nte RE » VINOEeh ennen, 


; ; & 3 4 sa id I Fold kat NL PASO AR SY är, PN al EE PRE EA Storm) DENS Mor 7 - i ; 3 
3 yi RA | - 


Sr 


>> 
SAR 


> 
N 
, 
+ 


25 PN RS 
MV SEN EN 
äv 
” 
: 
rd 
LER 


sås 


rd 


” 


Ål 


- 


Gr KR 


> 


såg 


AN 


ms Ma, 


FAN 


Sn: 


Med Konsl. ACADEMIENS Tilfånd. - 
LPM FNL RIS LOMI RN FNS RS MINA 
a STOCKHOLM, 


- 


"Tryckt hos JOHAN GRRG LANGE, 1777. 


S bk | HN 


fr 5 : za = 
, N 1 . 2 E 
i ; SS ae 
== & RE SÅ ot Yr > jA 
a | > OM ua 
| en AST NN ra wO 7 
; = a .O NS 38 Or 3 
pF fr LE AN SN ta. WO = 
fem ön IR FETA GT £å vg 
ITF MD At TEN ERS 2 50 2 
| : | i 5 v 
SSE M:s SER fs 
i; s SR SR fran = tt fv 
TA AN 2 r RE - 
Z Ma mm DF NT OO PE Saga 
ÅN =) be mA Bu JD rR ER ; 
SEE DN RT IT loge (v) 
> > AR Mad ERNST | sox<a 
NN ; ; ec RA VI BIND | Vu 
: Orsa re BE 
3 Pat vw för ba 3 AR 
3 SITA ma NT Arr 
: rn j IR DH 5 AND + 
ESR HEN DÅ FA re 
| oa mA v SEE DTS ES 
ÖR DR te a ga feg i ga SSA 
SOS a re SÄS LE : 
3 - a z 2 I 5 4 i j - å S a 


pr 


Jc : 


SN så a 1 SN erg 
AM URIN 
Re ve p 


KN OR 


4 1777. Jan. Febr. Mart. 


förluft fker på etdera eller några af Se 
nifkas 5 utvårtes finnens förmögenheter, erlåt- 
tes famma förluft genom defto mera fullkomlig- 
het uti et eller flera af de öfrige, ja åfven uti 


de högre Sjålens egenfkaper, deraf tåledes vifes, 


hvad öfning och vana kan hjelpa föreltållningen, 
hvarigenom månnifkan gifver defto nogare akt- 
ning på objecterna, at kunna ernå en naturlig, 
glad och beqväm fammanlefnad. 2 
På denna fak har jag fått anledning at tån- . 
ka, igenom et ånnu lefvande exempel i Vallen- 
tuna Socken, Vallentuna Hårad och Stockholms 
Lån, hvaråft en Man, fom ifrån förfta barndo- 
men varit blind, likvål i allmänna lefvernet fnart 
fagt förråttar alla fyflor, fom andre feende, och 
tillika de finare göromålen. Han heter Pehr fo- 
hanfflon 1 Knåpet, icke långt ifrån Vallentuna 
kyrka. (ön 
Mannen år af 34 års ålder, född i Efterna 
Socken i Roflagen >; men igenom fit Giftermål i 
Aby, i Vallentuna Socken, dår blifvit boende, 
tått vid Landsvågen, nåra intil Aby Ryttare- 
stuga. . 
> Han har varit blind ifrån 3:dje året, då han 
fick Kopporna, under det hans Föråldrar då vi- 
flades i Markim Socken, och kan nu varande 
Kyrko- Herden dårftådes, Herr NiLs UNAN- 
DER, derom intyga. Ifrån famma tid har ban, 


jemte förluft af fynen, åfven miftat naturliga 


fkapnaden af fina ögon, dock något fkymt be- 


hållit af mörker och ljus, dag och natt, intil 


30:de året; men på deffa fifta, har han icke det 
aldraringafte.tecken haft af en fådan Förandianids 
a. No 5 


NV x 
4 Mg vå 
: FN 
fl vom ER ( 4 ON id 
u Ko 
Sä é 
Lå 4 
Yr: AA kå 
Ry FÄR a 
Upygr ÅA ove 
jaa Sd 
> RR 


KATNR 4 BR KYSK VR Ur ata | Ne CON 
NR d Re 
” | 


RT AA SR JG å 

Jä K A sad rn Hå 
1777. Jan. Fe 
| 


RR 06 Sä cv . nl ; hb NR UNI hå Å 
aktadt , har han ej allenaft fkaffat fig fkic- 
et, at hjelpa fig fjelf fram på vågar, och . 
hn i Skogen, utan andras våg-ledning ; utan 


å « ; » 
w få ” 
É 34 er NN ; | 
NE a j 
r. Mart. ör od 
Ån i j äg 5 | ; 


ock, at förrätta flera fyflor, tålom at hugga ved 
Md föka vircke, utan at någon år med honom 
i fkogen; flögda och göra åttkilliga redfkap af 


"kärror, vagnar och flådar, förtårdiga hjul och 


banda kåril, fmida, hårda och göra goda ågg- 
järn, famt förfårdiga knifvar med fkaft dertil; 
i hvilka åro tillika infatte gafflar, fmårre knif- 
var och fmå fågar; bygga fig fjelf hus, inre- 


da dem och göra panelning omkring fönftren, 


+ 


6pa knappar och fpånnen i formar, fom han 
fjelf gör af fin utfökt fand, låda ihop föndriga 
metall- eller jårn -faker, laga grytor når de bör- 
jat låka, förtårdiga fkor, både de af pump och 
med rand, fy, fjelf tråda på nålen, göra puftar 
til fin egen fmedja och för andra; bereda fkinn, 
fpela violin och fjelf göra Inftrumentet3; alt 
af blotta kånflan med en tårdeles öfning, -om 
icke juft i någon fullkomlighet, dock til en nog 


befynnerlig medelmåtta. Men ån underligare år, 


at han, på fina recreations ftunder , roar fig och 


andra med kort-fpel, och år i de vanliga fpe- 


len , fom Bönderne roa fig med, en fårdig och 
fnåll kort-fpelare, allenaft med det förbehåll, 
at han antingen fårsbruka fina egna kort, eller 


om någon vill gifva honom en kort-lek, at han 
får anvånda en timmas tid, eller mindre, at gå 
-kort-leken igenom , då man redligt fkal fåga ho, 


nom hvart blads valeur, hvarefter han med fin- 
gren genaft tager. mårke på hvart och et, at 


det åtfkilja, af kortetsgeljeft omårkeliga ftyfhet 


eller mjukhet » uphöjningar ller inlånkningar, 


A.3 bal- 


6 1777, Jan, Febr. Mart, 


balkar eller rånder, tjocklek eller tunnhet,; famt 
bråddarnes och hörnens befkaffenhet m. m, hvil- 
ka egenfkaper, en gång inhämtade, han fedan i 
den fårdighet behåller 1 minnet, at han, utan 
at. lårdeles uppehålla någon fpelare, kan, i hvad 
flags fpel han lårt, bruka dem til fin fördel, 
efter fpelets art. Jag har med flit låtit honom, 
hemma hos mig, på Krono Skatte- Hemmanet 
Våsby i Vallentuna, med flere. dels kamrater, 
fpela åtfkilliga flags fpel, och fedt honom fort 
och vål fpela Pol/ke Paft, det 1å kallade Man and 
Weib, Tok, et fpel, fom hårvarande Bönder kal- 
Ja Filen , famt Fem - koret, Vid et Slåttergille, gaf 
jag honom en gång en ny kortlek, fom han 
genaft, efter någon ftund, kunde bruka til fpels 
med de andra Bönderna, och det i Herr Ofvers 
fle>= Lieutenanten och Riddaren ANKARSTRÖMS 
och Majoren SKÖLDARMS nårvaro, hvilka Here 
rar, under det de gjorde mig heder med fit 
befök, roade fig at fe denna karlens fårdighet 
at fpela. ij GR 


HL 


Jag har noga utrönt, at denne Mannen icke 
eger fin fkickelighet juft i den grad, fom en 
del Auétorer omförmålt om någon dylik , at kån- 
na fjelfva fårgorna, icke en gång kan han på 
mynt af fjelfva prågelen kånna fkillnaden, men 
vål af en annan myntets oliket til tyngd, kan- 
ter och allmännare kånnetecken. Man hafver på 
de kort han brukar, utrönt viffa intryck, gjorde 
med naglarna, dem han fjelf påftådr, at med- 
—— fpelarne ditfatt , dock nekar han fig kunna kån- 

nå något af färgorne.  Atfkilnader NARE ng ; 
mårker han eljelt , fedaft hati en gång lårt ve- 


tag 
4 


ELIN RN RE ANSE tt RPF ) ; FRAN ÄT AGN SA AN 
Ön ML vv; ) in ? Sa böt od 


| - 


I are. JAN. Eebr. Mart. 


ta, hvilke de åro, och hafver dervid, fon i an- 


nat, et befynnerligt minne. = 
> At vid fynens förluft en få ftark erfåttning 


kunnat erhållas genom kånflan, at ej allenaft ' 


'minfta ojämnheter på objebterna , med mera akt- 

famhet blifvit granfkade, utan ock tjelfva tår- 
gorna efter påkånnandet åtfkilde, fkulle eljeft 
had: någon våga neka, fedan BoYLE , de colori- 
bus, beråttat, och åfven i de på Franföfka fkrefne 
 Samlingarne, kallade Chevreana, det famma fin- 
nes infördt , nemligen: huru en Organift ifrån 
Amerfert i Holland, fedan han blifvit blind, ej 
allenaft med lika fårdighet och behag fpelte fina 
Orgor, utan ock bragte fig up til den högd, 
at kunna fkilja alt flags mynt til prågel och fi- 

pur, famt fluteligen tjelfva fårgorna. Ja, det be- 


tåttas ock tåfom underverk, at han fkal i Kort- 


fpel kommit til den högd, at han blifvit en oöf- 
vervinnerlig fpelare, emedan, då han gaf kort 
åt fine med-fpelare, han genaft viste hvad kort 
hvar och en hade, åfven fom de, hvilka föllo på 
hans egen latt. Hårom låfes ock hos PECHLI- 
ooNus, Lib. III. c, 8., fom tjelf fedt Mannen, 
amt DU HAMEL, de corp. adf, p. 287., och 
HR c. 1$f. En annan omtalar KUNnD- 
MAN i defs Seltenheiten> Pp. 700, och FritscH, 
Seltfamme Hend. Tom. 11. N. 9. p. 771, 


En Statuarius vid namn GAniBasius år be- 


kant, fom egt en ånnu mer underbar förmögen- 
het, at han blott en enda gång behöft råra et 
bje& öfveralt, för at derefter med fina hån- 
der förtårdiga en Stod, af den nogafte likhet 
— €ermed til fkapnad och figur, ehuru fullkom- 

ee SAR ligt 


eg 


så gl 


Ad NE SN a 


8 1777. Jan. Febr.' Mart; 
i | | NM 
ligt blind han var. Således blef hös denne ies 
ke allenaft erfåttning gifven med en god kiån- 
fla, fom hos de förre, utan ock med en Iiflis 
gare iubillnings - kraft. - 


Om en Grefve i Mansfeld, af tållfam fårdig- 
het, anförer BARTHOLIN i fin Thef. 44. cent. 
II., och SturMivs, in Phyf. general. p. 403, 
famt MuURRALT, i dels Fade mecum, p. 407. | 


Om en Qvinna, fom förflått i fynnerhet a 
fkilja blått och grönt, uprepar Hamburger Ma 
aln, T. XX, hvarvid hon tillagt det Phyfifka 
ål, at alla fvarta flåckar varit mått fkroflige, 
och de råda måft glatta, STI | 


Ja, tjelfva afftåndets utrånande , utan all fyn 
göres begripeligt af CARTEsSIUS, de homine, 
p. 58S, dår han beråttar, huru med 2:ne con- 
vergerande cylindrar en Man, fom var blind 
kunde af vinkelens ökande eller minfkande, fom 
fkedde af de hvarandra fkårande kåppar, altid 
iåkert veta, i hvad mathematifkt afftånd objes 
ttet var ifrån honom, fom han dock icke fåg, 
&j heller kunde honom, tåfom Herr VON HALLER 
rätteligen anmårker, Geometrien vara medfödd. | 


Förnåmligaft vifes, hvad ftyrka åfven de åd 
lare fjälens förmögenheter kunna upnaå hos blin= 
da månnifkor, af det, fom i Biographia vå er 
nica, Vol. VI. p. 11, finnes utdragit, om e 
Mathefeos Profeffor i Cambridge, född Anna 
> 1682, vid namn SAUNDERSSON, hvilken, FN 
— tadt han var blind af koppor; innan han var 12 
månader gammal, redan i barndomen lårde fig 

Grekifka och Latin, famt uparberade fig - der 
: ögd 


RAR RS É kl ” fe nd vo 
A 


KN = od SLIT ÄG XM MR GE AC NOV RR VALEN IEA Tä SPRIDER SFF IE 
Aa 7 MRS GSR EN RESER a RIKET 
; RUDI bj FEET RSA NANNE G Na fe 
; Vv Su j Få ISSN 


USB 0 
MG 


1777. Jan, Febr. Mart. 9 


«+ vän 
La 


KS 


innan han var 30 år gammal, år 1711, kunde 


fuccedera WHistON 1 Lucafianfka profeffionen 


i Mathematiquen, fedan NEWTON Ijelf mycket 


lagt fig ut för honom, och han den fåmma til- 


trådde , med et af Ciceronianfk våltalighet ut- 


valdt Latinfkt Tal. Han blef gift med M:r 

JuKs Dotter i Cambridge, til hvilken han fat- 
tat en ftor kärlek, blott af det, at han med 
kånflan kunnat utröna defs fköna ögon. Denne 
ftore Profeffor kunde likaledes noga med kån- 
flan mårka de finafte tecken och ojämnheter på 
alla ytor. Om honom anmårkes dock likaledes, 
at han ej kunnat kånna fårgorna, men väl fkil« 
ja de ågta Romerfka mynten ifrån dem, fom 
bade oågta prågel. I hörflen var han 1å ftark, 


at han ej allenatt fpelte tjelf måtterligen på Flu- 
te, utan ock kånde den perfon af röften, fom 


under Defs viftande dårftådes för flera är tilbaka, - 


han förut plågat umgånge med. Han har kun- 
nat med fina difciplar ga ftellatim och noga ut- 
vifa conftellationerna. Ja, det fom befynnerligatt 
år, anföres, at han vid obfervationer på Solen 
vetat, af blotta åndringen i Atramofpheren på 


defs hud i anfiktet, når någon moln-flåck pre 
för Solen. Jag hafver håmtat dennå befkri 


; ning 
af The Monthly Review. för Januar. 1767, 
Pp: 36. | 

- Herr Generalen v. ARBIN har, efter uplå- 
fandet af deffe beråttelfer, behagat öka dem, 
med anförande af en blind man i Finland, fom 


varit kånd för god Snickare, och gjordt Bu-' 


reauer, famt inlagt fint arbete i tråd, hvilket han 


äfven om mörka natten roade fig med. 


> 


hågd i Mathematifka vetenfkaperne , at han, = 


Th 


«+ I följe af deffe tå högt förådlade kånflansoch = 7 
åfven de inre finnens krafter, finnas goda Au- 
ttorer, fom vågat leda ofs til naturliga orfaker, 
åfven af viffe underverk, fom de anfört, då de 
påftått, at igenom vana och inbillnings-kraf- 
tens upåfvande, den ftyrcka uti defs effeéer kan 
erhållas, at månnifkan fkal åfven hinna blifva 
— rådande öfver et eller flera fina finnen, likafom 

hon, hvad fynen angår, råder öfver den up och 
ned vånde ftållningens intryck af alla objecter, 
fom år den egenteliga, efter ftrålarnas infallande 
; ögat, hvilken: dock altid reprefenteras i Sjä= 
len riktig och fom fig bör. frn 

Ja, fom deffe finnens krafter kunna höjas til 
 etdera eller flere, få fkal ock inbillnings-kraf- 
tens upöfvande kunna, på koftnad af tjelfva kån- 
flan, 13 tiltaga, at den åfven aldeles fkal kun- 
na bringas at uphöra vid viffa tiltållen, når en 
lådan perfon det tjelf vill. gl 


St. AuGusTtTINUs beråttar om en Pråft i Pa- 
roiffe de Colane, fom kallades Reftitut, hvil- 
ken hyfte en Sjål, hvars utvårtes finnen kunde 
aldeles undergifvas viljan, at når han ville, kunde 
han hvarken kånna när han blef ftucken eller far- 
gad, vilste icke heller af det minfta, når det fked- 
de; men af fkadorna och fåren efteråt kunde 
förlåkras, at det fkedt.. Hvad mera var, för- 
ftod denne, at beröfva fig all fynbar andedrågt. 
Icke långe fedan var hår i Stockholm et exem- 
pel af en man, fom låg flere dagar fåfom död, 
och lika fom hade han varit utan all andedrågt, 
få ar ock Lik-kiftan inftåldes bredevid honom, 
då han likvål ånnu lefde. Folk, at fe Kon 
om- 


j UN i VALÖ ng al. Fel r , . art. 11 LR 
” Fn LER SPE KO AR ' . | AR Ko SN | 


kommo hoptals dit, och funno föga tecken 
— fil Bröftets rörelfe, då han likvål långe. efteråt 


oc En fådan frivillig död omförmåler ock Herr 
LE CaArTT, i fin Traité des fens, om en Man, 
fom hade dylik förmögenhet, och ofta i Såll- 
— Paper gjorde fig aldeles dåd, hvilken likvå til 
flut den olyckan hånde, at då han, i et godt 
lag, höll på at utöfva famma konft, glömde han 
fkaffa fig lifvet igen, och blef bårta, emot fin 
förra vana. = AT i Jen 
= Hir kan föras den af allmånna folker få myc 
ket omtalta förmöågenheten , at göra fig hård til 
den grad, at kunna uthårda de fvårafte flraff; 
> Btan minfta tecken af kånflag hvarom, ehuru 
allmånt tros något öfvernaturligt, likvål erfaren- 
heten af fljelfva månnifko-natruren både någon 
Bång vifat exempel varit at tilgå, når öfning 
ch egen determination af arghet eller andra fin- 
nes rörelfers updrifvande dertil infltåmt , och 
analogien med det, fom nu befinnes af det ena 
- finnets förhöjande, med det andras förluft, kan 
föranleda. => cc KÄR 
«Jag torde hår få lof, at om andra utvårtes 
finnen, ån blotta allmånna kånflan, andraga når 
gra autoriteter. Köl 


At fynen kan låmpas efter våra egenteliga 
behof och omitåndigheter , vifar icke allenaft 
den redan. omtalte reprefentation. af obje&er- 
pa i rått flållning, ehuru optifke bevifen öfs 
vertyga, at flrälarnas fallande föreftålla dem up 
och ned i ågat > utan ock den fåkra beråttel- 
fen, fom BoyLE andrager om en man, fom 
j GS | 


7 
Lp 


12: 1577. Jan: Febr. Mart. 


långe varit innefluten i et mörkt fångelfe, och 


i början ej kunnat fe det mintfta omkring fig; 
men likvål, efter någon tid, begåfvades med god 
fyn, at han fåg förft fin lång, och fedan Möfs 
och Råttor, då de framlupo. FN EN 


Grunden hårtil år vål Phyfiologifk , och lig: 
ger i Pupillens fucceffiva Spnande 1 mån af ftrå- 
larnas brift i et mörkt rum, famt tör hånda Re- 
tinz mera kånflo-fullhet, efter fom de öfrige Ginz 
nen icke behöft afficierass men icke defto mins 
dre bevifar den naturens bitråde, at uti alt be- 
je fig til ertåttande af den förluft; fom hån- 
ler våra finnen. Sjelfva begrepet i Sjålen bi- 
behåller likfom girigare och med mera långva- 
righet fynens objeéer vid många tilfållen, ån 
de verkeligen vifa fig för ofs3 et enda ljus eller 
eld-kol, fom föres rundt i en omkrets för ögo- 
nen, vifar en rund eld-cirkel; och et fken, fom 
aldrig 1å litet röres i råt linea i luften, vifar 
fig i en långt ftörre continuité för ögat, åfven 
efteråt, fedan det verkeligen flocknat. 


Det vore et alt för rikt åmne, at anföra alla 
exempel, huru vi döme annorledes om objeéter- 
na för fynen, ån de verkeligen åro, alt efter in- 
re begrepets bidragande och tjelfva ögats qua- 
lification, fom kan vara olika hos den ena mån- 
- nifkan, emot hvad den år hos den andra. 


En annan beråttelfe, tagen utur Journal des 
Savans för år 1677, bekräftar denna faken ån 
ytterligare : en man hade af en ftrång på en Lu- 
ta, fom fprang af, under det han höll på at ftåme 

ma den tfamma, tårt et tå båftigt flag på ena 
j ch Ögat, 


PN 


” ; 
4 ÖRA Vi 
pA on ; 


777. Jan. Febr. Mart. — 13 


BV Sr 
VN ' ' 4 3 då 


= 


ögat, at fynen dervid förlorades; man anvånde 
til hans hjelp åtfkillige medel emot Inflamma- 


tionen, hvaraf efter någon tid den oförmodade 
"Verkan blef, at han kunde fe objeéterna ganfka 


ål om mörka natten, och åfven låfa bokftåfver 
med det Ögat, när det öpnades, hvilket han ic- 
ke kunde med det frifka. Således hade denne 
Mannen et öga för dagen, och et för natten. 
Det fom fåg i mörkret, kunde intet tåla ljus 
eller minfta dag, utan måfte hållas futet.  Sjuks 
domen hade gjordt detta ögat få fvagr, men til- 
lika 1å fenfibelt, at det blott emottog de fva« 


gafte frålar; men blef väldfördt af de ftarkas 


re. Efterhand fom detta Ögat flårktes, blef det 


likt det andra. 
> Efter en på en Fru i granfkapet förledn 
fommar af mig förråttad Starr-ftickning, hade 
jag tiltålle at råna nåftan dylikt. Hon kunde, 
under den tid ögonen tilbundos, vid det tjukas 


Öpnande någon gång, blott når gardinen var til- 
Muren, fe fin hand och fingrar, men icke då 
den updrogs, förrån fedan curen vidare avance« 


rat. Altlå, fom mörker och ljus åro relativa til 
våra finnen, lå begripes låtteligen , at åfven vas 


na och öfning determinera fynen, 


— Til bevis af åfven hörflens förådlande och 
defs uphöjande, genom flit, vana och de inre 
förmögenheters låmpande dertil, kunna af dage- 
lig erfarenhet, nog många exempel anföras. 

> Vibrationerna, fom en Viol-ftrång tår, och 
defs verkningar på luften, fom går til örat ges 
nom bekanta cirkel- vågor, göra olika intryck 
på olika månnifkor. De kunna til den högd hos 
jär KS OT | fom- 


14 te. Jan. febr, Matt. | 


fomliga röra Själen, at Hon Koler (åfom ifrån 
all: annan förmögenhet, och uppehåller fig blott 
vid denna perceptionen. 


Det betåttas, at hela den håftiga Krigs- lyfts 
Ra föm gjorde den Store ALEXANDER lå 
fyktbår, kunde både ökas och ftåmmas af en i 
Mufiquen öfvad THimMotHEUs, fom med fin förs 
träffeliga konft, 1å förflått föfva vila. känflor, 
och upvåcka andra, åt ALEXANDER ej var mås 
ftare öfver fig tjelf, når han hördr honom (pos 
där någon tid. 


ASS derföre icke underligt ;. at Mufque 
a gör på vär kropp och våra finnen en uns. 
derbar verckan, at dermed yrfel kunnat curerasy 
fom i Hiftoire-de I' Academie des fciences finnes 
anfördt för år 1717, och en Dans-måftares feber 
med fåmnfljuka, i famma Handlingar för år 1708. 
Och ven vet icke, at den fjukdomen, fom 
Spindelen Tarantula förmeres upväåcka , emlalt 
med muflique kan afhjelpas? 


Sjelfva ofkåliga kreaturen kömmå ifrån j 
böjelfer, af blotta hörflens. verkning. Hundat 
[krika och gråta. når man fpelar på Flute; men 
blifva glade c och muntre, når man blåfer på Jagt 
Inflrumenter. 

Hiåltar, oaktadt "deras. (jöeka och med en 
myckenhet hud och kött omkring öronen ins 
båddade hörfel = verktyg , blifva modigare at 
Trumpeten3 och faftån de intet haftigt buller 
af naturen tåla, ftållas de dock genom vanan I 
det fkick ; at tåla fkott och Trumflag. 5 


Hvad öfning och vana verkar på VER 
böfel, vifade deh ftöre” Måftaren LuLiti, ol 
uris 


kund 

fat is Sd PEETER SRS . AU RS e ENN nde 

oocc En vifs Lutenift i Venedig, tåges efter bes 
RE 


a fkull förderfvas. 


T - 
» n Lå 


7227. Jan. Febr, Mart, = 18 


e bringa de öfrige Sjåls förmögenheterna at 
Än når han började fin parhetifka flåmma. 
h pE Ch Lä (S Å 


> kunnat gifva fina åhörare hvad flags finnes 


rörelfer, ban håltt ville.  Dogen tjelf begårs 
de en dag prof deraf, och Spelmannen förs 


flod 13 vål, 1å ofta, och med den kontt flyts 
ta Dogens kånf(lor ifrån forg til glådje y ifrån 
melancholie til öfverdrifven frögds och tvårt 
om, at Dogen nödgades befalla honom fluta 
med fina lå kallade Troll - konfter, at han 1i€= 


ke måtte til fina finnens verkningar får hörflens 


e 


Nu ehuruvål allmånna kånflan kan til en god 
del erlåtta, hvad fom felas på fynen, få kan hik- 


vål icke hörflen det i famma mån åftadkommas 


men likvål kan fynen i allmänna lefvernets be- 
RN något upfylla, hvad fom felar hörs 
flen. "Exempel på döfva, hvilka man fått i ftånd 
at förftå tal och difcourfer, blött med at fe de 
förändringar, fom fke på Låppatna och andra 


> talets verktyg, åro nog tilråckelige. I obfers 


vations de phyfique, Tom. II. p. 209, talas 
om en Köpmans - huttru 1 Amiens, år 1700, fom 
förftod alt hvad henne fades, endaft hon af Låp- 
parnes rörelfer, aktfamt efterlåg alla åndringar 
af uttalet, och var hon dervid 1å tårdig, at hon 
i alla fållfkaper förftod alt hvad fom fades; åf- 
ven om de ej talade högt, utan blott rörde 
munnen til tal, utan röft. Taltes et fråmmans« 
de fpråk, låt hon det ftraxt mårka. 

Ehuru i allmånna lefvernet den, fom fer och 
icke hörer, hafver i behåll et högre finnes bruk; 

Led | äs 3 


6, 1777. Jan. Febr. Mart. 


ån den, fom mift fynen med hörftens bibehålls 
lande; 1å år dock den, fom af födelfen år döf, 
altid tillika ftum eller utan tal, och i den de- 
len mera at beklaga, ån en född blind. Ty 
faftån flera ting i denna verlden åro at fe, ån 
at höra, år dock på förftåndets vågnar, mera 
at låra för den, fom hörer öch icke fer, ån för 
den, fom fer och icke hörer. Icke defto min- 
dre år det förundran vårdt, at man ofta fedt 
döfva och dumba, fom uti befynnerlig tårdighet 
at göra efter, hvad andra månnifkor förut vifat - 
dem, gått vidare ån de flåfte, med fulla fin- 
nen begåfvade , kunnat hinna komma. 


- sö 


Hår i Stockholm hafva 2:ne dumba bröder, 
af namnet BunGe, i den delen varit bekante, 
hvilka i många förråttningar och flögder , fom 
I allmånt lefverne förefalla, varit åfven få otvung- 
ne, fom andra, och i fynnerhet i Silkes-våfnad 
och vilfe Fabriks-arbeten vilat måtterliga prof. 
Hvem vet icke, at under den tid, fom Peiron- 
fka Silkes-våfveriet var i fin högd, de Tyger 
anlågos för de bäfta, fom deffe bröder arbetat? 
Uti lållfkaper kunde en obekant ej veta, om 
deffe hade något lyte, emedan de tå vigt och 
artigt fig i Societeten upförde. De gingo på 
Jagt och voro gode fkyttar, kunde ock flere 
fpel, fom all:«ånt brukades, förftodo åfven en- 
famme på en Spel-jagt fegla til Herregårdar 
omkring Stockholm, där de förut varit med an- 
dra. Én ung Hetsincius, fom öfvar fig nu 
förtiden vid Siden -Fabrigue Hos en fin Broder: 
år åfven, ehuru döf och dumb, ganfka fnåll, 
låraktig och hafver gjordt goda framfteg. 
l ET Man 


er 


' 


KG NN 
i 3 VIE 
wdt VR 
” Mm - ft 
kr ; di s ” 


> Man kan tfåledes låra en döf och dumb at ef- 
tergöra det fom vifes : man kan låra honom fkrif- 
va och åfven låfa, i det man vifar honom tine 
get, och fedan fkrifver det med vanliga bok- 
flåfver och villa earatc&terer, fom altid åro bund- 
he til det elter det tinget: Illedes kan han med 
mera låtthet efterapa alt hvad han fer, ån den 
om genom hörflen hindras af andra avocamen- 
ta, at (i noga tälta fig vid objeéterna; men med 
begrepet fattar han icke derföre alt hvad han 
eftergör. Alla fubftantiva, både ting och per- 
foner, kan ban lått låra > men alla adjegtiva blif= 
va honorh defto fvårare at förftåg de kunna ej 
1å vål utvifasy de åro qualificationer, fom icke 
ned tecken göras begripeliges och altiå blifver 
förllåndet mindre upöfvadt och underråttadt hos 
den, lom icke hörer , ån den fom icke fers 
Hvad AMMAN åfven utråttat til dumbars upöfs 
Vande at tala, år nog bekant genom det, at 
han lårdt flådana ljelfva med talets verktyg efter- 


Bära den ftällningen, fom för hvarje bokitaf 


Varit både med fyn och kånfel afmått på en 

talande. Hvilket alt bevifar, til hvad grad et fel på 

utvärtes finnen kan erlåttas, genom de öfrigas 

deflo nogare aktfamhet, och act detta fker etter 

naturliga intryckens låmpande efter våra behof; 
ENN å 14 : 


Det år dock en fanning, at fåfom allmånna 
he. ÅA ANVDINSK : å e ; é 
kånflan ingår i alla de öfriga utvärtes finnen, 


och år lå nödig, at om den år bårta, 1å fela 
oa öfrige : altta år ock fmak och lukt, 1å- 
fom hånne nårmaft liknande; nöådigare ån fyn 
och hörfel för värt lif; men hörflen för begre- 

pet 


. Jan. Febr. Mart. = 17 


18 j 1777. Jan: Febr. Mart. 


pet och förftåndet nådigare ån fynen 3; ty. til un- 
dervilningen om alt, fkall: det måflta höras: de 
målfta fanningar fågas ofs:af andra, men icke 1å 
många behötva es. | 


Man kan i anledning håraf démma, om den 
ifrån fjelfva födelfen dumbe, fom omtalas i Hi- 
ftoire de P' Acad. des Scikllecs, år 1703, om hvil- | 
ken, då ban i oförmodad baft begynte tala, un- 
 derfökning fkedde; och befans, at han några må- 
nader förut, begynt höra ljud af ftörre dån och 
forl, iåfom af klockor och dylikt, och fedan 
af annat ljud, och at detta förft fkedt, efter er 
flags åvdy Bind af defs öron, likt vatten; men 
at han för fig fjelf börjat de följande månader 
fedan detta (fed. intill den ftund han förfökta 
tala, ar hemligen göra fig van och fårdig, at 
fåra CfCr al dö ord han Hörde; ftadgande få- 
ledes härigenom utmålet, och åfven fåfte viffa 
begrep vid de ord, han då förft kunnat begyn- 
na öfva fig vid; men icke tilförene, och tå Jä. 
ge han intet ljud hörde. 


Når han då fluteligen trodde fig våga på, 
at atbryta fin tyftnad, utmärkte han fig förtta 
gangen med talet, hvilket. i början var ofull- 
komligare, men efter hand mera ftadgades : då 
ock begrepet, fom mera tiltog af den åter- 
vundne-hörflen, hjelpte honom dertil.  Pråtter- 
ne, fom dervid togo honom i förhör, hvad hans 
tankar varit om GUD, om Själen, om goda 
och onda moralifka gerningar, mätfte inhämta , 
at ban om alt flikt icke gjordt fig någon tan- 
ka: och faftån han varit född af Cathollke För- 
åldrar, och biviftat Ive Tang famt varit lård at 


gö- 


PN i Jan Febr. Mart. 19 


göras korfss tecknet, och falla på fina knån, få- 
tom en fom är ftadd i fina böner, få tilftod han 
fig dervid' intet begrep hafva fåftat, och icke 
dervid förenat någor rått uplåt.  Håraf vil flu- 
tas, at den förnåmfta grunden til månnifkans be- 
grep är atcbåmra af de intryck? fom genom 


utvärtes finnen gifvas och bibringas. Och fom ' 


detfe intrycken gifvas ftarkare på viffe, når et 
eller någre af dem fela, 1å verkar ock då Sjå- 


len i famma mån ftarkare med fina inre förmö- 


genhetets... oc 4 
Til hvad underbar fullkomlighet lukten åf- 


ven kan upbringas hos månnifkory af vana och 


egenteligt upöfvande, når nemligen de öfrige 
utvärtes finnen, och hålft fmakens naturliga för- 
nöjande, icke dervid tar göra något hinder, vi- 
far Negrernas exempel på Antillifka öarne, hvil- 
ka, lika fom Jagt-hundar, kunna på fpåren up- 
föka andra månnifkor, och förftå at fkilja en 
Neger ifrån en Europeer. on 


Riddaren DicGBY anförer exempel af en 
yngling, fom under et förödande krig, ifrån fin 
förtta barndom, varit nödfakad hålla fig i fko- 
gen med fina föräldrar, hvaråft han endaft blif- 
vit upfödd med rötter och våxter. Denne kun- 
de på fjelfva lukten vådra up andra, och veta, 
når nagon ankom, Iå at han kunde varna fina 
anhöriga för fienden, Når denne federmera blef 
tången, förlorade han, genom lefnads-tåttets för- 
ändring, fin förmögenhet af ftark lukt; men 
behöll icke defto mindre-en del deraf, (få at, 


når han blef gift, han fom en hund kunde fkil- 


ja a Ja pie; fin Huftru ifrån andra qgvinnor. 
"PAN NR Hvad 


” 


200 17770 Jå Febr. Mary 


Hvad i Journal des Savans, för år 1689, omförs 
måles, om en Munk i Prag, hvilken af blotta 
lukten kunde fkilja en kyfk och ogift qvinna, 
ifrån en fom var annorledes, inflåmmer hårmed: 
och kan med fkål tvifvelsmål yppas, om en (få 
vida: med lyckelig lukt begåfvad man, kan kal- 
las i famhållet gagnelig. 

TI lika förhållande bibehåller fig åfven fmas 
ken god, liflig och naturlig, når den famma får 
vara ledig ifrån all den öfverflåd och vålluftig- 
het, hvarmed en oordentelig lefnad och de öf- 
riga utvårtes finnens retelfer öfverhopa. VWVanan 


och inbillnings - kraften verkar åfven , 1å vål i 


detta finlighets flaget, fom i de andra. 


Hvarifrån kommer eljeft, at den, fom af bör- 
jan fkyr, til exempel, Caffé, för defs båfkhet och 
retande art, får med tiden deruti fin ftörfta vål-' 
luft ? Den förfta Oftra man fmakar, upvåcker 
en flags ryfning och affky; men blifver efter- 
hand en utvald låckerhet. Häåraf komma ta oli- 
ka kök, och få olika tått i matlagning hos oli- 
ka folkflag , och at den ene fkyr, hvad den an- 
dra med behag utvåljer. a 


Det följande, beftående af Anatomifka och Pbhy- 
fiologifka anmärkningar, om våra utvärtes Sinnen,» 
fkal införas i milla Qvartal. 


ROLAND MARTIN. 


FÖR- 


FÖLSN 


[BLA AR SES RN RS BASTA IE a ITS gt As 
NANNE 
| 


1 j | 


1777. Jan. Febr. Mart. = 24 


PERS FÖRSÖKT er 


med S altfjs-vatten, uphåmtadt ifrån förse 
— djup, til befparing af fårfkt vatten; 
ER Fd af a 


ANDREAS SPARRMAN, 


Med. Do&. 


fd Lenom Engelsmånnernas fifta omkring Jord- 
UJ klotet och inom Södra Pol-Cirkelen för- 


råttade Refa och gjorda uptåckter, kommer 


det förmenta ftora Söderlandet at förfvinna, men 
deremot Verldss«hafvets grånflor at utvidgas. Då 
jag, under famma refa, och en annan förut ril 
China, i flera år måft plöja det våta Elemen- 
tet, och erfara hafs- vattnets bitterhet och tälta, 


var jag ofta omtånkt at anftålla förfök , om fam? 


ma vatten vore på djupet lika vidrigt för fma« 
ken, fom uppe i dagen. .Ändteligen fick: jag 


anledning dertil, på hem-refan ifran Goda Hopps - 


Udden, med Svenfka Skeppet Stockholms. Sletts 
och har nu den åran at meddela K,. Academien 
mina förfök. ST 


ox Den 1'Jul. 1776, kl: 9 f. m. då vi råkna- 
de ofs under 29 gr. 27 min. Nordlig Latitude, 


och 38 gr. 21 minuters Långd Vetter om Pa- 


rififka meridianen, föll det mig in, at nyttja 


det då varande lugn, til at låttare, ifrån flörre 


djup, uphåmta vatten, hvilket jag förmodade 
vara faltare och bittrare, ån vid vattu-bryner. 


Jag ville förföka det med en och annan fjuk om 
Bord, fom plågades af et ledfamt magref och 
é ; B ; 


3 föt- 


22 1777 Järn Feber, Mart 


förftoppning » hvilka. med någon liten båtnad 
druckit, och fått öpning af hafs- vattnet ifrån 
ytan... Til den åndan, = sen I 


r:o, Nedfirades ifrån Skepps-altanen en -tom 
halft - annat quarters Bouteille; bunden med fin 
hals vid öfre åndan af en vid pals alns lång trå- 
flicka, vid hvars nedre ånda et fånke-bly af 4 
markers tyngd var håftadt få, at det ej kunde 
komma åt bouteillen. — Korken var tilbunden 
med: en tjårad Segelduks-lapp, i tanka at hine 
dra vattnets hattigare intrångande: men då bou- 
teillen var uphalad ifrån något öfver 80 famnars 
djup, befans den ej hafva uthårdat: vatten - co- 
lumnens tryckning få vål, fom korken, utan 
bottnen var: förlorad; cylindrifke delen hade 
under tjunkandet, håcktat fig vid tånke - blyet, 
- men halfen fatt fåft fåfom förr, ech korken var 

orubbad. SÖRIA RO TNG 4 


2:0, Nedfirades en annan bouteille , äfven 
korkad, men ' ej tilbunden mcd Japp :- korken 
var affkuren jämnt med. halfen, > Ja vid pals 30 
famnar af linan utlupit, uphalades bouteillen, 
och korken fans, til 2 lineers långd, nedtryckt 
1 halfen; men fom ånnu intet vatten inkommit, 
nedfirades hon åter, då vid uphalandet ifrån 60 
famnars djup, bouteillen fans fyld med vatten 
up til tredje - delen af defs hals, och den nu til 
half- annan tums långd i halfen intryckte kor- 
ken hvilade på denna vatten -'yta, och tåppte 
icke defto mindre bouteillen 1å vål, at ej.en'en- 
da droppe utlåkte, då hon våndes up och ned. 
Et ftort antal fmå luft- blåfor, förmodeligensaf 
den förr inftångde luften, upftego och 6 

; ; $ fu 


TORNAR NEN BRA SIA a VIEN Sd NA 
sad NE oh ” v 


år 4 Jan, $ Febr. j Mart. 23 


— håftigt orjäfte. Ändteligen utdrogs korken, och 
jag fmakade på vattnet, famt nedfvålgde något 
deraf, utan at finna det ringafte åf: den äckliga 
fmak, fom vattnet ishafs-brynet eger: det tyck- 
tes vål hafva en ftarkare; men ren tålta.” För- 
fte Styrmannen, Herr BurtTz, och Skeps-Pre- 
dikantén, Herr BARKENBOM, inftåmde med mig, 
at det förekom dem fom fårfkt vatten; hvaruti 
kokfalt var uplåt. Herr Affittenten BELLMAN, 
fom til låkemedel nyfs förut druckit vavten från 
hafs-ytan, fann detta från djupet,.ej på långt 
når, få vidrigt: andre Skeps - Chirurgen anfåg 
det fom en något för ftarkt faltad ;bouillon. 


> Vinden; fom upkom, hindrade ofs ifrån vi- 
dare uphåmtning den gången, ” Nu hade vil 
prof genaft bordt anftållås , om vattnets halt 
var fvarande emot fmaken; men fom detta for- 
drade grundelig infigt och många -tilbehör, fom 
ej voro til hands, 1å korkade jag igen Bouteil- 
Jen, och förvarade den til min hemkomft, då 
jag anmodade Herr. Profefforen och Riddaren 
BERGMAN, det ville han pröfva vattnets råtta 
halt. Jag BPppadfs at den rena fåltan vattner' 
tycktes ega, fkulle någorlunda bevara det från 
at ruttna... Månne icke Förfynen begåfvat det 
på djupet ftillaftående vattnet med en. renare tål- 
ta, för at bibehålla det från röta? 


«0 Nåfta Söndag, d. 7 Jul. efter middagen, 
uphalades åter flera bouteiller på famma fått. 
Jag drack af alla, och tyckte mig finna vatt- 
net ega renare men något faltare fmak , ju län- 
gre från ytan. Vi blandade hälften tårfkt vat- 
ten med detta från djupet, och det tycktes då 
WO B 4 Vae 


24 1777. Jan, Febr. Mart. 


vara nåftan lagom falt til Ärt-foppas och viffa 
andra råtters kokning. Således tyckes håriges 
nom befparing kunna göras både på det falt och 
på der fårfka vatten, tom til matlagning åtgär: 
och torde detta + fynnerbet komma vål til måt- 
ta, vid timad brift på tårfkt vatten, då antingen 
nådigt brånfte elter Machine, för det faltas de- 
fillering, ej vore at tilgä. 9 


Det föll mig nu åfven in, at något intryc- 
ka en hiten fpik eHer nubb i korken på en af 
de bouteiller, fom nedfirades, för at SS hvad 
verkan vatten- columnen kunde hafva på dennes 
fata hufvud.  Fölgden var den, at korken nä 
ej ftadnade i halfen, fåfom & de förra förföken, 
utan..blef aldeles nedtryckt under vatter- ytan i 
bouteillen., och låg dår tvårs.- före. 


Vattnets upfordring ifrån djupet blifver gan- 

"fka lätt, med en fifk-hna, et fänke och en bou- 
teille: hvar Perfon kunde, i frilla våder, uphåm- 
ta för fig ljelf; ja åfven då der blitte, i hvil- 
ket fednare fall högt en tjerdedels timme kun- 
de komma at förfummas med at dråya Skeppet 
bi och åter fylla Segten. Än låttare kunde up- - 
håmtningen verkftållas , och SVÅR på en gång 
uphalas, med dertil inrättade Roppar-cylindrar, 
fom kunde fkjutas inom hvarandra, för at låtta 
och påfkynda nedfjunkningen , och vid uphalan- 
det komme at til ftörre delen utdragas, på fått 
fom et Tub-rör, med tjenlig öpning för vatt- 
net at intrånga fig, från det djup man behagar. 
Det tyckes naturligen följa och böra förfökas», 
at om man vål tåppte denna öpning med fi- 
ften eller med något porcuft trå, fkulle Rertnir, 
ran 


1777. Jani Febr. Mart: = ag 


från djupet med famma möda soch' fkyndfamhet 
blifva filadt, och -ftrax tjerligare til fina be- 
+ Törft år en odrågelig plåga: den kommer 

tungan at likfom håfta vid gomen med et fegt 
flem, famt gör månnifkan både mål-lös, magt- 
lös och tanke-lös. Jag önfkar derföre hjärteli> 
gen, at detta må gifva anledning til låttning 
för vanmågtige, törftige Sjö- mån, i brift af 
godt vatten... a ölen j 


MUF AN TRNISNNIAPNNISF PSL 


Hafs-vatten från anfenligt djup; 
2 srvoosdunderfökt. af bite 
TORBERN BERGMAN. 


[-Jerr Doctor SPA RR MAN :har lemnat mig 
- I några bouteiller Hafsvatten, från 60 fam- 
 nars djup, med begåran, at jag ville dem på 
fin hallt underföka; och fom detta kan tjäna til 
uplyfning om hafvets befkaffenhet på djupet, 
tager jag mig frihet, at til Kongl. Vet. Aca- 
demien inlemna utflagen af mina förfök. Bou- 
teillerne erhöll jag vål i början af O&ober, men 
andra Vård hafva uppekållit profvandet til flu- 
tet af December. = | ET 
Vattnet befans klart , utan all lukt, och ehu- 
nu fmaken ej var behågelig, mårktes dock in- 
galundå den motbjudande vidrighet, fom annars 
gör Hafsvattnet odrickeligt. Jag bör ock nåm- 
na, at defs gravitas fpecifica, vid 15 graders 
Ro Bs vars 


| 


fo 


- 


26 1700 


varme , -funnitssemot:deftilleradt vatten, fåfom 
170289 emot:1; 0000, -hvadan dåledes I kanna 
deraf våger 196,5199 lod. rg 


lig. ”Hvarmed "den hår /år bunden, vifar fig 


PN 


Alkali fixum fåller en hvit jord., fom under- 
fökt fans vara Ma Bhellé. - salbesdes me 
Så kallad blod - lut vifar intet fpår til järn, 
Således håller detta vatten; utom kokrfalt , 
något gips och magnefia, uplöft i faltfyra, 
a M At 


INNER NE Te EE SAN DR ur le 


s 


'Febr. Mart. = 37 


smvAt nu nårmare finna mångden af hvardera 
åmnet, utdunftades 1 kanna aldeles til torrhet; 


då hela refduum: fans våga 8,46 lod. Häirefter 


tvåttades det väl med fpiritus vini rettificaviffi- 
mus, torkades och vågdes, då 1,77 lod funnos 
genom uplöåfning vara frånfkilde, beftående af 
magnefia falita, fom efter utdunftning. erhölls al- 


lena. Detta deliquefcenta falt har vid vattu- 


profven gjordt mig mycket belvår, det hindrar 
de andra ämnenas cryftallifation, . och går in i 
dem, dels med cryftallifations- vattnet, dels in» 
trängande fig .i alla minfta. mellan-rum, hvaraf.de 
råtta quantiteterna förvillas ; men på anförda fått, 
kan all flik oreda förekommas. ni 
oto At vidare afföndra bitterfalt,'.1i>fall det vore 
tilftådes, »påflogs helt litet och «kokhett vatteh. 
Bitterfalt: låfes, på "detta fått ganfka lått och ha- 
fligt,. hvaremot jag funnit kokfalt föga mer lö- 


fas vid kokhetta, ån vid medelvarme 3; :ty de up- 


löfta mångderna åro til;hvar andrajfom 77 til71. 


 Någre nyare Chemifter påfta vål, at kallt vat- 
Eh låfer mer kokfalt, ån varmt; men det ftri- 


er både emot fakens natur, och de förlök jag 
anf ålt. Tmedlertid vinnes derigenom en utvåg, 
at tåmmeligen noga fkilja bitterfalt och kokfalt 
if an. hvarandra , då de åro blandade. = Utflaget 
. mitt förfök i nårvarande håndelfe vifade, at 
tnet icke håller 'det ringafte bitterfalt , hvil- 


Jo RN ANG NE NR €- o ; o dd RAS 
Jet, annars. gemenligen plågar tråffas 1 Hafvet , 
atminftone emot ytan: > oc KR 


= Vidare uplöftes kokfaltet, dock med å knapt 
vatten, at gipfen blef qvar. Denna gipfen la- 
des i'concentrerad åttika, och vifte en liten-frås- 
SN ning 9 


år bekant, at döde djur uplv 


28 1777. Jan, EFebr. 


ning, genom inblandning af den ”abforberande 


jord, fom varit i luftfyra uplöft; men den var 
iå ringa, at gipfen fedan, affköljd och torkad, 
knapt mårkeligen fans minfkad. - 


Med kalkvatten vinnes åfven utur detta vat- 


ten et hvitt precipitar, fom nåftan helt och 


hållet beftår af magnefia pura, och fåledes 15- 
fes i fyror utan fråfning, dock vifa fig några få 
fråfande partiklar. Efter all anledning, har vatt- 
vet hållit både mer lufifyra, och i hånne ups 


löft magnefia; men defs fqvalpning och blott: 
fållning för varme, hatva på få lång tid efter- 
hand affkilt den förra, och dymedelft tålt den 


fenare. | 
I följe af de anförda förföken, håller tåledes 
detta Hafsvattern på kannan: Kokfalt 6, 48 lod. 
| Magnefia falita 1, 77 
. Gips - = 109 AF. 
Den i luftfyra uplöfta magnefian utgjorde 


Mindre ån <5s af et lod. 


Orfaken, hvarföre vattnet på något djup år 
från den åcklande vidrighet befriadt, fom i ytan 
gör det obrukbart, tyckes vara den, ar de oråk- 


'nelige fifkar och kråk, fom då i Hafvet, up- 


fimma och egenteligen förruttna. på ytan. Det 

vålla och flyta up, 
få fnart någon invårtes rörelfe börjar arbeta på 
deras förftöring. Hårtil kommer, at på ytan år 


"gemenfkaåp medl fria luften, och juft den mångd 
kokfalt nårvarande, fom måft befordrar förrut- 


-nelfe. Man vet, at detta falt, i liten mångd, på 


-Skyndar förftöring, då det i tilråckelig quantitet 


hindrar den fammas  Månge tro, at Skaparen 
mn "lagt 


1777: Jan. Febr. Mart. = 429 


(gt kokfalt i Hafvet, för at emotftå röta, men 
det år juft tvårt om, åtminftone i ytan: förgån- 
geliga åmnen måfte uplåfas, annars fkulle fkåde- 
platfen fnart blifva obeboelig: förruttnelfe år (å- 
ledes nådvåndig ; men at göra denna ohyggeli- 
ga operation drågelig, har Naturens HÉRR E 
få beftyrt, at den går få fort, fom möjeligt år. 


POPE GCECECCGGLGGGG 


RÖN 
Om Rot-mafken; 
ingifvet af 


oCLAS BIERKANDER, 


-—- Comminifter i Göthene vid Skara. 


er ftora nederlag, fom Rot- mafken gör på 
Räg - brodden, har upmuntrat mig, at 
etterföka denna ånnu obekante förödare, på det 
han måtte til förvandlingar och hushallning råt- 
teligen kännas, och medel pifinnas, at honom 
förminfka och , om möjeligt år, utrota. 
Når Rågen år upkommen, och har I til 2 
blad, begynner mafken i jorden afbita den fpå« 
da ftjelk , hvarmed Rågen upgrodt. Långe fök- 
tes fkade- djuret, vid de döda och kullfallna blas 
den, men altid fåfängt.  Andteligen, når han lågs 
efter i de gröna blad, fom begynte luta, fmå- 
ningom förviffna och aftyna, blef han ftrax fun- 
Mr | 
 Matken år nåftan hvit, två linier lång, hut- 
vudet fpitfigt, ytterft fvart, fom liknar et (å- 
dant 


30 oc 270 Jan. Febr. Mart; 


dant ftrek, V.. Har aldeles inga fötter, men 
ringarne åro 10. . Den andra åndan eller ftjer- 
ten år likalfom tvårt afhuggen, dock något ojämnt. 
Han eger inga fötter, framkryper derföre endaft 
genom kroppens ringars eller leders rörelfe, ge- 
nom deras utftråckande och åter hopdragande. 

” Om höften 17755 hemtogos mafkar, fom, 
förfedde med tjänlig föda, lades'i en Glas-burk, 
åtverbunden med pappers-lock , och til hålfren 
fyld med jord, at undergå förvandling, hvilket 
de om vintren icke gjorde.s: Ar 1776, utt April 
och Maj, lågo famma flags .matkar uti Aker-. 
jorden i den atbitne Rågbrodden qvar, af hvil- 
ka en myckenhet på famma fått infamlades, fom 
vid flutet af Maj förbyttes til puppor, och ut- 
kommo deraf Flugor, den 19 Junii och föl- 
jande dagar. : ; . 

1:0, Muafca fecalis. Flugan år något mindre 
och fmalare, ån den vanliga Stugu-fiugan, Krop- 
pen afkgrå, tunt beklådd med ifvarta hår. Ögo- 
nen bruna, med Kvita rånder omkring. -Snytet 
fvart, Benen hårige, de förfte lederne lika krop- 
pen, de andre tvarte, ytterfta ändarna hvita. 
Vingarna fkinande af röda, och gröna fårgor. 
Magen har 4 leder.  Vågftångerne hvita. 'Imel- 


lan ögonen fmå antenn, med utfittande fvar- 
tå ar ; 


+»; Pårdenna orten flåddes Rågen, 1776 den. 22 
Augufti, och den .3t i famma månad, blef han 
fkadad af denna mafken, hvilken ibland aldeles: 
atbiter, ibland fticker hål på ftjelken; och uv= 
fuger defs föta faft, hvarefter han kryper til fle- 
1a, och gör hkaledes. Jag har ofta funnit vid 
MENN et 


CR 


34 
— €e& brodd-ftrå, 2 å 3 mafkar, af bvilka fomlige 
endaft inftuckit hufvudet , fomlige inkrupit i 
den fpåda tftjelken. Af deffe anmårkningar är an» 
ledning at tro, det mafkarne, juft de dagarne, om 
icke redan förut, af ägg äro utklåckte, når 
Rågen tås, emedan de åro ftrax fårdige at gö- 
ra fkada, och gemenligen fullvåxte. Det år be. 
kant, at fomlige flags Infeéter, på en gång och 
viffe tider,lågga åggen; men de Flugor, fom åro 
ågg -aliter, torde vara benågne flere gånger, om 
icke hela Sommaren, at föröka fit flågte, 1å of- 
ta dem gifves tiltålle. En åker, hvilken grån- 
fade intil den, fom fåddes den 22 Augufti, tåd- 
» des:16 dagar fenare , blef angreppen af mafken til 
"Muaufca calamitofa. Mäånne denna Fluga tåtter 
åggen i den fpåda hött-brodden, fom dår utklåc- 
kas; och den lilla mafken fedan följer bladen 
efter ned til roten, och upfråter blad - ftjelken? 
At Iå fker, år anledning at tånka, emedan ma- 
fken ligger inuti ftjelken , och år i förftone gan- 
Afa Titen, men alt mer och mer tilvåxer, ac han 
i November år fullkomligen ftor. Någre Landt- 
hushållare råda, at lå Rågen och Värläden tis 
digt, på det ftjelken må blifva ftråf för mafken; 
men man finner af deffe anmärkningar, hvad 
höft - fådet angår, at både tidigt och fent tådd 
Råg fördårfvas af mafkar, om icke af et och 
famma , dock af flera flag. 1775, förtårdes 
Råg -brodden af Mufca lecalis, men 1776 ,- af 
Muilca calamitofa, och det förmodeligen af den 
orfak , emedan höften var; på denna orten, det 
fenare året, långre blid. Det blir angelåget för 
en hushållare, at kånna deffa Flugor: och fleré 
yrfån, fom åro på hans egor, hvilka göra åver- 
FEN | kan 


2700 Jat. Febr, 


kan på fådeny hvarefter han någorlunda kunde 
rätta fig med uttådet och botemedlen. 


oo Skadan, fom Mufca fecalis förorfakar, år 
mycket fynbar på den fpåda och nyligen ups 
komna Råg-brodden, hvilken faller omkull och 
ruttnar; men något mera fördoldt år det neders- 
lag, fom den hår efter befkrefne mafken gör, 
hvilken långre fram på höften, når Räåg -brod- 
den fått många grenar eller fmå tftjelkar, atbi- 
ter de fpådatte bladen, fom fit upvuxit, hvil= 
ka likafullt ftå qvar i höllforne, och endaft guls 
na i topparna; men ej, för tiltagande köld fkull, 
förrån påföljande Vär, aldeles förtorkas. Detta 
flora nederlag år i förfone, fom fagt år, håltt 
för ovana ögon, intet mårkeligt, hvarföre Åkers 
mån om hötten fågna fig af vackra och gröna 
akrar, men beklaga fig, den påföljande Sommar 
ren, öfver milsväxt och fvag bärgning. . 


Mafken 3 fom hårt ofvanföre omtalas, år gul, i 
förftone mycket liten, fom et Mannagryn, men 
tilvåxer, at han i November år en linia Jång, 
Hufvudet fpitfigt, och har et tådant fvart ftrek 
V. Efter atklådd Puppe - hud, framkom föl: 
jande Fluga: RR öl 

2:0, Mafca calemitofa. Flugan år ganflka liten, 
Hufvudet , bröftet. och benlåggarne fvarta. - Mas 
gen rödaktig, fkinande, har f ringlar. Antene 
n& åro förft en liten knyl, fom det mintta fröj 
på hvilken fitta några fmå hår. Vingarne råc- 
ka utför kroppen, ligga på hvarandra, at de ut« 
göra en oval, och lyfa rödaktige. | 


i97$ 


[0 ; 


1777. Jan. Febr, Mart, = 33 
1775 den 9 Novi och 1776 den ts Nov. 


utklåcktes i varmt rum uti Glasburk, Flugor 


bf hemtagne Mafkar. (") 


3:0 Maz 


(2) AF Mafkar, fom vid hemtagandet från Rågbrod- 


den voro inycket finå, at de icke kunde få noga 
förut, fom Öönfkan varit, åtikiljas , hafva ånnu fera 
fmå Flugor i Glasburk framkommit, hvilke hår en= 
daft efter deras förvandling kårteligen befkrifvas. 


t:o Mafca veloxs Flugan 1 linea lång. Hufvudet 


fvatt. Antenne långa. Bröftet på ryggen fvart, 
under grått. Magen har 7 ringlar, rödaktig, fpit- 
fig är åndan. Vingarne ligga på hvarandra. Föte 
terne nåft kroppen gråaktige, de ytterfta lederna 


Tvarta. 


I Hannarne lockade Hotiorna, och fökte at reta dem 


FOG RR 
NT v 


F 
| 
IR 


BIR 2 


" hvilken tit en del infördes i hans kropp. 


Flugorna fynlige i gödfel-hoparna. - 
= ko Mafra tripandara. Bröt och 
läng, tmed 3 fvarta 'flåc 
terft fvart Föttertie lån 
åndarna. Väågttångerne hvita. 
l | RR a 


til fammangång. Som alfterlemmarne futto hos 
bägge könen vid mägens ånda, få måtte fjertarne 
tilfainmans. Fram under fin kropp, krökte Hannar 
ne fljerten , och gjorde en tund Öpning på honom, 
SNR få fljerten emot Honans fpitfiga inåge ; 

Når dé 
få fogat fig med hvarandra, fvingade fig Hannen 
haftigt omkring , och frålde fig I rått linea , det år, 


sat Hannens hufvud vånde fig åt en fida, och Hos 


nans tvårt emot. Inga Flugor hade 1 fit fångelfe 
något bilåger, mer ån deffa. 1775 d. t3 Novemb. 


"framkomma några Flugor, hvilka förökade fig alt 


Aner och mer, at de, omkring den 8 Aug. 1776, 


 Vorö til få fior myckenhet, at de i Glasburken uns 


der flygten icke kunde råknas. Om VWVåren voro 


hufvud fvårta, 
-Mageti grå, af= 
kar inunder i en linea, yt- 
84, och de fråmfte hvita i 


Kroppen härig. Ögonen bruna. 


4 vn 
KR 
” 


3:0 Mafca bhordei. Hufvudet och bröftet fvar- 
ta. Magen och fötterne grå. Vingarne långre 
än kroppen och hvita, med 3 ådror. Antennz 
eller fpröten fvarta, fmå, fpitfige, I linea lån- 


ga. Flugan år ganfka liten: 


oc Matken hvitgul, öfver. i linea lång, vid bak- 
e e l é 

åndan tvårt afhuggen. Hufvudet fpitGgt och 
något fvart, af deffa flrek V. Af Mafkar ut- 
kommo i Jul. 1776 Flugor. Mafkarna hade om 
våren förut, mått til bålften på fomlige orter, 
fördårfvat korn-brodden. 


Höåft och Vår har jag anmårkt flitigt, i fle- 
ra år, hvad flags Yrfån vore ibland Råg-brod- 


den. 


ER Flugorna begynte, den 9 Febr. 1776, i Glasburk, at 
krypa utur: puppeshuden. Syntes förft i Junio uti 
gödfeil - ftackarna, 


3:0 Mafca trancata. Hela kroppen fvart, något öf- 

«>; ver eh linea läng,  Antenn&e kärta, pårlband.like. : 
Magen fkinande fom fvart glas , rund cch likfom 
tvårt afhuggen. Fötterna guisktige. Vingarne åro 
längre ån bålen, de ligga på den famme, men få, 

at de ionerfta fidörne ej näåka hvarandra , utan lem- 

na litet rum imellan fig. De utklåcktes i Glasburk 
omkring d. 29 Junii 1776. 


4:0 Mufca nivalis. Lång 1 linea. Ögonen flora 
och gråna. Antenne fmaå med några här i åndan. 
Bröftet på ryggen hårigt, inunder gråaktigt.  Ma- 
gen har $ ringar, glånfande af grön fårg. Vingar= 
ne räcka utantöre kroppen , ligga i oval , och ilyfa 
af röda fårgor. : 3 

1 Glasburk. framkommo Flugor omkring d. 20 Jun. 
Fatftån uti Nov. 1776 var en gäng 13 graders köld, 
och 4 tum djup frö; tunnos likvål detffe Flugor, un 
der tövåder lefvande ibland Råg-brodden, d. 17 Dec. 


| 1777. Jan. Febr. Mart. 35 


oden. Då Malkarna gingo ur fit fkal, fågs, hvad 
afvel deraf blef. Når hårjämte fans, at de åkrar, 
fom det året voro gödde, hade mått Rot-mafk, och 
man i gödfel-ftållen fåg deffa Flugor och flera Så- 
dens förödare tufendetals om dagen flygande, 
jämvål fmå hvita Phalener om aftnarna y kom 
man efter alt detta mer och mer på fpåren , och 
fann likafom nyckelen til ftörre och : fullkomli- 
gare ljus i faken, at uptåcka utvågar til denna 
afvels utådande. 0 j 


Förvaring s- och Botemedel emot Rot-mafken af 
deffa och flera flag, torde man, enligt föregåen- 
de uplysning' och anmårkningar, kunna föreflå 
föllande: «ok oo 


—— 1:00 dt gådflen hålles innefångd, eller på annat 
fåre förvaras, at inga ÄInfebter komma til henne. 
Huru detta fkal fke, lemnas til förfarne Landt- 
 hushållares påfinnande. At hafva gådflen förva- 
rad inom dertil färfkilt uptimrade hus, år bes 
fvårligt vid defs utkörande, det år tillika fkogs- 
Ödande, och på Slåttbygden låter det fig fvårli- 
gen göra. Följande minft koftfamma fått , har 
jag brukat. 4 | 


Om vintren famlas ihop ifrån Fåhufet all den 
halm, fom lemnpas och ej upåtes af kreaturen. 

Nir fnön år bårtgången, bredes denna halm 
tjockt öfver gådfel-högarna, derefter hemköras 
fere lafs granris - qviftar och läggas öfver hals 
omen, hvarigenom den för frormvåder hvilar båt- 
tt Milla , gödflen år deraf mer betåckt, och 
brinner båttre tilhopa. Når at Solens hetta, 
,barren begynna affalla, kaftas åter fårfka gran- 
| C2 | ris- 


36 1777. Jan. Febr. Marti 


ris-qviftar öfver de förra. Då Vinter -gödflen 
år få bevarad, kan fedan, dår rum år, ny plats 
göras för den, fom famlas om fommaren, hvil- 
ken hvar morgon bör vål, efter utkaftningen, med 
granris- gviftar, där de tilråckeligen finnas, eller 
annat tjänligt, öfvertåckas. (") At detta få myc- 
"ket båttre ma verkftållas , borde gödfel-tamlin- 
garne vara belågne på torra, och (ej på djupa 
och fanka ftållen, dit mycket vattn famlas, fom 
" gemenligen hela året dår qvarblifver. ås 


Detta Förvarings-fått torde de Landthushål- 
lare betjena fig af; fom hafva tand-jord, och för 
den orfaken fkull, icke bruka, förrån om Hö- 


"fen, utköra gödflen , då Rågen fkall (äs. Uti 


otåckta gödlel-famlingar, hafva Inteéter, hela 
Sommaren igenom, ymnigt tilfålle, at lågga fi- 
'na ågg, hvarföre åker-jorden, dår denna utbre- 
des, blir ofta af Rot-mafken måft angrepen. 
Vil man, under klart våder, befkåda defte åkrar, 
fynas million-tals Infecter flyga öfver dem, nåra 
"vid jorden. rån 


2:0 At gödflen om våren utköres. Af anmärk- 
ningarne befinnes, at de Mafkar, fom uti Maj 
”hemtogos , begynte den 19 Junii, at förvandlas 
til Flugor. De fom frivilligt ur åker jorden 
framkommit, iutto til myckenhet famma tid 
ibland Rågen. Juift-deffe dagar utkördes hår på 

| . | or- 


(Ck) En af K. Academiens Ledamöter har hårvid an- 
mårkt, at Flugorna med fådan tåckning, knapt 

> kunna hindras ifrån, at flåppa tina ågg i gödflen, 
hvilket ock fynes troligt, ”Tåckningen .-kan dock 
ftå at förföka, je ; 


i 


1777. Jan. Febr. Matt. = 37 


orten. gödflen , at Flugorna, fom fåkerligen vid- 


farne och flytta fig nu til det ena, nu til et an- 
nat ftålle, förmodeligen fingo wuilfålle , åfven på 
fjelfva åkren, at uti gödflen infticka äggen. Om 
denna Mafkarnas förvandling fker alla år vid 
farmna tid, fom dock lårer komma an på var- 
mare eller kallare våderlek , få bör i Maj eller 
förft i Junius, gödflen utföras , och ftrax, dår 
jordens hårdhet det ej hindrar, nedmyllas, der- 
igenom torde deffe om icke flere flags Yrfån, 
fom ej den tiden undergått förvandling, ingen 
fkada vid det tilfållet göra. 


"NNE De Landtmån , hvilkas åkrar beftå af fryf 


lera, och förr ån den om våren blir bård, torde 
båft kunna bruka detta fått med gådflen. 


> Når Vinter-gödflen år 13 tidigt utkörd, blif- 
ver det fedan båttre och låttare, at förvara den 
1om famlas om Sommaren. Man finner hår ef- 
ter lått , huru fkadeligt det blir för Rågen, men 
gynnande för Infetterne, at inqvartera fina ågg 
1 den fårfka gödfel, fom flåppes af kreaturen, 


dår fom -brukeligt år, at om Sommar - nåtter- 


ne hafva dem inneftångde i de få kallade tållor el- 
ler qvior på trådes-gårdet. Det år ock för- 
dårfveligt, at låta utkörd göådfel ligga långe på 
akren , utan at nedplöjas. 


3 3:0 At dkren gödes med gammal och rutten göd- 


Je Man borde, för at hårmed komma i gång, 


ER (0) SN e (0) . i i e 
et ar intet gåda akren , men likafullt köra ut 
gödflen, lågga henne i hög, fom år fpitfig up- 


at och vål betåckt, på det gårde, fom i ord- 


ning kommer til at emottaga henne: härigenom 
ve ök | TC 3 blir 


88 > 7 JA, Febr, Mart. 


blir: den båttre rutten, och förmodeligen tjånli- 

gare för Såden, men mindre gynnande för In- 
iecterne til flågtets fortplantande, ty ju fårfka- 
re gödfel, ju benågnare åro deffe fmå kråk, at 
dit inimyga fina ågg, och naturens Måftare har 
gifvit dem den gåtvan, at veta Jågga åggen på 
de itållen, där deras ungar kunna få tjänlig fö- 
da, utan at derefter behöfva föka långt omkring. 
Detta göådnings- fått torde vara tjänligt för fle- 
re flags jordmåner. At göda Kålgaårdar med 
gammal gådfel, har jag funnit vara angelåget. 


Uti Svedjefall, dit ingen gödfel föres, fin= 
nes för den orfaken fkull ingen Rotmafk, an- 
tingen Rågen fås Midfommars-tiden eller fena- 
re, åtmintftone år det få anmårkt på denna orten. 


4:0 4t ombyte fker med åker til äng. Jag trod- 
de, at detta bruk fkulle utéda Rot malken, men 
har funnit, dår denna inrättning år, at efter 
akren med obrunnen gödfel gådes, den icke blir 
fri från nu befkrefne Rot-mafkar, men vål för 
några andra (lag. 


f:0 At eldar om aftnarna uptindas på Råg-gdr« 
der. Detta bör fke för fmå Phalzener fkull, fom 
ockfå genom deras larver fkada Rågen. Defe 
komma af nyfikenhet til fkenet, och alt mer 
och mer nalkas elden, tils de åndteligen falla 
deruti. SM 
6:02 At Rågen och WVårfåden kalkas, rökes> eller 
ock lindrigt torkas. Det år anmårkt, at ej aila 
flags Infeé&er, fom fkada Såden, i gödfel-ftac-= . 
karna förut hålla fit bilåger, derföre år troligt, 
at når Såden ftår på åkren, ågg utan på kor- 

nen 


— nen faftkliftras, eller ock i Sådes-kornen inpra- 
— €iceras, medan de ånnu åro mjuka nog dertil , 
fom, fedan Rågen blifvit utfådd, i jorden ut- 
klåckas, hvilka derföre, förut genom 'kalkande,; 
rökande eller torkande, torde kunna göras ofrukt- 
famme. | 


oc En min Råg-åker hade mycket af Hvitax- 
mafken, men Grannarnas åker ingen, hvarföre 
deras Råg-brodd var mer fri från fkada, men 
min mycket angrepen; hvaraf förmenes, at Pha- 
lenerne inlemnat äggen, vid' eller uvi fjeltva 
Rig-kornen, når de ännu voro mjuka. 


> Landthushållare upgifva emot Rot-mafken 
Sallaka, Pors , Saltpetter-lut , Lökfaft, Afk-lut, 
Båfvergåll, Gran-rufkor, Sot och Tjår-vatten, 
hvilket alt lemnas i fit vårde: men fom denna 
lukt ej af alla flag år beftåndig, utan de flyg- 
tige delarne, fom utgöra lukten , förfkingras 
lått, och når Såden kommit i jorden, denna 
lukt fnarligen förgår, få blifver verkan deraf 
ingen i jorden, om icke Infeéternas ågg , af nå- 
gra deffe faker dödas förut. bj 


”:0 At dikning fer på de flållen , dår dåker-jor- 
den dr fank och fur. Mafkar trifvas gerna hos 
Barn, fom hafva en fvag och med flem upfyld 
mage, Naågre flags Sådes-mafkar finna fit nöje 
i en vanhåfdad och förderfvad åker, fom har 
någon fkåmd våtfka, hvilken af våderleken eller 
annan orfak år 1 dem genererad. En fådan åker 
bör, dår tilfålle år, genom dikning hjelpas, och 
i våta år oftare köras, ån i torra. Uti fur och 

ej rutten fticke-backe, dit allehanda affkråden 

sl GA blif- 


, 40 Syd år Jan, Febr. Mart, : 


blifvit famlade, torde Flugor infticka fina ågg, 
hvarföre Råg-brodden ockfå på de ftållen, där 
den år lagd på åkren , fkadas af Mafkar. Det 
gifves ock åker-fyra, fom håller fig fat i fjelf- 


kande kan håfvas, fkingras och förftåras, hvils 


ken icke med diken, utan endaft med körande 


eller plöjande kan bärttagas, fom derföre Hitigt 


bör på fådane ftållen i akt tagas, ty ju ofrare 
en jord omvåndes, ju flere delar komma deraf 


i luften, ju låttare förfkingras det fkadetiga, och 
det nyttiga blifver henne meddeladt, ehuru man 
icke kan neka, at ju jämvål många födande par= 


tiklar på detta fåttet från några flags jordar 
ter utdunfta. T 


8:0 Ar Åkren genom jordblandniggar göres frukte | 


fam.  Jordblandningar böra derföre mer och mer 


upmuntras, at de komma i verkftållighet. Man 
bör ej förut, fom bruk varit, famla jord-arten- 


ne 1 gödfel-hågarna, ty derigerom torde Infe= 
fternas ågg fpridas vidlyftigare omkring på 
åker-jorden, utan når de et år eller flere legat 
1 högar, föra dem på åkrarna. UR 


9:0 4t gödflen på en gång utköres. Det år 


ganfka klart, at Flugorna, uti otåkta gådfel-ftac- 
kar, kring hela ytan inqvartera åggen, men ej 
kunna trånga fig långt in, mindre til bottnen. 
Om man derföre uphörer, at på en gang utkö- 
ra gödflen, fedan begynt år, få tå ju Infetterne 
tilfålle, ar i den qvarliggande gödfel-ytan vårpa 


ägg, hvarigenom Fluge-mafkarna mera torde på 


akrarna förökas. Om Landtmån, under klart och 
varmt våder, noga befkåda gådlelr lamlingannyg 
Ci 


1777. Jan. Febr. Mart. = 41 


£3 de dår fe flere flags Infe&er, ån de fig för- 

ut kunde föreftålla. Ofta finner man, huru 
viffa ftycken på äkrarna aldramåft angripas af 
Rot-malk, hvartil, ibland flere orfaker, åfven 
torde vara den, at gödfel, fom legat ytterft kring 
gådfel-högarna , blifvit förd til tådana ftållen. 


= 10:0 At Grds-renar och Stenrör > fars bafva grås 
omkring fig > bårttagas från Åker-jorden. Det år 
 bekantare , ån at det hår behöfver omtalas, at 
flere flags Larver fkada gråsvåxten på ångarna. 
Det år befunnet, at jämte gråsrenar, mafkar uppe- 
hålla fig i åker-jorden. Anledning år derföre, 
at mifstånka dem för bonings-ftålle åt mafkar- 
na, hvilke derifrån utkrypa 'och upåta fådes- 
brodden , fåfom förmodeligen fmakeligare föda, 
ån gråfet. 


» Jag kunde vål upgifva flera fått, men af 
flår dermed, för at ej vara vidlyftigare, och för- 
farne Akerbrukare torde framlemna bättre. Jag 
fer redan, hvad fom kan påminnas och invåndas 
vid deffe.. Nog af, at hår år gifven anledning, 
och uplyftare framtid lårer mycket kunna til- 


ligga. 


 Faftån det i akt tages, hvad nu fagt år, och 
Rot-mafken fkulle åndå, efter naturens indel- 

- nings-verk , ej få fnart vilja öfvergifva fina bo- 
 fållen; bör man likvål icke ftrax uphöra med 
anförde eller dylika bote-medel, ty det kan låt- 
 teligen vara lemningar i jorden af förra årens 
— afvel, fom med tiden mer och mer utrotas. I 
— Ståder och Byelag, år icke nog, at en eller fle- 
te, utan alle borde antaga botemedlen, at fam- 

/ 


- 


42 1777. Jan, Febr. Mare. 


fålt angripa förödaren, ty annars utbreder den 
fig otvifvelaktigt ifrån de ftållen, dår inga hin- 


der låggas defs förökning i vågen, til hvars full- 
görande, Hushållare genom någon författning 
borde upmuntras. Ia pre 

Man hörer beklageligen ofta, at Rot-ma- 


fken, på fomlige orter i Riket, ödelågger, höft 
och vår, hela åker-fålten, fom för den orfaken 


fkull måfte fås om igen. Det tyckes derföre at 


Rot-mafkarna ganfka mycket tiltagit deffe fe- 


nare åren, och at deruti torde, bland många-an- 
dra, ligga en. betydande orfak til fådes- brift. 
Når Mafken intet få ögonfkenligen fördårfvar 
Rågen, at åkrarna frå bara, råknas ej, at han gör 


någon fkada, och Landtmån tro ej, at de hafva 


honom 1i åkrarna, men jag har vifat dem flera 
flag, och at ofta, i deras frodigafte Råg, hafva, 
på en qvadrat aln, 20 och ofta flere ftånd va- 
rit afbitne. Antages för exempel, på en qva- 
drat aln, at brodden efter to korn varit upå- 
ten; om nu af hvart korn blifvit allenaft 3 
ftånd med .ax, och io korn i hvart ax, gör 
det 300 korn hårigenom åro på hvart tunneland, 
råknadt til 14000 qvadrat - alnar, förlorade 
4200050 korn, eller ungetårligen 2 fkeppor 
1023 kannor. LA ; 


Når Rot-mafken, åndock i det minfta råk- 
nadt , gör få ftor fkada på Rågen, då -kölden 
Höfte-tiden tiltager, utom hvad fom hånder om 
Våren, då Rågen ånnu til ftjelk år klen och 
fpåd , och hårtil dågges det hårjande, fom årli- 
gen fker med Våär-fåden,; ofta på fina ftållen,; 


efter anmårkningar, til hålften, når för ohyran; 


vår 


i scn 
FRE Ae 


FE SRV EA YA RAN NSAN RES 
ER BN y i , 
ål : ) 
FER 


— våderleken år varm och gynnande; blir det vif- 
ferligen argelåget, at med all magt bevåpna fig 
emot få betydande fiende. Hvilken har hittils 
kunnat tro, at Flugor fkulle göra få ftor fka- 
da uti vår hushållning? - 


> Det år troligt, at hvart och et Land har, 
efter Skaparens anvisning, några egna förderfve- 
liga Aker-mafkar. Finland och Landsorterne i 
Sverige torde, i anfeende til olika Climat och 
jordmon, icke hafva lika Rot-mafk, fom ob- 
fervationer framdeles låra utvifa. Genom an» 
mårkningar år funnet, at icke en och famma 
flags mafk altid ftröfvar uti all flags jordmon, 
utan at Lera, Kalk-jorden på Kinnekulle, Sand, 
Mylla, Kårr-eller Sank-jord, hafva fina egna, 
hvilka hvar på fit ftålle; fåfom uti fit råtta 
- Climat, åro mått fkadelige, hvarom: jag en an- 
nan gång, når Obfervations-kådjan blir full- 
komligare , genom fortfåttning i detta åmne, 
får vidare beråtta. Om denna gången några 
milstag åro gjorde, kunna de framdeles råttas. 
Ämnet år vidlyftigare, ån jag i början trodde, 
och fordrar min och fleras lifstid, förrån klart 
ljus blifver i faken. | 


 Folk« 


Folk-numern uti nåvra Bicömtiigiöl å 
Sven/ka Lappmar nå med ÅAnmårknin- 
gar , om La opfka Allmogens lef= 
nads - fått , famt til- eller 
goa 


JONAS Åre RE 
Kyrkoherde i Luleå. 


Je, Villar vål icke, at ju Svenfka app its Hd 


kens Invånare åro inbegrepne uti de Folk= - 
förtekningar för Wefter- och Öfterbottns Höf- 
dingedémen , fom hvart tredje år upråttas, och 
til Kongl. Commiflionen åfver Tabell-verket in- 
fåndas, men Lapparne låra deruti vara famman- 
blandade 'med de öfrige deffa Höfdingedömens 
Inbyggare, få at man ej låtteligen deraf fkal 
kunna inhåmta , huru ftort antalet af Lappfke 
Allmogen enfam år , famt buru vida det til- ln 
ler aftager. Jag har derföre fökt fkåffa mig 
nårmare underråttelle derom, i det jag anmodar 
några af mina Embets-Bråder uti de Lappfka 
Förfamlingarna, at meddela mig Folk-numern, 
hvar och en i fin  Förfamling, och at dervid 
anmärka , huru månge åro go Lappar, 
och huru månge Svenfke eller Fintke -Nybyg- 
gare eller Bönder. Et Utdrag af de Svar jag 
ifrån några ibland dem redan fått, tager jag mig 
nu frihet, at för Kongl. Veten(kaps- Academien 
framligga, fom torde vilja veta, huru manftarkt 
detta tredje , under Sveriges Krona lydande, til 
a 


SSU i JRR Sa AA [ST Fas 
KR RN. OA 


Tf Ja FR Mart: = 45 


j Språk; Seder och Lefnads: fått ifrån. de öfriga 
få vida fkilda Folk-flag år. 


Hela Svenfka Lappmarken å år fördelt uti 12 
Paftorater, af hvilka 9 höra til Hernöfands Stift, 
nemligen 1:0 Enontekis och 2:o Juckasjårfvi, 
uti Torneå Lappmark. 3:0 Jockmock med fin 
Annex Qvickjock ; och 4:o Gellivare, uti Lu- 
lea Lappmark. f:0 Arjeplog och 6:06 Arvidsa 
jaur, utt Piteå Lappmark. 7:o0 Lyckfele, med 
fin Annex Sörtele, uti Umeå sr ARN 8:0 
Åfele i Ångermanland, och 9:0 Fölinge i Jåmt- 
land. Ibland deffa, hafva underråttelfer influric 
ifrån följande. 


Fåokesjärfui. 

Om Folk- "mångden 1 denne Förfamling, har 
för detta Skole-måftaren dårftådes', nu Com 
niftern i Nedre Torneå Förfamling , Herr Ja- 
cöB TURDFJÄLL, meddelat få omftåndelig be- 
råttelfe, med vackra anmårkningar, at jag tror 
mig böra den här hos bitoga, til Kgl. Acade- 
miens eget bepröfvande, huru vida den. förtje- 
nar hel och hållen uti Defs Handlingar intö- 
ras. (") Imedlertid har jag deraf gjort följan- 

de BEdrag, 


År 1750, var antalet af alla Förfamlingens In- 
"0 vånare, med unge och gamle, 1298 


fa, Var det . > . 1390 

En 0000 allena CA RNA a 1221 
1767 3 E FANG Tr 7492 

och | 172745 = > LA RA 388 
| | Or- 


ATRBRRrGRRÖ VON RUD 


ATA 


nn ROR 
(") Den fkall uti nä Qvartals Handlingar få rum, 


46 1777. Jan. Febr. Mart. 
Ortaken til den ftora och baftiga förminfk= 
ningen, imellan åren 1754 och 1767, var en 
fjukdom ibland Renarna, hvarigenom Lapparne 
förlorade ftörfta delen af denna deras förnåmfta 
egendom, och deraf blefvo nödfakade at utflyt- 
ta, dels til Norige, dels ned til Svenika 
Lands-bygden. - 

Ibland de 888 lefvande, fom dår bs, 3 ar 
1774, voro 211, dels Nybyggare, med deras 
Huftrur och Barn, dels Bruks-folk. När de 
dragas derifrån , återftå 677 nationelle Lappar, 
fördelte uti 167 Hushåll eller Matlag: fåledes 
vid pals 4 Perfoner på Matlaget. 


Fockmock. 
Uti denne Förlamling har jag (jelf i många 
år varit Kyrkoherde. 
Ar 1749, beftod Folk-hopen hår af Mank. Qvink, 


Gift Folk - - - 239 239 
Enklingar och Enkor 9. 26 
Ungdom och Ogifte, öfver 
Ifa - - 20; kör 
Barn och Ungdom, un- 
der 15 är - Rö 0488 TS 


Summa - f63. f6f. 
Hufvud-Summan 1128. 
År 1772, var antalet af Gift Folk 254 254 
af Enklingar och Enkor äv 22 
» OÖgpifte,. otver.. 19 di 148 188. 
Barn och Ungdom, UD SÖ > te 
der 15 år, - [28 130 


Summa - ffiI. 594 
Sr Summan 1145: 


EE 


1777. Jan. Febr. Mart. Ar 


Då 16 Nybyggare, med deras Huttrur och 

Barn, fom år 1772 tilhopa utgjorde 82 Perlos 

ner » afdragas ifrån 114f , blir antalet af Lap- 
par det året. 1063. 


| 


Under de ffa 10 åren, ifrån och ER 1764, 
til och med 1773> blefvo här födde 302 Barn, 
fåledes vid pafs 30 hvart år; déde 188 Miån- 
nifkor, altfå omkring 19 årligen.: Når man 
jämförer de årligen. Föddas och Dödas medel- 
tal med hela Folk >» hopen, fom varit nårmaft 
11490, -befinnes « ibland 38 årligen bafva blif- 
Vit. förd och I af/61 hatva dödt. 


Genöm 114 flere Födde ån döde, endaft in- 
om de 10 fifta åren, hade Invånarnes In bordt 
mera ökas: men nåltan hela öfverfkottet har 

| förlvunnit genom utflyttning, 


Cd | er TR a 
Hår var Folk-numern , år 1749 - 898 
En dr 1yvg, - AN = 0 10190, 


Antalet af Nybyggare i denne Förfamling 
vat det lednare aret 27, Jom med. Huftrur öch 
Barn utgjorde 130 Perfoner. Når de afdragas 
ifrån 1019, rita 889 Lappar. 


