FONT Rd

re

some

FOA Bb

vm BN ARE

Sod

Sem pr

Kod bo FÖR MåNADERNE- + 00

ANUAR. FEBRUAR. OC

——— —— — > >

I

NRA

v ve 2 t | SS å j Å / id Så ; / d / FN | dö 6 ” HR N , Kö sd 47 bär? ARVID RRNRAR ssen Kr PE AN z Å hd - t js SE . 2 S Så ra Brr t a AR 4

RRSRSR RAR RINNA RINNER NRA RR SN : Med ÅCADEMIENS tilfånd, |

Tryckte 3 i Stockholm hos LORENTZ LUDEWIG GREFING, på. des egen bekofina ad, C

"HA

NART PIE led

vb IR ; s KON 5) ” i KORA |

h EN

I

nnevas fa |

/

SLR int

Jag N r — ) å s j fornsn Ja j | vn ; Sp d a 3 , by É H- Ar då q js v - 4N KM O ” ;. Nn ” NR Å i & -. (4 F RR i - & å fr. j 4 [ & ne

; a i

4 AE UL JANIS FAS ; SVR ndra AS SNR St / NG FR R 4 AE fa / i; n SR SÅLEGE få .” Vv hd RE Ne 3 RY RN 3 A Ra : il r

Uppå Kongl. köks Veten f kaps 08 Åcd ens Ledamö er, Dé hur trerade utmårka få mång a Arbeten, och fec 4 an förle- | | dit: rs börjar, til farnirha ”äps' Mir, blifv > hvar ock FEEACYERRA trykte. Korfet bemårker skr omr $nnu icke. . blifvit ja röd Såle, VA

a : / label unrbinentnsrer asked |

Oo

je dd rn

i Ten a AnLSTRÖN,,. CGowimercie-Råd å

Å Friherre ANvdERs Von Hörken , (Sök naker |

re, Kongl. Secreterare ock Ledamot af Veten”

N (kaps Societeten i i Mar[féilte, |

Herr Carr Linnavs , Do&. Med. Profeffor Med. ock Boran.i Upfala, Ledamot af Keiferl, Kongl. Franfka ock Upfala Societeter. ban

Herr MÅRTEN ”ERIEWALD «> Capitaine (I sMechanicus vid Kongl. Fortification., Ledamot at Kongl. Engelfka ock Upfala Sotieteter. 1.”

Friherre Carr WirnErM i CEbERHIELM. Ro

Friherre Nirs REuUTERHOLM, hapdshöfdjage t i Neri- ke ock sh j

Grefve Cart. "Jör. CEonstept, Öfver-Intenden Ledamot af Kongl Franfka,' fo Elörenti inifl Målare-ock Ritare. Academien. TR

Herr AUGUSTIN. FaReNsvänn, -Capitaine' Mechani vid Kongl. Artilleriet. 155 >. SPE

Herr Anpers for, NORDENDERG > M Fortification.

- Herr CHRISTOLAP

recttör öfy ör Mochanik

Herr a > Crea RO Jäla, L 4 Emö & | pre ie ; n UM untn sek

GT NTA gt MPS ps töl

i Profe Jori LR Kongl. Franfka, på |

a TR BRN Ae

Jox. 4 I ALBERG 3 ill Itets Apo- ecare'i vå ÄRholme EA WE Fälg

rr ITS CarirsTe F, CSrbs SO Mrävlak Major, inge "ock LR C ommendant i Van

re SE VORE ve NE Pi |

VR ” Re

ILBERT bis vs | Skopsb ygmåfare vå id

Rn | ”S Flottan. - RE SE TRA os | fr 0

Herr SAMUEL. KU Nkkestrenna, Heed Pro "Upfala ; a Sj af Enge'ka å ock

AR ocieterer. 2 ligt MES då

SÅR

Crisis; Dot. Theologie , Profefor us ock Domprobfti Upfäla; famt Leda=- ET Vetenfkaps Sociereren dårfides.

7 Ni is Vv ALLERIUS; sg Adjuhetus Phi-

Ko dr 2 5 > a a 3 4

k | Ledamot Kongl. Vetenlkaps

K 5 AV og i Up/ aq.: IN LM N t9t! 5

| c i BEE BYN Dator Medicine och Ri S- | a Hörn POLHEM, 'Hofjunkäreiv al | ; HOMAS PLOMGREN , 'Handelsinan i: SAK Lalee

r Jonas MesoerCRborz, 3 ERRenar vid K On gl.

Fo rtif cärion, «NA Nn

F rr NILS ROSEN, Doft. Mb Lif Medicus,

kå

Rp: Aj) SR » ök I

fear å 1

i i Bulfad/å 4

ter Anatomie Profe effor i Upfala. > 3 Herr

y

äg a föl ga AR

Herr Ma gifter MÅNDEN SrnÖMMER; Adjunetus EbI= blöpbie i UNGINS eh osv Ra Herr ANDERS VON D DRAKE, g Prefi den Ng ol Majsts ock Rikfens Commercie-Collegio...« ==. de er BERNHARD CEDERHOLM , Prefident i Kongl... —- Majts ock Rikfens Götha. Hofratt, so > Herr Craes Gru , Handelsman i NN om ' Herr JoHAN ROMAN , Capell-Måltaréj. "4 og rr Herr LARS BEnztrsTIERNA, Afefari Kongl, Majts | "ock Rikfens Bårgs Collegio. Ng Herr Eric STOCKENSTRÖM, Bårgmåftare i öfterg land ock Sådermanland. AR Herr Otor MALMER, Lagman 1 Våfer-norlar Grefve , Herr CLAES STRÖMBERG Cabinets-C $ "marherre. i | | + Friherre Car CroNsTEDT. j Prefident i I Konel. | " Maj:ts ock Rikfens Krigs- Collegio. = Herr Nirs PALMSTIERNA, Öfverfte ock General Ad- Jutant. Friherre SALOMON VON ÖTTER, cancblbe RAG Herr JoHan Browatrius Doé. T beologie ock Pbile- fophie Naturalis Profeffor i Åbo. 3. 3 flac) Herr GERHARD MEYER, Styck jutare. ne Fn at. i t Herr JoHAN BoRGSTRÖM, Afeför a v Herr THEODOR ÅNKAF CaoNA rr AN fade höfdinge i Stockholns' Höfdingedöme. EV Grefve CtaEs ExEBLan, Cancellie-Räd, Svenfk Mi- nifter Plenipotentiair "vid Kongl. Franfka Hofvet. Herr Ur&ic RUDENSCHIÖLD , Svenfk Commiffions Secrererare til Spanien. Herr SACHARIAS WESTBECK , Kyrkoherde uti öfter Löffta i Upland. Herr EMANUEL SVEDENBORG, Affe gföri Kongl. Maj:ts ock Rikflens Bårgs-Collegio. NE Herr GusTtAF FRID, LEYONANKAR , Major vig Kongl. Örlogs Flottan. I förgså G Fiktire til Elimd Henpric Wzreör, tHerr

/

É p pf a 4 så

- AN RK FA

Å ve 4 4 1 VAN H & i : N ar

z ) Y XY KE Bad ST din NN

LERHEIM > Extraord lin

Kon ol. Maj: ts ock Rikfens Birgs-G seg)

Hen err r Eu SALANDER > Commi fJarius.

(LIN +, BID liothecarius. vid Kongt Bia

; & i er 4 cc AR FRE ORKEN = 4 AV av $ ”r"”,; 7 Ui 4 b f) b JE

irbårget. oc

ler ÄBRAHAM Back. ”Meåiciné Door. Fr Friherre ALEXANDER FUNCK, Extraordinarie Nota-

i riusi Kongl. N V Herr HERMAN . ökteffor- Medicine

Fribierre I Eric MK RANGE Kongl. Maj:ts och Riklens

DIEDR. -SPÖRING > se -Dottor ock P

Herr D opel Heyxz, | Bårgmåftare vid Nya K ;

Hå 4 FÖRE

ij:ts ock Rikfens Bårgs-Collegio. rö-

i Åbo 3."

Herr ANDE ERHIELM,. öfver-Birgs-Hauptaar 2 Herr. Cart HÅRLEMAN > Öfver-Intendent.

Herr Carr, FRIDR. MENNANDER , ar Adjuntus Pbilo-

é fophig i Åbo. bor Herr SAMUEL SCHULTZE, Camererare i pd

NOR Rikfens 5 bulgskalgin

fö RS | YT

KV

L

JE Näe. ENE GE RANN ERS AE RA po j om SD EE + 5

år NR JA

p Jpfåla. 3 Förlök , Rö Arfeniken «

AE JOH! nm Zo0ings skön c om n Arfenikén, Af IT TILA Ga Ae HALT vå Rå skr sf! Mi ng Ye ÅA $i Obfervätior ot tyng dens Vila don til Upfala: "AF AND. 6. Nyt På Auer ven SfÖR bäring it vält "GABR. POLHEM, > £ SS SW H Förf MR Om Vi triolens ” K JUL. SALBERG. = AR Rö om Cam ipber.s goda vår kd «de Måntiska. ar NÄR TEN TR IE WALD. ÅR

9. 5 Nmirkning öfver Z os AT | : A ar XA ND.

10. Förfök om Sverige kan. ER egen Växt. CN | da fina inbyggare. SAR ERIC" SÅ LANDER. sj 62

11. Rön ock förfök , at uptaga et kärr ock Er dervid nytia 'en- ova walig Gödfel: anftålt af Bonden TÄPP:- MATS LA ASS

& är

SON från M Mora Soken ock byen Noret i Dalärne,

pov Åreminne Öfver SAMUEL é

+ NA +

IN

mv Ku MIO

- krifning på em-In ts a ett, nytt LA (öm felen sick eng IM

Då äfven se 1 aria sh fö Ba be PR FM | Herr Profefor Häng Syflema Nature kan NG man AA huru denna indelningen & år. Denna SrO ide Audtör har gilvit. of natna' på alla hit tils bekante Genera Infe&torum; men alla vetenfkas per, ifynnerket Hifloria Natur alis ,- äro tilöknin-

ga ”underkaftade: Sedan åfvånnåmde Syftema - Nuture'år utkommit; har jag: funnit åtfkilliga flags - Infecter, fom ei körlna föras til någondera af de

hit tils bekante. BeRErA + Rö fäleds böra få tår.

Akilta namn. ri) Hård SV i Sådan år Infedter slom.jag dör (kal belkrifva

och fomcjag kallar: Phyfapus. - |

" Figur. 2, ock Figur. 4, 3. Tabula 1 wil

föl nos af denna Infedten , ritade ”venom ct

5; SR Pe ä At

| def tvånne /pec ct e jes I fi år(kild t. ne eg in s er KR 3 Så vh ET PE . cn KV Rue la Phyfapus: Mua "rmOo AN Tab. I Fig.4 ga tiok efter des ftörlek. nöd 2 "20 På Käfvudet fet svännds n (öm åro "hvardera delte i i fex' eder.

2 Ögonen Å 4: ) bella ue f mån

fphoérifka. PBMR A fom dan alla ar dr | de Infedter. ; RA” UR SEA Er LE i 4:0: Bröltet dalnmdrd år. x.afdelt utitvånne de

t | Å

lar r( ec." ock-de de. , ) lika fom på alla de | Inför ä Cypt hvilkas: vingar åro öfvertåkte. mede ånnen

fu JK SS I

en blåfa eo p. t På C.) ad AN R RE IGN Hedren Kal ty finåla vingar ( aa. aa. YI I a

et å

ch RR 2 07 oBr ir h t

mö Få boda sa ke

ha ock soya dera af deffe SA TERR

låc en od år SR uti. en fjärd und re Sh HU: 1. JR har "afritat c en af deffe Bifeden genom et Microfcope , fom Fig. AR utvifar, på det man des. fkapnad ock alla des delar tydeligen m Sk kuna f[könja. jä cc Kroppenåär lång ök fat STA To. 2 jä bb. ) åro fvarta , ock fram vid. hufvudet fer man tvånne antenner (44.) , fom å åro delte hvardera uti fex leder , hvaruppå fitta åt(killiga imå korta

här, Den ytterfla leden år en gång få läng föm

de öfrige. Bröftet år delt i två delar (ce. ock de, hvarutinnan denna Infe&ted kömmer öfverens med Scarabéerna, ock hvilket man ej fer på rligr Fiårillar ock: flere andra Infe&er, ; Benen åro. fex til antalet , hvaraf det. fråmfta. paret år fåt vid brnbrötiet (c.)> ock de fyra andra vid den andra delen af bröftet (de.)» ;Vid åndan af benen fitter en liten miuk ock membranifk blåfa , fom tie är Infeten til fot. Bakdelen (egt. Vv år tiokaft Mitt: uppå. ock åndan <g. ) år af en conifk figur;. hon år delt i Många. ringdelar, ock har många finå. hår, lg a äl en ”Vingarnc at vår Infeet åra. de mårkvårdigaf | to "delar,

rfta betåck Rn sldeles Når Fife tet uar dem, få ligga de horizontalt åfvan uppå långa fom bakdelen;, men få es Na kroppens bredd, ti Fig Jag har fkilt dem från » och år a de af vånftra fidan, fom al i Fig. AE utvilar. De dkvi ora (ef eock bredare å ån de rs (kl). åro o beprydde med nog långa hår., innerfla fidan , fem ock vid gb. oc 4 Lyåro aftundade. Mitt uppå lår n af de « öfverfta år en fena, fom delar figi i tvån- .. Deffe fyra vingar åro mycket genom- Tkinande. » ock å åro fåfte vid andra afdelningen af RR od t ( (Fig. 2.d.). De komma någorlunda öf- rag med vingarne af et flags Fiåril- Mr. de Reaumur kallar , Papillons å ailes —Reaumur Memoires fy les ER

,;

| Ra ve Sid. fat vv åro bedtia til firgen , men ; vingarne 'åro hvitagtiga ock genomfkinande. Det var vintertiden j jag fant dem emellan bladen af an / A 3 FA Ene.

REN 2 f NM ; t f 4 k - SOT Å OA | i FÄR RE Ta . AV v 4 4 , SEIN hire AR + - an 4 + HR 3 a / ; Y ce É : 4 mar för. 0) ljet något myck er oda 6 i I J < (Ae CS er po RS : å | A | £ ; Hå 4 ot > . - så Iväg

” de SN annorfådes.

,r NE Ra Y on ry Ä i Pi är OS Ruvgd anor sv IR: SEN TARAS Ån RNE Sr pl Dö rr TA y ; KE. Så SG BN ÄRR ej SERA É ÅR Å Så ; ; ERE VE 4 ä | hö å SE Bu je AN k Nor vd WW j CK F$ SJR SE NA 6 DR i ] e NN 2 SRS RESAN Sar j NR t Få

XY + i -. 3 RESPIS > de

AOI ad äl KJ Ja AA BREED MM (4): Li Vv I Pa ; V CS j CE st vB ” j - A LT RV LA & JA ST E fr N NS 4 N jr SE 0 Oe NR JR - E SPARE MERRAFA RI cn SE Ar CRAMER VAR RÖ rr NA Å PIL i 3 ir Knenlarten ; 2 RR nada öm 2 e fuga AE III VIdAGULCIR or CN SM SIC AV & NARE eva RN ne öde ge fö OA fö Ar v Ba Se 3 fö AR REISAN a OM (å 4 d p LJ få | [ ( 4 4 Ib TA

SÅ Å Kv a a | tå ; FE SSR SRS s ar LK Ve Na EN FE 2 NME ÖNA ifni FRE lj LO rd Ng NI ) FR sj ' ir u NET dnr Nr jÅ Mig , så EG NM ?

”pofå AR Jahn iu kl la f.ö fs

alis albi 5 rr

ng 2 ar Kö å I i |

Phyföpus. "Mar flirtar dem til for Fö rr a oh osar vå Trågård-ock ånge-blomfterne , LG kras nligaft u

Oxlåggorne (Primula veris), MN nt de blo lomfter fc Botanici kalla Flores Jemiflosculoft, - fitta eme lan bladen af blomfren, hvareft: de va 1 tvifve

d ER a RN 180 2 ww CET NE

FER ÅKE Ar 1 finna fin föda. Si FRE dir

De åro. något hör 3 än ei SR PN

hålla fig på Enen ; likvål åro de planebrn ar ungefår en lined” S långd. Fig. då Tab.I I utvifar rå

af dem ritad- genom et Microfcope

flraxt af denna Figuren, at han år af anna

fom de förra. Han år aldeles ivart , unda itagan des vingarne fom åro hvita; 'Krop en & år 18 kår & ock fmal , ock hafver Sfveralt fimå hår på

—Antennerne G Fig. 4 tö, åro > hvardera delte uni

te a Cloiir år dela 14 vå å he e delar; se rlärnange Röd tvånne fråmfla

de bra andra b aaega fö GR vända Bakdelen (ef e.v år: Sa mittpå;

ar fig uti en lång conifk ock: RAN

)3; he nå ra delti många ringledet, jbförverar tydeligare på Aadel

pplicerar Käna pp Sn akt blåfån se då | n an-krypet uppå, ock fåfter fig fåledes dår- man för at blålan: då blir flatare ock förre i mk ad s; det tyckes fom hon fkulle häfvå en klibaktig materia fom fåfter hå ånne på de len Infeten [åtter håane. Ibland fyntes i mig fom ei pe vara en; blåfa, utamallenaft et litet i- igt fki - | svd 08 blir mer ock min

fom Infecten trycker det imer ock dt emot Planen han går uppå. Dockjag

CK ej för viflo fågja om detta få år; Infectens klen- A 4 het

ST sa Us 2 va |. tä 4 - 3 I a 4 ? - 4 i oo Jan. Rb ö ' LR q å JINGE bv N 4 i 53 ,

het. tillåter” ej at mar Re 5 t «å | 3 Np är Fo igen fom Rödigt VÖPEs a fn å

Man Ter uti Fig:a ” at vingarne ve (an adlig ligg platta ock hör:zontela åfvan uppå kroppen : fer ock at de åro få finala, at de ej etåc pens hela bredd; > De åro fyras de unde tåkte af de öfverfta. (Fig. 4) Jag har fkilt ifrån hvarandra , på det man (kulle des kap: ty» deligare fe, fom Fig. 5. utvilar; hvareftallen Adé af högra fidan åro afritade; Den 6 a vinger (abc.) år långre ock bredare ån den öhde få(def ) De åro alla fyra mycket: durchfigtiga 3 den ytter fla fidan år beprydd med noglånga hår; på den in- nerfta fidan åro håren koward, 3 vig 0-4 ride: vid åndan af vingen , hvaref fs vckenhet Tånga hår (be, & IR 0 delar — pryda vingarne, rått: .mycket. iv garne åro fmalaft vid åndan-(b.ey, Mitt upphäe Öfverfta fer man en fena fom, delar fig i tvånne

grenar ; alla fyra. äro de. kantade med e en Y dylik

na fom ger dem en behörlig; flyrka. nd no

Jag har biudittil at: igenfinna: munnen öken. na frän: ng iom utan tvifel lårer- vara nedre vid hufvudet , men dag har. ot i kunnat ge Söp Wstes GO SDS SN

Jäs

Hi

| rial

nan ' -

åf

nå a oe lå längt bort, ml k i”

o( bell fer man : , ät ) Wäpasse nd | vidare. ro ån allenaft t til for

HN det man; ed unde fe både af alla des tycket fvårt at rått bringa för r af få fimå ARE AT återflår åfven at veta råtta origine af fr , hvad fkapnad de haft för deras va idling ers åro fö rvandling' underkafta. idra flygande Infedter , kan man Dock detta'år ej (8 lått at efa

erlpana vid få finå kråk, KR ig NRA

4 Vi FR fom. Nårö, Sjö nån | Cormpipen battin devutag

ifatt Men ; Krans får pr, ora vet, gio de fig omak, at ob/ervera Rn, mycket deta Ma- dn SE, lutande eller inclination var. på en vils -ånda til år 1576, då en föraren I Eng elfk skaror Robert Norman Ä til.c den ån i nu p a i t SONG ffrsdensan a har detta Inre

med tfkillige Parra årod ee anflå dt i Ja jorden 3 då man funnit , atut i 20 fåfom af Dr. Halley år 1700 vid öarne Cap-Ver. de , : Magnetnålen Nått. horizontelt., : oc fä 0 a dé haft ingen : inclination 3 > men åter ju hög kommit mot Södre eller Norre-Po bök era har Magnetnålen lutat under horizont ällineeris få at Hudjon fåges hafva funnit åren 1607 ock 1608 vid

ik

nå genom denna. Magnet-nålen | en sökik longitude, så MG judåg. Jyftem sossar man” Re |

2 ORK G

äv ; i td lh Atis ER &c

Ar FORGE gp

Ock fom in

SBR vii Hag fr ån

då FER fördes til. ade jag i våras Herr

ry

SÅ

— förfkaffa mig et annat ,

NK

Sck bir "ut Upfala | för en tid fe

X

| 'e de af Inflrument-makaren S1 iffon.

PN

yument beftår af en meflings-Cir-

1 (a - Fe

rticalt på en meffingsfot af en ja med tre fkrufvar uti, ”Cirkelen år lelt i gr: ader , ock hvar grad allenaft i hålf- på det Fätet , at o grad flår på bågge ån. RA dar-

säle ens ee

öde

X

både under ock oa kens g 90 Ne er, hvil- a "äro g' utfatte i: bågge åndarne på HR. - me dd: fom år paffad juft” perpendiculert til den tin: Pars planum på foten. Get scirkelen går én: Rare fer äd en annan horizontelt, ifrån hvilken: åf stlineer år fatt parallet en dylik lineal deffa. parallela linealer mitt emot centr icirkelen åro fmå: halfeirklar af2 Hineas. diameter, hvaruti fåfom pannor den fina axelen af magnet. nålen bör hafva en fri ock .obehindrad gång. Sielfva nålen år 5. Geom. tum. ock 2 lineer lång, ellar nåftan få flör fom inra Cirkelens & ameter , 32 linea bred, tunn fom en förs slagg > Ock vå- ger 18 als i Puöö-vigk Cirkelen n år faft uti en

fyrkantig trälåda med bt glasdör före, hvarige- nom man kan fe Nålens flånd, utan at någon

luft utifrån kan komma at röra k hånne. Når man obferverar , måtte meflings- -fkifvan på foten ge- nom fkrufvarne ftållas horizontelt ; YT hvilket pröt- vas med et litet vattupalf af glas , > med en bubla

ofvanpå. | Med detta sAjar bn AR ov, jag följande förlåk den 19 Aug. 1743. emellan kl. 10 ock 12 midgResn hår i Upfåla uti trågården, -hvareft Jag

Öva ÄRR VöRorsR nl ”

MK. i Feb r. Mart;

VR 9 HS Lä VI 75. |

- VIII Sen

790h 6: 79:

isesnidennnnd [0 k Juel

RK

307 j ek NV Så

” MR

[49] mn 24.3 74» 73

35 YARA

24” dad

vift (87 SA

"Med 745 2059

SROM ERA osa nR

Med. '73. -

Når man tager ett medium af alla obfervatios ner med nålen på den ena fidan, ockdedan ett ;me-

dium af inclinarionerne på den ändå fidan'”,

få gif

ver åter ett" medium derutaf den råtta Inclinations-

fr

ot

Co a mf SA

LÄN Glen omvänd 74

79:

EN 45 ;

| 1 i. (RE pä FÅ "RAR NT LV Ye Medium 75: 44 | 73. 58

— —

Medium "4 9

C)

10. fäskläGe I Barde I jag åter mma ed s för cd . nd Pe ER fida: äv

-

är 20 AR tvårt om rå 15 ef TE RR a as SA NE TS YR 74 09 tl 2 AN db RR Pa la ER 256 pet FASAD. ge K MPN rn ake R vr ud ala 2 gb 106 [rag 174 tf ne ne RARE Hå. 20 26. Ae der Sd 724: 20 ns 76 0. ar är > NR HA. O ba 2 a ARE 73 (år. SR 76, Rd Ne 74. 39

Ina Tal 5 t högfla. 15

SN (| yM 1 ions. - ; 4 r ” å sx N i 4 ö ij Å X 4 e 4 - S X i , N X a N vw 6 MG | | y & . Sm it i 4 j|

/ , 2 Ö de 2 SEJ

vara få 3 vik och fer för de fo, eder tions-nålen , hvilken jag tilförende i deffa hand. lingar HelkeiWids / "hvilket alt kommer "Öfverens | med hvad Herr Muffchenbrock funnit med myc-- ket låtta-ock tunna nålar ; fom kan fes: uti hans Diflertration om Magneten Pag. 23 1. Eh edlertid kan man ff? åkert nog ; hålla före, ät MR nålens | inclination år nu för tiden hår Fo Upfala vid 75:

; OCh

grader. ÅL

Den 21 Augufti 1743 klockan dl. kk

5 eftermiddagen, giorde "jag följande förfök på Inclinations-nålens fvångningar , då förfa vibra

rion> få noga jag kunde mårka, giorde en båge

tals grader , ock blefvo fedan fvångningatne alt mindre ock mindre , få at de fifta 10, gior- de mycket fmå bågar. Deffa 4 I ty, | up-

& EM

| repade jag 16 gånger, Ben bra ved

Def örfla 10 ofvångningar T do 10 Söke ER 20 20födns sd ger på S —foångningar K ingar MENAR

; SAN AR åar ; dä Mg

LSE (Pag Pe

RO | Hårutaf finnes , at denna nålen. vä en

SS va å om om 0 ” to JA

nerne, ock 1 36, tuti de fenare 10, 'men I. 40,2 uti alla 20 får guingar tillammans.. Utaf denna igenfundna tiden, fom Magnet-nålen. gör en vi- — bration, kan man ongefår utråkna hvad proportion, 4 fom år emellan fielfva tyngden 'ock den kraften, fom flyrer Magnetnålen, Om altfå anfer half- - va Nålens låhgd fom en pendel, hvilken har en | | föger af et parallelopipeduna , få måtte man taga | KR den lingden tvåtrediedelar , om den fkal kun- na jämföras med et VERDE fimplex, eller med Ä en 'brukelig pendel fom fvånger fecunder.. FHvar-

före (SFR långd 3 år 0, 52 af-en Geom..

SV 445 > 3uti de förfla 10 vibratio- a

; 2 for, 3 | (

i

VS j

20 rr |. Jan: Febr.

fot, ock halfparten 0, 26y få blir > vn med 9 173 , af hvilken längd en pendel drifv on) af tyngdens kräl (kulle göra en fvångning SÅR. a Of man håller före, at hår” Upfala en pendel , fom

gör hvar "vibration på en fecund, eft er tempus me-

sd

dium , år 3, 353 fot lång... "Men utaf de ofvanan- förde förl ök fer man, at denna. Magnetil a pen-=

delen gör en liten. frångning på 96, KL. Hvar före tyngden har fig få til Magnet-kraften, 'hvar-

utaf nålen regeras, fåfom quadraten af 96, Hy fö-

rehåller fig til quadraten af 13, "Eg eler nåftan fom. so:til 13 hvilken! Torneå med en nål: ak 83 Ge emety, tums längd fants vara fom n3 til dr RA

4 KAN

Förf ök > Rön” ock siskvinnar y

SE ARSENIKEN ock i fynnerhet des i - metallifka Hat GR FORTS TN

dr NT? FE GREK SIR äng)

spot day BRO WALES: SVA "An finner at de naturkunnige icke. komma, VI öfverens, til. hvilken flock af. mineralier: pr sfeniken (kal: föras, i ty, at fomlige fåtta ho. nom ibland" Metallerne , andre åter , ock ibland, TS deny någre. de nyare, råling honom il fvafvelar-- ter-

han kV al - Al Ae mer le et flag" Denda 0- Mi G heten har upmnuntrat mig, at Uhvända någon ; mö da oci sögan ntanka, - ät: utforfk Ar|[enikens lyn- j fo jag r nåtte "kunna fåtta GM Höll Hi öbor Alle in sä tila Cabinet , ock — gifva "honom fit tilbörliga rum i mit. I Negidet | Fo ert z Naturens Sten-rike. co

sar "Under namn af Mineräalier FN Malm-åm- i nen begripa de Naturkunnige 'en hel elf eller ie alk i bemålte naturens rike. Ock, efter de åd. :

— hafte yrken deribland komma före , få här SR

.

- v

hela "riket fåt heta Regaum minerale. JR T N oj AG kunna återigen Bdgydinligerk de inde kar eller ordines , nåmligen: FR SE. — Kl RN ; faltflag ; fom gifva (imak på tun- NS , i vatn iGnålep. ock låta fig Chriftalli iferas',- — famt uti åeftillation gifva en fur sög et vatn T ock et jordlikt. APINON rr, ng

2 Sulphura, : (vafvelflag; 3 fom i i elden brine Lo nm a ÖCk ola, löfas ej i vaten, utan i-oljor ock al kal, famt ega en fur /piritus , eller RR bd ; N eta acidum vitrioli ock en fetma, Va Fong Mesallay; Metall-åmnen > fom i Fyskien | a vida RE alla andra kroppas , i elden fmålta

til glånfande. maffor k ock når JR blifvit calcine- rade, låta fig igenom; pblogilanyg under eh öl FÖ py Fedueer ag nu an lan Iavvalel De Chemilke ättika il sved) fågja' off, at ock metallerne ; jämte et fördolt falt "ock fvaf- "vel, ega et mineralifkt vaten, fom Me; fa, | ”Hvardti grunden ligger til deras tyngd o ock flera — ågenfkaper; hvarföre de ock få hela Mercurialia Om denna faken komma meråndels: alle duglige Chemici i grunden ötverens , faftån de uti 'Orda- lagen kunna gå ifrån hyarändrå. ag |

Denne Flocken delas ytterligare i i två [ke | kar eller fib-ordines, af hvilka den förre innefat- tar de i elden flygtiga Merallifka flågter eller ge- nera; hvilke deffutan litet eller intet låta hamra ock finida fig, famt fram bälleraler and | ga kallas, RKG

Fal den fedtare åter höra de 6 Säte! fog i Fallen åro beftåndige ock allefamman fmideli- ge; hvilke egenteligen heta Metaller , ock under- delas ytterligare i i hårde , miuke ock ådle,

Når vi nu vele underföka til Kvil kendera flocken Ar/eniken (kal höra, få båtar det icke, at - vidlöftigt fkårfkåda andras meningar 3 "utan , må allenaft göra. en sal ka imellan af.

vans

k NAR i Me : : 7 ; | fr TY Bb jäm Ed ; . för | ME LEE AS 4. i bla ut RN Nol - , Omar ” VA ' S

oR es 2 eo uti. en fkärpning i ör | Ang singer v b vid Fånsås, är i Suborns öken, uti Dalar-

dub bla färd NG jag äg huller jag. sd tåkdegel fö för[å äg 3 I denne tåkdegelens) botten bår | rades åter et hål, af en half tums tvårlinie eller 4 Nämerer , ar Ölltgapades der åfvan UppAE en an-

ad De z

des ån ån ent n tåk ide a

nen, uti elr a en i ock läng PN on futvudet inpaflades ; ; vid röret återigen, fåttes til förlag, et öm med vaten uti. "Sedan: nu ; var vål falt-La

ÖN I i åra VER dgr cl ka åndan förlorad byggd vindt-eller dragugn, eld gradvis i sg timar , på fiftone med tåmlig fark heta, få at hufvud-degeln dåri malmen äg j var

Sö TORP. vs '

Når alt var re öfverföndit ock väl källnat RA i AEG 0 BA de

24 4 vart. de beröra 'alsintet, men i nav en geln, et Ömnigt järnåmne, ök någon fenaktig= het 'blandadt, i form af et fvartbrunt: groft oc ver, hvilket i vigten giorde inemot tre: fierde-" lär af det fom inlagt var: åfvannåmde förfte tåck- degelen | var åter fullfatt , til den fre hålften, : kringom botnen ock briddarhe , med Chriftaller > af åt(killig ock Irregulair figur , deck merånd ls flrimoge ock med någon liknelfe til 8 edrer , ju de flörfte mit uti, alle til fårgen glånfande, Öp nyfkurit bly; hvilken glans de dock fedan efter

NEON liten tid förlorade, =

I den tridie degelen , åfvan afkan Hä .

uf elig , hade nedan ifrån kring bråddarne en.

gul ock röd tvafvelblandad Arfenik fatt lig, i 1 fmå Chriftaller, tom hade en alun-formig eller dub- bel bpyramidal figur , ju de gula nederft ock de röda , fom dock voro emot de förra få til an- talet, åfvantil ; tillammans , i anfeende til myc-

aut icke emot den blygrå ock glånlande Arfeniken för room del fäktländes.0d >

Den öfverfte degen. var allenaft: nbgor. dd. firgad. Men NB . Et ganfka fubtilt Arfenikali fe dubb: hade Golat. fgi Selaase ock tägs. dår långe svåtva

iom

j' nb: Jogvär vätnet ; men blef leles olynligit , allenaft an ä litet. teken | Ina ig 5 S på vatnet; ock glaskårilet hade.

net h ade c en mag vidrig c dök fkadelig. arfenikalifk. flanck, ut n ock felfva glaskårillet behölt en få. dan flar ki ilångan tid, ock låt den ig Föärligeen i genom vatn bortfkölja. -

Vi munnen til pipröret ek en n half ra Hi sä bb, en hel mörk-röd materia, iförftone miuk for m | SH den dock fedan med tiden hårdnat; fam- " -mamateria Imåltes vid lius' litteligen 3 höler! ock olar ock något , men vil icke fårdeles brinnas: torde altf? I något fråmmande kommit der til, f : det icke var en aldeles ren röd arfenik. | ;

a

NAN Utaf åfvannåmde .metall- fårgade arfenik. | chriftaller pulveri jferade j jag en del ock lade puls. vret på et glödande järnbleck , då det flraxt fatta. de eld ock fladrade öfver på et ögnableck , utan at jag deraf kunde mårka något fvafvel.os. Det d famma förfökte j jag fedan på en het tegelften ock n degel, ock fant altid Bka, oc

4 a ee e

La dan Jag] låt fedan en quantitet deraf friga op i ök ib chörigt. irille >, > då det, /ublimerades långfamt til MER (BY et i IR TA

unkelt 3 fäint ; at icke all lenaft vatz =

26 1744. J NM et hvitt pulver, FR er gl fand 2 gry ” — fådant til alla egenfkaper , fom vår vanliga hvita arfenik, undantagandes , at. den igeno om : Aarka re Beta, under fublimationen multi Å ho a ock fått —etalas-likt, lynnesö 2060. must Detta pulvret blifver fodan? om a ock. ;

3 fisblima= tionen aldrig få ofta repeteras, ide något annor- Iedes 3; men lågges Svafvel der til, få blir [ ett til en gul eller röd arfenik, fom. almånt bekant å år. Ytterligare, , fom den hvita arleniken, förlo- rat både den metal llifka firgen ock chriftallinifka figuren , fom ock all eld fångdhet; få ville jag för- föka , om icke genom phlogifton alt £ ådant ftode at återvinna, då jag kunde vara fäkrare , at icke allenaft intet formligit järn, fom uti miftpickelen altid år tilftådes , utan ock ei heller något Svatvel, fom uti förberörde kies varit vårvarande, 5 Vårkeli- | gen ingredierar ofta nåmde ar[enik-chriftaller.. Og Jag fublimerade fördenfkul en: hvit Arfenik med venedifk tvål, på famma fått fom i föregåen- de förfök, ock VÄG idel dylika glånfande. ock me- tallfårgade chriftaller fom tilförne utur ;miffpickelen, - men icke det VISA teken til rd, pr eller röd abfenik: srt TER ER boer fler Vad bäjvic ärleniws ua 9 ve- nedifk

n C netallilk Ng var os 1 gg & NR uk pe er det chriftallinifke lik, undantas 1 4 ok at har i luften eko aldeles (å

SET geR komma” de fölkirsnhered fsrens s; - den dräpelige MAC ordlös i 10: dé COENN

det jun får äcligåre ch ordgär da utfört i t han Ikrefne Collégio Chemico , Libr. 3. Cap. 4. et finner jag hos den lårde -DoA, Fett uti hans Exercitatione chemica de Auripigmen= 20 0 pag. 63. ock 64.f ådant, fom tienar at förklara - ock beftyrka denna faken, nåmligen : at den hvi- te slefsräken,, Jikafom facdve metaller, återigen med 4 alcali Jixo ock phlogifto låter fig reduceras , då »den fedan regulus arfenici Caf Lemer)y ES ans» stimorii), kallas; ock, at likaledes famma hvita s,vulgare'arfenik fublimeras med finegmate in for- | ya metallica Jölendente ; hvarhos år mårkvårdigt, | ät icke heller den i auripigmento eller en fvafvel- | ,blånning befintelige - arfeniken , utom tillagt vfinegmate in forma metallica fplendente Sublime- | Tas ; hvilket nyfs bemelte Doå&. Porrs til den ån- | dan

dan ani förlök intygar. Hvaraf ock vil at Svaflet ingalunda. EON denna'. arfenici

chriftallinifke form , emedan. fom. Plarnng TR

micus raifonnerar, pölen in fulphure nimi

tione falis acidi obrutum & oner atum m fits vek.

propter partem yegulinam auripigme Ht CS. fe cum) potius calcinat van in. mere nam reduett. heta | jo ARA nå br Fe ÅR A -

Hvad Atlenilteös (pecifike sb NARE få vil jag hår anföra et utdrag Yr POR Meuders. tar

bell , hvareft ÖN ärr 'Génomfkinlig bätsiRonan wWåget od i Luttrat Svafvel SUN SIA

Rysgelb eller röd arfenik — =. 77t | d Pytild lo: ROR RR EE 285

)

Auripigment TA ; 80 + Väå ch Lapis de tribus eller Pyrmelon - 828 : - Gul arferik . = 130 ser Hvit arfenik = = fo Nn - dk R 88 4 ” Antimoniumi=;r=4 «varde dy volBERA ne Minera antimonii 0 ooo ce. 5853

Gemachter fliegenftein voll. Ng ch. e. Regulus arfenici PAK fubli- G - mationem paratus L.OK änka | Vitrum

ein ns he eger 80 z SE | pd

/

A

Ä kl FN ey RSS

N

hår til följande , endels utur Herr Mujf- abell , ock 'endels -hvad jag fielf haft

ee Ne i decimaler emot JET,

GG ediegen Sa Muria nativa , Bårgfalt

WRG Vr

ntiMmon m -

1 il jämförelfe ock vi billare uplyfning Mg jag åh

- Kr BRG dntiton PRE , | aphenulvs arfenici per fublimat. $,0007- NN Vitrum antimonii me Kinn 2080 ; GElieren arfenicum, skr til | gulus per fufionem yi le komma nårmaft = sr RS AREA ER es ad NRP NN ee - SPE a re FÖR G liven. SEA SON Ba dt DO om ondas ” SG VRRONR dE lg ; i Dito 2 24. carat. AES

8 ?

; ||

3 At nu komma nårmare til ändamålet. få fynes Arfeniken af falt-kånningarna ega det, at than. r. Låter löfa fig i vatten, hvilket af felfva vårt 'brukelige flugvatten någorlunda fynes, At den til en del löfes, vifar desutan Wepferi ock Doc. Potts förfarenhet ; 3 hvilken fednare ockfå medgif- AR ver

1 bar -- oc igon ölen 2 dok äs ina fom Dodct. Pott beråt- ar , en vål ganfka litet famm: aria ol men dock långe döv finak på ran aj

; 3 At den fåtter figi i chriftaller.

4. Hvar til kommer at ftore chemici like ar

f ht tilfkrifva arfeniken en partem oceultam Ja-

| por ock kalla. honom , för fin kraft at fol-

> toagularam aquam fortem nature ;. de fägia

ocklå, at han år maximan Ng vå Texture & profapig äittot BOO ATA |

Hvad 'Svafvel-flocken åter dk drar |; h å ;

een mål er söner me funnit” fkål, at föra är.

å ER

2 role sifniken; likafom är commune : r fvaflet med, , uti oe tallörnd -malmer , ,- ock: vas likafom säd fvaflet, uti deras mineralifa- ar hvilket tyckes gifva väd handen , at hand ( al

rvid RÖ flamma tiånft fom et Svafvel,

ra |

gel led någ £8) fom gäl ock röd äfernilig Auripigon g he cha, "Realgar Öre. won ov |

"Men håremot ' bör komma i'' fv i at aldrig, någo ot formligit falt' de if arfeniken kan fail) mera ån utur ofläkekalk eller utur eldfingde metaller, 15 ducod 1

o, Men, faftån man hade le bevift; ÖR e. And . 4 13 n der-

got flrvälende I i arfeniken finnes; få .å

- Säg , PRE RE RE TS FE RR 2

Jikg Å

AN

före icke eller falt, ock kan få ägok få NE mine

dre determinera des hufvudfakliga' falt-natur , fom

likadant om andre Mercurialibus toa kunna bex ys

i JR Våg Vv /

ÄN | | AAGE DR

chriftaller koma äte -R helt a annat |

fått. Kr än faltens 3 hvarförutan fådant hvarken är rart hos. fvaflet ; eller flridande emot: de få kalla :

da half- metallernas natur. Arfeniken. tyckes vål ock vila något fädant af naturen. å Rothg uldea , fc om” desutan har mycket tvafvel , Zin- graupen ock” någon Miffpickel &Cc. men man finner atven något ;

dylikt, endels af naturen , endels ock vid. fi nåltnins 21

gar. hos antimonium , Zinok, vil

SE

andra. metaller : Ehuruvål icke nekas , at et falt / kan vara grundorfaken t til chr ifaller ne » € hvareft / |

ufmut , järn och

niken fk: se mjöl til HS mera: ån. 1 chrille, sådt fva afvel.ock: figurerte Metaller. odds skr sa skävild: mera hår i 4:de tulee; på fältens vå våg nar förekommer , tör vara af den befkaffenhe- ten, at det icke vål: kan anfes vid. claffi Wratiopen,

'utan måfe hånfkiutas til chemien. -

ät fö "At arfeniken i i elden röker , ofar bk rige ner > deruti kommer han icke allena med fvaflen | (Öfverens, utan ock til flörre delen med alla femi.

hn

fd CI draliferar å , Niles al af Cem. förser dt mma ut Al ock! vil ånteligen icke annat fågja, ån Å ät t inctllerne af naturen finnas i en blandning med I ; Icke heller 3 är det ovanligit , ät järnet, j Zinken, atitimonium &c, mineralifera viffa metal Her; ock desutan lårer den, fom nogare kånnet, Van kunna finna andra So hyar-

met fällt je KX

+ —», Nekas vål je" ; at namnets: bök fr får något åndrad; Men deremot åro de gamlas

n amn ingen lag för 'natuten ; ; Detta å mnet 3 är icke CC "Hr

icke heller underligit ; om forum af en del deno

— dte

"för f3 TE fedan Lräts cr atbesinnllR få år |

mineras, eller oi vid'f ådant tilfälle. gts nå an

4 illa upkommer. pc

vr

enat med andre mineralier ; utan.

8. Ånteligen: jer in tänker a på ock med de

flygtige metallerne Öfverens, i i få d måtto, at om han

är fkör ock pulveriferlig , få år .ock antimonium fkört , de Öfrige icke fårdeles fimidelige , ock Mertirius aldeles fluid ; Om arfeniken fublimando

calcineras, få finnes ock dylikt hos Zincken ock

de andre; ock om han å ar flygtig, 1 f ä åro de andre icke flort fixare; ; utan , med et ord, det år et kån- -nemårke på femi-metallerre ; ; Ja få fva de fixa metallerne kunna icke allenaft: dåttas , utan finnas

ock underftundom af naturen. fatte Tr det tilfånd

j ock Se bläRningd at de likna arfeniken i den delen. vå anledning af alt detta, ock få vida 1. Uti arfeniken alla våfentelige til ktötraljfka k mixtionen hörande delar kunna bevifas ; ; ock han 'o. Eger en metallifk tyngd, amt åndå år

fpecifice tyngre ån antimonium ; ehuru den hvi-

tv arfeniken , f åfom Galcinerad eller vitrificerad är

rn fämt dd 0

NR Har et bönde metallifkt Jin fv få

7 linge kan fär blifva orubbad ock oförftörd; ; Derhos 4- Li.

RER 7 I RJTSUVDE KRDPP = FERRY PA ar MÄN i MAG Rosa SEA vv MET Ned Xx

RN pla ;

äl NA varit PEN cd värk

> Pe du ucer as fom andre metal ller. Senor, Ve-

Fö - > Ce ner

RE Så bön hän ET til ROTE NN ock od staden ibland de. Nygtiga, a fit ti Ibörliga rum), (8 SA Jag vet någon. flygtig. metall , an P å | amma fått of rörd låter fig | fublimeras a uti fin

metallilk j förm, faftån någre andras natur. icke

nn CT

SRA er (0 RR RITA Hu er vä V få shuru icke des mindre der röken u i honom hånger ganfka I löft tilhopa 3 ; med mera.

- . jr metallia förfäår j jag icke, efter fon m-

å p ; så fl ; kulle, Äg igenom den I notionen blanda fon i : sa uram merallicam ; ; Utan jag begriper. fåken al dr, at det år oh ock famma at ega formar Lö tallicam , ock at vara en formlig i metall; få at | Ce en

i fin fulla Jöecifike mixtion , rer alla finan vå- fenteliga delar , if ådant lynde. åke ock anfe- ende, fom han antingen af naturen gediegen eger, eller genom elden ock. behöriga proceffer , utan främmande tilläts ock blånning, c eller r ågon våfen-

telig dels affkilning > finålt ock frambragt rinner. + Ånteligen tycker jag mig ock nu u ytterligare kunna fluta af föregående förfök. SA

1. Atarfeniken ide metall-glånfande duga lerne , år uti fin egenteliga geftalt ock metallifka tins hvarvid ock år til ihogkommande , at un- derftundom ockfå; i Arfenikalifke Oden finnes något tekn til. fådane af naturen tilvårkade,

0, At arfeniken uti åfvannåmde, per öl RE tiltedda regulo, likaledes eger fin metallifka Jformyz famt , at något, fom fvarar: emot famma; a regulum, ; Anke uti den fvarta Fligenftein, om hvilken Dodt. Henkels kies-hiflorie förtiånar låfas at 06 Capitlet ; Pag. 604, ock fölgjande, : LL ad Re

3, Som den hvita arfeniken, ; bin blåa je Cali ock phlogiflon reduceras , både medelft / ul blima- ; tion ock medelft fimältning, til fin metal lika form igen ; ock likafullt både: regulus ock. de metall. frgade. ehriftallerne. åre o eldfangde, d få ä kan I man. . icke

i 5 Fo FR La U| ye : AE KENT ' å RR 3 E-TEN La NR AN Ö d 0, fom igen om ; h & så & Mr håg ; N

mn Vä cb uta ÄR

rare "likt , at arfeniken i i forma tagér Hågot bad til fig, 1 utan då

| Ör förut blifvit ngsgrr eller, miltat fit skesttön, Käsilker ft RR EGET MYR . Arfenikens phlogillen rna år r ganfka

ned des eg on Väriserch famt i i lagom

ge Re j

- :

Ca i i äfvanföre kad Såg kies har | RR SEE Ner 2 FAR AG i Vär FÄRJA a) a ; 3 ock den delen a al ar

(AVG

i elden allena, eller med fvaflets mmit at t calcine ineras ock 'miftat fite: e it afver tilhopa med fåmnia fvafvel blit era dc ock röda chrifaller, Jbecifice

ve SIN VA

n, dock j AS de röda. Jättaft, finr ft något Ke, s

SE acfenik-chriftaller 0 ler 70- y, om man fkulle fatta mistankar, at nås - kie Så y RR med, få frågas + hvar fkulle kom n SA til: 26 "metall - färgade 5 Sm utaf hvita arfeniken - emedan man hvarken

; all ås (Cr br finna at något värit dår €C3 förs

NY

er

2 & . v TIL & så ; fö YT

Men at järnet Sjön en per sn Svek |

5 åndå få vål igenom fin: å denin ng, fom. par öl

mation , det år en hel annan ANGER rum at vidare tala om,

2

> Tilläggnings Rön om. Arfeni] rg PRC SNS D Ä N I E r TI fa A 5

S Å Y år. 1739. uti ÖgGobr. månad la Löfs ; ÅR AR Skevi Soken EG Dalarne, a märk.

nog SÅRA vie MER ig så FN icke f: ällynt , i fynnerhet i en öde dag(l irpni

öppå. Hufvudgången, emellan fora: grufvan ; ock

grufgården , hvarelt den arfemicalitke | gelen Om. nigt brytes , ock år alkegrå til färgen, Re gni-

ck plågar ; göra. med några andra metaller )- ock

[ won uicke år 5

flrigt glänfaride. Jag sant uti Konflorten, oa en

under mit dårviftände giord. tilr Nn: ) st ni gi € Ma arkt arfenicalifkt Os, famt at på I Malm | fo äl KN vorne en befynnetlig fublimation fåll fig, I

gaf mig anledning a nogäre uRdaHök

LJ

ir å ock fine Chrifaller "fömlige af finå k

huf-

våggarne' netfallna Birget , "ock befvårde & en MD ; ir napnåls

sole, mc - / Maria temme-'

fpets upreft "ock JÄnale pr RDR a e ettiv ock I Nä 02.i igrund res vie

LEN 202 Th ck DG Be br vo, ju mera area. dn n det. ytra pen ) 04 | Efomottaft tötte

lÖtte flere kikat ”

sbril riftal iller g:6G CI fe vopiet hn UR vå kod å jä

NN Re AR

| D > andra flags DR FöRnå ind på K rf vorne , öl eh under SAR öfverrafade

JG > Sr je dh SS

oc

+

JA

2 mm Kr ös Få å v Ko ä f Så n | e S å ST RN vh vå F CO 4 nm mm Fr | . 2 : j 2. JE f ' p- 4 ””" TU 7 RR vå : KR I mö Ger ' j AF KS V MM "ME ÅN 2 N : it en (SR R

ock tåpt; s dage Atiek ban lg ”aridé hetta a ft | makningen. De voro metallifke Pievs Mate til får gen. fom "Blyglants men likvift af: oordentelig fl apnad. Någre liknade. vål de brandgule, Spin flallerne N:o.1, men voro flat: ta re ockhac eftundon plana få som bly glants. ; Ofta Tun ps de ih i e Ock vid det tilfållet af figur fom Ng. 07. vifer : famt, mårkes,, at defle Chrifaller måftadelen flodo på — hvafla kanten uprefte , AY de go et ganfka Mss anfeender; Hr od Å 5

öck oföråndräde öre, Ås 2 (ke fade i innom et dygn fin I ni fk ön ; "a lan d oc ora RR 3 fakta fönderbrjtas. d vd NT é LA UL aLD

JAt deffe bågge: Proket Chri taller Haft. tf ke af arfeniken ,. tror jag få mycket få kra ra fomden ar/enicalifke kiefen var nårmantin tilF va | rummet, ock de åfven voro, enahanda med Ferr. Profeffor. 'Brovallii frambrakte: arfenik .Chriftaller. i hvilka jag fielf i Falu, fet, är pek rigg ti | prof ock BARER ser srmölfstirgl ik sa i 0 se. ena

Vale MT . EL ch rn 2 IN Äd då ka ; VÄ is If L 3 1 KR AG HR en lg

2 Hl a é Vd po n NO ni Å Li RN ic b , SM ra NLA ATT STINA, Er då s | ; få ” ö RS Vu VE fs va Mjo a ALKGN G i ( oo 3 od NR , $ k Ve Z " 2 vi är k a ; 43 FÖRS 5 FÅ e ;

; gng är CNN Ng Amet ka ön | RE AR träsket a AA 4 -- Å - NNE g 2 NARE Asia

: | 2 TNA - ff) é | i 3 a

svgrdke mid pal T norr o en. För de LR of REN. sa, BIT RT i Kr ; IS, SAMON. SN AR : (6 Å å . ja - 7” p J H

+ fö åka : i är HT Sons me- ; orde i i Paris. |; Om orfaken hårtil

af der beyilte Huygens Sek Nå fe fådant förut, i anledning af fugal- krafterne. LA efter jorden g I n axel på et dygn, få måtte vid d: réft 0 ;imrulnings-cir klarne åro de förke, al - Kraften vara jäamvål flört, ock bitiör ja ltr nindre ock mindre, når Paraltel- Je Rag GR Med VERS a i rt emot ock förminfkar tyngden, a j vila hela fin vårkan annorftides k 16 3 | Ar HARE Salt mer ock mer a al ER

ag ed dc bar fängnisg af mina ig SR med

Jjkenuwe c eller göm mindre antal at fvång

/ UNG /

| j igar på lika tid. före Ko ÅR je NR 4 NA a 2 FO RAR RR

0 Detta NR vener d blef: sfde mera ånflåle

] på Aer RE hvarutaf man unnit , at

Bin lå förfök i förfan ei i gårna ER nog fö se bgtigt; Så har man ock hårtils « Få variti f flånd , utaf e en for del af deffa obfervationer , dererm inera' rått noga 1 i fecunder , huru mycke i et Pen (l lelen RR långfammare , ock uti hundrade C elar Ål en linea, huru mycket pendelens långd borde förkorta De fom budit GE at immediate m ta fec pendelens långd, uti: et vift gifvit måt , a. YR hunnit til den noghet , fom årfordras- ä Fr de til oåndeligen många fvårigheter, f fo m NG RÅ, dr re komma. - Hvarföre år nu en afgiord fö it defla förfök, om tyngdens af- ock til Itagande , f , fke alra- beqvåmligaft med accurata PendeklIts sen tn an är vål | förlåkrad , at Peadelen på bågge flå BA på reft han år kärolöcd med fernones ss Bing, har al- tid haft en ock famma långd, NEC

Til at gÖra ga experimentet , ät tycke ja i nig

don ären älverfåndas.. Men: förr 4 ån der tkedde . obj f rverade Herr Graham på min an! NO- dan 1/ Marti v månad famma år, at Uret pår 1 LO y n

gick 29. draken än i det borde sg H ya

6. haftig; ce. : i Ock dök dt äl jag! hår G i AO må. te våta vil en mina 'bendels långd, -hvarmed obferva- fion anftålte Mg f å fkickades falnat et

| Vin, 8 jure hvilken hon sn ynes op ock neder.

kulan , borde flå på da: s:te del fog, EA "i avd Upfala kunna vara fåker om ite! g rad af» vårme, fom var vid förföket i London , har Hr. Graham inråttat Pendelen på det fåttet , at han i vårme ock köld fkulle til I fin långd vara oför- d åndrad. Ock fom detta var et nyt. påfund , ock ei vål. -prötvadt , få hångdes: til förre låkerhet , bre edvid Uret i London, en Hr. Reaumurs Ibex. fererg hvars medel-högd på de u. dygnen fom RS Uret

för; , kom Alga ofkaåt kV fövågen fr från | förder fl Sr A Upala, ock hår i födra objervations.- Cam- ER nären , efter de gifna mårken för pendel lens långd, blef riktigt upflåldt , få begynte jag flraxt i i flarct af Julii månad 1741, jämföra pendelens gång med.

fixftiernornes omlop , ock dårjemte' hvar dag an- mårka kl. 10 förmiddagen högden af Hr. Reaumurs Thermometer , fom fattes bredevid Uret. Härvid bör ock tagas i akt, at Pendelens halfva fvångnings-. båge var yu 2 vål i London, fom hår i -Upfila; ;

eo 1.453 ock det måfledels , efter ” den hår v4rictadé

o a emellan I.. 40. ock vv 503 faft.ån Uret altid Är

af famma vigt, nåml. 13; marker ock ock kr. Tod, EN Med defta obfervationer har ja jag nu Rein öar i tu års tid, förnåmligaft til den ändan , ati flör- fta vinterköld ock fommar = värme. PGA de ina Hr Grahams nya invention med Pendelen. "Hvär- vid 'jag funnit, at denna pendel har likväl få gön ån-: dring, men aj cket mindre åt de ordinaira ; 'Så at i ftållet de kunna, "från en lagom fommatvårme ;

til en medelmåttig vinterköld , a ändra fig Gu 3

-

on , fom ga

EEE

son [ER ale

hvarutaf pendelen beflår , beh I

|; RR NA '

vå red a varme eller köld. ” ock e i

| vini eller qvicktil

mometeren vilar famma grad

| fo MR Lå MR 4

in lika fullt endelen hafva o-

«

RÅ ,

på bulla fö kan tro, at St taga til fig en vårme at it ing SN pd på Hr. Re-

Cs V

ve

OG a "och fö Rn | 6. Sept,

Det kan vål hånda a

a temperatur af gu utvår-

/ i

SN Medium blir ala Hg eg. Å fv

; Samma. (kilnad fins efter MNaedkå. Tafla

; Efter Hr. Bradleys Tafla, fom grunt d

ie Å ov Aug: 1742. - KL ; Sept: Hök öv Bä uk KR än tang; Obi se fd Å (20. Sept. > 146 Slb-a 08, 6 GA 30: April a 1743. mt föra [ Är Ng | i

Om man hårifrån dai Urs EN Rå

kration, fom Hr, Grabam funnit London 2, ve

nn PRE fe |

Så blir veden end RNA 253 ra Som Uret går fortare iUpfala r mot des gång

i London.

i tredie Boken af des Principier, : TR > I

Efter den utråkning Hr. Manpertuis giort

utaf obfervationerne i i Paris ock Pello - - 23 ” j

GR

"fig på Hr. Campbells förfök i EN anden fr oa

ock Jamaica RES ELAN Pb

t Er : NA LÅ Wi | i a SA

Bu

Hår utaf re at Neistorsiisth påle

b SM på des theorie om tyngden o ock centrifuga ; kraften , fkiljer allenaft > af en

N

obfervation , men de andre til 4 Svd s-/ ecunder. O Om nu :obfervationerne i Pello ock Jamaica hafva fin

riktighota få AN följa håndbyg Zu vat man intet får | Re med

fecnad ifi ån denna

"en lådan ale; äiidan ät inf förfök, på viga Orter kring hela jorden, Dock vil j jag intet fluta något vift hårom , förå ån vi få flera obfervationer , Tom: åro giorde sned pendlar , hvilkas långd intet

kunna: MATS af köld eller våfme. TR 4

AR 6 Om man 1 efter denna min obférvarion vill vi ve-

så ta, huru mycket tyngden tiltagit emellan London

ock Upfala , Ä 8 vet man det fker i famma; propor- tion fom quadraten af af antalet at pendelens fvån Ignin- gr i London på et omlc lop af en I fixftierna , här fig til uadraren ” Pendelens vibrationer i i Upfala på

Y ;

amma tid ; nåmligen fom 10000. til 100063 ; fåat til ex 10006. fkepp sund Järn, fom tåras: från Stock- £ 0 m till London C den lilla fkilnaden. emellan UP- HH tala ock St py ckholm 4 år ei merkelig Eg) ntofa af än

id ÅK SE ån a Rdr blonelnd i Stockliola:; bu HH t dock intet kan nfårkas eller fkada våra Köp. | mån; efter felfva” vigterne , hvarmed Jårnet vå-

ges , jämväl aftaga uti famma proportion. VR ”h SR / än | ; Vida- |

$ e a man håller före med Hr. Bradley sågat Pendelens i Tångd i Löndon år 39, J26. En elika tum, eller. SAR Svenfka fot, få måfte pen ielens. råtta långd, fom fvånger fecunder i ned vara. 3 > j 3402. i. fot. ; far he RK

> Man kan ock finna famma kd lån d, pieng man efter Hr. De Mairans accurata rön fanpouerar | en a föcund-pendels långd i Paris vara 440, £57. frans Tka lineer , eller 348. [v. fot > ock efter Herr ' De Minbertis obfervarion håller före, at en. endel

förd från Paris til London, går fortare om dygnet, ;

inger. en dylik vr og i Lagdnina vada Ör

I

HN

Ä ste

SA

i änfeende til en fixftiernas omlop 7 7 hvilket ock kommer vål öfverens både med Nevvrons tafla ; ock denna min objervarion; (å at Ure S acceleration

otirellan Paris ck Upfala , blir a 3 Fi feg KR ocki följe derat, pendelens råtta långd i Upfala 3 , pe fy. IL Ivbilket allenaft fkiljer ifrån den förra 3 230 af en Geometrifk linea. "'Ock fom man intet vet, hvilkendera derermination af pendelens lingd i i HäR don eller i i Paris år mer at lita på, få kan man med fåkerhet taga et medium , fom blir 3 33 3504. ; fvenfka

Her iafl ad st ON

å afind är SE ar ep

. oe RE ON Kraner, Ttamgitvie.

