4 ” long 10 JG a Ain = str Vr Pr FNRA ARA BYARNA UELEL SENERTIE TE SETU KE je fr led HH TEETSTRGEE TS TEA AY GE ARR RAR 5.) yok a AR få rele rr dgr Pr nr BR TN rr erelsaspsto ie re nettet ss FRA —— FI fdr DNR rf NR a ADR prat rt RR er 0 AA AR SM KUA STU PRE AE ev mt NTA 0 RA LURA KET ES EET FRSTYPTR TR FE FO a TETE LE 400 ert AR TER tr — RR Je Te hgst AR IA RESET METITULER. lg | RAY KN RA RR AN I RE ARR RA RR Ppemmsa MN Mi IR TELE vh la fela a Jen RR jos 2 AV 1 ANN Feat RT JAPAN HAR IM ETSTTAFET VISE TRSCELL AA UTER CER TRIRSFESEIEEL RKC KOR PORET od PETIT TALES TE Mar pa rg 4) td d ört rg 0 RR di en ps UARSPN 0 4 "vr SURT [RTR grader a RR RR AR Å - PR AA Ks 0 Fyra Båt RRD RAR > -. ut RR at ” "omr jön a rag RR At bryr RARE RA AROR 0 BAR bör vttt AR NRA ARG 2 RR 4 press er Ok Or > Ar RK med bin Vs ”” redd: RR AR MINEKeN 30! i srt äl få Ir ANA « 4 JÄRN ge HRM > RR förr 1 [PR OTTALIAR EKA RU stdee orkat bn ärvt rr RER RR Meter por te gt ere Lev pp trför rr tg ker OA pr HRT RR SFARSE ATA SATTE faks öres tngrdt sånt g + na tybbetgd PIETSSNEPIOTA MLA TALSEGE Så fa are aled Utter OR ve- I RALLBKDA OOASMVA P trrrer te tog gär Burr LADAN 2 rien RA RA IEEE SE VAN VA FIRE TR TIP ITSYEI FINER UYR TATA Ar LULITT REVS T PTT LERIT SETT SLT a KN Lörd ata VE RR RANA Nibe iår ade vB Nga, Fi DÄLNESARI hö TAN NANNA [IUATLIG äl fara 8 NAN NANG ARA KE NOPARANR Bak PILAR MALE > epdrk st BR tt AR hr a RER AR a låna ba dt el ggr NA rak AMRA IRI Re NYSNd LILIOLSU stt ir setet ” ragå reste a Rn tenigå parndid Slaratanrviden 10019 + etag bg ys dot yr BARA AA BR i r& sleven stat 04 Ar 2 kn ETC TEE TDI TOALETT steddk4 + dar på bad reed NN tU RR FA MR Im OMR GRE at ts RA a Ja Sänd äl tg yn SOVA Ro GAR 0 ON ANNA DAGS € PDA NNE Prb RA PT i a go Ae ra Nl or da däre de Rd SA OR 47 LA NAT De JOY RYAN 2109000 FR ATA Pista td terdksgfessgör ere > 0. ofog LS - -” a »steselar Bi lvneket iv mar ay VP ELR Lp Bh | pe, 04 ” VD 2 BRA Ae SE BBK RAN te ROT ARR på aylgn rr rr KAR ARA a 4160 IGN bd ERE PTEFETEERTETERSIP ERT Net LYM ad » Her Pair årvdsl | gts j , va a ad 1 eV se svt NÖRTRI ty « ti00 or KN d : a As OM 1 b 207 Ge RA AGN state R ÄR ENA NA POET PIETER EA stor pe > OR RN Rn Va HER TREY ENE ”$yl A RN års ROR ia at Jödpot lsd ie Ad Sureg såser (ras tr NRA NAR RR fv t FART voro RA Arr ORO ber ROS 4 4 MR garn III EA TRTIIIt 4 FÅR et Pg ED vå EET VR Sjeip rad dra lad (FR At 0,0 0080 40 Mt et rt Led ys vå sd inde råg uber atom Bad fo ARR fan : HEST NO RSA ASA ata RR Pr leg UVA 61 IFIRAE SATA JK SITE ARE TAR T uf [UTSE EPI ER SETT TTSTE UTSE Lä Ka M 1 ar ög rdpegr VA FER BAL TA RLNE KRELFIFL EO CT LET EA SHAH vå oh LST APLILUEDEIER SRV VO SERLESAER = BANAR rår NAR br FARSAN ESR I IYTKE SOT RASA TITLE tt drRON 4 rg AA - a gt 4.4 AL (RF ARS ri förr I o MALS0G bd 4al ga dURbAN VARAR Led [rER tr ttborer tg RER FET råd FERLIN EN för SAALE. NA så rår AA Fv Rare gt så FR sneda Å vert fadtgs syre AAA FASER TEATER IEDE FER KITE GESFAR SPUESPEE IA BOCA EKSEE TP Fra birded BA RY ARN trteRrts RAR KT OLE KRD NED FE KEEL Få PED Er PT SO por gt 4 Bra FAR RAA RDR Arr ket älv görs 1 KärRate tår RAR ROTA så bt AR Mss fn en Mg : i pr LA TELE TLEC 148 md Mi gRtrget röd ocqrtr ör sp Gr Ae ir rad SÅN rf Cirdar PM MELISSA RSLIE ör rE44 igt bodar got AR träget RAR RE M Pottotld dn rak HBA FER NNRNRFRRAAT 103" 00 RTR SER VON OA RR i VM LIREEETE TOS Te JO + her VAR 244 CY RR NN Rrtddae bosstösrådas to tåtdk skr etsas DRA ol sädtabjadd a på + rm o rå MÖRARP a” nelet 219044 BEN FS tårta DAN ARR nöerid LEG PAN > Atta nn RN PN RR Å : eller te pA IRAN rt YRAN (das kad AGN wwrd 1 Oc rt mm 19 rag hn MEM 9) ve 4 36 Ar RA RA vaneev SKTRPST ER EE PIN TE ge t 6 10 slvörd trrrirgr 0 AROR Pale! GAR dr ar Fula ond Lät örter RR rr pr AA Ava 149 dea årg Asger HI Na .” . 834-08 by ROANN VA NA må YELKEIEN je Lå sr RR RR RAN ale ake gt SAT e dd mA

> såg dd RU SONSCET IFE FEI OREE EN Vd fe parks Ad did eek am Nr fd AR p LE EUS TALET SPROKTANRE LEA SRaK TES NN (USE ETKOITO TE strat läm fö UN MET Lå 6 drar 24 h13D4 ilgde sana s id 14: TER 4 b ÖR hå vi ] a NAD ; 1200 så OR AU Abd Ia Lära RN [SER bi 20 RAA 24 Mr val il eV ia vh 3 INR id) rida VN i Li SKROT AT Fe FN (KJ för SARELEDS ALAT dd AR ISA N tlrgat AM Vivaldi ' VRAK CRF RETT St a Vd NAT ANG MA ENA IR ELENL ER FEL Lp ” LELG ELM [IE RMEG SECRET 1 18 JNA Ar | KFOR VS IAN VE SPELARE TELE R sd Sabina bd LIDL ETT IELSDKE ERT VÄRDE YYKEL TV (URL Kd Fv öadArd så FA, 50 LIM EL MSE SLET SPL TU MUEC ETT ERA UER ET UE Fd ÄA IA LER . Y ; 1 ja aan FRÅ Kalles das " Rel 6 bygga ggn fis ; Ars pj mes. IST NLEKT ret iGrStn Ne ROR KIT a rönt NesR i Tre På | RETA RH Ta Hig 40 KT pl Eb NOTE Ma Vr 4 i i AM sag HE LH Sp IM PEEL iF EIA da KORGEN ; Iadek poor 4öRe pt SE river HRT EU OR rd korel sto brrern re é födadensg Ne SN 4 H sryår två DAS ap DE fån Få VÄRRE NET sier p "a Säve ARR n så ts br VBR pik om bart ELLI LIN UN] IKTÄTEEL EOES af