4 at ARNE RE Nav OY ene a - va Rör AA SÄL rg NBT - 4 + Se N HN ATG sq AN ; lr JAS VY -Rysstren ER Näe JA sy or a 3 ; så e RR ; å s ARR: R N a H - > "Fas : d KÄR ; 3 a by VT så M q då ” N $3XÅ ; 3 4 F Å AA v = | 3 cs 6 5 SE : X js Na É Hå 2 LÄRA : N v k 4 Ö e . - N é NN 4 Å MN d ; :& 5 - < Kö - : fr ; 2 : Nr NN Ä , N n 3 SR 6 1 : - - fö a d Ä ; 4 4 NY - A SV - << fn, + Sd Ales a A , É ” su NN » i » - MA , | by « + or : > FN N ” S : - s Pr 3 RNA hönan seden akan a d . fa ” Km a LÅR Å N a re a RE SN tf A z He Ät Då a N ge RJ "- s = R MAL TLEFSISer mob 3 e ps 4 as 4 (fe A = AO n q S d på 4 4 H Av Zz jz + w > s NS - ä - a 3 + , a . . 4 2 | Xx ka hr Ra AT = d å FA RR | j vå E s 5 7 » a 2 - 5 - St SS ra NY sS q - - år uar a R å - S Nå, TR Si Rn å | a = Na a 3 or Nr NN Par & sv ,, 4 : d - . nd Sr ö a Ps Fd - mo a - - - STYRS $- 3 AR KX a > 3 . 3 - Uggla Na pe : k KS fer 34 é "pA ct Si - d ; $ . jer É 3 1 NE - . CAR ra é | é S La å q Å ar - "AHA 28 . h , SJ b& é a - - j 3 s : - M 4 - : bh SER d - | 3 - EE pe i - 1 S Bb 4 st 4 - = JAS : 5 - z . s N j k3 2 - 2 N > - ä j E q q RR | Å e R d å MLS å » - 3 e> BO R - ja rt a 6 E q CEN 3 ve < FS = va re 4 gt A > Bea ba. - a ba 2 VV LATA a = ur p > fe Sd OR 1 ASAT Med Kongl. Årdnsurind Tilfånd. SS RASAR le ga i STOCKHOLM, Ä g Try ckte hos Dire&teuren LARS SAL V 1 US, NS PUGeS egen koftnad, 1766. N jS (FA sl 27 vn LÅ 1766 C SCNHÅR L Wl | rn | La F Å SR a LR VETENSKAPS= ACADEMIENS PCB TIN NeR MERA DER I Janvanies, FEBRUARIUS, MARTIVS) 2 | Cr 1766. a RE a MM ctonve IP RAESE SR Herr CARL REINHOLD. BERGH, «477 RT da Cancellie-Råd. 2 G LS ; MN SAT CS ERE RING le -"MORTALITETEN I SVERIGE, = > å anledning af Tabell- Verket, == ti Kongl, Academiens Handlingar för är : 1i7$ffs har jag korteligen vilat, huru fyte. tigt det år, at känna. dödlighetens ordning = - " ibland ofs. Månnifkor, Jag Sökte, ock då, mått STEINEG” 4 COLLECTION ; q Cätional Mysevv / rats i flåd af nägra utlåndfka " gen döde; men ock, tu, enig : RI 2941: ; ER « fe ovNa, huru dödligheten verké oms ser huru mångesvid palfs pligäta bland et gifvet antal Mann fkonfamy och 12 vidare: 4 ” I > N 4 y inna all- arter och på Landsbygden """Uarföre kunna all Något 13 or- ”månna flutfatfer ej dårat dragas, dentligt Tabell-Verk > fom vårt Svenfka, år ej = ånnu uti något annat helt Rike inråttadt; åt- -minftone ej. få :fullftåndigt ; hvad de årligen dédas och de ån lefvandes antal, kön och ål- der angår. Dårföre vånta Utlåndningarne af.ofs den viffafte underråttelfe uti detta mål, och .någre hafva tråget påmint mig om fortfåttning af denna underfökning ; hålft emedan jag förra gången ej vågade utgifva för aldeles pålite- 3: R . 1) re : A JEAN ENE SR ligt, hvad jag då anförde af Svenfka Förtek- ningar... Tyjag hade den tiden ej haft tilgång til mer ån et enda års Tabeller, hvarpå det ej år nog fåkert at bygga,emedan det året kan hafva va- rit mer eller mindre fjukligt, ån de måtta ären vanligen åro: dårföre år nödigt,at jämföra fle- ra års Rön, famt af dem utleta medelmåttiga örbillandet: ..> ES si AR pl E 2 -Defsutom hade jag orfak at tvifla, om det Ad 2 om NAR NA h Å UN Sf FN "av NITAD 2 PET fn Pi lv å vån a så ena årets Tabeller voro i alla mål riktiga; ; ÅS | | | ty ; gången kom? til: verkftållighet. "Det vär då troligt, 'at många fel kunde i förftone haf le rikapets ovana vid en få ny, möådofam och atide fenare' årens "Tabeller, genom vederbö- . randes vana och öåfning vid arbetet, blifvit bå- pre at upråtta, och i id ig 1 elva nogäre. olin NME Sör Tabell - - Verkets” har jag” haft ”tilfålle, at af de fenare årens Tabeller göra nödiga utdrag til detta åndamälyoch: med efs tilltånd får jag nu! för: Kongl./Acadeniien' framlågga Dådlighets ordningen i Sverige ; ofådan fséh Iden: "utfaller | af! 9 års. Tabeller ör hela Rikety Unåmligen be "I vg för! åren APP Yr och de de til ar TE brie srätördalsote Ör IfLL RR 15 SG KSR > Förfta och andra Tabellen, ön åro fAHDder | på 3 födda Barn, vigda hjonelag och dåde. mån- nifko vär ismenoden tre 20 kr få Kallade Ståhds- Tab för J: tom innehåller Förteknivgar på alla — defvande, fördelterefter"kön , åldrär ch 4 fränd a ahed: rderayo upråvras allenatt : hvatt "tredje är. Altfårhar den” fifta, på de nyfsnärmda el Are allenaft- "ere gånger: inkommit ; fårmlöen 17575 1260 och- ayBY. Vv Ort britt genalte NR nn finnas Dådlighetens: ordning, san ktjämföra de "> dödas>oth lefvaändes antal N et 'öch fåmma år, få har jag ej. kunnat anftålla brör ån?tre fåda ma ta-jåmnförelfer. - :Dock/at jånivål hämta någon uu OR | nyt- 4 NH Le | ty ide voro för AR FT a ”Tabell-Verket förs Imygt. fig,” igenom det - -Högvördiga "Prå- k fvår förrättning." od Dåremot' är il förmodande, Sifom EEE sa Kongl. IObriifäldobeR., ry med alla. Tina: 'omft&ndigheter , ingifvas . 4 1766, Jan, ' Febt ; /. I je | 3 | i öar ee NS ' nytta uti förevarande affigt, af förfta och an= dra Tabellen, för. de öfriga; fex åren; har. jag af de dödas. antal i hvagje alder, för åren 17853 1756 och I Z5705: utfökt. et At utröna, huruvida afgången år lika afbåg- ge: könens har jag uptagit dem 'hvart. för: fig: Och på, det man ma fe, -huru for fkillnad år. | imellan ftora ; Ståder, ock Lands +-bygden , har jag hållit: mödan -vårdty at förft underföka död: "Llighetens Labgar för hela Riket i genen, och fedan på famma fått för Stockholms Stad får- Skäildti") erå möt Asså Ttbane RO v £ r 2 ALA I da i Ad AD NR RANE Rd räv AT Ua CULT MENES vd å , Vid. följande utråkningåar,sfomi öfrigt åro RÖ FR SA SA RT RA inga SSR o 4 er (0) så 2» NB J DRA 5 SRA få tydlige, at de ej behåfva någon förklaring, HO, ENG RR ; 0 FS ot RER i sr. , Q: mårkes endaft4, at de lefvandes rantal af! bågge könen och ,i alla åldrär, /årov juft” fådane forn ”Tabellerne ;gifva 'dem';; undantagande de fpåda Barnen, under-1 ars ålder, hvilka åro uptågne (KG SE. 6 sen. påle e SR a ER på tre ärfkilda fått, 1:0-anföras y undet namn af Fofter, alla Barn (genom Medium afxtresår) fom årligen blifvit födde, når de död-föddedår under begtipas s hvilkas antal.dtår dår bredévid ibland de; döda: dåraf fåcvisfe, , huru många Fofter dö i fjelfra födflenor i 2:0: Arliga' antalet ,” BR td SKA Re kommit lefvande til verlden ; famt huru mange af dem dödty innan "de hunnit tili ärs 3Ider, +: Detta. rifar, hvad man egenteli igen aftundar uvetas nämligen. huru många med. dö inom; året. 310: Antalet af Barn under 1-års Ta och fåledes' verkeligen blifvit råkna- de... Deffa fifta .åro endaft intagnc ibland fum- - her ORC BÖR alle lefvande,. ÖNGRE ARLA Nr de. hår anförde fummor af ökade mån-' Skor för år 17690 äro något mindre, ån dem Kongl. Tabell- var för Oféob, Novemb, och Decemb.': fift- MN är upfört, hårrörer -dåraf,' at han i Råk- ningen intagit några Probfteriers ' och Soknars invånare, hvilka jag nöådgats utefluta, tillika med, deras dåda, åf orfak at de ej varit til ål- Aa få noga fkilde, fom de Öfrig ge a Riket. sake Pomern med Ön fölfack åch SH | gån Wifsmar, åro ej hår under begripne; e- : ; » Höns aa genom ks Af £jde) (öm — £ födda barn ä ålder ; fom 'ånnu lefde; då tredje Tabellen up= Commiflionens Secreterare, Herr” 7 RUNEBERG, uti. Kongl, Academiens flndlnr foga) medan Tabell- NK i frråckt. na. il de SER ka. Or terna. För rs (kull, forlt' ej: årg wane vid Deci- so Mmälsbråk, kan DÖMAS, Ae SK pl låga det, fon, fom. Ava eller 4 sä fu N 4 : k N Bj yN åh LV 7 | sr mn ) j a Falk 6 1766. Janus | Q 0 Så Olen Niska Pri i hela « Ribe ES SES Sa TV RAT ba DeårligenDödas de, genom! De Leftander. Af Mos Wälnge NN OCH åe än Lef- Medium af. enligt 1757 års. ; nia ne en 2 dt i vandes ålder. de tre ärens FEED jOom Hesa | | Tabeller, | | a Fofter | 1301] 4 Lefvande Barn 10542] 9348 AE | - - sd i än fa NA under I års ålder tos4 1 9348 )34 334598 iaf = 3,58 åa 3384 76 imellani och 3 är iofa 46 « TS + L + 30ch färj 19224 1800]. FEL 3 36514 SR OCK TR > Bee | : 79593 = » 100chig. 3 å LSS, LIL: 159,50 "RI OCKAO Ja EE 164,86 0 NEDERAS TAI: 110,72 146,47 = = åfoch 30. | ee Ner 2 FORM : 91,00: : 39,62 "STOCK HO Fö |t 7; 836Fir: 99,82 a USS OSE HL sög - 167,68 & > soochgs. 3: 39.01 RR = rr othån t: 3647]6 "44,18 pin PRO Os 3 242351 SN 0 och 75. i - föoch h 80. « och 8. K Ss och 90: I | öfver 90 ärs ålder Iefv, födde barn] 9239] 7 -— FÖR PF Etta fo Ae NS 8 kr Er Sooch JR imell. Ssochgoa all SAN 90 års ålder] a ] : under I års ålder I ? imell I es Rv | V Ra "x FÄRNA V Fa [ ANA ; ER a då 17667 jos Febél Mö | ji jöbets- "Ordningen: i hela Riket; enligt gg -” MO 76 Ö vad ve ubelleg. : ia. OR Teen en rn RAR RA BREED SAR” RR rf REN FLN ISRN FT RIDA SAMI SE årligen Då. 3 de,genom lr De ipn NE hake” månhgé a Me jun af | enligt 1700 ars Hietv ände I'dödt. el tre ärtns — Räkning. kr TD ORPRISES Tabeller. | IVA s och de ån: | Defvandes alder REON ; hr 9 SN Sön. ? -— te —NEÖRA > > RR NN Mödra on É Ky M ON SPE a a ME Fötter ; - I , : Toch 3 år 30 ”sochi0. I 1605] 14351 i00ch15, | '756 Ts och20. | 673) 20 och 25 STOCK 30. I, '300ch 35. | I or 3soch40. | > 400ch45: | IT LINDER 50: dr ut SOÖChgF. = ssoch 60, | = 60 och 65. = 65 och 79. = 70 och 75. i « 7$ och 30. (röGgE jä, ÅL: 23.37 669231 : 42,50): 45,16 3211 - SO, rall I DOT I 119514: 160,75)11: 172,96 101633: 145,05]: 159,05 ;2] 103613: 10259 11: 134,21 | 100614it : 91,2CIL: 105,13 2 79,8311 : 80,06 - al 790661 : 23,86 i. 86,12 68645 1 > 53,1511 3; 57,98 "593591 43 159,94 | FISH 350911: 44,4$ 464001 i (1: 27,01: 35,50 426471 : 23,08 : 24,38 > 3016yh > 16.411 > 17,14 >] 252991 : 10,54 7 IT, I2 0 ANS OR AR | 7337: $200: 5,47 2571 : 3,60): 3,84 TONA ck 3 2,06 vor Lä Ae borta LÅ RN 1 AR a sa 1 Rinortelie 54l21053lr246545) caf 24.64 taf37, 37 RR > SO far Febr.' Didlighets Ordningen. t. hela. Rikets Nn enligt 1761; 1762 och ej 3 ärs fabilliger FIER RN äg at ig RN er rligen PE SR De årligen Dö- | de, fonom De Lefvande , | das och de Lef-| Medium af) enligt 1763 ärs Tefvande, Fk döde vandes alder. lä tre' arens| Rökning. om året, | Fadeller. Tefv. födde Barniz 1172] 9 så ee g Tä 36094] 35453 Cd 224 SV 3,60 "Under I års ålder 11172 = $$ och 60: ; = Go Och Og. ue 6$ OCK 70. - 70 Och 7$'. 771 1097). 5| 1721 ji 1566) 22) 2041 45537) I 31,5 13 4L,5L 1 449255: 22,00 I 26,10 39) 289641: 16.691: 18,49 2501? 11,69]£ : i II,35 EE RE EE EE EE EA Er SR ND | CAF av månge.r imell; r och 3år: 4393 4336: 66059] 672341L : 15,04! : 15,50 =. 3 och 5. | 2206) 2249) 66454 Ö771NT i 30,12 1; 30,10 = sOochIo, 1 2057) 120019] 130758iI i G0,45if i O2,2 = 10 0ch 154 | 834) 120696] 12802 41: 135,00]: 153,50 > Is och 20, 4 ER 108312 109985: 152,3411: 107-15 = 200ch2$5. 2 JO] IOFS TIS: 1:0,6GÖjL: 139,04 = a$s:0ch 30, i Åk FaR (2 LO10031 I 09, 7241: 117,04 = 30 Och 35 | 1146! 85936) 95811: 34,23 : 86,62 = 3soch40. | 923 74826) 145311: 75,35) i BB25. » 400ch 45. | 1180) 11706 81 : 748541: $7,15k: 63,98 = 45 och FO, I 1099) 938! Si sO5sTlr: 47,68): 63,42, = so0och 55. I 143 8 406461 3 36,9$46 i 50,8L- - om 75 Och 30. I 16 : 1695; 135561 1 SIN: 8,00 > = Booch8s. i 971446. |, 748211 504: VB imell.8sochg9oår, 414] 650 269411 3,69 3 0 eg pt 90: äts a 15 379] > 0881: 2,45: 26 : Summor 3577 737488 sög) Eos ar 31,69l1 : 34,17 f ve Bv 17 EE ng / ätt. i -” ; w Tr FONT är KM ra ; EO (h få 4 SAN löda” ge-| I Lefvande, ist.) nom Me=lo räknades I dium af del: år kneg Dh Mg | tre åren. | RA ; Af huru månge | md en dödt / OM aret, FSPYRNDO EE DENNE YRAN TR ERNIE e vc mank sjqvink, mank, Iqvink, ankön iqvinkön SRA IRA Follet 37 | 26| 1419) 1372 raf 38,35 1af 52,77 å ER ng OR | 552 1382 1345 i af 2,34 I af 2 2,44. v Sr I års ålder | £ori 5521 723 807 I ar 1, 22/1 af 1,46 jmellan I och 3 år| 2151 223| 1280] 1403|1:. $,95)]1: 6,29 SAR eg a RR RA 951 77| 12921) 1370 1. 13,60 I: 17,79 sn OCh FO t 08 2558] 209011: 39:54)1: 39,65 rn TOR IS I 31 221 28511] 27241 13 91597 1: 123,80 FEAT ICROG: ful hdn 20071) 241311 3 ÖRHOSM 114,18 vn RROKR ES. 461 37831! 456011: 54,0411: 99,10 - - 25 och. Ör | 69. SÅ 4323 a 27,66 I. 62,65 i in 7s3006h 35. | 100 öl4 4314) 1: 370251: 43214 Rn 3 OChAOR T 9510 03 kg 285811: 28,32! 45,30 += 400ch45s.. | 911, 78) 24211 267111: 26,60,I ' 34,24 SA RE AED SO: 721531 1590] K7SOTI I 22,08 5 + 3302. IE SVOÖCh SF. 7] 64l 1317] 191311: 19,66|1: 29,89 I ie = sfOoch6d, 1: 531 Ar) 142011: 17573/1: 26,51 ++ Oooch6s. I. 561... 491: O31| 1185) 1: I1,27:1: 17517 + = 65 och 70. 2 LE LA 4361 SIS) I: 190,3811 ' 12,16 RN 700ch 75. . RS 70 3381 O8s5I Ts. 8,041]1 I 9,01 TD > VX OCh30, |. 301-65]: 1361 31511:: 4,53]1 i: 485 = - Booch 85. TER TR BRG RE a | Mmellan8s och 90år | OTINe41 1 SN ass er JE r20 > dt DYER 40 är Cu Rh 14 | 1607 13710 NINE Mek ke 2,04 RÖ 2 Summor 89 1848] 3 33293 38570 af 17.01 iaf2087 Ib ; Eros mån- sb k 3 ge årligen. IDebetvåddi | Af huru månge | dödt, efter. tenki gtii7007, I Medieim afjärs pirr gng, I de tre ären. ak de deg rank, vite d smn—D e———— ; ” RT för Lefvatide, 1 döde om ar et. mankön qvinkör KEN AN älertsknet sen Föller i '439:]-; 22 | 1810 128211 1af33,5 9; ass Med lif födde Barn], ar FFS LEZR 1280 var a fär 2,66 ; under i års ålder 474 5921-643 iaf 1,10l1 af a imellan I och 34år 167] 1264) 137811: '7,90l1: 825 = - g30ch $; 871 1242] 1369]1: 13,3511 : 15,74 =E SOM IOC 74 Ed 28371: 31,09:1: 138,37 - = 100ch15. 271 2908! 273011: 88,1211: 1OI, It = = 15 Och 20. 287) 2616) 260811: 58,13 L: 94514 - "= 200ch25. 5 3028] 414811 :48,54/1: 81533 = 25 0ch30. 77| 3154), 4402] 1: 35,83 1: 57,17 Kön SOOCK 35. I 861 3437; 39201 17 30,90 1: 45,53 = = 35 0ch40, "791 2579] 315811: 26,05]1 : 39,97 «= -4o0ch4s, | 991) 821 2318) 270911: 23,41: 33,04 = > 450chs50. 35) 701 1640] 199811: 19,29'1: 23,54 - GO YT. 270 1: 1309. 1634 | 1: 15,58 I: 23534 - (I fEOR 60, | + O A6| 127211: 11,59 1: 20,85 254 GO OCRÖT, 76f. 659) 11741: 10,63/1: 15,45 « 2 65 och 70. "601 406] 824,1: 9,02,1:13,73 - = sooch 75. 701 os7! "ergl 1: OK: - - 75ochåo. | 281 591) 128] 30311: 4571: 5 Vv =, + BO OCKRSS. I CTS IL AR 55] 16211: 3,66 ve 35 -”imellan 85 och 90 år). 61. - 20 3 4611: 1,67][ 3 123530, | öfver 99 är ärj 215 a 2,33/[: 2520 Summor 1856 1779 vy [na 1 af 16, 34 1af21,34 ; ; NR art liv ol ör V Al Fofter| 54. Med "it födde barn 56 AN hets. Ordningen r Stockholm; ae at RA ky 176 2 och 176. I dys, Tabeller. SRV VET TAN NJA Pyfar RS 20 la sd kikfrände, | Af höra mänge Inom: ed enig. 1763 Tejvande, 7 dödt dium ar de; ars Ä AN | omåret. mank. qvink, mankön Iqvinkön - : | ad 1340) rr SR 16 13521: 12971 1 ar 2,33 om 2,65 sj vr — é ; Äl hg NM fen Undet i års ätder]. 5671 4891 684) 733 1äf Nar 1af 1,50 jmellan I 1 och 3 år| 161 | 1701 1173] 134811: 7291: 7,93 ka 3 och 5. | 80 79j 1022 1106] a 77 14,00 MR ORDER VE 7 4030; 277411: 37,0411 : 38,53 ”- 100chi15..| 49, 241 FIS, 2918 I: ög,31 1: 120758 = > Isoch20, | 53) 301 3018) 286511: 56,94)1': 95,50 = = 200ch2s5. | 911 04 30701 405611: 33,74|1 : 63,3$ 3 = 250ch30. | 121) 781 3330 425111: 27,9311 PokdA =: 300ch35. | 1411 1021 3705, 42341! : 26,281 1: 41,51 Ma 35 och 40. 1181] 961 3019) 328811: 25,59|1: 34,25 > > 400ch45s. | 140] IIS) 2840] 313011: 20,33|1: 27,22 + > 450chso, 11011 841 177$5i 198411: 17,5711: 33,62 + > soochss. | 105! Yr| 1581, 212911: AE : 23,39 =" - Ssoch6o, | 61| 541 853| 132911: 13,98]1: 24,01 + 2 6ooch6gs: | 791-88 TE 1383) 1: 15346 1:15,72 Fö 65 och 70 4 54 6 ZOl 778 1: 9,02 I: a Il Pdochgs. | 33) 271 260 s74|1: 7.881: 745 ST Itoeh8o. | 28) sY| 128) 32411: 4,57|1:v 5,49 TE co 8ooch8s. I 18) 45 58: far las 322 SS 2,82 ker Syoch godt "la l Köl Stiliga 252011: 845 rer 99 års s älder] TA 1 TO] 2211: 2,33!11 2,00 Summor [2068 [1902 133575 20404 1 af 16 2 säl a 1786.4 Jat sRebr. Matt, eRIN Ordningen 1 äs 4 Rike, y' ston Medium af alla 9 åren. Ner få | SA I aygktr HONA SS tim tr hela Rökeri]. I Stockholm: : NORR SE RE La lena ESPN - erik JA hära mig Af fär mMånge” j KA I Sö befvande. I NE Af fullgångna Fofter dör i RA rr vy 470 i! afz 81 I rg Aflefvide födda Barn,dör inom året I 3, 453011 i 427911 > 230 3 12,58 UtiAndra och T'redje äret dörjt 2 175351: 175731: 6,93: 7,37 Uti Fjärde och Femte 113 346410 > 30510] > 1352710 115,83 Öfver 5, men ej fulla 10 är g:lejt :. 70,92): 76,1711 : 34,57)! : 38,82 Br a LL SNI 15. [I 149,43!13 161,42]1 : 78,85I: 114,69 nm ” 532 ” 720, IE: 149,15]: 163, 7HL: 59,16]1 : 99,80 - "20, TR or 250 = fE: 1O8:05]I: 139,75: 44,31 : 79,28 > > åf, sor 7 30. ER 97275): 113,48] : 33,26) i 57,93 "730 mt 735 JE: 8480 184,22] > 315001 1 43,29 Fr 3, Fr 40 TLS 78040] 90,871L.5; 207501 i 39,09 TA Ae dära bå 56,43]1 : 62,9211: 22,97|t i 30,95 a lä a se NT : 48.911 I 65,53i£ I 19,40] 2 27,69 RE SR LG : 37,20 :-49,8211 > 16,43i1 I 25,23 = $$, RR OO KNIT BION 40, TILA FAROR 1 23:94 > == 60, - - ÖF. de 23.031: 25,68]: 10,741t : 16,06 SS ÖR rä noden Ät KRO 18.471: 9547 13,35 se fa MÖSS De RR [i 115337 är, bolt OR: 809 +'- a SVE It: BIF: 8,3NLI 4,56]: 5,15 en Bymenej EARL | an (FANNS AKAI SRA ENT I | er PERM ERRASR rv REAR stå BOLA 0 Oe I JT In 53010 2 INR ae ÅfbelaFo helaFolkhopen dör ärligen [af 3 340 5,89 tafr Za af 21,38 | dd | / NIER VOR r as vw Sj - ME Lå fiT öfrigt beror utråkningarhas riktighet på UT SRA EN äs N 4 DO ] 1 SE Jag häl i ) KO ö é Å ; h y vär X 5 NOR Md 7 & AA ONES ER NR im 2760. Jari4 Få cå fökt akta mig för milstag och mifs- pu > dkrifning vid ”utdrågen "af de många ”Tabeller- > MR nm, famt för /mifräknding vid: jämförelferne, Icke defs mindre: kutina: några fådana flags fel, + uti et få vidlyftigt arbete'y Tårteligen hafvaund- a na at Lä i . EN 37 NR REN Se 16 7 6 Ei VT i, nig) men jag hoppas de äro fa och o- SER kl UTG dlig ä — fjelfva Tabellernas's; ' därföre år”nödigty av jag | utlåter mig';' huruvida! man Kkan/trygga.-fig-til dem." Hvad mångden af årligen födda Barn och döda 'månnifkor angår; år förmodligen'dår- uti ej något mårkeligt' fel: ty Präfter(kapet har af ålder Varit vandt at tri Kyrko-Böckerne up- tekna dem: Deras antal på et ar år icke skeller förre uti hvarje Förfämling ; ån man väl kan medhinna”at"råkna. Dåremot-år långt fvårare, at hålla Råkning" på de "lefvande; dels för det fas ö ERA Nr dels'ock af den orfakö, at månge';'i fyhnerhet af tjänftefolk och i Stås derne; ofta byta” hemvifl:> dårföre "kan någor tvifvelsmål :vål äga rutns. Om ohelt folk fäms man, fom Taböllerne” angifva, lär: tilförliteliga Och "emedan det; för flera orfåker, lättare fys nes kunna hånda, at någrolefvatide Blifvå glöm- de vid råkningen , ån två gånger fämma år dårpå: upförde; få hållet jag för högt fannos likt, at folkhöpen (utom 'dé' tå Socknådrs Invåna- re, 10 fil 12000) hvilkas få vållefvaride ; fom födde” och "döde jag allacår, för redan anförd orfak ; nödgats utefluta) Tnarareé” år fördrren , (än för ftor, på Tabellerna. ”Iranfeendé dårtilg tror Jag ock, at! Mortaliteter hår i Rikdr ej tors de i felfva verket vara” aldeles få fors" på Ry EAS : NN ROSA en | ”- ash PN fyness RR lännsadalna kninger . ba BA vande ej. vara. mycket. anfenlig', pra tätast HÖ ÅT mät: ufalla. pa de AtörreStåder ty, på Landsby 4 densoch i fmå) Ståder, fadana, RUNEvb ÅR kleine Kyrkoherdar ne. genom god vilja och ö öf- ligen noga hala Re på hitt 'Soekey G folk... fn forStockhaolm.återsiveh kandhånda. i a ; Städer , Upråttas; tredje. T abellen. Chat Pråfters | fkapét, .utanp af, villa, fom. Magittra åten.därtil förordnad, om. hvilka man -vål béri för möda, at iders BÖRA; fd: fit: + Ben cniedatt ringen. given : trole därpå kan hållas; och: deras arbete. verkes | Jligenrå år tröttlamt, AåÅrs stroligta avstredje NBT bellen »för: Stockholm. ej; år utan! fel famtiar den Igrufveliga. M iortalitet ; fom, hår deffa ären varit, torde; endels, hårröra därafs satrej allelet: 3 vanderfä noga fon « de-år ligen: döde, blifvit” ade "Bilheg Om en -pålitelig man uti hvart Qvar ter = Staden. aniniodades, at göra. i Ape - alla”, ati: dkls, Qyar tern boendes: ören Qv var ters, Sad skog a aktbrr gifvet., F Re Skrolli ? Eumde den: täkrafte. Försekning: årh vållas- med. koltnad. OCH ORBÄNSS nn ob JM er Vidase och. hvad. Kleen Kö er sår 2 mycken anledning, at tvifla, ut juh de dödas it> der' vid. aflidandt tyocpis landet, (fom hyfer frörfka delen af var folkhop, år brukeligt, at en liven lefvernés befkrifning ;6fver. den. döda mplåfes par Predik-" fkolen 5 fämma., dag han begrafves, hyartil man; tåsyida sfke: Fan gör. fig underråttad om dels nd SN OR fådelle-år. I Ståderne Np lepisbör de dödas ale nålar ob a YA dera S 2 årsi det nårmatte rått utfatt: ; ndra: Isgemen. 3 Pe inge t me died ljaäd 0 är öre Nr Jas ålder [sg TE n: of aa LJök emm inråtea | 18 Må an? | r. åldre sär år Mange 00 BE 30; | Re Åikväl etc Her ; Sörrnget hvilket juti Te bgår ovif fshet.:, a Uk js | ÖAR hörer til, den, föregående, kår dalde ig få Jinet därötverg til Claflen; . Sada RA (a, oundvir dant Ve de til den. min» vv ning, uti C uTernas sövsgande åren, hvilken tom iga år, : yppar. Ir Sår des rät nades, år 1757, aka! Gvinköénrimellan f.ioch 20: år, 1 980 far Srimellan 207 och a FRbtodrger Je förra borde. likvål. Pr f lkhor v sfördelt. i, disk: Claff ål s fomsen art af. Pyt d. Y efter villa lagar blir: salta fmala- te; ju pest NR elle : högita ålderdomen, OVE tå sdock. icke: anfe alla de (må ojämnheter; j | fom K V € gl vy. JK I Feb föm' ”finhas på vår FölksPyrari dy fåfom bäv 'på fel i Tabellerni;' Naturens" esen' ordni har na må äindantag, , och mäånniflko: 8 Åtgärd rubbar. den ofid.” Om salla "åf like månge föd: des Lika” månge”dödde Ad hvarje ' Idéer, lika altid mnififlkge ät en bila Söklestond dv ärens ti tagande. ” Meh då Hornliga äv FR AN K däs; "ock fit 26806 fårrendår ellen tvärtom, än ide föregående” vh följande 7 ten3oda 1 fjuki 4 dörmar: 10 mer å vanligt ao bripa' Barnett, NM ter fe gartnäle fölk; då krafa tider krig int / fallas'och ftörre utflyttningar fke '»' hvdrigenora ahycket medelålders folk; hålet a "Mankönöt:, anedtages, utan” mårkelig/k sn ng för nde yhare och äldre ålders = Claflérna; ; ål n fte Pyrami Yi= den få å oordenteli gå fvank oc bop gariv Mig för ekottima 'åldérs=Clafferneé förhåla Riket en ligt 763 Cärs "Pabeller ordenteligare; ån man lönade” förmoda; 1 anfeende "RA och fer aalön fändighetek "Deras Yger. fe Stöcka Rölm böra > ”egenteligen tillkrifvas ef "många aflupedöm' ock” tjänttefolk, s fom "bhititrömar iz frå alla Tandss Sorter; af hvilka den fött! 2ej hår finna Tin Piaf; til: förre "dele Al äter ycta | jr landet ;' når de komtiia tilå ryd joe "leder. vid NA a Boken fana SRA. RAK OR yr dee: 1 jäinle blifv vara, ån så Hvår upmårkfatn "Låfare' fjelf "båttré kän: såna viljag dåruti ep vara vidly ög sg gifva anledning til följande.” spa YIROVISN HPA tydde: d Fr katt Få IV EA NE s s & 1:ö ; 1766. Jan; Febr, Mart. 197 ro0r:0 Mårkes en ftor och undransvård beftån- dighet uti dödlighetens ordning. Faftån långt -fere af hela hopen aflidit det ena året ån det 'andra; har dock altid hvar ålders Clafs lidit nåftan i famma proportion, i det hvart fjerde eller femte af:fpåda Barn årligen dödt, 1 i- bland 1f0o eller 160 af ungdom, och få vida- fre. Alla år har varit nåftan lika fkillnad i- méllan könen, farit imellan hela Riket i pe- men och Stockholm fårfkildt. Dårföre, ehuru hvar enfkild månnifkas lifstid år ganfka ovifs, kän dock med mycken fannolikhet utråknas, huru månge vid pafs, af et gifvet ftort antal månnilkor, hvilkas kön, älder och hemvift åro bekante, årligen böra dö; huru hvår "ålders Clafs fmåningom fkal minfkas, famt huru måns a är det ungetårligen Kan. draga ut, innan he- hh Clifen genomdöden utflåcknar. Följakteligen gilvas fåkra grunder, hvarpå Lifstids-råntor, Tön=- tiner, Penfions- Änke-och Pupill-Caffor, med flera dylika nyttiga inråttningar, kunna byggas. $oRsoJ AT dör til kropps ftyrka eljeft fvada- re Könet icke dels mindre år til fifsekta ter fratkäre, och hårdigare at motftå. döden, år hår tydeligare ådaga lagt,ån det tilförné varit, De sfte hafva trodt, at Qvinkönets befundne ftör= re liflighet endaft hårrört af defs i allmänhet: mér indragna och ordentliga lefnads-fått öch mindre. tunga arbetes men at fådane omlån. digheter ej åro enda sorfakerne, famt at oruns. den til denna olikhet ligger na i fjelfvå Naturen, fkönjes oemotfågeligen dåraf, at fkits naden år redan rått mårkelig i fjelfva födflen och uti ;ungdomen;' ; bågge könens. lefnads- ER ye SR | oo ÄT art år enahanda. Råtta fkillnaden i alla åldrar "vifar fig båft, om könens olika förhållande i dédlighet', efter Medium af alla 9 aren för he- 1a Riket, pag. 12.» reduceras i alla åldrar til et och famma mått. : Då förhålla fig Man-kö- nets lifs-krafter til Qvin-könets; SG r diar en AA äras ARR VIRKA Vid fjelfva. Födelfens fåfom | 1000 Til 1208. Uti Förfta Alders aret, faålom 1000 :: 1099 Uti det Andra och Tredje, - 1000 ROLE Uti det Fjärde och Femte, - 1000 : 1042. Imellan $ och to års ålder, 1000: 1074 . sinn LOGEN 1000 : 1080 - » 15 och 20 sr TOOG 1007 am 20 OCH: Af: san dT RSA RDR > mr 25 ACK JO Sa ARGER TREES 230, OCH. 50 hn sn bet ÖRA so 35 OC 40. dte nr TRE ER TAR 7 «5 400 OCK 245 ne ARRO EK TANS oa 45 OCRISO ie R AROR SER 2 Te FOLDER SSers Kr ser TROR TIA so FR OCORA «v ID00. 3 120. me ODLOCE ÖS vs eten SRB STEEN «2 65 OCK IT ks 1080 + 2 70 och 80 3 or 1000 : 1022 Imellan 8o och 90 års ålder '=;1000 : 1046 Öfver 90 års alder, fålom = 1000 : 1044 Uti alla åldrar öfver hufvud, fåfom 1000 : 1075 Nigra haftiga. Sprang uti deffa proportioner kunna vål tilfkrifvas fmå fel i Tabellernåz men det kan dock ej dragas i tvifvelsmål, at fRvin könet år i Födelfen, imellan :20 och 30 famt imellan 45 och 60 års ålder, mycket Sr j | | Å tl ee > unfenligt talrikare ån Manskönet, 0 4:0. Når alko åren och bågge könen fam. manråknas > har hår i Riket af hela :Fölk-ho- -spensårligen dödt 4; af 34742 eller 100 af 3442. n - » | beller öfver andra er Infåndas ej til: Rege- Men. om Stockholms Stads döde och lefvande dragas ifrån, har uti den; öfriga delen af Ri- "köt :dödt 1 af 35,32 €ller.tooAf3f32, Tas ; fine 20 1766. Jani Febt. Matt, ringen; utan Aftadna hos Confiftorierné,” hvar- eft alla Stiftets Probfte-Tabeller fammanlåggas tilsen -enda... Således kan jag ej vist: vetas hu- ru Mortaliteten förhåller fig uti de öfriga Stå- derna; men fomde flåfte åro fmå, lärer dödlighe- ten uti dem vara föga frörre ån på Lands-byg- den: Jag vil dock antaga, 'at. deffa åren-al- Jenaft 1 af 36 årligen afgatt på Landet, då in- gen Stad inberåknas..- Kongl. Preuffifkå Öf- :ver=Confiftorial-Rådet och Probften Herr Suss- MILCH, har, uti andra uplagan af defs ej min- dre lårda ånupbyggeliga Bok (Die Göttliche Ord- nung in. den Veränderungen defs Menfchlicher 'Ge- fehlechts),» fom utgafs i Berlin, år 1761; fökt rivifa , -huru' ftor -Mortaliteten år uti några de” ftörftasStåder i Europa, famt uti några Lands- orter i Tyfkland och AÄnglandy, dår Förteknin- gar på dödevoch: lefvande: hållas: "Han har fun- nit af 10 års 'Förtekningar öfver en mycken- het Landt-Förfamlingar i Chur-Mark, åt 1 af. 38 eller 39.dår årligen dödt; då onda och gö- da år tagas. tilfammans; men :allenaft 1: af 42 -eller 43, uti rätt frifka ar... : Uti Furftendömet -Luneburg har, år 175f5, på platta landet dödt 1 af dar då Ståderna inberåknas, 1 af 35 vid pafs. På Lands-bygden i Ängland dör, en- ligt KinGcs föregifvande ; 1 af 34 eller :3f, men" efter; Doétor: '(SHoRTs räkning, 1 af 38 eller 39. ' Jag tviflar, om någon af deffe haft få tilförliteliga Förtekningar på de Lefvan- de, fom vis men om de antagas för riktiga, få har Mortaliteten i Svea Rike på de 9 åren varit nåftan lika ftor, fom den befunnits 1 Lu- -neburg ; och-1 Ängland: efter Kincs råknings men 1766, Jan. Febr; Mart: = 21 > men mårkligen förre ån i det Brandenburgifka, och i Angland efter SHorTs upgifvande. Nårma-' re och viffare jämförelfe imellan de Europeifka: Folkflagen, hvad Mortaliteten angår, kan ej "anflållas, förrån flere få et fådant Tabell- Verk, fom värt. Imedlertid böra vi, med Guds hjelp, rp at vår Folkhop ej framgent fkal alla år få hårdt igenom Döden angripas, fom det fkedt på deffa g,ibland hvilka varit 6 Epidemi= fka eller mer ån vanligt fjukliga, och allenatt 3 medelmåttigt frifka. Til bevis därpå, vil jag hår meddela de Dödas: antal för alla de för- a 15 åren, fedan Tabell-Verket tog fin börs: jan, famt vid famma tilfålle bifoga årliga an= talet "af Lif-födda Barn och vigda Hjonelag. Tabellerne för år 1764. - Höfdingedömen ÄG - Ar 1749 - 7 fa re 17592 I Br "> 17514 file CA + 17$8 NV I0O 4 TOT: Maya fe 74f20 - 9162 214067 1763 vs 8fo003 rn TE 20927 SK NAN KN De Döde Perfoner, 61483 8939: 17663 60456 14977 64715 1 IFS on 64982 -—17$6 I» ÄNGOTG! 68054 74370 62662 ' 60083 : 63183 nn 76766 HÖ 2200 39341 84110 84406 + 90021: OR JAA I PSA 89739 81878 så 83299 85579 90635 90075 åro ej ännu ifran alla inkomne. | : ku FÖdder "Vigde | Brude-par, 19045 20927 21335 209022 20089 210994 21478 20007: 18799 19484 23210 23383 2140 2 1766: Jan. Febr, Mart, De förfta 6 "åren dödde', per medium, år- ligen $£9706; men de fenare 9 åren 69123. Al- la 15 åren öfver hufvud råknade, belöpa 65356 F hvart år, hvilket nog nåra inftåmmer: med Medium af de 3 åren 1758, 1759 och 1760, hvarefter Dödlighetens Ordning år utråknad pag. 7. Däårföre lårer den tils vidare kunna anfes för den medelmåttiga i Sverige, hvaref= ter I af 36 årligen afgår i hela Riket; men allenaft 1 af 37 utom Stockholm. Vil man fe, huru ftor Mortaliteten varit i det högfta och lågfta på et enda år, få finnes år 1763, fom var det fjukligafte, hafva afgått af 28:75, eller inemot I af 29; men år 1760, fom varit et ibland de frifkafte', allenaft 1 af 39,4, och utom Stockholm knapt 1 af 40, . För UK mårkes granneligen af årssSummorna på Döde, Födde och Vigde, huru anfenligen års- våxten verkar på Befolkningen: ty de 6 förfta aren famt 1759 och 1760, då ymnig årsavågt jorde god tid i Landet, voro inga fvåra Far- oter gångfe, miånge ingingo Aktenfkap och aflade Barn: hvaremot mifsvåxt och dyr tid å- ren 1756 och 17f7 famt 1762 och 1763 hade I följe med fig hårjande Farfoter, mindre frukt- famhet på Barn, och aftagände. antal på nya Hjonelag, cr TR TE TE ND -—f:o. Den ftarka afgång på Folk, fom deffa åren varit hår i Stockholm, förtjenar ö- mate upmårkfamhet. Då i Riket eljeft alle- naft I af 36 eller 37, eller ej fylleft 3 af 109 aflidit, hafva i Stockholm mer ån fs af 100 ätt i grafven. I fynnerhet har afgången på Manskönet i båftll åren varit mer ån soebelt RR ; ar- 1766: Jan, Febr. Marty = 23: Ttarkare i Stockholm ån på Landet. Ja! morta- liteten har hår varit ftörre, ån den befunnits uti andra de folkrikafte Ståder i Europa. Ty i London, Amfterdam, Rom och Berlin. dör årligen I af 24 eller 26, hvilket gör allenaft 4 åf 100. Hårvid bör jag likvål århindra, hvad jag förut fagt, at de Lefvandes antal i Stockholm torde vara något ftörre, ån Tabel- lerne utfåtta: i fynnerhet lira af den frotga myc- kenhet Refande och 'fråmmande ifrån Lands- orterna, fom altid, fårdeles under Riksdagar, hår viftas i flera Månader, inge eller ganfka få vara ibland Stockholms invånare på Tabellerna uptagne, då likvål de ibland dem, fom hår blifvir begrafne, ibland Stockholms döde blifvit beråknade; hvarigenom de Dödas antal kommit at fe flörteut i jämförelfe emot de Lefvandes, ån det, kanfke, verkeligen år. Icke defs mindre gö- ra många omftåndigheter, i fynnerhet den gruf- veliga afgången på Barnen, hvilkas antal man vifst vet, mer ån fannolikt, at Döden hår o- vanligen rafat. Det oaktadt, kunne vi hop- pas, at når dyrheten på Lifs-medel uphörer, TER Guds vålfignelfe och goda anftalter, kal Döden ater blifva få fkonfam, fom den var de Bode aren 1750 til och med 1754, då allenaft vid pafs 2790 årligen afledo, och nå- fran få månge föddes, hvaremot de Dödas an- tal de fenare åren ftigit per medium til 3785 arligen, och år 1763: til $004. .6:0. Ibland de 2036 Mån och 3540 Qvin- nör, fom på alla 9 åren aflidit öfver 90 'år gamle, hafva ; 4 BA 0 TAMIan, 24 — 1766. Jan: Febr.! Matts Mån, Qwinnör vag os 1264 - = 2240, Varit imellan 90 och of år. 486 nm BJ VR BFOCh) FORE le ms 328 2 - SO0KOCh 10 flin vo 76 ev AS IOF och lö nn, vorO TI BE RAmle.n dd & E EJ] SIR RR a re oa RA a KO OÖm- & 4 MN AN 114 NA ER RN Re Aon vet ne KI ELON BLA ker Ra RS RR SE Pg dn RANE ERA Se oe RES | Borr Fa OS SR Den fifta högt ålderftegna Gumman afled i Ö- fterbotten, år 1755. Det fynes, fom fingo de, hvilka. hunnit til 100 års ålder och dåärutöfver, likfom ny ftyrka at långe uthårda, famt at Gub- barne då icke gifva Gummorna efter, at vara feglifvade: ty af de förre hafva 23, och af de fe-. nare allenaft 20, öfverfkridit 110 års ålder, = > 7:0. Är högeligen til önfkande, at Tabell- Verket må til fjelfva Tabellernas inråttning för- båttras, famt framgent hos ofs fortfåttas, hvari- genom, andra långt vigtigare uplysningar ar för- tiga, åfven det åmne, jag nu vidrört, kan viffa- re afgöras. Befynnerligen blir för framtiden mårk- vårdigt at fe, un ändringar i allmänhetens Lefnads-fått och Politifka författningar medföra någon åndring i Dödlighets-ordningen, För min del tror jag, at Folket i forna tider i allmänhet lefde något längre , då veklig lefnad ibland NEN ; ; Lt dr da 1468: Jan: Febr. Mart. 25 > Petfoner famt ftarka drycker iblarid menigheten om. m, ej förkortade” få mångas lif: Dock kan ur tändare at andre i vår tid okände. orfaker då ut- råttade det famma. = Sluteligen, få högt Rikets Högvårdiga Prå- fterfkap år berömviårdt för Defs ofparda flit och - méåda vid de årliga Tabellernas författande 3 få mycket bör: hvar och en upmuntras, at ån vida- re med all möjelig noghet gå Fåderneslandet til- handa uti detta högtt nyttiga och angelägna gö- romål, Måft ankommer på Tredje Tabellens riktighet, hvilken år den brydfamaltte, men ock den måft uplyf: ande för Regeringen, Jc Encannan gång vil jag jämföra våra Lands- orter fins imellan, utidet fom Mortaliteten angår. | a PEHR WARGENTIN. ; + stotototulututultutututototalet "MAÄLTHUS-BYGGNAD, a kan torkas råikfritt Mals ch » Gnnan Spannmål, med Brånnetorf , Ris, och hvarjebanda annat mindre | dageligt brånfle ; - Påfunnen, rg och belkrifven töpelnn GRIPENSTEDT, v Hof si | D- br ådning och det tysk arbete med vedens antkaftande, til Malts och an- oohan Spannmåls torkande, fom de på landet all- ; En brukelige badftugor förorfaka; fanat kolens Bs är 26 — 17656: Jan, Febr. Mart. årliga tiltagande i dyrhet ,: fom i de vanliga Målt« hus oumbårligen fordras; om rök fritt och renfma=- kande Malt falökentmnr tilverkas , har gifvit mig: anledning at tänka på, om Spannmiål:ej fkulle: kunna fkaffas qvarn-torr med mindre fkogs-öda, ån at man för en ä två tunnor Råg fkulle vara nöd- fakad, 2:ne hela dygn upfylla et helt bus , nåm- ligen badftugan; med få ftark hetta, at den på lafven liggande rågen fkuile blifva torr; famt om rökfritt malt ej fkulle kunna torkas med an-- nat brände ; än:endalt medökölvceg fees Atfkillige 1 detta affeendet anftålde förfök. hafva omfider gifvit vid handen, at när tork- ugnen rått blifver inråttad; få kan bade Malt och Spannmål til malning rökfritt torkas utan kol, med alla flags brånflen; fåfom qviftar, fpå- nor, rötter, En-Tall-och Gran-ris, ochdetinöd- fall få rått, fom detaf roten hugges; åfven brån- torf, hvilken dock gifver en ganfka ftrång och illa luktande rök ifran fos 4 Se Huru en fådan Tork-ugn bör vara befkaffad, famt åfven huru fjelfva Målthufet böt vara inrår-. tadt, utvifar följande befkrifning och ritningarne Tab, I, Til mälthus-byggnaden' nmålte nödvån- digt en fådan byggnings-plats utfes, dår tilfälle år til et godt brunsftålle, famt få belåget, at dör- ren och fönftren kunna våndas at norr, hvilka för den orfaken alle åro påen fida hvilket har den fördel med fig, at Solhettan om fommaren ej kan ”upvårma målthufet , och man fåledes mycket långre fram på fommaren kan målta. Til denna fvalka bidrager jåmvål, at hela födra våggen ge- nom ved-hufet blifver förfvarad för middags-het-: tan. Dår tilfalle år at plantera trån rundt om. JK 2 kring 1766. Jan. iFebr] Mart. = 27 kring hela målthufet, hjelper deras fkugga, ataf- ' hålla hettan om fommaren och Nordanväådret om: "vintren, at målthufet få myckert låttare då kan > Hällas CINtOn väkma. oe ro > "Emedan tork-ugnen til en frordel kommer at fånkas ned i jorden, får byggnings-platfen:' cj: vara få Fdländ + at man kan befara mycken fuk= tighet och vattnets inftigande i ugnen. Art få mycket fåkrare förebygga denna olågenhet, gråf- ves rundt omkring målthufet et djupt dike, Tab. I; Fig. 1, föreftåller grund-ritningen til målt- få vål fom tork- och ved - hufet, hvareft ga, Är målthufet eller måltbotnen. 6, Brun- nen; fom dårföre måfte gråfvas få nåra in til hu- fet, at Pumpen « kan ftållas inuti hufet, på det den ej må fryfaom vintern, d. Ståpkaret. e. En inmurad järnpipa, fom går utigenom tomt- nNings-muren. Denna pipa tjänar art dåruti fåtta en mindre pipa, fom har en fkål på åndan , af få- dan fkapnad, fom Fig. 2. utvifar, hvilken fkal fåt= tes på en liten pall, under tapphålet på fröpka- fet, at vatnet dårigenom: kan utrinna. Håris genom, at vatnet;kan pumpas i karet, och fedan Senom pipan ater utrinna, undvikes mycket ar- bete med vatnets bårande både fommar och vinter. of Trappan up til fådes-botnarne, hvilken poolen med bråder, då tillika dörr och frång- fel göres vid ingången af trappan, g. Torkhu- fet, 4. Tork-ugnen. i. En lär, hvaruti det tor- ; kade Maltet lågges, når det tages af ugnen, til " defs den blifver full; då maltet upvindas, 4, Sångftållet för målthus-drången, 4 Ved-hufet; hvilket kan inråttas med fadana dörrar, at man med vagnar kan föra in torfven och. sag sö . amt. ÅNS d , .i766. Jan, Febr, Mart. = 29 sfare blifveriplåten varm, -och följakteli gen defs jämnare torkar han: maltet, > Således' fylles hela ugnen med ften;' at ej'blifver frörre öpning imel= lan plåten och ftenarne; ån jämt en fjärdedels aln | högt 'öfveralt ,..- Dårpa låggas tre rader mindre "fenar, fom fes Fig. 5. och 6.22. Deffe ftenar ut- våljas juft.f å flora, at de. blifva lika höga med "bågge fido-murarne, och våndes en flåt och jåmn —fida upåty at plåten på dem och fido-murarne til- Hlika kan hvila och ligga helt jämnt. Plåten bör vara få ftor afpaflad, at den råcker $ aln in på sfido-murarne på alla fidor. Ofvan på plåten mu- 'ras en krants af 2:ne hvarf tegel, vål tät gjord, "at ingen rök kan utflippas dår ofvan på fpikas en 'krants afbråder , fom conferverar tegel-krantfen, 'at den ej kan-rubbas. 2, Öpningen, dår hvalfvet år affkuret, låm- nas aldeles öpen, emedan den äftadkommer dra- get i ugnen, når drag-luckorne «. utigrufvan öp- mas. Fig. 7. och fig, f- Deffe drag-luckor fitta 1å aln lågre ån plåten; få at innan någon vårma genom dem kan utkomma , mafte rummet ofvan för draghålen upfyllas med hetta, fom åfven bi- drager til plåtens jämna upvårmande. Ryggen af ugnshvalfvet, fom år en tredjedel -»dåraf, och fig. 6.utvifar, år dårföre tåt , at vårmen dårunder genom draget fkal föras til åndan af ug- i nen, och under detfamma tillika, genom båda fidorne, hvilka åro genombrutne; utdela vår- «man jämnt under hela plåten; och åftadkommer + fåledes famma verkan, fom de få kallade galter- one, hvilka i andra målthus åro 7 äå 8 alnar up 7 Hti ugnen. 4 ar v, Et 30 — 1766. Jah Febt. Mart. i led d y é nit 4 SON PR Os sp vorEtolieetihyalt, foca igenfisngenän ningen .Sfver plåten imellan vÅggen och fkorftenen: hår- igenom vinnes: 2 alnars lå + - ; SU e j MER 4 -drat alnars ftörre vidd at torka pas ån om plåten allenatt fkulle .råcka til våggen, ww. åro utfkut- ne' tegelftenar, på 2:ne fidor i fkorftenen; på hvilka kunna hångas kött och fålk at rökas; .men under den tiden måtte ej brukas.annat brån- fle ån En-ris. , Utomden fördel, at denna rökning fker utan färfkild eldning och vård, fa får det fom rökas långt båttre fmak dåraf; at hår beflån- digt. år kall och frifk rök ;-i-det ftålletsat.t andra rök hus och badftugor: ej kan täs: annan åntåppt och fur rök ; fom ftåndigt ftår inneftångd: Af- ven kan hår torkas kött, om man allenaft lågger en järn- plåt ofvan på fkorftenen, och ejlåmnar den öppen mera ån: en tredjedel, få blir i fkor- "fenen ftarkare hetta ån 1 en badituga. | "Plitarne,, hvaraf denna ugosplit fkal göras, få ej vara tunna, då de ej långe fkulle flå emot; utan måtte vara af det tjocka flagét; och fkadar sittet,' om de vore afen' enkel, Slarits tjocklek. . Plåtarne måtte ock vara utan flagor, emedan på fådane ftållen fnart blifver hål, va sbial rök utkommer och fkadar maltet. Men når en får dan olågenhet hånder, kan den, utan at taga up plåten, fom faller befvårligt, :ej. lättare botas, ån at man låter fmida en kort tjock fpik, med fåftort hufvud (hvilket bör vara ganfkatunt och . vål afrundadt på kanterne)at det vål tåcker hålet. Når denne fpik. fåttes i hålet, beftrykes få vål fpikhufvudet , form hålet omkring , med et kitt, fom göres af vål vifpad åggehvita och oflåckt kalk; hvilket gör det få tått , at ingen rök utflip- per. 1 ångre plåt, eller 8. qva- 2766. Jani Febr. Mart. = :31 pers. Plåten måtte öfveralt med ftor flit och akt- - stamhet fammanfårtas och hopnaglas, at inga öp- SPAN nämde kite wisor -»dant hånda, kunna deåfven göras tåta med nyfs- 5 SR Tu 6. Profil efter linieny. = | LÖSEN nom utflåppa den ftarka vårman, fom faen i- på en fådan ugn af tunna bråder göras luckor, .hvarmed ugnen ; dedan måfta fuktigheten gått i- rån maltet, aldeles igentåckes. . På lika fått kan + ftåller för luckor brukas bågar med vål fpånd -våf; eller tunna järnplåtar med hål på, på hvilka "åfven ,malt-tunt-kan utbredas..- Når då vårman fliger up ifrån plåten, måfte den jämvål paffera och torka detta maltet.. Om målt-drånger ej 3 N Ör RDR, ; , é 65 fen ll LO CA GR YÖRNE NER 32 1766, Jan. Febi, Mart, >ledfna vidluckornes uptagande ; år nödig vid göres en fådan inråttning, at han utan ftor t, atdår- möda kan öpna 2 å 3 luckor på en gang , hvilket lått kan vinnas med vågftånger. Når fadane luckor brukas på ugnen, behöfver man til 3 å 4 tun, Råg , fom påen gång kunna torkas, ej hålla flörre rum varmt, ån 3 alns högd, fom år högden ifrån plåten til luckan ; idet ftållet, at-.en badftu- ga måtte hel och hållen upfyllas med ftark het- ta; hvaraf fes huru 'ganfka litet brånfle til detta torkningsefåttet fordras, och det allenaft Ris, e- mot badftugu- torkningen, hvartil altid fordrås rof löf-ved, fom dock öfver hela Riket måft brukas; famt huru ftor myckenhet grof fkog äår- ligen går åt til få många hundrade tufende t:r Spannmål på landsbygden, ' Detta torknings- fåttet år ock utan elds-fara, i det ftållet, fom be- kant år, inga hus oftare atbrånna , ån Badftugor , för hvilken orfak de ock altid måfte byggaslångt ifrån gårdarne. Man har exempel på, at hos en Pråftman i Våftmanland > har hans Badftuga 3 gånger inom få år afbrunnit. At förekomnia "denna fkogs-6dning och elds-fara, år redan för- fök gjordt, at ofvan på bakugnen i Bonde-och Torpare-ftugor låta mura en liten jårnplåt, un- getår 6 å 7 qvarter i fyrkant ; hvareft allmogen aldeles vål, och KORR Sa MR FÄR RE hd an torka fåd til husbehof, (") Men med detta tftora Torikhufet vinnes åndamålet hos Stånds-Perfoner och i Ståder. Bågge fiftnåmde torknings-fått, (") Befkrifning på fådana fmå Torkugnar, har Kongl. Academien förledet år låtit fårfkildt trycka hos Dirett, Satvius, på det et få nyttigt påfund def$ fnarare och allmånnare fkulle blifva kåndt. TI ANS grn SERIER igenom fö fummel-" låten. Midt för dörren, Ving på denna bottneni, at ”uplågga as', soch: våren: Öfver malt-låren göres 'c og | Nie AR gin im ng des: Ndi: idods 3 vu v atsrbingen ot fär kunna kå pen3 bvilkar sindy älinbäre ide öfver hvarannan, av oman kan lvi kendera. fådes-bortnén” fr É kv n äv ALLE FÄLLA AR fer "linien - is flat 2. på Hänsior IF rappan eller neder= ufvan: 4 Vedshufetsru, Det: ugvs-plåten ,' imellan- Någe kl 7 iii tad enn el, "be ikende Ning yvåmt må oomkag Ri avätan | on gloc dårvintagas genom i. få TDrå-fpjäl let. ellers sluckany hvil-/ El ken pr 34 — 1766: Jan. Febr: M ken därföre måtte fitta på dörren, emedan den cljeft kulle fitta i vägen för tunnan vid ups vindningen. :&z; -Mått- tunnan, hvilken fö: gö- fasan Hok at den Jåmval innehåller frågan” el ler kappe-målet, på - devnatr mir undvika den längfaminn. RER med 0 SL på Nga tunna. Fig. Profil på grundritningen Fig. rd Vid: pf murande i tagÉsNå akt, ät fa svål, Hb hva fvct fom ff do-murärne, far lingt elden kan komma, ej nyttjas annat. bruk ån af ler och fand > men. alsingen kalk, hvaraf muren, tnart fönderfallef. Så ftor del får fido-murarne, fom, kommer under jendun 0 kan chels och hålls. "len muras af grå-ften > och ofvan jord af te- .. Mencallmggen på landet; fonwej« har råd: at. köpardet dyra teglet; kan; förutatyihvalfver; famt bröftet: och bak-muren; ipnan til, mura hela ugnen vafigrastten, och dock hafva fam, ma nydtavat dena ROTEN I förftone -bör ugnen mycket. Aron och med fakta eld uttorkas och upvårmas. Blifver: den itrax i början med håftig "eldning angri- pen, kunna både hvalfvet och murarne råmna: men fedan den år vål uttorkad, eldas. den om mornarne med: en-ris, emedan låg-eld fraraft up- vanner honom, och fedan med gröfre brånfle, eller brånn- stork; hvilken, om den år af det råt-> ta flaget, gifver den aldrajåmnafte vårman nå-. A+ oeraöutimina rad, när many fedan ugnen. för- ut med läg-eld år upvårmd, på en hög inka flat. SAG kolfat torf: men om enris allen; brukas, eller annat brånfle fom gifver flark och NGA edan ugns-plåten fådt fin. rätta | vår- ee I i 1766 2 35 ärma; allenaft inlåggas litet i fånder. Eljett blifver uonen för het; då maltet begynner ipra- ka på plåten, "öch fMmart kan. brännas; men fö- fekommös, om man litet fkilj er elden, och öp- nar ugnssdörren. tillika smed drag«luckorne. Skulle få -hånda , at plåten på nagondera fidan vil blifva hetare, få tilllutas luckan på den tidan, och öpnas på den andra, tå drager hettan fig åt den fidan. Så fnart plåten tätt fin jämna vårma, tilfluras både ugns-dörren och drag-luc- korne 3 få brinner det: inneliggande bränflet helt gvaft och lingfamt; då ugnen” låmnas få tiltåpt, tils äter ny eldning behötves. Är brån- flet rårvt torrt, kan mar merendels fråndigt, ef- ter rifets inlåggande, hålla ugner fi tillluten; hvarigenom mycken våra qvarhålles ; och myc- oket ibrånfle: befparass Til ererifets framdrägan- de "til: ugnensybrukas en dubbel: krok på en itre alnars kåpps fom fes Fig. 113 och til ri- 'fets infkjutander ugnen, en två-uddig gaffel på en 6 alnarsofting, fom Fig, t2. utvifar. Enbufkarna huggas allenaft i få fmå delar, at de vål på igenom ugns-hålet ; men ej mindre, efter de då allenatft öka mödan vid inlåggningen, 4 Ugns-grufvans och trapporna hållas vål re-. npavifran det affallande barret, eljett kan elden dårigenom ledas in i vedshufet. AF denna til- tåptas eldningen: kan ej annat följa, ån at i to- nen mätte tamkas bvilka mycket fot, hvilket omfider få tiltåpper ugnen inuti, och under- sfodrarsplatens, sat elden ej får göra (fin rätta -verkan, ej heller. plåten hållas i fin vanliga vär- mas: Fördenfkull måfle ugnen; åtminftone en gäng om åretg RE renifas och RN RR (a ville ' $ k bl hvilket feil idet; fårey silsdörvtild. ; fen rärvafragensodrages: plåten i fram utur det lilla hvalfvety: vochupå1gnar 6. dtörarnöplyftes I famt med Aadiga fp RNE ON tåkevs pi grofva. fpikar: delldm krokari vv Sedan fuenen: ifrån alt fot: våliår: rengjordy: tilmuras inåt på ofa ; van förmålier fårte sul orömllltt ör omuded sv Mältningen.' fker påbvanligb: fått: at; Moag | kornet legat fin råvtartid i föp au -kåret: svogh 1 hög, fytras småltan.mtmediden. sågen, shväre je. gån oden: omfkyflassvifrån: hitt Mallegalins ere front vibr åndan ar måltshufety hvarifrån sdeh kaflasytil andrajdvåggen, och: dår: pårlika fåt flyttasg. tils: den hunnit rid målt «hus =dörren's hvarifrån den, af pigany utan några fleras hjelp; med- enisvanna: bäres på plåten; varant des endaft för:den orfaken bågge d dörrarnesftöp- karet och pumpen, famt: tråppan til låter, fånåra tilfammans frålde, på: deta törelen « blifva på et: frålle, och; måltorne utan hinder få avancera. tufin mirkeks 1 ifomliga målv=hus', år .målt- bottnen, med sen fmal. ng midt. på golvet ,: roch på fidorne, a Aärlki te rum efter måltornes storlek, afdelad + med. löfa. på kane ftående: fmala bråder ; fom u orått-hållas af på fidorne: flagne klåtfar , efter fom de pårgrund- ritningen til. målt-hufét: punéterade linier utvifa, > Vid detta storknings-fåtts år funnetsfördel- aktigaft, at göra: fmå: måltor, af. ja 3 cellerc4 tunnor; sefteruplatens:fterlekvpalr vbn ya På denna. plåt. kan: torkas. både. jude hvitt malt, jämvål! få brunt, föm! det.amå ärka- afte: -badftugu-malt:: dock" utan. at sblifv al bråndt, Det kommer allenalta an på SUN Fätte bru | tun- AT fundas mkv smalt yulåpges det färg tum tjockt | på piren, och! få faart maltet: genom. omrör- nine och våndning Har» blifvit rättiväl genom watmty? q - | iopkaltas det näoravtimmar icflerv hö ardaärder: begynnerfvettas, och: bliver gans röker för hvilken orfak allmogen; fom dets ta torknings-fått 4 fina! badftugör brukar, kal- j vh detta handgrep att föra Imaltetis:2 fvaneftént det åter utbredes, och undér OR KAR områran= de fylleft "torkas, - Detta malt g fyar vet; ganika brunt dricka, fom har en nit ösbilea men är därvid den' förluften, at det säljaren mindre. dricka, "ån ”dev hytta 'maltet ;Afiorfak;sår: un- der ör Sn, so drifves multten utur ralte t och | bortdunftar. SR in Skall maltet åter blifra ljuft och föribey låga ges cj, tjockare å ån högft 2 å3 tvår-finger högt "plåten; då det icke: få ftåndigt behöfver | Nåndasyfom det förra och torkas: dock: på det= AUT något mera: malt til. qvartiteten om dygnet, å ån på det förra, Ju tunnare nu mal- NE? pålågges, defs: hvitare blifver det. / re fonder torkningen omkalftas. 'maltet :med en svånid-fpade, hvilken göres tunn och lått, af få- dan fkapnad fom Fi ig. 23: prvifaår oNåroden rått brukas, vånder han fåledes maltet , at al- "tid "det' fom" legat åt plåten, kommer at ligga ”ofvanpå: "På Es fpade SÖres allenaft 13 längt fkaft, at nan kan vånda på halfva pli- "ten'å ömfe fidor: men göres fkaftet något lån- | AN kan på en fida våndas öfverallt. rNGGentont denna inrättning har man den för- mån, at kornet af måltaren måres utuf.: Winigen 7 fkrufven; och" utan bårning rinner uti karet; ör | C. Sö ar I NEN sh 1766. Jan. Febr, de 5 fr at vattnet med. litthet pumpas uti karet; och jämvål utan bårning af hg felf utrinners at det torkade maltet, fedan det at måltaren i den uti Liren nedkomne tunnan blifvit inmärt, utan bärning med låtthet äter upvindas;: at ugnen år la06 An! ; SEN: FREY EN FRCSROET Tdh KN ar lag ogh ej mera ån 7 qvarter hög ifrån golf- vet. få at. måltaren senfam/ kan: båra maltet: på frn hvilken fyfsla uti andra målt-hus ej san förråttas af mindre ån 3 perfoners famt at - brånflet år få nåra til hands, och måältaren åf- ven inom hufet har alt hvad fom årfordras; och faledes kan en enda perfon med maklighet beftrida salt; hvad få väl vid mältningen tom torkningen år at göras följakteligen kan ock koftnad ”förråttas, a At denna måltehus inråttning har alla före- nämnde förmåner, kan få mycket mindre tvif- las, fom et fådant' alt fedan 1798 vane i föl altfamman med långt mindre arbets-lön och gång vid: Ervalla Sätes-gårds i Veftmanlanda och af en enfam Piga fländigte blifvit föreftadt, Når Landtmannen på detta fättet, med en- ris, grenar, fom af den gröfre fkogens under- qvilftande til flor myckenhet tis kunna, famt vide och andra grås - vaxten hindrande bufkar, torkar fittmale och rägy få hav huv dåraf den dubbla formåin,at han både fpar den gröfre fko- gen, och tillika får fina ångar och betes-mars ker rothuggne och rengjorde, Harigenom hatva redan ätfkillige betes-marker, vid nytsnamnde Er- valla gard, blifvit aideles uprenfade. Rn Min upriktiga önfkan år, at denna miålt- och tork-inråttning, fom få ganfka mycket fkul- le bidraga til fkogarnes befparing, ej allenatt | | må | d 1766, Jade” Febr, Mat; $0 må lånda mina. värda öndglslrka til cjänfe. och nyttarcför svår: tid, utan jämväl til snågon del « förekomma och. böja de” förebrieller och bannor, Men vg sej Aa aldeles. oflyldigtarsen gange hafva at förvånta af vara efte rkommande, för värt mindre öma förfarande med Kikets [kar Za, hvilka, få 1 anfeende til värt kalla Cint vm de rika Metaller y hvyarmed: vara berg TO begåfvade, böra räknas ibland de frörflaytkat> ve dem Gud ofs och on Riket barlanta KG sn vål sbiokal Modell p. på frapia Miltbus oanad är at ye på Kang. Modell- Salen i Stockholm. dooleelkobato lotto tott Seg fo ee Vi atten/iktiy $ Barn, om 4 års ålder , efter r:ne gånger deruppå förråttad Paracentefi is Abdominis, blifvit, genom tjen- NA Medicamenters bruk, ifrån en fvår Buk-vattenfot til helfan AN tel nb Upgifvet af ro ROLAND MARTIN. EH: Ur Uderiudorosrat Bärte 4 vaktaren Feit vid Kongl Stallet, hade, in- Stiludefs .detvar 3 .ar gammalt, varit befvåradt af fådana olågenheter ,. fom vid den Engelfka fju- oc kan (Rachitis) plåga fig infinna, och darvid ma- keligen afmagrat öfver de. köttaktige delar I kroppen, i fynnerhet om: armar. och. ben. Men remörn Patken åt 1764; Heck. detsen fvår, Kak- S hofta, fom Bogg. Lif-Medicus Herr HEDEN- OA COBERG. / BERG förekom med kråk - medel af Cortex Fran- gulee, Någon tid dårefter började det, at; un= der fortfarande afmagring om fina öfriga lemmar, ovanligt; fvälla om underslifvetrswfä at des Föräldrar voro föranlåtne, at vidare. anlita be- måilte Herr Lif-Medicus om någon hjelp och utvåg för denna; ofkyldiga Basietita oms stå Når han fåledes fanmti hvad hög grad Barnet af Buk - vattenfot (Afcites) var anfatt, förordna- des vanlige löfande och urin - drifvande medely.i fynnerhet Scillitica och viffa andra draftica med 'Elaterio uti, hvilka väl gjorde nog ymniga af- töringar, men utan all lindring för devarma Barnet, oDerpå fants för godt,at anmoda mig kom- raa med, at rädflå, om vi kunde tilgripa den van- liga a pprings-omitonag (Paracenteflis abdo- minis): Vi hade vål fyr at refolvera OB uih, at på et få fpådt barn, 'uti hvars ålder|yvivicke ibland Obfervatorer lifit. dylik operation vara practiferad, verkftålla, hvad eljeft i få hög grad ' af Vatten fvullnad fyntes vara endafte medlet at någon tid lindra och, uppehålla lifvet: Men når vi, icke utan medömkan, fedt Barnets fvåra andedrågt, defs bön om hielp under et flags förnuftig föreftållning til fin Moder, och defs be- ' redvillighet , av lita lägga fig på en kudde på bordet, försat låta underföka arten af Vatteb- fvullnaden, kommo vi om operationen öfverens, emedan 1:0 de evacuationer, fom fkedt, ingen ting uträttar på denna Vatten-fot, utan 2:0 taft mera utmiärglat och mattat Barnet, och 3:0 at, 'om icke buk-mufelarne friades af den inom peri- tongum innehållne vatten -famlingen, fvårligen mgon action på innanmåten kunde förrättas, icke hel- i lera ofå god-exfpiration: befofdras; fom til Jrsstaren 'ochksblodets. Sr Re i någon mån ene itjena2o' Ma Jag förrårtade denna gången ve gen oper ation, foni jag ofta förut gjort parfulvuxne, endaft förr ågon tids. utdrågt tillifvet s men kunde icke aldeles föreftålla mig, at til fölgd håraf, genom fäldee. smiekor fullkomlig : helfa kunde vinnas, emedan: der: tilla Barnet var få å aleless ig och | dmligtt CA RN EE | Arg Malttenterj fam bilden var den lilla Trois-carten, hvaraf man fig betjenar vid pun- €tura: feroti, « och uttappades denna Bingen' öfver 14 qvarter något grumligt vatten. Vilito dår- vid förut lågga omkring under- lifvet tilreds en tilhopa viken handduk, at efterhand under tapp- ningen 'tildraga. Därpå -lindades: barnet vål, "dock få, at ej; buk - mufclarne fkulle för mycker Udet at de ju efterhand af:fig fjelf kunde fam- ör ms oDårjemte be Möts förtt lagga öfver något omflag Hat: åleenis ciknlves men federmera fer "kos Umbra Krydder, kokade. slitet råde Vin. | Hårtafiofanit Og det lilla Barnet vål mycket Iindradt , men efter några veckors förlopp hade likvål dels buk ånyo få mycket tiltagit, at det "åter påminte; om de. Herrarnas ankomtt, fom fift -minfkade defs mage. Modren kom til mig där - gen för Jul- äftloim förledet år, och bad. mig ä- ten komma med frov til: Herr Lif- Medicus, för at. gäst åt til dels hem. "Det fkedde > och af honom förråttatles sdon- sinar operationen, famt aftappades vid KS halfitop vatten, fåfom stilförene: - Vi: rådflogs Man andra tjänliga. invärtes M edicamenters an NETTIS CT ord=- Ar 1766. Jah. Febri ordnande, Magen tiltog därefter icke en gång t:l en fjerdedel aF/den volume han: haft före fi- ita aftappningen: - Därpa börjades: med Herr Archiatern PETERSENS Flizgit cachetticum, fom i förledet års Handlingar år befkritfvet; hvaraf gafs et: halft unz morgon och afton med fårdeles god verkan på urinen. Herr Lif-Me- dicus förordnade ock nu en piller-maffa af dub- belt Jalappi-rot emot Refina Scammonii med Honing, hvaraf 4 piller, til et grans vigt hvart- déra, gafs i förftone, hvar fjerde dag; och & federmera. ber RANE Håraf fölgde med mycken lindring gode öp- ningar, få at, efter $.a 6 veckors tid ifran Jul- helgen, barnet började tå matluft och god fömn. Aldrig til ftörre volume, ån magen haft 4:de dagen efter tappningen, hade han nånfin ftigit, fedan Elixir cachetcticum börjat -»brukas , men vål kunde det hånda,at en våderfot ibland dref up magen til famma högd, fom dock imellan- at aftog igen, och når alt til pafk-tiden på det- ta fåttet magens af-och tiltagande ändrat fig, börjades med vålbemålte Herr Archiaters Vi- fceral-piller, til 7 i fånder, hvilka inemot pin- gett fortfattes at gifva, då helfan: hos det lilla barnet fullkomligen var återbragt, få at det nu blifvit fett om fina lemmar och eljeft vålmai- ende, förutan det at något våder mellanåt fam-: lar fig i tarmarne, fom gör det litet högmagadt. Denna beriåttelfe har jag bordt upgifva, få- fom bevis dårpa, at Paracentefis abdominis ofta underftådjer en god -cur til helfan, och icke, fåfom förmenas, fkal altid bli nödvåndig at fort- R ä y J oo fara med til defs lifvet flitas,fedan den en gang 1766. Jan, Febr. Mart. år börjad. «Den af) Herr /Profeffot” ScHuULTz — för är 17f9 upgifne cafus, om famma operati- on, iom jag hosien huttru häri Staden på dets begåran verkftalt, vifar åtminttone, at ock hon kunde federmera:.detfto lättare hjelpas af den fafom cur anförda kråkningen, där lkval för- at medlen ej veluv län. Och faftaån: ätven då efter tappningen magen en gäng tiltog, fa vil det emot operationens effect mtet bevila, oh BornPottor AStAn har berottåt mig at når han viftades i Stralfund, har framledne Rege- -ments- Faltfkåren HERE NIUS gjort paracen- aekis. på en! sCapitains Fru 3 smed. den: fram- gang, at hon åtven aldeles återvunnit fin helfa. of Det år nåturligt, at I en vattu-fot hos el- » Jeft unga och frifka perfoner, hvilkas innan- måten ej varit angripne, och når vattnet i ftörre bones famlat fig, ån fom af afförande eller Hlöfande medel hinner abforberas, år aftappnin- gen den kortafte vågen, famt at, förutan årter- frald tonus i partibus continentibus abdominis, ej fa god attion i defs -innan+>rmåten kan år- hallas, fom til vidare obitructtioners hafvande fordras: Defsutan torde med nog vifshet kun- nå fägas, at med en .afeites,; eller vattu-fort.i huken, altid olägenhet af en våderfot (tym-: panites) är närvarande, fom fpånner tarmarne, hvilka fåledes utan vederbörlig påtryckning af mufculis abdominis ej kunna hjelpas at afdrit- va vadren. SEN | Engelsmannen Herr SHARP år i fina ope- rationer af den tankan, at då Afcites år utan Anafarca, och hålst kommer af en förfvagad blod (appauvrifement du fang) men ej af obilructio- ge ner ner i lefren eller 'Skirrer, får själve paräcente- fis. ,Dårförej fåger han ock; årvej wart fe vatt tu-fot efter febrar, ; hemorrhagier' och. diar wrrheer. lyckligt cureras. Jay han utlåter fig vid flutet, at det åfven år exempel på dem, fom efter RET K ningen aldrig: å nyo infallit i fjukdomen. I vår cafu bör vål någon verkan or fördel för barnet tilfkrifvas de upförde vifceral-medel och invårtes 'curen fom Herr Lif-Medicus HEDEN- BERG fullbordat ; men 1å fes ock; Huru förfta "evacuationerne efter tappningen "gjort deras utöfning mera möjelig 3 fedan muftlar och pek ritongum blifvit til någon del befriade ifrån — utfpånning, hvaraf: barnet redan "efter törfta tappningen ”fants i i långt båttre tilftånd ån tilföre- ne... Dionis i fin Coars d operations vanförer åfven exempel på en Trågårds- måttare hos Furften af Rochefaucault, fom åfven, efter blott 2:ne "gångers puntterande, blifvit: curerad. ar jar, och Herr DU: CHESNE. SIN ) Således förmodar jag. mig diken upgiften af denne Cafus hafva bidragit, aviftålla denna "operation i det vårde, fom eljeft någon art oe dom velat börj Ja at sg fog Defs ork ållarne på et sg fps barn, tar, fi mycket Jag, vet, icke förut varit anteknadt , jämte det at dåraf en god hålfa, under andre medels rå ER blifvit. 