BAG ösa. 0 DARE MPa Enda Krans: förmon för de fönliet HÄR, HJ befår förnåmligaft deruti, at man med deh famima ; ; på lika tid kan flå ned anfenligt flere på- Jar, ån vanligt fker ; :allenaft hårvid något mera

- Mp rr brukat, fAtandek: förnåmfia afligt

ir po in: de pande on föke SR ät här bets fpånn-tog i i ftället för flöband at hålla dén flyf ock nått up, på tätt I (om matter på Skep (fe Fig. i, ock 2. 4,4, 4, a,) hvilka tog vid'b,b, kunna fpånnas få fyft fom åftundas, medelft o:ne vag linor, fom dinc a kring i rullaene ec, c, ock hammarbandet e. famt | "belåggas vid f. sy. Detta fker för mera låtthet 4 fkl, » at beqvåmt kunna flåttas från et til anna pa le, ng HYDE ända åtven ne fär vid

een fygd SE öfriga fårarogar fåttninged a an. BB i d årdeles med blöckets eller Håjarens 4. på- Hö D 3 - hakning ;

hökning! ock skadlnitek , SAN sal PES ye at taga i akt , -medelft det, at bågge deffeé delar för- råttas af fig rer utan någ hands tilhi; AT det fämma Manfkapet med drag-linan 6. gå si ock tilbakars, hvarigenomen perfon « eller två, fom vanligen eljeft hafva at beftyra ompål 3 afflåpningen , hår vid kunna fparas 5: De ; dina år fåftad. vid järnklaven idig: åk sg på ] ne fpår emellan upflåndarne på kranen, vid hvile ken klave fitter et. fnållarverk eller giller; k, Jo ( | ig. 3. fom fåfhter fig felft vid Håjaren , f£ 3 fart klåven J, ftadnar derpå, ock når håjaren då hällar... | up til des fvångeln 2. rörer vid hammarbandet e, £å flipper gillret lÖft medelft frvångelens; intrykning .vid.o, då flaget fedan fker.. Vid andra åndan af - drag-linan åro tog fåliade frekelvis, 3 för manfkaz. pet, på fått fom Fig. 4. utvilar. +. KÖRET > På detta fåttet tarfvas ej Migte tid til hvart ; flag, ån karlarne med draglinan hinda gå fram och ck tilbaka, dock få, at ju diupare pålen fånker fig, ju lingre blir reften för håjaren ock fölgakteligen må- fle karlarne fliga långre tilbaka, efter påle fjunk- ning, tils Is han kommer til fit råtta diup. dee Huru många karlar vid en f ådan ven a sön > det måtte dr tyngd SR rn når

är

man

nes Vie

i

ce lärer bean

ot ck k har detta här vid EC a

Ht d Ng AG »

om den inventionen > Hl fi ielf ; Runda nogare kundfkap, t få kan den modelle fom uti Kongl. Svenfka Ve-.

sen håru på år ingifvit, tydeligare. :

1 V itriolens nytjande,

AN

EA OA ERE

90 H sv Di SALB EN Gc Vbgh int, At Vagnos-ock: Kårre-Jul bear

tat murkna i ytra delen af Nafvet,:

åndarne af Lötar ock Ekrar, dår dei;

Ir to infogade : ock faft det Öfriga tråvåre

ånnu vara gödt ock behållit , få ro Lik-.

Julen c då icke mera at lita uppå. rr At f fö rvara Julen; » från en flik åkoma r til äl ; | NA

varaktigare. behot ån ee, sö MN tr | fatt. HN KRt vg | Sedan alt ANSE til et Jul år og brak, nr nafvet beflagit ock Lötarne borade, få at för | ga eller liten jänikning mera 'behöfves med knifven, ; då vårket fkal fogas ti arhman : tages hvart lycke för fig, innan hopfogningen fkedt , ock lågges i en ftor järn Kettel , fom det kan rymmas uti, den der år full med vid ock hvaruti Ve år uplöft, til 13. Skålpund : mot hvar kanna vatten, fom innehålles i i kettelen. ” Hår 1 kökas tråvårket , itrea fyra timar, få at Vtiriol- vatnet får vål ta fig i in 1 AVSER Derefter tages det up; tor- kas några dagar i vårmen; fåttes ock fogas få ihop, | til behöriga Jul; beflås med vanligit järn ock må" Jas fift efter vanligheten med oljefårg. BAN Genom denna kokning, blir tråvårket (å hår- dadt ock des lönhål få tilltoppade, af Vitriol , at-våtan federmera ej. kan trånga fig der in, ock ? fåledes "blifva Julen i långan tid SERGE SER. | friade frå den vanliga FÖRB LL I

Om någon fkulle rådas , at Vitriolen rod fårorfaka järnbeflagets tidigare förroftande, ån el- jeft fker; Så har jag genom förfarenheten funnit,

at fådant ej bar något til Pe emeat den vår- kan

Nn ölen, ock 2 kommer til våga, til Jul- : nas roftande, hvilka desutan åro underkafta- | förre nötning utan på ,'ån at roftningen in- til hag komma i någon jåmföring deremot: ej heller har det öfriga järnbeflaget deraf någon fkada , tvårt om har jag funnit, at fpikarna faft- nat båtre i fådant tråvårke , fedan de blifvit oms / gifne med en liten hinna af roft, hvilken 'roft - ej hinner af förtåra fpiken, , innan nig til fkenor rock; lötar å år aldeles genom flitning åtgångit, |

| än angående Campbers- ftora ock > underbara vårkan i Mania eller hos Må-

> nads. rafande Månnilkor,

Rd Sa Ingifvit

fu 5 FRAN

oc MÅRTEN TRIEWALD.

är Rindvaktaren vid Hornsbårg på åKongsholmen,

| 3 vid Nag Lars Waldbeck, intet fist 27. SÅ

4 CM i I n vt ; Cd NV kv GG kg E p ' ) EN 5 KR a 4 " a 4 FR 3 ås | j 4 KAL NM S I "a 4 & I 4 H MA +” fv im d - 0 Å ör | ; I 5 - , 4 + NM pc

d ; ra fkulle bli Kung ” ock denne Krka VIL be bak bli Pråh, härpå grubl ade hån flårdigt, ock i | D MH börs +

Vär

började redan rfäftledie söps Nät talå | ERAN dåraktigt: Men den 12, O&ober blef hen få rafande, at många 'Perfoner ej kunde flyta eller hålla honom , ref ej allena klidren på kroppen | fönder, utan sälla andra han kunde komma åt, ock flög med en: ögemen flyrka alla fom Köjölbo når honom, bannades ock fvor grufveligen , vat och få aldeles Oregerlig, at man med fårnkedjor t blef tvungen at låfa honom falt vid en vågg. = Denna Waldbecks Syfter, fom årtiänfte Piga Kör mig, beråttade med mycken ångflan ock gråt hån« nes Broders alt för ufla tilfånd , hvilken då i 8 dagars tid'varit aldeles vetlös, ck på hela den ti. den fofvit hvarken nat eller däg , hvaraf hans rafe= | ri dageligen tiltagit, få at han nu vore låft vid våg= gen med kedjor, både om hånder ock fötter, = > Jag tröftade hånne därmed, at han med Guds hiålp kunde bli hulpen, i det jag påminte mig | hvad jag låft i Numro 400. af Kongl. Engelfka Ve-= tenfkaps JSociererens Handlingar pag. 347. hvarefk Doctor David Kinneir anför IV. Exempel af fådane olyckelige Månnifkior , hvilka han igenom-några Dofes at Campher hulpit, jag årindrade mig ock; hvad underbar vårkan famma materia "Medica haft å på en Drång hår i Stockholm, för några år fedan, SÅ fom igenom mit råd, af detta medlet, återvant fö | förra hålfa, Ock

| . Ena en änn. - Piller, hvilka de bran | hg emål - EERO ngr litet - kall splganen

;. föll

Fö 13 rt Vien Ägö rade in Vader Frö 10 timar. tid; men blef våkter vid det tilfållet, at enPråft

; kom rid ät :beföka honom , Bk torde han våk-

My En lien fund fedan KN var välter > börjas ar åter at ftorma ock rafa, men ek på långt ; rg fom lilförene, | Dagen dårpå, fom var den 14. O&ob: föktes a Åt ör at bibringa honom en lika dofis: Came oy > men han fvålgde allenaft 2 a 3 af 7 Piller: > Ofriga gingo förlorade. + Jag blandade fördenfkul ; fedan han drick ; ä man gaf konom dlkerande dricker, 16 van. n €ampber, i i et litet fkedblad. Håning, hvil- - oD4 ket

3 den 15. Oftober om prosep

Å

56 Br 744. Jan Febr.

ket de fingo. RER "at tagain ilitet fvagdri

Patienten fof hela den natten : ganfka4

roligt, blef ock få fedig dagen d Srpå, ät dé blade!

de på des begåran flåppa honom rå. ock ledig , | han talade vål då ock då något dåraktigt , men ra=. fade intet mera ,' utan var allenaft fnarficken ock onder i orden, men intet i åthåfvor ; Ock fom han fruktade, 'at de fkulle igen binda honom . emot natten , "tal han fig ut ifrån fin hu ningen, öck gik uti Corps. de Guardet på Slottet ,

hvareft han natten" tilbrakte ock kom hem

. om morgonen; Då jag åter låt gifva honom en

lika ftor dofis Campher fom förra gången, hvar- efter han fig dageligen båttrat, utan at jag 'velat gifva honom något mera, til at fe, om icke det

han fått , kunde vara nog, ock redan fat Genus

neriofim ock blodet hos honom i tilbörligt fkick, Om (föndagen fom var den 23. Oftober var

denna Waldbeck tör ock efter middagen i körkan,

utan at-de, fom fåto i en bånck med” honom , ; kunde mävcka den ringafte min af dåcalvighet; el- Her ofedighet hos honom.

Den 24. gick han på fit väcliga bee. och

"om quillen bar han fielf fina Fönfer til nd

fen, dem hanifit raferi fönderflagit. :

Aru ifkym-

mer n vidare bru a ne fiera 06 15 Carilkh må alt detta få vål fom Do&. Kinneirs Rön, es fom Champber år en materia medica, til dås | årtes vårkan mycket obekant hos de flefte Lå- are, fom med de gamla torde ånnu hålla honom

jag, at ej allena många olyckel. Månnifkor , fom af den gemena Mannen i Landet hållas får vara af den onda Andan befatte , kunna igenom et få rin- sz ga medel blifva hulpne, ock Almogen flippa myc= ket befvår; våra Låkare jemvål få anledning, med - mycken nytta at bruka Campher i andra fvåra fiuk- domar, der Genus nervofum ock blodet €& år uti f å a i villervalla, fom i Mania.

Anmärkning öfver Zinkmalm,

ALEXANDER FUNCK

Bland de Naturkunnige hatva altid varit olika > JK meningar om et flags Semi-Mctall, Zink kallat.

$o En del hafva icke vetat af honom: andra hafva fkilt

— Yink ock Galmeja från annan, kallat den förfta en

— Mercurialifk , den fenare en Sarturnifk bårg - ock 3 jordart : at den fämlades vid Bly ock Koppar-

för hitlig,. at gifva invårtes; Men nu'hoppas

—

finåltningarne i i Rammelsbårg' at den vore et Ar.

. i | | fen ni C är

a at ve hello Lf don a FYR nn | ta i fit egit ock f: Arfkilta Malmflag: at fkilnaden e-. mell an Zink ock Galmeja vore ,jat den ena bröto. i falt klyft, ock den andra i jord: at Zinken fun= k nos gemenligen i blyglantfer: at ingen ;minera- håller endaft Zink, men faller vid blyglantfer ock. Lå Galmeja. BAER sn VR

> Åfven få-hafva de varit lö Sk ock okun= nige om Blånden ( galena inanis ). måftåndels haf= va anfet honom för en Birgart, fom icke förde något Merallifkt: några hafva fört honom til Species antimoati &c.; Emedlertid har jag uti elden års öh följande Blåndarter ock Gt nh nåml; å

I VN

1':0 En fer örat sole på tung Blånde. från Salbarget Rödflag kallat... osdo En (fvartglånfande sroftårnig Blånde fula 2. Grufvorne i Garpenbårg. 3:0 Enrödglånfande Blånde med Blyglants,i igrynigg qvartsbårg , från Ödelagde Ryllshytte, Bmivetd i Garpenbårgs fred 4:0 En fvartröd fingnifrig Blånde flac en. åanu c O- | "arbetad gång i Norrigets. .. .. ucsdle g:o En Blåndart från Löfålen. fö SodR så 6:0 En Blåndart ifrån. det Jarliborgfka, blyvårket i 4 - Norriget. å Boney 7

/

so rök sn P0 RR ve Mogna ed 1 bekant under namn a N ikt , /nibilam , Gal- i —-mejbloma, Cssins 1å 0 ; ARA Koppare en BA en gul fre, > ng.

TO At alla ee Vv arter KG Blånde ock Rödflag (6. I 3 : + voro vårkeligen Minere Zinci. p:do At Zinken icke år en blandning af flera Mes jaltalier fom mån ga påftå , utan en h årfkilt balf+

60 1744. Jan. Febr. Mart;

4:0 Ock emedan denne Blånde bryten r inångeftådes vid våra Bårgvårk i Sveriget, få lårer Zi ik ock Galmei icke tryta i Norden. Nl Ks

Föt deras fkul, fom åftunda at Examinera dens ; came fak, håller i jag nådigt at anföra. + i 1:0 At de uti 1. $. nåmde kånnemårken af Blånd- sv ärteg,h åfom fvartglånfande, fingniftrig, g grynigt . &c. åro Orda Termer af våra Svenfka Bårg mån vedertagne ock lika gållande emot de Latinfka: Z

2:0 At de uti 2 6. nåmde förhållande af Blåndar- j terna, icke åro någre hittils obekante effe&ter utaf Zinken ; utan allenaft bevis af de flutfat- fer, fom i 3:die $. finnas , ock deraf dragas.

30. Måfte vid förfökens anftållande, ehuru eljeftnog bekante, noga aktas,at fom Blåöden icke gerna faller helt ren, utan ofta med Blyglants beblan- dad , få måfle. antingen rena ftycken af Blånden inlran, eller ock Blyglantfen med all forgfällig- het fkilias ifrån Blånden , för ån den farama kan vara beqvåm at floden en fullkommen Råft- ning; ty qvarblefven blyglants, förhindrar god- fet, igenom fin alt för tidiga finåltning at råftas, få atZinkenicke kan fåfta fig vid Kopparen tilen ren Regulus. Håraf kommer jemvål, at flike med andre Meraller förblandade Blånden kun-

och

Si | NG sg | 40 hn angår at Zinkef vore en 2 blsbdaiog A fle. Metalier ,- få år vål fant, at metallerne åro äl öl "blandade; Men år det: et fkål, at "Zin- 7 ken fkulle beftå af bly ock Koppar &c Mefullet, Re det at han faller uti ock jemte dem, få år ngt förre (kål ät få ågja, det Koppar, järn ock flere Metaller ; beftå af Svavel, för det de åro fö dig nåra ock inblandade med eden. Som det åter år ganfka: fkåligt, ock en Malmart må få | H. namn af. den Merall ; hvaraf han år rikaft > MAR frågar jag, når: blåtidon gifver 20 a:30 0. Cent tilvåxt på Kopparen, om han då fkal fö. ras til Malmarter eller Bårgärter utan Metall; 2

3 i SM nå å

sm För Öfrigit finner j jag emellan Galmejan frå br

vallen i Tuna Sokn, ock desfe förenåmde Blån de,

arteringen annan fkilnad , ånutifårgen', den ena I SPSS rödare, sillar ån den ibidtet Mer fl S "eller mindre grothet, hårdhet hosen ock annan : "> Olika blanning ock medföljande perra:mer eller > mindre rikhet af Kie$, hvilka omftåndigheter icke 4 hindra, med mindre de hittils bekante Zink alock Gälmnej: Arter ock de uti i 6. upråknade & 4 dBlåndsrter, åra enahanda AMINera Zinct,

Ål " ; JRR, |

er 200 Sapa ad 7” Förfök

"Växt föda fine Invånar Nn 4 AF | Net " Ta ERIC SALANDER RA An vil bevifa, atFrankrike hår o0' Millkodeg: AVE Månnifkior, hvilket ofta gifvit mig tilfälle Pn tånka, huru myket Sverige då må hafva?

mit bfverflag har ej hunnit til 3. Jag Hö vd

underfökt, om. Svea Rikes utrymme ock mark

kunde födafleré? Då harjag med Finland c ockÖiarne

råknat til minftone 9090 Mils Rymd- i Qquadrar”, -

ock fåledes allenaft 1000 Mil mindre, 5 ån Hr, Carl Menuander Anmärkt. Hvaraf jag fraxt har dragit 5000 Mil för Skogar ock Bårg, Infidar « ock Strömmar, Stenar , Moras -ock Landsvågar, fåat 4000 Mil blifvit flåt ock frucktbar , eHer load til låmpelig Mark, Deraf åter år dragit 2400

"Mil för ångar,beteshagar, Trågårdar ock Ton ji

teftållen, då för Åker år Ofverblifvit 1500 Mil, Om nu sdinidk Tråde brukades , / efter Åkerdel nings Art i andre Orter , eller 3 delar fåddes ock zdel lades i Tråde, 1å blefvo årligen 1000. Mils

utlåde, til 24000 Furland vid pas på hvar quadrar Mil, voro 24 Millioner Tunnors utfåde, -Ock

ville man med de målte råkna allenaft 5:te kor-

net,

i” S ar sang; or abe 5 iter pg

dk fort Antal 7.

> få 1

Pp Så för

ovilshet; vål! Jag låter gerna fallat til ånny a t mindre ; ock vil fedan icke tvifla, at

|

? Men il gon I århindra ont

hufvudet räknad, få å voro det tilvåckl ig föda ;

| : Millioner s Mek Genes sndå fig ba före

an ju bifaller til föda at Rikfens egen mark för äs

| fillioner Månnilkor. 1 anledning håraf ock enår

Jå r dj ånyutrikes Orter; Så kan fåkert flutas, at med. | år lan t fk

dubbelt båttre ock förre til bruk ock Indrågt, det. kan icke nekas, dock lårer man nåppeli igen hinna de rtil, för ån Hyndrärk ock Handel göra filåderne

5 SR ARN & ER RU ; ÖR j då hå + 0 » N NA RNE NN CN 0 NR h FE.

i | ötlel i 1 allmänhet å annu målfte vara fått ; beftålt;. Men at han kunde vara flere refor til minftone,

f pe e / i ON ock folkrikare; Ty! Lan dtmanna SMART |

efterlinnas , at Sverige för 23, knapt 3 a Millioners föda, icke har Spannemål af egen våxt, utan mås fleå ligen, -med Riketsfkada ,; låta inkomma fore

eler valen Sats | Sides Röreller oc | flad,menii deffe nyare Tider, gr ra Avi be | grep, år alm ånt godkånd, i

Sh

I | optaga et rr, e- | fer myra, ock at nytja. dertil en. ovan Gödfe 1, | anftålt af Bonden Tåpp.. Matts Larffon i | Mora Socken ock Byen Noret i Dalarne, meddelt igenom Bref til "MÅRTEN TRIE W.A LD. dies j.. . År 1744. FAN | | 4 All hållning må jag låta Före veta, ” åäed od IN valt mig annan födo ock. uphålde , ån at gomma neder åt Landet , at med: årvode föka min tarf, når jag hem kom Nidfommiiva tiden , förfök. te jag din Lårdom , tog ock mig före , at gråfva: up et kårr Skene 6. Tunneland flort i Skogen , , ock afleda vatnet , faft mina Grannar ock min egen kullo ville afråda 2i0d begabbade mig. Når jag flod i Diket af detta kårr eller myran, flod mig fvarta jorden til bålte, men i höftas dåjag den plåga mån- de, ftod fvart myllan mig til ER 1 Åv var den iho- på flunrienr ön Jag körde ock rögde få ke jag Kant; ock! kunde påkofla en 40. dal. til lego Folck, fom trodde detta arbetet var idel ELON Til

få

jön jag för- i ig ödfel | på. hå fåttet ; ; Jag faflädé ihopa ra hi gar utur RE ar tort ris ock VINER

an fåt) jag föda på, ock förde ds åNImans spå 3 | ran, men du fkal tro det år en god gödfel , | du. fagt , ock en god ryta, ock fant i £ Si at dår växte en fkön brodd eller Råg grås i höflas, ; Öm jag Iefver til våren, få blir jag hehla > ät Op- odla merå för Mig ock de mina. > Nå år mina Gratinar (3g0 rägbrödden atunhades de ; öc < ville klaga, at jag tagit bortt Mulbete för dem, men Härad shöfdingen fom vifte huru få grås- från kunde växa på kårret , gaf mig dom på vid "Tinget, ock låf at fara förta fom jag ock GUD vil tinker göra. Tack för Jordpåron ock Bovete- ufriet, föni4 jag fkal fråfta , ock du få veta et ful- W omligit 06 huru det går an på vär Ort,

Åreminne

Öfver Framledne

H ltenfka STATS-RåiDET | Ock É S silisbagt:. Véetenfkaps Academiens MEDLEM:

| Herr SAMUEL von TRIEWALD.

N AA Ånnifkan åligger , af jämte [it egit, föka än- LYE dras gagn ock fröma : ty en år icke föddår ru ottför fine Sent ock för andra Månnifkors

, Å

1744. Jan, Febr. Mart,

2 mera en Månnifka år idkef / äm m, |

[

bördar hon fin kyldighet, j ju bike | tiånar Han Skaparens åndamål, ju flarkare öfvertal ar hon ef- ”terkommanderne til dygdens efterfölgd , ock ju mer gör hon fin åminnelfe odödel ig efter döden,

> Det fom förbinder of, at trampa 1 de fram- arnas dygdiga fotfpor , det famma pålågger ofs ock; at 2 deras hugkomft ock åtanka få varak- tig ock ide lefvernes lopp få kunnigt hos efter- kommanderne , at deras åreminne må everdeligen frias frå multnad ock förvanfkning, Enkannerligen har Kongl. Vetenfkaps Academi- cen, i flöd hår af, giort fig den Lagen: at lemna fina kära Landstnån en kortt Uptekning , af fina vårdoga Ledamöters lefverne , vandel ock gårnin- gar , når de blifvit fkilde frän Academiens fynlgb? umgånge ock vandrat all verdenes' Våg. mn Sådant vil ock Kongl. Academien cfterkomma vid detta tilfållet , fedan en Hånnes ålfkeliga Leda-" mot, fordom Högtallsika Holhtenfka Stats-Rådet, | Holk Samuel von Triewald, tagit aftråde frå vårt jordifka ock giort intråde i et Himmelfkt famfund: derföre ville Låfaren intaga denna kortta beråttellen, "om vår afledna Medbroders födelfe, vandel ockaf"

Sång; Den fom behagar, kan med nöge låfa hansvid- eat ULyftiganr

2 dt ör F cbr. Mart ss

i OS Her Sagt fo ” Ser: Triewalå blef föder år 1688. a kh N Hans

3 Nb, blefvo väl Agder i denna fi föchfödda Son, om hvilke es upfoftring Föräldrarna droga den in fdriörg, at hvad fom fattades i. Adelig främma ock födelfe, det fkulle fyllas ock årfåttas i uptödel: fen 4 :tydet å år båttre at Mannen pryder fin hårkomft, åt ät hårkomften allena fkal pryda Mannen, Vär” 3 Iriewald var födder til fi hillebragder , derföre fod' det ej långe. på, at gå de Aycken igenom, fom ung- domen före ' år, var han redan få mogen, at han utan enfkylt Lå” romåftare. ock Styresman , kunde begifva fig til

äv

ej annat kunde följa , ån framfteg ock förkofring,

de vär Trzewald mer ock mer känd ock. vålkoms men, hos höga ock låga , derföre han ock år

"2755, >» då han var 17 år gammal , måfle jämte fig

3 fel, vara Jedare för en ung Gref Stenbock, , fom NN lem-

läggas i Scholan; på fit femton de äl älders p ongl. Åcademien i Upfala , dår anvånde han vål fin” tid ock nyttiade enkannerligen då varande Profej-

Fa råd ock anvifningi Veeälballérie vaka

i hvarjehanda gangnelig bokflögd. Sådant gior-

X

68 1744. SE Iemnades i vår Triewalds vård, af den vittre Her rdom Riksrådet. ock öfverfte. Ma farf k

ren , fo Gref Niclas See ae a var

LR:

År 1707 blef vår Triewa d Eran nänge us

, i Riks Archivo, dår han hade tilfäl

- redig ock mogen vctonflspe rie NET lem, |

nar för flora efterdömen af Fåderneslandets g gag äv ock förkofring. Men detta gaf vär. Triewald en ny

hug , at. jämvål. fe fig om på: utrikes orter ock at: därifrån hemta, hvad han funne nyttigt. il, fit | Fåderneslands tiånf: derföre begaf han fig år 17 20 til högfcholan i Königsberg. dat: han nog vilade

hvad en Svenfk duger til, i Språk ock Vetenfkaper: |

Sedan refte han til Kongl. Berlinfka Hofvet , där han hade tilfille, at utgrunda ock inhemta den

&

regeringens vila författningar: Derefter förfoga- de fig vår gode Triewald.til Hannover,deråfl Hof. å vet fant fort behag i hans opförande, hållt han ock var Engelfkan mågtig , fom dårvid Hofvet måft var gange. Vår kara Triewald förtlatte vi: po dare fin. teta ul Had » ock etet. någon tids: vis ftande i Holland, for Han därifrån til England.

Men Fådetneslandet "tfkade. Ta mycket vår Triewtalds tunh, fom Han fielf hade åtrå at gang, na fit Fådernesl SNR derföre blef Han år 1713,

TEA / FDR

hed han var 25 år. gan nmal, förordnad. til fö GRE a

menas Secreterare i Hirtigedömerne Bremen ock ; Vehr=

å Rek tiler då detta fit ämbete : få le, MG Al ald , af då varande General Goit , talig Gref Velling , i de EE

RL de 1 XI, fant et få nådigt KA

at Hans M ajt vid fin ankomft til Stralfund, ej al" lenaft förökte vår Triewalds lön ock vilkor; utan fade Fö nom ock Regerings- Räåds Ämbetet ', id förfla före fallande ledighet: men fom Krigs-0-

an tog frå Konung CARL de Tyfka ELånderne, Yr hon €j förmådde röra et hår , af den Stora ingens Ådelmodighet, få måfte ock vår Trie- Wald , tils vidare, taga emot, Regiftrators fyllan! ” | vid. utrikes, Expeditionen, den han c ej fick tiltråde för ån är 1719, fi dan den Stora Konungen flutit fine dagar på mår mifkeligit fått , tall Han hade bordt lefva långre ån någon annan Månnifka. IVER Triew aids fkickelighet, fick hår få floriy m granlaga åmnen at tyda med , under' denna lens hårda öden för fiderneslandet: ock fom han e: få mycken trohet för det almånna yt

n han: h yfte fnillegåtvor > få blef Han ock är

tions Secreterare vid Brunsvizitka Congréffen 3; nt flraxt derefter föreflagen til Kon 1. Secréteraye utrikes Expedirion:efter den nämde Congröfens tlöf ä aAlopE » refte vär Triwakl åter til Sverige, k blef fåfom tilförene , i de vigtigafte målen ; rukad vid Secreteriater i utrikes ”Exveditionen. uf

> År 1721 förklarades vår Triewald, af deras EE Rone. famtelige Rikfens räd , det Han old i värdig

j vu |

Ps af vår Nådigfte Konung , förordnad til hål

Den flora Herren: Högftfalig Köl

Hl vär CARE a ds fkickelig ghet ock giorde tiänfter, NS M

pd

-

SA. Febr. - ÖN i EN :

FAR a i adeligit flånd , Hö vilket oc falftå s genom Hans Maj: ts nådiga Refolution af den 18 Febri 1723. SR > Vid flutet af dettaå år blef högftal. Hals Kod 1 |

»Höghet, Hertigen af Hollflen Gottorp, af Rikfens ; » Stånder; icke allenaft förklarad för Kongl. Höghet, |

RN Sverige, utan vant ock hår i Riket all den kär- "lek ock ömhet, fom någon infödder Prins : der- | före var det nådigt, at en fkickelig Betiånt borde hållas i Sverige ; fom fkulle bevaka Hans Kongl. Lå Höghets angeligenheter. rr öl;

Efter några hårvid förfallande off! iften, må- fe vår Triewald låta öfvertala fig, at taga emot Hans Kongl. Höghets betiåning , hvars våltård Triewald nu anfäg at vara förknippad med Rikets fanfkyldiga gagn : derföre begårte ock undfick Han, af Hans Kongl. Maj:t, et få Nådefult affked frå Cancelliet , fom Hans ftora trohet, fkickelighet ock förtiånft hade giort fkål före. Detta fked- de den 11, Nov. 1725.

» Straxt der efter emottog vår Triewald Hansi

| : Kongl. Höghets nådiga Fulmagt, at fom Hofråd,

föråtta fin trånft vid gefantlkapet i Sverige. Men det varade icke långe , innan Hans Kongl. Hög" | hets årender ock faker i Sverige målte få et an-

nat anfeende , ock fom vär Triewald ej kunde der- med vara nögd; få måfte han ock under fit trog- na arbete för Hans Kongl. Höghets gagn, ådra- ga fig hvarjehanda vedervilja , hvilken fladnade deruti , at man begårte , det Hans Kongl. Höghet ville återkalla fit Hofrå id, ock at man fedan i "Feb.

«> Månad år 1729 rådde ! honom at refa hårifrån. Vår

Triewald nödgades fåledes til Kroppen , men 7 til

| , å kb - 10-

RARE

AT 2 ATS ETERN I UA Mö IN NR Big ; (REG NR va OA 10 |

4 Jg 20 MRR CS - KJRJE Å a Er j |A Kr fal ” > Cr ev

7 ake fi I Erdtman hvars kår-

i rig des "vidrighet ock ogunfb > Hos Hans Kongl. Höghet i Holften blef vär ewald defto mera vålkommen , ock fick, vid

attes han i Juftit

Året derpå

"Broder , Hans Durchleuchtighet Prins AUGUST; ock är 1732 blef hån förordnad til vårkeliz Fäflia tie-Råd , men viftades likafullt hos Hans Durch- | leuchtighet Prins AUGUST, til des Han år 1738 slöntes med Fullmagt af vårkelig Stats-Råd,

s både onda ock goda fkiften , imen måfte ån= då til öfverflöd kånna en ftörre faknad , törft då Hans Kongl Höghet , genom den timmeliga dö-

den, hådanryktes år 1739, ock fedån då Des Herr = CARL PETTER ULRIC, tefte til Ryd: 7

Son, Prins

dand. , hvareft han blef uphögd til Keilerlig Höghet

Ock efterträdare på den Ryfka Thronen , dit vår

Md

Iriewald, fålom en retelig Svånfk, ej i ville begifva fig, under det Rikets brinnande krig emot Sverige. on Vår 14 mg kånde vål , under denna fin forg ock faknad mycken lifa deraf , at då varande ÅA dyuimfirvatoren ock Hertigen af Hollften; Prins ADOLPH FREDERIC, blef i ftillet uphögd til Korg: Höghet ock cftertrådare på den Kongl. Svenika ”Thro- nen ; men han hade redan fått, til fin hålfa, en fådan anftöt, at han LIV Augufli Månad år 1742, måfte kånnas vid en ftark 'klimmigt öfver bröftet, fom oaktat alla låkemedel, drog honom til långs den 22 Jan. 1743 ock dagen derpå, eller den 23, åtfkilde det band, 'fhvarmed fkapären hittils hade hopefogat den dödeliga Kroppen med den odödeliga Siålen , i 54 år ock 9 Månader. = = öv Vi kunnom ej mera f ågja omvår Triemalds utvårtes fkapnad, : än at den var manlig, hurtig ock behägelig; Vi velom ock lemna Kroppen i fin tyfta 're ock. hvila > dit ; Han;

Öning han vifte fig hafva förfkyllt ; men

år 1728, Des nådiga Fullmagt afL egarions=> Råd. ( x Rådet i Mar- f 4 HA ftålle , hos vår utkorade Arf-Furftes Herr

Vär Triewald tycktes nu hafva nog rönt lyc-

SE ERS REAR

äns ör Köa år 586 MD + frå hvilken ee får ri de TR vil!e fkiljas hvarken i lifvet eller i döden: = 7 Altfå återfår nu alleraft, at nämna korticligen o om ade Ar nes garvor ock ådla egenfkaper , hva med EE hvarå Kongl. Vetenfkaps Åcai pv sien ? är 1742 antog boigin. fil fr Led uniot > Oc öd k hvarur sd + giort Kongl. "Aradéniien mycket gagn, om Begärt Honom 0 få tilråckelig, fom Hans Snillegåfvor ock Vitterlek. K Gudaktigheten fjålte vår Frisell i vårkock. fullbordan : > avotalthet;, ärlighet, fanning . ord ock affked 'hölt Han i helgd - ock vördning: i fit fåderneslands tiinft var han idog, tyftlåten ock ovåldug : egennyttan fick i alla Hans görömål icke ens blif- va nånid, ' fina tankar var han diupfinnig, i fit tal redig ock 1 pennan multig. Bökker voro Hans båfta hus-ock umgånges- folek! der af hade Han famlat 5000 volmmner > ock af dem fugit få mycket Bokvett, fom kunde löpa på någon dödelig å ock fom "tiånte til at gagna hint egit lius ock Mannavett. I de nödiga Tungomäålen var Han få hemma, at han kundé vål tala ock "Rifvå nio Språk. Den vitterlek: bölt han för den båftå, fom var låmpeligaft til Månnifkiors, få allmänna fom enfkylta behot: > hvaribland han mycket ålikade Naturkunnigheten ock gaf Kongh ”Academtien prof af det han tänkte utforfka deruti,; om lifstiden » blifvit varaktigare, | AH fin vitterlek ock fnillegåfvor. kunde han pryda med kd firdighet uti Skaldekonften , derföre Han ock blef ihtazen til ”Tedamot4 det Nederfaxifka Fruktgörande Samfundet, födan Hän redan i ungdomen, genom många Poerifka Skrifter, giord de fig i "verden bekant ock afhällen, få Hos Konungar ock Furftar, en andre vitre Mån. Vår Trierwald utvalde at lefva i enfligit Stånd, Vantingen på "det han ei måtte lemna eftér fig någon fimre afföda', ån han var frelf; eller derföre, at ei ännat ”nätte ipfya efter honom, ån Hans

tgit goda namn ock rykte di jd jbdin vål förfkyllta fbe

& =

Vi-unnom dig då vår vårda Triem: "ord, famt den ro ock ftillhet, fom fkäparen har befkårtdig: Din | förningelte fkal hos ofs gömmas i en varaktig hugkomft! Vi ve- lom ock vinlåigga ofs , om dina dygders efterfölgd; på det dö- den må Jämna | vår frågd lefvande, når han gör ånda på Vårt "timmeliga difi:! ev

TLLITST) EILTITT]

UM

nyetf

HIN

lil I (LT INN IN. gel

INT IN

ooo FÖR MåNADERNE RILIS, MaJus ock Junis,

re

fr 7 Flen ER s

L

[ERE TTT EE PATTERN

Med AcCADEMIENS tilflånd,

Ur APA BR =

Tryckte i Stockholm hos LORENTZ LUDEWIG GREFING, på des egen bekoftnad.

nr SN ENT

' Zz |

; | v ' p V : Pp we

mg ÅF ; S : EJ C RR : Vilks 7; 2 dk + [d ka 5 Fr

RA SECRETERARE,"” OT, EE EE RR

Inseector vid Kongl. Lande-

fekenfkaps eva. för innevå=

4

| SR til a ; Mård 1743, PR a NILS ROSEN. ; Å. NET 2. Rön ock F örfök vv dee pu 0 ngifne af

om bet re i fit tif, I åa ek ASÖBRING. 13 St jr LEN GET Lo 4 Experisentum Auro 074 förs Avtificialis j påfunnit af al. "SAM. von TRIEWALD. sl TORRE TRE ine Jå SÅN ns 5. Siberifkt Bokhvetes för tåldt a£CARLI LIN 17 6. Ny påfunnen Tuf- Plog, af JOH. BRAUNER. Av sc RR pl

7. Anmårkningar öfver Åkerbruket i i Pommeren, Moklndn rn

/

ock Holften af MÄRT. TRIEWALD. 4

8: Fifkar fundne i i Oftron ak DETL Ol 9. Minnens- Skrift o om Öftrön i 1 'anledni Aå Kong Så fkaps a Academiens åftundan i det NIE slutas 7 We NN af JOHANNES OEDMAN, « « öv a rg 10. Anmårkningar om I jufets. häftet, a Fre bd WILHs WARGENTIN. ÅL omale Fa ER s Vg B2 4 If Nan Sak AND: SELSIL md og | ; obferr Hioner vå ei Upfa ala är 1743. hopf | "PE rn HIORTER. Halt

AN EO ggr Sie Vi ERS OR (Kn RN RR RR ) Å LÖ a. RA SAND Ner KU Sr SN 1. SI - ÖA hk j DA SN

så sä

439 ÅSA -

1 ” RES

AE se Ol, 2 08 > SN SE STRANGE RR ER

Beråt (RTR om en ER Siukdom, | i Upfala ifrån September månad är > til Maji månad 785 23 me

14 Nus Rosén. I dsdneien FAN fig- fört hår i 1 QQ Staden vid fuker af vn månad 1749,

ed

SE 4 Litet rår blefvo de. fiske af Helfn e Re- gementet, fom hemkommit ifrån Finland , hit-

förde, ock inqvarterade hos rd af Borger- f CE hår i Staden.

$.

I de Kulen', bvarift FER Soldater förs inlagde 4 vilade fig fiukdomen aldraförft. Tjänftefolket fiuknade gemenligen förft, ock fe- dan de öfri e i hufet , fom med de fiuka hade något omgånge. Således kom fiukdomén Pad Stadfens FEOND |

SE an | Den förft jag befökte , fom hade denna iul dommen var Bataillons-: redikant vid ofvan- dt 4 nälm--

= en a 4 de äns > fom hår vid Aca- demien fluderade. Deffe fi uk: de ock blef fkötte af fina Camerater , I hvilka ock fiuknade Ock fåledes fpridde fiukdo; omen fig ut iblan Studerande. | NNE 4, fe 2 SNI SN ” I RR MR sd Enn fiukdomen kom i något hus, ock hus- falskt var om hvart annat, fiuknade måft alla. Men de fom intet gi de bo in til de fiuka blefvo | Ye nittade , oaktat de odde i famma HUS : pas För at blifva finittad dl behöfller ibid: ej I met ån at en enda gång g öra befök>-hos någon fiuk. : Jag vet ej at nåmna en enda , fom för 4 Jul fiuknade , utan at på det fåttet hafva tagit finittan åt fig. Men federmera hinde , at åtfkils. lige refande kommo hit , fom under 'refan fått Hofta , Snufva ock Hufvudvårk , hvarpå de flrax. fiuknade ock fingo fämma Symptomer fom de, hvilka hade den gångbare Febren. Samma omgång hölt deras fiukdom, ock på famma fit” vart den botad, Likaledes fiuknade åtfkillige hår omkring på landet i famma fiukdom, utan at.de kunde Sig fig. hos: någon annan ARE finittan, oo

$. 7 De af Medicine Studiofis , s, fom belökre de ” fiuka blefvo ock allefamman finittade. 6. 8e

Den der en gång vil gått igenom denna

fiukdomen, kunde fedan utar fara beftåndigt va= ra

vå var fiker fy! at ej

”

lande

,; ÅR

fe angtet nade 2 fil: ä gainla' ek 1 åfven Barn , fom lågo i vaggan , dock fv Pere. fharaft, omlån ock fvåraft a an

don men MA in i något hus ock å blefvo” de fom fift "Hukntade ;

RR föm INsgs (AR ökdamgn lindrigt , J "drögos gårna def längre med honom, = 4 > De igen föfr hade den hiftigt, fluppo den framt de vål aktade pg enår den fkulle

f + HH Lö ; MV 5 ad E , fr Ed YST 5 SS : g ; i US 12,

NR FO AR DRA fom ä kungs hålla Ry eje ock hade hvarken fköttel eller , låga hela 5 a 6 veckor uti en fas gt Ån öck fom mer är , uti en nåftar

srinbå + $e RT |

Sift uti Odober tög Hibietn ner öck mer til, få at den midt uti November tyktes hår vara ftarckaft. Således förtfor.den til. midt uti December , då den anfenligen minfkades e= mot JuleH sen tå at mari trodde der åldes flanpa;' Men når den farka tjo.

; F 2 « —- börs

Nr -å E €

iw

76 må4 Apr. Maj. . å

I In. |

började i JuleHelgen , fd äter. ridölhen |

at utbreda fig , ock hölt lika til Diftings-ti- den, då (hö ock köld' åter RE - Siukdomen tyktes: då åter igen uphöra, men når tåvåder i- gen inföll , begynte fiukdomen äl venledes , få at man ögonfkenligen fåg , at lg: 3 i AR måtto

råttade h ig efter fa SN SMU NN Vid Hänksbwj öken äran nte Hen få :

afftanna , at man allenaft hörde hår eller « å ;

FagDR yra fiuk käRder rag förena den tiden

var ock fiukdomen få lindrig , at den utan. tår ; deles fvårighet Öfvervants.. De fom då fiukna-

de, hade vål i öfrigit famma Symptomer , men

fpottade ock hoftade ej mer flem , ån de förra

giordt. — I Junii månad ler man ej Öm dad

S0800 fådan, fiuk hår i Staden. == 000000

Ön

Annars vilade fig ock Je Frilelen MM lät: --Martii månad med ryfbing , hufvudvårk , der. | ;

på följande lindrig hetta ock fimå röda uphög de flåckar, men den var få lindrig ock Värdde er

Öfver 4 dygn utan fiållade fig gle AR [ at Eee |

derföre brukade. någon ting. 10 oct Vid Slutet, af Martii månad , blefvo föloge | befvårade med en blöt hofta , andra åter igen med halsfvulnader , om hvilka ek ingen tg pvanligit å år at anföra.

$. Hvatl fielfva hölnlolara a rå m jag (snökek..

BERN angår , 1å begyntes den me > värck, ö

hufvud- $

Ng Z ä 4

bags FASTAN Br LEN SARA ARE RE EN - : felhet i nacken, ryfhing ock hos fomliga erpå flarck Frosfa, fom varade en tima Andra igen mårckte ej någon fårde= ing eller köld förut , utan klagade öfver. et , vårek ock ömhet , hvilken vifte fig. i armarna, benen ock lånderna , fedan in- den ryggen ock blef måft ftåndig emillan ax- a, i veka lifvet eller öfver korsfet.. Andra i=

värk, eller gick den åt hufvudet, då hufvudvår-

Ock klaga Öfver Hufvudvårk, fpånningar emillan

| v, 20, |

- Den lemmen ä hvilken vårken var fvåraft 1 irmådde : de icke gerna röra Sd få at de ofta mente at den var lam. RET RU F3 f. 21.

e 74

Så tive NEG var allenaft i i hufvuc et, är- marne ock benen, förmådde de fiuke merånd FN vara uppe, ock våt ånnu god förhoppning , 4

En, tiänliga medel bryta RA 1 Hets"

a an , men få fnart flere Sym romer kommo i

KA är

TN Kva SO > Ofvannåmde vårk ock låg. blefvlt altid fvårare om eftermiddagen efter kl. 3, ock klåck.: &, 7 eller 8 om aftonen voro de fvåraft, men - Ja klåckan 2 eller 3 om natten fölle de fiuka meråndels i en liten dåfvenhet eller fvett, då de federmera om morgonen fingo någon. fömn el | ler åtminftone et flummer. — Blefvo de vid den: tiden ej dåfne, få hade de dock någon lindring efter klåckan $ hvilken ock varade hela förmid=

dagen, få at de voro få godt fom utan all hetta de förfta dygnen om föremiddagarne ; men ef- ter tredje dygnet var hettan beftåndig hela dy- gnet igenom , dock få at den altid tiltog flrax efter a om eftermiddagen, var i fin högd klåck. 61 = bller ss om aftonen ock ”begynte igen at irrar klåck. 2 eller 3 om. mornarne. Som vårcken tiltog få öktes ock hettan, ång=

flan, oroligheten ; £ ömnlöfan ock -benågent eten at yra, IR a ;

6; | 2234 i TE heja November famt 3 i begynnelfen af Des éetiber månad hade de fjuka utom dn ; pl |

| + en: RE igen under hakan jenen. An idra hade : for fvå- gja , oaktat” de hvarken voro ; fr inuti halfen,; icke följs HÅ klar

Iver lika fom: en /

ck Iakade detta” en beftåndig ;t ek Göpkalting : Z år > d esfe flora hårdnade når af flem, - , Ups 5 halsfiuka ock NORR til Upkaft 4 IBRNLSARVID fer Cl TR Rv PRATA fr ERT TE utfrrr Lå 246 - "N. FN RTR uti armar ; leder: ock rygg. > afftan meråndels. efter. 5 eller: ” dygn , få framt de lått vid at. komma i fvett ,, men, huf- en varade dan & ock Continuerade of, | feda e Rx RR, tykteg vara

No kr / . FR JIVAE ER köa. Säker gr é or ;, Ti

-«

hos, lige, efter -niond IC hetta ig nder ock L ter, da NE man låt dem fötter i Naugie vante 5 med Fli- m n med j| TTR NR MÖRKER

ra Oe a ; & å6, | NE vä

; Sh SE TES 0 UNGEN

LR da Qrir! p

CN Når Ag ädömen var i fit aftagande ock höle bryta fig, merktes allenaft någon hetta ock som <a tnarna. , famt et flycke in på natten. r den ble É SpA var "ock fn kdomen Ölver., >

RA.

OR 4 Er TR ; | gå 27

' & kg 4 jr j HE Me J SE (FN fö Cå EM i å | Rh ÅA a fö : JE . TVYR Rö : ? oo Ch SM vt " 4 [E brå

SER LM 3 27. t | i La JR ka Tt ngan Nöje! frit de föra daga al blifva torr ock hvit , ock om den ei Hiigt blöttes ock aktades blef hon fvart , dock få at ibland fyntes hår ock dår hi ee prickar på hån- ne , famt. annars inuti gommen ock fvalget. Når tungan fvartnade ock icke ftod på något få at rena eller ON var ANG Hopp om reflirn teg... b 1 dr ik ra HR var hör alla på ofväkgigide. ide | ganfka ftark, men befynnerligit var, at de fiuka K kände denfamma ock MORE aldrig. å at

$. 20. ja ; Törfen var mårendels ganfka ar vi ÅR de drucko 5 a 6 flop om dygn Hvilliet dock vid begynnelfen af Feberen Ir något in- commodera. Andra igen hade ftark hetta ock mycket torr tunga » men drucko ganfka litet , ock desfe föllo gerna i yra. i, Ng var hos fomliga Id sök "ock Ida! många at det få varit hela. & dagarne förrån de vårkeligen fiuknade. < An Hos andra igen var det i början; klart , men f.illan ftåndigt , utan flog fig fom faft til grum- ; ligt ock klart igen. FORDRAR Det ville aldrig gerna gå i i proportion i fom dracks. Når det likafom afftantiad da= de det yra. > En hade vid början af fuldor en fvåsa Spel ock vatnet. afftannade, hvarpå "tl er

2, AIR IRMA GEN AND INRN SR. Te "0 REN ff 5 FN) Lr bar; Sä

Jag AR SR NA

Xx kok RN &

SN Ay " FS ff fen hos

fe | >: hvilka 8 ;

ju fra in be cl

uphörde, ty. då fkar FREE |

en i: a köttfårgadt ock upl st el, ofta til en tums högd eller mer, e- A hvilket lägo klinipar, fom liknade Gelée, | el ant fedime t vifade fig, ock vantisbeera, gra dagar , far man de på at den:

val altigt ombytte KR ble uk: fkulle begynna at

en od + Gud lomen hos hågdn var i fin fägd, ville vatnet € gå , ock låg det ibland ul

TE

oa fo or dd eb las vid filkdomöns börlan els torr ock utan 4 Of- na en gråaktig fe ur land Ma den blo-

; ' vn förr sfyrites ofvalgtb iblöden ultersilt grå. a Få ik.

Jlga rim: : ven hos Gulin var äl. ena Säcken grå, den andra grön ock den tredje 4 Den: röda > ärgen fom bloden: hade nå den rann ur ådren, var meråndels få : andrad eh ls ten ftund efteråt , at than icke ör eödt det voro blod man 1 hade på Praise ” MS fi värt man fick fe någon Så er ” 2 ölllbellet 3 vänftra hvitögat, var man. ov VHS 5å at den fuka fkulle falla uti. yra; Sår fagt t inde Aåck gick bortt var ock” ig öfver. dre De småftas yrfel var Höga. En våmi ner jag; mig , fom under yran fadigt kånde på fin puls , ock förfåkrade ofs , fom voro hos "Hör nom, at han deraf vift kånde huru lifs-kraften | hvart ögnableck aftog ock at han om en flund fkulle utflåkna. DefS puls var likvift ER och i ftarck. Han vatt frifk ock lever ånnu, Hälsn fe på Porra fr Ne | Fa voro fom, ehuru farkt. de-annars R rade , icke igenkånde fina vånner ock pekintag famt vifade dem förtroende. Tvånne yrade farkt at 5 Karlar (ET förmådde i flyra € dem, de blelvo Sju Frikapork WvgA ål; + sårrrtvp $$ LJ yrulpgå KA ; da sten ; dt Hj Studiofis > » fom då redan haft Feberen , vardt af en af desfe biter 2 handen , men hade deraf i ingen. ar eger å0; AN a oi Barn il GG je RED

vd ÄR 4 2 Ch T PN R 0 gr j frös ög Ii By ER NS j | Nu Re FORD ST Mk MINE EL RN DM 6, jd ir 23:00 Mu

i -

+? DD mdr ONE 2 Sä

ångflan ock men få fnart de begynte vila för ck vå SHantibnäed tr hjertat , men de ände i des fille en fvår ock Nickande | ek, uti | (kinnet År hela kroppen , med befynnerlig ; hetta ock . Ömhet på de flållen , wvaråft. flåc pe AR fig i for myckenhet. etta förordfakade” hos. dem en ganfka ftor ingvårman ; de kånde. fig de; kaftade: klåderna af fig. Fördenfkul kaftade: de fig af: ock an i ängen >, ock , oa ände | 0 dök de , måtte någo Rindigt få vid fången ock flitigt vånda dem, om JR sängs ls ille ha kogengd ro.

SR an a flod i bullet” +

eve fa dsoba man. Ir ng gen må hvita blemmor, icke flörre ån knaps

en knappenål., men. Rudeske. fyntes ej före ell $, 42

HN F: fe Väkokidis fladigt voro ud Fuindé man ej göra fig fåker. Det var fnarare et elakt tecken, ö 3 de öfver 4 dyga voro i OK Nine ya

te.

2 | OR På en del öde man SR les bör . jan ock til def flut icke mårka några flåckar. Icke defs mindre hade de i öfrigit famma Sym- promer fom de förre ja ock ÖRNEN fan d fukdom. : nn K il 6. AM ' / | | | Ikfta de fom hade flåckar, pörjidön säl ful tet dt fiukdomen at höra illa , ock enår denna döfheten varade 3 a 4 dygn ock ej haftigt för- fvann, var den et godt tecken. Medan den på- flod bröt fig ock fukdomen på fått ock vis, föm S. 31. 55. beråttas. — Lika få var det med j

3

en del af dök. fom intet hade några. flåckar, ; S r

$. 45, ARG ; Na vw 2 Många kunde ej tåla at rummet var lif, k utan låto tilfluta luckorna ; men; kc äs fe.

dock före. RR TR En fick aldrig liuft nog i rummet, men, dogs,

$. 46, ; i De fom af fig fielfvå hade upkaftning vid fiukdomens begynnelfe , hade mycken. fin. | deraf. Somlige hade hela fiukdomén igenom fom oftåft upkaftning, hvilken nog tycktes mats

ta ; 3 men desle ginge med mycken. Tåtthet ige :

Nm ARTAS ME RS MR SR a ETTA ny Li

an Ågög: iFåde vid ; | 1 de yn [ TiS FRA några 0 i rad durcklopp, ock vunno det ä id,

i NR NA ja d 4 4 LYRLK Å ; SA ARA 7 Så ” 2 RR

ö ör bade mr pe EA börja

dö He sont agn ock durcklo P, hvilket. alt i Öfris |

| is gjorde fiukdomen Br kortare ock liddrigare, |

SR - vs Sön (4 s Men hos. förda elek, af. dn fiuka har lif- NYSE ifka trögt , både under ock efter

oo NL pe fom. ängö 7 recidiok k di «dels, ock når de fingo liumt vat hislp | - de de ftor lindring, ock kommo fig fnart före.

ÖR äv oredgn Deg Sk

I :

2 Recidiver voro i gemen ej AR i fyn- du | erhet om vid dem var mycken upkaftning > O- [e den -mattade otroligen. | fs

Jag vet allenaft tvånne , fom under fiukdo- aga rödfot., men KR fig dock före,

; Al tt kgtnter bl jer Då bade dvd kläck, Y morgonen ganfka balkigt; gul as hela krop-

at både hetta oc YAN var. mycket.

vw & h CS LS ER ÅR er N RN DM / EN ch ad IS

fiukdo vw 4 ock desic föllo STR in igen, i fam-

Hojpiu Gulketén förgick innom några da- gar. Hon kom fig före ock brukade allenaft I Jula apium refocillans p- ine vino , fom Tre fram | ige Rikets ss) in SPE pen Äl De fom mot: mornarne af les felfve föllo | uti en lindrig (vett , Öfvärnig fiukdomen mycket lått. Men de fom med möda kommo i (vett, fingo gernå yra , ock BSRAl a ep vår-

ken: tils fiukdomen aldeles gom YR är ml

TÅ ök 2 FER USPRIG

Siukdomen bröt fig HATE genom färd fom ibland varade några dygn i rad , ock var den få excesfive, at både lakan ock bolfter blef: vo genomblötte. Under denfamma blef altid. pulfen få långfam ock matt » men jåmn , famt Uskelor få otroligit klene , at man i förftone mente at all lifskraft ock circulation då fkulle förlvinne och safftanna. Kroppen. kåndes fuller varm under tåcket , men få fnart armen Jades. öfver tåcket, kall Inade den ftrax.

9. 55,

Hilda: klene de fiuke då f£ ägo ut, bla i Ad finnet muntert ock fiukdomen gick aldelag, Ötver.