ONA SITA URREROIE] LISE TE NEN ler Vv MOTIVET LI MESA 741465 rada rr RR 218, 4 og LE FRLCEKEETEELUL NS rä DYFIVTSEEREET ERNER MRGRE an ARS : Hade [EGT EL LILER TEN 0 4 " Nima lig 4 vi$ynd ” ed KEN Anp RAS IR NY dar tara jo dge ägo pa IdIR 1 KOR Ar Ajevd Aa 184 285 daje, tå Mr 4 $p AR Me an jråg mt RR TY fena a 474-202 405 ON VN IE pra RAA y METTE] NICI TRE lj IKTKIULERIH AROR CEEDET ad set Jam MANON U Här åa Me d 182 LE rbad-pgg PET Sä LAR TT FOTEE PEPYPRLTTO DEE MINE EYES TER Al 1 Ae sån 112! lj 44 4.046 4 VMA) £ VON ARA I YR GAA ANA er 168 Rd Spatial 011 ANNA NSP RRA FEVER KE EERE SERNER FORCERA ST a FEET VTIESET UTRED TRIST TATE DESI EO NISE TEN Så tps kr RM dal BN ALA I ar 4 ol RE a Kb bg] ARR MER SIESESCIETDPER Sera , blad fp 4 da IKE EESKETIEE EE PG VAREISR SLET CI ti KET FYNLUSE RE RETE BILCITY Av RPS PLERTIST TEEE FVRL TENESETM Ape RAG TU 8 NH AT RAR FRAN an på åk and bd ör Ari re ASA TEE Lal aa vr ind 4 Bis LARGE LILTSFREDTUNTYEYSEEETERT LO Yen åislöngun serve 1 n LEN OEM dir 4 4 o- svennar LB LETIIE GIL IG SA Kont mb 1 0 sar BORAT DÅ HISICtI IRA visetinlt se vd ONS vjge medi lg tankt lp RÅ RR tel rä pkar rr Fre IN LÄESLALESAKTLETIKTEILESEII PETE TSTORL SEE PIPE ID IEC ERE TE TEPESEPER RITTER IE TRUSEF TE TIL vu vå SUN Fa ta a VN FORN METYOITE RE TYSKE [ ' Fv ' 2 VER KOSTIETT RIGG REY KIKSINT SAT NM Gl Mr re bb P4 inst Sid 3 Myykl 9 RA GR FRETTYTETENETENIOLIE öd : 4 4150 JAR vr 8 ad la aa TORNEN R "Vv Atle gev es tg se ON efilrkeg kastal kar RSS E t RRT RIRARNA t LAR ARD «0 a Fr ASA Re fare SÅR nkt ar (BRA (ATA RR NN RN vt aret KRC ET RUTER YENE LPO LST pir laan va 0i BÅRD ivtejrtng rdr yet give ora PRE ETS ER PE TIDER TERA ETT BE RTYIRRY PTAE ERERIT SEDEN rt TERKIEOTPEt IDA er Anas sera d brv MIK AEREET EET ETT RER TTERLE PERS OTERE SO EOTOR Ta d art RA —— Vt hel ept lead a Tia: 4. epdan pOljBraNen pa kat ro NARAYANA TRA oj REA ettor Möss Då -- bj «at oh rn OM vin oe mer st BAR + ut h vå Fb ART EERLE PEEL IERT SPPIT KA TSE TALLD LJ or få stoet std 84 des > > vå åer ON - ir tå vån ROR VAR ERA KRA ST bi tnmnivasle Fursipi egna bi IAN SE . = ä + GÅ inch rr TE OPSE NNTITIPSIEETRUYSTEPSF DIR KATT 19tedrårs og vis -— solens Bin Ör od ve Ted vvs TRADE YRES KE RTTRTR vetgrdonvile OO +taenp ee R Käd - å ' lv” gp Hö dek sr VÄNG r0N er) ford da VåGNYGET NA dad br RR mtr fd Fe > sÅ HS FREI TORNE TELE CU EVSPSEFESKOR TTT TT På trdd SAN AE RA d | M 3 SRS kid RSS NA Fit RR rebed Köper 0 SOM belatr gal ad LEE TRE SEE" TIRTRPARTOPe TT ORT MET SRK AE TESTET ARGE för bur g 1 MEJA FA Ve. pov » (LR bi 0: fört mosse bv Hed NEON TE a NR d teer 14 Masdepr bör på di ie rr Ob (Para LEVY IA bd +09 00 Mi ipörej kb ätbar FOR VAR GAA H URLS Far Al ek AB 0 ÄR MPFLIRED SöDAG 1974 0000 ång NE NR AR ns Lea | MJ i; hk i på a bhirt br nådd NGA en : Q - : FN + ere BA A i Å 48 nam RNA = + , 3 ir . ; r ET fen RR : $ ne BAR sön N M i LORETTA a : LATER A LI eena Kl p me Ber BEY Ah Ik BAN ven eteR00gdiG LESEPET TEYIEG ee .” var PRO se > 00 says « > — | . å få. a "öv suabiladie vå reor LÅR 4 tvn RA 200 kg Br ed PET BR ATEE (TEK LITA DIET] 8 år ass | To ge re tes ÅRIG brN 7 RN) 094 OdUMN FAUNAN FANN . KeA i är å-p fer 1 929000 | OA tetörakssos re FRRSGA EN så KA så qv f i R | ' ' särkeriena TT eter dat säges rr UA ARR br nd Ha ne VER -& > M ' aNber dn At BN KRITA: skar [| 4 red SÅLLA be 40 sek Ain vB OPEN 060 ef KÖN Lan | s | v ku dtarr er ov katnr HR SO As = : 9 | N geia börd bind.) be rs robpe tar La agånt vbrt Ar först ttrt BORRAR V i 1 trå portå jOE AVE NE vn otetör over set met i | Re iv ' ad vridet NET NAR FRO såg ert Vr RARE ma | / : väte Atj1eg sbör bt RNA UNG ; ed | tlatgåstN NR AR UN | t enes stovrös Van sönd dt Ö b + 9 Pre testat Br dt (HAR RDR | kJ tad i FRRREE OERTAETEPLITETT KI Ra TA fälad Om AR 4 ' vred KRA ANOARS ä vu a tiamgerv ot tönt 4 pRt rt RRARG n jå Ring pt | ANA neo ee ru rg nd c 1 vår EX LIBRIS Ä Ja William Healey Dall Division of Mollusks Sectional Library al al NN al 7 i - 4 vä h AV 2 Ke As NE lr 1 fr 1. AA Å SN et LAR BEARBETADE RS ST denR | AF | - DELTAGARE I RESAN OCH ANDRA FORSKARE EE lg FR GUT GO LENA så Sr ; AF A. E. NORDENSKIÖLD. FEMTE BANDET. : (MED 2 TAFLOR.) ; et STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FUYURLAG, 1887, I — VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA JAKTTAGELSER BEARBETADE CöM | AF : DELTAGARE I RESAN OCH ANDRA FORSKARE UTGIENA AF ANP LENO RDRENSKTOLTI: FEMTE BANDET. (MED 2 TAFLOR.) a STOCKHOLM, | ; 5 | F. & G. BEIJERS FÖRLAG, vg 1887 ST LANT , Pra . ANRELL D Lä Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Akt 1887. Förord. När början af föreliggande arbete lemnade pressen, trodde jag, att detsamma skulle kunna fullständigt afslutas med tre band af ungefär samma omfang som den da färdigtryckta första delen. Snart visade det svg Ivkval, att detta veke var möjlvgt, och voaktadt antalet band numera, sedan medel tull arbetets