1å lyckeligen ä ätervunnen. ET (EE RA je FYÖRNIR vr SA SJ Ed + - Ti Pp N i R 2 Å Ä: i ä SR N j PR JR Sd XJ bn 2 AR sand. sad förs er qv äl NN atur 1 kunnige fd AUT ARE inom fe TN nt förflutne 10, är, gjort mycken. up- | mårklamhet, | Öfver en, på ön Ceylon fört up; funnen, 0 ; ch af Herr. LEMERY Tedan, 17173 under nat mn ak Ceylons. Magnet > 2 Känd Oten-aArt, fc : ve a | urmaline , Trips: Alchentrecker eller | infeenide til defs. fålifynta, egenfkap, is o« grad. af vårma, med.en Mag gnetilk il fe allahanda låta faker, [: röv Hyns Sf -alka m. m. ORD. arg ikalom Je 1 It glas, ä åter kaftd éller Bala dem med | Sj Fri | se fig. sd mer" ån. dubbelt dängre afftånd , ån attractions- kraften "agerar. De ark a ER 'han,. få (om Maåfneten, äger na. Pi AN, men. Följer. + Öfrig Eleétricitetens oh egna Laga ar. sk. lynnerliet ad Herr Pros feffor /EPIN! 53 1758 , Uti, fitt Acaderhilka Tal de Similitudine vis Elebtrice & Magnetica , , jämvål utifemreé utkomné Memoiréry utons flere Auto- rer; nöpa befkrifvit denna" Steny>i anfeende til förenåmnde mårkvårdiga egenfkaper.” Än» mera sutarberade Rön kan man. vånta uti våra Hand- pj ge Kongl. V Stina 'ACademien för- ledet är, genom en dels vårda Ledamot, be- hagat SM 26 avök Jan. Febr, Mart hagat förfkrifva och med" dryg! koftnad inlöfa sf ittycken Tourmaliner, fom nu förft kommit under Herr TORBERN BERGMANS, .granfkning, och fom f åkert ej kunna undgå, at för få up- Sh mårkfamma ögon AON äns Lagar i detta. åmne. Bön För min del har jag, Mor Kongl örtte miens minne, emottagit några fmå fkaärfvor, til nä 6 als vigt, fom "genom någon väldfam klåmning, funnos, vid Paquetets åpnande, TVÄRA Sr at nedannåmnde Tourmaliner NumE 3 Och ff. ONA fynnerhet at den ena. och öd ita, hviken tillika fants innehålla nIGOT hetc- van Sändkorn, hvaraf en fpricka uti fenen på det ftållet tycktes hafva upkommir, och gjort honom brackelig. Och fom ännu imgen, fa mycket mig bekant är; NAT US sifvit nagon födan bäfkrifning & på uTourmalinens- art och Des fkaftenhet , fom för Sten- kännare kan vara na ti5, och fom: kat Nad cka dels , tåtta rum is bland. andra Stenar jr är jag förlaktad, det TYP ÄGER cj Jirer öouniuet ante at a med förenämnde Tour malins- fkär fvör an- TR få mänga förfök 1 eld och i uplöfande me- dels fom, på ”en få liten. tilgång kunnat aftad- kömmas, och. föm jag ML få den Sad, til Sten- känningens. förkofran, upgifva. y Vv Ård vål til deras - ftorlek och fivoure af. Herr på. Ofvannåmnde fem Tourmalins = okaar BERGMAN redan uti den omförmålta Afbandlin= och befkrifne; men i anfeende til Stenarnes olika utfeende, år nödigt åfven hår något dårom än- märka. fbr Ae rd Vr 110. 2 SR Dp a förta Stenen, af hvilken detär prungit, fom i fynner het til efterföljande bl Nät nyttj: ade, våger 651 Troifka äg, n”Tyfk bör astttorlek, flipad platt på den Tu frund med: facetter' pa densändra id än ved fr rk gul- brun Colofonie- färg > lik- 4 andealdeles et gul- -brunt ochafrök fårgadrt glas, fom alienaft i tunna kanter år dgrd genomfkinligt. 'Vifar föga tecken til eldikeni; då bd lägges 7 på echvirt papper vid ljus eller klar dag ,' och fynes emot flata fidan helt mörk; omen: emot FARKö år han något genomfkinlig. ör "20 En mindre, 1 form Ser en RE uti et ör! hånge, något platt, men kullrig och facette- rad På ömfe” fidor, aft helt” ljus, gul- brun: och -hattsslika färg. ”Tämmeligen: pellucid, få at bok- | fålv er därigenom kunna Jäla. Eeot hvitt: påp- per vid folfken sier ljus, gifver denne et klart ; eldfken. - Väger. 3ÖR AD Jå0. En ånnu mindra. fom sväseksäln ata a, helt tunn;och platt med låga Fioctkel! pad » öm On IT afekltén , af. helt ljus- gul fårg,. fom Xx 3 upa ent. äro alle ifrån Ceylon3. men de tvånne fenare, eller tyckes frödja någor grönt, och år än mera OA En go ligen klar och genomfk ihlig. Äfven (lipad med facetter; fom en Hög Tatelit EnubINager ungefar 6 als. . sl 0 En fn usb bi något fettvntig flag, ; men: likvål helt. gen omflinlig, | Slipad tunn-och platt, med. facetter på omfe fidor. Våger alle- naft 3 also ov Sa Tne Frfthärnnde Bhlsjäktree dk bodd. ) den | 2 4 us-orön ärashed. fe od våbviniet a) Oo x ve ; 48 176 "Berg-verks; Akola: finnas ibland. fanden vid V At de, ungetårgvid: fammia bt 2 > anftålt, har han: ock funnit, at de uti tyngs b & q I « : -” ' REN LA (ad Kl | RA EV RE Jan. Febr. Mart Fe ” EC er & Tk. 8; LV Ile den blå och grönas ÄrOs efter berät | sg SE VIE Direéteuren Qui: sr dem köpt: och öfverfåndr ifrån Bratlien, Nn ; dedesrde rarafte, Om des ee enteli ifel ; fö i ort har man ingen fåkrare kunfköp, Nu én i fynnerhet på den Ceylony dår de gulbruna för blid obferveradé , hvilken stärgir börj a: blir wit tagen för den Stenens förhå mfta kännemärke. vd Allmänna: cgenf aperne arr renånin 'Tourmalins-forter äro följan dåre TL-MRRD rad äfan vår» ma fom kokhett vatten ågerydräga och å- ter: kafta ifrånvfig: allahanda! frå lätta: afakory alkor fal-afka, pappersfikaf .ockidylikt , alt ef: ter: villa lagar, dem; Herr BERGMAN utidels hård: anftålda och meddelta” Rön tydeligena smutfört. ss De fmå gröna. och Bl Tovmali: . nerne vifa fig i denna egenfkapeå lika» föm + des flora. men fom "de fmå' alt för haftigt förlora wårman., åro de icke: är tjärllige vid + experimenters ;anftållände, . I allmänhev hål- das de; Ceylonfke Tourmaliner. för äran ände. Veft-Indifke, ss fo ad då j rö Ju tyngden: har den: förta Non. I vaken förhålla fig til rent vättenyfom 35046 rn den mindre N:o 2. fom; 3153 til1000: . hyilken lilla fkillnad tyckes. kömma dårafy ont? den ftora inutisicke år få tät! fom den mindre. DE fmårre tyckas utan 'vågningikuns £3Ta bo at "det. närmafteissara af lika gravitas fpecifica. At flera vågningar, fony (Herr :Profeffor: ; LPINUS på fina” 'ourmaliner En Re nl M Jm 0 | i 6, Jan. Febr: ; att. 49 den förhållit fig til vatten på det högfta fom 2305. til 100, och mintt fom 3 til 1. , Hår- — uti komma fåledes deffa ftenar nårmaft til Is- hå ids. Zeolit och Garpenbergs Flufs-fpat,lom per 3,144, famt til Franfk Skörl, fom våger —8,924, då vatnet år 1000. Större delen af glas- artade ftenar, fom ej innehålla någon mårkelig "del af Metaller, finnas ock uti denna tyngden ” komma öfveérens: nåmligen at förhålla fig til Vatnet fom 3 och något deröfver til 1. Fy Uti hårdhet åro de nårmatt lika med klar :" Qvartz, få at de ej emotftå en Engelfk fil y "men fkåra dock glas. - Aro något hårdare ån "”Salbergs Skörl- Cryftaller; men hinna ej al- names öl Berg - Cryftallers härdhet. | äg) Tilutfeende likna de nog nåra, färgade Glas- — fuffer, utan någon fårdeles glans af åkta Stenar. «+ TITT, Följande förfök hafva förnåmligatt blif: vit anftålde på fmå fkårfvor af den hår fram- manföre nåmnde ftora, mörka och gul+bruna Tourmalineny, hvilken fig förhållit fom följer: a) Vid fönderflagningen, fpringer med en glånt- - :«. fande odeterminerad yta, uti fina, hvaffa och tunna fkårfvor , aldeles fom en Glas>-flufs; med hvilka fkårfvor ordinairt glas tåmmeligen - djupt, faft ej lika fom med-Demant, kan ri- - fas. Alla deffa fkårfvor, til och med den minfta, äga ock den ele&trifka eller afke-. . dragande "egenikapen. =. ÄR b) Haftigt och flera gånger upglådgad med flamm-eld för blås-röret , mårkes ej taga den > minfta fpricka , mycket mindre gifver den tecken til hågot fprakande, fom en del Skörl- = och börjar håftigt gåfa med en hvit, lått och. fkummig flagg, fom efterhand , och under Ccontinuerande fmålt -Hetta, I ätter fig til et hvitt, pårletårgadt, opact glas, hvilket på kol för blås-röret formerar en fpherifk pårla. 2) Den gul- bruna fårgen. och klarheten kan igenony flera 'upglödgningar icke förminfkas, utan behålles lika, in til defs ftenen kommer i fmåltning. - Hvarvid blifvit anmårkt , at e- huru ytan fmålt til fkummigt glas, har dock ftenen ånnu bibehållit fin gul a fårg in- . uti, och få långe har han åfven haft den ele&trifka kraften. KN a HAR f) Under fmiåltningen, och i fynnerhet vid'för- fra gåsningen , märkes et phosphorifkt fken utaf den fkummande flaggensusuto soker. g) Sedan han fmåilt til glas-pårla, kan famma pårla åndå tåmmeligen lått åter fmåltas; men ju långre glafet hålles i fmålt-hettan, och ju — tåtare det blir, ju fvårare vil det fedan mjuk- »-nacför (elders: :ssöune EN DT Re bh) En af flera fmå fkårfvor tilhopa fmålt glas- pårla fans nu mera icke åga den ele&rifka ” vsGgenikäpen:itö ck gl. so ee 3) Med Borax, likaledes med Sal Microcofmi- cum, fmålte ganfka lått til en hvit half-klar .glas- pårla, utan någon gåsning, i &) Med lika mycket klar Flufs-fpat,fmålte åf- ven lått til et fådant glas. SRA a | i d !) Med tf JGA 2 2 Vd bn ) ; | 6. MS kr MR 1766. Jan: IF Matt. $i 2) Med Kalk” och "Offterr, frålté farit glas s-omkrin kalken, "men förmådde icke bringa honom med fig til Flufs. Klar Örjental ilk Granat, fom för Blås-föret + flarkafte hetta hvarken mifte fin fårg, els ler kunde bringas til fmåltning, lagd til lika mycket af Tourmaline, blef vål uti Tour- ', målins - glafer invecklad, men kunde deraf "intet uplöfas ; icke heller med tilfatt Borax el- der Sal” fu ibile. ») Med Böhmifk , fork ock ned Svenfk flår Granat, hvilka för fig fjelfva kunna låtteligen , Amåltas til fvart flagg, går åfven Tourmalinen fnålt til glas. 0) Med Engelk 'Mapgnefiay kan ej Hötlér brlågas til Flufs, förrån Borax tilkommer. p) N agnefia, Tourmaline och Orientalifk Gra- mary ”til lika delar, fmålte med Borax tilfam= ä mans til et mer: högr ödt genomfkinligt glas, ån med Magnefi a epfamt. ) Med den röda Gullverks - ”Zeoli ten, form Herr f | Aclenien I VON SWAB befkrifvit « uti Kongl. Academie hs Handlingar för år 17f$8, p. 282, sar ändteligen med möda: tilfäammans uti en vit glas-pärla, hvartil den med förenåmnde bes följande” Kalken bidrader. | 7) Med hvit eryftallife: rad Zeolit ifrån Jemtland, vil den uti fmålt- hetta för blis-röret fyärlis gen blandas, uttan löder fig allenaft faft dervid. s) Med en fin Tålgften eller Smeéis, förhål-. ler fig på lika fått, t) Rå, ville icke under flark kokning ängri- pas, hvarken af Aqvafort; Olec Yinol, eler FRSRTte Salis; TS RE Sk Kr DD | 2) Smålt 5 2 ;Å 74 66. Jan. F ö d 1 s ww) Smålt med Borax til glas, uplöftes: Spa med Skedvatten, egt Mark! kokningyroch ; "fatte en gelatineufe VG a gator | vid bottnen af. kolfvens =3 paa I RA sx) Smålt med litet tilfatt: Bly, gaf et. igånfka, gvickt, genomtkinligit, varsla glas, fom tåfte fig vid kolet. supa TR ST. anfecnde, til. den ringa quantitet ak Dm - fä. fom jag hade at tilgå, åro alla före- nåmnde Småltnings - förfök. gjorde med Blås- röret på kol, hvarvid fmåltningen merendels båt- tre kan i akt tagas, ån uti en fluten diegel, ehuru hettan icke kan blifva aldeles få: ftark; fom för en infats-puft. og Den andra och ftora Tourmalinen N:o 2. var vål intet tilfålle at få på fådant fått förfö-' ka; men j anfeende til så fullkomliga likhet med den förfta, och at fkillnaden allenaft be- flår uti en ljufare fårg , kan man ej tvifla, at den ju år af famma förhållande. "Af N:o. 13, fick jag förföka et litet afbrutet aryng: fom” i fmåltning förhöll fig lika med N:o. 1:00 IV. Af den lilla blå Tourmalinen (I. s 0) var åfven en ganfka liten fkårfva afbruten, örn förföktes för Blissröret och fants i början li- tet gåfa med fmå blåddror; men ftadnade ftrax, och blef fom en fvartgrå, half-genomfkinlig flagg, hvilken fedan icke kunde enfamt brin- gas til vidare fmåltning; men med litet tilfatt Borax, fmålte utan gåsning, til en klar ofår-. gad glas-pårla, Med den: bruna Tourmaline - kunde åfven denna blå med möda fammanfmål- Således. finnes denna. Brafilifka blå Tour- fulnen vifa någon förandring uti fmåltnings- hettan, il. Tog flagg- DM sambiyd ic- dre liknar. den” bla vanlig: Zeolit, i fter förfta gåsningen blifver härdfmålt. r n a.» Tour maline har jag icke kun- tilfälle at förföka i eld; men, efter all gsår den af: "famma” art, fom den blå, V.”At årfara,y. om"inga flera Sten-arter kun- våga sdenna . Eleétrifka egenfkapen, gjordes å ES .på alla, de arter, fom nusvoro:til Rå kunde i andra omftåndigheter fva någon liknelfe til. Tourmalines art; men + Sljande. har logen. f ådan Ake ÄÅtagalide kraft | Vas GR Schweitz ; re 2 DR ån. Heffelkalla ; hvilka likvål til Färgen. hår: likna Ceylonfka "Tourmali- nen, den fncralooi åfven på det .ofåkra. oockånn mårket . råknat, Rauch-Topafer; ; men elden, pricker, Rauch-topafen fnart-fönder, d. Blås-rör omöjeligen bringas. til. fmålt- (ping, och röjer fåledes åfven hårutinnan defs nog. flora: fkillnad ifrån 'Tourmalins-arter. På - famma fått förhåller fig ock den. eljett nog ; 4 ika, Slagg = Agaren ifran ön ASEIOLON famt ä andre. rök-fårgade. Glas-fluffer.. b ve kör! - Cryftaller > merendels fexfidige en -rhomboidalifk baflis, ifrån Salbergs, Pehrs- bergs och Normarks Grufvor, ”fom med hen half klar gul-grön fårg och uti hårdhet såmmeligen likna 'T'ourmaline , gåfa åfven och måla | lan Mika Seg gl Blissritien; men NN + Te r fin fårg och blir helt klar, famt kan giva At 54 Bale af I eh vart agg; nde jd om HRK kör £k dai af famma åmne fom Poulsen hvilket a nes fannolikt , och 'kan' 03 FOR AMT md får en Skörl utan Järnshalt, fom ffnligen n'l rer finnas ibland Sve nika arter: ie é ) AK Zeoliter från Ilasd , & stelandy I Appmar= ken; Celbmutkiet ; och ifrån Suräite , a famt E pis LizZuli, har; icke heller" de pad ”draganidé kraft blifvit förfpord; ehuru” de mä elden komma. nårmadt öfverens med Tourmaline. > Alle frige på denna vågen. förfå SES Sar 3 mk Sn Ge We De > fer kte. Sten- arter, fåfom råda, gröna, blid och a gåde Cryftaller, Flift-Spåter » , Gregirsdr ; fom mindre förtjäna at upråknas;' iafva å funnits utan någon fd ourmalinfk. eller Afke-dra= gande verkan. ke (Ra VI, Ifrån deffä after” röde: -doéte "få un- dantagas' en af mig nyligen uptåektZeolic äfrån Garphyttesklint' utt Nerikes til fårgen pontéa röd; half-klar ; af tårmmel mike fammanfättnifig 2 utan någon” vifs KG FORKOR för öfrigt har alla de cgenfkaper i i eld 5eoliten tilkomimer. Af denna” arten har ja ris om rd likhet med Tourmaline uti fa fal afkas c ö gt kaftande, fom dock: har varit ganfka fvågrt och föga mårkeligt. TImedlertid har ja Re nåmna denna Zeolitsarten fårfkildt;' få åfom t nnu” af Sefnr kännare icke i akt ta för pr ov Ceylonfke få kallade Dömd I dels! af gul, och dels af gub=grön' EL tyckas åfven tila något tedken a elc&rifk faft ; men få fvag, at föga derpå kan reflecteras. | vit. ; gg Se lo a IR and Stens LE sr Herr. a uti et ef fra VE Cedar 3 til fråmltedn ne. Herr Betg- ii CRÖ TED), under den 29. Junii nått- sr berättar fig. mycket hafva fökt der- har ock fådant rd och RÖR ånnu icke lg bn RR REKA lbRfenoRolbrr likväl. Herb vis. br betom Bref til mig, beråttat, at han fått en rå Tour- met? gel kall, gin maka hvilken” för "gg Sumner: 25 be Ån 4 sb ELEN Mead SN af före JT rön ohlidda urmälinen, i i SK ER til. defs ringa hård- glants s (IL. 6. d.) ej. med råtta lå- Ae Tor ku a år nas til åkta Stenar, ehuru han 18, oci ljakteligen ganfl EA yta rn hän. fikdhe föras. til Ob -Cryhall uck-Toj sy. fom Helly af et helt annat vål fom de åkta "Topaferne. (Varsi)e ve . in RA an vara en med konft com- ; d Glasftafs> få vida han i fmåltnings- od la 4 ehållc er; fir n genomfkinlig Het, utan ORK He ig form ån rå ften-art "(fi 2 i T ad. pr br. Em DB RN. Nn » 4 TAR ee | d) At den gul-bruna fårgen icke är afinågot ff flyktigt Ng eller Phlogifton,. fom gen. utgör i H op afers mörk - bruna ss pd ex Bk AR VS | AR RE AE i . grönaktiga fårgor, tyckes kunna flur å Y 4 å (SK MG i 4 fin fårg och dragande kraft, ända in til! ; HNINGEN (ICT fed ATA i orkat At fårgen icke år något fåkert kånnemårke til Tourmaline, få vida gröna och blå åro lika qvicka, fom bruna, m. m. (IL 2) ochan- vdre lika fårgade ftenar åndock/icke hafva den- -ona egenfkapen (V. ab) PET 0 PG PD At hancej kan föras til Flufs-fpater och de- oras fNigte, fynes af mycket olika hårdhet ock » förhållande ideld; och i fynnerhet "deraf; sat » Tourmalhinen för fig fjelf fmålter ; "men:kanej ;: hjelpa andra :hårdfmålte ftenar til Aus IH) 22; 7, 5), hvilket likvål år Elufs-fpatens för- onåmita egenfkap. :Defsutom fmålter Tourma- Y | K. KI BE SSG | 4 - RE om vankis SN Me - a c tr a Oo h at Tourmalinen under glådgningen behåller A linen låtteligen til glas med FElufs> fpat; hvilket ej hånde, om de vore af enahanda art: (III. ki) g) At han vål åger mycken likhet med Skörl; och torde vara af famma grund-åmne; men "kan icke ftållas fåföm nägot fpecies derundér, 1 anfeend "terne åto . för mycket componerade, och at. Järn-halten ”altid: varit deras Kånmeinörker (Vi Bj, on 4 ö t & a NE ES ee ön KE SKE ER Di RAL AS RA. Ler VB) At Tourmalinen med mera fkål | T'nas under Zeolit-arter, i anfeende dertil, at den fmålter ungefår vid lika eld-grad, och >, på lika fått, til en hvit ofårgad flagg, med phosphorifkt, fken, fri för all inetallifk Jårn- CT halt, famt med Borax' fmålt, utan gåsning, — &er en klar gelatina (TIT, d, fi, 4,) fom SM ; 4 e dertil, at Skörl-arterne åto fjelfve . Jans Feba, | egna Mere egé fkaper... ; Hvarom vir Pr del lege Rådet v. Swazs ken NV Li Vv SRA Rön: uti: Kongl; Ve- I andli ingarne för åren 1756 och 1758. onde AF elning en om Zeoliter, uti be- & CRoNsT EDTS- fd IE utkomne Förfök till Ek Rikets upfed ning, + åledes uti förr hh ofkr ne. | | der Hamn af Glas - artade Elettrifka: Zeoliter. : "Såfom” en, ny. förändring, kan ock ibland i "och. ren "”Zeolit införas den här förut (VT) on Nn. sförmålta. ponceau -röda, ifrån. Gar phytte- -klint. : Der frår. ock vidare. at. utröna, om FIChe Ar veden ägande merendels lika egenfkaper: Vil en tanka man : flyrkes af den Islan+ - ka hvit - gula Zeoliten, fom. fallkomligen lik- | RR en hårdnad "Gerra Lemnia. Lv ÅN öv a 4 så Er PE OKI A JAR ja rod £å ig N a Å . "FÅ AR Les >« a rA Lå Aj 0 jödö BERT RAON LA IA! vd MA ; rå v . - é om äs 4 & ATK Öh É ” 7 ! - 4 Ne A pla - AM + Tiemolinens El ärta: soap, Ag kel ; ig on (+ otok SOÖRB BERN. BERGMAN... Eke bet linor mig, fårinödelt. -göra- sedd för IS den tid, jag haft Kongl. Academiens Tourmalinet under min vård. - Deffe fmå ftenar -årö, i anfeende til fitt. ele&rifka förhållande, få viga bada hittils nd) fi 0 Rd de aldrabelyn- En Vopi kö nerli- ! NN ci R a ER rd ve ÅN durmaliner vinna en tilökning ud- a Arg RK blifver RU RR åmnes- | RRRIATDAERAA SB ik herligalte i i fe AR iren, ty elutu deras've ningar in gal inda a på emårkt fått fågna ögören. Ti åro de likvå r aldeles. utan "like, och af den. befkaffenhet , a at de SOS ch Natutkunni fulla upMälk farit SN "Det förefaller) AR våt AN Ijuka ti tig STR at ehuru (das a [> SEEN sä na burde NI af Herr Prof. Azrinvs. bléf Uptå ph a. dork Banfka få federn mera. Hd "def defs. Fr ät Rn. erfökande fyffelfatt fig> årminftone. här et 2 Ika ringa antäl fkrifter derom utkomm år RÅR ”maåliners rarhet. och dyrhet enda orfaken; utan man de den förklaring , . at en J/EPINUS och två af vår tids ypperfte KE SG på alla fidor, at; det varit. Tv ärar it ar något nytt, , ån. äta från andr 2 Fer S delar . Ta fig .deffa fm fmå 'Sten-1 ikebs all alter. Jag tyl Låg deriöie Med kål, at. kur SR in ligt utråtta med” dem, SD bt Ralf nyligen förfkaffarfigs mendom: id | ga SR voro osEydk de a Ar a ej alt hopp: FAL Me Att te lyc: ats, ar jag åran nu unde ckafta METTE ademiens mo= Ofvand VANA TOR SR korcheb Hå Ber K. | Academiens, ur il deras yttre an- sg fock JT Sår tét” deras gr 3 ” poler Rasha. pheds gat bg sorg 28 MR "flaren CRONSTEDT) anmodade; förledatsår. Hg 2 an Qvist fora då: var i Holland, at förfkaffa K. Aca- mien några T ourmaliner Ofvannåmnde rem blefvo edan håraf med: poften öfvertfkickade od rfta koftar tilhopa med den tredje 72 EN och Ar pc va I Å j - en RP IP NIE EEE dp NA ef ri y å RS Oh SMA FENA i Oo nl. rf i pa N | FL 4 + oj ra np on 4 , AN s Fä $ ; p NL NE Al a AA d fa 6 in ä (i d js & åar NS Oj Fr D Rv ? VR ög sö ä nde > är Fen hårigehöm lidit förn SER AA och | Jat fm done Rb ukr ut: br DULA Ri $ hånder , fom få ”förtt hushålla tned dem,at han genom tjenliga förfök varit i ftånd at utfo forfkå Tourmalinens mineralogifka förhållånde, fom af rotel: blifvit förlökt. ”Fårgen år ers al Un: ot Defs: 5 ipoleroårö irdet .nårmatfte en hvar fidayöch! dånftenem åflkådas uti efokofa, anbinder bågge polerna, få årsharalt -ögjend nose Far ran. et hörgrtil et nde abne JäM MOT 4 ct TAR i. syd od 0 vat? ine tilden | NAV , ES odong ff ng a de 165 går han, ST vare bag : inlig, öd för öfrigt: Yr, men Ng fom” ide ränddaa fernig a ogenom RN sovarin, a medelftfin Re UTSATTA ” fölla | SOM | 08 a Def S vv 0 Holl. yNer a då ändra 6 Gyll SERA yfver, R$ et två öfriga Kunna afven 16 Gyll, 11 St. £ | Tr v chile vil bruna. | redan g Pena $ frn gröna ja blä We No Defs, poler blef i.Den Fjerdé åx grön, Fig Sr De vo. ej -utforfkade i innan: din åter[kickades. Den Femte år blåsoch: flipad' fom” Pafelftent En pol år på hvardera: idån, hvilka: f föreft j ju Vu ; ÖT SONORA ol Uti eld förhålla 0 de -Céylonilke äldeles sa och komma nårmatt' til ”Zeolit- arter.” 1 De Bråf- åro b Är unge SE R an lasi j lianfkas för gy år” icke soner AR a Wed de förras. NR. d I "At vildar villyftighet, Hear jag hår utförlig befkrifning öfver' alla af mig anftålda' fört fök,. Den behöfves få mycket mindre, fom ut: AX flagen' ledfagat mig til en enda lag, utaf-hvilkenr alla dö electrilka €6 Senfkaper ,: fom” Tourmalirier | egenteliger tilhöra och Hittils blifvit bekante, ge nörmriktiga flurfätfer. kunna, här ledas, € Som na- turliga: fölgder. aflin gru kad och på et annat nekad. Def: a ftållen kallar jäg dels Poler. "Mera behöfves ej förutfätta 5, för ar fatta hvad fom RR ae mvg tg ör Grund. TA ÄN ad ” ä I Mr ör br 4 Å | s 7 FAR Md a | + ,; | z p nd ER 4 Mn e 4 . . + bd cd ? Vv 3 ” > SIA - K babe X N AE und 1-fanning.: Det å är ber. kant, at;hvar.och en. T obrn maline; 'karvtillika vinna bågge Eleériciteterna,/ nämligen] på et: fålle jar skorna älg pundigt renen eo! NA, Hvar Tourmalips ena pol är få befkoffad, at han under upvårmning blifver jakad, och under af- kylning "nekad; men fammå orfaker hafva altid på [Ed nåra 4 äd ad, och a v Få fe NG 7 Ed 4 Av &€ Ye RE a i H ning JakaR, CSE aja Lå Tourmalinen CD varit få långe omgifven, at han fullkomligen vunnit famma grad värma, fom det åger, få vifar han icke ringafte tecken af Ele-' &ricitet. Flyttas han nu uti medlet ABN, fom år kallare, få börja inom få ögonblick polerne at yttra electrifk kraft. Sått, at om kullriga fidan blefve jakad, och andra polen vore på flatan, få blifver den nekad. Under förlorandet af fitt öf- fenlköte 1 vårma aftynar ftenens Elettricitet, och når han blifvit lika kall med omgifvande medel, få uphörer all defs verkan; men om han då föres tilbaka uti förfta medlet, återvinnes Eleétricitet, dock på det fåttet, at flatan, fom förut blef ne- kad, nu: befinnes jakad, och tvårtom med den kull= riga fidan. För vighets fkull uti det följande', ut- mårker jag flatan, eller den pol fom genom af- kylning blir nekad, med F, och den andra med K, > När ftlenen kommer in uti det kallare medel, måfte han nådvåndigt, fom alla andra kroppar, minfka fin volume, mer eller mindre, efterfom fkilnaden imellan bågge medlens temperatur år ftörre eller mindre, Detta kallar jag hans kylnings: eller hopdragnings = tiltdånd. ”Tvårtom måfte han i förre vårma intaga mera rum, ån uti mindre, och det år då hans upudranings-eller utvidgnings-tilftånd, Bågge åro i fig fjelf för itenen lika naturliga, der- före kan man ej med Herr AEPinus utmårka få- 4 TE ig 3 BPrikig "verkan, ty upvårmning gör henom t ABLM(F ig, VI) vara et medel, hvaraf Rd fom naturligt tilftind i kokande vatten. SNES an fu Sått, at man nej SN mer. om a Tour SR äckel ån den. nu anförda Grund -lag, få. fe huru man då derifrån kan leda: fig. fram il orka gare. kunfkap« . I allmånhet finnes, a or Bered. an fem hufvud - - förändringar åros m Sjelige, ty antingen år ena hole (+) och den AR; Om sid Safa m t der förhållande, , eng an RR ar NR TS gon ord håndeller fkola nu tagas under. dets vågande, den ena efter den ANI | 3 Or Colon OR RN sås Dö frön, påndelfen dgen öl: följs när Tourmalinens hela yta antingen lika wiycket blottftäl-= les för afkylning eller upvårmning, eller åtminflone Öfveralt kommer uti hopdragning eller: utvidgning, aaktadt. dén på alla flållen icke vore lika flark ($.4.) F årfarenheten fråmmer hårmed Rllkemligen öfverens, ty öm ftenen a på glöd, hålles uti: oh kokande vatten, qvickfil ifver, olja eller andra flytande åmnen , få upvåckes. hos honom fimma befkaffenhet, då han fkiljes ifrån deffa eller dy- lika upvårmande omftåndigheters: fom: han un=- der atkylning bör åga. Man kan: ock röna det famma, om han endatt flyttas utur en varm kam-' mare in uti en kallare, T vårtom,. när han / ger nöm böntläg: köld förft ngpg eller; fom år: jr trek ST adlig tillländ, Te då ingen "Eldar förgöra jes, har jag fardk en tilförene tryckt NORR ut-: l -mårkt genom + ATL WE d rd TR v ? AVTAL J m- dl lg st leg | ha Fe jar, der” in FR ol Hj den. ra Öfvers. fig, Pärvic fär (CR ricitet , NER en utur. OLE åmnen updragen I Tourmaline vifar, hållits dör, vunnen genom vårma, Saken förhåller fi. tvårtom. Når ftenen nedfånkes uti et kok dc vatten, få blifver han i et ögonblick elec&rifk, men det förfvinner lika fnart, dels genom om- gifvande 'medels röfvande kraft, dels derigenom, at ftenen inom få fecunder dermerd antager lika vårma. Når T 'ourmalinen fullkomligen århållit. . famma temperatur; fom omgifvande medel, få blifver all Eleé&tricitet hos honom omårkelig. ch detta å år nåftan den enda omftåndighet, fom Duc pe Nova CARAFFA med fkål anförer emot Herr AEPINUS, hvilken paftår, at kraften ånnu tydeligen yttrar fig, fex timmar efter up-. vårmningen. Herr /EPinus beflkrifver ej ut- ime ertid varit, men det år I åkert, at, ehuru det på åtfkilliga fått blifvit förfökt, har dock; ingen af dem , fom jag haft tilfålle at See hållit detta v prof. (+) o(+ +) ; rå Polerne a Re Grund- lagen, vinna fam- y ma a Elöriciret, nämligen bägge. blifva antingen jakade jr eller öres in uti en värma. (k ilmden YR OS (SN vore en få, yttrar fi ig mårkel igen hans. Man bör dock taga nö- . Like fukti het. antingen bortröf-. Fda uti hvad omftåndigheter Tourmalinen. hå SEG NNA > Mir , j 2 | EG w 64 1766. Jan. Febr. eller nekade, om allenaft en vederbörande pol kyles Herr WILsoNns förlök, befty 7 fider, hvarpå hon börjar kylas, och derigenom blifva nekad ($. 4.). SN ÄR 8. Herr WiLsons förfök år ganfka riktigt; men kan genom för ftark'eld fnart mifslyckas. Om Tourmalinen år tunn, vårmes långe eiler lågan år mycket ftark, kan derigenom hånda, at fräånvånda fidan åfven vinner någon anfenligare : | vår- ut odefs hop fragning vndatt ftenens 1 d ufet > blifver af yttre luftens vid= ån: utvidgningen medeltt den in= e hetta, hvaraf fölgden å år, at hon fig annorlunda, ån Herr WILSON | er. Hans förfök lyckas åfven medelft kol- 4 de förfigtigt anftållas, och år det obe=- tt, hvad fom hindrat defs: framgång hos ÄLPINU Det år bekant, at deffe bågge rar ej. kolatna. öfverens om verkan, fom föl- ry då:en Tourmalins delar blifva ojåmnt up= årmde. Når K vårmes mer ån Få påftår Herr - början: blir jakad., -åfven få vål fom F, men at efter en liten. ftund den fenare ömfar och blif- ver nekad, Likaledes om F mer vårmes ån K, fåger han at bägge 1 början finnas nekade, men at KR efterhand gar dfver' til jakadt tilftånd. tof: ÄLPINUS håremot yrkar, at uti bågge hån+ de ferna b blifver Ki början nekad och F jakad, famt mot flutet den förta. jakad. och den fönare nekad, :' Han beftyrker fitt påftaende genom nå=. gra: förfök ; fom nu kola fkårfkådas. ”Tourma- inen lågges på et eld-kol: at vårmas, flyttas lea dan och ligges: med famma fida emot en urhål? kad glas- fkifva. AF detta förfarande måtte fte- nen förft gemenlij en öfveralt hopdragas uti luf-- ten, men når defe- ena. fida lågges emot glafet, få måfte den,i mån efter flörre tåthet i "olafet. än luften, mer hopdragas, ån den upvånda, emot hvilken inre hettar följakteligen, dritves, fom. förfåtter henne vid början uti: utvidgnings- til- fånd, men det minfkas med. tilflytande vårma, 'och -omfider förbytes 24 af kylning. i; | jo VN Då så W ILSON). enligt ofvannåmnda förfök > at K deraf Då Fourmalinen låg oges' på en upvårmd plåt, Har Herr ALPIN us åfven fu rok öalkevnåd Ele&riciteter i början ftridiga emot dem, fon de vifa, då tenen, Updrages "a utur kokande vats ten, famt åt de federmera. ömfa. om, hvilket: alt ganfka ljusligen' KOMME öfvetens Bedradv okigpa | book Jag förmodar if åledes drang vill: darabilxgde Bigge "Herr arnes Rön åro riktige och öfverens= itåmmande: Här år endaft fer täighet uti förkla- ringarna: Bägge hårleda fina förföks utflag af Tour malinens ojämna vår mande, I nen, af hvad anfördt år » lårer tydeligen finnas; at hufvudfakén ej håruppå beror , utan at. -omgifvande: medels åverkan år råtta hufvud - AN fr Ra FRISÖR TGN a SF ST An fr Öm tä pol håll kunna blifa Fva KYRA å hide det ar den andra deraf inga märken vifar , jå målte den förflnåmnde ' vara ati höpdragning eller utvidgning, under det at den fenare bibehålles uti et beftändigt' gildnd, At ”bekrätta denna flutfats, har jag nyt-: tjät följande tilftållning. " Tourmalinen lägges. ed end: polen emot en bleck = fkifva, fom fitter 5 glås- sfot-öch har en upftåndare vid ena åndarv (Fig. VILL Stenens upvånda pol förfes medi cjenlig beliggring , fora åger en mot den för-' ut nämnda fvarande ul fråndare, Når altan ' tilredt, lågges en upg slödgad järn- -bit på blecket,. hvilket näftan Winer ögonblick, få vil fom Tour-: malinens nedvånda fida, emottageren ftark hetta, fött vil fund tåmmeligen jämnt bibehålles, Bloc? ket vifar härunder måttan I intet tecken af Ele&ri- eitet , men TIERRA SEEN aka qvicka. | syr | Är c kad. ER Vårt | ; dock få "fart atkyl- ra ra Mdagalagr, ar Tod R vida den at värma ciler yres Fer en enda 'Grund- lag, » Éfj elfva OT kung FT uti j der. Ytans förändringar af Omgif- vå é mid år et (3 ymnigt urfprång til Mia hår föreko SR de underliga phenomåéner.. Na- tv en år Sv alt ig lik och enkel; det år « en- daft vär okunnighet. fom våller ar verkningarne ; fe RA ut, Det tyckes vål vara vår Na- urkunn gherförnekadt, at någonfin hinnatilkån- nedom at de förlita grund-orfaker; men imed- eid kyld; ghet) at nad dem få WE YAN Vard SAS dä Lil dk vv jag anföra et. förfåk, Jm deligén NE far Od. fridiga Jia: åf pA IR SV | å g lär i orfe. en litensbleck-dofa med glas-fk aft Sh 12 ÅN fö ylldes. Jag sen vatten, ji SÖS Da än EN clart t siat på NY e Re varit fbridige och lika dtarke >: ty + sk den. nekade. eudatt. vore fvagare grad af den jakade,. få måtte ju fumman vid: derti til e a mirkelig. ; JE FORkö ingar, fom Lou elden genom ng vilar, åro. aldeles like dem; fom med 3 flere kroppar. kanna. anftällas; de höra er icke hit. =. ” FE 2 Til 68 166. Jaoj Bbp ÄN 4 CN SAR DR ” CK Å iv , | & a ANNO ÅR ER NR AR 1 VA SA | : ra ER " 3 VE NR 8 a ROR RS å i Nå NN Tillåggning.. RA | FR då föregående var. öde b till Kongl. Academien infåndt, har Herr Qv ST hemikickat til: Herr Dire&, RINMAN rå Tour- maliner, fomliga gröna och andra fallande i i blått; alla ifrån Brafilien, Deras fkapnad år mång- kantig, prismatilk , dock. utan vila antal fidor; alla afbrutne eller utan fpitfar.. ; Pi deffa finnes. oemotfågeligen, at polerne åro vid ceryftallernas: åndar , och alle ogenomfkinlige i denna dire> &ion, ehuru klare de annars åro, De åro utan ”tvifvel " en art Skörl- la or Fi 1 A FR ens genomfkårning. = — fra No den 19. Mårtil 1766. den FÄR 0 st Rön ch Anmärkningar "om en midt uti en. Kopp ympnin j4 inkommen Måfslings. hittas af AN PETER JONAS BERGIUS. ARE ELLA "Förra Stycket. SL ir). NAR RR OT Kos ck Måifsling komma vål därest något öfverens, at de bågge åro Exanthe-' matifke eller Utflags-fjukdomar; men åro likvål Ains-imellan ganfka olika, färdeles fom den föres gaende febern i förra fallet uphörer vid utflaget, då han deremot i fenare fallet vid erup ptionen mårkeligen förhöjes, åfvenfom ock fukd omen i äs sig fallet går til ENPPSERON och På det tåttet 69 mit. De åro vål gerna mer eller mindre och förekomma alla AL 7 + AN ; 3 ; j Yy ; | Jä j : 70 1766. Jan. Febr. Mart. CR N SES ON KS VR CET 3 ÖN SN ' vackra Berditelfe om Koppors ympande > p. 15. not.n.y. BRYNE Då ” ROR BUN far, IRIS RAR ke de NG UP RAN dh Re AR RN vifandes i fynnerhet efter en Doc Cafus, at Måfslingen i fådana håndelfer plågar vara den fom går förut, Nog anförer vål eljett ETTMULLER , i lina Opera omnia p. mm. 248» uppå en Doctor MicHAELs ord; en förment vigtig obfervation, om en Qvinna, fom på den ena halfdelen af kroppen fkolat haft Kopporna, under det hon haft Milingen på den andra; men få- dant år tera otroligt , än at det behöfver förlåggas, Troligare år GvarTt. HARRIS cafus» Gin nog ofullkomlig, i det han mått ftadna för ha- frigt, för det Patienten dog, få at man af ho- nom ej får veta, huru deffe förenade fjukdo- mar fkulle förhållit fig alla ftadierna igenom. Sjelfva Engelfka Drottningen; fäger han, fuk- nade ina uti Kopporna, hvilka voro af elackafte flaget , för det hon intagit för mycken Theriak. Deffe flogo på 3:dje dygnet ut, beledfagade af en mycket fvår hofta, inen voro få tvåtydige, at Medici tviflade, om det verkeligen var Kop- por eller Måfsling. På 4:de dagen höjde fig likvål Kopporne få tydeligen bade i anfigtet och öfver hela kroppen, at ingen kunde vidare milstaga fig på dem. På. 6:te dygnet om mor- onen fågs jämte och ihop med Kopporna Måfs-- fn en i fullt utflag, varandes på bröftet ftora Möåfslinge- klaffar, och anfigtet 13 rödt och up- fvullet af detta utflag , at utfeendet var jult Ros- likt. Mot aftonen famma dag kommo hårtil petechier eller feber-flåckar, och frampå nat- ten både blodfpottning och blodpink. Maligni-. teten var få frark, at denna Drottning dog om natten imellan 8:de och 9:de dygnet. SceHARRIS ve SET OA | f ; LE ägd 5 JV LE 9 AN Sf då Ka SN 3 vd : / SG ” ; SER Fl) WE 7T K Vw 'g SN V d rv » j 2 T r ler Re Sn AS | å ve N - / obf. 7. dår: han ;ock anmärker c bd rnas och Måifslingens famtida t ingen fådan' håndelfe blifvit af nä- an vet, förutuptecknad,. ej heiler tik f någon enda Medicus tilförene ob- dan Medicinfka värden vid hår varande Fri- murare - Barnhufet hade uti förledet års början blifvit mig anförtrodd, och jag derpå uti Majt månad , med vederbörandes rad och famtycke, anftålt en Kopp-ympning därftådes. på Barny tilftötte den otörmodade håndelfe, at Måfslingen famma tid kom at infmyga fig jutt uti fjellva ympnings - rummet. Denna fjukdom var väl, törut. en öfveralt hår i ftaden gångbar farfot > men fårfkilda. ympnings-rum- hållits noga inneflutne, och all gemenfkap med fråmmande folk 'imed- lertid blifvit i möjeligafte måtton affkuren, ut-- om flera andra förfigtighets-fteg, fom famma- lunda i akt togos, trodde man fig ej behöfva ar för denna Måfslings-fmittan frukta. Når den likvål åndå emot all förmodan kom: med in utt fpelet ; fördubblades ej allenaft min omforg on mina fmå Patienters råddning, utan jag ikärpte ock min upmårkfamhet på alla både (förre och mindre omttåndigheter, fom på något fått kunde leda til utrånande och redigt begrep om tvånne: få betydande fjukdomars art och förhålkinde, når de rakat til at mötas. Utgången lyckades ock omfider efter önfkan, få at alla Barnen öf- vervunno bågge fjukdomarna, och jag för min: RJ lekfick hvarjehanda nyttig. förfarenhet, fom åf- Ven tjorar til ljus uti V&tenfkapen. Jag hade Nu E 4 då 7: — 1766, Jan. Febri Mart: då tilfålle at fe Måfslingen icke allenaft föregå! Koppe-utflaget, utan ock dels flå ut på enf och famma dag, dels ock framkomma ftrax ef- ter Kopporna. En få fållfynt håndelfe anmälte Jag vål genaft til Kongl. Collegium Medicum, i den mycket korta Berättelfe om Kopp-ympningen jag den 4, Julii förledet år ingaf, hvilken jag nu federmera finner inryckt i de nyligen tryckta Berdttelfer til vålbemålteé Collegium rörande Medicinal verkets tilftdnd i Riket , pag, 58.3; men fom jag ej tror mig dermed nog fullgjort min pligt mot kela den Lårda verlden, hvilken utan tvifvel lårer åfka en utförlig underråttelfe om de fåfta och mårkeli gulbdireten hela förloppet förekomne tilfälligheter, vil jag til K. Vetenfkaps Acade- mien denna gången framlåmna et utdrag af den "Dag'-bok, fom vid detta tilfålle blifvit hållen. Jag förbehåller mig den åran, at långre fram få tillägga hvarjehanda Anmärkningar, fom jag 1 anledning deraf upfatt, och, til vidlyftighetens undvikande, med flit denna gången fparar. oc Den 4. Maji 1765 3 kl. 11 f. mi, FaR ympningen på Frimurare-Barnhufet hår i Stock- holm, på 7 Barn, ifrån f "til 8 års ålder, hvaraf 6 voro flicke-barn, och heto Maria, Johannas Stina, Lifa, Ulrica och Anna Maja, famt en gofte vid ranan fax Perer. Närvarande voro vid famrma tiltålle Herr Doct. ÖSTERMAN , famt Herrar Me- dicine Studio WÄANNMAN och SAHLBERG; hvilka bägge fillnåmnde dageligen federmera in= funno fig under hela fjukdomens fortgang ; och gjorde mig hvarjehanda nyttigt bitråde: hvar före jag nu kän få mycket fäktare åberopa mig. dem fåfom vittnen til'alt hvad hår anföres; - : : ifyn- mee Jän, Febr. N lärt. | 73 skadar Hjort: "Profeffor ACREL, hvilken, 4 jä äfom fjelf en'af Barnhufets vårde Herrar Direéteu- rer, efomoftaft fåg efter deffa ympade Barnens fel, med få rar fom uplyfta ögon, > Maji. Et och annat af deffa Barn nårktes redan Higot litet :'hofta, hvilket på de följande dagar den 6. 7. 8. och g:de hos en del af em anfenligen tiltog. Incifionerna voro på alla ihop öpnna, utan liknelfe at vilja låkas. JPINDen 10; Mi Hoftan tog ännu mera til hos de fåkte, i fynnerhet på Johanna, hvilken defsutom [var något feberaktig och hade nysningar. Anna Maja hoftade ock mycket, och var ”hångfjuk fram på eftermiddagen. Incifionerna gåtvonå- ot var, och fyntes hafva labia tumida. Alt hittils: hade Barnen alla aftnar haft fotvätten. ” Den 14. MH. fans ineifionen nog aftorkad och Knåda låkt på Ulrica, dock at den något litet vätfkades. Fohanna nyfte fom oftalt, hade nås- blödning, frark hofta, röda ögon och feber. Alla lågo ing i dag til fångs, utom Ulrica ; men HG örepennd och Anna Maja voro fukaft. IDE 1 Såret: på Ulrica var til utfeende fomig går, och gick hon åfven i dag' uppe. Jos hanna blödde frarkt nåfeblod, hade häftig puls och tydelig eruption af Måäfslingen. "Anna Maja hade feber- -kånningar, hofta, nagra nysningar, och fram på fena aftonen en början til Målslings- ce Incifions- fåren på deffe bägge, fom hit- tils fuppurerat ; voro nu i dag torra, Stina låg med en tåt puls, och hade fpriten ingår, hvilka — ftillades med lavement. Fan Peter nyfte f, arfamt, "hade lindrig feber, likafom de 2:ne ötriga, - fkvilka incifionerne. fuppurerade. Deffe alle fo ok - | bea sr RI ANOR AR Nn NN + ij. Sem. . o ja) Card. Mar: unc. B., Sacchar. ha hvar | af en liten ”Thé-fked togs imel de drucko tunna drycker, i fyn de v NN = S ”- Me 5 2 Ke 3 = > = 7 a SA | AR FETA ) pr tt. Vs ; ad Ma esincifion, torr; M fr Itagit. ed fämmanlöpande JAERARa AR 4, Iineifionen var en. — Fan Peters nysningar fortforo an- i dag. Incifions-fåret fuppurerade ftarkt. Mot aftonen Tyntes på honom några Aigmata lå ut. Hade i dag baft hela 5 fedes, hvarföre pulverna låmnades. — Ulricas ingifions- fär våtikade fig ännu litet, men febern tog til medtåt puls, och hon var hemfk och hade kråkningar. -- Hoftan , fom » hos en del nägra dagar varit mycket drågelig , hördes nu til hos allafammans. — Alla hade ock öpet lif 0000 = Den 15. M. Fb. PåUlrica började incilionen fappu- tera på nedra ändan. Hade nåfeblod i dag, famt feber-puls. Kopporna flogo i dag ut, 2 eller 3 i a och eljet a fä på de Yttre lemmarna, — Jan Pezers fligmata, lom i gär aftons börjat vifa fig, efflorefcerade i dag båttre, få at jag fann dem vara verkelig Måfsling, hvilken ock nu fortfor at tammeligen mycket flå ut. Incilionen var hvit Och fuppurerade tunt med höga kanter. . Jag hade i dag i moörgonftunden någon fvårighet vid at kunna fe om några Koppe -blemmor voro blandade med Måfslingen. - Hade nu annars feber -puls, och haft allenaft en lös öpning. — Lifa var feber- fri; en enda Koppa hade utflagit i an- figtet, och ganfka få på kroppen. Incifionen fuppurerade. Slagade mycket öfver magen , fick lavement. -- Fohan- 2as incifion tycktes nu vara aldeles låkt. Måfslingen var -måft bortbleknad ; hoftade ånnu litet, och hade någon fe- ber, — Anna Maja hade i dag Måfslings-eruptionen i defs högd med full och haftig puls, var mycket het och fof fråndigt, Hoftade måtteligt. Incifionen torr. — Sziza, fom hade i natt fått feber- exacerbation, hade några få Koppor utflagne på extremiteterna, Incifionen fuppurerade något.— dMarza var nu i morgonttunden feber-fri; några få Koppor hade flagit ut på extremiteterna, Incifionen fuppurerade braf och var röd, dock var ingen rodnad utomkring den fam- ka so TOA Lä MN =. | Fy) .” | / Rn | SLE ; Ny of y ” d sung | gj | i ) j f se på er V d Fre b £ y É 0 | ) ,' ”ie 7 | 17 10] låt 7 | r fa vå ah | Å Av | TVR T pr : SF ä YT Å € C. 4 a La ö k : ma. — Alla Barnen höftade ÄROr > alla hade mer och mindre orkat åta ; alla hade fina C rkat åta ; ampherts - lappar för örd sonen ; inne i rummet var mörkt. Alla drucko tunna ycker famt Krydde-thé, och alla togo pulver. = > - Dito. m. Fan Peter hade nu ftarkare feber och fulla re puls. På honom var nu tydelig Koppe- eruption, få vål i anfigtet, fom på de yttre delarna; nägra få Koppor få- os hår och dår likafom ftrödde på fjelfva kroppen midt ibland Måfslingen, fom ånnu fortfor at ockfå flå ut, — Lifa hade fått lindring i magen efter lavementet. — Fo- anna hade åtit med god matluft. Annu mårktes ingen Koppe -eruption hvarken på henne eller på Azza Maja. — Alla Barnen hade i dag haft öpet lif, undantagande Äzna JMaja, hvilken derföre fick /ehfbbtss SA Den 16. M. Maria var feber -fri och munter, Incifio- nen fuppurerade braf, — Sciza hade någon liten feber- rörelfe. -— Lifå mådde vål. — På Anza Maja var Mafs- lingen lika röd fom i går. Incifionen låkt. Hade yrat hela natten , åfvenfom hon ock i dag gjorde, jämrade fig defs- iméllan och klagade öfver ondt i hufvudet, famt var gan- fka orolig , med flumrande vifta ftunder, kunde dock taga djupa infpirationer, Kåndes nog het; pulfen var haftig, men ej full; hade ftark torr-hofta. Haft under alt detta en verkelig diarrhée. Fick titt Thé, Ris-foppa, och en Emulfion af &. Sem. Card. Mar, Amygd. d. exc. aa unc.j. Aqu. FI: Sambuci €2j. Sacchar,. alb. dr, ilj. hvaraf 2:ne mat- fkedblad intogos hvar annan timma, Maåfslingen, fom för öfrigt frod vål ute, hindrade at fe om några Kop- por flagit ut. — fabazae hade fofvit vål natten öfver, men var åndå icke feber -fri, utan kåndes het och hade haftig puls, flumrade, men jämrade fig imellanät och var ero- Lig. Hoftade gantka ftarkt. Fick Krydde-théet, famma Emulfionen fom Anna Maja, pulverna, hafre foppa Måfs- lingen höll tti fom i går. — Jar Peter hade ock fofvit val, men imellanäåt ala Öpningar; hoftade ftarkt,, hade haftig puls; Måfslingen ftod ute. Kopporna höjde fig något. Var för öfrigt få munter fom man kunde vänta. — Ulrica hade fedan i går fått flera IK oppor i anfigtet, unge- fårligen 20 til 30 ftycken, utom dem hon ock fått på "extremiteterna. Var nog munter. — Alla Barnen hade haft Öpet Hif, de flåfte orkade åta; alla fmaå-hoftade. Cam- pherts -lapparne togos bort, AE Den Li vi f 2 ” ATT | N I KL Bh nå nd ve fan. Febr. N Ord EO KLAV lag Vr HR DM I dr NT , nu ww i | sg AE (v Den 17. Ms Ulricas incifion fuppurerade farkt i dag, hade mycket :Koppor kring fåret; var feber-fri.— Fan Petersiu 1 fuppurerade nu flarkt; många Koppor voro. ock på honon -pedagn kring fåret. Måfslingen börja- de blekna i anfigtet. KOpporna höjde fig, Var munter. — it lindring efter et chftir, fom blifvit fatt i gär aftons. Mäåflslingen var målt. bortbleknad och fjållades ftarkt, Incifionen, fom hittils varit låkt, men blifvit likafullt -dageligen förbunden, började nu våtika fig, och på en Pun gifva Var: Hoftade nog. Inga Koppor, — Äzna "Maja var i dag både"munter och feber-fri, Måfslingen, Tom i går aftons började torka, fjällade ftarkt i anfigtet, Som hon holtade håftigt , förelkrefs en Bröltlaft af Ol, Amygd. d. rec. expr. & Vit. ovi folut. unc, ij. Syr. fager £.; tog annars, jämte Fobazza och Fau Peter, Emulfionen. Mot aftonen fick både hon och 7o> hanna feber - hetta med oro och fverttningar.— Lifa var munter; incifionen fuppurerade. — St:za tycktes ha.en half feber-rörelfe, Kring incifionen, fom vål fuppurera- de, voro Koppor utflagne..— Marsas incifion var for, djup och bred, vål röd: öch fvidande efter förbindnin- fx Annars munter. — Alla orkade åta, faft de fmå- RR de flåfte togo inga andra Medicamenter, ån al- "lenaft Krydde-théet. En del hade ej haft öpet lif, =. — Den18. M. Ulricas Koppor hade anfenligen höjt fi 2, åfven kring incifionen, hvi kn nu. fuppurerade ganika ftarkt och bredde fig ut, — 7azn Peters incifion fuppure- ade ock ganfka ftarkt, FÖRRE lig anfenligen, Kop- orne vuxo til, åfven kring Koppe-fåret, Som han,ho- Hör iojöbe, fick han Brött-faften jämte Emulfionen.— 'Fohanna var feberaktig , hade tåta nysningar, men lika- fullt orkat åta, Hoftade ånnu lika. :Incifionen våtfika- de fig, fuppurerade mera ån i går, och vidgade fig mår-. keligen. Fick Emulfionen och Bröft-faft. — Anna Maja -hoftade nåftan vårre ån förra dagen. . Ögonen voro våta » och röda efter Måfslingen. "Hade nu någon feber-rörelfe, men orkade likvål åta; var orolig i fömnen; fick R såcerbation mot aftonen, — Ls/a mådde efter omftåndig- heterna nbraf. —- Stinas incilion var i Jåmit fuppurerande; hade fnabb och litet feberaktig puls, . Met aftonen fick hon ” a PY FATKLES | sk KR & Kar ET AN Er ; SL AE ftark feber. — Maria hade i natt fått &fter förbandet kommit at affalla, 706 Fer EN Der 19: M.: Ulricasincifion fupj urerade vål. Kop bleknad ”anfenligen på kroppen, men den hade ej börjat at dår "med alfvara fjällas. —- JFobhazmras incition var til Hälften fuktig , med" FÖRR a hide, I och fuppuration på en punét, med ganfka tjock materia, Som hön i gär afton klagade öfver magen, få fattes €liftir; med lindring. Mådde annars hågörlunda vål; or- = Kade åra, hoftade indttligt ; tog då och då, men fparfamt, få af Emulfioneh fom” Brött-faften Fick ftark feber Hiot äftonen. — Anzha Maja holtade ftarkt; och tycktes vål. både hörn och Johaznma vara feber-fria, men vora döck dufna och klynkade. — Lifa mådde vål nog; Kopp- fåret AOt braf. — Sriza hade föfvit tangt i natt; var 3 | olåtig , och gråt i fynnerhet öfver en fog inflammerad Koppa, fom fatt på årmen; hade föremiddagen drågelig feber, men fick på eftermiddagen exatetbation med kråk- nifgaroch Mera oro; tungan vat. blöt; iheitionen i jåmnt fuppurerande — Maria mådde tåmmeligen vål, och or- kade braf åta. Kopperna fågos alt mer och mer höja fig. — De flåfte Barnen hade baft RE gp en RR Den 30. M. Uiricas Koppor höjde lig vackert, TIö- cifionen fuppurerade ftarkt.. Hon hade fiten fever; ho- ftråde intet — Far Peters Koppe-får fdt och var gan- fka ömt och vårkande; annars mått feber -fr', Maålslingen fjällädes. —L På foharna, incihonen fom i går, Före räiddagen feber -fri, men mot aftonen fick hon big Henne gafs i dag Ele&var' lenitiv. Load. fom gjorde et pår Öpningar, — Hos Aäne Maja fanns nu Målslingen aldeles öfverftånden , men ånnu hade inga Koppor låtit fig inärka. Bfter hon tikvål icke aldeles mädde i dag vål, tran hede likfom någon feder-rörelfö, hvattil kom et flag fom Kon fått i hufvudet, liknande Ondfkörfven, a fickiåfven hon: E16X. lenit. hvilket lindrigt hos henne utförde =—- Lifa mådde fkåligen vål; incifonen flöt; hon för idag Hela eftermiddagen. — Siinas ER i fa rerade. = en någenhet ät VT MAS fork kann la fig ia rig tet och: på der yttre lemmarna. ' Fi nen ftarkare feber med 'kråkningar. — Måriäs r. och djup, fuppurerandes gan(ka ftarkt, ndrig feber i dag; hoftade något; 'orkade sta, | fvettades hela aftonen. Hade Öpet lif. 21M. På Ulrica tuppurerade Kopporna, Kölen | oh incifionen ; nu fom bålt. Hon hördes imellanåt spola zers Koppor voro i jämn fuppuration uti en på extremiteterna nalkades de tin högd, dncifionen fuppurerade, och Måfslingen. var. mått bk Var inunter = Fohannas. incifions «far fanhs i famma tilft jr Hon'i h jadé. ånnu feber=rörelfe , nåmligen liten, - blöt å-haftig puls, "med exacerbation mot afto- nen, "jämee kräkningar. Man tyckte fig fe hos henne nå> got tecken til utflag i dag, fårdeles i anfigtet. Tog ej annat ån blott Flåder-thé, — Anna Maja vari dag fecer- munter ; men blef dock fmå-orolig mot:aftonen hn hofta e; men tycktes likväl äfven:då vara fri fran a Lifa mådde vål f. m. men blef rått krafslig mot tonen, och hade feber jämte höfta. Incifionen fuppu-: j 2 Stina kräktes kvm i dåg ; haft lagom Öpning; eber, var. ej munter; Målslingen. fans Ru pedjagenm | ionen var torkad, men dock tämmeligen djup ; ho- Ert och ha de idefsutom 'ondt i ögonen. Mort afs oren ältar feber och nog ftark fkråmfel i fömnen. => d. ria hade sk eb feber ; brukade pulverna,:: Ineifionss fåret fuppurer farkt, "varandes anfenligen ftort och bredt. Hon hoftade mera i..dag, och.då och en kom | hon til at he BE Alla Barnen hade Öpevlifts uten vol + Den 22. Ms Ulricas incifion 'fuppurerade Manu: ståms . meligen. Ko BÅDA | i anfigtet började: redan falla ned til. | g, men på extremiteterna itodo de ån fulla med; fin röda "Alig: omkring. Hade tåmmelig god matlutt, ock n ndes, — Jan Peters incilion var nog vid och jup , ft ouferandes mycket medigod" materia uti: oK rna torkade i anfigtet, men på: kroppen flodo de" med fin rodnad omkring. Höllade: ännu :litet.. Var -fi1 och: hade god snåtlädts cells Ffoharnmas incition: - fök pe fig mera i 28; ; och f FE vilja bulna äs bu nyo. Hr nyo. Hade nu nog feber; hoftade åfven! något. Utfla- et, fom i går började, fortfor; och var juft verkeligen Fifelakti t. Fick mot aftonen mera feber och fvettades flarkt.. . Under alt detta orkade hon ändå något åta. — . Anna Maja hade en: fmå-feber med låg puls, och hoftade något, men kunde likvål åta. - Mot aftonen kåndes hon. feber-fri.— På Lsfa hade fuppurationen 1 incifions-fåret ändrat fig til.et blott våtfkande; Måfslingen: hade flagit ut i natt; hoftade lindrigt; hade fofvit härdt; hade nw fin :matluft; fick för feberns: fkull af pulverna; mot af- tonen var hon kinkug. — Sz:zas incifions-får hade alle- naft fuktat fig något litet. Hade nu mycket ondt i ö- gonen. Målstlingen tycktes i dag nå din fulla högd. fon hade ftark feber, under beftåndigtflumrande. Tog pulverna, Hoftade nog mycket. — Maärzas.incifion köt- tade fig , men fuppurerade derjåmte ftarkt. Hon fåg gan>- fka gråtögd ut, och ögonen fyntes jåmvål något röda. Koppöorna torkades merendels vid fåret, :men bulnade defto. mer :på de yttre lemmarna. Hade nog ftark fe- ber, och derjåmte hofta;' orkade likvål åta, Hon fick utaf pulvrena.st lt mög ör ARENA adG ex 23. M. "Fan Peters incifion fanns i dag fuppu- rera och kötta fig. . Kopporne voro: måft bortgångne i anfigtet, och torkades jåmvål immerfort . på kroppen. Mädde braf, utan feber. At och. drack: med god appe- — tit. — Ulrica hade tåt och fnabb puls, med hofta , hvar=- före: hon tog de oftahåmnde pulver. Incifionén flöt ån= nulika och gaf materia. Kopporna hade annu. var uti fig. Ville: intet åta. - Måfslings-eruption började vifa fig på eftermiddagen. — JFobaznas incifion var nu alde- les upbruten och hyfte- tjock materia; några fåckar bör- jade nu deromkring eMorefcera, Frifelen likalom i går. Hade i dag ftarkare: feber; åt något litet; fick ftark fvett- ning mot aftonen; tog pulverna,— ÅZzz4 Maja mådde vål, laxerade i .dag med Ele&. lenitiv.—L:ifa hade tåt och fnabb puls, flumrade ofta, Incifions-fåret fom i går. v Hadé i natt varit mycket orolig. rt RU er | var mer utflagen på extremiteterna ån i:anfigtet; Hofta- de något; ingen matluft. Fick nu af Pulvren och Emul-' fionen, och defsimellan af Théet, — Ssna hade en ftark: och tåt feber - puls med -brånad i anfigtet ; och SAR ONT "2 OR X OO Ne É RA i KX | en 3 fet ck ” WEE ” så ÅN ” j ca hade nog feber, Mifslingen var wilagen. . Köpporne torkade i anfigtet och purerande på extremiteterna, Incifionen fans a fig, dock mera torr i dag ån i gär. — På SS SR voro Kopporna to porna torra. — Incifionen köttade fig, Tog i äfton laxer-mos. —- Fohan- rd ARE ÄR RA RE SN TROR ; 4 : & onftunden, på famma fått fom hon 2 fär SET APISTT TK RN Sr ARR OR LS ; [emmorna voro i anligtet dilcrete, men då nu.i KG lifvi ar md falfva, för at fe om det 0gs förbindningen aldeles bort. — he Icke åtit » utan Kråkts RS hon. något ikolat taga in, - 82 — 1966. Jan. Febr. Mårt; Lifa; de hade ock haft öpet lif. | Hon hade feber, var orolig, och kropps -fårgen gick nog Jåggning af litet Camphert nyttjades ;. > Stånkade nu och var Qrolig. Tog fin Emulfion, pulvär, ; thé, foppor. — Maria hade Måfslingen vål utflagen, - AR - Wi) så vå fårdeles på hånder och bröft. Var oluftig och nog kin- kug. Incifionen var ån Öpen, men dock merendels tort. —”Alla Barnen hoftade; alla hade åtit, utom Sriza och Den 25. M, Incifions-fäåret var på Ulrica mått torrt. in på rödt; Kopporne voro blodröda vid deras bafes. "Fog pulver, emulfion.— Fan Peters får fappurerade ÖF vermatton ftarkt, hvitnade i kanterna och började lå- kas. — Johannes incifions-får fuppurerade vål: Det ut- flag, fom i går fans blandadt med Frifeln, hade i dag höjt fig til Koppor. Hon var nu annars tåmmeligen munter, och orkade jämvål åta. Kopporna voro ganfka få, någon enda hår och dår likfom ftråödde. Var feber- fri. Fortfor dock med fina pulver, emultion och krydde- thé — På Lifa var Måfslingen fom i går. Hon-kade tåm- meligen hög och tnåll puls ; var Orolig; incifionen flöt vål. Tog emulfion och pulver, — Stina var om morgo- nen ganika dålig. Den Rosaktiga rodnaden Öfver hela kroppen var likafom i gär. ' Pulfen var liten och ha- (tig, refpirationen tung; hon hade vårk och rodnad i Ögonen; incifionen var nu torkad. Medicamenter gäåf- vos fom förr Spanfk fluga lades öfver bröftet. . Mot aftonen fans hon Annu lika dålig fom föremiddagen. Hon var ganika fvår at få til at dricka, ehuru hon nog Jått kunde fvalja ; ville ieke heller åta. Flugan hade icke dragit. Som febern var i lika frånd, och refpirationen laboricufe , pulfen hög och hård; famt orön' Häftig; Så öpnades ådern på armen, de förra medicamenter låm- nades, och i ftållet togs Re. OL Amygd d rec. & frig. expr. & vit, ovi fubatt. unc. ij Emulf comm. L. 8 J. hvaraf 2 matfkedblad fkulle gifvas hvar annan timma, då derirellan hvar annan timma de förre basl ndeR med til- eficatorium frroddes immed nytt fluge- pulver, och blef liggande. ?