3 2044 107 266 439

Library

Arnold Arboretum

of

Harvard University

*

Digitized by the Internet Archive
in 2017 with funding from
BHL-SIL-FEDLINK

https://archive.org/details/vaxtnomenclaturiOOhart

HANDBOK

I

UTGIFVEN AF

ERIK LINDGREN, AXEL PIHL och GEORG LÖWEGREN

NIONDE HÄFTET:

(TILLÄGGSHÄFTE)

VÄXTNOMENCLATUR

innefattande

le i Sverige vilda och odlade växternas släkt- och
artnamn samt vanligare botaniska termer, deras
betydelse och betoning, jämte förklaring af
förkortade autorsnamn.

HANDBOK

i

SVENSKA TRÄDGÅRDSSKÖTSELN.

UTGIFTEN

ERIK LINDGREN, AXEL PIHL och GEORG LÖWEGREN,

NIONDE AFDELNINGEN.

(TILL ÄGGSHÄFTE.)

YÄXTNOMENCLATUR,

STOCKHOLM,
SIGFRID FLODINS FÖRLAG.

A K K

<•

V

o fl PETERSON

HANDBOK I SVENSKA TRÄDGÅRDSSKÖTSELN.
Nionde afdelningen.

(Tilläggshäfte.)

YÄXTNOMENCLATUR

innefattande de i Sverige vilda och odlade växternas släkt- och
artnamn samt vanligare botaniska termer, deras betydelse och
betoning, jämte förklaring af förkortade autorsnamn.

Af

C. VILH. HARTMAN.

ANDRA TILLÖKADE UPPLAGAN.

STOCKHOLM,
SIGFRID FLODINS FÖRLAG.

)

NORRKÖPING

JOHAN JONSONS BOKTRYCKERIAKTlEBOEAG.

1903.

I

Yäxtnomenclatur.

abassicus , abcJiasicus , från Abchasien i Kaukasus.
abbrevia'tus fa, um), afkortad, förkortad.

Abe’lia, efter engelske botanisten Clerk Abel.

A’bies, troligen af aei, alltid, och biein, lefva, såsom stän-
digt grönskande.

abietinus , liknande en gran, Abies.

Abo'bra , en gurkväxt. Härledning osäker.
aborti vus , felslagen, undertryckt.

AboWtus , felslagning (då någon del, särdeles i blomman el-
ler frukten, felas).

Abro nia, af abros , fin, täck, med afseende på blomsvepet.
abrotanoi des , liknande åbrodd, Artemisia Abrotanum L.
Abro'tanum , af abros , fin, täck, med afs. på de findelade
bladen.

abniptus, tvär.
abscissus , afbiten.

Absinthium , af a, utan, och psintos , njutning, med afs. på
den beska smaken.

absolutus, fulltalig, fullkomlig, oinskränkt.

Abutilon , af a, mot, öows, nötkreatur, och utsot, med
afs. på växtens medicinska egenskaper.
abyssinicas , växande i Abyssinien.

af ahä, tagg, med afs. på taggigheten hos många
arter.

acalycinus , utan blomfoder.

Acalypha , af a, icke, angenäm, och afä, beröring.

Acanthium , af aJcantha, tagg.

Acantho'coma , af aJcantha , tagg, och Äomä, hår.
acanthoides, liknande en Acanthus.

Acantliophi ppium, af aJcantha , tagg, och ephippion, sadel,
med afs. på blomkalkens form och beklädnad.
acanthople gmus , omgifven liksom af ett nät af taggar.
Acanthophoenix , af aJcantJia , tagg, och ^7ioem#, daddelpalm,
IX. 1

Växtnomenclatur

2

acanthophyfllus, med taggiga blad.

Acanthorrhiza, af akantha, tagg, och rhiea , rot.

Acanthus, af akantha, tagg.
acaulis (le), stjälklös.
accomoda'tus, passande, lämplig.
accré scens \ fortväxande.
accumbens, kantliggande.
acer (acris, acre), skarp, besk, bitter.

Acer, gammalt latinskt namn å lönn.

Aceranthes , af Acer , lönn, och anthä, blomma.
aceWbus , kärf till smaken.
acerifolius, med blad som lönnen, Acer.
acerosus, barrlik.
acetabulifoWmis, skålformig.

AceWsa , af acetum, ättika, för den syrliga smakens skull.
Acetosella , liksom föregående.
aceto' sus, a' cidus, syrlig.

Acharii, efter svenske botanisten Er. Acharius.

Achenium, skalfrukt.

Achillea, efter en forntida läkare (icke hjälten) vid namn
Achilles.

achilleoi des, liknande röllekan, Achillea millefolium L.
Achimenes, af acheon , jämrande sig. Plinius anför under
detta namn en fabelaktig ört, som skulle hafva den
verkan på missdådare, att de under kval och jämmer
bekände sina synder.

A’cliras , sammandraget af achreios , onjutbar, med afs. på
frukten.

Achyra' nthes, af achyron, agnar, halm, och anthä , blomma,
med afs. på blomsamlingens färg.
achyranthoi des, liknande en Achyranthes.

Achyro'phorus, af achyron, agnar, och ferein, bära, med
afs. på blomfästets agnlika fjäll.
aciculaWis, nålformig.
a cidus, sur.

acinacifoWmis, sabelformig.

Acineta, af akineta, orörlig, därför att kalkläppen saknar
led.

A!cinos , af akinos, korn, troligen med afs. på fruktens ut-
seende.

Ackerma’ nni, efter tyske botanisten J. F. Ackermann.
AcWndice, efter en engelsman vid namn Acland.
aconitifodius , med blad som stormhatten, Aconitum.
Aconi'tum, troligast efter staden Acone i Bithynien, där flera
arter förekomma ymnigt.

acanthophyllus—adornatus 3

Äcorus, anses härleda sig af a, utan, och korä , pupill,
med afs. på förment gagn i ögonsjukdomar.
acotiyleddneus, saknande hjärtblad.

Acroclinium, af akron , spets, och Idinä , fäste.

Acrocd mia, af akron , spets, och /comä, hår.

Acrdpera, af akron , spets, och säck.

Acrosticum, af akron , spets eller ända, och stichos, rad,
linie, med afs. på fruktplättarnes plats.
acrdtrichus , hårspetsad.

Actcda af aktä , strand, såsom växande på fuktiga ställen.
actinacanthus, stråltaggig.

Actini'dia , af stråle, med afs. på märkenas ställning.

Actindlepis, af stråle, och lepis, fjäll; antagligen

med afseende på fröets form.

Actind spora, af aktis, stråle, och spora , frö.
acua’tus, försedd med nålborster.
aciäeati ssimus, mycket taggig.
aculeatus, taggig.

Acitleus , tagg.
acuminatus, tillspetsad.
acutangulus , hvasskantig.
acutiflofrus , hvassblommig.
acutifo'lius, spetsbladig.
acutiii sculus, något spetsig.
aciitus , hvass, spetsig.

Adamia , efter eng. presidenten i Calcutta John Adam.
Adamsia , efter ryske bot. M. F. Adams.

Adansofni , efter franske botanisten M. Adanson.

Adela ster, af adälos , otydlig, och astfär, stjärna, troligen
med afs. på blommornas obetydlighet.

Adenandra , af adän , glandel, och anär , hanorgan, med
afs. på ståndarnes glandelbihang.

Adenocarpus, af adöm, glandel, och karpos , frukt; baljan
betäckt med skaftade glandler.

Adeno'phora, af adän , glandel, och ferein, bära.
Adeno'styles, Adeno Stylus, dd adän, glandel, och stylos, stift;

stiftet glandelhårigt.
adhceWens , snärjande.

adiantifo'lius, med blad som en Adiantum.

Adiafntum, af a, icke, och diainein, väta, emedan bladen
icke lätt upptaga fuktighet.

Adlii mia, efter växtens namn i Amerikas indianspråk.
admira'bilis, beundransvärd.
adna scens, adnatus, vidväxt.

Adonis, efter Adonis i grekiska mytologien.
adorndtus . smyckad, prydlig, härlig.

4

Växtnomenclatur

Ado>xa, af adoxos, otydlig, oansenlig.
adpressus , tilltryckt.
adscendens, uppstigande.
adspersus , beströdd, besprängd med.
adstringens, sammandragande, kärf.
adsurgens, uppstigande.
adulterinus, falsk, oäkta.
adiincus, klolik.
adveWsus, sidovänd.

Ady seton, af a, mot, dys, svår, och hätor , hjärta; ansågs
bota hjärtlidande.

Aeclimea, af aichmä, spets, med afs. på kalkbladens form.
ceglanterius, glänsande, lysande.

fEgopo'dium, af aix , get, och pous, fot, med afs. på små-
bladens form.

t egypticus , växande i Egypten.
cdneus, ceWeus , kopparfärgad, bronsfärgad.
cequabilis, cequalis, lik, likformig.
cequilat eraflis, cequila' terus, liksidig.

cequilimbus, af cequus, likformig, jämn, och limbus , kant
cequipetalus , af cequus , likformig, jämn, och petalon , kron-
blad.

Aerides, af aär, luft, emedan växten fritt upphängd länge
fortlefver i luften.
cerugino sus, blågrön, ärggrön.

Aescliyna nthus , af aischynein, vanställa, och anthos, blomma,
för blommans egendomliga form.

2E'sculus, af aescare eller escare, äta, emedan frukten är
duglig till boskapsfoder.
cestivadis , cestivus , tillhörande sommaren.
ce' stuans, brännande, het.

Aethiomma , af aithein, bränna, sveda, och näma, tråd,
med afs. å ståndarnes brunsvedda utseende.
cethiopicus , från Etiopien.

AEtliusci, af aithein, bränna, glänsa, med afs. på saftens
skärpa eller bladens glans.
cetnensis, från Etna.

af er (af ra, af rum), africa'nus, från Afrika.
affinis , närslägtad, lik.

afghanistanensis, afghanista’nicus, från Afghanistan.

Agani fsia, af aganos , täck, tilldragande.

Agapa nthus, af agapä, kärlek, och anthos, blomma.
Agaricus, möjligen efter distriktet Agaria i Polen, där detta
svampslägte lär växa ymnigt.

Agarirsta , af aga, mycken, och ar istos, det bästa; vacker
växt.

4-doxa—albiflorus 5

A'gathis, af agathis, gyttring, med afs. på blomställningen.
Agatho) sma, af agatlios, god, och osmä , lukt.

Aga ve, af agavos , härlig, ståtlig.
agavefodius, blad som Agave.
agavoides , liknande en Agave.
ageratioi des, lik Ageratum.

Ageratum , af a, icke, och geras, gammal, åldrande, eme-
dan växten länge bibehåller sin friska grönska.
■aggregatus, gyttrad.

Ä glaonema, af aglaos , glänsande, och näma, tråd; antages
hänföra sig till de rudimentära ståndarnes utseende.
Agno' stus, af agnostos , obekant; anledningen till detta namn
oviss.

A'graphis, af a, icke, och grafein, skrifva, teckna, emedan
blommorna sakna strimmor.
agrestis, agra'rius, växande på åkrar.

Ägricolce'a, efter tyske läkaren G. A. Agricola.

Agrimo'nia, sannolikt blott en förändring af Argemone; se
detta.

Agrippi' num, efter tyske läkaren Gornelius Agrippa.

Agro' pyrum , af agros, åker, och pyron, hvete, såsom åker-
ogräs.

Agrostemma , af agros, åker, och stemma , krona, för de
vackra blommorna.
agrosti deus, lik Agrostis.

Ägrostis , af agros, åker, med afs. på växtplatsen.
Ailantus, af ailanto, gudaträd; trädets namn å Molukkerna,
A'ira , forngrekiskt gräsnamn.

Aitonianus, efter eng. bot. W. Aiton.

Aizo'on , af aei, alltid, och zoein, lefva, såsom ständigt grön.
ajanensis, från Ajanbukten i nordöstra Asien.

Ajax, efter grek. hjälten Ajax.

A'juga, mest sannolikt af agyios, ledsvag, emedan växten
hos grekerna ansågs nyttig mot gikt.

Akebia, japanskt växtnamn.

Ala, grenveck, grenvinkel.

ala ris , vingkantad, fäst i ett grenveck.

Alate mus, af alternus, skiftevis, med afs. på bladställningen.
ala tus, vingad, vingkantad.
albens, hvitaktig.

Albertia'na (Pinus), efter drottning Victorias gemål prins
Albert.

albescens, albicans, albidus, stötande i hvitt, hvitaktig.
albicaulis, med hvit stjälk.
albidulus, hvitaktig.
albiflorus, hvitblommig.

6

Växtnomenclatur

a'lbifrons, med hvitt stamblad eller löfverk.
albino’tus, h vitfläckig, tecknad med hvitt.

Älbizzia , efter italienske naturforskaren Albizzi.
alboci'ndus , omgifven af hvitt, hvitkantad.

Albuca, Albu'cea , se albus.

Albumen, fröhvite.
albus , hvit.

Alcea , af allceein, styrka, hela, med afs. på växtens medi-
cinska egenskaper.

Alchemilla, ett namn af arabiskt ursprung.

Alcocquianus, eller enl. G. Koch riktigare Alcockianus , efter
eng. ministern Alcock i Japan.

Alectoro'lophus, af alektor , tupp, och lofos, kam, i ans. till
skärmbladens form.

AHetris , af aleiar, mjöl, emedan blommorna äro liksom
beströdda med sådant.

Alfo'nsia. efter Alfons II, hertig af Ferrara.
adgidus, kall, växande på kalla ställen.
alica' strum, af alica, hvete (?) ; näringsväxt.

Alisma, härledning osäker, möjligen af halismos, salt, så-
som växande vid hafsstränder.

Alkeke'ngi, arabiskt namn.

Allama nda, efter professor Fr. Allamand i Leyden.
Allanto' dia, af allas korf, med afs. på frukternas form.
alleglianie nsis , frän Alleghany i n. Amerika.
allia'ceus , lökartad.

Alliaria, af Allium, lök, med afseende på lukten.
alliodoWus, lökluktande.

A!llium, härledning osäker, möjligen af halare , utdunsta,.

med afs. på den starka lukten.

Allo’chroa, af allos, annan, och chroa, färg; blommorna
äro gula och öppna sig om natten.

Allo’pliylus, af allos , annan, och fylos, nation; utländsk.
Alloplectus, af allos, annan, och plektos , hopsnodd, eme-
dan ståndarne äro flätade om hvarandra.

AllosoWus, af allos, annan, och soros, fruktplätt, emedan
fruktplättarne slutligen hopflyta i linier.
alnifodius , med blad som alen, Alnus.

Alnobetula , af Alnus, al, och JBetula , björk, för likheten
med båda slägtena.

Alnus, gammalt latinskt namn på alen.

Aloca’sia, förändring af Colocasia; se detta.

A'loé, gammalt orientaliskt växtnamn.
aloides, liknande en Aloé.

Alonsofa , efter spanioren Zanoni Alonso.

albifrons—Amberboa 7

Alopeciirus, af alopex , räf, och oura, svans, med afs. på
axvippans form.

alpe'stris , alpicolus, alpigenus, växande dels i Alperna,
dels i lägre fjälltrakter.

Alpinia, efter italienske botanisten Pr. Alpini.
alpinus, växande i högre fjälltrakter.
alsaticus, växande i Elsass.

Alschingeri, efter österrik, bot. A. Alschinger.

Alsina strum, af slägtnamnet Alsine, och astrum, stjärna,
afbild, såsom erinrande om Alsine.

Alsi'ne , af alsos , lund, med afs. på en del arters växtplats.
Alsinedla, dimin. af slägtnamnet Alsine.

Also'phila, af alsos, lund, och filein, älska.

Alstroeme ria , efter svensken Cl. Alström er.

Altagafna, växtens namn i Mongoliet.
alta’icus, från Altai, berg i Asien.

Altenstei ni, troligen efter preussiske statsministern K. zu
Altenstein.

alteWnans, växlande.

Alternantliera , af alternus, skiftesvis, och antJiera, ståndar -
knapp.

alter niflo’ rus, med skiftevisa blommor.
alternifoflius , med skiftevisa blad.

Althce'a, af althainein, läka, hela, för växtens gagn i me-
dicinen.

altifo'lius , af altus, hög, stor, och folium , blad.

Altingia, efter holl. guvernören Alting å Batavia.
altifssimus, mycket hög.
altus, hög.

alutafceus, chagrinerad, något sträf af upphöjda punkter,
liksom läder kalladt chagrin.
alveolatus , djupgropig.

Ahjssum, af a, mot, och lyssa , galenskap. Af gammalt
ansedd såsom nyttig mot hundgalenskap.
ama’bilis, älsklig, täck.

Amandce (Salix), efter svenske botanisten N. J. Andersons fru.
Amarabo'ja, växtens namn i Granada.

Amarantlius, af a, icke, och marainein, vissna.
amarefllus, något besk.
amarus , bitter, besk.

amaryllidifotlius , med blad som en Amaryllis.

Amaryllis , efter nymfen Amaryllis i grekiska mytologien.
Amaso'nia, efter amerikanske forskningsresanden Thomas
Amason.

amazo'nicus, växande i närheten af Amazonfloden.
Amberbo'a, af amber, ambra ; myskdoftande (starkt luktande.)

8

Växtnomenclatur

ambiguus, tvifvelaktig, tvetydig, växlande.

Amblirion, af amblys, svag, och leirion, lilja; honungsfå-
rorna blott svagt antydda hos denna underafdelning
af slägtet Lilium.
amblyocaWpus, med trubbig frukt.

Ambly'odon , af amblys, trubbig, och odoas , tand.
amblyopetalum, af amblys , trubbig, och petalon, kronblad.
amboiensis , amboinensis , från Amboinerna, ögrupp tillhö-
rande Molukkerna.

Ambro’sia , ”gudaspis”; af Dioskorides ansedd som läkeme-
del. Bladen afgifva (vid gnidning) en angenäm doft.
Amélanchier , af a , med förstärkande betydelse, mälea , äp-
pelträd, och agchein, sammandraga, för fruktens kärfva
smak.

ameliora tus , förbättrad.

Amellus , gammalt latinskt namn, möjligen efter floden
Mella i Italien, där denna växt förekommer.
amenta’ceus, hängblomstrig.

Amentum, hänge.

america nus, från Amerika.

ametby stinus, ametist- eller lilasblå.

Ammobium , af ammos , sand, och biein, lefva.

Ammtipliila, af ammos , sand. och filein, älska, med afs. på
växtplatsen.

am.oe'nus, behaglig, täck, angenäm.

Amomopliyllum , af slägtnamnet Amomum och fyllon, blad.
Amomum , gammalt grekiskt växtnamn, möjligen af a , utan,
och momos , tadel.

AmoWpha, af amorfos, afvikande till formen, med afs. på
blommorna.

amorphafolius, med blad som en Amorpha.
Amorpliophallus, samma härledning som Amorpha, med
tillägg af ”phallus” i anseende till blomkolfvens form.
Ampéloprasum , af ampelos , vinstock, och prason , lök, så-
som växande bland vinstockar.

Ampelo psis, af ampelos, vinstock, och opsis , utseende.
amphibius, amfibieartad, d. v. s. som växer på både land
och i vatten.

ampliorafta, af amfora, kanna.
ample ctens, omfattande.
amplexica’ ulis , stjälkomfattande.
amplexifo'lius, med stjälkomfattande blad.
ampliatus, vidgad, förstorad.
amplifrons, med stort stamblad, storbladig.
amplus , ansenlig, bred, storartad.
ampulla'ceus, ampullifo rmis , uppblåst, flasklik.

ambiguus —Andromeda

9

amsancticus, från trakten af sjön Amsancti i Italien.
Amsonia , efter Charles Amson, en amerikansk resande.
amurensis, från trakten af Amurfloden.

<tmygdalifo'lius, med blad som mandelbusken, Amygdalus.
amygdalifo' rmis , lik Amygdalus.
amygdali' nus , liknande mandelbusken.

Amygdalopsis , af Amygdalus , mandelbusken, och opsis ,
utseende.

Amygdalus , gammalt orientaliskt växtnamn, möjligen af
det syriska dh-mygdala , vackert träd.
amyldceus, stärkelsehaltig.

Anacampseros, af anahamptein, återföra, och Eros, kärlek;

ansågs af de gamle kunna återskaffa förlorad kärlek.
Anacdmptis , af anahamptein, återväcka, med afs. på pol-
lenmassornas egendomlighet.

Anacharis , af anas , and, och charis , kärlek, emedan väx-
ten trifves i samma vatten som änder.

Anacijclus , se Ananthocyclus.

Anagdllis, härledning omtvistad, möjligen af anagelaein,
förorsaka glädje.

And gy ris, af ana , uppåt, och gyros , krökt, med afs. på
fruktens form.

Ananas , af anana eller anassa, växtens namn i Brasilien.
Anandssa , se föregående.

Ananthocyclus, af a, utan, anthos, blomma, och hyhlos,
krets; saknar strålblommor.

And phalis, förändring af Gnaphalium.

Anastatica , af anastatis, återupplifvande ; den torkade väx-
ten (”Jerichorosen”) återtager sin ursprungliga form,
om den fuktas med vatten.

anastomo’ sans, sammanlöpande i hvartannat, nätådrig.
anatdmicus, hinnartad, genomskinlig.
andtropus, tvärt omböjd.

Anaxeton , härledning osäker.
dnceps, tveeggad, vacklande, tvetydig.

Anchusa, gammalt grekiskt växtnamn, som härledes från
anchusitsein, färga, emedan roten hos några arter du-
ger till färgning. •

andegavensis, från trakten af Anjou i Frankrike.
andicolus, andinus, växande på Anderna, berg i södra
Amerika.

andro gynus, sambyggare med skilda han- och honblommor
uti samma blomställning.

Andro' meda, efter prinsessan Andromeda i grekiska myto-
logien.

10

Växtnomenclatur

Andropo' gon , af anär , man, och pogon , skägg; axen äro
håriga.

Androsace , gammalt grekiskt växtnamn, af anär, man, och
sakos, sköld.

androsa ceus, liknande en Androsace.

Androsce’mum, gammalt grekiskt växtnamn, af anär , man,
och haima, blod.

Aneimia, af aneimon, utan beklädnad, emedan fruktplät-
tarne sakna svepe.

aneitensis, från Aneiteum på Nya Hebriderna.

Anemo 'ne, af anemos, vind, emedan en del arter växa å för
vinden utsatta platser.

anemoneflo rus , med blommor som en Anemone.
anemonefo'lius, med blad som en Anemone.

Anemono ysis , af slägtnamnet Anemone och opsis, utseende.
anethifo'lius, med blad som dillen, Anethum graveolens.
Anethum , af ana , i förstärkande bet., och aitein, bränna,
med afs. på frönas smak.
anfractuo' sus , slingrad.

Angelica , af aggelos, ängel, för växtens medicinska egen-
skaper.

Angélonia, emedan växten kallas angelon i Caracas.
Angio'pteris, af aggeion, kärl, åder, och pteris, vinge, eme-
dan flikarne äro starkt ådrade.
angiospermus, med frö inom ett frögömme.
anglicus , växande i England.

Angrcefcum, växtens namn på Madagaskar.
anguineus, ormlik.

angidaris , angulatus , angulo’sus, kantig, vinklig.
anguliger , försedd med kanter.

Angulo'a, efter spanske naturf. F. de Angulo.

A'ngulus, vinkel, hörn.

Angu ria , af aggos, kärl, med afs. på fruktens form.

angustatus, afsmalnande.

angustifo'lius, smalbladig.

angu sti fröns, med smalt stamblad, smalbladig.

angusti ssimus , mycket smal.

angu stus, smal.

anisatus , anisdoftande, aromatisk.
anisophyllus , blad som Anis.

Amsum, växtens arabiska namn.
annotinus, som vuxit på året.
annulaWis , ringformig.
annula'tus, försedd med ring.

annuus, ettårig (© betecknar, att växten är ettårig).

Andropogon — Aper a

11

Anoectochilus, af anoiktos , öppen, och cheilos , läpp, med
afs. på kalkläppens ställning.
ano'malus , afvikande från det vanliga förhållandet.
Anomatheca , af anomqs, laglös, och thäkä , kapsel; kapseln
öppnar sig oregemundet.

Anoplophytum , af anoplos , obeväpnad, och fyton , växt.
Anse'llia, efter eng. bot. Ansell.
anserinus , omtyckt af gäss.
antarcticus, sydpolarisk.

Antennaria , af antenna , spröt, med afs. på fruktfjunets
likhet med fjärilarnes spröt.
anthelmi nticus, maskfördrifvande.

A'nthemis, af anthemon, blomma, möjligen emedan man
ansett blommorna särdeles vackra.

Anthera , ståndarknapp.

Anthe ricum, af antlierys, blomrik.

A'nthesis, blomstring, blommornas utslående.
antho'des , blomlik.

Antho’dium, blomkorg.

A’nthora , af anti , emot, och Thora , en giftväxt, emedan
växten fordom ansågs som ett motgift.

Anthos, blomma.

Anthoxa nthum , af anthos, blomma, och xantlios , brungul.
Anthriscus, af anthos , blomma, och rychos , häck, med afs.
på växtplatsen.

Anthurium, af anthos , blomma, och owra, svans, med afs.

på blomställningen.

Antliurus, blomsvans.

Anthyllis , af anthos, blomma, och ioulos, ludd, med afs.
på, blomfodret.

Antigonum , af cmfo', lika, och gony , knä, med afs. på blom-
skaftens leder.

Antiphydla , af mot, och fyllon , blad, emedan bladen
äro motsatta.

antipolensis , från motsatta polen.
antiquo’rum , de gamles.

Antirrhinum, af awfo’, lika, och rÄm, näsa, nos, med afs.
på blommans form.

Antro’ phyum, af antron, grotta och fyein, växa.
antropo phorus , människolik, t. ex. om kalkläppen hos orchi-
déer.

Apart ne, af apair ein, gripa, med afs. på växtens snärjande
små hakar.

apenni'nus, växande på Apenninerna.

A!pera, af a, icke, och päros, förkrympt, felslagen, emedan
blommorna äro bättre utvecklade än hos Agrostis.

12

Växtnomenclatur

• aperticoro’ nus , af apertus , öppen, och corona, krona.

apertus, öppen.

apdtalus, saknande kronblad.

Ape#, spets, topp.

A'phanes, af a, icke, och fainein , synas, med afs. på blom-
mornas obetydlighet.

Aphela ndra, af afeläs, enkel, och anär , hanorgan.

aphyllus , bladlös.

apicula'tus, kortspetsig.

api' ferus, eg. bärande bin (bilika blommor).

apiifolius , selleribladig (Apium graveolens, selleri).

Afpios, af päron, i anseende till rotknölarnes form

och ätbarhet.

apiphorus, med päronlika frukter.

Äpium , anses komma af det keltiska apon , vatten, med afs.
på växtplatsen.

Apocynum , af opo, från, och kyon, hund, såsom ansedd gif-
tig för hundar.

apodus, apus, utan fot (om svampar), oskaftad.

Apo'llinis, efter Apollo i grekiska mytologien.

Apothe’ cium, lafvarnes sporgömme, sporhus.
appendicula tus , försedd med bihang.

Appendix, bihang.
applana'tus, tillplattad, utjämnad.
appre ssus, tilltryckt.
approximatus , närmad.

apricus , solig, torr, växande å öppna platser.
apterus , vinglös, ovingad.
apyrenos , utan kärna.

aquaticus, aquatilis , växande i vatten. •

aqueus, vattenklar, genomskinlig, färglös.
aquifolia ceus , liknande kristtorn, Ilex Aquifolium.
Aquifolium, af acus, nål, tagg, och folium , blad.
Aquilegia , möjligen af aquila , örn, med afs. på honungsspor-
rens klolika form.

aquilegifolius , med blad som en akleja, Aquilegia.

aquilinus, örnlik.

aquo’sus, vattenaktig, vattenrik.

ara!bicus , från Arabien.

AWabis , namnet förmodas vara härledt af ordet Arabien.
Ärachis , härledning osäker, möjligen af arachnä, spindel,
med afs. på fruktens nätådriga yta.
arachnites , spindelartad.
araclmoi deus, araneofsus, spindel väfslik.

Aralia , växtens namn i Kanada.

' aralicefolius , med blad som en Aralia.

13

aperticoronus — aricefolius

aram ferus, spindelbärande, spindelblommig.

Araucaria , efter provinsen Arauco i Chili.
araucarioi des, liknande en Araucaria.

Ar au ja, växtens amerikanska namn.

Arbor, träd.

arbore scens, arboWeus , trädartad.
arbu sculus, lik ett litet träd.
arbitstus, buskig, tätt växande.
arbutifolius, med blad som en Arbutus.

Arbiitus, af det keltiska ar, hård, skarp, och butus, buske;

bladen och frukten hafva en skarp smak.

Archangelica , af archä, förnämst, och Angelica , se detta
slägtnamn.

Archerius, efter eng. bot. Th. Archer.
arcticus, arktisk, högnordisk.

Ärctium, af arldos, björn, med afs. på det ragglika frukt-
fjunet.

Arctophila, af arldos, norden, och filein, älska.
Arctostaphylos, af arktos, norden, och stafylä, drufva, med
afs. på bären.

ArcWtis, af arldos , björn, och ous , öra, i anseende till den,
ragglika frukten.
arctotoi des, lik Arctotis.
arcua'tus, bågformig, bågböjd.
ardens, brinnande, lysande, eldröd.

Ardi'sia, af ardis , udd, med afs. på kronflikarne.

Are ca, malabariskt namn.

Arena ria, af arena, sand, med afs. på växtplatsen.
arenafrius , arenosus , växande på sandig mark.

Arenbe rgianus , efter en tysk vid namn Arenberg.

Arenga , växtens namn å Molukkerna.
areolatus, rutig.

Arescho'ugii, efter svenske bot. F. W. C. Areschoug.

Are tia, efter schweiziske bot. B. Aretius.

Argemone , af argos, hvit, emedan växtens saft ansetts nyt-
tig mot hvita fläckar i ögat.
argentatus, argenteus, silfverhvit.
argunensis, från trakten af floden Argun i Asien.
argutus, hvassågad.

Argyra nthemum, af argyros, silfver, silfverhvit, och anthosr
blomma.

argyrites , argyrosti gmus, silfverfläckig.
argyronevrus, med silfverhvita nerver.
argyrophyllus, silfverbladig.

A! ria, urgammalt latinskt växtnamn.

aricefolius , med blad som norska oxeln, Sorbus Aria.

14

Växtnomenclatnr

nWidus , torr, saftlös, uttorkad.
arietinus , vädurlik, behornad.
arifolius, med blad som en Arum.

Arillus , fröhylle.

Arisce'ma , härledning obekant.

An's£a, agnborst.
aristatus , borstbärande.

Aristolo chia, af aristos, bäst, och locheia, förlossning, på
grund af växtens fordom förmodade medicinska egen-
skaper.

•arkansa'nus, från Arkansas.
arma tus , väpnad, taggig, tornig.
armeniacus, från Armenien.

Armeria , bildadt af det keltiska ar, nära, och wor, haf.
Armeria strum, af slägtnamnet Armeria och ändeisen aster,
likhet; lik Armeria.
armillaris, armbandslik.

Armoracia, af det kelt. namnet på nedra Bretagne, Anno-
rique.

Arnebia, växtens arabiska namn.

Ärnica, härledning osäker, möjligen af arnos , lam, och
eikein , vara tjänlig för.

Arno' seris, anses vara sammansatt af arnos, lam, och seris ,
ett slags cichoria.

aromaticus , kryddluktande, kryddsmakande, aromatisk.

Aro' nia, bildadt af slägtnamnet Aria; se detta.

Aro'nicum, af Arnica och Doronicum, för likheten med båda
slägtena.

Arpophy'llum, af arpon, sko, och fyllon, blad, med afs. på
kalkläppens form.
nrre'ctus, upprätt.

ArrJienatherum, af arrän, "hanblomma, och athär, borst.
arrhisus, rotlös.

Artemisia, trol. efter gudinnan Artemis (Diana) i grek.
myt.

Arthropo dium, af arthron, led, och podion , liten fot, med
afs. på blomskaftens led.

Arthroste mma, af arthron, led, och stemma, krans, krona.
articulatus , ledad.

Artocarpus, af artos, bröd, och karpos, frukt.

Arum, härledning osäker, möjligen af aros, nytta, gagn, för
de nyttiga egenskaper en del arter besitta.

Aruncus, af eryggos, bockskägg, med afs. på blomsamlingens
form.

arundina' ceus, rörlik.

Arundina ria, se Arundo.

aridus—astilboides

15

Arundo, härledning osäker; möjligen af det keltiska aru ,
vatten. Namnet användes af romarne för rörartade
växter.

arvalis , arve'nsis , växande på åkrar och fält.
asaroides, liknande en Asarum.

A!sarum , urgammalt latinskt växtnamn.
ascalo'nicus, från Ascalon.
ascendens, uppstigande.
ascensio'nis, från ön Ascension.
ascidifo rmis , liknande en urna.

Asclepias, grekiska namnet på Aesculapius. läkekonstens gud.
Ascyron , af a , utan, och sJcyros , ojämnhet, i ans. till väx-
tens glatta yta.
asiaticus, växande i Asien.

AspaWagus , af a med förstärkande betydelse och sparagos,
skott, telning; yppigt växande, rikligt skottalstrande.
Aspa’ sia, af aspasios, angenäm.
aspelnifodius, trasbladig.
asper , sträf.

asperifo'lius, sträfbladig.
aspermus, frölös, kärnlös.
asperrimus, mycket sträf.

Asperugo, af asper , sträf.

Asperula, af asperulus, något sträf.

Asphodeli'ne , se följande.

Aspho'delus, trol. af a, icke, och sfallein, öfverträffa.
aspidioi'des, liknande en Aspidium.

Aspidi' stra, af aspis , sköld, och astron , stjärna, afbild, med
afs. på märkets form.

Aspidium , af aspis , sköld, med afs. på det sköldlika frukt-
svepet.

Asplenium , af a, icke, mot, och spto, mjälte, i ans. till
växtens förmodade gagn i mjältåkommor.
asplenoides, liknande en Asplenium.

Aspredla, af asper , sträf.

Assa , efter spanske bot. I. J. Asso.
assamicus , från Assam.
assimile, liknande.

assurgens, uppåtsträfvande, uppstigande.

A'sfer, grekiska namnet på stjärna, tydande på blomkorgens
form.

Asterocephalus, af astär , stjärna, och kefalä , hufvud; för
fruktsamlingens utseende.
asteroides , liknande en Aster.

Astilbe , af a, icke, och stilbä, glans.
astilboides , lik Astilbe.

16

Växtnomenclatur

Astra galits, latinisering af grek. namnet å ryggkota, men
ovisst h varför detta namn tillagts ett växtslägte.

Astra ntia, af astär , stjärna, och anti, lik, med afs. på sve-
penas form.

Astrapce' a, af astrapaios, glänsande, lysande.
a streans, stjärnformig.

AstrocaWyum, af astär, stjärna, och karyon, kärna.

Atama sco, efter en plats i Virginien.
ater , mörk, svart.
aterrimus, mycket mörk.

Athamantha, möjligen efter berget Athamas i Thessalien.
athama nthicus, liknande en Athamantha.

Athanasia , af a, icke, och thanatos, död, emedan växten
icke vissnar lätt.

atheniensis , från orten Athens i N. Am., Ohio.

Athyrium, af a , utan, och thyreos, sköld, emedan frukt-
plättarne icke täckas af svepet.
atla'nticus, växande å Atlasbergen i norra Afrika.

Atocion, forngrek. växtnamn.

AtomaWia, af atomos , liten kropp; grenarne och bladskaf-
ten äro betäckta af små punktlika vårtor (glandler?)..
Atragene , gammalt grek. växtnamn.
atratus , svärtad, svartaktig.

Ätriplex , af a , mycket, och triplex, tredelad, med afs. på
bladens form hos en del arter.
atriplicifolius , blad som Atriplex.

A’tropa, efter Atropos, en af de tre parkerna i grek. myt.

atropurpu reus , atrorubens, atroro setts, svartröd.

atrosanguineus, mörkt blodröd.

atrostriatus , mörkrandig, svartstrimmig.

atroviola9 ceus, mörkviolett.

atrovi ridis, svartgrön.

Attalea , efter Attalus I, konung af Pergamus.
attenua'tus, afsmalnande.

Aubletius , efter franske bot. J. B. Aublet.

Aubrietia, efter fransmannen G. Aubriet.

Aucktafndi , trol. efter generalguvernören öfver Ostindien^
G. E. Auckland.

Aiicuba , växtens japanska namn.
aucubceföliiis , med blad som en Aucuba.

AucupaWia , af avis, fågel, och capere, fånga, tydande därpå
att frukten begagnas såsom lockbete för fåglar.
augustus , hög, upphöjd, majestätisk, härlig.
aulicus, hörande till hofvet, t. ex. Amaryllis aulica, för sina
härliga blommor.

aurantiacus, orangefärgad, pomeransgul.

Astragalus—badius 1 7

Aura ntium, af aurum , guld, med afs. på fruktens färg.
aurantius, orangeröd.
aurarius , guldfärgad.

auratus , förgylld, guldglänsande, guldfläckig.
aureus, gyllene.
auricomus , guldhårig.

Auricula , af auris, öra, med afs. på bladens form.
auricula! tus , småörad, öronflikad.
aurigeranus, från Arriége i Frankrike.

Aurinia, af aurum , guld, med afs. på blommornas färg.

auritus, öronformig, med öron (t. ex. öronlika stipler).

australa'sicus, australisk, nyholländsk.

australis, växande i södern.

austriacus , från Österrike.

autumnalis, tillhörande hösten.

Avella'na, efter staden Avellino i Italien, där hasselbusken
skall växa ymnigt.

Avena , gammalt latinskt namn å hafre.
aversus, bortvänd, frånvänd.
avicularis , omtyckt af småfåglar.

A’vium, af avis , fågel, emedan bären begärligt uppsökas af
fåglar.

axillaris, utgående från bladvecken.
axillifloWus, af axillum , blad veck, och flos , blomma.
Axillum , bladveck.

A’xyris, af a , icke, och skarp, i ans. till örtens milda

smak.

Afyrii , troligen efter Buenos Ayres i Sydamerika.

Azalea , af azaleos , torr, tydande på att en del arter skola
växa å torra platser.
azdleoiäes , liknande en Azalea.

Azarolus , gammalt österländskt växtnamn.
azoWicus , växande å Azoriska öarna.
aziireus , himmelsblå, ljusblå, azurblå.

Babiana , af Babia, barndomens gudinna i Syrien; växten
är låg, liten; enligt andra emedan löken ätes af ba-
bianer.

Babingto’niif efter eng. bot. G. Babington.
babylo'nicus, från trakten af Babylon.

Bacca , bär.

baccatus , bärlik eller med bärfrukt.
bacci ferus, med bärfrukt.

Bactris , af baläron, käpp, emedan stammen användes till
spatserkäppar.
badensis , växande i Baden.
ba!dius , kastanjebrun, läderbrun.

IX.

2

18

Vcixtnomenclatur

Baedthryon, af baios , liten, och thryon, säf.
j Badria, efter ryske naturf. G. E. von Baer.
bcdticus, från södra Spanien.

Bakeri , efter eng. bot. J. G. Baker.

Balanghas , växtens namn på Geylon.
balanocarpus, med kolffrukter.
baland phor us, kolfbärande.

Balansce , efter franske botanisten Balansa.

Bala'ntium , af balantion, påse, emedan fruktplättarne hafva
dubbelt svepe.

Balbi'sii, efter franske bot. J. B. Balbis.

Baldingera, efter tyske bot. E. G. Baldinger.

Balduinii , Baldwinii, efter d:r W. Balduin i Savannah i
Sydamerika.

Balfdurii , efter eng. bot. I. H. Balfour.

Balldta, af ballein, (kasta) lägga, och ous, öra, emedan den
förr brukats mot öronsjukdomar.
bal sa' mens, balsamisk.
balsami ferus, lämnande balsam.

Balsa mina, af balsamon, balsam.
balsamincefldrus , blommor liknande Balsaminens.
Balsdmita, se Balsamina.
balticus, växande vid Östersjön.

Bambos, indiskt namn.

Bambusa , se Bambos.

bambusol des, liknande bambusröret, Bambusa.

Bancrdfti, efter eng. bot. E. N. Bancroft.

Banisteri, efter eng. bot. J. B. Banister.

Banksia , Banksianus, efter eng. bot. J. Banks.

Baptisia, af baptein, färga.
barbadensis, frän ön Barbados.

Barbare'a, efter forntidens helgon Barbara.
barbarns, främmande.

barbatus, barbi'gerus, skäggig, med knippvisa bår.
barbelldtus, småskäggig.
barbinervis, skäggnervig.

Barclaya'nus, efter eng. bot. R. Barclay.

Barke'ria, efter eng. bot. P. Barker-Webb.

Barkhausia , efter J. G. Barkhausen, prof. i Utrecht.
Barklayi , efter eng. bot. Robert Barklay.

Barleria, efter franske bot. Jacques Barrelier.

Barldwii , efter en engelsman vid namn Barlow.

Barnade sia, efter spanske bot. Miguel Barnades.

Barometz, ur tatarernas språk.

Barrelierii, efter franske dominik. Jacques Barrelier.
Barteri , efter eng. afrikaresanden G. Barter.

Baeothryon—Bercirdii 19

Bartdnia, efter amerikanske bot. B. S. Barton.

Bartschia , Bartsia, efter holländske bot. Bartsch.
basalis, basilaris , utgående från eller vid basen af någon
annan del å växten.

Basella , malabariskt namn.

Basidicum, af basileios , kunglig, för växtens medicinska
egenskaper.

basili'cus , konungslig, präktig.

Basis , stammens, bladens och andra delars nedre del: bas.
Batatas, af spanska batata, potatis, för likhet med denna
växt.

Batcmania, efter eng. bot. J. Bateman.

Bathmium, af bathmos , trappa; hufvudmaskorna i nerv-
nätet bilda en parallellogram med krökta främre och
bakre sidor.

Batra’ chium, af batrachos , groda, såsom växande i dam-
mar etc.

Baumannia, efter bröderne Charles och Napoleon Baumann,
föreståndare för en handelsträdgård i Elsass.

Baxteri \ efter eng. bot. W. Baxter.

Beali , efter en eng. köpman Beale i Kina.

Beatoni , efter eng. gartnern D. Beaton.

Beaumontia’nus , efter en eng. lady Beaumont.

Beccabunga , latinisering af det tyska Bachbungen , d. ä. en
i bäckar växande ört.

Bedinghauseni , efter en tysk vid namn Bedinghausen.
Bego'nia , efter franske intendenten på S:t Domingo M. Begon.
begonicefo'lius, med blad som en Begonia.

Behen , indiskt växtnamn.
belgicus, växande i Belgien.

BeUa.do'nna, af ital. belJar skön, och donna , dam.
bellidifloWus, med blommor som tusenskönan, Bellis.
bellidifodius , bellisbladig.

Bellis , af bellus , täck.
bellulus , småtäck, nätt.
bellus , skön, vacker, härlig.

Beloperone , af pil, och peronä , häkta, med afs. på

ståndarknapparnes form.

BeneJceni, efter tyske bot. F. Beneken.
bengalensis, från Bengalen.

Benjamina (Ficus), efter banianerna, en handelskast hos
hinduerna.

Benthami , Benthamia'nus, efter eng. bot. G. Bentham.#
Bensoin , arabiskt växtnamn.

Benso'nia, efter franske bot. H. Benzon.

B er ar dii, efter en fransman vid namn Berard.

20

Växtnomenclatur

Berberido' psis, af släktnamnet Berberis och opsis, utseende.
berber i fodius , med blad som berberisbusken, Berberis.
Berberis , arabiskt växtnamn.

B er ge nia, B er genius, efter tyske bot. K. A. v. Bergen.
Berlandieri, efter franske bot. J. L. Berlandier.
bermudianus , från Bermudasöarna.
beroline’nsis , från trakten af Berlin.

Bertero'a, Berteroa nus , efter franske bot. G. G.Bertero.
Bertolo'nia , efter ital. bot. A. Bertoloni.

Berula, förändring af namnet Ferula; se detta.

Berzelia , efter svenske kemisten J. J. Berzelius.

Bessera , Besseria’nus, efter ryske bot. W. S. J. G. Bes-
ser.

.Beta, af kelt. bett, röd, med afs. på färgen.

Beto'nica, enligt Plinius detsamma som Vetonica och detta
efter Vetoni, ett folk vid Pyreneerna.

Be tuta af betu, björkens kelt. namn.
betulifodius , blad som björken.
betulinus, liknande björken, Betula.

Betulus , se Betula.

Beyrichi, efter tyske gartnern G. Beyrich.
biala'tus, tvåvingad.
biauri'tus , tvåörad.

bicalyculatus, med skenbart dubbelt blomfoder.
bicarinatus , tvåkölad.
bicolor, tvåfärgad.

biconvexus, på båda sidor utbuktig, linsformig.
bicoWnis , bicornutus , tvåhornad.
bicuspida tas , bicuspis, tvåspetsad.

Bidens , af dubbel, och dms, tand, med afs. på de icke

sällan tvåborstiga frukterna.
bidentatus , tvåtandad.

Bidwilli, efter eng. bot. J. G. Bidwill.

Biébersteifni, efter ryske bot. F. A. von Bieberstein.
biennis , tvåårig (3 betecknar att växten är tvåårig).
bifarius, tvåradig.

bi' ferus, två gånger bärande eller blommande.

bifidus, tvåklufven.

bifloWens , två gånger blommande.

biflorus , tvåblommig.

bifolius , tvåbladig.

biformis , som har tvenne former eller gestalter.

Bifrena' ria, af bis, dubbel, och frenum , söm, med afs. på
pollenmassornas hopväxning.
bi fur ca tus, bifurcus, gaffelformig, tvågafflad.

Berberidopsis — Blepharipappus 2 1

Bigara' dia, latiniseradt af franska ordet bigarrade, en po-
meransvarietet.

bigemmina'tus, bige'mminus , dubbelt tvåfingrad.
biglu'mis, tvåskalig.

Bigno'nia , efter franske bibliotekarien J. P. Bignon.

Bi'hai, amerikanskt växtnamn.
bijugus , tvåparig.
bilabia'tus, tvåläppig.
bilatera'lis , tvåsidig.

Billar diera, efter franske bot. J. J. Labillardiére.

Billardii, efter en fransk gartner vid namn Billard,

Billbergia , efter svenske bot. J. G. Billberg.

bi'lobus , tvåflikig.

bilocula'ris , tvårummig.

bimaculatus , försedd med två fläckar.

bina tus, parvis tvåfingrad.

binervaftus , binervis , tvånervig.

Bio' ta, af biotä, lif; alltid grön.

B io' tia, efter franske fysikern Biot.
bipartitus, tvådelad.
bipinnati'ddus, dubbelt parklufven.
bipinna'tus , dubbelt parbladig.

bipunctatus, försedd med två smärre fläckar, tvåpunkterad.
Biscuculla , af bis, dubbel, och cucullus , strut, omhölje,
i anseende till blommornas form.
biseria'lis, biseria'tus , tvåradig.
bisexua'lis, tvåkönad.

Bisto' rta, af bis , två gånger, och tortus , vriden, med afs.
på roten.

bistoWtus , dubbelvriden.

bisiilcus, tvåfårad.

biterna'tus, dubbelt trefingrad.

bithy'nicus , från Bithynien i mindre Asien.

bitumino sus, hartsig, kådrik.

biva'lvis, tvåskalig.

bivitta'tus, försedd med två bandlika teckningar.

Blaclcbou' rnianus , efter eng. bot. W. Blackbourn.

Bladhia, efter växtälskaren Bladh, som från Kanton i Kina
skickat växter till Europa.

BlandfoWdia , efter eng. markisen G. v. Blandford.
blandus , tjusande, mild.

Blatta'ria , af blatta, mal, kakerlacka etc. Ansågs enligt
Plinius fördrifva mal.

Bleclmum, af blechnon , grek. ormbunksnamn.
Blepharipappus , af blefaris , ögonhår, och pappus, frukt-
fjun ; fruktpenselns hår cilierade.

Växtnomenclatur

22

Blepkarophy'llum, af blefaris, ögonhår, och fyllon, blad;

bladen små, syllika i krans.

Bletia, efter spanske bot. L. Biet.

Blitum, härledning osäker, möjligen af bliton, smaklös, med
afs. på frakten.

Blumei, efter bot. K. L. Blume Ii Java.

Blumenba chia, efter tyske naturf. J. F. Blumenbach.

Blunti , efter en engelsk resande vid namn Blunt
Blysmus, af blytsein, flyta, med afs. på växtplatsen.
Blyttia , efter norske bot. M. N. Brytt.

Bobartii, efter eng. gartnern J. Bobart.

Bocco'nia, efter ital. bot. S. P. Bocconi.

Boehmeri , efter tyske bot. G. R. Boehmer.
Boenninghausianus, efter tyske bot. G. M. von Böenning-
hausen.

Boeo'thryon, se Baeothryon.
bogotensis, från Bogota.
bohemicus , från Böhmen.

Boissieri, efter franske bot. E. Boissier.

Bolbophyllum, af bolbos, knöl, lök, och fyllon , blad, emedan
rotstocken bär löklika knölar, som utveckla blad.
bolivie' nsis , från Bolivia.

Bo'llea , efter bot. K. Bolie.

bollwilleria nus , efter orten Bollwyller eller Bollweiler i
Frankrike.

boloniensis , från antingen Bologna i Italien eller Boulogne
i Frankrike.

Bolto'nia, efter eng. bot. J. B. Bolton.

Bomarea , efter franske bot. J. G. V. de Bomare.

Bombax , af bornbyx, silke, emedan fröna äro inbäddade i
silkeslik ull.

bomby ci’ nus, silkes- eller sidenartad.

Bonapartea, efter Napoleon Bonaparte.

Bonaro’ta, Bonarotiana, se Buonarotianus.
bononiensis, från Bononia, Bologna.

Bonplandianus, efter franske bot. A. Bonpland.

Bonus Henricus, ordagrant ”den gode Henrik”, möjl. med
afs. på växtens ätlighet om våren.

Borafgo, af bora, födoämne, med afs. på bladens användning.
Borassus, häri. liksom Borago, med afs. på växtens nytta.
borealis , nordisk, nordlig.

Boro' nia, efter italienske bot. Francesco Borone.

BoscManus , sannolikt efter holl. bot. R. B. van der Bosch.
Bossice'a , efter franske bot. G. V. Boissieu de la Martiniére.
Botrya nihus, af botrys , drufva, och anthos, blomma, i ans.
till blomställningen.

23

Blepharophyllum—Brciya

Botryapium, af botrys, drufva, och apion, päron, med afs.
på fruktsamlingen.

Botry chium, af botrys , drufva, med afs. på sporgömmenas
anordning.
botryoi des, druflik.
bottnicus , växande i Bottniska viken.
botulifo'rmis , korfformad.
bourbofnicus (borbo' nicus) , från ön Bourbon.

Bourjasotte , felbenämning för Bourjanotte, ett slags mörk-
violetta fikon.

BoursieWi, efter franske konsuln Boursier de la Riviére.
Bouvo! rdia, efter franske läkaren G. Bouvard.

Bowiei , efter eng. bot. J. Bowie.

Bowmanni, efter eng. bot. J. E. Bowmann.

brachialis , armslång, alnslång.

brachia' nthus , kortblommig.

brachiatus , armgrenig.

brachyacanthus , korttaggig.

brachyceBus , korthårig.

brachybo’trys, med små drufvor eller bär.

brachycarpus, kortfruktig.

brachy ceras, korthornad.

Brachycome , af brachys, kort, och koma, hår, med afs. på
frukt fjunet.

brachyglo' ssum, af brachys, kort, och glossa, tunga.
brachynemus, korttrådig.
brachypetalus, med korta kronblad.
brachy phyBus , kortbladig.

Brachypo'dium, af brachys, kort, och podion, liten fot, eme-
dan småaxens skaft äro ytterst korta.
brachy podus, kortfotad, med kort stjälk.
brachy pterus, kortvingad.
brachyrrhynchus , kortsprötad.
brachysta’ chys, kortaxig.

Bractea , skärmblad eller blomskärm.
bractea'tus , med skärmblad eller blomskärm.

Bracteola, småskärm.

bracteo'sus, bracte scens, skärmbladsartad, med skärmblad.
Brahea, efter Tycho Brahe.

Brainea , efter en engelsman vid namn Brain.
brasiliensis , från Brasilien.

Brassa'vola, efter ital. naturf. A. M. Brassavola.

Brassia , efter eng. afrikaresanden W. Brass.

Brassica , häri. osäker, trol. af det kelt. bresic, kål.

Bra unii, efter tyske bot. Fr. Braun.

Bra! y a , Braxyi, efter franske ministern F. G. de Bray.

24

Växtnomenclatur

Breea, efter eng. läkaren R. Bree.

Bre'mii, efter schweiziske bot. Bremi-Wolf.

brephoge'a af brephos , barn, och Gäa, jorden.

brevica’ ulis , med kort stjälk.

brevifo’lius , kortbladig.

bre'vifrons, med kort stamblad, kortbladig.

brevis , kort.

brevispi nus , med korta tornar.
breviu sculus, tämligen kort.

BreweWi , efter eng. bot. S. Brewer,

Breyni , efter tyske bot. J. Breyn.
briganti acus, från trakten af Briancon i Frankrike.
brillanti's simus, klart lysande, särdeles praktfull.
brita'nicns, från England.

Brisa , af brizein, svikta, luta, med afs. på småaxen.
bris (Rf or mis, lik Briza.

Bro’cchia, BroccJiinia, efter italienske naturforsk. Giovanni
Brocchi.

Brodiaefa , efter skotske bot. J. Brodie.

Bromelia , efter svenske bot. O. Bromelius.
bromelia' ceus, liknande ananas, Bromelia Ananas L.
bromelice foflius, ananasbladig.

Bromus, grekiskt namn å hafre.

BrongniaWti, efter franske bot. A. Brongniart.

Brote ra, Broteroi, efter portug. bot. Felix Avellar Brotero.
Broughtof nia, efter bot. A. Broughton å Jamaika.
Brousonetii, efter franske bot. P. M. A. Broussonet.
BrowaHlia, efter svenske bot. J. Browallius.

Brownce'a, efter irl. läkaren och bot. Patrik Browne.
Brownea, efter eng. bot. Robert Brown.

Brownianus eller Bro>wnii, se Brownea.

Brugma'nsia, efter holl. bot. S. J. Brugmans.

Bruguiera, efter franske läkaren J. W. Bruguiére.
bruma'lis, tillhörande vintern.

Bru'nia, efter holl. bot. G. v. Bruyn.
brunnens , mörkbrun.

Brunonianum, latiniseradt adj., härledt af bot. R. Browns
namn.

Brunsfelsia, efter tyske bot. O. Brunsfels.

Brunswigia, efter någon medlem af regenthuset Braunschweig*
bryoirdes, mossartad, likt mossläktet Bryum.

Bryo’nia, af bryein, växa, med afs. på den snabba växtlig-
heten.

Bryono’psis, af släktet Bryonia, och opsis, utseende, likhet.
buccinato’rius, trumpetlik.
buccinifRfoWmis, trumpetformig.

Breea—cabulicus

25

bucciniceflo'rus, med trumpetformiga blommor.

Bucephalus, af bous , oxe, och kefalä, hufvud, med afs. på
blommornas egendomliga form.

BuchneWa , efter tyske bot. Joh. Gottfr. Buchner.

Buddlea , Buddleia, efter eng. växtälskaren Adam Buddle*.
bufo'nius , omtyckt af paddor, växande där paddor vistas.
bulbi ferus, lökbärande.

Bulboca! stanum, af bolbos, lök, och kastanon, kastanje, med1
afs. på de ätliga rotknölarne.

Bulboco'dium , af bolbos , lök, och kodion, liten fäll, med afs.

på lökens grofva skal.
bulbof sus , lökartad.

Bulbus, lök.

bulla'tus, bullo'sus , blåslikt konvex eller konkav som et t
djupt urglas.

Bullia’nus, efter eng. gartnern W. Bull.

Bulliarda, efter franske bot. P. Bulliard.

Bungei, efter ryske bot. A. v. Bunge.

Bunias , af bounos , kulle, höjd, med afs. på växtplatsem
Bunium , se Bunias.