fortsättning lemnats af baron Oscar VWickson, ökats tull fem, sa saknas dock 1 detta redan sa omfattande verk flere af de vetenskapliga uppsatser, som med anledning af Veqa-expedi= bonens samlingar och rakttagelser offentliggjorts. & heller har den specrvella bearbetningen af atskilliga grupper af de natur= lustoriska samlingarna annu hunmt afslutas. Detta år t. ex. fallet med en redogörelse för samlingen af lichener fran Asiens nordkust, som professor I lh. Iries v Upsala paborjat, med lchen= samlingen fran Beringon, som bearbetats af professor MW. Ny= lander |» Saris, med den betydande samlingen af krustaceer fran Asvens Sshaf, hvars bearbetning d:r A. Stuwberg annu e slut= fört, med omfattande samlingar tvllhörande atskulliga andra vaxt- och djurgrupper, med en del af de magnetiska varkt= bagelserna, m. m. m. m. Visserligen har jag anledning att hoppas, att äfven dessa bvdrag till kännedomen om polarländernas naturförhallanden snart skola kunna tll pressen öfverlemnas, men da Vega- expeditvonens vetenskaplvga vakttagelser redan nu svalt så ofantligt ut oe den först utstalkade ramen, s nödsakad att med detta femte band afsluta aröojal kommer jag att framdeles v ctt supplementband samm dels de på material hemfördt af Vega-expeditionen = uppsatser, som redan äro tryckta, men af en eller an - ledning ej kunnat vntagas 1 det mv afslutade arbetet, ; lnthörande uppsatser, som framdeles komma att v vetensi a | tvdskrifter v första hand offentlvygöras. S el äl | Slutligen är det för mig en kar plige att ännu en g z upprepa min tacksagelse tull de forskare och de Vega-fa Y genom hvilka detta bidrag till kännedomen om den högsta z nordens naturförhallanden kunnat komma tll stand, änn bull d:r 6. öklofr, som, efter det d:r Stuxberg lemnat a XV - haft svg anförtrodt att Ombesorja och öfvervaka bryckningen. vt Stockholm rv julv 1887. ÅA C. Mordors FEMTE BANDETS INNEHÅLL. An Text. Sid. STUXBERG, A., Faunan på och kring Novaja Semlja. (Här- GUL TENN rek bd RSAe RA AA SEN 5 SSR ERT ARA PETER AAA PALMEN, J. A., Bidrag till kännedomen om Sibiriska Ishafs- kustens fogelfauna, enligt Vega-expeditionens iakt- SS EO CS OO s 4.6 Dios så sne vs eben vån kas ev na sön SOLA ROSÉN, P. G., Iakttagelser af tidvattnet vid Pitlekaj under Mesa expeditionen 1878-1879. (Härtill tafl. 2)..... 513—535. REA IS 20 B. Taflor. Tafl. 1. Zoologiska draggningar 1 Novaja Semljas haf, utförda af de svenska expeditionerna 1875, 1876 och 1878. Jfr s. 10. f. 2. Månens och Solens tidvatten vid Pitlekaj 1878—1879. Jfr Söka Or I. Lr EEE Till Novaja-Semlja-ögruppen, Kara-hafvet och Jenisejs myn- ning ha från Sverige utgått tre expeditioner i naturvetenskap- fertsyfte, alla under ledning. af frih: AVE Nordenskiöld. Den första af dem bekostades af frih. Oscar Dickson, den andra af frih. Oscar Dickson och den kände ryske patrioten Alexander Sibiriakoff, den tredje af H. M. Konung Oscar II och nyss nämnde herrar Dickson och Sibiriakoff. Den första svenska Novaja-Semlja-expeditionen afgick med norska fångstjakten »Pröven» från Tromsö den 8 juni 1875 och inträffade vid Norra Gåskap på Novaja Semljas vestkust den 22 samma månad. Från Norra Gåskap stäldes färden nordvart till Möller bay, Lilla Karmakul bay, Besirmennaja bay och Matotschkin schar, derifrån åter sydvart till Gribova bav och än en gång till Norra Gåskap, samt vidare till Södra Gås- kap, till Rogatscheff bay, genom Kostin schar, förbi Kariska porten och längs Vajgatschöns vestkust till kap Grebenni, som är beläget vid vestra mynningen af Jugor schar. Efter Senomseglingen af sistnämnda sund gick färden mot nordost öfver Kara-hafvet, förbi Samojedhalföns (Jalmals) vestkust och Beli ostroff, till lat. 75? 40' nm X long. 187 40' ost Gr. och der- ifrån mot söder till mynningen af Jenisej (Dicksons hamn), som nåddes den 19 augusti. Från Jenisejs mynning återvände »Pröven»> öfver Kara-hafvet, längs norra Novaja Semljas öst- kust och genom Matotschkin schar till nordiigaste Norge, dit fartyget anlände efter en stormig och äfventyrlig återfärd den 21 september. Vetenskapliga deltagare i denna expedition voro, utom chefen sjelf frih. Nordenskiöld, doktorerna F. R. föjellman, AA N: Lundström, H. Théel och författaren till föreliggande skrift, af hvilka de två förstnämnde hade att göra botaniska, de två sistnämnde zoologiska samlingar och studier. Den andra svenska Novaja-Semlja-expeditionen afgick med svenska ångaren »>Ymer» från 'Tromsö den 25 juli 1876 och inträffade fem dygn senare, den 30 juli, i Matotschkin schar. Härifrån ångade »Ymer» den 5 augusti sydvart längs: öst- 4 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. kusten af Novaja Semlja, förbi Kariska porten mot Jalmai, och vidare nordvart och ostvart till Jenisejs mynning, som nåddes den, 16 augusti. Den 1 september anträdde »Ymer» återfärden öfver Kara-hafvet, inträffade den 7 i Matotschkin schars östra mynning, stannade