— Marias Måflslinge- eruption, hade nu ökt fig. Bafes af 3 På MERA hennes Koppor, fom voro torra men ce affallna, blefvo alla blodröda, med en rodnad af hvita ftyfrars vidd: hvilket. ockfå fyntes på Ulrica; alt en riktig AT sa | in ; ål$- PR 1766) Jan. Febr. Mart: 83 ul åfslingen. Incifionen torkades ; hon hade någon feber. Fick at nyttja Emulfionen-och pulverna, =" får 6. M. Jan Peters incifion flöt farkt. Han mådde annars vål; började ara uppe i dag. — JFohanna dde ock tammelig väl, ville i dag fitta uppe i fången. med kort, men förmåddes at ännu ligga. KOp> ko mr incifionen fuppurerade ganika ftarkt. fjällade fig på ryggen och i anfigtet; dock mårk- nu några Frifel DI nt annu någ! mmor på fenare fråltet med L bafes. Hoftade intet fårdeles, Medicamenterna beftodo blott i Théet och et eller annat pulver. Fick: avement, efter lifvet ej var Öpet. Hade åfven i natt fvettats. , Fortfor, fom; förut var börjadt, at motpon och afton ymfa torrt linne. .— På Lifa fågs nu Måfslin- gen bleknad, tungan blötaktig > pulfen var hög, mengej a haftig fom förr. "Mat något orolig; och pjunkfam.. SS målft torr, få når fom på et par fallen. lär han litet fappurerade. Fick cliftir. Hoftade måtte- ligt. Tog fin o vannåmnda emulfion, pulver , kry dde-thé.- — Stina hade efter åderlåtningen fätt en håftig diarchée, och tilbringat hela natten tils inemot morgonen utan fömn; flitigt brukt fina Medicamenter. Vår i morgon” ftanden få munter, at hon ville fitta uppe och leka med kört; pulfen var fri, något full, dock ej hård; refpira” tionen var mycket förbåttrad ; fjållade farkt i anfigtet. Flugan hade dragit vål. Hoftade åpnu och var imel= Janat kinkug. Hade ej haft öpet lif fedan kl. 8 Inci- fionen torr. Urinen hade drifvit ftarkt, under det ve fcatorium låg på Mot aftonen blef hon längt oroliga- re, ville åndteligen ombyta fång; andedrågten blef åf=. ven kortare, och pulfen mera fnabb. Hade föga mat- luft, men tog gerna emot, få ofta henne båds at dric- + Måfslingen på Ulrica bleknade, Hon mådde an- fars timmeligen vål ; hade fall och något haftig puls. Ne cifionen .var måft torr, undantagandes på en enda pun. Kopporna föllo af. Tog de vanliga Medicamenters— . Maria hade i dag en full och haftig puls, och var myc: » ket utflagen af Måfslingen. Kopporna voro törra, men SN SPN, ånnu blodröda. Incifionen torr, — Ulrica fom i går; hade tåmmeligen orkar åta, Fr ANG NN Den NR KAR rn NN kn 34 | 1766. Jan. Eebr; Vv — Den 27. M. Fan Peters incifion förbands torrt i dag, efter den var upköttad. Han tog laxativ , hvilket åfven Anna Maja fick taga, — Fohasnas incifion fuppurerade vål. Frifeln fyntes ånnu i anfigtet, men hade torkat på kroppen Kopporne höllo på at mogna. Svettningen mårktes ej til i dag; hoftade ännu något. Tog pulver, emulfion, -— Lifas incifion var mått torr, dock icke likt Maåfslingen fjällade fig i anfigtet ; pulfen var blöt. — Stina hade haft anftöt af diarrhée i natt; pulfen var ej få tåt i dag, men likvål hög; hon flumrade mycket. Jag låt nu blanda Spanik-fluge-pulver i falfvan, för at få incifions -fåret at bryta up igen, hålft det på en. liten pun& tycktes vifa benågenhet til fuppuration. Span-: fka flugan på bröftet fuppurerade anmars/vål. Refpira- tionen var båttre ån i gar, Hon fick af fina vanliga låke- medel. — Ulricas incifion var torr och mått låkt, Kop-. porna föllo af; Måfslingen torkade ock, men var ånnu röd... Hon hade något ondt i ögonen, Pulfen god och Jåmn. Var benågen til diarrhée. Henne ordinerades mer af pulverna och Emulfionen. — Marias incifion gaf från fig, faft fparfamt, någon materia ur Öfra kanten af få- ret, Måfslingen var nu i fin högd och rodnad; hon hade feber och, var rått kinkug. Kopporna torkade, men de röda vida bafes voro ånru qvar. Hade haft öpet lif. "Tog nu af pualverna och Emulfionen, AN Den 28. M. Fohanna var i dag pigg och feber -fri, Kopporna började fkorpna i anfigtet ; men de få på Krop- pen ftodo ån ftinna, — Lija var ock feber-fri. — Inci-. fionen hade brutit up, och fuppurerade i dag ftarkt, med tjock materia, — Srina tycktes vara målt feber-fri och efter omftåndigheterna munter; Måfslingen fjållade ftarkt' i anfigtet och på hånderna. -Diarrhéen fortfor. Flugy- pulvret hade gjort blåfa rundt omkring incifionen, fom förbands med Ungv. Bafilic. — Ulrica var feber-fri; Måfslingen fjällade fig frarkt på låren, im. m. Incifio- nen artade fig fom hon i dag ville bryta upp, fuppure= randes på 3 puné&er, — Marias incifion var aldeles torr. Måfslingen ftod ute i anfigtet och på bröftet , men nog blek - röd ; på den öfriga kroppen var han målt borta, och affjållades målft i Ögonbrynerna och sc munnen; rodnaden omkring Kopporna var ån likadan, de fe Kra | Fn ööl ång- Må : i | byg pb 4 2 3 I I I | 3 rr | VÅR ; AV Jångfammare; men full. Hon var i dag kinkug och gråv. tig. Medicamenterna blefvo fom i gär, = munter och feber -fri, — Lifa var äfven feber-fri och > Pigg. Incifionen fuppurerade , dock ej få ftarkt fora i gär. Måfslingen fjällade fig, Laxerade i dag. — Stinas ncilion våtfkade fig, gaf dock inger purulent materia. Affjällningen gick ganfka ftarkt Öfver hela kroppen. Hon hade i dag hatt nägra liquida Öpningar. 'Pulfen var nu osv NOA han naturligen borde vara. Fick Rha- kades, Hon hade ånnu feberaktig puls. Sof mycket. oc Den 31. Maji. fan Peters incifion fuppurerade ån farkt. — fohannas incifion fuppurerade ockfå: ånnu, Hon ville nu ftiga up.— Lifas incifion våtfkade tig min- "dre i.dag ån i gar, --- Tvårtom våtfkade fig Stinas in- ”cifion .mera i deg , och liknade fig til upbrytning. Span- ika flugan på bröftet fuppurerade gantka ftarkt. Pufen . var ånnu feberaktig , tåt och matt. — Ulricas incifion var -måft låkt. Kopporna på kroppen fkorpnade och torka- des bort. — Marias incifion var låkt, men förbands lik- — vål med falfva, för at få fe om han ville bryta up igen. Kopporna hade fig på alt fått likafom i går. Hon hade tåt och feberaktig puls, och var kinkug. Tog Emul- 1 och pulver, Fick emot aftonen något at laxera på. Den 1. fanis. I morgonftunden yppade fig, at Maria & hela natten och en god del af förra dagen hafi re- fö ng F 3 0 tet VR — Den29 M. Fohanna hade kråkts i dag, men vär dock tentio urine. Labia vulve voro, i fynnerhet på inra kanterna, exulcererade och inflammerade. Herr Profeffor Mitigt tvåtta ftåller, då imellan hvar gång Deutens Salfva - peringum, varandes hon då derjåmte tåmmeligen kinkug MR Xx AN jr [S Al LL 4 FAT I Får Ta 1 MN id ; Vv y Md 6 Era a ; ACREL fant nådigt, at hårför låta Herb. Britann, Sal- vig & Hyflopi kokas i dricka, och med denna deco& 3 ålades. Invårtos. togs BL Rob Diamor, unc. j. Aqu, Petrofel. f&. f. Syr. Rub. id. q. f. hvarjämte fattes cli- 4 ftir. Hårigenom kom omfider urinen fram. Hon var annars ganfka litet feberaktig, och mera munter ån olu- ilig. Pram mot aftonen obferverades den omtalta rod- naden och excoriationen ftråcka fig från labia ånda ned åt Och gråtig. — Sima hade en itåndig fmå-feber. Inci-. fionen förhöll fig likafom dagen förut, få at han våt- fkade lig ftåndigt. Spanfka flugan fuppurerade nu ftarkt. Det fåg ut fom Barnet antingen hade Frifel i fagsorna, d eller at någon fuppuration var invårtes å fårde. Jag til- fade, at hädanefter ymfa torrt ög dj ge ba och afton, och gaf i dag Ele&. lenitiv. — ALzfas incifion var mått likt, men gaf materia på en pun& Hon ville åndteli- gen fliga up. -- fohanaa var munter, ville ock komma up. Incifionen fupputerade ftarkt. a Lr AN Den 2 Funmnis. Maria var fom I går: defs retentio urine höll uti och ville icke ftort gifva fig, ånfkönt la- vementer , baddningar på magen af Perfilja och Humle m m applicerades. — På Ulriea föllo Kopporna af och Målslingen var måft borta. — Stina var nog munter före- middagen, men fick oro och fvettningar om eftermid-= dagen. Incifionen våtfkade fig nu mera intet. — I dag. tillades, at Johanna, Anna Maja, fan Peter, Lifay och Ulrica” tkulle taga Laxer-mos hvar annan dag. em3. funis. Marias fenare fvärighet var i dag föga båttre ån i går; hon hade fått pina fram litet urin. - In- cifionen var nu: läkt. Kopporna torra. Fick i dag la- xer - medel : | Stizas Spanika fluga fuppurerade ftarkt; hon hade ej fvettats i natt, men 1 morgonitunden haft en fmå-feber med tåt och matt puis, famt rodnad ian- figtet, fom dock ej långe påftod > Den 5. fanii I dag mårktes på Maria en itark ex- > Coriation i peringo, och vulva var målt likadan. Frampå "dagen kom en :feber- accés med ftark 'rysning och på- > följande hetta och törft, famt omtder en ganfka flark . frettning. Fick då en låfkande Emulfion af Sem: 4 frig. "& Lini med Mandel-olja. — Stina var i dag munter. I hårfåftet voro nu nägra puftui& utflagne, ej mycket olika Frifel-utflag — L:fas böld hade vuxit til; derpå Jades Deutens falfva.. | | | « Dev 6. Funis Maria mådde båttre i dag. Emulfionen » £oulagerade henne, och derföre fortfors dermed Hennes enitalia voro nu på båttrings- vågen — Pa Ulrica voro både Koppor och Måfsling aldeles borta. Stinas Span= fka fluga flöt ånnu itarkt på et ftålle. Hon var annars Munter, ville fitta uppe, och orkade åta. Fjållningen var! OWSyltändel. = og el SA ETDen 7. Ffamii Maria gick i dag uppe, och var an- - fenligen foulagerad. På Stina var utiaget i hårfåftet borttorkadt — Alla Barnen läxera ånnu hvar annan dag, - fåfonr de förut börjat. | ER j UC Den 8.9. .10.11.12.13. funii. Så väl Maria, fom de andra barnen, repade fig nu aldeles på defta dagar. ad ”Marsa blef låkt, — Stszas Spanik-Augu-fär blef flirt NR | Rd neg « 38 1766. Jar. Febr. Ma MIR: jJakt 4; fedan det börjat förbindigan me ”fållva. — Lrfas böld Öpnades och förban falfva, hvarefter den jämvål lålresin =. fu omfi der vål Bigelade, de + dög FAR de a Kör ig a | | sj Å & s ; e På de. Rön, fom åro Are La detta Qvartals i TY EE 7 2 Brr FR É > , a Ag eV å Om et Vattenfo iktigt Barn, fom, efter 2:ne gånger ; Mineralogifte Rön ; om fo PRESENT eller « Afk Afpändling om Ti ourmalinens Elétrifka dr MEET Handlingar. | 3 Pag, | 1/6 ortaliteten i Sverige, i an! Hbolaigt af Ta" 6 ; ”bell-Verket, af FEHR WARGENTIN » 13 js ARLehe Blrgndd, > hvaruti kan torkas rökfritt. Malt och annan Spannmål, med Brånnetort,» td Ris , och hvarjehanda annat mindre Åugeligr | dr sd — brinfe, af JACOB GRIPENSTEDT nd $ äg förråttad FR entefis Abdominis, blifvit ifrån sa 'en fvår Bak - - vattenfot til - rs rö ROLAND MARTIN ER 38 -bidfare - Stenen, af SVEN RINMAN ser, af "TORBERN BERGM. SZ a Rön och Anmärkningar | om en midt uticen I Kopp -ympning inkommen Måfslings - IKE Fe eN 1 UF SAPR JONAS BERGIUS FR IE Re 3 Re lära bar fdrend = Vs ÖR AAA VVE SR En KREON EA PRE RÄTAN 1 VE VR KR RET RR RT sn AR RN RR a" + + Ho RR AR ER KRETA RE id : g 4 Fk € = RAS SEE - vä ja - fr BERSOSSE va S FR SSE - Mer RR ång jon SEN An 0 de rdr ENE 2 SÅ JÄPAERE rRYSINEE NR er SEA ” SETS VERA FAI ; äx Få Tre SA bor va PE EET UFNN nad oc HR Pig. EA : a Tab. L 7 | I I Ja pr NT NRA ns RE ; MIRI ro rE re Så da VN Nr pe FA SE ÖR MIR BR er kr FÄRRE RAR FANER JAR Poa R : 3 ”'4 v Bg re VAR ? ; FRANS RESER ISS En TA AO SA NEE k A + NRA Nta 4 | KR VR SEA sbsasttårtrgd er sön RÖRAN de NER SRA N NY SAR FU BORRA » S Å önasn ASEA PR Jana FRÄS 00 ta EKEN rå BRÄARA SARK onde Sin ae RR Vv > en S S i NAR RNA EC Ed SE. N NN uma Fe RAL IKE Z Tab. IL OR Konor. VETENSKAPS=- SÅ CA DEMIEN ör X ; ; För MåNADERNE Mavis APRILIS, MaA JUsS, Junivs, FN 1766." ST 2 + a SNURRA RNASRE GOLD sn Hett AUGUST EHR ENSVE RD, - General och Commendeur af Kongl. Sverds- Orden, RR SAPA NN RR ADSAERARADAER bar OHAN CARL WILCKE. Sch land. Sten- ÖSK mångfaldiga alfter, förtje- REN igas upmärkfamhet mera, ån den i fenare G Ag tider 3 ä | | vp i N | a nar, nåft. Magneten, ingen Sten, de Natur- FRSÄR RE RENARE ha Add 2 a 90 1766. Aprilis, Majus,Junius, tider mycket omtalte Tourmalin eller Afke-fie Denna tftenens befynnerliga egenfkap, at geno blott Vårma och Köld blifva ele&riferad; de "Kännedom fåker ny | > länder hela vetenfkäpen til anfenlig båtnad. Hvad a Lr) [ned =ö Oe jo [ ps - ww lead bj a —- PR GC ; [Oe e (ee LP) jo på =: = - OO FR et 2 & Lar et d ” ee — ——— GG - NESS brun- gul cryftall, hvilken Auctorerne nu fört Å til detta, nu til et annat flågte, tils HerrRin- MANS nyafte. förfök, vifar. honom varacen ny och obekant glas -artad ele&rifk Zeleit (V. A.H.1766. > ER Ae Sten - handlare hafva, utan tvif? vel af ftenens "tyngd, haärdhet, JE ere | het, med mera, blifvit föranlåtne, at fom jä i på glödande eld-kol; Snar le. MÅ | fbbir, felat ÖGA 4 når den få ÖR be i och åter. kaftar i ifrån Partic iclar « och -damb, hvar med kolet AC SER (kap, fåfom ovanlig alla andi a Ste Nar, m fte nödvändigt upvåcka ; Al r åran; hyr före. ock felfva ftenen blif- ät FN LA dy Dåraf har den år- Afcheni ntre SÅ N Ajchenzieher > Afke- fare Atea ä OR torde det. nu bru- ”keliga. net I Töurmalin , fom: Cad Vå e inföc rg Ce ylo da amal ansa ol bo u ns) a sn fp. CER SV vete jullsa ned äkerbeta. om Far Är « Färgen Er et. den ttriuka egen Kaperne. kunna, ilbörlig ik nad låtteligen blan, Vörg Valliga ver verkan RR alla glas- | säte q SL år I likvål an!ka troligt, röda. SÄ NRA kr år ade : Carbunklar > PEini Sr Or far öd i SIN at des når Ae Upvå ida , Årage a rr -förån och pappers. bit ar til fi 2 » Varit fåd ot 'Alkc- TEA Afveny "IM - VIA TSON FÄRD PYBASTE ;belkrifning med n ycken. fann DR tale SR palla å På Vara FL 2 P 3 RN HIF Al | bn ös ER 5 Fn | r IMCGG NN eh. hell SriFing & 4 r vå K Fn dad. Rå ra cf I AT; Pal, 7 20 i Fo £r 1 soch Ovanlig. Magnet, .. RE förr de et, Anni sen liten Masnet, Det Fr G AN ef Ön Ceylon , af en hvit fy 3 3 Cå vers jimförelle” ön dee PAR nell i in der nm de. vanliga Magngternes ver! ningar , . hämtes ånnu' ;tydeligare, at det varit. en åar ur malia, Det var denna tiden ännu Re hålla dylika phenomener för. något magnetukt: men af Va orfak det blifvic utelåmnat > Ti denna ften behöfver vårmas, JO at. verka I åd befkrifne fått, år fvårt at. finna, Mån: detta ej behöfdes vid denna Sten? Åtminftöne vore. ÄT Ki omöjeligt, at en Tourmalin åfven' fom ArroNa behöll lång tid en. beltåndig k craft, sd 2 Dehnd Bering hår "fåkert bidrag it SK ket;at "Tourmalinen under namn ar Colmif. ed - Beta, varit ribpsn et kånd : men at. den Iika ul: ER BARR ca Holland Y'ö ynbethek I blilv vit utfi pa sl JE e! 4 land, hvaråft' några Auttorer SR och anfört åtfkilliga nya dårmed g orde Förfök. Jus uti Minerålogien , $- 34653, ch ZINK uti sHibne kunft- Lexicons anföra, JON Rn, få ; a vå Univer[al-Lexicon, Toma, py'8so. kän 1. Vv nerhet 'inhåmtas acfkillg SE Nn vilar, ar därmed "börjat flera igt fon ar Då rättas: at denna ften af Olinder aidte er ER vv TR Dår be än LATE fkå” Ju idar; at a hr före n fo lich; at den varit i ftörre frycken, fom tunn are Eu fedan afkedragningen blef i ups a d tför varm för at fpela med alkan ; > man har icke funnit famma egenfkap ryka Land-Chryfolitherne, eller någon art Adelttenar. Så vida man i Öfrigt blif- Krk ät itenen hållt verkar på torf-afka CO! emifka prxparater af järn med Sålmiak a i: Ceylanico vetat , at på Ceylon finnes myc- n järn-malm, » hafva de velat hålla Tourma- en för i drnets-Miner-Glas- -Ertz, och trodt et ur martiale congenitum vara. 'runden til ). enfkaper m. m.” Hvilket alt nogfamt » at man kåndt frenen, och fökt utfinna faken til defs förmåga , men dårvid lika- > haft fitt afleende på något järnar- netifkt. Stenens egenikaper hår- en annan kraft , fom år vida fkild e förra, jag menar Ele&riciteten. a förfte, fom vid Afke-ftenens verkningar q mmit denna aele ER sg år 'Herr Ar- ipförer den af LeMmerYy befkrefne ftenen, och det under namn af LAPIS ELECTRICUS. dar pretiofis, få äger han, eisque magna co- | ati. bö >. Fluvii latam? margaritaram fegetem ubique i porrigant, 8 gued minime pratercadunm, Lapidem 50 så gj Å | edleftri= re ; at den bör VÄrmlas men : förutan denna. verkan , når den els flygtiga Spiritus, hvarvid man af Las - ir 1747, land KORS Hö vällieheler rbit Zeylona , uti rubinis, Sapphiris, Oculis AA Aa 6 at tillika leda deras up- ken fkulle förtjena, at blifva på eleétrifka vågen underfökt. Herr /E.einvs, hvilkenäfven fom jag icke kände denna ftenen, Hhåmtade honom til fig, och befant vid förfta profvet faken hafva fin rik- tighet. Stenens kraft beftod uti en verkelig, och af vårman allena upvåkt Elettricitet, ARS frax underråttad om denna nyhet, och var feder- GT AO TEE SIN , Å ( ” ) ” jä y " 6 FE : . fo 3 No oe de. SA i; AN pr säll ' 1 ÅN Å << Å j ri ( ” Tv NN é VY - 4102 - 11 p A k så UfriliS, IVla1US, 1 JE FR AR MA DS Bö I DU - Kun EW NA ARR NR PTA SP Mg FN ARARAN NE AR RS FÖRRE ra / mejla nårvärande och ;behjelpelig vid de: måftå förlåken , fom blefvorgjorde få vål med denna, im..en annanoftörre Tourmalin, den JEPINUS upköpte. « Herr Zpis1 afrefa til Petersburg ups håfde vål då fortfåttningen dåraf, imedlertid in” gaf han 3 ftraxstil Academien i Berlin en Me> | Moje därom hvilken finnes uti Af. de I” Acad. de. Berlinga756-p- 105 ; fom utkom 1758: Emedan jag | allenaft fedt ZErinr förfök ; utan ock fjelf amma ftenar hade haft tilfålle at flera gånger rade famma, införde jag en kårt beråttelfe dår- utiminofvannåmnda Differt. de Eleå. €ontr p.5 09 Jag kårteligen tår nåmna det mårkvår- om vid Tourmalinen då blifvit uptåckt. ar reda vet förfök utan like, at en folid p af blotta vårman undtår ele&trifka egenfka- men-denna Eleéricitetens art och ombyten det dubbelt, mårkvårdigt. På hvad tått n upvårmdes, på eld -kol, varm metall, i ett vatten , med. famlade fol- ftrålar , m. m. os fidorna af ftenen altid tillika åga tontraira lettriciteters.. Deffa Ele&triciteter upkommo vål id på famma ftållen eller fidor af ftenen, hvilka ck dåraf ,likafom vid Magneten, kunde få namn afPoler; men förbyttes på deffa fållen, efter olika fått ar vårma ftenen , på flera fått ifrån Pofirivt til Negativt. Den fidan af ftenen, fom updragen uturhett vatten, var Pofiriv, förbyttes til Negativ, når ftenen vårmdes på varm metall; hvaremot an- dra fidan, fom i förra fallet var Negariv> I det fenare fants Pofiriv eller glas - artad. Det fe- nare tilftånder förfvinner dårpå af fig fjelf, hvar- emot det förra; eller fom Herr AZrPiInus kallade let ; fenens nararliga tilfdnd återkommer och VS Ga varar V lagen: At flenen är. fidorna äro lika kr pvåckes. :.Gnides ftenen på en fida allenaa blir den pofitiv emöt' ylle, m; mi. ;öch det på båda fidor ; men vidröres den under det famma med. fingret, eller år g gen få flark; ät flenen blir varm, ”u dåraf sk fammaifatte. fåråndrin och var mera genom fkinlig.; ån den mindre fom VOg 7, grany båda hade Polerna belågne, en midt på Hvar fida; WO : ) fe TAKE AV RT é FR Us ; 4 Den ftora likhet föm Tourmalinen, i anfeende til. def beftåndiga polér 4. och deffas tontraira verkningar, ager med Magneten;: har federmera | Bifvit Herr ASPINUS anledning, at Jämföra den eledtrilka och magnetifka kra ten med hva ran dras och Cat: grundeligen athandla detta: amne ia vål uti et 1758. d. =». Dec. i Petersburg hållit Tal 5 de Similitudine Vis electr, && Magneti sly ön ou | old de äro ivcken upn årkfamhet anfedde, ) år jag a äftan förfåkrad ar iner och ' på å tölatnöd: vid få fin na arit gciken | at ej mera dårom ) Årg m: fa fon frg svära nnchäller EA ned Horner På. at åndra och förbåttra, hvad ag fl stifvit om denna Stenens sitet Ty fåfom jag ftrax mt I 257, hade fåndt et exem- Differta' til Paris, och jåmvål s ditfkickat et utdrag af fin Me- blef det fom rörde Totrmalinen , af ; POS ANT infördt uti Obfervations period: d' Hill .« Naturelle och” däri 'enom be- dr , fom redan förut på defs refor Utkesftenen, och jämvål i Holland tvånne dylika. ftenar, | med hvilka | rf k, fe åro belkrefne i uti detta il Herr BörRöN NR grn TT Hl C 1 oc a gul - bruna Cryfta ST a ad ik ER vilka Log sllan oc rientalilka. Topa ene |) Iyakades .ganika så) ing dela mo ock ; med. noghet. utfåttes, ti hvad ÖN ös sh drogo och utkaftade hvarjehanda lårta kroppar: jod järnfil-fpån, aflka och kol-ftybbe kaftades-tre tum. I anledning, dåraf, gjordes. profvet med - tre och tretio ådla och fina: dten > forter, men Ro dåribland. fants ingen likna Tourmalinen, i den= i na egenfkap, Hvad ftenens öfriga” egenikaper vid ar, kommer Hertigen 7 det. måfta öfverens med det, fom ErPinuvs och jag dårom anförts men få vida viicke noga befkrifvit tilftållningen . af. fjelfva för föken, har et och annat tyckts ÖN Fourmaliner haf- V hålla lig på annat fått. Deffa n h va icke gifvit någon eld i mörkret; kunde hett vatten icke med förmon elettriferas; men 1 fynnerhet år Hertige n af andra tankar, ian- feende til. contraira Ele&riciteterne. Han för- kaftar aldeles denna fkilnad, och förklarar viffa dåraf hårrörande. föråndringar uti flenens ele&ri- fka verkan, af ytornas. olika värma, famt lång- = famare; eller fortare. abkylning. ”Dåraf bar ;ock -håndt, at han til lut måfte antaga en befyns nerlig fkilnad imellan Tourmalinens och den vanliga Eleé&riciteten, fom. förfaller af fig fjelf, ä man fkiljer deffa ftridiga Eleé&ricite eter rätte + är ce ar= md, for NG a Speimen: i E Ng FriCUS. NA En | 5] KARE. till a nar LPIN) SH sl Yr RAGE TAND; men om den. på en fida allena: I nr ek ot lå an af. et ljus, varm Na 4 d : Ag i dr dä al id kika d dor rd len förekomt Cr nig ar förslag hår 'en- datt, ba ye förfök förft vifat, at ftenen af up- SV SRA Ny på en fida allena, kunnat. blifva Plas LÖP GL +ö AR ell er ny | eller Mihus "öfveralt. - I år och anföra, hvac furfarker håraf ko dra; stadtåftelle + af det refifterande medlet, fom ViLs antager pas alla kroppars ytor; of r at nåmna nås gra af de Sfriga rönen vid. Tourin alins Ele&ri- > &tet. Når ftenen gnides emot andr ia TOPPAR blir den altid Pofitiv. Diamanten ; allen: ena gjorde ftenen Negåtiv. Samma fen var. 3 er rör luftens gnidning allena, hår den med p aft drif-- 3 ves dåremot, upvåckte en, pofitiv | raft. | då tiften tillika vår 'mycket v varm ; vidtogo ock de af vårman bårrördnde ombyten, och famman-' fättes med de förfas hårvid bör. jag fåfor anmärka, at denna luftens gnidning. åfven för-- mått ele&rifera vårmda er och Ambrå.. Tour- Thalinifka poletnas beft åndighet och olika Sr emot fkapnaden, hade Virsow tilfålle at ftad- fåfta. vid flera Töurmaliner, hvilka dels hade dem' på fidorna, andra på kanten och ån andra diagonaliter efter hörnen. Deffa poler ändrades. ock hvarken genom flipning, eller kaftande uti eld, at de blefvo glödande. Men. kaftades de glödande ME Ckallt Vatten, tå fog RR SRRIGKOD, och förlora all. ele&rifk kraft. NERE "Några år dårefter tråffade Herr Vi | aefkilliga fkenar af olika fårg och HÖG, fork liknade Tourmaliner i anfeende til eleé ilka ia Den vackrafte dåribland liknade en ub ny an ra voro blekare och en ftötte på : Orange - tår SD Såres, ej hvarifrån de k Mit, men alla kommo i fken och. hårdhet når- maft. ”Top fen. "Således gifvas flera, FT ölrnal ner, än da brun- gula Ceylonifke, hvilk a alla RE 'polerné beligne på olika fått, fom a Junda J SR - Xx a N få 3 v ; vä Ted V FE ORK 6 , | TR IN E on | Mm - FR TREE NG SO AS NE AKS (ER: SS AI SANN r br 3 30v GL PR ; q ' : I 1 NN S ör 9 N : k j m nytt, 1766. Aprilis, Majus, Junius. — 10x nom de år om Tourmalineny, hår Herto/EPinus famlat uti "en! Recueil de Differents " Memoires far lå Toutmlhl Zne; fom utkom 'i'8:o uti Petersburg 1762; och ka JEPINYMömoire, CARAFFAS BreftilBUFFÖN, SN NÖ och y RRUA NV VaCINe NN KR FENA och NON Nn bea DA arnes sår förled led am fr soon, 28 ön sdp därpd aker Re enn 0 d å imellan båda fidors värma, fd kommer ck virke 12661 Aprilis, Majus, Jattius, 103 dirpd-an y; at. sdennar olika vårman tiltager få: flarkr och haftigt fom: gårligt dr. :WIiLsONs flenar voro «mycker ftora ochiåttrörde.. "En eller några gra- .ders fkilnåd;-på. Thermometern var tilråckelig , at våcka deras Elettricitet. ;' Jag det behöfdes ej:lannats ån. ar. föra dem utur;et varmt utivet fall umjeller-omvåndr. Då. dettas fkedde; var ganfka mårkvårdigt, at.1:o mårflenen: fördes atur Kölden å vårman sblef. den kullriga”fidan MINUS; och Aden flata PLUS; mensdisr:o. flenin fördes utur Jarm tikallvdufi [ hånde 4 der; Om vingt NIJggEn. var PL US och flat sfidan MINUS: SåledesupvåtkesFlecricitet its. Kourmalinsfd väl genom värmi fom köld; detva ker åfventå, faftivadgare,utifirk rig såderlek;jömvåd dä dstenemendafti flyrres uturfolsfkenet ifkuggamn Men sällå tecken iförlfvinnäy få fnabtiftenen>tåtd alitaga famma temperatur medrummets; emedan:då uphöåreraden utvidgning af) vårmacöch hopdraga mag af köld) fom förut uphåfde maveriens:jåm- vigt isftenen. boHlårat igörassmånga nyttiga fluts -fatler, dem jag: förbigår, för at!ånnuchåmnaren gantka pang NORA fom Herri/Winz $oN- vid: en af sdefsftenar' börjat: blifva wvarfe; Denna: ften- sar”platt på alla fidörsoch!näftan en ”parallelepiped';” forn hade 'defs:poler påcde frörfta ; men minft :fkildeé- fidorna. :Nir "den: fattes: imellan ågat. och ljufet.; och d/kddades ide Direllion hvarefter: fluidum: funnits gå, fer” den länge mörkare cut; lån, odd man: fer; igenom famma pen ,:i kors tilden sförka direttivå, Samma fyr tr igåde ipsvid flera andra Fourmaliner ; hålft. om: de doa en tjänlig fkapnady Det>år. fkada ,såv Herr Wirson, for chaft Ta emånga :Tourmaliner lat tilgå, icke vid-dem allandga underfökt och befkrifvit dets STI p ta s LJ dom ånnu: tyckes: vara åtfk ke så K fr rg a Baa 30963 gjor andet G ranjfpe a nå hvar våg ta Phönomen' för sar: ph åndringar: unlderkåftad:> iN ; Tourmalineme årorefter: , omikindliga; anära icke: Rare Nar Opac; kn | 'gaoigue vd un? Di vetdkap sblifvivsgjol echanda oh Te atördAlet bt. kt dårån. omv Tour jähesvar: ct! erskeltd Rönylbé en ividlöftig Vetenfkaps; Si myc trågen flitsutrårta når den följe 4pår efter, fon! tadlribikb är dmaloms Men åfven: »Hertvifary ; åt de Four fökens ickevånhu åvannlebest ibn Äur gå. TR Ti en sbli LD het tb d krav Nya: och inytti atörfökeslåra dånge kdahav mitt iFourma Ac 2 IR ER TNE n RÖ an IR Å mien h . redan sä Nika tygan« dåraf vid de n yligen hitkomne hvilka mårk ligen bid ragit, at m at flå Ia vär kuntkap dårom. den lyckan at vara et öa. tne af denna ftenens ele&rifka egenfka- förta 4 finning, har detta ämne vål alts legat mig i tankarne, och bar j jag jämvål rer dårom til K. Academien upgifvit (i a heter, fom NE förut varit upteck- NECEV CA, FI T9g3. rn ADR LET OR 160). Men britt å Tour maliner har hindrat mig arv dåruti gg vidare, Defa ftenar voro hos als. få | Ny pH fom på någon annan ort, och mirt emödande at tå dem utifrån, har ej förrån nys ligen sign lyckas. Herr Arch. och Ridd. von I INNE ärhölt väl IR 1975. en vacker Tour» malin ifrån England, men jag har icke ågt tilfålle at förföka dels kraft. Herr Cancellie= Rådet FERNER hemfånde ock ifrån Italien til K. Academien en både rå och flipad Tourmalin - men de voro för fmå at.därmed uträtta DARO Ändteligen var fa ig Herr Ber gmåltaren CRONA STEDT benågen at upfylla min önfkan. Han gaf mit flera frenar, at förföka om något Tour» malinifkt dårvid yppades; men fom inga fpår dårtil funno fig, anmodade han Heir Ber rgse | ire&t. Quist”, fom nu år i London, Jar fv Kong > Atademiens råkning upköpa några af de råtta Ceylonifka Afke-flenarne, - TA bits kommo med flera andra icke förrån kärt etter CRONSTEDTS rå och fom brefvet, hvarutide lago, icke af nå KS annan ån Herr Directeuren MINMAN i Upfala pieng TON tas, kommo. Ö | fles AT 2 ENE 106 17665Ap AE | : di ä 106 17066J5AP! 7 så ind MN et od i ftenarne, fedan Academien beviljat dei ftorien fkul,: få anföra nagot, fö oc: MR Tourmalinen var aldrig . Mineralogice un- derfökt: den fördes, efter fårg och utfeende, nu til detta, nu til et annat flågte. Herr RINMAN har uplöft gåtan, och vifat, at den icke med "råtta kan raknas til ådla ftenars ej eller. til Berg-Cryftaller eller Rauch-Topafer: at han ic- ke år en med kontft componerad Glas-flufs, u- tan en rå ften-art: at defs bruna tårg icke år få Aygtig i eld, fom vid topafer m. m, utan år bellånee in til fmåltningen: fårgen år et ofå- kert mårke: han hörer ej til flufs-fpater: åger mycken likhet med fkörl; men bör smed mera frål råknas under Zeolit-arter, i anfeende därtil, at den f[målter ungefdr vid lika eldgrad, och på lika fårt ; til en hvit ofårgad flagg > med phofphorifkt fken, fri för all metallifk järnhalt ; famt med Borax fmålt utan gåsning , ger en klar Gelatina, [fom alt är Zeolit- arternes egenf/kaper, Hvarföre den ock i Sylte- men kan upföras under namn af Glas-artade ele- etrifka Zeoliter, Hvad nöje hade det icke varit för framledne Herr Berg - Måftaren CRONSTEDT, at finna det en få berömd ften, hörer til en af honom fjelf aldraförft uptåckt Berg -art. (Handl; UNS td sh KE ve :; Ce i ; jus, Junius. 107 1756. P, 120). Jag förbigår flera decotuverter | ddenna vigtiga Afhandlingen, för at antöra, det Herr RINMAN, uti en fenare Memoire (12 detta Qvartal) gifvit ofs en lika få grundelig befkrit- ning och underfökning, om de gröna Brafilifka rå Tourmalinerne, och därvid ÖRE a daga t deras mårkvårdiga ogenomfkinlighet uti Pol- dire&tionen, fom följer Cryftallens längd; famt nåra likhet med Skörl. Herr BERGMAN, fom redan för detta uti fvarta Skörl-cryftaller fun- nit tecken til Tourmalinifk Ele&ricitet (Handl, 'T76$5: p. 134,)> och nu påtagit fig de ele&ri- fka profven med deffa Tourmaliner, har dår- igenom blifvit ledfagad til en enda Lag, utaf hvilken alla de ele&rifka egenfkaper, fom Tour- malner egevteligen tilhöra och hittils blifvit be- | kante, genom riktiga flutfatfer kunna hårledas, fåfom naturliga: fölgder af fin grund-fanning. = so Sjelfva GRUN DÅ AGEN år Töljande ; Hvar Tourmalins ena Pol år få befkaffad, ar han under upvärmning blifver jakad , och under afkylging nekad; men jamma orfaker hafva altid på den andra ftridig verkan, ty upvårmning gör bosom nekad, och afkyl- ning jakad. — I följe häraf kan förut fes , huru: man bör förfara med Tourmalinen , om den fkat få contraira eller enahanda flags Electriciteter på -fidorna eller polerne. "Det förra fker, om båda poler tillika vårmas eller kyles; det ienare, om en vederbörande pol kylas, under det den an- dra upvårmes. En pol fkal ock kunna blif- "va eltötrifk , "under" det den andra däraf in» upa märken vifar, "Uti hvilka förfök alt' detta i SN ir = länder, anföres härvid. AEPINI och WILSONS — förfök åro riktige, men deras reglor ej allmänne, s ik " å : I s TV vå MN HH bå de de kunna förenas, om man anmårk; uti alla irrat fig, ar den Ele&rieitet r det, hvar- ', fom en utur kokande åmnen updragen Tourmalin vifar, icke hårrörer af värma, utan af köld; famt i alla hån= delfer gifver akt på omgifvande medels åverkan: Til flut anföres ock et förfök, fom tydeligen : fkal bevifa två flridiga flag af Ele&riciter. En liten bleck-dofa med glas-fkaft fylles med ka- : kande vatten, Tourmalinen kaftas dårutiz; men : dofan vifar inga tecken til Hipctrietet, "CM: Innan denna Herr BERGMANS Afhandling uplåftes uti K, Academien d, 19. Mart. , hade jag redan med ftenarne gjordt många, men ej flutat alla mina Förfök. För at någorlunda vifa, hvad jag til den tiden hunnit utreda, upgaf jag fam- ma dag til Academien några Refultater af mina förfök , fom dels likna, dels komma öfverens med Herr BERGMANS decouverter, och den anför- da Grundlagen; och beftyrka hvarandra inbör- des. " Men jag har ock funnit nådigt, at ån vidare SR vifla andra ombyten, fom åro ofkiljaktige ifrån fjelfva förföken, och ej allena dependera af det förra. Deffa, med mina öf- riga experimenter, och hvad uti det föregående kan vara utelemnadt , tår jag den äran, at inåfta Stycket af denna Hiftorien > utförligare befkrifva. 8 N ; | i i CS Viter= 66. . Aprilis, Majus, Tik Här. 109 Rå tterligare Mineralgifke Rön | BusLsK TOURMALIN, 2 SVEN RINMAN. Ag RÅ KUIIDIITRA Nl IR Academien HE jag den åran, I för någon tid fedan, meddela de Rön, i mi tynnerhet blifvit anftåldte på en liten fkårf- SR Ceylorfk g gulbrun Tourmalin. Hvarjäåmte ; Ben. nämndes något förfök pi et ganfka litet gryn. af bli-aktig Tourmalin från Brafilien, och angafs, at Herr | ire&. Qvist i igenom bref fra I .ondon beråttar , , det han agde BraGlifk rå Tour- - maline, fom var Skörl. Af denne Brafilifka Tour- maline,. har Hetr Qvist federmera fkickat mig, ER jan af nåftledne Martii månad, igenom bref, ågre fmå oflipade flycken, och fom det icke år mig bekant, at den rå Tourmalinen af någon ften - kännare hitintils blifvit befkrifvens få har k he (SN 'underlita bordt, at hårmed Kongl. Aca- emien vördf: amligen tilkånna gifva, hvad jag härom nu haft"tilfålle av årfara, > — Herr Qvists Bref, dat. London d. 4. Febr. år af följande innehåll: << Jag fånder hårmed 7 fmå bitar af Baaölidk > Tourmaline. Min Herre lårer dåribland finna 2 tN. Eller. ct Para fom falla litet i blått. Flere sdåraf har jag icke kunnat komma öfver. Deffe: 3» torde blifva mått af enahanda förhållande med »de Ceylontk se brun- BIE men fom jag, af de. "gp bä AVOK jag gjordt, funnit, fkilja de fig dår ON klar gemenligen 3 äro [vagare och bebor »ftar kare värma, innan de tå någon kraft at attra- RE Na H 3 ba hera. or SS F 17 äg. Aj rilis, Majus,Jur ORT [ON . d si11 i ; r ; 3 N ,; hera, Man fer tydeligen Polsäiskiolkl efter ,, ftenens Colonne; — Defte , bitar åro = til »» figuren. fkadade; därföre låter jag en; annan mp? fullkomlig figur och nägorlunda ren famt .» klar följa med, til. figurens. examinerande. De ”» fkola icke freds? annorlunda til fkapnaden, och o» aldri ig med Spets. Detår befynnerligt, at de åro fö fullkomhgen opaca, om Colonnen fåttes perpen- syd diculairt sitot ögat , faft den ock vore affkuten al- 5, drig fåtvinn > men få fnart lj jus-fträlarne ifra an ögat 3, falla verticalt emot C jolonnen ,; år han fullk omli- Zen genom fkinlig. Tilprof. därpå följer en liten > bir, afts Igad tvärt på Colonner;; Jagtroricke , ör 5; min Flerre kan bringa den forten Tourmaline stil en hyit glas- -pårla (per fe)s men vål [mål-. ter hart och lack-löper famt gåfer litet, Jag ,, hår. icke tftråkt mine förfök långre ån til Blås- , i rötet: utom "det, at jag förfökt bringa dem til ,> Gelatina med Åada fört, hvilket flagit felt: 33 ehuru jag dårtil nyttjat både. ra och calcine= så rade. fycken.. Likaledes har jag freftat, om rå Tourmaliné med Sältperer. ville detonera, fom icke väller hån dt. Så. mycket: mig, vitter= ss lrotyår. har igen hvarken des cilförene examinerat Te ourmalinen A N 35 LÖO AR | iner är IL Deffe Tott ÄLR dat tb Sölaad- färg, lika med den Era Brafilifka flipade Tour- malinc, fom Kong), A cademien redan äger,utom ine nå i, hvilka falla något i blått; med grum lg: fårgs Vid förfta pål fcende fin nes tyde | ar de -aldetes: vil fkapsaden likna våra vanlig kört = cry itiller med deras på arältele pibddilka form och tvart aflkur ne åndar lamt oviffa ur t i ; ; ÖN OC I hår eller annor bar. Hi t råflade och likföra m m lift -dragne i Std vinklar; hvaruti deffe:i lyn- ET AT ndre Cryftaller.. vila en mår; SEDEN Seflå och tedigafte, har jag ära NOS at cen RAT til dubbel långd och FOMtD mbe de natur liga Norlek, Tab AV. 16. dt SR TTiKaledes ä är "under. FE 10. 2 em Andre nå fort teknaåd : och til jämförande. ombt' andre” Skår! -ctyftaller, har jag hårtil bi- SR ogar Titning SM en annan Svenfk Skörl i nar. art 5 frorlek 6 ifrån ' Persbergs Grufva, under, SHVÄJL 08 a NTE väl fom. på alla mi Tyget e Sk r!-arter, förbemålte ingående, in 7 fäller liftverk kunna i akt tagas; V uti färgen år denne Svenfke mera. mörk eb grön - gul ba genomfkinlig, ., 4 | rar VisTS anmärkning : at; Tour- blinde yes fån Jä dagen OpaC, då man fer. längs etter. - Colonnen. Ci Cryftallen > eller. ifrån a. til B, men helt pellucid; senom fidan eller ifrån, KÖN öl Pg funnit, åga fin rikti et, me-, t deltt. en fkifva, fkuren på tvåren af AE fom lil or B helt. SSR men a kunde å år dock icke, SÄNG oM ) fara ametern, | Amd i Syhatleng | är denne” va i rd KSR vara bekant, någorlunda låkert kunna fluta: Ar fa ad dire&ion han fynes i opac eller mörk emot + dagen, ' EES aldri, Vv fynes mörk. 158 åledes tyckes I man nu mer rä TGN fipad Tourmalin, Kvars rå figur ej kan; | -. | Lä ; ” | No LEKRT &Å " ed NN YRPR I | FLULIIUDe 5 än V NTR KRA ua fa Fer CR. RSA REL LER SV Oh Al 4 r 112 1766. Aprilis, Maj LR: lan RNE SR PER NN i ; 39 da Sc, i famma direction gå åfven hans Poler, å »; och dårefter har ockfå Colonnen af defs fordna. 9) Cry frallifka form, haft fin ftållning.”” | I ; Ma af denne flutfats, har man åfren nog anled- ning at döma: at de Ceylonfke Tourmaliner åf- ven måfte dannas uti en dylik Skörl-eryftallinifk form, ehuru den ånnau icke finnes i akt tagen... ' VV, Af fkarpa kanter och frifka brått, tyc- kes kunna flutas, at denne Brafililke, icke fom. den Ceylonftke, år funnen ibland fanden vid fjö- ftranden: utan lärer vara tilkommen och bru- VI, Ui tyngden förhåller fig den Brafili-- fka gröna, klara och ftörfta Tourmalinen, fom ? Te OR Sr ER ER. RA i luften våger 123 afs, til rent vatten, fom 3.062, til 1.090, och är fäledes i det nårmafte lika med den Ceylonfke och gär hårutinnan icke eller långt ifrån den ofvannämnda Persbergs Skörlens hvilken förhåller fig til vatten, fom 3.077. til h300. end ölet ä Ä free 2 1766, Aprilis, Majus; Junius. 113 en META Uti hårdheten tyckes han gifva den . I eylontke något efter, riftar; dock glas; men j bryter fig. ej ati få” tunna och. hvaffa fkårfvor, utan år. i brått: och hårdhet den allmånna Skör-. dan | RE 3 hvar med åfven glas kan TERS Meta Uri. ll binta Aer magnetilka ch lä förmärkes. han åga tåmelig lika ftyrka med den Ceylonfke, och tyckes til defs upvåcs de ej eller fordras mera hetta, allenaft man | kan paffar på det moment, då han är i haftigt om- byte ifrån kall til varm; eller ifrån mer til min- dre rad af vårma,. hvarvid jag funnit honom okt anick at draga och katta fin fal- aka, flrlekes, då någon metallifk kropp hålles dårin- til. Vu. denne egenfkap, hafva alla af mig förfökte Svenfke Skörl=arter, fom ock tillika varit litet järn -haltige , icke: vifat den minfta verkan. ag RN För eld + profven Ne tilgå ingen af denne flen varit. för liten at: kunna nyttja annat, ån olås- rör och : "lampa, Avan följande blifvit i akta tags för urgng Frida å Sv. Sd Er u' amt . har fan. uti. tunna kanter, vid för- ”fta ftarka u bEMdning börjat med fmå råm- bhoslOrs NRO SÅ, och fina dråppar likfomiut= > fvertas; mt Re har jag, lika fom Herr lv Qvist, icke kunnat bringå- honom långre, FETT TE TI flagg -löpning,. hvarvid han blifvit > Opac med någon gråaktig eller hvit perl- ab färg, hård fom Porcelaine. Når han år fint ov pulveriferad, finnas partielarne flarkt gåfa ln soph. iverfa tilhopa til en rufa; utan at (målta til pårla. Persbergs gul- gröna Skörl, bar + RE Hr; för- | 4 rf 766. Aprilis; Majas/Junius. förhållit fig på famma fått ; men ud ftållet = för hvit, en fvart- brun fårg med; fkumr mig och fläggsartig fammanfåttning, AN b) Med Flufs - -fpat fmålter tämeligen Mått it fn grå glas- -pårla. "Med Kalk; tyckes deh ock vara benågen at fmilta, faft mera trögt. e) Med ungetår hålften Borax y fmålte til hi klart, hårdt och litet grönaktig C "glas ; d er Förbemålte med Borax . vitrificerade äg Oe mmaline , löftés af Skedvatten på det fårter, ay "efter fak kokning, mårkes en de? vara fam manyftad: Son tlöm” fmå hva moln flytande fmuti folution, dels ock fifom klart Gelé Fiftnät vid glafer, hvarvid” 'Skedvatnet icke vifar någon färg," e j eller kunde något därntur med' Alkali Präcipiterasi" Således! tyckes altfammans gått -til'en Gelatina, fom edulcererad med vatten öh > tåärkad blef: hvit ftenartig,' och kunde enfamt för blås - röret icke fmåltas. På lila fått för- »hölt fig åfvea Persbergs Skörk? at den fmålte med liten del Borax til "et "mörk =E brunt glas, fom efter ftark kökning tingeradé Skedvarnet något gult och fåfte fig vid glafet fom en Ger latina. Sådan uplösning g år vg få väl uti Olco | ”Vitrioli och 'Spiritu Salis. ' ilberer on Utan föregången: felllnmg An ax, Kunde hvarken Tourmalin eller Persbergs Skörl brin- gas til någon mäårkelig' uplösning hvarkön med » Skedväatten, Vittiols=ölj jas Salt-Tpititväs eller med Be f: ammanfättning af dee uplöfande medel; lat Sa Lön p Med Sal Fufibile; fatslrer der ljuft opal- fårgadt glas, fom åfven gelarineta r uti Aqua for t, KX, Af fr fkilja fig allenaft dårutinnan :, at dem förre icke (ER AR ARE SR ad NO 0 Br LG SVE OR Se OR RO RN 4 närkeligen innehåller nagot metallifkt , utän>k an anfes” fåltom .den-renatte Skörl; hvilken tillika åger den m sa "egenfkapen.. Hlåtemot rö- nes den fenares järnhalt, i fynnerhet dåäruti: at han i fmåltningshetta gifver en röd - brun fkum- mig flagg, och i uplösningen fårgar Skedvatnet med gul fårg, hvaraf jag, mera ån förr, blifvit yx ; Q | flyrkt i den tankan, at en fådan liten jarnhalt kån vara orfaken til denna artens brift uti ma- gnetifk eller elettrifk egenfkap v.ehuru deras ringa fpecifica tyngd och den egenfkapen, at efter för= ffa upgåsningen fedan fvårligen kunna Ymåltas , nogfamt : tilkånna gifva, "at en-fådan järnhalt måtte i vara ganfka liten: > Vidare, och då det i akt tages, huru i fynnerhet en del Skörl tå litteligen och ftarkt fkummar fig, nåftan fom rax, och kan efter fmåltningen bringas til Gelatina med A qua fort, fradfättes åfven min förra tanka, at Skörlen, uti et efter kroppar= nas invårtes befkaffenhet inråttadt Mineral-Sys ftreme, bör ftållas ibland Zeolit-flågtet ; fom åger detta förnåmfta kånnemårke, och fom åf- ven kan. upvifa nåftan dylike :Cryftaller. + Då kan den Brafilifka Tourmalinen få råknas fåfonr en föråndringaf Skörl, och förblifva inom flågten med den Ceylonike, fom i förra Afhandlingen Wo år anmärkt, at vara en ibland de mått lått- (0 > fmåltesaf-alla bekanta Zeolit-arter, "” a AT RR HH oo 'å N vi 4 É 5 KÖN ik ON ock Ul oo id På en Ugn , med de MR Rör, hva medelft Rllens af altebanda förbränlige Tex » til flörfla delen kan fångas, rm lo et Acidum fammanrinner , ma kg dtfrilliga dårvid Ljorde Ny CARI FREDRIC NORDENSCHOLD. bastard I min för fta stolen äg jag e en Ubåt in råttning af en Ugn, med hvilken tilverkades en myckenhet få kallad” Trå-åttika af allehan- da flags tråd och grås-våxter, hvarmed gjordes åtfkillige experimenter, dels ;av' dåruti uplöfa kalk, afka, victriol, med mera, ' hvaraf man fick åtfkillige forter falt> af befynnerliga egenfkaper | dels ock at tilverkaSaltpettor' uti asp-bålkar, famt fådane Ris-kärgar, ole voro beflagne med et af kalk och detta Acidum gjordt bruk, ftål- de under långa fkjul, hvarutur Saltpettret, fom et rim eller nd våxte, och tid efter annan med en vinge affopa pra Man låt åfven göra tåckta ropar, hvaruti kalk; afka, löf och: annat fkrap eblbde och begöts med denna träå-åttikan, at tilfammans fermentera, och at dårutur fe- dermera koka Saltpetter, tillika” med flere an= dre dårmed anftåldte förfök, Detta tjänte åfven mig; til en anledning, at inrätta åcfkillige fåda- ne -frörre. och mindre ugnar i fmårts ty före nämde ugn var ftor, af gråften upmurad , fat 4 Br a ' ket nyttigt i Naturen kunnat uptåckas, emedan håftigafte rörelfe i luften, fönderritver få krop- parne, at de varda uplöfte, och af luften bårt- låpade; men genom denna ugnen. återtångade och famlade, 4 = cc é PRE Om en dylik ugn fkrifver ock GLAUBER, och kallar honom altare famt på et för- tåkt fått talar mycket om den dår medeltt år- hållne faftens circulerande i luften til Saltpet- ter, hvilket förmedeltt afka och alcalifka Ma- terier båft torde lita fig göra. Men fom jag intet tiltålle fedan sarg SEM at förföka, vil jag allenaft beråtta, huru famma ugn göres; och något af hvad jag dårmed förfökt, hvaraf andre, fom hafva bittre tid och tilfålle dårtil, kunde få anledning, til at förföka och uptåcka mera. "Ugnen göres, efter hvars och ens affigt, förre eller mindre. - Jag har funnit den beqvåm- ligen kunna inrättas på följande fått: Se fig. 4. MH ; ab. IV ok : | 4 RR | Man Na ji i ö " 2 MaA d "7 KA. a kh IN a pA j ; PR NR SR A+ Hj I BD & I AO 3 in 4 z i öh FN ,' É EV & ALIVE ur . Mn J F Tr 18 1766. Aprilis, Män upmurar af Hä en vo fyrkant, til 6 å 7 qvarters. högd, ofvantil rundad, .och af 10 å 12 tums vida irlttigt nedantil litet v ån up uti, på det, at hvad uti ugnen låg; br € mycket låttare må: falla ned' efterhand » alt fom det af elden förtåres, Et qvarter ifrån bottnen muras in et tått järn-haltter ; hvarigenom afkan nedfaller; fom uttages, når defs rum år upfylt, ; igenom afk-hålet, vvilket defs imellan bör vara väl tiltåpt. Nåft ofvanföre bemäålte: halfter , låm- har man et litet draghål, af en å 13 rum i fyr- kant, at elden må "kunna, allenaft med kolan- de, .förtåra den i fmå kubbar athugg na och in- kaftade veden, eller hvad annat man vil sönbnd refolveradt ris et Acidunm. ul 40 Uti :öfre kanten inmuras 'et blöeksför: dF $ & qvarters långd vid pafs, hvilket: litet bör luta ifrån ugnen, och uti detta fogas etannat långt rör, af 4, 5 eller flere alnars långd, liggande a.en ntållning, litet: högre vid. ytterita andan ån vid ugnen. Et fådant rör kan båft hos en. ”Bläckflagare, af et ellen flere ycken ts örfåt= > digas, af 13 tums diameter; kunnandes many. dår intet tilfälle år av få blåck-rör, göra det kärtare iafobly, och dot långa af trå, antingen med en plog- hytvel, fom en rånna gjordt, och j med. vet. läck. vål betåkt eller utur et klufvit trå uthålkadt, och Sigge bitik var tätt Daga bundne. Ofvanpå ugnen inhug gges en fatt uti enats ne, hvaruti et järnlåck paflar fig, Utv faltfen hålles afka eller fand, at dårmed tåppa ugnen vål igen, få at ingen rök flipper annorftåds ut, ån igenom Röret, uti hvilket den refolverar fig til GE EAA av. ” Aprilis kil | vatte enom et eller dårtil gjor- de fmå hål, på lemon fidan, den ftållet dår bål igge. rören. sole NG äro, utrinner i boutei- kor. eller andre kärl dock är detta A- cidum få ge enomtr ångande, at det icke ghena kan hes en vr uti trå-kärl. sä Fatflin SER: ugn. år rått died; kan se 4 ygnet ,' under kullen ang med. ved , fom fakta ko- mård ( elden. - » Majus, Jt nius. 119 den. GR KÖ måtte” dens med en prod pr utvidgande proportionerad fart » fkynda fig utur ugnen, och paflera igenom röret. » Imedlertid tager den luften, fom, tryckt af ne fphéren, efterhand kommer in genom drag- od til den tärande elden; och rufar til det "brinnande Subje&um, dåraf få mycket, fom FÖRR 1 proportion af hvad den blifvit utvidgad, kan belafta fig med, och uti en rök far dår- ämnad: fort , til defs den kommer uti råret ; hvaråft den, få mycket den hinner. kallna, och. följ- ligen tilhopa krymper, aflaftar fig fin bör- a, hvaraf detta Acidum förorfakas. "Om det dänga röret fkulle föras genom et kyl- -fat, torde såkep: hel och hållen refolvera fig, ; Åtfkillnaden imellan en fådan ugn ack Re podidsns >» hvarutur man genom eld diftillerar al- lehanda Materier ,'fynes beftå dåruti, at den tå- rande elden får i: ugnen, genom den yttre luf- tens tilhjälp, båttre fönderrifva de brinnande Materier, och uplöfa dem; dåremor uti Retor- Ny allenaft den luft, fom å är uti materien, ge- AR nom JARO I 1766. A ES Majus, Junits | nom lickoin utvidgas och förstölgg f > fa it rer med fig materiens fAlygtiga delar. ; å Af ved eller trå kommer ock, j arte a a Acidum, en tjära, fom famlar fig. ob frter ok vanpå det andra vattnet , utan at dårmed blanda fig. Således finner man, at af vedens refolve- rande på detta fått, århällas 3 fårfkildta ting, nämligen Ättikan eller Spiritus Acidus, Tjåran eller Öleum, och Saltet, fom kan luras utur afkan. Vil man ån vidare TROR detta Acidum - fårfkildt, få får man dåraf en Spiritus, Oleum och. Salt, hvilka, fåfom verkande elementer, ligga uti fina fkal eller hylfor, fom åro en kraft- lös phlegma och et dödt ftoft, hvilket blir qvar efter Balett. dj 4 Detta vattnet eller. Azidumis döm at hvars jehanda tråflag, genom förberåörde ugn, fämlas, år i förftone nagot oklart; men klarnar efter några dagar fom et vin, och ju långre det ftår, ju rödare blifver det, fåttande med tiden en mycken- het beckflyffig fvart materia på bottnen i kårlet 5 hålft om man "med litet frifkt och nyls gehomug- nen århållet Aciditilfåttande, hvilket förorläkabe en rårelfe eller fermentation uti den gamla och genom digeftion finare blefne materien, förmedeltt defs particlars olikhet, den Naturen föker at fåren dv etika: tid: efter annan. retar denna Liqveuren därti | Om man Idas dårmed utien. wåigeftion fort- 4 far, blir denna Spiritus ljufare, fedan en myc- kbelet fvart materia fatt fig til bottnen, utur hvilken, fedan den blifvit fila och härdt tor- kad, famt med den klara Spiritus öfverguten, man kan extrahera en röd tintturs; och (one en ft Ä qv | repen en-blifvit; calemerad.och hvit, om- era et. hfugt: falt, varandes: det: Skri- jsnaterign fom: iqvarblifver, kan Men difti ki. iman Pergiltas pleites AN få frifk, och innan den :blifvit digererad sag löft 3. 12 fkiljer. phlegman.. fig intet vål, tan det fvagare går förit öfver, därpå det flar- Acidums: och -fiit genom ftärk eld; en cor- et:..capiit mortuumy, utur hvilket man kan, ef- ter! | calcination ,; extrahera faltet;' -men til rin- gå qvantiter, emor hvad genom det förr a natut- | | ing s>fätterårhå lesy+:- frog rote U plöfer man kalk uti diftillerd. äpidd ligni, S (N Ban den odiftillerade uplåfer. åfvenvål kalken, ) 43 blirfolution efter nigra dagar fkön rödi- Om söttnet «dårifrån! afrökes , få -blir en: eldfångig materia qvar.s hvilken uppöter , öch geriom-glöd- : famt faller tilfammans til en-ljusgrå afka, je pr öd: få kallad Oleum, hvarefter blir-qvar - a Om man vil re&tificerar. derta AApduth, Ka uplåfer "det metaller, > > 1 on Når fal-tartäri lågges dåruti i en flafka, få Hålbr: Liqveuren up med rök , få at Aafkan dar- rar, och luktar fom fked-vattén, - "Det famma Afker ock med andra alcalifka falteris TC i : Calceinerad vittriol gör oftabemiålte AG (HR fom blåck ;' och den fvarta materien, fom efter 'afrökandet blir qvar, föråndrar cj fin fvar- «ta fårg i elden, når den bjännä,t Rc Saltpetter : håruti uplöft cryftalliceras. first, får tilökning, och en för träffelig genomfkinan- de hvithet. Saltpettern torde ock ungenom Fö nna' göras frarkare pe båttre. Om - | I Ua 1 u - " | v, ; a : . - | å FP + k ; 2 ; oc fa / od PYSE j > 3 - ka 5 q CM : Ö " 1Vv: FORN 2 2 Ja Ar NR T ÅG S a t nsÅ Om utteSältperter (kaäftasoer splödån ev biinnör” det med” flat. rök lCoch) om det ara kö ST IR dc | | | Le etrel ts qvarblifver, -folveras uti defs eger Acidb ,:ikju- k + -ter det med” tiden”til etribe igtuv i klar aflanstigdlwsb accm ofog Et ab ”- -Sälret; fom efter derra afpbfande utirde > Blyhvitt'ochsandra bly-ptlVer igöfa detta A= -eidum fört!» ET MOOSE TRO RYE ID min a => Vattnet Af papper läktar fom btåndt linne reller” papper ;'och alla de' ting) uhvilka$qföékluk- tar vål, framalftra vockret: välluktande ;sAcidum. i Talg>uplöft; uförinedelttet. brinnande> ljus, -blir til et klart vatten, utan fyrlig fmak:ochrlukt. Svafvel-fpiritusår rödbrun! och lik den ,fom per Campaham århålles; aina fbe olöln $ "+ Förbemålte A'cidum' af trå /och grås, dö- dar alla våxter; föm dårmed begjutas; »men' fa- -tureradt med ”aléali 'och: utfpådt med vatten,be- fordrar deras: 'våxt, hvilket ock fes'af kolsbott- .når och hyttetorf, fom år en jord3 hvilken myc- "ket iinfupit af fådant Acidor: iv nen mio Et godt fkedblad odiftilletad Entråds=åttikx, fintaget atofvertas på, har" blifvit brukad emot -peften och fvåra Febrar;: I fynnerhet.fkal'der svara et fpecificum emot Pleurefie. un um Uti Tavaftland, Savdlax” och Carelen, bru- ska Eihnarnie:et dylikt Acidum, ' sjordt af/Afk- trå per defcenfum', hvilket de:kalla Sarnetårvå, och fom en Univerfel. Medicin intaga: at fver- "48 uppå. Defs genomtrångande och fördelande kraft rönes nogfamt uti invårtes inflammationer, -och vid contufioher, genomutvårtes applicerande, mv Tilundvikande af vidlyftighet, måtte jag denna gången förbigå, at beråtta om decflere ni inbetligtnobettal- gjor- - . AM a or ta ontte? Atsnroes NÄ NORA ATT ; lat FRarrbns yt E. n tjänar” tiltriverkt es åtion, famrt i fål-l ers sr hårdande, inta me-' je äng icker haft od SE Sat "där öfver: örastilråckelige 145 SNRA it HR G; , ft» Ve ks .p SÖKA SAT TNA Nytt: fått at 4 inna lake Öien bvilken Solen” fkal””deferibera” Omkring. Sd Planerad femers. Däptn bi 4 då it FENG rg da » I EK CBA bang Sh RI LR w | ATeå | re DANIEL Pong ; NDER lst a RR a mn tragad, AT AM is ERE ; Oe NA slö RR fan "ffa Bl Si MG AA ;t;Solen bås sfätförrra flätor vär Pleefernb ut Th vårt, System; kal håfva en: oförelfé uti en orbita orhkring den, gemenfamma planet -fyttei" sn Jåmnyvigts - punétens följer”af' Gvavitations= lagen, hvilken saft: den Atora NEwronN- funnen , nu mera år fulleligen bevift vara dem; etter åde ken alla de :himmfelika, kroppar; fom? utgöra vårt Planet - -fyftem,, dragas utaf: hvarandra. En: får? dan Solens, rörelfe omtalar ockfå ; NEwron utt 14.stProp. ITIL Boken: af fina Principiis Phil.” Nat. dock ; finnes icke! på något: ftålle uti defs Skrifter. fpår dårtil; at han fjelf: förfökt. deter= re mMination af den orbita, fom Solen på et fådant fört deferiberar! - Men: -.emedan ”Planeterné;' då: man; abftraherar ifrån: de-:ojämnheter , hvilka få vål af deras Satellites;; forå actioner på hvarah- | dra, och hvilka i Saturnus och Jupiter i fyn=' En 12 nerhet 124. 1766: Aprilis/ Majus,Juniu nerhet åro. mårkeliga , hårröra; icke defsmindre: finnas åfvenledes omkring:Solen :defcribera areery;” fom. åro i lika förhållande med :tiderne, hvarut=> af folens medel-pundt fåfom: det, råtta centrum: virium til vårt Planet-fyftem anfes, få' referera: Aftronomi Planeternas rörelfer til folen fåfom fix, ehuru” deni' det abfolute fpatium år rörlig,' och den gemenfamma Planet -fyftemets jämn- vigts-pu n& årvdén enda; hvilken ahtingenrår. fx eiler uniformt. rörlig. efter .en ochi famma e : RR be på 1 ye AVD NGRUNISE AN SV sr KRA FR TIRRRA . råta linea, hvilken defs rörelfe, om någon faå- dan gifves, måfte vara ganfka långfam, emedan den på få många fecler icke har -kunnat mår- kas. Och fom til Theoriens ;jåmförande med" obfervationerne fåledes gör tilfylleft at determi- nera planeternas rörelfer relativt til Solen, få fkulle determination af folens orbita i detta hån- feende fynes 'vara et” mer curieuft ån nyttigt Problem. - Men då Aftronomien i deffa fenare” år.til den hågd drifves , och de himmelfke krop-' parnas råreler af Theorien med den noghet fö-' kas, at de mintta aberrationer vid obferveran- det ifrån Theorien, böra gifva Mathematici full anledning, at inga åmnen , hvilka kunna under-' kaftas den ganfkning fom 'Theorien ”årer , för- gåta : få. förtjänar, efter; mitt "omdöme , åfven' denna faken en noga upmårkfamhet. Uti den-' na mening flyrkes jag få mycket mera, fom framtidens obfervationer torde gifva det ljus, då åfven folens'rörelfe calcul underkaftas, hvar-' igenom man kunde utreda viffa Fixftjernors ån- dringar uti fine -belågenheter, fom nu af Aftro- nomi obferveras, och hvilka”torde hafva en ge- menfam orfak med folens rörelfe uti det abfolute' es ra DS ” by fis LEMBERT), hvilken mig vetterligen. år enda Mathematicus,/ for refölvetat detta m , hafva funnit” denna faken förtjäna "en fårfkild undeffökning; och här denne ftore Geometra lemnat allmånheten fin folution därpå Andre Delensaf fine Recherebes'fur differens eye KT Life = Ja ; j . ! dil Jeans, Syr UrdA - KR noga + — Didorbitan Pp, hvilken en kropp P deferiberar omkring "rig "från? den "Elliptifka figur, fora frullé deferiberas, då P icke annorledes" urgerades ; än endaft af Ssöch MN2235 Icireulaicsbogen 20 hvilkens medel SR dl 3 i er ; RAS ÅRE RKO ler SVA pund ko 57 för. se.) Sp=X, B pie , planetens'"ini- ä $ . | ON 3 X bh - I IT r — va i a | 1 + i i. om AE ENS rhaftighet =29 dels. haftightt. ip=a,- finus til den vinkeln, fom. SP gör med initinl- haftighetens direéttion, tå får man 1 anledning | (de , generella "squatidnerte - då Q bemöårker fö 30 FR INR I Sk FE vå SåRS EH fökika erade kr "normal. til radius. vettorp OR federmerg då. SE ånradius, vector til; påa på é Så arkelj rd orbitas fom år. ifrån: Ra 1 fkilj ; fr 3 unaldord 1A0ENG 20 fn NT och -kallag. x. Käse RAN sak 4 AR ANT Vv ä INA dk 3 5, MÅN ÅR ya ÖR SO Å v PD £3 Mir A VIRR Edda fr Sn SN ärr Så 3 vv. "ån Kr SAS KAS Ån ; SIT Cb JM Å AR SNES Tal (3 2 | 5 SER -Å SN 3 pr Dä ob stör A 25 0 igslot ara 008 hä i sl 1 rllfdar a AR SiPsR dn 8 SR jR. eg a I änod IG Rd i Lainbog öd i beg & She 3 Eri (4 salt lab Ira 8 Md J il9ll a a ” Rapepse, kxde! mn ijl äs | My å ere FYRAR hvilka jr Fe ; Så sd ibms Pberg nal Ul sydost ji) a con VÄ + sila fr 1530 klidi0 LG ÅR SYNT fen HN fkal Fre PR lanetons - orbitaigisvas I -em funét AES omi dell; sate M (pa Cof! PSQF I FE dy. Lr i ba” na da "bgar ; tll [3 fv fisk 8 Vint 4 LM AS l LATE . ån HÖJAS TR 4 bade op dz. Sin. Pe Sin. P5Qu + vd ERDA äro. Thge ker tt b E i | | e- ckante functioner da 2 Man far ite bye sk fer SAGÅ BET KRAV oc hvilka OR vild! de ; Re Hormal il? se öh PR bs il TOR ekIrt. or IQ: ek FER DE lab s5lgi Nr He of Sö HeTLee ölla bb ) färdas Bä Nn D å | OR föka KOR ÄR Tr ln 16 ok SÄS NOR : äl dz. Sin. psQt TN Y Or "därfd ; RI FR atinm. pa UN med : PK, du fom planeten sPxdeleriberar uniformt med, i daly haftigheten a. famma a, tid fom han de- De: clan bå SN år 6 NE ova ed äts j KR Le KN rm Oc ch, parallelt FRE, FER År, nb Sh sb 2 IN kila matid, få /tåremån Q= tri frn OCK fu Fo "brat gat 27 of KR FEREn HO KY | säll 2004 på > fs) fon ÖF INGE oath, frp fe gi ochoföljakre ligen" (EK ST | | | i nin öl JOLRa DI får ) Jå NR En 3 far obrych NMPRR er) le, få de. 4 Til foléen i anle i hvilka håndelfer Kaka blir 20 6, och följ 158" + 264 ASG Ti deffa (pati in Bö. nu de : fparia Ten dn E af finvinitials haftigher. efter förenåmnde diré ioner SN och MN fkulle f mma tid defer ibera, hvilka Hett Dp” ÅLEMBERT HL "det följande "föker och hvilka Sådan folution på det SR Problemet utiivtigenerellaftesbegrepsgifverHerr!D”A Lem. q BERT, "hvilken han dock sär tilkånna, blifva" fimplare, dårigenom > at uti. / Pdz.oc h. JP kan fåttas PES eller. ock dd funétionc er. al=, deles utelemnas, och planeternas orbiter fåledes anfes- tåfom citelar, eller nåftan accurate Elli Å teligen /Pdz=o=/Xdz a Sedan dem Törelfen un FS ARE od n Planet Ptorlakat är funnen; föker man fuccef ive på änmma fått de rörelfer,, fomibvar och en plar örn kal producera, då man finner I åtteli den vågen foten fkal. taga efter . deffa för rut He termineradé dircetionerne” SN och” NR : (ån alla j dej rå jfr sär, vg, ÖR oc FR 6 BERT , pr Sig dne flags Brobleslels Ip: låsningar bekante Mehoddr; de fpatid, förre i kropp: tkalydeferibera på villa tider, då den af Vila kraftet urgeras,- och öjessåfven i denna Solution famma Atvé&ors icke mindre (AN nighet ån flyrka uti Calcul. Han tyc od lik- sd vil uti detta Problemets/ uplösning "ha jr våndt mera fvår och konftig calcul) ån efter mirtt omdöme til dels utredande kunde -behöf- vas. + vd sz juUSö jätärtin bör: anfés! fö stomnåtij - pärt: Get ömetrien ej År tilvåekeligiy 4å- unde gå Differen jal :och sIntegr ral! råkning x Algebra eller: purslGoomovtisn: RA tilfylleft: Herr D? AbLENSBER T har brus ena dfenaré » flags: calcul utizdet iproponies ” Problemets; "Solution , ; och har upra fterat därigenom "ib ifferential aequationer: af andryeras de 15 hvil dubbla: integrationers då man? ila levapplicera famma folution: at: Metinbenpa löcus olis uti fpatio abfoluto för en. gifven tid; les d SR gla vidlyftiga fåkningare >bJag förmo- dar? mig uppå äfamma. Problem kunna länmaden fölutiom, shvilkerm:icke-fkålt:leda til eniv ghet änden pplicerasy och hvilken tillika bg fat. gifva. hin förhållande fom år imelldn radius vegtotruti folens orbita,! och deri vinkeln, fom folen omkring en fix - - pungb en ”gifven tid:deferiberar hvilken folutior fås Iedes. tilukis: RrRogdene blef med pv erg fa "lämpelig.! DA COR Je Nu SA, sina våg Ö else yr 15 Til de 2 Problemérs. lus ind ; fledes 6 Rör é ar Al ERE RES. RER är kola Ul vd a före rg Jå er RN fom- JR ko upr a tillåte icke. defsmindre. all. den. Corre- fom; an hårröra, icke allenaft dåraf, at "7 Plagerenigs orbiter.