” 


Arvidsjaur. 


- Är den minfta Förlamling i Lappmarken, 
och innehöll, år 1749, 266, men år 1773, 318 
Själar, af hvilka (chure f2 böra afdragas , för 


34 Nybyggare med deras Huftrur och Sen 


då Hytalet at pura bippar blir 266, 
| På 


48 1777 Jan. Fell, Matt 


På de 7 åren, ifrån 1768 til och med 1774, 
åro hår 100 Födde och $3 Döde. : 

Deffe åro de Lappfke Förfamlingar, ifrån 
hvilka jag hårtils erhållit några underråtteller i 
detta åmne. Jag vil vål beflita mig, at anfkafs 
fa dylika, ifrån de öfriga, men Herr Probften, 
Doctor HöGsTRÖM, torde vara båttre i ftånd 
at dermed tjena Kongl. Academien, om han 
derom anmodas. Imedlertid fer man håraf, at 
uti deffa 4 ganfka vidftråckte Förfamlingar, 
hvilka hvardera innehålla 190 qvadrate ilar 
och derutöfver, funnos i deffa Gita åren ej mer 
ån 3370 Månnifkor, och ibland dem, allenaft 
2895 Lappar, fom vifferligen år ganfka litet, 
emot Landets vidd: men man må mer undra, at 
på deffa kala fjäll och vilda ådemarker, finnas 
någre, ån få få Invånare. Uti de öfriga För- 
famlingarna, utom Juckasjärfvi, har hopen nås 
got ökat fig, fedan ar 1749. ' 


Följande Anmårkningar om Lapparnes lef- 
nads-fått, m. m. torde gifva någon uplysning, 
hvarföre detta Folkflag få litet föröker fig. 
Deras fpis år meråndels, ej annat , ån Rern- 
kört, Mjölk och Of, jämte Lingon, Blåbär 
och Kråkbår, blandade uti Mjölk: De, fom 
hafva mindre antal af Renar, och bo vid Fifks= 
rika Sjöar, lefva jämvål til någon del af Fifk 
och något mjöl. sne 
De klåda fig vål, både vintrar. och fomrar: 
om vintrarna hafva de tvånre muddar; och år. 
kölden ftark, draga de en valmars-kolt ofvanpå 
dem bågge, Om fomrarna hafva de allenaft en 
pelsy 


KÄR ARNRAE TRS LV Re ST k sn 
FR r Nar a i; rt ' 


rk 
- 
, 


1737. Jan. Febr. Mart. 49 


pels, gjord af beredda fkinn) men år våderleken 


rågnakug och kulen, klåda de en valmars-kolt 


der ofvanpå: de åro angelågne, at altid hafva 
få tåta och goda fkor, at vatten ej tår komma 
in uti dem; hvarföre de hålla fig ftlåndigt torre 
om fötterna: i anfeende hvartil, de ej af köld 


om vintrarna, eller af rågn och blåft om fom- 


rarra , kunna hafva någon fårdeles olågenhet. 


te 


I kojan hafva de äfven varma klåder, hvars 
uti de hvila; et Renfkinn under, famt fåll och 
rya öfver fig. Fållen och ryan åro gemenligen 
få långa och vida, at de kunna deruti infnårja 
fig, iåfom uti en fåck, då ingen köld kan fka- 


da dem , om de ån låge på flåta fåltet. 


> Uti mat åro de måttelige, och vilja ej, at 
deras Barn fkola göra ftora mål; utan håldre åta 
ofta, på det de ej må blifva mycket frodige, 


(iom de mena. | 


De åro i jämn röårelfe ; 1 fynnerhet de, fom 
hafva ftörre Ren-hjordar at vårda: få nåtter fom 
dagar , måfte deras Bofkap fkötas och betas; då 
de, fom vakat om natten, hvila om dågen, och 


tvärt om. Det myckna fpringande, fom Renarne 


förorfaka Vall-bjonen, gör, at de ej kunna be- 
fvåras af fkörbjugg. - Deras ipis år mått af Re- 


gno animali, ganfka litet af vegetabilis; och falt 
mat brukas af dem mindre ån af Svenfka Fol- 
ket: fädant förorfakar, at de i allmånbet åro 
fmårte til våxten, vige, och hafva en lått kropp: 
de åro täledes mycket flyttfärdige eller fnålle i 
fin gång, då de vilja komma fort, och göra då 
faådana fkutt, fom likna mer et fnållt löpande, 
a ån 


sa Try Jan. Fel, Märt. | 


ån gående. Man har exempel på dem, fom på 
éh fommar-dag , från kl. 4 för midd. til kl. 10 
efter midd. uti et jämnt gående, hunnit til 14 
milar, utan at hafva ftadnat. Ä l 


De inga tidigt Aktenfkap. Deras Anhörige 
beförja merendels, at få Barnen gifta, då de 
hunnit til 17 eller 18 år. Man kan ock ej. an- 
nat mårka , ån at deras Barnaféderfkor åro lika 
fruktfama, fom annat Folks. Deras ålder hin- 
ner åfven til lika högd, fom andras. Det fri- 
fka Climatet de lefva uti, gör dem åfven frie 
för åtfkillige fjukdomar, fålom i fynnerhet het- 
figa Febrar, hvilka de ej hafva få allmånt , fom 
andra Folkflag. Vattufot, Rödfot och Sten- 
paflion famt Froffa, åro, få vida mig kunnigt 
år, både ohörde och okånde inom Lappmarken. 


De åro mycket kåre uti fit lefnads - fått, 
och vilja ej gårna fkilja fig ifrån Lapp-lefna= 
den, blifva Soldater och Båtsmån, eller genom 
Studier göra fig fkickelige til något annat vite 
genus. Af detta Folk, vet man ej mera ån en 
enda i hela Lappmarken, fom nu år Pråft; och 
den , då hah var en liten pilt, måfte en Skol- 
måftare köpa med en Specie Riksdaler af För- 
åldrarna, fom voro utfattiga, för at låta honom 
gå i Skolan. I de åldre tider, fkola ock ej fle- 
re af dem blifvit Pråfter, ån allenaft några få. 


I anfeende hårtil, fkulle det tyckas, at an- 
talet af detta Folket borde vara mycket ftörre, 
ån det befinnes. | 


Orfakerna til den ringa Folkmångden måtte 


vara 1:0 At månge Lappar, med deras Hus- 
håll, 


1777. Jan, Febr. Mart. = gr 


håll, plåga, då de blifva utfattige, gå öfver til 
Norrige, hvarifrån en del efter någon tid kom= 
mer igen: men månge ftadna dår qvar. Nåftan 
lika befkaffenhet år ock med dem, fom fytta 
ifrån Lappmarken på det nedra Svenfka bebod- 
da landet. De fom viftas någon lång tid, eller 
ftårre delen af året, i någon vifs Förfamling ,” 
blifva vål i den Förlamlingens Tabell uptagne, 
med någon Nota, at de åro Lappar >; men en 
ftor del, iom åro flrykande ifrån den ena Sok- 
nen til den andra, och kunna inom et år uppe- 
hållit fig i 4 eller 5 Socknar, torde ej blifva i 
någon Tabell anteknade: man blir fåledes var- 
fe, bredevid ftora landsvågen genom hela Norrs« 
land, hår och dår någon koja, med et litet Hus<« 
håll åf Lappar. 


> At antalet af fådana i Soknarna, fom grån- 
få til Lappmarken, få vål på Svenfka iom 
Norrfka fidan, måtte vara anfenligt , kan fkön- 
jas deraf, at Regeringen, få vål i Sverige fom 
Norrige, långt för detta, låtit utgå Förordnin- 
gar, at deffe, fom betunga Allmogen och föra 
fkada på Skogar, fkulle drifvas til Bappmarken, 
hvilket dock ej kommit at verkitållas, 13 vida 
de åro fattige, och hafva i Lappmarken ej nå- 
got at föda fig med. | 

-12:0 At ehuru de fly undan för Kopporna, 
(Variolx) och på det fåttet ibland för hela de- 
ras lifstid undflippa dem , hånder det dock, at 
de genom handels-varor ifrån Marknader, få 
dem hem til fig, och blifva fmittade ; då, få 
vida de bo mycket kringfpridde, til flere mi- 
lar ifrån hvarandra ; oo fruktan hos dem, fom 
EG 2 äro 


så 7 fan. Feb. Nk 


åro frilke , år få ftor, ar de i icke våga beföka dem, 

fom ligga fjuke, mindre göra dem någon hjälp, 
få hånder det ofta, at. hela Hushåller dör birt, 
i brift "på nådig fkötfel. År 1749 erna 
Kopporna I Jockmocks Förlamling, då mycket 
Folk. utdådde på förr nämnde fått. oDek hat 
man förmårkt, at då medel-ålders och åldre per- 

foner varda af dem angripne, då Here, än då 
de i yngre ären fa dem. | 


2:o At ibland Lappfka Barnafåderfkor, gifs 
Vas. dåfom . ibland and: ra, många iadana, fom 
hafva. ganika ditet mjölk I fina Bröt, hvaraf 
Barnen ikoli få tin föda :. Laledest tala de, ville 
ärstider, hafva hvarken Renmjölk eller mjöl; 
hvarat de kunna koka vålling, och med napp föda 
dem, måfte nödvåndigt många Barn af fvålt dö. 
Hårtil kan ock läggas, at Lapp. Qvinfolken å aro 
lika begifne på at ”fupa Brånvin, då det fås, 
fom Manfolket, då de fpåda Barnen af Mödrar- 
na fuga uti fig en mindre hålfofam fpis, hvar- 
af är(killi oa Barna- fjukdomar förorfakas: man vet 
ock ej något annat at nämna, fåfom orfak til 
de Barn < fjukdomar, fom ibland detta Folket 
tyckas vara allmännare, än dy-åro, 1 proportion 
emot Barnens antal, i Svenfka Förtlamlingar på 


det nedra landet. | d 


4:0 Är det likaledes troligt,at detta Folket, fom 
vid aåkomne fjukdomar , ej hafva någon at råd- 
föra fig med, och ej -kunna få Medicamenter at 
mota fjukdomarna', eller :ega tjänlig fpis at. lef: 
va af under fina fjukdomar + måfte vifferligen, 

i britt af fådant, ofta dö i förtida vd sv Kn. 
iofockmock; den: 27 För: vv så 

LÅ a  BE- 


YFTTJ. Jagy Febr. Mart. Es 
CV CC BESKRIFNING 

br en ay Våxt, en Species af PRO- 
UR AN Ifrån Lue Bone ät 


nal 


ANDREAS SPARRMAN, 
FÖNed. Doc. 


ör Kongl. een fart jag densärd, at 

. denne. gången upvifa en pråktig PROTEA; 
oci mitt tycke, den »wåckrafte. af de. vid pas 
tvånne tjog Species af famma flågte, fom jag 
haft tilfålle at ie på Caput Bone ”Spei. 


> Kongl. "Academien har fig bekant det är. 
det befkydd och den upmuntran, fom 'Veten- 
fkaperne njutit , under Store Konungar af Gu- 
STAVIANSKA Ätten. Botaniken: har 1 fynnerhet 
haft et lyckligt tidehvarf i Svea Rike, genom 
famma höga befkydd, och vunnit: hår ftörre til- 
våxt, ån någorftåds i verlden.. Samma lyckliga 
tid: varar ånnu , och Botaniken blomftrar, un- 
der. vår Nådigfte Konungs;; GUSTAF den III:s 
Spira. Må derföre icke Flora böra evigt-bibe- 
hålla minnet och erkånflan deraf, med. offer af 
denna vackra Species Protezx?. om den fär kal- 
Jas. med et. flort namn, 


PROTEA Sceptrum Guftavianum. för 


Växten, 1e Figuren Tab. 1. lårer vara få fåll- 
i fynt Ä den Verlds- -del jag. genomvandrade, 
HU: hi veg fom 


fom den år vacker och befynnerlig. Ni. 
gre få deraf förekommo på det få kallade 
Hottentots-Hollands berget, et par dags- 
refor ifrån Cap, och endaft dår. De up- 
våxte alla med en trådaktig 'odelt fam, ra- 
ka fom fpiror, til en högd af några fot, 
men knapt et fingers zgjocklek. Stammen de- 
lar fig fedan meråndels öfverft uti 2, 3 el- 
ler 4, vid pals et qvarter höga, ej aldeles 
runda Grenar > af hvilka fomliga åro ofvantil 
litet klådda med en kårt bomulls-lik hås 
righet. | 


Bladen > tvånne fårf(kilde, til fkapnaden helt olike 
lorter, med kårta Blad- ftjelkar, tåckande 
hvarandra, och til ftjelken något pråffades 
til förgen helt ljusgröna, til /ammanfditning 
utan Rachis, knapt tydeligen ådrade; nå- 
got ftråfva, tjocka, eller likfom Pergas 
ment hårda. = ; 


Stammens aedra Blad åro greniga, 4 tum långa, 
med tfmala och allenaft en linea breda de- 
lar.  Sperfarne Nuta fig med en liten brun- 
aktig hårdhet eller Callas. ”Bladets delning 
börjar meråndels vid en tums afftånd ifrån 
flammen : öfverft komma ibland tre; men 
nederft allenaft två blad-grenar utur hvar- 

je centrum, | 
Stammens öfra Blad, fom åfven förekomma på 
grenarna, åro odelte, I til 2 tum långa, 
meråndels af en någorlunda trekantig, vigg- 
lik eller fnarare Rhomboidalifk form; ne- 
deråt mycket fpetfade, och förbytande fig 
uti en Åat Periolus eller bladfjelk, vid pafs 
I tum 


1777. Jan. Febr. Mart, = sg 


1 tum lång och en linea bred3z öfverft flu- 
ta de fig uti en kårt trubbig fpets, fom 
aldraytterft har en liten Cadlas eller brun- 
aktig hårdhet; 

Blomningen vilar fig i fpetfen af hvarje gren, 
fom en ågg-formig Spica, af 2 tums långd, 
eller råttare lagt, fom en korre, i anfeende 
til Bra&tee, fom åro fjäll-like, hårige, långt 
fpetlade, fittande en under hvarje Calyx,; 
och långre ån den. | 

Calyces fåledes utan Pedunculi, håftade på Re- 
ceptaculum, åro 4-blommige och beftå åt- 
ven af 4 blad, 2 lineer långa, rundade, 
åggformige, mycket hårige , ljus-grå. 

Pappus kårtare ån Calyx, på hvars bottn den 
år fåftad, enkel, inneflutes af Perala GCo- 
rolle , ifrån en half til en hel tums långd, 

 betftående af fmala allenaft Ir linea breda 
Petala ; fom på yttra fidan hafva en filfver- 
hvit fårg, af en kärt och fin filkes-hårighet, 
på inra fidan bruna och flåta, ifpetfen nå- 
got bredare famt uthålkade och på fpiralt 
lätt tilbaka rullade, efter fkedd blomning. 


Stamina 4, helt kårta, knapt mårkeliga filamen- 
ta. Antbere aflånga, ljus- gula, teknade med 
en bred helt fvart rand långssetter bakpå. 
Piftillen tråd-lik, at famma långd fom blomman, 
oblånker med et brunt aflängt Sigma, inner 
ofattadt af Anthere före blomningen. = 
€ermen har jag ånnu ej funnit, annat ån et helt 
litet: och oetydeligt för at med fåkerhet 
befkrifvas, omgifvet af Pappas. Rv 
. D 4 | Ian: 


66 i Jan: Febt. Måts 


I anteende til namnet, torde jag ytterligare 
få anföra, at då jag påminte mig, huru den 
Svenfka våxten, PEDICULARIS Sceptrum Ca- 
- volinam, fått båra Tilnamn af den Konung, un- 
der hvars Regering den af Profefforen Rup- 
BECK uptåcktes, fårdeles emedan den, med fin 
blå och gula fårg , tycktes hafva iklådt fig 
 Svenfka -Krigsmans-drågten; gaf det mig an- 
ledning, at med et Blomfter ifrån Africanfka 
Udden och födra håltten af Globen, uptåckt 
juft i de dagar, då förfta tidningen til Cap an- 
kom om Hans Majettets lyckliga tiltrålde til 
Regeringen, vifa min underdåniga fågnad. 


FMC Ha 12 Säng Minde To MA Män a ME Vä NG fö äng Sy! hp NA er fl 


UNDERSÖKNING, 
Om de vid Herr VoLrtia's nya Elettro- 
phoro-perpetuo förekommande Ele- 
Erifke Phenomener. = 


af or 
JOHAN CARL WILCKE., 


ÅR cdan för någon tid fedan, har Herr Pro- 
IN fefloren ADoLPH MURRAY, genom 
Br” til Herr Secreteraren och Riddaren WAR- 
GENTIN, dat. Wien, d. 23 Dec, 177f , lemnat 
ofs: törita dei, om en af: Herr ALEXANDER 
VorTA, ifrån Como uti Italien, upfunnen ny 
och befynnerlig Electricitets- mafchin, fom för 
.defs enkla inråttning, ftarka verkan och mirk- 
vårdiga egenfkaper, ådragit fig de Lårdas jä 

mark= : 


L 


prat Jana Eebri Mart. ör 


— mirkfambet. Herr VorTta bar, i form af Bref | 


til Herr PriestTLEY, uti Milanfke Journalen, 
Scelta di Opufcoli interefjanti ; Tom. IX. p. 91. Tom. 
X. p. 87» kungjort detta fit påfund, fom han. 
kallar Elettrophoro-perpetuos flera dylika mafchiner 
fkoia ock vara förlånde til Paris och andra or- 
ter, at derom inhåmta de Lårdas tankar; ibland 
hvilka den, fom Erke- Hertigen FERDINAND 
fåndt til Herr INGENHoUss i Wien, föranlåtit 
en dårltådes utkommen Lettre d'un Abbé de Vien- 
ne A un de fes armis de Presbourg; fur I Elettropho- 
re-perperael. F"" dd. 25 Dec. 17755 hvilket Bret 
ock nu finnes med någon förkärtning infördt uri 
Fournal des Scavans, för Oäober 1776> po 489. 


2. Af deffe Athandlingar, dem Herr MuRr- 
RAY behagat 1: Original meddela mig, har jag 
haft tillfälle at inhåmta påfundets befkaffenhet, 
och fom jag funnit det ganifka vackert, famt 
vida fkiljaktigt ifrån alla andra brukeliga Ele- 
Ciricitets-mafchiner; men tillika fer, at Auctto- 
rerna icke ännu komma vål öfverens om fjelfva 
grunderna, hvaraf de månge vid denna inrått- 
ning förekommande ombyten och Phenomener 
böra förklaras; deffe åter flå i nårmafte likhet 
och gemenfkap med de Rön om Eleéttrifka ladd- 
ningar och dervid förekommande contraira Ele- 
Ciriciteter, dem jag för detta, uti 1758 och 
1762 års Flandlingar,(") upgifvit och befkrif- 
Vit: har jag trodt en ny undertåkning derom 
vara få mycket mindre öfverflådig , fom fjelfva 
påfundet vål förtjenar at blifva bekant, och gif- 
ver mig anledning til et nytt förfök, at genom 

uns Ds; rast ED 
(") EK. Vet. Acad. Handl. 1758, p. 250. 1762, Pp. 206. 


8 1777. Jan. Febr. Mart. 


uplysning om den af Herr BECcARIA i fednare 
åren å bane brakte få berömde fom gåtorike 
Elettricitas Vindex, nårmare ftadfåtta och förbåt- 
tra ”Theorien, 1å vål om Laddningar, fom alla 
öfriga Eleörifka Phenomener. = 


Elettrophoren. 


3. Herr VoLTtTA”s mafchin, eller den få kal- 
lade Electrophoren, beftår af tre hufvud - delar. 
1:o En rund och flåt metallifk Form, AB. 
Tab. II. Fig.I .och XI. med er liten upftående rand, 
af en eller flere fots diameter; hvaruti 2:0 gju- 
tes en tunn fkifva eller Tafla af fammanfmålte, 
tre delar Terpentin, två delar Harts och en del 
Vax, af en, högtt två liniers tjocklek. 3:oEn 
få kallad Sköld eller belåggning CD, beftåen- 
de af en rund på filkes-fnören hångande Metall- 
plåt, eller fom båttre år, ihopfåttes denna Sköld 
af två med uprundade kanter ihopfogade mer 
tallifka bottnar , af hvilka den nedra år jämn, 
at vål paffa til den flåta harts-ytan, den öfre 
åter kan vara något mera kullrig, och förfes of- 
vanpaå med en hylfa, at deruti fåfta en glas-el- 
ler lack-ftång til Skaft E, at dermed vid öf- 
ora ringen F uplyfta och nedfåtta Skölden på 
Harts- taflan. Skölden kan vara en eller två 
tum hög, rundt omkring några tum mindre ån 
nedra formen, men bör i fynnerhet öfver alt 
vara ganfka flåt och vål afrundad, De följande 
profven åro gjorde med en dylik mafchin af för- 
tent järnbleck, hvars Form har 18, Skölden 
12, och Skaftet af en folid glas-frång, 15 tum. 
Både Form och Sköld kunna åfven göras oe 
| | | ; eller 


1777. Jan. Febr. Mart. = 59 


ng 
eller papp, och öfverdragas med tenn-blad: loc- 
ket af en rund afk, fom öfverbindes med lårft 
och Spegel-tolium , paffar ock til Sköld: i öf- 
rigt kan inråttningen göras få ftor man vill, och 
är beqvåmt, at förmedelft et, öfver triffor uti 
- taket löpande fnöre, med en motvigt G, up- 
våga Sköldens tyngd. NE 

4. Med denna enkla anftalt, hvilken til alla 
delar liknar et laddnings-förfök , hvarvid Harts- 
taflan förtråder Glafets, Skölden och Formen 
åter belåggningarnas ftålle (") kunna nu de må- 
fta Ele&rifka Förföken på et bebåndigt fått med 
oförmodad ftyrka åftadkominas; och år vid en 
få litet koftfam mafchin artigt, at defs bruk li- 
kalom tvingar en, at göra fig bekant med fjelf- 
va Elettrifka Theorien. ' Tre ting böra i fyn- 
nerhet dervid i akt tagas. oi. Såtter at gifva 
Eleetrophoren defs förfla krafr. 2. Sättet at förfiåre. 
ka och bibehålla den famma. 3. Ombytet af de firi- 
diga Eleäriciteterne, fåtom ledande til tydeligt be- 
grep om Mechanismenaf des Elettrifka verkningar, 

5. Electrophorens förfta Ele&ricitet, kan 
våckas på tre olika fått. 1. Genom meddelande 
af en annan vanlig mafchin, hvars Conduétecur för- 
bindes med Skölden, och laddar Harts-taflan på 
vanli t fått, 2. Förmedelft et ordinairt Laddglas; 
fom låmpas til Harts-taflan, och under ftötens 
uttagande, aflemnar en del af Laddningen til 
den famma, 3. Genom blott gnidning med torra 
handen, eller med et mjukt fkinn, m. m. fom 
lått och qvickt föres åfver harts-ytan, at deruti 
upväåcka förfta kraften , hvilket fått ock egen- 


| (") Se Handl, 1758. i 


60... 1277. Jah. Ecbr. Man” - 


teligaft blifver mårkvårdigt, genom den utvåg, 
fom Herr VoLTA påtunnit, at genom viffa af= 
vexlande operationer med et litet Laddglas4 = 
-damla och förftårka denna kraften, til betyde- 
lig högd, likafom det vid den artificiella mag- 
net-flrykningen fker med den Magnetilka kraf- 
ten, och följande förfök nårmare utvifa. 


1 HOK JOREL ga a ; 


6. Så fnart Eleé&rophoren , på något af de 
anförde fätten, erhållit förfta Electriciteten, ned- 
fåttes Skölden på Harts-taflan och vidröéres til- 
lika med nedra Formen, hvarvid en liten ftöt 
eller ryckning kånnes uti handen, i det famma 
fom denna Laddnings- cirkel. fullkomnas ; men 
genom en liten Metall-båge kan undvikas. Lyf- 
tes nu Skölden med fit fkaft derpå up, befin- 
nes den "hafva erhållit en mårkelig - Electtricitet, 
"fom gifver en gnifta emot fingret och derpå 
förfvinner, men återkommer, få ofta Skölden 
på famma fått nedfättes och med formen tillika 
vidröres , utan vidrörande åter icke vilar fig. 


3 2... FÖNfSÖkEet sat a a 

”F. At vidare förflårka denna förfla Eledtricite- 
zen, fordras et litet Laddnings-glas, vare fig en 
vanlig med des krok och yttre belåggning för- 
fedd flafka, eller, fom jag måft brukat, en på 
båda fidor med tenn-blad belagd, och på den 
ena med en liten upftåndare eller krok förfedd 
rund glas-fkifva, Fig. 2. Detta glas kan nu, 
fåfom vanligt, laddas i någon mån, förmedeltt 
den förenåmnda uti Skölden upvåckte Ele&trici- 
ter 


"4777. "Jan. Febr. Mart. 61 


Rs 


tete 1, i det man, flere gånger årad, förer Sköl- 
len at flå gniftor emot glatets krok, under det 
"andra fidan af olatet göres afiedande. Når def- 
hn gniftor börja uphöra, aflyftes Skölden och 
fåttes å fida, men uti defs ftålle lågges det lilla 
"laddglafet, med den förut afledande fidan, på 
"Harts-taflan, och föres omkring med ena han- 
den, under det andra handen rörer vid formen, 
och -glafets laddning fåledes fördeles på Harts- 
Fb? Vg hvilken ock nu derat erhåller ftarkare 
Eleé&tricitet, än den egde förut: fåledes, bår Slas 
fet tages up, och Skölden åter påfättes, förmår 
den ftarkare eleétricera Skölden; hvilken deraf 
gitver flarkare gniftor emot ladd- glalets krok, 
och åker defs laddning ; detta glas äter kan: då 
1 fin ordning, aflemna mera til harts-ytan; den- 
ne ån flarkare ele&ricéra Skölden; och få vd 
te, til des kraften ej vidare finnes tiltaga. Styr- 
kan kan då, förmedelft ftörre ladd-glas, drifvas 
ån högre, och fnart nog upbringas til den högd, 
sat YSköldens ' Elettricitet och -gniftor af ere 
tums långd, likna de bälta Elc Ferigitets mafchi- 
ner , och alla vanliga Fle&rifka Ar 
efter bekanta reglor, med denna Sköld, fålom 
en annan "Condué&eur : kunna an Hällagt 
sd V Når man en gång bldfir få I långt, år ej 
ötdare nödigt at fortfara med förenåmnde Ope- 
"Madon, ty: Harts-toftans behåller nu långe och vdly 
hela dacar , veckor och månader å rad, denna kraf- 
ten; ar eleftricera Skölden, når den, på fagde 
fir 5 "derpå nedlåttes och efter vidrörande lyttes 
up dårifrån. Imedlertid år denna förmågan ej 
'verkeligen köld na eller aldeles oföränderlig, 
i an 


62 1777. Jan. Febr. Mart. 


i annan affigt, ån at den famma varar långe, 
och då den börjat förfvagas, åter förmedelft ladd> 
glafet kan återftållas til des fulla ftyrka, få of= 
ta det behöfs; ty Eleétropborens verkan blir, 

fom långre ned vifes , ej allenaft efter hand ge- 

nom fielfva bruket förfvagad, utan kan ock - 
nog haftigt genom afledande damb, fpetfar och 
fuktighet, famt förfeende och contrair laddning 
med förftårknings-glafet, åter aldeles dödas, för- 
tagas och omvåndas. 


Om Grunderne til Electrophorens 
| förklaring. 

9. För at komma nårmare til orfaken af def- 

fe och mångfaldigt flere vid denna mafchin fö- 
— rekommande omitåndigheter, år nödigt, at förs 
ut korteligen vidröra de allmånnafte grunder, 
hvarpå deras gemenfamma förklaring egenteli- 
aft beror. Jag tår til den åndan anmårka, at 
Herr VoLrTA'”s mafchin bör, fom fagt.år, bes 
traktas, låfom et med den nåmnde Harts-com- 
poflitionen, på et fördelaktigt fått, verkftåldt 
laddnings- förfök. — Dervid intråffar tördenfkull 
alt det famma, fom vid glas-taflorna blifvit an= 
mårkt, når deffa, fåfom jag uti 1762 års Hands 
lingar vifat, för, under, och efter laddningen, 
blottas eller fkiljas vid deras tilhörande belåigg- 
ningar och ledare. Eleé&tricitetens beftåndighet, 
eller den af Herr BrccaARria federmera få kal- 
lade Ele&ricitas Vindex , år åfven dåärftådes redan 
a daga lagd och anmårkt: at laddade Glas-taflor, 
efter fullbordad laddning och flötens uttagande, icke 
villika med deras beliggningar och ledare mifta all 
Elettricitet ; utan behdlla någon del deraf långe och 
ö- 


1777. Jan. Febr. Mart. = 63 


envift qvar , fom dock e rönes, förr dn fjelfva be- 
Ådegningarne fkiljas vid glafet; åd deffe finnas åga en 
frark fprakande Elettricitet ; fom dr af olika art emot 
den, (om fjelfva glas-ytorna, dem de vidrört, ega; 
hvilken Elettricitet ock, få ofta man vill, kan för- 
nyas derigenom, at beldggningarne >; (fom uti min 
inrättning beftodo af papp-fkifvor, öfverdragne 
med Spegel-folium, och fåtftade på glas-pelare, 
hvarmed de flyttades til och ifrån den lod-rått 
ftående glas-tatlan) blifva återförde til glafet , och 
under flötens uttagande tryckas deremot, famt fedan 
hvar för fig» eller båda tillika afföndras ifrån gla- 
fet. Denna egen/kop at ele&ricera beiiggningarne, be- 
-höllo glafen flere dagar, veckor och månader å rad; 
den förfvagades vål efter hand, men kunde icke efter 
behag glafen fråntagas, och infann fig ibland, vid klar 
våderlek, åter uti de glas , fom tycktes hafva den 
famma aldeles förlorat. (") Såfom nu detta år 
famma experiment, fom vid Electrophoren lig- 
ger til grund, faft jag ej fallit på den tankan, 
at deraf göra en färfkild Electricitets- mafchin, 

eller underlökt den at Herr VortTaA hårtil tjen-. 
ligaft befundne Harts-compofitionen, fom vår- 
keligen, ftarkare ån glafet , qvarhåller denne 
egenfkap, och brakt Herr Vor.TA på det vack- 
"ra Rönet, om Eleé&rifka kraftens artificiela fam- 
lande och förflårkande med ladd-glafet; tyckes 
åfven redan deraf vara fannolikt, at famma grun- 
der, hvaraf detta vid Glas-taflorna förklarades, 
fkola ock båft paffa til Ele&rophoren, och til- 
lika tjena til uplysning om fjelfva den få kal- 
ng la- 


64 1777. Jan. Febr. Matt. 


lade Eletricitas Vindex, hvilken bragt Herr 
VoLTa på deffa Förfök , då mina Rön fåkert 
aldrig af honom varit kånde. -— - | å 


10. Vid förenåmnde underfökningar om ladd- 
glafen, har jag nu lagt den berömde FRANK- 
LINS Theorie til grund, och i tftåd af defs be- 
kanta Hypothes om ftridiga Eleftriciteter, be- 


vilt : ac vid deffa Glas-taflors få kallade laddning, in- 


gen ting annat föregår, ån at det Eledlrifka åmnet 


blifver famladt och ökadt på ena fidan af deffa taf- 


lor > och på den andra i famma mån utdrifver och 
förminfkadt. Åter vid frötens uttagande hånder ej 
annat, dn at den fylde pofitiva fidan lemnar ifrån 
fig; och den tömde negariva fidan åter tager til fig 
detta, ifrån den förra til der fednare genom Ladd- 
nings-Cirkelen öfvergående ämne. . Denna få kallade 
laddning, vifade jag ock då vara en ren fölgd 
och fpeciel håndelfe af de förändringar, fom uti 
alla kroppar föregå, vid Electricitetens fortplant- 
ning ifrån den ena til den andra. Hvarföre ock, 
då man vill riktigt döma om fjelfva glas-taflans 
tilftand, af det, fom uti des beläggningar och le- 
dare föregår, blir oundvikeligen nödvåndigt, at 
göra en tilbörlig fkilnad, imellan den Elettricitet fom 


uti deffa delar upkommer genom blott Fördelning - 
af deras naturliga förråd, och den Elettricitet, fom, 


of elebtrifka ämnets verketiga Ö fvergdug til cch ifrån 
glafet häårrörer. Den fednare uphörer med ftö- 
tens uttagande aldeles, den förra åter Gvarblif- 
ver, förmedelft en uti glaiet avarblifvande del af 
törra Laddningen, fom år råtta orfaken til den 
uti belåggningarne få långvarigt upkommande 


Elettriciteten, Denna nödvåndiga fkilnad imel- 


lan 


bt 
Jan För. Mait. 65 


j in gå genom blott fördelning eller vårkelig Sfp 
BÅRE tilkomne Ele&ricittten, tyckes af Aucttorerne 
vara för mycket 'förbilärkbn.,. men likafullt in- 
ne hälla likätom: nyckelen til alla Ele&rifka phe- 
nomener, och i lynnerhet: den nya Ele&ropho=. 

ren, fom til dels ftadfäftande "öfvermårtan vil 

paffar fig. Deffe Ele&riciteter åro ingalunda 
il deras art och verkningar, utan endatt fjelf- 
vå fårtet, huru de upkomma, ifran "hvarandra 
fkilde.  Såfom verkningar af famima orfak, åro 
de nåra med: hvarandra förbundne» men Faldfia 
ock tärfkildt vara til. 4 öfvergdng börjar och 
Jlarar med fördelning , vitom vid fpettar: fördelning 
kan åter vara til, utav åt verkelig Öfverg dag dera 


på "följer. Jag Hd ar fåga detta nagot tydes 
| figare. 
S 


OR. Når en pafitiv 5 plas-yta AB fig. 3. after 

ft förrådd til beliggningen GC D och DER E, är 
delning det förtta form. uti deffa delar före> 
går; då det uti belåggningen befinteliga maturs. 
liga electrilk 4 ämne Idö til ledaren Ey 
| gör denne er och lemnar CD pecativ. Kom- | 
Net hä. Värkella bl fa til; at LS utuär 
AB går öfver til CD och F, blifva: ock  deffe 
båda, förmedeltt Åva öfvetbiende. åtnne, pofi- 
"tivt, eledtrilerade.: Om derpå detta ötvergående 
| förråd f(måningom afledes3; fladnar ock: denne öf= 
vergång om ider af och ytan AB behåller ej 
Mera, dock juft lå mycket dåraf qvar, fom förs 
dras. til fördelningen , eller at hålla det naturliga 
förtadet tilbakars utur CD, och bibehålla den 
negativ, ehöru defs ul E JE åmne, kan 
Vvära bårtfördr, Mera kan ej eller denna belågg- 
hing CD ytan AB äl Sad År yrån AB FE 


077 


66 1777. Jan. Febr. Mart. 


om negativ, och fåledes föker at fylla fin brif utur 
CD och E.' Drager den fört det uti E befin- 
teliga förrådet til CD; gör CD pofitiv och E 
negativ genom denna fördelning. Men kan ock 
genom verkelig öfvergång draga något deraf til 
fig, och genom denne törlutt, göra E och CD 
tilhopa »egazive.. Fylles nu på detta fått genom 
öfvergående ämne Dbriften uti ytan AB; fladnar 
denne öfvergdng omfider åter at med fördelning, 
fom gör CD pofriv, då det deruti famlade äm- 
net qvarftadnar och drages af AB, utan at ver- 
keligen gå öfver til den famma, och fylla defs 
qvarblifvande britt.  Glafets båda ytor kunna 
fåledes ifrån början til flut verka aldeles på li- 
ka fått; den ena at gifva ifrån fig, den andra 
ar taga til fig eleétrifka åmnet, men likafullt 
efter graden af deras egna tilftånd, uti deras 
nårliggande beliggningar, förorfaka tftridige Ele- 
&riciteter.  Deffe blifva forn vifar dr, altid i bör- 
jan genom Öfvergång lik-artade men til flut altid ge- 
nom fördeining firidige, med fjelfva yrans Eleltrici- 
tet och tilftdnd, fom derpd verkar. Såfom nu för- 
delningens verkan tiltager, i famma mån, fom 
fjelfva öfvergången aftager, få måfte ock de 
deraf uti belåggningen upkommande ttridige 
Ele&riciteterne, en gång komma i den jemn- 
vigt, at denne befinner fig utv naturligt tilftånd : 
utan all Ele&ricitet; fom fker, då beläggningen 
genom fördelning mitter eller erhåller juft tå 
mycket, fom den genom åfvergding ifrån eller til 
glas-ytan erhåller eiler förlorar. Sdttet at bårom 
förviffa fig, år ganfka enfaldigt. Ledaren E och 
belåggningen CD, fkiljas efter hvarandra eller 
tillika ifran ytan AB. Om då E finnes pofitiv 


Väkia Spa ER 5 


RN 


Jan. Febr. Mart. 67 


och CD negativ, men båda förenade mifta all 
 Eleétricitet ; flutes billigt, at det uti CD bri- 
flande åmne varit til E utdrifvit, och at deras 
Ele&ricitet af blott fördelning hårrör. Likatå om 
CD år pofitiv och BE negativ, och deras Ele- 
Ariciteter läcka hvarandra, hafva de genom 
fördelning ifran E til CD tilkommit. Men för- 
blifva CD och E efter föreningen uti poGtivt 
eller negativt tilftånd, hafva de ock genom 
vårkelig öfvergdng iträn eller til glafet blifvit 
ele&rigerade. — Alla deffa håndelfer åro pitageli- 
ga fölgder af FRANELINS hårvid antagne mes 
ning om orfaken til contraira Eleériciteternas 
inra fkilnad, fåfom beroende på brift och öfs 
verflåd af famma åmne; men både phenomener 
och flutfatfer förblifva ock altid de famme, om 
man, i flålle för es enda; antager två firfkildra 
flridiga åmnen, hvilka genom fördelning blifva fking- 
rade; och genom Ööfvergång dtier med hrvarandråä 
förenade , at törklara deffa contraira Eletricite- 
ter. En Theorie, hvaraf alla deffe vid Ladds« 
ningar och alla andra förfök förekommande om=> 
byten och föråndringar rättan tydeligare bBegris 
Pas, och jag til den åndan långre ned utförlis 
gare får anvånda. 


13. Låmpas nu det anförda til Eleäröphoren , 
lårer utan fvårighet mårkas, at def; Eleåtricitet 
bör råknas til det flaget, for genom dmnets blotta 
fördelning tilkommer , och at alla defs phenomener böra 
härledas, af den uti Harts taflan efter uttagen läda- 
s-flör Qvarfidende laddniggen, ed 


nings-fi 


E2: Os 


Er 


68 1777. "Jan. 
Om Eleitricitas Vindex. ” 


OM 
[ 


| tä sHlelt andrd; Och med det föregående i s 
vila mål flridande föreftållningar borde man lik- 


vål göra fig om Mechinisblen af deffa och an- 
dra dylika Törlök , i anledning af Herr "BeccA- 


RiA”s få kallade Electricitas Vi index, en fr | 


ny och befynnerlig, uti laddglafen genom ljelf- 
va. laddningen, OCH titt Midga! fammangnidne 
kroppar vid fkilj jandet , upkommande kraft och 


förmiga, hvars råtta mening och befkaffenhet , 


af järmnförelen med det anförde, tydeligaft tor- 


de år inhämtas. Herr BECCARIA här UT 


defs, 1769 i Turin utgifne finnrika och med 
de måft granlaga förlök upfylde Traat : Expe- 
vimenta -atque Obfervationes > guibus Elettricitas Vin- 
dex late conflituitur' atäag & xplicatur , åfvenledes 
företagit en ny underiökning, om förhållandet 
af de contraire Ele&riciteterne vid laddade glas- 
taflor och deras belåggningar, når deffe fkil- 


jas ifrån glater; men har vid inråttningen af 


deffa Ra icke fåfom jag uti 1762 års Hand- 
lingar, anlagt eller gifvit akt på nägra tårfkilta 
Ledare sz utan merendels endaft af ganfka tunna 
metall-blads eller AA tilftånd dragit 


flucfatfer om fjelfva glas-ytornas tilftånd och - 


förhållande.  Såfom nu deffe TS i bör- 
jan förmedeltt öfvergdne erhålla en /ik-ärrig , men 
ril ut genom fördelning ; flrid:g. Elettricitet med 


fjelfva. glas-ytan, ifrån hvilken de aftöndras 


g. 12. Men Herr BECCARIA icke kånner eller år- - 
dirr denna fkilnad , utan i alla håndeller , an- 


fer belåggningens tilftånd fåfom hårrörande, af 
ämnets verkeliga Öfvergång> til eller ifrån glas- 
yran; har han ock na wurligt-vis fladnat uti helt 

an- 


Åva, ESA a 
kd ! ENS t MN 


a flut-fatfer,” och i följe deraf "antagit: at 


; p ofitiv glas-yta' vili början lemnar elettrifka ma- 


: terien ifrån fig til beläggningen, och gör den pofitiv, 
men under och med det famma, dger en kraft eller 
förmåga » at vid hvar afdragning återhämta något 
af detta meddelie förrad-til fig, hvilken dterbimt- 


förråd taflan. redan gifvit- ifrån fig > och til flat, 


då alt defs förråd blifvit aflemnat, är flarkaft, fåat 


glafet vid hvar afdragning utur beliggningen åter- 
hämtar jaft fd mycket förråd, fom hon vid påliggan- 
det til den famma aflemnar. Omvåndt röfvar en 
Negativ. yta i början ämnet verkeligen til fig utär 
beläggningen, men gifver åter vid hvar afdragning 
något deraf tilbakars »:tils hon omfider när defs brift 


nyligen blifvit aldeles fylds vid hvar afdragning åter- 


gifver -juft få mycket ämne: fom bon. vid pålig- 
'gåndet. tagit. emot, Detta ladd-glafens förhåtlande 
skallar nu Herr BECCARIA med: et ord Eleåtrici- 
tas-Vindex, hvilken fåges vara Negativa, få långe 


glas-ytorna verkeligen meddela fit tilftånd; el- 


ler den pofitiva lemnar ifrån fig, och den Ne- 
 gativa ytan drager åt ig elestrilka materien; 
Pofitiva åter år denna Vindex, når ytorna vid af- 
föndrandet återtaga det törut aflemnade, eller 
årergifva. det, förut indragne åmnet. Både Vin- 
diees åro ifrån början, den pofitive i aftagan- 
de, den negative i tiltagande tilftådes; komma 
fåledes en gång vid deras få kallade Limes con- 
trariarum  Eleliricitatum iden jemnvigt, at belågg- 
ningen vid afföndrandet hvarken får eller mifter 
något ämnes” utan ”förblifver uti fitt naturliga 
tilltånd oförändrad. 0000 fe 


( Ån 


( 


RR Mg 
w$ 0 NANDE ER gå 


+777. Jan. Febr. Matt. 69 


"ning alt mera tiltager och blifver tydelig, ju mera 


mö såg « 


Y 


70 1777. Jan. Febr. Mart, 


15. Vid åfvervågandet båraf, fer man: ar 
fjelfva Phenomenerna vid denna Tbeorie förblifva utan 
drdring fådane, fom jag dem törut befkrifvit; Herr 
BECCARIA'sS Vindex negativa betyder ock famt 
innefattar alt det famn:a, fom jag förut kallåt 
och tilfkrifvit materiens verkeliga öfvergång. Men 


hans Zindex Pofitiva, fom förortakar de Phenos 


mener, dem jag af blotta fördelningen hårleder, 
fkiljer ifrån begrepet om denna fördelning der- 
uti, at Herr BECCARIA tilegnar glafet en affedtion 


eller fårmdga, at vid afföndraändet , utur beldggningen 


återbdmta >, det vid fammanfogandet meddelta, etter 
at då återgifva, det förut indragne förrådet af ele- 
étrifkt dmne, (£) hvaremot jag ifrån början til 
flut icke tilegnar glafet någon annan egenfkap, 
än den, af fjelfva laddnings-tilttåndet härröran- 
de verkan, på det uti beläggning och ledare be- 


finteliga åmnet: Hvarigenom detta dmne af den po» 


fitiva ytans förråd utdrifves ifrån beldggningen til 
ledaren > och af dem negativa ytans brift utur ledaren 
famlas och a uti beldggningen,; dfven då > når 
dmnets verkeliga åfvergäng ifrån eller til Glas-ytan, 
uphört och fördelningens "verkan blifver aldratydeli- 
gaft Hela fkilnaden af deffa förklaringar beror 
faäledes på den frågan: Om beldggningens pofitiva 
eller negativa tilldnd, uti de håndelfer fom höra til 

Vin- 


ätten 


(") Loc, cit, p. & Vifum ef mihi Flekrck atis Vin- 
dicis nomen indere ; quod ipfg ; 


Å ; a hit, que fe imminuit 
vi fua, quum facies laming& denudatur, Eleåricitas 


immiffa , quum integra adhuc eft aut fatis ingens; ' 


 & ipfa pariter eft, que affe&Hionemimmirtit in Vitrun 
aliquam permanentenm ; gua recuperet ipfam fe aut 


oPpartem fui aliquam, guum låmina poftmodum des | 


nudatun, 


- an å 


vg Jan. Feber. Mart, 2 


Vindex Pofiti tiva eller fördelningen » upkommer ; af Ele- 
rifka materiens gång ifrån och til fjelfva Glas- ytan, 
eller af defs gång ifrån och til ledaren, förmedelft 
fr ytans qvarhåtine iasdnings -tilftänd. : 


16. Herr BECCARIA har uti förenåmde tra- 
&at på et åfvermåttan finrikt fått anvåndt den 
förra meningen til alla de måft inbundne Phe- 
nomeners förklarande, och detta målte, ehuru 
taken tages, gå ganfka vål an; men då frågan 
år, hvilketdera år enklare och kommer den na- 
turliga fanningen nårmaft, tyckes vid Herr 
BeccaARIA's Theorie den. (vårighet möta at 1:o 
”Beldggningarne redan i hörre afflånd, inom Glas-taflans 
atmolpher, undergå famma fördndringar > fom under 
fjelfva vidrörandet; fördenfkull kan ytans blot- 
tande. ej vara enda orfaken dertil. 2:0 At deff 
- fördndringar altid fradna vid den få kallade Limes 
och ingen. Vindex negativa blifver af eller yttrar fig» 
"Om ej någon utvärtes afledning tilkommer > vare lig 
genom vidrörande eller på fjelfva belåggningen 
befinteliga fpetfar. 3:0 At man vid denna förkla- 
ving år nödfakad, at uti denna Vis vindex antaga och 
årkånna en ny och obekant kraft och egen/kap, tom blott 
af dels verkningar har fitt namn, utan at defs 
'orfak eller befkaffenhet nårmare kan befkrifvas, 
der begripas, huru med defs emot fjelfva ladd- 
nings-tilftånder ftridiga verkningar egenteligen 
fkall kunna tilgå; ty denna is wvindex tåges 
återhåmta det Eleétrifka åmnet til glatet, juft 
"under och med det famma fom glalet ånnu hål- 
ler på, at gifva detta ämne ifrån fig; och åter- 

lem: RE ämne til belåggningen, då glafet 

a håller på at indraga och Bet til. fig detta 

EE 4 g ämne 5. 


22 2777. Jans Feber, Mart. 


åmne; ja utöfvar deffe verkningar flarkaft, når 

lafet förmedelft uttagen flöt, förmenes och på- 
tas hafva förlorat all laddning och Eleé&ricitet, 
hvarigenom likvål denna Zis visdex egenteligen 
förft tilkommit och blifvit upvåckt. Jag tror 
fördenfkull at uti det följande få mycket tryg- 
gare få hålla mig vid min fordna Theorie, fom 
denne beror på allmänt kånde och bevislige grun- 
der; genom tillåmpning påElecrophoren århål- 
ler. nytt ljus; och ijelf tjenar, at om denna Ele- 


. « | . e hk ; a, AR da 
Ericitas Vindex eller beftåndiga Ele&riciteten, 


[dom er Phenomen betraktad, "ätbälla nöjaktig ups 
lysning. kd KRA NET 
Theorie om contraira Ele&triciteter. 
17. Til undvikande af obehageliga repetitio= 


fr 


ner och för at göra den följande underfökningen, 


1 anfeende til låran om Ele&riciteten få mycket 


nyttigare, årnar jag likvål uti förenåmde Theo-. 


rie göra den åndring 3; at tedan jag hittils med 
Herr FRANKLIN fatt orfaken til de ftridiga 
Ele&triciteterne uti brif och Ööfverfléd aj et och 
Jamma. uti alla kroppar befinteligt ämne eller materia 
Jag åfven hårvid betjenar mig af den ej mindre 
fannolika och flere gånger förut brukade Hy- 
pothefen (F) om tvd firfkildta Eledrifka dmnen, dem 
jag för kortare uttryck kallar, Eld och Syra. 
Defa dmnen draga hvarandra, och utgöra i förening 
en uti alla kroppar befintelig ovirk[am materia; men åre 


hvar för fig (pånflige och repellerande. De dragas oli= 
Ms antites NE RE 


| C) K. Vet, Acad. Handl. 1763, p. 214..176$ , 140: 
+ 1766, 313. PRIESTLY of El 
JII. Se&. II, of two Ele&ric fimids. - 


fi. 0 Ele&ricity, Part. 


1777. Jans Febr, Mart. = 73 


ka farkt af olika kroppar ;. blifva derigenom vid viffa 
— tilfållen fkilde och fördelte ; och dftadkomma då, genom 
deras inbördes verkan dragning och öfvergång ifrån en 
kropp til den andra, alla Elettrifka Phenomener.  Deft- 
få ämnens eller contraira Elettricitéters art, når- 
varelfe och rörelfer, underfökes, fom vanligt, ge- 
nom en liten på filke hångande Prof - kulas (af 
Aidermårg , kork eller guld papper) dragningar 
och repulfioner. Hvarvid E/d1 det följande an- 
tages ivara emot FRANKLINS Plss eller -pofiti- 
va tilltänd; Syra åter emot Minus eller den ne- 
gativa Ele&riciteten. . Hvilka talefått jemvil 
falom mera kånde och brukelige, för tydelig- 
het och låttare jåmförelfe på fina fållen vid 
fjeltva. förföken bibehållas. — Nu får jag åter 
komma til fjelfva Ele&rophorensssr 0077 
. Öm Elettricitetens förfla upvåckande, 
oT8. Ibland de flere fått, hvarigenom den 
förfta Ele&riciteten kunde Electrophoren med- 
delas, var gnridning med blotta handen, det låtta- 
fe och vigafte medlet , fom ock i fig fjelf är 
ganlka tilråckeligt.. Men för at gå. litet långre 
mn uti de föråndringar fom dervid uti tjelfva 
barts-kakan föregå, har jag  anftålt förföket, 
på följande i vifla affeenden fördelaktigare fått. 


sn 
NÄE 


RR de na 
w+19. En rund utfvarfvad tråd-fkål, mr (Fig 


fyra-tum .i Diameter, fåftades på et olssdkan 
op, fyldes med bomull och litet tagel, famt öf- 
verdrogs .med fint hvitt låder, fom på frånfidan 
ed en fnara drages ihop, at urgöra en lagom 
fpånftig. dyna iom faller platt åt harts- taflan , 
hvilken dermed gnidés. Om då. 


E 5 "KA 


$ Vv 


7 1777. Jan. Febr. Mart. 


) 
[:0 Skinnet år torrt och rent, upvåckes dårmed 


likafom med fjelfva handen på Hartfet Ne gat ja 


Elettricitet 5 dynan åter blir Pofitiv, 


2:0 Gmnides dter Skinnet med amalgama af Qvick- | 


filfver och Speget-folium, fom fåftes med liter talg, 
erhåller taflan en få ftark pofitiv; dynan åter ne- 


gariv Ele&ricitet , at den åtvanbefkrefne förftårk- 


ningen dervid kan umbåras , hålft om gnidnin- 
gen fker på långre ned förekommande fått: 
i 4. Förföket. | 

20. En torr och ren fkifva af Spegel-pglas, 
9 tum hög och 7 tum bred, gnides med före» 
nåmda dyna, på det fått, at taflan hålles lod- 
rått på et bordy och fjelfva dynan med glas- 
fkaftet tryckes lindrigt emot ena fidan deraf, 


famt, utan at fifom vid den vanliga parallel- 


gnidningen, flytta rum på taflan, vrides en eller 
några gånger omkring defs medelpuntt , och derpå ha- 
fligt ryckes lodrått ifrån glafet; då fes 1:0 At 
hvarken glafet eller dynan erhålla den minfla Eleåtri- 


citet, få långe de ligga ihep, om ock gnidningen 
på en tjenlig malchin fortfåttes, få långe, at 


vatten rycker och kommer i kokning på det 
uphettade glafet 3; 2:00 Men få fnart dynan efter 
 ÖUndrigafte vridning ryckes ifrån glafet, erhålla både 


glafet och dynan en fyrakande quick Elettricitet > fom 


uti glafet år pofriv uti dynan dåremot Negativ. 


3:0 Förenade flicka deffa Elettriciteter bvarandra al: 


deles, men återkomma få ofta dynan & nyo friljes vid 


21. Detta Experiment, fom med flit år få 
'inråvtadt, ar Has-yran , fom för defs förre - 
4 | | ad et 


j frå R 


1777. Jan, Febr. Mart. = 75 


het blifvit fatt i fålle tår Harts-taflan, och dy- 
nan i alla puneter gnidas och dårigenom upbettas li- 
ka farkt > och altid betäcka hvarandra, vilar tyde- 
ligen. 1:0 At gnidning, fom blott gnidning, icke vde- 
ör någon Elettricitet. 2:0 At Elettriciteten förft 
upkommer, då båda kropparna frkiljas år; hvilket få- 
ledes ätven gåller och uplyfer all vanlig paral- 
del gnidning, hvarvid ytorna åka på och öfver 
hvarandra.  3:0 Men at gnidning likafullt dertil 
bidrager och likafom tilreder den vid fkiljandet 
upkommande Eleéttriciteten. I öfrigt åro alla 
omftåndigheter lika, med det fom föregår, når 
Svafvel, Lack, Harts, Tenn, Bly m. m. fmål- 
tas och ftelna på glas; når en fvart och hvit 
filkes-ftrumpa ög och dragas öfver hvaran- 
dra; når en pofitiv och negativ Metall-tafla fö- 
ras nåra ihop; når två Glas-fkitvor låddas ihop- 
lagde på en gång och ftöten uttages; når en 
aftöndrad kropp vidröres inom Elettrifka Atmo- 
fpheren, eller Ele&riciteten genom meddelan- 
det fkal upvåckas; o. f. v. I alla deffa, til in- 
råttning och art ganfka olika förtök hånder, a? 
contraira Bletlriciteter tillika upvdckas , at deffe icke 
rönas och vila fig, få ldnge kropparne äro i förening, 
md upkomma vid fkiljandet och följa hvar fin kropp» (") 
amt åftadkomma enahanda Phenomener, hvari- 
bland den dragning, fom alla deffe med contraira Eles 
Ericiteter förfedde kroppar hafva til bvarandra, år 
ganfka mårkvårdig. Nu äro deffe olika metho- 
der, at genom gnidning, fmåltning och medde- 
lande frambringa Eleériciteten , få vida fkiljaks 
tige, at tydeligen inga Mechanifka ef 


Differt. De Ele&r. Contrar. 


( Se min 


. 76 1777. Jan. Febr. Mart. 


digheter dallring eller rårelfer; kunna för de- 


ras  gemenlamma - orfaker antagas. Deffe böra. 
SSA KH j Fa 3 e sö , : såm fn e EN 
ögonfkenligen hårledas af vila, fjelfva den hår- 


vid 1. rörelfe fatta : Electrifka Materiens egen- 
fkaper, och deffa kunna ej tånkas enklare, ån 
åt detta enkla eller af tvd. andra beftdende ämne, år 
inom fig fjelf repellerande och fpånfligt, famt eger oli- 
ka dragning och afinitet. til andra kroppar. Om Ele- 
étrifka Materien »beftår af Eld och Syra; om El- 
den drages ftarkare af glafet, Syran åter af Dy- 


zan 3; om gnidningen gör, at flere delar af den 


ena kroppen komma at röra vid flere delar af 
den andra, och tfåledes kunna derutur famla ihop 
det målt begårliga åmnet; om deffa åmnen låda 


flarkare vid hvar fin kropp > ån de draga och qvar= 
hålla bvarandra: 13 fkulle ock, vid deffe krop-, 


pars haftiga fkiljande hånda, hvad fom nu fin- 
nes verkeligen fke, at deffe förut förenade åm- 
nen flåppa hvarandra och följa med hvar fin 


kropp. . E/den åtföljer glafet, Syrazn åter Dynan, 


Men båda. formera 5 fom Jångre ned vifas 
fkall, Electrifka Atmofpherer omkring fig, af 


olika art. Når kropparne å nyo råkas, draga dm- 


Pena hvarandra, och hålla. kropparne tilbopa ,.- utan at 
-verkeligen flippa dem. ' Emedlertid kunna de. då 
utomkring (tg äfven, få litet verka, fom tv å 
förenade vånliga Magnet- poler, af hvilka den 
ena drager til. fig hvad den andra drifver ifrån 
fig, utan tyckas då flåcka och binda hvarandra; 
men då kropparne: dragas ifrån hvarandra, må- 
fe famma orlak , fom i början fkilde deffa åm- 
nen åt, åtven förblifva den famma, at deff e vid 
Here afdragningar altid följa kropparne åt, famt 
VB fig befindige få längestpben ny orlakig 


AC 
; 


SMR A 
rf 


VOR JE.B b fr I 
j USE i, ) Ar ö Y 
år | ÖRE 


Jan. Feb. Makt, ; 


i Fö 22) AN i RR In or SEE felfua prov nag 

es tydeligen af Eleétrifka artens mårkvårdiga 
Ombyte, då Dynan öfverdrogs med Amalgama, 
"och ej förde Harts ytan pofitiv da blotta inner 
SR den AR Flera CR SAR äro vi 2 


Herr a RGMANS För[ök fc a len: LR meck 


gifvir, at Syran håltt följer den varmare krop- 
pen åt , Elden åter den Källare! (a Mate [le 


Kl Vindex, fom. vid Hljander läges . ater-= 
0 det ämne, fom: den vid förening? en gifvit 
ifrån fig. och uti. denna olika. dragning  troli- 


gen åger dels ola grund. PUNG NN. Sul, 
js Nytt fätt at gnidning” lädda | 
a Glas-taftor, == fe 


FN EN förfök med. ett Ad 


far ek ånnu ytterligare til. nårmare. eftertan- 


om denne upvåckte Fleériciterens olika-förs 
hållande uti deffe olika dragande och leda ande 

I ppar. Glas-taflan blir ej eRa daft. på di np ef Dynan 
rörda få dan Elestyicerad, utan århåller och tillika 
n andra motfläende , en likartig och N 4 nårimafle 
en få flark Eiectricitet. Denne. hårrör icke, få- 
PFRANKLI IN och andra öfverflådigt. bevift, 


de AM at den förra trångt. de, tvårt JASPER gla- 


| 0 fr Så 
öbor REA oc rs a AÅGT) ö 
pr rä & d , ; 5 NN og oo 2 


döv kr tr 


CK. Vet. Ac. Handl. 1763, p. 323. 


då ärmed huru det vill, få tyckes denna ade Heddi 
fa dmnens frarkare dragning til (72 ifva kr EFG än 
til hvarandra, v SEN begripel 2, ån enia kal- ; 


SR 
= 


å i Å ON 


fet; och genom $fvergång ele&ricerat den ans 


dra fidan, utan beror på blotta fördelningen af 


det uti glafet befinteliga naturliga förrådet, fom 

af följande fått at ladda en Glas-tafla, nårmare 
kan intagas. 

s. Förföket. ; 

23. Glas-taflan förfes på ena fidan med en 

lås eller faft vanlig belåggning, och på den an- 

dra fidan gnides med förenåmnda på fit glas« 

fkaft fittande dyna, fom til den åndan göres ju 


förre ju båttre, Fig. 4... 93 fmart- nu dynan, 


fom i $. 20 fagt år, drages lodrått från taflan, 
blir dets franvånda -fida och belåggning elcétrifk 
och gifver en gnifta.  Deffe gniftor uphöra 
fnart, om dynan ej vidröres, men förtages def: ne- 
gativa Eleftricitet emellan hvar gnidning ; uifver ock 
den andra fidan af taflan, vid hvar afdragning, en 
ny gra. Om nu beliggningen göres under hvar 


gnidning afledande , men lemnas fri innan dynan ryca 


kes ifrån glafers och då d nyo vidröres; ärhåller 
-Glas-taflan en märkelig tå kallad laddning, hvil- 
ken då fråmre fidan jemvål förfes med beldggning 3 
gifver en gantika betydelig flöt; fom genom 
vanlig, aldrig få ftark , gnidning med en afte- 
dande dyna, ej kan erhållas. 28 ee 


24. At förftå detta ladnings-fått , påminner 


man fig, at ge vid afdragningen lemnar El- 
den qvar på Glas-ytan och medförer något af 
defs Sjra $. 21. "Den qvarbletne Elden verkar 
nu tftraxt fördelning , få vål uti fråmre luften, 
fom fjelfva Glas-taflan , drager defs Syra åt fig, 
och urdrifver defs Eld til andra fidan, fom däår- 

flådes genom en gnifta afledes, hvarvid tillika 


SR 


> 


Led 
£0 LG 
OA ARR 

IN EIN do 
På 


Ei VENSK 


RO RE OR a 
1777. Jan. Febr. Mart. = 79 


någon Syra tråder i fålle, och binder den fråm- 
re Elden, at den likafom förtvinner och nårmas . 


re drages in uti fjelfva glafet. Emedlertid har 


nan fått äterhemta fin eld utur andra krop- 
par, hvilken vid förnyad gnidning til glafet af- 


lemnas. Vid afföndrandet, utdrifver denne tom 
förut, mera Eld utur belåggnings - fidan, och 


til den famma indrager mera Syra, fom jemvål 
binder och qvarhåller den fråmre fidans Eld. 
På det ar bi nu glafet på en fida fyldt med 
Eld, och på den andra med Syra, fom genom 
inbördes dragning qvarhålla hvarandra och utgå- 
ra ljelfva laddnings-tilftåndet, fom åger beftånd, 
få långe. deras jemnvigt ej håfves derigenom, at 


 bågge ytorna tillika vidröras med afledande krop- 


par, och de famlade åmnen, genom Ööfvervå- 


"gande dragring i contrair direé&tion, flåppa hvar- 


andra, och, då det år famma kropp hvaraf de 


vidröras och dragas,låttare inom och förmedelft 


den famma, rufa til inbördes förening och gif- 
va den bekanta flöten = Sålom nu taflan icke 


laddas, om ej defs andra fida år afledande; den 
fråmre fidan åter icke erhåller någon friad öf- 


vergången Eld, om Dynan ej flåpper den fam- 
ma; men de famlade åmnen ej binda och qvar- 
hålla hvarandra, utan fådfe åter gå fina fårde, 


n båda fidor åro tillika afledande; finner man 
rt orfaken, at ftarkatte gnidning med en ftån- 
gt ledande elter ftåndigt afföndrad dyna, ej för- 
när göra den verkan, fom den afföndrade ryck- 


vis åftadkommer, når hon sr mage utur 


topparna får famla och til Glas-taflan aflem- 


"men icke fom den aftedande åter med fig 


> JR 
bortföra, den afemnade Elden. 
6. Före 


> 


80 dd Jan? Febr. 
6. Förf(öket két.. 


25. Om föregicnde. (ER förd 
med PN agde nade GANG 
hvilka med inra Gdorna a och bh Na tått. IR 
men den yttra A gnides med dynan, B äter före 
fes med en belåggning,, fom under Operationen 
göres afledande 3 kunna efter fullbordad laddning, 
följande måri kvårdiga ombyten dårvid i "äktta- 
gas 1. Gifvataflorna föregade och hvar för fig > den 
Eleftyifta fhörten; äro fäledes båda liddade.. 2. Ovid- 
rörde, hänga delja taflor ifrån början farkt UR. 
och draga vä vandra mv ed fidor nd dä gm Vän hs BRL 
jas de då ifrin hvarandra , är den fråmre Aa på. 
båda fidor. POfitiv, den andra Bb åter på båda fidor 
Negati £0. 4. Ophas Taflorna och åter fommanfog as 
ved famma fö fidor a» 03 flere gånger a rad, eller ock: 
"hvar för fig vidröras på deras yttra fidor A och 
RE åa de” båda det mi ifta af deras förra Ele&rici- 
tet. $. H ÄRR och då Jammanfogade ej mera ihop och 
draga hverandra e& forn förut... 6. Kidbokas da dter 
| Sd ller a på deras yttra fidor , dd de ligga ihop, med 
-baånderna,. eller flöten förmedelll | beliog LLMIngar uttages j 
FR de firax d nya fierki ihop» och Åraga hvarandr de 

» Skiljas tatlorna di a nyo: ifrån hvarandra, vi= 
Ev JE en dark fprakande Floftnicieena, [fom dk 
nu är omvänd emot förut ; den gaidna fråmre taflan 
Aa dr nu på båda lidor Negat iv. den andra Bb åter 
på båda fidor pofit Lätldn +». BO Jösndas taflorna firax 
ifrån början efter: daddningen, bida. om, och läggas - 
ihop med de Mörati utvände fidorna 4 ack B, och Höra 
ten Ugn rd de nu utvinde fidorna, a och år 
håna de afvenledes. efter flöten ihop men taflan. 4 
finnes nu fåfom vid Hå 88 för fröten pofitiv, Bb drer 
Hegaliv på båda fidor. 


Ed. 


ST SRA ” " RO ; bh É Por | K VN 
FACT LPT h yn 


> 1777: Jan. Febr. Mart. = 8r 


je 26. Detta vackra Experiment, hvarmed Herr 
BeccaRIaA i fynnerhet tftyrker defs Eleétricitas 
Vindex > och vål förtjente en utförligare granfk- 
ning, ån rummet tillåter , anföres hår, fåfom tjen= 
ligatte anledning at deraf göra fig en föreftåll« 
ing om inra tilftåndet af et laddnings- glas, 
hvilket hår föreftålles fåfom deladt midt på, och 
utvilar, at laddningen icke blott fadnar på ytan , 
utan trånger fig djupt iny och verkar tvärt igenom . 
laddnings-taflorna. Man kan företftälla fig en dy=. 
lik taHat, täfom delad uti flera tunna, på hvar- 
andra liggande fkifvor ab cd (Fig. 6.) fom lad- 
das den ena af den andra, och alla befinna fig 
uti det tilftånd, at deras år framfidan BD vån- 
da ytor åro med E/d, de morftående frånvånde 
ytorna AC åter med Syra laftade, hvilka åmnen 
uti hvar tafla för fig flå uti nårmafte jemnvigt, 
om de vore fkillde, men i fammanhang verka 
alla på hvarandra, och derigenom förorfaka, at 
fumman af Elden åt den ena, och fumman af 
Syrorna åt den andra fidan blifver rådande, och 
fåledes uti hela: fammanfåttningen Elden åt den 
ena, och Syra» ät den andra blifver rådande; 
verkeliga myckenheten af de åmnen, fom åro . 
uti olika belågne ftrata rådande, kan föreftållas 
med de inom vinklarne ABC och BCD på def- 
fa ftrata affkurne delar. Då vinkeln ABC kan 
beteckna Sjrans, och vinkeln BCD Eldens til- 
och aftagande myckenhet uti hela taflan, ifrån 
en yta til den andra. Derat kunna nu ock för- 
åndringarne uti föregående förfök hårledas. 


27. Efter bekanta och nyfs antörde grunder, 
e Oo N ji hå . H . 

äro bada täflorna Aa och Bb uti” laddnings-til- 
nt EF stånd, 


x 


ä | : k FA ! po - > 
783 727. slant bebr. 
ag MH REL DR ; vh 


ftånd,. hvarvid ytorna A och b nu åro fylde 
"med E/d, B och a åter med syra. " Men de ega 
ej lika myckenhet af deffa ämnen. De inre a 
och b hafva hvar för fig mindre åmne, ån deras 
motfvarande yttre A och B. Detta de yttre 
fidornas öfverfkott förorfakar den förfta tam- 
manhångningen. N. 2. Samma öfverfkott blif- 
ver, fom vanligt, på båda fidor rådande, när 
taflorna fkiljas åt, och genom fördelning blifva - 
likartade med yttre fidorna, ifrån hvilka ock, 
men ej ifrån de inre, detta öfverfkott kan afles 
das, N. 3. 4. Om nu detta öfverfkott ifrån de. 
yttra fidorna A, B, afledes, eller genom oftare - 
öpnande af taflorna efter hand förfvinner, fåtter 
den qvarblefne egenteliga laddningen fig uti full- 
komlig jemnvigt, och (fåfom vid alla enkla taf- 
lor, där de ftlridiga åmnen inom fig binda hvar- 
andra, utan at någotdera. år rådande) år utom 
fig oelettrifk och overkfam; hvarföre ej heller 
taflorna då hånga ihop. N. 4. 5. Men uttages 
fröten, och derigenom de yttre fidorna få vil 
fom de inre förlora det måtta at fit förråd , hån- 
ga de ater ihop, N..6. törmedelft. en uti de in- 
re ytorna a och b qvarblifvande rett af deras 
hvarandra bindande och qvarhållande ftridiga 
ämnen, fom ej flåppt taflorna 3; och då deffe med 
våld fkiljas åt, behålla fin förra art, och blifva 
nu genom ny fördelning på båda fidor rådande. 
N. 7. Detta inträffar likafå med de på yttra 
fidorna rådande ämnen, når deffe våndas in, N. 8. 
och ftöten förtager det måfta utur de  utvånda 
a och b: A och B behålla då fin förra art, fom 
låder vid glafet ; fammanhåller taflorna, och åter 


, 


"vilar fig, då de fkiljas år. .. AK LV 
hf AN i 28. Af 


ij 8. Af det anförda kan nu ock, i tillåmps 
nine bi Electrophoren, Nutas, at 1:0 Harts-taflan, 
genom. den förfla gnidningen» hålft om den med en 
åfföndrad dy; na på förenimda fårt anfiilles > redan er: 
båller en petkelig laddrivg 3 och fåledes på ena fi-' 
dan fylles med E/d, på den andra med Syra 
Ro At alla uti def Mlördrdå Sköld och Form, 
fålom def: belägg ning är , föregående ombyten och ete> 
tirifka Phenomener böra på "denna grund anfes och 
förklaras. Hvarvid jag nu uti det följande vill 
- i akt taga den ordning, at t:0 Skölden, 2:0 den 
med Harts-taflan flåndigt förenade Formen, (års 
fkilt underlökas, och 3:0 Eletirifka kraftens full 
komliga uphåfvande och. Korean tages i Öfver= 
pp, ÖR Fd 


NG 


i ne Det öfriga befpares til nåfa byartal 3 
mr ENT SRS FANN NN 


Vv Henke SE, 


Im AE årpulsådre - Stammens vådeliga 
pung >» fom fordrade def ÅR Ed 
och utan nedre delens förfång, 


en ” ckeligen oflopp.. 
ER af KT 


fälla utvårtes åkommor på LAR kropps 
At hafva. de ftörre Puls-ådre-ftammars fkador, 
a med (kål, varit anfedde fålom högft åfven- 
Mal I Bar. | > ty 


84 1777. Jan. Febr. Mart. 


tyrlige. Blodets haftiga uttömning , då lycke- 


hga omftåndigheter eller Låkare-hjelp ej fnart 
mellankomma, göra, inom få minuter, flut på 


lifvet. Vi få dock undertiden , til vår förun- 
dran, fe, buru en förfårlig åkomma tråffar en 
fådan ftor Pulsädre-ftam , öpnar den, få at blo- 
den väldfamligen utftrömmar , hotar i förfta börs 


jan, med lifvets eller åtminftone delens föriuft 3; 


hikvål, fnart fagt af fig fjelf eller med ringa 
tilhjelp , åndras få vida, at tid och rådrum lem= 
nas ät koniften, at komma den fjuka til und-- 


fåttning. | 

CEn liten åpning genom Pulsådre-hinnorna , 
eller deffas olika och icke motfvarande öpnin- 
gar, lemna blodet tilfälle at lefra fig i öpnin- 


gen, och tilverka likfom en plugg, (thrombus) 


ochvilken, för någon tid, hindrar blodets utfrufan- 
de, inom en kort flund; men fom Pulsådrens 
» immervararde rörelfer hår vågra en god låkning, 
2 vanlig och naturlig ordning; hvarken genom 


fnar agglutinaticn eller incarnation framdeles > 


få chånder ock altid, at bemålte blod - pluggs 
tåppning icke törflår eller eger beftånd: förita 
öpningen rifves och vidgas kring pluggen, in- 
til dets blodet ä nyo får frihet, at utfipra och 


tedan framflrömma, med lika fara , fom i för-. 


fta början; detta -hånder flera retor, inom långre 
tid: blodflödet afftannar altid, på famma fått, 
hålft under krafternas anfenliga förminfkning ; 
men. framtrånger äter, når de bunnit famla fig. 
Imedlertid, och det fom farligaft är, vidgar fig 
Pulsådre- ftammen ” kring defs öpning, til en 


mångdubbel vidd oth rymd, och förlorar dy-' 
medeltt defs fpåntsliga förmåga vil" vidare fam= 


mandragning och låkning. I den- 


KEN REN OIISE 


1777. Jan. Febr. Mart. = 85 


oc I denna flållning, år fkadan et verkeligt 
— Anevrisma fpurium (öppet Pulsådre- bråck ,) 
fom utan Pulsidrens afknytning icke flår at 
hbjelpas Dermed år dock lifvet icke mer ån 
råddadt för det förfta; ofåkert , huru delen, 
fom af denna fkedde hufvud-ftammen fått defs 
nåring, federmera (kal blitva vid lif och nar 
turlig ftyrka bibehållen. 
Pulsådre-ftammens öpning, på ftållen , dår 
månfkelig hjelp ej åtkomma kan, blifver vål 
altid dådelig: Axel-pulsådrens nedra ånda, (") 
Arm- pulsådrens öfra, Ljumfke-och Lir-puls- 
ådre- ftammen, nåra til ligamentum aponevroti- 
cum FALLoPi, kunna med fkål råknas til def- 
fa. Engelfka Mölnaren SAMvuUEL WoupDps nog 
bekanta håndelfe, (5) från hvilken hela armen 
med fkuller-bladet ;. blef bortrifven, genom en 
olyckeligt vis vidfaftnad qvarn-vinge, år fa en- 
fam och få vådelig, at deraf inga fåkra fölgder 
kunna dragas: Fibrernes krofsning och flitning 
— år vål det enda fkål, til förblödningens uteblif- 
vande, fom flikt vidunder tilfkritvas kan. 


Följande mårkvårdiga håndelfe, på Lårpuls- 
ådre-ftammens öpning, iom jag nyligen i Kgl. 
Lazarettet haft at fköra; och nu til Kgl. Ve- 
tenfkaps Academien får åran at upgifva, med 
- omitåndelig befkrifning om hela förloppet , ökar 
nn oo SOMMER 

-(") En och annan har vål föreflagit ligaturer kring 
nyckel-benet i denna håndelfe ; men det lårer hittils 


> icke vara förfökt; ; 


JM ("") CHESELDEN , Ånat. of human body, Edit. 2. 
"oc P. 321. c. Fig. Tab. XXXV IL. 


QQ 


p AE KT 


det ringa antal dylika obfervationer; fom” ja 
vid detta tilfälle, fjelt och medImina Vånnet 
forgfälliga STLERIELALIEN hos Obfervatores Sen 
funnit: Värd 

Förfta beråttellen år uplelr och f mig benåget 
meddelt, af Med. Do&, och Regements - OR. 
rutgen vid Rongt Lif- : Gardet , Herr DAN 

/ EHSER. 


RR Soldaten Petter Örn, 4 28 års ål- 


«der, fom hela förledna äret varit fjuklig af in: 


> lager 30 Febrar och fkörbjugg ; flack fig, 
RUM. Jan. vid middags- HÖG åa inre fr 
dan af vånftra låret, med en knif; föm halka=- 
de från et flycke trå, det han drfirlalle N5gda 
til et klapp-trå. En antenlig blödning hade 
genaft fölgt, hvaraf han nåra bortfvimat , hvil- 


eket likvål; vid min ankomft; en i Näkpb half 


tima efter fkadandet, var uphördr, och Patiens 
ten aldeles för fig kommen: Sedan de pålag- 
«de linne-klutar borttragits , vifte Gg. bleffuren', 
«7 tum vid pa från Tigamentum FALLOFPIT, 


«transverfel imellan mufklarne fartorius och ads . 


..duftor. longus, - Sköret, hvarmed den i: haft 
af de nårvarande upfyldts, uttogs, och förs 


bandet. fkedde med torrt charpie, oradusrade 


«Compreffer och en circulaire binda. 


At fkadans. ftålle och en få betydelig blåd- 
«ting, var alt fkål at frukta, det åtminftore 
«någon af de flårre blod-kårilens fido- - grenar, 
«om ej de fjelfvexi fina flammarydå lik vål btöds 


«ningen ej tycktes få (närt kunna - uphöra , 


vore träffade; hvarföre Sjukvaktaren och tvån- 
«he Camerater undervilkes; at med handen ”jöf- 
. | desde RSK DS VR RV ver 


/ 

ww 
K 
ih 


| "och med hvarannan Fark tröttnade. 


"ver förbandet lagd, underhjelpa compreffionen 

Eftermiddagen återkommen, fann jag den få- 
i «rade tämmeligen munter: tunna gryn-foppor 
och slätt föda fick endaft nyttjas: förbandet 
..blet til tredje dygnet liggande, då det ytter- 
ofta aftogs: ingen plåga öfverklagades: ingen 
feber märktes. " På f:te dygnet började fåret 
Något flyta och gifva var: en fugillation i hu- 
den, fom- gulnat, vifte fig kring fåret: com- 
«prefferne fuktades med aqva faturnina, och fu- 
.Zillarionen förgick fnarty RT 


c | 
ängen fvullnad, och hela extremiteten på intet 
.Jått, utom fåret, mårkts lidande; beråttades 
«Mig, d. 25 om morgonen, at fåret om nätten 
åter blödt, men fnart uphört, famt af den 
KÖR ade Filekarerniyid Gompagnibey förbunt 
dits på famma tått fom förr. Förbandet blef 
Jdiggande på 3:dje dygnet: den tjuke kunde 
«vånda fig i fången och klagade öfverintet an- 


= Sedån nu til det 12 dygnet, inga tilfällen, 


> Natten, "mot d. 2 Febr, hade åter någon 
blödning fkedt, fom ftillats dermed, at någon 


4£c 
Å 
c 


tion at fynas och kånnas , fom utvifte et anev- 
o«risma, hvilket utan fårets dilatation och li- 
«gaturen ej ftod ar hjelpa. . En operation, fom 
RE 2 OR 


tå 
Rå 


Så 
ÖR 
j 


AT 


88 4777. Jan, Feb 


i V 


«1 det lilla fjukhufet , utan mera tilgång til det, 
«fom nådigt var, ej borde företagas: hvarföre 
«Compagnie» Chefen tilftyrktes, at för denna 
..olyckehlga föka Kongl. Lazarettet. Såret 
«blödde åter, d. 6 Febr. middags-tiden, anfenli- 
«gen, fom med anlagd tournigvett och tryck- 
ning med handen ftillades, til defs denne fju- 
«ke, d. 8 Febr. på Kongl. Lazarettet, ftrax 
«efter middagen, blef intagen. rd 


«Den fjuke var ganfka magtlös. och blek ian- 
Siktet, hade låg och kring puls vid hand-lof- 
ven, men biåftigt bultande i öfra delen af Lär» 
puls-ådren, ifrån ligam. F> fhtil förbandet: den 

förbundna fkadan var en ftark tvår-hand derifrån. 


Sedan alla förnådenheter, fåfom ligaturer, 
" blod-fvamp, (") fjö-(vamp med och utan vax, 
charpie, compreffer , bindor m. m. voro tilreds, 
uptogs förbandet, d. 8 Febr. kl. 4 eft. midd. 
Närvarande Kel. Lazarettets ord. Medicus Herr 
Afleffor OpHELIvs, Kongl. Lif- Medic. Herr 
MarrTtinau, Herr Doét. ScHULTZzE, min Med- 
hjelpare, Herr Stads-Chirurgus STYTZzER och 
. månge kunnige Låkare. Förbandet beftod af 
många circulaire och doloire flag af tvånne 
lårfts«bindor , öfver många och tilråckeliga com- 
frog hvilka likvål jemte bindorna voro af 
blodet genomftöpta och nu tilfkorpnade, fom 
tvånne: dagar förut eller d; 6:te frambruftit. 
Förut anlades tourniqvetten kring bågge lånder- 
ne; en mångdubbel lårfts - longvette, tjenligt 
band, pelotten på eller litet nedanföre gm. 


po FI. Sv. 1082, godt fnöfke utbultadt. 


; (") Ekfvar 


' HARG RN OR SR ANA NUR LM DE SKANE PR ) SM ' s 
RNA VA a 4 - , LÄ MA s 
CNG n å [La r I 
> EE | EN | SÅ ” om ov. FÄR f ” , a nt 
-— 1727. Jan. Febr. Mart 
uf fo adll. ECDL, alb. OÖ( 
FEEL l 


Fall: hornfkifvan och vridaren, utgjorde defs 

«delar. Annan tourniqvet var i haft ej at tile 

gå, och ingen annan låmpeligare, för ftållets 

» ”trångtel.  Defs tillmörning kunde ej fke på 
motfidan eller baktil, emedan den fjuke borde 

ligga vidöppen, under få granlaga arbete, fom 
nu föreftod. ; 4 


> Såret blottades helt och hållet, utan at nås 
gon"blod vifte fig. En god tvår-hand nedan 
om ligament. Fall. inpå låret, tyntes Lårpuls- 
ädre-ftammen , af en tvår- tums långd, med defs 
öÖfra Öpning, af vid pafs två liniers bredd. Den- 
na var med en litén blod-lefver tåppt. Synliga 
delen af Puls-ädren, få väl fom defs öfra och 
nedra portion, ånnu af integum. Com. och Fa- 
fcia L. betåekte, voro i lammanhang utdånta 
och uphögda i en oval fkapnad, tydeligen och 
farkt pulferande. Skadan var tåledes et verke-- 
ligt anevrisma fpurium arterie femoralis finis 
"fre; pulsådre-hinnorna, af blodets rötande un- 
der flera Upbrott, på 27 dagars tid, anfenligen 
 anfråtte och fårdige at plötsligen fönderbrifta. 


