DT IA €< ER JE Nona d 2 24 TA SEEDA FAR ED ORGET PG ED AR EN rr SET EG SPN SEK Es lll / (Å (TE N Er 4 5 i EARL (AF (CER SER je äg VS SR ra = ä Sä obukn Fönr q | AR oh Galt ög 3 Y Te Intyg r > AMA 7 RE ock AG (rer dgr 2 V Ft ME Ng KRA 3 5 = 3 | SN "te SBN > = Mm vs FEN s- | A SåKieG Sn Sill Ö Gässar PN S TR TSE Kr Sr NG SEG SKEPP ISKAKrGFHSvr vev ESV RKA OO KG ns LG ER Lansen 31 Med Kongl. ÅCADEMIENS Tilflånd. NFFP SLAPPNAR NPR TOC KHOLM., — Tryckt hos JOHAN GEORG LANGE, 1778: + J a UKokon Vetenskavs | ; ACADEMIENS HAN GAR, För Mostly bbse OJANVARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS) ER År SY ARR kl REL PR TS UR Hans Excellence Herr Riks Rdet Mm. Mm. > Grefve ULRIC SCHEFFER, Ywerligare An Anmärkningar ' om Se rsfke Clinatet, hvad varme cb köld angär. ERIANRPES ND RÄTT ASAT JEE MOSA HOVAR 4 BBR AF ENÄRDEGS är Hösioddka behapadey., är Tu fina. Handlingar låta införa ibina dä lek ningar om Svenfka- Climatet, grundade på 19 ; Ar de Fr STEJNEGER COLLECTION 4 1778. do. Febr. Nr RT de AM Usrbgikge årens 1 Upfala SN REA ga obfervationer på Thermometern. Jag hade : deruti förft, af Thermometerns obferverade me- delhögd hvar dag, upftållt en Tabell för hela : året; men fom DA FPabell hade blifvit för 4 vidlyftig at införas, utråknade jag, af 10 på hvarannan följande dagars medelhögder, et Geo= metrifkt medel-tal, hvarigenom Held ärets ob= fervationer fammandrogos til-allenaft 36 Ther= -mometer- -högder, nemligen 3 1 hvarje månad, Når jag på det fåtter fortfarit genom alla 19 aren, utråknades et nytt rhedeltal af alla. arens medelhögder för famma tredjedels månad, hvil- ket jag då jantäg: för medelmåttiga graden ann köld eller varme i Upfala för famma årstid ,, och fick den, på lika fått, för alla års-tider, famt grundade derpå mina anmärkningar om Cli- . mätet. Ifrån börj an al arsbyfd. En (ätvatattle tidy "har jag på KehiMl. Academiens dt a hår 1 Staden, anit tålt , eller, når jag på kärt tid varit opafslig eller frånvarande, låtit anftålla da- geliga Meteorologifka Obfervationer , och i fyn- nerhet varit, upmäårkfam på Thermometern. De förfta 7 åren, anmårkte jag defs högd allenaft 2 gånger om dagen, nemligen om morgonen i dagningen, och klockan vid pafs 1 efter mid- dagen. Men emedan jag om Somrarna, då 50o- len hår går up kl. 3 ä 4, ej altid kunde '/ut= hårda med Morgon-obfervationernes bevakande få tidigt, började jag, är 1761, at om Somrar- na ej uptekna Thermometer-högden om morg- narna förr, ån kl. vid pafs 6, men at i det Re let åtven obfervera defs högd om qvållarna, kl. kaj då väger Er BENERARR Nr i Oo Mm dö för - "Poem, yn ; rv rå ; VR ; | NR > ) é AR SER > AG 4 ” je | - | 4 AA + ÅA kt , VP lys gg ner VAN klar 20 on «= > Jag hoppas, at Kongl. Academien gynnar detta fammandrag af mer ån 20000 Obfervatio- ner, och de anmärkningar jag deröfver gjort, med et litet rum uti Handlingarna , hälft eme- dan inga, hvarken hår eiler i Upfala uiorda Meteorologifka Obfervationer, fednare ån för år «= T7$f7, blifvit deruti införde.” Handlingarnas trånga grånfor tillåta icke, at heia årens Jour- — naler', eller vidlyftiga utdrag deraf, kunna in- föras, låfom hos andra Academier nu fker; men . Obfervationerna förtjena dock något rum, i an- Teende til den uplysning de kunna gifva, både i Naturkutinigheten och Hushållningen. I fyn- nerhet fynes mig både nyttigt och nöjfamt, at på detta, eller ock på det af framledne Profef- foréen LecHE, i Handlingarna för år 1763, bru- | fkade fått, jämföra flera är på en gång, för. at, likfom i et ögne-kaft, fe, huru mycket det ena året i något affeende fkiljer ifrån det andra; om famma flags våderlek kommer igen, efter vifla års omlopp ; om Climaret med tiden blir mil- "dare eller hårdare, och få vidare. | | Jag har ftåndigt nyttjat den vanliga Svens fka Thermometern> (") fom uti föga annat fkil- är ÅG : jer FU EIA RR i +) Den år til grunderna aldeles den famma, fom CELSsi1, uti Handlingarna för år 1742 befkrefna, | RN | | ? Så N NN 4 , NN ” R Men | & | ÖÖM ä (4 å z j Nn ; e $ i bä . 10 AD å i A Ne ARV ETEN NS Xx og EYE Br ' Å | JR - CC v | 2 an sägs 4 ” (0 ” NY ; AV Sr ANS i VENT ) 7 5 dä se AL. Å J vo CS ån SN KUR: 18 TAN å Ng N vu a slå. I £ SN i Å REP, AE AS er tv | 6 — 1778. Jat, Febr. Mart d a a EE ö RAD +. : US X & / & | CR SORT MA a bälg jer ifrån de utomlahds måft brukliga Reaumurs, än at grad-talet på den förra förhåller fig til det på den fednare, tafom f til 4, och det både: ötver och under o, eller Frys-puntten. Ofra, Tfymerhet då wvarme: eller köld varit mycket frark, har jag hatt ute och jämfört flera Thete .momerrar.: . Den, ftåndigt nyttjade , hånger i fria luften, utom. et föriter , i andra våningen, på norra fidan. af; Öblfervatorium , vål betåckt för NMiorgon-Solen.. : | art + Uti tfta colämnen af: Tabellen, har jag tils lägt Thermometerns medelmårtiga middags-högd för alla årstider, på farnma, lått utråknad af de 20 årens dageliga imiddags Obfervationer.. Un- der hvart är, flår famma ars af Obofervationerr Ha utråknade medelmattige varme. "Nar vid: orad-falet j Tabellen, tar et otter frrek (+), betyder det sander Frys-puniten eller KölZ 3. men 'om:idar, far et. kors. tös. eller. seck. intet mårke, betyder det öfver Frys-punéten el- ler. värme, BEN lögn a RN RE allenaft med den tkillnad, at då CELs:us började gradetingen vid kok-punéen och gick dårifrån itån- digt utföre, få at Frys-pun&en utmårktes med 100. grader, har man federme:a, för at tydeligare gifva > tilkånna kölds och varmes grader, fått o vid Frys- -punégten och 100 vid Kok-pungen. Då man fåget, til exempel, 20 gr. öfver eller under Frys punéten, "på den nu bruklige Thermometren , gifver det båte tre begrep om Tuftens varme eller kyla, ån om man på CELSiu Thermometer utmårker flamma varme "eller köld med 80 och 120 gr. under kok-punéten. " Luftens temperature, då vattnet börjar fryla, eller fnön år kram, kånne vi af förfarenhet; men få varm luft, at The mometren deruti fkulle ttiga til kok-punéten, har ingen förfökt. - Derföre tyckes frys-punéten vara tjenligare , at börja råkningen ifrån, ån kok-pundgen. : år på . ) en 1-10 a ,4=| $559- | 14. Ci "Ly » 1220 0,51 4,8 "Mo 6,91 0,6 4,0) 3,6 I,8- SAT 9,I- 1,97 MED lad f 1:77 Febr, I=10 T 11-20 a EN — NET 1759. Ser 17601 Te | 21" -28. 1,8-; 1,0-1 2,8] 255” | Mart. I:IO] 2,5-| 0O,8- vå O,81 | 11201 -32r) 25215 s,0-1 1,01 | ; MR HO) OMM IT 07127 -” April. 1:10] 2,11 459 173 | HT | ( Ian 3.0 I 2,5 | 1,8 | 5,4 ER RN 9 fal 69 14,0 bs i -MNlajus 1e0r0d 06 7 37 | GR | 30 | ÄG TTIRADT Ta,00] > 7,0 40 1 IROr LA ord TRAFANTE 10,06) 6,24 114,5 | 9,5 110,8 JURIST PeO 13,21 1 15,3: I 13, I | 11-20 1021 15,04112;0: LE7,6 i 121401 1953 | 16,8 | 19,0 19,3 : JNA TrG 19.6: , 18:10:09 19.5 11753. 11-20 16,4 | 19,8 117,4 1177 MArgnl 15,00) 16,0, 114,5:1 16,0 Klas. IFO 19.4) 17,5: 11650: 110,2 | IT201 16,11 18,7: 115,10 | 1955 SE 21-31 IÖ:0 01 15:20 115,31 15,5 SEDEL MAO 12:4 ! 12,5 I f4,3 | 16 ; 11-20 fn I IORLJAISAT | 12,4 SOPOR I KÖN 221 0,6 | O&ob. an 00 I Så I EL3 | $så 11-207 4. 7,9 3074 0 Bh firad: 14 | 260 25 | 2,9 FR Tuot 6.6 | "3,1 | 3:4 I $$ 11-20. 1,8 pp Ol | 149 | 3.9 ARTO 193 LI | 305 4,21 ER Tan 4,25) 24 4,0-| $,4" | I1:20j 54" OM 230- 3,5= 4 än 2- 6 Os. IS y SE | RR SM dh Medelhögd. 42711 ORTER So211 16,31 WIRL HA f 8 1778: Jan. Febr. Mart. i) FRESK NNE RRENO AR "ODER FRK ROA BETER ' SÅ 1764! 1705 1766 TS 1768 1769 Januar. 1-10| 8,0- 0 AN | &8- 8,6 - . lIt,i- Eno 7 11-20] o,3- I 0,9, 4,0- 5 OT 3r-311) LOT $4l 33 [r2,3n1 Lo 4,8n Febr. = I-tob 2,tt | 4,3-1i 7,4” | t2 3,6: ss0- 1:20] 2,71 [ 4,6-1 ör [GE 13 te 27:28 3,4 | 2) ST åsäe OT Mart. 11-101 3,3-1 0,0 | 1,04 | 7,9" | 3,6 sj oa l öl tofl nt sn | t,6 + RÖ ran 2,17 i 41 0,4) 0,6 > : April. 1-10) 6,5 | 3,0 | 258 0,9 | 1 11520 1 ev Del AT 4.6 It 6, 21-301 3,9 | DS 10,0 4,3 158 Majus I"10] 3,2 457 25 7Dn2 | Ne | 11-20 | 10,0 | 0,0 I 1055 60,4 SN 20-31 I 1274 I 1098 = 0 ; "Junius 1-10110,6 116,8 '1740 12,6 115,7 11-20 | 14,9 |15,3 [IS 116,4 [533 | ar s0l 15,5 114,7 it7:4 14,0 (1740 Julius f-101:21,6 |16,0 I r7,9 6,3 | | FI"20121,7 | 14,6. 12054 16,2 21-31 an "TIN TIS F7,9 Aug. o1-10117,0 |17,5 |17,2 18 11-20 115,8 115,0 I 1453 21-31 113,4 |I1652-11743 Sept. — I-10 112,9 114,6 li3,1 11-20 112,3 | 94 | 1149 ä1-30 1 7,0 1 5,0 [12,0 Odtob. 1-10 | 6,2 | | 1:20] 77 of 53 1 GS 21-31 | 3,7 Nov. 11-10! 3,7 : 11-201 1,ö- 21-301 2,8- Dec. 1-10| 0,9f 11-20; 3,6- 1 2,51 455” LO” 21-31 | 6,6- 1 4,7-1 G,1> 2,51 Hela årets Medelhögd. FRE Ni / 'h - NN EN: [ärselt MA d dj a er Kan ; EE 20: Jan: Febr. Matt. 9 NG I SVR AR VN TR VILT ETT 100273 17741 1775 | 581 26-| 2,4 IT] 2,5- 3,0+ 1. 3,4” 3,4” a 2,4 BLA aga kg nd | sine OTUR po Ra 7,0 > 65 1,2” ER 1,20 KaalIrO0Rrd HI: 112502 10,8 c2,6:1- 2,6$ Z1s3I 3,0” 3,0- Oo, 0,61 1 1,6- April. 11-10) 2,5 I 0,61 0,6 | 4,0 | 1.8 | 2,8 f1-201 330 1,3 255, | 6,9 4,4 13,3 | 21-30! Ox 4,5 1 2,0: 6,3 57 3,2 Majus 10) 59) 80: 64 19 1I1o 110,7 11-20 [12,0 7,8 5,5 I 1,5 2,5 6,9 21-31 | 9,7 |14,4 93 11554 11443 114,5 Junius I-10 | I2,1 17,1 1237 112,0 3 17,0 1020113:3 114:8 114,1 I 15,11 17,0 118,6 21-30 118,8 118,9 118,0 116,8 139,0 117,9 Jualias 1: IOH 14,5. 110,5. -)15,6 11752: 149,4 15,4 | 11 20117,7- I 19,1 117,8 19.7 120,2 118,8 21-31 [19,6 ]17,4 20,3 |21,3 118,3 234,0 Aug. fg 10:40110,3 119:5. 1170 47.2 122,6 11-20 117,98; 1143 14.6 120,4 115,7 19,9 21-31 116,3 113,2 11552 116,9 117,9 | 16,5 Scpt IOFS 11458 I 1050 kis,20 IG LG 11-20 114,6 II2,4 |12;0 112,3 |I1,2. 114,9 21-30 i IT,I 3 1118 12,4 3,9 14,2 : O&ob. 1-10 110,5 | 5! Ilin4 11156 I 9,0 113,8 NOEN 80 LOT I DNS 107 21-31] 92 | 76 | 75 I 04 | 554 I 5,3 NOV. 14-104 6,3.1 35 HO I 72 2,3 ZI 11-20] I,$” | 301 3:6 Or I 6,3- 1,6 = 21-30 4,9 bi 3,8 - 4,2 Oy | 5,5 0,71 Pilo! 1,2) 2,3-1-2,71' 091 17,65 2,1f 11-20) 3I-] I541 | I1,2ftj OIT) 1,0-] I,2- 21-31 | 0,8- 1 1,3t | 1,7-1 537) 2,51 o4- Hela årets | Medelhögd. I 5,71 | 550 . Fartå Zs4T! 5.311 7581 5. Janz Fanjnar. Febr. Mart. April. Majus Junius Julius og: Sept. 1=10 11-20 21-31 1=1i0 LI i-20 21-28 [-10 I I-20 2-3 I-1i0 11-20 21-30 1=106 PI .20 21-31 1= 10 11-20 21-50 | I: IO | II 20! 21531 1 -10 11-20 I 21500 I1-10 11-20 21-20 O&ob. 1=10 Nov. Dec. Vena - Medelhögd. 11-20 21:31 I=fQ'"? [1:20 21-33 1:10 11-20 PR ak Ne | arets Medel-högd. | 9,07 7,2. 5,99 4507 3,50 1.67 On 1.06: 1,61 3,20". 5;79T 5,05= 4,10” FAST 3,48" C,82- O0,62> : 0,75 1,67 5,28 7,14 92,53 11,30 or 3,29 15,61 18:71 192,43 20477 21,00 21.24 21,90 21,50 20.08 18,08 16,76 14,65 12,44 10,39 7594 6,15 517. 12,80 0,04 CC,” 0.23” 2,01 > 8,36T Midd. ber 3 a 2,36" Det a ANG FA VR ANNE RIENST UY STR TE RIGA CN NS EN LE Ra Na ASS Press ! t BI MVE KR IVAN , DN sfp EL AYO LS ME ig: NIT OR SUNE FINE 0 AE ik + fy / ER RER ET radda | SAL SLR När RR AM RAS SA PSA UR a NRA É k z KÄR EN 4 2 SM MW / LJ ER RH fån: Feb. Märt. | Tr i Det behöfves nu. föga mer, ån med påle FR gifva. Akt. på Tabellen, för at mårka, hvilka år köld eller varme varit ftörre och lång- varigare, famt huru ars-tiderne uti vart Climat förhå illa fog. "Det ena året år vål ofta mycket Mkiljaktigt itrån det andra, dock/börjar gemens ligen kölden få öfverhand i flutet af Novem- ber, då vintren begynner, och varar til flutét af Mais, i 4 månader. I Jatmari månad år körden gemenligen fört, s eller :6 grader vål ofta Itöri re, men ock åfven fa ofta mindre, med ofinga fillnad på natt och dag. I Febr. och Martioaftager kölden [(måningom: Dock hånder ibland, at den ar ftarkare i Fobikar. ja ock 1 Mart. ån i Januarii månad. Vi råkne hår ej för fynnerligen kalt, om icke kölden år öfver. 15 grader. . Jag vill ders före nåmna, huru manga få kalla dagar vi. på hvart och et af deffa aren hatt. År (758, var kölden stenad 4! gånger åå fr högtt 16, grader. År 1759, en gång 16, och d. 2 Jan. 20 gr: 1760 hade vi en lingfam. och fvår köld. Thermometern ftod, iftån d. f til och med d? 13 Jan. meråndels imellan 16 och 20 ne un- der Frys-puntten , ja, töll d.'6 til:243 och den 7 til 29 grader. Efter några blidare dagary föll han åter, d. 23 och 24, til 19 och 23 gr. | och d. 2 Febr. til 17 gr T70T ars vinter var blid, då at kölden en- daft 2 gånger var 17 eller 18 gr. Lika få:år 1762, Men år 1763, var kölden 4 dagar öf: ver | 12 | 1778: Jan. Febr. Mart. ver 15, och blund dem, 2 dagar til ar grad, Åren 1764, 1765 och 1766, obferverades köl- den, allenaft 2 eller 3 dagar hvardera å aret, Öf- ver 15, högft 18 grader. 1767 års vinter var kall, få at Thermome- tern föll i Jan... 94, och i Febr. åtven- 9 gånger under 1f gr. dock aldrig lågre ån til 213 gr. 1768, $ gånger til 16 å 20 gr. 1769 års vinter var ovanligt blid, om allenaft de 2 fifte. Verse 1 Jan. och et par dagar i Febr. undan tagas, då kölden var högft 17 grad. 17703 inföll ftörfta kölden i Mare. månad, och var i några dagar 16 a 18, ja, d, 16 Mart. 23 grader. TY lars vinter var Kult, bötennettira r flutet af Jan. och förra hälften af Februar. då Thermometern i 7 dagar var ötver if. til högg 2175 gr. I Mart. var ban ock 3 gånger til f6 å 18 grad. År 1772, började det ej Utfva fårdeles kallt förr ån d. 12 Febr. men kölden blef då, i 14 dagar å rad, ovanligt bitter, dageligen öfver 16, til 22, och en morgon til 262 gr. Efter fågra blidare dagar, fkårptes kölden, d. 34 14 och 15 Mart. åter til 20 å 22 grader. 1773, var ingen gång kallare ån 15 grader, ; omen 1774 var kölden åter både långvarig och fkarp, nemligen 13 ganger Öfver 153 til 20; och en Bing 23 grader. År I 7753 hade vi en jämn, men ej mycket kall vinter, i det kålden allenaft 2 gånger gick til 16 gr. 1776 års vinter var vål ock kall, dock ? "Majus, förhållit fig, fes båft af Tabellen. Jag dock ej för vårt Climat 13 ovanligt flinga kom i Tyfkland, England ev Frankrike. De. kal- lafte .dagarne voro hår, d. 15.5 16, 24 och 25 Jan. 19 a.t7 gr:.da sö 20 gr. och d. 27 Jan. högt ag grad. Sedan lde vi ingen rått kall dag mer ån d. 6 Mart. om morgonén, 16 gr. År 777 var frörfta kölden d. 7 och 31: Jan: famr d 0: 20.210; och 22, Febr. kfio 1740 högft 20 grader. Således bar hår den kallafte divan. på walla > 20 åren, varit d. 7 Jan. 1760, då ”Thermome- tern föll til 29 gr. under Frys-punéten, fom fvara emot 233 gr. på REavumurs Thermo- meter. Dernåätt d. a Febrint/ 72, 205 Eh på vår , eller 213 på REAUMURS Thermometer. Surg de tva Vär> manadernes April och 3 anmärker allenaft > Ya :o at fkilnaden imellan nat-= tens och middagens varme då börjar blifva an- fenligare, til 8 och 10, ja 15 grader. Om morgonen, vid Solens Upgang, kan. vara troft, men om middagen, 3 KO 15 grader varmt. 2:0 At kalla och blida dagar då oftaft om!fkif- De 6 förfte dagarne 1 Apr, 1764, voro nå- oflan 1å varme fom vanlige fommar-dagar, 1 det Thermometern om middagarna flod 14 til 17 grader öfver Frys-kalt; men derefter följde en långvarig kulen våderlek. I flutet af Maj eller början af Junius, be- gynnes gemenligen råtta Sommaren hos ofs, och varar til början, ja fomliga år, fåfom 1760, 1766 och 1775, til inemot flutet af Septem- ber, dock få, at den meråndels, i flutet af Jul. | oj 1778. Jan. Febr. Mart. = 13 a 14 2778 Jan. Febr. och början af Ag år oa NK råknar - hår för Sommar- värmt, dåd dagens medel- varme går öfver 12, men för mycket varmt, då den figer til och'öfver 18,' och” vid middags - ti- den, lad grader. En' af de varmafte Somrar vi haft varnat '1779, och ef ar ode kulnafte, fiftledna är 1777." Art undvika vidlyftighet, vill jag hår allenaft nåmna, huru ofta, hvar Som- mar, midd: aps-varmen varit. öfver 24 grader, och huru mycket, då den: varit ftörft. År 17$58, var middags-' -varmen, i 24 lårfkil- da dagér >, 24 grader och derutöf fver, hvaribland den Val do Kär Ul. OCK Lö Aug. 29 grader. LötDa 20 Ar deribland 4 gånger til 29, Och. d,. 12, Julkpvat. 3407 25 varmt, 12003, 20 OM Störlie varmen, d. I ch Ul Var I UT | "TO ars 3 dagar > -deribland Magtäxs år 283 STader., in OL7629 9 dagar; d.. frioch aa Jun npoct 24 "grader. b LIG Tale dagar. d. 26 Junii och o8: Jon > hög ft 28 grader. 1764, var middags- varmen, i 25 dagar, til och öfver 24 gr. och deribla nd 4 Se til Hå öch en til of grader. 1765, var en kulen Sommar, i det iiddub varmen allenaft 6 gånger gi kul erg och ingen gång högre ån til 26 Ort 1760, 20, daågår. "DN. TO Ju TOC SAN 1767 , 13 dagar. D. 7 och 8 Aug. 30 gr. | 1778. Jan. Febt. Mart. 15 VN 1768, allenat vå få varme dagar, aldrig hös ”gre än.2egf grader. RA de datars högt 2 grader. 130059 dagar; deribland. en, 273 Bri: + 177144 dag garsen gångi28 Br. 1772, 17 gånger, Öfver: 24 gr: och en n dag, , 283 grader. (1578, 27 dagar»soch,deribland en, 29 gr. Iya 35 dagar, högft.28 gm 17753 var den varmätlorSamgan vi på def- fa 20 åren haft. Thermometern NER 47 gäne ger til och öfver 24 gr. och,deribland 9 gän- ger öfver 28, til högit 303 grader. - 1776 hade vi åtven en varm Sommar. Thers mometern var 34 gånger til och. öfver 24, och 2 ganger til 30 Ag Deremot var fiftledne 1777 års Sommar ovanligt kulen, i det Thermometern ej mer ån i 4 dagar hant til 24 gr. öfver Frys-punéten. Den varmatte dagen inföll d: 28 Maji, då var- men likvål ej var mer ån 27: gr. Altlå har varmen, på deffa 20 ären, aldrig KL högre an .g1: grader på var, eller pa på REAvMURsS Thermometer, då den ftatv i dj jup fkugga: men i Sol-baddet går han ofta mycket högre. At månge , åfven FANOR på vära varmafte Sommar-dagar , finna hettan 13 befvå- rande, kommer förmodeligen af den haftiga för- ändringen, ofta inom några dagar, ifrån'16 el-" Rei til i29fellerigo grader. | Under Höft-månaderne, Sept. Octob. och Nov. aftager varmen fmåningom, fomliga Fig baftigare, andra åter långfammare, fåfom Ta- 0 obe md st ' ITRAR, TORV 46 1778: Jan. Feber. Marc bånder i ARI och Na 05 St AEA SVE GR 2 NANNE su YIN bee: TN Se fa bellen vifar. Alt a das lågger ogrunden af månge utlåinningars orimeliga och ofta uprepade | föregifvande , fom vore i "Sverige 3 månaders odrågehgt het Sommar, och nåftan all den Öfri- ga ti den af året idel vinter. Det år. fant, at Våren och Höften ej åro få varme och ljuflige hos ofs, fom uti en del. fydligare Lånder : men på famma grund kunde en> fom år van vid Cli- matet uti nägon af de heta orterne under Linien, til exempel uti Pondichery » påfta, at i Frank- rike aldrig ar någon Sommar, emedan där in- gen års- rid ärifa VASa fom under kallafte ärs- tiden i Pondichery..(") Varmen ffåfte, alla års-tider, låmpas efter hvart Lands belågenhet. Sådan hetta hos ofs, fom under Linien, eller fådan köld dår fom hår, vore emot Naturen. Nog af, at ärs-tiderne allefkådir ordentligen om- fkifta: at på den; varmatte , fom kallas Sommar, -Jandets af Förfynen tildelte våxter hinna Mogna, til Månnifkors och djurs föda: at: på den kal-- Jafte, fom år Vintren, ej a alla djur och växter förderfvas. De ärs- tider, då varmen år ungefår- ligen midt imellan Vusttens köld och Somma- rens hetta, kallas med rätta Var och Höll det må vara något mer eller mindre varmt. Då marken STON Ar örter och blomftra, alt KN atören qvicknar, år det j Vår. > Sådant Uri Tabellen, år varmens mölels bädd - der hvart år anförd, hvaraf befinnes, at 1758 ; Va? NG & aa re äv a Oj Se jämförel Ifen a inellan ; Climatén | Paris ck” Pond dichery', uti K. Acad. Handl. för år 1758, fidan 7 och de följande, j SAG Es LIE AR TM ANDE NGE RN R (4 | Z | VAN Lr ed [Se KT Lag ivarit det minft varma, i anfeende til fen Vår, nog kulen Sommar och tidigt infalien "Vinter, 1å at hela det årets medel- varme var. allenaft 475 grader; men at, år 1775, var medel-varmen florft, nemligen 773 grader, Igenom medium af alla åren, har defla 20 årens medelmåttige varme hår i Stockholm varit 57, eller inemot 6 grader öfver Frys-kalt. Af de nåft föregåen- de 19 årens obfervationer i Upflala, fans. ärliga medel-varmen dår $4& grader, lå atv Climatet i Upfala fkulle vara 4& eller vid pafs en half gr. kallare ån: i Stockholm. (") « Når man nogare jämförer Upfalifka 'Obfer- "vationerna med de hår gjorda, befinnas Vin- trarne, imellan 1739 och 1757, hafva i Upfa- la varit i allmånhet något mindre kalle, ån un- der de fednare 20 åren bår:i Stockholm. - Då man likvål, genom många och tfåkra famtida Obfervationer, mårkt, at kölden gemenligen år i Upfala, på famma tid, mårkeligen och ofta fera grader förre ån. här, tyckes deraf följa, at Vintrarne, både hår och i Upfala, varit un- der. de, flå 20 ären, kaliare, och Värarne 1 alle månhet. något fehare, ; men: deremot. Höftarne mycket blidare, ån under de föregående 19 åren. Vi böre hoppas, at Vinter-och Vär-kölden ej framgent ikall fortfara: at få tiltaga, utan atårs- tiderne fkola åter komma uti vanligt och för Landet tördelakugare fkick. En lång och blid MRS RAA ANAR 2 KARE TANDE we SUCK Vä PR DORIA IRI USAGE NOR ÖVR TRE (") I Paris går Thermometrens årliga medel-högd ej OO C35; grader år altlå allenaft 4 grader förre an här, ; - B = 1778. Jan. Febr. Matt. 17 28 178 Jan. Febr. Mart. Höft, ehuru behagelig, erlåtter ej den förluft, fom en fen och kulen Vår förorfakar. Genom alla 39 årers jämförelfe fig imellan, har jag ej kunnat utleta någon vifs Period af år, efrer hvars förlopp års-tiderne kommit nä- got når like igen. Man har haft någon anled- ning at tro, at det fkulle fke efter 19 år, eme- dan Månens fkiften, efter 19 år, åter infalla på famma dagar i månaderne; men det har, åtmin- ftone hvad köld och varme angår, ej intråffat. Emot 1740 års kalla vinter, fvarade en mycket blid, 1759; och emot 1753 äre lindriga, en ovanligt bifter, 1772. Man bör dock ej un>. derlåta at fortfara med fitigt obferverande, til defs flere naturens lagar håruti kunna uptåckas, fom viflerligen gifvas: ty all ting fker i natu- ren, efter viffa lagar. ; Hvad års-våxterne under de 20 åren angår, a hafva de, aren 1758,:17f9, 17606 och 17732 varit 'mycket vålfignade, och de fefta öfriga aren, åtminftone i ftörre delen af Landsorterne, medelmåttige, om man undantager åren 1771 och i fynnverhet 1772, då i många af våra TLandsorter var fvår mifsvåxt. Mindre ymnig års-våxt hårrörer hos ofs fållan af brift på nö- dig varme om Sommaren, utan gemenligen an- tingen af långvarig torka om Varen, hålft i. Maji månad, eller af för mycket rågn under tådens mognad och i fkörde-tiden, eller ock deraf, at fnö om höften faller på ofrufen jord, och blir liggande öfver hela Vintren, då det hånder, at fådes-brodden och rötterne ruttna under fnön och aldeles då ut. När rodd Or J aldrig den kallate och långfte Vinter fkada på grödan, fom lUgger wil betåckt under fnön. Mycken och haitig varme om Våren år ej nyt- 1778. Jan. Febr. Mart; = 19 förut vål frufen, då fnå om Höftten faller, går ' tis, få framt icke tillika vankar nog rfågn, hvarpaå ofta plågar vara brift i Maj manad. Uti de norra Sveriges Lands-orter, fom hafva öfver 62 graders Pol-högd, hånder det vål då och då, at låden i fomliga byar ikadas at köld, el- der ej hinner vål mogna; men uti de fydligare, åro gemenligen andre orfaker til milsvåxt, de famma, lom uti de varmatte och fruktbarafte Lånder i Europa ej fållan göra dyr tid. PEHR WARGENTIN. = bonad [3 BESKRIFNING på HUDSONIA erioides , en Växt från Norra America; | är PETER JONAS BERGIUS. ÖR RAMA Ta ET ERPRERANNSTSEN a - $ ; Nm Americas Örter åro vål, til en göd - VW del, uplyfte och utredde af en CATESBY, en CLAYTON, en GRONOVIUS, en COLDEN, en KAUM, en VON LiNNé och en FORSTER. Kongl. Academiens Ledamot, Herr BARTRAM, hvilken bor i Norra America, har med mycken fiit upfökt, hopfamlat och til flere Lärda i Europa öfverlåndt de rarare våxter från denna verlds-del; Men oaktadt deffa berömliga Måns | Ba äts 19 BEN ARNE o ORE EE Oj LL NL TUE ' "> £V YLE 146 20 1770. Jan: Febr. Mar åtgärd, äterftår dock -ganfka mycket i detta åmne, fom kan fyffelfåtta upmårkfamma Natur- torfkares ,idoghet. - Den Ört, hvars ritning, | N s ec «ee | | 6 JEN | e K cc Tab: "Li, jag hårjämte får den äran framlåigga , tjenar til ett bevis hårpaå. Hon år en infödinge af Virginien och andra Provinceri Norra Ame- rica, och år nåmnd til åminnelfe af Hert Hup- Son, en berömd Engelfk Botanift. Herr von LINnNé har uptagit henne i Sy, Nat. p. 337. men fom jag, vid nårmare undertökning , uptåckt hos- denna Ört ätfkilligt, fom vid Generifka chara&teren år hufvudfakeligt, fåfom,at hon har. en tydélhg Corolla, mm. m> föm + Herr. vok Linnés gifna character: ej blifvit i akt taget, tå torde det leda til någon uplysning sför Veten- fkapen, om jag upgifver den befkritning jag på denna Ört gjort. Ritningen torde ock förtjena ar upgifvas, efter ingen figur. på denna Våxt nånfin tilförere blifvit gjord. HUDSONIA ericoides. LINN. Sy. nat. 327, ignäantiff, I. po 11.74." FORSTER. For. mer, feptentr. p. 21. Eric formis fuffrutex virginianus, floribus exiguis, valculo feminali oblongo trifariam divilo. 1 PLUK: Maatil. pe be Habitat in Virgima, Fruticulus: DeEscRr. Caulis fruticofus, procumbens, teres, cicatricibus fcaber, athrichodes. Rami fre- quentiffimi, fparG , ereéti, foliofi, fuperne ramulofi : ramulis frequentibus, pariter ere- &is. Folia fparla, fubulato-acerofa,-acuta, pilofa, adpreffa, fubimbricata, longitudine linex vel paullo ultra; ténella dä 0 ; ir- vh Nn RTLSEN Vän 2, GV EN AR SA rd NAR RIE ND OMR ERAN RVIN INA BG År NES I [RM RAR RE SG AV JAKE Ma sf FJ ” N AM I iran Jane Febr. Mart: = ar (0 hbirfuta. Flores pedicellati, laterali-racemof. Racemi cylindrici, frequentes, ex omni fum- mitate ramulorum, terminales, foliofi, fim- plices vel compofliti e racemulis brevibus in ramulis propris lateralibus. Pedicelli te- retes » villofi, duas lineas longi, uniftori, folitarii, exeuntes e perichetio feflili, con- -flante ex foliolis pluribus, fafciculatis, im- bricatis, rameis fimilibus. CAL-: Periänthi inferum, tripartitum : foliolis lanceolatis, obrtufis, concaviufculis, extus hirfutis, in- tus glabris, flavefcentibus. . COR. Petala fs, lutea, feffilia, ovato-oblonga, obtufa; calyce breviora. STAM. Elam. 1f-18, fetacea, longitudine corolle. Anthere fub- rotundx. PISTILL. Germen fuperum ova- tum, fuperne pilofum. Scylas cylindricus, "longitudine ftraminum. Stigma fimplex. Cap- fala oblonga, calyce brevior, unilocularis; trivalvis. Semina 3. Obf. Facies fere Erice, affinitas Hyperici, fed dodecandra. jä TITTIITEZD:TSLTRALDT ERICA Sparrmanni, | beskrifven. af. + (CARL von LINNE, M, D: Med. &. Botan. Prof. i Upfala. | K napt gitves någon ort, utom Europa, hvars våxter nogare blifvit upletade , ån Caput Bon Spet, 1 fynnerhet fedan våre Landsmån , nl RARE Do- 22 1779. Jan. Febr, Mart, Dottorerne THUNBERG och SPARRMAN, dir 1 några är kommit at viftas, nåftan. på en gång, hvilke, vane at gifva akt på vara Svenfka fmå våxter, hafva med de fkarpfyntafte ögon, jämte de ftörre, åfven upletat de minfta på Cap, fom af de förre Boranici varit öfverfedde, och deri- genom 1å anfenligt ökat detta landets Flora, at den nu, ibland alla lånders, år den rikafte. Ic- ke heller lårer nägot land vara, fom framal- ftrar Genera, få vidlyftiga af differenta Species. Huru mycket det öker fvårigbeten i deras kån- pande, och tolamodet at utieta deras fkiljemårs ken, hafva Botanici nog fått erfara, uti de vid- lyftiga Genera af Gnaphalier, Mefembryanthe- mer, Protcer, Geranier och det talrikatte Er:- ee genus, m. fl. til at vål kunna fkilja deffa Species ifrån hvarandra. Botanici, fom förut varit på Cap, hafva merendels endaft hållit fig på den lilla delen af denna udde, fom Europeer= one kring Staden innehafva, men af fruktan för Hottentotternes ohyffade feder , och för de grym- ma villdjur, hvarpå denna delen af landet år få rik, vägade de fig icke inåt landet tå långt, fom Doétorerne THUNBERG och SPARRMAN, igenom 2:ne åtfkilda refor, gjordt, och dermed öfvertygat de efterkommande, at en tådan refa ej år tå farlig, fom man fig föreftålt. Vår vidt- berefte och fnålle Botanicus, Dottor SPARR- MAN, fom under fitt förra viftande på Cap fick tilfålle, at derifrån göra en refa til de atlågs- nafte ftållen i Såder-hafvet, och efter defs lyck= liga fullåndande, vid åter-refan åter flannade på Cap, företog fig, på egen koftnad, en refa af 200 mil inåt den okånda delen af landet, åt en an-= ICKE a nm C Å ; I ] AL I NR i (5 avgi Jans Feb. Matt; 938 annan trakt, ån den Doctor THUNBERG förut granfkat, för at åfven uti detta landets aflågs- nare Provincier måtta fin åtrå, at kånpna Ska- parens undransvårda verk. Denna refa aflopp 13, fom han hade föreftålt fig, i det tilfålle honom gafs til många uptåckter af de befynnerligafte våxter, af hvilka Botanici ega hopp at få del, fedan han nu til deras befkritvande af Kongl. Vetenfkaps-Academien blitvit upmuntrad. Ibland de våxter, fom funnos långt in i 'deffa lånder, år Erica, fom jag nu får det nöjet at be- fkrifva, hvilken Dolttor SPARRMAN fann vid Krumme Revier, ungefår 1590 Hoilåndfka mil ifrån Cap, utom hvilket ftålle hon hvarken förr eller federmera blef af honom fedd. Minnet af denna Doctor SPARRMANS både mådofamma, koftfamma och farliga refa, til en ort, dår in- | . e S 0 2 e e i [u] en Botanicus förr varit, kan båft förvaras, då denne bulke hådanefter får kallas Erica Sparra nanni ; likafom flera andra Species af det Ge- nus, förut bevara PLUKENETS, PETIVERS > BeErRGIt och THUNBERGS namn, é FRUTEX bipedalis, virgatus : ramis fpar- fis, teretiufculis, cinereo- fufcis, rigidis, nudis, aphyllis, cicatrifatis: cicatricibus elevatis; procumbentibus, truncatis. Ra- ali breves, hifpidi, fulcati, tetti undi- que foliis imbricatis, unde apice incraffati, obtufi. FOLIA ramulorum verticillata, quaterna, ap- proximata, ineumbentia, imbricata; apice fubincurvata, petiolata, lineari-fubulata , in- tegerrima ; convexiufcula, fubtus exarata | B 4 | ful- fulco longitudinali, profundo (bh. e. aceros få), fupra glaberrima, fubtus & marginé cartilagineo-bilpida, unde ciliata: pilis pa- tentiflimis, remotis,. albis, per quaternas feries , margine majoribus;y femiungvicula> ria, perfiftentia, = Perioli breviffimi, lineares, utringue plani, glaberrimi, adpreffi. = PEDUNCULI laterales ramulorum, axilla- res, folitarii, patentes, breviffimi (foribus viXx breviores), tecti more ramulorum foliis. imbricatis , unicapitulati. EA 0 CAPITULUM (antequam flores elongantur) globofum , echinatum inftar Achyrantbidis apparet, ex patentillimis luteis illis fetis foliorum involucri & calycis, ante: flore- fcentiam eretti, poftea fubnutantis. Ipvo- Jacrum fex-f. ottophyllum: foliis magis di- latalis, extus valde hifpidis: fetis longi- tudine foliorum; petiolis ciliatis; quadri- florum. FLORES quaterni > paralleli, vix pedicella- ti, fubbraégteati: foliolo calycino (2) fitu inferiore. CALYX Perianthium trigonum (latere exte- riore convexo) erectum, hexaphyllum: fo- kolis fubulatis, bafi carinatis ciliatis, extus hirfutiffimis; quinque ecorum approximata exteriorem partem floris tegunt, fexta re- mota, interior, Carinata.” ÄG COROLLA monopetala, infundibuliformis, recta, calyce duplo longior, lutea. — Tubus ”tetragonus, = villofiffimus ftrigis RAR cu- + co SNI a f , SYN RNE fculis, ere quadrifido: laciniis xXqualibus, breviffimis, ovatis, integris, patentiufculis , intus glaberrimis. STAMINA EFilamenta otto, receptaculo in- ferta, capillaria, 2xXqualia, longitudine tu- bi, glaberrima, alba. ” Anthere incumbentes, lanceolate , a2pice bifidx, orificium floris opplentes, purpurex. PISTILLUM Germen turbinatum, fupra pla- hum, tetragonum, glabrum, apice hirfutif- fimim, album, fulcatum! — Sryl/us filiformis, flaminibus löngior, unde plerumque verfus finem forefcentiz longe exfertus, glaber. Stigma planum, dilatatum, tuberculatum. Pericårpium Capfula. Obfervat. Hela Örtens habitus vifar en Bo- tanicus, vid förfta påleende, at den år fkild från de förr bekante EricX: 1:o med dels trubbiga grenar af de tått på hvar andra liggande bladen, exact imbricatim. -2:o Med defs mörkgröna fkinande blad, hvilka i kanten åro garnerade med hvita ftyfva hår, lika feparerade, fom pig- garne uti en grof kamb. :3:o Midt på defs bladrika grenar, framkomma helt korta ftjelkar, fom fluta fig uti trinda hår-rika bollar, gulakti- ge til fårgen, utur hvilkas centro utkomma fy- ra lika långa blommor, utan på tåckte ganfka tått med ftlyfva hvitgula hår, 1å långa, at knapt blommans klyfning kan fes, når man på fidan fer blomman. 4:0 Äro Capitula florum altid” klyfda uti fyra blommor, hvilket antal hår aldrig flår felt, och tyckes det icke kunna, a Bs emc-> 1778. Jan. Febr, Mart, 25 3 26 1778. Jan. Febr. Mart. emedan blommans nedra fkapnad af detta deter- minerade antal hårrörer, få vida blommorna åro på det aldratåtafte connetterade, och tilfammans formera en cylinder; men hvar blomma fepare- rad år trekantig, med den yttra fidan kullrig; aldeles famma figur, fom då man delar en cirkel i 4 delar, Når jag fåg denna Erica förfta gången, fö- reföll hon mig icke allenaft ny, utan ock gan- fka befynnerhgs; och förmodade jag icke, at' hon egde 1å mycken likhet med de törr bekanta fpecies af detta genus, fom jag fann, fedan defs befkrifning var gjord, och fkulle med de förr bekanta jämföras , för at få differentia fpe- cifica determmerad. Når jag då jämförde den= na med dem, fom min k. Fader befkrifvit i defs Syftema Nature, och Herr Profeffor BerGius i defs Plante capenfes , fann jag alla delarnes fkap= nad likna den, til habitus mått olika, Erica Ce- rinthoides , hvars bruna bukiga blommor, hvilka åro imellan 10 a 20 inom hvart involucrum, - och/ böja fig hit och dit på ömfe fidor, och hvars capitula terminera grenarne , fkilja den ftrax; men de af Botanici antagne lagar för- bjuda at nyttja någon fkilnad i fårgen, då dif= ferentia fpecifica ikall determineras. Följande Differentia fpecifica torde vara tilråckelig, at fkilja denna ifrån de förut determinerade. Erica, Foliis quaternis imbricatis eiliatis, capi- tulis quadrifloris > corollis tubulofis flrigofo-bifpi- dis, antheris muticis. Se Figuren 'Tab. II. SS fa 3 UFS RNA SA ; ATTECN SÖS BESKRIFNING på en Bezoar Equmun; infänd af CARL PETER THUNBERG. Sond genereras icke allenaft uti åtfkillige de- NF lar af Månnifkans kropp, utan de formera fig åfven hos ätfkilliga fyrfotade djur. Hos Månnifkan finnas de allmånnaft uti njurarne och blåfan, men hos de fyrfotade djuren, uti gall- blifan och magen. Saledes genereras Mafang de Paga i gallblåfan på Koerna i Mofambek ; Pedra de Porco, i gall-bläfan på Hyftrix i Malacca; Pedra de Porco fpuria, 1 magen på Hyttrix i Ceilon > Bolus pilofus poreinus , 1 magen hos Svi- o 6) pa 5 S ; Re a nen på någre Oftindifke Öar; Lapis bezoar occi- dentalisy i magen på vilde Bockarne i Peru; La- pis bezoar orientalis, 1 magen på Capra bezoar- p) tica I Perfien, hvarom utförlig hiftoria finnes hos den lårde och upmärkfamme Doct. KAEMP- FER, 1 dels Amen. exotic. fafe. IL pag. 391 och de följande. Det år ock icke tällfynt, at finna uti magen hos våra Europeifka Koer, och ibland åfven hos Håftarne, af bår fammangyttrade bol> lar, flundom af en knyt-nåfvas ftorlek, hvaraf de måtte fåtta lifvet til. Deffe fednare åro en fammangyttring i mars gen, af hår, men'de förre, en ftenaktig cryftal- lifation, mer eller mindre blandad med de faf- ter, fom omgifva dem, och af denna natur åre de ftenar, fom finnas i magen på Håftarne i Ja- pan, hvilka jag hår har den åran at kortelige be= 28 1778. Jan. Febr. Mart, befkrifva , emedan jag ej hos någon funnit dem omtalade eller befkrefne. ; Denne Bezoar equinum kallas af Japonefer- one Bafeki, af Hollåndarne Paarde fleen, och år en kalkaktig concretion, beftående af tjockare eller tunnare lameller: den fer hvitblå eller grå- aktig, helt glatt och ip ut: på ytan fer man ibland flåckar af lamellér, fom ftycktals -affal- lit. De ftore åro måft klot-runde, och de fmwå mer eller mindre platte, hvilket förorfakas af den rullning, fom de hafva i magen. Til ut- feendet åro de mycket tåte och fine, men dock ej hårdare, ån at de låta rifva fig med naglen. Storleken år olika, efter deras olika tilvåxt och ålder. Af Kejfarens ELif- Medicus i Jedo, KaAsrRAGAWwA Fossju, fick jag en til fkånks, förre ån at den kunde inom bågge hånderne in- nefattas, af 30 Theils, Japanfk vigt, eller Me- dicinal-vigt 2 & 6 unz. Denne år vål den ftör- fre, fom hårftådes någonfin kommit under Eu- ropeers ögon och i Europifka hånder, utaf alla de, fom de föregående åren blifvit fkånkte åt Hollåndfka Ambaffadeurerne; men icke deftto mindre förtåkrades mig, at de finnas ibland ån- nu ftörre. De ftore ftenarne finnas uti Håftarne efter döden; de fmå, af en Valnöts ftorlek eller något ftörre, gå ofta bort med excrementerne, och finnas deruti i-Stallen. AR | | Denne Bezoar formeras i magen, men ej i gall-blåfan, ty den år icke färgad af gallan, ej heller i pifs-blåfan, fom år tydeligt deraf, at de -fmårre gå med ftol-gangen bort. = | a Gl Så (OR A a NNE WU / AG X KR 7 s AE . j ; p LÅ Jan. Fell. Mart. . 29 Så mycket mig Bold år, får man deffe Hicnar endaft i Hutvud-Staden Jedo och omlig- — gande orter, utl Kejfaredömet Japan, hos tame Håftar, och, fom mig dår fades, ej bos de vil- de, ehuru Hilde Häftar i ymnoghet på flere ftål- len finnas. En af Hollåndfke Tolkarne, af Ja- anfka Näåtionen, i Nagalaki, berättade mig» at Hätte-ftenar Äfen filmas: Laodfkapet Sat- fuma, och det hos de vilde Håftarne; men fom han fjelf har det genom beråttelfe af andra, vä- Barjag ej utgifva det för fanning. 6 du - Uti nåftan alla, för .dettå bekantes Bezoäfr flenär , har man altid fedt vara en nucleus, hvar- på den begynt tåtta fig > men uti en liten Iben, fom jag här genomlågade , fann jag ingen kår- na midt uti. Dels fubftance år habil tig, af lika utfeen- de utanpa och inuti; i anfeende til andre Be- zoar-ftenar, kan defs kraft altfå ej annan vara, ån abforbens. = = ; Ködaft för få an dJedany är en eHer anna Sten hårifrån öfverförd til Batavia, och derifrån förmodeligen lånd til Europa; men 1 hvad vår- de de, hal oe anfeende til andra Bezoar- ftenar, år mig obekant. För den; fom jag eger, äro mig redan hår i Japan budne 30 Piafters. Skr. Dezima på Japan, d. 1 Sept. 1776. 07 Sa 30 1778. Jan. Febr. Mart: Om Vattu-bråcks botande, medelf Caufticum; OTRS E "HENRIC GAHN, M. D. Affeflor i Kongl. Colleg. Med, N || je gear jag ej har någon ny upfinning at ligga för Kongl. Academiens ögon, tor de dock ej illa uptagas, at jag på Modersmå- let framförer en nyttig fak, och den med rön beftyrker. Det rörer botandet at Vattu-bråck (Hydrocele), en fjukdom, fom nog ofta förekom= mer hos både förnåmare och, ringare Mån, och fom, då den hindrar de fednare i fina arbeten, år åfven ganfka obehaglig för de förftnåmnde. Når jag, för 3 år fedan, blef af Herr General Dire&euren och Riddaren ACREL benåget kal= lad at värda en af denna fjukdom befvårad Hera re, hvareft naturen åftadkom en fullkomlig cur, (och hvilken håndelfe finnes befkrifven i Herr AcCRBRELS Chirurgilka Hdindeljer, pag. 351, fifta uplagan), fingo vi tilfålle ar påtånka den cur- metbode med caufticum, fom Hr ErsE i Lon- don beflkrifvit, och jag flere gånger af honom dår fedt lyckligen utöfvas: och har Hr ACREL fedan , dels allena, dels med mitt famråd, flera refor , med bälta utgång, den famma eftergjort. Det år ock med defs tilftand och på defs be- gåran, fom jag nu får den åran at deffa rön ige- nom Kongl. Academien til Allmånhetens båfta bekante göra. Med ' SNIA FK rg oa. Febr. Mart: = 31 > Med Hydrocele förfår man en vattu:famling Mot naturen, i den tåcken, fom af tunica vagin | nalis teflis formeras. At göra egenfkapen och ållet af denna GHukdom begripeligare, torde vara nådigt, at med få ord uprepa Anatomien at dertil hörande delar. 4 N Hos e Foftter, ligger hvardera ”Teftiklen bakom och nedanför njuren, och utanför Peri- tonzum, förft omgifven med tin egen hinna, Tanica albuginea kallad, och fedan dårutöfver vid - Periton:gum fafthångande famt til en del dårmed omveklad , hvilken fednare hinna tåleds gör defs andra beklådning , undantagandes på den fidan, dår vafa Spermatica med Teftiklen förenas, hvilka från njuren löpa utom Peritongzum, Då Teftiklen i denna ftållning fmåningom i Scro- tum nedftiger igenom Annulus abdominis, fö rer den Peritongzum tramföre och med fig, fom derigenom tvåfald nedkommer, och tåledes for» merar en låck, hvilken nu får namn af Saccus tunice vaginalis, och hvaraf den ena fidan, nu fom förut i abdomen, faft omgifver Teftiklen, men den öfriga delen,iåfom en duplicatura, ho- nom l5ft beklåder. I följe håraf, då man på en ftörre kropp öpnat de vanliga beklådningar- ne af Epidermis, hud, och en cellulés hinna, kallad Dartos, tillika med några kött-fibrer af Mufculus Crematfter, förekommer en cavitet, formerad af en åt inre fidan platt hinna, Tuani- ca vaginalis , hvilken, fom nyfs fades, år en fort- fåttning af Peritonzum; och finnes, på denna cavitet, den öpningen åt buken, hvarigenom Teftiklen hos Foftret nedfjunkit, nu gi full« w | | (Om 32 1778. Jan. Febr. Matt. komligen' vg Vid nedre och bakre fidan af denna fåck, ligger Teftiklen, likafom i Tu- nica vaginalis intryckt, år med denna hinna fammanhångande, och far på detta fått den förr nåmnde andra beklå idningen, nårmaft öfver Teftiklens egen hinna alböginea; men den 4- dan af Teftik len, hvarmed Vafa fpermatica åro fafthångande, år hår, fom föröva bukefy ej af Tunica vaginalis omgifven, utan ligga de bak- om och utom fcken, och upft:ga genom an- nulus bakom peritongxum up emot njurarne. (") Inuti fåcken af Tunica vaginalis, finnes en tunn lympha, fom af Vala lymp phatiea utdun- flar, och fedan åter abforberas, (amt fynes tje, na at förhindra, det fidorne aft låcken ej fkola lins imellan fasmaans ina oo TAR dt våtlka til når gon anlenligare mångd famlas och utdåner Tu- nica Vaginalis, upkommer et lå -kalladt Vat- tu- brack. Denna fjukdom fkiljer fig i flåfta fall från : andra famma delars åkommor, förmedelft en fvullnad, fom är fullkormligen OM, fpånttig, Huctucrande I och meråndels genomfkinlig, då et ljus hålles dår bakom. Om ej fvu naden år lå flor, at den ftråcker fig ånda up til annulus, kånnes Funiculus fpermaticus helt tydlig och utan tel; men däremot &an Teftiklen fållan igenfinnas, om ej, fvullnåden år defto BRA oc or erdäledeersendt ARE NPT AREAN TAPE FNBRTYE ENDRE I FTSE vt gr DÅ AA + (") Herr Prof. MARTIN hå ar benåget vilat ofs one Anatomilke preparater , , det ena af et Footer, det andra af et nuyfödt Barn, hvaraf hela denne Teftikx. lernes nedfjunkning och låge tydligen röntes. / och i fin början. Tgenom -fvullnadens' -odmhet jämna yta, viljes den ifrån Teftiklens fjuk= mars; ifrån. Tarm-och Nät-bråck , derigenom, arken n ysning elier hoftning ökar dels ftor= de | ej läver på mintta fått trycka fig i buken HL ech ej förvårras af obfttrué&tion. Vid en Anafarea feroti, åro gemenligen andra kroppens delar tillika angrepne » och ”defsutom ingen flustuatson at kånna, men vål merendels ckningen gropar i huden. (+) Den lemnar intry Hydrocelé vi hår OlTajk bör ock noga fkiljas från de vattu-famlingar, fom hånda i i tupica com muni cellulofa la fpermatici , och fom Herr Pott ganfka tydligen befkrifvit. De åro af tvånne flag, der ena , då vattnet farblar fig i cels Tulerne af ÄRAN, det ändra, då det år inneflu= ter. Ten enda cyfta OT I bägge tfallönks = kånnes "Teftiklen med. Epididymis helt tydligt nedan och framföre fvullnaden, då dåremot ftrån- en antingen aldeles ej kånnes, eller åtminftone' af vattnet utdånd och knölig: i en Hydrocele deremor af Tunica vaginalis, kånnes. Teftiklen Mållan eller aldrig, men Strången mått altid: Ofta åro dock bägge deffe fjukdomar förenade, då man, etter tappning at Hydrocele tunic: vas ginalis, blir en qvarblifvande fvullnad varfe, fom fordrar et fårlkildt botande » hvilket Herr PoTrT, Ö söder or FÖ Yran LA R FR Te TOS on lpeotele, köttbråck , fom beftår i (jelfva Teftik> lens. hårdnad och tilvåxt, hår ofta mycken liknels fe med et Vattu-bråck ; men ikiljer fig båft derifrån genom defs tydeligare "hårdhet, oklarhet mot ljuss ken, och fådes-ftrångens både HEkIS och fladgas NER é : C (oj ; : FR Vv ji - j > 1778. Jan, Febr. Mart. | i 3 | i i Port, medeltt incifion och hinnans dårpå föl- jande fuppuration, törrättat. | Orfaken til denna fjukdöm ligger förmodeli- gen i något fel hos Vafa lymphatica tunicze va- ginalis, af hvilka antingen et eller flere kunna vara bruftne genom utvårtes våld, eller utvid-' gade, eller ock icke behörigen förråtta deras upfugning. Emedan Teftiklen hårvid gemenli- gen blifvit funnen mjuk och litet ftörre ån van- ligt, har man trodt orfaken dåri vara. förbor- gad; men fenare förtarenheter hafva öfvertygat ofs, at deffla Teftiklens åkommor hafva intet at betyda, utan fynas vara en verkan af vattnets tryckning, och fedan fmåningom förfvinna. Och fom denna fjukdom år local, utan at' bafva ge- raenfkap med den öfriga kroppen, förfaller de gamlas fruktan för defs botande, af tara, det vattnet fkulle kafta fig på någon ådlare del. Li- kaledes, då Anatomien lårt ofs , at låcken, fom i början år öppen, fnart efter födelfen fullkomli- gen tilfluter fig, bör man ej frukta at, då vatt- net en gång aldeles år borta, det fedan ifrån buken fkall åter ifyllas. Den palliativa curen, fom förråttas medelft tappning genom en Troicart, år allmånt bekant. Den radicala curen bar på mångfaldigt fått blif=' vit förråttad. En del grunda fig dårpå, at al- deles igenom fuppuration förftöra Tunica vagi- nalis och defs tåck : andre, at allenaft våcka en inflammation i nåmnde hinna, hvarigenom defs fidor fkulle våxa tilfamman, och ingen. vattu- famling blitva vidare möjelig; faft nyare obfer- vationer tyckas vifa, det vid alla radicala cu-. jr RP fer > valt fökt ar åftadkomma tlåckens fammangroning, hafva fomlige föreflagit, at igenom en öpning på Scrotum införa en Hvel, antingen af plåfters duk eller af fvamp , för at upvåcka den nödiga inflammationen: men hårvid hånder oftatt, at Tammaänväåxningen af hinnan ej blir fullkomlig , och at en ny Hydrocele upkommer; utom det, at mycken pliga upvåckes, då materien ej får fritt aflopp, hvilken 'ock hos ofunda kroppar kan reta Teftiklen til inflammation; dåremot år Hvelen fvår at införa, då den, för nåmnde ors faker, måfte ofta uttagas. At på Monros lått lemna canulen inne etter tappningen, för at upvåcka inflammation, år ganfka plågfamt vid mintta rös relfe, och ej utan fara för Teftiklen. Porrs methode, at igenom tvånne öpningar på låcken "införa et tjockt Setaceum, fom etter upvåckt in= Aammation fmåningom utdrages, år låkert af def= få den båfta, och har jag fjelf fedt den många gånger lyckligt verkftållas: men denna cur år ofta Hog plågfam, och i fynnerhet obehags lig för dem, fom frukta för inftrumenters ät- gard. (") | . (Hå ov Ibland de methoder, fom nyttjas, för at al- deles förflåra fåcken, förekomma: dÖpadndet af CN C2 hes (t) Någrte hafva, efter vattnets aftappbing , genom cas nulen ftrax infprutat varmt rödt vin och dylika fpi- ritueula Liqueurer, i tanka at därmed inflammera fåckshinnans våggar, hvarbå tjenlig bulning och en flutelig fammangroning fkulle befråmjas : men vi hafve ej tilråckeliga håndelfer ; för at lemna detta — fåttet företråde för andra, =? X "778 Jao. Febr. hela defs längd, då man antingen UN det målfta af bion, eller lemnat den at genom fup- puration utflyta. Denna EN ehuru til- råcklig för åndamälet, år ganfka plågfam, ofraft farlig , och derföre med råtta förkaftad. Sam- ma fkål gåller emot de flora cauftica, fom for- dom öfver ftörre delen af Scrotum pålades, hvarigenom 'Teftiklen aldeles blottades för lut- ten och utfattes för retning både af fjelfva « cau- flicum, luften och förbanden. Det år Herr ErLse i London, fom fökt med fmé canfrica und- vika alla deffa olågenheter, och år det hans methode, fom vi nyttjat, och jag nåftan ord ifrån ord ur hans Bok vill anföra. Hufvudfakligt til curens lyckofamma utgång år, at vara förfedd med et fullkomligt caulfti- tum falinum: och bör man derföre påminna Apothekarne, at göra det tör hvar gång nytt, och at dertil nyttjas en fullkomlig calx viva, fom ej med fyror gåfer. Efter ELses före- fkrift, tilredes den fåledes : Re. Lixiv. Saponac. Ph. L. Unc. viij co- que ad Une. ij, dein liquori bullienti adde Extr. Thebaici Dr.”ij Galet Viv. pulv: Dr. vj vel q. sv doönec omnem liquorem abforpferit, ut fiat Non vale optime god ln Jag vet vål, at månge torde anfe tillågghin gen af Öje et caufficum för orimlig, men förfarenheten har vifat, at vid curen af Hydro- cele, har altid plågan dårigenom blifvit tå lin- drad, at de fjuke meråndels fofvit under hela defs verkan. Man vet ock, med hvad Oc RER FaR AES KNM er Vet NE VE nn 5 i VASA JON | v ,” I ” Lä SR - EN; öå | Ta : d NE TRE, Ål | 9 K an | ! le LF Å ” é NU . ; FR ; TA z FX | L ND d öd . LJ N a ee ; | / å TN I | IGN 4' + c É JDS i É NG ; Mu ” å NA NG 3 AMT 2 " NN a god L NL AN - Ä i fb 22 RR Fr rea 4 <Å By Y pra ora 4 ar kt e . Nu FIN ANN É rå ve ta invårtes Opium förenas med medel at Ari- He verka vo > Efter förutgången nådig preparation genom 'måttelig diet, en eller annan laxering, och ”åderlåtning hos dem, fom åro blodfulle, fker på- ”"låiggningen af caufticum på följande tått: af på mjukt linne utftruket godt håft-plåfter, rager man et flycke, ftort fom en hand-lofve, och gör midt deruti några infkårningar, hvilkas flikar Uupvikas, för at formera et hål, ftort fom = Riksdaler. Omkring detta hål, lågger jag på hvarandra flera rimfoör at plåfter-lappar, tils kan- terne blitvit en half tum djupe, för at lågga caufticum dåri. Den fjuke lågger fig på ryg- gen, och man utmårker med penna och bleck, på den fråare och nedra fidan at det utfpånda ferotum,' det ftället , hvareft caufticum bör 'på- "liggas, hvarvid Teftiklen noga undvikes, om den fkulle kånnas. Plåftret pålågges lå, at det utfkurne hålet paffar öfver det utmiårkte ftållet, , och då det vål faftnat, fylles hålet aldeles med caufticum; fem förut år kroffadt och litet fuk- tadt, eller genom luften nedfmålt. Dåröfver lågges tvånne kors-rimfor af håft-plåfter, och altfammfåns bevaras med en binda, fom någor- lunda vål tildrages. Den fjuke tillåges, at lig- gå flilla och at ej vidröra förbandet, tils det bör aftagas. Som förut år nåmnt, blir plågan af fråtnipgen ganfka dråglig, och bör caufticum ej inom 12 timar aftagas, då man kan vara få- ker, at i fall det varit vål prepareradt, det gjort tilråcklig verkan. Jag får ock hår tillåg- ga, at det aldrig år någon fara, det fkulle cau- ficum kunna genomtrånga alla integumenterne ad 4 Id och ” Nå ; N Å Ån i N CE p iv ; v () då Li d SÅ d 240 I. Fp Sd G s d ON NV id NA Lv vs Jl ( och falla in i fåcken, om det ån långre pilige, men vål fordras, at det angriper fjeltva Tunica. j vaginalis, för at göra curen fåker. Då förban- det aftages, finnes en HBichara, dubbelt ftörre än caulfticum varit, hvilken betåckes med et Cataplasma at rifvit bröd och mjölk. 'Scrotum upbindes med et vål paffande futpenforium, 1å at det ej olika klämmer någon fida, och den fjuke gör båft, at fltåndigt hgga. Herr ELsE och flere hafva förfökt, at lata den fjuke gå uppe, fom ock ofta utan fara kan aflöpa, men den fom vill vara tfåker för alla äkommor, bör det ej tillåta. Dixten bör vara kylande och mättelig, få at ingen hettande föda eller dryck nyttjas. SR > Snart nog efter cauftici verkan hos fomli- ge, hos andra förft på fjerde eller femte dyg- net, börjar den fjuke at klaga öfver vårk i ferotum och länderne, då och då colique-plågor 1 underlitvet, med hvit tunga och något qvic» kare puls. Scrotum börjar ock då blifva hår« dare ån förut, med rådnad och ömhet öfver he- Ja den omkrets , fom låcken af Tunica vagina- lis har. I allmänhet åro coliquen och fcebren tå lindrige, at de ingen åtgård behöfva, vidare än at lifvet hålles öppet med Lavemens eller fmå dofes af Infuf. Senn&e. Dock bör ådren Öpnas, etter behot, om Febren år mårkeligare. Inom 3 til 4 dagar, år den måft bärta, tillika med colique-plågorna, hvilka dock ftundom fe- dermera under curen plåga imfinna fig, dock fållan få fvåra, at de behötva någon Medecine, På 8:de til t2:te dygnet, börjar Efcharan fkil- Oo ja fig genom bulning, och får man då fe Tu- | ; | nica SR Jan. Febr." Mart. 39 nica vaginalis framfkjuta, tydeligen af caufticum angrepen. Vattnet kånnes fluctuera dårunder Och påtrånger dageligen, få at hinnan ofta fom en blåfa flår utom öpningen af Scrotum. Man kan då antingen göra en liten öpning på tåcken med en lancet, för at fria den fjuke från den tyngd och fpånning, fom Scrotum har, eller ock håldre tillåta den at af fig fjelf brifta, fom gemenligen fker imellan 14:de och. 18:de dyg- net, då Scrotum fmåningom fammanfaller, och -bulnade hinnor af Tunica vaginalis få upfyl- la hålet, at ingen luft kan intrånga fig och re- ta eller fkada '"Teftiklen. Med förbanden fort- fares på förenåmnde fått, morgen och afton, 1å långe flytningen år ftark, och under den ti= 7 den bör den fuke ingalunda gå uppe, för fara af ledfamme håndelfer, fom långre fram , vid en af cafus, fkola omnåmnas. Var, tillika med förre och mindre flycken at hinnan, medfölja vid förbanden, under det at fvullnaden efter hand minfkas och hopfaller; hvilket påftår från 6 til 3 veckor; och kan den fjuke, når flytnin-: gen minfkar och curen blifvit något avancerad, gå litet uppe, eller ätminftone fitta på en Soffa. > Tbland faller öpningen fnart nog tilfamman, men man behöfver ej frukta, at den tilfluter fig, tförrån alla hinnor åro utfuppurerade; ty mnan det fkedt ; kunde ingen konft låka fåret; och bör man ingalunda med fonderingar reta fåret, hålft man på andra fidan icke har någon Fiftel at befara. Då all fuppuration år för- bi, och all fvullnad förfvunnen, låker fig fåret med ct faft ingröpt ärr, fom kånnes :med Te- C4 ftik- 40 1778. fKiklen fathångande, och fört TS någon tid ? ; 0 upmjuknar. Under hela fuppurs tionen, RR " 2 man aldrig: Teftiklen varfe, och fom ter fe + ootånde därtik appliceras, fingrr man lått, hvarföre -— denna cur med 1å liten PR och utan all fara kan afiöpa. EN ER än Alla de fkål , fom emot denna methode if- AREA i vit anförde; kunna allenaft låmpas på. nyttjandet af flora cauftica på hela fvullnadens långd. Ret- ningen blir dår ganfka farlig af fjelfva caufticum, inflammationen fprider fig lått til Tefuiklen, och den öpning det lemnar, uttåtter Teftiklen både > för irritation af luften och. förbanden, hvilka va fkass fenare Herr Erse, med ftörfta fkål, anfer för för= NE = nåmfta orfaken til de elaka fölgder , fom de öf- SR AE cur-methoder medföra. - Herr Erse fynes påftå med råtta, at ur Cauttiei bruk, hela Tunica vaginalis médeltt fup- Ppuration utflyter, och 'tror,' at det famma vid de öfrige låknings-tåtten åtven hånder. Hela omkretlen af fåcken finnes hård och inflamme- rad, den minfkas, alt efter fom fuppuration fort= far, och fåret flutar fig då den uphört. Icke heller kånnes efteråt någon faftvåxning vid Te= föiklen, utom vid årret. Som efter en fullkomlig. po ingen fara år tör et reeidive, tå tfelar curen ej heller. oc någonfGn, då caufticem år godta Man bör ej oc af dets långfamma verkan låta fk räta fig, at det 0 1 fin effe& felat. Det penetrerar aldrig Tuni- Ca vaginalis, men (få fnart det vål mortifierar integumenterae , och man på fin råtta tid blir d vars . bör kännas, bar man ingen orfak at idare pålåggning öfverflödig. SR C pålåg; : 1 2 OMR Län 1 Herr Er.se förlåkrar: ofs, at både i ch flere hans vånner, med ouphörlig lyc- oocka, i flera år, den förråttat, hvartil jag får läg- +ga mitt vitnesbörd, under den tid jag vid Laza- Fetterne i London viftådes, och fåg den ofta i verket flåld. Sällan gjordes något val at den fjukas conftitution eller ålder, och Herr WAY char nyttjat caufticum för en, fom var 70 år gam- mal. Herr Erse anförer åfven flere cafus, dår > Teftiklen kåndes i bottnen af fåcken, men me- delft cauftici application någor högre up ån van= ligt, aflopp alt etter önikan. Likaledes här det med framgång blifvit nyttjadt vid Hydro= 1 Ecler på bada fidors arv. «oo Til beftyrkande af hvad anfört blifvit, tor- de Kongl. Academien nu tillåta mig, ac I kärt- het anföra de håndelfer, fom efter befkrefne me- thode hår blifvit hulpne, förmodeligen de föår- fa och kanfke, hittils, de endafte i Sverige. "Cafas I. En förnåm Herre, vid fo års ål- der, hade, under tåmmelig kropps ftyrka, varit NS på ste året befvårad af Vattu-bråck , på högra fidan i Seroto. Han trodde,at det hade fin up- rinnelfe at colique och våder-fpånningar i buken, fom nåftan REA kånna fig mer och | z MIN tv 2 I ifslyckad cur, och litet tålamod gör konft, fom fordras til denna Opes en ringa fara, fom dermed år för= oden 1 fynnerhet' för allmänheten 0 42 1778. Jan. Febr. Mar mindre under matfmåltningen. Fem gånger ha- de han redan låtit Herr ACREL aftappa vatt- net, i fårfkilda tider; men oaktadt alla uptån- keliga bote-och prefervativ - medel, hade dock vatnet, inom kärt tid, åter famlat fig, och fyllt tåcken til defs förra ftorlek. På föreftållning om en radical cur, blef den bifallen , då jag flrax af Herr General - Dire&euren AcCREL anmodades om famråd och bitråde i verkftållig- heten. SN INS Efter kroppens föregångne tilredning genom kylande dixt, en åderlåtning, och 3:ne laxati- ver af Infuf. Sennx Lim. Lond. med Manna tab. deruti uplöft, pålades caufticum d. 21 Sept. 177f. Detta fkedde på förr befkrefne fått. Natten var tåmmeligen god, och om hanyetter eget vidgående, ej legat och våntat på mera ondt, hade vål kunnat fofva för det ringa han kånde. Den 22 om morgonen aftogs Caufti- cum: Efchara var då gjord til £ Riksdalers vidd: midtpå tycktes den vara tjockaft, alt utan fårdeles vårk och kånning. Skorpan be- tåcktes med Ungv. Bafilicum fl. på linne-fkat, qvarhållet med håft-plåfter. Ingen Feber. "Den 23, god fömn om natten. Ingen vårk eller Feber: lika törband. Den 24. Efchara bör- jade litet fkilja fig i kanterne: han mådde eljeft vål. D. 25 god fömn utan Feber. Yttre tet- hinnan bade lofsnat genom bulningen och bårt> kliptes litet dåraf. D. 26 lika vål; men fom yttre fidan af tunica vaginalis fyntes icke vara tilråckligen angrepen af caufticum, pålades et mindre flycke, fom et ftort filk-fjåll, kl. Sör mia- PERS SET DA 23 Nn — Middagen, hvilket bårttogs kl. 6 e m. Detta Ökade fpånningen i tunica vag. mer ån någon dag tiltörene. D. 27. Hela natten varit fömn- = lös af vårk i ryggen och oro i hela kroppen. -— Om morgonen var detta målttadels atftannadt > omen hela Scrotum anfenligen upftinnadt, ånda up til annulus abdominis. Fördelande gröt af rifvit hvete-bröd med vatten och bly-åttika la- des imellan en linne-duk omkring Scrotum, och Ömfades hvar f:te tima. Den 28. natten mera > rolig, Ingen Feber. Scrotum mycket fpåndt. Nu fyntes tydeligen, at hela tunica vaginalis var inflammerad. - Scrotum vårkte ftundtals, men ryggen målt ftåndigt, Efchara var nog lös, men icke ånnu öppen inåt vatten-påfen. Hittils hade den fjuke dageligen haft en frivillig sflolgång om morgnarne; nu gafs et upvekande clyitir middags-tiden. Den 29. Natten fömn- lös och mindre rolig. Ingen Feber. Rygg- vårken minfkad. Pulv. Rhei half Drach. och lika mycket Crem. tartari gafs om morgonen, och Clyma emoll. middags-tiden, at underhjelpa pulvrets verkan. Efcharan var helt lös i kan- terne, men faft i bottnen. D. 33. Natten oro» ligare ån de förre: dock nu ingen teber: mun- tert finne. Efcharan lofsnadei yttre kanten för > middagen, och vattnet utfiprade i ftor ymnog- het, få at hela vattu-famlingen inom detta dyg- net uttömdes. Såret förbands 3 til 4 gånger om dagen, eller 1å ofta gröten ömfades, hvil- ket på denna och följande 3 til 4 dagar måtte fke hvar 3:dje tima, | Oétob. 