åro Elliptilke, utan ock dåraf, t deras 'orbiter såro ifrån rg ME än rvarandras, ac Floner:. turbera Kna öd RETA I ; Op a ; 14 2 I 5 > På: FOLK. . ” i 2 3 Fi ON I ö ; Ör YT Vv . pv FN FW IR NE Sc M & om & MP Tra | 2072- STEG >” åa SåndlR IT|RUNG. Tr ÖR i SR OR 29 vill bida bred REN Säturnys åto.de frörskövafallioch tilldaling fitrån Solen, få fkola:deiför båda deffa iorakern Kul,utgöra der iörftacdelencusi fölens orbitas dwvirföre jag eger, teligen vil Akårikåda. deras, verk fängaris, d säll od mig-åfvenledes;;:i ånféende»til Ert äver RN bea Minkeb tilhvarandrag år tillåtiti der; be erhranfedåkom deferiberaideifina ork ite; mkring foölenswtiviec och: ifarböaas plans; hvilket, med lmindrelåfventyr kan;ånitagasrän At.deras orst biter äro ciwilar.sa 101 ommlölds otsqt au alt -ombåt faäledes eken. BKL:(Figb6. ).vära Sarurpi, orbitavochscirkelmiEd6N: Jupiae E jarkita, arc Of låt 4 våra idetassgemenfamrmia medel puné och tä ik hika planet.fyftemets Sö org ÅN hvalköp, pa kteligjon/killil dåvår. den fose punéten gi; j hvilken folensorbitddkal refereras få, NåklosmiR hetdines. - AA unmtänro slö mil kört EI Tvåtividare Såtutnus: och Jupiter vara. con, junätioh imed olensutispungterne, BP (ock, $ och fkår BP uti Q> lå at BQ:PQirI:s, lock fi : Rd fått fundne een Q. vara SR Satufni "gemenfama re RSA OR | un EA Fare Q Fö nde Åge ng i uti 1 3 ja HM SR ni och Sölens mällof sök 'söl HEDE de 2 ö SR 'öch Satörmcg emén fit É (sh EN 3 fåc Jånt fåret” Fara fär SR ifvän” ti Sr öva, dekeamet | mnvi; RS it bo BCu 2 SE Åh Sa uu pieng änima, tid så är (av 'ockolå D Vara Tållé ”dår..b äl ER DIS fån SAVA | nude viltas Vid Öhadd RS förlapp3 — råtta linien DA ut, ot) få behörvesst Ci 10 1 d raken ut S Lå Spa- Lå en nnas. kr | mm | NE ee Sjå vi ptss ONA sat rr Ing.4, Jam den vr ng 'orbita "omkring 4 Våra likformig'; och når denna förra '.dårföre år funtteny eller det fom år det fåmma, tå | /Rållet. där -planeternes jåmnvigts -Punft: för, hvar "och en gifven-tid finnes, få hatver man ftrax ftål- -1et dår. folehsmöedelpuntt famma” tid fkäligenfin- nas, Det Eker anka Problemet embytes: slärföre C Fodral oe sr nr AA pa Ör. 109. STO PRI PEN JA Ne vg T 35 DÅ få mång a> Planeteri mån! vil, I, Sy Mij Vy, Se. swvolverass utilsigclar.” omkring lin vcks fotens giihab- -faromd jdmnuigts.spuntl fåfom: centrum. uti et; ocb — sfämma: plans: at finna den -orbitay fora defja Planerebs | gemenfammasjimnvigts. : puntt- fkal deferiberavs is Säk oonolårofsrdå fört föka orbitän Q D, fom: Jöpiters ran NESAFROR AMpvigts-punét a KR Lår bön a Sv vinkelm= BAD Iz > BA4C=- 0 BAE — 20, at Ja up piters och Saturni t egrttr altid: iP Be han, dö. => MÅRARRN: Ab, och emedan ; CAE= AE BAC=EnQ uf en (I få år -GAE=mQ då nm LM Man finner därföre sECI Mas Er SR SY Och efter ÉEDXY DC uti et gifvit förhållande få fal vara åf- fven ECiED uti et:gifvit: förhållande, åfven, EG:DC alert gifvir pm Låt | ART FED: 4 | =. ECEna LJ och ED =p: fc oas GL bb. Coffi mö. da finner äfven Cab | M FSNAR | | | Z N V TS Sa NE SONEN ORKAN NN 132 1766. Aprilis, MajusjJobiu CAD=BAD-SBAC=2—0;DAE= fägena å 2 ax an Co > i rt £? inn DT rr Lax Va 2: ET FRA proeack bbs-i2 åb Col m Ö er Båda 2bx. Cof. ap Den förre gifver x= 4. Cof. 20R vå bbrun4 dur I IRA ör 20? ab. col Å nära. bolt : ör, och den [enare EL (SM [Fö : - + + Vppaa East Tr -2p2ab.col2n G p+bb. SR a, utaf: hvilka 1 quatienermårkessvat Xx Har et dubbelt värde, emedan -omercirkelsbågar emot dhvar. och ens Gofinsväko fvarander oDeffavvår- denuätaf ix. då man fårter seem wulika, och för kårtheren.it vila fkiifverar fäller förs bban-kanir Aa fFamt Bu ttåjler. för Ppadk pp =. Bb gifver sequationen "ärcof. Ar TEGrvADire Cor DD Va, Cof. 0 2 At col ”Q. Py a vå B—2abp? Fol, 2mQ-+0b. cof np (ÖT TOS Denna oquationen, giver I nu, fom utaf den. fam- ma, kan finnds, er dererimintfar vårde | på bågen ÄR DL a för hvart och et värde fom Å- ON bäger Ö, emedan fammå &quatiori-ut- mårkelv det "förhållindes: fom års inmellan / sbågärne 25 och QQ T : Ochs emedan för: söfrigt, år. EC= MR Dt fa fär” mani. därutaf" quationen Ny ve Val Pe Lak. CO 1. Få VE Co. 4 Ö= xx Oo Qt , FM ormar 295 eiler bx. cof. LG variZ SNR äs a siof oe yr Cof. ”0Ö = SM : far va005 SA 76 åt | = a CT Mek Or POE | Col, Cof,z— Q' Tolf FÖ sHvilken efter behö- rig reduétion giver. Xx? (ge Cof.n ” - +e. Cof, LINGAR Rd Col mP). Vilja at Cof. ESR VENE Cof. 20: Col. z—0: Col. mO +2ab?. Cof. pP— z. Cof. m P).x—a?b2 Col. m py — a?b?;och dår före y= x=(a?b. cof. ”Qp-Z+ b2a Cof. 09-200. Cof. z — & .Cof, mp ab?:col.nP—z.cof.mQP :(a?b2—b2.col.n -Z)2- | u?col. 2-Q?-20b. cof. m PD) VE (ar com = arp): (a? 4+b? —b?.col.nP —-2>?—a?.col.z & P2 2ab, cof. mp) +lab, col. nrzikbig, Fota Övn. ; arb. Col, Zz a z—0Q. cof. mP men ab. fot. | co. mp)? EYE bb. LR RR 3 co 2509 224. cof. mQ)2] & "Om dårföre uppå en "gifven tid, jr dår jämvigs- punéten D fkal vara, fökes, få gifver denna bekante tiden, genom Planeternas Theo- rie, vinklarne Q,» Q och » 9. Sedan de åro fund- ne, gifver den förut anförde equationen: det dåremot fvarade värde på z, och då deffa vår- den uppå 2,92, 0 och »Q infättas uti denna inicd aequationen, få får man det dåremot fva- rande vårdet af x, och fåledes locus centri ora- vitatis til Jupiter och Saturnus för den gifne tiden. H.S,.F. 4 Er LJ Sedan - Å | i KH 8 hä i te 2 i på VV Eu ÄLG FULT ETEN SAR TLS TN I 34 E RAR RR I RRE VR | EPI E J TEA LD we SK . ; Mas S i | e | .. re Aj RR & d ä SM ” ba Len + Sedan för hvar och ”en-gifven tid pu D-på förr anförde fått år funnen, kan man .al-. tid" genom fammå operation funna Z, fom år den »gemenfamma jämvigts-punéten til Saturnus, Jupisposa lar om man; vil... åt ORX vara Mäårti örbita' och O ftållet dår Mars, år då D- år ÖtiD. Våt BAD =, BAd=7, och BAO=N, man :hafver "då BAd=7T>-2; d40=0—7,; a pAO = —2. a. Lät vidare. DAS vg DANS OA=c> derföre år OD—=Vixx+cc—2 ec x,Coll—2, af hvilka 2:ne tjäna at exterminera-y,. och at fåledes få-en aequation fom gifver vinkelen a då tiden år gifven; ty utaf tiden finnes x och gifver f åledes' »' då tiden år gifven. H. var det | andra fom SF 0 ERS OL RAA "Man finner .hårutaf, huru vida centri gravi- fatis til få många planeter fom man vil, altid igenom - deffa 'calculer repeterade kan finnas; men uti nårvarande fråga blir den åndringen iti locus folis, fom fker därutaf, at alla plane- terne, fedan deras aftioner at åndra folen, fom åro J , AN hö dej Hörfåoötb il längfra afftånllgs äfo fönd- 5 läggas stil får fmå a öde k kunia neglig! Detas. 2 öl mor Ban mb ett fa a ät uti tquationéni ; ar are sö ;Cöf. 5 a 2 fä AR dutta. former Cof. z— P,. Col. 20 SEA 2 och at åndamålet 3 åf famma 2equation' '$r at Anna edda Or år bekant eller blifver” determinerad, igenom uti dena quation låter fig. göra. dåri. sefiom , at defla 'Cofinus evolveras genom Serigs, I fom innehålla | LK bågarne.; Til UREA — fr TATE RI DEE EG Tolaillps.g Når man FN i redugtion af denna Xquation' brin- ÅS Seg fådane” termerj fom innehålla viffa:po> — deftates af Cofinus för fådare arcus; eller ock - fådane fom innehålla fådane fa&orer ;» genom dé belanite te til: .Cöfinussarctuam: gr on NA oå CÅ & Higneren a Hona med; SR EN öker man z af | Hefläende 4 fequatiohen; Derbi! rock 0 föriökdera , då man får den uti en feries, föm' bettar. af 0 och bekante termer, och hvilken feries faledes för hvarje valeur af (e Bien der: ERE Hva- rande Värdet af 200 NT BVåRD » Ut- onUtförandet af hela denna calculdn fåfom nog vidlyftig,: vil jag dårföre låmna, och årdet nog D + at hafva utftakat den vågen fom bör tagas. É fo Ville man föka detta Problemets uplösning med den noghet, at planeternas orbiter icke : vidare fkulle antagas vara cirklar, utan Ellip- (er, su bydlkas spemenlanig VÄMNIRGE yne med .folen,. deras. focus år beligen, få kan i vaan | ftållet för radierne a och byradii veftöores uti Elli- vpfer hvilkafintiasaf följande form. ———— — ad NI —)A.cof. Nz gä dd ken N utmärker fkilnaden imellan planetens rö- relfe in longitudinem "och Apfens rörelfe. Uti denna min anförde folution kan åfven den correction hafva rum och med låtthet ap- uti To o- Ed Ar nas Ni tillåter icke id . Fine END EST , i vid d År N | "4 a , ” N SYRA ra & FR Pa a RE ker rie, 47 a pre rd vger hon v ARN hvilken . giva KLIN ör Dr FAN d | RSKR YEO Se 0 3 R k SR ; ( vo ; RTR Ir : så t om APR i a Cor er VIN Bedät:! mot af Berrsotd, Societeten. ft FloR Daga. Ad Tan begriper de få kallade : p pine-flågtet, rg inb > Apor (Simia vererum) >. Babianer. (Papio- ses). och Markattor ( Cercopitheci), har. vål altid ådragit. fig Månnifkornas upmårkfam het; och det med få mycket ftörre (kål, fom inga. andra djur få mycket likna Månni (kor, både til. utfe- ende och hvarjehanda ätbörder , "fom Yägfe > iC- ke defs mindre år detta vidly yftiga ä flåg ud et R af dem, fom hårtils! nåftan hint; af Ne Hiftoriens 'Scribenteér blifvit utrédt: Hör v ic riktiga befkrifningar uplyft. De fpecies man finner aftecknade hos de -åldre”'Scribe nterne > fåfom GESNERUS; Crustvs , ALPINVS och MARCGRAF, famt hos deras compilatorer Jon-- STONUS, SCHOTTUS, med: flere, åro nög” ta och otydeligen ritade. Mycket båttre och ac- euratare åro de figurers - vi i nyare tider” fårr åf en von LInné; en "'SEBA 5 en KLEIN, n 1.3 men de åro ock alt för få til antalet, De flå- fre man på &'ftålle fifiner,' åro de fom" En! WARDs bland fir ina Fogh ar utgifvit, hvilka v vål icke heller åro många, dock 1å mycket vaka rare oeh båttre, fom de blifvit affkildrac fina råtta ika ni Kere öv dé annars åro nog- granne, ; öromål lär Ia derra än det kommit, at deffa at: iblar ; Vandra ortaker "Hdåra | Mår ING fe da. tå tils då er le föm: förled idt och Mm dådant kan, 2 och då FR nada bön RR Ek r jaré, n god Mätta fe, a alt Jag då Jåmnt når ia ren Om de kanne- teckens FR Autor Ferne dels fi ofull- a ' ock aldeles för bigång= en rått rg fning: Det SAR mä råka i t — teckens i iakt EV fom i jga sfynnerhet tyc te med noggranhet. böra utm bön bog? | ösd defs målning, har jag federmera. låtiv en i ri- tande £ årdig. Man transportera: ar soveg dh. dir tet format, hvilken ritning jag uhar. den Fr Kan art til. Kongl, Academien fripdlönin ay (TD III.) jämte den korta, /dock,i mitt tycke til- a NR befkrifning, jag; efter det lefvande djuret gjorde. Jag tordejej behöfva vidare för- klaring, hvarföre jag. upfat ; denna befkrifning al Latinavanhaet det. fpråket år mått öfveralt til r adant bruk vedertaget, för at vinna t våde kort- heten. och. tydeligheten. far mycket b: ittre gråt ven för utlåndningen;' men jag kan dock ej.und- tat tillika påminna, det , vi: ej i vårt Svenfka fpråk ännu, Fått. bemårkelferne'.; aldeles; rillade och: nog fåfte, på. åtfkilliga af de: ord, fom til Djurs eller andra. Naturaliers befkrif Ning: ny le årfordras, hvaraf det torde til åfven sger ar denna befkrifning. hagec pärnis ersmi ot hl RET bade Skygelg och löjelig...; Vu . LJIe eriptio. > $i i | sög är a pt? ; Vik inftar, mufculofu um, magn tr fa "ne" Pun annörtat alt tr a mb öda | > Caput ovatum "cölore dorfi Pilofam. 2 Facies - pilofa fubnigra,, undiqu 18 terminata elle; ARD ah aliquantum löngioribus, gt orum fupe järn > TTR Tcilicer, verticis, fafligiati & .quaf j ta in crifltam farfam convergunt. : Froms pilis KEEL triangularis, bafi ful ra Vere gibba. Oculi rotu ndi I runnea : pil Ni Sra. Roftr am | ;roductum obtufur 1 > Ore vibriffaro, Tilly ATP | Nafas loagitudine 3. | 2 LI wc | J I a fö tri a bafilaliguantum Carinaro- protuberans, > verfus Lä ban äquanm -planus, totus nudus, feam margine & ökre nariUm' cinnabarinus.' nd am] plifime obverfe ovato-acutr. Ma- le; quod. MdbitRe fingulåre > conftant utrin- ”que nodo feu protubefantia' femicylindrica, mm for parallela nuda, glabra, cyanea, oblique fMlcata. — Båatce 'pilofe, ut congenerum am- ople, adeovut ova gallinacea ofto illefa fine otumore admodum confpicuo intra illas conti- ”neri viderim.” Barba brevis lutefcens. 'Dentes ut in ceteris Simiis, fed canini longiffimi, refertim fuperiores ut in Feris. Asres hu- ÖR rn fubnudz , macala pone illas nivea. Collum breve cölöte 0 vellere dorfi. orfum fuliginofum, prope lumbos fubdepres-" is vellere denfo & quält” urfino tectum. Laterum color idem. nkbi pilis rarioribus cute violacea. Pelus amplum,; colore dorfi fed minus RögRan pariter ac Gala. Abdomern poftice attenuatum, fubtus niveum. Brachia & Manus humana, fed pilofa colore dor- "h. Ungues pollicnm rotundati, at reliquorum digitorum ultra digitos in acumen produtti. (Effecus forfan culture magis quam nature). Femora & Tibie robuftiora cum Talis, dr "incedit, urfinis. Plantarum manus palmate + pollice ad angulum rectum fxpius divaricato. — Ungues plantarum ut palmarum. Cauda digitalis, Hircorum more recurvata, Nares nude , lxves nec tuberofrx, cocciner. 14 i cylindricus , fexilis, craffitie indicis. Glaps forundara, cocciaea, lateribus verfus bafin 3 pro- J än 4 142 17 G6.,A prilisy Vvlajus, Jur produttis, Scrotum fubdidymum,: rugofum, > vix pendulum, nec pilofum,.cocci weum.. > co på AI: ÄN FOG vag Rs SARA ri NASA måns de Regio Ani & Pabis nuda, coccinea, apice verfus ”ANMbilicult Broducta de sun — Af föregående. befkrifning fynes, at. denha | Simia bör föras til den afdelning i Herr Archiat. och Ridd, von Linnés Syfema Nature, fom, kallas Papiones cauda abbryeviata , hvarett defs dif- ferentia fpecifica tyckes böra blifva denna: SIMIA ( Morman) femicaudata fubbarbata nigro- - fulea, malis . tumidis nudis cyaneis oblique flriatis, natibus, calvis fangvingis. Jag har nårmare hos Auéttorerne fedt efter; om ej någon fkulle ha denna Babian redan be- fkrifven, eller. åtminftone nåmnd. EDWARDS, ar honom icke, BRrRisson nåmner vål bland fina Quadrupedia p 214. en Cercopithecus cyno- cephalus , anterias longis pilis, -nafo violaceo, hvil- ken 1 anfeende til den violetta nåfan torde kun- na tyckas vara den af mig nu befkrifne;. men min Babian «kan ju ej fagas hafva någon violett nåfa, ty hon år aldeles röd, med en glatt fned- räfflad valk på hvardera" fidan om fig, hvilken- år himmelsblå, och ej violett; utomdefs år ic- ke min någon Cercopithecus eller Markatta, ty når de alla hafva långa fvanfar , har min den- famma deremot. gantka kort; för öfrigt har mitt djur ej fardeles långre hår på framdelen af kroppen, ån utit hela ryggen och fidorne, CrLustivs, bland fina Exatica p. 370» befkrif-- ver en Gynocephalas med Nates utan hår, och af en blodröd fårg, likafom huden vore afdragen. I denna enda omftåndighet liknar den min nu befkrifna; men defs elacka figur år i Sign ke ST Ad eles AA få | KR Sw itj franferd år myc: ängs: få våld fom 0 på framdelen af ys0th ”defsutom gifver hvarken ritnin- belkrifningen mintfta anledning til det NY kånnemårkar - af den himmelsblå eh glatta; valken på hvardera fidan om anyihvar Fré jag med. fullkomlig vifshet kan fågasiar: CLustvs- aldrig. dermed ment det af mig an befkrifne djuret. 4 sub ÖRSNERT Govp hals j hvarpå han Ä fin Hit: Avimal.. Lib. I de Quadrupedibus edit. 2:dir pi 86. gifver bräca. och JONSTONI Cynocephalus 2cdusi bland dels. Quadrupedia, tab. LIX, fig. 4. likna vål något den nyfsnåmnde CLrusttr, men för de anförde orfaker kunna icke heller deffa vara defi af mig nu befkrifna Babianen. Långt mera likhet finner jag imellan min Mekan och den Papio, fom bemålte GEsNERus dör pr 560. atritar, få at jag fnart fkulle kun om medgitva, at de voro et och famma djur, når jag vet , huru groft och vårdslöft de gam- de ofta gjorde fina ritningar; dock fom likhe- sten ideremot oi arfkilliga delar aldeles förfvinner, vågar Jag icke göra ÖESNERI kopia til lynony- mon för min Babian. Men, efter något letande, har jag åndteli- gen funnit et fynonymon, fom: jag And pas- far fig hit. THOM, BARTHOLINI Cercopithecus ; Mamoner ; fom han i fina 48. Med. 5 Pbhilo[. Hafnienf. Val. I.c. 36. p. 67. och 313, anatomice befkrifvit och afritat. Hans dår meddelte figur år vål fatt i en mycket fållfam och tvun > ftrållning , döljandes bakdelen och den lilla fvanfen; men vifar dock nog tydeligen, färdeles med de råft- K 4 lade lade valkarna på bida” Kidoriombilk fan, at d djur varit famma flags Babian fom: min. '. nars år defs befkrifning öfver de "yetre: 'delarn alt för kort, och fåger ej frort mer na Mamonet var capide fullo; eluve slabigr; colore miniato, hvilket ock tåmmeligen träffar in med min; åfvenfom ock det Söker öfverensftåmmt fen, at han befkrifver fin fåfom; icke" bgandé någon Ing Markatte-fvans. Namnet Mamonet paffar fig fåledes icke til detta djur, "emedan län dvrdent v ; beten "MAGNUS de 'Animalibus Libro XXI. hvarutur famma namn år taget, befkrifver fin Mammonetus [ilom et Animal minus guam Symia, cauda longa & villofa, hvarföre ock BARTHOLI- NUS måtte betjent fig af ordet Måmoner; fåfom et namn, det net Babian redan kanfke hade fött af defs ågare, och ej föm et namn, det han fjelf under befkrifvandet honom AR Meh ehuru nu detta varit, få har likvål BAR THOLI- NUs förhaftat fi 8» når han kallat fitt fvanslöfa | — diur Cercopirheceus: et namn, fom ej kan tilkom- ma de Simig, fom hafva ingen eller allenaft en canfka kor trump, utan tilhörer de få kallade Markattorne med långa fvanfar. Grekifka or- det Képxos betyder en fvans, och MARTIALIS fkrifver i en fin vers: Si mibi cauda foret, CHneypsberls eran, i Den omftåndighet , fom BARTHOLINUS på fitt djur anmärker, och fom åfven hans ritning od reftällers nåmligen at Tefticuli futto ofvanför "Penis, måtte antingen varit en verkan af någon fjukdom, eller ock måfte hans djur i det mås let varit et Monflrum ; hvilken mifstanka BAR- THOLINUS annars hyfer om hela djuret: a as se hade; "2 cafom andra öd sån Pe; 1$ i sjande öfver Scrouum, hvilket likvål ej var yn 1 PRE ri , ide detta Djuws: Anatomic; (ån ha | ARTHOLINUS | öreftålt det förnåmfta: deraf på 2:ne fårfkilde Tabeller, och har det varitlätt för lan, at på det döda djuret anmårka myc: ket, vinn os de invårtes. delarne ; ve jag ögörligen på det lefvande och oftyriga djuret kunnat i akt taga. Jag vil nu deraf endalt an= föra 2: ne omftåndigheter ; nåmligen at den fråm» fa af de undra Oxeltånderna på hvardera fidan i munnen varit ganfka bred långsefter käften; och intagit få ftort rum i kåften- fom 2 andre; — fålom ock at nåft under ögonen på båda fidor om nåfan varit en uphöjning af. rn hvilken befunnits genombårad med många fmå häl lik» fom et fällas Defle uphöjde ben göra fåledes -utpåsningen: af de blå valkarne ; fom i min fö- — regående befkrifni ing åro anmärkte, och hvilka jag undrar at BARTHOLINUS ej til fkapnad och. fårg befkrifvit, da han likvål få tydeligen ut- mårkt dem: på fin ritning. Micu, B. VALENTIND frefläller vål fam- ma djur i fitt: Ampbitheatro Zootomico pag. 145s ”dab. 30 3; men jag bör icke åberopa mig denna Auttor, ty han har endaft copierat BARTHO- LINI befkrifning och taflor, af hvilka fenare | Nl han likvål utelämnat elvis Ändteligen finner jag ock hos J. T. KLzin, ed defs Quadruped. difpel. I Hifl. Nat. p. 89. en — Cebus Papio bland hans många andra Cebi up- | tagen, hvilken i en eller annan 1ÄgSemR VIN ke år olik min Pan men 4 öfrigt. stå otil- rac- 'råckeligen Befiatfbempartd jag ingenbreda € vifshet ”derutaf ikan? "håmita OT TA le omer Efter den berårtelfe Den ficksaf detta Djurs ågare, fkall:defs: naturliga Oo öelybördrtk avift var rå Zeylon.. kg rr Ipesd slödeg TORNA nm vr Få Jag fick'ej få vål låra Idojlla denn: > de. få frunder: jag honom fä, atrijag valen utröna, hvad föda han” målft” ålfkade;y och hvad mar han åter ejtyckte om. Saftiga och Wjälara | pb Jr frukter fög jag gen höns med: nog I ärlighet åta; hvilka ock förmode CC t argöra defs dagelig za fpis påd de örter dår han år vild. : Annars. mår kte jag honom ockfå myc- ket fnål efter ä005 fårat, når Here deraf ho- nom tilbådos, han ej gaf fig tid at förtåra ett 1 fånder, utan tog dem hoptals i munnen på. en gång, förvat vara få mycket fåkräresomat ha: dem i' behåll. Han at fedan icke up dem. tilfammansy utany når han fåe fig inga Hera få, tog han dem ut hvart efter aninat bet bort fkalet + ena åndan, och fög både hvitan och gulan: 1 fig, flickandes: (kalet. efteråt, Kött fåg Jag honom ock en och annan gång taga til godo, men det måtte då vara kokadt. 4 "> Hvad defs öfriga åtbörder och sö kdnge feder betråffar , få hade jag ock för liten tid at be- håörigen utröna” dem, Jag fåg nog många, fom” han hade gemenfamt med”andra Simix;3 men han tycktes likvål vara mer ftadig, och mindre gyckelaktig och kläfingrig, än de. Bör fte af dem. "Mycket mån var: han om renlig het, hvarfåre man ock mitfte efomoftaft ådra med ren halm under honom; i den bur där han hölts innefluten. Denna halm betjente | | 18 GG t , 1 HSE EN ; Ag altid lan han uren RR PO gök as blifva af med, orenligheten, kaftandes- dä vi ciel 1. dermed igenom. gallren?” Han 4 noga för sät fmutfa DB, och fåg jag 2 or uru for fall igt han rengjorde” fin& någon fmuts rakat vidlåda, jag, "hus / ru han med egen fpott uti handen flere gånger flrök och gned fig. anfigtet, juft fom han > fkulle velat. åta. dermed ren, för at fe bårtre ut i fynen: Tv kättja liknade han, om icke vida öfvergick , alla af fitt flägte,. vifan- des mången gäng, genom fina kåt ttiefulla åt- börder, at han noglamt- kunde åtfkilja könen bland & na aflkådare. För öfrigt har ock denna Babian fått på fin lott en fådan ilyrka, fom öfvergår hvad man af defs kropps ttorlek fkul- Je annars kunna vånta, och hvaruti få; eller kanfke inga ,af de andre Simi torde mot honom komma up, ehuru åfven de å åro ftarkare ån de fynas, När jag nu hårtil nåmner, at han, fom ga öfrige Simix , år öfvermåttan vig, och der- tilmed nog arg, gå man lått fluta , hvad förtårlig bufe denna Babian måtte vara at möta i fko- gen, dår han år vild, och får utöfva fitt nar turliga Helfsvåld: I anfeende til NT få 3 vå förs är belys nerliga och likfom förklådda anfigtes (kapnad, har jag til nomen triviale intet låmpeligare i i haft funnit, ån ordet Mormon, af det vek och pulvfend Ha fdr Ks Ärchiatern. Skall "det år fon cöm- mir i frörre eld, och AC (måtta 'Cagik med RER St rån, fjelfvå, ål och RR Jd aging OR NN kär ud ee >> dl genoM.. 1 Dig an urin dh ål 3 a nä | EV k kyr ; i a i] 2 | Nn : RER oedg inom SR EEE övre Ci ik vinn: i St än på: FA a eng reras | detta: nåödg deriksbdön Ling ed a tilf ia flås då Herr: Ärke-Bifkopen; af ömt: medlidan de, lår: ifrån ConfiftoriumesEctlefiafticu mcd Uppjå: utgå. Circulair Biel til. FSufreg Prb NV | ARR aviÉ BRANN Od operatior 'råttande. fammanfkjuta, medela i sec vr pdrogs ae Herr Profetlor ÅCREL tionen s: Och! utfågs; åfven: federmera; Ferr sSTÖTZER als Se mig .réfa, ft 2:ne veckor för Julz ) tom; få lande) Bref utvilär, änk jag im rm d wise 307 dec feb, äm 3 väg my vår n upfattes, och åfven: af Ståds- ZER undertecknades. > Några Lok anvil: asFigur erde å RAR arkeg ka vek -- en É | a Sa r NE of TT ERA lig sn kö [ vå | av För Herr: Do&oven: ich: Profeffören.: sd | vrå nu göra en kort beråtrelle » om förloppet Vara så i nkommo. I hit til 22 : 2 - MC z är DD NERV a d : I RA 8 Fv mö 1 Nä GILTIG ri s (HH LÖ EGR €< ys I . V j . & k Fr. of dé? så o35 ; åka böridétögi dock jag få sly kelig at eri »teÖfféra; men en af ofs kunde då ra ka frehen':; icke ler ville vi den" dagen långré.: Så AUTEN ho- or 1 of, utan togo den. refolution, at a tilv morgonen Lgr Imedlertid ljyock vc JA , STERN pe LR da a 345 OC | | svöcke Corfiinirhittétne $ Sot ing KK vr 53 Söderhamn Borwyben: Ad bår 33 STÖQUIST om Y medi fin 1 ps, 18 "opereras Dagen! der Spå ay läro wvixden JR läggas p »s ligare mall få iggd me | 3;'da agen förut Äcke 3; tone kunde årorna 3; ter fen och annan våndningyg tlef ss vertygad. öm, sv fen! vat I bli, Sopå mincheder deroav förlåkrade.; hvilket oc ssblerrieSmuänreers bekråftaderse Vi ben Nås: ät: OK följande "dagen i GUD seg 3 vår fak; Alvgjo des fårdis > 1 sy ock 20 "Åt aurer börjad form Herr Profetfc yen 06 Tnveral-fkårningen, ."Sönder di ; fsttenen med>mår BR vn, än föreg ec ,, des min Frere Comes Biftouri,/ föra jag ej > vågade fålla efter fin bredafte pan N:o d äran deh dl 6 N:o134)/7 Hålet blef do IE yta rv 3 sr + 107 å na KX ESSER RA ” beg. k SR 4 ' G NETECPE ; PIE SAPA DE a för LS SR rö RAN 4 N 4 eg .Å vr kär 4 RCD OR SN SAR a LR karg BV 16 länd Sr | ) | ÅT SO, VAN 1 iN | å AM a ; & oo a nn | VS ASAT, ING a ör RR ARG ; AA k FET Å MM 4 4 I -$9 We A RN Vå FRA - all LIVVAL i X H »fcipel: yr yr ko + G E ÅN TUS Al | MN enterad 0 fp omfö ov öpa röReja atnåft. varit aga j ig i rö n | i; i 3 IT TR Ag under 5 rar GC | le ER ren ; "de en' NE Källade vt ci ioner ref inovatr Eremitensa Frere JAQuEscanledning | Nat ar Avovidtagen ifrå n detta Seculi början; men fåttet prar | / tort fom jag kniller ty faiörldäie med Her r ZERA ti pre en ordinair. Biftouri til Re é dila» mig med den variation i i Methoden .. | re Comes målt vedertagne ordning och -brukelig. Jag borde få m cket mera Nys 2 ften - fkårnings fått; fom dårvid bä n för dö Vad Webon » EMe- ida 4 tum för Pga bets ön 2 vifir var var nöd btgleebA til den förut, af Herr Archiat, z pr r utdragne ftenens oformligher och ftorlek, SE rigenom hållt fiftel i Perinzo, fom : bys operation gårna vil följa, och nu eljetl T: mycke: . era kunde befaras, fom 3:0 Stillicidinm | U an förra operationen förfvagat fålärker och förra Cioatricen uprefves. genom ny folu- on, kunde lått cellulofa infiltreras på fäller. Hvad 2 andre Moder betråffar , nåmligen det åldflå Celfi fart tell Peiit Apar. el, fom göres utan iere mente Hit blott fkårning Öfver ftenen, då han enom et finger per. anum inftackit, ros NR Hant Apareil. br fom ifrån är gr up kor rhit af en håndellr, é 150 sh då ften ej kunde är SR ed flora tilbehöret,: blifvande efter tilräckes RR Fian Ara I bi fan, SR hår förråt- Na ver $ pubis, på blåfans Öfre: lel i -Regionis al ATA flålle; få kunde, på ingendes Sn fs ammal Man valet falla; ty iceres fällan utan på. jure fler ftenar hos då de- fallit ned i ORG Vefice eller U>» SN den Senare , har äter, Förfarenheten re- S nu RR föllvuxne, at kunna vål verkftållas, | 5 ; igan fkul af inje&ionen och för hö gden a Os SE ädre Dn, fam för. fvårig a at dår of. LAR kör Na Föra incifion på STL utan at til- | - Jika råka Ac herencen med Peritoneum, fom för. .buk- caviteten kul vore åfventyrligt, Således hoppas Jag, Sar mitt val på - Methioden värit det bålta” 50 Jåm- Feligatte. 154 1766. Aprilis, Måajus; J » dilatationen, fom jag ftrax: verk tålde: Dår« oaf blef öpningen riktig och jag fick a nera ,,låtthet, at gå med tången in i blafans mår- kelige utdåningar och veck, ned och: 2 | dag bm Na ST IRSIQLI ah »åt, fom af förre ftenen åfverblifvit, och kån- bak- . a de ftrax en ften, fom fnart halkade undan » Tenetten, ja ock ofta aldeles icke förmårk- tes 6). " Vi åndrade Patientens ftållning ifrån Mera platt tilet planum inclinatum med fin. sy kropp, då ftenen förblef båttre uti tången, men vid utdragningen gick fönder i 3:ne bi- tar. Deffe uttogos efterhand, få at innom 21 minuter denna handlåggning var förbi, ,, och deffe föndergångne ftenar ute, fom til- s»,fammanslagde uti Tab.IV, (Fig.7.) a. b och c. ,> finnas afritade och til utfeende liknade fköra » Tegelftens ftycken. Derpå kånde vi bågge sin med våra finger efter flere ftycken, jag " by I anfeende til blåfans mufculeufa fibrer, och def «> med andra kött-hinnor vanliga retlighet, fördes jag > efter Operationen på den tankan, åt, fom under ar- >, betet hon alt mer och mer fammandrogs , och fte- ">> nen kunde dölja fig i Sinuofiteter, få hade den poche, hvilken varit qvar efter den förra ftenen, nu hunnit få innefluta deffe, at de kunnat döljas för våre in- ftrumenter under påftående retning på blåfan, fom operationen verkat. Til denna tanka år jag föran- låten, få vål af den olika byn 4, blåfan, fom jag i början och flutet af arbetet med' fingret årfor,icke olik den contra&&ion, fom en lif- moder under för- lofsningen, faft i mårkeligare mån, undergår, fom ock af förra flenens figur med fin befynnerliga klack uppå, hvilken få hårdt futit faft på en finus i blåfan, at Herr Arch. Schårzer, jämte Herr Prof. Acrel, och Regements - Fåltfcheren Schenbom, då varit nöd- fakade Öfver 1 tima arbeta på ftenens uttagning. v MEN 3 ed ; us NS LE ; | FLN Lär ta bä g—Ä- mig behagelig , når det, ceteris paribus, kunnat fke, at ål damal ARA + JAN » N 4 BARG ad N La oo sbrukade jag urider helå operationen icka Gorgeret- ten, hålft de "0 at komma vål in: bläian med tängen, och utidvika -tus, fom eljeft alle nyare antagit Den ttore Ryfke Archiatern, framlediie Herr Cundoid:;” fom utgifvit detta arbete på Latin med cn lård Ap- 1 pendix, vifar. vål, at Chefelden uti tin fenare method » vandrat fig,at han betjent fig åf en med rånnel förtedd — Catheter; och åfven uptagit Gorgerettenis bruk; men > faftån det förra altid fynes riödivt , få torde likväl «det fenare måltadels kunna undvikas il midre plås . Ba för Patienten, En anhaän fak år, om Patienten "Vore få fet eller körtfull, ar icke fingret råkte in, 56 1766: Aprilis/N SF KÖPET FF 4 en FÅ Sd ter voro nu få klena, äv ber , NOM i fången, då Herr Stärzer ls "bandet... Vilato honom dricka v. > Olcofa, och föll: på Patienten en li 5, men når han 'vaknade k ac ade hå ö > trångningar u i Penis, fon fört | > hade vi nogare examiner: > 0fs brydde af en Face > fade lit. d Fig. 7. Fä s, STUTZER hvad hans fent "vore om d Mr talus, och om icke vid fär ifiterande vi ,, kunde inttoducefa en til räkhe | 92) SS cAthefers s atibå ka han fvar je Cicatricem n ban deruti med mig , a! »»legier påmint fig det vid id Appareil >» fond genom öpningen kunnat CE: Sd , at tilf > PUration befordra ften- -låmningar i blå an, h ar 2» vid ock påmintes, hvad fom låfes i örfta I ., men af Memoires de Chirurgie, 2 part. p. > iN 8:0 angående. farets. uphåll ide ned fir ,» på blåfan; förat da eligen deruti ingå med. ,ftrument, och at röra en faftvuxen len 4 il ji > nings århållande genom fuppuration. . Vi kommo altfå bittida: den f följande Mngo- | / nen öfverens, at utan vidare uppehåll införa en gr BJor Alen kk TER i 8 kl. 'för-. (3 mid- - SG ock at incifion vore: föra Vere i? LUNG fall jag hålft betjente mig af den gorgeret, fom Engels- mannen Hawkins inventerat med en hvafs gg uti, at dilatera för fig och tången vid införandet. Af- ritning dårpå finnes i Dot: Pallas Chirurgie', oder oo UE GR RR von aulferlioben Kranckheiten. "Tab, fig If. / Ed Å FR : igen, och hade j jag hemligen Mckié mind ter hos mig öckhiis f ör atialt fall kom- faken Z). Jag bade knapt in- en, föran | jag blef varfe en flör- ar uthåmrade, | Strax. kom el BitOr 4. Jat” värma och olja | enin sö öda, fedan låren DA bg NRA »»Öpnat. n Rn än pa Ihomkolminen Stipen- Chirurgie - Studiofus” Herr Deneke , har t Öfver- Fåltfeheren vid ftora "Sjuk- , Herr Morean, kal i fina privata erationerne, anfördt experiment na Patienter håldre andra dagen ån a ag med säd utfäs , . och at ; om är Ör ötrade mig til sabeere bär dligenioe Säll sa på ER LG Lika få har. Herr. GR i fina dorsque la fuppuration eft etablic, introduire de wox- Tean les tenettes par la playe, pour en faire P'ex- tradtion. Öra jag hade afbidåt on fådan få ppuration, '. Hade färet håldre dragit dig ihop, och flenen:c; kun- hår ita "Sas utan ny fkärlng , fom varit flörre fara NE TOT Fate 0 Sad Derföre ville jag hållt gripa fa- ken frararo a å | e voro ecarter le och fåret fagta mat Hald s Mrs AT ONS Ch a dire = 158 1766. Aprilis, Majus, Junius, = >> Opnat, Strax tången inkommit; hördes 4 ,s af ofs alla för då voro närvarande. Sonen til »» S5derhanim, kunde af furprife och medlic ,» icke hålla fig ifrån tårar, och fom jag ofta ha- ,» de ftenen i tången, men på den conifka åndan er ochd.i Figuren Tab. IV. och tångens korthet > hu tycktes knapt förflå til blåfans vidd, bakåt , dit ftenen fånkte fig, 1å fordrades all vår om- tanka. Dertil kommer, at ehuru ftenen lått >» kunde fattas til fin mindre diameter, få var han ,> dock få jämkad, fom Fig. 9 utvifar, dår fte- nen i förkortping år aftagen, at han i mynnin- > Sen få mycket fvärare behölts, fom tängen ej s> Mera ån på åndan i förftone räkade honom ee). 3 Den gamle Mannen begynte ftarkare at dar- ora, ån vi kunde förfaåkra ofs om utgangen. Herr 9 STUTZER Var ock per intervalla uti arbete sy Vid utdragningen; men för honom hant icke 2 ftenen fattna, fom åndteligen för mig fkedde, a» derföre gjorde jag mitt ytterita tiltag och fick an ftenen, fålom jag nyfs förut kunnat föra ho= 3» NOM, til mynningen. Som jag då hölt honom, » lärnnade jag tingen dermed chargerad uti Herr | | AN a BTUT- J . EAA OF V/A RIT) SA MMA An nå e) Ar do tåvger. fom brukas för fren - operation, målte den frora fa kallade Forecps Major af Chefeldens tenetter räct (allan kunna tjena, hvilken befkrifves i Douglas If Loter.: Oper. fom den lårde Gre- ken Caxderdi med dia Appendix urgitfvit och finnes atritad Fig. VII Deremot år den mindre i ord- ningen, fom arages figura X, beqvåmligare, hvilken jag altid fa val förut på kroppar, fom äfven nu båft fepnic hafva paffat fig, Denne kommer ock nårmalt. Ökfverens med den, fom I fe Drans parallele de mar mere, de tirer les pierres, finnes afritad planche 3:me, 66. Aprilis, Majus, Junius. 159 » STÄTZERS hand, och upmuntrad af defs go-" ckning i ano, dock upföre emot ofs Coxygis, varvid Herr StTätTzerR med låmpelig jämk- ning qvarhölt ftenen, få at han kunde utdragas, och var 3 gånger få ftor, fom den vi i går ut- håmtade f). Stenens ena ånda vifade kobiog gts »lit. of) Detta grep har jag förut i Lazarettet vid en > flen-operation af Herr Profeffor Acrel: fedt icke li- > tet bidraga til ftenens utfående,fom eljeft Og - ovelat medfölja. -Deraf år icke allenaft mycken "> förmon, i anfeende til refiftencens håfvande emot > ftenen, utan man kan ock, då han kommit til myn- ningen, ned ifrån fatta honom om med fingret, få- 0 som det tker i 'Celfianfka 'methoden eller Petit Åpa- — reil, at öfver honom göra en dilatation med Bi- 2 flourien til defs utbekommande. = > Uti fifta operationen på en Gåffe af 12 år, hjelpte + "Herr Profefloren, fom opererade; och Herr Archiat. ov > Schaätzer åt, at få uten fvårligen medföljande ften, til hvars hinder mycket bidrog tångernes vekhet, fom under operationerne eftergåfvo, men når flute- ligen, med fingret uti Ano, den en gång til mynnin- "gen framdragne ftenen uphölts och dilatationen der> 0 öfver fkedt, flant ftenen lyckeligen fram, Det år . » Naturligt, at man med fingret in Ano kan lika få vål : fatta ftenen vid Lateral- Methoden, fom wid Petit « Apareil eller Celfifke Methoden, fedan han med oo tången år förd til mynningen. Och emedan incifio- köclnen. tfn diveftion.år 4, ARR lika, hvarom kan «0 Jlåfas hos Platner $. 1356 de Curationibus Calculi, den vackra Noten fom af Giärsz dår finnes tilfatt 00 op 9s5 och Moraund i Memotires de I Acad. de Sci- = > gxce aN. 1731. pag. 216. få målhte öfver fenen lika vo onfå vål incifionen continucras eller dilateras i Lateral- wo Merhoden, fom han i Petit Apareil kan helt och häl- Hon let göras. Och torde hånda, ar åfven detta varit = ofbland de handgrep, fom den berömde Rax brukat | a än , VE SA Maa se sg ESA 0 Vv i i ; | | ; ; & 160 1766. Aprilis, Majus, Junius. »»lit. foch g, Fig. 8. Tab, IV. fom paffad >> emot den, fom fants på den ften vi i går ,» varandes polituren på den ena facetten g. fom åter förgången genom påfaftnadt »» grus, til tecken, at til åfventyrs den förra Vv e Äg nen förut legat deremet, men federmera fått » fitt låge emot facetten ey fom fants tydeligare >» polie och glatt. Några glattheter fyntes ock > tecken til vid ftenens fora ånda b, men 1å omår- »» kelige, at de antingen långre tilbaka blifvit » upfåjade af lilla frenens facette d, fom ömfat lå- 5» ge, eller fmårre ftenar, fom nu icke kåndes, »» Och kan hånda af litontripticis och bolis blif- > Vit uplöfte, eller verkeligen undandölgt fig. >» Vi funno med glådje, at värt u pehåll i går at »» Vidare fatiguera, lånde mera til dén gamla Man- >» nens krafters atertfående, ån någon fkada. Hela >» arbetet i dag varade icke fullt $dels tima, och »> Vi vore ej flere nårvarande , ån vi fom operera- , dé, Patienten och Kyrkoherden BoLinDER, fom nu med ofs tackar Förfynen at hitintils alt går vål, = Vi bäfve tagit ofs nog. courage af 3,» Memoires de Chirurgie i 1:fta Tom. dår af- >» handlingen om les Pierres enkiftés år få vacker. äg Vi ÄRR vid derom i går, fedan vi nogare s> PELPAT flenén (Om Uttögä a Vas torn AR Eon öra Myt RA ärr pi ik oro Fre os ÄRAN FRÖ YSNÖN SERA ak KOCFSRATRIER i Amfterdam , hvilken med föra framgång ibland alla. fåges hafva. fkurit ften ur blåfan , fedan han förbåttråt Frere Hd vår Tateral - Method ; ty oc man vet, at når han blef frågad, huru han egente- "ligen fkar fine fjuke, fvarades: legas Celfam. Ca- thetern och Tången torde varit de få inftrumenter han tillagt, men i öfrigt fkickat fig lika med Celf befkrifning, både i anfoende til inciflonens art och denne Manoeuvre, - (TO Sö | AA gr Mob 1766. Aprilis, Måjusj Junius. 161 £?” Den i dag år af et ftörresdufve-åggs ftor- ,, lek; och: våger et och et halft lod ju den förre ”»vågde 2 qvintin. Utfeendet på bågge fin-, nes ritning aftagit Tab IV. Fig.7 och 8. Hvad fom ån merx i denna operation varit nytt, £ VE Sr 5 c -<0 | . , s syår, at alt vårt gåromal fkedde i dag i den fjukas fång, och at icke Gorgeretten varit brukad g). Nu har Patienten rökt fin pipa lag oh EN ste Rn t 4 3 smed 8) Jag undrar icke, at en myckenhet af Inftrumentér = 0 brukas I Grand Appareil, nåmligen, icke allenaft. 0 Gorgeretter utan åfven Conduétteurer af två flagy ja oc) sändteligen Dilatatorier 3; ty delarne kunna dår icke oo få rent fkåras up, utan måtte med fiike verktyg ut- 0 dånas och rifvas, hvilket åfven Herr Le Dran nog- " famt tilftår i fin Paralelle de manieres de tirer lés NS Pierres påg. 73 & feq. Men når hufvud-fördelen 0 beftär i Lateral - Methoden af en tilråckelig incifion, få kan efter min tanka, på ordinairt feta fubje&er, Gorgeretten dår I'ka få val undvikas, fom i Haut > Oppareil, hvareft men efter fingret, fom ftrax på incifion införes, applicerar tången. ”Tiocklieken på f delarne, fom genomifkåres utantöre blåfan, år utom- NR def i Hateral -Methoden : icke ftörre "ån i Hart oc 0 Apparcil, och bör. för bågge incifionen göras få "» god, at fingret båft råcker til. Uti Appendix til Douglas in Hiftoria Lateralis operationis. pag. 14. > anför Comdordr, at når tången i blåfan införd, icke 'vål träffar de fmå ftenar, fom han anfer Ivårare at oo fattayån de ftore, få 1kål tängen tagas ut och ftenen oo omed fingret fökas, famt fedan Condu&evuren infö- ooo Fas och deröfver tängen. — Quando läp:s eft nirmis => Parvaus vel pulcre fe nom offert forcipi, flatim hane JR edacit, & in veficam fuum digitum immittit, guerra” verlendo conatur calcalum eruere e plicis menmbra- Sn neinterna vefice, ubi aliquandoigtercipitur. Tum > tnducit Condudorem &c. Således vifas, at endall «0 Gorgerettens eller Condué&eurens feopus varit at KR "jätta” tången$ införande” å nyo,j men: med fin- Du gret har jag både på kroppar och nu funnity-at. de= 162 1766. Aprilis, Majus, junius med fenkol upblandade vanliga tobak, 35 redan fofvit. en; god fund. ; sasv mum 9 Vi årkånne både, hvad det båtadt, at haf- ova fedt och fpråkat med Herr Profefforen om sy defs hedrande prof af Taillerne, fom vi bivi- g, flat i Lazarettet, och vi finne åfven hvad det betyder, at förenfamt med tanka och sy hand hjelpas åt, når det gäller. sa. 000 - » Detta år en fanfårdig beråttelfe om hvad gy hitintils fkedt. &c. RN »« Herr Profeflor ACREL behagade ftrax dår- efter hedra ofs med följande fvarz: =. eS.T; "Med fifta Påft mhåndigade jag Herr > Profefforens efterlångtade Bref, fom högeligen »fågnade mig med beriåttelfe om Operationens olyckliga förlopp. ; ev En emot 70 år gammal Patient, en gång .» tilförene taillerad, operationens fullföljan- de andra dagen, "efter förfta meifionen , och ftenens upfökning, åro hvar för fig för- > UNdrans vårda omftånhdigheter. På 3:dje.vec- ,, kan efter operation, har en ny lithiafis nöd- Bat Mig; at å nyo öpna halflåkta årret, och dn NE 1965 larnes undantryckning för tången båttre kan fke, och blåfans öpning emot integumenternes låttare tilhål- Jas. Anatomien bevifar detta, och när Herr La Faye i Noterne til Dionis omförmåler för Grand Appa- reil le peu d'epaiffeur de ces parties pag. m. 254. få kan den fördelen få mycket mera åfven låmpas til Lateral-Methoden, fom man dår icke börjar ut- 'om Orificium Vefice, fåfom i Grand Apparetl, utan directe derpå och blåfans kropp, och faltån Lateral -incifionen fkal fke midt imellan 2:ne mu- fclar, namligen Iciocarernofas och Bulbocaverho- fus på vånttra fidan, få kan icke eller undgas, at fkara iinellan bågge Bulbocavernufi uti Grand Appareil. LIRA Pra br EA JR Aprilis, Majus, fönlös. 163 oe gå in i blåfan, med Gorgeretten och Tenet- V 1 E »ter för ftenens uthåmtande ; men at någon » gjort det, följande dagen efter operation, min- a» hes jag nu ingenftådes antecknadt. Detta con- syfilium in arena var fannerligen det båfta, vitt- snar om Herr Profefforens tflyrka i tanke-fåt- Lö aa tet; hedrar oåndeligen, och riktar alles vår/ -»årfarenhet. Stenen lårer ofelbarligen legat med i de- lar af defs Volume i (amma poche af blafan, nedan för Orifictum Uretre eller Colium Ve- , ficx, fom den förra ftenen var intryc kt uti med defs klack eller Appendix: nåft Guds >» välfignelfe, vågar jag at få åga förut, at den- Na operation til flut väl utfaller, på någon » Incontinentia Urin&e når, fom hos en dylik 7, Utlefvad Man ej medförer minfta förundran, NE da Jag: förvåntade åtminftone några ovanlige 4, vidrigheter och fvårigheter, vid denna utlef- , vade Mannens befrielfe ifrån flenen ; men fer > förut, at Herrarne, fom haft mödan, och alla råttlinninge kånnare af denna faken, tå fam- » tåldt glådja ots öfver god utgång. ära fr Når färets kanter fammanfallit, få bör- ja med Graduela Compreflion , hvilken af al- la vågar båft befråmjar en (kyndfam låkning. 4 Ingen af Auctores ua jag, fom reeommende- rar denna Methoden, ej Mer har I jag fedt nå- »gow annan bruka felt = kakor: och cömpislir > på flika får i Uretren och blås - mynningen, '» men ex amdlogia praxeos felicioris imellan Fi- ; ftulas Uretrx ”Simplices och Urinofas, hvarett . det få vål fNagit an, har jag fedan med farn- . ma framgång vidtagit bruket poft fectiones Ga R 1 TEFERURJENSSAY + på vå FOS ” VÖRS CET) ar IE PR? a böt IE ; ; RR PSN do MÖRE N 1 om SAST kh s Pe (a 4 TTR , vie 1; 2 ' å e : Så fr Vaa 3 + FaR TER KR RAG j URER - san N FN F RN AÅ k TA LÅ X N 5 I d d i ja MENN Ka nack (Å PNG x/ - Nu fa d 4 ; 2 ; Mo | oo rr d i et l | ES | . a j LÄ ja 7, ES RT AR IL äg RE ANN kup j | 4, Calculis- Hos Sfi kn detta fått i sken hjelpa, derföre behålla de skål gerna ssincontinentia Urin, fom i långden föga mi dre pligar, ån fjelfva fören: nårv NR ved er ölalan. 3 +FN Sy ver förLaktad, ar 'Herrarnes-ftora «möda | och Herr Profefforens dexterité , fkal, utom s> mina förra förbindelfer, med läford och o stål. oslighet bevakas. SN OR NE SO Håruppå drögde vi ånnu i 14 dage ös den | fuké; då Herr 5 STUTZER hade : hand om förs & bindningen dageligen,. och jag med hononi fö ordnade förhållandet vid den fjukas fkörfel, inti defs vi den 20 Decembr. äfvelbeg fedan vi upf puné&etals , bide huru färet fkulle ånnu en da - förbindas. med graduelle compreffer, och fedan: : med fälten af emplatftro grifeo, hvilket Apothe- ; karens Gefäll i Söderhamn, fom förut varit F ålt- fkårs larlinge, ålades verkftålla , til defs fåret. fkulle låkas, [ iom ock hurudan Medicine den : fjuke borde i öfrigt bruka, famt otinibgen r mat och dryck 0: mu 3 | "Efter vår återkomtt blef genom Bref til Höga vördigfte Herr Ärke-Bifkopen värt göromål af den fjuka Mannen befkrifvit och hedradt, hvaraf följandestransfumt meddeles. > ge ,; Den Nåd den högfta För fynen tåkts vila. mig > 1 mitt frora elände > "kan jag icke längre förti- 2 0; nåmligen at på 3:dje dagen efter Herr Prof, 2 Marrins och Flest, STUTZERS- ank .omft , j »» fkedde operation lyckeligen, faftån ejut: a ss kenifmårta ; fon vidiet fadant tilfälle icke kan syundvikas. Svåraft var, at t fedan för fa dagen en » ften, fom gick fönder i 3 ycker var uttagen, bd befants dagen efier vid ny fondering en annan 29 flör- k can ks, skB reda öh ärkånfla ; a var IE bleka MARTIN, tads - Chirurgus Herr STUÄTZER > ömhet och Aorgtå lighet at råd= der operation, och haft all möda åt, uti alt hvad til mitt båfta. tjena nader de tå dagar. de haft tilfålle at röja, få at jag bar orfak, at med de mål vara vål förnögd, och af hjärtat v 3 lem all heder, vålging och välfignelfe, eras vårda namn må lefva: et årefullt sa RA UöRmnds, m. m 0 -Aom « dock « ej. gick ut öfver $ ocker / några gån- ger genom Bref mycket klagat öfver de ividnin- z » fom en fkarp och feg urin äter gjort, förft i ret och fedan i det ånnu eftér operation öma rö=- ers s början. Men, plågan har dock efterhand. infka ; Och aldrig varit at likna emot fört... Ändteligen har han nu genom Bref berättat ra läkt, urinen Ayra vål, faft femig, doök — utanfveda, ochat icke mera i bang ån någon öm= G — het förmårkes: deremor har magen varit mycket — ecklig och fenfible, och någon vårk förfpordts. i | ingre up i lifver, eller Regione Lumbari, fom — tyckes utmårka njurarnes tilftånd, och gifva at . betar a nya get mer til grus dårftådes, dem vi dock genom dageligt tilityrkt bruk af lindrigare ften- | SR gjorde med Alicantinerstvål och ”Extraéto NN Faraxkci , budir til at förekomma. Hvilket för- ordnande Patienten vål icke undandragit fig at efterlefya, dock har han för Boli, fom brukades : in- 166 1766. Aprilis, Majus,.Junius. innan operation fkedde , fått en fårdeles repugnan= ce , och har ifynnerhet undanbedt fig kalk-vatnet, hvilket vi åfven funnit för godt at utfluta. «> För magens tilfreds-ftållande, beråttar Patien- ten fig altid förut brukat et kråk-pulfver, och åf- ven nu velat det tilgripa; men derifrån har jag af- flyrkt honom, och i defs ftålle förefkrifvit nagra Amara med Digeftiv-falter och R habarbarina. "> Detta förloppet af en få öm fom äålderftegen " Patients vårdande, har jag bordt K. Academier meddela , för håndelfens befynnerlighet fkul, för operationens repeterande 2:ne dagar å rad uti en få oumbårlig nödvåndighet, för Gorgerettens u- teflutande vid tångens införande bågge dagarne; och för den ftörre ftenens utdragande uti Patien- tens egen fång den fenare dagen; utan at han van- Jigt varit bunden, hvilken handliggning , af in- . gen förut finnes vara förråttad , famt åndteligen - för Curens önfkeliga flut och fårets rena låkning utan vidriga påfölgder. Jag har undvikit, at alt för tidigt efter operation detta upgifva, på det jag icke fkulle fynas ante vittoriam cantare tri- umphum eller ftlrympa denna cafus. Jag har ock derföre icke eller, ehuru af vånner påmint, velat uti Inrikes-Tidningarne göra kunnigt, hvad etjeft af denna håndelfe kunde lånda konften til fördel: " Jag har håldre trodt anftå, at förnåmligaft lågga beråttelfen fram för deras ögon, hvilka fåfom Domare håröfver, åro både behö: = = ja rige och benågne. pA d 1766. Aprilis, Majus,j Junius. 167 > Tillåggning vid föregående Römy ru OLOF ACREL. LI En omftåndeliga beråttelfe, år både lårorik ÅJ och upmuntrande för dem; fom umgås med . Chirurgifka operationer och Sten -fkåring, Båft år vålj at på en gång fullborda operation och ut- draga ftenen; men de af Herr Prof. MARTIN an- förde omftåndigheter vifa, at det icke altid år mö- jeligt. — Deffa urineufa fårs upretande 3 nyo, "tyckas åfven hafva mindre betydeliga fölgder, ån Å andra fårade delars uprifning. År 1760, fkar jag en Gåffe af 11 år, för Blåfe- often, i Lazarettet. Stenen var fkårfvig och låm- nåde vid utdragningen en liten flaga efter fig i blåfan: på 15:de dygnet efter operation, hade den= na fkårfva tätt få frark tilvåxt, af det ymniga och —Aysleriin fedimentet, fom för från njurarne och blåfan, utur fåret, at den vuxit til3 qvintins vigt och -motfvarande ftorlek, Den ånnu olåkta blås-halfen och utvidgade Ifthmus Urethre låmnade ftenen "framgång, med urinen, nåftan intil fårets öpning; men fom denne redan börjat låkas och incifionen i huden, från åndarne, flutit fig midt åt, kunde fte- nen ej långre framkomma. ' Hela operationen hade inom kort tid varit fruktlös, om ej denna nya ften-våxt bårtfkaffades. I denna affigt tånkte jag, med-årrets öÖpnande: emot blafan, at kunna med en Curette komma bakom ftenen, famt tryckaden fram utur Urethren: men då det förfta var gjordt och det fenare fkulle fke, rullade ftenen vid minsta Vidrörande tilbaka i blåfan.. Nu var ej annat råd Öfrigt, ån at vidare dilatera fåret, och å nyo nyttja ften-tången. Patienten lades i tvåren öfver fången: . ften- » FÖRAS 168 1766. Aprilis, Majus, Junius. - Stenfkårings-Sonden fördes genom Urethren i blå- fan: förre incifionen vidgades tilråckeligen: Blås- halfen kåndes med finer ret ännu nog öppen at in- flåppa tängen: denna in fördes och mötte ftrax fte- nen, fom uttogs med lätthet: Patienten förbands, fom tilförene 3 utan at bafva minfta olågenhet : dr detta fenare lidandet > wäl han «til fluter af.s:te veckan låkt och gick frifk utur azarettet. Denna Anmärkning fä jag hittils €j haft tiltålle upgifva för K. VAR Academien, beftyrker både möjeligheten och nödvändigheten af åter- båmrade förfök meua Stenars uttagande ur blifan, nårmare eller långre från förfta operationen, då låmningar. eller nya fammangyrttrade iten-alfter det fordra. | SSE SASMSVSVSVTASA ; or FÖRTEKNING SN ons a På de Rön, fom åro införde i detta Oe Hapdingar. i.” iftorien om Tourimalin , sr JOHAN CARL k | WicekRE ts - HF Re BR bid Ytterligare Minerölsbife Rön om Brafi lift Tour + > malie, af SVEN: RINMAN av; 109 AGN så er Ugn, med defstilböri RÖN i 41 AG fara ova BR pg SY fr förbranlige ting ,. Mad a förfa delen kan fångas , och til et Acidum fam- manrinner , af CARL FRED. NORDENSCHÖLD 116 4. Nytt fått at finna den Orbitan, hvilken Solen fkal SS > deferibera omkring Planet- Sy flemets gemenfam- ma jämnvigts- pundi, af DANIEL MELANDER 123 5. Befkrifning på en fällfarr Babian fir ger Mor mön , 20! af CEAS ALSTRÖMER så 138 6. Ria om en Sten-fkåraing ur Blåfan, bo em'6d ärs i. gammal Man , af ROLAND MARTIN + > > 148 7 0 NEAR vid föregående sa skog ACREL Kd i i” RV a x - 25 . 5 1 v - . a - é ” ,f i i ; - , a + i LÅ » 3 X - LJ mg 7 t + T ' +” z Y SN 3 - LS r - > N 2 Y å : + hr + y i a » i = a å F ; : V g + a 3 7 - - sw RR > ÅG By e ne I Th HI. NINE UGDAEN RNE KR FRIAR a | VANN NPR Sv ull TS a Lå SEE EA . SN SSE - Ej EA ON [ILCO = == == = = == = = = = Pr I li SUNE es pv TER v i + nöden tg a Å För MIKA DERNE OR = Vero. AUGUSTUS, BhärtNära, hr TCA 1766. 5 Res FE a KR RJBSES - Herr CARL ALB. ROSENADLER, KN S = Stats - Secreterare. | 43, « NN ANMÄRKNINGAR RN at öfver RE Sara j Va arma Baden i Acken och Burfeheit. SR "Wer Profeffor Beror, redan för 2 år fer dan, för Kongl. Academien hållne BUUA Aa ik och nyttiga Tal: om Kalla Bad i gemen, : UR - M och RER | R 4 g ! - d - jo 1766. Julius, Aug Sept. ST och Loka Badningar 1 fynnerhet har gifvit. mig tiltålle, at för Kongl. Acaderiiien få Framgifva följande kärta Befkrifning och Anmärkningar, rö | rande Varma Baden uti Acken och Bur|cheit, De åro vål ofullkomlige; ty at gifva en full- flåndig underråttelfe om Varma Bad, fordras icke. allenaft en djup infigt uti Chymien, utan ock god tid och tilfålle” til. profs anftållande med "deras vatten på dem ort; dår de finnas, men - jag hoppas dock ; at, ehuru ng deg 210, Kongl. Academien likvål få mycket benågnare anfer dem, fom de Ackilka Baden åro för ofs k Svenfke mindre bekante, ån de förtjäna. iAckeni, (Lat. Aquisgranum, Gall. Ab färg Chapelle) den åldfta fria Riks- Staden i T 'yfk- land, år belågen vid nedre Rhenitrömmen uti en dal, omgifven på alla kanter med höga ber och and - åfar, ifnellan Ståderne Cöln, Julich, j Limburg, Luttich och Matftricht; - Han år i fynnerhet bekant af fitt varma Värtuifprång hvilket midt uti honom upkommer, och hvil- ket, utom La Fontaine eller Brunnen hvaraf var- ma vatnet drickes, gifver, med fin Canal, vatten : åt de dår befintelige Bad, nåmligen: das Kafers- - Bad, das Klein - Bad, das. S: t Quirini eller Neu-Baåd, das S:t Cornelii-Bad, das Rofen= Bad, och Cngat eller TE Bad der Armen Leute.. ligger » i O. til SÖK Abbbr Stiftet Bar en: hög ler- ås, säd hvars fot åfven 14 varma Bad upfpringa och underhållas ; bland hvilka Im Ermpereur , [ Ecrivifje och Römer , för fin beqvå- ma infätening kul, råknas för de förnåmfte: ; ; Me N NR ( så We. Julius) Avgult Söpt: bi 2 Då åro ock (titorn flere öpna fötter bk et fp ång, fom ligger Nord-Oft utan för Star "deg en ång, hvaraf varma Vatnét, likafom i Ackilka brunnen, nyttjas til drickande) många "fköna Dämbad inråttade, hvilka, få vål i anle- "ende til en långt högre grad af varma, fom fjelf: va 'vätnets' ingredienitier , fråf de Aökilka vida : — fkiljas ty i Acken ftiger allenaft varmen af var- ner från 104 til i27 grader efter FÄHRENHEITS Thermömeter (2); men uti Burfcheit från 150 til 160 grader, hvilken det ock behåller prod Viner och. Sonimar. Hvad Ingredientieräie af vätet och Badén på bågge dette frållen angår; få ihnehålla de Bur= feheiefkay” i vida jag kunnat märka under mitt viftande dår, år 17605; liten eller nåftan ingen del äf Svafvely men öfverflåda åter på Salt och I fynnerhet en Kalk -jord:” då diet Ackilka Vvatnén vila en ymnoghet af Svafvel, något alka- — lifkt Salty et Sål Gormune > en flygtig fir 2 Spiritus, och en, - början 1ös5 men fedan RmnangyE träda "kalkaktig jord. dn | FÅ SÅ varma vatnet i Koler har i följe med fig mycket Svafvel ; oifver få väl dets lukt til- ASANAS hvilken år vämjaktig och liknar ruttna 3 IRI fom ock dels egenfkap at angripa Silfver L FF föra det gult eler fvart; ty "lägger mät Tfverfked i varma vatnet , finnes den, då Hen efter” "en ftund MYR Sfverdr Hagen san 4 Per 0 a Kör Idde fon 4 värmman. (Ng 1 127 "grader: 1 S:t Cornelii Bad & 3ar han til 412; men de Öfriga från 104 fil 11r. imot 100 Och. r69 grader ar a Faäbreabetts Thermombter, fvära 38 och 71. 