Sedan vi af anförde fkål, funno, at com- 
"preflions- utvågen: hår icke vidare egde rum, 
och at hela delens råddande borde twils vidare 
 förfökass; återftod endaft det fifta medlets vid- 
» tagande, med Pulsådrens afbindning. Förft öp- 
nades yttre betåckningarne med Fafc. Lata, til 


&w 


tre tvår- tums bredd, ofvan och nedan om (1å- 


fet, få at hela fårets långd var nu öfver I:dels 
"Svenfk aln. Når kanterna voro fkilda från ar- 
terel 


ren, under och på fidorna, KDE den i öp- 
pen dag, uplyft öfver: Mulc. fartorius, öfver 
Vd ES måte 


måttan utdånt, til vid pafs'8 Niniers diameter, 
lik en medelmåttig korf, af en god tvår- hands: 
långd, i ftåndig och famtidig rörelfe med puls- 
flagen; vid et båttre rådrum och finnes lugn, 
ån dentia gången, var detta et artigt åfkadande 
och ämne til flera betraktelfer , öfver Pulsådror- 
nas fkiljaktiga rörelfer från hjertats.  Utdånin- 
gen var cylindrifk: och. icke fåcklik , (Saccata.) 
Utur defståpte öpning, fiprade brede vid plug- 
gen, litet. håll-röd. och arterieus blod, til en el- 
ler annan droppa; ehuru litet blod detta var, 
fyntes likvål deruti en motfvarande rörelfe, en- 
tidig med arterens. En fvår och ftrång lukt af 
dét rutna blodet, fom fans i felt-hinnan, rundt 
omkring arteren på detta flålle, ville ofta-qvåf- 
va andan och hindra mig i.arbetet. Når deffa 
woro .undanrögda, fans truncus ven& femoralis 
helt tom, fom et platt band, til höger och in- 
om) arteren,. få at anledning, var at tro, det 
biågge deffa ftora: blodrör, antingen trån början 
varit tillika fkadde, eller at vena femor. fedan, af 
den allmånna fkarpa rötan blifvit anfrått, öpnad 
och uttömd. | nja TR 


MESK ; FI NER SNR Re: Re ve é 
» Når öfra åndan var nog ledig för ligaturens 
anlåggning, tråddes en fådan, ottatrådig och 
NR med eh krokug nål, under arteren, öt- 
verft up : en tum båttte ned, undertråddes en 
dylik och på famma fått : den 'öfverfta tilknöts; 
då jag åfven' för” ftörre fåkerhet, ville 'anlåg ” | 
'dén trédje, vid nedra åndan af Pulsådre-bråcket, 


juft vid defs infånkning, mellan Mufc. addu&to- 
res femoris , upbraft Pulsådre-bråcket, icke dår 
lilla öpningen tyntes, utan baktil,: i djupet af 


ör Al 
[63 3 


jär 


: 9 
fåret," med en förfårande blodflåd :' andra referve- 
ligaturén tilknöts, "utan at blodet ftadnadé? 
FAN ville” icke heller pt verkan?" | N 
Vad Jag föreftålte mig frraxt; at antNed knife 

idden från början, eller rötan federmera , gjordt 
en annan och fned. Spring högre up, ån öfver: 
fla ligaturen nådde$s ty eljeft hade denna viffert 
ligen hindrat blodets vidare "utbrott: inom'en 
minut; voro! ätminftone fyra libre blod utöfté. 
1 dennå Kilkeliga flållning , sårnade jag ftrax 
med nål och ligatur infatta. Ofra delen af Puls: 
adren med Mac. och alt, til dels vi hunnit för- 
råtta "lårets aftagande 3 men "för ft” ville” jag” fe, 
om med tårets "graduella fyllande med blod-ock 
vax-fvampar, någöt ftode at utråtta. Mine Med? 
hjelpare "tryckte arteren "med tummarne "under 
ligamentet ,- få mycket de kände: "I ' djupet åf 
färerj ;itpaukades mjuk fjö-tvamp,; bit-tals, tått 
på hvart annat; dels i tanka, at uttrycka: dé 
ftora blod-lefrar, fom i haft famlade fig under 
RA dels 'ocks; at emotfltå det Indran. 4 


Vi fågo med nöje och förundran 3 "a 
äd ingen. vatftannädef Efter någon frunds drögs 
måly betåcktes' inftoppade fvamparne »med / lin! 
ne-fkaf, compreffer, och hela fåret: med vanligt 
cir iréultirt förband : nårmaft compreffen ,. lades” vn 
er låret paflad förtent jern-blecks-plåt, 
ens inre och holkade fida, var en half- rit 
ex och vidlödd kula eller uphöjning. Den 
va fifta paffades efter flållet, fom gat fifta blod- 
flöden... Kanterna af-plåten gingo ock öfver lå- 
nn för at fömaltas -.circulaira:  bindans 
tryckning , på: fidorna och. ,yttrer delen ar Lå 
ar 


| | 2 FE 


. - Lårpuls-ådreg, fom ' för operationen, håftigt 
ulferade mellan ligamentet och fkadan , blef 
rån denna ftunden okånbar.  Orfaken var vil, 
dels arterens afftångfel och uphåfna rörelfer, dels 
blod-columnens Förminiön 0 då den, i ftålle för 
fri framfart genom et få ftort rör, iom Lår- 
puls-ådren år, fkulle dela fig, åt trenne dels vi- - 
da mindre fidogrenar. Härvid var vål hemor- 
rhagien ftillad denna gången, Nya tilredningar 
gjordes dock ftrax, i fall af nya oöförmodade 
utbrott. ”Tourniqvetten bibehölls in til 9:de 
dygnet. RA ; 


Sedan denna ögonfkenliga lifs-fara var öf- 

verftånden, återftod en annan, icke mindre. Ef- 
ter hufvud-flammens afknytning, kunde man 
icke vara fåker för hela delens bort-tvining, i 
brift af tilråckligt blod och föda, genom de 
. mindre fido-röåren. (") -Vibeflöto, at ingen ting 
förhafta, utan upfkjuta til och med tankan om 
amputation, tils fvårare tecken fkulle göra den 
coumgångelig. Den fjuke, fom förut var myc- 
ket matt, blef efter : denna blod-fpillan, ånnu 
fvagare. Benet och foten hade, under framfar- 
ne tiden , .mycket fvullnat, och voro få ånnu. 
Följande natten och dygnet, hade han fnycken 
fveda i .fåret och en obegripelig fvår vårk i ' 
"= ftorstå-leden. Denna var tillika ganfka fpånd och 
röd, fom i en verkelig podager.  Under-Fålt- 
fkåren HjortBErRG, fom hade nattvakten, 
hold Bjor- 


> (") BrAnceHr nåmner om en afbunden art. poplitis, 
på hvilken fölgt kallbrand och döden: Giornale de 
Medicina , Tom, XI. | j 


FR RER RE AE Va vn) ONS 0 Abe NTA. 


279. Jan. Febr. Mart. = 93 


gjorde deröfver omflag, af eat vulneraire och 
”åtticka, hvilket något lindrade. Den 10 nd 
ingen föråndring. Förbandet var torrt och ble 
orördt. Den 11, föga eller ingen fömn: myc- 
ken vårk i toten. Den 12, grufvelig vårk i fos 
ten, hålft 'ftor-tån och öfra ledgången med för- 
ofla Os metatarfi. Sådant blef tilftåndet, mer 
och mindre fvårt, intil d. 27. Såret hade imed- 
lertid börjat fuppurera, få at fitta fvampbiten, 
på 18 dygnet efter inlåggningen, uttogs. 


Delen behöll ftåndigt dets naturliga varme, 
fårg och kånfla; utom någon domning på. inre 
fidan af låret och benet. Annat kunde icke hel- 
ler våntas, få vida arteren, utom nerven, alle- 

na knuten var. Delens förtvinnande (atrophia) 
var faft mer at befara. 


«Under denna brydfamma tiden, anmodade 
jag vår lårde Anatomicus, Herr Profeflor MAR- 
TIN ; at befe denna fjuka och låmna mig fina 
tankar och rad vid dets tilftänd. Af vanlig lär- 
"doms-nit, låt Herr Profefforen på Anatomie-fa- 
Jen infpruta Lårpuls-ådren, för at tydeligen 
 derat fe, de från arterens öfra ånda utgående 
anfenliga fido-råör, profunda med defs grenar, cir« 
 cumfexa externa & interna famt perforans fu- 
er genom hvilkas vidgande, den fårades lår 
och ben borde vånta fin måtta blod och förnåm- 
fa underhåll i framtiden, i fall den tjuke fkul- 
le blifva vid lif bibebållen. Deffa blodrör gin- 
£ från flammen , "23 tvår- tum under ligam. 
Fall. och voro fåledes ofkadde, emedan afknyt- 
Bingen var gjord, + och Z;dels tum från nåmn- : 


24 vn. 


de Ligament. Hårjemte béfinnades , at jemvål 


nigra mindte grenar af arteria poplitea upfliga 
öfver nedra-åndan af lår- benet eller de(s condy- 


li, til mötes med: de nedfligande ramificationer | 
af nyfsnåmnde fido-rör från lärpuls-ådren, () 


hvilka i nödfall och til den lidande naturens 
undlåttning , otroligen kunna vidgas, föra ftör- 
re myckenhet blod, genom ovanliga rör, til ne- 
dre; .delen af hufvud ftrammen;. och dymedeltt, 
med föga affaknad, re. delens lif, flyr 
ka och bruk. Vid Armpuls-ådre- lammen I 
dor: tilgår det på famma fått: nedra delen af 
denna Pulsådre-ftam, defs bifurcation, alla -ves 
nx och nerver med aponevrofis bicipitalis i 
armvecket , föllo 4 Se vid et anevrisma 
fpurium , och gingo förlorade; Arterie collate- 


deg 


rales gjorde vål flraxt tjenft 3 men pu Hen, vid 


hand lofven, kändes förit' redigt vid 11 månas 
ders omgång. Nu: kånnes han vål; > arterer käne 
nas. ock nu, vid ”condyli- bumeri, på ovans 
liga ftållen ; men ingen t-armvecket. Herr Pro- 
feffor BERGIUS KSRONt denna händelte; utom 
flera. (Br få a 


Med: Herr Do&. SCHULTZES oförtrutna bes 


möådande, tökte vi hos. många Auttores practi- 


ci och obfervatores, efter båndelfer , fom kun« ; 
de likna denna. - Vi funno, ehuru få, dock nås 


gra, fom i det nårmatte med denna öfverenss 
j RA DR  flåm: 


da Winscow, Expof. Anat. du Corps Hutnain. Tom. 
'TII. pag. 96. 263. 
(9 :Se mina - Chirurgifka Håndelfer, di fta uplagan, 


pag. 467. 


« flåmdes och ökade icke litet. vårt hopp, om 
god utgång: 'båttre ned fkola de antörasse. oc 


Ifrån d. 12 Febr. hade en röd flåck ftåndigt 
vilat fig öfver flor-tåleden , lik en aftagande blä- 
nad i fett-hinnan, ganfka öm vid påtagandet. Svul- 
naden i hela foten var ganfka fpånd och ville 

: icke minfkas för vanliga medel. - Eftef åtta da- 
-gars förlopp, märktes tydelig bulning: denna 
öpnades med caufticum fort. Lond. Bägge led- 
- gångarne och phalangerne voro. mycket ca- 
rierade. os erat og 49 


+ 


> Den 2 Marti, vifte fig en fvart flåck i 
Mförtå. åndanyr Förfta leden fvartnade. inom et 
dygn; råda ftrålar gingo derifrån ånda up åt 
for-vriften. Den fjuke fick två gvintin China 
— dageligen. och bårtre föda ån vanligt.  Gan- 

gren flråkte fig up, til hålften af andra: phas 
 Jangen: början deraf i tå-ändan, hade redan vifls- 
nat och fammantorkat. Såret öfver tå- leden 
gaf elak ; både grön och fvart fanies... Ledernes 
— rörelfer gåfvo en, utan tåns aflösning, oöfver- 
 vinnerlig caries tilkånna: nu förft fick jag, på 
— efterfrågan, veta af den fjuke, at han, för 20 
år tilbakas, 2:n& gånger, med yxa, fkadat den- 
ma tå-led, fom dock lyckeligen tillåkts. - Håraf 
— förftods, at denna gamla fkadas fom i defs bår- 
jan åfven angått benen, å nyo blifvit upretad, 
"utan: egenteligt fammanhang med Lårpuls-ådre- 


fkadan. ; 


Fu dör RE | ; 
ococDen 21 Martii, löftes bågge deffa carieufa 
— phalanger, utur led-gången med I:m os metatarfi, 
' Vikt k ; ; NE Svull- 


= FREE 
TSG 


96 1777. Jan. Febr, Mart; 
Svullnaden i foten förfvan, och ifrån den tiden, 
blef den tjukas fvåra beligenhet dageligen för- 
båttrad. RN 
Utom de fördelande och lindrande medel, 
fom kring tåen nyttjades, fåfom eau vulneraire 
och acetum aromaticum , famt fluteligen empl. 
diaporupholigos camphoratum, brukades inter 
annat medel, til den naturliga varmens och cir= 
culationens bibehållande, ån tjockt rödt Fris. Et. 
dubbelt omfvep deraf, betåckte bela extremite- 
ten, långt up öfver knäet. Dels varme och 
retelfe tyckes ötvertråffa varma omflag, fom 
fnart kallna, och fpiritueula eller våta, fom 
ofreda huden, til mera fkada ån gagn. = LR 


Lårpuls - ådrens öpningar och fkador:hafva, 
icke utan goda fkål, blifvit anfedde, af alla ti- 
ders Låkare, fom högft åfventyrliga och ofta 
dödeliga. Under hela defs långd, ifrån ligam. 
Fall. intil defs fördelning i knå-vecket, åro 
defs öfra åndas åkommor farligalt, Tom jag re= 
dan i början nåmnt, 1 anfeende til fvårare 7åt=" 
komift med arterens tryckning och blodets af= 
hållande under arbetet; men bättre ned, innan 
arteren kommer för djupt, under köttaktiga de- 
larne Mufe. fartorius och adduftores , låttare ar 
hjelpa. Om Puls-ädren blefve i naturligt til 
fländ, utom öpningen, fom förft gjord var och 
1 fig fjelf farlig nog, för at haftigt upoffra den 
fkadades lif, 12 vore defs hjelp ej få brydfam 
och olåker; men blodets pådrift, under arterens 
omväxlande rörelfer, 1 vidgning och famman- 
dragning, får innan kort ötverhanden, och vid- 


Bar 


j 


TA 


gar arteriens cylinder, längt öfver naturen, ja 
ända intil briflning,. ' TT s 

Rötan, fom åtföljer utadrad blod, gör detta 
förfvagade ftycket af arteren ånnu fkörare, och 
fårdigt at brifta på andra fiållen, ån dår förfta 
pundturen gjord var. Så hånde det bår; fådant 
ar håndt mig tilförene och lårer altid hånda, 
når fkadan år öfver en vifs tid, en månad eller 


längre, föråldrad. Denna fkörhet, gör come 


preffions-fåttet til låkning olåmpeligt och farligt. 
Etter erfarenheten, talar jag nu annorlunda, 
ån af förut fattade theoretilka begrep, håltt på 


andras ord. I denna del, fom til åfventyrs fle= 


ra, har jag trodt (") på andras ord, och andre (5) 


på mina. Til ftor taknad för Låkare-konften i 
dets målt omtrångande behof, finnas hos ide el- 


jet rön-rika AucCtores prattici, ganfka få hån- 


delfer uptecknade , öfver Lårpuls-ådrens fkador, 
nämligen fådana, fom genotn ligaturer blifvit bo- 


tade, med delens bibehållande. - Af dem, fom 


jag vid detta tilfålle hunnit famla, och hvareft 
; : jäst ska ägo 
Puls-ädren verkeligen blifvit åfknuten och för- 


fKörd på det ftållet, åro underråttelferne korte 


4 
' 
(a 


och ofullftåndige, om delens trefnad efter låk- 
ningen. På nyfs hånde Pulsådre-öpningar, fom 
på et ordenteligt fått och genom tryckning, 
yckeligen blifvit botade, finnas många exem- 
pel anförde. Se HeisterR, ("5") Jussy, (1) Föv- 
| SR "7 : BERT, 

-—(") Förklaring om frifka förs egeritkapet, p. 295. 
("") Jon. KjJERNANDERS Utkaft til Med. Lagtarens- 
NEN, p. 467-468 1 ("ty In Differt: Chir. de/art, 
Crur. vulnere periculofiffimo feliciter fanato. Helm- 
flad, 19741. p. 139. vide HALLER: coli. diff. chir. 
(1) Journ. de Med. Pall A;Roux, T. SLI Pp. 441. 

åk 


AN Ar 


98 1777. Jan. Febr. Mart; ' 


BERT ,(”) fom, både utan och med Ligaturer, 


botat många Öpna Pulsådre - bråck på armen, 


men ingen på låret. 


Sådan tryckning blir dock vida (vårare at 
verkttålla bak på låret, fedan arteren bortgåm- 
mes mellan Mulklarne ned til knå-vecket. Utom 
deffas feparation, år faken omöjelig > derföre för- 
blöda fig ock nåttan altid de fårade på detta 
frållet , innan någon förftåndig hjelp kan an- 
fkaffas. Är Puls-ådre-ftlammen på famma del, i 


tvåren affkuren , måfte förblådningen fke tå myc- 


ket haftigare, fom inga thrombi då få rådrum 
at låtta fig. B. GoocH, en ny och eljeft kåck 
Engelfk Chirurgus och god Auéttor, råder, at 
utan affeende på ftållet, når Lårpuls-ådre-ftam- 
men blifvit fårad, genaft och hellre aftaga de- 
len, ån at förft blottftålla den fkaddes 1if, eller 


atminftone öfverlemna den förmenta nårings-löfa 


delen til oundvikelig röta. (5) Denna Puls- 


adre-ftam, ehuru til defs diameter en af de ftöår- 
re, har dock icke 1å häftig rörelte och pulfa- 
tion, fom man ofedt fkulle föreftålla fig. I öp- 
pen dag, fom denna låg , ledig och blottad på 
alla fidor, til et fingers långd, voro defs alter- 
nativa rörelfer ganfka tydeliga, mer våglika (un- 
dulat&) ån fpånnande (vibrantes), få at, om fka- 
dan varit nyfs timad och delarna icke få myc- 


ket af rötan ankomne, fyntes mig, at blodens 


ftillande och låkning , medelft compreffion ; vål 
hade kunnat företagas och lyckas. | 
At 


LÄR RARE VERA 


Ert ft nn Re  — 
(+) Mem. de VP Acad. R. de Chir. Vol. IL Par. VIL 


på: 25. & feqv 
("") Prattical ”Preatife on Wounds, Vol, 1: p. 77: 


L 
E) 
SÅ 


. 1777. Jan. Febr; Mart. 99 


At vidgade Puls- ådror, genom låmpelig 
— tryckning, kunna återbringas til naturlig vidd, 
år allmånt bekant, och för min egen del, har 
jag, i mina Chir. Håndelfer, uptecknat några 
fådana exempel, fom vål utfallit. (FY) 
Når Lårpuls-ådre- frammen medelft tryck- 
ning blifvit låkt, har all vidare fara varit öf- 
verftånden; men då omttåndigheterne fordrat 
defs afbindning, har olåkerheten om hela delens 
beftånd, utgjordt den andra och nog vådeliga 
befkaffenheten vid flika fkador. Orfaken, at få 
ganfka få håndelfer hårom finnas antecknade, 
lårer vifferligen böra tilfkrifvas den förr eller 
fednare mellankomne döden. Vigtiga och högft- 
upmuntrande håndelfer i detta åmne , fom lyc- 
keligen aflupit, efter arter. femoralis afbindning , 
får jag hår, för rummets trångfel, i korthet al: 
 Jenaft nåmna. 
> Den förfta, af M. A SEvErinös: han fkrif: 
— ver om et med kula fkutit får, hvareft Lår- 
— pulsådre-ftammen var fargad och förft efter 40 
, jar afknuten, utan nedre delens förfång. ("”) 
Den andrayaf A. de HAEN: om en Yngling af 
— 24 år, fom blitvit färad inpå vånftra låret, och 
— icke förr, ån på 27:de dygnet efter undfången 
— bleffure, kommit i hans fjuk-hus; dår ftrax 
— blifvit opererad för et ftort anevrisma fpurium, 
med Lår-pulsådre-ftammens afknytning. Såret 
bl - G 


Bra ha- 


(") Artidra Upl. af Chir, Hånd. p. 185. 92 & 460, 

("") De Efficacia Medicine, Lib, II. Pars 11. pag. 

SI. I flutet af defs beråttelfe heter det = » - matu- 

ra, poft alligatam arteriam, eodem modo partem 

+ Aut, ac fi ab integra arteria irrigata fuiffet; ut nec 
Ininor mole, aut altera débilior röbore ramånferit. 


100 - 41977. Jan, Febr. "Mart. 
hade flera gånger goanzrenerat fig, hvarensot 1å 
vål utvårtes til omflag, fom til invärtes bruk, 
60 libre China bark ätgått. (nårvarande cafus, 
har icke vål behöft 4 uns.) Andteligen och 
efter 735 månads förlopp , var han frifk. (+) 
oo Den tredje, lika mårkelig fom de förras 
meddelt Medicinfka Societeten 1 London af den 
högtförtjenta Anatomic, Doé. HUNTER, år 1766. 
En ftark och frifk karl, hade med udden af 
en fax, fom fallit honom ur håndren, och han ' 
med fammanflagne låren velat mottaga, tårat och 
öpnat Lår-pulsaådre-ftammen , tå at derpå ger 
naft fölgt frark blödning, hvilken likvål afftan- 
nat och förvandlats i et anevrisma fpurium. Lis 
tet mer ån tre månader derefter, hade han blif- 
vit opererad derföre i Mancehefter-Sjukhulet , 
med Pulsådrens afbindning, ofvan- och nedan ora 
fåret. Efter 6 veckors förlopp, var han låkt, 
famt i flånd at gå och vifa fig för Societeten. ("F) 


Utan 
(") Rationis Med. in Nof. pra&. pars VI. Cap. I. 
a pag. 16 ad p. 45. - - - - vulnus penitus ciau- 


fom fuit, vires aucte, cruris immanis tumor fen- 
fm concidit , ejusdemque fic elt reftitutus ufus, ut 
binis primo fcipionious , poftmodum unico , demurna 
fine ullius ope , ambulare difcerets =. ; 

> (ff) Medica! obfervations and inquiries, Vol. III. 

oo art, ÄH. Med. Societetens utdrag af Dagboken un- 
der d. 13 Januarii £766 förmålert: - - - the Socie= 
ty had no doubt, that the great artery it felf had 
been tyed, and tfat the vein, which attends it, had 
probably been includet in the ligature, DPOt with- 
ftanding all which, they had the pleafure of jouing : 
that he walked vell, and that the limb, Was nearly 
as flrong and ferviceable, as the other, which con- 
firmed them in tbeir opinion , that the publicatiom 


N 


— Of this cafe would be ufefull, 


Mr 


- 


NK 


ov Utan tvifvel finnas flera dylika och vål af- 
lupnma. Utom många Medici och Chirurgi, fom 


dageligen befedt denna tjuka, har åfven Kongl. 
Academiens nu varande vårde Pretes, Kongl. 
Maj:ts Lif - Medicus, Herr DALBERG, vifat 


mig det nåjet, at nårvarande fågna fig åt cu- 


HÅ 


Vv 


rens lyckliga framgång. | 

| JAC. VERERUGGE, i defs vackra Differta- 
tion , de Aorte anevrismate, ILeid. 1773, p. 7f, 
gillar åfvenledes Lår-pulsädrens afbindning, når 
compreflion år otilråckelig, heldre an en förha- 
ftad ampuration, och anförer” vål utfallna -hån- 


delier i detta fall, (") med hela delens räddning. 


De nyfs anförde trenne håndeifer, jåmför- 
de med denna, fom jag nu, nog vidlöftigt, för 
fakens vårde fkull, befkritvit, göra tiltyllett, 
at vila ofs möåjeligheten, om icke pålitelighe- 
ten, af undra Extremitetens råddande från för- 


tvining eller réta, då, når Lår-pulsådre- flam- 
p (0 s . 
mens fkador fordra detta blod-rörets afbindnin 


och aflösning, med eller utan ftora blod-ådre- 
ftammen, (vena femor.) til ftörre eller mindre del. 
Den 2 April, var fåret aldeles låkt; men tå-(ka- 
dan höll honom ånnu vid fången, ehuru vål helt 
Trilk, til flutet af månaden, då han förft på kryc- 
kor, ogh fedan utan, kunde ga hvart han ville. 
"Se Tab. III, Fig. 1.1. 1. Öpningen genom yttre bes 
tåckningarne, gjorde, til Lår pulsådre-filammens blot- 
tande , i början af Operationen. 2. 2. Puls-ådre- 
ftammen, ofvan och nedan om defs utvidgning, 
3. 3. Bredden af hela defs utvidgning , dock hår i 
G 3 pro 


mu 


(nr IR VAR 


a 


”(")SaAviar ob, nouveau recueil dobf. Chir. obf. CX CV. 
Efflays and. obf. Vol. IIL p. 266. J. I. PtenKs 
«> Coll, Chir. BURCHALL,in Med. obf. and inquiries, 


t 


: Vol, ILL p. p. 106 & 109. 


102 VI77. Jan. Febr. Mart. 


proportion af ritningen. 4. Öpningen i Pulsådren, 

gjord af knifven, vid förfta äkomman. s. Öfver- 
ita ligaturen. 6. Den nedra. 7, Den nederfia, fom 
ej blef tilknuten. Fig. 2. a, trycknings-plåten. Db, 
Utholkade fidan:; c. Upböjningen. 


SMA RR ASSR SN ST SKIT SLS SNS TSTG 


Åfkadt Yttrande öfver detta lyckeligen botade anev- 

vifma fpurium i Lår-pulsådreny 

ingifvit af 
ROLAND MARTIN. 

Sem Herr General-Dire&euren och Ridd. ACREL he= 
drat mig 'med anmodan, at gifva mitt utlåtande öf- 
ver fin cafus; få bör jag tilltå, at ehutu erfarenheten 
flere gånger intygat, huru, under et våt handteradt anev= 
rifma fpurium, circulationen återkommit, genom colla- 
teral-rören , hafver likvål fådant i de nedre extremiteter 

mera fom underverk blifvit anfedt, ån i de öfre. 


Ty faftån arteriz profunde femoralis och perforantis 
grenar af Anatomien blifvit anfedde möta upgäende fur- 
culi af femorali fuperficiali och poplitea, år likvål detta 
möte nog ringa mot lemmens florlek, om ej aktfam- 
het, vett och flit under tiltåppningen befordra collate- 
ral-rörens fucceffiva utdåning , och fåiedes långre tid ge- 
nom compreffionen bearbeta naturens bidragande, ån ge= 
nom haftig ligatur, defs öfverrafkande af alt för håftig 
tilrusning. | 

Hvad compreffionen eljeft för fig fjäf i dylika ca= 
fus gagnar, inftåmma flere prof. b | 

Abbé BouRDELOT fjelf tiltåpte en punéuel Öpning 
på ena fidan af arteren, med fin ponton. Större men ån- 
dock local öpning på fidorna, tilfluter SENFS i Berlin 
upfundne tourniquet, och i dylik cafu åfven Herr ACRELS 
Spiral tourniquet , hvarmed han ofs nyligen riktat i fina 
fifta Chirurgifka Håndelfer. st 

Hvad Herr La FaAYE omnåmnt, at fordom Konun- 
gens i Spanien Premier Chirurgien DES PRrREz af pig 


a 


1777. Jan. Febr. Mart. 103 
preffion vunnit, och Herr BoURDON likaledes erfarit, gör 
denna methoden ån mera gållande : hbålft fom, når com- 
preffionen fkedt efter erforderliga methoder 1 olike cafus, 
man funnit, at utfddet deraf, dels fåfom Herr La FAYE 
yttrar fig , funnits borné aux environs du vaisfeax, dels 
af.en tilvåst grumaus eller Ock fkida (ga:ne) af ftark cellulo- 
fa, i hela 20 åren blifvit uppehållit, efter Herr SAVIARDS 
obfervation , dels "öpningen fullkommeligen låkt, fom 
TourPius obferverat. 


Når åter Öpningen år mårkeligare, fom i denna ca- 
fa, hvarvid yttras , at dilatarionen, i Jammanhang med 
integumento , varit oval; tyckes vål icke förflå at com- 
primera, utan ftrax underbinda; emedan ej mera med 
det förra vinnes, ån fom Herr La FAYE fagt, ex com- 
primant d'un coté, la dilatatiom croitroit au coté oppos 
JfZ2; men denna cafus vilar, at man i hela 27 dygnen 
dock intet rifquerar , utan faft håldre bidrager at rföre- 
komma få vål den ftarkare tilrusningen Öfver naturens 
höfva til collateral råÖren, fom ock en eljeft til befaran- 
de briftning af ligaturen, då den för hattigt fkulle fke. 


En fådan methode, fom Herr LA Fare, oaktadt 
flor Chirurgus i Frankrike, likvål år billig nog at til- 
ikrifva Herr PETIT den åldre, beftyrkes fåledes åfven 
af förevarande håndelfe. Defs ord åro: Monficur PE- 
TIT me fait remarquer , que | operation de V anevrifme 
reuffit presgue toujouars , quand om ne la fait gu aprés 
Avoir comprimé Vartere pendant long tems. 

Når derföre åndteligen fjelfva faran af blodets flute- 
liga påtryckning blifver för briftningen Ögontfkenlig , vi- 
far denna lyckliga utgång, fedan all fueceflion at com- 

preflions-förföken föregått, hvad en grundelig tilfyn på 
alla våcelighets grader kan utråtta , och hvarom befkrif- 
ningen i Kongl. Academiens Handlingar då mycket hål- 
dre bör intagas , fom den hbevitar, ar förflånd och I 
 Perlig infigt icke döljer fig hos väre tiders Svenfke Låkare. 
. 


i EDER 
| FÖR- 


FÖRTEKNING 
På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals 
z Handlingateiod: Sh 
årof, at förluft of et eller annat of måns 
MH  nifkans utvärtes finnen; kan erfåttas 
genom flörre fullkovalighet i de öfriga, af 
RoLAnND MARTIN - - 3 


2. Förfök med Saltfjö-vatten , uphimtadt ifrån 
förre djup > til befparing of fårfkt vatten; 


af ANDREAS SPARRMAN - 21 


å Hafs-vatten från anfenligt djup s underfökt af ; 

oc ToORBERN BERGMAN - - fn 

4. Rön om Rot-mafren ; ingifvet.af CLås Brere 
KANDER = é oe - 20 


$. Folk-numern uti nigra Förfamlingar i Sven- 
fra Lappmarken, med Anmärkningar , om 
Lapp/ka Allmogens lefnads-fit: famt til. elr 
ler atragande; af JONAS HOLLSTEN 44 


G. Befkrifning på em my Växts en Species af: 
PROTEA, ifrån Caput Bone Spei; af ÅN= | 
DREAS JSPARRMAN a RR 


m. Underfökning , om de vid Herr VOLTA'S 
nya Elettrophoro-perpetuo förekommande Ele= 
Erifke Phenomener ; af jo. C. WILCKE  $& 


8. Beriitelfe, om Lår-pulsådre-fammens vådeli- 
ga öpning > föra fordrade defs afknpytning, 
och utan nedre delens förfång, Iyckåigen 
aflopp; ef OO. ÅCREL a s 

9, Åfradt Yitrande öfver detta lyckligen botade 
anevrifma fpurium i Lär-pulsädrep; ingifs 
vet af ROL. MARTIN - . 192 


pa In 5 a — | 3 . é ; E f S Ad 
Xx : ; SA L 
2 ; t -< ; ; d a 


i 
+ RER - 
0 
a 
i I 
S 
s i - 
2 4 | 
K 24 
ee -= 
| - | 
I 
a 
Ö I 
i | 
AT 
- sig 
- = 
f 
" 
[| 
Å C + 
LU $ 
oa - . , 
NS di | 
i : 
N | | 
p i 
ke 3 
4 | 
4 i 
3 + 
pi 
i 
En a | - 
: - 
I SAT av | 
1 Fö 5 
tg : 
N NA i 
CR Å 
i 5; 
3 - [4 Kå 
É 5 ee 
( 5 ; 
N ” 
i N i 
k "N | 
| ? 
i . 
I 
[ 
MN 
2 - 
= 
t 
I 
a - 
' 
É [D 
Fi 
é [D 


A0RNEURUNN INNAN ENN B 


TUTU 


PPP 


| 


Ää 


Z 


7 


Mg lar 


ONtkaan bi RASA AoA SJU b ABB ADa ERA ORTEN RAA REAR ARA ARRA BELASTNING 4. Na D 

UN 

7 i! Fig. 9. 

N A (SVS SVVYVSYSSFYSSSSSSSS B 

NH 

V c D R abcd - 


| 
i 

| 
b 


| RU RESA SN 
; ; NOAA å 


Sd f RR AN ra 


2 FEN ER . (a 
WE ia yrk ENIROS 


Kn 


bl 


Hö 
i 


Så 


; 
- 
j 
É 
| 


Rr 


Bökol ERT 
ACADEMIENS 


HANDENS a 


oc FÖR MåNÅDERNE. 
APRILIS, MäaAJus, JuNivs, 


VN on 
Hr. HERM, SCH UT? IRRRANTA 
| -Archiater. 


enn a NRA NR NS BERN : GJ 


ag RE Bär ; oi månni= 
5 då — fkans utvärtes S ipnen, 


töfnien nde vi; at famma dags 
| amnes delar (Partes (imilates), fom i våt 
Br kropp användas förnåmligaft til de öfri= 
ös | H ; pe 


ju sd FE FR SIV 
I (LÄ Gr tea 


106 — 1777. Apr. Maj. Jun. | 


ga finnens verktyg, at utgöra fjelfva finligheten 
deruti, och at emottaga intrycken, de famma 
fprida fig i flörfta mångd til de allmånne be- 
täckningarne öfver hela kroppen, hvarpa kän- 
flan förråttas, fom vi med et allmånt namn kal- 
le hud. Nervernas mångd och en finare fönder- 
delning derat til detto ftörre myckenhet för det- 
ta allmånna kånflans organum, fynes likfom er- 
fåtta ftrutturens enkelhet, och den dervid ned- 
lagda mindre konft på fjelfva fammanfåttningen 
af andre til organifation hörande delar. Det 
vore hår en onödig vidlyftighet, at anftålla en 
noga Anaromilk jåmförelfe imellan alla $ finnens 
organa3; men låfom kånflans verktyg år det fim- 
plafte, och åmnet denna gången fordrar at kor- 
teligen uprepa, hvaraf det famma beftår, för at 
öfvertygas, huru det nåftan egenteligen kan til- 
(kfifvas ljefva Nervernas yttra åndar, utan får- 
deles annan fammanitåmning af flere verktygli- 
ga delår, hvaraf vifes, at fjelfva kånflan måtte 
vara allmånnaft bidragande til alla fenfationer, 
och göra intrycken i de öfrige, faftån de utaf 
andre olika delars och medels tvilkomft olika qua- 
lificeras> 13 följer korteligen yttre betåckningar- 
nes hit låmpeliga befkrifning, Det allmånt be- 
kanta täcket ötver hela kroppen, fom vi kalle 
Tlud, år på den inre fidan mycket löfare, ån på 
den yttre, gränfande dår innanföre til den tå kal- 
lade celluleufa våfnaden , hvaruti fettet måfta- 
dels famlas. Denna hud beftår af inom hvar- 
andra veckiade lameller och trådar, hvilka ef- 
ter kropps-ytan ligga tått vid hvarandra paåc- 
kade och fammanhångande, men faftare utanfö- 
re, dår fjelfva Nerverna flutas i Papiller, hvar- 

uti 


(4977. Apt Maj. Jan, = 107 


Uti åfven Blod- rör eller fug = och utdunftningss 


ära finaft åro de i Glan- 
H 3 | de 


108 — 1777. Apr. Maj. Jun. 


de Penis, dår ock huden år tunnaft, fom dem 
dfverklåder, men tillika fvampaktig. Pr. 
ften åro de .conifke och mera flympade, men 
eljeft mera hvaffe, låfom fina fand- korn. : Med 
microfcop fe de dock ut bredare och trubbi- 
ga. Herr DE CoUuRCELLE har afritart dem af- 
långe, tådane, fom de på armen varit fedde, 
hvarom hans utgifne vackra Icones mufculorum ca- 
pitis, Tab. I. fig. 2 & 33 lemna ert redigt be- 
grep, jämte den uttydning han deröfver gifvit. 


I deffa papiller ingå nervernas ytrerfta och: 
mjukafte fibriller, hvilka efter Herr Kaws ob- 
fervationer, ligga i perpendiculair ftållning bre- 
devid och efter hvarandra, famt likna trådarna 
i en fin Borfta. De hafva hår, på egenteliga 
hudens öfra ytå, atklådt fine måtte hinnaktige 
betåckningar, och blifvit mera nakne ån néryver- 
ha, hvaraf de beftå, utgörandes er mjuk och 
fin gelatina, fom fäledes i form af fmå gryn af- 
fkiljes, i hvars bafin åfven de finafte Blodrö-- 
rens fifte åndar inga, fom med injection kunna 
fyllas, och i papillen vifas grena fig, famt åter 
å nyo mot fpetfen förenas. Denna fpets hyfer 
på fomliga papiller öfverft et hål, dår et litet 
bår utgår, fom dock ej finnes på alla. Detta 
hår kommer af der lilla ån öfrige Cellulöfa hin-- 
han, fom förenat delarne i papillen, derföre fin- 
has ej tådane hår, där kånflan år båft, efter fom 
Nerverna derftådes åro ifrån all omklådning måft 
frie och ledige, fåtom vid tå-eller finger - fpet- 
farne, Glans penis, Tungan m. m. 

At nu få öfver alt ftrådda papiiler, hvare ft 
Nerverna i huden ligga målt nakne och mjuke, » 

mn” "icke 


rd 1577. Apr, "Maj. Jun. — 109 


icke fkulle af lutten lida våld och fkada, tjänar 
den omklådande mindre huden, culticula, Epider-, 
mis. Denna öfverhud är emot luften oförånder- 
lig och torr, häller fig åfven i vatten ouplö- 
flig, kän ej påfa at emottaga fett, fåfom cellu- 
löfa -hihnan , och år utan känfla :- den: utbredes 
öfver all hud, men år olika, blott til tunnhet; 
finhet och fvampaktighet, efter fom hon betåc-' 
ker olika til kånflan nådige delar. Hon ftråc« 
ker fig öfver de finafte kropps delar; fåfom fjelf-: 
va ögonen, och följer ögonlåckers tunna hud, 
fom åfven: framtil omfattar ögonen ,. och kallas 
conjunétiva. Hon gifves på låpparne och tfjelf- 
va tandköttet, dår hon, tåfom på alla måft kånflo= 
fulla delar, har någon mera fvampaktighet. Det 
är ock hon, fom vid alla vår kropps'hålighe- 
ter viker fig om och infmyger fig, at åfven 
utgöra det löfa och tunna bladet inom krop= 
pen, och blifver dår den aldrainnerfta binnany 
fom förut utom kroppen varit den ytterfta. Hon 
får inom mage och tarmar namn af Villofa. 


I cuticula åro eljeft inga olika delar; fom 
utgöra defs fammanfättning, utan år hon en en- 
kel och öfveralt lika hinna, dock vifas på hen- 

He långa parallela tåror (Sulci), fom på fina ftål- 
Jen åro Båg-formige. Dem imellan finnas fi- 
nå puntter, hvarigenom en noga förening fker 
med egenteliga huden; åfven finnas på defs inre 
yta, fmå fina Fjun eller hår, til defto båttre 
förening: med fjelfva huden. | RE 
Når hon af nötning fkiljer fig ifrån famman- 
hanget med fit hela, vifas af henne (må tjäll el- 
ler fåfom ftycken, liknande Kli eller groft mjöl, 
NETA H 3 hvar- 


to 1777. Apr. Maj. Jun, | 


hvaraf LoEvENHOEK utgifvit henne före, at be- 
flå af femkantiga fjäll-ftycken, tåfom på Fir- 
fkar; men fedan en nogare Anatomie vifat, at 
denne öfverhud år hel, platt och likadan öfver 
alt, få förfaller all mening om deffe fjäll. = 


Som vi hört, at Nerver och rör aldeles flu- 
tas på huden, men at Epidermis deremot år utan 
kånfla;  1å har ock ötverhuden inga hvarken 
nerver eller rör, utan hafva altid ftycken af 
tjelfva huden blifvit medtagne, då någon trodt | 
fig på cuticula fedt rör och nerver, Epidermis 
år det alttå, fom blifver borttagen, når genom 
Spanfk Fluga, fkåll- vatten eller lindrige fråt= 
medel, den tunna huden fkiljer fig, fom då gör 
en blåfa: når hon öpnas, upkommer fmårta af 
Luftens tilkomft, på den underliggande kånflo= 
fulla egenteliga huden. 'Deremot blitver Epis 
dermis af nötning, arbete och gnidning, tjock, 
hårdare, och til flere fkifvor och valckar för- 
ändrad, fåfom hos Arbetare, Roddare och de 
fom gå mycket, hvilkas bånder och fötter tå 
hårdare hud inuti hand-lofven och under fot- 
bladet.  Deffe flerfaldige fkifvor åro tåledes til- 
tållige, och utgöra icke öfverhudens egenteliga 
våfende, ehuru någre Anatomici trodt fig, på de 
Svarte I Africa, hafva kunnat genom tårgornas 
fkiljaktighet bevifa flere fkifvor af Epidermis. 


Men om något inre blad af öfverhuden fkal 
kunna erkånnas, blifver det et med hennes inre 
yta faft och tilhörigt fint nåt, hvilket ej an= 
nat år, ån en tilhårdad flemaktighet, fom fitter 
vid cuticul&e inre fida, imellan henne och egen= 
teliga huden. | a MR 

; Det: 


-—-y777. Apr: Maj. Jun: = riv 
ot Detta 1å kallade corpus milidö flera eller Reticu? 

lam MALPIGHII år tåledes et medelvåfende imel-' 

lan huden och öfverhuden, fom naturligen år tå 
mjukt, at det flyter i vatten, men af torka 
och retning åfven kan hårdna, och i Spiritu 
Vini famt hetta coaguleras. I detta corpore 
mucofo ligger, efter Herr MECcKELs rån, fom 
Herr Archiatern och Riddaren BåcK åfven be- 
kråftat, all den föråndring på fårg, fom år hos 
Morerne. Af corpore mucofa hålles cuticulxz 
inre fida lös och beqvåm, at öfverhöålja de fina 
pepillerne, hvaraf kånflan bibehålles. 


Som alttå detta corpus mucofum kan til Epi- 
dermidis art förvandlas , och åfven tjelfva Epi-- 
dermis af början år lös, eller fåfom en mucus, 
men åfven med tiden hårdnar; blifver den me- 
ningen icke ogrundad , fom innebår, at hela. 
Epidermis och detta Reticulum tilkommer af 
en urtdunftande mucus ifrån hudens filta rörs 
och åfven nervers våtfkor. 


På det kånflans utöfning, fom af finger-fpet- 
farne egenteligen fker, fkulle defto fåkrare kun- 
na befordras: genom något, fom ftadgar den hu- 
den, hvaruti de SR fitta, hvilka på famma 
finger - fpetfar åro få ömnige och få kånflofulle; 
äro Naglarne ditfatte, at de göra motftänd för 
ytterfta finger- huden, når den famma emot ob- 
jecterne låmpas. Deffe åro i förfta barndomen 
mjuke, och låta vika fig, men blifva efter hand 
fafte och fpånftige, liknandes mera born ån ben. 
De åro (ålom en fortlåttning af Epidermis, til 
hvilken de ock fitta och följa med, når hon. 
genom maceration affkiljes. sr 


4 Nag- 


13 1777 Apr. Jun, 


e. Naglarne börjas mat ytterfta leden på hvart 
finger eller tå, med en tunn brådd, tålom liter. 
fågad i kanten; och genom en cellulös hinna 
fogas med det benet, hvarpå naglen fitter, men 
upkommer derföre icke af” ditgående mufclars 
tendines, emedan det år obferveradt, at när af 
någon olycka benet med tendo bortfkaffas, har 
likvål naglen efteråt vuxit til.  Naglen börjar: 
baktil, ftraxt vid omförmålte led, med en del, 
fom år något hvitare och mjukare, ån det må= 
fta öfriga af famma nagel. Samma del kallas: 

defs rot; ifrån den utbreder fig naglen, blifver: 

plattare och vidare uti fit tiltagande, genom 
divergerande fido-bråddar, famt fluter med en . 
båg-formig kant, hvilken Europeerne bruka af” 

fkåra, men fom då han, fåfom hos kreatur, får 

våxa, blifver mera krokug, hvasfare och af flörs' 

Te långd, i form af klor, fröaska 


Når man noga fer på naglarna anatomice, 
finnes 1:0, på dem en fin Epidermis , hvilken ' 
likvål gårna atfkåres och låflas ifrån fit öfriga. 
2:do, deras eget boran-lika vdfende och 3:0, under 
dem, Reticulum, 1 form af fmå taror, famt der». 
uti 4:0, tjelfva Nerv-påpillerna, hvilka ifrån den. 
imellan naglarna och benet förändrade huden dit-; 
komma, och göra den tmårta, fom kånnes, då. 
naglarne rifvas eller fargas, fåfom hos de vilda 
i America, hvilka på et barbarifkt tått, genom 
naglarnas afrifvande, plåga fina fångar. På 2 flål- 
len kommer Epidermis at fluta i naglen, nemlis: 
en 1:0, vid naglens öfre fida bak-til, hvar+;. 
äft huden fer ut fom affkuren i en båg- lik 
kant öfver nagel -roten, efter ATG la. 


1777. "Apr; Maj. .Jun. = 173 


”Bpidermis både tåfter fig vid bakre brådden, 
fom ock gifver fig fram, och utgör öfre na- 
glens yta, når den ej affkåres; 2:do framtil, 
ftraxt under det ftycket af naglens fråmre brådd, 
fom vanligen affkåres. KA 

— Reticulum , fom under naglen finnes i de nåmn- 

de fmå fåror, år nårmare baden mjukare, men 

hårdnar under fjelfva naglen, och kan då ej af-' 
fkiljas ifrån naglens egentliga Subftance. Yt- 

tre ytan på en nagel år derföre flåt och platta= 
re, men den inre fåfom fint upplögd med arn=, 
förde parallela långs efter gående taror. Sjelfva 
nagel-åmnet år beftiende at längliga fibrer, fom, 
lagde bredevid hvarandra, åro fynbarare inunder. 
dåglen, dår ingen -Epidermis år, men vål reti- 
culum, fom omgifver papillerna i fårorna.  Egen« 
teliga buden, fom vid nagel- roten viker fig om, 
fortfåttes först åfver den famma, och tåfter fig 
fedan vid nagelns bakre kant, men fortfar der- 
åa under naglen, at blandas med benets perio= 

es Flvärpt någlen fitter, går tfåledes hår imel= 
lan naglen och benet, men år i denna fin fort- 
gang icke tå enkel eller ock hel fom förut, utan 
förändras til, fmå trådar, bak-til kortare, men 
mera fram långre, hvilka emottagas af naglens 
omtalta (må fåror, deruti papillerna ligga. Deffe 
finnas ej under roten, men framföre under det rö- 
dare ftycket af naglen, och fluteligen under nag- 
lens fråmre kant, hvilken man brukar atklippa, för» 
ehas med fingrets öfrige hud, och til fin förra hel= 
bet, jämnhet och lika utfeende åter förvandlas. 
ov Håraf fynes nu, hvad naglarnas urfprung an= 
går, at de fannolikt af et hårdnadt corpus mus 
SKE ; OH RN NA COS 


114 — 1777. Apr. Maj. June 


cofum måftadels upkomma, och fådane af natu? 
ren danas, för at göra en ftadga emot huden på 
de ftållen, hvaråft, de känflofullafte papiller öm= 
nigaft åro ftålde, hvilka papiller böra vara måft 
bare och ledige ifrån överen och tåledes 
icke af benen kunna i naglarnas ftålle vinna fam- 
ma ftadga, emedan ben behöfva betåckas, och 
icke tåla vara 1å bara, fom naglarna. 


Andra delar, fom allmånna huden hyfer på ” 
och inom fig, höra icke egenteligen til kån- 
flans uttydning annorledes, ån at de antingen 
fkydda deffe betåckningar, och fåledes hela ytan 
1 allmånhet, eller ock tjena, at hålla dem mju- 
ka och fmidige, eller eljeft gagna til kroppens 
förmån och rening. Hit föras håren, hvilka af 
fine bulbis ifrån fethinnan upkomma, huden ge- 
nombåra, men af öfverhuden få fin ytterfta kån- 
flolåfa fkida. Sedermera ligga i huden viffe fi- 
nus pingvedinofi, famt Glandulx fimplices, fom 
alla gårna ligga på de ftållen, hvaråft huden gör 
några veck, och innehålla det ungven: fubcuta-: 
neum, fom til defs fmidighet tjenar.  Hårtil bi- 
drager utom defs, at huden, fom bekant år, 
gifver genom-fart för både fvett och den omår- 
keliga utdunftningen, och åfven hyfer de fug- 
rör, hvilka i Vala Lymphatica fortfåttas, och 
meddela blod-rören flytighet och våtfka. 


Til den egenteliga kånflan, fom med fing- 
tarne förråttas , tjenar icke litet, at de åro delte, 
och med rörlighet ifrån hvarandra åtfkilde, och af 
elika långd, för at båttre kunna låmpas til åt- 
fkilliga-flags ytor, 1å vål platta och flacka, fom: 

ojäm- 


1777. j Apr. Maj. Jun. — 115 


ojämna: eller klot- runda, hvilka:åfven derige- 
nom båttre kunna fafthällas och emottagas. 


Med denna kårta anatomifka befkrifning på 
huden, fåfom kånflans verktyg, har jag velat 
vifa, at hos den famma ingen egenteligare or- 
ganifation finnes, ån fom tjänar til 1å många ner- 
vers fluteliga famling på en och famma yta, 
fom nådige åro, famt til deffe nervers fina Pa- 
pillers tilhopa hållande, bevarande, ftadga och 
änteligen deras kånflo-utöfning; altfammans be- 
flår blott i en allmänt utftråckt våfnad, fom. 
tillika tjänar kroppen til betåckning, och ifrån 
fin inre yta fynes tilhöpa-fogad med 'den cel- 
lulåfa våfnaden, fom omgifver och i fit fkick 
håller alla delar i kroppen, Herr LE CaATT 
tyckes dåruti haft rått, at få mycket mindre 
konft uti fjelfva allmänna kånflans verktyg fy- 
nes af naturens HERRE vara nådig prötvad, 
fom det få öfver alt och öfverflödigt fkal vara 
utdelt öfver hela kropps-ytan, och 1å til fågan- 
des med ftörfta frikoftighet anvåndt , + jämförel- 
fe emot den infkrånkning af Nerver och rum 
på kroppen, fom fordras til våra öfrige finnens 
organa. För kånflan: Kommer defsutom obje- 
Fet helt och hållet aldranårmaft och omedel- 
barligen til tjelfva nerverna, at dem vidréra med 
hela fin yta, at deruppå med fin råtta naturli- 
ga fkapnad, fin figur, ojämnhet eller flåthet, 
fin fucktigket eller torrhet, tyngd eller låtthet, 
köld eller "hetta, mjukhet eller hårdhet , med 
mera, gifva nervernas papiller de måft fantårdi- 

ge, och efter vår natur låmpade erfarenheter, at 
deraf lemna åt Hjernan emotfvarande Vr 


Hår-= 


2 i 


; i 16 5 4 77, vw Apr. "Maj. Jan, 


Håremot finnas de öfrige organa fenforia ic- 


ke tå kropparne hela, fafte och verckelige til 


fig, fom de naturligen åro til hela deras yttre 
fammanhang, utan antingen viffe delar deraf, 
fönderdelte och uplåfte , fåfom för fmaken; celler 
ångor och utdunftningar deraf, fom blifvit 1å 
fina, at de i luften kunna kringflyga och ut- 
fpridas , fålfom för Lukten: eller blott viffe egen- 
fkaper af långre frånvarande kroppar, fåfom dal- 


 ringarne igenom de hvirfvel-vågor, hvilka hår- 


de eller fpånftige kroppar med fin rörelfe orfa- 
ka på luften imellan ofs. och dem, för. Hörfel- 
verktygen 3; eller de aldrafinafte och fnabbafte 
emnationer af alla ting, fom ijufet derpå up- 
våcker , igenom det vi kalle ftrålar , hvilka, åf- 
ven ifrån kroppar utom vår luft-krets, kunna 


komma, för Synen. 


Alt fom nu deffe olika kroppar, älclis. och 


ämnen, hvilka åro förkunnare af utom ofs va- 


rande ting, mindre nåra, men finare och qvic= 


kare verka på vara finnen, 1å finne vi af ana= 


tomien, at de behöft i vår kropp en finare :or- 


ganifation, och likafom,. efter vart begrep, 


mera konftig våra delars fammanfåttning af na- 
turen. - Fafte eller flytande nårmafte kroppar, 
fom vi fjelfve tå vidröra, behöfde blott en ut- 
ftråckt hud, dit nerverna ömnigt fpridde fluta 
fig, at med mjuka åndar dem :emottaga. , Men 
em konften på Kinflans verktyg år mindre, få 
år deremot .myckenheten af dertil hörande ner= 
ver ftörre och mera fpridd, at öfveralt vara til 
hands för de ankommande objetterne. 


Det 


2777. > Apr. Maj. Jun. 117 


oo Det nåft hår intil i ordningen konftiga verks 
d tyg, fom paturens HERRE fatt, ar 1 nårmafte 
likhet til den befkaffenhet, fom huden hafver, 
emottaga objcetter, fom åfven nårmaftt likna fjelf< 
va kropparne, år Tungan och Gomen, hvilka åra 
med en lös, fvampakug och ifrån anfiktets hud 
hit nårmalft inkommen omklådning öfverdragne, 
och hyfa blott några flere och finare Papiller, på 
et ftålle mera famlade, för at endaft mottaga viffe 
delar af kroppar, fom åro mera uplötte och fina- 
re fönderdelte, Detta får blott några få Nerv- 
flammar til fig, til fmakens upvåckande, men 
hyfer likvål. något konitigare orgamfation, ån 
fjelfva huden, at flere kroppens delar måtte bi- 
draga hårvil, nåmligen mutklar, och i propor- 
tion. flera papiller famt finare tåcken, jämte en 
af ben mera konftig hvålfning och egna ben- 
verktyg, at förut fönderdela kropparna, fkåra, 
farga och mala dem, innan de hår utftrödde 
very - papiller fulleligen kunna kånna och emot- 


i 


fåra dedaMmma. vs oc 


> Det nårmafte högre konft-fltycket, fom na= 
turen ämnat, at uti ån mindre likhet med den be- 
fkaffenhet, fom allmånna huden eger, förråtta 
en kånfla, hvilken paffar fig för blotta utdun- 
flade fina åmnen af utvårtes kroppar, och i 
fynnerhet lådane, fom i Luften åro flygtige, 
men icke 1å fafte, grofve och fammanhångande, 
fom antingen kropparne fjelfve eller deras föns 
derdelte och uplöite particlar, år Lukt - verktiget 
och den kontt - byggnad, fom uti Nålan och in« 
om nås - borrarne firnes förborgad, hvartil få 
fine kropps- delar utifrån tilkomma, fom än 
Å | | C- 


NN 


a v/N 


118 1777. Apr. Maj. Jut. 


begripas kan; når man vet, at det minfta grann 
af mufcus eller andre ftarkt luktande åmnen ,; 
kan vara fördelt i et ftort rum eller uti en vid- 
lyftig luft - krets, och åndå emottagas och kån-= 
nas af detta verktyg, fom med mindre antal 
nerver och i trångre rum , dock hyfer ttör- 
re konft, och år af mera underbar fammanfått- 
ning än de förre omförmåldte organa. 'Ty at få 
luften hit, år detta ftåldt i vågen för den Luft- 
maffan, fom til öpnande och flutande Lungor 
måtte in- och utgå, och til en bröft- cavitet, 


hvilken ; fom en puft, höjes och tånkes. Det 


beftår tjelft af fpårftiga Brofkar, trångre gångart; 
tnera arbetade Labyrinther, fnåckor och hålighes 
ter, flere kåril, rör och körtlar, en famrmets- fin 
hinna, och ganfka fördelte mjukare nerver. Det- 
ta organon år ock refidencet nårmare ; ty det 
ligger til Hjernan och fenförium mera uplyft 
ån de förra. | 


Det nått ofvanföre ådlare Eonft- verktyget, 
fom den ftore naturs= HERREN förftått (kapa, 
mera fammanfatt ån allmånna huden, för at ta- 
ga del af tådane objecter,; fom tjelfve icke kom- 
ma ofs verkeligen at närvarande röra, tåfom för 
kanflan til buden; icke heller fördelade eller i våts 
fkor uplöfte, tlåfom för fmaken til tungan; icke i 
de finafte åmnen af en ringa maffa fönderdelade, 
fåfom för lukten til mås Caviteten , utan blött 
med et kraftigt rörande på luft-kretfen,; fom 
omkring famma obje& hvålfver, hvilket med 
fina vågor då fkal tjäna til defs intrycks med- 
delande ; år det konftiga verktyg, fom vi kalle 


Öra eller Hörfel- verktyg. Detta förmår taga in- 


tryck 


1777. Apr. Maj. Jun. = 119 
tryck eller ljud af de hårda kroppars rörelfe, 


fom: åro i långre atftånd, åfven flere mil borta 
ifrån vår kropp, dock inom vår luft- krets, hvil- 
ket ljud ifrån det rörde objeétet få fnart kan an- 
lånda, at det gär 173 famnar på en fecund, el- 
ler 10389 på minuten. Detta organon år der- 
före fammanfatt af konftige tuber, tpånflige Bro- 
fkar, fine, fåfom cylindrer vid hvarandra articu=- 
lerade ben, i utfkjutande fpetfar, korn och bå- 
gar utftråckte på fpånftiga hinnor, och med fler- 
faldige hvalf, halt- bågar, fnåckor, fpiral-gån= 
gar, och uti gångarne , en fin våtfka innefluten, 
at bringa luft-vågorne til tjelfva nerverna, jäm- 
te kågel-formige och fnåcklike fkapnader under 
ftörre och dalrande ben-bugter ftälde, dit blott 
et enda Nerv - par kommer, fom dock nåra ifrån 
Hjernan hit fprides, och utan få mycken afvåg, 
fördelning eller omklådning hit anvåndes. 


Til detta organon fammanftåmma ej allenaft 
Brofk , mufklar, rör, körtlar och HKinnor, utan 
äro ock alle deffa delar hårflådes långt konfti- 
gare formerade, och uti hårda men fpånttige 
ben-flycken finare utarbetade, flerfaldigt förde- 
lade, mera förborgade, långre ifrån hufvudfkå- 
Jens yttra yta, och nårmare til lilla hjernan, ån 
något af de förre finlighets verktygen. 


N 
= Det med flörfta kontt och til måtta finbet 
förådlade utvårtes finnes - verktyget år Ögat. Det- 
ta har icke behöft tå mycket af de hårda benen 
til fin fammanfåttning , fom Örat, icke blott en 
enda fuktig hinna, fpånd öfver ben-våggar och 
hvalf; at (tå i vågen mot en genomlöpande luft, 
tålom Ndfan , icke blott fvampige papiller på en 
Rn | ut- 


| 


ERNER 


SN 


kaj. Tun. | 


acd 1777. April 


utftråckt fucktig och af mulklar rörlig yta, fom 
Tungan; icke en enda, lika öfver alt dannad hud; 
fom kénflans verktyg, utan härtil fordrades flere 
lags olika medel, af genomfkinliga underbart 
fina, ferfaldiga våtfkor och hinnor, hvarpå an= 
våndas de fmäårfte måft fönderdelade blod-rör, 
nerver och £briller, fom i mennilko- kroppen 
finnas, med den konftigafte och underbaratte til= 
ftållning.  Eårtil går , för at emoöttaga och til 
vederbörlig focus genom brytningar föra de an= 
fallande ftralar, och fåltedes, at göra tjelfva fynien, 
en enda, ehuru i jåmförelfe ftror nerv 3 fom nå= 
ra ifrån tjelfva fenforio, odelt hit ankommer , och 
endatt hår, på verktygets inre yta fig utbreder, 
jämte defs fina medfölje af et ganika litet blods 
rör, hvaraf en gemenfam utbredning blifver, 
fom famma innerfta yta beklåder. du 


Ögat fynes tå underbart konftigt fkapade; 
på det de fina, mintt rhaterielle ämnen af ljus 
fa kroppar , ifrån ftörre och: mindre afftånd, 
må kunna genom famrma verktyg fattas, emot-- 
tagas, och til vårt fenforium bringas, Et eget 
men qvickt utlåtande om ljufet, brukar Mada- 
me Du CHATELET, 1 defs memolre fur la natas 
re du feu, pour le prix, 1738, då hon kallar det et 
flags Hermaphrodite imellan kropp och ande; 
och kan icke nekas, at det ju år det aldra finas 
fte åmne, fom på våra finnen någonfin verckat: 
Detta organon tager ljus-ftrålarne emot, fom åra 
befynnerligen fine utfpridde delar af de objeéter; 
fom åfven kunna verka i långfta afftånd ifrån 
ols, nemligen på otaliga millioner milar, utom vår 
luft - krets, och fom anlånda i en i. rv 

figs 


fighet, i det de gå mer ån 29000 milar i hvar 
tund. eller fegerknåpp.' | ör | 


ocodIeke defto mindre, ehuru fynen kan fågas för 


't vålende, vår fammanlefnad med andra och 


Den ftore Skaparen, fom vetat få vifligen, 
"Efter objecternas afftåhd och deras nådvåndig- 
iet för ofs, fpara tjelfvå Nerverne, och i defs 


( 


nde finnet. Utan at allmånna kånflan gags 


TA le tings urfkiljande och emottagande 9 fkulle 
Pa eller qvåfvande ting, at ftelna af köld eller 


brännas af eld; och det hvarje ögnablick och 
vid alt det vidrörande, fom i allmånna lefvernet 


til 


[See 


lå EE Md MN RA ACE. 


frålle höja konften genom andra mindre lifakti- 
Ha delars fammantitåmmande til de finare Orga- 
na, har deremot af nerver anvåndt få mycket 

ra på allmånna känflan, fom år det redigafte, 
oumbirligafte och de andras brifter mått ere 


; ofs, vid de nårmaft til vår kropps yta va= 


vi löpa dagelig fara, at förftöras af hvaffa; tun= 


06 foga, och of dermed omgifva, 


CR NN HM 


122 = 1777. Apr. Maj. Jun. 


til vårt viftande och vår boning, vår rörelfe'och 
hvila. m.m. 0 


Det år håremot blott viffa tider, fom de 
nåflt kénflan konfiiga verktyget, Smaken, fordrar 
tingens nårvarelfe til vår naturs bibehållande. 
Det år ock det dernåft för lifvet oumbårliga; 
ty om vi på viffe tider ej (make eller hungre, 
fkulle vi fnart förlora vårt lif. Detta hafver c ock 
af kånflo- ftrångarna eller nerverna den nårmafte 
myckenhet intil allmånna känflans delar; men 
famma Nerver åro på et verktyg utdelade, fom 
af konft år något mera fammanlfatt. 


Äh mindre ofta behöfve vi för vårt lif det 
nårmafte högre verktyget, Lukten, Dock år det- 
ta organon af naturen lå flåldr, at det fkal bi- 
tråda fmaken, och når den famma antingen fe- 
lar, Pra förta Ginnet, eller vid defs otidiga 
begår, d et famma varna och aterhålla: är fåle- 
des tör värt våfende nödigare, ån de högre konft- 
verktygen; men mindre ofta nådigt, ån de om- 
förmålte lågre. Det är kontftigare ån de fift- 
nåmnde , men får vil fig mindre antal nerv- par. | 


Vi kunne både lefva och må vål, utan det 
verktyget , fom i ordning och konft kommer 
nåft ofvanföre de förra, nemligen Hörflen ; men vi 
behöfve det dock, uti vårt umgänge med andra, 
och år hörflen ofs oumgångeligare ån fynen: ty 
den fom ifrån födelfen icke hörer, år gärna ifrån 
födelfen ftum, och hafver mera fvårt at lara a ån 
den fom fynen är beråfvad. 


Det öfverfta konft- tycket, fom år finalt ut- 
arbetadt, och åfven emottager de minft mate- 
- riel- 


= 4977. Apr: Maj. Jun. — 123 


nella impreffioner, år fynen. Det kan vål icke 
nekas, at ju detta finnet år fåfom fyllnad på vår 
fullkomlighet, och väcker vår måtta förundran, 
"men det bibringar dock til vår egen nåtur, vårt 
bibehållande och vårt lif, mindre egenteliga de- 
Jar af de utom öfs varande objecter, ån något 
af de lågre eller tå til lågandes mindre konftis 
ge, men fom få flere nerver och åro kånfloful- 
lare verktyg. Förftåndet kan icke allenaft lika= 
fullt uparbetas , utan ock öfta högre förådlas , ån 
då detta med alla Vanliga utvårtes kånflor åro 


i behåll: i PV 
— At man kan vara god General, med både 
mod och förfiktighet, faftån man år blind, hats 
ver den bekante Thaborifternas General ZiscA 
nogfamt bevilat, fom på de 3 år han var blind, 
vunnit 13 blodiga flagtningar. Åt man kan hy- 
få höga tankar, godt minne fifom hiltoricus, 
och veta belkrifva ftora gärningar , intygade 
Homerus; at man tillika kan ega godt hjerta, 
och vara en fror och förtråffelig månnifka, har 
dj VitrTonå daga lagt: Engelfke Poeten BLACK: 
LOCK, öm hvilken göres en vacker beråttelfe i 
Journal Encyclop: för Januari månad år 17563 
Hafver, ehuru blind ifrån en ålder af & månadery 
Vilat i fina poérifka målningar tådan qvick in- 
billning och liflig anda, fom, efter defs Faders 
löd 4 föranlåtit M:r STEVENsSSON, Medicus i 
Edinbourg, at åtaga fig defs vård ; och fria hos 
nom ifran det elånde, fom han fjelf i utvald poör 
fie, lå bevekligt föreftålt fig innan Fadrens död. 
Håremot dedicerar BLACKLoCK honom fina 
famlingar ; och vifar dymedelft ; at han, öaktadt 
blind, icke san , både på förftåndets - 

KN IA PR RA ; Vil- 


wiljans vågnar egde en defto Sinikka vd j 
ådlad- fjäl; ; Sö 


| Jag åtager mig icke, at om alla deffe Hej, 
pel, fom jag här "anfört, afgöra, antingen bl lind- 
lieten varit orfak eller fötgd. af deras /förftänds 
uparbetande, men det torde kunna påftås, at 
Lifs -andarnas och de inre Själs - krafternas alt 
förmyckna och håftiga användande på etdera 
eller något af de utvårtes fnnena, berager och 
hindrar det för vår natur nödiga famtålta utde- 
landet til alla, och händer tåledes, at de, fom 
af Nerv - våfendet alt för mycket anvånda på 
vifla känflor, förlora derigenom hvad de famtålt 
borde njuta at Lifs- andar, hvaraf åfven blifver 
en naturlig fölgd, at (ådarle', fom icke nyttja 
alla fina in-eller utvårtes finnen, fpara derige- 
nom lifs- andar til defto mera ömnoghet åt dem 
de kunna yen om de dem (fjelfve rätteligen 
veta och vilja vt och anvånda: 


Jag menar mig med det nu anfördt å il, ar 
va gifvit följande anledningar. ”q fån 
1:0, ÅT taga många ovanliga håndelfer för | 
mindre miraculeufe, ån de fynas. - Fårdigheten 
hos/ den åf mig befkrefne (") och flere. blinde 
göres begripelig. täfom grundad i fjelfva mån= 


nifko- kroppens natur- låra. 


1805 At frågan, omen blind kan atfkilja 
fårgorna, vål ej kan afgåras genom denne blin- 
de Mannen, emedan han af andra omftåndigbhe- 
tet tagit fina mårken. Således torde Herr von 
HALLERS yttrande vara hit låmpeligt, fom Pa 

ånga 


r«Y Se fidan 4 och följande uti nåftföregående Qvartal. 


NÄVER 


gg. Apel Maj. Juni 12 ; 


1å,' i dels Elem. Phyfol. non eredo tolores in 
tis diftinx ifje cecos, fed circumferentias figurarum. 
wigprile "likvål hånda, at fingrarnas papille nér- 


jä 76 år 108 denna Mannen kunnat vara kåntflo -qvic- 


om hans öfriga företagande til lifs- -uppehåller, 

med Tmidande och annat härdt arbete, icke varit 
deremot; ty lika fom man med tåerne tåkert (kulle 
ega famma kånflo-kraft , fom med finger-åndarne, 
och famma vicka tårdigher , at taga och fafthälla 
tingen, om man ej med + grå tojlke gjorde dem ders 
til otjänlige > och "med fkoernes fri&ion få hår- 
de, "at de förlora deffa gäfvors få kan hånda, 
ät "denne mannens öfriga härda arbete hindrat 
dets goda 'kånfla, at tiga til ånnu högre och 
Baer förluft båttre erfåttande fullkomlighet. 


"Jag påminner mig. i min barndomy,' uti Her- 
FVO på FÅ fpital; hafva fedt: en: yngling; fom3; 
då han för medfödd oförmögenhet, med klen- 
het sr fkapnaden: uti de-öfre extremiteterna, ic> 
1 kunde nyttja fina hånder; och armar til nö- 
dige behof.;-:egde;u fötterna den erfåttning , at 
han ej allenaft 'med dem fattade alla förevaran- 
otinkygne FÅ utan ock var Skräddare, "kunde klip- 


pas tråda isfynålen, göra alt hvad man med håns 
> erna förrättar, och åfven (krifva och fpela kort; 
lika vigt, fom andra med hånderna. 


» Äppulefver hår i Stockholm vid Sabbaths- 
berg , en til fina armar. oförmöå ögen mana dom 
ISRLver med munnen: defs namn år Erland .Törn- 

han har ifrån fin barndom varit uplödgrå 
itora /Barnhufet hår Rådes. på ie Ta 


3:05 "At: om ungdom déh Trafier det” Mik 
kund År. fom äro beröfvade fin fyn eller 20" 
WL | IE 3 Glad 


126 1777. Apr: Maj. Juns 


dra förmögenheter, icke derföre behåfva med ef- | 


terlåtenhet och dålfka förfamma de öfriga fin- 
nens uparbetande, at blifva Samhållet gagneli- 
ge; emedan få många handtverk och fNlögder 
hafva hår varit möjelige at låra af en fullkom- 
ligt blind man, hvars förefats varit, at göra lig 
fjelf för andre 1å gagnelig, at han fluppit til- 
gripa tiggare-frafven 3; hvaruti han blifvit få myc- 
ket mera lyckelig, fom han fnarare i fit' hus 
hyfer andras barn, och nu i denna flund upför- 
der en fofterfon, hvilken--han: med all befked- 
lighet vårdar; och under den tid, fom defs bu- 
fru legat fjuk, åfven fjelf ftir fit hus före och 
fköter både henne och den unga gåffen, famt 
fodrar de hufet tilhöriga kreatur. 0 


4:04 TI. anledning af en både genomvutoritet 
och obfervationer fåledes nogfamt tydelig gjord 
nervernas inbördes medverkan, av ertåtta hvars 
andras oförmögenheter, och fom: vifar, huru åf- 
ven de högre Sjålens förmégenheter, i mån af 
de yttre finnenas krafters uparbetande, kunna 
uphöjas > torde den fkillnad , fom upkommer 
imellan de $ utvårtes finnen, icke böra anfes få 
mycket -hårflyta deraf, at: de få olika nerv - par 
til. fig, fom faft håldre deraf, at fjelfva orga- 
na åro olika formerade. cs > RA 


Men at likvål nerver upkomma ifrån fina oli- 


ka och viffa ftållen i Hjernan, fynes dels vara 


för ordningen och nårheten fkull til det eller det 
organon, dels för et dertil beftåmdt vistt rum, 
hvilket på en determinerad och vifs utftråckt yta, 
måfte vara affkildt til viffa åndamål, och tåledes 
fig altid likt. 4 SAR ijl nea 

Alla 


OR 


1777. Apr. Maj. Jun. = 127 


(ig 


V/ (M X 4 : 
Alla nerver måfte tåledes til fin art vara ena=- 


handa, nemligen kånflo- ftrångar och til intryc- 


kens meddelande alla bidragande, faftån fomlige 
agna det organon egenteligen, och fomlige et 
annat. Det kan dertöre icke (få lått medgifvas, 


at fårfkilda Nerver åro hufvuåfakeligen Senforii, 


och tårfkilda : motorii, eller at viffa kånflor af 
vifla nerver endaft kunna förråttass Det fer fna- 
rare ut, fom alla vore fammanfråmmande i den 
allmånna kånflan, hvilken i öfrigt af tjelfve or- 
ganifationen på villa finlighets verktyg år gjord 


olika, och. för utvårtes mer eller mindre fina ob- 


"jecters emottagande mera eller mindre föråndrad. 


Vag 


f:o, Uti de 5 finlighets verktygen fynes af 
Skaparen vara nog gåfvor meddelte månnifkan til 
defs naturs bibehållande och defs varelfe hår t hf- 
vet, hvilka gåfvor af vana, öfning och erfaren- 
het alt mera och ådlare förhöjas, och tåfom uti 


en evolutions > ordning til en vifs och af natu- 


SD 


r förelagd fullkomlighet upbringas. 


ant de yttre tingen, begriper hon med deffe nog 
för fig: tilråckelige kroppar deras delar och åm- 
nen, och hafver ej heller flera finnen af nåden. 


Det gifvas vål ånnu obekanta åmnen och fi- 
nare kroppars delar, fom tör hånda andra högre 
och konttigare finlighets verktyg, ån dem vi 
ege, förmått fatta och meddela vårt fenforium, 


ot, €x. magnet - kraften, hemligheten af den Ele- 


trilka, at Månens influence på Ebb och Flod, af 
det man kallar fympathie och antipathie m. m, 
om något finne varit ofs dertil af nåden; men 
Naturens Måftare har båft vetat, huru han i 


6 


VbA ONA ONT 
A På 


vg Arr i 
. SN Jå ” SR ig hak i 
vv sx « th 
åj. FER oc 
ME 


hela fitt fkapade fammanhang gifvit hvarje kreas 
tur fina erforderliga kånflor, -egenfkaper | och 
: fee i NE ES ae gg EN NEN PERS 
förmögenheter. ÄRAN jäR 


128 ; 1777. ÅA A 


AKAI 


FORTSÄTTNING - 


TAS Elettrophoro perperuo förekom-" 
mande Eletirifke Phenomener; 
JOHAN CARL WILCKE: 0: 295 


"Under fökniug om Sköldens Elettricitet vid 
ElectrophoreRi lör bast ST vn 


$. 29. a min affigt med denna befkrifning 
ÄR om Ele&rophoren icke få mycket 
år, at vifa, huru hvarjehanda nöjfama experis 
menter dermed kunna anftållas, fom at finna or- 
faken och mecbanifmen af dels verkningar: har 
Jag ock uti det följande i fynnerhet våndt up- 
mårkfamheten på de förändringar och ombyten 
af Eleé&rieitetens art och fyrka, fom uti defs får- 
fkilta delar föregå; och til den åndan korteltigen 
anfört , huru deffe ombyten följa på hvarandra, 
och hvad deraf, i ftöd af den om ftridiga Ete- 
Ctriciteter antagne Hypothefen, flutas bör, Me- 
ra behöfves ej heller, at förftå jla. af 
j | En» 


Apt, Maj: Jun. — 129 


line och at detaf betjena fi ig til hvar- 
i hda da förlöks a fålla 
HEY ee SD Ir fakera 

4 it 0. Två med tunna tenn- -blad åfverdrag- 
ne runda papp - fkifvor AB. CD; (Fig. 7. Tab. 
1: our BR. Qvartalet ), af fammaxitorlek (bj 
fkölden, uphångas förmedelft tre filkes-trådar , 
til.fs; eller 6 tums afitånd, parallelt under hvar» 
andra, och. wid den åfre CD fåftas tre andra 
trådar, | (om löpa. ihop vid. Ey hvarmed fkifvors 
na kunna lyftas up tillika, och täåttas ned på 
Harts - om Bo fedan' denna förut blifvit ftarkt 
ele&riferad , och derigenom på öfra fidan, (nu 
fom altid i det följande ) år Negativ eller fyld 
med Syra. . Formen lågges på et bord, och gör 
res afledande. Om derpä 


bä I. AB: enfam fåttes- ned > och. dter lyftes. up > iv 
Be il aen väl en eller «annan gång ÄR egakE a å 
men dr -fedan altid: oelettri fk. | 


lä pen CD tillika at röra vid AB, al dd den« 
”e ligger r på I Hart, fet och båda ty fras tillika up ifrån 
taflan» finnes CD vara Negativ, AB dter pofiti It. 


sar 3. Ligges då AB på en torr Glas- - fot F, och CD 
nedflippes at vidröra AB, mifta de bida all Blestri- 
citet; otil bevis, at den med fyra fylde Harts> 
ytan, I vål i början aflemnar något derat til fkif- 
vörna, men fedan ftadnar vid blott PAR 
NR grrives til CD; men Elden dra- 
s oC hn qvarhålles til AB. 'Deffe genom förs 
ning ikingrade åmnen, flyta utom verknings- 
en af harts - ytan ihöp, förena fig och får 
åcka hvarandra och förfvinna. 
Is 4: 


130 — 1777. Apr. Maj. Jun 


— 4. Sånkes AB enfam ned; och då wvidröres med 
fingret ; finnes den vid uplyftningen vara farkt pofi- 
tiv; men CD förblifver oelettrifk > fom båft fös, når 

AB borttages. ; 


rande förtages , blir ock CD i detfamma flarkt Ne- 
£gativ, fom alt åro tydeliga fölgder af krops 
pars vidrörande inom andras eleétrifka Atmofphe- 
rer. Syran uti Harts- ytan drager nu til fig, 
och utur fingret famlar til AB mera Eld; den- 
ne Eld drager åter til fig Syran uti CD, öker 

och qvarhåller denfamma dårftådes, fom ej rös 
nes, förr ån denne Eld borttages, då den utur 
fingret tilflutne Syran blir uti CD fri och rå- 
dande. LÄ 
"6. Ldgges AB på Harts- taflan, och CD fånkes på 
en tum nåra intil depfamma och då vidröres ;  blit 
CD vid uplyftandet pofitiv, men AB år utan Ele- 
ericiter; ty den genom fördelning ifrån AB ut- 
drefne Syran kan ej gå öfver til CD, utan blott 
genom fördelning drager defs E!Z, och utdrifver 
defs Syra, hvilken med fingret afledes, då den 
qvarblefne Elden vid uplyftandet” blir rådande; 
uti AB åter uphörer med fjelfva fördelningen 
all Ele&tricitet, 1å fmart den lyftes ifrån taflan, 


= 7. Hånges AB på en tum nåra öfver Harts-ta- 
flan och båda taflorna vidröras tillika med en Stål- 
tråd m. n. Fig. 7> fom år fåftad på en Lack-flång 
G; finnes, fedan de blifvit afdragne, den ena AB 
vara/pofiriv , den andra CD åter negativ ; hvilka 
genom fördelning tilkomne Eletiriciteter  förfuinnas 

om 


+ 


"Apr. Maj. Jun. 131 


Om a båda af.Stål-: - tråden d nyo tillika vidréras. Stål- 
tråden gör fåledes hår detfamma, fom fjelfva tafs 
Jornas vidrårande på Glas-foten n. 3, emedan 
Elden uti AB, och Syran uti CD derigenom 
komma til förening. Man fer håraf tillika, hvad 
fom hånda bör, om båda fkifvorna AB och CD, 

likafom: Skåldens: tvånne bottnar vid. Ele&ros 
phoren, ftåndigt: vore med hvarandra förenade+. 
och- då man verkeligen kan före ftålla fig denna 
Sköld, tåfom beftående af två dylika fkifvor el 
ler bottnar, kan af jämförelfen med detta expe- 
riment finnas orfaken til de föråndringar, fom 
uti följande förfök nårmare belkrifvas. 


FAT KL OORR. UTORföket sr 

KR 31. Ekeröphoren Laddas; formen göres 
fledande, och Skölden nedlåttes oeleétrifk på 
den öfra Negativa Harts- ytan. 
oe hl « Skölden blir då firaxt negativ på fjelfva taf- 
lan» men "förlorar vid uplyftandet dene , &enom blokt 
friebiing tilkomne Electriciveten. 
— 2. Pidröres Skölden på taflan, förfvinner defs 
egativa Eleltricitet, och blir oeleätrifk. Sedan den 
utdrefne Syran år bortförd, men | 


scr 3. oIyftes nu Skölden up; år den farkt pofi tiv, 
Ty den af Harts- ytans Syra til nedra bottnen 
amlade och qvarhållne Elden blir nu fri, ut- 
reder fig. och formerar atmofpher omkring 
Skölden, 
| oe Nedfåttes Skölden å nya ovidrörd , förlvrandp 
Eleltricitet , men återkommer altid vid u plyftan 
7 Harts- ytans Syra ymfom binder SE ater 
Hläpper den ut; Skölden. amlade Elden. 


sm f. 


32 1777. Apr "Maj. Jun: 


. OM fingret föres emot Skölden under uplyfran= ; 


det, äär man, få fnart fkölden' Släpper Harts-ytan, en 
liten &nifia.: Lyftes han högre + fås åter en gnifla, 
danu högre , den tredje, 'o. fv.” Ju högre fkölden 
lyftes på en gång, ju flarkare blir ock den för- 
fra gniftan, och bör Skölden lyftas öfver en aln, 
öm gniftan "på en gång fkal' tå defs fulla ftyr- 
ka.  Likafd gifver Skölden vid nedfånkandet flera fmå 
gniftor efter hvarandra ,» hvilka apa aren mi 


i 


fvagare än "de: förtal! 4 BRYYsEron > NIA 
6. Nedfåttes Skölden på en Bång > ; år gr pe 


tiva griftan vål då flarkaft ; men aldrig få fark och 


qvick, dock mera fkårande och lång varig ; ån den po- 

fitiva> fom fås vid uplyftandet. Starkaft blifva des- 

G £gniftor , når Skölden och formen tillika vidröras. 
vartil orfaken långre med. utredes. : 


7. Sköldens förenåmnde förhållande Öre för ved | 


ligt, med en liten. prof -kula underfökas, men vifar 
hg i mörkret jämväl ganika tydeligt, genom de 
ifrån fpetfar utfarande lys- -bufkars olika fkapnad 
och utfeende, når deffe tåftas på Skölden eller 
föras deremot. Elden gifver då altid en. lång och 
fladdrande, men Syran en liten och kort lys- 
bufke eller 1å kallad frjerna. Båda åmnen äro 


> > AS 


utfarande, men at det ena mera lyfer ån'det an- 


dra, tyckes Hårröra' deraf; at fkenet egenteligen 
tilhörer Elden; och Syran, endaft genom den i 
contrair' direction fi ig dermed förenande kigong 
blifver fynlig. FAO 


6. 32. Afalla deffa prof år tydeligt at Sköl- 
dens Fle&ricitet vil upvåckes, men icke 
nom verkelig öfvergång meddelas af fjelfva'” Flart- 
ytan. Ty 1:0, Är denna Elettriciter” af flridig 
1 art; 


| 17 "7 Apr. M j. Juns ' 133 


art; emot den fom ytan fjelf eger. 2:03, Årbåller 
Skölden ingen Elettricitet, om.den ej vidröres , och 
”defs fördelte törråd tåledes afledes,: och tår til- 
flyta. :3:0, Kan Skölden på Hartfet. electriferas Jå 
långe man vill, defs :hvar gång århållne elettrici- 
tet kan famlas, och 1å många ladd - glas dermed 
fyllas , sat, fumman deraf vida öfvertråffar alt 
hvad Harts-taflan, vid ftarkafte laddning, kun- 
nat innehålla. -Hålft f(je/fva taflan 4:0 dervid vdl 
i början något, men federmera icke flort mifter eller 
förlorar. Likafom en nyfs ftruken Magnet, ef- 
ter: förfta öpnandet något förfvagas, men fedan 
ej förlorar kraften, ehuru många jårn dermed: 
blifva ftrukne. $:04 Verkar Harts-tafian icke ale 
lenaft under (jelfva vidrörandet , utan upvicker redan 
til betydeligt afftånd defje förändringar uti Skölden. 
Som tydeligen vifar, at fköldens Ele&ricitet 
icke har fit urfprung utur fjelfva Harts-taflan, 
utan upkommer, genom fördelning inom defs Ele- 
&rifka Atmofpher, utur fjelfva Skölden och de 
vidrörande kropparna, och Harts- taflans Vis 
vindex eller fördelande kraft åter af defs efter 
Laddningen qvar blifvande Syra endaft och al- 
lenaft. bör. hårledas. körd 


tr fr 


— Theorie om Elettrifka Atmofpherer. 


k rer Vid deffa och alla andra Eleå&rifka 
förfök , nåmner och beropar man fig 1å ofta på 
Atmofpherer , men gör fig om denne 1å kallade 
Atmolpaeren ta otydeliga föreftållningar, at det 
vål lönar mödan, något omftåndeligare utreda 
och befkrifva deffe Atmofpherers egenteliga för-. 
hållande och befkaffenhet. I allmånhet förftås 
"med Armofpher > den vidd eller krets, inom bulka 
(Lo (en 


NA GR SAN ROR Män — 
184 2097. UMAprMaj an 


ken en ele&riferad kropp utöfvar defs verknin= 
gar på andra kroppar. Frågatår, hurt dermed 
tilgår? år ele&rifka åmnet, hvaraf deffe verks 
ningar hårröra, blott famladt inom denna krop- 
pen, och verkar derifrån med dragande eller drif- 

vande kraft til betydeligt afftånd på andra krop- 
par? Är detta åmne i förm af en duntt- krets, 
famladt utanpd och omkring kroppen? Eller beror 
den 13 kallade atmofpheren, blott på omgifvan- 
de Laftens, genom fördelning och öfvergång ups 
våckte, electrif/ka tilfdnd? Alla tre meningarne hafs 
va funnit förfvarare; men böra ock efter min 
tanka alla tre förenas, om man fkal komma til 
en fammanhångande förklaring. ' Eleälrifka ämnet 
kan fritt och obundet finnas få vål inom fom utanpd 
kropparne, men flådnar , fom atmolpher, i fynnerhet 
uti den omgifvande Luften, på hvars elettrifka til 
flånd , alla deffe atmofpherers verkningar nirmaft och 
egenteligen bero. ER 


$. 34. Luften har med råtta varit råknad til 
de åmnen, fom "hyfa mycken egen Ele&ricitet, 
fåledes ftarkt draga och qvarhålla ele&rifka mas 
terien; men icke lått flåppa, emottaga och fört- 
planta denfamma til och ifrån andra kroppar, 
omkring hvilka Luften fördenfkuld utgör lika- 
fom et öfverdrag, eller på alla fidor mötande 
underlag , fom innefluter och håller det uti krop- 
parne öde fpånfliga åmne tilhopa, når dets 
flamma, för hvad orfak det vara må, deruti blifs 
vit rådande, Om Luften förtunnas , tår detta åms 
ne friare utbreda fig, och om den vore aldeles 
borta, fkulle ingen ele&ricitet eller atmofpher 
ftadna qvar omkring kropparna. Under luft- 
fd pums= 


MPR NORIN a ra IR NV RS 
VERK RAN äl ; Re RR io N 


oo 1977. Apr. Maj. Jun. = 135 


"pumpen 'aftaga och förfvagas alla dragningar och 
”Tepulfioner;, eldarne utbreda fig friare; fpridas, 
och fålom Afkan uti högfta Luft-kretfen, för- 
bytas til bleka bloffande fken; ingen Laddning 
eger dår beftånd, och afledandet fker igenom 
den luft- toma rymden, fritt, fåfom igenom den 
båfta ledare. Om detta luftens motftånd bör 
man ej göra fig den föreftållning, fom fkulle ele- 
ctrifka åmnet ej kunna trånga fig igenom defs 

orer, och inneflutås deraf, fom vatten eller 
luft uti en flafka; Nej, fjelfva luftens naturli= 
ga förråd, och dettas ftarka vidlådande vid luft. 
particlarne gör famma verkan; fördenfkuld kan 
ock fjelfva Luften, lika med andra materier af 
famma egenfkap, genom det hyfande ele&rifka 
ämnet, förlåttas uti verkeligt fördelnings- och 
Jaddnings tilftånd ; och då, i form af en omkring 
kroppen befintelig Atmofpher, verka på andra 
kroppar, hvilket af jämförelfen med andra min- 
dre ledande och laddade kroppar, fåfom ladd- 
glafen, tydeligen lårer kunna inhåmtas. 