Buonarotia’nus, efter ital. senatorn Buonarota.
Buphtadmum , af bous , oxe, och ojtalmos , öga, med afs. på'
någon inbillad likhet mellan samlingen af diskblom-
morna och ett oxöga.

Bupleurum , af bous , oxe, och pleuron, refben, möjligen eme-
dan bladens sidonerver hos några arter likna refben.
burejaeticus, från Burejabergen i Sibirien.
burgundiacus, från Burgund.

Burlingto'nia , efter en engelsk grefvinna Burlington.
Burridgia'nus, Burridgii , efter en engelsman vid nami>
Burridge.

Bursa pastoWis , ordagrant ”herdeväska”, med afs. på ski-
dornas form.

Burseria'nus, efter Joachim Burser, prof. vid Riddaraka-
demien på Sorö, Själland.
bursifo'rmis} punglik.

Burto'ni, efter eng. bot. D. Burton.

Butomus , af bous , oxe, och temnein, skära, men orsaken
till denna namnbildning oviss.
butyra' ceus , butyro’sus, lämnande smör eller ett smörlik t
ämne.

Buxbaumii , efter ryske bot. J. G. Buxbaum.

Buxus , af pyknos, tät; i anseende til) trädets hårdhet.
byssa'ceus, liknande ett fint ludd.

byzantinus, från trakten af Byzantium, nu KonstantinopeL
cabulicus, från Kabul i Ostindien.

26

Växtnomenclatur

Cacadia, af hakos , dålig, och lian, mycket, med afs. pa de
skadliga egenskaper, som fordom tillädes växten.
cacalicefo'lius, med blad som en Gacalia.

Caca'o , växtens namn i Guiana.
mctifo’rmis , kaktusformad.

Cactus , gammalt grekiskt växtnamn.
caducus , affallande, föga varaktig.

Ceesalpi’ nia, efter ital. bot. A. Caesalpini.

- cce'sius , ljust blågrå, lavendelblå.

ccespiti cius, ccespititius, ccespito sus, tufformig, tufvig.

^ca fr o' rum, cafer , växande i Kafferlandet.

Cajo'phora, af kaiein, bränna, och ferein, bära, i ans. till
brännhåren.

Cakile, häri. oviss, möjligen af kalä, knöl.
mlabricus, från Kalabrien.

I JaWdium , af växtens indiska namn.

Calamagro' stis, af calamus, rör, och Agrostis, hven.
calamifoWmis, rörlik.

Calami ntha, af kolos , skön, och minthä, mynta.
■calamistratus, krusad.

~calamito'sus, fördärfbringande.

Cala mpelis, af kalos , skön, och ampelos, vinranka.
Ca'lamas , af arab. kalem, rör.

Cala'nchoe, se Kalanchoé.

€alandri nia, efter bot. J. L. Galandrini.
i Jalanthe , af kalos , skön, och anthä, blomma.

<Jalathea, af kalathos, korg, i ans. till kalkläppens form.
calathinus, med eller tillhörande blomkorg.

€ala'thium, blomkorg.

■Calcar, sporre.

- calcaratus , försedd med sporre.

■calcareus, som trifves å kalkrik jord.

Calceola ria, af calceolus, liten toffel, med afs. på blommans
form.

calceolatus, liknande en liten sko eller toffel.

Calceolus, se Galceolaria.

Caldafsi, efter spanske bot. J. J. de Galdas.

Calendula, af calendce, första dagen i hvarje månad, i ans.

till växtens ovanligt långa blomningstid.

•calendula' ceus, liknande ringblomman, Galendula.
mlifo rnicus, från Kalifornien.

Calimeris, af Jcalyx, foder, och meris, del, men orsaken
till denna sammansättning oviss.

Calla, af kallos, skönhet.

Callia nthemum, af kallos, skönhet, och anthemon, blomma.
Calli chroa, af kallos, skönhet, och chroa , färg.

Cacalia—Calyculus

27

Galliglo'ssa , af källos , skönhet, och glossa , tunga.
Gälliopsis , af kallos , skönhet, och o^rns, utseende.
Callipteris , af kallos, skönhet, och Pteris, en ormbunke.
Gallirrlioe , efter nymfen Callirrhoe i grek. myt.

Gallista diya, af källos , skönhet, och stachys , ax.
callistä chys, med vackra ax.

Gällisté mma, af kallos, skönhet, och stemma, krona, krans,
i ans. till fruktfjunets yttre del.

Cällistemon, af kallos, skönhet, och stämon, tråd, med afs.
på ståndarsträngarne.

Gallistephus , af källos , skönhet, och stefos, krona, med afs.
på fruktfjunet.

callithrix, skönhårig, skönullig.

Callitriche , af kallos, skönhet, och hår.

callitrichifo) rmis, liknande en Callitriche.
cällophyllus , med hudlika blad,
callo’sus , hårdhudig, med en förtjockning (callus).

Calluna, af källynein , göra ren, med afseende på växtens
användning till kvastar.

Cälobrftrya , af Mos, skön, och botrys , drufva, med afs. på
frukten.

Gälochärtus , af Mos, skön, och diortos, gräs.

Galo dracon, af Mos, skön, och drakon , drake, med afs. på
blommorna.

Galomelanus, af kalos, skön, och metas, svart, med afs. på
växtens vackra mörka färg.

Galomeria, af kalos , skön, och meros, del; likbetydande med
Bonaparte (bona-parte), emedan växten lär blifvit upp-
kallad till Napoleons minne.

Gälonydion , af kalos, skön, och nydios, nattlig, emedan
blommorna öppna sig nattetid.

Galophaca , af kalos, skön, och fakä , lins, såsom en vacker
ärtväxt.

calopliyllus , skönbladig.
calotliyrsus, med vacker blomspira.

Galtha, häri. osäker, möjl. af kalathos , korg, med afs. på
blommornas likhet med en dylik.
calvus, skallig, kal, bar.

Galycä uthus, af kalyx , blomfoder, och anthos, blomma,
emedan fodret är kronlikt.
cälycä ureus , med guldfärgadt blomfoder.
calycinus , hörande till blomfodret.
cälycdsus, med stort blomfoder.
cälyco’tridius, med hårigt blomfoder.
cälyculätus , försedd med foderholk.

Galyculus, foderholk.

Växtnomen clatur

Calydermis , af kalyx, kalk, och derma, hud ; blomfodret är
hinnartadt som på Physalis.

Caly'pso, efter nymfen Calypso i grek. mytologien.
calyptratus , huf- eller mösslik.

Calyptro'gyne, af kalyptron , lock, och gynä , honorgan, pistill.
Calystdgia , af kalyx, blomfoder, och stegä , hylle, emedan
blomfodret är inneslutet mellan två skärmblad.

Calyx, blomfoder.

Camaro!tis, af Jcamara , hvälfning, med afs. på blomläppen.
Comassia , af quamass eller camass, växtens namn i Amerika.
cambricus , från Cumberland.

Camélina , af kam , i st. f. Zrafo, ibland, och Zwow, lin.
Camellia, efter jesuiten G. J. Camellius från Mähren.
camellicefloWus , med blommor som en Gamellia.

Cameroni , efter eng. forskningsres. Verney Lovett Cameron.
Ca! mmarum, af hammaros , kräfta, med afs. på blomhjäl-
mens form.

Campanula , dimin. af campana, liten klocka.
campanula'ceus, campanifo'rmis, campanula tus, klockformi g.
campanulinus , bärande klockor.
campanuloi des, liknande Campanula, blåklockan.
Campbe'lli, efter en engelsman vid namn Campbell.
campe stris, som växer på fält och slätter.

Ca mphora, af arab. ka f our, kamfer.
camphoraftus, kamferluktande.

Campium , af kampa , krökning, med afs. på bladnervernas
form.

Campsis, af kamptein , kröka sig; ståndarne böjda med spet-
sarne mot hvarandra.

Campylobo'trys, af kampylos , krökt, och botrys, drufva, med
afs. på frukten.
campyloca’ nihus , kroktaggig.

campiylocaWpus , camptocarpus, med krökta frukter.

canadensis , växande i Canada.

canalicuWtus, rännformig.

canariensis, från Kanarieöarna.

cancella' tus , gallerlik.

Cancrinia , efter ryske ministern Cancrin.
candelabrifoWmis , armstaksformad.
ca'ndicans, hvitaktig.
candidi s simus, bländande hvit.
candidus , rent hvit.

Candollea , Candolle anus , efter prof. i bot. i Genua Au-
gustus Pyramus De Candolle.
cane'scens, hvitgrå, gråaktig.
caninus , för hundar.

Calydermis— Cardiaca

29

Canna , af keltiska can eller cana, rör.
cannabinus, liknande hampan, Cannabis sativa.

Cannabis , trol. af arab. kaneb, hampa.
canncefdlius, med £lad som en Canna.
canncéfo’ rmis , liknande en Canna*

Ganndrti, efter en fransk bot. Cannart.

Canndni, trol. efter en engelsman vid namn Cannon.
cantdbricus, från Biskaya i Spanien (det gamla Cantabrien).
cantonensis, från Canton i Kina.

Cdntua, peruanskt växtnamn.

canus , isgrå, vanligen af ett tätt ludd.

capensis , från Kap (Goda Hoppsudden).

capilld ceus, hårlik.

capilldris , hårfin.

capilld tus , hårig.

Capillus , hår.

Capillus Veneris, oraagr. ”Venushår”, till minne af skön-
hetens gudinna i grek. mytologien.
capita'tus, med hufvudlika blomgyttringar.
capitella tus , capitula tus , med små blomhufvud.

Capitulum , blomhufvud.

Capnoides, af kapnos , rök, och eidein, likna, emedan växten
liknar jordröksörten, Fumaria.
capreolatus , trasslig.

caprif olid ceus, liknande Lonicera Caprifolium.

Caprifolium, af capra, get, och folium , blad, såsom en
klätterväxt.

Capseflla, dimin. af capsa, låda, ask, pung etc., med afs. på
skidans form.

Cdpsicum , möjl. af kaptein, bita, med’afs. på fruktens skarpa
smak.

Capsula, kapsel, fröhus.
capsuldris , kapselartad.

Caput Medusce , ordagr. ”Medusahufvud”, med afs. på väx-
tens afskräckande utseende.
caracanus, för korpar.

earacasanus, från trakten af Caracas,» stad i Sydamerika.
Caragdna , växtens namn i Tatariet.

Caraguata, växtens namn i Sydamerika.

caraibeus , från Caraibiska öarna.

Cardamine , möjl. af kardia, hjärta, och damaein , kufva,
emedan växten ansetts hjärtstärkande.

Cardamdmum, af kardia , hjärta, mage, och amomum, krydda ;

magstärkande.

Cardaria, se Cardamine.

Cardiaca , af kardia , hjärta, och a£ä,[Häkekraft.

30

Växtnom enclatur

cardinalis , hufvudsaklig, framstående, utmärkt.
cardiopetalus , hjärtlik (om kronblad).
cardiophy'llus, hjärtlik, (om örtblad).
cardua'ceus, lik Carduus.

Cardu nculus , dimin. af släktnamnet Garduus.

Carduus , urgammalt latinskt tistelnamn.
carelicus, från Karelen.

Carex , urgammalt latinskt namn å starrgräs.

Ca'rica (Ficus), efter landskapet Garien i Mindre Asien.
caricinus, starrartad, liknande en Carex.

Carina, köl.
carina' tus, kölad.

Carlina (eg. Carolina, näml. herba), anses gifvet till minne
af Karl den store.

Carludovica, etter spanske konungen Karl den IV och den-
nes gemål Marie Louise.
carrnina lus, karminfärgad.
carneus , köttfärgad.

carnioUicus , af Carniolia, Krain; hemma i Krain.
carno'sus, köttig.

Carolinea , efter prinsessan Karoline Louise af Baden.
carolinia nus , från Carolinastaterna i Nordamerika.

Caro'ta , möjl. af karo, kött, för roten hos den odlade växten.
carpatliicus, växande i Karpatherna.

Carpellum, karpell.

carpinifo'lius, med blad som hvit- eller afvenboken, Carpi-
nus Betulus.

Carpinus , gammalt lat. växtnamn af oviss härledning.
Carpus, frukt.

cartliaginensis, från trakten af Carthago.

Carthamus , af ett arab. ord, som betyder färg.

Carthusiano rum, efter bröderna J. och F. Karthauser.
cartilagineus, broskartad.

Carum , antingen af kara , hufvud, eller af Garien, ett land-
skap i Mindre Asien.

Carvi, häri. lika som Carum.

Carvifolia, af Carvi, se detta, och folium , blad.

Ca rya, det gamla grek. namnet ä valnötsträdet.

Canyo lopka , af karyon , nöt, och lofä , fjäderbuske, i ans. till
nötternas bihang.

caryophylla ceus, caryophyllatus, nejlikartad.
caryophyllus , eg. nötbladig, liknande kryddnejlikan.
Caryopsis, hinnfrukt (gräsens frukt).

Caryota , af karyon, nöt, grekernas namn å en daddelpalm.
caryotcefo’lius , med blad som en Caryota.
caryotoides, liknande en Caryota.

car din alis — cautorrh izus

31

Casano’vce, möjl. till minne af de berömda bröderna Ga~
sanova.

cashemeria'nus , från Kashmir.
ca'spicus, från trakten af Kaspiska hafvet.

Cassandra, efter trojanska furstinnan Cassandra.

Ca'ssia, anses härleda sig från hebreiska ordet kezioth , sora
betecknade en Gassiaart.

Casswpe, efter Gassiope i grek. mytologien.
cassiibicus, från Gassuben, en del af Hinterpommern.
Castanea , efter staden Kastana i det gamla Thessalien.
castanens , kastanjebrun.

castanicefo'lius , med blad som kastanjen, Gastanea.
castellanus , från Kastilien.

Castilleja, efter spanske bot. Gastillejo.
castoreus, omtyckt af bäfrar.

castrensis , tillhörande läger, äfven vapenrustning, särdeles
hjälmen.

castus, kysk, ren, helig.

Catabro sa, af Jiatabibroskein , äta, såsom god foderväxt.
Catalpa, växtens namn i Carolinastaterna.

Catana'nchei gammalt grek. namn på en växt med förmenta
kärleksväckande egenskaper.

Cataria , af catus, katt, såsom särdeles omtyckt af kattor.
Catasetum , af liata , ned, och seta , borst, i ans. till de vid
basen af könpelaren befintliga bihang.
catawbie'nsis, från Indianterritoriet Catawba i Nordamerika^
Ca'techu, indiskt växtnamn.
catenula'tus, ringad, kedje- eller pärlbandslik.

Catesba'ei , efter eng. naturf. M. Gatesby.
catha' rticus , purgerande, renande, afförande.

Cathartoca'rpus , af katliartäs , renande, och Imrpos , frukt,.

med afs. på fruktens purgerande egenskaper.

CattJeya, efter engelsmannen W. Gattley.
caudatus , svanslik.

Ca'udex , stam, palmstam.
caudicifoWmis, liknande en palmstam.
caudiculatus, försedd med liten svans.
caule scens, stjälkartad.
caulialatus , med vingkantad stjälk.
caidifloWus , med blommor å stjälken.

Caulinia , efter ital. bot. P. Gaulini.
caulinus , hörande till stjälken.

Ca’ulis , stjälk.

Cauloma, stam, palmstam.
caiisticus , brännande, frätande.
cautorrhi'zns, med brännande rot.

32

Växtnomenclatur

Cavendishi , efter eng. kem. H. Gavendish.
cavus , holkad, ihålig, hvälfd.
cayenne nsis , från Gayenne.
ceanothifo'lius, blad som Geanothus.

Ceano'thus, gammalt grek. namn å en taggig växt.

-C edronella , af kedros, ceder, med afs. på vällukten.

Cedrus, grek. kedros, gammalt växtnamn.
celastocaulis, af kälastron , ständigt grön, och caulis, stjälk.
Cela strus, af käJas, sen, med afs. på den sena fruktmog-
naden.

Cellula, växtcell.

cellula ris, bestående af endast cellväf (utan kärl).
cellulo'sus, smårummig, mång- eller fincellig.

■Celo'sia, af kelos , bränd, emedan blommorna hos en del
arter äro liksom svedda.

Celsia, efter Linnés lärare, Olof Gelsius, ”nordens Plinius”.
Celsiana (Gratsegus), efter franske bot. J. M. Gels.
celtidifo'lius, blad som Geltis.

Celtis, gammalt lat. växtnamn.

Cembra , af cernbro eller cirmolo, trädets namn i Italien.
cembroi des, liknande Pinus Gembra, brödtallen.
cenisius, från Mont Genis.

Cent aurea, efter en af Gentaurerne i grek. mytologien.
Centauri' dium, häri. som Gentaurea.

Centaurium , häri. som Gentaurea.

<centifolius, hundrabladig, mångbladig.

Centra nthus, af kentron, sporre, och anthos, blomma, med
afs. på blommans bihang.

- centrocliWrus , med grönaktig spets.

■Cent rosole nia, af kentron, medelpunkt, och solän, rör, i
anseende till blomkronans form.

Centiinculus, gammalt lat. växtnamn.

Cepa, trol. af kelt. cep eller cap , hufvud, med afs. på lökens
form.

tepecefolius, blad som Gepa.

Cephalanthe r a, af kefalä , hufvud, och anthära, ståndar-
knapp, med afs. på den fria och stora ståndarknappen.
€ephalanthus , af kefalä , hufvud, och anthos , blomma, med
afs. på blomställningen.

Cephalaria, af kefalä, hufvud, med afs. på blomsamlingen.
■cephalo nicus , från Kefalonia, en af de Joniska öarna.
Cephalotaxus, af kefalä, hufvud, och Taxus, en barrväxt,
emedan blommorna bilda hufvuden.

■cephalo' tes, hufvudformad, med stort blomhufvud.

Cephalo' tus, af kefalä, hufvud, med afs. på glandelhåren i
blomman.

Caven d ishi — Cetera ch

33

cera'ceus, vaxartad.
cercefloWus , vaxblommig.

Gerama nthe, möjl. af heramos , lera, och anthä, blomma.
cerasi ferus, bärande körsbär.
cerasifo) rmis , körsbärsformad.

cerasoides , liknande Prunns Gerasus L., körsbärsträdet.
cerastioi des, liknande en Gerastium.

Cera st-ium, af heras , horn, med afs. på fröhusets form.

Ge rasus, af Kerasunt, ett landskap i Mindre Asien.
ceratocafulis, med hornlik stjälk.

Ceratrichloa, af heras , horn, och chloa , gräs.
ceratoides , liknande ett horn.

Ceratophyllum, af horn, och fyllon, blad, med afs.

pä bladflikarne.

Geratofteris , af fteras, horn, och Pteris, en ormbunke, med
afs. på formen af stambladets flikar.
ceratosanthes, med hornlika blommor.

Geratoste mma, af heras, horn, och stemma , krona, emedan
ståndarknapparne bilda liksom en krona.

Geratothe ca) af heras, horn, och tjnähä, kapsel.
Geratosamia, af heras, horn, och Zamia , en klubbpalm;

anledn. till sammansättningen obekant.

Gercis , gammalt grek. växtnamn.
cerealis , lämnande säd.

Gerefolium , möjl. af Ceres, sädens och åkerbrukets gu-
dinna, och folium, blad, emedan en art af detta siägte
odlas som matväxt.

Gereus , af häros , vax, emedan de torra stammarne dränkta
i olja användas som facklor i Amerika.

Gerintlie , af häros , vax, och antlios, blomma.
cerinus , vaxgul.
cernuus, lutande.

Ceropegia, af häros, vax, och pägä , ursprung, emedan gre-
narne likna armarne å en ljuskrona.

Geroxylon, af häros , vax, och xiylon, ved, såsom produce-
rande ett slags vax.

Gerris , af cirrus, frans, med afs. på det fransbeklädda bä-
garfodret.

Gervantesi, efter bot. V. Gervantes i Mexiko.

CervicaWia, af cervix, hals, såsom af gammalt ansedd nyt-
tig mot halsåkommor.

cervicula ris , cervicula'tus, cervinus , hjort- eller renfärgad.
Gervi' spina, af cervus, hjort, och spina , törne.
cervispinus, hjorthornsformad.

Gestrum, af hestron, hammare, med afs. på ståndarnes form.
Ge'terach, arabiskt namn.

IX

3

34

Växtnomenclatur

ceylanicus , från Geylon.

Chceno> méles , af chainein , uppspringa, och mälon, äpple,
emedan frukten plötsligt uppspringer.

Chceno' stoma , af chainein , öppna, och stoma, mun; kronan
har vid öppning.

Chcerophy'llum, af chairein, glädja sig, och fyllon, blad,
med afs. på växtens bladrikedom.

Chai'xia, efter franske bot. Dominique Ghaix.

chalcedo nicus , från Ghalcedon i Mindre Asien.

chalepensis, från trakten af Aleppo.

chalybeus , stålblå.

Chamcece rasus , af chamai , tryckt till marken, lågväxt, och
Cerasus, körsbärsträd.

Cliamceci'stus, af chamai , lågväxt, och Cistus , ett busk-
släkte.

Chamcecy paris, af chamai, lågväxt, och Jcyparissos , cypress.

Chamcecy pari ssus, häri. lika som Chamsecyparis.

Chamcecy tisus, af chamai, lågväxt, och Cytisus, ett busk-
släkte.

Chamcedo rea, af chamai, låg, och dorea , gåfva, emedan
frukten är lätt åtkomlig.

chamcedryfolius, med blad som Teucrium Chamsedrys.

Chamcefdrys , af chamai , lågväxt, och drys, ek; anledn. till
hopställningen oviss.

Chamceiris , af chamai, lågväxt, och Iris, svärdslilja.

Chamceja sme, af chamai, liten, låg, och iasmä , vällukt.

Chamceleon, af chamai, lågväxt, och leon , lejon; växten är
betäckt med hår.

Chamoeme' spilus, af chamai, lågväxt, och Mespilus , mispel.

Chamce' morus , af chamai, lågväxt, och Moros , mullbärsträd,
med afs. på fruktens likhet med mullbär.

Chamcenerion, af chamai , lågväxt, och Nerium , bekant växt-
släkte.

Chamce' peuce, af chamai, lågväxt, och peulcä , gran eller tall.

Cliamcera'nthemum, af chamai, låg, och anthemon, blomma.

ChamceWops, af chamai, lågväxt, och rops , busksnår.

Chamisso’ nia, efter tyske naturforskaren Adelbert v. Cha-
misso.

CliamWgu , växtens namn i Kina.

Chamomilla, af chamai , lågväxt, och mälon, äpple, i ans.
till blommornas lukt.

Chamo rchis , af chamai , lågväxt, och Orchis, bekant växt-
släkte.

Cha rieis, det grek. ordet cliarieis , täck.

Charlwoo’ dia, efter eng. bot. G. Charleswood.

cliartaceus, pappersartad.

ceylanicus—Chorozema 35

Chascoly trum , af chaskein, gapa, och elytron , hylsa; hinn-
frukt fri inom agnarne.

Chate , egyptiskt växtnamn.

Cheilanthcs , af cheilos, kant, och anthä, blomma, emedan
frukterna sitta vid bladkanterna.
cheiranthoi des, liknande löfkojan, Cheiranthus.

Cheira’ nthus, af arab. kairi , gyllenlack, och anthos , blomma.
Clieiri, af arab. kairi , gyllenlack.

Chelido nium, af chelidon, svala; växten blommar vid tiden
för svalornas ankomst.

Chelo'ne, af chelonä, sköldpadda, med afs. på öfre kronläp-
pens form. *

chenopodioi des, liknande en Ghenopodium.

Chenopo’ dium, af chän , gås, och podion , liten fot, med afs.

på bladformen hos en del arter.

Clievaliera, efter franske bot. J. D. Ghevalier.

Chicasa , namn å detta träds frukt i Garolinastaterna.
chilensis, från Ghili.

Chilo'chloa, af chilos, foder, och chloa, gräs.
chiloensis , från ön Ghiloé i Ghili.

Chimaphila, af cheima, vinter, och filein , älska, såsom
ständigt grön.

cliimboracensis, från Ghimborazo.
cliine'nsis, från Kina.

Chiona nthus, af chion, snö, och anthos , blomma, i ans. till
blommornas färg.

Chionodo xa, af chion, snö, och doxa, prydnad, ”snöns pryd-
nad”; växer i fjälltrakter.

Chirita , indiskt växtnamn.

Chirofnia , efter centauren Ghiron i grek. myt.

Chlora, af chloros, gröngul, med afs. på blommornas färg.
chloranthus, grönaktigt hvit.blommig.

ChloWis , af chloros , gulgrön; har grönaktiga blommor.
chloroleucus, grönhvit.

chlorophtaflmus, med gröna ögon, grönfläckig.
Chloro'phytum, af chloros, gröngul, och fyton, växt.
Choisya, efter schweiziske bot. J. D. Choisy.
cholucensis, från Cholula i Mexiko.

. Chondrilla, af chondros, korn, knöl ; roten är knölig.
Chondro'sea, af chondros , brosk, med afs. på bladens be-
skaffenhet.

chordorrlii'ztis, med lång och smal rot eller rotstock.
Clioro'zema, af choros, dans, och zema, dryck. Namn, gifvet
af Labillardiére för att antyda hans glädje öfver upp-
täckten af drickbart vatten i närheten af denna växt
(enl. Paxt.).

36

Växtnomenclatur

chrysaca'ntlius , guldtaggig.

Chrysalidocarpus, af chry salis, fjärilspuppa, och carpus ,
frukt, med afs. på fruktens form.

Chrysa nthemum, af chrysous, guldfärgad, och anthos, blomma.
chrysa nthus , med guldgula blommor.

Chrysei's, af Chryses, solgudens präst;' växten har gula
blommor.

Chry soba ctron, af chrysos , guld, och baktron, staf, spira.
Chrysobo'trya, af chrysous, guldfärgad, och botrys, drufva.
Chrysoce phalum, af chrysous, guldfärgad, och kefalä , hufvud.
Chryso'coma, af chrysous, guldfärgad, och komä, hår, med
afs. på de gula, nästan hårfina blommorna.

Chry so" dium, af chrysos , guld, och eidein, likna, med afs.
på fruktplättarnes färg.

Chry so" gonum, af chrysous, guldfärgad, och gony, knä, led;
de vid stjälklederna utvecklade kortskaftade blomkorg-
arne äro guldgula.
chrysoleucus, gulhvit.
chrysolo’bus, med guldglänsande flikar.
chrysomallus, guldlockig.

Chrysomela, härledning som chrysomelus.
chrysomelus , med gyllene frukt.
chry sops, guldfärgad.

Chrysosplenium, af chrysous, guldfärgad, och splän, mjälte, j
med afs. på dels de guldgula blommorna, dels växtens
förmenta läkekraft i mjältsjukdomar.
chrysosta'chys, guldaxig.

chry so' stomus, med guldglänsande mynning eller svalg.
chryso'trichus, med guldgula hår.

Chry su rus, af chrysous, guldfärgad, och oura, svans, med
afs. på vippans färg och form.

Chysis , häri. osäker.

Cibotium, af kibotos, ask, med afs. på svepets form.
cicatrico'sus, cicatrMtus, ärrig, med upphöjda ojämnheter.
Cicer, af hebr. kikar, rund, med afs. på frönas form.
cichoria ceus , cichorieartad (Gichoria, Gichorium Intybus L.).
CichoWium , namnet härledes af Forskål från det arabiska
chikouryeh.

Cicla , af sicula, sicilisk, emedan växten såsom vild före-
kommer å Sicilien.

Ciconium, af ciconia , stork, med afs. på det långa frukt-
sprötets likhet med en storknäbb.

Cicu'ta, trol. af kyein, vara ihålig, med afs. på roten.
cicutcefodius, med blad som en Gicuta.

Cienko'wskia, efter ryske bot. prof. L. Gienkowski.
cileo'sus, försedd med stora kanthår.

chrysacanthus — Clcmbrasi lianu s 37

ciliaris, cilia'tus< hårbräddad.
cilicius , från Gilicien.

Cimdci fuga , af cimex, vägglus, och fugere , fly.
cimici'nus , vägglusluktande.

Cinchona , till minne af grefvinnan del Gincho i Peru.
Cincinnalis, af cincinnus, hårlock, med afs. på bladkanten.
cinctus , kantad, omgifven med.

Cineraria , af dms, aska, emedan bladen hos de flesta ar-
ter på undersidan äro askfärgade.
cinera'scens , stötande i askgrått.
cine'reus, askgrå.

Cinna , gammalt grek. växtnamn.
cinnaba rinus, cinnoberröd.
cinnamo'meus, kanelbrun.

Cinnamo mum, gammalt lat. växtnamn.

Circce'a, efter den sköna Girce i grek. myt.
circinalis , sammanrullad som en urfjäder.

Circinaria , af circinus, cirkel, krets.
circina'tus, afrundad, kretsformig.

Cirrhce'a , af cirrhus, hårlock, med afs. på de inre kron-
bladen.

cirrhatus , cirrho'sus, klängegrenig, klängebärande.
cirrhi ferus, klängebärande.

Cirrhopetalum , af MrJcos , hårlock, och petalon, kronblad,
med afs. på blommornas form.

Cirrhus , klänge.

Cirsii, genitivus af Cirsium , såsom växande på tistelarters
rötter.

Cirsium , af hirsion , Jcirsos, uppsvälld åder, åderbrock; väx-
ten ansågs af Dioskorides som botemedel däremot.
Cissus , af hissos , murgröna, med afs. på växtsättet.

Cistus, af Jcistos , fröhus.

citrifo'lius , med blad som citronträdet, Citrus medica.
citrifo rmis, citronformad.
citrinus , citrongul.
citriodoWus , citrondoftande.

citrullifo'lius, med blad som vattenmelonen, Gucurbita Gi-
trullus L.

citrullifo rmis , liknande vattenmelonen.

Citrullina, härledning som Gitrus.

Citrullus, dimin. af Citrus; se detta.

Citrus , af kitron , citron.

Cladanthus, af klados, gren, och anthos , blomma.
Cladium, gammalt grek. växtnamn.

Cladrastis , häri. obekant.

Clanbrasilia nus , efter Lord Glanbrasil i England.

38

Växtnomenclatur

clandesti'nus, förborgad inom närgränsande organer.
ClaYkia, efter amerikanske generalen D. Glarke.
davceformis , dava’tus, klubblik.

Glavennce , efter ital. bot. N. Glavenna.

Clavi'ja , efter spanske naturf. J. Clavijo Paxardo.
Clayto'nia, efter eng. läkaren J. Glayton.

Gleiso* stoma, af Meistos, sluta, och stoma, mun; sporernas
mynning tillsluten genom en tand (tandlikt fjäll).

Cle matis , af kläma, ranka, med afs. på växtsättet.
Glematitis, genitivus af slägtnamnet Glematis; se detta.
Clementea, efter spanske prof. i bot. J. R. Glemente.
Cleo'me , af kleein, tillsluta, med afs. på blomdelarne.
Glerode ndron, af kläros , öde, lott, och dendron, träd, i ans.

till arternas kraftiga egenskaper.

Glethra, af klaein, bryta, i ans. till vedens sprödhet.
Glia’nthus, af kleein, tillsluta, och anthos, blomma, emedan
seglet är nedböjdt under de öfriga kronbladen.
Glidemia, efter greken Kleidemos.
dinophyllus , slokbladig.

Glinopo’ dia, af klinä, bädd, och pous , fot, emedan man
trott sig i blomsamlingen finna likhet med sängfötter.
Clinopo'dium, se Glinopodia.

Glintonia , efter amerik. De Witt Clinton.

Clivia , efter hertiginnan af Northumberland af huset Glive.
Clovesi , efter engelsmannen R. Cloves.

Clusianus , efter den gamle bot. Glusius.

Clymenum, af klyzein , omslingra.
clypedtus, clypeolatus , sköldlik.

Clypeola , dimin. af clypeus , sköld, med afs. på de sköld-
formiga skidorna.

Cneorum, gammalt grek. växtnamn.

Cnicus , af kinzein, såra, med afs. på taggigheten.

Gniäium , anses hafva samma häri. som Gnicus.
cocetaneus, samtidig.
coa’litus , hopväxt.
coarctatus, tättsittande.

Cobce'a, efter spanske bot. B. Gobo.

Coburgia , efter prins Leopold af Sachsen-Coburg.
cocci ferus, bärande Cochenill-insekten (Goccus Gacti); där-
för äfven alstrande cochenill eller skarlakansfärg.
coccineus , skarlakansröd.

Gdcculus , dimin. af coccus, bär.

Gochlea'ria, af cochlear , sked, med afs. på bladens form.

cochleaWis, skedformad.

coclileatus , snäcklikt vriden.

eocoides , liknande en kokospalm, Gocos.

clandestinus—columniferus

39

Gocos, härledn. osäker.

(Jocmnlio, latinisering af ital. Cocumiglio, ett slags plom-
monträd.

Goaice'um, af Tcodeia, hufvud; växten har brukats till kran-
sar.

Godonof prasum, af kodon, klocka, och pr ason, lök, såsom
lökväxt med klocklikt blomhölster.

Coelesti'na, coelesti'nus, coelestis , himmelsblå.

Coeli-Ro'sa, ordagrant ”himmelsros”.

Goelogyne, af Jcoilos, ihålig, och gynä, pistill, med afs. på
märkets form.
coerule scens, blåaktig.
coeruleus, blå.

Goffce’a , häri. oviss, möjl. efter landskapet Caffa i Afrika,
där kaffeträdet växer vildt.

€ohce'rens, sammanhängande.

Co’ix, hos grekerne namn å en palm art.

Golax, grek. namn å parasitväxter.

Golchesteri , efter en engelsman vid namn Golchester.
colchiciförmis , liknande tidlösan, Golchicum.

Codchicum , från Kolchis vid Svarta hafvet.

Golea , efter G. L. Gole, guvernör på Mauritius.

Golea ntlius, af koleos, slida, och anthos , blomma; bladslidan
mycket stor.

Goleus , af koleos, slida, med afs. på de sammanvuxna stån-
darsträngarne.

Golletia, efter franske bot. Philibert Gollet.
eolWcolus, collinus , växande på backar.

GolWnsia , efter amer. naturf. Z. Gollins.

Gollo’mia, af kolla, lim, emedan fröna äro omgifna af ett
slemmigt öfverdrag.

Gollum , rothals.

Golocasia , gammalt grek. växtnamn, möjl. af kolon, födo-
ämne, och katsein , pryda, emedan roten begagnades
till föda och blommorna till kransar,
i coloratus , färgad.

Golpodium , af kolpodäs, krökt, med afs. på blomfjällens
form.

■colubrinus, ormlik.

Golumbaria, af columba, dufva, med afs. på blommornas
form.

Goliimbia , efter Columbus, Amerikas upptäckare.

- columbi'nus , duffärgad.

■columnaWis, pelarlik.

Golumnea , efter ital. bot. F. Golumna.
columni ferus, bärande pelare.

40

Växtnomenclatur

ColuWna , förändring af Gorylus; se detta.

Colittea , gammalt grek. växtnamn.
coluteides, liknande en Colutea.

Colvi'llea , efter Sir Charles Golville, guvernör på ön Mau
ritius.

Coma , fröhår.

Comarum , gammalt grek. växtnamn.
comatus, med fröhår.

Combre'tum , gammalt lat. växtnamn.

Commelina, e fter holl. bot. K. Commelin.

Commerso'nii, efter franske bot. P. Gommerson.
commidnis , vanlig, allmän, gemensam.
commutatus, förblandad.
comore nsis , från Comorerna, en ö-grupp mellan Afrika och
Madagaskar.
como'sns, topphårig.

compactus , tät, sammanträngd, fast, massiv.
co'mpar, beslägtad.

Compare ttia , efter ital. bot. A. Comparetti.
complana’ tus , plattad.
completus , fullständig, fulltalig.
compJexus , sammanflätad, sammanbunden.
complicatus, hopvecklad, sammanviken.
compo situs, sammansatt.
compre' ssus, hoptryckt.

Compto’nia, efter eng. biskopen H. Gompton.
comptonicefo'lius, med blad som en Gomplonia.
Comptonianus, se Gomptonia.
comtus, tjockstammig, prydlig.
concatena' tus , sammankedjad, hoplänkad.
concaruoefo'lius, inbuktade blad.
conca'vus , fördjupad, urhålkad, inbuktig.
concentricus, omgifvande en och samma medelpunkt.
conchi' ferus, ”snäckbärande”.

conchifo'lius, med blad som till formen likna musslor.

concinnus, nätt, prydlig.

cofnco!or , af samma färg.

condensatus, tät, tätt besatt med, tätbladig.

conduplicatus, dubbelviken.

condylocaWpus, med ledad frukt.

condylo’ des, knölig, knottrig.

confertus, gyttrad.

confinis , beslägtad.

co'nfluens, sammanflytande.

conformis, lik, öfverensstämmande med.

confrago' sus, ojämn, skroflig, gropig.

Colurna—convolvuloides

41

confiisus, förblandad.
conge stus , hopad, sammanförd, tät.
congloba' tus , sammanträngd.
conglomera'tus , hopgyttrad.

Coniandra , af Åoms, kägla, och anär , ståndare, med afs.

på knappbandets form hos ståndarne.
co'nicus , conoideus , kägellik, konisk.
coni’ ferus , kottebärande.

Conioseli num, af Conium, och Selinum, för likhet med båda
slägtena.

Coni'um, af Jconos, snurra, emedan växten förorsakar svindeL

conjuga'tus, enparig.

conjunctus , förenad, sammanbunden.

connatus , sammanvuxen.

connectilis , sammanhäftad, hopfogad.

connivens , slutande sig eller sammanstötande.

Cono'bea, af växtens namn i Guiana.
conoi'deus, se conicus.

Conopha'Uus , af Jconos, kägla, och fallos, symbol af natu-
rens alstringskraft.

Conoptfdium, af Jconos, kägla, och fot, i ans. till den

kägelformiga stiftfoten.
conopseus, mygg- eller fluglik.

Conringia, efter holl. bot. H. Conring.
consangui neus , beslägtad.

Consodida , af consolidare , lugna, styrka, med afs. på väx-
tens medicinska egenskaper.
conspersus , bestänkt.
conspi’ cuus, ansenlig, sevärd, utmärkt.
conspurcatus, befläckad, orenad, fläckig.
constrictus , trång, sammanknipen.
contamina tus , fläckig.
contiguus, samstående med sidorna.
continuus , sammanhängande.
contortuplica! tus, invecklad i hvartannat.
contoWtus, vriden, sammanvriden, spiral vriden.
contractus, sammandragen, tillsnörd, hopträngd.
contra rius, motstående.

Convallaria, af convallis, dal, med afs. pä flere arters växt-
plats.

convergens , sammanvettande (då delarne böja sig mot h var-
andra).

converginervius, bågnervig.
convexus , utbuktig, kullrig.
convolutus, sammanrullad.
convolvuloi des , lik Gonvolvulus.

42

Växtnomendatur

* Convo’lvulus , af convolvere, slingra, vrida, med afs. på växt-
sättet.

Cony’ za , gammalt grek. växtnamn.

Cookii , efter världsomseglaren J. Gook.

Coo’peri, efter en engelsman vid namn Cooper.
copallinus , lämnande kopalharts.

Coperni’ cia, efter tyske astronomen Copernieus.

-coraci’nus, korpsvart.

coraé’nsis , från halfön Korea å Asiens ostkust.

■< cora’llinus , korallröd.

coralloca rpus , med korallröda frukter.

-coralloides , korallartad, korallik.

Corallorlii’ za, af korallion, korall, och rhiza, rot, med afs.
på rotstockens form.

Co’ rchorus, af koreein, rensa, med afs. på växtens purge-
rande egenskaper,
i cordaius , hjärtlik.

Co’ r dia, efter tyske prof. Eurich Gordus (hvars hela namn
var Henricus IJrbanus) samt hans son Valerius.
■cordifo’lius, med hjärtlika blad.

Cordyline, af kordylä, klubba, med afs. på den grofva roten.
cordylinoi des, lik Cordyline.

Coreopsis, af koris, vägglus, och opsis, utseende, med afs.
på skalfrukternas utseende.

Coreo’sma , af koris, vägglus, och osmä , lukt, med afs. på
frukten.

coria’ceus, läderartad.

coriandrifo’lius , med blad som koriandern, Goriandrum
sativum L.

Coria ndrum, af koris, vägglus, och annon, anis, med afs.
på bladens lukt.

Coria’ ria, af chorion, läder, emedan bladen användas till
garfning.

<oria’rius, som brukas till läderberedning, garfning.
coridifo’lius , corifo’lius, med läderartade blad.
corinthi’ deus, från trakten af Korinth.
cormophyta , växter med urskiljbar rot, stjälk och blad.
cormosus, stamartad.

Cormus , stam, palmstam.
co’rneus , hornaktig, hård som horn.
cornicula’tus, småhornad.

■cor ni’ ferus, cornu’tus, försedd med horn, behornad.
■cornifolius, med blad som en Gornus.

Cornuco’ pice , af cornu , horn, och copia, ymnighet, med afs.
på blomsamlingens form.

Cornus, af cornu , horn, med afs. på vedens seghet.

Convolvulus — Cosmidium

43

coro'lla , blomkrona.

corolla' ceus, coro'llinus, kronlik, hörande till blomkronan.
corolla'tus, med blomkrona.

Coro'na, krona, krans.

coronans, bekransande, kretsformigt omgifvande eller be-
klädande någon växtdel.

Coronaria, af corona, krona, krans, för de vackra blom-
mornas skull.

corona rius, tillhörande eller passande till kransar.
corona tus, upptill bladbekrönt.
coroni' ferus, bärande ett bladknippe.

Coronilla, härled, se Coronaria.

Coronillce, genitivus af Coronilla; se detta.
coronopifo'lius, med blad som en Coronopus.

Coro'nopus, af koronä, kråka, och pous, fot, med afs. på
bladformen.

Corotha!mnus, af koros, qvast, och thamnos, buske.
corpulentus , bred, gr of, stadig.

Correa , efter portugisiske bot. J. F. Correa de Serra.

correctus, förbättrad.

corruga’tus, sammanskrynklad, rynkig.

Cortex , bark.

corticatus, omgifven af bark.
corticeus , som är af bark.
corticolus, växande på bark.
cortico'sus, barkig, med tjock bark.

Cortusa, efter ital. bot. j. A. Cortusi.
coni seans, glimrande, skimrande.

Corvisartia, efter franske bot. J. N. Corvisart Demartes.
Cory’ dalis, trol. af korys , hjälm, med afs. på blommornas
form.

corylifodius, med blad som hasseln, Corylus.

CoWylus, af korys, hjälm, hufva, med afs. på bägarfodret.
corymbiflo rus , med blommor i blomqvast.
corymbosus , qvastlik.
corymbido'sus , med liten blomkvast.

Corymbus, blomqvast.

Corynephorus, af korynä, klubba, och ferein, bära, med afs.

pä blomborsten.
coryno’des, kolf- eller klubblik.

Cory no' stylus, af korynä, klubba, och s ty los, stift.

Conjpha , af koryfä, topp, i ans. till bladkronan i toppen.
corysodes, af corys, hjälm; hjälmlik.

Cosmanthus, af kosmein, pryda, och antlios , blomma.
Co'smea, af kosmein, pryda.

Cosmi dium, af Cosmea, ett växtslägte, och eidein, likna.

44

Växtnomenclatur

CosmopJiy'lhim, af kosmein , pryda, och fyllon, blad.

Cosmos, härledn. som Gosmea.

costa tus, med åsar, med upphöjda ränder.

Costus , efter växtens namn i Arabien.
cotinifolius , blad som Gotinus.

Co'tinus, gammalt grek. växtnamn.

Cotonea ster, af Cotonea, qvittenträd, och aster, afbild.

Co'tula, dimin. af Cota, gammalt bortlagdt växtnamn.

Cotyledon, hjärtblad.

cotyledofneus, försedd med hjärtblad.

cotyloi deus, skål- eller nafvelformig.

Coulteri, efter irländske bot. Th. Goulter.
cous, från Goos, ö i Algeiska hafvet.

Cracca, af Icratsein, skräna; en ört, som gärna uppsökes
af kråkor o. d. fåglar.

Craigia'nus, efter skotten W. G. Graig of Riccarton.
Crambe, gammalt grek. växtnamn.

Craniola'ria, af hranion, hufvudskål, med afs. på fruktens
likhet med en fågelskalle.

Cra!ntzia, efter österrikiske bot. H. J. N. v. Grantz.

crassica ulis, med tjock stjälk.

crassifo'lius, tjockbladig.

crassinervis, tjocknervig.

crassi' nodus , med stora ledknutar.

crassise pdlus , med tjocka foderblad.

crassiu sculus, tämligen tjock.

Cr a ssula, af crassus , tjock, med afs. på bladen.
crassus , tjock.

cratcd ginus, liknande hagtorn, Cratsegus.

Cratce'gus, af Jcratos , styrka, med afs. på vedens beskaffenhet»

crateroi des, skålformad, vasformad.

crebrispinus, med tättsittande taggar.

cremocaWpus, med hängande frukter.

crenatiflo’rus, med naggade kronblad.

crenato-dentaftus , naggtandad.

crena’to-serra’tus, naggsågad.

crenatus, naggad.

crenuWtus, smånaggad.

Crepis, af hräpis, sko; bladen likna en skosula.

crepitans , bullrande, knakande, sprakande.

creta'ceus, kritartad, kritfärgad.

crete'nsis, creticus, från ön Kreta.

cribrosus , sållhålig.

crinifolius, med håriga blad.

crinipes, med hårig stam.

Crinitaria , af crinis, hår; kronans svalg hårbeväxt.

45

Cosmophyllum—Cucurbita

crimtus , med man eller långt hår.

Crinum , af Jcrinon , gammalt grek. namn å lilja.
crispa bilis, skrufvriden.
crispa' tulus , finkrusad.
crispa' tus, krusad.
crispifloWus, krusblommig.
crispus, krusig.

Crista Galli , ordagrant ”tuppkam”, med afs. på blom-
skärmen.

crista'tus, borstkantad, med kamlika flikar eller tänder.
croca'tus, saffranslik.
cro'ceus, saffransgul.

Croco' smia, af crocus, saffran, och osmä , lukt, i anseende
till den starka saffranslukt, som den torkade växten,
lagd i varmt vatten, sprider.
crocosmiceflo'rus, blomma lik Grocosmia.

Crocus, gammalt lat. namn på saffransväxten.

Croton , namn på ett slags hundlus, i ans. till frönas form.

Crucianella, af crux, kors, med afs. på bladens ställning.

crucia'tus , korsformig, korslik.

cruci' ferus, korsblommig.

cruentus, blodröd, blodfärgad, blodfläckad.

Cruiksha nkii, efter eng. bot. W. Gruikshank.

Crus Corvi, korp fot.

Crus Galli , ordagrant ” tuppben ”, med afs. på tornarnes lik-
het med tuppens sporre.
crustaceus, skorplik.
crustatus , öfverdragen, beklädd med.

Crypta' uthus, af kryptos , dold, och anthos, blomma.
cryptocarpus, med otydlig frukt.
crypto’ gamus , med omärkliga befruktningsdelar.
Cryptogra'mma, af kryptos , dold, och gr amma, linie, emedan
fruktplättarne äro dolda af svepet.

Cryptomeria, af kryptos, dold, och meros, del, med afs. på
de dolda frukterna»
crystafllinus, kristallisk, islik.
cubensis, från Guba.
cubicus, kubisk, tärningformad.
cubitaflis, halfannan fot lång.
cuculaWius , af cuculus, gök.
cucullatus, strutlik.
cucumeWinus, gurkartad, gurklik.

Cucumis, af det keltiska cucc, ihålig, bukig, med afs. på
frukten.

Cucurbita, af slägtnamnet Cucumis och orbis , klot, med
afs. på fruktens form.

46

Växtnomenclatur

cucurbita,'ceus , kurbitsartad.
culcitifo'rmis, kudd- eller dynformad.

Culmus , strå (hos gräsen).
cultra'tus, cultrifoWmis, knifformig.

Cumingi , efter eng. bot. H. Cuming.
cumulifloWus , med hopade blommor, blomrik.
cuneatus , cuneifoWmis, vigglik, viggformad.
cuneifo'lius, med vigglika blad.

Cunningha' mi , efter någon af de eng. bot. Cunningham.
Cupaniarnus, efter ital. bot. F. Cupani.

Cuphea, af kyfos, puckel, med afs. på det vid blommans
bas befintliga bihang.

cupreaftus , cu’preus, kopparfärgad, kopparröd, glänsande.
cupressifoWmis , cupre’ssinus, cupressoides, cypressartad.
Cupressus, gammalt grek. namn på cypressen.
cupula'tus , skållik, grundt bägarlik.
curassa’vicus , från Cura^as, en af de Vestindiska öarna.
Curatella, af curatus , bearbetad, emedan bladen begagnas
till polering af trä.

CurcvHigo , af skalbaggslägtet curculio , med afs. på frönas
form.

Curcuma , af kurkum , växtens arabiska namn.
curta'tus, afkortad, förkortad.

Curtzsia, efter eng. bot. William Curtis.
curtus, kort.
curva'tus , böjd, krökt.
curvifo'lius, krokbladig.
curvulus, något böjd.

Cuscu'ta, gammalt orientaliskt växtnamn.

cuspida'tus, smalspetsig, uddspetsig.

cuticularis, med mjuk eller tunn bark.

cya’neus, blå, mörkblå.

cyanocaWpus, med blå frukt.

cyanoco' ccus , af kyanos , blå, och coccus , bär.

Cyanophyllum, af kyanos , blå, och fyllon , blad.

Cyanus , af kyanos, blå, med afs. på blommorna.

Cy'athea, af kyathos, bägare, med afs. på fruktomhöljet.

cyathifo rmis , bägarlik.

cycadifo'lius, med blad som en Gycas.

Cycas , gammalt grek. namn å en palmart.

Cychno'ches, af kyknos, svan, och auchen , hals, med afs. på
fruktpelarens form.

Cyclamen, af kyklos , cirkel, med afs. på de runda bladen.
Cyclanthera, af kyklos , krets, ring, och antkera , ståndar-
knapp, emedan ståndarknapparne bilda en ring.
cycloyliyllus, af kyklos, cirkel, och fyllon, blad.

cuburbitaceus— Cystanthera

47

cyclops, cirkelrund.

cyclo'pterus , vingad rundt omkring.

Cydo'nia, efter Kydon, en ö vid Kreta.
cydonioi'des, liknande qvitten, Gydonia.
cy lindra,' ceus, cyli'ndricus, cylindrisk, trind.
cylindrosta chys , med cylindriskt ax.

Cyma , blomknippe.

Cymbalaria, af kymbalon, bäcken, med afs. på bladens ut-
seende.

Cymbidium , af kymbos , urhålkning, med afs. på kalkläppens
form.

ciymbifo rmis , båtlik.

cy mi' gerus, cymo'sus, med blomknippe.

cynanchifo'lius , blad som Gynanchum.

Cynanchum , af kyon, hund, och agchein , döda.

Cyna'pium, af kyon , hund, och apicn, persilja.

Cynara , af kyon , hund, med afs. på holkfjällens tandlika
spetsar.

cynaroides , liknande kronärtskockan, Gynara.

' Ciynoglo' ssum, af kyon , hund, och glossa , tunga, med afs^
på bladens form.

Cynosbata , af kyon , hund, och öafos, björnhallon. Med
detta namn (kynosbatos, det forna grekiska namnet på
Rosa sempervirens) ville De Candolle blott antyda,,
att blommorna likna vildrosens.
cynosuroi' des , liknande kamäxingen, Gynosurus.

Cynosu'rus, af kyon, hund, och emm, svans, med afs. på
den axlika vippan.

Cypari' ssias, dimin. af kyparissios , cypress.
cyperoi'des , liknande en Gyperus.

Cyperus, gammalt grek. växtnamn.
cyphaca nthus , kroktaggig.
cy'pricus , från ön Gypern.

Cypripedium , af Kypris, Venus, ochpe^cw, toffel, med afs„
på blomkalkens form.

Cyri'lla, efter ital. bot. D. Cyrillus.

Cyrtanthe' ra, af kyrtos , krokig, och anthera, ståndarknapp.
cyrtanthifloWus, blommor som Gyrtanthus.

Cyrta nthus, af kyrtos , krokig, och anthos, blomma; kron-
pipen är lång och krökt.

Cyrtochilum, af kyrtos , krokig, och cheilos, läpp, med afs,
på kalkläppens form.

Cyrto'mium, härledn. obekant.

Cyrtopo' dium, af kyrtos, krokig, och podion , liten fot, med
afs. på blomkalkens läpp.

Cystanthe ra , af blåsa, och anthera, ståndarknapp-

48

Växtnomenclcitur

‘Cystoca rpiiSi med biåslik frukt.

Gystäpteris, af hysta , blåsa, och Pteris, en ormbunke, med
afs. på svepets form.

■ Cytisus , efter ön Gythnus, en af Gykladerna.

Cytobla’ stus , cellkärna.

Czackia, efter polacken T. Gzacki.

Czerwiakowskiahus , efter ryske bot. I. R. Gzerwiakowski.
JDacca, efter distriktet Dacca i britt. Indien.

Dacrydium , af dakry , tår, gummi, såsom lämnande ett slags
gummi.

dacryoi'deus, dropplik, tårlik.
dactyli ferus, bärande dadlar.

Da'ctylis, af daktylos, finger, för den något fingerlikt gre-
niga vippan.

Dactyloctenium, af daktylos , finger, och ktenion , liten kamm,
i anseende till axens form.
dactyloi'des , liknande hundäxingen, Dactylis.
dcedaleus, konstrik, smakfull, prydlig.

Dcemo' norops, af daimon, ond ande, och rops, busksnår ; en
buskartad palm med svarta hår.

Da'hlia, efter svenske bot. A. Dahl.
dahuricus , davuWicus, från Dahurien i Sibirien.
Dalecha'mpia, efter franske bot. J. Dalechamps.

Dal1iou'sice, efter grefve J. A. Ramsay till Dalhousie.
damascenus, från trakten af Damascus.

Dammara , af dammar, trädets malajiska namn.

Dampieri, efter engelsmannen W. Dampier.

Dance'a, efter Danaé i grek. myt.
danicus, från Danmark.

Dantho'nia, efter franske bot. Danthoine.

Daphne , efter Daphne i grek. myt.
daphnoides , liknande källarhalsbusken, Daphne.

Darwini, efter eng. naturf. Darwin.

4asya'nthus, ullblommig.

dasycaWpus, med ullig frukt.

dasycladus, med håriga grenar eller qvistar.

Dasyli rion, af dasys , ullig, och leirion , lilja, med afs. på
den ulliga blomskärmen.
dasyphyllus , med ulliga blad.

Dasy' stoma, af dasys , sträf, och stoma, mun, mynning ;

kronan invändigt sträf.
dasystylus, med hårigt stift.
dasy urus , af dasys , tät, hårig, och oura, svans.

Datisca, grekiskt växtnamn.

Datura, af datora , växtens arabiska namn.
daturoi des, liknande spikklubban, Datura.

cystocarpus—Dendrdbium 49

daucoides, liknande moroten, Daucus Garota L.

Dducus , gammalt grek. växtnamn.

Davallia , efter schweiziske bot. E. Davall.

Daviesia , efter eng. bot. H. Davies.
dealbatus, hvitstänkt, hvitnande.
debilis , spenslig, svag.

Decaisneanus, efter bot. J. Decaisne.
decdndrus, med tio ståndare.
decape* talus , med tio kronblad.
deciduus , affallande.
decipiens, bedräglig.

Deckenia , efter tyske bot. K. L. Decken.

Deckeria , efter en bot. vid namn Decker.
declindtus, nedböjd.

decoldrans, urblekt, mistande färgen, vanställd.
decompo situs, dubbelt sammansatt.
decortica tus , hudlös, barklös.
decoWus, prunkande, prydlig.
decre scens, aftagande.
decrescenti-pinna'tus, aftagande parbladig.
decumdnus, eg. tillhörande 10-talet såsom ett stort tal, däraf
stor, ansenlig.
deciimbens, nedliggande.
decu rrens , decurcivus, nedlöpande.
decussatus, korsvis motsatt.
deflciens , felslående, felande.
definitus , bestämd till antalet.
defixus , invuxen.
deflexus , nedböjd.
defloralus , utblommad.
def olid tus, aflöfvad, som fällt bladen.
degeneratus, urartad, försämrad.
dehiscens, öppnande sig, remnande.