1. God fömn öfver natten; glad och munter, med -långtan efter mat. Efcharan avd 16) ÅA ONA nu ANA 44 1778. Jan. Febr. Mart ret gif- lös i kanterne: Scrotum fammanfallet: fåre ver blandadt vatten med var; det förra ur tfåc- ken , det fenare från kanterne at fåret. D. 2. lika vål med går-dagen. Teftiklen kånnes icke ånnu annorlunda, ån i en klump med den fam- manfallna tunica vaginalis, af et gås-åges ftors lek. Ingen Feber i dag. Den 3. fotvit oro- ligt. Tog Intuf. laxans mannat. f. midd. fom gjorde 8 Sedes och lindrade rygg-värken. Min- dre matluft. Teftis ånnu lika bärtgömd: förs fta Efchara meråndels 15s , men från Tun. vag. fynas ånnu inga ftycken framkomma. Den 4. god fömn, båttre humeur; men klimpen i fero- to mer updrifven, tung och befvårande, hvil- ket gjorde någon ny oro och omtanka, men förebådade en lycklig bulning af fåcken. Sam- ma förband och omtiag fortfattes, Den fs. god fömn: ingen ryggvårk: mindre kånning i fvull- naden: bulningen ökad i fåret, dock utan ftyc- kens tofsnande at Tun, vag. Yttre Efcharan bårtkliptes aldeles ur fåret. Den 6. Lika med förra dagen, god bulning ur bottnen at fåret; fom ger hopp om fåckens uplösning och god utgång at hela curen, nu redan på 1f:de dyg- net från början. Den 7. och 8 alt lika: imå ftycken af Tun. vag. följa med vattnet. D. 9. Laxerat med förmån och haft 6 'Sedes. Sofvit vål; och mår den fjuke nu bått at alla föregåen- de dagar. Den 10. Bulningen ur fåcken med löfa flimfor fortfar: Svulften mintkas dageligen:. D.11. och 12. Tillftåndet lika godt och tröft- ligt. Slarfvorne, fom följa med varet ur lårets djuphet, liknade fmå-klimpig öl-oft; Den 30. Under hela denna tiden voro inga fvåra Lär a | | Ö= I Kd [yr t 0 Na | CN FNS Srefallne. Teftik!en, fm med den bärtfmålte Tun. vag. utgjort en fvulft ulfammans, var nu kommen nåftan til naturlig ftoriek och ftadga. Den fjuke fteg förfta gången på benen, från — Operationens början. Öpningen gaf föga våt- fka från fig, och alt liknade til fullkomlig båt- otring. Nov. d. 10. var öpningen aldeles låkt, fåcken bårtfmålt och nåftan okånbar. Teftik- len var dock ömfom ftörre och ftadigare, ömse fom mindre och mjukare. Mot qvållarne , ök= tes det förra, fedan han bela dagen gått uppe och farit ut i vagn. Om moörgnare fans det förminfkadt fedan kroppen fått hvila horizontelt. Et fufpenforium nyttjades, och et gran calo- mel gafs morgon och afton hela tiden bortar. Tefliklen, föm med Scroti yttre betåckningar genom det djupa årret fammanhångt, fkilde fig dårifrån vid flutet af 3:dje månaden. Ingen dag låg den fuke i fin tång, utan flyttades i Sof-= fan, och blef där, med et tåcke öfver nedre .delarne, altid i platt låge, til aftonen. | Denne Man, fom under alla de år han af Vattu-bråcket befvårades, var ftåndigt tjuklig och i attagande til hull, by och kratter, år nu mera helt frodig och vålmående. > Sammanråkningen af tiden, fom til hela cu- ren upgick vilar, at vattu-låcken, pd o:de dygnet efter cauftici palåggning, upbröt och tömde fig, hvilket var det tidigafte af de 5 cafus, fom hår fköla anföras. På det 16:de och w7:de, började fmå flycken af fåcken lofsna och framflyta. Mot flutet at fjunde veckan, var fåcken bårtfmållt och Teftiklen kommen nåftan til naturlig Rs on ek: AD Te RN GR d MS 1778: Jan. Febr, Mart. = 45 1 PR r ”å AV fd > MM 1 IE 72 NSU BAR RIGE fr ER IA . EN t ; ENE RE i UR CNRS x i Y SR NI ww Dy 4 a SN 3 ENE on | Y lek: i början af den ottonde, var tåret låkt och alt vål ötverftåndet. NN | KN Cafus IL. Denne år mig ord ifrån ord med= = deld af Herr General- Directeuren AcreL, fom tillika med Herr Doc. SCHULZEÉN, vVärdat den fjuke i Kongl. Lazarettet. | : En Herretjenare, af 2$ års alder; hade et Vattu-bråck på vånftra fidan at Scroto. Det var föga förre ån en karls knyt-nåfve , icke får- deles fpånftigt, dock nog genomfkinligt, för at vål vara en vattu-famling på ftället. Kroppen blet tilbörligen beredd. SR > 1776 d. t Mart. pålades Erses Caufticum falinum. Efter 12 timars förlopp, hade det nog mycket uplöft fig, dock fyntes det hafva gjort tåmmeligen djup efchara. - Denne förbands föls jande dagarne, intil den 7, med Ungv. Bafi- lic. fl. Den fjuke hade föga eller ingen kån- ping af nagot lidande. Sedan vi efter vo:de dy= gnet funnit efcbaran för grund, at kunna hafva tilråckligen vidrört och inflammerat 'Tunica vas ginalis, pålades famma caufticum för andra gån- gen, dock mindre och midt på Efcharan. Det- ta hade åter efter 12 timar uplöft fig, och ökat Efcharan både midt på och i omkretfen. Såret betåcktes åter med Ungv. bafilic. flav. under förvåntan på defs aftöndring. Efter andra 7 dygns förlopp, fyntes Saccus icke vara fpånd eller inflammerad, til tecken, at caufticum ån- nu varit för fvagt. Den 16, aflöftes ftörre de- len af Efchara med en fcalpell, hvarefter et helt litet caufticum lades i bottnen, inpå Tun. RE ; Väs | RN k BIOS äg jr j is: detta | ; mera kånning up åt ljumfken och ryggen, | tindhet i Vattu-bråcket, rödnad i cellulofa dar- otos och updrifna blod-ådror rundt omkring. Gröt med bly-åttika lades federmera kring Scro- tum och all annan nödig fkörfel, fom bår för- bigås, anvåndes med upmiårkfamhet. Den 18:de utbraft vattnet vid kanten af Efcharan. Det har vål icke varit mycket, och kanfke högft 6 unz, fåledes borde man vånta, at denna curen fart varit öfverftänden; men tvårt om: under det vi våntade på god bulning och fåckens at- föndring, tycktes vattnet ånnu dageligen famla fig; höll fåcken til en del ifylld deraf, och jäm- "väl vid hvarje förband, hela åtta dagarne, utflöt. Sådant alt vittnade, at cauftica i de trenne an- låggningarne flagit felt, varit för fvaga och ic- ke nog angripit Tunica vaginalis, för at dåruti upvåcka inflammation, hvarpå dock hela curens lyckliga aflopp hufvudfakeligen beror. För at någorlunda ånnu komma til detta åndamål, togs fint ftött caufticum på en uplindad charpie-fkruf, dock i ringa qvantitet, och fördes ikring bott- nen af fåcken: någon vårk och fpånning kåndes deraf för hvarje gång , fom likväl lindrades at grötens pålåggning och bulningens ökning utur grunden at flåcken. Som fåcken, medelft drögs= målet, vattnets utfippring och defs famman- Mörpning, var blefven mer tjock, ån då den år utfpånd, 4 gånger, äterhåmta denna efterhjelp , icke utan ledsnad å ömfe fidor. 0 SÅG | » Ahdteligen ock efter flera veckors förbigåen- ; in "gjorde nu ftrax defs råtta ver- nödgades vi hvar 4008 "dag > stil 3 ae ade tåcken, genom vanliga flimfor affön- Mar fig, nog bilar, fasan | "Teftiklen ledig och kånbar. Såret var « oopå tionde veckan, då han An Tale utgick. ST Håraf vill jag Quta, « at man i fmå Marie bråck, dår fåcken icke år nog fpånd, bör bere= da fig på tvånne anlåggningar af caufticum. Förft, at dermed bårttaga alla yttre betåcknin= garne, och andra gången, at tilråckelig Obrånna Tunica vagina alis... Men om C: ej göres med den noggranhet , fom Herr Aflef= foren GARN, i deis föregående. nyttiga Athands> ling, utmärker; kan det altid flå felt, til tideng mödofamma och fruktlöfa föripillande. / Cafas Ii. åfven meddelt at | Iert ÅCGREL. En Ständs-perfon från Åbo, befvårad af et florr Vartu-bråck, på vånftra fidan i Scroto, hitkom 1776, at föka Bor derföre. Vattu-fåc= ken tycktes, efter defs yttre ftoriek, innehålla minit 3 qvarter, och var vål äns 2 Den "if - fjukas oroliga finnelag blet mycket tiltreds- ftåldr, af det goda hopp jag gaf honom , om det nya Operations- fåttets Jätt het och förmaånligbet. Efter vanlig I STOPP berednings. pålades Caufticum d. 8 Julu, kl. 8 om Bean Si det attogs kl. 19 följande afton, låledes efter 14. tis rhars förlopp. 20 kånde föga vårk deraf, och hade kunnat fofva, om ej fruktan F ga hällit honom vaken. — Efcharan hade gången gått. djupare, förmodeligen derföl detta Caufticum var nyfs gJordt och pålad tadr, endaft fammanpackadt : ; DåICt betägk MR FR PRE EL fn 3 wa få kr vl sc HAN (og 1 kd FT ; RE AN ör. vårre plås- 1778: frö Hl Mlårt - Ungv. Babil. fl. dagel igen. På 13 dygnet kån- de 0 fpånningar I ljumfken , up åt ryggen och j 'vånftra njuren :, någon våmjelfe och lindrig Fe- ber åtföljde. Adren öpnades på armen, ct las vement gafs 2 timar derefter, och et varmt fris lades öfver och kring vek c-lifver åt ryggen: Ca- taplasma Saturn. kring Scrotum. Följande da- gen voro deffa kånningar anfenligt minfkade: Infufum f. Lin. gafs med pod verkan, få Ar de nårmnde ' tilfållen, d. 15 voro måttadels öf- verftåndne. Scrotum hade rodnat, til hoppets ökande, om Tunicx vag. infammation. Efcha- ran fkilde fig dageligen, under god bulning i omkretfen; förbandet var det (amma fom förr, och Scrotum infvept i ofvannåmnde gröt. Den 18 lofsnade Efcharar i ena brådden, hvarpå vatt- net utftråémmade. Bulnaden ökade fig dapgeli- gen, lå at flera ömsningar behöfdes af. förbane det. Den 2 Oftob. började flarfvor och bitar at flyta af låcken: detta fortfor nåftan til flu- tet af månaden, utan annan olågenhet ån jämnt fångliggande. Teftiklen var hår ovanligt ftor, och behöfde, efter utligten, en långre tid til flurelig förminfkning, ån. den han nu, vid fe- nare. års- tiden, hår i Sverige hade at tilbringa. p SE Pa den hela och fördelande verkan, fom j jag i förra håndelferne rönt at Calomels brulo,. låt jag ock denna Mannen dermed börja at taga et gran morgof och afton, i flutet af fite veckan: hvarmed han fedan fortfarit 1£ års tid, under afdelta hvilo-tider. På åttonde veckan var tå- ret aldeles lakt, då han hemrefte, Et år der- efter, ec ller om Sommaren [387 ; kom han hit från Fin- so 1778. Jan. Febr. Mart. 3 Finland, at vifa mig Teftiklen, fom änn icke aldeles hunnit til naturlig ' frorlek. , I öfrigt mådde han helt vål, utan minfta återkomtt af vatten 1 Scroto, | RR Penne Hu ke bar Herr Affeflor GAuHN åf- ven nägra gånger GR Okt, under curens goda framgång : hh hvilken min Medhjelpares, Herr SALOMONS , oförtrutna flit mycket NE Cafus IV. Af Herr ACREL meddelt. En förnåm Herre , af 56 års ålder, med ie hålla, kropps. och finnes ftyrka, var "dock fvårad af et rått ftort Vattu-bråck på högra G- dan. Han hade redan burit det på 4: de året, och antörde fom en orfak dertil, en critifk våt- fkornas flyttning til denna felat efter en före- gången Röt-feber, ehuru han af en högt förfa- ren Låkare, tilbörligen blitvit fkött och vär- dad. Undertättad om de anförde håndelfers lyc- keliga förlopp, beflör han, at förft 3 veckor lef- va regelbundet 1' alt, Jafom en beredmwng til Operationen, | Den 6 Jan. 1777 pålades caufticum kl. 10 för middagen, d. 8 kl. half 10 för midd. aftogs det och tyck tes hafva gjordt nog verkan. Da gen för pålåggningen, laxerades den fjuke med Inf. fen. mannato. Den 9 togs famma laxans; Efter 2 öpningar, fick han mot aftonen några rysningar och qvickare puls ån vanligt. D. 10 Feber-fri: Efcharan tuktar fig i om kretfeni [5 II, få, 13 ingen förändring , god fömn och. matluft. Öfra "delen af Efcharan aflöftes med Bux. IoDen 14 äter Baxerat. i oaet Nnd SR om 17790. Jan. Febr. Mart. = 5r fom i de förra båndelferna. Den fjuke var fe berfri och flyttade dageligen ur tången i fof: fan; men Scrotum ville bvarken rodna i Dar- tos eller fpånna fig ut, fom det altid händer, når Tunica vaginalis år vål antånd af Caufti- cum. Derföre lade jag et litet nytt ftycke cau- dlicum midt på Efcharan, emot natten kl. 10, hvilket var upfmålt och bertåcktes med Salvan kl, 8 om morgonen. Den 20 var Efcharan ån= nu icke lofsnad, derföre ville jag med lans cett - udden förföka defs ftlyrka: hinnan fprack och vattnet utftirrade i en fmal frrång fom en fin tråd. Som jag ånnu icke var nögd med rodnaden och fpånningen i Scroto, tåptes den fina öpnin= gen med en liten bit af Caufticum: vattnet up> hörde ftrax ät flyta, och ifrån denna dagen in= funno fig de hittils faknade fymptomer, nemli- gen rodnad och fpånning, til bevis af hela Tu- fick vaginalis aäntändning.. ”Tild. 23. hade ina tet vatten vidare framflutit: ”Tunica vaginalis fyntes utpöft i öpningen, Ik en vattu-blåfa, hvil= ket: ock Herr "ELse. flera gånger anmärkt. Efeharan fatt dock orubbad midtuti, och fatt wid förtfe iGölen af omkretfen, > Den 24 Kl." 9. för midd. utbröt vattnet på fidan af Efeharan, Den 25: Fiytningen fortfor hela dagen. Teftis kändes med fammanfallne vattu-fåcken, til ftor= lek af en, medelmåttig knytnåfva, D. 26. Öps ningen flyter: Efcharan lofsnar och fvullften minikas: vanliga förbandet, med falvan och grö- ten, måfte ofta förnyas, för den utflytande ym- niga våtfkan utur bottnen at fåcken, D 2 Den Fry KE NBD SOA RNE I SEE är EL SA RYMS ar erg If PY MLÄE LA RA OK ( . SINE LAT (NES RNA SME ln ONE RR NT arga AN nd SN FTSE vg i i 2 i ; NG | DOSE RS NA FEN EAT VR. DN VS VN RIAL SD Lar JUR EG H ö + (Ra 7 KÄRT FAT SIE VRAK OR AS IVT AY 116 ra g1 VN SARA r CEN N X fe 2 EN EDTA Al f / NM Er ; $ + Ap- 52 1778. Jan, Febr. Mil > Den 27 mot aftonen, infunno fig några rys- ningar, med colique och vårk i högra fidan, un- der en! lindrig feber. Matthet och våmjelfer fölgde hårpa och gjorde mig, lålom et oförmodadt tilfälle,, nog oro. Et lavement lindrade myc ket: omflag med ylle-duk öfver buken och hö- gra vek-hfvet, doppadt 1 varmt vin och fes minfkade refven: fvuliftens haftiga tiltagande ö Öka- de ån mera vår oro. Den 28: de. orolig fömn: et laxans, taget 1 morgon-ftunden, gjorde ftark uttömning. Ert Clysma emolliens etter midda- gen, lindrade och återftålte värt lugn. När alt var öfverftändet. då förft yppade han orfakerne til detta okånda anfallet, Efter han fann fig må få ganfka vål, hade han låtit matluften förleda fig, ar åta bade för mycket och otjenlig mat. Jag hade ock lemnat honom til genomlåfande Herr ELsEs afhandling om Vattu braäcks curen, hvareit han fåger fig hat- va hulpit fattigt arbets-tolk , hvilka Pallar jämnt hållits vid deras fyfslor : deraf, mig oitfpord, började denne fjuke i otid gå uppe på golfvet och imellan rummen, hvaraf den ånnu fvullnå Teftiklen och På Scrorum retades til nytt fvållande, oaktadt fufpenlorium bars; 13 at det med eftertryck kåndes åt högra njuren och der- ifrån til flera plexus nervorum i undra litvet, hvarpa en allmån inflammation 1 buken ej tål- lan följa plågar. . Den 29:de hade alla tilfållen lagt fig, utom fvultften i SCre md i flera da- gar likfom tilvåxte. Februarii den 3:dje, började fvullnaden å nyo aftaga; bulningen öka fig ur bottnen af tåc- ken; MES YR = FÄR VR OR 0 SE FVT IS EIA SST I ALAA CET 'Y & Or SRA / AN UV YRAN får v Å i iF 0 nr ä eg Ne Vd je AMA . - TJ « Å MH . la ; DA BJ a de > a, [Aer NAR CI Å AA 3 6 je Nee | an, FeDr art INA q bd + ” [ [ ) ,< vt NS 4 Y ken; många flimfor at tåcken, ej olika Sloft- bitar, framflöto vid hvarje förband. Den 9:de: Den fjuke mådde rått våly mycket var flöt ur — Bottnen af fåret, hvilket de fenare 6 dagarna — grönfkade lin-fkafvet, utan elak påfölgd, fom detta var eljeft plågar förut beboda. Den nyfs undgångne faran gjorde honom federmera helt förfiktig och aktfam , under ftåndig förbåttring ; vid månadens flut, var fåret låkt och fvulften i det måtta förfvunnen: det lilla fom återftod, tycktes vara vid fådes-ftrångens nedra ånda och Tunic&e vaginalis fåften dervid. Den $ Mart. var alt förfvunnit och han frifk och fårdig at rela ut. Cafas PV. Vårdad i Kongl. "Lazarettet, an- mårkt och meddelt af Herr General- Dire- Cteuren ÅCREL. | En Hattmakare - Gefåll från Gottland, hit- kom i Augufti månad 1777, at löka hjelp för Vattu-bråck 1 Scroto på högra fidan. Han år- böd fig at betala et rum i Lazarettet, intogs och vårdades af mig-och Herr Doét. SCHUL- ZE, under många Läåkares dageliga befök. Herr Affeflor GAHN var hårvid upmårkfam och ofta tilftådes. Vattu-paåffen var den ftörfte vi nå- gon tid fedt, half aln lång och et qvarter bred; genomfkinlig för ljus-lågan och mycket fpånd. Efter föregangen kroppens beredning, pålades Caufticum d. 5 Sept. kl. 4 efter middagen. Ingen vårk , men någon fveda och mycken råddhåga oroade honom följande natten. Ange- lågen, at Caufticum hår fkulle göra fullkomlig D>z3 | ver- ; ) ” ; ; j ; N 54 1778. Jan. Eebr. Mart, verkan, blef det qvarlemnadt til följande efter» middagen famma tid: det var måltadels uplöfts och det fom aterftod i fmå tosra korn, !emna=- des ånnu qvar til d. 8, endaft med en plåtfter- lapp betåckt: fedan förbants fåret med Uuogv. Balil. fl. och Scrotum imfvepies i Cataplasma farturninum, fom ömfades 3 gånger om dygnet. Den 13:de, hade Efeharan i yttre betåckningar- ne vål fkilt fig från det frilka, men fatt alles fiådes faft i bottnen: Scrotum började fpånna fig mera ut och rodna på det vanliga fåttet, når Tunica vaginalis år inflammerad. Yttra hus den behåller fin naturliga fårg oförändrad ,, med blod-ådrornas updritning > men 'Funicx vagina» lis rodnad lyfer derigenom. Denna töräåndring, fom hörde til er lycklig cur, ökade något hans eljeft rått drågeliga kånningar, och högde pul- fen, få at en åderlåtning på armen anvåndes med fkyndfam lindring. Han klagade och pjunkade immerfort, mer af råddhaga ån verkeligt lidan- de, ötver vek-ryggen, lånderne och buken, utan at någonfin. hafva våmjele, ftind buk eller fort= farande feber. Bulningen gick i fin ordning sz men. rodnader; började förgå och nya kött-pric- kar upfticka ur bottnen af fåret, der Efcharan bårtfallit, Denna bottnen, til vidd af en half Riksdaler, var den blottade Funica vaginaliss och fjelfva der ftora vattu-tåcken. Til vimnan- de af tiden, fom redan utdragits til ro:de dy- gnet, lades et Caufticum midt i tåret,”fedap yttre Efcharan aldetes var afföndrad, til frortek af en liten nagel: detta återkallade flrax rod» naden i Scroto och ökade fpånningarne i lånder och lår, dock utan minfta farligt utfeende. Tvåa ti | FREIRE SEE KR ER ÄN Er | 1778. Jan. Febr. Mart. 55 timar efteråt utbraft vattnet i kanten af Efcha- rah och icke där Caufticum lades. Föga min- fire än en Anna vatten hade förax utflådat. Ifrån denna ftunden, voro alla hans öfverkla- gade känningar öfvertftändne. Icke heller före- SÖN någon ilnad hvarken 1 tilfållen eler fköt- dels Md de föregående fyra håndelfer. Man fkulle knapt föreftälla hg, ar et lå BIygrnar fan utvidgadt Scrotum, (kulle atertaga defs naturliga ftorlek 3; men det er [(måningom. Stark bul- ning med en TEE flimfor af Tunica va- ginalis gjorde fmåltningen deraf fullkomlig. sög ta var måft bårta a fåret nåftan flu- tet, då han: utgick af Lazarettet d. 23 October för at hemrefa til Gottland, PEEESPESRSIENES FIS ER KEBNESEA 3: UPLÖSNING pr af det få kallade omvånda Ceatripetal- krafternas Problezn. SR AND JOH. PERLL. Mathefeos dl i Åbo, ande ha detta Problem, fedany den fökflgl uplög- 7 ningen, fom NEWTON derpå gat, af an- a Geometrer på hvarjehanda fått blifvit up- Jöft, kan ej annat ån förekomma befynnerligt , at jag hår vagar deraf anföra en uplåsning > dock emedan den flamma innebär et vilst hand- Da grep 56 | 1778. Jan. Febr. Mart. grep af Integration, och defsutom rått beqvåmt leder til en Xquation, fom i fynnerhet uti Atftro- nomien, år af viditråcktafte bruk , tror jag, at den ej annat kan ån behaga dem, fom at Ma- thematilka underfökningar åro älfkare. Sjelfva Problemet, fåfom man har fig be- kant , år af följande innehåll: Om en kropp föres uti en krokig Linea OY M, Tab. II. Fig. 2. ikring en faft punit A >; med en kraft, fom allefiddes år uti et omvåndt förhållande af Qvadraten til kroppens af- flånd ifrån den fafta puntten; ar fina, hvad OXM frall vara för en krokig Linea. Låt råta Lineen AB antagas fåfom axel til den tfökta Krok -l- neen, och ifran Yr, fom må utmårka kroppens: Mälle vid en vifs vide; fålles FR; vinkelriet emot 4B; vidare drages 47, och Lineerna AX; XY, AT, i ordning, betecknas genom bok ftåf- verna x, », v; och vinkelen TAX genom Q. Eme- dan nu kroppen uti pungen Y drifves til pun- ten 4 med en kraft, fom år i förhållande af F e SN p Zz» få år klart, at om denna kraft, vid et gif- vet afftånd a ifrån punéten 4, utmårkes med”, ) : Em Vv fkal kraften uti Yr blifva a Då nu denna kraft, fom verkar uti leden Y4, uplåfes uti tvånne, hvilka verka efter lederna "XA4> YX, AM? | ; e Cof. P, och Y? b a? | | den efter YX = —7 - Sin. 9. Håraf får man, enligt den bekanta Mechanifka grundfatfen> at blifver kraften efter XÅ = "tila 1 TR AR IS Se NAR ASSR d 1 ANSER EA MÅ FARFAR SN [Sv pe É Säg 1778. Jan. Febr. Mart. 57 i tilvåxten af haftigheten altid år uti förhållande af den pålkyndande kraften; följande equationer: Re 00 og dd RAN He 28de TT Å,a?. Sin, ; e re re SA hvareft g betyder den högd, ifrån hvilken en kropp faller, i följe af fin tyngd, på en fecund minut. Emedan nu vVv=x? +, blitver vdv = xdx + »dy> och dx? + dyr = dv? + v2dQp?, altlå xddx ++ yddy =vddv — v?dQ>”. Håraf upkommer altfå xddx +yddy Rö Cof:Q "> d.a?y SinQ RR VÄN ddv — vdQ? Aid? å a Vi- 2 - och (L,)- dare, emedan > = Jäng. 0 -DUYer xdy — x2d G : jda = Coj. > = v2dQ, alla dy. Cof. P — dx. Sin P = vdPQP; yttermera år dx. Cof. Q + dy. Sin. Q = dv; om den förra af deffa xqua- tioner differentieras , får man ddy. Cof: GQ — ddx. Sin Q = vddQ +dvdQ -+d&Q. (dy. Sin. 0 + IE vddQ + 2dvd0; Men nu är ddy.Cof.p — ddx. Sin. Q = o, altläå blifver vår andra Xquation (II.) vddQ + 2dvd49 =0o. Om denna &quationen integreras, år vdQ = cdty v4+l 0? ; z å : och d:? = 2, hvilket vårde på dr?, ine fatt uti Xquationen (I. ), gifver ddv — Ds v4Q= . 1778: Jat Febr. Mart; ana VAR QS 6 » då man nemligen fåtter dv ct bä jo dp?) håraf följer aluå ATEN an ; Låt denna xcquationens Integral antagas vara obdv lb av) TR dQ, 1å finnes. genom differentierande:” bddv bdv? bdv? RSA HTT TT dpdQ = — vd Kra i tionen (MM, ), farit vidare, efter tom påQ => bd I både Sida bdvå E—-v)Ub—0) vb) TF v(b—v)? zbduv? mm 2 ( Brr 7 2 Er FE =4Q? +pip = dpdQ a och Me = 40, altlå år p= Tang. (B+QP), I +p 2 då B betyder en vinkel af bekant ftorlek. Hår- bdv af upkommer nu KT DAP: Falgn (B+0) du dv rd Sin. (B+0) > bälg AR CA. (8 gegrak ön a =LCfB + P) +1e, alk bv bh Ty FNB e) ochv = re Cl(B+QY ; hvar- = pddQ + + dpdQ, 1 följe af equar- mr + dpdQ, hvaraf tåljer hvars In- TREA KOLL E der 2 ; hvarvid nu mera, utan at infkrånka uplösnin- gen, B kan fåttas =0, la at äldst för den fökta krok:lineen blifver v == II OMG RR STA hvilken, fåfom bekant år, gåller för en Conilk Section, då punéen 4 år endera af dels Focia b utmårker Conifka Seftionens halfva Parameter för flora Axelen, och e Sectionens Excentrici- fet. Om alda e— 1, blitver krok - lincetr en Parabel, om e 15 en Hyperbeh oo ANMÄRKNINGAR öfver några Tråd och Örter, fom vid mindre och flörre grad af köld, antin= gena blifvit fkadade eller aldeles didt; af | CLAS BIERKANDER, Comminilter i Göthene vid Skara. | ; ke [De åar bekant, at flera Djur, fom åro koms- LV ne från varma orter, redan trifvas uti kal- la. Många utlåndfka Fråd tåla 'kölden, och Örter från Afien, Africa och födra delen af America, torde blitva mer och mer vane vid Svenfka Climatet. | Om ifrån den tid, fom Thermometrar kom- mo i bruk, hår i Sverige eller andra kalla or- ter, blifvit anmårkt, vid hvilka grader af köld ut” 1778. Jan. Febr. Mart. = 59 I i POET SM NN FEN KG Yr (ET VRT bs pr CIN OR än Ne y SVE ” - i ) 60 +1778. Jan. Febr. Mart: utlåndfka Tråd och Örter deraf antingen tagit. fkada eller aldeles dådt ut, hade det varit både nyttigt och nöjfamt. | a Til en början, har jag i detta åmne giort några anmärkningar, uti den affigt, at en up- mårkfam 'etterverld ma i akt taga, om de Tråd och Örter, fom vid de hår nedanföre utfatte grader dödt, kunna i framtiden blifva vane vid Climatet, och uthårda ftarkare köld. Når Thermometern varit I til 2 grader öf- ver Frys-punéten, hafva följande döédt: = Cucumis fativus. Impatiens balfamina. 'So= lanum tuberofuim. Mirabilis longiflora. Portu- laca oleracea. Cucurbita pepo. Cucumis me- lo. Ocymum bafilicum. De froft-nåtter, fom förderfvat deffa och fle- ra ömtåliga Örter, hvilka, til vidlyftighets und- vikande, vid deffe föregående och efterföljande grader at köld ej upråknas, hafva på denna or- ten, följande år uti September och Oéttober in- fallit > fåfom? | Sept. Oc: Sept. Oc. 1758 — 4 1768 26 — 1790 2 1769 18 -— 17600 oo 10 1770 owe, Te IFOR 0 300 1771: 200 1762 — 6 ITE IA omen 1763 28 -— 1773 — 8 1704 10 LE ESS SEO 1765 VESA omm Sve 2 1766 -— 3 1776 20 = 707 = I Man 1778. Jan. Febr. Mart. — 61 > Man fer af föregående anmärkningar, at froft- nåtterna meråndels kommit, fom befynnerligt år, omkring den 20 Sept. och 1 Oétob. Uti Jun. Jul. och Aug. hafva ockliå varit fomliga år froftnåtter , men meråndels ta lindriga, at en- daft bladen i topparne blifvit fkadade. Thermometern vid eller litet nedanföre o. > Tagetes patula. Tropzxolum majus. Ni- cotiana tabacum. Tagetes erecta. Phafeolus vulgaris. Phafeolus coccineus. Thermometern s$ grader under o. Afclepias fyriaca. Nigella damafcena. Rud- beckia. laciniata. Lavatera triumeftris. Lathy- rus odoratus. Scabiofa atro-purpurea. Några tråd flåpte löfven, fåfom: Robinia caragana. Fraxinus excelhor. Thermometern 8 grader "under os Convolvulus fepium. Chryfanthemum'fege- tum. . Malva crifpa. Trifolium melilotus. villötven dföllo da ned af följande. Tråd. Crathxgus aria. Berberis vulgaris. ' Syrin- ga vulgaris. Prunus ceralus. Prunus avium. Pyrus malus. Pyrus communis. Acer plata- noides. Då Thermometern varit, 26, 30 och 31 grader under 0, hafva ftörre och mindre Tråd, til ftrammar och grenar dels blifvit fkadade, dels kldeles" em förlorade. oo luglans regia.: Prunus virginiana. Philadel- phus coronar, Salix viminalis. Sambucus ni- X Blade 62 1778. Jan. Febr. Mart gra. ZEfculus hippocaftarum, Fraxinus excel- fior. Acer platanoides. Prunus cerafus. Om våren finner man, at når kålen fitter långe i jorden, 'och varme famt klare dagar fatt faften i rårelfe, men derpå infallit köld, EO icke (å ftark, fom bär ofvanföre anfört r, Frukt- tråden likväl ia lidit til fina flam- He ar de dödt ut, Gamla 'Svenfka Träd, !5- fom Gran, Furu, En, Björk och Ek, taga om varen fkada til fina fpåda fkott , fom ånnu icke tåla kölden, når Thermometern. varit r eller 2 grader under Oo. | Man vet, at kölden ej gör oftare fkada på jordens gröda i de kalla Climater, ån hetta och torka uti, de varmare: Under, r2 til 16 dagars flark fommarhet 3 då Thermometern ftigit til Öd 26, 23 ÅA 39 grader, har jag hårfrådes, på bac» kar edt. alla andra Örter förbrånde, men föl= jälnde förbli Ifvit frodiga och left fvande, hvilka an= märkningar torde gifva en. upmårkfam Landt- hushållare anledning at på höga ftållen uttå frön af lådana nyttiga Örter, hvilka uti torra fom- rar ej varda bårttorkade, utan: våxa frodigt til Landtmannens märkeliga nytta. Avena pratenfis. Agroftis arundinacea. Gas lium verum. Galium boreale. Mel od Bern pratenfe. Equifetum arvenfe. Solidago virgau= red. Campanula rotundifolia. Epilobium anpu- fifolium. Erigeron acre. Potentilla argentea. Pimpinella Saxifraga. Thymusferpyllum. Tras gopogon pratenfe. Marrubium vulgare. Hics- racium pilocella. AH acinos. Carduus lan- ceolatus. Carduus acaulis. Inula falicina. Ono- pis | la 970 Jan. Febr. Mart; > 69 nis fpinoh. - Antirrhinum linaria. Anemone puls fatillaa Anthemis tinétoria. Lotus corniculata. Hedum ace Carum carvi. > Vicia ”Ccracca. Chzrrophyllum fylveftre. Silene nutans. Ru- Mex acktorkna. Lyckms vilcaria. - Convallaria polygonatum. Turrivis glabra. Centaurea ja- cea. Anchufa officinalis. På det ingen, fom behagar göra famma an- mårknpingar på andra orter, och finner, emot Hvad. hit antfördt är, uti dem någon olikhet, må tänka, at jag vid obfervationerne mig förhaftat och mifstagit, 1å erbindras hårvid. 1:o Ät anmärkningarne åro gjorde om hös fön på frilka och. frodiga Örter, och icke tå- dane, fom af ålderdom begynt förfalla och fmå- Mingom aftyna: til den åndan åro frön fent och flere gånger lådde, på det deras frodiga lefnad ikiulle räcka: tilden tiden: 2:0 Når Thermoemetern varit 1 eller 2 ör, under o, har blått förökat köldén, at den förors akat famma fkada på Örter, fom c) annars, un- der ngt väder, förr ån. vid 6 eller 8. grader under o. 3:0 Köld angriper fnarare och ftarkare, når växterna efter rågn åro faftfulla, ån når froft kommer efter långfam torrka. 4:09 Midt på dagen år det, viffa tider om aret, kallare i jordbrynen ån i luften; 1776 d. 21 Sept. kl. 2 efter middagen, var Thermos metern 1 jordbrynen, dår glas-kulan ftod, 9 gra- der öfver o, men når han flyttades i luften 2 al- nar högt, fteg han ftrax til 12 grader. = f$:0 64 — 1778. Jan. Febr. Mart, = :0 Froft, -nåtter åro dä allmånna, fom. gå ofta öfver hela landet, dels enfkylta, fom tråffa viffa Soknar och Byar. Ofta är det froft om aftonen men ej om morgonen, och lå tvårt om. Obfervationerne böra tåledes derefter råttas, at man ej milstager fig 6:0 Nordan- och Öftan-vådren föra ofta köl- den. med fig, och fkada Örter på öpna: filt, deremot det fom frå i fkugga och hafva betåck- ning af hus och annat, blifva Debarade. . NR. finner derföre, at: vid Staåder och fort Byta har kölden ofta mindre verkan. 7:o0 Underftundom år kölden frarkare på högden ån på fanka ftållen, och ibland tvårt Jöm., "Lera, fand och multlord, fame Umpiee eiler torrare fkogs-tratter, OR olika draga köl- den til fig. Örter, fom våxa under fjelfva linien eller i Peru, törhålla fig hos ofs olika, fömli- ge tåla "något köldenr,, fömlige aldeles mit: hvilket lårer komma deraf, at I deras Fådernes- land, våxa fomlige på fjällen, andre i dålderne. 8:o Når grunda fjöar, fom om fommaren åro upvärmde, grånfa vil Trågårdar och ångar, be- varas våxter långe för froft, I fynnerhet om vådret kommer öfver fjöarna, då på famma tid, Örter andra ftållen af froft gå förlorade. Jag vet vål, at mycket faknas vid deffa ob- fervationer, men hvad fom brifter, kan uti Aca= demifka Tråpårdar vidlyftigare och fullkomliga re erlåttas : jag har hår allenaft gitvit någon anledning. Om > Om Flug-mafkar , utdrefne ifrån : en Mäånnifka 5 | | I af | ANDREAS SPARRMAN, SS Med. Doctor. | et år i fynnerhet Larven til Mafca meteorica [LINN. Sy. Nar | fom jag hår får an- måla, fåfom Mäånnifkans betydelige, ehuru kan- fke hårtils mindre kånde fiende. Det hade jag tilfålle at erfara förledne fommar, vid Löffta Bruk, då et vålgörande Herrfkap updrog mig at utdela fria medicamenter til alla de fattige fuke på denne orten, fom hos mig fökte råd och hjelp. Ibland deffa infann fig Hammar- Smeden Pierre Giljam, til utfeendet ftor, ftark och frifk, dock i fielfva verket. Cachetticus, (") och under de förflutne tre åren ftundom behåf- Fika tad (") Han hade fitundom utflag på hufvudet, och de fmå brånnefår på håndren , för hvilka han, fåfom Ham. mar-Smed, ej annat kunde ån ofta utfåttas, låkteg med fvårighet. Fem är tilförene har han varit lån- ge fångliggande af fkörbjugg, och nåra at dö deraf, tils han fmåningom råddades med pepparrots-dricka — och Deco& af Trifolium aquaticum. Han brukas - de förut fvettdrifvande medet, fåfom mot Rofen , Och derigenom förvårrade och Ökte orfaken til fitt Onda, medelft de tunnare våtikors för myckna af- drifvande, hvarigenom det öfriga mera blef benåget för röta och fkjörbjugg, en fjukdom , hvilken han, fälom flark arbetare , enligt allmänna fördomen, förut ej trodde fig kunnat få, då likvål flere Hams- mar» ömeder dermed åro behåftade. E - — 1778. Jan. Febr. Mart: 65 266 1778 Jan Febt. tad med otvifvelaktiga tecken til ften och grus 1 vånftra njuren. ” Han klagade nu i fynnerhet öfver fugande un- der bråft-benen , fårdeles åt våntftra fidan, famt e Lo] 3 ef Vv FÖRRE e ömhet på famma flålle, äfven at magen ibland upblåftes. Denna mag-kråmpa och tugande ha- de förft börjat om höften 1776, dock ganfka lindrigt; men ftrax efter Jul och de följande månader , blef han deraf mycket plågad. «= Hans lefnads-art var, fom andre Hammar- Smeders, at arbeta ftrångt fyra timar, och hvila andra fyra, til fkiftes hela dygnet ige- nom; han brukade, åfven fom de öfrige, at « "göra fin måltid af ftadig och falt mat, (+) då vakten var förbi; men at gå faftande til arbe- tet; men då började, efter 2 timars förlopp, det förenåmnde fugandet 13 häårdt anfåtta honom, at han ofta var i fara at falla ned och fvima, De arbetsfria nåtterna imellan Lördagar och Sön- dagar , måfte han mången gång ftiga up, för at med någon mat dåmpa det plågfamma fugandet. För öfrigt mårktes inga malk-tecken. Jag rådde honom,:at genaft börja nyttja De- cottum ”Trifolii aquatici, 1 fållet för annan: dryck, 1å vål i affeende på Cachexien, fom + -malkar , och at han fkulle fvålja några klyfter. hvit-lök, hvar gång han fpifade, och hvar gång han gick til arbete, fåledes fex ganger om da- cn; naceti. Men fom jag erfarit, at deffa Boli hos ”medélmätvigt flarka ej altid gjort tfärdeles vers= kan låfom laxerande, och jag betinnade, det jag nu hade at göra med en frark Hammar-Smed 3 tillade jig gr xvij af Maff.. pil. catharé&, Ph Svec. (") Alt detta tog han in, den följande morgonen kl. .$, hvarefter. Han, frånsckl.o:til kl: ro, fade fig blitvit af med tufendstals fmå te delen af deffa blifvit ut= drefne, på en gång, jämte en myckenhet fem, hvilken likfom band dem: tilfammans uti en klimp af en knyt-nåfves tftorlek, Vid pafs 30 Bj, är. ftyc- () Det år nåftan otroligt, hvåd en del Malk-patiens ter tåla af Laxer-medel; en 18:årig, men til utfeens- det 13:4rig, liten och klen Flicka, fom efter all an« ledning från yngfta åren pinats med mafkar, hade brukat itora dofes af jallappa och Rhabarber , utaf ät få Öpning. Jag gaf hende af famma flags medi- 1 Camenter och i lika ftor dotis, fom til ofvannåmn- de Hammar-Smed, utan at det laxerade: hon blef allenaft fri från tin mag-vårk för den dagen, då hon tog in Laxer- medlet, | > 1778. Jan. Febr. Mart. = 67 gen; åfven at han fkulle taga fig en fup Brån- er 68 1778. Jan. Febr. Mart. flycken allenaft blefvo til mig bragte: en del af deffa, fom öfver en tima legat beftrådde med : något Pulvis Rad. Filicis, voro icke detfto min- dre lika lilige och fnabbe fom de andre larver eller 1å kallade ånger. Matfkarne voro hvite, från 3 til 43 lineers långd, fpitfige åt ena åndan, fom var beväpnad med 2:ne bruna hakar eller klor, men åt andra ändan voro de 'obtufe, med likfom flera hvaffa hörn, 1 det .nårmfta liknande den Figur, tom REAUMUR gifvit, Tom. IV. Mem. IV. Tab. Xij. fig. 3. men ftorleken mindre, ån defs Fig. oI. 1. c. utvifar. För at få veta,af hvad Species de voro, lade jag dem kl. 3 på et ftycke färfk » fifk, i en glasburk , half-fyld med jord, då en del genaft nedkröpo i jorden, någre håktade fig vid fifk-ftycket, utom några få, fom redan för- vandlats til aflånga bruna ågg. Om några da: gar, låg jag ej til någon mafk mera, derföre bårtkaftade jag fifk-ftycket, fom redan börjat ruttna; men på fjortonde dagen, fedan de voro utdrefne, blef jag varfe 9 ttycken Flugor uti den ånnu tiltåpte burken, och inom få dagar, ökades deffas antal til 15. Fyra af Flugorna voro dock dubbelt ftörre ån de öfriga, men an- nars aldeles lika, 1å at det kunde anfes fom en blott varietet af famma Species, förorfakad at ftållet, dår larverne blifvit upfödde. Vår flörfte Forfkare i Entomologien, Herr Baron och Hof-Marfkalken DE GEER, jämförde de fmårre af de utklåkta Flugorna med flera Specimina af Mulca meteorica (LINNAEI Syft. Nat.) och fann dem vara af famma Species, Sh han 1778. Jan. Febr. Mart. 69 hän gifvit ritning i 6:te Tomen Pl. 5. f. 1.1 fina förtråffeliga Memoires, och p. 85. lc. be- "fkrifvit, under namn af MUSCA vaccarum, Det år famma plåigfamma fluga, fom om fomrarne plå- gar flyga ofs i ögonen, men måft kring nås- borarne på Hälttar och Bofkap, at förmodeli- gen dår dels fuga fin föda, dels lågga ägg, fom blifva OESTRUS nafalis. Torde hånda, at Mafca Meteorica ock haft tilfålle at fåfta fina ågg hos Smeden, fom Oeftrus hemorrhoidalis gör det hos Håftar, nemligen in Inteftino Retto, hvarifrån de fedan fom Mafkar upkrypa til magen, och flundom förorfaka Håftens död. (Se Memoires des Scavans etrangers, Tom. III. p. 409.) I an=. feende hårtil, må man mifstånka i fynnerhet de flags Flugor, fom hålla fig på ofnygga ftållen, och taga fig til vara, at de ej inqvartera fina ägg in inteftino ret&to. At Mulca meteorica : på detta låttet innåftlat fig hos Smeden, år 12 mycket troligare, fom detta flag at Flugor ej: uppehåller fig i hufen. Icke defto mindre år, lå vål för fnygghets fom farans fkull, nådigt, at åfven efter möjeligheten hindra andra förter Flu- gor från at lågga fina ågg på mat, emedan tro=' ligen på det vifer den Flug-mafken innåftlat fig, fom i Kongl. Academiens Handlingar, för år 1752, påge ST, af Herr Doctoren och Affeffore VAHLBOM belkrifves. : Det år niåppeligen at förmoda, det flug- farfver kunna utklåckas i magen och tarmarne, men fom larver, torde de på tfådane ftåtlen let- va långre ån vanligen, och åfven angripa och åta fig ut igenom fjelfva inålfterna. Skulle man Ni haf- 70 1778 Jan, Febr. Mart, | hafva anledning at milstånka nägon plågas af Flug-matfkar, torde man, utom tjånlige laxantia, låttaft utdrifva dem med Olja, Terpentiny Qvicktilfver, Mufcus, m. m. k Smeden har alt fedan varit tri från fin mag- plåga och fugning. ganrannd) I LÄN ft RA Mt JA Ne ja pr yrk A flpsovmarall fn, RR ep po Er NL TN FNL FRNNL NNE FSA LUFENNISFRA NARNIA Sått at tilveda Mercurius dualeis, på våta vågen; el CARL WILH. SCHEELE. Medea des M- tager I & Qvickfilfver och åfven iå mycket vanligt rent Skedvatten, detta flas uti en liten kolt med någorlunda lång hals, hvars öpning igentåppes med litet papper, och fåttes uti varm fand. Efter några timars för- lopp» då fyran ej mera fynes verka på Qvick- filtret, ökas elden få, at uplåsningen näftan kom- mer til at koka; med denna hetta fortfares 3 eller 4 timar; koltvén omfkakas då och då ("), men på flutet lagar man (tå, at folutionen kom TE mer (") Man fkulle tro, at når Acidum nitri ej mera. ef- fervefcerar öfver Qvickfilfret, vore fyran då dår- med faturerad ; men längt derifrån: når Bettan Ökas, år denna folution i flånd at ånnu uplöfa en ftor debk deraf, dock med den tkilnaden: at då Qvickfilfret 1 början af Acido nitri blir calcineradt, uplöfes fe- dermera en ftor del Qvickfilfver i metallifk form, fom deraf år klart, at ej allenaft inga fpånfriga ån= gor mera upftigå , utan ock, at ran imed caultikt, mer & time lindrigt at koka (+). Imedlertid uplöfas 9 lod rent fal commune uti 6 eller 8 & vatten, denna uplösningen flås kok-het uu en glas-burk och ftrax derpå tilblandas den omtal- te Qvickfilfver-folutionen (fom likaledes bör va- ra kok-het) efter hand, under ftåndigt kringrö= rande. Når precipitatet fatt fig, athålles det klara och åter påflås hett vatten, hvarmed pre» cipitatet tå ofta edulcoreras, tils det öfverftåen- de vattnet aldeles år utan fmak. Derpå hålles altfammans på et filtrum och torkas i lindrig varme (NF). | i E 4 ARE eldfaft och flygtigt Alkali får et (vart precipitat, fom eljeft , når folutionen innehåller bara calcineradt Qvicklilfver, blir gult. Om detta fvarta precipitat see DRA lindrigt. deftilleras, upftiger Qvickfilfver och åäter[tår. et gult pulver; hvilket år juft den del af Qvickfilf- ret, fom i början af operationen af Acido nitri år blifven calcinerad. (") Elden måfte nådvåndigt åkas, för at hålla Mer- curius nitratus uplöft, fom eljeft år ganfka benågen at cryftallifera i fjelfva hettan. Gemenligen återfår något ouplöft Qvickfilfver: men det år altid båttre at taga för mycket, ån för litét deraf, ty ju mera metallifkt Q vickfilfver-folutionen innehåller, defto mera Mercuarias dulcis får man. T ("") Man bör varfamt afhålla folutionen uti falt>la= oocken, at intet Qvickfilfver medföljer. 4 lod fal com- —omune vore tilråckelige at precipitera all Mercurius; men då kan lått hånda, at någon öfverfiödig Mer- curius corrofivus faftnar vid precipitatet, fom vatt- net enfamt ej år i ftånd at aldeles rent frånfkilja, och det år, tvifvels utan, orfaken, hvarföre man K tror Mercurius precipitatus albus vara corrofif. Jag Er har funnit, at Sal commune har famma egenfkap fom Salmiac , at uplöfa en ftor mångd Mercurius Mare: = to 2 ; 72 | | 1778. Jan. Febr, Mar ; | $. 2. Enår man eftertånker, huru Mercurius dulcis upkommer på torra eller fublimations-vås gen, år ej fvärt at förklara min upgitna mes thod. Mercurius corrofiv. alb. år et medelfalt, och beftår, fom bekant år, af acidum falis, måt= tadt med calx mercuri. Detta falt kan uplöfa NV en god del Qvickfiltver i metallifk form: fkall = detta fke, måtte de råka hvarannan i deras min- fta delar, hvilket hånder, når de, med tilhjelp af hettan, förvandlas i rök. Sak famma år med Holutio mercurii, fom på ofvannåämnde fått år tilredd : den innehåller Calx mercurii och Qvick- filfver, delte i deras aldr finafte delar: kommer nu falt-fyran til, eller, för mindre koftnad fkull, Hal commune, tå förbinder Salt-fyran fig med Calzx mercurii, hvaraf fammantåttes en verkelig Mercur. corrof. albus: och efter folutionen in» nehåller metallifkt Qvick filfver, attraherar det- ta Qvickfilfret genaft 1å mycket Mercurius corrofivus, fom til faturation behöfves: håraf up- kommer då en riktig Mercurius dulcis, fom för fin olöslighet fkuli uti vatten, måtte prex- Cipitera. $. 3. Förföken bevifa, at detta precipitat ej annat år, ån en god Mercurius dulcis, ty 1:mo Är han aldeles utan fmak. 2:do Har jag / fublimerat detta precipitat, och underfökt det, fom i förftone upftigit i kolfven, och fom borde vara corrofift, om det innehölle fådant öfverflö- -Vgtar ms vn AR Eno rn corrofivus, derföre tager jag 9 lod falt, för at få den vidhångande Mercurius corrofivus aldeles ren frånfkild. Af angifne myckenhet Qvickfilfver, fås vid pafs 17 lod Mercurius dulcis. La PEDAAL NRA SENOR ER SS 1778. Jan. Febr. Mart. = 73 digt, emedan man vet, at Mercurius corrofi- vus fnarare upftiger, ån Mercurius dulcis: men - 1å vål detta, fom ock det fom fublimerades fe- dan, var en ren Mercurius dulcis, fom aldeles liknade den på vanligt fått tilredda. 3:00 Har jag ock blandat detta precipitat med + Mer- curius vivus (1 tanka at, om han innehölle för mycket Mercurius corrofivus, borde han kunna antaga mera Qvickfilfver) och fublimerat: men jag fick min Mercurius vivus igen med fin tör- ra vigt. 4:o Man vet, at Alkalia cauftica och kalk - vatten fårga Mercurius dulcis fvart; det famma hånde ock med min. Den fvarta färgen år intet annat, ån Qvickfilfver, deladt i gan- fka fina delar. | $. 4. At min upgifne metbod verkeligen år fördelaktigare, ån den fom vanligt brukas, kan ej dragas i tvifvelsmål: emedan 1:0 denne Mer- curius dulcis med mindre befvår, mindre koft- nad, och utan at nyttja Mercurius corrofivus, kan tilverkas. 2:00 Kan han aldrig blifva hvar- ken mer eller mindre corrofiv, alienaft han vål eduleoreras, och tfåledes år han altid tåker. 3:0 Blifver man ej heller utfatt för det för hålfan altid farliga dambet, fom efter gamla methoden, under trituration med Mercurius corrofivus och Qvick filfver, upftiger. 4:0 Är denne Mercurius dulcis långt finare, ån den vanlige, hvilken al- SE kan blifva 1å fin, ehuru långe han ock afves. ös LEE ra 1778 är Febr. Pong i Tvånne Medicinfke H åndelfer , — meddelte af j LARS HJORTZBERG, M.D. Kongl. Amiralitets-Medicus' i Carlscrona. CATALEPSIS complicata cum TRISMO. Cojuenes år vål en fållfynt, men 13 vål af ål- åre fom nyare Medici kånd och befkrif- ven fjukdom. Alla bekanta håndelfer komma deruti öfver- ens, at den fjuke vid anfallet ftrax blifver orör- | lig, kånflolés, famt oförmögen at med egen kraft ändra den kropps- frållning han hade, då anfallet kom, Själen vet då ej af GR cgtn kropps li- dande > och de mufklar, fom eljeft följa viljans " befallning, lyda icke defs, men vål en utvärtes dritt. Det fynes, fom ST förenings- och verk- nings-band , fom år imellan tjäl och kropp » då vare uphåfvet, hvilket likväl återftålles i fatha ma ögnablick, då paroxysmen gått öfver. En få betydande föråndring kan ej fke utan en befynnerlig orfak. Förfarenheten intygar väl; at Hyfterica och Melancholici åro oftare, ån an- dra, för denna fjukdom utfatte; lika fom flere håndelfer vittna, at mafkar, håftiga finnes-rörel-' fer och mycket grubblande den famma fundom' förorfakat: men (få vida det ej en gång vid: de fvårafte tilfållen altid hånder, blitver det et 1å mycket fvårare probleme at uplöfa, af hvad na=- tur en fådan orfak månde vara, fom på fenfo- | rium. Är | K NA SEN hj 7 1978. Jani Febr. Mart; $$ rium commune kan, med lifvets beftånd, och ofta utan den minfta elaka påfölgd, utöfva en lådan våldfam verkan. Skall något ljus vinnas i denna mörka fak, måfle det håmtas ifrån noggranna rön. I detta affeende , vägar jag upgitva en Cafus, fom år 17241 Kongl. Amiralitets Sjukhufet hår i Carls- trona mig förekommit, hbålft jag fer, at den famma-år uti tredje Qvartalet af Kongl. Ve- tenfkaps Academiens Handlingar för år 1776, pag. 218, blott nåmnd, men ej befkrifven, och 1 öfrigt til någon del! fkild ifrån dem, fom jag hos Obfervatores blifvit varfe. En Volontair, benåmnd Sjöfrém, vid pafs 30 år gammal, af et trift och melancholilkt utfeen- de, blef, den 21 Juli bemålte år, uti Amirali- tets Sjukhufet intagen. Han beråttades ej til- förene hafva befunnits fjuklig , utan blott myc- ket fenGibel, famt derhos ftilla, nykter och ar- betfam: men at han nu på några dagar, utan veterlig orfak, blifvit ovanligt tyft, modfåld och tankfull, viljandes hvarken åta, dricka el- ler fylsla något. Anteligen hafva de ej kunnat få et ord af honom, eller hade han budit til at: röra fig, utan då någon ledde eller förde honom. I detta tilftånd bief 'han bragt til Sjukbufet. Han rörde fig ej heller då utur flåcken, om icke någon. halp honom i gång. Han tycktes oc hvarken höra, de eller kånna, efter intet gjor= de på defs utvårtes finnen något intryck. Det. befynnerligafte var, at ehuru alle ötrige "leder voro böjelige, kunde munnen dock ej en gång med munfkruf öpnas. Då något inhåldes i mun=" Ar ; nen TINY LÄ 76 17790. Jan. Feör. MW 0 I nen genom hålet af en utbruten tand, rann det äter ut igen. Pulfen var full, något hård och långfam. - Andedrågten jämn, otvungen och lått. Hufvudet och pannan voro mycket wvar- ma, men hånder och fötter kalla. vd Curen inråttades på följande fått: Jag låt honom ftrax få flera ljumma fotbad, 1å at vatt- net fteg til knås, derefter öpnades ådren på fo- ten, då en feg och tjock "blod med möda ut- flöt; koppning, veficatorier och finapismer nyt- tjades, jämte flitiga frotteringar ned åt halfen ock ryggbatiet Et kylande och refolverande omflag lades öfver hjeffan och pannan. Deftil- Jerad Vin-åttika hölls för nåfan. Et ftarkt la> vement applicerades, fom uttémde hårda och . flinkande excrementer,. Och fom han icke ha- de förmögenhet at fvålja, låt jag honom om för middagen och emot nåttren. få et cly- ftir af ferum lactis, hvaruti uplöftes et mos, fom beftod af Tartarus tartarifatus och Honung ana, famt vid middags-tiden fick han clyftir af god kött-foppa. Genom deffa anftalter, återkom, på 4:de dygnet af defs viftande i Sjukhulet; tårmögenheten at fvålja och tala, hvarpå han gaf tförfta: profvet, i det han begårte dricka. Då låt jag flrax tilredå Serum lattis, yftadt med Cremor tartari, hvaruti på hvarje half-ftop uplö- ftes er par matfkedar af förenåmnde mos, hvil+ ken portion hvar törmiddag af honom förtårdes. Änteligen låt jag honom få en dofis Sal Ca- tharticum Anglicum, fom afförde en ftor myc- kenhet af flinkande flemagtige excrementer. Derefter blef den fjuke dag om dag båttre, ta- 2778. Jan. Febr. Mart. a talade, åt, vånde fig felf i fången, och kunde nu af egen drift gå, lamt klagade öfver intet annat ån matthbet, utan at veta af, hvad de för- fa dagarne honom håndt, ifrån den tid anfallet fkedde. Mineral: vatten hade nu ganfka vål paf- fat, om det varit at tilga, hvarföre curen flöts med magftyrkande medel, och han lemnade Sjukhufet den 9:de Augufti, frilk och tåm- meligen munter, utan ar få nagot vidare re- cidive. | PALPITATIO ex corde offificato, Benväxt i vånflra Hjert- kammaren, hos en Man af 26 års ålder. / Ehuru forntidens Medici för GALENUsS, och ” en nyare Arab, vid namn RHaAzes, fom förmodeligen lefde i flutet af 9:de Seculum, med flere andre, ånda intill VEsaurir tid, hån- fört ben i hjertat til Månnifkans våfenteliga de- lar, och åtfkillige berömde nyare Prattici och Anatomici åfven tråftart ben- och kött-våxter, bråfk och ften-gyttringar, ej allenaft uti hjer- tats cellulofa' exterior, defs kamrar, fepto och auriculis, utan åfven uti oftis och progreffu ar- teriarum famt membranis vifcerums; (") 13 tor- | de orre — OURORETRKOREE PRE O BER (") Åtikilliga fådana egna och andras obfervationer , har den flore von HALLER famlat uti defs Elem. Phyliol ; Tföm. 1, ib. IV. Se&. II. pag: 325, 32309, 307 Egg Ej. Ope. Pathol p. 36, 125, 139. hvartil kan låggas BONETI Sepulchret. Anat. Tom, I. pag, 565, 583, 317, 325, 837, 838. A + SAS | 1 TR ROK SE STEN ut Ne id 78 we Jan. Febr. Mart. de duck en: för några månader fedan funnen ben= våxt innan för ftora puls-ådrens utgång utur den vånftra hjert- kammaren, hos en ung RS af 26 år,da mycket mera förtjena någon u märkfamhet, fom iådane håndelfer åro tälllynte hos Folk af denna: ålder. Sjelfva ben-våxten, blottad och i Spiritu vini törvarad, fkall med GE rn förta lågenhet , om (få befalles, ill öfvere fåndas. Bemålte Herre var af en Sangvineo-Melan- cholifk. complexion, hade en faft kropp,. godt genie, och en förtråffelig inbillnings ee var trågen uti ritande, och tåflade derutinnan med konftens måfttare, Vid mitt förfta belök , fom var 8 RR för defs död, lemnade' han, på til- frågan, befked om de fjukdomar och håndelfer, fom en barndomen . honom träffar. Ibland ra voro följande de mårkeligafte. - Vid fetré och -hunde åren, har han otta varit befvårad af fvindel och. convulfioner, hvilka troddes vara en verkan af malfkar, ehuru, under de bälta matk= medels bruk, aldrig mafkar fpordes. På defs Ang är, har han fallit ned ifrån en Klockita- af ungefåt 32 alnars högd,- då han fart en år cert non på bröftet, och uptogs bärtda- nad. Sedan har han tvenne gånger varit i fas” rd VOR TÅ > YRKAR ÄN Rene anaerser anning HR RN BROR, URNA Fö Tu. Bar tHor. Hift. so. Cent. I. FE). Ane. fr 423 Larne, de patpit. Cord. p, 103. Ekaledes finnas många dy! lika håndelfer anteknade af BELLI« NUS , ROLLFINCK, ScHENKIUS, RuvuyscHiUS, F. PLATERUS, LANCISIUS, DODOoNAUS, uti Ephe- merid. Nat. Cur. uti Paris, Mem. Kongl. 5v. Vet. Acad, Handl. Öje. | 1778. Jan. Febr. Mart, — 79 ra at drunkna, och den fenare gången med plats kommit til lif. Dels Föråldrar beråttades ej med några chronifka fjukdomar hafva varit befvårade, ej heller har han: fjelf någonfin mårkt något tecken til gickt, ften-paffion eller gyllen-åder, ehuru dieten ej altid varit 14 regelbunden. Men deremot har han de fenare åren ofta hatt Hypochondrifka anftöter, intermittent puls, klåmning öfver bröftet, ångflan och andetåppa, famr flundom en tå håftig hjert-klappning , at äfven de nårvarande det kunnat höra. | Deffa anledningar tycktes hatva varit nog altvarfamma, för at 1 tid föka en förfaren Medi- ci råd; hvilken kunnat genom en reglerad diet. "och tjenliga medel, om ej athjelpa, dock lin- dra fjukdomen , och i möjeligafte måtto före- komma defs haftiga tiltagande. Men detta har ej fkedt, hvarföre ock plågorna mer och mer tiltogo, och några dagar för mitt befök , flego til en lådan högd , at han tvenne gånger varit på vågen at qvåfvas. Nu klagade han öfver en fkoftals infallande fvår hbjert-klappning, ång- -flan, andetåppa, åckel, hofta, aggning och fve- da i brötftet: defs puls var fnabb, låg, hård, ofamt intermittent hvart tredje, fjerde eller fem- te flag. Händer, anfiktet och bröftet meren- dels kalla, och tftundom med kall fvett befukta- de, i fynnerhet vid de fvårare paroxysmernes antall, hvilka under den fafeligafte oro alt of tare och håftigare utbréto, då ock pulfen var okånbar, hjertat darrande, och den fjuke låg - likfom halt-död. 8 St 80 1778. Jan. Febr. Mart. Af 1å tydeliga kånneteken, tycktes jag haf- va nog fannolik anledning at förmoda, det nå- got anfenligt anevrifma, någon polyp», kött- eller benvåxt uti hjert-fåcken, hjertat eller def ftora ftram-ådror, fådana fafeliga plågor förorfakade, hvilket jag ock fann mig föranlåten at för den fjuka och defs vånner uptåcka, fåfom bevekande Ikål at mer tånka på död ån hf. Min progno- fis fiog ock beklagligen in, tvårt emot defs egen! och andras förmodan, både i anfeende til fjuk- domens orfaker och utgång. Ty fymptomer- nes håftighet och tåta anfall öktes dageligen, til defs en qvåfvande dåd i et ögnablick flöt dels dagar 3; ånfkönt uprepad åderlåtning, kylande af- förings- och utfpådnings- medel, clyftiren, fot- bad famt fomentationer öfver underlifvet m. m, troget nyttjades. a Når Liket följande dagen efter defs död öp= nades, befunnos alla inelfvorna i underlifvet fri- fka, blott inteftina tenuia något mera röda ån vanligt, men ej af våder utfpånde. I bröft-ca=' viteten voro lungorna och glandule bronchi- ales något blodfprångde och upblåfte, hjertat ovanligt ftort, och den utfpånde hjert-fåcken öfverfull med et rådgult vatten, fom ej kom at måtas, efter det ovarfamt uttåmdes. — Innan hjertat upfkars, kåndes vid defs bafis en hvafs och taggig kropp, fom vid öpningen af vån- ftra hjert - kammaren befants vara et mångtag- gigt aflångt ben, tillika med inftrödt vidhån- gande ben-grus, fittandes ftrax innan för oftium aort>e, uti bjertats inre cellulöfa våf, omgifven af defs fibre carnex, och betåckt med mem- bra- 8 «Jan Febr. Matt: = 8r bilda: interna. Nåmnde frorå puls- åders fåll- luckor voro benvandlade, och atrium. pofterius med auricula finiftra något utdåndes 7 7 "Så lått det Kr, At Vild RAR de orfa- kers nödvåndiga verkan och fammanhang, få fvårt blifver det ock, at uptåcka BÄRReRn til «hårvarande bens förfta PUdnInge i. ynnerbet. på detta Nållet, och i en lå ung kropp: At ben, ”ben-fkårfvor och ben-grus tilförene bl lifvit uti fohvt månnifko-kroppar FUNANg år ofvanföre eftyrkt. At ock deffa danas af en gul uti den cellulöfa våfven utguten NER fom mer och mer tjocknar, frelnar och åndteligen hårdnar, har Hr vön HALLER vilat, i Kongl. Svenfka Vetenfk. Acalemiens Flandlingar, Vol. XI. pag. 12 och följande, amt uti defs Öpufcal. ML Obf. 37: (") men hvad fom, beredt en lådan materia uti denna unga Mannens vätfkor, år ej fa lått dt afgöra. J. G. Beck, uti defs Difput.. de pPalpitatione cordis, fom utkom är 12 och finnes intagen uti von Harriers Colle&, Difp; Pract, Pag. 499, SKEN ve en cafus, fom med denna har, läde i anleende til fubjectets kröpps fråll Hning,lefnads-tfått och håndelfer, im 'ycken lika dd famt tycker fig, medofullt.fkål kunna flu« a, ar en äkommen (vår contulion påcrbröftet,. ich pvarlam diet, jämte. mycket fiillasfGttände och FANA Br OIPORBD ON ANTA ASRIROATNK ART =P (PARETS UROKNUROOÖ NETTO NAGGARAINSA PANTHER FBI TNT NANO PE SES PLTUNGIRN AT AA SAR () jämför til fplysning” Uti detta beniga åmnet, Hr Profeflor MARTINS anförde. cafus el vackra för- fök , til förklaring Öfver ben=våxters generation, uti Kongl, Acad. Handlingar för år RE Pop 298 och är SAG Pag: 163. FIL | 2 LYS | 82 1778. Jan. Febr. Mart, ks och grubblande, uti en krokig kropps ftållning, törvårrat våtfkorne, förfvagat fecretion af lits- andarne och hjertat, famt hindrat defs 'fria rö- relfe och drift uti blodets -mförande, hvarme- delit en ftor polyp blifvit tildanad i högra hjert- kammaren, tillika med et fyra tumslångt ben i början af ftora puls-ådren, hvaraf åfven denne Man, efter några års utftåndna plågor, på fitt 49:de år, i en haft atfomnade: men fom detta blott på generelt fått förklarar benvåxters ge- neration; och 'deffa” ej altid at fådane ortaken upkomma 3; at förtiga det, at dylika tråffas 1a väl hos unga fom gamla, hvilka fört olika dixt och lefnads-tått > få fynes den frågan ånnu vara obelvarad, hvad det egenteligen månde vara, fom bildar förfta grund -åmnet til ben-våxter, hvilka til fin byggnad och fammanfåttning 1a mycket fkilja fig ifrån de vanliga och naturliga benen. Denna fråga fynes vara vård fkarplyn= tare Naturforfkares granfkning, fom torde fine : na utvåg, at den, til Medicinfka Vetenikapens båtnad, utreda. SS det RA REN REA FÖRSÖK om Brun-flens nårvarelfe 1 fårn= malmer ; af PET. JAC. HJELM. id nårmare underfökning af åtfkillige åm- nen , fom under refor i Bergslagerne utur Mi- X ) E 4 fu ”- I 1778. Jan. Febr, Mart. = 83 dum 4 VR Ugn a Ja fineral-riket förekommit , yppade fig genaft, at Brunften var nåftan allmån följeflagare. För- föktes jord-arter, flagger, tackjärn m. m.; an- flålldes vattu-prof; alleftådes fans fpår efter Brun- fen. Detta kunde icke annat, ån ådraga fig upmårkfamhet, Långe blefvo de tydligafte för- fök mifstrodde, af fruktan at göra all ting til Brunften. Men omfider måtte tvifvelsmål up- höra, fedan en fammanftåmmande förfarenhet få tydligen bevifte Brunftenens nårvarelfe, fom fa- kens natur fordrar och medgifver. För nårvarande tilfålle, år affigten, at åda- galågga detta om några Jårn-malmer, hvilka på följande fått blitvit underfökte, efter Herr Pro- tefforen och Riddaren BERGMANS method. = Malmen ritves ganfka fin, utftålles derefter för ftark roftning, och fedan abftraheras deröåf- ver god Saltpeter-fyra flere gånger til torrhet. Til uplösning nyttjas hårefter Saltpeter-fyra, fom förut blifvit phlogifticerad med focker eller andra ämnen, fom meddela det brånnbara. Ef- ter några timar, plågar hvit phlogifticerad Brun- ften kunna derutur fållas med mildt eldfaft Al- kali, med Blodlut eller med Adftringens. + Oaktad all denna förfGktighet, hånder åndå fom oftaft , ar Jårn envift följer med och röjer fig genom brunaktig fårg på precipitatet, hvil- ket , efter flera fmaå tilflag af Alkali, löfes up igen, och hvarunder uplösningen meråndels an- tager rödbrun färg. Omfider faller pöfande möl- jan til bottnen och lemnar folutionen fårglös, fådan fom hon ifrån början var, utur hvilken hvit Brunften kan nederflås, i fall någon ånnu | EF 2 är ften, plågar det fke, om folutionett ftålles i vars me, eller adflringens flås deruti, 1 hvilken fe= nare häåndelte den fålida Brunttenen drager i rödbrunt. | Til bevis, at det fåledes erhållna nederflaget är Brunften, flås vitriol-fyra deruppå, hvilken cryftalliferar fig dermed, och det ibland i fam- . ma Ögnablick , om mycket fyra tilkommer, famt vifar i öfrigt lika förhållande, fom Hr SCHEELE, i afhandlingen om Bruntten, förmåler. = 0 Faftån Alkali på detta fått fåller helt hvit Brunften, är det likvå!l ofta förtretligt at finna, huru Blodlut, få vål fom adftringens , uti famma uplösningar , vifa fpår af Järn. At härvid fkjuta fkulden på flågtikap eller förvandling , tyckes vara onådigt. Ty når Brunftenen år i någon ymnighet tilflådes, fynes defs hvita pulver åter Jårnet utgör någon mångd i folutionen, och Blod= lut: elter' Adfringens flås deruti, råkas Jårn- och Brun= flens-partiklarne blandade om hvarandra , famt fållas båg- ge på en gång; hvaraf hånder;, at de fenare bortikym- mas af de förra, hvilka ega flörre förmåga at fårga. Uti fållningarne finnes ock altid Brunften, hvaraf det erhållna Berliner-blå fer fvart ut efter torkning. Detan- kommer vål hårvid mycket på Blodlutens renhet, men ho vet, om Brunftenen fjelf icke dermed kan: åftadkom- ma någon blå fårg ? Imedlertid fynes af alt detta blifva fåfångt, at medelft uprepade nederflag och filningar på detta fått fria Brunftenen ifrån Jårna. Är fyran rådande i en folution , och adftringens flås deruti , fålles icke något, utan folutionen blir for RN duns tydeligen ibland den Öfriga blå eller fvarta fållningen , &L hvilken det förra vid mintfta rörelfe förfvinner.. Når Jan. Pebr. Matt. = 85 He nde Alkali Hlkeftet tikOlfe erhålles födbruut el!er fvart precipitat, eller bågge tillika, efter — Omitändighetérne. Och likafom tilflagen [yra förtager deffa fårgor, få kan Alkali fram! äcka dem igen , få of- ta det be chagas. Det rödbruna, fom hår. fålles, år. icke annat ån. Brunften, hvilken låttare fvartnar ån den, fom med Alkali enfamt blifvit precipiterad. Sådan fållning erhålles ock ibland, då ”Alkalt, eller Blodlut , fom har fött AA lkali', nederlagit SAME och fyra år tilftådes , fom den famma tilllka angriper. jä. Blodluten gifver fltondom rödbrunt precipitat, når nigot Öfverfkott af fyra år tilltådes. Alt detta utmårker, at Brunftenen må- file fåppa til det phlogifton, fom han behöfver för at fora hVvitsohar likt om tvenne krafter på en gång bemå- da fig at taga det ifrån honom, famt at han håller det bränd faltare och lölare hos lig, efter hvarje malms befkaffenhet. - Deffe åro de förnåmfte öra låndieNerer fom vid def-' fa förfök förefallit. Til hvad mångd Brunftenen ingår af alla flag: emot hvarje malm , har icke varit tilfålle at utröna. Det kan ock vara nog , at denna gång vifa, at han verkeli- gen finnes i följande Malmer, fom, efter måjeligheten och Masmåftares allmånna begrep derom, blifvit valde 4) Myr - malmer, d 1:0o Ifrån Tollstorp i Homaäntorps Socken och Cronno- + bergs Lån. Denne Malm blef, år 1776, af Åryds Bruks - egare . uptagen och förföktes "enfam til fmål tning iSmeds: hård. Dervid bekoms. en blåaktig , hård och fkör flagg- rufa, af metallitkt utfeende, inuti hvilken några hvita fårfkor af utmårkt fmidighet futo , hvilka drogos af” Magneten, och hålla Bruanften. De” korn, fom fetat uppe i ytan, voro fköra, men för öfrigt af (amma betkaffenhet, fom de nyfsnåmnde. 8 Uti famma flagg-rufa röjdes , både på våta och tör- Ta vågen, icke annat ån Brunften och Jårn. Det fena- - re fkedde imellan kol- ftybbe i tåckt digel, hvarvid åf= ven några hvita reguli bekommos, fom drogos af Ma- via F3 gne. ög 86 1778: Jan. Febr. : / LÄS 2 AR KO rr ed 4 - än TRA gneten. Deribland vore några få gryn 6 röd färg, hvit rå ka med håftighet och utan lemning uplöftes af fkedvat- often, med famma utflag fom de förra och utan at vänle Jig Stink-fpiritus röjde någon kop 2:0 Ifrån Skepperfta Socken i jör Snköpings MÖR Brus kas vid Holmeshults Masugn. 3:0 ifrån Kornberga i Hallaryds Socken och Köroapa SM ergs Lån. Hår anföres ock en Ockra. 4:0 Ifrån Digelmåfen vid fora Elfstorp i Nora sö Dergslag, BY) Sjö - Malmer: « 1:0 Utur Åryds, Rinkaby, Rottnes och Tofta fjöar, fom nyttjas vid Åryds Bruk, i Himmefjö Socken och Cronobergs Lån. | 2:0 Utur Mökle och Wirefta Sjöar, vid Di6 Bruka i Stenbrobhults Socken. . 3:0 Utur Afkenås Sjö i Götheryds Socken. - 4:0 Utur Holmeshults, Sörfkogs, Afa, Strok, am. Stor och Fria- Sjöar vid Holmeshults Masugn i Fr&deryds Socken och Jönköpings Lån. $s:o Utur Sjöhults Sjö vid Renstorps Masugn i Mån- farps Socken. 6:0 Utur iHjerta Sjö i Svennevads Socken och Öre- fö bro Lån. 7:0 Utur Wiåringe Sjö i Nåsby Socken, C) Blod- och Torrflens = « Malmer. A:0 Ifrån Stör- -grufvorne i Pershytte -fåltet i Nora Bergslag. 2:0 Ifrån Silfbergs-åfen dårftådes. ::3:0 Ifrån Grufångs Grufva i Silfvergrufve Allmån- ning i Lekebergs Bergslag DY) Qvick- och Blandnötkse MG. 1:0 Ifrån öftra Huilta Grufva i Nöra Bergslag. 2:0 Ifrån Nyhytte egor dårllådes. = — 3:0 Ifrån Kaämpfalls Grufva i Lindes Bergstag. 4:0 Ifrån Garpa Grufvor i Lerbäcks Berpslag. $:0 Ifrån Svartviks Grufvor i Nya Kopparbergs Soc ken. Gängfitenen år hår Brunttens- malm. 6:o0 Hvita Jårn-malmer anföras hår, fålom Brain ai” d é en I vå i fer Jän: Pebr: Mätt. > 87 öd haltige, hvarom en Academifk Afhandling år 1774 Rd år utgifven i Upfala. SC ; E) Engångne Malmer. | 1:0 Ifrån Taberget i Månfarps- Socken, Tabergs Bergslag och Jönköpings Lån, hvareft både den all- månna Malmen och det få kallade Jårnbandet, hål- ler Brunften. ; 2:0 Ifrån födra Svartberget i Nora Bergslag. Fortfåttningen af deffa förfök fkall framdeles å daga Jågga, om icke Brunften, fom troligt fynes, ingår i alla Jårn-malmer? Olika mångd deraf, emot järn-jordeu och de öfriga tilfålliga åmnen, fkwlle då utgöra en Malms fårikilda fammanfåttning. Deraf blottades källan til defs egenfkaper och förhållande: och på allt detta kunde en Tfåker indelning grundas, fom ätminftone vore tjenlig för Masmålttare. Hår törbigaås uprepandet af de flere - uplysningar, fom denna lilla upråckt tyckes lofva i den Oo) | .