Nå Så

2 SY ;

De fom på detta fåttet åfvervuntio fllikdos men voro fåkre för at ej falla åter in igen)” få framt de lågo med armarna frilla under tåc- ket, ock ej kaftade klåderna af fig; pråengprk man

ee. « Xx

då borde ha noga akt. Hos andra igen. uphör:

n å når få id ant vatten SR så fom

t år. Men detta gick mer långfamt , kunde man ej vara fåker ; förrån ' Tådatit mel gådt iflera dygn å rad. Ty. ofta hån- at vatnet , fom, med den fiukas fromma, eden ena. dagen T adant ( $. 31.) fediment , g fig om +: då ock. liukdomen SAN egynte med fin förra hålighet. He Är tänd) Så / 58. AC +)

brsö SPN - vatnet CM fidftnåmde? fått flog' om, ok man ofta fe at fingrarna begynte (vålla , få at de ftodo långt ifrån hvarandra, eller handle- derne, eller blefvo de hårdt angrepne i lifvet, vid hiertgropen eller i halfen. Når

fingrar, handlederne eller hålfen angrepes ville

| a f Ort fågja, men når de inra delarne få nlattes, voro de fiuke i flor fara, =

Et. bårn Om 10 år kaftade på ellotte dygnet ENN Alt liknade fig vål. Men om af- tönt n flog vatnet om , ock vardt klart. — Det fick intermittent. puls , obflruttion , en obefkrif- velig fveda vid hiertgropen , ock Var mer kalt varmt. Jag låt badda det med lönderbultad å rusmynta ock Saffran, fom fyddes in i | ferviette, kokades i vin ock ettika : Cliflirer miölk ock honing applicer rades hvar dag, ock im det ingen ting ville taga in, ej heller ville

d | Liquor Terre foliate Tartari Fr ut w. På rade dygnet kom pualfen til råtta,

het,

cka annat ån fvagdricka , ty öftes hvar dag

k domen löftes dels genom fvett, dek ge- fö vn viligt vatten. En liten förargeltt , otålig

"vd e kalt dricka eller ar siledinde» var ål frånd at fö ordfaka en fådan om Minpg

ade BR De fom på detta: fåttet Kom å nyo: at lida , ÖÅfvervunno fuller meråndels: fiukdomen, men fölle flera gångersin igen > ock. fingo ger- na efteråt fvulna ben med värk i dem ock i lån= derna, den de meråndels långe fingo j hå rr S. 60, CM

I Måluften kom icke igen förr ån fökdbmölk,

å et af förenåmde ($. 31.455.) vilen fulkom= K brutit fig , men fedan vardt den BROM ) för. SCR

6 61, |

Både under ock efter fukdaruen längtade

de efter fura eller fyrliga faker, fom Citron-faft, Körfsbårs Sirup ock mofer af Stickelbår Lin- gon, en Körfsbår ock dylikt. AR ke. ER Sr 4 d

ot De jag häde tilfålle at råka , bä fomligd mer ock fomliga mindre klåda ock utflag efter fiukdomen , fom ej giek öfver på nela måna-.

derna. RE S. 63, = Sp NR

Håret föll altid af, fedan. Göken var åfverftånden.

SR 6450 TN LR TN K De ot dogo, affomnade ej juft dej flun= den på dygnet , å hvil ke de al fukdomen vå-

Fr

on är Had 26; 65. då LA an | 2 Licentiaten Gisler, fom har mycket fin

Blä

en

kt, kunde når fiukdomen hos:någon var kom«

fin högd, af lukten riktigt fågja förut,om > fkulle komma fig eller dö. En fur -

lukt bådade bittring, men en ruten lukt var et

vilt I rebåd til döden. pga KA AIG FLIRT BE SK VEU : |

6, 66, 4 (99 a es

fis fått, få at, om någon fiuknade förån Solen k ner , borde den delen af dagen öck den jande "natten råknäs för förfta dygnet; men jade någon fedan Solen var nergängen , blef n natten , dagen derpå ock den fö jande nat= 1 räknad för förfta dygnet , hvilket fåledes ia tan GB RM Men ehuru jag bemödade mig , kunde jag k ej få några teken eller någon tekne«-dag odäde ofvannåmde S$. $7: evacuationer , Om J oG | icke

i

Kå

/

" man

fet, fom då merår It, famt gan

Nn nl

11 & | | i AF SIA. då YA: ARE OL MEN. vv Vv rn RR RN RAT JR fa Ne I AA Ta UR j Af J på 44 ] . Om” ; AA AA. a (a

VE Fälserte arg TREA » 4 js 4; Å s .

n

-JAne Orm förfkutiya ER BUR " om dygnet våkte honom , hvara

hade någon fkada, De fom hörde illa

oc Når någon var ganfka utmattad > mycket het om händerna , hade röda ögon ; låg ock talte en bop för fig fieif , fom ingen kunde få reda på, famt fparkade med vänftra benet, utan at annars röra någon lem, dog han ftrax derpår > At funka fladigt ner i fången , ehuru ofta

uplyftes igen:, var et af de vårfta teknen. ” ”Likakdes var det et elakt teken ; når nås gon, fom annars låg fom han fkulle fofva ; for ofta med vånftra Khariden åt hufvudet , fköt

mösfan af fig eller. kaftafie. den haftigt i golfver.

7 Ko

/

FR i

f

- $ ä | å 5 Hr NH e j A ARS 4 se z - Rå AN ÅR ; k ; | | ; 0 2 JO i ARE ö i JM SN FY » å

FaR NL ARA Ar RE ran 1 RER TS a KN PR LEN | NS ar

; blodrike Om dett 4 | ok .vardt - fiukdomen - anti veg ingo de fiuka om. nåtterne en få åfe Så ä ju man: med. fkål undrade; f3 mycken blod kunde komma, : Kraf> ärfvunno under blödandet , ock faft de mmo fig före, vardt dock fiukdomen gån. ång rg Ef” Jul 4 ås man at fi iukdomén - | ika lått, öfver på ätfkillige , fom ej fade til, in ån tid vär at öpna Idrén , de fingo icke in Näfe blod. Fördenfkul åderlises. fe.

> hyvil Ika sr FS för en

-

MN oA

DR

d - MN

CS ;

Ni FR TS lr Er vw ” SNR SR

en äg Åre: > togo de flrax in fimplex at fvettas på... Jag vet ické en,, frn zades. före men rått många fom fins 'Örre oro, fvårare hufvudvårk röda

: innom. dygnet en fvår yra, mn SE TN OR RO OO : / gt sö - 3 73: nå :

mal

| Öm. mornarne flogo lindriga fvettdrifvande adel tåmmeligen vål an ; men når de annars,

3 brukades , vardt Feberer 7 - oorden:elig a TE SR GR ENE höll

VÄ

r UKN WO CM Ut IE I GAA HEP MA TRAMS pa TT. US AR JF X i SR ; ') NA Vv 0 va Mr ASTA SI JRSAP lat ÄRA KR, RS ft SS FN NM N ; a

' F X fp 7 é l &

| | ; = ( & i) | ” i | e ; t ÅL ; | z a 92 1744. Apr "Maj. Jt

igt ej mera fina tider , de fukan blef EET e ock G frart i i yra. a MA JE i]

"En medelldrig FR bidde" ingen ting förr ån på fiunde dygnet. Då tog hon 4 gångor al- lenaft 15 droppar Mixtura fimplex i f änder , ock j "drack ömnogt Thee. Hon begynte hö föll fäamma dial i Excesfio fvett ,- fom varade i 3 dygn ock bröt Feberen. : Dock hånde detta på 3

uti Maji månad , då fukdomen redan var öfver 3

FR SR SRS Sn

Ae lindrig. a Ne Fu Fe RNE a

> Win-ettika, Rofen-ettika , Cake firitus, ; dillvatten , omflag af Speciebus Cephalicis ock anody= nis , fåmt hvad annårs utvårtes pl far. brukas, förmådde icke ens fkaffa någon lila för hufvuds | vårken , än mindre at håfva den. Campher pulve ren , famt at ticka hela anfigtet med et klåde, i fom man -andades mot , var det enda, fom kung | de både lindra ock öfvervinna denna plågan. 6, 78. + ooNår vårken i armar, ben , leder a rygg var fvår ; budo åtfkillige til at finörja lig med | Jfbiritus , oljor ock falfvor. Alt fådant utråttade ingen ting. En 'enda dofis af Campher pulvret fkaffade ofta ftrax Uunend > ock ES vårken drågelig. === == FYN AM VAN

AN af HÅL vafla , hole jä Vinettika j ock Salpeter giorde PEKING gagn , len

- &

Sr EE Sa SS

Då Sä RT [SE NI

fä VO

K

Sh

pd

- Vöfopdikde. der vatnets folie ÅA Aldrig i

s flåckarne deraf flå” in, Me rukades tillika Fulopium" Rejocillans , eren var flark; med a vin, når. de

LENE så a san 4 VN NASPR

äs å Re Terre foliate ÄRA Va sr

tog man den'y'fori beftår af "Terre fol. Tar ark 2 unce-ock E-Uneé vatten. ' Når" Feberen ej flark, tog man den; fom tillagas af 2 unté Tere

OM FI IK 3 ig RR TU ST 5 ' i

> b

ARE 6. TR VG | ; NR 1 uven (llagädes: a 6. > 8 der 10 ran-renad Salpeter., ...

SCC rt få många gran ”conch. citrat.

Bo ock et, a eller 3 gran Campher: +: cc + Ibland stog man i flillet för sonche. citrate 3 — Tartarus ”Tartari sfätus eller: Terra. fol. Tartari, når nåml. allenaft et pulver tillagade, fom Arax ulle intagas. .

[l land Blanditer" de med 83 eller. 10 gran af

9. HA NG kr ANNA

Hi Ad Fula um olla fin ing vino beftod af et 4ter-

JugiunRefscl et unce . Citron -faft ; et ock

> et halft unce ROSIS Sirup ock et lod --Oxymeli fimplex. =

Når hår til lades af godt Renfkt vin 3 4n-

IA ällades det IT Refocillans cum vina.

Når den behöfdes, ock Feberen var ark ;'

o$a ra föl. Tartat ock 3 uncé Han vin Sö

S. 83.

,

EEE DA PRE FORE ANSSI E RJRRGEN JA SE re DRA SKA SA RAN Rb TS HERA IV OK KÄRE JRR Kf

ös 2 fa ock BÅDAR MorRa bre fen > hvaräti fråltes litet renad Stagen rad

2 840 Un SA vp : Fd KR g ellok. | sög hå ielfva. Såtet. på -hvi set de enn”. eberen. bo=

FÄRNA Jom. fö jens, nåral 35 Sf dad om sÄD 5

cv Kg , at den; HRM var blo Rp Ck san förare ken upkaftning: eller. -durcklopps 3 öpnades: SER nligen. ädren på armen, vål. .vettabdessv

wukdomen ån ej gädt öfver 2eller 3 dygm

$.7 2:0. ade den fiöke. niycken. våmjelfe. Hör d "”kråkning, förmådde tnah” hönom at dricka å

mycket af (vg vatten, pr gerna I Ikea Bör SR

> tilbakars. 7 >? Hd AG Hade han ingen vän flfes men tung; 2 | ""Tikvift var femmig , man vilte at I /

nys hos någon ad blifvit fmittad, ba HäR i

onom e&n +; eller flere grän' af kela 3 4 vad Ipecacuanhe. rot med. en; mycke ot "Tumt' vatten, ” An

an Ville eller kunde han im intaga dad ÅA

ke medel, få låt man gif va BOR: en - N hat kg, de RNE 0 SEN Yr N |

SL

4 ax i | örstansled, lera Iman. hfl igt. uka faften för tungan, hvarmed de an” tingen penflade fig, eller fmåltes litet der. uti Även vatten, SO i far oh

-

SJK Eb Hb de Fi äfven ANN De ledfnade fållan hår vid , men. om få fked- ide ,. tillåt man dem dricka” 'kornyvåttens. Svagc ricka eller "öloft vafla , den, de efter hag fingo blanda ut med; ER fan

a al SR Sh & ber e inet

e Le at 6 tiden. rn og en- Å en | dh Eee a TÅ

) FROneR bittida låt man et nr : r varm. öloft: valla. Om: Febes de: 1-7 TR lindrig gaf man. rd 0 eller 40 droppar af Dr. bk Gr Jentia Alexipharmaca - Temperata blandad med ika delar af Liquore Terre Ja Tar-

HW. Föremliddien: allan fi je OR | 5 fö em idde man dem: at åta någon gångs

G4 | an- ar MPR ci a SPÅR 4 : ( S ' V ' BR : SÅ LIES SLANT 5 é NS RA 4 NPA Te 4 WORN ENA å å 4 NE ; & ” & ? le | 4 SVEIN i Vu - Hä or SM FR je MILO t i UR NG ;

vi £ AGE l jö Ri SRA ej EL” AD 0 ENSE RR: MAL är da; sx 4 HÖ IE i N | AL ' S t EV NN " k Å syd 5 . Al . G ; d , ( Oå ; Å An : j K - i r p 14 d Fu w EM ind Ne ” | PM | I /

«12 antingen” bädda flags srvbiöl pa eller tunn

köttoppa , med Citron-faft uti. I Öfrigit : R ee e e dricka of SR fom I N: o - Är Re | PE fer en

; pr "dettk f åttet NE SR dagligen, tils. k Flickarne vilade fig. Men få fnart de.

ut , måtte man. vara fparfammare, både campher pulveren ock med dropparna ; 0 närs togos om mornärne. Brukades desfö, tvån=. ; ne medel fom förr, vardt fvedan uti hullet Om lidelig. .- Man fant vara båft at underhålla Lifs= kraften ( vires vite) ock hvarken öka eller min- fka den , hvilket båft erhölts med Juldpium Re- focillans f ine vino. Men om flåckarne flogo in, eller circularion vardt klenare , brukades Fulap

refoc. cum vine , hvilket var (3 tilråckeligit , fr fållan FÄsier FRE eller Bor, annat behöfs

- | 4 : ; j Aa s äv f. i PR) mr 86. wc HÖRN äl kd

Når dé fiuke begytitörg at höra illa på 4 lö fofva mycket , förmantes de, 1om fkötte de fiu- ke, at noga tille, at klåderna ej afkaftades 3; at armärne' ej lågo öfver tåcket ; at ej gifva dem något kalt; lamt at ingen måtte flippa in til de fiuka, fom på något fått kunde bry dem. Pe borde ock altid ha varnit Thée- vatten til hands, om Thée åfltundades , famt varmt vatten , uti hvilket man kunde hålla Theecoupen, på det Ju= ”

. refoc. €. vino måtte litet liummas , enår de

deraf ville: dricka ; a de fkoftals fö se 3

där Manns bkal: fig, je, er f Sätt fö ma Sdjöndades- Si 31. gaf man dem i sö SA ia 60 SINE af bone Terre fol, Om T å låda: ös vatnet t kaftade 2pge Är Pröka. 2 man, om det behöfdes, 1:0 Baddningar$. s8. Oo Obligerade man dem at flitigt dricka $. 84.

ve; ol. Tartäri. 4:0” Be mån sibuymokl er elle rå nn : NL | spin vän - n j Mot opkaftning, brukades ' ingen ting gråt ån liumt vatten. > För Durcklopp brukades ej heller någon ting. Man lit dem allenaft dricka flitigt, ock då ej blanda; Sickan med något: fött. SR ONA DA FP fälgar Deg $ fö pä yra Bräkades ganfka f. fillan Sänk flu- -ge-plåft ri a voro KUR AEen

ör 9 Oo. NG | 4 ) son är färd kallad til ER 0 vik vå ken. ånnu ej lika fom tagit fåfte i ryg- ade le man ån förhoppning at bryta fiukdos fs begynnelfe. v Man förfor då dermed |

öm den fiuka hade funjelio; nyfs åtit eller S blifvit fmittad; :gaf man honom et kråk.

medel, qvållen derpå et Campher pulver; das EEE een

J

N:o 7: '3:0 Gaf man dem tråget af Liquor: Ter= Sa

ÖN 2

> gen efter, en ts fe j lan tes, ock ar sg 1 igen, et Caompher pulver,

a: 2:0.. Hade han ingen. våmjelle; a I C ej bal ka kråkemedel eller vifte ej a någon, finits ta; få gaf man honom firax en fats de 3 pöl KA om "aftonen et Ca per ra oh ock lik(a den följande aftonen, FOR

$. 9 MT : SSE | 4 På det firdsigantn ej. måtte rg mer och mer. 4 utbreda fig, gaf man Öfver alt följande: rå mg 1:0 Förmantes den, fom fkötte någon fuk, at ej flåppa in någon annan ån den, fom hos den fiuka var nödvåndig ($.6) = red At fladigt ha inuti rummen lådor” med Ä é öser at granris uti , fom borde: bultas n ed. "T villettika ock dermed ofta beftånkasi: => ch 3:o At'aldrig hos den fiuka fvålgja ner Spots ten, utan | fördenfkul tugga på Frk hn. er i de dylikt. ; 4 o At aldrig åta eller dricka. in hös de oj HURTS TY fr -5:0 At annars ej åta eller dricka! når man ko n ifrån någon fiuk, utan” at förut fkölja fig i munnen ned vatten ock vinettika ER Vin, 6 :o At ej gå ut i luften eller til ni on fu, utan at. rår hafva förtårt mågon ting. Ka Åt til de fiukas fkötande hålft. vilja Sp dana; fom redan haft denna Feber 05:

Detta år råtta a Hiflorien bded fi done ifön fört å 'Finnland ruinerade ; Hans. Kongel. Mare

Sud PR va - sö - NES NE IRM SNART ER sg = RT före FER SN SSR

RR FRE -

2 a

RT — RS

NG 7 Lakers TR hylla v v

fäRgen, Han då en annan gån g va ön hang... UR. ghle

MÄN Jill

: Es jerk s0QHaN: ingifne Mm UDEN KD. id

" - SR ” ER dög Är ; . a des Säg NERE Sd Ch fn LR V il 4 1 Af R ve i Aa 5 å ww i CR ra ör 4

- lins Krrontäs, 7 KR Fda

en jordifk ting (ER vara: mig EN j jåna mit Fådernesland: ock mine våls ; arbetfamma Landsmån sf år min eddela: dem det; jag Gelf i: flere a törfökt , vid nine Humlegår- kötfel hår i U bfala 3 Jag har med bedröfs årligen fett, hvad flor fkada den frånga - rkölden tilfogat alle mine Graonars Humle-

ir ock i fynnerhet desfe nyfs förfluthe farc- t > deremot- glatt: HN at mina blifvit ock för --kölden behål dne” ', Ock ehuru ifbvåxt varit på Humla , har jag dock:

haj?

sl a > må man ej lita på minnet. rckvår HE år. RE

; i k. förfök vid. Hu ipbegrts

als

4

d 5 Ky | ö j : år få SEANAL HER SA 4 TE så hr / ; bs É ö É

/ JA sl , : k

2 ; Å i j 1 iv n ALNG | i be rd Ne Tr ga 7) ; ps | | - oo k äg ERA SAR La d | | : v : gå tå i SS . Lö å d Eg Mr Å i L AR bk . ? Nu E Kr ” - (2 4 é a KA SRNG,

+

altid haft.gode ock meråndels jämna årsvåxter,

dem jag , nåft Guds vålfignelfe + tilråkoar föl- jande fkötnings fitte LC ee

ä a 4

> Om Höften har jag aldrig affkurit 'vannen eller de vid bårgnings tiden qvarblefne råkfnors; utan ' altid "låmnat dem” orörde tils "påföljande våren, emedan jag dårigenom förekommit rågn ock våta, at fliga neder i de iholiga rören ' eller - fNjälckarne, fom icke allenaft röter rötren , u= tan ock, fom vårft år , då kölden anfåtter , låm- nar uti rören, fom gå ånda ned til roten , froft ock köld ,. deraf blifver röta ock mögel , få, ; rötren aldeles då ut'at kupan blir naken ock

ar. RS a

RN 3

3 DX AG PRE «SA SEA

RA

=

= SNS

PT

Om våren pasfar jag på en klar ock vac: ker dag, ock om det år blåsvåder, fer jag det gerna', då låter jag genom mit folk åpna alla kuporne. ock fedan jag bortplåckat alla hvita ockfå kallade vatu-ock isjökar , ock giort rot- tårfvan hel bar ock vål blåttad , från den påligs gande jorden, fopar eller bårftar jag alla råtren

anfka .vål rena med en dertil. giord lagom ftyf bärfte , eller i brift af en fådan , med en god granris tvaga eller granris qvaft , ock då rötren blifvit vål rene ifrån alt mögel, fom altid fitter på de gamle rötter ock åfven fmittar ock anftic«

er de unga, låter jag kuporne ock rötren fåles des flå öpne 2:ne dagar , at de af vådret. ock Solen få ganfka vål tårckas , då man fedan fyl- ler på dem med god: mull , blandad med fin ock val brunnen håfte-dynga, ju högre de meg

/ bl EN

och VÅ.

1C-

”kölden, få at de 2:ne fednare åren, Humlegår- den anfetts fom öde, ock aldeles van håfdats; "Jag tog i våras dit ut min vanlige Humlegårds= man , låt efter min vane ock maner Öpna alla kuporne , då rötren befunnos marmorerade. af i mögel helt tiockt ock få anftuckne, at det luk- ide rått illa af dem , jag bekånner, at de voro |emmafte, jag under fexton års Humlegårds el fett, jag låt ligga dem öpna ock bare på dygnet, imedlertid var det godt våder , 1å möglet feck vål tårckas , fedan fopades de rena, fkars ut alt fom fants förderfvadt, den ina tiockafte barcken eller huden låt jag fkaf. f, med en knif giord af trå, på det man ycket varfammare måtte förfara, ock då ku- ne med jorden ock rötren fåledes blifvit vål ckade ock anfåde , famt med helt fin riflad ge brunnen haft gödfel nog högt opku- sad RE pade

||

N

pare har fått i naturen , båra fitt Fofter in nnom fin qved i 9 månaders tid, under hvilcken ti

: och

Någre pecommendera vål fpångöc dfel för Humle- gårdar, men jag har flere a rönt, at den mög-

kunna de a dö bor td bur hå ÅR i )

Lär jag Fa mine. SÄ ir med förug

j ock årfarit , det denne . ert GA Lv ar [8 a god växt fom bland de I åfte, äl FÖRtad Nöcnin; gen angår , d Ber j jag a ag fö. | rärne vetta ut, at Solen vål. får fö kulorne. i;

lar röttren. Så gen LR år rar ; NR TR Y MC ånge. man. påh

Nl gRdår och rötren ifrån mögel ock: Ford d fig fare :

” drag

HÅ Huge | ITE RR

NOR 1 El AY boss SAL gt 0 FR : d a. CS

Berättelle om en Qvinna vär Abo Stad, fom i 13 famtålte är år lo ec Nr & beityet A ie AA sl nd ud

iHeros DIEDR. SPÖRING, TINA

FE: Qvinna fom Gud har vålfi ignat med - frukt, bör efter den Lagen vår allvife Ska=

hon kallas vara hafvande. - Detta vitnar dageli- i ga årfarenheten ; Men. at Mödrar i PAN ÅN Å med ångflan. ock vedermöda, män . byfa 48 l; fsfrukter innom deras .qvedar,. Jänt hielfve. ev

Den Wofölrde" Hiflorke sven beråttar i fin Hillories i7 ;de bok, at eri ' um tba Carris vid: aron, i Staden Sens rike "har i lamfålte 28 ig burit « tv Fo- 2 NR Hon hade alt in til fitt 38:de

S'år ej. varit 'hafvande ', men elljeft haft äh MR 3 Få den tiden mårkte hon' hos

buken tog til, ock at hon käns

LR ble D3 tiden var inne at hon

| fe föda , fick hon flarka barnvårkar ; ; men let för Våler , gaf hon från fig en myc-

era af vatten ock blodlefrar. -Vårkarna blef- Uj , ock hon kånde liten eller alsin-

örelle mera af Foftret, Icke defs mindre måhte hon liggia 3 års tid til få ångs ock kläga öfvendåtäne ; fvulnad ock vårk i buken, famt Ö ver ei tung klimp, fom for af ock ani hån- alt fom hon vånde kroppen, Ock detta

kår d > hon få linge hon lefde, Efter 28 års örlopp blef hon död. Hånnes kropp öpnades ck då fants: > at uterus eller Modran var hel. lig ock få hård, at knitven knapt kunde fig kor Hon Öpnades likvål, ock t Sön) var lika fom i Gips förvandlad,

s ur kroppen, Hårom kan vidare låfas , Hud oh. Albofius us Sin. Provancher hvilcka bågge varit Medici Ite Stad , famt fielfva nårvarande , då nades , hårom RN hava, ; Pad ER hva

i det hånnes månads ren- =

hvad Thom. Bartholinus i fina 'Anatomifke ohfer= vationer Centur.o. hifl. 100. jemte andra, hårom ytterligare lörmåla. Jämför BoneriScpuleretum A=

natomicum Lib. 3. Seét. 38. GA ALA

> Det finnes ock i Medicinfke anmårkningar=. ne, at år 1661. i Staden Dol i Frankrike, et full-

nes dåd utfkurit , hvilket varit dår viftande i - fammtålte. 15 år. Hvarom några Thefes vid A= cademien dårftådes famma år åro utkomne. Öf ver denna h'ndellen har ockfå Arnold Senguerd,

genom trycket låtit utgå fina anmårkningar y un=

der zsitul al Ofltento Dolano,

. Deslikes lirer icke heller vara obekant ,

hvad fom finnes antecknadt om feru Muffivon=' flan i 30 års tid i lefvande Moders lifve varit inneflutit, ock efter hånnes död utfkurit. ==

"= Uti den flora Anatomici Ruyfchens fkrifter, finner jag jimvål vedermåle af en fållfynt hån= -delfe , då nåmligen ifrån en hafvande qvinna, genom födflolemmen , blifvit utdrefven en hel - famling af många fimå Fofters kroppar ock deras > lemmar, hvarom fes kan dels Thefaurus Ana:om. 2. > Hvareft ockfå afritningen på dem finnes. = Tab: 4, fig Je 22 30 4 Beg

MER

> Det fignar mig högeligen, at jag fått tils fålle at tjäna Kongl. Vetenfkaps Academien , med följande. beråttelle , ölver en , med de IST

w x T é

1244. Apr. Maj. Jun.

förde nåra förvant, men mera fållfynt håndelfe, wilken hår i Finland , icke långt ifrån Åbo ti- med en qvinna, fom i 13 fåmfålte år itt Fofter i fin qved, hvilket ock ur hån- fvande kropp , efter förutgången Chirur- operation, til ftörre delen blifvit, med kons nand, uthemtadt , förutan det , fom” natu- fielf, genom dels LMG drift ock vårkan, tilförene har velat fkilja fig vid. Dock förr ån jag fkrider til fielfva beråttelfen; har jag funnit nÖdigt , at gifva Kongl. Vetenfkaps Academien vid handen, ara jag har haft tilfille ; at blifs va underkunnig .om denna i fitt flågte makalöfa

Y

Jag har icke förr ån vid flutet af år 1741, blifvit underråttad, om denna qvinnans tiktånd, fådant fom det då var, ock det fkedde af Reg. Feidfcheren vid Kongl. åbo Infanterie: Regemen- te Herr Paul Miller , til hvilken hon fig ifrån -

-förfta början , addrefferar. Han förårte mig

då 3ne finå ben - bitar , hvilka han ur vår olyckliga :qvinnas buk, genom en "liten -bålde = nit med varet utfyta , bvarom långre fran | I förmålas. Qvinnan hade ock fikert fko- t blifva ifrån fitt olycklige Fofter, genom ope= ation af våra Chirurgis tförlofad , Ö framt de le haft lågenhet dirtil , i fyönerhet den ti- 1, då det olyckeliga Krigsbullret fatte altfams' ; hår i villervalla , utom det at qvinnan bods="

tom Staden ock kunde. ej altid igenfinnas. iälte, om våren BePA '1742 begifva of til "ar FARA ; ye»

I

4

är

Sverige , men ER Könea blef ära qvar. i Åbo.

Kortt före min a rela från "Stockholm hit tilba- '

kars igen", förnam jag genom rykte, at denna

Qvinnan : hade blifvit af hårvarande Ryfke Mex .

dicis ock Chirurgis opererad ock at-qvarlefvor- ne af hånnes förrutnade fofter, blifvit ur hånnes kropp lyckel. uthemtade. SAN CE

Fördenfkull låt jag flrax efter min hem

komftt hittil orten, vara mig mycket angelågit NER noga fråga efter hela denna fälllynte, fakens fam- 'manhan Til den åndan låt jag frax efter- fpana Svinnan ock kallade til mig 'hånne ock "hånnes man; hvilcka aldrig tilförene , utan då förfta gången voro i mitt hus, af hvilka jag ge-

nom många, intet en, utan flera gångor anftål-

te frågor , fånit derå århållne rena ock rediga fvar, har blifvit Öfvertygad om fånningen i får ken: til ftyrko der af har jag i Kongl. Veten- R Academiens fköte (kolat. nedlågga hel

enna

"Beråttelfens! bov ass sg Föraflkedade Soldatens vid åbo Läns Infans

terie-Regemente, Jöran Höks huftru , Walborg. Fohans dotter, fom nu år 47 är gammal , har

blifvit född af frifka ock funda försldrar . > hö

har ock i fin barndom varit fri från befynnerli-.

ga fiukdomar. Vid ryde ålders-året har hon kånt

de förfta mirken til fin månads renfelfe , , hvil ken haft fin riktiga ock gilla gång , hvar mås nad, fom fig bör, efter naturens lag... År 1725 blef” hon gilt ; Hon. födde” efter: den tiden, RUE tvåns

AA: | Age Maj. Ha 107 ba arn til verden, oc dei god bal, |

30 SA 18 PN dh Så ä

ag vid Yeo monis ide tid, kände hön vara hafvande , ock efter den. "tiden börs oh at klaga öfver oro i kroppen, fpån- ingar i bulten, våmjelfer, med mera, få at hon SE 23 da veckor måfte hålla fig til fångs, Å 3 4 fe klan fan > med a krafter , 24 i

UR

en N Fan FÖRS ARR Mulle flyts t éN fitt förra rum ock ftille igen. Hon bada- | des 4 No HEN men ganfka RAS ty hon befa RR ON mycket illa. K'ringarnas håre” | a | a ida ag hafver, utan all tvifvel giort en fvår | väldsvärkan på det arma ofkyldiga foftret ock (SNepDs Ömma qved, Hon blef elendigt fiuk,

År FOR vid vintermarknads de fom hår ; infaller den 19 Januar. fprack blåfan åg , ock en myckenhet vatten k ifrån hånne, ock under detfamma fölgde 4 ett flycke af blåfan med, ' - Sämmå är d Påfketiden, kände hon, foftréts rörrelfe ock 'qvicknat, - Hon fant fig derefter båts gick Oppe gck förråttade fina fyflor i huss > Pingestiden var hon få frifk , at hön vara på SR gg blef dår, af en o=

förs

-förnuftig månnifka gafka: fvårligen fkråmd , af hvilken alteration hon kånt fom en ilning rån< na hånne tvårt genom -qveden. - «.Desutan har hon en annan gång haft en fvår åkomma , i det hon fkulle lyfta en difkbunka öfver en hög tröfkel , då hon kommit at ftöta fin buk mycket hårdt emot buncken , få at hön frax derpå med ftor fvårighet, vårk ock fveda måft lågga fig til fångs, Derefter beråttar hon ock- få hafva åtfkillige gånger förlyltat fig, =

> Buken tog imedlertid- dageligen til. Tiden inftundade at hon fkulle föda, ock det var ef- ter hånnes visfa räkning vid Bertils-måstfan, Hon kånde ock utftod fafeliga vårkar, hvilka lik- vål ej trångde neder åt , utan höllo fig med en obefkrifvelig -heftighet jemt öfver buken, få at hon icke annat vifte , ån at bon med en knif eller fåg blef fårgad ock fkuren ifrån ena fidan af buken til den andra. Hon fick fedan få hef- tiga blodftörtningar genom födflolemmen , at man mente det all bloden fkulle förrinna hånne. Buken fmalnade af ock blef något flatare ; men hånnes bröft begynte at fvålla ock gifva en få- dan myckenhet miölk ifrån fig ; fom hade kun= nat vara tilråckelig , åtminftone för 2 barn; ock dårmed var detta bedröfliga födande alt. Vår arma qvinna blef något derefter få fiuk, at ingen kunde annat förmoda , ån at hon fkulle dö , ock fåledes låg hon i 10 månaders tid til fångs, under hvilken tid få vål fom efteråt hon ej mera kånde någon rörelfe af kitt fofter , Ag ; | . HON

SA -

LL dl 1 IP: . Maj. Jun.

C e Atlkillige gångor blodflörtningar genom 1 , flundom heftigare Nn dOr lin- e, alt iom. det råkade til; at-hon på nägot unde komma at förle fig... Hon brukade. derföre hvad fom hånne förallaste blodftört-- ningen lade fig; men hånnes buk började 3 nye a til; få at hånnes vånner ej annat kunde -töreftålla fig , ån at det fkulle blifva alfvare af » med en ny ock rått barnfång; Men det ftadnade vå få ått fom tilförene : Ty når hon blef af med någon famlad myckenhet blod, gick det Öfver i-: gen Bloditörtningarne faktade fig år ligen få im åningom., men buken dåremot tog å nyo til. ock blef få: hög, fom den plågar vara hos is far vande qvinnor, ock dårvid blef det ockf: oh få mänga år bortåt. "Under de åren hon fåledes var hafrähde Å ; hac id > hon fin månads renfelfe, dock ganfka oorf-' dentligen ock få fpårfamt, at "allenaft tecken var' derti |. Det fom gick ifrån "hånne var allenaft fom et blodvatten. Detta varade i 10 års tid , , under: hvilken. tid hon kände i fin buk en tung klimp, fom viltrade hg ar ock an, alt fom hon vånc e kropp en til. ad KL l9d I Se tember månad , mårkte hon en Hiten knöl, få ftor fom en årt eller böna våxa ut på buken , en handbred under naflen åt vån- fidan. Den begynte at vårka, ock göra hån- | ondt , at hon intet vifte bvar hon fkulle Mä en. Hon måirkte at det ville. blifva en , Ock lade dårpå hvad hon tyckte vara

gt at få denfamma til mognad. Bålden bul- H 3 nade

” 2 g 9 ; + d I f 4 b ån Mövg Ag JANA Oe - v. ; le TEESE NE p un eo INA Sr N å Ny É - ; ADES I ; IT). 1 LAR fr NV e 2 + ee - = | e JAR & I x - 4 - LÅ - , Mg €

från fit olyckeliga fofter.: : Dagen blef bes til operation, ock efter tjänlige föreftållnin= nos Patienten - tamt riktigt giorde förberedels begynner Herr Gezrel incifion , genom fielf- ålden fnedt neder ät Linea alba (vid. fig. o.b.c.) då en' myckenhet blod rann ut , af en obefkrif” dig flank, fom var nåftan olidelig, få vål för Paz

tenten , fom dem ; hvilcka då voro fyflefatté med hånne. Vid detta tilfållet drogos några ben

ut af en arm/, hvilcken ånnu hade kött ock fe= nor om fig. Deslikes blefvo ockfå några an= dra ben den gången utdragne. ' Ock dårvid blef det för den gången. Emedlertid fköttes fåret, 3 båfta fåttet ock hölts öppet ; Men Qvinnan: om intet kunde utftå den myckna fvedan ock

ig Ul, gäng

t låg, hemtades på behörigt fått hufvudet ock pen, jemte de andra benen ut. Under fielf- erationen hade operateurerne måtta belviret en myckenhet fett, fom velat trånga fig ut, som hålet. Det lårer utan tvifvel varit omen= örn SJR 0 ng > Fn.

je

tum, eller iterhinnan. Några dagar, fedan bes nen af foftret blifvit lyckl. uthemtade ', yppade:

fig hös qvinnan en omftåndighet , fom år gan=

fka mårkvårdig ock intet bör förtigas.

«> Qvinnans bröft begynte fvilla, ock gifva

en fådan myckenhet mjölk ifrån fig, at C 3

månnifkor fom hånne i detta tilftåndet fet

e 4 3 e RE ; hua ev va. ftadnat därvid i högfta förundran. = « 0—

Nu fom vid fårets handterande ockfå mån-

ga bens utdragande ej annat hånda kunde, ån at.

halp fram 22 fmå benbitar , dem ock bar til D. Mounfey , hvilcken ock ftrax . gick til qvinnan ock genom tjänli e utvårtes

tilgå, det famma , kan fke blifvitspå något fått

ehuru ÖOmt ock förfigtigt dårmed har kunnat

illa medfarit, få var ej under, at inflammationen, blef heftigare, hvilcken ock derefter DPGVDS av

filva tecken til en inftundande kallbran

Den

örekoms på alt fått genom varma omflag af

vin. Qvinnans man hvilcken i fin ungdom ha-

de tjänt hos en Feldfcher, gick. utan at fågja nå- gon til, bortt at fkaffa fig Vindrank. Han ko-

kade den famma ', doppade klutar dåri ock lade

dem öfver hela buken på huftrun; dårmed fort- for han 4 a 5 gånger 3 rad, tått efter hvaran= dra, med god vårkan, han tillagade ockfå en li- ten. måsfings tång ,. hvarmed han js afton

an famlade

É KT . e |

.

medel lagade fedan få vål om hånne , at hon efter hand blef alt båttre ock båttre. N

> Hvad hånnes nu varande tilfånd vidkom-

ka RA SÅR ö Y fl LR

Hy

SA 18

mer:

SS

EN

| . / i FATTA då : ”” på er ] M 2 MN 0 rv a ” TN [i ) pv PL & 4 ve NS 4 || 1g ' vel Kr FF Pp | . p dj. IT i

få år det fådant, at hon fer frifk ock fro-

, ock kan någorlunda fköta fina hushålds — Incifionen d. c. vid. fig. 2. blef ockfå likt, . vid ce. fkedde 3 nyo af naturen en Öps ning, få flor, iom en liten årt , hvilcken öp- ning flundom gror ihop, ftundom ock öpnar

gl.

Ån

hår nes goda ock ftarka natur lårer i framtiden gifva ofs mera oplysning. er kV VR

RA Elljeft har jag noga befkådat vår qvinnas buk, ock funnit desfe följande omftåndigheter: a SEN ä i / ie ; —r:o Hade ytan af buken fitt naturliga anfe- ende, de fållen undantagne ; dår hon blifvit fkuren. rr | SAR kd — 2:0 Fyra finger bredt under naflen , til vån-- fer, fyntes årret af bålden, fom hon fick 1741 i Sept. månad. od

a. ÅR Ifrån det årret , befant jag et annat långt ALE SE

m gick fnedt neder åt finea alba til- höger, | mr ock

/ |

04 174 ock där var då en öpring, fömg

4:0 Nåftan perpendiculairt ifrån denna. Op. ningen (3) gick et annat årr opp åt, til den -högd fom bålden (2) var. MG

Kd

X

”

ytan af buken lika fom ingröpt ,-ock når man

fatt fingret derpå ock tryckte det med nägon-. kraft inåt; få gick fingret til andra leden in, li-

ka fom man hade fluckit fingret i et miukt bål- fter, ock då hördes et kurrande våder i tarmar-

Me ae I matter. ia. I. ' se IG TORN

"— $:o Emellan bågge desfe årren (3.4) var

ne. Deslikes då fingret fördes ifrån ena fidan til

der andra , famt rundt omkring, kändes genom fkinnet lika fom en hård ring innan före i bu-

ken. På bågge fidorne, af desfe incifions årren,

var .en blöt fvult, få ftor fom et medelmättigt

åple , hvilcken vid påkånnande, hade fig fom

en våderftinn tarm, når man med' fingren kån-

ner dårpå.

FÖRE

eifionerne (3. 4.) möttes neder åt , var en Öp-

en flöt en materia med litet blodvatten.

hvi

hh

6:0 På det ftållet dår bågge årren efter ins i

t

ve (3.) vid pas få ftor, fom en liten årt, ur

7:0 I denna öpningen fördes fönden in , förft

en af filfver med knapp på ändan, ock fedan en

annan af vax. Bågge gingo til one fingers diur-

mårktes ej någon befynnerlig flank.

lek in i buken: Når man luktade på dem; -

å tad. TE Fig 2, 2 Nilen 3 00) So

&. Arret.af bilden > föm hon fick 1747 i Sept; månad. AE | | b o €.

Lå ncifion , fom fkedde 1742. öm höften: : Sö Åk T , Andra incifior tj > fom fkedde' i Febr, månad 1743. äv ippningen , hvilcken: blifvit fonderad vid. N:o 7, Blöt fvulf, fi for, fom et medelmåttigt åple. - ; i Hår var ytan af buken lika fom ingröpt. ; Vö regående Beråttelje, eger i och för fia fiel i vitsord neg , bara för Uphofsmannens. fRull hon kommit ifrå ; men få har likvift Kon l. en/kaps Academien til bfverflåd fårr tilfålle,

Jielfoa qvinnan , fom detta angår d nyligen varit vår i Stockho olm , at föka fig någon hjälp under

iv å Vid detta tilfåller , lår alt få Kongl. Acade- i. mien noga fkår/kada ock förbira denna qvinnan; hvilken fants vara vid godt ft örflånd och vifte val

ar gora béfked för alt hvad fom frågades. SR |

ml Ork föm hon kåndes vid alla omflåndigheter ; ” de der anföras i denna mår kvårdiga Beråttrelfen; få har Kongl. Academien , ej kunnat undoå , få- dant hårmed at intyga , Herr Do&or Spåring til vilförijåne loford fe å vål fn SG til flyrko och

ga egömertam. Aur ord borealis >

(gå Artificialis, ; | Påfunnit af fanlediet :

Etats - Rådet SE

RÅ Nr Rön anft'] les på följ rd fått, ock fora:

0 Fig. 3. Tab. III för ögonen ftåll er. n

Rn Man

a frka, JG, Ren Janfärdighet , föda

fin ohål lfa ock fattigdom, då och Kongl. Academi= - 1 meddelte hånne alt görligt biflånd och underföd, |

hl

16 — 1744, Apr. Maj, Jun.

an flipper in igenom et hål, få fort 1YE fom en flor årt, en Sol - flråle O uti en Camera obfcura eller et mörkt rum , "ock låter denfamma falla på et Prisma P , ock det. på fådant fått, at då Strålen kommer utur Pris- ma , at den då må gå horizontelt til Glaféts bryne C fom flålles omtrent på en alns Diflan- te ifrån Prisma, få når fult med gement Korn- brånnvin , den fårgade Solftrålen, fom fåledes gåt

RER

parallel med brynen af brånnvinet i Glafet C,

faller dårifrån på en hvit Tafla T fom år ; fot i quadrar; Ock då blir man med förundran på Taflan varfe et få naturligit Norrfken , at in- pen ting kan vara likare , ock fom; brånnvinets ryne, fnart af den fårgade Soleftrålen opvår- mes ock följackteligen utdunftar , få blir man ock undrans vårde rörelfer på Taflan varfe, up- på hvilken blixtrande Strålor fkiuta haftigt op ock fedan förvandla fig i fårgade fkyar, förån- drandes på oåndeligit fått deras ftållen emot = hvarandra , kortt at fågja, man fer alla de Phe- nomena fom något naturligit Norrfken framter ock lika förånderligit med detfamma.

Desfe otaliga förändringar ock at det år den ena gången ej likt den andra , åfven fom naturlige Norrfken , hårflyter endels af Sol-ftrå- lens mer eller mindre vårma, ock förorfakar en förre eller mindre utdunftning af brånnvinet, ock af Solfträlens rörelfe, i det den beveker fig med folen ock faller nu öfver nu under fielt- va brynet af liqueuren , denna ftåndiga föråns dringen gör, at man aldrig ledfnar ehuru långe dr : man

Apr. Maj. Jun.

Fr detta. Rönet åfkådar , fom defs utom åk det I RP man uti et mörkt rum kan anftålla,

Siberifkt Bokhyete, ar jo Föreftåldt at Ad. CARL LINNAEUS. | | okhvete Sen Fago Zz Triti dök ir allas LJ få af Fröens fkapnad , fom licknar Boknöt- ter c ock af deras finak famt nytta (ålom Hvete;

namn har det ED in a til dets j jag det rd AR

ME Sege

För et ar Huddinge: år fedan voro Botanici | neder at utranfaka under hvåd namn Bokhve- te af de gamle blifvit föreftålt , då fomlige mente, at det var Theophralli Eryfimuwn , andra - Varronis Ocymiwn , andra de gamlas Panicum el-

er ock Sefummn, Detta var alt fåfengt bry: e- dn Bokhvete kom förft til Eurova för 300 a 400 år fedan , ty Ruellius lårer klart, at, i hans Förfåders tid, ej långt filbakars , har Bok- hvete kommit ( ifrån Africa) genom Turkiet — ock Grekeland til Ialien ock få vidare ,/ då det — förlt kallades Frwmentum Saracenicum eller Tur- G Fake Hvete , hvilket namn federmera b'ifvit

— flyttadt på Indianifka Hvetet, Eh Mays aldrig Var i Turkiet , förr ån Turkarna fingo. det af — Europeerna. Detta alt lårer ofs allenaft , at vårt — Bokhvete kommit ifrån varmare Linder. til

— Europa, Fa | Ar-

de åren, fom det icke fryfer bortt, efter Slått-bo= ens allmånna utfago i Skåne. = ec fr fö

hag af Bofkapen, hvarföre Bakhvete uti Falien

ock andra varma Lånder 1ås åter om Höften, på de åkrar, dår det blifvit föråt om Somma- ren bårgadt, til bete för Bofkapen , iom det haftigt våxer ock Bofkapen deraf haftigt feta. | fe sd AG (1 i | ÄN Vi 4 ja |

i

Aa

(rg 3 - $ . Ne ') g dr Å RR [0 L bv | : VN + i i nn "4 KÖN i vå Sv

| Boa

AF ARG ERE C RUN NN RR v ; k FR

Bok bvete-gryn Bs, då le åro utfsörhar ock fkalade på Handqvarn. Desfe gryn föda ifkan ock alla creatur helt vål: Slått-Boen i e, fom åter de måfta aftnar fin Bokhvete-gröt, ver håraf tiock ock faft ; Höns kunna haftigt $ med Bokhvete ock i Sveitz göådas Svin ned detta Hvete. Gréren ftoppar intet, derföre Jock Medici böra råda gamla Gubbar , fom me- — rändels hafva förftoppadt lif, at åta honom om d aftnar rna, hållt emedan han aldeles intet grave- rar magen, utan åfven recommenderas för dem, - fom h alva en (vag maga. Desfe Bokhvets-gryn kyla, hvarföre ock Hollåndaren i hetfiga Febrar koka r välling af Bokhvete=-miöl. ock kårn-miölk eller vatten, fom: drickes med mycken nytta, — Gröten lagd varm på Barnfångshuftrurs fvulna ' — bröft, har fitt pris. Bråd kan ock bakas af des- fe gryn, fom imakar vål ock bättre ån korn= bröd, falt det blifver något fvart. — Öl lger Lo. 4 elius fig hafva fett af Bokhvete, fom varit fö- tare, men röådare ån al annor (ad, FROM

LISE een a ar

AR

ock andra orter ofvan på panelningen af sket ock sälar et RE af. våggarna 1 ti Orangerier , t. afhålla fuktighet > 1 desfe ådar bevaras åh rötter Öfver vintren, at ingen delig fuktighet dem må angripa, Med des- fådar upvarma fomlige fin bak-ung, ftrax. anka de dem, ock bruka dem i Stofen-, efter fo

IG, häl la elden varm under. kiortelen. |

Altfå har. Bokbyete fin fora: "Dyke få at om det

Sådarna af Bökhytte brukas mycket i Hol-

dat dike: hilnde tåla vårt climar , 4 nand at totalt ådelåggas af en enda kall: nått om fommaren , eng det kunna fås med SRS förmon på andra fit Ilen ån 1 Mia JUN Arve VARE LR |

NE vå

fås &/ k 4 då k | ; MA ; s 3 RN vn a f AM -> K SÅ . å 4 je 4 ARR : FN TEE EE GR på RR ; | 4 4 | 2) N

1737 ck. jag fröcn frän Boraniften Göken i Mofcou til. Cliffordilka Trågården i Holland, hvilka alla voro komna ifrån Siberien s ibland: desle var ock et flags Bokhvete med taggar på kanterna, fom upvåxte i Trågå den ock blef aldeles likt det allmånna Bokhvetet til rose ock blad , at jag då hölt det för en varietet af förra Bokhvetet , - hvarom jag ock gi

påminnelle uti Horto Ch orerar , fom ju

var under trycket. SON

1739 gaf Botanices Prokk fs > Se i Pe tersburg ut fin bok om de fålfamme våixter, fom funnits i Ryfka Riket , dår han pag. 168 nåmner Fago-Pyrum erectum fructu aflpero, hvilkets frå den 'curieufe Dr. Gmelinus tkickat ifrån Siberien; denna år aldeles den fåmma med det tjg hade i i Cliffordifka Trågården i Holland.

uu ag har Profeffor balle fathma' våxt ud fin Academie Trågård i Gibrhingen pag. 5 Fago Pyrum erectum fruttu ex calice eminente ferrato.

v 1744 eller nu i Vår fkickadis Hofråtts-Rådet Baron Sten Bielke ifrån Petersburg åt(killige Si- TK Från , dem jag upodlat. uti-Upfala ågelt

emie

mie Trå v - / Kvaribland år Vg | fölénåmde åxt, der i jag Siberifle Bokhvete kallar, rd Figuren af detta Bokhvete fkickas hår K ademien tilhanda , låfom den ånnu aldrig, ö mmit ock altfå torde vara vård at infåttias i en Handlin gar, i fin Bite Syelök

: 4 Vv. N ;

a Likheten sted alinoånna Bölleeter til Rot, Stielk , Grenar, Blad, år få ftor; at man fnart | kni ben det ena för det andra. > ty Roten går årligen bortt med ftielken; Srie/ken år 1'a11 aln hög, röd ock rund; Bladen hiertformige, med. 4 den anglar ock. gröna, med röd nafle; bg

Blad/kaften åro röda ock långre all fra NE Klafar af blommor ock frön fluta gre- när ock qviftar, famt fitta i alla greningar., — >

vå I [vg

SK 5 Diferencen eméllan det Siberifka Bokhvetet "ock det allmånna år förft, at det allmånna har ra hvita trubbuga utholkade blommor, n det Siberifka har gröna flata ock 3 delar indre blommor. Sedan åro fröets kanter på allmånna Bokhvetet helt jämna ock flåta, men på det Siberifka hafver hvar kant tvånne trubbi- a fpitfar eller tånder. Ånteligen gifver det Si- iflka Bokhvetet långt ymnogare 23 12 gång många frön , fom det allmånna. Eljeft år ak, kraft, nytta ock forleken af frön aldeles ch famma, at den ena intet kan fö ägjas vara e eller fåmre 3 ån den andra, cc

ä I Det

3 Å

a oh .Andamålet gr

bn mi anmärkning , ERA pe Alla: Siberilla -våxer trifvas hos ofs vål, tola våra vintrar , ock

dde' en gång inkommit i i våra Trigårdar, växa le fom ogrås. - Nu i Vårtiden fåddes. bås. de det sys pc a SKÖR Pn uti Academze "Trägärden, bgge växte il: a 2 quarters NE men den. kalla bläden 3 socka: tren med froft, fom några dygn continyuerade på flutet "af 'Majo, fördertv ade aldeles förfta natten det gemena Be öklivetet', men deremoöt aldrig ; 4 dade det minfta blad på det Siberifka Bokhve.

tet, (om ftod brede vid, faft det flere nåtter an-

fattes, utan fod det til alla fina delar 2 Slutet håraf blifver altfå, at fom Siberifka Bok- hvetet kommit. ifrån et kallt chimat , men det

Skånfka ifrån et varmt, råder jag mina Lands. mån, at förfkaffa fig det 'Siber.fka, ock at få det Då:

fina äckerfålt: fålom Bokhvetet år den fördelack- tisafte fåden, då hon intet frys bortt, hvaruti det,

Siberi(ka aflagt prof, utom det at Siberifka. Sok

: hvetet har ymnogare fruckt.. — Den tid fr rer komma i Sverige, då de Nordlåndfke åkrar fko-

,

la frå gröna af Bokhvete , fom. fritera. nu få

hvita i Skåne af det förra , ock det til f Spa ond för Invånarna, än jag. hår vil äg i

Om en fr - påfannen Tof ER HÖR a

a ” fd SOM

et år fran re en ja pars JA hury 3. mycket ångarna, få i pla. dom. a ”k deg.

tufvor åro betåkte , hvarigenom

d n olågenheten möter, at han nå sen gnager tufvan få når, at roten fö en fkåmmes ; eller Mcardar hålf-

im fu fådant örejligte hindele Htortde's i e Sö har jag efter nägra reg por råttat en fp jan RR SO + om br få Ad hn (6 förda en ång tvånne jag? Ntafyck ad vårdvallt , beftående af lös myllblans 1, fom bar intet grås , det andra flaget Öre, emot fiöftranden > med timelig faft

botten, dock med vatten höft ock vår betåkt. -Deste tufvor, af hvilka jag på prof låt: några MA kané beftodo endaft at flarka oråsrötter, anda ; til botten ock ganfka litet jord emellan, få tätt, 208 seg fela helt hvita inuti. "Somlige voro

aln höga. "I början få linge ph RA vår

é >» 2 de tinimeligen lätt fkira fig, men n de ånnu Euyg ganfka ymnogt grås , ock Odo titt tillamman, få lämnade jag, dem , ock

q rr bortt , ”famlade” dem" i högar ', ock dem året efter på åkeren. "I deras ftille TE ja, 5 nlngs Érö” om HÖRN är FEN öd

ål

rå

124 MÄN Mot; Maj. -

ES

å gårdesrenar, ock har pu, efter två bl vunnit

tvål It tilökning i i lafstalet.

Ad En: anhan' ång ftrax RN Ah åg nog lågt, ock kunde fäledes ej blifva torr för

ån vid flutet af Junii månad , var helt full af

farkt måflslupne tufvor; 6a'10 qvarter. i diame-

ven måtte få paralelt med vifen...' Kr

drar håftarnas arbete,

zer, men intet Öfver + aln höga. » På desfe våx- te föga något flrå , hvarföre jag med tufp ogen låt taga bortt dem. Et par håftar drogo honom med mycken litthet på det fållet ,; ock låt jag köra långs efter ången fram ock tilbaka, likfom 3 en åker. Der knifven ej kunde taga mer ån alfva tufvan i framrefån, tog han andra hålften i återrefan, ock bief jorden få flåt fom hon va- rit höflad, utan at ingsvallen, emellan, på något fått blef rubbad. — Häåruti KN jag fäfom' förr, | med god framgång. :

FPlogen år giord fom en annan träfläck, ock beftår fkilnaden endaft i proportion, nemlk at vifen år långre emellan g h, Tab. III. Fig... gi ock defs nåbb kortare ån vanligit år, få at knif- | ven ab c fliger inom /låen-m g ånda til £ på vifen, dereft han filles ned efter» Järnets tiock= lek, ock krökes fedan å både fidor ned, at knit

Kåälfven ik, år på flåndaren 0 infap Da ad uti

i höpte up ån vanligt är , dar sä ket lin-

Dragfparren In, år uti 2 krökt at lättare. kanna a plogen, PN jr k så är

Å AU SN Maj: JöR. 125

svd fläsk e e, genom hvilken flåen m g går, at högja ock fånka nig, då en plane Öre åtvan til, « Lå

På knifven abeir iggen något nedbågd,

; ga ej måtte. fkåra up ig ock £ Fäledes höja

plogen n under körandet. i

EC Krifven fom klyfver KAO ig feån. -

til d, lutad emot flåen g Nn dåreft n år falft-

— fpikad,. ock uti a faftnådad.

| Nå " Opningen emellaa C KR b, år en aln, a

; |; een göras. efter behag, |

- SAn nårkningar åfver Akerbroker äv

bart INRE Meklenburg ock ROR. "AM gy ARK

MåRTEN TRIEWALD.

Jag fant på min refa förleden. fommars, jorklanå»

TJ nen i Skåne meråndels af enahanda befkaf= — fenhet med den i Pommeren, Meklenburg ock n del af Holften, jag ville önfka, at jag ock kun« e fågja, at Landbruket i Skare: vore... de Gänga ; tven få likt. Mota be a

Uti de befagde Tyfka orter käka då fa fan jord 3ne år å rad; få at de gåda fin åker RA hvart fierde år , då den upköres af faft linda; Ock då få de förfta året på 'gödningen , Korn eller Råg , det andra hafra, det tredje okhvete , edan, lägges åkren ut til grås-vixt, 19 ång

4

Ag pr Maj. Juris

ång sl betesmark i sne fomrar ; jasider, spioiked Ad ken tid de famla hg gödning; Men hvad föm

mål flår at mårka år: At de föröka fin gödfel til dubbelt, hvad de. under. den tiden af äll öl | ras Bofkap kunna århålla, ock det fker På föl jände fått: Nåm'. 1:0 hemma vid Byen ock 2:0'

ute på den åkren fom år ned til gris ock i fis nom tid gödas (kal. ie

) z Mys) N $ FR SM AL AG VÄNS i |

—1:0 Vid. Byen eger na Bonde fin [5 "” grop, fomliga.åro runda, andra fyrkantiga, c det nåra vid hufen , dit all urinen ledes i trummor : underft i denna gropen, lå fnart: den år tömd, föra de liung -torf fom de fkåra. af deras: liung- mosfar , ock jämvål af. Sö de (edan taga fin torf til brånsfel:, Rd. denna torfven beligga de fina gropar, til en alns 0 d då den ligger ånnu o der, ock få fnart upp på detta hvarfvet af liung-torf få inlat a ph ögd af deras Bofkaps gödfel, öfver hela. törf -hvarfvet , föra de hem mera af bem. iller torf, ock ligga deraf et hvarf af lika tioklek fom tilförene, ock dermed fara de fort, til dels gro- pen: ej allena. blir full. ; utan. räcker vål fet mot en mans högd öfver marken. RARE

3 FETTER

Bg Ute fd åkererni, å et låglig flå ct file, dd föra de: ut bofkap s gödlel ock breda

den ut , i en aflånig fytkanby ibland: til rr alv nars längd ock en 7 allnars bredd, mer eller mindre , ock en aln tiockt, uppå detta hvarfvet | af tid fallen Rep ENADE > föra de et Fi id

ad

SET

127 |

tiokt sekt med: Lf bort Ite. Liung- törf ,- dere ra ock ligga de åter et shvarf med bo: ödfel ock aldra öfverft ock fidft et tunt. med liung-torf, omvånd, liungen nederåt: wid: en kan låtteli igen finna, hvad nytta de: d? ER , igenom en fådan tilredning ! jens | » at'de föröka fin gödfel til mer ån dubbel t,.

jv led Ömbkeidg fladen Hambur rg år ej ana | ku Bb fndjörd s på fådant fått LA gödder , d — fåg jag med någe, fedan de fkurit Rågen, rr de, + | rax fåden var bårgad, plögde op åkeren ock: befådde honom med rof frö , hvaraf de innom” &v eckor uphemtade en ftor 'myckenhet rofvor. til fodag ringa vinft ock båtnad, emedan denna" grödan röfvar ingen ting af åkerens- fetma , utan: de qvarlemnade. bladen iharare göda. denfamma.. I England gödes mången åker ej på annat fått, » ock e a de den förmån dårjemte at de göåda k fåda hela vinteren öfver, både oxar ock fär ganfka feta méd ingen ting annat ån Rofvorne, de der vuxit på åkrar, fom eljeft fkolat lega i trå- äre af rofbladen blifvit sd i det de. ne-.