Deinbollidnus, efter norske bot. P. V. Deinboll.
dejectus , nedböjd.

delicatus , smakfull, intagande, behaglig.
delicidsus, angenäm, älsklig, omtyckt.
delique scens, söndergrenad.
delphinifdlius , blad som Delphinium.

Delphi nium, af delphin , delfin, med afs. på blommornas
form.

deltoideus, liknande grekiska bokstafven delta,

demersus, nedsänkt.

demissus , nedhängande, lutande, låg.

Dendrobium, af dendron, träd, och biein, lefva, såsom para-
sitväxt å träd.

IX. 4

50

Växtnomenclatur

dendroides , trädartad, grenig som ett träd.

Denisonia'nus, efter en engelsman vid namn Denison.

Dens canis , hundtand.
densifloWus, tätblommig.
densus, tät, tjock, tätt packad.

Dentaria, af dens, tand, med afs. på rotstockens form.
dentdtus , denti' ferus, tandad.
denticulatus , fintandad, småtandad.
denuda'tus, blottad.

Deodara, indiskt växtnamn, betydande gudaträd.
deoWsum , nedåt.

depaupera’tus, svagt blommande, torftig.
dependens, hängande, nedhängande.

Deppei, efter tyske bot. F. Deppe.
deprdssus , nedtryckt, nedplattad.
dera! sus, kal.

Dermasea , af der ma, hud, med afs. på den hinnartade
kapseln.

derma'tinus, skinnartad.
desce'ndens, nedstigande.

Descha mpsia, efter franske bot. J. G. A. Loiseleur-Deslong-
champs.

desertdrum, älskande ödemarken.
desmdnthus , tofsblommig.

Desmddium, af desmos, band, möjligen med afseende på
de sammanväxta ståndarsträngarne.

Desmoncus , af desmos, knippa, och ogkos, hake, med afs.

på de talrika hullinglika taggarne.
destillato’ rius , destillerande, neddrypande, droppande.
deter mina’ tus, begränsad.
detinens, uppehållande.
delistus, bränd, svedd, solbrun.

Deutzia, efter holländaren J. Deutz.
devoniensis , från Devonshire.
dextrorsum , åt höger, mot solen.
diaca'nthus , dubbeltaggig, med tvenne taggar.
diacarpus, innehållande två frön.

Diachenium , dubbel skalfrukt.

Diaeliy'ma, bladens inre köttiga massa.

diadelphus, tvåbrödrad, med ståndarne i två knippen.

diadematus, prydd, utsirad, smyckad.

diarndnthinus, liknande en diamant, i hög grad glänsande.

didndrus, med ivå ståndare.

Dianella, efter Diana i grek. myt.

dia'nthera, med tvenne ståndarknappar.

diantliifld rus, med blommor som en nejlika, Dianthus.

dendroides — dimidiatus

51

dianthoi' des , nejlikartad.

Biantlius, af dios , gudomlig, och anthos , blomma.
Biapensia, af dia, för — skull, och penthos, smärta, såsom
använd mot sårnader.

duiphanus, genomskinlig (dock mer eller mindre färgad).
Bicentra , af dis, dubbel, och kentron, sporre; de båda
sidoställda kronbladen försedda med sporre.
Bichorisa'ndra, af dis, dubbel, koritsein , skilja, och anär ^
ståndare, med afs. på ståndarnes ställning.
dichotomus , klynnegrenig.
dichroacanthus , oliktaggig.
dichromatus, dicrus , tvåfärgad.

Bickso'nia, efter eng. fröhandlaren James Dickson.
diclinis , skild- eller enkönad.
dicotyledo’neus, tvåhjärtbladig.

Bicta'mnus, gammalt grek. växtnamn.
dictyocarpus, nätfruktig.

Bictyosperma, af diktyon, nät, och sperma , frö.
dicty osper mus, nätfröig.

Bidi'scus, af dis , dubbel, och diskos , skifva, med afs. på
fruktens form.

Bidymoca rpus , af didymos , dubbel, och karpos, frukt.
Bidymochloe'na af didymos, dubbel, och chlaina, svepe, med
afs. på det för 2 fruktplättar gemensamma svepet.
di dymus, dubbel, tvåknölig.
didy namns, tvåväldig.

Bieffenba ckia, efter tyske läkaren J. F. Dieffenbach.
Bielytra , af dis, dubbel, och elytron , täckvinge hos skal-
baggar, med afs. på blomkronans form.

Biervidla, efter en fransk läkare vid namn Dierville.
diffssus, tvåklufven.
diformis, olikformig.
diffiisus , utbredd.

Bigitalis, af digitale, fingerborg, med afs. på blomkronans
form.

Bigitaria , af digitus, finger, med afs. på axens ställning.
digitatus, digitif ormis , fingrad, fingerlik.

Bi'grapliis, af dis, dubbel, och grafis, pensel, med afs. på
de penselformiga märkena.
di'gynus, med två pistiller.
dilata'tus, vidgad, utvidgad.

Billenia, Billeniafnus, efter prof. i bot. i Oxford Joh. J.
Dillenius.

Billwynia, efter eng. bot. L. W. Dillwyn.
dilutus, blek, klar, ljus.
dimidiatus, ensidig, half.

52

Våxtnomen clatur

diminutus, liten, förminskad.

Dimorphanthus, af dimorfos, dubbelformad, och antlnos ,
blomma; växten frambringar skilda han- och honblom-
mor i samma korg.

Dimor phothe' ca, af dimorfos, dubbelformad, och thäJcä , kap-
sel, fack; har två slags (dimorfa) frukter i samma korg.
dimo rphus, dubbelformad, tvågestaltad.

Dineba , Dinebra , växtens arabiska namn.
dioicus , tvåbyggare.

Dionce'a , efter Dione (Venus) i grek. myt.

Dioo'n, af dis, två, och oow, ägg, emedan hvarje fruktblad
bär två fröämnen.

Dioscorea, efter Dioscorides, en grek. läkare.

Dio’ sma, af dios, gudomlig, och osmä , lukt, i ans. till väl-
lukten.

diosmcefolius , med blad som en Diosma.

Dio'spyros, af dios, gudomlig, och pyros, frukt.
dipetalus , med två kronblad.
diphfllus , tvåbladig.

Diplacus , af dis, dubbel, och pia#, skifva, i ans. till mär-
kets form.

Dipladenia, af diploos , dubbel, och odm, glanael, med hän-
syn till de två glandlerna vid fruktämnets bas.

Dipla! zium, af diplasios, dubbel, med afs. på de tvåradiga
fruktplättarne.

Diplopa!ppus , af diploos , dubbel, och pappus, fruktfjun
(fruktpensel).

Diplo’ taxis, af diploos , dubbel, och fa#is, rad, med afs. på
de tvåradiga fröna.

Diplothe mium, af diploos, dubbel, och thema, hölster.
dipsacoides, liknande Dipsacus, kardtisteln. •

JDipsacus, af dipsaein, törsta, emedan en del arters blad
uppsamla regnvatten.
dipterigius , dipterus , tvåvingad.
dipyrdnus, innehållande två kärnor.

Dircce'a, efter Dirke i grek. mytologien.

Disa, växtens namn på Gap.

Disa'ndra, af dys, obestämd, och anär , ståndare, emedan
ståndarnes antal ofta växlar.
discifo' rmis, skiflik.
di'scipes , med skiflik fot.
discoideus,' disklik, kakformig, stjärnlik.
di'scolor, discolofrius, olikfärgad, brokig.
discretus, särskild, åtskild.

Disens , disk, skiflikt fäste.

Disemma , af dis, dubbel, och stemma, krona, krans.

diminutus — dorsalis

53

disepalus, med tvenne foderblad.
disjn'nctus, skild, aflägsen.
dispar , olikparig.
dispe rmus, tvåfröig.
dissefctus, sönderskuren, smalflikad.
dissi’ liens , uppspringande, elastisk.
dissi'milis , olik, olikformad.
dissomoWphus, dubbelformad.
distachys , tvåaxig.
distans, gles, åtskild.

distichus , tvåsidig, tvåradig, dubbelradig.
disti'nctus, åtskild, utmärkt, tydlig.
di st or tus, förvriden.
diureticus, urindrifvande.

diurnus, som varar en dag eller sker på dagen-

diutinus, som blommar länge, varaktig.

divarica'tus, utspärrad.

dive’ r gens, utböjd.

diver si fo'lius, olikbladig.

diversifoWmis , olikformig.

dives, riklig, ymnig.

divisns, flikig, delad.

divulsus, söndersliten, styckad, åtskild.

dodecandrus , med tolf ståndare.

Dodecatheon, af dodeka, tolf, och theos , gud; växten bär i
allm. 12 blommor.

Dodonce'i, efter tyske läkaren R. Dodonseus.
dodr antalis, spannlång, från tumändan till lillfmgerspetsen,
då fingrarne spärras.

Doellianus , efter tyske bot. J. G. Doell.
dolabra tus, dolabrifoWmis, bilformig.
doliclioi des, liknande en Dolichos.

Dodichos , af dolichos, lång, med hänsyn till den hos en del
arter ganska långa stammen.
dolichosta chys, långaxig.

Bombeya, efter franske bot. J. Dombey.
domesticus, växande vid byggningar.

Donax , gammalt grek. växtnamn på vassarter.

Do'nia, efter eng. bot. D. Don.

Doniana (Salix), efter eng. bot. G. och D. Don.

DoWia, af franska doré , guld, med hänsyn till blommornas
färg.

doWmiens , sofvande.

doronicoi des, liknande gemsroten, Doronicum.

Doro'nicum, af doronigi, växtens arabiska namn.
dorsalis, ryggliggande.

54

Växtnomendatur

Dortma' nnus , efter en tysk apotekare vid namn Dortmann.
Dorya'nthes, af dory, lans, och anthos, blomma, med afs.

på den långa, smala stängeln.

Doryopteris, af dory , lans, spjut, och Pteris , en ormbunke.
Do’sua, växtens namn på Himalaja.

Douglasii , efter skottske bot. D. Douglas.
dovrensis, från Dovrefjäll.

Draba, af drobä , skarp, med afs. på bladens smak.
Draccena , af Draco; se detta.

Dracceno'psis , af Draccena och opsis, utseende, likhet.
Draco, träd, som lämnar ett harts, kaliadt drakblod.
Dracoce phalum, af drahon , drake, orm, och hefalä , hufvud,
med afs. på blomkronans form.

Draco'psis, af drahon, drake, orm, och opsis , likhet, med
afs. på märkenas form.

Dracu'nculus, dimin. af drahon , drake, orm, med afs. på
stängelns ormlika fläckighet.

Dre gei, efter tyske bot. J. F. Drege.
drepanophy'llus , med skärformiga blad.

Dro'sera, af drosos , dagg, med hänsyn till bladens körtel-
hår och deras klara, dagglika vätska.

Drummof ndii , efter amer. naturf. J. L. Drummond.

Drupa, stenfrukt.
drupa'ceus, stenfruktsartad.

Dryas , af grek. dryas, dryad, skogsnymf.

Dr y ma' r ia, af drymos, ek, skog; med afs. på de i skog på
träden klättrande arterna af slägtet.
drymdjus , älskande ekskog.

DrynaWia , af drys , ek; växer i ekskogar.

Dryo* pteris , af ek, och Pteris, en ormbunke, med afs.

på bladformen.

dubius , osäker, tvifvelaktig, tvetydig.

Ducha rtrei, efter franske bot. P. E. Duchartre.

Dudaim , gammalt hebreiskt växtnamn.

Dufre'snia , efter franske bot. Pierre Dufresne.
duinensis , från Duino.
dulcamarus , sötaktigt besk.
dulcis , söt.

dumetoWum , dumofsus , växande i busksnår.

duplex , dubbel.

duplicatus, dubbelviken.

duriuf sculus , något hård.

durus, hård.

Duvalia , efter H. A. Duval.

Dijchia, efter furst Salm-Reifferscheid-Dyck.

Dy'psis, af dyptein, dyka, såsom vattenväxt.

Dortmannus—Eich leri

55

dysa'nthus, med hårig blomma.

dy sente ricus , förorsakande rödsot.

ebeneus , ebe'ninus, ebenoi'des, svart som ebenholts.

ebracteatus, skärmlös.

E'bulus , af eu, väl, och boulä, råd, med afs. på de märk-
liga egenskaper, man fordom tilläde denna växt.
eburneus, elfenbenshvit, glänsande hvit.

EcbaUium , af eJcballein , utkasta, emedan frukten vid mog-
naden sönderspringer och utkastar sitt innehåll.
Eccremocarpus, af ehhremos , hängande, och karpos, frukt.
Echeveria, efter en växtmålare vid namn Echever i Mexico.
Ecliinacea , af echinos, sjöborre, med afs. på blomfästets
fjäll.

■echina' ceus, cchina'tus, taggig.

Ecliinoca ctus, af echinos , sjöborre, och slägtnamnet Cactus ,
i ans. till växtens form och taggighet.

Echinocy stis , af echinos, sjöborre, och kystä, blåsa, med
afs. på den taggiga gurkfrukten.

Echino’ dorus, af echinos , sjöborre, igelkott, och doros, läder-
säck ; med afseende på fruktens beväpning och konsistens.
•echinofo rmis, lik en sjöborre.

E'chinops, af echinos, sjöborre, och ops, utseende, i ans. till
blomställningen.

Echino'psis, af echinos , sjöborre, och opsis , utseende, i ans.
till växtens form etc.

EchinospeWmum , af echinos, sjöborre, och sperma, frö, med
afs. på frönas taggighet.

€cliioi'des, liknande en Echium.

Echites, af echis, huggorm, med afs. på den ormlika stän-
geln.

Echium , af echis, huggorm, möjl. med afs. på någon likhet
mellan smånötterna och ett ormhufvud.
edentidus, icke tandad.

EdgewoWthi, efter eng. bot. M. P. Edgeworth.
ediilis, ätlig.

Edwa rdsia, efter eng. bot. S. Edwards.

effce’tus, uttömd, tom.

effera’tus, förvildad.

eff u sus, vidt utspridd.

eglandulo’ sus, utan glandler.

Eglanteria, af franska églantier, namn på en vild törnros-
buske.

egre’gius, utmärkt.

Ehrenbe rgi, efter tyske bot. G. G. E hrenberg.
Ehrhartianus, efter tyske bot. F. Ehrhart.

Eichleri, efter tyske bot. Aug. Wilhelm Eichler.

56

Växtnomenclatur

elceagnifolius, med blad som Eleeagnus.
elceagnoides, liknande Elaeagnus.

Elceagnus , af elaeos , oljeträd, och agnos , grekiska namnet
för Vitex agnus castus; för fruktens likhet med det
förras och bladens med den senares.

Elaeis, af elaion, olja, emedan frukten lämnar palmolja.
élasticus , elastisk, tänjbar, spänstig.

E'late, gammalt grek. växtnamn.

Elaterium, af elater, driffjäder, i ans. till fruktens elastiska
uppspringande.

elateriUs , kringkastande, kringspridande.

Elatine, häri. oviss, trol. af elatos , tänjbar, med afs. på
den långa, krypande stjälken.
eldtior, högre, högväxt, reslig.
eldtus, hög.

e’legans, smakfull, prydlig, fin.

Eleo’ charis, se Heleocharis.

elephdnticeps, af elefas, elefant, och ändeisen ceps (caput)y
hufvud.

Elephanto'pus, af éleplfias, elefant, och pous , fot, med afs.

på rotbladens form.

Eleusine, efter Eleusis i Grekland.
eleutheropetalus, med fria kronblad.
eleutherosepalus, med fria foderblad.

Eli clirysum, se Helichrysum.
ellipsoi deus, närmande sig till elliptisk.
ellipticus , elliptisk.

EUwangerid na, efter amerikanske dendrologen H. B. Eli-
wanger.

EWdea, af elodes , kärr, träsk, med afs. på växtplatsen.
elongatus , utdragen.

Elshdlzia, efter tyske bot. J. S. Elsholz.

E'lymus, af elyein, omhölja, för de svepelika skärmfjällen.
emdrcidus, förvissnande.
emarginatns , urnupen.

Embothrium, af en, i, och bothrion, fördjupning, med afs.

på ståndarnes insänkning i kalkbladen.

E’mbryo, växtämne.

emersus , uppskjutande, flytande upp (ofvan vattenytan).
E'merus , grek. hämeros, behaglig, täck.
emeticus, äcklande, retande till kräkning.
eminens, framstående, utmärkt ståtlig.

Efmodi (Syringa), namn på ett distrikt å Himalaja.
empetroi des, liknande Empetrum.

Efmpetrum> , bildadt af en, på, och petros , berg.

Encélia, efter Ghristoph. Encel.

elceagnifolius~epip silus 57

Enceplialartos, af en, i, Icefalä, hufvud, och artos , bröd, r
ans. till fruktens form och användning.

Encholi rion, af egchos , lans, och leirion, lilja, med afs. på
bladens form och blommornas utseende.

Endi via, från arabiskan.

endogeneus , tillväxande inåf, eller rättare icke utåt.
Endressi, efter tyske bot. P. A. G. Endress.

Endfmion, en yngling i grekiska mytologien, utmärkt för
sin skönhet.
enervias, nervlös.
enneaphfllus, niobladig.
enofdis, utan (knutlika) leder.

Eno'dium, af enodis, utan leder, emedan strålederna äro få
och dolda af bladslidorna.
ensa'tus, ensifoWmis, svärdlik.

Ense'te , växtens namn i Abyssinien.
ensifodius, med svärdlika blad.

Epacridis, genitivus at Epacris, se detta.

Kpacris , af epi, på, och aJcros, höjd; emedan arterna af
detta släkte växa på berg eller möjligen med afseende
på bladens beskaffenhet.
epelliculo'sus, hinnlös.
epetiolatus , oskaftad.

Eplie'merum, af epi , på, och hämera, dag, med afs. på blom-
mornas korta varaktighet.
ephemeWus , som varar endast en dag.

Epiblema , öfverhud å underjordiska växtdelar, t. ex. roten.
Epidendrum, af epi , på, och dendron , träd, såsom växande
på träd.

Epidermis , öfverhud å ofvan jorden befintliga växtdelar, så-
som bladen.

epigeEus , höjande sig öfver jorden.
epi gynus, fäst öfver fruktämnet.

Epilinum, af epi , på, och linon, lin, såsom parasit på lin.
epilobioi'des, liknande en Epilobium.

Epilo'bium , af epi, på, lobos, skida, och ion, violblomma ,
d. v. s. en sådan (liknande) blomma på skida (det
långa fröhuset).

Epime'dium , af epi , på, uti, och Media , Medien, för att
angifva växtens hemland.

Epipactis, gammalt grek. växtnamn.

Epiphydlum, af epi, på, och fyllon, blad, emedan blommorna
sitta på bladlika grenar.

Epipogam, af epi, på, och pogon, skägg, möjl. med afs. på
rottrådarne.

epipsilus , å öfre sidan bar.

58

Växtnomenclatur

* epipterus , försedd med vingar (om en del frukter),
j Episcia, af episJcos, beskuggad; med afs. på arternas val
af skuggiga lokaler.

Epispe rmium, kärnhinna.

Epithy mum, af epi, på, och thymos , timjan, såsom parasit
på Thymusarter.

<epsomensis, epsoniensis, från Epson.
eque stris, ridderlig, ståtlig.

*equise tinus, liknande Equisetum.

Equisetum, af equus , häst, och sela, borst, svans, med afs.
på de fina kransgrenarne.

dquitans, omfattande (om blad, som äro dubbelvikta utanpå
h varandra).

Eragro stis, af erao, älska, och agr ostis, gräs; ”kärleks-
gräs.”

Era ntliemum , af eri , såsom förstärkande, och anthemon,
blomma, med afs. på de vackra och talrika blom-
morna.

Eranthis , af ear, vår, och anthos , blomma, med afs. på
blomningstiden.
erectiusculus, något upprätt.
erectus, upprätt.

Eremofstachys, af erämos, ensam, och stachys, ax.

Eremu rus, af erämos, ensam, och oura, svans, med afs. på
den ensamma blomsamlingens form.

E'ria, af erion , ull, med afs. på de ulliga blommorna.
Erianthus , af erion, ull, och anthos , blomma, emedan blom-
morna äro omgifna af silkeshår.

Enea , gammalt lat. växtnamn.
ericcefolius, med blad som en Erica.
ericeto rum, växande på ljungmarker.
ericoides, liknande en Erica.

Eri geron, af eri, tidig, och geron, gubbe, emedan blommorna
tidigt ersättas af grå fruktfjun.
erina'ceus, syltaggig.

Erinus, härledning obekant.
eriocarpus, med ullig frukt.

Erioca'uIon , af erion, ull, och Tcaulos, stjälk; stjälken är
ullig.

eriocephalus, med ulligt blomhufvud eller blomkorg.
eriodorus , af erion, ull, och dora, hud.
eridgonus, ullig längs kanterna.
eriopdppus, af erion, ull, och pappus , fruktfjun.

Erio phorum, af erion, ull, och ferein, bära.

Eriopsis, af slägtet Eria och opsis, utseende.
eridpus , med ullig fot eller stjälk.

epipterus — Eucharis

59

eriosta chys, med ulligt ax.

j Erio' stemon, af erion, ull, och stämon , ståndarsträng.
Erodium , af erodios, häger, med afs. på fruktsprötets lik-
het med en hägernäbb.
ero'sus, sargad, sargtandad.

erraticus , förfelad, förirrad, kringirrande, obestämd, vild.
erube scens, erythrce'us , rödaktig, blekröd.

Eru'ca , möjl. af ourein, bränna, med afs. på frönas brän-
nande smak.

Eruca' strum, af slägtet Eruca och aster , afbild.

Ervum, trol. af kelt. erw , åker, med afs. på växtplatsen.
eryngioides, liknande en Eryngium.

Emjngium, gammalt lat. växtnamn.
erysimoi' des, liknande en Erysimum.

Ery’ simum, trol. af eryein , hela, bota, med afs. på förment
läkedomskraft.

Erythrce'a, af erythros , röd, med afs. på blommans färg.

Erythrina, häri. som Erythrsea.

erythrinus , korallröd.

erythroca rpus , med röd frukt.

erythroca' ulon, af erythros, röd, och kaidos, stjälk.

erythroco'ccus, med röda bär.

Erythro* danum, af erythros, röd, och danos, gåfva.
Erythrolce’na, af erythros , röd, och laina, chlaina, bekläd-
nad; blomholken är rödgul.
erythrodepis , med röda fjäll.

Erythro nium, häri. som Erythrsea.
erythro’ phus , med röd fot, stam eller skaft.
erythrophyllus, rödbladig.
erythrospermus, med röda frön.
erythro'trichus, med röda hår.

Erythro' xylon, af erythros , röd, och xylon , ved.

Escallo'nia , efter Escallon, en spansk resande i Sydamerika.
Esclischodtzia, efter ryske bot. J. F. Eschscholtz.
esculentus , ätbar.

E’sculus, se Aesculus.

E'sula, af keltiska esu , skarp, med afs. på växtens saft.
Ethulia , härledning oviss.

.etru'scus, från Etrurien.

Eua nthemis, af eu, skön, och Antliemis, ett växtslägte.
Eubotry chium, af eu, skön, och Botrychium, en ormbunke.
eucalyptoi des , liknande en Eucalyptus.

Eucaly ptus, af eu, väl, och Jcalyptein, dölja, med afs. på
blomfodret.

Eucliari' dium, af eucharis, täck, vacker.

Eucharis , se Eucharidium.

60

Växtnomenclatur

euchloWus , vackert grön.

Euchro'ma, af eu, skön, och chroma , färg.

Eucmde, af eu, skön, och linide, nässla, med afs. på bla-
dens form.

Eucodo'nia, af eu, skön, och kodon, klocka, med afs. på
blommans form och färg.

Eiicomis , af eu, skön, och komä, hår, med afs. på bladknip-
pet i toppen af blomsamlingen.

Eudianthe, af eudios, skön, och antliä, blomma.

Eugenia, efter prins Eugen af Savoyen.

Euladia, af eu, skön, och lalia, rykte; med afseende på
den vackert färgade blomsamlingen.

EupatoWium , efter pontiske konungen Mithridates Eupator.
Euphlefbia af eu, vacker, och flebs, ådernät.

EuphoWbia, efter en forntida läkare, vid namn Euphorbus.
euphorbioi des , liknande en Euphorbia.

Euphra'sia, af euphrainein, glädja, emedan dessa växter
fordom ansågos nyttiga mot ögonsjukdomar.
europce’us, från Europa.

Euryale, af euryalos, bred, med afs. på bladens form.
Eurybia, namn på titanen Astrseus’ moder.

Eurybio psis, af slägtnamnet Eurybia och opsis, utseende.
Eurycles, af eurys, vid, vidsträckt, och kleos , ära, med afs.
på de medicinska egenskaper, som fordom tillädes
denna växt

Euryloma, af eurys, bred, och loma, kant, med afs. på
blommornas form.

Eurythalia, häri. oviss, möjl. af eurys, bred, vid, och tha-
lein, grönska.

Eusta chya, af eu, skön, och stachys, ax.

Eustoma , af eu, skön, och stoma, mun, mynning, med afs.
på blomkronan.

Eutacta, af eutaktos, välordnad; har fyra hjärtblad.
Euta'xia, af eu, skön, och taxis, ordning, med afs. på de
regelbundet ordnade bladen.

Euterpe, efter Euterpe i grek. mytologien.

Eiitoca , dXeutokos, fruktbar, med afs. på fröämnenas talrikhet.

evane scens, eva'nidus, försvinnande.

evectus , bortförd.

evoliitus , utvecklad, frodig.

evonymoi’ des , liknande en Evonymus.

Evofnymus, af eu, väl, och onoma, namn, således väl be-
nämnd, berömd.

E'xacum, namnet redan användt af Plinius och af honom
härledt af ex, ur, och agere, drifva; för sin sjukdoms-
fördrifvande kraft.

euchlorus—falcatns

61

exaltatus, högväxt, reslig.
exar a tus, fårad.
exarticula' tus , oledad.
exasperatus , sträfborstig.
exco,va’tus, insänkt, urhälkad.
excelsior , högre, reslig.
excelsus , hög, präktig, ståtlig.

exce ntricus, utanför medelpunkten stående, underlig, besyn-
nerlig.

excidens, öfverskjutande.
excisus , utskuren.

excoriatus, excortica’ tus , afbarkad, barklös.

excurrens , utlöpande.

exesus, uppäten, afbiten.

exiguus , ringa, oansenlig.

exilis, tunn, svag, obetydlig.

exifmius , utmärkt.

exogeneus , tillväxande utåt.

Exogo^nium , af utanför, och goneia , alstring; emedan
ståndarne skjuta ut ur blomman.
exoniensis , från Exeter (stad i England).
exo’ticus , utländsk (ofta menas därmed äfven växter från
andra världsdelar).
expa'nsus, utbredd, utsträckt.
exquisitus , utsökt.
exscapus , stängellös.
exsculptus , utskuren.
excertus , utskjutande.
exstipulatus , stipellös.
exsurccus, saftlös, torr.
exsudans, utsvettande.
exsulcus, fårad.

< exsuWgens , höjande, resande sig.
extensus , utsträckt, vidgad, vidsträckt.
extroWsus , böjd utåt.
exuviatus , afklädd, blottad.

Faba, af fagein , äta.

faba’ceus, liknande bondbönan, Vicia Faba L.

Fabarius , af Faba, bondböna.

Fabia’na, efter spanske erkebiskopen F. Fabiano.
fagineus , liknande boken, Fagus sylvatica.

Fago'pyrum, af fägos, bok, och pyros , hvete, med afs. på
nötternas likhet med bokollonets kärnor och ätbarhet.
Fagus , af det gamla grek. fägos, namn på bokträdet.
Falcaria , af falx , skära, med afs. på bladflikarne.
falcatus, falcifoWmis , skärformig.

62

Växtnomenclatur

Falconeri, efter en eng. bot. vid namn Falconer.
Falhenbergi, efter tyske bot. prof. Paul Falkenberg.
fallax, bedräglig, svekfull, osäker.
fa'rctus , tät, gyttrad, packad.

Farfara , af far , mjöl, och ferre, bära, med afs. på bladens
hvita undersida.
farma' ceus, mjölartad.
farim' ferus, lämnande mjöl.
farino'sus, mjölig, mjölgrynig.
farms, radvis, radig (i sammansättningar).

Farse'tia , efter ital. bot. P. Farseti.
fascia'tus, bandformig, bältlikt tecknad.
fascicula' ris , fascicula' tus , hopknippad, knippvis*
Fasciculus , bladknippe, blomtofs.
fastigia'tus, jämntoppad.
fastuo'sus , präktig, praktfull.

Fatsia, af fat si, växtens namn i Japan.
fa'tuus, fadd, smaklös, tom.
faucia'lis, svalglik.
faustus , lycklig.

Faux, svalg.

faveolatus, f avo' sus, bikaklik.
febrifugus , feberfördrifvande.
fecu'ndus (fcecundus), fruktbar.
fecundi's simus, mycket fruktbar.

Fe'dia , gammalt lat. växtnamn.

Fe'ei, efter franske bot. A. L. A. Fée.
feejeensis, från Fidjiöarna.

Feli'cia, efter legationsrådet Felix i Regensburg.
felinus , felix, lycklig.

femi'neus, qvinlig, hon- (i sammansättning).
fenestra'tus, försedd med fönster eller större öppning, ge^
nomskinlig.

fennicus, från Finland.

Fenzlia, efter tyske bot. E. Fenzl.

Ferdinanda, efter spanske konungen Ferdinand VII.
ferox , starkt beväpnad, försedd med stora taggar.
Ferra'ria, efter ital. bot. G. B. Ferrari.
ferreus, ferrugineus , rostfärgad, rostbrun.
fertilis, fruktbar, fruktbärande.

Fe'rula, af ferire, slå, emedan de torra stjälkarne hos ro*
marne användes till kroppsaga.
ferulaceus, liknande Ferula.
festi'vus, festlig, täck.

Festu'ca, gammalt lat. namn på ett gräs.
festuca' ceus , festucoi des, liknande svingel, Festuca.

Falconeri—fiavens

63

Fibra, rottråd.

Fibrilla, rottåga.
flbrillo’sus, tägig.
fibro'sus, trådig.
fibulcefo rmis , spänneJik.

FicaWia, möjl. af ficus , fikon, emedan rotknölarne till for-
men likna små fikon.
ficifflius , med blad som en Ficus.
ficoi'des , liknande fikonträdet.
ficu'lneus , fikonartad.

Ficus , det gamla latinska namnet på fikonträdet och dess
frukt.

fidus, klufven, flikig (i sammansättningar).

Fieldingi , efter eng. bot. H. Fielding.
fijie'nsis , från Fidjiöarna.

Filago, af filum, tråd, med afs. på växtens ludenhet.
filamenta'ceus , filamento' sus, trådlik, trådartad.

Filamentum, ståndarsträng.
filicaulis, med trådlik stjälk.
filicifo'lius, ormbunksbladig.
filicifoWmis , flli’cinus , ormbunksartad.
filifölius, med trådlika blad.
filifoWmis , trådlik.

filipendulus , trådhängande, med knölar hängande å trådar.
jFVZwc, ormbunke.

Filix fe'mina, af Filix, ormbunke, och femma, hona, gam-
malt lat. namn på en ormbunke af spenslig växt och
med fmdelade blad.

Filix mas, af Filix, ormbunke, och mas , hanne; en orm-
bunke af kraftigare växt och med bredare blad-
flikar.

fimbriatus , fransig.

finmarchicus, växande i norska Finnmarken.
firmus, stark, styf.

Fischeri, efter ryske bot. F. E. L. Fischer.
fissus, klufven, flikig.
fistulofsus, pipig.

flabellaftus , flabellifoWmis, solfjäderlik.
flabelullatus, liknande en liten solfjäder.
flaccidus, flaccus, slak, slokig, nedhängande.
flagellifoWmis, flagrifoWmis , pisklik, vidjelik.
flammats, brandgul, eldröd.

Fla mmula, dimin. af flamma, låga, med afs. på bladens
brännande inverkan på huden.
flarmmulus., lågande.
flavens, flavus , gul, halmgul.

64

Växtnomenclatur

flaveolus, af flavus , gul.

Jlave scens, gulnande, stötande i gult.

fla vidus, gulaktig.

flavico'mus, gulhårig.

flavispi! nus, gultaggig.

flavovi' rens, guldgrön.

flexilis, böjlig.

flexispinus, kroktaggig.

flexno'sns , krokig, flerböjd.

flexus , böjd, krökt.

floccosus, flockullig, ullik.

florenti nus, från trakten af Florens.

floribu’ ndus , rikt blommande.

floridanus, från Florida.

flo'ridus, blomstrande, blommande, blomsterrik.

Jlori ferus, bärande eller frambringande blommor.
fioridentus , blomstrande.

Flos, blomma.

Flos cuciili , ordagrant "gökens blomma”; anledningen till
namnet oviss.

Jlosculo'sus, pip- eller rörblomstrig.

Jluitans, flytande.

Fluminia, af flumen , flod, med afs. på växtplatsen.
Jluvialis , ftuviatilis , växande i eller vid floder.
foenicida'tus, liknande fänkål, Foeniculum.

Foeni culum, af foenum , hö, möjl. emedan lukten påminner
om hö.

fo’etens, fo'etidus, stinkande, illaluktande.

foetidis simus, starkt illaluktande, stinkande.

foliaceus, bladlik, bladartad.

foliatus , bladig.

foln ferus, bladbärande.

foliolatus , småbladslik.

Foliolum, småblad.
folioisus , bladrik.

Folium, blad.

follicidaris , försedd med fröhylsa eller balj kapsel.
FoUiculus, fröhylsa eller baljkapsel.
fomentarius, tunder- eller fnöskartad.

Fontanesi , efter franske bot. R. L. Desfontaines.
fonta'nus, fontinadis, växande i eller vid källor.

Forbefsii , efter eng. bot. E. Forbes.
forficoitus, saxformig.

f ormo si’ s simus, utmärkt välformad, mycket vacker.
formofsus , skön, välformad.
fornicatus, hvalf- eller hjälmlik.

flaveolus —fuchsioides

65

For ster ia’ nus, efter de tyske bot. J. R. och J. G. Forster.
Forsy’thia , efter eng. bot. W. A. Forsyth.
fortuna’tus, lycklig.

Fortunea’ nus , efter eng. bot R. Fortune.
f ossula tus, genomborrad.

Fothergilla, efter eng. bot. J. Fothergill.

Foucroya , efter franske kemisfen A. F. de Foucroy.
FournieWi, efter franske bot. E. Fournier.
foveatus, gropig, fördjupad.
foveola’tus , smågropig.

fractiserialis , med afbrutna ränder eller rader.
fractuo’ sus, skild, bruten.

Fragaria, af fr agrar e, dofta, med afs. på frukten.

fragarioides, smultronlik.

fragi’ ferus, smultronbärande.

fragilis , bräcklig, skör, spröd.

fragrans, starkt välluktande.

fragranti’ ssimus, mycket starkt välluktande.

Franci’ scea , efter österrikiske kejsaren Franz II.

Frangula, af frangere, bryta, med afs. på vedens skörhet.
Franklini, efter en bot. vid namn W. Franklin.
Fraxinella , dimin. af Fraxinus, asken; bladen likna detta
träds.

fraxineus , liknande asken, Fraxinus.
fraxinifdlius, med blad som asken.

Fraxinus, möjl. af fr axis, stängsel, emedan asken i södra
Europa ofta användes till häckar.

Freycinetia , efter franske sjöfaranden Gh. L. de Freycinet.
Friesia’nus , efter svenske bot. Elias Fries.
frigidus , kall, kylig, växande i kalla trakter.

FritillaWia, af fritillus , liten bägare, som man fordom
använde vid tärningspel; med afs. på blomkronans
form.

fronde scens, som löfvas, utslagen, utsprucken.
frondosus, rik på grönska, löfrik.

Frons, stamblad.

fructi ferus, fructi’ ficans , fructuo’ sus, fruktbar, fruktbärande.
Fructus, frukt.

frumenta’eeus , närande, njutbar.
frusiraneus, bedräglig, felslående.
fr ute scens, fruticans, frutico’ sus, buskar tad.

Frutex, buske.
fruticulo’ sus, småbuskartad.
fucatus, sminkad, oäkta, falsk.

Fuclisia , efter tyske bot. L. Fuchs.
fuchsioides, liknande en Fuchsia.

IX

5

66

Växtnomenclatur

fugax , förgänglig, försvinnande, flyktig, affallande.

fulcra'tus, stödd, uppburen.

fulgens , lysande, strålande.

fiilgidus, blixtrande, glimmande.

fuligino’ sus, sotfärgad, sotbrun.

fulvus , mörkt guldgul.

Fumana , gammalt lat. växtnamn.

Fumaria, af fumus, rök, med afs. på växtens utseende
bland andra växter.

fumarioi des, liknande jordröken, Fumaria.
funadis , remlik, streckformig.
funebris , passande till att pryda grafvar med.
fungo'sus, svampaktig.

Fungus, svamp.
funiculaWis, strängformig.
funi' ferus, snörbärande.

Funkia , efter tyske bot. L. P. Funke.

Funkia'nus, Funkii , se föregående.
furca'tus, gaffelgrenig, gaffellik.

furfura ceus, fjällmjölig, af ett öfverdrag liknande kli.

furiorsus, förorsakande yrsel.

fuscaftus , mörkfärgad, brunaktig.

fuscus, kaffebrun (som brändt kaffe).

fusifoWmis , tapplik.

Gagea, efter eng. bot. Th. Gage.

Gailla rdia, efter bot. Gaillard de Marentonneau.

Galanga, af växtens malabariska namn kelengu.

Galanthus , af gala , mjölk, och anthos, blomma, med afs.

på blommans mjölkhvita färg.

Galatella , af gala, mjölk, med afs. pä saften.

Gale, härledes af keltiska ordet gal, balsam.

Galeandra, af galea, hjälm, och anär , ståndare; hjälmfor-
mig ståndarknapp.
galea ris, galea tus, hjälmlik.

Gale ga, af gala, mjölk, med afs. på växtens mjölkgifvande
egenskaper.

Galeo’bdolon, uppgifves bildadt af gala, vessla, och bdolos ,
elak lukt.

Galeo'psis, af galä, vessla, och opsis, utseende, med afs. på
blomkronans mynning.

Galeottia'nus, efter holl. bot. H. Galeotti.
galer iculaf tus, med en liten hatt eller mössa.

Galinso’ga, efter spanske läkaren M. M. Galinsoga.
galioides, liknande en Galium.

Ga'lium, af gala, mjölk, emedan dessa växter fordom an-
sågos löpna mjölken.

67

fu g ax —geranifolius

go/llicus, från Gallien.

Galtdnia , efter eng. forskningsresanden Francis Galton.
Gamo'lepis, af gamein, förena sig, och lepis-, fjäll, med afs.

på holkfjällens hopväxning öfver midten.
gandavensis, från Gent i Belgien.
gangeticus, växande i eller vid Ganges.
ganymedoi'des, af Ganymedes, ”gudarnes munskänk”.

Garde nia, efter eng. läkaren A. Garden.

Gardnerianus, efter eng. bot. G. Gardner.
garganicus, från Garganusbergen i Apulien.
garrexia'nus, från Garezzo i Piemont.

Gastdnia , efter J. B. Gaston de Bourbon.

Gaudinia'nus, efter schweiziske bot. J. F. G. Gaudin.
Gaultheria, efter en bot. vid namn Gaulther i Ganada.
Ga'ura , af gauros , stolt, med afs. på växtens kraftfulla ut-
seende.

Gasa nia , efter grek. bot. Th. v. Gaza.

Gebhardi, efter tyske bot. J. N. Gebhard.

Geissome'ria af geisson , taktegel, och meros, del, emedan
blommorna i axet äro tegellagda.
gelatino sus, geléartad.
gelidus, isig, iskall.

geltowiensis , efter orten Geltow vid Potsdam.

gemina t o-bina tus, dubbelt tvåfingrad.

gemina' t o-pinna tus, tvåfingradt parbladig.

gemina tus, ge minus, tvåfingrad, sammanparad, två och två.

geminiflo'rus, tvåblommig, parblommig.

geminispi nus, dubbeltaggig.

Gemma, ädelsten, knopp.
gemma'tus, knopplik.

gemmi' ferus, af gemma, knopp, och ferre, bära.
gemonensis, från Gemona i Venetien.
geneve'nsis, från Geneve.
genicula'tus, knäböjd.

Geni' sta, möjl. af keltiska gen, liten buske.
genistoi'des , liknande en Genista.

G entia' na, efter Gentius, furste i Illyrien.
gentianoi'des, liknande en Gentiana.
genti'lis, beslägtad.

Genus , slägte, kön.

Geoffrdya , efter franske bot. Etienne Fr. Geoffroy.
geoides , liknande en Geum.

Gednoma, af geonomos, skicklig i jordbruk, emedan dessa
växter äro svåra att uppdraga.

Georgi'na, efter ryske bot. J. G. Georgi.
geranifolius , med blad som en Geranium.

68

Växtnomendatur

Geranium, af geranos , trana, med afs. på fruktsprötens lik-
het med en trannäbb.
geranoi des, liknande en Geranium.

GeraWdia , efter eng. bot. J. Gerarde.

Gerar dia nus , efter en eng. officer vid namn P. Gerard.
germanicus, från Tyskland.

Geryo'nia, efter jätten Geryon i grek. myt.

Gesneria , efter schweiziske bot. G. Gesner.

Gesneria nus, se Gesneria.

Geum, af geuein , göra smaklig, med afs. på rotens smak
hos någon art.

gibbero'sus, gibbo'sus, gibbus, pucklig, med större knölar.
gibbifloWus , med tjocka eller uppblåsta blommor.

Gibso'ni, efter en engelsman vid namn Gibson.
gigantens , gigas , jättelik.

Gilia, efter spanske bot. P. S. Gil.

Gilibertia, efter prof. Jean Emmanuel Gilibert i Lyon.
Gillenia, efter läkaren Arnold Gillen eller Gillenius.
Gillie'sii, efter eng. bot. J. Gillies.
gilvus , isabellfärgad, smutsgul.

Ginallofa, malajiskt namn.

GinJcgo, växtens japanska namn.

giromo'ntius, af gir ans, rullande, och mons, klippa, i an-
seende till fruktens (vestindisk kurbits) form.

Githago , af gith, svart frö, och agein, föra.

glober , glatt, utan hår, kal.

glaberrimus, fullkomligt glatt eller kal.

glabratus , kal, nästan hårlös eller glatt.

glabre scens, slutligen glatt, då hårigheten försvinner af ålder.

glabriu sculus, nästan kal.

glacia’lis, växande vid snögränsen.

gladiatus , svärd formig.

gladioliflo’rus, blomma lik Gladiolus.

gladioloi des , liknande en Gladiolus.

Gladiolus, dimin. af gladius , svärd, med afs. på bladens
form.

GlandulaWia (Gompositae), af glandula , körtel; bladen äga
undertill små glandler.

GlandulaWia (Verbenaceae), som föregående; de öfre stån-
darnes knappband försedt med ett glandulöst bihang
i spetsen.

glanduli ferus, glanduli gerus, försedd med glandler.

glandulo’sus, glandelhårig.

glareo’sus, växande i grus.

glastifo’lius, med blad som hos Glastum.

glauca'nthus, med blåaktiga blommor.

Ger an inm— Gomozia

69

glauce scens, ljust blågrön.
glaucidifdlius , med blad som en Glaux.
glaucifo'lius, med blad som en Glaucium.
glducinus , blåaktig, blågrön.

Glaucium , af glaukos, blågrön, med afs. på örtens färg.
glaucophy'llus, med blågröna blad.
glauco'pis, med blågröna ögon eller fläckar.
gla'ucus, grå- eller blågrön.

Glaux , härledning som Glaucium.

Glebionis , härledning obekant.

Glechdma, gammalt grek. växtnamn.

Gleditschia, efter tyske bot. J. T. Gleditsch.

Gleichenia, efter tyske bot. W. F. v. Gleichen.
globa'tus, klotlik.

Globba , malajiskt växtnamn.
globi' ferus, klotbärande.
globo' sus, klotformig.

Globula' ria, af globulus , klot, med afs. på blomsamlingarnas
form.

globula'ris , globuli' ferus, med små klotlika gyttringar (af
blommor).

globulo'sus, liknande ett litet klot, pillerformad.
glochidia' tus , hullingbärande.
glomeratus, gyttrad.
glomiflorus, med gyttrade blommor.

Glorio'sa, af gloria, ära, glans, för de härliga blommorna.
gloriosus, prisvärd, praktfull.

Gloxinia, efter tyske bot. P. B. Gloxin.

Gloxiniceflo' rus, blomma som en Gloxinia.

Gluma , agn, skärm, fjäll.
gluma'ceus, agntäckt.
glumiflo'rus, agnblommig (om gräsen).
glutino sus, klibbig.

Glyceria , af glyleros, söt, med afs. på vissa arters socker-
halt.

Glyci'ne, af glyltys, söt, med afs. på rotens smak.
glycypJiy'llus, sötbladig.

Gmeli'ni, efter en bot. vid namn Gmelin.
gnaphalioi' des, liknande Gnaphalium.

Gnapha'lium, af gnafalon, filtludd, med afs. på hårbekläd-
naden.

Gode tia, efter schweiziske bot. G. Godet.

Godudnia, efter en engelsman vid namn Godwin.
goensis, från Goa i Hindostan.

Go'ldii , efter skottske bot. J. Goldie.

Gomo'zia, efter portug. bot. B. A. Gomez.

70

Växtnomenclatur

gomphocarpus, med frukter liknande spikhufvud.
gomphospe rmus, med taggiga frön.

Gomplire na, af gomfos, klubba, med afs. på blommornas
form.

Gomutus, malabariskt, växtnamn.

Go'ngora , efter spanske biskopen A. G. y Gongora.
gongylocaWpus , knölfruktig.

gongylo'des , till formen liknande en rofva, nästan rund.
Goniophlebium , af goma, vinkel, och flebs , åder, med afs.
på stambladens nervighet.

Gonio* pteris , af gonia, vinkel, och Pteris, en ormbunke,
med afs. på stambladens nervighet.
gonospermus, kantfröig.

Goodeno'vii, efter eng. bot. S. Goodenough.

Goo'dia, efter eng. växtsamlaren G. Good.

GoodyeWa , efter eng. bot. J. Goodyer.

Gordo'ni, Gordonia'nus, efter eng. växtodlaren A. Gordon.
gorenke nsis , efter Gorenki, en by i närheten af Moskwa.
Gorteria , efter holl. bot. J. v. Gorter.
gossy'pinus, liknande bomullsväxten, Gossypium.

Goua'nia, efter franske bot. prof. Antoine Gouan.

gracilimus, ytterst fin.

gracilis, fin, späd, spenslig.

grcecus , från Grekland.

grami’neus , graminoi* des, gräsartad.

graminifolius, med gräslika blad.

Grammanthes, af gramma, skrift, och anthos, blomma, med
afs. på kronbladens kant, hvilken har V-lika inskär-
ningar.

GrammatocaWpus, af gramma, skrift, linie, och karpos , frukt,
med afs. på fruktens form.

gramuntius, från trakten af Gramont vid Montpellier.
granatdnsis, från Granada.

grandicephalus, gra'ndiceps, med stort blomhufvud eller
blomkorg.

grandier ena tus, af grandis, stor, och erenatus, naggad.
grandidentatus, stortandad.
gr andi flo’ rus, storblommig.
grandis, stor.

granula’ris, granulatus, granulo’ sus, grynig, grynbärande.
GraptophyUlum, af graptos, tecknad, och fyllon , blad.
Gratiola, dimin. af gr atia, nåd, nådegåfva, med afs. på
växtens medicinska egenskaper.
grati ssimus, särdeles angenäm, mycket tacksam.
gratus , täck, behaglig.
grave’olens, starkt luktande.

gomphocarpus~~gymnogrammoid.es

71

Gravesia , efter franske bot. L. Graves.

Greenia , efter eng. bot. B. D. Greene.
gregarius, sällskaplig.

Gr ego' r ia, efter franske bot. J. Gregor.

Grevi'Uea , Grevi'llii, efter eng. bot. G. F. Greville.

Greya, Greyafnus , efter en eng. bot. Grey.

Grifi'nia , efter W. Griffin.

Griffithiana , efter eng. läkaren William Griffith.

Grindelia, efter läkaren David Hieronymus v. Grindel, kem.

och farmaceut, prof. i Dorpat.

Griseba chia , efter tyske bot. A. H. R. Grisebach.
Griseli'nia , efter ital. bot. F. Griselini.
grisens , mörkgrå.
grisophyllus, gråbladig.

Groenewegenii, efter en holl. gartner Groenewegen.
groenla'ndicus, från Grönland.

Grossula' ria, dimin. af grossus , latinska namnet på ett slags
små fikon.

grossularioi'des, liknande krusbärsbusken, Ribes Grossula-
ria L.

grossus , tjock, stor.

gritinus , liknande en storknäbb.

guatemale'nsis, från Guatemala.

Gueldenstaedtia' na, efter forskningsresanden Ant. Joh. Giil-
denstaedt.

guianensis, från Guiana.

Guilandi' na, efter tyske bot. M. Guilandinus.

Guilielma , efter drottning Karolina Wilhelmina af Bayern.
Guimpedii , efter tyske växtmålaren F. Guimpel.
guindnsis, från Guinea.
gummi' ferus, lämnande gummi.

Gunnera, efter tyske biskopen J. E. Gunner.

Giinthe'ra, Guntheri , efter tyske bot. J. G. Giinther.
Gusso'ni , efter ital. bot. G. Gussone.

Gusta'via , efter Gustaf III (enligt Wittstein).

Gutierre zia, efter Gutierrezo.
guttatus , bestänkt, fläckig.

Guzma’ nnia, efter spanioren A. Guzmann.

Gymnade nia, af gymnos, naken, och adän, körtel, i ans. till
pollenmassornas nakna körtlar.
gymnocarpus, nakenfruktig.

Gymno' cladus , af gymnos, naken, och klados, gren, emedan
bladen äro samlade i grenarnes spets.

Gymnogra mma, af gymnos , naken, och gramma, skrift, streck,
emedan de strecklika fruktplättarne sakna svepe.
gymnogrammoi des, liknande en Gymnogramma.

72

Växtnomenclatur

Gymnope'talum, af gymnos , naken, och petalon , kronblad.
Gymnopteris, af gymnos , naken, och Pteris , en ormbunke;

fruktplättarne utan svepe.
gymnospe'rmus , nakenfröig.

Gymnosta’ chium, af gymnos , naken, och stachys , ax.

Gymno’ stichum , af gymnos, naken, och stichos, rad; axen-
tvåradiga, yttre skärmfjällen rudimentära, tandlika.
GyneWium , af gynä , honorgan, och erion, ull, i ans. till hon-
blommornas håriga fjäll.

Gynura, af gynä, pistill, och cwra, svans, med afs. på mär-
kets bihang.

Gypso'phila, af gypsos, gips, kalk, och filein , älska, med
afs. på växtplatsen.

gypsophiloi des, liknande en Gypsophila,
gyrans, rörlig, kretsande, svängande.
gyra’tus , rundad.
gyroflexus, ringformig.

Haagea'nus , efter tyske gartnern Haage.

Habenaria, af liabena, rem, snöre, med afs. på de tråd-
formiga bihangen vid ståndarknapparnes bas.
Ha'bitus, växtens yttre utseende.

Habli'tzia , efter ryske bot. G. L. Hablitz.

Habrotha'mnus , af habroJc, späd, fin, och thamnos , buske.
Hacquetii, efter österrik, bot. B. Hacquet.

Hcemadi' ctyon, af haima, blod, och diktyon , nät; med afs.

på blommornas färg och teckning.

Hcemanthus , af haima , blod, och anthos, blomma.
hcema stomus, med blodrödt svalg.
hcemato chrous, af haima , blod, och chroa, färg.
licematofdes, blodröd.
hcematophyllus, med blodröda blad.

Hakea, efter en tysk baron v. Hake.

halepensis, halepicus, från trakten af Aleppo i Syrien.

Hale'sia , efter eng. bot. S. Hales.

Halia' nthus, af hals, salt, och anthos , blomma, med afs. på
växtplatsen.

Halica' cabum, af hals , salt, och kakabos, degel, kärl; blom-
morna blåslikt uppsvällda vid basen.

Halimode ndron, af halimos, salt, och dendron , träd, med
afs. på växtplatsen.
ha'limos, salt, saltaktig.

Halimus , af halimos , salt, med afs. på växtplatsen.
halla ndicus, från Halland.

Haller i , efter schweiziske bot. A. v. Haller.

Hallia , Halliarna, efter Linnés lärjunge Birger Martin Hall.
Halodendron, se Halimodendron.

Gymnopetalum — Hélenium 73

Jnalonatus , fläckig, kretsfläckig.

halo'philus, älskande salta ställen, t. ex. hafsstränder.
Raloscias , af hals, salt, och shiadion , solskärm (blomflock) ;
flockblommig hafsstrandsväxt.

Hamamelis , af hama, samtidig med, och melon , äpple, eme-
dan frukten är samtidig med en del blommor.
hama tus, hamo'sus< full af krokiga uddar eller borst.
hamidatus, hamulo'sus, med små krokar.

Hardenbergia , efter grefvinnan F. Hardenberg.

Harpalium , af liarpalitsein , uppfånga, gripa, möjligen eme-
dan skalfrukterna omslutas af fästets fjäll.

Harriso'nia (Asclepiadeae), efter m istress Harrison, som
medförde växten från Brasilien.

Harriso'nia (Bryoideae och Gompositae), efter eng. bot.
Edm. Harrison.

Harriso'nia (Simarubeae), efter Charles Harrison.
Hartmannia, efter svenske bot. C. J. Hartman.
Hartmannia' nus, efter någon af de sv, bot. C. J. eller G.
Hartman.

Hartwe'gi, Hartwegia, efter tyske bot. T. Hart vv eg.
Harvey'a, Harveyana , efter eng. bot. W. H. Harvey.
hasta tus , hastilis , spjutlik, spjutformig.
hasti fo'lius, med spjutlika blad.

RaivoWthi, efter eng. bot. A. H. Haworth.
hebeca'lyx, med trubbiga foderflikar.
hébecaWpus, med trubbig frukt.
hebecla dus, med korta, afstympade grenar.

Hebecli niurn, af häbä , manbarhet, och fdinä, bädd, i ans.
till blomfästets hårighet.

Uechtia , efter preuss. regeringsrådet J. G. H. Hecht.
Hedera, anses härledas från hcerere, vidhänga, vidfästa,
med afs. på växtsättet.

hedera ceus, liknande murgrönan, Hedera Helix.

Hedy chium, af hädys, söt, och chion, snö, med afs. på blom-
mornas lukt och färg.

Hedyo'tis, af hädys, söt, och ous, öra, med afs. på bladens
lukt och form.

hedy sar oi des, liknande Hedysarum.

Hedy sarum, af hädys , söt, och aroma, doft, med afs. på
blommorna hos en del arter.

Heeria, Heerii, efter schweiziske bot. O. Heer.
Hegetschiveileri, efter schweiziske bot. J. Hegetschweiler.
Relcia , anses vara härledt af lielcium, hästhals, med afs.

på blommans form.

Heldreifchii, efter T. von Heldreich.

Helenium, gammalt lat. växtnamn.

74

Växtnomenclatur

Hdeo'cliaris, af helos , kärr, och charis , kärlek, med afs. på
växtplatsen.

Heleo’chloa, af Mos, kärr, och cliloä, gräs.

Heleogiton, af Mos, kärr, och geiton, granne.

helianthemoi'des, liknande en Helianthemum.

Helianthemum, af hälios, sol, och anthemon , blomma, eme-
dan blommorna äro öppna endast vid solsken.

Helia'nthus, af hälios , sol, och anthos , blomma, emedan
blommorna vända sig efter solen.

Helichrysum , af hälios , sol, och chrysous, gyllene, med af-
seende på blommornas gula färg.

Helicofnia, efter berget Helicon i Grekland.

Helio'phila , af hälios , sol, och filein , älska.

Helio’psis, af hälios , sol, och ops/s, utseende, med afs. på
de guldgula blommorna.