der till den 13, lemnade Ma- totschkin schars vestra mynning följande dag och inträffade i Hammerfest den 18 samma månad. Vetenskaplig deltagare i denna expedition var, utom chefen, författaren till före: liggande skrift. Den tredje från Sverige till Novaja Semlja och Kara-hafvet utsända vetenskapliga expedition var expeditionen med »Vega»>, som utgick från Göteborg den 4 juli 1878. >»Vega» anlände den 30 juli till Jugor schar, stannade der till den 1 augusti, inträffade i Dicksons hamn den 6 aug., stannade der till den 10 aug., framkom den 14 aug. till Tajmyrön, stannade der till den 18 aug., och ankrade slutligen vid kap Tscheljuskin dagen derpå den 19 augusti. Vegas vidare färd intresserar oss icke här, emedan hon från den stund kap Tscheljuskin kringseglats gick öfver områden, hvars djurverld icke kommer att behandlas i denna skrift. Vetenskapliga deltagare i Vegas expedition voro, utom chefen och officerarne, doktorerna F. R. Kjellman och E. Almquist, som hade att besörja de bo- taniska, samt dåvarande löjtnant Osc. Nordqvist och jag. som hade att besörja de zoologiska göromålen. 2 Under dessa tre expeditioner hafva samlingar af hafsdjur hopbragts från 10 särskilda områden vid .eller utanför Novaja Semljas och Vajgatschöns vestkust, från flera ställen i Ma- totschkin schar efter nästan hela dess längd, från 3 punkter i Jugor schar och från 66 olika punkter i Kara-hafvet. Härom ger den vidfogade kartan närmare upplysning. Samlingar af land- och sötvattensdjur hafva hemförts från Matotschkin schars norra och södra strand (företrädesvis om- gifningarna kring Pachtussoff's meteorologiska station från 1834—35, Tschirakin- och Schumilicha-elfvarna samt den midt emot dessa belägna delen af norra stranden, Gubin bay, Ross- mysloff's öfvervintringsstuga och Beluscha bay), från Besimen- naja bay, Lilla Karmakul bay, Norra Gåskap, Södra Gåskap, Rogatscheff bay i Kostin schar, kap Grebenni och en annan ungefär midt emot Chabarova belägen punkt på Vajgatschön vid Jugor schar. nr VECUSPXPEDITTIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. De hemförda djursamlingarna äro nu genom frih. Norden- skiöld's försorg till största delen vetenskapligt bearbetade af särskilda fackmän. Om däggdjuren lemnas i det följande några upplysningar, grundade dels på mina egna anteckningar och dels på uppgifter af kapten I. N. Isaksen i Tromsö,, hvilken deltog i Prövens färd 1875 och både före och efter den tiden företagit flera fångstfärder till Novaja Semljas haf; fåglarna hafva bearbetats af H. Théel!; coleoptera af F. V. Mäklin? hymenoptera och diptera af A. E. Holmgren ?; lepidoptera aft Christopher Aurivillius ?; collembola af T. bird myriopoda af A. Stuxberg '; Re af Ludwig Koch” malacostraca af ÅA. Stuxberg?; oligocheta af G. Pison 2 poly cheta af H. Théel!! och cd Wirén !!: bryogoa af FE. A. 1 Några bidrag till Novaja Semljas fogelfauna (Öfvers. af Kongl. Vetensk.- Akad. Förhandlingar 1876 n:o 5 sid. 43—53). 2 Coleoptera insamlade under den Nordenskiöld'ska expeditionen 1875 på några öar vid Norges nordvestkust, på Novaja Semlja och ön Waigatsch samt vid Jenissej 1 Sibirien (Kongl. Sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4). 3 + Insecta a viris doctissimis Nordenskiöld illum ducem sequentibus in insulis Waigatsch et Novaja Semlia anno 1885 collecta. Hymenoptera et diptera auct. Aug. E. Holmgren. Lepidoptera auct. Chr. Aurivillius (Entomologisk Tidskrift 1883 sid. 139—194). 3 Collembola borealia. — Nordiska Collembola (Öfvers. af Kongl. Vetensk.- Akad. Förhandlingar 1876 n:o 5 sid. 23—42, tafl. 8—11). $ Myriopoder från Sibirien och Waigatsch-ön samlade under Norden- skiöld'ska expeditionen 1875 (Öfvers. af Kongl. Vetensk.-Akad. Förhandlingar 1876 n:o 2 sid. 11—38, tafl. 2); On the Myriopoda, from Siberia and Waigatsch Island, collected during the Expedition of Prof. Nordenskiöld, 1875 (Annals and Magazine of Natural History, 4:th series, vol. 17, pp. 306—318). 7 Arachniden aus Sibirien und Novaja Semlja eingesammelt von der schwedischen Expedition im Jahre 1875 (Kongl. Sv. Vetensk.-Akad. Hand- lingar Bd 16 n:o 5). 3 Kariska hafvets Malakostraceer (Vega-Expeditionens Vetenskapliga Takttagelser Bd 1 sid. 775—7820). För samtliga malakostraceer i Novaja Semljas haf lemnas för första gången närmare redogörelse i föreliggande skrift. ? Redogörelse för Oligocheeter, samlade under de Svenska expeditionerna till Arktiska trakter (Öfvers. af Kongl. Vetensk.-Akad. Förhandlingar 1878 n:o 3 sid. 63—79); On the Oligocheta collected during the Swedish Expeditions to the Arctic Regions in the years 1870, 1875 and 1876 (Kongl. Sv. Vetensk.-Akad. Handlingar Bd 15 N:o 7). 10 Les annélides polychetes des mers de la Nouvelle-Zemble (Kongl. Sv. Vetensk.-Akad. Handlingar Bd 16 N:o 3). 11 Chetopoder från Sibiriska Ishafvet och Beringshaf ISA lade under Vega-expeditionen 1878—1879 (Vega-Expeditionens Vetenskapliga Iakttagelser Bd2 sid. 381—428, tafl. 27—32). 