4 DAS fuska ds grepet Kända bef ihös då N $Skäne' Omkring St:der , i öfter ock Vafter- pr öthland ock flere ftållen, når vinteren faller fent fom i år: kommer han ock bittida, hvad vo- ervid förlorat? ej en gång rot frö, fom ko- nycket litet ,. ty om de allenaft börjat at våxa, e åkeren, hvilken likvål hade be t plögjas

rö å > Uti

RA SAN

| N Su Å ; in j = i N ' Ny :

.» > Uti Holften fåg jag, i det ftålle vi hos of$' måfte hafva någre Perfloner at råffa efter på åke- ren, fedan fåden år bunden ock fatt i fkyl, hu- ru en enda qvinna, med et behåndigt vårktyg-

>

uträttade mera ån några kunna göra hos ofs.

+ Detta vårktyget år en kratta, fe Fig. €:Tabyt 5 IH. A ock B år 9 a 10 fot lång fullfatt neg Pinnar af Kårdt trå, på fkaftet hår C var et. hål: uti hvilket fitter en pinna, en half aln lång öf ver hålet C, ock et quarter under det famma, med högra handen fattar qvinnan pinnan ock". med den vånftra åndan af fkaftet vid D, hon har ock en rem Öfver axlan med en ögla at et tåg, fom fåftes vid den undra delen af pin- nan C, hvarmed hon drager denna krattan, fom hon behåndigt ftyrer med bågge hånderne. = =

Fifkar fundne i Oftronfkaly "Drrtor HEXKfös den

De öpnandet af Oftron , fom i en halte VV tunna ifrån Uddevalla upförde voro, före- ' kom et lagom ttort fkal , hvaruti Oftran låg half förtård, innefluten af en” liten filk ; fom var lika fom inpackad omkring Oftran 1 en ring in uti fkalet. Detta fkal kaftades bortt af — tiänftefolket igenom förfeende , innan det blef - — taget til vara. Strax efter fants et annat fkal i - famma halftunna , hvarutur Oftran var Ma i Vu | Ok. t A 4 M : SE

i. IVkAJ. JURA 129

a, men en avlika fifk låg der i ring, "åfven. i-det förra fkålet, at man” kunde fe det o- 1 legat mitt uti. Detta fkalet förvarades ock bandts lamina y ock fedan jag frå- åt(killige om fådane hindelfer dem före- mmit, ock det blifvit med nej befvarat, har jag hål lit före, at jag bordt gifva det Kgl. Vetén- i kar s Academien tilkånna. De finå fifkarne åro Midkrefne” a följande Authorer. — Ophidion cirris carens. Arl. fyn. 42. gen. 25. 4 Spbidion flavum & imberbe. Vf fa FI ——. Opbidion alterum flavum & imberbe will, ickt. Roi pife. 200 - Men at fågja på hvad fått de kommit i O- fran? få tyckes ej vara underlamt at förftå, det ” alle fifkar fom åro carnivori ock hafva fpilka Ke tänder , fom denne , ålar ock andra fom kry- — på på förr ock föka kött ,' "at de gå in i alla hol, fpringor ock vrår. 3 «Det lårer vara fvårare at veta, om fifkarne ' åtit op oftrorne , eller om de aldeles förgåts lb genom fuse 0 tringflen in uti deras & + hus. rake

Minnes- Skrift om Oftron, efter Kel. 3 > Vetenfkaps Academiens > åftundan i i det 2:dra pr -Quartalet TIAG

Af

ud

JOHANNES ÖEDMAN.

'uru många flags Oftron åro? Sv. 1 a 8 (1) Ler-Olron , de aldra-

30

aldräf: imfle ök fillkello; en sadlar 7 fon tagas på haflens botten , något båttre ock i= bland få fora, fom Bårg-Oftron , , men hvarken ha ÅS fimak eller fafthet i köttet. HN

GG) Bårg-Oftron , hvilka åro one e flag , a en föra. fittia i DR ford-våll! ock nord-oft åro de båfte , helt gule ock flore. - Men de fom fittja tvirt emot i föder , födvåflock oft äro vål ftore, like utvårtes dem androm , men magre: orfaken år, at då de förre i Lå fittiande, ej bli oroade af haffens brufande böljor , måfte deste. fenare ta emot ftådfe ftorm ock ondt våder. 0

+ AL Gr Om oftron: kunna planteras? 'Ock om pe det hår förfökt?

Sv. Mig år ingen plantering hår Pirin föl i England, icke eller har jag hört något förflök. Skal det fke ock liter lig göra, må dammen i en ftor Birgshola tått in til (ältafte hafvet an'åggas, dit er ftor ofterklafe , beftåen= = de af 2 eller 3 gamle ock någre unge, fom fit: ja under ock , öfver, fkal låggas, rått vid Midlom- mars tiden, då generationen fker: om de fkola äl-' | ftra i "dammen ock dår fålta fig i botnen på bår- get, kan man fe året efter. Måft år at befara det de i ftark vinter -bottenfryla i i sände dammar. i Fr. 3. På hvad tid de /låppa fin fi Wan ov Sv. Detta fker i ftarkafte hetten y emellan Midfommaär ock Olsmåsfa, ock då oftrorna intet

rätt duga til åt åta ock år fådea klikfom et let Ad eller"

AA . Maj. Jän 7 Kö bl

| jBm frax filer fig både jr trå ock kä mangel der af ofta Då oftran felf, få en "offra kunna fitja 3 eller 4 ihop, - ä Rs Om f7 äden fåfter fig vid klippor? jemväl vid SKEPP hvarefter re råka på fort quantum, (rig. Om oftran får fkal på 24 Visar, Sv: Visf tid kan man ej veta, döckt år — troligt, at den fpåde oftron-huden at Solenes ftar- bod hetta in lureras ock blir dagel. alt förre ock — flarckare tils hon efter 5 eller 6 år: är rått for ve 7 kö Eee ig. Fr. 6. Hvad tid de åro YR

2 De yng fle ock de åldflte offrörné fynas | Miga, måft okade. ock fiuke genom anfikt- aga af fine: fiender, fem fingers-filken ock an-

ng

Hele AN

0

sesuarkför Polypodes med många fötter: ty 2 förras: fkal år tunnt ock ej Tange, flår emot

ck de fenares år-mer poreuft , eljest åro de ef- - ter alt utfeende miåft fiuke om SOMIaren.

SR Fr. Me "Tecken til. deras. fö ukdom? SR vän | Kör Sv:"Intee' annnat tecken ges, än at de äro - blåaktige ock flanckige in uti ; likfom en fiuk -månnif ida ock har inger annan åtfkilnad på kan och hon, ån at han år blåäktig ockvlång i fifken;

en honan år tiock ock rund lamt gulaktig, lik- föluennären; ja iv egg Somrya åro breda ; fårdeles i

et: men MM nal åro lada ock frå med: diet gödt in i BM ock få åro oftrorna med. Fr. 8. ;å

132

; Apt. Maj. Jan:

Fr. $8. ? hväll tid:de fyRan sc Hd Sv. Från Sept. til Maji, hvar til år dels

en flor oher(kafva af et L& Järn med länglinan.

i ock en huf dervid, i hvilken oftrorne falla: dels en lång fång med huf ock Järn beflag ; men de fom åro rådde om fina oftron bruka långa kni- pe-tånger af trå ock ta allenaft de "ö e SK ad fom de fe i klart våder ock ie "vatten. 9. Om matkar finnas i oftron? p Sv. h visferl. Fr. 10, Om de duga til at gåda Aker? Sv, Det vet ej Bonden ,'men han lader alt . til limm eller kalk ock betar lina hudar med. /

Anmärkningar om. ljufets haftighet,

PEHR WiH. WISTS fe

t ljudet ej uti et ögnablék går ifrån dä ena til et: annat rum , utan at defs rörels. fe fordrar någon tid, kan man vid många tilfål- ton ögonfkenliga merka. — Til exempel; om et flycke losfas, fer den , fom flår längt. ifrån, förft elden , ock hörer en liten fund der efter fimållen: "då likvål de, fom flå bredevid , fe el- den ock höra finållen, nåftan på en gång, Der af år klart , at ljulet går fortare ån ljudet, Af fådana med mycken flit anftelda förfök , har man funnit , at ljudet går en Svenfk mil , MER ag gefår en ock tretio Jecund-minuter € ell I Pendel- : ; äg.

Men; om jemväl jue. behåfver någon tid, Y > Ad

-

> 1744. Apr, Maj. Jun, = 13 at komma ifrån en afligfen fkinande Nopp , til vårt öga >; eller, om det med en oåndelig ha-

Lå Log

Nighet, uti et ögnableck , trånger fig fram 3 det fö har varit fvårare at utröna... Vi hafve ej tilfålle, På vårt lilla Jord - klot , på få Bora difltancer

fom behöfdes , at: anftella fådana förfök. - Ock om vi det ån hade, fer jag icke, hvad der med flode at uträtta , få vida ingen rörelfe år ol > bekant, hvars haftighet år ftörre, ån ljufets ha- flighet, ock vid hvilken den famma kunde jem- föras ,; fålom man ljudets ock ljufets haftighet jemfört alver Derföre hafva månge af de gamla inbillat fig , at Solftrålärna i et ögnableck

- komma ifrån Solen til ofs, ock i gemen, at alt ' ljus, med en oåndelig haftighet far, jemvel e- kd 1 de ifrån hvandra långt affkilde rum,

Samma mening vant få mycket håldre Cartefii bifall, föm den til några hans hyporhefers befiftan- de, var oumgångelig. mln be ST dr TA

"0 Ehuru det nu fyntes mångom obegripeligit,

ock emot alt fundt förnuft ftridande, at en ljus-

— Pariicle eller. gnifta fkulle tillika vara på flera

fållen, e.g. vid en ftjerna ock hos ofs, få blefvo

dock de flefte vid den tron, alt til år 1675 , då

Planeten Jupiters Månar, eller få kallade Draban-

ter, gåfvo de namnkunnige. Afironomer , Cafjini

OM de! lärda verden om vederfj pelet. Ty fedan

de , några år & rad, flitigt gifvit Ör på desfa

— fyra Månars, i fynnerhet den förftas eller inner-

de års-tider, då

N

upiter varit vår jord nårmaft; | SR famm a

--

34

famma för er örkelfer Ng: fred os la. han varit långre ifrån hånne. At göra faken få myc- ket klarare, få vare, Tab. III. Figura.7 S' Solen, C TOr jordenes orbita , eller den krötss fom hön årliga, omkring Solen, igenom löper : Aa Fö de et ftycke af Jupiters krets , hvilken 'han

åtol If år fulbordar: Låt Jupiter vara vid I, ock ABa, betekne någon af hans månärs 'omkrets3

få år ju klart, at då jorden år i fin krets vid "år hon Jupiter nårmare , ån då hon år vid C3 få mycket fom Tineen O C , iom år jord-kret- lens hela Diameter. Fördenfkuld, när någon - Jupiters månar, på fin vista tid, går n I hans fkugga vid B , eller kommer der utur vid NT borde vi fe det altid lika fnart, antingen jorden må våra vidO eller C, i den håndelfen ljufets rörelle vore Iå oåndeliga håftig , fom Cartefius före, gilver.. Men Caffim ock Remer, fämt med dem alle , fom federmera på den förta månens för- mörkeller gifvit acktning, hafva funnit, at de fynas fnarare, ju nårmare jorden. år til Jupiter; ock vid pals en fierdedéls tima förr , då hön är vid O ån vid €. Hvar af klart nog följer ; ftrålarna behöfva långre tid, då de hafva Hydra. våg , ock at de fåledes ej i et: ögnableck , utan finåningom komma ifrån de fkinande' kroppar til våra ögon + famt at de, til få lång" våg > fom jordkretlens hela Diameter , , behöfvi en fertte” dels. tima; men hinda' fra Solen bd Fold em ottondedels tidi "ad

"Ehuru bindande denna: flu ; gjorde dock. månge. allahanda ink

äts FR vara dö a alt. der a ock >

MR . | å 4 VO fr | | / | | i K ; ock, det fom underligaft var, > Cafimi ändrade ax fin mening, ock påftod emot Remér , at

1 der af, at Jupiters förfta Månes törmörkel-

- hållit med Romer, funni

| Fam Lt 4 SIE LEN Å wi (EN i” PERL USA Lå os 8 ee t IR i ds va K YORK. Å J PEEL ASL RAN - för P SARA oh JR a i ör 0 Å id jä 0 LJ SRA RT Nta

I y 4 , >, / $ ä ; j än! de ÖR [8 i d IA Å Å | i i h ” ,; Fn Si a TJA Se yr ee

i NE Y ER 4 K MN Ma RA ; - 6

vA

as tildragi fig fnarare , ju nårmare jorden

"något om ljulets haftighet;' utan at berörde

” ,»

Öra af någon annan obekant orfåk. = > ca

bk

utgaf den vittre Maraldi, i” de Frane

Aemoirerne, de kål, fom föranlåtit Cofmi at

+

4 SR Vr SR & "

” 7 oc | ” i 1

fd

glöge ut, at ganfka många lirde , fom-tilförene tig nödlakade , at falla på

Nå 4

Få | a

e hade en ojamnhet i fin gång , fom kunde

it haft tilålle

Jupiter, ingalunda med ' fåkerhet kunde

a däken i tvifvelsmål --Sarmrma fkil fågo 1å

336 1744: Apr. Maj. Jun.

oh

at komma ifrån Jupiter til of5 >; "borde det icke allenaft af den förta defs måne mårkas , utan

de öfrige tre fkulle hafva aldeles lika kånning deraf. Emedan nu det, efter hans föregifvan-

de , ej fker, utan de tre öfre månar hafva o-

jämnheter i fin gång + fom åro af helt annan ftorlek ock befkaffenhet, ån den, fom befinnes hos den förfta ; få fluter han, at man ingalunda bör tilfkrifva ljufets haftighet desfa månars o- jämna rörelfe , utan at den måtte hafva någon annan orfaåk. — Til at beftyrka fin fats, anförer han några ob/ervationer , iom blifvit giorde på den andra månen, ibland hvilka några åro , fom tyckas gifva tilkånna , at defs förmörkelfer fynts mer ån half tima fenare , då jorden varit vid T, ån då hon varit vid O fe fig. 7. vid hvilken om- fåndighet likvål fkildnaden uppå den förfta må- nen aldrig plågar vara Öfver otta eller nijo mi- nuter. Så fkal han ock några refor hafva befun- nit , at den andra månens förmårkelfer tildragit fig alt fnarare ock fnarare ; ju långre jorden fkilt fig ifrån Jupiter, då de likvål efter Remers hypo- Höjebordt ftynas alt fenare ock fenare. Det flams ma fkal ock ofta fke med den tredje månen. E- inedan nu det ftrider tvert emot Remers hypo- thefe , få fluter Maraldi , at hyporhefen mätte va- ra falfk. LAN AS VR TIANEG RENSA SEGA TO -s. Til at förlågga detta fvåra inkaft, år nödigt til veta, at Jupiters månar, 1å-vål fom alla andra ; JE rg , men i fynnerhet vår måne, aro un- derkaftade mer ån en ojemnhet i fin rörelfe: Den forn aldrig få litet år hemma 1. Stierne-vetenfka-

pen,

fön (Greek < Moral vil e Inca aa

i I enaft en orfak , s gång ojämn

e yr

få Mötkaflade de elf = | ARR | en - heller har någon annan efter a vila > a hvad befkaffenhet den ojämn- år, gång befinnes, va jag vär få lyckelig och uptAkte , at hvar 1 afd desfa månar hafver flera, ferfkilta ock ojännhet aid "iom få åro med hvar andra inveklade >» at det har varit fvårt at dem > famt hvars ock ens forlek , » period och enf saper igenfinna. Men når. det likvål fkedt, res hos hvar ock en måne > förutan andra inheter , hag nr fullkomliga par fig. 2

lig gen, fom Kr fig. altid. FA borda 0 nr [ nindre afftånd ifrån Jupiter 3 > jem rål i.ape Ran Sö feen- li0g |

$

or N

1/ als V ha Ve VE RAA SA Rön bu Fd J LÅ NY | Fa

Vg HR ars ph

Ala fer a ingen inga Da ) reg > te | man ju fåkert må tro , det ljufet N . - fierdedels tima, : eller nogare > utmerkt, ter ock'26' fecunder' vid Pals "til få lång våg fom jordkretfens: hela diameter met sti! elr solfrå le behöfver 8 " minuter, 13 fecunder at hi ifrån Solen cl vårt Öga... Ty alla. de 1 k obfervationer ; fom Maraldi menar vara tilråc kelige, at förlågga denna fanning , födja ". fom fagt år > -allenaft dår på , at han ej haft | fig alla devojäm heter bekanta, fom ofta nåm- de: Jupiters månar: ro. underkaftad ee, Il Lal od han: dem. confunderat., ock fäledes ej haft rikti gå ”Fabeller ock uträkningar , at. jemnföra ovbfer vationerna ned. et ARR RE ARE

pl HÖ | a fo

250 ANN om oillå. Me söjförvalner AR > hvilka -han” med fit: fökt tillammån”,. bag Sker | sfAridande- emot. vår mening , båd fullkor omliga fåmma ödfverens n ed mina. Tabeller , hvilka "efter Remers bypotbe fé äro inrättade , fom nå- i 'gon fin får at förmoda 3” ”årér ju” ingen” vi "dare tvifla, at Maraldi inkaft varit ogru ind: "de. Jag ville - famima :obfervarioner "an föra, om jag ej frucktade, at blifva. alt för. vidl f- tig. , De kunna, kan fke, vid an annat tilfälle, tillika med "den öfriga. famling "åf 'obfervario Hr. 3 "fm jag” "häfver', - komma för en

re

RR

KA

[ ber stions- 4 speidndes äv vi .

, då h

avi Nog pa ,atn Ha hålla det ilrickeligi at Ökverryga of der a om, 5 js

Si

ct SN SR bildas läs Pidss ät d er 8 minuter, ock I 13 decu under; til at Så våg, fom ar emellan Solem ock Jordem

Så icke ännu it lindy: at-på.det nogalle efter någ ot 08 bekant mått ;) hutu n år ifrån” Jorden. | Ej heller lårer

| 3 as pr a ån : man får» den lyc- 7) Venus under ; TER år SN

8 pen If. Ike förl enda ; ; mycket fkola. Nå felt, når de n bjervationer , fom redan AR för nade i

tta vår jords medel måttig a afftånd ifrån

t Pr OM HH utr erlkalö 1 | Vebeköps ; K rv NR Aed-

föcdadets: far Bär åf El ol il a en fecund eller ER 4;

dr up IN Rv ys Ne å SETT 416

öv BR SY .

- Minéd. medetmttge 4 fasad if RE gl ra 24626 Svenfka mil. D ec SES ke ag lösfas på månen, ock det”w Hålla JGA GER. at både höra fimäållen ' ock te: | elden 3 få kulle elden fynas innom er BO a gund : men fmållen fkulleé” - tolf ock er hal

;å dj Å Er Fila. GÄRe

— Til få läng vig > öm jc orde dens ns å é vd | aa RA sånk , behöfv jen ljufet ej. mer , ån. 3 tertier Cm Ran! a SN RR är AR : i id 1. K t fr ag

feber

SR

HEN > öar dhånd. inr ån vid. F2000- Jordens Diamerrer > Eh hvilken

amma likafullt, vid' tre fierdedels ti-- or hävs gg aldeles milt fit ck få runt. för dem » fom til å :

oT vert om , når "pÅRR at pol Edner ar fkuggen , kan han i fielfva verket hafva fit la fken, öfver tre fierdedels timar , ipnan: vi ana I blifva honom varfe, ;

js Njernornas afftånd ifrån of år sa, ock lärer. bli va obekant. Dock, få vida man ngen Parallaxis. hos dem funnit, lårer liga någon ibland dem vara , fom icke år ninftone 300000 gångor långre bortd å nn. AA defå , om en af de nårmafte fljernor k

ågon håndelte - haftigt .utflockna.-, vi Sbåong e lika fult feende , hela-fem års | efter åt: emedan: den fifta ftråle fom g ck af hånne , ej förr kunde hinda til of , mn + ör få: log tid. Der emot, om en ny fNjer- haftigt ulle upkomma , fom verkeligen 18 klar ock for, fom: någon annan ; kun- M dock ej fe hånne 2 -förr ån hon warit | åfven få många år. De långre bortt va- ade ; fenor I behöfde ån längre tid.

j Kar ) $ a . : i FR Fr - , n : TA Vär CR 4 4 Lå VRENA iv SÅ , / Lå Vän va Jar 3 FÅ Li ED VLT SN x EVO se i; g : ; kd EE ; x Vv R p Å A 1 ON AN å . " Nr, AST ON ANS SR OM a Ag q > 4 . < BA i rå - än Å NV ( z RN ad ; - | GK a 03 - RR båg LI " d Å f i , RR - > / Å År jet Åh ä . sv Kpig I ; EN E » ; Ö Y

fl mt

Utdrag af sd Aniort Cersn Motedrälosillert bler- | KO negar fom. äro hållne i Upfala, = 0 i ; Nä SE An Me ( År 1743. öron RR

amd ck k til RA gr re Barometerns s förfta Fn mjäll 4 ; blad i od

N SLAG Ra ,

Hå ; sd &

Lä på å a Sed

hvarje Mönad. 4 SE | bb (å 6 ÄR Fn

SR 0 Tum. EM Ja d 10, 12, 'e. M, 2$, 99. NK FTIR lare SRA "of 9 32. em. 24,28” Må » Snö-ah iktigt, Febr. 3- -——- SYN e m. fl 92. NW. t r Kl | PTL ee 3e & m. 24, 73. WSW.oå.Strömola? 3 Mart. 9 I 3BLINS 75. WNW;jo. > Klart, i REGENT WyraRegn-aktigt, 21 .-- ”s Éf.m. 24593. "NO; 0; 2: Mulit;. Maj. VT seå m-26, 10; Nja. Strö-moln. sum 1017 så me24, 85, Wy 0. Half mulir.

Fp H

Borgen ake RE a m. FAR LK klart.

: | CE a sä COR 4 jägE 19- Sn 2 & Mm. 0. 2 - ve Lille.”

28 -- 6. Im. 24, 91. NO, (Ka Duggregn. Aug. 143-32.e.m. 25,96. NNO, 7. Nåftan klart: 2-4 LINAS > WWE Strö-moln: od

&

Sept,

ye tt 18. ” gi emr25,83-NW 5 rädda SR PA NW 4 Q, Strö- moln.

No RE 9 AE m. 25,75. AA ock ÖR SVARET 12-85 fm 24,49. SW, 22 ; Strö-moln, : Dec, To RA TN, 26307, EAS. Kikade | 2 Been fm. 24,5 betr Wy sk "Sammaledes,

. Medlerfta 'högden MN 53 RE

Ar åndringen — 1,-834 lgf rm SoA & Thermomererns f srflåc oh Psi bigd t- i aan hvar Månad. UR SN + lad CR - (rad, | MN a

Jmndög SNR "93; 0. MW ar Mulit,

| HINDI grn. Pi dl FCI SSW, 3. Åfwen Rö

Sr Febr. 43-73 Em. de; CNN EL Klart. Kate ge. 6650. WSW,25. Strö-moln,

rn 15 -- 63. fm. AN i. Klart,

Raket a& Mm » 495.04 W,. 3: Likaledes. -

I Al all 4 4-5 b m. 84,0.1 .NNW, QQ Ock klart.

| 300 MN I>- C. m. 49,3 3 | DÅ re Åfwen få.

äs ga om. f, Oo N,: HÖR Strö-moln.

Md Sker

& 07 37. €. MM, 75. VS LK 2. Klart.

a 29-- 4. mm, få ere NS PL Molni wife.

Re få em, 1570. SSW; 2 Klart.

d Jul. 17 -— 5. fm. 54,0. "Lugnt ök tåknigt.

kl 0 81 34. MM. 1457 SW) 23: 'Strö-moln. — Aug. 29-- 52. fm. 7'>0: Sig Klart wåftan.

u FA 18- = 4. C. IM, 18, 8: W, I. jämna ;l

ans K Act DROG Sept.

3 s IR väv , d | 0 NE ? ba N ; EG bedö 4 vi SE FN i a 2 d had K I rr RR S I avd NE i | Å TR ME få Y9 - v NN A AV 2 - REA STR 6 I | KAS D ik / nallen Ile ITEAJe I 5

We 20 = 91, £ m. 77, 0 NW 4. Molnwidhorin

ER et PD Je m. rusk så N dn lr rt

i ag eo 3 ce m. 53, 2.WWN YW, Farve enlec de

Nov. 9-9, f. m. 86, a NW, >. Hal f 1 auli

= 24 -3.e.m. 55,2 WNW, 2. 20 ör

Dec. 20--93-f.m, 110 9 CO NW, oå Klart. 0 8-1 6eM 1. 60, 0 Ma 2 1 Au it. Medlerfia högden 59 TR SU re Årliga åndringen 103, 5. bs

3: p Bags ock fmåle fbs höga ifoer horizonten > tbhvarje Månad. = RN tå ANA RA RUNS: dyl NO NR REN fönår; Ö, 208. (J 3 Br A 0 He Hg SF Febr. 0, 296$. - äv 8 SA ste ; Mart. Oo 143. é 4 Y i se dad R a ;

fa . SÅ eo, 556 JUN, 22 RR JG NA

; TOD 3 , ÖS KE ie tr ob. )” V 02, ISDN NIE rk 4 NE Nov. / 197, FFL Re MÄDDE fig ÅR | Dee | 34 Får ES RR I ARE RS bj i ee. ; pa | l ön ; ” IS Ng å

-—- AS FaR

Heda årets högd 4 vi MR SE 4.Luf- |

/ 3 | äl KH + An i i 4 cs i ? 1, 3774 n oa

)

Aug. 0, o 20, AR ad RN ept. LÄN NA 732. än fa RV ke sg ERE We ) ; RR Ne - I SÅ ÅR MW Xx IERAG: vy JAG 4 "a « fe s

ul LAR a Rad

jo is. en RÖ nboge.

| r oräfken åfver hela NEED IN | Ra ng a

dn bår fm E 1. Mjcl a vader få 3 dd q. pa ända EN jon 09. SW Fall: ag, ag. om aft, + sen. Gård. omkring Månarr.' d.: råde om smorg. 2 ; a Solen. 4 46 pr i 2 |

a 2 ” Le ä nt V K i Xx ha :

Mä yril. beftå digt alban: d. CT HY M6 NNO. Fod. 8. NO: 3eda20. O. 2: ur En "våder. - Eljeft har; vinden Halfva:; månaden be Narit för :Ö ASSR ER 10 "sa20. Nordfken.

3 Maj Förra hålfen af månaden klart ock "vackert | > bvåder:. du: 2 NV år dina N. 33 d.. 19 vm IWR3ö3 d. 83. Nordfk RA ED om; Solen

| vo med 4 nne. vå der-folar: dra 3. fprack löf-

son Met slit yrpår ;Eken i Mr trågård. d,

0 27. varmafte deg efdena detta Eke oboe.

Jun. Timeligén +

AA DANI 2:46 d;6. Rågnfkur > dersd, 12. om aft. en dubbel: I

Regnbåge. « Om morg. fen. lius ring om Solen. d. 18. vr om aft.Aarkt tdinngandg. och dj

OR fe rg

Jul RR oe ” ROR våt pv tu flutet. föll tått regn. di31. WSW. 7. om aft. tordön. d. 10. om SM

om Solen, röd-aktig in-åt; famma dag; en

flak regnfkur med "dunder ön blixtande. d. 23. åter tordön. : övåö ;

Au Merendels klart öch up hålls vådar, > PNNRISNE gr dl ghel RR öre RT NW. 3. do 1. eft. m Akedunder. 4. 21. om morg. en ftarck ring om Solen , ; "äfven fom od. 28. något: för ock. eft; -midd.: då 8. akte sä3. 15:.18 Ock-31 Nordfken, Ar

NN Sept. Mulit ock klart til fkiftes ” & 'nåtterne” milt klara, d.- 4; WSW. 3. d. Sr. Ng. od. 24 W.

4,0,.7.8: NING 1 20, 23: ån sl Hart + OgkNOPA ÖAR TNA 'OAob. Som oftaft rhölit >, bock Fre da I Föra dagarne fåndigt regnvåder.. U 290NW. sd. 23.26, flark törs d.lig.! SN ig. ida LR

ång e ä : ; få id N 3" Nar Ak n. hest + 41 (1 Ri (ön IRA kär IRA LYSER

NA Re mul vd SM V vegelakel gt. d år 16. WNW. 3. "d. 2. förmidd. e

AR Ring om ölen.”d. 's: en'fark morgon

> "rodnå, 'åfven fom d. 17. då om aft, Månen

hade 2efkillige färgade ringar hag) nåt om-

kring fig. & 6. 810. Nordik Brekka

; Dec. Föränderligit SR ringa nederb örd. d. 4 NNW, 325 d.-9: SV03 dd 10: £tl Wr d. an Nr WW. 3250 er NW. sd apoNs FL Vä >D, 16. lus ”- omkring månan: ”d. 3.

om

Fe . - & Er ov

Bh

; 4. Apr. Maj, fun. MM

om aft. då Comeren hår uptåktes ; >; Nord. AX dd jamvål ock den 6. ;N ock 2T4

in nef i

oMK AA | a « + + +

. ån öv. P neo? Acadetniens Leda- mot ock Secreterare Herr Jacob Fag- got bar gifvit vid banden , at Han, för fina öfrita Jöflors full, e | binder för- valta de göromål , fom hår förefalla vid Secreteriatet : ock fåledes begårt, at Kongl. Academien ville , i Hans fålle > utfe någon annan af Herrar Ledamöterne , til denna fyllans fRörfel; FördenfRull bar K ongl. Academien til Sin Secreterare utnämt ock valt Sin kåra Ledamot Herr Pebr Elvius , til bvilken de Herrar ock Vitre Mån ; kunna fålla Sina Bref, fom behaga E hedra packe Academien med någon , kr ifcelfe, ock vela tjäna det Allmån- Ra, med fådana Rör, fom kunna fö- VAS in i K ongl. Academie CS Hand

-> ROM ,

EE PR FNS ARR RAR IA —R FRN rg

Xx

sb RR rang

sh q Ng (AN SR ww

em Ti mn TN enn mn TN > TTT

TT i — E AA AA

pp TNT

SE

ÅUiRaRbanrsbAnRAnarnttnrenRnnN RAR Bbb br UVVTV UVVTV VTT

AA AAA AHA VI gl

4 bl

mtl dj 3) sek OTRS

| ON

Yes

s

Bergquist Sub). it.

SE ST

ÖR ÅNADERNE z Rs .UGUSTUS, OCk SEPT.

FERRARI ERROR RR RRRATA ja

no Med ÅCADEMIENS tilftänd, . Fr

Tyckte i i Stockholm hos LÖRENTZ LUDEWIG | GREFING, på des egen bekoftnad.

PRASES

| 1 Bong! Vetenfkaps Academien för ä infbat varande fierdedels år,

"HERR

CHRISTO F F R

CoMMERCIE-RÅD ock ÖineGieR Lå Öfver Mechaniken. |

OR a Ve /

Academiens Ledamot Ock SECRETERARE,

rn HERR PEHR ELVIUS, —" Eepawor af Kongl, Vetenfkaps - k ER Societeten i i NyRe.

» SN hu

2 böta se set MESA AFF

t y

Uptekrölg

På de Rön ock Pafänfilsom finnas

i detta Quartalets Handlingar. I Kl

At finna Jordens figur” och Strölek, fondinå tvänne Meri- 3 dianen afmåtte graders Jägmtibörpiveg af SKLINGEN-

STLERNA: 1 d CR RN -påg. 140:

2. Utdrag utur frawlédne Hr. Landihöftljäke. URBAN HIER- NES Atis Laboratorii Chymici höger VI. om n Hedegrår R

: ever, ; pl iQ ”Belkt ifning på. et flags Fosurd Nr äf Skyttar i 1 RR och Våftergötland Kål ene af &. A. RUTEN- SCHIÖLD. | | p: I8L.

4. Herr MOUNSEYS Berittelfe om öra fom han förråttat uppå den Quinnan, hvilken varit hafvande uti 13 års tid, och om de ovanliga håndelferna fom tildragit fig ifrån des hon - blef rådder; til deschon blef förlosfad; öfverfatt ifrån Engel- = fkan af MÅRTEN TRIEVALD. . 4 ee

5. Rön vid 'Trampkranar, a PEHR ELVIUS. AGE ?

6. Anmärkning: öfver Herr LEOPOLDS förbåttring, på det pumpv: årk, vin år infört uti des Theatro Machniarun Hy:

draulicarum, af CARL KÖNIG: = ; p. 208. A »YNya Påfund ät bruka Slådar i menförgs «0 00 pia 3

& Rön angående Tennis proberande och NEN vid des fijn- - ad Ta Ean lg

"krita kan våxa i Svefide och ihögde: våra Viterar. ; å och pröfvadt ar MåRTENSTRIEVALD: 0 Pe 204. 0

10. Rån vid Ångars rödjande, af NILS KYRONIUS. p.229: AA ol SN

a

At finna

Ad SNR BYNS

CSA

;

SKE SNR SNR AS » no OC KUN

SR BANER IB IANE

AN

Är

Äg

AS

Vg

AS

a AL Hnna 5 Jordens Figur och Storlek, genom FAN ANNAN AN NO RR FR RE SNI: (TOR RT : > tvånne i Meridianen afmåtte graders

GE +. Jåmnförande. | SS. KLINGENSTIERNA oo OM en bekante Franfka Mathematicus Hert i MM MauvperTUIS hat i Kongl. Franfka

2 Vetenfkaps Academiens Handlingar, MH NN för år 1735 gilvit en Method at uplöfa FA detta 'Problém hvilken han ock infört i fin Bok angående de af honom och hans Sålifkap

i Lappland giorde muatningar och oblervationer. Så fnart jag fick veta, at flamma Herr MAUPER= TUurs, förutan den under Norra Pol Cirkeln afs mätte graden, jamval hade determinerat amplitu= den af den åarcus i Meridianen, fom ligger emellan ris och Amiens, och af Herr P1caRrbD för detta

blifvit afmått, 13 var jag begirig at veta, hvad af : leffa bågge graders jamnförande till determine« rande af Jordklotets Storlek och fkapriad flutas kunde, Tilden åndan tog jag mig före, at exa -minera åfvannämde method, tyckandes ei vara Ra å Fe i fd SN | mathes=

FJ Å

Aer

2 Är

150 > 1744: JUL Aug. Se matherhatifkt, at fom en handtverckare blindrt föllja en annans befkrefne regel, utan at igenom egen inficht vara förlåkrad om des ricktighet. Vid det tilfållet fant jag på famma Problém en annan folution, hvilken ehuruvål hon grundar fig i gemen på famma principier med den Herr mavu- PERTUIS utgifvit, likvål förer til fimplare flut och bequåmligare vårkftållighet. - Och ånfkönt jag då dermed ingen annan affickt hade, ån min egen fatisfaction, fom jag ock intet borde föka at förekomma Herr MAUPERTUIS i de flut-fåtfers dragande fom följa af hans arbete och obfervatio- ner; Dock fom han federmera meddelt Publico fina egha utråkningar, lå har jag ock nu velat ut- gifva mina, tillika med den Method, hvarpå de åro grundade, ' Mitt åndamäl år, at derigenom lålom med et exempel vifa, hurufom icke allenatt ” det fimplafte af Geometrien , hvilkets ftora nytta 7 allehanda konfter och vetenfkaper nu mera - almånt årkånnes, utan jämvål det fubtilefta deraf ofta år af en oumgångelig nödvåndighet. Man kan ock af detta exempel fe, huru Mathematifk theorie och praxis böra råcka hvarandra handen, famt huru mycken och grundelig theorie fom fordras hos en fom vil nyttia förlök och obferva- tioner at derutur draga ricktiga flutfatfer, utan

hvilket .de förra ofta föga gagna. Jag bifogar dertill., fåfom en lått påfölgd, fåttet at utråkna gradernas långd til hvar åtfkillig latitud, hvilket" jag för detta communicerat med” fal. Herr Profes- for cELsius, fom derefter låtit utråkna den Ta- bell, hvilken i denna Kongl. Vetenfkaps Acade- miens Handlingar för År 1741 p, 262.263, införd år.

Och

A&R

1744. Jul. Aug. Sept. — 15É

ch at göra hela faker tå mycket tydeligare, vil av förut korteligen anföra några nödiga grund- fate Örmodandes fådant för de flefté af mina : Lålare ei vara onådigt eller obehageligit.. =

«co oS IL Når man refer under en Meridian ifrån Söder till Norr eller tvårt om, befinner man i Polens högd och följakteligen i Hufvud-pundten eller Zenith en beftåndig föråndring. Når man avancerat 1å långt, at famma föråndring ftiger til cn grad, då råknas Bogen i Jordens Meridian fom : man imedlertid öfverfarit, at åfven vara en grad. Och fom Hufvud -pundterna på Himmelen vid åndarne af famma Boge determineras af lod-råtte eller verticale linior upråttade ifrån famma åndar, då år klart, atom defla yertical-linior conciperas utdragne nedföre, til des de ftåta tillammans i en vinkel, 1å måfte famma vinkel vara en grad ftor. Hvar af fölljer i gemen, at en Arcus i Jordens Meridian råknas vara af famma grad -tahl, fom en vinckel formerad af tvånne verticaler dragne vid åndarne af famma arcus. Yr

ao SHE Jordens Superficies. poneras öfver alt ligga i vattupafs, eller med andra ord, en lodrått-

lina antages altid. vara perpendiculer til Jordens

queen flå i vattupafs, och fafta låndet befinnes "igenftådes anfenligen vara upphögt Öfver. Hafs- —flranderna. Hår af följer, at en vertical linia'up- Fåttad ifrån någon punct yes Jordens Superficies SS Bar HH | öv j 2 år

152 1744, Jul Aug. Sept.

år perpendiculer til Meridianen fom går igenom .famma pund. | RANA or grn 0 $. IV. Om Jorden vore en fullkomlig Sphér, få vore alla grader i des Meridian lika ftora. Ty hvar Meridian år 1 den håndelfen en cirkel, och fom hvar vertical år perpendiculer til fin Meridian ($. HL) 1å fiöta alla verticalerne tilfammans i Me- ridianens centro. Hvarföre om et par verticaler fröta tillammans 1 en vinkel af en grad, och et annat par verticaler åfven ftåta tillammans i en vinkel af en grad, 1å målte bågge paren interci- a lika ftora Bogar af Meridianen. Men deffe ogar åro af en grads ftorlek ($. IL) Férdenfkull åro alla grader lika. Tvårt om, om alla grader i Meridianen åro lika, måfte Jorden nödvåndigt hafva en Sphérifk figur. gå ÄRR od 00 $. V. Men om Jorden intet år Sphérifk, och alttå Meridianen intet en cirkel af en jämn och lika bögning Öfver alt, utan en annan krokot linia, mera bögd på et ftålle och mindre på et annat, 1å aro graderna kortare på de ftållen der Meridianen ar mera bögd, och långre der Meridianen år råtare eller mindre bögd. Sålunda om Meridianen år af den fkapnad fom i Fig.1, Tab.V. föreftålles, hvilken år måft bögd vid A och B, och minft vid P. och Q,» -1å äro graderna vid A och B kortare ån vid P och Q. Detta kan man låtteligen finna, når man be- tinker at vertical-liniorna åro perpendiculére til Meridianen ($. IIL) och altiå måfte man der Me- ridianen år råtare gå et långre ftycke våg innan verticalens diredtion åndras en grad, ån der han år krokotare, åfven fom man i en ftor cirkels om- krets, fom råtare år, måfte gå långre ng ene ; inner

Å

1744. Jul. Aug. Sept. — 153

> S. VL Men det giår intet tilfylleft at veta i. emen, at graderna åro ftörre der Meridianen år råtaré och mindre der han år krokotare, utan man målte exadtare veta förhållandet emellan Meridianens bögning och gradens ftorlek, — Til den åndan låt ofs vid tvånne pundter i Meridianen 1åfom A och P taga tvånne finå Bogar Aa och "Pp, och draga verticalerna AE och a4E famt PD och pD fammanftötande i E och D. Grad-talet af Bogen Aa år til grad-talet af Bogen Pp fom vinkelen AEa til vinkelen PDp ($. II.) och fåle- des om vinklarne AEa och PDp poneras lika ftora, åro Meridian -Bogatne Asa och Pp af lika grad- tabl. Nu om vinklarne AEa och PDp åro lika fora, få kunna figurerne DPp och EAa tagas får aSectores fimiles at cirklar, hvilkas radier åro DP och EA, och til föllje deraf år As til Pp, fom AE I PD. Det år: Små Bogar i Meridian af lika rad-tahl hafva til hvarandra den proportion, I radier af cirklar fom hafva famma Bögningar d deffa Bogar. Ne ara S. VIL. Man vet, at Jordens figur år intet ngt ifrån Sphérifk, och derföre antager man at on år Elliptifk, det år, at hon har fkapnaden af Sphéroid genererad af en Conifk Ovals revo- on omkring endera af des axlar. Ty fom en r år en Species af en fådan Sphéroid, få kan ns Figur på det fåttet determineras få når til »hér, fom måtningar och obfervationer til- . Det återftår altlå nu at determinera Speciem ch Storleken af famma Sphéroid, "hvilket jag pa En RR. et

154. - 1744. Jul Aug. Sept. det Låttet fkall föka at vårkftålla, at jag förft föker I bögnings-radien (radius curvature) generaliter I til hvar gifven latitud i Sphéroidens Meridian, och fåtter de genom måtning bekanta graderna .; vara proportionelle emot bögnings-radierné hvar vid fin latitud, ($. VIL) famt af de equationer fom fåmedelft upkomma, determinerar diametrårne af den elliptifka Meridianen hvilka ock åro Jor=- dens diametrar. SR 2 Ae AE > 6. VIL Dock innan jag går vidare, tycker / jag mig böra göra en anmårkning angående en oricktig concept, fom jag funnit många göra fig. om grader i Meridianen , hvaraf intet annars kan - ån förorlakas nog villervalla.. Man vill gemenli- gen gårna antaga, at alla vertical-linior löpa til= fammans i Jordens Medelpund& exaéte , och följ= achteligen at en grad i Meridian år en boge, ins. terciperad emellan tvånne linior dragna til cen- trum och innehållande en vinkel af en grad. Så4 lunda, om i Fig. 2. Tab. V. PpaA år en Meridian. 'C Jordens centrum; och ifrån centrum till Meri= dianen utdragas tvånne linior CA, Ca fom inne- hålla en vinkel af en grad ACa, famt tvånne andra linior CP, Cp, innehållande vinkelen PC» åfven af en grad, få vill man taga liniorna aC på för verticaler och Bogarne Aa Pp för grader i Mes ridian. . Confequencen af denna concept voro den, at om Jorden vid P voro mera platt ån vid A, få borde en grad vid P vara mindre ån en vid CA, i det ftållet contrarium deraf flutas bör, til >föllje af sg. V. Jag medgifver, at om man ånteligen vit kalla de i Jordens Centro fammanftötande linsor för verticaler, och de emellan dem intercik (om perad

- perade Bogar, för grader i Meridian, få har con- fequencen fin ricktighet: Men då åro deffa verti-. — ealer helt andra linior ån de fom vid obferve- rande och måtning, kallas. verticaler, hvilka fenares' ”fituation determineras ej af Jordens centrum, 1å- "= fom en ånnu obekant punct, utan af en trå eller = - < flrång förfedd med fit lod och hångande efter tyngdens direttion, -Likaledes åro grader i Meri- " dianen efter denna oricktiga concepten helt andra ting ån efter den fom $.I. år förklarad. Den fom fupponerar, at de råtta vertical-linior, fådane fom de af- Aftronomis tagas, ftöta tillammans ti Jordens centro, han antager med det famma at - < Jorden år fphérifk, få framt han medgifver der- hos, at hennes Superficies ftär i vattupafs, men nekar han det, få gifver han Jorden dermedelft en Figur, fom intet kan beftå. Ty vatnen fkulle - då'ftråma ifrån de högre til de nedrigare delar af ” Jorden, och lemna fafta landet til en anfenlig - högd öfver hafs-ftranderna, hvilket flrider emot förfarenheten, Det år vål vift at vertical-liniorne intet gå långt ifrån Jordens Centrum, efter hon år > intet långt ifrån en Sphér; men få år likvål intet — tillåteligit at i underfökningen om Jordens Figur antaga det få vara exaéte: ty det voro at redan — faft fålla det fom år in queftione, och verticaler- nes lilla afvikande ifrån centrum år juft det, fom fkall determinera den lilla äåtfkilnaden fom år "emellan Jorden och en Sphér. Nu kommer jag til fiålfva faken. KG adda oo FIX. Värt förfta göremål år, ar finna Bög- — nings-Radien vid en gifven pun i en Ellipfis. Detta Problemet år vål tilförene af andra uplöft;

156 — 1744. Jul Aug. Sept. =

dock at låna få mycket mindre annorftådes. ifrån, vill jag vid detta tilfålle communicera et af mig upfunnit fått, at utan calculation vårkftålla det faomma, hvilket jag förmodar förtjena någon at=

tention, dels för lin låtthet; dels och derföre at det kan appliceras til de öfriga Sectiones Comice

med famma bequåmlighet: =

Låt APBQ (Fig. 3.) vara en ellipfis, hvars flårre axel år AB, mindre axel PQ och Centrum

- H ( '

Få

C: Linien DMH perpendiculér til ellipfis i puns« =

dten D, DH radius af en cirkel fomshar lika bög- ning med ellipfis i pundten D, ICK conjugat-dia- metern til DUF, dragen genom pundten D, til hvilken Bögnings-radien åftundas. Coneipera en linia LON ordinatim applicerad til diametern DF, och råkande honom i pundten O. Conci- pera ockfå en cirkel updragen genom punderna

LDN och fkårande diametern DF i Es Nu fom

en cirkel går igenom pundterna LD NE, få år”

rectangeln LON lika med redtangeln DOE, och efter en Ellipfis' går genom pundterna LDNF, få år redtangeln LON til redtangeln DOF fom qua- draten af IK til quadraten af DF. Fördenfkull år

i ] ä

redtangeln DOE til reetangeln DOF, det år OE til =

OF fom quadraten af IK til quadraten af DF. Concipera nu, at linien LON avancerar med en parallel rörelfe til pundten D, hvarigenom punc- terna ÅL och N komma at coincidera med D, och cirkeln fom går igenom de tre coinciderande RER LDN af ellipfis, kommer at få famma

Ögning fom ellipfis har i pun&en D. "Och fom pundten O tillika faller in i D, få blir OE det

amma fora DE och OF det famma fom DF, ON

JA j

i (RV i

' 4 LR od ” M 0

LÅ

» Upråtta ifr

1744, Jul Kg Sept | bd

öljachteligen DE til DF fom quadraten at Kil idee ten åt DF, det år efter Ellipfens bekanta egenfkap, linien DE, fom den fökte cirkeln affkår sl diamerem OR an. "lika AN plens parameter Öranc At nu IS finna

pls vå pundlen D, (kår I a DEI ti n G perpendikeln Su fom råkar nor

malen DM i H, och år H centrum och HD radien ER Bögningen i i 'D. Och fom til föllje af det före-

| LA

gående DE år til DF fom quädraten af IK til qua-

-IR4 draten af DF, (3 ä ar DE cr = Dp och altfå DG = Ra Vidare fom efter El lipfens egenfkap, nor=

; IDF 3

; yöälen DM råkar conjugat - diametern CI i en rit vinkel CTD, få åro trianglarne GDH och TDC likformige (familia 2), och alefå TD tHDC. föm

DC.DG

GD til DH, hvaraf följer DH — = = (om ; i flället för DG fkrifves des åfvan fundna vårde KIRAN DCIKA . alka 1C4 IC a

IDF EDF/ SPE DT. DT — DT IC. DIA | ” Ytterli are, låt ell fens Foci vara R Sy "AC. CP CP" 5 P

och drag linierna RD, SD. Och fom normalen

DM fkår vinkeln RDS mitt i tu, och fördenfkull

dtangeln af RD och DS ir lika med redctangeln IRM och MS tillika med quadraten af DM, få

an dera fMutas, at redtangeln RDS år till quas ” NN Li draten

158 — 1744. Jul Aug. Sept draten af DM, fom quadraten af RD+ DS til qua- draten af RD +DS — quadraten af RS. Men nu år bekant, at rectangeln RDS år lika med quadra- ten af Cl, RD-+.DS lika med AB, och til föllje deraf RD+DS

år Clg til DÅ

S—AB4—RS4. Fördenfkull

FY pA NGE.

fom ÄC4q til ACq— CSg, det år til NN och

altfå CI til DM fom AC til PC, och altiå CI — AC. DM SÅR

—, Om detta vårdet af CI införes iden

hår åfvantill fundne expreffion af Bögnings-radien.

<> >, finnes denfamma ånteligen — , DM. AC.QOP): 15 0 DM.

Hvilket var fom fkulle finnas, = 00

$.X. Den i föregående 6. fundne- expreffion

af Bögnings-radien kan intet nyttias til nårvarande åndamål efter hon dependerar af normalens ftor-

lek vid den pundten der Bögnings-radien åftun-

das. . Denna normal år vål geometrice gifven,

når pundten i ellipfi hvar til han hörer år geome-

trice gifven; men fom denna pund ej får fuppo-

neras annorlunda vara gifven ån genom des ob-=

ferverade Latitud eller elevario poli, få måtte vi föka en fådan expreffion af BÖgnings-radien, fom genom latituden determineras. Låt PDA Fig. 4. vara. en quadrant af den elliptifka Meridian, P

Jordens Pol, C defs centrum, A en pundt i Equa-

toren, halfva flörre "axeln AC, haifva mindre

axeln PC; DM normal til cllipfis i pundten D, och altfå en vertical linia, famt DE perpendiculér +

f

0 NN REVAL SE EO | CObes + åe?

E RE i ERE LEE ST ne AS = ESR FÖ NT ;

; [= en any? 2

RR derigenom förvändlas til

- i

Jag kallar AC a, PC b, CE x, DE y, och

NE

— 5

AC.

ke vv LANDEN I anmärker vidare, at DE är arbe

til EM fra fnus af latituden vid:D til: def ÖRA nus. Jag kallar fördenfkull latitudens finus s och

cofinus C och hat BA lei 2 hvaraf föl

| jer AL ere Denna equation Äalnfört jag

ul a KR

med: dllipfens hufvud -equation ah ay +

. AA a de SME

ulbxr, hvaraf jag får gr, och y? — | Pr i

has? i. Defa vården a M? se y> införer

= jag i Bögnings-radien ”X- bax? + ay > hvilken eg — asbe | a>b>

(bes 2 ra? ( hvars

av eft radius af cirkelen, i hvilken finus och påkar

T744. J ul. Aug. Böj 159

Je

har altf a ”ellipfens bekanta equation Mar be, hvaraf finnes EM — T » DM |

i nings radien v vid D eller — DM (5, NN en vo—

2rö

160 1744. Jul. Aug, Sept. åro tagne, poneras I, eller Pre å Hvilket var fom (kulle finnas.

XL At nu hårigenom TE Jordens de imetrar, förmedelft tvånne vid gifna latituder i Meridianen obferverade graders jamnförande, låt n betyda lingden af en grad i en cirkel hvars ra- dius år r, och g en menfurerad grad i Meridianen vid Jatituden hvars finus år s och cofinus c til famma radius, Til föllje af det fom bevift år &. VI.

el

(brer AR a” 2 |

til den afmåtta graden g, och altfåg— C bskane Likaledes om vid -en annan latitud hvars finus år S och cofinus C en grad i Meridianen 8 afmått JRR och befunnen G, få år GI ESSEN

Den förra af deffa equationer gifver .a”ba — 20 5 + aer)2, och den fenäre aben | G(b” + a? C)2, fom jämnförde och reducerade |

EK ige SR borr GR

Equation proportionen smell jordens diametrar

utråknas kan, på fått fom rått nu vifas fkall,

$.XIL Når denna proportioneneller quantiteten

år I til a fom Bögnings-radien

gifva — , igenom hvilken

4 ” år funnen; låt henne kallas p, och osann ) år pi ftllet för — uti equätionen $. XI, acben mv

b

CK +4602, få får man igenom behörig re- duction

> dåtta des vårde 1—s?, då man finner a —

ER a pen v

| EN | ; ; UGN J i . . e ( | I + sg ÅR kvilken Equation

gp n

| (— se) Sedan a år funnit, har man

J te Vad så a ; Ad Au FINN pd | a 2 4 litteligen 6 genom Equationen TP eller b

ER 6. XII. At finna gradernas långder til hvar

för g "den $g. XIL fundna &equation a —

gifven latitud, behöfver man allenaft at reducera

fyras

KP Bye Fl | dh 2 (1-2 2) , hvilken låmedelft gifver

Sy GORE 3

NN p

' trenne $. fundna generale Equationer, vil jag Jåmpa dem til följande exempel: Omkring Lati-

vå

Är

(Å Dy IG

AN

NRA teten SENOR OR RRAASS

; 8 lg Pp I ae gå p

1:68. XIV. Åt vila nyttan af de i föregående

I

tuden 66. 20 under Norra Pol-Cirkeln har Herr MAUPERTUIS med fit fållkap afmått en grad och funnit honom vara 57438 toifer eller Franfyfka

Famnar. Se des Bok: Mefure de degre du Meri- — dien au Cercle Polaire p. 125: Han har ock deter- — minerat amplituden af en arcus i Meridianen emel- Jan Paris och Amiens, hvilken af Herr PicAxD

varit

162 1744. Jul Aug. Sept. = varit afmått och derigenom funnit. en grad vid

Latituden 49. 22 vara -$718 3 toiler. Se Boken: Mefure du degre du meridien en France p.54. Uti

AA.

fölljande computationer, fom åro anfålte genom

Logarithmer, har jag ifrån charatteriflica af linus, tansenter och fecanter bortkaftat 10, och der cha-

racteriftica varit mindre ån 10 har jag mårkt bri-

fren med et — eller minus åfvan uppå, af orfak,

at i de utråknade Sinus-Tafior logarithmen af

fadius poneras 10 :..... men den i vår calculation antagne radius är I, och har altfå til fin Loga- ritbra o- För famma orfåk har jag ock fupplerat, de fundna logarithmerna med 10 .s..... når de måht reduceras til Tabular-Logarithmer. Vi ; Å Så ; öar ÖR 5 ann nå | ös hafva altfå: Sin. 65. 205, log, sS— 1.96 18463 Cöfin. 66.20—-c, log. c== 1. 6035936 den afmåtta graden g — $7438 | log. 8 ==4-7591993. ; sedan ye Sin. 49.22 —S, 10g.S== 1..8801803

Colin 49.22=0,log.C= 1.8137350 den afmåtta graden G = 457183. . log, G= 4.7572669

Ar

Deffutan finnes a — 0. 01745 329, och altfå log.