Helioscdpia, af hälios , sol, och skopeein , se; orsaken till
denna härledning oviss.

Héliotro’pium, af hälios , sol, och trepein , vända, emedan
man ansett att blommorna vända sig efter solen.

Heli' pte rum, af hälios , sol, och pteron, vinge, emedan väx-
ten i afs. på blommorna liknar Helichrysum, men har
fjäderlikt fruktfjun.

Helix, grek. ord, betydande vindling, med afs. på grenar-
nes vindlingar.

helléborifoflius , med blad som en Helleborus.

Helle borus, af helein, döda, och födoämne, i ans. till
växtens giftiga egenskaper.

helo’phorus, buckelbärande, knölig.

Heloscia dium, af hedos, kärr, och skiadion, solskärm, flock;
flockblommig kärrväxt.

helveticus, från Schweiz.

helvolus , honungsgul, blekröd.

Helxine, gammalt lat. växtnamn.

Hemer ocaf llis, af hämera, dag, och hallos, skönhet, med afs.
pä blommornas utseende och korta varaktighet.

Hemi’meris, af hämi, half, och meros , del, med afs. på den
oregelbundna kronan.

Hemio’nitis, gammalt grekiskt namn, användt af Dioskori-
des, härledt af hemionos , mulåsna; ansågs vara steril.

hemipterus , halfvingad.

hemisphcericus , hälft klotformad, kupolformad.

Hemitdlia, af hämi , half, och tälia, svepe, emedan frukt-
svepena äro halft tillbakarullade.

Hemitomus, af hämi, half, och tomä, snitt; märket är klufvet.

Henderso’ni, efter en engelsk handelsträdgårdsmästare Hen-
derson.

Heleocharis — hexagonus

75

Henningia, efter en rysk bot. vid namn Henning.
Hepa'tica, af hepar , lefver, emedan man tyckt sig finna lik-
het mellan bladens och en lefvers flikar.
hepa'ticus, lefverbrun.
hepta' gonus, sjukantig, sjusidig.
heptangula ris , sjuhörnig.
heptaphyllus, sjubladig.
heracleifo'lius, med blad som en Heracleum.
heracleoi’ des , liknande en Heracleum.
heracleo' ticus , från staden Heraclea.

Heracleum , efter Herakles (Herkules) i grek. myt.

Herba , ört.
herba' ceus, örtartad.

Herba venti , ordagrant ”vindens ört”, troligen emedan den
växer på öppna, luftiga ställen.

Herberti, Herbertia' nus , efter eng. bot. W. Herbert.
hercynicus , växande på Harzgebirge.

Her it iera, efter franske bot. G. L. L’Heritier de Brutelle.
Hermannia , efter holl. bot. P. Hermann.

Jiermaplirodi'tus, tvåkönad.

Hermi nium, af hermin , stöd, med afs. på den ensamma
stjälkknölen.

Hermione, efter Hermione i grek. myt.

Hernia’ria, af liernia, broek, med afs. på de medicinska
egenskaper som fordom tillädes växten.

Hesper a ntha, af hespera, afton, och anthos , blomma; blom-
morna öppna sig om aftonen.

Hesperis , af hespera , afton, emedan blommornas doft är
starkare om aftonen.

lieter aca’nthus, oliktaggig, med både gröfre och finare taggar.
heter ocat rpus , olikfruktig.

Heter oce ntron, af heteros) olik, och Jcentron, sporre, i ans.

till ståndarknapparnes olikhet sinsemellan.
heterodo’xus, afvikande.
hetero' gamus, skildkönad.
heter oma' llus, riktad åt olika sidor.
heter omo' rphus, olikformig.
h eter opliy' llus, olikbladig.
heterospermus, olikfröig.
hetero' trichus , olikhårig.

Heuchera, efter tyske bot. J. H. v. Heucher.

Heufelii, efter tyske bot. A. Heuffel.

Hexace' ntris , af hexa, sex, och hentris , sporre, med afs. på
ståndarknapparnes sporrlika bihang.
hexagono' pterus , sexvingad.
hexa'gonus , sexkantig.

76

Växtnomen clatur

HexameWia, af hexa, sex, och mer os, del; i hvart och ett af
de båda knapprummen finnas tre pollenmassor (polinier).
liexandrus , med sex ståndare.
hexaphy'llus, sexbladig.
hexa stichus, sexsidig, sexradig.

Heyderi, Heyderia, efter tyske bot. E. F. G. Heyder.

Heynhofdi, efter tyske bot. G. Heynhold.

hians, gapande, vidöppen.

hibernicus , från Irland.

hibdrnus, tillhörande vintern.

Hibi'scus, gammalt grek. växtnamn.
hieraciifo’lius, med blad som en Hieracium.

Hiera’ cium, af hierax, hök, emedan man fordom inbillade
sig, att denna fågel skärpte synen med saften af dessa
växter.

Hiero’ chloa, af hieros, helig, och chloä, gräs.
liierochu nticus , växande vid Jericho.
hieroglfphicus, med hieroglyflika teckningar.

Higginsia, efter 0’Higgins, vicekonung af Peru.
Hildebrandti , efter tyske bot. J. V. Hildebrandt.

Hillianus , efter eng. bot. J. Hill.
hilocaWpus , nafvelfruktig.
himala'icus, från Himalaja.

Himantophyllum, af himas, rem, och fyllon , blad, i ans.
till bladformen.

Hippea'strum, af hippos , häst, och astron , stjärna; bladen
tvåradiga, ”ridande”, blomman stjärnformig.

Hippoca stanum, af hippos , häst, och Jcastanon, kastanje, för
att utmärka fruktens oätlighet för människan.
h ippo crepi foWmis, h ästsk o for m ad .

Hippola'pathum, gammalt grek. växtnamn.

Hippophaé , gammalt grek. växtnamn.

Hippiiris , af hippos , häst, och oura, svans, med afs. på
växtens likhet med en sådan.
hircinus, bockluktande, frän.
hirco’ sus, omtyckt af bockar.

HiWculus, af hircus , bock, med afs. på de båda hornlika
fruktspetsarne.
hirsutus, sträfluden.
hirtdllus , kort, gleshårig.
hirtus , gleshårig.
hispanicus, från Spanien.
hi spidi s simus, mycket sträfhårig.
hispi dulus, något sträfhårig.
hi'spidus , sträfhårig.

Ho ff mannia nus, efter tyske bot. G. F. Hoffmann.

Hexameria — Humboldtianus 77

Hohenacke’ ri, efter schweiziske bot. R. Fr. Hohenacker.

Holcus, gammalt grek. växtnamn.

holla' ndicus , från Holland.

holocaWpus , enkelgömmig.

holole'ucus , helhvit.

holopetalus , med hela kronblad.

holosericeus, sammetshårig.

Holdsteum, gammalt grek. växtnamn.

Holosti'gma, af holos, hel, och stigma , märke.

Homalone ma, af homalos, lika, och näma , tråd, emedan de
ofruktsamma ståndarsträngarne likna fruktämnena.
homoca rpus, samgömmig.
homdgamus , samkönad.
homomallus , ensidig eller ensidigt böjd.

Honckdnya, efter tyske bot. G. A. Honckeny.

Hookdri, Hookeria! nus , efter eng. bot. W. J. eller J. D.
Hooker.

Hopea, efter eng. bot. prof. John Hope.

Hopli smenus, af hoplizein, beväpna; skärm- och blomfjäl-
len äro borstbärande.

Hoppeanus, efter tyske bot. D. H. Hoppe.
hordea'ceus, hordeifoWmis , liknande kornet, Hordeum.
Hordeum, möjligen af horrere , vara borstig, i ans. till axens
talrika och sträfva borst.
horizontalis , vågrät, horisontal.

Horminwn, af hormaein , reta, med afs. på de egenskaper,
som fordom tillädes växten.

Hornemdnni , efter danske bot. J. W. Hornemann.
Hornschuchianus, efter tyske bot. G. F. Elornschuch.
ho'rridus, borstig, grof, afskräckande.

Hortensia , efter astronomen Hortense Lapeaute.
hortensis , tillhörande eller växande i trädgårdar.
ho’spitus, främmande.

Hdstia , Hdstii , efter bot. Nicol. Thom. Host, österrik, lif-
medikus.

Hoteia , efter en spansk botanist vid namn Hotei.

Hottdnia , efter holl. bot. P. Hotton.

Houlleti , Houlletia, efter en gartner Houllet.

Houttuynia , efter holl. bot. M. Houttuyn.

Hovea , efter eng. bot. W. How.

Ho'ya, efter eng. växtodlaren T. Hoy.

Huds of ni, efter eng. bot. W. Hudson.
inudsdnicus, växande vid Hudsonfloden eller Hudsonviken i
N. Amerika.

Huegeli, Huegelia , efter tyske bot. K. A. A. v. Hugel.
Humboldtianus , efter Alexander von Humboldt.

78

Växtnomenclatur

Hiimca , Hnmea'nus, efter engelsmannen A. Hume’s hustru.
humifu’ sus, humistratus , utbredd på marken.
hu'milis, låg, lågväxt.

Humulus, trol. dimin. af liumus , jord, emedan växten ut-
breder sig på jorden, därest den ej får stöd.
Hunnema nni, efter eng. bot. J. Hunnemann.

Huntleya, efter en eng. orchidéodlare J. T. Huntley.
Hutchinsia, efter irländskan Miss Hutchins.
hyacinthioi des, liknande en hyacint, Hyacinthus.
Hyacinthus , efter ynglingen Hyacinthos i grek. myt.
hyalinus , glaslik, vattenklar, färglös.

Hybanthus, af hybos , knöl, puckel, och anthos, blomma,
med afs. på kalkbladens ställning och uppsvällda bas.
hyboce'ntrus, bruntaggig.

hybridus, blandad, uppkommen genom korsning, bastard.
Hy dr angea, af hydor , vatten, och angeion, kärl, trol. med
afs. på fröhusets skållika form.
hydrangcefo' rmis , hy dr ang eoi des, liknande en Hydrangea.
Hydro'charis, af hydor, vatten, och charis, glädje, med afs.
på växtplatsen.

Hydro’ cliloa , af hydor , vatten, och chloä, gräs.

Hydrocotyle, af hydor , vatten, och hotylä , fördjupning, skål,
möjligen emedan de cirkelrunda bladen äro något för-
djupade i midten.

Hydrolafpathum, gammalt grek. namn på en vattenväxt.
Hydrolea , af hydor, vatten, och elaion, olja, i ans. till växt-
platsen samt de med ett oljelikt ämne öfverdragna bladen.
hydrophilus, älskande vatten.

Hydrophy’lla, af hydor , vatten, och fyllon, blad, såsom vat-
tenväxt.

Hy dro piper , af hydor, vatten, och piper, peppar, med afs.

på växtplatsen samt bladens brännande smak.
hyemalis , tillhörande vintern.

hygrometricus, hygrophanus, angifvande fuktighet i luften,
vattenklar.

hygro' philus, älskande fuktighet.

Hymenanthe ra, af hymän, hud, och anthera , ståndare, med
afs. på det breda knappbandet.

Hymenoca’llis , af hymän, hud, och hallos, skönhet, trol. med
afs. på de späda kronflikarne.

Hymenophyllum, af hymän, hud, och fyllon, blad, i ans. till
de hinnaktiga, tunna bladen.

Hymeno’xis, af hymän, hud, och oxys, spets, med afs. på
det brämlika fruktfjunet.

HyophoWbe , af hys, svin, och forbä, näring.

Hyoscf amus , af hys, svin, och hyamos, böna.

Humea — illyricus 79

Hy o' seris, af hys , svin, och seris, sallat.
hypaca'nthus, taggig å undersidan.

Hyperanthera, af hyper , öfver, och anthera, ståndarknapp,.

emedan 5 af dessa äro högre än de öfriga.
hyperbo’ reus , tillhörande höga norden.
hyperici/o'lius , med blad som en Hypericum.

Hypericum , af hypo , under, bland, och erihä , ljung, trol.

emedan vissa arter växa bland ljung.
hypnoides, liknande Hypnum (ett mosslägte).

HypochceWis , af hypo, för, och choiros, svin, emedan röt-
terna äro begärliga för nämnda djur.
liypochondri acus, dyster, af dystert utseende.
hypocraterifoWmis , fatlik, tallriksformig.
hypogce'us, af hypo, under, och Gäa , jorden.
hypo gynus, fäst under fruktämnet.
hypola! mprus , glänsande å undersidan.

Hypodepis , af hypo , under, och lepis, fjäll, emedan småaxen
nederst hafva tomma fjäll.
hypoleucus , något hvit.
hypophdgeus , växande i bokskogar.
hypophy’llus, fäst under bladet.

Hypo'pithys , af hypo, under, bland, och pitliys, tall, med
afs. på växtplatsen.
hypoplo'eos, något grå.
hyrca'nus , från Hyrkanum.
hyssopifo lius, blad som Hyssopus.

Hysso'pus, gammalt grek. växtnamn.

Hystrix, ordagrant ”piggsvin”, i ans. till växtens eller nå-
gon dels taggiga utseende.
ia’ntliinus, violett, violblå.
ibericus. från Iberien.
iberidifo'lius, med blad som Iberis.

Tberis,' af Iberia (Spanien), med afs. på hemlandet.
iclinocarpus, med läderartade frukter.
icosandrus , med omkring tjugu ståndare.
iddus, ursprungligen funnen på berget Ida å Kreta.
igne scens, igneus , eldfärgad, strålande.
ignora’tus, igno’tus, obekant, okänd.

I'lex, af det keltiska ec, ac, spets, i anseende till de tag-
giga bladen.

ilicifo lius, ined blad som en Ilex.

Illicium, af illicere , locka till sig, i ans. till kapselns ange-
näma doft.

illuster, lysande, utmärkt.
illustra' tus, belyst, förklarad.
illyricus, från Illyrien.

80

Växtnomenclatu r

ilvensis , från ön Elba.

Imantophyllum , se Himantophyllum.
imbeci'llus, svag.
imberbis, skägglös, hårlös.
imbrica'rius, bredfjällig.
imbricatus , tegellagd.
imeretinus, från Imereti i Asien.
immacula’ tus , ofläckad.
immar gina tus, okantad.
immersus , insänkt.

Impatiens , ordagrant ”ömtålig”, ”retlig”, med afs. på kap-
selns plötsliga uppspringande vid beröring.

Imperato ria, af imperator , härskare, kejsare, med afs. på
växtens högst framstående medicinska egenskaper.
imperfectus , ofullständig.
imperialis, kejserlig, ståtlig.
impetiolaris , utan bladskaft.
implexus , sammanflätad.
impolitus, ojämn, med mindre ojämnheter.
impressus , intryckt, insänkt.

inceqaa bilis, incequa'lis, ojämförlig, olik, olikformig, ojämn.
incequalifo'lius, olikbladig.
inceqailatera'lis, oliksidig.

inamoefnus, oansenlig, mindre vacker, obehaglig.
inapertus , oöppnad.
inca’nus , gråhårig, gråluden.
incarnatus , blekröd, köttfärgad.

Incarvi'llea, efter franske kinaresanden Incarville.

incisus , inskuren.

inclinatus , böjd.

inclusus, innesluten.

incompara' bilis, ojämförlig, oförliknelig.

incompletus, ofullständig.

incompftus, utan prydnader, ovårdad.

inconspi' cuus, oansenlig.

incrassatus, förtjockad, uppsvälld.

incubaceus, incumbens , ryggliggande.

incubus, öfverliggande.

inciiltus , icke odlad.

incurvaftus, incurvus , uppböjd, krökt.

indefinitus , obestämd till antalet.

indetermina tus , obegränsad, obestämd.

indicus , från Indien.

indi genus, inhemsk.

Indigo' fera, af indicum, indigo, och /erre, bära.
indivisus , odelad, hel.

ilvensis—invertens

81

indura'tus, härdad, förhårdnad.

inebrians , berusande, rusgifvande.

inermis, oväpnad, tagglös.

infectoWius , färgande.

inferus , som är nedanför, nedre, undre.

infe stus, obehaglig, skadlig.

infla'tus, uppblåst.

infle'xus , böjd inåt, inviken.

infortunatus , olycklig.

infra'ctus, tvärböjd.

infundibulifo'rmis, trattlik.

Inga , västindiskt växtnamn.
innatus , inväxt.
innomina'tus, föga bekant.
innorans, förnyande, föryngrande.
inodoWus , luktlös.

fattig, torftig.

inormalis , afvikande från det vanliga eller naturliga för-
hållandet.

inquinans , nedsölande, smutsande, fläckande.

insignis, utmärkt.

insipidus , osmaklig, fadd.

insititius, inympad, främmande.

insolitus, ovanlig.

insida ris, växande å öar.

iniegcr, hel, odelad.

intege rrimus, helbräddad.

integrifolius , med hela eller odelade blad.

intense, starkt, lifligt (t. ex. färgad).

interjectus, inskjuten emellan, mellanliggande.

interme dius, mellanstående.

interno dis, fäst på mellanlederna eller ledstyckena.

interru'ptus, afbruten.

interte xtus, inflätad, mellanväfd.

intervalla' ris, på eller med tydliga mellanrum.

into'nsus , oklippt, oskuren.

into'rtus, inåtböjd.

intricatus , intrasslad, insnärjd.

intyba ceus, liknande cichorian, Cichorium Intybus L.

Tntybus, gammalt orientaliskt växtnamn.

Tnula, af inaein, rena, uttömma, med afs. på rotens medi-
cinska egenskaper.

inuloides, liknande ålandsroten, Inula.

inunda'tus , öfversvämmad, växande å öfversvämmade ställen.

inversus , omvänd.

inve'rtens , vänd nedåt.

IX. &

82

Växtnomenclatur

InvolucraWia, af involucrare , omhölja ; de stora skärmbla-
den omgifva blommorna före utslagningen.
involucratus , försedd med svepe.

Invohicrum , svepe.
involutus , inrullad.
invo'lvens, omvecklande, inneslutande.

Ionidium , dimin. af tow, viol.

Ionopsidium, Iono'p>sis, af iow, viol, och ops«s, utseende.

ionosmus , violdoftande.

lo'xylon, af tow, viol, och xylon , ved.

Ipomoea , af ^ps, åkervinda, och hoimos , lik, i ans. till det
slingrande växtsättet.

Ipomo’psis, af slägtnamnet Ipomoea och opsis, utseende.
Tpsea , af ips, mask; orsaken till härledningen oviss.
Iresi'ne, af mos, ull, i ans. till de ulliga grenarne.

Iriartea, efter en spansk bot. J. Iriarte.
iride'scens, regnbågsfärgad.
iridioides , liknande svärdsliljan, Iris.

Iris , af ms, regnbåge, med afs. på blommornas skiftande
färger.

irreqularis, oregelbunden.

irriguas, som trifves i vatten, fuktälskande.

irroratus, daggig.

isabellinus , isabell färgad, blekgul.

isapha nicus, från Ispahan i Persien.

isatifolius, med blad som en Isatis.

T satis, gammalt grek. växtnamn, syftande på örtens an-
vändning som läke- eller skönhetsmedel.
islandicus, från Island.

Isnielia , härledning okänd.

Ismene, namn på flodguden Argos’ dotter; strandväxt.
Isochilus , af isos , lik, och cheilos, läpp.

Isoetes , af isos, lik, och etos, år, såsom ständigt grön.
Isolepis , af isos , lik, och lepis , fjäll, emedan alla axfjällen
äro likformiga.

isopetalus , med likformiga kronblad.
isophyllus , med likformiga örtblad.

Isopogon , af isos , lik, och pogon, skägg, i ans. till nötens
hårbeklädnad.

Isotoma, af isos, lik, och tomd, snitt, flik, med afs. på
kronflikarne.
i’striu$, från Istrien.
ttdUcus, från Italien.

I’tea, grek. namn på vide, med afs. på likheten med denna
växt.

ivcefolius, blad som Iva.

83

Involucraria—juglandif olins

Iwara , trol. japanskt namn.

Txia , af ixein, klibba; växtens lökar innehålla en klibbig-
vätska.

ixioi'äes , liknande en Ixia.

Ixiolirion, af släktnamnet Ixia och leirion , lilja.

Ixo’ra , af esora, namn på en afgud å Malabar.

Jacaranda, växtens namn i Brasilien.

Jacea , gammalt grek. växtnamn af osäker härledning.
Jacobcea , så kallad, emedan växten blommar omkring ”Ja-
cobs dag”.

J acquemo ntia, efter franske naturforskaren V. Jacquemont.
Jacquini , Jacquinianus , efter tyske bot. N. J. v. Jacquin.
jaculifo'lius , spjutbladig.

Jalapa , efter växtens hemland, distriktet Jalapa i Mexico.
jamaicensis, från Jamaika.

Jambo'sa , af schambu, växtens namn i Ostindien.

Janipka, växtens namn i Brasilien.
japo’nicus , från Japan.

Jasione, gammalt grek. växtnamn, afseende växtens läke-
kraft.

jasminifodius . med blad som jasminen, Jasminum.
jasminioides , liknande jasminen.

Jasminum , af växtens arabiska namn jasmin.

Jatropha, af iatron , läkemedel, och fagein, äta, i ans. till
olika arters användning.
jatrophoi'des, liknande en Jatropha.
javanicus , javensis, från Java.

Jeff erso nia, efter nordamerikanske presidenten Th. Jefferson.
Jeffreyanus, efter en eng. bot. Jeffrey.

Jeniscliianus , möjl. efter österrik, frih. B von Jenisch.
Jenneri, efter eng. bot. E. Jenner.

Jerdofnice, härledning okänd.

jezoensis , från japanska ön Jezo (Jesso).

J ochroma, härledning oviss.

Joknstoni , efter eng. forskningsresanden A. Keith Johnston.
Joinvillei, efter prins F. L M. de Joinville.

Jongliei , efter holl. bot. A. Jonghe.

Jonqmlla , af slägtnamnet Juncus , tåg, med hänsyn till de
trinda bladen.

jorullensis, växande å Jorullo, en vulkan i Mexico.
JosikcJa, efter ung. friherrinnan R. von Josika.

Jubcca , efter den forntida konungen Juba af Numidien.
jubatus , manhårig.
jucundus, angenäm.
juda’icus, från Judeen.

juglandifoflius , med blad som valnötsträdet, Juglans.

84

Växtnomenclatur

Juglans , af Jupiter och glans, ollon, för den välsmakande
fruktens skull.

jugosus , tillhörande bergstrakter.
julianus , växande vid julianska thermerna.
juli florns, hängblomstrig, försedd med hänge.
jumentoWum , af jnmentum , lastdjur; passande till boskaps-
foder.

jn'ncens, jnnciformis, liknande en Juncus.

Juncus, gammalt lat. växtnamn af jungere, binda, hopknyta.
Jungerma nnia, efter Ludvig Jungermann, prof. i Altdorf.
jnniperinus, liknande enen, Juniperus.

Jumperns , af juvenis , ung, och parere, alstra, med afs. på
de yngre bärens samtidighet med de äldre.

Jnssieni , efter någon af de franske bot. Jussieu.

Justi'cia, efter skottske gartnern J. Justice.
javenalis , ungdomlig.
jnvencnlus , ung.

Kadsnra, namn af japanskt ursprung.

Kcefersteinia , efter en tysk vid namn Kaeferstein.
Kcempferi, Kcempferia, efter tyske bot. Engelbr. Kaempfer.
Kalanchoe , växtens kinesiska namn.

Kali, antyder att växten är rik på alkaliska ämnen.
Kallias, af lcallos, skönhet; har stora, vackra blommor.
KaVmia, Kalmianns, efter svensk- finske bot. Kalm.
Kalosa'nthes, af lealos, skön, och antlios , blomma.
hamaonensis, från Kamaon å Himalaja.
hamscha’ ticus , från Kamtschatka.

Karatas, af växtens namn i Brasilien.
karatoviensis, möjl. af Karatovo i Orienten.

Karwinskia nus , efter tyske resanden v. Karwinsky.
Katzeria’nus, efter österrik, bot. J. Katzer.

Kaulfussia, efter tyske bot. G. F. Kaulfuss.

Keitliia, se Johnstoni.

Kennedya , efter Kennedy, en engelsk handelsträdgårdsmä-
stare.

Ken'tia, efter en eng. Miss Kent.

Kentio psis, af slägtnamnet Kentia och opsis, utseende.
kermesinus, karmosinröd.

Kerria , efter en eng. trädgårdsmästare Kerr.
kewensis, från Kew, botanisk trädgård nära London.
Kluithrow , växtens inhemska namn å Himalaya.

Kitaibelia , efter ung. bot. P. Kitaibl.

Klopsto’ ckia, efter en tysk vid namn Klopstock.

Knautia, efter tyske bot. G. Knaut.

I^neiffia, efter apotekaren J. G. Kneiff.

Knightii , efter eng. bot. T. A. Knight.

J u glans— leevis

85

Knipho’fia, efter tyske bot. J. J. Kniphof.

KobrJsia , efter en tysk naturaliesamlare von Kobres.
Kochia , Ko'chii, efter tyske bot. W. D. J. Koch.

Koéleria, efter tyske bot. G. L. Koeler.

Koellicheria , efter schweiziske bot. A. Koellicher.

Koelreute ria, efter tyske bot. J. G. Koelreuter.

Roeni’gia , efter bot. J. G. Koenig från Kurland.
kokamiricus, från Kokamyr i Asien.

KolpohowsMa nus , trol. efter någon ryss vid namn Kolpo-
kowski.

KJniga, efter eng. bot. G. Konig.
koraia'nus , horaiensis , från halfön Korea.

Korthalsianus, efter en holl. bot. Korthals.

Kramerianus, efter ung. bot. J. G. H. Kramer.
Kraussianus, efter tyske bot. G. F. F. Krauss.
Kiisterianus , efter någon tysk vid namn Kuster.

Kivanso , växtens japanska namn.
labella'tus, småläppig.

Labelliim, läpp.

labiatuSy labio’sus, läppformig, läppblommig.

Labium, läpp.

Laburnum, förändring af Alburnum, splint, hvitved, af al-
bus, hvit, i anseende till vedens färg.

Lacellia, af lahis , flik; de yttre holkfjällen hafva ett kort,
utstående bihang.

laceratus , lacerus , söndersliten, sönderrifven, sargad.
LachenaHia , efter schweiziske bot. W. de Lachenal.
laciniatus, djupt eller ojämnt inskuren.

Lacryma Jobi, ordagrant ”Jobs-tår”, med afs. på frönas
form och färg.

lactarius , lactescens, lacti ferus, mjölksaftig, mjölkfull.
1a’cteus, hvit, stötande något i blått.
lacti color, mjölkfärgad.

Lactuca, af lac, mjölk, i ans. till den rikliga, hvita mjölk-
saften.

Jacuno'sus, gropig.

lacu’ stris , växande i eller vid sjöar.

ladani ferus, lämnande Gummi Ladanum.

Ladanum, gammalt namn af oviss härledning.

Lcelia, efter fornromerska hjälten Lselius.

Lccstadia* nus , efter sv. bot. L. L. Laestadius.

Icete, ljust, behagligt (till färgen).

Icetevirens, lifligt grön, ljusgrön.

Icevigatus , jämnad, nästan slät.

Iceviro* stris, med slätt spröt.
losvis, glatt, jämn, slät.

86

Våxtnomenclatur

Lagas ca na, Laga'scea, efter spanske bot. M. Lagasca.
Lagerna' nni, efter någon tysk vid namn Lagemann.

Lagena' ria, af lagena , flaska, med afs. på fruktens form.
lagena rius, flaskformad.

Lagerstroe'mia , efter svenske direkt, i Ostind. komp. M. v.
Lagerström.

Lagge ri, efter schweiziske bot. F. Lägger.
lagopinus, omtyckt af snöripor.

Lagurus, af lagos , hare, och oura , svans, med afs. pä det
korta axets form.

Lallema' ntia, efter bot. J. L. E. Lallemant i Petersburg.
Lama' rchia, Lamar ckia'nus, Lama'rcJcii, efter franske bot.
J. B. M. de Lamarck.

Lambertia' nus , efter eng. bot. A. B. de Lambert.
Lambertii, se föregående.

Lame'lla , skifva.

lamella tus, skififjällig.

lamelli f o' r mis, skiflik.

lamiifolius , med blad som en Lamium.

La mina, skifva, bladskifva.

Lamium , af lamios, strupe, svalg, med afs. på kronans
vida svalg.

lamprocarpus, med glänsande frukt.

Lamproco'ccus, af lampros, glänsande, och coccos , bär.
Lampsana, gammalt grek. och lat. växtnamn.

LarnyWa, af lamyros, förskräcklig, djärf; holkfjällen sluta i
ett tornigt bihang och bladtänderna ända med tornar.
Lana , ull.

lanalus , ulltäckt, ullig.

lancastriensis, från Lancaster i England.

lanceolatus, lancettlik.

lanceus , lansformig.

lancifolius , lancettlika blad.

Lanqeanus, efter danske bot. J. Lange.

La'ngii, efter tyske bot. O. F. Lang.

Lang sdo' rf fti, efter tyske bot. G. H. v. Langsdorff.
lam' gerus, ullbärande.

Lantana, af lentare, böja, med afs. på de vidjelika gre-
narne.

lantanoi' des, liknande en Lantana.
lanugino' sus, dunhårig, ullig.

Lapage'ria, efter franske bot. J. Lapagerie.

Lapathum , gammalt grek. och lat. växtnamn.
lapideus , stenhård.

Lappa , gammalt lat. växtnamn, åsyftande de krokuddiga
holkfjällen.

Lcigascana— latis simus

87

lappa ceus, lik Lappa.
lappo'nicus, från Lappland.

Lappo num, ordagr. ”Lapparnes”, d. v. s. från Lappland.
Lappula , dimin. af Lappa; växt med krokborstiga små-
nötter.

Larlrea , efter franske bot. A. de L’Arbre.
laricifo'lius , blad som Larix.

Laricio , italienska namnet på en Pinus-art.
laricinus, liknande lärkträdet, Larix.

Larix , gammalt latinskt namn på lärkträdet.

Laro’chea, efter schweiziske bot. F. Laroche.

Larpentce, härledning okänd.
larva' tus, tillslutet svalgformig.
lasci'vius, yppig.

laserpitioides , liknande en Laserpitium.

Laserpi’tium, af laser , en dyrbar vätska, känd under detta
namn af de gamle, och pitizein , drypa.

Lasiandra, af lasios, hårig, och anär , ståndare, emedan
ståndarne oftast äro håriga.
lasia'ndrus, med ludna ståndare.
lasia'nthus, med ludna blommor.
lasiocarpus , med luden frukt.
laswspathus , med ludet hölster.
lasio’stomus, med ludet svalg.

Lasthe'nia, efter grekinnan Lasthenia, som förklädd be-
vistade Platos föreläsningar.

Lastre'a , efter bot. G. J. L. Delastre.

Lata’nia , af denna palms indiska namn.
latelro'sus) skuggig, skuggifvande.
latemarginatus, af latus, bred, och margo , kant.
lateralis, fäst vid eller utgående från sidan af något.
laterijlo’ rus , med blommor från stjälkens eller grenarnes
sidor.

lateritius, ljusbrun som tegel, tegelfärgad.

Lathraa, af lathraios, dold, emedan största delen af väx-
ten är under jordytan.
laihyroi des , liknande en Lathyrus.

Lathyrus , af la, mycket, och thuros , häftig, retande; växten
ansågs fordom som ”kärleksört”.
latifo'lius, bredbladig.
la'tifrons, med bredt stamblad, bredbladig.
latimacula'tus, bredfläckig.
latisiliquus, försedd med bred skida.
latisquamus, af latus , bred, och squama , fjäll.
lat\ssimifo'lius , mycket bredbladig.
latissimus , mycket bred.

88

Växtnomenclatur

latus , bred.

Laureola, dimin. af Laurus, lager, emedan bladen erinra
om lagerns.

laurifo'lius, med blad som lagern, Laurus.
la'urinus, liknande lagern.

Laurocerasus, af Laurus , lager, och Cerasus , körsbärsträd,
i ans. till bladens likhet med den förras, frukternas
med det senares.

La' ur us, det gamla lat. namnet på lagern.

Lavandula, af lavare, två, bada, i ans. till växtens forna
användning vid parfymerade bad.
lavandula' ceus , liknande lavendeln, Lavandula.

Lavate'ra , efter schweiziske naturf. Lavater.

Lavauxia, efter franske bot. F. Delavaux.

Lavea , se Llavea.

Lawrancea num, efter Miss Mary Lawrence, som gaf ut ett
illustreradt arbete om rosor.

Lawrencea'nus, efter en af de eng. bot. Lawrence.
Lawsonia'nus , efter en af de eng. bot. Lawson.
laxifloWus , slakblommig.
laxifo'lius, slakbladig.
laxus , slak.

Layvi, efter eng. naturf. T. Lay.

Lazarolus, härledning okänd.

Leari, efter någon engelsman vid namn Lear.

Leclienau'ltia , efter franske resanden i Indien, Lechenault
de la Tour.

Lechenaultii, se föregående.

Ledeboii rii, efter ryske bot. K. F. v. Ledebour.
ledifolius , med blad som sqvattram, Ledum.

Le' dum, af lädos) beklädnad; bladens undersida klädd af
rostbruna fjäll. Linné härledde namnet af leedere,
skada, emedan växten afgifver en stark, bedöfvande
lukt.

Leea, Leea'nus , efter skotske gartnern J. Lee.

Leersia, efter tyske bot J. D. Leers.
legionensis , från Leon, provins i Spanien.

Legumen , balja.

legumino' sus, försedd med balja.

Lehma'nni , efter tyske bot. J. G. G. Lehmann.
leia'nthus, med glatta blommor.

Leichardtia'nus, efter någon tysk vid namn Leichardt.
Lei'ghia, efter eng. läkaren G. Leigh.
leio'cladus , med glatta grenar.

Leio'gyne , af leios, glatt, och gynä , pistill.
leiophyllus , med glatta blad.

latus—lepidus

89

leiospermus , med glatta frön.

LemaiWi , efter franske bot. Gh. Lemaire.

Lemna , af limnä, träsk, sumpigt ställe, i ans. . till växt-
platsen.

Lemo'nia , af leimon, äng.

lendi gerus, med mycket små korn.

Lens, gammalt lat. namn å linser eller ärter.

Lentago, af lentare , böja, med afs. på de vidjelika grenarne.
lenticula’ ris , linsformig.
lentigino'sus, eg. fräknig, småfläckig.
lentiscifo’lius, med blad som mastixträdet, Lentiscus.
lentus, seg.

leonensis, från Sierra Leone.

Leono"tis , af leon , lejon, och ous , öra; med afs. på kronans
konkava och ullhåriga öfverläpp, som liknats vid ett
lejonöra.

Leo’ntice, af leon, lejon; med afs. på bladens föreställda
likhet med en lejonfot.
leontinus, från Lientz i Tyrolen.

Leo'ntodon, af leon, lejon, och odous , tand, trol. med afs.

på de spetsiga bladflikarne.
leontodontoi1 des , liknande en Leontodon.

Leontopetalum, af leon, lejon, och petalon, kronblad ; med
afseende på kronbladens föreställda likhet med aftryc-
ken af en lejonfot.

Leontopo'dium, af leon , lejon, och pous, fot, med afs. på
den hvitulliga blomsamlingens form.
leonuroi des, liknande en Leonurus.

Leonurus, af leon, lejon, och oura , svans, med afs. på blom-
samlingens form.

leopardi nus, med fläckar som leoparden.

Leopoldia, efter konung Leopold af Belgien.

Leopoldinia, efter erkehertiginnan Leopoldine af Österrike.
Lepachys, af lepis, fjäll, och achyron, agnar; de inre holk-
fjällen äro små och knappt skilda från blomfästets
fjäll.

Lepargyre'a, af lepis, fjäll, och argyros , silfver; bladen äro
silfverfärgade på undersidan af fjällika hårbildningar.
lepidioi'des, liknande en Lepidium.

Lepidium, af lepidion, litet fjäll, med afs. på skidornas
form.

Lepido’ stemon, af lepis, fjäll, och stäm>on, ståndare.
Lepido’tis, af lepis, fjäll, emedan sporgömmena äro dolda
under en fjällik skärm.
lepido" tus, fjällig.
le’pidus, vacker, nätt, täck.

90

Växtnomenclatur

Lepi’gonum, af lepis{ fjäll, och gony , knä, i ans. till de fjäl-
lika stiplerna vid stjälklederna.
leporinus , omtyckt af harar.
lepro'sus, sönderrifven, sårig.

Leptandra, af leptos , liten, och anär , ståndare, emedan de
senare ofta felslå till antalet.
lepto'ceras , beväpnad med fina horn eller sporrar.

Lepto clnloa, af leptos , liten, tunn, och chloa, gräs; har
tunna ax.

lepto’ cladus, med spensliga grenar.

Leptoda ctylon, af leptos, liten, och daktylon, finger; med
afseende på bladens fina flikighet.

Leptolo’bium, af leptos, tunn, och lobos , balja.
leptonervus, finnervig.
leptophy llus , tunnbladig.

Lepto siphon, af leptos , liten, och siphon, rör, emedan kron-
pipen är smal.

Lepto spe rmum, af leptos , liten, tunn, och sperma, frö.
Lepto’ syne, af grekiska ordet leptosyne, sprödhet, finhet.
Lepto tes, grek. ord, som betyder spädhet, tunnhet, trol.

med afs. på de smala kalkbladen.

Lepturus, af leptos, smal, och oura , svans, med afs. på det
mycket smala axet.

Lespedeza, efter guvernören i Florida D. Lespedez.

Leucade ndron, af leukos, hvit, och dendron, träd, i ans. till
de silfverhvita bladen.

Leuca’ nthemum, af leukos , hvit, och antliemon, blomma.
leuca’ntlius , hvitblommig.
leucoca rpus, med hvit frukt.

leucoce phalus , med hvitt blomhufvud eller blomkorg.

leuco’ clarous, hvitfärgad.

leucodermis , med hvit yta eller öfverhud.

Leuco’ jum, af leukos, hvit, och ion, viol, med afs. på blom-
mornas färg och blomningstid.
leuconervus, med hvita nerver.
leuconeurus, af leukos , hvit, och neura , nerv.
leucophloe os , med hvit bark.
leucophy’llus, hvitbladig.

Leucopo gon, af leukos , hvit, och pogon, skägg, med afs. på
blomkronans hårighet.
leucorrhi’zus, med hvit rot.
leuco’tomus , hvitpunkterad.

Levi’ sticum, af levare, lindra, emedan växten användts som
läkemedel.

Lewisianus, Lewisii, efter eng. naturf. M. Lewis.

Liatris , härledning obekant.

Lepigonum—Lindelojia 91

Li'bani, libano’ ticus , från berget Libanon.

Libano'tis, af libanos, rökelse, med afs. på rotens forna an-
vändning.

liber , fri, icke sammanväxt.
libericus , från Liberia i Afrika.

Liboce’drus, af libos , droppe, och Cedrus, ceder; kådrikt
barrträd.

Libo’nia, härledning osäker.

libiirnicus, från Liburnien, distrikt i Istrien.

Licuala, molukkiskt namn.
lige’ricus, växande i eller vid Loire.
ligno'sus , vedartad.

LigulaWia , af ligula, snärp, i ans. till strålblommornas bi-
hang.

ligula'tus, tung- eller bandformig.
ligusticifolius , med blad som en Ligusticum.
ligiisticuSy från Ligurien.
ligu strinus, liknande en Ligustrum.

Ligu strum, af ligare , binda, med afs. på de böjliga kvi-
starne.

liWcinus, lilasfärgad, ljusviolett.
lilia'ceus, liljeartad.

Lilia’go , af lilium, lilja, för växtens likhet med en dylik.
Lilium , urgammalt lat. växtnamn.

Liljebla dii, efter sv. bot. S. Liljeblad.

Limato’des, trol. af leimas, äng, med afs. på växtplatsen.

limbatus, kantad.

limita’tus , begränsad, inskränkt.

Limminghi , efter franske bot. A. de Limminghe.
Limnanthes , af limnä, träsk, damm, och anthos , blomma,
med afs. på växtplatsen.

Limno’ clfiaris, af limnä , träsk, och charis , glädje, i ans. till
växtplatsen.

Limno' cinloa, af limnä , träsk, och chloa, gräs.
limno’ genus, växande i eller vid dammar.
limonifo’lius , blad som Limonum.

Limo’nium, af leimon, äng, i ans. till växtplatsen.

Limo’num , trol. af arabiska namnet på citron, lymun.
Limosella , af limosus , sumpig, med afs. på växtplatsen.
limo’sus} växande å dyjord.

Linaria , af linum, lin, med afs. på vissa arters bladform.
linar icefo’lius, med blad som en Linaria.

Linaria strum, härledning som Linaria.
linarioi'des, liknande en Linaria.

Lindebe rgii, efter sv. bot. G. J. Lindeberg.

Lindelofia , efter tyske bot. Friedr. v. Lindelof.

92

Växtnomenclatur

Lindeni , Lindenia' nus , efter holl bot. A. van der Linden.

Lindheimera, Lindlieimeri , efter tyske bot. F. Lindheimer.

Lindleya, Lindleya' na, efter eng. bot. John Lindley.

IAndsaya, efter eng. bot. A. Lindsay.

linearifo'lius, med jämnbreda blad.

linea! ris, jämnbred.

linea tus , streckad, strecktecknad.

lineolatus, fint streckad.

Lingna, ordagrant ”tunga”, med afs. på bladformen.
linguifo' rmis , lingula’tus, tunglik.
linicolus, växande bland lin.

1 iniflorus, blomman lik Linum.
linifolius , linophy llus , med blad som linet, Linum.
linitus , öfverdragen, bestruken med, nedsmord, besudlad.
Linkii , efter tyske bot. H. F. Link.

Linnce’a , efter sv. bot. G. von Linné.

JAnnceanus , häri. som föregående.

linogri sens , af linum , lin, och grisens , mörkgrå, blågrå.

linoides, linartad, linlik.

TAnosyris , af Linum och Osyris, två gamla lat. växtnamn.
LAnum, gammalt lat. växtnamn.

TA’ paris, af l iparos, glänsande.

Liguidambar , af liquidus , flytande, och ambra , balsam,
med afs. på den balsam växten lämnar.

Mrellcefo rmis , strecklikt utdragen.

Liriodé ndron, af leirion, lilja, och dendron, träd, emedan
trädet bär lilje-(tulpan-)lika blommor.

LAsianthus, af lissos , glatt, och anthos , blomma.
lissospe rmns, med glatta frön.

Liste ra , efter eng. bot. M. Lister.

lithopliilus , älskande stenar, som trifves på eller bland stenar.
lithospermifolius , blad som Lithospermum.

Lithospe rmum, af lithos, sten, och sperma , frö, med afs. på
smånötternas hårdhet.
lithuanicus , från Lithauen.

Litobro chia, af ingen, ringa, och brochos, snara, nät.

i ans. till det otydliga ådernätet.
litoralis , litoreus , växande vid hafsstränder.

Litore’lla, af strand, i ans. till växtplatsen.

Utura'tns, bestruken, påsmord.

IAu-kiu , troligen växtens japanska namn.

W vidus, gul blå, blå.

Livisto’na, efter franske bot. P. M. B. Livistone.
livonicus, från Livland.

LAavea, efter spanske bot. P. La Llave.

Loasa , växtens sydamerikanska namn.

Lindcni— Lotus

93

lobatus , flikig.

Lobbi , efter eng. bot. W. och T. Lobb.

Lobelia , Lobelianus , efter franske bot. M. v. Lobel.
lobocaWpus , med flikig frukt.
lobulatus, småflikig.

Locheria , efter tyske naturf. J. Locher.

Jocularis , loculatus , loculb sus , afdelad i små rum.
Lociista, egentligen ”gräshoppa”, med afs. på grenarnes
likhet med denna insekts ben.

Lodcligesia'nus , efter eng. handelsgartn. bröderna Loddiges.
Lodoice'a , efter Priami dotter Laodike i grek. sagotiden.
Loeselii , efter tyske bot. J. Loesel.

Loiseleu'ria, efter franske bot. J. G. A. Loisleur-des-long-
champs.

loliaccus, liknande Lolium.

Lblium , gammalt lat. gräsnamn.

Lomaria , af kant, i ans. till svepenas plats.

Lomatia , af kant, med afs. på frönas vingkant.

lomatocarpus, med brämtoppad frukt.

Iomenta'ceus, ledbaljslik, försedd med ledbalja.

Lonas, häri. obekant.
lonchitifo rmis , spjutlik.

Lonchitis , af Jonchä , lansspets, i ans. till bladflikarnes form.

lonchorphorus, spjutbärande.

longcbvus , långlifvad.

longibotrys , med långa, druflika frukter.

longicuspis , långspetsig.

longidentatus , långtandad.

longiflorus , med långa blommor.

longifo'lius, långbladig.

longi lobus , med långa flikar, långflikig.

longipes , med lång fot, stjälk eller skaft.

longispinus , med långa tornar.

longitudina lis , gående längs efter.

longus , lång.

Lonicera, efter tyske bot. A. Lonicer.
lopJia'nthus, liknande en hjälmbuske.
lopho'gonus, kamkantig, med kamlik kant.

Lophospermum, af /o/ös, kam, och sperma , frö, i ans. till
frönas tandade vingkant.

Lorenzianus , efter en tysk bot. Lorenz.

Loreyii , efter franske bot. Lorey.
loricatus, bepansrad.
lorifoWmis, remlik.
lotoi'des, liknande en Lotus.

Lotus, gammalt lat. växtnamn.

94

Växtnomenclatur

Loudoni, efter en eng. bot. J. G. Loudon.

Ldwii , efter eng. bot. R. T. Lowe.
liibricus , slipprig, med ett halt öfverdrag.
lucens , lucidus , lysande, glänsande.

Lucilia, af lucidus, glänsande; med afs. på bladens och
holkfjällens utseende hos en del arter.

Luculia, förändring af växtens ostindiska namn.
Ludemannid nus , trol. efter tyske bot. J. M. F. Ludemann.
Ludivi’gii, efter tyske bot. C. G. Ludwig.

Luffa, af växtens arabiska namn luff.
lufgubris , sörjande, sorglig.

Lunaria, af luna, måne, med afs. på skidans glänsande mel-
lanvägg.

lunarioi des, liknande en Lunaria.
lund tus, månlik.
lunuldtus , halfmånformig.

Lupinus , af lupus , varg; icke emedan växten förtär jorden,
utan (enligt Plinius) emedan den girigt intränger i mar-
ken och fortkommer nästan öfverallt.
lupiilinus , lupulifoWmis, liknande humle, Humulus Lupulus.
Lupulus , dimin. af lupus , varg, emedan den slingrande
växten lätt förkväfver andra.

luridus , smuts- eller svartgul till färgen; af misstänkta
egenskaper.

lusitdnicus , från Portugal.
lut e' olus, lute scens, gulaktig.
lutetidnus , från Paris.
luteus, gul som gummigutta.
luxurians , af yppigare växt.

Luzula, härledes vanl. af lucere , lysa, möjl. med afs. på de
glänsande fröna.

Lycaste, efter en skön sicilianska vid namn Lycaste.
Lychnis , gammalt lat. växtnamn.

Lychnitis , af lychnos, lampa, trol. med afs. på blomsam-
lingens form af ett ljus.
lychnoides, liknande en Lychnis.
lycioides , liknande en Lycium.

Lffcium, gammalt grek. och lat. växtnamn.
lycdctonus, vargdödande.

Lycopersicum, af lykos, varg, och persilcon , persika, för att
antyda att de stora frukterna icke äro välsmakande.
lycopodiifdlius., med blad som en Lycopodium.
lycopodioi des, liknande en Lycopodium.

Lycopo'dium, af lykos, varg, och podion, fot, med afs. på
rotens form.

L oudoni —Macrosty lis

95

Lyco’psis, af lykos, varg, och opsis, utseende, med afs. på
någon inbillad likhet hos någon del af växten.
Lycopus, af lykos, varg, och pous , fot, möjl. med afs. på
bladformen.

Lycoris, så benämnd efter nereiden Lycoris; strandväxt.
Lygo’dium , af lygos , vide, med afs. på grenarnes böjlighet.
Lyo’nia, efter amerikanske bot. John Lyon.
lyra tus , lyrformig.

Lysima chia, efter Lysimachus, Alexander den stores fältherre.
lythroi’ des , liknande en Lythrum.

Lythrum , af lythron, blod, med afs. på blommornas färg.
Maackia, Maackii , efter ryske bot. R. Maack.
Mac-dona’ldii, efter eng. bot. Macdonald.

Mac f arla nei, efter en engelsman vid namn Macfarlane.
Machaeranthera , af machaira , sabel, och anthera, ståndar-
knapp, med afs. på dessas bihang.
macile uthus, utmagrad, torftig, svagt växande.

Macka’ yi, efter irländske bot. J. T. Mackay.

MacJxenzii , efter eng. upptäcktsresanden Alex. Mackenzie.
Mackoya , härledning obekant.

Macleania , efter en engelsman Maclean.

Macleya, efter A. Macley, sekreterare i Linneiska sällska-
pet i London.

Macltira, efter nordamer. naturf. W. Maclure.
Mac-nahianus , efter skotske bot. W. Mac-nab.

Maco’des, trol. af makros , lång, med afs. på kalkläppens
långa mellanflik.
macracantlius, långtaggig.
macra ntherus , med långa ståndarknappar.
macra nthus, med långa eller stora blommor.
macrocalyx, med stort blomfoder.
macrocaWpus, med långa eller stora frukter.
macroce phalus , med stort blomhufvud eller blomkorg.
macroch<B'tus, med långa borst.
macroglo' ssus, stortungad.
macropihyllus , storbladig.
macrofpodus , med stor fot, stjälk eller skaft.
macro'pterus, storvingad.
macrorrhi'zus, med stor eller lång rot.
macrose palus , med stort blomfoder.
macro' siphon, med stora rör, kärl eller luftkanaler.
macrospermuSy storfröig.
macro’ sporus, med stora sporer.
macro sta’ chys, med stort ax.

Macrosti’ gma, af makros , lång, och stigma , märke.

Macro stylis, macro’ Stylus , af makros , lång, och stylos, stift .

96

Växtnomenclatur

Macrotomia , af makros , lång, och tomä , flik; i anseende
till de långa kronflikarne.
macrourus, med lång svans eller tofs.

Macroza' mia , af makros, lång, och slägtnamnet Zamia; en
hög växt, liknande en Zamia.
maculatus , maculo'sus , fläckig.
madagascarie'nsis, från Madagaskar.

Ma da' r ia, se Madia.

Madaroglo' ssa, af madaros, kal, och glossa , tunga.
Maddeni, efter en engelsman Madden.
maderensis , från Madeira.

Madia , namnet i Chili å en art af slägtet.

madrite nsis , från trakten af Madrid.

magélla nicus , från Magellanska sundet.

magelie nsis, majellensis , från Majellaberget i Abruzzo.

Maggri dgei, efter en engelsman Maggridge.

magicus , magisk, trolsk.

magni' ficus, storartad, präktig, ansenlig.

magnispathus, af mognus , stor, och spatha , hölster.

Magno'lia , efter franske bot. P. Magnol.

magnus , stor, stark, härlig.

Mahago'ni , växtens sydamerikanska namn.

Mahaleb , namn af arabiskt ursprung.

Mahernia, anagram (omkastning af bokstäfverna) af slägt-
namnet Hermannia för att antyda slägtskapen.
Maho'nia , efter nordamerik. bot. B. Mac-Mahon.
maidifolius , med blad som majsen, Zea Mais.

Mais, växtens sydamerikanska namn.
majalis , tillhörande maj månad, blommande i maj.
Majantliemum , af maios , maj, och anthemon , blomma, med
afs. på blomningstiden.
majellensis, se magellensis.
majesticus , majestätisk.
major , majus , större.

Majorana , från arabiskan häriedt namn.

Mala' chium, af malakos , mjuk, späd, emedan växten är .
sådan.

malacophijllus, mjukbladig.

Mala xis, ordagrant ”mjukhet”, med afs. på de mjuka stam-
knölarne.

Malco'lmia, efter skotten J. Malcolm.
male olens, illaluktande,

malifo'lius, med blad som äppelträdet, Pyrus Malus.
maliformis, äpplelik.

Ma lope, möjligen af maios, späd, tunn, med afs. på de
mjuka bladen.

Mcicrotomia—Marsha llia

97

Malouetia, Maine' tia, efter fransmannen Malouet.

Malus , af det grek. malon eller mälon, äpple.

Malva, gammalt lat. växtnamn.
malva' ceus, malvaartad.

Malybo, trol. växtens namn i tropiska Amerika.
mamillaris, mamilla'tus, vårtlik, försedd med vårtor.
Mammea, af växtens amerik. namn, mammey.
Mammillaria, af mamilla, dimin. af mamma, bröstvårta,
med afs. på de vårtlika knölarne å växtens yta.
mammo'sus, vårtlik.

Mandevillea , efter engelsmannen J. Mandeville.
mandioca! nus, från Mandioca i Brasilien.
mandschu'ricus, från Mandschuriet.

Manettia , efter ital. gartnern X. Manetti.

Mangi' fera, af manga, ind. namnet på växtens frukt, och
ferre, bära, alstra.

Manglesii, efter eng. naturf. J. Mangles.
manica'tus , manschettlik.

Manihot, brasilianskt växtnamn.
manilensis, från Manilla.

Manisca'vi , härledn. okänd.

Mani' tia, efter tyske bot. Sam. G. Manitius.

Ma'nni, efter tyske bot. W. Mann.
manticus, från trakten af Mantua.

Manti' sia, förändring af Manitia.

Mamilea, af manus, hand, med afs. på kronans flikighet.
Mara'nta, efter venet. bot. B. Maranta.
maranta' ceus, mara ntinus, liknande en Maranta.

Mara'ttia, efter ital. bot. G. F. Maratti.
marce scens, snart vissnande, förvissnande.

Marcgravia, efter tyske bot. G. Marcgraf.
mar g ar ita ceus, pärlformad, pärllik.
mar gariti' ferus, pärlbärande.
marginalis, kantliggande.
marginatus, kantad.
marianus, från Marianerna.

Mar ia' mes, efter jungfru Maria, enl. en gammal legend.
mari'nus, växande i hafvet.

Mari'scus, af keltiska mar, träsk, med afs. på växtplatsen.
mari'timus , växande vid hafvet, på hafskuster.
marmor a' tus, marmorerad.
marmo'reus, marmorartad, liknande marmor.
marrubioi des, liknande en Marrubium.

Marnibium, af det arab. marrob, bitter saft.

Mar sha llia, Marshalli a nus, efter amerik. bot. Humphrey
Marshall.

IX

7

98

Växtnomenclatur

Marsilea , efter ital. naturforsk. grefve Marsigli.
marsupiiflo'rus, med punglika blommor.

Martagon, anses vara ett alkemisiiskt namn och liktydigt
med Martigenus, Mars’ son.

Martensi, efter tyske bot. H. von Mertens.

Martia'nus, efter tyske bot. K. F. P. von Martius.

Martine' zia, efter erkebiskopen i Nya Granada B. Martinez.
martinice'nsis, från Martinique.

Mar ty 'nia, efter eng. bot. J. Martyn.

Mar u' ta, italienskt växtnamn.
maryla'ndicus, från Mary land i Nordamerika.
mas, ma'sculus, af hankön.

Masdevallia , efter spanske bot. J. Masdevalle.

Massa ngea, härledn. okänd.
massiliensis , från trakten af Marseille.

Masso'nia, efter eng. bot. F. Masson.

Mastersi, sannolikt efter eng. bot. M. Masters.

Mathiola, Mathi'oli , efter österrik, läkaren P. A. Mäthiolus.
Matrica' ria, af mater , moder, med afs. på växtens forna
medicinska bruk.

matricarioi' des, liknande en Matricaria.
matrona'lis\ moderlig, kvinlig.
matuti'nus. blommande om middagen.

Maukschii) efter tyske bot. J. D. Mauksch.

Maura'ndia, efter spanske bot. Maurandy.

maurita nicus , från Marokko.

mauritia' nus, från ön Mauritius vid Afrika.

Mauri'tzia, efter prins Moritz af Nassau, som befordrade
botanikens studium.

Maxilla'ria, af maxilla , käkben, med afs. på kalkläppens
form.