Öfriga järn-vågen. Såfom hit hörande, får 1 det ftållet anmärkas , at den lika rärg , fom Jårn och Brunften fun- nits gifva glas, icke bör våcka bryderi för defla Me- ee tallers "inbördes förvandling, fedan de få fållan torde finnas utan i hvars annars fällfkap. Affamma grund vin- na de förfök, fom för bläs-röret anftållas, ar med Salts peter uptåcka Brunften, mera förtroende och pålitelighetr, ån de hittils i allmånhet anfets ega. Det blir ock lått at finna, hvarföre Jårn-malmer, fom hyfa mycken Brun- fen, fråfa med fyror, falflån ingen adforberande- jord- art finnes uti dem. At Blodftenar gifva rödt' pulver, torde fa tilikrifvas Brunftenen, emedan deras refidua ef- ter deffa förfök hafva förlorat denna fårg. Männe icke åtfkillige vatten gifva med Adftringens röd fårg,, efter de hålla Brunften? En Brunftens-rik malm igenkånnes lått af fvart- eller blå- fkiftande fårg i frifkt brott, famt vitrande i luften til fvart- eller mörkbrunt. Ju fvartare Sjö-malim, ju halti- gare på Bruniten, och ju fnarare fönderfmulas defs fmå bollar. | | FÖR- ÖN OOFÖRTEK: NING... på kr e Rön, fom äro införde" I l de ; Flandlingany Nr SY | RE RR ö : | tterlipare anmårk ningar om ”Sveufta Cii- EE. maåter, a varnme och köld uk. ; soft Fri WARGENTIN - 0 EN ÄR Be/k Kg på HUDSONIA PR > ej Vist fps i från Norra America; of PETER JONAS Bercrvs = & 19 Sa RIGA Spartmanni ; befrrif ven af. Cart Me 4 LINNÉ - > = KARO HM - 4 Befk krvifning på en Bezoar Ea guinum; infånd Rd ÖARL PETER THUNBERG. = - rd $. Ön Vatta-bråcks bot (HG s edelj i Caufi då og X RT TT ENRIC KY AEN I OSONER 2 20 6. Uplösning af.der få kallade: omvända Centri= > lå 3 petal = krafter Has Problem; af ÅÄND Å NR RA NN MU Tr RS Log AR e än Ölba f$ FR bo Fi Ane årkninga e Öfver nägra Tr ;ifd och Örter , vi "fora vid mindre och flårre grad of köld, av- | tingen blifvit fkadade eller aldeles döde ; h af St IH CLAS BIERKANDER - = NG 8. Om Flug-mafrar ; utdrefne Wräna Pn Mi tunika i (Cjå ANDREAS SPARK MAN - + Gr Oe Sia ar tilveda Mercurias. dulcs på vdta vä” C£en; of CERL IWILH, Scurt LR EL öR vo, Fviane Medicinjke ök fädelley å meddelie då RK Lars [TJOR TABERG. a ae 74 och för[fök, ova Brunflens nådrvar elfe. é ursilmt ; aer ; af Pet: J. Mira - AE är Di & SE Vt I ; ; RE RJ SÅ Ä fyr j ” ed dd 04 Ne eg öm, SS ER HUDSONFA crsvido. Akrvel fel + 14 nd ät dd [1 fd UI + Zz — / f ill 2 . Vi 13.1778 I Sä mum tama KÄR gg tigga EEK KonceL. VETENSKAPS — - ACADEMIENS ANDLINGAR, lå FÖR MåNADERNE ; ÅPRILIS, MaJus, JUNI1Us, KE År 1778 MA PRESES F ERR EDVARD FR. RUNEBERG, av > — Borgerfkapets Secreterare i Stockholm. re Teg: ta Nr Phock no En sr rar Rin och Anmärkningar om Svenfka + - | Ormars bett. 2 6. I. Waktadt det långe blifvit råknadt ibland kalla "Nordens förmåner, at icke hyfa få många giftiga och Ag Djur, fom de var- HIA OA: ok i låernbA 12 MR NM ide ha har likvål en belade ör örter Ri ar ej allenaft I Månnifkor ofta nog SN hår i Sverige blifva bitne af giftiga utan ock ; ar mången dårigenom antingen kom= Örmar; 7 mit ut! yrtterfta lifsfara, c eller pc verkeligen malb ou lifvet ti Håtrta. ; Redan vid Hög ftfalig Konung GUSTAF [ tid, talar Ärke-Bilkopen OLAus MAGNUS fa) om grymma Huggormar, fom plågat Nordifka Folket, dem han kallar Afpides, och beråttar, at deras bett varit ganfka giftiga och dödande, hvarmed han förmodeli menar det flaget, fom ÅLDROVANDUS (b; kallar Afpis colore ferrugineo, och i Sverige år kåndt under namnoaf Etfping, -(Coluber Cherfea LiNN.), et flags, mycket farli- " ga Ormar, i Småland, Upland” och flereftådes nog... allthånna; famt af Hefr! "Archiatern och Riddaren von Linné befkrifne och afrirade ur Kongl. Vet. Acad. Handl. 1749 (c). I Små- land, låger han, at många Månnilkor blifva olyckelige af defs sbett; och bar åfven en Hu= flru i Skåne deraf döådt , faft ån för henne blit- vit brukad den af Engelsmånnerne tå mycket be råmde Bomoljan, efter den' förefkrift, fom i Kl Societetens Handlingar CH) finnes införd 3; och tilftyrker Herr Archiatern på er annat. ftålle, re) at den fom hafver er må noga SR Cr SARI VA ”aen (a) Hift Gem: Spiegel TAb. ata Cap. 48.000 (6) Serpent. 197. (6): Sidpu46. a Ed .(d) Transaå&. Äng, N. 443: "Memoires. de r A cad. de Paris 1737. ; og E Defs- Gotti. Refa, p. 366. "D ip. de Morfira ' ferpentum, af sag Doå&. ACKERO - cd Na Rd år nogelde £ Svenfka juni Tidningen af ä' soda ber Gdiledne, berärtas ifrån Carlsfkoga i ; nländ, vat en 4 äts Gäfle, under det har t bära blifvir flucken i tummen: af en och faftån ätfkilliga medel deremot i tid brukade, har han dock inom" halft annat CM 1 aliidit, och begåres derföre, at den, fom. kunfkap häruti eger s må upgifva någon fåker. oo h för rp bör emot Ormbett. VAR ig At altlå vara Ållmänheteh til nagon NN jag räknat för nöje at. upgifva, hvad detta åmne haft tilfålle at UTTÖNA. | etter Deras Kongl. Majeftåters Nådig-= Uning, jag vårdade de Sjuke vid K: gl. tet Drottningholm, ble a jag, 1784 i manad, kållad til Stall- Betje enten” Staf uftruy fom end half timma. FÖRA då Hon lyfta en lådes-kårfva på laflet, blifvit bi- vånitra armen af en i famma kårfva Hg-- Huggorm ( Colnber” Beras). Hela armen Oak len var anfenligt (vuilen och något. röde Hon klagade 4 öfver tmatthet, hade nå- mn puls, omvåxlande hetta och ky= e i magen, åndetåppa och. bi FR t var kl. mot 5 om aftonen, och den Tjuke er efter ortens, "bruk, nedgrafvit armen uti rden, fämt med band omknurit den famma Upvid i aälen, dår: a ära futade. Så en 2 y M > SITEN” Må CO SURA (0 NATT Di URVAL «EET ETRORENT DE DESK ES LT et AN aa TNA) UT UI FORE SOS, Ad LT YRSA BOSE OR JA DTE ÅN / I Av il ÖN : By 2 NOG Sr SM GM SOS. Safe LA ÖN NYPA DNR NR ALEVE i Nou VOM n ' NASTR PV , | då SA IR X RANA W IAN SN 4 TR å Få i; Å i; 0 I | Å NT ! : | > å 92 1778. ) 'Apr. N jag aölåg. lådant marate gagna (f) ån säd til- ftadde" jag dermed fortfara til Solens nedergång 3; men låt henne taga ftrax et godt marfkedblad Bomolja, i början hvar half timma, och feder- ; mera hvar timma, famt dermed fortfara till defs hon begynte få upkaftning: hon hant alttå at intaga mera ån et halft qvarter håraf, och eme- dan hon, för kråkning fkull, icke långre fördrog oljan, lät jag henne ”federmera i flåller dricka tätt och ofta Fiåderblomme- Thée, och deruti derjämte om aftonen intaga 2 matfkedblad Flå- derfaft. Såret och hela armen blef under alt detta beftruken ftåndigt med Bomolja.. Dagen derpå beråttade hon fig vål icke öfver natten kunnat fofva, men kånde fig dock litet lindrad, 1åg uti utdunftning, fvullnaden hade fig icke vidare kringfpridt, och kändes något mjukare. Jag rådde henne ånnu nyttja Bomoljan, lå myc- ket hon för kråkning kunde fördraga, famt fom oftaft dermed fmörja fåret och armen, hårjämte dricka vål Flåder-Thée, och om aftonen taga et par matfkedar Flåder-faft. Morgonen deref- ter fann hon fig mycket förbåterad , hade om ; ci nac- ———— EE KO Hof Rådet Doå. HEISTER, i defs Fistonend, - Medicine Pra&. Cap. XIX, p. 25 räder, at frax J göra bindning ofvanför fåret, vid Ormftyng. Dio- - ScoRiDES Lib. VI. Cap. 309, fåger , at åfven JEgy- ptierne plåga knyta en binda omkring ormftungna lermmen ofvanför fåret. Bonden Eric Mattsfon i Rinkeby vid. Drottningholm , fom var nårvarande då denna Huftru blef ormftungen, beråttade fig nå- gra år förut, genom dylik den fkadade lemmens om- knytning och nedgråfvande i jorden; hafva blifvit lyckligen botad för ormbett. Hl BE RAN SENATE SVE BA I JE ” BON SEO a 0 / é Å CN GA os TR VÄ RR KG | OM TD I (få + kl SYN ö Ad ; | | natten liter fofvit, och kommit uti fikan fvettning, fvullnaden var redan måftadels bärra, och i flållet hon hittils icke förmått något åta, fordrade hon nu mat. : Som hon icke var i flånd at längre tåla oljan, låt jag henne endaft dric- ka hela dagen Flåder- Thée, och om aftonen. oa Flåder-faft. Hon mådde följande dagen tåmmeligen vål, var upftigen, klagade endatt öfver trötthet och matthet 1 kroppen, fvullna- den var aldeles bärta, men hela armen fpråck- lig af blå och råda flåckar.. Hon har federme- Fa varit vid god hålfa, och viftas ånnu frilk och fund vid Drottningholm. ke REN | vr å At Bomoljan hårvid verkat tå lyck- Frankrike, (4) utan ock i Sverige anftålte för- MonrIin (2) har emoten Efpings bett, för en Drår g, jämte Aflkelåfs-faft och litet 'Theriac, ”åfven brukat denna olja, och faft ån han tfor, at "Afkelöfvet det måfta utråttat til den ormftung- 'ne$ återftållande, torde dock Bomoljan deruti ega en god del, och fyne G 3 Kåre Å NG 4 s M dd N MJ ARE ”(g) Transa&. Angl. N. 443. Meap, de Venenis, Pag. 20000 NV SS (6) Mem. de VAcad. des Sc. 1737. Uti Tyfkland char Profeffor VATER i Wittenberg, 1736, genom en Difputation de Antidoto novo adverf. viperar. motfus, famt Hof-Rådet HeEisteERr i dels, Chirur- gie och Compend, Med. Pra&. gjort Bomoljans nytta vid deffe tilfållen bekant. ER | () 1 deffe Handlingar för 1765. 8. Apt. Maj. Jun, = 93 — lig utgång, år få mycket tåkrare anledning -at tro, fom icke allenaft flere i England (g) och k fådant bekråftå. Provincial- Medicus Doé&. s Afkelöts-faften, hålft: SE KN Nar . förenad med Theriac, kv ; AS TY.E a 7 ES Fe SE u SEA Re RS NR in om famma Drång fjelf fåger, och hvad jag om den anförde Stallbetjents-Hullrun berättat, nem- ligen, at bågges förbättring fkedt genom hk; fjukdomens utbrott eller 13 kallad Crifis,i det at le bågge fallit uti fiark utdunftning och fvett: en Crilis, hvarigenom nältan alla hittils beråm- de medel emot ormftyng vifar fin hjelpande kraft , och, hvilken af bemälte Herr Provincial- Medicus genom Afkelöfs faft. och Thériac, och af mig genom Flåder-Théc och Flåder-faft, blif- vit underhulpen. POR : > "> Sedermera har åtven en okånd, uti Inrikess Tidningen af du 23 O&ober nåftledne, upgifvirt "Bomoljans- in- och utvårtes bruk at med täker het bota ormbett, det han läger fig hafva fedt i en landsort med god NET nyttjadt. Sådant bBekråftas åfven uti Haäshåällnings- Journalen för November detta år. KS 54. Det ljus och den tilvåxgt Naturkun- nigheten vunnit genom. Herr Arebhiatern och Ridd,: von Linsés famt flere Näturkånnares upmårkfamhet och flit; har åfven flråckt fig til utrönande af Örmarnes egenfkaper. Således år bekant, ar ånfkönt de fynas” likafom kaftade blotta och bara utan lemmar på marken , ut ftål- de: för flerehanda: våldfarnheter, i hår dock För- fynen .behagat utrufta viffa af dem med grym- N ma vapen, fom hos fårfkildta Nag, på färfkilde Jått, vifa deras innehållande farliga gift. Och faflån utaf den ftora mångd hittils bekanta flags Ormar, de flåfte ej åro giftige, åro de dock, SYRRA SES så POE BS OK AR 1, Er 4 / rv nad I intet annat. kunnat til lyckelig verkan hårvid bidraga, ån hvad han ? Z ige). LA pri Maj, | sun. ; ol på dét Neale 'måtte af Månnifkorné sthed dia fruktan anfedde varda, utom Skaller-ofméåf Och Cobra de Capello, nåftan icke begåfvade "med sot til: förfta utvärtes påfeende eller af fårgen kånbart "ufkiljemärke, "kunna "ock fins imellan med intet” annat låkert tecken åtfkiljas, ån ge- nom antalet af deras tjäll och fköldar (fqua- n Sör fcuta) (£). Defsutah "kan ock en Biftig ifrån en”annan Orm icke med vilshet igenkån- nas, (1) förrån han betraktas in uti munnen, Hvarålbo häng "Utom de hos alla Ormar. vänliga fmå. tånder > ; åfven har uti fn öfre kåft: 2 eller 's låhga itägbar eller höggrtånder. Deffe åro de | giftiga Ormars vapen hvilka de kunna efter be" mag utftråcka och injo (åfom Karten fina ljög innen i fpetfen en liten fkåra, från Kvik ken går en” ihålig rennil? genom "tanden til 'defs . röt , fom under fig uti en blåfa döljer en giftig fak) hvilken, då Ormen biter, utaf tändens tryckning” på 'blåfan, "igenom "rennilén 188 jutes å låret, och "dår;” 'medelft fin blandning; med bloden , 'örfakar de grymma plågor, föm hös'de — Olyckelige 'ormftungne fig yppa. Häåraf förkla- ras låtteligen, "bura fomlhige kunna,' då deffe gtånder ”bårtragas, utan fkada, med” Blotrå hånderne Handtera , ja. båra i barnen! de 'vårfta > gr då” den Iran Kand Dot. fest food Op Fä (RE: - fr nare MORAS SESVANNES CR) NEN LANNE Syft. Naturz de Amphib. (9) En Kar!, fom i London gick obegr Käkpn fter med Ormar, bar beråttat för Profeff,.: Do&or on | NR man, kommer vid eler. vik a en ugg ätter han up hufvudet och” lågger fig i Krok. NaN er Snok "håltfer ned hufvudet Hd fådent tilfälle. Prof. KALMs Refå, Tom. I.'påg. 404. 95 1778. "Apr: Maj. Jun; « REpDr låtit Ormen bita i et flycke bröd, 1å at denna gittiga faft blifvit vål deruti. infupen, Ormens bett ej batt federmera fvårare. fölgder, än om man varit flucken med en nål; (22) och hvarföre norre Americanerne kunna nyttja deffe buggtånder, vål rentvåttade, at koppa med, emedan de då icke mera hyfa den i blåfan hig- gande faften. Men at Tosst, utan fkadblig på- fölgd,nedfvålgt denna giftiga faft; at man utan fkada kunnat åta köttet af djur, fom blifvit bit- ne af giftigafte Ormar eller fkutne med pilar doppade i detta gift, famt dricka vattnet. utur källor, dår gittiga ormar fig uppehållit, fynes undransvårdt, men år af erfarenheten bevift, och har åfven til en del varit hos de gamle be- kant. (s) Deremot,: då man: litet ttuckit et kreatur med en nål, och i fåret inflåppt Or> mens giftiga faft, eller ock nålen. dermed en- daft varit fuktad, har det haft famma verkan fom ormflyng; åfven fom ock viffe vilde folk- flag (0) ån t dag, och Schytetne (p) i fordna tider, hårmed förgiftat fina pilar och fpjut. (4) Orfakerne til alt fådant åro icke få låtte at med fåkerhet utreda; dock iynes tydeligen, at natu- 'ren icke vill på något fått tåla denna gittiga faft, då den omedelbarligen utifrån inflåppes uti ådrorne, utan at den fig då haftigare eller lång- fammare utfprider i blodfamlingen, fom deraf ; . fåttes daft URKRISTNA, anse Al 4 wear RV 1 Gr) Revr Obfervart. de Viperis. (6) GALENUS, LUCANUS. d Co) REDt I. e. (2) LINUS one (9) Adjun&en AcreLs Difp. de Morfura ferpent. "ReEDri Obf. de Vip. | SE oo MARG G j öm Miptt Maj. hr, 97 dåttes i rörelfe och oro, famt tåledes upvåcker de farliga plågor, fom fig hårvid plåga vifa; men "deretsor år naturen benågen at kunna för- draga famma gift, då det får gå vanliga vägen enom munnen , magen, tarmarna och mjölk- fatts-ådrorna, famt under alt detta blifver ätfkilli- anger utfpådt, tilredt och tj jenligg 'öjordt, ar med blodet 6g inblanda. Af de 4 flags Ormar, da i Sverige ra har, fom kikar år, Kopparormen, An- uis fragilis, och Snoken. eller Tomt - ormen, Mr mocin, inga hugg-tånder; följakteligen Åro. defle. icke ' gifrige. Deremot åro Ejpingen, soluber Cher[ea) och Hugg-ormen (Coluber Berus) anfka farlige: Den förre eller Efpingen år (ål FA fpirhig mot ftjerten och rödagtig, har un- der buken 150 fköldar, och under ftjerten 34 jäll, (r) uppehåller fig i fynnerhet i Småland och: Upland, gemenligen på ångar och. fanka HH Lållen, hållt dår. al- och vide-bulkar finnas: år 1å farlig, at om-icke botemedel i tid fås, dö nåftan alla fom. af honom blifva bitne. Hugg- ormen. deremot är mycket långre, af olika fårg, har 146 buk-fkåldar och 39 ftjert-fjäll, finnes alleftådes i Sverige (s) och Finland (amt mått | kela: pr fold håltt i fepråtlior: och bergagtiga FT KS flål- CR AND RARE öv von "a Syft. Nat. (s) I Lappmarken åro Ormar mycket Börs. Se TUNELDS Geogr. På Island finnas de aldetes in= tet. Se HORREBOW och von TROIL om Island. På Grönland torde de icke heller finnas, efter CRANTZ ej nåmner dem ibland de andra djaren, fin Skit ning om detta land. vi kv GRUT Ra nn w SIERRA rv tin få 3 sad ME fara RAR TT SL TÄNKT ER OA besk akt VVE Vinn 3 (SN ol | å | : Er FÖRS DÅ NN CA SN Ph GE SAR i å . TG if $ ) HS V i 5 pra ållen: defs bert åro vålieke 13 farliga fom déh förres ;docksäfven ofta dådlandesri a Orion oo -$: 6. De Botemedel; fom hittils blifvit. up- gifne.emot ormbett, hafva i allmånhet beftårt uti flerahanda fått at antingen: utdrifva det in- komna" giftet utur bloden; eHer.ock. at i mö- Jeligafte mårto bärttaga fkårpan af famma gift, och göra det blidare. Ibland dem år Öferliénd- fka' Ormroten , Opbiorhiza ”Mangos; fom i Afatilka lånderne brukas emot den. farligafte Ormens, Co> «bra de Capellos bett, af utdrifvande kraft: et Qqvintin af roten pulveriferad ingifves utt tilt råckeligt vått, och lågges pulvret upblött' i Vatten på låret. Roten kommer "dock tällan el+ ler aldrig upriktig til Europa, ånfkönt den år aldeles pålitelig emot :alla Ormaärs bett. (£). "Rö ten at Paolygala Senega, år at utdrifvande och re+ folverande kraft, botar lyckligt Skåller-ormens Bett i America, har åfven lika nyvtig och tåker "verkan emot andre Ormars bett. - Arehiatern vön Linné har dermed vid Upfala, inom 2 da- gar, botat en ormbiten Piga. (2) Americanern bruka at tugga roten och deraf nedfvålja faften, famt lågga den tuggad på fåret: åfven kan "in- gifvas 35 gran af pulvret; eller "ock ' blötes ro= teh fmåftört "Uti vin, fom tages et fkedblad i fender : den ormftungne hålles -varm och dric- ker vål hårpå. Roten finnes” vål nu på vära Apothek, men ganfka nyttigt vore, om den be- Täåndigt kunde vara til hands "på landet , "dår 4 Ho HR örnen > GT Y J SÅ ng ; st. ed dets nåra fågtinge Polyg ala välvaris rota lådes i Sverige vildt våxer: der år vål : e» men kan pderföre i eftlimge Dot tar Nye ) rv iYaV Nr vå od s CR NR I Frank rike pytt jas MkiRe sf flags flygti- ga Lutfölter, med myck ken fördel både in- och ut- Tålfom:. Spit Hd falis ammonicaci eller tå | inck -$ IS. Af detta Maget år Seas öm ej hn är äl ED Alkall volatile, . ”Profefför Jussiev har dermed bo- 8 ling, fom under bötanicerande blef | örat sve (ox) och har famme beröm- ånnare tätvökds deffe ygtiga lut-falter illiga lyckeliga profsr At Leau de Luce gra: droppar uti täret, 3 eller 4: gån- Oo omg lagen ,- åa Angifves . Prong då ; många källa Her 6 droppar; fatfen ökes, om matt n bog fökekinas tiltaga: (pp) I ttålet kan ock: gitvaStink- fpiritus,' 10: tilg ellerfie- par några gånger om dagen. - Den orm- . tungt e kommer håraf i (vett och sbåttras. Def- fe örfök åro ytterligare utrönte och beftyrk- e i Paris af Herr -Archiatern och. Riddaren Håf/roSvérige vore gödt, jom) på äs” eller Pean Fe Luck vore altid. fil- 2 SR SR redd f åt Je HN KN re rd 0 RR 2 ör äg "gå E - p NV. 3 2 FAR & 4 & H : LS OM ba rå Db FT å + Er Lal jo m p drar (TA Def orre mn | jön SS Z ; 3 ET ? TR 2 YE ND Lif-Me II KERNANDERS Difp. de Senega, (x) Memoles - PAcad. de Paris” 1747. Ö pg f 0) Di a” [Ol ? delle llrota för 8 1748. eo Ä YO dl Fn är at intet | förlök blifvit ale ”Anin aux Nä rd de Fiänce, AR Arr Apr. Maj. Jun, 100 1778. 4 gång hos Herrfkaperne och Pråfter(kapet på | landet... ON Nr / Bomoljan år at alla medel det låttafte, och kan nåtftan altid på landet, åtminftone hos Stånds- perloner erhållas. (2) Genom fin lenande och . mjukande kraft, lindrar hon vårken, famt in- och utvårtes brukad, förtager giftets fkårpas hålft om iådant tillika blifver nyttjadt, fom me- delft fin utdrifvande verkan, genom utdunåning och andra vågar, bårtfkaffar giftet utur ktop- pen, hvartil Flåderblomme-Thée och faft, el- | ler ock,efter Do&. MoNnTins förfök, Afkelöfs- faft (b) kan ega mycken nytta. «= > 0 Då någon blifver ormbiten, har både hår i Riket och utomlands från åldfta tider varin i bruk, at utfuga bloden utur fåret och den ut- fpotta. Profeffor SAuvAGESs (ec) råder, at der- vid hafva Bomolja i munnen: åtminftone bör Aden fom fuger, icke hafva fkörbjuggsfullt tand- kött, eller 1 munnen några fårnader. At låta koppa eller rifta fåret, få at bloden vål utfly- ter, kan göra famma nytta. Om den fkadade lemmens nedgråfvande i jorden, fom många- a I > (a) Profeffor KALM har i Londön inköpt et medel mot Ormbett, fom 'beftätt af lå kallad rg Jer kokt Ormritter, flruket på fåret. Se defs Refa Tom. I. pag. 404. Do& Meap har åfven med Orm-ilter anftålt lyckliga förfök. SAUVvAGES I. €. Om fårfkt ofaitadt fmör kan ega famma nytta, tor- de våra vårdt at förföka. =: lind (b) Afkelåfs-faft tilrådes åfven af de gamle mot Orm- bett. - Dioscoripes Lib, I, Cap. 92. OL. Mas SNUS 1: 0 > KF) ha ; FK RR 778. Apr. Maj. fådes i SvSAge brukas, åfven befordrar gif- tets utdragande, kommer an på vidare erfaren- sd (d) Starkt Flåderblomme - Thée drickes nycket och vål varmt, under klåders påhöljans de RR od fvettning må komma. Härmed "Föne fatee, ul dels båttring följer. är Ar viffe berömde. Låkedomar emot Ormbett land icke kunna gifva 1å fnar och lycklig Orr torde egenteligen hårröra dåraf, at nå- flor åder, nerv eller ftråck-fena blifvit fka- Tråffar Ormhugget en tådan ader, kom- äl. mycket hatftigare och i mer myc- sänd] in i bloden, och nord förorfakar "fnarare och väldfammare tilfålligheter. — Råkas nå on nerv. eller feno-flida, vifa fig, utom de af sg giftet uppkommande plågor, åfven der» jämte krampagtiga rörelfer och ryckningar, he- och kalla branden tamt flera fvåra och håfti- 0) kråmpor, fom plåga vara vanliga I fådane omftåndigheter. 7 6. 7. Vetenfkapen at tjufa Ormar , har frå an uråldriga tider bhfvit utöfvad i Italien och Afri- ca, af vifla Folkflag, fom kallades Marfi och Pfylli, hvarom Oviptus, Puinivs och flere | De botade Ormbett och tålde låkedom möt gift, "troddes genom :befvårjningar och vif- i äga Vetvidga de igar Ormar, och vilade de eraf i Rom dageliga, prof, (£) Do&or SR (4) Kongl SVS iDoR; Ser LMAN har beha- > gat beråtta mig, at i Italien brukas emot Skorpions | bett och åfven ormbetrt, at pälågga deg. 20 SiLIUS fjunger om dem, at de konde + a a Chelic od (ISEN EE Hasserovist fv har anmärkt än on ånnu vara bibehållen bland villa pö Ag ra ÄN piP pren, fom hålla den i högfta mårto fördold, rån fina Förfåder fortp! antad.. man ifrån im å Det var förundransvårdt, läger han,.a at fe en Agyptilk Qvinna taga de: aldragiftigafte , Öra mar med bara Håndren. leka med dem, ke. barmen, HKandtera dem tikatöre våra Fruentim«' mer fina fnårband, och fureligeh inköra dem i en” flalka, folk ler (erg praf, utan atide bör do til atv göra den minfta fkada: hon jun alt - detta utan ringafte råddhåga, fom tycktes kun na endaft med åfeendet reta däningar. på det hurtigafte Fruentimmer. 'Häasserouist. har ty delipen fedéj at -deffe Ormar härvid altidohafe qvar fina giftiga huggrånder.” Denna kopt hål les ånnu ganfka bemlig. Örten: Ruta Hof de gamle trodt eza en fåker kraft emot Osmbett, Paft och alt faes gif, har ock blifvit bålen Ad ibland de förva rings medel Konung MitHrRIDA=" res håremor nyttjat: (8) men. ganfka Ko ehån Är Sera bn Carmine dentem. Age a (f£): Dels. Ref på BB 4150-08 NN UT) SCHUT AM) ot Hit. Med. RN o.MIiTHRIA DA TIS FÖrvarngs- fred! (kal, efter ere 1 intygan, oceobeftått uti 2 Vålnötter, Afven kV Vånga Fikon, & E ad af fammanftött Ruta med litet fält. Den "det? . tog på faftande mage, troddes intet gift den das pen kunna fkada. MITHRIDATES ge anttålt fe- orebhanda förfök på Lifs-fångar med mångfaldig äå Ng 'ocir deras ”motoift, har federmetavhs fjelf intagit för gift, jemte i början förut tager n » Bift, hvaraf han blifvit få van der vid, at all Aut ” | Nr 23 - m wi a at då la öjt | på Ormen, fkal han blifva ban, säcke . förmår fammandraga ie och js RA olåkert' år, Om Ariftolo- chia anguicida härtil brukas.» At man lårnit Ores men förut, efter Ruepis lått ($ 41," bita uti bröd eller mjuka faker., åt faften derigenom blif- vit uttåmd. och pråfTad utur defs tand-blåfa, 1(å at defs bett icke mera kan fkada, fynes icke eller tr oligt > € emedan det påftås, at Ormen vid n fåd in tjusning aldrig bjuder ril at vi ilja bi- ras. Jul 7 Do. JACQuiN Ucar tar. utt. breFfitit. Archiatern von Linné, ar han under fina: 'é oF inköpt denna Orm-tjusnings - konften: TA ön då år, önfkasyat han af kärlek ul Månnifko=. då BR egt apa ne, må lådant eran | NERE CARE PREDR: HOFFBERG, ae VA EREYM D. Kongl. Hof- Pl g 3 bu tool gl Ito spot tenke TT ANMÄRKNINGAR NN vid Fn RR pod OLOF KÖREV. ye Rön ck Anmärkningar om Svenfka Öv 8 betty: öm vil RR » Vetenfkaps» 7 ran rn , I SATRA Ö ffa I 6 ig f i har intet förgift ft kunnat it ormen i "deff omflåndigheter får fte m han får åta gröna: blad” eller något Yt db nt af Växt- -riket. Tage ; ; k (4) Adjun&en Do&. ACRELS anförde Difpätation, " | IN | Sy EES NE 1 + ji Nv VR ; är - & - e 3 ) i i or Fv 2 FETT & st a NV |) Då ; ; CC) mA fe SM RER Ar EN - : i KR N ) Academien, af Herr Hof-Medicus HorfzEerG, inlemnade blifvit, har jag med mycket nöje ge- nomlåfit. Innehållet år vål mera hittorifkt ån practifkt; dock. i förra delen vål utredt, och i den fenare förfedt med ättkilliga nyttiga, ehu- ru förut nog allmånt bekanta anledningar til hjelp, vid förekommande behof. PYK ON Mig tyckes, at denna Athandling förtjenar et rum i Kongl. Vet. Acad. Handlingar. Om underfökningen ftråckt fig, til Orm-giftets egen- fkaper och verknings-fårt, på Månnifkans och djurens fafta och flytande kropps delar, hade vi derigenom kommit nårmare til et rått mot- gifts upfinning, ån hvad håraf våntas kan... 2 to Giftets drögsmål inom kroppens våtfkor, torde fnarare göra de elaka fölgder, til och med. döden, ån vfla ömtåliga delars träffande af orm- tanden, hos dem, fom fakna fkyndfam' URAE r ning. Herr Doé. HorfFfzErGs yttrade me- ". ning, at giftets omedelbara infupning i blodet genom Ormbettet , långt förr och håftigare ut- öfvar defs verkan, ån om det blifvit nedfvålgt och undergått flera tilblandningar och förvand- lingar, tyckes hafva fullt fkål; men förer mig af : famma grunder, ftödde på förfarenheten, på den tankan, at Ormåiftet, då det ånnu icke hunnit blanda fig med hela blodmaffan, bör hålft urt- fkaffas på flållet, där det inkommit. Jag me- nar, at riftningar i och omkring tåret, dels ret- ning til inflamnation , med påföljande ttark flyt- ning och bulning » kunna i allmänhet vilftyrkas, tåfom det förfta, det låttafte och aileftådes til- gångeliga tilSygts-medel. Det veka Å ME sm IRAS ka | uu c hvåd | He NON I | NV Al cr AA Lä AR BA UR AE TUR OEAREE EEE Å, ENE 4 1 ä MAHA p 2 FÅ (Väp LANE ll / KG RSA NN ad är 2 MN N [5 ra « , pl AE NA | l i i 4 j Vv ' H A å LJ I ; 1770, Apr. Maj. Jun sc je 2 en ner AE rn To j 7 j , [| A : w P y tet fiug-pulver derpå; flytningen ökades deraf 5 hg hvad, fom hälft öfverkommes och eger hvafshet nog » at färga: och uprifva det i början knapt fynliga Ormbettet; knit, fax-udd, fpik, ften- eller glas-fkärfva.. Såret gnides fedan med falt, urin, nus, tobak eller pulver af tidbaft, (Cort. Mezcerei) då Spanfka Flugor, låfom målt retan- de, icke åro förhanden. | ; Mig torde tillåtas, ar i möåjeligafte kårthet befkrifva tvånne fvåra Ormbett, fom utan alla andfa hjelpemedel, ån förmjölks drickande och lårens retning, lyckeligen blifvit bhulpne. ti. En Handlandes Son hår ifrån Staden, vid 10 års ålder, blef på landet biten af en Orm, bak på vänftra benvadan, kl. 4 eft. m. på en Söndag i Augufti månads början 1760. Vårk och fvullnad i vadan, oro och matthet i hela kroppen, inftällte fig genaft och hvar efter an= nan, få at, då han om aftonen kl. 10 hitkom, var vadan helt tjock, fpånd och fkiftade fårgor af gult och blått, likt en förgaende blodets ut- ådring i huden; råda flrålar gingo trån fvullna- gr LL et tvärband. öfver knäet. — Straxt ris ftades firer med en lancett; Spanik > fluge-pul- ver ingneds i dåret och fill betåcktes alt med en Spanfk-fluga af et the-fats vidd: Söt mjölk blef honom gifven både ul föda och dryck al- lena; et Låvement nyttjades famma afton: Föl- jande morgonen, var han något muntrare: fvull- naden lika flark i vadangs men hade ej ftigit högre. Spanfka flugan hade upretat riftningar- ne i fåret, lå ar hela omkretfen gaf mycket våt- fka ifrån fig: fådant oaktadt, ftröddes ännu li- all anfenligen, utan fårdeles kånning. Svullnaden aftog ifrån denna tid, dageligen, hvarvid både kropp och finnen låttades. Såret underhölls på detta tlått, 1 möjeligafte flytning, hela ellofva dygnen: och fedan all fvullnad utur vadan och foten förfvunnit, tillåkte jag låret. På 18:de dyg- net från bettets undfående, var han alldeles frilk. Siftledne fommar 17773 blef en Frålfe-Fog- de, på en Herregård en mil hårifrån Staden, bi- tén af en Orm, öfver crifta offis ilei i högra veklifvet. Under karlens middags-fömn, med öpnad byxlinning, hade Ormen krupit under fkjortan in på bara buken; men då Mannen firaxt kånde en ovanlig och rörlig kyla på krop- pen, ville han fkilja fig dervid; ovetande hvad det var, mårkte han dock, faft half-vaken, at det var en Orm, den han omfattade och utka- flade. I det famma högg Ormen honom i fi- dan på förenåmnde ftålle: Såret hade han ftraxt beftrukit med tobaks-olja. Följande eftermid- dag och natten , hade han kånt mycken vårk nedan om Såret, mot genitalia, med ovanlig oro i kroppen och jämn fömnlöfa. Om morgonen derpå, kl. 8. d. 4 Augufti, låg jag honom för- fla gången hår i. Staden. Ormbettet liknade tre fmaå torra rufvor, bredevid hvarandra 3; men en långlig fvullnad af en barn- arms tjocklek, uti fetthinnan, under huden, fkiftande på rödt, gult och blått, gick från deffa rufvor nedåt ra- dix penis vid blygfel-benet. Membrum wvirile var nog ftindt och fvullet, dock utan ere&tion;. ty corpora Ccavernofa voro icke utfpånde: För- huden deremot updrifven och ense. fom I EVAS Ae CUPER (REA FY TG VAS FLIT MSN SST ALLAN CORE NEN sen a 1778. Apr. Maj. Jun, 107 vn fom i en vatrensptig paraphimofis, Mannen var nog orolig til finnes, hade kring puls och oren tunga. Det förfta och enda jag företog, var, at lära fårer tilråckeligen blöda, genom riftningar med en biftourie, i och omkring rufvarna. Der- uti ingneds fint Spanfk-fluge pulver, hvaröfver en for Spanik fuga lades och fafthåftades. Efs ter meddelt underråttelle om Flugans aftagande och fårets vidare fkötfel, rådde jag honom at för låkemedcel, töda och dryck, endatt näta föt-mjölk , få mycket han ville och förmådde. Tre dygn derefter, fkulle han komma tilbakas; men ehuru förbättrad , tillät honom likväl icke > flug-låret, at göra det, törr ån på 6:te dagen, fom var den 7:de från Ormbettet. Symptoma- — tilka fvullnaderne i fett-binnan och membrum «+ voro aldeles förgångne,y men flugfåret mycket — rödt och flytande. Sedan jag å nyo fagt ho- nom, huru fåret borde underhållas med Flug- — pulvers påftröende, i jämn flytning, mintft 14 dagar, åtvenfom at mjölkens bruk fkulle fort- fårtas, och derunder efter behof, laxeras med Rhabarber och Cremor tartari, af hvarje & qvins tin, och 3 gran tart. Emeticus, refte han hem. På 20:de dygnet var han aldeles frifk och låkt, utan annan åtgård ån fagt blifvit. ha Af deffa 2:ne håndelfers lyckliga förlopp, hvilka jag förmodar, altid fkola .utfalla lika vål, -Jedes jag på den tankan, at man i allmånhet och fört för alt, kan flyrka en af någon Orm bi- ten Månnifka, at genaft vidtaga detta medlet, hvilket ock alleitådes och fnaraft kan erhållas. ; BR Hä BE- 108 1778. Apr. Maj. Jun. BESKRIFNING > oc på Djuret TERBUA Capenfis, med — Anmärkningar (") om Genus Yerbue; | af | | JOHN REINOLD FÖRSTER, L. LL. D. Ledamot af K. Sv. Vetenfk, Acad. famt af K. Societ. 1 London, Upfala, Madrit och Göttingen. & lamnet Yerbua hårftammar ifrån Arabifkan, LL Y på hvilket fpråk et flags Råtta, fom graf- ver under jorden, kallas A!-Yerbua. Emedan detta namn blifvit vedertaget uti Hera Europei- fka fpråk , anfer jag för båft at äfven behålla det på Latin; ty man bör ej utan trångmål be- lafta Natural: Hiftorien med nya okånda namn. Det förfta Species af detta Genus har långe varit bekant, och omtalas uti felfva den Heliga Skrift. Det djur, fom nåmnes uti 3 Mof. B. XI: sf. Pfalm; CIV > 181 och OrafpE og : XXNX: 26. och fom på deffa .ftållen i Hebrai- fkan kallas Sbafan; ("") förmenes hafva varit den Egyptifka Yerbua. De Coptifke Uttolkarne kalla det Charafouts , och de Grekilke Choirogryi- los. HiERONYMUS fåger, at de i Syrien boen- de Greker kallade det Arctomys, Ibland Grekerne år HeroDotus den förfteg ; fom nämnt detta lilla djur. Han råknar det til Råt- (") Öfverfatte ifrån Latin, (1 Aa Svenika Bibel -dfverfåttningen heter det = oKuanil, | ; | d | 1778. Apr. Maj. Jun. 109 Råtte-fågtet (Mures) uti Libr. IV. Num. 192, och kallar deffa flags Råttor Dipodas eller tvåfo- tade. Honom hafva de flåfte deruti efterfölgt. Den ftore Natural Hiftoriens Höfding och Fa- der, den af mig och hela lårda verlden högt vördade v. Linné, har gifvit det flags Yerbua, fom finnes uti Syrien, Egypten och Libyen, namn af MUS JFacales. Det flaget omtalas ock re EVIL cc: 537. Ja! def fkap-. nad finnes jämvål pråglad på några gamla Mynt. Ibland de nyare Natural-Hiftorici har ingen båttre befkrifvit den Egypufka Yerbuan, ån den lårde och , til" Vetenfkapens faknad, alt för ti- digt med dåden atgångne Doct. HAssELQVIST, uti Kongl. Svenfka Vetenfk. Acad. Handlingar för år 1752, under namn af MUS pedibus pofticis longiffimis, på Svenfka, Berg-Rirra. Han nåmner ock, at den på Arabifka heter Yerbua. = Et annat Species af Yerbua finnes i Sibe- rier och fådre delarne af Ryfsland, hvilket af Invånarne fått et namn, fom betyder Underjor- difk Hare; Herr Jon. G. GMELIN har, uti Tom. V. af Novis Comment. Academia Imp. Pe- tropolitane, befkrifvit det, under namn af'Cuniculas Pumilio faliens , canda longiffima. - Grefve BUFFON, uti Vol. XII. af Af. Natar. upråknar flera Species af detta nya Genus, hvilka han nåm- ner med e på Franfka vifet bråkadt namn, Gerboifes. ; Jag kan icke neka, at ju några kånnemår- ken, I fynnerhet de fom tagas af Tänderna, gif- va anledning at föra detta Djur til Mares eller a Råt- AR, US >" Fä MNvT bh w ÅR + AV BEA TR EA SR od TANNINER 0 ANG : ) 110 1778. Apr. Maj, Jun: Råtte-flågtet : men til öronens fkapnad och fors lek uiknar det mera en Hare eller Kanin. Efter min tanka, bör man, vid. djurens fördelning 4 : ej endaft hafva affeende på” viffa delars, fålöm Tåndernas eller Öronens likhet eller olikhet; utan tillika gifva akt på flera fkiljemårken, hvars med Naturen vifferligen ej utan orfak utmärkt hvarje Nag af Djur. + &A Yerbu& hafva många fåkra tecken, fom fkils ja dem ifrån alla andra Djur, och fordra, at af dem göres et nytt och fårfkilde Genus. Räts te-flågtet år defsutom redan alt för vidlyftigt, och många Djur batva blifvit dit förde , tom åtven hatva olika tånder, Derföre har vär tids namnkunnige Zoologus, Herr PALLAS, uti G= na lårda Spicilegiit Zoologicis , redan ifrån Genus MURIUM atfkilt Mus porcellus, Acuti, Pace; 4Aperca och Cavia capenfis, famt gjort af deffa et eget Genus CAVLE — Likaledes har den vårt England hedrande Hetr PEnnant, iffån Råt- te-flägtet aflöndrat Ifarmorea, Monax, GCricetus, Cirtelins och Leémus, tamt fört dem ulhopa uns det. Genus MARMOTTZE Med lika fkål kan man göra et nytt Genus YEÄBUZ, af & redan kånda fpecies af djur, fom alla åro fkilde ifrån Råttor och andra Djur, med fina, i jåmtörele emot framfötterna, mycket långa bakfötter, hvilka fednare åro förfedde med ganfka långa fotblad > fom inunder hafva ojämna knottriga hårdheter i flållet för hålar. De gå eller fåd- ja fållah på framfötterna, utah bruka dem en- daft fåfom hånder. De hafva et på fidorna hop- kramadt bröft; men ftor buk, ftarka aditN ar 1778. Apr. Maj. Jun. rit lår och en mycket långhårig fvans. Deras Cha racer genericus blifver följande. | YERBUA. MAMMALE, GLIS. DENTES primores utrinque duo, fason in- vörgl SURVIN occurfantes, truncati. AURES longz, patulx, fubnudze. - .OCULI ampli> prominentes. TRUNCUS antice exilis, poftice dilatatus, torofus. PEDES, Palme breviffime. Plante elongate. Tarfo longiflimo, fubtus callo(fo. | CAUDA elongata, veftita (plerumque floc- told): 3 | FÖDAN beftår af orås, hårda frukter och viffa rötter. I anfeende Hertiis har Förfynen be- atvat Djuret med ttarka tånder. De långa roten och fårdeles inråttade fötterna har det fått, at defto båttre mårka och undfly fina fiender: ty fom det år litet, fvagt och nåftan vårnlöft , lamt lefver måft på flåta fålt, dår åf- ven mänga rofdjur viftas; fkulle det fart blifva deras rot, om det . ej) tidigt mårkte faran och kunde antingen gåma fig uti fina underjordifka gångar ; eller med flora fkutt undfly fina förföl- jare. Til at grafva, tjena defs fmaå framfötter, med ftora, frarka och ol klor; men til at hoppa, de länga och ftarka bakfötterna med hvilka det ock kraffar och kaftar den löffade mullen utur fina gångar. YERBUAJE viftas om dagarne mått i fina: hålor , men om nåtter- na, morgnar och afenar gå de ut at ilöka fin H4 för CSN 112 1778. Apr. Maj. Tun. (d föda. Somliga Species hafva flora utflående Ögon, men hos andra tyckas ögonen vara mera afpaffade för mörkret ån dags-ljufet. Den lan- | ga fvanfen hafva de tåkert ej heller förgåfves | fått: den bidrager förmodeligen til deras hop- | pande, på famma fått fom vindthundars och . andra fnållfotade djurs fvanfar tjena dem hiktom | til et flyres ty de vika fvanfen ifran den: fi- = dan, mot hvilken de löpa. Somliga Species, fom lefva i kalla lånder, hega vintertiden i dva- Ja inom fina hålor, men qvickna vid och fram- komma om våren: deffe draga ihop et förråd af föda om fommaren, at dermed lefva den ti- den af höft och vår, då intet finnes på marken, och de ej ånnu infallit i fömn eller nyligen vak- nat. Då de angripas, bjuda de til at förfvara fig med fina tånder och tötter. Af de Yerbu, fom vi ånnu kånne, hafva de flåfte, nemligen Tarfata , Sibirica, Capenfis, Meridiana, faculus och "Sagitta, en tofs i åndan på fvanfen, men ej Kanguru och Longipes. Man kan för öfrigt bått upttålla och indela deffa Species, efter dera$ finger eller tår, i följande ordning. 1. Tarfate, palmis plantisque s-daétylis. (") 2. Scbirica, palmis s-daft. plantis 4-datty- 18. (0 | r | 3. Ca- (ft) Den år befkrifven af Burrow, Vol. XHI. edit. in. 4:to, p. 141, under namn af Tarfier. PENNANT, Sya. Quadr. p. 298. (Indian Ferboa). Den finnes i Do&. W. Hunters Natural-famling. (tt) Af MessErsMmiD (Ala&acha) Tom. V. nov, Comment. Acad. Pettop. pag. 351. BRISSON, Quadr. 103. BUFFON, 1. C. PENNANT, Lh C pc ” MR DINA NBA RR 1 Ts JR i NAR de) 1778. Apr. Maj. Jun. 113 Bål palmis f-daét. plantis fub- år da- is. 1) 4. asdilne, bug ” -datt. plantis 3- da&ty- hn (27) f a palmis 4 -da&t. piantis f- datty- Lis. (FÄR 06. Longipes, bene 4- Saliple, plantis 3-da- eAylis. (Tf) Faculus, & ejus varietas pygmxea. (TT) 8. Sagitta. De hac fpecie dubium, num fit palmis' 5 -dattylis vel tetrad: actylis, id enim NON patet ex brevi deferiptione D:ni PAL-' LAS SNN Tomo 2 Itinetis, påg ob. (TTT) . Nu kommer Jag åndtligen til min utlofva- Fk beflktifning på YERBUA Capenfis, fedan jag i H S det am (ADR 296 (Siberian Förband. STRAHLENBERG, Nord- oft!l. Afien blbgande RN JG. GMELIN, Reifen Tom. 1. pag. 36. C'y Skall nu af bjäb befkrifvas. (YTA PALLAS, Reifen 2:ter Theil, p. 302. Vie oo flas på fand fålten imellan Volga och Jaic- ftrö- marna. TT Af den stöda berömde Herr BAnKs, fom fun- nit detta Species på Nya Holland i flora Söder- a hafvet. (1) Af LInné, Maf. Adolph. Fredr. och Syft. Nat, VIIFRE SXT p. 84. BuUFFON, 1. c. PENNANT (Tor- rid ferboa). (11) Mus dipus Herodoti , af HASSELQVIST', LINNÉ, PENNANT (Egyptian Ferboa), BUFFON, I 1 c. C. PALLAS nåmner 2 flag af Jaculus, " det ena ftSrre, det andra helt litet, Pygmus. Ai) Herr PALLAS har funnit denna vid Irtyfch- firömen , på de torrafte fandfålt, 114 . 1778. Åpr. Maj. Jun. det föregående vifat de fkål, hvarföre jag tror at Yerbux böra fkiljas ifrån Rårte-flågtet; och upråknat de Species, fom til detta nya Genus: kunna föras. Jag vill dock ej envift påftå den- na fkillhad, utan må den, fom behagar! hålla "Yerbuas för et flags Råttor, allenaft han för. delar MURES uti 4 Ordines eller Flockar; ' nemligen Cavie, Marmotte , TYerbu2z och Murini, Når vi, efter fullåndad mådofam refa om- kring jordklotet, återkommo til Goda Hopps Udden, fingo vi, ibland andra Djur, -fom vi dår underfökte, åfven fe detta, fom af ingen förut år befkrifvit, men af de dår boende Hol- ”låndare och Tyfkar kallas Berghafe. Sex ftyc- ken at dem bevarades letvande uti Compagniets Djurgård, hvareft jag ofta ochi flera timar i fånder noga gaf akt på dem, för at utröna de= ras förhållande och lynne. Mn ua jag af Herr Gouverneuren Baron PLETTENBERG, en Hanne til fkånks, hvilken jag ville taga lef- vande hem med mig til Europa; men 'han dog under vågen, af orfak at han på flera veckor ej kunde förmås at något åta. Efter döden un- derföktes djuret nårmare af mig famt af min Son och Refe-Camerat GEeorG FORSTER, hvil- ken förut och medan det ånnu var vid lif och med fulla krafter, bade gjort derpå en god Rit- ning, fom hår hos följer, Tab. III. Deffa Yerbue finnas i Cap uti hålor och Bångar vid Bergs-foten, nåra den Colonien el- ler Byen, fom kallas Stellenbofch. - De lefva af grås och tådes-arter, voro tåmmeligen pga 4 oc Jå 1778. Apr. Maj. Jun: = 115 och låto mata fig med kålblad, bröd och hve- te. De fofva om dagen, men om nåtterna van- ka de omkring ar föka fin föda. De fördraga ej mycken köld, utan ligga, under den kalla ärstiden, uti fina hälor i dvala, tåfom Marmot- tr och Acera dylika djur. De yngla 3 eller 4 ungar hvar gång. De åro orolige och tällan flilla, Nödja fig fållan eller aldrig på framfötter- na, utan bruka dem fom hånder at föra maten til forunnen, putfa och kraffa fig om kroppens på lika lått fom kattor. Deras gång på bakbe- nen år lik et krypande; men når de blifva fkråmde, gåra de, med fina långa och fpånfti- ga bakfötter och lår, ganfka ftora bopp,ijåm- förelte emot den lilla kroppen. De fitta ibland på bakdelen, fe fig omkring och uprefa öro- nen, för at förnimma, om någon fara år a får- de. Deras låte år antingen et grymtande eller et dallrande bråkande, likt Getternas. - Deras låppar åro i beftåndig röårelfe , likfom bhöllo de — på ar idisla, på famma tått fom man ock inbil- lat fig, at Haren idislar. Deras ysterfta nöd- vårn år, at bita och klöfa. Låren éga en un- dransvård flyrka och fpånftighet, 13 at ingen kunde hålla en Yerbua faft , då man fattade den 1 bakbenen; ty med et enda fparkande flet hon fig lös. Om man fattar dem om fvanfen, kun- na de båft qvarhållas. De nofa på alla våxter och på hvad hålft år i deras våg. Invånarne på Cap grafva och tånga dem lefvande, då de ve- ta deras tilhaåll, eller ock låta Hundar döda tem. Somlige åta deras kött, och finna det YER- 116 1778. Apr. Maj. Jun, TERBVA Capenfis. Cauda foccofa , palmis pentadactylis; plantis ÅA las a da fo CORPUS magnitudine circiter Leporis timidi, pilis 'mollibus confitum, colore ce fufco ful= -. vo, fubtus helvo. UNT - CAPUT lateribus compreffum feu fubcunea- — tum, antice fronte extrorfum arcuarta. . ORE infero, fupra myfacibus elongatis plus rium ordinum cintto. : DENTES' Incifores in maxilla utraque duo, : -validi, exferti, contigui, occurfantes, paral- leli, incurvati, qvadrati, apice oblique fcif- G. Saperiores ex maxilla fuperiore exferti, labium fuperius perforantes, & habent in- ter fe foramen faccatum, nullo orificio, quod fciam, in os interius excunte. = Infe- riores quoque e maxilla inferiore exferti. Canini null. | | Molares , ab inciforibus remotiffimi, 4 utrin- que. OS exiguum, longitudinale. Inter os & fo- ramen, ex quo dentes fuperiores prodeunt, membrana mufculofa , transverfa, labium iu- perius format infra incifores. LINGVA exigua, teres. -PALATUM .rugofum. NARES oblonge , roftrum rubicundum nudum.st gr id OCULI laterales, amplifimi, protuberantes, nocturpi. X 1778. Apr. Maj. T un. II 7 AURICULJE longitudine fere Capitis, ame ople, patulx, cockioate', apice & intus nud&, venofr. STRUNCUS haribe! compreffo, äbobrnine --& femoribus pro NI corporis ropar. tione dilatatis. MAMMAE 4, due utrinque, pectorales, vi- cingz, fub pedibus anticis, ar in feminis paulo retrorfum. FORAMEN amplum, faccatum, prominu=> lum , rotundum, rugofum, cont ractile, in- tet cluncs Grumm, intra quod anus & geni- "ralia. | ANUS pofticus. PENIS in poftica dirc&us, RR reticulata, ver rucola. IPEDES, PALMA KÖ atguedarty ken. bre- villim:e,' exiles, fubcylindrice. DIGITIS tribus mediis t ER la- teralibus brevioribus. Saubras callus torolus, "nudus, parti interiori fubflratus: parti ex- teriori lobus lateralis, profunde divifus, ex- tus 08 intus pilofus, adheret. UN- GVES validi, fubincurvi, fubfolidi, fere Jongitudine: BEorn PLANTJE longifftmer, valide , tetrada- eylge. FEMORA & TIBLE valide, mufculof:e , elongat=, pilofe, hirte (ver- fus tarfos minus hirte). METATARSI TARSIQUE longiftimi, veftiti.. DIGITI medio longiore, latera- libus brevioribus, extimo rhagis breviore. CAL- [ 118. 1778. Apr. Maj. Jan > CALLUS fub calcaneo oblongus. UNGVES mediocres, validi, fubfolidi. CAUDA longillima, (Corpore longior) pilis denfis, longis, fulvis, veftita. Apex cau- de incraflatus, floccofus, pilis elongatis Digfis. Ab apice roftri caput, usque ad baflin ( aurium , longum - - sa ; Ab auribus, ad bafin caude per dorfum 12 | Caudz totius longitudo . bn Pedis Anglicani unci& 33 Aures longe oc - > Armi pedum priorum =» & 2.0 Tibie pedum priorum z 3:18. Digiti cum metatarfis = e 2. 2 Ungves oo» ONE o Ad i Femur pedis poftici = = i» 41 Tibix o- e - - | Metatarli cum digitis - > - Ungvis digiti medii öd Tab, III. B. Caput Yerbue fupinum eft delineatum, cum figura dentium exfertorum, cum foramine & fub inciforibus fuperioribus , & ore 6 fub inciforibus inferioribus, magnitudine näturall. | jr AB pa Saleragr an + g & Poft mortem animalculi, foramen faccatum, anum & Penem, dum viveret , includens, & tum formam fubconicam protuberantem habens, fuit relaxatum», adeo ut anus & glans cum pe- | ne j a ] YE KIKARE (6) rv h Ar RANDALL pg DL MA art -”- FT TN rr” FASTER Se Kan - SG ESR ENE u öd od EN RER pe é e Vy Ag Era Me MR RA AR AGES ; d Sh BEN SO KAL VAN / e å a [N Å fi CE j j 3 å G h é ; I Apr, Maj. Jun II | 1778 häl ä ; P 4 | : ; ; ; ; ne aperte paterent. Itaque in Tabula, repre- fentante animal vivum, tarfis infidens, videri terit figura foraminis illius fubconici, intus 0 At in C, ejusdem Tabulzx, anum a & penem b exhibente, he partes funt delineate e mortuo animalculo. ; London, de — Maj. 1777. dh y NANNA KANN TILLÄGGNING om TERBUA Capenfis ; UR AE ANDREAS SPARRMAN, M. D. Der Djur hade jag ock tillfålle at fe fam- | ma gång fom Herrar Forster. Jag låg federmera ofta deras gångar och minor i jor= Hen, men fjelfva djuret vilfte: Gp tållan. - De -fkola allmånnaft förekomma i en Traé& af lan- det, fom kallas Camdebo. Jag har ej hört In- vänarne nåmna dem, med annat namn, ån Spring Haafen, fom betyder hoppande Harar. Med grafvande, fades mig, at man fvårligen kunde fånga dem, ty de hinna fortare undan, med blott den fårdighet naturen gifvit dem, ån månnifkor med ftörre flyrka konft och verktyg kunna ef- terfölja. Man föker fåtångt, at med eld och rök drifva dem utur fina underjordifka gömor, tåfom det ibland lyckas i Europa med Råfvar och Gråffvin: deremot år vattnet et farligare element för Yerbuer. Invånarne, fom åro myc- ket 120 1778. Apr. Maj. Jun. ket behåndige ar'ledä/ arten SMÖR bergen, ofti dång våg, til fina åkrar och ångar, lätta "det 'eten ter "behag flyta in i Yerbuernas gångar, då de, - mindre vane vid vått, fkråmas hattigare ut, ef- Vv terlättas och fångas ; En Anonymus, uti fin Compilation om Sa put Bonx Spei, med Hors Journal, nylig tryckt, omtalar detta Djur undersnämir uran de Gerbo de Cap, och fåger, at ipvanarne äfven kalla det Aerdmannetje, men hvarken/Befkrifning eller KT ar a jämföra med denhå. Herr FORSTER Pa Vignette 1. framför Tredje To- men af Supplasn å i Hiftoire Naturvelle par M. le Comte de BUETON, får en liten Figure på den- pa Yerbua, men inuti Boken finnes inden ale I handiing derom. Uti Xlll:de Tomen of ijelf- va Verket, dår flera andra Species af-hans få kallade ”Gerboifes omtalas, finnes ingen Fi iguré på nagondera, CP. PN VIL PY VE re S väx Wiz kö & ir EA SETT ERE er Sats GER AES ANMÄRKNINGAR om Trådes-Si tocken. af PEHR WASSTRÖM. teeitentendtåd 12;5r Fåderneslandet år det en Hört nyrne 1 fak, och tör hvar Medlem deri, blir det et värdigt dmne, at upgifva vålgrundade för- flag til ”Åker- redfkapens förbåttring. Tre huf- vudfakelige delar finner jag dervid sar i- SM FENG YO Vv 1778. Apr. Maj. Jun; = fir i [El ligaft i akt tagas. - 1:0 At Aker-redfkapen ina rättas Ja, at jorden vid alla rilfällen, blifver val brukad. 2:0 At Aker-redfkapen, til alla fina delar, blifver tå paffad och ihopfatt, art den eger behörig flyrka, til ar icke allenaft, när få tilbår, upbryta cn båndig jord, utan ock tillika behålla fig uti £ftt (kick, om ån uti åk» ren fördolda tftenar fkulle möta och förföka defs beftånd. Och 3:0 at Aker-redfkapen blif- ver 13 fiåld, at Dragarne i möjeligalte mår RA ag RNE re AR id Når hår talas och fkrifves om redfkapens förbåttripg vid Aker-bruket, borde noga fkill- had göras på jord-arterne , fom brukas fkolay jag vill nu gå de löfa och låttbrukade förbi, och endaft på leran, fåfom den måfta och båtta åker-jorden , fåfta min upmårkfamhet; hälft hon fordrar det förfigtigafte bruket, och til ler-jor- dens vålbrukning bör Aker-redikapen, på det låmpeligafte fåttet, vara inråttad. CR TIRR J de varv RR | Jag tår tillika nåmna: at tiden vid lerans bruk bör noga i akt tagas; ty trådes eller brus kas hon för biöt och icke någorlunda vål ups= torkad; blifver bela fommaren öfver, på den äkren, föga något godt och dugeligt bruk; följakteligen gitver han fvag gröda och årsvåxt.. Icke heller får man för långe låta ankomma på tiden, innan trådet på henne förrättas; ty om torrvåder haller uti; hånder ofta, at hon blir, iommaren öfver, otrådd liggande, fom det, är 1774, på många ftållen, ifkedde. Fårdenfkull fordras .vid defs körning och brukning en' no- ga upmårkfamher,. Ern det kan tagas för ök ; | måft 122 1778. Apr. Maj. Jun. målt afgjordt, at all mifsvåxt leder fin förfta uprinnelle utur trådes-gårdet. När jag nu vidare får afgifva de begrep jag hyfer om den redfkap, fom fynes til detta jordbruket tjenlig, har jag erfarit, at den år tjenligaft, fom lått klyfver, uplyfter, fördelar och någorlunda vånder mat-jorden. 2 At tå jorden lått klufven,' bör til den ån- dan en Plog eller Trådes-ftock låna fkapnaden af en triangulaire Pyramid, ju fpitfgare, ju båttre, emedan löfare materier af en fådan for- merad kropp igenomtrångas låttaft. Nåfan af Trådes-ftocken liknar en hel fådan Pyramid, och nåfan af Plogen en halt. Undra fidan, el- -.Jer bafis, går i råt linea och baktil formerar, emot Ståndaren, en rått vinkel; men de bågge öfriga fidorna göra med henne en läng fpets, fom ifver Trådes-ftocken och Plogen en rått gång F jorden: : Deffa öfrt fidor på en Plog och Trådes-ftock böra åfven vara få paffade och ftålde, at de öka fin högd i den mån, fom jorden blir kroffad, fördeld och åt tår-åfarne förd. = | En Modell på en få tilftåld Trådes-ftock af- lemnas hårjämte. Vid defs befkrifning får jag börja med Fifen. AC, Tab. IV. Fig. 1. bör imel- Jan Ståndaren A och framfiåen B vara 18 tum lång : förbi Bakftåndaren ifrån A til D 13 tum, och förbi framflåen til affpetsningen under Billen eller ifrån B til C) 15 å 16 tum; 22 tum tjock och '3 tum bred, af godt, tort och fegt björk- verke. Bakfldndaren AE, 18 tum hög AR an- 1778. Apr. Maj. Jun, 123 dantil lika bred och tjock fom Vifen; men otvantil vid F förtynnas han til 12 tums tjock- lek och 2 tums breddy tfåftes uti Vilfen med 2:ne tappar G, H, Fig. 2. fom infkåras på Vi- fens lidor; har ocktå ofvanför Vifen, imellan. famma tappar, en öpning KRK, Fig, 3, om I tums bredd och 6 tums högd ul led-rum för Stoc- ken, lom imed«fin yttre ånda dår tager fit rum, at riktas til grundare och djupare gång; hvar- om mera fkall blifva nåmnt. Framfiden BL, Fig. 1. år tt aln läng, 4 tum bred, 3 tum tjock, gö-. res med hake, på bredden, nederft, för hvilken hålet uti Vilfen utgröpes, och föres uti rått vin- kel genom Vifen. Stockeo och Öfverflaget, bör vara af godt och fegt verke. Öfverflaget EL, lika breät och tjockt med Ståndarens ötre del, fattar genom fina hål både Ståndaren och Framflåen. Socken eller Kolfven KM, in alles 42 a alnar läng, eiler fom Dragarnes ftorlek det for- drar, bör ega måtta flyrkan vid N, dår fram- flåen går igenom honom, åtminftone $ tum tjock ä högden och .4 tum bred; 6 tum dårifrån får kän fpetfas bakår til 4 tum på högden och I tum 1 bredden; fkall fedan inpaffas mti Stånda- rens öpning K (a fritt, at den kan kilas up och ned, alt fom ftållningen det fordrar. Uti fam- ma afitånd ifrån Slåen förtynnes Stocken åfven tramär > tum å bågge fidorne alltigenom. Lärt- bron OQO friar flocken från förnötning af järn- dubben vid, defs ttållande. Bilen PCQ, Fig. 2,4, 21 tum lång 106 å It tum bred, uthälkad, och det få tilråckeligen, at han alt igenom vål be" tåcker tråverket eller fpetfen BC under fig, och — fålles eller anpaffas Äk at defs fråmfta udd: C vå flår 124 1778. Åpr. Maj. Juri, ftår endaft £ tum under defs hörn-uddar P,Q. Då Vifen år 21 tum hög vid B, vinner Billen en lagom ftupning och tar likhet med en fpet- fig triangulair Pyramid; går tåledes lått in i jor- den och efter hand fpåntar och lyfter henne; men om Vifen tages högre eller tjockare, til exempel 4 tum, blir Billens- ftupning för tvår, Trådes-ftocken går mera tungt, och for- dras då urhålkningen djupare eller tilökt i fam- ma mån, om Billen annars i åkren Ikal görä behörigt gagn. rs Hår: kunde invåändas: "at fä tunt"verke, til. Vife, egde icke ftyrka nog, hålft den på hela trå-ftocken fordras ftörft, dår intappningen blir för framflåen, hvare& Billen vanligt-vis flutas och förorfakar ftarkafte brottet? Hårtil fvaras: at et godt och fegt verke hjelper mycket; men at vinna ån mera ftyrka, föreflås, det jag ock förfökt, at låta Knifven eller Rifte, RS, med et platt ånkar-hufvud R, Fig. 2. föras genom Vi- fen och Billen, 6 tum från Billens udd B up genom flocken, och dår, å ftockens öfra fida, med en liten fkrufmoder TU tå fin ftyrka, hvilken fkrufmoder, vid fordrad djupare ftållning, fkrufvas up, och vid grundare ned. Genom den: : na riften eller knifven, fom ftår ganfka nåra in» til motftånds-punéten och aldrig blir til något hinder, vinner vifen mångdubbelt mer ftyrka;» ån om vifens tråverke vore 5 å 6 tum tjockt. Äfven årindras: at fpik til Billens håftande al- drig borde brukas; utan fkruf med platt ankar- hufvud under och mutter ofvanpå, fom har den nyttan med fig, at om billen behötver loffas ocj år Få NE da (0 | 1778. Apr Maj. Jun. 125 Jagas eller hvåffas, man då icke största sel nådet eller fkadar vilfen. - oo Når man vidare eter fikan 5 LE vid aker FN med: Trådes- ftock, tilgår; få befinnes: at Billen , på de hittils brukliga Trådes-ftoc- kar, år allena den del af dem, fom klyfver jor« den och til.en del kroffar henne. Mullföfan fö- rer allenaft' den låöfa jorden åt fidorna och ry-= mer taren. Når nu billen,. utan någon continua- tion, klufvit jorden; 1å faller hon, få fnart bil- len pafferat genom henne, uti år förra låge. arter, och då regn infaller, klibbar hon fig ge- naft ihop med fin förra botten, fFivad nytta man har at förvånta af et fådant åkerbruk, lå- rer en hvar kunna föreftålla fig; med et ord: jorden blir riftad, men icke rått brukad. Jag Far dåtföresbåde förfökt" och funnit nyttan af Utliggarne BALUBYV ig. 1.2. De åro få paf- fade, at lå fnart jorden åkit öfver Billen, taga de henne emot, lyfta henne-och föra henne utur fit förra rum och flålle, ja til flut, i det må- fla, vånda henne, få at den mat-jord, fom le- gv nårmaft alfven, blifver flyttad. up i dagen. Bögde. Häl limmar, "håltt af Ek, åro tjenlige ämnen til deffe utliggare,' de böra åfven göras vinde, at beqvåmligen kunna vånda jorden; de- ras uphöjning ifrån marken baktil eller ifrån D til hörnet y, bör vara 10 å 11 tum, alt fom mat-jorden finnes djup. Fig. 1. vifar deras ftåll- ning 1 profil; Fig. 2. undra fidan; Fig. 4. öf- fa RANGER Fig. 3. perfpettiv - ritning af hela TIN flocken. VIRKRNNe seköbskl (Aupry,. Sår Se i Å RNA SA | ,; | rg INRE v ng | Sådan Åker-redfkap förärar ler-jorden, om hon annars råtteligen fkal blifva brukad, och med en Iå pafliad och fammanfatt Trådes-fock kan man beqvåmligen köra åkreny, i öpna fåror, utan at befara några tårdeles betydeliga balkar, emedan billen med" fina fido-hörn. följer jämt bottnen åt; hvilket körnings-tått på ler-jorden åfven medförer den flora nytta; ar folen och vådret då fnart uptorka henne, och hon, tåtom öppen, eller liggande: i öppne fåror, eger til- lika båfta tiltålle, at emottaga de delar, fom luften ftlåndigt gifver ifrån fig, til nåring och trefnad för våxterne. ER De Jordbrukare, fom, med redig kunfkap och på grundade förfök , handterat ler- jorden, intyga gemenfamt: at ju ottare hon trådes och brukas, defto båttre och tjenligare -brr den akren til at biåra frodiga våxter och gifva en flrid fkörd. (") a NL Man vet, at utomlands brukas måft Plog til åkrens redning, hvarigenom 1å öpna och rym- liga oo AS RAR ÄPRANORTS PERSPEK pö —— VV AD ROR (") Jag får, til yrka för denna min upgift, anföra et exempel, fom PLinirus omtalar uti fin Natural- Hiftoria, 18 Bok. 6 Cap. Hans ord lyda i fitt fpråk fålunda: ,,Furius Crefinus, e fervitute liberatus, cum 10 pårvo admodum agello largiores multo fruttus Pperciperet, quam ex ampliffimis vicinitas, in in- Vidia magna erat, ceu frupges alienas pelliceret ve- Åneficiis; Quam ob rem a Sp. Albino curuli die di- ,. Aa, metuens damnationem, cum in fuffragium tri- bus oporteret ire, inftrumentum rufticum omne in »forum attulit, & adduxit familiam wvalidam, bene ,Curatam ac weflitam, ferramenta egregie fadla, —kraves ligones , vomeres pondersfos , boves faturos. - 177 liga fåror icke vinnas, fom med Trådes-ftock. r Home föreflår därföre: at den med plogen loffade mat-jorden borde kaftas uti åfar, 13 aln höga , och törlåkrar: at fedan denna mat-jord', några månader, uti flådana högar legat, fkall hon, genom luftens fria verkan, vinna få mycken nå- rings-faft och fetma, at hon vida öfvertråffar gödfel, både uti drift för alla flags våxter, och uti beftåndighet. Månne icke famma åndamål och nytta vinnes med öpna fåror, fålom min- dre, och jorden fördenfkull mera blottftåld- för luftens åtkomit? Til flut får jag omnåmna grunden til Tråe des ftockens råtta ftållning, hvarvid hittils föga noggranhet blifvit i akt tagen, Sjelfva töcken har, utan ledrum, varit håftad uti bak-ftåndas ren, och då Trådes-ftocken fordrat djupare gång, har framflåen , genom ftocken, blifvit neddrit= ver, utan at ftocken i famma mån blifvit rik=- tad baktil; hvarigenom håndt och hånder: at Trådes-ftocken gått ftupa, til ingen nytta för åkren, men til en mårkelig tyngd för Dragare ne. Når derföre en Trådes-tftock fkal ftållas, til exempel på mera djup; bör efterfes, i hvad mån han förft, vid framflien, lånkes, at han då i lika mån, med kil updrifves i Bakftåndaren 3 få at, då Trådes-ftocken går på fit. beftåmda djup, defs Vife följer bottnen alt igenom, jämnt år. 4 | I 4 Et Poftea dixit: veneficia mea, Quvirites, hec funt, 11708 Poljum vobis oftendere, aut in forum adducere, yslucubrationes meas, vigiliasque > fadores. Omni sum fententiis abfolutus itague eft.'! 128 1778. Apr: Maj. Jun Et tår jag ånnu tillågga: nemligen, at en del Landtbushållare hålla före, det Oxar gå jämnare i åkren ån Haäftat, jag för min del åter; har funnit: at Håftar, fom åro vane vid åker bru- ket, gå åfven iå flad:ut och jämnt, fom Oxar; få ar feleg icke beftår hos kreaturen, utan uti redfkapens tilftällnipg. Man vet, at Trådes- flocken efter Oxar, tär genom hank, förtt fit fåfte uti oket, där han fitter ledig och lös; 13 at Karlen, fom törer Trådes- flocken, har mapt 'och tiltålle at hålla honom i tåran qvar, om än Oxarnpa fkulle vika något utur henne; men det- emot fåftes Trädes-ftocken efter Håltar, ganfka NRåra in til dragnings- puniten, fatt vid det för- dårfueliga Buk-oket, hvarigenom betages Kar len all flyrka, at hålla Trädes-focken i fåran, om Hiftarhe ån aldrig tå litet vika tutur benne. Redan år 1748, tupgat jag til Kongl Acade- mien, på hvad fått dentia olågegheten kynde athjälpas. ; - UNDERSÖKNING em Spadars och Plogbillars råtta > Jfkapnads; | Or LL HENRIC NICANDER, : ' I allmånhet har man antagit för afgjordt, at & jorden, fåfom en löfare materia, båft fön- derlkåres eller klyfves af den redfkap, fom har M en Le | 1 «Maj. Jun: 129 f triangulair form, eller åtminftone år fkapad fåfom en triangulair Pyramid. Anledningen der- til år tagen af Theorien om Viggen, fom man lämpat hit, och fom i fig fjelf år ganfka väl orundad; men tvifvelsmål kunna dock vid til- ämpningen förekomma, huruvida den triangu- laira formen år den fanfkyldigafte, eller om ic-. ke någon annan gifves, fom år fördelaktigare: Ämnet år vårdt underfökning, i anfeende til de nödiga Fförbåttringar , fom vid Plogar ånnu åter- flå åt göras. Ar jag derföre yppar mina tankar detuti, låra kånnare icke obenåget uptaga. - | För" at bringa frågan til någon flags Caleul, måtte jorden antagas vara en jämn och alleftås "des lika tåt materia, tå at hela defs motftånd, med fegheten inbegripen, kan föreftållas igenom en gitven Linea PH, Tab. IV. (Fig. f$) och motitåndet emot en fpade, (få bred fom PE; igenom PE x PH. ; «Men når en jämn materia klyfves af en kil- formig fpade PFE, få blifver motftåndet, uti fpadens våg, proportionelt emot KH =" >= j padens våg, pröoportionelt emot KH mi Jnd PH:x PEq rdy? oda 0 Sen -om PH fåttes =r, PE = dj, och PF =ds. «De motftånd; fom åro proportionella emot PG och-KG, det ena tåfom parallelt med fpa- dens Hypothenufa, och det andra fåfom perpen- 'diculairt emot defs våg, kunna icke anfes fåfom de der göra något hinder. Some HEY GUTE FNS ESPEN SINUS Le NE SEAN MG FRISSAN ESP PV Lå AA RN Vr X ; MG 1 NOT kö Mig v Vv d FR Ra (OPEL NN TR 130 1778. "Apr. Maj. Jun Följakteligen måtte man -- i ftåller för PE x PH, låtta PE x KH eller 77 : RS ; Men om detta sjbrikard Safran emot ån- dan gj öm NECs PD => (a upkommer et Mo- ment om (A). Emot ändan af en annan Veéåis a4=a, kan man antaga motftåndet tör bekant eller =rb, hvaraf Momentet blifver = rab: rydy? Summan af bågge Momewlati år RE fr AISAB EN hvilken kan multipliceras med ds?, emedan Mo- menternas Centrum Gravitatis derigenom intet rubbas. Man tär fåledes rydy3 +rabds?, och då , får fom en vetis, år conftans, fi blifver differen- tialen deråf 3rydy>ddy + 2rabdsdds, hvilken, fatt =0> gifver en Xquation för minfta morftåndet emot Vecttes » och a. dyddy Men når dx år ConftatiQ 43 blifver 4 1 fåledes 3ydy =— 2ab, eller 3ydy=— rabdx och? mem — 20bx + K5; men då y=a, lå år x=0, fåledes 2 (RARE FRE K= » och 3y2 = a, 34 —4bx, eller 7? =4az, öm 30 gb —2; fåledes år den fåkta krok-lineen en Parabola Apolloniana, dår y- år Ordinata, z Abfcifla och « Parametren. h. f. £. Core. I. ol FYREN ALM Ra SYV få RR de a döp ” , SEG VALA NN SFR I ch . 4 & ” - SApr Maj. "Jun, 131 40 Cor. 1. Når man tåledes har långden och bredden af en. Körade eller Bill gifven, (å.år lått at finna Parametren til den Parabolen, fom fkall utgöra (amma Spade eller Bill. Cor. 2. Vill man hafva en Bill, fom icke år tå tvår i nofent, fom en Parabol uti Vextex, få kan man anfe långden AB (Fig. 6), icke lå- fom Axis Parabole, utan tåfom en Diameter, och tilhka efterfes; då bredden 22 och långden AB år gifven, buru tftor Vinkelen A4Ba år. 1ge- nom B drages (edermera Bb, (om med ARB bör en vinkel något än ApBa. Derpå drages aC parallel med Bb, få kan man fåtta lamma aC=>3, Be fot då då Parametren til Diametren blif- - FÅ tä =, er NN Cor. 3. Alt, hvad nu år fagt om Spadar och Billar, gåller åfven om Sylar, Vårje-klin- gar, fpjut, Drillar &c. åfven om kroppar, fom lida motftånd i vatten, lalom Bårar, Skepp, Dammar, &c. Anmärkning I. Hade man uti qvantiteten rydy3 + rabds? åfven låtit y variera, få hade man fått differentialen =dy4 + 3yäy?ddy + 2åbdsdds = oy hvilken integrerad hade blifvit ydy? + abds? 4 K=0, eller då dx år Conftans, XE + abds? dx + Kdx3 0; men då dy=o, lå år ds =dx, och följakteligen K= — ab, låledes ydy = "abe fak famma fom förut. Mindra 2. Hade man i änden nde til Kis | len Ls FA Sad FSA rn - Ae "en - F , NE RS | ; i - RSA | SS Nn Å HÖG ; ; J | j M 7 | | I ; j » | ; fy ; 2 <= a i 132 1778. Apr. I faj. Jur: len PEF argumenterat på det fåttet, at du dy 2 a . AS 3 kraften, fom år mågtig at öfvervin- vu rdy? o | jå L a j na motftändet 73, få hade man fått famian dy? af Momenterna = + ab (B), el Hör ockta =2jdy? + rabdxds?, hvilken fumma differentierad och federmera integrerad hade gifvit 43 + abdxds? + kdx3, aldeles famma utflag > fom uti föregående anmårkning. — Adamdrka 3. Hade man handterat qvantite- ten B (Anm. 2.) på det fåtter, at man endaft multiplicerat med dx, och anfedt ydy? tör Con- ftlans, tå hade man efter differentiation fått 2ydy3 dd 22 = abddx eller 2ydy3dx = abdst, famma xquation, fom år angifven af Auéftorerna för det få Kallt Solidum Minime Refiftentie , och fom de hafva funnit på det ftfärtet, at de, under Nka rydy? NTE 2 fom exprimerar motftåndet , för hvad Solidam 2rydy? Äxddx förbehåll, differentierat quantiteten 4 eller = hällt; dividerat differentialen eller - sp dx? + dy? »2rydy3 dxddx - IE med 7ddx, och fatt Quotienten jakad lika med en Quantiras. conftans 4; men huruvida denna procefs år tilråckligt bevifande, och huruvida »dy? bör antagas för Conftans, då Ajelen fupponeras jämn långs efter axis,' lem- nas RN (6 för FO 1) 4 ” (| (Md h. IM FAL MN OM ; 778 Apr. Maj. Jun. 133 nas dårhån ; imedlertid kan anmårkas, det fom ocklå redan fkedt (F), at Xxquationen 2ydy3dx= adst fom på fådant fått upkommit, icke gifver något Soldum, fom rimar ng med vilkoren, emedan y aldrig kan poneras = o. = Anmmärkn. 