Nn — 2. 2418773. Lå :

&, XV. Efter deffa data anflålles computa-

tionen fålunda; Vid den 1 XI 5, fundna Equationen

FREE gen sl

& 3

EN Ean anmårkerjag, at numeratoren di meg IE SER Å så br oo

AR : ; v sp ; id

TR Jul. Aug. Sept 160

JL TER | Jan fåttjas i denha formen

sor V VC » och ' at via år Cofi- Ne 86; CM stil en Boge, 2 finus å år — äl bälg - Soi far en fådan Cofinus, fom flår at finna genom Sinus- Taflan, kallas A ; A: > Likal ledes kan denomi-

| - natoren re — ce fåttas i denna fot,

FRV ERE,

a cg RNE 6 CG; Fr I—! | i Sö 5; cc) a C6: C

Hlär Cofigus. tl en er hvars £ inus år — Sui

rr CGI radien 1... Låt-denna Cofinus åfven finnas genom | Sinus- Taflan och kallas B. Och når defla A

—-SBå

och B införs i Equationen ; fitnes — Pc B

fom utråknas. spå fölljande fått: | 10g. rie CR 1. 9618463 | log. Pa RN Är 1. 88018 03

.” S : : = £

+10g. g — 1. 5863998 | +1og. G =. 1. 5817556 log. sg: — vd FARDMGT log.SG3="1. 1559359 fv log. SG3 = 1.4659359 en 108. sot =1. 5482461

SG: - log. 7 I. :9176898

ro lågg tillv. 10 | NR finnes 9 9176898 rk - a Sök

Sök inl 9. 9176898 ibland. fogårirbinetna til finus, då man finner ant oana til AR der emot fvarande cofinus - | ;

Ye 9: 7494929, La td Ådragiab 110-10. ssd NR

log, ÅA SR Ia 2494929 i ; i | CS ; log. SO PO f482401 AA IR 3: ss ALE 2 Tr. 2007 300:

log. Cia 8137250] 10g. FS —1. 6035936 7108. G — I. 5857555, 7108. g —1.5863998 108. CG3= I. 3994.800 log.e. 3 ärad K 1899934 |

, Og. "BR EufSON 1899934 1og CG3 Iz 1. 3994806

Öl FER oh

108. LI ATS 0 CG: Fager

423 til sö [jer OLE sit ;

| få finnes ls 7905 128. ; eden | Sök detta tal 9. 7905128 ibland be äl finus, famt Logarithmen til den deremot fvaximde colinus, fom finnes 2 BYTE AG TT IN ÖCAR SE LÄRT bd

log. Breg. 895 8144 JO KE 3994806

EAA NNE FIS NERE

10g. CGz Aps 1 2952950. Men nuiår flför fart Tog. s so Å — " + 2977390- och ei år

| 103. sd =Ö + 0024440—1l0g. p- lgh p,

)

f flutes + =p = 1. 005643. det år,

NS radius a år til ORdens khalfva axel fom ; : til 1vd0000, eller fom 178 til 177 i det ygafte. 'Hvilket förtt fkulle utråknas. -

XVI At: nu vidare finna radien af js

emänena

a så a, förmedelft Equationen $. XIL: a = La (1? — pen fn ”& anmårkes, at Vi FL a Cofinus -$ en cirkel sboge, hvars finus år ey 5 mn X til radien 1. Låt denna cofinus finnas

sd

i for

AE . la Ar - - 4

HR Sinus- Taflan och kallas D, å är a

rd V2TYV?2 ; od om s Utrål ningen år fom följer: vi hafva funnit po0h + 005643, och derföre år Wie 24 005643, per ra 3022536 p- rs =09.005643> 10g. Tie =3-7$1$5121 öv 10g. Lä an — 2, 0537637 + 10g CI — J. 02688 18 Og. pp als | > 0024440, ; Mavig! de log VE EL 1. 0244378

Nr ES E 12961 8463

ej wi LR log, st Ar 2.9862341

rr EN FR RN dn j lågg pe ved 10. + ”eå rd $$ bve : . CK 4 NN OR ; ledda SIRRNNGPSIS LST VAN I Ra Ed finnes ..; 8 286284 I

Sök

gök HH nu föndis je 98628341 ibland Lo rithmerna til Sinus, få finnes logarithn men tilde deremot fvarande Cofinus NET SF ÖRRE 19. 997918 bs drag af Penn PARSE TN "få finnes ID = 1. 1. 9979548 te och altfå log! ”D>? =—='17 993814 d ITS NOR = 47591993 KORR ME a, RE. OKT log. gp” D> 4: 7579427 RER, AN rer 2418773 / rg SP a 6. 5160654 — la, hvärs > igenom finnes YT va a 3281454 toifer. Ifrån log. a =6. 516064 > drag log. rr == 0: 0024440 |

a MR 20 9 ”

Så lemnaslog. Eg, 26.5 136014 — lög. bj och altfå

efter TFaflan, b—3263032 toifer.. FH vilket var dör . andra, fom fkulle utråknas. =

6. XVII Hvar och en grad i Meridianen til |

en gilven latitud finnes MR igenom Equatio- ÄR Lb

nen $. XII 2= py Gr | PT hvaraf

s— —

kan ledas följärde pradtifka. so NG > TilLögarithmen-af Latitudens Sinus es en

beftåndig logarithrnus 1. 02443783 Sök fumman i [se ibland Reese til Sinus, famt Lo- garith-

åf snillen rap all Fr en .Ogårithmus 34. 7$30547. Reften 3 år los n af den fökta gradens långd i toifer, Men åftundar man Svånfka famnar, 1å måfte man bär för FOT 34. At Srukg 34

Re om exempel: ] Man Aundar veta, hura ing 'graden.år e em DA ja och 60 Ke Medium af

ll 2 a br a 0 ESENSA vd | , lg j å 19 19: 9353204 |

KINA log = a BE NYde som log. ik döv SUMMA TR. .9597582, "emot hvilken, af en finus, (varar ... 9. 9981883, fåf.log afCofinus. - Dennas triplum «.. 29.9945 649 dragen ifråni den | Debändiga 108: fåra 34: 7921613, lemnar,

- EN NE ek e 4.7975964, emot hvilken i i i raken fvarar 62747, fom vilar, at graden emellan

3 59 och 6ö Latitud håller 62747 Svånfka famnar, fom år allenaft. 4 famnar mindre ån den fom fin= nes "Tabellen i Kongl. Sv. Vet. Ac. Handl, 1741. Å Mr Hvilket var det tredje fom fkulle utråknas.

Lä XVHUL Grunden til åfvanfiående veg

er a år lått at finna; vs den ändliga Loga= a m ich a nn 1 0244378 år log. EN logarithmen

af = = år 4.2530547> och. gå FJ sä

äf en Boge hvars Cofinus år sl, ml , til radien 6 fom redan påmint år + XVI Och om man vil hafva graden i Svånfka famnar, 1å mäfte I man til def fundna logarichmen af toiférnas antal; ligga 0..0391066, fom år logarithmen af de ( . lande fom en Franfk toile har til' en Svånfk fe nn, | hvilken jag antager at vara fom 1440 til I 316.

6. XIX. Ytterft, at finna gradernas' öga JF longituden under, en -parallel. hvars latitud år bön ven, anmärker jag, at en parallel år en cirkel hvars - tadivs år Ördinatå i den Se N feridian, DF

ri 4.) Sien CE, fom nr X. år k Rd x och fun- |

JR Parc: i en cirkel hvars radius är 7 a fr I tila n fom

ande MA Ens til en grad i longituden und parallel hvars latituds finus år + s och colinus 6 |

Samma grad år alfa — ES fopegrepe rr an noll /(.D pre peer” AN ;

ög

man i ftillet för Ke i | denominatoren Akrifver « des

värde 1-5? öch p för

Hvar af uuteligen flutes följande pradtilka regel:

ENN SAMME AL I I MN NINE VR +; I Y : , : 1

ve RR n 590 397 AO

. Sgt ER då då jr Or RV Br a rr Nr 993IBRF NV söt SM NEN WT - VN ORD 4 AA å NE IKT Ra a ONE I RIE SCENE LR AD Vili ORD PAREN SE ee LÄ 4 Rb MEN DE 4 LAR RE dn EÅ AR / )

Surur än CH .. 14. 4634L16 a & Poe 9:9981883 an 1 4 ASS 2233... : + ä

(AN OM

Ro, N. så ve No KK d FINN sög | a é ; oh

Läger a åro allénatl til cn jag velat vila ge enom en vårke-: pl con a af det ;

NA CE

|) AK , KA É LA 00 ro Fra i Rn C VS USA MON då FYRA EN 4 J VR Mr i ; är Ka /£ ÅA SOA NONE MÅ € L GE ME KR Jr h Få

hon år mer fll eknäle platt: ån Hr KENO EN nom

utråkning funnit, och om EINE diameter til Jordens axeli ftörre eller mind e proportion. ån 231 til 230, form han determinerat;, det har man nu mera få mycket frårre orfak bed L ee hiv omdöme uti, fom den nya måtningen af ric RDS grad funnits til et anfenligit f(kiljachtig ifrån de -gambla: förutan det, at pendlarnes långder vid; e(killiga | latituder fynas utmårka, at Jor len fiarare år rundare ån plattare, ån NEwrons theorie fordr: Hvarom en annan gång mera; datirses die.

6

Utdråg” utur framledné E Fr Landshöfd; URBAN. HUERNES Alis Laboratorii . Chyimici Tentan, | Få RN

”Hödebellte LONE l. FNS Arden ing. rd

i be SEN R 0

Bg + - s

/ je i Hjömensts RAN var dd ned grås och” svämketia LAR jan Mög Podergs åa underfto mig at anatomijera, til at fe, hvilcka grund flycke utidet ena eller det andra öfverhanden hafva, Iblan dem kom mig ock före det tilfdrenc SE men numera , mycket brukliga He Hedegråfer , Ac af ingen Boranico , få mycket mig vitterligit ,'å voördet befkrifvit ” utan fom i | ; feder er 4 fu ri uti Mi SN Curiof, en gång nån fe Brun

vt LR

744. Jul. Al g. Sö | 171 B ibolisi med några örd omrördt, dock år om

flitig underfökning och rönande , Hårlige

der uti funnits , ehuru föracktelig och rin- S ; lynde imände vara. Men förr 3 ån jag kom- r til des examinerande eh Anätomie., tyckes vas digt a förtilja, huruj: jag det famma hår, förft ; (å fo år har NN nuxit'och i ingen 'åndoöck anfat , ochpå hvad få t bt viftåre blifvit bekant ock brukeligt. "| CST Ar 1683 åjag vid Medevi, "Brunans-Curen” för reftod, AG iette Arét , "fedån jag aldraförft famma - Brunns-Cur ad förde) var ibland andra Brunns- — gåfter, en Islåndare; Cancellifl "i Kongl. Lö "Gudmund Olof fon. "Den SHR förtålde m

en Sälldipe få KR (om, i dyra tider, och då intet Spannmål

för bröd, , fålunda, at då det vore kökadt , fkulle

åf igar fådan ftyrkio och nåring fom bröd eft plågar gifva. "Uti detta , fom icke allenaft

jar ett Pr åallfamt , utan ock ett ganfka nyttigt ting, hade jag for håg och luft at blifva underråttad, bad honom mycket Hitigt, at, om fådan våxt hår fun- nes, han ville mig det up oenbara. och dåruti un- 1 rätta. Han fvarade , 1gZ ingalunda kunna tro, t den (kulle hår i ländet finnas, emedan han, alla- Tedan Ii Danmark, efter Sal. Do Borrichii begäran, denfamma alleftådes med flit hade efterfökt , men di kvål aldrig funnit, tyvore dencj heller hår iSve- Tige at förvåntandes, Jag bad honom likvål, han nåtte edå tille efter något annat grås , föm detta

raft icke det ringafte på 2mint, ock likvål

| lifvit vare , "det dock få många tUu-

gon, ati Island f fkulle vara jr SA flägs rige tilfördes) Invånarne brukade i ftållet

man i i des: åtande intet behöfva nägot bröd, och

SN

—

fo N Lå t . 4 1 I 72 . - 4 N | fd dä 5 4 f I rå

| uti (ådant - ide däderlöklale i ke dylik kra

ock håruti fpordes. Nu voro. vi äfven på en al Moo, der han lig, efter min rågr a begiåran, äg omkring til at gifva min heftige åftun an något nöjje. I det famma ropade I han: Si hår finner jag åfven famma grålet ,, fom Fer .å långe fökt ock

intet. kunnat finna, tog alt£

ju långre han gick, ju mera han fant, få at vimå år ik te hela fkogen och marken: vara. fu I dåraf.

famblade Fi slådie en ftor hop , ock sr ale ans råd, de bredafte och ftörfte ty:de fom ett pb 7 naft vol ro an ,. ock af fina -mycket finala ock (karpa blad fhart återkiåndes' "kur de för fin bittre r inak. > intet, Vara 1å NRA och åter. de utgam- klämk hade intet mera kraft i 6 ' Desle , AR han mig lårde, rånfade ja j från den vid hångande måslän, bar och boff dem i hett vattn ; då de begynta SAN , och fins genom en långlig torka ihop dragne blad. vackert FC SERA nåftan fom de örter i paleflina Roja Hie- zyichuntis ,, fom detta grålet. i någorlunda ; måtto, å likt, fedan hackade jag det fönder, kokade det i föt miölk, ; intil des at gråfet blef vål mört och. lött och miölcken tiocknade. Denna råtten eller vel- lingen ville jag aldraförft experimentera på mig flielf tog altf ah en na gt til lifs. GE RN vag vå

AH

sl dig utan a fägon. a ann RR SEN | efs

KN

CE jag I eld nt det vara, fom V odict ; uni partium, eller af et fubril igt och. ge- eligit. vålende och vårkan. -. Denna de jag åt(killige 2 inger, 13 vålför mig a; vånner de hårom voro curieufe, n begynte jag nogare:

ftertanka, om icke st, fom hade någon fuabril bitterh ta delen: igenom det. varma vatnet ck) icke kunde något i Medica ; en eller annan fu sdom brukas, in, emedan. det-inf st. tyngde, och om jag efter rötter,. -kåbl och side k befinner, utan mårkte at. tranfpia > var. 0 på mig, 1 3 at, omjag hade — Zid mig i fången, och betåcka mi Jå hafva SORG en lindrig (vett, och ( ödet > och våtfkorne. tunnare;. bellöt let: äte, -hatva -en god. kratt, i och at.det våra Nordifke I kroppar, icka Isle idarne, - vore" fundt och nyttigt. icktade jag ock, at, emedan detta gralet om en liten flemmighet eller limm med fo alla nårande. ting, och kunde,.om | in okade, gitva 'en gélée ; altfå tvifs | Jade jag intet .om, at det jämte en god nåring; Ck unde tiena -.dem,y: fom af Hectic och fråtande Jung- | — fot plågas; varandes den tempererad:' och lått til at föda, utan at befvåra naruren och at det fkulle befordra lungornas helande, Jemvål i blodfpot- tande, och fördela blodets coagulation uti fall och invårtes brytande, i anfeende. at. lag ta s fälot.g. når — det våxer. om frifkaft i daggen och fuc htigt våder - ER M5 och

Fr

ve fina blad ärar; hafver i fin bodies del och nårmaft jorden en fårga af runnit blod, Detta be- gynte jag på mine patienter. fmåningom at fråfta, Betonandes at -bröftet ny NA och ; andedråg-

Mönnir av V dbrakna, 6 om bem fökte i mö-. jeligafte kortheten. Jag befant at denna fal. Gud- mund Olofs/ons fruktan var förgåfves, fom BOR at denna örten ingenftådes här i' "Sverige fkulle' våxa, utan allenaft i Island; >ty föratan fom fagt år , ät en myckenhet vid Medévi” furinen vardt, f å här man det; når man efterletat; "råkat mitt öfver alt, der fom hedar åtö' ( hvarfö re det ock rått eli- en heter Hedegrås) fåfom på lång fn ar | br er Hö vid Nykrogen, i alt fom” förfta myckenhi

jemvål uppe i fiållen vid Herre ef" vid | gräntfen, den aldrabåfta och Fröbae jag åtinu har 'råkat. Sedermera hår mani ock blifvit: den hår omkri ing Stockholm vare; "fTaårdeles den vågen åt Söderby når Tallkrogen,. vid Tångåfen, & Och fedan vid" Grödinge - Allmånning igen: och något » hvarftådes, få'at den ört i alla” Apot orhe. en för famblas. och fäljes. "Tror ock vål, « at det jenivål på 'Seland i Dannmark finnes, oåcktadt hvad de > ånnu letat. -iVid Danzig våxer det, ock, " | Å &-

v ÖP ” oe i dö AE b ” gå ÄN PI hn - Ra NÖMDA, vå , fl FR a i 7 Kl ENE / H sd I LJ ,» et

yn mig vi ENE ÅS och det har f. Dec. ? rö 3 29 p fördes al NE en tiden, 'om et hv ar obekant bä äng ej heller an vis 5, litet bekyr rade. In Atis Haffnien[: jag de Sk vara infördt med någ ra ord altfå: ti ls i "ört kallad

Dår U kl "våxer och en anna 4 sållgr gå hulket de kokai midlk le en velling "6 ch.

& 2 på =" : : - Ro .e jane mv

— -- od DS 2 Beer A FP a I

a FF ÅN 2

| SS

och de & at utfattigt. fol ck. 2 Töm ok ROR va ;å Re til en gröt,

' a SR TATE TA ;J vd få eg

É

ra. kunde ken Ned rda be SN "Säl. Breyn (hifi åron TR at han af en krögare” föm Ed pg FR de, hade förnummit, at når man denna: ål t ften morte föter med fart rot, och fedan okar med Svin ifter til et plåfter, at det tienar til CER brått, : gilsär der Hos, ET 'det, til åfven- rs. kunde tiena til Jungans och. inelfvornes hiuk- domar, 0 h någon.Y rille det förfökia. "Huru nu - rom 4 > såå vet jag ingen för mig varit, fom det fråftat och befunnit vara godt, 1å vål för be kiörbiugg, furhét och fålta; fom ock får lungfot 8 och blodipottande, och den. redelige Gudmund vi — Olofs sön varit den förfte, fom förft mig och fedan dd > andra har lårde denna örten känna, för hvilket äl han en billig ihogkommelfe” fradigt varande för. tiånt hafver. — Såfom nu denna örten ög an

176

fådan födasdli, sn ki at når man hade famblat få mycket. fom. en far

håft börda, kunde det förflå (3 långt, fom en sot bröd. ätande, få :

tunna råg, och det utan något fom jag det åtf(ki lige gånger förfö

$ Jå ville jag

medel Cd Fe cr få bug Tä

så öv RR / nom fdr a ll en ag PA SG n $ pr Gö brun fom luktade. -tåmmeligen likt Spår. art. fm kade: något Banda en Spirit. Tart. med Spir

lg "No JUBRDOT förbi andad , och. fedan. något litet i Eg I Spiritus förlöktes Es jär sent läg

"Med Spirit. Vitviol sa och Nigri verden in

ag PER ned

” Vacker, men dör defd fö a a Ag PTRCR iteradet långfamt. Hen g KÖR Ner

Med Solut. Salis comm. alum. BÄ deftiller

tickia ingen åndring, ej heller "med Solur, 2 Lung och Sacch. Saturni, HA heller, med

st Vitriol, RS ell ler ; kör rr Vv /

1 ehh of d Nå JES ÄG Med, Solar. Mariin, tiockt öm ch I fart i

at sn GR fade,

ku MR bafva för

Ng Fx JA | gr ? Sh OR WT arts väta v KÖ LR

Y ” , A 3 är Fo + | , NS b så ÖA ” As i L SE - | w å vb 4 é 4 Vb | br JA : ” UK | | X q i 'q On $ s ” s då A dl mer | d s k 1 . q

J j | ot Ne > RA EG: depå jer TNA SÅ i ESA MIG son IRA Ur VN Sulphu ris tio o cum ch el Å us JAR ARN ; Så FU (1 j å Fo CR vu

SUP. ut. Jä a tar-V k e dar ÅG mr ER nr a

s viva, intet. a En STR i Refin. ER rm å cm Sale Tort. blef let ad - än RUE rr AR / | - RS på LANE RH då

SJS py Salis lr ferv fcera > litet mörkare. FAAG:

CM och bär

; ÖR ör 4 I 4 oc cd

Syrup. Violär. FÄRGA i LEA ME Aacmus, liusröd. NT at ME NR

7 3 Hiraf Ner sion a TE af famma i art fom de effentialifke liquores eller Tartarei; hade et — Sal volarile , fom med tåmmeligen acido effentiåli var förblandat, och en tåmmelig. del: Dårva-. rande fetma, fom var något mera fofvelfamt. ån

bröd, och kom i det åfrige med bröd och-m — måftadels, om icke i alt Öfver ens, AVE. man af äg ande Tafla kan mårkia.

Ed 2 -

(I - RA ? än | | | jö 178 J ul. Aug, Sep Me

Å j 3 LiquorMu få hå Han farm Secal, spi panis Secal sr. Fel trio lent. luktar fom] än fvenfå

venfå, diter föraren 8 Spir, Tart. | vå Spirit, Vivioli, Ni- ÄRA: tri, Salis, föl] såntet; Alum, Acet. intet.) |

0

JÖRMEEt. , NL IN

inter, Nod

-MeveSiblim.tiock]k = I VR | SN och precipitere | åfventå, | > åfvenlå. | långfamt, VIL Se ve sö SR

Luna. Sach. Sa

turni. Vitv.Vene- | FN

vis, & Solut. Vene- intet, ' Bg SR La AR

Vätr. Martis folut. | | hel fvart brun, åfvenfå. |

Solut, Mart. tiock | AR ”TVTrt = fvartaktig. - mera fvart,

Sal Tartari effer-| vefcerade ganika litet. io Refine. brunlett.- Scor. Reg. antimon. preci piterades |brunt med ftank, med ark röd- achti het,

Calx viva. intet. [ intet,

Sulpb. folut. C. Cal- é > CB Viva.

hvit med ftank.

Spit, Sal, arm. ef- | fervelcerar - litet, or trouble, blir mörkare,

Sirup. Viol. rödr, a rödt mel p

Re uten dö So RENAR RER OR a bett - aa Psda Sat intet, LM NET See |

ke sj d Jr RN KJ g 4 "SJ ” [ r - . FA

Äntet, 2 | intet, 4 SE föga finding.

hell hel FÖRR coaguler,

hel stjärt så GR

hel röd brun. |hel Fe We

INGET, 4

+ Å N nn y ;

EO TIDERS | Ae

”Håraf fr man FN fd äl TRA eren

Pre och ganfka litet ifrån rera.

h varandra di fen | Följande

it

-

Följ nde slanka Å PR Hodegrid fet af Botanici gikvit , hvilke . åro inlånde til V RR Academien af Herr Profeffor

a & : 4

MH / A / a Mi än HR pe ee Jafuc Fuce SN PE minor S > ambitus. ten utter eculearus. € ord. SH v.

| Pimarie örn KRA bena Cb epst, ec fig.2. biftor. 367. fig.2.

sä bä, 4

M yföus catharticus. Borrich. NE ffa P.126. G för. utan figur. Sibbåld. Scot,2. p 3

My if andicas Bartbolini. Boj b tt He

2 RR rg nar gl

"F Mufcus D ulmonarius terreflris Jähguineus Brom. SEM Ol. imperial.3 +P- 439. med figur. rd ; Coralloides cornua dala referens. Tournef. elem, + 442. infl.565. barif: 423: | G Mifeus terreftris intybaceus crift jus duriyfedas Cupan, fuppl. I. p.248.

a Mufeus iflana icus purgans Baribolini. Raj ma 2.

P:333: 0pp.30. FR Ar

Licken terreftris tork dar SIN rna ii emulus, boft puxpuraftente fubflantia ad fu ufcum. vergente, Rupp. sem I p-341. og 2.

rd lr ( SN CLicken

apr

' i nm GAV å ? Vi kö

Lien rbeböftvås, För erymgit Buxb, cent. - Dh 1 60. fir? S

The pulmonarius minor angtifoligs fölnist fd

nur Imis cel, Mich. gen, "ak t. 4 J. kv

ät SUK Ne

4. X

vå fed - NS a MN

ök Stall. rå I Ru lgdbigagi > -dÅå KÖL Är

Lichenoides vigidum er yngio folio FS Dill. | = Muje. 209. 1.28. fi. NS Reför: sg figur. io Raj. rs Jöm-3:P:77: 2

EG

SÅNA i FEL

Deca få kallade Hodegrig et år en våtkelig | mölsa, och kallas derföre råttare Hedemofsa. Den våxer öfver hela Riket uti en ofrucktfåm mark, i gamla tallfkogar och emellan enebuskar, och år nu för tiden mycket bekant. Afvenfom det nu ockfå år mycket brukeligit at koka vålling af denna mofsa, och almånt antagit at den år od för dem fom hdfva lungfoten: Moflsan kal-

ocklå på lomlige ftållen egen.

Så Denna år dö FE om KLAR nyligare uptåckta vårkan Herr Profeffor Spöring gifvit en beråttelfe uti Kongl. ER Acade-

miens Fer ne för 174 jr & åk RE

Belkrif-

' | ST I | 1744. Jul: Aug. Sept. FA ER Ak ce ä I dh CJ NS Å

krifning uppå et flags Skogsfogel af Skyttar i Småland och Våfter-

ER oo Blötland kallas. ov.

FE Rackelhanar.:

BOGSTA. RUTENSCHIÖLDI MT buruvil den allvila Skaparen i förfta begynnel- ob, fen fkapat alla Kreatur 1å vifligen , at hvarje 2 flag innom och för fig fielf ,; eiar'ena åger 3 befynnerl, fkapnad, natur, fkick och ordning,

ÅR på ad ; lågt ör del kreatur af olika flag undertiden nalckas och

TN

hade Opera leke tid, hvarvid jag jäm- : flera god | Allkap., nade fingo fe ett flags Tiåderfoglar, fom jag vål rdt omtalas och af Skyttar i Småland och Vå-- gigtland nåmnas för Rackelhanar , de der hafva Orre til fader och Tiåderhöna til: der; men fielf aldrig tilförene fådt fe. =. iuta one flycken af dem , 13 företog jag mig et nogafte befkåda bäde deras ftorlek och

hela kroppen liknade han helt och hållit en Tiå- i

fv

"fo fiådrarne uppå desfe få kallade Rac anar helt finå fpråcklige på famma ftålle, RE

fårg och långd lika med Tiåderns, men til f kap-

ore mitt uppå å ån 'på. | fidories "och ormerade € "krok eller ett f åt fidorne lika fom rd 3 Orren.

"kroppens florlek aldramåft Tiådemni, RARE KR "Men det befynnerligafte at mårcka vid eg ne fögelen vär feltva låtet eller fpelet ; ; hv

| a82 | 1744. Juk Aug. Sept;

Ti kroppens ftorlek "voro de ungefärligen dom en gammal fror Tiåderhöna., | Niåbbet var til fkapnaden fom uppå en Or-

re rackt, och helt frart, i ftållet för at nåbbet uppå Tiådern: år mer luft eller gråacktigt , amt sanfka krumt, och hutvudet Gknatle helt och häll hufvudet på. en Orre, faft ån förre, haf- vandes one flora röda flåckar på fidorne lika fom - Övre , i det flållet Tiådern har allena & en fir val röd remfa eller ftrima på hvarje fida om "hufvb- j det. Halfen liknade til fårgen en Orre', men til dl for- ock tiockleken en Tiåder; ty den var em HÖt | kroppens ftorlek både långre och tiockare ån up- på en Tiåderhöna. Under bröften och öfver

der, at jag derpå ei kunde finna någon annan fkilnad, ån at i ftållet för det, at Orren år alde- les hvit bak under fiådrarne i flärten. och

dern hafver deremot helt flora fpråcklor,

'Skiårten eller rumpefiådrarne - voro vål ti

KE

YR liknade 6 TORG Ia Tiåderns

uppå Tamt lägre. vid. fidorne då den. endl rides;

Benen och fötterne liknade i p7 sket tion ak

RTR SITE UR AASIRA PORR AN LT Eg RCGE CURE SS NL AKA Ne De a År g , ANSE få t [ g CA V i

,Jub Mig Sept. 8

Jiknar 'hvarcken? Tiåder eller Orre , emedan 12! got annat fpel eller låte hafver , åå fkrålar ur halfen , lika fom den grof- arl i målet fkulle rapa, dock i långa ra. der, hvilket faller omöijeligit at nårmare kun- na: vefkrifva , , och bar fig i alt öfrigit åt under vi pr rapande , likfom Tiådern når han belar. Jag och 'mitt fällkap måirkte: och det, ; desfe fe Rackelhanar funnos på det fållet vi Jos

» til en myckenhet , och höllo fig flåndigt honorne' dels på det Nållet, hvaråft Tiå- fpelade ; dels ock ibland Orrarne der de

€; och blefvo vi i NAR ei varfe, at någon ia gafs af det flaget, eller til forleken i pro. mot desfe Höckelbanat: I Denna min vål- h enfaldiga befkrifning tåcktes den Kgl, /e tenfkaps. Academien ei rn dd hy cho AR 2 a kind vå

oms bm gj fig ifrån er, til des-hon blef föklostads, årets handl. P- 102.) +

elikan af MÅRTEN TRIEWALD. |

urens vårkan flråcker. FA vidare , ån at den n Frk innom gråntfor af vårt fvaga Så Och då hon ofta hindras eller

fyftemåbl, £å at Låkarenas bemödande 1enNe, åro förgälves, då börjar hon nyt RE N72 arbete,

en

ligen Quackfalfvare, och deras

Lårdom de någonfin 4 äga eller förvärfva kunna, 3 | nå

i FR

arbete, sat. vift 49 vågen i det katt: ibland. tet s ifrån fina vanliga Lagar. Vi böra derföre vara mycket flitiga och ac ktläme , i hennes Tagars ut forfkande, tolmodiga och varlamma at göra ani mårkningar, hvilka ofta åro tvetydiga och varit tillika kiällan af fånning. och af villfarelfe: Likväl böra vi ej lita dlléna på fina ar rgumenter, at vi icke, igenom någon ofs kiär favorit mening, bemöda ofsat komina naturen til at klemta efter vår inbild- ning, och fåledes blifva hennes: otrogna tålkar, j

och på flutet med'en rådd förundran, ”öfvergifva

våra Patienter fäfonr oboteliga, de der federmera, fly til gamla kiåringar och Quackf: ilfvare, fåledes förgås, ja ibland blifva af en flump curerade, eller ock förblifva uti et få elåndigt tilltånd många ; år Bortåt, vår ådla Vetenfkap til ej ringa vanheder. Lirdoms och Vetenfkapers fortkomft beror, i nåft myndighet, uppå en allmån antagen fmak, om den blir fördårfvad, då hindras de i deras tils K våxt , och falla af, fom omogen, fruckt: Låkare= konften ibland andra, tror jag lider mått. Ty ej allena den vimmelkantiga gemena hopen, utan ofta -folck af högre fländ förledas, at "befodra - Quackfalfvares, (kryt och undervårk, och « det ka mer ån upricktig och vil grundad kun fkap oc

Öfning i Låkarekonften famt en fann Lärdom, - KN

Detta gör at de fom med alfvare all fin tic lagt på cn få ådel Vetenfkap , ledsna och bli f -

fummelige, ät bruka den kundfkapen "de "redan + iedan dee da se

Er

förvärtt fig, och at vinna mera, em frera vördas och fkattas, ån all den kun fk po

Ifrö ni

I

744. Jul Aug. Sept: — 185

— Ifrån det Grekifke Kåyfaredömets tid, begynte denna gudomeliga konften, med annan bLårdom at aftaga: Och. på flutet ftadnade i intet'annat ån Rotvilfka, låg ock i mörkret, förquafd. och

obrukad, til det fifta hundra åra talet, då åtfkilliga med ftora fnillegåfvor beprydde, åtogo fig all- månna vilfareler at optåcka och blotta naturen;

fielfvan och bevifa hvad fanning var. = — Vetenfkaps Societeterne uti London och Paris blefvo infticktade, hvarigenom kundfkapen i na- turen har tiltagit med undrans vårde påfund; och - det fkulle vara en fvår fyfla, at råkna up alla de förmåner, fom til flyta det mennifkeliga flågtet igenom deras arbeten. Deffe framfteg har op- - muntrat andra nationer til et flikt företagandé, - hvarigenom många naturens hemligheter, åro blefne uptåkte: ch fom borgare i verlden, få bör hvar ock en bidraga alt det han kan, til det allmänna båfta, och Efterkommandernas nytta.

Då den Kongliga 'Academien hårftådes fick kundfkap om detta ovanliga målet, giorde den fig

+ EN ER 0 Ka

— äfven prefenterade fielfva quinnan för Kongl Aca- lien, den der efter en noga examen, låt henne hem igen, ej utan en ganfka mild och heder-

rs SN Och

jande. FR RR NA ER | > Som tilfållen af en tådan befkaffenhet fellan tima, och måflte upvåcka förundran, ja ofta ej en gäng bli trodde af gemena man; emedan fådane Phceenomena yppa fig därvid, fom gå vida ifrån den allmånria naturens våg: 13 har jag giort mig all möjelig omforg, at blifva råtteligen underråt- tad'om alla omftåndigheter fom hafva tildragit fig, åfven fårån quinnan blef min patient, hvilka jag ock framftelt uti deras naturliga ordning, få at hvar ock en, må kunna åga famma förmån med mig, at raifonera och draga flutfatfer efter egen

åftundan, RR ON + Den Cefarifke Operation fom vi lifa om uti gamla hiftorien (1). Och fom i vår tid af några med framgång blifvit pradtiferad (2). Vi hafva många exempel af döda barn, då'de blifvit rut- nade uti moderlifvet, benen hafva federmera up- våckt inflamationer, ibland hafva 1åkt deras våg igenom Reétum (3) och andra under Naflan (4). Vi hafva exempel af modrar fom burit mänga år (1) P LIN is hiftoria nmaturalis Cap. 9. lib. 7. SOLINUS in

"> Polyhiftor. & ca 1UsS sSCHAV Italicus lib.13: =

(2) HILDAN Oper. fol.2893. THOM. BARTHOLIN. cent. 2. Hift.8. Memoires de PAcadernie de Chirurg. a Paris Vol IL. 203) Mobbyre de PAcademie des Sciences 1702. 234. AG. Liter. ” MUeGs 1723.:373, RE AA RN en SR (4) ALBUCAS Chirurg. lib. 2, cap.76. FELIX PLATERUS > Obf lib.1. p 218. MARECELLUS DONATUS Hift. Med. Mirab. lib. 4, ce. 22, Medical Effays of Edenburg Hift Vol. 5. —

de i blondiner FR kid Ike dåd iligt tiltånd (5). Vi låfa om Her? rer af Urerus (6), at Ovula blifvit nerat uti Ovario' (7) om des fallande uti

in af abdomen (8) om des faftnande uti ba Fa Jopiana (9). Som vi hafva orfak at tro t vara håndt hos vår quinna; men fullkomliga ittelfer om lådane håndelfer åro rara, och med ma omftåndigheter, och lyckelig utgång, tror anka få finnas, om någon,

Walborg Johans Dotter föraffkedade Solda- sl Svd Åbo Låns Infanterie - Regemente £öran Hök huftru, en quinna af medelmåtig ftature, född af frifka och funda föråldrar, och intet någou befynnerlig fiukdom underkaflad i fin ungdom. Vid det 17de ålders året har hon kånt de förfta mårken til fin' månads renfelfe, hvilken haft fin -gillao och Sägs gång federmera, '3ne dagar hvar mår nad: hon blef gitt når hon var 27 år gammal; I blef moder til” tvånne barn, fom hon bragte til verlden uti goda barnfångar, men då hon 3die "gå en blef rådd, TORN det ej få lyckeligen. 4 si | N4 NR Ifrån

LJ

FN SCHENKII : slit lib. 4. okt 8. 20.21. många ELR dd

No Philof. Transa&. Memoires de I Academie des Sciences etc, :

(6) SENERT: Infitut. lib. 2, part. 1. KR 9. HILD. An +

tent. 1. BLBGNIV Trådat. >

OS rd ' Memoires de PAcademie des Sciences 1701, pil47. CL Re

(8) Hift. de PAcademie 1716. No. 4. STANSII & t AUL-

i HIERI defeript. Fet. Mufiponlani. > BIAN c HU 5 P vn

SR kiepalö ER US exere. p.73.

(97 RIOLANUS p. 180, Philofoph. Pra p. RT ; No. 268.

2 ELSC HO ng er. de Concept; stubaria, HORNITI SOgeela - 271. GRAET p.770.

|

Ifrån flutet af November 1730 förfvan hennes tid, och vid Juletiden började hon våmjas och klaga öfver befvårligheter, fom förbytte fig til håf- tiga upkaftningar, med vårck och fpånningar öf- ver lifvet. Hon mente at hon var hafvande; men hennes granquinnor Öfvertalte henne at det var opfligningar af modern och. kunde blifva hulpen igenom deras brukeliga badande och ftrykande i Badfltugan. för ne AON Og en, > På förfök blef hon vårre, och ftraxt hånde en håftig vårk och knipande i inelfvorna, fåmt dånade bort i deras händer Når hon åter efter detta kom fig före, 1å kråcktes hon håftigt, de förde henne hem, och då måfte hon merendels. hålla fig vid fången; hade dageliga upkaftningar. Den hela nedra delen af Buken, Ryggen, och åf- ven hennes hela kropp var få i olag, at hon var kånflös af någon fynnerlig vårk, 00000 > > Efter 14 dagars tid, blef hon litet båttre, och nöden tvingade henne at gå ut ibland. Den 19 Januarii 1731 blef. hon vårre igen, och den 22 då hon fkulle kafta fitt vatten, blef hon haftigt beta- gen at vårk och tryckningar utföre åt, hvarpå en - quantitet vatten gick igenom Vagina, och med detfamma, fölgde en påfa låfom en liten. Pung, af en blåaktig. fårg, men ingen blod. Denne hån- delfen fkråmde: henne nog, blef derpå vårre och klagade fig öfver mycken vårk tvårt öfver lifvet, edsötn Naflan: och förblef ftåndigt i et fiukligt tilftånd många veckor bortåt; men fant hennes börda taga til, fom rullade ifrån den. ena fidan til den andra, alt efter kroppens. ftållning;. eller når den var orolig i et rum, blef med handen fört til

et annat, dikvål ville det hållt hålla til: på den fidan, | uinnan blef - bätine; öck vid Påfka tiden on at barnet. quicknade. VR hvilken tid a mådde vål, blef fet. och mod igg ick ut, och

någ gon ölen; ; alledatt hön var tiodkard , ch +» troddes gå med Tvillingar. SAR om Vid 'Bartelmeffan, och den förventade tiden hon fl kulle komma :i 'barnfå ang; fick hon ondt i "kiörkan, af håftiga vårkar, köl hon med en 1å — blef fönder fkuren tvårt "under lifvet: och dee irkar kommo fkäftahls. Då hon kom hem blef hon vårre, och led mera vårk tvårt öfver buken, ån någonfin i i hennas förra barn vändor: Men in- gen vårck i ryggen, och utan at de trångde ne- deråt:- Detta gick öfver quellen derpäå, då hon fteg Op utur fången igen: menandes at hon hade

Fr fig; och få begynte fe efter fit lilla hus-

Härefter bårjade hennes bröft at fvålla, och -£g älv miölk uti ömnoghet, och 14 dagar derefter — mMårkte hon likfom hon hade fått fin vanliga må-. i nads renfelfe igen, hvilken fortfor uti 14 dagars — tid, och begynte tiltaga, förån bon talte derom. Hon låg ånnu ej flåndigt til fångs, men klagade åse mathet och ohålfa utan vårk. | Straxt efter detta, blef hon haftigt tagen med — famma vårkar fom tilförende, men na voro mera — håftiga: blodftårtningen tog til; fom otta gick i — klimpar från henne, och hennes buk blef mindre: 4 hon fökte all den hielp i orten kunde fås, men Htan någon flor Hör och man rådde henne at ” N 5 låta

AN

190

låta ypperfa Jo PIREN ants häka henne, men

de kunde i ingen ting finna eller fluta. =

Denna blodftörtning hölt an uti en f sdan börekelibet, at det år nåftan otroligt fångekliderna voro fom doppade il och et kiårell fattes under at 'emottaga det fom

rann igenom. - Hon åt allenaft en gång i i veckan, ;

och då mycket litet, drack intet annat ån kalt vat- ten. En hel månad var hon tå fvag, at-de vån-

tade hvar tima det hofi fkulle aflida; hon kånde

ingen, eller hade krafter at tala eller röra fig; 1å at dér var lif och intet" mer. Vid Juletiden : förord nades för henne några medicamenter, fom hon

tog 3ne gången om dagen, hvar efter blodftört=

ningen ophörde. Hennes hud var blefven guul, och hon få fvag, at det fyntes fom hade hon ej 'mera blod quar. "Hon dånade ofta bort, och en

fvimning varade 2ne timar om en gång, då man |

trodde henne vara död.

Vid kyndelsmefsan HäR båtjde öh tala och |

komma til fina finnen igen, men var ånnu mycket befvårad med Phantafier, och brakande dån uti "öronen: men blef dageligen båttre, och hennes

buk började igen at fvålla: men var Tikvål derhos

få fvag, at hon i 4 månaders tid ej kunde komma je fången. Men efter den tiden kunde hon ibland fliga op och fick krafter igen, hon började arbeta, Och HÖR tid kom igen, men ganfka fparfamt,

iq ä at då hon var nödgad at ligga til fångs, fant i

hon inga tekn dertil förån hon gick uppe igen.

"> Uti detta föränderliga, och mycket fiukliga tmilftåndet, lefde hon hela 10 åren: under hela er 3 : "> tiden |

fången och Sod. hvar dag,

2

HER SN ESR KL LIE RN SI TRAIN Nä gr bs UL SRA PAREN TCA 1 ERE AN LASER | PN

] X a 1 AT STENEN 3 Mä y i Lå Å ALS in VAG ÖA RR dd i FSE Se Ry Ca RR t Fre CM | " AA ) RR äl ) - I an 5 2 : 6 = 0 fn Mn I K | p. Ål | NV I

ar hi fv nes börda ngr Sä rullade ifrån fida, alt fom hon vånde kroppen $ 1941 uti September Månad, fint hon en' et fålle under Naflan, fom sne veckor derpå började blifva högre, och fynas röd; denna röda flecken tyktes förbyta figien liten böld, hvar

bon hade mycken vårk och ftor oro. Hon > kunde intet förmå någon at Öpna denfamma, och blef fielf hindrad at göra det med en knif: men

hon ftal fig at ficka honom op med en fyl: hvarpå 50 lt färgad vatten rann ut, utan någon luckt, och Continuerade få för 3ne veckors tid förån det be- | g nte gifva rutnad och ftinkande vatten. Emedler- tid continnerade klimpen at vara rörlig i buken, K til des vatnet var utrunnit.

Uti Junii månad 1742 kom förft ut one fimå ben: hvilka blefvo gifne åt Fåldfkiåren fom be- fökte henne, hvaremot han fom andra låt vara det nog at gifva henne en bit plåfter, och betygade . . omöjeligheten at könna hielpa henne; efter detta, kommo flere dylika finå ben ut igenom det lilla ST f året.

2 Når bufvid quarteret af vår Armee vari Åbo a uti October månad, kom denna arma quin- — nan fil mig; uti hennes beklageliga tilftänd? äre en beråttelfe om hennes fiukdom, och vilade mig några fimå ben bitar, fom kommit utur det lilla fåret efter båldan; fom var fiftuleus, och barer bredt neder om Naflan; något til vånfter om finea alba. Igénom hvilket jag förde en fonde - q Ci h kånde benen ligga bara. | (ET Sedän; jag fulleligen hade examinerat henna och h hon dageligen bad mig om hielp, lofvade jag le då ät

ed p

192 1744. Jul. Auo. Sept. |

at förloffa henne igenom operation, alt annat, var fitångt. Hon ville intet gierna deran, för någon

tid, men fom hon hade lidit få mycket i få många

år, och hennes elende dageliga ges: görandes

fig hopp at blifva förlofsad, ba öfvergifvå henne, och hemftålte Gud fitt öde. Jag recommenderade denna arma Quinnan til Hans Excellences General xritEs barmher- tighet och medlidande ; fom gaf henne pennin- gar at upehålla fig med och åfven intet hölt fig

va

för god at göra henne befök uti hennes hydde,

beledfagad at många förnåma Ståndsperfoner, me- dan hon var under Curen. = 0

hön mig intet

Herr GEITEL, Regements Feltfkiår vid åbo

» Låns Lif-Dragoner, fom bodde i grannfkapet,

tilböd hårvid kårligen fin tiänfly == 0000 Dagen til operationen blef faft-ftåld, och alla

och år vål bekant för des fkickelighet i des konft,

nödiga tilrednihgar giorde, en ihålig fond fördes in uti fiftulen, uppå hvilken bemålte feltfkiir med

en Biftorie giorde incifion, up åt och fnegt ifrån

linea albaz; fåfom uti Tab. V. fig. s ifrån A til B. Denna Öpnade fig i caviteten af buken, men fom

hon var oregerlig. och operationen gick intet för

fig efter min håg, få fköt jag up reften til följande dagen; tagandes allenaft ut några löfa ben, för- - bandt få färet med vhelar och comprefler, at in- nehålla omenrum, och hålla fåret öppet. Men hon ville en tid. bort åt ej famtycka at vidare något fkulle göras, til defs hennes vårk och befvår blefvo olideliga, och tvingade henne at famtycka til vi- dare operation: och då giorde vi incifion ifrån A

til C och fedan til D. Jag regulerade deffe incifio-

=

ner I

r alt fom jag fant adhefion vid Pereroneum af

fig. Jag, bemödade mig at fpara det yttra fåret fä mycket iom någonfin möjeligit var, ät förekomma de. tarmar och feethinnan ej måtte komma ut;

och åt fuppuratioir af detta ftöra (året ej mätte

fverfkrida naturens förmågo, hvilken nu mera

var då tillåjandes redan uttömder. Nu var vål än yttra Öpningen ftor, men det rutna foftret var

få tätt c omgifvit af dés egen hinna, 'at jag ej torde våga til at draga det ut med kraft, af frucktan at jag med ”fingren af den vånftra handen, Zen at en fax, och utvidgade denna Pofen

orade och fkär hufvudfkålen uti ftycken, ull

"dånade hön bort, få förbaiido vi fåret.

"ör

- rade henne en hiertftyrkande lindrande drik, & klifter, farat c

fedah ofta ömfades, fom gaf henne tog lifä. | | fndesd dagen tog jag ut rygg knotorhe och me-

lön af blod var ätlka Hiten vindör i

INS

membraner och fet rutit kiöt , luktade garifkailla,

jag intet r mårka någon lukt, emedan rumet' var åå opfylt af den förra Nanken. 3 R Må ferien fom kom ut, någfa dgr borete; OM Nr N | | YR

Tan eller fecken, hvaruti Ferus, mått ftråkte -

I och fåra med de bara benen: fördenfkul

tog: men föm hon då varit långe under ope= a duell hade hön opkaftning, och jag för- dukar doppade uti värnit vin, och |

il födan utvridne och lagde öfver hela lifvet, hvilket |

mö Ha 4 RR ben, med deras ligamentér och

el SE

händer materien fom förft kom ut med många

Når hufvudfkälen blef (kuren, kom hiernan ur, i hade fn: 'naturliga färg, Hen af den :kunde

oe

As Jul. Aug. Sept: 193 |

ES en rr

var af en mitk brun firg, fom härrörde af bloden fom utdrefs igenom de ypna och utvidgade kiåril- len af förbemelte Pofse. Fårgen af des: innra fida var mörk röd, och når den föråndrades ,. 13 wiP ide lig jämväl materien fom utfört. Och jag inbillade mig, at detta var i flållet År afflaget efter sla AR ty få fnart detta rut: nade foltret blef. uttagit, få var det ganf)

ka mårke- ligit, at.hennes bröft (vulnade och gofvo a HG och "varade uti one månader efter, låfom vid. en naturlig barnfång, til vanlig myckenhet, färg, och egenfkap. ; ;d é ER ve Som jag ånnu var ovif. om nn Pofsans ; råtta (kaplynne, (3 underfökte j jag: denfamma med

mycken flit med: mina finger, medan han ånnu var tunn och intet fammandragen; faft dån inuti Få var fkrynklog: igenom. hvilken jag kände råta-

tarmen, vattublåfan, och fom jag tyckte ag utaf modren. Der lågo ånnu många finå ben uti) ed kiorne, men fom hon ej mera klaga

RR Er Korg SIE ERT SE Tänger a

e öfver I någon | vårk, 13 brydde vi ofS intet om. är til upppra. tion kom på: undgardesfRler dock de, fom ns fen; i det han drog fig tillammans, ut Kor. åa Vi omlade fomentationer, och fåret blef: bundit med en mognande balla ) ch fam hållit med et ftort hefte plåfter. I börja | des renande infprutningar til at aftvåtta rg orena nd materien, och federmera fkiölja ut de benbitar 3 fom dölgde fig uti follarne af Pofsen. UL I vs En dag då det trångde til flolgången, langd honat något flank igenom flidan € Vagina); h varp hon fade mig at moder mun var mera Öppen å FORD och få nedertryckt E at hon Rade, ar R Cn- |

TR

oh =

AR X E? = RS 2 SNART = RANA JE 2 [ ran i NE RY et RENEE k

kikulle ön: pa kullar vatnet. ög en fant jag modren uti fin naturliga, iga fkapnad, men något ftörre: mo- pningen tillåt. endan af mit finger, och jag en Sepej likfom en half böria innom halien us, jemte några andra ojämnheter, men rdig! Hvad defse voro kan jag ej vål låga, en kiörtlarna i uzerus voro fehirreufa, eller ft opfvulnade efter denna nya inflammation. - irkte al ag någon materia oftare komma ågen, ån då hon gick til ftols. Jag för- medel t utfpana. denna communication ) ingar, men kunde: aldrig komma genom, hvarföre jag begynte letta var allenaft materia. ifrån idgade kisril, famlad uti ute- sigenomkryftning: men fom öppet, och afgången inter faft ftålla denna tanckan, a da gär iökt, hittade j jag ånte- 3 fom jag "medelft en liten

1 ha håligheten af urerus. Detta

illeg c gånger, men fant altid i en z

; i 5 nan, blef flåt ok ca in Pe H RR FR » och det fimalare alt fom denfarhma nalkades

a pr

pal fe! edkor åf operation, , voro I hela henges månads tenfel le kom Igen, Ng | och

vå far re UME a

196 - 1744. Jul Aug. Septa =

och varade 3ne dagar, fom tiltörende uti hennes ungdom, och fortfor alt fedan mycket ordente- liga. Sedan:hon var förlofsad ifrån fitt förra ålende, blef hon fet, mådde vål, och åger nu en god "Årret har Öpnat fig-två eller tre gånger fedan vid des nedra del, men utan någon finårta eller fiuklighet, (om tvingat henne at hålla fig inne, men fedan en liten fplittrå af et ben, fom varit i fåret förvicklat, kom ut, flöt det fig igen, och

varit 13 alt fedan förleden Jul. — ad

Af alt detta, tror jag det vara fkiåligen at fluta det lifsfruckten' aldrig, legat uti fielfva mo= dren; men vid aflellen måfte det upfröade ågget

ät et annat fiuckt eller oupfröat åsg (Ovula) fullit

PLM

de blotta benen ville föka och trånga den vågen; ty det imåfte hafva legat helt i många år, utan fullkomlig förrutnelfe;. och åtven fedan des delar kommo uti fria luften, få togo de åfven få lång frifkt fnbjetum,

tid uti en 1ådan vårma föm ct frifl förån de gofvo tecken til röta. = Det ojämna bryne jag fant uti fielfva modren, . kommer mig at tro, at der torde våra något annat å tårde, men ingen ting utom anatomien af födflo

Lem- 2

a

i POR

1744. Jul. Aug. Sept. — 197

Lemmarnes delat; etter hennes död, kan förvifsa och låtta fåken utom alt tvifvelsmål. Hvart och et fårfkilt tiltånd af denna. ogemena håndelfen gifver enom nytt tilfålle at utgrunda och efter tänka, men fom det intet år min fylla at nu &5 in uti Phyfhologiem, utan endaft at gifva en ren och fann beråttelle, lemnandes hvar ock en fielf at döma efter behag; få. vil jag allenaft bifoga quin- nans nårvarande tilftånd hårtil | » Hon var nyligen uti Stockholm, och blef pre- fenterad för Kongl. Academien uti m ycket god hålfa, «Hon har ingen kånfla af någon fiuklig urerus. undantagandes at hon då och då har något af det FER nt ar oc Bråk fynes på ömfe fidor at Årren ; och: hon här ännu ftindigt en binda med en ftor metal Pist för bråkens OR 3 äbena an oc Når man trycker något hårdt på Årtet, fom nu är helt miukt, få funker fingret in til andra "ledet; och då höres et kurrande af vaderitarimarne. Deslikes då fingret föres tunt. omkring kånnes en hård ring innom buken, tiockare å den ena fidan ån den andra. Detta vet jag vara Pofsen hvilken foftret blef tagit. iv 5 Det utvårtes nårvarande anfeendet vifer Tar <-> Eörklaring öfver Fig.s: Tab, V. CA. Den lilla fifulerf. båldan, G oc B, Den öfra delen åf den förta Incifion, | 0 OC Den nedra ändan af Årret. få 90 CP: Den öfra åndan af Årret. CE Bråcket å hvardera fidan af Årret: ar tv EF Sidoftillning af högra fidan. 7 <. — &G, Sidoftållning åf den ÖA fidan,

, Uttar

itll då ag fålrln SR ; - kap par eller -handtlängare vid” fet be, til mate. rialers och grofva ftenars upfordrande, å trampning. . Det beftår der uti, at man låter 2, 3, 4.å s, karlar marchera in uti et ”botnat. hiul;' få at igenom defsa karlars tyngd, hiulet tillika med r des axel och linkorg blifver drifvit jämnt om- kring, och i följe deraf tyngden jämnt upfordrad, ; medelft linan fom lindar fig RA lagas en Hår uti Stockholm [een 8 detta dageligen

vid Kongk Slotsbygnaden, och på andra ftållen der de hafva ftora bykfiader Vd r hånder. : Äfven der det pålas under bygnader bl ifver håja Ck Se | tyngden, hvarmed pålarna Fo nd ji kotör | fåttet uphilsad. Vid Gl lasbruket ib CA DÖSs holmen, drifvas ockfå på detta fåttet ft (tan hvarmed materialerna Av alet fönd eiftaft ulfver. Sådana machiner kal lås i ger

töjer af bygningsfolket, men efter deras-åtfkil liga bruk kallas de Upfordringskranar, , Pålkran ir ad Stampkranar. ANA Ög Sedan Herr Ammiralen, ANKARCRONA Sfsidnn ' våras anmodade mig at examinera i 'Stampkranen för Glasbruket, och gifva vid handen, om det fkulle vara något at förbåttra der uppå, h | fkulle fkie vid des ombygnad, fom man åmnade företagas 1å tog jag mig före, at utröna | vid Mega trampkr har, nåmligen

:

VR 4 y 4 t ih ; CR ö j ! äl ; I U i å 4 ! a N 2 i d Yq $ , 2 rg I t a I a SR 74 FN IR É hm : 5 ” iller kö É pe , a i N p | É Så år i Fig

id fö korea - Parra ch bön hvad

; igden upfordrades, och at derjemte' pkarlarnas gång uti. hiulet , iåförn effedten mift råttas , alt efter fom ye eller långfammare, € eller. ock mera brandt uti hiulet. De rön fom j jag ch I wvarutaf jag kunnat fluta: något , vil j jag fva den år åran at anföra jämte fluten, förmo-

e ;kunna' lånda En ROR. rättelle vid

sö vid e en IE Sir för Kongl. Slorsbygnaden. > Ssd otlatrds Wfehr huggen i form af et ed | T 1, lång 6 fot och 3 tum, bred 13 iock 11 tum upfordrades til gt ju 30 fot vid påfs, under af 4 minuter accurat eller 240 fecunder' karl , fom ringo i bred uti = 12 fots diameter, deruti = fina feg, at den 'eftre foten ftod.. åt. under tramphiulets axel nåft han lyftades. 4 nder hvart omlop togor de 194 ådane feg, och - ilets « mlop fki edde under 18 fecunder nåftan. N

än utaf utf' Sttes. UR

ni upfordras 463 Lispund, och det Kn ; må eka ter" måtten uti in. famt af Got- och ät en 4 «

” Hof. |

| Haftigheténi 4 ij ställ fötunde er rihvar ock en Bob; efter 'n. 2 och SK ST rer Effedten af en ladd år cat Lisp. nåftan, fom up- fordras til en fots högd under hvar ock en fecund::' :nåraligen den fur de, tyngden år multiplicerad med den f undna ha tigheteny; och at produdten å år hålften tage ND, Hbekeamp. karlarna. varit tvånne. I SOS FT RN TR SI -Trampkarlarnas gång år f ådany at de tag ra 68 fleg under hvar ock en minut, och -hvart fteg' tum eller 3 fot högt och 2 fr liogt. H alt år utfätt efter n. 5.6.7 och! NERE vd Haftigheten i i tramphiulets peripherie är or for under hvar ock en fecund, efter ni f och 8 8

HH: Röner. vid Stampkraner.) för Kungsho oj Glasbruket. . Ng Jå Stamparna : åro 0 4St. beflående hvar OA en al ers ekefkaft långt 3 fot, bredt 6 tum, och tiockt 4. tum och af et jämhufvud föm” fades våga. 187 fkolp, Tyftadeg MAIA o. en högd af io tum, ibldrid cr högre och” ibland litet 1:gre, alt föm det var mer el er min. - dre gods under ftampen 3 EF455 Femme 3. glorde 1ö0 flag under 4 minuter, och d: efs Et SS af tvånne karlar fom gingo ibredd uti & s. et tramphiul af 13 fots. och 3; tums. diameter, 3 hvaruti 6, .Stegens fålning var f kdsbjt åt: den; eftre” foten flod I a 12 quarter bakom; lodlinian fom fåls "ifrån hiulaxeln, nåft för ån fotemlyftas > och 7..:under hvart omflop tagas 14 fådane

/

i an mal

g, Sonne HEN Valar 12 ecund dm ji »”4 + SM

Rn BT NE VRT GNT A CT SSMELA KL NE ARE J, FER RR RP ART LI FR EA AR AA Tr Si At ETOD AA LEN ; a 4 h | ' 0 | ' UA "ty v "”

få »

ÅS (SR 5 a Wes f Gslibå N CN EI SN NI RR . : | ad SN TR av 4 é i AN i a TT R OM a NN SE | NA ; i REA I 8 REA | ee IR bak ÅN a Å i (EN nr

I Pod dvillsnktstns GÅ daglig I valla: äv rislblgernd ns 280 måtten uti nr och at en cubic våger oå Lisp. fom kommer öfver- ut nens Hiecd des fpecifica tyngd” uti H. Capitaine: pe! OTRIEVA rDps XlIte förelisning parat Tom. IL ;» Haftighete nillyftningen & år 4 tum eller + for unde hvar ock en decund; hämligen jag hafz omverdividerat | 8 pg Nn. 2 tycagi d Nye emellam ffedten : ns NN år få för Rh dä e Dbapeidd "tyngd upfordrades med-en fots: 'häftighet uns der hvar ro ck en fecund', hvilken ' jag adj »oråknat påsfé fammad åt fom 1 föregående rön, i et jag anfet alla 4 flamparna 1åfom en Öns sne Hvilk NB jämnt och ftåndigt upfordrad vå ftor hö sd, fom hvar ock en ftramp lyftas ela den tiden fom år emellan flagen, var hvilket jag här vid defsa omftåndigheter kan 12 giöra, då tramphiulet år vidt och tungt vid rp pe ecipherien) eller: hafver flark fvang , och at : dyftningen ej fker- mycket haftigt, fåfom jag. hafver "vifat uti ”Tractaten om Effekter af. Van Irifter Prop. m, och Corol. 8. Prop. XR Trampkarlarnas säng år fådan at de taga 70 freg under hvar ock en' minut, hvart ock et fteg år 4 as tum högt och 3 föt långt, hvilket alt år grundat pån. 5.6.7 0ch 8, 100 H igheten | itramphiulets peripherie ? år 32 sf hvar ock em fecund, efter n.5 och 8.

$

e Hela rön år högden af färlanias ya itlått e Riders flålning in, 6, och det fåledes. ne | rn Låt.

»

2 ” - RR

202 1744. Jul Aug. Sept.