6fver Ne öre på den Svenfka. | 1 Tr 0 172 1766. Julius, Auguft. Sept. > en guhktig fårg, hvilken blir högre, ju oftare förlöket uprepas. . Därföre veta ock Hringir, fom göra tjenft vid badningarne, at ej båra ur eller filfver-fpånnen: på fig,ty de blifva af vat- nets ånga fvarta och flå nåppeligen at: göras hvita igen förr, ån fvårtan genom polerande el-" ler et långvarigt bruk nöåtes ut:, ja, jag har ock fjelf kåndt , at klåder, fom jag haft på mig, blifvit, af det jag uppehållit mig i bad-kam- rarne, få angrepne af fvafvel-änga, at de fedan' hela långa tiden, i fynnerhet då jag ftått för el- den , luktat få ftarkt, fom hade jag i flere da- : gar intagit. Svafvel- blomma. dlniet ARE Men det font dock mått kan göra en öfver- -tygad om, at Svafvel åtföljer och penetrerar vatnet, år det myckna” och ganfka fina fulpbur sarivum , fom fåfter fig vid hvalfven och kan- terne af vattu-canalerne, hvilket, genom natu- rens egen konft fublimeradt (6), årligen uttages och köpes få vål af utlånningar,: fom: ortens egne invånare, för hvarjehanda nytta fkul uti. Medicinen. Detta Sulphur nativum liknar tåm- meligen noga den vädret fom uti vå- ra Apothek tilredes. Det brinner med famma (6) Jag måfte fåga: Naturens egen könft; ty man kan aldrig genom Chymifk frambringa. detra Svafvel :2 fabflart:a af vatnet. Jag har få vål fjelf förfökt det, i anledning af et eller annat fåkert fått, fom Hr. P Doé&. Jon. GottsCH. WALLERIUS i Upfala nom bref gaf mig vid handen, då jag ånnu viftades i ”Acken, fom ock fedt det beftyrkas af flere Auéorer, fom fkrifvit om varma Baden, hvilka enhålligt be- ”kånna, at, ehuru mycken möda de dåruppå anvåndr, de ,likvåt aldrig fått, efter fullåndade förlök , minfta Tporr til Svafvel, AR AE VEN FÖR | Sr i | S Ö kh i; ; ” : Kn br ler en 0 a Å Mg 0 1766, Julius, Auguft. Sept, 173 SR SO 2 Sd DG : RE ARE oo > låga, fom annat fvafvel, men har då icke få fur och fkarp lukt. ' Fårgen år något ljufare, ån på — vir fvafvelblomma, och fmaken, åfven fom på => den, aldeles ingen. Det år dock mycket fina- : re och löfes låttare up med oljor, och i fyn- — nerhet med bomolja. "Då det fkal fäfta fig vid ”våggarne af vattu - canalerne, år det fom en rim- froft, hvilken "+ början "är: lös toch vek , men hårdnar federmera til, til defs den nåftan blir fult; Tom gement fvafvel I brottet år detta fulphur nativum glåntfande', med parallela ftrim- - mor ofvan ifrån nedåt. Det år ock mårkeligt, at fublimationen fker hvarftals; ty utiet ftycke aren tull tjocklek, ”kah man vråkna Vafrån ”Btil 10 rata, af hvilka hvartdera år I å 12:dels gcometrifk linea högt. Ehuru ymnigt-det år, fåljes det dock tåmmeligen dyrt; ty et fkålpund koftar 3 ä 4 Riksdaler. Det brukas af Apo-' thekarne i och omkring Acken til Polychreft- faltets görande; hvilket dåraf i renhet och hvit- ov het långt öfvergår det, föm med. våra Flores «> fulphuris allmånt förfårdigas, Engelsmånnernhe fkola ock köpa det mycket och nyttja mot and- »-tåppa och flere flags bröft-fjukdomar: De ta- ga + unce, ftrö det pulveriferadt på fmörgås, och åta morgon och afton, Jag har ock fedt hos Do&. Nicor. CAROLI VALLERIUS, for- - dom Medicine Profeffor i Abo, uti defs Ten- — 0 taminibas. Phyfico- Chemicis circa aguas Thermales ”Aquisgranesfes, utgifne uti Leiden 1669 in 8:vo, ooooat han daraf gjordt en färdeles Balfam , hvars oo ockraft han, fram för andra Balfama fulphuris, högeligen berömmer til at döfva vårk, drifva nmrine fart cCorroborera flappa och fvaga delar. Ne ENE Nag 174 1766, Julius, Augulft.Sept Nit Svaflet, röjer fig ock tydeligensa fom finnes i Badvatnen. "Detta falt år två; handag Alkalifte och Kok-falts = 00 4 I gemen kånnes Saltet låtteligen af vatnets fmak , hviken år fådan, fom den man kånner hos bafs - vatten, om ej ftarkare ; men 1 fynnerhet vi- . far fig det Alkalifka: H 1:0. Medeltt Viol-firupens tilblandande 3 ty flåss den 1 varma vatnet, blir det, efter få mi- nuter , däraf grönt, mg MN or ARR 2:0. Genom Minzeral-[yror och i fynnerhet SM SO NOR ” 4 RSA. sa AN FÖRE Se Vitriol- olja; ty drypas några droppar af den i; vatnet, börja fmå bublor ftrax fligå up från bottner af glafet, och vatnet likafom lindrigt eftervefcera. fas hag Tr sr AR Og ; s ) e é + 30. Genom evaporation eller vatnets afrökans» dex.ty då fås på bottnen i kårilet et fkarpt al- kalifkt falt , blandadt med niganujerd > fom med "Tournefol, Succus Cyani> och Viol- fyrup, ftrax blir. grön, och med Mineral -fyror håftigt effer- ve vefcerar. Når Oleum Vitrioli gjutes på detta falt, blir fårgen, under förfta gåsningen, gulgröny men, efter OMSÄSNINGE rödaktig. - Gåsningen fker ock med en håftigt upftigande rök ; hyvil- ken i det närmafte luktar, fom den ånga man kånner af Myrftackar Om: HOMMALEN» > JÄV 4:to. Genom folatio Mercurii in aqua forti; ty flås den i vatnet, blir det dåraf icke allenaft mjölk - fårgadt, utan nedfåller ock, ej långt dår efter, fjelfva Mercurius precipitatus på bottnen. ki REN js > Hvad åter det Kokrfaltet angår, fom med det al- kalifka år i varma Badens vatten inblandadt; år det fvårare at få igen, i fynnerhet, fom det fin- TR se ” Md , d | ; a CK ” | j , vn gg LR NE. ARA om d FM vr ör - I Jan TR + SR a ME ( 4 Far TT & yå | + j ( NR S Å | a 66. Tulius. Auvuft. Se 17 i e. 1 b j ) 2 4 s : [1 [ c j / | ; ” V f ' " | AS | i > fihnes i ganfka liten mångd. At det likvål år —dårmed förenadt, tycker jag mig kunna tuta AF följande prof, fom jag med varma "vatnet MT rr de FORT RAR Jag tog 36 unce, eller 3 Medicinfka Tkål- pund,af Keyfer- Badets vatten i Acken, flog det iti et tilråckeligt ftört glaferadt ler-Kåril och låt vid lindrig kol=eld fakteligen afröka: Når eva- >. Poration fkedt ad pelliculam och maffan tagits — Ut, fick jag S24 grans vigtigt refiduum, fom fåg grått ut, famt imakade fkarpt och fält, och af hvilket 124 gran aftagne,höllo de [prof med Viol- firupen och Vitriol-oljan ; fom jag nyfs nåmnt. På reften, eller de fogranen', flog jag - upkokadt vatten, hvilket, fedan jag filat genom | grå - papper, lemnade efter fig en grå och ofma- kelig jord, fom vägde 21 gran, dock gåfte med > mMineral-fyror. Hårpi afrökte jag åter lindrigt ”genomfilhingen ; famt fatte til cryftallifation, hvilken då gaf några fmå falt - cryftaller, fom til figuren voro dels pyramidalifke; dels .cubilke, | fprakade i eld, men hvarken gåfto med fura fpi- ritus eller ändrades det minfta af Viol-firupen. Deffe cryftaller; fom jag ej annat kunde, ån anfe för et Sal commune, vågde ungefår 1 1-el-. ler 12 gran, Det öfriga, fom ej gick til cry- flallifarion, faft ån det lemnades orördt > in på 3:dje veckan, evaporerades. å nyo ad ficcitatem och fick jag då et vackert och hvitt alkalifkt falt, Samma förfök uprepade jag ock med Bur- — föheitfka varma vatnet, uti Badet I Ecrevife,och > århöll lika produtter, utom det, at alkalifka — faltet och den infipida jorden altid blefvo något Nv i. on MN ymni- Ma i ö Eda | MR 2 HE 17 66. Julius, Aug al SE mångd (c). | Jag får ock vid detta tilfållet undre Pad ST ved RR CR a TS NA RAN go TAR AN SR KÖR År CC | s et annat-flags Sas, fom vål icke med de förra år inblandadt , men finnes dock uti Bad-kam- rarn& i- Acken och Burfcheit, Det fåftér fig vid kalk - murarne af Bad=rummen och kallas af ortens Medicis: Flores alkalino-falini. Om deffe flores falini åro et Natron, fom jag - hörde af en del påftis,och fidant fom man i gamla kåll- rar undertiden finner, eller de åro et fal vola- tile, fom fublimeras antingen af Bad - vattnens heta ånga, eller af den -fura, fly; tiga Spiritus fom den åtföljer, hvilken flår ins 4 murarne och dår fåfter dem, kan jag icke med vifshet fåga.. Det fifta fynes dock (4) troligaft, emedan -de icke förekomma på andre ftållen utt hufen ; ån dår Bad -rum åro.. ESA ”x Deffe flores falini. beftå uti 2:ne Variete- ring på kalk- ter, nåmligen de fom åro nyfs genererade och de fom blifvit gamla. De förre åro Fal SIT löfe ; fjunaktige och fom en rimfroft; men de fenare torre, hårde, fåftade i form af lamel- ler, famt fe ut. fom Terra foliata tartari. oh ME Vr De (ce) D. SPRINGFELD, uti fin Bok, kallad: Irer medicum ad Thermas, Aquisgranenfes 3 fontes Spadanos, få > > ger fig, efter en libra medica vatten, allenaft fått 19 a 20 grans refidnum, hvilket, därdet å nyo' blitvit f0l= veradt med varmt vatten och filtreradt,lemnat efter fig en terra cinerea, fom vågt 9 gran, famt, fedan reften. bringats til cryftallifation, et Sal medium, fom han få- ger i det uärmafte komma Öfverens med BOERHAVENS få kallade Sal polychreftum , och hvilket vägt ö gran. Cd) Conf. Jon. GWALLERU Chemia Pbyf: Pars kly Pag. 116, annot. 2 litt. b. au ) f JL vie fnjar frö något bälke' ochsfiakn når fran fom "Sal. mirabile Glauberi: de fenare å- ÅA r ha va allenaft en falt ov sfår fkarp fmak, föm et annat. alkali. Hvad åter bågge deffe: forter ; komma öfverens uti, år följande: ; bg och, röka båda håftigt méd alla. höge | pa yror, fåfom Skedvatten ; Spiritu och Oleo itrioli, Spiritu. Salis &c; 2: Blifva de af Viol -firupen gråna. 3. Sprakar: och: fmåltes intetdera af dem uti eld, om icke det fenare något litet, hvaribland et eller annat korn de- tonerar Nfeje 4. Blifva de bågge fuktige och vilja deliquefcera , i fynnerhet om de ta itä Öp- neg uti. ra och våtaktig luft. 0000 Men jag går til mitt förra åmne igen. Det / fjerdempitoadad.- - vatnens ingredienee, f ide jag ; vå ten NIKE Jör NAD | a å SMA MG RE "At Ko TS C FFI KN c. menar, at deffe fores + åro 2ne til fin natur fårfkildte flag. Han kallar det ena - , —-flöres falini mitrafo armoriacof, kanfke af den fjunaktiga och 1 ghåriga figur , fom cryftallerne hafva, och det at andra: falfo-muriatici, Han påftår ock , at folutionen SN de förra icke åndrar fin fårg genom Viol-fi irupen, N men at de fenares dåraf blir ftrax grön: at de förre icke "oåta med acidis, men vål. de fenare: åt de förre icke »deliquefcera i luften , utan endaft de fenare: at de förre — brinna i i eld, detongra och fmältas, men de fenare blott” X så fpraka Jag vil vål icke neka, at deffe flores falini varit Ta ne, fom han beråttar ; ty kan hånda , at de han den d "tiden funnit, under namn af Nitrofo armoniacofi +; Va- Wes rrickelt andre, å ån dem j jag menar med min förfta varietet. - Men det år jag dock öfvertygad om, at de jag nämt, hålla famma prof, fom jag anfördt , och at de bågge jäcke Mt. annat från hvarandra fkilja, ån blotr uti ÅR hälft jag fedt, at de fom i början varit fjunige eller rälaktige, fedan våxt ihop och blifvit fittande i ls af lameller. RN i lag för U $ a | ÅK TR I po I Fö 17” si 3 O) . pv 3 FÅ I d : + - At denne fnårte åtfölja vatnet, år klart no af Svaflet, fom det innehåller; ty Hvaråft Su 3 : phur -år, dår måtte ock vara Acidum”Sulphu= ris. Jag vil allenaft nåmnag at den finnes ut? ringa proportion mot de andre ingtedientierne- och at den' år ganfka flyktig: ty genom uplöft - Dacmus, hvarmed > annars (all fyrbighet fnara ft uptåckes , låter 'han icke fe fig, få” framt den ej. gjutes uti: vatnet juft i famma ögonblick , fom det tages utur brunnen, då det något litet dåraf rådnar. Det låtsatfte fåttet, at få rått på honom, år likvål det, at taga röda blommor - eller filke och hånga öfver vatnet, (fom bått fker uti dambads- rummen öfver öpningarne, dår vattu - ångan upflåppes och år "måft. concentre- rad), ty dåraf blekna de och förlora inom nå- ; få minuter fin råtta färg, hvilket icke fkulle ey om ejnågot Acidum angrepe dem "5: > Andteligen mårkes ock den -kalkaktiga-jor- den , fom följer något med Ackilka, men för- nåmligaft med Burfcheitfka vatnen. Hon be- får i början af hel fmå och fina korn, fom ftrö-fand., och år mycket lått, få at hon, un; der geftalt af -en grå hinna, flyter på vatner,. hvilket dåraf fer ut, i fynnerhet om : det: tår frå ftilla et par dagar uti Bad -kammaten, forma vore det fullt med orenlighet efter en fnufkig. månnifka, fom dåri badat: men federmera gyt- tras hon tilfamman och fåfter fig vid fidorne af de fmårre Canaler och Baden; i form af en tjock krans eller ring, hvilken hvart annat el- ler tredje år måfte utbrytas, befynnerligen uti ” dem, fom leda vatnet til dambaden, fimt kal- las af Stadens Medicis : 'crafla fi corona lapidea Balmeorum, = Bet [ROR RA | i a ] j | 4 PM $ M As 4 ; ; YA T '66. Julius, Au | RR SR op scen = C 4 ä CANANSA FN ör Svd ' ( > Det år icke allmånt öfverenskommit bland dem, fom fkrifvit om varma Baden, hvarat den- na jordgyttring beftår. . Dot. Hurscua (f) tror den varaken arena argillacea: BLONDEL (gZ) kallar hånne: Argilla &WSabulum: ER, Horr- MAN (hb) menar, at: hon år en terra calcarea, af hvilken tanka ock både D; LESoINNE år (i) "och SeiPP1us uti fin bok om Pyrmontifchen Stal- "Brunnen (£. Det må vara härmed huru det vil, få liknar hon dock närmare en -kalk-jord, ån: någon lera eller fand; ty hon gåfer båftigt med Sked- vatten och andre Acidis; men blir aldrig hårdare, då hon kaftas i eld, hvilhet lik=- vål fkulle fke,-om den hade nagot af Lera, 0 + Jag har redan i början af denna befkrifning fagt, at Värman af vathen uti Acken och Bur- feheit fliger från 104 til 160 grader efter FAHRENHEITS Thermometer. Det frågas dår- före billigt: hvad orfaken til en fådan hetta år? En del påftå,. fom bekant år, at den hårrörer. af underjordifk eld: Andre af någon vifs.con- centrerad fyra, hvilken kommer at blandas med vatten, och då gör detfamma mer eller min- dre varmt, eller af contraira falter, hvilka rås ka i gåsning med hvarandra (1): Andre åter af Mk oa RÖRS ET a SHOE Rö andra fy Experientia doätrinal : de ÅAquarum mineralium in- +. grediemisbies; Annotär. Iy. om 0 | $ £) Defceriptio Thermarum Aquisgranenfium, p. 70 & 48, (4) DilJertatio de Acidularum t& Thermar. ratione in- hå SR $. XIX. Tcem, de precipais Medie. — Germanor. fontibus , S. XX. - gj (1) Differtatio de Thermis Aqaisgranenf. $. XX, 18) Löc, ci, Cap; IV,.$. 133:feqqy vs AN UU) Af defle bågge meningar år i fynnerhet Au&oren til så robe Xhermarum ÅAguisgranenf. Hoallandscarum, hvilka han ock beftyrker med Chemifka rön. SKA 5 | | TR s : Cd ; ET I ; Å : andra orfaker, fom kunna fes hos D. BLron- DEL uti dels Elacidatio Thermar. Aquisgranen- fium, ”påg. m. 21 fegq., och hos BRESMAL uti dels Hidro-analyfe des Eaux minterales chaudes &S froides d” Aix la ChåBelle >; pig are. ct Men at den berömde D. ListER likvål kommit fanningen nårmaft, hvilken, 13 vida mig be- kant år, varit den förfte, fom påftått, ar het. otan uti Varma- Bad, kommer af jäårnpblandad Svafvel- kies uplått i vatten (7): har jag alt. fkål at tro, 1 fynnerhet fom på den finnes i och särar Acken, ganfka godt förråd , och man åtven fer en-fidan Sten-”art ur felfva var-' ma vattu-canalerne uptagas, hvilken år ingröpt och anfrätt på flera flållen.. "Denna orfak fö- ” regifver och antager åfven BERGERws uti fine Commernittarier om varman uti Carls - Baden, hvilka åro nåftan af famma halt, fom de Acki- fka och ”Burfcheitfka: och HENCKEL uti fin: Pyritologie 1åger mårkeligen, at den fom -endaft Jditet skänner vanma Bad til fitt inrervärde, hår- om icke behöfver tvifla. Det endafte; fom kun- de tågas håremot, år, at man icke uti Arckifka eller Burfcheitfka varma vatnen finner något fporr til järn eller järn-viétril; men monne den dock ej.utorde vara dårmed förenad, faft uti fa ringa ENG o SA Hr 0 MESA Så myckenhet, och få utblandad, at han icke ge- nom reagerande eller dylika medel kan fås i- gen, hvilket fedimenter efter vattu-cvapora- tioner eller; diftilleringar, nog lära os, > bland vi ofta finne det, fom. vi annars uti Vat- a | MARE RE TE a (m) Nove ac curiofe excercitationes & defcriptiones > Thermärum ac fontium Medicatorup Anelig. (ohdni: 1686.), ta AA oo förde Y i yt uti i Medicinen er. man läder uti Ang BR RA kila NE | ch dricker man Surbrunn om fommarcn, 1å fker det, tilat dårig enom göra våtfkörne i krop- pen rena, och at fria dem: från fkårp på, . Kom mer hår til Salt, få blir tillika et .fådant a fen både abftergens och penetrans; ty falt” ;tråne ger fig in genom de aldrafinafte rör 1 vår kro PP> hvilket nogfamt fes på dem, fom hafva Skör- -bjugg, hos: hvilka alla våtfkor åro falta och fkarpe.:- och tvål, fom beftår af olja ock. falr, tvåttar huden ren, at icke nåmna, det falt,. dånge hållit på en oren tänka äs b bårt fem- men och gör den omfider ren. Ar fälter alkalifkt , ola år fnblädade RR vatnet; få får det, utom de förenåmde egen- fkaper, åfven den kraften, at drifva urinen och bryta fyra: därföre gifve vi falia lixiviofa åt dem, fom hafva. Vattufor, och af Herr Archiatern och Riddaren ROosEN. v, ROsSENSTEIN hafvé vi dt, at intet medel år kraftigare at förtaga en i kroppen- inrotad fyra, ån Vinttens- ck up- Jödt - vatten, ' ö a SIN SN FA Nu 1 i , rad c ) Vatta - dricknisgen , fom ej ga het; (Leucophlegmatia) Rbeumarilmer Febrar , då de åro 1 fin början >; Poly X , med myc= => ÄGA est o men; än at: dricka valima vat- JANA aria frn At, Hollåndfkorne, fram : sh andr Oe köny' åro för: denna olå- genheten tv $ymeb. jag: påminner mig ic- j cc ee enda. rg gån! ka många, ;hvilka voro un- der mitt viftande i Acken, fom för denna fukt R omen icke refte-hulpen dårifrån. — ov 74 Til at döfa up Polypér y år. ock drikkrinken ÄR mycker. tjänlig. - rndag kånde: en Sveitzifk Sol= dat, fom berättades hafva en fådan i hjärtat, Sc ja tror, at åfven få var, emedan han ha- 6 de därvid vanlige fymptomer, nämligen vårk orga: hjärt > gropen: med. flark: hjärt- dp ing, fom hårrörde ofta åf aldraminfta or- fak, haftig och kärt andedrågt; famt en irre- Bulier Sk. ganfka intermittent puls, Denne drack. Burfeheitika varma vatnet och blef frifk. Den Bör, jämvål godt uti. allahanda utflags ”"Bokdomar, 9. f alom- elak och Idngfaza Skabb > Spet= älfra, Ref- ormar m.m i fynnerhet om Baden «tillika brukas” utvärtes. hvarom MR får tilfälle nedanföre | något vidare nåmna. >» on Som hu Varma vatnet, då der drickes,. rd nar mått mot invärtes krämpor; få nyttjas ock dåremot Baden altid mot utvärtes. Bland dem åro Dam- Baden ( o): de. jönfriga- 3 eme me de hafva. förtka varman: uti lig å ge ä ul ia AR SER BS ERT tplö- Ti tta uti RER bad Tr I0 ÅA 12 Mihuter - 0 AR gr vå för. deras. tacka, hetta kul; by Når FER fue gr. man uti en, ahngen i famma el- er nåfta kammare intil. ftåenide; fång , til at afbida fvetten, fom på badningen följet. De åro få inrättas NS a a MN N ar SN NT v > uplöfa och mjuka fåledes båttre; ån j J 9 , 284 1766 Julius, Augult.'Sep tu-bad och Douches ty hånger man di 5 - NER NR = NES og z bk a Ad oh | i: KR -- Ar ro NN FET RR Ra ÅLEN Å sl 2 . | | a e al- drahardafte ben öfver en het - anga, få vekas de altid förr upp, ån om de :koktes uti det mått fjudande vatten, hvarpå den upfundne Olla Påpiniana gifver ofs nog öfvertygande prof, ge- nom hvilken vi kunne bringa alla ben, de må vara ån få hårda , "at: uplåfas och-förvandlas / til Gelée, | Så Uti indarationer; fålom Tophis arthriticis, i fiyfva och hop-vixta leder göra: Dam - Baden 'de dftörfta Curer. Jag vet utom flera andra, et - ] e rr: Ne a 3 Re 4 fn Fysg. mårkvårdigt exempel på et ogift Fruntimmer från Holland, Hon hade et; ftyft och tilbaka" dragit knå, få at hon icke kunde gå, utan at betjäna fig af kryckor: eler föra det med fig på en ftol, och kom til Burfcheit 1760: om fommaren, Knapt "hade hon brukat 12 eller 14 gånger Baden, förrån hon faftnade i Kop- sporne, fom då gingo dår: och fom hon var G något til ären, voro de nog elaka och drogo långt ut pi-tiden, -Höften ' kJ EA i tres nd a SÖN Mäss RAD 4 ' i . inföll äfven och hon måifte fåledes refa dårifrån: Men detta o- aktadt, hade hon dock af de tå Baden få myg- ken nytta, at, då hom nåfta Vår återkom, hon NÄR Ved a AE VE RE de 3 | ak de, at de kunna f årfkildt appliceras til hvad del af krop- | pen iman vil. Har man” & ex., en flyf arm, få be- höfver man icke fitta med hela kroppen öfver dam-ba- det, utan endaft fticka den in uti en dårtil gjord ma- chine, fom då fåttes Öfver Öpningen och emottager + ångan, Det famma gåller ock , om man fkal bruka dam- ' Ar "bad för hufvudet, för Öronen, ögonen, fkulldrorne ; bröften, halfva lifvet, knåen, benen, foten m. m. 4 é Arg KR u :$ ; tilhvilka alt åro, antingen af trå eller Koppar, får- fkildte inttrumenter inrättade. vå + - - > 266 jaltk; Augult ör. LE S i e gå öfver fitt kammare - golf utan. kryc- Hkor. Vidare, vifa de fin goda verkan uti Rheu- Mmatifmer ; fåfom Hals- fluls, Tand - vårk, Lånd= orm UC. oatitlö Contratllarer och sBöraliba fer > fom komma efter Venerilk fmitta , famt. til at af- drifva en oförfigtigt gifven och i kroppen q gvarflad- nad Mercurias. Hårpa hörde jag Anu en. nog befynnerlig Cafus a H: Rh Do&. LESOINNE, en af Ackens käckafte Medicis. « klan: beraätreadesy atven Man nyttjat en gång Dam - baden, hvil- å ken. efter Venerifk fjukdom blifvit paral lytifk spå. ena ifidan, . famt var utomdefs. contradt nåtan i. alla. leder, Denne, fedan han börjar -baday fann, NIE, uti fången,» dår han var svan at atbida fvetten, några ”frmå Qvickfilfver- kulor: och fom han trodde hela fin nu varan- de fjukdom hårröra af alt för mycket intagne. -Mercurialia 3 få underlåt han icke at frrax. gör. ra fin Medicus de hårdafte tilvitelfer, hvilken han nu mente å nyo gifvit fig fådane in. Men hans Medicus, fom vål vifste tig från defle be- dkyllningar vara fria föll genaft på den tankan, at Qvickfilfret, genom dam = badens ivertdrif- vande kraft, kommit i rörelfe , och fvarade 1å- dedes den fjuke, at det tillika med fvetten måtte hafva utdunfrat genom, PONTE bj til bevis hvar- a han åfven låt honom, hälla en guldring un- der armhålet , för at. fe, om icke den genom iqvickfilfrets ånga fkulle blifva blytår gad.;> fom ock. fkedde, Höårefter var då är vdee Sör. de mils SEN Patienten tilfreds , fortfor med Bad- Hur, SonR | : ; AA NN ; SM nid- d fl RR | NR 4 RV -Å AN q Ku "186 1766 Julius, Auguft.! E Ä Nä ot 0 ; N N ; k RO v 5 | bd FR jä oh ningen, och återvann hålfan:(”'). En dylik håndelfe fåg jag ock fjelf på en Under-Officier, uti det i Acken 1760 varande Franfyfka Armé- ens Hofpital. Han hade ftarka dolores ofteo- copi, och var tillika hemiplegicus från under- | lifvet til fötterne. Men på honom gingo icke allenaft, under Dam- badens bruk, en myc-' kenhet fmå globuli mercuriales bort,utan fång- klåderne, hvaruti han låg,luktade åfven få ftarkt qvickfilfver, fom hade de med någon falva der» af varit öfverfmorde. VETT Ändteligen tjäna ock Dam- baden mot för- Hdorad rening, Jag vet et hederligt Fruntimmer, af några och 20 års ålder, fom uti flere år ha=- de haft menftrua fuppreffa. Hon hade brukat hvarjehanda, fom--både Medici och andre för- ordnat henne. Ändteligen fkickades hon til Ac- ken, at dricka varma vatnet. Bland andre, fom hon dår radfrågade om hjälp mot fina kråm- pora var åfven jag: och ehuru jag då ånnu ic- ke få noga kånde Badens kraft, rådde jag hen= ne likvål, i anledning af hvad jag fedt anföras afHAMILTON uti Edinburg/ka förföken för ar 1756, "Tom. II, N:0o29, at, en gång hvarje dag, tillika bruka dam - baden, hvilket ock hade den goda påfölgd, at reningen kort derefter infann fig. > Vattu - baden åro på följande fått inråttade. Bad - kammaren år bygd bredevid varma vattu- canalen: golfvet på honom år i fyrkant utgraf- "vet, och gropen murad och fogad med huggen - tålgften til den djuphet, at, då vatnet år inflåppt, "det ftår en karl mått til axlarne: defs ena » vågg har et litet rundt hål, fom rr Ki nd Må — med (") Jämf, ASTRUC de Morb. Venereis L.AV. CX. | Fr SORAN AR ELER i jl « . | JR 4) Dy 6; SIE I ISAR SÄLAR TN NR fn JR ed 8 | | i |) — paffande ftopp; fom kan uttagas och infåttas. Då > Vatnet fkal tappas in, drages denna ftopp ät; men fåttes åter i litt ftålle, få Mmart Badet år fullt. - Hårpå låtas fönftren på Badkamimaren up, på det vatnet, fom år inflåppt, ma fvalna; hvars til" fördras 8 å to timars tid, alt fom vattu- Å volumen år för til: Når det år något mer ån -ljämt, ftiger den fjuke ned i Badet, omgifven med en flanells -käppa, och blifver dår fittan= , de i, å eller hel timma; hvarefter han begifs over fig i Bad=fången, eller håller fig nigra - timmar uti fin kammare, til at atbida utdunit=" ”hingen,” fom derpå följer. Jag vil ock. hår , håmna, at Under då förfta Baden kånner man octn Hög frark tyngd mot bråöftet, och blir lik- fom andtådd, når man fört ftiger ned uti dem; : Men denna olågenhet förfvinner mer och mer, till des den omfder icke Vidare kånnes. Den "kommer ofelbart af Badens djuphet 'och den tryckning Vvatnet går mot kroppen, och kan fäledes på famma fått förklaras, fom den Herr - Prof, Beröiuvs omtalar vid kalla Bad, tti fitt — med eanmalen, hvilket år förledt med en dertil - Tal pag! Br och 35. PO "7 "Vattu- baden hafva famma verkan; fom Dam « baden 5; och | nyttjas, i det måffas möt famma fjukdomar; fom des” allenaft . med" den. ärfkilnad >. ati de icke 'åro. få kraftige. Det år fåledes onödigt, at jag hår :» Uprepar, hvad jag nyfs om de förra fagt. Det Vil jag likvål tillägga, at de mot Öbfraikoner i — Underlifvet , elack Skabb, Ref-ormar, Specdifka och åndre utflags fjukdomar; åro framför Dam =bas "Uen tjänlige. Jag har fedt det beftyrkas af D: MA td on AN SPRINGS N - SPRINGFELD uti defs förr ' citerade Bok pag; + 28: Jag har haft, fåger han, på en min vån, en fynnerlig obfervation, hvilken förtjänar at antöras: Han hade uti 6 månader dragits med en ftygg Ref-orm (Herpes f. Serpigo) ofvanpå ena handen: han brukte dåremot få vål invår- tes fom utvårtes Medicamenter; invärtes tog han purgantia och blodrenande medel, och ut= : vårtes nyttjade han alla berömde fpecifica, få- | fom Oleum Tartari p.del., Mercurialia, Saturnina, Camphorata m. m. 3; (dock uphörde icke hårige- . nom det onda,. titan kom altid åter; men fe- dan hån 2 eller 3 gångor nyttjat Ackifka Ba- den, helades huden, och alt kliande famt puftu- leufe inflammation blef från den tiden aldeles ute, Sift år Doachen eller Slang -badet at mårka. Den beftår af.en pump, fom merendels ftår u- tan för Bad-kammaren uti et vättu-refervoir, undertiden ock i denfamma. Är den utan för Badet, få går från Pump-ftocken et förtent- koppar-eller järnblecks-rör genom Bad- kam- mare - muren, hvilket, fedan det bögt fig up under taket, åter kröker fig ned tilbaka, til en diftance af 6 eller 7 qvarters lodrått högd från den fjuke. Defs fpits år förfedd med ftörre el- ler mindre tappar, fom efter behag infåttas, på det Ra fom utflåppes, må kun-. na göras antingen tjock eller fmal; Når Dou- . chen fkal brukas, fker det altid under det Pa- tienten fitter i Vattu-badet: den flåppes då i gång, i det en karl börjar pumpa, då .tillika en annan, fom år med den fjuke i Badet, ftrax fattar med ena handen Slang -röret, ftåller det öfver den kropps-delen til hvilket det AR TS jar plice- SE a | 6 med den andra lindrigt och jämnt frotterar Så En lidande fållet.' Tiden at nyttja den, år I LV ögft 20 minuter: fortfares dårmed långre, blir let fört rådt, och fedan inflammeradt, i nnerhet om Patienten har fin och tunn hud, var genom han då kan råka i ftrörfta fara; ja åfven båndt. med. en Man, hvilken af envishet, och mot: fin Medici förelkrift nyttjade Douchen för lång RNE Höbkiclieh: år. dubbelt. (3. verkande på vår A kropp > fom vattu- badet, och går fåledes i det nogafte up mot Dam- baden hvadan den : ock brukas ömfom ed dem. > Den år ganfka kraftig mot red- föampar å dem, genom en uttorkad liquor ) verfianus, A plåga följa. Jag hörde af den Et. VAN HAGEN talas om en fattig Bon- de; "ån Weftphalen, fom hade uti 8 månaders tid haft et anch loferadt knå, hvilket. tillika var flyft och vårkte ftarkt. Han hade tåfångt brukat allahanda fmörjor. Omfider, fedan han Te : kommit GL Varma Baden, och dår, i tre vec- kor, en gång om OR nyttjat Douchen, vann han få mycket, at fvullnaden aftog, leden fick fin förra böjligher igen, och han, inom fem É | veckor dårefter , kunde til fots gå frilk hem, FS SER Styfbeter, fom komma. efter får eller bleffurer, då den fkadade delen måtte hela lån- spullas. hvarigenom articulationerne icke få tå- gon törelfe> vet »jag ockat Douchen hulvit. + RN NOG ad or Tag > | 1766. Julius, Auguft. Sept. 189 äv NRJ » ac under det vatnet fedan faller, fvet til, fom jag hyrde omtalas hafva Jå ( Anchy! lofes) och til at håfva de Contrallurer , a "tiden båras i bandage, eller annars. hållas - 190 br 1766. Julius, Auguft. Sej t. od Jag påminner mig en Dånfk Officer, fom efter igenom han långe mått hålla fig vid fången, blifvit ftyf i foten och gick med. krycka; åf ven mins jag en af vara Landsmån, fom var i Franfyfk tjäntt , och genom en dylik håndelfe rakat blifvaj contraét uti armen: "hvilka bågge: blefvo, genom Douchens tilhjelp, fullkomligen aterftålde. ”"Minga exempel yrka, at Douchen gjort god verkan uti villa Nerv-fjukdomar , fälom, Fallande-[ot, ldmningar efter Slag och i fynnerhet | Paralyfie, Ibland andra, kan jag upgafva lg fom tildrog fig på en Frantyfk Préfident, vid namn DAuneuIiL. Han kom til Burfcheit 1760 iJulii månad, och var paralytifk på hela Oo högra fidan; men fedan han några veckor nyt= tjat: douchen, fick han icke allenaft ftyrka at ga, hvilket han förut ej kunnat utan tilhjelp af någon. fom, ledde honom under armen; utan målet, blef åfven redigt, fom vid ditkomften dårifrån. 4 | b | FM GERI 2 v KAN , RSA Detta fynes vål underligt, hålft fom vi of- tare, uti'fådane omftåndigheter, förefkrifva kal- la, ån varma Bad, och vi åfven vete af be- römde Måns vittnesbörd (p), at kallt Slang-bad var flapplande, och han refte åndteligen frifk = É hulpit uti Paralyfie, dår varma Bad ingen ting förmått; men det låter dock» fom jag tror, ty- deligen nog förklara fig. Vi hafve ju af för- farerheten Jlårt, at om en Paralyticus. faller uti någon håftig feber, befynnerligen Qvyartan , PATRICK BLAiRS Bref til Doc, BAYNARD. 2 > UP) Se det af Herr Prof. BERGIOS 1.6. pag.93.anförde ae - fe FA AA RARE te 1766. Julius, Auguflt. Sept. 191 ; eller om man hos honom kan upvåcka hetta, oftark vårk, darrning, convulfioner, m. m., uti den borttagne delen, fjukdomen antingen 4 fullkomli en håfves, eller åtminftone til en god del lindras. . OrfaKen dertil år, at bloden, fom löper genom artererne, fåttes hårigenom uti ha= fligare rörelfe, ökar dens omlopp, fom går ge- nom venerne til hjertat, och faledes med all kraft drifver det onda bort, fom ligger fördoldt uti nerv - hinnornes finafte rör, hvilket år or- . en örlamningen ty jag talar icke om -den”borttagenhet, om kommer af fel i fjelfva nerv - våt/kan, hvilken torde, fom BoERHAAVE fåger, vara rar; icke heller om den, fom tager fitt urfprung af inflammation, blodrikhet (Ple- 'thora), eller följer på Carus, hvarutien åkom- men feber fnarare förvandlar fjukdomenii full- komligt Slag, ån håfver den (4): utan jag för- flår hårmed den, fom hårrörer af obftruttioner. eller andre hinder uti nerv-hinnornas fmå puls- ådror, hvarigenom Mufclarne hindras i a a- &ion och mifta fin rörelfe, Men fkall hos en paralyticus kunna åftadkommas några af de up- råknade förmåner, måfte det vifferligen fke ge- nom varma Douchen, medelft hvilkens tyngd, ' tryckning, gnidning &c. de paralytifka delar-' . ne icke allenaft blifva hete, råde, falla i fvett, utan tå åfven en verkeligen partial feber. Jag vil til bevis hårpå anföra et Rön, fom hvar och en kan göra på fig fjelf: Gnides t.ex. han- den med en ylle-duk eller dylikt, få blir hon, RR Nan förft (4) Cozf:r JAc. van EEMs: BorErHaavi Preletio- i a Academic de morbis zervoram, Tom, II pag. 12594 & 597. RN RR SN ig2 1766. Julius, Augult.Sept: Ir RY ; ROS ; HÖRA a an NRA AN nn Både SR förft het. Förtfares långre, få blir hön röd, = Rödnaden upkommer af. blodens forcerade om- lopp och drifvande til ytan af huden: och fom ÅN RS Ar all feber beftår uti en okad blodens circulation, få "har fman ju uti handen Upvåckt en fådän feber, hvilken icke bar gemenfkap med de öf- rige delarne af kroppen; utan, endaft tillörer 0 den. . Antager man då tillika för afgjordt, at Paralyfier håfvas genom. febrar, få år ju klart, at Douchen ej annat! kan, ån vara deruti högft « Sluteligen intygar ock förfarenheten, at. Douchen brukas med mycken fördel uti de 0 / Idgenbeter, fom följa på GColica Pitionum. Jag fåg den yngre Herr Doct, GrRronovius i Leiden "hafva, efter denne fafeliga fjukdom, blifvit för- lamad i bågge hånderne, hvilka utomdefs voro intagne af en emphyfematcufe fvullnad, och få flyfve, at hån icke kunde böja fingrarne. Det år väl vilst, at. han icke vann, förtta året han var i Acken, alt. hvad han önfkade af Douchen; men fårgjorde den likvål andra året få fed | hjelp, at han blef fullkomligen frifk, och kan nu röra och böja hånderine, fom han vil, hvar- om jag uti Bref från honom fått tilförlitelig underrättelte. ja ÄR ÄRE KARA Detta år hvad jag fåledes korteligen kun= = nat. anföra om Varma. Baden, och deras nytta.. Jag wil allenaft. tillågga tre eller fyra fa an-; märkningar, hvilkay under det de brukas, åf- 20 2 Ö é j j 4 : se. j ; går, bör den föras på ven åro nådige at veta. : inan Bruns>cur. | v 2:09, Om FEST Hvad Dieten ang fåmma fått, Tom vid en ant 2 > 1766.Julius, Auguft; Sept; 193 ud 3 y å M Ne K ry fr ; ö 4 | MN 0 2:0. Omni magen 'kånnes åckel, våmjelfe, då eller den fjuke mifter 'mat - luften, under de för- | fte dagarne fom varma vatnet drickes, måtte han med drickningen ej långre fortfara. Det fam=/” ma gåller ock, om han efter Dam - baden blir hvarje gång yr i hufvudet, får fvimningar eller vil dåna, <- | S AG f | J V (CR | rbis foporofis, och be- å rnerligen; Slag (apoplezie), måfte varma vattu-, drickningen å fido fåttas: Afvenfå Dam-ba- ' den, hvilka uti fådane omftåndigheter mera fka- da, ån gagna. Man låter icke heller= | ör Dp, Uti alla mo > 4:0. Douchen någonfin falla på hufvudet: likafom det ock bör obferveras, at icke före- -Akrifva vattu-drickning för den, fom år ut- mirglad af Lung-fot, utftåld för inflammatio- ner eller blod - ftörtningar, famt drages me > Afthmäte convulfivo. | 1 "> "fo. Den tjänligafte årstiden til Varma Ba- "dens nyttjande år Varen och Sommaren, nåml. Maji, Junii, halfva Juli, halfva Augufti, famt » September månad; ty i Röte- månaden brukas de fållan icke heller fent in på höften, emedån förkylningar då åro låttare at ådraga fig, för hvilka utomdefs de fjuke, åfven i fjelfva Som- martiden, löpa nog fara, RE | oe > Med, Do&. Ledamot af Vet, PE TE Sr Societeten i Bafel. = N 4 NV 194 1766. Julias, Auguft. är. Si ashe JEDP LÖSNIN Gu nga å en Differential - /E quation ef Tre edje Gradin; uu sne Ka MALLET. kl | | 7 id. es af år 1764 Hdugade aftedne Herr "Ståts- Secreteraren och Riddaren KLIN- & | a & mL pÅ Bia 2 SR FRE GENSTIERNA meddela mig et fått; at integrera y2d: ÄN 4) 3 når dx år beftåndig, shyilköri 1£en- ka finnes uti en af Defs många efterlåtnäiade Hand- fkrifter: i anledning deraf förfökte j jag kort efter at integrera den allmånna /E.quation Vd Yyssady? 3 | fom år af famma form; och fåfom jag nyligen upgifvit för andra mitt tilbud med denna ÄZqua= tionen, få har jag ock bragt det famma uti redig, ordning, och, bifogat nyttige anmårkningar "| fatnt vilat den tillåmpning jag kunnat deraf göra. $.1. Sått dy=pydx,fåår d2y—pdx (dp +prdx), | och; dy=ydx (dp + 3pdpdx +p? dx?); men om: deffa vården fubftitueras uti Xquationen yrdy = ady:; få upkommer Pp + 3pdpdx= a—1T-p3dx?, hvilken Xquation år allenaft en grad. f åndan antag dp Sprzdx, få år Apr (prder 20240) hvaraf finnes påz + 22dp + 3dp = FR Å p dp oo —2zdz" 0 Nå 41 iprdraT fen eller FE FN Nu Sr på", altfå' måtte frn 2 gig gre, « ch bör vidare integreras. Til den SÄNT Like. Juli 1us, NERE Sept. 195 d g did Sn NE Rd pe EEE red och dyr bite oki när 43 oden beftåndiga fotlernen : ; men pda | nn? derföre (kal S Sretigen dx=— bond a ÄT YR rg dre MAS dz. $. 2 Utaf föregående FR at p och »låt- teligen kunna determineras genom z, och at x kan fökas utaf p och 3; men fjelfva relationen ' - imellan x och > fkönjes icke” uti allmånhet : til at nårmare uplyfa denfamma, antager jag ES ER 6 4 hvaraf VER Ag i och e>3—1Ib6, famt je VAR TICK N arirs ad a = 2z+4b zZ+e | | bv of=re—t, fa är Bp= (3 Na Tr a , byaruti B betyder integralens correétion. På amma f ått finnes C3 FAN , om Cana | beftåndiga. rg år Apa 4 Ta Le därföre måte 2 =B4C fn Fda är BCpy= bi Br | eller rös bremill oo och om "=0, Eda? = — a? -; men NY IEEE nd a eller u2e—& ! - & 206 ög fara Auguft. see Zz + : 20c—b i mes få År Re. och få AE fd La Jä lå NR fans Jao | åes Bie (2-0 , eller yo sr TG NN 4 APR OS ER RN Bu” du NK bar ue 4 ; — L É > € Såt K pad yr ; BOR neg rr : ätt rd ; få år K Så ; er ; ro h. He IL Fadde du, och AR la 204 | amt dre 1.B2 pa ATA = (2-0) ” Så et Out denna fölurika hafva b pr c öar fina två vården, men bågge gifva en och fam- ma xquation til flut, hvilket fålunda bevifes: Låt 2=EV20F30 få är bb Ita, ej In, 20—b= 522, då måtte B och C vara olika uti bågge” båndelferne , hvarföre om B och C vid öfra tecknens brukande beteckna integralernes correctioner, , få låt E och D utmårka de be- fråndiga, når nedra tecknen. anvåndas, ärar b blifva og 2+ Hm He dar. ch 2 på 2,2 och | GA dx? | SR da or Nu år de CD av AZ 2 EEE BrCSCp, och derföre 4) ga = (de tr ma KA eb rv dx? SF ER 28000 C. Mö äl Dy då eter å oa HR 4 loka D pt. 197 > hvaraf” Dt i ärr = i ; RE FR ye ——— zZ+34+in ö z+ti+t 5h nerne aldeles coinciderände. OA SEE Ö 7 Ng eller TREES sequatio= | f MN KR Då man integrerar : dep + rd Red SP puder ($:1:]> rok: klarligen, at en ge- nera] Fquation d>p+ apdpdx = ad bpt dx? på lika a AL R I fått kan folveras. . Defsutom år — Ny (pdpdx+p? ej altfå, om TN 3 I Bydyd?y—bdy? > få år famma equation likale- d org skog genom $./1. a V6: SM Et annat fått at integrera y2d yrsadyå är söljände: Sr Esa multipliceras med: EG och my ad yd?y eniga på båda Rd tå bafver man , Em) dd? yzmy”" dyd?y +a ” eg hvilken quation år abfolut in- tegrabel, når. ENE eller om man gör malt V2at3= Ita ($. 3:33 ty man får Re 2 =imy "dp + 4dx?, då integralen cor- ”Tigeras. Om nu bågge vården af ma nyttjas, 2 dy KÖ a | hafver man: ;o ddy=3 fär) Sö da, FOTON KE och 2:0 dig blå SM + By Re FR fame når den förra drages ifra = Färg fednare 2ndy? . & ; | 198 | I 766. Julius, Avgält, Sept. 2ndyr=y ya (By” (RE Af Tikaledes om | på redig Fady3 Trdyd2y r. FFi=24, blir — DR a Sy s Ad abfolut integrabel, och dn kommer til: farm ma flut, når : bågge våtden af 7 fubftitueras. Denna method år utan tvifvel måft dire& för equationen y?diy=ad FaR och kan med lika viga | het brukas uti sy rajdyd? —=bdy3. $. 6. . Sedan man uti $. J. Fått - "Py tim Åska dy? +AdxR2, kan integration åfven fort- få ättja$ uti denna allmänna form på tvånne färt, hvilka gifva tredje och tjerde uplösningen af yåy=ady ; Nämligen: låt NEAR fi Re d?y jirtpdad bed 3 då +) ad) 2 omm my note äns 22y” der +3-0) ad i famt SÅ ade +in. 2 oa mja 24 dy. Håraf blir ; Fi a nd 1200 gör. 4 B=) RM dyt +B: är och Fall m hafver två vår den» få upkommer famma 7 xquation, icke alle. naft til formen, utan ock til de beftåndiga, fom låtteligen kan: "bevilas genom termernas Coinci- . derande, om de beftåndiga extermineras.. Sams: maledes» fått kg (å är ddy= :dvdx och - oy dv=Imj” ”vg22, , fom på enahanda vis integreras, lg Ar så | | 8.7] ; 9 | "1766. Julins, Augaft. Sépt. ' 199 3 3 ve 2 Om I Fö, få åro formlerne uti 2 ” $$. vR och Si onyttige, men efter n=0 uti den- Ra | na håndelfen, £ få blir Fay =3) äl 2472 + 4dx? =24L. By y ål hvar före krok- Pe ; fom/ ig tålke vara tranfeendental. Yr ökigt erhålles Integralen af xequation y24d5y - —-8S=zady?; antingen abfolut eller igenom de Cos RR Sedtioner, når Fä år något a Tal SSC ER j ot 8. 'Om ” år Re > fått” pasY =, ön Fu Wang Fil eler yta ka (4+B 6 fin. log. Å 4 4-By—t. Cof. Log.y').: 4 TRAMPA NAKEN K Rön och Anmärkningar 'om en midt uti en Is Kär a inpning inkommen Må åfslings mitt ; af PETER JONAS BERGIUS. Rn fur Sen äre Stycket, ETEN EDET va Nedan jag: i Förra Stycket meddelat: å om- ”fändeligt utdrag af fjelfva den ora Ölts | I : La ( ; AD A a E 7 5 SA ept. hölts vid den förledet år på Frimurare-Barn- 'hufet anftålde Kopp-ympningen, få vore nu vål -åtfkilligt, fom i anledning deraf kunde för- tjena at anmårkas ; men, för at undvika vid- lyftighet, vil jag allenaft uppehålla mig vid nå- pra de förnåmfta och -mårkeligafte omftåndig- FELET a OT TAR SR sand EN 200 1766. Julius, Auguft. Sc Sr = > Jag går då genaft förbi at någon ting nåm- na om det, at en'af de äre sne nåmligen Anna Maja, inga Koppor fick, ty få- dant år ingalunda fållfynt, likafom man ock ofta fer folk undflippa all fmitta af naturliga Koppor. Mera ovanligt var, det , at Ulrica, fom ej förr ån på o9:de SET rmpnin- gen fjuknade, likvål fick Koppe-utflaget på "famma dygn fom de andre, hvilka på 7:de dyg- net "hade fjuknat, nåmligen på det i1:te. Hår- utaf fes, at ehuru Feber-dygnet undertiden va- rierar, få hånder likvål merendels , om icke al- tid, at fjeifva Koppe-utflaget kommer på det 11:te dygnet. rt UR ad , oe Incifions-eller ympnings - fåret börjar vål' dofta kort efter. ympningen, låkas igen, dock är gerna defs art; at. på 4:des, fue. eller öté;) dygnet åter bryta up, och komma filfuppu- 7 ration. Sällan hånder, at: detta drar ut til 7:de dygnet. Men vid denna Kopp-ympning före- kom den befynnerliga omftåndighet med Ulri- cas incifions-får, at det fram på 9:de dygnet, ja åfven in på det 10:de; fyntes nåftan aldöles . igenlåkt, utan minfta inflammation eller lik- nelfe til någon riktig upbrytning. 'Så litet Jag | [ unde: reftålla mig, at något veil leps tilag fkulle få fnart derpå;: nåmligen på dygnet, la. fig, få fåker år jag ock ni om den fatfens riktighet, at, man ej altid: får ; fue til hågon Kopp -ympnings 'mifslyckande; rä vara igenlåkr. rd Den Maåblin; bodega föl få oförmodelis gen inkom uti est ympiings» rummet, för- ; llnde: mig nog bekymmer, få mycket mer, fom jag af 2:ne 1å skilt befkaffade ijukdömar, Iälkar: 'verkeliga. inbördes förhållande under” et fatalt möte och utbrott aldrig ån hade blifvit utrönt, kunde med fkål frukta någon åfventyrs dig fölod, och ej gerna nl föreftålla. mig ja är blidafte utgång. id underfökning; s fans förfta -Måfslings -Cmittan hafva hårröresfrån et Barn uti ur derfka våningen i hufet, hvilket San under, den då i Staden gångfe Farfoten, lo a, fmitra, jult medan de ympade Bars repan Ed. FAN ide 8 förutgas Ner var AE fiivannde FSL a a ve E 50 a DA å.ingen. tvivel, at ju Målslings-Åmics i lärt på forna fått fom Koppe -fmittan, lige (8 fin vi a tid förborgad i kroppen, IANan den Kjabryter til Feber. Likafå fynes ock tro= ägt at denna Måfslinge=feber verkeligen har fin ”beftåmda tid; innan den tba Mäfslinges z OO . images 2 af det. Ineifions «fåret alt til fo: gr Rå: dä Kan X & 202 — 1766.Juliusj Augift:$e materien til ytan , och dymedelft gör utflag. /At med vifshet kunna utfåttasde Lagar, fom Naturen hårutinnan följer, låter fig ej gerna göra vid vanlig naturlig Måfslinge-fmitta, ty man år då aldrig rått vifs om det egenteliga Ogmablick, fom fmittan inkommit, hvilken vål genom hundrade möjeliga vågar kan fortplan- tas, och infmyger fig ofta genom den aldra- Tönligafte, och den man kanfke efteråt aldra- minft mifstånker. Skall fådant någonfin kunna utforfkas, få fkall det-vål fke antingen vid en ordenteligen anftåld Maäfslinge-ympning, eller ock vid et flikt tiltålle, fom denna Kopp-ymp- — ning var, då man gerna brukar all sr hå up- mårkfamhet, åfven på de minfta förefallande om- ftåndigheter. | SKADE då Herr FrAncis Home anftålde i Skottland en ordentelig Måfslinge-ympning, den han fe- dan Dbefkrifvit i defs Medical Falls and Experi- — mMents (a). Lopd. 1759. 8:vo maj. Hår meddelar han hela förloppet, få at han uttryckeligen an- förer, hvad dag Måifslingen vardt ympad ; hvad ålder Barnen hade fom ympades; huru gammal den Mäåfslings-bloden var, hvarmed ympnin- gen fkedde; hvilken dag hvart Barn fjuknade och fick Feber; hvilken dag ger om JR 'ver- keligen flog ut; och åndteligen hvilken dag han var torkad och affjällad. Jag vil införa > hans Obfervationer, fom jag i en Tabell fam- mandtägit. Far RE ER RS SYN ty NS ära båd 6 Få Må 1 8 dt p ) | j : Ne åfs- : ; , d ö / 3 de AX vå SSD : + LAN | Å 2 (0) Pravo fegg RS 1 föda Å [ngn sj | s bv in rg + i flog. NN 1 soApr d. Malis / tja 30 Apr. fa fö 2 ärr sng 7 id en oc LR | gar. id.9 ) Junitj Iicter HN ÄG 8 dagar, Id. 18Junii) EN avi XT landad, Id, 9 Julii, Id . 14 Jul, å dar CI a Sa (Nu FR jag AON göra, kort upftållsing c ; förlop ppet af den naturliga Mäåfsling , fom rep mina Kopp- yripnidgs Patienter, nens | Sjuknade och |Fick måfslin- |Mi nu lr i; SR feber de ge- utflag, I ög | knterdol FN is dito] ä. 21 dito! å SN jemte koppor. | Hd Ca SAN Fn SNR d. 30 dito. rd d. 20 Maji: [4:23 dito. Id. 30 dito. / ; 4 Kv ! | v + 5 NAT EET RU ov RN IRON AN i - v ; - Wie å RE VR Grd e J / fp 0 | AA i Oo 2 i Å t 4 MN å ER al | ” Por | j SR 4 ; SJ TR [ je Ag BRING | Aa ; är ; bold ÖR oe 10 GÖ EA Ba 1 2 ; Cb) Oc I Taflbol vag SNR ållénalt, Ack Milliagen OR a leteft Nor (2) Förvatad 3 glas.” (ve) FS de cl | 7 Seg nysnir 5 . e Haft Mäfslinge fut.. Cf s TR fick den 2 20 Augulti famma ; år, er Aulors MSN I4 ”MäaGlingen om igen» med häftigafe fymprtomert å åll förre 3 [krifver en qvarlåmnad Måfslinge-fmicta från ympningen, efz AR ter Babel fick en Parotis efter I M Ma, I.e, 2.280. (8) Tagen af en ympad, I ja Tjalla JR d.20 Maji, id. sdåito, d. 22 dito. 5 3odito, > Utan at då någon Måfslinge- « epidetnie var, hvilket han - äfslingen med nysning och he» RR & ; RESTER 3 Ä | KJ är : | 2 rv NN 5 2 är i; I dd a a AR i po i Jn PER EN d 'N ss j 11: H a j 3 i Å É - f (då HR Tål; at ks ymp vadet f del (EL och dels vid bör än af et 7 dock. förfåkrar of$ bemältt Auétor;- | af. deffa och flera förfök , at f dåre: mål h dt på "det 6:te dygnet. Mifslings- -fmittan måtte fåtedes behöfvå denna nyfsnåmnde tid at ligga förborgad Ä bs: vip > innan den Hinner: öryta Ht UT FEbet VORE RET og ON oa Vidare kan man häraf dea at Febern fre eruptionen råckte olika långe, ty hos en del. kom "detta utflag vid flutet” et der andra, hos/ en de GW på det ar djes och hos” en enda drog det” ur ul det fite dygnet. ina ART dag > Aldeles det Tanivdasklger i åfom, nu af min upftållning fynes, vid naturligen. Metan alfs- Lin é a, AS a kan 1 $ledés: ab frn eh jen, fa ning, få vål i följe håraf, fom ock af andr rön, at åfven Måfslinge febern har fin vi tid, innan eruption, € ler utflag fker, hvilket i allmånhet, händer Pi, 3: dje- dygnet inelufive” råknadt, rs Hvad. ru ae Ta torkning 1g eeh NE vy | N fjä edning af deffa Rön och furlitter. tror RN med vifshet kunna påftå, at den Måfs- fittan, fom fick infteg i mitt Kopp- ad: Den. förfta fmittan, hvilken någon er korna tfåfom ofvan förmålt år, med- jelkva ,ympni s-dagen, har förmodeligen in- $ Ze PTE ån allenaft Fohanna och Anna aja. Ofelba rt har federmera famma folk et par dagar derefter åfven. ditbragt den .Måfs- ling, for i Fan. Peter fick, Kan oc k vål håndr; at de, jämvål fedan likaledes ha i [mittat Stinas Men. icke kan jag fkylla dem för at ha fmits tat de .3.Barnen, fom 'fift fingo Måfslingen, nåmligen » Lifas Maria, och Ulrica, ty de hafva kert blif font lspigmee inne i rummiet ja Fos | : ikna år ENS 08 bas år Miling. Å ty iKopporna a afftadnar 'merendels all Feber he ut v Y äg a RE 0 3 flaget. a . dr på FRIEND ; hunaturligen fmittade Måfslingen, efter sarum, blifvit fAere fårfkilde gånger te, det. jag tycker måtte fkedt ungetår på ja drig ån fedt' någon af yn der dn 0 ågt ör Täga vet Hr okt iagt RN vilfe, då ja påftår, at ju fvårare Måfslings- febern & å ÖrG eruptionen , defs'fvårare blir ock federmera de utflagne Måfslingen.. Det år åttninttone! Find atrjagn för min del aldrig kan: På ige : gon lindrig Måfsling hafva fölgt på en föregån- gen håftig eruptions- feber, "Således Wörde ock tvärtom kunna fågas, at ju lindrigare Måfslin- ge- febern före utflaget år; defs KNdrgareeRA ver fedan fjelfva Målslingen. Ve RR Änfkönt Måfslingens natur tyckes geme På ali I gen vara at klafa fig med fitt' urllagy få har jag dock ofta nog tydeli; en fedt få våldifere te fom confluerande Måls slings = forter. -E den förra hafva anti mag inga eruptions + klafar va- rit, utan blott fynts något röde fnaffel tune 'kringfpridt;, eller ock /ha deffe klafar varit gan- fka fimå och gleft fpridde;y men derem den fenare, eller den confluerande; har hela ytan af kroppen varit med Måfslinge- utflag öfve gen> jr, til den mångd, at utfeendet verkeli- gor JIknat Rofen. Vid fiftnåmnde flags Måfs- ing år altid Febern rått ftark, pulfen full och hög, hoftan, nysningarna och andra tilfållig ter fvåra, och påfölgden ofta' bedröfvelig: Dt mot i den diferete ”Måfblingeh vet jag mig heter. OL Vid Fobannas Kb por föreföll den. bef VI nörfiok; håndelfen, at VMätslingen, fom hon fc före Kopporna, fköt up dem hela 8 dagarna bortåt. Man fer” af Journalen, at hon blef ympad Wag ång fom de andre, nåmlig; en du + Maji. I föållet för det hon då - Ftåg "PEPE we fald Augult. Ser an, n öptokAöa Leg Maji, få fick hög MiG: ern dagen förut eller d. 10. Måfslins 1 hant fedan ej liva aldeles torkad och af> jållad förr ån SH 18. Maji: | Då hade vål ock, ef eyidonyyenliga: ordningen, all Feber dermed ordt uphöra; men få gick det ej'/hår til, ue tan dett Barn hade en beftåndig feber, med tundom om aftnarna påkommande, exacerba- tioner , altifrån ' Måfslings- feberns förfta början É pen 10. -Maji til och med d, 23. och 24. 20 sng mA hade flagit ut; och ifrån den och: hållet utes = > jr RDR Imedlertid hade mot all för sd Sfven Fri rie- | 2 in. i fpelet,: fom, man den 21, 1 ble £ va fe; och hade fåledes nyfsberörde flåndiga feber- rörelfe hårrért af 3:ne fårfkils de fjukdomar , Måfsling, Friefel och Ko por: N Ny i 3 Jivär. för fig nog betydande, men fårde- des åfventyrlige, når de få tått och utan uppe- håll fölgde hvarandra. Det år ganika rart., a fe gon Patient inom få kort. tid tå deffe 3 exanthematifke fjukdomar, och derjåmte få : lyckeligen genomgå dem. (i « > Men at komma tilbaka til den" ofvanberör- de håndelfen med Jobannas Koppor, få år den -felf befynnerlig nog, men dock icke -Herr Prof. D.ScHuvLrTtz (6) meddelar : efter D.: HostY et exempel, at Måfslingen in- fann: fig på et Barn redan dagen efter Kopp- ympni gen, men; öaktadt detta fkedde få ti- igt, likvål fkör up Kopporna ndå til det 6: te dygnet. efter inoculationen. Han. anfö- na len lr OA, FR pet NO Berdtrelj a om Kopps Japaner, p. 15. not. B. 3 2 n kunde man förft Tå ågavat febern blef lör Cd MN / På ON I KTRS | å Å " [rd i rer fedan et annat exempel utur Pbhilef obridged, at :Målslingen, fom flog, ut på 8:de 3 / u PER, SN FM z = FNS SE dygnet efter Kopp-ympningen, ej iköt up Kopp- ORON utflaget mer ån bara 3:ne dygn öfver den van» e liga tiden, få at Kopporne ej kommo fram förr ån på det 14:de dygnet,då de annars had fla ut på det i1:te, ? ör SR ek 0 RATAR ERAN ANNA SR. FÖRR od ANN Nå Å NN AR. SERA | N Nr HE TUUSETEA, ERNA ÅREN AMRA EA NONE NGE. (AN fö / bd Jag har nu fkålig anledning at håraf draga ; 2 bordt den allmånna flutfats, at når Måfslinge - giftet upvåckt - feber, innan Koppe-giftet hinner fåt= det Kopporna til defs” Måfslingen: hunnit förbi. a ÅL tee sas een TR vr borda Ne ar GL ARE wi Vien fö annat fått förhåller fig Koppe-gifs 'h RS NE ag” h tet, når det förut tår komma i fin riktiga rös ING h ( d CC 7 7 GRE V'| VU N 4 [ Fi N ' Lå Å i | RR å ft Få vd NN | ' BB rr 45 - | 12661 A Sept. 209 ,. Tv atius, uguf Ser LO NK ' h |! NV . 1 jp uty En tändas br jag ej vet ICUus - förr skar at få fe.: Men oak- bag rs Sälg giftens upväckta. fe- rar 3 Orö: v färden gång, få var n mårkvår- igt RAR ide et hos den Duka: ej var fvårt, pogsinaat dk vål logs fom utflaget gick elt ftilla och lindrigt, Denna fålfa ; Cafus- nen åter tjena ning til en annan Henlinärkasnds nåmligen, at soppe » giftet ej lärer hafva famma krafe vice utan at den likavål bryter rut, ånfkönt Kopp febern; redan. AAead ; jas at detta ed ke. på enär famma” Rs får åar en) Ak de j& Lä KAN Nu då pt po eg 008 Sd ba ANY följe yenen ymp- ningen fkedt, hånde, fom Dag -boken utvifar, den os förändring , få fnart. Måifslingen kom til nitbr Itt, at de helt och hållet torka- des, mossan förut kunde vara uti båfta fuppu- ration, - Sting fick Kopporna fin riktiga tid, hincifionen: fuppurerade på henne ”ganfka | ve oe var; men under detta fick hon Miblingen> hvilken d. 21. Maji hade aldeles it ut. Strax famma dag var ock Incifions- fåret: aldeles. torkadt. Likafå torkades Incifi- ons fåren; >å alla de andre Barnen, undanta- gande på Jan Peter, hos hvilken, fom förr fagt ar, 208 eruptionerna fkedde på en och fam- ma dag Hos JFohanna, fom fick Måfslingen fra at det, fom liga flytande evacueras, fradnar ge- raftade torkning qvar i kroppen: 3 u etik riktiga Koppor, utan, fom van- Hide ympningen, federmera denna vig nand plågar verkeligen utrenfas. Sådant u Journalen hafva -håndt hos flere af des- äte förkt nå sön depos efter- , och at Lifa efte ck böld, 1 Mignskorkuile, få mycket mer, fom hvar- , a sork oh et Å Nr aa ingo föppurera, med någon fla fåm a efteråt vordo befvårade. g ; sök KR NAR FN Slutet/ipk MEn: blifver alt(å eka at Oman, vid en Kopp: -ympnings anftållande, bör bruka all uptånkelig förfiguighet, fårdeles. når någon fmittofam öde år -epidemifk, fom kan komma med i leken, och at man då hel- ad bör upfkjuta hela ympningen, ån blottftål- la fig för en bop åfventyrliga föl sn Horan fom et fatalt ke ber iydomate möte: Ra Kro Maka SN | Ware CR Y | 4 Vv ft k Pr 6 vy 2 v UM RANE x Ö Jc 3 N SÅ i >; SR i - « kila , FNavibiligrvis bör man "föreftål- annars bår genom deffe Ci Koppe- gift, fom ej kommer > Barnen, ty at. Stina blef 13 elåndig ifver jag intet: annat, ån ck = fårets. > stövilkie Incifioner - t FAGORA VE ENTUR APA ENL | Mutant Publicus" vid Men i Ve | J y NL VR PI ; a ON SR er yr He 18 år en. Machins värde fkal: 7 jämförasy böra följåtiden se (el u fökas.. IL de sOm i Machinen -fullkomligen - en tjänft, hvartil: den” år åmnac 0 den år fimpel' eller ej alt för kon mnads :0..Ö SS config: —3:0, Bor drar: ringa koftnad at byggas och brukas. 40. & Är vig i bruket.: $5:o, Intager hi 10. "Gör nar verkan: 7w0vw Ej u ider bruket kän | Nor i bold pkar Ej år! på något ätt åfver tyrlig. 9:0, Om den år: varaktig, famt 10: Kan tillika tjäna til flera nyttiga bruk, Den Machine, fom båt fullgör alls deffa vilköry: | ed utan att anfes: för den op mg | vå bib Le KR Ia . a urdi Xx Derma, Tilbka mid Be rif ni och Ritning på C 2 ae Er fa Ex Fre R, rg Ena medel bepddr. | ( KEN (- / 1766. Julius, Auguft. Sept; 213 24 Hurwvvida "min nya Luft? pump, fåmförd 4 med TRiEWALDS och HäALes Våder - våxlinpst inrättningar "på Skepp,” håller deffå pröf,-må dömas af följande Ritning och Befkrifning. 433 (OMTab Vi Fig, t: vilar Skåpets eller Rum broker fom innehåller "Machinen; yttra ttfeen- de, dårvdér är tillluter. 2 Pigvygodet förmmay med för ktildea Våderstörs Figig.t det fans ma, då döfrarna åro öpnar” Machinen i förelfe, ock” Bålborna "til: hälften uplyftade, = Fig:r4g: det fänmmag utan dörrat och huro ”Bålgorna tår dbrds Cjuåro i röfelel Fig. s, Väderslåc dan Mild ifrån Bälgotaock Rör, medobålen - för öfrar Bålberb oc dervena Röret. ' Bigig. inre befkätfenhetén och indelmngen af Våder- lådan 7; medihåtet ; hvartil nedre Bälgen fkal:pase das, armerde" 4 Våder-luckoriia: "Fig: 7. Vådere lådan, tittagen utur 'Skåpet' och fatt: på'et bord; med öfre Båilgen och bägge Rören: : Fig :3 en Bålg föndertagen: "Fig: o.renafoSkåpets 4 fidor;' med ”fina fognmpgar: och fkrufvar, rat - vifa,huru det lått kan föridertagas och åter hop» fåttas. Fig! io. öfverfta delen 'eller toppen af MIM med Blocken hväruti'tågen löpa: Ioma 2 Denne Luft-pump har 3 Hutvud -delar och 3 hjelp" delar.” Hufvud Zdelarntcåro 1:0o: en Trår låda, afdelad i' tvånne rut "AB; Figv 6.0 210. . fyta föra Buckor; a,b; c7dy Fig 6. 3tov Bål per D, Fig. 3. "Hjelp =delarne åro rig. Luft" rören Es; F,; Fig, 2:20. de tvånne Bloet ken 6, G. Fig. 2, med fina tåg. 3:orSjelts NA TDRapet BIE or APOR om Blob Hd > Lådan göres hel tåt 'öeh fimipely" af Furia tller antiät "trä," Den ål26 Geqmetrifka Fot Rn lång, AX Ka UREA LA nån OJ OANGT D Va ER ANA FR SUMATRA NS er Ni NÄSTAN EA ; ARA på i | ML rå om och. 4 tum bred blind vidyip als Lå fot hög. Alla defs: motfvarande- fidor: åro imellan” parallela, Mellanbalken. ER -Fig, 6 delar Lådan inuti långsefter umidt. i tu, och är ; skade åp NAT På: Lådans fonal é fi dor Z k På 6 Pra, ERE . herbred ; i tort: trå Gå der NN at 1 sa Yne fa hvarannan, at förekomma, det de ej AT krö- ka eller flå fig vid påderse kring r giftna. Bålgornas bottnar 'åro likaledes aflår Bebyrs kant den ena fidan.2 fot och 4: tum,” d andra-2 fot och 2 tum. . Vecken göras af fina Bok -fpå än eller bråder, fom fåttas tilfamman med mållings- krokar. eller” gån järn, och: öf- verdragas med tunt Skinn, få dant: fom bruka til Orgel» bålgor. Om de gå åfönder ller: i; om= ma i olag, kan hvart och et med. draga lim och nåmnda fkinn eller fin våf lagas: I lif, vande vecken. på hvar Bålg få många, fom bes höfvas at höja Bålgen vid pals 2 fot, låat har kan' innehålla 20 Cubifka fot luft At de må bli defs frarkare, kunna de klådas öfver med ”Betgatnenr. Hvardera har i bottnen et aflångt fyrkantigt hål, 0» Fig. 8, hvarigenom de haf- va Sd oem jä dra war fin nike a Vå "18: 3» 45 Olen an SÖN Våder- rörer dråe "Cylid Irifke TN så våf. V trå band, af hvilka det ndra, få at rören genom deras: nanfogni Sp AR förlångas | efter behof. uften e må trånga fig: igenom våfven och > 4 öm trykes den med något lim, klic ler dylikt.” Rören kunna ock! göras a ; sr be ämne, allenaft D Diametern det utdr e röret blir 8 tum, och af det dragande 4ä tung) om de 'årö' Cylindrifka -el- ler af famma Aten: om de tå annan” ka imade s sn innehållet. af dragande rörets Öp bår hafva en vifs proportion til qva- AA neksllet af Bilgens botten, få at, ju ftör- 2 eller puss bottnen år, defs ftörre: eller min- dre bör -qvadrat - innehållet af dragande röre ”öpnit g vara. Om bottnens qvadrat år 70 30 » Jens vara 98. Uti den Machine jag lå- tit förtårdiga för Skepp, åro rören af. Buldan', tåt- gjord med Drag-lim och Hvetemjöl. De förhålla f på vål, och kunna beqvåmligen KoRee Te elfva Skåpet, når Machinen: ejubrukas. kun 20 Bloc ken: med deras tåg tjäna at med låcehet. a Bålgorne, hvilkas lick åro fammanbundne. 