4. Vill man åter, efter fakens bes fkaffenhet argumentera, utan fluxioner, Ia fö- rete fig åfven fkål, fom tala för Parabolen och fom öfvertyga ofs om , at Motftånds-Lineen ver- keligen år en fådan Curva. Låt ofs antaga til exempel, at PD år en Ve&&is (Fig. 7.) eller en utgaende arm itrån en vågg DO, fom har underftöd af fupporten PO. Låt ofs äfven antaga, at uppå åndan P ligger en tyngd PH, fom år få tung, at armen PD, med tillhjelp af fupporten PO, icke mer kan båra, Om då armen förlånges til p, och fupporten. icke kan fåttas låftgre ned uti våggen, än uti Punéten 0, få måtte tyngden PA, då hon låg- ges öfver punéten p, få mycket förminfkas, fom fupporten pO nu är fvagare; men fupportens flyrka at underhålla tyngden, år altid tafom OP multiplicerad med Sin. OPD, läiedes målte tyng- den, då hon ligger öfver p, vara fåfom pO. Sin, OpD. Men om tyngden PA är altid den fam- ma eller = 4, och hon uti puntcten Dir lå tung, fom hela våggen OD kan båra, få får hon, då hon lågges öfver 7, icke ligga på famma punét med hela fin tyngd, utan endafi med 1å myc- ket, fom fvarar emot 70. Sin. OD. På fam- ma lått får hon icke heller ligga öfver puntter- i na Vote CC) EULERI Scient. nav, Scholion prop. 6$3« 184. avAB- Apel (UN na P och p, med ftörre del af fin tyrgd, ån fom fvarar emot PO Sin. OPD och pO. Sin. OpD. Til ar åter få laga, at hon icke ligger ötver hvar och en af forberörde pun&er härdare, ån fom är fagt, måälte man draga perpendiculaira Lincter sy, PG> pg, emot 20, PO, po, då he- la tyngden blitver til hvar del, fom tynger emot purctterna x, P, p; fom TH = PH=pH til Hy, AG, He> eller fom 70, PO; p0 LON! för jämvigtens bibehallande måtte tåledes tyngden HP sza : HG: : PO: OD, eller (00 sön 0 ter a = 1, HG = Sin. HPG, OD=b) 4 : Sin HPG X b ku reller Tr OpG — OP. Gar man nu til en Parabol, hvars Diameter är HP, Ordinata til Axis DP,j DO = 11 Parame- tren för JA xiss=b, 1å blifven DP Tangens uv Ps och Sinus anguli incidentig blifver alud recipro- ce fom PO; t3ledes växa alla Lineer uti Parabo- len, hikafom förut man fåg fupporten, armen och Sinus Anrguli Iecidentie våxa, täledes dömer man icke orått, at Curva Refiftentix år en Pa- rabola, | Cor. 1. Når man tåledes har en Bill, gjord uti Parabolifk form, och man känner ftyrkan åf de Håftar, fom förmå draga famma Bill, uti en vifs jordmån, 13 kan den frågan uplöfas, då bredden af Billen år gifven, huru lång han bör vara för ftarkare eller fvagare Håftat, uti famma jordmån. Likafom man uti föregående anmärkning fatte tyngden PH= a eller = 1, få kan hår åfven jordmånens motitånd låtras = I, och 1 TS AR vi DT UTA LX På , 1 LA GD dr kr é BÖN. NT | LE. 7Rn och likafom man dår fatte våggen DO eller defs flyrka = 6, fom fkulle underballa famma tyngd, tå kan man ocklå hår tårta Häftarnas flyrka, til at draga Plogen, lika med en bekant qvan- titet eller = 26, eller lika med Parametren för den Parabolifka Bill, fom de draga. Man får AtMedes , efter Billens bredd år y, och ALquatio Parabolx »? = 20bx> 26 : 9 : : p : x eller Hå- ftarnas flyrka till Billens bredd, fom fam- ma bredd till Billens långd. Aro nu andra Håftars flyrka = 2C, och » år det famma, få finner -man ganfka lått långden för den Bill, fom de kunna draga, och tvårt om, kan man finna Håftarnas ftyrka, då Billens långd år gifven, | , Apr. Maj. Jun. 135 Cor. 2. Alt hvad fom nu år fagt om Hå- flarna, då Billens Axis utgör Axis Parabolze, gåller ocktå, då Billens Axis utgör en Diame- ter af Parabolen , och år fkapad tåfom uti före- gående Cor. 2. år fagt. > Huru alt detta kan låmpas til Pra&tiken — fkall framdeles vifas, SR Pr. Nytt FIP RN DA Lö 136 1778- AR pris Maj. jute - Nytt fått at til en gifven shall, media fötna en Planets ÅÄnoma- p | ka vera; af JOHAN HENRIC LINDQVIST, Math. Docens vid Åbo Acad. . Im den gifna Planetens Anomalia Er Kär BR AEA Åca fökta Anomalia vera eller cos 20 juata Z, den deremot fvarande Anomalia ex= centri ca YT, och famma Planets E.xcentricitet poneras förhålla fig til defs medel-afftånd ifrån Solen, eller til halfva Axis major af defs Eili- prifka Orbita, fom 2»: 13 Jå år der SEKO ar T=Y-n Sin Y (då ut Totus antages == I) och LL a rt ee Å [—2 Tano. PR ar v I 2 heten vid utråknandet af Ancmalia vera beftår fal FE Sem Eat en SPN T=Y +. in rv . Tang. 4 $i Hufvud-fvårig- ur ct örolem v redan af del. namak ige Alftronomen KeErpPrer blifvit upgifvit och rföre efter honom fått namn. Så länge Cir-. Elens TT adrature är obekant, kan det a tvif- vel ej fölveras annorlunda, ån: indirette eller ge> SR approximation. » I anteende. till de: dera fårfkilta methoder, fom Aftronomerne hårtil re- dan .pafunnit, (kulle man tycka ar håruti ingen se vidare borde faknas. Då Excentriciteten SE Cr är ganfka liten, få har man ock ver rkeligen ut vågar al bade begeåmliga och med rilrae kelig noghet . 'g ng sickp pr. Maj. ; Jin I 37 nopghet finna den (ökta Kilomalidn. Men för Planeter , fom hafva ftörre Exce ntricitet, fäfom Mars och + fynnerher. or äro de vanli- a methoderna antingen för oviga eller ock mår- keligen felaktiga. Jag har derföre, trodt föl- jande uplösning på detta Problem förtjena at anföras, Ia vida den, jämte låtthet rä til- låmpningen, tillika gifver den fökta Anoma- ola vera med den noghet, at åfven för Mer- curius, felet åtminftone blir mindre ån +5s:dels Secund, - För at flraxt vifa grunden til min method, vill jag förft fupponera, at man har fig bekant en vinkel y, om. hvilken man år fåker, at han ej alt för mycket differerar från den obekanta r. Stiggnam determineras tvånne andra vinklar É och z Re at t=) + 2Sinp och Tang z= ” TEN Tang 2 y, 1 följe hvaraf fkilnaden korr blir gifven, hvilken jag kallar p, 13 at Totop, yfördenikull z år en aldeles likadan funétion fom Z år af Teller af 2— p3 1å följer, (å= påde pda boken - bekant ä är, åt Zz EN ad EVE En I LG 4 HAT &c. Sm nu Radius Vetor för Anomalia vera z poneras förhålla fig til Plane- tens medel- beiltänee, lam or i föola Ar-d tar vd hå ss LE Lon yr - ller dt = . Menre -aCofz = UvtaCofy= 138 1778. Apr. Maj. Jun, = = RAR £ Sin D sd i+oCfy= Vin; altlå blir. Sin z? ok j Hi följe der FE 27 Sin z+ yVi-n? Siny? OEI ROST ÄR CE d;z RES vn Sik ala je 45 (1 må Egngå TUBE 2.3.4n3 Sinz$ 2.3. 48? Sin z7 Cofz 2” Sin z7 ÅRE AE (1-2? jz Sinyt (LR) SY (TR NR? &c. Deffa valeurer, fubftituerade i den nyfs an- pSinz? förda sequationen, gifra Ze SR NA 1-2? Sin y” np? Sin z | ; OT &c, hvilken feries blir lå myc- (1-2?) Siny? ket mera convergerande, ju mindre » och p åro. Då frågan år om Planeterna, eller då Excentricite- ten ej år frårre ån för Mercurius, få kan man . e 4 a negligera p> och defs högre digniteter, och blot ; | pSinz? 6 | genom Xquationen! Z==z-— ae Siny23/h0N2 Anomalia vera, åtminiftone på +5s:dels Secund når, om man determinerar p på följande fått. Man föker förft, åfven fom i den vanliga in- direé&ta methoden, en vinkel 2, hvars tangent Y—2n I + 2 I1T—e=Q0, lamt Q — Sn Ö=x. Då kommer vinkelen w + x (eller T-— Sin) Iå nåra til lik- het med >, at fkilnaden aldrig går til I minut. I flållet för p, fubflitueras derföre «w +x, då , Tang 32 år — tang. £ T, och fåtter > T + 2 — w och CPC RR | ETT i 1778. Apr, Maj. Jun, 139 Tog EERO Tang. 3 (a 4 Xx), och &ze Ötx+»nsSiv ve 2 YT Sin + 2 Sin (0 x) famt p=te= Ts Sn(e Fx) — Sis 9. Men då blir Sto Q =n Sina (Elem. Trigon.); töljakteli- gen, p = nSin (0 + x) — nin 20803 x Cof (0 FIX) = 0xlof(0 Ir. At man tär fub- fivuera » i i ftåller för 25inL 2) år klart, emedan 2 x altid år < & Om altiå VPA fee kallas w, få år Z=2 — 9, x Col (& + I x) Sin 2? Sin (w of Xx) då & + $x år < 909; men om » + ix> 207, få får « et cContrairt teken eller blir addiuf, Skulle 2 vara > 18092, få föker man i defs fål- le Anomalia vera til 3609 —£, och efter Nutad räkning, i itållet för Z, åter tager defs fyllnad til 3602, Ät £--8 komrner 1å nåra til råtta värdet på Anomalia vera, fom jag nåmnt, detom kan man låtteligen öh vertyga ig» om man för den fund>= na vinklen p vill utråkna de följande tieglige=- rade termerna af den anförda Serien. Kunde mån ockfå någonfin komma til en fullkomlig uplåsning på detta Problem, 13 frulle förmodes ligen ingen flörre accuratelte derigenom vinnas, i fall tillämpningen fkall blifva någorlunda vig. "Til närmare uplysning, fkall jag anföra et exempel. Om det vore begårdt; åt til Ano- malia media & OSA ÄÅnna Planeten Mercurii Anomalia Vera, för hvilken Pianet man har B=58700800 lå anflålles råkningen låledes: Ka Log, 140 1778. A pr. Maj. Ju Nu a Loo Bra EN 8188068. T=— f2052307, L.Tang 3T—=9. [209155- ARR FREE = 419 Fa ER Tang 0 =". 9397223. MERCER TR E Confl. ==fy 314425. (TC) 3 TE ASMAT: LaSia Qrek FT. 3120781. 2 vg ve RADAR VR IVA API ARR Sinp= [1945' tSRNO L42315,86=4. -4.626$5032: x= 302," bi=fj2/"61. 42315," B6=11945, 15,'86. [= I +2 L Tang 'o+x)=0. 03031956. RR RAR I ” - VA 9094034- L Tang & =1.0307140, LSnz —7.09f£ 8291. . L Sin(w4Xx) —T,.9989443. Sin z ; bs =7T.9968848. 2=8204'19,"16 — LCof w+Ix) =Z.838f215. UU cb 4,32 LX —2.4808781. Z=—=8204' 23,48: SE FEI Lu äg 635 6421. | Efter - - Om Log Sin år ==A, då Radien antages —=J, få emedan Radien år lika med en båge af $79017'44,"806 = 206264,'806 , och "Log. 206264,806 = $,3 14425 I , målte A + f.31442fI vara Logarithmen för famma Sinus expan i fecunder. KET C 0 Kb 1778. Apr. Maj. Jun. = r4r Efter aldranogafte -råkning, fkulle Z blifva 18294123,'1482, 13 at felet i detta fall endaft blir 0,//022. Om man utråknar famma exem- el efter någon annan method, 1å finner man båft fördelen af den nu befkrefna. Methodo indi- 're&a, borde 1 detta exempel operationen tre gån- ger repeteras, och fåledes blifva vidlyftigare. Ef- ter CAssiNIs method, ( Memoires de l' Acad. Roya- le des Scienc. 4. 1719 p. 192.) fom ej heller år vigare, fkulle Z finnas 8224'30,''16 och tåledes på 6,68 felaktig. Då frågan år om- Solens Anomalia vera, kan man aldeles negligera az och antaga Z=2, utan at fela på o,”'o002, Det famma gåller om Planeten Venus. För Jupiter och Saturnus kan detta göra fkillnad på Fs:dels fecund. Men för Mars och Mercurius blir vinkelen a mårkeliga- re, och bör derföre med mera noghet utråknas. Sm AST SAST ST hade hn el dr MA NANG sk MJ Nola oCA Et beqvåmare och mindre koftfamt fått at tilreda Pulvis Algerothi; oe af sorg CARL WILHELM SCHEELE. i ilredningen af Pulvis Algerothi år på Vvå- ra: Apothek en ganfka befvårlig' och för hållan tarlig operation. Och emedan berednin= gen af Tartarus antimonialis nådvåndigt nu me- ra fordrar: detta pulver, har jag velat förföka, omm icke Mercurius corrofivus albus fkulle vid K 3 den- ga I da Å É ; | Å - G vå Ne PEN SEN sd & : Ks ÄX I 42 I 778 > AÅ pr. Maj & Jun. denna Operation kunna umbåras, hvaraf i fyn- nerhet tvånne betydliga förmåner vunnos; ar Taboranten vore utan fara, och at den anfenlti- ga mångd utaf fråtande fublimat , fom nu på Apotheken dertill förbrukas, blefve befpard. Båda affeenden vinnas genom uptåekten af Mer- Curt dulcis beredning på vita vågen; ty der in- kaft, at dervid ej vinnes Cinnabaris Antimonii, förfaller, då denna Cinnober, igenom fublima- tion renad, ej är i det minfta (kild från den vanliga. Förr ån fåttet upgifves ar tilreda Pulvis Al- gerothi, år nödigt, at granfka den antagna the- orien, huru Butyrum antimonii upkommer, då Mercurius corfolivus albus deftilleras med Re- gulus. antimonii. Den decompofition af Mercu- rius corrofivus. albus, fom hår fker, förebåres upkomma genom en ftarkare artradktion hos Re- gös antimonit til Acidum falis, år den Qvick- lfret eger til famma fyras hvilket dertöre öf- vergifves af Salt-fyran, fom, under det hon då ingar förening med Regulus antimonir, gar öf- ver uti: Recipienten, med utfeende likt Buty- tum, och at Qvickfilfret fluteligen , vid ökad ietta, går enfamt öfver, etter ock fublimeras til Cinnabaris Antimonii med Svaflet, då Anti- monium crudum blifvit 'brukadt +: ftålle för Regulus. Denna förklaring öfverensftåmmer ej med nyare obfervationer. Ty Butyrum Antimonit, eller , fom det hos ofs katas, Caufticeum anti- noniale, eger inter af det metallifka utaf Re- gulus , utan den del, fom af Antimonium der- FRA ut: KRA SAR a z a fred SR 4 1778. Apr. Maj. Jun. 143 uti finnes, år til hålften caleinerad, och denna calcination kan ej åftadkommas af Saltfyran. Men då det år bekant, ar Qvickfilfret ej finnes i 'regulinifkt lynne uti fråtande fublimat, utan i kalkform , och at Qvickfiifver-kalken uti detta -falt reduceras , då det ftrös på vål upeldade kol, famt at en rökande faltfyra går öfver, då det fråtande fublimatet blir deftilleradt med feta åm- nen, åfven, at detta fublimat ej decomponeras, då det deftilleras med Pulvis Algerothi eller en til hålften calcinerad Regulus antimoniiz 1å följer deraf, at uti förevarande operation, dra- ger Qvickfilfver-kalken uti fublimatet fitt til redution nådiga phlogifton ifrån Regulus anti- monii >; hvarigenom Saltfyran flåppes, fom då angriper den i famma mån dephlogifticerade An- timonii regulus, och med den ötvergår uti en tjock fmör-lik fubitance. Butyrum antimonii beftår då af concentre- rad Salt-fyra och en til hålften calcinerad An- timonii regulus, och af denna tilen del dephlo- - gifticerade Regulus, år det, fom Tartarus anti- --monialis tås, då den blir förenad med Cremor tartari. Regulus antimonii måfte endaft til en del cealcineras, för at kunna löfas, 13 vål utaf Salt-fyra fom Cremor tartari, ty uti metallifkt lynne år den aldeles olöslig; och Bezoardicum. minerale bevifer famma oförmögenhet, då me- tallen år til fullo dephlogifticerad. Hvaraf föl- jer, at om en til någon del dephlogifticerad An- timonii regulus digereras med Salt fyra, kan Salt-fyran ej löfa ftörre portion deraf, ån den fom fått en aldeles lika grad af calcination, el- ; NS Lr ler dd 1728. ler fom förlorat lika tå mycket Phlogifton, fom Apr. Maj. Jutfe Regulus antimonii vanligen törlorar, då den de-' flilleras med Mercurius corrofivus albus. Ä Man år ej okunnig om .måjeligheten, at be- reda en Tartarus emeticus utat Hepar antimo- nii och Cremor tartari, och at, når denna Tar- tarus emeticus delttilléras uplöft uu Salt-fyra, vinnes et Caufticum antimoniale;y hvarföre uti Hepar antimonH måtte finnas en Regulus anti- monii, til den grad caleinerad, fom fordras til detta åndamål, och faken vara vunnen, om den uti Hepar varande halt- calemerade Regulus til- fylleft; kan befrias ifran Hepar, Iwvilket år få mycket nådigare, fom uplösningen. uti Cremor tartari ej allenaft i annor håndelfe gar mycket trögt, utan ock, lå framt den hårigenom tile verkade Tartarus emeticus ej fkall hafva öfver- flådig Cremor Tartari, innehåller den, ehuru, med kokhett vatten utlakad, åndock Tartarus vitriolatus, fom ej kunnat utdragas ifrån den dermed fammanfmålte vitrificerade Regulus. Det: tjenligafte menftruum,at utdraga den til hålften dephlogifticerade regulus, år Salt-fyra, fom fe= dan flåpper den famma, då den utfpådes med kokhett vatten: om denna folution deftilleras, vinnes åtven Butyrum Antimonti. Men. eme- dan uti den Hepar, fom tilredes utat lika delar Antimonium och Saltpeter, bade finnes ånnu: odecomponeradt Antimonium, fom ock Hepar fulphuris, fom lått fkönjes, då denna Hepar di- gereras med Salt-fyra, både igenom den hepa- tifka lukten, och det återtitående olösliga fvarta pulvret; få målfte mera Saltpeter tillåtras, och EJ YX VR / i ) SAN R i vg » 1778. "Apr. Maj. Jun. 145 ej derpå fås Salt-fyra, fåfom dyrare, utan en blandning af utfpådd Vitriols-fyra och Kokfalt, hvarmed den ledan digereras; härigenom vinnes et verkligt Butyrum antimonii, fom, utfpådt med vatten, fäller pulvis Algerothi; de uti denna antimönialifka folution varande Salter ;' Sal mi- rab ile och Tartarus vitriolatus, blifva qvar uti vattnet uplöfte, och föråndra ej precipitatet i Het ringalte. . Således blifver proceffen denna. Man tager . pulveriferadt Antimonium crudum I fkålpund, pulveriferad Saltpeter 15 fkålp. fom vil tor- kade och blandade detoneras uti en järn-rnior- telshden härigenom vundne Hepar pulveriferas, ch 1 fkålp. afvåges, på hvilket uti kolf flås en bläfiskon af 3 fkålp. vatten och 1f unz Vis > Atriols- fyra, hvartil vidare flås 15 Uunz pulveri- feradt kokfalt: kolfven fåttes uti fand-bad, och hålles 12 timmar uti digeftion, under trågen omrörning ; folutionen, kallnad, filas genom lin= nes Reliduum.: kan ån en gång pågjutas med af nåmnde menftruum, digereras och filas. är denna folution blårkdas med kokhett vat- 4 ten, fålles pulvis Algerothi, fom vål aftvåttas jr och torkas. / VEREDA KS EE 146 +>1778. Apr. Maj. Jun. RÖN, fom utvifa, at Ärfenicum icke allenaft ér et Botemedel emot Kråftan, utan ock defs egenteliga motgift ; och at alla . Mercarsalia åro deremot ganfka fradeliga ; (") af CASTEN RÖNNOW, M. D. Stats-Råd, Ridd. af Nordft. Orden. "Yr år bekant, at Kråftan år en fjukdom; IS fom tör mer ån tvåtufende år tilbaka va- rit kånd, och alt fedan anfedd för farlig och dådelig. De åldfte Medici hafva anvåndt all möjelig flit at kunna bota den fammas; de haf- va ock genom erfarenheten åndteligen funnit et medel dertil, fom blifvit brukadt alt fedan med nytta, I fynnerhet rt nåft förflutne Seculo, men, ty vårr! i detta Seculo ftadnat nåftan imellan Qvackfalvares och Kårlingars hånder allena; 3 få at nu varande Eåkare i allmånhet åftunda ån i dag, at finna et medel til Kråftans botande. Jag vill alttå hår med upgifva för Kongl. Aca- de- (") Kongl. Vet. Åesdernién införer deffa Rön i fina Handlingar, för at upmuntra förfarne Låkare til at nårmare utröna Arfenikens verkan emot Kråftan: men fom detta medel, med ovarfamhet nyttjadt, kunde blifva h5gft farligt , få vill Kongk Acade- mien åfven varna de mindre förfarne Låkare för oförfigtigt bruk håraf. AE REN NORR FEN fr CDR VO SR ÅS ; 4 (6550 IR 1778. Apr. Maj. Jun. 147 demien den kunfkap jag om de gamlas boteme- del ärnåde. = ; Åt ts25, blef mig beråttadt af en utrikes ifrån hit reflande, det han hade fedt två eter tre perfoner, hvilkas öpna Kråft-tkador i brö- fter blifvit låkte genom et pulver, hvars enda application aldeles förftörde kråftan. Detta gen- fade jag honom af ovetenhet, få ofta, ar han åndteligen , til at öfvertyga mig derom, gat mig en fkriftelig beråttelte; men med de vil- kor, at jag icke fkulle gifva detta Secret ät nå- gon annan. Detta pulver var Arfenicum fla- vum. På hvad fått det fkulle brukas, lärde han mig, utan at berätta mig, på hvad fäct det gjorde fin verkan: allenaft at man vid applica- tionen tillika bör gifva Patienten en hjärtflårk- Ning, til at bruka, medan det giftiga gjorde fin verkan. Året derefter, 1726, mötte mig hår i Stock- holm på Regerings-gatan , en fattig några och fo års Man, med en ftaf 1 handen, och en nås- duk öfver munnen, fom ftråekte mig handen, och fade fig hafva Kräftan på munnen. Detta gaf mig en nyfikenhet at förföka mit förenåmn- de Secret, och at följa honom til defs hemvitft, fom var vid S:t Johannis Kyrka. Nir jag dår belåg hans munn, fann jag hela underlåppen tjock fom et finger. Då tilböd jag mig atlå- ka honom, om han ville förblifva fjorton da- gar i fin kammare. Dervid gjorde han minga immvåndningar. Men då jag lofvade at föda ho- nom, 1å långe han dår förblef, biföll han ånd- teligen. = ER E£fc 148 1778. Apr. Maj. un Efter två eller tre dagars förberedning, på- lade jag om aftonen, med en fin korn- tång, några fmå bitar Arfenicum flavum, af et knapp- nåls-hufvuds ftorlek hvardera, i refvorne på låp- pen, med litet linfkaf at qvarhålla dem. Deffe tillammans, ehuruvål jag dem icke hade vågt, kunde utgöra imellan 2 til 3 grans vigt endaft; deröfver pålades et blyhvits-plåfter, (Alb. co&.) och öfver alt en tunn comprefs med en binda. Tillika lemnade jag hos den fjuka en flafka med en 1å kallad hjärtftårknings-mixtur, efter min Låromåftares förefkrift, fom beftod af deftille- rade vatten, abforberande pulver, tåfom Cry ftal- Jus montana, Kråft-ögon m. m. och Confettio - alkermes med en Sirop; deraf den fjuke fkulle taga två fkedblad i tånder hvar timma: tillika fkulle han dricka fom oftaft af en tifane, kokad på hjort-horn, Althée-rot, och litet Lakris-rot med nitrum. Morgonen deretter, då jag kom art beföka den fjuka, fann jag honom jåmrande af fmårta, klagande at han icke hade trodt fig kunna öf- verlefva den förbigårgna natten, 12 fvag hade han fig funnit: Pulfen var då ocktiå mycket håftig. Når jag nu aftog bindan, föll compref- fen med Plåftret tillika af, och med beftörtning fann jag låppen 1å ftor och tjock fom et aflångt höns-ågg, famt jämn och glånfande, och til fårgen tom et rödaktigt caftanie-fkal; fåg då tillika alla de fmå Arfenik-bitarne hela och oup- löfte på ytan, dem jag likvål hade lagt i dju- pa refvor; de voro likfom öfvertåckte med en fin hinna. Jag förfökte med fpetfen af en lan- VN CEC J MER TAR a SP ARNES BN PU TYR I GET ÄLV LA ATE MT (Oe AN OENERI År FIRST OR 4 LSE AA £ (dk HN AIR Ei N | NUR SR ENA 1778, Apr. Maj. Jun. = 149 cette at taga dem löfa, men det var ej möje- ligt, lå ömtålig var låppen blifven, at den fju- KÉ icke kunde tåla at röra den. Då förmårkte jag, at det var en gangrenös inflammation i högfta grad, och at Sphactele nödvåndigt måfte följa, hvilket alt min förenåmnde Låromålftare mig icke beråttat hade ; och denne var icke mer hår i Staden at kunna rådfråga. Jag trö= ftade min fjuke med det, at defs fmårta fnart fkulle åndas > förbant honom endaft med et fim- - pelt digeftiv, gjordt af Terpentin, rifven med mycket Franfkt brånvin och en ågge-gula3; der- med på linfkaf öfvertåcktes hela denna fafehga låppen, och ofvannåmnde plåfter deröfver. Om aftonen fann jag läppen mörkbrun, med mindre. fmårta, och förbants likaledes. Den andra das gen om morgonen, fann jag Jåppen merendels fvart til fårgen, fkrynklig och minfkad til ftor- leken; om aftonen ånnu mera. Tredje dagens ännu minfkad, och af en mörk olive-fårg. De följande . dagarna begyntes fuppurationen öfver alt, i fynnerhet omkring bråddarnes olive - får- gen blef hutare , och hela Mycket begynte at - flarfvas > deffa flarfvor afkliptes fmåningom vid hvart förband, utan ringafte kånfel. Bråddarne begynte låkas och draga fig tilhopa, til defs på flutet, låppen, fom då var något ihålig blif- ven, fom et godt far igenlåktes, få at denne fattige mannen, inom tre veckor, ledfen at för- blifva i fin kammare, gick, emot min vilja, redan ut på gatan, med et litet plåfter på låppen. > Detta var det förfta rånet med Arfenicum flavum, fom alt fedan den tiden gifvit mig et ljus I so 1778. Apr. Maj. | Jun, ljus at kunna fkilja den genuina Kråftan ifrån andra fcrofulöfa fkador, fom ofta likna Kråttan, men icke åro 1å. Ty deffe fenare låkas genom Mercurialia, antimonitalia och antifeptifka Tifa- ner, men den förra tvårt om förvårras deraf. Derpå hade jag redan, år 1722, haft et ömke- ligt exempel 1 Görheborg, på en Artillerie= karl, fom hade en liten Kräft-våxt, af en Haf- felnöts frorlek enda, på nedra låppens; den tilböd man honom at utikåra och ihopalika ge- nom harmynts-Operationeny men hans ftåndiga fvar var alud, at ban håldre ville dö, ån låta fkåra Gg. Imedlertid förbants han flåndigt med allahanda medel, på fluter med de frarkafte mer- Curial - preparationer: men alt vardt förgåfves. Efter hållen confultation öfver hans tilftånd af tvånne Regements-Chirurgi, blef mig tillagt at lågga honom i falivation. Detta verk ftåltes? han blef fmord endaft på lederne af armarne och benen; tinika gafs honom Mercurius dulcis in- vårtes. ” Jag låt honom med fir fpotta uti en meffings-fkål, vål renfkurad, och blef i bottnen ofta varfe (må Qvickfilfvers particlar, dem jag hopfamlades tilfammansfogade utgjorde de -ftors= leken af en liten årt. Detta lårer tvifvelsutan utflutit genom refvorne i låppen. Efter denna curen blef låppen dageligen vårre. Körtlarne i munnen och under kindbenet begynte fvullna och förorfaka en ftåndig och obefkritvelig vårk. Svullnaden intog hela tungan, halfen , och kind= benet intil högra ögat; Ii at han då, likfom af förtviflan, begårte, at man fkulle utfkåra hela anfigtet, om det kunde lindra hans fmårta. Fan kunde på flutet icke mer fvålja något , utan FB åa a SS äbie | bm Få 4 t vå CR SY Å MMK 9 ; | 1778: ; Äpr. Maj. Jun. oo IfI fom en Martyr. Deraf fer man Mercuri 'ver- kan på den genuina kräftan, och huru fkade- lig den år. År 1727, köm jag til Paris, dår jag förblef til futet af år 1734. Dår flag jag imedlertid, bos den gamla och berömde Oculiften SAINT Yves, fom då ånnu letde, åvtkilliga fmå Kråft- fkador på nåfan vid ågon-vinkelen, låkas med et vatten, fom han kallade Eau de furcau3 deita var oe infufam, fom bettod af frifka Flåder-blad, oflåckt Kalk, och Arfenicum aibum. Det andra rånet om Arfenicum favum, fom jag hår upgifver, förråttades i Königsberg, år 17353 dår jag hade fått bekantikap med en Re-: gements- Fåltfkår vid namn PröeriscH, af Holl- Köla Preus Gfka Infanterie- Regementet, fom dår låg i Garnifon. Denne var en fnäll och be- römd Chirurgus famt Operator, och tillika min granne. Han fkickade en dag och bad mig kom- ma til fig, ar dår befe en Patient: det jag flrax efterkom., Vid ankomiten beråttade han mig, at en Kammar-Jungfru ifrån Poifka Preuffen var honom tilfkickad, at opereras för Kråftan i vånftra bröftet. Men oacktadt denna Männi- fkan var ung, endaft af 24 til 25 års ålder, och fyntes annars må vål, tordes han dock icke på- taga fig denna Operationen; hvilket han ockiå låtit henne förftå >; alldenftund hon hade, redan för två ar tilbaka, låtit utfkåra en klimp, ftor fom et höns-ågg, efter hennes utfago, fom juft futtit öfver vartan. Denne kliotp hade en Fålt- fkår i Polen redan utfkurit och vil igenlåkt . men några månader derefter, hade årret begynt at - vore årret ulcereradt och öpningen 1å ftor fom é ÖN 5 ar vårfka fig och öpnas fmåningom,- få at nu en Riksdaler, tafthångande vid ttora bröft-mulk- len (Mulculus pettoralis major); utomdefs vo- re dår en kådja at fmå körtlar intil armgropen, dår en knöl, af nåftan en: valnöts ftorlek, var at känna: det ömkade honom at lemna denna unga Mäånnifkan ohulpen. Derföre hade han ock- jå bud:t mig komma och bete henne, om jag kunde gifva något godt råd at hjelpa henne. Han förde mig då in i kammaren til den fju- ka, fom med tårar i ögonen beråttade mig alt det famma, och låt mig befe bröftet, hvilket fants flådant, fom fagt år. Jag tröttade den. fju- 'ka, och bad henne icke ångfla fig , ätan kom - ma den andra dagen til Regements- Fåltfkåren, då han fkulle underråtta henne om hvad hon borde göra, til at blifva låkt. SÄL BE SYRA WEM Sr IN ON PORN 1 a ao Når hon var bårta, tilftod jag med honom, at med knifven eller biftourien allena, vore in» gen ting at uträtta... Men om han ville följa mitt råd, (hålft hon hade viffa döden i faggors- ha, om man lemnade hende) 1a vore dets; at förft med en cirkel-rund incifGon, utfkåra hela Kråftan, tillika med et ftycke af ftora brött- mufklen, fom var angripen; dock fkona huden, 1a mycket fom möjeligt vore, ty bröftet var ej flort. "Når fuppurationen-vore , efter nagra da- gars förlopp, upretad, då kunde han öpna hus den och fet-hinnan intil den ftora körtelen un» der armen, och urtfkala de fmå körtlarne i vå- gen af öpningen? at ban icke borde fruckta at komma den ftora axel-pulsådren för nåra, ty J23 FYREN PITT ANP FRAN SEA 3 da gt 6 7 vev MT VÄTERA ” he å y ng är AN in tät jen AN pr i I . ph | ? 4 nå . é ” REON Ma JG ft Ån Vt fd - Ö Å HA : : 5 4 ) ; 2 | ER HA N or RR a MD | NN öv "i | A & Sn ( Våg vd AR ; QQ, Apr. Mar. un I ne MP Sv Pe IK IG 0 19 É b T p jag ville hålla fingret på: den ftora, körtelen, hål&t han icke "hade nådigt at utikala den fam- ma, utan at endaft atfkåra en liten bit af yttre kanten. Når äter fuppurationen efter denne fe- nare operationen vore påbegynts då fkulle jag lägga på denna körtelen och på de anöra, fom kunde vila fig, et pulver, fom med en enda application fkulle aldeles förftöra dem. i Derpå tviflade han mycket, ty jag ville icke uptåcka för honom pulvret, af fruktan at han det icke fkul- le antaga; uran jag ville, at han förft fkulle fe defs verkan. "Jag berättade honom endaft före- gående calus om den ftora låppen, fom med famma pulver var affallen. På denna förlåkran, åtog han fig at förråt- ta Öperationerne, fom blefvo til pricka med all förliktighet verkftålde. Vid förfta Operationen, til at fpara huden, hade han lemnat, på öfre kanten af bröfter, en liten körtel af en haffel- nöts ftorlek, half affkuren: den bad jag ho- nom låta fitta qvar, til at båttre kunna fe pul- vrets verkan. Vid andra Operationen under ars- men, då fuppurationen var päbegynt och i ftånd, dåg man den: flora körtelen under armen, Ders- uppå lade jag några fma bitar Arfenicum fla= vum, fom ofvan fagt år om läppen, at qvar- hällas med litet linfkaf, fedan hår och dår, på de fållen i öpningen, dår de fmå körtlarne vo- ro utfkurney och ändteligen på den halfva kör- telen i Öfre brådden spå brötftet, fom var , fåfom förenåmnat rår, dvarlemnad. Detta pålades om morgonen, och förbants på famma fått, fom fagt är om låppen, och fedan med et fimpelt dige2- é ee fliv 3 G INR | BENEN DE br VORE CERN på AU tal ERA NE fan gl ägt SIMA NNE AAA VN NEAR ls Mil ut ER ; ; SARA NN ON 154 1778. ÅA pro Maj. Ju 7 I OK iv; tillika gafs henne famma hjertflårknings- mixtur och Tifane at bruka. Om natten blef knölen eller körtelen under armen 1å ftor fom et åple, få ar man mäfte med et hyende fkilja ar- men tran kroppen. Den lilla qvarlemnade half- va körtelen på öfra brådden af bröftet, var blif- ven få ftor fom en half valnét. -Smårtan var mycket håftig, med ftark feber och matthet der- hos. Dagen derefter minfkades alla deffe fym- ptomer, och fedan dageligen, tils alt flarfvades och fkilde fig, 1å at af altfammans blef et rent får ifrån armen til bröftet. Denna. fifta öpnins gen under armen, var den törfta- fom igenlåk- tes, och bråftet var den fifta: men alt var in- om 7 til 8 veckor fullbordadt. Vid detta til- åålle har jag icke nyttjat mer ån $ å 6 gran Arfenicum flavum. Af deffe bågge rånen kan: man tydeligen fe, at Arfenicum år icke allenaft et botemedel emot Kräftan, utan ock dels egenteliga motgift. Jag vil dock icke råda någon förhktig Låkare at taga denna kärta och hårda genvågen wul Kråf- tans utrotande, den jag här befkrifvit; hålft jag federmera fedt många. ttörre och mindre Kråft- -fkador genom Arfenical-giftet låkas, når det in- blandas uti lindriga falvor, plåftér och Cataplas- mer. Denne befkrefna, käårta och hårda gen- -vågen, har likvål i förra feculo redan varit bru= kad med fördel, af itora och bekanta Medicis, hvilka alla hår vore alt för vidlyftigt at uprepa. Man kan endaft låfa MerLcu. Friccin Traéttat, de virtute venenorum Medica, Cap. 8. pag. 390, och följande, de Arfenico, tryckt i NIE Jar fa Apr: Maj. Jun. 155 Dår får man fe en for del af Medicis, ifrån GALEN! tid, intil hans egen, upnåmnas, fom nyttjar Arfenical-gittet , fom innehålles i Auris pigmento, emot Kräftan och emot/andra ur. vårtes och invärtes kråmpor. Jag har endaft framgifvit defla rånen, til at vifa, på hvad tått Arfenical-giftet verkar på den genuina Kräft-vårfkan: hvilket jag icke funnit antecknadt af hvarken de gamle eller nyare Au- &orer. Tror derföre, at deffe rönen kunna gif- va andra, fåfom de mig gifvit, något ljus uti utöfningen vid flika vilifållen, och at kunna fkil- ja den genuina Kråftan ifrån andra fkador, fom henne mycket likna, men i verket icke 13 åros och fåledes veta, når Kräftans Specificum, fom år Arlenicum, bör brukas. At Arfenicum flavum innehåller en tionde- del Svafvel, åtminftone, år allom, fom vederbör, bekant, följakteligen år det något fvagare ån Ar- fenicum album. Som jag brukat det förra vid deffe rönen, lålom fvagare, fer man dock, det oaktadr , at Arfenicum flavum rent och asblan- dadt med andra Cauftica, icke angriper den fanna Kräftan, fom et Caufticum, utan det gör fin verkan fom et Acidum på et Alkali, (der- med vil jag dock icke bevita, ar Kråft- giftet år Alkalifkt), och fåtter hela Kråft-våtfkan på en gang i en få ftark gåsning, at hon utpåfer alla blod-och vattu-rör, fom: henne innehålla, få ar de minfte fibrer måtte fönderbrifta och förruttnä..ty'is j oo Når denna gåsningen år 1å ftark på de når- liggande rören, fom sg af -ofvannåmnde obe 2 AR Töre RNE 156 1778. Apr. Maj. Jun, fervationer, 1å kan vål flutis, at Arfenical-gif- tet på lika fått angriper Kräft-giftet, fom kan innehållas i de öfriga blod- och vattu-rör i hela. kroppen, och ar deraf kommer den ftarka rörel- fen I pulfen, och den. hettan med angett, föm de fjuke kånna, når det angripes. Ser man ockla deraf, sat Arfenicum, "med mycken varfamhet : brukadt, kan emot den fanna och genuima Kråf- tan nyttjas fom et ”Alteråns, och icke fom et Caufticaäm endaft: ehvåd de annars berömvårdas fte Aufttorer derom fkritvit. Det .borde vara allom, fom vederbör, be- kant , at för mer ån tvåtufende och några hun- drade år tilbaka, hafva: funnits Medici, fom-ve- tat bota Kräftan. Heroportus beråttar ofs, at DEMOCEDES, en berömd Låkare "at Croetone Schola, har låkt Drottning ATossa, Konung Däarn Gemål, för Kräftans hvarföre ban icke allenaft blef rikeligen belönt, utan ock få vål an» CD p) | a fedd, at Darius låtit honom fpifa vid fit eget bord... Tvifvelsutan lårer det ikedt genom Ar- fenical-gifter i Auripigmento, eller. det fom i andra Marcafiter eller Pyriter innehålles, hvilka de gamle Medici, »vidsalla frvåra, i fynnerhet utvårtes krämpor, brukat. Corn. Cersus har brukat Arfenical-giftet i Auripigmento emot Kråftan, hvilket fynes af defs Libr. 6. Cap: XV-. de Cancro oris » likale> des at Cap. XVIII. de Cancro, qui in cole nafci- zar. GALENUS etter honom har nyttjat Arie- nical- gifter vid många andra tilltållen. Avrt- CENNA , fom fkrifvit i 10:de Seculo, upnåmner många fina Företrådare, fom brukat Arfenical- gif- 1778. Apr. Maj. Jun: 157 giftet, icke allenaft emot Kråftan, utan ock emot deras elaka fkabb, tåfom' fpetålfkan , m. m. Gur DE CHaAULIAC har ockia brukat famma medel. THeEop. MAYERNE i föregående Se- culo, har ockfå nyttjar Arfenicum, icke alle- naft emot Kråftan, utan ock emot åtfkilliga andra invärtes krämpor. Efter honom, ofvan- nämnde FrRiccius, och många andra före ho- nom, dem han upnåmner, fom icke allenaft bru- kat Arfenicum emot Kräftan, utan ock ins vårtes och utvärtes emot alla intermitterande Febrar, emot Phthifis och ätfkillige andra fvå- ra kråmpor. Riverivs i fina Obfervationer beråttar, at. en ung fråmmande Chirurgus kommit til Mont- pellier i hans tid. Den famma har med Arfe- nical-giftet låkt Kråftan i bröftet på en fö års gammal Hufttru, och likaledes med famma me- del, kräftan på nåfan af en Man. M:r Dei DIER, Profeflor uti Chemien + Montpellier, har ockltå i detta Seculo, med Arfenical-giftet, låkt en 7 års gammal Kräfta på” nåfan af. en Man: fom kan :fes af defs: Differtations Medici- pales & .Chirurgicales, tryckte i Paris år 1725. När man nu har en kädja af de åldfte och båfte Medici, ifrån urgamla tider intil vår når- "varande, fom med rön lårdt ofs at känna detta, botemedel emot Kråftan, tyckes. mig, at man bordt följa dem; ty mig har det altid fynts un- [ derligt vara, at fe alla våra nya Au&ttorer den. ena copiera den andra, til at förkafta Arfenici in- och utvårtes bruk. ' Detta deras förfarande € 6 OR . j ij e ; + fe lårer hårkommit deraf, at fom man i fednare ti- äl be der RAA TS FORA META DT FENA STAT ;Å nd Si RIE: | IgE 1778. pr Maj. Jun, der fedt 13 många undransvärde curer emot Kråftan af detta botemedel vara förrättade; har man fedan vid andra fvåra tillällen, ockti velat bruka det famma, och då öfverdrifvit Doles af Arfenico, fom man fer, til 3 å 4 gran at ta- ga invärtes på en gäng, hvilket lårer tfltundom haft elaka påföljder, + fynnerhbet når man fig milstagit på fukdomen. Det år låkert, at de åldfte Medici icke hafs va kånt Arfenical- giftet tårfkilt, fom vi det kånne, genom det ljus Chymien ofs gifvit ; utan de hafva genom erfarenheten lärt ocn vetat, at Auripigmentum och andra MarcaGter och Py- riter, fom det innehålla, låkt Kräftan och åns - dra dylika lår. Dem hafva ätfkillige af de fed- nare Medici fölgt. : Jag för min del, har ocklå, på de förflutne fo åren, fedt ötver tjugu perfoner, för de (vas rafte och mindre Kråft-fkador, låkas, få väl i bröftet fom anfiktet, alla genom Arfenical-gifs tet, inblaridadt med andra 1å vål mineralilka fom vegetabilifka Pulver och Liqueurer: (få at jag år phyfiquement öfvertygad, at Arfenical-gifter år et fpecificum emot virus Cancrofum elter den - fanna Kräftan, äfven få låkert, fom Sublimatus corrofivus eller Mercuriale giftet det år emor virus fyphiliticum eller den Venerifka fjukdo- men: allenaft det brukas med famma förfiktig-- het, och at man vålaätfkiljer den genuina Kråt- tan ifrån andra fkador, fom henne likna: hvar- utinnan man fer at de måfte Låkare fig bedra- git, fom deremot fkrifvit: hvilket jag med a 7” . | märk. 1778. Apr. Maj. Jun. 159 mårkvårdig håndelfe i möjeligafte kårthet fkal bevifa. | | Madame DesForRGEs, boende i S:t Nico- las, en liten Stad imellan Nancy och Lunevil= le, var en ung adelig Fru, af 23 års aldery och af en god conttitution. » Sedan hon 1 fin Stad brukat defs Medicus och Chirurgus för- gåfves, at förfkingra en liten körtel, den hon blifvit varfe, år 17$54,: högra bröftet, och fedan den var kommen til en ftorlek af et höns-ågg: be- gaf hon fig til Nancy, vid flutert af Oéttober månad, at dår låta bota fig. Men fedan hon dår legat öfver fex månader med ftor omkoft- nad, och nyttjat de båfte Mediei och Chirur-. gi, fom brukat allahanda Medicamenter, Cata- plasmer och andra omflag, til at fördrifva den- na knölen ; hvilken tvårt emot tiltog tå fafeli- gen, at den öpnade fig under vårtan och blef tilökt med et elakt får, af två fingers diameter i öpningen, med omvånda köttaktiga låppar, och tre til fyra fingers bredd. Oaktadt denne öp- ningen, tiltog dock denne knölen på fex måna- ders tid få fort, at den i April månad redan var kommen til en ftorlek af et tre års gammalt barns hufvud, och af en tyngd, at hon med en liten dyna och en binda öfver halfen mifte bå- ra den famma, fom icke kåndes vidhångande den flora bröft-mufkelen. Ehuru denna Fru nå- gra år varit gift, hade hon dock ej haft barn, altla var ingen mjölk-knöl hår at påtånka. I denna ftållning hade hennes Medici och Chi- rurgi €)j annat råd at gifva henne, ån at låta utfkåra den famma.. Då begaf hon fig itrån Nancy til Luneville, at dår bo hos en fin EE L:4 'Slåg- LÅ 160 1778. Apr: Maj. Jun. Slågtinge, til at lita förrätta Operationen af M:r BorbEnaAveE, Chirutgien ordinaire hos Ko= nungen at Pålen, och under dels Premie bed his rurgiens upfeende. Hennes rg låt kalla mig til denne Confultationen : dår NR at et- ter nägra dagars P 'eeparation tra x förråtta Ope- rationen. Men fom jag icke anläg bröttet för kråftaktigt, bad jag dem upfkjuta den famma åtminftone en fjorton se tid, då jag imed- lertid fkulle föka at minfka detta (tora bråftet. Det blef af Fruen genatt med for tackfamhetr antaget», och fedan, faftän med invändningar och fmått löje, (fom hade jag föreflagit något orim- ligt) blef det åndteligen af dem ecktå bifallet. Jag låt ftrax göra et ftort plåfter, at kunna betåcka hela bröftet; det beftod af Emplaftro Vigonis cum Mercurio quadruplo, och Emplattro de Sperm. ceti a malaxerade ulammans: på det- ta låt jag klippa et hal af fårets ftorlek, at hon kunde två gånger om dagen helf örhigda lig, utan ar aftaga det ftora plåttret. Tillårets förbands brukades allenaft löft linnliaf 4 i hålet, och Klur men uftum med mer eller mindre Mercurio pre-= - cipitato rubra blandadt, på de öfvervuxnaslåp- parna, och ofvanuppaå paålades Ungventum fu- fcum eller de la mere , at betåcka altfammans. Förr ån det ftora plåftret pålades, fmorde hon bråftet med litet Ungventum neapolitanuim; detta förnyades hvar annan eller tredje dag. Invårtes låt jag henne bruka Antimonium” erudum med Mercurio erudo reviv. vål rifna tilftammans och inblandade raed pulvere Radic. Jalap, Rhabar. åå och til piller gjorde med ex- track. 1979. Apr. Maj.: Jun. 161 tra. rhei och Syrup. cichor. compofl. AF deffe piller intogos 4 til 5 hvar afton, fom utgjorde 10 til 12 gran af Antimonio, och 3 til 4 gran af Mercurio crudogs deffe höllo tillika lifvet öpet. PDertil' drack hon en Tifane , kokad på Rad. Eapath. acut. bardan:e, Sarfeparill. 22 och -Hret fiquirigia, fkurne och fammanblandade. AF deffe fpecies togos 3vj til 3/7, för tva ikäl-/ pund Tinne ar dricka om dagen. Hvar fjerde eller femte dag, mer eller mindre, lades til hålften af denne Tifane om morgonen fol. Senn, Zij ar dricka, til av förekomma fpottning. På detta okonfllade fårtet, låktes denna förmenta ulcererade Kräftan, och den ftora klimpen för- fvann aldeles inom fex veckors tid. Om detta bröftet blifvit utfkurit', tom åmnadt var, år jag fåker, at denna Fru ockta blifvit låkt, utan re- Huvva: då det Hetar, ar er ftort bröft -ellér klimp af några fkålpunds vigt, med en ulcere- rad Kräfta, genom Operation blifvit låkt. För denna Curen, fom gjorde mycket tal, tå vål i Naney fom i Luneville, fick jag ofkyl- digt vis loford at hafva låkt Kräftan, faft jag det nekades ty Medici och Chirurgi, fom henbe fedt, hade fagt och, utfpridt , at hon has de Kräftan. Några veckor efter denna Fruens Cur, inkom en fattig Huftru i Hofpitalet i Luneville, med et dylikt bröft, fom: var ån långre, men icke 1å f tjockt, ej heller ulcereradt. Medici och Cbhi- rurgi bådo mig at befe henne, Jag beråttade dem hvad jag brukat hos förenåmnde Fru, det de efterfölgde: hon blef ocktå låkt. Jag kun- Ls de de hår upnåmna flere tådana klimpat;, dem jag frålt ifrån biftourien. Sådane flags af Medici och Chirurgi föregif-' de Kräft-fkauor har det vifferligen varit, fom de nyare Aucttorer berömma fig hatva låkt ge- nom utfkårande. Men den fanna och genuima Kråftan ftadnar aldrig dermed, når det 1å vida kommit,at blodmaffan deraf kan vara befmittad: hvilket bäde de gamle och nyare erfarne Pra- clici hafva anmärkt, 1å vål fom jag. Vär er- farne Profeffor ACREL , ibland fina Chirurgifka Händelfer, har det ocktå blifvit varfe. Afledne Affefforen BiercHéN, i fit Intrådes- Tal, hål- let i Kongl. Collegio Medico, har det ockliå bekråftat. Hafva altfå de annars ftore Chirur- 21, fom gifvit biltourien företråde för andra me- del, til den fanna Kråftans utrotande, farit vil- fe: i fynnerhet BecKerT, fom afråder Arfenical- giftet, at orfak, at det inblandas i blodmaffan: då det år juft derföre, at man det bruka måtte fom et alterans tillika, at kunna utrota Kråft- giftet i hela kroppen. Ofvannåmnde MAYERNE, Premier- Medecin hos Konungen och Drottningen i England, har icke allenaft låkt Kråftan, utan ock allahanda ela- ka får, få i nåfan, fom i bröftet, på halfen och annorftådes, och dem alla genom Arfenical- giftet, når andra medel icke velat hjelpa. Dennes och flera lårda Måns obfervationer, fom kunna fes af deras egne fkrifter, och af merbemålte FrRic- cn Tractatus, åro fnarare at pålita, ån Bec- KEeTS afrådande, fom utan tvifvel aldrig fedt Arfenical-giftets verkan på den fanna Kräftan: t i alle sv | | | | | yu. : FS SVE NO RR OR TE ggn vå LAN 1 y Tr PES NE 3 ME rr AN VEN ALS VERS AR URAS RR ät VVE RA VAL a a js i é i KPA JSNE SE AR NT NANA KUNA I BLA é y RER EN o 1778. Apr. Maj. Jun. | 163 anvars hade han aldrig vifat allmänheten fin okunnoghet i detta åmnet. : Vi vete ånnu icke (oaktadt alla uti mer ån tvähurdrade är gjorde förfök och hypothefer om venerifka piftets halt ,) annorlunda ån af erfarenheten endaft, ar Qvickfilfrer, fom år en half metal, allena brukadt utvårtes och invärtes, år et Specificum, fom utrotar i hela kroppen, det venerifka piftet. Vi vete ocklå, at alla cefs förändringar genom fublimationer, folutio- ner och pricipitationer m.m. då dertil blandas et Acidum minerale, blir det et gift; det oak- radt , i ringa do6G, behåller dock Mercurius fin Sfpecifica verkan emot famma fjukdoms gikt. Lilkaledes förhåller det fig med Arfenico. Det må vara inblandadt med mineralifka, vegetas bil fa ämnen, ja med fjelfva Mercurio,få behåller det dock fin fpecifica verkan emot Krift-gif- tet, fom kan fes, ibland andra Auctorer, ockliå af förbemålte Riverit och DEibpters obferva- tioner. Det år bekant, at Arfenicum, ehuru- vål anfedt fom en half- metal, af naturen fjelf redan år förfedt med fit eget Acido minerali, fom i flyrka kan åtminftone jämföras med Aci- do vitrioli eller Sulphuris: ity det. utdrifver Acidum nitri ifrån dels BaG Alkalina genom el- den, når de ihopblandas, och förvandlas då i er Sal neutrum Arfenicale: Följakteligen bör Arfenicum ockta anfes fomret gift, ar med lika " varfamhet kunna brukas til utrotande af Krått- giftet, fom i hela kroppen kunde finnas, lik- fom Mercurial-gifter brukas at utrota venerifka giftet. TE Bis ROR Det 164 1778. Apr. Maj. ME NN ANN Det år onödigt at vilja bekymra fig, af hvad halt Kråft- giftet år, antingen af. Acidum eHer Alkali : hvars egenfkap icke lättare lårer finnas e Da , a e i » än det venerifka giftets. Hvad vi ögonfkenli- gen fe, det år, ar Kråft- materien ibland gör viol. Siropen röd, och ibland grön: detta tor- de hårröra af åldre eller frifkare materia; nog af, at vi vete, det Kräft-2iftet invärtes och ut- vårtes år fmittoflamt och dådande. Den be- kante Chirurgus ScEMmipT i London, fom var nog nyfiken och oförliktig at vilja fmaka det fam= ma, fick Kråftan i munnen och dog deraf. Om han hade låfit Ture Obfervation, om den Mannen, fom fög Kråft-bröftet på fin Huftru, at lindra hennes fmårta, och måtte deraf dö, tå hade han icke fmakat Kråft- giftet. Flere an- dre hafva, för deras okunnighet i detta målet, måft fåtta lifvet til. Säkraft år, at hålla fig vid. erfarenheten endaft: derigenom förkofras vetenfkapen i Låkare - konften, och at bruka et medel eller fpecificum, fom de gamle Medict ofs lårdt , utan at dertil blanda andra Cauftica, fom de merendels gjort. Af mer ån femtio års förfarenhet, kan jag förlåkra, at jag icke fedt värre påtöljder i kroppen efter Arfenical-giftets bruk emot vi- rus Cancrofum , ån af Mercurial- giftet emot virus Syphiliticum: hvilket jag med flera rön hår kunde bevifa. Nu år det åndteligen få vida kommet i ve- ' tenfkapen, af förfarehheten endaft, ar det af de nyare Auéttorer efterlångtade medlet til Kråt- tans borande, begynner blifva mer bekant. Vi - ve- 1778. j Apr. Maj. Jun, 165 vete, fom förbemålt år, at Mercurial - giftet är et Specificum emot virus Syphiliticum, hvars natur det förftörer eller utrotar. Det oaktadt, veta alle förfarne Pra&ici, at det ofta enfamt får felt, når denne fjukdom finnes förknippad med några fcorbutilka eller andra krämpor; tå at Låkaren då bör veta at råtta fina medel derefter. Likaledes hånder det med Arfenical- giftet, ehuruvål det år et Specificum emot vi- rus cancrofum, hvars natur det förftörer eller utrorar. Men om /denne fjukdomen finnes för- knippad med Venerifka giftet, eller med andra kråmpor, bör Låkaren veta, at det entamt ej heller lyckas, om han tillika icke har aktfam- het på de medföljande krämpor, och rittar fi- Ha medel följakteligen. - Derföre år nådigt, at dTådana flora botemedel böra vara i en upiyft Låkares händer, och icke i Lard-lSpares och Kårlingars, fom dem ofta mifsbrukat, men ock ofta med lycka nyttjat, til Medicorum och Chirurgorum flora vanheder: det jag ofta fedt hända, : : För två år fedan, år Arfenicum redan i Pa- ris upgifvit fom et Specificum emot Kräftan, uti en liten Traétat, "hvars Titel år: Remede eprouvå pour guerir radicalement le Cancer Occulte & Manifefle ou ulceré, par M:fr LEFEBURE. Af denna lilla Tractat fer man, huru varfamt han förfar med detta Medicament. Han fåger, at han har mer ån 200 Obfervationer, dem han - kunde upgifva, om nådigt vore. Om det vo- re fo endaft, iå kan han dock med vifshet kal- la Arfenicum et Remede eprquve emot Kråftan. « Detta hafva ocktå många ftora Medici, a é ort [SRA RNE LINE Sä SR NRA LAR ANV cr FOR WE AG kh AVD SLA ” DN 166 1778. Apr. Maj. Jun. = före honom fagt, faft icke en enda af dem, med få många Obfervationer. Blir det altlå dervid, (ehvad man vidare deremot fkrifva kunde) at Arfenicum har varit, ifran urgarmia tider, et för- fökt botemedel eller Antidotum emot Kråftan, och lårer hådan efter förblifva det famma: når - man af vidare erfarenhet lårt at rått nyttja defs goda egenfkaper, och når man 1å mycket deremot hunnit fkrifva, fom emot Antimonia- lia, Mercurialia, och andra flora medel, hvil- ka alla likväl genom förfarenheten blifva nu da- geligen med itor fördel nyttjade. ENENENENETPERENTEEE FÖRSÖK ; til et | THERMOMETRUM FLORA, för Är IR af CLAS BIERKANDER. URBAN R WPT MA TINAS RN DERA HEAVEN sAjolstorna hafva icke hjerta, tfåtom Djuren, utan i det ftållet, updrifver Solen med fin varme den flytande faften genom deras fina rör. Tråd och Örter blomftra derfåre, fina viffla ti- der, för och efter Midfommaren, alt fom köl- den om våren minfkas, fommaren nalkas, och de efter fin natur fordra mindre eller ftörre grad af varme. Då Svenfke Thermometern var 3 grader Öfs ver Fryspundéten, Omma ue : MAD Maj. Jun, 167 sc lö farfara. Populus tremula. Draba verna. Daphne mezereum. — Crocus fativus. Corylus avellana. Af Flytt - foglar, framkomme Alauda arvenfis. | Fringilia coelebs. Thermomet. fs grader, blommade Galanthus nivalis. Leucojum vernum,. Åne- mone pulfatilla. Ulmus campeftris. Lathrxa fqvamaria, Framkommo Sturnus vulgaris. frSppe Phexopus. Trine ga vanelius. Columba palumbus. Coluber be- rus. Formica rufa. Therm. 8 grader, blond Tuffilago petafites. Betula alnus. Eriopho- rum vaginatum. Chryfofplenium alternifolium. Therm, 11 grader, blommade Adonis vernalis. Acer piatanoides. Orni- thogalum luteum. Narciffus Pfeudo- Narciffus. ; Framko2nmo Papilio urticx. -Motaciila oenanthe. Sca- ftabrus flercorarius. Rana temporaria, Therm. 13 grader, blommade Alemöne rönorofa. nkbus tuberofus. Pri- mula veris. »Sanx fragilis. Hyacinthus bothry- oides. Primula auricula. Anemone ranunculois des. Ranunculus acris. /Gnaphalum dioicum, Caltha palutftris. ; -— Framkommo Papilio Rhamni. -Motacilla alba. Phallus efculentus var nu upkommen. Vid denna grad af värme begynte följande Tråd få löf: Betula alba. -Sorbus aucuparia. = Syringå vul- 168 1778. Apr. Maj. 3 vulgaris. Betula alnus. Ribes uva crifpa. Ri- bes rubrum, = Prunus padus. — Prunus avium. Corylus avellana. Salix caprea. Therm, 14 grader , blommade 5 Fragaria vefca. Geum rivale. Lunaria ans nua. Prunus avium. SL officinale. Hefperis matronalis. Pingvicula vulgaris. Leon- todon taraxacum. Therm. if oraderdyr Cardamine pratenfiss Braffica oleracea. Fu- maria bulbofa. Fritillaria meleagris. Fritilla- ria imperialis. Fritillaria pyrenaica. Prunus pa- dus, Sorbus aucuparia. Ifatis tincteria Fur. ritis. glabra. Scorzonera humilis. Leontodon autumnale | Framkom Hirundo urbica, Therm. 16 grader. Ribes uva erifpa — Alchemilla vulgaris. Ve- ronica cham&edrys. Trollius Europxus. Hyo- fchyamus niger. Fumaria officinalis. Adoxa OR hate mna Rubusiaretieus. Vicia faba. Car. duus paluttris. Geum urbanum. Colchicum aurumnale, Framkömsno Cuculus canorus. Cicindela korna Apis terreltris. Therm. 17 grader. Ozalis acetocella. |Allium urfnöm, Cone vallaria polvgon. Scandix cerefolium. Chero> phyllum fylveftre. Aquilegia vulgaris. Gera». nium robertianum. Trifolium pratenfe. Meny- anthes trifolia, Anchufa officinalis, sr 1$ 47-03 ERNA RAR KSR SL NG Fa PR me Aptö Maj. Jun 189 is Egropea. Arnica montana, Ruvbus ideus, Philadelphus. coronarins — Lilium bulbiferum. I.upinus luteus. -Tropaolum majus. Rin ga fyriaca, Lathyrus odoratus. Dracocephalum moldav. Echinops fpherocephalus. Vaccinium uliginofum. y j : | Therm. 18 grader. Tormentilla ereéta. Saxifraga granulata. Aju- pa pyramidals. Vaccinium myrtillus. Tulipa tylvettris. Qvercus robur. Ornithogalum um» bellaum. Berberis vulgaris. Pilum fativum, Bunias orientalis. Potertium fangviforba. Eu» phrafia officinalis. -Scabiofa fuccifa. Vaccis nium vitis idea. ; Fravnkommodo Rallus crex. Velpa vulgaris, + > Therm. 19 grader. Carum carvi. Pinusabies. Pinus fylveftris. Melampyrum criftatum. Lychnis vifcaria. Le- dum paluftre. Plantago media. Anthyllis vul- neriana. Centaurea cyanus. Potentilla rupeftris. ih | Följarde Tråd fingo iöf. | Prunus cerafus. Prunus domeftica. Pyrus malus. Cratepus aria. Ulmus campeltiis: Acer "platanoides. Salix capreas Therm, 26 gader. Prumus cerafus. Helianthus annuus. Nar- ciflus poäticus. Paris gqvadrifolia. Lotus: cor- niculata. Polygala vulgaris.” Epimedium alpi- num. Dodecatheon meadia Tragopogon pra tenfe. Secale cereale. Hordeum vulgare. Pxo- nia officinalis. WValeriana officinalis. Malva fe Ci 26 1708 Apr S Maj. Jun. - j i 2R 5 fe AR - AN cifolia. Inula helenium. Origanum vulgare. Erica vulgaris. Feftuca fluitans. Dianthus bar- batus. Anthericum lhilaftrum. | | Fraz kom kävieles Profcarabeus. Therm. 21 grader Lonicera caprifolium. Sambucus nigra. Me. "HBökgo falcata. »Calendula + offreinhalis. > Rofa eglanteria. Spirea falicifolia. Chryfanthemum coronarium. Verbafenm nigrum. Chryfanthe- mum Afegetum. — Calendula ”pluvialis. Gladio- Jus communis.: Framkom Caprimulgus Europ:eus. Thema grader. Tulipa gesneriana. Lilium candidum. Sy- ringa vulgaris. Chelidonium majus. Lilium martagon. Delphinium elatum! - Lychnis chal- cedonica. Juniperus communis. ”Trifolium me- lilotus. Dianthus arenarius. Centaurea jacea. Framkommo | Scarabeus folftilialis. Scarabeus auratus. Libellula forcipata. ”Tabanus bovis. Några Tråd fingo löf. Tilia' Europxa. Populus tremula. Qver- cus robur. Pyrus communis. Fraxinus excelflior. Anmmärkningar. Då Tråd och Örter ö Opnat pe- tala til de förfta blomftren, åro itrax graderne på Thermometern duns linen när fedan de öfri- ge blom-knopparne fpruckit ut, har det håndt, at luften både blifvit varmare och kallare. Anmårkningarne 'åro gjorde öfver de våxter, fom merendels vuxit på öpna fålt. "ITE Hårjåmte år utfatt, vid hvilka grader någre Flytt-foglar vift fig förfta gången, och Infetter framkommit. Somlige Tråd blomflra förr ån de få 15f, hvilket väl fker för den orfaken, at foecunda- tionen lå mycket båttre må ga för fig, men de torde fordra mindre varme til blomningen, ån til löfvens utfprickande, fåtom 709. Apr Majs Jus — 171 34 Ulmus campeftris. Corylus avellana. Salix, caprea. Acer platanoides. Betula alnus. Po- pulus tremula. Daphne mezereum. Fraxinus excelfior. Når följande Tråd blomftrade, fattes Therm. flere dagar vid deras rötter, en half aln djupt, då han altid vifade 14 graders varme. | Pyrus malus. Pyrus communis. Prunus do- meftica. Prunus avium. 0 Då Galanthus nivalis , Leucojum vernum, Corylus avellana m. fl. blomma, och under det famma ftark varme infaller, förtorkas fnarare blom-knopparne och amenta, ån de fpricka ut och blomma, emedan varmen blir ftarkare ån fom kommer öÖfverens med deras natur. Man: torde håraf, ibland flere, finna en orfak, hvar- före fomliga år vankas litet nötter, nemligen då Amenta på detta låttet blifva fkadade. Sedan deffe örter begynt blomma, har kommit '&£ til 7 graders köld, men de hafva deraf tagit min- dre fkada til foecundationen, ån af torkan, eme- dan kölden torde vara med deras natur mera enlig. . . Om det komme an på mer eller mindre dju- pa rötter, fkulle Bufkar förr blomma ån Träd) M 2 fom I REAM AS SÖN Ne NEN AA EAA STAS LR 178 1778. TA pr. Maj. jun fom icke altid fker, Den födra fidan på tråden, eller den fom är vånd åt det varma vådret, be- gynner förft florera i topparna och yttertta gres narna, emedan de åro fmala och kunna lått emot. taga varmen. ir Rd - Uti Båckar, dår Nymphea lutea, Lythrum falicaria och Scirpus lacuitris begynte blomma, var vattnet 14, 18 å 22 grader varmt. Stillås flående vatten i dammar, och fakta rinnande ti, fimå båckar, var ofta, under lungt och vackert våder, lika varmt med luften. Jämte kall-kållar, fom hade 8 graders varmt vatten, flod Caltba paluftris i fin fågring vid 13 grad. luttens varrae. Mirabilis longiftora och OÖenothera bilennis blomftra om nårterna, vid 14 å 17 graders varme. De totde dermed följa lin hattir, emc- dan i den förras Fådernesland år dag , då vi hafs ve natt. Mäånne petala åro tå fenfible, ar de ej tåla Solftrålarna ? Eller månne de ålfka fuktiga. "se våderlek, fom är om natten och icke om dagen? Fuktigare och torrare våder har mycken verkan på Örternas fpånttiga delar. Med vå- flan-våder och Soölfken bepynna mänga Örter fi- na bilåger. Efter ftorm-väder, förvifsna och för- torka en del Örter. 53 fkedde det häromkring, d. 26 Augufti. I fynnerhet tog Humlen på lomlige orter mycken kädds.s. Lo Senna Somlige år år flörfta varmen i Majo, fomli- ge i Junio, fomlige i lut. fomlige 1 Aug. In-= nevarande var hår på orten varmalt den 28 och 29 Maji, under hvilka dagar Trågårdarne fto= do i fin flörfta tågring. TH le- SA då : MÖRT EM RR Så iv FAN E SR fp byn 4 LIGE + ye ; FRr oo FR JG $ | | å é SN ; & (MG Äpf Maj dun. 173 / RA / > Ele&riciteten påfkyndar Vegetabiliers gro- ning och tilvåxt, famt förmodeligen åfven blom- tingen. Denne fommar var åfkedunder 10 gån= Ber, högft vid 27 och mintt vid 15 graders vsarme: då det var förbi, hade luften alla gånget blifvit 2, 3 å 4 grader kallare. Vid 20 grader, gick alken d. 8 Jula, himmelen blef aldeles fvart=- thulev , och ganfka mycket rågn ftrömmade ned. > Medan detta mörker och rågn paftod, fam- rrafidrogo nägra Örter fina blad, fom, när ovå- dret vär förbi, antogo fin förra ftållning, ex. or. Mimola fenfitiva. - Medicago polymorpha, ing luteus. Datura flramonmium, Vicia faba. Lathyros odoratus. ; Mefembryanthemum cbryftallinum famman- drog uptöre befynnerligen fina blad. Der bör framdeles efterfes, om några Örter under var- men blifva eleégtrifka och om aåfkedunder föror- fakar på dem någon flags rörelfe. Jag har förft denne flommar funnit, at vegetabilier mer och mindre dragas utaf Berniten. At en del Örter våndas at lolen och hkfom följa henne, torde Elettriciteten vara orfaken til. Vidare anmårk- ningar får jag en annan gång meddela. Näftan öfver hela Europa, år är 1777 an- mårkt iåätom kalt. En tå oblid våderlek, tidi- ga nattfrofter den 20 och 21 Aug. och allenaft 26 aldeles klara dagar i Maj. Jun, Jul. Aug. och Sept. förorfakade, at många Örter gåfvo li- tet , fomlige inga mogna från, fåfom Phafeo- lus vulgaris. — Nigella damafcena. = Lathy- rus odöratus. Lathyrus annuus. Lupinus lu- teus. ”Tagetes erecta. Zinnia multiflora. Con-= volvulus tricolor. -Mirabilis longiflora m. fl. M 3 Al- 5 274 1778. Alla ftrånd af Prteris aquilina, had Men 18 N Julii ånnu icke fullkomliga blad. Tråden begynte bittida flåppa löfven. Ribes uva crifpa, d. 26 Aug. Betula alba d. 6 Sept. Prunus padus d. 12 Sept. Acer pla- tanoides d. 18 Sept. Fraxinus excelfior d. 24 Sept. Populus trem. d. 8 October. Den 16. Oétt. hade Tråden inga löf qvar. Om jr d. 20 O&. var TNG 10 grader" under o. Vid hvilka grader ar köld: "Tråd och Öftor dö, famt löfven mnederfalla år tilförne beråttat. ar AIG BL MAN MA ole Meka Sol nda ME NS And 2 SO BA Iya are NA TA EE Be Obfjervationer på Solens Förmörkelfe, d, 24 Funii innevarande är. På Obfervatorium i Stockholm. HY var mulet, under hela Förmörkelfen, undan- tagande vid början och flutet, hvilka man fick oblervera. ång brukade dervid den Achro- matifka Tuben af 10 fots långd, fom vifar obje- Cternas diametrer 87 ganger ftörre, ån de fynas för blotta ögonen: Herr Profeffloren WILCKE nyttjade en Achromatifik Tub af f fots långd, fom gör objeéterna 60 gånger förre, och Herr Secreteraren NICANDER , den nya achromatifka -Tuben af 4 fot, med tredubbelt objettiv - Slas," fom adgranderar inemor 70 gånger. Förmörkelfens början inföll, efter min Anmärkning - kli fv. är 9. est. efter Herr WiILCKE$Si =: ferqu' 20.0 efter Herr NICANDERS 5. 4. 28. — vi "De « fe feg. Apr. Maj. Jun. 17 ; (VR 0 FA ju e / —-Defs flut, anmårktes för afimig ir : kl. 6... 14 1800: Mi unnar Herr WILCKE oo» 6. I3. 24. WE ICKE INICANDER = 0.13. 200 mo DE år troligt, at Herrar WircKes och NICANDERS oblervationer på flutet åro båttre ån min: deremot lyckades början båttre för mig, På Obfervatoriam i Uplala. Dir var mulet både vid början och flutet, men klart en ftund, under det förmörkelfen var fom flörft, då Herr Profefloren PROSPERIN, med Objettiv-Micrometren, kl. $. 37. 35, fann ftörita Förmörkelfen hafva varit i aet närmatte unftys eller a Tum, 375 mmuter. På Oblervatorium i Land. Förmörkelfens början inföll dår, «efter Herr Obfervatoren LIDTGRENS anmärka NIDgs ar - ” Kl da ÖRA eft. Hr Råntemåftaren NENZELI, 4. 42. 310 eft. Hr Profefloren SCHENMARKS, 4. 42. 32. Slutet anmårktes af Hr LIDTGREN 6. 4. $8. af Hr SCHENMARK 6. 