Låt fteget AB uti tramphiulet, hvars axel år C (Tab. VI fig.1) vara delat mit i tu iF, och emedan man då igenom rånet vet AE; nåmligen den cftre fotens diftance ifrån lodlinean CE, når han lyftas ifrån A, få vet man ockfå EF eller CH, fom år dragen perpendiculer mot lodlinean HF, emedan de fkiljas föga-1 långden, når karlarna komma at gå lågt under hiulaxeln, men tår likheten emellan trianglarne CFH- och ABD förhåller fig famma CH til hiulradien CF fom ftegets högd AD til : deslångd AB: Det år vift, man hafver något fvårt före at någa obfervera ftegets ftålning i tramphiu- let, men få år derermot felet i flegets högd få mycket mindre ån telet i obfervation fom ftegets långd år 'mindre ån hiulets halfvä- diameter. Emedlertid hafver jag någorlunda törfåkrat mig

-

om ricktigheten hår utaf, igenom det jag jämn- fört Effecten. med Driften, : hvilken jag på detta

fåttet fökt, at jag multiplicerat högden i fteget med ftegens tal under hvar ock en minut och dividerat med 60, til at:hafva haftigheten eller högden fom karlarna lyfta fin krop eller låta honom följa til- "baka med biulet igen under hvar ock en fecund, öch når jag fedan multiplicerat. denna haftigheten med 8 Lispund. Som jag tagit för tyngden åf en karl... Hafver driften fvarat tammeligen nåra mot effedten. En karls tyngd tages vål medelmåttigt för ro Lispund, men hår har han ej kunnat tagas högre ån 2, på. det at det öfriga måtte fvara emot fritioner och andra förhinder, fom jag ej kunnat uptaga uti Effedten. Det hade kommit på et ut, och gifvit famma Öfverensftåmmelfe om jag hade confidererat jämnvigten emellan tyngden (om

fördras; och tramt Narbierlat! tyngd, fötnli

) yet den förra med GC hvälfens hälfva och den -fennare med diftancen CH iulaxeln öch lodlinean HF föm faåls til

rö Yt Ner, .

ckholm 5 inråttad Hero GERDES el

1, et otk Be prisma af gutit järn, hvars ci våg fo 4 föt; och tiocklek tvårt emellan de SM parallela fer För vid pal, men-hafver infån a "på fyra fidor, få at jag funnit des na aller föln a 6 ia 42 | cubie föt, É [pra

HN dir plot, af 15 pie RAR ERA

hattvi | bröftet af hiulet, eller at de ftego med de

— nean fom fåls ifrån hiulets- axel, hvaruppå de

dan fig och de förre, fålom uti Fig.2, varandes

7 be botn eller peripherie. indelt i36 fteg

> igenom tvår flåar - - hiulets pd fkedde under 40 fecunder. =

i LR Hår utaf utlåttes.

ynglen i bär upfordras 99 Lisp. efter rytadeh ;

uti n. r, och at en cubic fot gutit järn våger

| En 22 "Lisp, fom på od Lispund når kommer >

) 4 FI ÖLVEr-

indten af karlarnas Te Sve de EN når

i — öfriga tvånne få fölgde, at de höllo et fteg emel-

NN N

rita tvånne tögo fina fteg i bredd Mäkot f

— Hframré föttren til 40 a 45 grader ifrån lodli=-"

204- — 17447 Jul/Aug. Sept:

Öfverens med det fom fmit järn. fkul! > efter des. fpecifica tyngd uti fören imde a 3 Hr. 'V OTRIENABDSSÖrelåsnidgenan srt da Hp 'Haftigheten i upfordringen 3 fot + under hvar ock en fecund, efter n. 2 och REPET ER Effedten af hvat ock en karl år. | ås or fom der 43 Lisp. upfordrades med en fots. bafti ( "under hvar ock en fecund: "Då man ej gör oe åt(kilnad emellan de fråmre och e karlarna. . Men i anande til desfe karlars olika gång år effeeten utaf en af de frå åmre 5:

+, och af de eftre 3 Lisp. + RR

”Trampkarlarnas gång år. fådan;. at - taga sö Jå fteg å en minut, ftegen åro 13 fot lå SAR och de fråmre 9 a 10 tum höga, men de ett eg: ; a 5 tum. Och detta efter n. S2627 och 8. rn

Haftigheten i tramphiulets + fe rie år 13 | fot i under hvar ock en fecund. Efter. n5 och g

I V. Rånet , vid en pålkran för fa fumma flutsb o nad, ie Inråttad af: Herr Commercierådet POL HEM. CH MR

t Höjaren af famma forlek uppsk med den i ; förra rönet, blef upfordrad til. AS 2, en högd af 12 fot under «vn oo a i 3. en tid af 35 fecunder. O Och Re ars gr 4. af 4 karlar föm gingo alla i bred utan Se | s. et tramphiul af & fots och 4 tums, SE hvaruppå TAN 6. de togo fina feg perpendiculert vid bröft Ve fålom man kan fee uti Fig. 3y hafvandes d€ per EK

7. hiulet 24 fieg beftående i bråden föl: hs 8. änlstsromlpg fkodde under 20 fecunder.

pendiculert vid des peripherie.

e al Hag Ed

Av

sök IA 0 . F N 3 AN p 2 ( lå / 2 ä 205 - SR SN 4 Rom Kö mr, än - ” "i ä : - nn Ti |

fa upfördras 99 Lisp. - fer inplordringen 3 A mg underbar fer

rens: ag år £ dig at a RR 72 7afeg n minut, ftegen åro 10 tam höga. KR eten i tramphiulets jue rna år a fot änder, fäginden. fs Ä |

nu desfå Effe Fer jännföras, Lä & man Cu UC vålne förfa rönen, varit de minfta, ska amligen vidu upfordringskranen för Kongl. SIOtS= bygnaden och vid Stampkranen Sör, Glasbruket, och at den f örfla varit uti det fierde rö. net. vid” Pålkranen fom FH. 'Commercierådet. POLHEM m= åttat, och det med (å ftor åtfkilnad, at trenne år a lenaft på denne fennare kranen hafva för- t åtven 13 mycket fom otta uti de förra bägges nh fåledes -hatva de förmått mera med et litet hiul, : n med « et af dubbelt flörre diameter, hvil- ket li svål: år emot det fom allmånt hålles före. Tr + sSkulden hårtil, at effeAen varit få liten vid desa. tvånne. kranar vid Slottet och vid Glasbru- ket, har ej varit trampkarlarnas , ty af deras Hig finner man at de nog gripit fig an at taga, få väl Åk yndfanmma, fom långa fteg, fådana fom de plåga taga uti en vanlig och medelmåttig gång, dock Falva flegen uti Glasbruks kranen. varit långre, nåmligen 3 fot, der de medelmåttigt plåga vara allenalt 2, men de hafva ockfå littare före at taga långa fleg uti tramphiul, der foten få vål fom flållet ; hvaruppå han (kal figa, avancera emot AE r O 5 hvar-

finner jag ej hvarföre de icke fkola ockfå få ut: med detfamma uti en annan. - Jag fåg ockfå vår- keligen prof deraf uti denna pålkran, ty når tramp="

ade kare

/ ÅA X j Pa

REL : än u P4 Jul Aug. Sept. 207

a mårkte, det j jag f. irdeles gat alk på deras "och tillika obferverade tiden på uhret; grepo 4 an, at de upfordrade håjaren på 40 1e- fi der j jag törut fant, når de höllo fin vant gång, at det geck ut på fecunder, fålom

rid | fhelfva rönet anfört. Emedlertid 2 är det en

dälfver tbökilkar jet at göra Th hyldighet, Nörgkga = "lg tet Fait 'hiul Jendr a uti des

brända

gnu ä da FA kol jänules hår Sån 19 nen förut få inrättas at karlarnas tyngd måfte fom -nogaft balåncera tyngden fom upf ordras , efter de — allenaft hafva et vift ftålle på hiulet at flå, nåmlis sn vid bröftet, hvilket i de vanliga kranarna fkier

7 ER

igenom karlarna fielfva ,-fom avancera (få mycket — närmare eller långre ifrån bröftet fom tyngden kan vara flörre eller mindre. Når effedten år ojämn, ro desfa 1 niul ocktå förfmå och litta at hålla ma- fog i Arg åmn gång med fin fvang. ade haft Aor äfundan at jämnföra fådana Ne af trampdrifter af manfkap, fom fåledes fkie igenom deras tyngd, med effe&er af deras — flyrka, (åfom igenom handkraft, eller på något nnat fått fom de bruka fin Nlyrka, Men ännu har et ej yppat fig tienliga tilfållen, der jag fåkert kunnat obfervera hvad (om fordras at determinera

3 effedten af fådana handa drifter. Emedlettid vil

jag likvål anföra et förfök fom Hr. sauvErur af Kongl, Franfka Vetenfkaps Academien, har giort i ; denna

208 1744. ]

denna aköl.., Tao: jön Nr en a FR ag? diup af en tienlig högd, och. hångt ätfkilliga.

tyngder på den åndan af et. rep, fom gick öfver. trislån. neder i sugar. medan den andra drogs horizontelt af en karl, hvarigenom den på hån dar | tyngden upfordrades. "Men når han hångde d uppå 25 Franfka fkolpund, fam han at karlen h deraf en lagom börda at draga, 1å at han med det arbetet kunde få ut en eller tvånne timar i fånder;, och det med en hallighet ara 1000 Franfka frrina nar, a

[|

3 om timan, lomEa Drsbröt Bo ie MA

| Denna Effedten, fålom jag jasöagr ädknir funnit, år få for fom den 45 Lispund Franfka fkulle upfordras med en fots haftighet under hvar. ock 'en fecund. Och altfå nåftan få ftor 1 fom orm minftå effeden af tearmpdriftejna, då BV g,

Anmärkning afve HE LEOPOLI SD

förbåttring, på det pumpvårk, fom år inlärt

uti des Tbeatro Machinarum Hydraulicarum. Cap. V. 120. T.XXKKU, Ev, AR oi belg 1

); ufbpvädket fom Her Nr

fo battra, ar fåfom han : felt I TS 0 (FANA. utaf en de AG a Mechamnci POLHAMMARS äfälpel och SNS utt Mansfeldr, och Ania orter. eft erfölat, 0 brukas

med flor, nytta,

ng od. Sam-

"a Satt 4580 pA han' ibitikir år hår in- Tab. VI. F.4: AM år en dragbom, BD- år en ng, Oår hvefven, K år den hvefftången, t fattar i konftgångens; men BD fattar i et brått DFEs fom rörer fången EH, af hvilken Ibråttet GHI föres, fom fedan rÖrer fången. värvid I fångången år håftad.

203. Hert nEOroLD: håller nu före, ät efter C "lrgteh BD-"och CK fkiuta' bigge, på en gång en fierdedel af hvefvens omlop, och draga så ; een fierdedel af omloppet, få måfte håften hatva a dubbel få for tyngd at draga: den ena gån« gen, £ pm den andra. Nu /Rulle konften ad Å så

NS: vara f xefflång drog ia, eler (kör, Gt ljelt blifver Jaflen dubbel ; 5 likv il hår v her, ty: altid en fierdedel af in, nomligen n ifrån a til b, draga bågge flån-' lika, och ifrån €' tild tillika [kiuta, hvilket Ev gör arberer dieha vå gå Ingen tungt, den andra lätt. = 74, Men detta år et mistag af Herr LEOPOLD; : tykemlaltar det; hvarutinnan förmånen af pump- ärkets- "inråtning beftår: Antingen flångren D- och CK (F.4:) fkiuta eller: draga. , få år tyng- den Å puinpningen lika ftor; efter (öm hvar flån- + gång rörer et brott abe (F,s.) hvilket drifver o:ne” — pumpar ve och.f fkiftevis, antingen' nu hvefftåns $ ren CK: eller. BD (F. 4.) fom fitta faft vid hvar fin fMångång, fåledes fom (F. $.) utvifar, fkiuta eller dräga, pumpar det. åndå i en j bump, för hvar. fån? fä ar om båg: be hvefit ängren draga i tillika,

kiuter, påta de And äta ; efekt, Sen derföre : ycken kraft at drifva

|

dem.

210: 1744; Jul. Aug. " Sept.

dem, Förmånen af detta pumpvårkets. inråtning

beftår altlå deruti, at. ojämnheten af -hvefven år någorlunda. förtagen, få at håften har lika mycket at draga, den ena. gången fom den andra, hvilket (ker hu, når bågge hvefftångren ,göra med hvar andra: en råt. vinkel; ty når den” ena hv iltängen - mått drager, drager den andra: intet, fom fes ; E 4der ”hvefflången CK, fom åri råt lin ie.

| med hvefven ej kan draga något; men Bd d drager med. hela. haftigheten; Jåt ofs- nu. tåga. haftigh sten i pumpningen, fom exprimeras igenom linien g& för 1.. (F.6.) och tyngden; aka vatnet fom drages må vi kalla P, få år dr ga då hvefi fången ha bo direétionen ke lika med Pxr och då hvefftången. har diredtionen.-hb lika med Pxo me och. hela effedten derföre Pxs, hvilken ockå å år den minfta. vid detta pumpvårket; men när. den ena hvefftån-; gen får mit emellan gå och.gh, eller 452? ifrån g. ritneras haftigheten- igenom bd GA och ja AÅen, fom då är den ftörfta vid d tta pumpvår- ket blir 2Px4/2. Nu. förhåller fig derföre der 4 förta Efeden.til; den minfta, fom, oPxq4/+ til. Pxz, det år fom Me 2 til I eller fom I 1 2; AV lg men detta gör ingen mårkelig fkilnad för hifte uti des drågt. .- —$. Herr LEOPOLDS förbittring. PORR ej. ojämnheten af hvefven; ty hvefftångren. på hans- invention, äro. frålda emot BRAABDAN i en linie,

r Ares

at den e ena heta litet drager, nå få n andra. drager mycket, utan antingen draga de mycket, eller båggeslitet. «stt 6. Ånnu. flörre Jjämnhet i ar st ä århålles ; ) Nr ige- od

yr

SATSA LA SENS RR nr ; EN . X N. NR å | , = > Ä. äv Ö ; å - IM / é 4 a då AS Jå YA / i t r I + Åk [å Ny

umpvår. ket, fv Har Commercie-

olm och nu vifes uti model,

| > når Driften fker igenom . håftar,

3 ; flark. fvang, år af. något. flort hiul, ( drifter år det föga nådigt der. ojåämn-

vh keligen hafva nå $: fom Herr ELVI US

löras > af Effesten, der likvål ojämn- ' NR gång vore. 13 flor, at den minfta

Ya E, -

Oj; amnheten fkulle ånnu vara förre, SR fkulle det åndå ej mera förloras

I mar dn kap feeu uti Art. 31, la RR KC ;

Sy ya Pafand är bruka Städar D

så od

YT ert SE WESTBECK RR til Kongl. VE | tenfkaps Academien inkommit med en be-

igheter de refande måfte

ner FREE uphå rer, » haver vari betånekt

NW pi 4 Lå AN nl

ne AT £ z d

V ] Rs ERA CR ev Å £ cv Re ö > Vv

EM tänker inrätta vid Slusbygna de ngr

F nödigt. at inrätta. et vårk fåledes a

vefven förorfakar, åndrar eller för- ten nåftan ingen ting, faft ån varn- | "on ojämnhet i Så hafver vifat uti. ; om Effekter af vatndrifter,ty det kulle

kunde, vara til den förda fom 8 til 9, infta haftigheten til den flörfta'

råttelfe , hb fom han, anboötgda. til alla j 2 uti AN i na f3- =

t kunna A vara tien- a

"Hvad. 3

||

lätta bsr vidkön nmer, 13 hafver bemilte Ht. WEsTBECK Ocklå I et mycket bequåmt fått at lämpa fyra finå ty en Sr dia od 2 Fin vid pals, til vanliga res låd vå fåled eS1 äm Na Tigen af den föra” åker kan fielf; utan at fliga utur.

födan. nied. et "Enda handtag iel ja flädan på lina Biul, nar (8 Omtrånger, cller då fö föret uphörer, och då föret SEEN möter, kan han på fam. flippa1 flådan neder at dragas FN fina medar, fålom förut. Och föm detta låter med rn Sycken. | färdigt ret , och utan ftor möda 1å förmodar han, - SN at man fkal kunna: betiåna fig. Ia mederna at åka på hvar ock en lis fläck, fom h n för rekom la, ehuru liten den ock ihåtte vara. LLA a

Hr, wesrBECK påminner, at vid våndnin gar, | kän ocklå flådan derföre låttelig en. lip] as neder

6) Re 3 3

på fina medar, emedan blue ej hafva våndbåncke, och det fkulle. eljeft vid v Vändhio, SM. | känna alt för mycket på de finå fvaga hiv en. | - Hvilka måfte” vara 13 låtta och tunna ,. på det « le s. ej mätte vara til mycken laft och til förhi dä uti diuper fnöd, då de och kunna LETSRER tagas af fina saxlar och läggas. inuti Nådans ET

Hela inråtningen för hiul en eller ruftningen, i; fom han den kallar, år glord af j järn och kan låtte- ligen, få vil fåttas til fom tagas ifrån flådan, ut fom den finnes vara nödig på refän eller ej,

Up ys Ljfjlad Pruk år ockfå nia Br värkelis 3 gen på detta Tåttet inrättad med lå elle | hvilken är råg Ö rg fännén br br SE

SUR

"Tide ee JO ÄR nu okt det för $. La efter boosgående ritningar, uppå. VE te Tadan äro” pb J torde. Fig.7.

i; ä Fig, 7 för Fant särd Lä ina ka hövs:

A, B, vila den. flålning hiulen böra- hafva når da | Tg ;Öra tienft, men — a,b, vila hiulens frålning, når döx ej brukas, utan Fäfåro updragne , 1å at flådan kommer at nm - fina medar, n DE, "år armen hvarmed flådans- fyra hiöl föras utur den ena flålningen i den andra, = ov Er, år en järn ten, hvarmed denna arm: fåftas ; uppå en krok på Sue af vädang når hiulen bv i brukas, men |

de; vifär. armens fålning I när hänleost åro updragne,

ER FR Hob" tenen år fåftad vid fkårmen fram fer på flådan,

"Eg. Sv vifar tydelivare inråtningen och Janina iFind ac hanget af hbiulens regering.

ACC Å år en krokug axel för bakhiulen, fött RR få fiftad under ”flidbotn, med mårlor uti C,C, fådana fom fig. 9 vilar, at han innom desfa måirlor låter vrida fig omkring.

DD, år en flå fiftad på famma fått urider flådbotn,

ac gr tienar til axel för

BDE, de tvånne krokaga a armarna, uppå fdr She nedra åndar framhiulen hafva fina

axlar vid B,B, varandes de öfra åndarna fam= manbundna med RG

| EEE, en flå, uti hvilken OR alb, nen år ledigt fiftad, hvar med denna reges ring hakas faft efter" er den Sälg hiulen böra NS - hafva, . 4 KT

214 ' 1744. Jul. Aug.Sept. =

AB, AB, åro tvånne flåar fom ledigt binda fram- vc Och bak -axlarna tilfammans , och böra desfå

flåar vara juft 1å långa fom diftancerna D. mo vHuruledes bågge hiulparen kunna lyftas up

och flåppas neder igenom et enda handtag, finner

man nu låtteligen 3; ty få fnart den fom fitter inuti flådan fattar uti tenen och fkiuter fram armen DE

AA

mot fkårmen, föras med detfamma och likaledes

hiulaxlaroa för bågge paren tilbaka och upföre vid

fidan af flådan, eller råttare medan hiulen hvila på

marken få fånckes flådan förft neder, få at me- datna komma at flå på marken tillika med hiulen,

men fedan lyftas hiulen upföre under det fielfva

flådan hvilar på medarna. Och tvårt emöt når

flådan fkal högas. na de At ockfå hielpa våra bönders for/lådar i men- före, hafver Herr sALrBERG, Ledamot af Kongl,

Vetenfkaps Academien, åfven långt för detta fö- reflagit at bruka fyra fmå hiul, och det igenom et

- mien ej kunnat underlåta at ockfå vid detta tilfålle

och vore få vida någon hielp, fom man vet at en CMR Fa | a tra

model fom han ingifvit,. hvaruppå Kongl. Acade-

gifva ritning, fådan fom hår hos följer uppå Taf. KL ÄgNOrr na 0 gb a > Hvarvid tages i ackt, at bågge hiulparen låm-

pas til flådan igenom tvånne löfa järnaxlar, hvilka,

når hiulen brukas, kunna intrådas uti dertil giorda hål eller mårlor uppå medarna, an

” Förutan et fådant lått, at bruka fyra hiul un-

der forflådar, hafver ockfå Herr WESTBECK gil-

-

vit det förflaget at man kunde föra på Lasfet et

par trimedar af grantiur, fom, der fanden möter,

behåndigt fkola kunna fåttas under järnfpångren,

17 4. jl. Ang. Sept. — 215

träflkod Åsda ej år få fvår at draga på bara marken

fom en järnfkod. Men ån et båttre förflag håller

han före det vara, at man fiftar tvånne rullar eller dar, nåftån på (amma fått fom förut år vilat för resflådan ; den ena framföre och. den andra bak- kö före flådan, hvilka då fkulle kunna låtteligen med en a-chandfpik förås under medarna, SE

k Rön angående Tenns proberande och angifvande vid des fijnhet. i.

: giorde. af GEORG BRANDT.

Tr lycke fijnt Tenn fom vog 531 as, förlorade af des vigt uti vatten 752 as. ÅA

AR fycke fyra=ftåmplat Tenn af famma vigt, Madad 1 vatnet :72+ as; varandes af. 1694 års: Kongl. förordning, angående Kangiutare - Embetet

hår I Riket bekant, at det fyra ftåmplade Tennet — bör innehafva 97 del, fijnt och 3 del. bly. > a Etdtycke lika tungt treftåmplat Tenn, förlo= rade i vatnet 682 as, börandes ifölje af 'högbe- — målte förordning det treftåmplade Tennet hålla ET del, fijnt och 177 del. bly, , > vc Et flycke två- flåmplat Tenn af (amma vigt, 3 föda rade i vatnet af des tyngd 54 as, och måfte i följe af famma förordning detta flags Tennet vara fammanfått af 663 del. Tenn och 333 del. bly...

, . Förenåmde tränne Tenn-Sorter vero tagne af Prof-Tenar eller Stånger, fom med flit i.den. proportion fon förordningen förefkrifver, blifvit med bly fammanfimålte, til at fedan tiåna til råt=' tefaörn, at deremot jämföra annat förarbetat, |

öv Pa Tenn,

j Md USE SN MA,

fijnhetg vil ng. e |

sedanblekyo vå hop förre öch: ln för- |

arbetade Tenn -Kiåril af åtfkillig halt och fijnhet

dertil af mig inråttad våg med tilhörige inftrumen-

ter, få at jag deruppä få vål uti luften, fom i vat-

net kunde våga flöfre ftycken, utan at der af be- höfva utklippa fmårre ftycken eller på något fått fkada det förarbetade Tennet. —

Efter fkedde vågningar, betannas allatbälva j fin behörige halt och fijnhet efter deras ftumplar,

undantagandes allenaft en liten två-ftåmpiad” bå-

gare, hvilken vog i luften s2 as mindre ån 9 lod

Victualie- vigt, eller 24363 as, och uti vatnet-72

lod, 82 as; 13 at,han aållenaft af des vigt förlorade

285: as; men borde, i anfeende dertil at 53: as

två-flåmplat Tenn af prof-flånger förlorade i

vatnet 64 as, med råtta i famma proportion hafva

förlorat 293232 as, eller i det nårmafte 2933 as,

3

gifvandes denna differencen af 8 as, nogfamt til-

känna, at famma Tenn- bågare innehade mer bly

ån förordningen tillåter. PAR -Tilat vidare beftyrka detta förfökets richtig-

het, giordes derå prof genom giutning uti en ften-

forma på det hos Tenn-giutare brukeliga fåttet,

öch befants det deruti giutna profvet våga I 19 as; deremot det två-ftåmplade Tennet af prof-ftån-

gen allenäft vog 115 as, och fåledes'en ätfkilnad

röntes af 4 as uti vigten emellan desfe tvånne

förordningen flridande, >

fNycken fom hade en lika rymd och ftorlek, hvar-' före och fådant behörigen angafs fålom emot

I

kan Någon

216 — 1744. Jul hög. Sept. 0

Tenn, om det dermed 'har er jämlik halt och

förlökte genom hydroftatifke vågningar på en

bd

SR

cc osNågon tid derefter, fedan genom giutnings- . profver en flor hop allehanda flags infånde proft-.

tycken af åtfkillige förarbetade Tenn-Kiåril utta= gne, blifvit til deras fijnhet examinerade och rick- tige befundne, förutan et två-ftåmplat ftycke, fom' vog 1292 as, och alt(å 53 as mer ån prof. flångs Tennet, fom allenaft vog 115 as under famma rymd och ftorlek; få vardt åfven detfamma 1åfom emot förordningen ftridande, angifvit. FR 1 Efter förråttadt giutnings-prof uppå famma

Tenn, var allenaft et litet fltycke med des derpå:

(4

Te flåmpel öfrigit, fom vog 233 as uti luften, och

genom förlåk på den lilla hydroftatifke vå-

gen, förlorade i vatnet 27 as af des vigt; deremot

233 as af den två-flåmplade prof-ftången, förlo-

rade uti vatnet 29 as; 1å at en åtfkilnad der emel-

Jan af 2 as på et, få litet quantum fkiånjas kunde. I anfeende der til; at-hydroftatifke vågningar vifa en åtfkilnad uti köld och vårma, fom jag genom erfarenheten lårdt ; 1å kunde jag nu ej aldeles för-

— dita mig på den vågning, fom någon tid förut

3 ÖN

fkiedt, nåmligen då 531 as två-fltåmplat Tenn

— 'mårktes förlora uti vatten 64 as af fin vigt, fom hår framman före nåmdes, hålft jag ej kunde på-

— -minna mig uti hvad för en köld eller vårma fådant då fkiedde: utan giorde jag nu til få mycken förre — fåkerhet, vågning uti vatn få vål af det ena fom det andra. a hi

Mar Vil man hår emot jämföra de tilförene vågne

f3ras, och i famma proportion, i anfeende til de

två-ftåmplat prof-ftångs Tenn nu beråkna, finner

i vigten förlorade 64 as, fådånt uppå de 233 as.

man allenaft 2833 as, i ftållet för. 29 as; hvilken

RN Lcd F 3 ; åtfkil- |

AN 744, Jul. Aug. Sept.

åtfkilnad jag i fynnerhet tilfkrifver den olika värma eller köld, hvaruti bågge förlöken kunna hafva blifvit fore ne RR ERT RR

vB

> Til at igenfinna, och kunna angifva huru mycket Tenn, och huru mycket bly uti hyardera af förenåmde tvånne oricktige och minder-haltige Tenn-ftycken fig befticker, få kan genom applica- SR af regula alligationis fådant utletas på följande ått. " ; KL ig - | EN Fe Fa Nr NO Genom giutningar af fijnt Tenn för fig, och bly för fig fårfkilt uti Tennprofs forman, har jag funnit at 993 as Tenn, och 154 as bly fylla måttet, få at oravitas fpecifica af den låttare, har fig til den tyngre metallen fom 991 til 154. Til at nu ' deraf få en blandning, fom under famma rymd öch ftorlek våger 119 as; kan:t19 fåfom mindre ån 154, Och ftörre ån 993, alligeras med hvar- dera af fämma tal; då deraf differencerna varda 35, och 193, hvilka ihopa lagde göra fumman 542. "> Som nu denna fumman fig hafver til den fökta mixtion eller blandningen , nemligen af no as til prof-formars fyllnad; altfå måfte den förfta differencen 35 as, tig hafva til det fierde tal FE AIR TORRE SK MO BES Rp 0 På famma fått erhålles, genom de gifna 545: 19':: 119! det fierde taålet 427775 ås. ak br, 20 Desfe tvånne tal, nemligen 7655; och 42-55

r'09 äs, tilhöpalagde; göra 119 sö RR > Och fynes altfå deraf, at 11'9:a$ fådant prof. vat Tenn, innehåller >€-45, as fijnt, och 42-558 bly; deremot efter förordningen 2 del. Tenn och en del bly böra finnas uti två -ftåmplat Tenn til fammans: få at hår 875, as Tenn fela til at kunna : | AR utgöra

/

; n dex2 Ssvas bly åf0. Adliga FAN oc ccPå famma fått appliceras alligations -reglan til

ARNE

differeneernas fumma 533.

Ma , AA

LM

74

or Vid rmetallers ypersade. I anfeende til deras

profningen genom giutning uti fådana formor

”Iter fig ej nogare göra, ån at med fåkerhet kunna angifva en åt(kilnad af et as utaf de 100,

fom. hela form -måttet innehålla plågar utaf fijnt -Fenn. » Det fom derunder år, kan få mycket Mindre angifvas, fom en ftor acktfamhet uti giut- ningen och fkrodningen PIPA RAG oin flere rat ; A | på

Vv

n fådant fått uppå et flags Teun giorde, få nåra varannan komma, at allenäft en åtfkilnad af = as dem emellan blifver, Vil man åter göra form- rnåttet dubbelt, eller flere gångor ftårre ,: få ökas: och felet i proportion derefter. fe FLAT »Eljeft har jag och förflökt til at draga förber:de fammanmångde metaller til tråd och afpasfa lång- derna med en fpitzig krum- cirkel uppå en fijn Scal, til at derefter göra afdelningarna, i mening at nårmare tråffa volumen eller ftorleken; men härvid yppade fig en fvårighet, fom hindrade, at föga nårmare dermed kunna komma, ån genom glutningar uti flen+forman , och derjamte går . ÖAR på detta fåttet ganfka långlamt och måödofåmt för fig. KÖSEPENTSESEEN 3

Men uti en liten kuhl-form&a, hvaruti 672 as fijnt Tenn rymmas, har jag förfökt at göra många giutningår efter hvarannan utaf et flags Tenn, och med en fkarp tång genom en enda affkiårning på lika fått .fkrodningen förråttadt, famt funnit at man på detta fåttet ånnu nårmare komma kan med ftorlekernas afpasfande. Ty uppå en fijn kornvåg, uti: -prober-konften brukelig, voro en del af deste kulor hvarannan accurat lika, och den åtfkilnad fom emellan de öfrige var, gick intet til 3 as; få at jag intet kan förftå, hvarföre icke Tenn-profven allmånt fke på detta fåttet, fåfom mycket behåndigare, båttre och låttare ån uti ften -forman ; hafvandes jag ej ånnu genom 1å . många uti kubl-förman fkiedde giutningar fonnit, at något fel derhos fig beftuckit, fom icke varit fynligit på kulåns yta, och altfå genom en om- 29 | a giut-

I

v Kr I v å | ; 1 Rd : fi Ile | 6 US . Ä

'siutning råttas kunnat, åfven fom vid giutningen uti ften-forman fom oftaft fig tildrager. oc 20 Förutan detta prof- fåttet uti en kuhl-forma, har jag och förfökt, at förråtta profningen genom - giutning uti en form-tång, beftående af tvånne halfva cylinder, fom genom tångens ihopklåm- ning göra en hel cylinder; och på detta fåttet fkier profningen aldrafortaft, och mifslyckas giutningen ganfka fållan: deremot ofta hånder, at få vål uti den platta ften-forman, fom kuhl-forman igiut- ningarna å nyo fkie böra, dock likvål oftare uti fen -forman, i fynnerhet af tvä-fimplat Tenn, - fom fvåreft år at utan fel giuta,' Enår fkrodningen fedan göres på enahanda fitt genom afklipning med en hvas tång, kan ej fela; at ftorlekernas lik- het i det nårmafté tråffas. FOT = Hvad igenfökandet af kroppars graviras fpeci- fica genom ' hydroftatifka vågningar vidkoinmer, få, emedan alt det fom uti vatten våges, allenaft 'viler en difference uti vågens utflag i proportion efter vatnets tyngd, och fåledes mer ån 7 gångor - mindre utflag gör, ån den låttafte metall (Tennet) uppå en våg -fkål uti luften emot vatnets vigt; ty följer deraf, at quantiteten forn hydroftatice vågas bör få mycket förre vara måfte, til at kunna göra - ”defto ftörre utflag. Men alt fom quantum Ökas, få minfkas deremot vågens kinfla, at af finå vigter röfas, och gifva något utflag, i fynnerhet uti et 1å "många reför tyngre fluido ån luften. »Fördenfkul, - semedan uppå den lilla brukeliga hydroftatifka vå- igen för fimå flycken vågas, til at deraf kunna ut- Öna huru vida utflaget genom hydroftatifka förs TOken fig flråcker; 1å har jag uppå en annan ftörre NV a rn våg

i

Rv -

våg til prof uti vatten vågit et fltycke förarbetat tre -ftåmplat Tenn ,' hvars vigt uti vatnet var 12 lod 73 as vidtualie -vigt, eller 33252 as, vågande famma ftycke: uti luften 133 lod och 18 as, eller 38192 as; få at förluften uti vatnet var 4943 ås; fom genom calculation derå nogfamt tilkånna gaf Fennets: ricktiga halt. efter des ftånpel. - Men - > fom affickten hårmed var i fynnerhet, at i det no- gafte i ackt taga vägens utflag i proportion at des laft uti vatnet; få befants genom många itererade förlök, få på den ena fom den andra fidan af vå-, gen, at ingen mindre vigt ån 1 as kunde hår göra

någon åndring eller utflag, 00

> Det torde i anfeende til det angifna halfva asfet, fynas, fom fkulle 3 as giordt utflag på vågen, hålft r2 lod vidtualie-vigt ej innehafver något bru- tit as; men få år hårvid at mårka, at taglet hvarpå Tennet hångde, vog 32 as, genom hvilkas afdrag det angifna + asfet hårrör. Py RA SD,

Håraf fynes, at utflaget på vågen giorde 5257 del. af hela tyngden uti vatnet; i anledning hvaraf, någon torde påltå, at åfven få låkert och ånnu fä- krare och nårmare genom hydroftatiquen, ån fom - genom prober -konften prof göras kunde på Siltv. och Guld til deras fijnhet, aldenftund ej mer uti Guld ån aldrahögft > gran, och uti Sillfver + gran efter marken angifvas, och en mark myntevigt allenaft innehafver 1610d eller 288 gran, fom göra 152 fierdedels, eller 2304 ottondedels gran. Men detta låmnas 1 fitt vårde, och påminnes allenaft hårvid, at uti prober - konften möjeligit år jer at

efter

d | å s ; E Rene d | a ” < ; bg | i Dee W adl KRA rk ä | RK SR HÄVA RNA RON Od j pra mö lb i | u CO Sr RE ig RT en N Md 1 Ms Fr ; Ao Ip, — F LV : . od NED Fur: Jul Alte. Sept: - 091

fter en förre Centners invigen maffa, ån vänligit år, kunna angifva + dels gran, enår vigterna der-

efteråro inrittade tillika med prober- kiårlen och

vårktygen; få at på fådant fått z dels gran fkulle

göra s-s,>> del af en Centner, (eller 100 €&) fom $ med i akerhet angifvas kunde, utan at Centnerens vigt behöfde öfverfkrida & lod 'vidtualie-vigt. Åtminftone år af föregående rån uppenbart, at prof uppå förarbetat Tenn genom hydroftatiquen bittre och nogare uti ftörre ftycken, ån genom den lilla brukeliga hydroftatifke vågen uti fmått, anftållas kunna, famt at man dermed åfven långre gå kan, til at dymedelft uptåcka tfinå fel uti Ten- nets förblandning med bly, ån genom den van=

liga prof-giutningen uti ften -formor.

, — Desfutan har jag til beftyrkan håraf, genom rån uppå åtfkillige andra förre och fimårre vågar, til igenfinnandet af deras utflag i proportion af deras la, erfarit, at de finå och fijna vågar ej af få (må vigter gifva utflag i proportion efter deras.

Haft, fom de gröfre. våg balkars. Ty en liten uti

prober-konften brukelig korn-våg , laftad på

hvardera fidån med 107 lod utaf lilla maårkvigten tillika med fkålens och infats fkålens vigt deruti in- beråknad, kunde ej få något rent utflag af mindre

(Met än stan, fom gör ss, del af hvarje lidas >.

ME. DAIKEnS ÖDCEIAKOAC al nt dal ds a

- Ep annan något gråfre och ftadigare korn-

;, laftad på hvardera fidan med: 324 lod utaf

| markvigten, fkålens och infats fkålens vigt

derunder inberåknad, fick et rent utflag af i gran,

n var o>,- del af hvarje fidos laft. fur En.

/ N

| 224 1744. Jul. Aug. Sept: i;

oc CEn annan ånnu gröfre våg, laftad på hvar- dera fidan med "7000 mkr.af Prober-Centner-Vig- ten, fick utflag af r mkr. My ng «0 En annan ganfka fijn och öfver vanligheten fubtil korn - våg, i lynnerhet tienlig til de inalte | vigters jufterande fom uti prober- konften brukas, laftad på hvardera fidan med 232 1od at lilla irak: vigten, fick utflag af + gran, fom gör s>',, del af hvarje fidas laft. SA Nr

«on En deremot mycket ftor våg -balk, laftad

med et Skieppunds tyngd på hvarje fida, fick et rent utflag at > lod, fom giorde s+:s7 del af hvarje fidas laft. Tra les ra

Förfök ochlyckeligit Rön at Glycyrr- hiza eller Spank Lakritz kan våxa i Sver:ge. och uthårda våra Vintrar. 00

.

> anflålt och pröfvadt £ MÄRTEN TRIEVALD.

"AA tviivårt kalla Clima kunna åga många nyttiga Trås Fruckter och Rötter, fom vi med myc- | ken Penning fpilla ånnu-nödgas införfkrifva ifrån frammande Länder, lår ingen förnuftig kunna neka, fom efterfinnar at alt det vi uti våra kiöks "Trågårdar åga åro främmande våxter, och at intet -våra förfåder en gång vetat at kåhl och morötter kunde våxa iSverige, ej långre tilbaka ån den ftora Kong; Guftavs den förftas tid. = AR a | SR Montro

7 Jul. Aug. Sept.

; 1 Montro ej rått f å vål.många Mrsdlokäklia h til fårgerien tienliga örter och rötter, åfven få våt, hos of kunde vinna Borgare rått. Om man. allenaft' ville viga något: utur fin Pung och göra a fig möda för det allmånna och Efterkom- mandé, hvartil man ingen ringa opmuntran kan hafva af de vackra rön fom vår flora Botanicus Door LINN A EUS å daga lagt, och då man befin> nar: at Lucullus efter det Mitridatifka kriget var den förfta fom brakte ifrån Pontus kiärsbår uti Italien, de våxa nu uti våra Bonde-tippor och de vi kalla Spanfka, åro båttre hår, ån de fom våxa uti Spanien, alla åplen äro förft komne ifrån Alien öch Syrien uti Europa, Plommon itrån Armenien, Syrien och f[. ardeles ifrån Damafcus, OLv.

"gl! sDeovore fördertkul ön(keligit, at de fom hafva mera råd och opmuntran ån jag någonfin haft, ville vårda fig om det fom kunde ”lånda vårt Landtbruk til förkåfran och Efterkommande til fromma, utan affikt på juft egen vinft och nytta, Uti en fådan affikt har jag ock endatt giort mig mycken koftnad och möda, hvaraf jag nu et för- fök ibland de fom se öre har den åran at fram- fålla, > ?

Som det mig ej var obekant huruledes man p ganfka många orter uti England hade ganfka Tördelacktiga Plantagier af Spanfk Lakritz, men fätdeles- omkring Pontefratt uti Yorkshire och Goäliman uti Provintzen NE VARG ftrhit vid Bam- berg uti KEN och ARTEN FU a

226 — 1744. Jul Aug. Sept

'Så lat jag om våren år 1741 inkomma ifrån England et partie Plantor af Glycyrrhiza filiquofa hifpanica :: CB. Glycyrrhiza filiquis glabris bort ChfJ.2Cs LINNAEI pag. 494. Desfe planterade jag utimin Trågård, til at fe om de uti kalla jorden ville utan den ringafte Tåckning uthårda våra vin- trar, och då jag 1åg, at de -ej giorde desfe rötter

— det ringafte"meen , planterade jag nu i våras år 1744 et litet åkerflycke dårmed, och ehuruvål jag hoppas kunna etter 3 års "ÖRE våra Apotheque med et godt partie frifka Lakritz -röt- ter, få regeras jag likvål få litet af någon egen nyttå, at den allmånna nyttan fom håraf på mitt åtventyr och koftnad kan göras, år mig långt kärare. Ny äv Ne

Til den åndan vil jag opricktigt meddela alt hvad vid Lakritz-Plantagier bör 1 ackt tagas: Denna fcythifka Plantan och Roten, fom af fötma ' åger fitt namn, våxer frodigaft uti en rik, litt, fan- dig jordmån, fom ätminftone måtte vara half an-= nan aln” diup, emedan den förta förmån beftår uti denna föta Rotens långd och tiocklek, +=

En få befkaffad Jordmån fom man årnar plan=. tera Lakritz uti, måtte året förut, vål med gammal rutten ko-dyngia gödas och med den opgrafde

' Jorden noga blandas. - . vie 2

Om våren då 'man år finnad at plantera röt= tren, måfte Jorden grafvas op 3 Spadtag diup, och dår fådan diup Mat-Jord ej fkulle finnas, måfte, Trågårds- fångar af åkren gåras med 1å breda

| 800

rr

Jul ul. Aug. Sept. 227

20 Ng: idvali fångarne, at Jorden, fom af: lg fämma på fångarne Vg veg föröka em Mat-

TRE sfta ååer för Plaprågitid: år om våren) ; få fnart kiålen år vål utur Jorden, och fkier fedan man förfkaffat fig frifka Plantor, fom tagas på fidorna afde gamla Röttrens hufvuden, omtrent, To tum långa, och de der åga å ätminflone et 8 eh följande fått, SK ie Sedan f! ångarne åro, fom fönboitelr. tilrtdde och vål med en/Trågårds harka jemnade, utftråc- kes Möre mitt på och långs efter fången, fom er en alns bredd, hvarefter Plantorne fåttas en 4 ifrån hvarandra men ganfka Lodrått neder ock ingalunda på fned fom humblerötter; ty detta har jag med fkada rönt, oph bör fördenfkul gran- neligen acktas, G

fun Fil dens nd; göres et Lodrått- hål, med en | fådan -planter- flåck fom brukas at plantera kän,

och hälet görs få diupt fom plantan är lång til, Ip Lät hufvudet af denfamma kommer allenaft en tum m diupt under Jordens bryne.

Når Planteringen på detta fåttet år förråttad, m nu Lakritzen intet våxer högt öfver Jorden förfta året, få får man råd Löks frå öfver alla särne på vanligit fått, då man dära? får 4å god Y flor Lök, fom om ingen Lakritz uti fingarne planterad, emedan derna Roten går på diu- pet neder i Jorden, och Lökens rötter fom intet ig äg | Fö FA

/

228 — 1744. Jul. Aug. Sept.

gå där kan fåledes ej på något fa att YE din

AM

" förras våxt, utan når Löken iaf. Ogrås rånfas., då

; fÖrytten, noga Pkt at det ej fkier om höfte 1,

rånfas och kakritzen med detfammas; vid hvilket

tilfålle man ock rånfar bort de unga Lökar fom

åro nårmaft til Lakritz hufvuden,, om höften når

Löken inbirgas- och når Lakritz fkotten öfver Jorden förvifna, kan man fprida vål brunnen ko- dyngia på fångarne, fomchindrar ogrålet at våxa rår ej tidig Ho infaller, regn och se iden Tköljer' och muften neder 'i Jorden, fom ej inga betor- | drar RORrens tilvåxt. Ser TREK

Vid början af följaride våren måfte man an gräfva

neder den qvarliggande dyngian omkring plan=

torne, noga acktandes : at intet fkada-röttren af. Lakritzen, fom fkulle mycket hindra deras tilvåxt;- igenom detta gräfvande blifver Jorden mör Sch. lös för rötternas tilvåxt, och Ografets' slne sä Väg jemvål för en tid.

Mången torde mena at diftancen + en aln'

SIA hvar planta vore för mycket, men fom

rötternas myckenhet och tiocklek gier flörfta vin-

fen af denna Plantagien; få år ock det båfta me- dlet at lemna dem tilrackefivitsråm , jemte den förmån at kunna gråfva omkring. defamma, hvar-

igenom deras tilvåxt aldramåft SR da,

— Desfe Plaster ande trinne års tid ifrån det de blifvit planterade, förblifva orubbadei Jorden, då man fedan opgråfver få mycket man tåncker

förån

1744. Jul. Aug. Sept. — 229

förån ftielkarne ofvan Jorden börja vifsna, eljeft torka de för mycket in och förlora uti vigten, =

i uk Sedan denna Roten fådt trenne är inrota fig, grafvar man hvart tredie år efter denfamma fom en annan fkatt, och år få fvår at aldeles utöda uti tienlig Jordmån fom Pepparrot,

>. Omkring Staden London planteras Lakritz til en flor ömnoghet i Trågårdarne, hvareft Röttren af den rika och ganfka féta Jorden blifva ogement

tiocka, men når de optagas hafva de en ganfka mörk Fårg, och fe ej få vål ut fom de hvilka våxa på fandiga åkrar och öpna Fålt omkring Pontefratt och Godliman. ;

0 Hvad fom våxer öfver Jorden år ganfka godt för miölke kor, torkat eller grönt allenaft de blifva =: litet vahna därvid.

Lakritz - Plantagier måfte granneligen för Svin - Creatur förvaras och ågnas; Ty de åro ogement fnåla efter desfe föta Rötter och kunna

göra en ganfka ftor fkada,

1QC

Rön vid Ångars rödjande. adl ket HN ; NILS KYRONIUS. AA ngen år få angeligen för en god hushållare

iom åkren, emedan den förre år den fena- :" res moder. | ER

3 N i yi Sd | Q : | Ängs

Sept. Ängs fkiötflens å fido tåtjande år få allmån, at man I YDRE har föga kundfkap om konften'at rått uppodla fin ång, utan lemnas den til dalkar- den, at hvart tionde eller tiugunde år rödjas och fedan af Bofkapen at hållas vid mackt. 2.00

ör RA ' 3

a

230 I744.-Jul Avg.

k

Vettenfkapen af Ängs fkiötfel håller jag få nödig, at mig tyckes det alla våra Landsmån med famlad hand, borde komma in med hvad, de för- fökt, at deraf fkulle med tiden kunna uthårntas det gagneligafte. !'ag vil för denne gången alle- ' naft lemna, det jag funnit påliteligit 'at i ackt taga fedan en ång på vanligit fått år af rögd.

Ä +

Når en ång, fom år full af bufkar och löf- tråen, blifver en gång uprögd, våxer året efter på famma ftålle och jemte ftubben få många tel-” ningar up, at de ofta ftå fom en hamp åker, hug- går man detta året åfven dem bort, blifva de det tredie ån ftarkare, och våxa få utan al ånda, tils Landtmannen blifver ledfen och uttröttad och -omfider låter dem våxa, . SN SN

Jag har håraf fedt flor olågenhet, "blifvit rådd, at rothugga i ny och nedan, om våhr och höft, alt har dock varit fåfångt ock lika når, in til defs jag påfant, at med klubba aldeles utåda fkåtten eller telningarne fom upvåxta efter röd- ningen. SER FR EL ER Sa TT RN SR

SRA

Hela

FF VER VAR DT UR ( SIS IT ÄRE Ve I SYRA NER HYRAN 7 2 ' [5 E se NEN GER 24 WEE $ LÄR |

44 Jul Aug. Sept. 231 ke År + Hela vettenfkapen 2 ar denne: =

äv Pn item klubba. med långt fkafft, för dello dd rre bequåmlighet, förfårdigas, med hvilken nan efter törftla afrödningen om ”våhren, bultar deel ingar neder vid roten, fom upfkutit, emot et dertil limpeligit bråde eller trå flycke, fom man fkiuter til roten det nårmafte man kan; når man med någre flag bultat och krosfat telningen, at han blifvit lös fom en vidja, dock utan at man behöfver bulta af honom, låter man honom fritt ligga; ty fedan torkar han bort både öfver och under jorden, få at han aldrig blir mer i ftånd ät våxas. på detta fåttet fortfares Öfver hela å ången, der någon SR telning fig vilar.

- >

Klubba - man göra af god torr biörk, få > blifver hon defto farkare och varacktigare.

Til detta. Hbetet nyttjas poikar och barn, 1or dertil inråttas, allenaft et på liteligit albets hjon följer dem åt och fer til, at ingen talnin

RS mo SE NINE

lemnas obultad.

I

A

| å Detta medel har jag endaft förfökt om våh-

ren, derat j jag år fåker, at det flår an, men ej om och öfen förrån nu, hvaraf ; jag nåfta år vantar ie —effedten, den jag fraxt (kal hafva -den åhran med Kongl. Vettenfkaps Academien at commu-

nicera, ä

Imed-

PEN NET EN

2 Jul. Aug. Se NW

FSE ey os KÄNAR ;

SAN AV S ;

Imedlertid vil jag bedia: mina Landsmån, | fom hafva Afp lundar, at de på dem likaledes . göra förfök, och med förföken til Kongl. Vetten- (kaps Academien inkomma, åt man åtminftone > denna faken kunde få afgiord, och fedan nyttia

| den båfta och bequåmligafte i

JR

Pn -.

Sm

re

i

(

>

| | Up MG Ul AA

I I I

N CS NI | | NN NN ND SS AN NN NY SÅ OWN

IN ÅNS

TERP PIA SEE

ill

or

stadd Gen RRD Ce 4

er RA SR

— 2? I mt , é€ - C- i 4 - x 4 i . å 4 ert, ma N då SS ST > od i AS i Fr å ee / « rg i 1 NH I ee ' FÖ X . i i a c f - FN É NS 2 i | | N i 4 / vh ö Ö Fd T X ee / a i i ög S N i £ Få : - - É , | Cd i Y = ? ES br MÅ ee = i 4 - i | ' Å i ee AA

4 ss '

= ; 1744. RR äg Me

OPERA ER RES RRERAR elak oso lutas Med ACADEMIENS tilflånd, 3

Tryckt i Stockholm hos LORENTZ LUDWIG | GREFING, på des egen bekoftnad,

OVEMB. Ock DECEMB.

Ro jön, ed

Ä BG RR Ho Fl OMREA

FT 24 rg

" i KEN FU ”

PA dee

4 -

| a ” MR

ww q V bd q n | XV A

(Nfötentkaps AA ör inné- pigg Cr

ANCELLIE - - RÅD, EXTRAORD. Envoré: och MInIistER' PiENIPO- HK OTENTIAIRE vid Kongl. do fSraniR ; ARA på 108 Hofver, - RAGE |

s ån HÅ

Il Academiens Ledamot

"Agt TS ; TR NES ös Ni LB R vn av Rå ” i , 1 4 sy 4 3 9 N Lå ;

HR ELVIUS, E | Ledanor af Kongl. Vetenikaps. fan --Hocieteten i Uptfilar )

pA SE - od 2 ro I hå & Kn Ca prage . et RR F - - åt är & po dp , Li 1 N i

På de Rör och Päfune fom fin CR AR Ko BA - LM vå 4 a 2 : å. pr TIC vö

dettå Qu Hand! Bon AE ri 14 rafnlldnd Ek. va kR EN Sv NS ÖR

"ningar om 1 Kuimihsaflandlo - Msn

dare kalla "Aard: Ackeren af VALD > cr ER ba 3. Berittellerob'é t f trädlés Rö blot Ad ont f i Molcou den 30 fftledåe April, af PEHR

KAL M | ; Pp. 245

4. Vådervåxlings Machin, påfunnen och ingifven

; af MÅRTEN TRIEVALD p. 251

s. FÖrtekning Öfverjde rarafte våxter i, Skåne, , in-

gitven af JOHAN LECHE, MD. "pi Jo6T

6. Fortfåtning om Vitriolens. OR må af pr JUL SALFÄNEN AA ATIAIS: a

7, Petiveria en Americanfk växt, ökat a

CART LINNAUS 3 Pp: 2

8; Förtekning- på Baftiens årliga antäl for C födde uti UR. flad under le fit Srflutne s åren , jemte. anledning til anmärknin 4 der «Vena PET ELVaUS Co NN SLE

bälhptäs) Dodtz PRIGBENTZELN

'P: 308 = z 5 ; Flat

an Vr | Pas: SMÖReR

å ” äl 1 I 4 ME vån Mag Ci i Sä Ova å Hd i ; HA > å Yr | NAS : pA EW Rö « a så Lo kl rf , H v f d - ÅK er

n NtiRaLund jocke uti då två "der nåft' igg nde 'Hårader', aflas denne "flags fåd, uti anfenlig myckenhet , fom É lock icke förflår til hela Sveriges Rikes förtäring 48 fårdeles fom denfamma myc- Spa Kråmerfkor från Köpenhamn och i På flere orter i Skåneraflas och denne d. et jeg allenaft til fielfva: ågarensoch några dels nnars fegt Ar 'Prifet på denne varan vid Tund, år åltid i &'dåler filfverm, tunnan på ågarens dj Ra fliger re val dubbelt uti andra och tredie Man hand; få at jag törs fåga at årliga tionen h: bär i Riket fliger til 100000 daler mts. beköftnad, = = II. Men 'faft'ån uti Skåne vidjStaden Lund, Im fart Al Kummin endaft uti Riket aflas til T å år dock jorden dår, til Kummin obequåm, igen alt för 4 feet och kåt: födandes af fig mMyc- fint gras fom år Kummins huf rud-fiende. Ty ft oråsvall tilvåxer dår måfte Kummin' ofel-

bart f förquitvas, hvarföre 10508 Mit och aktfam- - såg aid a | N

son fan lr och locit bl nc Kummin, pe faft oo n Jorc f Blönda Kordlar | nf Van in täppa til ftorlek,, efter hvars och ens I förmågo, af fi ådan Jordmån fom hår uti flutet af vandra: pund får för tåppa måfte IK vål ingå relans Hiv gård, t vin åro ganfl

den famma det år ny jord, fom varit upödlad eller bruten, Senda väl | jas eller och aldeles. 4 | ynnelfe, alla: Liung- och gr Pp öar och MENT

vä nu och från a UCK fårfkilt af n och närmare, Or fka I förmåla | 1 NA FI

ANNO En Plate 2 år rd, anfäs då fo : sd. upargning och rånfoing, : lt! at:alt i få måtto år färdigt til

NM D Xx 0 Ö

April I Månads ur

.

1744. Of Nov. Dec. 235

få fnart fom May Månad kommer, föres god : Micke dynga eller annan vålbrunnen giådning på hela Platzen, fom fedan upårges rått vål och diupt ånyo två gångor, nåmligen på lång och tvårs, och der uti fås Kummin, hvilken harfvas vål och jamt neder, och alla ogrås-rötter utplåckas då noga, fom både vid fidfta upårgningen och harf- ningen oförmodligen kunna finnas, få år det får- digt 'och Kummingen rotar fig. ftarkt och fnart, vexandes frodig uti bladerna, den förfta fomma- ren, men gifver. dock altsingen frukt af fig; An- dra fomimaren hafver man ofelbart med EE at vänta. af detta fit arbete fulkomlig. och rik lön, få at man af et fkåppe- eller + tunneland korn jord , fom år ungetår so alnar. i quadrat eller på hvar fida af > tunna i fyrkanten, ofta kan få 30 men gemenligen 20 fkåppor Kummin,” Denna fåd mäåfte ungefår fås den 10 eller t2 Maii då fruckt- tråden blomftras, et par dagar förr eller fennare aktas icke, ej heller hafver man ånfeende på ny eller nedan, ty harvid hafver det icke rum; 0- . brunnen. gödning dåger icke til. Kummin hagar, utan år högft fkadelig för de många gråsfröns fkul, fom altid deruti finnas... . Detta ar ofelbart det båfta och tiånligafte låttet at inråtta Kummin ha- gar, hvaruti och finnas en ofelbart national båt- nad; Ty om få mycken ofruktbar Jord af Liung- och ödemark blefve giord til få fulkomlig god åker , at icke båttre uti Riket fkulle finnas til Råg fåde, den altid med tolfte eller femtonde Kornéts gröda kunde löna arbetet, i fall fådan Jord fedan fkulle liggias til beftåndig åker för Rågfåde och Bokvete, 1å kunde och fådan Rikets Jordmån, al- NEN R 2 drig

e jörmed åter I sg

och a Ad under

Yr TN

an ut q SM

-

Nr SUR

der är fb fä EG

dag gar, rd

den. på fått oc JA Ra år, Is flut; Vidare upårjes d0rden n och ånteli igen ftraxt efte e-

f

A föl

halv atve: man nh

år, at ingen gröda niuta af en dårföre få c je dår , uti råttan a med Kumi min, och harfva

fås fört al-

anpå -

1.

st Sol FRgas kalöft vål, AR Ir

kummine i eröh fom den'4 fkidnafte ång, Öfv

vuxit hampe flubben, och den; amma aldeles öt-

verfkyler. Samma flubb rutnar fedan i Jorden,

(älfom en ganfka god giödning, och nåftföljande år gifver,. Kumminen fin | itll om . s vå honad: Oda: Tä

åro de SIEM och ofel yck q dt d FEL RT

SOV IL Några äro ännu konftigare til at vinna . tiden, men göra och mera omkoftns nad, med min- dre båtn ad, til at bringa Kummi nen | beg ”haftig och paflabel god gröda, på följande fått; Medar dra skrän til kummin, Er > Mä OT och

födan rått väl en half aln een | plåcka denf Ten. å nyO0, och kafta fedan rånder dåruti fpadan efter fhöret, uti hvilka förs se rg transporteras, fåfom felerie | lantor, lemnan de: jul et: PYRET fkilnad, eme lan bär? RR nita,

ligges mull en dårtil, och det p eradé ket vat 128 allenaft en gång vå efter plante BR få rotar FN SO Nin om n NS TS | ä ck At FÖ

1744. O& Nov. Dec. 239

meffo Råg och Kummin fikamman uti vål bered- der Jord, då Rågen ofelbart, nåffföljande år blif- ver hårlig, men huru den Kumminen blifver, vet jag icke ännu förviffo, ty jag har förftiflutet IF käledne Julii månad, detta på nybruten Jord örlökt, och gifva både Rågen och Kumminen, god liknelfe til anfenlig grådå, hvar i finom tid. Vid detta Maneret aktas, at om Larsmeflo Rågen sör fig 1å luftig, af det at han fås 13 bittida, at han (SR efter Michaelismeffo tyks fkiuta til ax, 1(å målte mån ftraxt låta afhugga topparna af all Räg- brädden, 1å innehålles med flik våxt, och Rågen

blifver defto ftarkare, uti Båtnen, til grödans fram-

bårande, näftföljande fommar.