4 tåg, at. når den ena Öpnar fig, tiltåp- pes der andra: fe Fig. 3 och 4. Jag har dit. fart 2 block, på det Machinen' må, når det - "behagas, kunna "hållas i rörelfe af tvånne Per- "foner, faftån en enda år aldeles tilråckelig. fer lustar år gjordt, dels 'at fria Machinen får - tutvårtes åkommor, af Vatten, Rottor, Dam, m. m dels at den vigare må kunna flyttas. Ar fr | ej Ej vatten må röta fjelfra” fkäpet, ka vodet- fö verdragas med tjäradt lårft. vv sö Pär Den hår föreflagne forleke på fachinen å lagom. at på Räng- fkepp göra badig och ; verkan; men den kar göras til hvad tftor fe fom åftr ndas, efter behofvet, allenaft at fkaps naderi och proportionerne: imellån älla defs de- lar i sakt tagas. Når en mindre tel ar EN ; höfvess kan en Bålg göra: tiltylleft; fc å hat tvånne Juckor. SU SR Ed ER OR TN ST SA EAA RME å > AF föregående befkrifning är lättar: fe; på hvad fått Pumpen verkat Når Bålgen'C, Fi ig oo uplyftes, drages' D tilhopa af de” 4 -omtaltå. tågen: och når den förra faller thop affincer -Böv tyngd; öpnar fig den undre åtven af fin tyngd. Når den öfre GC. lyftes: ups faller oden Om? ifvande hiften ini Röret Fy eller uisö nin ren NM; Fig. & s öm röret -OpuGr vidtåftadty öpnat luckan bj: går dårigenom i mn uti: den: jr delta Våder-lådan,; och dårifrån in i Bålgen, hvaraf luckan 4 ftarkare tildlutes. - Eimedai den undre Bålgen nödvåndigt dråges Kero: er den öfre uplyftes,; få utdrifyes. den i D inne flutne luften: in: uti den: dertil hörande afdelnin+ ' gen: af wäder-lådany öpnar luckan ec; Her och går: tt genom. KPP av acts velo Når äter. Bålgen D- nedfaller y;:löper: den ytt Häften på famma fått in at fylla dens; och öpn luckan &. : Imedlertid dråger.c fig fora och drifver ut. genom luckan : d, Öpningen M och röret £4' den luft fom inkommit: ; genor Juckan 6. "/ARfå drages luften ouphörligen i enom F, och utdri veg Eek Ey få långt SKEN gär, ÅROR SY RER DNE IDA 0 Emée an' Bål arnds löken fordrar met ån I Skål g hyr kan en karl beqvå mligen ee: Hånges en tyngd af ok lan an tåget, få skan "karlen smed första låtthet t göra tjäntt få långe det behöfves. ot ruket af denna” Machine år lika få enfals digt, fom. defs rörelfe. Vil man utdrifva för ft uret: rum; få fåttes Machinen dår »dårtil låmpas allenaft det mindre råret et:-genom' någon Glugg utjagar den e- sdaka luften, - i hvars ftålle god och hålfofam duft gel Intränger fig genom: Tuckor eller sandra Sning et. famma kan ock fke, utan -at en. in våres: i rummet; i det allenaft det ide, röret £ införes: ty når Pumpen utans röres, utdrages den fkadeliga luften, > Frifk od tduf kan likaledes på tvånne fått inle- RN drifvas hvart man behagar. "Vil man tta luften i rörelfe ur något rum, not n förbättra. honom, få färtes pum- pen dår in Ahgråret. där behöfver inter; AR ån en ee Luft: -pump. håller alla: ad ae ag Machine, lårer ej behåfva vid- sbevifas, Den fvarar fullkomligen emot RR We vr let. är. ganfkä fimpel.: DE koftar tet.at låta förtårdiga ; ty en fomstjänar tildet Örft oRangefkep ; och Har:6 6 qvadrat «fot. HW bottnen, kan ej komma öfver: 18 Ducater. En | mindre at brukas i Sjuk -ftugor, fänghus:m. Am. kottar, ej mer ån. 3 Ducateri i Jag råknar håricke 'röten, fom efter behofvet långre och kårs re, gjorde af gröf kliftrad. våg ej kunna kos 4 NERNGRRe Bruket fordrar ej heller for kofte v MV ; gg had ör) das emedan Pumpen kan hållas i i rörelfe af karl, med. ftörfta låtthet. -Defsutom år: he fkåpet med alt tilbehör 1å lått > at det kan bå: ras och flyttas af en eller två" karlar. Machi= nen intager litet rum, ty fkåpets bafis. af den ftora år ej mer ån vid pafs 6 qvadrat fot. gör jåmvål på kårt-tid fin verkan, ty b Bilgarne kunna inryma 20 Cubifka fot luft, och göra tjänft 40 gånger i minuten, Ka at H hvar minut utpumpas 800: Cubifka fot luft, altfå 48000 i timen, hvilket år ungefå lika med Hål-fkeppets Cubifka i innehå I fr råknas. vd f$0000 fet, når det år tomt. fka rymden af Corridoren år vid pålar hälften af Håil- -fkeppet: dårföre kan luften mycket fnatr mvåxlas i iet Rang-fkerp Pa når det år tomt, ån narare når det år laftadt, emedan dår då år Po luft. Om få fordras, kan man bruka tvånne Machiner, eller ock en dubbelt förre. Vidare kan Mackinen ej lått komma i -olag, ty den år fimpel, af fådan materia och få fam: - manfatt,; och defs rörelfe få a faktelig , at ”ititet. gårna kan gå fönder eller förfalla. Om ock något af en ovarfam ftöt eller elj ft (kulle för- dårfvas, kan det fnart lagas. med liter våf (her fkinn och drag-lim, Då machinen ej bruka förvaras alt tilbehör i det låfta fkåpet; fom jr tes affides dår det år minft i vågen eller hin- derligt, Ingen olycka eller olågenhet år at be — fara af denna machine, emedan dårtil nyttjas hvarken eld eller vatten. Ändteligen ökas mar chinens vårde mycket af defs mångfaldiga | ta vid flera tilfållen ån på fkepp; nåm lig Å renfa luften. i Sjukhus di Fing-huty i Gruf- vor iF ” 12766. J ins, Avgå bySept. an or: och: på alla andra flållen> dår våderevåxs inp tarfvas. jr » Följakteligen ”har detta påfund | de förmåner, fom kunna begårass — = man » jämföra min Pump, sd de af i TRIEWALD påfundne vådervåxs | få hoppas jag at min fkal halväköretrådet. Hargs Ven onftig, vidlyftig och mycket fams= tt, beftående af 8 hufvud-delar och 10 « del ny och målte åndr 8 til formen efter ftållen och tilfållen. Hvardera intager in 60 qvadrat- föts rum i balis, och I om Ninge hn Ttfordrar at de altid fkola Vära två, fv $ 120 fots. rum, fom Er Hal gånger ån det min åfkar. Efter Tubifka ryms go cili imellan min och hans i 30. til 200. Ventilatorn målte tiftas på ermineradt ftålle i fkeppet, hvarått uthuggs ee göras dårföre: För fin vidlyftis Me endaft ve på flora Ikepp. dubbla machine ej har mer a fra ff tjänar den: icke ät drar + fmaå » tår öga och Jån; t. aflågf i a tid inga rör: Voss sing min Sa 4 ER ut dö ia SR 1 Mitte . t, NAR sv N a JUNE i ) Må vild dd 4 RSA SEE 9 gl oh Vr FÖRS ER oNgr i ål ”- 5 SER ade dd ov RR Be ba ÅL d PA NT så. € PV R Lä AR bd a AR É LA : « AQ i; - ; Kä N Fu er f FE NN w han. $ A ta å KA or d , EV Än ox LIN Mm ; a Sera Cl ana rg ; Så +: Se äh ; yn Ra Sfaing » ; ip sfalboren a utg fas ven - 197433 + kallad a Deferi Rription, of Ventilators, Nigon under- EE om def. befkaffenbet finnes i Kv Vet th RN väl ” AV Feb Mart. + 7 S7: T på vw 220 1766. Julius, Auguft. Sept. ”acktad defs ftorlek och koftfamhet, allenaft 18 Cubifka fot luft i hvart tag, efter 'Aué&orens egen utråkning ; men min lilla 20 fot; hvil- ken ock går UM eller gör flera tag i mi- nuten. En i bafis få liten Ventilator , fom min Pump, fkulle ej innehålla mer ån 2 Cubik-fot luft: dåremot om min Pump gjordes få ftor i bottnen, fom en Ventilator, blefve den” förras verkan til den fenares, fåfom 200 til 18. Skil- naden i koftnad kan, ej annat ån vara rått an- fenlig , 1å vål at förfårdigas, fom at hållas vid 'magt; hålft Ventilatorn år ganfka kinkog i bru- ket och fnar at komma i olag. Til alla an- dra behof, ån på fkepp,har min Antlia famma företråde, når ftorleken paflas efter omftåndig- ' ål Få sr NG NS Ä , TrRIEWALDSs våder-våxlings machine (4) be- för LZ Huvud” delat fo HAR rmAN rese et. Vill om en myckenhet rör, vål 32 til'antal lia år jämvål mindre ög ån TRIEWALDS; ty den förra år med hela fkåpet föga mer ån f, men den fenare/ 6 fot hög. - Håf=ftången fti- bk dip | + | NRA RR RARE are ; ; (") Se def; Befkrifning i K, Vet. Acad. Handl, för år 1744. (ÖRONEN OR RAIN med ina. armar sa högre & ån I äpikinet = i karlarne behöfva ock. nog rum, om de ; fökavbers med. nödig. ledighet. "Skilna? men TI EWA Ds, om den vore af famma ba- sina lenaft fr fot, emedan den ej höjer mer ån. I fot. Om åter min Antlia gjor». S lika ftor. til bafis, fom den af Herr TrRiE- FALD til rr föreflagna, och alt annat I proj yrtion ; a len fenare allenaft: håller 27 Cubifka for luft. (då Ag RE AS UN Be me in Fr "i förviflad, ae hvar och en, fom kånner Ma- hiner och för rftår at pröfva deras mer och min- NE 1 8 AJA fördelar igenom flera i förftåndiga Måns når- i” varo anftå da förfök , blifvit beftyrkte, år i alt affeende båttre, ån både den af Herr HaALEes > och ry af Herr T RIEWALD påfundne, Med Surt- san NS våderv xlings - inr åttning kan och bör min. Pum p rätteligen ej jämföras, emedan de ro bi öde spå helt olika grunder; men min ipila blir egenteligen den, fom bör tåfla 1cd SUTTON. Sedan jag den befkrifvit,låmnar R 000-100 0 Cr FSE ANS ä verkan rönes. båft c dåraf , ar båg e Bål- T Pump innehålla 20 Cub. fot luft; db vil ej 3 läpgr uti ån förtiken, rg dr | vårde, fkal finna, at min Pump, hvars Songl, Vet, Acad. at döma, hvilket af 1 Lå gen. år i allmänhet. der. igen | ev ) vullé den förra. inrymma 108, s a V/ ria FIT er Rol bug Fre an= V fenlige Slagg-varp, minnesmårken efter fordna tiders Bergverks rörelfe, Sådane åro va : ven vid några och 49 gamla och öfvergif ne hytte- ftållen vid Atvida- bergs Koppar rverk uti Öftergörland, I mening at utröna, hän vida nu on nytta kan håmtas af deffe Slag FR ; fökte jag, år 1764, under. en refa til Atvida fen Grufvor, hvad halt i Koppar deffe Slag- ger utvifa, På åtfkilliga ftållen göres flag, til ; rä Rn få ådant Ae at rå utan RS Sårlk NN äg RN 6 (OR Bella Md älv ar- (måltningen, I anfeende til de fednare, lårer följande förfök vifa, at Roftning Lär nyttig: men hvad betråffar Sulu-fla Agger, kö | torde RE komma På. vidare utrénand op halten i 1 dem egenteligen beftår uti Si år [ körn, hvilka a med Slaggen, och öm” på anse oo Af gamla högarne, Pikes re 18 lär ÅA rs ROR Ir elr åt(kil- je: ge stycken fönderftåtte och 24 centner deraf "Denna Slagg blandades vål med fint Kol-stybbe, lades uti en något ftor | fattes uti Äfkj an." Varma kol lades och utan blifter ökades vårman fmå- wvarjåmte fråndigt rårdes i godfet, och | virbej ua be efterhand lagt i Digelen. sedan fattes lös Tåck =digel öfver, och påblå- SI HE NR BläBera:. d | årmed upphöårdes, och elen, fämt åter: påblåftes, fom alt ades uti g å 6 timar. Slagge run fårg, i fåller den föra 1 eller fvartaktig, och vog 22 cent- r; hvarföre den förlorat under foftnigen få procent uti tyn; PE RE AE | sSoMleditilläites: ac 6 centner Svafvel- ki från Vv ÅR NORR hvilken Kis förut hål la något K vega fmåltes den ren uti tvånne profver til Skårften; af hvardera, med tilhjelp af något Borax. rhållne Skårften roftades til en del, och fmåltes med Borax å nyo på concentration, hvar- igenom-ti fammans århöllts af ofvannåmnde Slagg - och Svafvel-kis 34 centner Skärften, forh ro- frad och proberad , med vanlig Flufs til Koppar- Malmer , go et ”Koppar- -korn af 64 markers Et, fom. utvifte Blaggens halt vara åå procent (köppar. > SR shuru: detta åke vat. nå ot enerelt prof, 3 u ofvannåmnde Beg å at med f fäkerhor 'ö i an rg I kan äär på FAN billi uti PEPE RER Pat anftållas , få fynes dock detea.s förfå Peng tjäna vidare upmårkfarhet och utrånande vid fora fmåltningen. Shggerz fom hälla 2 4.3 pro«. cent, löna fig väl.at upbruka, nes på kol och Kifer för tilfarts p och dårvid: år, enligt afvannåmnde : ög FR TS ge ping Hända kol- dun a ugnenz väg når ed gång fin» : förfök, : ec, nr SE sb pni vara pen lp förar år för . fom; med: Slaggen å år: förenad , "år nåftån fom: et glas = form, eller ambigerar imellan kalk- form och glasaktigt lynne, och at; den -genom roit= ning med Helan vs blir mera fkickelig til res duétion. ' RSS RR 1 Mr (Te På detta få fftev: kllön åfven, med mera r slöa ån tilförene, halten! kunna utbringas a Slagger, vid andre ådlare :Malmers flälnings fåfom af de Slaggvarp, hvilka finnas vid gamla Silfver-Hyttor, fa vida Silfvershalten befticket pj uti en f Frglafad Wkritall, Espen nen Koppar. oo ORBERN "BERGMAN. äv ck Cledan' min: Rfbsnöling om Norlke högd » lifviv utv RK da Handlingar in- fördy | AE n försjäna upmårk :. 0 Båg + utan afvikning & åro defss CC) nde. värde. Ryda Ta ÖRA - é wu ROR SN AON a ik AD dun vn ( dd NS e bilares . UtiGazette'Litt: del'Europe = må imanen n i Liffal lkel nd af anta ses types Bag vas ön säjer förra ftållet, få finnes eli ga afftånd rat jorden 28 mil, kunnat göra upmårkfamhet, i e fyntsisO högt, hvaraf högd i det minfta varit 41 mil, och > "för dem fom hafva 549. 27 Pol- Så urton fåg ; Herr SWINTON i Ox- ; Sfven detta? Nor Ken sä fom fes. ar Phil. nl: för 1764: Jen 29-Sep hån flontpörada. Tidningar finnes åfven; at Jefuiten P.A. Lionesrt från kl, afton til midnatt dfkådat et Nordfren i Po- Kl, IX. rörde bigens' öfre kant y uti flera irlvagnen ; fom. då nåttan var i fullt Norr. Pol- der ärsvid pals äl och y år 359 ifrån Po- bs len, NM rå 3 SEN fv SAN 4 Nr i 4 ” NM LÖ gl X Pa ; w AV JAR ” 2 Rs 4 2” FÅR I AA 117700 a h bl SN fö : j ” Nu [I | V | , - Defs vidd. befants 609 och bredden 830." f eg ment var inuti, Kring kl od rn emor Zenith es AN ; ; AN Herr) vsLexn mig tilfändan Dag! 0: > få i far z : ödänta Re rocane deg fund på der denna fkapnad vifte fig, « 1092 | nörd akt, eller ock torde åmnet vi 6 LENE sd an bordt fe den, nåmligen: ek en 6. 42k4:50 | grader, varit få på Jarre at pe SP föreftålla. Nn tyder vsk SOA He seed i 2 Å . 12r Gc | kh AR JA Såbva Gåft; väcå rd 4 ierdi våg Upfala: Tr arogård > TR sings Mid Al rades molnen 5 aft Nordfk s-flammor anmdrktes fom flrdckt? fig emot hufvud -puniten , jutft fom dec ungefårligen vilar fi för Herr RR > "Antages den i Pofen fedda båg mn vafvik: ning, fom hår utan gr SR W | dh 7 finnes: genom Myr; a än Pofen « en ja Irma pc Ka Ä6. ÄR pik | gården, en fr var 409 er borizonten, Ja något litet lågre uti Upfala.. I anled or bård inhämtas, at den varit ungefårlige 0 21 mi jordbrynet; famt vid Insfaant > UrRnOR: äg dem si bo under 8239 Nordlig bredd, oh 176f- den 16 April. Kl. X. och något mårkte jag i fekibad en ia PAN er fe bv IR SEE SEN Tay Era - 4; pun& at blifva.klar, PLÅNR hela er Kongl, Ob är m följak eligen var 23 mil ifrå ifrå nfå da Nordiken, den SA ju. S a eva til: amma ock m; cket Örre TN AE tider 24 Sept. 17650 nån Ar förta curiofitet j jag hår Rdr Mineral . famlingar, ir Brittifka Mulc Sådane De fkoöla vara komne ifrån en årts ftoörlek; om de se eken, i åro hel af en kråft- ften. Fårgen år grå n icke for; men egenfkapen I vatten klarna. Förut å är han fulls SN men lagd i vatten, begynner > NOS SBR ERAN tens-fårg. Den Ven in NRA kostar 4 200 Pund Sterling: och-efter ' en åf idem budit "Liynes.v älska jag kunna av. van ar fpecifica tyn ngden af lika torde få underfök öka defs I en ven End ang rr dej jag färdhe dé Die ite PERL : Pg pen SR bårdheten fel och ic e be- > höfvactro Stenflipare, "har jag. låtit flipa fmå ftenar i form af Grafftiklar, en: af h sd rdera d - måft bekanta flagen.> Detgår a ör behåndigt med deffe, mår de fåttas in i sKiteg atvg ön 3 rofven gradatim , til ar finna förhällar det af ke hirdheten frenarne imellar in. KÄ sa En /Eritc furen sl kneg jag af Gemi ma om nit ÖF ver, fom kan, delas med. Min. Her fa 6 Saphirer ME Sexiga med Tex-fidiga fpet: ar, oft Ugytkrni- & dalifka med fpetfar 4 båggesåndar : dels m + orena ,. hvita eller blå, och dels klara blå, gula. | grönaktiga och. ofärgade; en del ock opalice- rande,” Babiner. Tag öd fere får gor slacker Smaragaer 13, 6. (idige, platta för åndarne. 'To- pafer Here flag: fålom. Ceplonfke. Diamänter (NB. deffe gå flipade ofta. för Diamantér och åro rått vackra, men jag har underftått mig rangera dem ibland. Topafer) : Fagooner , Orientali ka, egen- teligen f å kallade: Topafer : Brafili k Topaler, | ad gröna (Aqua Mariner, Cryfll ter) Peradeller > u Byer kölkle: Mån- om de: få råk« Ky ; "fom ofta sh mått för Vaate-Sa- hö Bruafilie iftone-och Ce Li 0. t ftaller ifrån de eg | tdenr fr bocker eg mod "opal ; fom é mera haljrakväbic bara Com- é 4 at: Döc DE Nive RNOIs ar ja gsat.ja har den: råtta, ;variauion mja Han år å ät > har fått honom rå. re Stenf Hö cdgmerrd på honom, | t:Honom vål polerad: - Han åger blid; éfter segrå Sliparnes inty- han år mörkabi ve Id i ÄRR meden er aliceratt ta och i ir fre år lan Ål 7 Mek röd. ia ot i hen Un ip IK öl yt Fr re fr makt 85 SD RNA ; Hör Höbsa arga dT aker jön if otkobr. ne Ne «= Min Nonii Opal, fodkds jag förr tält, år uphlföfön Duchefle Re enn, dyrbati famling? af åkta Ster sCxkevns; år ön uti Mowerlbigt ej! - rien uti Kejfar TiBERIt tid: land, år grundad på en Diftillatio per Ca jämn de blifva tjänlige til uppå Malmer för gjuterier: En gland. vä RR Bänilingar min, mindre DI I rer exlon, HOr famma ra sige vii & kan 'V js nl 10 p - . ee hl ATP POR ge båd Duc DE NIvERNÖIS ge ev sdligen den fa bara Comé : pofirion: -Romerfka Kejfarens'å år den vetitnble) | amla Öpalen; och år lika hård besagaig gr Så år ock mins af 32 Karats vigt. Man pratar mycket om en; fom fka fört k I ften at göra Imidigt Glas; fådant fom Hitto- åro inga prof deraf upviftes Det denne konftige Glasmakaren gör flalkor åt eh ån kg I - VS SS 1110 £ konhtigare Chemicus, fom påftår fig kunna göra er få kraftigt Menftruum; hvilket ev a TR stenar; til och med: Diam + utan efferv fcence: ty detta Menftruum lärer väl ätöt na förvaras i vanliga glas=Aafkor; = Den tftora Vi&triols= Olje - Diftillation, fom id= kas hår på andra fidan Themfen och i Skott« nam. Diårtil ar tr omon Svd afvel, fom få: ifrån Italien för ganfka godt k Der ena Dels ågaren uti detta Verket bor i Skortland och har dår tillika et af de ftörfta Jårn - verken ihela Han har begynt med et fått at Kola, fom de hår fåt 23 SEE hvar- e rn Kort ie et Hog serå Ra Li Dh "enn uti en lsljordsdt bunten eller få le, hvilken beftår af + tum tjock äger med: en kårr vaf drufig jet: nr Spatt Dår inuti eger Nec 2 fiftnåmnde Bergsarterne in H DA: CöstA: har fått en «liten: piece ig af honom en få liten bits ät dén I SN or nga sms EE ann å OR fr IE 4 sg Nr sj Je Pag Ota, ig- får dårpå 3 kan= ke bleka DR SR d Fr JA FÖRRE EM FOT AE SR sh Qi ja T MSS Mi å t ) 7 Ko färnlämnsn jar ör ir fd MÅN vara! fu ärt.. € Jer ock flår: man dårtil et .qvarter Öl-åticks fedan ftålles. det på en varm kakelugn uti3 de . & r, hvarefter uct affilas. lat i TR VN öv yet Detta Pe pparrots- -öl brukas; i ;fållet för alt drickaythé-kopf tals och j ju oftare ju bilen, Mar får ingalunda förtåra något annat: flags vått el: "Jen fupan-mat eller: något låfkande, af:hvad la .det må vara, och dårjämte bör man åta torr föda, korn = eller: hultös - bråd 5; falt kött, og Smör, ;pankakor,. fill, fom: Rabi: reta luften at dricka detta bittra ölatins senantlund uber Dårjämte. tages daggellgåetie dä knifsuddar: puls vain blå Svårdslilje-rot ; ( Tris.Germanica Linnzi; Rad, Ireos Noftratis på Apotheken). Skulle förfta fattfen icke råcka i 14 dag få fåttes en ny lika ftark; men: fedan 14 dag åro förflutne , brukas uti föl jandej 3 dagar. hälf. ten. lindrigare. Pepparrots = dl. på lika: 2 TEA SO Under de förfta 14 dygnen går. den fjuke I Inivbtgen eller. hvartredje dag i kar«-bad, fås fom krafterne tåla, och fitter med: hufvudet. uns «der: lakanet, om han få förmår. Badet vårmeg med. rådhettade Sinnefkutor (det :grofva fmeda flagget fom finnes vid bruk och hos Klenfmes der 1/deras 'hårdar) Hvilka läggas i Öv gryta, fom Målles inutis karet. 1 SAMA vat "TH sat böra: förkortar fvullnad brukas Hive. måla: ( Lichen ericetorum F lor: Svec. 1 N:01068) hvilken lågges 2 finger tjockt på et linnekl de och ftånkes med nymjölkad fpenvarm mjölk, famt flås om fvullnaden hvar afton och bärttages om mor sonen. Öm Vintren, då man ej hat denna al äfla, kokas gröt af PENN och snel luta fom -” Iricka > men en c ersihuan ng ; tillåres: dagelig jen | l ers kvde skkke. dgr ubbedtsbandu: ras i äiobeskölerepin så Småland igen botade; ibland iHavilicas ät Ky trade uti fict 70:de år årtils för mt FAR Vat- nå LI Pos FUN OKT I åro” vål icke nyareller h - mättfrock; både når: och huru de” kunna VR 22 ri ing ' förtj Synd Herr Capitain ords fådant nt til Kong! STO Åu 3 Ed a bod . 2 hårkt Så 4 FOR Kal ; RA Å & A : N ä A. - i . ji v Vi - j ÅS 9 Lov På k X ' [Å | K I ; N eller ock dir ej il ene. Er fund; ingifven GUN Ro "LARS MONTIN, pad hd SOME h M. ÅD Provincial ej, egen ;h by SG Tbland de Vetenfkaper, (om Inom kårt Pesos - de Hör fta framiteg. i vårt. ok se Foradenra ind, genom en pre” Mans. djupa. infgt t oct ho eme- na flit, 4 haft hunnit til anfenl Spy a at - kan något Land upvifa-en få fullftåndig Flora, å fett Reg Ag ek Here, Archiatern och Rid: | EN bat ideln a ÄRt pat sa om pt ToReNROK mn 0 eli men seg fv ÄRA Halland år en ibland de få Cöckda fom -Ha ej haft tilfålle at granfka. I Företalet: til fenare uplagan af Flora Svecica, förklarar Han fig lik- vål tro, at Halland torde ock hafva fina egna våxter, I, anledning dåraf» få vålitqmaat hg för Vetenfkapen,: har: jag under mina refora Lånet upfökt och antecknat. de i Halland befint= liga våxter, fom antingen! ej. t tilför ver blifvin i Sverige. fundne , eller ock åro f ållfynte- och al- lenaft' tråffade uti en eller annan Landsort..-Den vittre Kr yrkoherden Herr OsBEcK har: ock be- någet lemnat mig del af fina Antnätk ngr detta åmne. > Dåraf har upkommit- den; lilla ”Elorula Hallandica, fom jag nu har den åran pt K. ca- Cd / cademien ed — Antaletoaf-rara, Våxter hade f te per ”blifvic anfenligare som tid och omft bercnuillåtiteligsat vid, tjänliga KS tider nogare föka på alla: ftållen: i Lånet, får- dels i öde Hallsbs ISkårgård.s Osbeck eller Q. Ande » hvarvid dar. 2 sattng blifvic af a KE ; € [Nr x " V KORR ch 0 1 FY , NM 7 Lå $ Se BSR Vv q ör (SR KARE 0 t b . Lå sbklnongit ” fd BEN FT. Salicorni CK bäcea europea.. Vis ib i has förande 3 i Norr-Halland. SR EE a de BAR i UA oe ol ;dra. sopas NE Mö Cirozea ' rån I iklti kädssprians fkogsparker a några: frållen i Såder-Hallandw = >> VM eronic ypicara. Et ftycke från Stjernarps bisäte kr omg Mid: se omr i: orig a Socker ble söner KLAS oc gårdod ex Pra Påen åker Sänd | örmagsn sen JE LO (0 SI Fö RA | vä dj e tila yx 4 ) ynt; uti ump derb. i Halland; + bn viga -” lkbedker VE | ; Haslöfs etan AR ör säd från Hvalinge Pråftegård vid en båck. 4 eng ramen vad etag tranden;, mindre he 10. Eriophorum. vaginatum. Vi en | kärrakti hd »ång vid. Stjerharp, en ma Vr ped ftritta. Blorefkdes åallandin: Här äta. dag Craigalli, Ogräs i åkrar fer Tlf Flon e filen. Up KÖR vs NER SUPRE KEN 0 BM Panicum fangvinale. Uti Haslöfs åkrar; 0. ; I Söndrums Pråftegårds rt Söp 14. Alopecurus panicens, F örhateligt ogrås, får deleés:+ kryddeé+gårdat: 4 oem is. Agroftis Bolonifera B. Ph vg fam vid ftora Lynga i Harplinge” Soci 16. Mira canefcens. Allmånnafte gris still är flyg: fands - backar kring Halmftad och annorftådes ; d 4 och kunde följakteligen' nyttjas jämte Sand- hafran til flygfandens dåmpande. pa Vv 17. Poa aquatica. Vid Örmanås i Örmevalla öcs | "ken. 0. Äfven på några andra ftållen i N, Hall. 18. Cynofurus criftarus. Til frörfra Roi ng Re | Å goda ångar, 4 19. Feftuca decumbens. > På magra ångar vid Stjernarp och på isl ftållen, å 20. Bromus giganteus. I lundar under Hallands å ås. 0. 9 'qide IULASSENSA 0 Sherardia arvenfis. Vid Haslöf ale: 1 år sele 0. PåStjernarps åkrar mera f ållfynt, + 22. Plantago maritima. Ej rar vid HYR TORTAEE | den, fårdeles i N.: Halland. 25 Cehtunculus minimus. Vid Haslöfs nd Hack: lan bron och Menlöfa. Osbecks = 0 24. "Aphanes. arvenfis. Vid Haslöf. Osbeeki Än Ruppia maritima, På hafs- bottnen MAR Det fala och flereftådes i Skårgården. = - 26. Tillea aquatica. Vid Elaslöf.-0, Ten torr båck vid Hvalinge Pråftegård. ie tg ite "ÖRASSEN” NT Lithofpermum arvenfös| Icke fynnerligen fållfynt 1 åkrarna, 28. Anchufa offcinalis. Aon. allmän JE 29. Symphytum eföcinale. Til myckenhet RR i alm- Mö SÅ REG 5 POLARE nn Hb scHalmiftads : norra: port, och på er och / annat ftålle vidigårdar: > FNDA så Echium vulgare. Un" en» åker vid fora "Lynga och vid Stjernarp. NN Primula farinofas = På en fumpig fkogs-å ång bra på Hallands as: - För tonia paluftris. Ejrar i diken och måsar. åren LÅT > Rapanculoides. Uti trågårdar frn Haslöf , Vindrarp och: Vallen. Osbeck. I ta €r Kr | ddegård vid. .Geringå "Pråftegård, katt - 24: Can mpanula , Cervitaria. På en: bergaktig fkogs-ång vid: Stjernarp, 1 når in til I my hanbet; äN 35 FAN lpeisböreninna ”Allmån i bergs klippor! vid hafvet, åfven in ivlandet. : Daturay Strammonium. Vid Falloonberjer nors VO än irt > och gårdesgårdarna ned mot ärr tik. > sVärklödan V- bir un Ly Euonymus europaeus, På Hallands åftra & ÅS - Tyget Jen da 'tåmmeligen ga mmalt Äg RS dera, Helix. På a några ftållen, dock rar. 39.sChenopodium maritimum; Vid Örmanås: 70. Utan för Sårö Såtesgård på hafsftranden. 40. Salfola, kal. På ftranden vid Påarps' by - 1 Trönninge Socken, Onfala och Varberg: pu Gentiana, Amarella. Sn på pgg 53 = ll sångar i S: Halland: HH Eryngium maritimum. På hafsftranderna hår v'och idår i. Si Hallands ? 43. Angelica, Archungelica. Til m keane bi barn Ne aga räv på Ten utom > bskHalmftad./, nm > och 44. Sium nodi Nordin, Mid” en båck i i Vindrarps Fångar Osbeck, ORAL ANA, SRA C3n RR ENSE RNE 45. PER bhulifas Di igenvusna I Darnärna 6 mellan Halmttads flått och tränden, = > HM r 46: "Cicutavirefasv V id HalmftadiF sh 47: Scandix Cerefolium. Uti per veg alla Krydde- / gårdarsallmån, : och låter nåplig sr utröta lig, | 48. Apium graveolens. På en fe , tåt a vid - Halinftads:2,' föder:orh bröni yes sv Trnort eg 49. "Statice, sArmeria. Allmån på i ftrand ngar 4 igkekellerdsållfynt in i-landet: EO ake BN en Linim wfrariffimnum. ”Någre fr frodige flånd på 'encliten kulle, ej långt från Valda Vi a. sa i iddärg hafva kommit från åkrarne, fom dock; pr långt aflågine, MR SOT va a e01adut tömHAS:tet CrAsbend fys peng på ae $i. ÅMigebrnd fos: På arne i N, Halland: $2-Tulipafylveftris. Uti enKrydd-g ardi Halmfad, f3. Ornithogalum: luteumi. TMenl5fa Kälbagar.0. på Arg Ikogvuxen våt ång vid VIRSSRES Fråfte- | cigar VANA j ; 54. Ornithogalurh webingens: Utiäefkillige Kryd- gardarbSsHitlland, blafid gråfet, -sisostirer 55. Anthericum off ifragum. > Obehagelig våxti rått. manga Und CR, späoggtan o ENE rs. v Halland, LIN (IMIOREG LOR 56: Convallaria verticillata: Ej fällfynt uti biifke- omanlu. ova sh AME OG TE RE $7. Acorus fäonliv Ödeligger mångå flke-dam- mar USsfalidd RKC ATT 58, Alisma, Ranunculoides. Ur en båck vid Knåf velftorp, ej länge. från Halniftad.. SEN Fede:CraAssekf I rv e Suvaah so. Eriea, Terralix. Tåflar i myckenhet med gemena Ljunget på många ftållen. = | ' 60. Adoxa, Mefcharellind. Icke” fårdeles' rar uti "tåta (kogs»lundar.; 7 10:de | Si —10:de snön did i im : alternifolium. Uti bokslge. ngar vid Hjulebergs och Otter- > famt pb många ftållen. GAR Hallands? el Ga 2. Dianthus fkpe örfil Tilåfverflåd vid Halm ta rn rp. CN i i ) ; ge-b ; och flereftådes. bä å pr alis. Vid Haslöf och Våk- ilene "Tåmmeligen allmån. 24 tell ria ala so Vid Öfverås gård Albums | ocken, på en med; bulkar tått bevuxen ång. | 66. tölleränkridgr Mindré fållfynt utilgodaån- - . : gar mellan bufkar och gårdes- - gårdar, . | 67. Arenaria peploides. På ftranden vid bilar och dejlingr från Varberg. MIRI vs INN EO isdans a LIA 68. Sempe rvivum tettorum, Tämmeligen sllmån 6 igen Ängs NÄE år a PR zste OKASsEN. PN SKER - Fe se Til förfta myckenhet i 1 a sgen'vid Öfterö..Såtes = gård. 70. Ciataegusy Aria, Vid Knåryds Pråfte- sgärda 71. Pyrus communisvi Vid landsvågen mellan La- holm och Karup, på några ftållen, ++ 72 Rofa , Eglanteria, På utmarken vid Sn gårdess "gård, når in til Söndrums Pråfte- 73. Rubus fruticofus. Til mångdf a vål.in ilan- fs döGR fom vid fjökanten. . Syrup håraf torde, gö- dd! fammar nytta, fom Syrup år Mullbår. = 5 | —sponklpeonyr inl | sn Edsbergs kyrkogård och oc på andra frållen.s-- ax. ; 7 ch Boivtillg nöroikica. Uti Maslåfs.srågård. 0. N sj Fel | | Q 4 IRENE elr lagt 4 de SÅ | X ; Al | d ” ? NS & Så d , JE å SA cr JE RR RN a ' K TC) de v k ud ph SS - 13:de SEN ET 76: Aboa Napellas. - F Sr: mycket allmån ati? -STrågåt dar si Kålhagar och in tåppor. Fil | tyrs! plantebeda början. (må vard 77- Aquilegia vulgaris, Til öfverflödi ien. öhage N vid Vindrarps gård i Våkstorps Söcken. Osbeck,> cd 2-8. Anemone ranuncaloides. - Vild bland gråfet i Trigårdar vid Domeftorps. och Skåttorps Sår ”tesgardar. Y MER RO 79. Thali&rum' flavum. Så fumpiga ångar(blandy låf- tråd, mindre fållfynt. > NR rodde A 80. Thali&trum minus. "På en ång vid Niffal åsof- van Frånnarps gård i Snöftorps.Socken.«: oa 81. Ranunculus polyanthemass På flera nga i 19: fFänlldäda sb 82. Ranunculus arvenfis, På landsvägs-dikot iäsls lan Trånninger- och F ladjesbyar. far R. mag de Ceasars å 83. N epeta, Cataria. PåSannarps sera Stjernarps / Såtesgårdar i in vid man-hufen. 34. Mentha gentilis. UtiVindrarps filke-dammar. 0. sr. Origanum valgare. Vid'Trållinge Såresgirdy' på flutningen af et berg, mellan: några 'bufkar. 86. Seutellaria haflifolia. Utvenång vid Niffaår ue långt ifrån Sperlingholms: Surbruang och, te fycke frånliskbults färd: « qv dee. 7: "Euphråfia; odontites.' På-åcfkilliga Hälla. 88. Pedicularis fylvatice. Vid Haslöf tåmoieligen -allmån. Osbeck. > "Vid Stjernarp SFÄREN mad såenöra8-udblällandsé . ons år 89. Linngea borealis. i På Hallands osolivtan ci dk gen mellan Drångfer eds och Slättåkra Kyrkor; | d rr:de CLASsENSlfbtatna "4 40. Cochlearia offrimalis. > Allmän på dar ock hol- mar i Skårgården. FS or. Coch- ( 17 6 66. Julius, A bgultiSept 9 Cochl 3 PP Coronopus. Vid gg en or tels i nil'no rr om Slöinge GÅ (rpåF ne -Btrel, Talmftads gator. = N .-Qardamine amara. Et tycke? våg från Halm- flad vid .Knåfvelsttorps båck. 2, Sifymbrium Nafl. aqvar, uti Halmftads norra årde a id Bagge - Skans och i en båek vid Jena Inn RE 4. Eryfimum Bar karta. Ikon Halmflads vå bd ge rid. landsvågs- diket; våxer annars Wngnias alla Kry då ärdarjun 4 SE SJR apis aigra.. , Vid Halmftad på vallar och diken, äng vid AR gårdar. we 36. Raphanus, ; Raphaniftrum. Vid Stjernarp och på flera ftållen i åkrarne. «co 97 Bunias, Cakile. Vid Örmanås. Osbeck, på ftranden utan: för Onfala.. så. Crambe smuritima, På ytterflaöa öarna uti Not ort- Sh ersPRI SYRE ERA ki Helen 0 nens fd ÖCLASSEN, oil ine - 99. oenthadt di ijttum. Uti en Plantage vid Halmitad. H00- Malva Gilveflhiss I (Påtanber B3 Gator. «iq 101. Malva mofchata, Utan för Stjernarps gärd wid: et plank , :hvaråft både Alcea, folio ror alde laciniato C. B. och Alcea vulgaris mi- ' "nor CB. dels med. hvit, dels ock med röd» aktig blomma, våxa tilfamman i myckenhet, Den förra blommar hår et pe Sierdkieln förmån ndensfenatesr >. Murs Re Mag: ide PSN Ae JAR den 3 102. Spartium feopavrium.- Uti N. Hallands kår on p några få ftållen. DE ANN Lå ER SAB ( KRA 4 / 2766. alius, Aug ut.$ (. SERIE tinctoria. På Halm Då vid Hylte = hög och Råf-hög. pt Genifta pilofa. Til flörfta my: dd ih jet bland Tju unget här neder i $. "Halland ; fårdeles på "fo flygfands-backar. Vore Witre et torg ” jämte: andra våxter , 'at få s til" -flygfandens frad- bigande! "Blommar tvånne gånger om året: Jå början af Junii och flutet af Augufti månader. röj: ale Ph um märitimum., "På de” yerta holmarna ofcN Hallands 'Skårgård. FN Rn TE ro6. Lathyrus paluftris: Teko/mdelbsidleåns Pr. SNS fråndrår hvar enda pedunculus biflorus: Vicia dumetorum.' "Bland Slånzsoch Törne- abulkar på Halmfläds gårde; utiångarna föder om Vearps Båltgifvate Mgirdy och: joe vän era yciplljla Rin: (bir 10 Aftragalus glyc es 1 en ogvuxen "ång vid Särö Så arsa ND ONE FR 109. Trifolium procumbens. på en årig vid Stje 10. Trifolium flforme., Vid Halmftad och om ftorp på torra och magra ångar, fållfynt. mm. -Medicagofalcara. På Laholms Kyrko-gård. 0. | "19'de CLASSEN. 2 ÄRR 112. Scotrzonera bumilis.: Utgör hälften af gråfet på en hop magra och kallaiångarvisivi rod 1130 Crepis” bienis.” Under Hålfanide.åv Osbeck oo sUti en ång på norra gårdet vid 'Halmftad. 114. Hypochaérisradirara,” Vid Hallands-ås. Osb, 2 19: "Setvatula siadtoria. Til. Nara ne ye så i 8. :Hallands-fkog'- vuxna ångar. 0 3 116. Carduus hererophyllus. - Uti fötktdtear vid Otterfid, Vapnöveh Stjerrfar ps Såtesgårdar. AR Carduus acvals! sekr) ett able annat flålle, er vid began itvsbarngln ig h 118. / | ng Chicus liv äceRs; Til as uti: if > lycka vid Halmftad, i enintåppning vid Flad- HLR 2 40 pg 0) oniR och EA Sr Piers ÖR igulgare. Öfverflådigt pås id. i ocker> renar och vid fora TLandsvågen, f årdeles ÅA jr RR Nr Halland: i Kär ; 120: Gnaphalium FÖRRE N ågra få fånd på ”Alygfanden vid: Hylte > hög "utom Halmftad. fr ”Tuffilago; Petafites; Til myckenhet uti +” Skåttorps trågård: v På en” brandt AE bj vövid sVinbergs: Pråftegård f är rag sopor SR eh den ep kan utrotas. PANG ra ok 22. Sencecioy Facobea' fp: På flera ftållen, 123. Senecio' menn Uti Valls gr So mö sister "ön Halmitads Slött 32 få Vän: vån- ev för I ”rännarps gård i Snöftorps Sockenz' til äs myc tcenhet. ' köl 24. Tnlasbelenisim, Uti Sökdninn Pråftegårds ös j occha jod roch åfven annorftådes , icke fårdeles rar. Wp Chryfanehemam fegetuse. "Et fördårfveligt — "Tögrås påSöder - Hallandfka åkrärna, fom itork- "år ofta kelt' vå hållit: ödelåg gger Såden, dels Nn 2 dårigenomsar den drager der FHilla muften u- tur jorden) dels .ock! med fina str blad :iqvåfver-den ännu fvaga. Vår» fåd len: Orfa: ken, hvarföre den ej fynes i Vinterrå KSR Kv svårg at dettabSådet ej får någon öl. el, med | hvilken" frön ofelbart komma i åkrarna. 'Bå- — fta fårter til er få fkadeligt ”ogrås förekom- N »mande år, a at:ej nyttja obrunnen göådfel; hvilket åfven måfte 1 akt tagas vid defs utroötande, kl ty isannor Kåndelfe blifva a älla soidvgle sen EE I i medel fruktlöfe. Ed | 0126. > olet RT 126: FER Prärmita. I landsvågs diken | 000 rv ooh Humpiga älgar allmångfriski lv sar It SMA Gotenpblen Ridöns Tätt vid vågen mellan Halmftad och Sperlingsholm uti et-litet kårr -"tilsmyckenher;. och fans vid-deandra fidorna 2 islafr kårret, få ER vwåls Bidens tripartita ; fom cernua; men ej vid vågen eller midt 'uti/kårrety dår ; i,sCoreopfis: ftöd” helt stått. Nåra hårsäntil år. Fö rö flere fmåskårr 3; dår jag fåg. åfven. bada fpe- eles/ af. Bidensi men icke et. enda; Känd af 4 ICoreop fis. > Jagrhar fatt den; på annat; ,frålle, yr at ShUROR hon ; framdeles- förhåller. fig. -Så mycket kan man med vifshet fåga, at. frön uti Coreopfidé Efi komma åfvérens.med kånr tmemårken: på detta Hågtets. frön, uti Genera Plantarum; : Ny d 'pardetta fpecies å åro de fmala 0 frochslånga vingen: mårkelig uphögnin; hafva rn de vid någondera åndan, icke eller fant. jag den membråneufa-brådden:« Det kommer dår- Nu ; på an, om det, årven: luxuriation,> at. Bidens > > > Cernua får corollas-radiatay 1 annor.shåndelfe går nog detta” Apecies. från Genus- Bidentis med famma fkålj fom Verbefinay men ofi- -kert,; om det, flannar. vid: 3enus Coreopfidis. 128: Othonna påluftriss Under Hallandsås. Osbeck. ; 129. Filago. Unn uppå en såk- "baéiten på N => . Hallandsås:.. v a 130: Jafione- montana, | Öfverflådigt. spås andiga Hackate mi Ia rjåti ved. NG a 31. Lobeliag: anled tiselbilliga; inföar i i + Breåryds- och 'Knåryds kogsbygd ns yifkådessiu mt 132. Impatiens, Noli tangere. VidSkedala, Fröl- linge, Öfverås , Hallandsås , och:på/ flera ftållen i. sfkogvuxnaångar ; Uti ymn oghet. KE KINRE de . KV | ER upgo:de ÖLASSEN: a RN DE oockas, Tandsvågen mellan ”rönninge och Fla- sdjet byars på ängen utanför ”Bpellingsrölms + vstrågards' vid Vikstorp. 134 Ophrys ovara, " Nedan om Söndrums Kyrka och flereftådes uppå fumpiga fkogvuxna ångar. 1357 Serapias,' helleborine, Vid: Vindrarp. Osbeck, Uti en ång vid Trönarps gård i Harplinge Socken, in uti fkogen... fr | + Zoftera: marina. Vid. hafsftranderna.i 1 ftor rd men. gör mindre: nytta ån annan Tång. AROS ag KE LA CLASSEN. ER 137. Typha latifolia, Allmån i tilvuxna dämsnar. 38. Sparganium, erectum. I et dike vid landsvå- lr intil Ås- klofter, fans den ftore Varie- teten; hvilken jag då ej fick granfka på frål- Jet för relans fkyndfamhet. Lr | 13 9. Carea arenaria, Under Hallandsås. Osk. På ”flygfands högarna si mot. hafvet i Har plinge Socken. « 140. Carpinus, Bare » Uti fkogarna på Hal- I dandsås, fårdeles i Hishults Sockeny pa Bryonia alba. Vid AN 0 och väg: gr på flera fålled.. Ganfka RN grås i S Halland, ochlönar fig ganfka vål för hushålla- "re, fom på mitt inrådande börjat få det amma. 150. Holcus mollis. Vid Vindrarps gård, i i en dal, dår man ibland fådr Såd. i Si. Atriplex hortenfis, Uti alla Kål- -hagar och "> Tippor allmån; och kan knapt utrotas. 152. KENAlER låciniata, På ftranden meéllan Halm- / au ftad och Tylen. 1 f3. Atriplex lrtoralis. I N, Hallands Skärgård, der s q ”SppR ftranderna vid hafvet. ar vm Bgde GLAS 154. Osmunda, Serutiopreris. Uti (kogmark vid | ”Gårdesgårdar och åbråddar.s = > fr. Osmunda, Spicant. Uti fkogarna i Torup, Slåttåkra och på Åfen; åfven uti kårraktiga sbetes-hagar oc annorftådes, rått. allmän. : 156. Afplenium, Ruramuraria. Uti bergs-rem- - nor vid Vaftads : ård i Eftra Socken. 157: Phafcum acax I kanten. på en backe vid en våg. Qsbeck. 158: Bryum acicularé. På en. fumpig fkogs- ry » ej långt från Horialilg bys. | ah 159. Fe N : ae | vid Hasslö, Ork e H typn . Uti (kogen, et ftyc- 2 från SI råfl llogård.. åka 161. Hypnum ie Vid roten af elhoke. — ,ostråd mellan Fröllinge: och. 'Sufegården. = 162. Hypnum jfciuroides.: Under Hallandsås. 0, 3. Jungermanniapaf illa. Uti ena uttorkad båck. | — Blommade i September. månad. + 164. Marchantia bemifpherica, - Under foten a. vet g Es tått in til Vaftads gård. 165. archantia comica, .I Vindrarps ko-hage. 0. 166. Fi ucus ”palmatus. Icke rar bland. andra - Tång -forterna på hafsftranden. ; 167. na rubens, Til myckenher. ihop.amed - Öfriga Tånget. LE gore "ucus ackleataus. En enda. gång fobnen på ftranden utanför Halmftad: i en tång - dyna, 169. Hydnum, Aurifcalpium. Under Åfen. Osbeck. 170 ;Peziza arenaria, Vid vågen mellan. Has- lör och NN uti frida Or of 4 Vv. märkningar Sfi Bä. d Mor i des | JB ken och Burfeheit,. af Carr M. (0 | IsSLOM.- dd AN 169: å Upibsning på en pi fer meial=oE4 ation of ”& tredje Graden; af Fn BUR sö 3 Rön och Anmärkningar om en midt uti ni u Kopp -ympning inkommen Mifslings fraittas. 083 Senare Stycket; af PET, JONAS BERGIuS 1994 4. En ny Luft-Pump, at bruka til Väåder- våxlings - drbållande 4 ah. f JacoB. VENTURA OL SN vt: Anmärkningar vid Köonle. - pri fmåltan- MM + Re Roftning med Kol-flybbe Yo "Sam. Gust. HERMELIN = os > 2228, 6. k om Nörd/kenens högd , dj TORBERN é BERGMAN - ” BOLA mds "4. Utdrag af Herr BENGT ANDERSSON -Qvists Bref ”. Herr Diresl; Rin-= MAN - EN råg RA 8. Befkrifning på et af Herr Capit. GRANA- TENHIELM meddelt Botemedel emot det | flager afå Vattufot, fom kallas Andfarta, ER 1 ingifvit af JoH. L. ÖDHELIVS += «< 231: 9. kf örtekning på de i Halland vildt vdxande örter , fom dro fållfynte i i Sverige, eller och TV dår. ej tilförene ssd frn, = Lars MER, sh Så CV as 22 HE ssd Vv: SA AA RE RARE ÅA AA APA 5) f | il l ll FT ad 7! J or tkr en p IN . & AA NGT Vetenskaps AN I I EA DESSAS > AE För MåNnADERNE FE SN RR DECEMBER, SNRA fo HerrGref CAR L Gc ÖWEN HGT. i Riks-R Råd, Prefid. i Kongl. Cancellie - Collegiö, m. m. mRNA TVR RESER SR: Ne dy SL — Hydroftatifka Rön, | ör dale gången har jag tagit mig före at FH underföka de Liqueurers Gravitas [pecifica, eller ef oenteliga tyngd. fom tjäna til mån- nifkans förfrifk ning och föda or Naitan hälften af dem, fom fta i nåftföljande FRbel äro af Auttorerne RE och de R Nå älte, > Sd 250 Ved O&ob. Nov. Dec. SÄ flåte, fom de uptagit, hafva ök varit af båfta flaget, vå NR -Defsutani har j jag funnit,; at ÅyGoret nes vigndå de tagit vattnets tyngd allenaft för 1000 delar, och derefter utmårkt de öfriga kropparnes MNigt= -tal, år icke tilråckelig, at få noga fom vederbör ,. ut- trycka alla våtfkors egenteliga RS når fil nadén dem imelläv år. liten. edt oo St ”Derföre har jag hårvid brukat en vigt, fom , gör vattu- kroppens HED til. I bidr delar af en accurat Centner- ”VIBEE Hfmn NR SIA Glaspårlan- fom hårtil år r fiyttjad, innehåller | Ir II IV Vv dock icke mer, i Cubifkt mått, å ån 2.819.168.173. » jämvål ock år vigten, fom tjänt til utrönandet, få fin, at 3 lod ”Vi&ualic- "Vigt> år fördeldt 1 1000 delar eller Afs. Den fom behagar, kan genom råkning låt- teligen förvandla mina vigter, fom följande Ta- beller innehålla, til famma flags vigter, hvaraf | AucCtorerne: fig betjänt, åfven fom jag gjort i Tabellen I, hvareft i förfta Columnen , vattu- tyngden år "tagen för 1000: då man af bråken får fe fanningen af hvad fom ofvan fades. EN På famma (fått kunna. vigte-talen, i nedan- ftående Tabeller, förvandlas i andra, hår emot -proportionerliga ,. tal och fiffror , fom pafa fig med glas - pårlor af annan tyngd och ftorlek, ån den fom jag brukat: allenaft deras vattu- tyng-' der noga utrönas, och det öfriga i 1 proper tang der- efter utråknas. Eljeft och emedan mången tror, at Vetenfka- "Lper fållan eller aldrig åro kmnpsliga til månnifkli- Ba val / RÖR BN ö E NG ut 7; / SE AE NN | 2 SR 1766. 'Oétob. N oviDeg. 25 og behof i praxi; ; få har man någorlunda Varit > omtånkt, at af deffe Rön, ej allenaft håmta frukt no får Naturkunnigheten : : utan ock at nyttja dem til Oeconomiens fördel, f afom nedanföre kor teli- ö Ben Re Ikals KR 4 äv Tabell öfver Grid Specifica för LAR .nedanftående Våtfkor, år Reg Spiritus vini /Ethereus = 1 1440. 07. - Rectificerad fpiritus vini - 12590. o. - Defttilleradt ordin.Sv. Brånvin14f0o. 3. - Franfkt ordinarie Brånvin = 14520. FR TÄTAG file BÖN RT (400, . = Bourgogne -vin - = 14.840. 90. » Franfkt vin, feb årnmklr 15440. = Dito rödt, få kalladt Pontak 15440. . > Franfkt vin, hvitt, ungt - 15490; 6. = Renfkt vin >= > ANER 20; 6. = Vin d' Orleans + 0 +" = 1If$f30. Vin de Champagne = I fiöf. ; = Rhent KANE Fr CKTIRT TA sus P$900, ;- Portugis- vin, hvitt KÖN ISRN KET CDU TER SNETT TFO, . - Getmjölk = - ORUP = Vin -åttika - - = 1f760, 27. + Ordinarie Komjölk fom köpes 16020. 33. lg Canarie - - ViN je je = I6IT90. SER Ko- -mjölk efterkons båfta föda 16190, . = ÖL, få kalladt björn-öl — - ”T6R40T 9. - Spanfkt vin RR 17450, 4 Era NN ORG RS = 0 RR ti denna Tabell åro NG > från de minft” til de milt vigtige, REAR ordning, | INA SONG Ce R ”r 1766. O&ob. Nov, Dec. fom de åro tunge. Man mårker ock genaft der- af, at fpiritus af deftillerade Vegetabilier, fe- dan folutionerne åro jåfta, åro åfvenfom fura Vi- , ner,låttare ån vatten. Deremotr åro de föta Viner- ne, och flera vegetabililka våtfkory fpecifice byn ore ån vatten. sd I allmånhet år det ock en fanning, at de våt- fkor, fom åro af naturen låttare ån vatten; åro ju - låttare, ju båttre,i fitt flag. Äfvenfom de vätfkor, hvilka åro tyngre ån vatten, åro ju bättre och ftar- kare, ju tyngre. Dock kan detta ej gå långre ån naturens lagar förefkrifva : hålft åfven de frarkafte liqueurer,fom naturen eller konften någonfin förmå tilveérka, innehålla ändå något vatten, fom ej kan: fkiljas derifrån, få långe de åro fAytande. ål At Ättika af Franikt Vin, enligt föregående Tabeil, blir fpecifice tyngre ån vinet, det kom- mer utan tvifvel af en dubbel jäsning, i lång- varig varma, hvarigenom hånnes fpiritus bärt- duntitar, hvilken år qvari vinet , och gör det låt- tare. Så år åter gammalt Vin egenteligen låttare ån ungt, 1 fitt flag: efter fom det gamla haft tid, hör deponera fin Tartarum, hvilken i det unga Er viterar ; jämte Minnet. = | » Men at de fpirituöfa och fura våtfkorne, åro, - fom fades , ju låttare, ju ftarkare och båttre : få-' fom ock de våtikorne, hvilka i Tabellen itå ne- dan för vattnet, åro ju tyngre, ju kraftigare, vål- förflåendes hvar i fitt flag: det år af de följande Tabellerne oftridigt, hvilka utvifa tyngden för hvarje fort, oblandad , eller med vatten utfpådd. Heföre år den Critiken förhaftad , fom finnes 1 SSE IR L. Tidn. pro anho 1764. pag. SK a -— LÅ sä 2766 O&ob. Nov. Dec. 253. Fil falkög vidare uplysning, bör j jag börätta: ; då at jag giort at(killiga Biqueurers blandningar med ' ” Vatten, i vils och noga proportion af deras qvan=- titeter, famt med fåkerhet utrönt hvarje bland- nings gravitas fpecifica. Der af har jag omfider "funnit; at KInAderne, från de mintfta til de frör- fa, fingo. en Arithmetifk progreflion, fom föd- "Me af fig en "allmån regel, hvarefter de följande | Tabeller ne äro utråknade sy. och; hvarigenom jag "fMNuppit, at i felfva verket göra få många lag- at blandningar fom Tabellerne innehålla. > Altfå åro de famma på det fåttet utråknade, at. jag fubtraherat den låttafte tabellens våtfka från den tyngfta, och dividerat refiduum med Tabel- lens antagne gradtal: Qvoten har man federmera adderat til den låttafte graden, at få den nåtft- följande , och åter ökat den fiftnåmde med berör- de Qvot. jar tå den GrAR fom följer dernåft : och - få å vidare. R pr | 3 IT. i Tabell öfver Brånvins förbållande; i yng och RA från Spiritus Vini ZEthereus, räknad til 10 orader fåmre, FoP okorro del, pir vini ther. odel. vatt, väger. a | SN I BEG ssh RA of Ddelepia 4 oc SKSTT.D ligt at ; FUUEE eds sr Zdékir deg ukA70e Cr :7 del. dei + SV ör d tödel.s - > - 4del. sr ART00e SR fs del. st Idoler INT F fr adel. - - ö' del. = >: 1IV30.g 3 del. = rag dels. en nd 24sh 2del., - va Sdel; T4760.d 1 del. Yxa Areas tak odel. fpir.v vini he 10 del. vatt.vågeris soo I. ; Jå ; ; | NN PrSy | X ST 254 ' 1766. Octob. Nov. Dec: i 4 | | ; : i $ j NN, é ; x FÅ ÖV | | oj 4 : . ITT. vå ö | a 5 He Nn RN ; a & NR IR RN, Tabell dfver Brånnevins förhållande i tyngd j och godhet), från retificerad fpiritus. vini, i — råknad til 20 grader fåmre. -20d. re&if. fpir.v. Od. vatten våger tesbal V kan ej 3 rödel oe =. 1 dekba s..€ r2740:0 fmalkåss! 18 del = - 2 del. ä "1 12890,C r del, 1 9 del; 17 del. 3 del. 13040. d predel. | -spdelas "13190:e kan ej jrg del - $ del, = må fupas. [täden - --6 del. - 13490. 8 13 del. 22 ASL trs64eR Sh FN pr2del. «08 8 del. 13790. i 0 dtarlet jirdel = = "g9del: L3940:kr Brånvin.t rodel. = = 10del. =" - = 14090.1 TD Hb del. sk Ride 7 t4240.m f 8 det," 12del 14390.n Oda k del: ie ot3dök 14540. 0 Brånvin. 6 del. = «= "i4del. » = 14690.p + dels: ifdeli. = "A14840.4 delen BER 14990.r t | 3 del. - = I7del. If 140. Finkel. v 3 del. 18 del. : . LD 15440, 4 > Od.re&if.fpir.v, 20 del, vatt.våg.15590.Yv TV a Nn 1766. O&ob. Nov, Dec. 2 20p er AM; | Tabell Sfver Här gogne- vins förhållande 1 | LJ och godhet, fran det bälta, fåkmadtor oc FOR grader fåmre. | SS sö Bourgogné-vin, 9 del. vatten våger14840.a .. odel. - fun Fi LäGLA. Tr "0 -1491g BR 8del. fr UF 20elt ov ww 1,2 (149900:8 UR a o3del ös 2 If06f.d UR nn 4del Al Ar Lf T40:e, RE ana 0 ofideli =. = Af: FRA Se na 6 dela ; 15 200.8 -3 del » => o- del. - eo 15365.h Edel: se. os 20 B del > 1$5440.1 FR 0 Todelo fil sOnf SE .Odel; börgobner vinyro del. vatten våger I 1590. 1 MED rr daj Franfkt Vins: förhållande i 1 tyngd; och godhet, fran det båfta, råknadt . Vv «tilv10 grader fåmre. "10 ad Franfkt vin, odelar vatten våger I f440.a KR Er idel os Ao tfA4ft aa Ze AR 5 MS ARO:C OA a so 3del, =: 1548f5.d RE ia ee o4delio = os IFFOGE a es 0 fdel or = 00 0 ISS 4 del... ERE I OR ädla RR ARR k sdel: Rn Ke 7dek, v 4 "+ Iff4fh i 24deh = 200 del = = IfIG0 a: 0 odelat (as IfofEk ldO deiar Fraofkt vinsrodelar vattenyrger 15590. 1 ua OT VG SE Tabell öfver Renfkt vins förhållande i tyngd = 256 1766. O&ob. Nov. Dec. och godhet, från det båfta, råknadt til 10 grader fåmre. | OVR Tabell öfver Portugis-vins förhållande i tyngd -. och godhet, från det båfta, råknadt 10 delar Portugis-vin 0 del vatten våger 15730.a til 10 grader fåmre. 7 R vå 10 delar Renfkt vin, o delar vatten våger 15530.2 9 del. => - Pdekan ooo sg AT 8 delen ce 2 del. - "ISTER 7 dok 1-6. 3 dök - - 1f5f48.d "uf del «dök & KSSS frdel 0-0 fdek 8 JT SFS6GE: "sq odelos av > Sdek = LSE 8 del er 0 7 dela” ta se FI 2 del. = - = > 8del. - = 15578. 1 ed sr odel; . - - -15f584.k — O-delarRenfkt vin,ro delar vatten våger 15590.1 Odes DA 1 del; 8" I F7A0:0 Sdel; = - "2 del: ve > Fo YO FARA RR 3 del; = "ve UTFÖRS 6del. - + > "gadelkl = 60 on TORG $ del + or sdelk + = BRON 4 delse > » 6 del = 1 3 def: es = Tdär > AA IFÖ adel. + är NR a vred - 1f618.i rdel,. fe "Ro xgdél ös ER - Odelar Portugis-viny 10 delar vatten våger15590.l UNT 966, OfobsN ov. RN 257 jä VIN. SA fv Tabell TAR Canarie - vins förhållande 1 big d och: ef från det båfta, råknadr til 10 grader KRIEN SUG a CR SUSAR SR (9 :o délär Clbario -vin odelar vatten våger I6110.2. bdek ee ördelll 20 0- 16058.b nm ädel. 08 ars 32 del. = =» 16006.C SL del; - 3 del. > 1$5954.) "6 del. - RS JE Re del. = + ofdek - 15850. F€ bi ädel: ben "ip 6 del, = 19708 RE ee 0 Hel == If 7400 2 del, = - 8del. Ufölg.l vs idel. => >= 9del, EE Bj rodel; vatten => 17590.1 | od Canarie- vin, d JR Tabell öfver föt Ko- mjölks förhållande ci vigd 4 och godhet, från den båfta, råknad SR tila rg sa "10 ädla båftaSåtmjölk O tel: vatten våger 16 190.2a' RE RR en oro kdel: se ==, 16130.5 (BAER NAN a dekis "A6070:C 7 del. Hok sNUG: a Ve ISÖLA LT SS 4 del. 1$950.e 5 del Fa UL ne KR FL IFS JOLE ens 07 &delh | 1$830.g 3 del. - PREL fr RI EST ädel. US GE 1f710.i jordell « ne vigdel: sa so ff6fok - Odel mjölk - - iv eddblar vatt. våger 1f5f90.1 AN. ib ud kyr följe Nov. : 2C, i X. AN Så | Tabell ötver Sv eller Öls förhå Sand i tyngå ! och godhet, från Björn - SöS fälkNadt rö TO grader fåmre, Björnöl. odd. Björn- -ål,0 del vatt. vågar 16 240-2 ( odelv s -0 JCk ra! SRA Skarköl i Sdel. > sr 2del.0-'-- SOLIGA. e Ve ERT sor 3 del. - Sr SÖTA Medelölv 6 dels = dslél de STNOÄNG FR = fe ren ER Måltidsöl. 4 del: = >> Gololh or FRAN 3 deF = + PACK os 0 IFO SMagölr 2del,.- SN rn 1delBjörn- tba NGA POSER Odell cos del. «vatt. våger KRP I XI. | i b Tabell öfver Dricka eller Ols för hällande I 1 tyngd och godhet, ifrån Stark -öl, råknadt til 8 grader fämyen | Starköl. 8 del.Stark-ölyodel. vatten våger 16 1 10.a 7 del, = = sdel. - SRA 16045 .b Medelöl.6-del, += =. adel: ec os STORE tva delo 26 ===> Hol ov FaR d 3 Måltidsöl. 4 del, =- =p BRL AA FaR HW Ua = JD ATS I SVS Svagöol.. 2 del. = SÄG RN Maja 1 del; = = Jadel se = SORT örn Ode Stark-&l,8 del. vancen vgl odd | KILA a SMR 4 ' Tabell RR Spanfkt rn 1766. Oéåob. Nov. än i XII. ; t Vins för hällandoid [ tyngd. 259 I La och godhet, från det båfta, råknadr , föotil 10 grader. fåmre. HQ delar Spanfkt v vind delar vatten våger 174$f0:a S til 10: grader. XIII, | Tabell dfver flått Franfkt vins blandning, med båfta Portugis- vin, råknadt, 9 del. Äkäliok del salar 17264.b 8 dekl.” r lg adel - 707846 j ARD falaten vå del + - 16892 d 6 del. - =. 4del. - IÖ7ZGÖ0L EL Alt br ov fidel + IFO Fä uti s v6del. - "TÖS ID. 3 del. Kd ordE iföul oe I I6AGD.N SASRELN av fv 8 del. - 1f5962.1 tf delen oc odel. —- - FST o del Spanfkt vin rodelar vatten rvåger TG 1 röde flått Pr vin odel. Portugisvin våg. frå hn FRE Malot del LOS TOR | Zn Zz. dekl »oiccst -LSSTIG | 2 del. - - 1f590.d | så - adel. - 1 s610.e jo Söder od ra EFG AR file dök gt 15650.g SOA san 7 del - KFÖ TOM sadel. vor 6 8 delen nt 1f5690.1 . itdel sur» odel: - NER Vär dela - 'odel Franfkt vin rodel. Portugisvinvåg. 15730-] Defle || i0ö Ii 766. Oåob. N öv. De - / At CC j i Ä ) Deffe Tabeller utvifa tyogden för hvarje blandning, når våtfkorna utfpådas med vat- ten, och dårigenom blifva antingen. tyngre eller lättare, färne tillika fvagarey ån de åro i oblandadt tilftånd. Och fom den: oblandade våtfkan år den båfta man kunnat öfverkomma 4 hvart flag; 1å kan hvar forts tyngd, fom man vid tiltålle vil probera med vigten; jämföras ; red fin "tillhöriga Fabell; at fc huru når han kommer til den båfta: öch altfå göra riktigt val, da man årnar köpa vin, af RN iort det. Våra: må. Det år ock håraf fp nbärta at om Viv handlare och IKållar- måltare fkaffade fig Hy-, droftatifka vågbalkar, fom kofta en ringa pen- ning, och lirde fig at med dem rå ätteligen um- gås; få fkulle den ”koftnaden och mödan vara alt för liten, emot det gagn och den,» fåkerhet;u de däraf århölle i fin rörelte. Och emedan et rig omdöme hos andra, bör/vara en rått- Tkaffens Man rätt få mycket om hjär tat, fom et ft vitnesbörd bos fig felfz; få år en redelig äljare altid nögd, når köparen år åfvertygad , eller genom en få åker utvåg kan Förvilas,. om varans werkeliga. godhet: NK Om Bus ,Vljeft år det til mårkande: at om en Li- gueur år något litet låttare, eller tyngre, än han efter Tabellen I. bör vara, få år det icke dår- före afgjordt, at han med vilja år utfpådd med vatten: ty alt fom: våderleken varit gynnpande eller vidrig 4 för Vin-våxten> 1å blir ock Vinet mer eller mindre af Naturen vattenaktigt. ir: d +» Sak famma år det med Öl och mjölk? ty I MW yggden af. bättre eller låmre malt, j ämte quan- tite- SEIN EN CON ÅA TEN AB LL | "i RR ARA AN RA SR I VD Sy PNY OA ng ARM ärst VRRG || (Mi — 1766. Oaob: Nov.Dec. 264 ERAN / . / 3 ; ”titeten af bryggelag, gör ölets tyngd fkiljak- tig: åfven fom mjölken blir tyngre och bårt- re; aff Kons bårtré födas och få tvårt om. sc. s Men hvad de två fiftnåmde vätfkorna i fyn- nerhet vidkommer : 1å år det vål fant, at fvagt ål och fåmre mjölk, kunna genom: focker eler kok -falt, förbåttras i vigten. Men det förra 15nar ej mödan för fåljaren, och det fénare kån- nes grant af fmaken. Dertöre betjänar fig otro- get tjänftefolk af vatten, til deffa Liqueurets ut- PAR ln | HER + " Och fom våtfkorne deraf förfvagas, både i godhet och vigt; få kan åter detta; af hvem | er vil, låttaft uptåckas, med fådana Profvare, hvilka åro befkrefne i Kongl. Vet. Academiens "Handlingar för år 1763 uti förita Qvartalet: med flikt redfkap börvaltfå hvar och en, fom må- fe köpa mycken mjålk, eller handlar med öl, vara förfedd ; hålft berörde profvare kofta mintt; famt åro til handtering mycket fimpla, och til. detta” behof aldeles påliteliga. = CC AF alt detta fkönjes ock tydeligen, at Taxör för öl och mjölk , åro utan all frukt och nytta, . om de icke grunda fig på deffa profvares ut- visning: ty den redelige fåljaren har fkadaj men det otrogna tjänfthjonet har gagn af taxan, i . det: förra fallet, (rod NE Nu åro Profvare jufterade til famma grad- tal, och utvifa en lika våtfkornes hallt, fom Hy- droftatifka vågen, uti Tabellerne IX och XI: derföre år det lått, at i taxan beråkna vårdet «för I tunna eller kanna af de fåmre graderne, når den båfta år taxerad til et vifst och fkåligt pris. Sedan år det lika mycket, antingen va- SR | | ran I 262 1766: Ocob. Nov; Dec. ran år fåmre eller båttre, emedan prifet råttar fig efter befkaffenheten, fom Profvaren riktigt utvifar. Hvilket föreråttvifans fkul, få i den allmänna fom enfkilda: hushållningen, har vid detta tilfållet bordt fkåligen anmårkas, Hvad åndteligen bör fågas om de naturliga orfakerne, til Liqueurernes olika tyngder i Ta- "belle T: få vet man förft, vat når något Stal” Jågges i en liqueur, och blir dår uplöft: få var- der våtfkan tyngre ån förut, i den mån, fom hon fmiåltat mer eller mindre falt, och förent fig dermed: fedan år det bekant af Chymien, at deftillerade fpiritus, af Vegetabilifka riket, hafva i fig föga eller ingen re Hvaremot ; Viner åro begåfvade, både med en lårtt fpiritus och et vigtigot fal effentiale ; hvilket fenare år rådande i de föta Vinerne, och gör dem defs tyngre. Et dylikt fockeraktigt falt, finnes ock mera eller mindre i öl och mjölk, hvilket gif- ver .dem' olika 'godher;och/ fyika: «0 No Re Yttermera har man velat foga några Ob- — fervationer hårvid, hvilka åro dragne utur Ta- -bellerne', de dår ock vifa, i hvilka Liqueurer fpiritus eller fal effentiale åro rådande > eller hvar mot annan fvarande: hålft jag förmodar, at berörde Obfervationer, torde defs utan gifva anledning til flera nyttiga förfök framdeles. | Obfervationer.. E FE ble RR EA 8 delar Björnöl med 2 delar vatten ka Starköl my KE RR SA RR / Godt Canarie-vin; hafva lika gravitas "",fpecifica: fe Tab. If) VIITA; IEEE XI a, och vigten = - SVIN TÖLIg. rg 2:dra, Hi MEN ANV | X ELR EE L LIN j r KA IV REN 4 4 ; INNER ME A SN ta akta lerne In; P5: pä å, "och vigten' PURE IA - Wgidje le der Björnöl Wile S delar vatten. 1 del Starköl med 7 delar vatten, hafva lika gravitas fpecifica : hår med kommer nåra öfverens | ; 1 0766. O&ob, Nov. Dec, ku Ge Poiwhigis - vin, och Grwnjölkes hab va lika gravitas fpecifica. Se I abel- 263 / delar Portugis-vin - 5 delar vatten, . nl Tabellerne VII kg X Ko XT h, och NOR Säl 4:de delar flått Nöt vin jäck 3 delar godt Portugis-vin, har famma gravitas Tpe- bå ad -cifica fom rent vatten. Se "Fabellerne'. ig » XIMd, och vigten., - = hh STEN La MÅ 2 delar ös vin 8 delar vatten. 2 delar Renfkt vin: 5 delar vatten, haf- = > va lika gravitas fpecifica. Se Tabel-' « lerne VA 1, ALT, oh ivigten. o= te. Na ig äelar Franfkt vin 5 delar vatten. 1 delBourgogne-vin 9» delar vatten; haf- va lika gravitas fpecifica. $erPabelt lerne IV sr. Mb) ockövigten. "= - | 7ede | 1 del tettificerad fpir. vini, 19 delar vatten Cide Franfkt vin. | 2 delar Bour 'gogne - vin, 8 delar vatten? > hafva lika gravitas fpecifica. Se Tab. HI 9 IV i, Va, och vigten' » - BYVGA. NE 15590. 15560. Fö ; ; 8:de. ön ATS 5 del. rettific. fpirivus vini, 15 del. vatten. 