Maximilia'nus, efter prins Maximilian af Neuwied.
Maximowi'czii) Maximowi'tschia, Maximowi' tschii , efter
ryske bot. K. J. Maximowicz (Maximowitsch).
ma'ximus , störst, mycket stor.

maypure nsis , växande på ön vid vattenfallet Maypures i
Orinocofloden.

Mays) se Mais.

Meadia , efter eng. läkaren R. Mead.

Mecono' psis, af mäkon , vallmo, och opsis , utseende, med
afs. på märkets form.

Medeola , efter Medea i grek. myt.
medeoloi' des , lik Medeola.
medicaginoi des, liknande en Medicago.

Medica'goy af Media , Medien, såsom först bekant från detta
land.

Marsilea— Melica

99

medicina' li$, tjänlig till läkemedel.
medicus, från Medien.

Medini'lla , efter guvernören på Marianerna D. J. de Medi-
nilla y Pineda.

mediolane' nsis , från Mayland eller Milano.
mediterra' neus , växande i trakten af Medelhafvet.
medius, mellerst, midt emellan, mellanstående.

Medulla , märg.

medullaWis , medullo' sus, märgfull.

Medusa , efter Medusa i grek. myt., med afs. på kapselns
utseende.

Medu'sce (Euphorbia), som föregående, men med afs. på
hela växtens taggighet.
megaca'nthus , stortaggig.
megaca'rpus, med stor frukt.
megalophy'llus, storbladig.
megalospe' rrrius , storfröig.

Megapterium , af megas , stor, och pteron , vinge, med afs.

på den fyrvingade kapseln.

Megarrhi' za, af megas, stor, och rlniza , rot.

Mega'sea , anses vara bildadt af megas, stor, med afs. på
stjälkens groflek nedtill.
megasta' chys , storaxig.

megasti' gma, af megas, stor, och stigma, märke.
megistoca' rpus , med mycket stor frukt.

Meinichii, efter amtman Meinich i Norge.

Melaleuca, af melas , svart, och leulcos , hvit, i ans. till stam-
delarnes mörka och bladens ljusa färg.
melaleu'cus, svart och hvit.

Mela'mpyrum, af melas , svart, och pyron , säd, emedan
fröna, blandade med sädeskornen, göra mjölet svart.
melana'nthus, svart- eller mörkblominig.

Melandrium, efter ital. Girol. Melandri.
melanoca' rpus , med svart frukt.
melanoco' ccus, med svarta bär.

Melanosinapis, af melas , svart, och Sinapis, senap, med
afs. på frönas färg.
melanospe' rmus , svartfröig.
melano stomus, med svart svalg eller mynning.
mélano xylon, med svart ved.

Mela' stoma, af melas, svart, och stoma, mun, med afs. på
bärens färgande egenskaper då man äter dem.
melea'gris, fläckig som en pärlhöna.

Melia'nthus, af meli , honung, och anthos, blomma.

Melica, af meli, honung; stängelns saft är söt.

100

Växtnomenclatur

melilobus, med söt frukt.

Melilo'tus, af meli, honung, och lotos , Lotus, med afs. på
den honungslika lukten.

Meli'ssa , ordagr. ”bi”, emedan växten lockar till sig bin.
melisscefo'lius , blad som Melissa.
melissoi' des, liknande en Melissa.
melite'nsis, från Malta.

m dl i' ferus, honungsgifvande, lämnande honung.

Melo , af mälon , äpple, med afs. på fruktens rundade form.
Melocactus, af Melo, melon, och slägtnamnet Cactus ; om
en Cactus, som till form och storlek liknar en melon.
Melo’ngena, ett namn af trol. arab. ursprung.

Melo’thria, af melothron, som betecknar en Bryonia-art.
Membra'na, hinna, hud.
membrana! ceus , hinnaktig, hinnartad.
membranifolius, med hinnaktiga blad.

Mendo’ni, växtens namn på Malabar.

Meni’ scium, af meniskos , liten halfmåne, med afs. på kap-
selns form.

meniscioi des , liknande Meniscium, en ormbunke.
meniscoi des, halfmånformig.

MenispeWmum , af menis , halfmåne, och sperma , frö, i ans.
till den halfmånlika frukten.

Mentha, af Mintha, Cocytus’ dotter, som enligt myten blef
förvandlad till denna växt.
menthoi des, liknande en mynta, Mentha.

Mentze’lia, efter tyske bot. C. Mentzel.

Menyanthes, af män , månad, och anthä , blomma, antydande
blommornas varaktighet.

Menziesia, efter bot. Archibald Menzies.
meoides, liknande en Meum.

Me rckii , efter en bot. Merck.

Mercurialis, efter Mercurius i rom. myt.

Mer ende’ ra, af merendar, spionera; enligt Clusius kallad så
af befolkningen, emedan växten frodas utanför fäst-
ningen i Salamanca ; enligt andra ett gammalt spanskt
namn för Colchicum autumnale.

Meria’nus, härledning oviss.

Merica’ rpium, delfrukt.
meridia’nus, tillhörig middagen, sydlig.

Merte’nsia, Mertensianus, efter tyske bot. C. H. Mertens.
mesaca’ nihus , på eller längs midten taggig.

Mesembrya’ nthemum , af mesembria , middag, och anthemon ,
blomma, i ans. till blomningstiden midt på dagen.
Mesopini’ dium, härledning obekant.

melilobus—Microsonim

101

mespiloides , liknande mispeln, Mespilus.

Mespilus , af det gamla grekiska mespilos , af mesos , i mid-
ten, och spilos , kärna.

messanensis , från Messana, n. v. Messina på Sicilien.
Meta'ke, trol. växtens kinesiska namn.
metallicus, metallglänsande.

Mel el, växtens arabiska namn.

MeteoWina , af grek. meteoros , hängande, i ans. till blom-
mornas och frukternas ställning.

Metho'nica, förändring af mendoni , växtens namn på Ma-
labar.

Metro si' der os, af mätra , det innersta, märgen, och sideros ,
järn, med afs. på kärnvedens hårdhet.

Metro' xylon, af mätra , märg, och xylon, ved, med afs. på
vedens betydliga storlek.

Mettenia' nus, efter tyske bot. Mettenius.

Meum , af meion, mindre, lågväxt, i ans. till växtens litenhet.
MeyendoWffii, efter en tysk bot. Meyendorff.

Meye'nia, efter tyske bot. F. J. Meyen.

Meye'rii , efter tyske bot. J. Meyer.
mexica'nus , från Mexico.

Mezere'um, förändring af växtens persiska namn mazeriiyn.
micans, skiftande.

Michau' xia, efter franske bot. A. Michaux.

Mico'nia , efter spanske läkaren D. Micon.
micrade nius , försedd med små körtlar.

Micrampelis, af mikros , liten, och ampelos, vinstock; väx-
ten är liten och klättrande.

Micranthes , af mikros , liten, och anthos , blomma.

micra' nthus, med små blommor.

microca'lyx, af mikros, liten, och kalyx, blomfoder.

microcarpus, med små frukter.

microce plfialus , med litet blomhufvud eller blomkorg.

Microce rasus , litet körsbär.

Microchi'lus , af mikros , liten, och cheilos , läpp.

Microco' ccus, af mikros, liten, och kokkos , kärna, emedan
frukten är mycket liten.
micro'dasys, småullig.

microglo' chin, med små uddar eller hullingar.

Microlepia , af mikros , liten, och fjäll; det halfkrets-

formiga indusiet betäcker slutligen sporplättarne till
hälften.

Micromeria, af mikros , liten, och meros, del; blommorna
äro obetydliga.
microphy'llus, småbladig.

Microso' rum , af mikros, liten, och soros, fruktplätt.

102

Växtnomenclatur

Micro sper ma, af mikros, liten, och sperma, frö.
micr osper mus, småfröig.
microsta'chys, småaxig.

Micro' stylis, af mikros, liten, och stylos , stift, emedan köns-
pelaren är ytterst liten.

Middendorffia' nus , efter doktor A. F. v. Middendorff.
Mikania, efter österrik, bot. J. G. Mikan.
milia'ceus, liknande hirs, Panicum.
milita'ris , soldatlik (förekommande i stor mängd).

Milium, gammalt lat. växtnamn.

Milla, efter spanioren Jul. Milla.

millefo'lius, mångbladig.

millegranus , eg. småkornig, småknottrig.

Milto'niaf efter eng. skalden J. Milton.

Mimo' sa, af mimein, göra en rörelse, med afs. på vissa ar-
ters känslighet för beröring.
mimosoi des, liknande sensitivan, Mimosa.

Mi'mulus , dimin. af mimus, apa, med afs. på blommornas
form.

Minahassce, härledning obekant.
miniatus, mönjeröd.

Miquelia'nus, efter holl. bot. F. A. W. Miquel.

mi'nimus, minst.

minor, minus, mindre, liten.

minn tus, mycket liten.

mira'bilis, underbar, märkvärdig.

mirabu'ndus, se mirabilis.

Miragua' ma, häri. obekant.

Mirbelia, efter franske bot. Gh. Fr. Brisseau-Mirbel.
mirus, besynnerlig, egendomlig.

Misca'nthus, af miskos, stjälk, och anthos, blomma; i an-
seende till den långa stjälken.
miscella'neus, blandad, olikartad.
miser, ömklig, dålig, usel.
mississipie'nsis, från Mississippi.
missourie'nsis, från Missouri.
mitiga'tus, mild, oväpnad.
mitis, mild till smaken; icke stickande, mjuk.
mitrcefo'rmis, hättelik.

Mitraria, af mitra, mössa, med afs. på blommans form.
Mitro' phora, af mitra , mössa, och ferein, bära.
mixtus, blandad.
mo' bilis, rörlig.

Mocinia'nus, efter mexik. bot. Mocino.
mode' stus, blygsam, anspråkslös.

Moeanus, efter norske gartnern N. Moe.

103

Microsperma—monospermus

Moehringia, efter tyske bot. P. H. G. Möhring.
moliave’nsis , från Mohavfloden i Kalifornien.

Mohria , efter tyske bot. D. M. H. Mohr.

Moka, efter arab. staden Mokka.
molda'vicns , frän Moldau.

Moli’ nia, efter spanjoren J. L. Molina.
mollis , mjuk.

molli ssimus, mycket mjuk.

Mollugo, af mollis, mjuk, vek.

MolopospeWmum, af molops, strimma, rand, och sperma , frö,
med afs. på frukternas breda oljeränder.

Moly, gammalt grek. växtnamn.

MomoWdica, af morder e, bita (perf. momordi); antingen på
grund af de oregelbundet plattade och i kanten tan-
dade fröna, som se ut som tuggade, eller för frukter-
nas skarpa saft.

monacanihus , med ensamma taggar.
monade'lphus , med ståndarsträngarne i ett knippe.
mona’ ndrus, med en ståndare.
monanthus, enblommig.

Mona r da, efter spanioren N. Monardes.

Monelli , efter ital. bot. Monello.

Mone ses, af monos, ensam, och esis, skott, med afs. på den
ensamma blomman.
mongodicus , från Mongoliet.
monilifo’rmis, pärlbandslik.

MonnieWi , efter franske bot. G. Lemonnier.
monocaWpicus, som endast en gång sätter frukt.
monochlamyde'us, som endast eger foder (ej krona).
monoclinis, samkönad.
monocotyledo’neus, enhjärtbladig.
monocyclus, snäckvriden, i ett hvarf.
mono’ gamus, samkönad.
mono’ giynus, med en pistill.
monoi'cus, sambyggare.

Monolo’pia, af monos, ensam, och lopos, hylle, holk; holk-
fjällen bilda en enda krets.
monopetalus, med blott ett kronblad.
monophydlus, enbladig.
monopteri' gius, envingad.
monopyre'nus, innehållande blott en kärna.

Mono rclnis, af monos, ensam, och orchis, stjälkknöl.
monose palus, med blott ett foderblad.
monosora'tus, ensam stående.
monospeWmus, enfröig.

104

Växtnomenclatur

Mono' tropa, af monos , ensam, och trepein, vända, med afs.

på den ensidigt krökta blomklasen.
monspéli’ acus , från berget Pelion i Thessalien.
monspeliensis, se monspeliacus.
monspessulanus , från trakten af Montpellier.

Monstera , häri. obekant.

monstro’ sus, missbildad, afvikande från rätta formen.
monta'nus, monticolus , växande på berg.

Montbre’ tia, efter franske naturforskaren G. Goquebert do
Montbret.

Montia, efter ital. bot. G. Monti.
monument a’ lis, passande som minnesmärke.

Moo'nii, efter eng. handelsgartnern A. Moon.

Moo'rei, efter någon af de eng. bot. Moore.

Morce'a , efter Linnés svärfar J. Morseus.
mora’vicus, från Mähren.

Morélia nus, efter franske bot. J. M. Morel.

Mor eni, Mor e nia, efter spanske naturf. G. Mor eno.
Morettia , efter ital. bot. prof. Giuseppe Moretti.
Moricandia, efter ital. bot. S. Moricandi.

Mori’na, efter franske bot. L. Morin.

Mori'nda , af Morus , mullbärsträd, och indicus, indisk, med
afs. på fruktens utseende och hemlandet.

Mo’rio, betyder egentligen ”narr”, med afs. på blomkalkens
likhet med en narrkåpa.

Moriso'nii, efter skotske bot. R. Morison.

Moritzio! nus , se Mauritzia.

Mormo’des, af mormo, spöke, med afs. på blommornas be-
synnerliga utseende.

Morna , nyholländskt namn.

morocaWpus , med frukt som mullbärsträdet, Morus.
moro’sus, sällsam, egen.

Morre’nia, efter belgiske bot. G. F. A. Morren.
Morsus-Rance, ordagr. ”grodbett”; vattenväxt med simmande
och ofta liksom af bett anfrätta blad.

Morus , af adj. morus (för maurus), mörk, svart.
mosa’icus, mosaikfärgad.

Moschatefllina , af moschus, mysk, med afs. på bladens lukt,.

hälst efter regn.
moschatus , luktande mysk.

Mo’ ssice, härledning obekant.

Mo'utan, växtens kinesiska namn.
mucilagino sus , slemlik.
muco’sus, slemmig.
mucrona'tus, uddspetsig, styfspetsig.

Mughus, härledning obekant.

Monotropa — muticus 1 05

Miihlenbergia, Miihlenbergia nus , efter amerik. bot. H. Muh-
lenberg.

mulctraftus, af mulctra , mjölkstäfva.

Mulge dium, af mulgere , mjölka, med afs. på den rika mjölk-
saften.

Mulle' ri , efter danske bot. 0. F. Muller.
multangula' ris , flereggad, mångkantig.
multicaulis, multiciilmis , mångstjälkig.
multiceps, månghöfdad, med talrika blomhufvud eller blom-
korgar.

multicolor , mångfärgad.
multidigita’tus, mångfingrad.
multifaWius, mångradig.
multifidus, mångklufven.
miätiflo' rus, mångblommig.
multifoWmis , månggestaltad, flerformig.
multilocula* ris , mångrummig.
multinervis, mångnervig.
multiparti tus , mångdelad.
miiltiplex , mångfaldig, mångdubbel.
multipuncta' tus , mycket punkterad.
multir adia tus, mångstrålig.
multiserialis , mångradig.
multisiliquo'sus, med talrika skidor.
multiva!lvis , flerskalig.

Mume , växtens japanska namn.
muni tus, bevarad, beväpnad.
mura/lis , växande på murar.
murcicus , från Murcia i Spanien.
murica’tus, vektaggig.
murinus, brungrå.

Murraya’nus, efter svenske bot. J. A. Murray.

Musa, namn gifvet af Linné till minne af kejs. Augusti lä-
kare A. Musa.

Muscari, namnet lär syfta på blommornas likhet i lukt
med muskotnötter.

Mufschia, härledning obekant.
musci ferus, flugbärande.
muscoides , mosslik.
musco'sus, mossig, mossbelupen.

Muscus, mossa.

Miissdiia, efter bot. Jean Henri Mussche.

Mussi ni, efter ryske grefven A. Mussin-Puschkin.

Muste’lia, efter franske bot. Mustek
muta'bilis, föränderlig.
mu’ticus, uddlös, borstlös.

106

Växtnomenclatur

mutila’tus , stympad.

Mutisii , efter spanske bot. J. Goelestino Mutis.

Myagrum , af myia , fluga, och a^ros, fälla, emedan den
växt, som fordom bar namnet, ansågs fånga insekter
medelst blommorna.

Mya’nthus , af myia , fluga, och anthos, blomma; blommorna
likna flugor.

Mycelis , härledn. okänd.

Myco’ni , Myco'nia , anses härledt af björnen Mykon i de
gamles mytologi, med afs. på bladens hårighet.
myo’des , fluglik.

myoporoi’des, liknande en Myoporum.
myosotoi'des, liknande förgätmigej, Myosotis.

Myoso'tis, af m«/s, mus, råtta, och o««s, öra, med afs. på
bladformen.

Myosuros, af w«/s, mus, och oura, svans, med afs. på frukt-
samlingens form.
myriaca'nthus, mångtaggig.

Mifrica, af myron, balsam; med anledning af växtens doft
eller möjligen af myrihä , det grekiska namnet för
Tamarix.

MyricaWia , af myrihä, de gamles Tamarix.
myricoi’ des, liknande en Myrica.
myrioca! rpus , rikt fruktbärande.

Myriophxjllum , af myrios , oräknelig, och fyllon , blad, i ans.

till de otaliga fina bladflikarne.
myriopliyfllus , mångbladig.

Myrobalana, af myron , balsam, och balanos , ollon, med afs.
på fruktens lukt och form.

Myrrhis, af myron , balsam, eller myrrha , myrrha, med afs.

på växtens rikedom på flyktiga oljor.

Myrsiphy’llum , af myrsine, myrten, och fyllon , blad.
myrtifolius , med blad som myrten, Myrtus.
myrtilloides , liknande blåbärsbusken, Vaccinium Myrtillus L.
MyrWllus , dim. af Myrtus , myrten.

Myrtus , gammalt lat. växtnamn.
mysorensis, från Mysore i Ostindien.

N<zge'lia , efter tyske bot. G. Nsegeli.
me'vius , fläckig.

Najas, efter mytologiens najader (flodgudinnor) till beteck-
nande af växtplatsen.
namaquensis, från Namaqua i s. Afrika.

Namo'des, ordagr. Mvärgartad”, med afs. på örtens litenhet.
nancyensis, från Nancy i Frankrike.
nanhinensis , från Nankin.

nanodes, af wcwos, liten, dvärg, och ändeisen odes, lik.

mutilatus — nedboracensis

107

namts, dvärgartad, dvärglik, lågväxt.

napellifölius , med bladsom stormhatten, Aconitum Napellus.
Napellus , dim. af Napus , rofva, med afs. på rotens form.
napifo'rmis, roflik.

Napobra! ssica, af Napus , rofva, och Brassica , kål.
Napoleo'nis, efter Napoleon Bonaparte.

Napus , gammalt lat. växtnamn.
narbonne' nsis , från Narbonne i Frankrike.
narcissiflo rus, blomma lik Narcissus.

Narcissus, efter ynglingen Narcissus i grek. myt.
narco'ticus, döfvande, rusgifvande.

Nardo’smia , af släktnamnet Nardus och osmä , lukt.
Nardus, gammalt lat. växtnamn.

Narthe cium , af narthex, staf, för stängelns skull.
nasturtioi’des, liknande en Nasturtium.

Nastiirtium , af nasus, näsa, och tortus , vriden, med afs.

på den starka, obehagliga lukten.
nasiitus, snabelformig.
natalénsis , från Port Natal i Afrika.
natans , simmande, flytande.

Natrix, gammalt lat. växtnamn.

NaumbuWgiay efter tyske bot. J. S. Naumburg.

nauseo’suSy äcklig, vämjelig.

navicularis , kölad, båtformig.

neapolita’ nus , från Neapel.

nebulo’sus, molnfärgad, rökgrå.

nectari feruSy honungsgifvande.

Nectarosczlla, af nektar, honung, och släktnamnet Scilla.
neglectus, förbisedd, icke beaktad.

Negundo, malabariskt växtnamn.
neilgherrefnsis , från Neilgherry i Indien.

Neillia, efter skotske bot. P. Neil.

Neilrei'chii , efter tyske bot. August Neilreich.

Nelsänia , efter David Nelson, som var med på Gooks världs-
omsegling och samlade växter.

Nelumbium , se Nelumbo.

Nehtmbo, växtens namn på Geylon.

Nema , groddträd.

nemceus, försedd med groddtrådar.

Nemesia, gammalt grek. växtnamn af okänd härledning.
Nemo* charis, af nemos , lund, och charis, behag, trefnad.
Nemolapathum, af nemos, lund, och lapathon, syra.
Nemophila, af nemos , lund, och filein, älska.
nemo philos , nemoralis , nemorofsus, växande i lundar eller
löfskog.

neoboracensis, från Newyork.

108

Växtnomenclatur

neocalcedo'nicus , från Nya Kaledonien.
neogr anatt nsis, från Nya Granada.
neoguinéensis, från Nya Guinea.
neomexica mis , från Nya Mexico.

Neo'ttia, ordagr. ”fågelbo”, med af?, på rötternas hopflätning.
nepalensis, nepaule'nsis, från Nepal.

Nepe'nthes, af nä, utan, och penthos , bekymmer. Så be-
nämnde Homer ett ämne ur växtriket, som ägde för-
måga att utplåna bekymmer och gifva glömska; nam-
net gifvet med anledning af de kannformiga bladens
byggnad och biologi.
nepenthoi des, lik Nepenthes.

Ne peta, af Nepe eller Nepete , stad i det forna Etrurien.
nepetoi des , liknande en Nepeta.

Nephro dium, af nefros , njure, med afs. på fruktplättarnes
form.

nephroideus, njurformig.

Nephro' lepis, af nefros , njure, och lepis, fjäll, med afs. på
svepets form.

Neplir osper ma, af nefros , njure, och sperma , frö.
neriifloWus, blomma lik Nerium.
neriifo'lius , med blad som nerium, Nerium Oleander.
Nerine, efter Nerine, dotter till hafsguden Nereus i de gam-
les mytologi.

Ne rium, af neros, fukt, med afs. på växtplatsen.

Nerteria , af nerteros , den undre, den nedre, lågväxt.
ner va! tus, nervö' sus, nervig.

Neslia , efter franske bot. J. A. N. de Nesle.

Neuberti, efter tyske bot. Neubert.

Neumanni, Neumannianus, efter någon af de tyske bot.
Neumann.

nicceensis, från Nizza.

Nica'ndra, efter den forntida läkaren Nicander.

Nicola'i, trol. efter någon af de tyske bot. Nicolai.
Nicotia’na, efter fransmannen J. Nicot.
ni'ctitans, nickande.
mdulans , inbäddad, mångklyftad.

Nididaria , af nidulus, litet bo; de linsformiga sporgömmena
ligga i en skål (peridium), liksom äggen i ett bo.
Nidula rium, härledning som föreg , i anseende till de skål-
formiga bladbaserna.

Nidus Avis, ordagr. ”fågelbo”, med afs. på rottrådarnes
hopflätning.

Nierembergia , efter prof. i Madrid J. E. Nieremberg.

Nige' Ila, dim. af niger , svart, med afs. på frönas färg.
niger, svart.

neocalcedonicus—nudiflorus

109

nigre scens, nigricans, svartnande, s vartaktig.

Nigrite'lla, af niger , svart, med afs. på vissa arters svart-
röda blommor.

niloticus , växande i eller vid Nilen.

Ni' obe, efter Niobe i grek- myt.

Nipho' bolus, ordagr. ”snöbetäckt”, med afs. på de hvita
svepefjällen.

nitens , nitidus, skimrande, glänsande.

nitididus, svagt glänsande.

nivalis, tillhörande snöns region eller årstid.

Nivar ia, af nix, snö, med afs. på den tidiga blomningen.
Nive'nii , efter eng. bot. J. Niven.
niveus, snöhvit.

nivosus , betäckt af snö, nedsnöad.

no'bilis , förnäm, ädel, utmärkt.

noctiflorus , noctiirnus, blommande på natten.

nodiflo'rus, med knutlikt (tätt) gyttrade blommor.

nodo'sus, knölig.

Nodus , ledknut.

Noisettia'nus, efter franske gartnern L. G. Noisette.

Nolana , af det italienska nola , klocka, med afs. på blom-
mornas form.

No'ltei, efter prof. E. F. Nolte i Kiel.
nonscriptus , otecknad.

Nordmannia nus, efter finske bot. A. von Nordmann.
normalis, regelrät, naturlig.

Normani, efter norske bot. J. M. Norman.

Norna , efter Norna, ödets gudinna i nord. myt.
norvegicus, från Norge.
nota tus, försedd med fläckar.

N othochlce' na , af nothos, falsk, oäkta, och chlaina, beklädnad,
emedan svepet ofta ersättes af hår, fjäll och dylikt.
Notholi' rion, af nothos , falsk, och leirion , lilja.
NothoscoWdium , af nothos, oäkta, och shordion , lök.
notlms , oäkta, falsk, förväxlad.

Novce-A'nglice , från Nya England.
noveboracensis, från trakten af Newyork.

Novi-Belgii , från Nya Belgien i Nordamerika.
novus , ny.

nubicolus, molnbetäckt, fläckig.
nu'bicus , från Nubien.

nubi'genus , eg. född i molnen, växande på mycket höga
ställen.

nuci ferus, bärande nötter.
nudicaulis, med bar stjälk.
nudifloWus , kalklös.

110

Växtnomenelatur

nudiv! sculus, nästan bar.
nudas, bar, naken, kal.
numero' sus, talrik.
numidicus , från Numidien.

Nummuldria, af nummus, mynt, penning, med afs. på bla-
dens rnnda form.
mimmula'ris, myntformig, rundad.

Nuphar, med någon förändring gammalt arab. växtnamn,
nutans, nickande, lutande.

nutkdnus , nutkae nsis, från ön Nutka i Nordamerika.
Nuttdli, Nuttalia , Nuttalianus , efter amer. bot. T. Nuttal.
Nux, nöt.

nyctagineus , liknande en Nyctago.

nyctaginiflo’rus , med blommor liknande dem hos Nyctago.
Nyctdgo , af nyx , natt; blommar om natten.

Nycteri nia, af nykterinos , nattlig, mörk, trol. med afs. på
hithörande arters mörka färg.
nycticallus , skön om natten.

Nymphce'a, af nymfa , vattennymf.

nymphcefo'lius, med blad som en näckros, Nymphaea.

nymphceoi'des, liknande näckrosen, Nymphsea.

obbatus, krukformig.

obconellus , omvändt kägellik.

öbcorddtus , omvändt hjärtlik.

obdddus , öfverdragen, betäckt.

Obeliscdria , af obeliskos , diminutiv af obelos, spets, pelare*
med afs. på fruktfästets axlika form.

Oberma'nnii, efter någon tysk vid namn Obermann.
obe'sus, fet, tjock.

Obione , efter floden Obi i Sibirien.
obldtus , mycket bred.
obliquifodius , sneda, vridna blad.
obliquus , sned, vriden, vindad.
obliteratus , utplånad, försvunnen.
obldnqus , aflång.
obovdtus, omvändt äggrund.
obscurus , mörk, sorgsen, otydlig.
obsitus, beklädd eller fullsatt med.
obsoletus , omärklig.
obtectus , öfverallt betäckt.
obtusangulus , trubbkantig.
obtusatus, trubbad.
obtusifodius , trubbiga blad.
obtusilofbus , trubbflikig.
obtusiu sculus , något trubbig.
obtdsus , trubbig.

nudiusculus— oleoides

111

obvallaris , obvallatus , tätt omgifven af.
occidenta'lis , från vestern.
occultus, dold, gömd.
ocellatus, ringformigt tecknad.
ochraceus, brungul.
ochreatus , stöfvelformig.
ochroleu'cus, smutsgul.
octandrus, med åtta ståndare.
octopetalus, med åtta kronblad.
oculatus , ögonlik, med ögonlika fläckar.

0'culus-$olis , ordagr. ”solöga*, med afs. på blommorna.
ocymoi'des, liknande basilika, Ocymum Basilicum L.
0’cymum , af o&«/s, snabb, emedan en del arter äro mycket
snabbväxande.

Odontites, af odous , tand, emedan växten ansetts kunna
bota tandvärk.

Odontoglo'ssum, af odous , tand, och glossa , tunga, med afs.
på kalkläppen.

odontopliyllus , med tandlika blad.

OdontospeWmum, af odous, tand, och sperma , frö, emedan
fruktfjunet är tandadt.
odoratus, välluktande, doftande.
odoWus , luktande.

oecono’micus , passande för hushåll.

OeäeWi , efter danske bot, G. G. von Oeder.
oelandicus , från Öland.

Oena'nthe, gammalt grek. växtnamn af omos, vin, och anthär
blomma, emedan den växt, som fordom bar detta
namn, lär haft samma lukt som vinrankans blommor.
Oenocarpus, af omos, vin, och Icarpos , frukt, emedan man
i Brasilien af frukten bereder en vinartad dryck.
Oenothera, gammalt grek. växtnamn af omos, vin, och tliärr
vilddjur.

oenotheroi'des, liknande en Oenothera.
ofjicinadis , bruklig till medicin.
oliioe’nsis, från Ohio.

Ohlendo'rffii , efter holsteinske bot. C. F. Ohlendorff.

0’lbia, efter Olbia, det lat. namnet å staden Hiéres i Pro-
vence.

0’lea, det gamla lat. namnet på olivträdet.

Olea'nder, Oleandra, af olea , olivträd, och andreios , manlig,
kraftig, emedan bladen likna olivträdets, men äro större
och fastare.

olei ferus, lämnande olja.

oleifodius , med blad som olivträdet, Olea.

oleoides, liknande en Olea.

112

Växtnomenclatur

oleospermus, med oljerika frön.

olera ceus, användbar till mat eller som grönsaker.

Olfersia, efter konsuln i Rio Janeiro, Olfers.

o'lidus , illaluktande, stinkande.

oligacanthus , föga taggig.

oliga ndrus, med få ståndare.

oligocarpus, med få frukter.

oligoce'phalusf med få blomhufvud eller blomkorgar.
oligophle' bius , af oligos, obetydlig, och flébion , åder, åder-
nät.

oligophyllus, fåbladig.

oligospermus, fåfröig.

oligosta chys, med få ax.

olitoWius , odlad, duglig till grönsaker.

oliva ceus, olivfärgad, brungrön, smutsgrön.

olivcefo rmis , olivformad.

OliveWia , Oliverianus , OlivieWia , efter franske bot. prof.

G. A, Olivier.
ollutcefo'rmis , krukformig.
oly’mpicus% växande på berget Olympus.
olyssiponensis , från trakten af Lissabon.
omphaliefo'lius, af omfalos , nafvel, och folium , blad.
Omphalo'des, af omfalos , nafvel, med afs. på frönas form.
omphalordeus , nafvellik.

Onci'dium, af ow&os, svulst, emedan kalkläppen har en knöl
eller ås vid basen.

Oncospe rma, af onlcos, knöl, och sperma , frö.
onobrychioi'des> liknande esparsetten, Onobrychis sativa.
Ono’brychis, af owos, åsna, och brychein , förtära med god
smak, såsom god foderväxt.

Ono'clea, gammalt grek. och lat. växtnamn.

Ono’nis, af owos, åsna, såsom gärna förtärd af åsnor.
Qnopo’ rdon, af onos, åsna, och pordon , träck, trol. med afs.

på blomkorgarnes storlek och form.

Onosma , af onos, åsna, och osnrn, lukt; emedan åsnor an-
ses tycka om växtens lukt.
ontariensis , från Ontario eller Öfre Ganada.
onto'podus, med tjock fot, stjälk eller skaft.
omistus, belastad, tung.
ony'chinus , liknande en Onychium.

Ony chium , dim. af onyx , klo, emedan svepena äro klufna
i klolikt krökta flikar.
oocarpus , med äggformiga frukter.
oophorus , äggbärande.
opafcus , mörk, glanslös, matt färgad.
operculatuSy försedd med lock.

113

oleospermus —ornifolias

ophioce phalus , försedd liksom med ormhufvud.

Opliioglo' ssum, af ofis , orm, och glossa, tunga, emedan det
smala axet framskjuter öfver det enda bladet liksom
tungan ur ett ormhufvud.

Ophiopo'gon, af ofis , orm, och pogon, skägg; en öfversätt-
ning af det japanska namnet.

Ophiosco’ rodon, af ofis, orm, och slcorodon, lök; afdelning
af lökslägtet med syllika ståndare.
oplnit nculus , ormlik.

Ophrys, grek. namnet å ögonbryn, möjl. med afs. på kalk-
bladens bågform.
ophthoUmicus, ögonläkande.
opiferus, lämnande opium.

Oplismenus , se Hoplismenus.
oporinus, hörande till fruktmognadens tid.
oppo* situs, motsatt.
oppositifolius, med motsatta blad.
opulentus , rik, yppig, ståtlig.

opulifolius, med blad som olvonbusken, Viburnum Opulus.
opidoi'des, liknande Viburnum Opulus.

0'pulus, anses vara en förändring af Popiäus, poppel, i ans.

till bladens likhet med en del poppelarters.

Opu’ntia, efter Opus, forntida stad i Grekland.

Ora’nia, efter prinsen af Oranien.
orbicularis, orbicula’tus, cirkelrund.
orchioides , liknande en Orchis.

Orcliis, grek. namn åsyftande stjälkknölarnes form.
Oreades, af oreas , bergnymf i grek. myt., med afs. på växt-
platsen.

oreganus, från Oregon.

Orelia, af växtens namn i Guiana.

Oreo’doxa, af oros, berg, och doxa, ära, stolthet, med afs.

på växtplats och utseende.
oreo'philus, af oros, berg, och filein, älska.

Oreopteris, af oros, berg, och Pteris, en ormbunke.
Oreoselinum, af oros, berg, och selinon, persilja, såsom
växande å berg och liknande persiljan.
organensis, från Orgelberget i Brasilien.
orgya!lis, manshög, famnslång.
orientadis, från Österlandet.
origanoides, liknande mejram, Origanum.

Origanum, af oros, berg, och ganos, prydnad.

0’rmenis , af ormenos, skott, stängel, med afs. på örtens
upptill bladlösa grenar.
ornatus, prydd, smyckad, utsirad.

ornifolius, med blad som mannaasken, Fraxinus Ornus.

IX 8

114

Växtnomenclatur

Ornithidium, dim. af. or nis, fågel, med afs. på blomkalkens
utseende.

ornitliius, fågellik.

Ornithoce phalus , af or nis, fågel, och hefalä , hufvud, med
afs. på könspelarens näbblika bihang.
ornithogaloi des, liknande en Ornithogalum.

Qrnitho' galum, af ornis , fågel, och gala, mjölk, med afs. på
blommornas ägg- eller mjölkfärg.
ornitho'podus, fågelfotad.

Ornithopus, af ornis, fågel, och pous, fot, med afs. på bal-
jornas form, leder och inbördes ställning.
ornithorhy nchus, af ornis , fågel, och rhynchos, näbb.

Ornus , trol. af oros, berg, såsom växande i bergstrakter.
Orobanche, af orobos, ärtväxt, och anchein, kväfva, emedan
en del af dessa parasitväxter lefva på ärtväxter.
oroboides, liknande gökärter, Orobus.

0’robus, gammalt grek. namn på en ärtväxt, af orein, stärka,
och bous, boskap.

Orontium, trol. efter floden Orontes.
orthaca nthus , raktaggig.

Ortho'selis, af orthos , rak, och selis, skida, blad, i ans. till
skidans form.

orthosta' chys, med raka ax.

Orychophra' gmus, af oryx, grop, och fragma, mellanvägg,
i ans. till skidans gropiga mellanvägg.

Oryza , gammalt grek. namn å riset.
oryzinus, oryzoides, liknande riset, Oryza sativa.

Osmu'nda, anses syfta å Osmunder-Thor i nord. myt.
osmunda ceus , liknande en Osmunda.

Osmundo' pteris , af slägtnamnet Osmunda och Fteris, en
ormbunke.
o'sseus, benhård.
ossifragus , benbrytande.

Ostru'thium, af ostreon, skal, fjäll, i ans. till frukternas ut-
seende.

0'strya, härledning okänd.

Osya'nus, trol. växtens japanska namn.
otites , öronlik, med öron.

Otroivskianus , efter någon bot. vid namn Otrowsky.
Ottornis, efter tyske bot. F. Otto.

Ouvirandra, af växtens namn å Madagaskar.

ova’lis, oval.

ovatus, äggrund.

ovi ferus, äggbärande.

ovima mmus, med äggformiga vårtor.

ovinus, omtyckt af får.

Om ithi diu m —p a l lidus

115

ovoideus, ovifoWmis, äggformig, äggrund.

0’xalis , gammalt lat. växtnamn af oxys, skarp.
oxaloi'des, liknande harsyra, Oxalis.

Oxyaca'ntha, af oxys , skarp, och akantha , törne, med afs.
på växtens tornar.

oxyacanthoi des , liknande Gratsegus Oxyacantha L.

oxyaca nthus, hvasstaggig.

oxycarpus, med spetsig eller med sur frukt.

Oxyco’ccus, af oxys, skarp, och kokkos, bär, med afs. på
bärens skarpa syra.
oxyglo'ttis, skarptungad.
oxy'gonus, skarpkantig.

Oxypetalum, af oxys , skarp, spetsig, och petalon, kronblad,
med afs. på kronflikarnes form.
oxypetalus, med spetsiga kronblad.
oxyphijllus, med spetsiga eller med sura blad.
oxypterus, ving- eller hinnspetsad.

OxyWia, af oxys , skarp, med afs. på bladens sura smak.
Oxy'tropis, af oxys, spetsig, och tropis , båt, med afs. på
den spetsiga kronkölen.

Oxyiira , af oxys, spetsig, och oura , svans, med afs. på de
blombärande grenarnes utseende.

PacliiWa, detta träds namn i Guiana.
pachybulbos, af pachys, tjock, och bulbos , lök.
pacliyde rmis, med tjock hud.
pachy gonus, med tjocka kanter.
pachypliyllus , tjockbladig.
pachy pterus, tjockvingad.

Pachy stachys, af pachys, tjock, och stachys , ax.
pacificus, fredsstiftande (om en palm).
padifolius, med blad som häggen, Prunus Padus L.

Padus, gammalt lat. växtnamn, ehuru på en annan art.
Pcedero’ta, namn som Plinius använde för Acanthus mollis.
P(Bo’nia, efter det forna macedoniska landskapet Paeonia.
paga’nus, växande vid byar, på landet etc.

Palafoxia, efter spanske patrioten Palafox.
palatifoWmis , gomformig.

Palava , efter spanske bot. A. Palau y Verdera.

Palea , inre agn, blomfjäll.
paleaceas, hinnfjällig.

PalWdia, efter Rutilius Taurus Amilianus Palladius, läkare
och lärare i Antiochia.

Pallasianus , efter ryske bot. P. S. Pallas.
pallens, palle scens, bleknande, något blek.
pallidiflorus, blekblommig.
pallidus , blek.

116

Växtnomenclcitur

palmcefo’lius, med handlika blad.
palma r is, af en handbredds längd.
palmati 'fidus , handklufven.
palmati lobus , handflikig.
palma’ ti-parti’ tus, handdelad.
palma’ tus , handlik.

palme’nsis , från Palma på Teneriffa eller från Palma på
ön Mallorka.

Palmieri, efter en person vid namn Palmier.
palmine rvius , handnervig.
paludo’sus, växande i kärr.
palustris, tillhörande, växande i kärr, träsk.
panacinus , liknande en Panax.
paname’nsis, från Panama.

Pa’nax, af pan, allt, och dkos, hjälpmedel. Med namnet
panax, panakes benämndes af de gamle flere växter,
som ansågos som universalmedel.

Pancratium, af pan, all, och kratos, kraft, syftande på väx-
tens läkedomskraft.
pandanoi’ des , liknande en Pandanus.

Pandanus, af växtens malajiska namn.
pandura’tus, pandurifo’rmis, gigformig.
pani’ceus, liknande hirs, Panicum miliaceum L.
paniculatus , med blom vippa.

Panicum, gammalt lat. namn på ett grässlag.
pani’ficus , lämnande bröd (om en palmart).
pa’nneus, ullig.

pannifo’lius, med ulliga blad.

pannonicus , från Ungern med flere länder på högra Donau-
stranden.

panno’sus, trasig, skrynklig, vissen.
panormita’nus, från trakten af Palermo.

Papa’ver , af papa, barnmat, och möjligen verum (i förkor-
tad form), äkta, emedan fordom växtens saft inblan-
dades i barnens föda för att bringa dem till sömns.
papavera’ ceus , liknande vallmo, Papaver.
papaverifo’lius , blad som papaver.

Papdya , växtens malabariska namn.

Paphinia, härledning obekant.

Papilio, ordagrant ”fjäril”, med afs. på blomkalkens form.
papiliona ceus , fjärillik.
papilaris, papilo’sus, prickig, vårtprickig.
pappifo’rmis, fjäderformig, fröborstlik, fruktfjunlik.
pappo’ sus, med fruktfjun eller fröborst.

Pappus, fruktfjun eller fröborst.
papulifoWmis, biåslik, blåsformig.

palmcefolius — Passerina 117

papulo'sus, biåsbärande.
papyra! ceus, papperstunn.
papyri' ferus, lämnande papper.

Papy'rus , gammalt grek. och lat. namn på växten.
parabo'licus, parabolisk (ett blad med rund bas, som med
en liten böjning plötsligt aftager och sedan blir allt
smalare mot spetsen).

ParacU' sce, Paradi sia, härledning obekant.
paradisi' acus, paradisisk, liksom sänd från himmelen.
parado'xus , sällsam, underbar.
paraensis , från Para i Brasilien.

parasiticus, parasitisk, fäst med rötterna på en annan växt.
Parastranthus , af para, bredvid, astron, stjärna, och anthos,
blomma, med afs. på de stjärnlika blommorna.
Pardalianches t af pardos , panter, och anchein , förgöra,
åsyftande en för vilddjur skadlig växt.
pardalinus, pardi'nus , panterfläckig.
parenchyma'ticus , cellväfsartad.

Parietaria, af paries, vägg, mur, emedan växten trifves
invid sådana.

parietinus, växande å eller vid murar och väggar.
parilis, likformig.
paripinna' tus, jämnparig.

Paris , af par , jämnparig, med afs. på de regelbundna blom-
delarne.

ParJceria , efter eng. bot. C. S. Parker.

Parlatoreanus , efter ital. bot. F. Parlatore.

Parmentieri , efter franske agron. A. A. Parmentier.
Parnassia, efter berget Parnassus i Grekland.
parnassicefolius , blad som Parnassia.
par na’ ssicus, växande på berget Parnassus.

Parony'chia , af para, mot, och onychos, nagel; ansågs som
godt botemedel mot nagelsprång.

Parryi , efter eng. sjöfaranden W. E. Parry.

Parthenium, af parthenos, jungfru; växten ansågs som bo-
temedel mot kvinnosjukdomar.
parthenoi' des, liknande en Parthenium.
parti'bilis, delbar.
parti tus, delad.
parviflo'rus, småbiom mig.
parvifo'lius , småbladig.
parvulus , mycket liten.
parvus, liten.

Passerina, af passer, sparf, med afs. på frönas näbblika
bihang.

118

Växtnomenclatur

Passiflora , af passio , lidande, och flos, blomma, emedan
man i blommans delar funnit sinnebilder af Frälsarens
lidanden.

Fastina ca, af pastus, näring, med afs. på rotens användning.

patavinus, från trakten af Padua.

pateUa ris, patellifo rmis , tallriksformig.

paténs , utstående.

patenti s simus, utspärrad.

patersonioi des , liknande en Patersonia.

Patient ia, ordagr. ”tålamod”, åsyftande växtens långsamma
medicinska verkan.

Patri'nii, efter franske naturf. E. L. M. Patrin.
pa' tulus, något utstående.

Patzeanus, efter en tysk bot. Patze.
paucifloWus , fåblommig.

Paullinia , efter franske bot. S. Paulli.

Paul o' wnia, efter ryska prinsessan A. Paulowna.
paupe rculus , dålig, usel.

Pavetta, trädets namn på Malabar.

Pavia , efter holl. bot. P. Paw.

Pavofnia , efter spanske bot. J. Pavon.
pavoninus , påfågelslik.

Pawlikowskya'nus, efter någon trol. rysk bot. Pawlikowsky.
Paxtonianus, efter eng. gartnern J. Paxton.

Pecten , ordagr. ”kam”, med afs. på de långsprötiga fruk-
ternas utseende.
pectinatus, kamflikad.
pectinellus, se pectinatus.
pectoralis, nyttig för bröstet.
pedalis , fotlång.
pedati fidus , fotklufven.
pedatine rvius, fotnervig.
pedatipartitus, fotdelad.
pedatise ctus, fotlikt delad.
pedatus , fotlik.
pedemontanus, från Piemont.
pedicellatus, med korta blomskaft.

Pedicellus , litet eller enskildt blomskaft.

Pedicula ris, af pediculus , lus, med afs. på bladens förmenta
verkan mot ohyra.

pedicula rius, liknande en Pedicularis.
peduncula'tus, med blomskaft.

Pedunculus , blomskaft.
pekinensis , från Peking.

Pelargo nium, af pelargos, stork, med afs. på fruktsprötets
likhet med en storknäbb.

Passiflwa— perennans

119

pelecy plxorus , bilbärande.

pelegrinus , peregrinus, främmande, utländsk.

pelidnus, blyfärgad, svartaktig.

Péllce'a, af pella, hud, med afs. på svepet.
pélliculo> sus , hinntäckt.
pellucidus, genomskinlig.

péloponnesiacus, från Peloponnesus, det forntida namnet
på halfön Morea.

pelorianus , peloritanus, från udden Pelorium vid Palermo.
pelo'rius , vidunderlig, missbildad.
pelta'tus, sköldlik.
peltinervius, sköldnervig.

Peltiphyllum, af peltä , sköld, och fyllon , blad.

pélvifo rmis, skålformig.

penduliflo'rus, nedhängande blomma.

pendulinus , långt nedhängande.

pendidus, hängande.

penicella tus, penicellifo'rmi$, pensellik.

jiennatns, se pinnatus.

penni gerus, fjäderbärande.

pe)mine'rvhis, fjädernervig.

Pennise tum, af penno. , fjäder, och sefa, borst, emedan blom-
morna omgifvas af tandade borst.
pe’nsilis, hängande.
pensylvanicus , från Pennsylvanien.
pentada! ctylus , femfingrad.
pentady namus, femväldig.
pentagonus , pentago nicus, femsidig, femkantig.
pentandrus, med fem ståndare.
pentape talus , med fem kronblad.
pentaphyllus, fembladig.
pentap>terus) femvingad.
pentapij renus , femfröig.
pentase palus , med fem foderblad.

Penta’ stemon, Penta’ stemirn, se Pentstemon.

Pentstemon , af pente, fem, och stemon, ståndare.

Pepero' mia, afdelning af slägtet Piper; däraf namnet.

Peplis , gammalt lat. namn.
peploides , liknande en Peplis.

Peplus , af peplos, slöja, såsom stundom växande så ymnigt,
att den täcker marken.

Pepo, gurkfrukt.
peregrinus , utländsk.
perelegans , mycket prydlig.

perennans , öfverårig, då en stam eller rot varar mer än 1
eller 2 år, ehuru den under vanliga förhållanden är
mindre varaktig.

1 20 Växtnomenclatur

perennis , perenn, flerårig (4 utmärker att växten är fler-
årig).

perfe dus, fullständig.
perfoliatus, genomborrad.
per for a! tus, genomstungen.
perfo'ssus, genomborrad.
periaca’nthus, ringformigt taggig.

Peria nthium, blomhylle.

Perica rpium, frögömme eller fröhus.

PericWnium, blomholk.

periclymenoi'des, liknande Lonicera Periclymenum L.
Peridy menum, vXperi, omkring, och hlytsein, krypa, slingra*
med afs. på växtsättet.

Perigonium , blomkalk.

Perilla, växtens indiska namn.

Periplira gmos, af peri , omkring, och fragmos, stängsel*
med afs. på växtplatsen.

Periploca , af per i, omkring, och plekein , slingra sig, i ans.
till några arters växtsätt.

Peristeria , af peristera , dufva, med afs. på könspelarens
form.

Peristroplie , af peri, omkring, och strepein , vända, vrida;

kronan är vriden upp och ned.
perWtus , mycket bred.
perhiteus, mycket gul.

Pernéttya , efter benediktinermunken Anton Jos. Pernetty.
perpendiculaWis, lodrät.
perpusillus, mycket liten.

Perse a, gammalt grek. namn på ett trädslag.

persiccefolius, med blad som persiketrädet.

persicaWius, liknande persiketrädet, Amygdalus persica L.

persi'cinus, hvitröd.

persicus , från Persien.

perst stens, fortvarande.

persolu’tus , mycket lös, lucker.

persona tus, svalgformig, maskerad.

Persofnii, efter tyske bot. G. H. Persoon.
perspx cuus, märkbar, i ögonen fallande.
per tu sus, genomborrad.
peruvia!nus , från Peru.

Pervi'nca, af förstärkningsordet per och släktnamnet Vinca .
Petagna'na, Petagnia, efter ital. bot. V. Petagna.
petaloi deus, kronbladlik.

Petalum, kronblad.

Petasi'tes, af petasos , solskärm, med afs. på de stora runda
bladen.

perennis— phillyrioides 121

petiolaris , fäst på bladskaftet.
petiola'tus, skaftad.

Petiolus, bladskaft.

Petitpierrea'nus , efter en fransk bot. Petitpierre.

Petiveri , efter en naturf. i London J. Petiver.
petrceus , petro'phihis, växande å stenar eller klippor.
Petroselinum, af petra, klippa, och släktnamnet Selinnnu
Petrow skia nus , efter en rysk bot. Petrowsky.

Petunia , af växtens brasilianska namn petun.

Petzo'ldi, efter ryske gartnern Petzold.

Peuce , gammalt grek. och lat, namn på tallen.
peucedanoides , liknande en Peucedanum.

Peuce danum, af peuke, tall, och danos , lågväxt; möjl. afs.

de fina bladfiikarnes likhet med barr.

Pfeiferi, efter någon af de tyske bot. Pfeiffer.

Phaca . gammalt grek. växtnamn.

Phacelia, af fakelos, knippa, med afs. på blomställningen.
Phceacanthus , med brunröda taggar.

phceca sium , af faikasion, vacker sko; ordagrann öfversätt-
ning af Grepis pulchra.

Pkcedrana! ssa, af faidros, glad, skön, och anassa , drottning.
phceopky'UuSi med brunröda blad.
phcens , brunröd.

phagedce'nicns, frätande, brännande.

Phajus , af faios, mörk.

Phalacrce’a, af falos , glänsande, och aZra, spets, emedan
skalfrukterna sakna fruktfjun.

Plialceno'psis, af falaina , nattfjäril, och utseende, lik-
het, med afs. på blommornas form och färg.
Phala'ngium, af falangion , spindel, såsom fordom ansedd
nyttig mot giftiga spindlars bett.

Pha'laris, af falos , glänsande, med afs. på axets och frö-
nas glans.

plxanero’ gamus, med lydliga befruktningsdelar.

Pharbitis , af farbä, färg; blommorna äro flerfärgade.
Pliaseolus , af faselos, båt, med afs. på baljornas form.
Phego’ ptcris, af fegos , bokträd, och Pteris , en ormbunke.
Phellandrium , gammalt lat. växtnamn.

Phellode ndron , af fellos , kork, och dendron , träd.
Philadelphus, efter egyptiske konungen Ptolemeeus Phila-
delphus.

Philesia , af filein , älska, i ans. till växtens täcka utseende.
philippine nsis , från Philippinerna.

Philh/rea, gammalt grek. växtnamn.
phillyrecefo,lius) med blad som en Phillyrea.
phillyrioides , lik Phillyrea.

122

Växtnomenclatur

Philode ndron , af filein , älska, och dendron, träd.
Pliilogyne, af filein , älska, och gynä , kvinna; skall vara en
anspelning på den förälskade Narcissus i mytologien.
Pliilo notis, af filein , älska, och wofos, fukt, med afs. på växt-
platsen.

Phippsia, efter nordpolsfaranden Phipps.
phleoides , liknande timotej, Phleum pratense.

Phleum, gammalt lat. gräsnamn.
phlogifoplius , med blad som en Phlox.

Phlomidoppsis, af släktnamnet Phlomis och opsis, utseende.
Phlomis, grekiskt namn af flox, låga, emedan de täthåriga
bladen fordom användes till lampvekar.
phlomoides, lik Phlomis.

Phlox , ordagr. ”flamma”, ”låga”, med afs. på blommornas
lysande färg.

phoenipceus , skarlakansröd, starkt högröd.

Phoenix , af foinix , dadelpalmens grek. namn.

Phormium, af f ormos, flätverk, korg, med afs. på använd-
ningen.

photeinophyllus , med glänsande blad.

Phragmiftes , af jragma , stängsel.

phragmitoip des , liknande bladvassen, Phragmites communis.
p)hrygia (Gentaurea), af frygios , torr, med afs. på de hinn-
aktiga holkfjällen.

Phrynium , af fry nä, padda, såsom växande på fuktig mark.
Phu , arabiskt växtnamn.

Phuopsis , af släktnamnet Phu och o/ms, utseende.

Phylica , trol. af fyllikos, löfrik, med afs. på bladens varak-
tighet.

phyliccef^lius , med blad som en Phylica.
phylicioides , liknande en Phylica.
phyllacoi nthus , med taggar på bladen.

Phylla mphora, af fyllon, blad, och amfora, kruka, med
afs. på bladens egendomliga form.
phyllanthoi’des, liknande en Phyllanthus.

Phylla nthus, af fyllon, blad, och anthos, blomma, emedan
blad framskjuta på de vissnade blommornas plats.
Phyllitis , af fyllon , blad, med afs. på de oflikade bladen.
Phylloca! ctus , af fyllon, blad, och släktnamnet Cactus ; så-
ledes en Cactus med bladlik stam.
jhhyllo'dium, bladskaft mer eller mindre liknande en blad-
skifva.

Phyllo' doce, af fyllon, blad, och dokein, synas, tyckas; an-
ledningen till sammansättningen obekant.

Phyllotcef nium , af fyllon, blad, och tcenia, band, strimma,
med afs. pä bladens zebralika färgstrimmor.

123

Philodendron— Pimpinella

Pliy' salis, ordagr. ”blåsa”, med afs. på det blåslikt upp-
svällda fruktfodret.
physaloi des, liknande en Physalis.

PliysocaWpus, af fysa, blåsa, och karpos, frukt, med afs.

på det blåslikt uppsvällda frögömmet.
pkyso'des, biåslik, uppblåst.

Physoste’ gia , af fysa , blåsa, och stega , täcke, omhölje, med
afs. på det uppblåsta blomfodret.

PliysuWus, af fysa, blåsa, och oura , svans, med afs. på kalk-
läppens punglika sporre.

Phytelephas, af fyton, växt, och elefas , elefant, elfenben, i
ans. till den elfenbenlika frökärnan.

Phyteu'ma, gammalt grek. och lat. växtnamn.

Plajtolacca, af fyton, växt, och lacca, lack, emedan frukten
lämnar ett rödt färgämne.

Ptcea (Pinus), af pix, beck, harts, i ans. till vedens kåd-
rikedom.

Pichta, trädets sibiriska namn.

Picrifdium, af picros, bitter till smaken.

Picris , som föregående.
picroco’ccus, med bittra frukter.
picroides , liknande en Picris.
pictura'tus, tecknad.
pictus, fläcktecknad.

Piero'tii, efter resanden i Japan, Pierot.
pikoivie* nsis , efter platsen Pikow i Podolien.
pilanthus, med håriga eller ludna blommor.

Pilea, af pilos, hatt, med afs. på en af honblommans kalk-
flikar.

Pilescalyx , se Piloscalyx.
pileus, pileifoWmis, hattformig.

pilifer, pili ferus, hårbärande, hårspetsig, hårtoppad.
Pilocereus , af pilos, hatt, klot, och släktnamnet Cereus; en
kaktusgrupp.

Piloscalyx, af pilos, hår, och kalyx, blomfoder.

Pilosella , gammalt lat. namn af pilosus , hårig.
pilo’sus, hårig.