4. Tf Herrar SCHENMARK och ÅLIDTGREN brukade Wänliga 20 a 21 förts Tuber. i I Carlscrona. Dår obferverade Herr Ledtoren ZEGOLLSTRÖM, med en vanlig 3 fots Tub, Förmörkelfens Ku BörjaRa för - SUR ovillig FA SE Dels flut > - - - Bi. å rp FÖR» Ng P de Rön, Sö 6 äro | TA Handlingar. er | 2 Ön och" Änpmäårkning ar om Svenfka Or-. BM mars bett; af CARL FR. HorrBerG Anmärkningar vid föregdende Afbondling 3 x of OLOF AGCBREL > ÅN = RR . Befkrifning på Djuret YERB UVA Ceres, s, med Anmärkningar om Genus Yerbue; ; af Jon REINOLD FORSTER NR KG Tilldggning om XERBUA Capenfis is; if AN- DREAS SPARRMAN k Anmärkningar 02 Trddes-Stocken H af Pan W ASSTRÖM - - oe R Underfökning om Spadars och Plotöllare råt- ta fraprad; of HENRIC NICANDER Nytt fått at til en gifven Anomalia media | Ö inna er Pianets Änomalia vera; of JOHAN Henric LINDQVIST ' - z å Et begvimare och mindre kofifamt fått at tilreda Palvis Alverothi; af CARL WiLn- t4t HELM-SCHEELE be ” ” Rön, forn utvifa, ar ÄArJenicum icke allenoft år et Botemedel emot Kräftan, utan och defs egenteliga motvift ; och at ella Mercurialia åro deremot ganfka rn iga; af CASTEN RÖNNOW oo- . rd 10. För rjök til et THERMOME TRUM FLORA, ) 11. för är 1777; af CLaA3s BIERKANDER Obfervationer på Solens Förmörkelfe , d. 24 Jun. 17785 Å PERR WARGENTIN kd Å detta Qvartals 839. 158. 119 120 128 136 a - oe Ge ESA rel. AE [d V ? AN Tab. IE hh CT KH fd IN - il Ne TN I | . — pe I Å p. VÄsrslér ud vlvum dl. KF? Yr oh Nor, -K HÅ fu 4 q YT LTT. WIN TSRTE [Ed 1 [1 | 3 Sa Vv me XY j | / - i + M - - & RÅ a y 4 : - EN | Jä. i ; F KR J cd Y a u > kd 1 hk - s—R Å = SAL 4 | i > A 4 tt | ( - ev; s 1 i 3 " l Ye 1 s | | | t bj i - j 4, | f - i så i b 3 | ; st I - )k f ) öÖ T) fl Å SU | vf [ - I 4 3 | - 2 Å | | R 4 - Kr U ä | a "oe NÅ 5 LÄ j | I I — ” = ; [0 - å Aa i & i 5 ina) ee ,. Ö utv | i M - / i 1 AN ( MN Vall blä. ILE MÅ Å 4 4 - fören Sadpeie md sKowNet. RR ; ACADEMIENS HANDLINGAR; FÖR MånNADERNE Jurivs, AUGUSTUS, SEPTEMBER, 3 ör Ar Agge | ER AE SES Herz ANDREAS SPARRMAN, Med. Döct. Me fechanifke Problem. V I bland de underfökningar, fom aängå Catena- rier, hvarmed flere Mathematici fyffelfatt Å fig, finner jag ingenftåds det Problem vid- rördt, lom jag har den å SM at underftålla stl g- Ar Tr re ERE 178 a 1778 SA Aug. sq Vetenfkaps Ånge. "Den folution Jaga er bi på gifvit, tjenar låfom exempel, at rag Geö- Her conftruction underftundom mycket Jått erhålles, hvad genom Calcul. ej utan befvårlig vidlyftighet kan finnas. Mathematifke fannin- gar äro aldrig utan fit. vVärdes och nyttig til- låmpning göres ofta af dem, fom kunna tyckas hafva föga at med BER Problemet är föl- jande: ; | z Om Öfver tvdnne Bläck i famma horizontal linea, et fnöre af gifven längd hånges , få at defs ändar utanför defja Blåcken åro lika; I hvad flållning kan fnöret då hvila, når Bldcken antegas eåndeligen fmå och utan frittion, famt fnöret SeRENRIAR böjeligt och lika tungt på alla frållent ? At fnöret fell punéterna. A pch By Tab; VIL Fig. r. valid: formerår en Catenaria, är Klarta- hvarföre, om man låtrer Sex, eb—y och bågen Sb==2> 1å exprimeras, t anledning af Mechani- fka principier, denna Linien genom qvationer- ; zdz Vol + Vv? + a Sar vÅdz AN fr fog ESA 22 I ER . NER. 0 SD ar betyder den Linien, fom år SPToperonE emot kraften, hvilken i S och Porizontal dire&ion förmår hålla bågen SB uti fin ftållning. Men hvilken af alla de Catenarier, fom kun- na gå genom: puntterna A och B, år den, fom fnöret formerar, då det tagit fin hvilande ”ftåll- ning? At utröna detta, om halfva diftancen imel- . Sept, 179 Co Nan: im purdterma A oi B fåttes =1 > och half» Indrets längd = a, få år a —2 proportionel fon den kraften, fom uti B efter Tangenten förmår hälla bågen SB uti fin frållning, hvars före. genom famma Mechanrifka principier, fom nämnas fö "förut, man får Vv? +22 = 4 — 2 eller R ; brå 25 a fv ” ; vd - 7 , bla emedan når ja, på + Lä så | RN ON 4 fåra ) | : I . Log. a , hvarigenom, om Når den nus ÅSE af Hypssbollig Logarichmus rg a ; bl lifvet = sin NI eller ed u Ne, bilen ut= vecklad i fin feries och vener framgifver En valtur för Vv uri a exprimerad. Sedan v är fännen, kunna x, y och 2 uti v och a genom equationerna x+v=Vv? 422, ) => v Hyp. Log, : z+ Mia? ke << Tv NR nn RE våg, at genom Calcul handtera equa= ; a I : Lag hvaraf alla Hunändig kd lå tydeligen vifa hg, ' fom om famma aquation eller Hyp. Log. SET på följande lått conftrueras. 7 > Emot'en råt linia Ro Pig. 2. uti er pung wp drag GE Ran? tag GO = 1, Pn en Los Na gas LA "NERE: CAR NA Ke STRer is 1 = 4 4 och VE + 2-0 — 2 ADA äs? RR HANE vh 180 1778. Jul. Aug. Sept garithmi ica RORH genom punéten Oo, hvars Afym- ptot är fF och Modulus =1,gör fa G0, och från IT, parallel med GE, drag TP =, PH para- ; el med fF, och HF paralel med P73 ia år FH— =4y GF— Hyp. Log. och Gf — Hjp. Log. 3 om Gf Bör res lika med GF. Från puné&en f årag vidare en rår linea frr, fom med fF gör en half-rått vinkel, då är den emot fF vinkelråtta Hnien 74 — 3 = Hp. Log. a — Hyp. Log. 3 och om GQ göres lika med G47, b blifver den emot fFvinkel- rätta linien RQ —=v=SG > når RS drages paralel med fF, hvarigenom finnes, at v eller SG har tvånne värden, det ena flörre och det andra mindre ån 1. Tvänne ftällningar gifvas derföre, uti hvilka fnöret kan hvila, hvilka frållningar Komma når- mare. och närmare til hvarandra, ju mindre fnö- ret år, til defs de coincidera, fom fker, når fnö- rets långd förhaller fig til diftancen imellan puntterna 4 och B, fom 2,71828 &c. (det ta- let, hvars Hyperbolif ika Logarithmus är 1) til - fin Logarithmus, i hvilken håndelfe fnörets långd år den minfta, om diftancen imellan Blåcken år oföråndrad. Snöret, då det hvilar, formerar den Catenarien, hvars parameter eller radius Curva- ture i defs vertex år SG eller LT, abfcifla SE, båge 58 eller BP, hvaraf finnes, at deffe tilfam- man åro lika med halfva fnörets långd, och at fMmöret utom puntten B år lika BT eller ES+SG, "Ritar man genom punéerna 5 och P en an» nan Logarithmica SP, hvars Afymptot år fF; och til hvilken M ödälus år v eller SG, och dra- ger paralelt med GE efter behag en linea pblt, befinnes, at famma Catenaria, tillika med en an= ” ; nan 1778. Jul. Aug, Sept. 181 nan motfvarande, kan formeras, om fnårets långd förhåller fig til diftancen imellan Blåcken, fom pe til eb, hvaraf vidare kan flutas, hvad fråll- ning et fnére bör hafva, då det hvilar, når Blåc- | ken ej ligga i famma horizontal-linea, och hvad längd fnröret fordrar, för at i fådant fall hvila uti en gifven Catenaria. = os "Emedan uti hvar och en Catenaria af detta flaget, defs båge Sh eller bp 'ftåndigt år en Si- nus, och SG cofinus til radien Ge celler SG-+Se, famt defs ordinata menfura rationum imellan bt + bp och SG eller imellan SG och bt — bp, når Modulus år SG eller defs parameter, fom af -Xquationerna til denna Linien inhåmtas, kunna alla punéter af hvad Catenaria, fom år i fråga, utmärkas. Det år bekant, at hvalf, i form af. Catena« rier, icke allenaft åro de beftåndigafte af alla, utan ock alleftådes tjenlige och vackra, emedan man kan gifva dem hvad högd mot vidden man behagar, famt låtta at bygga, emedan hvaltbå= garna kunna göras efter et böjeligt fnöre, fom hånges i den buktiga form och ftorlek man vil hafva hvaltbågen. Den betydeligafte af alla omftåndigheter vid fådana hvalt- byggnader, år, at veta, huru mycket deffa flags hvalf i:'alla fall trycka fido-murarna lodrått, och huru myc- ket de arbeta at fkjuta dem från hvarandra, 13 vål når deffa fidomurar åro lika höga, fom når de åro olika. Sedan man genom föregående Conftruéttion funnit den kraften, fom efter Tan- genten 1 åndan af hvar och en båge, af alla möjeliga detta flags Catenarier, kan hålla fam- RR N 3 ma 182 1778. Jul, Avg, Sep ma båge i hvila, år lått, at genom prineipium refolutionis virium finna och med fullkomlig nogbhet utråkna de krafter, fom lodrått och ho- rizontelt uträtta, det famma, hvilka åro i det nåmnde ämnet få nödige at "känna. . ; NILS LANDERBECK, Mag. Docens vid K. Acad. i Upfala, GRSRSGGGGGGGGCGGGG BESKRIFNING öfver en befynner lig Våxt i Pannan, på e& fyra år gammalt Barn, infånd af ARVID FARS, M. D. Kona: Armiralitets Nårdjena, FE: Cadpvaerdi C Bårssian. Enka vid Kongl. Amiralitetet, kom nyligen til mig med dels fyra a ar gamla Dotter, at inhämta mitt råd, om någon hjelp kunde gifvas för den henne medfödda Våxt eller Påfe i pannan : och eme- dan jag funnit dem famma af fällfynt befkaffen- het, har jag funnit min fkyldighet fordra, at til K. Vetenfkaps Academien Ofverlånda ritning och befkrifning derpå. Bredden af denna På ir (fe Ti iFrön vånftra ögon-nålter, til midt på det högra ögat, hvars andra hålft af den famma betåckes, at- mått med en cirkel, år af 4 tums afftånd, imel- NS ÅA Jan båda on Defs utftående långd, NR | | 1 ” st Jull fWugiöSöpr. 103 n etitinnde öga, är 3 och Zz tum, få at famma Våxt eller Pife, merendöls å år Händ fom et halft "Mor. Ifrån vånftra Nåfe-benet til tvårt öfver, dår den på kindbenet år vidhångande, 3 och $:dels tum. ' Enår Våxten unless fynes den på tvåren liggande högre fåkebover s af 1 och $:dels tums långd. "Af dennes tryckning år vånitra nåfebe- net drifvit va ned: men nåleboren ej frörre ån vanligt. ÖN Te ögat, har denna Flicka åfven en aflång Vårta, (om Zz tums långd, fom hån- ger neder öfver ögat. : &w l Vid nårmare efterfrågan om orfaken til den- na fållfynta omftåndighet, har jag inhämtat , at Barnet dermed varit födt, dock at den med ären både i långd och tjocklek ftändigt tiltager, famrt ofelbart förorfakad af et Modrens fall, då hon i f:te månaden med detta Flicke- Barn var! hafo vande, frax efter hon kånt det qvickna: då hon er afton i mårkningen fkulle gå til Brun- nen ar håmra vatten, hår hon fnafvat med bå- dh förterne, fallit framftupa och ftött Magen emot en i jorden ftaående afhuggen trådfrubbe, hvarefter. hon vål några dagar varit öm på ma- Ren: men. ej federmera deraf haft någon annan olågenhet, utan i råttan tid framfödt fit! Barn, fom då hatt denna Växt i pannan. | Högra Panne-benet, i hvars ftålle denne På- fe hade fit tåfte, kånde man vara fkildt från det vånftra, flörfta delen deraf aldeles bårta och en- daft någon del af defs arcus fuperciliaris i be- | Paj hvars hvaffa kant tydeligen mårktes , då TA N 4 | man 184 1778. Jul, Aug. man med fingren tryckte Hofpls Högra. Nif benet kändes icke heller: men omkring nåfebor- ren, fom låg under Våxten, kunde Flickan med > beqvåmlighet flicka tre fina fingrar, och war den defsutom : med något brufk omgifven. ; Denna Paåfes vidhångande bafis var jämnt med Sutura coronali, från hvilken den gick ne- der tvårt öfver haltva högra Ogat, at em del af ögonbrynet på den var fåftad, få at ögonftenen under Växten framfköt, fölgde fedan Mufeu! Us ' lJevator Labi fuperioris proprius långs åt, hår efter på tvåren under nåfan och formerade den långa nåfeboren, famt då den drifvit det vån- fra nåfebenet på Mmed, fom tilförne nåmndt år, ; fölgde dorfum Nafi, långs at, och continuerade på fidan at Linea longitudinali öfver Pannan til » Fontanellen; den var åfven betåckt med hår från vanliga hårtåftet. Gomen inuti munnen var mycket bred, och kåndes öfverft helt blöt. Maxilla fuperior, mun- nen och haken, tillika med vånftra fidan af an- fiktet, voro mycket naturliga och vållkapade, 1å at endaft den delen, hvareft oftanåmnde På- fe hade fit tåfte, var oformelig. Då man med båda hånderna fattade denna Växt, fom öfver alt kändes blör och tydeligen innehåll något ftadigt Liquidum, förmårktes deruti en ftåndig pulfation,; och då denne trån ändan med flata handen trycktes inåt hufvudet, fade Flickan fig ftrax få fufande för öronen, fom tiltog, ju hårdare den trycktes, famt drag- ning i vånftra ögonläcket lika fom når hon blef fömnig. ke ? ET vik AV K 3 NE IN F detta "alt fynes ovederlåjeligen; at denna ”befynnerliga Våxt haft fin orfak af Modrens fall, når hon med Flickan var hafvande, då högra Os frontis i det nog fpåda Foftret, af ”flöten mot flubben, blifvit aldeles kroffadt, hjer- -nans hinnor fönderbruftne, och torde hända, at de hvaffa benfltycken åfven hårtil bidragit. - Eme- dan denne Påte förmodeligen innehåller intet an- nat, ån Hjernans eget vålende, fom genaft i bör- jan utflutit och utdrifvit de genom tftöten inåt bögda benen, eller de delar af Pannebenet fom nu åro bårta, 13. hafva famma ben - ftlycken, hvilka blifvit fkillde från de nåftgrånfande be- nen, ej fedan kunnat våxa tilfamman. Efter all fannolikhet , har åfven hjernan, fom icke af hufvudfkålens ber och hinnor på defte ftållen kunnat hållas inom fina grånfor, utan genom fin tyngd och tilvåxande egenikap, trångt fig un- der anlfiktets integumenter, formerat fit eget in- 'volucrum, famt alt mer och mer drifvit anfik- tets delar ur deras låge, fom nu utgjorde det vanfkapeliga anfiktet. Ne Ä fe Det felar icke, at ju ftåten af fallet åfven tagit långre ned på anfiktet, och fkildt nåfebe- nen åt, at defs fpåda brufk föndergått och kom- mit at ligga på tvåren af anfiktet, med en ovanligt lång öpning. = - Måirkeligt var, at man icke kunde finna, det Flickan, hvarken til fyn eller finnen, lidit något af denna omftåndighet, ty hon tåg icke alienaft vål på båda ögonen, utan var ock gan- fka qvick, talte redigt och efter fin ålder fvarade förftåndigt på hvad fom frågades; dock AT Nf ; Jag kr 10770. Jul Amg. Sept. 185 ÅA öfver den mindre betydlighet för lifvet, fom k X Ra SK Ae RR 186 1778. fl. Mig. Hep fåg hon icke pårna, at man mycket vidvörde”X j eller tryckte Nästen, emedan hon äg deraf få ondt i hufvudet. il (BERNT SONSON ; | RÖN N och FÖRKLARING Skador under Os frontis med fig föra. ; af ROLAND MARIEN. hen onaturliga utvåxt öfver högra Ögon- gro- Fltes Nl ediens Herr Do&. FAxE on fölsmmält., och hvars befkrifning han: til Kongl. Acade- mien ingifvit, år få mycket mera befynnerlig och all upmårk famhet vårdig, fom, efter Herr Doctor FAxEs derom tattade anka, | den fam- ma hålles före at vara af hjernans eget vålen- de , och tåledes kan anfes fom en ifrån början "efter hand formerad Hernia cerebri, fom utdrif- vit de i denna ålder böjlige delar af pannebe- net, hvilket genom en fvår för blifvit tryckt och förfvagadt , då Modren ånnu gick hafvande med detta Barn. Man fkulle kunna falla på den tankan, at - någon defettus oflis genaft, ifrån för fta bildnin- gen varit hårtil mera anledning, å ån den omföt-. -målte ftöten, hvilken, 1 fall den förorfakat få anfenligt våld, fkulle fnarare fynas hafva bordt ver- pen, på et litet Barn, fom Kongl. Ami- / h ; I i z LÅ NORA RT CUT CKAANKER 4 ENG RRVASU a, pd NNE ) NE MARKDU 4 VDA NW VIN WIF KARA oh LÖ SEPRARES UL GÖS VIA ( NV j a (dl Fyd LAG ; NER I ANN AL så kd ; ; . Lan vi ; sd [ o) NM NM ; kl (are .odul | (TG . : ji SG Ö ST > vg , É Aug. Sept. — 187 verka fjelfva döden på: lå ömtäligt underliggan- | > vålende ; fom hjernan: år, om icke af mång- K f Idi; erfarenhet vore bekråftadt, at våldfamma OR tiltålugheter under panne-benets mera vål aflö- pa, ån under andre ftällen af. Cranio. Den vida erömde Engellke Låkaren Pott, 1 defs Chi- rurgical Works, cafu xi. p. 188, yttrar bår- om följande: I think, that I have feen more par tierts get Well, Whofe injuries have been in or under the frontal bone of the: cranium. If orbis Jhould be found oto be generaly true, may not the reafon be worthy ingqviring into? Som altfå denne Auéttor håller det vårdt underfökning at ingå i orfaker- nes upgifvande, hvarföre butvudet: på detta flål- Jet år mindre ömtåligt för lifvet, ån -på de öf- rige, tager jag håraf anledning ar anföra följan- de ifrån fjelfva autopfia Anatomica befannade anmärkningar. 1 1:o0 Är conformationen at cranio fådan, at frimre projettura capitis år mindre framåt fkju- «tande öfver pannan, ån den bakre at finled ut- « fliger, fom ock eljeft år djupare och innefluter mera hjernmårg , famt derjämte inrymmer lilla hjernan, hvilken för lifvet blifvit anfedd mera betydlig. Vd = 2:0 Äro alla blodrör, fom löpa i dura måter och hjernan, få långt framåt fom under Os fron- tis, af mindre antal och vidd, famt fåledes in- nehålla mindre blod, ån långre bakföre, ty få långt fram, år Sinus longitudinalis fuperior ån- nu helt liten och fin, inferior knapt börjad;, famt Arteria meningea anterior af mindre gre=' nande och innehåll, ån media och pofterior, - 0 "Sö NESS SÄS 1 OA TV UR YTA NONE sö ; TARA Mt SO SUN Fe 3:0 Äro uphöjningarne af hjern-mårgen hår då ; i e ; RO mindre til antalet; Ventriculi laterales åt denne leden fig mindre framftråckande, ån nederåt til ha ,” mn ' Ne Sn jäm : 7 Lobus medius cerebri och bakåt i Lobo pofte- - riori; Corpus callofum eger håråt fin mindre » och fmalare ånda, famt i öfrigt fubftantia cere- bri hårftådes, i mån af hvad hon eljeft år, me- ra uniform, mindre konftigt fördelt i uphöjnin- gar och håligheter, ån långre baktil och nedåt, 4:o Fornices orbitales åro högre up ån den Öfrige bafis cranii, och foffx anteriores ofvanfö- re famt förut är råka, ån de öfrige toffe cranii: de åro ej få utgröpte för at famla och behålla extravalatum, famt at det famma til fig leda för decliviteten fkull, fom de andre. Defsutan bör mindre våtfka hår, hvareft hjernan år af mindre volume, och hvareft hon år mindre djup och mindre tung för fin bafis, komma at under- kaftas våldfam ftockning eller utådring, ån hvareft hon år ftörre och tyngre för fin botten. $:0 Äro inga origines nervorum vid denna delen af bafis cerebri at finna, och taftån net- "vus olfattorius hafver fina utgångar i foffa eth- moidali, få år denna nerv icke använd för få lif- aktige delar, emedan hålft på honom Tluckten ön ankommer. Hans början år defsutan långre bak- - åt, 1 mellan-rummet af fubftantia lobi medi & anterioris. , På deffe grunder tiltror jag mig, i anled- ning af ofvanberörde Chirurgi Herr PorTts de- fideratum, hafva underfökt, hvarföre fkador un- der panne-benet aflöpa mera vål och åro min- dre dådelige, ån under eller vid andra . en. - SN 778. Jul. Aug. Sept. 189 ben. Det kunde tillåggas, at hårat blifver be- net tjockare för de flörre mellanrum fkull af finus frontales imellan yttre ben-fkifvan på cra- nium och den inre: men uti Herr KBK. Amirali- tets Medici Doé&or FaAxEs upgifne cafu gåller det icke, emedan på få ungt barn inga finus ännu varit formerade. Jag tager mig nu frihet, at i aniedning af detta tilfålie, anföra en märkvårdig cafus, fom " vifar, hvad håftigt våld denne region af hbjernan, nemligen den fom år under panne-benct, kun- nat utftållas, utan at dåden derpå fölgt, fom el- jet förmodebgen fkedt, om den båndt någon annan cranH del. ; ; "Et 4 års Barn, Dotter af nu varande Kyr- koherden Herr Otin, då Comminifter i Adolph Friedrics Förfamling hår i Stockholm, hvilket Barn var någon tid lemnadt på landet hos en annan .Comminifter; kom i fållfkap med fin Vård och af honom ledd, at flanna utom gårds- porten, dår vågen gick förbi, hvarpå åfven en Bonde ftannat med fin håft. Under Väårdens famtal med Bonden, fmyger fig Barnet ifrån fin "Iedare och ftadnar vid Häftens bakben, fom då 1 håftighet fparkar til Barnet meden til all lycka ofkodd bakfot. Barnet föll ned, utan fansning, men vederficks efter en liten ftund', då blod ömnigt rann ifrån fåret, hvarifrån integumenterne aldeles voro upflåckte alt inpå benet, fom likvål ej fans hvarken kroffadt eller intryckt , förmode- ligen emedan det ånnu var få mjukt och fmi- digt, at det kunde, tåflom man kallar, mortifie- ra ftören. L Ska- ) 90 178. hjäl Aug. Sept, Skadan ombands HR all ömhet, sön fom jag då viftades vid pafs 3 milifrån fäller, kom bena nd OMR mor gonen bittida fjelf til mig, och bad mig refa med: fig til Barnets hjelpy hvilket ftrax fkedde. Jag fann då förbandet 1 fkridit, ar huden läg fkrynklad derunder, men lös af tre tvärfingers vidd ofvanföre tubera fron= talia, och at man cj vågat rena eller ifrån kring- . flytande blod tvåtta eller fria fkadan. At vål tille omflåndigbeterna, lår jag med. tjenlige medel uplöfa det fkorpnade- blodet och- upmjuka låret » (amt fann hufvudfkålen aldeles bar. Når jag vål efterfedt , om hårpå fans fpric- ka eller bugt och mirkt at blott perioftium var affkafver och benet ul ytan rifpadt af väld- famheten , men at icke någon fpricka deruti, | antigen aperta eller capillaris, fyntes, tillband jag det med tort linne- (kaf, tjenlig comprels och bindan funda pun boat fné nå GR froatis. Jag Häri rade dervid blott afförande och kylande drycke med vatten- foppor och mjölk-valsla. Skötflen fortfattes under behörige OIL ningar af torrt charpie på fjeltva benet och hölts detta får lå långe uppe, at efter, flera veckars förlopp benet Började fynas mörkare, likfom fet- aktigare. och åndteligen & äv ba kanten lofsna , Pulrtindet når det med en ftilet fonderades, blott fans ena ändan af benet vara lös. Jag afvack- tade naturens åtgård, anvånde för den andra de- len af famma mörkt blefne bara ben intet an« sat, ån at jag, då det öpnades och förbands , vidrörde det med lapide infernali. Det drögde någon tid, innan åndteligen hela fkifvan lofsnade, och och jag med. en lör nilde kunde tba det fåledes exfolicrade benet, och under det famma fann nytt godt grynigt kött anfkutit, 1å åt bottnen af fåret öfver alt blef lika med bråd= darna, hvaröfver federmera förbindningen fort- fors med tunt digeftif på linne - plumaceaux, blandadt med litet beaume' de Fieraventi, til defs emot flutet af låkningen åter torrt" och minfkadt charpie efter omfländigheterne under behörig comprefiion endaft användes. Efter full- komlig låkning, blef årret formeligt gen Barnet eljeft trilkt. Når man hår anfer håfti igheten af fröten och förfta omftåndigheterne, emot de federmera yp- pade. lindrige lymptomer, finnes derimellan. in- tet hånleende: likvål anfes det gerna vara me- ra våld, fom de inom benen belagne - delf& Ii dE här äg icke kroffas, utan hälla ihop emor et håftigt patryckande. Herr LE DRAN, i fine Conf fultations, pag La. vifar icke. mindre beftynnerhg god utgång "efter avoir ete relevies I ed en place par le battement du cer'vsau. Herr General - Dire&euren söh 2 ACREL, i fine Chirurgiike Håndelfer, ag. 7 caf. HR har OCk ;' efter Sjelfva hufvudikalens ned- tryckning i detta ben, vifat en lyckelig utgång. Herr Kongl. Lif-Medicus MArtineav har meddelt mig en annan obfervation utur les Opu- fcules de M. MoRrAND, angående en Franfk Soldat af Regiment de Picardie, förm.: år. 1744 fick et fkott fltrax bakom angulus orbitalis ex- ternus ofi:s frontis, få at kulan, fom måft var förflugen, kom at ligga er. Vid (kadan (yärT tes utvårtes allenaft en hten fiftuleus öppning. utan årr, och vifste man ej i början, at kulan var dår qvar, utan afvacktades, at olebarin fkulle affalla, exfoliation fke och fåret låkas, fom dock ej fkedde. + Soldaten fick afiked, för ftark hufvudvårk fkull, fom deraf tiltog och fluteli-- gen ökades med convulfioner, da förft efter oc månader döden fölgde. Imedlertid hade Solda- ten, utan fvåra anftörer, marcherat ifrån Parma, vid hvilken ort Bataillen flod, til Paris. Herr MoRrAND anmärker dervid, at han. ej utan fin- nes-rörelfer fedt på det cranium 1 fit äkiner omM || IT REA RE TRE Ae AN AN grn NR ök 1778. Jul. Aug. Sept. 193 fom fkottet var utmårkt på, hållandes före, at denne Patient ftårt ft hjelpa, om nårvarande Chirurgi flrax tagit nödige utvågar. Om man fluteligen hårmed jåmförer en an- nan lärdom, fom förut citerade Engelfke Chir- urgus Herr PorTt gifver, at vid tådane väld= famheter på cranium, dår integumenta efter naå- gon tid lofsna , man tåkert må taga för afgjordt, at ock, för rörens anaftomofer ifrån yttre peri- oftiu.d til dura mater, motfvarande ytan innan- före år förändrad och hinnan dår lös, hvarjåmte dår af fjelfva väldet en eretismus och invårtes fvullnad fkedt, fom flutar, antingen med fuppu- ration, obftruttiones frigide, eller en diffolutio putrida, hvilken, utan at Trepan' anvåndesi råt- tan tid til dels hjelp, icke kan håfvas, men ef- terhand mera och mera communicerar fig med hjern - fubftancerne, få börjar juft af et fådant förhållande kunna fkönjas, huru i denne cafu til- gått. Samma erhiologie flyrkes af Herr Gene- ral-Dire&teuren och Riddaren "ACREL i denna K. Vetenfk. Acad. Handl. för år 1746> 4:de Qvartalet, hvareft upgifvas Anmärkningar Öfver et nyfédr Barn, (om, oacktat en anfenlig flöt på bhufvu- det, medan der ännu låg i moderlifvet , i råttan tid föddes , och tre veckor efter födsten lefde. Håraf uttydes icke allenaft möjeligheten tör Foftret, at då det ånnu ligger i Lifmodren, lida et dy- likt våld, utan åtven til fjelfva hjernan undergå fvår lefion; och ehuru i denne håndelfe icke juft någon tådan öÖpning varit på benen, var icke detto mindre rörens likadana utådring fkedd Hnuti cranio, fom utanpå, hvaraf håndt, at fom SR ; O ock 194 1778. Jul. Aug. Sept. ock ftöten verkat på et betydlhigare ftålle, dö- "den haftigare måtte påföljä. Huru det eljeft på et befynnerligt fått kan tilgå, at efterhand öp- ning fker åfven utifrån inåt genom benet, utan futurernas -vidgande, derpå gifver en annan af deffe -håndelfer exempel, fom ftår införd i den Tylfka editionen, hvareft uti Bihanget,"förfta Cafus. omförmåler en tå kallad Depreffio lenta cranii, fom var formerad af en utvårtes tumor, 1å at fjelfva cranium derunder redan var förtun- nadt midtpå, men åt fidorne tjockare. Hår lågs, vid. obducttionen efter döden, at åfven motfva- rande inre del af cranio var angripen, få at hjer- nan var. utpöft och anftucken af utådringar, vattn- och var-famlingar,famt rörens calibrer up- drefne och vidgade, fom ånteligen förorfakat dö- den. En början var alttå redan gjord af yttre. fkadans fortlåttning til inre ytan, med tilarbetad Öpning utifrån, utan at det fkedt, fåfom i Herr FaAxEs Cafu omförmåles, antingen genom futu- rerrnes vidgande eller benens tilbaka-böjning, hvarmed jag vill bevifa, at utvårtes våld på fle- rehanda tått kan bringa hjernan i utpösning, och-åfven på ohka fått efterhand öpna fjelf- va benen, icke til förtigandes; at det åfven, om döden ej förut åkommer, kan fke genom verkelig benröta. ; | Således har jag fått tiltålle, at både med god autorité, och med Anatomifke och Practifke egne anmärkningar beftyrka, at våldfamheter, fom fke på hjernan under panne-benet, vål äro af min- dre farlighéter för lifvet, ceteris paribus, ån an- norftådes, men at, i fall hjernan deraf "ftålles i få betydlig föråndring af -rarefaction och vidg- SJ | ning, — 1778. Jul. Aug. Sept. 195 ning , fom haftigare kan dåda, hvareft defs fle= re håligheter-och utfkott gifvas, likvål vid pann= benet en få onaturlig utvåxt kan tålas, fom up- gifne Cafus vifar. Jag hafver ock vidrört fjelf- va ordningen, buru en dådan pösning i hjernan kan tilkomma , och hvarefter åfven benet kan olika komma at öpnas, och detta alt beftyrkt med anförde Praétifke Håndelfer at berömde Låkare. Det lårer dock, utan tvitvel, åfven i denne Cafu, blifva med tiden en för lifvet oundvike- lig fvår fölgd, hålft om fvulften i mera mån ån hitintils, börjar öka fig, 13 at de ökte rören ef. terhand "göra ånnu ftörre tryckning på den fri- fka fubllancen famt' alterera långre bårt liggan- de delar. ART FERRAN Imedlertid blifver det för Herr Amiralitets Medicus vidare et uplyfande anmårknings-åmne, at åfven framdeles rikta Kongl. Academien med beråttelfe hårom, efter fom fjukdomen i lång- den framfkrider, eller, rår ock. Patienten med döden afgar, befordra lik-öpningen, at nårmare 1å del af förhållandet inom cranium och uti den oformlige våxten. S PR BOR rer SURA Br oret SHU DNCDR sk Bf AE hörn ; TILLÄGGNING vid föregående ämne, | IFOR. ODHET I1OS. err Profeffor MArRTiNs lårda Afhandling ..omsde bleffurers: : mindre "dödlighet ,;' fom Or träf- 196 — 1778. "Jul. Abg. Sept. - tråffa' Os frontis öfver Cranii uphöjningar och håligheter, famt dår hjernan år mera uniform —och oblandad med blodrör, påminner mig om en mårkvårdig håndelfe under fifta Pomerfka Kri- get, fom fynes ftyrka förenåmnde tanka. I Oftober månad 17588, blef, vid en frukt- lös Attaque af en Svenfk Commendering på Preufilka Staden Anclam, en Grenadier efter- lemnad, fåfom illa blefferad, hvilken af de Preu= ffka intogs på Stadens Lazaret. Sifta dagarne af famma månad blef Anclam intaget, och mig anbefalt at fom Garnifons-Medicus fköta de fju- ke, då jag på Lazarettet fann för mig, bland flere både Svenfke och Preufifke blefferade, fö- renåmnde Grenadier, fom måftadelen var til- trifknad, utom et litet får ftrax öfver vånftra ögonbrynet, fom fyntes fkicka fig til låknings, hvilket ock inom kårt fkedde, 1å at han blef nyttjad ril Sjukvaktare öfver hela November månad, under hvilken tid han fkötte fin fyfsla befkedligen, och klagade öfver ingen ting mårk- värdigt. HR Sifta dagen af famma månad, fick jag om afto- nen haftigt bud, at denne Karlen låg i Convulfio- ner, då jag låt öpna honom ådren och applicera et lavement , men utan förbåttring, fansningen för- lorades fmåningom, och han dog om natten. Man beråttade, fåfom orfak til denna oförmo- dade håndelfe, at han om eftermiddagen fupit mera brånvin ån vanligt, och kommit hem nå- got öfverlaftad. Herr Regements - Fåltfkåren HIELMING vid Våftgöta- Dals Regemente, fom . | | var 1778. Jul. Aug. Sept. 1 97 var tjänftgörande vid famma Sjukhus, låt töl- jande morgon aftaga hufvudfkålen, då; med mycken förundran, en liten fkårtva af en bly- kula fans qvarliggande på Tentorium cerebelli åt högra fidan, och tydeliga fpår at defs våg, öfver Corpus callofum, från ofvannåmnde yttre bleffure, dår kulan fkifrat fig, vid foramen fus perciliare finiftrum. | Man fer håraf, huru fmå utvårtes tecken ef- ter bleffurer ofta kunna dölja fvåra invårtes fka- dor, famt huru hjernan ibland kan vara illa få- rad, utan förluft af fansning och lifvet, Troligt år, at förenåmnde Grenadier kunnat långe nog bibehålla lifvet; om han fört en me-: ra förfigtig dixet. AN BNONORONONONONENSNCNSNSNS Den Dauurifke>Staren; (STURNUS dauuricus), en ny Fogel från. Öfira | Ssberied, — obferverad och befkrifven af PETER SIMON PALLAS, Academicus af Kejferl. Vet, Acad. i Petersburg. .. | | nder min Siberifka Refa har jag ej kun-= nat mårka: fynnerligen många Foglar, fom 'egenteligen tilhört det landet, når jag undantas 4 ; O3 ger 198 — 1778. "Jul. Avg. Sept. ger Motacillx och Emberize flågténa (genera) hvilka hvartdera fått, uti de: nya Refe-Befkrif- ningarne, en tilökning af mer ån 10 nya flag (Species). "Men okånde Corvi, Turdi, Pari, Hirundines, Fringille och: Loxix hafva varit alt för tållfynte, åfvenfom de”nya flag vi tråf- fat af Grallex och Palmipedes varit nog få til antalet. Ibland de mårkeligafte af deffa Siberi- fka Foglar föreföll mig en ganfka vacker Stur- nas, fom jag råkade ytterft uti Dauurien, och derföre kallar Dauwaricus. Den befkrifning jag öfver denna rara Stare upfatt, får jag nu den åran at för Kongl... Stockholmfka Vetenfkaps- Academien framgifva, jåmte en accurat afrit- ning, Tab. VII, Fig, 1. Denne Stare, fom man nåftan med lika fkål fkulle kunna hånföra til Ampelis-flågtet, finnes om fomrarna i myckenhet ibland klipporna om- kring floderna Onon och Argun i Dauurien, utom hvilken trakt han fåkert ingenftåds ftår at tråffa uti hela Siberien. Han liknar tåmmeli- gen Traften, både i flygnings-tåttet och det ids keliga låtet under flygten. Han håller fig håltt i videbufkarna vid åbråddarne, men fåtter fig ock ofta ute på öpna fälten, fångandes åtfkilli- ga fmå fkal-infecter ( Coleoptera), fåfom ock Bi, fig til föda: utomdefs nårer han fig förft om. våren med hvarjehanda våxters upflående fkott, ja åfven med de fpådare bladen på några - Lök-forter, af hvilka jag flundom funnit hela magen full, jämte den ftarkafte lök-lukt ur Fo» gelens gap. Denne Stare flyger gerna med fle- ra i: fållfkap, "likafom de andre Stararne, Och Sd j Fö HAI NI KON STUND SÄL UKN "vå LEAN IE SONEN - IE HRRAER ORT AR Od N LS sd 1778. Jul. Aug. Sept. 199 | (kall åfven; fom man mig fagt, hafva enahanda art, at i fynnerhet den tiden, då ungarne- nyfs utflugit, förfamla' fig i ftora flockar. Hannen går nödigt på at fkilja fig från Honan, jåmvil fedan hon blifvit dödad. De bygga fina niften uti bergsrefvorna, ja ock undertiden under ta- ken af de hår och dår kringfpridda kojor, hop- HNickandes deffa bon af gråsttrån , kamel-hår och ulltappar, ungefår til en fots diameter. Flera ån 3 deg har jag ej mårkt Honan lågga, -hvil- ka åro rofttårgade med en angenåm turkos-grön- fila, famt helt glånfande, och våger hvartdera vid pafs et qvintin och 7-12 gran, hållandes i ngaen 11, och i diametern 8 linier. Sjelfva befkrifningen må införas på. Latin, fålom der brukeligafte fpråket i deffe åmnen. k 4vis magnitudine, circiter Ampelidis garrulze, fed gracilior eft. Roffrum nigrum , longiufculum pro Ampelide, fturnino brevius & convexius, pilis ad bafin nullis, acutiftmum. Nares ad an- gulum: plumofum nude, rotundat>e, (ut Sturno) fornicate. Lingva nigricans, plana, apice bif- & , laciniis laceris. Irides oculorum tufcr 3 pal- pbre plumofe, cum loro albx. 'Capar, cum cervice, plumis fericeo-fetaceis comatum, Cw- rälefcenti-canum , Zrura. verticis violaceo-atra maribus, foeminis fulca. Petus fenfim & reli- qua fubrus cinerafcente-alba. Dorfum inter alas & :d uropygium ufque atro-violaceum,; nitidiffi- mum: at; bafis caud&e fupra infraque ex ochreo albet. Ale majufcule (3 caudx exxquantes) baf fupra atra, fubtus nivea. DVefitrices albe »conftituunt fafciam obliquam; ztedtrices atre , vi- (CER hu O 4 r is I 200 17789. Jul. Aug. Sept. ridi-fericex , fecundarie apice albx, unde fri- ga obliqua, fed imperfecta, fafcix parallela. Alala pennis exterius albo-marginatis. Remiger 18, nigrX&; 3-7 exterius areola marginali grifeo- fulca; 10-14 latiore fimili; intime 2, apice al- bx. Secundarie extus, primarieque apice vi- ridefcente nitore; corufcant hinc ale compofi- te tote. Cauda mediocris, fubfurcata, tettri- cibus fubacutis violaceis, at rettricibus viridan= te-atris, extima exterius grifeo-alba. Pedes lon- gi, prefertim crure, cerulefcente- nigri: Digi zas exterior bafi paululum sdnacnn. pA teralibus major, robuftus. | 3 | | Femina Aecolor, capite cinereo, dorfo grifeo- fufco, alis caudaque atro-nitentibus, fine vir- dante fplendore. Pondas individuorum unciam cum f, 6 fe- ptemve drachmis exzxquare folet. Longitudo to- ta $ poll. parif. a fummo nempe roftro ad uro: pygium; cauda I poll. 113 lin. > ale 'expanfze 17 poll. compofite 4 poll. equant. Roftrum ad frontem 63 lin. ad angulos rittus 10-lin. cru I poll. fg lin. tibie 1 poll. vel paullo plus; di» gitus medius (cum ungve 3 lin.) 113 lin. nagg! rior (c. u. 2 lin.) 8 lin. interior (c. u. 23 lin) »1 lin. pofticus (c. u. 3 lin.) 8 lin. Ventri- Capaur ferrugineum, intenfiore co- lore vertex, vittra alba a roftro ad nucham cin- ctus, mediaque Zara alba notatus. Cervix fub- ferruginea. Dorfi color, ut in Galandra, palli- de grifeus, lituris fufcis. Gula & corpus fabtus album, in foemina fordidius; hbypochondria: terru- gineo-liturata. Macula magna biloba nigra ju- gulum ambit, fere ut in Calandra. Ale fupra bafi, tettricesque caud& ferruginex. — Vd KL 4 Oo KARO GT EN 0 MANGA EL TAN : Å ” KING 4 1778. » Jul. Aug. Sept, 203 18, primarig nigricantes, 1-3 margine exterio- re albe; 7-15 cordatim emarginate (quod in Alaudarum genere folemne eft), alb, bafi fu- fex, quo exteriores eo ulterius; intime cum teåricibus fecundariis omnibus fufcx, grifeo- marginate. Cauda fubequalis, nigra: redtricibus 2 mediis grifeo-marginatis fulcis; extima alba, fola bafi nigricante. Pedes corneo-palliduli, ro- bufti; digiti breves, craffiores & nodofiores, quam in reliquis hujus generis; angvis pofticus fepe vix digitum adequans, rectus, craffus, fu- bulatos-triqueter; antici obtufiufculi. | Pondus fere omnium uncie cum 7 drachmis vel biunciale effe folet. Longitado a roftri apice ad uropygium 4 poll... 8 lin. caud&e 2 poll. 4 lin. roftri ad frontem 6 lin. ad'rittus angulos 72 lin. Menfura expanfarum alarum I pedis cum 1 pollice & 3 lin." Compofite alx ultra 4 poll. 3 lin. Longitudo tibix 1 poll. digiti medii antici (cum ungve 3 lin.) 9 lin. exterio- ris (c. u. 23 lin.) 53 lin.;z interioris (c. u. 23 din:) 7 lin.z poftici (c. u. 3å lin.) 8 lin. Un- de cum Calandra vera, & Alauda nigra, in Tatarie defertis nobis obfervata, fui generis, quoad magnitudinem, e primariis habenda eft. 2 3 MP NYE 204 — 1778. Jul. Aög. Sept. AFHANDLING, om de ting, fom öka eller minfka vår Kropps utdunflning, utdragen af Herr ANTON ROLANDSSON Martins til K. Vet, sÅcademien infånda vågnings förfök på defs egen Kropp, gjorda åren 1776 och 1777. i KO TD N: man af Herr MARTINS rön utdrager och tilhopa lågger defs .kropps utduntt- ning för alla nåtterna i hvar månad, famt på li- ka tått utduntftningen för alla dagarna under hvar månad, och fedan fördelar deffa fummor ge- nom Dagtalet i hvar månad, tår man för hvar natt och hvar dag, under tårfkilda månader, föl- jande medeltal at utdunftning, hvarvid anmir- kes, at man ej uptagit mindre bråktal ån drach- mer eller 3 unts, af orfak, at vid en tyngd af 150 librer, man uti dageliga vågningen ej kunnat gå nårmare ån til unts. = Månaden, Medeltal af Natt- Medeltal af Dags utdanflaiggen. utdanf/laingen. Januarius - - 125 unts. = « = - 271 unts. Februarius = = 1485 — -. » = 31å Martius « = 1335 — > 287 — APL rer fän RR RN Mlajus = = 3 108 — nn Junius « «= = 12 — + »s » » 347 — Julius = 'e = 15 — =» » 418 — Auguftus = » 198 — = 5 2 2 — September = - 153 — =. » - Hå — Oéåtober = + If — = 2 = 3I — - 11 PEN RR vå ES NN 214 ee FPS AR INA O 2 1778. "Jul. Aug. Sept: 205 Om man vidare delar de nyfs anförda medel- talen af defs utdunftning, för hvar natt och för hvar dag, under alla årets månader, genom antalet af timar fårfkildt för nåtter och dagar; blir medeltalet af utdunftning för hvar time un- der nåtter och dagar i fårfkilda månader något nåra följande: > : Månaden. Utdunflning i ti- Utdunfining i tia men om natten. men om dagen. Natten. . Dagen. Jan. 11 timar, 13 unts. . 13 timar. 2 unts, Febr. 10 — 14 — >» 14 — 21 — Mart. 10 — 13 — = 14 — 2 — ME Ja ot RES CR 28 Maj. PED 2 — » 16 — 23 — BRN 0 ER rn JM ee 2 fe Jjuhk + 7-2 LJ 28 VN AR LR PL TO I RR a RE. a AT AS DR OM 10 — 12 — "14 — 21 — Növ. 10 —' 15 — 0 14 — 12 Dec. 11 — 13 — > 133 — 2 RR orfaker, fom i utmårkt grad kunna på vVifla timar göra utdunftningen förre eller min- dre, ån det naturliga medeltaäiet gitver anled- ning til; hvilket i ofvanftående Tabeller inne- hålles, de anfes föröka eller minfka utdunfte ningen. Å $. 2. Utdunftningen förökes af följandes I. Claffen , =De föm reta blodets omlopp: ; Herr MaRrTIin har utrönt, ac ibland dem, följande öka utdunftningen. 1:0 Kropps rörelfe : Den 206 1778. - Aug. Ser t. Den förmerar utdunftningen i alla års-tidery men dock mindre i en kallare, och mera i en varm. Den 9 Apr. 1776, kl. 4 e. m. under nor- dan blåft och då fnén endaft fmålte hår och dår, hvareft folen verkade, och Herr MARTIN var kall om hånderne, gick han: 2000 fteg, un= der hvilken tid han genom vågning efteråt be- fann fig hafva afdunftat 9 unts." Den 23 Julii, kl. 4 e. m. i en luft-varme af 20 Svenfka Ther- mometer - grader, gick Herr MARTIN på lika tlått 2000 fteg: etter 500, började han at fvet- tas, och efter flutad rörelfe , betants han hafva afdunftar noga 183 unts, men var nu långt tröt- tare ån under förra omftåndigheten; altlå gör li- ka rörelfe fommartiden ungetår dubbel utdunft- ning emot vintertiden. Vid kropps arbete före- faller den befynnerliga omftåndigheten, at under tyngders bårande, hvaraf armarne ömat och tfötte nat, har knapt I untsi timen, afgått, faft der- vid varit någon fvettning, men ar ftrax: derpå, under tagen hvila, 2 unts i en haft afgått, fom gjort munterhet. Under arbete åter, fom fker med tedig kropp, til exempel, vid roende i båt, utdunftas mycker. Den 27 Julii 1776, utdun- frades N m. ifran kl. Od. 125 undef roendé med 1 par åror, hela 2 Librer, (32 unts). Ef- ter "middagen famma dag, ifrån kl. 3 P7: ockla 2 Librer. Den 24. Aug.» då luften var mulen och blåfande, famt båttre med Toende uthårdades, erhöllos på lika) tid endaft 13 Li- brers utdunflning. På lika fått. en. gång i Se- Prsnögia under regnvåder. tas 20. Tobaks-r ökande ” har. E HeurtManiös våfyen Uv dr befunnit drifva utdunftningen. Den 27 Martii 1776, har han, i 9 å 10 graders kammar-varme öfver Fryspunten f. m. rökt 8 pipor. Efter a:fta pipan, låttades han 13 unts, fpotten obe- "råknad, och af andra pipan. 2 unts; men efter alla 8 piporna, mårktes utdunftningen tilfammans beftiga til 123 unts, utom 8 unts fpott, hvils ka derunder afgingo.. ; Samma dag, kl. fe. m. röktes 2:ne pipor efter hvarandra, fom gjorde kroppen g unts låt- tare, och då nu åfven 8 pipor voro utrökta, be- fans hela utdunftningen derunder -ftigit til 162 unts, och fputa til 8 unts. (Sputa hafva hos honom fommartiden eljeft vanligen på en dag icke gått öfver 8 unts, men vål om vintren til 16. Detta år ock orfaken, at man om fom- maren ej gerna förmår råka tå mänga pipor, fom om vintren). Vid tobaks-rökande år mårkeligt, at då man vintertiden år kall, få at man fkålf- ver, upvårmer tobaks-rökning, och drifver uts dunftningen. Den 20 Febr. 1777, efter 1 ti- « mas uteftående i en köld af 28 gr. råktes 2 pis por å rad, då inom 3 tima afdunftades 2 unts. Samma förfök förnyades dagen derpå, med lika verkan. Thogkomiten och kåänflan af denna ver- kan af tobaks-rökning, år förmodehgen orfa- ken, at tobaks-rökare undertiden, midt i fjelt- va döds-kampen, för at fördrifva fin döds-köld; fordra at röka tobak. Den 3 Aug. i 19 grad. varme, gjorde förfta pipan kroppen 23 unts låt- tare, den 2:dra derpå 4 unts; men e. m. kl. fs, gjorde 2:ne pipor a rad rökte, kroppen 7 unts låttare ; famt tillika trött och dålig: TAN SN 3:0 Krk Jul. Aug. Sept. 207. | LR ÖAR ASOS NERE PR 0 0 är MTI ONS ANN UD SA AA I at ARV, TIG ADM bv er ' N 208 1778. Jul. Aug. Sept. 3:0 Eldsinilbre, til 18, 20, 23 Svenfka Ther- mometer-grader, ökar ogement utdunftningen, efter föregången köld, fom flere timar håmmart den famma. Den 23 Marti” 1776 , atkylde han med vilja kroppen, tills han fkålfde och darra= de, uti en köld af 4 til s-grader under o. pun- &en, gjorde derpå eld i kakelugnen och fatte fig för en varme vid 20 grader, hvaraf han be- fann fig efter 2 timar hafva utdunftat 143 unts. Den 26 Martii gjorde han på lika fått, och ut- duniftade 142 unts, faft han då icke fatt för elden , utan endaft: då och då emlagade den famma. 4:0 Löf kokade Agg; def åtne faräbgåtviden vid afton-måltiden ul 6 å 8 unts, hafva, I ti- me derefter, verkat en utdunftning af 8 unts, famt gjordt , at följande natten I hel libra (16 unts) genom utdunftning, utan annan nail Voss gått förlorad. 5:o0 Afa ferida. Denna” gjorde den 7 Junii på I time, f unts utdunftning, men dolis nåm- nes ej; en annan gång togs deraf 1 Scr. hvile ken gjorde förfta timen 2 unts, 2:dra timen li- ka (3, men 3:dje timen f unts, och 4:de ti- man 3:ne unts kroppen låttare. 6:0 Mycket talände, bar på 1 time gjordt 4 unts utdunftning. ) 7:0 Af boftig vrede eldar förargelfe har, på några minuter, afdunftandet ftigit til 4 unts. 8:0 Opium kyler fört, fom Thermometern vifar, men efteråt drifver 'utdunftningen. Gut- te xij af Tinttura thebaica låttade kroppen Ae er | ( BYS LAP R ERNA 0 MED ASAT ke til 60 droppar, d. 5 Sept. 1776, gaf i ä 1778. Jul. Aug. Sept. 209 der 1:fta timen til 6 unts, i 2:dra timen intet unts, lå långe ftupor påftod, men i 3:dje timen var utdunftningen 3 unts. Elixir paregoricum , tta timen 5 unts utdunitning, i 2:dra o unts, i 3:dje timen 2 unts och fedan 43; men för hela dagen 433 unts. Efter Diafcordium utdunftades r:fta timen 2 unts, under 2:dra timen o unts, under 3:dje timen'4 unts, och 1 4:de timen I unts. Paulvis Sedarivus Pharm. Svec. til 1 Ser. gjorde i t:fta timen I unce, men i 2:dra timen f$ unts utdunfining, och tilfammans under på- Le följande natt 32 unts, utan ar någon urin afgick. 9:0 Spirituofa: 2:ne unts vidbråndt Sådes- brånnvin, om morgonen fupne, hafva I1:fta ti- hen låttat kroppen 2 unts, 2:dra timen f unts Fen 3dje timmen, 4 unts. Den 21t' Febr 17773 togos 4 unts fvagt Cumin-brånvin, utan bröd, och då Herr MARTIN derpå, uti 20 gr, köld under o. puntten, en time ftått ute, befans han Hafva afduniftar $ unts, och fom han frös braf, Y men utan fkålfning, togos åter 4 unts Brånnvin och han frlålde fig i famma köld ute i I time, då 3 unts funnos afdunftade, hufvudet blef ru- figt, kroppen fkåltde ej, men händer och fört- ter bletvo ftela. : Sött vin, til ex. Portugis-vin: $ unts der- af f. m. druckne, hafva på i:fta timen låttat. Broppen grunts, på 2:008itimen lika (tå, mem på 3:dje timen 3 unts. Syrliga Viner tyckas ej öka utdunftningen mera ån ungetår til I unts en . . & 4 LJ öfver defs medeltal i timen, och deflas verkning år förbi efter 2 timar. + 10:0 VOR EIA t RA SS 2, TNE RR > ov MED rn ar NN fö ARR : 5 AR tad INTEGER FER IFÖNTGITARERTINILS I DG TRE Re IRA N EE 0 0 PSP RR kos Ny ( . V 10:0 Flycktiga Salter; Sal volatile fylvii har i r:fta timen intet låttat, men i den 2:dra $ unts, och i den 3:dje 4 unts. Liquor C. C. Succinatus til 60 droppar tagen, har i i:fla timen gifvit allenaft 13 unts utdunftning, men i de 3 följan- de timar ä rad för hvardera afdrifvit 3 unts. I1:0 Aromata tyckas ockfå öka utdunftnin- gen. En Drachma Ingefåra tuggad och faften nedfvålgd, gaf i:fta timen allenaft 2. unts afdunft- ning, men 2:dra timen 4unts. 3 drackma lång- peppar ; tuggad d. 20 juli 1777, 1:fta timen al- lenaft 13 unts, 2:dra timen 22 unts, men 3:dje timen, imellan tt och 12 f. m. afgingo f unts. Den 15 Martii 1777, togs 3 drachma fvart pep- par, på I timas uteftående i 8 graders köld un- der F. P. utdunftades 4 unts, hånderna voro rö- de och frusne, men magen kåndes varm. Cam- pher nedfvålgdes til 10 gran, den 21 Juli 1776, då dagens afdunftning derpå gick til 49 unts. Den 14 Febr. 17773, förnyades famma dofis under viftande i köld, då den dagens ut- dunftning gick up til 52 unts, fom i bägge förföken friger långt öfver medeltalen. 12:0 Syror utur Växt-riket: Vin-åttika, faft af fmultron och hallon, med och utan från, for- dra flere och nogare rön. 13:0 Efter föregångne excretioner per alvum & urinam, är utdunfiningen flarkare, då fyrliga, förta, äch falta evacuantia tagas, då luften år klar och torr , och då evacuationen fker fnållt; men tvårt om finnes utdunflningen minfkas,; då Amara eller Amaro- acria, ex. or. Aloe, nyttjas, fom verka längfamt och då väderleken år fucktig, famt fjelfva uttåmningen trög. x a Jul SARg. Sept, rt trög. Efter 1 Scr. pulvis Ipecacuanhe, har f. m. utdunftningen varit ingen; men e. m. 1523 unts. Pulvis Falappe Compofitus Ph. Sv, tagen til Scr. 2, har i:fta turnen gjordt allenaft 13 unts utdunft- ning, men på den 2:dra 6 unts, och fedan ef ter: förfta öpningen 2 unts, efter den 2:dra, 3 unts, få at då de fyniiga uttömningar afdra= gas, den förmiddagen 14 unts utdunftades, och för hela dagen emot förmodan fo unts, fom var långt öfver medeltalet, men den dagen var en gan(ka varm och torrluft. Den 27 Maji 1777, förnyades intagningen af famma laxer medel, och blef den dagens utdunftning 393 unts, då me- deltalet endaft- fliger til 34 units. Pulvis digeflivas Ph. Sv. togs d. 7 Julii 1776, fom verkade f. och e. middagen öpningar , fvet- ten ftadnade, hvar gång Ööpnringen tilftundade, men begynte ftrax efteråt, fom gjorde Herr MARTIN trött och vanmågtig, ty på hvar åp- ning kunde 3 å 4 unts i timen utdunftas, och hela dagens transtpiration fteg til f53 unts, når I medeltalet för den månaden blir endatt 4:$ unts. Elett, Lenmit. togs d. 6 Sept. 17765 til I unts, hvarefter 1:fta timen afdunftades 2 unts, på an- dra 3 unts, och efter fkedd lifvets öppning af- dunftades på 2 timar 6 unts, och ånnu innan middagen 2 unts, oacktadt den dagen var regnaktig och kulen våderlek, icke defs min- dre befann Herr MARTIN fig hafva 39 unts afdunitat. | 14:0 Då Sinnet år nögdt och gladrt, utdunftas vål. För hela dagen har då utdunftningen kun- nat gå ånvda til 48 unts; men man blifver ofta På rådd, 212 1778. tJul Quo | rådd, modtåld och ångslig, når utdunftningen gått öfverflådigt och i haft få afftadnat, at på flera timar ingen atgått. Det fom då muntrar finnet, befordrar ock utdunftningen, Under 1å- dan omftåndighet har hos Herr MARTIN Mu- fique eller fpelande på Violin låttat finnet, och med det famma befordrat utdunftningen ifrån 2 til 3, ånda til 6 unts för timen, alt fom finnes- förnöjelfen dervid tilvuxit. RE 1f5:0 Sömnlöshet natte-tiden, hvilken gemenli- gen har fin orfak i en feber-rörelfe, har hos en, på 3 timar i morgon ->flunden, gjordt 11 uns . utdunftning , och Herr MARTIN har, under oro och kaftning i lången nattetiden, befunnit fig ifrån kl. ri stil 3 hafva afdunfrat 16 unts,' och anfer törft och magtlöshet famt finnets trumpen- het och tvårhet , täfom en verkan at för myc- ken utdunftning. 16:0 Sol-varme: af föregående Tabell fes, at medeltalet at utdunftning gått för dagen uti Julii och Augufti månader högre ån i någon an- nan månad, då ock hos ofs år varmaft, nemli- gen til 413 å 42 unts om dagen. Man fär hår- vid anmärka, at en måttelig varme imellan 18 och 24 Svenfka Thermömeter- grader, förenad med en torr och klar luft, tyckes befynnerli- gen befordra utdunftningen, fårdeles då en fva- lare dag föregått. Under fådane omftåndighe- ter har Herr MARTIN, ifrån början af Julii må- nad til medium Augufti, 16 gånger, på 24 ti- mar eller et dygn, utdunftat öfver 4 librer, ja 3:ne dygn under famma tid utdunftat under hvardera dygnet öfver fs librer. . Den 10 Aug. 17763 4 iv g; FRYS NULL AS pfa udda Sr AN ade M : WE NN DEN a j Noa - Sk ol b ” Wer. Jul. Aug. Sept. 213 1776, gick vål dygnets utdunftning til 6 libr. 23 unts, men utom varmen, befordrades den då genom tuggad Ingetåra och roende i båt he- Ja eftermiddagen, och år den högfta Herr MAR- TIN haft... Går varmen något öfver 24 Svenfka Thermometer- grader , 1å följer fvettning » under hvilkens påftående utdunftningen hindras. 17:0 Morgonflunden efter upfigningen ur fången, utdunflas mycket på i:fla timen, och något på den andra, men altid i klar och torr köld mera, ån någon klar och varm fommar - dag , åtminflone i:fla timer; taledes d. 2 Julii 5 unts på r:fta timen; den 23 dito 6 unts med fvett på 2 timar. D. 24 dito 8 unts, ifrån kl. 8 til 10 f. m.; detta under klar och torr luft. Vinter-tiden under klar och torr luft tälunda: Den 2 Jan. vid 6 gr. öfver Frys-puntten, 6 unts på I:fta timen, men 2:dra timen utdunftades intet. Den 28 di- to på I:fta timen 4 unts, på 2:dra timen 2 dis to. Den 29 Jan. 6 unts på t1:tfia timen och 2 dito på andra timen. Den 31 dito 6 unts på I:ftla timen , faft inne i rummet var 1å kallr, at dörren hvitfroftades, men då på 2:dra timen kroppen fkålfde af köld, utdunitades intet. Är Juften fucktig och dimbog, utdunftas föga, be: fynnerligen då tå kommer efter köld. — 18:0 Efter maten 4 å $ timar, ökas utdunfnina gen til 3, 4 å 5 unts i timen: befynnerligen fkola Fäår-kötr, Orre och Tjåder-kött den fanama befor- dra; men denna artikel år ej med rön få uplyft, ar man kan fluta, huru fnart utdunftningen in- finner fig, efter tårfkild tagen fpis och tillag- Ding, famt til" hvad qvantitet efter olik föda P3 utt HK | ; NR Nu FENDER or SN 7 214 1778. Jul. Aug. Bepti uti timen, utan har Academien anmodat Auétoren; at detta nogare. undertöka. + II; Claffen, "Som ökar utdunftningen, beftär af all tunn och varm dryck , fom ökar i hoft mångden af vära.vit- fkor. Hit föres 1:0 Thee-drickande : Den 31 Mart. hade Herr MARTIN tammeligen kallg 1 rum- met, och hade förut på I tima intet Ordunftat, men drack då :'4 unts varmt Thé-vatten med focker, hvarefter ban på 1:fta timen låttades 21 unts; på 2:dra timen 4 unts, och derefter på 3:dje timen o unts, då hånderna åter fvalna- de af köld och vatten-driften tilftundade. 2:0 Allehanda flags varma Soppor , Caffé-dryck, fårlk kårn-mjölk &c. ökar itrax utdunftnigen; men håruti brifta helt klara och ifrån bidragan- de orfaker, fåfom eldvarme och kropps-rörelfe fkilda rön, öfver hvart fiag, hvarom Academi- en har anmodat Auéftoren. A III. Claffen, Som Ökar vår kropps utdunfining, beftår af de medel, fom mjuka ytan af vär kropp. Sådane åro im-bad eller badflugu-varme, uti dem kan man på 3 timar lå mycket utdunfta, fom på 24 timar 1 vanlig vår-och kammar-varme, . Herr MaRr-. TIN, fålom ovan vid bad, har inom» 1:fta ti-” men utdunftat 9 unts, men fedan han etter ba- det blifvit fval, har han på i:fta timen utdun- flat 5 unts, på 2:dra timen 33 unts, på 3:dje timen 33 dito, omfider knapt 1: unts. De me- ra 1778. Jul. Aug. Sept. 215 "ra vane vid bad och mindre fvettande, hafva in- om I tima utdunftat 5 unts, men barn at 8 och 13 års ålder, ej ftort öfver 3 unts. IV. Claffen. Som ökar vår utdunflning > tyckes böra innefatta de ting , fom med fin retning på huden befordra ut- dunflningen.. Hit föres den fmårtefalla käånning en frark köld i början gör på en frifk och varm kropp. Den 20 Febr. 1776, flod Auttor 3 time ute i 20 gr. köld under o puntten, och befann fig vid inkomften i kammaren hafva för- lorat 11 unts, men då han ån ytterligare full- fölgde detta rön och åter gick uti kölden , höll han ej ut mera ån I tima, började fkålfva och darra, och befann fig vid inkomften oförmode- ligen 6 unts tyngre. Vidgre tår hbitföras Sina- pismer , velicatorier, nåffle- brännande, håndernes handterande i falt och fallaka &c. fom Acade- mien anmodat Auttor at underföka på et fått, at alla bi-omftåndigheter noga undvikas. $$. 3. Urdunftningen åter tyckes förminfkas af följande : sa I. Claffen. De ting, [om göra et långfamt blodets omlopp. 1:0 Liängfam hvila , befynnerligen då man ej förehaf- ver något fom muntrar finnet. ( Sårfkildt full-' fölgde Rön under långre tid fela.) Den hvila fom följer ftrax efter bördors bårande och et lådant arbete, hvarvid kroppen varit tvungen uti fin ledighet, år af annan befkaffenhet och P4 be- 216 1778. Jul Aug. Sept. befordrar utdunftningen, hvarom redan ofvan-. före år nåmndt. sf —2:0 Kallt vatten drucket. Når vatten med ftål- kula måttadt, blifvit drucket, har kroppen der- af 1:fta timen blifvit r-unts låttare, men 2:dra och 3:dje timen, intet unts. RA = 3:0 Opium , ftrax efter defs intagande: feder- mera drifver det utdunftningen, hvarom redan år nåmndt. II, Clafjen. Eller de ting , fom antingen icke lemna utdunfi- nings-åmne, eller ock invärtes tyckas tilfoppa defja fina rör. Af i:fta befkaffenheten tyckas gröna årter och rofvor (Braffica rapa) våra, men full- fölgde rön fela hårå. Af den andra egenfkapen tyckes flåfk och tranigt kött, fäåftom af Ankor och Änder, vara, hit föres ock Fifk3; men rön, fom åro fkilde ifrån bidragande omftåndigheter, fela, hvarom Academien anmodat Auctoren. III, Claffen. Eller.de ting, fom med fin verkning på huden bindra atdunflningen. Sådane åro 1: Lauftens köld: den verkar mått relative, då man ifrån en ftör- re varm-grad kommer i en mindre luftens var- me. Dock kan man fåga, at den pofitive bör- jar hindra utdunftningen, 1å fnart den går vil 13 grader öfver o punéten, då andedrågten fynes, hvarefter vi federmera måfte med klåder bevara vår kropps dunft-krets, befynnerligen når lutt- varmen går ned om 8 grader öfver o. Når den går nedom o, ånda til 10 gr. derunder, behöfver | man NG | ; | 1778. Jul Aug. Sept. 219 man, jämte goda klåder, ånnu kropps-rörelfe at bibehålla någon utdunftnings-krets; men fedan köld-graden går ån vidare nedom 10 gr. önfkar man eldvarme. En kropp, van vid yttre luften, fom har god matrfmåltning, och tilråckelig fö- da, gör likvål mycken föråndring härvid. SÅ fnart man i köld börjar fRålfva, flannar all utdunfpt- ning. Den 19 Febr. i 22 gr. köld under o, ftod Herr MARTIN om morgonen + tima ute, få at tummarne hvitnade och kroppen fkålfde, då intet unts afdunftades, utan fnarare blef han några unts tyngre. Den 20 Febr. törmaådde han, i 28 gr. köld under o puntten, flå 3 tima ute, utan krop- pens fkålfvande, då utduntftningen ånnu gick tör fig, men, fedan han 2:dra gången varit ute, började fkålfva och darra, befann han inkom- men, fig blifvit 6 urts tyngre, men på I timas viftande i 8 gr. Öfver o punéten, fkedde 11 unts afdunftning. | 2:0 Mulen luft > regnvåder , hälft dimba, Den 20 Jan. och 1 Febr. var han ute i 16 gr. köld, 1 en tjock och torr fjö-dimba, fom ftod imellan hufen. Efter 3 timars gående, var han om af-: ton vid hemkomften 13 unts tyngre. Om flera och nogare rön håruti, har Academien tilfkrif- vit Herr MARTIN. k 3:00 Svett. Innan det kommer til fvettning, låttas kroppen i en haft 4 til 5 unts, men fe- dan icke under fvetten, Ytterligare rön håraf, har Academien begårdt. IV. Claffen. Eller de medel fom med fin yetning på tarmarne P dras 218 1778. Jul. Aug. Sept. droga våt/korna ifrån buden. Hit tyckas kunna = töras Laxer-medel, fom verka långlfamt, tåfom Aloética och - jämvål Diarrheer. Annars innan afföring fker efter purgantia, rönes kropps-vig- ten något ökad, och under evacuations-ftunder- na utdunftas litet eller intet, 'men fedan följer efteråt en ftarkare utdunftning efter viffa medel, , hvarom tilförne år nåmnt. V. Claffen. Eller de medel, fom göra utdunftningen måttelig genom frårpors mildrande i blodet, Det år bekant, at med de fina vattenaktiga ångor, fom gå ur vår kropp genom hudens dunft-rör, töljer en egen fkårpa, fom har fkiljaktig lukt efter olika kroppar, och år blodets finafte atfkråde (excre- mentum.) Genom kropps-arbete fkulle vår blod hel och hållen blifva fkarp och kroppen författ i en ftåndig utdunftning, magring och et feber- tilftånd, om ej arbetarens kånslor, grundade i defs kropps behof, hade vandt honom at flera gånger om dagen taga föda, och fåledes med en ny mjölk-faft (Chylus) mildra blodet. At Chinchina, Malört -extrat, Quaffia, Spiritus yninerales dulcificati, Calx antimenii &c. fkola min- fka utdunftningen under defs medeltal, på korta- re eller långre tid, derå önfkas Herr MARTIN ville med tfådane rön inkomma, fom vore fkil- de ifrån alla bi-orfaker och flera gånger förnya- de. Innan något får antagas i deffa ämnen, bö- ra förfök vara gjorde både i torr och fuktig luft, under en lika födas pyttjande , famt enas handa Thermometer-grader, och i flera dygn ef- Pdf | ter RE & A 1778. Jul. Aug. Sept. 219 ter hvarandra förnyade, få ar man förft> efter - flera gjorde jåmförelfer, tår fluta något vifst. Sjelfva Herr MARTINS Vägnings-förfök Skola framde- Jes meddelas , tillika med berattelfe om fättet, haura han dem aunfläller , med mera. SA Ne JS (5 SSR, NER. ARN Je före AR IR PAN PAN N yn frn VFL NIF PRAT RNESFNNIST NN RNLZN Om Varma Häålfo-vattens tilredning; af TORBERN BERGMAN. SI ID i3 kallade Varma Bad hafva ifrån åldfta I tider blifvit med fynnerlig förmån nyttja- de af många fjuklingar, ofta emot fådana kråm- por, fom aldeles intet kunna håfvas genom bruk af kalla Mineral-vatten. Naturen år dock hår lika mångfaldig, fom i alla andra fina verknin- gar. Alla varma vattu-fprång ega icke tådan kraft: de åro ibland at anfe alleraft fom et blott vatten, hvilket blifvit til vifs grad uphettadt. Hår fordras, åfven fom hos kalla Mineral-vat- ten , nårvarelfe af något fpåoftigt våfende, hvils ket kan förhöja de grofvare uplöfte partiklars verkan, gåra dem finare och mer genomtrån-: ande. I allmänhet åro varma Hålfo-vatten af två helt fårfkilta flag. Det ena, fom til fin art mycket liknar de kalla, uplifvas af famma fina ämne , fom de, nemligen Luft-fyra. Då jag; 1774, för Kongl. Academien upgat tilred- ningen at kalla Mineral- vatten, var mig ånnu Carlsbader-vattens råtta art obekant, men feder- mtr mera har jag blifvit förviflad, at det verkeligen år ungefårligen måttadt med luft-fyra, famt för öfrigt hyfer kalk, litet järn, litet kok-falt , Glau- bers-falt och Alkali minerale. Det år då icke underligt, at deffa vattens kraft 1å haftigt för- fvinner, ty hetta år juft ibland de förnåmita me- del, at haftigt utdrifva luft-fyran, håltt i fria luften, dår den utan motftånd kan åtlyda fin flyktighet. Jag har ock långe trodt, at hett vatten ej kan mottaga detta fina åmne i tilflu- tet rum, och derpå grundas den method jag up- gitvit at måta luft-fyrans mångd uti et föreftålt vatten ("), men jag har federmera funnit, at då famlingen fker uti qvickfilfver, på tått, fom redan annorftådes år befkrifvit (""), erhålles af famma vatten och lika mångd,nog mera, hvar- af fäledes följer, at differenc vatnet 1 flafkan, g. 2. At genom kontt tilreda Carlsbader- vatten, blir nu mindre fvårt, fedan man känner defs natur. Den vigafte method jag hittils kun- nat upfinna, år följande. Man måittar kallt vat- ten med luft-fyra, fyller fedan dermed en tfådan Papini gryta af koppar, fom år gjord med Hr WiLcKEs förbåttringar: denna hångesi en an- nan öpen gryta eller kittel, öfvergjutes med vat- ten och bringas til den grad af hetta, fom det bör 'ega vid drickningen, hvilket med en Ther- mometer noga kan finnas, i fall härvid någon fynnerlig accurateffe vore nådig. Vid Sprudeln & Carlsbad har vatnet, dår det drickes, 163 gr. Ne var» +) Kongl. Vet. Acad, Handl. 17 » 19; (2) Diflert. de Analyfi Än a en upfupes af heta. IT NR SAST TE EV AR AK MAN DL AJA IE Ir MA vå SAT Mö d S Vv + 1778. Jul. Aug, Sept. 221 varme efter FAHRENHEITS Thermometer, fom göra 73 efter den Svenfka, och tyckes vara för hett , emedan fingret knapt kan hållas et ögna- blick i det, fom eger 50. Men Herrar Medi- ci må dåma hårom : nog af, ar på detta fått kan vinnas et med luftfyra mårttadt vatten, få hett fom det behagas. Jag har ej kunnat hafva tiltålle, at Helfun- derföka Carlsbader-vatnet, fom intet tål föras; utan mifter fin kraft under affvalningen, men enligt de båfta befkrifningar, år Sprudel-vattnets hallt på en libra pharmaceutica, fom gör något Öfver et qvarter, 235 gran kaik-jord, 13 gran fatifceradt Sal Glauberi, 4 Kokfilt och 8I fa- tifceradr Alkali minerale, famt en liten fmitta Harg (C)) Det gårej an, atligga i Papin- a grytan en efter defs rymd proportionerad mångd af deffa ämnen, emedan en del åro 1å be- fkaffade, at de angripa metallen, utan böra ef- ter dricks-glafets tftorlek låmpade fatfer atvågas af falterne, fom at heta påkommande vattnet lått och fort uplöfas: kalk-jorden kan hår tåkert ute- flätas. Vil man ånteligen hafva den med, bör den på det aldrafinafte pulveriferad låggas i kal- la vatnet, fom blifvit med luftfyra mårttadt, och fedan lemnas et par dygn vål uwultåpt och om- fielpt i vatten, uti en god kållare. Hvad jårn- fmittan betråffar, få vinnes den, om litet järn- filfpån kaftas uti under upvårmningen, eller i fall kalk fkal inmångas, lågges den ock då til, och bågge löfas kallt. Det IM RV RER (") BecHeRs Abhandl. vom Carlsbade. | 2220 :ave8. Jul. AVE. fäpr Det” förflärsufig, at eorytansdfkal hålla full- komligen tått, ty derpå beror, at vatnet kan: vinna tjenlig grad af hetta, utan förluft af. fin kraft. För vighets fkull vid nyttjandet, bör grytan vara förfedd med en kran på Gdan, få at efter behag kan aftappas, utan at hela varma mångden behöfver för luften blottftållas, hvil- ket fkuile lemna luft-fyran tiltålle at förfkingras, innan man hunne dricka ut fin fats. Carlsbader-vatnet fkal nu ej mer brukas til badning: om det hårrörer af någon fördom, el- ler verkeligen fakvad nytta, år mig obekant. 