0 Godt Bourgogne-vins hafva lika gravi= = 0 & tas fpeciörar v5e., Tabellerge dif ög 0 IV. a, och vigten . = SADE ST Flera, famt annorlunda gjorde Tabeller och jåmförelfer, imellan blandningar af Viner, få fins imellan, fom med' rettificerad fpiritus, ha- de vål ånnu kunnat göras, jämte dertil höran- de Anmärkningar: dock låmnas fådant för vid- lyftighetens fkul, til Låfarens egen åtgård, at roa fig med, och vid gifvit tilfålle, föra fig il gagn och Nytta. BROR ONE SN > Men fedan Hydroftatiken hulpit ofs, at no- ga årfara, huru mycket vatten, antingen af Na- turen, eller med vilja, år 1 Liqueurerne blandadt; få torde ock någon vilja vara underråttad om fåttet, at utröna, huruvida, i fynnerhet Vin, kan hyfa någon annan fråmmande Materia; ef- ter fom det år bekant, at et fördårfvadt vin, plågar någorlunda kunna hjelpas til fmak, tårg och klarhet igen, genom ny jäsning, med hvar- jehanda tilfattfer, dels af Animalifka, dels af Vegetabilifka och dels af Mineralifka riket: hvilka fifltnåmda, åro för hålfan fkadeliga. Så - 'beråttas det ock, at man genom. Koler kan efterapa. Naturen, och antingen något få når uphöja et fvagt Vin, i fårg, ftyrka och fmak, eller förvandla et fåmre, til et dyrare flag: af "hvilket alt den, fom icke år defto bårtre kån- . nare, kan blifva bedragen. sne d Hårom handla utlåndfka Hushålls - och Konft> ” böcker mycket, både likt och olikt: faft rått- | Rd finnige 3 + SNAM KA ; ; | SE SR / &' vas, och föka fådant at förebygga, eller åtmin- ftone uptåcka; derföre vil jag ej mycket röra vid en fak, fom hos ofs -hvarken lårer behöf- vas, eller egentligen hörer til vårt åmne: dock åro, i vidrig håndelfe , Chymifka utvåzar nog för handen, hvilka genom precipitation , eller fårgens åndring, uptåcka, om Sacharum Satur=: ni, eller någon annan elak Mineral, i Vinet i RAR d : R , e 7 gifvas må. Afvenledes finnes råd; når fmaken gifver anledning til mifstankar, at vinet torde med fött , eller med rettificerad fpiritus, vara up= fmordt: ty fådant röjes fnart af Hydrottatifk tågning , hvilken vifar, at den konftlade Li- queuren, år antingen nog tyngre eller littare, 4:de Obfervationen hår ofvanföre, och dels af fådana Tabeller ; fom man af fupponerade bland- f ningar, fjelf kan utråkna, 0 > JACOB FAGGOT. Urcdrag af et Bref ifrån K, Academiens > Ledamot, Herr Probften TiBURTIVS, FRNGEN 00; JAN. 1960, 0 Lona Na I:mo; I rv Om flora Mäånnifko-Ben , famt om — orfakerne til Folkets mindre. resliga våxt denna tiden, ån fordomdags, > il min förra beråttelfe +), öm de ovanligt + ftora Månnifko-benytorde jag nu få lågga | Så 7) Se K. Vet, Acad, Handl, för OR, Nov, Dec, 1765, NE | 1766. Oc&ob. Nov. Dec. 265 — finniga Auéorer med fkål klaga öfver det be- — drågeri, fom i berörde måtto utomlands föröf- Ån et upriktigt vin, i hvars ftålle det upfmor- | da framgifves: hvilket kan fkönjas, dels af den Å - ketals. 266 1766. O&ob, Nov. Dec: följande , i anledning af Herr Profeffor Mar- TINS Anmärkning, hvilket han, fålfom en fan- nings - ålfkare, icke lårer ogunttigt uptaga. Med Herr Profeffor MARTIN år jag alde> les dårutinnan: enfe, at man på gamla Ben, lått kan göra mifstag, då man finner et eller, annat ftycke, utan fammanhang eller ordning: men då man finner hela Månnifko-benraglet, tillika med hufvud - fkallen, fom jag tillika med fex : andra Perfoner det fann, lår icke något mifs- tag åga rum. Hufvud-fkallen var då hel, når grafven förfta gången öpnades, faft den fedan vid grafvens vårdslöfa igenkaftande, tillika med ena Ben-pipan, blef kroffad,: få at når grafven . andra gången öpnades, deffa Ben funnos ftyc- || oo Til defto båttre öfvertygelfe, at Benen fetat ft en Månnifko- kropp, fkal jag i deffa dagar öfverfånda några dåraf, til Kongl. Academien, Som: lefnads-fåttet i hedendomen , och vid Chri- | >» ftlendomens början, var hos våra Förfåder vida - fkildt, ifrån hvad:det fedan blef, och nu år, lå tror jag ock med Herr Profeffor MARTIN, at folket 1 allmånhet, då varit långt resligare ån nu, faft juft icke några Jåttar. Barnen åg- de då all frihet, til defs de nådt en tåmmelig äl- der, åto grof och ftyrkande fpis, mycket kött, ja, ånda intil håfte-kött, fom var en offer-el- "Åer högtids- mat. De drucko blod, fom var en del af deras Gudstjäntt. De tvingades i ung- domen hvarken af låsning, Slögder,” sig och tungt hand-arbete. Skulle de med n 8 | fyffelfåttas, 1å var det at jaga, fifka, fpånna bå- ge, kafta med hand-fpjut, och annat kar ös fe Songs La. FA 12766. O&ob. Nov, Dec, 267 — fom roade finnen, ftårkte lemmarna, och gjor- | de deras ftlarkt- fammanfatte kroppar viga. Så- dan lefnad var den tiden aldeles öfverensftåm-. mande med behofven; ty utom Laga Leding, var .det ganfka ringa, fom gafs til Kronan, och det i fådana varor, fom beqvåmligen kunde. finnas. - « NN | VET Os RAS Men federmera, begynte icke allenaft Kros' nans och Hofvets behof våxa 3 utan ock ålade. deras Munkar och Pråfter dem långt drygare, hvarigenom arbetet ökades, och fordrade flera hånder, få at Barnen åfven måtte til arbete an= våndas, famt tvingades at låra hvarjehanda : hvad det gör. til våxten; fynes ån i dag, på fkil- naden imellan våra Skog -boer, fom njuta rågomn mera frihet i barndomen, och Slåt-boerna, fom j nog fpåd ålder måfte hållas med Plogen, Är» Året eller Kroken, fom det hår kallas, = > För Sjåle-Meffor fkul, flåpades de fetafte bir -tarna ilsken vcb dö förnåmare Pråfterfka- pets era jå Hårtil kom det myckna fav 'ftander, hvaraf ej annat följa kunde, ån.at våx= ten och flyrkan i famma mon aftynade, fom upfoftrings-fåttet och lefnads>arten åndrades. At en CaAjaAnus och GiGLt ej mycket. kunnat vinna i den tiden, om de låtit fe fin resliga våxt , tror jag : helt fåkert s ty om något djupt grafves i jorden, vid de åldfta Kyrkor, r ej rart at finna nog flora Månniflko-ben, LÅ AD i a | Lå Jag/war uti Lindköping, då det grofs för grund- valen til Domkyrkans nya torn, .- Månge hun- drade med mig fåigo då tvånne ovanligt ftora benragel, med fina hufvud-fkallar, alt i den 'erdning, fom kropparne lagts i jorden, 4 alnar Nn ; ?d FÅ är djupt, Väl - + 268 1766. Oftob. Nov. Dec; djupt. Det ena något ftörre ån det andra, och på den ftörfta fyntes et hugget Ad Aaro vud-ikålen, af en grof vårja eller ftrids-yxe. Jag tånkte, at deffa, fom fades, fkulle förvaras affides uti Ben-kiftan, och fånde för några da- ar fedan, en pålitelig man, min medhjälpare 1 AÄmbetet, Herr KNooP, at måta deffa Ben. För mera fåkerhet fkul, anmodade han Provin- cial-Medicus Herr Doctor HaAGsTRÖM, at gåra' fig följe til Ben- kiftan, fom” ock fkedde, Be- nen funnos förfkingrade, at de ej hittade mer ån et lår-ben,fom var 20 och + tum långt. > Emedan ftenen, fom betåcker det ften-fkrin, hvari Konung Inge HALSTANSSONS (") Ben ligga förvarade, framme vid Altaret i Wreta Klofters. Kyrka, ofta af refande, fom befe Kyrkan, blifvit aflyftad, få at han ligger helt lös, tog jag mig i dag den driftigheten at må- ta Benen, LDLäårbenen voro 20 och + tum lån- ga, och benpipan imellan knå-och fotleden full- komligen 18 tum. Hufvuödfkallen ligger hel och behållen: men” kunde ej måtas, för gleft lagda tråftycken, fom åro i ften -fkrinet håfta- de, at uppehålla låcket. > > sl OK 00 DR (") Denne Konung blef död är 1133. "Om Honorna "> förmåles ej i Hiftorien, at Han varit af mycket —” reslig våxt: men om Des Farbroder Konung Ince + STENKILSSON fåges, at Han varit förre och ftår- kare til kropps - krafter , ån någon i Hans tid.sDefs: —Syfkonebarn RAGVALD KNAPHÖFDING, död ' 1135, lårer ock för famma orfak blifvit kallad Ffatte-Kung: hvaraf tyckes följa, at de tvänne. ; | LS ;”fenare varit ftor-våxtare. i” 0 1766. OAob. Nov,Dec. 269 Wi NT lr Eldoy; | Om & beprifvadt Sätt at fördrifva RR or MAKRO Aro ER ML WVigglits åro et ganfka befvårligt flågte, hvar- Y emot fållan någon rått tilförlitelig hjälp år at tilgå. Jag har förgåfves brukat mycket, och en del rått koftfåmr, Jag har hela Som- maren låtit röka rummen - ftarkt med Svafvel: men de hafva fedan likafullt infunnit fig. Jag har brukat Tobaks- olja, Tyfk Såpa, fönderftötta Flugo - fvampar, m. m. , fom fkåmt rummen, med fin flank, men föga utråttat dårmed. I fiftledne Julii Månad ,' då jag på Confiftorii våg nar biviftade en Landtmåtare-förråttning, beråt- tade Norrköpings Stads Ingenieur Hr. SCHULTZ, at hans Fader på Tynnelsö 1 Målaren, efter någons råd, aldeles TAN Vågglöffen utur rummen «Med det han lagt Penningesgrås dårin. Befkrif- ningen. på gråfet blef nog mörk, få at man fvårligen kunde finna fig dåri: men Hans Exc; Herr Riks - Rådet m. m. Baron PALMSTIERNA århindrade fig , at i.fin Trågård på Sonftorp hafva fedt något dylikt grås, fånde fördenfkul fin Trågårds- måftare efter et ftånd, fom af In- genieuren igenkåndes för det råtta, och vat ej annat, ån Thlafpi (530). Når jag kom hem i- Zen, efterletade jag ftraxt detta Penninge-grås , och fant det; ymnigt på min Rof-åker. Jag låt plåcka gråfet, lågga in uti rummen och fån- garna, at ligga några veckor. NG på iFlvart Vågglöffen togo vågen, begriper jag intet; ty man finner ej några döda, eller tec- Ing RE NE okRen Ko S&S Egan OA 2 | ; 270 1766. OAob. Nov. Dec. ken efter dem. Korgfångar af rötter flåtade > åro altför fvåra at renfa ifrån denna ohyra: men de blefvo i en. haft aldeles befriade ifrån fina [ma påfter, Skulle nu deffa, förrån de tagit af- fked, låmnat ågg i någon Ping fom med ti- "den qvicknma, få år i Sommar fåmma bote-me- "del tilhands, och ingen få ftor olågenhet at befara, 0 SY ON ae RE URI SR Detta hafvér S nytt; dock icke få allmänt bekant bote-medel, -öch det aldralindrigafte, ja det fom gör minfta olågenhet , emedan den vidriga och våmjaktiga lukten fart förfvinner, fedan gråfet kaftäs ut. Ce " ANLEDNINGAR, 000 Bbb rr At äf viffa delar på Månnifkans kropp, dima om hela kroppens florlek, til nå- — gon uplysning om de af Herr Prob-=.. vc flen TiBurtivs afmåtra Ben; äre é Rare inlämnade: af . NE Or ci ROLAND MARTIN. sc | At Sonkonninen kunna utfårta en utråkning MM på Aångden och: ftörleken af en Månni- fkö - kropp, tagen af en imellan delarne jåmfö- rele» vis inrättad utmårning, få hös fofter, fom Hullvuxne, år icke aldeles ALE emedan of- ta delarne på 2 olika Månnifkor åga fkiljakti- gå proportionella dimmenfioner; ja ock, på en och famma” Perfon, den ena delen icke en jag icke nåmnt, fom något AREA DES TO FER EN - paflar fig i alt lika med fin make. Naturen, den ftore måftaren, fynes hafva haft nådigt, at flråcka fin ömforg til flere föremål vid kroppars formerande, ån at få egenteligen uti alt värda proportionerne lika, uti alla kroppar. Af fo- ter hafva, vid deras födelfe, fomlige hållit 20 tums långd, andre 12. Ja, fullvuxne åro ock of- ta få olika med hvarandra, at fomlige af den enas delar varit dubbelt långre ån den andras, faftån kroppens hela icke fårdeles varit olika, och tvårtom hafva långderne på hela kroppar ofta mycket åtfkildt fig, faftån viffa delar va- fit IRAN Dock finner an efter anftåld upmårkfam- het på åldrar och flere fammantagne omftåndig- heter, at viffe grunder gifvas, dem Naturen 'fållan öfvergifver vid Månnifko-kropparnes lång- der. Som de nedre delar hos fofter ej tå til fig få mycken blod och föda fom de öfre, för "blodets å letermination fkul i deras kroppar ge- » nom Ärteria umbilicalis til nafvel-ftrången och -moder- kakan, 1å åro ock fofters öfre partier -Jångt ftörre i proportion ån de nedre. År få- ledes ifrån lårens början hos barn icke hålf- d — ten af kroppens långd at utfåtta, fåfom hos fullvuxne. Men i mon fom barn våxa, tå defs : nedre delar mårkelig tilökning emot de öfre, fedan den myckna blod, fom Arteria umbilica- lis bårtdragit, blifvit anvånd til nedre extreé- -miteternes. tjänft genom puls -'ådren cruralis. Når fedan kroppen blir fullkomlig, år hela kropps-långden dubbel emot hvad Lar och Ben tilfammåns i långd utgöra. Ordningen i en 1 Månnifkas tilvåxt år gemenligen deny at et fö- 54 AR 1766. Oétob. Nov. Dee, 271 fler i fin moders lif våxer dageligen mer öch mer, til defs födelfectima. Et barn dåremot 'våxer alt mindre och mindre, til defs: mognads alder, (anni pubertatis) då åter Naturen tyc= kes gifva nya krafter, at drifva fitt verk til fin fifta fillkomlighets grad, hvilken bibehål= les, til defs delarne hårdnat, och dragit fig nog tilfammans , hvarefter rörelfen faktar fig. På fifta åldern. fynes kroppen något aftaga til delar- nas lingd. - NRA AA Efter denna olika ordning på våxt, göra Konftnårer fina olika dimenfioner på vår kropp - irolika åldrar: Det. år dock befynherhpt, at ftöra Sculpteurer och Statuairer årkånna vål, det de åldres Lb kroppens delar och åldrar, men de 'åro likvål ej enfe om et noga mätt, proportiens-vis på delarne. På en Apollös bild gifver til exem- LA den ena mera långd, en annån tjocklek. ilder båft utftaka proportion imellan - | Detta torde af hvad fört fades, bått känna ; förklaras. = Man. afdelar gemenligen et barn, fom fö- des, i 4 delar, hvaraf hufvudet utgör en del, och den andra ftråcker fig til nafvelen. - Hår : utfåttes hos denna ålder åtfven, af Målare och Bildthuggare, cehtrum på kroppen, til defs långd betraktad. Efter fom nu barnet tiltager i ål- der, taga öck de nedre delar til emot de öfre, för redan anförde orfaker fkul, och blodets båt- tre tilflytande, få at efter 2 ärs ålder långden utfåttes til $ gånger frörre ån hufvudet. Vid 4 a 5 års alder, tillkrifves barnen & gånger huf- vudets långd. Vid ty eller 16 års ålder, har 7 det. redan imellan 7 och 8 hufvud-långder, och — blir S 1766. O&ob. Nov. Dec. 273 blir då centrum af kroppen at utfåtta, vid:Offis — pubis öfre del, eller på kroppens divarications- . +» pun&.> Vid denna proportionen bibehåller fig vål kroppen uti detta hånfeende i alla' öfriga åldrar, få hos de nyfs ftadgade, fom fullvuxne, dock i akt tages dårvid, at i den mon, fom ax- larne göras trängre, och lemmarne fmårre efter denne tiden, få anfes figuren yngre, Når nu vidare ifrån denne ålder kroppen til - blotta långden allena betraktas, få böra delarnas' hånfeende til hvarandra ungefårligen efter föl-- jande utftakning begripas.. = co : Man kommer öfverens, at dela en fullvuxen månnifko -lårigd i 16 delar, hvilka de gamle kallat Facies ; "emedan hvar och en af defte delar gemenligen utgör fjeltva anfgtets långd, råknad ifran hårfkölet til hakan. Nu råknas ock delen ofvanföre harfkölet för en tredjedel af hela an- figtets långd. Däremot utfåttes för halfen två tredjedels Facies , ifrån hakan intil hals -gropen, "eller det ftållet, hvareft Sterni håla finnes. Når då denne två tredjedels facies tages tilfammans med den ena tredjedelett, fom blef ofvanföre an- -—figtet öfver hårfkölet, få gör det tilfammans en: hel faciesz få at til hals -gropen åro redan 2 ti- jondedelar af kroppens långd, eller 2:ne facies. Den tredje facies blir at råkna ifrda hals-gropen til flållet öfver bröft - vårtorna , dit fåledes, alt upifrån, 3 tijonde delar af kroppens långd åro sutmårte. = Dårifrån til nafveln , böt räknas den ”fierde facies, eller 4:de tijonde delen. Ifrdw naf- "velna til öfverå på Os pubis, den s:te facies, eller f a tijonde delen, och fåledes blir, vid os pubis shålften at taga af hela kroppens långd. Hår- Tv: EN rv ifrån | e ifrån blifva 2-hela facies at tilfkrifva diren intil öfre delen af knået. Knader råknas för en half facies. Åter 2 hela facies tilfkrifvas /kenbenet neder om knået. Sift gör fotens perpendiculaire långd ifrån defs leds öfvertta del, til fotfålan, "en half facies, och når denna hålft af en facies fammanlågges. med den halfva facies, fom nyfs tilfkrefs knået, blir däraf en hel facies. Lag- ges åter denne til de 2 lårets: och de 2 fken- . benets facies, blifva dåraf tilfammans f facies, , eller 5 tijonde delar; eller kroppens nedre hålft. Och fåledes finnes, huru deffe 5 nedre facies, tillammans med de fs öfre, utgöra alla 10 krop- pens facies. Når armarna utitråckas parallelt medet planum horizontale, fom man antager öf- ver vertex, få anfes diftancen imellan bågge de Yytterfta finger-fpetfarne för at ungefårligen ut- göra en hel krops långd. Men jag låmnar deffe facies; » endaft omförmålande, huru Konftnårer brukat fördela hvar och en facies uti 3 få kal- lade Partres, hvilka fkola fvara emot 3 delar i anfigtet. Den förfta ifrån pannan til nås-roten, den 2:dra efter nåfans långd och den 3:dje dår- ifrån til hakan, Ännu vidate underdelas partes af hvar facies uti 12 få kallade minuter eller under «delar. 0 Fö ROSEN 3 Ehuru nu deffe delningar icke åro enahahda' med de vanlige mått; fom brukas på utfatte längder efter Menfurx geometricx, & a kunna de dock låmpeligen leda ofs, at ifrån en gifven dels långd på kroppen ungefårligen döma om - hela långden, Jas det blir iråkning icke heller fvårt at utfåtta geometrifka måttet, allenaft ot | nn je NN => 1766. O&ob. Nov.Dece, 175 "Yelf måter efter fot, tum eller lineer, den facies eller defs underdelning , fom man får gifven. > At låmpa denna delning til mitt förefatta åmne, om Herr Proften TiBvRTiI upgift af de upgråfne månnifko - benens långd, få i jag an- taga det utmåtte fken-benets (Tibix) långd för gifven, och i anledning af hvad fagt år, anfe famma långd ifrån defs tuberofitas vid öfre extremiteten, til defs baflfis vid den nedre, för 2:ne facies eller en femte del af hela kroppen, Herr Proften har vid måtningen funnit hela långden vara 18 tum, fom utgöra 1 och I fot och i vanlig råkning 3 qvarter: Af deffe 18 tum afdrager: jag dock ungefårligen 2:ne tum; ty en tum tilårkånner jag knået vid benets Sfre extremitét, och den andra tilkommer fot- leden vid defs nedre. Mellan = ftycket, fom då beftår af 16 tum, antager jag för 2 facies eller 2 tijonde delar af hela kroppen, fom åro det fam- ma, fom i femte del: når jag då multiplicerar 16 tum med $; få blir hår hela kropps-långden ungefårligen 8o tum, hvilka reducerade til van» ligt aln- mitt, utgöra en långd af 3 alnar, i och £ qvarter: Lårbenets långd, fom Herr Pro- fen tillika upnåmner, beftyrker min utråknings i ty den fråmmer efter gifne grunder ungetår- ligen dårmed öfverens, til at determinera hela AIBPRSS MASAEn da AR Jag har fagt, at låren öfver knået fkulle ut- fr åfven äA:ne facies.. Läårbenet har Herr Pro- R ften mått til 20 och + tum. - Nu tår jag åter 1 LET TUR KILL Nå FREE RK NN len af lårbenet afdraga hvad defs nedre extremitet bidrager til knået, fom dårtil gör fart 3 gån- Ber mera ån tibig öfre extremitet, Äfven får 2 Jag Y od i 3 | 276 1766. Ob. Nov;Dec. jag hår afdraga hvad Caput Offis Femoris for- råkning. drar, famt defutan lårbenens fneda ftållning be- traktad, "utgöra ftörre långd på benet, ån per- pendiculaira lineen ifrån Os pubis til knået. Altfa kan jag ock hår våga at afdraga 4 och 3 tum,då ater 16 tum blifva qvare, fom inftåm- ma med de tvånne facies af 16 tum tilfåmmans, hvilka fkenbenet tilågnades. Blir det fåledes dår- vid, at hela kropps-långden, fom omlikrefne ben' varit +tilhörige, utgör något öfver 3 alnar och XY .qvarter. | US RR de Lå Denna utråkning med fine grunder, år , hvad jag i mig ålagde calu ifrån gode Auétorer bordt hånleda. , Vil man ”eljelt Af hvad bifröd duty förh fö. i relågges, fluta til en hel kropps råtta långd, få bör man råtta fig efter en god figur på en mån- nifko- kropp, uti. hvilken hvarje del uti Facies, Partes och Minuter år utmårkt, fådan, fom den ftore Sculpteuren Apan har velat communicera Herr TARIN i Paris, och-finnes införd i defs Ofteographie, hvareft åfven andre gode årin- Aringar 1 detta ämne uptagas. Jag medgifver gärna, at mitt omdöme om . denne kropps-långden kan vara relativt til de variationer jag i början anfördt, och fåledes icke ofvikligt i minutierne, dock tiltror jag mig, at hår göra denna maättftock KOMER alom den, hvilken 'ungefårligen kan afpafla åfven andre kroppars långd, då dylike ben uphittas, fom man har luft at bruka til medel för vidare ut- | sil Is y , y La Nat NORA TAN / — "örfök med Extrattum Dature, uttagne utur K. Lazarettets Fournaler, ent Ran och ingifne GT OT FÄR GER 2 ; ; af AR | ; För NELL ODHELIUS., rst bnoatat NORS Hof - Medicus. ATA et tilfålle jag haft, at på Kongl. Lazaret- I tet, dår jag blifvit fåtom Medicus anta- en, få många och fvåra Patienter under hån- ör har upmuntrat mig, at förföka fanfårdighe- ten af de Wienfka Låkares nya upgifter i Låkare- konften. För denna gången vil jag til Kongl. Academiens omdöme öfverlåmna följande ”kårta utdrag utur Lazarets - Journalerne, om den ver- kan fom Extrattum Dature vifat, emedan det, efter min årfarenhet, hittils båft hållit prof, ef- ter de ftora löften dårom utkommit i Lärda verlden.. En annan gång, om Kongl. Acade> mien få befaller, vil jag 'beråtta om Extraftum Aconiti, fom i verkan dårnåft utmårkt fig 3; och > fit om Extra&tum Hyofchyami och Conii, Fvilka -vål icke varit kraftlöfa, dock på lingt når icke fvarat til det förtroende de på någon tid ågt. dr RA a ( SA -1:o. Torparen Anders Persfon från Öftergöt- land, 43 år gammal, intagen på Kongl, Lazas rettet d. 23 Martii 1764, född af Lungfiktige ; Föräldrar: Vid "fitt ste år blef han” förtla gången i fömnen angripen af Epilepfie, hvar- af han fedan i 2 år måft Kvar dag 2 och 3 gånger haft anftöt; kunde någon gång mota. aroxyfmen, om han haftigt och envift höll NL ge | Nr ; ' Y | | | ; TR fix ; | 278 - 2766. Oob, Nov. Dec. fig faft uti en kåpp. Sedan var han fri et helt - vår, efter et Medicaments bruk, fom han icke vet upgifva, men efter den tiden kom fjukdomen til- baka merendels hvar månad. Ater blef han u- tan medels brukande. fri i hela 5 år, hvarefter han nu i några år måft hvar dag varit anfatt. Når Accéen kommer, mårker han et dragan- de 1 högra handen och fingrarna, :hvaruti ock ryckningarna egenteligan hålla fig. Den 2f - Marti började Han taga morgon och afton Ari af et grans vigt. Blef yr i hufvudet och tor- flig. Den 26, en lindrig anftöåt. Den 28 ökte til 4 piller om dagen. - Den 2 April, 6 piller, Den 15 hemtörlofvadt frifk och tårdig, fick. förråd med fig af pillerne. förså ånernal sving 230. Goffen JFonas Pebrsfon tran Nerike, 15: år, Intagen d, 29 Maji 1764. Hade af fkråm- fel för 4' år fedan börjat mårka Convullioner, fom fmåningom förvandlat fig til Epilepfie, hvilken hvar 14:de dag kommit igen, ofta 10 ganger om dagen, men har ibland hållit lån= gre up: Någon gång har han mift Lumbricos, Var mycket rådd. Började ftrax med 4 piller dageligen3 fri för anftör til d. 15 Junii, då en helt lindrig åkom, tar 6 piller, Den $s Juli blifvit fkråmd och kånde något 'af fjukdomen, Den HH Julii begårte refa hem, helt flink fick Medieamentet med Hby vsnmsmeaen, förse obuR > 3:0. Skrifvaren Pebr Fuaslenius från Svartfjör Jandet, 27 år, intagen den 10 Junii 1764 mec en fullkomlig Hieranofus Linn. brukade 4 pilr ler om dagen til den 29 Julii, utan någon hjelp, -—-4:0. Bonden Bengt Bengtsfon från Våftergör=- -Jand, 36 är, intagen den 21 Nov. 1764. 0 ; GE 22;0rå — 1766. Oéob. Nov. Dec. 279 | Brdra året fick han Epileptifka känningar un- der en hetfig feber, hvilka alt mer och mer tiltagit och hvaraf han nu dagéligen plågas, om han blir fkråmd, haftigt ond eller glad: förr 2 eller 3 gånger om dagen, men nu ej få ofta. Har altid förft ondt i magen, Den 24 tog 2 piller om dagen. Den 25 och 26 lindrig antftöt; tar 6 piller, Den 8 Dec. ganfka lindrig käns ning, Den 20 utförlofvad flinck och frifk , med förråd af pillerne. KAT KORA Ge SE. .-$:o. Jungfru Brita Caftröm från Norrland, 20 år, intagen den 20 Februarii 1764, anfatt af Då- ningar och Convulfioner fedan Sept: 1763,hvar eller hvarannan dag, 2 eller 3 gånger om dagen, med trög menftruation. Skråmfel mente hon haf- va gifvit förfta anledningen. Sedan hon någon tid hemma tagit 4 gran xtrasbom Hyofchyami om dagen, och hvaraf hon kåndt någon lifa, fört= for hon ock nu at bruka det famma til den 21 Martii, under det hon fmåningom åkte dofis til 9 fl. om dagen; men fom Convulfonerne vål » lindrades, men icke blefvo bårta, började hon den 22 at taga 2 pilulas Datureg om dagen, var a frii 10 dygn, hvarpå hon hade en lindrig anftör, tog fedan 3 piller. Den5 April vifade . menfes 2 RR varit bärta måft fedan Jul-tiden. Den 11, lindrig anftåét, tar 4 piller. Den 1f tar 5 piller, kånner mer hetta och torka i mun- nen ån vanligt år, Den 22, ganfka fvag kånning. Den 29 vifade menfes fig åter. Den 8 Junii hemförlofvad , frifk och fom en ny månnifka, med förråd af pillerne. KR RN + 6:0. Pigan Anna Pehrsdotter från Nerike, 18 ar, intagen den 15 Julii 1763. /Efter en Quar- tan ] 280 1766. Ocob.: Nov. Dec. tan, fom varat 24 år, blifvit angripen af Cons -vulfioner $ a 6 gånger om dagen, hvilka fmå- / ningom förbytt fig til Epilepfie, fom hvar 14:de dag fom fvåraft. angriper henne, har icke ånnu haft menfes. /Adren öpnades förft och dårefter tog hon 4 piller om dagen. Den 23, mycket lindrig paroxyfme, tar 6 piller. - Den 28 en . helt lindrig anftöt.s Den. 30vlikaledes: s:Den6 | Augufti ännu lindrigare. Den it-likafå.." Den 26, mycken trångning af Catamenia, fom hade med fig den 30 nagon kånning af Epilepfie, hvarföre ådern åter öpnades. Var dårpå fri: den 10 Sept. begärte få gå hem och fick med fig. piller. a a .7:0. Huftru Helena Larsdotter från Öftergöt- land; 40-ar5. intagen. den: 2-Febr. 765. Efret en tre-årig Frofsteber, fom med Bruns-dricks ning ej ftådt at hjelpa, blifvit fmåningom få. fvagfint, at hon för 2 månader fedan var Ma- niaca, fom dock nu något bättrats; hade fvag puls. Började den 8 taga 4 piller, fvettas dår- Cefter.s.Den 16 "båttrasy tar. 6 pilen oDen 2 I dokat fmåningom, ånda til 15 piller. -D.10 Martii - begårte få refa hem, nog båttre ; fick förråd > af piller med fig... nd NR RR 8:o, Goffen Jan Nilsfon från Öftergåtland, 17 år, intagen den 8 Martii 1765, Började för 7 år fedan få Convulfioner med hufvudets dra- gande åt vånfter; fom fmaningom ökats ånda til Epilepfie, fom nu påkommer hvar endafte dag vid minfta alteration. - Började den 1 April taga Z piller. Den 2 hade/'3. paroxyfmerj wmy'pis ler.s Den 3 fri til den 3, då någon lindrig an- flöt: kåndes, tar nu 4 piller... Deno br ae anftör; L | 2766..C O&cb. Novi fänbåtg. Den 18 dikatå. Ökat pillerne' vett 7 om dagen. Den 39, utgången med förråd af piller- neon. han federmera åfven fått, då han be- - rättat ig helt fällan kånna til mt igt om NM Faster mycket. fkråmd, DO Pigan Greta Liangberg från Sgjaekk holm, haft ifrån barndomen, en: gång .om året os söm, för 4 år fedan afftadnat: ifrån lken tid hon började mårka tecken til Cons ulfioner med fvimningar , fom fmåningom ås ts, och nu med. fullkomligeF, pilepufke: an-+ "fKöåter komma mått hvar; månad; intagen d.' 30 April. 1765, brukade förft aderlåtning, och = xerande medel, hade d.- 4 Maji Rå anttör. siföriade taga 4 pil Hera; Denrysaeg puler: fd o utgången, uran at hafva kåndt til jukdamen; Få r ånnu fom oftaft: piller af: Lagaretter, emes dan: hon eljett; ickethår låkepsss! ja: AQ. Skomakare - -drången' Hille FELET från vå Nerike,. 24 A3> intagen sd, 20Jukv vg ER af barndomen; varit plågad af. mafkar (alcarides) och då föråldrarne på defs 14:de å ar en gång, til ; at fördrifva dem, gaf honor in: 2 en Bång. jeg. eg brånvin, fick han förfta' gängen Convul. oner, fom. vål fedan uphörde 1 i4cårg en ere. ter, den tiden 3 gånger om året anfatt: honom, - öch fmåningom blifvit då. dtarke: och Epileptis fkeycat. han « jen- gang fallit uti en fjudhet vattu= gryta, dår han aldeles förbråndt högra handen, armen, anfrgtet "och fidan, - Har fnaraft anftét om han hungrar. Laxerades nu förft med Anns. thelmintica. til. d. 27 Juli, utan ar hågen mafk gick bårt, började nu taga, 4 piller, Tom lifas de honom mycket, och : fom;han:den-:3 Aug. sd i Ä fick 282 1766. O&db. Nov. Dec förråd af Medicamenter. ET n:o, Flickan Anna Lifa Ljangfröm i Stock- holm, 10 är, varit frifk ånda til vårtiden 176$, då hon fick Måfslingen, och dårefter Skabb Sfver hela kroppen. I början af September mårktes, at hon vred hufvudet ovanligen ofta : hit och dit, lemmarne kommo i ftadig invo- lontaire rörelfe, en lamhet förfpordes i bånder- ne, at hon intet kunde fatta uti något, fötter- ne flåtades och flingrades hvarom annan, utan at kunna gå, tungan flinker af och an i mun- giporne och ögonen vindades, -Angrepen af en få fullkomlig Chorea St:i Viti, fom år en gan- fka fållfynt fjukdom, intogs hon d. 16 Sept. 1765. Defs moder vifste icke nåmna någon an- nan-anledning, ån at Flickan en gång blifvit fkråmd af en lefvande gådda, fom velat bita häånne, sy mafkar hade "hon mift. Var nu Skabbig öfver hela kroppen. 'Laxerade förft - med Rhabarber och d. 20 började med 3 RS ler om dagen. 'Den 23 tar '6 piller, mårker minfkning af defs gefticulationer, d. 26. Skab- ben flår mer och mer ut, geftus minfkas, Den. 1 Oéttobr. börjar kunna gå. Den f går båttre.. Den 1 går vål, har föga tecken til andra ge- ftus, ån med tungan, blir ftadig, fkelar något med vånftra IR D. 18 utgången helt frifk. —12:0. Bonden Olf Ersfon från Södermanland, 25 år, varit frifk til för 2 år fedan, då han bör- . jade mårka epileptifke anftöter vid fullmånader- ne, ofta på et dygn 10 å 12 gånger, och fifta. gången d. 30 Sept, 1765. Intogs di. 13 Oéob. axerades förft med Rhabarber d. 17 "ScoR fick refe-tållfkap hem, ty gick han: ut med BV Oacb. Nov. Dec, [UR LET om matten haft 5 riäkirimet. D. 1 8 bårj a- de ön iller, d. 23 tog alla 3. pillerne. a en Bing, ivaraf han fick. fynnerligen ondt. i hufv Ef 28 var. fullmåne, våntade nu pa- Ara. men fom de ej kommo, få refte han « VN 39 hem med. förråd af Medicamenterne. JE (0 Gåffen Nils Ersfon från Öfters ötland; 15 år, varit frifk til defs 9:de år, ifrån hvil-- ken tid han börjat få Svindel, fom fmåningom Skats; 18 defs han' vid 12:te året fick en, Epi- lepfia Ixvis, fom ingen vifs tid hållit , och — hvarföre. han druckit Medevi brunn i 3 år med god nytta, men det 4:de kom fjukdomen i igen: Hade d. 8 Oåob. 1765 fifta paroxyfmen, ins togs d. AA dito och laxerades med Rhabarber; le de -d. 15 taga. 3 piller om dagen; hade Vv en läg anflöt, åfventå d. 28, Doo Nov: pe ånnu lindrigare, gick fedan ut med förråd af piller, dem han federmera flere refor fått 108 förfårkning är. 14:0. Flickan Catharina Fillberg från Srpöla holm, 15 år, varit frilk til det 13:de, året, då 'hon blifvit illa fkråmd af hundar, och dåraf fått Convulfioner hvar dag i 12 veckor 23 och för den orfakert druckit Norr-Brunn med någon lifa, och denne Sommar 1765 Sabbatsbergs Brunn, dår hon mift någre Lumbricos, men fått Cons ulfionerne ftarkare och hvar dag fom förut, hvilka råckt ånda höften fram. Den ro. Nov. voro de aldraftarkaft. Blef intagen den 11 Nov: 17654 m cket rådd; inga menfes ;. Alvus laxay' fkabbig öfver hela kroppen; hade tecken til; malkar. Laxerades med Jalappa. blandad med: Anthelmintica > » men å a mallar mårktes, utan id ä = 2 4 i & t ” e ” r ; 1766. Oc v. Dec 1700. Octob, Nov. Dec, AL ÅT SS NR oa tg då ND, r NN v | / Oc å Xx SS wx vh 8 es ON > NR i 4 id 3 paroxyfmer af Convulfionerne. Den 12 bör= > jade med 3 piller. Blef ftrax' fri til den 22, då hon hade lindriga anftöter, tar 4 piller. D; 23 lindrige paroxyfmer, fedan fri til den 7 Dec., då hon endaft hade några fmå ryckningar i fin- gerna; utgick den' 28 Dec. aldeless fruki. i cc De måtta af deffe Patienter hafva i förfrone klagat öfver någon hufvudvårk, yrfel; fkym- ning för fynen och törft, hvilka kånningar dock .& bi - ed altid fmåningom förfvunnit. = Efter denna årfarenhet, åro 8 perfoner bota- de, 5 ft: lindrade och 1 obotelig befunnend. Således år detta Extractum Daturze et gan- fka nyttigt medel, och för hvars uptåckande H. STÖRCK förtjänar hela månnifko-flåigtets tack- TAN Arkärldlas oa fest AE I > Håirtil får jag lof bifoga följande håndelfer, dem Herr Profeflor BeErGi1vs mig behagat med- "1:00. Järnkråmaren RF Huftru blef efter en "barnfång aldeles Maniaca » hvartil riktiga orfa- ker ej kunde utletas; Lochia hade varit ordent- liga, men hon hade rörliga nerver, och en gång, förr ån hon blef gift, hade hon haft fcrupu- 1eufe anftåter. Efter Konttens reglor fköttes hon af Herrar Affeflorer BERGSTRAHL och LIND- HULT; men fom tilftåndet fortfor, oaktadt de kraftigafte medel, blef bemålte Profeffor tilkal- lad, då det blef beflutit at förföka Datura. Man började helt varfamt, med gr. fb. 3 gånger om dagen, och ökade dofis fmåningom; innan hon kant til 4 gran om dagen, var hon få lifad, at hon hade natt-ro, och någorlunda ftillhet om dagarne; dofis ökades dårföre ånnu SSR d LR | PYCT a KORR US ånda | Ån HE O&ob. Nov, Bar 28 5 ända til 6å 8 gran. om delen. pk rdr hon inom en kärt tid blef aldeles. bragt i til fin fulla fansning. Det år nu redan några år fedan för- Fa och denna Patienten; har altid mådt vål; LÄN 0. En Brin F ru RN TY 9 år fadkn, Ut. Faa Ref-ormaktigt utflag | på. fitt ena fin Cly Ä fom var. Milka cövill. ' Med & pålagt plåtter | jag blef « et. Hotadt. Dårpå fick hon Leucorrhée, agades däraf en god tid framåt. Imed- ; ; tiv BE hon ift. Under den tiden bön drogs n ed Leucorrhöen; hade hon fkåftals påkom- mande. ;yrfel, Oppreffioner öfver bröftet m. m., och, vid början af år 1764, fick: hon ganfka flarka fpalmer i underlifvet, med convulfivifka rörelfer upkaftning, oren tunga, ftundom vårk i bukt Deffa anftöter fölted med . vanliga m red. KOREEr bana oljaktiga Emul fioner 3 ut- vårtes baddningar åfver underlifvet , "Bad, m. m. fom fuller lindrade, men håfde icke fjukdomen. ; Orta | laken--t jektes- böras fökas i-det-> helade fin- gret, hvarföre man med retande faker förfökte at draga materia fuppofita: til extremiteterne, SR utan hjälp; omfider fom fjukdomen drog: pA tiden, gafs hånne Daturx- piller, 2 gran pro dofi en eller flera gånger om dagen, med den lyckliga verkan, at: denna Fru genaft blef lindrad, > Sa fnart någon kånning. mårktes af fjukdomen, har hon alt fedan blott gripit til pil- derne, hvarigenom hon altid qvåft ned det ön- FR och. -hvarmed,. hon ; ännu. fortfar,. Under denna tiden har hon druckit Sätra Surbr un med den förmåns- ar matluften repat fig, hyen blitf- Vt Tifligare , krafterna tiltagit,. m.m - Men ad / | T 3 . SE Da- / ICKE ; zh UNS mg 286 1766, O&ob. Nov. Dec 3 Datura år den fåkrafte tilflygr, FA någon er | för af defs fvåra krämpor vil in flålla fig: :o. Arbetaren Schbrs vid Niörixbetee Por- PEN Verk, hade för Convulfioner, hvilka fkoftals och rått ofta påkommit, Bräket åtfkil- lige medel utan minfta hjälp, då han den 28 . Sept. 1764 började med Datura, förft med 2 gran i början, påskandes til 6 ftycken dageli- : gen; håraf vant han innan kort tid få fullke m- lig förbåttring , at han aldeles flapp fina con- vulfioner: Men d. 3 Julii 1765 AR han. re- cidive, fedan han långt för detta läringe” fina iller, dem han nu 3 nyo tilgre med AND I vekliga verkan, och någon ti framåt fort- fr han dårmed; men fom fjukdomen äfven IM förfvan , få öfvergaf han åter at bruka dem vi- dare, var ock frifk alt til d. 2 Junii 1766, då han återigen fick anftöt af convulfionerne, hvil- ka åter med ej mindre ERE denna SORT blif- vit med Datuta böradeé. 7,73 | SPSUSPSVASVS SSA una ÖVA BRIPID AGS Ju il V /åder-våxlings årbållandé på Skejp., > påfunnen och befkrefven af. ie JACOB VENTU. RA so Er dh | Marbimsricna vid akne 3 7 oaedig. Sr q odak. jag ed. döj fört: ey belkrefna Laft- SS fe funnit et låttare Big at. i la AN ) / ; Fa TR ri ; - Uti nå Sa TER ST mdr, pag. 212 och de fö GET > 1766. O&ob. Nov.Dec, 287 Re EE NN NäR, frifk luft i tilflutna rum. på Skepp och annor- —flåds, ån med Herray/TrirwaLDps och HALEsS | Väder heles = Mafcbiner kän fke; har jag åf- | ven uptånkt et me d ar v inna famma ån lamål | genom Eld, på et fördelaktigare fått, ån Herr SuTTONS, Jag kallar mitt därtil föreflagna In- TRUVII Eolipila, 0000 SE rada > Det år et rundt iholigt kåril 4, Tab. VE Fig. I. af 10 tums Diameter, med tvånne öp- na och kärta pipor eller halfar, 6 af 4 och « SRK EIGA shares, fair. feed evänne öglor pa fic KYRA af något åmne, fom ej förtåres af eld, 1åfom Ler, Jårn, Koppar eller annan Metall; något tjockt, at det defs långre må KY NE re ÖA AO iters 1 ] SIR behålla vårman, fedan det blifvit uphettadt. d, "år grepen, hvarpå det kan hängas öfver elden. Det kan ock fammanfåttas af tvånne Spharifka Segmenter, hvaraf det ena går på kanten vål och tått in uti det andra, fe fig. 2.2.2. 000 «>. Hårtil höra tvånne flags löfa Rör, det ena .af den vidd, at de paffa til pipan 6, det andra "til pipan ce, at. dem förlånga. De böra vara många af hvart flag, gjorda af hvad åmne man hålft vil, allenaft de åro tåta, och at de ftyc- ken, fom tfåttas nårmåft Aéripilan, tola eld. Fig. 3. föreftåller Aéripilan med fina påfatta Rör 4 och 8. - Rörens figur eller krökning ankommer på behag och omftåndigheter, alle- naft Hevaro act behörig. vidd. > = smo : VAltfå beftår min Aéöripila allenaft af tre de- lar, nåmligen af en hufvud-del, fjelfva kåri- let, och 2 hjälp - delar, Grepen och Rören. RA Höjs RS do da «0 Bru NES) a 080 288 > MOS Bräket och nyttan åra att åt SER Vv för kärilet på eh trefot , eller hänger dett dd pen; Öfver eller vid elden, vad eld + frad Vara må,” få gör den fin ve Skal tåppt ofund luft utdr appliceras få mänga tilla at de råcka' til famma rk ÅAR 1 kulan Helr et öpper rum, få behöfves ej det fa! töket i ; > mön arkhön ret "tilflotet' rim, få tilfåttes: åfve n det öfre. röret , och fkarfvas få långt s at Jet råca | ker til något. föniter eller annan dpning i fria duf- ten. Vårmen på kulan Bör. då et starkt våderd rag genom rören; Op på! kårt tid Bj 3 Sö ofur ä4 EGR Aten ne ON på ne jr > Vil man åter infkaffa ny frilk luf a vd Vi Min (3 2 förlånges. det nedre röret B, söt någon öpning ifria luften: år kulan fjelf i famma rum eller ock, om det öfte röret ledes dit, få fkal« Les fela önfke- lig vådetvåxling, fortare eler lingfamare , : - fom elden 'å är frark och rumpiet fort. Behöfves Vadarvasdtnb 3 i flera rum ÖR få i fogäs til hufvud-=röret få många bi- -rör, fom be=' höfvas til färfkildra rum, fe B. för or LV Effetten Blifaltid i proportion af. rummen. N fammantagna ÅS fr Hoa a Art fara brånfle, bör Ha af köks fpifen hårtil. Såt- tes kulan'i Sol- fkinet ; gör den ock något drag; rymd.och | e man bålft betjäna fi men mindre haftigt. "Om endaft luftens circula- tion och förfrifkning i i ét och famma rum ålfkas, 1å ättes Aeripilan på et fyrs fat, och rören föras det ena mot taket, det andra mot golfvet. "Det $ famma kan ock: ärhållass' öm / elden år utom i rum= 1 dår HV jogde. allenaft bågoe KÖPER ändar gå SS 4 EN De O&ob. Nov. Dec: 289 fee Mm ifagi hoppas, at detta mitt påfund fkal fin-- ; Fr ågå alla de förmoner , , fom af en” Maflchine svochi börj jan (") af mig åro nåm- ocr det tilråckelig god och åftun- lepå Skepp och annor ftåds, Hjar | 1 årfarenhet år öfvertygad. Kan ki PR mn maftchiné vara fimplare ån dec ] TAGE lera loch Sof den liters EN SHrat 9 görs hö ingen olforg nådd dl skälig s utan 4 rg Br tjäntt af fig felf. '6:o0 Kan någon mas fehine” til dylikt RE intaga mindre tum? 27:00 För fin fimplicitet3; kan hon ej ”gårna kommå gå :olag, och om det fker, ftår felet lått at bo- AL 80 Ingen fara eller våda år vid: defs' Bruk at befara; ty föm ing oen eld Korimer i kulan), kan ock ingen falla” ”genom fören. ”9:0 Når ok ulan göres är Metall, varar hon (3 länge form -Metallen: Och åndteligen 10:0 'kån inråttnins gen med: fördel nyttjas, icke allenaft til våder- Vvåxlings' åftadkommande på Skepp, utan ock i G srufvor, , Kålltar och Vanings- rum, hvar håltt ct behöf ves. Vän ings- rum kunna ock på det- tå fårter ul ovårmas, utan tårfkild: eldning ; ty efter kulan år varm, gifver hon altid. varm uf ifran fig, öm åfre röret ej å år alt för F länge. | ENRDEE SR SO NOT RP SIG ue 1 Tåg IG | Cs Pag. EE AN Pal 290- 17 66. O&ob. Nov. De JA | > Jag år vifs, at hvar och en, fom jåm- förer denna inrättning med Hr. SUTTONS, be- fkrefven i Kl. Svenika Vet. Acead. Handlingar för år 17f575 pag. år, fkal gitva min töretrådet. Den dfenare, ehuru fördelaktig, år dock mera vidlyftig. och koftfam, fordrat. ock mer akt- -famhet, ån den förra. Om Jårn-dörrarna på SUTTONS ugn ej åro vål tilflutna och tåta, blir föga något drag i.rören, ty luften trånger fig fnarare in genom [pringoma; kring dörren, ån genom rören: och år det fvårt at tå dörrarna vål tåta. Så år det ej med min Aöripil; ty dår kan ingen luft intränga fig, utan genom rörens. fogningar , fom lått. kunna: bli tåta, e=- medan. rören åro runda .och gå in i hvarandra, Defsutan år. SuTtTTONs fått ej tjänligt i alla flags fpifar, fåfom mitt... I'anfeende til. mindre ftor- lek och rymd, år Aeripilen jämvål fördelakti- gare; hvilken ock. år: rörlig, kan tagas bårt, når den ej behöfver brukas, och nyttjas med lika beqvåmlighet, utan fpilens minfta ändring, Oo Pa ert | Fe NE Fn KARA på andra ftållen: hvaremot fordras åndring på fpifen och en fårfkild inråttning på hvart fkepp och i hvart rum, efter SuTrons påfund. SuTt- TONsS utdrager elak luft, men kan ej infkaffa ny frifk luft. i ftållet, låfom min. Men i fyn- nerhet | år den ftora och mårkliga,; fkilnad imellan båda Inventionerna, at af min, år in- gen den ringafte fara för elds-våda at befruk? . ta; hvaremot .månge ej tordts nyttja SuTTONS, « för defs vådlighet i den delen, fåfom Kongl. A=» cad. egna Handlingar, på förenåmde ftålle, intyga. Om nu både min luft-pump och min Ae- ripila åro båttre, ån alla förr bekanta våder- I 1766. O&ob. Nov. Dec. 294 lings - sllaclindea. få frågas, hvilkendera år del HE tigare af deffa båda? De hafva hvarde- fi oa. frid förmoner. I viffa håndelfer mpen företråde för Atripilan, i. andra |. Därför fynes Tådeligt, at man på PPa fom fkola göra långa refor, bör rfedd med bågge,. ar brukas efter om- = Denna 0 2 AR är jä grunden mycket. lik den, fom VG Kongl, Vet. Academien , uti Def: Handlingar för år 1757, pag. 92. til famma dndamäl år fö- re lagen » och af Herr "Profefforen. STRÖMER blef upgifven. Aörigilan har se företråde däruti ,; åt hon är beger « Kdeba da ig. ; AG 24 i Loos Geometricus ; a | 4 SN SÅ Ny NILS LINDBLOM, Proet: vid Soest Artill. (Cadet Schola. ; er Ar Slind. ör £s Tab. VI, fkl LX där tvånne råta lnier 4g, Bg, raka vände fom. dragas ifrån två gifna Punéter 4, B, och fkåra en gifven råt linia CD, uti 2 hh f ålunda, at förhållandet blifver altid det famma imellan Redctanglarna, fom innekbållas af råta liniens CD åtfkilda Segmenter: nåmligen at eD:Df +fC: Ce altid år et gifvit förhållande. PEN därföre det 0 förhållandet vara ED: DE +FC:CE och AE, halte uti G, famt i-. från £ NR en Paia pa rallelt med någondera Oh CM NET l sjeron ” I 766. 'Oåcb. Rör. Ba ke de oifna la ARG, BEG; åa ÅG fom råkar fyrfidiga figurens ABDC fi | 0 PISQ7 RR. skat Och ln erna.g D, sg ; och" råka Iran 4B uti H och Fe AEG uti K, La ”Binedan? från Puh&en g:åro disgoe fyra li li mer, gå; gD> Ar £C, fom Tag, TVANDE:; "andra CD, SR uti Puneterna,. RE PI och re BBS; blilvore D; Dj +fC: Ce=AH: HI + BI: IA. Efter hypothefis år ock ep: Dj +Ffö:Ce=ED:DE+FC:CE,hvadan AH: HB + BI:1A=ED:DF+FC:CE,eller AI: IH--HB:B, RN öv ag ENE DE:FE. Men efter Tisd ARR fidor fkåras af råta linierna ZNy>, BGL, blifver AI: IH = AN: NK+Kg. 'gH,lamtHB:BA=HL: ILE+KG:GA På famma fått, uti Triangeln DEK, blifver DC:CE=DZ:gK + KN:NE; fint EF:FDSEG:GK+KL:LD, Når deffe Rationer jämföras, finnes AN: NE+EG: GA= Hg:g D+DL:DH Igenom Puntten B åro ock dragne, fyra linier, BA> Bz,y BD; BG51 fom rå- ka tvänne andra DE, 4G,.u His. Da kh och > Fo Tr rG$ därföre blifver Hg:gD 4DL:LH = AV: Pte TG:G4, och fåledes AN:NE + EG:GA=AV:VT+ VR GA, eller AN:NE—+ TV: VA=4G: GE+ TG:GA. Men, efter. lini- ernå g0, GA äro parallela, år AN: NE —Rg: zQ, Se TVAKAPResg0 a Derföre årsock Rg: | g£ Q—+—Pg:g0=AG:GE+TG:GA och hörer fåle- a puncen g til den Conifka. Seé&ionen, fom a igenom de fem gima punéterna. > ANNE D »C,6 Vv. Lem. 18, Lib. 1. Princ. PRI Nat. Problemets Synthefi S "finnes lätteligen. af det fjuttonde Lemma loc: cit. och k anledning Ro fjliva Analyfis. ESS RT KYPRSEPE SA NTA d PTA MSRNRNAE 1 NE OTNENeS | f AN te ( EC j » Kr 4 | ) SJ it 0 > 1766. Oétob, Nov.Dec. 293 känts Både Analyfis: lek, Synthefis. blifva - RR igenom. följ ande Theorem: Om fex rå "ta Linier, rn EC, Cor EL x OBy BA, sg. fen, och tvånne utaf dem, fålom 4E, gL> äro ? få fkurne af de. fyra FR NG förhållandet i= RR imellan rectanglarna, fom innehål- få at an EN AN: NE +E6: GA=Hg. gD NE LH; blifva alla andra två linier, iom EC, BA, hvilka man tager ibland de fex gif- na, på et dylikt fått (kurne af de fyra öfriga, "AE at man. BI:IA. Hån elferna äro HOClöN 4 eter Ad 3. Om linierne "4g> Bg, Fig.6, åro gå ftålde ,, at antingen Deg eller CL3 låt vara Dgs blifver Pp arallel med 48, och Cg drages famt BI: IA "Härigenom Sc man Fudligen 3 ade | RTR Bg få ftålda, at Dg blifver pe ber Om förhållandet DG pF LEG: CE ro eller BI:IA vore fadant, at I träffar in med Xx, dår 4B, DC rikas, finnes låtteligen, i femton, punéter 4. fålom i å figu- ; iens åt kilda Segmenter, blllker öka ände ED:DF—+ FC: ICE = AH: HE+ Ke: DH, fom drages parallel. med s48, icke rår | kar Locus i någon annan punét DN sla mp Om Conttru&tionen i $. 3. behilless pånserna gZ» G fammanbindas, gG råkar AB uti t och. puncten 'G poneras-tråffa -in med £> fin- nes fifta frållningen af gG fådan, at Ix blir til IB i famma proportion fom I4 til Ir. Påfam- Maa RP Sn Bön Ke uti NER DTIå- - dan, 294 1766. Oétob. Nov. Dec. dan, at xI blir til xBi i famma proportion, fom ORT OR i $.6. Sedan Tangenterne uti då och Då aft fundne, och rationen ED: DF poneras örn fa, eller fom år det famma, linien gD vara .oåndeligen långt bårta, blifver icke fvårt at fin- na, hvad flags Se&ion Locus då blifver, nåm- ligen uti. Fig. 6 en Hyperbel, fom år Specie gifven och går igenom tre. gifna punéer ; N men uti Fig. 7 antingen en Parabel, fom går ige- nom tre Sifna puntter och har Diametrarna po- fitione gifna, eller en råt linia, i fall HiRerdg AB, CE åro parallela. IR ka 18. 7. Utaf denna 'Conifka Silor e- genikap kan låtteligen bevifas följande Theorem: Om fex Punéter, fom åro belågne i i en Conifk Section, fammäånbindas, at dårutaf upkomma tvånne Trianglar ; blifva deffla Trianglars fi dor | få ådana fex linier, fom omtalas uti Theoremet $. 2. $.8. Hiårutaf fås fedan en generel demon- fiktion på det bekanta Theoremet: De mot- fatta fidornas interfeétioner, uti et hexagonum, fom infkrifves uti. en Conifk Seétion, åro altid SE AFHANDLING , pb Om Magnetifka Kraftens spvsclanis au ör 10 BERO El Orioge; TA ng! d JOHAN CARL WILCKE.. på (EP cd 4 (an. hat långefedan pv isdältän an=+ mårkt, ar då Afkan flagit ned uti fkepp $. YN 4 dÅ a IR Ye e Lr Nå Å SÅ EA i yovå | UI . , | iv Qr | SI pris je. . 2 vs ” M LAVA d q ” v 1 "ia " MN Kid "et SE 2 lag Fn sd ” RT ; 4 pan Oéob.Növ. Dec; 295 | RT Lå LJ i / 6 Å NN put RA 4 id ” Å — fkepp eler hus, öch tråffat Sjö -Compaffen el- > Jer annan tjänlig järn - redfkap , har den icke al- lenaft förvillat Magnet- nålarne, och antingen förtagit eller aldeles omvändt deras polaritet; tan ock gifvit magnetifk egenfkap åt järnet ban med Ele&ricitet, fåfom en konftig ljung- eld, fkulle vara i ftånd at efterapa Naturens flora verkan. "Herr BosE i Wittemberg hade r honom, genom Eleé&ricitet förfvagat magne- k if kraft G ), och åfven beråttat, at han kun- > hat förftöra och upvåcka denfamma genom fam- ma I bas tet fådant hade icke velat lyckas för Herr WiLsonN. (ce) Herr FRANKLIN låt ördenfkul ganfka ftarka laddnings-flag, utur 2 AM höllo vid pafs 12 å 13 fv. Kannor, gå ige- nom fina Synålar, dem han lade fimmande på vatten , och fåledes fant genom Slaget vara brefvet til Herr CoLLrINnsoNn fålunda befkrifver: Om nålen under. flaget ligger i Öfer och Vefter , få vifar den dndan til Norr, dår elettrifka elden går in. Ligger bon i Norr och Söder, få vifar den dndan fom låg Norr ut, ån vidare til Norr, [edan hon lägges på vatten; elden må därvid hafva gått in (4) MuscHEnsrorxi Differt. de Magnete. - Item oc BERGMANS Intrådes - Tal, ; y Tentam. Ele&rica, Pars Poft. p. 22. vårdiga omftårdigheter, hvilka han uti 5:te od hh -— Artificial Magnets. — och 4 ftora med bly belagde glas-kolivar, fom n försa. Han rönte dårvid tillika flera K &) Treatife on Ele&ricity p. 219. Experiments upon NG på den ena eller den andra fidan. Direttions-kraf= ten uti nålen blir flarkaft ; når hon ligger i Norr och Söder, men fvagaft i Öfter och Vefter. Vore den — ele&trifka kraften mycket flarkare, torde dåraf hånda, ' at pålens Söder ut lagda ånda jämvål blefve Norr - pol, når elden går den vågen in. Annars hade man fvärt at förklara Polernas omvåndande på Sjö - Compafjer genom ljung -eld; emedan defja nålar altid åro i den- na fldlining. Hvaremot värt lilla förfök fkulle med> gifva, at den Norr ut vinda fpetfen; bordt än yt« terligare fyfta til Norr , på hvilkendera dånda och elden fggdpte 055102 Ty dra ansv $.2. Öfvervågandet af deffa omftåndigheter ”. gifver trenne, hvar för fig mårkvårdiga rön vid handen: 1:0 at electrifka flaget upvåcker magnetifk polaritet, PEHR denna. polaritet rättar fig efter —nålens lige emot våderfirecken : 3:0 at electrifka el: dens våg i vilja nålens lägen utflakar polaritetens art, Det vore önfkeligt, at Herr FRANKLIN hade nårmare befkrifvit fjelfva fåttet, huru han flyrt flaget igenom "nålarne; ty fom detta kan : fke på många olika fått, torde ock til en del dåraf hårröra , at andra vid förfökets eftergöran- de, funnit olika utflag. Herr DALiBARD iParisy fom på Franföfka utgifvit FRANKLINS bref, beråttar: At nälarne altid j uti hvad flållning de und- | få electrifka flaget , åga Norra polen, eller: vifa sil Norr ; med den åndan dår elden går in; och Södre polen fom våndes Söder ut, vid andra dndan där el-' den går ut. (d) Detta ftrider emot FRANK- LINS rön, men fkulle, om det blefve ftadfäft, göra faken dubbelt mårkvårdigare, MusCHEN- | (4) Experiences & Öblervations fur PEle&ricité , 7 Edit, Paris 1756. p. 145, sed äro Har köns ftark: bldftricitét) vål: lölncar förlfvaga. Magnet - = nålars; kraft y men ieke alde- les: för ftöra , mindre omvånda deras polaritet (6 Det famma har ofta håndt mig fjelf; hvarföre jag börjat tvifla, at någon mårkelig .magnetifm det fåtter frode at Ärhållat. vAffamma tanka år Iterr Adjunéten- BERGMAN, då han anförer, a delfa förfök i- Europa ej fårdeles lyckats, (2 ser han : frefar man med fmå nålar; få fmålia de | up; brukas drer flörre, få I biter det ej flort på dem (f). . Lyckligare framgång har dock Herr Cancellie- Rådet Beck i Köpenhamn haft, fom han genom bref meddelt. mig: ' Ty fedan: han frålr en! liten Compafs- - nål; fora var 13 tum längs 13 linia bredy och gjord af en. ur fjåder , s efter magnitilkat linien' eller inclinationen;har den af et enda flag uturtvdn- ne Gylindrifka 14 tumhåga och 8 tum vida glas, är» hållit få mycken kraft ;. at den med Norra Polen kan> bat uplyfta en fy-ndl. Så olika utgång, hvaraf felf= Vvarfaken nåftan frannar i ovifshet, har: föranlås tit mig, at hårom anftålla en ny; och förfigtig underfökning; hvaraf jag i det. följande får ans föra Refultaterne.. FT + NY 3: Iardttdingen af mind förfök för a. MI CANE ig. 1, år Blectrsfår - kulan, 13 decim.tumi 29 iameter, af kvitt Angelfkt glas, fom ger isdes: med handens: - B. förfa Ledaren eller Coniduéteureny af förtent -udärn bleck;.4f::t. lång, 8 t.:vid.: 06 Tvånne ftora: Laddnings - glas; 16 tum i te a: » meter, ha balia hvardera 20 Svenfka kbänsgg At id EL AR AN VPS MR Rd AR ud ind oj Se yr blif: (I ädre NÄR | Philof. Noksak . Er Br 341, RS t Kl Intrådes Tal pi 43. AA 298 1766. Octob. N cr blifva tillika full-laddade, fordra de vid pafs 24006: kulans.omlöpps > rosa BER RESER DD. Jårn-trådar, föm leda Eleé&riciteten ned uti glafen, och åro förfedde med vifare- ER Ta TAGA SR OSTEN EE a Ne fer SS SR E, Laddnings-kedens förfta continuation, fom i > det. följande kallas Negativa keden, = 000 F, Et järn -fritt bord, hvarpå förföken anftållas; G. Stållet dår Ndlarne fåttas i Laddnings-ringen: H, Laddnings-kedens andra continuation, hvars med gniftan utlåckas vid J, och kallas fe- dan den--Pofiréva kedens 2 cors SOS Te mA, " Vid denna inråttning kommer fåledes efter FRANKLINS theorie, elettrifka elden genom ke- den H til nålen uti. G, och går ut dårifrån til keden E,, hvilken leder til glafens yttra belågg- ning. Merendels har jag få lagat, at nålen va- rit 1 medlet af Laddnings-cirkelen. Sjelfva ke- derne, få vida de på några alnar kommit nålen och bordet nåra, hafva dårvid varit af Måfling: Se 4. "At fdtta nålarne efter behagelig frållning ' uti Laddnings-cirkelen,; har jag med lika framgång brukat flera fått. Af tort trålåt jag förfårdiga. et litet. inftrument Fig. 2: fom beftår af tvänne -fkalmar eller ben, AB, BC, hvilka förmedelft en ledgång vid B, öpnas och fålles ihop: det . ena benet med et kors-trå tjänar det andra til fot, at kunna upftållas uti hvad lutning "man vil På denna fkalmen CB låigges fjelfva nålen | ir en glas-fkifva, famt qvarhålles af tvånne up- ögda Måiflings-fjådrar E, F, fom kunna flyt- tas, och åro förfedde med hvar fin hake, hvar- vid laddnings-kederne hångas. - Mera lått och enfaldigt år, at uti en torr trå-bit, eller lack>- Dec. 299 tång; nedfåtta tvenne Måflings- bågar, imellan hvilkas ånt ar nålen inklåmmes, och kederne dåra SR Aa RE ge ES TRA SAGA SR At og ABANA 3 UND > NÄ OR til appliceras. Annu friare för inkaft år, at imel- Ja nne fmå, Måflings - tånger eller Pincetter pe an tve VI ; AKER A, B, Fig, 3. inklåmma nålen, och dymedeltt - uphånga henne uti fria luften, på hvad fått man vil. Hvad inråttning man gör, bör alt jårn RR TE Aer a la | é j 07 j än 9 £, fe (4 NÅ RR Ene rna er feraogörfey ora (OR hoten af olika flag, dock har jag mått Ka brukat 1:o goda Ängellka fynålar af frål, ifrån stil 2 tums långd. — 230 Fina magnet- nålar, gjorde af ur-fjädrar, fom med en liten grop hvilade på en fin fpets (Fig. 4,) ifrån z til 2 tums långd, och 1 linias bredd, 3:o Afklipte bitar af grofva claver- sur. ade I til I tum, Deffa fenare, få väl fom fynalarne, lades vid un= derfökningen ftundom at fimma ” vatten, dock år deras rörelfe qvickare, om de, likafom magnet- nålar, uphångas på en fin fpets: til hvilken ånda i 2. ; inråttade en liten hölfa af måfling, fåfom til en. vanlig magnet -nål, Fig, fs, men ofvantil förfedd med en liten båge, eller tvånne öron 2, x, med hål på, hvårigenom nålarne kunde trådast då hölfans undetvigt uphåller nålen på fpetfen. Samma method år nyttig vid fmå Compafs-nålar, Innan något förfök gjordes med deffa nålar, un- derföktes deras tilftånd, om någon och hvad för Polaritet dåruti -förfpordes, - De åro utan. all kraft, om båda åndarne lika ftarkt dragas, men ingendera drifves af båda Polerne på en. prof- och ftruken frål-frång, fom varfamt' föres emot nålen, för at icke i otid få henne någon kraft. RS RT MIG - 300 pen O&ob. Nov. I Deg Med famma Mabrict uhdere nålen, öde defs kraft år för fvag at fjelf vånda fig efter våder- ftrecken. Det vore för vidlyftigt, at fårfkildt befkrifva hvart och et fådant Experiment: jag vil uti några allmånna förfök föreftålla hvad. jag af mer ån några hundrade nålars förhållande kun- nat inhåmta. Ö Förfök. We ig 8. Vanliga med Magnet firukne les MiG af ur- fjädrar . ftårre och mindre, til och med 2 33 tums långd, hafva i alla dire&iener, ge- nom et enda ftarkt laddnings - flag , dels aldeles förlorat deras kraft > dels blifvit fa förfvagade, | at de icke dragit något järn- Bryn, ehuru en fvag direction och polaritet ännu, varit öfrig. Slaget biter på rått ftora nålar, och de mindre våndas ibland om, uti tjänlig Tange IL Förfök,. ör ; 6. Ko Om de förr befkrefne nålar. åro. utan all kraft, och filas efter magnetilka Direttionen, fom nu förtiden hår i Stockholm afviker 12 gr. 10 min. Våfter om Meridian, och lutar 74 gr. $o min. under horizonten, fiar fållan felt, at ju lectrifka flaget dåruti upvåcker magnetilk kraft och polaritet. Jag har därvid anmärkt : | 1. Vid fora äh gör ftarkare flag en fräfka- re kraft. Vid mindre kan det blifva för ftarkt, och tyckes hvar nål årfordra en determinerad ftyrka af flaget, at få målfta kraften. Mig har >» ännu aldrig håndt, at någon Jårn-nål blifvit al- deles upfmålt. | 2. Stora och hårda SL dem flaget ej SF ål biter på, få mera ftyrka, om man förut låter anlöpa dem. Aldeles mjuke och utbrånde - ; ; ar dn af d BONN An RUE É 4 + En. NA NG ) , Lo - av? Vv y qV ” Jar få dock långt mindre kraft. Hvaraf fes, at Stålets art och hårdning göra hår vid myc- ket til faken. UR sa SM 3: Nålens nedvdnda dnda, har i alla profven va- rit Norr -pol, och den upvdnda Söder- pol, -kederne — må ligga huru de vilja, Dock blir kraften, hälft vid fmå nålar; ftarkare, om Negativa keden « ligger vid nedra åndan af nålen, ån då den år applieerad til den öfra. i; ÅR VR TEE ee 09 oe Pic + o 1 4, Når nälarne våndas om efter flaget, få "vånder et nytt flag jåmvål om deras polaritet til Contrair; hvilket ombyte kan fke flera gån- " ger å rad, faft kraften blir då alt fvagare. 0 S- Flera lika ftarka flag efter hvarandra, IE VA pd NRO 1 e & ; 0 e göra ej mera til faken, ån et enda ifrån början. 6. Om nålen år förut ftruken med Magnet, och defs Norr-pol våndes upåt, kan et enda flag förtaga och tillika omvånda defs Polaritet. Hvarvid, om nålen år lång och fmal, ofta hån- (de fin guboler > en + 7. Egenteliga flyrkan, fom nålarne på det fåttet århålla, kan fvårligen til pricka utfåttas. Den är tilråckelig at på vatten och fpets vån- da. nålen efter Meridian, och at för Prof-mar gneten gifva tydeliga utflag; imedlertid' :gifver dem en enda frrykning med en medelmättig Ma-' gnet, Here reforftarkare kraft. Mera torde ock utan fel, härvid icke kunna århållas. ns REP ESDA & 0 $..10. Nålar, fom varit ftålde sil rdia vink Jar emot magnetifka direttionen eller uti magneti- .fka plan luta 159 emot Söder, hafva fållan el- RA genom flaget århållit någon kraft. "Me. minfta nålarna voro de, fom ibland vifat v ( U 3 tec- År | Ve RN NGN | (M / | 5 8 ik & RS | | Nå | a a EN 6 LG RN AO 5, NN De a 302 1766. Octob. Nov. Deé, tecken dårtil: hvarvid Norr- polen altid fvarade emot den Negativa och Söder - polen emot pofitiva keden, $. 11. Öm mnålarne ligga horizontelt i Öfter och Våler, få de genom flaget, en ehuru ringay dock tydelig polaritet. Hvarvid den Negativa keden på fin ånda altid 'medfört den norra; och den pofitiva vid andra åndan af nålen den för dra polariteten; deffa keder må ligga vid dei: Öftra eller Våftra åndan af nålen 7 000 en FT OSFE FÖr JORVA VENT ERAN » 0 $. 12. Hortzontella nålar uti mMugnetifka Meris dian; få 1) Mindre kraft, ån då de uprefas efter inclinationen, men mera ån uti låget imel- lan Öfter och Våfter. 2) Nålens norrut vån- "da ånda får merendels Norrtpolen. Detta fker - altid; om Negativa keden ligger vid den åndan; men 3:). lågges denna keden vid nålens Södra ända; och den pofitiva vid den Norra åndan; hånder vid [må nålar, at polariteten blir omvånd, Nörr - polen, fins Söderut och Söder-polen Norrut på Wålegs > rd MN Rd nye Uti alla öfriga ftållningar, nalkas verkan af flaget mer eller mindre til det anförda, ju mer eller. mindre frållningen nalkas någön af de re- dan anförde hufvudfakeligafte ftållningar. Hvar före onödigt år, at dårom blifva vidlöftig. —$. 