Pihda ria, af pilula , piller, med afs. på fruktgömmenas
form och storlek.

piluli ferus, bärande små klot eller kulor.

Pilumna, af pilos , hatt, mössa, med afs. på blomkalkens
form.

Pilus , hår.

Pimelea , af pimelä, fett, med afs. på den ymniga kådan.
Pimpinella, förvrängning af bipinnula , med afs. på bladens
flikighet.

124

Växtnomenclatur

pimpinelloides, liknande Pimpinella.

Pinanga, denna palms malajiska namn.

Pina’rdia, efter franske bot. Pinard.

Pina! ster , gammalt lat. namn på en Pinus-art.

Pindrow , af trädets namn på Himalaya.

Pinéllia!nus , efter en bot. Pinelli.
pi’neus< liknande pinieträdet, Pinus Pinea L.

Pinguicula, af pinguis , fet, med afs. på de tjocka, liksom
feta, bladen.

pinguis, fet (för känseln).

Pinna, parblad.
pinnatifidus, parklufven.

pinna tif rons, med parklufvet stamblad, parbladig.
pinna ti-parti tus , pardelad.
pinna tus, parbladig.

Pinnula , slutflik eller slutblad.

Pinsapo, trädets spanska namn.

Pinus , gammalt lat. namn på tall och gran.
piperi'tus, pepparlik.

Pirus, se Pyrus.
piscatorius, fiskfångande.
pisi ferus, lämnande ärter.
pisifoWmis, ärtlik.

Pi stia, af pistos , våt, med afs. på växtplatsen.

Pistillum, honorgan, pistill.

Pisum, gammalt lat. namn på ärtväxter.

Pitcairnea, efter skotske bot. A. Pitcairn.
pitcairnicefolius, blad som Pitcairnea.

Pitcheri , efter amer. läkaren Z. Pitcher.

Pitteiirsii, efter belg. senatorn Pitteurs.

Pitto sporum, af pitta, kåda, och sporos, frö, med afs. på
de kådiga fröna.

Pityrosperma, af pityron , skorf, och sperma , frö ; fröna äro
täckta af fina, oregelbundet utstående små fjäll.
Placea, växtens namn i Chili.
plagiophijllus , skef- eller snedbladig.

Planera, efter tyske bot. J. J. Planer.
planicudmis , med platt strå.
planiflo'rus, med platt blomkrona.
planisiliquus, med platt skida.
plantagi neus , liknande en Plantago.

Plantago , af planta, fotsula, trol. med afs. på vissa arters
till marken tryckta blad.
planus, platt, jämn.

platani fo'lius, med blad som platanen, Platanus.
platanoides, liknande platanen, Platanus.

pimpinélloides—plumbaginoides

125

Platanthera , af platys, bred, och anthera , ståndarknapp.
Platanus , af platys, bred, med afs. på de platt utbredda
grenarne och bladens stora bredd.
platensis , från Platafloden i Sydamerika.
platyaca' nthus , bredtaggig.
platycaWpus, med bred frukt.
platycephalus, af platys , bred, och kefalä, hufvud.
PlatyceWium , af platys , bred, och keras, horn, med afs. på
bladskifvans form.

Platyco don, af platys, bred, vid, och kodon, klocka, med
afs. på blomkronans form.
platyglo' ssus, bredtungad.

Platygyne , af platys , bred, och gynä, stift.

platylo bus, bredflikig.

platynervus, brednervig.

platype talus , med breda kronblad.

platyphyllus , bredbladig.

platypterus, bredvingad.

platyra'phius, af platys , bred, och m/is, nål.

platytaenius, af platys , bred, och tainia , kant, band.

Platzma nni, efter en person vid namn Platzmann.

plebe'juSy simpel, tarflig, dålig.

Plectoce phalus , af plektos, flätad, och kefalä, hufvud; de
yttre holkfjällen sluta med ett läderartadt, kamlikt
fransadt bihang.

Plectocormia af plektos , flätad, snodd, och hår, med

afs. på ståndarsträngarne.

Plecto’ gyne, af plektos, flätad, och gynä , pistill, med afs. på
det stora strålformiga märket.

Plecto' poma, härledning obekant.
plectrocaWpus, sporrfruktig.
pleiocy clus, flerhvarfvig.

Pleio'ne , efter Pleione i grek. mytologien.
pleiopetalus, med många kronblad.
pleiophydlus , mångbladig.
pleiose'palus, med många foderblad.
pleiospe rmus, flerfröig, mångfröig.
pleni ssimus, mycket fylld.
plenus , fylld, dubbel.

Plero'ma, af plurimus, mycken, med afs. på de talrika fröna.
Pleurospe rmum, af pleura , ribba, ås, och sperma , frö, med
afs. på de höga fruktåsarne.

Pfoca, veck.

plicatus, veckad, veckig.
plumarius , plumo'sus, fjäderlik.
plumbaginoi des, liknande en Plumbago.

126

Växtnomenclatur

Plumbago, af plumbum , bly, och agere, föra; roten inne-
håller en fetthalt, som vid gnuggning mellan händerna
meddelar dem en blygrå färg.
plumbeus, blygrå.

Plumieria , efter franske bot. G. Plumier.
phiridens, mångtandad. %

pluriflorus, flerblommig.
pluvia'lis, tillkännagifvande regn.

Pneumona'nthe, af pneuma , luft, och anthä, blomma, med
afs. på den uppblåsta blomkronan.

Poa, gammalt grek. och lat. namn på ett gräs.

Poco’ckii , efter eng. bot. R. Pococke.

Podalyria , efter Podalyrius, iEsculapii son.

Poda'nthum , af pous , fot, och anthä , blomma; blommorna
äro kort skaftade.

Podocarpus, af pous , fot, skaft, och carpus , frukt, med afs.
på den skaftade frukten.

Podollepis, af pous , fot, och lepis, fjäll, emedan de inre
holkfjällen hafva ett kort, klolikt skaft.

Podophyllum , af pous , fot, och fyllon , blad, emedan bladet
liknar en (ank-)fot.
podophyllus, med skaftade blad.
podotrichus, med skaftade hår.
poecilis , brokigt färgad.

Poeppigiafnus, efter tyske bot. E. F. Poeppig.
poeticus , poetisk.

Pohlia’nus , efter en tysk bot. vid namn Pohl.

Poinciana, efter generalguvernören i Vestindien, Poinci.
Poinsettia, efter en resande i Mexiko, Poinsett.
polaris , tillhörande polartrakter.

Polemo nium, gammalt lat. växtnamn af osäker härledning.
polifolius, med blad som Teucrium Polium.
poli'tus, jämn på ytan, finpolerad.

Pollen, frömjöl.

Polllia, efter holländske konsuln van der Poll.
pollicaris , tumslång.

Pollichii , efter tyske bot. J. A. Pollich.
pollinaWius , af pollen , frömjöl.

Polli'nia, efter ital. bot., läkaren Giro Pollini.

Pollveria, efter en baron v. Pollviller.
polyaca nthus, mängtaggig.

polyadelphus , med ståndarsträngarne i flere än 2 knippen.
polya nthemus , polyanthus , mångblommig.

Polya nthes, af polys , talrik, och antlios , blomma.
poly carpus, med många frukter, rikt fruktbärande.
polycephalus, med talrika blomhufvud eller blomkorgar.

Plumba go—p oros us

127-

polycotyleddneus, månghjärtbladig.

polydactylus, af polys, mången, och daktylos, finger.

polyddrus , mångsidig.

Polygala , af polys , mycken, och gala, mjölk, såsom ansedd
för mjölkgifvande.

polygaloi des, liknande en Polygala.
polygamus , mångbyggare.

Polygd natum, af polys , mycken, talrik, och gony, knä, led,
med afs. på den tätt ledade rotstocken.
poly gonod des, liknande en Polygonum.

Polygonum, af polys, mycken, talrik, och gony , knä, led,
med afs. pä stjälkens leder.
polygonus, mångböjd, mångkantig.
polygynus, med många pistiller.

polymorphus , månggestaltad, växlande i afs. på formen.
polypetalus , med många kronblad.
polyplnjllus, mångbladig, bladrik.
polypodioi’ des, liknande en Polypodium.

Polypo'dium, af polys , mycken, talrik, och podion, fot, skaft >
med afs. på rotstockens talrika smågrenar.

Polypteris , af polys , många, och pteron, vinge; pappus
(frukttjunet) består af hinnlika fjäll, som sluta i ett
borst.

polyrrhi zus, med talrika rottrådar.
polyse palus, med många blomfoderblad.
poly sper mus, mångfröig.
polystachys , mångaxig.

Poly stichum, af polys, talrik, och stichos, rad, emedan
frukt plättarne bilda flere rader.
poly trichoi des, liknande björnmossa, Polytrichum.

Pomdtia, af poma, bägare ; frukten omgifves af det bägar-
lika hyllet.

pomi' ferus, bärande äpplen eller äpplelika frukter.
Pompelmo’s, trol. fruktens namn i Ostindien.
pompdnicus, präktig, ståtlig.

Pomum , äpple.
pondero’ sus, tung.

Pontederanus , efter ital. bot. G. Pontedera.

Pontederia, härledning som föregående.
pdnticus, från trakten af Svarta hafvet.

Poppeanus, efter tyske bot. J. Poppe.
populifotlius , med blad som poppeln, Populus.
populneus , liknande en poppel.

Populus, gammalt lat. växtnamn.
porcinus , omtyckt af svin.
pordsus, porös, pipig, hålig.

•128

Växtnomenclatur

porpliyraca nthus , med purpur färgade taggar.
porphiyra uthus , med purpurfärgade blommor.
porpliy reus, purpurfärgad.

Porphyri' dium, af porfyra , purpur.
porphyroca rpus , med purpurfärgad frukt.
jporphyrocaulis, purpurfärgad stjälk.
porrectus , framsträckt, utsträckt.

porrifo’lius, med blad som purjolöken, Allium Porrum.
po' rr ig ens , utspärrad, utsträckt.

Porrum, gammalt lat. namn på ett slags lök.
Portensclilagiana, efter tyske bot. Franz Edler v. Porten -
schiag-Ledermayer.

Poterium , af potärion , bägare; blomkronan är bägarlik.
PoWtida , dimin. af porta , dörr, öppning.

Portulaca, lika som föregående, med afs. på växtens pur-
gerande egenskaper.
joortulacofdes, liknande en Portulaca.

Posogueria, af växtens namn i Guiana.
jposticus , vänd nedåt.

Potamogeton , af potamos , flod, och geiton , granne; vatten-
växter.

j)otamo,philus) som trifves i floder.
j)otato'rum, berusande, rusgifvande.

Potentiella , af potentia , kraft, i ans. till vissa arters förmenta
medicinska egenskaper.

Poterium , gammalt lat. växtnamn.

Pothos, af växtens namn på Geylon, potha.

Po'ttsia, efter Potts, som skickade växter från Kanton i
Kina till Europa.

Poulteri , efter en bot. vid namn Poulter.

Pourretia, efter franske bot. P. A. Pourret.
jprceriltus, mycket hög, upphöjd, stor.
pr<Pcox , tidig.
prce’gnans, fruktsam.
prcelongus , mycket lång.
prcemo'rsus, afbiten.
prce’nitens, återstrålande.
prePstans, framstående, förträfflig.
prcestanti ssimus, särdeles framstående, mycket utmärkt.
prce'valens , förhärskande.
prasinus , blägrön, lökgrön.

Prasium, af praein , upphetsa; ansågs af de gamle verka
upphetsande.

pratensis , växande på ängar.

j)recatofrius , förebedjande (användes om de skarlakansröda
och svarta bären af Abrus precatorius, af hvilka för-
färdigas radband).

porphyracanthus — prunellcefolius

129

Preissii, efter en af de tyske bot. Preiss.

Prena'nthes , af prenäs , framåtböjd, och anthä , blomma.
prenanthoides, liknande en Prenanthes.

Prescottii , efter eng. resanden i Sibirien, J. Prescott.
Preslii, efter en af de österrik, bot. Presl.
prestoniensis, från trakten af Preston i England.
prima rius, först, förnämst.

Pri mula, af primus, den förste, emedan växten hör till vå

rens förstlingar.

primulinus, primuloi des , liknande en Primula.

princeps, främst, först, ypperst.
prinoides , liknande en Prinos.

Prinus (Quercus), af prinos , ständigt grön, ehuru icke pas-
sande för ifrågavarande art.
prisma'ticus, prismatisk, formad som ett prisma.
Prismatoca rpus, af prisma , pelare, och harpos , frukt, med
afs. på fruktens form.

Pritcliardia , efter bot. S. F. Pritchard.
probosci deus, trynformig, snabelformig.
procerus, lång, långsträckt, högväxt.
procu mbens , nedliggande.
procurrens , utlöpande.
productus, förlängd, utsträckt.
profu sus, omåttlig, öfverflödande.
pr oli ferus, prolificus, skottalstrande.
pro minens, framskjutande öfver andra delar.
prope’ ndens, nedhängande.
propVnquus, besläktad.

Prostantliera , af prostithein , bifoga, och anthera, ståndar-
knapp, i anseende till att knappbanden nedtill äga ett
sporrliknande bihang.
prostratus, nedliggande.

Pro’tea, efter Proteus i myt., med afs. på växtens stora för-
änderlighet.

protecefolius, med blad som en Protea.

Proteinophadlus, af proteinein , utsträcka, och fallos, sym-
bol af naturens alstringskraft.
p>rotensus , utsträckt, förlängd.
protractus, utdragen.
protuberans, framsvällande.
provincialis, från Provence.
pruino'sus, daggig, daggblå.

Prunella , dimin. af pruna, glöd, hvaraf det tyska Bräune ,
(strypsjuka), emedan dessa växter fordom troddes bota
sådan.

2)runellcefo'lius, med blad som en Prunella.

IX.

Q

130

Växtnomenclatur

prunifolius, med blad som en Prunus.

Prunus , gammalt grek. och lat. växtnamn.
pruWiens , kliande.

Psamma, af psammä, sand, med afs. på växtplatsen.
Psephellus , af psefos, mörk, troligen med afs. på det mörka
fruktfjunet.

Pseudacn! cia, af pseitdos, falsk, och släktnamnet Acacia, med
afs. på likheten med en sådan.

Pseuda corus, af pseudos , falsk, och släktnamnet Acorus.
pseudo, falsk, oäkta, lik (begagnas ofta i sammansättningar).
Pseudocerasus, af pseudos , falsk, och Cerasus , körsbärsträd.
Pseudocy perus, af pseudos, falsk, och släktnamnet Cyperus.
Pseudonarcissus, af pseudos , falsk, och Narcissus, narciss.
Pseudoplatanus , af pseudos, falsk, och Platanus, platan.
psilophijldus, med hårlösa. således glatta blad.
psilosepalus , med glatta foderblad.

Psilotho'nna , af psilos , naken, och släktnamnet Othonna;
fördes förr till släktet Othonna, men har nakna skal-
frukter.

psittacifnus , papegojfärgad, gulgrön.

Psycho'tria, af psychä , lif, och trefein, nära, med afs. på en
upplifvande dryck, som beredes af växten.

Ptarmica , af ptarmikos , orsakande nysning.
ptarmicoi des , liknande Achillea Ptarmica L., nysört.

Ptelea , af ptaein , flyga, med afs. på den vingade frukten.
pterantlius , med vingade blommor.
pteridifolius, med blad som en P teris.

Pteris. af pteryx, vinge, emedan stambladet hos en del ar-
ter liknar en sådan.

PterocaWpus, vingfrukt.

PterocaWya , af pteron, vinge, och haryon , nöt, emedan fruk-
ten omgifves af en vinglik kant.
pteroides, liknande en Pteris.

Ptilomeris , af ptilon, dun, och meris , del, led, med afs. på
fruktfjunets beskaffenhet.

Ptychosperma, af ptychä , kant, och sperma, frö, med afs.
på frönas form.

puberulus , nästan omärkligt fmluden.
puberus , pube' scens, småluden.

pudibundus, rodnande af blygsel, blygsam, anspråkslös.
pudicus , blyg, blygsam.
puqionifo rmis, dolkformig.

Pugiopa’ppus, af pugio, dolk, och pappus, fruktfjun.
puichellus, täck, behaglig.
pulcher , skön, vacker.
pulcherrimus, utmärkt vacker.

prunifolius — Pyracantha

131

pxdegioi' des, lik Pulegium.

Pulegium , af pulex, loppa ; ansågs kunna fördrifva loppor.
PulicaWia, af pulex , loppa; anses fördrifva loppor.
pulicaris, liknande loppor (om frön).
pullatus, mörkt färgad.
pullus, rödaktigt brun.

Pidmona' ria, af pulmo , lunga, såsom fordom använd i lung-
sjukdomar.

pulmonarioi des, liknande lungörten, Pulmonaria.

Pulpa, fruktkött, mosig massa i frukter, såsom plommon.
pulpo'sus, tjocksaftig, lik gröt.

Pulsatilla, ordagr. ”liten klocka”, med afs. på blomkalkens
form.

Pultence'a, efter eng. bot. R. Pulteney.
pidvera’ ceus, stoftlik.

pulverulentus, stoftbeströdd, hvitpunkterad.
pulvinaris , af pulvinar, bolster, dyna.
pulvinatus, kullrigt upphöjd.

Pumi'lio, ordagr. ”dvärg”, med afs. på det låga växtsättet.

pumilus, dvärgartad, lågväxt.

punctati ssimus, mycket tätprickig.

punctaftus, punkterad.

punctulaf tus , finpunkterad.

pungens, taggspetsig, stickande.

Pu'nica, af punicus, från Punien (Phoenicien).
puniceus, högröd.

punicoides, liknande granatäppleträdet, Punica Granatum L.

Piirga , växtens mexikanska namn.

puWgans, af purgare, rensa, afföra.

purpu'reo-coeru'leus, plommonblå.

purpur eus, purpurröd som mörk blod.

Piirshia, efter tyske bol. F. Pursh.

Purshianus, efter tyske bot. F. Pursh.
purus , ren, oförfalskad.

Puschki nia, efter ryske grefven Mussin-Puschkin.
pusillus, mycket liten.

Puta men, stenen eller det hårda frögömmet i körsbär, plom-
mon etc.

putami neus, hårdskalig.

Putzey'sia, efter franske bot. Jules Putzeys.

Pitya, växtens namn i Chili.
pycnafnthus, tätblommig.
pycnoplfiyllus, tätbladig.
pygmce’us, dvärgartad, småväxt.

Pyracantha, af pyr, eld, och aTcantha, törne, med afs. på
den eldröda frukten.

132

Våxtn omen clatur

pyramida’lis, pyramida tus, pyramidlik.

Pyra ster, ordagr. ”vildt päronträd”.

Pyr ena, kärna.

pyrenaficus, växande på Pyreneerna.

Pyrethrum, af pyr, eld, och atroos, mycken, stark; i an-
seende till rotens skarpa smak.
pyrifo’lius , blad som Pyrus.
pyrifo rmis, päronlik.

Pyro chroa, af pyr, eld, och chroa , färg; sporgömmet blir
slutligen eldrödt.

Pyrola , dimin. af pyrus, päronträd, med afs. på bladformen.
pyrrhoce phalus , med rödt blomhufvud eller blomkorg.
pyrrhopliyllus, rödbladig.

Pyrus, gammalt lat. växtnamn.

Pytho’ nium, efter ormen Python i sagan, med afs. på den
långa bomkolfven.

pyxida rius,pyxidaf tus , dos- eller lådformig.

Pyxidium, af pyxis, låda, dosa; i anseende till det icke
uppspingande sporgömmet.

quadr angula! ris, quadra ngulus , quadratus, fyrkantig, fyr-
vink ig, fyrhörnig.

Qua'dria, efter spanske bot. Antonio de la Quadra.

quadrico'cus , fyrknölig.

quadr idena tus, fyrtandad.

quadrifa! rius , fyrradig.

quadrifidus, fyrflikig.

quadrifoilius , fyrbladig.

quadri jugus, fyrparig.

quadridobus , fyrklufven.

quadr ilocula' ris , fyrrummig.

quadrina'tus, quaternatus , fyrfingrad.

quadr iparti tus, fyrdelad.

quadr iva! Ivis, fyrskalig, fyrväggig.

Quamoclit, af kvamos, böna, och klitos , låg, med afs. på
den slingrande men låga stjälken.

Quarti’ nia, af quatuor, fyra, med afs. på ståndarnes och
frönas antal.

quebecensis , från Quebec i Ganada.

Queltia, okänd härledning.
quercifoflius, med blad som eken, Quercus.
quercinus, quercoi’ des, liknande eken.

Quercus, gammalt lat. växtnamn af keltiskt ursprung.
Quesnelia'nus, trol. efter någon person vid namn Quesnel.
QuinaWia, af quinarius, femtal; blomfodret är fembladigt,
blomkronan fembladig och frukten femrummig.
quina!tus , femfingrad.

pgramidalis— ramosus 133

Qinnoa, växtens namn i Chili.

quinquangularis, femkantig.

quinquedentatus, femtandad.

quinquefidus, femflikig.

quinquefolius, fembladig.

quinque lobus, femklufven.

quinquene rvius , femnervig.

quinqueparti tus , femdelad.

quinquevulnerus, femfläckig.

quitensis , från trakten af Quito i Ecuador.

rablensis , från trakten af Raibl.

racemidoWus, med blomklase.

racemo' sus, klaselik.

Bacemus, blomklase.

Badema! chia, efter holl. bot. J. C. M. Rademacher.

radiaflis , strålande.

ra’ dians, r adia tus, strållik.

radicalis , utväxande från roten.

radicans , rotslående.

radicatus, försedd med rot.

radicifoWmis, radicinus , rotlik, rotformig.

radico'sus, med stor rot, starkt rotad.

Badicula, rotämne.
radiiflo'rus , strålblomstrig.

Badiola, dimin. af radius, stråle, med afs. på växtens små
grenar.

Badix, rot.

Badovitzii , efter en person vid namn Radovitz.

Ba’dula, ordagr. ”rifjärn”, med afs. på stammens taggighet.
Bafflesianus, efter eng. guvernören T. S. Raffles.
Bafinesquia'nus , efter sicilianske bot. G. S. Rafinesque-
Schmalz.

ragusipnus, från trakten af Ragusa i Dalmat ien.

Baii , efter eng. bot. J. Ray.

Baineria, efter M. v. Rainer i Milano.

Bajah, hinduisk härskare.
ramentafceus, flarnig, fnasig.
rameus, fäst vid grenarne.
ramif ferus, rami gerus, grenbärande.
ramifto'rus, med blommor på grenarne.

Bami’ schia, efter d:r Ramisch, prof. i Prag.

Bamondia, efter franske bot. L. F. E. von Ramond de
Carbonniers.

ramosine rvius, grenigt nervig.
ramosi'ssimus, mycket grenig.
ramo sus, grenig.

134

Växtnomenclatur

ramulo'sus , smågrenig.

Ramulus, smågren, kvist.

Ramus, gren.

ranunculoi des , liknande en Ranunculus.

Ranunculus, af rana, groda, emedan flere arter äro vatten-
växter.

Rapa, det gamla lat. namnet å röfva.
rapaceus, roflik.

raphanifolius, med blad som rättikan, Raphanus sativus L.
Rapham strum, af ra, lätt, hastig, och fainein, visa sig, gro,
troligen med afs. på rotens snabba tillväxt.

Raphanus , härledn. som föregående.

Rapliia, af rafis , synål, med afs. på fruktens smala spets.
Rapi' strum, af rapa, rofva, och astrum, stjärna, afbild, i
ans. till likheten med en rofva.
rapunculoi des , liknande Campanula Rapunculus L.
Rapu'nculus, dimin. af rapa, rofva, med afs. på den roflika
roten.

Rapuntium, som föregående.
rariflo'rus, glesblommig.
rarus , gles, sällsynt.

Ratibida , förändring af R.udbeckia.
ratisbonensis, från trakten af Regensburg.

Ravenala, växtens namn på Madagaskar.
ravennce , från Ravenna.
reclina tus , nedböjd, böjd båglikt utåt.
rectus, rak.

recurva'tus, krökt bakåt, tillbakaböjd.
recurvifodius , med tillbakaböjda blad.
recutitus , beskuren.
redivivus, återupplefvande.

Redo'tvskii, efter ryske bot. D. Redowski.

Reevesianus, efter engelsmannen J. Reeves.
reflexus, refractus , tillbakaböjd, tillbakaviken.
regalis, regins , kunglig, ståtlig, präktig.

Regeli, Regelia , Regelianus, efter schweiziske bot. E.
Regel.

Regnelli, efter svenske läk. i Brasilien A. F. Regnell.
regula’ris, regelbunden.

Relide ri, efter en bot. vid namn Rehder.

Reidia, efter någon af bot. Reid.

Reinwardtii, efter holl. bot. K. J. K. Reinwardt.
religwsus, helighållen, ärad.
remontans, åter blommande, åter upplefvande.
remo’tus, aflägsnad, gles.

ramulosus—Uhodiöla

135

Renanthera, af ren , njure, och anthera, ståndarknapp, i ans.

till dessas form.
renifoWmis, njurlik.
repandus, buktbräddad.
repens, reptans, krypande.

Bese da, af resedare, stilla, lugna, med afs. på förmodad
läkekraft.

resim ferus, lämnande harts.
resino so-punctatus, kådprickig.
resino sus , kådig, hartsig.
resupinatus , omvriden.
reticuWtus, nätskalig, nätlik.

Retini spora, af retine, harts, kåda, oeh spora , frö, i ans.

till frönas rikedom på kåda.
reto'rtus, bakåtvänd, krökt.
retroflexus, återböjd, krökt hit och dit.
retrorsus, reversus, bakåtvänd.
retiisus, intryckt.

Reuteri , efter schweiziske bot. F. G. Reuter.
revolutus, tillbakaviken.

Rex , ordagr. ”konung”, med afs. på växtens praktfullhet.
rhamnoi des, liknande en Rhamnus.

Rliamnus, gammalt grek. och lat. växtnamn.

RJiaphioflepis, af rads, nål, och lepis, fjäll ; foderflikarne
äro syllika liksom stiplerne.

Rliapis , af rliapis, ris, emedan denna palm är låg och risig.
Rhapo'nticum, af Rha, floden Wolga, och ponticus, pontisk,
med afs. på växtens hemland.

Rlieiini, efter Rha , floden Wolga.

Rlie'xia, af rhessein, bryta, med afs. på växtens användning
vid benbrott.

Rhina nihus, af rhin, näsa, och anthos, blomma, åsyftande
kronans form.

Rhinospe rmum, af rhin, näsa, och sperma, frö.

Rhipidium, af rliipidion, liten solfjäder; i anseende till for-
men hos någon del af växten, alltefter hvilken familj
den tillhör. Namnet förekommer hos Fucoideae, Gra-
mineae, Hymeninae och Polypodiaceae.

Rhizo’ma, rotstock.

rhizo’phorus, med rotstock eller med birötter.
rliodacanthus , rödtaggig.

Rhoda’nthe, af rhodon, ros, och anthä , blomma, med afs. på
blommornas färg.
rhodantlius, med röda blommor.

RhodioJa, af rhodon, ros, med afs. på rotens lukt.

136

Växtn omenclatur

Bhodo'chiton , af rhodon , ros, och chiton , klädnad, med afs.
på blom fodrets färg.

Bhodode ndron, af rhodon , ros, och dendron , träd.

BhodoWa, af rhodos, röd, och odorus , välluktande; blom-
morna äro röda och välluktande.

Rhoeas , troligen af Wioa, granatäpple, med afs. på de hög-
röda kronbladen.

rhoeadifo'lius, med blad som Papaver Rhoeas.

rhoifölius , med blad som Rhus.

rhombeus, rhomboidalis , rhomboi deus , rutformig.

Rho'pala, af rhopaJon , klubba, med afs. på märkets form.
Rhopalo’stylis, af rhopalon, klubba, och stylos, pelare; i
anseende till den klubblika blomkolfven.
af Bhous, det gamla grekiska namnet på släktet.
Rhynchoca'rpa , af rhynchos, spröf, och karpos, frukt.
Bhynchospe rmum , af rhynchos , näbb, och sperma , frö.
Rhyncho’ spor a, af rhynchos , spröt, och spor a, frö (här nöl),
med afs. på det kvarsittande stiftet.

Bibes, gammalt växtnamn af arabiskt ursprung.
ribesifolius, ribifolius , med blad som en Ribes.
Bichardia , efter franske bot. L. G. Richard.

Bichardso ni, efter eng. bot. R. Richardson.
ricinoides , liknande en Ricinus.

Ri’cinus , härledning obekant.

Biddelia , efter amer. bot. J. L. Riddel.
ridiculus, löjeväckande.

Biedelia'nus , efter franske bot. M. Riedley.
rige scens, styfnande.
rigi dulus, något styf.
rigidus , styf, stel.

rigi lobus, af rigios, styf, och flik, balja.

rimo'sus, sprickfull.

ri'ngens, gapformig.

riparius , växande på flodstränder.

Bitro, växtens namn i södra Europa.

Bivie ri, efter franske bot. A. Riviere.

Rivi’ni, Bivinianus, efter tyske bot. A. Q. Rivinus.
rivularis , växande i eller vid bäckar.

Bobertianus , efter någon af de franske bot. Robert.
Robi’nia, efter franske bot. J. Robin.

Robinsonianus, efter någon bot. Robinson.

Bobur, orda gr. ”styrka", med afs. på vedens fasthet.
robustus, stark, grof.

Boccardia , efter bot. Glaudius Roccard i Venedig.

Bochea, efter schweiziske läkaren F. Laioche.

Rodigia, efter prof. Rodig i Sachsen.

ffliodochiton— Rubus

137

Roella , efter holl. bot. G. Roélle.

Roemerianus, efter någon af bot. Roemer.

Roeslinia, efter tyske bot. E. Roeslin.

Roger ia, efter franske bot. Tb. Roger.

Roman zoffianus, efter ryske grefven Romanzoff.

Roman zo' wii, efter någon person vid namn Romanzow.
Rondeletia , efter fransmannen G. Rondelet.
roWidus , daggblå, daggrön.

Rosa , det gamla lat. namnet.
rosaceus , rosalik, rosaartad.
rosceflo'rus} rosablommig.

Rosano via, efter Sergius Rosanoff, direktör vid bot. träd-
gården i S:t Petersburg.

Roscoeanus, efter eng. bot. William Roscoe.
ro' seas, rosenröd.

Rosmari nus , af ros , dagg, och marinas , hafvets, med afs.
på växtplatsen.

rostellatus, rostradas , försedd med spröt, sprötspetsad.
rostellulatas , försedd med små spröt.
r osula tas, rosettgyttrad.

Rotang, denna palmarts malajiska namn.
rotatus, hjulformig.

Rothianus, efter tyske bot. A. W. Roth.
rotliomagensis, från trakten af Rouen i Normandie.
Rottboellia , efter danske bot. G. F. Rottboell.
rotunda tus, rundad.
rotundif odias, rundbladig.
rotundas, rund.

Roxburghianus, RoxbuWghii, efter eng. bot. W. Roxburgh.

Ro'ylei, efter eng. bot. J. F. Royle.

rubellus, något röd.

robens , rubicundus , stötande i rödt.

ruber , röd, smultronröd.

rube scens, som blir röd, rodnande.

Riibia , af ruber, röd, med afs. på växtens användning till
färgning.

rubicefo lius, med blad som en Rubia.

rubifodius , med blad som en Rubus.

rubigino sus, rostfärgad, brunröd.

rubioides, liknande en Rubia.

rubricaddis , med röd stjälk.

rabrifodias, med röda blad.

rubro cinctus , med röd kant.

rubrocyafneus , af ruber, röd, och kyanos , blå.

Rubus, gammalt lat. växtnamn af ruber, röd, med afs. på
vissa arters frukt.

138

Yäxtnomendatur

Ruckeri, efter bot. J. F. Rucker.

Rudbeckia , efter svenske naturf. O. Rudbeck.
ruderalis, växande på grusiga ställen, bland ruiner, på
murar etc.

Rudgea, efter eng. bot. E. Rudge.
rudis, rå.

Ruellia, efter franske bot. J. de la Ruelle.
rufescens , rodnande.
rufus, fuchsröd, brunröd.
rugosus , ojämn, veckad, skrynklig.
rugulo' sus , något ojämn, finskrynklig.

Rumex, ordagr. ”lans- eller pilspets”, med afs. på bladfor-
men hos flere arter.

rumicifo'lius , med blad som en Rumex.

Rumphi , efter tyske bot. G. E. Rumph.

runcinatus, rundflikad.

rupe stris, rupicolus , växande på klippor.

Riippia , efter tyske bot. H. B. Ruppius.

Ruppreclitianus, efter ryske bot. A. Rupprecht.
ruscifo rmis , liknande en Ruscus.

Russelia , Russellianus , efter eng. bot. A. Russell.
russe olus, rödaktig.
nisticus, landtlig, simpel.

Ruta , gammalt lat. växtnamn.
rutaceus, liknande en Ruta.
ruthenicus, från Ryssland.
r ut il ans, se rutilus.
rutilus , rödgul, högröd.

Ruyschia'nus , efter holl. bot. F. Ruysch.

Sabal. härledning okänd.
sabaudus, växande i Savoyen.

Sabina, efter det forna landet Sabini i mellersta Italien.
sabinoides, liknande säfvenbom, Juniperus Sabina L.
sabuWsus , sandälskande.
saccatus , påslik.

saccbaline nsis , från Sachalin, ö i Ochotska hafvet.
saccharatus, rik på socker.

sacchari ferus, saccha’rinus, saccliaro phorus, lämnande soc-
ker, sockerhaltig.

saccharoides, liknande sockerrör, Saccharum officinarum.
Sa ccharum, af arabiska namnet soukar, socker.

Saccolabium , af sakkos , säck, och labium, läpp, med afs.

på kalkläppens punglika sporre.

Sagxna, lat. ord, som betyder fetma, ymnighet, med afs.

på växtens vanligen ymniga förekomst.
saginoides, liknande en Sagina.

139

BUcJceri—sanguin eus

sagittdlis , sagittatus , pillik.
sagittcefolius, med pillika blad.

Sagittdria, af sagitta , pil, med afs. på bladformen.

Sagus , sagopalmens indiska namn.
sa/az, kättjeväckande.

Salicdria (Lythrum), af salix, vide, med afs. på bladens
och växtplatsens likhet med flere videarters.
salicarioi des, liknande fackelörten, Lythrum Salicaria L.
salicifdlius , med blad som en Salix.
sali'cinus, salignus, videartad, liknande en Salix.
Salicdrnia , af växtens gamla namn i Languedoc, salicor ,
som trol. härstammar från det lat. sal, salt; växten
är nämligen en saltväxt.
salinus , växande på saltsjöstränder.
salisburgensis, från Salzburg.

Salisbdria , efter eng. bot. R. A. Salisbury.

Salix , släktets gamla lat. namn.

salmanticus , från trakten af Salamanca i Spanien.

Sdlmia, efter fursten G. von Salm-Salm.
salmoneus , laxfärgad.

Salpigld ssis , af salpinx , trumpet, och glossa, tunga, med
afs. på stiftets form.

Sdlsola, af salsus, salthaltig, såsom hafsstrandsväxt.
salsugineus , saltälskande, växande på saltaktiga ställen.
salsugino sus, salsus , växande vid saliner (saltdammar).
saltatdrius , löpande, springande.

Salvia, af salvare , rädda, med afs. på förment läkedoms-
kraft.

salvicefd lius, med blad som en Salvia.

SaUmdnni , efter någon af de tyske bot. Salzmann.
Sa'mara, vingfrukt.

Sambac , persiskt växtnamn.
sambucifolius , fläderbladig.
sambucinus , fläderartad.

Sambucus , fläderbuskens gamla lat. namn.
samius, från ön Samos.

samoensis, från Skepparöarna (Samoa-Archipelagen).
Samolus, af kelt. san , hälsosam, och wos, svin, åsyftande
växtens fordom förmenta gagn.

Sanchezia , efter spanske bot. J. Sanchez.
sanctus , helig.

sanguindlis , sanginole ntus , blodfärgad, blodfläckig.
Sanguina’ria, af sanguis , blod, åsyftande färgen på växtens
mjölksaft.

sanguifneus, blodröd.

140

Växtnomenclatur

SanguisoWba, af sanguis, blod, och sorbere, uppsuga; for-
dom använd som blodstillande medel.

Samcula, af sanare , hela, läka, med afs. pä växtens forna
anseende som läkedomsört.

Sanseviera , efter ital. fursten af Sanseviero.

SantalaWia, af santalum , sandel.

Santo'lina, af sanctus , helig, och Linum , lin; ansågs for-
dom ega utmärkta medicinska egenskaper.

Sanvitalia , efter familjen Sanvitali i Parma.
sci’pidus , smaklig, välsmakande.

Sapientum (Musa), ordagrant ”de vises”, emedan de indiske
vise lefde af denna växts frukter.
sapona'ceus , såpartad.

Saponaria , af såpa, emedan roten lär kunna begag-
nas som sådan.

saponarioi des, liknande såpörten, Saponaria.
sarace nicus , från Österlandet.
sarcophy'llus, med köttiga blad.
sarcorrhi’ zus , med köttig rot.
sardous, från Sardinien.

Saribus , malajiskt växtnamn.
sarmento’ sus , refvig.

Sarmentum, örtrefva.
sarniensis , från ön Guernsey.

Sarolha mnus , af saros, bast, och thamnos, buske; grenarne
bilda kvastlika knippen.

Sarracenia , efter en af de franske bot. Sarrasin.

SartoWi , efter ital. bot. F. Sartori.

Sassafras , af spanska ordet salsafras (Saxifraga).
sativus , odlad.

Satsumanus , namn af japanskt ursprung.
satura'te~ruber , mörkröd.
saturate-virens, mörkgrön.

Sature'ja, härledning oviss.

Saugea'nus, efter franske handelsgartnern Sauge.

Saundersi , efter någon af de eng. bot. Saunders.
sauroce phalus , liknande ett ödlehufvud.

Sauro' matum, af sauros, ödla, och matos , efterspaning, så-
som eftersökt af ödlor (?).

Saussurea , efter schweiz. bot. Th. von Saussure.
saxa!tilis) saxicolus , växande bland stenar eller på klippor.
Saxifraga, af saxum , sten, och frangere, bryta, spränga,
emedan några arter växa i klippspringor.
saxifragoi des, liknande en Saxifraga.
scaber , sträf.

Sanguisorba — Schlimmi 141

Scabio'sa, af scabies, skabb, på grund af förment gagn mot
hudsjukdomar.

scabrellus , sca'bridus, något sträf.
scabriu sculus , tämligen sträf.
scalaWis , trapplik.

scampstoniensis, från en plats i Yorkshire vid namn Scamp-
ston.

scandens , klängande.
scandicinus, liknande en Scandix.
sca’ndicus , scandina! vicus , från Skandinavien.

Scandix , af slzeein , skära, sticka, på grund af frukternas
sträfhet.

sca'nicus , från Skåne.

scaphoides, liknande en ökstock eller ett baktråg,
scapifo rmis , stängellik.
scapi gerus, med stängel.

Scapus, stängel.

scarabceoides, liknande en tordyfvel.

Scariola, troligen ett namn af arabiskt ursprung.
scario sus, torrhinnig.
scarlati nus, skarlakansröd.

sceleratus , brottslig, nyttjad för brottsliga syften.

Sceptrum, ordagr. ”spira”, med afs. på den blommande
växtens utseende.

Schafta, härledning obekant.

Schedo' norus, af schedon , nära till, och oros, berg, med afs.
på flere arters växtplats.

Scheuclizdria, efter schweiziske bot. J. J. Scheuchzer.
Sc\ieu’tzii, efter svenske bot. M. J. Scheutz.

Schidi'gera, af schidia, spån, sticka, och gerere , bära; tro-
ligen med afs. på de breda, hvita trådar, som ned-
hänga ur blomsamlingen.

Schiedea'nus, efter tyske bot. Schiede.

Schilleria'nus, efter skalden F. von Schiller.
schismatogWttis , med klufven tunga.

Schizandra, af schitsein , klyfva sig, uppspricka, och anär ,
ståndare, med afs. på ståndarnes längdspringa.

Schiza nthus, af schitsein , klyfva sig, och anthos, blomma,
med afs. på kronans talrika flikar.
schizocarpus , skildgömmig frukt.

Schizopetalum , af schitsein , klyfva sig, och petalon , kron-
blad.

schizope’talus, med skilda kronblad.

Schizo'stylis, af schitsein, klyfva sig, och stylos , stift.
Schhchrii, efter tyske bot. G. Schkuhr.

Schlimmi, efter en person vid namn Schlimm.

142

Växtnomenclatur

Schmidtia , efter österrik, bot. F. W. Schmidt.

Schoberia , efter ryske bot. G. Schober.

Sclnoeno’ yrasum , af schoinos, tåg, och prason, lök, med afs.
på de trinda bladen.

Schoenus, af schoinos , tåg, emedan ifrågavarande och dy-
lika växter plägat användas till flätverk.

Schollera, efter tyske bot. F. A. Scholler.

Schomburgkia\ Schomburgkianus, efter tyske bot. R. H.
Schomburgk.

SchoWtia , härledning obekant.

Schotti , efter österr. bot. H. Schott.

Scho'ttia, efter tyske bot. Heinr. Wilhelm Schott.
Schraderianus , efter tyske bot. H. A. Scbrader.

Schreberi , efter tyske bot. Schreber.

Schrenkia , Schrenkia na, efter ryske bot. Alexander Schrenk.
Schulzii, efter någon af de tyske bot. Schultz.
Sciadocalyx, af skiadion, solskärm, skifva, och kalyx , kalk,
blomfoder.

Sciadophyllum, af skiadion , solskärm, och fyllon, blad, med
afs. på bladformen.
sciadophy llus , skärmbladig.

Sciado’pitys , af skiadion , solskärm, och pitys, tall, emedan
grenarne sitta i krans.

Scilla , gammalt lat. växtnamn.
scilloi'des, liknande en Scilla.
scirpoides, liknande en Scirpus.

Scirpus, af det latinska scirpare , binda, fläta.
scitamineus, liknande eller tillhörande kryddliljorna.
sciuroides, liknande en ekorre(-svans).

Sclarea (Salvia), af det ital. schiarea, af clarus, lysande,
med afs. på blommornas färg.

Sclerantlius , af skleros , hård, torr, och anthos , blomma*
med afs. på blomhyllets beskaffenhet.
sclerocarpus , med broskartad frukt.

Sclero'chloa , af skleros , hård, torr, och chloa, gräs.
sclero'thrix, med styfva hår.
sclero xylon, med hård ved.
scobicula tus , scobifo* rmis, filspånlik.

Scolo chloa, af skolos, spets, och chloa , gräs, med afs. på do
spetsiga blomfjällen.

scolopendrinus, scolopendrioi des, liknande en Scolopendrium.
Scolopendrium, af scolopendra, mångfota, emedan fruktsam-
lingarna något likna dylika djur.
scolymoides , liknande kronärtskockan, Cynara Scolymus.
Sco'lymus, af skolos, spets, tagg, med afs. på växtens tag-
gighet.

Sclimidtici—selaginoides

143

scoparius , kvastlik.
scopi gerus , kvastbärande.

ScoWclium , Scorodo'nia, af skor odon, h vitlök, med hänsyn
till lukten.

Scorodo prasum, af skorodon , hvitlck, och prason, lök.
scorpioi des, skorpionlik.

Scorzonera , af det ital. scorza , bark, och wera, svart, med
afs. på rotens yta.

scorzonerifdlius , blad som Scorzonera.

scor zoner oi des, liknande svartroten, Scorzonera.

scdticus , från Skottland.

Scdttea , efter R. D. Scott, bot. prof. i Dublin.

scriptus, eg. ”skrifven77, tecknad, liknande skrift eller figurer.

scrobiculdtas, små gropig.

Scrophula ria , af scrophula, halssvulst, skrofler, mot hvilken
sjukdom växten fordom användes.
scrophidarioi des, liknande en Scrophularia.
scruposus, smågropig.
scutatus, scutifdrmis, sköldlik.

Scutelld ria , af scutella, dimin. af scutra, skål, fat, med
afs. på blomfodrets form.
scutellarioides, liknande en Scutellaria.
scutellatus , scutellifo’ rmis , småsköldformig.
scutifolius, sköldbladig.

Scyphanthus , af skyfos , bägare, och anthos , blomma, med
afs. på blomkronans form.
scyphi ferus, scyphi* phorus , bägarbärande.
scyphifoWmis , bägarlik.

Scyphuldria, af skyfos, bägare.

Seaforthia, efter lord F. Seaforth.
sebciceus , talgig, liknande talg.
sebi ferus, lämnande talg.

Secdle, af det latinska secare, skära.

secalinus, liknande råg eller växande bland råg.

sechellarum, från Sechellerna.

sectus , helt och hållet delad.

seeundus, ensidig, ensidigt böjd.

securi gerus, yxbärande, bilformig.

sedoides, liknande en Sedum.

Se dum, af sedere, sitta; med anledning af sättet, hvarpå
hithörande växter förekomma på klippor etc.
segetalis, se getum, växande i sädesåkrar.
segregatus, afsöndrad, ålskild.

Seguieri, efter franske bot. J. F. Seguier.

Selaginella , dimin. af släktnamnet Selago; se detta.
selaginoi des, liknande en Selago.

144

Vdxtnomenclatur

Selago, af det kelt. sel, syn, och jach, hälsosam, såsom for-
dom ansedd nyttig mot ögonsjukdomar.
selenocarpus, med mån- eller halfmånformiga frukter.
selinoides, liknande en Selinum.

Selinum , af det gamla grek. selinon, selleri.
selli gerus, sadelbärande.

Sellowianus , Séllowii , efter tyske bot. Fr. Sellow.

Semen, frö.

Semenowii, efter ryske forskaren Petr Semenow.
semiamplexicaulis, halft stjälkomfattande.
semiapertus, halföppnad.
semicircula ris, halfrund.
semicordatus, halft hjärtlik.

semideca'ndrus, halft tioståndrad, d. ä. med fem ståndare.

semidecurrens, halft nedlöpande.

semiere ctus, halft upprätt.

semiflosculo'sus, kort tungblomstrig.

semilnnatus, halft månformig.

semipartitus, till hälften delad.

semiplenus , något dubbel, till hälften fylld.

semit e res, halftrind.

semperflo’rens, ständigt blommande.

sempervi rens , ständigt grönskande.

Sempervivum, af semper, alltid, och vivus, lefvande, d. v. s.
ständigt grön.

Senebiera, efter schweiz. naturf. J. Senebier.

Senecio, af senex , gubbe; åtskilliga arter utblomma och
sprida frukterna hastigt, så att blombottnen snart blir
kal.

senecioi des, liknande en Senecio.

sene scens, som åldras.

senilis, gubbaktig, af åldrigt utseende.

sennoi des, liknande Senna (en Gassia-art).

sensitivus, känslig.

sentico'sus, taggig.

Sepalum, blomfoderblad.
sepiarius , bildande häckar.
sepium, sepicolus, växande i häckar.
septemfidus , sjuflikig.
septenatus, sjufingrad.
septentrionalis, från norden.

Sequo’ia, växtens namn i Galifornien.

Serapias, efter Serapis, en af de gamle egyptiernas gu-
domligheter.

serialis , radvis, i rader.
sericeus, sidenhårig, silkesluden.

145

Selago—Sieboldianus

Sericobo' nia, härledn. obekant.

Seringianus, efter franske bot. N. G. Seringe.
sero'tinus , sen.

Serpeniaria, af serpens, orm, emedan roten i Virginien an-
vändes mot ormbett.
serpentarius, serpenUnus, ormlik.
serpyllaceus, liknande backtimjan, Thymus Serpyllum.
serpyllifolius, med blad som Thymus Serpyllum.
Serpyllum , af serpere , krypa, med afs. på den nedliggande
stammen.

serrcefoWmis , sågformig.
serratifolius, sågade blad.
serra to-dentatus, sågtandad.

Serra tula, af serrula, dimin. af serra, såg, med afs. på de
starkt sågade bladen.
serra' tus, sågad.
serrula tus, finsågad.

sesameus, sesamoi des, liknande Sesamum.

Sesamum , växt i Orienten med oljerika frön.

Seseli, härledes från något orientaliskt språk.

Sesleria , efter ital. bot. L. Sesler.
sesquipedalis, halfannan fot lång.
sessiliflo rus , utan blomskaft.
sessilis, oskaftad.

Seta, borst.

setaceus, setofsus, borstlik, tagelsmal.

Setaria , af seta, borst, åsyftande borsten kring småaxen.

seti' ferus, seti gerus, borstbärande.

setifolius, borstbladig.

setulo'sus, med små borst.

sexangula ris , sexkantig.

se'xfidus, sexklufven.

Sexus, kön.

Sheplierdia , efter eng. bot. J. Shepherd.

Slierardia, efter eng. bot. W. Sherard.

Sibba'ldia , efter skotske bot. R. Sibbald.

sibiricus, från Sibirien.

sicerarius, rusgifvande.

sicidus, från Sicilien.

sicyoides , liknande hårgurkan, Sicyos.

Sicyos, grek. namn å hårgurkan.

Sida, gammalt grek. växtnamn.
sidero’ xylon, med järnhård ved.
sidoi des, liknande en Sida.

Sieboldia’nus, Siebo'ldii, efter holl. läkaren i Indien P. F.
von Siebold.

IX

10

146

Växtnomenclatur

Siegli'ngia, efter tyske bot. Siegling.

Sieversii, efter ryske bot. J. Sievers.
sigilla tus, sigillformig.

sigmoifdeus, S-formig, eg. bildadt som ett grekiskt 2.

signcitus , utmärkt.

sikkimensis, från Sikkim-Himalaja.

Silaus, gammalt lat. växtnamn.

Silene, efter Silenus i de gamles mytologi.
silesiacus , från Schlesien.

Silicula, kort skida.
siliculo'sus , med kort skida.

Siliqua , lång skida.

Siliqua’ strum, af siliqua , skida, med afs. på frukten.
siliquo'sus , med lång skida.

Siflphium , af silfion , växtens gamla grek. namn.
silvaticus , växande i skogar.
silve stris, vildt växande.

Silybum , härledn. oviss.
si' milis, lik.
simplex, enkel.
simplicifo'lius, enkelbi adi g.
simplicinervius, enkelnervig.
simplici s simus, fullkomligt enkel.

Simsianus, efter eng. bot. John Sims.
sinaicus, från berget Sinai.

Sinapis, gammalt lat. växtnamn.
sinensis, sinicus, från Kina.
sinistrorrsum, åt vänster, med solen.

Sinningia, efter Wilb. Sinning, föreståndare för universi-
tetsträdgården i Bonn.
sinuatus, buktig.

Sipho, af sifon, rör, med afs. på blommornas form.
Siphoca mpylus, af sifon, rör, och kampylos, krökt, emedan
blomkronan liknar ett böjdt rör.
sipyleus , från Sipylus-Tmolus i Mindre Asien.
sisaroides , liknande sockerroten, Sium Sisarum L.
Sisarum. namn af arabiskt ursprung.

Sison, af det kelt. sisun, rinnande vatten, med afs. på växt-
platsen.

sisymbrioi des , liknande en Sisymbrium.

Sisymbrium, gammalt grek. och lat. växtnamn.

Sisyri nchium, af sys, svin, och rynchos, tryne, förmodligen
emedan roten uppgräfves af svin.
sitchensis , från ön Sitcha i nordvästra Amerika.

Sium, af sion, gammalt grek. namn på en vattenväxt.
Skimmia, bildadt af växtens namn i Japan.

Sieglingia — Sorbus

147

Skinneri, efter eng. bot. S. Skinner.
smara’ gdinus, smaragdgrön.

Smilacina , af Smilax , såsom närbesläktad med detta i
Sydeuropa inhemska släkte.
smila cinus, liknande en Smilax.

Smithianus, efter eng. bot. J. E. Smith.
soboli ferus, med rotskott.

Sobra lia, efter spanske bot. F. M. Sobral.
soccotrinus, från ön Soccotora vid östra Afrika.
socialis , sällskaplig.

socotra'nus, från Sokotra vid Afrikas östra kust.
sodomcefus, efter det gamla bibliska Sodom.

Sogalgina, omkastning af namnet Galinsoga, emedan släk-
tet är bildadt af några dithörande arter.

SogeWia , härledning obekant.

solana'ceus, solanofdes, liknande en Solanum.

Solandra , efter svenske bot. D. S. Solander.
solandrceflo'rus , blomma lik Solandra.

Solanum , af solari, trösta, lindra, emedan man fordom till-
lade flere arter smärtstillande egenskaper.

Soldanella, af det ital. soldo, ett guldmynt, med afs. på de
cirkelrunda bladen.

solidagi neus , solidaginoides, liknande guldris, Solidago.
Solida go, troligen af solidus, fast, kraftig, och agere, bära,
utföra, afseende växtens förmenta sårläkande egen-
skaper.
so'lidus, tät.

solitarius , ensam, enstaka.

So'llya, efter eng. bot. R. H. Solly.
solstitialis, vändande sig mot solen.
solutus, fri, lössittande.

Sommerfeltii, efter norske bot. G. Sommerfelt.

somm ferus, sömngifvande.

sonchifo’lius , med blad som en Sonchus.

Sonchus, af sonchos eller somchos, lös, svampig, med afs. på
stjälkens inre byggnad.

Soneri la, växtens indiska namn.
songaricus, från Songariet söder om Sibirien.

Sophia, egentl. S. chirurgorum, chirurgernas vishet, emedan
växten fordom ansågs sårläkande.

SophoWa , af växtens arabiska namn Sophera.

Sophromtis, af sofron, kysk, emedan ståndarknappen är
dold af könspelarens bihang.
sorbifolius , med blad som en Sorbus.

SoWbus, af det latinska sorbere, sluka, äta; frukterna af
flere arter förtäras i södra Europa.

148

Växtnomenclatur

so'r didus , smutsgrå, h vitgrå.

Sorghum, efter det indiska Sorghi, det arabiska dsura durrah.
Soulangeanus, efter fransmannen E. Soulange-Bodix.
Soye'ria, efter franske bot. H. F. Soyer-Willemet.
spadiceus, glänsande brun.

Spadix, blomkolf.

Spara xis, af sparassein, sönderrifva, i ans. till blomkalkens
franslika flikar.

Sparga'nium , af sparganon, band, med afs. på en del ar-
ters bladform.

Spar gano’ pinor us, af sparganon , band, och ferein, bära; de
omvändt koniska frukterna hafva i spetsen ett rundadt
bihang, som ser ut som omlindadt med ett band.
Sparrmannia, efter svenske bot. A. Sparrman.
spar siflof rus, med strödda blommor.
sparsus, strödd, spridd.
sparteus, från Sparta.
spartioides, liknande en Spartium.

Spartium, af sparton, tåg, snöre, med afs. på de vidjelika
grenarnes användning till flätverk.

Spartocytisus , bildadt af de gamla släktnamnen Spartium
och Cytisus, för att antyda likhet med båda släktena.
Spatlia, blomhölster.
spatha'ceus , med blomhölster.

Spathiphyllum, af spathä, blomhölster, och fyllon, blad,
med afs. på hölstrets bladlika form.
spatkulcefo'rmis, spathulatus, spadlik.

Spathula’ ria, af spatlmla, dimin. af spatha , spade, med afs.

på kronbladens form.

Species, art.

speciosissimus, utmärkt vacker.
specio'sus, skön, vacker.
specta bilis, ståtlig, utmärkt.

Specularia , af speculum, spegel, med afs. på blomkronans
hvita färg.

Speculum, se föregående.

speltoides, liknande spelt, Triticum Spelta L.

Spergula, af spargere, utströ, emedan grenar, blad och
blomskaft spärra ut åt alla håll.

Spergula9 ria, bildadt af föreg. släktnamn, i ans. till den
nära släktskapen.

Sperma , frö.
sphacela tus , svartbränd.

Sphceralce9 a, af sfaira, klot, och släktnamnet Alcea, stock-
ros, för de klotformiga frukternas skull.
splicera9 nthus , med klotformiga blommor.

sor didus— squamif or mis 149

sphceWicus, sphoeroideus, sferisk, klotrund.
sphcerocarpus, med klotformiga frukter.

Sphcero' gyne , af sfaira, klot, och gynä, pistill.
splicero' pJiorus, klotbärande.