$. 3f. Så fnart fördenfkul någondera af de 
ele&rifka Ämnen, til exempel Syraz, blifver uti. 
en kropp rådande, eller ej år mättad af defs til- 
hörande Eid; upvåckes deraf ftraxt fördelning 
uti ndft omgifvande Luft.  Syran drager til fig 
Luftens eld, och urtdrifver defs Syra til ut-fidan 
af de nårmafte luft-lagren; deffe fortplanta, 
likafom Aera ihoplagde glas-taflor, denna fördel- 
ning, med aftagande ftyrka, den ena til den 
andra, få långt, fom förfta ele&tricitetens ftyr- 
ka, och luftens motrftånd tillåter. Kroppen om- 


x 


Bifves derigenom med en vidftråckt atmofpher; 
mV hvil- 


AR 


136 15777. Apr, Maj. Jun. 
136 07 PL: NRA NS 


hvilken ej genom blått eller kroppens flyttning: 
kan debfamma fråntagas, få vida famma fördel- 
nings stilftånd lika (få fnart upvåckes uti den nya 
tilflytande ,. fom uti den bortgående Luften, 
utan at fjelfva kroppen dervid något förlorar 
eller mitter; likafom bak -fidan på en glas-taflå 
erhåller och åter mifter ele&riciteten, 1a ofta 
en ele&riferad kropp nalkas til, och åter bort- 
tages ifrån dels andra fida, och altid jutt midt 
för denne kroppen förblifver ele&trifk, om den 
föres af och an förbi denfamma. För fämma ors 
fak, förfvinner ock denna ofta nog vidftråckta 
atmofpheren på en gång, Ia Mart den uti krop= 
pen befinteliga fördelande Ele&triciteten genom 
gnifta eller vidrörande förtages, fåledes orfaken 
til fördelning uti luften uphöårer, hvilket alt ej 
kunde fke, om atmofpheren beftod, af idel til 
fjelfva Luften verkeligen öfvergänget och om= 


X 


kring kroppen famladt ämne. 


ed 


g. 36. Men luftens ele&rifka tilftånd ftad- 
nar ej altid vid denna förfta fördelningen: Lufs 
ten emottager ock 'verkeligen öfvergånget ämnes 
famt ele&riferas och laddas deraf: Den med Syra 
eller Eld laftade kroppen, drager til fig något 
af Luftens fördelte Eld eller Syra, och aflem- 
nar famt meddelar något af Gt flridiga förråd. 
Den tåledes genom &öfvergdng electriferade luften, 
bortdrifves då af famma kropp, och tager fin 
våg ät den fidan, dår minfta motftånd år, eller 
någon oele&trifk eller med-contrairt åmne laftad 
luft nårmaft år til bands, at dermed törena och 
blanda fig. På vida flåta och jämna ytor, kan 
denna elc&triferade luft ingenflåds taga vågen, 

fö SET UTAN 


3 RARING LU 

rv Dö kr JAAA he MAN CMR TAR 

"bj FANN AN NR vv dd NA Ån ” Lå RR i 
- f ; & HMM 


"Omkring kroppen; men vid [petfar och böra, hvar» 
åt ingen eller liten fördelning fke kan, och den 


arifter denna eleétriferade , af den öfriga arts 
-Mofpheren tilbaka hållne och likafom utprållas 
de Kuken, låfom et tydeligt våder , med lys 
fande Eld-bufkar, hvilkas greniga ftrålar eller 
"ådror ej annat åro, ån fammanhångande gni- 
for och Eld- fken, fom den utfarande elr tris 
;r ade luft- ftrömmen gifver emot den oele&ri« 
fka luften, med hvilken den blandas , atbördar 
dit åmne, och med fig tåfom en ifrån fpetfen uts 
farande fröm framdrifver til betydeligt atftånd, 
Deraf händer, at Atmofpheren på deffe fållen 
-Nråeker fig långt ut; at ingen fördelning och 
dragning, utan blott öfvergång och repulfion 
tfönes framför dylika fpetfar, at kröppens eles 


Öfverföres til andra Öppet Ja tjelfva bloffandet 
med fynbara Eld = butkar ej långre påftår, ån 
kroppen af Ele&rifer - mafehinen erhåller ftån- 
dig tilskning af detta rådande och til luften 
Öfvergaende årune, eller ock detta ämne af an- 
ära kroppar dårftådes för en liten flund fram- 
lockas, Soth alt åro otpflåndigheter, hvilka af 
Et uti kroppen endaft qvarftående ämne, ej kuns 
Ha förklaras. rr 
— 5. 37. Sådatit år nu den ele&rifka Atmöfphes 
tens eller den nåtmalft omkring kroppen befinte= 
iga luftens tilftånd , (3 långe den famma ej möter 
KagoR ännun kropp: håndet åter detta, 1å verkar 
ock då den; genom fördelning utut de yttre 
Luftslagren ut refne Fle&triciteten » likafom yt- 
ov | tre 


måtta oelettrilka luften nårmaft år at tilgå, ut- 


= 1777. Apt. Maj. Jun, 137 
1 FrR ENA / 


utan fadnar qvar, fåfom en hvilande atmolpher 


Etrieitet fnart deraf förfvagasy til Je afftänd 


138 15770 Apr. Maj. Jun. 


tre fidan af et ladd - glas, på defs belåggning, 
förft genom fördelning > och fedan genom ”verkelig öf- 
vergdng , på defa uti Atmolfpheren infänkte kroppar. 
"Luttens rädande Syra t. ex. drager til fig deffe 
kroppars Eid, och utdrifver deras egen Syra til 
den frånvånde fidan; hvaraf fåledes dragning och 
repulfion famt  contraira Ele&riciteter altid på 
en gång, ehuru uti olika delar, måfte upkommas; 
men på kroppens egna art, fkapnad och ftor- 
lek beror, hvad phenomener egenteligen vidare 
deraf fkola följas de hufvudfakeligafte åro föl- 
HANE "Lr N lr ARD AAA 
"=> 6. 38. År kroppen liten, lått och rörlig, at defs 
delar, genom egen dragning, akt em de uti 
dem rådande fördelte åmnen åt, upkomma der- 
af hvarjehanda rörelfer. De åtvånda med Eld 
fylde delarne bepifva fig djupare in uti atmo- 
fpheren; de framvånde åter fly, förmedelft den 
utdrefne Syran, och bortdrifvas ifrån denfam- 
ha. En lås Bomulls-tapp eller lurfvig på fil- 
'ke hångande fjäder, ftråcker de åtvånde trådar- 
rie ifrån fig, at likafom omfatta den elettriferade 
kroppen: de frånvånda åter ftråcka fig ut derifrån, 
"öch föka at fly, få fnart de blifva léfe. Om två 
"lika ftora brickor af guldpapper (a, b, Fig. 8), 
hånga tått efter hvarandra, och atmofpheren om- 
kring A. nalkas dem, håfta de ftraxt litet ihop', 
hvarpå den fråmfte a, drages intil den efterfta 
b>; åter flyr och bortdrifves af den mötande At- 
mofpheren; Utom denna Atmofpheren, finnas bå- 
”da Contrairt éle&riferade, men mifta denne blott 
fördelte Ele&riciteten, 1å fnart de komma ihop 
och. råkas. Ju fkickeligare fördenfkul kroppens 
art och fkapnad år til "fördelning, ju låttare 
Ng ”- och 


SR 


NORTON EA VT SR TNE DER KR OR 


MG ör 
5 
2 


77. Apt. Maj. Jun. = 139 


och gvickare upkomma ock alla deffe rörelfer. 
"Hvaremot de kroppar, fom trögt flåppa deras 
mnen, åfven fvårare och långlammare dragas 
och repelleras; ja, ingen rörelle eller dragning 
förfpörjes; når kroppen på alla fidor omgifves 
af likartade Atmofpheter, fåfom då: den nedfån- 
kes uti djupa ele&riferade kåril, och båda flags 
ämnen fåledes komma at dragas och drifvas li- 
'ka ftarkt åt alla fider, i hvilken håndelfe tjelfs 
va vidrörandet ej en gång deruti förmår upvåc- 
ka någon Elettricitet. Se mina Anmdrkn, til 
FRANKLINS Bref. $. 47. pv 2020" 

öjt : 


JG 6. 39. Slutes den infänkte kroppen med en hvafs 
lets och det uti denna fpetfens ytterfta puné 
amlade åmne t. ex. Elden, 1tåledes med Sfver- 
vågande ftyrka drages i alla direttioner, af luf- 
scnajbidsnde Syra kan det ock flåppa denna 
fpets; gå åfver til luften; förena fig med defs 
-Syra> förfåtta luften uti naturligt tilftånd; och 
med denfamma, tålom, et utfarande våder begif- 
va fig långre in uti armofpheren, ånda intil den 
-Ele&triferade kroppen; måtta defs rådande Sy- 
ra; och derigenom på mårkeligt atftånd förfva- 
ga och fMåcka defs Elettricitet. Man fer detta 
tydeligaft, om på den ele&riferade kroppen få- 
BEG ede Borulls- tapp , fjäder eller fil 
kes- trådar, fom åro i begrep at derifrån repel- 
-Jeras, men af en dylik: mötande fpets, likafom 
af.et våder plattas ned; och likfom tryckas emot 
kroppen, utan at refa fig, förån fpetfen tages bort, 
-och denna med Eld-laftade luftftröm”uphörer. 


O Så 


f ORG 
SYSTER 2 
NE sr eo: 

[Å ji q 
Ol 


+. 49. Denna låtthet, hvarmed fpetlar, inom 
trikasAtmofpheren; flåppa deras hyfande åm- 
ns | ne, 


X -S 
N 3 


140 — 1777. Apr. Maj. Jun. 


ne, förorfakar många föråndringar uti lätta krop« 
ars åfvannåmnde dragningar och repulGoner. 
Är den lilla kroppen förfedd med en lådan fpets, 
och denne år drvdnd, lemnar denne ifrån fig El- 
den, utan at kroppen följer med och drages, 
utan blott repelleras, förmedelft den frånvånda 
delens Syra. Är åter famma fpets frånvånd, fin- 
nes kroppen blott dragas, utan at repelleras, då 


den utdrefne fyran 1å lätt fläpper fpetfen. En 


fådan kropp kan, fedan den dragits et tycke in 


uti atmoipheren och aflemnat fit ämne, åter 


drifvas ut derifrån och efter denna repulfion af 


fig fjelf flere gånger återkomma, ja ftadna på 
et ftålle orörlig ut! atmofpheren, fom FRANK: 
Lins få kallade Fifk långe vifat. RT 


ar. År der kroppen för det tredje, hvars 
cen 13 liten, at af fit ämne medföras, eller 1å 
fperlig och hvafs, ar lårt flåppa detfamma ifrån 
fig; utan är förfedd med en flåt och jämn yta; up» 
kommer, uti den imellan kropparne befinteliga 
Luften, et tilftånd, fom nårmaft liknar den 
vid Glas, Harts och andra kroppar, uti famma 


belågenhet , upkommande Laddningen. Luften 


upfylles omkring den ena kroppen med Syray 


omkring den an 
draga och binda hvarandra, och åftadkomma uti 
tjeliva luften och kropparna enahanda verknin- 
gar, for vid Glas-taflor och deras belåggnin- 

ar plåga förekomma. Om, til exempel, en ftor 
" Merallifk tafla CD, Fig. 9. år ele&rifk, förmes 
delft rådande Syra, och en annan lika ftor affön- 


dra åter med Eld; deffa åmnen 


drad -tafla AB. uphånges parallelt öfver den 


famma uti defs atmofpher; drages, genom SE 


del-. | 


1777. Apr. Maj. Jun.” = 1r4T 


delning, den fednare taflans E/d til defs nedra 
Fda säck Syra åter utdrifves til öfra fidan, 
hvilken då, likafom yttra belåggningen på et ladd- 
slas, deraf vilar fig lik - artig med nedra Ele- 
a od uti CD; afledes nu denne Ele&rici- 
tet, blir ock AB, likafom et ladd- glas efter 
fullbordad laddning, utanpå oele&rifk ; men at 
defs Eld ej år borta, utan endaft varit famlad 
och qvarhållen uti den underliggande luften, 
finnes klart, få fnart taflan lyftes högre up, och 
då, likafom Glafets yttra belåggning, wVifar fig 
flarkt pofitiv, hvilket tilftånd åter förfvinner, 
når den fänkes långre ned igen emot taflan CD. 
Vidröras nu deffe taflor på en gång, gifva de 
ock, låfom jag för detta uptåkt och befkrit- 
vit ("), en verkelig electrifk flöt, fom tydeli- 
paft bevifar, at den imellan taflorna befinteliga 
luften eger verkelig laddning, och fåledes de 
flridiga Eletriciteterne varit på hvar fin fida af 
det imellan taflorna befinteliga Luft-lagret om- 
kring de belåggnings- taflor famlade, och nu ge- 
nom utvårtes tilkommen förening flåppa dem, 
och rufa til inbördes förening. 


8. 42. Detta tilftånd finnes nu altid uti luf- 
ten, når en electriferad kropp möter en annan. 
Luften omkring den ena fylles med Syra, om- 
kring den andra åter med Eld. Deffa åmnen 
framtråda genom fördelning utur fjelfva kroppar- 
ne, hvilka tillika utur Luften indraga de ge- 
nom famma SR Reka or (kingrade contrai- 

Nä ra 


UKN Handl. 1758. 275, Differ. de Ele&. contr. p. 
96. FRANKL. Bref anm. p. 308. 


faj. Jun. 


ra ämnen. Blir nu Luft -lagret imellan krop; 
parna 1få tunt, eller kro 


> 


Laddningen för den gången förlvinner, 1(å framt 


ej famma tilftånd utitrån, genom ftåndigt tilfly- 
tande Ele&tricitet underhålles, och Gniftorna 1a- - 
ledes tått kunna följa på hvarandra. Man kan 


parne komma hvaran-- 
dra få nåra, at deffe omkring dem famlade åm-- 
nen råka hvarandra, rufa de ihop, och utgöra - 
då den fmållande och luften rundtomkring ifrån - 
fig drifvande Gnifltan eller Strålen, med hvilken 


på vist dått ögonfkenligen blifva deffe omkring ' 


ropparne ftående atmofpherer varfe, om man 
gifver akt på låtta kroppars rörelfer imellan dy- 
lika kroppar. Om en elettriferad Kula A. Fig. 
10. uphånges ötver en afledande jämn plan CD, 


fom år beftrådd med fmå låtta guld - blad ; kom- : 


ma deffa i rörelfe, och fara af och an imellan 


kulan och planen. Men: endaft de midt under 


kulan befintelige, hoppa rått up och ned, de 


öfriga, föras alla uti bögda vågar, fom tydeli- 


gen vittna. om en fammanfatt rörelfe, och flera 


tillika verkande krafters nårvarelfe. Om A år 


negativ, omgifven med Syra,» 1å år den, under 


A öfver planen CD, genom fördelning upkom- 
mande Atmofpheren, pofiriv; eller Luften öfver 
CD år fyld med Eld, Denne Eld famlas jämvål 
uti de på Planen liggande guld- bladen, hvilka 
fördenfkuld af den pofitiva planen fkulle drifvas 


rått up, men då deffe tillika at Syran omkring 


A, dragas til A, måtte de ock, efter diagona- 
len af deffa krafters direftioner, följa en upåt 
bögd, eller öm: deras tygnd fådant hindrar, en 
nedbögd våg ; på denna våg updrifvas deffe krop- 
par, förft haftigt ifrån CD; gå fedan långfam- 

; RER SA > Mar 


; (- 
, | & 


od vv R 


A 


Åa p " GT 


- 


atmofpl 


1777. Apr. Maj. Jun; 143 


| e3 och åter med påfkyndad röårelfe fara in til 


kulan A ; hår aflemna de fin Eld, och med ny 
antagen Syra, kaftas förft rått ut ifrån kulan, 


men återkomma fedan uti bögde vågar til CD. 
Hvad annat, ån den öfver CD ftående elettri- 
fka luften eller contraira atmofpheren, hindrar 
deffe fmå kroppar, at efter råta linier, fara til 
och ifrån den ele&riferade kulan? På lika fått 
begripas de krok +>vågar, hvarefter en på filke 
hångande kropp fpelar af och an, imellan två 
med inre och yttra fidan af et Ladd- glas före, 
bundne kulor eller trådar. SR 
$. 43. Sådan år nu jämvål belågenheten och 
tilkåndet ; hvaruti Skölden uti våru förfök sed Eles 
Urophoren, befinner fig.  Harts- ytan efter Ladds; 
bond: ån qvaritående Syra, upvåcker uti defs öf-. 
verliggande Luft, .genom blott fördelning, en 
vidftråckt atmofpher. Denna Lutt möter Sköl-/ 
den och år vid ofvannåmnde törfök råtta orfa«i 
kén, til den, uti Skölden töregående tördelnin=; 
en, och alla dervid upkommande -töråndringar. 
Så ofta fördenfkuld i det töregående eller följan=" 
e, kropparne lågas verka på hvarandra, förme- 
gelft & eras atmofpherer ; bör detta altid tilfkiifvas 
och förftås om den imellan kropparne befinteli- 


ga Lutten, hvars tilftånd likafom fammanbin- 


der kropparne » öch medelbarligen utråttar, hväd- 
de fjeltve,. om de råka hvarandra, fullborda. 
Såfom nu Luftens ele&ricitet alt mera tiltager, 
ju nårmare, den eleétrifka ytan; 13 ökes och törs 
minfkas ;jäåmvål Sköldens fördelnings tilftånd , alt. 
fom denne. Sköld ' höjes: eller fånkes uti taflans. 

her, och blifver tftarkaft, då den ome- 


144 = 1777. Apr. Maj. Jun. 


delbarligen rörer vid fjeltva ytan; kärnan ng 
ken det medgifva. 


(Slater bår af befpares til ”dfta Quartal L 
GEES GGGGGGSGCGGGGG 


ANMÄRKNINGAR 
Pid HYDNORA africana; 
gjorde af 


CARL PETER THUNBERG, Mm. Dp. 
Botanices Demonftrator vid K. Academ. i Upfala. 


Sedan jag, på mine förra året in åt Africa gjor-' 
de refor, haft tiltålle, at tjelf finna och 
nogare underföka den underliga Hyanora; nådgas 
jag åndra och råtta något uti den beftkrifning, 
fom jag förledet år bade den å åran, at på famma 
befynnerliga: våxt til Kongl. Vetenfkaps OR 
mien intånda ("). | 


Förflatne år, i November och December måna 
der , hade jag det nöjet, at plåcka deraf åt- 
fkillige fpecimina, och de famma åfven i fin 
"ålder olika avancerade, ifrån dels förfta ut- 
fkortty ånda til dels tulla mognad. 


Den är ganfka fvår at påhitta, och finnes knapt 
af den, fom år övan at föka den, och deraf 
ej fedt redan många. 


Utom det törra namnet Koell, kalla andre bönder | 
den ockiå JFackhals-kof, det år Råf-koft, och 
TREGEronup NERE DAS den gå fit föråk, rn 

Dean 


BR 2 a sa ER 


0 Handl, för r Jan. Febr. Matt. 177$. 


1777. Apr. Maj. Jan. = 145 


Den våxer åfven uti Hantum och vid Hexriviet 
> famt annorftådes, under Euphorbix bufkarne. 


Roten år parafitilk , mått altid på roten af Eu- 
pbhorbia mauritanica, den Hottentotterne kal= 
la Kaijop; och fållar på roten af Euphorbia 
tirucalli. Ibland har jag vål funnit den un- 

der en annan bufke; men då har altid nåmn- 
de Euphorbia varit i nåjden, och krupit dit 
med fin långa rot. Hydnmore-ror år kantig; 
krypande, tjock fom et finger, i kanterne 
knylig, innantil röd, utan til mörk-brun. 

En ung planta Står hel och hållen under jordens 

yta; men når den hunnit 1å långt, at den må- 
fte uti toppen fpricka, ftår den i ytan eller 
något öfver den famma, dår den fpricker uti 
tre, och fållan, fom jag dock fedt, uti fyra 

a NR | ke 

Når växten flår i fin båfta blomning och fer bäft 

ut, ftår den half öfver jord -brynet, och har 
då en våmjaktig lukt, lik fvamparnes. ; 

Då blomningen år förbi, torkar våxten ofvan til 

bort, men frukten våxer ut, blifvande klöt- 

rund och ftor fom 'et åple, med en ftor 
hvit kårna inuti, fom beftår af fmå hvita 
gryn , hvilka tycktes gifva en vattenaktig 
 emulfGon. Vä 


”& 


Så fnart blomningen år åfverftånden, och frukten 
— vidgas ut, affaller den tre-klufna blom-bågaren 
vid Hannarnes tåften, och når frukten år al- 
deles mogen , loffas (germen) honans fåfte 
> under rundt omkring ifrån, och affaller, at 
> fröna blottas, Ye NAR 
buktR t K 5 Fr uk 


146 1777. Apr. Maj. Jun. 


(er äv 
, | j 
Ad ER 


Frukten år en Bacca, beftående af en fin pulpa, 


med helt fmå femina nidulantia, hvilka i börs 
jan åro fnö-hvita och våta, men blifva fmi- 
ningom mörkare, torre och glatte. | 
Mogen frukt har lukt, fom ej år oangenåm, få- 
fom fjelfva blommans, Den 1tåges vara bått 
mogen uti Januarii, Februarii och Martii må- 
nader. ORT sat ES 
Frukten åtes af Hottentottarne, fedan fkalet blif- 


vit aftaget. Den åtes både rå och ftekt uti 


alk - mårjan, få vål af Hottentottarne, fom 
af båndernes barn, Ätes åfven med begårlig« 


het af Råfvar, hvaraf den blifvit kallad Jack= 


hals-koft, och i fynnerhet af Viverris. 


Ehuru Hydnora i fjelfva verket hörer under Svam- 
" parnes familie, blir dock defs rum i Syfte- 


mate Nature uti Monadelphix Claffen, fram- 


för Waltheria. 


Når Blom =bågaren fpricker i 4 delar, åro är 


ne åfven fyra, blom- bladen fyra, och Hon- 
knappen fyr- kantig. Jag har endaft funnit 
tre dylika. FRA OT 

- Eigurernes Förklaring. 


Tab. IV. Fig. I. Frukten hel. a. tjelfva frukten, 


utvidgad och rund. 


b. Hannarne; 
ITNE C. roten. j 
> Fig. 2. Frukten atfkuren. d. roten af 
re iq e. frön, ftröd- 
de i fit mos. 


| BE- 


hydnora. 


32777. Apr. Maj. Jun, 147, 
På VIVERRA Ratel, et nytt Djar. 


från. Caput Bone Speri; 
> — ANDERS SPARRMAN, 
Med. Doctor. 


6 SE JA 


Iti detta landet finnes en anfenlig mångd 

/ med hål och gångar under jorden, dels 
bebodda, dels gråfna af HYSTRIX criflata, MUS 
jaculus, SUS Ethiopicus, Caninen > ”Fackhalfen eller 
en fort Råf, Mauallvadar famt Viverre flera fpe- 
cies. Litet inom öpningen af tådana hålor och 
til en del igenfallne gångar, plåga Bien otta göra 
deras nåften. Ratelen, af naturen åmnad til des- 
fas fiende, och til obuden befökare af deras vift" 
hus, har ock fått en fårdeles gäfva, at uptåc- 
ka och angripa Bien inom deras Jord- vallar. 
Hans lång! klor tjäna honom, at gråfva fig fjelt 
mörka ohyggeliga fri- ftåder under jorden, och 
at underminera hela famfund af Bi, Likfom 
en utkik från Maft- toppen har låttaft, at i 
Sol - gången uptäåcka land och feglare på långt 
håll, få torde ock denna tiden vara baqvåmatt 
för Ratelen ,.'at göra uptåckt af en afton- mål- 
tid; ty nu låges han vara fårdeles upmårkfam, 
fitta och hålla den ena handen framför ögonen, 
för at lämpa Sol - ftrålarne, efter fom defs ögon 
och ätddniler fordra, och då han, tittande fåle- - 
des på ömfe fidor mot Solen, fer några Bi fly- 
ga, Vet han; at de nu begifva fig rått fram til 
KI a SLIK RIOJA fl BÅL | 1 ht 


é M Så z 


148 1577. Apr. Maj. Jon, - 


fit hemvift , och kan förftår at följa famma Come 
pafs-fltrek, för at finna på dem. Han vet få 
vål fom Hottentotten , Caffern, och Capfke 
Bonden, at följa efter en liten Fogel, fom (mir 
ningom under fit låckande låte (cherr”- cherr- 
cherr), flyger och leder följaren til Bi-nåttet. 
Denne egennyttige Bi- förrådare, fom jag ock 
flere gånger haft at tacka för håning i öknen; 
år en Gök, til ftorlek och til tårg liknande 
något en Grå- fparf, men med en gul flåck på 

hvardera fkuldran, och hvitt blandadt på ftjert- 
pennorna. Befkrifning på honom, under nåmn - 
af CUCULUS indicator, år af mig infånd til Kongl. 

Engelfka Societeten. Fk 


Likafom Ratelens hår åro ftråfve, få år defs 
hud feg, och djuret tfjelft fegflitet. Hollåndare 
och Hottentotter påftå, at man knapt kan flå 
ihjäl det, om icke med rått många och ftarka 
flag öfver Nofen. Derföre fkjuta de eller ftic- 
ka honom med knif. Defs kärta benstillåta ho- 
nom ej at löpa undan för Jagt- hundarne, men 
han år i ftånd at braft bita och klöfa dem ifrån 
fig, och år han vål fköldad för deras bett med fin 
fega hud; ty då hunden vill bita honom , kan 
han allenaft tå tag i det fega fkinnet, fom då 
ger fig från kroppen eller köttet, hvilket be- 
råttas ligga löft ifrån fkinnet, likfom inom en 
fåck, Om en karl fattar honom bak uti hal- 
fen, ehuru nåra til hufvudet; fkal han åndå var 
ra i ftånd at vånda fig, och bita den i armen, 
fom fättat honom. Der år beflynnerligt , at fle- 
re hundar, fom famfålt åro i ftånd at rifya et 
Lejon i ftycken, fkola ofta nådgas lemnäR sl 
; i en, 


1777. Apr. Maj. Jun, — 149 


den allena til utfeendet dåd. Vifst år dock 
det, at på det fkinn af en Ratel jag medbragt, 
fkal man knapt fe det genombitit, ehuru den 
blifvit fångad och fargad af flere hundar. Manne 
Naturen, fom åmnat Ratelen til Bi-törftörare, 
har begåfvat honom med tå mycket fegare hud, 
ån de andre Viverre, allenaft för at kunna af- 
vårja Bi- flyng? Eller månne djurets töda af Vax 
och Håning gör det få fegflitet? 

De Bi-nåften, fom åro uppe uti tråden, 
hafva ej at frukta för Ratelen; 1 barm och il- 
fka öfver fit onyttiga och törgåfves upflökande 
af deffe Bin, plågar han gnaga eller bita i trå- 
dets flamm, och deffa bett äro fåkra mårken 
för Hottentotten, ar finna et Bi-nåfte uppe uti 
trådet. Jag fkulle fjelf mycket tviflat om alla 
ofvannåmnde Ratelens egenfkaper, om jag ej 
inhämtat aldeles öfverensftåmmande beriåttelfer 
från flere förfarne Bönder och Hottentotter, i 
lårfkildte Landfkaper boende. Som jag tjelf ej 
varit lycklig nog, at fånga någon Ratel, tår 
ie nöja mig at meddela defs ritning och be- 
fkrifning, lådan, fom den kunnat göras efter 
djurets fkinn. Se Tab, IV, fig. 3, 
> Bramtdånder, 6 i hvardera kåften, måft lika fto- 

> rag ofvan platta, förmodeligen få afnötte. 
— Betar, 2 i hvardera kåften, rått ftadiga och fto- 
ra, i jämförelle mot djuret, men trubbi- 
ge, förmodeligen åfven 1å afnötte. 
Qxel=tdnder vid pafs 6. 
voro jECkeRe 1å vål fom de förrnåmn- 
; de, förmodeligen af Hånfags-åtandet. 
ÄR Zune 


X977: pir aj 


Tungan har bak-åt' bögde: hvaffa' ”påpill er, [eg oi 
på Kattor. SL ps 


Korta Ben; 5 tår, bida på. fram- och bak- 
förterne, med = : 


peer utfidende klor; fort datvi en hvafs bidr 

eller ågg , hvars fråmre 'bålft-år uthålkad 

00 omed en djup fåra, hvilket ' mye läror 
» låtta defs gråfvandé.:sb "bt n 


Til ör ”fribbar åro inga tecken, utan: endaft 
en vid öpning tör hörflen. 16 AVN 


'Firgen; dels Af -grd » dels Svart. 


AR nend åro pannan, hufvud - halen a halt 
gropen ned til SnG OR ryggen och 
 fvanfen. 


Svarta åro, N ofen, til något åfver Ed 
kinbenen, öronen, under delen af halfen, 
bröftet, buken; jär och bert, famt på hvar- 
je fida, en rand från öronen ned til fvan- 
fen, fom löper öfver den alkgrå delen pa- 
rallelt med och ej. långt ifrån den fvarta. 


Storleken; Från Nofens fpets til fvanfen, Tum 3 


Svanfens långd . 5 
Klor på framföttren re SE a 1 
— — på bakföttren > = 0 or I 


Africanfka namnet på djuret år Rätel', (å kalladt, 
ll af FroNändare” och Hottentotter. 


, 
N Zz bd 
är es ET . 


, 
Lå k j 
vt ” 


ör pafa. sf 
Ö dl e och fd iperbolifke Preqg 


- retkification. 
NILS LANDERBECK, 
Mag. Docens vid K. Acad. i Upfala. 


A': bringa fådana Integral-formler, fom ej 
medgifva fullkomlig integration , få ofta 
fom fke kan, til andra mera kånda, iåfom Cir- 
kel- bågar, Hyperbolifka areer eller Logarith- 
mer, hvilka med noghet redan finnas utråkna- 
de, Elliptifke och Hyperbolifke bågar, m. m. 
år icke allenaft i ljelfva Calculen nyttigt, utan 
ock uti Problemers folution leder til Gi. mplare 
flutfatfer , och ofta til prydeliga Conftruttioner. 
Det torde fördenfkul ej vara utan nytta, om 
jag upgifver en method, buru 13 vål Elliptifka 
fom Hyperbolifka bågar kunna af hvarandra 
rebtificeras. j | i d 
Låt 248, Tab. 3, fig. 4, vara en, Ellips, 
hvars halfva axis major C4=a, halfva axis mi- 
nor CB = b, abfceifla CD = x> Bågen BM=2> lå 


Rv fö DUGER AN 
UR ; 4 — 4 
rr j xya a? | 
FIRE SA Va? —rX s 


Låt 4p vara en Hyperbel, hvars halfva axis 
transverfa C4 = a, haifva conjugata AF =>-b, 
abfciffa Cd — KX a Bågen AM = 273 ja lg Arran 


Om 


152 1727. Apr. Maj. Jun. 
Om för Ellipfen me en, och för 


; s | | a ; bv 
Byperbela ce? = TR och x=73+ få expri- 


ar dv EE KA ve 
merar 2= "gryr mn Elliptifk bås 
ge, under det at v från infinit blir = = 's och 
lan MAT KG 
2=E Ja yra mn Hyperbolifk, under 


det v från I blir =o, 


; Tag för Ellipfen r an få år v= 

Vg RS och om någondera af deffa equa» 
ANNE 

tionerna quadrerad , divideras med ec2v2r2, och 


É 
fedan differentieras, får man = SE ; är = 


sd hvilken og med 22 och 
vr ce 


jätesrerud. gifver aft-å a re 46, 
dv VERA K ap ar 


er = +0; human af tvånne Elliptifke bågar, 


den ena uti v, den andra vå j exprimerade: 
Emedan de fundna Ell liptifka b ågarna åra lika, 
Oc 


d de år or 2 = gp TE rn äng lår deras fuma 


” vara = 20» få blir för Ellipfen Ce 2 re 
Lu dv Vecko: 2 


ladd 
ER 


| 3 (3 
MV Vi É | kd: da 
Ve En dan / ur J vo Är? 


doV iv 2 "är Vi cirå 
primerar = fr SL ve SV deg 
ww 3 É 


; Er bone, tha a af tvånne Hyperbolitka bå- 
SE Vi—v 


grå och n Nir rom Vi, det 


; ty i—E 
år, når? 20P=" Å 3 goineidera de Hypera 


bolifka bågarna, och åto tillika conftanita; om 

Kärl ; 
deras famma Ål 05 (a år CQ ns 
. ft 


| . ” ” 
Hr - 
MR 
da ; 


1sa4 — 1777. "Apr. Maj. Jon: 


h £ål d g a dvV 1—c2v2 Wise / dr Vi-c2r2 i 
och fåledes -/= += /-— a 
3 C Uv? Vi—v? 5 L-r? 


a arr RE 
HD QS op IV TeceA PRE 
Confiruttion, Tag CE=1, Tita en Hyperbo- 
Ja Aquilatera, hvars Centrum år E, halfva 
axis —V 2a, och Afflymptot OE,> få går den ge- ; 
c+ Ve 2 | 
RSS fd 


nom 4. Tag 0E=v> EN= VY 


Veov?—1 


enda En och drag OT, NL och GK 


parallela med CA4> och TMD, LRS och KPQ pa- | 
rallela med OE; 132 åto uti Ellipfen altid bågarna 
BMABR—2 BRE RP —MR= dr ee 
Vänd SR curr 6 Fo Yc-I 
hvad valeur v må hafva ftörre ån I. 
d ; : 
/i—-V ie? 
Tag Eo=v, Enp= VIRKE, Eg =? a 


ae 
FR > och drag or, al och 5 parallela | 
med C4> och tmd, Isr och kpg parallela med OE; 
få åro uti Hyperbeln altid bågarna 42 + Ap — 
24r =Yp—mr ee an ME KN AS [å 1å ” dh 
Å ör — TA brann INRE 


år mindre ån Le Huru denna faken förhåller fig i 
fpeciela fall, år ej fvårt at finna, hvarförejag ej 


håller för nådigt, at det nårmare förklara. 


Folke | 


ö IR p 4 sc 7, än ' Apr. "Maj. Jun. I 5 5 
-Folk- namern ut: några flera Förfams- 
= Hdingar : Lappmarken; 
ES meddelt af 


na PEHR HÖGSTRÖM. 
Pe > Theol, Do&. Probft i Skelefta. 


å Kongl. Academiens anmodan, har jag bu- 

dit til at fkaffa underråttelfe om Folkmiång- 

den uti några Förfamlingar i den delen af Lapp- 

marken, fom lyder under Hernofands Stift; men 
har ännu allenaft fått den ifrån de 3 följande: 


NG Arjeplog. 

Dår voro, år 1766, af Lapp- Mank, Qvink, Summå, 
Allmogen, under 1g ars ålder 112 117 229. 
”Imellan 15 och60år = - 187 211 398. 

ergo är AS Sr 19 22 14 


Summa - 318 350 668. 


Sam ma år, af Nybyggare, med 

— Pråfterfkapet , alla imellan i 

If och 60år,  - AE RT 
Nn Summan af alla - 330 361 691. 


Men år 1773', af Lapp-allmo> 
N $en, nad i$ar, Al PR Ng öfoR 217, 
föärkan i; och6o, <,. = 182 214396. 
Öfver 60 en NN a 27 RNE 
; | NA i Summa > 324 236 660. 


iv NN 5 L 2 Same 


56 1777. Agrd op KET 


Samm å år, Pråfterfkapet.. 4 ved + 
| Nybyggare, under 15år = ar å ed a 
Imellan Igsoch 60 år «+ "2 "21" 13 34. 


) ; SÅ rg SNR AN 
Summa = 38 30 oh 


-Hufvud-fumman a 360 367 727. 
På de fifta 9 åren, ifrån 1766 til och med 
vg äro där födde 210 Barn, 116 af Main, 


to0af Qvin- könet. Dåde F.D Re 


88 af Man, 91 af Qvin- könet. Således har I 
ibland 29 Lefvande ärligen blifvit född, och I 
af 35 årligen: dödt. dd 


Å 


Lapp-allmogen har hår på denna tiden något : 


aftagit, men Nybyggarne tilvuxit i talrikhet. 


Lyckfele med SRA 
Derom har Probfiten, Herr ERIK LINDAHL, 


meddelt följande beråttelfe. Lyckfele Lappmark 
ligger vid och omkring Öhre å, fom gär ned i 


hafvet en half mil Nöt om Nordmalings kyrs« 


ka i Angermanland; famt vid Ume-och Vin- 
del- elfvarne, fom 2 mil ofvanför Umeå Lands- 
kyrka löpa avskild och falla i Hafvet vid 
Umeå ftad.: Ifrån Lands-rået vid Junkerafven 


å Ume elf, 22. mil nedanför Lyckfele kyrka, 


meh ic mil otvan för Ume ftad, håller den= 
na Lappmarl «1 låingd något mer ån 25 mil, ups 


före til Norika oränfen , Sc är vid Lyckfele 8 
mil bred, men "blir högre up bredare, och i 
fjällen. 14. til 15 mil bred, grånfande på norra 
fidan mot Arvidsjaur och Arjeplog, men på den 


födra emot Afele. Til Paftoratet höra Sorfele 


| Sacellanie, famt Capellen Allesnöle och Tårna; 
ad 


Ae Maj. Jun. | 57 


det de belåget vid Vindel- Heddg ; mil of-. 
vanför Sorfele, det fenare vid Ume-elfven, & 
3 7 mil i Syd-Veft ifrån Allesnöle ; til hvilka 

sapell Comminittern i Sorfele alla fomrar tvån 
ne gånger refer, at hålla Guds-tjenit, m. m. . 


Uti alla defla tilhopa , var, i början. afiuns 
Kötdlande är Ifa Ngan tva kiganter 
fom följer. . : A 


Af Lapp- Almogen. 


Gifte .- VR CAR | 
Enklingar od Enl Te SR R Se de 
Ogifte öfver 15 år — - a LE 


Jam och vn under 15 I vd | 
CM Summa - 616 Pörfoner, ; 


— Nybyggare eller Bönder, 


Gifte. ; PR 184 
Enklingar och Enkor os Ri 100 
Ogifte öfver 15 är - RA Ky 


Barn och Ungdom under 15, - 196 


NN | : Summa - 540: 


"> Således var Hela denna vidlyftiga Lappmarks 
sa -hop allenaft 1156 Perfoner.” 


- Nybyggarne ökas i den mån, fom nya bo- 
f llen. upfinnas, eller de gamle "klyfvas. Der- 
emot undergå Lapparnes Skatt - land aldrig når 
gon klyfning, och blifva ej flere, ån de af 
gammal håfd varit. När en rik Lappman, ge- 
mom ven = fjuka eller annan: olycka, blir utfat- 
eller .en nybegynnare ej har framgång med 
Ren- afvel, flyttar han til Lands-bygden, 
rg Lag. dels 


MAN 


dels i Norige, dels i nåftgrånfande Socknar af 
-Weftterbotten och Angermanland, dår ock myc- 
ken fattig Ungdom ftadnar , och låter lega fig 
til Vall-hjon. Hår af fker, ar Lappfka folket. 
1 fjelfva Lappmarken ej tårdeles kan öka fig. > 


Pa 


( 


På 17 år, ifrån och med 17f8, til och med 
17743; åro i denne Lappmark 718 Barn födde, 
490 månnifkor Dåde, och isf Hjonelag fam- 
manvigde. : Sh 

År 1758 gingo kopporna hår nog allmånt 
och dödade många både Barn och medel-ålders 
folk: fammaledes 1770. Året derpå dödde ock 

barn uti Måsfling och Kikhofta. — Äljeft har 
man hår på orten ej vetat af någon allmån dö- 
dande farfot.  Lungfot, hofta och hetfig Fe- 
ber, Torrvårk och Rofan åro de fjukdomar, 
fom årligen medtaga några, och förekomma ge-: 
- menligen Väår-tiden. Sållan dör någon Hulftru: 
i Barntlång. Barn åro de flåfte, fom årligen af= 
» gå, och får man fållan någon reda af anhörige, 
1 hvad fjukdom de aflidit.  Olycks- håndelter 
befordra ock då och då några til grafven. Oåg- 
ta barn förekomma tfållan ibland de Svenfke, men 


då och då ibland Lapparne. 


> Åfelev 
Derifrån hat jag ej tått vidare underråttelfe;. 
ån at Folk-mångden dår, år 1760, var 693 fjä-" 
lar, famt at dår, under de följande 14 åren, 449 
barn blifvit födde, 251 månnifkor döde, och 
126 ågta par fammanvigde. Men jag tror, at. 
Bönder och Nybyggare åro dår flere, ån Lap= 


par (1 AES 
Når 


herden HoLLsTEN om 4 andra Lappfka Förfam- 
lingar anfördt ("), och tillika vet, at ibland de 3 til 
Abo Stift hörande fordom. Lappfka Förfamlingar, 
tvånne, nemligen Kufamo och Sodankylå, nu för 
tiden icke hyfa många Lappar, utan nåftan idel 
Bönder eller Nybyggare: (""), famt at det nåftan 
lika (å lårer förhålla fig i Jämtlands Lappmark; 
år hår af tydeligt nog, at den delen af Lapp- 
fka folkflaget, fom har fit ordenteliga hemvift 
uti de under Sveriges Rike hörande Lappmarz, 
ker, ingalunda år tal « rik. På de Lappar, fom 
bo, eller råttare fagt, ftröfva omkring uti de 
nedra Wefter- Norrlåndfka Lands-orterna, och 
til ftörre delen åro fattige, lårer vara fvårt at 
tå någon råkning: deras antal lårer dock ej va- 
ra lårdeles ftort. | 
Tallmånhet har jag mycken anledning at tro, 
at Svenfka Lappmarken, åfven inom defs nu va- ' 
rande grånfor, förut varit folkrikare, famt, at 
frukta, det detta folkflag jämvål hårefter måfte 
fmåningom aftaga. Mina fkål dertil blefve för 
vidlyftigt at hår anföra, och de höra, til en del, 
j til detta ftålle.  Deremot kan vål Nybyg- 
garnes antal efterhand tilvåxa, men knapt i den 
man , at deras tiltagande kan, i myckenhet och 
nytta för Riket, erfåtta afgången på Lappflka 


bj nl L 4 tr FÖRE 


ARR 


MH (") Se nåt föregående Qvartal. 
—F("") Se K. Vet. Acad. Handl. för år 1760, fid. 23& 


N 
|| QQ 


d Y aj. Fia | 
FORTSÄTTNING; 


Om belkaffenheten och nyttan af fa j 

Maäåffars och Moraffers og - 
2 2 Sverige (Jo 

scan 

PEHR ADRIAN FSARD: 


SIGGE TRE ONS TAR SSB TE WÄRNIRNA 0 


Lai] mindre Herr Camereraren Wie å 
4 STRÖMS vackra anmårkningar, ån egen 
omtanka , at göra detta högft angelågna Etushålls-: 
ämnet mera pra&ifkt för allmånhe eten, hafva gif=: 
vit mig anledning, at hår bifoga några ti lägg- 
ningar vid min förra Afhandling 1 derma fak. 
At undgå vidlyftighet, fkal jag nu endaft fåfta: 
min upmå årkfamhet vid 4 omftåndigheter. 12m0, 
Utmårka Kårrs och Måffars fkiljaktiga bördig= 
het, balt och vårde. z:o, Orda om det olika - 
upodlings- fått, fom med dem bör i akt tagas. 
3.0, utreda, hvilka af dem ENN JR, til åkrar, 
planteringar, ångar eHer betesmarker böra up-. 
rödjas. — 4:0, anftålla en jåmförelfe på koftnad 
ack Kårrs och Moraflers upodlingar , emot 
andra flags nyrödningar. | 


1:0, Kärrs och Morafförs friljaktiga 
bårdighet. fl 

&. 2. Kärr, fom tilkommit af uplandade grun=" 

da Infiöars och låglånte Hafs- invikars fjö-dfja, 
med RAR af fjö - - och kärr - våxter, [amg 


A 


fö I. 


4 Dä É 


bm IE för 


( Se Handl. för Älie Maj, da 1796. 02 GA 


- ch 'Conchylier, Navet jag med fkål: 


$ä3, Starr - - kärr. eller all få kallad ftårtnings- 
vall; fom förekomma under fanka. Gdlånte ån- 
| Bar, 1 dalar eller ock vid uplandade grunda in- 
fjöar, åar och båckar, åro hårnålft ej mindre 
mullrike och fruktbårande ån de förra; hyfa de 
Kalk -tera eller mårgel-ford i alfven, åro de ån 
bättre. De ega i den vänhet en öfverflödig mat= 
jord , upblandad ed en myckenhet perenne. 
Starr öch andra -kårrvåxters rötter, ofta til 2, 
1$ eller til det minfta 1 alns mågtighet. AF. 
deffe kan igenom affkumning den öfverfta jord-; 
bådden, til £ alns djup, altid med förmån bårt- 
tagas för åkerbruket, och hafva de åndå nog 
mull qvår til fin egen bördighet ("). 


Li 


ÖL öfvervuxne , och hv An imellan bufkarne- 
träffas kårrtåtel, Ängkampe, Phleum, och Äng- 
kaflen, Alopecurus , med Äng och. Harullen af. 
Eriophorum, Mannagrås, Fefluca aquatica, Go-. 
marum ; kräkfötter, och fåf eller myrftarr, blå-: 
farren och andra kårrvåxter. Deffe kärr åro af na-. 
turen redan något uptorkade: öfverfta jordhvarf- 
vet i dem finnes gemenligen- til aln uplöft och 
förrutnadt til bördig: matjord, fatt på ftörre djup, 
deras mullrikhet å ännu år Öfverlaftad af våta. Alf-= 
| ven i deffe tråffas på en alns djup, och år den 

nånnaft real An blålera, eller ock: 


myl= 


Tom. IE. 
» Hvaraf kan fes, at dettå ock brukas $' 


» 
UI 


är Kärr ä fom med Björk, Abl ch Granfrog. 


r a den förfta och ftörfta bördighets graden. | 


| 


myllig jordmårg (Se Tom. I: af min Geopor 


Cap. 28, $. 1) i hvilket fifta fall de åro af ftör= 
fla bördighet. NE Eg 
$. $. Kärr med Pors, Odonris , Sqvatra , Le= 
dum, jemte litet Björk och blandad Tall och Grane 
fog, förtjena hårnåft, i anfeende til bördighe- 
ten, all upmårkfamhet. Laggarna af måffar och 
fanka moras, fom hafva utlopp, och hvilka in- 
på fommaren något torka ut, åro mått öfver 
vuxne af deffe flags våxter. 'Mullrikheten i deffe 
kärr» bråddar år anfenlig , och blifver denne kårr- 
jord, efter et par år, når den hunnit rutna, gan- 
fka bördig ,  allenaft den genom nådiga diken 
fkiljes ifrån den öfriga måflan, at blifva ån me- 
ra uptorkad. Dock beror deras halt och vår- 
de mycket der på, at bottnen i deffa kärr år fta- 
dig och faft i alfven. MR vr 
—$. 6. Granfkogs-kårr med ymnig Björnmåfla, 
Polytricum Scoparium. - Myllan i deffe år fållan 
öfver en alns mågtighet; Alfven år allmånnaft 
klibb eller 1å kallad pöås-lera, eller ock en fin 
fand och mö i bottnen. Ibland finnas deffe flags 
kårr upfpåckade med ftora löfa ftenar och ften= 
ras, hvilket mycket förringar deras vårdes = 
2-6..7. Myr - kärr, bfvervuxne med Rådmdfa, fin- 
nas omffåndeligen betkrefne i förra athandlingen, 
$: 16. I allmånhet år deras jord af god bör« 
ighet, allenaft det öfverflådiga vattnet, hvaraf 
de finnas drånkte, utan mycken koftnad ifrån 
dem kan afledas. SL fv 
+ 6.8. Hjortron-kdrr med gyttjefull målsvåxts 
kafva altid något utlopp ra fom BPA 
I i "Dee s 


é 
7 


ar af fmå trånga rånnilar, igenom hvilka dock, 
hela fommaren öfver, något vatten affilas. Lig=. 
ga de vid ler- flåtfer eller under ler » haltiga jord= 
" högder , åro de defto bördigare.. . läran 
a $. 9. Måifs-kirr; deras befkaffenhet år i för- 
ra Stycket, $. 15. befkrifven; de beftå mått af 
jordtåckta och med måffa öfvervuxne fmå In- 
fjöar, eller af andra mycket vattudrånkte plat-' 
fer. > Deras förnåmfta våxt år några fmå fpinku- 
ge Går-tallar, jemte rédmåffa, litet Droferay; 
Dagg -grås och Trånjon, Vaccinium Oxycoccaus.; 
Sällan bafva deffe måls- kårr något betydäljle. 
appp ; finnas de i dalar inpå fandhedar, åro de, 
defs mera ofruktfame, och löna fållan möda: 
och kotftnad at utdika och upodla. NR 
<> 6. 10. Minerale-kårr med Victril=-haltig myl- 
Ja, åro de ofruktfammafte. Huru de lått kun«'/ 
Fa igenkånnas, år befkrifvit i förra Stycket,-$.' 


vafsvattnets fålta, hvilken hår blifvit decompo- 
nerad af den feta gyttjan, åfven i deffe kårr 
varlemnat fin Alcalifka del: få utgör ock all 
c enne blanning en -ganfka fruktbar jordmån, al- 
Jenaft mullen och åfjan igenom updikning förfåt= 


j a 
tes i & 
NR + kl SFR 
AN 
NN k 
hn a. et 


id, at behörigen förrutna. . ; 


Lå 


NN 


OR RS nr. 


våg för N NN & a. nh Vv 
I Aer Jr EE a fr SN 
dj ee € ; ö 3 Åh 


i Anmårkn. 2. At de'$. 4 och $. s5-omnåmne' 

> de: Kärr ”anfes för mångfalt bördigare , ån de föl= 
jände,, åt icke af den grund, fom fkulle de in= 
nehålla någon annan flags Kårr - mylla, utan faft 
mera, at i de förra finnes Käårr- jorden uti det. 
åtverfta jordhvartvet redan något rutnad och för-" 
vandlad til matjord, och mindre. vattudrånkt, ån 
i» då Fonates ty Åre 


= Anrmirkn. 3. Granfkogs-kårr har folket i Fin- 
Jand. hårtils allmånnaft upodlat: de intaga af al-/ 
la Röårr de flörfta rymder hår i landet, och åro 
vår? allmånnafte' och båfta ångsmarker af dem 
uptagne. "Både i anfeende til alfvens och denne 
kärrjords fårfkilda befkaffenhet, fordras dock en 
Jårfkild förfiktighet vid deras upodling. Finnas 
högderne omkring dem bevuxne med mycket 
”löffkog, 1å at den: fina bördiga myllan af defs' 
löt- fall, vid fnöns affmåltning om våren, blife: 
vit nedtkölgd i) deffe kårr, tå deffa en påokning 
i-mullrikhet och bördighet: men ligga deffe kårr 
i mera flakt och jämnbart jordlåge, eller hög- 
derne' ornkring dem; endaft båra Barrfkog, fin= 
nes : kårrjorden i dem af mindre : bördighet och 
i-.grundare. jordhvarf.« .. 0 | ÅA 


aj. Jun; 


"Anmmärkna. 4: Då granfkogs-kårren icke tått 
tilblanning af främmande myllor, utan beftå af 
den matjord eller mylla defs egna våxter årligen 
gifvit, innehålla de en tvåfald mulljordz den 
fom” tilkommit af en hop laf-arter, Lichenes, och 
Björnmåffan, Polytricum Scoparium > hyfler ringa 
firing och föda för andra våxter: men den fom 
af granfkogens årliga barrfållning i många 100+ 
de år fatt fig; år 1 och för fig fjelf ganika 
öv dig, 


eller ång, emedan den dår finnes vattudrånkt, 


och för granfkogens täthet icke har varit ut- 
ftåld hvarken för öppen Sol, varme eller luft. 


Den af våra Finnar nog allmänt brukeliga gran- 


ris gåödflen, år icke heller den fördelaktigafte 
vid åkerbruket; ty utom det granfkogen der- 
igenom vårdflött utédes, rutnar ock granrifet 
med defs barr långfamt, och gifver ringa mångd 
i af mylla. 
SE Hos ; 
= Ammårkn. 5. Som alfven i granfkogs kärr all- 
- månnaft beftår af pöslera, eller fom den af nås 
iöf + kallas, klibblera, tå förringar detta deffe kårrs 
Halt och värde, åtven i det affeende, at en 132 
"dan alfjords förbättring fordrar tårikild koftnad. 
Atlkillige utlånningar bafva mifGtagit fig om be- 
fkaffenheten af kårr och måflar, hvilkas alf be- 
får af fin fand eller klibbleraz de påftå, at båg. 
ge draga fyra til fig, gifva elaka dun lag vg 
se oh Föribd sån ovgftit 


466 — 1777. "Apr. Maj. Jan: 


 fent eller aldrig förvandlas til någon god mat- 


ÄR. 


Å 


jord: men jämföras håremot de många rön och 


:anmårkningar öm kropparnes inbördes attra&ions- 


lagar, hvilka GEoFror förft famlat, och fom 
federmera blifvit ökte och nårmare uplyfte af en 


LimBourG, IsNARD och flere, finnes ingen - 
attractions » lag, fom en tådan tanka beftyrker. 


De förfök jag, åren 1761 och 1762, fjelf gjordt 
och upgifvit (") om jordarternes fårfkilda art, 
famt huruvida i ftörre eller mindre mån de ifrån 


Juften draga til fig fugtighet, eller ock igenom : 


afdunftning. förlora något deraf, utmårka ock, 


at pöås-eller klibbleran drager mintft fugtighet, 


och aldeles intet någon fyra til fig (""): men: 


vål qvarhåller den fugtigheren i det långfta. 


År 1761 utflåldes, i November månad, på 


& luftfritt fålle, dit dock icke regn kunde 


komma, af uptorkad kårr - mylla et qvarter el-= 
ler 4:dels ftop > detta vågde då 163 lod: men 
efter 8 dygn, hade det: igenom utdunftning för- 
lorat 31 lod af fin tyngd. 3:dels ftop lera, 
hvilket vågde, då det utftåltes i luften, 1 fkål- 


pund, mifte under famma tid endaft £ lod i 


vigten. :dels ftop moblandad fandjord, fom 
åfven på förfök urtftåltes, vågde, då det utftål- 
des, 312 lod; förlorade under lika tid 43 lod ige- 
we nom 

(") P. A. GaDv, ÅAkerbrukets Chemifka grunder, 
r:fta Delen pag. 11. tryckt i Abo, 1761. 2:dra Des 


” 


len, pag. 36. tryckt i Abo, 1762. 


("") Baumé i Memoires fur les argilles, pag. 23. har 


igenom flere förfök beftyrkt, at leran af fig fjelf 


år något faturerad med fyra, och kan fåleds af den 


grund icke heller hafva någon attraction dertil. 


ji; pr. Maj." ja 167 


dunftning. Fin fand eller klibblera ut- 

Kär jord vål icke någon Igod matjord: 
d liten tilblanning af andra jordarter, kan 
rs deraf blifva en rått bördig akerjord, Mir 
-KEer långre fram fkal bevifas. 


rn Anmårkn. 6. At Hjortron-och dernåft måls- 
kårr föras til fifta bördighets- graden, dertil år 
all god anledning, De förre, dår Hjortron (Ru- 
bus chamxmori) våxa i kårr-laggarne, åro lik= 
vål redan något uptorkade, åfven fom den i: 
målflan inblandade mylliga gyttjan kan röja nå- 

on bördighet, når flike fumpige platfer utdi- 
as: men där kårren beftå endaft af gung- och 
fly-mållar, med fand-grund uppå fandhedar, om- 


gifne af Tallfkog, år aldeles intet hopp om nå- 
gon bördig mulllamling; at förtiga, det, i. brift 


på låmpeligt aflopp för vattnet, de icke utan 
mycken koftnad kunna uptagas och upodlas. 


2:0, Vpodlings - fåttet af kärr, morafs 
och måljar , efter deras färfkilda bz- 


fkaffenhet. 


0 S. 11. Sedan kårr och måffar til deras låre 
Fkilda bördighets - grader blifvit. utmårkte; för- 
tjenar dernått behörig omtanka, 1:0, Alfvens. 
eller bottnens befkaffenbet i dem, och 2:0, land- 
månens låge och athållning. Bågge defle om- 
åndigheter finnas förut i min Geoponie, "Tom. I. 
Cap. 28. $: 15. I6. 17 och $. 18. tilråckeligen 
utredde, hvaretit ock år bifogad både tekning 
få jordbåren och et ganfka fimpelt afvågnings- i 
] nftrument, hvilket hvar bonde fjelf kan göra, få 
ar jag Brin någa VRT hår uprepa. 


& 12. 


d AS Va 4 F 


< KON 


0 6, 12. Huru af kårr och moraffer fkogen. bes 
qvåmligaft kan afrödjas, och dikningen i dem 
anftållas til vattnets afledande, finnes förut oms 
nåmnt af Lagmannen BRENNER, Kyrkoherden 
StEntus och Baron BRAUNER ("), åfven fom 
i min Geoponie, "Tom. I. Cap 28. Tr 24. 240 
25. famt $. 26. 27 och 28., fådant utförligen 
är befkrifvit. Huru punipverk til vattnets up= 
fordring åfven ibland nyttjas, det finnes anmärkt 
Tom, II. Cap. 7. $. 3« Anmårkn. 1. och 2, äfs 

” ven fom Herr Ettiorts upforådrings- mafchin i 
i deffe fall, mycket berömmes ("F). Det bör 
jag endaft anmärka, at vid granfkogs-kårrs up= 
rådning år Dalkariarnes Rothuggnings- lått det 
bålta och vigafte (T), famt at vid dikningen , 
vattnet icke bör fållas lågre, ån 2 högit 3 fot, 
under dikes+«bråddarne. ( ; 


6. 13. At utan någon tillagd jordblanning 
»3 kårr och moraffers yta, tånka på deras ups 
odling, år nåftan fåtängt ock utan all nytta. 
Sjelfva Nilens gytja och åfjoge jordflam,: hvil= 
ken (å mycket berömmes för dels bördighet 3 
kan ej båra tåd eller någon lags gröda, om den 
icke förut upblandas med fand. - Lagmahnen 
BRENNER har hos ofs förft meddelt allmånhe- 

| LG ten 


TENIUS, om kårrs och måäffars nyttjande, 
famt Baron BRAUNERS FÖrlök om åker 


(") Jo. S 
Cap. $-.s 
och ång , pag. 99. a 

("ty Jon. Mirts New Syftem of Agriculturé; Vol 
I. pag. 155. hvarelt både EL1IoTS ock” BELIDORS 
'upfordrings = mafchiner finnas afritade. 08 

+) Herr SAM. SCHULTZE, om bruket af åker och 
ång i Kopparbergs lån, pag. ade vo 


RE SRA AN 


MT. Apt. Maj. Jun. 169 


ten en dylik lärdom ("). Men at, efter alf- 
jordens fårfkilda befkaffenhet i kärren, en fådan 
 Jordblanning fker, det år hågftnödigt. 


$. 14. Måirgel- och Kalkleran år vål den bå- 
fta, at låtom jordblanning utbredas på lådan mark, 
men hålft, dår alfven beftår af fand eller fand- 
blandad jord, ty på kärr med blå eller annan 
faft lera i bottnen, vår denna jordblanning ej 
godt gagn, emedan deraf blifver en mycket feg 
och v: attuljuk akerjord. 


5. 15. Uppi kårr och måffar, med faft le- 
ra i en, är altia bålt, at nyttja fand-mårgel, 
fkal- råel af förruttnade fnåckor (5), Bleke 
och kritjord, eller ock endaft grof fand til jord- 
fyllning. 
$. 16. Granfkogs kärr, $ &. med fin mo 

eller fand til botten, fordra åter blålera til jord- 
blanning , hvaraf fear löfa jorden nog tåftes i mart- 
jorden > (å ar man icke behöfver frukta, det den 
fkal komma upp i dagen och yra fram fom flyg. 
fand. Finnes äter klibblera i alfvens, då Ars 
efter flere hår i Finland anftåldte förfök, båft 
och rådeligaft, at endaft bruka rått grof fand , 
eller ock grus och ör- jord til fyllning. En dy- 
lik jordblanning röjer åfven båtta verkan på 
Hjortron - kårr, $. 8, famt på måfsvuxne myr- 


kärr, &. 7 


MM RR Rn nr 


(1) läge de THEvENOT PB. IC LD: Il. CO. LXXL 


pag 
CN ös. Vetenikaps / Acad. Handl, för år 1750. 
pag. 2085. 


NN ke”) Maxweris Colleétion, pag. 62. 
M 


PUR NU ts NE OR Fö SNIA ITU 8 Kal INDIE OR 06 
Er NRA (AN d 


Ad nä Aprå Maja. 


6. 17. Mycket vattutjuka gung-och Alymås- 


far, $. 9, om de i anfeende til markens. goda 
athållning , på något ftålle förtjena utdikas, kan 

å dem mo-jord med ftörfta nytta utfpridas, fe- 
dan de blifvit uptorkade; den tränger fig bårt- 
tre ån annan jord in uti maåffan, ftadgar den 
och fråmjar defs förrutnelfe.  Äro deffe måffar 
något gyttje-fulla, 1å at de förtjena upodling, 
men finnas omgifne med fandhedar och ligga på 


fandgrund, år klibbleran den båfta jordfyllning 


på dem, i fall den är nåra til hands. Denne 
jordart fåfter båft den löfa gyttjan och måfs- 
mylian, fom förlorar, i anfeende til MR | 


gen ifran alfven, fin feghet, och utgörTedan en 
god matjord. 

deffe jordblanningar olika, altfom kärrjorden år 
mera eller mindre fank. Af fand eller mo-jord 
kunna 4f0 lafs på et Geometrilkt tunneland va- 
ra nog, emedan det räcker til, beråknadt 2 tun- 
nor på laffet, at til 2 tums tjocklek öfvertåcka 
måffan, och belöpa fig håraf vid pafs 2 kap- 


$. 18. I anfeende til myckenheten, fordras af 


par fand på hvar qvadrat aln målsmark.  Afle-- 
ra och mårgeljord behöfves icke 1å mycket; ty 


400 lafs deraf förflå at ftadga måfsjorden och 
bringa den til röta. 000 

g. 19. Vid viffa flags kårrs upodling, år ock 
påfyllning af ris, qviftar och andra flags fkogs- 
affkråden nådig. Dir åtvfkilligt annat flagit felt, 


ar upbringa måls-kårr til ,bördighet, har man 1 


Tyfkland och annorftådes rönt, at inom kårt tid 


af kringfpridde trådfpånor och halfmultnade vind- 
tållen ur fkogarne, de vunnit anfenlig fruktbar- 


Chet. 


< 


a 2? åä 3 år, til defs alla barren och de fmårre 
äviftarne förrutnat: men få kan detta ris ock 
tagas ur ljeifva kårret eller ifrån nårmatte fkogs- 
backe. Huru denne ris- täckning på marken 
'verk ftålles, och hvad dervid för öfrigt år at i 
akt taga, det finnes omttåndeligen i förfta To- 
men af Geoponien, Cap. 28. $. 34, 35. och S. 
a Omark. | 
0 8 2t, Hurna igenom vattnets updåmning på 
Mmaåls- kårr, måls- våxten kon fårtas 1 förrutnelfe, 
och bringas til bördig jord, derom år i min. 
Geoponie och nyfsnåmnde Capitel, $.-20 och . 


21, förut anfördt. Detta kan icke verkftållas 


på alla ftållen och i aila jordlågen, utan endaft 
dår något vattudrag rinner igenom miffan, eller 
då ifran någon nåra belågen fjö eller båck , vatt- 
net på måflan kan inledas, och inpå Sommaren 
dår updåmmas. Vattnet bör åtminftone til = 
aln vara updåmdt på måffan, om den fkal kun- 
na blifva vatrudrånkt. Når man mårker, at 


Hällan under vattnet fvartnar, och förvandlas til 
en gyttjog åfja, bör rag ftrax aftappas; men 


5 alt 


ÖRE ET MEN VDA 


172 1777. Apr. Maj. Jun. 


alt utflåppes ej på en gång, utan efter hand, 
fakta och makligen, lå at jordgrumlet i vattnet 
får lårta fg år boitnens. mm ; ; 


8. 22. At igenom kyttande upodla kårr och 
morafler, eger, efter min öfvertygelle och förfa= 
renhet, endalt rum, vid följande tiltållen: 1:0, 
då målskårr träffas af 2. 3 å 4 alnars måls-bådd, 
och hvilken tfåfom obördig och utan all nytta, 
endaft lågger hinder, at blotta kårr- mylian för 
öppen dag. 2:0, Når man icke hafver tid el= 
ler kan gifva fig tolamod, at på det i $. 20. 
omnåmnde tåttet utrota Björnmåffe-tufvorne utur 
granfkogs- kårr. 3:0, Om i måälskårr finnas be- 
grafne en myckenhet vindfållen af gammal fkog 
och trådrötter, hvilka annars hindra både nödig 
dikning och markens uplåggning i kärret: men 
i falbygden och på fkoglöta orter, borde deffe 
kärr icke heller kyttas. Når, och med hvad 
förfiktighet för öfrigt detta flags kårr- kyttande 
bör verk ftållas, derom finnes åtven för detta för- 
'målt i 1:fta Tomen af Geoponien pag. 260. 264 

och 262: men at kvtta och brånna upp ftarr- 

kärr och ftårtningsvall, hvilka hyfa en ymnog 
och djup mylla, vore, at endaft för litet afka, 
förftöra en anfenlig mångd mull, hvarföre ock 
en lådan väldfam kärr- bränning af Hans Kongl. 

Maj:t allernådigft aldeles en förbuden och med 
råtta inftäld ("). ; 


23. Sedan deffe kårr och maffar efter om- 
flåndigheterne, på förenåmnde fått, blifvit uptag- 
one - 

(f) Kongl. Maj:ts nädiga Varning mot (kogskyttande, 
af den 27 Junii 1774, och ytterligare Förbudet der« 
om af den 28 Junii 1775. SR 


EGET VARA JE vert Uls Le KR Mn SNRA X 
PREV fo $ TNG ' é FAR / 


1777. Apr. Maj. Jun. — 173 


ne til upodling, återftår ånnu en ganfka angelå- 
gen fak ; at bereda dem til mognad eller förrut- 
nellfe. Sedan et kårr om fommaren blifvit ut- 
dikadt och uptorkadt, flåpas och utbredes der- 
på om hötten, vid förfta flådföre, en efter alf- 
vens befkaffenhet låmpad jordfyllning. För me- 
dium af Junii månad, kan i Finland och de nor- 
ra orterne af riket, den förfta kårr-uplåggning 
icke förråttas, och det bör fke grundt, at den 
tilfatte jordblanningen allenaft blandar fig uti 
den öfre matjorden. Fyra veckor derefter, verk- 
fålles jordens harfning med en jårnharf. Vida- 
re brukas harfven åter emot utlådes-tiden, och 
kan, den 6 eller 7 Augufti, kårret hårpå belås 
med höftfåde, om det år af det flaget, fom i $. 
2. 4 och f$ finnes omnåmndt. Men andra flags 
kårr måtte få ligga öfver året och förrutna til 
matjord , förr ån de nyttjas til något flags fåde, 
. under hvilken tid, jorden i dem åfven en och 
annan gång med plog omröres. Ibland plågar: 
man ock om fommaren belå dem med ärter, 
hvaraf all halmen i mullen nedplöjes, hvilket 
mycket fkyndar på kårrens mognad. Näågre ut- 
Jänningar påftå ock, at igenom kårr-myllans up- 
hackning , kårrjorden fortare fkal kunna bringas 
til mognad, ån genom plöjning. 


Anmäårkn. 1. Jordfyllningen på kärr år vid 
deras upodling 1å mycket nödigare, fom förutan 
den, fådesrötterne i den löfa mullen icke finna 
nog ftadga; en flik jordblanning fråmjar åfven 
mycket kårrjordens förrutnelfe, och hindrar fet- 
mans för haftiga afdunftning. Kärr, fom uptar 
gås til ång, fordra ej i den högd jordfyll- 

3 


ning, 


i 1777. ärta Maj. Jun: TA 


ning, sidan grås-arternes perenne rötter. då, 
nog fåfta och fradga kårrjorden efter hand. 
Anmäårkn. 2. Skillnaden på mogne eller omog- . 
na kärr, hvarmed våra Finfka. landtmån förttå. 
kårr- -myllans ftörre eller mindre förrutnelfes- -grad . 
i matjorden, år ganfka nödig at anmärka, om 
kårren dkola upodlas och nyttjas til åkerbruk. 
eller planteringar. — Finnes kårrmullen öfver ft i 
- matjorden, endaft litet mogen, "framvåxer vål i 
fådane kärr, af utlådd fåd, i början en mycket 
"frodvåxt brådd: men fedan den oruttnade myl- 
lan derinunder tager vid, ftannar den ock efter, 
hand i våxten, frambringar fpåd halm och flå. 
fåd. Är kårret mycket mullrikt, och tillika mo- . 
get eller nog förrutnadt 1 matjorden , och det 
tillika gådes, få gifver låden åfven mycken famt 
frodvåxt halm, men ganfka ringa kårna, ej an-. 
norlunda, ån detta allmånt plår hånda åkermån, 
hvilka med brunnen gödfel gåda för tjockt. Det 
af Herr Camereraren W AssTRÖM anförde rönet, > 
om Probften WEsTBECKS milslyckade kårr- sups 
odling , tyckes hafva hårrört AntINgeR af milstag i. 
denne [enare ORANGE EN eller ock,at vid La 
rets uprögning icke behörig jordblandning blif- 
vit nyttjad, at fradga den löra myllan; eller ock 
derat, at vattnet ej blifvit nog genom dikning ut= 


tappadt. 
3:0, Hvilka kärr och moraffer äro tjen- 
lige til ångar och betesmarker, och hvil- 
ka kunna lämpeligaft upodlas pi åker=" 
bruk eller planteringar? & 
$.24 Granfkogskärr, öfvervuxne med Björ n- 


målla, $. 6. åro de tjenligatte, at uptaga til is 
eller- 


RR 
VY FN 
fr Y 


+ 


Ed 


Si 


eller betesmark ; ty 1:0, fordrar -pöszeller klibb- 
leran, hvilken allmånnaft utgör deffas alf-jord, 
SAS arbete igenom dikning och jord- 


lanning, om de fkola nyttjas til åker- bruk. 
Men fom våra allmånna grås-arter båttre trifvas . 


i en mera våt, dungen och med vattu - ådror 


upfpåckad jord, ån fådes-arterne; 13 blifva ock 


af granfkogs-kårr, de båfta och bördigafte ån- 


gar och betesmarker, allenaft efter updikning 
och fkogens afrögning, antingen igenom granris= 
fyllning $. 20, eller lindrigt kyttande, $. 22, 


Björnmåfle -tufvorne, ifrån deffe kårr blifvit un- 


danrégde. 2:0, Faft ån granfkogs-kårr, ianfeen= 
de til nyfsnåmnde alf-jords befkaffenhet, icke me>= -. 
ra, utan fnarare mindre ån andra jordarter, dra= 
ga fuktighet til fig, men deremot af fig tjelf> 
ve åro nog vatturike, och i det långfta avar= 


hålla fuktighet och vatten i fig, få händer ale 
drig i de torrafte år, at gråsvåxt på dem flår 


felt. 3:0, Sådes och planterings- våxter for- 
dra en mera mullrik matjord, ån grås-våxter. 
I granfkogs- kärr finnes kårrmyllan mindre djup, - 


än uti andra kärr; år altia låmpeligaft, åfven i 


anfeende hårtil, at de, efter et eller par fkårder 
af fåd, uptagas til ångar eller betesmarker. 


$. 25. Gung- eller Flymåffar, med något 
gyttjefull åfja, $. 8 och 9. fåfom ock de, hvilka 
med fkogs affkråden blifvit fylde och förbåttra- 
de, $. 19, duga icke heller til åkerbruk och : 
planteringar, utan bått til dngsmarker. De &$ 
14: 15 och 17 omnåmnde Jordfyllningar åro 


då åfven nådige: men granfkogs-kårr 6. 6 och 24, 
kunna, utan all flags påfyllning af jord, ftrax 


få 


up- 


176 RA vd Apr. Maj. Jun. 


uprådjas och nyttjas til ångar och betesmarker. 
Jåmför N:o 2, anmärkn. 1. och &. 24. 


6. 26. Til gkerbruk kunna med förmån upod- 
Jas alla mullrikare kärr, 1 fynnerhet de, fom $. 
2. 3. 4. och $. fs. $. 7. finnas befkrifne; dock 
år hårvid at anmårka, hvad om deras uprögning 
och berednings-fått förut, i fynnerhet $. 23, blit- 
vit anfördt. Gödning behöfva deffe at flike 
kårr uptagne åkrar icke på 6 ä 7 år; ty den 
ymniga myllan, hvilken igenom årlig djupare 
plögning bringas upp i dagen, förruttnar efter 
hand och gåder åkren. Når man efter denna 
tiden behöfver. gåda, fker det allenaft tunt, at 
upfrifka denna mulliga åkerjorden; och når et 
tunneland annan åkermark fordrar hvart 3:dje år 
2590 å 300 lafs gödning, år för deffe åkertålt 
1 början famt en lång tid, nog af 60, 160 och 
150 lafs på tunnelandet 3; detta hafva många för= 
farne Landthushållare i Finland förfökt. 


$. 27. Huru til Pozaroes , Rapfar och viffa Fir< 
geftofters plastering , kårr och moraffer kunna nyt- 
tjas, fom ock , at uppi fkoglöfa orter gran och 
annan flags fkog i dem fkyndfammaft kan up- 
föras, derom år i 1:fta Tomen af min Geopo- 
nie,: Cap. , 25. $. fö: fö. f4,0Ck 5. fi 11 aa 

förut anfört. - 
6$. 28. Når til Hampa eller Humle - plenterin- 
gar uptorkade kårr fkola uptagas och nyttjas, 
tordras dertil någon tårfkild beredning och up- 
mårkfamhet. I Tyfkland, Irland och Skott- 
land, har man för detta gjordt lyckeliga för- 
fök , at plantera Humla i uptorkade kårr och 
| mo- 


1777. Apr. Maj. Jun. = 1377 


morafs ("). Herr BENJAMIN FRANKLIN har / 


i Philadelphia med mycken förmån låtit anftålla 


dylika förfök åfven med Hampa (5); i Skott- 


land på många ftållen updrifves Hampe - tådet 
endaft i uprögde kårr (T). Hufvudfakeligen ut- ” 
våljas hårtil tådane kärr, fom hyfa djup mylla. . 
För hampa öfvertåckes moraffet, fedan det blif- . 
vit updikadt och afrögdt, med mårgel, eller ock... 
hålften lera och hålften arof fand, til 6 tums. 
mågtighet. — Detta nedplöjes i mullen , och. 
derpå lemnas kårret et år ar rutna eller mogna. : 
Sedan plöjes det 2:nc refor, och redes med. 


harf på andra året, famt efter midfommaren belås : 


med ärter, hvaraf ris och halm om höften i; 
mullen nedplöjass Våren hårpå gådes moraffet . 


"med 1900 lafs på tunnelandet, famt utläs. i den-. . 


na kärrjord, fom nu år ganfka fet och förrutts 
nad, förfta året kål, rofvor och allahanda andra 
rotfaker, hvilka efter Herr TUR BIGLY anmärk- 
ning, ganfka frodigt deruti framvåxa (tt-. Der- 
efter kan en fådan kiärr- uprögning 3 å 4 år med 


mycken förmon nyttjas til Hampe - fåde, utan: 


all gödning, allenast igenom djupare pltågning, 
ny kårr- mylla ifrån djupet bringas upp i mat- 
jorden. För Hurle- plantering beredas kärr på 
famma fått, allenaft med den fkillnad, at jord- 


fyllningen då bör beftå af fkal- mårgel, eller ock 


Ms bar sBröft 


(") LubDERrs Abhandl. von Acker- wefen, pag. 324. 
Dublin Societys obfervations N:o 19. 
("") Eriots Effay 1. on Field - Husbandry, pag. 8. 
(1) MaAxwEeELLrs Colle&ion, pag. 63. | 
SA Memoires fur les defrichemens des terres, pag: 
I 7. i : 


ä78: 1777. Apr. Maj. Jun. 
 groft grus och fand, med någon inblanning af 
flenklappur. - Göådningen anftålles ock dubbelt 
ftarkare, åfven fom pilanterings - landet fluteli- 
gen öfvertåckes med Gran-eller Al-ris, at hin- 
dra ogrås och fetmans onödiga afdunftning. 


Anmärkn. 1. Når kårr och morals fkola be- 
redas för tårfkildta flags planteringar, år nådigt, 
at förut kånna våxternas art, och at efterapa , 
Blumifters komftiga jordblanningar, få at den 
ymniga myllan i updikade kärr och moraffer, 
ån gifves tilfats af mårgel, kalkjord, fand, ån 
ock af lera, afka, mojord, pöslera, lermyllagz - 
ja ock måfsmylla för viffa växter; famt at, ån 
fet, ån ock ftark, ån brunnen, ån ock half- 
brunnen gödfel, efter omftåndigheterne, i ftör- 
re eller mindre mån, tilblandas i kårrmullen. 


4:0, fåmförelfe på koftnad imellan kårrs 
och faft jordvalls upodling, = 1ee. 0 


$. 29. Vid denna jåmförelfen fkal jag följa 
det arbetslått, föm af Allmogen brukas i norra 
delen af Björneborgs-lån hår i Finland, och hvil- 
ket i et annat academifkt arbete, redan är 1753 
och 17f54, af mig i det måtta blifvit befkrifvit 
och upgifvit ("). = on eg 
2 $: 30. På et tunneland åkermarks uprögning 
af fatt jordvall, hvilken år fkogvuxen med gran, 
tall och inblandad löffkog, anvåndas, EA 


(+) P. A. GADDS ovålduga tankar om jordens fved- 
Jande och kyttande i Finland, 1. och 2. Delen. 


PE TJA f- Nr A+ 
3777: Apr. M 
I if ; - É P V FIG. 
i IE TR nl kb BRG SAGE RR år 
At 


fr + 
ig VM 


Til Försbycdet och dels (öthobgning = - 
dikning - ar 
Til fkåtars, rötters. Sch qviftars fö 
famling och afförande- = - 4 SO 
"Til tuffkårning , gropars planering och. 
jordfyllning - - - 
Plogriftning och fmå rötters upryc- 
ljaadk ER a - om la 
Til markens upplågning och torfvånning 7 
Til trenne gånger -uprepad harfning 
Til famling af 100 > lafs godis och dels 
utför fel- > > ad 
Plögnin förr ån utlåder ken ee or 
Til utidendå och utfådets FAT 


(ERS | IISR GVA 


MN nita Summa sla 271 


Pa 


- 


egt Via uprågning af I. tunnelands gran- 
SE. kärr til åker, upgår, 


& Til hygget igenom rothuggning. I 
Tal fkhtarss och rötters bårtiäpande - 
Til kyttande ell. Brankrultatg utbredande 


Til dikning : : > - - -| 2 
Til. jordtyllning förfta året 100 lafs - 
Til. plogriftning - - 
Til markens. upplögning och rorf- 
c  vånning. om - 


| Til tvånne- gånger uprepad bysfnide . 
Tha markens betaende ooh Yysiaders 


s8$0o iw, Apr. Maj. Jun: 


6. 32. Til upodling af Måffar, Morafs och 


Starr - kårr, och 1. tunneland fordras 


Mans Häft- | 


SNR dags-'dags- 
; ) | verk,verk, 
Til dikning = > v o I 30 I 
Til rögning af några tå gårtallar, 
pors och odonris = - ww 
200 lafs jordfyllning af fann, lera | 
eller dylikt , förfta året = = - | 10] I6 
Markens upplögning och torfvån- 
nr ; » 1033 
Til trefalt harfning — - + 21 2 


- Markens befående och nedmyllning «= HH | 


Summa -| sil 22 
«> Anmårka. tr. Når för Kärr och Morafs af 
fall icke år på nåra håll, eller det. måfte vinnas 
igenom bergfprångning eller pumpverk 3; når låm-. 
pelige jordarter til kärrfyllning icke heller åro. 
nåra til hands, eller mycket trådrötter af gam- 
mal fkog finnes i kårret, fom bindrar diknins 
gen, faller deffe fumpige markers upodling mång- 
> falt koftfammare och drygare, ån i föregående 
jämförelfe blifvit armårkt: men deremot intråf- 
far ock famma olågenhet, om vid fkogvuxen 
hårdvalls uprögning, marken råkar vara mer el- 
ler mindre ftenbunden; om myllan i matjorden 
år fvag och ringa; om alfven beftår af fand, 
örjord, klibb-eller pöslera, få at med mycken 
gödfel, mull - famling och jordblanning , famt 
mycken dikning, en lådan hårdvalls-mark måtte 
beredas til tjenlig åkerjord. 


AR 


V 


1777: Apr. Å Maj. | Jun. ; 181 


= Anmärkn. 2. At til grantkogskårrs fkogs-hyg- 
— ge och rothuggning upgå 5 dagsverken mindre, 
ån til lika fkogvuxen hardvalls - mark, hårrörer 
deraf, at granfkogen flår i lös mull uti kårren 
med fpridda horizontele rötter: men deremot 
hafva tall, ek,' och en hop löftrån många dju- 
pa hjertrötter, hvilket gör rothuggningen ar» 
bets - drygare, i faft jordvall. Vid granfkogs- 
kårrs upodling kan målftadelen af rtrådfkatarne 
och granrifet lemnas qvar $. 20. på markén: 
men ifrån hårdvalls uprögningar måfte alla deffe 
fkogs affkräden tårfkilt hoplamlas, läggas i hö- 
gar och bärtföras. |; 


Anmmärka. 3. Granfkogs-kårr och morafs for- 
dra väl förfta året, de förre 100, och de fenare 
200 lafs fand, mårgel, mojord eller lera til jord- 
fyllning på tunnelandet: men en haårdvalls up- 
rögning af lika rymd, kan icke heller rått be- 
redas til fådesväxt och åker, i fall under förfta 
fådet, det icke får åtminftone 100 lafs gödfel til 
upfrifkning, och derpå ånnu I:ka mycket i 2:ne 
är. Efter denna tiden, bår vål en tådan jord, 
utan vidare gödning, tåd och gröda i 3. ärs tid: 
men håremot kunna kårr, når de til fullo fått 
fn jordblanning, enligt $. 23. frambringa fåd i 
6 å7 år, utan all gödning, allenaft årligen, ige- 

nom en något djupare anftåld plögning, kårr- 
myllan ifrån alfven bringas upp i matijorden. I 
den mån det ock faller för en Landtman lätta- 
re, at på et tunnelands upröågning, ifrån nårma- 
fte fkogsbackar framflåpa 3 ä 400 lafs fand, lera 
eller dylikt, ån at hopfamla och bereda 3 å 400 
-Jafs mullblandad göådfel, i famma mån kunna ärf- 
2 ven 


Nr FRA BL RP Aa ARTE SG 


AR 
; , 
É ÅA. 


i 85 | 1 rd Apr. Maj. br 


ven uprögningar af kårr och moraffer med min- 
dre koftnad och befvår uptagas, ån af fkogvåxt 


hårdvallsmark >; at ej förtiga, det af Starrkårr, 
jämte deras upodling, åfven en myckenhet mull-' 


Jord kan affkumas, til gödfel för åkerbruket. 