> IX. At hvar och en må veta, huru mycket utfåde af Kummin årfordras til et vift tycke land eller jord, få år detta ofelbart , at et fkåppe korn- lands Jord, vål och rikeligen kan belås, med tre

'Svenfka ftop Kummin, fom blandas uti en fkåppa

"fin och torr fand, och dår i med, befås Jorden - Vvål och jamt; når nu Kumminen sifar fig, kan

Ä

utläde däger icke. —

man ftraxt fe: om någon mifta eller obefådd fläck

år, fkulle fådan mårkas, då måfte man flrö Kum- min dår åfvanpå, fom fjelf fattar rötter. För denna ordfaken fkul, år det nåftan båft, at få Kum- minen allena, oblandad med annan fåd. |

X. Nyvuxen Kummin måfte tagas til utfåde,

eller om jag vil befå en haga i flutet af Julio, f3- målle jag taga där til den Kummin , fom OR

uti nåft förat ledne Junii månad, vil jag åter befå

et Jordftycke om Våren, få måtte därtil tagas den

fåd, fom år vuxen nåfta fommaren förut, åldre

6 sn

; sq Na ;å ö.. 1 Op X FR NLA uti D OR SR TS Hä tiden och då målle han g

DM j SN

JR H run, är PN tredie reften grönaktig; då måfte och flraxt uti et f eller flera Br torkas han dageli gel, emot folen, ticken, få mognar och torkas alt (närt han. icke brinner famman , UR inpackas. Om något af den gr Ka fkulle blifva faftfittiandes på halmen vid afflagningen, få bör man laga halm n emot fo- len, några dagar, få mognår fåden, och kar - atflås, då den fenaäre, bliver ka T å god, fom.den körd Det tages och i akt, at Kumminen målte t( ffkåras , mårnar och kvållar, medan sligked 4 ib på honom, ty eljeft faller han "alt, för mycket ; lan Kumminen fålede: år I Varg börn man öckfå firö ny lös Kummin, hel tunt hela platzen, nämligen" hålften 1å mycket början varit utfådd, hvar fyll fårdeles ning om någon mifta finnes. Ty få nen nog ; faller. af n id atflagningen, env "man dårn

R Ke Fre hbgöriLit tränga XL En Kummin haga vi "med gödning ar flicke dynga e "Ris, fåfom fagt år uti $ punét: | Ana när, , då det om vinteren på föres uti vär I

femte och AR et : fe läker dela SM höf rer hvilo uti et år, då

nedlertid kan om arbetas , rånfas, giå- eV fålom fagr år." Sä år och jorden aft igen , och vålfi ighad g röda blifver at man altid 'må niuta få hugnelig gödo > få år det båft för en. man , fom” göra fig förfta inråttningen, at antingen "ki mmin hagar , eller och en få ftor at trediedelen dåraf må kunna låggas i få dant behöfves, då den öfrige delerr, bår På sat det lönar mödan nåml. ngen, C et nya arbetet. " Det år väl fant nin åldrig aldeles kan utrotas , eller för- s få länge han befredas , likvål fedan. burit c e 6 förfta grödor, lönar han knapt mö- dan, faft mindre finner dets gar fören a nöje elle r förmån vidare dåraf. |

XV, Jag hatver fagt ät Ogrås, fo hår Nere ar det fina gråfet, är kamminens vårfta motftån-

e, Tiftel, Törne och nåflor , åro icke måkti- ä röra hålften 1å flor fkada , fom fintgrås. Jä fvårja denne fvårigheten, måfte man ränfa e kumminen , vid Vårens begynnelle, hvart 14 ogrålet flraxt vilar fig förr ån kumminen ner. flarkt at, våxa, Til denna rånsningen man taggiga hackor af Järn fåfom fingrar, n ed man kan. updraga alt ogrålet med röt-

eller åtminftone aga det få hårdt, at det måfte a kraftlöft til at & räd ” eller SO

JE

| 242 1744. Oc

ifrån fig det året, och lömatnia våxer igenom: en flik rånsning. defto flarkare. use

; XVI . fnart kumminen år Y ur: n och bårgader , då vil ogråfet med vg taga fina krafter igen, därföre måflte man d åÅ fraxt ter. HE. verfara och rånfa hagen, och efter r der na råns- ningen, flrös. den nya kummins n i uti tälfte. pundten år förmålt ; - På vv ådant fått blifver altid Jorden ren och flark äl fn n gråda, til defs hon måfte hvila, och både Jocde s och f. ådens hatur, Lädant arfordräf. me. dude

XVII Många mena at man om höften kan

afhugga Kummin bladerne til fin n tta. och gifva kor, 1om deraf trifvas ganfka vål och at KÖSn a nen lika fult fkulle behålla fin Te til nåftkommande års gröda ; Men. åda

aldeles , ty Kummin växer ofta ojem 10 ml lg rötter få diupt i: Jorden , for liga. SG e& flycke öfver Jorden , hvilka fenare. fart. kunna afhuggas , och fåledes förderfvas , defsutan bör Kumminen behålla fina blader öfver vintern, at rutna på, ty det år ofelbart dels båfta gö ing. ' Mera vet jag mig icke at: påminna hårvid, ler kan någonfin mera god fkiötfel til Kummins aflande erfordras... För öfrigt om detta i mitt för-— flag få mångfaldigt och vål uti Riket vårkftålte dom jag alt af troget och vålmenande hiorta be fkrifvit, få vet jag låkers, at innan tre års förl rlo hådan efter, finnes få flor myckenhet af If denn fåd uti Sverige, med ringa måda och mycke: NN nad, at vi då dåraf icke allenaft a fva nog, fielfv utan och Inadpg meddela, lg drag oh a få No fo

råg ho tgkloter u uti NR ', Långeland, och Läåland etc hvars få saland . 41å gierna tilhandla fig den r minen, "Hvar och en vet huru dyr var Hår uti Riket för en tåmmelig an, illa hushåld af vårde voro nödfaka- ed flor bekoftnad fig den famma at förfkaffa, £ Svånfk humbla 3; : Men nu ånteligen i ige-

e planteringar , finnes god öfverflödig ti alle Skogsbygder, (ä at Slåtbygder- ler med, emot lått och fkiålig betalning,

| dte. Samma befkaffenhet finner jag

med | kummin och mycket annat hår uti Riket,

tra Ktar hushåldningen med den goda i iga. Jordmån;fom.C Gud gifvit at nand i

R; når angå nde: den låckra Roten fom

tg Di kalla Aard Ackeren, å PRNE

el MARTEN TRIEVÅLD,

1 ickra och ganfka nyttiga Roten; kan d de ypperfta i Köket, och monga

rg ah shäld ar AN famma kunde hafva en ange-

a i få har jag ofta förundrat mig, at han få hos os af Trågårdsmåftare planteras, dår lik- enna Roten ; Som Hollindaren kallar Aard er eller Aard Muyfies, men af Botanici Larhy-

nculis multifloris dipbyllis, foliolis ovalibus, tuber sd Hort. Cliff: 367. kub ärvenjis IS

> vepens

denna Låren i vågen , ville fåledc

såg” fi ch

öjnit hi ien Va Trigård gå de ir Är ” ed hu giöra mig få mycke mera nd förs]

införfkrefjag år 1736. några af deffe Rötter ifrån Holland ; Men då de anlånde,rådde en och annan mig, at intet plantera dem i min Trågård, fåijan= des at de fkulle löpa under Trår röttren öfver hela Trågården , och fom jag då hade planterat

0 Mullbårs Tråd i i denfamma, få vågade ja ge det

icke, utan fylde en Stor Lår af y Alva 1 och en Alns bredd med god Jord, 4 åönäkädan

planterade jag bemelte Rötter, uti hvilken ;Lår

de ftodo ute i fria' Luften uti 17374 1738; 1739 och 1740 års Vintrar, men höften "1741. flod mig flytta denfam- ma på annat ftålle, och då Jorden uttömdes , fant jag at deffe Rötter fig anfenligen förökat , bottnen af Låren var aldeles, förrutnad och en ftor dehl af Jordmoeften krupne et fpadtag neder i Jorden.

På det jag nu af denna förfarenheten måtte giöra mig förre nytta , låt jag on Vären 1742 komma mig et godt partie Jordmöefs ifrån: Am- fterdam , To | förre Tull, ån både inkiöpet och Frackter

ARR. RT

feg fig til; d är dock inga för penni ingar'i Stock

holm vore ät tilgå. | dr 4 4 |

Defle fådde jag uti en fandig fåbeligen Åker. "lapp , at denfamma med helleberg år aldeles dä gifven, Jordmöeflen, blefvo nederfade ,

|

dan TOR MS MUNNEN SINNE RN SR RNE RE a AE OPEL SM MM re Ör JE p + > e Aa St ; ER Å a i VE ) FN. 0

r hvil ka jag hår' nödgades betala en

add

och O - van på fåddes det förfta Året Rofvor, når de om

höften optoges, plögdes åkeren, och få ” ga ord-

AG År a en n grå 1 jemte denn den der uti detta. JAKO itych

Jordmöels,, år et sat de bå ta Koor, hvilken likvål,

ci rå öl och frodi; zhet full

atbl. med annan magrare EF a 3

"våxten ofvan Jorden för fina alt. för Öö-

da Artlika blommer och blad inte

om pöd

så Eid Lä 4 säng Än Ö vå de. Pp VR

5 Jenna på | fnn . i de ie an uti vide; BJ verjag tyc t vara få. mycket mera VE HER on til Rea > fom vi uti ve jer ällan eller aldrig h afva tilfälle at fe För u utforfkandet af orfakerna til detta hågel ä Hög nödigt: at anföra i vål den för. 10r a följande våderl ken ined I ine OM

| na en ganf fa for hetta, hvilket j jag & oglämt. fc ko. förmårcka under mina fimå tetör och Ipatzer-gån- ger nu på den ena fidan om Mofcoi ; nu på en andra, hvareft jag fökte föröka miria famlingar uti Hiftoria Naturali. >= Slo ALA nar

; är Cd. 23. April. meråndels Sol en, dock ÄR ibland go NR = Solken, men bl

cgyn

RR righal fom Värude ngr in | ; z natten. «| OAS j ST SR BAR Je UU MISW Solfken och angenår

Fa d. 26. SSO. oe Solfken ,Varint och vac TR ic N. 1 . Solfk ke

tag. Nu HÖR Gollen Ros sanfka varmt. soc uy äg: 'SO:1. Solfken, varmt: och ngeramt våder. Kl. LS m. beg: nulna ftarcl til SO, hvarifrån fedan Or » fvart. .moln kom, fom gaf något itet rign med nå- ra gångors blixt och åfkedunde: r; Kl Kl. 6. FT klart igen, men vid Solens I nedgång upkommo återigen moln; från SO. med | a rågn, fom varade en flund ge | i Sådan var Våderleken förut ; Nu viljag

1 komma til den. 30. APPLE hå

FO: Y' morgonen var klart ötve EN rån 30: föm blåfte 'ganfka fi [fö rdeles ti yrcka 3; ”deremot v defto rer fom ån gr fvårt före at så på för Vid middags ti tiden”

zz

PAA. Oå. Nov. Deé. 247

alt mer och mer i Sud-Oft, fom fmåningom öf-. vertachte himmelen, och förtogo Solen des klara fkén, fåamt förminfkade des vårkan. KL 2; efter middagen köm en fvart molnvågg eller en molnijl Lid sn SÖ. fom med litet rignande och 3 eller 4.

gångors åfke-brak gick öfver Staden och få fin köos; derpå klarnade det litet upp; men en annan tiock och fvart molnvågg kom ftraxt annalkandes, då litet för des framkomft en, håftig våderijlning - köm farandes, hvilken knapt hade hunnit gifva

fin ankomft tilkånna, förr ån honom flraxt på hå- Tarnå fölgde några rågndroppar, och få på ögna- blecket et 13 förfårligit haglande , atjag des like

p | FSK

aldrig tedt. > Sielfva haglandet continuerade en god otton- de dels tima med;fådant fuftande och hvåfande, at, "då man flod ute i Farftugan , den ene med den fRörfta möda kunde höra hvad den andra fade, faft de flodo brede vid hvar andra, och ropade ftarckt. Beflynnerligit bårvid var det, at vid fielfva haglan-

dets sB4R her ÅS tillika et åfkedundrande och >» Jiungande, fom cöntinuerade hel tätt på hvart annat hela tiden det haglade, dock var häglens prafslan- de och fufande få farckt, at mån ei ftort kunde höra af det korn-gubben, jag menar åfkan, kiörde, faft man altid fåg blixtandet. - Tillika med håglen föll ock något finått rågn. Under haglandet blåfte och hvinade tåmmeligen, | Då hagel-ijlet gått förbi, fölgde ftraxt och derpå et flarckt regnande med ftora droppar, fom "tontinuerade fedan en half tima, då det ånteligen började klarna upp iSO. Under hela detta flarka tågnande , var et 13 tått liungande", at jag vet mig "7 | — åldrig

ve '

MANS RR VEN! feta TE ONIKSNY Ae Ul Ea IVL SKER I N | V Så 5 ERE

Ctyu under T I agle la ade et SNÅL Vare, RN befar än jag dem k ; De ft Örlta jag I kunde få År vorc (1 fom Väålfka nötter, om ei flörre; c flörre ån Haffe maa tilfk rå trinda ; Men de måftå voro ge "emot hvarannan NESSER - så

il ” fomlig d : VORA: utan p kr de beftodo nåftan hel Och illne. af tät ijs; , Men innerft uti deras medel-pa a

Jöfare materia, likafome en 0, , af 1, iblanc

Jag år r Öfvert y. ad derom q bi j SEG UT DE tyga då de 4 marken, ännu varit. da ; flarka hettan , fom he a hed och up vilket.

de i va dag, gådt förut det håftiga ragnände,!

Et ort > minfkade altid. någ; VRENA iman kunde ög onfkenlig igen i "oanfedt marken var höhvit at hagc Br enkannerligen vid våggar oc € tvårhands tiocklek, få hr annah tima, förr ån de allcfaminag a faftfedan mycket. ftora vatt der at det upimålte haglet och nederks

Nov. Dec. 249

- hantlikvål kläckan ätpidiga blifva 5. om aftonen,

nnan alt fammans var återigen uptorkat. =. bade jag önfkat , det jag haft någon | vid hand , på hvilken jag fätt vig

Aa | Hagel-kornen; ; ty derigenom har öga unnat: ”inhåmta nogare vilshet om deras | fNorlek och. kraft ; ; men fom fådant intet var 2 ång s, och man i den haften ei | kunde för årdiga något. äg äRnlonenn. få .målte jag låta

ccka m . detta flora Haglet hade vid

c Fönler , fom lågo Er eådenädary. och n ei i haft handt lågga Lukorna igen, blefvo

voro på det fordom dags brukel. fåttet i Mo/couyei

före i muren, med. jerngallror utan före , blefvo de HJikvål det c , med den båftighet åndå . fönderflagne, at Hagel-kornen fprungo tvårt ök ver hufet til andra våggen.

al z Fruckttråd; fom åppel - Påron. al Plarsaida- Kiersbårs-tråd , Higo, Vinbårsebufkar, med flera, - 0 nu ftod 0.1 båfta Blomma , ledo for fkada; 3 våderlidan blefvo nåftan alla blomfer nedfla- och på de andra fidorne fingo de och dryg kin-

ken de futo,

blefvo fla - alv gne Löfven

hos of vid fielfva yttre fidan af muren, utan Hå den inre fidan, och altfå öfver en aln innan-

Åtfkilliga qviftar af Vinbårs- - bufkar och af an-.

«u

nåt: dels fönderflagne ; fömligftåds, faft fönftren '

I håra , iåat hela marken under tråden låg fnö-" af Blommor, hvaribland låg hår och der hela . n af blomfter tillika med felfva qviften på

- Löfven än da bäftdöela 4 atn kunde fe marken under tråden detföre. = 000 "Blad af frodvåxt grås och andra Örter voro fom fönder tröfkade.: = > " 'Sparfvar eller Tåttingar blefvo fi skiva flagne; > En och-annan af det gemene fölcket , fom varit ute , och ci få fnart kunnat få” någ; t fkydd, fades blifvftlitet Tkadde.> I am a fed öd V Våderléken; fom fölgde på detta ha ande, denne och de nåfta följande dagar, var fådan, når. F In emot aftonen och litet för Solehsnedg ång den- e dagen kom 3 nyo en molnijl från SO. med tåml.' rågn: vid Solens uedgång blef åter klart öfver alt och 1. Majz OSO. I. nu Solfken, nu mulit med 'åfkedunder och rågn. = «07 sd. 2..S0. :o.; Solfken, varm, e. m. firömolig.s fer dan gingospar molnijlar förbi jön d dundersmen" 1 rågnade:eir RR do 3 SIW Solfken, vardba HIT Od "d.4. SO. o. Solfken, ganfka: varmt Mm. frö > moln: en: molnijl gick mot afton mgjen Staden med åfkedunder och råg «0 204007 - sd sg. SSO: 0, mulit, fråle ka Kl. 9.50 | 0 fken 3; Kl 12. började "”Thordön höras i SO. br derifeån et mörkt moln upkom”, fom gaf braf I rågn; KLo. klarnade upp; men litet derel 7 hördesåfkan åter derifrån,då mycket och fi "> moln upkom, fom gaf:rågn:y hvilket råcl = sintil afton, då det (rkh p uppsos id. 6 SW.r nu Solfkerroch: varmt; 'nuoch måft” Ke PTA OS NR -Dylik omvåxling dågel. af Solfken, RN ållos | dunder, rågn, varade in tild, 16, åå fedanblefvo.

»» klara och heta dagar, Vann

/

s t å UN ; | | | SER SME SÄG” HE Bl RE MN kat ) M ; ; , ri I NPIEE RT | NET äv lr ; : AS Yr &ö SRA FOR 3 dj Å TG s 4 Sv , Tu NE : A i

4 | Å RR Ask Nosa: pd Å Ed | ? ; = Å ANS (AN ARR je 8 q . 4 | | 1/ nl dn ar NN -M s i " / L« i i [25 Et PRe NA NG AR | j i i s pr Lö RS AE AE Cd RK | 5 FN 4 ET r dj é Je ; v e f , UJ

> påfunnen och ingifven

ran fkulle billigt tro, at Mennifkian den Ska- | paren begåfvat med Förnuft, fkulle. vara | mon om, at låra kånna det Elementet hon i, och ej en enda fåyareknåpp kan vara "Tikvål fer man; huru få ganfka få, giöra kunnige om Luftens Egenfkaper och n, hvarpa likvål helfa och Lif til ftörfta beror, måntro fådane månnifkior i det inå-

unna fåya fig åga någon förmon, för de oför-

diuren? de der åfven draga andan och ina Lungor, få vål och på fammia fått

de, men veta ey mera ån de förra, huru ten fom de andas, "bör vara' befkaffad då de

må vål af denfamma. -

om denna vetenfkapen hafver gifvit mig ing til detta Påfundet, få fkulle det fynas digt at förut handla oi denfamma; Men nu ey får lof at fkrifva en book , utan uti Kongl. Vetenfkaps bhandlingarne, giöra fkrifning af fielfva Päfundet eller Machinen,

idgas jag förvifa de fom åro mone at veta an-

MH

2 a 33 Vg HÖ é OR

enheten och grunden til detta Påfundet, til

edie Tomen af mina Förelåsningar, form i Års tid legat fårdig för trycket, och lir fe fet, få fnart et blidare öde, vil tillåta mig tada, at låta trycka flera Böcker, emedlertid

SARA I (BE AKUTA

| j 1» 18 tr Vv a

sd 117 | NS

då flraxt at efterfinna om icke tägot bittre, vitt dre koftfamt och varacktigare medel kunde ut- fpanas, at förekomma denna fkadeliga olågenhe- ten, an at med åttika ftåncka emellan Decken, jag fant ock på åt(killige Machiner, HAr ine fa - ey var nögd, fom de voro koftfamma, togo in - mycket rum och voro-ey nog varacktige, omfider blef jag vid denna Machin fom jag nu vil be- fkrifva, fom den aldratimplefta, varacktigafte, af liten rymd och minft koftfam, fåledes ägde intet .

i Å i i så

fehl fom des nyttjande kunde hindra; vant för-

denfkul af vår Allernådigfte Konung fielf, och hel Rådet, vid profvens anftållande, det nådigaft machin bli vit efter höga Öfverhetens vefalni :t nyttiad på örlogs- Flottan, år en fak föm mig ey

lad Bern för SUI Hyckig ugna mig af en hederbg

jag och fäde 2 pla llning. ”Tvånne motiver komma mig at denna befkrifring göra detta påfund al- ekant. 1:0. Förmodar jag at Efterkommande to ta mig tack för detta Påfundet, om det ey vid nårvarande tider fkulle få komma at nyttias, om det oförgripeligen tyckes: förtiefta.. 2:0. At andsmån , om de (fe i fråmmande Land: achin nyttias, må veta at den haft fin

) fistaga d Sverige, 3 :o. och kunna jämn- t Påfund, med del fom Engellånda- HALES igenom rycktet af min Machin, fdr! inventerad, famt en egen Book årom Okeifvit och År 1743 trycka lätit, under Tis tul: A Defiription of Ventilators whére by great KÖL ntitys of Fref. h Air may vitt Ease be conveyed o Minés ,. Goals, Hof, tals, Workbhouefes & in exchange for ber noxious Air an Acount alfo of their reat Ufefulnefs. in many other Re- LH pe Es: as in preferving all förts" of grain dry, > fweer; and frie from being destroyed by Weevels, n Granaries & Ships, and in preferving many forts. ipren el alfö i in drying Corn, Malt, | rr powder etc. & for many other ufefull sb Re Hales D D. SFR S. Den nna boken, lårer kunna bli öfvertygad I huru ganika Mangoga nyttiga bruk, en Vådervåx-

« lings MOMS kan anvåndas, 1å til allmånn fom -enfkylt nytta, hvar och en i Mechaniquen erfaren, amnvål låtteligen kunna döma hvilketdera det år fulkomligaft; det vet jag, at om min 58 Våder-

22

254 1744

Vådervåxlings Machin an de felacktig rr fom” den lårda Dodt. Hales, 1å hade den al Irig blifvit vårkftåld, utan barnet blifvit. i Lindan förguaft.> Min Vådervåxlings Machin år ingen ting annat å ån: tvänne ganfka ftora Luft-Pumpar, den ena deraf kan når det tarfvas, uti en handvåndning fö fÖrvar nd; Jas uti et Luft tryckvårk, och åger följan def förmåä-: ner ge den Engelfka, nårnligen 0. S00kashn Bh . Tager min Machin longt find a 1 Öp, nar PRAG nyttias, och ey ottonde delen " det rum fom Dodt. Hales, och då den ey brukas, d kan Machin tagas flycke "för flycke ifrån hvaran och packas tillammans, hvarerftot hans, måtte altid blifva på et och famma rum neder i fkier SR i åftad, hvareft intet rum år til öfverlåps. = 0

o. Strudturen af min Machin år få fi impel, at cen förfta ey koftar öfver so dal. fylfverm. och få. varacktig fom felfva fkieppet. == ÄN Fe 0 Machin kan placeras på FÅ bilogte 3 fkiep då den nyttias eller arbetas, få at den år: intet i vågen för något annat arbete. S& Fig. 1 Tab. VIIL i 4. Luftrören åro få giorde, at de. ey allena > NE draga ut den qualmblandade och fkadeliga Luften emellan hvart och et Deck, utan jaämvål de fkadeliga ångor fom dunfta ftåndigt ifrån Pro- vianten, den der igenom Machinen preferveras få vil fom, Segel, Tågvårke och alt. annat fom Å ned i fkieppet ligger, fe Fig. 1. Tab. VI Lo SÅ ord

$. Den ftörfta Machin kan arbetas n med ringa möda af fyra man, och år då en hålfofam mo= tion för manfkapet, til at förekomma gr kd å 6. IVL

Mi Vår Ö erväxlings Machin en nyttias. tik År ads i Min-gångar, med en en ändfi

af FR två förfta Luftrören, en handvåndning den ena Luft-Pum- förvar ri vå til et Luft- tryckvårk, få kan” la ey allena. på «en gång. draga ut den a Luften, utan uti mycket varma Climater; fvalka he a Luton. under Decken i i fkiep eppen, jäm-, vål i Mi ine-gongar, det man : med Doc: Hales Machin ey förmår göra, och fåledes aldeles otiån-, $ d Tan: föra felavar ifrån Africa til t bruka i 1 Fet; men vål at

fökt., ok eb är. år sant ka KR at Öd ÅR af min” /ådervåxlings Machin, om man förft calceulerar ' | nycken Luft hvardera Stöfvelen innehåller, It. våg armen oplyftes; fom nu Diame- ern ar vardera Stöfvelen af en Machin för et rlog; -fkiepp af 90 Stycken år 36 tum uti Dia- etern inuti, och hvar gårig oplyftes och neder- kes en” fot, få innehåller hvardera Stöfvelen någoté mör in 7 cubic fot, men'at undvika bråk, vil man allenaft råkna 7 cibic fot, fom: nu: defte: Ståflor fyllas och tömas af den qualmblandade Luf- ter oa pd hvardera om minuten, få -lefverera; . de och om timen 50402 cubic föty eller på 24 timars tid. 12, 09600 cubic fot, hvilken år tilråc- kelig för en befåttning af. 900 man til andedrågt - 24 timars tid, då för hvar ock; eh år råknat 45 cubic tum luft at draga in i andedrågten, eller, j 1296 cubic fot på 24 timars tid;.efter en månnifkia semenligen gör 20. andedrågter under I minuten, wvilken Luft fedan den pafferat ,. våra Lungor år. MA 4 — alde.

sldeles oriänlig 4 för svidare ye t, och få ganfka ofund och fkadelig, få at mennifkior böra få mycket föka at undfly en Cådans , edet je fielfva peften, hvilken ju af ingen ting annat ån e fördår: vader Luft, åger fin oprinnelfe. =. Når man uti ”ganfka varma Climater eller t Mine - gångar uti Fålt, ey allena behöfver ny utan ock en fvalkader Luft, då förvandl äs den en Stöfvelen til et Luft- tryckv. årk, och den tryck

då in hålften nåmligen 6, c4$00 cubic OM hal och frifk Luft; medan den ndra Stolen dager ;

ut et åfven [ å fort quantum af qualmblandader Luft ,' denna Luften år ey allena fördärkrad. ige nom ”andedrågten, utan man har ock igenom för. ”farenheten funnit at 12 untz af materia dunftar

utur en mennifkio kropp på 12 timars tid, lågger

man dartil at 648 cubic fot Luft Bin famma tid andas igenom en rytm g Lungor, hvilken fedan til all andedrågt år otiinlig, f år SÅ underligit at man aldrig kan gråfva long st horizon telt under Jorden. TEE Na

Sedan jag fåledes vift Malti 15 4 n väskan, få vilj jag nu förklara des ftru

i uctk ch fedan, huru denna machin på fkieppen och vid

järnga gps kart pyttigs visso

Uttolckning på ört 1 och Fig. ot Ms

é bk vn NA a POR År Få y

nn

Vv PAD Vä ” a Ka - ” rn & LS FA FÖL

Fig. 1, åren grundritning af M Machine ; 8 ”

4 Figsocdb PrORlenG: Mån ör ere doch b, uti grundritningen lj 1. famt

uti Fig. 2. åro tvånne Luft-Stöflår el

Pumpar, botnarne af trå och fidorne af miukt, k

men flarkt och vål [inort Läder." så

ÅA, år I

C, C får öpna fig, | Låder Luckor

a Og

na och få SXP Pori Bblirc et an ck-

ig le Va ET C ie Ende er bör och. då drager Ståfvelen

a in å når Stövel de N de Arg, D.

ro de Öpningar städer Machinen, | hvaref T erpendiculaire Rören: (amet 0 Sp IteS;

och de rått sinklädes lidt Uskiäderas in et | in- gången Fig. 4. Tab: VI. föreftll ler. Det fre fynes ey fordra någon befkrifbing, utan 2 gfamt af Fig. 1.2. Tab. VIL a Hagas. 2 sAMNPASåntet hura denna Vådervåxlings Machir 'på CM ytlögs-fkieppen y flålles kan fes af F.13.T. VIL fom fö- reftiller tvär Profilen af en Tredeckaré. Aiår flieltva HERA SER - Ma-

vå år uti en

MG a Bes PETE och |

Nr &

744. oa. Nov.

Machin flåendes öfver en del af. pun AN hvarifrån Luftrören gå Lodrått utföre likfom C;C; och tvårrören D, D, D, D, et fltycke under pe : ken, hvilka kunna förlångas til hvad rum i fkic pet fom måift med den ofunda Lu uten är äl, få fort nu den fkadeliga Luften igenom Macl

nen oppumpas, i famma mon flödar c ock den

frifka Luften in igenom alla Öpningar, hvilket omöjeligen för kan erhållas, förån den varma och ofunda Luften af Machinen utpumpas, hvilket til fullo bevift i min föromtalte befkrifning om nyt-. tan och bruket af Vådervåxlings Machin på Kongl. Maj:ts örlogs- Flotta, hvilket ock-Do&. Hales uti "fin vackra Tractat oemotfå jeligen beftyrkt bafver,. |

V Pers Machins bruk. AR — Rytta i Fel , och vid Belågringar. - rn HR

DER Svårigheten at icke kunna föra en mi- ; negång öfver so feg eller något mera under jorden förn'man varit . tvungen båra hål IN NE gen at derigenom få frifkt våder, - har varit för ; nåmfta orfaåken hvarföre man icke få upodlat Vet- tenfkapen om minor, fom den tyckes: förtiåna.

De förra medel man brukat at fkaffa mincuren luft : igenom fmed puftar, drag-hål, med mera åro otil- räckeliga. Nu fedan man igenom Våderv: Axlings

Machin icke allenaft kan föra en :' mingång 500 utan om det behöfdes 5000 feg, KL år Höine ;. Svårigheten uphåfven , och Herrar Mineurer aga nu inga hinder flerei vågen , ån at. Jinmtk arbeta .

1å tyft at icke fienden igenom hörflen uptåcker

| doris seallprions Detta år ett mycket låttare påfund al. I

Yrra fom fkaffar ar demtilvråkelig: uf igenom Machin, hvilken nu befriar dem från båra hål u i dagen, och derjämte nden at uptåc a minegångarne Igenorinr Nu kan man i en råt linea föra under- "ISpare grafvar utan manfpillan, i ftellet an hit intil måfte föra dem öfverjord och dervid förlora mycker folk. De torra fåftnings grafvar orde « [6 nifta mycken förmån hårigenom. neurernes es krigspuls at ”kafta in til hvar andra yo kande yvrvårk förlorar och mycken vårkan, ag låmnar til dem at uptöka alla de förmåner fom

denne e inve ntion hårleda fitt urfprung , och blir es sn grund hvarpå mackins nytta fotar fi ig. Machinens vårkan vid åndan af rören år ena” inda, antingen de åro en famn longa e ller 500: få nnar ; Så at om rören förlånges alt fom man avancerar med min-gången eller underjordifka - Löp-grafven, få kan den redan osar Machin lraga ut 25209 Cubic fot qvalinblandad Tuft -utur fådana. vårk om Timen, och trycka in af sven å ftort quantum af frilk och kall Luft ,-Hvilz en fkulle vara tilråckelig för: 900 Man, 'men fom 4 mycket Manfkap på en gång til arbetets fört- åttjande natt och dag ei kunna brukas , 13 i tållet för hvar Man fom mindre nyttias, kan man | under arbetet betiena fig af få monga Lius : TY et brinnande Lius fordrar få mycket frifk Luft; | om det annars fkal brinna, och ånnu något mer, ån « en Mennifkias Lungor förtårer , och hvareft Lius kan brinna , der kan ock Mennifkior fritt kdus och lefva utan befvår fom fees med nera. Kongl. Vetenfkaps Academiens a reg ok

din uti vc mg j vp ena er a en ena fidan af min-gången och det andra på den an- dra, få kan hvarken fielfva Machinen eller rören förorfaka "det ringafte hinder til Jordens utfö- rande eller arbetets fortf: åttiande , "hvarmed kan fortfaras 1å långt man vil; allenaft rören giö- "ras tåta af en bråd-långd, och tått i "hvarandra for gas, famt förlångas få fhart man hunnit et ft jc långre med min - gången ån hvart Luft - rår år Jängt til, hvarvid förftås åt Mr Mean måte are I betas ock hållas i jämn gång. dr

dog a OS MAN Ja mycket bättre måtte Hd 3 inhåmta min mening vil ja meddela , en plan - 4 af et flycke arbete i en Beligri ing. Lå a

; Fig. 2. Tab. VIL F öreflållet: en SR | hva areft man med vanliga Löpe-grafvar "hunnit.

nalkas Fåftningen, til. andra parileleng; vida eller på något annat flålle af denfammay kaftas op e gådt -bröft våren ; under bvlldersd Vådervåxlings Machin kan få f: åker, men flraxt brede vid, och når b, börjar man at öpna en underjordifk 'Löp- graf, fom med de prickade linierne utmårke ST medan -denna undetjordifka L Öp-grafven. föres. il en rått linea tram, få continueras med de

ga Löp-grafvar C, C-at blinda fiendens men : på | den under jordifka arbetas ftarkaft ; hvad pås fölgden kan blifva låmnar jag hvar och en at dömma, ;

rd FÄRS +

Oför

> fördes at ” MA SN d i KL HR Nn

th fonan LECHE, M D.. fn

; hiv g on ov: tiva. KR ade Mr Nedan Dom-prc "Herr DoAor i gif- I | vit ofs för pe dne på de. Uplåndfke Växter, TC fet flor LINNAUS | |

re

på de Lapfka, Göth- - dlåndfka och Smolindfka , jämt Herr ; några af de rarafte uti "Bohus-Låhn, tycks jag ei böra förackta eller i långer mörcker låmna le Skå NN AY före El med mycken flit upfökt öch

nad funnit, fom de hos

- ålfkare af det våxande Kil ket låra vitna om fkånfka climatets må dt ct i anfeenc detil de Öfvre Provincer. ven fom det fkulle Fydnad v-hva alt för Nag p kanik

| enfk: 6 ve ac RS - Ort utdra tm kirra allenaft de Merit Kölemnölee: refpedtive Högtårade Her- ir ei anr ngr. åro ' fundne och' anmärckte; vilka mn 0 kr fålom en förfling af dels prackt; ka et klart bevis , at ån mera vore at Uup- finna, om tilfålle gofvos at med vederbörlig Up- mirklämhet igenom föka de Nållen , hvilkas be-

i - do AN vig > föm torde v vara fahu

fe RV Er STIG SNS OR oo frö F 3 Y CAY SPAR Her ( ” Rö 4 & [SE ST Mål VW Es pp ge / i 5: RO 5 (NE GR VR OD CON RN nt Fa ÅT TE AR Å HA TVR LT <h' Ti ry VIE ; YI ” EO D 1 s V å [ve ÅS fd ÄR : i Få ” TT JA ok SAR 4 lä) A ER I en NY / > a” ratat be. 4 vv Å tb € (11 rd. ca a i kk Å ” FA t 5 r é 5 VR je KJ Å 4 , + «] 41 k X 1ld . Lak ” Ä ”

"que

— quevartivis faperioribus tripartitis, lsbje, litariis. Linn, clif.29. Linn. geni ed.2.n.20.

KÖ verna tvifdå vel Pigga följa Tour- nef. infl. 145. - Alfine triphyllos coerulea. bok. pin. 250.

Våx. i Måj månad uti fandig jordmån bland får den vid Sandby i öfverflöd ; rg so vid > Ofvids-Klofter och Fogle fång.

. VERBE NA foliis multifido-lacinatis, > fötts fli. / 2 > formibus. Linn. cliff. iu. gen. 26.. Verbena communis , flore coeruleo, Baub, pin. 29.

Verbenaca rebta.. Dod. pempt. 150... <=

Våxer vid Helfingborg belynnerligen på Valla.

> na utom Tulle porten. =

ST FR AA brukas bet ten och Vatten der af deftillerat, -

Om denne ark FRE lo Göra £ åa de ir defto.angenåmare [imack.. Se Adel. öfn. =

git VALE RIANA cåule dichotomo ; foliis lanceola= - — tis integris ; Kenan FaR Linn, cliff. 16. år lärda sg ön börs AN RT REA SON: >Waleriäna caanpeftris inodora major. | Buib. VOR 10 FRIAR fd a Valerianella arvenfi f precox bimilis, Jemine' et com- | Preffo. LT OUKNEfe til ds ee ned RE va Finnes bland ftrandftenar vid iland rna imel-. Jan Landserona och Helfingborg, famt vid Vomfiö utmed öfvids Klotier ki Farshårad, | 3 mil ifrån Lund. 42 Skid

- ev .

Brukds |

ti lat å YT Låctuc Sok blifver dia. bruk fådd i Trågårdar,dereft den Sqfläien. kallas F ettekoos..

RDEUM fofeulis lateralibus smafeulis arifta- ; s. Lin. UN 24. Re Sör rn

"Gramen hordeaceum minus. er vulgare. Baub.

Pl in. 3 theat. 134.

i AR xer i öfverf 1 Sd SÅ Vallarna i i Malmö, Lands- "eronå och Helfingborg. PA

SHERAI St | lh Ben g6 Linn, diff. 83:

Rubeola avvenf fis ret HS coerulea. Had, pin. 334: Fi GS Då Åkrarna Ib sTing. Ramlöfa Surbrun och > Ofvids-Klofter.

. PLANTAGO foliis SA LR lincaribus Än

> dongitudine NRA Ipica 6 le a. Lin. OR.

ad Fe våra Ul VEN Malinö perkg j fr gl PLANT AGO sg frilans olio fn Tournef. ;

NE rittisföno folio majus. Bah pin. 190.

Sovemina. Död. pempt. 109. : Växer Åre vid Landscrona OR Skeppa-

en ;

8. PL AN TAGO foli. line 7 ibus | pinnato- dentatis. obdäinn. diff 37,0

Coronopus fölveftris hir ursor Baub. pin. 20. | — WWåxer vid Lomma der man upfkurit torf tiltaken, > famt på andra ftållen ut med hatvet. |

dl 9. CEN-

AN

9. CEN TUNC Ng Dill.g gens un. LM 1. GEN IO, ”Anägällie altdofa minima , foliisvotundis alter. nis. Vall. perifi4 4 fi 2n sog an oc — Anagallidaft rum. Mich. gen. SR 4 x RY TOR - Våxer vid Sandby, Ramlöla och Vegeholm. 10. SYMPH YTUM foliis oväto -la Wnceolatis. Li. — Ali. 47. gen. 135. RN Symphytum., Confolida major. | ; 3aubh. pin. 250. Symphytrum Magnum. Baub.. Hälle ga KRT oc BEMDE LIG SE ken - Wåxer i dammar kring Lund, igcki nånva fd. lända trågårdar år denna våxten, få fl vår. at — utöda fom Petafites Netzlor och Saponaria. Def nytta år nog bekant uti Apotheg len, och

Ky

fkulle blifva älfkad. ar Bruks- -Patroner os och Sine-

beröm, fora Faber och efter he 01 Mappus tiligna des rot för den fmidighet fkuld, fom den fkaffar lådret, fom ernas til blåsbålgar Roten grafves up i October, och kokas deraf :o i et åmbar vatten til defs halfdeler år inkoka Med detta fpadet öfverftrykes: lådret, fom, dyme- delft blifver mer varaktigt ån det frin Shonen fått tilredes. efter det fåledes b ehåller fin miukhe och blifver aldrig mera hårdt.. 11. ECHIUM caule fi mplici, foliis canlinis kän. "> ceolatis" hifpidis, floribus (pi atis lar alibi Roy. lugdb. 407. Linn. Ben. 139. NG AN LA Echium vulgare. Baub. pin. 254. NN 1 SK Våxer nog kring Lund, och på magra trade akrat. PRE 15 PRIMULA foliis FR fo fis: li corollarum plona..T inn. Sö SI BN. 144: ; VI

ONE

if I 30.

& byurom a inodorim,

för 9 RR é j NR

id Ö fvids-clofter, proc nbente. Linn dif re sa. gen 14 19, 1 bumifufa, folio. RR Re uurn. Tnfl, I

> Våxer på fumpiga ftållen rågården och annor- 20 Mådes vid å btvids-clofter; 1å VAS SN Biäres TV RNRaEan KM VERNRLmR

fv - Spänn terminatrici= bu. is, Linn. lif 58.

verb Dod! pipe gr 4 ” om perfoliatum Une

iå öd ialla (ko; ar fåfom vid Fogles imontorp För blomornas figring

a luekt fkuld, blifver denna ofta

2 trägåre >Å uti CRD. häcaar

od V Std SED äpplet och ana.

Å Om

'

”blifver ON en Re fe a aft di É sh Ma ik tindtur, fom Bartholin figer, I jun juden Mag tådant intager fånig, och fötbrföbar lkdom rus famt många löyliga och: under] a änbillningars ibland g lattughet, ”fömn: « eller» upkaftn i cg " famma. gör + quintin af fröet 1 nderftöt och i maten blandat. Men z lod år Nladsden, d

> Motgifft år en drick åttika (eft er ingifvit vO- Mitiv) bvarpå ock luktas. Fötter och hån ler. tvåt- tas utt kalt vatten och gnidas väl. = 000 + > Det ena få vål fom det andra har man rår af Wai Fruentimbret, En

Jäs FRE ÅR 0 rp 7 cen caulem fiperantibus. Linn.chff.: 85. gen.230. - Atriplex dittus pes sanering fe; > ve R im NR | Baubh. hift. 2. 970. SEG ola Våxer jamte väggar och pl ck so SÄ GNUSCTÖNGR. sa : 17, CHENOPODI UM SJoliis trian gula C 7 ia "Linn. cliff. 84. EO VTA - Chenopodium fetidum. Tourn. ins seb. Stag — Atriplex fetida. Baub. pin. ige jöngg = Mulvaria,. IJalecp. bill ök age nde NA " Våxer nog i Lund på Kyrkio-går | fengisrdsgårdar dår i kring. a al Def vederflyggeliga lukt har gifvit Enge nerna anledning at bruka denna våxten mot m derfjuka. Se Fulleri Pharmac, ext. 60. 18: GENTIANA caule dichotomo , coro Vis infun- -dibuliformibus quinquefidis Jepius: clanfis, Ja- ciniis lanceolatis, (. Linn, gen. 236.) ; en-

[ vale, | 267

paluftre minimtum, , fore "inaperto, Mater.6 Anne 3 vid vågen emellan Lund bolt Maliné; 1å k emellan Ramlöfa och Surbrunnen. om ytta år lika med det andra flaget tufend rt, Hp brukas uti

na I ( ering växten ifven en döbedåmn

je gnuggas, fedan fa t år aftagit. bk

fröet, då det kokas i i vin, drifver vatnet och

den månatliga reningen, år ock nyttigt emot kall-

pis, (ör händer af nytt dricka. .

20. OENANTHE foliis caulinis inflato. -fiftulofis ch teretibus. > Linn. cliff. 9 . gen. Id

orrng? aquatica Baub. pin. 162.

Våxer i båcken vid foglef äng, 1å ock vid koktl- |

dj Mu 4 lan 1 på Lu ids betes. märk. Nui fommar har

mh pe ock | unnpit denfamma uti Herr Gretve

+ Horns trågård på Kungsholmen.

2. OENANTHE foliis, omnibus multi ifidis nalär S Ofegt equalibuss Linn. eliff. 99.

-— Oenanthe Cicuta facie, fucco virojfo erocante, ad,

SAR adv. 3 26.

| fen 6 charoph rylli foliis. Baub. pin. 162. c

In kke

268

. Finnes vid: kokillan,. hoj en fc rra "TYCKES vard giltig. «> Mn Cr SN 50. PASTINACA foliis Jinplic dalar in AT cliff: 105.8eR 279: Msn a "«Paftinaca Latafoler: flveftris. : Dod. bempt. 680. 5 aftinaca. JSlveftri. $ -dArifaligan ib.op Din ”Tourn. sd Fila n. DA MITT - Våxer omkring gamla Enge toffta | I Apothequen brukas roten oc Ken | SVAR UM foliis caulinis a vune eiforn ul be Linn. chff.100: Zen. Rn LAMAR TEL NVAL KESLA Apium pabytret & : "Apium- officinarum. Fp 154! i Niro Adium vu'gåre ingratius. I aub. hift.3. 100. Sellerie.x = FASEN M NOD År funnen vid Landscrona u uti giardsg r parna ut med hafvet, KR uti innerfta graf- fv ven Omkringflöttet. > Saab Re a Er Fröet bladen och roten finnas i ; othequen, Om fröet hötes fint och frös bland håret, få dödar .det på en natt, alla löffen , om a all enaft. mö fan bindes tåt ät hufvudet. ER DAR AG Denna vilda våxten år pifftig; n men då den on plantas i god. och fet jo rd, förre 1 i den icke alle naft fin gifftiga art, utan a i flållet för fin hård: och ftrånga imak, får en långt mildare. Hvilket (3 vål Rajus fom Cafalpinus a och I Redonen inty o4. TULIPA, Lina: cliff. ti8-0en-2914, A. Tulipa minor lutea gallica. Bal aub. pin. 63. 'Våxer ymnogt vid gjärds Ser se x 5 og. ASPARAGUS inermis foliis fer NEAGA Linn. él MEN FAN SN

maphroditis, valvulis den- us. hia Lön LEH: 257)

än Inojecumsnaro folis.

bg fl

vid Loraeh RN Landstfona. n åro' fimala fåfom på Luteola, fon 2 | allas Wowsz men mycket långer e i kanten, men utan fkuror. Frö nga åt mitlet af fina tre fidor en

et PN TTi FR RN

TYG Al 2 oe 4 pd SN

je é ÖR inermi, Er cordato- SUR 51.8 ge. 392:

v

um m vu igare, Salto bederaceo, Baub. pin. 2. | RR »våxa vildt på vågarna. IE

fen fås ganfka mycket i Skåne, bef 'nnerli en D bygderna hvar fandjord år. = : :

Re MN

270. 1744. OA Nov. Dec.

. Jag har åtvenvål vid Lidköping f hvete frodigt våxa, hvareft nog fandbl:

höglind jord finnes, och tviflar ingalunda uppå, at ju denna nyttiga växt fkulle uti flere af de

uu N SE må ER STEN na y Wigg ARG ÖR 7 EA

,

tva ;

m Summan utaf 5 Åhrs rågn ar funnen lika med högden af vatnet , fom medelft rågn eller fnö nedkomrnit i 5 andra åh Om ock höftfroftet fkulle bortfkjäma de m:

|) | 4 , PR GAN s i r Y - y [7 INGE ML Ae 5 RA Bokhvetet en rt Nr i | ER TR AFRO f RE CM BR RR KORR UR Å ki vn CN Nr EN ; a N' ö död a a a (S Y/ pd fo Å 6 q Y 0 a ' &

o:0 at bien hafva få fina fmak- och luckt-r

sen jvårkan. a et AMRA, ekt

) I afvog luft til genfägelle , til smite kupna andragas.

TU'S caule u ifloro, add breviore,

md Fläd. at FR in i blomfter- en Trägårdsmåftare iLands-

ER ä NTE U Si radice perenni. C Linn.

il a gram nineo Folio, majore flor e. Tourn.

ök if ri Baub. pin. 281. Breyn. bift. 1 7Aa ic. fen Gedan. I731. 4t0. el folio & f öre albicahrte. Rup. jen.76. 4 ön åf ndiga åkrar vid öfvids- clofter och

| 3 a ÖR CA AE UM FiRir calycibusque hirfuris.

FOR AR

på så

raftii ra fore ni Dill. sil: 46. Caryoph lus arvenfis birfatus ; : Hore majore. Pau N 2i0. HANNA innes n öva fandiga åkrar vid Simontorp hos Me oferis (No. 63 Y få ock vid Foglefång. . CERASTIUM foribus pentandris, peralis Å ”emarginatis. Linn. cliff. £73. pr [Ce eraftium hirfutumn minus, parvo flore. Dill il 80. — Alfine hirfuta minor. Baub. PLATT Växer på Lunds sh och eljeft nog.

NR 4 33. SE

33 SEDUM foliis o obtufis texetiuj "Ck. -panicula ramefå. Linn. Våxer bland klipporne ofö'ock pla Göth land vid Lagmansö: " fudk Detta Sedum är til växt och blomn det almånnare, fom år bittert. St och blomfodret åro. dr ka blekgul. rg as 34. ÅSAR UM folits tordatis pe

etiolatis.. Linn. lif. 178. Zen. 401: 7 RAR kd MR 4 KL NR Ze Fö ds Dod. pemt 38 å Nixer i FHäc WORET IO ha ÄR

nar hö hafva icka bl jukdomen, fo a rr 2 vi ik SR tlifva dé rg SVR ge SN .

all? för brus Skofrin Bab. bill. 50 > Vd I Sitnontorpå (kog... = = . Är oo Fruckten är helt Jika, menr mycket flraf, och ; fnyrper ihop halfen, om man di aa RÖRS: sla 36. PÅPAVER foliis ternato-pi satijl ig fn angulato, Linn. clif.201. gen, fs. 0 SA

Påbäver erraticam. 4 apitula . Hoengioré hildidi

TomrnsiWbasT nen NU sf MR Arpemone Re longiore. C(Baub:. b. pin. I

; fpinofö, Baub. bift. PERL vän AE Så ar sd

Ja SR

Vixer ymnogt kting Lund, pv jon ”åkerrenar, Tå ock i i å åden, .

den; blom in; fröet och

; N. NEMON E. > föminsbus 5 ÄRA Jolie kf. pet by i fom ; caule ke bifloro.” Elan, — CUff. 225. gen. 550. j an M ul ul S nemörofas MN Baub, pin. 178. Våxer on om våren uti alla fkogslundar, lålom vid . THALIC fr TR UM eksailen) ranonltlns pendulis , Re ad fubdivi fones berialoruen. in. cliff.220, gen. 552. ' majus forum framinibus purpura- (centidi . pin.237. vå i humlare lyckan vid Simontorp och på jr RER andra flållen på våta bufkiga Engjar. TN BALLOTA. Linn. Gen 580. liff3u. Baluie.

a Tottrn, inf. 185: ; sf Ma um nigrum fiutidum,. Pash, pin. 2J0r |

ne a lund. Ramlöfa och på Aage Kn Ira I tållen vid gjärdsgårdar. . äl. ME ON UR U S foliis ovatis RR acutis, fil ÄR HER FRI 0 Galeobdo Ons Dill gen. 103. 1.6. vil. VR

Lamiun, fe Mio oblongo, luteum. Baub. pin. 231. Mises om våren vid Refften, Foglefång, Si-

.. montorp, Hafgård, altid i fin bufkar meren- dels SP flållen fom luta mot föder. =

INN a ven 0 42, BE-

AN

40 BE TONI C An Hål gensn fr äl t 250. Dod. pempt. LAMA + Betonica | purpurea. Baub. pin. 23 TREK SRNE "Våxer på engjar vid Stehag, få ock når Lund. Hårat finnes i Apothequen,. Fö Blomfer, Conferv, Syrup, och vatten. = = 4 SIDERITIS (Linn. gen. 569) alfines La inis a -folio. Baub: pta 223. ns fas ifagini | '-Marrubiaftrum vulgare. Tourn. infyrg 190. > ER Stachys arvenfis minima. Riv.irr.m.

Våxer vid öfvids-clofter uti den lilla t tåppan der gungfan år, bland fopor och fpåner, få ock 1000 ky, utom Helfin ngborgs I ulleport , in- nom en ftengjerdsgård vid TER JE

AM: OROBANCHE- canle Sömplicilimo. Linn, cliff.

— 32. GeR. 590... LÄ TObkancbe major garyopbyllu 4

310. Puch.

olens. å Baub, ;

Din. 87. Växer bland 'bufkar emellan indsvagen ch åkrarna intet långt från grinden vid Rå.

oBruyerinus Campegius tkrifver Gin de re bar. | 60.) det Froffandet har låmnat få få faker oför- > 15 tarat det ock betjent fig af denna Skid-våxternas argaflte peft och förtryckerfka. Man åter der famma rå (utan tvifvel Ron fallat) och kol lad fälom Spargisa = vv. 45: LEPIDIUM foliis svato-lancealatis. | integris Jferratis. Linn. clif. 331. gen.645. jä LeÖidium lotifolium. Baub. pin. ” ; Lepidium plinii,' Dod. pempt. FIBER Våxer Öfverflödigt är za VN ssvå Landserona, | M

| ,

46: CO ann, föl — Jatis crenatis, cåulinis i. ke "Linn nd 2 > gen 646. > '€ ochlearia folio vabitk Tolka jap: Fm Raphanus rufticanus. Baub. Pin. 96, Ty. Armoracia Rivini. Rup. jen. 67. vg Våxer Ööfverflödigt på åkrar och i FÖRR 1 Luhd. P osa rg brukas: både på FAROR ONE och

47. AL LYS S UM taulé Mög: foliis fancbolatis "incanis inte; berrimis, foribus corymbofis. Linn. — cliff. 332. gen. &1. Ayn fruticofum incanum, Tourn. inft 217. «Thlafpi fruticofum incanum. Baub. pin. 108. > Våxer på trådes äkrar öfverflödigt kring ny,

48. LUN ARI 4 od cordaris. Linn. chi G- 223: Vila ytan major, fö Y fota oblöngå Biuib: pin.203. + Bulbonäc radice rediviva, flore cinereo. Rup.jen.7o, Våxer på fidlåndta och fkugrika flållen på Lybeks

6en vid Krageholm och i RS REA fkog

i Frualid och vid Svanfjö.

Mi sår en anfenlig våxt: Blomftren åro lika dem

å tr: gårds Hefperis och hafva famma luckt.

9. CARDAMINE foliis kvist pinnis fibro- tundis angulofis. Hall. helv. 558. (Linn.gen.66o.)

Sifymbrivam - cardamine, fu. Nafturtium aquatri- "tum, magno flore, elatius. Baubh. hift.2. 885.

: | Växer] i Ofverflöd i trågården på oöfvids- elofter,

der båcken rinner igenom gjerdsgården, få'

"ock kring Simöntorp. Denna har jag åfvenle-

; R des funnit på dämningen vid Marizftads quarn.

Hvar-

eft. Naf lurtium ANAR fom thequen brukas ,. intet finnes, kan man me fördel betjåna fig af denna både til Conferve, och om våren, til Sallat€ 7 AE MECK sö. € ARDAMIN En rg minore ÖP Dill. VR NR 2 AYNÄSDR STYNISNINA Nafturcivm aquaticum Minus. Båubh. pin. 10a sg > Våzxer vid vågen emellan Lund och Malwö. ock bland fenarna vid Simömorps' Hi

tamöllaa RV sea tyd ARI IOK eg

;t. SINAPIS filiquis glabris; tetvagomis. Li

OR 355 "gens v02 KEY AE > SE Sinapi rapi folio, Baub. pin 09. SAME bart Neok fr Våxer vil i öfverflöd. eme Han BGK SEK ön.

ma och på fere NER rer altid på vallarna omkring åkrar. = CCC oh Senapens nytta år nog. bekant både i i Apothe- quen: ochi kjökenss så valt NER AN RR as "GERANI UM olumbinutin gl duh liis, pedi-

Växer er på på idee var fra Vid | PR öfterut. £ri0 | PR 3 fan Sp en YE Rs bi dis Sä ureis. VAlod Tör fe TI Ldfa Te på kraffts eckjogärd ,. och u åtflilliga trägårdar. KO 54: E UMARIA caule Nera di »byll lo; fori calyce deftirutis. Linn. ciff.g en: O85:

ARR ov umaria bulbofå,rad ce cava major. Baub:pi. Fumaria bulbofa radice, flore -purpurafecni ua Baubh.shift. 3. 204... ee RT

Val

Nr uu.

lika

| et / prAR RR yen Aporheguen, big ; oa lg AS, ; KÖREN UN Ps

rem s AON 04945 j l

— Genifia angulofa [2 arharnd Baub. in 39 dd

V: xer på höglånd fandig, jordmån, fåfom på en

acke emellan Sötde och Sötdeborg, vid

2 vågen emellan 4 väg och Hvötoftta, vid Höya och flere Nalen

så å av fkjön våxt och får e en BEEN EN högd då den p nteras i. trågårdar. - Blomftren på denna

befynnerligen, 4 ven ock på den följande, afploc-

kas innan de öpnat lig, och inlåggas åtven fom Gappar Vin RR 6 Silva intet ÄRE 1 naken. 4

fis. Fre chi

| VG

"TR rinttoria PER Ba aub pin 25:

+ HO bird ö Meta vet t jag i intet, efter jag ej haffe tilfalle at derefter (öka. Men i Vaftsbohårad > i Våftergöthland emellan Börftorp och Slåt- + tevalla vid -et torp har jag funnit denna nyt- tiga våxten tåmmeligen ymnog. Med denna ofamt Wow och Skjärda, ge gult i fabri- "> GQuerna, den förra våxer vill vid Lund, Hel- | fingburg, Söfde och Vemmenhög; pen, af MR den

den, fenare. h ie man i oll ångar i f kogsh ger - fådant öfverMöd, at man förtäljer. denfämma utrikes. OR

s7. GENIS TA flat länceolato-obrufi is, cale - /

— berculato. Linn. cliff: 355.

Genifla ramofa USA h org Baub. pin. 2

Genifla pilofa. Baub. hift. 1. 3203:

Denna har jag intet funnit i Skånes en. - ingen Svenfk Botanift har henne anteknat, få får hon hår fitt rum; fåft hon våxer inne på Hallåndfka gråntzen bland Ljung. Emellan Stjernarp och Ilsberga kyrckja beklåder, hon hela backarna med fina gula blommor.