0 054 gar vÄndra fager. ah fNE varma, Katten. gifver ifrån fig en ganfka vidrig flank af Hepar fulphuris, utan at verkeligen hyfa det ringafte af fvafvel-lefver... Hit höra varma baden i Aa- chen., . Man: har i alla tider förundrat. fig der. öfver, at fjelfva vatnet, efter den aldraftrångafte underfökning, icke gitver ringafte doft af Ivaf- vel-hallt, då likvål öfver defs yta dageligen i canaler och hvalf fublimeras dylikt. Chemien år nu i ftlånd at uplöfa denna gåta. At fvafvel- lefver ymnigt utdunftar en frinkande ofynlig ån- ga, i fynnerhet når någon fyra flås derpå, det är hvar och en vål bekant, fom” någon. gång handterat detta åmne. Denna dunft kan kallas Acer hepaticus, (i fall det är juft rått, -at med Hr PriestTLEY kalla alla vapores, fom bibehål- Ja fig i köld, för luft, ) -och år råtta Spiritus mineralis, fom egenteligen uplifvar de nu i frå- ga varande vatten. Denna hyfer fvafvel, hvil- ket Herr SCHEELE anfer tåfom förent med ma- teria caloris, medelit phlogifton, fom binder dem a ihop, vg id a SET VINER a | LK 178. Jul) Aug. Sept, = 223 ihop, och det på goda fkål; hvarrtil kunde låg- gas aätfkilliga nya och bindande bevis, men de höra ej til detta ftålle. kH Vatten kan med hepatifk luft förenas, juft på famma fått, fom med luftfyra, men 1 ftållet för krita, lågges pulveriferad fvafvel-lefver i fla- fkan. Svafvel-lefren tilredes af pottafka och fvafvel, lika mycket af bågge, fint puiverifera- de, blandade och hopfmålte i en digel. Når dan val malt, uthälles den på en rifften, ulveriferas, medan den år varm, och lägges fax 3 falkån. "Vatten tager ej til fig mycket öfver håltten emot fin rymd af denna luft: naå- got håftar vid under upfarten, och reften emor- tages vid fqvalpningen. Efter vanligheten, tö- mes omtrent hålften af bouteillen, imellan hvar fqvalpning. När fkakningen ej vidare minfkar den öfvertt famlade hepatifka luften, korkas bou- teillen under vatten, upråttas, den inneflutna atmofpherilka luften, fom altid mer eller min- me är med, utfläppes, och vatten flås i ftållet, man korkar åter, omvånder, inflåpper hepatifk futt, fkakar, och 1å vidarte til måttning, jut på famma fått, fom tilförne utförligen år befkrifvit om vattens måttande med luft-lyra. TT ftållet för fvatvel-lefver, kan man ock nyt- tja hopfmålt jårn-filfpån och fvafvel, 3 delar af den förra emot 2 af den fenare. od Om deftilleradt vatten på detta fått måttas, tår det en vedervårdig hepatifk ftank, fom den 1 kallt rum bibehåller flera dygn, faft- än i öppet kårl, men genom upvårmning förlo- ras den ganfka fnart. i Lå Smar d hn « SA NN CC YR La 224 1778. Jul, Atg. pt. Smakar vidrigt» nagot föraktigt, ER NR fom unkna ågg , men ftarkare. Svårtar filfver, hvilket ock fjelfva & ängan gör. Syror och alkalier åftadkomma i allmånhet ingen förändring, hvarken i klarbet, fårg eller luckt , undantagen concentrerad fal tpeter- fyra, fom ej allenaft i tilråcklig mångd ftrax förta- ger all ftanken, utan ock gör en blackhet, hvil- ken ganfka längfamrt fåtter til bottnen er verkligt fvafvel. Denna fyra egér en fynnerlig attra- ttion til phlogitton, och kan tåledes hår genom defs bårttagande aldeles förftöra hepatifka luften, hvars ena ingrediens fedan kan vila fig i fin van- liga form. Samma verkan utöfvar åtven Acidum falis dephlogifticatum , då det föres in uti dy- likt. vatten, Om i vattnet för (ft flås Alkali, och edan ej mer faltpeter- -fyra, ån fom defs mått- ning fordrar » 1å förftöres knapt något af hepas tifka luften, ty uti fjelfva: vattnet räder då åts tra&ion til alkali. Detta uplyfer naturliga ftin- kande vattens förhållande, och vifar, huru fvaf- vel kan fynligen fkiljas ifrån dem. Solutioner af filfver, qvickfilfver och bly i faltpeter- fyra, drupne uti vattnet, göra ftrax en mörk grumling. Slås förft litet alkali uti vattnet, lå blir grumlingen ymnigare, och mörk- nar fenare. Blyfocker gör ock mörk fällning, men qvick filfver, förent med Acidum falis eller med faltpeter-fyra, fom år uplöft med kokning gifver hvit affarts. Om et litet gryn af hvit Arfenik I lågges uti vattnet, blir det efter hand, under några timar, a RET FRA KAS LC SN GM Ur ENA Ljug AV I RT JA REG AE FRE 4 ll SR VR An FÅ r - JÄTSN Tr VG - N $ UD wi ON I ) Rd qv fll É = - SEN 1778. Jul. Aug. Sept. 225 mer och mer gult, amt omfider en art auri- pigment: äter et fått, at göra detta vattens fvaf- vel fynligt, och fom lått begripes, når man känner Arfenik-fyran. AE 24 RE Orfaken hvarföre de naturliga vattnen fubli- mera (vafvel ifrån fig, år den, at Ar hepati- cus vid deras yta decomponeras. Den råkar. hår atmofpherifka luften, fom häller omtrent ren luft, tjenlig för refpirationen och at under- hälla eld. Denna rena-luften har en ftark at- traction til phlogifton , ja ftarkare ån. Acidum nitri, och når nu denna fiftnåmnda kan göra de- compofition i fjelfva vatnet, hvad under år då, RA arken at den förra förmår det, fom råkar den hepati- fka utom vatnet och at varmen utfpånd, hvari- genom contatctus blir mycket flörres Når få- ledes rena luften råfvat är fig phlogifton, fom hår utgör likfom bandet, hvilket hället materia caloris och fvaflet tilfamman , tå måtte de fkil- jag är, och fvafiet fålter dig under vanlig Des flalt vid det förfta objeét, fom råkas. gir. När man kan immänga bepacifk luft tt. Mtmtten, fi är intet mer. fom aterftar , "at imi- fördödet Anchilka eller andra dylika, ån at bi- Höngs, utan det fpånftigas förluft , en tjenlig grad af varme, famt den öfriga hallten. Huru bågge deffe åndamål kunna vinnas, finnes til- 'råckligen af det, fom redan anfördt år, rörande de Carlsbaditkas tilredning genom konft. — Aachifka vattnens hallt känner jag endaft af andras befkrifningar. Enligt Hr Dot. BLoms förfök , fkal en libra pharmaceutica hyfa 7 gran kalkjord, 4 kokfalt och omtrent 10 alkalifkt 226. 1778. Jul. Aug. Sept. falt (2). Herr MONNET horköter om detta ala kali en fynnerlig om fråndighet (FF), fom jag ån- fkade få I lekt narmare underföka, och fom torde låta fig (nart nog göra, då jag binner förfkaffa mig ifrån ära ftället några led t1efiduum, el- ler några boutrciller vatten , hvilket genom för» flen ej kan mifta fina tafta delar. $6 Således kunne vi genom 'kobll årfåtta förluften af naturliga varma hålfo- "vatten, fom in genftådes 1 Sverige finras, ehuru godt förråd vi annars hafve på allahanda fvatvelbundne åm- nen. Det kommer på förfök an; om jult bet- tan år nödvändig til deras goda vetlans kanfke at kalla, åtminitone i viffa håndelfer, a va- ra förmånligare. Naturen framråcker ej lådana, och fåledes "fan ak hittils varit outer fånd, at förföka dylika; ty. de fon en gäng blifvit "up? hettade och fedan affvalas, förlora hårunder fit lifoifvande fpånitiga våletlne, och dermed all fin egenteliga "kraft. ' Men vare fig hura det vill: dd varen vidkommers (i kan man utan fvå- rigbet bibringa dem årforderlig grad. Til badning fordras förre mångd vatten och följakteligen mera belvår, men fom dock ligen öfvervinnes. . Man kan nyttja hårtil hvar jehanda utvågar. Hutvudflåken beftär deruti, at föra den /flang, genom KvikKERN En. tUräckeli Le miångd hepatifk I hå utitrömar, omkring vid bott- nen af det varma varten, fom til bad åmnas, hvilket äfven kan fortlåttas medan patienten fit- "ter: CR rem” ” ov (4) Kongl. Vet. Acad. Handl. 1766. (7) Traité des Eaux miner. IRTAAOR ST VARIANTER UTTRAN i — 1778. rut Aug. | 227 ter uti. "Sedan man blifvit tåmmeligen van vid kaila Mineral - - vattens tilredning, kunna ej dy- lika ledningar göra någon f(vårighet, hvarföre jag åfven i hela denna befkrifning kunnat und- vika vidlyftighet. Det enda vil jag til flut an- mårka, at deffe genom konft tilredde hepatifke. vatten, få vål fom de naturlige, icke allenaft åro vidrige för nåfan, utan ock ängorne fkadelige at ymnigt iofupas i lungorne, åtminftone har. jag deraf flere gånger mådt illa. Således bör man vid tilredningen vålja er frålle, dår luftens drag förér flanken ifrån den, fom förråttar operationen. Äfven tå vid Pacming k kan den inrättning göras, at patienten deraf ej befvåras. Det år befyn- nerligt , at både luft-fyra och hepatifk luft, fom in prions viis göra (a förtråffelig nytta, åro i frifka lungor ganfka farlige, om de refpireras utan blanning. SCAt Aachifka vatnet tillika hyfer någon luft- fyra, kan inhämtas af kalkens nårvarelfe, fom deruti finnes i lika befkaffenhet fom krita, el- ler med fyror fråfande. At vid famma operation få denna inmängd, behöfves ej mer,ån at blan- da hepar med en ottonde-del, högft en fjerde- del krita, tå affkiljas bågge de i fpånflige fr den på en gång, drifvas 1 omftjelpta boutcillen och infkakas tillika. FORE SE QEr TC Ka 228 1778. Jul, Aug. Sept. En mårkvårdig I årofats, om Planernas | vinklar uti Triangalaira Pyramider ; upgifvén af fe RA BN Vi minfta efterfinnande finnes , at utt Tri- angulara Pyramider eller fådane, fom in-. neflutas a Tian 'glar; d e fex vinklar, hvilka ut- göra Triangiarnas lutningar inbördes, åro fins imellan få förenade, at få nart tem af dem åro gifne, den fjette genom de öfrige Fa ft ftåll es; men få vida mig bekant år, har ånnu ej någon. Up gifvit en formel, fom kanstjena, at utmärka en lådan för bindelfe imellan deffe omtalte vink- lär. Då jag för någon tid fedan fyffelfatte mig med hvarjehanda underfökningar om Triangulai- ra Pyramiders egenfkaper, up! fann Jag åfven föl- jande Theorem, hvilket 1iag förmodar få myc->? ex mer, förtjena upm mårkfamhet, fom hela låran om de planfidiga kroppars Geometrifka egen- pe grundar fig på det, fom om Trian- gula a Pyramider be vifes; åfven fom egenika- er ar de uti en Plan befkrifne mäångfidi- ge So ige Figurer bero af Trianglarnas egen- fkape Om uti en Trianoulair Pyramid ABCD, (Tab, VI, Fig. 3) vinklarne fora Planen BCD gör med Pla- nerna ACD, 4BD, ABC i ordning > utmärkas med. bokflåfverne 4, B>; C, famt wvinklarne imellan Pla- nen ABC och Plaherne ABD , ACD med A', B', och ÖN vinkelen imellan Planerne 4BD, AC D med a fd NIE det vara: ocI Ara Na RP Or PEPE Og FENDER MN TR FORN ANG TS AA BEN VE ÅN NN hj RASA MTM 4 7, 24778. "Jul, Aug. "Sept, - 229 0o—1— Cof A? — Cof[B? — Cof[C? — CofA!? — CofB'? — CofC2 a Cof A? COfA'? + Cof B2 Cof B!? + CofC2CofC! 2 — 2Cof ACof B CofC' — 2Cof ACO B'CofC — 2 Col A' Col B CofC — 20Cof A' CofB' CofC! — 2Co[ACOof A CofB CofB! — 2 Col B Cof B' CofC Cof C! — 2 Cof A Cof A'-Cof C CofC". Innan jag kan anföra bevifet på detta Theo- rem, år förft nådigt, at lågga tl grund en egen- fkap, fom angår de plana vinklar, hvilka inne- flura et trefidigt hörn, famt vinklarne fom Pla- nerne fins imellan göra. Om uti den nåmnde Triangulaira Pyramiden, hörnet vid B betrak- tas, fom inneflutes af de tre plana vinklar A8BG, ABD, CBD, och til hvilket åfven höra Planer- nes vVinklar-4'> B, C, 1 fkaåal man hafva: CofC — Sin A' SinC CofABC — CofA' CofC, eller om vinkelen 48C utmårkes med L, CfL = Col B + Cof A' CofC KL RA SimC vs Denna egenfkap kunde vål omedelbarligen af låran om Planers lutning emot hvarandra, bevi- fas; men fom bevifet hår blefve för vidlyftigt, vil jag åtnöja mig, at hånleda denna lårotats ifrån en bekant egenfkap af Spheerifka Triang- lar. Om man altia föreftåller fig en Spherfk Triangel EFG (Fig. 4), få befkaffad, at båger EF måter vinkeln 4BD uti Triangulaira Pyra- miden, famt bågarne EG, FG hvar fin af vink- Jlarne ABC, CBD; få fkola vinklarna 4', B, C uti hörnet vid B>, vara i ordning lika flora, fom vinklarne E3 F>; G uti Spherfka Triangeln. Nu år om Spherifka Trianglar Aereftådes bevift, ; ar ; Nr 230 NYT8. ful no. ene of F 4 Col E Cof( | at ofé6 SES I atttå öm ör fallet för bågen EG och vinklarne F, E£, G, fåttas vinklarn& L£, BB, Å'v CC) tå biitver forn ofvanföre KE Col B + CofA CofC lagt år Cof5 = Sö ASG | egenfkap lågges til grund, blifver bevifer på värt FlGOFEm, fom > töljer: Om uti Triangien SBC (PG. 3 vinkjalgc ABC > BACy CB 1 ord: ning utmärkas genom LC, Mi, NG ; år CofL = - Col: M4 N s emedan (+ NG altta blir Cof L + Co. MCol N'=< Sin M Sin N och då qvadrater- ne å PR fidor tapas: (CUT 4 2CofC CofM CoflN + CofM2 CofN? = Sin M? Sin N? —1 — Co[ M? — Col N? + Cof[M? Col N?) håraf blifver altlå o=1 — CofL? — Cof M? — Go[N? — 2G0[LCo[MCoJN. Nu år fom nyls be- lr RA COfA GAC viltes GCofL a é MR Sir AA Sul CofC" + Gof A' Col'B" Då nu denna ' och för dylik or= fal = PA med rd a Sin A' Sin B' go EN Cof AF GofB' Cof C | ; Ek AE källare / då altla deffa vården uti an- SinB SinC >? förde zxquation nyttjas, blifver o= 5 — a RT ; ( CofB bb CofA GMC) | (CofC' sf Cal A' Gol R!. . Sid AP SMG TT KIA SÄ SARA (Ca + CofB Cofq CofC) FR | Sin B' SinG | SU beer REG CofÅCol Bj (COfA+Cof BCofC) Sin A'? Sin B'2 SinG2 hvar- ver FN VE LR ER AG LOS EE IFS ON h ET ' UK NAN 5 j| år SJ a j LAI PR ALE KBIOUN | Ah TR - é ye kl Rö a KS Ng ls KA kl 5 Hi a dk C irl) I Å JR D Kr 4 Vä a RÅ ; Mi ON Jak Hus. Sept. 231 hvaraf Ho då termerne utveklas, o = Sin A? Sin B2 SinC? — Sin B!2 Cof B? — Sin B!2 Cof A'? CofC2 = 2.Sin B!2 CofA'. CofBCofC — Sin C2 Cof C!2 — Sin C? Cof A'? Cof B!? — 2 Sin C2 Cof A' Cof B! Col 0! — Sin A'? Cof A? — Sin A'? Cof B!2 C9fC 2 — 2 Sin A'? CofACof B" CofG — 2 Col A CofB CofC! — 2Cof 2 CofA' CofB Cof B! — 2Cof ACof 4" CofC CofC!-— 2C0fB COS B! CofC CofC” — 2C0/ B!2Cof A'Cof B CofC—2CofC2CofA' CofB' CofC” = 2C0[A'?CofACofB CofC! —2 Cof A'? Cof B!2CofC?. Om nu, för mera redighet fkull, de termer milena betraktas, ut hvilka enkla Colinus före«= komma, 1å finnes låtteligen at de til följande uttryck kunna fammandragas : — 2 Cof A CofB! CofC — 2 Cof A CofB Cof C! — 2 Cof A' CoOSB CofC — :2 Cof 4! Cof B! Cof C! — 2C0of4 Cof A' Cof BCofB! —2Co0ofACofA' CofC CofC! — 2 CofB Cof B' CofC Cof C!. Vidare "emedan Sin A'? SinB!? SinC2 — SipAd'?2 CofB!? CofC? = Sin 4? (1-— CofB'? -CofC? Joch Sin B!2 ColA ?CofC> + Sin C? CofA'? Cof B! > oj 2 Cof A!? Cof B'2 Cof02 = GofA'? CofC2 +. + CofA'2 Cof B!2 = CofA'? (CofB'? + CofC2); altla blifver Sin A'? Sin B'? Sin C? Sin A'? CofB'2 CofC2 — Sin B!2 CofA'? CofC? SinC2 Cof A!? CofB!2 — 2 CofA'? Cof B!2 CofC!'2 Sin B'? CofB? — Sin C2 CofCI2 — SinA'2C)fA? SinA'? — CofB'2 — CofC2 — Sin B!2 CofB? Na CTO sim sdkgfar LT — Cofdl Gof B? — G0[C? — CofA!? Mar Gof B!? TA CofG!? åa flat SAR Gea? Cob rar Cofara Följ- 4 ak- PORET UN 232 1778. Jul. Aug. Sept. akteligen år, fåfom uti Theoremet fades, o= 1 = COfA? mmm COSfB2 — GCOfC2 — Cofd!? — Cof B!? an COfGl2 4 Cof A? CofA? 4 GCof B2 Col B'? + Cof C2 €CofC!? - 2G0ofACof BGofG!' — 2G0fACOfB'ColG — 2 Cof a! CofB CofG -— 2 CofA! GofB! CofC' > Sussie Cof BCofB! — 2C0fa CofA' CojC Co 2 CofB GCofB! EofC CofCt, För at defto tydeligare göra fig begrep om den ordning, hvilken termerne i denna. Fqua: tion följa, bör jag anmärka, at vinklarne 4, 4, åfven fom B, B! famt C, C” flå gent emot hvar- andra uti den triangulaira Pyramiden, 1a ock at vinklarne (4/5: B55 Cs od, BU 4; B, OM höra tre pch tre til Hörnan i C, D. 1 den ordning, fom de hår åro upnåmnde. Uti vår ONaNTN förekomma altlå t:0 qvadraterne af Cofinus för alla vinklarne ;' 2:0 FProduéterne af deffa qvadrater, då tvånne motftående vinklar tagas; 3:0 Produfterne af Colnus för! tre vinklar, fom höra til et och famma hörn , och ånteligen '4:o0 Produétterne af enkla Cofin 8 för fyra vinklar, af hvilka två och två åro mot- flående. Ehuru genom förenåmnde 2quation, Cofli- nus för någondera af de fex vinklarne, då de öfrige åro gifne, kan utfinnas; tyckes det dock blifva nog "mådofamt , at i fådant afleende göra bruk af denna equation 3; i det fallet år låmper- ligaft, at då til ex. vinkeln C/ fkal fökas, förfö til vinklarnes Z£ och N fnnande, Nyrtja de ffa formler : Tang. jet Fa Sept. | 233 a 0 ISP NA B) RR GEE VCE (BE —A')CofÉ (AA BC) > Cof(A+B! 4+C)Cof (Bl+C-4) Tang I N=V — Cofs(Ar Bl C) Cofl (A+C-B' )? famt federmera genom vinkeln M=1809 -L-N och vinklarne A', B' föka €', då följande for- mel kan nyttjas, CofC' = CofM Sin A' Sin B' — CofA' CofB' ; eller andra, "fam af denna kunna hånledas. För åmnets likhet fkull, vill jag ånnu an- SSR at man kommer nåftan til en dylik for- mel; fom den anförde, då en zequation fökes, vilken utmärker förbindelfen imellan de fex ftor-cirkels bågar, fom förena fyra punéter tag- ne på et klots yta, altid två och två med hvar- andra; det är, om de fyra puntterne 4, RB, C,D (Fig. 5) fammanbindas genom bågarne AB, AC, AD, BC, BD, CD, tå fkal formeln, fom utmår- ker den förlnde! Cå uti hvilken Cofinus af def- fa bågar flå med hvarandra, blifva nåftan dylik mt den anförde. Lät bägarne i den ofvans : nåmnde ardning, utmärkas med bokftåfverne 8 by c,yc', bf, å och vinklarne BAC, CAD, BAD, nåmnas med LL, M> Nada at N=L +M, (a är CofN = CofL Col M — Sin L Sin M>; och ftåledes 1 —- CofL2 — CofM? - CofN? = 2CofLCo[ MCof[N=0. TON Nuår EEE EG fara Cob CF j ina Sinb >? SinbSinc >? - Cojb! — Cofa Cofe WCON = eo Cat. altfå, om deffa värden i den ofvan anförde 2equationen inlåttas och der Q5 | fams al famma federmera behörigen hyffas, kommer man ånteligen til följande formel: o= I -— Cofa? — Cofb? — Cofc2 — Cofå? — Cofb!? — Cofe!? 4 Cofa? Cofå?—+Cofb2 Cofb'24 Cofc? Cofc!? + 2C0ofaCofbCofe" +2CofaCofb' Cofc+2CofåCofb Cofé + 20C0ofå Cofb! Cof! — 20C0ofa Cofå Cofb Cofb" — 2 Cofa Cofå Cofc Cofe! — 2 Cofb Cofb' Cofc Cofe!. Hår år nu tydeligen at mårka denna for- mels likhet med den förr anfördes enda fkilna- den dem imellan år, at hår åro dubbla produ- Cterne af Cofinus för de tre bågar, fom utgö- Fa en triangel, jakade; i frållet för” at i den förra formeln, dylika produétter af Cofinus för tre vinklar, fom höra til et och famma hörn, voro nekade. Om de tre fifta productterne af fyra enkla Cofinus, hvilka i filt anförde &zqua- tionen förekomma, kan det vara tjenligt at an=' mårka; det uti dem finnas Cofinus af de bogar, ' fom höra til en och famma fyrfidiga figur, och emedan altlå genom fyra punétters 4, B> C, D fammanbindande, tre fyrGdiga figurer kunna up- komma, nemligen ABCD, BACD, ADBC,; finnas åfven uti vär formel tre af de befkref- ne produtterne. ER OB- ATEA IMER VISTE 25 Nabsvjer fal TNE 5 BEEN JAA OSA än NEN ED SAE Nn i ÅSA RI || LF ” JE FE MN ARNE sl < J AK RT 79 Jul. Åug. Bept. 235 OBSERVATIONER på Solens totala Förmörkelfe (") d. 24 Jun. 1778, gjorda på Hafvet imellan Öen Tercera och Cap S. Vincent; af Don ANTONIO pE ULLOA, Chef VEfcsdre & Commendant General vid K. Spans« fka Örlogs Flottan, famt K. Vet. Acad. Ledam. SAC L | nder hemrefan ifrån America til Cadix, med en Spanfk Flotta, fom ftod under mitt Hell, pallade det fig lyck NÖt-vis "läg at jag d. 24 Junn innevarande Arda En Förmör- kelfe på Solen inföll, var med Flottan fradd på Fjsttet imellan' Öen ”Tercera och Cap S. Vin- cent, hvareltt Solen hel och hållen förmörka- "des. Det nöje jag hade, at tå obfervera famma ”Förmörkelfe, var få mycket ÖS form denne var den: förfta AA jag hatt tiltålle at fe, och jag dervid fick anmårka nagra helt befynnerliga om- fiåndigheter. Man kan ej gerna, under Segel; noga ob- fervera en Soli- Förmörkelfes början: ty genom Skeppets ftåndiga rörelfe, förlorar man Solen fom oftaft utur Tuben, och får ej, utan längt fökande, åter in hedacd Defsutom kan man ej långe hålla en Tub af nådig vngd nog Iftadigt med me rv dd (+) Ofverfatte ifrån Franfytkan , något förkärtade. Don ULLOoA år en mycket berömd, förfaren och. full= komligen trovårdig Aftronomus. 187 PMA Fe SS LEENA fr NEN NR oa Hr STERN TNT ESR Å EA NR 236 177g. föl Abo. Söp” med blotta hånderna, hvilken man på fjön ej kan fiödja vid något, tfåfom på fafta landet. Förmörkelfen började ock något förr ån jag vån- tade. : Men tiden, då Solen hel och hållen för- fvann, och då bon åter började framkomma, fick jag 13 noga, fom i fådana omftåndigheter kan vara möjeligt , anmärka: det förra fkedde kl: 3,'44 mini; det fednare kh "3,3 48 min, öfter middagen. Förmörkelfens äåndteliga flut inföll kl. 4 4g minuter vid pafs. Således var Solen 1 4 minuter hel och hållen af Månen bårtfkymd, hvilken tid var tilråckelig ac betrakta den mårk- vårdiga Ringen omkring Månen, fom vid tåda- na tilfållen plågar vifa fig. .. Fem. eller fex, fecunder; fedan, Sot aldeles blifvit undanfkymd , började man blifva varfe en mycket lyfande Ring eller krans runilt om-- kring Månen, hvilken Ring tycktes vara uti en beftåndig och haftig rörelfe omkring Månens peripherie. Han blet alt klarare och pråcktiga- re lyfande, ju nårmare Solens medel-punét nal- kades Mänens. Då Solen var fom djupaft un- der eller bakom Månen, var Ringens bredd 1å ftor fom vid pafs en fjettedel af Månens egen Diameter; men ifrån Ringen utgingo på alla fidor ftrålar, nåftan få långa fom Maånens hela Diameter, ibland något långre, ibland kärtare. Når Månens Medelpuné& hade fkridit förbi So- lens , började ringen aftaga fmåningom, i fam- ma ordning, fom den förut hade tiltagit , och förfvann aldeles, 4 eiler 5 fecunder förr ån So- lens brådd begynte flicka fram. Ringens fårg var ej Öfver alt den famma: nårmaft OR dr 4 » 18978 Jul. Aug. Sept. 237 Månens bråddar var tårgen rödaktig, bief fedan blek- eller guld- gul, men ytterft 'alt mer och mer hvit, dock öfver alt lika klart lyfande och vacker. Alla Ringens delar tycktes lika haftigt fvånga fig omkring Månen, utan at fårgornas ordning fins ime el fan åndrades : ; ftrålarnes långd tycktes, endaft vara litet förthörs rig. I början af totala Förmörkelfen och mot defs lut, var det få mörkt, ar ftjernor af förfta och andra ftorleken fyntes på hi PAN iåfom uti en djup fkymning: men di den ijufa Ringen varom: klarat, lyfte ban la fi trarkt> ar endaft några de ftörfta fljernor kunde fes. ' De fom hade fofvit, och väcktes under Förmörkelfen trodde at det var natt. Höns och andra djur beredde 6g til hvila, fåfom mor en natt. Alt öfvertygade mig, at denne Ring är en ferkan at den Luftkrets, fom omg stkver fjelfva Månen, och fom måtte vara af annan betkat. fenhet, mera genomfkinlig, mera ren ån, vå luft, ty eljeft fkulle Ringen ej på alla fidor va- rit lika El. Han kan €j tilfkrifvas Soiftrålar- nas brytning i vär luft, ty fkulle, andra fkål ut förtiga, Ringens tärgor hafva liknat rågnba- gens, och fjelfva Ringen varit ftillaftående, Men et annat mera ovanligt Phenoméne vifade fig under gjelfva Förmörl gelen. Enoch en fjerdedels minut förr ån Solen åter började verkeligen framfkina, fade Capitainen DE ÅRAN- DA» fom tillika med. mig obferverade, at Solen odå redan begynte framkomma, emedan han, med en 2 fots Tub, fåg vid Månens brådd en liten fkinande prick, lik en ftjerna. Jag fåg ftrax Cb der- AES SR RA RAG SS TNT VO kE ål a RANA LE UNNA RANN NN HANSEN J 238 1778. Jul; Aug. Sept. derefter, men blef ingen prick varfe, hvarken med blotta ögonen eller med Lorgnetten 3; men då jag. gaf. ackt med mm Tub, "at 2T förs långd, uptäckte jag genaft en SON lyfande punét, kbelt nåra vid Maänens bi råad , och kun- de icke. tviflä, ac det ju, var. nagot är imolens I egen kropp, fom, fyntes. ;. Puncten blef efter- hand ftörre och .klarare., och når en hunnit til den klarhet fom en itjerna af -andra ftorlekerns kom Solens brådd verkeligen framom Månens. Denne Ange punét fyntes på Nord- Weltra kanten af Månens difk, litet Norr om det ttål- let, dar Sole en började framblånka, och gaf til- kånna,at på den kanten-af Månens brådd matte vara en djupare ojåmnphet, fkåra, eller dal; ån > någon EUJOKaR blifvit varfe. Om defs djup: kan dömas af tiden, fom förlopp ifrån den gen Y da Capitaine DE AraAnDa förft blef den lyfan=.. 4 de puntten varfe, til defs. Solens brådd verkeli= 7 gen beg yRte framfkrida, hvi Iken tid var I minut. Vi mårkte med våra Tuber ingen an- nan öjänknit på Månens bråddar... Berörde fka- ra kan ej fynas, då Månen har något fken, vid . eller omkring åt t Fylle, ty Bö Arilarne brytas och kaftas då få om hvarandra af Månens kropp, at fkåran” ej kan mårkasi Men vid Söf-f0 mårkelfer, då Månen fjelf ej har något fken, "i och Solen år bakom honom, kunna Sol-ftrålar= = ne trånga fig igenom benne och göra henne Synlig ("): oh RS Jag (") Underligt nog, at ingen tilförne , vid fådana tila. j fållen, med båttre Inftrumenter och me d flörre bes qvåmlighet uti någor Obfervatorium , blifvit någon FR VMmnEtvos ÖCRSTIEN TEST 1778: Jukl Aug. Sept: 239 2 ( Jag bör flutligen nåmnas at d. 24 Junii, då denna Obfervation gjordes om-bord på Com- mendeur-fkeppet af Spanfka Fiottan, var fam- ma Skepp under 37 graders och 14 minuters Nordlig Polhögd, oblerverad om middagen fam- ma dag, och at efter middagen vår kofa var gerad til öfler. Ifrån Förmörkeltens flut, til de!fs vi hunno til Meridianen af Cap S. Vin- cent, råknade vi ofs hafva feglat Ölterut 1003 + fjö-milar, hvaraf 20 göra en Stad. Alla: aföte flår at underföka, huru ftor Meridian-fkilnaden år imellan Cap 5. Vincent och något Obferva- torium i Europa, för at ungeltårligen tå veta, huru ftor den år imellan famma Obflervatorium och det fållet på hafvet, dår Oblervationen gjordes. Vid Förmörkeltens flut, fans Solens " Medelpunéts corrigerade högd öfver Horizon- , ten vara 36 grader, 31 minuter. Vr Vw EF LR Vi tågo mycket tydeligen några flåckar i Solen, både för och efter Förmörkellen. Iuf- ten var ren och mycket klar. Vinden WNW. & Nöjet at befkåda den fköna ljufa Ringen, och defs haftiga men jämna rörelle omkring fin me- —delpuné , intog ta hela min upmårklamhet, ar jag förgat råkna de fljernor fom fyntes. Jag « Önfkade at jag varit på fafta landet, förfedd med « Micrometer, at nogare måta Ringens bredd, den lyfande punstens afftånd ifrån Månens brådd, med ” BRRIRNORET DET ”VVRATBOA ERFORS IRAN ARE ÅR RRRTTNVTIR PRI TEVA VERVTASDANN KEEPER LST Ör smeteap ven + NÖRD ICY BRORSAN LA 0 få djup ojämnhet eller dal på Mån-brådden varfe. Små : hafva månge fedt, i det, en eller annan fecund, förr 0 ån något lammanhångande Segment af Solen fram- oc kommit, hafva liktom fmå gniftor hår och dår vi- oc fat lig på Mäån-brådden. 240 1778. Jul. tiv. Mig med mera, ån på fjön, åfven med de båfta In- cc AA ftrumenter, varit möjeligt. ww [Ng Fr BG Mad oda lt KE Sa Ms la 0 bo > Aag stooor ö | ; VÅR U ; 3 j Råg-dver gs- Mafken , befts rifven of CLAS BIERKANDER. "i + Rhett | ti Maji månad innevarande år, fick jag fe AJ ibland Rägen fmaå dverg-ttjelkar, fom vo= IOcEa 2 tilgotum Ren Når deffe underfök- tes, blef man varfe, at vid förfta eller nederfta ladan lag inuti en bn Malk, hvilken var Or faken til denna b oelynnerliga våxt. : "RBå det man tillställt nöjesock beqvår lighet. fkulie kunna anmärka Mafkarnas förvandlingar, hemtogos minge af dem, och lades i Glasburi k, Mafkem år hvit, 2 linier läng, har 19 ringar, 4 hufruder fpitf gt, yttertt frvart, fom liknar Ela fådant ftrek V. Mafkarne begynte omkring d. 25 Maji at förvandlas til. Puppor. | Puppan år gul och glånfande, något öfver en: linia lång, platt och ringad. Utur Pupporna framkommo Flugor, den 12 Jun. och följande. Flagan år nagot Öfver 1 linia lång, hufvudet ' gult, ögonen ärta: Nacken har en fvart tri- angel. Antennerne fvarta, äro en liten knyl, ifrån hvilken utgå några hår. = Bröltet på ryg- gen fvart, hvareft längs efter gå två fmå NN linier, nederft är magen är en gul flåck, fom liknar en halfmåne. Bröftet år inunder. gult. Vid «Jul. Aug. Sept, 241 Vid framfötterna” fitta vå (varta flåckar. : Ma>- gen år på ryggen fvart, inunder gul, bar 4 "ringar. ilibotrme bvite. Vingarne lyfa af röda och gröna färgor , råcka litet uttör krop- Kr På fötterna åro lederne nårmaft kroppen gräsktige och de ytterfte fvarta, MUSCA. purailionis torde denna Fluga få kallas. CC Når åogen låggas i Rigftjelkarne, år Ännu 3 icke utrönt. Den 23 April voro VIERA än” nu fmå, men den 25 Maji fullvåx 0 På fidorne af ftjelkarna lågos inga hålyderfö- re fynes troligt, at åggen eller Mafkarna in» nd komma ofvantil vid bladen. Då några hål fin- ms på dem, åro de gjorde af Hvi:-ax mafkar- LME eller (G Iofecter. Når Flugan utklåckes, Kutränper hon fig upföre frjelken och från fit bo- « fålle 'utflyger. | 3 Dverg- fljelkarna, fom den 14. Junii begyn- te at gulna och förtorkas, voro på fomliga åkrar til den myckenhet, at ä, 12 til 14 frycken fun- nos på en gvadrat aln. Således fynes håraf, hvad ttor fkada deffe fmi Flugor Filfoga Råg- oo våxten, derföre böra fi; ielkarna plickas bårt och Er upbrånnas, medan Malkarna eller Pupporna uti dem åro qvar. På några gimar tog jag. bårt : 352 AR En eller fere perfoner kunde på en dag u Jeta och förftöra tufendetals, hvilket för de töl- jande åren hade mycket at betyda, ty derige- ;& nam blefee. mänga rYstNomernde utrotade i ; der, förminfkade. Påmimeljer.« vid d fer « at t std ved SR a ; ”j0H? Je HAARTMAN, M. å . "Med. Profeffor i Åbo »Ridd, af K. Wafa Orden. Å NTA rteteestkäbadrtettmtntdntetannnränea få Y ” allmänt vedertaget, ata: BOl [kaps-göds- vr. tillika med andra dertil tjenande Åmnen 3 ligga på Tadugården eller i dertil inrå åttade” gro-. par, hela året om, ja ock långre, til förmultnings icke idefs mindre "torde denna bushållnings-regla förtjena. nårmare granfkning och förmodeli 'gen åfven fordra nigon rätteilfe. Uri. Krydd- gårdar, föm sädan beftå AL PA mylligare i jotd; och hvilkas finare våxter af ogrås låtrare förgvåtvas kunna, dår "eger : vål den brundna gödslen företråde fram för den obrund- hag Med" på en magrare och mera lerbunden jord, lådan” fom den, hvaraf våra åkrar mått be- Fe Sch Kvilka til mi indre kinkuga fådes-arter anvåndas, dår bör mån ej befara få betydlig fka- då af de göådslen RME ogrås - från , alle= naft jorden genom diken ifrån fyra blifver be- varad "vederbörligen. De under förmultnings- riden; hela eller halfva året, för ue göds- le-ångor åro deremot at mer betydelfe och: mer. verkande, ån! lat en omtånkt hushållare på lan> det bör fruktlöft lita dem förryka. Så mycket mindre bör han låta deffa ängor onödigt-vis bärt-. dun ta: i Lådugårdert, fom deffe, uti åker-jorden inblandade, ej allenaft upmöra den tterilare "åket- leran och "bibehålla: ER 'ärsmuft, utan ock, HA "Åh fom - het ÄEekER Af yppertta [andras I RA ju SKER pe. 243 fom: kilar åf, dr dilwudn kal til växtens förfifkning och uplifvande, torde hån- da mer ån gjelfva gödslemyllan:. Jag har, i 16 årstid, om vintrarna låtit ifrån år urköra. 400 lals gödfel: hälften ungefår- ligen häraf, har årligen blifvit körd i högar på ftubb-åkren , aret de flundom;, med kärrjord eller Backmylla betäckte, fedan legat orörde in stil fånings-tiden om höften, då de til mer ån håltren. varit förminfkade. Genom denna göds- ling> utom; hvad. vid « gården blifvit famladt, har famma åker, dock ånke ep kommit til den at kaftning jag fkåligen våntat, ej» heller:bar den blifvit: lönande, fon de nått intil belågne Gran- Mars, hvilke med: längt mindre. gådfel- förråd och > Med mindre arbete på lin åker, i hånfeende til deras derbos id kade Filke, haft fkälig god växt årligen, flundom ock nog båttre ån jag. Utom några. milstag i fådden, har jag fkålg anledning st hänleda detta deraf dat nämnde Grannar an- vånda all fin AR ride vår - lådet , och fåle= des" undér gödslens förmu Itnings- tid njuta förs mån! hg växt af de gådsle-ångor, fötn at halfva Mmirt WOJsle. förråd, genom fol ka våta fatmt blått," fruktlöft förflugits föm ock deraf, at def= FR Cd SKAR jord. ar pödsle en Qinder vär-våxterne tillis ka blifvit få förtrilkad, mörnad. och redd; at des rås jord fedan ej mindte för Råg och Hvete; år för deras ymniga korn- vVåXts blitvit få lönande, kd De andre: 200 lafs Stads- gådfel deremoty, fom -åxligen på upkörda lindor til Hafre och annan Vår-lådd anvånde blifvit, -de hafva med: ko mindre arbete tillkyndat mig törmånligare å åring Roar den BRA 11000 FÖRRA Na fl RANE AS Orr D a AN datt LA vä INN Ae NJAE BÄR RR re, 244 1778. Jul. Aug. Sept. | den. jag ch målt. tilfkrifver ofte nåmnde. göåds- 1e- exhalationer , hvilka DRAGET förmultningen, tillika med torfven, (få foecunderat jorden, at vår-våxten derigenom blifvit frodigare” och kärn- fullare. Jag har 1å mycket mer blifvit ttyrkt 1 denna tanka, fom jag flera refor erfarit, ar då jag flraxt anvåndt upplöjda lindor, med nog hh > tet gödlel förfrifkade, til råg-fåde, har rågvåx- ten på deffa i flere: fåden , utan vidare gödsling, varit längt flarkare och förmånligare, än på når. gon enda af de med förmultnad gödfel gddslade bolåkers-tegarna, til tydligt bevis, ar multnings- exhalationerna ifran torfven, hvars multning lang- famt för fig går, enkannherligen åftadkommit deffa tegårs frodiga renvåxt. ” Manne ock icke. kårrbruket och de förmånliga våxterna fom på de utdikade kärren 1 Savolax och annorftådes i flere år bärgas, (0). i Rörtla act ifran den obrundna kårr-jordens: förmultnings-ängor här- ledas böra fedan deras öfverflödiga fyra genom brånningen modererad: bl lifvit? At förmultnings- ångorna, dem man i ladu- gården fruktlöft ifrån gådslen låter bärtryka, hkvål innehålla en med phlogifton tvilråckel: 'gen faturerad luft-fyra, och genom fagde phlogitton iklådt fig en SRB natur, det befltyrker def fa ängors penetranta luckt, och de förfök fom Herr PriesTLEY med våsxter i tönftren til rum» mens renande anftält; ar förtiga många andra Chemifters, i fynnerhet Herr Profefforen och ' rr BERGMANS förfök med luftfyra vid fer- estttteedka (") cfr. TUNELDS Geographie 5:te uplagan, 2:dra + afdelningen, p. 226... +. ft ÄN RT FINNER ESSER HSO ALE TV VAD i '' NAR adl I / Fn ÖP LJ k Sk | M + ; NR N I "1778. ”Jal. Aug. Sept. 245 fermentationer; och at berörde förmultnings-ån- gor RAR Re FS ÄRA LE RF 00 våxt, det be- flyrka drit-bånkarne tydligaft, på et nog ut» mårkt lått, då de med obrunnet ftrö och håfte- dynga fyldé, på det fynbarafte fått befråmja plantornas våxt, under hela håft-gödslens och ftröets förmultnings-tid. Så vet ock hvar Bon- de, at defs efter goda år på halm-ftubb rika trådes-åker, altid reder fig båttre, ån den ftubb- löfa efter mifsvåxt-år, och 'anfer han ej heller förgåfves den i fårorna nedftjelpta ftubben "och lefs rötter, flåfom bidragande til redigare och bör digare åker-bråk; Bofkapens fållande på trå-. des-åkren öfver nåtterna, hvilket 'den 'ttefnare' Allmogen ock med förmån brukar, faft" under våta fområr med någon olågenhet, vifar ocktiå, at kreatutens Iemningar , 'af plog och harf ut- fpridde, utan föregången förmultning i ladu- "gården, åto i åkren nyttigare ån på ången, Hvareft de ofpiidda bärtbrånna KUREta dor äte Hårvid får jag dock" påminna, at den alde- les Bbtuddäa "Gådilen ej. bör 'anvåndas til höft- tåde, ej heller Bofkapens fällande på åkren an-. Nållas med Arö-och halm-bofs, ty med få for nytta den obrundna gödslen, tåfom fagt år, un- der korn och hafre, men den haltbrundna uns der årterna, nyttjas kan, 1å fkadlig blir den frundom på rof-landen och för höft-tådet : men för ingen annan betydlig orfak , ån at rof-plan- törna derigenom mer exponeras för lopp-mafken, och höft-tådet för Rot-mafken, "hvilka olågen- kan för vår-lådden ej åro af fynnerlig 'bety-. BREDA Up äg gene SN Lac EA Se VC : stR R 3 Om Ve + : / va N å EN , : V 6 S | | DAS ANA SINA ARA ” fö ” Ka a BS : X ir Sd i /. Om ät i £ådfe fs öra på inna GÅ merge den Rv år SR 4: PEHR. WASSTRÖM; VV / åre förmögnare: Jordbrukare faran. nig i varit. dårom ganfka angelågne, at tå fin åker gödslad med brunnen dynga: ide hafva ock; til den åndan, Haft fina gådlel högar et och tes re är inneliggande; -fallån famma högar ,; fom, icke. rätteligen blifvit. omarbetade, | föga. eller, endaft. til ytan, undergätt någon. förruttnelles, likvål. har, under den tiden.,:det gvicka,. fon finnes. uti dyngan och fom: "målt. förorfakar. och. befråmjar fermentarion, efter. ha vå enom ut. dunftning gätt förloradt 3 tå. at, nå r. gödslen fer, dan. HIN på äkren uttörd,. där utbredd. och; nedkörd, har Kon, föga eller på annat lätt kun, nat förbåttra, åker- jorden, ån, oendalt ka, den, flamma med, NIGON,: BAÅ MYUA: oci 283 De rön, fom Hr Protefloren. Då. lil MÅN, IG den Bat Så Kong Academien ing VR I BJ NN landade Fda jag rd a ÄN pidag ofog natt bör bifalla, denna hans upgift, utan kaniock: tillika af egen; förfarenher bettyrka, at det: fig: "AZ, förhå Mer, ; Istom. dels. Hara len Profefforcn. och R ket. nyligen, ytgitpa Chemilka grunder. ih aker-; bruket, 1å grundeligen och utförligen afthandlar, och utredt denna fak sen, med bevis,' at obrun- sd ARCNKh A £ - RV da WALLERIUS, ugn find vada FÖR rr ä”- il. A ho. Söp: 247 ödfel se för åkren meta fördelaktig & ån den å Al nen ; SHR rie at icke, något mera til full öfvertyr &rlG härom kan behötvas. PR BORN NBBBSGGOL0G EN et te RÖR Y - d Bby erts. sMabbldrdr 3 ru FON "CARL WILHELM St CHBELE. np Ove ET | ev j : lab: Fen | sä sbenår hårej den: | OR Blyettfeny Og ifrån deny om hvilken Jag: nu; ivil meddela Kgl: Academien "mina förföks" jag menar Hår den;fonr i Herr CRoNsTEDTS: Mineralogie kallast Motlyz Bysen membranacea' nitens, ck på hvilken: Hr: QwisT, med flere, låret hafva anftållt fina för=? fökve! De fotter jag håter tilfålle ar: underkafta .profy åro Itagne; på dårf(kilte ftållen ; men: funnits: våra af enahanda. arts och - af arg 'beftåndss. je0 vester käre: låsen rr ae DFörE ville jag v veta, Häta Molybdsna fint På eriferad. — Efter 'hön nu ej läcep Jia fig LL pulver, för GORE för RT Sjeliga ämellers fkull, få lades i glas-mor-" tel dä Na då några bitar Tartarus vitriolatus der=' til, då Koh Omfder re oc mg til er fint pul-" så Aram fiktades. På detta pulvretlogs fedan' hett Val och områrdes? Moölybdena, fjönk då - bottne a: uplåsningen athäldes; detta ite- R 4 re= J fins på Apotheken;, sty.denne år'tbycker (kildi jär sir äg på våta vågen: dertil fordrades” ar får HH Fer JALNERIETE NRR 45 ENAS LT AE NÄR ft SNS KSS VBR DE ERE BSR TIN 0, fe AR ÄT ns Får PD a NL KIA : sk å RER LaN i RY 248 1778. Jul. Aug. Sept, terades flere, gånger, tils ingen Tyco vitrio- latus mera. fans i athålde 'varnet, då i pulvret a tor- kädes: son $. 2. Jag har med alla BRA haöt både digererat och kokat detta mineral, men ibland dem allenaft funnit två, fom hafvå verkan der-- på, hemligen Arfenic- och Salpeter-fyran. -Ar- fenic- fyran angriper "ej Molybdana, förrån alt vattnet bårtdunftat; (MR då hettar ditet. Ökas, upftiger arfenici retort-halfen, och på futet fub- limeras gul, arfenic.. Uti. recipienten . fås. flyk- tig fvåfvel-fyra. cv På ef del molybdene- pulver flogos 2 delar rykande Salpeter-fyra: knapt hade blandningen I retorten blifvit ljum, förrån altfammans fleg på en: gång uti: recipienten med ftarko hetta och mörkröd rök. Jag tviflar ej, at ju blandnin= gen hade tagit eld, om den: varit 1 något flör-: re mångd. Jag fann tfåledes båttre. varav ar nyttja diluerad falpeter-fyra. 0 $3oPå rr unts: pulveriferad Mblybdana, logos 6-unts dilueradt acidum nitri, fom utien. glas-retott :med luterad: recipient lades i fand= eapell. Under digeftion, ville ej fyran angripa, men då detta menitlruum kom i kokning, upfte- go röda fpänftiga ANGORAd med ftark Afkumnings ra nog dftor) fyran; (derföre bör ölgrren ock: va .abftraherades ad ficcum. Refiä 1UMsz hade nu en grå fårg. Hårpa flogs, åter Ika, mycket: dilue- vadt acidum nitri, fom fkumade dermed lika fom förut; den afdeftil lerades..ocklå, tils. lemningen, var. torr, fom nu var merar hvit ån; förra gan- gen. Hårpå flogs äter. ika mycket falpeter: fyr: ra och ablirgherades | Lika, des amma operation | £ up- > SKÖT UR br AA NG ME ORE pr BE NK Lr KN CS RS V FT eng: PIL AögiiSepts 249 OK >» Uprepades för 4:de och fite gängen: då åndtelis gencet krirhvitt pulver ateritod. ' Detta ref- duum edulcorerades med hett vattn få långe, tils all fyrlighet var bårta, och torkades. Den vågde 62 drachmer, fom jag vill kalla”Terra mo- lybdaene. Det ofårgade klara edulcorer-vattnet evaporerades, til defssert halft unts blef qvar, det bekom då en vacker blå tårg, var tjockt mt mäckol! litet järn, tor öfrigt var det malt = oc vitriol-fyra.. .Då fyran. utfpåddes med vattn, för- fvann fårgen. Alkal+ fixum: och volatile caufti- cum angripa ej molybdaena på väta vågen.s == 206.004. AF de vackra förfök, fom Herr Qwist anfrålt med molybdxna, vete vi, at detta mir. neral i öppen eld år nåftan helt och. hållet vo- datilt, famt innehåller: fvafvel. Når. man lågger — et. litet. ftycke deraf. på et filfver-bleck för bläs=' röret, år det artigt at fe, huru hvita röken får-' ter fig på blecker, fåfom fmå glånfande fjäll, ef-' tér famima direstion fom lågan ftryker: detta ohvita fublimat blir genaft. blatt , når bla låga 0. drifves derpå, men uti ytterfta fperfen af ljus-: lågan förlfvinner åter denna tårg.” Det hvita tub-' limatet ar famma jord, fom erhölls med” aci- dum nitri ($. 3.), det förhåller fig ock uti ljus- SA TERES ÖREN brer + $. 5. Et unts pulveriferad molybdaena blan- 1 dades med fyra unts' renad falpeter:; "och deto- nerades "uti en vål upglödgad digel. ' Maffan, fom erhölls, ftötte litet på rödt » den folverades i vatten, folutionen var klar. och fårglös, på bottnen fatte fig litet rådt. pulver, fom torkadt: vågde. ri gran: och varijårn-ochra. Uplösningen evaporerades, den gaf tå vål Tartarus vitriolatus' FREY FO RER on SORT förp är Ö | IRA SER ASS us we ( 2 5 : 4 2 3 ön a PERSON fom nitrum i cryftaller , men en god del återftod'; fo Ng 250 1778. Jul. Aug. Sept ej: ville antkjura , den hyfte dock: ej fynnerligt fpår af öf- vertiödigt alkali, och utfpåddes med litet vatten, hvar- uti flogs fedan få mycket diluerad vitriol-fyra, tils: ingen precipitation mera mårktes ; detta precipitat edulcorera- des med kallt vatten, torkades , och vågde 3 drachmer. Om för "mycket fyra tilkommer ,' uplåfes precipitatet Igen, och. innehåller fjelfvåa vatuet,en: del dåraf. uplöft; Ja, om folutionen. år het, fås aldeles ingen fållning. Med falpeter- och falt-fyra kan likaledes precipitation anftällas. - 7 SNR ST bee "$..6. För at nårmare få låra kånna denna jord-art, underföktes! förtt' den, fon på våta vågen med acidum DItTi erhöll (0: BY. a pömodtlont (9 ETEN -.+8) En, ferupel. deraf refs ganfka fin i glas- mortel, hvarpå” flogos 2 unts deftilleradt ; vatten och kokades 3 time ; vattnet afhålldes fedan uti-en annan kolf; qvar- lemningen kokades åter med 2 unts vatten och afhåll- des. "Efter jag fann , at afhållde vattnet hade en befyn- nerlig fyrlig fmak; nåftan metallifk, få continuerades med kokning ånnu 10: gånger til; med 2 unts vatten för hvar gång, då omfider nåftan altfammans var uplöft. ,b) Jag, trodde at någon vitriol-fyra torde hafva fåftat fig Vid jor- der, fom kunde vara orfaken til defs löslighet i vatten. Derföre "lades ef del af molybdäene jord uti glas-retott i Öppen eid; tils”retorten "ville fimålta ;' i Recipienten fars: ock verkeligen liten: lukt af fvafvel-fpiritusa:» Därpå: las des jorégn uti digel, hvarpå luterades en, annan digel om- vand, | Jorden "var då” fmålt, och fraxt upfteg en RR fåftade fig på en kall järnpiåt fom hölls detöfver, lik= nade! fmä glåvlande hvita och gulakriiga fjäll. Så fnart tåek-digleir lades deröfver, afftannade rökeny men få fnartylufren äter kom til, började fmålte jorden återat rå». j ka, därföre jag ock uti tåck-digeln,ej kunde famla nå» gra flores, Den fmålta jorden gjöts ut på et bleck, och fick då en hvitgra fårg med ftrålar, fom gingo ifrån medelspun&en ti: peripherieds : 120000 0 fås: NE För blås-töret drages jorden fnart:in: i kolet, men” på et filfver-bleck-fWålter. hon "och röker. med: famma, phenomener fom molybdena: ($. 4). Nu var jag mån järddola om och fattes i elden ;artimerefter , Öpnades ;diglen , en rök., hvilken. : ” omsat pe om del enikap at löfa digi. Kokande vatten. ..c) Honcpulveri- ;rades. dertöre , och en liten: del deraf kokades: i vatten fom; förut (lit a), men den. förkölls dig på famma; fått, och uplösningen- fick fammaj Imak. Denna fmålta terra. molybdane bar. jag brukat mil alla följande förlök.r Flores, fom hade fatt ig på järaspläten, hafva jamma förs hälls nde; fomsjorden, >> s ena Moalybdens: jord: år mk fyrlig natur... Pig se hennes folution ($-16:1€:) tÅdpar. af, ilacmns, tväls up» lösning hvitnar. och hepar fulphoris, precipiteras.. sla På: metaller. har folutionen ock PAgnd ; verkan: kokar den; Rat fillpän af alla) ;oådla metallens; blir folutionenrnemtis; den, bläaktig, ; C)i Sättes- bol Jitet a Ikalitartari tilde fol»; Varis den I. Hörre. mångd i varten, och antkjurer -efsi ter jaftnalningensutr, ding. RN eryftaller.: + Detwaydillgr | alisgÖr, arvjorden:e], är ÖPPRD eld. se ba Brr PATA d) Denna: folution,ames daur hemsannp år beta ovlas itar-: are dets fyrliga egenikap baccmus rödnar merag:effers: elcerar. med krita, bviv. magnefja, och. alun:jord, hvaraf. Armin a medel-falter,, fem +. "vatten åro ganika;dvärlår: fr att Precipiteran. filfver, ic Kar och bly uti falst pe fyran uplölte, likaledes bly uti talt-tyran suplötgta Paå-skol. reduceras, deffa-. -precipitater, -då finalte jorden — kräper I kolet. De ;Öfrige mer precipiterasrickesf? | ej öller. mercurius. corrofivusF) dikaledes fålles, tung=/ fpatsrjorden, 4 faltsoch, falpeter fyra, uplöt. - Detta Precis Pitat. år ej segenererad, CA 1 po emedan: den ylöfes,. utiz kallt vatten, 2 SNRA fom, ej. .regenereradr tungfpat; EA sw Dec6triga ord-arters, folutioner precipieras: é kajedes:. utdrifver. denna. folution duft- fyran. : edfalt och, fycktigt alkaliz.dunr Utgör dårmed nets; (Spfercigiera alla metallifka folutioner. Guld; ublimat,, Zink och. Brunoften faller Avicsplånn: ch - i acido. flis, brunt; Goboltyrolenrödty Kop= par cr. blätt ;.Alunsoch Kalki; FUNPREr hyite.. Deillitlasgn . denna af tlycknigt alkali ochhmolybdaene - jord. fammanr: fatte ;falmiaken., då ,flåpper jorden or lindrig eldit alkar; li. pd og AR och, qvarblirver i recorten, fom: et gråttpulverir ANC | tans tilbjelp en myckenhet ati vår, jordart.,. denna folurs Sh " tidn denna fmålta ailön hade - qvar fämma X centrerad vitriol yra uplöfer., med heter nd gripas, efter hår verkas dubbel affinitet; acidum falis på tion får en ganika vacker blå fårg, och blir tjöck fedax hon kallnat; denna fårgen förfvinner i'hettan , men fram- kommer åter, fedan den litet kallnat; likaledes i vatten: ($..3.) i flarkare hetta flåpper jorden vitriol-fyrån och qvarblifver oföråndrad. b) Salpeter- fyran har ingen verkan på henne, .c) Men kokas den med Salt-fyran, få uplöfes en anfenlig mångd; deftilleras denna folution ad ficcum, få blir refiduum mörk-blätt ; ökas då hettan, "upftiga hvita flores,jåmte litet blått fublimat, och uti re- cipienten fås rykande falt fyra. Refiduum år grått. Sub- limatet och flores liquefcera i luften ; ftrukit på metal- ler, fårgar det dem blå och år ej annat ån molybdene' jord med falv-fyra” volatiliferad. d) Om en del af vär Jord deftilleras med 2 delar tartar: vitriol. öfvergår om- der med ganfka ftark hetta litet vitriol-fyra. KReflterän-' de jorden år i vatten mera lått-iöft ån förut. e) Med 2' delar falpeter utdrifves fyran, fom år rykande. Refidaum i vatten uplöft, år et neutral-falt, fom precipiterat alla -metallifka fölutioner och liknar faltet ($. 7. g). f) Med 2 delar rent fal commune, utdrifves rökande fyran, och uti: retort-halfen upftiga hvita, gula och "violetta flores, fom liquefcera i luften. Denna uplösning, ftruken på metaller ; blir blå, (lit. c.) TA 1 $. 9 At jorden ej år obenågen at attrahera phlogi- fton, fes af den blå fårgen, fom fublimatet får af Tjus- lågan. ($. 4) At hon ock antager det famma på våta vågen , bevilar likaledes blåa fårgen: ($.: 7. b.) a) För at nu blifva viffare håtuti, uplöftes Terra molybdene uti kokände vatten, med tilfats af litet alkaäli; ($. 7. c), til denna folution fogos några droppar falt-fyra och del- tes: uti flere delar, uti hvardera del lades ”filfpån af får- fkilté metaller: uplösningen fick genaft en blåaktig fårg, fom alt mera tiltog, och efter en timas förlopp, då fia- fkan då och då fkakades, blef ganfka vacker och mörk- blå: At denna fårg hårrörer af phlogifton, kan deraf flutas at om man 1:mo, i flållet för metaller tager de> ras jord-arter, fker ingen åndring på färgen; 2:d0, Om. uti en fådan blå folution drypas några droppar acidum nitri och fåttes i varmen , få förfvinner fårgen - Det år fåledes ej underligt, at både filfver och qvickfilfver an- ter: FEST SSF TE KLEN AST UA TT 1 4 Lu ÖN, ÅA a Fa EG irl t | NE SLA KANIN ten Ft Sälg ” v yr é V A pr ; 1778. Jul. Aug. Sept. 2 4 EE ls t N a” 4 terra metallica, och terra molybdene på metallernes phlos Vv -. — gilton; - Dock angripes ej guldet, b) Om til förut nåmna de foiution flås för mycket falt-fyra, upkommer ingen blå utan gul fårg, fom omfider blir brun, om blandnin- igen med metaller flålles i digeftion. Hår tycks jorden attrahera mera phlogifton, efter om denna folution drys pes uti en uplåsning af molybdene-jord, blir phlogifton mera delt och blandningen blir blå. c) Blod-lot, hvar= uti fyran råder, precipiterar denna uti vatten uplöfte jor« den , brun, och -gallåppel!-infution,, mörkbrun. ” $. 10. På redu&ions-vågen har jag underfökt molys bdene-jord med frvarta fluffen och kol, och med Bos rax-glas och kol, men det var förgåfves, jag blef ej varfe det minfta metallifkt. . Jag tånkte at det brånnbara torde hafva famma verkan på molybdene jord, fom luften, nåmligen at volatilifera henne ($. 6 by) Däår- före iunbiberades en del af jorden med bom-olja, denna blandning drefs i glas-retort, tils retorten fmålte, men hår ficks intet fublimat; retiduum I retorten var fom et fvart pulver, En del af detta pulvrat lades uti digel, fom fatres i elden: pulvret glödgade up, och fubiimerades hvita fores; derpä lades den avudra delen uti digel, hvar» Öfver luterades en annan digel, fom ockfå faties i fark -eld.; en tima derefter, då altlämmans var kallnadt , Öp- nades diglen, men jorden befans med fin fvarta fårg oföråndrad , utan tecken til fmåltning.' Detta fvarta pul- ver förhöll fig på följande fått : 1) med vatten kokadt, folverades intet deraf. 2) Lågges alkali tih och koknin- gen fortfåttes, blir ej heller något uplöft, ehuru gårna el- Jeft alkali uplöfer denna jorden. ($. 7. g.) 3) Men med 3 delar alkali tartari blandadt och fmålt i digel, upkom= mer ftark effervefcence, "om då 'matlan uplöfes i vatten och det öfverflådiga alkali måttas med acidum nitri, få fås er af terra molybdena och alkali fammanfart neutrals - falt, fom decomponerar alla andra medel -falter. ($. 7.8). 4) Salpeter-fyran angriper: denna phlogifticerade jorden panfka håftigt i digeftion , famt beröfvar benne det fåma ma, blir hvit och äterfär fin förra egenfkap. Vitriol= och falt-fyran hafva ej någon verkan derpå. = 20$. 11. Molybdenz - jorden, fom fås med falpeter ($. 5.), år uti dere omhiåndigheter fkild ifrån den förr fång ) : om” pga 1778. sjut. | | omtalte, Ty acmo fordras långt: mindre. attem tilrdef: Solution. 2 uns kokande vatten uplöler med: & ntinuerad "kokning 113 ferupel;. 2:d0 Utrdrifver den. ej någon Fr | triol-fyra från tarrarus vitriolatus. 3:0 Ar mera lått-. fmålts 4i:to Sublimeras ej i Öppen digel. $:a0 Med kol- flybbe frnålt, » gitver ola med vatten en folativtr, hvilken innehåller et neutral fält, foms precipirar alla meé- del falter. br kär Örfaken. til denna föra fkilnaden: ligger uti alkali, hvaraf detta precipitat en: vils del nog envitt qvarhåller. At: bon innehäller alkali, faftån den uti fle- fe uprepade folutioner: och cryftal lifationer år. renad, fin- nes låtteligen deraf: 1) Når til en het Concentrerad- ups Jösning fläs något acidum' nitri, och kokningen tortfår- tes, fär faller flörfta delen af uplötte jorden til bottnen, fom helt fma cryftaller ; om detocklara fedan evaporeras, fås-ditet lalpeter.. Defla fmå cryftaller: hatva alla: sept ikaper lika ined den: molybdene- jord, fom fås mcd aci- dum. nitri. ($. 3)- 2) Salter, tom eter fmålrningen ($. 11. N:o 5) fås, boviler det famma.. Detta neutral falt up> kommer på: följande fått: Jorden don allenaft innehål ler en liten del aikali, och följakteligen ännu verkar fom en-fyra, emedan bon förändrar: Lacemus fårgen. i rödt, attraherar phlogitton af det tillatte kol-ttybbe, men alka=. li hindrar få fr kalien jord ifrån denna förening, fom hon til. måättning behöfver, (emedan mans af :$: 10.: N:o 3. finner. at alkali ftarkare attraherar jorden, ån jorden det brännbara) och detta år neutral-faltet, fom med vatten A kan utlutas, och liknar aldeles faltet ($. 7.8 ); Kolet, fom efter utlatning ;en/refterar , röker. i Öppen. digel: och fåtter fublimat: atiehåller fåledes: phlogifticerad. moly-: bdene jord. 3) Detta alkali qvarhåller jorden i öppen eld. (di 11. Ni 0 4). 4) Sen man ock håraf: orfaken , . hvarföre denna jord ej afdrifver.vitriol: fyran från tare, vitriol. ty hennes drag-kraft til. alkali måtte i famma män minfkas, ju nårmare hon dårmed kommer til faturations- pundten, och emedan - rena : jorden ej. innehåller: något alkali.;/ få attraherar hon en liten del deraf från Tart. vitr. följakteligen kan ock allenaft; litet fpor-af: vitriol- en århällas.. ($. 8. d.) Detta-lillaalkali förorfakar ock BUR förre, dÖslighet i vattem. Samma jord fins ($.7.c.) KAPA LJ 3. 3 FODER ARG oe TR ; | Ba jr | pd UR | ; . W al å M Fa GREN é | j val AA virny &€ Ko Tul. Aug Gept. 255 vå äl la -E Kd jag nu mu | analyticerat molybdena och an= Ört. mina £ Ortök med dels jord-art, återftär ånnu at ter kunna Kegemhpdera, detta mineral af fina nårmatfte be- tänds-de At molybdena innehäller fvafvel, år be- kan sg mina förfök intyga det flamma. En del'gan- «a fin rifven terra molybd. ($. 6 c.), blandades "med 3 elar fvafvel. Denna blandning drefs uti glas retort i ; Öppen seld med luterad recipient. Retorten (täldes i bör- få, at frvatiet fom upftigit i halten, åter kunde tinna kä, men til flut afdrefs fvaflet aldeles. Recipienten var jåmte fvaflet upfyld med en (li ckande luckt af flyck- tig tvafvel fpirirus. Qvarlemningen i retorten | liknade et fvart pulver, föm, gnuggadt imellan fingrarne, fotade dem med en glånfande [vart fårg , och hade för öfrigt famma förhållande uti alla förfök ; fom naturlig molybdena.