Sö ; Anmirkn. 4. Förutan alt detta, utvifar före - 
gående jämförelfe på koftnad imellan deffe fum- 


pige markers och hårdvalls-marks uprågning, at 


de förra kunna uptagas och beredas til åkerbruk 
med 21 hjone- och fs öke-dagsverken mindre, 
ån den fenare, famt at granfkogskårrs uptagan- 
de åfven fordrar 12 hjone- och 7 af öke- dags- 
"verk mindre. Vid ångs-rögningar, dår ingen 


fårdeles jordblanning fordras för kårrjorden, fal- 


ler denna fkilnad på koftnad öch arbete, ån ty- 
deligare hvar och en i ögonen, :At mifstro kårr- 
jordens bördighet; för jernjordens nårvaro i kår- 
ren, eller för någon förment fyra i dem; dertil 
år ingen anledning. Jag vådjer med all trygg- 
het i denne fak til famtida och efterkommandes 
dom och urfkilning, och år tåker derpå, at ut:s 


om victril- fyra, en terra fimplex ferrea calci- 


formis aldrig fkadar jordens bördighet, utan 
endaft öfverflödig våta i kårret, och kårrjor- 
dens befkaffenhet, fom icke nog fått förrut- 
na. At åter det flår i Landtmannens förmåga, 


at håfva och ur vågen rödja bågge deffe om-: 


ftåndigheter, hoppas jag vara nog bevift, ej min- 
dre af de förra, ån deffe nu upgifne anmårk- 
ningar. | 

Anmäårkn, 5. Sluteligen torde jag få anmäår- 


ka, at förr ån granfkogskårr eller ock fkogvu- 


xen hårdvallsmark uprödjes; borde 2 å 3 år för- 
TR 


hyrt 
EON 


2777. Aptå Maj. fö. 183 | 


ut ifrån deffe platfer,. efter hand bårthuggas alt 
mmer eller flögd-nyttiga tråd, famt de, hvil- 
ok kunna upbrukas til ftör, gårdfle och 1åf- 
brott, åfven fom ock "all tall och gran förut 
borde blekas och uptorkas för harts-famlingar 
och tjärubrånueriet. På detta låte (kulle ingen 
ting af fkogen, på deffe ftållen, gå förlorad el- 
der blitva för lölt > då ock deffe placfers rothuggs 
ning med & mindre dagsverken kan förrättas. 


totototetotokstattulokskokolksk 


GEN TIANA faxofa, 
En obekant ört ifrån Nya Zedland å 


RP och BAJEN 
ar 


FÖ ed FÖRSTER, $ 
d MÖJ + Engelika. Societ, och Kongl. 
Så dh -Acad. T SYS 


ed 


1å vin Fader ochdag Aekkänknd från vår 
"Å sh omkring jordklotet » förde vi med ofs 
ud på sl nya fpeciks af våxter, fom förut 

— ej varit kånde &f den Lårda Verlden. Vi ftad- 
öm vid pafs. 70 nya genera, hvilka ungefår.in= 
nehade 100 år(kilde [pecies ; "men vara öfriga 
”hembragte örter - hånfördes til de af Herr Ar- 
chiatern och Ridd. voN LINNé redan faftftålda 
genera. På de födre öarre, hvilka den Hol- 
-Jåndlke Sjö - Capitainen ABEL JANSEN Tas- 
MAN Rage IE etta uptåckt, och gitvit namn 
COS RN Ra ; | a 


184 — 1777: Apr. Maj. Jun. 


af Nya Zeeland, och hvilka åro belågne imet= 
lan den 34:de och 47:de graden uti den födra 
Latituden, företedde fig en nog talrik mångd 
af våxter, ånfkönt vi voro dår endaft vid vin=' 
trens början, och förft om våren. Sedan vi af- 
reft från Göda Hopps udden i Africa, och i 4. 
månader EA i den af töcken och isberg förfkråc- 
keliga, famt förut föga kända Oceanen, bunno 
vi åndreligen, emot flutet af Martii Pe a det 
är, nagot efter hölt dagjåmningen, til den lå 
kallade Dufky Bay eller mörka redden vid Nya 
Zeeland. Faft nu oråkneliga våxter voro beröf- 
vade både blad och blommor, få funno vi dock 
några öfverlefvor af den Zeelåndfka Flora, hvil- 
ka vi underfökte med botanifka ågon, och den 
förfta fom förekom ofs, var et fkönt fpecies af 
Gentiana, fom våxte frodigt på de nakna bergs- 
klipporna, dem det falta hafsvattnet ofta öfver- 
fkölgde. "Denna rara Gentiana (Se Figuren, 
+ ab. V.) får jag nu den åran at belkrifva. 


GENTIANA /faxofa, corollis quinquefidis cam- 


panulatis: foliis fpatulatis. 
Radix brevis, fibrillas aliquot minimas agens. 


Caulis herbaceus, fimplicifimus, rarius hd 
chotomus, tenuis, teres, fulcatus, erectus, 
lxvis, palmaris feu fpithamgus. 


Folia fpatulata, 'enervia fubcarnofa, glaberri- 
ma, integerrima, oppofita, ad pedunculos 
fepe quaterna, patentia, flavo virentia, bi- 

ollicaria > radicalia approximata , petiolis 
fubinttöedg is. 
Petioli- canaliculati, Jongitudinc fpatulze, 
dorfo decurrentes. 
; Peas 


007. KpröMaj. Jm: — 489 


”Pedunculi bini, feu terni, rarius quaterni ex api- 
"ce caulis, uniflori, angulati, eretto patentes, 
a bipollicares. 

> Flores albi, ere&i, pollicares, 

— CAL. Periäntbium femiquinguefidum , fuban- 
gulatum, perfiltens, laciniis xequalibus, li- 
nearibus, dimidiam corollam attingentibus. 

Cor. monopetala, campanulata, calyce du- 
plo longior, profunde quinquefida, laci- 
niis erettis, ovalibus, obtufis, concavis, 

— Xqualibus. vd 

STAM. Filarsentå quingue linearia, compres- 
fa, longitudine dimidi&e corolle. Antbe- 

> r2 ovales, eretto=-incumbentes. 

PisTt. Gerzren oblongum, fuperum. Syl nulli. 

— Stigmata duo femiorbicularia, reflexa. 

Per. Capfula oblonga, cylindrica, unilocu- 
laris , bivalvis. | Vv 

Sem. plurima, globofa, valvulis per pedi- 

Ar FeelOS anttrexa. 

London, d. - - Apt. 1777. 


BEREOSOEEGOGGGGGGG 
AR Rön wvid Bi - fkötflen; 


af 
DANIEL M. ALGREN, 
Le&or vid Gymnafium i Strengnås. 


STÖR 6. Rönet ("), 

FE: Bilfvårm gjorde mig en gång ganfka myc- 
ket befvår, fom hade 2 Vifar: fedan han 

| | | : ut- 

—(") Se de förra uti ng jul. Avg, Sept. 1776. 

t : 


NRA MA DN ( 


186 - 1777. Apr. Maj. Jun. 


utfvårmat, fatte han Gg i två högar, hvilka hvar 


för fig utgjorde en rmäårtlig fvårm; jag famlade 
dem i en ttor flock, han trefs dår vål och ar- 
betade flitigt, alt ifrån Ons-til Söndagen. Jag 
aktade ej efter, om han hade flera ån en Vife, 
och efter Bien tå flitigt drogo, gjorde jag mig 
tåker och refte bårt Söndags morgonen. Kloc- 
kan imellan 8 och 9, fedan jag bårtreft , fvår- 
made han åter, ut; .. Folket, fom hemma var, 
tog honom in i.en kupa, intagne af den gam- 
la opålitliga lårdomen, at flocken ej vore be- 
haglig. Når jag kom hem Mandags morgonen, 


och denna håndelten mig beråtrades, gick jag 


ut, at fe, huru famma fvårm förhöll fig, och 
fann nåftan 13 många Bin vid flocken, hvilken 
de öfvergifvit, gå ut och in, flyga och draga, 
fom vid kupan 3; men mårkte, efter nogare granfk- 
ning, at de Bin, fom til myckenhet flögo in 
i flocken med bördor, kommo med famma bör- 
dor ut igen, flågo bårt, och kommo åter flera 
gånger: jag gaf akt på kupan, och fann Bien 
dår arbeta, men med mycken håftighet. Jag 
förftod deraf; åt Kupan hade Vile, men at 
flocken var utan, och at de Bin, fom vid den 
fenare in- och utflögo, gjorde det endaft af va- 
na och kårlek til fit nyligen innehafda hemvift. 
Jag öpnade fram-luckan, och fann en anfenlig 
farnling Bi, men fpridde omkring i ftocken och 


på kakorna. Jag lade örat til vid kupan, och 


fick i henne höra et oordentligt forlande: jag 
mårkte deraf, at i henne voro två Vifar. ' Jag 
flyttade henne bårt under fkuggan af et trådg i 
tanka, at når en dryg"del flugit ut, fom för= 
modeligen fkulle få på fin nyligen öfvergiffia 

flock , 


AN 


SP WMR VA ERA ye VY 
ROTE LANE i, 


= 4977. Apt. Maj. Jun, — 187 


SA ER måtte vål den ena Vifen följa med; men 
inbillningen flog mig felt. Bien ökades vål vid 
flocken; men efter en liten ftund drogo de fig 

til kupan och begynte dår flitigt arbeta, ika” 
fom när hon ftod på Bi-bånken. Jag vågade 

då et annat förfök : jag lår fåtta en vattu-la midt 

på gården, full med vatten, och en ftor En- 
rufka deri, bar 1å kypar dårintil, tog undan 
bottnen, och ftötte henne med all magt i gär- 
den, (få at hela Bi- maffan föll derut, kattade 

få bårt kupan, och med håftigt ftånkande med 
 rufkan ur vattu-tån öfverföll famma Bi-mafla, 
fom var urttjelpt. Icke et enda Bi böd til at 
flickas. Jag inbillar mig, at de, af den håfti- 
ga ftåten och påföljande vattu- ftånkningen blef- 
vo få håpne, at de ej kommo fig före at håm- 
nas, eller kom det deraf, at jag ftod lå nåra 
intil fvårmen. De fvårmade ordentligen up; 

Bien, fom höllo fig vid den omtalta ftocken, 

gåfvo fig til dem, och fedan de några minuter 

uppehållit fig i luften, flogo de ned i tv: ha- 
par. Jag införde då ftrax den ena hopen i ku- 
pan, och den andra i ftocken; och jämkade tå, 
at det hyblet, fom hade ftörfta rummet, fick 
de måfta Bien. Bågge hafva fedan midt vål,. 
gifvit flera fvårmar och ymnogt honung. 
Anmärkn. 1:0, Om en fvårm låtter fig i två ho- 
par, bör man intaga dem hvar i fin fårfkilda flock. 

Om endera år utan Vife; få drager han fig in- 

nan kärt til den andra. Kan ock hånda, at Mo- 

der-ftockens Vife år i den ena hopen: tager man 

i den håndelfen bågge famlingarna i en ftock ; 

få låter man Moder-ftoecken förderfvas, fom el- 

jeft lått kunde PIE ty då man efter nagra 
| 2 | da- 


188 = 1777. "Apr. Maj, Jun, 


dagar mårker, at han år utan Vife, drifver man 
antingen Moder- ftockens Bin på den fvagare 
fvårmen, eller den fvagare fvårmen på Moder- 
ftocken. | 

2:0, Bör man ej inbilla fig, at man år 1å- 


ker om at tå behålla fvårmen , når man tått ho= 


nom inbergad i den nya ftocken. En nyligen 
inbergad fvårm behöfver nogare tilfyn, ån en 
flock, ur hvilken man väntar fvårm. SN 

3:0, Oftare åro två Vilar i en fvårm orfa- 
ken dertil, at den ej vil blifva qvar i flocken, 
ån ftockens obehaglighet. 


4:0, Når Bien i et nytt famhålle åro kring- 


fpridde i flocken, utan at hafva fått tilfats at 
en fråmmande ftock, och åro orolige; år dår 
ingen Vilfe. 

f:o, Om det nya famhållet mycket ftormar 
och ojåmnt forlar 1 flocken; har det flera ån 
en Vile. 

'» 6:0, Man bör ej inbilla fig, at et famhålle 
har Vife, endaft deraf, at det ej vil öfvergifva 
fit hemvilt. ; ; 

7:0, Ju fkyndfamare man Ööfverrafkar fvår- 
men , fedan han kommit ur fit hemvitt, ju låt- 
tare låter han fig handtera,; och defto fogliga- 
re år han at intaga. 'Han tål ock då någon hår- 
dare och .våldfamare medfart. Man kan, til ex- 
empel, under det han är 1 begrepp ar lätta fig, 


håftigt fkaka eller med en bulfke fopa ned ho- : 


nom ifrån det ftållet, fom man tycker vara obe- 
qvåmt at inberga honom ifrån, at han nödgas 
föka et annat, och på det fåttet jaga honom ifrå 
det ena ftållet til det andra, utan ar flånka vat- 
ten, och utan fruktan, at han bårtflyger. Men 


ders=. 


"nr ERSTA APOR fd 


1777. Apr. Maj. Jun. | 189 


derunder måfte man fvepa et lakan eller tåcke 
omkring fram-åndan på Moder-ftockenr, och til- 
binda, flytta honom åt endera fidan om fit för- 
ra flålle, och lågga en tom ftock juft i Moder- 
ftockens ftålle; fvårmen, fom blir ouphörligen 
förfölgd itrån det ena ftållet til det andra, led- 
fnar omfider, flyger icke bårt, utan vil omfi- 
der flå tilbaka på Moder-ftocken: men år den 
betåckt och lagd å fido, flår han på den toma, 
fom lades i dennas ftålle, Flere gånger förfökt. 
8:o, Vatten år det fåkrafte medel, at qvars- 
hålla fvårmar; men det förflår intet at ftå och 
- fpråtta ut der med en torr vilp eller vifka, utan 
med en lurfvig En > bufke eller något dylikt. 
Somlige bruka loffa af et fkott löft krut i fvår- 
men: råken deraf hindrar vål Bien at flyga bärt; 
men man kan ock med elden atbrånna vingarna på 
flera Bin, och deribland på tjelfva Vifen. | 
—9:0, Den fom håller fig nårmaft intil eMer 
flår midt i fvårmen under fvårmningen, år låke 
—raft för Bi- flick > allenaft man ej med öpen mun 
flåfar på dem, eller blåfer åt dem, når de flyga 
omkring anfiktet. i 


OG 7. Rånet, 

En annan gång hade jag ån förre befvår med 
en fvårm. Jag tog honom, förfta dagen han 
fvårmade , med låtthet in i den tilåmnade ftoc- 
ken, eller i den efterfta delen af en ftock, fom 
var bygd etter Herr LUNDGRENS befkrifning, 
I tre atdelningar: men han blet ej längre flilla 
ån til dagen derpå, då han åter fvårmade utz 
Jag förde honom åter in: han blef qvar den da« 
gen och arbetade flitigt, alt til dagen derefter, 

Ni | | då 


1960 = 1777. Apr. Maj. Juni. 


då han åter utflåg, få fnart folen begynte något 
flarkare verka på ftocken, och fortfor på det 
 fåttet i flere dagar. Sifta dagen, då en annan 
flock fvårmade, och denne vid famma tiltålle 
ftormade ut> fpringer jag til och tilfkjuter flu- 
flrert, at ej mer, ån ungefärligen til en half tum 
deraf, lemnades öppet; på det bien ej måtte få 
tilfålle at ftorma ut på en gång, och jag ej 
hindras, at fköta den andra fvärmen. De, tom. 
vore utflugne, började repa fig i famma tråd, 
dår de, de förra dagarna, voro vane at fitta, til 
ungetårligen en tjerdedel af fvårmen. De fom 
qvar voro i ftocken, fyntes efter hand gifva fig 
ut til de andra. Jag gaf mig tåledes tid, at 
berga den nykomne fvårmens; men under det 
jag fyffelfarte mid dermed, kaftade jag då och 
då ögonen dels på den lilla famlingen, fom fatt 
fig på trådet, dels på ftocken, ur hvilken de 
kommit: jag fer den förra fitta qvar, och på 
den fenare en anfenlig mångd utkrupen, fittan- 
de utan på luckan i en klump. Jag blef tåle- 
des öfvertygad, at fmårmen ej fkulle flyga bårt, 
och trodde, at de, fom repat fig på trådet, 
fkulle af fig fjelfva draga fig åter til ftocken, 
gjorde mig derföre ej brådt om at beföka dem: 
men fedan fvårmen var inbergad, går jag til ftoc- 
ken och finner dem , fom fatt fig på luckan och 
omkring fluftret, aldeles döda, bäårtfvartnade, 
genomftöpta af honung, och på fomliga honun- . 

en likafom fmå pårlor utpråffad. Jag flyttade då 
ftocken derifrån til trådet , dår de andre fatt fig, 
öpnade luckan och fann alla Bien, fom ungctår- 
ligen utgjorde en lika mångd med dem, fom fatt 
fig på luckan, ligga på bottnen döda, åfven ge- 
, | nom- 


SÅ CR AE SR Ner ÄN N 


1777. Apr. Maj. Jun. 191 


nomfvarta, fom de varit kokade i honung, och Vi- 
fen ned på bottnen åfven död; men defs naturliga 
fårg oföråndrad. Jag ville då ej röra dem, fom fatt 
fig på trådet, utan låt dem flyga hvart de ville; 
och drogo de fig in på moder-ftocken och blefvo 
efter något motitånd åndteligen emottagne. = 


Anmärka. 1:0, För en ny fvårm bör man haf- 
va tilråckeligt runa. ; 

2:0, Bör fluttret de förfta dagarna vara tåms 
ligen utvidgadt: i fynnerbet, om folhettan år 
ftark$ ty eljeft ftannar qvalm i flocken, fom 
gör honom obehaglig, fårdeles om den år gjord 
af nytt trå. Sedan Bien kommit til fradga, gö- 
res det mindre. Min ftock hade ftåndigt för 
knapt flufter: genom mindre förfarenhet. 

32:0, Bör den nya flocken hafva fullkomligt 
fkjul emot fölhettan, på alla fidor famt vid 
framluckan. Det tåkerfte år et lakan eller en 
duk, fom öfverbredes , för at atbryta fol- ftrålarna. 
Denna flock hade allenaft et bråde ofvanpa. 

4:0, Bör man vål göra fluftret ganfka trångt 
och utgången mycket befvårlig, når Bien vilja 
rymmas men man bör ock fe til, at de utftor- 
mande Bien ej komma at faftna, när de rufa ut, 
emot hvarandra, i den trånga öppningen; ty då 
qvåfves fvårmen, fåfom nu hånde. 

Derföre bör man f$:o vara tilftådes vid flu- 
firet, at efter behof öka eller minfka det, då 
Bien forma ut. (Slutet följer i nåfla Qvartal.) 


FÖR- 


' FÖRTEKNINGr 
På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals 
Handlingar, 


i. y tterligare Anmärkningar, om månnifkans 
utvärtes Sinnen; af ROL. MARTIN 10f 
2. Forifåttning af underfökningen om de vid Herr 


VOLTAS Elettrophoro perpetao förekommande 
Elettrifka Phenomener; af J.C. WiILCKE 128 


3. Anmärkningar vid Hydnora Vr. NÅ C. 
P. THUNBERG : 144 


4. Befkrifning på Viverra Ratel, et nytt Djur 
från Caput Bona Spel af ÖREN SPARR- 


MAN = - 148 
$. Om Elliptifke och Hyperbolifke Bågars 10 i 
tior; af NiLsSs LANDERBECK ' > IfI 


6. Folk-naméern uti några För[amlingar i 2 ; Lapp- | 
märken; af PEHR HÖGSTRÖM = + Idff 


=. Fortfåttning och flut, om befkaffenbeten och nyt- 
tan af Kårrs> MålJars och Moraffers upodling 
i Sverige; af P. ADR. GADD . [60 


> 8. Gentiana faxofa, en obekant ört ifrån Nya Zee- 


land , uptåckt och rs og of perl 


onsber a 183 | 
9. Rön uti Bi-fkötflen; af DANIEL Mg ALS > 
GREN - a br - i8$ 
Fd 
HFI 
eo KN 
2 AK 


2. 


4 


4 


SEI 


RED AE ER RR 


) 


Ä 


0 VED RER VAA JE AEA AES SET AEA TRAIYT RER VAGNAR 


t 


vw 


= 


Centrana hang ofa 


| Genes Ta Cd jä PES 


> 
; 
sn É , : 
vers vw f 
i kljag 
; 
( € Sa 
: . 
? . OS 
: EE SVAN ; RE 
3 + - 
; se Tv , 
er ra bb RR JöRA Nn Y : > i 
"pu Bun > j 
: : : : "IR 
i ni x 
" = N 
bat ? 
S er 2 i 
t Li Ad i 
a Xi 
MH Dr. & 
z f 
3 Så i 
3 å ändå ; 
ry i 
i å . 
Sv RR i 
Br a Au 
['4 ww - ä = SR 
: ban a 1 ; 
; > 4 
e Sr é - ; 
| 
i 
d 
t a 
” H ; 
> in ein Me 3 å gå -d 5 je 
- > 2 e wa 
” ” r b LE , sd 
, + 
> ot SR 
- 
i i ; p Mi Lä 
sta - |; Å y” É 
å = | . 
ÄR skid 
| 
. ED ; 5; 
ker 
gr = : 2- 
» 2 
- - 4 r 
J vå 
< ee s—— or MSN - ov NRA . = mer nånn fo RANA SR Ro : : FRE "NAR RS SET 3 
SES ESS sr S - IRRYFIEERSESTEEN SM BET ARRENDE NES NA PS ERP, EN Ra Ry ARN NE SR ARR ARABER so RR 


S sanrrnree 4 Gr LS ; 


” 


se 
Å 
I 
I 
k 
4 
[ 
) 
RJ I 
rt 
i 
ad 
He 
It . 
4 > 
' 


SR 


Tab. IV. 


ror AR sj KNDD 


20770 SMR TA SR FRID vär 


IN 


MÄRTA MRRR är 


OR, 


MM 


dl 
fs 


råge 


NA ae ÖR 


Mcst 
vn 


ke de 


Bg 


RA 
STR 


/ 


BT SERA 


sen 


6 FE 


1 


0 


NON AT 


KÖRA ön 
Rip 


MAL 


More 


FF 
AVE 


” 


+ 


; c Könet. VETENSKAPA 
oo ACADEMIENS 


DLINGAR, 


FÖR MåNADERNE 
ds AvGustus, SEPTEMBER, 


Ar 1270. 
PRESES, 


Hetr TORBERN BERGMAN; 
ace hem. Prof. i i Upfala, Ridd. af Wafla Ord. 
AIR SÄNKBAR: noe 
; Salpeter | gromöage förfök vid 


jr alperer - Verket i I 4 br Ing fors, 


a Bilillmne hals aber | alla tider varit 
J fyfellatte at erhålla fullkomlig kun= 


el 


KX 


4 94: Jul. Aug. Sept. 


( 


fkap om Salpetrens våfendtelige delar , gene- 

ration och förhållande. ':Men fom de varit fkilj- 
aktige i fine tankefått, dem de-ej altid grun- 
dat på tilförlåtreliga rön, hafva de ock ftadnat 
i otalige tvifter. ' Derföre utfatte Kongl. Ve- 
tenfkaps-Academien i Berlin en belöning för den, 
fom kunde utreda detta ämne, hvilken ock blef 


utdelt til Doét. JoH. GortTtFR. PietscH, för 


dets ul Högbemålte Academie år 1749 ingifne 
Bertånkande, fom federmera, under namn at Abe 
handlung von erzeugung des Saltpeters,; år genom 
trycket allmånt gjordt, hyaruti Författaren för- 
nåmligaft vil vifa, at rå Salpeter ej har någon 
fullkomlig, Alkalinifk bafis, och at Salpeter- 
fyran år fammanfatt af Victrill-fyra och en fin 
fetma eller Phlogitton. 


$. 2. Snart fagt, det enda, hvaruti Che- 
mici komma öfverens om Salpetern, år; at 
den år et medel-falt, -fammanlatt af en fyra, 
fom allmånt kallas Sked-vattn, famt något al- 
kalinifkr , vid hvilket berörde fyra fig fåfter: 
dock om detta Alkali år et verkeligt Sal Al- 
kali, eller endaft en Terra Alkalina, tviflas ån 
uti vara tider. | | 


$. 3. Om Salpeter-fyrans urfprung och vi- 
fendtelige delar hyfas flere och fkiljaktige tan- : 
kar. Somlige hålla den för en fårfkild kropp, 
kringflygande i fria luften och följande Nord-) 
och Våäftliga vindar; andre för et afvel at för- 
ruttnelfen; en del åter tro, at den genereras af: 
kok falts-fyran >; och de Aåfte famt nyaftej at fam-. 
ma fpirivus år en afföda af luft-fyran, den de 
hålla för en fpiritus vitrioli. Se 


$. 4: 


PG. ud; dög. Sege a97 


Fr $. äv Derigenoms JAN det ena faltet låter 
förbyta fig i et annat, hafva Chemici bevift, at 
et enda grund-falt gifves i hela naturen: men 
irrat fig, få vål de, hvilke. hällit det. för et 
Acidum falis, fåfom ock de, fom förment det 
vara en viérill-fyra, ty man char faft förre fkål 
at tro, det fal principale, fom år grund, 1å vål 
til dos fom alla andra falter, år vida fkildt 
ifrån nåmnde fyror, 1å til. fin flygtighet, fom 


verkan och andra egenfkaper; varande urfprung- 


ligen fammanfatt af vattn och en fin fetma el- 
der Principio inflammabili. 


$. 5. At en fyra, innerit förenad med en fin 
och attenuerad fetma, utgör Salpeter- fyran, 
beftrides mera med ord ån ikäl af några Che- 
milfter, men år dock OR och af vittre 
Chemicis til/tullo bevift.  Salpeterns: detona- 
tion, och friritus nitri deftruttion under den fam- 


ma, kan allena öfvertyga om verkeligheten af 


defs fera andel, flera fkål at förtiga. ”Det lura 
vålendet har ingen än vägat draga i tvifvelsmål. 


$. 6. Innan man kan gifva fig långre in i 


förklaring, huru och når dieind (yras och atte- 
nuerade fetmas förening fker, då en fpiritus ni- 
« tri genereras, vill man | förft något orda om defs 
alkalifka andel, famt anföra några förfök , fom 
vid berörde förklaring kunna tjäna til grund 
och uplysning. 


- Fålles en droppe okokad rå Salpeter - lut ; 
fom ej år fet, på poleradt järn eller någon an- 
nan hård och glatt kropp, och denna torkas i 
folen; få fer man Salpetern anfkuten ifrån kalle 
ten inåt, i fina och länga ttrålar eiler Cryftal- 
bön Oo” 2 ler; 


FÖLJE RT JE 


är RE lg COM a 8 il NR ; ER : 
796 1777. 0 JA. Mög. Sepe 


"ov, ry men:år tuten mycket "tecg vilar 62 Sal 
NA 'petern endaft .med en uphögd kant, fom år en 
allmänt bekant fak hos alla Salpeter - Sjudare ?: 


MN 5 vå | a 

; och fer man håraf, at en rå och nyfs ur jorden 
oc  dakad Salpeter - lut cryftalliferas, når fetman ej 
7 fädant” hindrar, följakteligen , atsrå Salpeter 


har en fullkomlig alkalinifk bafis. 

Infjudes lut af få-gårds jord eller annan fet 
ra Sdlpeter- lut til krämp, få våxer hon fvår= 
ligen , och flundom, då fetman år mycket öf= 
verflödande, aldeles intet, om ej någon Så at 
kall och klar Moder-lut, eller enkom hårtil kö- 
kad 'kråmp-lut, under inkokningen och i det 
luten börjar blifva fullkråmpt, tilfpådes; hvar- 
under man mårker, då kråmpluten kommer i 
fjudande luten, at denne börjar pöfa famt drifva . 
uposen hop orenlighet, fom, fedan pösningen 
dtädnat; ligger ytftad öfver den klara luten. Når 
då denna faledes renfade lut blifvit fullkråmpt 
och fval, fkjuter den an i fullkomlige Salpes 
ter-flånglar, utan vidare tilfats af något lut-falt. 
oc Man finner. tfåledes häraf, "at rå Salpeter- 
lut, fom gemenligen öfverflödar af fetma, i fyns 
nerhet lut af fågards-iord, år incryftallifabel, 
icke för det at henne felar en tullkomlig alka« 
linilfk. bafis, fom mänge Chemici föregifva, utan 
deraf, at ferman, fom år i en lådan lut innerft för- 
bunden med Salpetern, genom fit öfverflöd 
invecklar. och hindrar Salpeterns particlar, at, 
efter deras naturliga böjelle, gå ihop och ut= 
göra en fullkomlig Cryttall. vå 
"+ Sanningen af detta påftående fkönjes ån klas 
rate af de förfök man gjort "med en gammal 

é Mos 


Ida 


"varande: tetman, til fårgen fvartbrun och. myc- 
ket tjock. För fig fjelf inkokad, vifte hon rin-. 
ga spår til Salpeter, och med alkalinis £xis 
kunde ej heller ftort mera deraf vinnas, men 
når berörde lut upkokades och under intjudnin- 
gen deruti flogs gemen järn-victrill, påfte den 
flarkt, famt dref up mycken hopyftad och tjock 


orenlighet, fom flitigt athåmtades, tils luten 


äter var klar, Man mårkte då, at luten håri- 
genom blef klarare och gick nu lått genom 
grått papper, hvilket den orenfade luten ej 
gjorde, famt gaf, inom et dygn, fullkorimligen 
rena Salpeter = flånglar. Hårat år klart, at fet- 


man var enda orfaken dertil, at Salpetern ej 


kunde cryftalliferas, men icke britt på Alkali 
fixum, ty hår tillades endaft et af vietrill-fy- 
ran .uplöft. järn, och ej något lut-falt. AE 


Vidare öfvertygelfe fås, då man efterfinnar;y 


at ju fetare en lut år, defto fvårare våxer deni 
Cry ftaller; fordrandes några dygns hvilay innan 


den anfkjuter,: och det ej förr, ån luten blifvit: 


genom kall: men deremot, om luten år ren, cry= 
italliferas det . måfta inom förfta dygnet. --En 
jord-blandning vid  Salpeter- verket härftådes, 


gaf en mycket klar lut, och fedan den famma 
var inkråmpt, befants Sålpetern anfkuten, då 


luten ån var ljum.. 


För öfrigt: åro de Salpeter - Sjudare få, fom 
bruka vid kråmpningar at:renfa töden med afke= 


lut; varandes: ock detta fåttet: förft i fednarerxi- 


der upkommet, famt dår: devta : brukas, år det 
AN (54 - ör . 2 . 

1da ringa qvantitet, at afke-luten i knappafte 
ög O'3 Ja- 


sx 


OR RA Sö dd FIG RE / Få 7 SO alk [NET KSO TANNER 1 
'h | å LÅT a ds , Kö Ae K ac i v Y SKÅ 
LE Ra 
4 SR / Närinå rä st ; vå OR 
För. vu Jal. Atg. Sep" fon 
; ur far da a I ES i Cr a NER 0 Z 
| or , V » å | | 2 Ä = | ee I ' & 9 / MN 
ar & é ah 3 ” (å Väg 


-Moderelut.. Den famma var, för. den ichenne 


RE ne 


Å $ VÄLA EL I TR RER I 


198 = 1777. Jul, Aug. 


laget: hinner til födens rensning af fetma, och 
någon del af Salmiakens deitruttion, fom vidare 
kommer i det följande at omröras. 


Öfver hela Riket fås dock god oluttrad 
Salpeter, fom vid Krut - bruken och andra 
Luttrings- verk , utin ringafte tiltats af lut-falt, 
göres til fullkonligen luttrad Salpeter, hvil- 
ken Apothekare, endaft genom en ny uplösving 
och inkokning, vidare ra£inera. Under aila def- 
fa förädlingar blir allenaft fetman och kok-faltet, 
jämte Salmiaken och den jord, fom i ferman 
år invecklad," trån, rena Salpeterh fkild, men 
intet Alkali HUN artificiale tillagt; hvaraf då 
klarligen följer, at rå, Salpeter har en fadan 
alkalinifk bafis , med hvilken öl! venom flere 
uplösningar och inkokningar, k ani blifva en raffi- 


 nerad Salpeter, fom fedan cj kan genom nå- 
got arvificielt lut-falt "Törbåttras 3 eller derutur 


precipiteras. 


$. 7. Til vidare: uplysnings erhållande id 
rå Salpeter, vill man anföra några förlök , fom 
åro: gjorde med Salpeter- -moder-lut.. 


Når til Salpeter - moder- lut drypes Ölen 


tartari per deliquium, i3 yftas den famma och 


faller i hela droppar til bottren; omfkakas det- 
ta, "blir hela luten coagulerad til en fmörja 
(magma) alt derefter tjock; fom man tagit 
mycket af nåmnde Alkali. Hårunder mårker 


many; at en ftark lukt af Stink=fpiritus friger 
utur>denne blandning; men flås ohårtil mycket 


dilueradt Oleum - tartari, få coaguleras det i 
hvita gryn, fom brolin ej vidare. yfta lu- 
tens 


1777. Jul. Aug. «Sept. — 199 


often; lukten at Stink-fpiritus kånnes: tå vål nu 
fom i det förra fallet. iF KLAR Ae 
> At Oleum tartari coaguleras til en fmörja af 
denne Moder-lut, hårrörer af den myckna fet- 
man, fom år i henne; ty om famma lut infju- 
des ad ficcitatem och fedan brånnes , tå röker 
och brinner den; löfes det efter bränningen 
jvarblefne i rent vattn, tår man en kiar lut, 
ch ej mer yfter Oleum tartari; altia måtte 
fetman , fem under bränningen blef förjagad, 
varit fkuld til denna Olei tartari coagulation i 
'Moder-luten. För öfrigt finner man dageligen 
en fådan coagulation, vid alla Tväl- och Sap- 
tjudningar af Alkali fixum och fetma. 
> Dot. PietscH håller denna coagulation tör 
aldeles obegripelig och underbar, imenandes, at 
det tilflagne Alkali fixum under indroppandet 
"förbyttes i en kalk jord, emedan prsecipitatet, 
efter defs tycke, år ymnogare, ån at få myc- 
ken jord kunnat finnas i luten: eller fom han, 
på et annat ftålle, fig nårmare förklarar, at Sal- 
Wererduaten fkiljer från Alkali fixo den jord, fom 
henne ftåndigt följer och år fåttad med det, fom 
vålendteligen hörer til Alkali fixi varelfe. Men 
ban miflstager fig; ty detta precipitat, nogare 
-.underfökt, år ej en kalk-jord, utan förnåmli- 
gaft en med Alkali fixo coagulerad fetma; va- 
randes Alkali til det måfta brutit af Salmiakens 
fyra, och "af kalk-jord fås hår ej mer, ån un- 
gefärligen 33 mot lutens vigt. Hvad för öf- 
”rigt den jord angår, fom ftåndigt fkal följa et 
Alkali fixum, och ej, efter defs utfago, vara 
en våfendtelig del af famma falt, det vill man 
"lemna Förtattaren fjelf at förklara. 
-N O4 Den- 


MN 


AR ARTESSSRIE TiS SERVE | 
CE St SINE NES 
BEE ONEYER k 


Rd NS 
j PE RECET VT 
pi [|> ee : Få 
r DA få 2 s J - Nä GR 


. Denna fetma år ock orfaken de 
fa Salpeter - lut deftilleras med Oleo 'vitrioli, 


fås i förftone en Spiritus fulphuris, hvilket Doc. 


PrietscH utrönt och åfven anmårkt fom något 
befynnerlige. 


6. 8. Om man fakta intjuder en mycket 


ertil, ar når 


fet Moder-lut, få Skorpnar den ofvanpå, och . 


når den får kallna, anfkjuter den i flagor, hvila 


ka likna fjädrar på pennor. 


Låter man deffa Salt-flagor flå i några da= 
gar i fria luften, blifva de flytande. Långfamt 
och i en lindrig varme torkade; famt förtökte på 
eldkol, detonerar en ringa del af dem, det öf- 
riga påfer, fkumar, famt gifver en flark alka= 
lifk lukt.  Slås på detta -falt Oleum tartari, 
coaguleras det til en hvit fmörja, bvarunder det 
gifver en ftark lukt af Stink-fpirstus. - Löfes, 
denne fmöårja i rent vatten, få precipiteras ders 
utur en hvitgul 
af fjelfva luren. 


jord, i famma förhällande fora 


At deffe förtök finner man, at detta falt be= 


ftår til det måfta af Salmiak famt något Sal- 
peter, förbundne med mycken fetma (fom af 


Olei tartari coagulation finnes) famt en kalk- 
"Jord, hvilken röjer fig igenom det hvitgula 


precipitatet. 


Om Salmiakens nårvarele blir man ån mer 


öfvertygad, når berörde lut deftilleras. med til= 


fatt Alkali fixum, ty då får man en frark Stink= 
fpiritus i recipienten, fom dock för den vid- 
hängande fetman år både gul til tårgen, famt 


urineus til lukten; berörde: Salmiak. förorfakar 


åf > 


OR SR FIRRAN ES Med KOR ” 
RNA TAGER ; 
4 fd 
Y Å : C , 
| A S Ne K 
jä n oc 
777, Tu 
, 4 Å H » | 
N a ef ALLO 


, at når en Salpeter- moder- lut utan til- 
fars deftilleras, gifver den til flut en rödgul 
sök, fom, famlad i recipienten, beftår til det 
målta af fkedvatten och något Salmiak, och år 
fåledes en aqua regis; ty Salmiak med Salpe- 


ter ihopblandad och deftillerad, fkiljer Salpe= i 


ter-fyran ifrån defs alkalifka bafis. At det åt- 
ven 1 denne Moder-lut fker af famma orfak, 
finnes deraf, at om til Moder-luten blandas tå 
mycket Alkali fixum, at all Salmiaken blir de- 
fruerad, och denne lut då abftraheras ad ficci- 
otatem, detonerar Salpetern til flut, men in 
gen fyra gär öfver. 

0 Vid: Salpeteros deftillatron med Salmiak, 
då lika mycket tages af hvardera, anmärker 
man fom något befynnerligt, at, ehuru en del 


af Salmiaken finnes fublimerad och fått kring: 


"bråddarne af kolfven, och en ringa del öfver= 
ängen: i recipienten, år det dock nog litet och 
1ej fvarande mot den myckenhet man tagit til 
"denne deftillation : och efter fom i Capite mor- 
tuo fås et medel-falt , fom hvarken innehåller 
Salmiak eller Salpeter, utan år et fårfkilde 
Alenel fule. få målte det famma (efter fom i re- 


ke 


sfipleneen är til det måfta et fked-vatten) beftå 
at 


af Salmiakens fyra och Salpeterns alkali: men 
hvart måfta delen af Salmiakens flygtiga Alka- 
Ji tagit vågen, kan man ej finna, utan lårer den 
famma under deftillationen blifvit deftruerad, på 
det fåttec, nemligen: at Salpeter - fyran röfvar 
"bart defs oleofa andel, då det: jordaktiga ftad- 
Mr Qvar i capite mortuo, hvarföre ock denne 
Alkali volatilis fetma då blifver egenteligen den, 
Jam dkiljer Salpeter:= fyran: ifrån defs alkalitka 
Re Or bas 


vr ia ” é/ 
i [ al - ,y N N 
AA TF ek WH 3 <A Få 
" sr Å eo öv e OO 


js AK 


202 177700 J ul. Ang ' Sept. 


bafis, och gör tåledes detta rön ej någon ån- 
dring i affinitets - tabellerne imellan Salpeter 
och kokfalts-fyrans förhållande ul Alkali fixum, 
emedan Salpeter - fyran ej lemnar fit Aikali för 
kokfalts - fyrans ftyrka, utan för det at Alkali 
volatilis fetma går den 1å flygtig, at hon ej 
vid deftillations- hettan kan hållas qvar vid fit 
Alkali, då kokfalts-fyran, fom en trögare kropp, 
blir qvar i Capite mortuo, och intager hos Al- 
kali fixum det rum, fom Salpeter- fyran åf- 
vergifvit. Manne derföre Bolus och flera feta 
jord-arter, fom vid fked-vattens deftilteringar 
brukas, 'fkilja Salpeter- fyran ifrån dels baflis 
genom fit victriolifka våfende, fom en del Che- 
mici det påftå? Eller månne, fom en del vilja, 
det fker igenom Salpeter > particlarnes föndring 
och hindrande ifrån fmåltning? Eller månne det 
icke heldre fker genom berörde bolarifke jords 
fetma. Arfeniken , fom en i elden mycket flyg- 
tig kropp, fkiljer åfven Salpeter - fyran ifrån 
defs Alkali, hvarom Hr. MACQUER i fin Chy- 
mie vidare handlar. 


> Sal medium, fom fås af Capite mortuo, då 
Salmiak och oluttrad Salpeter tilhopa deftille-/ 
tas, år aldeles fkild ifrån de hitintils bekanta. 
falter. Des bafis år en uthålkad triangulair 

Pyramid, om hvilken tre ftycken qvadrangulai- 

re Pyramider ftå hopgyttrade, at Cryftallen lik- 

nar en krona med tre fpiror. 


$. 9 Vid de förlök man gjordt med Sal- 
peter- moder-luten, har man ock anmärkt 5 at 
enår Salmiaken blifvit deftruerad med något Al- 
kali fixum; har berörde lut federmera gifvitven 
myc 


f RIK ; t X ” | | 
in - å | ) : åa : 4 
Re / SN ja - 4 ul FM | u a KR | a 
så r et 7 i b ;ö : . VEN 


rckenhet af kok-falt ; hårat följer, at denne 
jalmiak år fammanfatt af en kok-falts-fyra med 
 Alkali volatile, och tåledes lik vär allmänna 
Salmiak. . i 
Är $. 10. Men at komma åter til Moder-luten, 
1å år Salmiaken, fom i henne innehålles , den, 
- fom löfer och fråter kopparen ur Salpeterfjus 
derie-Pannorna, hvaraf de ock mäft nötas. Ar 
Moder - luten innehåller mycken koppar, kan 
lått uptåckas: man behöfver ej annat, ån up-r 
koka en gammal Moder-lut i en jårn-panna, då 
finner man ftraxt kopparen precipiterad på jär- 
net, och pannan öfverdragen med en koppar- 
hinna, tå högt fom luten ftått.  Förtökes denne 
lut federmera, få befinnes den vara jårn-haltig. 
0 Denne Salmiak borde fördenfkull förftöras, 
innan den finge öfva fin fkadeliga verkan, hvil- 
ket ock kunde fke, genom en myckenhet afkas 
bruk vid lakningen i jord-karen, eller ock afke- 
Juts nyttjande vid infjudningen; men fom (få 
mycket afkd, fom fkulle vara i ftånd at deftrue- 
ora all Salmiaken , vore mera koftfam, ån en fåt- 
tig Sjudare kunde åftadkomma, och det ej hel- 
der torde vara tå aldeles nyttigt, at mycket bru- 
ka håraf (tör omftåndigheter, fom i det följande 
komma at omnåmnas) få borde man vara betånkt 
; Re mindre koftfamt fått at minfka berörde 
almiaks fråtande., emedan årliga miftningen af 
koppar år mårkelig på hvarje panna. 
oc Af det man hår ofvanföre anmårkt, fes; at 
Salmiaken har ftörre förvandtfkap med jårn ån med 
koppar, och tåledes, når Salmiaken bar at fråta 
järn, rörer den ej kopparen: det sot 
ANG ad 


vå 


9 


208 anv. föl AG 
ledes på förfök ; Huruvida en jårn-pläåts nedtån= 
kande 1 den fjudande luten, må kunna minfka 
denna afgång på koppar-pannorna, 0 


[vå 


$. 11. Denne Salmiak , fom finnes i Mos 


der-luten, har ock gifvit Chemiftterne anledning 


at tvilta, om et Alkali volatile -år en våfendtelig 
del af ra Salpeter eller icke, emedan famma 


Salpeter, deftillerad med lut-falt, altid gifver 


en Stink-fpiritus; men det år ej underligt , ty 
vid rå Salpeter hånger altid något qvar af Möder- 


-luten, följakteligen ock af Salmiaken, hvaraf 


detta Alkali volatile hårrörer. För öfrigt och 
emedan Salmisak deliquefcerar i fuktig våderlek, 
finner man ock -deruti en orfak, 'hvarföre ra 
Salpeter, ehuru ”luten om Sommaren derifrån 
runnit och Salpetren blifvit torr, om Hötten 
äter: tager fuktighet til fig. Således kan det ej 


altid tilfkrifvas, Sjudaren , atv. han, genom våt 


Salpeter, velat. bedraga , Kronan. - Denne at 


Salmiaken infupne.. fuktighet låter ock en del 


af Salpetern: deraf hånder, at om rå Salpe- 
ter får någon tid ftå olurtrad, minfkas den til 
fin myckenhet och tyngd, tåledes tynes nådigt, 
at rå Salpeter ftraxt efter fjudningen luttras. 


6. 12. Vid de i början af $. 8. anförde för- 
fök med Salpeter- Moder-luteny år anmärkt, i 
hvad måtto utur de i Moder-luten anfkutne 
falt-flagor, en hvitgul kalk -jord precipiteras. 
En lika kalk-jord faller af fig tjelf til bottnen 


utur folutionen af -caput mortuum efter Salpe= 
ter- moder - luts deftillation, fedan den” blifvit 


drifven få ftarkt, at alt fkedvattnet gått öfver. 
Tvåttas denne jord, tils den "ej mera har någon 


falt= 


ept. > 205 


falt-fmak, och hårpå Dås Oleum vitrioli, 13 
"gåler den famma ratt! flrarkt, famt når något 
"vatten hårtil fläs, löfes denne jord mått allfam- 
mans, undantagande litet brunt dunigt , fom fly= 
ter i folutionen 3; inljudes detta, ta fkjuter hon 
an i fina lång/ftråliga fyrkantiga Cryttaller; af 
famma fmak fom det Engelfka purger-faltet. 


kt WE MAR ORSA ARG NN Å , HGSAYENE 
KYL å ADR UA å £ år 
GNTRGEA (0 RR i (a e PY i 
LEN RT ye NU Lid ; UAE VAR i 
rf Å 7 f vå Ma 
N ; 5 EL : å j | 
i SN 4 vx MM 
JA DEAN "a Z UN k. foder ålder 
i j EN , od MA > Vg 5 - 
>» ” Tull, At Se 
Ko ER rad 


-Calcineras denne bår ofvannårmnde jord til en 

hvit magnefia, och fedan noga tvåttas, gåler 
hön vål med Öleo vVitrioli, men går ej vidare 
til nagot cryftållifabelt falt, utan Förhballer fig 
med den famma lik en annan kalk-jord, 4 
— En klar Modet - lut, deftillerad, tills måtta 
fkedvattnet gått öfver, och når til Capitis mors 
tui folution flås .Oleum vitrioli, 13 jäfer det, 
och et rödgult damb af fkedvattns lukt går öf= 
ver: denne blandning infpifferad, gifver vid crys 
flallifation ofvannämde fina lång fträliga falt, men 
evaporceras det alt ad fiecitatem, och något cal- 
cineras, famt federmera ä nyo wuplöfes och åter 
infpilleras, iå gifver det ej det ringatfte af nåme 
de falt, utan Salpeter och Arcanum duplica= 
tum famt én hvit jord, fom ligger olöslig på 
bottnen, och ej mera angripes af någon fyra, 
Denne jord år det ofvannåmnde lång ftråliga fal» 
"tets balis, fom vittrill + fyran under calcinatios 
nen öÖfvergifvit. 

Af deffa anförda förfök kan man inhåmta, at. 
den jord, fom år i rå Salpeter - uten til fin= 
nandes , år invecklad i defs fetma, hvarföre ock, 

når en fet och brun rå Salpeter fått en tid 
torkas, famt defs öfverflådiga fetma förflugit 3 
blifver denne jord qvar, hvaraf famma Salpe- 

: : + ter 


+ MW 


X 


206 + 1777. Jul. Aug. Sept. | 


ter tyckes vara förvandlad måft til en jord, hvil> 
ket förnåmligaft bedragit mången Chemift at tro, 
det rå Salpeter ej hade någon fullkomligare 
bafis alkalina: denna jord år dock ej någon fim- 
pel kalk-jord, utan et verkeligt alkalinifkt vå- 
fende, emedan den med victrill-fyran kan göra 
et medel-fält ; men icke heller något fullkoms- 
ligt fal alkali fixum, efter fom det ej låter lö- 
fa fig i rent vatten, och defsutom mitfter alde- 
les fit falinifka lynne genom Calcination, då 
det blir likt en annan kalk-jord, fom fått namn 
at Magnefia Alba. Således måtte defs delar va- 
ra mycket löft med hvarannan bundne, 13 at 
något våfenteligen hörande til defs alkalinifke va- 
relie genom förbrånningen kan afröka och för- 
jagas, hvilket ej annat kan vara, ån en fin ol- 
ja eller fetma, fom ock tydeligen mårkes, lå af 
defs gula fårg före calcinationen, fom af defs al- 
kalifka rök under den flamma; varandes för Öf- 
rigt detta Alkali nårmaft likt et Sal ammonia- 
cum fixum och det alkalinifka faltet, fom fås, 
då fvafvel upkokas i oflåckt kalk-vatten. 


0 föra Af hvad anförde är, finner man jar 
rå Salpetrens Alkali år verkeligen fkildt ifrån 
denna precipiterade jord, ty dets balis gör med 
vi&rill-fyran et fullkomligt medel-falt, fom kal- 
Jas Arcanum duplicatum, men denna alkalinifka 
jord, gör et fint långtftråligt falt , fom år ifrån 
det förra vida fkildt, tamt defsutom genom cal 
cination fåpper fin fyra och blir-en död jord, . 
hvilken fkilnad Doct. PiertscH ej känt, hvar- 
före. han ock tilfkrifvit rå Salpetern den ver- 
kan, fom: allenaft denna jord tilkommer ($. oc 
oc 


a fåledes kan det vål vara möjeligt, at et fal 
Epfhamenfe kan tå vål tås af kok-talts-modren, 
fom af Salpeter- Moder-luten, ehuru Doétor 
PieTtscH fådant ej vill medgifva. 


Pet 14. Det måfta at Salpeterns generation 
tyckes med fkål kunna tilfkritvas denne Salmia- 
ken; emedan den mycket vål uplöfer fetman 
och fig med den famma förenar (hvilket af de 
föregående förlöken kan finnas) och fedan fertman 
blifvit incorporerad med Salmiaken (fom tros i 
- förftone fke, i anfeende til defs oleöfa andel i 
Alkali volatile) få kan ock famma fetma, för- 
knippad med Salmiakens fyra, då utgöra Seal- 
petter-fyran; men efter fom den på fadant fått 
vuplöfta fetman ftåndigt drager med fig en fin 
alkalifk jord, få blifver åfven denna jord tillika 
ned fetman förenad med famma fyras och tåle- 
| des år fannolikt, at under och i det Spiritus 
nitri gencreras, får den en alkalifk bafis, hvil- 
ken, ehuru den i förftone och förrån den kom- 
mit i förening med fkedvatinet, ej år et full- 
komligt alkalifkt falr, likvål blir genom famma 
fyras verkan och gementkap bragt i et fullkom-- 
» digt falinifkt tilftånd. : 
Man lemnrar åt andra, at med fannolikare 
gilsning följa naturen på fpår i denna defs ver- 
kan, til defs generations-låttet blir genom ty- 
eligare rön å daga lagdt; det kan man likvål 
ed tilförlårelig vifshet låga, at förruttnelfen år 
hårvid. oumgångelig , tåfom den der icke allenaft 
uplåfer alla förruttnelfe underkaftade kroppar i 
deras urqveds-åmnén, 13 långt görligt år, utan ock 
förlåtter de uplötta delarne i en ny förening, och 
DIT A pro» 


208 - 1777. Jul. Aug 


« producerar, af en fin olja eller fetma med en 

 döslig jord, et fygtigt röt-falt, fom då med 
fyran utgör Salmiaken. Hå sne kv 
8. if. Det mårkvårdigatte hårvid år, at 
denne Salmiak befinnes vara fammanfatt af koks 
falts-fyran (8. 9.) då den likvål borde vara et Sal 
ammoniacum feeretum, eller hårmatt likna den 
famma, emedan viérill-fyran påftås af de flåtfte 
Chemifter vara enda grund til Salpeter-lyrany 
och tåledes åfven borde utgöra denne Salmiak; 
fördenfkull tyckes denna omftåndighet gynna de> 
ras pältäende, fom tilfkrifva Koklfalts- fyran hes 
dren at vara moder för Salpeter- fyran, Men 
fom det verkeliga grund-faltet eller luft-fyran | 
år et tårikildt compofitum af vatten och en fin 

fetma eller Principio inflammabili, famt låledes” 
hvarken det ena ellet det andra af de bekantå 

fyror, utan hafva alla deffa fin grund och fit fäli= 

nifka åmne håraf; få kan det vål vara möjeligt, 

fom det ock i tfjelfva verket befinnés, at den 

ena fyran, genom Chemifke operationer och viss 

fa handgrep, kan förbytas i en aiinan, hvarpå 

flera exempel finnas hos Chemifterne, at nems 

ligen Viétrill- och Kokfalts -fyrorne blifva förs 

bytte i en Salpeter- fyra, fart Salpeter - fyran 

åter både til Vi&rills- och Kokfalts-fyras 

Denne Kokfalts-fyras urfprung har män låts 

taft at förklara, då man fåger den vata tilkoms 

men at något Kokfalt; fom genom förruttnelfe 

blifvit förftördt , emedan famma falt år mycket 

benåget dertil, når det kommer ihop med åm- 
nen, fom gerna förruttna: ON man, til nåra 
mare efterfinnande, föreftålla följande frågor: 


Måns 


— 


4 


Jul, Aug. Sept, - 209: 


oc Minne ej et Principium falinum kan tå låte 
framalttras af feta och vattenaktiga delar, ges 
nom fermentation, fom af folens verkan på vats 
ten? hvilket fenare Herr Profeffor ELtzERr ans 
Märkt i Berlinfke Vetenfkaps-Academiens Atter, 


> Minne famma grund-falt, förenadt med en 
liten del fetma och löslig jord, utgör Kokfalts= 
Tyran? och NN 
- Månne Kokfalts-fyran derföre år nårmatt at 
blifva en Salpeter-lyra? 
Men man lemnar deffa Högmåls > frågor til 
en mera uplyft tid. 
$$. 16. Genom låinglig erfarenhet har man 
funnit , at jord, fuktad med moder-lut, gifver 
någon tid derefter en myckenhet Salpeter. 
Denna verkan hårrörer förmodeligen at Salmia- 
ken, fom i fagde moder>lut finnes, jämte den 
af Salmiaken uplåöfte fetman. Derföre blir hår 
en fråga, huruvida det kan vara nyttigt, at 
denne Salmiak genom mycken afka under tjud- 
ningen må aldeles förftöras, emedan den gör få 
anfenlig nytta, famt defsutom deftruerad, förrin- 
går den oluttrade Salpetern derigenom, at den 
verkeligen förbytes i et Kok-falt: 

8. 17: AF alt hvad hitintils anfördt år, blir 
klara futfatfen den, at et Alkali volatile år vid 
Salpetrens generation Khögft nådigt, dock icke 
fom en våfendtelig del af iå Salpetren, uran 
fom den, hvilken med fyran går Salmiaken,; om 
hvilkens tiytta vid Salpeter = verketris befordran 
kedan förmåldt års Ng år fant, at man Ae 

Ita . ; LON 


/ 


200 20 JA 


konftig deftillation, kan at Oleo' vitrioli och. 
Spiritus vini, eller af Spiritus Frobenii, författ 
med” Sal ”tartari,. få Salpeter, ' Uvan Wilhjelp EF 
Alkali volatile, men detta rör håfver ej, hvad" 
man om Salwiakens nytta anfört; ty hår gene= 
reras intet Salpetern genom en naturlig väg, 
utan eldens verkan under deftillationen idrifver 
och fogar defie ämnen i en fadan fammantåttning. 


S. 18. Så nådigt fom nu et röfsfalt är vid 
rå Salpetrens generation; 1å nödvändig blir ock 
förruttnelfen, fom producerar famma Alkali vo-" 
latile, af de til Salpeter-våxt hopblarnidade mås 
terialier: fördenfkull åro fidane ss fom Haralt 
kunna tindergi en- fullkormlig förruttnelfe, de 
förkämate, SN TTT 


6. 19. Ämnen, fom öfverfiöda af fetma; och: 
ej ullika åro begåfvade med en tilråekelig myt: 
kenhet kalk-jord ,ituttna längfamt, inhan fetman: 
blir: fullkomligeh attenterad: och den fetma, 
fom år. aldeles fri fran; kalk-jord, ruttnar intetg 
utan: hårfknar: tåledes år en kalk. jord nådvåns. 
dig, då feta faker fkola bringas i förruttnelfe.: 


g. 20. För denne orfalö år åfven urin, fom 
brukas til Salpeter - jords anfuktning, af färs 
fkilta djur, fkiljaktig til fin egenfkap och fras 
ra putrefaction , hvilket klarligen fkönjes af 
ftalls-och tågärds-lutens olika befkaffenhet vid 
fjudningen; ty den: förra renfar fig, men den: 
fednare år gemenligen feg och oreti, och fåle- 
des fetman mera pusrefcerad i den förra ån i den 
fednare. / i 


VR 


Det- 


N « 


j FEN Fr ATL 
N ; F Å 
, PE ISA 2 ME - 
KÄRE ÅR | 
N + 


å us. Sept > Y I br 


; $ i RR | 8 SR FORNA Seal e af AE Ng EICT NN en 
oc Detta hårröret mått af urinens olikhet, fom 


E 
NT 
ve 


05 håftar år mindre fet, men tillika innehållet 
mycken tålta, kalk-materia och et Alkali vola> 


tile, och fåledes, når håften den tåller, år redan 


i en början, töljäkteligen mycket benågen at gå 
i en fMmar och fullkomlig förruttnelfe, men der- 


emot år koers och andra tröga djurs urin myc 


ket fet, fåltan och kalk-materién åro i mindre 


förhållande, hvartöre den ock långfarit förruttnars. 
F. 21. Denhe putrefaction hindras genom för 


mycken fukvigbet, hvilket en ållmån erfarenhet 


noglamt intygar, hvarföre ock den jord, föm hål- 
er fig för mycket vat, gifver aldrig Saltpetet. 
Så är det ock med fågårds-jorden, nåt den fams 
ma ej år höglåndt öch bar lagom Brof fand; 
fom fmarligen kan torka. Den myckna årligen 


"tillpådda urinen Ökar defs vårfka, och fåledes 


hvarföre ock 


hindrar tetman at komma i fullkomlig förening 

med kalk-jorden, och åt produceta et Alkali vo- 

latile ; innan den öfverflådiga våtfkan afdunttat; 
« denne jord är gemeiligen oartig. 

Af de prof-ljudningar, fom vid Salpeter- 


wB 


verket hårftådes åro gjorde, har man anmärkt; 


at de jord-långar, fom årligen blifvit 2 å 3 gåns 
Per genomfuktade imed :månnilko - urin, Hafvå 
Bitvit en mycket fet lut; fom under tjudningen 


hållit fig ganfka oreh; och faftån de faminå 


| 


Båfvo något prof af Salmiak ; var det dock gans 


Ika litet; emedan genom dettillatioti titan tilläts; 
ej ficks det ringelta fkedvatteti, utan Salpetern 
detonerade til fut; hvaraf man" låledes fer; at 
almiaken felats,; töljakteligen, at törrutthelfen 
&) Värt Mllköomligs 160 oc o5 sc 18 
| På Men 


$ 


2 1777. Jul. Alb. Sept. | 


Men deremot voro nägra jord- stölandningsr 
fom tftodo en fommar uran fuktning, Wiik 
dock förra åren voro ftåndigt-anfuktade. De-: 
ras lut törhöll fig helt arinorlunda, ty faft fet 
man ån var. 9 ymnig, fkar fig dock luten 
mycket båttre, famt dettillerad, a til flut ert 
fked-vatten, forh taledes vifar, at Salmiaken nu 
blifvit genererad til ftörre ymnighet, och at en 
fadan blandning var nårmare at producera Sal= 
peter an, det, torra; utomder, ar det famma 
verkeligen innehöll mera Salpeter, ån det förft- 
nåmnnde. a 

Det tyckes tåledes ej behålvas Men (kl at 
bevifa, at en för mycken och ftåndig faktning 
är mer hindrande ån bidragande til Salpeter- 
växten; ; varande det en ftor angelågenhet vid Sal- 
peter-våxten, at myckenheten och tiden vid an-= 
fuktningen utrönes och i akt tages. 


YE ETL UEnne fuktighets uttorkande åro 
vål omfkyfflingar påhittade, men fom deffe öka 
anlå AR befvår med många tröttfamma arbets« 
ftunder ; ; få håller man ock "före , at flådane om- 


fkyfflingar åro mindre nådige. 
y 5 


AF hvad tåledes anfördt år, finnes, huruvida - 
ler-golf vid Salpeter-verken äro nådige och nyt= 
tige, ty fom de famma hindra en öfverflödig 
vä Ara AG fig utur blandningarne, få anfer 
man dem ock för fkadeli iga. - Deremot tyckes 
en lös mylla eller fand-jord vara tjänligafte grund 
til fådane verk, med en derofvanpå lagd uphögd 
botten af ftockar eller fpiror på tvåran, och der= 
uppå gårdfel på långden af jord-tången, lå at 


sp äfven kan fpela inunder jord=maffam. 


1777. Jul Aug. Sept: 213 


S $. 23: Sluteligen vill man ej heller obemålt 
lemna, at ehuru det drages i tvifvelsmål, om 
några Salpeterhaltiga brunnar eller vatten kun- 
Må gifvas, har man dock hår i Helfingfors, i 
en gard vid Tavaft- gatan, N:o 20 träffar en 
Brunn, fom gifver Salpeter, faft den ena tiden 
mer, en annan åter mindre. Det måsta man 
fått, har varit et lod på en kanna vatten; det- 
ta vatten innehåller ock et Alkali volatile, fom 
fåller fublimatet hvitt, famt jåfer och röker 
med fked-vattnet >; varandes deffa falt- -flagen hit- 
komna från de hus, fom nårmaft til fagde brunn 
åro belågne. Stockholm d.. ” O&t. 1766. 

j JOHAN BERGER. 


fa öregående Afhandling år et fammandrag af et Vid 
löftigt "Manufeript , hvilket Auétoren, fom den ti 
den hade infeende öfver Salpeter- verket i Helfing- 
fors, men federmera blef Krigs- Råd, och nyligen 

i med döden atgått, år 1766, til Kongl. Krigs Col- 

«0 legium infånde.  Bågge Manoferipterne behagade 
Högbemålte Collegium, år 1775, Öfverlemna til 
Kongl. Vetenfkaps-Academien. Det itörre innehäl- 

«. ler en beråttelfe om alla vid Salpeter-verket gjorde 

oo  förfök; detta af Au&oren fjelf gjorde Tamman- 

drag, endaft de förnåmfta Refultaterna af Förföken. 


APART FALAARNUARUARNUT 
A NMAÄAR K NING 
Om Mej a nitri, 


OTORBERN BERGMAN. 


N / NikaGa nitri har långe varit bekant, men 
icke defs mindre alt til fenare tider blif- 
P3 vit 


ICA RE RAG EADS EINE SPORER AR 
3 NER LLA Vötge S ND frih NN AN 
RN a RN NÄRA 


kjal | 


214 — 1777. Jul 


vit med kalk förblandad,- eburu de åro vida 
kilde, fom Herrar BLacKk och MaAreGraAr 
vifat, och jag 177f, i en Aeademifk Différta- 
tion de Magnefia Alba, med åtfkilliga nya fkål 
beftyrkt. Hvad jag nu, i anledning af Herr 
Krigs- Rådet BerGcers Afhandling, båller för 
nådigt at.anmårka, år et phenomene, fom för- 
ledt många at tro Magnefian kunna til kalk för= 
vandlas. "Saken år den, at det hvita pulver, 
fom utur Salpeter-moderluten fålles med Alka- 
li fixum, löfes, i vitriols-fyra ganfka lått, och gif: 
ver genom cryftallifarion Bitter-falt. (Sal Ang-= 
licusj, hvaremot det, fom etter utdunftning och 
calcination af luten erhålles, i famma menftruum 
fynes ligga otöråndradt, hvilket ock gåller om 
EGP i fall det calcineras. Som fådant 
förhållande liknar det, hvilket brånd kalk vifar, 
få har man ofta gjordt den oriktiga flutfats, ar 
hår någon förvandling föregick. Emedan den= 
na omftåndighet ingenftådes blifvit utredd, för= 
tjänar den ac fåttas i rått dager. 


”Åtfkilnaden imellan precipiterad Magnefia 
och den, fom blifvit fedan fullt calcinerad, be- 
dorat 25 proCent luftfyra och.30 vatten. Om 
af den förra, två centner prober- vigt får (kilt af- 
vågas, och cidera flippes T MIKEREIG ting fi 
luerad vitriol-fyra, tå uplöfes den inom få mi=- 
nuter med ftark fråsning : hvaremot den andra, 

i fall han förut hålles bvitglödgad 15 til 20 mi- 
nuter, behöfver mer ån et helt dygn, innan 
den af lika mycket famma flags lyra uptages, 
då kärlet år i hvila, men under (qvalpning låter 


kt CNE FART fv 4 
KÖR g ; Få 
SURA CIRA Fr f t i 
Ör FYREN j 4 ? 4 : 
1777... Jul Aug...Se 21 
rd od rs LEN -- MV rv 3 TA RE 4 MIRA få Re JIA 
| VR - (0) SÅ ära oe "Co Vä i 


od | | - a / ; / 
det. fig Bora .omtrent på en tina. Åt nu fin- 
ER Ad AE AL - ARN I i = f are [NA Oo ; NK q ä 
na orfaken til detta förhållande, böra omftån- 
5 IN da MRS MN j&, e EN SEN BR ö sä Fark JAR = ö 
— digheterne i bågge håndelterne öfvervågas. 


Når en med Alkali-tartari eller vanlig pott- 
”afka precipiterad Magnefia flåppes i menttruum, 
utdrifves luft-fyran tålfom fvagare, famrt återvin- 
ner, i det hon befrias, fin fpånttighet, upfa- 
rånde, i kraft af fin relativa låtthet, til ytan, un- 
"der form af fmå blåfor, hvilka åftadkomma fkum 
och fräsning, intil defs hon blifvit hel och hål- 
Jen 'utdrifven. "> Således underhålles en innerlig 
och tåmmelig ftark rårelfe i hela maffan, hvar- 
igenom, fom bekant år, all uplösning under- 
»”hjelpes. a : 
EE 0 RUND ; FL) 
oo Med fullt caleinerad Magnefia tilgår- helt 
annorlunda; > Den angripes vål af omgifvande 
-— menftruum, men utan all fynlig rörelie, och 
— fom fjelfva uplösningen 4tör öfrigt blifver fpeci- 
— fice tyngre, än menflruum enfamt, 12 ftanpar 
— sdön- omkring Magnefian på bottnen, och hindrar 
— nåltan all ytterligare åtgård. . Efter hand utde- 
las fuller det uplöfta öfver hela maffan, och det 
> öfriga pulvret minfkas, men det: fker ganika 
-Jångfamt och omårkeligen. Således år ögoniken- 
ligt, at luft-fyransi-frånvarelfe. hår år :törnåmfta 
Jorfaken til uplösningens tröghet, dock icke ene 
famg tyvdå borde under fqvalpning folutionen 
ofke lika fort, fom når Juft-fyran år tilftådes, 
— hvilket icke hånder. Skilnaden kommer deraf, 
at Magnefian i elden förlorat 30 proCent vat 
ten, hvarigenom fyrans ingång blifver mycket 
« dfvärare. > Man kan Jfåledes icke, med ringake 
— fkensaf fannolikhet , af somnåmnda förhåliande 


i ANV 11 FORA AR RN FIRE RN 4 
216 1777. Jul. Aug. Sept. 


uta til någon förvandling, få myeket mindre, 

fom likadant falt tås af bågge fatferne och i 
famma mångd. Når man detsutom rått känner 
Salpeter-tilverkningen , år ej fvårt at. utreda, 
hvarifran Magnefian kommer in i luten. För 

Öfrigt löfas alla jord-arter, fom kunna hyfa luft- 

lyra, fortare, då den år nårvarande , ån då den 
blifvit. utdrifven, och det i alla ftarkare fyror. 
At rörelte påfkyndar uplösning, rönes dageligen 
utt Laboratorier. Et lod focker löfes i 6 gån- 
ger lå mycket vatten, medeltt fqvalpning, inom 
3 minuter, då Thermometern vifar 15: grader, 
men i hvila, fordras hela 10 timar: et lod kok- 
falt uptages inom I minut af 10 lod vatten, 
men utan rörelfe behåfvas dertil 34 timar, o. f. va 


DETT IILDLT TTTRTI TIS 


SLUT af UNDERSÖKNINGEN = 
Om de vid Herr VOLTAS Eletira=- 
> phoro perpetuo förekommande Ele= 
00000 Givyke Phenamener. | 
afro AN 
JOHAN CARL WILCKE. 


förhållande vid Elettrophoret, 


$. 44. — Fag har hit-tils alvid anfedt Electropho- 
3 I rens eller den öfra Harts-ytans Ele= 
€trieitet ialom Negariv, eller fyld: med rådande 
fyra, fom gör ikölden genom fördelning PAIN 


” 


BI OTAAN ö och å Å 
Po va bl 4, 
KON 2 
i ww ;$ - i v. F 
p NT 2 W oe I 
ÄRE be NA ft 
j Mm hlA NN PE 
4 rs Ne a p ; rr j FRA 
- omm re ORO. + 


t det fom dårom fagt år, tråffar omvåndt in, 
är Harts-ytan ifrån början göres pofriv, och 
Skölden fåledes genom fördelning erhåller »ega- 
ootiv Ele&ricitet. Detta år nu i förra håndelten 
verkeliga tilftåndet, af Harts-taflans »nedvinda 
— ida, och den flåndigt därmed förenade formen; 
-"fMkulle ock. tå befinnas, om deffe delar kunde fkil- 
"jas år. Men fom detta ej går an, får man nö- 
ja fig dårmed, at i förening underföka deffe de- 
kd. och af formens förändringar fluta til tjelf- 
va Harts-ytans tilftånd och de flere på öfre fi- 
dan uti Skölden dervid föregående ombyten och 
-föråndringar, 


Aug. Sept. 217 


rad 9. Firföket, 
006 4f. Sedan Taflan år laddad, Skölden på- 
fatt, och Stöten uttagen, lyftes -hela Eleé&ro- 
phoren up, och lågges med Formen på et högt 
stort Vin-glas G. Fig. tt. (") Utmed Formens 
rand, hånges en liten prof-kula H , och i defs 
> granfkap ftålles två med contraira Ele&ricite- 
"ter laddade glas-flafkor, J, K, eller en til den 
> åndan med dubbla beläggningar inråttad glas- 


t tagas. 
ES Hela Machinen til Form och Sköld finnes våra 
och förblifva > utan alla tecken til Electricitet. 

oc Man må dock af detta, vid alla laddningar, 
» Efter uttagen Stöt, vanliga tilftåndet, ej låta 
 förleda fig at tro, Harts-taflan yerkeligen hafva 


2 
go Ca : 5 j | för- 


pA 


23(f) Se Figurerne på Tab. II. i förfta Qvartalete 


N 


ENE R LR TAR NSD MER 
FÅR SA EK a Vd 
ä NV 


| ij ; i YRAN SR 
j > i Vä AA RN k & sl PENG 
| ) å T CN 
b 

[Ar FN En di | Y ; q : 

SN KA h a NG Gr AN M 0 er FÖRA big Se Dd | 

I / p = FR 4 TT 

- : 4 3 i ; Ör 

JE a + Kf MA e KR ONS Å lig Ge e + cc wi cd 
sida É 3 k read Nl - 


förlorat all defs laddning, och jemte belåggnin- 
.garne vara uti naturligt oele&riferadt tilitånd. 
öra bedrågeliga urfeende åndrar fig fnart, når 
delarne fkiljas åt, och bör endaft upmuntra ofs, 
at vinna en riktig föreftållning, huru dermed 
tilgår, at alla fyra med hvarandra förbundne de- 
Jar, Sköld, Form och bida Harts-ytorna, ehu= 
ru alle med Ele&ricitet förledde, ej vifa något 
fpår deraf. Detta år 1å mycket nådigare, fom 
alla de följande .ombyten och förändringar en- 
daft bero på detta tlftånder, - Til den åndan 
får jag, af det fom åfvanföre om laddningar 
fagt år , hårvid antaga, och med alla följande 
rön vidare betftyrka: at Harts-taflan vid tfjelf- 
va laddningen, blifvit på defs öfra fida fyld med 
Syra,; på defs nedra åter med Eld: at ftörfta de- 
len af detta förråd vid aflofsningen gått förlos 
radt, men at. en god del ånnu deraf blifvit qvar, 
och utgör tjelfvå grunden tif. Ele&rophorens 
"verkningar.  Deffe qvarblifvande åmnen åro i 
fallkomlig jemnvigt, at draga och binda hvars 
ndra inom Harts-taflan. Men då det måtta af - 
förra laddningen, genom belåggningarne, Skölden 
och formen bortgatt och kommit til förening, 
1å hafva ock deffe belåggningar ; under denna 
öfvergång, blifvit til flut genom fördelning fyl- 
de, med juft 1å mycket ftridigt åmne, lom ytor= 
sas. qvarftadnande förråd likafom velat, men ej 
kunnat emottaga, utan genom blott dragning 
uti famma beliggningar qvarhåller. Skölden in- 
nehåller fördenfkull en myckenhet Eld, fom qvar- 
hålles af Harts-taflans öfra Sjra, Formen åter hy- 
1er en myckenbet Syra, fom af Harts=taflans 
nedra Eid bindes och qdvarhålles. Denna drag 
Ör TT ning 


På vek Se ÖR pe fö a 


PA SA 


sl: i uti bollar tående ämnen 
rakar, at fjelfva ytornas ämnen mindre verse 
på hvarandra; och alla tyra med omvåxlan- 
contraira Electriciteter förfedde delar flå i 
10 jemnvigt, at ingen af dem röras eller lyf- 
tas kan, utan at någondera (kal få öfverhan- 
den; delarne antaga då en ny jemnvigt, men öf- 
verfkotter. röjes altid genom verkelig Elettriei- 

tet; fom nu med följande 'omftåndigheter når= 

mare kommer at bevifas och förklaras. .. 


2 


oAnmårkn. - Håraf förftås, at Eledtrophoren i 
torr och klar våderlek ofta likafom af fig Ajelf 
återfår Elebtriciteten ,. fom uti fuktig luft tyck- 
tes vara aldeles förlorad. Ty fuktigheten be- 

tåcker Harts-ytan tåfom en med formen förenad 
et ande Sköld, fom” binder men ej bortförer 
kraften, hvilken, når detta Ötverdrag genom 
(EE 4 SEN å ÄR vilar SE 


Kr fora odlkbe. l de Nå an > iggpellan sdf a 
074 ontratra "Bleckpleiteter förfedde beldggningar. 


| Filaken år, at Sköldens Eid vid lyftandet 
rr öfra ytans Syra, hvilken fåledes ftarkare 

'drager den nedra- ytans E/Z: denna Eld förmår 
åledes ej qvarbålla Formens tördelnings Syras 
utan flåpper henne, at fritt utbreda fig uti Forz 
men och göra den famma, jemte enorm kripg | bes 
nreliga NG MERA EG hn = 


a— Ju i » IVER AV UAE SAS fs i ARGA TR Vg 
+ / RESAN > 
+v E | 3 


220 1777. Jul. Aug. Sept. 


3 Fu högre Skölden lyftes , ju flarkare blifva" 
ock defja Eletiviciteter; hvilka, om dela me ej vid- 

torås, dier i famma mån aftaga och förfvinna, fom 
Skölden fånkes ned på Harts-taftan. Ty delarna ver-= 

ka, förmedeltft deras atmofpherer, eller den ut 
lutten föregående fördelningen, ånnu på hvaran- 

dras; men återtaga fin förra jemnvigt , når Skök- 
dens Eld å nyo får binda öfra Syran, och då dens 

ne flåpper nedra Elden, famma Eld, fåfom förut , 
återhåmtar Formens Syra. FOTA 


4. Om den uplyfte Skölden widröres, och derpå 
oelettrifk åter fåttes ned, förfvinner Formens negati- 
va Elettricitet ej fåfom förut, utan gör Skölden med 
fig Negativ. VT 

Ty fedan Skölden miftat fin E/Z, kan denna 
vid nedfåttandet ej fylleft binda öfra ytans Sy-. 
ra; nedra Elden kan tåledes ej helHer indraga 
Formens friade Syra, hvilken tfåledes blir beftån- 
dande, Såfom nu nedra fidans Eld icke fulikom- 
ligen binder öfra fidans fyra, tå långe den fören 
del, af Formens Syra qvarhålles, behåller ock 
öfre ytan et Ööfverfkott af Syra, fom uti Skölden 
genom fördelning upvåcker den upkommande 
negativa  Elettriciteren. På annat. fått kunde 
jågas; at Formens rådande Syra, genom fördel« 


ning utdrifver Syran utur Skölden. 


$. Vidröres den på taflan nedlagde Skölden, få 
förfvinner d nyo defs egen > jemte Formens Negativa 
Ele&ricitet, aldeles. a NM | 

Ty når Sköldens tördelta Syra afledes, til- 
flyter i det famma tå mycken Eld, fom ötra 
. ytans Syra kråfver, at flåppa nedra Elden, Sd 
CR 


nia 


n au återhåmtar den til Formen fersgingna 
yran, tipprita jemnvigt. | 


—6:0 Om fingret eller en lskorde knopp fättes nd 

intil Formen, och Skölden lyftes ups; flår firaxt 
en gnrifta dera imellans lyftes Skölden högre up, flår 
åter en gnifla; likafå fker , om Skölden, i flållev för 
at lyfras högre up, vidröres, eller en aria. Meka ; 
ut på den famma, 


Skåldens Eld draget öfre ytans syra, icke als 
lenaft under fjelfva vidrörandet, utan ock, förs 
-medelft fördelning uti lutten eller defs atmo= 
fpher, til mårkeligt afftånd, faft ÄT. Så 
mart nu denne Eld flåpper fra Syran, utbri- 
fter Formens Syra,-: sfålsin id N. av vift ärea. 
och kan då förmedeltt gnifta gå öfver til fing-' 
ret. Lyftes Skölden högre up, 1å verkar den: 
ock mindre på öfra Syran, och Formens Syra 
blir ytterligare fri, at gifva en ny gnifta. Det 
famma måtte fördenfkull 1å mycket mera hånda, 
når Sköldens Eld genom utdragen gnifta eller 
vidrörande aldeles törtages, och defs verkan på 
Öfra Syran fåledes uphörer ; denna Syra får då 
friare verka på nedra Elden, hvilken tillika flåp= 
per Formens Syra, at denna med en gnifta kan 
gå Öfver til andra i granfkapet varande krop- 
ar; och år detta, af Herr Abbé JF för gan- 
ka tållfamt anfedde Rånet, fåledes en ren föl Igd, 
af Murs. taflans laddnings- -tilftånd , och delarnas 
inbördes verkan på hvarandra, förmedelft deras 
Atmofpherer. Man kunde ock betrakta Harts- 
talan och defs öfverliggande luft, låfom en en- 
da kropp; då efter RIcHMANS bekanta Rån 4 


I äggoingen (fom nu år Formen) vilar ftarkare . 
, 'Elc- 


d + ” bb 45 Ev 
7 ÄN « 
, s kä ; i SERA v 
ÄN ba. & ARE SE SE > FÅ BA em 
fo . j ! VA 2» 
j KN , ; ; 2 " h + 4 få Pe | ; 


fväktokerd 1 Mart den andfa « bölggilngens 
fom år Skölden , vidröres. 


slrd Öm Skölden yrafori fre up öd fårtes ned > 
beh hvar gång vidröres, gifver den öck hvar pip ; | 
en ny gnifta ifrån fiv; denna år vid uplyftandet pos 
fitiv, vid nedfåttandet dter negativ, och kän denna 
fkilnad bift genom förbytte eldfken utur en på Sköle 
den fåfad fpets, i mörkret obferveras. 


Orfaken bårtil äter, kan af det; föm N:-2. 
och 4 anfördt år, utan ”fvärighet intagas.' Svåra=z 
re at hårvid begripa år, ät 


8. Deffé ifrån Plus til Minus ofvåxlande kliar; 
eller den > föm vid uptogandet. öch hKedjårtander af 
Skölden drbhålles ; äro nu i det nårmafté lika. frarkå$g 
då delfe gnifor förut, under lika omflåndigheter 3 

här Formen var afledande; Vill, or ök, Doe ble 
vörö få olike. 