58. ONONIS floribus fere fefilibus fölitariis late- — ralibus, caule fpinofo. Linn. cligf.359: gen. 696. Anonis fpinofa, flore purpureo. Baub. pin. 389, Våxer alt för ymnogt på höglånta åkrar vid Lund och Skinnatorn famt flere ftållen, hvar- eft den kallas Ljungpinnar, men på andra orter heter hon Ploghåffta (aratri remora, eller Refla bovis. Tabern. ic. 528.) TApothequen finnes håraf Rot, blad: sa wvälten. Roten kokad i vatten med något honung, drif- ver flarkt vatnet, men fpadet mäfte drickas varmt. Hår igenoni Åk åfvenvål äölgng ärva botade för vattenhåfta.. YT - VICIA fylöäritar maxima, sofie ftocferi Simi > Jis. Baub, hift. 2. 315. (Linn. FORA ov | SEN fylveftre minus. Tab. co. 2 r Cracca fylvativas Riv. > 2 Våxer bland bufkar vid Krageholms 4jö, f 3 ock i öfvids-clofters fkog, === | Vv 60 o. TRI-

vo äilute pie D "are in a Mer fpnine Magno. Raj.hifl. 043. CLinn.genigs.) Axer hos C Orobanche (n. 44 3 f ä ock på trådes åkrar vid Krageholm. = > 61, ASTRAGALUS Ada IRA bråd. tricofis, caulibus procumbenribus. Linn. lif. 11362. gen, 77. | jön I Iragalus Jureus perennis, procumbens vulgaris — föu fylveftris. LÄVSOK DEER. DOE EN ; Glycyrrhbiza fylveftris > floribus luteo - -pallefcenti. "bus. Baub. pin. 352. vid vid Foglelång, Ratuilöfa, Ryfsgard, Hörte fkog vid Dybeck, 1å ock i Veftergöthland på 4 (4 Billingen. 0 We otens ifmak och dygid kommer timmeligen når in til Lakritzroten. : gera "PICRIS calycibus imbricatis. Lim. ch ig. 387. TRERTJRJEN EN Nr H afberum majori fore, in limiribus = Agrorum. Baub.hift. 2. 1929. . S ”Cichoreum pratenfé lureum birfatie PRE , vel vå «+ Hieracium hirfutum > foliis. caulem ambienti- bus. Baubh. pin. 126. | åxer på Åkerrenar vid Famlån och rerekolar 6. HYOSERIS osa divifo nudo, Linn. clif. 380. gen. 740. Hyoferis t (ent ov Nog ble lg Tab. bif. I. 472 Dill. gifJ. 01. nov. pl. gen.144.7.8. = « Hieracium minimum. Cluf: hift.2.142. = Våxer vid Simontorps quara i Björket, på fand och ler blandade åkrar, och eljeft intet.

| 64. GNA-

280

64 GNAPH ALI UM säl tihi Hart rd bus in als feffilibus. Linn. lapp 209. ÄR 778. Gnaphalium germangcum. Baub. hift. 3. 158. Gnaphalium vulgare majus. Baub. Din. RN Filago feu impia. Dod. pempt. 66. ba SRA -Våxer på torra-backar utom Hlingborgs kul- ROTE SN 6. GNAPHALI UM påricnda sn Filago incana tomentofa erebia. Vall. a I. vä på torra trådes åkrar i Blentarps lille ”

> Och på flere ftållen, Denfamma har jag fedan fedt emellan Stockholm och Upfala. = -:

66. TUSSILAGO ftapoimbricato thyrfifloro, flofeu- > lis omnibus hermaphroditis. Tnr bi äl -

Petafites major & vulgaris. Baub. i

z Våxer på åkrarna och i trågårdarna i Vänd. få

ock i Silåkra, och i Marizftad i Veftergöthl.

67. TUSSILAGO fcapo imbricato, thyrfö fafti-. giato, flo ofculis f emininis nudis paucis centra- libus bermapbroditis. Linn. ii. Nat fö ARR

Petafites minor. Bauh. pin. 197. FA Våxer vid Foglefång på et vått öd "kugrikt ftålle. Annorftådes har jag ej fedt henne.

63. SOLID AGO (Linn.gen. 785. caule fam, lici, coryimbo terminante, foliis fubtus tomentofis, flofculis feminins fedecim. VT

An Facobea nemorenfis, latiore, vigidiore s Mrs futo folio. Rup.jen. 142220 eg MYR Virga aurea five Solidago Jarracenica larsfolia férrata. Baub.shifl.2. 10632 gp Mae Lillö, intetlångt från CON | "69. AN

. Nov. Det. 28:

SOL LI DAG G 0 foliis inferioribus Janceolaris 100 ferrato-finuatis, fuperioribus. Hi Ginplexi- 5 aulibus. Linn. diff. PI a Conyza « aquatica laciniata, Baub. pin. 260. Conyza medie fbecies altera. Dod. bDempt. 52. : Pr r vid Simontorp, Krageholm i kjerr, mOS- far, och hafsfylt öfver alt. P6 70, CO N YZA ramis fecundum flores gradatin > enafcentibus, foliis. lanceolaris obti fis is. Linn. cliff. 405. gen. 780. Conyza major, flore globofö. Baub. pin. 266. After paluftris,parvo floreg olobofö. Tourn. inf. 483. Våxer vid gjerdsgårdar och plank i Lund.

kål 1 VIO LA äcaulis., flolonibus teretibus yeptatri- => tibus, -Ppedunculis radicatis. Linn. chifj. 427- pe Ben. $21. - Kd Viola martia purpurea, flore hole odoro. Baub, pin. 199. '"Våxer vill i Lund innom gjerdsgården vid EN Jen, der man går up til all Helgons- kyrkja, få ock på Kraffts kyrkjogård, och i i många aa trågårdar. MN | FÅbothe uen förvaras blad, frö och na: får ock der tillagat Viol- Conferv- Syr up Julep- Honung-' Ölja. | Jo ORCHIS bulbis ÖR ENT pa; MÅR fog Qua- — drifido crenulato, cornu obtufo. Linn. act. Upf. 940. PD: Sven. Bad: = Orchis morio mas, foliis BL NA a bin. SL. 0 Våxer på ångiar emellan Lund och Sularp. U 73: SA.

280 | 1744 Od. Nov. Dec.

23. SATYRI UM bulbis fa afeicularis, foliis lan- 000 teolaris, nectarii labio trifido acuto: intermedia « mMajore. Linn. at. Upf. 1740. p. 19. Gen. 824. > Pfeudo- badis ann fore er a gen.

Ar |; Våxer vid Lillö.

74. XANTHI UM caule inermi. öd Mä. 443. SgeA. $55- Xanthium Dod. pempt. 39. TR bift. SSA en Lappa minor, feu Xanthium Disföoridis. Bauh. pin. 195: | ov Våxet I Lund föder ut mot ven, och vid "ANG NEG: 75 SS ARANTHUS ER is Ovatis emarginatis, in. cliff. 444. gen. 801: =. m album fra Bauh, 3 118. bif. 2. LR | RA bif! 200. "dejter. OpE.. a | Växer nog i ya bland Tobak och köks kryd- > MA 6. CARPINUS äng firobilorum planis, Linn. NM Cliff. 447. Zen. 876. — Carpinus Dod. vemptr. 841. Lob, hill. 607, Tourn. j > inft.582. Boerh. Lugdb. 2.176.

Våxer vid Blentarp och eljeft måft i allå fkogar. Håraf har man 1 Skåne håckar och lufthus. 'Tråiet år hvitt, hårdt, tungt, faft, och ftarckt,

Anvåndes af mölnare til dref och kuggar, af Snic-

kare til höflar och andra vårktyg. =

m7. BRYONIA foliis balmaris utringue -callofé fcabris. Linn. cliff. 453. gen.8&9. så

; Bryonia alba baccis nigris. "Baub. pin. 2 7 :

Vitis ye ve Bryonig ackil bacvis,. ann fre:

08. Nov. Dec. 283

Våxer öfverflödigt på gjärdsgårdarna i Lund vä sä ch. Helbin gborg. L Njothequen finnes håraf Rot, Bir, Frö belv

”8, FALT Xx FR AR Tr longiffen mis folie crifpis cn Jubius, albicanribus. Baub. hifl.1. 212. Hall. heiv. tr. (Lann. gen. go2.).

- Växer vid vågen intet långt från Fleninöe, och på mänga andra ftållen, planteras ock om- kring byarna på Slåtten.

; 79.0 VISCUM. Linn. Len. 895- UR. gat. Dog:

Dempt 740. Lob, hift. TERRAN

— Vifum baccis albis. Baubh, pin. 423:

syre på Ekar vid Chriftianftad, men SE gen fkal det finnas i öfverflöd, Heter på Skånfka Miftelten.

80; TOR ULUS foliis deltoidibus acuminatis NR ratis. Linn. cliff. 400. gen. 909. ur nigra, Baub. pin. 429. Povulus nigra feu Aigeros. Baub. bif. d. 155.

' Våxer: vid gjärdsgårdar. och på quarndammar; —— men år mycket fellynt i andra provincer.

Man planterar detta trådet, fåfom pil; tygrenen

fom fåttes i jorden, fattar flraxt rötter,

Det blifver nåftan högre och tjockare ån alla andra trå, och mycket fkuggrikt.. Men år mycket mjukt och til få faker dugeligit. Barken år tjock, lått och tjenar båttre til at fåttja. på filke- nåt sån Furubarken, |

Knopparna brukas på Apothequen je en dala, d fom af dettå trådet har fitt namn.

U 2 / | j 81. Å-

ed

284 1744. OM Növi ör

81. ATRIPLEX (Linn. gen. 030. ;3 caule fruti-

cofo, foliis lanceolaris obrufis Roy prodr. 218. Halimus fen | portulaca marina. Baub. pin. 120.” Vixer på ocn Hvecen, vid ålaboderna (vid Glum-

flöf3 och ; kullen.

82. ATRI PLEX maritima foparie folio. Ry.

ln IQ, re NERON folio integ 70 anguftiljimo Horm. Luodb. '79. Växer vid Landscrona ftrand, på fylt.

83.- ATRIPLEX maritima laciniata. Bal pin. 120. Atriplex maritima repens. Lob. 100. Kr Våxer på famma ftålle. =

84. EQUISETUM (Linn. gen. NÅ fon levius noflras. Raj. fyn. 131. lar 103.

Växer i Fohlahagen id Simontorp.

8. OSMUNDA frondibus caulinis fö ipheltör. binnatis , pinnis lanceelatis. Linn. clig. fa Ben. 938.

Ofinunda vulgaris sg pålifbrik. iden. inft. 547. Morif. hift.3. p.505. 1.14. t.5. f.1.2.3 4.5.0." Filix ramofa non dentara florida. Baub. - 357: uu Våxer vid: Lillö,

36. OSMUNDA que Filicaftrum feptentrion 6 le

— & pålufife. Comment. Ac. perrop. tom. p.

— ubi Konga a Krer gegen Amman. frirp. utb.

ig dö Filix på ix paluftris maxima. bl prodr. 150. defer. :

Våxer ut med en båck vid Simontorp, åfven Ris ock i Veftergöthland inellan Enebacken och

Biörlö åtter. 87. PTE-

a | + 1744. Oå. Nov. Dec. 285

87. PTERI S (Linn. gen. 940.) fronde pinnata, ad

foliolis linearibus parallelis. Roy. prodr. 497. | Polyp odium. anguflif olium, | Si vario, Tourn. inf. 54: Lon ih minor. Baub. pin. 359. 'Spicant Tragi & Germauorum. Rup. jen. 279. Våixer i i Simontorps Folahage vid en rindel ut med vågen. | JE jus beråttar at man uti Scklefreikn,. eriort lad. lågger bladen uti dricka, hvilket fkal är oycket hållofamt. Ena 88. ASPLENIUM frondibus mf örmilas inte- > gris, baft cordatis inflexis, petiolis bivfitis. Linn, cliff: 474. gen. 943. Te cervina officinarum. Båub. vin. 3 253. "Våxer vid öfvids-clofter på fleniga backar

så färg ARR heter våxten Herba Scolo-

å

je |

or 3 rt( ifärnin 8 om Vikidjens HÄMMA | af JOH. JL SALBERG.

N RA yttan. utaf dalen at förvara trivärke ifrån TN röta, hafver jag redan gifvit vid handen uti Kongl. Vetenfkaps Academiens handlingar, få. vål uti Tom. HI. p. 244, fom uti denna V. Tom, P:s 1., och åfven derjemte vilat uti Tom. IV. Pp. I6 de huru. rapningen på flenhus igenom vitrio- Ten kan göras både varacktigare och vackrare ån igenom ockra fom gemenligen brukas, hvilket gps U3 - ockfå

286 1744. OM Nov. Dec:

ockfå år et flags förvaring för olågenheter utifrån"

af vådrets vårkan. AO SE Nu vil jag ockfå hafva den åran at aföra en nytta af Vitriolen, at för invårtes olågenheter för- vara få vål tråvåggar och annat vårke, fom flen- hus murar, nåmligen för mark och i fynnerhet våglåfs. Och fom denna olågenheten år mycket - kånbarare ån den förra, få vil jag ockfå råkna detta påfundet högre ån de förra. 0000 Vitriolen allena fkulle vål göra tilfylleft at förvara alt nytt vårke ifrån flika ohyrors inro-' tande, men likvål at. föröka des vårkan tagas s a” 6 ft. Coloquint åplen med kött och kårnar, hvilka: fönderrifvas med fingren i finå fltycken, ock kokas uti en kanna vatn til des bitterheten år vål utdra- gen, uti detta vatn, fedan det år filat, lågges 13 fkolpund gemen vitriol, fom man fåledes andra gängen låter koka til des vitriolen år uplöft. =. Så hett fom det då år beftrykes alla fogor och fprickor, ju hetare det år ju båttre biter det fig in. Bequåmaft år det, at uti fogor och fpric=: kor infpruta detta vatn med en liten bleckfpruta och fedan med en borftpenfel öfverftryka dem, ” "der få nödigt år. Vårkan derat, at uti nya trå- bygningar fådana ohyror ej fkola trifvas, fkal man f Sf röna. Tråvårket, efter öfverftrykningen,

- Var

fd

| blifver vål litet (var för åt, nen det ar bättre at: ala

fri ET ARG NT Fa br Sr "För ftenmurar och kalkade våggar inuti hufet blandas detta uplöfta och tilredda vitrio=. vatnet med litet fiktad Gotlands kalk til en hel tunn viållings confiftence, hvilken vid öfverftryks ningen fynnes grönacktig, men når våggen bliver" lögnen a Or.

f; fpörjer man en behagelig gul fårg, fom til- lika pryder rummet, och förvarar det för denna yran, hafver ingen luckt med fig, år hålfofam- mare ån hvita kalken. "= Deffa våggar kunna, fedan eåro vål torra beklådas, utan at fkada tapeterna. > Detta år fåledes et fått at förvara nya våggar för Matk och våglöfs. .. Men at. förtaga fådan ohyra dereft den redan år inkommen , 'hafver jag' åfven funnit på et medel, fom år fördelaktigare ån de fom förut åro bekanta, och det fulleligen förfökt, hvilket jag i nåfta års handlingar" årnar utgifva.

Bref Ma

” LAR D

saft CARD DINNIEUS oo

JA cademifka trågården i Upfala, på hvilken jag SM använt all möglig flit och arbetfamhet, be-

CL, gynner nu ånteligen at våxa up utur fit öde, ihvi Nn han för min tid ANNIE alla Sr + — Jag har at tilfkrifva de måfte Botanifter alt lof, fom, fins emellan, likfom tåflat at fkaffa mig i denna ny&r trågård myckenhet af åt(kilde våxter, hvarrigehom denna academifka trågården redan hunnit til den högd, fom hart nogon trågård i

Men ibland alla fom hår til bidragit, har jag ingen 13 mycket at prifa, fom Kongl. Åcademiens nu varande Prefes, Herr Gref; CLAES EKEBLAD,: fom under den tiden han vid Kongl. Franfka:

Hofvet var Svenfk Ervoye Extraordinaire , utur Kongl; Trågården i Paris mig tillkickat många. RN Us hun-

5

288 — 1744. OR N Oo

hundrade flags frå, dtrigelogsar at up rielpa | niquen i fåderneslandet , ock at fkaffa. materie til nyttige rån för Kongl. Vetenfkaps Academien. | Jag gör nu begynnelfe med Gref. EX EBLADS rare våxter ock tager mig förft en Planta, fom iden lärda verlden fått det namnet Petiveria... co 0 CARL PLUMIER 'en Munk ock Kongl. B ta- nift i Frankrike, blef af Kong LUDVIG X IV fki kad 3 gånger til Franfka lånderne i Anueriöng at befkrifva allé de våxter dår kunna arnås;- då denna

PLUMIER I edie gången tilbaka til Paris, RN in Bok , .källad Genera plantarum, dår | han uptå sker en.ganfka ftor hop våxter fom förut aldrig i verldén varit bekante, SR dem befkrifve Tr

efter” fötrefolts då (1903) nya method, i hv

ket vårk denna växten fört blifver kallad Hötiye ria, efter en curids ock lird Apothekåre Jaco

PETIVER i London, hvilkens Muleum giort

honom namnkunnig i verlden. Af genere Petis. verig hat prumier funnit allenaft et enda fpe-

cies, ej heller åro flere til denna 8 deraf SN

tåkte. Hennes namnäro: End -

PETI VERIA. Hort. cliff. 141. >

Petiveria fölani foliis, loculis fpinofis i fo Ahrne $0. |

Verbene aut Scorodonie affinis anomala, flore albo, calyce afpero, allii odore. Shan. yv By: IR få op. 172. Raj. app. 257.

> Hon våxer uti fkuggrika ogeir äf FÖRA Jac

maica, ock uti Franfka lånderne i America, mat

”"de'hro helilfk. i fs

Alt hvad man fått vetä om denta växt år det,

at PLUMIER kallat henne med förenåmde hvar

vär=

hvartil s elikng hon våxer i sier, j ' fået « oc k ofulkomlig befkrifning med itet om des kraft utan figur; hvilket alt s afcopierat på latin; hvartil kommer den korta befkrifning jag uti Horro lp envänio; giort efter et torkat fpecimen, (fom fants uti Herr CirFFroTs herbarios alttå fattades en fulkomiig befkrifning ock figur, den ingen mig vit e tig Autor a ännu framgitvit. Uonva Pr PEl6en åf denda växt fåddes förleden; FRIA mnäbed. uti drithufet.af Upfala Rs fe trågård, dår de redan upvuxit til den fkapnad, jande befkrifning ock figu innehålla.

— ROTEN, flår, år från å La n trådig grenug.

STIELKEN ; (bb beftår årligen ock gör at våx- ER beg en Bufke, år nu få tiock fom en "gåspe Nå, 2 alnars högd, ånkel, ock med fina hår beltröd. Han fkiuter ut. finå grenar innom de gamble bladen, fom nu uti Decembri | "ficka ut med blekare blad. -

” BLADEN, åro aftonga (obver/e ovlto = TERES

Är bågge. endar fpitlige, fårfkilte (ålterna) hela 1 kanten, på bågge fidor gröna, med nervis al- oternis raflade, fåfte vid korta bladfkafe.

Ax fluta alla grenarne;' deffe åro långe, altid lutande, råtandes fig ut få fort de blomma, på «Ret fåttet , axet förft lutar vid bafins når de blommor fom dår fitta, hafva blomftrat, blif- "ver det flycket på hvilka de fittia, rakt, ock "fäledes continueras, til des hela axet på flutet SM bliver upprått, Blommortne fitta (alternatim)

U

5 den

ET

| Wei ena efter. den andra ; Hl tätt. v vid jane; jr . utan fynnerlige blomfkaft.

BLOMMÅRNE, beftå af 4 aflonge, någott Nk Bigger jämnfinale (Clinearia ) "hvite och fafte "blad, fom ej affalla, utan mifta efter band mo hvita firg, blifva gröne; hårde och fafte. od

STAMINA åro 6, tiocka fom et tagel, Hiklånge,. halfparten kortare ån blommorne, ock på fpit-. fen förfledde med prneges, fom -åro råte, SPN. ige ock gole.

PIST ILLENS amne Ne germen är runt, hårigt, | förfedt med 4 flyler. Hj oo

FRÖOHUSET, år en capfel fom år 7 Be SR ne derft, aflongt, hopatrykt på fidorne (ut in Burfå paftoris ), med et-rum inuti, på Ota Oe äg, | 4 tilbaka bögde taggar. fa

FRÖET år et, fom altid år tåckt med fröbufet emedan det fig ej Öpnar.

Mårkvårdigt i denna våxt år luckt Bä fimak, fom nog flöter på Hvitlök, nåftan f: äfom i de ör- terna Alliaria eller Scordio kallade. Hon åtes på Jamaica intet giårna af Bofkapen, men fom hon har en lång rot, fom ftiger diupare neder i jorden ån de andre, (ker at hon flår grön, då de andre åro förtorkade af den brånnande hettan, valefå

åtes hon af bofkapen i nödtrång af annor. föda, fom eljeft flår för dem helt fri. - Men fynnerligit år det, at bofkapens kött blifver inficierat af örtens både luckt ock (mak, då de komma at tör- tåra henne: Man vet eljeft at mått altid förändras

maten i magen ht ofs ock diuren, få, at bl : | - blitt

lifver en hvit fafft utan fmak” eller luckt » fom allas chylus , ock föder våra ock deras kroppars denna fafft-ej få af lifskrafterne öfyervun= han mifter fin fimak eller luckt): agerar han å kroppen fåfom etmedicament eller gifft. - Ock: göra fådane faker åtfkillig effedt; alt tom de åro: befkaffade. . Då Scammonium eler Tithymalus åtes af gettérne, purgerar miölken mennifkan, fålom GALENUS fåger; Når Amman tager pur- ”gation, purgeras barnet. Når Kramsfoglar åta båren af getåple, purgera de, åtne uti ftek, ock Rapphönerne "fom åta fröen : af pruftrot, göra .convulfioner,. Men fållan går detta få långt, at man kan i fielfva de folide delar af kroppen mårka någon fynnerlig fmak fom fig infinuerat; allenaft vet man det af medicinen, når patien- ter lingé brukat china, det deras kött blifvit betfk, ock at fårköttet blifver betfkt fedan fären åtit malört; Fårens kött i Montpellier (makar af Rosmarin helt vål; däremot fmakar Harköttet helt illa, fedan haren en 'tid blifvit föd med rofvor; alt detta vifar mögligheten, at födan har influence på diurens kroppar, ock huru medicamenter agera. Men denna våxten år dåruti befynnerlig, . at den betfka fmaken fom af henne intrånger fig i köttet, år få ftårk) at då oxen, fom henné åtit, blifver flacktad, har då Öckfå frånt och ftinkande kött, at ingen mennifka det kan förtåra, befynner- ligen blifva niurane 'odrågelige. Hvarföre måfte ock den bofkapen på Järmaica, fom köpas af flack. tarena ifrån de orter der Petiveria våxer, förft födas med rent hö flere veckor, dåreft flacktaren vil blifva af med köttet, fom eljeft år oåtligit; jö>

292

alt år exempel fom man def aldrig "- talas

om” uti RN a Om denna våxt vil hos ofs

föröka fig, fkal jag göra förlök om ej denna torde blifva et dråpeligit medicament uti froffa, eller för podagra och flenpaffionenis hvit jag tycker mig håfva anledning. - |

> På Jamaica år brubeligit. at a roten lågga litet ftycke uti en HON tand, då nan vil ra

tandvärk. sk TAB. VIL: PETIVERIA. Fig. I. År en gren af våxten. g. Blomman i naturlig florlek.

3. Blomman fedd igenom micro. Å ST

4 Fruckten i naturlig ftorlek. Ev i Fruckten förökt til fin Addet 7 Ha

6. 7. 8. 9. 10. II. I2, ÅrO af pirreT i London afritade. 6, Blomman genom microfcope feddpå fidan.

KA Denfamma mitt uti fedd.

9. Piftillen fedd Då ölika tid. 10. Bomman i 1 naturlig forlek.

11. Fruckten fådan fom han. är d då å han nyfs |

blomftrat. ve | 12. Fruckten nåftan fulkörilig. RIV N

För-

4, Oct. Nov. Dec; = 293 &

Förtekni 18 Ip Jå Barnens årliga antal fom åra födde uti U.... Stad under de tift

n år - förflutne 50 åren. Jemte anledning til an- 0 0 mårkningar deröfver.. etteR BH RoosE DVI US,

Fr Vljande förtekning hafver jag utdragit utur U.... Stads kyrkeböcker, icke få mycket at uppå den endaft göra nogon belynneriig upmårklämhet, emedan jag mycket val vet at uti fådana underfökningar fordras en ftor fåmling af cåtaloger och förtekningar, utan mera at fee hvad fom Kulle få at håmtas utur våra kyrkeböcker, och at fedan gifva andra anledning, fom hafva tilfålle, och behaga at göra dylika förtekningar.. De famma fkulle fedan göra Kongl. Vetenfkaps Academien et fynnerligit nöje, om de intånde til henne bemelte förtekningar, på det de måtte komma til allmånnare och fulkomligare tienft.

Denne förtekning, 1åfom man finner, beftår af fyra columner, den förfta innehåller ferien af

åren, den andra de derermot fvarande antalen af

alla barnen , och den tredje och fierde, antalen at

barnen af hvart Kön fårfkilt. "Men at man finner

hår och dår uti förtekningen en liten fkildnad emellan :antalen uti den andra columnen och

fummorna uti de af båda de Öfriga, det hårrörer

'derutaf, at namnet, hvaraf jag endaft kunnat fluta af "hvilket Kön barnet varit, ej fants på et ock

» annat ftålle. : NEO BORN RAN WALå | År

- Åro|Barn | Goffar | Flickor: "> År [Barn] Goffar | Flickor 16941-64 1330, "2700 ART BA RO AIDS 99 19 RINGA «va LL BALI

061 [BITA BE fas RA Ett Lä EL

SR SE) 3 FT 46 592 62 38 EE a FOT "38 T.497 52 34 46

Nej

om Bh ; (Se WW

PR j 5 d eg OM oe 1 Vyer DA ” Eg FET MR | I FN , FST w £e I X

ad

. Det vore fördenfkul .vål, om fådana för- -

tekningar bletive utdragne utur kyrkeböckerna öfver hela riket, det fkulle ej allena lånda at ful- göra en blott vetgirighet, utan fielfva Regeringen — fkulleockfå derutaf få anledning at göra åtfkilliga

”högft nyttiga upmårkfamheter. Man fkulle der-

utaf kunna teé om icke Rikets invånare naturligen böra föröka fig, och om de för nogon tid hafva aftagit, om icke dertil varit utvårtes orfaker väl. land2, fåfom krig, allmånna fiukdomar, bungen ; me

2 V

)

:med mera fom kan förföra och rubba månnifko

åcktet, hvilket man låtteligen kunde fee vid få- and förtekningars jämnförande med Hiftorien.

STR a a RER : : i 0 Man fkulle derutaf ockfå' kunna fluta, huru

for förluft tådana allmånna Landsplågor kunna -förorfaka på Landets inbyggare. Ja man fkulle åfven utaf barnens antal fom årligen födas, öfver hela Riket, nogot når kunna fluta huru folkrikt

Landet måfte vara, fom eljeft icke utan for fvå- righet låt fig göra. > Åtminftone fkulle man med mycken fåkerhet derigenom: kunna jåmnföra -få- :dernes och orternas folkrikhet fins emellan,

-

>& Antalet af Barnen för alla deffa femtio

såren tilfammans hafver jag funnit, at det ftiger

til 4924; hvaraf man fkulle fluta för hvart ock et:

"år, at det vore nåftan 100 tådda, det ena året

mera och det andra mindre. "Men om man jämns

förer de födda på de' 25 förfta åren med de på de - 26 fennare finner man Öfver alt en mårkelig åt-

g

fkilnad, et medelmåttigt antal för de förfra blifver då 85 allenaft, der det för de fennare år 111.

> Skulle då fkildnaden emellan -deffa antal tilråknas månnifkornas naturliga förökelle , få kunde man ockfå litteligem utfåtta den medel- måttiga tilvåxten. ” Det medelmåttiga antalet 85

för de förfta 25 åren måtte man då anfe fåfom det

fvarade emot år 1705, nåmligen det medlerfta

året håraf, efter man antager en jamn tilväxt, och åfvenfå det medelmåttiga antalet 111, fålfom det

fvarade-emot det medlerfta året.17 31 af de fennare RR TT SN SN 24 å-

rdenfkul når man råknar tilvåxten lika flor för hvart ock et år, kommer det allenaft ån på at dividera diferencen 26 emellan de medel- måttiga antalen, med antalet af åren emellan 1706 och 1731, nåmligen 25, hvaruppå denna -tilvåxt är giord, tilat hafva den årliga medelmåttiga til- våxten, fom altfå blifver 1 litet mer, det år få mycket lågt, at uti U.... flad födes et barn mera

[

det töljande året ån det föregående.

> Dock år det icke utan at denna diferencen ocklå måfte våxa, och det proportionelt fom barnens antal våxer, fom årligen födas, ty deref- ter inåfte antalet af ftådfens invånare redan förut hafva våxt, och i följe deraf barnfens föråldrar; fåledes at denna funna årliga diferencen:af et barn bör råknas eller. hade rum under det året, fom år mit emellan 1706 och 1731, fom fäledes- var 1718, då barnens medelmåttiga antal varit 100 vid pafs; eller i gernen fkulle man i anledning hårutaf kunna råkna I på 100, fom månnifkorna

[|

förökas når de få vara uti ros. soo

| Det vore mycket lått at accurat utråkna denna tilvåxten, når en fådan grund år antagen, at tilvåxten år proportionel efter de föddas antal; ty deffa årliga antalen fkulle då göra en Geome- trifk progreflion, hvars termers förehållande gif- ves- når den förfta och fifta termen åro gifna, i det man extraherar en radix utur deffa bågge termers förehållande, hvars index år et mindre ån alla termernas antal, hvilken extradtion låtteli- gen låter göra fig. igenom Logarithmer, ja Lr d ; | anle-

Å j ' la a FR i i h TNE ER AR | : äv Y

ngar, och den man åfven kan komma den method jag brukat vara tilråckelig, barnens antal fom årligen födas, redan til en hög numer, och diferencen ej RNE a ro

Mere f ES FÖ SE | Mr ; i 4 i KJ NEN a ar tå borde altfå utråkningen vara om

ftadfens inbyggare hade fådt föröka tig jämnt, fäle- des fom man fkulle tycka at naturen ville hafva, och den ej deruti hade blifvit förhindrad af nogra tvårtes orfaker, men få fnart man löper igenom

er man "ingen ting mindre ån en jämn tilvåxt; y ifrån 1701 hafver barnens antal förminfkat fig,

$ lå

juft den tiden fom kr iget påftod, och desutan seck branden almånt Öfver ftaden 1702, fom vål afver kunnat nödga åtfkilliga familier at flytta hårtil. flötte ockfå peften; fom varade r bågge åren 1709 och 1700, fom mycket ninfkade ftadfens invånare, cos frrg

RNE be pi

vy

öka fig på deffa so förflutne åren fom naturen åmnat, få vifer råkningen at der varit öfver 200 barn mera födda på denna tiden ån det nu vårke- ligen år, och i följe deraf hade ftaden kan fke värit öfver 400 inbyggare flarkare. Men det kan vål hånda atför brift af tilråckeliga nåringsmedel, invånarenas antal hade dö våxt mera på deffa

RA 50 &

N

den noghet fom åftundas i defta flags

atalogen, i fynnerhet för de 25 förfta åren ; fin-

; h. ållit fig ringare ån förut, och det alt til 1718: fen hvad fom varit orfaken dertil, hafver man Afvårt at gilla når man påminner fig, at det var

fen: om U.... flad hade (8 fådt förs

fö åren ån det nu giort, då kkväl nga peft och: brand infallit. > Den Ofverflödiga delen" a invänas renå i tlynnerk et den tilvåxande 1 ; gas då löka fin nåring på andra ftållen, « den lågenhet kan vara öppen. 'Hårtila Ockfå catalogen gi ;fva anledning; vr ran växer ej 1å flarkt på defla lifta i åren, Lom sb giorde i i bör > | jue fraxt efter kriget. . ST Lr

ra nb duiblee af invånarena, förr. äro; Hörde uti denna fladen, vore: mycket lit, öm jag finge betiina mig al den proportion fom år emellan invånarena och de årligen födda utiLon- don ; hvilken vi hafva af "Mr. MAITLAND uti Philofoph: Transa&. No. 450, fådan: nåmligen, at det året, då der varit 725900 invånare, åro. 31000 barn födde. I anledning derutaf fkulle då invånarenas antal hår i fladen vara öfver 2600, hu för tiden, emedan de föddas: medelmåttiga” antal: på de 5 fifta åren hafver varit segrstn Men det 'kan vål hånda at denna” proportion är olika på olika "orter, ty den hårrörervat folkets olika åldrar, hvaruppå de" giftas och då, hvilka åter kunna komma an på olika lefnads fått och olika cli- mater på åtfkilliga orter. Jag hafver derföre velat fluta;- huru denna proportion vore hår i Sverige, utaf fö tekningar uppå de dödas årliga antal, der deras åldrar" varit utfatte, hvilka” jag velat: utdraga. utur: kyrkeböckerna. - Men det år illa, at åldrarna. blifva der ej införda fom jag fedan funnit, åtmin-: flone på lomliga orter, hvilket likvål lätteligen

kunde” fkeji fynnerhet uppå landet » "der. sleid ti

Ro

altid hörer den dödas: iälder. uti FPsase forn aplålas på pre ie likttolen vid begnäningen, é De : hålles allmånt före, at flere flickor ån r födas, hvartil förfarenheten ockfå tyckes va anledning, emedan man meråndels i alla örfämlingar feer mera quinfolk ån lokalöl, emedlertid hafver man tvårt emot blifvit Öfverty= gad, at det föds flera goffar ån flickor, och det: fynnerhet af en catalog öfver barnen, fom blifvit födda uti London på 82 års tid, hvaruti man fin- ner, at det ej hafver varit nogot år fom flere flickor ån goflar åro födde, och at det medelmåt- igt föds 18 goffor når det föds allenaft 17 flickor. Utat .denna lilla catalog , hvareft jag fårfkile sng k Goflarnas och Flickornas antal, finner man ' at under de ena året varit flera goflar födda dör a nder det andra flera-flickor. Men når jag fam- : när LR Årliga” antalen af goffarna och af: rna, hafver jag funnit fummorna ungefårli- - rn ra. Af de förra fliger hela antalet til 2Å 6, men af. fennare til 2409, få at, om man kal fåga, år goffarnas antäll 'åndö litet frörre. ån.

lickornas,. — EN

AA

RR 2

Efter jag -fant at uti hyrkolsdkerne vår den 00 hvilkå barn varit födda utom felen | — fkap, f i giörde jag mig åfven den ungt.

| derj emte' gördå uppå ”deffa barn en fårfkilt förtek=

on , hvaraf hår bifogas allenaft antalet af sv

fom åro vär ppå de förfta 12 åren af deffa so,

| ped dem, på de fifta. 12, til at tyäre en jämnfö- i id 'derecmel än,

| Na FM

fre

Ö& AA

År I Barn] G offar nlickie-; | Barn | Goffar | Flickor sl 44. al SN EN

FÖL Oe I OR is er Kd 70053 3 2 2 RN NERE LEN I ie EO retad ONS EA så RA RE RN L ua år a Sr salden Sit 40 | 21 äv Rd ö 2 va

Utaf denna föäjbdlksiäns finde man f äledes, at uti denna ftaden föds nu för tiden dubbelt flera oåckta barn, ån för so'år fedan, och at an- talet deraf kan nu råknas årligen emellan 6 och 7 barn, och efter alla barnens antal år nu för tiden

TIA fom årligen födas, få kan man åtminftone' råkna et barn utom åcktenfkap: ibland 16 fom födas. Men under alt detta finner man huru riktigt na- turen ändå håller fin lag; ty-åfven af detta flaget föds nu få vål fom tilförende ungefår lika sega ge barn af hvardera Könet.

Herr Arkebilkopens Dobtor ERIC FEOLPEN TR ETT Minne. pa

FSE NE 2 båg är rr 0 Upfala den ov Januarii 1675, han var Arkebifkopens Dodt. . ”Fric Beatzelii den åldres, och Fru Marga- retha Odbelias: åldfta. Son, men: 0: deras: tretton: | barn var han det tredie. som ; tå

ERA skör =S re = SE

Mer Oå Nov jer. "30I

- t äga natursgofvor och forgtållig upfos- bafva hår råkt hvarandra handen, vifte den BENTZELIUS uti tidiga prof af fkickelighet dom, fårdeles genom en academifk dilpu- Na ER Ebr&ernas Sickel, den: han utgar i --Upf läpå fit adertonde Rota og enmreVid:22 årsålder! anfägs han: on vårdig at > få et rum bland nogre mogne Theologifke åmnen,

- föm den tiden :benådades med underhåll af Ko- -nungen til utrikes refor. Dem fulåndade Herr « ” -BENTZELIUS på trenne år genom Tyfkland, Hol

land, Frankrike och Engeland. « De gångfe, få väl fom de lårde Språken, voro honom dels förut

kante, dels och ingen fvårighet; få at han defto dt rare giorde bekantfkap med de lårdafte mån i finitid, och rytiade deras ser Aline umgånge til fin förkofran uti all. den mångfalliga vitterhet, fom fedan hos. honom få- ymnigt framlyfte. Sådane Jårde mån funnos, til den tidens heder, ; flera, ån man hinner upråkna, Au okältr des förnåmfta” Bibliotheker brända jaa

def a åren ganfka fri tilgång, och fåledes tilfålle at oåndeligen föröka fin myckna kundfkap uti hifto- rien om Micke och lårda fåker, famt at måtta fin lyftnad med rare och nyttige manuferipters fram- dragande i liufet, Af hvilka han'ockf3 flraxt efter din hemkomft, i Upfala utgaf en af-Chryfoftomi > --Grzkifka homilier, med egen latinfk, öfverfåt- ning och anmärkningar , hvilken han funnit uti

Bodlygfka Bibliotheket i Oxford, och aldrig .

1 förende varit utgifven. ; 7 > Hiftorien, fårdeles om kyPgökaraliner var.

jemte Theologien hans ålfkade Studium, Det nd 3 so

302 1744. OA Nov. Dec. =

var henom lika fom i arf gifvit; ty fal. Arkebifko- pen hans fader, fant honom redan i förfta ung- domen få mogen, at han kunde hafva hielp af honom, vid den til Printz CARLS nytta förfat- tade korta kyrkohiftorians utgifvande, hvilken han fedan i mångtaldiga mål uplyfte genom finå aca- "demifka arbeten, och utydningar i fina allmånrie förelåsningar. - Och huru många prof hafver icke Hr, Dodt. BENTZELIUS lagt 3 daga af diup infikt ideffa faker? Han kunde möta de Påvifka Lårare " -med fin vidt begrepne låsning i de gamla kyrkefå- — dernas fkrifter, och fäledes flå dem med deras segne vapns cs os EE ET AT OR SE PRE a «> Vid hans hiftorifke arbeten hade likvål fåder- neslandet företrådet. ' Defs tackfamhet bör ock blifva evårdelig emot den, fom uppå våra forna håfders uplyfning anvåndt få mycken måda. Hans kundfkap i deffe ftycker var befynnerlig. Den förnögde fig ej med gisningar om de åldfte tiders mörker ac ovishet, utan ftådde fig på gamle > — shandfkrefne krönikor, flåktlineer, parmebref, fi= giller och andre fådane fåkre archiv-monumenter. Myntvetenfkapen hörer åfven dit, och förden- fkul innehades af honom i ftor fullkomlighet. Denfamme hade derute banat honom vågen til ”bekantfkap och brefvåxling med Riksgrefven An- ton Gunter af Svartzhuro, i Arnfladt , fom för honom öpnhade lit Myntcabinet, den tiden det koftbarafte och talrikafte i Tyfka riket. e AK År 1702 förordnades han til Bibl:othecarius vid Aeade- mifkå Bibliotheket i Upfala, efter den i hela lärda verlden be= kanta Norman. Denna beftålning fatte honom aldeles uti fit element, Sådan Bibliothecarius tiente för detta vackra biblio« ">< theket. Hans luft och oförtrutenhet : 22 års tid, at gagiaUpfala | | RER br > ungdom i

it rs

rr 1744. OM Nov. Dec. 303

HR SR ; UR NOR

ngd lom dervid, hans. förlag kvatigerom det. på hängflla fått | blifvit it förökat , utzirat och i ordning brackt, kunna aldrig för- gåtas. Sparfvenfeldrs och Palnfehöld is koftbare famlingar. i rare böcke r och manuferipter å åro derat ftoré, men ej de eäylalte prof. S en dyrbara Ulpbilanfke Codex , fom «der förvaras , och nu af. tiden få mycket lidit, öfverfatte han med mycken forgf. liighet på Il satin, och år nu under preffen i-Oxford, tillika med des SM nödiga, anmärkningar deröfver, under denna-tiden fom han före- mo dUpfala Bibliothek, utgaf han ockfå i klarare dag Vajtovii vitis, ninilopiayseller den Nordi/ka Mur tyrhiftorien och V aftena | klofters dägebok. - AF honom hafver man b ockfå å den Ba | Sven/ka Kyrkans minnings MATReN. > | | rö

Uppå detta bibliotheket g giorde ockfå Hr, Do& s ENT: ZE LI Us den förfta början med Vetenlkaps Societetens famman- komfter. "Ty når peften 1710 hadé fkingrat ftudenterna ifrån Upfala, hvaraf förelåsningarna på en tid ”Näftnade öfvertalade. han Profefforerna fhalterk Harvåld Vallevins , Upmark och E- vius , famt bröderna Fö och Göran Valkerier, ät der-.en eder annan gång om veckan plåga famtal om vitre faker, fame bref- växla med Herrarna Polhem och Sve Ae nborg. Hvad uti detta ONT famfund förehades , finnes dels uti den fifnåmdas Dedals — Hyperboreo, dels uti en famling af Hr. Commercie- Rådet Pol SET til Hr. Do&or BENTZELIU pA

Lä Åniköns Mathematikes ej var He, Arkebilkopens. HR Jag hade han likval om alla des delars nytta i-det allmänna få god re infikt, och til alt gagneligit få sådel håg, athan aldrig-efterli, "nogot , fom kunde lånda til deffa vetenfkapers nilvirt. hos: Ofs.; och til upmuntran för deras idkare, få vida det hos honom ftodt

Han giorde deruti få mycket, ock Week få längt, at man ej Jåt- tel. g får hans like... va

é En man af fådana rara egenfkaper, och tillika af myndig- — het, hvilken Hr. 'Arkebilkopen vårkeligen allmänt ågde, kunde — derföre Vetenfkaps. Academien ej annat, ån rikna för en firdeles vinft, der hon fkulle få honom til Ledamot; i fynnerhet vid > början af des inråtning.: Det drögde fördenfkul intet långe, för ån han blef kallad dertil, intridde ockfå vårkeligen uti Acade- (öd Le År 1740. Uti fänbtnkomferna; fom han fedan under fit rd | varande här i i Stockkolm vid de tvånne fifta Riksdagarna , nog

X4 j tida

V on

3094 1744: [01:A Nov. D Dec. ” Nb

tida bivifadeg! hade han vid famtalen en behagelig MNKR het, ej mindre at fielf håmta lius der 'utur; ån at gifva egen up- ång: Han vant ockfå igenom fina kloka och förfiktiga råd, då Academiens båfta förehades, des fulkomliga förtroende, få at han blef 1743, för April, Maj och Junii månader, utvald til Prefes. Academien 'hade då ockfå, efter all liknelfeé > vunnit

I

derutaf all önfkelig fruckt, om ej de aldrafvårafte omftåndighe-

ter för vårt fidernesland juft denna tiden hade in llit, jemte

des egen fvåra fiukdom , fom nogot derefter drog honom til '

grafven, hvilken ockfå betog Academicn det néje, at höra et

tal fom han redan til ftor del hade utarbetat och vid Prefidii :

afligande, årnade hålla om hiftorien af Veten/kapernas upkomft hår i Sverige.

1703 ingeck han i åktenfkap med fin efterlåmnade Maka,

Fru Anna Svedenborg, Bilkopens i Scara Hr. Do&or Svedbergs dotter, med hvilken han under en liuf fammanlefnad ägde tie "barn, af hvilka fex ånnu lefva: =

1709 antog han Pråfteimbetet, och på tionde året döcifer

Do&ors vårdigheten. 1723 förordnades han til den fierde

Theol. Profeffor uti Upfala. 1726 til Bifkop i Götheborg. 1731

til famma åmbete i Linköping ftift, och 17742 til Arkebilkop. Huru hans förtienfter aldeles fvarade emot de ypperfta

hedersftållen uti vår Svenfka förfamling, til hvilka han blef up-

högd: huru ftor ordningsman han var uti fina lift: huru forgs- ” fålligt han vårdat fig om de trenme af honom få kallade fue pu=

piller, Förfamlingarne, Scholarne och Hofpitalerne vet hvar ock

en at omtala. (red efterverlden fkal sd det med välfi ignelfe bi

ihogkomma.

” Vid de fex Minken fom han biviftat, och f årdeles vid

de tvänne fifta,, då han fåfom Taleman för Rikföns Pråfterfkap; förde ordet, vifte han få mycken kårlek för fiderneslandets tele

och fift under de fliprigafte omftåndigheter, få mycken arbetfam- het, få ftor nit för Sveriges urgamla åra, at de så Avsn lige

fkyndade honom i grafven.

Det fkedde år 1743 den 23 Sept. då hah Pg fö önfkan på en öfver honom flagen fkådepenning genom en ftilla och falig död feck Loffa si fariyg och fkiljas kädau. jod

rr RR RR AE Rn er RS og

Regi-

FÖRSTORA FESTEN

a

Så

des RR SE Säcå E ESR a gr RE NER

eo VakeN Fe er Loan en ek Ven | SEB ANEDANES ANGE NES, NEBYA NN EB N EB ANSER Bear NN PN a

| - nl Re & ifter .

finnas i Kongl. Vetenfkaps Academiens

ja oMandlingar för År 1744. A. | ard Ackeren en låcker Hollindik rot våxer hår i Sverige . ; pag. 243 Alike metallifka natur SER ot upåag Arfenik chriftaller Rd | AT Aurora borcealis artificialis ; då NN KR je. 9 Mr ärliga 0 fom åro födde uti ÅR. ANA lad på de å fiftledne 0 ären os op. 293 > Barometerns högder i Upfala för 1743. p. 142) BENTZELII (Db. ER1C) minne Pp. 300 Blånde och Rödflag år en Zinkmalm | ; 4 Per Bokhvete Siberifkt befkrifvit. egt Pp. 117 Bögningsradien at fre uti Sectiomes Coniex "Po155 cd C

| Campher et del at bota månads rafande månnilkor: p.s3 för hufvud yra i febrar - p- 92, 97

Om; tupp en nat fom varit hafvande uti I 3 års tid P II, 191

RR 5 | Fofter

Öfver de Rön och Öblervationer före |

KIRK RÖR ANNAN RANA NeBANE

-

; | | JA LAST KANN ad | ; ) i RR. rs fö ind ROT RR EN " Regitgr NN

"Fofter fom hyftes hos en Quinna uti 13 års tid” pag. i 52, 183 IA + d é '

«i sar SA RN 2 . je | - i r q

” Balmiåja bär fås utur blid Mc fins många fåds i Å Sverige P: 5 Ål

"Glycirhiza, fee Laeritz, AR RR

Gradernas ftorlek i Lat: lg eller Mefiliandjé | ; örka i Longitudeh ; fr Tip. d68

Gravitas fpecifica af åtfkilliga materier Hl a mine- ralier Mo ” PåR

/

Gödning af Kalkften RE (ÄNIANGS: H. (CK I fårdeles ftort, fullit uti i Mofcen! den 30 fifledne.

Åpråke, CP: 245 'Hedegrifet chymice underfökt SERNE rr

des befkrifningar eller namn = NR SR Pp Rn "Humlegårds fkötfel pi p.99 Invånarenas antal i Sverige sine RR en oe Jordens figur och ftorlek Ce p.149 | axelns proportion til "TREE diameter - p. 1635 ål

2quatorns diameters froriekt' 086 ME a 166 å Jord moes, fee Aard Ackeren. «= OR 20 Kalkiten til gödning lg så nine 6 Kranar at påla med efter et nyt påfund so | Pp. 49 &

hvad manfkap förmår vid deras drifvande = Pp. 198

Kumins

EN Å r

Regiftet.

a a Kiltdins sfde och Henna ar RA — pag, 233 Kärr u eg til åker Ke en EA

4 Pa st d | s / é

je ära. ( Spanfk). kan våxa hår i Sverige atÄ i p. 224

4 kiufetz haftighet : &å p. 132 Luftens befkaffenhet för å år 1743 OR RR 5 - omvåxlande uti Örlogsfkep so 25 Lungmoffa, fee Hedegrås, | fe M. AR ; Fu

| RS Mskacentlens inclination obferverad i Upfala CP 1ö Kraftens proportion til tyngden p20 Mineraliernas indelning i trenne flockar p. 21

Mufcus Islandicus, fee Hedegrås,

Metheorologifke obfervationer hålne i Upfala för år

ELR EG NE ON å | ; ig | 4 od N. : ' Nordfken artifieielt fö RT p.115 Operation på en quinna at uttaga R fofter lr p.iti, t or Oftron fkal fom innehade fifkar 0 138 Oftron angående, en minnes fkrift | p. 129 I Pan Pendelens (fecund ) lingd i Upfala j p. 48 Petiveria en Aniericanifk våxt befkrifves p. 287 ' Phyfapus

Regifter.

Phyfapus en infeå& af et nyt flågte befkcefven SARK å SM pag. I i Plog at dermed fkåra tufvor = OR Pp 108 Pumpvårk huru det kan jämuat drifvas - CJup:20 3 at utdraga den qualmblandade luften TSAR Pålkranar inrättade efter et nyt påfund 4 0,14 pu | RR 4 : kl ; ENG | | | Rackelhane, abvel af orre och käderköle befkrefven Å -« Mi

Radius curvature, fe bågningsradien,

Rågns och fmåltfnås högder öfver horltohte för år

+

0 le OP: 144 öl ad och Blånde år en Zink eller Gallarde male, Dp, 99 | N a noe Siukdom fmittofam uti Upfala befkrefven er | p.73 | på hvad fått den botades N (CD: 2 Slådar at bruka i menföre S NRA P 211 Sådesvåxten i i Sverige, om den kar blifva tilråekelig ati föda des invånare | + Bör I. Tenns proberande och angifvande til des finhet KR 213 "Termometerns högder i Upfala obferverad för år 1743 P- 143 Trampdrift af manfkap 1 utrönt til des ftorlek Vv. TRIEWALDS (Stats- Rådets) minne SS Tufpleg ny påfunnen i ia RE jo fä ES ti tagande emellan Upfala och London. i PAL. 'Vitrio- |

I

”

: - = 3 d Tr NR RR AG A ÅA < SS mr AE RR a ES fer NL TASTY RTA Soong So FP

i v Kå Fo Rodgitet

fäder nytjande at förvara vagnshiul för röta pag. 51 > at förvara nya våggar och murar för matk och ) våglöfs TG p- 285

Jågar huru noga de gifva utflag HANG | p. 222 CATE i Upfala för år 1743 = Ps NRA Våder våxlings machin befkrefven EN Ps25r huru den brukas på Örlogsfkep lkly op 257

i filt och beligringar | per Våxter de rarafte uti Skåne upteknade hg - PP 26

|

FS ide g i . fö Ar ” NV SE TSER, ! ; , ; i EN åå I V f ö | e i | ; JFR y 4 | t | (

Yra uti en fiukdom, tecken dertil sn p. 81, 82 ANG p e ; | i Zink innehålles uti blånde och rödflag MM p. 39 SA 4 Vv ; ; j så i; Fl | 2 > fänbaie i Pommern, Meklonburg frn Holften be. ; fkre RN RR NEN p. 125 | | Ångers rödjande = kd så Pp. 229 ig | LÅ

sd

AE Regifter, 0 sockesaseedernennesnn

Förtekning

På de Academiens Lodalilltr. och andra Autorer fom gifvir ut nogot arbete i detta år, och hvareft det igenfinhes

i i handlingarne. FOR Ng

TRRANDT. Rön angående tenns RR sö Mi .angifvande til des finhet ' oo Pag.

BRAUNER: Ny påfunnen tufplog TR RS 122 BROVALLIUS. Förfök, 'rön och anmårkningar,

angående Arfeniken, och i fynnerhet des metal« = = =

lifke natur p.20

CELSIUS, AND: Magnetnålens inclination, ob- =” |

ferverad i Upfala > P. 10

Obfervation om GR tiltagande ifrån London til NN

- Metreologifka obfervationer hålne i Upfala fö 174 3 äg 142

ELVIUS,. Rön vid trampkranar p. 198

Förtekning på barnens årliga antal, fom åro födde uti U..,.. flad under de fiftledne 50 åren, jemte NN anledning til anmårkningar deröfver NN p.293

FUNCK, Anmärkning öfver Zinkmalm L LT p. 57

DE GEER, Befkrifning på en Infeö af et nyt flågte i

kallat Phyfapus | AD 4

HEIKE. Om fifkar furne i Oftron EE oh Sd

" HIERNE. Utdrag utur A&is Laboratorii Chymici. | | satan; VI. om Hedegråfet = op: 170

| ; | KALM,.

rg | | | CIA SN MÅ . VR Sr t I

ng CS Zz | N : h JE LJ rer ö vå i RR Regifter

N

A L M; Berittelfe od et f ärdeles. ftort hagel Tom föll UR ER Moltou den 30 fi ftledne OR bar pag, 245

K i N GENST I £ RN k: Åt finna Jordens figur och > ftorlek genom tvånne i Meridianen afinåtte gra-

/

ders jämnförande | Pp: 149

K Y RO NIusS. Rön och förfök vid humlegårds (kötfel p. 99 vid ångars rödjande | Nr oo P2

KÖN IG. Anmärkning öfver Hr. Ledpolts förbättring - på der. pump rk, fom år infört uti des thea-

| trum Maci hinarum hydraulicarum : PR 208 or E CHE. Förtekning på de rarafte våxter i Skåne = p, 261 | 10 ov EB öv Om Siberifkt bokhvete = 00 - PA. >

berkrifning på Petiveria, en Americanfk våxt p. 287

MOUNS EY. Berittelfe om curen (öm Ran förrättar på den quinnan i Åbo fom varit hafvande i 13

a ars tid . | P 183 OEDMAN. Mend ft om Oftron, i anlegning af Kongl, Vetenfkaps Academiens åftundan i andra NE a quartalet 1743 S EN SS P:- 129 POLHEM, GAB, Nyt påfund til förbåttring af -/ a Pålkranar ig EP

Ro | ROSÉN. Beråttelfe on en. fmittofam fiukdom , fom geck 1 1 Upfala iftån September ge lv til

4 (Maj Månad 1743 Sd p. 73 OR 0 SENSTEN. Anmärkningar c om Kumins aflande Få och tilvåxande. bd SV le öre ön EEE

R v TENSCHIÖLD. Belkrifning. på et je (kogi- fogel, fom af fkyttar i Smidand och TER

; hand kallas Rackelbanar sl Apr 149 |

a A LANDER. Förfök om Sverige kan med sd RE : |

+ ; föda fina RT Te | FP 62 | oo Fda. FT SAL-

| T på AP ”Tiligningsrön om Arfeniken. vin Sp

CSPORING. Beråttelfe om en ar vid Åboftad,

fom i i 13 år hyft et fofter i fit Lif

||

SRIERNALD, MÅRTEN, ' Rön om: Campheris > goda vårkan hos en månads rafande

Anmärkningar öfver åkerbruket i Pommern, Mek-” v lenburg och Holften : |

Förfök och lyckeligit rön at Glycirhiza eller Spanik

Lacritz kan våxa i "Sverige då: Rön angående den låekra roten Aard Ackeren Vådervåxlings Machin

=

”VOIUTRIYE WALD,> SAMU EL Experimentum Åu-

ror bossklie artificialis

TÅPP, MATS LARSON. Rön och förfök at up-

taga et"kårr, joch at dervid nytja en anlig gödfel

VARGENTIN. Anmärkningar om Liufets baftig- äl het | (

WESTBECK, | ONAS, Ne påfund at bruka flädar

i menföre

Med g ifter. NE

SALBER G, Fortfå åtning om NViteiokens EES Pag. 5 ” 285

pi 1o2.

; RR Ps 3 3

Ip. 138 Pp. 224 Pp: 243 P 251

pPotig)

AG . Å

NT SE

Wgg jé S ;

NM a N + vd : ” a HT N 2 HH FER LIL ” 8 v - i t 1 4 ' N (Ck Je ne va fan ENE SUKRF << ATNRAAOASRE S LÄ l T ä ; é 4 BE SIRAP GETA TENENSFOIE Fä 7 J ÅR RE ENAS ESR SES VARAR ERA + RIS Ve EDA nå AT MASTARRE VENSK VR SAT. VOREVASDSRERFIASTRVEND GT TR RT TÅ ä få q äl t ( + ARNE SEDER Å RRNESTASDREER EN , & -É Y MPERETSRLE" BROREPYTLOEA "rg 3, UR ERATGATD TED RAT RESET a TRISS TER > > ST RPRRSLRTSTPTTT ITA AVD TITT « TERATSTIERAI 0 0 FOR ARB. Hök 7 RN RER SARAS ” fn RESO EDR BSI Od 8 ANNARS SI PA RITA FIA AT TA SK JA RR - ne r LU [d i S A

N

5 TIL Tr | ne MU Rå VS

fö

+ 4 i / + / X & i PS > PIRN a ö ] tf N 4 -. ) + $ JA TREES rr Fr a ASSA Ls Fa z FART

n

é

FM

I

a

Il

S. fred or N - ; 1 4 N : uk i —. D s ,

et RNE — SEE —e c ö I 3 (AR : mn

=== = NM en UT sö 3 | ill

RA | 3 A

>

sä

se

, - r 4 —— > ;

vn

Mms ln TR dp)

oh

,

PINE NGN AA Va 0

-

, - a NR - 14 ag ju s > 0 I . VA he je z INR i 5 t rr ; X & c Kr 3 1 + Vv N . HN d i = fe É i i ' i : I ja - A+ , ' 2 | : [| i | - Nr - (| | Höra N| | 4 | ” - Z 0 9 ) 4 Zz ) by « | 2 Na X 5 1 ä = . = Ks se Sr N $ "Ax - k 4

i

pling RER

amn RY nn RAR

RR

RENAR

RS

( SÅN Tab. vr