- - Man fer fåledes hår en jord art, tom til denna tie den lårer varit okånd', och hvilken man med ifkal kan | alla acidum molybden, efter den har alla re fom fyra. Men jag tycker mig redan höra fågas : den i torde vara någon metallifk. jord, förenad med en ånnu | obekant fyra, "eller ock viee vera. Jag lenvnar fädan 3 eller dylik mening i Ort vårde: få långe hår felas Pe el bevis, grundade på tydeliga förtök, Och ehuru den | ofamma uti vifla ormilåndis gheter liknar "metaihtk jord, tror b jag dock med vifshet, ar mo lybdena Bellas ar en dr | mineraliferad med fvafvel. bä 1 NAR RR RN Tor NE FREE ME Ach kg Rdr IL öra EN Vu förfka. Qvart. tör eta år, id. 665 rad; . & ftår : fom blifva Oeftrus ; ; lås: fafom Oceftrus. tabti andra Qvarr. ” fi ne HS rad dt gu far: R VET N STEN ; 'e SS ; | Lo gra läge: KH WE 1. nålla lad fars nin Fx). stäv: nfir(0+x). Sidan 147, rad. 34 vo tär 152553 lås 1725. Sid.1f2,1tad.29, flår spre- (otad; Väs upråttad eller börjad. Sid: 149, rad; 213 | fär EN ge 4 oc FARA oh : HH ng fingers redd a PR ARE ARR WIUNAVIDN Porr a RANN j VE DERNECK 2 UL BARDA IE "48 Beftrifsing åf Cr cn bofike lll Vikt i, ) [a HAN på. et Barn; af ARVID SV ÄKE jr 2. Rön och Förklarins éfver den mindre. betyd="- å Ma lighet för lifvet; fom frador: under: Os. ör R SFS med fig föra, af ROLAND Ma RTIN fÖ 4. Tilldegniag Vid föregdende åmne ; 2 Jon. sr Lar. UDHELIUS. Jag = > 195 $. Den Dauurilke Staren, ( STURNUS Ånanri- RN cus; ) ) befkrifven af Per sit SIMON PALLAS, 197 6. Den Mongolifta Lårk can, (ALAUDA mongo= lica >) beftrifven of PET. STM. På LLAS 201 y E. Afbandling om de ting, fom. Öka eller mi afka. vår Kropps utdunfiining utdragen af Herr ANTON iloL. MARTI INSAN! Kongl Fetsvdiy od Academien infånda vågnings- örfök Fe. LOG ES d. Om varma Hålfo-vattens tilredning ; af Tor- rd BERN BERGMAN - - EO 9. En mårkväårdig Lårofats > om Planernas (EET SANS SN lar uti Triappulaira Pyramider ; upgifven ar Åv LEXELU - - - 228 10. Obfervationer på Solens totala Fökmörk elfe da 5 4 Järva ba Or Don A vind DE ULLOA - 235 1. Rdg-dvergs- Majken; befträfoen of CLAs jo SP OBIERKANDER rr - 240 | 12. Påminnelfer vid fittet at gåda ältar; ulf i JOH. HAARTMAN - - Ingar | 13. Om obrunnen gi: ls förmånpå åkrar, fr a 0 för deny fom år brunnen; af B. NW ÅSSTRÖM 246 9 ja Förfök med "”Blyerts, molybdena; & Carn: : WILHELM SCHEELE oh ig 247 i I ä 4 4 SA | MÅ] a vv FURRANA = LS LTILP RAG TG NA N Fp d | M i RS en Brr 2 Re [<2d Ae a SON 1? ' I , 7 t S 4 R ' i > / i 3 å | 1 — 7 fr CERN [6 i + AR FR > a 5 N id Ra JRR | å h : & ö Å - fa väl I sh å - ; 3 = < FS i K K 70 a - 7 00 då TS pe ; å , = - 5 X | ; + ce t - 3 ; G g Jar sh 2 LE id SJ - Cd p t Z - i c SS 3 = a 1 - SST An i | KoNGL. VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR MåänNADERNE Ocroken. NOvEMBER, DECEMBER, om VM År 1978 é PRE IE, Herr KEEX. M. STRUSSENFEELT, General- Major, Commend. af E. Sv. Ord. Om det [ken, forn plågar omgifva Mäå- ”en, då han beråcker hela Solen. Bun: å jag, uti RK. Academiens Handlingar för år 1764, fökte gitva de uti Atftronomien ötörfarne et litet begrep om Sol-Förmörkelfer, dö MU des ÄR TRE SE SA ee NO ML k JES Ht Sr AKT SSTLVT RE SR RON MUSE PN LENE 258 1778. O& Nov. Dec. deras orfaker och förnåmfta omftåndigheter , ? ” nåmnde jag ock det fken, liknande en krans, med rågnbåge-tårgor, fom under Totala Sol- Förmörkelfer plågar omgifva Måneny och yttra= de mig, at man om dets orfak ej ånnu eger full vilshet. Spanfka Amiralens,. Don ANTONIO de UrLLoas, uti nåftföregående ftycke af inneva- rande års Handlingar, införda beråttelfe om den totala Sol- Förmörkelfe, fom ban, den 24 Junii detta år; haft tilfålle at obfervera, gifver mig anledning at litet nårmare tala om berörde fken. Det bör ej mifskånnas för den mycket lju- fare Ring, fom år öfrig, af Solen, vid ringfor- miga Sol-Förmörkelfer , förorfakad deraf, at Må- nen vid viffa tutållen fer: mindre, ut ån Solen, och fåledes då ej kan bäårtfkyma hela Solen, utan, faftån han ftår midt under Solén, "lembar en ring af fjelfva Solens kropp obetåckt, hvils ken, ehuru fmal den ofta år, likvål gifver 13 mycket ljus, ar det likafullt år dag. Deremot vid totala Sol-Förmörkelfer, då Månen efter ut- feendet år ftörre ån Solen, och i några minu- ter bårtfkymer henne hel och hållen, förvand- las dagen iv haft ril (få mörk natt, ar man EN utan uptåndtr ljus, kan låfai en bok eller fkritva. Icke defto mindre år Månen jämvål då omgif- ven af et vackert ovanligt fken, hvilket år det, fom jag nu vill omtala.: '' Det befkritves af alla Aftronomer, hvilke "fedt det vid de Sol-Förmörkelfer, fom i detta ärahundrade på någor ftålle i Europa varit To- tala, nåftan aldeles lika, fom af Don ULLoA vid innevarande års Förmörkelfe , om pg pa an«+ K OA. Nov. Dec. 2 9 dantager defs rörelfe omkring Månens Periphe- rie, fom ingen annan ån Don UrLoa blifvit varfe Somlige hafva liknat det vid det fken, fom plågar: målas omkring Helgonens hufvud, andre vid «en Guld=« eller Siltver-ring, hvaruti Manen tyckts vara Iikfom infattad, tå långe to- tala Förmörkelfen påftått, men fom hvarken förr eller fedan mårkts. Ringens bredd, dår han va- rit fom klaraft, har blifvit anfedd af några för en tolftedel, at andra för vid pafs en 'fjettedel St af Maänens egen Diameter: men et mattare el- ler. blekare fken har ftråckt fig längre ut, ef- ter fomligas tycke, til flera grader. - Närmaftt Manens brådd, har tårgen varit klaraft och mes ra hög-röd. - Någre hafva tyckt, at ftrålar ut- skurit ifran: ringen; andre åter, at chan varit, med mörkare tftrek, liktom i flera delar affkuren. Alle komma Öåfverens, at han varit öfvermårtan vacker, ja! med fin glans och fågring nåftan förtjufande. Någre tinå olikheter uti befkrif- ningarna hafva förmodeligen kommit af olika klar luft, olika ögon och olika lång tid at be- trakta Phenomenet: ty Solen år ibland allenaft et ögnablick , ibland äter i 2, 3, 4 eiler högft 42 tids-minuter hel och hållen förmörkad. Om orfaken til detta mårkvårdiga fken, haf- va Alflronomerne ej kommit öfverens. Cassis NI ville tilfkrifva det Solens Atmofpheére, fom han förft hade uptåckt, och hvarom något kan låtas uti RK. Academiens Handlingar för ar 17$3, fid. 90, famt uti Herr Profeffor WirncKkes Tal om” Norrlkenet, fid. 35: men då fkulle den fki- nande: Kranfen vara Concentrifk med Solen, och fue DD 2 ej = 260 1778. O& Nov. Dec, ej med Mannen, hvilken han dock altid åtfölgt. " LoUvvVILLE äter påftod, at famma Ring år en verkan af Månens förmenta Atmofphere, uti hvil- ken Solens fträlar, då de gå derigenom, efter hans tänkas Di rytas och förorfaka et fådant ut- feende: men vi hafve ingen anledning at fluta, det Månen eger någon ”Juft- krets, aldraminft någon Ia vidftråckt, fom til [kenets förklaring fkulle behöfvas; uran tvårtom, många fkål at tro, ar om på Månen år någon luft, måtte den va- ra mycket fin, eller at annan befkaffenhet ån vär luft. DE £A HIRE mente,s.at fkenet en- daft gifver tilkånna några ojämnheter af berg och dalar i Månens brådd: men fattån fmå ojåämn- heter där iverkeligen Bifvas, och den meningen kunde fynas vinna någon ftyrka deraf, at Rin- gen för fomliga fynts hår och dir 'affkuren, fkulle dock det ljus, fom genom täådana dalar framflåpptes ifrån Solen, vara af helt mnnan art ån det Ringen vilar. Art några fmå ftrödda pun- ter af Solens egen kropp börja framlyfa, förr än någon fammanhångande del af dets brådd fy- nes, kan och hör förklaras genom ojämnheter i Månens brådd, men ej det ken, hvarom nu år fråga. DD flefte i vår tid hålla före, at den krök- ning, Inflexio, fom Solens firålar undergå, då de gå nåra förbi någon kropp, år råtta orfaken til detta fken. GRIMALDI, NEwToNn, De VIsLoE och flere, hafva med många experimenter bevitt, at ftrålarne vid tfådana. tiltållen verkeligen litet infletteras.. Hvar och en, fom vill, kan Gelf . förviffla fig derom. Om man uti et mörkt rum, genom et litet hål, inflåpper en Se ftråle, fom man 778. Öar Nov Den 251 man låter falla på en kula eller annan liten oge- nomfkinlig kropp, och man fedan ftåller fig bakom eller i fkuggan af famma kropp, tår man fe honom omgifven af en ken, likt det, fom fynes omkring Manen vid Sol- Förmörkelfer. Det famma fker ock, dock mindre tydligen, ute i fria luften, då nån häller någon mörk kropp imellan ögat och Solen få, ar hela: Sälen un- danfkymes. Alt hvad man tilförne vid detta fken an- mårkt, har tyckts kunna nöjaktigt förklaras ge- nom berörde ttrålarnas näs. under det de pafferat förbi Manens bråddar; men, den. nyd, af ingen annan förr anmärkta omftåndigheten, nemligen Ringens beftåndiga, jämna och batti- ga rörelfe omkring fin medel-punét, fom Herr DE ULLoa vid detta års förmörkelfe foakt "er it, om den varit verkelig, och ej af någon flags fyn-villa förorfakad, gör en ny och, efter utfeen- de, ouplöslig fvårighet vid förklaringen. je fålle ar med nya Oblervationer förviffa fig, 0 denne rörelle i verkelig eller ej, gifves ep i Europa på lång tid: ty faftån Solen uti den för- flutna delen af värt Åra-hundra, arminftone på något flålle inom Europa, fynts $ ginger r hel och hallen förmörkad, ta Are o84 108, I7if, 1724 och 1983 blir deck haref- ter, enligt framledne Obfervatoren FHJoRTERS ungefärl: ga uträkning, ingen total Sol- Förmör- kelfe på någor ftålle i Europa fynlig förr ån är 1816 , och ingen hår i Stockholm förr ån är 1914. I Paris blir ej heller någon fynlig på Mer ån 120 år, (åfom rr Du Vavcer, uti Tom. V. af Memoires Micnss å |V Academie 2 3 des 202 1778. ”OMÄAANOvi Dec. des Sciences, genom dylik utråkning, vifat. I ans dra verlds- delar , blifva likväl imed! ertid este tfådane Förmörkelfer fynlige. PEUR WARGENT IN, N 3 2 ORENS V Å FITA YD AG Vi AX äv NN ' / SSI rt Be Md GD Mp hr 0 2 FALSE AE sk vie Om egen/kaperne och nyttan aj det Ame- rican/ka Valaöt -trådet > fom kallas Hiccory ; af PETIR KANE Th ROR TENTA a il Kongl. Vetenfkaps Academien har jag förut haft den åran, at infända berättelfe om egenfkaperne och nyttan af 2:ne American- fke Valnöt-tråd, nemligen om Svarta Valnöt- trädet, lom blifvit införd i Kongl. Academiens Handlingar för är 1767, famt om Hvita Val- nöt-trådet, hvilken finnes i famma Handlingar för är 1769. Vid den fednare; utbeder jag mig at få tillägga följande: jag nåmnde, där, p. 126, at jag trodde mig Halle: all an ledning at. fluta, det deffa Hvita Valnöt- tråd, då något varmare och ilångre Somrar fkulie' NÖr ofs infalla, nog fkulle hinna, at franybära mogna nötter. Nu har jag iden: tågnaden,: at fa beråtta , det före- nåmnde min tanka icke varit ogrundad: Om Hötten år 1775, då Sommaren dock det aret icke var en af de varmafte hår på orten, fram- buro de, få i min flera i Staden, fom 1 Plantagen Siplalo på Tander, af mig planterar de ; SS | 1 Fv RER O I NERT I SRp r SJ f ud " c 3 1 I De + i; 1778. | Od. Nov. Dec. 263 de Hvita Valnöt-tråden, fullkomligen mogna nöt- ter. Den i nåttföljande November, nedfatte jag i Acad. Trågaården en deblaf deffe: följande året, 1776, d. 5 Julii, började fmå Valnöt-tråd up- komma ifrån dem: jag upfick fedan denna fom- mar åtfkilliga dylika. De lemnades nåfta Vin- tern derpå, at ttå aldeles otåckta. "Om Våren 1777, ftodo de helt frifka, och hade icke tar git minfta fkada af vintren, utan tå fart det blef varmt i lutten, utflogo de löf, och våxté vackert famma Sommar. Jag lemnade då: om vären flrax fomliga af deffe Tråd til fådana Her« rar , fom hår finna nöje uti Trågards-fkötslen. De hafva denne Sommar, 1778, gjordt rått vack- ra fkott. st Rin Nu utbeder jag mig den åran, at til Kongl, Academien få inlemna en beråttelfe om egenfka- perna och nyttan af det tredje flaget af Valnöt- tråd i Norra America, fom öfver alt i de En- gelfka Colonierne kallas Hiccory. | Namn. Af den aldrig at ofs nog faknade Hr Archiatern och Ridd. von Linné, göres Hic- cory til en variation eller art af Hvita Valnöt- trådet, fom man finner af de Synonyma han an- förer i fednare uplagan af defs Species Planta- rum , pag. 1415, hvareft Gronovii namn hö- rer til Hvita Valnöt-trådet, men CATEsSBYS och PLUKENETS namn til Valnöt- trådet, Hiccory kalladr.. På förenåmnde ttålle i Species Plan= tarum , år defs Specifica namn detta. Juglans (alba) foliolis feptenis lanceolatis fervatis, impari fes- fiä, Den torde dock, vid nogare granfkning, blifva. et nytt Species? och månne icke fkap> Te + når AS Lu GAN: vt SET VR 1778. Oc. Nov. Dec. naden både af bladen och nötterna böra uti Val- nöt-fågtet komma i öfvervågande, då man vil gifva de kånnetecken, fom åt(kilja defs Species? U:raf detta Valnöt-tråd, finnas i Norra Amer rica 3:ne varieteter eller arter, af hvilka 2:ne t fynnerhet äro aällmånna öfver alt , men den tre-. dje år något mindre allmån. Jag vil endaft med Oo e ME ; | AS få ord nåmna, hvartöti deffe 3:ne arter fkiljas från hvarandra, Förfta varieteten: Yttre. barken år på alla fi- dor af flammen ganfka ojämn och fkråflig, i det han har tjällat fig eller lofsnat i flora Ipjå- lar eller flagor, hvilka vål med medlerfta delen fitta faft, men med åndarna, i fynnerhet med den nedre, böjas utåt, lå at den nog liknar ftlammen på gamla och tjocka Enar. Då nöt- terne ån hafva barken omkring fig, åro de til ftorleken fom våra vilda eller fura åpplen, run- da, dock ftötande litet på fyrkant: denne bark är mycket tjock, har langs efter fig 4 djupa tårar, och imellan hvardera af dem en mindre djup fåre; och då nötten år mogen, delar den- ne bark fig i 4 delar och faller bårt. Sjelfva nåtten; fom ligger inom denna bark ,, år ej ftort flörre ån et mufkot, rund, dock något hopkra- mad, hafvande låvgs etter fig 4 något uphögda rånder i lika afftånd från hvarandra; uptil flu- tar nötten fig i en hvafs udd. Skalet, fom oms gifver kårnan, år ganfka hårdt, 1å at man må- fte bruka hammare eller dylikt verktyg, innan man kan bråcka det; kärnan år af en föt och mycket behagelig fmak ; dock år nog liten kär- na i hvar nött, 1 jämförelfe mot den, fom fin- nes 7 N x nes i Europeifka Valnötter. Hos Örte-kånnare har denne arten fått följande namn: Nax Jug- lans albu Virginienfis. CATESB. Carolin. I. p. 38. Nux Fuglans Virginiana alba, fruttu nucis mofcha- ti fimili, cortice glabro, fummo faftigio velut in acu- leum produtto. PruK. alm. 254. Fuglans alba, fruilu ovato compreffo, cortice fqvamofo. GRONOV. Virg. 118. Af de Franfke 1 Canada kallades deffe nötter Noix doux, och Noix rends; och af de Hollåndfke i Nya Yorks Provints, Ki/kata- mi, et namn, det de fade fig tätt af Indianerne, Andra varieteten. Barken på frammen år tåm- meligen Nåt, eller lådan fom på våra Almar och Ekar. Nötterne, tillika med barken, fom om- pgifver dem, åro til frorlek fom et mutkot, eller nåftan dubbelt fmårre, ån nötterne på den fö- regående varieteten, då de ån hafva fin bark omkring fig> til fkapnad åro deffe runde: den- ne bark år ganfka tunn, har i öfre åndan 4 up- högde rånder, i lika afftånd från hvarandra. Sjelf- va nötten, då barken bårttages, år til ftorlek och fkapnad fom et mufkot, mått rund, flutan- de fig uptil i en hvafs udd. Skalet, fom om- gifver kårnan, år ganfka tunt, at det utan fvå- righet kan fönderbrytas. Ehuru fmå deffe 'nöt-. ter åro, hafva de dock mycken kärna, hvilken, då den år fårfk, år nog båfk, 1å at man då ger- na lemnar henne oåten; men då nötterna tå lig- ga en tid in på vintren, förgår denna båfkhe- ten, och åtas de då nog både af gemene man och andra, fom om höften förut famlat fig nå- got törråd håraf. Af Örte-kånnare kallas denne — arten: Juglans alba, frullu minori, cortice glabro, 5 $ ÖRON. 266 1778. OA. Nov. Dec. GRON. Virg. 118. Nux Fuglans Carolinienfis, fras | Ölu minimo, putamine levi. CATEsSB. Carol. I pog. 38. Af de Franfke i Canada kallas nötterne Noix ameres, och at de Hollåndfka i Albany Bitter nutte, Somlige af de Engelfka kalla dem Pignuts. Den Tredje wvarieteten eller arten liknar måft i alt den nåftföregaende eller andra, nåtterne li- ka (må, och egande lika tunt fkal; men kår: nan uti dem år af en fört och behagelig sj äfven då de åro helt ftårfka. Långre åt föder, tåfom i Virginien och Ca- rolina, fades ånnu finnas andra varietetet af den= na, eller ock aldeles färfkilda Species. Herr Archiat. och Riddaren von LInné's Juglans gri- fea lårer vara någondera af dem. De Engelfke i Norra America kallade alla förenämnde varieteter eller arter med et allmänt namn Hiccory, eller Hiceory Tree. Af de dår boen= de Svenhlka kallades de ock alla med et ord Nöt bom , hvilket namn de fade fig tått af de Hol- ländfka , då de fordom bodde bland dem. Hemvift. Alla 3 förenåmnde varieteter eller arter af Hiccory våxa allmånt i fkogarna uti Norra America, lålfom i Virginien, Maryland, Pennfylvanien, Nya Jerfey, Nya York, Nya England, famt på de orter långre up i landet af Canada, fom ligga under famma Polhögd med förenåmnde Landfkaper. - Omkring Montreal finnas de i myckenhet; men vid och omkring Qvebec kunde jag icke blifva varfe någondera af deffe vildt våxande, SN dår var af Ameri- Can- FAT SEN AL s Af AIN a mo NPR AR NR NEG DEN Y 1778. OD. Nov. Dec. 267 eanfke Valnöt-tråden endaft det hvita, fom dår våxte i fkogarna. Uti ofvannåmnde Engelfka ”Provincer, uti ödemarkerna imellan Albany och Canada, famt uti Iroquoirnas land, beftå fko- garna til ftörre delen af deffe tråd, fom dår vå- xa til den högd och tjocklek fom våra ftörfta Ekar och Furu-tråd. Jordmdn. Hiccory våxer altid på torr jord- min, antingen den då år fet eller mager. På våta och läglåndta ftållen trifves den ej. Den tycker genienligen om tfadana ftållen, fom våra kar Hant plåga utvälja. Men (a finner man dem ock ofta i nog mager jord. På den lilla Ön, fom vid Montreal hgger vid Sault au Re- collet, imellan Ifle de Montreal och Ifle de Je- fus, våxte de bågge förfta arterne af detta tråd 1 dem magrafte jordmån och i myckenhet, of- vanpa hellebergen, hvilka beftodo af en grå kalk: ften, hafvande nåppeligen en tvårhand jord öfver roten, och under den famma ftötte ' hellehergen emot: på fidan mot fjön hade vatt- net fkölgt, bart all jorden, at:rötterna voro dår helt bara; imedlertid trifdes deffe tråd dår helt vål, och voro. fulla med nötter. Man hade fvårt at begripa, huru de dår kunde få någon föda. På magra utmarker våxte de åfven. : Uti Iro- quoirnas land, fann jag 'dem ofta i ymnoghet på torra magra fkogsbackar. På Tall-moarna imel- lan Nya York och Albany var den allmån. På de magrafte och torrafte Sand-moarne ned i Nya Jerfey, dår ganfka tå våxter kunde trifvas, våx- te den 1 tåmmelig myckenhet; dock dår jord- månen på famma ort, ned mor hafsfidan, var den 4 ut: 268 mm Ok. Nov. Dec. utmagrafte och torrafte, funnos deffe trån ens daft hår och dår , famt voro fmå, krokota och ojämna. Blomfirings-tid. År 1749 den 7 Maji, nya flylen, började den blomma i Pennfylvanien; juft på famma dag utflog den fina förfta blom- mor, följande året 1750, på famma ort. Löfvens ut/prickande. En del, fom ftodo i godt folbadd, hade uti Pennfylvanien tåmmeligen fto- ra löf d. 1 Maji n. ft. 1749, men på andre, fom flodo inne i fkogarna, voro löfven ej ånnu utflagna. Följande året 1750, voro inga löt ån utflagne, d. 22 April; men d. 28:i famma må- nad, hade Hiccory med fkråflig bark redan nä- gorlunda ftora löf: men Hiccory med flåt bark hade dem endaft fmå, hvilka då nyfs utfpruc- kit. Härvid mårkes, at Hiccory med den tfkråf- liga barken 'utflår måft altid några dagar förr fina löf, ån alla de andra Americanfka Valnöt- tråden. Hvad tid Nötterna blifva mogna. I futet på September, och i början på Oétober, efter nya flylen, blifva nötterna mogna, 1å vål i de En- gelfka Colonierna, fom i Canada. De falla då fmå- ningom ned af fig fjelfva. Och fom deffe trån gemenligen åro ganfka fulla med nötter, i fyn- nerhet når de icke ftå för tått til hvarandra, 1å fer man, i flutet af October månad, marken under dem vara öfvertåckt med nötter, ofta til mer ån en tvårhands högd. Den förfta och fifta höften jag var i America, nemligen 1748, men i fynnerhet 1750, hade deffe trån en ovan- lig myckenhet nötter, och, fom beråtrades, mera r | 177 8, Oc Nov. Dec. 269 mera ån de haft några år på rad nåft förut: må- fta delen blef lemnad qvar i fkogarna, til föda för Svin, Ickornar och andra vilda djur, eme- dån ingen hant med, at famla få mycket; men är 1749, var af deffe i Pennfylvanien ganfka li- tet; deremot fans då ymnigt af dem i fkopar- na, få i Canada, fom i ödemarkerna imellan Ca- nada och Albany, famt omkring fiftnåmnde ort. Hvad tid den fåller fira löf Uti Montreal hörjade den, är 1749, d.. 2 Octob. n. ft. fålla ij myckenhet fina löt: orfaken var, at natten för- ut inföll en tåmmelig titark frott. Då jag i fer nare delen af famma månad refte genom ådemar- kerne imellan Canada och Albany, hade defle trän åfven dår fållt alla fina löf. Uti Pennfyl- vanien börja låöfven förft vifsna och falla vid flu- tet af nyfsnåmnde månad. Def; dider och tjocklek, at döma efter fafringar- na. Jag råknade fafringarna på aätfkilliga Hic- cory-tråd, at fe huru fort de våxa: dår jorden var mera fet, hade de. fnarare tiltagit 1 tjock- lek; vid diameterns måtande, år barken altid bårtlemnad. En klabb hade 17 fafringar; diamet. 31 tum. En - = = 61 fafr. diametr. I qvart. 33tum, En - = = 66 fafr. diamet. 1 qvart. + tum. En = = «= 68 fafr. diamet. juft 2 qvarter. En «= = 83 fafr. diamet. I qvart. få tum. En «+ = - 118 fafr. diamet, I qvart. 2 tum. En + - - 128 fafr. diamet. I qvart. 43 tums En = = - 142 fafr. diamet, 2 qvart. 4 tum. Härvid bör anmårkas, at åtfkillige 1å Sven- fke nd (VRRSAR KINA KG AN 5 NM 270 1778. O&. Nov. Dec. 9 fke fom Engelfke Landtmån i Pennfylvanien och Nya Jerfey paftodo, at både: detta och flera andra tråd dår i landét, fåtta fornliga Somrar 2. fafringar , hvilket de fade: fig funnit af flera exempel, nemligen: de hade -athuggit tråd, hvilkas ålder de helt noga vifste, och vid faf- ringarnas råknande funnit, at ibland har antalet af lafringarna gått til dubbelt mot antalet af trådets ålders är, atminftone har lafringarnas an tal altid varit ftörre, ån trådet haft år at växa på Jag kan vål icke vara domare håruti: men det , fom dock något litet bryr ÅN häryid, äro de förfök jag några 'gånger gjorde: jag affkat fmaå tråd, (örn upvaäxt på då Håller: dön fordom Varit ker , famt räknade Täfringarine 6 dem: då jag nu SE No nas antäl vie UEMAG dc famma träd var 16 ar gammalt , [varades mig, at. det var och Fats. ty för to år Para birds kades flamma ftålle (ifta gången til åker, och lemnades då förft I linda, då icke den minita telnino fans GR derpå. Manne derföre trå- den hår i landet göra fomliga är 2 fafringar,alt fom våderleken och andra håndelfer kunna der- til bidr raga? Mäånne icke et tråd kan tåtta 2 faf- ringar på det året, när defs löf blifva midt om Som ma 'en aldeles upåtne af maflkar, och trådet måtte utflå nya löf igen, fälom det (kedde i PRäklvd hd är 1750, hyarom år handladt i KV En Acad: Handl. FÖR OA, Föda i Egenfraper. Ehuru Hiccory våxer ofta til mycket a a jocka tråd, duger den dock ej til timber eller gårds dad emedan den rutt- nar biganika: fnart , Nä den ligger öppen för / regn oc 1778. OA. Nov. Dec: 271 och luftens våldfamheter: den blir då nåftan me- ra och fnarare genomitungen af mafk, ån något annat tråd-flag. HA Det tyckes nåftan, fom åtfkillige af deffe un- der våxandet vrida fig med fafringarna, förft 1,2 tller 3 är efter Solen, Och åter et eller flere år emot den famma; ty fafringarna löpa få i kors inorh och emot hvarandra; hvarföre detta träd ock gemenligen nåftan år fvårare at klytva, än något annat.” Man måtte merendels” fåtta vigg vid vigg, från den ena åndan af klabben til den andra , då man vil klyfva det; men når det blir få gammalt, at det inuti är något murknadt, går klyfningen :låttare. Då man om våren hugger uti trådet, flyter en hvit något tjock faft utur det huggna ftåller. På bladen af den Hiccory, fom har fkråflig bark, finner man, i fynnerhet om våren, når låf- fen ån frö Uuhgag en art af fetma Når man på något ftålle huggit bårt fkogen, och en tid brukat landet til åker, men ligger det fedan i linda, är Eliccory et af de förtta tråd, foov då börja våxa dår; tvifvelsutan hatva nötterne an- tingen af djur, eller någon annan håndelfe, blif- vit ditförda. > Om någon flarkare nattfroft om våren in- tråffar, fedan Hiccory utflagit fina löf, bärtfry- fa gemenligen de famma, i fynnerhet på de un- ga och fpåda tråden, hvaärpå exempel år vift i min Americ. Refa T. 3 p.; 99, men den utflår ftrax derefter nya löf igen. "Man har ock haft prof derpå, at helt fmå tråd eller telningar bår- af blifvit 1å fkadda af mycket kalla vintrar, at i de 272 1779. OA Nov. Dec: ; de fedan aldeles gått ut; men at ftora Hicco- ry-tråd af någon vinter tagit fkada, fade man fig icke någonfin hafva mårkt uti Pennfylvanien;> men up emot Albany, i Nya Yorks Provints, förlåkrades, at af en ovanlig kall vinter, hade dår en myckenhet ftora Hiccory-tråd dödt al- deles ut. Nyttan. Då man om våren hugger i detta tråd, flyter, fom förut år nåmnt , en hvit, nås got tjock för fafr utur det famma: når denna faft får ita en ftund i något kåril, börjar den ftel- na och blifva tjockare. Goffar och annat ungt folk plåga famla och åta den, utan at kånna derat någon olågenhet. Bi fades ock om vå- ren infinna fig derpå, och hålla den til godo. På fomliga ftållen i Canada och Albany, fam- Jar en del af Invånarena: få mycket de kunna få af denna faften, och koka Såcker deraf: detta Säcker fades vara fötare ån det, fom göres af fatten utaf tåcker-lönnen; men fom Hiccory git- ver 4å litet faft, lönar detta icke mycket ar- betet. Nötterna af Hiccory med fkråflig bark åro, då den löfa yttre barken bårttages, af den ftor- lek fom ert ftort mufkot, och hafva utanpå om- kring kårnan et mycket hårdt fkal; inuti hafva de en kårna, fom år mycket föt och angenåm. På Hiccory med den flåta barken åro nötterna något litet fmårre, eller fom et vanligt mulkot; fkalet omkring dem år mycket tunt: inuti haf- va de ock nog kårna, hvilken fmakar något båfk, då de ån åro fårfka; men då de få ligga någon tid, förgår denna båfkhet, och fmaka ÅR 3 RR. er Alby. öm 298. ue vål. Man famlar om höften af bågge deffe "MNagen Aå mycket nötter man finner nådigt, och "förvarar dem til nyttjande: om höfte- och vin- ter-tiden roar man fig med om aftnarna, at bry? ta fönder- nötterna och (åta kårnan. Når den €&ne gjorde efter middagen befåk hos den an- dra, framfartes gemenligen en eller flera talri- kar af defle nötter, anungen hela, eller mått fönderbrutna, dem man åt, antingen fedan man druckit Thée, eller under fjeltva Thée-drickan- det. Når man förvarar dem i något kallt rum, - hålla de fig goda hela följande Sommaren. Jag har åtit dem d. 21 Julii, hvilka ånnu då voro Jå vålfmakliga, fom dem inan åter midt om vin- tren. De gamle Svenfkarne i Nya Jerfey be- råttade, at da Indianerna i deras barndom i ftår- 're myckenhet viftades dår, gjorde de fig en vålfmakelig Mjölk af dejfe nötter lålunda: De fams lade en myckenhet nötteft., dels af denne Hics cory » dels af fvarta Valnöt-trådet , dem de buls tade fönder, togö kårnorna ut, ftötte dem til et mjöl, . blandade det fr med. vatten, da det fåg ut fom mjölk, och gåf icke Fr efter uti förma och behapelig fmak. Bland andra låckerbeter; om jag 13 tår fås pa, fom Vildfkorna framlåtta för en refande, år äfven mjöl, gjordt af fönderflötta Hiccory-nöt- ter, med fkal och kärna tilhopa blandade; men då det fkal vara mycket vål, frambåres en liten fkål med mjöl, gjordt endaft af Hiccory - kår- norna, hvil ket nåftan "tåflar i bebagelig fmak med Mandel. Ibland? utblanda Vildarne fina tfoppor med detta mjöl, hvilka derigenom få en angenåm fmak. vd T 20 Gårir + rr SIN SEN fr AE VIRA AE USA UTEN a FAUASA GAN ad il AA 1778. Oå, Nov, Dec. | Gamle Tyfkar beråttade mig , ut då de vid ; början af detta hundrade-tal förft kommo til Pennfylvanien , och dår köpt fig land, nådga- des de, de tvånne förfta åren, innan de hunnit hugga bårt fkogen och göra fig åker, lefva nå- ftan endaft af Hiccory-nötter, Pumpor och dylikt. Ickornar af allehanda flag, Svin, famt ät- fkilliga andra djur, hålla ock gerna deffa nötter til godo. Jag fåg, at de, fom höllo Ickornar 1 burar, hade förledt fig med et' godt förråd af deffe nöttef til deras föda. Om höften, "och måft hela vintren, gå Svinen dår i fkogarna, hvareft de af Ek-ollon utaf flera flag, Caftani- er, nötter af Hiccory och andra Valnöt-tråd, famt Bok-ollon hafva ymnig föda. Af alla Trådflag i Norra America, i fynner- het i de Engelfka Colonierna, hölls Hiccory va- ra det aldrabåfta til ved; emedan det brann bäåt- tre ån andra, och gaf långt ftarkare hetta; och har det defsutom den förman, at oanfedt man lågger det helt rådt på elden, ligger det dir allenaft en liten frund, innan det begynner ftarkt brinna, då deremot annan rå ved ligger och hivåfer på elden långa ftunden, innan den börjar rått fatta eld. Det tyckes derföres; fom Hic- cory hade någon fetma uti fig framför andra tråd. En olågenhet fades denna ved dock haf- va, nemligen, emedan den gifver en ftark och klar låga, då den brinner, fkadar den ögonen, i fynnerbet om man något långre fer derpa. Emedan ved af Hiccory var bättre ån af an- dra Trådflag, betaltes den ock dyrare ån annan ved. Om höften 1749, betaltes i Philadelphia 4 | | för NER. « O&. Nov. Dec: 275 för en famn (Cart) Hiccory- ved, 18 Skillingar i Pennfylvanig-mynt ; men följande vinter, då kölden tog til, ftegrades den ånda til 30 Skil- lingar, hvilket förlåkrades vara dyrare, ån han någonlin förut koftat. Uti den lilla Staden 'Trenton betaltes, år 1749, för en famn Hic- cory, 9 til :10 Skillingar i Pennfylvanie-mynt. Hiccory-ved fades ock nu alleftåds vara tre el- ler fyra-dubbelt dyrare, ån den varit för 30 el- ler 40 år tilbaka; men det var ock icke” at förundra fig deröfver; ty man gick måft dår i landet lika ifrigt på fkogens utédande på hvar- jehanda tått , fom man 1 långliga tider plågat göra i Sverige och Finland, och trodde, at tråden nog fnart fkulle våxa up igen, och hvad Philadelphia angår, bidrogo flere orfaker til dyr- hetens tiltagande på ved ; ty fkogen nårmatt Sta- den var aldeles bårthuggen: man fick alt lång- 're och långre våg, at föra den famma: Staden tiltog årligen i titorlek och antal af Invånare: Nera ved-rårande verk. inrättades: man eldade fpifarna på Engelfka tåttet, det år, man brur- kade aldrig fpjell, utan gjorde om vintren den ena brafan efter den andra. Dock började en del redan lågga fig: til ugnar, gjorda dels af järn-plåtar, dels af tegel, dels af kakel; - ' Men ehuru utvald veden af Hiccory år, at koka mat och vårma rum med, råknades den dock icke dugelig , ft brukas vid Tegel-brånnerier, emedan den gat för mycket afka, fom ftoppa- de igen hålen imellan Tegel-ftenarna, at hettan icke fick fpela derigenom, hvarmedelt Teglet blef illa bråndt på fomliga ftållen; derföre be- RN | Ia tjen- ER SPA IV SE TAR RAT VBL EN CV SR EV Er MALT ADA Vy ING Ve Lö SNR NE NER IG STR INN BARN fd des DA AS fo IRS TENOR a 0 LE KA $ K Å "5 pb | | : I 276 1778. "OA. Nov. Dec, tjente de fig vid 'Tegel-brånnerierne omkring Philadelphia aldrig af Hiccory, utan af Afk, Lönn och Ekar af alla flag ; dock hölls af nyfs- nåmnde Trå-arter, ved af den 1å kallade Svarta Eken, Hhårtil vara den bälta. Gå Likaledes ratades ved af Hiccory, tåfom otjenlig at derof brånna Kol, till nyttjande vid Järnbruken och Masugnarna >; orfaken föregafs vara, at Kolen af Hiccory fållan blifva genom- brånda. Deremot råknades Kolen af Svarta Eken åfvén hår öfvertråffa dem af alla andra tråflag , i bruk vid ofvannåmnde Jårn-verk. Eburu detta Tråd våxer til anfenlig högd och tjocklek , at det deri ofta tåflar med Ekar och Furu:-tråd, dager det dock e& til Timmer och Gårdfel , emedan det rutnar för hbaftigt, hvarom redan förut år talt. = Til Snickare-arbeten hölts Hiccory &e heller vara duglig och vacker. Utaf fmå telningar af den Hiccory, hvars faf-rånder ibland gå likfom i vågor, och likna de Rönn-kåppar hos ofs, fom kallas på fomliga orter hackade, gjordes uti Philadelphia vackra Kippar , at fpatfera med. En Vagnmakare der- ftrådes förfårdigade en ftor myckenhet deraf, dem han fånde til de Engelfka, Franfka och Spanfka Öarna i Sådra America at förfåljas, och fade han fig dår få 3 Skillingar för hvarje kåpps och ibland mera. Kåppar af.odenne art af Hic- cory åro mycket fega, och atbrytas icke låttes ligen. Af vanlig Hiccory göras -ock kåppar, famt öfverdragas fedan med Fårniffa; men de 'åro icke få goda och dyra fom de förra. För | en INT MV Ne i AV JON EA GO LEE BI oc BS ERS r . FR RAR RN Ka NES ARR NE RNA le Ret RE EN | NAR fl FMTS AO NATET GO = PR LEN (CE ON Å 1778. OM Nov. Dec. 277 en lådan. betaltes denna tiden i Philadelphia en- daft en Skilling. Som trådet år mycket fegt, brukas det til åt(killiga verktyg, itåfom til Tx/kaft ,y Klubbor, Tréihamrar , och dylikt. dn Indianernas Korgar; hvaraf fomliga åro anfen- ligen flora, åro törnåmligaft gjorde af fpjålar utaf Hiccory. | De unga telningar och qviftarna af Hicco- ry åro ganfka fega, ia at man fvårligen kan af- bryta en lådan, om man ej har knif, at dermed affkåra den : man målte atminftone bånda den atfkilliga gånger, innan den går af. Derföre brukas deffe, i fynnerhet de unge telningarne, allmånt af Tunnbindare och 'Snickare til Tunn- band och andra dylika band, fom göras at trå. För famma orfak: betjente man fig ock af qvi- flarna och de unga telningarna til famma behof, hvartil hos ofs plåga nyttjas Björk-wvidjor. De gamle Svenfke i Norra America beråttade ock, at når deras Förfåder förft kommit hit i landet, hafva de i början upfatt tådana gårdesgårdar kring fina åkrar och ångar, fom i Sverige åro bruke- liga, af gårdfel och ftörar, famt at fammanbinda dem med vidjor gjorda af Hiccory; men de nödgades fnart affta dermed; ty de funno, at nåppeligen två år gått förbi, innan vidjorna 1å aldeles bårtruttnade, at gårdesgården af fig fjelf föll fönder; hvartöre de bletvo föranlåtne, at inråtta fådana flags gårdes- gårdar, föm kallas Wormfence, och finnas befkrifne i min Americ. » Jag fåg dock, at HTåfom omkring Al- bany SS ORDET a ARR ML 7 k 3 Xx 278 1778. O&. Nov. Dec. bany och Fort St. Frederic, betjente fig af de unga telningar eller qviftar af detta tråd til går- desgårds-band; men man klagade ock, at man hvart tredje eller tjerde år blef nödfakad at låtta dit nya. vs Et flags fynnerliga och nog allmänt bruke- liga Qvaflar gjordes af detta tråd tålunda: Man. tog en ftör af Hiccory, af 23 å 3 alnars längd, famt af den tjocklek fom en karls anm, eller något mera; vid pafs en aln från tjockare ån- dan började man med knif tålja lö tunna och fmala fpånor långs ned efter den famma, dock få lagandes, at fpånorna icke fkuros löft, utan lemnades faft-fittande vid trådet ned til, vid pafs et qvarter från tjockare åndan; alt fom fpånor- na fålunda tälgdes löfa, bögdes de nedåt, den: ena utanpå den andra; man fortfor at tåledes tål- ja och "böja nedåt deffa tunna fpånor rundt om- kring kåppen i flera hvarf, tils man fick 1å myc- ket, fom behöfdes til en qvaft: et band eller fnöre bandts fedan öfver de nedvikna fpånor el- Jer tunna fpjålor rundt omkring kåppen,at hål- Ja dem tuilhopa: til flut gjordes de alla lika lan- ga medelft det man fkar dem på den nedvikna äpdan jämna. . Långden af de nedvikne och på nederfta ändan affkurna fpjålar eller fpånor var ”gemenligen 2 qvarter, Öfre åndan af kåppen gjordes fedan fmalare och flåtare, at den kunde tjena til fkaft för qvaften. Som detta tråd år et af desfegafte, få tjente deöl tåmmeligen vil hårtil. i AN Barken, fom år ganfka feg, brukas til fam- ma fom BAft af Lind. Når man förtårdigar bå- ; SN vå Tar I = 1778. O& Nov. Dec. 279 tar af bark, brukar man gemenligen hopföma "dem, med barken eller baftet af Hiccory. Af alla tråd-flag, hvaraf Vildarne i Norra America göra fig Bark-båtar > råknas barken af den Hiccory, fom har bittra nötter, vara den båfta. Hvarföre ock, då de vilja göra någon ftörre Bark-båt , fom kan båra tyngre laft, ut- leta de gemenligen dertil en ftor Hiccory af detta flaget, hvars bark de varfamt afflå. Def- fe Bark-båtar åro aldeles fkilda ifrån de Ame- ricanfke Nåfver-baåtarne, hvilka förfårdigas af nåfver utaf vår vanliga Björk, då deremot Bark- båtarne göres af et ftort ftycke bark, på fått, fom år befkrifvit i min Amer. Ref. Tom. III. p- 219 och följ. De göras förnåmligaft af barken utaf förenåmnde Hiccoryv, eller af Alm, eller Caftanie-tråd : Indianerne af de få kallade Sex Nationer, dem de Franfke med et ord kalla Iroquois, betjena fig gemenligen af fådana Bark- båtar, emedan vår vanliga Björk icke finnes hos dem, eller år åtminftone där ganfka tållfynt. Med Barken af den Hiccory, fom har bit- tra nötter, fades en fkön Gul fårg kunna fåttas både på ylle och linne: andre påftodo, at man på vanligt fått tårgar gult med barken af båg- ge flagen af detta tråd. | Herr BENJAMIN FRANKLIN (en man, nu få namnkunnig i den Politifka Verlden,) beråt- tade mig, at -han, åtfkilliga gånger druckit Thée, kokadt af bladen utaf Hiccory med de bittra nötterna: Bladen famlas om våren bittida, juft då de nyfs åro vål utflagna, men icke hunnit blifva ftora, torkas, och brukas fom Thée. Hr k T 4 I FRANK- | ES ig NT Ör DA BR ” 280 1778. Oå. Nov. Dec, FRANKLIN fåde, at af alla de Örter, form man i Norra America brukar til Thée, har, nått det råtta Théer från China, han i fit tycke ic- ke funnit något tå vålfmakande och behageligt fom detta., Når Mafkarne , år 1750 om vårGan (lå grufs veligen angrepo fkogarna i Pennfylvanien, hvar- om kan låfas Kongl. Vet. Acad. Handl. för är 1764, Pib245 upatelde ock alla löfven på den Hiccory, fom har: flåt bark; men, löfven på Hiccory med fpjälig bark gingo de gerna för-- bi, och angrépo dem ej utan i nödfall, då de icke : hade annat at åta. På fomliga ftållen på Ön Montreal i Cana- da, fann jag, i flutet af Sept. månad är 1749, åtfkilliga ftora Hiccory-tråd af det flaget, fom har flåt bark, hvilkas löf voro af mafkar alde-' les upåtna; men hvad flags mafkar det varit, kunde jag icke få veta, emedan inga af dem mera vifte fig, utan de håde tvifvelsutan un- dergartt tfn törvandling, De torde varit de fam- ma med dem, fom år 17f0 hårjade i Pennfyl- vanien , emedan de förnåmligalt funnit tevab uti: famma flag af Hiccorys Petrificationer af Hiccory, eller at fammen af) Hiccory blifvit förvandlad til fen, finner man vid: brunnars, och kållrars gråfvande på manga flållen + Pennfylvanien och Nya Jerfey. Herr Ingenieuren Levis EvANs, Autor til den vack-/ ra. Chartån (öfver Pennfylvanien, gaf mig et då-/ dant ftycke i ften förvandlad. Hiccory det han fade fig fjelf hafva tagit. dår de höllo på ar gråfvant jorden: en. hel tjock > klubb a LÅ klubb af Hiccory, med fjelfva barken, fans dår, til: ften förvandlad. ;/ Detta ftycke, år 1å — hårdt, at det gifver eld mot ftäl: man kan deri tydeligen fe ådror, fibrer och all ung af Hic- cory, famt lika tydeligen fafringarna för hvart "år: alla fibrerne gå in i Imea refta, och äro parallel 3; tårgen af fådan petrificerad Hiccory är hvit, ftötande litet. på gult. Somlige af de Svenfke 1 Nya Jerfey hade ftycken at petrifi- — cerad Hiccory, dem de brukade til bryn-fte- nar, atv våttja knifvar på. ed Hiceory - nötter dro fandna djupt ned i jorden på åcfkilliga ftållen i Penntylvanien och Nya Jers fey. En gammal Engelik Gubbe beråttade mig, at han med egna ögon fedt, ar man i Philadel- phia, vid en brunns gråfvande, ungefår $> alnar från floden Dellaware, då man kommit til 20 fots djuplek, funnit ned i jorden en ftor hop Hiccory-nötter. Af åttfkilliga andra hörde jag öck förtåljas, at man vid brunnars gråfvande, ej långt från famma flod, funnit på antenligt djup : Hiccory-nötter , brånda klubbar af trån, tjocka furu-ftockar m. m. hvilket alt tyckes intyga, at floden Dellaware i fordna tider varit långt bredare ål den nu år, - > Når deffe Nötter planteras i jorden, medan de åro frifka, gro de måft alla följande vår. Jag fatte i Philadelphia några i jorden fent om hö- ften 1749, och följande vår 1750 upkom et li- tet tråd nåftan från en och hvar, Men at tå nötterna frifka från America til Sverige, lårer vara | tftörre konft. Når man kan hafva dem fåndigt i kallt rum, PARA de fig gerna en god f tid 282 1778. Oå. Nov. Dec, . tid frifka; men i varma rum, hårfkna de fnara- re ån andre nötter. Under refan från America til Europa, måtte de förvaras under dåcket; hva- reft ofta år frark varme. Deffe nötter kunna altiå ej annat, ån til ftörfta delen blifva hårfka. Jag var förfedd med en anfenlig myckenhet hårs= af vid atrefan från America. Vid framkomften > til Stockholm uti Maji månad 17f1, utdeltes de måtta ftrax til åtfkilliga, fom funno nöje at hos ofs göra förfök dermed. Huru de för dem lyckats, har jag icke fått någon kunfkap om. De tå jag ånnu hade qvar,, nedfatte jag i jor- den vid min ankomft til Åbo uti September . månad fiftnåmnde års jag hade ftörfta orfak at tro, det de icke mera fkulle gro; ty af en och annan nått, fom jag då flog fönder, fann jag, at de voro fkåmda. Jag fick altiå icke den fågnaden, at fe någon hår i Åbo: upkomma. Dock fkulle jag tro; at de kunde tåla värt Cli- mat... De, växa I Nyelicanet vilda både vid Als bany och Montreal, där kölden om vintrarna år nog få flrång fom , hårt... AT Som åtfkilliga ftora Tråd håraf fiina på gas ra ftållen i England, upkomna af nötter, håm- trade fran America, förd det/ "vara? tåkrärey at dåriträn förfkaffa fig frifka nötter fent om :hö- iften, och ftrax famma höft nedlåtta dem. En kärtare Sjö-refa fkulle göra, at de icke kunde hinna hårfkna. Men et annat tvifvelsmål upkommer: Maån- ne våra fomrar åro (3 varme och långe, at nöt- terna kunde hinna hår mogna? Uti Norra Ame- rica, dår hettan om fommaren år vida ftarkare och NOEN och långre varande ån hår, hinna de icke til fullkomlig mognad förr ån i flutet af Septem- ber eller i början af October. Under min Re- år 17f0 ifrån Albany til Nya York, fann jag, at nötterna af Hiccory ej voro ån full- komligen mogna den 21 September efter. nya ftylen. Huru kan då dylikt våntas hos ofs, hvareft fomrarna åro margfalt kallare och gan- ofka kårta? Men hårtil förd man få fvara, at Våxter från et mera åt Söder liggande land, planterade i et land, belåget mera mot Nor- den; börja (måningom med deras mognande » vånja fig vid och råtta fig efter den orten, dem de nu fått til fit nya hemvift: margfallig erfarenhet beftyrker det. Jag lemnar andra exempel , och beropar mig endaft på Hvita Valnét-Trådet: det våxer aldeles på famma ftål- len och orter i Norra America med Hiccory, endaft. at det ock dår finnes långre til Norr; defs nötter mogna dår ej ftort förr, ån nötter- na af Hiccory: imedlertid, af hvad i början af denna Athandling nåmiidt ana Binnesyljart dels nötter, hår uti Åbo, hunnit, vide varma fomrar, til OA mognad. FÖRSLAG at sma se TRES JACOB GADOLIN, Th, Dodct. och Prof. et år en allmån fågen, at en tådan Slang, fom brukas 1 fora Brånnerier , medförer två 4778. O&: Nov. Dec. 283 ; + "284 1778. OA No FOA två betydande olågenheter: 1:0 at Slangens för- tårdigande år icke allenaft mycket kofttamt och granlaga, utan ock dets. botande ofta 13 godt iom aldeles omöjeligt , hålft nog kunnige Må- flare icke åro at tilgå på alla orter, dår Brån- nerier finnas. 2:0 Skal Slangens rensning ins nantil vara ogörlig, tå vida intet Inftrument kommer åt at affkrapa den Erg, fom med tiden fkal fåtta och fåfta fig vid defs: inre yta; af hvilken Erg--Brånnvinetv fkal få en fråtande art och ofmak. | ; Til förekommande af den fenare olågenhe- ten, (kal 1 fednare tider vara påbegynt at bruka Slangvaf Tenn, i fållet 1för Koppar, fom af gammalt varit vanligt. Men emedan hela faken icke år hårmed hulpen; har mig förekommit, at någon- utvåg: dock kunde påfinnas at hjälpa altfammans. | Grunden til olågenheterna lårer ligga i en ammal fördom , at Slangen nådvåndigt fkal va- ra böjd fåfom en fkruf, efter et Cylindrifkt kyl- fats inre: yta. Denne fördom lårer hafva up- kommit deraf, at våre Tunnbindare behåndigaft göra, uti Cylindrifk, figur, fådana vattu-käåril, iom -et kylfat år. En fak af mycket ringa vår- de har förorfakat irring och ftora olågenheter. ' För et Brånnerie ligger ingen magt derpa, an- tingen en Tunnbindare, eller en Snickare, eller en Skepps- Timmerman, flår ihop et kylfat. Slangens egenteliga verkan beftår deruti, at han tilråckeligen och fnart atkyler Brånnvinet, Ju långre han år, och ju kallare vatten rinner igenom kyl-fatet, defto mera kyla tar Brånnvinet 3 78 04; ov. Dec. 285 vålförflåendes, då alt öfrigt år lika. Och vid > minfta eftertanka, lårer det medgifvas, at an- C tingen Slangen år böjd tåfom omkring en Cy- linder , eller omkring. någon annan. Figur, eller ligger i atfkilliga bugter I uti en gifven Plan, el- ler år ftråckt uti en aldeles råt Linea, gör (å- dant platt intet til faken. Om jag altlå icke telar deruti, at ingen ound- vikelig angelågenhet ligger förborgad i den Cy- Jindrilka fkrut-figuren, fkal det ej blifva fvårt at påfinna, huru en Slang, af vanlig långd, med erforderligt kyl-fat, fkal kunna [å tillkapas, at alla de befvårligheter, fom håfta vid den SÅR drifka Skruf-formen, undvikas, och mycken omkoftnad tillika befpares. - Men förut kan jag icke undgå, at hårvid anföra en fak, fom för- tjenar upmåärkfamhet. En mur eller vågg, fom (k ilj jer, eller brukas fåfom til fkiljevågg imellan er varmt rum på den ena och et kallt på den andra fidan, hin- drar varmens och köldens blandning (communi- cation) (lå mycket ftarkare, ju tjock are muren lär. OT exempel, med två rockar på hg, fry- fer en månnifka mindre i vinter-kölden, ån med en, af famma tyg. JU Göckare "vägg, et Tum omgifves med, defto mindre och '"lingfammare atkylning verkar den fria och kalla utvärtes luf- ten... Inom et varmt rum år, då ake om vintren [kårper til, mer 'kållt vid fönftret, sån vid jämna EEcp. I godt fol-fken om i id ren, finnes mer kyla i Kkdgen af sen: tiock vågg, ån bakom et tunnt plank. Hårat Fö jera at ju tjockare Metall en ng beftår utaf, de- fto 286 1778. Oc Nov. Dec fto mindre gagn gör han, och tvårt om, ju ootunnare Metallen år i Slangen, defs ftarkare blir atkylningen, då alt annat år lika. Jag haricke egt ulfålle at utröna, om det år någon liten fkillnad imellan Koppar och Tenn,» i anfeende til varmens och köldens genomtrångande.: I ovifs- het derom, år vål ej båttre rad, ån at imedler- tid hålla dem bågge två för at vara iden delen lika. Men då Tennet, i anfeende til defs an- dra befkaffenheter, fordrar en långt ftörre tjock=- lek i Slangen, ån Kopparen; tå blitver följden håraf den, at om Tenn-flangen fkal gågna lika med en Koppar-Slang, måtte han vara en be- tydelig mån långre gjord; ty det fom i atkyl- ningen förloras genom Tennets tjocklek, måtte igenom en tilökning af Slangens långd erfåttas. Jag fluter håraf, at, om man ej vill gå ifrån den förut fattade meningen, fom år grunden til hela villervallan, blottttåller man fig för nya olågenheter, då man föker undvika de gamla. Men låter man fördomen fara, finnas alla om- ftåndigheter mer gynnande; och i fynnerhet har man den förmån hårvid, at Metallen uti en Slang, fom år antingen hel och hållen råt, el- ler ockiå fammanfatt af råta ftrycken, kan vara mycket tunn, följakteligen mycket kårtare ån den vridna, öch icke defs mindre göra lika godt gagn. k SN RN :( YR LI Jä Af hvad nu fagt år, företer fig redan det jag tånkt anföra. Det år alttå nog, at jag med anvisning på bifogade figurer, Tab. VIII. kär- ' teligen yppar min tanka. | Hår föreftålles Fig. I. en råt Slang, dd, | med ER. i OGANov. Der. 287 med fit Kyl-fat, ee. Slangens långd och ftup» ning emot Vattu-pafs, kan göras efter behag. fDs figuren kan man , om få behagas, inbilla fig Slangens långd til 20 alnar, och den öfre ån- 'dans lodråtta högd öfver den nedre åndans Vat- tu-pafs, til 3 alnar. Kyl-fatet kan göras Cy- lindrifkt eller kantigt, til få ftor rymd fom kan åftundas. SÅ Emedan det år i åtfkilligt affeende nyttigt, "at Metallen i Slangen icke år för tjock, 1å år nådigt, at under Slangen uti Kyl-fatet finnas pafflar a, fom flöda under den klena Slangen; kvilken i tådan långd ej år nog ftark och ftyt at hålla fig rak. Deffa ftåder böra ej hindra vattnets lopp och omvåxling i Kyl-fatet. Vatt- net rinner in i Kyl-fatet igenom öpningen b, och derutur igenom tapphålet c. At en rak Slang låtteligen kan hållas fri ifrån CR det år onödigt at bevifa. mot detta förflag på råt Slang kan invån- dag, at den tager bårt mycket rum i Brånn-hu> fer. Detta inkaft kan vara nog betydeligt för Brånn-hus, fom efter afritning på vanliga Kyl- fat åro upbyggde. Då nya Bräånn:hus fkola: byggas , lårer det icke mycket betyda. Men hvarken vid gamla eller nya Brånn-hus kan här- af flutas, at den runda fkruf-formiga Slangen derföre borde bibehållas; hvilket af det, fom följer, båttre-inhåmtas kan. | Fig. 2. föreftålles en Slang, fom uti oragif- ven lod-rått Plan , år böjd fram och tilbaka, och år råtlinig imellan hvar böjning. | För- 4 EN as Ra a 288. 2778. "OA ANOv. Per T AN > Förtårdigandet af en lådan lang år icke tår« deles befvårligt. - Hvar -råt del göres för fig. För hvar böjning göres et- knå, fom igenom fin öfre ånda a inrymmer det' råta Slang-ftyckets ne- dre ånda 6, och med fin nedre ånda c paflas' in uti det följande Slang-ftyckets öfre ånda d. Hvar dårfkild del, 1(å vål de raka fom de krokiga knå- ftycken, förtärdigas med Slaglods-lödning. 'Sedan alla delarna åro fårdiga; paffas de ihop, och fogningarna göras tårta och iftarka, med på= föpt Tenn til en tilråckelig tjocklek. Handrt- verkaren vet nog, at förut förtenna de ftållen, där Tenn i fkarfvarne fal påftöpas, Om någon Erg fkulle tåtta fig uti denna Slang, kan Slangen med aldeles ringa möda och koft= nad tagas fönder, ftycke från ftycke, renfas och å nyo fammanfåttas. Alle Fuflkare: uti hårtil hörande Handtverkerier förftå den faken, at löss fmålta och tilfåtta fådana fmå Tenn-lödningar. Kyl- fatet: AB kan hafva antingen en allång fyrkant til Bafis, fom i Ritningen utmårkes, el- ler hvad figur man vill. I denna Ritning och i den följande, kan, åf: ven fom i den förfta, betraktas en 20 alnars lång Slang, lagd inom 3 alnars lod-rått högd. Fig. 3. föreftåller en Slang, likafom veklad omkring en rätt ftaende fyrkantig kropp. Han beftår af räta delar och knå-fltycken; täfom den nåft förut befkrefne; och alt fom år anmårkt om den förra, gåller åfven om denna. = 0 > Emot en Slang, formerad efter. endera af deffla två Ritningar, gåller istet det ia4p4g | om 3 Lå FO å AR € fom fkulle den ej hafva utrymme i et trånge Brånn-hus, få vål fom den vanliga Slangen. rd an anmärkning til lut. Afkylningen inom Slangen i Kyl-fatet blir ftörre, icke allenaft i fEPpendan af Slangens långd och Metallens tunn- het, med mera, utan ock af ftorleken af Slan- Re: Til exempel, om qvadrat-mårtter af & n Cylindrifka Slangens vinkelråta affkårning (transverfal Sedlion ) vore två tum, få kunde, i ftållet för denna Cylindrifka, med fördel brukas en Slang, af parallelepipedifk figur, hvars at- fkårnings-plan vore et Rettangulum, åfven af > tum i gvadrat-mått, men tillika af två gånger få flor Peripheric, nemligen då den ena fidan af Reftangelen år 4,57, och den andra 0,44, tum lång; hvilket i det nårmafte utgör en dubbelt förre yta på detta Parallelepipedum. Jag afyftar hårvid intet annat, ån at mina enfaldiga tankar kunde tjena andra, fom faken båctre förftå, til upmuntran at åfven i detta ämne frambåra en båttre uplysning. BEGGGEEBEGGGG GGR Om Hvuitax-Mafken ; 2 LR fr ARE ; 5 CLAS BIERKANDER. halzena Secalis, år, med Mafk och Puppa för- I uti RK. Academiens Handlingar för år 1752 befkrifven, Vid den dår förekommande. tredje flutfatfen; torde mig tillåtas få göra några til- Jdåggningar. ; FT EE. För S i U + 4 Ä Å 4 i a ad i SK j | p så Vv iw pr f 4 Ed - he b (TG i Jä 47 ie å IN. - Di TÅ MO ÖN Ka ME LÄR. ShA FA EG | RNE a fe j (PR Är 1775. 5 den 16 Sept: voro AA ja fkar utklåckte, då fomlige voro 1. fomlige c 2 linier långa. Den lilla Rågftjelken bler Höjtker at deffe mafkar afbiten. " Skade-djuren voro fe=- dan hela höften fynlige, til defs jorden blef fru- fen och betåckt med fnö. > i Om våren 1776, den 16 Apr. funnos de a åter i råg-brådden, och voro 3 å 4 linier långe. Rå- gen begynte våxa til fmå ftjelkar, hvilka ma- fkarne vid roten eller förfta leden atbeto, och förorfakade ftor fkada, i det de flyttade lg från K det ena Raägftåndet til et annat, at fåledes på en övart-dir, 2: TOA AT itjeikar voro fördårf- vade. Jag har tölgt deffe förödare på fpåren hela vår-tiden, och fedt det nederlag de gjort på flamma fått, vid 2, 3 och 4:de lederna, fom ' vid den förfta, at jag icke behöfver vidlyftigt derom berätta, utan endatt tiden, når ftjelkarne blifvit affkurne. Omkring den 4 Maji, för- därfvades Raåg-fträet vid andra leden, denw24 Maji vid den. ”tredje, den 8 Junii och följande dagar, vid den tjerde. Riågen begynte deffe da- gar gå i ax, Mafken blef fullvuxen, KVarföre han gömde fig i jorden, at förvandlas til Pup- pa, .utur hvilken, den 29 Julii och följande, framkom Phaliena Secalis. År 1777, åt Malken Räåg- fjelken, til defs blomningen inföll. Det fifta nederlag, fom Mafkarna törorfaka, blir för Landtmån endaft mårkeligt, emedan axen, fom nyligen gått ur kolken, förvifsna och hvitna, men den fkada, fom (ker hela höften och våren, fynes för ovana ögon aldeles intet» utan : al kd AN n ER 4 | st er uptånkas til Råg-bråddens de gifva de tftörfta axen och den trodigafte Rås pen, lå fer man nu,bland flera,en orfak, hvarföre oRaåg-kornen fomliga år blifva fmå och klena, emedan de minfta axen måtte frambringa dem, 0 Landtbushällare, fom om höften och förft på Våren icke ånnu märka, om de hafva denna omafk i åkrarna, kunna aldrabått låra at känna öch finna honom den tiden, når han atbiter vid 3:dje och 4:de lederna Rag-itjelken, hvilken förvifsnar och hånger merendels utföre holken: Om Mafken fkulle vara gången från deffe ftrån, år han icke långt bårta, utan finnes i granfka- per Då Malkin åtit af flrået, kryper han up ur holken baklånges, och går til et annat. At förminfka denna Rågstjuf, kan ej vål fke förft på fommaren, då han år liten, men når han blir ftörre, och gnager af de fifta lederna på Röägen, låter det fig bättre göra — AF 8 Barn, fom lårdes at föka honom, bårttogos på en dag 1930 Mafkar. Om hälften eller en tre- djedel af deffe blifvit honor, och af hvar hona flere hundrade ågg, fer man, huru mänga fka- de-djur genom et dags-arbete blitvit utrotade. Åt denna ohyra kallas Hvitax-mafk, tyckes ej fullkomligen utmårka det flora nederlsg han gör på Rågen och Vaärfåden, utan tjånligare SEN | U 2 han, SA ESR | bg Bbl 5 4 Å , Nov, Dec. 291 / 0 torde vara nåmna honom Stjelk-tmalk, emedan = Y 2907 tyg. ORC » han, under den tid fåden våxer, atbiter ftjel- karna, och icke allenaft då, når den år äx- gången. SS Om det ej vore af Natural- Hiftorien be- kant, at Ichneumones inftlicka fina ågg i Skrå- pukars kroppar, kunde man fnart falla på de tankar, atv Hvitax-mafkarna vore tvenne flag. Når deffe odjur noga granfkas, finner man hos dem olikhet: den ena kommer aldeles öf= verens, hvad tårg, fkapnad och ftorlek angår, 4 med befkrifningen i Kongl. Vetenfkaps Acade- miens Handlingar för år 17f2 p. 62, men den andra år fmalare och allenaft 6 linier lång, har nåftan gul tårg, och undergår fenare fina för- vandlingar, fom genom följande anmärkningar år utrönt. Oo ) e ! Ar 1777, hemtogos Hvitax-mafkar och lades i kruka, half-fyld med jord. Til föda dirfattes fere gånger Råg-ftjelkar. Omkring den 19 Junii gingo de flåfte Malkarne ned i jorden, at underga förvandling, men 12 flycken vånta- de dermed til den 12 Juli. Den 29 derpå föl- jande utklåcktes Phalena Secalis, men utur de Malfkar, fom fft gingo til Puppor, framkommo icke Phålzxener, utan i ftållet Ichneumones, och det icke förr än "den 10 September. För at ån nogare i faken tå uplysning, famlade jag inne- varande år i Majo och Junio, Mafkarna i tårfkil- ta burkar, hvilken anftalt 1å lyckades, at i den fom de ftörre lades, utklåcktes Phalxner, och i den fom de mindre inqvarterades, 'utkommo den 8 Sept. Ichneumones. Pup DE Puppan år Re aflång och fn I linia tjock och 4 linier lång. Ichneumon har fvart kropp, år 3 jlet läng. Antennerné åro 4 linier. Alla fötterna gula. Magen har 4 ringar. Aculeus eller fen 4 linier. ; Denna befkrifning kommer nårmaft Bb dters med Ichneumon extenfor, och lårer vara den ofamma. Som denne Ichneumon icke lynes til om « fommaren, och troligen icke lefver öfver vin- N tren 3; tå lårer han om håften infticka. fina ågg i den fpåda Hvitax-maflken, hvilken för denna "orfak fkull ej våxer nåftföljande fommaren til famma ftorlek , fom de Hvitax-mafkar, hvilke blifvit frie från denna inqvartering. ORON ENENONECNERSNENENE Mathematifkt Theorem; bevift af ANRCHAR. ZYPLANTIN, | (rer öfver Mått och Vigt. Me FAGB en Parallelt afftympad kil (Tab. 8 Fig. 4), innefluten inom 2:ne parallele; olikformige reftanglar , GE, C4> famt planerna AH, DG, 4F och BG; och låt kroppens lodråt- ta högd vara a, vinkelrått dragen emot Bott- narne GE, CA; lå fkal fran bevifas art AB x AD + EH x EF + AB + EH x AD + EF x åa=Pa- rallelt afftympade kilen FAGB. C: U 3 kö Skår (") Detta Théorem år, fåfom Problem, uplöft af Skår EF uti en puné K, lå at AB: AD: : EF: ER (Pr. 12, Bok. VI. Euelid.), drag KL parallel med EH, famt rata lineer ifrån Ktil D, GC, ifrån SEOUL GD, 0) fimrafrån Ota ta k Mm &) Emedan retangelen KA år likformig med rettangelen DB (per conttr.), få år den gifne krop-= pen FAGB fördelad i 3:ne kroppar, neml. 1:mo Parall. flymp. Pyram, HK8D; 2:d0o Pyramid. KFGLC, och 3:tio Pyram., KOCF Mer AB yx AD: (vy AB xAD x EHx EK =) VABx AD x Vv EHRxEK: tå V ABxAD< V EHXEK ;: (AD: EK; :) ABxXAD ; ABXEK: (Coroll, 2. Prop, 20. B. vi. Eu- clid.)3> THOM, SIMPSON genom fluzions methoden i defs Do&r. of Fluxions Part. I. $. 154: åberopadt för defs nytta i Pra&iquen af Herr Öfverft. och Ridd. af CHAPMAN i defs Tratctat om Skepps-Byggeriet, Cap, IX, $. 34. Pag. 121. GQ AR AVI , ac SR É ” OM SA = 4778. Oå Nov, Dee. 295 clid.); hvadan ABxEK— VY ABxADxy EHsEK = EHxAD (Pr. H. B. V: Eucl.) famt 2 Yy ABxADx VEHRxEKR — AB ramiderna KDCF, KLCF, famt deffla Pyramiders — gemenfamma lodr. högd, en linea, dragen ifrån Pyramidernas fpitfar F, vinkelrått emot Planen KDCL; måtte Pyramid. KDCE: Pyr KLCF:: (KDC: KLCO:: DC:KL:: AB: KL: : )AB (y); och 3:tio Pyr. CE (4 Jadderas, fa år Parall. ft. Kil: FAGB = (24AB x AD + 2EHxEK+ AB x EK + EH x AD + 2KL dB x AD GER « EF + AB "+ EU x AD + EFxka Hv. Sk. Bevil. Corollarigm 1. Uti hvar och en Parall. flrymp. ma Pyram. 296 a 1778. Oå. Nov. Dec. sag AN [4 Å (RA KR 3 Pyram. HKBD, a borukär HK, BD, åro re&- i — anglar, år ABx EK eller DER Geometrr.. / Rd medelproportional- -arean imellan bottnarne HK,BD 3 FÅ (B), hvilket fått at finna berörde medel- pro=. por: Ala als tal, > falades år . låttare 9 än. at. föka I V äB x AD x EH x EK. (Kongl. Acad. Handl. 1758 188 d Corollariam 2. Om EF år lika dc Null, blir kroppen ABCDEH en fullkommen lörd 24B + EH x AD xta, Corollarium 3. Nåt råta lineer dragas ifrån H til C, famt E til D och kroppen FAGB år före > delad + 2:00 kilar ABDCEH och GFEHCD; 13 år, > FRA oA TSE tm (KE NA + (2AB + EH x AD + 2EH+CDxEF).x50: Corollariam 4. Låt Parall. ft. kilens F4GB Cub. innehåll, ÄB farmtmanbiad. & tbed > ock FE es enligt Coroll 2; ParaHlelt flymp. ki kilen FAGB SN Ua ab + famt då år klart, at kröppen fagb =(kilen abcdeb + kilen hefged= | RKympade kilen FAGB. (Coroll. Ela | CoroHarinm 6. Låt en Parallelt FER 7 kailad, Rund-kil, med Ellipuifke Bottnar, va- Aa infkrefven uti den 4>-hörniga, parall. ftrymp., kilen F4GB , famt bågge deff: kroppar, medellt | SR. (kårningar med Bottnarne, vara. förde- ade utt et lika oåndeligit antal fkifvor 3; tå mår sg be i anfeende til fkifvornas oåndeliga mycken- LIN VElg en I liten, antagas vara = Null; famt, til följe SR , hvar fkifva i den 4-hörniga kroppen FAGB; | anfes” för en Rec&&angel, och hvar motfvaran- de i den Runda eller Ellepti (ka kroppen för en Ellips. Vare fkifvorna tillammans tagna uti | faan lika med b+ec+d4, famt fkifvorna 1 den Elliptifka il ca med e ch +k=Mzs hvarföre ob+rec+td — FAGB, famt Elliplifka kroppen — (e+b+k=) M; ch altla 2 SAR qvadrat til - Cirkelen, fom 1,27324 : : (10000 7954; | FAGB brck+d: M: :) FAGB PJ ”L 27324 FAGB yr, lamt Mx1,27324—Mx 2090 — 79854 — FAGB (SimpPs. Se&. Con. Libr. V. Cap. ID; Om dertöre Elliptitka kroppen M til cubilkt in- nehåll och diametrer år gitvens få måtte lod- råtta högden uti MM, fom år a vara — Mx152734x6 AB x AD + EU yx EF + AB + EH x AD + LI ER Urs Mx 10900 x6 d i a TEA ) + (2EH +CDx Sör SEG = SS Parallel EN + Het Ca fkifvas tjocklek kunna, flora oånde= UV RE LE Sa 7, få EN ARS 4 INET 8 2 VN A 4 JE FR He trosan « on ARA RN Rn nn AB x AD + EH Xx EF+ AB + Elis AD-+ EFx7Br4 Mx3,81972x2 FN Nn 7 AB x AD + EHx EF + AB —L EH AD + EF” Elliplifka kroppen M — kropp. FAG Byss = ABxAD + EHxEF + AB B+EHx AD+EFxka hvadan ÅBx AD+ EHxEF + AB + EHx AD + EFxa | z matt. (Kongl. Acad. Handl. 1774, EE dito 1776, Qvart. 1.) Probl, I, Det begåres, at en Kol-frig=(12 Tunnor = 65306 Xx 12=—=)755606 Cubilke ikal göras , lik- formig med Modellen EGDAFHCB (Fig. 63 hvars Bak-och Fram- Balkar EFBAGHCD åro likvinkliga planer, famt göra, hvardera, emot bottner ”ABCD (fom är en Reétangel) en plan vinkel = t10 grader, och hafva Ef, AB, famt 6H,DC parallela. (") Antag, at MA,ND åro lodråta emot AB, EF, famt CD,GH uti planerna EFB4, GHCD; och låt 11 111V Vy vinkelen 2mAD = »D4A=110 grader, 4D=4000,4 Ill 1Vv Vv 11111 1Vv y 4 AB—DC==DN=Dn= 1 000; mA MA=GA=1f09 1 Nav v | och EF=17f0. Förs. rer tr, js SNR RÖ ge” a EO TE ER SAN (") Modellens EGDAFACB selsänen år tagén ofe vanför Figuren. 4 å, ; « Mille RR SR VT / | É | 42778. Oå. Nov. Dec, 299 oc Förlång råta lineerne mA, ”D til dels de rå- kas uti Z, och drag Pn, Q4, vinkelråta emot RE nZ ifrån 2, och 4, Nu år eco och AD nd kDA TIO rader; och altlå AZ4D =AZDA=70 grader, mt 4Z=40 graders i följe hvaraf, FTCBROr - metrice, ig Triang. 4DQ), Rad: Sim AQDA :z; 1 Niuv v NN SAo001 A40=375 923 (uti ER ADZ); 11 NI iv Vv Sin. AZ: Sin. AZAD: ÄN Adde DZ=$ 848, 1111 iv Vv hvarföre nZ=(»D+DZ- —=)6 848, och (uti Triang. 11 ill IV Vv PnZ), Rad : Sin. AZ: nZ=6848: Pa=4402, = Låt vidare Modellen EGDAFHCB vara fördelad uti 2:ne kilar EFBAGH och GHCDAB, famt tilli- ka genomfkuren af en Plan, fom går igenom råta lineerna MA, DN, hvilken tfåledes jämvål år "lodråt emot Bottnen A8CD, och föreftålles i Figuren medelft Planen 2maDA, uti Hilken MAMA, nD=ND3 famt AmAD = AnDA = 110 grader; 3 år klart, at Planen mnAD år Models lens Profil, efter den lodråta genomfkårningen emot Bottnen, fom går igenom li fresk MA, DN, famt följakteligen 2mA,»D, Profiler af Bak - och Fram - Balkarne EFBA,GHCD; och låledes I uul3av v Pa(=4402) kilens EFBAGH lodråta högd, famt Ti NlIv Vv AQ(=3759) lodr. högden til kilen GHCD AB; hvarföre altfå Cubifka innehållet af Modellen FER kilen EFBAGH + kilen GHCDAB => (EF+AB + GA x (EFTABYGHxMAx$Pn)Yt. GHTDCTABXDNxLAQ)= RN fr ENG v SN Vv Vv VR Vv 44.02 (1750 + 1000 + 1500 Xx 1500 Xx )+ 6 Vv v Vv Vv Vv 9. (1500TI0007T FO00XxI000 27 = 2 1 1V i : 6,8693,875- - Nu emedan likformige kroppar törhålla fig til hvarandra, fom Cuberne af deras likbelågna Chomologa) lineer; eller ock, om Cub-Rötter- na utdragas af alla Termerne i Analogien, 1å år ; : Vv Vv ; fAD 2 2 2 4000:889721 Kolftig:s AD, KG nu iv 1 1 |AB2DCI)N21000 122243 | långde- | AB:DC:DN — 3— I GHs:MA + 1500: 33264 tmäårt hos ) GH: MA. (v6, 869,875):(Y75:600)J ER ENG a oj Se EF. Kl rensa VPN 8 g 44027 97914 Emed i - -| Pn, 1901 3 42284 ::[AQ: 2 + 3759:8:6I1] LÅG. I anledning hvaraf (om kroppen EGDAFHCB antages at vara fjeltva Kol-ftigen), Kol-ftigens SR Pärm Re u [0] cubilka innehåll maåfte vara= [(EF + AB + GHx MA x& Pn) + (GA + DC + AB x DNxT4Q) = (REA EN ÅN Fda EA ÄR EAS rr RS ARR ag NE OR TIN NI IV V 2 NH INIVV 1 1 1111V Vv YiuNDuvv il mMIVV g= 14 . 78 (38925 +F22243 +33364x33364x 5 )+ FR EA NA ARENAN AN AR a RAR SR AU 1 1 1Navv | 1IAMIVV ra anavv oo fUMvv 11 lUNVvv 36GII | Jå (33304 KE 220243 —=222 4 30RRRA ITE NIA PREL Hos sä AV v lv LR SP N (115469,56534995712) +(2431303379,162,175=—)] Köla MH 111 SW V ; | vd | 75235.993944, 5715887, närmat, med allenaft en | knapp EA / k I de » Nov. Dec. 301 knapp 29:de dels Cub. Decim. Tums fkilnad, ifrån kol-ftigens råtta cubifka innehåll (75,606); hvilken ringa fkilnad ej år af betydelte, når en då flor kropp fkal fammantlåttas; och alttå kan «den begårde kol-ftigen, efter de fundne långde- måtten förfårdigas, likformig med Modellen EG DAFHCB. Hv: Sk Gör. (") Anmärkning. Detta utråknings-tått gåller ock, faftän Bak-och Fram-Balkarne EFBA,GHCD, på eh mer figar i Pablo Bergslag , ro af olika bredd nedantil, famt göra olika vinklar emot boött- nen; ty om AB>DC, li åro dock EFBÅGH,G HCDAB likafullt 2:ne kilar, upkomne genom Modellens diagonal-fkårning förmedelit Planen GHAB. Probl. IL Vare AKBGCEDF en Parall. flymp., få kal- lad Rund-kil, defs öfre botten AKGB en Cirkel på diamet. 4B—=16 , nedre botten CEDF en El- I | 11 11 111 1Vv HOS. Da digmer, CD.=8.och diamet. EF =f12 | | 1111 1v Vv VI Vi famt kroppens lodr. högd', a=7.07 146; då be- gåres at finna defs cub. innehåll. Och åter, om cub. innehållet = 106, och bottnarnes dia= metter, åro gifna, at då finna kroppens lodr. Hoppa. (Pig. 7.) Se - Ens (") Om Modellen upritas efter någon ftor geometrifk | Scala, få kunna lodr. högderna Paz,AQ famt mM, AM, och oN, DN, i det nårmafte determineras , til långden , efter Scalan, utan Trigonometrifk råk- ning; då mM, AM, famt oN, ON, jåmvål tjena at Ag I ög Bak- och Fram-Balkarne, fin råtta lutning Öf= PI dT | "Ver bottnen, efter bottnarnes Profiler, mA,»D. a q = 302 1778. Oc. Nov, D eQ." EN Enligt föregående Theor. Coroll. 6, måfte parall. SR vo sell Runda kilen AKBGCDEF-a (CDA EF + AR +CD. 4 AR x BFA ABxl ” I YE CD'x EP 4 ABS CD + AB x EF + AB xa | FÖRA ; : ST ver SR TE SR SS 25 ENN EA SE inmniv ov vi vii foo; teras 2-TI60x707,146 — 736 3944. it til iv Vv Il 163. 943,966.720 TY rag en UreA =) 99599959955643 = nårmatt t kanna = 108 Cubilkes hvilket var det ena. På famma grund år lodråta högden a = ; 100 Xx 7,63944 (CR j Haniv Vvi vil TE TT AE Per ST SSR 8o0xf 124 160-K800+10604f5 124160 hvilket var det andra. "SS. Sk: Gör, " « Anmärkning, Om AGBKCEDF utråknas fåfom en Parall. ft. Con, 1å blir cub. innehållet en knap + cub. Tön. mindre; hvarföre den hår befkretna utråknings- methoden (Coroll. 6.) och icke den Coniflka, bör nyttjas, når til exemp. et målk - kar, med Elliplifk botten och Öppning, men olikformige , (kal utråknas. - CT a är FS NN 7” é t ER EBOR | då RT I hia LR FE , bb 4 å (4 LEN EN ÅS NS LR de FRE 0 Tr EE UD OR KÖN NR 4 MM ; y 0 1778. OM Nov. Dec v CK LA . 780 S o. é Ö 303 frn ' b 07 OBESKRIFNING ib om Rbhinoceros bicornis ; É NR af. | "4 ANDREAS SPARRMAN, M. D. AN Sö ' å | é SM 1 kg 5 TD) hinoceros unicornis, hvilken efter all ans ÅN ledning endaft uppebiller fig i Afien, bar af flere tåmmeligen vål befkrifven och afritad, fårdeles af Herr PARSON (uti Pbilof, Transatt.). Deremot har Rhinoceros bicornis, hvilken förmodeligen endaft tråffas i Africa, af ingen Natur- forfkare förut blifvit fedd och befkrifs ven. KoLBE låger lig väl hafva fedt detta djur, men hans fabelaktiga befkrifning öfver det fam. ma, 1å vål fom felaktiga ritning, gifva full an- ledning at tro, det KoLrBe i detta mål, 1å vål fom många flera, år blott et Echo af invånars« nes opäåliteliga beråttelfer. (+) Minga horn af Rhinoceros bicornis, hafva dock långefedan fått rum i Europeifka Cabi- never, hvaraf man vål fedt, at en Tvåhornad Rhinoceros gifves, men utan at får öfrigt veta defs fkiljaktigket från den Enhörnade. | 34 EE ARNE ÅT denna grund, hoppas jag, at Kongl. Aca= demien få mycket gunfligare lärer anfe mitt be« RO mödande, at i Capika ödemarken upföka och al ÖR 0 ; a z Rh SN Na ' EO hv | les Ma - Å - 4 (") Han har, t. ex. ritat Svanfen på fin Rhinoceros = yfvig, nåftan fom på-en Ickotn, famt Nofen helt t årfkilliga gånger blifvit förd til Europa, famt fKr ». SER ÅA AE på j CNS ;å (e a H ra VE 6 2 ar meddela. KR | Kropps- fkapnaden och delarnes förhållande fig imellan, kan låttaft inhåmtas af Rirningen, Tab, IX... Mulen eller Nofen fpetlar fö. til fammans, ej ailenaft ofvan och under ifrån, utan åfven ganika mårkeligen på fidorna, når ftan fåfom på en Skylpadda, men öfra Låppen år något långre > enbgr ritningen. Ögonen äro fmå och infunkne. Hornen åro tilförene för vål kånde, at af mig behöfva nårmare befkrif- 3 < lås å c - vas; jag tår allenatt tillägga, det bågge könen hafva dem af lika fkapnad, famt- at jag tyckt deras ftorlek ej altid vara proeportionerad etter kroppens. ' Ej heller förhåller fig ftorleken af det fråmre och det efterfteshornet, fig imellan, altid i famma proportion, undantagande at det fråmfte altid år fördt. Huden eger saldeles in- gen af de ftora fällar; fom på Enhornade Rhi- noceros befinnas, men år dock fkroflig och dok I trig, til vid pafs en tums tjocklek; til fårgen något mörkare ån afk-grå, då man undantager (NN Ni ljumfken, däreft den är mycket mindre tjock, nåftan helt flår och månnifkotårgad. Djuret kan fågas aldeles Kår-bart, undantagande nägra glefa mörka, vid pals tums långa bärftlika hår, i bräd=- AA RI Ro SG ag , O4, Nov. Dec. 30 ) den ' ell af öronen, likaledes vid ytter- ; a fpetfen af EN Denne år af vid pafs en mans tummes tjocklek, från fin Bafis (månins gom aftagande til fperfen, hvilken år frammåt och fårdeles VAN något utvidgad famt rundad, men på fidorna plåttad. Pi der hild jörmictade kans ten! fitta tums eller half-tums långa och ttyfva hår, af hvilka de, fom mot djurets kropp vet: ta, befinnas til en del atnötte. Intet tecken. ts e vårtes kan märkas til Scrotum, och föga til nå- got preputium, dock år öpningen, dåreft Mem- brum mafcul amkio miner , vid pals iåfom på Häåliar, och fjeltva membrum någorlunda lik- re Håtftens, faåledes aldeles [kiljaktigt från det, fom Rhinoceros unicornis fkal ega, hvil- Ret, enligt Herr Parsons i Philof; Transac. ogifne ritning och befkrifning, fkal likna en feur de Lis. Förttren hafva, tåfom ritningen utvifar, föga förre omkrets, ån benen, frammantil förfedde fd ne je Mycket jutftående hofvar sar Höje ka Hen medlerfia är flört och mera rundad: under bettär foten af en mera calleus hud, lik fom pi Elephanten, famt år, då man fi et ger kanterna, fom formeras af hvardera hofven, famtr en echancräre i hålen, til fin fgur någor» lunda. cirkelformig. Oaktadt åt (kil lige Enhornade Rhinoceroter, tid”erter annan, blitvit törde til Frankrike och England; afritade och befkrifne, har dock bes , klageli igen Anatomien af et lå ftort och mirke- digt djur hittils varit förfummad. Jag var derföre få ny a mera nyfiken och angelågen, at i Afri- ; N can- 306 1778. O& Nov. Dec. - canfka ödemarken fe och i akt taga den invår- tes fkapnaden af Rhinoceros bicornis. Huru- vida detta kunnat lyckas för mig, år genom följande utdrag af min Journal ar inhåmta. - = = Den 17 Dec. 177f> om aftonen, an- lånde jag til Qvammedacka källa, en nu til förre delen uttorkad vatten» pöl och et dricks- flålle för Lejon och andra vilda djur. Jag be- flår at där campera några dagar, för at, jämte Herr IMMELMAN och nio mina Hottentotter, lura på Rhinoceroter, hvilka dår, jämte Buff- lar, plågade våltra fig i gyttjan. Den 19 ha- de vi den lyckan, at fkjuta 2:ne flycken Rhi- noceroter, vid pafs en Svenfk mil ifrån vårt Camperings-ftålle, men föranlåtos at lemna dem : orörde til följande dagen. Den 20 om morgo- nen, i fällfkap med Herr IMMELMAN jämte 4 Hottentotter, blefvo vi hindrade genom jagan- de efter en Troupe Capfke Elgar (Capfe Elands) 1å at vi ej förr, ån kl. 10, til de fkutne Rhi- noceroter anlånde; det var nu, 13 vål fom går- dagen, ganfka varmt, hvarigenom röta redan fla= pit fig til fåret, få at en blodfragga pöfte utur det famma. Jag böd til med mitt manfkap, in alles £ perfoner, at omvåltra den på fin buk fltupade och liggande Rhinoceros, men förmåd= de ej röra den famma. Jag fann nogfamt hår. vid, at mine Hottentotter voro altför late och ovillige hjälpare. Det var dock den mindre af de 2:ne Rhinoceroter jag utfedt för Anatomife- ringen; han var 113 fot lång, af 12 fots, cir- cumference famt 63 3 7 fots högd, fom jag kunde tycka, om den varit upreft på fina ben. T den ER Oo JERT Xx Av RN RS ” . 