SphcerospoWium, af sfaira, klot, och spora , spor.
Sphcerosti' gma, af sfaira , klot, och stigma , märke, med afs.
på märkets form.

Splieno’ gyne, af s/äw, kil, och gynä , pistill, med afs. på mär-
kets form.

sphenophy'llus, med kilformiga blad.

Sphondi/lius , af Spliondylos, en illaluktande insekt, med
afs. på frukternas lukt.

Spica , ax.

Spicant , härledn. obekant.
spica tus, spici gerus, med ax.

Spi'cula, småax.
spiculifo'rmis, småaxformig.

Spigelia, efter holl. bot. A. van der Spigel.

Spila nthus, af spilos , fläck, och anthos , blomma, med afs.

på kronans fläckighet.

Spina, torne.

Spina cia, af spina, tagg, med afs. på de taggiga frukterna.
spino si' s simus, mycket tornig.
spino'sus, tornig.

spinuli' ferus, spinulo'sus, med små tornar.

Spirce'a , af speira, spiral, med afs. på många arters spi-
ralvridna frukter.
spirceoides, liknande en Spiraea.
spiralis, spiralformig.
spitha'meus, kvarterslång.
splendens, splendidus, lysande, glänsande.
spodophyllus, med askgrå blad.
spongio'sus, svampaktig, svamplik.
spontaneus, vildväxande, själfsådd.

Sporle dera, efter tyske bot. mosskännaren Sporleder.
Sporus, groddkorn.

Sprekelia, efter tyske bot. J. H. von Sprekelsen.
Sprengelii, efter tyske bot. K. Sprengel.
spumosus, skummig, skumlik.
spurius, falsk, oäkta, tvifvelaktig.
squalens, squalidus, oren, smutsfärgad, brungul.

Squa'ma, fjäll.

Squama'ria, af squama, fjäll; hela växten har fjäll i st. för
blad.

squama tus, squamo sus, fjällig.
squamif o' r mis, fjällartad, fjällik.

150

Växtnomenclatur

squamulo' sus , småfjällig.
squarro' sus, spärrig.

Squilla , härledning okänd.
stacliyoi des, liknande en Stachys.

Stachys, ordagr. ”ax”; med afs. på blomställningen.

sta'chyus, med ax (i sammansättningar).

stagna lis, stagnifnus , växande i kärr eller träsk.

Stamen, ståndare.

stamineus , staminifo rmis, ståndarlik.

Standi shii, efter en engelsk trädgårdsegare Standish.
Stanho'pea, efter P. Henry, grefve af Stanhope i England.
Stanleyanus, efter en lord Stanley.
stans, styf, upprättstående.

Stapelia, efter holl. bot. J. B. van Stapel.
stapeli cef o' rmis , lik Stapelia.

Staphylea, af stafylä , drufva, med afs. på blomställningen.
Staphylode ndron, af stafylä, drufva, och dendron , träd.
Starkea'nus , efter en tysk bot. Starke.

Sta'tice , af statitsein , hämma, med afs. på växtens medi-
cinska egenskaper.
stauraca! nthus , korstaggig.
staurophyllus, korsbladig.

Steinii, efter en tysk bot. Stein.

SteirogWssa, af steiros , ofruktbar, och glossa , tunga; strål-
blommorna sterila.

Stella ria, af stella, stjärna, med afs. på blomkronans stjärn-
lika form.

stellaWis, stellatus, stjärnformig, stjärnlik.

Stellerianus, efter resanden på Kamschatka, G. W. Steller.

stelli gerus, stjärnbärande.

stellipilus, stjärnhårig.

stellularis, stellulatus , småstjärnig.

Stelznerii, efter en belg. handelsgartner Stelzner.

Stena ctis, af stenos, smal, och aktis, stråle, med afs. på
strålblommornas form.

Stenhamma ria, efter svenske bot. Ghr. Stenhammar.
Stenoca' rpus , af stenos, smal, och karpos, frukt, med afs.
på fruktens form.

Stenochlce'na , af stenos, smal, och klaina, beklädnad.

stenocladus , med smala grenar.

steno gynus, af stenos , smal, och gynä, pistill.

stenopetalus , med smala kronblad.

stenophyllus, smalbladig.

steno' pteris) smalvingad.

Stenosper ma' tium, af stenos, smal, och sperma, frö.
stenospe' rmus , smalfröig.

squamulosus— strepens

151

stenus , smal.

stephanoca' rpus , med kransvis fästa frukter.

Stephano' physum , af stefanos , krans, och /^sä, blåsa, med
afs. på det klocklikt uppblåsta kronbrämet.
Stephanodis , af stefanos , krans, med afs. på den fembla-
diga bikronan.

Stercudia , af stercus , smuts, träck, med afs. på blommornas
vidriga lukt.

steWilis, ofruktsam eller icke blommande.

Sternbergia'nus, efter K. M. von Sternberg.

Steudnera , efter någon tysk bot. vid namn Steudner.
Steveni, efter ryske bot. G. von Steven.

Ste'via, efter spanske läkaren P. T. Esteve.

Stewarti , efter någon af de eng. bot. Stewart.

Stigma , märke.
stigmato' des, märkelik.
stigmo' sus, med märke.
stimido'sus, med brännhår.

Stipa, af stypä, blånor, med afs. på den mycket långa bor-
sten i axet.

stipa tus, sammanträngd.

Stipes , fot, skaft.
stipMtus , skaftad.
stipoides, liknande en Stipa.

Stipula , stipel.

stipula’ ceus, stipula ris, stipuWtus, stipulo'sus , försedd med
stipler.

Stoeclias , efter de fordom s. k. Stoechaderna, numera Hié-
riska öarna i Medelhafvet.

Stoerhea’nus , efter österrik, läkaren A. von Stoerk.
stoloni’ ferus, skottalstrande.

Stofnei, efter någon af de eng. bot. Stone.
strami neus, halmgul.

stramonifodius , med blad som spikklubban, Datura stramo-
nium L.

Stramo' nium, sammandragning af strychnon, en giftväxt, och
manikon , rasande, med afs. på växtens farliga egen-
skaper.

strangulatus, tillsnörd.

Stratiotes , ordagr. ”soldat”, syftande på de svärdlika bla-
den.

StrebWdia, af streblä, vals, kafvel, emedan frukten är blott
otydligt kantig.

Strelitzia, efter en eng. drottning af huset Mecklenburg-
Strelitz.

strepens , bullrande.

152

Växtnomenclatur

Streptoca'rpus , af streptos, vriden, och karpos, frukt.
stricefo'rmis , strimlik,
striatellus, finstrimmig.
striatus , strimmig.

strictiflo'rus, med styft upprätta blommor.

strictus, styf, rak, upprätt.

strigillo'sus, se strigulosus.

strigo'sus , styf hårig.

strigulo’ sus , med korta, styfva hår.

strobilo! ceus , strobilinus , kottelik.

strobili' ferus, kottebärande.

Stro’bilus , kotte.

Strobus , gammalt lat. namn på ett trädslag med välluktande
harts.

Stromeinthe , af stroma , fäste, och antlnä , blomma; orsaken
till denna härledning obekant.
strumaWius. strumo'sys, med körtlar eller svulster.
strupifolius , tungbladig.

Struthwpteris , af strutliion, struts, och pteron, vinge, med
afs. på de stora stambladen; eller ock af struthos ,
sparf, och pteris , ormbunke, emedan småfåglar stun-
dom bygga bo emellan bladen.
stryplnno sus, sammandragande.

Stuarti , efter en engelsman vid namn Stuart.
stupo' sus, stuppci'tus , blånartad, mycket hårig, luden.
Stiirmia, efter tyske naturf. J. Sturm.
sty'gius, mörk, växande i kärr och dy.
stylaris, stiftformig.

Styli' dium, dimin. af stylos, pelare, stift, emedan ståndar-
knapparne äro med stiftet förenade till en cylinder.
stylo'sus, med långa stift.

Stylus , stift.

styplinocarpus , med kärf eller bitter frukt.

styraci'fluus, lämnande storax, ett slags gummiharts.

Suce'da, arabiskt växtnamn.

suave olens, välluktande.

suavis , angenäm, täck.

subacaulis , nästan stjälklös.

subalpinus , växande i lägre fjälltrakter.

subasper, nästan sträf.

subcolora'tus, af swö, nästan, och coloratus , färgad.
subco'nicus, af nästan, och fionikos , kägelformad.
subcordcitus, nästan hjärtlik.
subdimidia'tus , skef, med olika stora hälfter.
suberectus, nästan upprätt.
subero'sus, korklik.

Streptoca rpus—suspensus

153

subfolia'ceus, nästan bladartad.
subglobofsus, nästan rund.
subliber, nästan fri.
subluteus, nästan gul.
submersus , nedsänkt.
submuticus, nästan uddlös.
subrepa nd,us , svagt buktbräddad.
subrotundus, nästan klotrund.
subsca'ndens, nästan, halft klängande.
subserra!tus , nästan sågad.
subteres , nästan trind.
subterrafneus, underjordisk.
subtilis, fin, tunn, späd.

Subulccria , af subula, syl, med afs. på bladens form.

subula tus, syllik.

sabvesti'tus , halfklädd.

subvolu bilis, något vindande.

succedaneus, trädande i stället för.

succi'nicum , af succinum , bärnsten, bärnstenslik.

Succisa, af succidere , afhugga, med afs. på den liksom
tvärt afhuggna rotstocken.
succisus , afstympad, afskuren.
succo'sus, succide' ntus , tunnsaftig.
sudeticus , växande å Sudeterna.
suecicus, från Sverige.
suffocatus, svag, felslagen.

Suffru'tex, småbuske, halfbuske.
suffrutico'sns, halfbuskartad.
suffu'ltus, understödd.
sulcattus , fårad.
sulplmWeus, svafvelgul.

Sultani, härledning oviss.
sunda icus, från Sundaöarna.
supeWbiens , se superbus.
superbus , stolt, ståtlig.
super cilia ris, hårkant ad.
super eminens, öfverskjutande.
superfluus, öfverflödande, fruktbar.
superte xtus, öfverspunnen.
su perus, fäst öfver.

supinus, öppet liggande, mycket utbredd.
supradecompo situs, flerdubbelt sammansatt.
surcuWsus, med årsskott.
surrectus, upprätt.
susia'nus, från Susa i Persien.
suspe’nsus, upphängd, sväfvande i höjden.

154

Växtnomenclatur

Susquelia'nce, efter floden Susquehana i Nordamerika.
Sutéra , efter schweiziske läkaren Joh. Rud. Suter.
Sutherlandi , Sutherla'ndia, efter hertigen J. af Sutherland.
Suworo'wi, trol. efter en rysk bot. Suworow.

£ivainso'nia , efter eng. bot. J. Swainson.

Sivertii , efter holl. bot. E. Swert.

Swietenia , efter holl. läkaren G. van Swieten.

■Syagrus, af sys, svin, och agrios, vild, vidare förklaring
saknas.

sylve stris, se silvestris.

sympetalus, med sambladig blomkrona.

symphoca/pus, med sammanväxta frukter.

SymphoWia, af syn, tillsammans, och forein, bära, med afs.
på de tätt sittande bären.

Sympliorica’rpus, som föregående, med tillägg af karpos , frukt.
Symphyandra, af symfyein , sammanväxa, och anär , stån-
dare, emedan ståndarknapparne äro förenade till ett
långt rör.

symphytoides, liknande en Symphytum.

Symphytum, af symfyein , sammanväxa, med afs. på väx-
tens sårläkande kraft.
syncarpus , med flergömmig frukt.
syphiliticus, botande veneriska sjukan.

, syriacus , från Syrien.

Syringa , anses vanligen vara härledt af det grek. syrinx, rör.
Syringo'dea, af syringodes , rörformig, med afs. på blom-
kronans form.

sy rticus, växande i libyska öken eller också å sandbankar.
systylus , med sammanväxta stift.

Szowitsianus , efter ungerske bot. J. Szowitz.

Taba’cum , af tabalco, infödingarnes å Haiti namn å rökpipa,
hvilken benämning af europeerna genom missförstånd
öfverfördes å tobaksväxten.

Taberncemonta na, efter tyske bot. J. T. Tabernaemontanus.
tabulcefoWmis , tafvelformig.
tabularis, från Tafelberget på Goda Hoppsudden.
Tacamalia ca, växtens ostindiska namn.

Tacca , växtens malajiska namn.

Tacso’nia, af tacso, växtens namn i Peru.
tcenio'sus, bandformig.

Tage tes, efter Tages i rom. myt.
tagetiflo'rus, med blommor som en Tagetes.
tahitensis , från Taheiti.

Takesima , troligen växtens namn i Japan.

Talauma , växtens namn i Sydamerika.

Taliera, växtens indiska namn.

Susqueliance — Telinaria

155

Talinum, växtens namn hos negrerna i Senegal.
tamarindoi des , liknande en Tamarindus.

Tamar indus, af det arab. tamer , dadelpalm, och hindi ,
indisk.

tamariscifo'lius, med blad som en Tamarix.
tamari' scinus , liknande en Tamarix.

Tamari scus, samma namn som följande, men mindre
brukligt.

Tamarix, af floden Tamaris, nu Tambra i Pyreneerna.
tamoides, liknande en Tamus.

Tamus , gammalt lat. växtnamn.
tanacetifo'lius, med blad som renfanan, Tanacetum.
Tanacetum, troligen af tanaos, stor, varaktig, med afs. på
blomkorgarnes varaktighet.
taraxacoi des, liknande en Taraxacum.

Tara xacum, möjligen af tarassein , oroa, emedan växten
begagnats som purgerande medel.
tardifloWus , långsamt eller sent blommande.
tardi'vus, växande långsamt.

tarentinus, från trakten af Taranto i södra Italien.
tartaricus , tataricus , från mellersta Asien eller södra Si-
birien.

ta'tula, nygrekiska namnet på Datura.
tauri colus, från Taurus i Mindre Asien.
tauricus, från Taurien i södra Ryssland.
taurinensis , från trakten af Turin.
tauri nus, buffelhornsformad.
taxifo'lius, med blad som idegranen, Taxus.
taxodioi des, liknande Taxodium, sumpcypress.

Taxodium, af Taxus, idegran, och eidein, likna.

Taxus , gammalt grek. och lat. namn på denna växt.
taygeteus, från grekiska berglandet Taygetus.

Tazetta, dimin. af det ital. tazza, skål, med afs. på bikro-
nans form.

Tecoma , af växtens mexikanska namn teJcomacochitl.
tecto'rum, växande å tak.
tectus , täckt.

Teesdalia, efter eng. bot. R. Teesdal.
tegmento’ sus, med knoppfjäll.

Telamofnia, Telamof nium, af telamon, bindel, band.

Tele'kia, efter ungerske grefven Teleki von Szek.
telephioides, liknande Sedum Telephium.

Telephium, gammalt lat. växtnamn.

Telinaria, troligen bildadt af Telina, ett släkte bland ärt-
växterna.

156 Växtnomenclatur

Telmateja, af télma, kärr, fuktig mark, med afs. på växt-
platsen.

telone'nsis, från trakten af Toulon.

Telo’pea (Euphorbiaceae), af tälopos , synlig på afstånd;
med anledning af de hvita stjärnhåren, hvilka liksom
ett hvitt stoft betäcka alla delar af växten.

Telo'pea (Proteaceae), härledning som föregående; med an-
ledning af de på långt håll synliga röda blommorna.
telo’sus, väflik.

Temistocle sia, troligen efter den forne grek. fältherren Te-
mistokles.

temulentus , förorsakande rus eller yrsel.
tenaci s simus, mycket seg.

Tenageja, af tenagos , sumpig, med afs. på växt platsen.
tenax, seg.

tene’Uus, mycket spenslig.
te ner us, späd, spenslig.

Tenor eanus, efter ital. bot. M. Tenore.
tentacula tus , tentakellik.

tentliredini ferus, med blommor, som likna insekter af såg-
steklarnes grupp.
tenuiflo'rus, glesblommig.
tenui fo'lius, tunnbladig.
tenuis , späd, svag, tunn.
tenni’ s simus, mycket späd.

Tepejlo’tes härledning obekant.
tephroaca nthus, med askgrå taggar.
tephroca! rpus , med askgrå frukt.
terebintha ceus, lämnande terpentin.

terebi’nthinus, liknande terpentinträdet, Pistacia Therebin-
thus L.

terebratus , genomborrad.
teres , trind.

teretica’ulis , med trind stjälk.
tereticoWnis, med trinda horn eller spröt.
teretifo’lius , med trinda blad.
teretiu sculus, nästan trind.
ter gemina’ tus, tredubbelt tvåfingrad.
tergesti’ nus , från trakten af Triest.

termina’lis, fäst i toppen, å spetsen (af stjälk, grenar el-
ler andra delar).

terna' teus, från Ternate, en af Molukkerna.
terna’tus, trefingrad.

terniflo’rus , med tre blommor tillhopa på hvarje ställe.
ternifolius, med tre blad tillhopa på hvarje ställe.
ternus , tretalig.

157

Telmateja—thecif ormis

terraci’nus , från trakten af Terracina vid Rom.
terre stris, växande på marken, på jord.
tessula'tus, damspelsrutig till färgen.
testa! ceus , skallik, skalhård.

testicula’ ris , testicula! tus , testikelformig, tvåknölig.
TestudinaWia , af testudo, sköldpadda, med afs. på den ur
jorden uppstickande rotstockens utseende.

Tetragonia , af tetra , fyra, och gonia, hörn, med afs. på
den fyrkantiga frukten.

Tetragonolobus , som föreg. jämte lobos , balja, med afs. på
baljans fyra vingkanter.
tetra’ gonus, fyrkantig.
tetra gynus, med fyra pistiller.

Tetrahit, af tetra , fyra, med afs. på den fyrkantiga stjälken.
Tetralix , af tetra , fyra, och helix , vindling, med afs. på
bladens anordning.
tetra’ ndrus, med fyra ståndare.
tetrape’talus, med fyra kronblad.
tetraphy’llus, fyrbladig.
tetra’ pt er us, fyr vingad.
tetrase’palus, med fyra foderblad.
tetraspermus , fyrfröig.

Tetra’theca, af tetra , fyra, och thehä , fack, med afs. på de
fyrrummiga ståndarknapparne.
teucrioi’des , liknar en Teucrium.

Teucrium, gammalt namn af oviss härledning.
texaneus , texe’nsis, från Texas.

Teysma’ nia, Teysmanianus , efter gartnern J. T. Teysman
på Java.

thalamiflo’rus, fästeblomstrig.

Thalamus, ståndarfäste.

Thalianus, efter den gamle tyske bot. J. Thalius.
thalictroi des, liknande en Thalictrum.

Thali’ ctrum, af thallein, grönska, med afs. på det rika blad-
verket.

thallophy’ta1 växter med en bål, utan skillnad mellan rot,
stam och blad.

Tliallus , bål.

thapsifo’rmis, thapsoi’ des, liknande kungsljus, Verbascum
Thapsus.

Tlia’psus, af thapsia, gult färgämne, med afs. på blommor-
nas färg.

Thea , namn af kinesiskt ursprung.
tlieba’icus, frän Thebe.

Tlieca , fröhus, hylsa.
theci fo’rmis, hylsformig.

158

Växtnomendatur

Thedenii, efter svenske bot. K. F. Thedenius.

Thelesperma, af tliålä, vårta, och sperma , frö ; med anled-
ning af frukternas vårtlika spetsar.
thelocamptos, med krökta, vårtlika utväxter.

Thely pteris, af thelys, kvinlig, och pteris, ormbunke, såle-
des ordagr. ”honormbunke * ; orsaken till detta namn
obekant.

Theo’broma , af tlieos , gud, och broma, spis, med afs. på
den angenäma rätt (choklad) som beredes af bö-
norna.

Theophrasta , efter den gamle grek. naturf. Theophrastus.
tliermalis, som trifves vid varma källor.

Thermo'psis, af thermos, vargböna, Lupin, och opsis, ut-
seende.

thesioides , liknande en Thesium.

Thesium , enligt traditionen efter Theseus, åt hvilken Ariadne
gaf en krans, hvari denna ört fanns.
thianscha nicus , från Thian-Chan (Snöbergen) i Kina.
Thibaudia , Thxbaudia nus , efter franske bot. Thibaud de
Chauvalon.

Thladiantha, af thlaein, krossa, och antliä, blomma; orsa-
ken till denna namnbildning obekant.

Thlaspi, af thlaein , krossa, hoptrycka, med afs. på de platta x
tunna skidorna.

Tliompso’ni, efter någon af de eng. bot. Thompson.
Tlirinax, ordagr. ”solfjäder”, med afs. på bladformen.
thuioides , liknande lifsträdet, Thuja.

Thuja, af tlxyein , antända rökverk, med afs. på lukten af
den antända veden.

Thujo'psis , af släktnamnet Thuja och opsis , utseende.
Thuribe’rgia , Tliunbergia nus , efter svenske bot. C. J. Thun--
berg.

Thunia, härledning obekant.

thuri' ferus, thurifragus, rökelsedoftande.

thuringi’ acus, från Thuringen.

thymiflo rus, med blommor som timjan, Thymus.

tliymifolius , med blad som timjan.

tliymoides , liknande timjan.

Thymus, af thymos, kraft, i anseende till växtens stärkande
verkan.

Thyrsaca nthus , af thyrsus , blomspira, och släktnamnet
Acanthus.

Tliyr sa’ nthus, af thyrsos, blomspira, och anthos, blomm a,.

med afs. på blomställningen.
thyrsijlo rus, med blomspira.
thyrsoideus, blomspirelik.

Th eden ii — torminalis

. 159

Thyrsus, blomspira.

tliysanocarpus, med tofs- eller fjunbärande frukt.

Thysseli num, af thysanos, frans, och släktnamnet Selinum ^
med afs. på de nedåt riktade svepebladen.
tiaraflorus , med tiar- eller turbanformiga blommor.
Tiarella, af tiara, spetsmössa, med afs. på kapselns form..
tibicinus , pipformig.

Tigridia , af tigris , tiger, med afs. på blomkronans tiger-
eller snarare panter-lika fläckighet.
tigrinus , tigerfärgad.

Tilia , gammalt lat. namn af oviss härledning.
tiliaceus, liknande linden, Tilia.

Tilingi, efter en tysk bot. Tiling.

Till&a, efter ital. bot. M. A. Tilli.

Tilla ndsia, efter finske bot. E. Til-Lands.
timoriensis, från Timor, en af de mindre Sundaöarna.
tinctoWius, tingens , färgande.
tinctns, färgad.

Tmea'ria, af släktnamnet Tinea , efter sicil. bot. V. Tineo-
tingita'nusf från Tanger i Afrika.

Tinns , af tinos , låg, dvärgartad.
titanus , efter mytens titaner; jättelik.

Titho'nia, efter den mytol. Tithon, Auroras eller morgon-
rodnadens gemål, med hänsyn till blommornas färg..
Tithy’malus, af tithä, bröstvårta, och malos, skadlig, såsom
rik på skadlig mjölksaft.

Tobi ra , växtens japanska namn.

Tobolskii , efter Tobolsk i Sibirien.

Tocussa, af växtens namn tocusso , i Abyssinien.

Todea, efter tyske bot. H. J. Tode.

Tofieldia , efter eng. bot. Tofield.

Tolpis, härledning och betydelse obekanta.
tomentellus, fint filtluden.
tomento' suSy filtluden.

Tommasi nii , efter ital. bot. Tommasini.
tonkinensis , från Tonkin (Tong-king) i östra Asien.
tonsus . skuren.

Tordylium , af tornos , svarfjärn, och illein, vrida, svarfva,
med afs. på de snäckformiga och liksom svarfvade
fröna.

Torenia, efter Linnés lärjunge O. Torén.

T o’ r ilis , härledning oviss.

Toringo , växtens japanska namn.

Tormentilla , af tormenta , magplågor, emedan växten an-
setts nyttig mot sådana.
torminalis , lindrande kolik.

160 •

Växtnomencla tur

torna tus, svarfvad.
torosus , grofknölig.
torquatus , vriden, böjlig.
tortifo'lius, spiralbladig.
to'rtilis , skrulvriden.
tortuo sus, vriden, buktig.

Torns, blomfäste.
torvus, vanskaplig, ful.

tottus, från Hottentotternas land i södra Afrika.
t otus, hel.

Tournefo’ rti, efter franske bot. J. P. de Tournefort.
toxicarius, förgiftande, giftig.

Toxxcode ndron , af toxicon, gift, och dendron , träd, i ans.

till växtens giftiga egenskaper.
toxi ferus, lämnande gift.

toxophyUus , af toxon, båge; med bågböjda blad.
Trachelium , gammalt lat. namn af oviss härledning.
trachycaWpus, med knottrig frukt.
trachyodon , groftandad.

Tradesca ntia, efter eng. gartnern J. Tradescant.
Tragopogon, af tragos, bock, och pogon, skägg, med afs.

på det rika frukt fjunet.
translu cens, genomskinlig.
transta ganus , växande vid Tajofloden.
transylvanicus, från Siebenbtirgen.

Trapa, af det franska ordet trappe eller trape , fotan gel,
med afs. på fruktens utseende.
trapeziformis , trapezoidalis , trapezoides, trapetslik, en
bladform etc. innesluten af fyra olikstora sidor.
TraunsteineWi, efter tyrol. bot. J. Traunsteiner.

Trema ndra, af trema, hål, och anär, ståndare, emedan
ståndarknapparne öppna sig med hål.
tre mulans, tr emulus, trepidus, darrande.

Trevesia, efter familjen Treves dei Bonfigli i Padua, älskare
af botanik.

Trevianus, efter tyske bot. J. G. Treu, vanligen skrifvet
Trew.

Trevirania , efter tyske bot. L. G. Treviranus.
triacanihus, tretaggig.
trialaftus, trevingad.
triandrus, med tre ståndare.

Tria’nea, härledning obekant.

tria ngulus, triangulaWis , trekantig, treeggad.

tria'ntlius, treblommig.

Tribonanthes, af tribon , mantel, och anthä , blomma; de
terminala, spindelväfshåriga blommorna omslutas af
skärmblad.

tarnatus — trifurcatus

161

tribuloides, liknande en art af släktet Tribulus.
triceps , med tre blomhufvud eller blomkorgar.

Trichera, anses komma af thrix, hår, med afs. på växtens
hårighet..

trichoca fpus, med hårig frukt.
tricho' cladus, med håriga grenar.
tricho'des, hårartad, hårfin, hårig.

Tricho' dium, af trichodes, hårig, med afs. på småaxens hå-
righet.

Tricholce’na, af thrix, hår, och chlaina, beklädnad; små-
axen äro vid basen silkeshåriga.

Tricho manes, af thrix, hår, och manos, tunn, lös, med afs.
på bladskaftens bräcklighet.

Thrichophorum, af thrix, hår, och ferein, bära, med afs. på
de fina kalkborsten.

trichophyllus , hårbladig, med hårfina eller hårfint flikiga
blad.

Thrichopilia, af thrix , hår, och pilos, hatt, betecknande att
märkets grop för ståndarknappen är mösslikt och ul-
ligt fransad.

Trichosa nthes , af thrix, hår, och anthä , blomma, med afs.

på kronflikarnes franshårighet.
trichospermus, med håriga frön.

Tricho' spor um, af thrix, hår, och spora, frö, med afs. på
fröborsten.

tricho' stylus, af thrix, hår, och stylos, stift.

tricho' tomus , upprepadt tregrenig.

trico'ccus , treknölig.

tricolor , trefärgad.

trico'rnis , trehornad, tresprötad.

Tricratus, af treis, tre, och Jcratos , kraft, adel, med afs. på
blommornas praktfullhet.
tricuspidatus, treuddig.

Tricyrtis , af treis, tre, och Jcyrtos, böjd, kupig, med afs.

på de tre yttre kalkbladens uppsvällda bas.
trida ctylus , trefingrad.
tridentatus, tretandad.

Trientalis, af triens, en tredjedel, möjligen åsyftande väx-
tens storlek (V3 fot).
trifarius, treradig.
tri'fidus, treflikig, treklufven.
trifloWus, treblommig.
trifoliatus, trifo'lius , trebladig.

Trifolium, af tres, tre, och folium, blad, med afs. på bla-
dens tre småblad.
trifurcatus, tregafflad.

IX

11

162

Växtn om enclatur

TrigJocliin , af treis, tre, och glochin, udd, med afs. på fruk-
tens trespetsiga basflikar.
triglumis , treskalig.

Trigonella , af treis, tre, och g onia, hörn, kajit, med afs. på
blomkronans nästan tresidiga form.
trigonocarpus , med trekantig frukt.
trigonus, trekantig, tresidig.
trigynus, med tre stift.
trijugus, treparig.

Trillium , af tres , tre, och licium , tråd, med afs. på växt-
delarnes tretalighet.
trilobatus, trilobus, treflikig.
trilocularis , trerummig.

trime stris , som varar under sommaren eller i tre månader.
trimo' rphus, tregestaltad.
trinervius , trenervig.

Trio' dia, af tre, och odous, tand, med afs. på det

tretand ade yttre blomfjället.

Tri'onum, af tfreis, tre, åsyftande de treflikiga bladen.

triornito phorus, bärande liksom tre fåglar.

tripaleaceus , treskalig.

tr iparti' tus , tredelad.

tripetalus , med tre kronblad.

triphyllus , trebladig.

iripinnatifidus, tredubbelt parklufven.

t r ipinna' tus, tredubbelt parbladig.

Tripleurospermum , af tre, pJeura, ås, och sperma ,

frö, afseende skalfruktens tre åsar.-
Tripo'lium , gammalt grek. och lat. växtnamn.
tripteri gius, tripterus , trevingad.

Tripterium , af tre, och pteryx, vinge, med afs. på

kapselns tre vinglika bihang.
triqueter, tresidig.
trisectus , treflikig.
trisepalus, med tre foderblad.
triserialis , treradig.

Tr ise' tum, af tfres, ire, och seta, borst, med afs. på det
yttre blomfjällets borst.
trisetus , med tre borst.
trispe rmus, trefröig.

Trista nia, efter portugisen Nuno Tristan.
tristichus, treradig.
tristis , sorglig, hemsk, dyster.
trisulcus, treklufven.

Triteleja , af tre gånger, och etern, förena; med af-

seende på det hos blommans delar genomförda tretalet.

Triglochin — Tuna

163

triterna! tus , tredubbel t trefingrad, tredubbelt treparig.
Trithrinax , af treis , tre, och thrinax, treudd, troligen
åsyftande tretalet i blommans delar.
triticoides , liknande hvete, Triticum sativum L.

Triticum , af det lat. tritus, tröskad, åsyftande en arts an-
vändning som sädesslag.

Tritoma, af tres, tre gånger, och temnein , skära, klyfva,
med afs. på blomdelarnes antal.

Tritoma'nthe, som föregående, och anthä, blomma.
Trito'nia ,' efter hafsgudomligheterna Tritonerna i de gam-
les mytologi.
triu mphans, segrande.
triv alvis, treskalig.
trivialis, vanlig, allmän.

Trochilus , efter kolibrisläktet (Trochilus) bland fåglarne,
med afs. på blommornas skimrande färger.
troclilea ris, skrufformig.

trochocarpus, med i krets ordnad eller skiflik frukt.
trochylo ma, af trochoi , löpande i krets, och loma, kant.
Trdllius , af det gamla tyska ordet trol eller troler , klot,
med afs. på blommornas form.
tropceoloi des, liknande en Tropeeolum.

Tropoe dluni, af tropaion, segertecken, åsyftande blommor-
nas hjälm- och bladens sköldlika form.
truncatelhis , kortstammig.
truncatus , tvärhuggen.

Truncus , stam.
tubceformis , trumpetformig.

Tuber, stjälkknöl.

tuber cida' tus, små- eller finknölig.

tuberi ferus, knölbärande.

tuberosus, knölig.

tubi'cinus, rörlik.

tubispathus, med rörformigt hölster.
tubulosus , rörformig.

Tubus, pip.

Tuckermania, efter bot. E. Tuckerman.

Tulipa, härledes af ett persiskt ord, som egentligen betyder
turban.

Tulipifera, af Tulipa, tulpan, och ferre, bära, med afs. på
de tulpanlika blommorna.
tulipifld rus , tulpanblommig.
tumi dulus, småsvulstig.
tdmidus, uppsvälld.

Tuna , af det arabiska tyn) fikon, med afs. på fruktens form
och ätbarhet.

164

Växtnomenclatur

Tiinica, ordagr. ”underplagg'’, däraf omhölje, med afs. på
blommornas hinnaktiga skärmblad.
tunica'tus, hinnskalig.

Tupistra, växtens namn på Amboena.

Turia'lvce , möjligen från trakten af vulkanen Turrialba i
Costa Rica.

turbina tus, turbinellus, turbiniformis , päronformad.
turcicus, från Turkiet.

turfo’sus, torfälskande, som trifves å torf- eller dyjord.
turgidus , uppsvälld, uppblåst.

Turio, stamskott, vattenkvist.
turmalis , pelarformig.

Turritis, af turris , tornspira, med afs. på hela växtens
gestalt.

tussilaginoi9 des , liknande en Tussilago.

Tussila go, af tussis , hosta, och agere , verka, afs. växtens
forna användande i bröståkommor.

Tweedia , efter eng. bot. J. Tweedie.

Tydce'a, härledning obekant.
tylophorus , lökbärande.

Typha, gammalt lat. växtnamn.
typhinus , liknande en Typha.
typicus , typisk.

Typus, grundform, typ.
tyranihinus, med purpurfärgade blommor.
tiberiformis, jufverformig, öfverfull.
ucranicus, från Ukraine i Ryssland.

Vdora , af udor , fuktighet, såsom vattenväxt.

Ugni , växtens namn i Chili.

U'hdea , härledning obekant.

Ulex , gammalt latinskt namn, användt af Plinius för nå-
gon liknande buske.
uli emus, liknande en Ulex.
uliginosus, växande på sumpmarker.
ulmarius, liknande almen, Ulmus.
ulmifo’lius, almbladig.

Ulmus , gammalt lat. växtnamn af det kelt. elm, alm.
ulnaris , alnslång, armslång.
ulo'pterus, krusvingad.

Umbella , blomflock.

umbelWtus , flockblommig.

umbelluli ferus, bärande småflockar.

umbilicatus, försedd med en nafvellik insänkning.

umbona'lis, umbonatus , med en bucklelik upphöjning.

umbraculi ferus, solskärmbärande, skuggifvande.

umbraculifo'rmis, solskärmslik.

Tunica — ursinus

165

umbri'nus, från Umbria i Italien.
umbro'sus , skuggig, älskande skugga.
unca'tus, uncina'tus , hakformig.
uncia!iis , tumslång.
undatus, undula'tus, vågig.
undulatifo'lius, med vågiga blad.
unguicuWris, nagellång.
unguifo' rmis , ungulatus, klolik.
unicolor, enfärgad.
unidentatus, entandad.
uniflo'rus , enblommig.
uniglumis , enskalig.
unijugus, enparig.
unilabiatus , enläppig.
unilatera'lis} ensidig.
unilocula! ris , enrummig.
uninervius , ennervig.

TJniola , af en; blomman äger vanligtvis blott en

ståndare.

unioloides , liknande en art af släktet Uniola.

imipcilea ceus, enskalig.

uniserialis , enradig.

unisexualis, enkönad.

unisiliquo sus, med en enda skida.

uni’tus , förenad.

univalvis , enskalig.

universalis , allmän.

upsaliensis , från Upsala.

ura ceus, svartgul.

urale'nsis, från Uralbergen.

ura lus, från Ural.

TJr a’ nia, efter en at muserna, Urania, i grek. myt. för att
beteckna växtens skönhet.
urba!nicus, urbicus , växande i eller vid städer.
urba'nus, fin, välluktande.

urceolaWis , urceola’tus, omvändt bägarlik, flasklik.
urens, brännande.

Urginea, af ur ger e, pressa, hoptrycka, med afs. på frönas
form.

urni gerus, urneformig.

urocaWpus, med svans- eller tofslik fruktsamling.
urophgllus, med svans- eller tofslikt gyttrade blad.
Uro-Skinneri, efter eng. bot. Steph. Ure Skinner.
Urostigma, af owm, svans, och stigma, märke.
ursi’nus, omtyckt af björnar.

166

Växtnomenclatur

Ur ti' ca, af urere , bränna, för de bekanta brännborstens
skull.

urticcefo'lius , med blad som nässlan, Urtica.
urticinus , liknande en nässla.
usitati' s simus, mycket nyttig, använd.
usitatus, nyttig, bruklig.
usneoi'des, liknande skägglafven, Usnea.
ustulatus , svedd, brandfärgad, svartbrun.
utahensis , från Utah i n. Amerika.
utilis , brukbar, nyttig.

Utricularia, af utriculus, blåsa, med afs. på växtens luft-
blåsor.

utricularioi'des, liknande en Utricularia.
utricula'tus, utriculo sus , hålrummig, flasklik.
utriger , långhalsad, svalgbärande.

Uva, drufva.

Uvaria , af uva, drufva, med afs. på bärens anordning.
uva'rius, druflik.

Uva-ursi, ordagr. ”björndrufva”, åsyftande bärens oduglig-
het för människor.
uvi' ferus, drufbärande.

UvulaWia, af uvula , dimin. af ura, drufva, med afs. på
blomställningen.

vaccinioides, liknande lingonbusken, Vaccinium Vitis idsea.
Vaccinium , gammalt lat. växtnamn.
vacuus, tom, uttömd.

vagans , kringströfvande, drifvande omkring.

Vagina, bladslida.

vagi' na, ns, omslidande.

vagina'tus, vaginalis, slidad.

vagus, oordentlig, utan bestämd ordning.

Vahlii, efter danske bot. J. Wahl.

Vaillantii, efter franske bot. S. Vaillant.
valentinus, från trakten af Valencia i Spanien.

Valer andi, efter D. Valerand i 16:de seklet.

Valeriana, antagl af valere, vara frisk, med afs. på väx-
tens medicinska egenskaper eller ock efter en Valerius,
som först synes hafva användt den.

V aler iane Ila, dimin. af släktnamnet Valeriana.
valer ianoi' des , liknande en Valeriana.
validus, stark, kraftig.

vallesi' acus, från Kantonen Wallis i Schweiz.

Vallisne ria, efter ital. bot. A. Vallisneri.

Vallo' ta, efter franske bot. P. Vallot.

Valora dia, växtens abyssiniska namn.

Valva, skal, fruktvägg.

Urtica— vernixius

167

valva'ris, fäst vid fruktväggen.
valvatus , kantlagd.

Vanda , växtens indiska namn.

Vani'lla, af det spanska ordet vainilla, dimin. af vaina,
som betyder skida eller balja; den som krydda be-
gagnade delen af växten är nämligen det skidlika frö-
huset.

Van Volxemi , efter någon holländare Van Volxem.
varia'bilis, vaWians , varius, varierande, växlande (till form
eller färg).

variega'tus , flerfärgad, brokig.

Varietas , varietet, artförändring.
variifo’lius, olikbladig.
variolaWis , vårtfull, bläddrig.
vascularis, hysande kärl (jämte celler).
ve getus, liflig, frisk, frodig.

Veifchia , Veitcliianus , efter en resande bot. i Kina J. G.
Veitch.

vela tus, tätt omsluten.

Vello' sia, Vellozia' nus , efter portugisiske bot. Velloz.
Veltheimia , efter grefve A. G. af Veltheim, anläggare af
en botanisk trädgård.

velutinus , sammetshårig, sammetslik, sammetsglänsande.
Vemdium, härledning obekant.
venosus, ådrig, nervig.
ventrico' sus, bukig, uppblåst.
venulosus , finådrig, finnervig.
venustulus , rätt täck, ganska vacker.
venustus, täck, vacker, skön.

Veracnicis, från Vera Gruz.
veratrifo'lius, med blad som en Veratrum.

Vera t rum, härledning oviss; trol. af verus , verklig, och
ater, svart, med afs. på en arts svartröda blommor.
verbascifoWmis, liknande en Verbascum.

Verba scum, förändring af Barbascum ( barba , skägg), med
afs. på arternas skarpa hårighet.

Verbena , troligen af verbum , ord, emedan växten hos ro-
marne hölls helig och eder aflades vid den.
verbena ceus, liknande en Verbena.
verecundus, blygsam, anspråkslös.

veris , vernalis , vernus, tillhörande våren, blommande på
våren.

vermiculaWis, vermicula' tus , masklikt krökt.
vernicatus , vernico' sus, fernissglänsande.
vernicifluus , lämnande fernissa.
verni'xius , fernissartad.

168

Växtnomenclatur

Y erno nia, efter resande bot. W. Vernon.

Veronica, garamalt lat. växtnamn af osäker härledning.
verruco'sus, vårtig, vårtfull.
verruculatus , vårtprickig, småprickig.
versa t ilis. rörlig, sväfvande.

Verschaffelti , Verschaffeltia, efter belg. (?) bot. A. Yer-
schaffelt.

versicolor , skiftande färg, flerfärgad.
versijlo'rus, med nedvända blommor.
versifolius , med liksom omvända blad.
verticalis , lodrät.

verticillaris, verticillatus, kranssittande.

Verticillus, blomkrans.
verus , verklig, äkta.

Vesalia , efter läkaren A. Vesal i 16:de seklet.
vescus , ätlig.

vesicarius, uppblåst, biåslik.
vesicatorius, biåsbärande.
vesicularis, vesiculo'sus, med små blåsor.
vespertilio' nis , liknande en flädermus.
vespertinus , tillhörande aftonen.
vestitus , beklädd.

ve tulus, tämligen gammal, åldrande.
vexillaris , vexillatus, segeltäckt, med segel.

Vexillum , segel.

viadrinus , växande vid Oder.

Yibo’rgia , efter danske bot. E. Nilsen i Viborg.
viburnioi des , liknande en Viburnum.

Viburnum , gammalt lat. växtnamn, möjl. af were, binda.
FeWa, af vincire , binda, snärja, med afs. på klängena.
vicifo'lius, med blad som vicker, Vicia.
vicioides , liknande en Vicia.
victora’lis, segerrik, segrande.

Victoria , Ficft/nce, efter drottning Victoria af England.
F*7/a, härledning obekant.

Villa rsii, efter franske bot. D. Villars.
villicaulis , med luden stjälk.
villo'sus, luden.

Yilmoreanus, trol. efter en fransman Vilmore.
vilnensis , från trakten af Vilna i Lithauen.
v imina' lis, vimineus , vidjelik, flätbar.

Vinca, gammalt lat. växtnamn af vincere, besegra (nämli-
gen kölden), såsom ständigt grön, eller af vincire y
binda, med afs. på grenarnes böjlighet.

■vinccefolius, med blommor som vintergrönan, Vinca.

Vernonia — vittatus

169

Vinceto xicum, af vincere , besegra, och toxicum , gift, eme-
dan växten ansetts nyttig såsom motgift.
vinedlis , växande på vinberg.
vini fems, vindsus , lämnande vin, vinalstrande.

Viola, förändring af det grek. ion, violblomma.
violaceus , violett, blåröd.
violdrius , liknande en Viola.
viold scens, nästan blåröd.

Vio ma, af det franska viorne , skogsrefva, som af fransmän
i Virginien öfverförts å en där växande art.
viperatus, liknande en huggorm.
virens , grönskande.
vire scens, grönaktig.
virgatus , vidjelik, risig.

Vityaurea, egentl. virga aurea, guldris, med afs. på blom-
samlingens färg och utseende.

Vjrgilia, efter romerske skalden P. Virgilius Maro.
vnrginalis, virgineus, jungfrulig, outvecklad.

Virginia' nus , virgi'nicus, från Virginien.
virgultus, risig, buskig.
viride scens, grönskande, grönaktig.
viridiflo' rus , med gröna blommor.
vi'ridis, grön, gräsgrön.
viridi ssimus, mycket grön.
viro'sus, giftig.

Viscaria, af viscum , fågellim, lim, i ans. till den vanliga
artens klibbiga stjälk.
viscarius , limaktig.

visci dulus, något limaktig, svagt klibbig.
viscidus , visco'sus, klibbig.

Viscum, af viscum , fågellim, lim, i ans. till bärens klibbighet.
Vitdlba, af vitis , vinstock, och albus , hvit, med afs. på
växtsättet och blommornas färg.

Vitalidna, efter en läkare (?) A. Vitalianus.
vitelWnus , rödgul, höggul.

Vitice'lla, dimin. af vitis, vinranka.
viticulo' sus , af viticula, försedd med rankor.
vitifdlius, med blad som vinrankan, Vitis vinifera.
vitigineus, rankbärande.
vitilis, flätad.

Vitis, af viere, binda, emedan växten klänger sig fast, el-
ler af vita, lif, i anseende till vinets lifvande egenskap.
vi'treus, genomskinlig, glasartad.

Vittadinia, efter italienske bot. Carlo Vittadini.
vittoefoWmis , bandformig.
vittdtus, strimmig, bandstrimmig.

170

Väx tnomenclatur

viviparus, hastigt förökande sig, skottalstrande.

Vogelia , efter en af de tyske bot. Vogel.

Volkameria , Volkmeria , efter tyske naturforskaren J. Georg
Volkamer, president vid kejserliga akademien i Niirn-
berg.

volubilis , slingrande.

Voluta'ria, af voZwta, snäcka, krans; kronans bräm är in-
rulladt.

Volutarella, diminutiv af Volutaria.
volvatus , slidad,

volvulus , af volvere, sammanrulla.
vomitorius , förorsakande kräkning.

Vriesea , efter holl. bot. W. H. van Vriese.
mlcanicus, växande å vulkaner.
vulgaris, allmän.

vulga'tus, allmänt utbredd, allmänt känd.

Vulneraria, af vulnus , sår, såsom fordom ansedd nyetig
mot sår.

vulnerarioides, liknande Anthyllis Vulneraria.
vulnera rius, sårläkande.
vulpaWius , omtyckt af räfvar.

Vulpia, efter tyske bot. Vulpius.
vulpinus, räfsvanslik.

Vulvaria, gammalt lat. växtnamn.

WachendoWjfia , efter holl. bot. E. J. v. Wachendorff.
WageneWi , efter en tysk bot. Wagener.

Wahlbergella , WahJbergii, efter svenske bot. P. F. Wahl-
berg.

Wahlenbe rgia, Walilenbergii , efter svenske bot G. Wahlen-
berg.

Waitzia, efter nederländske bot. och fysikern Fr. Aug. Carl
Waitz,

Walkeri, Walkeria, efter någon af de eng. bot. Walker.
Wallichia , Wallichianus , efter dansk-engelske bot. N.
Wallich.

Wardianus , efter eng. bot. N. G. Ward.

Warmingia'nus, efter danske prof. Eug. Warming.
Warneria , efter eng. bot. Pdch. Warner.

Waroqueanus , härledning obekant, möjligen efter någon
person, från hvars trädgård denna form blifvit spridd
(enl. G. Koch).

Warreanus, Warreni, efter någon bot. Warren.

W arscewi czi , efter ryske bot. J. Warscewiczi.
Washingto'nia, Washingtonia nus , till minne af amerikanske
frihetshjälten Washington.

Watsonia, Watsonia'nus, efter en af de eng. bot. Watson.

viviparus—Xanthorrhiza 171

Webbianus, efter eng. bot. P. Barker-Webb.

Wedelliiimis , efter en bot. H. A. Wedell.

Weigelia , Weigelianus, efter tyske bot. G. E. von Weigel.
Weilbachi, efter en tysk bot. Weilbach.

Weingcertneria, efter en tysk bot. Weingärtner.

W eldeni, efter tyske bot. von Welden.

Welfia, härledning oviss.

Wellingto'nia , efter eng. fältherren, hertig A. W. af Wel-
lington.

Welwitsclii, efter österrik, bot. F. Welwitsch.

WendWndi, efter en af de tyske bot. Wendland.
Westerho'utti, efter en bot. Westerhoutt.

Wliceleri, efter en af de eng. bot. Wheeler.

Whitla'via, efter bot. Whitlav.

Whitneg'i , efter en eng. bot. Whitney.

Wichurce, efter tyske bot. M. Wichura.

Widdringto'nia, efter en person vid namn Widdrington.
Wiga'ndia , efter en af de tyske bot. Wigand.

Wilhelmsia, efter ryske bot. Wilhelms.

Wilkensi, Wilkensianus , troligen efter någon bot. vid namn
Wilke.

Willdenoivia nus , Willdenowii, efter tyske bot. G. L. Will-
denow.

Williamsi , efter någon eng. bot. Williams.

Wilsoni , efter en af de eng. bot. Wilson.

Windso'rii , efter eng. bot. J. Windsor.

Winterli, efter ung. bot. J. J. Winterl.

Wirtgeni , efter tyske bot. Ph. Wirtgen.

WistaWia, efter amer. bot. C. Wistar.

Wisteria, annat skrifsätt för föregående.

Wolf gangia’ nus, efter ryske bot. J. Wolfgang.
wolgaricus, wolgensis , växande vid Wolgafloden i Ryssland.
Woofdsia, efter eng. bot. J. Woods.

Woodwardia , efter en af de eng. bot. Woodward.

W ormskioldia nus , efter norske bot. M. Wormskiold.
Wrangelia'nus, efter en af bot. Wrangel.

Wrxghtii, efter en eng. bot. W. Wright.

Wul fenia nus, efter österrik, bot. X. von Wulfen.
xanthinus, gul, gulaktig.

Xantliium, af xanthos, gul, emedan växtens saft i forna
tider hos grek. begagnats att färga håret gult.
Xanthoca’ rpus , af xanthos , gul, och karpos, frukt.

Xantho’ ceras , af xanthos , gul, och keras, horn; kronbladen
omväxla (alternera) med fem gula hornlika glandler.
xanthone rvus , med gula nerver.

Xanthorrhi za, af xanthos, gul, och rhiza, rot.

172

Växtnomenclatur

Xanthoso'ma, af xanthos, gul, och soma, kropp, med afs. på
den gula klibbiga massan på märket.
xanthos pi' lus, gulfläckig.
xantlioxyloi des, liknande en Xanthoxylon.

Xantho xylon, af xanthos, gul, och xylon , ved, med afs. på
vedens färg.

xerampelinus , nejlikebrun.

xeranthemoif des , liknande Xeranthemum, pappersblomma.
Xeranthemum, af xeros, torr, och anthemon, blomma, med
afs. på de torrhinniga blomkorgarne.
xerophy llus , pappersbladig, torrbladig.

Ximenesia , efter spanske bot. J. Ximenes.
xiphioides, liknande en Xiphium.

Xiphion, af xifos , svärd, med afs. på de svärdlika bladen.
Xiphium , samma ord som föreg., med lat. ändelse i st. f.
grek.

Xiphophy’llum, af xifos, svärd, och fyllon, blad, med afs.

på bladens svärdlika form.
xipho pteris, svärdvingad.
xuthus , gul- eller brunaktig.
xylocarpus , med vedartad frukt.

Xylople urum, af xylon, ved, och pleura , ås, rand, i ans.

till den vedartade och 8-randade kapseln.
xylosteoi des, liknande Lonicera Xylosteum L.

Xylo’ steum, af xylos , ved, och osteon, ben, med afs. på den
benhårda veden.

Xyrideum , af xyron , rakknif; bladen äro svärdformiga.
yapurensis , växande i eller vid Yapurafloden i Brasilien.
Youngi , Youngia , efter en af de eng. bot. Young.

Yufcca , växtens namn på Domingo.
yuccoides , liknande en Yucca.

Yulan , växtens namn i Kina.

Zala’cca, denna palmarts namn på Molukkerna.

Zamia , gammalt lat. namn på ett slags grankottar och af
Linné användt för ett släkte, hvars blomställning lik-
nar en kotte.

zamioides, liknande en Zamia.
zamorensis , från Zamora i Venezuela.

Zannichellia , efter ital. bot. J. H. Zannichelli.

Zanthorrhi’ za, se Xanthorrhiza.

Zanthd xylon, se Xanthoxylon.

Zausclineria, efter en bot. vid namn Zauschner.

Zawa’ dskii, efter tyske bot. A. Zawadski.

Zea , gammalt grek. namn på ett sädesslag.
zebrinus, zebratecknad, zebrafärgad.

Zehneria , efter Joseph Zehner, skicklig växtmålare i Wien.

Xanthosoma — Angströmianus 173

Zelko'va, kallas på Kreta Zelkoua eller Tselkwa.

Zeo’criton, af zea, det grek. namnet på sädesslaget spelt,
och krithe , korn, d. v. s. ett slags korn (Hordeum),
som till utseende liknar spelt.

Zepliyra nthes , af zefyros , zefyr, och anthä, blomma, med
afs. på de täcka, välluktande blommorna.

Zerumbet , namn af persiskt ursprung.

Zeyheri , efter tyske bot. J. M. Zeyher.
zeylanicus , från Geylon.

Zingiber , namn af arabiskt eller indiskt ursprung.
zingiberinus, liknande ingefära, Zingiber.

Zinnia , efter tyske bot. J. G. Zinn.

Zi’zii, efter tyske bot. D. Ziz.

zizypliinus, liknande en art af släktet Zizyphus.

zonalis , gördlad.

ZosteWa, af zoster , gördel, band, med afs. på de bandlika
bladen.

zosteroi'des, liknande en Zostera.

Zozi'mia , efter bröderna A. N. och Z. Zozima i Moskau.
Zuccarini , efter bot. prof. i Munchen J. G. Zuccarini.
Zygopetalum, af zygos , ok, par, och petalon, kronblad, med
afs. på kalkbladens ställning.
zygophyllus, med motsatta blad.

Angströmianus, efter svenske bot. J. Ångström.

II.

Autorsnamn.

Abel — Glarke Abel.

A. Bl. — Axel Blytt.

A. Br. — Adam Brongniart.

A. D. G. — Alphonse De Candolle.

Ach. — E. Acharius.

Ackm., W. — W. G. Ackermann.

Adams — M. F. Adams.

Adans. — M. Adanson.

Ad. Juss. — Adrien de Jussieu.

Afz. — Ad. eller P. G. Afzelius.

Ag. — G. A. eller J. Agardh.

Ager — Nic. Ager.

Agui. — Aguiar.

Ahl. - Ahles.

Ahlqv. — A. Ahlqvist.

Ahnf. — N. O. Ahnfelt.

Ait. — V. T. Aiton.

Alb. et Schw. — J. B. v. Albertini och L. D. v. Schweinitz.
Albers — Joh. Ghr. Albers.

Alberti — Friedr. August v. Alberti.

Al. Br. — Alexand. Braun.

Aldrovandi — Ulysses Aldrovandi.

Alefeld — F. Alefeld.

Allem. — Fr. Allemao.

All. eller Allioni — G. Allioni.

Almqv. — S. Almqvist.

Alpinus — Prosper Alpinus.

Alston — Charles Alston.

Alt. — Alting.

Amici — Giovanni Battista Amici.

Amiens — Fr. Dubois d’Amiens.

Ammann — Paul Ammann.

Abel—BecJch.

Anders, eller Ands. — G. eller N. J. Anderson.

Andr. — H. Andrews eller Ed. André.

Andreä — Joh. Gerhard Andreä.

Andrz. — A. Andrzeiowski.

Ankarcr. — J. Ankarcrona.

Ant. — Franz Antoine.

A. R. — Achilles Richard.

Ard. -- P. Arduini.

Aresch. — F. W. G. eller J. E. Areschoug.

Arn. — Walker-Arnott.

Arrab. — Ant. da Arrabida.

Arrh. eller Arrhenius — J. P. Arrhenius.

Aschs. eller Aschers. — P. Ascherson.

Aspegr. — G. G. Aspegren.

Asso — Ignat. de Asso.

Atk. — Atkinson.

Aubl. - J. B. G. Aublet.

Auckl. — G. E. Auckland.

Audib. — U. Audibert.

Bab. — G. G. Babington.

Backh. et Harv. — Backhouse et Harvey.

Backh. — J. Backhouse.

Baill. — Henri Ernest Baillon.

Bak. — J. G. eller G. H. Baker.

Balb. — J. Balt. Balbis.

Balf. - R. Balfour.

Balf. fil. - J. H. Balfour.

Banks — J. Banks.

Banks et Sol. — J. Banks et D. G. Solander.

Baran. — J. Baranetsky.

Barn. — M. Barnéoud.

Barr. — J. Barratt.

Bart. eller Bart). — F. G. Bartling.

Bartl. et Wendl. — F. G. Bartling et H. L. Wendland
Bartr. — W. Bartram.