Ar hårtil finna grunden, bör den fkilnad, fom 
år uti förlökets tilltällning > noga 1 akt tagas: 
Formen var sat gången afledande ; men är Nu ”iföa i 
ferad. "1 förra fallet, kan vid Sköldens uplyfz > 
tande; dels Syra bortga; i det fednare åter qvars ” 
ftadnar Hon, fatnlad uti Former. - Nedra ytans” 
Eld kan fåledes, åtven i fednare håndelfen, fna=" 
rare och häftigare förena fig med denna Syray'; 
ån då Syran: förtt genom fördelning utur Les 
dareéna, ikal famlås "och Sönd NU tager Öfs > 
ra ytans Syrå endalt til fig Sköldens Eld i fams 
ma mån, fom kon flåpper fiedra fidans Eid, och 
denna E/Z åter kän förena fig med Fortens Sys 
rå Således måtte ock ötra Syran långfammare 
verka på Skölden ; då Formen år afledande ; Kb 


METE SGT WILVV fir RJ DAY IGBT Ad LT EKA GL 4 j MN, 
Å t IAEA t ( |; kr / NY Vv he 
I B-Å Y Y 


CR | He 
SR j Aa ; ki é 
RR ä ; RR RR MR > im 4 |; 
3 tal Aro, Seöpre — 20 
fa, i Lå 


då den år ifolerad och 'defs Syra år tilreds at 
förena fig med nedra Elden, famt öfra Syran 


Håledes åfven qvickare och på eti gång kati emot- 


ga Sköldens Eld; och denna Sköld med en, : 
qvickare gnifta gifva defs utdrefne eller trias 
de Syra ifrån fer hvilket, i vidrig håndelfe, 
endalt fker iånglammare, och med en fkårande 
€ller, långvatigare Zniftaa s Vid upiyftandet år 
Skölden :aitid poftrv, och gifver dets Eld i bås: 
da Håndelfer lika qvickt ifrån fig3 fåledes kan. 
den vid nedfåttandet upkommande gniltan,; mes 
ra likna de förra, når Formen år ifolerad, ån 
då den är afledande, och propägation uti och 
til Harts-taflan fker långfammare. En tréväre 
eller qvickare fortplantning . tnen e& lfjelfvå de öfver 
gående åmnens olika myckenhet, är fåledes orfak til 
förendmnåa brydjämma. frilnåd > fom Vid förita på= 
feendet fkullt tyckas ftrida emot tjelfva fördels 
hings - grunden: 


ln 10. Förföket, 
05. 46. Inråttningen af detta förlök år aldes' 
Jes lika med det näftföregiende; men då vid- 
rördes Formen på intet lått, förrn nu fkal fke; 
"för at fitta hvad åndring deraf upkömmer. >: 
—ocV Så frart Skölden lyftes ups blir Fortaen Nes 
gätnvs och med dets Electricitet, kunna alla vans:: 
liga experimenter; nåftan låttare, ån med Sköls 
den. anttällas, [ lyninerhet vilas lätta kroppars fö- 
relfer ganfka behåndigt, och med en ifrån Förs 
menhs kant nedhångande krok, kan Spiritus via 
ni lått itåndas. Fu högre Skölden lyftes upy ju fars 
käre blir ock denna Elettriciter; och kunna flera [må 
äla”' 


Å 


&rikor efter band derpd "vid längläm lyftning fö 
er 9 


a 


220 Ye 


fas , med mera, hvartil orfaken redan år anförd :. 


men nu följa nya omftåndigheter. 3 | 
MN 2) OM Forment upkomne Nevativa Elellricitet ges 
"bom vidrbrande förtages > förblifver den uti fit veles 
itrifka tilftänd, få långe Skölden hänger flillå, ty fe- 
dan Formens fria Syra blifvit bortförd, eller” 
råttare, utur fingret åter år rmåttad med FEld,' 
kommer Formen i naturligt tilftånd , år oele- 
Cirifk, men eger ock, fom vål mårkas bör, nm 
mera Eld ån förati | EN 
3. Nedfittes dter den pofitivå Skölden övidrördy 
erhåller Formen flraxt ny BElettricitet, hvilken dock 
ej fåfom förut år Negativ utan Pofitiv; bvarfö- 
re ock Skölden nu ej miller; utan behåller defs Pö: 
fitiva Eleåricitet. Ty når Formens Syra alles / 
des, förenar Harts-ytans öfra Syra fig med nea 
dra fidans Eld, och hela inråttningen år at ans 
fe, fom vore den uti naturligt tilftånd,: och. 
Sköldens Eld deruti upvåkte ny Ele&ricitet; då 
defs Eld, fom binder öfra Syran,; utdrifver nes 
åra Elden, och gör at denne tager til fig Sys 
ra utur Formen, famt friar och utdrifver den 
Eld, fom vål gör Formen pofitiv, men ock ges 
nom motverkan håller Sköldens Eld tilbakars 3. 
at den ej fylleft får förena fig med öfra Syrang 
utan til en del qvarftadnar i Skölden och gör 
der famma Pofitiv, hvaraf tillika" begripes, ar 
4. Öm Skölden åter lyftes ups denna Elettricitet 
uti Formen då nyo förfvinner och drager fig in uti 
Formen.  Imedlertid år märkvärdigt, at på 
—$. Om pofitive Skölden (åttes hed, fedan Formen 
blifvit widrörd, och nu. af Skölden hålles Pofitiv; och 
RE map 


| då. a MESA eller. förrager def; Pleltris 
öl ers minfeäs väl Formens pofitiva tilfdnd något > 


AR 
KR , [7 
NV. av 
Å wa - 7 
Vv en del. | då 
CA 


6: Uplyftes dier den vi fåbördå Skölden , förför 


—bey Åetra öfverfkott jämvål ; men drerkommer, få fnart 
— Skölden, pe under lyftinipgen vifär fig pofe? ftiv, mede 
fdrtes, och mifter fit pofitiva tilfånds 


Detta lilla öfverfkott af pofitiv Kleberg 


uti Formen förtjenar OR REr aRner Otfaken 
dårtil år, at når Skölden förft lyftes up, dra= 
ger vål öfråa Syrax til hg nedra Elden, och der> 
igenom friar Pormens Syra, men kan, (å långe 
denna Syra flår gvar uti Formen, ej tylleft bin- 
da eller draga til fig 1å mycken Eld, fom då 
denna Syra afledes genom EE och utur 
fingret måttas med ny MaE Kkvaraf den nedra 
- Harts: -ytan tillika indrager 1å mycket, tom öf= 
re Syrans dragning kråfver til full jämnvigt och 
Mårtning. Uri hedra ytan och Formen år fåle- 
des nu mera Eld, ån förut, då öfra Syran, ef- 
ter Stötens uttagande , var bunden af Sköldens 
KEd.. Denna Eld utdrifves nu och blir tri, hår 
Skölden åter nedfårtes, och öfra Syran 2 nyd 
of defs Eld bindes. Men Formens törra Syra 
år bårtförd och nu ej tilråckelig at mätta all 
denna Eld; hvilken fårdenfkull ej heller Full> 
komligen Mlåppet den öfra Syran, at draga åt 
lig Sköldens Eld, hvaraf en del qvarftadnar och 
gör Skölden pofitiv; borttages nu denne Eld 
från Skölden; la uphörer vål ock defs dragning 
ku öfra ytans Syras hvilken fåledes ftarkare vers 
ar och indrager något rmera ja nedra Elden; 

Q men 


förfvinner ej 6ldeles , Klan Re eer för 


AKTER SIRAREA RE ER jr dv AREAN dar AA MA LER LARS Se RAA RIGA Noa a 

ln - OVEKAN I COR IDE JANE NG 

st ib é Y - 
a Q5 


226 ' 1777. (Jöl Ahg. Sepe 


ON 


men fåfom fjelf af den uti Skålden ånnu befin= 
teliga Elden, redan til ftörre delen bunden, ej 
förmår at draga .åt fig eller binda nedra Elden 
fullkomligen, förr ån Skölden å nyo lyftes 
up, och öfra Syran tåledes kan fåfom förut utöf- 
va hela defs kraft, på de nedra delarnas Eld, 
at derigenom aterftålla deras, genom vidröran- 
det i denna tftållning , antagne naturliga tilftånd. 


7. ILyftes Skölden til en vifs högd, fålom 3 eller 
6 tum ifrån Taflan, och Forsmens då upkommände 
negativa Elettricitet genom vidrörande förtages , före 
blifver ock Formen voelettrifk, Jå Linge Skölden år vid 
denna högd; men drages Skölden högre up» eller fån 
kes långre ned, blir Formen flraxt electrifk, dock på 
olika fått. Om Skölden lyftes, blir Formen negativ; 
men finkes ban, blir Formen pofitivy och delja ome 
byten af Eletlricitetens art, följa tått och fråilt på 
hvarandra, få långe Skölden oförändrad behåller fit 
pofitiva tilftånd.  Förmedelit den vidhängande 
”Prof-kulans H fpel och ombytte dragning, nu 
til den ena, nu til den andra af de olik artade 
ladd-glafen I KK; kunna deffa ombytef på et 
lått och nöjfamt fått i akt tagas. 


Detta etter utfeendet inbundna rön, är fams 
manfatt af de föregående. När Skölden förfta 
gången lyftes; utbrifter en del af Formens förs 
delmngs Syra, IX. 2. X: I Når denne afle- 
des; århåller nedra Harts-ytan och Formen öfs 
verflödig Eld. X. 3. f. 6. Lyftes nu Skölden 
högre up; vifar fig och utbrifter Formens öf=' 
riga fördelninigs Syra, [X.2. 3. Men fåttes den 
långre ned; utbrifter ock den genom vidrörandet 
dfvergångne åfverflödiga Elden, X. 3. fs. 6. oa 


(Om Eletirifka kraftens förflörande utt . 
| : vv RE Ete&trophoren, 
2 8. 47. Jag har nu anfört de törnåmtta Rön 
Och omftåndigheter, fom vid Electrophören, til 
> Uplysning om Mechanismen af defs verkningar, 
kunna i akt tagas. De vittna enhålligt om det 
Uti den laddade Haris-taflan efter uttagen Stöt 
gvarblifvande laddnings och fördelnings- tilftåns 
det, hvaraf alla dervid förekommande Phenos 
mener, til de minita omflåndigheter, utan tils 
hjelp af någon tårfkild Vis vindex, kunnat hår 
ledas och förklaras. Det enda, fom ytterligare 
torde efterfrågas, år fjelfvå orfåken til derra ladde 
hirgs- Och fördelnings-tilftändets långvariga beftåndigs 
het; dertil har jag väl ock redan uti det föres 
gående på flere ftällen fvarat; men vill genom 
några förfök, om denna Blettricitetens fullkomliga 
förflörande, ytterligare utreda förhållandet deraf, 


| it, Förföket. 


8. 48. Ele&rophoren laddas; Stöten titta= 
ges; hela Mackhinen lyftes på än glasfot; Sköl- 
den lyftes up; då år Formen, fom ofvan fagt 
år, flarkt Negativ. Om nu Skölden föres af- 
fides; och öfra Harts-ytan, utan gnidning, nås 
ora loger Öfverfares med en fin fpets, eller 
valla kanten af et tunt metall-blad, gör detta 
flraxt den mårkeliga verkan, at 1. formens Ele- 
Yicitet til förfla delen flocknar och förfvinner; och 
2. fjelfva Harts-tafians förra egenfkaper likafom på 
en gång blifva förflörde; eller dtminflone; mera än 
— genom långfla bruket; förfvngades Detta rönes, lå 
fnart Skölden å FR och defs Ele&rici- 
8 tet; 


1 KR , 


EN ESO 
TA KONER 
| PN 
FR AN 
- & 
ke. Na 
2 TE EON 
Tr J i 
- 
a 4” 
| 
rn 
rv 


4 AX 
CM 


tet, efter uttagen flöt, un 


228 1779. Jul 


, Åkrapa 


: SR | 
men knapt 
as. 


PISA AKA NIE 6 Vi 
Ä fe aj hö Ä N 
EE - YR 
£ 
0 


någon gnifta vidare deraf kan århäl 


Sperfar göra tåledes enahanda verkan, fom den 
pofitiva Skölden, når denna a nyo (IX. 3.) ned- 


dfånkes på Taflan, och Forrmens Eletricitet der- 


af förfvinner. Men fkilnaden år, at denna Ele- 
Ctricitet återkomirer, 1å inart fkölden lyftes up; 
men nu genom fpetfarne finnes vara aldeles för- 


”ftörd. Orfåken i båda håndelfer år, at öffa ytans 


Syra måttas med Eld, och dårigenom förlåttes 
i naturligt tilftånd. Men denna Eld följer den 
ena gången åter up med fin Sköld, och flåpper 
den famma ej: men flåpper deremot ganfka lått 


"den hvaffa fpetfen, och går verkeligen öfver til 


ljelfva Harts-ytan at förena fig med defs Syra. 
Denna fkilnad tyckes åter endaft bero på krops 
parnas olika fkapnad. Når Sköldens och Harts= 
taflans parallela ytor möta hvarandra, gvarhållas 
de ftridiga åmnen å ymfe fidor med lika ftyrs« 
ka.  Deffa ämnen draga hvarandra då punå för 
punét, men fålom ftarkare lådande vid deras res 
fpeétiva kroppar ån vid hvarandra, följa de ock 
vid fkiljandet hvar fin kropp. Hvaremot, når en : 
hvafs fpets möter Harts-ytan, år å den ena fis 
dan mindre tilbaka hållande materia ån. på den 
andra; den uti fpetfens ytterfta punét befintelis 
ga Elden, kan fördenfkull, genom Harts-fyrans 
öfvervågande dragning, flåppa fin fpets, och gå 
öfver til verkelig förening med denna Syran,. 
måtta .och derigenom likafom förftöra den fam= 
ma. Med tunna metall - blad går detta ån fors 
tare, når deffe flåpas efter ytan , och 1åledes ge> 
nom fördelning at ftörre ytor, ymnogare Eld 

fame 


£ 


ul. Aug. ep 220 


ösa aff ; i. igenom den hvaffa kanten. Häår- 


8 es tillika” införd I ar förföken med Ele- 
| ftrophoren ej lyckas få vål, når tunna och hvaf- 
fa metall - blad brukas, i: flålle för den vål af- 


rundade vida Skölden. Ämnets öfvergäng bärt- 
blandar dervid och minfkar den rena fördelnin- 


gen, fom år grund til Sköldens Eleé&ricitet, 
och nådvåndigt erfordrar, at Harts-taflan be- 


håller en del af defs förra laddning.  Egde Harts- 
tan en förmåga at vid blottandet ätergifva, 
fed hon vid betåckningen emottagit; tå borde 
denna nu, med fpetfar och tunna ytor, ytra fig 
och göra det famma, Ty hvad hindrar, at ju 
en. lärt gifvande fpets eller kant, lika tå lått 
äter fkulle emottaga, fom förut aftemna ele&ri- 
fka åmnet? Men nu finnes ytan behålla, hvad 


hon verkeligen af fpetfar får; och qvarlemna ät 


0 


vida Skölden, det fom honom ej fråntagas kun= 


B. Verkeliga fkilnaden imellan åfvergång och 
fördelning , uplyfer fördenfkull båft, huru hårs 
med tilgår. 

ir. Förföket. 
S. 49. - Ele&rophorens kraft förftåres aldra- 
åttatt och fullkomligaft, förmedelt det lilla 
ladd-glafet , fom förut til defs förftårkande blif- 
vit anvåndr. Vid denna förftårkning i akt togs; 
a altid den fidan, fom var likartad vv Harts- 


jtans förfta BleCtricitet' låmpades til den fam- 
12, för at aflemna alt mer och mer af famma 


I 
dv BJ 
SR 


Mags åmne. Om detta våndes om, och. glafets 


ik-artade fida lågges på taflanz föråkes dels 
kraft 13 litet derigenom at den faft mera gan- 


ka fnart,. aldeles förlvinner. - Orfaken år, at 


Q3 glar 


- 30 1777 Jul. Kilo: 4 | 


glafets andra fida, i ftållet för t. e. mera Syra, 
aflemnar verkeligen Eld, och derigenom mattar 
den uti hartfet qvarftående Syran, lamt förfätter 
den famma i naturligt tilftänd. 


$. fo. Detta prof anftålles fåkraft med et 
litet ladd-glas, fom ej på en gång, utan etter . 
hand förftörer Taflans Ele&tricitet. Ty, år glas 
fet ftort, och med Skölden ftarkare laddadt, ån 
til Harts-ytans måttning fkulle årfordras, hån= 
der ganfka lått, at dels verkan ej ftadnar vid. 
blotta måttningen, utan förmedelit öfverfkotter 
af dels kraft, upvåcker och meddelar et ftridigt 
tilftand; och i ftållet för defs förftörda negati= 
va tilftånd, gifver ytan en pofitiv Elettricitet, 
Ty fom Skölden ei genom ötvergång ifrån tafe 
Jan, utan genom fördelning utur vidrörande fing= 
ret, erhåller defs Eleéricitet, kan den ock tt 
förftårkoings: glafet aflemna mera förråd, ån fjelf- 
va Harts-taflan verkeligen eger; fåledes "både 
flåcka defs förra och deruti tillika upvåcka en 
flridig Ele&ricitet. Detta kommer ganfka vil 
Öfverens med vår antagne Theorie, fom tilfkrit= 
ver Elettrophoren en gvarftående laddning , hvuil= 
ken på detta fått genom contrair laddning kan 
"blifva förftörd, når åmnet verkeligen går öfver 
til eller ifrån Harts-ytan; men ej genom blott, 
uti defs beliggningar, Skölden och Formen, up« 
våckt fördelning, kan eller bör förfvinna. Kraf= 
tens beftåndighet uti Ele&rophoren beror (åle- 
des på bibehållandet af denne laddnings-reft , och: 
har ingen annan grund: eller egenfkap, ån den 
ftarkare dragning, hvarmed Hartfet, lika med glas 
och andra mindre ledande kroppar, fäldbne 
Clri- 


Aug. Sept: = 231 
— rifka i materien, och derigenom år fkickeligt 
at hyfa en ftor mångd deraf; utan fammanflyts 
ning, fördelt på dets motfvarande fidor. . Jag 
torde fördenfkull af hela den föregående under- 
ken tå draga följande allmdånna flut(atfer, 


1. Eletcrophoren bör anfes fåfom et ladd- 
nings förlök, och alla defs verkningar, af den 
etter uttagen Stör, uti Harts-taflan qvarftående 
laddnings-reften hårledas. 


2. Sköldens och Formens vid aflofsnings- 
föreningen upkomne, och vid fkiljandet ifrån 
Taflan fig yppiwnde Ele&riciteter, blifva icke 
genom verkelig öÖfvergång ifrån Hartfet deffa 
delar meddelte, utan hafva fin uprinnelfe af den 
uti deffa ledare inom :Harts-taflans atmofpher 
föregående fördelningen. 
13. Til deras förklarande behöfver tåledes ej 
någon lårfkild ny och egen kraft eller Ele&ri- 
Citas Vindéx antagas, då denne kraft, fåfom en 
örfak betraktad, ej annat år, ån den uti ele- 
Etrifka kroppar qvarhållne ele&rifka materien, 
fom utan verkelig öfvergång, åftadkommer för- 
delning uti andra närliggande kroppar. 
| 4. Denna fkilnad, imellan ele&rifka åmnets 
blotta fördelning och verkeliga öfvergång, år 
en allmån och, vid ele&rifka Phenomeners förs 

, få mycket oumbårligare grundfats, 
file derigenom reduceras til en ötver alt 
nig och enkel mechanisme, ja! hela dåran 
1 Electriciteten til et enda Phenomen. 

2 ff. Hvad: företråde Herr FrRANKUINS afvådel 
enkelhet: lyfande utger om contraira dölectris 
Il | Va ep 


. 


on my MN. Aug. Sept. 


citeter, altid behålla må3 tyckes likvål den, af 
pu Fay aldraförft på fyftade, af Herr SYMMER 
åter vidrörde, af Herr Priestry måtfterligen 
utförde, famt af mig 13 vål för detta fom den= 


na gång nyttjade Theorien , om vå fårfkilte cle= 


Ctritka ämnen, åfven ganfka vål paffa 6g til als 
la Phenomeners förklarande, hålft denna, iom 
ej annat år, ån en fördubbling af FRANKLINS, li- 
kafom på en gång innefattar det hufvudfakeli- 
galte , fom af andra til deras utredande blifvit 
upgifvit. ' Eleétricitetens flågtfkap med Elden 
torde ock, med tiden, nårmaft på denna våg blif= 
va updagad, och tör hända finnas, bero derpå, 
at famma dmnen kupnas dels ingå en fajt förening 
med andra materier ; dels ; ånnu låfe och fpänfiige s 
Omgifva dem och fylla deras porer. 


6.5: Til flut får jag ibland de: fårfök, fom 
med Ele&rophoren kunna anftållas, anmärka nån 
gra, fom vid defs bruk kamma til pafs. Om 


Acra Ele&rophorer A; B, C, D tilredas, och 


fedan en deraf t. e. A blue udd. defs Sköld. 


brukas at ladda den andra B; iiklinek Sköld åter 
ar ladda C3 och 13 vidare Skölden at C at lad= 
da D; finnas deffe machiner och deras Sköldar 


vexelvis ega contraira Ele&riciteter : var ÅA po= 


fitiv, få år nu B negativ, C äter pofitiv men 


D negativ oå. f. v. ”fvå dylika machiner kun= 
na ock vexelvi3 laddas den ema med den andra, 


och ftridiga RS fåledes uti dem långe 
erhållas och vara til bands. Göras nu deffe gan= 
fka fmå och behåndige , få komma deras Sköl= 
dar vid alla electritka underfåkningar ganfka vål 
til pafs, ar dermed i "förekommande håndelfer 


til > 


AM derfåka öh pråfva Ele&ricitetens art, i ftål- 
> det för de vanliga glas och fvafvel - flångerne, 
hvilkas krafe genom i förnyad gnidning måtte up- 
"våckas. Herr VorraA kallar deffe fmå machi- 
ner, Efploratori, Profvare.. 1. €. p- 105. Harts- 
ytans politur bidrager något til ftarkare verkan. 
När denna genom långvarigt bruk år förlorad, 
kan den, utan ny omimåltning, återvinnas, om 
fjelfva Harts- ytan hbaftigt föres öfver en god 
kol- eller flamm-eld.  Dervid har et artigt rön 
förekommit mig, fom tydeligen vittnar -om det 
uti deffe taftor qvarblifvande laddnings-förrådet, 
Gch deder, tör hånda ; til ffera förfök.  Såföm 
-nemligen den mot Elden vånda Harts-ytan tnart 
blifver flytande, och i detta tilftänd propage- : 
rar Elettriciteten , 12 öpnas ock derigenom en 
ledande förening eHer Cirkel, ifrån de inre ån- 
nu ofmålte delarne, til formens rand, hvilken 
fåfom en påfatt fköld öfverförer deffe delars qvars- 
hällne laddnings-förråd. Denne ötvergång fker 
uti den balffmålte fegare Harts-ytan ; hvilken, 
då dew haftigt kallnar, behåller tydeliga intryck 
och figurer af de vågar, på hvilka ele&rifka 
materien "trångt fig tram, och hvilka til alla 
delar likna de ifrån pofitiva kroppar uti mörk- 
ret utbriftande greniga och fladdrande lys - bu- 
NR med hvilka intryck nu ock den meds 
 Jerfta delen af Harts-ytan, år rundt omkring 
— omgifven, på famma fått, fom deffe figurer Vis 
fa fig på Harts-ytan rundt omkring Skölden, 
uti det fina dambet, fom lingfamt faller på 
oc Chinen, når den får ftå orubbad ftilla på fit 
| im. Det greniga utfeendet af deffe intryck gif= 
Ava tilkånna, at eleétrifka åmnet delar fig och 


06 Sekr 


pe 0 Qr uti 


lg 


SR 


234 — 1777. Jul Aug. Sept. 


uti fpridda ådror eller ftrie likafom letar fig 
våg igenom den halt-fmålte och half-ledande mas 
tersen, och fårmodeligen uti luften förhåller fig 
på famma fått, taft inga intryck derftådes qvar=" 
blifva efter dels vågar. faen 


OCBESKRIFNING 00 

På CIMEX paradoxus ; e2 ny Infe&t 
sfrån Caput Bone Speri, 

: af | 


ANDREAS SPARRMAN, 
Med. Doctor, 


FE Inder flera veckors viftande uti en Africanfk 
WNJ öken, belågen vid pafs 2f0/timars refa 
fran Staden Cap, förekom mig, under dagligt 


jagande ibland tålltyntare djur, mycket, fom ba= 2 
de våckte min förundran och vettgirighet. Ele= 


phanten, uplyftad på fnarare fagt 4 1ttolpar ån 
fötter, högit af alla fkapade djur på det torra, 
trampar de tått hopvåxte törnen (Gvajiacum Afri= 
cazum ce.) under fina fötter, uprycker tråd och 
bufkar ofta med roten, och rödjer tåledes nyt= 


tiga vågar för de fmårre djuren, på annars otils 
gängeliga ftållen + men tfjelfva defs tftorlek gör 


honom: til et. båttre mål för dör öga : defs 
ofanteliga kropp gör honom obeqvåm at taga 
falt på Jågaren, fom til håft, uti öpna flåtten, 
a en varm dag, vågar antafta honom; har 
okytten då wtiltälle, under Mss Man ar 

| un- 


1777. Jul, Avg. Sep. = 235 


tundom fly upföre någon högd, lå år han 1å- 
ker nog för det ftora obåkets. förföljande, hvil- 
4 CA dock til flut, oaktadt all fin flyrka, måtte 
- tumla til jorden, ofta för en enda kula. Uti 
 hårvarande floder och åar gömmer fig om da- 
- gen HIPPOPOTAMUS ampbibius. Nog var jag 
nyfiken och pickhågad, då denne Beften, knapt 
mindre ån en Elephant i i ftorlek , fkulle upklif- 
va ur vattnet, ar beta på grås: vallen , dåreft jag 
nattetid för förfta gången var pofterad i förlät, 
tårt vid defs våg. Det var ock' artigt at, på 
30 fteg nåra, ftjåla fig på den half blinda RHI- 
NOCEROS, I bch faftån jag felade uti at gifva 
fen et dödli gr (kort, dock kunde f(myga mig" 
undan defs efterlnokande. Det blefve tör vid» 
i Jöfvigt, at nåmna det nöjfamma, fom kunnat fö- 
ä refalla på jagten bland Bufflar, de 1å kallade 
sd Beftar, Vildfvin, Lejon, Tigrar, Hyx- 
ner, Zebrer, Vild-håftar , Viverra, Jaekhalfar, 
Mas ur af flere forter &c, alla undransvårda 
verk af Naturens: Måftare , fom i fin vishet förs 
ordnat, at hvarken den enas grymhet och ftyr- 
ka, eller. den andras fnabbhet eller lift, kan: 
fria dem från at duka under för det förka, Rof- 
MÄNS. Månnifkan. Dock måtte jag bekånna, 
der aldrig något förekom mig 1å undransvårdt 
sö förnöjde 1å lå min nyfikenhet, fom et litet 
AR iudenne CIMEX, fom jag hårmed får för 
Kongl : Aeademien belkritva, 
FER ee | 
Jag hade middags - tiden på en varm dag , 
mellan re af en bufke, undanftuckit mig 
ör den odrågliga folens hetta; intet våder an= 
dades, Mp -löfven fkulle hår varit orörlige, då 


Jag 


EN 


. IV 0. Jul. Aug. Sopt 


jag tyckte mig fe et litet ftycke af et .blek= 
nadt och hopkrumpet löf flytta fig ifrån fir frål- 
le; jag lopp hårtill, och knapt trodde jag mis 
na Ögon, då jag tåg det vara et lefvande krik. 
min Följeflagare, Herr D. IMMELMAN, dehkog 
i min glådje och förundran, famt med mig be- 
kånde, at detta var et ibland de befynnerligafte 
verk af Guds finger! Han fatte fig före, at få- 
fra fin upmårkfamhet på alt hvad liknade torra 
blad-fkårfvor, til at finna, om denne hade fin 
like. Det lyckades honom at blifva öfvertygad, 
det vår förfte fundne ej var något mifsfofter, 
uran hade fin make. Vi betraktade deffa krås 
kens fkapnad , och kunde ej nogflamt prifa Ska 
parens Förfyn, fom uti deffas byggnad och färg 
begåfvat dem med en egenfkap at vara dolde 
och okånde för fina förföljare.  Knapt lårer nå- 
gon af defs flågte mera blifva uptåckt och oroad 
af månnifko- hand, (få framt icke framdeles naå- 
gon annan Flug-fångare fkulle komma på deffa 
ftållen, Om ock ånteligen någon gång vår Ci- 
mex paradoxus, af det fkarpfynte fogel-ögat, fkul- 
le uptåckas vara lefvande, och ej en löf-fkårfs 
va, torde dock den lilla fjådrade fienden lem-= - 
na fit rof i fred, då han på tungan får kånna 
Infeétens många taggar. Eger då detta kråk in= 
"gen annan fiende och förföljare, ån Natur-for- 
kran? och i det fallet, hvad vigtigt vårf har = 
det at utråtta i Naturens hushållning? Men jag 
får nöja mig, at för det nårvarande betrakta 
fårfkilt hvardera af defs delar. Se Fig. Ac B. 
CUTab OVE. i Rd 


Firgen blek-gul, något flörande på brunt. 
Stor-= 


— Storleken; vid pafs + tum ling, upftående 
> bråddarnas öfverite kant ifkiljde något 
mer ån 3 tum, vid deras bafis I tum. 


Vingarne hopfällade på defs platta rygg (å> 

od på Cimicess Eli 

> Scutellam helt litet. RATE 
| Rofirum flråcker fig til middelen af sbåds 
men, har inga taggar. 

Antehme vmålt få långa form hela kråket, des 
ras förfta led ftadigare, mycket taggig, 
med framåt ftålde taggar, de 2ne adia ite 
ledet tråd-formige, ledgången dem imel= 


Vv Jan knapt mårkelig. Ywuerfite en nelt 
; kår, klubb-lik. 
å rn med framåt flående våp par 


Thorax med en upftående tunn, målt I tum 
hög brådd;, hvars öfra kant fluttar TNA 
ät, det fråmre och efterfte utrundade, 
med taggar på alla defia kanter och inre 


nad at uphögda re. 


äbdomen "under kölformig, med en rad tags 
ar på hvar (da, uptil platt famt något 
högre bråddad ån Thorax. Bråddens fråms 
SR ILJA fle urfkott 5 år helt kärt, med (pitligt up» 
LR hörn > He tvd smedlerfte lika ftöre, 
år aflånge, men otvantil bakät bredare, 
SK trubbige. Efierfle utfkottet målt horizon- 
telt, rått bakut flående, år minft och lan- 

friar oo NEtElikes. alla defias kanter åro hop tåga 
Mos BIRe. Vphtgde förre flrek Bat imellan ut= 


fora 


Hörn. Jul. Aug. fr. 


0 0 fidan af bråddarne; yttre fdanår en våf: 


pF 
2 re 


KRORERCN ONE SNART 


Ph. OY OBRPEN 90 a 0 SVPNILES LT i CER VE Y da 
N SPANA 
| , 


288 1797. Jol. AUD. Sep 
fkottens afdelning på middelen af breda 
den ned til kölen.  Väfnad af fmårre firek 
eller ådror år öfver alt fom på Thoraxe 

Ldåren mycket taggiges — oa 


HYDROPHOBIE, 
Som didat mom 48 timar, 
af | 
JOH. L. ODHELIUS, 
Med. Do&otr, Affeffor, 


” 
ÅT verka vis, år denna grymma fjukdom tåll= 
i fynt i vårt k. Fådernesland, hvartil Climas 
tets tempererade befkaffenhet mycket bidrager; 
ty flrång hetta, brift på vatten eller ock oörent. 
vatten, famt rutten eller rötande föda af Ani- 
malier, låra utan all tvifvel vara de nårmatfte 


”orfakerne til hundars , värgars och andra kött- 


åtande djurs anftickande, hvilka fedan fmitta 
bofkaps-kreatur och icke fållan månnifkor. 


"> Vi fe tå tällan dylika olyckor tråffa månnis 
fkor, at ingen enda tådan håndelfe blifvit up- 
gifven til K. Academien, alt fedan defs börs 
jan; icke heller nåmner Herr RUNEBERG (") 
at någon enda dådt i denna hifkeliga fjukdom - 


på 8 är, ifrån 1766 til 1773 inclufive, åfven 
fom Herr Lif « Medicus DALBERG går denna 


å v [0] 
plar 
Å SN ve - ; öka X nr N 


CK Vet. Acad. Handl. 1775 P. 221. 


iga med fillatigande förbi i fit 61 bållne Tal; 
om vårt Climat. 


ooo Nog hafva då och då ryckten upkommit 
om tådane olycks - håndelfer, t. & 1771, imen 
fållan år någon tåker cafus blefven bekant: 
Framledne Herr -Archiatern och Ridd. v. Ro- 
SENSTEJN beråttade endaft några få verkelige 
hårdelfer under hans vidtråckta och långa pras 
ttique. - Förledet år hade Herr Lif-Med. Do&. 
Mar'rinauvu och Herr Prof. D. BERrGius tils 
fålle at fe en enda dylik, på en Trägaärds- mås 
flare hos Köpmannen Herr Kusetr, fom ock 
dog, under mycket lika fymptomer med deny 
fom jag nu tar mig frihet för Kongl. Acade- 
mien upgifva, hvilken högftbedröfveliga håna 
delle mig tå mycket mera torde tillåtas få bes 
råtta, fom jag dels med egna ögon fedt alla 
fymptomer, dels lå nöga utfrågat alt hvad fom 
föregått, innan något hunnit glömmas, at K:gl, 
 Academien fullkomligen kan trygga fig vid fan- 
 fårdigheten håraf. 


OJ 2 2 R > > > en hederlig Mans Son, om 
12 är, klagade fig öm morgonen, Midfommars- 
dagen d. 24 Juni 1777, (") må illa, men re> 
fte dock med Föråldrarne ut på Djur - gården, 
ch tilbringade dår: hela dagens; d. 25 var han 
SSE FÖ så NR häl 


Vr 
on 
4 
| 


0) Mårkvårdigt år, at den fore Engelke Låkaren 
-MEAD fåper fig hos de flåfte Hydrophobici hafva 
- Oblerverat « at de fpafiner fom föregå, gemenligen 

vila fig vid Fullmånan, fe defs Opera, Parif. edit. 
P. 91. Vid denna cafus, klagade Gollen fig fjuk 

3 dagar efter Fullmånen; men hvem vet, om icke 

occhan förut kånt något ondt, ehuru han icke klagat. 


j» 


Mang a. I Ar PEPE SNG NER 
AA FN RR OR ER 


240 — 1777. Jul Aug 
något ljuklig, dock ej vårre, ån at han, fom 
var af et fynnerligen lått och gladt finnelag; 
dagen derpå, Torsdagen d. 26, gick i Skolan, 


och vid hemkomftften om aftonen endat beklas= 


gade fig öfver er ömhet i låren; hvarföre. öfs 
ver natten pålades en ferviette, doppad i vårrmd 
åttika och- brånvin. Följande morgon di 27 fas 
de han fig må väl och gick åter til Skolan, 
men klagade under vågen, emot fin vana, öf- 
ver trötthet, läfte åfven, fålom han plågade, 
men var ovanligen modfäld och tungfnnig, och 
fom han om aftonen klagade öfver magen, gaf 
Modren honom et infufum Senn&, fom laxeras 
de braf, ända inpå förmiddagen d. 28, då han 
em morgonen drack Thé; men emot middagen 
får han en ftark trångning til ftols, ftiger ha= 
fliot up och Ifkiiker til: oj; jag fick flag i brös 
fet och fayftningar , varmed han mente en trång= 


fel i bröftet och fvarighet at draga andan. Som 
0 NER Äl | | 
han måtte hjelpas på natt = ftolen, trodde 'Mo-= 


dren honom vilja fvimmas och böd honom hafs 
re=foppa at dricka, men han kunde ej taga den 
emot, utan nekade med ifver, vifte Gig fkråmd 
öch blef helt underlig til upförande. Följande 
natt fof han oroligt, blef våckt af buller på 
gatan, Iprang haftigt up och klagade öfver fit - 
brölt, där han fade fig hatva fayfiningar , famt 
läll i magen -och fidan, Begärte ock lfjelf, at 
jag fkulle blifva efterfkickad; och at ådren måts 
te öpnas. Den 29 Jun: kl. 10 f; m, kom jag. 
dit, då jag fann honom fittande på en ftol; med. 
bifter upfyn, fpasmodifke dragningat i kindbe- 
nen, pulfen var något bög, andedtrågten tåfom 
vore han på vågen at blifva flrypt, klagade åf: 

va vo sbirsdgka OR RAN 


ech atbrutit, och han. tuggade nedre låppen. : 


byg 


RR TVN ar PirE An 
4 ha dd Å VR i j An 4 
si NNE eh 
fe 
& d [d 
x (a Sd Å 


FN a I 
a Fia Nar 


vntes frifkt, utom uvula, fom var litet röd och 


- fvullen, tungan Var ren, men nog röd, anfik- 


tet var förftåldt och rödlått, talet kärt, haftigt 
Modred klagade, at Goffen var få befynnerlig, 
orolig och ville intet dricka, oanfedt ban tade 


bg vara törftig; jag milstånkte då en Rabies, 


- 


X 


och bad Modren i min närvaro förlöka at pif> 
va honom The-vatten, men vid aåfynen deraf, 
på långt håll, fog han cmot med bågge hån- 
derne och fade med anfkri, ar han ej kunde 


dricka, då ock Vvildheten i anfiktet ökades. På: 


flere Mödrens böner, tog han et The-fkedblad 
'The-vatten i munnen, inen grinade och fpotta= 


de flrax ut det igen. Jag frågade, om han 


i ot ME 4 Öd SENS RA å & "4 brå ; AR / 
re biten af någon hund, men både han och 


ONE 

6 å 
Vv 
rd 
EE 


hemligen fallit i vatten, emedan han varit gan= 
ika yr och oförvågen, och deraf fått denna 


åddhoga för vatten, hvartil dock han aldeles 
nekade. 


Te Åderlåtning förordnades flraxt på armen, och 
ag: bad Moödren. noga fråga efter, om galna 
undar funnits i hufet eller granfkapet, med 


| hvilka han ätminftone kunde hafva lekt. Efter 


Mniddagen kl. 4 kom jag igen; ådren var öprad 
il. 11; och vid pafs 4 unce tagne, fom voro 
Ne utan 


fr sang cr 


(') Urinen var klar citrohsfårgad, med en ljus, ty 
utt, några timmar före döden, | 


ARR RR 
' 


X 


Modren nekade, utan trodde hon, at Göffen 


Aug. Sept, 241 
| Cm LR N 


Ver flark hufvud - vårk och at han vore 13 
rådd. (") Jag betåg munnen invårtes, dår alt 


He 


utan crufta infäoliitor Hö Hade | 
fört litet faktat fig ; men blifvit fedan fmånin= 
gom vårre ; och voro nu ökade med en 1å ftark 
Sälar av han tålte ingen komma nåra ti 


fig, knapt fina egna Föräldrar, ej hellet at mån- 


da voro I rummet Hos HAMb utan ville had 
håltt vara alletia3 fade ock, ab 02 jelf; at all 
fansning frundtals förgick honöm. Nu beråt> 


Je 


fade mig Modren, at bon efterfrå agat och fått 
Vild 3 ar en lien knå- hund, föm Goflen ålfkaty 
"för kärt tid fedan blifvit fjuk öck dolt rd. rå 


Junii.. Natten före döden; Hade hundet legat 
hos honom i tå ingen, Irkafom altid” förut, "men 
han hade” varit nödfakad at binda honom; emes> 
dan hunden, var fkygg, vild, och kändes ej vid 
fin husbonde, hade ock AT ryckningar, tugs 
gat fin tungå; fraggats om rhunnen och fedt 
galen ut; Goffen hade, t under hundens tjukdoms 
fom paftod några dagar, burits Aer öck 
förmodeligen kylt hörloms emedan hatt för afi- 
dre beklagat fig öfver hundens flinkatide ande= 
tag. En vecka a” detertera ljuknar en annan 
dylik liten hund i famma hus, på flamma fått; 
och dog d .g6. Jäniis s men fom denne hörde ans 
Dal FOLK, Lila bade Golfen €j hanterat honom 
förån inemot döden , då han klappat honom på 
hufvudet och ryggen, then inekade at hän af. 
någondera blifvit biten. Jag viliterade hans 
kropp, och fann ingen åkomma, utom en liten 


budlöshet tiederft vid fpina dorfi; 


Som fjukdomen tydeligen nu var en Hy- 
drophobia e cane rabido, ”emedan aridedrågten 
och faliven at galna hundar råktras för aldra- 

målt 


NR : 


>Åft och fmittande, id ) få före flålte jag 


tur. ph. Iv. fom fkälle fmörjas på armar och 
ben, fedah han förut fetat atminftone > timme 


kring HAN Sid Vart Öctieka vattnet Tor Dans 


irkare med” et 
tåndigt fmåsfpottande, och fanslåshetetl tog til: 
I anfeende til vådet: (pånningarnes fattes Itraxt 
et vål faltadt lavemment;" fom gjorde god vers 
kan; en Bolus hämtades från Apothleket; fom 
Beftod af 2 pran Opium och id gran Mofchus; 
Wilke med någon fvårighet nedfvåljdes, livar> 
Upp ban Kaftigt fög på hörnet af et linne-klå- 
de; fom var doppadt i Renfkt vin; båd äfven 
til, för den ftarka törften; at fpruta GB tljelf 
fred flamma vin, met kunde ej behålla en en- 


dröppa: Jag flyrkte åfven til at ån en gång 


SV FRE 


IA 
ip 
Ö | | 


ma adren, eller ock at tåtta blod-iglar kring 
Hallen. Kl. to famrma afton kom jag åter til 
len fjuke; alla fymptömerné voro TEN 


v SEE La AN BE RNE RS VANES ” bly on BA 


if IppckbA ar 


«= () Tvånnie håndelfer, dår Hydrophobie upkommit 
oc co &iidaft genom galna: huhdars flickande, täfas i So: 
a tiet, Hafn. Cohle&. Med: Vor 1; pag: 273: | 


TREAN 1 b- 


SR SSE b å | 


Å Y 
& 5 


4 
MRI ! ; i TR EB LLOSA 
NM d 5 kd d HE Mt bb - SADE RÅ Sa å 
+ ås” j OR Vie vi Le SÅ 5 
JA hn A : . Tr FR | Må ; ) 
244 17770” TUR 
1 


förvärrade, befynnerligen råddhogan för månni- 


Ur RE en UN ; 
fkor: åderlåtningen eler iglarne voto icke nyt- 
tjade, emedån Patienten envift nekade dertil3 


jag yrkade deras oumgångelighet, til at i näs 


gor måtto lifa trångbröftigheten; Hydrophobien 


var få häftig, at det minfta våta, föm genom 
en fjäder ftröks på de torra låpparne, tyåeligen 
ökade convulfionerhe. Förr ån kl. 2 om natten 
blef icke möjligt at få öpna ådien, men då fked> 
de det, fedan convulfionetne utbredt fig til 
hånder och fötter och betagit all fansning. Den 
til 3 unce nu tagne bloden, hade ej hellet nå- 


gon crufta infammatoria. Men äfven detta gat 


ingen lifaj tvårt om blefvo nu convulfionerné 
utan uppehåll, ingen fansning fpordes vidare, 
ftarka fkrikningar med fpafmernes aftynande och 


extremiteternes kallnande, förebådade döden, och 


mot kl. 11 f. m. d. 30 Junii, affomnade Han 
Helt. Mss 

Liket började mycket haftigt ftinka. Vid 
fvepningen dagen efter, mårktes blånader och 
blod-bläfor på bröftet och omkring halten. 

Följande anmårkningar fynas höra til dens 
HÅ aln Ä 

1:0 Vid ingendera åderlåtningen fyntes blos 


NN 


den vara inflammerad. Sjukdomen beftår fåles 


des icke i våtfkorne, utan i nerv-fyftemets vålds 


famma fkakning, af et egenteligt gift, fom ens 


kannerligen griper an bröftet och halfen. Når 


teber upkommer,, måfte den i dylika håndelfer 
våra en påföljd af fpalmerne, genom arteriernés 
irritation, fafom i IKoppor, Venérifke anftöter 


och efter Starr-operationer tydeligen fker, Mån- 


ne 


så PR ie ; i ' MN 
ju kö 


ec 2 ? År kö ' | 3 1 vi oo j j I 5 y ; be jA ; 
. | be ; 


ra 


I fälgees methodus Antiphlogiftica år det råt- 
ta medlet? Månne det icke år önfkeligt, ar vi 


må låra kånna något 1å kraftigt nerv - fkillande 

-medicament, fom förmådde qväfva denna gifti- 
a retelfe? Det fyness fom hjelpen bör väntas 
ran denna elaffens låkemedel." 


2:0 Hydrophobien kom ej förr, ån i och meå 
den ftarka oppreflionen öfver bröftet, middags- 
tiden d. 28 Junii, ehuru giftet tydeligen ver- 
kat från morgonen d. 24 Juniiz; hon år tåledes 
en påföljd af en ftarkare grad irritation, då 
fpafmer upkomma i hals, bröft och anfikte. 


-—-3:0 Om Mercurius , fom hitintils varit anfedd 
för det låkrafte medel at förekomma Hydro- 
bkobien, når det brukas i tid, verkar föm” et 
oöfcnn emot giftet, likafom i VWVenerifke 
fjukdomar, Iå år det dock kraftlöft, når Hy- 
drophobien redan yppat fig. 

Sluteligen bör jag ock nåmna, at tvånne an- 
dra barn i famma hus, en Dotter om 20 och 
en Son om 14 är, blifvit bitne i vånftra nås- 
båren af den Gft dåde galne hunden, kärt före 
defs död ; men bettet har varit ganfka lindrigt 
och hvarken blådt eller gjort ondt, ej heller 
fyntes minfta tecken derefter, når jag belåg frål- 
let d. 20 Junii. Som dock likvål fara kunde 
vara för olyckelig påföljd, började de begge 
famma afton at bruka mercurielle-medel ut-och 
invårtes, jämte åderlåtning och kylande laxati- 
ver. Om utgången hvaråt jag framdeles torde 
få inkomma med beråttelfe, 


R 3 LG NPD: 


är Söt 
(LO 


Gapa på RåK oh Faa. 
af 
JOHAN ALSTRÖMER, 


perenn oförniekeliga ” föreritde för alla R öt- 
ter, fom tåla vart ”Climat, jämfördr med 
ming Landsmäns olika meningar om deras rätta 
fkörfel, hafva pifvit mig anledni ng til nya före 
töks an!tål lätide', (8) (in blefvo för vidlöftige 
at hår, til hela "deras vidd, utföra; hvarföre jag 
endaft vill framftålla mina på dem grundade tan 
kar, om det fördelaktigafte plaoterings - fårtet, 
och. för bättre ordnings fkuil färfkilt handla om 
Ut[ide , Fordmon ; Plinteelat. Rensning å Kupning a 
Bårgning > Förvaring och Afkoraft. (XF) 


1. Otfåde. 
Af törtiggd få kallade Potater (PR) har 
man 


OD Förlöken åro oket pjörde i (mått, emedan c dergil T 


: användes ; ar 1774, 163 17753 93 och 1770, ES 
tupneland jörd. 


(9 1774 planterades 16 tunneland jord ös 27 tun- 
nor Potater, och fkördades $02 tunnor, eller 31 
tunnor på tunnelandet, 

1775 planterades 9 tunneland. jord med 44 tunnor Po- 
tater, och tkördades 476 tunnor, eller 53 tunnor 
på tunnelandet. 

1776 planterades 22 tiuneland jord Hed 116 tunnot 

; Potater , och fkördades 462 ERA eller 21: run 

Nor på tunnelandet. 

Hårvid mårkes, at 1776 var et för Pola fldeles 
ovanligt milsvåxt år, 

(1) lnfödde i Virginien, bragtes de til Irland af den 


Y å 


|D ? (fa 


på I. Aug. Sept. 247 


La 


feker. mer, ån et enda flag (Species;) ty al- 
oh deras föråndringar til: itorlek , farg , fmak och 

 tidigher, åro icke annat ån Culiupens fofter, 

hvilka jag hår vill kalla Sorter, (varietates.) 


De allmånnafte forter af Potater åro följande: 


1. Hollénd/ka ; hvilkas blommor åro blås råt- 
terne runde , fattige, gulaktige och vålfmakan- 


"de, tållan förre än Höns-ågg. 


2. Röda, hvilkas blommor åro fkuggade med 
hvitt och rödt; röåtterne aflange, violette, mjöl- 


aktige och ftråfve. (7) > 


= 3: Engeljka, hvilkas blommor åro helt le as 
tötterne aflånga och platta, halm-fårgige, mjöl- 
färger af Gäs-åggs ftorlek. 


Rag 9 4 Su 


SEA Lr 


TROR SI 


| . ftora, men olyckeliga WALTER RALEGH, 1584 
Win Schvenz ar CASPp. SAN 1590, til [taljen af 
oo Frane€. REDt 1664, och til Sverige af min Sal, 


oo 0 Fader, 1716. Tid efter annan hafva de vunnit Bur- 

> fkap uti Engeland, Frankrike, Spanien, Nederlån- 
LA derna. och Tyfkland; men ingenilådes blifvit mer 
UK göltiverade Ach” hn FARTRdEN an ut. Irland, hvareft de 


aldraförft kommo 1 bruk 

4 > Örten kallas af Herr von Linné bene tuberofara, 
uma Engländarne Potatoe, af Fransmån Pomme de 
+ i Terre, Truffe range, och Orått Tartonffe , LToupi- 
a | namboar och Patatas,y af Tyfkarne, Hrdbirne, 

Grandbierne, Graundbirne , Tartoffel, Cartoffel, rd: 
tuffel, Erdapfe!, Pökardk hvilka barmn icke fål- 
i bin gilvas åt Jord-årtikåckor (Helignthus ruberofas) 
bg Spanfka Potater (Convolvulus Batatas) och Tryffel 

; « (Lycoperdon tuber.) > men deffe Örter äro af helt 


andra nå gter. 


KT Et flånd af denna farten paf, älv 17753 1600 röta 
; fom ägde tilfamman 8 ikålp, > > 


EN fa 


re ån alla förenåmnde forter, (") 


—,$- Tidiga, hvilka fynas vara en medel-förg 
imellan de Hollåndfka och Engelfka, men fkil= 
jas derigenom ifrån dem, at rötterne, vid Ja- 
cobsmåffo-tiden, vinna fin. fulla våxt, då åfven 
deras frö år moget, och ftjelken vifsnad, hvas-. 
af de ock kallas. Jacobsmåffo-Forater. (5) 


6. Knliga, hvilkas blommor: åro förånderlige, 
men. hvarje rot år en familing af flere hopvux- 
ne rötter, hvaraf den hela roten blir mycket 
ojämn och knylig, men ftörre och tmakeligaie 
än på andra Potater. (255) a | 

Alla deffa forter gifva vid bårgningen både 
förre och mindre rötter. = så 

Små rötter kallar jag dem, fom åre mindre 
än Val-nötter. De förtjena icke at utplanteras. 
(") Af deffa har jag haft fera rötter, fora vägt öfver 

2 fkålp. hvardera. 

("") Denne forten brukas i Pfaltz, Efas och Baden, 
Se Herr Jon. J. REINHARDS vermifchte Schrifften, 
14 Se f. 1070, hvareft den befkrifves och be- 
rfåmmes. ; 

(6) En fådan rot går ofta til $, och et frånd deraf” 
ifrån 32 til 44 fkålp. Se Ror. DossiE Mem. of 
Agricault. Vol. 11, fi. 297, 301 och 302, hvarelt. 
denna forten befkrifves af JonN HowARD., fom 
cultiverat den i Bedfordfhite. Med de s$ förfta 
forterne har jag anftålt förfök , men af den fifta har 
jag, med alt mitt bemödande, ånnu icke kunnat år- 

ålla något utfåde. | 


 ågg, men ftörre ån Val- nötter; deffa plante- 

ras hela. 

= Stora dem, fom åro ftörre ån Höns-ågg > def- 
fe fkåras i >, 3, eller 4 delar, fom jag i det 
följande må kalla klyfter, dock få, at hvarje klyåt 
innehåller et eller annat ga, och icke blir min- 

dre ån en Val-nöt , icke ftörre, ån et vanligt 
:Höns-ågg. (") ds | 

Rif oo Kly£- 


(C) I brift på utfåde, kan man vål betjena fig af min= 
dre hela Potater och mindre klyfter, än de. föres 
fkrifne; men at de åro fördelaktigare til föda för 
hemtarsa kreatur, ån til utfåde, kan fes af följan- 
de förfök : ys 


> Taflan Gofvo. 

fr ——— ve VERSER VÖDEENRIRA ve BRASSERIE 

oo) Qdr alnar.  Kappar Potater. 3 , | Kap-pKor-; Tunnor | 
> NV Spann, i par. Inet | på Tkt. | 


SARS 
+ 


AM 


handed 


308 med 3 medelm. Suris 


namfka - | 9 iv 24 10321 


0 308 If må - 11 731 81 
1308 » 22 medelmåttiga , 
Lå Hollåndfika | 5 ÅR ed ST 
1808 a 3 fmå dito 4) 6 761 saål 
ob 360 + 3 helt röda 14 $i. 401 142 
oc 360 - or klyfteraf dito] 10 al d41 102 


4 Håraf fes, at de medelmåttige åro båft til fåttning; 
pj ty fafiån de icke gifvit mer ån 24:de. kornet, når 
de fmå gifvit 73:dje, hafva Ukvål de förra gifvit 
0 223 tunnor mer på tunnelandet, ån de fenare. 

— Man fer ock, at de.hela åro fkickeligare til utfåde, 


«ot futtna, 


4 än klyfterne. Icke defs mindre måtte de ftora för- 
0 derfkåras, emedan de annars åro mycket benågne 


250 1777. 


Klyfterne måfte ligga några. le Pp - 
söiler varmr rum, at fkinn-vifsna, dår de blifvit få- 
rade, innan de lättas , hver befordras söker 


omfkyffling, 


De fmå Potaterne (kiljas beqvåmligen ifrån 
de frörre; med Såll. ; 


Potater, fom varit förvarade uti jordgropar 
eller andra kalla rum, böra 14 dagar före fått- 
ningen uptagas, på det de icke må ligga för 

"Jånge i jorden innan de gro. 


N 


2. fordmon, 
För Potater år antingen wall eller lös jord. 


Vallen fordrar mer arbete , och gifver min-= 
dre afkomft. (") 
Men 


AM 


USSR TAS Ororgag SA 


(ia Taflan. 


 Utlådets tJordmonervas UtlådelPorate- forter. 


Berg: is. fn dk | 
vidd, befkaffenhet ITun:r. 
« Wo ru . Lä H N 


"Tun: 'r. Ner. 
TRA 


21 28 Mager och 
molslupen 
| Vall. - 
3) I2 Dio = - 
1 6Dito - 
4'Fetare dito 
4 dito e 


| Aker-jord. 
+ 14:Dito = 

Zz Dito - 

6 Dito = - 
Dito och fet 
» FTrågards- 
jörd. - 


Men den kan icke göras fruktbarare, ån 
ed Porater 3 hvarigenom grås- -fvålen innom året 
2 TN renfas ifrån ogrås och göres (kicke- 
ig för annat NAGON utidet det han tillika år 
HiNdErbärände, i å at han icke behöfver hvila el- 
Köler lipga 1 trådes Och i anfeende härtil, år 
Ke Porate- -planteringen på vall fördelaktigare, å än all 
annan, fom hår nedanföre (kall vifas. 


HT jord fordrar mindre arbete och gifver 
mer eller mindre. atkomtt, i mån af dels bördigs 
het på andra åker-växter. (") 


Lermylla år den fruktbarafte jordmon, tå Srål 
för Potater, fom för andra rötter, hvilka man 


icke Höner vattna och fköta 1å noga, fom Trå= 
de Often 


Dikning, plantering, t m njellning , (F +) plöj= 
ping, barfning och gödning, vill jag här icke 
dårlkl t belkrifva , emedan tådant fordras vid all 
aker-jord; om det icke, antingen igenom natur 
ens benägenhet eller konftens åtgärd, redan fkedr. 


rr "Män at vallen och den fom åker-jorden under deffe 

mn fört fåk kaftades med fpade, undantagandes at den 

filta, neml. 2 tunne- 4 kappelands vallen, gåddes 

Häårms och plög sdes på, det nya fåttet. .Den måfta jorden 

gy bar annars varit rådande af fand och ringa förråd 
aLSOdel.: 

(0) Se 4, 5 och 9:de bälndtlölingtn: 


i ko! Myjellning , må jag kalla den förrättning , hvar. 
| medellt en teg jord blir löfare eler en alt för lös 

0 gÖres faftare, efter behof få, at blandade jorden 
bn: (SAVÄKen blir för feg eller för lös. Til exemp. le= 


FR NG mjellas med fand, och fand kan mjellas 
> med lera, 


ASS NOEN | 
AN Rr ; S KN Or fay5 pe 
4 SM AA j f Lå : ; 
"Jul. Aug. Se RE 
7 Jul FAug IHept. = 25. 


Örter kunna , med ftörre fkål ån månni kor; 
indelas uti nårande och tårande, då Potaterna 
höra vifst til de nårandes ty de draga, lik- 
fom Ärterne, fin måfta föda, medel tina vid- 
lyftiga ftjelkar och blad, utur luftens genom 
famma medel gifva de jorden fuktighet och 
fkugga, hvilket förqvåfver ogråfet. Således bli5= 
ver jorden igenom Potaterna icke utmäårglad, 
fåfom af Korn och Hvete; utan i många delar 
förbåttrad, få at Potate-plantering på åker med- 
förer långt ftörre nytta, ån Tråde, i det fom- 
mar - arbetet mångdubbelt årfåttes igenom af: 
SKOMÄRERS SV Sn 
| 3. Planteriug. ; 
Hår vid aktas sid, affdnd och djup, famt hus 
ru planteringen bör förrättas på lés jord eller 
vall, med Spadey Plog eller Årder. 

Tiden för Potaters plantering år våren; men 
icke förr, än kdien på ftållet år borta, Huitfip- 
pan blommar och Stararne återkommit. 

Den fom har mindre fålt at plantera, kan 
vånta, til dels dker-jorden blifvit öfverdragen med 
fpindel-tråd , A4/kex flagit ut fina löf och Göken 
låtit höra fig. fana 

Då åro gemenligen frof-nåterna förbi, och 
de örter, fom vid denna tiden planteras, öfver- 
tråffa fnart dem, fom tidigare blifvit tådde; el- 
ler fatte, 1(å framt ingen ovanlig torka ins . 
träffar. 

Afftånder imetlan hvarje rot eller klytt, fom 
fåttes, må hvarken vara förre eller mindre, ån 

3 qvars 


3 qvarter, och det i förbands 1å at hvart flånd 
Wiar 9 qvadrat-qvarrers land, utan at på Någon 
= fida hindras i fin våxt af grannarne. (") é 

öre år tre tum, i fymnerhet för de rötter 
eller klyfter, fom fenare fätras; men fkulle man 
"icke Mana med kela planteringen i rättan tid, 
TT böra de FIRAre fårtas något djupare, t. e 
il 6 tums djup, at de icke mä Ifkadas at froft. 


sår plantera Potater på lös jord smed Spade.. 

Afdela fältet efter fin långd i få många lån 
gar, fom dår få rum3 13 at hvarje lång får 9 
qvarters bredd: 

Sedan fnöret år Witråckt imellån tvånne 
Wotfvarande delnings - punéter 3 lå trampa eller 
upkafta en half alns bred gång jemte fnöret, på 
Trågärds- måftare- -Vi3. 

Utmårk alla fåttnings-ftållen på långarne med 
märke-tyget (Fig. 1. Tab. V11.), föm gör 3 gvar=. 
ter imeltan hvart hål. 
> Låt en perton, med Potater i en korg, lågga 
&n rot eller klyft'i hvart bål, til 3 tums djup. 
+ Låt en annan, fom har gådfel uti något lått 
Köril, lågga en nåfva deraf på hvar Potat, 


Låt 


u Ö mr RR e = 


Kö Én half alös och 3 qgvärters afftånd iimellan hvar« 
je rot eller klyft, hafva vål gifvit famma tunnetal 
åf Potater på tunnelandet ; men det förre afftåndet 
gifver altid itårre rötter, och följakteligen mer kår- 
na. Göres afftändet förre ån 3 qvarter; få blifver 

— afkomften mindre, emedan då intet få rhänga röt- 

bo fer kunna fåttas på et tunneland, fom dä affländet 

år 3 Gvårter. 


| 


254 — 1077: pl Vug. Sepi 
Låt den tredje med en. Trågåndss db bes 


tåcka rötterna med jord och jämpa fången. = 0 


S Förtfar på (amma tårt öfver kela fältet 3 jå 


år planteringen förrättad. (Fu 


Åt plantera Potater på Pall med Spade: 
 Rifta Vallen, likfom til torf-tågt, uti rutor; 
få åt hvar torf blir 3 gqvafter på hvar fida och 
3 tum tjock. 


Lät förfla perfotien lågg å en rot echlet klyft 
Midt på Hvar ruta äf den förtta dordfalb torfa 
faden; . 


Låt den andra lågga en nåfva pådfel på 


hvarj je Potat eller klytt. / 


Låt den tredje, med tilhjelp af fpåde , betåcs 
ka hvarje jordfatt torfva de dens fom [varar 
deremot i nåtta rad; få at fvål kommer emot 
var Då förmetås en gdng efter de uptagne 
torfvörna, och en Säng at de jordfaftas fom fäles 
des blifvit betåckte med "de ffa. 


Forttar på lamima fått med näta rader; få 
långe något år qvar af den Vall; fom fkulle: 


md Beras. (ÄN: 
Åt 


POPE Men ornsnndR 


döv 


Ta Hen re RR AN 


O Plantering på lös jord, utan Såhigar . Vien pifva 
iher rum för Potatetha, likfoim den fordrär inindré 
arbete; men under rensning och kupning trampas då 
jorden ned, i flållet för det Hon bör våra få lös 
fom niöjel igt är. 

Åt formera uphögde fångår; medetft jordens upkaftatis 
de utur gångarne; år en angelågenhet på fidlånd 
och tuktig, men icke på tort jord; hvareft fädant 
arbete kan fparass 


(5) Detta planterings-fått år i Häller låtbpeligt 


1 Pt 
PER a 
År 


| ” 
; Nr je TA 
of iN. | 


ya ä plantera Porater på lös jord ned År der 
FERM [Ra eller. Krok. ” 

& Lå en berlön med et lått Ääder efter en 
hå, köra up hela landet uti råta foror, til I 
aln afftänd, och 3 tums djup. 


av Lår den "ändra; få fört han hinnär, följa efter 
ned. Potaterna och lågga hvarje rot eller kly ft 
Fur den nya, fåran, SVR qvarters & äfitlånd ifrån 
hvarandra, 


Låt den tredje låg sgå eri nåfva godfd på 
hvarje rot eller klyfts innan de genom Årdret 
iemgtlas, 


Låt den ' för fta perfonen komma tilba ka, och 
iäed famma Årdet köra nya faror midi imellan 
de föria, MR at Potaterna derigenom. varda ned= 
myllåde; då låndet, efter denna körni inga fer Ut; 
He en vål höftlagd åker. fr 


ok 


Åt 
a Sam AR — FREE 
: för Toa folk; fom icke har tilgåhg 2 dragare. 


0 Ingen Torpare; intet Garehus-hjon gifves, fom icke 
oc både kunde och borde på detta fått upodla något 
 Rycke: ofruktbar jord om åtet. "Den fattige hat 


oo fållan brift på Barn, form kunna fatnla gödfel på 
+ Vågat och få-gator, famt göra famma tjer enft vid Po- 
0 tfåternäs fåttning, tensning, kupninög och berghing, 
Nu fom fuöllvuxne karlar. 


0 (t) Når åkren fkall gråfvås med fpäde, fårigat fors 
kö N NR gångar trampas och Potateéfna på vanligt vis 
ttas, årgå 33 dagsverken til et tunnelands plans 
a + 

; Men "Betjehar mån fig åf Årder, på förenåmnde vis; 
8 få kan medi Hit, i Karle-och 2 Pige- -dags- 
Verk it tunneland pv platiteras ; hvaraf fes, huru mycs 
«+ Ken förmon detta p lanterings-få ätt Har för de andra; 
- i fynnerhet hår flera tunnor: Srägåa på en värj kos 

da utplanterass > 


NÅ 
3 


3 EET ERE ET TA AE ER NO 
; NA FÖR LH SN Av 


256 1977. Jul. Aug. rg 


ät plantera Potater på Vall med Plog. = 

Sprid järmat ut gödfel öfver hela det fält, fom 
nu fkall planteras. 

Dela in fältet uti nio alnärs breda fjärjar » 
utan affeende på deras långd.. 

Lät förfta perfonen med en plog, fom går! 
£ alns breda. fåror, börja plöjningen midt på än= 
dan af'den förfta fjärjan, och förtfara med körs 
ningen. nu på ena» nu på andra fidah at den 
förfta fåran, ät hvilken den uplyftade torftven als 
tid fålles, få at åkren blir ryggad, :. 

Löt under detta, den andra perfonen fråndigt 
följa plogen efter, och lågga rötter eller klyf= 


ter ör hvarje nyplögd fåra, til 3 gvarters afs 
ftånd ifrån hvaraödras få at torfven med fin 


göådfel kommer ar tåcka Potatarne. 
Låt fedan båda arbetarne hårmed förtfara, få. 
långe någon fjårja återftår at plantera, och ; 
Lat tl lut fladda eller lått-hatfva fåltet , 
långs efter tårorney få blifver icke allenaft lans 
det jämnadt; utan ock Potaterne ånnu fullkomli= 
gare nedmyllade. (") | 


4. Rensning, 
- Denneå äraf ftörre vigt, ån den entaldige Landt- 


Mannen altid förftår ; ty ogråfet gvåfver aldrarmåft 


våra nytriga Örter , vid deras förfta Bron: 
er= 


fa mn FAR fr 


NSD ERE fe OP RSS NRP SEIN 

(") Hvar och en fer, böna inånga dagsverken iges 
nom detta planterings-fått paras. 

2 tunne och 4 kappel. få brukade, gåfvo mig, år 177$; 

107 tunnor Potater, ehuru det var en  mofslupen 


och €j fördeles fét Vall, 


åra | Potaterne förd pången ren- 


: Fälteby. hvarpå de åro fatte, börjar 
af ogrås, hvilket gemenligen (ker, åt» 


£ innan de hinna öfver jord. (7) — 


dån! Potaterné 'vilat” fig i 1 dagen, böra. de 
hvar Hoörtonde dag, til defs de igenom fi fin 


BRN le sfär at qväfva SEE NA 
5. Kupning EN 
Så pindre a RR för Potaters ås ån ved) 


äehaljes.. Fm lös Mer (få Man 
LT t qvarter. öfver jord - Brynen, 
in på flamma fått 2 eller 3 gån- 


a hon upnådt fämma högd, St dels 
; pr Cd , fom en 1 vänlig mull- 


y 


jod 18 a Mun någor af TR men 
åa ngen smed: Salsa er Ekgr | 


VS Vi ES PEN ER vi 
Pre med a tta "verktyg, altid 
: ; fom åro o längt af- 
gång uppå hvilken han” under 
| ler går; I men bad mer. vr fån > 


SE 3 


258 1777. Jul Åug, Sept, 


Medelft detta Järn, kunna Potaterna, icke 
mindre ån igenom hand- FÖpRRN än en gång 
både renfas och kupas. (AT SN 


1 | A | 

2 Bårgning. RR 
Man-bårgar nu icke allenaft rötterna, utan 
alt det, fom våxer Öiv er jord Pp å Potaterna, 


Men hvarken fljelk', bla. blomma. eller 
frukt på de fyra förtta (orterna må affkåras, alt. 
ifrån fia kupningen, intil defs Mal-örten börjat 
blomma, och Krdkorna om höften FR fig på 
Fn ; : gt - | 


SArlärenlieten vilar, at om det gröna tidiga- 
re atlkäres, lå förfvagas rötterna, och om det 
lemnas långre qvar, 13 fkadas gemenligen bla- 
den, är frott, fom efter denna Kon plågar 
infalla. i 


Deremot kunna ftjelkarne på de: tidiga Po- 
taterna bärgas > då fnart bliden börja at vilidä; 
få framt man tcke vik lempa em qvar, för ar 
bringa fröen til mognad. få 


Den tidiga fortens rötter "bårg gas. 2-til:3 an 
gar, efter det deras. blad: börjat vilsna. NA 


Men rötterne på de andra Potat-forterna hin"; 
na få ållan til fin tulla VÄNtAd innan en eller annan 
- Natt-froft fig infunnit, A/ken Fält fina löf och 
Svalerna" gö: mt fig undan för den infrundande - 
VIDERE Lå | 


E Der gl 


Ög Liga kela sä 
NK 
AN 


SNUTEN Se 0 gl 


OO Når något ftort fålt år planteradt, kan både rens- 
ning och 'kopning beqvårnligen förrättas med et År- 
der, fom kåres imellan raderna/ på Tullifka vifet. 


' 


CS 777. Jul. Aug. Sept, 259 
Durföre béåra de rötter, fom ånnu få i fin . 
, båfta våxt, icke förr ån vid denna tiden bårgas; 
om man icke char förre fält, ån man i laga 
tid hinner bårga, -hålft man, icke utan förluft 
lårt, ar rötterne om fenafte Höften, fedan lufz 
ten blifvit få kall, at man deruti, midt på da- 
gen, blir varfe fin andedfågt, vuxar långt mer i 
den ånnu varma jorden, på 8 til 14 dygn, ån 
defsförinnan -på 6 veckor. 


 Rötterne Uptagas, utan at fåras, med en 
tretandig grep, då våderleken år torr. 


De göras, under det famma, tå fria från jord, 
om begvåmligen fke kan, utan at tvåttas. 


De fkiljas, medelft 2:ne dertil inråttade Säll, 
uni 3:ne (lag , find, medelmdttige och fore. 


"Och hvart SE för fig, fprides ut emot So- 
len, eller under rak, at i nagra dagar törkas, in- 
i nan de vidare komma at förvaras. 


iv Et förre. tålt köres up med Årder eller 
Plog, hvari igenom Rötterna med flor befparing 
ät digsverken bärgas. (a vn 


i N od Förvaring, 


Et mindre förråd af Potater förvaras båft på 
ådana frållen, fom åro frie för fugtighet , het- 
fa och froft, uti vift- hus, bodar, hus och 
i allenatt kårilen, uti hvilka de låggas, åro 
mgifne med halm , hö, låt, fågfpån, hackel- 
> agnar eller någon avihan dylik fk ygd. 

(ön TRE SK Men 


+ RR NER mn 


x JC rö Det Årder jag g hårtil brukar, än en half al0g bred 
Bill, men en vanlig äR eller Årder kan ockfå tje- 
i Sa til ätina ändamål, 


N 


fom dår fkola förvaras. 


Men et flörre förråd Br | antingen uti 
jord-grop ar eller dertil inråttade Källare. 3 


| Gropen anlågges det nårmafte intil gården, fom 
fke kan, uti jord, fri från vatten och fugtighet, 


och göres rymlig, i man at rötternas nen 


FAS 


Viggarne fodras yttertt iellibsk åder; eller gårds- 
le, (och. imnerft med. halma Potaterna, fom. 
fylla. BIoRena betåckas förft med bräder eller 
gärdsle, iom ftöder fig på jorden eller våggar- 


na, dernålft med halm, och fift med. & GQvar: 


ters tjock jord, (få tilpackad, at ötverjordilk ' 
fugtiohet, varme och kold icke kunna genom- 
trånga. 8 

Killaren broker font "et annat, hus af tim-' 
mer, men under jord 3; få at taket allena kom- 
mer öfver jord- brynen. Den inredes med laf- 


När. för Potaterna, fom icke böra! hgga, högre, 


ån alns tjockt på hvar lafve: Genom rak- -(picfen 


uplåttes en lodrått Trumma, öppen i båda ån- 


dar, til fugtighets afledande. Öfverfte åndan 
förvaras I hödt och vår för regn och. fnö, men” 


floppas om vintren med halmy til köldens ute= 
ftångande. Taket lågges med bråder, halm el- 


ler åf; et. hvarf af jord, 'och fit torf fl utes. 
flångande af köld och Vvarme. vv 


Stjelkar, blad, blommor och frukt förvara 


 saldrabält, om- de fkåras (må fom grof;' hackel 
fe, inlåggas,äti;ftora, kåril, faltas och fyras på. 


(amma fått fom Sark valg. Föda för Bofkapen. 


De kunna åfven bindas i fmå knippen, och: tor : 


kas på BIN eller krakar, då de fedan 
ko- 


Jäb Hög. Sa mn 


- och blifva en I tjenlig föda för VAR 
RER Or: ot 


vv Den fom vill IA fröet til de måfte 
| amla B år at den. tidiga forten Potater , fom 'al- 
draförft på fommaren blommat, och fått ftå 
svar intil, men icke öfver de törfta froft-nåt- 
+; terna. Båren afplockas defsförinnan, förvaras 
rg .medelmättig. varme', och fråen ägas icke 

ur r Bären, förr ån de fkola 1ås, höft eller vår. sl 


RA Afkomfi. 

Ingen ting har förefallit mig få befynnerligt; 
- ogrundadt fom det, at man icke mindre i 
allmänt tal, ån i de båtta Oeconomilka fkrifrer, 
valid frågar efter tördubbli ingen af utlådes-kor- 
la når man vill veta, huru åärsvåxten fig förhållit. 
Ärfarenheten vifar ju, at man af et enda frö, på 
brå fommar, bårgat 14649, det rår 14640:de kor-, 


; (HR månne man, derigenom vunnit>defs 


mer? Jag medger, at man befpart uttådet, fom 
är nåftan obetydeligt, men kan hända, at man. 
be cke båmtat defs mer” på et vifst tålt. ”Vin- 
fen af alt åkerbruk, bör vårderas. efter vila 
AR Aon SYRE NS 


LR EN Den olågenhet Potaternas fena bärgning gemenli- 
IR Beh -medförer , då hölt- fåd fkal fås, dår de famma 
; Cr vuxit, har-bragt mig på den tankan at förföka, 
om icke Potet - frået efter hand kan göras hårdigt 


( 


KA VROg) för at fås om håften och tåla våra vintrår, ; 


i 


> Men jag måtte vånta på från af den tidigafte for- 
fen, hvars frå hinner til. fuöllkomligare mognad, 
äs Jämför i imedlertid / Excyclop. Veconom. TIN 
: ssk de As RU ALL Je ARE 

| (80) J.M ILLS New 5 Compl. Syfts of Practical 
g Husbandry , Kol. IK fid: 306. Detca var korn el- 
KN der bjugg » at. FRRIRA andra exempel. | 


jur 


/ 


262 | 1777. JR Ang, ur 


ars produé, af en gifven KO vidd, eller bk 


det vi hår kalle: et sukneland, Ty ju mer der 
på en gifven tid årligen af fig kaftar, defs mer 
vinner brukaren genom dels naturliga bördig- 
het eller konftiga förädling. (") | 


Låmpe vi detta til Potaterna ; ; då upkommer 
en betydelig fråga, nemiligen, firu WM der-dr 


möjeligt , at på lika mycken och lika god jord, ge-' 


mom något annat fåde, vinna en få litifängen , få får 


ker och få fördelaktig produtt , fom af Potater>; då 


man [(ammanriåiknar fyra eller fem ärs NäR grida | 


— på famma tunnelands vidd? 


I fröd af egna och andras tilförlåteliga rön 
och förfök , vågar jag neka möjeligheten deraf, 
och uppenbart påfta; det ingen annan af våra 


nu brukeliga fådes-flag förtjenar 1å mycken up 


mårkfamhet, få mycken värd och tå mycken 


upmuntran, fom Potaterna, hvilken öfvertygel- 


fe gifvit mig anledning til denna, ehuru ofulls 
komliga Afhandling, 


Men på det jag icke må fynas Högen ar 
blotta fördomar, fom i alla tider verkat mer 
ondt ån godt; torde jag nu få lof; at i kort- 


het antöra åtminftone någon del äl dé (kål, fom 
från flera år tilbaka, öch i fynnerhbet nu, törk- 
anlåtit mig at hyfa en med allmånhetens begrep 
43 flridande tanka, och det lårer då göra til- 


fylleft, når jag endaft upråknar , hvad företrå-' 
de 


EE NN m 2 SAN 
(") På Vall har jag fått til 50 tunnor, och på: vål 
brukad lös jord, ifrån 160 til-200 tunnor Potater af 

> et Géometrifkt tunneland, fom året derpå pifvit den 


hårligafte 1åd, Km fri från Ogrås. 


l 


se 


AN ina Nafber framför ändia vås ter, fatnt de 
lårfki Idta bruk, hvartil den år tjenlig. 
1:00 Bland alla hittils kånda åtehiga växter, 
; 0 Potater de bördigafte, SA pa" et tunneland 
k har jag deraf fkördat, 200 tunnor, och uti. et 
JÖr Potater få aldeles ovanligt milsvåxts-år, at 
ingen förut oblerverat något dylikt, har jag 
]ikvål, uti nog mager jord, "öfver hutvud fått n- 
famla 20 tunnor på tunnelandet. Omkring Lon-- 
dor råknas ibland fkörden til 1200 Bufchels per 
Acre, eller 355 tunnor på tunnelandet. j 
2:00 Potate - planteringen kan med ftor för- 
del nyttjas i ftållet för <råde, ty 1. år våxten 
ibland de nårande och 'ej tårande, emedan dels 
”grofva fljelkar och många blad, i hetafte fom-- 
maren, aldeles fkyla jorden och fria den från fo- 
dens håftiga verkan, famr hålla den fåledes tfug- 
tig och lös. 2. Måifte vid Potate-planterin- 
gen jorden djupt gråfvas eller köras , och :blif>- 
"ver derigenom biåttre redd.:> 3: Renfas plante- 
ringen ftåndigt, och fåledes trias åkren från alla 
flags ogrås.. 4. Vid planteringen på aker, kö- 
res. jorden uti höga ryggar, famt flere gånger 
för hand eller med årder kupas, hvarigenom 
le ytar flere gånger. exponeras. för lufrens 
y ”gynfamma verkningar, och det, innan folens het- 


ita. kan göra: någon fkada;s isl fråller, förser 


Og 


koftbart ärbete pa trädet, och fom,ej, förr, ät 
andra. aret. betalar G 18, fårsman nugenaft.en rik 
tr. fom. manga gånger betalar arbetet, och 
| Jorden. defsutom bittre redd.at emottåga et an. 


; nat fåde, Wi hela pe alles för en ärkaod 
d fanning, ar jorden slag a sättre kan bårod: Syd) 
| hvete-låde, än genomat Potaters plantering.;3 
OA me NR TS Hus: 


Y 
) 


; 2:0 Hushålls nyttan af denne våxt år Ad 
maångfaldig, at jag endalft får upråkna det vås 


fendteligalte: 1. Ar denna rot til månnilkors 
föda både hålfofam och mättande, hvarpa Ir- 


land vifar frörfta exempel, ty Potåter utgöra 
dår det myckna fattiga folkets nåftan enda fö- 
da. Zz. Kunna dermed både födas och gådas alla” 


flags kreatur.  Hifar åta dem gerna, atven rå, 
fedan de litet blitvit vande dervid. För Mjöåls 


ke-kor åro Potater en förtråffelig fpis. Oxar gås. 


das dermed på många fällen i Tyfkland och 
. England, men i fynnerhet omkring Lion i 


Frankrike. ' Kalfvar gödas at Irlåndarne med 


— vålling af mjölk och Potater, och hvarigenom 
deras kalf- kött år renomeradt för det båfta, 
Svin åta dem med ftörfta begårelfe, både kokta 


och ra, och de gödas ganfka vål dermed. Får 


hafva blifvit födde dermed omkring Montbri=- 
fon i Frankrike. Al fort Fjdder-få, tålom Kal- 


koner, Höns, Ankor och Gåfs, både födas och 


.gådas dermed, och Kalkonerne blifva i fynnera 


het låckre. 'Ja åfven Fifkar och Krdfror tödas 


dermed uti Sumpar. 3. Kan deraf, med, liten 


tilblandning af tåd, med mycken fördel bakas 


Bröd. Uti England brukas på flera ftållen bröd 


af Hvete och Potater, fom fkal vara kofteligt. 
4 Et ganfka godt flags Svårkelfe tilredes åfven 


deraf, och i Tyfkland på flere ftålten hyttjas 
Potater dertil med fördel. $. Ovanligen fint 
Mjöl til Bakelfer och Grja, like Sago, tilverkas: 


åtven deraf. 6. Brdåhvin, aldeles lika godt föm 


af tåd, diftillerås likaledes af Potater, med myc- 


ken fördel, ty Hert Affefflor von AxKENn här 


af en: tunna fått 12 kannor. 7. Grdfet på Pos 


tar 


NL 


äter ah Ng öh Antiken torkas eller fom 
farkål infyltas. På bägge fåtten, år det en gan> 
| ka tjenlig föda för Mjölke-kor, i fynnerhet om 
det kokas, och förfartnheten vilar, at Senna för 


3 mycket förmerar mjölken, 


Sedan: jag ock nm. upgifvit: fördelaktigare 
rt, ån .man. tilförene kånt, at på all.flags jord; 
med mindre -koftnad, frambringa Potater; låret 
icke mer behöfvas, för at vila: nyttan af denne 
cultur , .och jag tror migs»ejö fela, då jag fågerg 
at ingen af alla hittils bekanta Örter. är få Fe 
tig för månnifko-flågrer, Tom: Potäter. ; 


ET LERIITD: SELRIIES 
5 RITNING och BESKRIFNING 
Fr det litet och rart Djur från Ari, 
-birande (Ag HR ”JIBBfet s, br 


BRIC SKIOLDEBRAND, Fd eg 


 Commerce- Råd. 


sr , 
X 


dä forta iktHA Djär , föla är AMökoet i ropa 
kr ftörlek, fe Tab. VIT. och fom af Morer- 
ne kallas Perl 4 har fit tilhåll i den frora ök 
Saara, fom genomftryker hela Africa, på an= 
fidan om: Atlas-bergen. "Det "år åfven dåt 
fållfynt och 4å haftigr i fin flykt, at jag; uni 
öm viftande i Alger," oaktad all ”utlofvad 
2 och upmuntran för Morerna, aldrig 
få fe det mer ån en' enda gång, då det 
ot hade blifvit: tfafttaget. i defs boj, 
ö 5 fom 


t 
| 


> odilla man har fig bekant om defs art och feder, 


266 1777. Jul. Aug. Sept. | 


fom plågar vara en liten kula nedre i fanden,- 


och i en bur fördt til Alger, hvareft det lef- 
de i flera veckor, åt bröd, kokadt kött, m. ms 


men 1 ödemarken fkall det lefva af fmått rof, 


fåfom Gråshoppor och andra Infe&ter. Det fatt 
ofta i den ftållning , fom ritningen utvifar; det 
fkålde fom en liten hund; med et ganfka fint 
fkall, fårdeles emot nåtterna3; tog för fig af den 
mat man gaf det, i folks. nårvarog fågs dock 
” icke leka eller roa fig, hvilket. förmodeligen 
hårrörde utaf oro öfver defs fångenfkap. ' An- 
 nars var det mycket upmårkfamt och vakande , 
 famt 13 flyktigt i fina rörelfer, at det fvårligen 
kunde fafttagas, åfven i buren, det man dock 
ej med alfvar förfökte, af fruktan för at fkada 


det, eller at -blifva, biten af defs fina hvaffa tån--, 


der. Man trodde fig långe kunna behålla detta 
djur vid lifvet, fedan "det. mer och mer tycktes 
gifva fig tilfreds, eller ock, om det dog i bu- 
ren, at åtminftone få tilfålle at noga examinera 
dels tånder, klor, kön m. m. men fedan det en 
natt oförmodeligen gnagit fig ut ur fit fångel- 
fe, ftod det aldrig mer at igenfinnas, ehurn hu- 
fet var rundt omkring bygdt, tåfom i Alger 
brukas; och man ötver alt ganfka noga efter- 
jökte det; förmodeligen hade det funnit und- 
flykt genom trappan up på taket, och 13 öfver" 
muren til andra hus... Ehuru man fåledes ej kan 
gifva någon fullftåndig phyfifk befkrifning på et 
få rart djur, torde dock defs figure, famt det 


"Jå mycket mer förtjena at blifva kunnigt, fom 
det aldrig ånnu blifvit befkrifvet, mindre atris 
otadt, få mycket jag, efter flitigt fökande Kos 

rg 3 KDE UN ba 


i SE ER RA, OR EA at DO FRA Sr, PTA, RAT SA 14 I NV -”- NT 
EIVEEEE ANN, | ok OGP be CR OCK e z . /Å 
å Å FÅ 4 a VE FOTN AR ORGET | i ( Ng 4 i py | j 
4 ( i j | 
ke PC PRV VY 


2077. Jal. kg. bept. ” 267 


CE kunnat. finna: Tezer-dea, fom D:r 
SHAW .omnåmner , år et helt-arnirat djur. 
Mitt meranåmnde djur. år ganfka vackert och 
öl Färgen: är en blandning imellan 
couleur de paille och ventre de biche. I fyn- 
nerher år det behagligt genom fina vackra fvar- 
of ögon, och de linga på rofenrådt fkiftande 
öronen, ned om hvilka intet mårke til något 
Oronhåal fynes: en miftning, fom utan tvivel 


årfåttes genom någon ej djupt liggande Ööron= >: 


hinna. Förfynen måtte icke velat gifva et djur, 
fom var åmnadt til at gråfva. och bo nedre i 
torra fanden, nägot djupt öronehål, hvilket of- 


ta fkulle blifva. fyl Idt och Belväradr af fanden. 


Fötterne på detta djur åro fåfom på en liten 
SS Hund eller Raåf3, tånderne likaledes , 13 vida man 
kunde fe. Men fom denna filfnåmnde omiflån— 
> dighet ej blef med vifshet i akt ta :gen , och cha= 
rn&er genericus  altfå ej kan med ull fåkerhet 


lemnär jag nu det riktiga genetifka namn, fom 
- Jag tror detta djur fkulle' tillkomma , och EN Vi= 
dare kallar det, för defs myckna likhet: med NE 
— Vulpes minimus Sa avemfis , fåtom> det” lefveri ökne 

ad öra, och wvifst är minft af alla kånda RåE flag. 


SOSEG: GREGG 
PITE PSERIPNING. 
4 - de z Norrland brukelige Tröfk-våltar., , 


PEHR HELLZEN, 
sad vid Hernöfands ås Gymnafi TOM 
då Vår i Vefter - Norrland brukas nu st fa d Väl 
| af Stånds- perfoner fom Bönder, tvänne 


fadgas efter Herr v. Linnés methode, få ute-,. 


+ 


NT 1777. "Jul. Aug. Sept. 


flags Tröfk-machiner, nemligen antingen Vågs å 
Bar» fådane fom at framl. Lettoren Dot. Giss- 
LER åro belkrefne, uti K. Vet. Acad. Handl. 

Tredje Qvartalet för år 17693 eller ock Piltar. 
Hvilkendera må vara fördelaktigare , derom 
komma våre Landtmån ej allmänt öfverens. De 
fom hålla Våltarne för båttre, putå, at har man 
med Vagn tröfkar 30 (kylar, hinner. man 490 | 
med Våltar, på lika tid och med iika antal Folk, 
Orfaken tros förnåmhgaft ligga deruti, at man 
 Zfvit Vagnarne alt för ftortyngd, och Pp de - 
Hålta ftållen bedragit fig deruti, at man gjort - 
hjulen af jårn, men icke'af frå, då Iikvål för- 
farenheten intygar, at det fenare åmner är båt- 
tre til detta ändamål. Våltar åro defsutom myc- 
ket vigare och varaktigare, famt långt mindre 
koftfamme. De fom? åter för (vara Vagnarne, fö- 
regifva, at med dem går fåden båttre Uls (yn- 
nerhet Råg, fom ej år vål torr. Bågge torde, 
i vifst affleende, hafva rått , hvaraf ock fynes 

följa, at hvardera Machinen har fin Ytlå.. oa 


På en tidiy dar få mycket 'klagas öfver flera 
— elågenheter af det vanliga 240 nr R - fåtter 
med Slagor, och öfver britt på dugeliga Trölk- 


"machiner, torde en befkrifning på de Norrlånd=, 


ka Tröfk-Våltar ej blifva fö oc fer eller onyt= 
| den fom, behagar, år glad, at ibland fle= 
jär hål redan förfökta, få cilfålle ar vålja. i 


Nårlagde Ritningar, Fig. 3 och 4, Tab. VITS 
vifa båft Våltens befkaffenhet. aa, 22, åro tvån- 
ne klabbar af falt trå, hvardera 12 alnlång, famt 
til bredden 66, en aln, Deffe täljas få, ar den 


ena får 9 och den andra 10 kanter. Omkring 
hvar- 


7ar dera klikbgn: fåftes 10 ffåar eller låtar , tvårs 
AGN ecee. Deffe låtar, 3 tum höga , äåd. då, 

olik-kantiga med hvar fin: djabb: famt väl PRNA 
4 10r pallade, fperfade: til ungefärligen 1 tum vid 


RR fogas dår vål ihop och befläs med järn. 
Hår vid aktas noga, at den ena Vältens lötar | 


ej direéte böra ftå emot den andras, få at kant 
Bommert emot kant, utan böra de vetta inom 
hvarandra, tåfom i Ritningen. - För öfrigt -åro 
Viåltarne' rått flålde, når de få omvåxla, a 
den ena går på fin kant, faller den andra på 
fin fida, hvilket träffar in, i följe af deras olika 
antal kanter. Det öfriga RNE af Ritningen 
Ställning at fitta på för. köraren, göres, efter be- 
hag, midt öfver Våltarne, Det 3 jag ock er= 
Bray at det angifna måttet på Machinens de= 
lar ej är få vålendteligt, at det ju kan vara nå- 
Ret annorlunda, förre eller” mindre, allenaft 


- Proportionerne noga "akt tagas. 