6 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA: Smitt !?; molluskerna af W. Leche?3,11 och Carl W. S. Auri- villius !5; echinodermerna af H. Théel!56, 17 18 och A. Stux: berg !9. Icke bearbetade äro ännu fiskar, tunikater, entomostraceer, pyknogonider, gephyreer, coelenterater och spongozoer. I det följande lemnas en kortfattad öfversigt af samtliga hittills från Novaja-Semlja-ögruppen och dess haf (räknadt från 50? long. ost Gr. i vester till kap Tscheljuskins longitud i öster) kända djur, med undantag af fiskar, tunikater, entomostraceer, pyknogonider och gephyreer. Bortsedt från nämnda djur- grupper omfattar Novaja Semljas nutida fauna, så vidt för närvarande är kändt, af | fm FF FRE Mam pallat neråt RE 16 arter, AVES fest b ordklass JIE IS KREON NEN 41 ni Hexapoda: COIeOPTerA arr SEEN ÖA Pseudoneuropverar CE ee Sik NeUrOPbeLa brer node SSE 3 oo» Transport 77 arter, 1? Recensio systematica animalium Bryozoorum, quee in itineribus, annis 1875 et 1876, ad insulas Novaja Semlja et ad ostium fluminis Jeniesei, duce Professore A. E. Nordenskiöld, invenerunt Doctores A. Stuxberg et H. Théel (Öfvers. af Kongl. Vetensk.-Akad. Förhandlingar 1878 n:o 3 sid. 11—26). 13 Öfversigt öfver de af svenska expeditionerna till Novaja Semlja och Jenissej 1875 och 1876 insamlade hafs-mollusker (Kongl. Sv. Vetensk.-Akad. Handlingar Bd 16 n:o 2). 12 Öfversigt öfver de af Vega-expeditionen insamlade arktiska hafs- mollusker, I. Lamellibranchiata (Vega-Expeditiorens Vetenskapliga TIakt- tagelser Bd 3 sid. 433—453, tafl. 32—34). 15 Öfversigt öfver de af Vega-expeditionen insamlade arktiska hafs- mollusker, II. Placophora och Gastropoda (Vega-Expeditionens Vetenskap- liga ITakttagelser Bd 4 sid. 311—383, tafl. 12 & 13). 6 Note sur VI'Elpidia, genre nouveau du groupe des holothuries (Bihang till K. Sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 4 n:o 4). 17 Mémoire sur V'Elpidia, nouveau genre d'holothuries (Kongl. Sv. Vet.- Akad. Handlingar Bd 14 n:o 8). 18 Note sur quelques holothuries des mers de la Nouvelle-Zemble (Nova Acta Reg. Societatis Scientiarum Upsaliensis, Ser. 8:tia, Vol. extra ordinem editum; Upsala 1877). 19 Echinodermer från Novaja Semljas haf samlade under Nordenskiöldska expeditionerna 1875 och 1876 (Öfvers. af Kongl. Vetensk.-Akad. Förhandlingar SS 1878 n:o 3 sid. 27—40, tafl. 6). j NN VEGA-EXPEDITIONENS VETUNSKAPLIGA ARBETEN. Transport 77 arter, Flyndenoptetaghäs.avt. am 40 >» Fa PIGG NOGA: 2 Mahra bd 10 > NOTA or vrå da das Aorodgeirdad ÅG VE CIOMERND OLA EA ae ABL SILJAN dad 1640 INEYEETO PO CA dte ende där ka FÖRA köa Arachnoidea:. JA IE ON SYD SE AS I RM Bord TO: ARG g sa Ca är RE ÄG a 0 BRT EA fe ZAe FRENGe Crustacea: IEROTACOStFACAT I sb RA ENE USED RER PA RNE Rear på 130? 759510 DOG ERNER Ce SR NE 61 > Annulata: OTIS dd sa rie, SAG delse rele 111 » (OTRS ENS AR bs ber eds 2 LSTEVIOÖVA SEI fr FERe SANN AN SR för RA NRANSKAN HOLE TS Mollusca: RSROP AE ar IT sneglar dead 20 SEDIN DOE rr AAA (OST SOC OCORA eedrresk LB KOTTEN T AR PE RSA RESO CE MA 42 >» Brachropodar sger SER RER Echinodermata: Oo Ode Ae reliuns de FORS Heh inotdea, fä 20 HAD fn ba AlSberondlea eo de LA dad 2510 Crinoidena, kanana olla SAL Coelenterata: NRP RNOg0 a RR LINA B1012 EIYOIBO ZOE) re coral hy een) ROUTE SPORS MOA tek null tv 130 Summa 742 arter. Arter, som icke hemförts af de svenska expeditionerna, äro inneslutna inom en parentes. Innan jag öfvergår till en uppräkning af de särskilda djur- arterna, torde det vara på sin plats att helt kort vidröra faun- områdets klimatiska förhållanden. 8 STUXBERG, PAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Rörande temperaturen på Novaja Semlja äger man iakt- tagelser för någon längre tid endast från fyra olika ställen !. Dessa äro: 1) Guba Kamennaja, belägen på Novaja Semljas sydspets i Kariska porten, lat. 70 37 n. X long. 57? 44 OsteGtienen iakttagelser anstälts af Pachtussoff från den 12 sept. 1832 till cn 23 juli 1835; 2) Matotschkin schars vestra mynning, lat. 73” 18 n. x long. 54? 21' ost Gr., der iakttagelser anstälts af Pachtussoff och Zivolka från den 8 september 1834 till den 2 sept. 1835; 3) Guba Melkaja på Novaja Semljas vestkust, lat. 73? 57 n. X long. 54? 48' ost Gr., der iakttagelser anstälts af Zivolka och Moissejeff från en 27 augusti 1838 till den 22 augusti 1839; samt 4) grannskapet af Gorbbvije-öarna, lat. 75? n. X long. 39 ost Gr., likaledes vid vestkusten, der tele anstälts al NS. Tolbibesn och son från den 1 oktober 1872 till den 13 maj 1873. 59 Härtill komma ytterligare iakttagelser för någon kortare tid af v. Heuglin 1871, österrikisk-ungariska expect tionen 1872 och Nordenskiöldska expeditionen 1875. Resultatet af temperaturiakttagelserna från de fyra först nämnda punkterna visas af tabellen å följande sida. Sommarns medeltemperatur för södra delen af Novaja Semlja, om vi sätta gränsen vid Amiralitetshalfön eller något söder derom, utgör + 3,20 OC. Den kommer således, för att jämföra den med några svenska orters temperaturförhållanden, när- mast mediet för november månad i Göteborg (+ 3?,12), Kalmar (+ 3,15), Halmstad (+. 