1778. O&. Nov. Dec. 307 I den flållning derföre, fom det obåkeliga djuret Jåg, upfkars och, efter våra knifvars ofta för- nyade brynande, bårttogs, på våntftra fidan, en for fila af den tjocka huden. Köttet befans dock ånnu under den famma tärfkt, något der- af lades på glöden, åts, och var, 1 mitt tycke, fmakeligt nog, nåra liknande fvin-kött , men mycket gröfre. Under detta, höggo vi med hand-yxan en öpning på Ref-benen: med flitan- de och fkårande hulpos vi åt at uttömma buk- caviteten >; jag gjorde fom fkyndfammatt ritnin- gar, afmåtning och belfkrifning öfver deffa de- Jar, hvarefter Diaphragma bårttogs, och en na- ken Hottentott til hälften inkréöp 1 afet, för at uttaga lungorna och hjärtat. Som genom fkot- tet uti de flora lung-ådrorne, Djuret tätt fin ba- ne, voro lungorna redan anftuckne, och de, få vål fom lefver och mjälte, hade ej varit mån- ga minuter i öpna luften, förr än de började pö- fa och fermentera 3; ftarka hettan af middags-fo- len, törft och frank kunde ej långre uthårdas. Jag nödgades fluta, fedan jag blott hunnit ut- röna följande. Rhinocerctis bicornis inelfvor likna, fom jag kunde tycka, nårmaft Håftenss; fåledes hörer detta djur, oaktadt med horn förfedt, ej til de Idifiande, utan til dem, fom vi plåge kalla af Ifter-kynne. Magens långd har jag glömt an- teckna, den var, fom jag kan minnas, vid pafs af 3 å 31 fots långd, tl fkapnad någorlunda Jik Häftens. Tubus intettinalis, imellan magen och et fort cecum, var allenaft 14 Svenfka al- nar eller 28 fot lång, öfver alt af nåftan fam- ma diameter, neml. vid pafs en half fots eller en | BT | hands | 30g bate.d OA iNov. BD Dec. ÄR UNNA GR TR RE NER RR NIAN ON ROTA € ; ; äv «hands bredd. Inteftinum cxcum. var vild. deis början ensaln bredt, tkfom magens tamt 83 al- nar dangty faledes :cirea dubbelt längre än ina- Ben, det. dubbelt upfåftadt under ryggeras den ,» fam fluråde Re&um. Njurarne vöro afcen, fots diameter, utt vid påls fö fu SEC längt LX co mjälten knapt en. fot bred men 20 almar läng. Hjerut 12 tot långt, och på bredden ej myc- a dat 0 ble EE Me högra lungans lobovar otek- nad med en inciture, för öftnet ocelvs ömt oa 2 tors långd: den vänttra be flod ar 2 lober ; af hvilkaven lien, var: nårmatt jär is: bafis. Lef> ren be fans från höger til våntter at 35 fots bredd, ulda djuplek eller Jappiträn nedat, tafom hån gande-ssdjuret,.25 fors'derobhetftommtft hörret nåftan, hk-ftora vål ävfkilde tober, och defsutem af en liten lobby vlikalfoniset fots utfkott ifrån letrens concava fida vid midde len af dels öre kant.6"ö dngen Gallblita eller tecken dertil kunde- märk as, hvarnöti Rhinoceros åfven år hk Fe AN pg då fluteligan fkulle: lemna R hinoceros, 2 ANNARS jag dets ”vål finna magel för at utröna, hvad djuret brukade törtåra? Defs innehåll var de ofmält uoch helt frilkt,: be? fraende af föndertuggåde rötter och viftar, af bvilka, någre ännu vd fönnos: tå tftore fom tingers ftumpar;-til en flor del. hade djuret åfven åtit fuccul lenta växter af hva jag tyckte mig igend we — 0 VRETA ätter rate RER d (9 Til ytterligare nöje För Zönlbger- torde jag fram åeles få tilfålie at i någon fårfkild bok gifva Ritning på Rhinocerotis och Bere Capike djurs Anatomie, hvarigenom delarnas fkapnad kan uttryckas, famt Jämföretfe med andra djur fke, långt båttre och låt= tare, ån med beiktifning. O& Nov. Dec. | 309 jgenkånna en böt: annan fråf Tamt tågpig åran 4 öka. Hela detta innan-krämet fpridde ifran vig en rått frark och ej obehagelig 'kryddå- luckt, fom til en ftor del förtog deh NONE, fom. Ups kom från de ruttnade innan-måten. -Nigon fåre' deles mig okånd Våxt eller, troligare; Rör, lärer törorfakat' det måfta af denna krydd-! NÖki?- Ut | felfva Djurets tråck, fom liknar Hältars, men år mycket torrare, famt af vid pals en hands bredd eller 4 tums Diameter, igenfinnes en myc-' kenhet af Bark-fjäll tamt trä- fibrer, och derige- nom fkiljer den nåftan endaft ifrån tråcken af Hippopotamus, hvilket djur blott åter grås. Jag råckte min hand ini djurets half-öpnade munn, och befann tungan helt mjuk , tvårt emot hvad mån inbillat fig, neml. quod lambendo' tru- cidat. Jag blef äfven förvånad, at ej finna nå- gra tram-tånder, hvilka verkeligen hos Rhino- ceros bicornis faknas , tåfom aft ”hosföljaride rit- ning famt der Cranium af detta Species jag med- prSer kan oemotlågeligen bevifas. - Det med prickar vid Cranium tecknade, utmårker hor- nens famt läpparnes frållning och läge. ån Deff fiftnåmnde åro ganfka tjocke och flyf- Hornen åro fåftade med en brofk, (per [ya- Past Tv &c. ' Delarnes vid lyfoigare be! krifning torde jag för min Journal eller något lämpel- gare tiltålle få sg juta,; likaledes nödig under- fökning om flere Hr Grefve RON få Na fom Herr DUbBARTONS , mindre” tilförlåteliga tankar och flutfatfer , om den enhornade Rbi- fioceros, utom flera djär. Hår ”bör "Hkvaäl er Wbörökdr lemnas, det Hr BuFfron, Tom. XI. : | bä pa: ) 310 1778. O&. Nov. Dec, pag. 186 i Noten, utan (kål anklagar Hr Kou- BE» för at hafva befkrifvit det mindre hornet fittande i råt linea bakom det andra, och i pan-. nan, - «= - aldrig kunna de 2 hornen fitta få längt ifrån bvarannan, tåger Hetr BUFFon, ty på de born, fom bevaras i SLOoANS Mufeum, år allenaft 3 tums afflånd imellan det flårre och mindre. Den- na anmärkning böre vi dock blott fäålom förha-' ftad anfe, ty nog vet en lå ypperlig Zoolog, fom Herr BurFFon, at hvarje nälfa och nos grån- far til en panna. Således, då et horn fitter på nofen af Rhinoceros, kan det andra fitta och. fitter verkeligen i pannan, ehuru det år blott 1, 2 eller 3 tums afttånd imellan hvardera, om det ån vore 4å godt fom ingen diftance dem imellan , enligt KorBes ritning: äfven en 1å flår figur hade varit fullkomligen tilråcklig at betaga all irring i denna delen. För öfrigt år åfven nådigt at varna, det in- gen, i anledning af Herr BUFFons tanke om den Enhornade Rhinocerotis parning, nemligen, fom fkuile den fke croap dcroup, må tillämpa den. på den Tvåhornade, ty efter all fannolikhet, år denna mening, i anfeende til :bågge Rhinocero- tis fpecies, orimlig, emedan på de 2-hornade, fom jag underfökte, var Penis belågen 1ä långt fram under buken, fom på Håftar, och mycket kårtare i proportion. På den hår befkrifne, var - den allenaft 7 ä 8 tum , fom kan fes af det fpe- cimen jag medbragt. Herr BurFon betkrifver Penis på den Enhornade ån kartare. Han nåm- ner annars ej et ord om famma Membri belå- genhet, utan endaft ftåder fin gilsning derpå, ; | at » RT I FULA FOR 600 SÄL JL IA | 17978. OA. Nov. Dec. 31 at djuret obferverats böja Penis bakät, och 1å- leds kaftar fin urine i famma dire&ion. Men detta kan ju fke för fnyggheten fkull, hälft fom til 'ex. Bicornis verkeligen har ganfka fin luckt och tyckes ålfka fnygghet, i det han har fina viffa ftållen i bufkarne at ftalla på. Ar det ej långt rimligare at töreftålla fig, det.,til ex. Unicornis, har en Mufculus erettor, at flyra en annan våg, då det behöfves? fe 1 | I Africa håller fig Rhinoceros ftilla, under det heta af dagen, famt våljer aftnar. och morgs nar, kanfke ock natten, til fin betes-rid; föker fumpiga ftållen. at våltra fig i lera och gyttja; hvarigenom man merendels. finner, detta djuret; hvitgråare, ån det naturligen år. Man får dock fe: honom mera mörk, då han år jagad, ty oaktadt den tjocka huden, fkal Rhinoceros dock fvettas, fåat den fkorpnade gyttjan eller leran upblötes. Detta hafva de, fom jagat Rhinoceros: för lång- re vågflycken, för mig intygat. . Detta inftåm- -mer ock , med hvad jag hade tiltålle at obfer-, vera på en jagad Rhinoceros, fom på 40 å fö fteg nåra paflerade förbi min vagn, lyckligen utan at fe och förftöra den fammas ty famma djur var mycket mörkare ån de öfrige jag fedt. Når man hårtil påminner fig, at den Rhinoce- ros unicornis i England, fom Hr PARSONS (äg, plågade råcka Membrum utom defs Theca, när man frotterade buken, 13 år vål ingen tvifvel på, at ju Rhinoceros har kånfla. Det kan tåle-' des ej vara annat, ån af blott glömfka och för- haftande ; fom' den vidtberömde Herr Grefve BurroNn nekar kånflan hos Rhinoceros, faftån 34 han . Dec, ; han citerat och Aynedap| äm PARSONS belkrif- ningar, ; & 312 1778: Oda. Nov R hinoceros bicornis har er flark fy ng förl modeligen 1 anfeende til de i proportion varan- de fmå och infunknva ögonen, Jag har några gånger, både med flit och oförvarandes, I kommit Rhinoceros från 15 til fo feg nåra, utan at vara fkyld af något, och åndock utan at blif- va fedd, Deremot har djuret mera hjälp af fin luckt och fin hörfel, til varning för fiender och til någon erfårtning för det fom brifter i fynen, Mintta ovanliga buller kommer honom derföre at vara på fin vakt, och at långe, fom man” plågar låga, fpånna tip Öronen, ftå och klippa med dem eller lyfsna.. Man" bör akta fig gan- fka forgtålligt för at åfven på långre håll: nal kas Rhinoceroös, då man år på vind fidan om den fammay ty 13 fnart en månnifkås exhbalåtiom eller luckt är med vinden förd til honom, fu far "han fnör-rått fram, följande fit våder- korn. Herr IMMECMAN/ i mitt tfälllkap var” 'en' gång I en fådan ledfam belågenhet nåra at förträmpas eller kaäftas öfverånda, jämte fin ”håft 3 "hade "ej dennes eldighet och råddhåga, genom nägra Tned- fprång utur vågen, råddat fig fjelf och fin SAT tare: Då Rhinoceros dy medeltt förlorade vå- der-korfnet , vånde-han fig på lidorne förgåtves at igenfinna' det , 'och tedan flydde fjelf. Detta famt flere anledningar komma mig. at. tro, det ej någon illka, utan fnarare råddhbåga och milstroende, i anfeende til fvaga (ynen, kom=- ma Rhinoceros at efter hörlel och lucktibruka fin flyrka til anfall, och at ftraxt derpå fly. Nar ar ) 1778: O& Nov. Dec. 31 Sd har beråttat. migs. til ex. at den kaftat Vagnar och 'oxar öfver ända, och derefter genaft Aydr. En Fru lefde ännu 1 Cap; fom blifvit uptagen på hornet af Rhinoceros, famr ofkadd kaftad på en fida, hvarefter djuret tog flykten. | Herr PENNANT;» i fin Synoplis of Quadrupeds, beråttar fig i England hafva fedt en itor blef- fure, nu låkt, på en Herrey kommen från Oftin- dien, dåreft en Rhinoceros upfpråttat defs buk med fit horn, famt genaft felt tagit. vil flyk- ten. Då Rhinoceros:mårker fig ej hafva hjälp af hörfel eller lukt, flyr ban altid och låter fig jagas. "Om djurets låte kunde jag på efterfrå- gan ej. ta veta något, men en Rhinoceros-koy Jämte kalf, på hvilka jag fmög mig 2 färfkilda ganger och Joffade min. böfla, låto hörn ig med håftigt blåfande ellér fnvfande, på fått fom en fkråmd hått , . men mycket ftarkarey under det de. gjorde : frnå haftiga HVängaingass; för, ar få rått på fin fiende, > I anfeende" til nyttan. af Rhinoceros, må kår- elit sen: fågas, at den af fomliga omtalte Medi- cin!ka, troligen år inbillad.+= At hornen fvarf- vas piplkaft och bågare, af huden uptåljas och uphyflas. karbafer,. kallade i Cap, Jambocks; de .åro , i, anfeende til någon genomikinlighet, tjocklek och ftyrkay famt den fmårta flag der- af förorlaka, mycket begårlige, nyttjas. åfven fom rid-fpön, och betalas med en half, til en hel Riksdaler.. Köttet nyttjas til mat-af års fkillige,fårdeles af Hottentotterne ; fettet. plågar, Hå väl. fom Hippopotamiy;” föras til Cap. och fåljas nåftan tå dyrt. fom Smör, i. hvars ftålle : det ca både på bröd och til marlagnivg. | Xx Om 314 1778. Oå Nov. Dec. Om et infpårradt och bulnadt L DE bråck, med Tarmens genomborrande, förvandlad til en Tarm- fiftel , och : fluteligen låkt ; | af JOH. GUSTAF ACREL, M. D. by drången Hans. Larsfon från Ramfta Sockn i Upland, 22 år gammal, inkom i Julii månåd innevarande ar, til Kongl. Academiens Nofocomium, i tanka at föka hjälp för en fka- da iuveka lifvet, den han 1 11 månader haft. Han berättade fig, en dag i Augufti månad förledet år, hafva fkurit Rig, förmodeligen med. nog ifrigt bemådånde. Trött af arbetet, går han om qvållen til fångs, utan at kånna nå- got ondt, men förmärker följande morgon en ovanlig fvullnad på högra fidan af veka lifvet, hvilken han dock ej mera vårdar, ån at han ]ikafullt går til Logen at tröfka. Efter en kärt Nunds arbete, får han i nåmnda fida en 1å ha- fig och tillika håftig vårk, at han nödgades kafta fig ned på golfvet, och fedan den något faktat fig, måtte han båras i ftugan tilbaka: Mot fvullnaden blefvo hvarjehanda -fmörjor an- vånde i-de 3 följande veckor, under hvilken tid den likvål dageligen förvårrades 3 tiltog' i: vidd och hårdhet, famt, fedan yttre huden öfver ålt lofsnat ;. utpöfte på fvullnaden flere knölar, til utfeende at flora bölder. Af deffe, har dock den, fom" fatt 'midt för Annulus abdom. gr > den Ör- förfe, hvilken, efter Drångens beråttelfe, til forlek af et gås-ågg, flutehgen bruftit fönder och ur Öpningen utgutit et qvarter tjockt och flinkande blod-var, famt efter-åt dageligen gif- vit ifrån fig en af excrementer illa lucktande orenlighet. De öfrige bölderne hafva åfven, hvar efter annan, upbrutit och lemnat hål efter fig, fom federmera ej velat låkas. Under alt detta, hade han ej oftare ån hvar 8:de-dag , haft kallelfe til ftol-gång, och ftundom” långre imellan. - Flere » Curer förföktes federmera lika fruktlöft, tils ban, fnart: efter et års förlopp, fördes hit til Upfala. - Den 8:de Julii underföktes fkadan: då förft en aflång, hård och bly-fårgad fvullnad, med flere fmå pip-tår, fyntes tvårs öfver veka lif- vet , alt ifrån Spina infer. Hei, ötver Annulus abdom. til emot Lineaalba. Ur buk-ringen hång- de utem kroppen et ftycke af en tarm, aldeles blottadt, af et fullkomligt åggs: ftorlek, 'blod= rödt til fårgen, och liknade, vid förfta påfeen- det en kråft-klimp, ftlrypt vid bottnen, fpån- fligt, men tillika orörligt. Ifrån defs undre fida utfördes, ur en omårkelig öpning, både våder och fcybala, af hvilkas befkaffenhet dömdes; at den utfallne tarm-delen var af Heum. Litvet var tållan öppet, åtminftone ej oftare ån hvar 4:de " eller $s:te dag. Ert ftåndigt buller och ramlan- de hördes i buken. Sedan fkadan: med Oxyerat blifvit renad, underföktes 3 af de omkringva- rande piplårens mynningar med en Sonde,; och befants, at de voro åfven få många fiftuleufa gångar, hvilkas gemenfamma urfprung var po der ON der det. vände tarm - Md öchlars a? ”Z dem åfven fyntes förfkaffa Exerétiones alvine ut- lopp» faft i mindre grad.: Hela negden ömkring var; bård och -calleus. : Med. Gauitivom unare beftråkos pip-tårens bråddar, famt åfven hela den utehångande tarm- klimpen, hvilken af ret- ningen förfta dagen ej 'åndrades.. Altfammans”be- täftades-för öfrigt med Linne-fkaf och tjenligt förband. Följande dagen, då klimpen äter be. flröks med. Caufticum,förmårktes fört någon krålande rörelle i den (amma. Öpningen, hvar- utur excreta Aöro, kunde: ej ånnu igenfinnas, emedan klimpen fatt flrypt.i Annulus, och til" låt ej någon Öpning oftare, ån då något innan- ifrån påtrångde. Intagne laxer medel ökade ut- flycningens' jämte det! ar något tillika -affördes den naturliga: vågen. ' Fyra dagar derefter, var klimpen af>bulningen til vidden nog' minfkad, och af EBaxativernas retandeåfven "inom krop- peny förmodeligen: indragen” til någon del; varm- krållningen blef dageligen tydligare : "men ånnu var repofition omåjelig: Caufticum ”applicera= des ånnuvsfamt en (tadigt anlagd bandage, til måttelig trycknings Natten mot ite dygnet, mådde Patienten: ganfka illa, hade flera” dånin- gar, med Xåg. Puls; tftundstals håftiga' kråknin- gar,” torr tunga och mycken marthet.: "Buken var fpånd och vådren bullrade” ouphörligen. För- bandet öpnades genaft, och det befanrs, at den ut-: fallne tarmen! nu begifvit fig int buken, famt lemnat” Aingen helt blott och ufynbar2> Lave- ments ; baddningar, Mm. mo blefvo tirax vidtag- nes under dersman förbidade at fe, om -Execré- ta Rör tade fig-igenom SpHIRsang och NRA - edes 1 $ - Jå JA a a a es NES NV "än JA: Nov. Dec. 317 Ce INOV: d DJ ec. 3 17 | Hedek vore fa ftlåkt | innanföre , i Kvilket fall en ”VAnus artificialis vore förhanden; eller om defs: öpning vette inåt buk- caviteten, då Operation, til lifvets råddande, blifvit owWHd vi kelig: " Mid- ER tiden famma dag, började förtt våder och federméra flytningen vila: O0', låfom ”tilförene; / SRA förebådad>hvarje gng af buller i frärtrarna; och eltel one dagars för! > Vvöra pligorna Vr un- 'derlifvet förfvundne, famt bräcket förbytt ulen ; fullkom ;]ig Tarm-filtel, hvars botande fordrade ES 2 annan omtanka. Början Tkedde , at nedifrån böttnen och 6 ringen på tarmen, ända upåt, ARE de harda kanterna, och imellan det ät Caufticum ”lunare hvar 2: dje dag päftröks, förbinda fåret med Di- peltiv, i tanka at tå öpningen fyld med -frifkt - körr, och tåledes tilffluten. Något mer” ån veckors tid förtfors härmed, utan mäårkelig mån i hutvudfaken. De fmårre filtuleufe öpningar, rundt omkring, bragtes välp hårigehom "til bul- ör och låkning3 den ömkringliggan. de neg- dens härdhet förfvann och fick naturlig tårg 3; men flörre "het: ähdradesbej; dets ftörlek var nutfom ” fört , af.en enkel flants, vidd, liknande en tratt med: platta bråddar, fom flutades ned uti en Pip; hvarigenom våder och excrementer, flere gån- ger om dagen, och ofta under förbingningen, obehindradt utflöto. - Kanterna af ofvannåmnde pip, hvilken förde ånda: ned i tarm: -canalen, iå- fom. ock yttre tärets bråddar, voro vål nu utan Callus, men den tftarka bulning, fom” vid bråc- kets..öpnande i. början håndt.; ade rundt om- kring Annulus ja bärtfmålt. all. Cellulofay åt hu- . den 5 - NN v ES | er RR - KUR «; 1 Nr HV t VÄN, NI Er Vv AN cy FREI I 318 1778. OA. Nov. Dec. den var likafom faftkliftrad vid Aponheurofeh af buk-mufklarne, och gaf föga förhoppning om utvidgande och tilflutande. Scarificationer tyck- tes vara af fåkrare nytta, de blefvo derföre vid- tagne ; och fedan de förut flere gånger, någre dagar imellan hvarje, fkedt 1å djupt nedi filtu- leufe gången, fom måjeligt var, löftes Integu- menterna rundt omkring yttre fåret , med biftou- rien, fcearificerades i kanten och fammanfogades med Sutura nodofa. - Patienten lades derjämte högt i fången, och låret blef åfven i uplyft frållning lagdt, på det huden ej måtte fpånnas och hindra fammanfogningen. Stillhet och gan- fka knapp mat-ordnving förefkrefs tillika, hvil- ket den fjuke, mån om fin hålfas återtående, villigt underkattade fig. Efter en veckas för- lopp , var fåret öfver hålften minfkadt, och pi- pen igenfyld. Sällan fyntes nu mera tecken til excrementer uti Ööpningen, men något af dryc- ken utlipprade, faft i ringa mån. Efter 3 vec- kor, fyntes ej mera nagon utflytning; pipen blef dageligen igenfylld, och yttre öpningen fluteligen : med et faft årr tilfluten. Efter 11 veckors vi- flande i Nofocomium , utgick han aldeles låkt. At infpårrade bråck , med högre grad af in- flammation och defs påfölgder, lemnade åt na- turens enfame bemöådande , ej altid åro med lifsfara förbundne, fom allmånt tros, derom in- tyga många nyare obfervationer: åtminftone fer man, at de ofta igenom bulning, til lifvet, fatt med mindre eller mer befvårlige påfölgder, åndas: (") når- MN ER ARA NM ; (") HAUTSIERK, Recueil d'Obfervations de Medeci- ne, Tom, 2. : EFS GA TOLK BC En ANA RITA 3 ” + UU” SVÄRA BARER KNM AR a SEN WL I (d (| 4 +) 1778. 08. Nov. Dec, 319 ; I | ; > nårvarande håndelfe tyckes bevifa det famma. Når ock infpårrade bråck blifva dådelige, mån- ne icke oftare andre orfaker dertil åro väållan- Ny de, än tarmarnas blotta fphacelerande? och mån= one icke man ofta med Herr Profefflor RicH- TER () miåfte bekånna, at de flåfte gånger, - dåds-orfaken år obekant, få mycket mera, fom tå ganfka många håndelfer finnas antecknade (>) dår tarmarne hdit ftor fkada, gangrenerats, ja fphacelerats, utan lifvets förlutt. I denne an- förde Cafus, har tåkerligen en hög grad af In- flammation föregatt, och federmera denna tarm- del, öfver 9 månaders tid hångt blott och bar utom kroppen, utfatt för luft och all vårdslös- het, utan ringafte lifs-fkada. Hvad åter Tarm- fiftlar vidkommer, åro de onekeligen fvårare ån andra at athjälpa, i anfeende til excrementernas och vådrens påträngande, hvilka dels föra får- kanterna från hvarannan, dels lemna altid af de törre något uti fåret, fom med fin röta hindrar Jlåkningen, ehuru ofta ock förbandet ombytes. Curen tyckes hufvudfakeligen beftå deruti, at 1 möjeligafte måtto hålla tarmen tömd, 13 lån- ge, tils fåret fårt fyllas: vålförftåendes, fedan Callofiteterna förut blifvit bårttagne. Handledd af det lyckliga exempel, fom uti Herr, Gene- ral-Direéteuren och Riddaren AcrEers Chirur- gifka FRA (") Novi Comment. Gotting. Tom. I. Se def; rön om Hernia Gutturali, vid Qfutet. | (") Journal de Medecine &c, par le Roux, Vol. 36. Vol. 38. Vol. 23, Pp. 274. Vol. 17, p. 268. Vol. 21, P. 124. Vol, 20, p. 256. Samma Journal af VAN DERMONDE, Vol. 13, p, 71. och flerefiådes. r EL ädel "Oå. MWov. I oifka Hård änn Fa 288 anföras, an flålte jag åfven hela Curen hårpa, men i an- feende til Fett- hinnatis anfenbga förluft, nådga- des jag tillika öpna huden ifrån bukett Aponeurofe , för ar genom håttor draga den til Li betäckning öfver öpringen, hvilken fvå rligen våg annat lått kunnat täckas. (UFAR AMA APPLE TN EET CBESK RIFNING på Tvånne Tenn- Malmer; | od | MORTEN THRANE PRÖNNICH;, Profeflor vid K. Univerfitetet i Kiöbenhavn. ] 4 RNE ONA AB ES REA MR I frer min hemkom ft fra en refa til Corns- Äl wall, har jag tätt mig fkickade nägra Tenn- Malmer, och fom i fynnerhet tvänne differens te forter deraf förtjena upmårkfamhet, har jag härmed velat hafva den åran til Kongl; Acade- mien infånda följande befkrifning deruppå. Hår- tils har jag ej bl ifvit dem: varfe uti famlingar, och under mitt viftande uti Cornwall, låg jag. ej heller tecken til dem. Den ena forten år en fb M ANNE fom år prifmatilk, fyrGdig och rätvinklig , famt terminerar fig med en pyramid på ena ändan, hvilken beftår af åtta fidor. - Deffa åtta fidor åro på många af deffa cry faller delte. titi, dex- ton andra mindre, men altid olika ftora 3; (å, at Mynsarnlon eeriid fpets år facetterad med i må ÅVA oh rg ÄRR ja | | CR b fmå fidor, hvaraf de fyra oppofita åro endaft art anfe fom långa affkurna kanter, men Pyrami- dens nederita del beftår af åtta ftörre ungefår olika flora fidor, och deffa fidor fvara 2 och 2 emot hvarje fida af fjelfva Prilfmens fyra fidor, hvilka Gftnåmnde åro litet råfflade, utan at va- ra kantiga. Deffa cryftaller åro olika ftora fins imellan , fomliga åro af & tums bredd och I tums långd, andra af I tums bredd och + tums Jlångd, eller 1å vid pals. Fårgen år fvart, och fidorna glånfande, men en del åro gul-bruna och litet genomfkinliga. Deras tyngd emot vatten, af 6 graders varme, efter REauMURS Ther- mome:rer, år fom 675 : : 100, hvaraf man kan; fluta, at deras Tenn-halt, hvilken jag ej för- fökt, år flörre, ån den andra följande arten. De åro mig tfånde ifrån St. Agnes i Cornwall, utan någon vidhångande bergart, undantagandes 2:ne, hvarvid litet hvit qvarts ånnu fatt faft. Deras naturliga politure, fom finnes fullkom- lig merendels på alla, gifver mig anledning at tro, at de finnas i faft klyft, och intet i Seif- fenverken. Hr WooDWARD torde utan tvif- vel hafva ment denna Tennmalm med den be- fkrifning, fom finnes 1 dels Natural-Hiftory of fof- NOR EA på. 2000 Mi 1 &.6: VO 2 pag. 30 feqv: m. 3, 45 10, 16. och Hr Bor- LACE, har 1 defs Natcaral-Hiftory of Cormpvall, pag. 187, Ka0. 20, fig. 7,& 9, anfört, nagra, fom tyckas vara lika med deffa cryftaller, men ej få tydeliga. fa v je en fm” VS ser MYIT MartD ser RUTA VRETA (") Dylika Tennmalins cryftalter, dock endaft med » > fyrfidig pyramidalifk fpets, har Herr von ENGE- FD 1778. Of. Nov. Dec. 321 " + h I Hd hj MR k / Nov. Dec. 25 [] ba . we I JAA i 322 ! 1778. ! OG. Den andra forten finnes ganfka tållan, och kallas i Cornwall Ioodlike Tin- ore, (tråd-lik Tenn- Ag sf den vifar fig fin- -trådig , fammanftöran- de (til flera centra, Tilsålobar den ftråliga ”Zeoli- ten, merr den år få tåt och hard, at man med et; fkappt uttal kan få önagtä gniftor åerutur : uti mineralifka fyror löfes den intet mårkeligen, Slår man den fönder, 1å faller den i kilformiga figurer , och behåller defs fibreufa utfeende, åns fyonlidelts denbilir fönderbokad. ' Är af gulak.. tig fårg med ljufare och mörkare, eller ock helt fvarta concentrilka ftrimor. Annu:-har jag icke fedt någon af. denne forten 1 defs fullkomliga figur, utan den finnes altid i form af fönder- flagne ftrycken af körtlar och klot, med fvart- brunt fkaål på ytan, fom år glatt och buktigt, likafom en del glaskopf, men det år ganfka rart at finna dem; fom hafva detta fkal qvar. Ibland finnes . litet Hagt qvarts vidlåda dem; men de finnas aldrig i fatt klyft, eller på djupet, utan endalt ihopfkålgda i dälderna, hvilket ockltå af deras flitne yta kan märkas. Tyngden af den- na Tenn-malm emot. VÄtlemNyyal. GQ graders vare; me, på REaUMURS T bermöjleter. är ungetår Töm, 3033 100.,.0CH Ut! PIOtEeE hag den gifvit 34 proCent, Tenn. Under roftninger, kännes litet fpår af arlenik och föråndrar defs gula SFR PFENOCUNG STRÖM, tedan år 1774, befkrifvit uti et Tal inför Kongl: Acader mien, om Mineralogiens hinder och framfleg Z Jenare åren. Deffa hade Herr BoRLACE redan för någon tid fedan fåndt bonom; och, at de åro. ganfka rika på Teon, kan finnas "deraf, at Hr von: ENGESTRÖM med blås- -rÖret, för ljus- låga, fmålt. Tenn derutur, Fn HU FET GEN SR AE Le a CA RAA vå 1778." OO Nov. Dec. 323 tårg fig til rödlått, hvarefter någon liten del tyckes hafva attrattion til magnetén. Denna Malm, fom jag tätt ifrån Mingums "vid $. Columb, och från S. Dennis i Corn- - wall, har Hr WioopwaARrbD ej haft fig bekant, men, tyckes vara den famma fom Herr Borra- CE afritat i dels Hiflory of Cormwall, Tom. XX, pau. 29, och kallar, pag. 188, a White pyra- midal grain af Tin, with transverfe belts of black. Jag kallar den frdlig gul Tenn-malm. Herr Bo- MARE's (") amiant-tormiga Tenn-malm från Sis- biricen, tom Herr WALLERIUS i defs Mineral- fyftem UT om öl. pagig22', 0. 6 anförts har jag icke fedt, och driftar dertöre icke fålla nå- got omdöme om defs likhet eller olikhet med denna, dock tyckes den, efter Herr BoMARE's korta befkrifning at döma, icke vara den fam- ma." Nyligen har jag tatt höra ifrån Cornwall, at man i denne arten funnit infprångdt gediget Tenn: detta tyckes gifva ftyrka jåt. de förut fundne nativa Tenn-fiuffer, fom ånnu af en del hållas tvifvelaktiga. (Å SR vv vn TERRAN BITVIS TERRI HN "we her dög t : « (5) Herr BOMARE'S amiant formiga Tenn-malm torde vara ifrån något annat flålle ån Siblren , ty Herr LAXMAN i Pettersburg , fom fjelf betedt de Sibiri- ka Bergverken, har uti Bref förfåkrat, at ånnu in- gen Teon-malm derttådes blifvit funnen. ; X ka RE Ma GC | Ar 3 5 Se 08 I Y e [3 ANA Symi- Ne 324 197800 O&. Nov. Dec. Synizefis Pupille på bågge ögonen, med faftvuxne Starrar , af hvilka den ene var fen-hård, lyckliger opererade af JOH. L: ODHELIUS. rången Olof Ersfom från Skäftre By, Jetfö Socken i Hålfingland, 25 år gammal, be- - gårte af mig hjelp. Han hade för 12 är fedari, af fin ungdoms lek-kamrat, tått et Nag' af en jord-koka på vånftra ögat, hvarigenom det in- flamerades och blef omflider blind, År 1775, mot höften, fick han åfven inflamation, utan vetterlig orfak, i det högra ögat, fom vål nå- got förbåttrades, men fom den olyckligt-vis kom flere gånger igen, nägra - veckor imellan, få minfkades fynen fmåningom, tils Om fd 1 Maji månad; blef aldeles blind. Da jag d. 23 Sept. 1778 belåg Aölibe var pupillen på högra ögat fammandragen , orötlig, och inuti fyntes en blekgrå ftarr, at en ftor knappnåls-knapps vidd. Det vånftra ögats pu- pill var åfven flammanfnörpr och orörlig ; men dåri var ftarren at en årts ftorlek, gulaktig, och hade 13 tåft fig i -pupillen vid Uvea, at Iris var dragen tilbaka emot humor vitreus, camera pofterior aldeles förfvunnen, men ante= rior i proportion (å mycket flörre, Som denne blindhet, efter konftens och erfarenhet, icke kunde anfes för fåker at bota, föreftålte jag honom det, och at jag in- | RR i ER VPC MINE ig + 1778. MOC. "Növ. Det: $19 gen ting med vilshet kunde lofva. Men han var lika entrågen, och önfkade at jag måtte gö- ora förfök , ehvad utgång ock kunde blifva, hålft han icke kunde blitva vårre ån han var, nemli- gen blind; och fom han fade fig kunna fkilja flarkt ljus från mörker, med det våntftra ögat, 1å företog jag Operationen d. 25 September. . På högra ögat gjordes, med La Fa ves knif, en artificiel pupill, och derigenom uthåmrtade jag , med en fin cueillerette, den dunkla» cri- ; ftallen, hvilken var lös, och utflört fom en tjock hvir vålling, hvilket råckte hela 2 mi= nuterne, innan rätta puvillen kunde blifva ren och klar. mn Det vånftra opererades derefter på lika fått. Under incifionen, faftnade knifs-udden och af- bröts i bak tidan af Starren, då jag tydeligen bå- de hörde och kånde en befynnerlig hårdhet. Efter incifionens fullbordande, medeltt knifvens tilbaka-dragande och förande förbi Starren, ut-. - håmtade jag denne cataract, genom den nya pu- pillen, med ofvannåmnde cueillerette, då den fants vara flåt och kullrig på framfidan, men . ganfka ojämn, med en 1å hard kårna på bakfi-. dan, at den med alt fkål kan kallas ftenartig. Denna Starr har jag i Spiritu vini förvarat, til kånnares underfökning. Patienten fick genaft fe allahanda obje&er med bågge ögonen. - Han förbands och fköttes på vanligt fått. Ingen fynnerlig inflammation yppades. Efter 6 veckors dröjsmål, refte han hem, ganfka förnégd, at nu kunna fköta fina” gamla föråldrar. Han fer med bågge ögonen, SM Y 3 | dock 4 Så NI MN EE dd EL 1778. OM. NE: Die: Sr dock något båttre med det högra, alla ftora objetter, fkiljer fårgor, kan gå enlam, och fy- nen tiltager dageligen. | fet ikoktoltaR Atea otcot skolcaltateottotdotdalttple ANMÄRKNING om Stenaktig Starr ; af OLOF ACREL. tenaktig Starr, tådan fom den år, hvilken VV Hr Affeflorev OpHELIvsS nyligen i Kongl. Vet. Academitn upvift, år den tredje jag fedt, ibland et ganfka ftort antal ftarrblinda, fom bå- de andre och jag opererat. Lens calculofa, fom jag vid en Starr- operation uttog, och i mina Chirurg. Håndelfers fifta uplaga, pag. 953 be- fkrifvit, vår flörre och mer fammanhångande ån denna, tillika ihålig, ej olik en mindre och platt kersbårs-ften; men hade icke lika fågne- fam utgång med denna. Nygjorda Pupiller, ef- ter CHESSELDENS uplinning, och i fynnerhet Hr JANnINns många lyckade prof, åro, utom Sten-ftarrens fållfamhet, högt upmuntrande om- fråndigheter til efterfölgd, når cafus förekom- ma. Störfita fvårigheten år, at nye öpningarney antingen i-Iris eller fjelfva Pupillen; ogerna bi- behålla fig i långden, med mindre at. radit iri- dis longitudinales, efter JAntns , RICHTERS och fleras råd, i tvåran affkåraås. Det vore önfkeligt, at efter et års förlopp , kunna tå en ytterliga-. re fågnefam underråttelfe; huru vida fynen hos i den- AR > fb da OM. INov.. Dec. $r7 — denna, igt: beftänd ? Imedlertid, gifver detta lyckliga törfök af Herr Ödsokfus; förnyad an» + ledbing,. ar icke underlåta Iridis feneftration, når Pupillen år tåppt, fammanfnörpr, eller fallen ligen fammangrodd, af hvad. föregående ortak det Hall våra ma. BREONOCNOR SA ENTER Tilrednings-fåttet Jå öd grin Fårg, CARL ruin RR RR Är man nåppeligen kan mb ÖHYDAENS bitråde vid Malare-tårgors tilredning , och at med hennes tilbjelp ånnu fom oftaft uptåc- kas nya tårgör, år en fanning,” form af ingen drages i tvifvelsmål. För at efterkomma KK. | Vetenfkaps Academiens åftundan, fom år, at den gröna fårgen, hvilken jag vid mina Arfenik- förlök blef järle få vål fom ock defs tilrednings- fått, matte liva. mera bekante för AU änseren; har jag åran at hårmed upgifva den famma, få mycket mera, fom jag funnit tårgen icke alle- nt vara nyttig, 13 til vattu- fom olje-tårg , utan ock, at den nu, på 3 ärs tid, ej i det min- fta förändrat fig. a Två (kål Ipund blå Koppar-vi&riol uplöfes uti en koppar > kittel öfver elden, med 6 kannor rent vartens når Viftriolen år uplött, tages Rit- telen ifrån elden. bön Derpå uplöfes, uti en annan koppar» kittel, ja 2 fhålp. 5 328 1778. OO Nov. Dec. 2 fkålp. hvit. torr Pott-afka, och" 22 lod pul- veriferad hvit Arfenik (£) uti 2 kannor rent vat- ten öfver elden; når altfammans år uplött, files denna luten genom linne uti et annat kärl. Af denna Arfenicalifka lut hålles litet i fen= der til förut nåmnde varma Koppar-viériols up= lösning, under ftåndigt kringrörande med en trå-fpade ("+"). ' Når altfammans år tilflaget, får blandningen ftå några timar orörd, då den gröna tårgen fåtter fig til bottnen; derpå athål- les den klara luten, och åter påflås några kan- nor hett vatten, fom då vål omröåres; når får- gen åter fatt fig, afhålles det klara vattnet; man fortfar ånnu två gånger på famma fått, med på- gjutning af hett vatten. Sedan fårgen år vil utlutad (5), hålles altfammans på en utfpånd linne-duk , och då vattnet vål. afdrupit, lågges tårgen uti fmå klimpar på grått papper, och tor- kas i lindrig varme. Af angifne qvantitet, fås 1 fkålp. och 13 lod vacker grön förp; fä MÖR STURE AMN RARING KR — URRTEDEN ET IRENE RTR : Re (") Det år altid fåkrare, at fjelf pulverifera hel Ar» ofenik, ån at köpa den famma förut pulveriferad , emedan det ofta hånder, at den ftåtta år blandad med rifven gips. Man kan öfvertyga fig derom, om en knifs-udd deraf lågges på en glödande ften? röker den då aldeles bårt, utan at något qvarlem- nas, få år fådan Arfenik ren: : (") I anfeende til gåsningen , fom hår upkommer, bör kittelen , hvaruti blandningen fker, ej vara för liten, utan bör kunna inrymma vid pafs 16 kannor, (""") Alt det vatten, hvarmed fårgen blifvit utlutad, innehåller litet Arfenik ; derföre bör det bårtflås på fådant ftålle, hvareft kreaturen ej kunna hafva när gon tilgäng. ; TRE mr RR Ba $- OVAN FTIR LT OR Ito NT NET FNL SKENET RAR KI VS SN HM BIE KRT atRl PS Ar Aa Vu ,: FT kh AR ; ERT N | d 1778. -O& Nov. Dec. 329 COBESKRIFNING ; på Hippopotamus ampbhibirus , färdeles på en lefvande fångad Unge af den > famma , med bifogad Ritning; a | RR ANDREAS SPARRMAN, M. D. ar Hippopotamus, fom troligen år et maf- fivare, ehuru något mindre djur ån Ele- phanten, (") hårtils varit mindre bekant, når ikola vål en gång då alla andra af all tings Ska- pare uplifvade djur och kråk, från fina krypen blifva frambragte i ljufet? ned Når om Camelopardalis, det måft höga af alla tyrfotade djur, man med fkål kan fåga, at den blott, för få är tilbaka, blifvit rått bekant för en uplyftare verld, månne icke då den i vår tid omtviflade Enhörningen, hvilken af forntiden blifvit afmålad lik en Håft, med et horn uti pannan, torde vara en verkelig varel- "fe? Jag, för min del, fick i Africa goda anled- ningar at tro det, men hår får jag blott til- - fålle at beråtta en del af hvad jag med vifshet erfarit om Hippopotamus. Y Det- (") Den ftörre af de 2, fom ZERENGHI afmått, ef- ter Franfkt mått, fom år något förre ån det Sven- fka, var 16 fot och 9 tum läng, 15 fot tjock, 6 föt hög: defs ben voro vid pafs 2 fot och 10 tum långa ; defs hufvud 33 fot långt, med 2 fots och å tums ftort gap, och med mera ån en fots långa etar. ; ; | | NE | AN x I i Viba ) vd t Nov. Dec, AH | - g | TV Ve SKALD. | 330 1758. OR Detta, åt jag få må kalla det, ofantliga dju- ret , år.endaft inbyggare af Africa, och lefver både under«vattnet och "på det torra. Det plå- ar om dagen gömma fig i vattnet, åfven i gö- lar af fmå floder, deremot vankar det ikring om nåtterna; ibland öfver en mils lång våg, och kanfke mera, dels för at flytta ifrån en Sod til en annan , dels för at fkaffa fig tilräckligt be- te af Örter och grås , fom år djurets endatie fö- da. Detta kommer öfverens med hvad man kan luta af den ritning på magen af en fötus Hip- popotami, fom finnes uti Hr Burrons vackra verk; icke defto mindre anförer den lårde Au- étoren, fom fkulle djuret jaga efter filk, famt lefva deraf. "Denna mening år få mycket min- dre grundad, fom uti de Capfke floderne be- finnes föga eller ingen frilk-vatten fifk, (") och hvilken på långt når ej fkulle förflå at måtta 13 många och ftora Hippopotami, fom dår vittas, Den af. Hr Burrfon, få vål fom Hr ADAN-=- SON, anförde meningen, at Hippopotami ej trifvas 1 falt-eller hafs-vatten, år lika ogrundad; ty jag har icke allenaft fedt dem, nåra flodernas utlopp i-hafvet, dåreft vattnet var mycket falt, utan ock har jag af djurets fpår och låger på | hafs- Oma OA (") Dår-finnes blott et litet antal af. EYPRINI Go- 2orymehti ; (Incolis Baftard- Springers) hvilka ej åro .»Åtörre.ån Sill. , Defsutom finnes dår en ,Niten fort, neml, allenaft 4 tums-lång Karp. Capitain Co- VENTS. beråttelfe i DAMPriER, I. 3. at Negrerne « likfom fkulle blidka Hippopotamus med -fitk, hvil= sken de katta. til detta djuret, år i flere. hånfeender gr mom Mavgt > »” altför otrolig. 1778. OA Nov, Dee: 331 hafsftranden, 1å vål fom af Invånarenas beråt- teifer, blitvit. fulleligen öfvertygad om veder- fpelet. Dock eger jag icke detfto mindre an-" Jedning at bifalla, det Hippopotami hålft och mMerendels uppehalla fig i det tärfka vattnet, dels tåtom llillare, dels tåfom nårmare belåget til tjänligt bete; dels ock, tåfom nåödvåndigt för deras cryck, ty man har berättat mig, at då detta djur nödgats taga fin tvilflygt til hafs-fjön, har det dock om nätterna upkommit at beta vid nårmfta källa. KorBse anfer en Hippopotarhi tand at våga 10 fkålpund. Hr LA CAILLE > p. 349, Crit> gerar det, och påftårg at:den (knapt våger 3 fkåip. Hr BurFFON åter, upgifver vigten af en oxel-tand , .at öfverftiga 3 fkålp., famt en af Betarne eller 4å kallad Slagtand eller Hugg- tand. (Dens Caninus) at våga 12 fkålp. Den ttö- fla Dens Caninus jag kunnat finna och med- bragt, !vågeri&fkålp.: och:A8 dod:, famt år:27 tum lång, afmått efter defs fråmfta båge. «= Detta djurets låte förekom mig t(åfom en blandning af grymtande och gnåggande, fom var ganfka hårdt och genomtrångande. På flåls len, dår djuret ej blifvit fkråmdt och förfölgdt med fkjut-gevår , fkal det ftundom ljufa dagen gå up på torra landet, dels at beta, dels för at dår ligga och fola fig. Men på ftållen, dåreft det är mycket förfölgdt, vågar det ej en gång fåtta näsbörarne öfver vattu-brynet för at an- das, eller fom man i Cap plågar kalla det, blå= fa, hvilket annars vanligen Hippopotami plåga göra, fårdeles morgnar och aftnar. Hårvid har tiobå jag MR enn Å 332 1778. OM Nov. Dec. > jag fedt dem råcka hufvudet, och ibland en ftlor del af framdelen, öfver vattnet. Om nätterna plåga de altid tåledes blåfa famt nofa och vådra ikring fig på ymfe fidor, för ar med fin fina luckt förnimma, om något farligt är å fårde, famt ftundom tillika låta höra fitt grymtande, innan de våga fig up på landet. I denna öfvertygelfe hade jag, jämte en Africanfk "Bonde och defs Son, nattetid, vid en å-brädd, fatt mig at lura på Hippopotamer, fom vi hop- pades dår fkulle upkomma. Men tvårt emot var förmodan, rufade djuret på en gång up utur vattnet , och var ofs inpå lifvet, då mera elden af en mufqvet,ån troligen verkan af kulan, kom djuret at under et håftigt fkrån kafta fig tilba- ka i vattnet. . Vi hade annars dels aldeles blif- ” vit förtrampade, dels tvårt atbitne, tfåfom man beråttade det fkolat hånda dem, hvilka olyckli- gen af Hippopotamus blifvit ötverrafkade. Man tror, at en fnabbfotad Hottentott med möda kan undanlöpa en Hippopotamus, | Den hårhos bifogade ritningen af en Hip-. popotamus, tecknade jag efter en vid pafs 8 å 14 dagar gammal Unge eller Kalf, fom mine Hottentotter hade den lyckan at fånga lefvande en morgonftund, juft då den åmnade begifva fig ned i vattnet jämte Modren, hvilken nyfs förut dår gömt fig, efter et undfånget fkott. Denne Kalf var, inemot 31 fot lång och 2 fot hög. Så långe han var bunden, fkrek han tåm- meligen likt et ftort Svin, men en god del mera gålt och hårdt. Med ej mindre ftyrka böd han til at flita fig lös, dock var han Yr / en I RR VE RSS AT Mu AN ij VÖSÄNG Kil 2798. OG Nov.iDee. 333 rs Men fedan mine Hottentotter med håndren flere gånger Itrukit honom öfver nåsborarne, och han lemnades lös, var han tyft och började genaft at hygga fig til dem. Derpå kom defs hunger honom at ej förfmå en fårfk Ox-tråck, Me- dan han ånnu lefde, tecknade jag af honom, fes dan blef han flaktad, anatomilerad och upåten, på mindre ån 3 timars tid. Köttet och fettet» fåfom ungt och nog fladdrigt, förekom mig på långt når ej lå godt, fom” det annars verkeligen fmakeliga köttet af fullvåxte Hippopotami. Def- fas hud år mycket lik. Rhinocerotis, men nåftan tjockare, karbafer håraf blifva ock mera ftarka och fmidiga, men ej tå hornlika til fin glants , fom de nyfs af Rhinocerotis- huden tilverkade, plåga vara. Huden af Kalfven, hvilken jag blott torkat, och til K. Vet. Acadermiens famlin förårat, år tjock vid pafs fom en tunnare fål- botten >» men helt ftyf. På den famma befinnas vid pafs I och & tums långa ftråfva rödbruna hår inuti öronen och på deras kant, åtven kring nofen och på det öfverfta eller ryggen af hal- fen, men ganfka glett, vid pafs I:dels , half el- ler hel tum från hvarannan ftående. » På fjelfva ryggen åro de ån glefare och kår- tare, på fvanfens kanter äro de något långre, för ötrigt år huden aldeles hår-bar. I magarne befunnos några löf, gyttja och yftad mjölk. Fle- re omftåndigheter, fom kunnat förefalla vid fkyt- te och tångft af Hippopotami, tå vål fom be- fkrifning och ritning på ofvannåmnde kalfs in- nanmåten, torde jag til min Journal, famt nå- got annar tilfålle få upfkjuta. Dock bör hår ej oberördt lemnas, at den ritning på en Hippopota- mi mi å EE TE I NS. es RE INS . on 334 1778. Oc Nov. Dec. mi kalf, fom år gifven ar Hr Arsinoe mnkr famt' äfven Änpor I Eg RN pg 7 til Herr BUFFONsS Verk, har blitvit mindre riktig, neml. för ma- ger, famt tåerne eller hofvarne från hvarannan fpårrade, m. m. i anfeende dertil, at den blif- vit gjord efter en torkad: och upftoppad hud. Det famma: torde kunna tågas om feil ge på den fullvåxte Hippopotamus. GFSGGe &å: RASTER | Sli - Hafre - Mafken; befkrifven af | CLAS BIERKANDER, Under det jag, den 12 Adult, 1777, fåg efter, om Hafran var fullmatad; blef jag varle , at ej alt var guld fom glimmade, utan at må Malkar, 2 til 3 linier långa , hade-igenom den fpitfiga åndan ati Hafre- hölfor-. na inkommit, och höllo på at upåta kårnan. För at få veta, huru månge Mafkar kunde vara uti hvar och en blomrufka (Panicula), granikade jag Here hundrade, och fann, at månge hade 4; G.til 40. tårans de gåfter. Genom delfe anmärkningar, förfvinner den tankan , at Hafre-kårnan, under våxandet , fkulle vara fri från Mafk. ”Akermån upgifva flere orfaker til. S1å-haf- re, hår få de fe en ny, och kantike en af de flörfta. At Maiken må kånnas , får jag befkrifva honom ; iförhopptl | ning, at dermed tjena Allmånheten. > Mafken år under upvåxandet gul, men -fent på hård flen och då han lefvat, öfver vintren, fvartgrå, 13 linier läng. . Hufvudet och den fråmfte leden fvart och tkis nande. På ryggen åro 3 hvita linier , hvilka gå igenom den fvarta leden fom år vid hufvudet. Kroppen bar, utom: hufvudet, 12 leder, af hvilka de 3 förta hafva 6 ; fvarta hornlika "fötter, 4:de och site leden år: utan, By 73 FARTEN ER RKO kg on TAG RA JA SRA ne GONE RIS ON PA ; i 1778: NIOGE ANOM €Dkce, 33 j 7. 8 och 9 hafva tilhopa 8 binnaktiga fötter, den 10 och 11 utan, men 2 hinnlika under ftjärten. (+) I Detle röfvare fkada icke allenaft Hafran , utan angri- pa åfven Hvetet och Rågen. Når larverna åro finå, göra de Räg kornen i axen ihåliga, men då de blifva > förre, förtäta de dem aldeles, .Skade-djuren fördårfva fåden , 'få länge den flår på åkten. ' Når Tåden köres in, följa många med uti ladorna, hvarifrån de (måningom AX € bärtkrypa: Då kölden qiltt undar, föka larverna: id jor- den, gådfel: högar och aldra! ballt imellan mofla. på flör- re och mindre flenar , bonipgs-fålle Öfver vintren. Efter fådens inkörning, förfökte jag at föda Matkar- na i varmt rum; men tom de dogo i Nov, och Dec. få inrogos andra, d 6 Apr 1778, fom legat Öfver vin= | tren på filtnåmnde ftållen, och lades i gläs- burk, hvil- ken, half-fyld med muta, fattes i kallt rum. Matkar- na, fom denna tid letde ran mat. begynte den 8& Maji at förvandlas til Puppoör, utur hvilka framkommo , den 19: Junii och följande. Natt-fjärilar, fom nårmaft lik- nade betktifningen på Phalena tritici, och torde fäledes vara den famma. Betkrifmogen på Natt-fjärilen finnes uti" Fauna Svecica, p. 1211. PHALJENA noaua tri- tici Spiriling vis criflata cinerea, maculis vg pall Ilidio= ribus unaque nigricante. Vid fådens inkörning , fldderfal la under slagen ganfka mäångesaf deffa. Matkars> hvilke "vid: det» tilfållet årligen böra förflöras, hvarige nom många efterkomman- de förminfkas. Ar 1777, då deffe fiender voro til den myckeuhet, at fomlige Räg-ax hade på fig 2 til 3 flyc- ken, brukade jag detta fått , hvilket hade den mårkeli liga nytta med fig, at är 1778 ej få månvge fyntes' til, —. At utur åkrarna bårttaga ftenar och ftenrör , fom åro Öfverklådde med imoffa, uti hvilken Mafkarne hafva vin- ter-qQvarter, lårer ej imycket bidraga til: denna Öp rela utrotande. = = QI ve RAN RNREENEDRARGI ST AEEER NERE ARN AIN OR > Ses ara (") Jag har anmärkt, at Iehneumon' culpatorius utklåekes af den- na Malk. År 1778 den 16 Maji, vifade fig Puppan, och Ich neumon framkom d. 14 Junii, FÖR- OFÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. SAN EUDAg: I, O” det fken , forn plågar omgifva Månen. då han Sr hela Solen ; af PEHR WAR- ” GENTIN o - . + a 257 2. Om egenfkaperne och nyttan af det Americanfka Valnöt-trådet , fom kallas Hiccory; af P. KALM 262 3. Förflag at förbättra SO tg Siingens af Ja- 'CoB GADOLIN - 283 4. Om Hvitax-Mafken; af Cias BIERKANDER 289 5. Mathematifkt Sn a Å ZACHAR. Fö PLANTIN 293 | 6. Befkrifning på Rhinoceros bicornis; af AN- " DREAS SOPARRMAN é 303 7. Om et infpårradt och bulsadt Ljumfke- bråck, med Tarmens genomborrande , förvandlade til 0 - Tarm-fiftel. och Peja de läkt; af jog. GU- STAF ÅCREL 314 8. Befkrifning på tvänne Tenn Malmer; |: Al. Mors TEN THRANE BRUNNICH 320 9. Synizefis Pupille på dågged Ögonen, med faftvux> ne Starrar, af hvilka den ene var flenhård; lyckligen opererade af Jon. L. ODHELIUS 324 10. Anmärkning om Ore neg er vf OLOF ACREL é 326” 11. Tilrednings-fått af en ny grön kårg.; af CARL WILHELM SCHEELE 327 12, Befkrifning på Hippopotamus amphibkius, fårde- les på en lefvande fångad Unge af den famma, med bifogad Ritning ; af ANDR. SPARRMAN 329 13. Slö-Hafre- Mafken; befkrifinen: af CLAS BIER- KANDER 234 ERRIN | RE- 4 — REGISTER På de förnåmfta åmnen, fom förekomma uti (0 detta Arets Handlingar. Y La ; 4 ÖN | (d ko Aechika varma Baden, anmårkningar om dem, 225s 227: ; Africanfka djur ; fe Djar. | Algerothi- pulver ; fått at tilreda det, 141-145. Americanfka Tråd, af Valnöt-flågtet, 262-280. 'Anatomie ; Om Tefticlarne och dertil hörande delar, 31-33. Om en ben våxt, funnen i vånftra hjårt- kammaren, och deraf förorfakade plågor, 77-82. Om Cranium , Blod-rören och Nerverne i hjärnan, 187-197. Arfenicum flavum , med förfiktighet brukadt, låker kråft« fkador, 146-166. Prof på ren Arfenic, 328. Ajfke-löfs Taft, buru vida den hjälper emot Orm-bett, 95. Aflronomie ; fått at, til en gifven Anomalia media, fin- na en Planets Anomalia vera, 136>141. Obferva- tioner på Solens Förmörkelfe, den 24 Jun. 1778, gjorda i Sverige, 174. Obfervat. på den famma, på hafvet vid Ön Tercera, dår hon var total; med be-= fynnerliga omftåndigheter, 235-240. Om orfaken til det fken , fom plågar omgifva Mänen, då han betåc- ker hela Solen, 257-261. FÖ B. Bad, befordra utdunftningen, 214. Om varma Bad och hålfo-vatten, deras natur, och huru de kunna med konft tilredas, 219-227. Ber i hjärtat på månnifkor, 77-82. Bezoar-ftenar, finnas hos flera Nags djur, åfven hos Hå- ftar på Japan, 27-29. 0 Blyerts , Chemifka förfök derpå, 247-255. Bom oljas bruk emot Orm-bett, 92. Ng Botanigue ; Befkrifning med figure på Örten Hudfonia ericoides, 19-21. Likaledes på Erica Sparrmanni, 21-26. Anmärkningar om tråd och Örter, fom mer och mindre täla köld, $9-64. Vid hvilken grad af vår-varme nägra Svenfka Örter börja blomma, 166- 274. Öm egenfkaperne och nyttan af Americanika ValnÖt-trådet Hiccory , Juglans alba, 262-283. : KT Z Braun ” Regifter. Bran - flens nårvarelfe i Jårn-malmer; 82- 87. Bråack , fe Chirurgie. | Brånviss-Brånnerie- flangen; förflag til defs förbåttring, 283-289. Båtar; de Americanfke af bark, 279, Ci Caput Bone Spei; rikt på rara Örter, 21. och Djur, 303. 329- ' | ar Carlsbads 'Hålfo-vatten ; anmårkning derom, och hutu det med konft kan eftergöras, 220-227. -Catalepfis ; fe Medicine. Catenarter 7; anmärkningar om dem, 277-281. Chirargie; athandling om Vattu-bräck , Hydrocele, med tlera lyckliga förfök at bota det medelft Caufticum., 30-$f5. Om Arfenici fördelaktiga, men alla Mercu- rialiers fkadeliga bruk emot kråft- fkador. 146-166. Om en våxt i pannan på et bar, famt om fkador un- der panne benet, Os frontuis, och deras ftörre eller mindre farlighet för lifvet, 182-197. Et infpårradt och bulnadt ljumfke-bråck , lyckligen botadt, 314-320. En Synizefis pupill , med ftenaktig' Starr , lyckligen . opererad, med anmärkningar, 324-327. -Chymie; fått at tilreda Mercurius dulcis på våta vågen, 70-73. Nytt och mindre koflfamt fått at tilreda Al- gerothi- pulver, 141-145. Huru varma Hålfo-vatten kunna tilredås, få goda fom de narurliga , 219: 227. Huru en ny grön beftåndig fårg kan tilredas af Vb, &&riol, 327-329. Å Climatets befkaftenhet vid Stockholm , i anfeende til varme och köld, efter 20 års dageliga obfervationer, 3-19. Sönd Djar , fyrfotade; de djur, hos hvilka ftenar genereras, i fynnerhet Bezoar -ftenar , 27-29. Befkrifuing med Fi- gure på Yerbua Capenfis , med. Zoologifka anmårknin- $ gar, 108-120. BbBeftkrifning med fig. på Rhinoceros bicornis, 303-313. Likaledes på Hippopotamus, med an- mårkningar om Elephanten och Enhörningen, 329-333 d E. SÅ : Elephanters ftorlek, 329. | 3 RU En- Regifte p. | ilohlrainger torde gifvas, 329. 4 — Efpirg, en Svenik Orm, om defs gift: ghet, 90 +97. F. — Flagu-maftar utdrefne ur en Man, 6$-390. Foglar ; Betkrifningar med Figurer på Dauurifka Staren, Sturnus dauur. och på Mongolifka' Lårkan, Alauda mong. 197-203. Froft - nåtter ; de förfta hvarje höft vid Skara, på 19 år, 60- 64. Färg, en ny grön, vacker och beftåndig, huru den tilredes af Vitriol, 327. G. Gift, fe Ormar. Gödfel; om brunnen eller obrunnen år båttre på åkrar, och i krydd- gårdar, 242-246, e H. Hafren fkadas åfven under våxten af Matkar , 334- Hepati/k luft ; anmärkningar derom , 222-227. | Hiccory, et "flags Valnöt-tråd i America, befkrifves, 262 - 283. Hvalf; anmårkningar derom, 181. Hydrocele , fe Chirurgtie. Hår - bollar hos koer, hvad de åro, 27. Häålfo-vatten , fe Chymie. Haflar på Japan, hyfa Bezoar-ftenar, 27. ae dels befkaffenhet i Sverige, 15. vå Äger obfervationer dår gjorda, 27-29. Infester > anmårkn. om Flugor och deras mafkar, 65- fo. 'Betkritning på Rågdvergs-maftken, och den deraf ge- -Nererade Mufca pumilionis, 240. Om Hvit: åx-Ma- fken och Ichneumon extenfor, 289- 293: Om Slö- hafre - Mafken, 334. Ford-art , förr okänd , funnen uti fr När 250- 255. Jfarn- malmer , fom hyfa Brun - ften, 328 7. Krifta , Te biröåe. & v+ d FU MÅ " a Ku = Köld; defs olika håttighet och längvarighet hvarje vin- MW SR N ; ” : I ; SRAEOAEEL fär ; 2 FK | Rezg ifte r. é AN un Kuanil, fom omtalas i Bibelen, hvad det var för et djur, 108. = « ter i Stockholm, under de fifta 20 åren, 11-13. Köld, fom fkadar våxter, 62, KÖld minfkar utduntitningen, 216. Ia | Luft - Syra år fjålen i alla hålfo-vatten, 229, Om he- patifk "luft, 223. ; M. Sa Mathematigne ; uplösning på det omvånda Centripetal- krafternas Problem, s5-59. DLårofats om planernas vinklar uti Triangnlaira Pyramider, 228-234. Theo- rem , hörande til Stereometrien , 293-202. Se Me- chaniqae. Afiron. a EE Mafkar , fe Infester, | od SRA Mechanique ; Problem, rörande Catenarier, 177-182; Underfökning om Spadars och Plogbillars fördelaktis gaflle fkapnad, 128-135. pd BN Medicine ; om Mafkar hos Månnifkör, och huru de ut- drifvas, 65-70. Befkrifning på en! Catalepfis compli- cata cum trismo, och huru denne fjukdom curerades, 74-76. En Palpitatio ex corde offificato, med an- mårkningar, 77-82. Om de medel, fom öka eller mintika vår kropps utduoftning, 204-229. Se Chir- urgie, Chymie. 0 Mercurius daulcis, fe Chirurgie , Chymie. + Meteorologica ; fammandrag af 20 års dageliga obferva- tioner på Thermometren , gjorde i Stockholm, med flutfåtfer om Climatets och årstidernas befkaffenhet, 3-19. De förla froft-nåtterna om höftarne i Skara, obferv. od 19 år, famt om deras verkan på våxterna, 59:64. Mineralogie; om Bruneftens nårvarelfe i Jårn-malmer, 82-87. Förfök med Blyerts, Molybdena, 247- 2s5s5. Tvånne flags nya Tenn malmer underfökas, 320-322. Anmäårkn. om Mineral-vatten , 219-227. Mifsväxt, flerahanda orfaker dertil, 18. Mithridats förvarings-medel emot gift, 102. Molybdena, fe Mineralogie. | Manea , defs kropps ojåmnheter , 239. Om på honom är någon luft, 260. | å > | . N Öb- 4 E ba vy / ; NE RE / Regifter. 0 Nötter, hvarföre de ej vankas alla år, 171. Se Val-nörs it ; | 0. — Oprigae ; om Ljus - ftrålarnas inflexion, 260. — Ormar ; anmårkningar om de i Sverige befintlige, de- ; ras mer och mindre giftighet, med mångahana förs. fökta fått at bota Orm-bett, 89-103. De fåkrafte låttet, 104-107. Om Ormars tjulande, 101. " ”Oxar, om de göra båttre tjenft vid åker-bruket, ån Hå- ftar, 128. KS ME ; ; P e Pannn-benet , fe Chirurgie. Petrificater , fundne i America, 280. — Pharmaceutique ; fe Chymie. i = Pbhyfiologie ; Rön om vår kropps utdunftning, famt om = de orfaker, fom Öka eller mintka den famma, 204-219, — Plog-billar,underfökning om deras råtta fkapnad, 128: 135. Qvaftar , bruklige i America, 277. NT . R. — Rhinoceros , fe Djar. (0 Råg ; Matkar, fom fkada den under våxten, 240. 289. Räårsor , tyåfotade , betkrifvas , 108, | -Saf-ringars antal på tråd, om de fåkert utmårka trådets "VT alder; 269 | Sarcocele , defs fkillnad ifrån Hydrocele, 33. | Slangens förbåttring vid Brånvins-Brånnerier , 283-289, Sol=förmörkelfer , fe Aflronomie. | Sommarens betkaffenhet och långd i Sverige, 3-19. Spadars råtta ikapnad, 128-135. ERT Spiritaofa, intagna, Öka utdunftningen, 209. = Starr-flickning , fe Chirurgie. RÅ — Stenar ; någre upråknas, fom genereras uti viffla djurs > gall-blåfa eller mage, 27. | Svenska WClimatets belkaffenhet, 3=18, öl. & Z SRS Såg ”» Såcker , tilverkas af Valnöt-trådets faft, 2 ; Sömnlösbet, år ofta en verkan af för ftark utdanftning, 212, 7. Tenn» malmer , fe Mineralogie. I Thermometer , ”&illnaden imellan Celfii och den få kals a lade Sventke, 5. Tobaks råkaude ökar atdunftningen , 206. ; Tråd, mer och mindre &Omtåliga för köld, 59-64. Trådes - flocken , anmärkningar om defs båfta fkapnad och råtta bruk, 120-128. Utdunflzing . fe Phyfiologie. V. Valnöt - trådet ; det American(ka hvita, bår mogna. nöts ter i Sverige, 262, Se Botanique, Varmens grader om fomrarne i Sverige, 1319. Vattes , varma Hållo- vatten, naturliga och artificiella, "I 219-227 Pariude räd. fe Chiraurgie. Viggen, Theorien derom nåmnes, 129. Viniren., den Svenike, 11-16. Vårens befkaffenhet i Svertge, 13, IG. Växt i pannan på et Barn, 182- 186. 2, | Zoologie , fe Djar , Foglar, Infe&er, Ormar. Ä AÅhkerbruket; om åker - redfkapen i allmånhet, i fynnädnt om Trådes - ftocken. defs båfta fkapnad, ftällning och bruk, 120-128. Om Plog -billar, 128 - 135. Om flera orfaker til mifsvåxt, 18. Års-tidernes vanligafte ”befkaffenhet ogfh föråndringar i Sverige, 11-19. i Ågg , kokade och åtne, Öka flarkt utdunftningen, 208. |: Ögon - fjuka , fe Chirurgie. Örter , ie Botanique. vw FÖR- "SES FÖR TEKNING Pc e änkan. hvilkas Rön finnas införde uti 0 detta Årets Handlingar. Qvart. Sida. | É CREL, og G. Om et infpärtadt och butnade "Ljumfke-bråck - IV. 3F4 AcrREL, O. Om fåttet at förekomma fatliga ER fölgder af Orm-bett, II. 103 .e - Om Stenaktig Stäfr, - > « IV. 326 Birdits, RN. "Bekyröng på ERT eri- JG coides , I, 19 "BErRéMAN, T. Om varma Hälfo. » vattens til- a redning, III. 219 — ”BIERKANDER, C. Om Tråd ock Örter, fom mer och mindré täla köld, . I. $9 - » + Thermoméeträm Flor, eteptid hölls "ken grad af vatime, viffa Tråd och Ör- ter blomma II. 166 oa om ee Betkrifning på Rabdvätps- Matkeni Il. 240 oe ee = Aumårkningar om Hvit-ax Mafken 1V. 289 - - Om 5SI6 - Hafre - Mafken - IV. 334 Brikhicd, M. T. Om tvånne nya arter af oo oTenn- Malm, - . IV. 3526 FAxE, A. Om en REFYROET ne, Växt i pannan NT FOR Apt i N III. 182 FOÖRSTER, J. R. Befkrifning på Djuret Yér- | bua OHpenns « II. 108 "GADOLIN, J. Förflag at förbättra Biätifierie- | Slangen , IV. 283 "GARN; H. Om Vatti- bråcks botande, medelft Caufticum, I. 30 HAARTMAN, J. Påminnelfer vid fåttet at för "oo oda åkrar, => HL 242 HJELM, P, Om Brön-ftens nårvarelfe i Jårn- Malmer, - k 82 HJorTZ5ERG, L. 2:ne Medius Händelfer, I. 74 "HorfFfBErRG, C. F. Om Svenika Ormäårs bett, II. 89 KaLrM, P. Om Americanika Valnöt- Trådet ; Hiccory, IV. 262 LANDERBECK, vB Methanitkt Pföblork: III. 177 LEXELL, ÅA, j. Da omvånda 0 HS kraf= ternas Problem, - ” - 55 LEXELL, NN Förteknings . RS ON 3 LEXELL, AST "Låro- -fats, om Planernas vink-. lar" pu triangulåra Pyramider, ton TER 228 LinpQvisTt, J. H: Sått at til en gifven Anomas Cr da media finna en Planets Anomalia: vera, II. 136 1 Linné, C. Befkrifning på Örten Erica Sparrmanni,. I. 21 ' MARTIN, A. Om de ting, fom öka eller mins = = fka vår kropps utdunftning, = - III. 204 då Martin, R. Om den mindre fara för lifvet, dm > SS fkador under Panne-benet med fig föra TI. 186 NICANDER , H. Om Aura och Plog-billars - råtta fkapnad , IL 128 OpHELIUS, J. I Håndelfe om en bledlute.s Hjernan, utan förluft af fansning och lif, II 195 . + - Synizefis pupille på bågge Ögonen, IV. 324 PALLAS, P.S. Betkrifning på Dauurifke Staren, III... 197-14 aa ”Betkrifning på Mongolifka Lårkan, III 2c1 "PLANTIN, Z. Et Mathematitkt Theorem, bla 2034 RÖNNOW , C. Om Arfenici nyttiga, men Mer- ; su curii fkadeliga bruk emot Kråftan, - = II. 146 SCHEELE, C. W. Sått.at tilveda Mercurius dul- cis, på våta vågen, 10100 ER Et FEVER fått at AN Pulvis Al- gerothi IL. 140 - = « FÖrfök ge Blyerts , Motybdsenar IL. 2470 - « » Huru en ny grön fårg kan tilredas, IV. 327 7 SPARRMAN, ÅA. Om flugu-mafkar hos månnitkor, I. 65 oo. ss » Anmärkningar om Yerbua Capenlis, II... 119 ' - + = Betkrifning på Rhinoceros bicornis, IV. 303 - - = » Betkrifning på Hippopotamus, - IV. 329 THUNBERG, C. P. Befkrifning på Bezoarequinum, I. 27 ULLOA,s A. Obfervat. på Solens totala Före = oc mörkelfe, d. 24 Jun. 1778. - IH, 2350 WARGENTIN, B: ETYSKARaTN ANNE ningar om nn Svenika Climatet , fd RS Obfervationer på iglar Fölhådkelle - den 24 Jun. 1778. : oc» > IH: 174 - + - Om det fken, fom plågar omgifva Må- -” nen, vid totala: Sol- förmörkelfer, z vs as WASSTRÖM ,IP& Anmärkningar: vid. Tråfega r ftocken, « II. a + + Om obrunnen gådfels förmån på åkrar, III 246 i ö ; ; ; 4 | RON a a , ) fY - - | I n I [4 i : ' | q ; n | fd a nd är X t it fal t 2 (Reg Pe Va LT I 2 i 1 5 sd — | å Lö i : Å Mm å ? - 4 HU Ä + - 01 3 ; cd , q » 4 —- Y « pe jär - N Vd 4 - SS - : ; ' = k f ' ' - Hå EE å Dö d i i i i hk of t | ER a 4 1 [| ' I Å , ( : : s I I -- I M vå - h åa 1 | ; i | Å ra 2 F z DRA Ä x vn Y N - EN a NS - ar i — i k få - i , + [| v | 8, hå Fog NM ; i I 4 I « NS I "af | å | i | —- b | = Er - - y I Å XY + 5 I ' ES - , & I i , r N p id i fö = Te VIL RENEE (CA 230 URNA SNR ordang RSS SE RT FE EE LL SÖN 4 N NN PU MR a ERK AROR år = ä é Sa VE INNAN LE ju 11 1 NEN | NN N NN - RS 14 ' Fy . | + i AM R é dj ; a IN / od . | N "ÖN . Fk -/ CN be = NE AS I - HH ÅN ja : - NN Ne & Få ANN sm | NY så 2 = N = NIER Å z0 SN ; = | i = å = S - G — + = ERA äl = i ; a Ä - Lå —fj ; oc - 3 i = - bad » Lä. & - 2 = 4 =E Ro — - mm = = =) = ; = I =) =| FS =N ; EEC AN 7 4 h d . 4 4 z z : i Å C , 4 S z s od N a . = & ” S 4 ; Ö , FÅ $ vå TAS ST IFVRN ad NN RÖR BR Vä RR NÄ RAS N ri ; FÖRA 4 NV q N Ä & ÄTA se | a , i | 4 ; ETNER I oa ka, TG j Å a 4 SR KET gj SR i PR hinocerod j LJ ; ä 2 E " | | f i ; / | I AE q I SA At ” | K R . - i I! [3 | ee | i > - i XR | - ; 4 i H 4 ; | + d | ON 6 | : | Kd - z 1 - | i a Lä M & Mo Y h Ä Ä | A ) i j k i : ; LAR ks r 3 | ka i É | i A rd | (ES MM ja ud 3 i Lå pe | ; | 2 ' | nn (2 OR 4 w ARE ER + i j | Få JG 4 LA AR | ; I i Ö ; ; - Vi | SE ” rn SV - ; É ' | 3 ee - ) Su I ] Å ' id ) 4 ” — L > SUR Ru . l i I , > SÖSN —=reNHA S : S, > =S ( RA a dn | é : 3 Åkrel Ser e Rhe (UHOCETOJ licens. = ed + HANNA MAL AG MPN sr SR: VAAN BOET IANA MAREN Ft tt Lå SL SAUSLG CA ——————— ära > ANNE RAINER AGN TD PE > BÄR apr PER a ARA kå z Pp LR löv 3 om [ bur CLLGR FU fe Opolanmius. ev 4 äö / Kola & RR dn [Å . rn ; så ; för f . vå ARN Ä Aa + a ESR pv bu br KÖR Ne lår Np | Mi Vv Vä I t ke G Ez NN Vigdal Få RE PEPS ES Ps SN j s NES FORSA TAR 2//AKSEEE : S = NAR EC NARE BT EE RR de) BL CE WAV (CE NES ee 4 ”B Sa Fr P0 KE mm» byg BT NAMUR SAORIEER DE 7 | CE ä ” NE. sÅ ; Sö = > Leg q -” a Av; ” AB os 2 SEE SEE VAA RE 4 ag : $ j : - ABF AN SS SUNE FEN AR tork SE, SPA le d Qt Rd fe salg 4 v HA TE Kv Ti Porte E AR SE a | = Sy ÖT re ed - j — Ruds RS SE NL ESA NE WIR DNR UA (RR Br (PD RA a