13. Jämförandet af de. hittils befkrefne förlöken tyckes nog tydeligen medgifva. 1.) dt Eleitrifka kaddnings -floget; få vål förförer fom Wpvåcker magnetifk kraft uti ndlarae, 3.) är der ta flaget icke uti alla divellioner gör jamma ver= kan; hvarföre mödvårdigt hågon annan , med nålens ölika flållningar Jarmemanhbdngande orfak härtil bidra 4 rd ga Fd RN ns 1766. C C ob. Nov. Dec, 3303 gå måte sa a At elettrifka fas gifver denna or- — fak tilfdlle ar verka på nålarna; Men asdetta fla- 2 get» | i ) ty kes i och. för fig Jie föranlåra någon vis polaritet. At någorlunda förena och förkla- ra deffa' örukåndigherer,. vil jag utan. omfvep anta ga. a.) 4t Fordklotets allmånna Magnets- kraft år huf vudfal eliga orfaken til nålarnas ärbåll- »”e kraft. 2.) At Elettriciteten fäfom vanlig Eld, unde hjälper denna verkan, men 3.) jånvdl. genom dels våg eller firöm utflakar polaritet. Ehuru den- om förklaring naturligen följer af förföken, tor- de ej vara onyttigt, at genom några förfök - ; Nplyna defs riktighet. — FI Förfök. | -$. 14. Låt en af de onmtalve, nålarne -blif- va a inatt. uti Laddnings- ringen, håltt uti hori- -zontel ftållning ifrån Öfter til Våfter. Ligg fedan en artificiel Magnet, efter axelens dire- &ion i råt linia med nålen, dock til et tådant afftånd, at nålen icke utom flaget dåraf antar en -meddelt kraft. Om flaget därpå af- svg finnes nålen åga en mårkeélig kraft och polaritet, fom altid år få ftåld, fom Magne- ten genom vidrörande uti den dire&ion fkolat. meddela. Magneten får fåledes, genom ele&tri- fka flaget tilfålle, at flarkare verka på nålen, ån det annars hade fkedt. Nu kan och bör Jord- klotet anfes för en ftor Magnet, defs verkan kan fåledes på famma tått underhjålpas. af ele- -€trifka elden, fom det fker för mindre. Ma- gneter.., SR $. tf. Åt Ra förta, huru dlernktl tilgår, vil jag meddela följande nya. Theorie om Magnetilka Hälsn Sr Låt AB Fi ig 304 1766. O&db. Nov, Dedy 6 föreftålla en hål eller jänistlb, fö Rb åls ler det »magnetifka grund såmnet hvilket jag antager beftå af tvånne ändra; et Jakadt och et Nekadt, fom inbördes draga hvarandra; men ' hvar för fig åro. repellerande och / (pånttige. Låt Magnetens / ena ånda N. vara upfyld: med et af deffa ämnen; Yrdng, "det jakade; fom går Norr = pol; få dragesiv järnets nekade» åmne > til A, men defs jakade årlördet til/B,;' Således fkilde, upkommer vid A en Såder-pol; och vid B en Norr-pol uti Järnet. Drages' Mar gnetenh undan, få fkulle båda åmnen inom jår- net Kn ihop och polariteten förfvinna, dåråtft de icke rg trögt rördes inom jårnet och qvarhöllos gnet. . Skulle fördenfkul -eletrifka. flaget åga en färmég ga, at göra: deffa ämnen mer rörliga in- om järnet, få fkulle- Magneten til ftörre afftånd, var vid vain ändar far trögare de . flyta ihop, ju beftåndigare blir polariteten, hålft uti Stålet, fom då dåraf blir en verkelig Ma- > det år med: mindre kraft, - kunna Åftadkomma deras fördelning ,/ fom utgör :Magnetifmen och Polaritet: At 1å fker, medgifver åter förlöket, : SIE ef fora PRÄRR Säae fvertygar: 'ofs di om ar Fordens. Magnet kraft dr med uti foelet öh våra nålars magnetiferandes dr den olika flyrka och polaritet, fom de undfå efter vila och. olika lägen och flillningar. > De ftållningar uti hvilka måfta kraften århålles ; åro de famrma, uti hvilka den allmånna kraften fårorfakar den tå kallade föra ÅAnderliga magnetifmen uti en mjuk järn=ftång, fom har: behbrig långd. : Uti upreft ftållning : efter. Inelina tionen år. defs kraft ftarkaft, den sk då altid Norr- --pol vid den nedvånda, och SÖdep | N Ag SÖTA EEG JA SME ÖV KLANER Ave OLLE FS N / fÅ ENE SS FY - oh k vi : Å NGE förrn den upvånda åndan.- Uti Me- låg et ifrån Öfter er Våfter finnes ingen deter- erad polaritet m. m. Hvad år natarligare, jårnet, åfven under flagets' genomgående förors akar den upkomne polariteten? Dette föranlåt inga] ne med hvarandra. rv 6 MANON REN Förfök. 4 | jar od ner Sedan. jag upreft tvånne Cylindri RA ärn . SR Ånger, fom: voro en aln långa, af > utan. egen magnetifme, men lått- de för den allmånna kraften, efter magneti- vin Ds ER linien: infatte jag ftörre och ind 2 nålar: imellan deffa- ftånger, och låt e- ifka fNaget gå igenom både nål och ftån- 6 raf hånde, at I.) härda nålar ,, fom a blotta dtångerne icke togo någon kraft, nu, ble vo ver flarke > fom hade de varit firukne med Ma- 2.) Deras poler voro nu fom förr, den örn vind den nedra; och den Södra sid öåfra åndan af nålen. -:3.) Förut "magnetiferade nålars polaritet. kunde ock på det. fåttet fåkraft omvånr MAT y få vida den allmånna kraften gör fjelf- va järn =ftångerne i denna frållning til ”verkelis = Magneter, verkar den ock förmedelft deflay HN mycket . frarkare- »på felfva nålen, uti hvilken 'mer ma serade Materia får famla fig. h 5. 18. Detta-år förmodeligen ara äre | FN den : fyrka > fom Herr Beck genom e- de&rieitet- århållit uti fin Compabs- nal. skör 1an shade ; fom'jag federmera fört veta unklämg få UY. felt ridis jan år | kraften vagiaek 3 Norre - polen: finnes ödra . Söder-ut: men uti nig, at. uti följande förfök förbinda iv verk- | an 06 ob.1 Nov. Dec; 305 ökar famma kraft, öm fåledes magnetilerar Få FA ä | fé Vv A / ; i : ; fjelfva nålen C (Fig. 7-) imellan tvånne ombögs de järn-tradar 66. och dymedelft uphångt hån- ne vid en jårn- frång , eller Condutteur A, under det gniftan urtläckades vid d. Järn-trå- darnas ftållning, deras ombögning, och jårn- frången ÅA, shafva hyarpå fitt fått kunnat bidra- ga til den århållne verkan. Denna få vål fom den af mig nyfs befkrefne inråttningen, åro fördenfkul nyttigaft, då-man i brift af Magnet; genom eleétricitet vil förfkaffa fig en hälig god Compafs-nål; eller föker at, vid artificiel Magnet - görning ; århalla förfta kraften uti fmå Stål- frånger , hvilket jag för ro fkul förfökt. ngt 19. Neterligate lägga deffa förfök nöd- våndigheten å daga, at uti de ofvannåmde prof- ven, undvika alt järn och ej låta det komma nålarne för nåra. Ty fom järn fållan år utan egen kraft', och få lått får den genom ftållnin- gen, år man aldrig fåker om rena utflag. Nå- got. dylikt torde hafva håndt vid Herr DALI- BARDS förfök, Ty om han fåftat nålarne imél- lan aldrig få "litet magnetifka järn = trådar , och vid deras åndar ej ymfat kederne, har det ut- flaget måft följa, fom han upgifvit: at polari- teten allenaft tyckes lyda electrifka eldens direttion; utan åffeende på fdllningen. Jag får dock rått nu vifa, under hvilka omftåndigheter åfven detta utflag kan hafvåä run vara it EA SRF + 6. 20. I åfrigt följer ock håraf, at få vida den allmånna kraften utéfvar ftörfta verkan uti den dire&ion, fom Inelinations«compaffen utvi- far; men denna på olika orter år ganfka olika ftåld ; kunna ock förenåmde experimenter, på olika orter, tå andra utflag, Hos ofs ftupar vo | ; len I AM SA ägnar 14 RON TLS EN | : 2 ; l Ye . XY S a LER, a SU URN sn V i c Sv RR ; vd ; ? 0 ” Ten mått 7f gradér; under Iinien år hon fomlig- ftådes våg-rått; långre Söder ut dåremot lutar 9 ådra fpetfen nedåt, Iniclinationen i Philadel- shia år mig ej noga bekant; men lårer föga gå under 30 grader. - FRANKLIN har fåledes vid horizontella nålar kunnat årKålla förre kraft, ån det går an Hos ofs. Hvarföre ock den, fom hå- -danefter' anftåller förföket , bör utfåtta Ortens ; £å vål milsvisning fom inclination. (6. 21. Den andra frågan, fom återftår, år at förklara: på hvad fått eleårifka flaget ; dels bidrar ber til den allmånna kraftens verkan; dels för fig . Jjelf- dtadkommer pölaritets "Hvad det förra angår, kan jag icke vara af deras mening, hvilka, i anledning af Dv FAys rön: at genom ftöt och hammarflag upvåcka beftåndig polaritet, jåmviål "Uåraf bårleda nålarnas kraft. Hår förekommer ögontkenligen ingen fådan ftöt eller flag. Faft mera, kän Eleériciteten endaft fom vanlig eld aftadkomma , hvad hårvid rönes. Det år bekant, at glödgade järn - ftånger, fom kallna uti magne- tifk direction, århålla en fixerad polaritet. På ”et hvitglödande järn tyckes inagnetilka kraften aldeles icke verka. Om man vid en måffings- tråd uphånger en fy-nål uti lågan af et ljus, och håller en tåmmelig ftark magnet dårintil, röres nålen icke på några liniers afftånd, få långe den år glödande inom lågan; men drages på flera v tums afftånd, få fnart lågan tages bårt, och hon får aldrig Tå litet kallna. Nålen går då igenom et tilftånd, då magnetifka kraften ftarz skaft verkar a henne. Kommer en haftig af> skylning dårtil, f 2 får en nål, uti rått ftållning, åra ån frarkare magnet -krafts Jag har vid de hl Kers YTA (1. > 4766, O&ob. Nov. Dec, 307 308 — 1766:,0&ob. Nov: Dec, omtalte nålarne förfökt, at om dé vid en måf- fings-tråd glödgas iljus-lågan, och haftigt ned- fånkas lodritt uti kallt vatten, få de vid nedra åndan en fixerad Norr, och vid den öfra en beftåndig Söder-pol, nåftan få ftarkt fom ge- g nom eleérifka flaget. . Ele&ricitet kan förden- fkul fom blott eld, uti tjänlig ftållning, bidraga til allmånna kraftens verkan, hålft denna eld ver- . kar (å godt fomi et ågnableck, hvarpå afkylning följer. $. 22, At hårom: blifva mera åfvertygad, be- höfver man endaft efterfinna ele&trifka materiens 97 Ef0 (ra : RS : bd Ca Raa ART håftiga verkningar på de kroppar hon igenom- far, och hvilka 1 alt likna den ftarkafte eld. Jag får vid annat, tilfålle bevifa, at leka ele- &rifka gniftan år et åmne,; fom uti fi fig felf, fåfom krut, m. m. Men vil nu endaft anföra några nya rön om defs våldfamhet. Denna fkånjes tydeligen på fjelfva nålarne, fom undergå förföket. Deffe blifva ofta dåraf blå anlupne, ja, fpetfarne fmålta af, och fmålta fatt vid mål- fingen fom rörer nålen, hvilken ock på det ftål- let tillika utbrännesoch calcineras: pr ej håndt , at någon hel nål fmålt bårt; men at de NG under flaget , åro mer eller mindre. gl dande, tyc: kes redan följa af det anförda. « Håraf fes tillika hyarföre hvar nål. fordrar ct proportionerligt (lag, ty. det frarkare utbrånner nålen. och det i pöd garej utinoghög grad. Med de förr befkrefn laddnings-glafen har jag ån ytterligare pröfvat, at vagare JE r et än Or in -haftiga fart och effervefcence itåndes och exploderar för Sdande, tyc- ftycken polerade jårn-kulor, af vid pafs $lods vigt, fomlåggas på hvarandra uti et SA BN La DR fla- kunna up- — get fmåltas ihop, atde fom; et pårlband. SR. FR lyftas se famt til ; SRS AR RSS ERT BEA NE a Mr ERNG BC I Al genomgaende, icke allenaft igenomtrånger krop- parnas innerfta delar, utan ock tillika uplöfer, dkingrar och med håftighet kringfprider demy h det ibland med fådan ftyrka, at 2 å43 6 / Sö, 4 FaR NA Få SLANG REN FUN 3 "qv $ Må G Hå [0 [ör alpunds vigt fordras innan de fkiljas åt ; då uti FORE ER Pa OLE a a OT OS TE rottet fynes en hvit flåck med blå och röd ring. atten eller qvickfilfver , föm annars nog en purpurf årg, glafet refleé&terar en likfom in- O gifves igenom metallen, fmåltes den up, pap- lr ER AG AG za ; Mu | peret uprifves, och glafet kroffas, ofta på un- derbart fått; hvarvid den af gullets, papperets och gummi-vattnets förenade explofioner hår- RR ar RR 2 NINE RE BR sd jag aa I rörande fmållen, år den ftarkafte, fom jag, utan ut, hört vid Fle&riciteten , och båft tjänar at vifva begrep om Afkans verknings = fått i flort, 2 E5r (ENN Kf RNE oc Se ONES FSE ME a PAR NET RÅA Vad ER NAR ia RR Deffa och dylika förfök gifva nog- Let ånna, at eleérifka åmnet, vid flagets då det blir rådande, Detta åmne verkar fom | et I olika phenomener af en och famma orfak, = - —$; 24, Men jag har fagt, at eledlrieiteten i tet uti nålarhe.' Detta år onekeligen den mårk- | vårdigafte Punéten vid deffa Rön, ERANKLIN har redan anmärkt detta, och dåraf dragit bes tydande flutfatfer, til förklaring af Sjö: Com- : paffers omvåndande. Hvaremot flera, fom an» föra hans förfök , ej noga tyckas urfkilja,hvar- på han dem grundar. Jag håller Jordens mas gnetifme för orfak til det målta af nålarnas års hallne' kraft : men då Jag | efter villa lagar fer | | ok | | NG BRN RUNIEN 1 ek os olaritet upkomma, fom dels icke kan hårröra af Jord - klotet, eller andra Magneter; dels flråfvar emot deffas verkan, ledes jag naturli- gen til den endaft qvarblifvande orfaken, fjelf- vå elestriciteren, Vid genomfeendet af de an= förda förföken, år ej fvårt at finna, at den Norra polariteten flår uti någon fårdeles gemenfkap med den — Negativa keden, lika fom den Södra med den pofiti- va keden, Detta röntes vid uprefta nalar uti år rådande, men öktes dock och minfkades efs ' ter kedernas låge, Uti direttionen ifrån Re 1766. | O&ob.N ov. Dec. 3TA ; ; Hört Våtter, förmår allmånna kraften i ingen ting, y då Likvål polariteten "utftakas genom kedernas lige, och bytes om vid deras omvåxlande. Li- befer år befkaffadt: m med nålar uti Meridian; hvilka tvårt emot allmånna kraften, få Norr- olen Söder» ut; om N egativa. keden var dårs ftådes anlagd. Man giffar ej orått, at ele&ri- ka ran direétion år hårtil vållande; och håller med FRANKLIN före , at en tilråckelig flyr- ka dåraf, fkulle gifva tydeligare utflag. Den- nå flyrkan finne vi verkeligen uti Åfke- -flagen, hvarföre ock ftora nålar dåraf kunnat omvån- das. Om Herr DALIBARD i alla dire&ioner » kunnat dårmed öfvervinna jordens åtgärd och verkan på nålarne, hade ock defs förfök haft den upgifne utgången. Jag tviflar dock, at någon brukat frarkare kraft, ån jag. Men fla- gets ftyrka gör ej allena til faken, ty man kan : Gå åtta det med mindre nålar, ; Hvad fom måft oroar mig, år det, at Pers LINS och mina rön icke: komma öfverens, i an» | feende til Polaritetens-art, fom åtföljer eldens ”dire&ion. FRANKLIN har funnit Norr- pol på den åndan af nålen dår elden går in; men jag på den fidan, hvareft Negativa keden' var ap- plicerad och elden fåledes efter FRANKLINS Mg bordt gå ut, Omvåndt, år hans Söder- I vid eldens utgång, och den jag funnit vid ingången, eller pofitiva kedensånda, Öm FRANK- TIN ej vid 'rånets upteknande mifstagit fig uti orden; fer Jag ingen utvåg at förena deffa ut- flag. Jag år imedlertid nögd, dat jag funnit For til oikehe gemenfkap imellan Magnetifk olåritet och ( sontraira Eleétriciteter , varandes öv ing Ng: - S ” NE v (dr NE 312 1766. Ocob. NoviDec, | iAg fjelf ännu lika mycket, om den Negativa eller Pofitiva ftråömmens' in - och utgång utfta= kar Norr -eller. Söder» pol, Hvaröfver jag likvål icke kan förklara mig, utan at i anledning af min nya 'Theorie om Contraira Eleétriciteter, > Något: åndra de vanliga begrepen om laddnin= gar. och deras verkan: = son $2$. Sk vida. Contra: Elefirieiseter äro : det allmånnafte och fjelfra Grund= phenorhenet -vid alla Eleétrifka | Fx perime iter, bero alla klaringar på den grund, fom antages, til deffa EleCtriciteters genom rön afgjorde ftridighet. FRANKLIN och alla med honom, hafva nog lån= ge fökt deras fkilnad uti brift och öfverföéds; men utom det, at negativa kroppars repulfioner al« drig kunnat med fannolikhet dåraf förklaras, har jag med phofphorifka förfök på fpetfar ögon= fkenligen bevift, at negativa kraften jäåmvål hår= rörer af et verkeligen utftrömmande åmne (g). Vid famma tilfålle har jag yttrat min tanka, om en allmånnare deffa phenomeners förklaring (4), hvilken jag ock nu årnar låmpa til det famman=» fatta laddnings- förföket. Tvenne fårfkildta äm» nen; åro grund til. Contraira Elettrieiteter. (Jag förmodar det ena vara et Phlogifton och det an= dra et Acidum). Deffa åro hvar för fig elaftilke och ele&rifke ; "men draga hvarandra; och för- enade utgöra et grund-åmne, fom infupes af kropparne ; och blir overkfamt ; -tils det: äter - uplifes, då altid: båda Eleftrieiteter tillika dåraf upkomma. Når någotdera af deffa ämnen öfver» flödar uti eh kropp, kan Eleéttricitet uti andra kroppar dåraf upvåckas, på famma fått, fom jag ” (a) Vet: Ac, Handl: 1763.p. 195. (6) ibid. påg. 214. BERG RSS 0 rg JV | ; nn AA FS ER ä Å SN N ) å ä G 3 é Kal 1766. O&ob. Nov: Det. 313 ln Ae : ; N röka rå 7 NE rg Få i vifat. fke med Magnetifmen. Vid ladd- A & rårt. emot hvarandra, blandas, fråfa, utbryta ja TRO SG ; 2 (8 ER a RE GAR 2 VN 18 ;d eldfken, och tyckas förfvinna efter fkedd $. 26, Låt et Laddnings- glas vara upfyldt af fylla glafet med contraira åmnen, få at en fida BHyfer bara Pofitiv t, och den andra bara Nega- tivt ämne. . Denna fördelning påflår, få långe -Ele&rifer-kulans påtryckande förmår uphifva jamvigten uti. .glafet. Hvarefter, eller få fnart kulan fradnar, glafet år uti det tilftåndet, at tvånne flridiga åmnen åro famlade uti defs ytar; fom genom inbördes dragning, få vål fom drag- ning til glafet, dår qvarhållas, utan. ac komma til förening, få långe något ofkingradt grund- åmne år qvar midt uti glafet, Häraf händer, at et dylikt, ehuru ftarkt laddadt glas, ibland ej yttrar ringafte fpår til. Electricitet (£). Men Senomtrånges glafet,at de electrifka ämnena kom- ma til. förening , följer en haftig fmåll och ex- plofion, fom fpråcker och genombirar glafer;' hvarom jag på annat ftålle gifvit nogare hefkrif ning (4). Samma förening deffa åmnen imellag hånder genom den vänliga Laddnpings-cirkelen. (5) K.Vet. Ac. Handl, 1762 p. 204. (k) Ånm, til FRANK- LINS Bref $, 33, SN | » | CN 314 1766. Oftob.N ad) 4; OJ Y Då Kl | Ty få fnart en fida vidröres, och dårigenom mifter något af fitt åmne, eller fatureras, ut- gifver fig å andra fidan lika mycket af det Con- traira ämnet, fom i haft gör den fidån eleétrifk. Vidröras fördenfkul båda fidor tillika af famma ledare, upfylles den ock ifrån båda åndar med contraira ämnen; hvilka inom denna ledaren kom- ma til förening» fiåla ihop, och utbrifta med håftighet och ledarens förftöring, om den var: för fvag, at vid öfvergången emotftå deras myc- kenhet. — Alt detta kunde med mångfaldige för fök uplyfas; jag vil dock nu allenaft göra en kort tillåmpning på våra uti deffa omftåndighe-' "för frädde nalar. com RA "6. 24. Man finner håraf, förft och fråmft, at det icke,efter FRANKLINS mening, blir en enkel firöm af elettrifk eld fom går genom ndlarne, utan tvånne, fom i contrair led firyka derigenom, emedan det pofitiva åmnet få vål går öfver til den ne- Sativa fidan, fom det negativa til den pofitiva, uldens direttion allena utftakar fördenfkul icke polaritetens art, om ej fåttes dertil, hvilken- dera ftröm man menar. Saåledes blir efter mina förfök Norr - polen ; vid den åndan, dår den nega- tiva flrbmmen går in och den pofitiva går ut; men Söder - pol där den förra går ut;och den fenare in. Hvad åter deffa ftrömmar hafva för gemenfkap med fjelfva Polariteten, år hittils en förborgad fak. Jag har förut vifat, at Elecriciteten, få- fom eld, kunnat underhjelpa jordens verkan 1å- fom Magnet, på nålarne, dårigenom, at magne- tilka åmnet gjordes rörligare til fördelning, hvar- af polerne antogos hårröra. Samma polaritet, eller de magnetifka materiernas fördelning, fkulle | up- N I | 1766, O&ob. Nov. Dec. 315 vpkomma, om de fårfkildte ele&&rifka åmnena ”ågde någon fårfkildt dragning eller verkan på "de magnetifka; hvarigenom den pofitiva ele&ri- fka fltrömmen t. e. med fig framflyttade det magnetifka åmnet fom går Norr- pol; och den negativa ftråömmen det andra ämnet, fom gör Söder --pol, til den åndan dår de gå ut, Ele- &ricitetem fortfåtter, efter fkedd fördelning, fin våg til laddnings- glafets fidor ; : men de fäledes fördelte magnetifka materierne , fom ftarkareé qvarhållas af järnet, fladna vid hvar fin ånda af "nålen, och utgåra. polaritet, fom blir. beftåndig, emedan jårnets haftiga atkylning eftér flaget . icke tillåter dem at äter i en haft flyta ihöp: På detta fått kunna alla vid våra Rön förekom- mande omitåndigheter förenas ; vi behöfva ej anfe Elettricitet och Magnetilme får mera, ån. til verkningars likhet nåt-flågtade krafter > vi frånga icke tågen för kunfkap om deras möåje= liga närmare fam = band > vi bibehålla de båtta . theorier om deffa krafter; men införa därvid fom en nyttig förbårtting en likformighet med få många andra Naturens Phenomener, hvaruti villa. materiers föndring och fammanfåttning medförer - lika ; ja - underbaratre effeé&ter ån defla, Långre låter ock aldrig vår kunfkap gås ty den ftadnar uti all ting på flutet vid rön AA NR a RA EA FRRRE TESTA KIT RA ÅG 3 Oy 3 3 ; + | Are Eg AÅ v x ; SEN bl | N ÖN ; ) ; / Ng ft i ol lig ESR | : ad ” ÅA ; [| Ch NRA | ; Fe t ; OA HA | ON END AMY AT ; 2 «<< Öö. (5 4 610 Å | i ÖC NJAE IN | - VAN Neal js V Så i : fr EE WTA : ba vf ng FR | e j I! 1 « ' : v E TT Y y , SA ; a KT) 216 1766. C O&ob. Növ. De frn Förfök til fallfåndigare upfällning aj w LEUCADENDRI Genus 2 = jä Ort - Riket ; «ooframgifvet av EA PETER: JONAS BERGIUS.- M CC" de Bonne Efperance framalftrar i tr lyckeliga Climat en anfenlig mångd af al- lahanda våxter. En P. HERMANNUS, den för- fte Botanicus. dår någonfin varit, behöfde icke många dagars tid, för at famla 800 fårfkilda Örter, hvaraf i ingen förut varit bekant i Europa, Åtfkilliga hela Ört -genera, ( skiljer namn up-. råknas i Herr Arch. och Ridd. v, LINNnNes Aman. Acad. Vol. 5. Pp: 3 st) hafva så Skaparen dår fått fitt hemvift, utan ar våxa vildt på nå=- gon annan ort 1 verlden. Ibland defla åro lik-- vål prao fom åro af de ftörfta och vidlyfti-- gafte Genera i hela Ört -riket, f åfom er Mejer: bryanthemsan , et Leucadendron, p Jag vet ej, om juft felfva det bågge Ge- nerum vidlyftighet varit någon drif- fjäder för två af våra frörfta Botanifter ar nedlågga der-. uppå arbete; men fåkert år det, at DiILLENIUS mycket har nagelfari it Mefe embryanthema , och BoERHAAVE anvåndt möda på Leucadendra. Jag har vid detta tilfållet ingen ting at fåga om det förra Genus; men om det fenare FOrde Å Jag nu få handla få "mycket vidlyftigare, Det år "bekant, at ofvanberörde HERMAN- NUS redan på 1670-talet fkaffat Botanifka verl- den någon kunfkap om åv(killiga fpecies af vn Ra sin tora Ag ÄR AE 4 s | sn (0 äg AR 1766. ; O&ob. Nov.'Dec, 317 flora Genus, fom han fjelf dår ute på Cap ha- de famlat, och fedan under namn af Scolymo- cephalus med korta fkiljemårken upråknat i fin Catalogo plantarum Africanarum, hvilken Herr J. - BURMANNUS nu federmera utgifvit och bifogat. vid fin Thefaurus Zeylanicus. Icke defs mindre låg detta Genus ånnu inveckladt i nog mörker, alt tils nyfsnåmnde BoERHAAVE företog fig med alfvar: at utreda det famma i fin Index alter Plan- tar. Horti Lugd. Bat. T. 3. po 183. feg. dår han gif- » ver befkrifningar och vackra figurer på de flåfte fpecies, efter J. HaARToGs påliteliga ritningar, ren indelar dem under 3 Genera , hvilka han, ef-' "ter den tidfens fmak , kallar Lepidocarpodendron, Conocarpodendron , och Hypophyllocarpodendron. Se- dermera bar Herr:vAn Ro YENi fin Prodromus "Elorz Leydenfis, fom utkom år 1740, utgifvit en ny upftållning af detta Leucadendri Genus, dit- | ande en hel hop Species, och det under namn af Protea. Men åndteligen har vår högtberömlige Herr von Linné aldratydeligaft utredt faken, och gifvit detta Genus namnet Leucadendron, be- hållandes fåledes i det måfta PLuUKENETS namn Leucadendros. Uti fifta editionen af Species Plan- tarum åro 15 fpecies hopflagne under detta ofta- nimäde-kkendadendri GöNUSL ie. lara ruts ds did Jag har, på de Tediga ftunder jag nyttjat til de rara örters befkrifvande, fom Direéteuren vid Oft - Indifka Compagniet Herr MicH. GRUBB hemfört ifrån Cap de bonne Efperance och til mig ödfverlåtit ; upfökt och granfkat en vacker hop Leucadendra, då jag ock deribland fått rått påra fårfkilda Species, fom jag ej finner uptagne 1 nyfsberörde Species Plantarum, En få mårkelig br X 3 ot SMS 318 1766. O&ob. Nov.Dec; tilskning på et enda Genus måfte utan tvifvel för » hvarje Botanicus blifva vålkömmen , åfvenfom' den tillika gifver anledning at efterfinna, huru mycket i Botanifka vetenfkapen ånnu torde vara til görandes. Imedlertid yppar fig nu, igenom Specierum öktevantaly lika ivårighet i Leucadendri genus, fom i alla andra flora och invecklade Ge- nera, neimligen at fpecies icke fnart kunna ibland mingden igenfökas och kånnas åtfkilde. Förat lätta deniia mödan, hvilken ofta gör en ny-börjare eller tnindre öfvad Ört- ålfkare ledfen , här jag, efter våra frörfte Botanifters, en von Linnés och en VON HALLERS, exempel, utftakat några af delningar eller fubdivifioner, hvilka jag förmo- där fkola finnas rediga och i tillämpningen nytti- ga: Hela denna upftållning får jag hårmedelft den åran. at til Kongl. Atademiens mogna fkår> fkådande öfverlåmna. PRO ER 44 Hanirvs, Caulis fruticofus. Ramideterminati, fc, umbellati vel verticillati, pari medo iterum fub- divifi. Folia fparfa, frequentia. Fulera nulla, I Frutlifcatio. terminalis. RENT ARE ÖHARACTER Generis : CAL. Perianth. commune ims bricatum: fquamis fubinqualibus. COROLLA tompofita uniformis. Pröpria tetrapetala: Petälis linearibus; extus hirfutis, inferne in tubum ar- - €&e convergentibus, apicibus incraffatis, cons CåVvis, patenti«revolutis. STAM. Filamenta vul- la. Anthere 4; Tingle mn fingulo cavo apicis : > Limbi feffiles, oblongae, Pisr. Germen hirfu- ” tutn, fuperum, Stylep fubulatus, corolla lons | | | glor. + - 1766. O&ob, Nov. Dec, 3 9 Bör i Stigma capitato - - obtufum. asia. -nullum,, Calyx immutatus. SEMINA [olitaria. RECEPTACULUM commune. villofo- - paleaceum, orsa Generis : Anthere 4 feffiles in Cavo ar Sr Timbi corollze Nourapesale; Lig IM PER tr SPECIES KR Feliis f implicibus latioribus. d. Ne iNERbRoN ( cinaroides ) foliis petiola ige fubrotundis , flöribus ampliffimis , Aga foliis carinatis coloratis. | Leuoadendron (cinaroides) foliis. integris , Alori- bus depreflis ; corollarum limbis fykinöricil DLINN. S pl. täfen Pra on foliis fukvkngodis 4 puwtgädimi, ' petiolatis 3 oföliolis calycinis carinatis. W ACHEND. Ultraji 204. = 00 I Käpörspoleinkeon: folio fubrockndp. rigidos in pedunculo longo, craffo; flore maximo, purpureo. BoERrRH, Lugd. Bat, 2, p. 184: tag4. bonä. . $co RoRp has Africanus folio lato rotundo. VEINM. KRO 4 Fr ie f, ” SK CR X4 "Scoly- ("') rg anförer WEINMANNS SEA ibland. de an- — dra, efter många hår i landet åro ågare af defs Botanitka verk. Jag måtte Ikvål anmärka , at hans figurer ofta åro oriktiga och mindre påliteliga, får- deles då han ej haft in natura den ört han afritat. Man kan t. ex. fe på de Leucadendra han har, huru de dels åro för mycket aggranderade , dels "illuminerade med' högre fårgor ån de naturligen — hafva, få at han tyckes på en höft låtit måla får- vu gen” efter” BOoERHAAVENS befkrifningar. Brunia | fnödiktora år i-fynnerhet illa ”tråffad, och har han "dår fkårat bort BrREYNH figur, MM 1766. -O&ob, Nov. D Dec, 0 > Scolytmocephalos , lärt totuhdo folio, coho maximo fes riceo candido. ”HerRM. afr. ig. RAJ. denår. g. Cinaroides frutex ; folio fabrorällgg "ii e. monte tabu lari C. B. Sp. Petiv. muf. p. 38. 2; LEVEADENBRON ( cucallatum) folii is fineuri-Jat ceo= latis callofo - tricufpidatis aveniis involventibus Hores -låtertales, receptaculis villofi is, piftillis longiffimis fu- buläati$. Leucadendron ( eucullatutn ) YR éällofo- trieufpidatis s involventibus flores låterales. LinnN. Sp. pl. r36. Prötea foliis lanceolatis obtufis flores involventibus ; apice tridentato - callofis, RovEn. Laugd. Bat. 184. ,&ucadenidron foliis euneiforrhibus , apice tridentato-cal- lofis, fommis ultra florem protenfis. "”WACHEND:s ultraj. 253. ös Leucadendrös afticaria f. Scolymocephalos , angultiori folio, apicibus tridentatis. PLUK. alm. 212. 1: 304: of. 6. bona. Hypophyllocarpodendroti ST inferiotibus åpice fRae fubrö, fuperioribus penitus robris , glabris. BoERHs Lugd. Bat, 2.p. 200. £. 206, ' RE Scolymöcephalos afticana, foliis anguftis brevioribus, tri- bus in fummitate denticulis, capitulis foliolis interceptis. HERM. afr. 20. Scolymocephalus [. Hypophyllocarpodenidron foliis fe In fummitate:, WEINM. phyt. 4. p. 297. t. 905. FR Descr. Rami villofi, bruntiei. — Folia fpärfa, i Heari - lanceolata; obtufå , ' callofo-tricufpidata, åvenia, feffilia , glabra, vix bipollicaria , frequentia ; inferiora fen- fim minora; Flores laterales, feffiles. Coma foliacea rubi= curida fuprå flores. Stylas longiffimus. Stigma acutum; Recept, villofurti: 3. LEVCAPENDERON ( oleefoligim) foliis tlåncéolatis ve: nofis callofo-tricufpidatis h floribus capitatis terminali- bus fubfoliofis, receptaculis paleaceis. ”rotea foliis lanceolatis ; obtufis , apice tridentato-éallofi ” cåpitulis terminatricibus, foliofis: .ROYEN. Lugd, Bar. 184. Wacu. alträj: 201: ' DESCR: Rämi öinerafcentes; birfotie fafea jet. Folia : lahéeolata , ; obtufiufeula ; ERE glabra; bipols Å BN 1766. Odtob. Nov. Dec. 321. bipolliearia RN patentia. ' Elores in capitulum am«= plum, feffile , terminale congelti , ex 2 vel 3 capitulis mi- noribus S foliis, rameis fimilibus, conflatum. Corolla kö pröpria fubmonopetala , in 4 petala facile partibilis, infun- -dibuliformis. Stigma capitato-cylindricum. Recept, Villofo- paleaceum. Palee lanceolate, extus albo-hir- futiffime, apicibus lNineari- fubulatis, longis, pilofis, fiores ; diftingventes. Precedenti fimile: vi attamen revera di 5 verlum, RS Lagainer on Ce der), foliis callofo - tricufpidatis , [hblnigestalle -calyeibus turbina= tis nudis; Linn. Sp. pl. 136. Protea foliis lanceolatis , linearibus, apice tridentato - cal » lofis ; caphtulis aphyllis. ROoyEN. Lagd. Bat. 184. ” Wacu. ultraj. 202. EiNN: bort: cliff. 29. Cönocarpodendron folio rigido, angufto, apice tridentato, -rubro, fore aureo. BoERH. Lagd, Bat: 2. pa 199: Sd 198. boha, i Thymelza eapitata Rapunculoides , Nerii era oribus fo= His, fämmo apice tridentatis ; ethiopica, coniforimi ca- ”lyce fquamato. PLUK. mant. 181. 1. FE TS OR Scolymocephalos foliis anguftis in furminitate tridentatis. RAJ. denarol. 9. Scolymocephalus feu Conocatpodendron folio angufto. > WEINM. phyt. 4: p. 294. b. 902. fia DESCR. Rami procumbentes, glabriufeuli, dne. olia Vinearia , inferne fenfim anguftata, apice rotundato- obtufä, eallofö - tridentata, bafi cållo hodofä, glabra. Flo- NrFesS capitati, terminales , folitaril. > Perianth. cylindrico= tärbinatum ,; imbricatum fquaimis ovatis, äcutis, ciliatis; adpreffis. Recept. tomientofum. $. LEUCADENDRON (Fr ankcarpo lena par. foliis. callofö- —Quinquedentatis. LiNN: fp: p ap Leucadendron foliis obverfe ed oblongis , margine callofo- » fimbriatis: ad apicem erenatis. WACHEND,. Kliraj. 203. Prosa. foliis. oblongo - ovatis , apice quinquedentato= callofis. Rovren. Lugd. Bat. 184. Penocarpodendron; ; folio eraffo, nervöfo, lanuginofo, WISppa RA ibique limbo tubro; fore. aureo ; cono é Xx $ facile JEN NY facil ER EN Köra. Fab Bat, 2.0. 188 å 1964. BODA. vy CR Lädendred africana arbor ar gentea, fammo olle I cre- Näfös PP LUK (408 212. fö 200, folium. i Conophoros fal B. $. folio in fummo dentato. Pertiv. auf. p. 22. RAT: fuppl. app. 240. ; . Scolymöcephalus africanus folio cralfo nervofo. WEInM. | PPI. du Pa 203 BÖR RA Scolymocephalos africana latifolia, lanuginofa, foliis in fumnmnitate crenåtis, eono filamentis longis recurvis or- Nato, facie Rapunculi corhiculati. HERM. afr. 20. Scolymocephalus. africanus, latifolius ; lanuginofus, foliis in fammo crenatis, coma fericea.. RAJ. dendrol. 9. 6. LEUCADENDRON (Lepidocarpodendron) foliis lancéo- ktis, flöribus oblongis , calycum fquarmis fummis hir” —fotis. LiNN. fp: pl. 134: Protea foliis lanceolatis integerrimis glabris, calycinis fus ”perne villofis. Roy. Lagd. Bat. 186. Tepidocarpodendron ; foliis anguftis, longioribas, falignis; — Calicis fquamis elegantiflime ex flavö , fufco , albo, nigro variegatis, florum plumulis atropurpureis. Boer. LäLA, Bald, Po LÖD: Fe PRO, slå 09 RO IR africana foliis longis cono. variegato. WEINM. pbyt. 4. p. 289, t. TR Scolymocephalos africana foliis ongis glabris, cono va- ricgato. refinifero. "HERM. afr. 19. RAJ. dendr. in 7. LEUCADENDRON (repeas) foliis linearibus obtufi repandis , calycibus oblongis glabris. | Leucadendron (repens) foliis lanceolatis, foribås oblon- d gis, calycum fquamis glabris. Linn. fp. pl UT or Protea caule multifloro , calycibus oblongis, foliis br ed "Tatis integerrimis. Roy. Lugd. Bat. 185. Lepidocarpodendsöp 3; foliis anguftis , 'brevioribus, ätt gnis; calicis fquamis elegantiffime ex rofeo , aureo, albo, atro-råbro variegatis >; forum: plumis albis. BoERH. Luapd; Bat. 2, pi 1837. fLS7A SAR Söbymocephalus fiv Lepidoearpodendron folio faligno. WeEINM. phye.t4. p. 289. t. 896. 8, LEUCADENDRON (acaulon) foliis lanceoiatis, Hövbus fubrotundis , caule fuffruticofo. unifloro. Linn. fp. MERIT Leu- | 1766. öaob. Nov, Dec. 52 . CE SN acaulon. Wacu. fsFal 204. Protet rd unidoro, foliis lanceolatis. Ro. Lugd Bet. 186. L docarpodendron; fektlgi foliis paucis, latis, nets & mårginibus rubris ornatis; fro&ta parvo, Boer: Lugd. Bat. 2. p. 191. 2. 101: $cölymöcephalus L Lepidocarpodendron acaulon WEINNM, phyt. 4. p. 291. 2. 897. f. be > Scolymocephalos africana toliis oblongis , glabris, hushi- lis & procumbens. HERM. afr. 19. + LEUCADENDRÖN ( fälignam) foliis Yneart> Idhoeolå- tis apice callofo- acutis , capitulis fubglobofis terming- libus obvallatis. | a foliis lineati-la fquamofis. Ror. Me a Pp "Ve Conocarpodendron; folio angufto, rigido, breviori; cone parvo, aureo, corona föliacea fuccinéo.. Bork. Lugd, Bat. 2. Pp. 200. t. 200. bona, Thymelza capitata f. Julifera,angufto Salicis folio, Prom. bon, fp. PLUK. mast. 181, 2 229. f. 6. bona. Scolymocephalos africana foliis KÖRA in tubercula definentibus. HERN. afr. 20. Deser. Rami teretes j ramulofi, Fila linearia, ice: callöfo-acuta, inferne fenfim attenuata , glabra , - feffi illa fparfa,; frequentia, fubbipollicaria. — Capirula ovato »globofa, fufeo- nigra, magnitudine Pifi, termina- Jia, feffilia, folitaria, foliis 6 vel y obvallata, — Corolla tetrapetala. - Fil hulla. Anthere in cavo apicis Petalo- rum feffiles. Recept. villofum. ; JR LEUCADENDRON ( Scolymsocephalum)y föll Hände: Jatis, floribus fubrotundis, cauleé fruticofo ramofo, "LINN. fp. på. 135. | | Lägidogarpodendrons acaulon ; ramis numerofis e terra excrefceens ; cealice floris immaturo extus, ex rubro & flavo variegato , intus favo. BoEruH. Lugd. Bat. 2. CNE TOC R T92. | lr Sy nga Ad ÅN orga loagis. WeinM, pbyt. 4. i od 288. 1. 893- ae ceolatis glabris, capitulis ad bafig Lagd. Bat. 185. Wacui. uliraj. ir. Lev 1766. 'O&ob. Nov. Dec . LEUCADENDRON ( hirtum ) foliis PRAO apice: ala - caule hirfuto : Aoribus fparti $ jötillrionsg ”KINN. fp. på. 136. "Avmoen.. acad.. 6. (apr ie NA foliis fericeis, -brevibus , -Confer= NN natis ; fruttu gracili, longo. RARE end TN at. 2. p. 104: £. 1944, K MM VILEDCADERDKON (4 divaricatum) föläs Ovatis . ob- rar s tomentofis reflexo + patentibus , ramis divarica=. hirfutis, calycinis foliolis' linearibus obtulfis. Scolymocephalos africanus argenteus , foliis bréviöribus, smyciormibys, capitulis rarioribus. . HERM. af 2. Descr: Caulis fruticofus , teres, hirfutus RR, fubverticillatt, divaricati, hirfuti. Fale .ovata, Fen. od tometntofa, feffilia , Ax lineas longa , fparfa , frequentia., Flores terminales folitarii. vel congregati. Recept. villofum. 13. LZUCADENDRON (thymeleoides) foliis ovatis Ob= tufis tomentofi 8 ramis erectis ur .calycinis foliolis lan= a ”"cceolatis acutis. DeEscrR. Facies ä precedente Hk. LR terer , purpurafcentes, pubefcentes, erecti, ramofi. Folia föra ; obtula, femiungvicularia ; pubefcenti- viridia, fobtomentofa , margine fubtiliflime ciliata , frequentia. Flores fubgeminati, terminales , brevifli ime pedunculati. 14. TRUCK DENDRON (Levifanus) fötils cuneiformibus: : 'obtufis carnofis, capitulis globofis folitariis terrhinalibus.: "Protea (fufca)y foliis Meg FR imbricatis loggar ; "globofis. - Linn: fp. pl. Biuna (Levifanus) föliis (patulatis acutis carnofis. Linn. Tös bla 00 Bon foliis oblongis incanis, floram. capitulo ramulum MN [ErTIRA pe Buri afr. 267. MOT Laden Fr 1 Lewifanus Capenfis Serpilli FAR PETiV, vid 9 fi fe Cprrlnttet ta. co iyz0ides ethiopicum capitulo aphy 1 107 Tithyrnali paralii folils fubrotundis, hiulculis in. far perficie confpicuis. PLUK. mant. 47.1. 343. få 9. bona. Conocarpodendron ;' foliis fubrotundis, breviffimis ; capis tuli sajt globofi, parte . inferiori fulca, media area, LÅ fn KA N - href Å vd | i a | 4 Å in : ; ns ; 4 ” 5 > fö, ME OE 3 | é G 41766: OAob: Nov. Dec, 325 "" åureå, fuprema viridi. BoÉrRu. Lagd. Batidi Pr202, RETA RS a gi Kn bärga Bag AR "> DescRr. Caulis fruticofus.. Ram; umbellati , teretes, ere&i. bla cuneiformia , obtufa, fubtus conyexiufcula, glabra, imbricata, carnofa, Vix 2 lineas longa. Capitul globofa, terminalia, folitaria, feffilia: Perianth. commune : hemifphericum. Cor. propria tetrapetala, infundibu- liformis. Fil. nulla. "Anthere fubulate, in fingulo cavo apicis corolle feffiles; Palee lineares, acute, membra- nacexz, intus glabre, extus albo-hirfute., corolla, bre-- wiores, flofculos diftinguentes. Arg ER San ak vara SSC Jimplicibus fubalatis, 007 007 15. LEUCADENDRON (cerymbofum ) foliis imbricatis li- "2 neari-fubulatis glabris; ramis elongatis : ramulis corym- : bofis unifloris: ETTER SETS ARR SO REA > DESCR. Caulis fruticofus. "Rami teretes, elongati, in fommitate ramulofi. Ramali corymbofi, breves, uni- fori. Folsa lineari-fubulata, fupra plåna, fubtos conve- Fa, glabra, undique imbricata: Capizala globofa, lutea, nagnitudine Pifi, terminalia, folitaria.. Calyx. nullus. Corolla tetrapetala, infundibuliformis.." Fl. nulla. An- shere in apicis corollz cavo feffiles. . Recept. villofum. 16. LEUCADENDRON (»azam) foliis fubulatis diftiche + Imbricatis, capitulis folitariis terminalibus , piftillis radii I FÖRPIOTIBURE AN a a RA Conophöros capenfis Pini folio.. PEtiv. Gazoph. p. 40. ; t.25.f 7. RAJ. Sappl. APP sk Ren i santa LATE Thymelza ethiopica, Åbietiformis, Roribus phoeniceis. Lä RE I p Så | A | fl AR räka se 4 Mr > PLUKEN. mant. 180. verk pg DESCR. Caul:s fruticofus , pedalis ; ”teres. Rans Mbverticillati. Ra Folia fubulata; comprefliufcula ,. mucro- ne fpinofo terminata, pollicaria, diftiche imbricata bifa- riam fpettantia, glabra, Flos cephalodes terminalis. Cal. imbricatus , tubro - purpureus.” Szyl; forumin ambitu flo- rum dilci ftylis multo longiores.”” Recept. paleaceum, - (F7. LEUCADENDRON (racemofaum) foliis filiformibus , flofculis racemofis, calycibus unifloris, = 0 2 seucadendron (racemofum ) foliis fetacéis , flofculis dis- ; Jundtis racemofis. Linn. fp. pl. 134. Prb N . NN NEAR - den - € NCR Protea foliis fetaceis floribus racemofis, Linn. bort. 326 1766. O&ob. Nov. SIE 4908 RN Rn AN Thymelzga fruticofa, Pinaftri brevioribus foliis, floribäs villotis, ex Prom. b: fp. PLUK. manmt. 180. = I > DescR. Caulis fruticofus. Ram: umbellati , tere- tes, purpurei glabri, interrupte angulofi, ere&i, ramu- lofi. Ramuali villofi, divifi. Folia filiformia, inferne attenvata, fupra fulco longitudinali, fubtus;convexa, bis pollicaria , fparfa, frequentia, ere&to- patentia, inferiora ' glabra, fuperiora pilofa. Flores racemofi, pedicellati. Bradtee lanceolate, acute, hirfute. Perianth. triphyllum,, extus hirfutum. Pezale 41ineari-fubulata, extus tomentofa, apiée concavaztria reflexa, unicum ere&tum,; paulo majus. Anthere in cavo petalorum feffiles. Germex tomentofam. 18. LEUCADENDRON (cancellatum ) foliis fubulatis, ra- mis fparfis, floribus lateralibus. LINNn: fp. pl. 134, tu cancellato ; femine coronato. , OERH. Lagd. Bat. 2. p. 193. 2. 193. föda Sr yen Scolymocephalus africanus , foliis Rorismarini acutis, HERM: aft. 201 RAT. SWE kl häng 19, LEUCADENDRON: (proteoides) foliis fubulatis, ra” mis determinatis, foribus terminalibus. — Linn. fpå. pl. 134. rar RA | EAS TR at Protea foliis linearibus fimpliciffimis, ramis determinatis , floribus terminatricibus. Rovr. Lugd. Bar. 186. "Descr. Casalis fruticofus, teres. Ram: verticillati, leepidoratpodendson., foliis angyhifimin ggn fru= Ä | ramulofli. Folia Vineari- fubulata , fupra plana, fubtus con- vexa, fparfa, approximata. Capsszaula Tubrotunda, in ras mis terminalia, folitaria, feflilia, magnit: Pifi. Recept, villofum. rr KG - po, 0 8 €& foliis pinnato » mulfifidiss sla nn 20. LEUCADENDRON ( cyanoides ) foliis fetaceis femitri- fidis. LiNnN. fp. pl. 137. NAR än Protea foliis linearibus ramofis. Rovr. Lugd. Bat. 186. EN WACH. MIKA, 20 skrek ankare EG Cyanus- ethiopicus rigidis cåpillaceis tenuiffimis foliis tris ”fidisex Prom. b. fp. PLUR. mant. 61. t. 345. f. 6. | , "DESCR. Caalis fruticofus. Rami filiformes, tere» tes. Ramals umbellati. Fols fubulato -trifida, inters dum : N SE SAS NE 17 66, Oéob. Nov. Dec. 327 dum bifida, ake. frequentia, ungvicularia, glabra. Ca- | br Ke veden. folivaria , magnit. fr. NEG ”fidis, fpicis öplindricks ringde Hata per ja 8 DESCR. Caulis fruticofus. Kkami teretes , ferruginej, k Filia petiolata , glabra, fparfa, bipollicaria, trichoton O- dichotoma: 1: ciniis fubulatis , obtuliufculis , fapra fule -longitudinali. Pedancali communes rna craffitie sj ramulorum , teretes , palmares , tomentofi »fquamofi. j ica cylindrica ) tripollicaris. 22. LEUCADENDRON ( fö slnserboldrn foliis fobalgets -- multifidis , capitulis Blobofis,. SEFIIAANpAS ; calycibus "> turbinatis nudis. | Anethifolius frutex africanus, minor , capite tomentofo, HeERM. afr. 3 = "DESCR. (SAR fruticofiis. Rami teretes , tubro- caftanei. Folia fere precedentis. C aptitala fubg! lobotär, rThagnitudine Ovi Columbini, SNivr foiiraria, fub- pedunculata. | 23. LEUCADENDRON (elongatum) foliis fubelatis mul= — tifidis, capitulis racemofis Iquarrofis, pedunculis com- - munibus elongatis nudis aggregatis. DescR. Canlis fruticofus. Rami teretes, glabri, -fquamofi , fuperne foliofi. Folia compofita, pinnato- multifida : laciniis fobulatis, apicibus fufcis. Pedunc. communes : ggregati, terminales , fpithamei, glabri, iquar mofi. Capstala fubrotunda, magnitudine Pil magni, racemofa, pedicellata; fuperiora priora, = Bradteg lan- ceolate , acute, glabre. Receptac. paleaceum. 24 SESERENER (Serraria) = fubulatis multi- dis, capitalis corymbofis: pedunculis propriis axilla+ ribus, fquamis calycinis Ovato- sJanceblatis, Fem lon- giflimis.. Teucadendron ('Sertafia) foliis. fetaceis multifidis, sd tulis folitariis. Linn. fp. pl. 137. Abrötenoides” arboreum monomotapenfe , floribus in rå: mulorum cymis. .PLUK. man, el Ti rN2AÖ, för Serraria foliis tenuiffime divifis, fo ribus rubris apetalis. " BURM: afr. 204. 1: 99: för. a st DES CRA! FR ER sd Cakl FöLGOfE Raa tll HRGASR, fuperne ramofi. Folia precedentium fimilia. Pedanculi corymbofi , fimplices , uniflori , axillares ; fquamofi, Ah Recepraculum paleaceum. ” 2. LEUCADE NDRON ( glomeratum ; foliis f fetaceis mul | tifidis, capitulis glomeratis, Linn, Jp. pl. 137. Serraria foliis tenuiffime divifis , FApUNR tom entofis i BuRrnmM. afr. 265. 1. 99.f, 2. 26. LEUCADENDRON ( phylicoides) föliis Frue nt - tifidis , capitulis terminalibus aggregatis. pedicellatis , | ”fquamis calycinis linearibus rugofo- verrucofis. DescR. Caalis fruticofus. Rami fufco-brunnei .di- Éhotomi. Ramuali teneri e dichotomia: Folia fere pra cedentium. Capstala 3 vel 4, terminalia, pedicellata, fubdivaricata. — Recept. palescenas, Paleis ' SCENER, extus hirfutis, SVPVSASUNPSVS ASKSES ASTRA Thermometri fka Rön öfver afrörande medels, og til mat nyttjade S vampars , verkan på Mäinni[kans kropp , i RN | på Ås 2 Köld; ANTON ROLANDSSON MARTIN, Medic. Sväng want | A förande FN kyla SEC Åre efter Rokde. och under påftående Verkaing eller öpningar hetta den famma, men efteråt. kyla ch fSvalka Ba | fom Jes nogare af följande Roza. Den 16. Juli togs I quintin flere För medix camentets intagande: "hade handen 32 gr. och. bröftet 35 gr. vårma; men efter afförningen befants vårman i a den Ökad til 3 gr. och på bröftet til 1 grad, Detta : bragte mig at (arlö det fom affördes, då jag afven fann det vara några grader varmare, ån el jelt vanligt LR | MR a AGA Ke a I i Rn HISS SIN Säve, JR fd AR € SN r St ET I ET | | et 3 gr.. under fot-bladet 31 gr. rum» grader. Strax efter Medicamentets > å så fan 35 gr, under knået 32 gr. under fot- bladet 29. gr. På alla ftållen tilhopa tagne, var altfå nu efter in- tagningen en minfkning af.7 grader... Efter 3:ne ver- uti handen 37 gr. uti armhålen 37 gr. på bröftet 35 gr, « vid nmaflan 36 gr. vid ljumikan 37 gr. under knået 32 gr under fot-bladet 32 gr. Hår var altfå, då alla - deffa ftållen tilhopa låggas och jämföras med:' tilftåndet "| trav efter intagningen; en tillökning uti kropps- våtman af 12 grader, och, jämfördt med tilftändet. för intagnin- gen, en tilökt kropps-vårma af 5 grader. .-Om aftonen,- Kettriäkrdinen. befants vårman uti handen 36 gr, uti armhålen 35 gr. på bröftet 34 gr. vid nafveln 34 gr, wid ljumikan 36 gr. under knået 32.gr: under fots bla- det 26 grader; kroppen var altfå om aftonen, når alla flållens vårma jämföres, med -tilltåndet 'ftrax efter Ops Ringarne, affvalnad til 10 grader, och) jäåmförer man” - kropps- vårman om aftonen med den för intagningen, få var, alt tilhopa lagt, oekfå kroppens grader afkyld, Paktadt rummets. vårma nu var 20 grader. Om mor- ' ”gonen, dagen efter -afförnings- dagen, befants. vå Rn n et 33 pr. vid naflan, 32 gr. uti djumfkan 35 gr, un- der knået 22 gr: under fot-bladet:26-gr: vårman var Å rummet åter 18 grader, fåfom förra morgonen. Krop- - open hade altfå nu, når alla deffa' ftållens vårma jäm föres. med tilftåndet om morgonen för intagningen, och + Skilnaden af vårma tilhopa lågges, förlorat i-tin: vårma Borgonen förut, ov kh en i Än RER d A vn BAT UN SV Cd VNUARR lä 330 1766. . a dicamenters. och Mat-råtters verkan på kl RR iv 4 v På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals' Handlingar. EF. FPörarifa Rör, af JaAcoB FAGGOT — pag.249 IT Utdrag af et Bref ifrån Herr Probflen Ti- > BURTIUS! 1:0 om ovanligt flora Mannifks= ben ; 2:0 Om et fått at fördrifva Vägglifs 265 3. Ånledningar , at af vifla delar på månnifkans kropp, döma om hela kroppens florlek, af Rö= 7 : LAND MARTIN - IE AN RES eV NG sned 270 4. Förfök med Extrastam Datare'; af Jou. L. " RN j ODHELIUS a jan I | ; - - - rv 20 S j ' $. ÅAéripila, til Våder-växlings ärhållande para > Skepp, af JACOB VENTURA "= + 0 + 1286 6. Locus Geometricas, af NILS LINDBLOM Tobggr 7 . 3 Af handling , om Magnetifka kraftens upväckam= de genom Eleétricitet, af JoH. CARL WILCKE 294 / Förfök til fallffändigare upflållsing af Leucae dendri Genas i Ört -riket, af PETER JONAS | | | BERGIUS (SR ye OR Eee SN - Så sd - 316 d 9. Thermometrifka Rön öfver afförande ”medels — JSfamttilmat nyttjade Svampars verkan på mån- > — Bifkans kropp;af ANT. ROLANDSSON MARTIN 328 ; AR SJ SV FEEL NN ENARE 0 SoA så 4 K é a 0 RR ba REGISTER om | På.de. förnåmfta Ämnen , ; fom förekomma i 2 detta årets Handlingar. AM ANG ie 3 är. FRAMES ; af 4 N HA Mocken'y den Stadens belågenhet och Faa Bad; 70. Å Anätomié; Anmärkningar om Blåfan och dertil hö- "fande delar, 154, 162. Om Proportionerne imellan — människans: ARR delar, Ser re i olika SR å rn ella PORER Af nogen I ren Yätt I at Höriha Solens öre HR + Plånet- ARD gemenfamma jämnvigts- 'pun&, Ka, | Babian ; Befkrifning på en fållfam, 138. Bad; Öm Varma baden i Acken, deras bruk och nyt- ta, 169-193. = Barn; Huru månge. dö i i födflen och i förfta året, 6-2 Ben af döda månnitkor; 'om af deras ftorlek kan dör mas, huru lång månnifkan Vvärit, 270-276. ”Belsomanins Vetenfkap. Furu Koppar - flagger kunna til | 2 göras, genom roftning med Kol- a j22. iv Mineralogie , Mechanik. > Brånvin; Dels Gravitas Specifica, och få ått at Pröfva defs frytka, 251-254: nad. Befkr. på en Målt- och Torkhus-byggnad, 25. Chirurgie ; Rön om en lyckligen förråttad Paracentefis UnAbdominis, 39-44. Om Sten - fkårning utur Blåfan, med: uptytgnas prattilka SOENIPRHLingar om alla dertil trbrukeliga methoder, 148-168. | Huru Rök af förbrånliga ämnen v kan fångas Och til et nyttigt Acidum förvandlas, 116. Förfök riled Ackifka varma Badens vatten; famt andra Chy- milkat Rön, 171-193. Vi&riols-Olje Deftillation, 230. Hurst? Extra&um drar. et hårligt låkemedel 2797-286. sta SBAN Eg KR iSverige, I anledning af Tabell "verket, med anmärkningar, huru månge hår årligen Jdödt på rs år, i hvilka åldrar de flere dö, famt om otw 0 heten hår år förre. , ån i andra Lånder, "i - 25. Folk jen Medel at dämpa len 1236 Folkmåneden 4 Sverige och Stockholm, med anmärka. é jämte antalet sed ocbid. vo föRde, döde och vigde på MM - 5 6- - säkla ÅN. AR TORA Hifle- Hifporine Sönd »sar 3; OM Våt 00 våxt i fordna tider; Bö rn Se ER Hydroflati/fka Rön, om åenilliga Våtlkors, R Ar åform: Vis RerS Mjölks m. m. Gravitat tes Specifice,, Pr tiga uträkningar: och anmärkningar ; 2. ÅSNAN Husbållning; Befkrifning och ritning på € | Målt- och Tork -hus, och huru Såd d kas famt rökfritt Malt beredas , imed (pa brände, pd 39. > Huru; Vådervåstiog Kan ÄRR VA ME 7 2124 286. ARR nyttan af nå Å får ps u > våxande Örter;, 242: Satt at era Viner. Mjölk I "och drycket, 249 - ON At fi fördrifva V Vågglöfs, 269: Jord: < klotet hat en Magnetilk kraft, bea ifes med exp i 2 sang 303 + 307: AG Koppar; fe Bero smanna Vet Koppar fe Mediciner. s Könens olika li krafter bevilas,. NT NOR I RV Leacadendron; fe Nataral= Hiftin 0 0 fö / Lyncarium, Plinii, tyckes. hafva varit. en Tourmalin,gt'. ; Mal och Malthus » fe Huskållning. ry Mathematik; Uplösning på en. Differential -Zquation af tredje gradeniy 194: En Locus. Géeon Sptrjena, 291: Se Allronomies | SET Mechamik; Huru Mafcehiner + elin Håra Våra bes Mkaftade, 12. Befkrifn. på en Vådervåxlings-mafchine a sat bruka på. Skepp: 1. Grufvor 3 Våningsfntit Mm. mm oo ar3. En annan til famma behof , öbor vigd Medicine ; Öm et vattufiktigt: Barn, fom genom tv fig of förråttad Paracentefis: Abdominis, blifvit kd ) riadt ifrån en fvår, Buk-V attufot , 39: Öni. enimidt 4 en Kopp - -ympning ink | -Maåfs slings- fmitta, med uplyfande FRK oa AR rg om -bågge .defle juk- .dothars aft och förhållande, 68-88. 199-211: Om ot de Ackika varma Badens bruk” "ock. verkan, .einot åts | 000 skilliga fjbkdomar, 169-193: F "fört emot det Å dags, Li attulöt, fom kallas. Amnafärca, ä31:- FÖrfök "gjorde på Lazarettet, med Extragtum intr fom vifa defs SR emot villa £ jukdomar; 277-286. Hus fuvida. aförande medel kyla eller vårma kroppen, 328. Se Chirurgie. Få | Metaller; uplöfte af Ele&ricitet, gifva hvar din. vila Aag 4 309: Mes RAN SIN A ; | (0 i | ; 4 | NM em” Ae ÅA Regifter. RA krägg DJ srologica. Om Nordfkenens- Ög pgåe >; RÖn om Tourmålinens eller Afkblåfare- natur: och. Nåkte i Sten;- riket, 45-68. 109-115. som: mågra ådla Stenar, fålom rg munz i opal m. ms: RAR NosaA ESR er nn, 1 töknglandy: 234 oc and Fa 5 gravitas fpecifica, CET ; ns krafter i i olika åldrat , 6- aga. kick ; Befkrifning :och: figur på en fällfam | Så Halland Fildt-våxande; Örter, fom eljeft åro fall- ite eller må, tilförne fundne i Sveri takning af (Genus: Leucadendri Spockeag: I gb å orifi | get ” alla hårtils bekanta Species, lö idel fen, anmårkn. derom, et avd) 0 a Afhandling om: Tow per, 57-68. Hiftorien om alla hårtils- gjorda förlök med Tourmalin, 89 - 108. -»Om. tvånne) nya Våder< « våxlings -atialobiner, 212.286. Afhandling om Mags » netika kraftens: upvåckande' genom Ele&ricioeti, med ig > uplyfande råna och förklaringar både om Magnetilmen ) öch Ele&riciteten- + 24 Big kg Pbyfiologie 5 : Om: pat van Flon til Ochs 47 SG ag lifs- bidrager til olika våxt, 26$ -268. Om delarnas olika — vtiltaganded proportion. emot hvar andra, , hos Foftér och äldre Mäåinnifkor , 271. cc flat takia aldrar, ig. Bam Skogs- befparing ; fe Huskållning kare åh a Skörl; Anmärkningar om den 7 BAD AN Hf Solens rörelfe mi Mög Planet - SVE centrum gravita- 123, Sröelals burva gta roftning. tjänli ige til" Järn- fmålt- ning, 230. Stenkols-olja, Hyttig til ften 'polering , 131, Sten -flipning ; Huru ådla ftenars hårdhet lått kan pröf- Vvås, 228. Se Mineralogie. föra defs , rolkmångd , och om | dödlighetens för- ide dår, IA Stå= Jb token. 204, Ca is delars feSbortlänet. ora nåd Mås vaja Mormon, 138-147... F Örtekning . å 4 ige, 234, 247. | a Bea | emalinens ele&rifka,. RR rafter -tned -åten, 1 -2$5:; : Huron olika. lefnads-fått Prof på Vin, Brånvin! och ändra Wiqueurer, 250 RR )vinno- kömkt: har mera lif$- krafter än. eganr könets på- (6 9 fiktigt: gifven | och I kroppen? qvarftadnadien Aercur 1185 ör ; Seälers dår” år: däri fa snvftörre Svafvel uti. Ackilka' [lovar Svampar ; deras verkan på vär kr löp Tabell - Verket y och def$' banan -Hytta at finna Mortaliteten , rös dv faxer på Liqueurer, åro nätta ot t Tourmalin , fe Minerälogies igar Ugn; "hvärigeniom rök af allehanda 1 famlas, och 'til:et nyttigt ”Aci förvan är att och verkänvoi Ackifka Baden, 191. | Yfjukdom >; Tgeénom varma bad afdrifves et en” hr oför- SP RNA LR ATA IE Ir arv Visio LÄG oljedefileting; Huto- den ikeroi Englan y230. Vän; Åtikillig' agS Vinersogravitatest fpecince jämfö- ras, och fått at pröfva deras godhet spe ne. d anmårkningat com” Vin>- händelen; 2 12 imföras HAD ixlings> ÅN bbe grn fynden: sn rr åmföras, ar fl [ VAT 286- VÄLA fa RAR ip” i - å så < jr Värelåjs at fördriftal! 269. 8 fö ' Zeolit; Anmärkningar om fl free och des för- vandtfkap med Touärmalin, $4-57- VIS. Hrvkbrnk Huru et fördårfveligt ogrås på Medier, -Chy- fanthemum Segetum, kan förekommas Pga Alder';; Huru månge lefva och ärligen 'dö' i hvar ålderå i "Sverige, 12: De åldftas ålder, fom döde” i nns vå på 20 Arn GD . - Åfkan "huru den: förvillar och förvånder Magnet ie lar, 294. EL Ärtika at hvarjehanda rä Nag; höns dh KV ärhållas ; 116-119. Defs: senidt 120. få org Re > tyd, ag Sö sh Öl; defs fpecifica tyngdy' aga ÄN er nV Ork förs växa us shed Å Halland , 235 Kl KISnRE SM ANOS HSO Aa, ; E 4 ÖR, Ks mer AN ÅL RA | Ku pr SE ra / IVAN KÖRAS Va 2 ME vel j y få Å ; INR ; k a Ö IN I CE i Si NS nå 4 PS AN mA VR 2 Vä 3 - sån ” å / 4 / ; AR pr LR 9 ÅA 4. fp TAN ä FS. - SEE AR i , k |) ; EN f ) V Gr ; / AM ÖN ' . i äl EL é RE 1 + ha . ' br hö + Ck å i Ba ; MEn - a CÅ hu 14 är X 4 - vt ; 1 NV FÖRTEKNING åro ARG Jå TE 4 AN T NÅ N G £K Ad d & i SÅG My Få ] I ”N gar Om loka fördling - | - Fe FO Vv. I v rn NES j 2 CM rg 167 85 Betkeifning på en fänle > sve Å ON.; : Rå om en midt uti mpning inkommen Väse > Botanitk sår af stR BARN I sr 216 BERGMAN; Afhandling om Tourinalinens Kar Ele&rifka egenfkaper a = HEDVNAST i 4 Ytterligare Rön, om MNocdiurpns högd., 3 GA Brors ; > Anmärkningar om Varma Badensifv mov a Acken och Burfehelt: 1» vis törer I 4) 169 FåcGGor; Hydroftatiika RÖK, om åeniniga foot Våtlkote | IGRANATENHIELM 3; ; "Hus Cur emot det flags UR ad Vattu« fot, fom kallas Anafarca : RR TRE Eg nt Betktifning på en fördelak- = tigTork- och Jylalthus- byggnad. FLEET 125 v IS tande efter Roftning med Kol-itybbe LINDBLOM; En Locus Geometricus - - 4. 291 MALLET; Uplösning på en Differential-. >= — > FEquation al tredje, graden: miöngn oc idum 194 MARTIN, ANTON; Thermometrifka Rön, H LO månnifkans kropps af - och tiltagande vårma, af Laxerande Medicamenter = 4. 328 MARTIN, KORR Om et WVattufiktigt Barn, fom blifvit botadt genom tvånne gånger förråttad Paracentefis abdorninis I. 39 ft Rön, om, Sten - fkårning utur Blåfan 2. > TAG Anledning, at af viffa delars ftorlek på «+ månnifkans kropp, fluta til hela krop- avd (at ; ta yra Stycket — ia id 10 | 1. ra Ög ravitates fpecifice SKA dl lERMELIN Rön om Kopparflaggers fmåls =. 077 RDR rr a so Hå Om fer TR ; 1 ba jämvigts VLOnTiN ; Florula Hallandica å N NOKDENSER Re Befkri Hnlngp på en Ugn, ) v hvar med Röken af allahanda rbrånlis ga ting kan ÅR ch förvandlas ODHELIUS; F ötlok med dd ixtra&tum I QvisTz Nägra Mineralogif a Anmåärkni lf RINMAN; -Mineralogifka Rön, talk pan 45 ; . - Ytterligare Rön; om» Brafilifk :Tour- Hu re BG malin = -r ELEN SA 109. | FRuREGK OM Männitkor af ovanligt res- & nd ligt VÄXA - fa da 4 20$ - Om et förfökt fått at fördrif q Vägg Skr AR 2 ohyra - älg RO 4. ; 209 "WARGENTIN; Om Niortälitelees i Sverige, å NR Sd anledning af Tabell- Verket UTI OR NN VENTURA; Om en: ny "flags: Luft! sälp I JAN eller Vådervåxlings - Mafchine,. at bruka PNYRNE på Skepp = — 30 218 '- » En annan Väderväxlings » Mafchine vad + ul upvåckas. ifenökD: EE OA od 294 Aäripila = JR 286 | Wircke; Hiftorien om YT ourmalin, Fö Örra Sd tycket or - Rel t 89. Ön, om och höra Magnetifme kan” 3 e , | j é J ER Å 3 ne a , å N N NÅ , 4 A | å | GR Y 3 E . Ra a a & 6 vt NN I ! Ye ö Å | h : 2 dä B( Lå ; VE I i dr » k i ;| i f | w 4 2 DR ; Quo: FR ME RA BENA TA 4 v MZ ed 4 4 a 0 j 15 AN AR 1 v 9 SÅ A ” , 1 ; få / = 4 v f fö IFE VR - - 4 Vv 7 v j Ay (| 4 t [ ba SR ERS . går AR ; JG oa + Ra SÖN | sz SEN SS - : 3 ag a per 7 es i; - - BE ; S kon ee bår 4 Era ” (pet kk ; 4 I ik 3 fr j : vf Ra SP fp : LR . 1 ä s SSV NÄ ; (| k NU I INN . b ; 3 ; je Å | | 5 WW UNININKSSVNNU MAIA ag | SÅN SÅN SÅ SIN | AR SN SA Ad a SSE 4 RR SS — OBE anna vn Så 3 SS III SSIESS TI] SITES ISS S SVIT FPI[ CE] III ITIS SS SIS Lu (UKN N ÄNNU UNMNNIHUNRRNA UUNIRAAAAAATNIINIAINIRAAIRUIS (ln Fr Å la RN NULL ( a K NN NANOMINNN Nn SYN FRE TR - 2 : 3 "il UNNHUNM E NAF ITIISRN IA|ÄRNPIIF]A MR N NUNUNNSN HUNHELLH ARSA INNINSNET A SSA ESA AMN SISNYVSSSI INNAN SR IA VÄRRE. DA ED AN BER RESARENINArEN 3 rå FINER KARI norr lr onde RA SEN Rada Sr 3 ER ad a få - Ne Nod é ” a S 4 SA a rr £ -- - a mor il ad k Fu å å a sl, o Mv. | ; F d ö | A ö s 4, RN k 3 | + a Ä = y Sd a ww pv é V > Lå < - re Ra F j ; eg y z = Me k y s Zz ; é 3 y -- - 2 «- i mo a [ee i + L " Å b Ae AA j : - NN "| 3 v ö € . Er AR , p 2 E Arp AV k, v & k . jag - : ; : 2 FE å - + fr 2 ,” Vä y Å 4 ee BT b , 4 LJ $ a & Ka TT stan RR p € - FA 4 Tr d 4 idag Få Pad dLa X SIR gran BER AR Hb RR rn KÄR KET ochd Ka man rr a en > ss ÅA que ARR PA RR FRA EL 3 td å sm Ve ud