4 Med denna Tröfk -machine uttröfkas hår åf= 
en Räg, ånda til 10 4 11 tunhor om dagen, men 
I böt: den vara vål torr, hvilket vinnes nga 
ra Håffjor, men torde (värligen erhållas , dår 
igen får allenaft några dagar frå på åkren i 
Tkyl: Afledne Profefloren STRIDSBERG, fom 
odde hår i landet, och var: förfte -Inventor af 
ffa Tröfk-machiner, få af Vagn fom Vältar, 
e, efter fin förtarenhet ; mera förtroende til 


1777. Jul. Aug. Sept... 269 


I 


270 1777. Jul. dk. se Fä 


CK BERÄTTELSE 07 
Om en galen Hunds bett, forn p- | 
elaka fölgder bli vit botad, 


af te 
WILHELM STUTZER 


År rv AT Juli, bie Fr HEN bos Herr 
Secret. och Ridd. FouGT, på Zickla gård, biten - 
af en Hund, hvilken, efter Folkets utlago , kommit 
fpringande , med hängande t tunga utur hallen, och, utan - 
at det ringafte kål la, rufar på henne, då ha årnade tä 
ga up ved ifrån marken , och bet henne i högra benet, 
två tvår- ting Ber öfver yttre fot-knölen , ånda in til ftora 
bak-fenan, e får al 3 tvår-tums långd och 5 tums bredd; 
I& at kela fycket tycktes vara likfom Sö Ne straxt 
derpä, hade Hunden nappat Pigan i vånitra armen, midt 
öfver Mulcelus Bi iceps , få at fpåren efter tånderna ån- 
nu tydeligen fyntes: delen hada deraf bl vk fvullen och - 
Ren blå . af underlupen blod. 


Detta fkedde om morgonen kl. 8.” AR ting blef 
dervid gjord, före ån eftermiddagen, kli22 då jag'/ 
förlt: får den bit na Hon klagade Öfver mycken vårk 
i kroppen och hufvudet; hade flark na med törft. 
re rat på benet var mycket änden med rodnad rundt. 
omkring. 4 

Såren. blefvo flraxt åjupt foärifickrnde, och fedan 
med falt vatten tvåttade:  Spantkfluge - pulver ftröddes' 
deruti, hvaröfver lades Ungv. de Styrace på linne-fkaf, 
för at derigenom äftadkomma en fnar och ftark. bulning. - 
Som pulfen var nog fpånd, g) jordes fedan en ftark åder=- 
Jåtning på högra armen; Mercurial- -fmårjninogar anflåltes 
med Ungvent. Neapolitan. Petiti til 2 Drachm. på undre 
och Öfre lederna hvar dag, de förfta 4 dygnen: invårs 
tes gafs hvar morgon et pulver af Cinnab. fa& & 
nativ, ana I95 gran, och Mofchuas 3 > 2 Scrupel. hvaraf ej 
Hera ån 4 nyttjades. på 


Jul. Aug. Hen. 27 i 


ue Sn ioftjordes Unger Merc. hvar annan dag 3. 
Peöh når 13 vnz voro nyttjade, började tand - köttet at 
Fvynllng, då jag tils vidare låt dermed" uphörs 
> Den fjuka hade hvar dag 1 4 2:ne gånger god öp- 

ning, och behöfde derutinnan ingen tilhielp af Laxer= 

medel. Förbindningen fkedde til "d. 28:de på förenåmns« 

Lade fått. Den 20:de ” började fären at flarkt flyta) men 

”gåfvo en blodblandad våtika, derföre borttogs Spanik- | 

oFluge- pulvret ur falfvan, hvilken i deis fiålle Öktes 
med Ungvent, Batilicum citrinäm , i lika delar. 


På armen var det nu måftadels låkt. Spottningen 
hade hittils lindrigt fortfarit, och började vid d. 3 Aug. 
at afftadna; derföre lår jag å nyo fmörja henne hvar. 
annan dag, med et guintin allenaft af förenåmnde Mers 

— curial fölfva. Hennes vanliga dryck, under Hela tiden, 
har endaltt varit mjö! k, med tunn hafregryns- föppa , ie 
Jer med upkokadt vatten utblandad. = Grönfaker och 
- mjölk- mat har hon derjaämte nywjat til föda. 


Intet det ringafte tecken til Hydrophobie eller Vat- 
ti fkråcka, bar jag under hela viden förmårkt, då lika 
kk CIer 'beråttelle, hunden fåkert varit fjuk , emedan 
jan förat vå Dufvenås gård rifvit ihjäl en Katta, och fe- 
dan vid Dannviken, en liten Hand, fom han dagen 
fer på tråffat. " Såret på benet klara ej förr, ån efter 6 
eckors tid, gifva något godt var, eller få kall adt pus lau= 
bile, då det fedan efter banden började fylla fig med kött, 
var fallkomligen låkt efrer 9 veckors förlopp. Inga 
dicamenter hafva vidare blifvit nyttjade, ån at hon, emot 
et af cuten, en Häng i veckan, tagit 2: ne lod Engelfkt 
; Hon Alagade fkoftals Öfver någon fusnping för Örg= 
; men troligen hade den fin hårkomft af hennes afftad« 
månads: rening ; ty få fvart den åter infann fig, har 
förfport vidare kånningar deraf, utan mär helt vål, 
d matluft , år munter och glaåd deröfver, at hon un- 
it de fvåra päföljderna, fom galna Hundars bett 
ned fig föra, och för hvilka hon blifvit fkråmd 
rater, då olyckan benne förft timade. Framtiden 
Kn gifva vid banden, om defla, af en, efter alt ut- 

ups ide Hunds bett, "förorfakade får, värda upvåc-' 
de Vattu- KASK (Hydrophobie) inom långre FR 

Or 


2 Ro r0 SRA EN 


Hk Sool 


dd . ;. Hyärophobie s föra Åödat inom 48 timmar 3 fd 


6. Potarers plant éring > grundad på rön och före 6 
(br föreg åf Jon. MEFOS MERA cg eg 
aga Kd dr Dh befkri fning på et litet och vart i 
ur NG iförda Africa, hörande til Rif- Jdxier ; vå é, 
«af ERIC SKIÖLDEBRAND x 265. 
8. PR på de i Norrland ia Tr if vå 
(0 Vditar; af PER HELÉN oc 267: 
9. Berdtrelle om en galen Hands bett ; fom utan a 

elaka fölader blifvit lifog of WinHeom 

: STÖTER Mö a LAMA 2290 
Ä | än ; a 
| | RA. i a 


OR tids Te head Jag äfven. kal hår all 
NEG upmårkfamhet. IN NS | 
fn Ehuru man icke med fal kerhet kan Vet EN äpd barrklle 
ligen ,oalen Cr abiofusy, farat Mercurial 'edle: "kraft emot By- 

Ki "drophobie fkulle härigenom bell tyrkas, tror dock Academien håna 

<= delfen tjena til ar vifa almänheten, huru angdläget och nybes 
tior det ar; ar flrax tiltasa Mercuren, når. man ar ER Huna 
dar blir biten, faft de ej fkulle varit rafande, | 


& 


at | a 


£ 
8 N 
et TN 
"RE re 
rdr löna 


FÖRTEENINGT IE 


På de Ara fom .åro införde i. detta SYRA 


Handling. sm 
i CM ankar om Salpeter > grundade på förfök 
Kr vid Salpeter -Verket i He Kål vå 


I 


1 IoHAN BERGER blå id i 103 | 


—&. Anmårknirg om hg äg 4 Nitrig j af POR 


BERN Benrom - - 213: 


| 3: Sit äf Underfölso nr ÖR ” vid Herr 


VOLTA”S | Eiettrophoro perpetuo förekom- 
månde Eleilx ifke Phenomener 3. af JoH. GC: 


ö . WiL OKE - Hi dk > 216 

LS Beferifi ning på FR paradoxus, en py gån | 

CS fed ifrån Caput Bona ge ; ep ANDREAS I 
SPA RRMAN > SAT 


JoH... bb, ODHE LIUS fö - 238 


fn 
NINN 
DJ (MN 
ON 
N 


SA 


if 


NN 


EE 
ce 


mn =» <a 


EN 


i || 
du 


sve CA 


| F TT Mm ä 


Konor. VETENSKAPS 
ACADEMIENS 


judd ANDELEN 


FÖR Mask Re 
”Octonda, NOvEMBER, DE ECEMBER, 


År LSE 
PRI STA 
Herr JOHAN CA RL WILCKE, 


FrIRNör : 


Om Mazgner-Nalens årlspa och dageliga 
0 PORR åndr ingar / Stockholm. 


löda vite menad TEPTORKSEN. ESS SURA ERAT 


Meze -Nalen år et litet och oanfenligt 


trument, men har givit, och ån vidare. 
on en Värt ln 


+ 2745 1077: OG. NOV 


Ä 3 förmodas kunna | gifva anledning til ftora uptåcke 
ter. Såfom de Sjöfarandes omifteliga Ledefvån, 


3 


Dec. > 


SE NR ÄN 


har denna Nål bidragit til Handelens och Sjö- 
fartens utvidgandes til vår dårigenom förbåt- 


JA NM ve DO INA Ds DRAR V ”» JARO ” 
FSA da SNS Fer a KAR Rs 
; 2 NNSO RA ART fe TALAN ÅN 


, 


trade kånnedom at jord-klotet > til kunfkap om 


den, kring hela jorden i jämnt fammanhang 
hårfkande och hårtils otörklarade, Magnet: kraf- 
ten : men tyckes, fedan defs gemenfkap med at- 
mofpherifka himmelen och det fom dåruti före- 
går, blifvit af de nyare uptåckt , ånnu lofva 


ols mera; om på defs tyfta fpråk och minfta 


rörelfer våndes all den upmårkfamhet, fom defs 


befynnerligheter nogfamt förtjena. Så långe 


imedlertid ej öfveralt ftåndiga anftalter til den- 
na Nålens oaflåteliga bevakande åro fogade; få 
vi, tåfom hittils, nöja ofs med afbrutne Rön, 
dem de naturkunnige, hår och dår, ftrövis fam- 


Ja tilhopa, och hvaribland jag åfven hoppas, 


at följande anmårkningar, om Magnet- Nälens 


förhållande hår i Stockholm, 'blifva gunftigt 


anfedde. 
1, Om magnetifka Mifsvisningens 
| ärliga ändring, 
År 1763, i Maji och Junii månader, be- 


fans, med den uti famma års Handlingar, pag. 


143, befkrefne Compaffen, Magnet-nålens De- 
clination, på Kongl. Obfervatorii backen, hål- 
la fig vid 11 gr. fö min. vefter om råtta Norr- 


flreket.. Denna enkla mifsvisning har feder= 


mera, tid efter annan, på famma ftålle och med 


famma Inftrument, blifvit underfökt, och fin-= 


nes hår, fåfom på måft alla orter i hela Euro=- 


Pp33 


a vara uti nöt tiltagande: =S Såfom tjelfva 


få väl efter motfvaranda högder, fom tjelfva 
liddags-Momentet, och lika tider omkring 
hiddagen3 äro alla tre utflagen dåraf, under A. 
3. C. upförde uti följande Tabell, hvilken, til 
Jåttare jämförelfe och fyllnad för de felande 
ären, tillika Vvifar två, efter en beftändig årlig 
ändring af 9 och 8 minuter, utråknade Lång 


ARA AG Vag v "d 4 MESA 
NE a : 


Nov. Dee. 22 


bfervationen meråndels altid blifvit förrättad, 


nl D och B. NN REA z 
> Rön fn 2 ph 
8 2 Rs BARER oc 2 en 
ROMA SA: ET fn EB sn 
Re 1 Ro 
1583 Maji 18 Ii 0 il 45 11407 IT fO IE $Ö 
1764 Jun. 2f — — —— 1158 i1i5d ii58 
Mr dönö 1216 12 6 12 7 12 Sö t2 6 
Ken Avg. föra Ö 13 Af 1310 1217 1214 
1767 Jun. 7 217 — = 1225 1228 1222 
1768 Jun. f 12268 — — 1230 1235 1230 
1769 lar. läs 1200 133 t244 12.238 
1770 — sr mn me san j2 få 1246 
Bö fan. arr 132 få 
Nea Jun. 1ö 1257 1310 13 f Vr 3 I 
1774 > = om na en 13 29 13 18 
rr Jun. 3 13 år 3 så 13 2f 13 38 13 26 
1770 An AA AA 1347 13 34 
1797 Juo. 23 1356 1358 1354 1356 1342 


+ 2 


Vetterlig 


öst. » hålens decl lination, fom. altid varit 
bar fåledes, på deffa i4 ären, ändrat 


lig två grader och fex minuter, fom årligen ut- 


Bör jämnt 9 minuter; hvarmed ock ljelfva ob- 
FÅ 


fer- 


= 


20 rare 08. Bör. Meck 


FekNonene konia tåmmeligen vål' öfverens 3 
en fota deffe åfvenledes, med den för 8 minuter 
årlig åndring uträknace längden, träffa nog nä- 
ra ihop, få torde dåraf följa, at denna åndring 
varit, antingen ombytelig ifrån 8 til 9 minuter, 
eller at den fäller il, imellan deffe talen. Och 
hårmed fåmma äldre obfervationer öfverens. 
Om Mifsvisningen hår i Stockholm, år 1740; 
ej varit mycket f(kiljaktig ifrån den, fom Herr 
CeLrsius det året noga oblerverat i Upfala, och 
; dårfrådes befann 3 er. 249 min. (") fachar Nå- 
len, på 37 åt, framfkridit $ gr. 7 min. ; fonpär- 
ligen utgör vid pals 55 minut. Föurgad uti 
Qvadrante? ss bruk, Anna de Pag ÅAR MARE: dif 
Magnet-nålen omkring Stockholm och Upfala åltid de 
clineyiiv emot vefler, få når et balft flrek ifrån mide 
dags-linien. Detta utgör vid pafs 5 grad. 371 
min.; täledes har hela ändringen under deffe 
förduthe f$£o är, tl var Hd, (tigit til 3 gr. 185 
min. och den årliga Ayttoi ungen varit Häfner 
8 minuter. Ehuru nu denna ändring ej alla är: 
torde vara fullkomligen hka flor, tyckes den 
famma dock, med (kålig vifshet, för vår ort, 
kunna hällas för at falla in ånkellan få ock ÖO mi- 
nuter, för bvart år. Efter, lådan. råkning , har 
Magnet: nälen hår i Stockbolm, för vid pall 100 
är fedan, varit råttvifande och utan declination. 
Den tå kallade magnetilka Meridianen har ock 
förmodeligen pafferat öfver hela Riket, utan at 
någon, mig veterligen, blifvit fådant varfe, förr 
an Herr MELLANT, juft vid affkedstagandet, 


| är 
(') Se Kongl. Vetenfk. Academia Handlingar 17493 
Pag. 384. 


RB 


äv 
Y v. IM 5 Z Me CA Å 
. IMNYZ. 
| / . CMR a 4 


OO. Nov. Dec. 277 


är 1748 , ånnu tråffat den famma vid Vardhus3; ("> 
hvarifrån den långefedan flyttat långre öfter ut, 
och nu för/tiden ifrån Kola ftryker ned ötver 
Siberien, Indien och Nya Holland, ("") 


2. Om Magnet - nålens dageliga åndringar, 


Magnet-nålens. förenåmnda årliga åndring år 


i fig fjelf ej annat, ån en flutelig medelverkan 


af alla de, efomoftaft vida förre åndringar och 
rörelfer, dem denna Nat dageiigen både ftån- 
digt och ryckvis undergår. Defle, af P. Ta- 
CHARD, 1682, i Siam förft uptåckte, och at 
GRAHAM i London, 1722, genom flera Når 
lars famtida bevakande, ftadfåtte åndringar, åro 
Väl edan för detta, af Herrar CELSIUS , .( 755) 
HJoRTER (TT), WARGENTIN (TT) och CAN- 
TON (TTT) fatte i den ordning, at föga annat, ån 
riktigheten af deras dårvid gjorde betydeliga de- ' 
couverter, dårom i akt tagas kan. Detta bör 


likvål ej hindra, at flitiga obfervationer ju blifva. 


Ofveralt dårpå gjorde, för at ytterligare utröna: 


Om Naålens mårkvårdiga rörelfer altid och alle- 


ftådes förhålla fig på lika fått? Om defs regu- 
lera dags-röreifer öfveralt åro bundne vid fam- 


> Ma tid och timar? Om deras ftorlek år ena- 


handa? Om Nilen, på andra orter, har lika få 
tydelig kånning af Norrfken, fom hos ofs? med 
rf 2 me- 


(MM Hasdl. 1756, pag. 74. 

("") LE MONNIER, Loix du Magnetisme, Par.1776. 
("E) Handl. 1740, p28. 296. ; 
(TRI AT påg. 27: 

(TT) ibid. 1750, pag. $2. 

(TI) Trassad. 1759. 


i | i; SG a 


mera, fom den vidftråckta utfigt deffa rön lem 
na, til uptåckande af fAera naturens hemlighe- 
ter, kunde gifva vid handen, och tjenar, at 
fylleft -håfva de tvitvelsmål, dem Aubtorerne 
hår och dår låtit förmårka. (7) kr 


För at fjelf öfvertyga mig , och låra kånna 
förhållandet af deffa Magnetifka rårelfer, låg 
. jag, redan är 1765, af Herr ROSENBERG; tl= 
reda en til deras obferverande vjenlig Compafs, 
Nålen år 13 tum 4 linier lång, våger 64 åfs, I 
och var ganfka qvick, at til pricka, efcer min= 
fa rubbning, återtaga fit rum. Grad-bågen, 
af endaft 10 grader för hvar ånda, är indelt till 
hvar f$:te minut , och fåftad på famma måflings= 
botten fom fpetfen, hvarpå Nålen hvilar. Fos 
dret af Mahogony, kan med 3 flåll-fkrufvar 
oryggeligen fåltas vid et våggfaft borda defs 
fogningar igenftrykas med vax, likafom de (må 
'glas-fönftren midt öfver grad-bågarne uti locket, 
böra vål förfes,, at intet luftdrag kommer år 
Nalen, ej heller böra deffa glas torkas eler 
vidröras, utan at vara förut genom andandet 
med munnen fuktade, för at undvika eleétrifk 
irring. Jag behöfde ej lång tid betrakta den- 
na Nöälens förhållande, innan jag blef öfverty= 
gad, at det fkulle löna mådan vidare dårmed 
fortfara, fom ock federmera fkedt med förfta 
upmiårkfamhet , långa tiden bortåt; men ingen 
gang har det velat för mig lyckas, at på et och. 
famma ftålle orubbadt dårmed fortfara långresa 

RER 


(") MUSCHENBROEK Introd. ad Pbilof. Nat. Tom, 
by pags 325: 


BÅ SNN 


' 


1777, OÅ Nov. Dec. 279 


ån då, ifrån Oftober månad 1771, til Majus 


1774, tilfälle gafs, at hafva Inftrumentet få- 
fladt vid et hörnbord uti en ledig Sal, hvareft 
under hela denna tiden ingen åndring företogs, 
hvarken inom eller utom hus, ej heller något 


5 järn, mig veterligen, rubbades. Järn-beflag på 


fönfter och dörrar, famt jårn-tak utom hufet, 
kunde dock ej undvikas, och verkade förmode- 
ligen flåndigt, ehuru på långre håll och i fam- 


ma ftållning, på Nålen. Såfom frågan endaft 


var om  Nålens dageliga rörelfer, fåftades In- 
flrumentet 1å, at Nålen de förfta dagarna fvåf. 
vade omkring Noll-punéten -midt på grad-bå- 
en; hvarefter defs visning, med Syne- glas, 
om utan fvårighet tillåt at mårka defs ftånd 
på minuten, bevakades ifrån tima til tima, både 
dag och natt, 1å otta och långe möjeligt varit, 
hvarvid åfven andre i min frånvaro gjorde bi- 
träde, hålft når något mårkeligt var å fårde, 
och upteknades uti en Journal, fom år för vid- 
löftig at in extenfo meddelas , men til hela defs 


 hufvudfakeligafte innehåll år fammandragen uti ' 
följande Tabell, fom dårat år formerad på föl- 
 Jände fått. | 


1:o Sedan Nålens flörfta och minfta afvik«- 
ning eller elongation för hvart dygn blifvit up- 
förd uti en fårfkild Tabell, låöktes deraf, 1å vål 
hela dags-dndringens forlek; tom tjelfva mediet der- 
af, eller den punéten, omkring hvilken Nålen 
på det dygnet fvåfvat; och dårvid sanmårktes 
tillika, för hvar dag, om nålens rörelfe varit 
regulair eller oordentlig 3 af vanlig eller ovanlig 
frorlek; om Norrfken den dagen varit fynligt; 


eller något annat mårkvårdigt förefallit. 


T 4 2:0 Se- 


MN 


280 17079, . OA, No SÅ Dec. j 


2:0 Sedan ifrån derma fammandragne långs 
den, alla irregulaira och ovanliga dagar blifvit 


uteflutne; har jag af de öfriga, för hvar månad, 


sökt medium, få vål för Nålens Stésd, eller 
Punéten, omkring hvilken den hållt fig, fom 


för Storleken af dels dageliga regulaira ändringar, 
för den månaden.  Hvilka två omftåndigheter 


nu jämvål åro uti följande 'Fabell; uti förfra 
och fifta Columnen A och P: intagne, hvilka 


fåledes på en gång utvifa förhållandet af alla re= 
gulaa dagar året igenom. 


2:0 Alla öfriga, förut uteftutne dagar, font 
haft någor ovanligt med fig, antingen at Norr= 
fken fynts, och Nålen mer eller mindre åndrag 
fig; eller at defs. regulaira rörelfe varit ovanli= 
gen, ftors, eller ock mindre, ån den famma & 
anfeende til månads-åndringen eller Norrfken 
bordt vara 3 åro. hår uti 2:dra och 3x:dje Cor 
lumnpen, B, C. jämte åndringens ftorlek och 


befkaffenhet, fårfkilt uptörde , hvarvid AB bes 
teknar, at Norrfken blifvit det dygnet cbter= 


verade ;. Or utmårker ovanligt flora, men i an= 
feende til tiden i det måfta regulaira åndringars 
Streket (—) ater betyder de dagar, då Nöålen 


varit oordentelig , men Norrfken, antingen för 


mulen himmel, eller altför ljus ock klar fky 
m. m. ej blifvit af mig fedde. 

Myeket mera hade hårvid kunnar anföras, 
Oo ; - O. ie 
tåfom Norrfkenens. arr och utfeende, på hvad 
tid och tima oordentligheterne börjat och flu= 


tat; huru långe de räckt; med mera, fom tik 


correfpondente obfervationer hörers men detta 


fpares, för vidlyftigheten fkull, tils tådane gif- 
| Väs 


2 SSE 


ET vas, dock får jag långre ned något mera dåtork 
fo anföra. | | 
Nålens Storlek af Nå- Norr-: Storlek 
nn Månads lens oordente- fken. af Nål, 
ftånd. — liga ändring. regul, 
| ; månads 
År Månad Das, | ändring. 
5 min. — grad, min, min, 
1771 October — a der é 
II fo OT 
18 Oo (27 oe 
ho FÖ vn AOL OR 
20 0 
| ler O 1I0 — 
| ; 31 0733 AB p 
oNovemb, — 3 4 
, j fy AR AB 
fa 12 (0) 16 — 
93 AO 
14 RE C 
if Oo IQ - 
i'2 O 27 — 
113 pe 3 (AR 
LE4 6 26 AB 
2$ O 4 
5 2 18 Or 5 
Decemb. — 23 — $ 
J f o > 28 AB 
16 en Or 
PEN: II EV AB 500 
1772 Januarius oo — 4 oc $i 
ri8 Fö oo r6€ LvOÖF | 
219 SAG Sa 
120 URCO LEE 
2 OO 1I9 mm 
20 by 


282 1777 DA Novi Dee 


RR RÅ 
1772 Februari — dn 
6 9 Y 0 ko 
Mart, - ff TR 
) $ Q 14 AB ' / 
April oo -— 61 TR 
: 3 UN or 28 ARB. ; 
12 ö 19 OR 
28 0 3c AB 
30 I 2 AB 
Majus: om 8 — 7 
Oo e 
9 öv BE 
II 0: 14 Or 
f25 fl AR 
26 40 "SER AR 
L27 0) 13 Or ; 
. 21 o 16 ; 
Junius — 8 --— use 
Nl ö.- 20. OP 
[19 0 14 OF 
d 20 0 23 - 
(21 sr 
| 29 Ö-o 
ret ( 
Julius ve 9 RR 
ps 0 23 - 
Få Q AT 
ka dar 
I” Oc PR 
LIO TS SR 
18 o 18 Or 
ey 6 8 AB 


1772. 


RA i 
en 
VN 

Fe 

: 

Å $ 
SN 
f 

| ; 
No 

; 

fd 

5 

k 

I 

| 


1772 Julius — f30 
ENE 


Auguftus ET 


Septemb, —— 


Odcobri 


Navemb, = 


4 
14 

25 

-— Decembr. — 


14 


1777, Oc. Nov. Dec. 283 


oc. RN 
19 45 AB 
0o-40 AB 


A, 


10 


1z 


26 


| 
Ål 


Ne i N N M NAR | | NN | 
284 wiz77. OA. Nov. Dec. 


| | Å. BB, oc GR EA 

1772 Decembr. f23 6 Ir, Or 
|24 OLAS rr AD 
925 0.37 AB. 
26 GR ER an 
LER OL 


1773 Januar. = — 29 


28 öra ; || 


25 
OO KHHODO 
Vv 
AA 
> 
wW 


Februar. 


ed 

bend 
000008 00 0-0 = 

jet 

AN 


Martius 2E 


008600 
N 
Ke 


+ 


7 


oe AR 


de 


3 Martius 


April 


Majus 


Junius 


10 


12 


KIKTOR I ING SINAN NNE 
ÄRR: ; & NA i v Hk 
K AN 4 NÅ å å NV 
dh, NE $ Y ” v ka $ 5 d É 
bt FORN L N i Av 1 
VE ENSE . ; 
É ' + 5 Å Vä 4 C 
(ÖRE LE fr 0 AA rn RR ”- | SE VAA 
tg EE Va 3 i ; 
ST J é y Sh : i MN 
d / ev fr Ås td ; LJ s Cd 
- ?; / 
Å LÅ 
LJ . 


I 4 


OH ÖDGÖRG OM 
[a 
Sn 


ö 0600. 
fö 


öga a 
NN 
OQO 


35 dä ER 


öÖöKO OG GO 
oj 
2 


Kursens) 
sn S 
A un 
a 
sant 
TA NN 


B, ( D. 
0. 1 
Ö I ; PE 


177 3 Junius 


Julius 


15 


PEO 


17 


18 


Augultus 


Odftobr. 


25 


KT 


2 |; 


Mu. 


37 


57 


36 


oOo0c0coco0cCEAc0 I. 


- Ö 


PES 


nr LYNN 1 IGEN SE FÖRS AR RN DOT SÅ FR go IR 
(AON 50 Sa ent are Yle ÅR MEN VR TRES 4; 

EST UNDER NEAR STAND STU RER 

SR a JAS ) ; : ie 


4Ö = 


1 on 


. 
iof 


1774 Januar.  — 


ev RR | CoD 
1773 Odtobr. 18 
on 19 


N 20 
27 

28 

29 
Novembr, = 
I 


4 
SE 
16 
17 


» Decembr. = 


Februar. — 
; R 
5 


Å. 


36 


35 


ag 


13 — 
1; AB 
44 AB 
ur: AB 
10 


oC oO0o00 


ec 06056 
vå 
bj 
> 
vv 


CO 0000 am 
AA 


| 
a I 


Ö 
Oo 
Ö 13 —-— 
Od 
| 
Ö 


Å 


283 ra vård Oh. BD C AON 
Au 2 AR 


1774 Februar. 6 


Martius -— 27 


o0c0000900 


1777. | OåÅ. Nov. Dec. 289 


As B. AR 
April 20 Oo 16 — 
: old " 21 o 13 AB 
23 I 12 — 
24 OO JO -— 
Majus = — 39 83 
I Oo II — 
2 e it Or 
f 0: 9 "AB 
Y vb 14 AR 
9 wtf JAR 
17 0:12 Or 


Denna tid måtte, för tilftundande flyttning , 
med Obiervationerne uphöras, hvarvid ån ytter- 
ligare bör anmärkas ; at, fa vida det för en en- 
fam perfon år omåjeligt, at få jämt och ftån- 
digt fom nådigt vore, hafva "Nålen både dag 
och natt under ögonen, tå torde under denna 
tid mycket hafva händt, fom jag ej blifvit var- 
fe. Flere Norrfken torde af nd varit fedde, 


för en ftund; Nålen torde ock någon ftund, då 


jag vändt ryggen ul, på lådane dagar, dem jag 
råknat för ordenteliga, gjordt flere och förre 


flag, ån jag anmärkt; 3 defs fprång åro ofta 


ganlka hatftiga och oförmodade, m. m. Imed- 


lertid år dev föregående twilråc! keligt, at deraf, i 
jämförelle och fambarid' med det fom jag de öl 
riga iren funnit, draga några allmänna mål. 
ningar om denna unge bira Nälens förhållande, 
I anleende til 1.0 defs årliga flyttning Wetter 
ur; 2:0 dets dageliga regulaira ändringar; famt 


3:0 dels itrån all regel afvikande oordenteliga 


(penn och rörellex. : 
na 1. Nå- 


2990 1777. oa, Nov. Dec. 


— ET. Ndlens årliga flyttning , eller Declinationens va 
riation, har de förtita ellotva månader, ifrån Octor 
ber «17715 til pörramber 1772, varit mycket 
jämn, til vid pafs en mmut 1 månaden. Men 
inom dårpå följande October 1772, har den 
gjordt et fprång af 14 minuter vetter ut til 26:te 
miruten. Om denna åndring hade fkedt på en 
Bang och chaftigt , hade någon rubbning af in- 
flrumentet kunnat mifstånkas. Men denna ån- 
dring / tilkom långfamt hela” månaden igenom. 


Den fifta. September fpelade Nålen ånnu om- 


kring 32 men efter Norrfkenen den 1 och 2 
Oéctober, ;fans-chon redan, den: 3 Otobeta vid 


20 minuter; den 13: Oct. vid 2$ min.y ifrån 


den 14 til 21-October vid. 30 min.; brad arter 


den 24 tilbakars til 26: min. men ryckte efter 
Norrfkenet. den 27, Oct. framitil 33 min hvars 


ifrån hon dock emot flutet gaf fig tilbaka , åt 


hela: följande November ftadna imellan 27 bk 
320 minuter. Om orfaken til detta fprång , fom 
nog nåra liknar de af Herr HJORTER omtalte 
manads-åndringarne, varit uti den: allmånna dis 
rections-kraften, eller någon åndring uti kring- 
varande jårns dragande krafter, kan, i brift af 
motrivarande rön på andra I Fållsnes ej med vilss 
het fåga5; ej. heller, hat . Nålen. mer: sån -denwa 
gäng vifar fådane nycker. Imedlertid  fes, at 
verkan dåraf varit beftåndig; tv Näålen har fe- 
dan, ifrån detta ftånd vid,26:te minuten, under . 
de nåftföljande 3 månaderne, til Julius YRSA 
åter jämnt fkridit fram, vid. pafs-en minut i 
månaden, til den 3f:te minuteni - Men dårpå 
har hon, ifrån Julius 1773 til April 1774, 1 
hela 9 månader, varit nåftan flillaftående, och 
hvi= 


I 


1777. Oå& Nav, Dec 201 


hvilat imellan 35 och 37 minuter; tils hon oms 
fider 1 April 1774, gjorde några minuters fteg, 
til den 40:de minuten, hvilka 40 minuter hon 


” fäledes4 ifrån defs första rum, på hela 30 mås 


nader, framfbridit: Efter en jämn rörelfe, fkul- 
le detta för ta månader eller et år göra 16. mi= 
nuter. Men tages deritrån ofvannåmnde fprång 

af rag minuter iom åfven tör bånda af någon 
flråckning uti rr hvarpa Nålen ftod, kuns 
de: härled ed 2:ne minuter för det ftörre fteget 
ji October 471 » fom af oriktighet uti förfta fås 
standet på No IlI-puntten: kunnat hörröra 3: och 
likalå 2:ne för det nya freget i April 17744. 
bvarifrån” hon redan i Majo börjar återvända; 
Jå årerllå endaft 22 minuter för defs ver keliga 
fkridning, och för årliga fkridningen 9 minus 
ter, fom något när, tned den förut nåmnde års 
liga [kridningen kommer öfverens. Samtida 
rön på inäeb orveriböra vi dare afgöra, om Nås 
Jen verkeligen, Anno 1772 om höf (ten, gjordt 
et lådant fprång ; och åter aret Sd varit fas . 
tionair; eller om lådant bärrörer af den otåkerhet, 
harmed variations-åndringen, inom hus, med 
få långa och qgvicka faftitående Näålar, kan i 


akt tagas; kvartil jag för min del, håller de 


mindre $ a 6: tums nälarne, fom ifrämjialla ans 
dra kroppar åro afondlare,s och hafva mindre 
ning af (oo, Jena. Er för tjenligalt. 


3, SER hälens rigulaira dageligå ändringar; k 
Sk vid. denna Nål; aldeles förhållit Go på 
det tåttet, fom Herrar HjortTErR, W ARGENS 
TIN och CANTON de famma befkrifvit, och 


Kg i anfeende til deras fammanhang med 


Rb u 2 | : args 


292 1777. Då Nov. Dec 


årstiderne och jordens hvålfning omkring defs 
axel, utmårktafte upmårkfamhet. Dårvid torde 
än ytterligare fta mycket at utreda: Jag har 
funnit dem på töljande fått. - Nålen gör hvart 
dygn et ftort flag (om några minuter få tå 
kallas) fram och tilbaka ifrån öfter til vefter, 
och tvårtom: Imellan kl. 12 och 3 på dagen, 
är hon långft i vefters imellan kl. 12 och 3 om 
natten, ärter långft i öfter, få ar defs våndning 
per medium fker klockan 2 och 2; ehuru det- 
ta ej alla dagar juft tråffar noga in, utan fker 
ibland något förr , ibland fednare, hvarå hittils 
ingen regel år bekant. Jag har tördenfkull ans 
fedt Nålens rörelfe för ordentlig, 12 långe ftör- 
fta elongationen och våndningen fallit in imel- 
lan förenåmnda grånfor kl. 12 och 3. ty få of- 
ta våndningen fkedt förr eller fednare, hålft om 
dagen, hatva meråndels ftörre oordentligheter 
varit a fårde.  Näålens gång uti defs dageliga 
åndring , år fållan jåmn och likformig, utan fker 
nu fortare, nu längfammare. Når hon om mor- 
ponen kommer ifrån öttern, går hon merendels, 
til 8 och 9 om förmiddagen, ganfka långfamt 3 
denna tid, til omkring kl. 11, börjar hon gå li- 
tet fortare, och fkyndar imellan 12 öch 3 til 
fin våndpunkt i vetter; dår hon hkvål fällan 
långe uppehåller fig, utan vånder om därifrån 
med aftagånde haftighet, til kl. 6 7 a 9 om 
aftnarne, då hon likfom hvilar en fund, men 
åter imellan io och 12 fkrider litet öfter ut, 
och ofttaft imellan 12 och 3 om natten gör ån= 
nu et litet fteg öfter ut, för at, fedan hon dår 
litet ftadnat, mergonen och förmiddagen öfver 
fkrida tilbaka. Vid denna regulaira gång, fö- 

re» 


HORST RER SE SL FORA ENG Age sl er i; få 

HR RA SN FRA ARE pa SR 
RNE SR RAR Ma : kr 

så l v SNR 240) ; F 


Ka 


1777. Oå. "Nov. Dec, 209 


-rekommer likvål ånnu, oftare ån at det för en 


blott oordning kunde anfes, den omflindigheten: 
at Nålen under fin gång til ötfter, ibland redan 
kl. 7 eller 8, men vanhgaft, imellan 9 och 
12 om aftonen, gör et litet "bakfteg at några 
minuter emot vetter, men utan at länge uppe- 


hålla fig därvid, fullföljer fin förbefkretne gång. 


Detta bakfteg är ofttaft tydeligt , men åfven oft- 
ta omårkeligt, och då ftadnar nålen gemenligen 
i det ftålle några timar, och förft omkring I 
och 2 om natten gör'et litet ryck åfter uts 
at dårifrån begifva fig på veftra dags-refan. Nå- 
got annat flag om natten, har jag ej blifvit 
varfe, om ej tlådant håndt efter 2 a 3, det jag 
ej få noga kan ivara före, emedan jag fällan lån- 


”gre törmått följa Nålen, hvilken om: morgo- 


nen, kl. 6 eller 7, merendels altid redan fun- 


nits på återvågen til vefter. 


Sommartiden år den båfta til deffa åndrin- 


gars anmärkande, ty då åro de, fom Tabellen 


utvilar, ftårre och qvickare, ån om vintren, då 
Nålen knappaft fkrider 5 minuter om dygnet. 
Denna af Herr CANTON  aldraförft anmärkte 


olikhet och defs fammanhang af dags-dndringarnas 
florlek efter ärs-tiderna, år tå tydelig och jämnt til 


och aftagande, at man ej utan god grund dår- 


af förmodar, Nålen hafva en mårkelig kånning 
af varme och köld, hvilka dock , efter andra 


bekanta förtök , verka tvårtom på magnet-ftyr- 
kan, i det kölden plågar öka, men varmen för- 
ivaga magnet-kraften, (") hvaremot Nålen år 

U.3 qvic- 


VÄTA 


(tf) MUSCHENER. De Magnete , pag. 61. 


a AA mexETerRn 


294 1777. OO Nov. D 


qvickaft om fommaren, men trögare i köldgs åå 
hon ock, fom Eriis anmärkt, kan milfta all 
direftions förmåga, fom genom eld. äter lifvas 
up. (") 

3. Ndlens oovdenteliga dndringar ; 1 äre akha de 
rörelfer och fyttningar, fom itrån de föregaen- 
de, med tiden havmo MOrSKG och regulaira äre 
dringar afvika, och för mera tydelighet fkully 
kunna anfes för at vara af tre flag. Deffa åns 
dringar afvika nemligen: F) bl Pang anfeende til 
forleken > men infalla i öfrigt på vanhg tid. De 
åro, i jämförelte med de regulairas månads + me= 
dium , antmgen för fora, eller för md. De förs 
ra, åro mått alla uv Tabellen upförde, och falk 
la ONE nårmaft för, imellan och efter de 
dagar, då Nalen haft förre rvegulksiragter för 
fig; eller ock imellan- åt, på mycket vackra 
och klara dagar, dä luften varit ren och: torr. 
Ganfka fmd flag gör Nålen, och ibland flår al= 
deles ftilla, heta dagen bortåt, utt mycket fuck- 
tig luft, i (ynnerhet då höfte-tiden flera dagars 
duggrågn vankats; jämväl ibland, etter flera Ne 
gars flora oordenteligheter, hvilka likfom mat- 
ta Nålen för någon tid, innan den äter kom- 
mer fig til gångs. 2) ” anfeende til tiden; men 
hvarken i ftorlek eller ordning. Nilens dags vi- 


brationer gifva fig då, likfom på en gång, li= 


tet fram eller tilbaka. Nålen år redan för kl. 
12 lingft i veftern, och för 12 om natten långt 
4 ålter.: Eller Pn fortfar Nålen ånnu "efter kl. 


3 at fkrida vefter ut om eftermiddagen, och om 


morgonen går öfterligt , faft hela fkridningen fn 


CO vid. Voyage i z0 Hindfins Bay, p. Kn 


AC 
ONE 


) 


j - ”- ' . | | | & 
i RN 04 4 i 3 ; » dl nd RK i 4 
2777. ”Oaå Nov. Dec. = 205 


gör en enda vibration dygnet öfver: Den årli- 


ga och månatliga flyttningen, tyckes fke' vid 

fådane tiltållen. Merendels åro dock deffe af- 

vikningar på ovanlig tid, förebud til påföljan- 

de oordenteliga rörelfer. 
: | ( 

3) Egenteligaft oordenteliga och irregulaira åro 
likvål de, ifran alla föregående, 1å vål i anfeen- 
de til tiden, fom ftorleken och ordningen, myc- 
ket fkiljaktige åndringar, hvarvid ingen regel 
eller lag ånnu kunnat uptåckas, Nålen gör dår- 
vid ofta förre och haftigare fprång inom en el- 


ler några minuter, ån annars på hela dagar. Hon 


ledes flera hela grader åt ymfe fidor ifrån. fitt 
råtta medel-rum, och fkrider på en och famma 
tima, Aera gånger: tram och tilbaka, ja ftår 
ibland ingen hel minut flilla, utan fvåfvar, nu 
ryckvis, nu-likfom darrande, fram och tilbaka. 
Den ttörfta båge jag på det låttet fedt Nålen 
genomlöpa, har varit 5 grader 30 minuter: fål- 
lan år dock åndringen (a fror, men ej tfållan en 
hel grad. Ingen tid eller time på dagen kan 
jågas hafva varit aldeles fri från deffa oordente=- 
ligheter. De vidtaga dock fållan om förmiddagen. 
Imellan I2och 3 låga de ofta" til, med hågor 
ovanligt fprang , men efter kl. 37; och i fyn- 
Herhet omkring 7 til 16 och 12 om aftharne, 
hafva de merendels infunnit fig; då ock Nålen 
Patten öfver varit oroligaft. De paåftå olika lån- 
ge. "Ibland är det gjordt på några timar, i fyn- 
nerhet om eftermiddagen, ' eller ifrån 7 til 12 
om aftnaärne; hvilka timär åro af oordentlighe- 
ter likfom utmårkte: Men de påfta jämvål ibland 


flera hela, ja åtta. dagar & rad, på hvilken" tid 
- o 


4 Na- 


kör 


296 1777. OA. Nov. Dec, 


Nalen ftundom mer, flundom mindre oroas. 
Ingen månad har varit fri för deffa rörelfer, 
hvilka likafom vanligtvis infinna fig två gänger 
hvar månad, några dagar å rad, och någon gång, 
låfom i Martio 1772, blifva nåftan dagelige. 


Om fommaren i Junio och Julio, infalla de me- 


rendels en gång rätt flarke och långvarige;s li- 
kala om vintren i Januario. Men regel och 
ordning faknas ånnu håruti. Det enda, fom re- 
dan Herrar CeLrsius och HjJorTeR därvid up- 
tåckt , år deffa oordenteligheters nåra och för- 
undransvårda gemenfkap och harmonie med de 
uti höga atmofpheren bloffande Norrfkenen. 


Nålens fammanhang med Norr/kenen år 13 tyde- 
ligt, allmånt och bettåndigt, at ingen, fom med 
upmårkfamhet betraktar båda phenomenerna, 
kan derpå tvifla. - Mulen himmel, månfkenet 
och de ljufa fommar-nåtterna hindra. ibland, at 
tydeligen blifva Norrikenet varfe 3 men då det- 


ta ej bindrar, flår det tållan eller aldrig felt, at 


ju Norrfken vanka på himmelen .den dagen, 

då Nålen vifar, ovanlig rörelfe, och merendels 

brinna de klaraft, juft under det Nålen ftarkaft 

fvåfvar af och an. Man bör likvål ej omviåndt, 

utan undantag fluta, at Nålen har mycket fto- 
S e [6] z 

ra rörelfer, få ofta deffa fken verkeligen finnas 


på himmelen. Jag har i Tabellen anmärkt alla ; 


de Norrfken, dem jag tjelt blifvit varfe, och 
deribland åfven tådane, hvarvid Nålen ej vifat 


flort mer ån ordinaira åndringar, faft Norrfke- 


nen ibland med båga och ljufa blofs varit nog 
högt fpridde. Saken förhåller fig aldeles på det 
fåttet,. fom Herr HjJorTtTER ganfka vål befkrif- 

Vit, 


SA 


1 


MN j 


vit. - Nålens norra fpets tyckes: likafom följa 
Norrfkenen och draga fig til dem. Aro deffe 
enfamt eller tftarkaft packade eller brinnande i 
vefter, ledes ock Nålen ul vetter; tträla de 
äter klaraft i öfter, afviker ock Nålen åt den 
kanten. Nålen har tå ofta, håltt då fkenen 
förft tåndas, underrättat mig om deras låge, at 
jag ej tviflar på riktigheten dåraf. Deremot, 
når Norrfkens-byen varit mycket låg; eller bågen 
efter Magnet-direé&tionen jåmnt upttiger til och 
utöfver Zenith, och bloffen varit öfverallt jämnt 
fördelte, rubbas Nålen ej 1å ftarkt, och otta 
med fma tåta flag och dallringar flår kfom 
ftilla inom några minuter, ehuru hela himmelen 
med flåcktande fken och blickningar varit långt 
öfver Zenith til föder öfverdragen. En fom år 
van vid Nålen, mårker dock fnart hennes be- 
flåndiga oro, fom ock tållan aflöper; at ju blof- 
fen blifva olika fördelte , och då ftraxt genom 
flörre åndringar gitva fig tilkånna. 


Jag fluter håraf med fannolikhet, at, fom 
Norrfkenen den ena gången 13 tydeligen verka 
på Nålen, deffa fken åtvenledes aluid åro uti 

älg når Nålen gitver någon flags oordente- 
lighet tilkånna, ehuru fkenen för andra orfaker 
ej kunna fes, fåfom om dagen m. m. Jag flu- 
ter ock vidare håraf, at fom Nåälens flörtta ir- 
regulaira rörelfer härröra eller ftå i gemenfkap 
med Norrfkenen , 1å kan detta åfven billigt för- 
modas, om alla de mindre rörelfer och åndrin- 
gar, fom Nålen undergår.  Norr/kenen viltas före 
den/kull, icke allenaft vilja tider och dagar om drety 
(amt näfian bvar månad, två gånger uti Hm 
; : I U ( 


" 


298 1777. Oc. Nov, Dec, 


de tåndas ock rvegulairt hvart dygn, och gifva Nå 
len defs beftändiga rörelfer och gång , men äro; föra 
medelft olika flyrka, fördelning och itåndning , vållan- 
de til alla vid defja Magnet nålens rörelfer förekom- 
mande irr egulairiteter , ja troligen åfven til defs är- 
liga flyttning och variation ; med mera, fom af det= 
ta ämnets vidare granikning följer. 


gu Anledning til nva rön med Incli- 
nations - Nalen. 


I anfeende til Norrikenets tydeliga verkan 

på de Horizontelle Declinations-nålarne, tyckes 
Fä naturligt följa, at åfven de up och ned gåen- 
de Inclinattons-nålarne , borde deraf hafva en 
lika 13 ftark, om ej mårkeligare kånning, Som 
detta likvål aldrig blifvit nogfamt underfökt , 
har jag fere gånger budit til, at med -de för 
hafvet inrättade, och jämvål fårfkilt til den ån- 
dan upfatte Nålar , gifva derpå akt; men har 


i den delen icke ånnu kunnat göra mig tjelf til 


nöjes. Af det lilla jag dårvid erfarit, fladfåftes 
likväl Norr[kenets gemenfkap med Nälen på et märks 
vårdigt fåret. Men Inttrumenternae fordra en får- 
fkild och förbättrad inråttning, om något mera 
dervid fkall uptåckas. Hvad jag hittils funnit, 
beftår deruti: 1) Ar fjelfva Centrum af den få kal> 
lade Nor rjkens-Solen > hvilken, fom bekant är, vifar 
fiz e& långt ifrån Zenith, och ibland fåfom et tält 
fprider vackrafte firdlar år alla fidor öfver himmelen; 
at detta Centrum, fåger jag > närmaft befinner och vi- 

far fig juft uti JM Magner-direttion , hvilken lut- 
nings -nålarne utvifa; det år, hos ofs > ovmatrent til 75 
graders bögd, föder ut, uti den Vertical-planen, fom 


efter Declinationen mu för tiden afviker nårmoft 14 
en 


0 dr 08; Nov. Dec. 299 


föudes öfper ifrån JR Denne Sol år, 
fåfom CotEs, (") MAIRAN ("”") med flera, na 
ligen vifat, blott en stR projettions- figur, 
fom Norrfkenets, efter denna Direction parallelt 
upgaende: flrälar, uti värre. Öga och omdöme for- 


 Meraj pacder inbillade himla-hvaltvet. Norre 
fkens- blofljen firyka fåledes up, juft efter den direttion 


fom Magnet-krafrcen gifver Inclivations-ndlarve; når 
bon enfam får råda. Hvad under dål at Norr- 
fkenen, ta långe de följa oeh ftlryka up efter 
denna Magnet NR en, icke .pa- det .minfta 
föra Inclinations- nålarne, hvilka endalt kunna 
ledas up och neds men åfven på deffa Nålar gå- 
ra en tydelig verkan, når Direétionen ändras, 
och den förenåmnda I avebår Solen, tillika med 
magnetilka Nilen, ändrar fitt lige. Detta har 


j:g nu ock jämväl flere ganger tydeligen rönt: 


Inclinations-Nåle a, fom vid de flark afte Norr ft ennen va 


vit flilla; få länge Centrum Aurore behållit fit vanlis 


ga rum, har genom mårkelig  åndrisg "til 10, Ng 
20 Ja Y” minuter gifvit tilkåännpa » at detta C entrum 
verk eligen ryckt några grader högre up eller längre 
ved; äl at AEA Norr/[kers - och Magnet - Direttfa- 
ven tillika ändrat fa fig» hvarvid tilkommer; en an» 
van omfrånd; ighet, på fjelfva den horisontella Varia= 
tions-Naälen , at dejs norra foets, fom eljeft altid får 
i plan med FERAOdE ENG vid [ddane tilfillen, fånkt fig 
mnérkeligen ned och blifvit likafom tyngre, fifom det 
hånde mig, under det pråktiga röda. Norr/kenet ; den 
18: fan. 1770 3 eller pd en gdag gifver fig upoch 
AN an Ag ngr 3 JNA utom flere, fkedde tre får- 

[ | VA 


[AE 


TER 


06 Swiltö Opiiks, pag. 67. R 0 
SC Traité de Vaurore Boreale, 1754, pag. 1 39. 


300 1777. Oå. Nov. Dec. 


Norr/kenen häftigt flåktade vid Zenith. På denna 
grund låra få väl Initrumenterne fom obferva- 
tionerne hådanetter få inråttas 1å, at Magnet- 
kraften, i fördelaktigafte ftållning och i alla di- 
rettioner, må kunna verka på och ftyra Nålar- 
ne, om något mera, fom fåkert flår at förmo- 
da, dervid fkall blifva uptåckt och undertåkt. 


JOH. CARL WILCKE. 
EE trtrtrkklrtrktrktrktrktrktrktrå 


på flera flållen inom Norra 
Pol = Cirkelen , 
af 2 
ANDERS HELLANT. 


Sw nyttig Sjö-Compaffen eller Magnet-Nålen 
år för Sjöfarande, lå nådig år ock kunfka- 
pen om defs Mifsvisning eller afvikande ifrån 
råtta Nord-och Söder-ftreket, famt om Mils- 
visningens ftåndiga ändringar: ty om man dem 
ej kånner, kunna de Sjöfarande låtteligen af den- 
ne vågvifare blifva förledde. 


i frilda gånger å rad, den 13 Dec. 1765 , under det 


i 


Magnet-Nålens Declination , obferverad 


Magnet-Nålens förhållande, med defs åndrin- 


gar i deffa norra orter, åro vål förut af mig 


Stads Horizont, til de Sjöfarandes tjenft, ut- 


 gilna Almanachor för åren 1744 oth 1748, dels 
ock uti Kongl. Vetenfkaps-Academiens Handl. 


för 


-korteligen anförde, dels uti tvånne för Torne ' 


MEN 


17797. Oå. Nov. Dec. 301 


— för år 1756, famt at Herr Öfver + Infpe&oren 
MaRreuivs, uti Handlingarna för åren 1771 och 
1772. Men fom Magnet- Nålen, under deffa 
fift framflutna åree, undergått ftarka ändringar, 
tror jag mig göra de Sjöfarande en tjenft med 
deras angifvande, uti följande korta, men påli- 
teliga underråttelfe. 


Jag har hår i Torne, 1 många år, gjort 
Magnet-Obfervationer, på en Magynet- Nål af 2 


Franfka fots långd, fom våger 10 Svenfka lod, 


och bår med hvardera åndan öfver 4 lod, gjord 
af framl. Inflrumentmakaren STEINHOLTZ, år 
47000 Den har nu i 10 år varit fåftads orörlig 
på fitt ftålle. Tvånne andra Nålar, af lika långd 
med den förra, men olika tyngd, hafva varit 
fåftade i fårfkildta rum, utom tvånne, af 4 fots 
långd ; famt flera mindre och vanliga Magnet- 
Nålar, Berg- och Sjö - Compaffer, ftålde långt 
ifrån hvarandra, dels i kalla, dels i varma rum, 
med Thermometrar och Hygrometrar vid hvar 
och en af dem, at utröna, om köld eller var- 
me, torrare eller fuktigare luft m. m. kunna 
på dem göra någon verkan. 


o . er [6] . 
År 1737, 1 Januarii manad, fans , Magnet- 
Näålens Declination eller Milsvisning hår i Tor- 
one, af de då med Grad-måtningen hår tyffelfat- 
te namnkunnige Franfke Aftronomer och Mas 
thematici, i det nogatfte, = fo gr. 5 min. 
Oo . | ev Oo , ; 
(00 År 1767, 1 Januarii månad, fann 
jag den - - - 8—f0 — 
men år 1777, åfven i Januario, II — 4f — 
Declinationen har altid varit til Wetter. 


Så 


- 


30: 1797. "OC. Növ. Dien 


Saledes har åndringen, på 40 år, ifrån 1767 
l0177 7» Varit 6 gra adet och 40 minuters,” men 
+ ej alla är lika ftor: ty på de förfta 30 ären har 
den -varit 3 gr. 45 min. fom” gåra allenaft 73 
minut. årligen på den tiden; men under de 42: 
fla 10 åren, har. Declinationen blitvit 2 gr. sf 
minuter, eller hvart är 175 minuter mera Wes: 
fMerlig. Man finner håraf, at den Weferliga 
Mifsvisningen år vid Torne Stad i fåndigt. år, d 
tagande, men accelereras nu för tiden Met” I 
och mer. i 


I Waårdhus vid Nord - - Cap, fann j jag, i meda 
Jet af Augufti månad, år 1748, Compaffen als 
deles råttvifande, eller utan all Deelination: 
men Kongl. Danfke Attronomix Obfervatoreny 
Her! r OL. Nic, BUTZow, fomisdåt viftasa hårt 
i Martii månad: 1775, fönnit. bedlingtjängh.dåst 
frådes $ grad: 32 min. VETA SN Magnet- Nas 
len bar derföre dår , på 262-01 4 års giv fig mer 
än SI grader; eller 125 minuter om pd länge 
restil Weller, | 0 


Uri Jukasjerwi i Tortie Pill c, under 
67 gr. $1 min: Polhögd, i NNW ifrån Tors 
ne, befanns: Declinationen, är 1776 ; midt: i Fes 
bruarii månad; 1: grad:.30 amin. ella nåltan lia 
ka ftor fom i Tormes fämima tid: 


Men vid Sådankylå Marknads- plats; under 
67. .or: 2 min. Pol Ihögd, i NNO itrån Torne 
famt vid paflsoa2 Mil öfter om Jukasjerwi, var 
Declinationen, i Martii månad famma år, ar 
naft 5 grader och 30 minuters. 

Äfvenlå vid Kufamo Kyrka, nåftan inde 

| ; | - Jälla 


2077... OM, Nov: Dec. 303 


Fämmiän Meridian: fom) Wirdhlis,:. och lika Pol: 
högd med Torne, men at mil, eller vid pafs 


$ Longituds-grader öfter om” Torne, v var Dee 
clinationen årer 53 grader tl: Vetter. 


Således år Declinationen nu, på defla orter, 


något mer ån I grad mindre, för hvar Longi- 


 tuds: grad til öfter iträan Torne och Juk tasjerwi3 


|| följe Kvarary Magnet- = Nålen nu torde vara utan 


Mil: Isvisning, vid vettra Itranden af hvita Hafvets. 


Huru ftor Mifsvisningen är vid Archangel, 
har jag, oaktadt all efterfrågan, ej kunnat få 


veta. 


Magnet-Nålens vanliga dageliga fivå åndrin- 
par, endatt til några minuter, åro för de Sjöta- 
rande omårkelige "och obetydelige: men dels 
ftarkare fprang om aftnarne, flundom Ii grad 
eller mer til vefier, om morgnarna til öfter om 
vanliga ftället , kunna un dertiden göra nagon li- 
ten milsråkning i Courlen för Seglare: nen til 
lycka , infalla de I jälläng och.det meråndels alle= 


onaft mot Ny och Pullmånar, efter några da- 


Pars Nordanvåder, litet för viåder- Nena 


eller mot länglamt Sunnan-våder eller häftig 


form, då man ock altid håri NL har blof= 


Tande Nöri(ken öfver hela himmelen, låfom det 


-fåkra fte våderleks-mårke. 


MN id mina Magnet-Obfervationer har jag fun- 
Nit, 1:0 at om Somrarna har Compaflen nåftan 
en half grads förre Declination, ån famma Com- 
pafs i kalt rum bar onv vintren. 


-2:0 At de qvickafte Magnet-Nålar åro trö- 
on i SVEN rum, at vifa få väl de dageliga ån- 
j SO drin= 


304 1777. 08. Nov. Dec. 


dringarne och foslbiken, fom råtta flållningen, 
ån i rum, fom hyfa 12 å 15 graders varme öf- 
ver Frys pun&en. 


3:0 At ju kallare rummet år, där Nydänet? 


Nålen år upftåld , defto mer lånker fig norra 


åndan under Lim SN och höjer fig igen , (a 
fart. varmen tiltager. Jag målte dertöre , ar 
hålla fpitfen jämnt ”til famma högd och via Lim- 
ben, med fram-och tilbaka- flyttande af en li- 
ten pappers bit, om et halft åfles vigt, jämka. 
Nålen vil horizontel ftållning, efter fom var 
men ökas eller minfkas i rummet. | få 


KRORNERER NONE 3 | 


ANMÄRKNINGAR 
Om Blafeftenen , 
af 
PETER JONAS BE IRGIUS, 


Ar ifrån det Mad. STEPHENS upgaf bra” 
ftenlöfande Boli, och fårdeles fedan. Her- 
rar ÅLSTON och WHYTT, m. fl. genom an- 
ftålde Rön vifade kalkens tentsfande egenfkap, 
i förening med tvål, hafva kalk, kalk-vatten, 
alcalk felen dkicumn famt tvål, -hos Låkare 
vunnit förtroende, (åfom pålitelige ftenlöfande 
medel. «Det år fant, at Blåfettenar, nedlagde i 
folutioner af deffa medel, verkeligen låfas, och 
fom Herr Profefforen och Riddaren BERGMAN, 
famt Herr SCcHEELE vifat , -ganfka håftigt an- 
gripas af cauftika alcalier, 1å at Medici viffer- 

ligen 


> 2777. Oå Nov. Dee. 305 


ligen hafva mycken anledning, ar vånta enahan= 


da verkan af deffa medel inom kroppen, fom 
man finner, då förföken utom kroppen anftål- 
Jas. foke defs mindre har jag, hvad kalk-vat- 
ten i förening med 1vål vidkommer, nyligen 
fårt alt för ftor anledning at mintfka mitt förs 
troende för det Tamma, och det af en mårkelig 
cafus, fom jag nu får den åran, at för Kongh 
Academien uplåla. 


Fratnl. Juftitie Borgmåttaren och Riddaren 


| Ror ECK h ade 3 före ar I 76 23 då och då kånt | 


SFpänningar i underlifver, 1om kunnat mifstänkas 
för Sten-colik, men det året blefvo anftéörerna 


både tåtare och fvärare, med nog tydeliga tee= 


ken til, at Blåteften, var å färde, och pinkas 
de han då en gång blod. År 1763, hade Blås 


feflens-kråmporna få tiltagit, at han nu mera ej 


fick fitta med ro vå hitt AÄmbets-rum, utan mar 
nades ofta ut, för at lätta fig ifrån de tåta trängs 
ningar han hade på urin-gaängen. Han refols 
verade fig då ul ar låra föndera Blåfang forn före 
fåttades at Herr Archiatetn SCHYTZERCRANTZ 
hvilken berättade fig verkeligen hafva kånt en 
Sten i Blåfan , fom fonden flötte ermot. Jag 
trodde mig då, fedan ätfkilliga andra medel frukts 
lått blifvit förfökte, befogad, at tilftyrka denna 
Patient, at dageligen intaga I lod Tvål, och 


derjämte utdricka 3 gvarter Kalk-vatten, beredt 


af caleinerade Öftron-fkal. Framl. Archiatera 
von RoOsENSTEIN, fom derpå tögs vii famrad, 
initåmde genaft uti famma ulftyrkande, hvarefs 
ter detta råd blef utan upfkof vidtaget, fom 
fkedde mor nyfsnåmnde års flut. Sedermera va 

2 der 


; SÖNER SE SR RER SE j NAS NL AN GES RSR ora JRR ss 

IN : 
| f iu s 4 d Å | a | ; fn! N 
Oo 15777. OM. Nov. Dees 
å | 5 e ve ee & e 
5 Up ER e 


det ock jämnt blifvit fölgdt, med den ftåndak- 

tighet och noggranhet, fom lyfte i alla denna re- 
deliga Hedersmannens öfriga gåromål ; och kan 
jag, låfom hans ftåndige Låkare, intyga, at han, 
ifrån denna tid intil hans döds-ftund, ingen 
dag vikit derifrån, om han icke genom annan 
tilftötande tjukdom, någon gång, på mitt inrå- 
dande, fig derifrån på helt kort tid afbållit. 
Som denna regime lindrade Sal. Borgmåftaren 
ganfka mycket, 1å fick han ock deraf få myc- 
ket flarkare monf til fortfåttande af denna cur. 
Han vann ej allenaft en god lindring i fin fvå- 
 righet at låta urinen, utan hans mage, fom för- 
ut varit fvag , ftårktes ock håraf, få at han åt med 
båttre matluft, fmålte maten vål, och blef ver- 
keligen fet. Men fedan tådant i flere år råckt, 
tog han åter på at långfamt afmagra, och ånd- 
teligen togo. kråmporna öfverhand, Stenen våx- 
te få, ar han började kånnas utanpå i perinxo; 

den tjuke fick fedan tecken til Torfken, dertil- 
med en fortfarande plågfam, hicka, hvarunder 
han omfider fiutade fina dagar, i Martii månad 
innevarande är, 71 ar gammal; Herr Doctor 
SvEDELIuvs, fom vid Likets öpnande var når- 
varande, fkar med varfamhet up Blåfan, hvil-" 
ken han fann rundt omkring fluta fig etter fte- 
nen > då hon öpnades, var hon hel och hållen 
upfyld med ftenen, fom låg likafom inmurad i 
et grusaktigt våfende, hvarmed ock hela Ste- 
nen var öfverdragen på ytan. Detta grus, då 
det var färfkt, hade et cryftallinifkt utfeende.: 
Då Stenen nyfs var utfkuren, vog han ellofva: 
unz, men fedan han legat ett par dagar 1 ett 
torrt rum, fans han hafva förlorat ett unz af. 
fin tyngd. SL SR 


KS LISA SATA 
AO h hi Are PA g 
vå ae >Å 

VAS OT SR 


1477. OcA, Nov. Dec — 307 


Sådant blef utflaget af en cur, fom. inpå 
14: de året blifvit fortfatt. Hade Kalk- "vatten 
löch, val tet den förmågan , at verka på Ste- 
nen i Blifan, få hade vilst denne Sten, på en 
få lång tid, bordt blifva uplöft.. Men i itållet 
för at löfas, våxte han immerfort til, och det | 

a få utmärkt fått, ar vi hafve få exempel på 
1å flora Blåfefltenar. Det fer 1å ut, fom Tvål 
och Kalk-vatten måtte på helt annat fått verka 
inom kroppen, än da förlök dermed anftållas 
utom den flamma, och jag tviflar mycket på» 
at denna blandning verkeligen förmår bidraga 
någor til Stenens lölande inom kroppen. Det 
År troligt, at få mycken luftfyra, tråtfas i pri- 
me vix, at kalk-parviklarne i kalk-vatnet der= 
igenom varda måttade ; blifvandes dermed fe- 
dermera ofkickelige at gå in i bloden. Herr 
D' ESsCHERNY (2) same de ”förfök med Stenar, 
dem han: lade: i urin; håmtad efter em Man, 
fom fögeligen tog 3 pintes kalk-vatten och I 
unz tval; men fedan förföket blifvit fortfatt i 
16 dygn, och Stenen vågdes, hade han fnararé 

Ökt lig, ån minfkats.. Riddaren WALPOLE, 
fom i 8 år STAN tog 3 rtgs kalk-vatten, 
af Oftron-fkal ti lredt, och + unz tvål, var ej 
fri från Stenar i Blåfan, då "han efter döden Öp= 
nådes, utan hade dår åtfkilliga (må Stenar. (2F) 
Lika utflag hafva ock Auéttorerne ark efter 
Ms. StEPHEns cur. Man låfer, til ex. 1 Hit. 
de PAcademie des Sciences (XF) om en, form af 
NNE Ste- 


0) Traité j la PiefPas fåg. 70. ; | 
KUL ESE Philof! Transaåt; Vol. so; Part. 1. p. 205: 


ct Al 1757, Pe Får 


368 1097. Oå. Nov. Dec, 


Stephenfka Curen haft lindring i 12 år, och 
trodde fig nu aldeles vara fri från Stenen, dock, 
vid Blåfans öpnande efter döden, hyfte deruti 
en ftor Sten, omgifven med en flem - fkorpa. 
Deffe och flera dylika håndelter tyckas aldeles 
förringa det goda lof-ord, fom Stephenfka cu- 
ren och kalk-vatten i förening med tvål haft, 
och fynes det, fom vi böre upföka påliteligare 
medel mot en fjukdom, fom Iå mycket plå- 
gar månnifko-flågtet. = 


Tiden får utvifa, hvad god verkan den i 
Engeland nu berömde Sten-curen vil göra, fom 
betltår i cauftik lut. Man fer af Herr SCHEE- 
LES förfök ("), huru Stenen angripes af cauftik 
lut , och derutinnan verkeligen upiöfes utan di- 
geftion. Man har fåledes anledning at vånta 
förman af denna upgift, enår förfarenheten får 
ytterligare afgöra, hurudant förhållandet blir in- 
om månnifko-kroppen. Det har jag funnit, at 
en ftark cauftik-lut, allenaft til 5 droppar, gif- 
ven åt dem, fom hafva ftora Blafe-ftenar, ehu- 
ru den blifvit utfpådd med tilråckelig kött-fop- 
pa, ganfka mycket angripit Patienten, och ej 
litet ökt defs plågor. Förföken böra derföre 
anftållas med mycken varfamhet, och egenteli- 
gen på dem, fom hafva fmå ftenar. ) 


Hvad kalk-vatnet och tvålen vidkommer, 1å 
år det förunderligt, huru mycken lindring de 
fjuke deraf finna, fedan denna cur någon tid 
blifvit fortfatt, fåfom ikedde med Herr Ros 
BECK > ån ftörre lindring fick WALPoLE, fom 

| | man 


) i Ain SNR , VS än ma ä 


(+) Kongl. Vet. Acad. Handl. 1776, Pp: 3296 


1777, Oå. Nov. Dec. 309 


man fer af den beråttelfen han upfatt om Me- 
dicamentets verkan på fig fjelf ("), hvilket vi- 
dare intygas af Baron PRINGLE (""). 

Ehuru Gallblåfe-ftenar ej höra til detta åm- 
ne, låfom varande af en helt annan fammantått- 
ning ån Blåte-och Njur-ftenar, vil jag, dock 
med ett par ord omtala den ringa verkan, fom 
tvål och kalk-vatten hafva på dem. Jag kän- 
ner en Fru, fom i flera år fruktlöft intagit tvål- 

iller emot Gallftens-coliker, hvilka med ftör- 
ita håftighet åkommit. Jag har fett flere, fom 
haft alla tecken til Stenar i Gallblåfan, och 
långe tagit tval-piller > utan all verkan. Den 
omtalte WaALPorLE, hade i Gallblåfan flere Ste- 
nar, da han öpnades. Herr WiznH. HeEBsER- 
DEN (""X) omtalar en, fom i 7 år dageligen 
tog I unz tvål, men likafullt funnos hos ho- 
nom många Gallblåfe-ftenar, då han efter dö- 
den öpnades. Som deffe Stenar åro ganfka fe- 
ta, få fynes, fom vegetabilifka fyror kraftigare 
måtte verka på dem. Jag har 3 gånger med 
fynmnerlig framgång lindrat, och kanfke botat, 
håftiga Gallblåfe-ftens-coliker, blott med Cre- 
mor Tartari och en grön-foppa, dageligen gif- 
ne någon tid framåt. De hafva alle lindring ån- 
"Au, ehuru hos 2:ne, några är efteråt framlupit. 
"Fiden får vifa, om curen blir beftåndig. 


CO) Pbilof. Transadt. Vol. 47, pag. 472. 
("IC Vol. so, pag. 205. 
(+) Medic. Tragsat. Vol. 2, pag. 164. 


Be- 


mm 


i R AN RR 


310 1777. 08. Novi HE. 


BESKRIFNING 
På Svenfka Slok - Granen, 


(Pinus viminalis) 
Ingifyen all oe 
CLAS ALSTRÖMER, Ne 
Cancellie-Råd och Commendeur af K. Wafa sj | 


Första 


ENTRE DRESS KSR 


[ | nder min refa från Götheborg hit til Stocka 

holm, i början af September ma- 
nad, blef jag, vid pafs & mil hitom Malmby 
Gåltgifvaregard i Sådermanland , värfe. et Mort 
Barrtråd af ovanlig fkapnad, fom våxte 1å nåra 
lands-vågen, at en del af defs qvitltar hångde 


 derutöfver. Jag låt vagnen genatt fradna, och 


befig fom haltigaft Trådet ; men fom jag ej. 


hade tilfålle at långe uppehålla mig dår, mätte 


jag då nöja mig med några. qviftars affkårande , 


dem jag tog med mig, och fedan under refan 
nogare betraktade. Hvad fom förnämligaltt v våck-> 
te min upmårkfamhetr på detta Tråd, och vid 
förfta ögna-kaftet (kilde det från vära vanliga 
Barrstråd, var defs 2. til 3 altärs länga, rätt 
nedhångande och mycket böjelige qviftar (ra- 
mull) » fom til förre delen voro nakne, men 
mot åndarne rundt om betåckte med ledvis vå- 
xande Barr, något längre ån Granens, men kor- 
tare ån Halens. genom hvilket alt, detta Trå- 
det hade et ganfka befynnerligt urfeende och 
dertilmed voro. Barrens ftållning, famt nåftan 
nen fkapnad, lådane kånnemårken, fom 
jag icke kunde minnas mig hafva fedt på något 
annat Species ai Pinus, hos de Botanilke Au- 

Ctorer 


fetorer jag haft tiltålle at granfka. Jag fågna- 
de mig åt mitt fynd, i fynnerhet fom jag tyck- 
te, at detta Trådets ganfka långa och mycket 
böjeliga qviftar, af en Svan-pennas jämna tjock- 
lek, kunde blifva af betydelig Hushålls- nytta 
til Korgmakare-arbeten, m. m. Imedlertid föll 
mg underligt, at etiå frort Tråd, af lå ovan 
ligt utfeende, våxande utmed:en ftor Lands-våg, 
och allenaft vid pafs 7 mil från Hufvud-Sta- 
den, 1 Botanikens, 13 til fåjande, Fådernesland, 
kunnat (å långe dölja fig för de förbifarande Bo- 
tanifters ågon, eller at de, fom kanfke fedt det, 
icke funnit det förtjena, at fullkomligen be- 
fkrifvas; Utur de många, vid qviftarnes åndar, 
hångande kottar, fökte jag frön til utfåde, men 
de flefte voro redan .utfallne, och jag kunde 
ingen kotte finna, fom icke var öpen. 


Vid framkomften til Stockholm, var min 
förfta omforg, at utur Herr Profeffor BERGII 
utfökta Botanifka Bibliothek håmta någon up- 
lysning om detta Tråd, och då fann jag, at det 
icke kunde hånföras til något af de "Species Pi- 
ml fom: Herr Archiatern och Riddaren vor 
LINNE atfkilt i fine Arbeten, ej heller at det 
varit tydeligen belkrifvet af någon annan Au-, 
Elor, utan at det verkeligen var ett nytt Spe- 
cies, fom förtjente befkrifvas. 

Nog fann jag den Befkrifning DALECHAMP, 
1 fin Hifl. Plant. p. 50, gifver på fin Picea, uti 
mycket infltåmma med denna; men fom defs bis 
fogade Figur utvifar en mera grenig och: mera 
barrfull Gran, 1å fann jag öfverensftåmmelfen 
tör liten, för at anfe den för en och famma 


XX 4 med 


312 1777. Oct Nov. Dee 


med: denna, Slok-gran >; utomdefs mårkte jag 
nogfamt, huru. Herr von LINNG, utt den /feda 
nare Ediuonen af dels Flora Svecica, anförer em 
varietet utaf vår allmanna Gran (Pinus Abies), 
under namn at Abies procera viminalis, ramig, 
caudicem profeguentibus reflexis, folto. tenero., 
cortice. fubrubro sz BEinD. Wiksb I. hvarmed 
otvifvelaktigt menas. denna Gran, och. fom åfs 
ven måfte vara famma med, den, fom bemålté 
Aucttor, i Noterne, anfer fåftom en hybrida af 
Tall: och Gran, och fåger hafva blifvit funnen 
vid; Mariefred, famt på fcre ftällen.s. den. hag 
ock något omftåndeligare omtalar, ul fin 
Qlindfka. och, Gottldnd/ka: Refa, f. 3243 MEN jag 
flyrktes. vidare + min fattade tanka, at denna 
Gran. ej; förr vore befrifven, af meranåmnde 
v. LINnnNés. egen utlåtelte hårom i kora. Svecica: 
Nec comparanda, chm. ulla, ab. autloribus deferipta. 
Och fom un hålfa ej, efter önikan , tillät mig, 
at fjelf återrefa til denna Gran, tå diutände jag, 
en fkickelig Medicin&e Studiofus, Herr GusT. 
Fr. KIELLMAN, med en, färdig Ritare»> Herr 
SCHNACK, för at af den utaf mig fedde Gran 
taga få tullkomlig. befkrifning, och ap da fom. 
ärs-tiden kunde tillåta, Efter deffas återkomft,, 
och. då af dem HKåmtad: underråttelfe- om flere: 
Trån af famma flag, yppade fig et behageligt 
tilfålle, av Herr Doctor ÅNDERS SPARRMAN), 
föm ,. genom fina vidlyftiga refor i Africa och 
Söder- Hatvet, haft tilfåle ac gifva goda prof 
af fin. färdighet i: Ört-Befkrifningar, ville åtaga: 
fig, at i fållfkap. med en. tårdeles fkickelig Ri= 
tare och. Koppar-Stickare, Herr AKRELL, Ife= 
fa til flere at deffe Granar i Södermanland, för 

at 


"PI 


at fullkomna Befkrifningen och Ritningen, hvil- 
ket de åfven verkftåldt. Herr SPARRMANS Be- 
fkrifning är den, fom hårefter följer: 


kl följe af den commifion Herr Cancellie- 
Rådet och Commendeuren behagat updraga 
Mig, at författa botanifk Befkrifning på det 
,låltynta flag af Gran, fom Herr Cancelle- 
Rådet obferverat et fölycke från Malmby i Sö- 
s,dermanland, och fom af Allmogen i orten fått 
namn at Sök- gran, tamt Tyfk-gran; får jag nu 
den åran, at härmedeltt den tamma ötverlem- 
na, tpfatt på Batin, fåfora det brukeligafte 
Språket i botanifke Vetenfkapen. ; 


»PEINUS viminalis ramulis elongatis, pen 
,adentibus , flexuofis, laxis, k 
,, Truncus arboreus, corrice lignogue Pini 
ssa4bietis, habitu ficeiore, magnitudine circiter 
3>7-0rgyali, circumferentia ad bafin fere fexpe- 
duli. Rami fparli, eimoft, fcabri; inferiores des 
g, flexo-horizontales, fubalcendentes; fuperiores pa= 
sytentes, magis ramulo& foliofique.  Ramuli (par 
(i, rarius verticillati, fepius ad maximam par- 
stem ex cafu foliorum nudi feabrigue, flagel- 
»lorum inftar laxi, dependentes, valdeque in 
viva arbore flexiles, a pedali usque ad 10-pe- 
gydalem magnitudiner+, fimpliciufculi, flexuofi, 
scylindrici, craffitie circiter penne cygni. Ara 
»ticuli (quamis. oblongis obvallati 3; faternodiis plu= 
syribus, fepe 15, palmaribus. Perioi lineares, 
»fparbh, approximati, undique ramis. adnati, ful= 
cis ab invicem feparati, apice brevi patente 
saanguftiore, fubtetragont, perfiftentes. Folia 
s4CEerOja , pollicaria, acutiufcula, rarius Mucro- 


3 14 1777. OA. Nov. Dec, 


saNäta., fubquadrangularia, glauca ex pun&is 


pluribus elevatis minutis albis, lentis ope tan- 
tum confpicuis, longitudinaliter & fparfim in: 


ssplanis interangularibus difpofitis, angulis inten- 
le viridia, patentia, non raro recurvata, in fin- 
,,gulo internodio in formam ovalem digefta, ita 
gut plura internodia foliofa fimul confpecta fi- 
»guram moniliformem prxbeant. Gemme Cconi- 
CX, Ut IN Abiete communi. Serobili palmares, 
lquamis femipollicaribus, apice truncato-cre- 
FER vel fubdentatis. — Seszzina bina intra fin- 
,gulam fquamam, ovata, aucta ala triplo majo- 
»re> CUjus ungvi intrufa.  Difert a Pinu Abie- 
3»té, I:mo ramulis elongatis, (impliciufculis, de- 
,»Pendentibus, flexuofis, laxis, maximam partem 
ssaphyllis, fed ad apices foliofis in figuram mo- 
niliformem; 2:d0 foliis tetragonis, minus & 
,rarius mucronatis, majoribus, intenhus viridi- 
bus, undique patentibus, fxpius incurvatis. Has 
gsbitat in Uplandia & Sudermannia rarius. = - 


fören ende Befkrifning betråffar egenteli- 
gen den vid Malmby våxande Slok-granen, och 
,,gjordes dår på ftållet. - På denna gran var ock 
at mårka en och annan  coälitio monttrofa el- 
ssler orenars fållfamma hopvåxande, hvilken om- 
,aftåndighet ocklå vardt af Ritaren i akt tagen. 


Utom denna Malmby-granen, var jag ock, 
på Herr Cancellie-Rådets anmodan, och befåg 
2:ne andra Slok-granar, hvilka (ednatc ej VO- 
ro lå ftora fom den öra Der ena af dem 
,våxte på Tofterön, vid Strengnås, och hade 
fin topp rundad, nåftan på famma fått fom 


den förftnåmnde men mycket mindre, och 
utan 


1777. O& Nov. Dec. 315 


H sutan kottar, åtminftone ej af detta års våxt. 


Den andra ftod vid Efkilstuna i fkogen , lik- 
nande den förftnåmnde derutt, at den bar kot- 
tar och hade coalitiones Eller fammanvuxne 
grenar, men icke uti habitus, hvilken på den- 
Na var pyramidalis , fåfom på vär allmånna Gran. 
Några fleg ifrån denna, fkall, för nägra år 
SEdan, ftått en Slok-gran til, fö blifvit fedd 
är Herr Dott. HeEDIin och unge Herr BäåckK, 
,,famt i deras hållne Journal anmärkt: men den 
lämma var nu borthuggen. Då de båda ånnu 
, Växte, hade de imellan fig en ordinair Gran, 
hvilket nogfamt vilar, at ej jordmånen eller 
ssANNAN lådan tilfållighet, kan hatva gjordt dem 
til Siok-granar. ' 


Annars har Herr KIELLM AN. fom af Herr 
,,Cancellie-Rådet varit förut lånd, at belkrifva 
Slok-granen vid Malmby, upfökt en annan (å- 
dan, & mil ifrån Sundby, åt Marizefreds fidan, 
hvilken han beråttar likna Malmby - granen, 
dock vara mindre til ftorleken, mera grenig 
;soch barrfull, grenarne mera ät marken bögde, 
och kallas af Bonde-folket Ålt-gran, i anfeen- 
de til den kraft de tro dels qvittar ega, fom 
,yamuletum, 


par öfrigt, fkall ock en Slok- -gran finnas 
vid Tårna i Husby Oppunda, på Håltnäs-går- 
det, af reslig och frodig våxt; famt åter en” 
vid Betna Kyrka, 3 mil våfter om Nyköping, 
»Zanfka ftor och fpetfig. Äfven (kall en fes 


Vid Ulricsdal, och åter en et ftycke från Eds- 
»berga. 


L Jag 


ANG FANN EV TA -V 


= AR < 


oÅ 3 16 1777. S Oå. Nov. Dec, 


Jag will icke tvifla, at ju ånnu flera af det= 
gta flags Gran fkola på andra frållen få at fin- 
sn, om man gör fig den mödan, at föka der= 
ycfter. Imedlertid har man fog, då tå många 
,,Stlok-granar finnas , at anfe detta tråd, tifom 
ct flårfkildt och eget Species af Gran, tils af 
,defs fröns upbringande tådant viffare kan af: 
göras.  Afvikandet ifrån de andra, i Syftemate 
Nature uptagne, Pini fpecies, år nog ögonfken- 
Åligt. De 3:nc tråd jag lade, tulfaölle oc fö. 

»ftåmde alla öfverens i de hufvud- fkiljaktighe- 
ter jag ofvantöre upgifvit utt min ftadgade 
,Differentia fpecifica, hvilken ock år alt för 
obetydelig, för at med något fkåk kunna hålla 
oSlok-granen för en blott varietet från. vår all- 
månna Gran. Art den ej heller kan vara en 
goftirps hybrida, eller hafva något gemerfamt 
med var allmånna Tall, fes nogfamt af be- 
go fkrifningarne."t | 
Åt ven EIiINnné& anfedt det hår omtalte 'Frå- 
det för en hybrida, år ej underligt, då han i 
Flora Svecica låger: fexmper mihi frerilis obvia; "men 
då jag nu funnit det med kottar, fom, ehuru 
"öpnna, haft nägra från, år ftörfta anledning, 13 
vål håraf, fom af defs fkapnad, at anfe det för 
fårfkildt Species, åtminitone til defs man hunnit 
törlöka, om fråen vilja gro. eHer ej. Skulle det 
likvål fluteligen befinnas vara en hybrida, men 
at någon. betydelig Hushålls-nytta kunde håm- 
tas af detta Tråd, 13 förtjente det förfökas, at 
med konft föka frambringa en fådan blandning 
af Tall och Gran; hvilket ej heller tyckes fko= 
la blifva mycket fvårt, i anfeende til deffe Trå= 
dens fårfkilda blommor af fårfkildta kön. ; VS 
ag 


ge Sar [ENN ” 4 
WT RT 0 Re Dn 4 4 N N I 


1777. Oa. Nov. Dec. 317 


oc Jag bör enda tillågga, at detta lilla exem- 
— pel tilråckeligen vilar, at nog flora obicéter ån- 
FÖ mnu torde finnas inom Fäderneslandet, fom för- 
tjena och behöfva Örte-kännares upmårklamhet 
; Kr Ev red s e : Kp o 

och underfökning , faftån man med fkil kan på- 
flå, at Sveriges Flora år båttre känd, ån något 
annat Lands i Europa. 