37,20), Visby (+ 3”;27), Lund EF och Karlshamn (+ 3,30), eller för april månad i Nyköping (+ 3,14), Askersund (+ , 32,28), Karlstad (+ 3;s1) ock Vesta (+ 3,38). De varmaste månaderna på Novaja Semljas vestkust, juli och augusti, kunna antagas hafva en medeltemperatur af + 4 till + 5”, och denna låter närmast jämföra sig med mediet för april månad i Skara (+ 42,11), Vexjö (+ 4,13), Strömstad (+ 47,39), Kalmar (+ 47,45) och Linköping (+ 4,68), eller för maj månad i Piteå (+ 42,48), Umeå (+ 49,56) och Östersund (+ 5,04), eller för oktober månad i Hernösand (+ 42,04), Falun (+ 4,50), Gefle (+ 5,02) och Upsala (+ 5,05). 1 Det är mig icke bekant, om Tjagin's iakttagelser från hans öfver- vintringar i Lilla Karmakul bay hittills blifvit i tryck offentliggjorda. BETENSKAPLIGA ARBETEN. VEGA-EXPEDITIONENS VE "OSP oRc Sr NILE GL BLEJTOIN equsg TORSKEN rd G 3006 VUTIEQ-2lTAOQTI04) JR JadrYSsuuvIg "ÖL GTSRe wa SNIRS TSG Si IVU2S UTJUYISIOJLINT (0) GA SARA SINE FAS SK Sia relruuamweYd ran; | | | 6 — | Letg — | | | STAG EN | RR Or tunNTpatuSIY Uj VE 11 Ar SE FR de Sr Ag dag 1S0H 00'f + 198 + (RA I RUPEE fö ED SE AE Sr nl SG ÖRAT IG ENE GRE TB WOS | SA Rb TR] Bag — sär klske (gle Fe (CNS le) ie a) 0 sige kare ONA IPA feg — | GOPl— SE Fr SAS SES dr SEE Oo rag Ae IOJUTA Lag ce — ste — KSNe 89'61 — 1'€8 — 0'6 — 88'0T — 897 — SE BS RR OR 194 Me öl 0'98 — eo — 69 — 861 — 8'eg — 88 — 86'GT — 0'0F — SEA 2 Rn Ran AE II WSAON 6'eT — Ua | 06 + LIG — OP — g'ef — | 0'C + 899 — 8'e0 — FREE RN RA 194070 Er — 120 — et, — | 8'e + IT] — ETT ERAN OG SA NR 194 wIdog 88'e 96'F SE gg —= Se 90'e SE cz SE '6 = [DH eb ee ER OD Ob ER KG Sn3ny £o'c + opp SE — KO BAR JA sg oo LR äg roa 2 FRE aren LER | SNS ETRS TE ES RE fa OK dn a AO | SE | (Fi TRE AS Gr NAN tung | OG) 0'z Ef ARE Teg sc So SE Käg SE le 0 ESO I SEO UNG = RSS Grade 2 dl OO EE dr Gr a GR SA [dy rg c'gg — ct) Och 0 NSL ne Te 9 ER BLleg — Fo Äg | 35 AO DDR RONNIE SIEM 696 — 0Be— NUR ere — LO'ZZ — 91 | OO — GL IT — JrSSja GR ER ft AS 20 IIENIQ AA [fv 0 GE I IReR SG ag Bf, ET — Is 84 = ELD SSE Or DING Ienuef | issn UINIpalIT | | "UTI | "XEMN | TUNIPON | WUNTPONT "UTI | 'XEN | TULIP IT | "ATI | "NEN | 10 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Till de kallaste månaderna på Novaja Semljas vestkust kunna vi knappast vänta att finna några motsvarigheter på den skan- dinaviska halfön. Det är också icke heller annorstädes än i Sveriges nordligaste delar, och af dessa endast i dem som ligga högt öfver hafvet, långt skilda från närmaste kust, och fördenskull utmärka sig genom ett kontinentalklimat, der vi mötas af månadsmedia, hvilka tillåta en jämförelse med de kallaste för Novaja Semlja. Jockmock i Norrbottens län är en af de få punkter, som tillåta en jämförelse här vid lag; men det är endast under mycket hårda vintrar som der råder en ytterligt låg, från det normala ståndet skarpt afvikande temperatur. Sådana månader voro i Jockmock december 1860, januari 1861, 1862 och 1867, samt februari 1871, hvilkas media voro resp. — 20,6, — 21”,7, — 20”,8, — 23,6 och — 252,1.1 Den lägsta temperaturgraden var i Guba Kamennaja — 40? (21 november), i Matotschkin schar — 37”,5, i Guba Melkaja 32”,5, vid Gorbovije-öarna — 40,5 (14 januari). Häraf synes, att temperaturen längs Novaja Semljas vestra kust ända upp till 76:te breddgraden sällan sjunker så lågt, att qvicksilfret antager fast form. Den högsta temperaturgraden var i Guba Kamennaja + 107,0 (juni), i Matotschkin schar + 20?,o (juni), i Guba Melkaja + 1871 (juli). Den 17 juli 1875 antecknade svenska expeditionen vid Norra Gåskap + 20,5. ; Dagar å rad med en jämförelsevis hög medeltemperatur äro icke många. Pachtussoff har på vestkusten under tre på hvarandra följande dagar” i juli antecknat en medeltemperatur öfver + 7,5, och under augusti visade fyra efter hvarandra följande dagar en medeltemperatur något öfver + 9. Den varmaste dagen på vestkusten (19 augusti) hade en medel- temperatur af + 11”,9. En sådan värmegrad förekommer, en- ligt hittills vunnen erfarenhet, aldrig på östkusten; der hade den varmaste dagen (16 augusti) + 7”,6 i medeltemperatur. Köldgrader 1 oafbruten följd hafva antecknats 1 Guba Kamennaja från 19 okt. t. o. m. 24 maj "= 2180da0An iUMatotsehkin schar » 24 okt. > 21 mars = 149 => i Guba Melkaja MIST old. S 21 april = LTLNEL vid: Gorbovije-öarna » . 