Bast. — T. Bastard.

Bat. — J. Bateman.

Batsch — A. J. G. Batsch.

Bauh. eller Bauhin — Joh. Bauhin.

Baumg. — J. G. G. Baumgarten.

Bayer — J. N. Bayer.

Bayrhoffer — J. D. W. Bayrhoffer.

Beauv. — A. M. F. J. Palisot de Beauvois.

Bechst. — J. M. Bechstein.

Beck. — J. Becker.

Beckh. — Beckhaus.

176

Växtnomenclatur

Bedd. — R. H. Beddome.

Bedf. — J. Russel of Bedfore.

Beer — J. G. Beer.

Beggiato — F. S. Beggiato.

Begon — Michel Begon.

Bél. — Charles Bélanger.

Belk. — Belkrode.

Bell. — C. A. L. Bellardi.

Beltr. — Francesco Beltramini de Casati.

Benary — E. Benary.

Benek. — F. Beneken.

Benn. — F. D. eller J. J. Bennett.

Benth. — G. Bentham.

Berg. — P. J. Bergius.

Berggr. — Sven Berggren.

Bergstr. — C. E. Bergstrand.

Berk. — Miles Joseph Berkeley.

Berl. — J. L. Berlandier.

Bern. eller Bernh. — J. J. Bernhardi.

Bert. eller Bertol. — Ant. Bertoloni.

Berthollet — Claudius Ludvig v. Berthollet.

Bertram — C. Bertram.

Besler — Basilius Besler.

Bess. — V. S. Besser.

Beurl. — P. J. Beurling.

Bich. — J. E. Bicheno.

Bieb. — Marschal von Bieberstein.

Big. eller Bigel. — J. Bigelow.

Bignon — Johan Paul Bignon.

Billb. — G. J. Billberg.

Billr. — Chr. Alb. Theodor Billroth.

Birdw. — G. C. M. Birdwood.

Bisch. — G. W. Bischoff.

Björnstr. — F. J. Björnström.

Bl. — Axel eller M. N. Blytt; äfven K. L. Blum.

Bl. et Fing. — M. J. Bluff et C. A. Fingerhut.

Bland. — O. C. Blandow.

Blme — H. C. L. Blume.

Blom — C. M. Blom.

Bluff et Fingerh. — se Bl. et Fing.

Bluff, Nees & Schauer — M. J. Bluff, C. G. Nees v. Esen-
beck & J. C. Schauer.

Blum. — E. H. Blumenhayn.

Blume — C. L. Blume.

Blumenb. — Joh. Fr. Blumenbach.

Blytt - M. N. Blytt.

Bedd—Brugiére

177

Bnth. eller Bnt. — G. Bentham.

Bock — Hieronymus Tragus eller Bock.

Boeck — J. B. Boeck.

Boenn. eller Boenningh. — G. M. F. v. Boenninghausen.
Böerh. — H. Boerhave.

Bois. eller Boiss. — E. Boissier.

Boiss. et Reut. — E. Boissier et F. Reuter.

Boj. eller Bojer — W. Bojer.

Bolie - K. Bolie.

Bolt. — James Bolton.

Bong. — H. G. v. Bongard.

Bonord. — Hermann Fr. Bonorden.

Bonpl. — Aimé de Bonpland.

Booth — John Booth.

Bor. — A. Boreau.

Borch — Michael Joh. v. Borch.

Borckh. — M. B. Borckhausen.

Born. — Eduard Bornet.

Borr. — W. Borrer.

Bory — J. B. M. Bory de Saint-Vincent.

Bosc — L. A. G. Bosc.

Boub. — Boubani.

Bouch. — J. A. G. Boucher.

Bouché — Ph. Bouché.

Boussing. — Jean Bapt. Jos. Dieudonné Boussingault.
Bow. — Th. E. Bowdich.

Br. — Alexand. Braun eller Robert Brown.

Br. — G. E. Broom.

Bradley — R. Bradley.

Brandt — J. Fr. och K. Brandt.

Braun, A., eller Braun, Alex. — Alexander Braun.

Bray — F. G. v. Bray.

Bréb. — Alphonse de Brébisson.

Bref. — Oscar Brefeld.

Brid. — S. E, Bridel.

Briss. -Mirb. — G. F. Brisseau-Mirbel.

Brngn. eller Brongn., A. — A. Th. Brongniart.

Brongn. et Gris. — A. Th. Brongniart et A. Grisebach.
Bronn — H. G. Bronn.

Brot. — F. Brotero.

Brouss. — P. M. A. eller J. L. V. Broussonet.

Brown — R. Brown.

Browne — P. Browne.

Bruch — Philipp Bruch.

Brunch. — J. Brunchorst.

Brugiére — Joh. Wilh. Brugiére.

IX.

12

178

Autorsnamn

Bry — Joh. Th. de Bry.

Bryhn — N. Bryhn.

Bth. — G. Bentham.

Buch — G. L. F. von Buch.

Buchan. — G. F. Buchanan-Hamilton.

Buck. — J. Buckman.

Buek — J. N. Buek.

Bull — W. Bull.

Bull. — Peter Bulliard.

Bunge — A. v. Bange.

Burch. — E. F. Burchard.

Burm. — Joh. eller N. L. Burman.

Buxb. — J. G. Buxbaum.

Böhm — J. A. Böhm.

Böhmer — G. R. Böhmer.

Bönn. — G. M. F. v. Bönninghausen.

Gaesalp. — Andreas Gaesalpinus.

Galot — G. Galot.

Camb. — Jac. Gambessedes.

Gamp. — F. Gampdera.

Gand. — A. De Candolle.

Garey — William Garey.

Carm. — D. Garmichael.

Garr. — E. A. Garrier.

Garter — H. B. och H. J. Carter.

Garv. — W. Garvey.

Gasar. — G. Gasaretto.

Gasp. — R. Caspary.

Gass. — A. H G. de Gassini.

Gat. — A. Catlow.

Gatesb. — M. Gatesby.

Gattley — W. Gattley.

Gav. eller Gavan. — A, J. Cavanilles.

Cederstr. — E. G. J. Cederstråhle.

Celak. — L. Celakowsky.

Gels — F. Gels.

Gervant. — Vicente Gervantes.

Ces. — Vincenzo v. Gesati.

Ghaillet — J. F. de Chaillet.

Ghaix — D. Ghaix.

Gham. — A. v. Ghamisso.

Cham. & Schlecht. — Ghamisso & SchlechtendaL
Chaub. — L. A. Ghaubard.

Ghav. — E. Chavannes.

Ghenal — Werner de la Ghenal.

Cherler — J. H. Gherler.

Bry — Desr

179

Chev. — J. D. Ghevalier.

Ghois. — J. D. Ghoisy.

Ghoris — Ludw. Choris.

Christ — Herm. Ghrist.

Glairv. — J. P. de Clairville.

Glayton — Joh. Glayton.

Cliffort — Georg Cliffort.

Clusius — Charles de 1’Ecluse (lat. Clusius).

Coem. — E. Coemans.

Golla — L. Colla,

Gon. — W. Golenso.

Gorr. — J. F. G. Gorrea de Serra.

Goss. — E. Gosson.

Goss. & Germ. — E. Gosson & E. Germain.

Coult. — Th. Coulter.

Gourt. — A. Gourtin eller R. Gourtois.

Gr. eller Grtz — H. J. N. Crantz.

Grép. — F. Grépin.

Croom — H. B. Croom.

Crouan — P. L. och G. M. Crouan.

Grouch — F. Grouch.

Cunn., A. — A. Cunningham.

Cunn., R. — R. Cunningham.

Curt. — W. Gurtis.

Gust. — J. L. Guster.

Cyrill. — D. Cvrillo.

Dalz. — Nich. A. Dalzell.

Davies — H. Davies.

DG. — A. P. De Candolle.

DG. & Duby — A. P. De Candolle & A. J. E. Duby
Dcne eller Dcsne — J. Decaisne.

De Bray — F. G. de Bray.
de By — H. A. de Bary.

Dec. — se Dcne.

Degl. — Jean Vincent Yves Degland.

Deinb. — P. V. Deinboll.

De Jonghe — J. de Jonghe.

Del. — Alire Raffeneau Delile.

Delarb. — Antoine Delarbre.

Delastre — G. J. L. Delastre.

Delaun. — M. Delaunay.

Dem. — P. Demidow.

Desf. eller Desfontaines — R. L. Desfontaines.

Desm. — Joh. B. H. Jos. Desmaziéres.

Desp. — N. Desportes.

Desr. — L. A. J. Desrousseaux.

180

Au tors namn

Desv. — N. A. Desvaux.

Deth. — G. G. Detharding.

De Yr. — W. H. de Yriese.

Dew. eller Dewey — G. Dewey.

Dicks. — J. Dickson.

Dierb. — Joh. H. Dierbacli.

Dietr. — A. D. N. F. eller F. G. Dietrich.

Dietr., A. — A. Dietrich.

Dill. — J. J. Dillenius.

Dilhv. — L. V. Dillwyn.

Dippel — Leopold Dippel.

Ditm. — Fr. Ditmar.

Dne. — se Dcne.

Doll. — G. Dolliner.

Domb. — H. H. Dombey.

Don — D. eller G. Don.

Donn — J. Donn.

Dougl. — J. eller D. Douglas.

Drej. — S. T. N. Drejer.

Drum. — J. L. Drummond.

Dryand. — J. Dryander.

Dsr. — se Desr.

Dsv — A. N. Desvaux.

Dub. — M. W. v Duben.

Duby — A. J. E. Duby.

Duch. — A. N. Duchesne.

Duchartre — P. E. Duchartre.

Duf. — Jean Maria Leon och J. Dufour.

Duh. — Du Hamel du Monceau.

Duj.. Dujard. — Felix Dujardin.

Dum. eller Dumort. — B. G. Dumortier.

Dun. — F. Dunal.

Dunc. eller Duncan — J. Duncan.

Dur. eller Dur. de Mais. — M. C. Durieu de Maisonneuve.
Du Roi. — J. Ph. Du Roi.

Dyck — S. Dyck.

Dver — W. T. Th. Dyer.

Döll — J. G. Döll.

Eat. eller Eaton — A. Eaton.

Eckl. - G. F. Ecklon.

Eckl. et Zeyh. — G. F. Ecklon et K. Zeyher.

Edgew. — M. Edgeworth.

Ehrb. eller Ehrenb. — C. G. eller K. Ehrenberg.

Ehrh. — F. Ehrhart.

Eichl. — Aug. Wilh. Eichler.

Eidam — Eduard Eidam.

181

Desv — Gay

Eis. & Stuxb. — G. Eisen & A. Stuxberg.

EU. eller Ellis — J. Ellis.

Endl. — S. Endlicher.

Engelm. eller Englm. — W. Engelmann.

Eschw. — F. G. Eschweiler.

Eschsch. — J. F. Eschscholtz.

Eversm. — Eduard Fr. Eversmann.

F. & M. — F. E. L. Fischer & G. A. Meyer.

Falck — A. Falck.

Fée — A. L. A. Fée.

Fenzl — E. Fenzl.

Ferr. — A. R. Ferreira.

Fingerh. — G. A. Fingerhut.

Fisch. — F. Fischer.

Fish. & Mey. - se F. & M.

Fl. dan. — Flora danica

Fl. d. W., Fl. Wett. — Flora der Wetterau.

Flod. — Ali eller M. Floderus.

Floerke — H. G. Floerke.

Fliig. eller Fliigge — J. Fliigge.

Forb. — J. Forbes.

Fors. — J. H. af Forselles.

Forsk. — P. Forskål.

Forss. — K. B. J. Forssell.

Forst. — Edv. eller T. F. Forster.

Forsyth — W. A. Forsyth.

Fort. eller Fortune — R. Fortune.

Foug. — A. D. Fougeroux.

Fourcr. — Ant. Franz. v. Fourcroya.

Fr. eller Fries — Elias M. Fries eller Th. M. Fries.
Fras. — Gh. eller J. Fraser.

Fres. — G. W. Fresenius.

Freyc. — L. G. de Freycinet.

Frist. — R. F. Fristedt.

Froel. — J. A. Froelich.

Funck — H. G. Funck.

Fiirnr. — Aug. Emanuel Fiirnrohr.

G. & M. — Ph. G. Gaertner & B Meyer.

Gaertn. — J. Gaertner.

Garcke — Fr. Aug. Garcke.

Gardn. — G. Gardner.

Gars. — F. A. Garsault.

Gaud. — J. F. G. P. Gaudin.

Gaudich. — G. Gaudichaud-Beaupré.

Gawl. — J. B. Ker alias Gawler.

Gay — J. Gay.

182

Autorsnamn

Germ. — E. Germain.

Gil. eller Gilib. — J. E. Gilibert.

GUI. - Gillies.

Gm., Gmel. eller Gmelin — G. G , J. G. eller S. G. Gmelin
Godet — G. H. Godet.

Godr. — D. A. Godron.

Goldb. — G. A. Goldbach.

Goldie — J. Goldie.

Good. — S. Goodenough.

Gord. — G. Gordon.

Gonan — A. Gonan.

Gouan — Antoine Gouan.

Gr. & Godr. — G. Grenier & D. A. Godron.

Grab. — H. Grabowski.

Grah. — Rob. Graham.

Gray — S. F. Gray.

Gray, A. — Asa Gray.

Gray, A., & Engelm. — A. Gray & W. Engelmann.

Gren. — G. Grenier.

Grev. — R. K. Greville.

Griff. — W. Griffith.

Gris. eller Griseb. — A. H. R. Grisebach.

Griseb. & Drude — A. H. R. Grisebach & Drude.

Griseb. & Wendl. — A. H. R. Grisebach & J. G. Wendland
Gron. eller Gronov. — J. F. Gronovius.

Gruith. — Frans v. Paula Gruithuisen.

Guers. — L. B. Guersent.

Guill. — Anloine Guillemin.

Guldst. — A. J. Gueldenstaedt.

Gunn. — J. E. Gunner, Gunnerus.

Giinth. — G hr. Gtinther.

Guss. — J. Gussone.

Guthn. — H. J. Guthnick.

Gärtn. — J. Gärtner.

Göpp. — H. R. Göppert.

H. et B. — A. de Humboldt et A. Bonpland.

H., B. et K. — A. de Humboldt, A. Bonpland et G. S.
Kunth.

H. et Kth — A. de Humboldt och G. S. Kunth.

H. et Bpld — A. de Humboldt et A. Bonpland.

H. N. — Elias Fries i Herbarium Normale.

Habl. — G. L. Hablitzl.

Hgenke — T. Haenke.

Hall. — A. von Haller.

Hall. d. y. — A. von Haller den yngre.

Hallier — Ernst Hallier.

Germ—Hook

183

Ham. — W. Hamilton.

Hamm. — 0. Hammar.

Hamilt. — W. Hamilton.

Hamp., Hmpe — Ernst Hampe.

Hanst. — J. Hanstein.

R. Hart. — Robert Hartig.

Hartg, Hartig — Theodor Hartig.

Hartm. eller Htn — G. J.. G. eller R. Hartman.
Hartw. — Th. Hartweg.

Harv. — W. H. Harvey.

Hassk. — J. K. Hasskarl.

Hav. — A. E. M. Havet.

Haw. — A. H. Haworth.

Hayne — F. G. Hayne.

Hedw. — J. Hedwig.

Heer — 0. Heer.

Hegetschw. — Joh. Hegetschweller.

Heib. — Pet. Andr. Christian Heiberg.

Heister — E. F. Heister.

Heldr. — Th. Heldrich.

Hellen. — G. H. Hellenius.

Henfr. — A. Henfrey.

Henk. eller Henkel — J. R. Henkel.

Hentze — W. Hentze.

FHer. — 1’Heritier.

Herb. — W. Herbert.

Herm. — P. Herman.

Herrm. — J. Herrmann.

Hessl. — Karl Hessler.

Heucher — Joh. Heinr. v. Heueher.

Heuff. — J. Heuffel.

Heynh. — G. Heynhold.

Hffm. — G. F. eller H. Hoffman.

Hiern — W. P. Hiern.

Hill — J, Hill.

His. — W. Hisinger.

Hitchc. — E. Hitchcock.

Hn. — G. J., R. W. eller G. Hartman.

Hochst. — G. F. Hochstetter.

Hoffberg — G. F. Hoffberg.

Hoffm. eller Hoffman — G. F. eller H. Hoffmann.
Hoffmsgg — J. G. Hoffmansegg.

Holmgr. — Hj. Holmgren.

Hook. — W. J. Hooker.

Hook., J. D., eller Hook. fil. — J. D. Hooker.

Hook. fil. et Seem. — J. D. Hooker et B. Seemann.

184

Autorsnamn

Hook. fil. et Thoms. — J. D. Hooker et Th. Thomson.
Hook. et Arn. — W. J. Hooker et G. A. Walker-Arnott.
Hook. et Bak. — Hooker et Baker.

Hook. et Gil. — Hooker et Gillies.

Hook. et Grev. — W. J. Hooker et R. K. Greville.

Hook. et Harv. — J. D. Hooker et W. H. Harvey.

Hop. eller Hoppe. — D. H. Hoppe.

Hork. — Joh. Horkel.

Horn eller Hornem. — J. W. Hornemann.

Hornsch. — F. Hornschuch.

Hort. — Hortulani (trädgårdsodlarne).

Hort. Amer. — Hortulani Americani (de amerikanske träd-
gårdsodlarne).

Hort. Angl. — Hortul. Anglici (de engelske trädgårdsod-
larne).

Hort. Belg. — Hortul. Belgici (de belgiske trädgårdsodlarne).
Hort. Ber.ol. — Hortus Berolinensis (Bot. trädg. i Berlin).
Hort. Bull. — Bulls handelsträdg. i London.

Hort. Germ. — Hortul. Germaniei (de tyske trädgårdsod-
larne).

Hort. Henders. — Hendersons handelsträdgård.

Hort. Kew. — Hortus Kewensis (Bot. trädg. vid Kew i Eng-
land).

Hort. Lind. — J. Lindens handelsträdgårdar i Bryssel och
Gent.

Hort. Law. — Lawsons handelsträdgård i Skottland.

Hort. Paris. — Bot. trädg. i Paris.

Hort. Veitch. — Veitch’s handelsträdgård i London.

Hort. Vilm. eller Hort. Vilmor. — Vilmorins handelsträd-
gård i Paris.

Host — N. T. Host.

Houtt. — Louis van Houtte.

Houtt. — Martin Houttuyn.

Hiib. — J. W. P. Htibener.

Huds. - W. Hudson.

Htig. — K. Htigel.

Humb. — F. A. von Humboldt.

Humb. et Kth — F. A. von Humboldt et G. S. Kunth.
Humfr. — H. N. Humfrey.

Höss — F. Höss.

Iverus — E. Iverus.

J. & Sp. — H. F. Jaubert & E. Spach.

J. eller Juss. — A. L. de Jussieu.

J. Sm. — J. Smith.

Jack — W. Jack.

Jacoby — G. A. von Jacoby.

r 'HooJc— Krause

185

Jacq. — N. J. Jacquin.

Jacques — A. Jacques.

Jan — Georg Jan.

Jan. — G. Janisch.

Jaub. et Sp. — H. F. Jaubert et E. Spach.

Joly — Nicolas Joly.

Jord. eller Jordan — A. Jordan.

Justice — James Justice.

K. — J. Koch.

K. & Z. eller Koch & Ziz — W. D. J. Koch & J. B. Ziz.
Kaempf. — Engelbr. Kaempfer.

Kalchbr. — G. Kalchbrenner.

Kalm — P. Kalm.

Kar. et Kir. — Karelin et Kirilow.

Karst. — H. Karsten.

Karw. — W. Karwinsky von Karwin.

Karw. et Zucc. — W. Karwinsky et J. G. Zuccarini.

Kaulf. — G. F. Kaulfuss.

Kbr. — G. W. Körber.

Kcke — Se Koern.

Kell. — A. Kellogg.

Ker — J. B. Ker.

Kern. — A. J. Kerner.

Kindb. — N. G. Kindberg.

Kirch. — Oskar Kirchner.

Kit. — P. Kitaibel.

Kl. - J. F. Klotzsch.

Klfs. — G. F. Kaulfuss.

Knaut — Ghr. Knaut.

Kneiff — J. G. Kneiff.

Knight — Th. A. eller J. Knight.

Knowl. — G. B. Knowles.

Knth eller Kth — C. S. Kunth.

Knth et Bché eller Kth et Bouché — G. S. Kunth et Ph.
Bouché.

Kny — Leopold Kny.

Knz. eller Kze — G. Kunze.

Koch — G. eller W. D. J. Koch.

Koel. eller Koeler — G. L. Koeler.

Koell. — A. Koelliker.

Koelle — J. L. C. Koelle.

Koen. — J. G. Koenig.

Koern. — F. Koernicke.

Korth. — P. W. Korthals.

Kramer — J. G. H. Kramer.

Krause — G. L. Krause.

186

Autorsnamn

Krmph. — Aug. v. Krempelhuber.

Krock. — A. J. Krocker.

Krok — Th. O. B. N. Krok.

Krombh. — Julius Vincenz v. Krombholz.

Kröningssv. — G. G. Kröningssvärd.

Kiihlew. — Kiihlewein.

Kuhn — M. K. Kuhn.

Kunth — G. S. Kunth.

Kunth & Bouché — G. S. Kunth & Ph. Bouché.
Kunze — G. Kunze.

Kurtz — Fritz Kurtz.

Kurz — S. Kurz.

Ktitz. — F. T. Kiitzing.

Köll. - J. L. Kölle.

L. — Garl von Linné.

L. d. y. eller L. fil. — Garl von Linné junior.

L. et F. — G. H. von Langsdorf et F. E. L. Fischer.

L. et O. — H. F. Link et F. Otto.

La Bill. — J. J. H. de La Billardiére.

La Llave — P. la Llave.

Labill. — J. J. H. de La Billardiére.

Lsest. — G. P. eller L. L. Lsestadius.

Lag. — M. Lagasca.

Lagg. — F. Lägger.

Lall. eller Lallem. — Gh. Lallemant.

Lam. — J. B. Monet De Lamarck.

Lamb. — A. B. Lambert.

Lang — A. F. eller O. F. Lang.

Lap. — J. G. Lapierre.

Lapeyr. — Ph. Pic Lapeyrouse.

Larss. — L. M. Larsson.

Lasch — W. Lascb.

Lausche — W. Lausche.

Lauth — Th. Lauth.

Lawr. — M. Lawrance.

Laxm. — E. Laxman.

Lecoq — H. Lecoq.

Led. eller Ledeb. — G. F. Ledebour.

Leers — J. D. Leers.

Leffl. — J. A. Leffler.

Lehm. — G. B. Lehmann eller J. G. G. Lehmann.
Leibl. — Valerius Leiblein.

Leight. — W. A. Leighton.

Leitg. — Hubert Leitgeb.

Lej. — A. L. S. Lejeune.

Lem. eller Lem., Gh., — Gb. Lemaire.

Krmph — Maack

187

Leman — D. S. Leman.

Lepech. — J. Lepechin.

! Lesc. — C. Th. Leschenault de la Tour.
Less. — G. F. Lessing.

Lestib. — Th. Lestiboudois.

Leyss. — F. W. v. Leysser.

Lge — Joh. Lange.

L’Herit. — G. L. L’Heritier.

Libon — M. Libon.

Liebm. — F. M. Liebmann.

Lightf. — J. Lightfoot.

Lilja — N. Lilja.

Liljebl. — S. Liljeblad.

Lin. — G. von Linné.

Lind. — J. Linden.

Lind. et André. — J. Linden et E. André.
Lind. et Wallis — J. Linden et J. Wallis.
Lindbl. — A. E. Lindblom.

Lindeb. — G. J. Lindeberg.

Linden — J. Linden.

Lindgr. — Sv. J. Lindgren.

Lindl. — J. Lindley.

Link — H. F. Link.

Lk — H. F. Link.

Lk et Otto — H. F. Link et F. Otto.

Lloyd — J. Lloyd.

Lob. — M. Lobelius.

Lobb - W. eller Th. Lobb.

Lodd. eller Loddig. — G. Loddiges.

Loes. — J. Loeselius.

Lois. — J. L. A. Loiseleur Deslongchampes.
Loud. — J. G. Loudon.

Lour. — J. Loureio.

Lowe — E. J. eller R. Th. Lowe.

Lub. — H. G. Lubeck.

Ludw. — G. G. Ludwig.

Lun. — J. Lunan.

Lund — A. A. W. Lund.

Lundmark — J. D. Lundmark.

Lundstr. — A. N. Lundström.

Lurss. — Gh. Luerssen.

Lyngb. — Hansen Ghristian Lyngbye.

Lyon — P. Lyon.

Lönnr. — K. J. Lönnroth.

M. B. — F. Marschall von Bieberstein.
Maack — R. Maack.

188

Autorsnamn

Mackay — J. T. Mackay.

Magn. — Paul Magnus.

Manetti — Guiseppe Manetti.

Marsh. — H. Marshall.

Marsson — T. Marsson.
xMart. — K. F. P. v. Martius.

Mart. et Gal. — K. F. P. von Martius et H. Galeotti.

Mart. et Knth — K. F. P. von Martius et G. S. Kunth.

Mart. et Koch — K. F. P. von Martius et G. Koch.

Mart. et Zucc. — K. F. P. von Martius et J. G. Zuccarini.

M art ens — M. Martens.

Marthe — F. Marthe.

Martins — Charles Martins.

Mass. — F. Masson.

Mass. — Abramo Bart. Massalongo.

Massara — Guiseppe Filippo Massara.

Mast. — M. Masters.

Math. eller Mathieu — G. Mattbieu.

Maur. — Ernst Mauri.

Max. eller Maxim. — K. J. Maximowicz.

May. — Joh. Mayer.

Maz. — Se Desmaziéres.

Mazzanti — Elisabet Fiorini Mazzanti.

Mch — K. Moench.

Mchx — A. Michaux.

Med. eller Medik. — F. G. Medikus.

Meig. & Wenig. — J. W. Meigen & H. L. Weniger.

Meier — G. Meier.

Meisn. eller Meissn. — C. F. Meissner.

Menz. — A. Menzies.

Mér. — F. V. Mérat.

Mert. — F. G. Mertens.

Mert. et Koch — F. G. Mertens & W. D. J. Koch.

Mett. — G. H. Mettenius.

Metzg. eller Metzger — J. Metzger.

Mey. — G. A. Meyer, E. H. F. Meyer, Fr. Meyer eller G.
F. W. Meyer.

Meyen — Frans Julius Ferd. Mey en.

Mich. eller Micheli — P. A. eller J. Micheli.

Michx — A. Michaux.

Miers — J. Miers.

Mik. — J. G. Mikan.

Milde - F. Milde.

Mill. eller Miller - Ph. Miller.

Miq. - F. A. W. Miquel.

MacJcay — Nyl

189

Mirb. — G. F. Mirbel.

MK. — Mertens & Koch.

Mnch — K. Moench.

Moc. & Sessé — M. J. Mocino et M. Sessé.

Moehr. — P. H. G. Moehring.

Moench — K. Moench.

Mohr — D. M. H. Mohr.

Mol. eller Molina — J. I. Molina.

Monn. — A. Monnier.

Montag. — B. Montagne.

Moon — A. Moon.

Moore — G. eller Th. Moore.

Moore et Muell. — G. Moore et F. Mueller.

Moq. — A. Moquin-Tandon.

Mor. et Not. — G. G. Moris et G. De Notaris.

Moris — G. G. Moris.

Moris. — R. Morison.

Morr., E., eller Morren — Ed. Morren.

Morr. et Dec. — G. F. A. Morren et J. Decaisne.
Muel., Muell. eller Mull. — Fv K. eller O. F. Muller.
Miihl., Miihlb. eller Miihlenb. — H. L. Miihlenberg.
Muhlpf. — H. Muhlpfort.

Munch. eller Munchh. — Otto von Munchhausen.
Murr. eller Murray — J. A. eller A. Murray.

Mut. — A. Mutel.

Mutis — J. G. Mutis.

M. v. Bieb. — F. A. Marschall von Bieberstein.

Mx — A. Michaux.

Myr. — G. G. Myrin.

Mönch — K. Mönch.

Mössl. — J. C. Mössler.

Naeg. — G. Nsegeli.

Naud. — Gh. Naudin.

Neck. — N. J. de Necker.

Nees. — G, G. eller T. F. L. Nees von Esenbeck.
Neil. — A. Neilreich.

Nestl. - G. G. Nestler.

Nois. — L. C. Noisette.

Nolte — E. F. Nolte.

Nordst. — G. F. O. Nordstedt.

Norm. — J. N. Norman.

Norrlin — J. F. Norrlin.

Not. — J. de Notaris.

Now., Nowak. — Leon Nowakowski.

Nutt. — Th. Nuttall.

Nyl. — F. Nyländer.

190

Autorsnamn

Xym. — C. F. Nyman.

Oberm. — Otto Öbermeier.

Oerst. — A. S. Oersted.

O. et D. — Otto et Dietrich.

Ohlend. — G. F. Ohlendorfif.

Olin - J. H. Olin.

Oliver — D. Oliver.

Opiz — P. M. Opiz.

Orlay — Joh. Orlay.

Ort. eller Ortega — G. G. Ortega.

Osb. — P. Osbeck.

Otto — K. Otto.

Otto et Dietr. — K. Otto et Dietrich.

P. Th. — P. Thunberg.

P. et R. — J. Pavon et H. Ruiz.

Pal. de Beauv. — Palisot de Beauvois.

Pall. eller Pallas — P. S. Pallas.

Panz. — G. W. F. Panzer.

Pappe et Raws. — K. W. L. Pappe et W. Rawson.
Pari. — Fil. Parlatore.

Parm. eller Parmentier — J. Parmentier.

Parn. — R. Parnell.

Pass. — J. Passerini.

Pasteur — Louis Pasteur.

Patr. — Patrin.

Pav. — J. Pavon.

Paw — Petro Paw.

Paxt. — J. Paxton.

PB. — A. M. F. J. Palisot de Beauvois.

Perl. — Karl Julius Perleb.

Perott. — Georg Samuel Perottet.

Perr. — Eugen v. Perrier.

Pers. eller Persoon — G. H. Persoon.

Peterm. — W. L. Petermann.

Pet. Th. — Louis Marie Aub. du Petit-Thouars.
Pfeif. eller Pfeiff. — L. Pfeiffer.

Pfr. - L. Pfeiffer.

Phil. - H. Phillips.

Phipps — G. J. Phipps.

P. et Lind. — J. E. Planchon et J. Linden.

Planch. — J. E. Planchon.

Plum. — Carl Plumier.

Poepp. — E. F. Poeppig.

Poepp. et Endl. — E. F. Poeppig et S. Endlicher.
Pohl — J. E. Pohl.

Poir. — J. L. M. Poiret.

Nym —Bobs

191

Poit. — A. Poiteau.

Poit. & R. — A. Poiteau et G. A. Risso.

Poll. — J. A. Pollich.

Ponted. — G. Pontedera.

Poppe — J. Poppe.

Port. — S. Portal.

Post. — E. Postal.

Pourr. — P. A. Pourret.

Pr. eller Presl — G. B. eller J. L. Presl.

Prsh — F. T. Pursch.

Purd. — W. Purdie.

Pursh - F. T. Pursh.

Putz. — Jules Putzeys.

Rabenh. — L. Rabenhorst.

Raddi — G. Raddi.

Raf. eller Rafin. — G. S. Rafinesque-Schmalz.

Rafn — C G. Rafn.

Ram. — Louis Frangois Ramond de Carbonniéres.

Rauch — F. A. Rauch.

R. Br. — Robert Brown.

Rchb. eller Rehb. — H. G. L. Reichenbach.

Rchb. fil. eller Rehb. fil. — H. G. Reichenbach fil.

Rdi - G. Raddi.

Rebent. — J. F. Rebentisch.

Red. — P. J. Redouté.

Reg. eller Regi. — E. Regel.

Reich. — H. G. L. Reichenbach.

Reichard — J. J. Reichard.

Reinw. — K. G. K. Reinwardt.

Relh. — Rich. Relhan.

Ren. — F. Renealm.

Renault — P. A. Renault.

R. et P. — H. Ruiz et J. Pavon.

R. et S. eller R. et Sch. — J. J. Roemer et J. A. Schultee-
Retz. — A. J. Relzius.

Rgl. et Koern. — E. Regel et F. Koernicke.

Rich. — A. Richard eller L. G. Richard.

Rich. et Gal. — A. Richard et H. Galeotti.

Richards. — J. Richardson.

Rip. — J. B. M. Ripart.

Risso — J. A. Risso.

Riv. — Aug. Quirinus Rivinus.

Rmpf — G. E. Rumpf.

Rob. — Charles Robin.

Robin — Joh. och Vespasian Robin.

Robs. — S. Robson.

192

Autorsnamn

Robt — Nikolaus Robert.

Roehl. — J. Ghr. Roehling.

Roem. — J. J. Roeraer.

Roem. et Sch. — J. J. Roerner & J. A. Schultes.

Roem. et Ust. — J. J. Roemer & P. Usteri.

Roep. — J. A. G. Roeper.

Roezl — B. Roezl.

Roll. eller Rollis. — Rollison.

Rosc. — W. Roscoe.

Rossi — P. Rossi.

Rostaf. — Joseph Thomas v. Rostafinski.

Rostk. & Schm. — F. W. G. Roslkowius & W. L. E. Schmidt.
Rostrup — E. Rostrup.

Roth — A. W. Roth.

Rottb. — G. F. Rottböll.

Rottl. — Joh. Peter Rottler.

Roxb. — W. Roxburgh.

Roy. — A. van Royen.

Royl. eller Royle — J. F. Royle.

Roz. — F. Rozier.

RS. — Roemer & Schultes.

Rudb. — O. Rudbeck d. y.

Rudg. — E. Rudge.

Ruelle — Jean de la Ruelle.

Rumpf — G. E. Rumpf.

Rupp. — H. B. Ruppius.

Ruppr. — F. J. Rupprecht.

Russ. — P. Russel.

Ryl. — J. P. Ryling.

Röhl. — J. G. Röhling.

Röss. — K. G. Roessig.

S. & Z. — P. F. von Siebold et J. G. Zuccarini.

Sab. — J. Sabine.

Sacc. — Pierandrea Saccardo.

Sachs — Julius Sachs.

Ssel. — Th. Saelan.

Sal. eller Salisb. — R. A. Salisbury.

Salm — J. Salm-Reifferscheid-Dyck.

Salzm. — P. Salzmann.

Santi — G. Santi.

Saussure — Theodor v. Saussure.

Saut. — A. E. Sauter.

Savi — G. Savi.

Sch. eller Schimp. — W. P. Schimper.

Schaeff. — Se Schäff.

Schag. — J. A. Schagerström.

Robt—Sendt

193

Schauer — J. G. Schauer.

Schdl — D. F. L. von Schlechtendal.

Scheidr — M. J. Scheidweiler.

Scheffer — Rudolph Scheffer.

Schenk — Aug. Schenk.

Scheuchz. — J. Scheuchzer.

Scheutz — N. J. Scheutz.

Schiede — G. J. W. Schiede.

Schimp. — G. Schimper.

Schimp. & Spenn. — G. Schimper & F. G. L. Spenner.
Schk. eller Schkuhr — Ghr. Schkuhr.

Schld, Schlecht. eller Schlechdhl — D. F. L. v. Schlech
tendahl.

Schlecht. d. ä. — D. F. K. v. Schlechtendahl.

Schleich. — J. G. Schleicher.

Schleid. — M. J. Schleiden.

Schloth. — Ernst Fr. v. Schlotheim.

Schmid. — G. G. Schmidel.

Schmidt — F. W. eller W. L. E. Schmidt.

Schneev. — G. V. Schneevoogt.

Schnizl. — Ad. Schnizlein.

Scholl. — F. A. Scholler.

Schomb. — R. eller R. H. Schomburgk.

Schott — H. W. Schott.

Schousb. — P. K. A. Schousbue.

Schr. eller Schrad. — H. A» Schrader.

Schrank — F. v. Paula Schrank.

Schreb. eller Schreber — J. G. D. v. Schreber.

Schröt. — J. Schröter.

Schult. — J. A. Schultes.

Schult. fil. — J. H. Schultes.

Schultz — G. F., G. H. eller F. W. Schultz.

Schum. — G. F. Schumacher.

Schwsegr. — F. Schwaegrichen.

Schweigg. & Koerte — A. F. Schweigger & F. Koerte.
Schwein. — L. D. v. Schweinitz.

Schwf. — G. Schweinfurth.

Schäff. - J. G. Schäffer.

Scop. eller Scopoli — J. Scopoli.

Seb. — Antonio Sebastiani.

Seem. eller Seemann — B. Seemann.

Seid. — T. Seidel.

Sek. — Sekara.

Selig. — Seliger.

Sellow — F. Sellow.

Sendt. — Otto Sendtner.

IX

13

194

Autorsncimn

Ser. — N. G. Seringe.

Sergeant — Paul Sergeant.

Seub. — M. Seubert.

Shepherd — John Shepherd.

Sibbald — Robert Sibbald.

Sibth. — J. Sibthorp.

Sieber — F. W. Sieber.

Sieb. et de Vr. — F. W. Sieber et W. H. de Vriese.

Sieb. et Zucc. — P. F. von Siebold et J. G. Zucearini.
Sieg. — Gottlob Siegert.

Siev. — J. E. Sievers.

Sill. — O. L. Sillén.

Sillim. — B. Siiliman.

Sims — J. Sims.

Sjöstr. — M. G. Sjöstrand.

SM. — Sebastiani & Mauri.

Sm. eller Smith — Christian Smith, G. E. Smith eller J. E.
Smith.

Sol. eller Soland. — D. G. Solander.

Sole — W. Sole.

Solier — Antoine Jos. Jean Solier.

Sollm. — August Sollman.

Somf. eller Somft — S. G. Sommerfelt.

Somm. — J. Sommerauer.

Sond. — O. W. Sönder.

Sonn. — P. Sonnerat.

Sow. — James Sowerby.

Soy.-Will. — H. F. Soyer-Willemet.

Spach — E. Spach.

Sparrm. — And. Sparrman.

Spenn. eller Spenner — F. G. L. Spenner.

Spgl. eller Spl. — K. Sprengel.

Splitg. — F. L. Splitgerber.

Spr., Spreng. eller Sprengel — Kurt Sprengel.

Stackh. — John Stackhouse.

St. Am. — J. T. B. de Saint-Amans.

St. Hil. — A. de Saint-Hilaire eller J. de Saint-Hilaire~
Stange — J. K. T. Stange.

Staunt. — G. Staunton.

Steetz — J. Steetz.

Steinh. — A. Steinheil.

Steph. — Fr. Stephan.

Sternb. — Kasp. v. Sternberg.

Sternb. & Hop. — K. v. Sternberg & D. H. Hoppe..

Steud. - E. G. Steudel.

Stev. — Ghr. v. Steven.

Ser—Tul

195

Stiz. — Ernst Stizenberger.

Stokes — J. Stokes.

Stremp. — K. F. Strempel.

Stunn — J. Sturm.

Stuxb. — A. Stuxberg.

Sut. — J. R. Suter.

Sutt. — G. Sutton.

Sw. — R. Sweet.

Sv. B. — Svensk Botanik.

Swartz — 0. Swartz.

Sweet — R. Sweet.

Sym. — Jelinger Symons.

T. et G. — J. Torrey et A. Gray.

T. et R. — G. A. Thory et P. J. Redouté.

Tabern. — J. T. Tabernsemontanus.

Tausch — J. F. Tausch.

Ten. — M. Tenore.

Teysm. — J. T. Teysmann.

Teysm. et Binn. — J. T. Teysmann et L. Binnendyk.

Thbg — G. P. Thunberg.

Thed. — K. F. Thedenius.

Thom. eller Thomas — E. Thomas.

Thomps. — W. Thompson.

Thore — J. Thore.

Thouin — A. Thouin.

Thuill. — J. L. Thuillier.

Thunb. eller Thunberg — G. P. Thunberg.

Thur. — Gustav Thuret.

Thw. — Georg Henry Kendrick Thwaites.

Tich. — Wladimir Tichomiroff.

Ti mm — G. J. Timm.

Tod. — A. Todaro.

Tomm. — Muzio v. Tommasini.

Torr. — J. Torrey.

Torr. et Gr. eller Torr. et Gray — J. Torrey & Asa Gray
Tour. eller Tourn. — J. P. de Tournefort.

Tozzetti — 0. Targioni-Tozzetti.

Tragus — se Bock.

Trail — J. W. H. Trail.

Tratt. — L. Trattinick.

Trautv. — E. R. Trautvetter.

Trautv. et Mey. — E. R. Trautvetter et G. A. Meyer.
Trevir. — Christian L. Treviranus.

Trevis. — Victor Trevisan.

Trin. - G. B. Trinius.

Tul. — Louis René och Charles Tulasne.

196

Autorsnamn

Tullb. - S. A. Tullberg.

Turcz. — N. Turczaninow.

Turn. — Daws Turner.

Turn. & Dillw. — D. Turner & L. W. Dillwyn.

Turp. — Pierre Jean Fran^ois Turpin.

Turr. — A. Turra.

Tuss. — T. R. de Tussac.

Ust. — P. Usteri.

Vahl — J. eller M. Vahl.

VailL - Seb. Vaillant.

Van Houtte — Louis van Houtte.

Vauch. — J. P. Etienne Vaucher.

Veitch — J. G. Veitch.

Vell. — Thomas Velley.

Vent. — E. P. Ventenat.

Verdier — V. Verdier.

Verl. eller Verlot — J. B. eller B. Verlot.

Versch. eller Verschaff. — A. Verschaffelt.

Vest — L. G. von Vest.

Vesterl. — G. A. Vesterlund.

Viell. — Eug. Viellard.

Vill. — D. Villars.

Vilm. — P. L. F. L. de Vilmorin.

Vis. — R. de Visiani.

Vittad. — Garlo Vittadini.

Viv. — D. Viviani.

Vogl. — J. A. Vogler.

Voltz — Philippe Louis Voltz.

Vriese — Wilhelm Henrik och Hugo de Vriese.

W. — G. L. Willdenow.

W. & G. — F. Wimmer et H. Grabowski.

W. & K. — F. Waldstein & P. Kitaibel.

W. et L. — H. Wendland et J. Linden.

W. & N. — K. E. A. Weihe & G. G. Nees von Esenbeck-
Wahlb. — P. F. Wahlberg.

Wahlenb. eller Wahlenberg — G. Wahlenberg.

Waitz — K. F. Waitz.

Waldst. & Kit. — F. Waldstein & P. Kitaibel.

Wall. — N. Wallich.

Wallace — J. Wallace.

Wallis — J. Wallis.

Wallm. - J. H. Wallman.

Wallr. — F. G. Wallroth.

Walp. — W. G. Walpers.

Wangenh. — F. A. J. v. Wangenheim.

Warn. — R. Warner.

Tullb—Zanard

197

Warsc. — J. Warscewicz.

Wats. — H. G. Watson.

Wdl — J. A. eller J. W. Wedel.

Web. - G. H. Weber.

Web. & Mohr — Fr. Weber & D. M. H. Mohr.

Webb — P. B. Webb.

Wedell — H. A. Wedell.

Weig. - G. E. Weigel.

Weih. eller Weihe — K. E. A. Weihe.

Weinm. — J. A. Weinmann.

Weis — F. W. Weis.

Weld. — L. Welden.

Wender. — G. W. F. Wenderoth.

Wendl. — J. G. Wendland.

Wendl., H., eller Wendl., Herm. — H. Wendland.

Wendl. et Drude eller Wendl., H., et Drude — H. Wend-
land et Drude.

Wendl., H., et Seem. — H. Wendland et B. Seemann.
Wenig. — H. L. Weniger.

Wess. — G. J. Wessén.

West. eller Westend. — G. D. Westendorp.

Wg — Göran Wahlenberg.

Wib. - Ghr. Wibel.

Wich. — M. Wichura.

Wierz. — P. Wierzbicki.

Wig. — Albert Wigand.

Wigg. — F. H. Wiggers.

Wight — R. Wight.

Wikstr. — J. E. Wikström.

Will. eller Willd. - G. L. Willdenow.

Willk. — M. Willkomm.

Wils. — W. Wilson.

Wimm. — Fr. Wimmer.

Wimm. & Grab. — Fr. Wimmer & H. GrabowskL
Winslow — J. Winslow.

Wirtg. — Phil. Wirlgen.

With. eller Wither. — W. Withering.

Wittr. — V. B. Wittrock.

WM. — Weber & Mohr.

YVm — J. E. Wikström.

Wolfg. eller Wolfn. - J. Wolfgang.

Woods — J. Woods.

Wormskj. — M. Wormskiold.

Wulf — F. Xav. v. Wulfen.

Wulff - J. G. Wulff.

Zanard. — Giovanni Zanardini.

198

Autorsnamn

Zann. — Joh. Hieronymus Zannichelli.
Zantedeschi — Francesco Zantedeschi.
Zenk. — Jonathan Karl Zenker.

Zett. — J. E. eller J. W. Zetterstedt.
Zipp. — Zippelius.

Ziz — J. B. Ziz.

Zobel — Joh. Bapt. Zobel.

Zoll. — H. Zollinger.

Zopf — W. Zopf.

Zucc. — J. G. Zuccarini.

Zwackh — v. Zwackh.

Ångstr. — Joh. Ångström

På Sigfrid Flodins förlag, att tillgå i alla boklådor:

Trädgårdsbok. Anvisning till odling af köksväxter, fruktträd,
bärbuskar, träd och buskar för parker, blommor på kalljord och i
boningsrum m. m. Af Erik Lindgren. Belönad med Kgl. Eandt-
bruks-Akad:s större silfvermedalj. Sjunde genomsedda och tillökade-
upplagan. Med 130 träsnitt. 1 kr. 50 öre.

Dacoppidans Landthushållningslära. Öfvers. af Hj. Na~
thorst. 3 kr. 50 öre.

”Sedan Johnston’s berömda Lectures on Agriculture. Chemistry and Geo -
logy kom ut i svensk öfversättnfng-, har icke något värdefullare arbete rörande
landtbruket öfverflyttats på vårt språk. Vår åsigt om Lacoppidans Landthushäll-
nivgslära är, att det mindre landtbrukets idkare aldrig fått sitt behof af läsning
i ämnet bättre fyldt af någon bok. Hennes värde ligger i urvalet af kända saker,
i formen och framställningen; men just i dessa afseenden går dess värde så långt,
att vi vore frestade att tillgripa ett sådant ord som — konstverk”. (P. o. Inr. T.)

Den praktiske insjöfiskaren eller nyaste och lättfattligaste
metoder att fånga fisk och kräftor, jämte beskrifning på fiskredskap,,
det enklaste sättet att odla fisk samt tillförlitliga rön och nyttiga fi-
skareregler. Med 1 7 träsnitt. 50 öre.

Biodling efter nyaste metoder. Praktisk handbok för biskö-
tare af Julius Örtegren. Med 72 träsnitt. 1 krona.

Kompostberedning af vegetabiliska och animaliska ämnen„
jord, exkrementer och spillning, affall från jordbruket, ladugårdar,
slagterier, fiskerier, garfverier, gasverk etc.; äfvensom att för samma
ändamål använda torfjord. Af John Lockhart Morton. Prisbelönt af-
handling. 50 öre.

Handbok för beredning af Bär- och Fruktviner. Af Dokt..
N Graeger. Bearbetning af Jac. D. Eeufvenmark. Med 15 träsnitt.
Pris I kr. 50 öre.

På senare tider har mer och mer uttalat sig den önskan, att
fabrikationen af bär- och fruktviner äfven hos oss, liksom i utlandet,
skulle kunna blifva en nationalindustri och att dessa viner, rätt till-
verkade, borde kunna uttränga större delen af utländska viner, hvilka
vanligen till höga priser erbjudas i mer eller mindre förfalskadt till-
stånd. (Utgör n:r 72 af Allmännyttigt handbibliotek )

Ordspråk, sanna språk. 6,500 bevingade ord ur folkets-
mun. Samlade af G. A. L—n. 1 kr. 25 öre.

Syltningsbok, innehållande konservering af bär och frukter,
genom imkokning, inläggning i sprit och ättika, syltning med soc-
ker. tillagning af geléer, marmelader, kompotter och safter samt kan-
dering och glacering. Af En äldre husmoder. 50 öre.

Hjälpreda vid lagning af enklare byggnader, polerade och
målade möbler, landtmannaredskap och husgerådssaker m. m. Af
J. M. Bong. 50 öre.

Byggmästaren på landet. Enkel handledning för uppfö-
rande af såväl vanliga trähus som resvirkesbyggnader. Af J. M.
Bong. Med träsnitt. 50 öre.

Byggnadssnickaren på landet. Handledning vid inlägg-
ning af golf och paneler, förfärdigande af trappor, fönster och dör-
rar, veranda m. m. äfvensom behöfliga verktyg. Af J. M. Bong~
Med träsnitt. 50 öre.

Möbelsnickaren på landet. Handledning vid förfärdigande
af enklare möbler, kommoder, skänkar, sängar och bord, chiffonnie-
rer, tafvelramar m. m. samt likkistor. Af J. M. Bong. Med träsnitt. 50 öre.

Metallarbetaren på landet. Anvisningar att löda, för-
tenna, härda, etsa och polera järn- och metallarbeten, smida nycklar
och vagnfjädrar, skärpa filar samt tillverka turbin- och vindfångs-
pust, släg ginrättning m. m. Af J. M. Bong. Med träsnitt. 40 öre.

Monogramboken. Monogram af två bokstäfver i alla deras
sammansättningar. I litogr. färgtryck. 1 krona. Således blott en

Skröna för monogram till familjens samtliga medlemmar. (Utgör n:r
125 af Allmännyttigt handbibliotek.)

Den fullständiga kitfboken eller anvisningar att bereda
och med fördel använda öfver 200 slags kitt, för trävirke och före-
mål af trä, glas, porslin, stengods, bernsten, sjöskum, horn, ben,
.sköldpadd, ädla och oädla metaller, ädla stenar och allehanda sten-
-arbeten, för kaminer af kakel och järn, retorter, destillationskärl,
förlag, kylrör m. m. Af C. F. G. Thon. 50 öre.

Hnndläkaren. Un anvisning till hundens uppfödande och
vård af R. M. Leo. 50 öre.

Snickareboken, med anvisningar om de särskildta träslagens
olika användbarhet, träarbetenas hopsättning, limmets tillredning,
linoljereuing, fernissberedning, betsning, polering, målning m. m.
Efter H. F. Stöckel och A. W. Hertel. Med figurer. 1 kr.

Fullständigaste handbok för Betsning, polering och lacke-
ring af trä, ben, horn och elfenben. Tillförlitligaste metoder att
_gifva simplare träslag det fullkomligaste utseende af finare, att be-
reda polityrer och fernissor samt att rengöra äldre arbeten och åter-
_gifva dem utseende af nya. Af H. F. Stöckel och C. F. G. Thon. 75 öre.

Sällskapsteatern. En vägledning vid inöfningen och upp-
förandet af sällskapsspektaklen Efter E. Herbst och C. F. Wittmann
af Harald Apelbom. Med figurer i texten. 50 öre.

Utgör n:r 184 af Bibliotek för teatervänner , en samling för upp-
förande å sällskapsteatrar särdeles lämpliga teaterpjeser, hvarå full-
ständig förteckning, med angifvande af antalet spelande damer och
herrar i hvarje pjes, finnes intagen i slutet af »Sällskapsteatern» så-
väl som i flertalet till Bibliotek för teatervänner hörande pjeser.

Kemisk tvättning och fiäckuttagning i hemmet. Efter
-egen erfarenhet af Cecilia Nilsson . 50 öre. (Utgör n:r 141 dl Allmän-

nyttigt handbibliotek.)

Dansskolan. Handledning i nutida sällskapsdansar, jämte
100 kotiljongturer. Af Axelina Apelbom. 75 öre.

Spelregler i västfickformat : Preferenceregler 25 öre. Wira-
regler 35 öre.

Den lyckade talaren. Oumbärlig handbok vid familjehög-
tider af alla slag, såsom förlofningar, lysningar, bröllop, födelse- och
namnsdagar, barndop, sexor m. m., jämte inledning om konsten att
•deklamera. Af Aug. W. Lund. 1 krona.

Fernissberedning till målning, lackering, möbler och träar-
beten, förgyllnings-, bokbinderi- och portfölj arbeten, läder, metaller
m. m. Efter D:r E . Winckler. 1 krona.

Sockerbagaren och Likörfabrikanten. Tillförlitliga anvis-
ningar att tillaga karameller, konfekt, sockerbröd, tébröd, bakelser,
tårtor lemonad och mandelmjölk m. m. samt likörer på kall väg.
Af J. Juliusson. 50 öre.

Den snälla köksan. 800 enkla anvisningar till matlagning
för tarfliga hushåll. Af Christina Lindgren. 50 öre.

Målning med lim- och oljefärger, såväl simplare som till
efterbildniug af olika träslag och stenarter; målning på linne, me-
taller och glas m. m., luktfria och torkande färger, oljemålade arbe-
tens rengöring m. m. Af C. Schreiber , 75 öre.

Praktisk handbok i Lustfyrverkerikonsten. Af C. Lin-
der. Med 36 träsnitt. 1 krona.

Vatten-, Teater- och Salongsfyrverkeri. Med 19 träsnitt.
75 öre.

Handledning i korgflätning för slöjdskolor och enskilde.
Af Gust. Flinta. Med 27 träsnitt. 50 öre.

Handledning i Hästskötseln af Ernst Schoug) Länsveterinär,
.50 öre.

På Sigfrid Flodins förlag till salu i alla bokådor:

Handbok

i

Svenska trädgårdsskötseln,

utgifven af

ERIK LINDGREN, AXEL PIHL och GEORG LÖWEGREN.

Detta arbete, komplett i 9 afdelningar, innehåller:

l:a afdelningen: Inledning till trädgårdsskötseln, omiattande
trädgårdsskötselns hufvudgrunder. Af Erik Lindgren. Med 76 trä-
snitt. 1 kr. 50 öre.

2:a afdelningen : Köksväxtodling, omfattande fullständig anvis-
ning till odling af alla både allmännare och sällsyntare köksväxter,
såväl på kalljord som under glas. Af Erik Lindgren. Med 15 trä-
snitt. 1 kr. 50 öre.

3:e afdelningen: Fruktodling på kalljord, omfattande uppdrag-
ning, plantering och skötsel af fruktträd, fruktbuskar och smultron,
samt urval af de för våra förhållanden lämpligaste fruktsorter. Al
Axel Pihl. Med 96 träsnitt. 1 kr. 75 öre.

4:e afdelningen: Fruktodling under glas, omfattande skötseln
af de för odling i drifhus eller kaster viktigaste fruktträds- och bär-
buskarterna, äfvensoro odling af ananas samt drifning af smultron.
Af Axel Pihl. Med BB träsnitt. 1 kr. 75 öre.

5:e afdelningen : Trädplantering, omfattande uppdragning, plan-
tering och skötsel af alla de träd och buskar, som anses kunna fort-
komma i det fria inom Sverige. Af Erik Lindgren. Med 12 träsnitt.
1 kr. 75 öre.

6:e afdelningen : Blomsterodling på fritt land. Af Georg Löwe-
gren. 3 kr. 50 öre.

7:e afdelningen: Krukväxtodling i växthus och boningsrum. Af
Georg Löwegren och Erik Lindgren. Med 34 träsnitt. 4 kr.

8:e afdelningen: Trädgårdsanläggningskonst, Törnrosens odling
på fritt land och Blomsterdrifning under vintern, af Erik Lindgren,
samt Trädgårdskalender, af Erik Lindgren, Axel Pihl och Georg
Löwegren. Med 2 litogr. planscher och 111 träsnitt. 3 kr.

9:e afdelningen (tillägg shäfte): Växtnomenclatur, innefattande de
i Sverige vilda och odlade växternas släkt- och artnamn samt van-
ligare botaniska termer, deras betydelse och betoning, jämte förkla-
ring af förkortade autorsnamn. Af C. Vilh. Hartman. 2 kr. 50 öre.

Komplett i 9 delar, 21 kr. 25 öre. Hvarje del säljes dock obe-
roende af de öfriga.

iC*ISJ9ATUfl pJBAJBJJ

jo

umjaioqjv Pioxioy

XjBjqiq