Figurernes "Uttydning, 

Tab. VIII. Vitar hela Slok-Granen vid Malmby, 
med defs coalittones monitrofr eller fam- 
manvuxne grenar, af hvilka en kommit 
från a, och faftvuxit, förft vid 6, och 1e- 
dan vid ec, men ttycket imellan a och & 
var nu borthugget. Vid e fynes en fmal 
gren, hopvuxen med båda hutvud-grenarne. 

Tab. IX. a, Vifar en medelmåttig qvift. (ra- 

s mulus) af Slok-granen, i naturiig fonekg. 

För rummets fkull, år qviften böjd och 

kotten afitympad. G 
Fet helt Barr, 
c; et tvärt affkuret. > 


nd 


SS KI rv Je ra BANG RE el ände MA nå nja yt oo MA ERE va Men 


ANMÄRKNINGAR 
Om Platina, 
| (Va | 
TORBERN BERGMAN, 


a Tr Kongl. Academien meddelade lårda 
i verlden , år 1752, förft fådana med Pla- 
nr tis 


(ra 
å 


318 1777. O&. Nov. Dec. SN 


: tina. anftåldta förfök , varg? med någon fåkerhet 
kunde dömas om defs råtta lynne. Sedermera 
har denna nya metall flerftådes blifvit med den 


Ro seN MOR ARSA 


flit underfökt , at ånnu faknas lå noggranné un- 
derråttelfer om flere af de lingft bekantes men 
icke defs mindre behöfva åtfkillige omfländighe- 
ter ytterligare granfkning, Cancellie-Rådet och 
Commendeuren af K. Wafa- "Orden, Hr C. AL. 
STRÖMER, åkänkte mig, för flere är tilbaka, ine- 
mot 4 fkålpund Platina; fom han fjelf från Spa- 
nien hemfört, hvarmed jag tid efter annan an- 
frålt många för[ök , men fom denna befunnits 


hafva genomgått amalgamation, har jag våntat 


at upgifva mina anmårkningar, 1 bop ar kun= 
na imedlertid erhålla någon fådan, fom icke va- 
rit för malning med qvickfilfver blottftåld. Jag 


trodde åfven, 1774, mig hafva vunnit min önfkan, 


då två Spanioter unkommo til Upfala från Ames 
rica. De lemnade o & Platina, hvilken förlåkra- 
des vara lådan, fom och af naturen frambringas; 
men min RE blef kort, ty då några lod la- 
des i fkedkolf, och i fand-capell fingo tilråck- 
lig hetta, upfteg qvickfiltver och anlade fig i 
hallen. Det torde tåledes blifva förgålves at 
vänta någon dylik, derföre vil jag nu upgifva 
de anmärkningar, fom i anledning af mina för- 


fök kunna medföra något nytt ljus uti hvita 
Guldets hiftoria. Å 


S. 1. OM precipitation med alkali mi- 
nerale och kalk. 


bi 
- 
SA 
4 


Herr MARGGRAF har uti Berlinfka Hand- | 


lingarne år 1757 förft upgifvit, at alkali mine-" 


| tale 


FEL 


TEM 

AL 
SD 
så 


FÖ ER NR SIG KUR RN AT 


i 


NG NÅ 4 | LL a LM ; 
7 VOR. Nav. Dec. 


N I 


ne vore utur flånd at fålla Platina, hvilket 

Dot. Lewis fedan beftyrkt. Et 1å fynnerligt 
metaller gifva vika för detta alkali, ehvad men- 
ftruum de ock finnas löfte uti. 


Ehuru två af vår tids ypperfte Chemifter 
utan all tvekan bejaka denna tållfamhet, har jag 
dock, genom förfökets omgörande, fökt vinna 
uplysning om detta undantag , och har til min 
"förurdran funnit utflaget aldeles emot min våntan. 


Då uti en vanlig Platina-folution flås rena- 
fte foda-falt, tort eller uplöft, fker i början en 
ftlark fråsning, utan någon fällning.  Orfaken 
är, at folutionen altid råder på fyra, och den- 
na måfte fatureras, innan någon Platina kan af- 
föndras, men få fnart det fkedt, grumlas folu- 
tionen och et blekgult pulver faller fmåningom 
til bottnen. Hårvid bör dock märkas, at alkali 
Minerale €j förmår få fullt precipitera, at ju 

folutionen bibehåller någon gulhet, ftaft ån 
alkali råder, hvilket åfven hånder, om vegeta- 
bile eller volatile til famma åndamål brukas. 

Hvad fom egenteligen kunnat bringa otvan- 

nåmnde noggranne Chemifter på den meningen, 
at mineralifkt alkali icke fåller Platina, år för- 
modeligen, at det vegetabilifka och flycktiga, 
"vid förfta tilflagen, åftadkomma precipitation, 
hvaremot de mineralifka måtte förft måtta Öfver- 
flådiga fyran: men vi fkole ftrax nedanföre blif- 
va Öfvertygade, at nederflagen, fom af de två 


fenare orfakas, åro af egen och fårfkild befkaf- 


fenhet. 
Äg S | ; Pr T w 


309 


Iförhällände år enlamt i fit flag, ty alla andra 


p 


JG FRE ? Mög! FONPIESNE 1 Sa KÖ EN OLA SY TJG 
a | kön RT RE SEN ÄRAN bj ler 
4 fs pv 

| å 


320 1777, Oo. Nov. Dec, 


Precipitatet , fom af rent” initierat alkali 
ofta blir, efter tilråcklig tvåttning, helt 
blekt och nåftan hvitt, löles ej 1 kokande vat» 
ten , men vål af de vanhga mineralifka fyror. 


i 


För öfrigt får jag hår anmärka, at Platina 
folution af kalk-vatten fälles på famma fått, fom 


af alkalt minerale, undantagande, at hår ingen 


fråsning vilar fig, emedan år frånvas- 
rande; men brukas krita eller kalk-fpat, ups 


kommer en ftark fkumnings-röreife. Man fin« 


ner åfven, vid några andra tilfållen, dyhk lik= 


het i verkni ingarne af alkali minerale och kalk, 


famt ar alkali vegetabile och volatile, 


$. 2, Om precipitation med alkals 
vegetabile och volatite, 


Når uplött alkali vegetabile eller volatile 
drypes uti en ttark Platina- folution, faller frax 
et rödt pulver, faftån fyran ånnu råder. Betrak- 
tas. detta prsecipitat nogare, i fynnerhet med 
microfcop, få finnes det bettå at idel Ymi RN 
ftailer. Då en ringa portion alkali vegetabile 
kommer uti en någorlunda an! Enlig imångd af 
folutionen, anikjuta finåningom tydehga och ofta 
någorlunda fora” octa€drer, hvilke ibland åro 
rödbrune och ogcnomik inlige, men oftare kla= 
re OEM mörkröde. 

rv folutionen få diluerad, at den blifvit gul, 
uk dens af litet alkali ej firax a cry ftal« 


ler, men efter en fund, vila fg dylika, ges 


nomfkinliga och af famma ljusgula fårg, fom 


folutionen. 


Alla 


 Növ. | ED 


: Ne vener både råda och gula» dölas 
bett i vatten, dock fordras deraf tåmmeligen 
mycket och äfven v varme, om det fkall fke fort, 
Således år alt det, fom fallers innan öfverAlådis 
ga Nr blitvir mättad, €j annaty, ke et fams 
manlatt falt, beftående af Platina, Alkali och 
- Kungsvauten y eller rättare > bara acidum falis, 
ty då det vål tvårtas fritt från all ytterlig fmit- 
ta, har jag i dettillation; ej tått någon rydelig 
aqua regis, utan falttyra. 


Röda cryftallern je, digererade i i lut af alkali fis 
XuUm, angripas föga eller intet: genom kokning 
kunna de tikvåluplöfas och detomponeras, lem- 
nande er blekt pulver, fom knapt blir mårke- 
ligt, innan man utdunftat til torrhet, fedan 
ined vatten 'uplöfer det öfverflådiga lur-faltet. 
Å anledning håraf kan dömas, om”den fkiljaka 
tigher, fom upkommit imellan Herrar MaAcs 


QueR och Baumé på en fida, och Dot. Ley 
på den andra. 


« $. 3; Di bpratipitation med Salmiak, 
Pl atina. 100 delar, fom törut blifvit kokad i 
—falt fyra, tå långe någor löttes, lolverades I i kungs. 
Vatten, gjordrt af faltpeter- och faltfyra blandas 
de: folutionen utfpåddes med föftillerkdt vatten 
och precipiterades med renad falmiak , til defs 
Ängen ting mer ville falla. - Hårtil åtgingo un> 
pe fårligen 45 delat falmiak. Precipitater fams 
des påret filtrum af tryckpapper, och kallt 
Vatten pågöts Imåningom, til defs det genom= 
| ve icke vidare rodnade papper, tårgadt med 
akmus, torkades och fans våga 9f. Detta has 


NT Y de 


322 1777. O& Nov. Dec. 


de anfeende af et falinifkt pulver; och var til 
fårgen rödbrunt: löfes helt i,kokande vatten, 
folutionen blir gul och gifver knapt mårkeligt 
flag för fyra på Lakmus. Genom fublimation 
updrifves derifrån et hvitt falt, fom eger ftic- 
kande fmak och alla öfriga egenfkaper af fal- 
miak : iemningen blir brun fom umbra, och lös 
fes ej 1 vatten. 
+ Då ingen ting mer fålles, återflår en klart 
gul våtfka , fom efter vils utduntftning affåtter 
en hop fmå mörkröda, glånfande, genomfkinli- 
a och ottaédrifka cryftaller, omtrent af famma 
befkaffenhet, fom precipitatet medelft alkali 
volatile. Om uti tjelfva klara våtfkan drypes 
uplöft alkali fixum, kånnes tåmmeligen. tydelig 
lukt at alkali volatile, och efter hand fåtter fig 
et gulaktigt grummel. 
Sluteligen qvarblifver en feg rödbrun mo- 
der-lut, fom ej vidare låter bringa fig til an- 
fkjutning. SlOd, 
At Salmiak, fåfom et neutral-falt , kan utan 
egen decompofition" åftadkomma ' prectpitation , 
är en befynnerlighet, fom jag ingentitådes fun= 
nit förklarad, ja Herr BAuvmé anfer den för gan- 
fka fvår, men af det, fom nu anfördt år, finnes 
någorlunda, huru hårvid tilgår: den förenar fig 
nemligen med Platinan, och utgör et få fvårlöft 
falt , ar ftörre delen, i brift på tilråckligt. vat=- 
ten, ftrax nådgas afföndra fig och falla ned. 
Sal alembrorh år et dylikt trefaldigt falt, och | 
fkulle likaledes genom falmiak fållas utur folu- 
tion af mercurius fublimatus corrofivus, om den 
- nya föreningen icke vore mycket låttlöft. 


. 


Än- 


+ Ändteligen bör mårkas,at ej allenaft den van- 
liga falmiaken, utan åfven bade Glaubers fal 
ammoniacus lecretbs och nitrum fammans ut- 
rårta det famma. | 


$. 4 Om Platinans fvårfimålthet.. 

; Det år bekant, at Platinan uti fit: naturliga 
tilftånd ej kan tvingas til fmåltning, utan bråns 
fpegels Herr Morveav har dock ej långefe- 
dan uptåckt, at precipitar med falmiak, kan i 
flrång eld bringas ti flytning. Jag har 'om- 
gjordt hans föriök, och funnit aldeles famma ut- 
flag, ja, det har ock lyckats för mig, at [måls 
ta famma pulver med litet fal microcofmicus 
för blåstör på kol. Man kan på detta fenare' 
lårtet förvårlva fig kulor af Platina, fom fmå 
knappnåls-hutvud. - Det. går åtven an, at af def. 
fe fammanfmålta & til 8 flycken i en enda, men 
de böra då vara uthamrade få tunne, fom gör- 
ligt år. Med ytterfta möda kan underftundom 
den fifta kulan, vål uthamrad, en gång omfmål- 
tas I fal microcofmicus, men fedan har det ic- 
ke varit för mig möjligt, at vidare bringa den 
i flytning, Alt detta vifar, at falmiak eger en. 
fynnerlig förmögenhet at difponera til fmåltning, 
fiviken år 1å mycket fvårare at förklara, föm 
detta falv i fig tjelft med en ringa eld förfly- 
"ger, hvadan ock altid en fynlig rök plågar vi- 
fa fig, når elden förft börjar verka på precipi- 
tätet: I borax går frmålkningen ej tå lått för 
fig, och maffan utbreder fig på kolet... Förfta 
precipitatet med alkali volatvile låter likaledes 
fmålta fig. 

kl OT el LA Kn Nå 


1 å a Kå 
ka NS | / j ER 
(4 EN ra I VD ön 
' V AS 1 i i wolf JD 
AN Sä p Å j rm 
FIRA: bit Sör AN Er vr CR | 
av , EE NO 


324 1777. OM Nov. Dees 0 
Ehuru genom nu befkrifna utvåg, inga fto- 
ra tackor äl Platina kunna fmåltas , tå vinnes lik- 
vål utan brånfpegel få mycket regul us, fom be- 
höfves, ar underlöka denna metall i fin renhet, 
och det år redan för vetenfkapen en ftor vintt. 


De vanlige Platina-fjå Hen åro altid fmittade 
af järn, och ”dragas SN af magneten, antin- 
gen ftrax, eller efter någon förberedelfe. De 
ega ock ofta magnetismus , i kraft af hvilken 
de fritt fimmande på en vatten-yta tydeligen rö- 
ja två poler. At järn, genom vifs flållning, 
genom flag 5 SUCH och åtfkilliga andra me- 
del, kan > förr eller Afenare blifva magherifkr, år 

vål bekant, men om det , fom i Platina år til- 
ftådes, under amalgamatiors-malningen , hvilken 
Iker i jårn-qvarn > eller i jorden genom långva- 
rig frållning uti famma magnet: meridian, vuu- 
Mo änep polaq ritet, lårer icke kunna afgöras, in- 
nan man tår underföka tådan Platina, fom stärig 
undergatt amalgamation. 


$. 5. Om renad Platina, 


At erhålla Platinan få fri från fråmmande ine 
blangiag; fom fig göra låter, har jag brukat 
följande, method. Förlft utplockades de minfta 
och tunnafte fjäll i erforderlig mångd, hvilka 
fedan flere gånger kokades i acidum falis, til: 
defs ingen ting vidare löftes. Pa detta fått at- 
fkildes $£' procent järn, men ehuru fmå fjäll val- 
des, kunde åndock icke alt genom menftruum 
utdragas, emedan det omgifves och likfom för« - 
fvaras af Platinan. At nu blifva af med det öf- 
riga järnet uplöftes de förut kokte jar uti 

kungs: 


RR 
SN 


é 1757. O&. Nov. Dec. 325 


| kungs-vatten, och fåldes med falmiak. : Preci- 
 pitatet tvåttades vål med »kallt vatten, torkades 
och fmåltes två ganger åa rad, med tilbjelp af 
fal microcofmicus, på lått, fom tilförne år bes 
fkrifvit. At denna regulus var ren; finnes” ty 
deligen af de förfök , fom nu anföras fkola. 


Renad Platina vifar icke ringafte benågen- 
het ar håfta vid magneten, år hårdare ån kop- 
par, filfver-hvit och låter ganfka. tunt utham- 
Fa fig. 


I acidum falis angripes den aldeles intet, men 
kungs-vatten löfer den med högråd fårg. OM det- 
ta menftruum år tilredt af bågg se fyrorne blan- 
dade ; 13 vifar folutionen inga cry ft aller , ehuru 
den utduntftas: genom uttorkning fås vål någon 
oredig liknelfe til anfkjutning , men fom af li- 


tet vatten flrax åter upiöfes. 


föl ar bt 
AN 4 , Uj PIE 
ER " (EAT 206 ST AE Av Jå JA Då ? 
Yr (ER Norre PA I 


Tilfats af lå litet alkal  fixam vegetabile , at fy- 


fran ånnu råder » gifver, efter få minuter , Cry- 
faller , hvilka åro råde , om folutionen år frark, 
men gule, om den år mycket diluerad. 


Alkali volatile gör aldeles lika verkan, men 
gifver mer glånfande eryftaller. 


Alkali fixum minerale exfakar ingen erviftal!ifa- 
tion, utan efter fyrans rnättning, nedfalier en 
Jjosgul Platina-kalk. 


— Kalk- vatten utråttar det famma, fom alkali 
Mincrale. 


> Blod-lut,; "hvars alkalifka ötverfkott blifvit 
med aqua regis måttådt, och fedan firt affårta 


det grummel, fom vanligen på denna våg up- 
; Y rt kom- 


: 826 1757. 108 Nov. On 


kommer, gör ingen töråndring på Platina-folu- 

tionen, fårgen blir allenatt något dunklare, dock 
Oo 4: e : NOIR a LOSS ; 

lå litet, ät det nåpligen kan fkönjas, om man 


icke har oförmångd folution qvar at jämföra 


med. Men om allenatt 355 grön vitriol, råk- 
nad emot det uplöfta, tiliättes, vifar fig ftrax 
Berlinerblått. 0 


Emedan "ren Platina ej fålles af blod-lut, fom 
blifvit med fyra måttad och haft tid at depo- 


nera det uplöfta Berliner - blåa, 1å bör den råk= 


nas bland de metaller, fom af blod-lut uplöfas, 
hvilket ock af fårgens åndring på folutionen ut- 
ere Om blanningen evaporcras , förflking- 
rås fmåningom blod-lutens flyktiga del, och al- 
kali förbindes med Platinan til tadane cry ftaller, 
säl genom Pr&ecipitation fås med alkali vege- 
taDLie. 


$. 6. Om Platina år en fårfkild Metall. 


Som Platina öfvergår, utom guld, alla me- 
taller i tyngd, och altid med jårn finnes beka- 
jad, hvarifrån man trodt den icke kunna be- 
frias, hafva åtfkillige Naturforfkare fallit på den 
tankan, at Platina. vore en blanning, förnemli- 
gaft af guld och jårn. Jag behåéfver endaft nåm- 


AX 


na Herrar MARGGRAF, BuFFon och Mor-. 


vEAU, för at gifva denna mening anfeende. Dr. 


Lewis har dock, i anledning af flere fkål, tun- 


nit den aldeles otrolig. Genom fammanfmålt-. 


ning af guld och järn, i hvad proportioner de 
ock blandas, vinnes icke någon metall, fom til 
gravitas fpecifica och öfrige egenfkaper fär be- 
tydelig likhet med Platina. Defsutom kan ock 


jär- 


277. Od Nov: Det 329 


,jårnets mångd i den naturliga Platinan 1å min- 
 fkas, at det blifver föga mårkeligt. Inga ge- 
digna metaller förefalla aldeles rena i mineral- 
riket: guld hyfer filfver, koppar och ibland 
järn; filfver år fmittadt af guld eller koppar; 
koppar med guld, filfver eller järn; nickel med 
 cobolt , järn och arfenik, o. f. v. Når hårtil 
lågges, at de fifta fpåren af en fråmmande in- 
blanning åro oåndeligen fvåre at affkilja, eme- 
dan de defs båttre infvepas och likfom förfva-' 
ras, ju mindre del de af mafflan utgöra, 13 blir 
ej underligt, om järnet på det envifafte håftar 
vid Platinan, hålft däefs fvårfmålthet bittils fatt 
et lärfkildt binder i vågen. Men fom genom 
förut befkrifna method man år 1 ftånd, at utan 
brånfpegel eller brånglas, fom af vederbörlig 
godhet åro ganfka fvåre at erhålla, en til två 
anger bringa Platinan til flytning, 1å år åfven 
fiftnämnde fvårighet undanröjd , och en direct 
utvåg öpnad, at afgåra nårvarande frågomål. 


En på möjligafte fått renad Platina år filf- 
verhvit; låter ej vidare utan brån-fpegel' fmålta 
fig; eger en gravitas fpecifica något öfver 18 
ganger flörre ån vatten; år hård nåftan fom 
järn; gifver med tenn ingen purpura mineralis, 
med mera, fom ögonfkenligen vifar, at den ic- 
ke innehåller någon mårkelig del guld, mycket 
mindre-deraf hel och hållen beftår, fom den : 
dock , enligt hypothefis , borde, emedan :jårnet, 
om det ej aldeles medgifves vara afföndradt, åt-. 
minftone år bringadt långt under -Iz3 af maf- 
fan, ty cryftalliferad grån vitriol häller vid pafs 
24 procent järn, och +5s, lådan tillatt, gaf jag 

Vi 4 ; 1= 


828 1777. O& Nov. Dee. | 


linerblått , då likvål fsegulus ej vifte ringafte 
fpår deraf ($af.). - Saledes. förmodar jag alk 


den vifshet om Platinans fjeltftåndighet vara vuns 
nen, fom flår at erhållas uti dylika mål. 
> Det år fkada, at Platihan ej för til Europa 
öfverföras , ty ehuru man ej kan fmålta den al- 
lena i flora maflor, kunde den likvål med för- 
del användas i blanningar med andra metaller. 
SN e e 3 k SG e sar 
Guld förfåttes vanligen med koppar, fom år en, 


"oådel metall, för at vinna mera hårdhet emot 


nötning, men förlorar fin vackra fårg , hvares 
mot af Platina behöfves långt mindre, at bibrin« 
ga famma grad. af hårdhet, och det utan mins 
fta ändring af guldets egen höga farg. En fa- 


dan. bfanming blir både vackrare, famt hel och 


hållen ådel eller beftåndig. At finna mångdett 

af inblandad: Platina, år nu taera icke fvårt. 
Ibland den Platina , fom kommer til Europa, 

finnas. flere helt olika åmnen , hvilka förtjäna alk 


upmårkfambet och fkola tårfkilt undertökas. 


BERGGGGG:G SGGEGGGSEN 
Rin vid Bi-fkåflen, (") 
Ena | 


49 a 
"DANIEL M. ALGREN. 
Eet&or vid Gymnafium i Strengnås. 


pa Roneg, 


ag kom til en Bi- egare + mitt grannfkap., 
och fick där fe et lakan utbredt på gården, 
| > hvars 


MEET NR RE. me ere pe Erato Lar l - 
(") Se det föregående, uti 2dra Qvart. för detta år. 


| 


SLY TS ) - RAT VR 4 
' ; Ve AN a 
, Lå 4 Wien 0 SÅR SPV tR Nr a ” 
| . 


24777. 0&. Nov. Dec. 329 


» hvarpå var en anfenlig famling döda Bin, åfven 
— Utbredda för folen, i uplåt, fom jag fick veta, 
at åter vedergqvecka och få dem ul hifs igen> 
SKR och fkfrumpna, fom: dej varit kokade... Jag 
förftod nåftan orfaken dertil; men frågade icke 
dels mindre derefter. Det fvarades: at de, för 
vat behålla Svårmen, igentåpt Fluftret, allenaft 
en liten flund; och fedan de fått höra Bien tyft- 
na, hade de öpnat luckan, och funnit demal» 
la döda. ära 
7 Adnndrknine. ” Når en Svårm vil forma ut, 
bör tnan för ingen del vågra honom det, me- 
delft hela Fluftrets tiltåppande. Utan, fom an- 
mårkt år vid 7:de Rönet N:o 4, göra utgån- 
gen befväårlig : eljeft qvåfves han i et ögnabhck. 
Man bör ock, jämte Fluftrets minfkande, flå 
embt Bien med vatten. Man kan ock lära Plu- . 
firet vid tådant tilfåle frå aldeles öpet, och i 
 fållet för at göra det trångt, hålla med den ena 
handen en lurfvig En-bufke tått mvid Flutftret, 
få at Bien ej hafva annan utvåg "ån at de nöd- 
-våndigt måfte trånga fig genom famma En-bu- 
fke, och med en annan En-bufke i andra han- 
den, iom oftaft doppad i vatten, immertort bettån- 
ka dem, fom komma fram; derigenom vånda 
Bien antingen om, eter fåtta de fig, at man 
åter kan taga dem in. ; 


9. Ronet, vn ; 


> Di jag en gång kom hem i fenafte fvårms 
tiden, eller något tör Olofsmåffan ; då jag åfz 
ven var nåftan öfvertygad, at mina Bin verkes 
Jigen uphört at fvårma, fann jag på gården i 
7 i 5 NR en 


330 > 1777. Oå Nov. Dec. 


en bufke, en Bi-famling, icke ftörre, ån et ' 
gas-ågg. Jag frågade , hvarifrån den kommit, 
men ingen vifte det, ej heller fyntes det 'min= 
fra tecken, at den kommit ifrån någondera af 
mina Stockar. Han hade fetat dår några ti- 
"mar; mitt folk hade bångt öfver honom en li- 
ten kupa , men voro villrådige, huru de fkulle 
bete fig, aldenftund de tyckte honom vara tå 
klen, at han intet förtjente "inftockning. Jag 
hade. en kupa på Bi-bånken, på hvilken Bien 
begynt anfeniigen klumpa fig utantöre.. Jag in= 
tog denna lilla Bi-famlingen , fom fatt i bulken, 
fedan jag mårkte, at den hade Vife, i en vanr 
lig kupa, Ayvtte få den til den kupan, på hvilken 
Bien fkockat fig utanföre, aftog henne hufvan, 
och ftålde den åfver den kupan, i hvilken jag 
intagit den omtalta lilla famlingen > ftrax florma- 
de Bien, fom futo utantöre på den gamla ku-: 
pan, in på denna, och det 1å långe, tils hon 
blef aldeles full. De började åfven famma dag 
ar draga. Men fom kupan var för liten til et 
få anfenligt famhålle, höfte jag det om aftonen 
in i en flock, fom var lagom , dår de vål tref- 
vos och gjorde mig omaket öfverflådigt betalt. 
Den kupan, fom led afgången, hade åndå til- 
räckligt Bin, och bårgade fig vål. 


Anmdrkning, 1:0 En fvag Svårm kan täle- 
des ökas, når man lågger den 4 ftållet efter en 
flock, fom har mera Bin, ån han kan rymma, 
hvilken nu undanlyftes; men den ftocken, fom 
lyftes undan , ur hvilken man tånker locka Bien, 
at rikta det fvaga famhållet, får ej flyttas för- 
bi någon annan flock på Bi-bånken', ej eg a 

är 


NR. NÄSA 3 UU Vä be i js Ihs RA SMÅR oc 
ARN SN ; Cu Sy ä 17 ÖR 
DR j i 


Ks OO. Nov. Dec. 331 


får man flytta de gamla ftockarna ur fitt förra 
låge, tör at fkaffa denna rum; ty det fkulle 
förorfaka en fkadlig och obotlig villervalla ibland 
Bien. Utan bör man hafva fina ftockar om vår 
ren, då de förft flåppas ut, om möjeligt år, 
få gleft lagde, at man imellan dem kan få godt 
rum för en ny flock. Får man ej rum brede- 
vid, kan man lågga den gamla tftocken otvan 
på den man vil föröka, fedan denna fenare blif- 
vit lagd i den förras ftålle. Derigenom förmås 
en ftor del af Bien i den undantlyttade Stoc- 
ken, at gifva figsin i den, fom blef lagd i ftål- 
let, blifva dår qvar och trifvas vål. 
2:0 Verkftålles detta med ftor förmån, imel- 
lan Moder-flocken och defs Svårm, når den fe- 
nare (ynes vara för fvag, och den förra tyckes 
» hatva råd at mifta flera Bin, eller ock icke gif- 
vit ifrån fig hela Svårmen. 
Således måfte man 3:0 undertiden, vid def- 
fa Kreaturens fkörfel,åfven hjelpa med konften, 
dår naturen britter. CN 


10. Ronet. 


Jag får åndtligen famma dag, in emot afto- 
nen, veta, hvarifrån denna lilla Svårm kommit. 
Min Granne, fom bodde några ftlenkatt ifrån 

mig, berättades hafva famma dag fått en Bi- 
fvårm. Jag går dit, och får fe, at en liten Bi- 
famling flagit fig i takfoten. Jag går til Stoc- 
ken, ur hvilken han kommit, och finner ho-> 
nom aldeles utan Bi. Orfaken at de öfvergif- 
vit honom, var, at virket eller kakorna voro 
för gamla, och at Stocken ej blifvit vål none 
No 1 fle- 


SR Ae AN SA SS NE 
- dö ) 
K 


332 777, 08. Nov. fe” 


i flera år, och at en myckenhet. malk, i famma 
orenlighet alftrad, ftigit up, genombårat kakors 
Har och. fördegfvat ungarna. > Folket berättade 
mig, at Bien något efter middagen börjat ivåre 
ma ut, och ftrax velat gifva fig öfver taket, åt 
den fidan, dår jag boddes dock at de genom 
öfverflådigt vattuftånkande blifvit tvungne. at 
fåtta fig 1 tak-foren; men icke hade man för- 
mårkt, at någon del af dem bortflugit. Jag 
anmodades, äl intaga Svårmen, hvartil de fåigo. 
fig otörmågne, fedan de tå långe med honom 
fåtångt arbetat. Jag ville göra egaren til vil- 
Jes; ehuru jag fåg, at det ej lönte mödan. 
Svårmen var ej ftörre, ån at han vål kunde ryms 
mas i en mjölk » kårna, dit jag med mycken 
möda åndteligen tvingade honom ur taket. Jag 
renfade Stocken, fom var i ohyggligare belå- 
genhet, än jag kan befkrifva3 initållte- de kas 
kor, fom jag fann vara dugliga, och derpå in- 
dref Svårmen ur kårnan. Jag var öfvertygad, 
at alt var fruktlöft, ty där var ingen Vife; men. 
ville dock icke neka til, hvad Grannen få trå- 
get bad mig om: de blefvo gvar Öfver natten, 
dagen derpå fyntes et och annat Bi komma med 
bördor; men kom med dem ut igen, På fame 
ma fått förhöllo de fig i nagra dagar, men min- 
fkades alt mer och mer, til defs de aldeles för- 
fvunno, Förmodeligen letade de fig til mina 
Bin; 1å vida de ej, för faknad af fen Vife, fatt 
fig på marken, plank, gårdes-gårdar eller våga. 
gar at då, fom ofta plår hånda vis-fallna fam 
hållen. | | 
— Anmärkning. T:o Viffla Bin måtte Hådvåne 
Big uti ec famhålle vara ale til ie 
oCh 


och Jedfapare för de öfriga 3 ifrån hvilka, om 


en del af Svårmen varder fkingrad , hittar den 


Ae rens bo Vr 


andra icke efter til ftållet, dit de förre flugit. 


0 Ar ERMAN få nådvåndig, fom det år 


kårt , ät bibehålla. fina" Bin. 


3:0 Nåra Grannar, i fynnerhet i Sräden el- 


ler en och famma By, (om äg hafva Bin, bö- 
ra hafva dem I intereffentfkap > I a hatva de få- 


kratre nytta af dem, och; når någon olycka 
jöpger ; mindre RN deraf: 


Dis den aj kallade Dose Hund SIR 
Veridenes Öga; CV 
| af 
16 PÖTZSCH, 
FASTeR af Economilka Societeten i Leipzig. 


: A t man ej af förfta Wtleeudet kan urft ilja vilt 


fa. mineraliers egenfkaper, dat vifar bått 
Oculus,; mundi, hvars ftora vårde år bekant. 
Ar 1773, 0) ef en dylik, af. en utländfk lård, ars 
buden til Chur- SachGifika Mineral- famlingen i 


Dresden, för 100 Ducater , under föregitvande, 
at denne vore en af dem, fom Herr Qvist, i. 


Svenfka Vetenfkaps Academiens Handlingar för 
är 1766 , befkrifvit, och fom tilfålligt-vis på en 


Auktion i England blifvit inropad. Defs ans 


feen= 


Ch feet af et Brefwtil Kongl, Academien, dat 
: Meiffen » d 7 Jan, 1774. 


/ 


KÖ 
a 


- 77. OM Nov. "Dec. 333 


i 


334 1777. O& Nov, Dec, 


feende och förhållande i vatten kommo ock der» 
med tåmmeligen öfverens. Men fom den likna= 
de en vid Eibenftock underftundom , ibland den 
råtta Opalen, med en brunröd hornig jåärnften 
förefallande omogen art, hvilken åfven, enligt 
anftåldte förfök,i vatten klarnade, tåfom Oculus 
mundi, lå lår man gårna det-koftbara anbudet 
fara, nögd, at inom eget land hafva uptåckt til- 
gång på dylika. Til prof medföljer en liten 
bit, fom liknar hvitt elfenben, och för fin lått- 
bet i början flyter på vatten. Inom tå minu- 
ter, blir den klar och lik den åckta Eiben- 
fockfka Opalen. 

Den at Herr WYNPRESSE noga befkrifna 
Oculus mundi, fynes likaledes vara en "Opal, til 
hvilket flågte förmodeligen alla höra, fom haf- 
va den egenfkapen at klarna i vatten. 

At de fpela i olika fårgor, fåfom grönt, gult. 
eller blått, tyckes icke hindra, emedan från 
fårfkildte orter erhållas Opaler at famma förån- 
dringar, i | 


ANMÄRKNINGAR 
öfver Oculus mand, 
af Ed 
BENGT QW IST, ÅNDERSSON. 


l 


Ean föråndring af Oculus Mundi, fom Herr 
' CHRISTIAN GoTTL. PårzscH från Meif- 
; ; | fen, 


At 


KR fr. O&&. ns dära. 335 


i; (bn; tillika med bpråpdälfe derom af d. 17 Ja- 
Duaril NA til denna Kongl. Academien in- 
låndt, har jag, på Kongl. Academiens befall- 
ning, undertökt och funnit fom följer: 


a) Hvitgul til fårgen, ogenomfkinlig och i 
brottet tåt fom glas, fallande på fomliga 
ftållen med fmå afttårtningar liknande af” 
fkurna Lameller. 


6) Gravitas Specifica til vatten, tålom MAR 
til 1000. 


e) Lika hård med de at m g förut i Kollat 
Academiens Handlingar, 3 ATT ATG El dra 
Qvart. pag. 171," belkrefne Oculi Mundi, 
fom finnas uti Brittilka MulE0. 


d) Lagd i vatten, klarnar fnart efter de tun- 
nafte kanterna, ch får, enligt Hr PötzscH”s 
»Berättelfe, famma fåtg fom Eibenftockfika 
Opalen, men at den tjockaft e kanten, ftö- 
ter fårgen på ljusgult. "Innan den ockliä 
"Varder fullkomligen klar, erfordras . til 10 
minuters långre tid. 


e) Uptagen ur vattnet, arerhåmtar haftigt den 
"> förra ogenomfkinligheten. 


kJ Smålter ej per fe, men får i elden en hvi- 
tare fårg med :b'åaktiga flåckar, och förs 
lorar egenfkapen at klarna med infupet vat» 
ten, &c. 
Anmärkning 1. Denna ” låledes en föråndrin 
af Oculus mundi , fom man icke fedt törut: dok 
utom döt, at fårgen under klarheten i vatten, 
är Bantjanda med "Opalens från Eibenstock , tor- 
dv å de 


ÖN 


É (En VOR NER > NORS 
fa ACE ERMAN N ; AL 


BE 1777. QQ. Nov. 


de fara fkål kunna anföras, at Oculi mundi 
'verkeligen åro af famma flag. | 


| Anmärkning Fn Man har nyligen bli vie var= 
fe ånnu flera variationer af Oculi, mundi, men 
fom en fårfkild Athandling. derom iår under hån= - 
der, håller jag för onödi gt om denna Sten-art 
dyk gare tala denna gången. . 


Uplåft d. 29 Oc Ik 


i 


RABEN ÖNENENEEE 


ANMÄRKN NR SR 
Om Lapis mi utabilts eller Oculus 


FENRALA BB ADRR 0 RADRANE NS ISEN 


Mo noga bel MG i Zelle rfeld på ”Hars= 


ZEN, "med Herr Berghauptman von VELT- 
HEIM, et namn, fom redan i &å Ste tider hållits 
af lårda verlden i ganfka ftor aktning ,. och åfs 
ven ån af alla Mineraloger vördas och. fkattas, 
råknar jag bland de nyt tigafte och ae 
jag gjort på mina refor. - Matr finter icke ala 
lenalt hos dena TT årde bade ét  utvaldt "förråd 
af naturliga producter, utan ock de djuptinnis 
gafte och tåckafte anmårkniägar, hvarmed ban 
lå lyckligt upmuntrar äfkadarens attention, och 
fördubblar nöjet fom man njuter vid deras bes 
fkådande, - Kånde jag icke tå fullkomligt min. 

fvage 


SAM ÄRAN , 


UN 'N 
Br 


fvaghet i Bergs-vetenfkapen , vågade jag fram- 
lågga för Kongl. Vetenfkaps- Academien flere 
bevis af Herr von VELTHSIMS OoObfervations- 
:gåfva i denne vetenfkaps-grenen: men jag nöjer 
mig nu med, at öfverlemna en kort befkrifning 
om Oculus mundi. Jag vågar hoppas, at Kongl. 
Academien lårer få mycket benågnare emottaga 
deffa Anmårkningar, ehuru ock i Defs egne 
Handlingar, uti W YNPERSSE, CRONSTEDT och 
BRUCKMAN, ganfka vackra Athandlingar om den- 
na Sten finnas inryckte; då Herr von VeLrTt- 
HEiM icke allenaft eger Oculos mundi af flere 
tums ftorlek, utan åfven hatt den fynnerliga 
lyckan, at fe denna rara Stenen okonftlad i fin 
egen ften-art, och åfven kånner ften-brottet. Han 
har altlå vid fina anttållde förfök, hvilka han på 
det nogafte behagat communicera mig, och jag 
nu i ordning fkall upråkna, kunnat deftruera 
flere flyckens en förmån, fom ingen för honom 
egt, knapt at de en gang pråfvat Stenen med 
filen. Ar 1773, fkedde hans förlita decouverte, 
och anftäldes de förlök , fom han behagade t1e- 
"petera med mig. : 


Det åro egenteligen 3 flags Oculi mundi, 
eller råttare fegt, Stenen varierar med 3 flags 
fårgor. 1) Som et gulgrått elfenben. Denis 
fårgen år den allmånnafte, 2) Grönaktig, eller 
råttare, förftnåmnde fårg, med ljufa och mörk- 
gröna inblandade flåckar och ådror. Deffa flåc- 
kar mörkna i vattnet, Stenen blir mindre durk-= 
figtig ån förra flaget, kan ock icke utom vatt- 
net Iå långe bibehålla fin klarhet. 3) Gul fom 
en ågge-gula, hvaruti. . ljufa och halsper ap 
ät | sine 


1777. Oå Nov. Dec. — 337 


STANS MRS TRA SH NG SN AM Gr NE AA TE RINGA 
4 ANKAN INR da ESA KR N 


338 1977. OM. Nov. Due 


fkinliga' kantiga flåckar inblandade, 1å at Stenen 
nåftan fär likhet med en Brefcia. Deffe omtal- 
te flåckar åro af en helt annan natut, ån Stenen 
fjelf.. "De åro fmå opal-ftycken, och tyckas 
likfom vara uti ötriga materien intryckte. I 
vattnet vinna de icke någon genomfkinlighet, 
ön icke reftenvår helt klar: Stycket af detta 
flaget, fom jag fig, hade 13 tum i diameter. 
Herr von VELTHEIM vifte mig ock en annan 
helt "rund flipad, fom hade I tum i diameter; 
och egde midt uti likfom et fvart öga, då det 
öfriga "var hvitt. " Når denne lades i vattnet 


blef ögat lika mörkt fom förut, och åftadkom 


dymedellft den fynnerligafte verkan. Hos en 
Stenhandlare åter från Hamburg, LAPORTERIE, 
fann jag , under Måffan i Brunfvig, en Oculus 
mundi, fom koftade 160 Ducater. Han var 
facetterad och helt tunn if -ttorlek af en böna, 
men var af en med litet mjölk utblandad Caffe- 
fårg. I fit durkfigtiga tilftånd, blef han myc- 
ket mörkare , men vann fin genomfkinlighet gan- 
fka fnart. Denna torde: få blifva 4:de flaget. 


Alla deffe varierande fårgor decidera dock 
få mycket mindre några fpecies, fom uti fam- 
ma flratum at oculus mundi fårgorne ligga flåck- 
tals blandade om hvar andra. De gröne bitarne 
åro. dock. något tåtare. 


1) Stenens gravitas fpecifica varierar myc- 
ket, och kan alttåaldrig noga utftakas. Hon 
råttar fig efter Stenens inre täthet, och denne 
är i de flefte bitarne olik. : 

2) Filen griper tåmmeligen lått an ftenen, hvar= 
utaf redan följer, at, likfom åfven förföken i | 

: vila, 


) 


EA 
SR SZ 
—— EV 


- 


Vv 


hen genom vatten blifvit durkögug, han fedan 
tyckes vara ån bräckligare. cc 
3) När Stenen rifves ganfka tftarkt, eller di- 
pas, utbreder fig en lukt, fom fulikomligen 
Öfverenskommer med det bekanta Grodroms- 
plåttret. Herr von VectReim har åter aldrig 
märkt Defmans-lukten, fom Herr Qvist ans 
de RNE SR tr 


Mineralifka fyrorna, angriper Stenen, han : må 
ock ligga deruti aldrig ia långe. LM 
> $) I elden. år han få eldfat, at han för den 
frrångalfte fmåltseld ej det ringafte förändras. 
Men tillåttes något falt, fåfom t. ex. Alcali, 1å 
förflaggas han i et grönt odurkfigtigt glas. 

& Alla 3 ofvannåmnde arter af Oculus muns 
di, fom antaga. genom flipning en ganfka matt 
politure, äro helt odurkfigtige, men åro de åf= 


oven i tunnare kanten något mera lyfande; (å 


hafva de dock denna egenikap ej i ftörre gradg 
ån ljelfva elfenbenet. 
5) Brottet år, låfom Jafpis-arternas i allmån-= 
het, matt. Språckes Stenen , fönderfaller han 
SSR o 0 É a 3 - pe o : Ne 
i fmaå olika flycken, och deffe hafva då en nås 
Bot convexX yta. | | 
Då 8) Oculus mundi finnes i fitt naturliga til- 
fånd uti Strata, formerande likfom (må gångar. 
Deffe åro at olika mågtighet, från en linie, til 


få mycket man ännu vet; en tum, och tyckes 


oculus mundi förnemligaft gerna fålla fig til 
NARE | Zi b Opa- 


2777. OM Nov, Dee. = 339 


vila, ban icke kan gifva eld för fålet. Han år 
nog fragile, och det år märkvärdigt, at når Ste- 


4) Ingen fyra, icke en gång de rökande 


FT & NYFÅR HELE SG vrak SAVE dy a UML 
Å ESV rn STAN er ät TSEK AR 
FN LANSSAR Rn Lea 


Rå Ft Nov DR 


Opalens flågtingar, med hvilka han hvarttals i 
parallelt framlöpande lager hopblandas. Imed- 
Iertid fer man tydeligen grånfe-fkilnaden imel- 


lan den ena och den andra. / 


De nu anförde förfök , låfom ock Stenens 
förening med Opal-flågtet, famt hela defs tex- 
tur i allmånhet, tyckas ådagalågga, at grund- 
åmnet til Oculus mundi år en ler-jord. 


Durk figtigheten, fom Oculus mundi vinner 


uti flytande åmnen , förhåller fig på följande fått: 


1) Upvårmda våtfkor befordra fnarare Ste- 
nens klarhet, ån kalla. 


2-2) I Potafk-folution blir Stenen klarare, ån 
i något annat fluidum. 


3) Vitriol-fyran förändrar Stenens lynne gan- 
fka längfamt, ja dubbelt få mycken tid fordras 
dertil, ån då fimpelt vatten tages. Acidum ni- 
tri verkar redan haftigare. ; 


4) Uplöfningar af metallifka falter, fom til 
exempel Koppar-vitriol, göra vål Oculus mun- 
di åfven durkfigtig, men intet af Liqveurens får- 
gande åmne trånger fig in uti fjelfva fubftancen. 


s) Vid Indigo -folutionen, blir Stenen icke 
allenaft klar, utan vinner tillika en blaaktig 


fårg. Detta Phenomen år få mycket vigtigare, 


fom det tillika tyckes intyga, at fluidorum för- 


ening med fårg-ttoftet utur våxt-riket år myc= 


ket nogare, ån med det ur mineralifka kroppar. 

Bla färgen förgår åter, få fnart Stenen lågges i 
Vi ;) B8Cs 1 

Potafk-folution. | ta 


6) Vin 


« 


- 6) Vin och mjölk verka åfven på Stenen, 
men. olika haftigt. | | 
7) I Potafk -folutionen blir Oculus mundi 
Aldraklaraft, klarare ån uti ordinairt vatten. 
Acidum nitri gör Stenen gul, fom en ljus Bern- 
ften, och Acidum vitrioli mörk, fom en Mori- 
on eller Rauch-topas. Han bibehåller åfven ef- 
 teråt denna mörka fårgen. Efter flere dårmed 
anftålte förfök , fans Stenen, efter 8 dagars för- 
lopp, ånnu lika mörk, men då han åter drånktes 
- uti Ol. tartari p. d. återvann han ganfka be- 
håndigt fin förra klarhet. | 


Haftigheten, med hvilken Stenen uti fluidis 
blifver genomfkinlig, råttar fig dels efter Ste=' 
nens tjocklek, dels ock efter defs inre tåthet. 
Et flycke af £ tum i Diametern och en linia 
i tjocklek, ernådde efter 6 timars förlopp fin 

- högfta grad af genomfkinlighet: et annat åter, 
fom hade 2 liniers tjocklek, behöfde ' dertil ej 
mindre ån 24 timar. Men ju: ottare förföken 
med Stenen anftållas, defto fortare klarnar. han 
fik fur; a ke 

Steren blir icke endaft från en puné&&, utan 
från hela ytan på en gång geriomfkinlig; och 
denne defs klarhet förbreder fig omfider til Cen- 
trum. Han blir åfven, fom bekant år, i fam- 
ma proportion tyngre; och denna defs tilvåxti 
fpecifica tyngden år i ftadigt förhållande med 

 Stenens inre faftighet och tåthet , hvarat följer, 
at tyngdens olikhet icke kan med vifshet ut- 
mårkas. Nog af, at detta tilråckeligt ådaga- 
lågger, det verkeligen en del af fluidum ge- 
nomtrånger Stenens poros, och at håruppå, då 
4 va Sten 


34 1777. ÖR 


» Sten-partiklarnes fpatia intermedia med fluidum 

upfyllas, och altfå ljus-ftrålarne få flera pun&å 
contattus, hela Stenens befynnerliga egenfkap 
grundar fig. . FOT 
oc Når nu Stenen blifvit helt klar och "ligges 

i folen, eller för fkenet af et! klatft brinnande 
Jjus, vifar fig på defs yta et befynnerligt ftarkt 
och penetrant fken, fom mycket vål kan före 


liknas med det vackra e!d-fkenet, fom vål up» 


glödgade eld-kol hafva, Men detta fken år intet. 


annat , ån en verkan af de från Aipade Stenens 
undre platta yta refietterade ljus-ftrålar; ders 
före det ock, alt efter fom Stenen år mer cller 
mindre convext flipad, til och aftager. Det 
är dertöre jåmvål troligt, ati Dteneh, fom Herr 
BrRUNNIcH uti CRoNnNstEDTIka Öfverfärtningen 
Omralar, varit mycket platt flipads eller kanfke 
har han ock icke lagt honom i folen eller för 


ljufet , hvilket år nödigt, för åt obfervera Stee 


nens glåinfande eldpunkt. 

Oculus tnundi förlorar mycket frarare fin 
durkfigtighet, ån han erfår den, ty ftycket, 
fom tör at blifva klart, behöfde 24 timmar, 


; 


förlorar inom 20 timar ' kela fin glans och fitt 


mårkvårdiga fken. Genom fol-ftrålarne, och at 
en upvårmd luft hafligt rörer Stenens yta, eller 


ock, at man utitåller Stenen för torrt -blåsvåder, 


blir han fnaraft dunkel, då juft deffe medel ha= 


fligaft befordra fuidorum, evaporatton. == mos 


Jag hade, under mitt viltande i Wieny det 
nöjet at fe, uti Herr von Tamms och Herr Ab- 
bé ARNos Cabinet, någre Stenar, fom gofvos 
ut för Oculi mundi. Herr Abbé ARNO. 

; lek 


08. Nov. DEC, 343 


derråttade mig åfven om orten, dår:de finnas, 


| meml. i-Lipptau. | De voro helt fmå och hade 
figure af halfklutne årter. Deras fårg var, fom 
blekgult vax, och ytan hade antagit en ganfka 
ftlark polirure. I vattnet blefvo de ganfka fnart 
genomfkinl gr och finzo då fullkomligen ' får- 


gen och klarheten af en ljus Topas, då d deremot 


den befkrefne Oculus mundi, når han år fom 
målt klar, ändock aldrig blir klarare ån en dunkel 
eller ock ljus-rådaktig Berniten. Det tyckes 
ock, fom denna fårgen vore något klarare , ån 
fjelfva Bernftenens. jag måfie tilttå, at jag, ehu- 
ru jag då ånnu icke kände Oculus midi; ge- 
naft tviflade, om deffe” Stenar” vöro de” rätte, 
emedan jag aldrig kunde uptåcka det eldkol-fkenet 
fom Auétorerne lå mycket omtala. Ja min fruk- 
tan tiltog ån mera, då jag, hos Hert Profteffor 
PILLER i Tirnau, låg en dylik Sten, och; han 
tillika på et öfvertygande tått bevifte, at det 
flags Lapis piceus, fom Riddaren von Born, i 
fitt förträffeliga Lithophylacium, Toms 2. PåR- 
93, kallar Spatum piseum flavo fufeum, Ofta, I vatt- 
net blir genomfkinligt.. Vi lade ock. ttora ftyc- 
"ken af denna ljufare. Lapis piccus i vatten, och 
dägo med flörfta nöje, huru någre bitar i förd 
ten RA jr flycke ornddde I fynnerhet all 
möjelig durkfigtighet. Om man nu äter öfver- 
vågar de Chem: bad förfök , iom Herr Pörz, in 
Atis LipfienGbus, Tom. pag. 258, och 
err von Born anftållt BEN Bend tens-arterne, 
öch de fom jag anfört om Oculus mundi, faller 
det icke fvårt at: fkilja deffe två ften-arter från 
hvarandra, Endaft Få at Bernflenen fmålter 


dått i elden ,. bar en glasartig textur, ger ibland 
ET Za ; eld 


ED RESER DE 


344 — 1777. Oå Nov. Dec. 


eld för ftålet, och år ganfka lått, bevifar nog- 
famt, art de Wienfke Oculi mundi icke åre 
de veritable. Pe 


Egenfkapen , fom Oculus mundi har ; at klar- 
na i vattnet, år ock icke honom endaft tilhö- 
rig. Herr von VeELTHEIM vilte mig Opaler, 
fom efter flere timars förlopp begynte ljusna 


i vatnet, han har åfven förfåkrat mig, at Sach- 


filke Opaler famt flere Jafpis-arter blitva i flui- 


il 


dis klarare. Herr von Born har åter fedt, ar 


några flags Agater' åfven hatva famma egenfkap. 
- Skall alttå Stenens föråndring genom Fluida ut- 
göra enda echaraCcteren at Oculus mundi, tå fruk- 
tar jag, at vi under detta Genus få ihopblanda 
flere Sten-arter, fom dock af den mintt för- 
farne Mineralogen i förfta ögrakaftet åtfkiljas. 


Igenom denna nu meddelta befkrifningen på 
Oculus mundi, kunna de åldre få vål fom de 
nyare åndras och förbåttras. Om Herr WyYN- 
oPERSsSES, in Novis Atis Phyf Med. Acad. 


Nat. euriof. Tom. 3. Obf. 28; 1767, Herr 


Qwisrs, i Kongl, Academiens Handlingar, och 


Herr BRUCKMANS, pag. 246, 1773» von den Edel- 


gefteinen, efterlåfas, finnes, Kvaruti de åro fkilj- 
aktige. Det fom åter BAUMARD, i fin Ditlio- 
naire & Hifoire »maturelle , om Oculus rmundi an- 


förer, vilar tydeligen, at ban icke kånt Ste- 


nen, mycket mindre gjort några förfök med 


honom. La Chatoyante des lapidaires år viffer- 
ligen en Oculus Cati, eller Ptini Atfterias. 


Befkrifningen, fom han ock tilfogar, öfverens- 
kommer til det måfta med Oculus Cati. 
Berlin, d, 20 Aug. 1776. od 


AR 


les JR 


1777. | oa. Nov. Dec, 345 
HU PRAG oc 
af en Beråttelfe om Verldenes Öga 
— eller Lap:s mutabilis ; | 
| fran 3 
MARTIN THRANE BRUNNICH, 


Profeffor i Natural = Hiftorien vid Kiöbenhavns 
Univerfitet. 


[ fruit har man icke vunnit nårmare under= 

råttelfe om den fållftamma Oculus mundi, 
ån at den blifvit hänförd til Opal eller Onix: 
den invåndiga ftrål-brytningen under vatten har 
utan tvifvel gifvit anledning til förra meningen, 
och egen ogenomikinlighet, tillika med någon 
del af genomfkinligt hvarf, fom någre vid flip- 
ningen fått behålla, til den fenare. Under fift 
förflutne år, åro åtfkillige af deffe dyrbare 
Stenar til falu utbudne af några Tyfka Mine- 
ral-handlare, Vid innevarande års början, lem- 
nade Hofpitals-Apothekaren, Hr CAPPEL, mig 
en mjölkhvit Lapis mutabilis, och hade flere, 
fom han tjelf tillkapat, i form af medelmåttige 
Rofenftenar , men utlit fig €j om deras uprin- 
nelfe. Jag mifstånkte ftrax den Cacholong el- 
ler Calcedon, fom fås från Ferrö,; men bedrot 
mig deruti, at medelft uplösnings - medel eller 
eld vilja bibringa dem egenfkapen at klarna i 
vatten, Den ringa genomfkinlighet , fom vifa= 
de fig efter åtfkillige förtök, var icke tilråcke- 
lig til mitt åndamåil. 

Herr Hof-Rådet von Deurivs i Wien be- 


såttade mig, under dy 22 April fiftledne, at 
s Z 5 Ocu- 


346 070 ÖA Nov. Dec. NN 


Oculus mundi år en Opal, och a i et Opal- 


berg, nåra intil de Kärpatiikar är dock ganfka 


rar, emedan vål 1000 Opaler kunna träffas emot 


en Lapis mutabilis. AOAN aåromål hafva fe= 


dan dragit mina tankar från da ämne, til defs; 
får någon tid fedan, mig förekom en Ferröifk 


Calcedon, hvars yta var betåckt med en blek= 


gul ogenomfkinlig fkorpa, fom låt fkrapa fig, 


Ci 


och häftade vid tungan, famt i följe deraf för- 
modades vara en Lapis mutabilis.... Då denne 


lades it vatten, klarnade den fnart, och vifte rik- 
ugheten ar mån gilsning. I anledning båraf, 
trodde jag åfven den mjölkfårgade fkorpan, fom 


fitter vid fomliga calcedoner, hafva famma egena | 


fkap, men förga! 'ves: den håftade ej heller mår. 


filen vid tungan. En mjölkhvit bark på en: 


spalal (tig Cacholong g, antog långfamt, klarhet i 


ARSA [pelande med eldfårg, ja, et ftort fyc-. 


ke af den halfklara Cacholongen blef, efter nå- 

ra timar, mera: klar ån förut, och ville et eld- 
SE fom utom vatten haftigt förlorades. Vat- 
nets verkan på Oculus mundi, vifar oemotlåge- 
ligen en löfare fammanfåttning , dock åro porer= 


ne ofynlige, åfven för PET Öga, ja för 
fmå, at fåppa igenom Cochenillens fårgande 
9 pr 5 


delar. 

Det fynes. ej otroligt, at någon utviå irtes 
verkan på Stenen har i tiden gifvit honom fin 
råtta FE90ThaR. hålft den finnes utanpå Calec- 


don och Cacholong, famt en del löfaré Ågat- 


fkorpor åtven röja något af et dylikt förhallan= 
de, dock klarna åfven ibland fädane, fom fun- 
nits inneflutne: ” Jag har träffar fmå mjölkhvita 
adror inutt agat- "blandad Jafpis: från  Räfenge- 


bur. 


7777. OM, Nov. Dec. — 347 


bärge i Böhmen, fom verkeligen voro en La- 
pis murabilis, 
| Då jag omtalte föregående törfök för Kontt- 
förvaltären SPENGLER, lemnade han mig del 
af en fkrifvelfe från Dr. Brock i Berlin, hvar« 
Uti berättas, at Lapis mutabilis år barken af Ca- 
cholong , och at flik Opal-fkorpa åfven tås vid 
| Eibilehitz i Sachfen, men at den gröna år en 
Njure-ften.. Man känner alttå O-ulus mundi 
Mn fir rätta namn. och oaktadt det redan ak 
andre torde vara befkrifvit, bar jag dock med] 
förnöjelfe velat meddela mina Anmärkningar ät 
Koengl: Vetenlkaps Academien , hvars Handlin- 
gär åro för Vetenfkaperne af fårdeles vigt. 
Kiöbenhavn, d. 18 Oc. 13777, 


TILLÄGG NING 
om Ocalas mund: , 


afro 
TORBERN BERGMAN. 


MURARNA ITA ARN NR 


f föregående Afhandlingar kan inhåmtas, at 
43 det tå kallade Verldenes öga år en Sten- 
sart , fom i Naturens verkfitad egenteligen: fin- 
nes I fållfkap med Opaler, och Calcedoner. 
Herr Profeffor Murravr nåmner vål icke ut- 
"tryekeligen Calcedon. från Ferrbarne, men at 
han på den famma haft affeende, fkönjes lått af 
betkrifningen, ty ingen ånnu bekant, faller (a 
"ofta och tydeligen i fkifvor, fom denna, so 
KN SR förs 


X 


OP 


348 dd Oc. Nov. Dec, 


förutan han åfven ftrax behagade för mig yppa 
födelle-orten , få at jag fick tilfålle öfvertyga 
mig om ricktigheten. kd 


Calcedoner och Opaler åro nårmafte flåg- 


tingar, fom genom omåirkliga grader chattera 
fig tilftamman. De förre åro tyngre och hårda. 


re, dock ibland få löfe, at de töga eller intet 


elda emot ftål: de fenares gravitas fpecifica hin- 


ner fållan til 2,000 och hårdheten år tå ringa, : 


atminftone hos alla dem jag underfökt, at de 


aldrig gifva, eld med ftål. Man kunde tåledes 
fatta något ivifvelsmål, om Opaler verkeligen 
> höra til Kifel flågtet , emedan dem telas fådan 
hårdhet, fom plågar anfes fom et våfentligt 
kännemårke, men denna betånklighet håfves lått 
genom nårmare underfökning, ty de befinnas 
för fig allena i eld ofmåltelige, fal microcofmi- 
cus löfer dem intet, eller råttare, högft trögt 
och i ringa proportion, borax löfer dem tåm- 
meligen lått, och ånnu båttre alkali fixum, famt 
med håftig fråsning, aldeles på famma fått, fom 
agat eller vanlig flinta. På våta vågen har jag, 
.med tilhjelp af acidum falis, extraherat omtrent 
4 procent alun-jord eller ren lera utur Calce- 
don från Ferröarne, men af kalk har jag icke fun» 
nit något fporr: reften år Kifel. Med Ei- 
benftocks Opal åro dylike förfök gjorde, men 
med långt mindre qvantiteter: denna ften-art 


gifver ock med acidum falis lera, ehuru ej ån« 


nu med vifshet kan fågas, om proportionen år al- 
deles den farama. | 


Flint-arter fynas i allmånhet vara af et fegt 


ämne danade, fom under torkningen fammans« 


drae 


LANTA JA 
KOM [| 


1777. Oå. Nov. Dec. 349 


dragit Gg, och derigenom afföndrat de grofva- 
re och ofullkomligen uplöfte partiklar ifrån de 
finare , famt tvingat dem at antingen famlas in- 
om maffan uti hvart, parallele med ytan, eller 
ock drifvit dem aldeles ut, då de formerat lik- 
fom én fkorpa eller et öfverdrag, fom Hr CRON- 
STEDT liknar vid glas-galla. Deffa fkorpor och 
ådror hafva ibland den egenfkapen, at klarna i 
vatten, och få då namn af Oculus mundi: det- 
ta hånder, fom nåmnåt år, egenteligen med de 
afföndringar , fom Calcedon eller Opal alftrat, 
hvilka dock tållan hele och hållne hafva denna 
förmögenhet, utan år gemenligen et 'ftycke, (om 
klarnar i vatten, omgifvet och ofta fammanvu- 
xet med andra, fom antingen vinna en ganfka 
ringa eller aldeles ingen genomtkinlighet. Hår 
fordras fåledes en vifs porofitet, hvarom icke kan 
dömas af anfeende eller andra yttre märken, utan 
endaft genom verkeligt förfök. Både Eiben- 
ftlockfka och Ferröifka Oculus mundi år långt 
löfare, ån fom fordras ar flå eld, men de ega 
icke defs mindre i öfrigt famrna lynne, fom flin- 
tor, famt förbålla fig med fal microcofmicus, 
borax och alkali fod&e aldeles få, fom förut 
nåmndt år om tjeliva Calcedon och Opalen, På 
våta vågen, gifva de likaledes alun-jord. 


Det har ock lyckats för mig, at genom vifs 
eld-grad töråndra fjelfva den klara Eitenftocks- 
Opalen til Oculus mundi. Det år bekant, at 
denna Opal blir genom eld ogenomfkinlig, men 
om den fedan lågges i vatten, har jag ofta 
funnit den famma återvinna någon klarhet. Man 
fkulle tåledes lått kunna få Opaler af anfenlig 
” ; ftor= 


RU Kar 
2Å 


350 1777: Oå. Nov, Dec, 
florlek, men hårvid möter ftor befvårlighet » 
emedan Stenen af hettan vanligen fpricker löna 
der. Af halfklar Carneol, fom genom eld blit= 
vit Opak, har det icke lyckats at i vatten vina 
na någon genormlkin! iohet: dels gravitas fpeci= 
fica vitnar om tåtare ”fammanlåttning g, ån hår- 
"til behötves. 


At flåppa vattenlinuti fina lönn-hål, vifar ågon= 

fkenligen en gles fammanlåttning. Så länge Ste= 
nen Äår torr, intagas de fine öpningarne: af lufty | 
fom har längt mindre verkan på de genomtrån= 
garde ljus- ttrålarne, ån fteltva flen- partiklarne, 
hvadan ock rafracti igar blir oordentlig,famt he= 
la maffan ogenomikinlig: men når vatten. huns 
nit utdrifva luften, blir Stenéens sing ane 
fcende til fin tårhet, mer homogen , ljufets ge= 
nomtart blir mindre förvirrad och följakteligen 
vinnes en vils 01 grad: af klarhet. Som vatnet ifran 
ytan intrånger, (få vilar fig ock där förft vers 
kan, och må fe det innertta altid Gt undergå 
förändring, om icke någon dold fpricka lemnar 
penvåg dit. När man tåledes vil bafva en gvick - 
Oculus mundi, bör den ingalunda flipas rund el= 
ler fphoerik, ty då blir ytan emot mafian et 
minimum, utan faft mer gifves honom en myc= 
ket bruten eller facetterad yta, famt ej för ftor 
tjocklek. 


Når Oculus mundi fpelar i gult, kan om 
1å be! Hagas , dennå fårg genom Acidum falis all>. 
tingen aldeles utdragas eller åtminftone anfenli= 
gen förfvagas. Detta gåller åfven om Eiben= 
frockfka Opalen, Sådan fårg hårrörer utan tvifa 
vel af järn, och Bör åfven det utdragande mens, 


frruum 


1777. o8 Nov. Dec. 351 


| 4 något gult, men fom endaft helt (må bi- 
tar til deffa förfök blifvit anvånde, har det up- 
 1Sta NS mångd varit få ringa, ac jag hit- 
tils icke fått någon tydelig Berl liner 6lå med til= 
1128 af Blodlut. 


'Concentreradt Acidum nitri Bör på Stenens 
gul a fårg en ftridig verkan emot Acidum falis 
eller Aqua regis, ty den blir födan ter gul, 

hvilket ock ej år underligt , emedan denna (ys 
ra båldre dephlogifticerar järn, ån det (amma 
”öfer och uppehåller. | 


HAÄTTELSER, 
Uti Andra Qwvartalet. 
| Pag. Län tall: or flår; at de göra: 138: ar 
dår göra. Pig. [20, rad Db, Hal ber fl på 
om. m. lås: hår til vår , för at emottoga de til ve 
derbörlig focus genom brytningar förde och anfallan- 
de hralar m. m. 


Uti Tredje Qvartalet, É 


Sid. 249, uti Tabellen i 'Noterna, Ar: 
1-3 fund 15; hmd ditoo I famma Tabell, rad, 
nätt den fitta, får: helt röda, lås: hela råda. 
Sid. 250, uti Tabellens andra column, (tår kap= 
par» lås koppland. 


RR EN 


RR 0 Vv FÖRS 


FÖRTEKNING 
På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals 
Handlingar. | 


å Pag. 
IF ön om Magnet - Nålens årliga och dager 

LM liga Adri ingar i Stockholm; af Jom. 
CARL WILCKE - = 2v3 


2. Magnet-Nålens Declination , obferverad på fle- 
ra flållen inom Norra Pol-Cirkelen; af AN- 


DERS HELLANT => - - 300 
3. Anmärkningar om Blåfe-flenen, af PETER 
Jonas BERGIUS - - 304 
4. Befkrifning på Sven/ka Slok- kaps Sh CLAs 
ALSTRÖMER - 3210 
$. Anmärkningar om Platina; af TORBERN 
BERGMAN - - z 317 
; 6. Rön sö Pär XT, Dä Mi. ÅL- 
GREN 328 
7. Om den få kallade Oculaus mundi eller Verl- 
denes Öga; af C. G. PöTZsCH 333 


8. Anmärkningar öfver famma Oculas mundi ; af 


B. QwIsT ÅNDERSSON - - 234 


9. Anmärkningar om Lapis tnutabilis eller Ocu- 
lus mundi; af ADOLPH MURRAY 230 


10. Utdrag af en Beråttelfe om Verldenes Öga, 
eller Lapis mutabilis; frda MART. THRA- 
NE BRUNNICH a - 345 

UL. Tilléggning om Oculus mundi; od TOR» 
BERN BERGMAN - a 247 


RE- 


ns na 
(UTE REGISTER 
På de förnåmfta åmnen, fom förekomma 
uti detta årets Handlingar. 
Md | 
Aeorer: Mineralogiike anmärkningar om dem, 344» 
"7348 


Alcali velatile , nÖdigt til Salpeters generation, 209. 


Alcaliers verkan på Platina, 318-322. 


ÅAnatomifke Aniimårkningar, om mannifkans $ utvårtes 


finnen och deras verktyg, Huden, Epidermis, Nag- 
larne, Gomen, Örat, Ögat m. im. påg. 10$5»128, 
Om Puls: ådrorna, i fynnerhet tlår- pulsådre » frame 
men, 83-103. 

Anevrifma fpurism på lår »pulsådren, 102. 


B, | 
Bernften, anmärkning derom, 343,00. > 
Bi-fkorfel ; åtikilliga RÖn och lårdomar detvid, 1835-1913 
AS AE Ks SRA SEN 
Bi- fienden Ratel, fe Djar. 
Bl:zde, hos hvilka fynens förluft blifvit erfatt genom 
frörre follkomlighet af kånfla och andra utvårtes fin» 
"hell, 4-20: 119: 125. | 
Blåfe flenen, uplöfes ej genom Stephenika medlet, 


304309: ARS ; 
Bortanilka Obf. Betkrifning med fig. på Örten Protea 

fceptrum Guftavianum, 53-56. 

Atven på våxten Hydnpora Africana, 144- 146, 

Lika få, på Gentiana fasofa, 183-185. 

Betkr. med figg. på Slok-granen, 310: 317. 
ji » | sr 

C. 
Calcedon eller Cacholons ; Mineralogifke anmärkningar 
Herom, 345 >: 349: 


Chirurgifkt iom, om fkador på Puls-ådrorna, och huru 


en på Lär-pulsådre-ftammen, genom afknytning , lyck- 

.. digen blifvit läkt, 83 103, 

Cbymifta Rör Förlök med hafs-vatten, uphåmtadt af 
anfenligt djup, 21-28. 


kl. an AA Så Tan- 


,” 


Sd 


Om Magnefia Nitri, 213-216. 
ST Aa om Salmiac, I fynnerhet defs verkan 
4 Platina, 322. | 


JG 4 t 


Dikving , nödig at företoftka Rot- mafk, 39. 


Djar.” Befktifning med fig. på Viverra Ratel, 47-150 


AN 3 ti EORNUERA BI RANE fe SEREEN 
SK NN Regifers > se | 
| Fankar öm lod, defs natur och generation nm. «im. 
erundade på förlök , 1937 213. LM 


Åfven på et litet rart Africanifkt Djur af "Råf Tåg 


octét, 205-267. 
al Sv Anmärkningar om Renen, 49. 
Om Elephanten, Hippopötamus, Rhinoceros m. m. 234. 


Döfve och däurabe ; exempel på fådanie, fom dock varie 


nyttiga Medborgare, med "Anmårkn. 15-18. 


JE, 


Elettricitet, fe Phyfik. 
Elephanten , anmärkning om konom , 234. 


Ferrö >; om de dår befintiige Calcedoner, Opaler m. m. 
345 7350. a 


Flini-arter > anmärkningar om dem; 349. ; 
> Flugor åto mödrar til RKotmatk på fåden , MR nr 


Folkmargden i Svenfka Lappmarken år ringa, med ors 
fakerne dertil, 44-52. 155-159: 


G. 


Gallblåfe -flenar ; förfökte medel at uplöfa dem , 309. 

Geo graphie ; ; 2 Rr om det flora Söder- hafvet, 2, 
Lyckfe! e Lappmarks belågenhet, 156. SN 

Gomen , Anatom, Anmäårkn. der om , 117. 

Gran ; befkrifning på Slok-granen, 210- sv RS 
Om Granikogs- kårren, hotu de "böra och förtjena 
upodlas, 164-169. 

Gådfel, huru den bör förvaras, utköras m. m: 35-40. ir 


< 218 


Lå 


: Hafs-= e 


2 


ur Hofs-vattnet år mindre bittert och vidrigt på djupet ån 
VIC Van, Ne RS ia ör sä ; 
Innehåller kok-ifalt, gips och Magnefia, 26:29. 

Hampa vaser frodigr på uptorkade kärr, 177. 

Haden på wåhnifkan år kånflans fåte; defs befkaften- 

Ku He0, 106: 115. ; j 

— Humbla kan planteras på upodlade kårr, 176. 

Hydrophobie, le Medicine. 


118-122, 


- 
Fafbis; anmärkningar derom, 344. 346. 


: ewucg, fom fkada fåden, 30-34. 
sAnmårkningar om Bien; 185-192: 328-333: 
Befkrifning med Fig, på Cimex paradoxus, 234-238. 
| KR, 
Kalk, i förening med Tvål, uplöfer Blåfe- ftenar utom, 
men ej inom kroppen, 304-307. 


4 SD 


; "Kn, Vid: PRE då 

Känslan, det nådigalte och: nyttigafte af våra utvårtes 
finnen , defs verktyg, och hura den kan erfåtta fy- 
nens förlult, 4-18. 106=Tv6. 


odlas , 160-483. 


| Å 
; er 


Och huru den förmenes kunna förekommas, 29 43. 
Om kårr och moflar , famt deras upodling, 160-183. 
Potaters plantering , grundad på förfök ; 246 =20$2 


N 


ää 207: Se Bi-fkörfel, Gödfel. 
Sd NE T ÅA a 2 Fapå 


ON kd | of 
vå dt i | + '.r eg a | s NN NER 
v | je 

kv | 2 v j gå ot ” 

j Ö NOEN NM - 

z Alan | PR a Sk RR. 
Kärr HäNRrA Få / 6.4 NR 
: . FÖ 


 Hörflen, defs verktyg, med anmärkningar, 13-15. 


Infedter > Betkrtifning på flera flags Flugor, med deras 


Kopporza gåÖra mycken förödelfe i Lappmarken, 51. 


Kytcrtarde, huru vida det kan nyttjas vid kårrs upod= 


Kärr, deras olika befkaffenhet ;' och hvilkd -förtjend up» 
— Landibåushållningenr törahte: Örfakerna til Rotematk, 


I Beftkrifning på dei Norrland bruklige Trötksvåltar 


SI 


Ägg 
2 


”>» ; 2 f ö x RR | a 
: RÄifefd TATA 


Lapparnes talrikhet i Svenfka Lappmärken', med ana 
"mårkningar om deras lefnads-fått , busbällning, a 
domar, m. m. 44-9$2. 1$5$5-140. 

Luftens Ele&ricitet , med avmiårkningar, 133-137, 

Lauckten 3; anmärkningar derom, 19, 117, 122, 

Lyckfele "Socken i Lappmarken belkrifves, 156, 


M. | j - s 


Magnefia nitiri; fe Chymie, 

Muögnet-Nålen ; fe Phyfik. 

Majfkar ; fe Roi-majk. . 

MMacbemarik; om Elliptifka och Hyperbolifka bågars re= 
Aification , 151-154. 

Medicine ; om Hydrophobie, fom dödat inom 49 tis 
Ihr. 230 240 
Huru en, fom blifvit biten af en galen hund, blifvit 
botad; 270. | 
Om Stephenfka Curens otilråckelighet emot Sten- pat a 
fion, 304 - 


| Möreurer a fe Norre Luft. 


Mineralogie ; om Magnefia Pitti, 212-216. 
Nya Rön och förfök på Platina, med bevis, at den 
är en fjelfftåndig Metall, 317-32 28. 
Nya uptåckter om bapis mutabilis eller den få kalta= 
de Oculus mundi, 333-3$1. 


Moras och Moffar , fe Kärr. 
Månnifkans utvårtes finnen ; fe Anatomie. 


Naglarnas befkrifning och nytta, III. 
- Nerverane ; anmärkningar om dem ; 106 - 127. 
Norrfkenens gemenfkap med Magnet-nålen bevifes, med 
anmärkningar om deras egenfkaper; 296 - 300. 
Näåfan , defs konft-byggnhad, 117. 


O. 


sQcnhd mund:; fe Mineralogie. 
Opal; Anmärkningar derom, 339-350. 


2 


Pby- 


ät. 


i 


” 
Xx 


Ne 


 Phyhh 


SA e. FRERAG 
I med anmärkningar, 273-300. 


ur 
AMA 


> pannorna, 200-204, 


SAR 


än 


Regifer:. 


: in Pa 


fka Rån; underfåkning om de vid Ele&rophoro 
" perpetuo förekommande Elettrifke phenomener , med 
 grunderne til deras förklaring, famt om Eleé&ricitas 
""vindex, m. m. '$6-$3. 128-144. 216-234. 
Fiera ärs Obfervationer på Magnet-nålens mifsvisning 
famt defs årliga och dageliga åndringar i Stockholm, 


Ac 


å > + 


Magnet» Nälens Declination och defs åndringar, ob= 
ferverad i Torne och inom Pol» Cirklen , 300 + 304. 

Platina, le Mineralogie, 

Porater ; flera flag deraf, 246. ; 
Deras plantering, ikötfel, afkaftning, förvaring, nyt- 
tan. ID 20: 200. - Yada 

Pails-ådror ; fe Anatomie , Chirurgie, 


| LJ 


Rv: 

Ratel , et djur , befkrifves, 147-150. 
Rot-mafk; dets orfaker , med förflag at den förekoms 

ma, 29-43. 

S. 

Salmiac ; defs förvantfkap med jårn och koppar, 203. 
 Defs verkan på Platina, 322. 

Defs nårvarelfe i Salpeter -lut, och defs fråtning på 


Salperer : Tankar om defs natur, beftånds- delar, gene- 
ration m. m. grundade på förfök, och hvad vid Sal« 
peter -fjudning bör i akt tagas, 193-213. 

Siasnen; våra utvårtes, aumårkningar om dem, fe Azar 
tomiej Om flera ån 5 gifvas eiler behöfvas, 127. 

Smaker kan både förbåttras och ikåmmas, 20. 117. 

Stenar I blåfan och gallan, anmärkningar derom, famt 
om de förlökte medel at curera Sten-colik, 304-309. 

Syzens befkaftenhet och verktyg, och huru defs förluft 
hos fomliga erlåttes med finare kånfla, 4-20. 1197 
125. 


Tv 


Torfl, en odrågelig plåga, 25. 


A a3  Tröfte 


4 | MN EUplandingar, blifva de bördigafle. til. åkrar och än d 

Ne FM SN FÅ 1T 3: 

j TN ; Upodlingar af Kårr, deras nytta, och bälta fåttet atupe 
0 Odla dem, 163-174 | MARE 
ET FR . ; ; | SS | ale NL 

GR Ni | . Fans DR o 

oo Vatten, huru det kan uphåmtas af fort sjup a 208. | 
| Se Haf. RA 

Verlds-ögat , fe Mineralogie, FR 


rn Sign sn a i 
Zeeland, det nya i SÖderhafvet, 184. | 0 
Aker och äng, af upodlade Kårr, 167="183. 


- Ögar, det konftigafte af våra 5 fi bara 119, 
Öl Verlds-Ögar, 1e Mineralogie. 


Cd 
M; 
Lä 
bt vw 
a 
vr 
MV Na 
JE ; 
AM Jå 
N ; w 5 NR 
vv Ö Vv - N i 
Lo [å P 
1 i ; 
; 7 ' "N 
å i a 
; > kr 
vg . 
SAN || Li , ATEN 
Mat Wa och j Å bäGe ” 
; Re 4 v 2 
i | i Må 
NE a 
åk ; v ä 
SÄ 
k ( NS 


SN 
ik s 
1 ko d 
0 N 
k TA 
v 


il Rön finnas införde i om 
a årets uber i. vi 


Xx 


Ve Näe CR 
CREL, O. Då Lår- pulsädrens vådeli liga 


AM Spning, och huru den, genom afknytning, RR 
Kn Slyckeligeosbotades 1+. v> . ER 
| ALGREN, D. Röån vid Bi- Förilen > TVN 
löste Fortfåttning och flut af famma Rön 3 ; 
| Tr CLAS, Peftnining på Slok- ER 
fanan Granen - = IV 310 Er 
— ALSTRÖMER, JOH. Potaters plantering, grun: MM 
i. dad:på förlök NYE III. 246 — 

BErRGER, Jon. Tankar om Salpeter, grun- FR de MN 

ko 4 dade på förfök : : & + SIR R108 

å IRGIUS, PET: Anmärkningar om Blåfe- 

4 ftenen Sd s IV. 304 Rh 
— BERGMAN, TORB. Mar. -vattnet ifrån anfan ; 
in Nigu djup, underfökt., = = - I 25 ARG 
» »« Anmärkningar om Magnefia Niteissomg LER 213 ; 
+ Anmärkningar om Platina - Varg co 

irtlest Rön om Stenen, Oculus mundi kallad IV, 347 SN 
” BIERKANDER , CLAS; Rön om Rotmatken I. 729 od 
> BRUNNICH, M. T. Upgift om Stenen, Ocu- | IN 

; » lus mundi - : IV. Sug 4 

| + RSTER, GEORG, Betkrifning på Ötren s 

. Gentiana Saxofa = II, 183 
GappD, P. A. Om kårrs olika bedkaffenhet. | | 
famt nyttan och et af upodling II. 160 : 


har nation I Tome SR mom norra a Pol-Cir- s oh 
ko ke Ren IS d 
| lira Pa Befkrifning på dei Norrland sg 
| brukliga Trötk-våltar - HE 267 4 
> HOoLLSTEN, Jon. Om Folk. numern uti nå- | & 
| id gra Soknar af Svenfka Lappmarken, med ni | 
IE anmärkningar om Lapparnes lefnads fått, I, 44 ; 
HöGstrRÖM, P. Folk -numern i Bra andra nd 
ro Lappika” Förfamlingar IL. sö LR 
JUANDERBECK, N. Elliptifka och Hyperboli- 
oi fika Oe redtification I ast C 
| | | - MAR- , 


RE SR ER 


En 


ftundom af Naturen erfåttes — — = 155 78 
oc 8 & Fortfåttning af famma Afhandling. - -IIL 105 
+ Om Anevrifma Apneiam Far -puls- REN 
trädren > | 0 ADA 
MurrarY, A. Atimärliogar om Layis a 
tabilis eller Oculus mundi =. = IG 
OpuELivus, J. L. FLysrO Rone fom dödat Pr 
inom 48 timar 1: 23 
"Pörzsckn, CC. G. Om det få kallade Verlds- RN. Sa 
Ögat - Iya 
Owvist) B: Ånrvärknivvar Öfver Oculus hlandö UVI B34 
.-OKÖLDEBRAND, ER. Befkrifning på et rart ro 
Africanifkt Dj ur, af Råf- fågtet MES 208 9 
SPARRMAN, AND. Förfök med Saltfjö- = -- 
vattn , ,uphåmtadt ifrån flörre djup IL 21 
. » Belkrifoing på Örren Protea Sceptrum "gå 
Gultaviasnum RE 
» + Betkrifning på Djuret Viker Ratel: Il, 148 
. + Befkrifning på Cimex paradoxus IlLoa24 
Brut ZER , huru bett af galne bundar botas III 270 
THUNBERG, CP. Anmärkningar om Hyd- 
nora Africana III. 144 
WVALORBE JE Winderieik ning om de kid ; 
Ele&rophoro perpetuo förekommande a 
; PbEhomener ” - FA 146 7 
- Fortfåttning af famma underfökning I. 128 
. « Slut af famma as - III; 218 
= » Rön om Magnet-Nålens årliga och da- 
geliga åndringar i Stockholm - IV. 273 


Å ERS VE äv 
ERA TNE 


; Lue ön + Jm ON Lr Vd d F 
NE sd | 


an QVETh SER 
Mads. Ror. Om mårnidkans” SOT MEes 
finnen, och huru förluftaf et ibland Ra 


RN ji 


OPAC TSE 


Tab NTA 0 


| N 
- ; ; 
2 ö é 
' i | 
OR LA R - sa 
; > . ESR NS STA "SE RER INU 4 RANE SE LE 
WE 
eo | 3 fä ; . 
| ? ; 
+ g Pp 
> f ; ) fe | i: : & i 
+ Vr sg Ad j | i 
| | UN: KA 5 
i i IN sv 
” a A | i | 
2 HN 
| w s VE 
Å i ER ji | 
NS 1 E 
I S 
ff t a 
j (ER 5; I ) AA G å ; 
BA å IA SL SE hå 
NA SERA = 
pp mg MA SA EE 
nn a MA JE Be SG 
; LR HA AAA Hl G 
,f Eg AA 4 
SERA 
AA AA SGT . 
d a pf j EES C 
, ; GR SG pA LA r 
fa La FA 7 GR FÅ FA 
| é gZ pg FT 
» 'g ARLA Sa 
il p fi GAR 
MEL EE 2 Ö & — fa NG 47) € 


ER Nur Rae SER ATI 
Hö | . : 
SoTREER, and Fa TS ÅKAREN 0 0 SR ER Pn oe ES Tess j 
| a RS F Äkrel Deloe se ; 
S | 


a 


NEN hdd VE RY DA 


ss - 


— 


As 


- RR 


—L 


Ty. 


Tab. VIL | 


| 


ES 
ENS 


RDS TETN RrRe 


ES 


PS Dr 


UT mö SÅN KN 


; > 
. | | = jt 
i; k Hd 
p j . kl 
I Ng 
, 3 


EE 


bag 


[441772 I SK E NM ; Tab IX 


SRA 3 


RENAR 


Sö, ENS, Sör vg EDA =” KE EDER SE AS (4 <T Ta BAT CER ee PE ED ARE AAA ER Re 2EDAR re EE 


& grn AN =) [RR eg Va 1 ass — - N r 
Se I js 
, 
a 
& N & 
i + 
+ 4 3 
IG = 
i vw Fd 
ju Fn 
z 
ä 3 
IR 
i 
x (3 
då j & 
AL oc 3 
| NN å 
- 
Y G å AX 
: A 2 
i V 
5 w ” 
2 
a SE 


. 
me 
A 
4. 


3 


Tr 


LEA 
åa S 
> 
Od 
» 

+ 
iz NA 
Danke 


A 
YA 
q. 


ban VER 
NäR HR a 
S 


EN RJ PA 


BR St Un 


PO 
(Lr 


IS ERA KR 


Så Ae 
D t 
| j ; 
3 EN w 
> LÅ » N På 5 EN ” e& 
6; 4 d 
3 5 | & 
: 5 
i N 
MM h Y 
33 r 
ax 6 4 K 
äv yx & är ; & 
5 M F ” ; I 
IAN å a qv NN (i 
é Vg Så HH 
N hn 


vs 
er 


KL 


4 


3 fa 
LIE SVAR TNG 
i 
Å 


Fa 


N 


de 
EN 
ua 
cl 
+, 
3 
Nee 
3 
2 


NES 
RA SA AG 


ff | 
: VN 
AS 
1 ER 


ESR UWREEPSENREEDYKLEEDYRAG