2 okt. » 10 maj = 220000 1 Enligt professor Rubenson's beräkningar af elfva års iakttagelser är det normala månadsmediet i Jockmock för december — 14”,47, för januari — 16,05 och för februari — 14”,59, VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 11 Hafsvattnets temperatur vid bottnen, både vester och öster om Novaja Semlja, 1 Murmanska och Kara-hafven med dem för- enande sund, är nästan utan undantag hela året igenom under + 0? C., ända till — 2,3 eller kanske ännu lägre. Att så är, visa följande iakttagelser. nada nig. Tid Murmanska hafvet: fatta ORAORNI IK long, 007 4770: GT) ie (GZ |) I 2 te is FRT2NAS Ts > SÖN ENA N TANENe d 30 a NAV AR ROTOR ONE ES SUR » DRRSO fr CV Aer 55 — 1”.4 Öp mtl >» 69” 20" > RRD OP TS NGA de 14 — 0,4 | 31. 7. 1881 STD UR NARE DÅ ÖR GT kn brer 16 — 0,8 I lös disko Sr 49 > » (DONE GIS SN RER 68 — 1,3 | 18. 8. 1881 KUIEREO GS CIN KS GA 5ö oa fessia us rela ee arsle hua De dena 37 | — 0,9 | 10. 8. 1881 Kara-hafvet: "lat. 70” On. X long. 60” 85' o. Gr. ......: NE 20S TLS BES: 18n0 Sh AS EO STAT ÖST UA UR Nb Fa AG ARA 90 TS ANSESS RA 8 SEAT EL TESEN Sa TOY 0 Bu Ri 2. 8 MALTE SET) LINEVA a NE GÄRDS Dr EID Kaa 60 = 20 25SLISKS | 2 SÖ RR OA (Ae ren SR AO 11 — 0",.6 5. 8. 1875 FT > 0 ADD FILOG ft Se RE 3) — 2,3 208LELSKS ATS KRRGS SETS da SEE Sf RES FE NES KR ARG IE Sö lh hs AR 9 — 1”,0 9. 8. 1875 Fielon 28 RN OO SOT BK grek Arg 10 | —18 2 OS ILS > WO Abe > ÖF ENÖRT ES Yr 10 — 17,0 | 10. 8. 1875 ANITA ER TS 206 [YA tr ARR ROAT TN TLSNTS EN (Gr ER NOSA OSS Er AA 26 = NME SIG STO REVIR SG AN SR KRKA. KORNETT | 28 IST RON SÖ > 29 FOTO Rby de 60 — 1",8 | 24. 8. 1875 2 > ANALOG DON FRA Sa Hg 49 876 TA » ; SÖ ro IR RS RI 19 — 1,0 | 10. 3. 1878 AR AST 2 CS idolen FÖR se ANNAN 24 — 1,4 | 10. 8. 1878 1018 FANNS KEANE SVE ver 128 ISS ATA I JA FÖRR (OJ AZ 0) Ro [17 1 BRN dl RE 40 = 14 19 8T878 ralekiniavilken. (PAJODyEÖD sd ester ass belade deeds ed 5—10| — 1”.,4 | 15. 8. 1878 Under årets varmaste tid har man visserligen iakttagit i vestra mynningen af Matotschkin schar vid 13 famnars djup meet Jugor schar vid 19 famnars djup + 0,6, 1 Kara-hafvet fav hn. Xx long. 68 2 o. Gr. vid 15 famnars djup + 1,4 12 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. och i Jenisejs mynning (Dicksons hamn) vid 15 famnars djup till och med + 9,0; men alla dessa fall äro undantagsfall, de äro lokala och temporära, och äfven rörande dessa punkter har man alla skäl att antaga, att vattnets bottentemperatur der under största delen af året är under + 0”. Om Novaja Semljas hafsdjur kan således med skäl sägas, att de äro glaciala i ordets fulla betydelse. Mammalia. Cuniculus torquatus (Pallas) Zoographia rosso-asiatica 1 p. 173. Mellan Gåslandet och Matotschkin schar. Hål och gångar efter denna art finnas i synnerligt stor mängd företrädesvis vid Tschirakin-elfven i Matotsechkin schar och vid Norra Gåskapsfjorden. (Jfr för öfrigt Petermann s Geogromm theilungen 1872 sid. 217—219.) Myodes obensis Brants Het geslacht der muizen ete. p. 95. På Vajgatschön, sydändan af södra Novaja Semlja och vid Kostin schar, der hål och gångar af denna art äro mycket vanliga. (Jfr för öfrigt Petermanns Geogr. Mittheilungen BerEeSsa 9220 KT | Canis lupus Linné Systema nature ed. 10 p. 39. Spörer uppger (Nowaja Semlä in geographischer, natur- historischer und volkswirthschaftlicher Beziehung sid. 98), att ! I en uppsats »Uber die Land-Säugethiere von Nowaja Semlja und der Waigatsch-Inseb (Petermanns Geogr. Mittheil. 1872 sid. 220) upptager Th. M. von Heuglin Arvicola obscurus Eversm.(?) såsom tillhörande Novaja Semljas fauna. Detta är emellertid en contradictio in adjecto, ty Heuglin har funnit en individ af arten i fråga icke på Vajgatsch eller Novaja Semlja, utan vid mynningen af Nikolskaja-bäcken vid Chabarova på Europas fast- land midt emot Vajgatsch. Det är möjligt, men knappast troligt, att denna art tillhör Novaja Semljas inklusive Vajgatschöns fauna. I VEG A-BXPEDITIONUNS VETENSKAPLIGA ARBETUN. 13 (r—— = >» Wölfe kommen auf Nowaja Semlä vor, aber lange nicht so zahlreich wie die Eisbären». Från hvilka äldre reseberättelser denna uppgift hämtats är mig. icke bekant. Heuglin fann "ett temligen väl bibehållet vargkranium vid Matotschkin schar. Hvarken norska fångstmän eller de svenska expeditionerna eller öfverhufvudtaget någon, som under de senaste 17 åren besökt Novaja Semlja, har der funnit ens spår af varg. Vulpes vulgaris J. E. Gray Proceed. Zoolog. Society London 1868 p. 515 förekommer någon gång kring Nikolski schar på sydligaste Novaja Semlja. Vulpes lagopus (Linné) Systema nature ed. 10 p. 40 förekommer mycket vanligt, 1 synnerhet vid alkfjällen. (Jfr Spörer ant. st. sid. 98 och Petermann's. Geographische Mittheilungen 1872 sid. 221.) Ursus maritimus Linné Systema natur&e ed. 10 p. 47. Rörande isbjörnens förekomst vid Novaja Semlja skrifver föpien I N Isaksemn: »Om våren har jag, likt flera andra, träffat och fångat icke så få isbjörnar på isen i hafvet från Mur- manska kusten till Novaja Semlja. Åren 1881 och 1882 fäldes af 8 fångstmän omkring 30 stycken hvardera året, de flesta mellan 69? 30 n. br. och 72? 0' n. br. samt 44” och 50? o. längd från Greenwich. För öfrigt har jag träffat isbjörnen talrikast längs Novaja BSemlja från Berchön till kap Mauritius. En gång, då jag låg instängd i Rysshamnen, såg jag på en och samma dag 12 stycken promenera förbi inne på fastisen i nordlig riktning; de gingo 2 och 31 sällskap. Af de 12 dödade jag 5. Ett annat år såg jag i närheten af Oranie-öarna 9 stycken på en gång; af dessa lyckades jag också döda 5, de andra 4 undkommo mina vapen till fördel för en annan fångst- man, som tog 2 af dem lefvande (de 4 jag dödade voro en hona med 1 fjolårsunge och 2 årsungar). Af de omkring 80 isbjörnar jag dödat hafva de flesta träffats vid norra Novaja 14 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Semlja. Skälet, hvarför isbjörnarne vistas mest nordpå, är nog det, att isen der håller sig längst invid land, och då björnen kräfver sitt uppehälle af kobbarne, måste han följa dem.» Kapten H. C. Johannesen anmärker, att det största antalet isbjörnar han vanligen funnit tillsammans varit 3, men att han en gång, år 1869, vid östra sidan af Matotschkin schar sett 8 stycken i ett och samma följe. Rosmarus arcticus Pallas Zoographia rosso-asiatica 1 p. 269. Om hvalrossens förekomst och vandringar i Novaja Semljas haf har kapten I. N. Isaksen meddelat mig följande: >Om sommarn eller den tid af året, då nordändan af Novaja Semlja och Kara-hafvet äro så isfria, att hvalrossen kan uppehålla sig der, har åtminstone under de senare åren varit händelsen, att vestkusten varit nästan blottad på hvalrossar. Om våren deremot (liksom antagligen också om vintern), då isen ligger tätt packad rundt kring Novaja Semlja, kan man se oräkneliga massor af hvalross allt ifrån Svjatoj nos längs efter isbugten nordvart. Men vid den tiden äro hvalrossarne icke lätta att fånga, emedan de vanligen uppehålla sig ett godt stycke innan- för packisens gräns och dennas kant i allmänhet utgöres af tätt packad issörja (söndersmulad is och snö). När denna is längre fram, på sommarn, försvinner eller fördelar sig, beger sig hvalrossen nordvart och ini Kara-hafvet, det manad måste söka honom. — Då jag varit i tillfälle att besöka Novaja Semlja 14 somrar, vill jag i all korthet anmärka följande: Ar 1878 dödade jag och en annan fångstman vid ungefär 16” n. br. och 70?” o. längd på två dagar 150 hvalrossdretatmmm dödades af några fångstmän från Hammerfest en större mängd hvalrossar på ungefär samma plats; år 1875 likaledes: Vi hafva haft upprepade bevis på, att då hvalrossen icke är att finna vid 72? 15 n. br. utanför Samojedhalföns vestkust, träffar man honom helt säkert utanför kap Bismarck. Mycket beror dock härvidlag på isförhållandena.> Rörande hvalrossfångsten skrifver Isaksen, att den i betydlig grad minskats, sedan han 1869 första gången besökte Novaja Semlja. År 1869 fångade han utanför Gåslandet på blott några timmar icke mindre än 50 hvalrossar; hans sammanlagda fångst under det året vid Novaja Semlja utgjordes af 175 hvalrossar, 100 storsälar och- 13 isbjörnar. (MD VEGASEXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN, 1 Phoca foetida O. F. Mäller Zoologige danice prodromus p. 3 förekommer i både Murmanska och Kara-hafven och går upp- för Jenisejs mynning ända till ögruppen. Phoca grönlandica O. F. Muller Zoologie danice prodromus p. 38. öra rdenda arv skritver il Nölseksen: Af Grönlands- eller Jan-Mayen-sälen har jag i hafvet mellan Murmanska kusten och Novaja Semlja sett tusental och fångat flera tusen på isen.» I Kara-hafvet är det den allmännaste sälarten ; han träffas der nästan alltid 1 skaror på 20—30 stycken, då deremot både storsälen (barbata) och ringlade sälen eller »snadden> (foe- tida) träffas enstaka och ensligt. Phoca barbata O. F. Mäller Zoologie danice prodromus p. 8. Om storsälen eller haverten skrifver kapten Isaksen: »Den största mängden af dessa djur finnes helst utanför Novaja Semljas nordända. När storsälungarne födas om våren, hafva de en längd af ungefär 80 centimeter och äro betäckta af ljus- grått ull-likt hår, men om hösten, då de fält unghåren, äro de mörkgrå till färgen och hafva en längd af ungefär 1!/- meter. fill den tiden kalla vi dem storkobbungar.> »Under den tid, då fastisen ligger i fjordarne, finnes der en stor mängd stor- kobbar och snaddar, liggande vid sina hål i isen, hvilka de hålla öppna intill dess fastisen bryter upp. När fastisen brutit upp och drifver fram och åter, följer den allra största delen af storkobbar med isen, hvaremot snaddarne eller stenkobbarne jämte enstaka individer af storkobben stanna qvar i fjordarna, der de förmodligen lifnära sig af småfisk (ismört) längs strän- derna.» Cystophora cristata (Erxleben) Syst. regni animalis etc., Mammalia p. 590. » Blåssälen träffas då och då i några få exemplar, åtminstone har jag icke träffat den i någon större mängd» (I. N. Isaksen). Enligt meddelande af kapten J. Alexandersen i Hammerfest skall den dock icke förekomma öster om Kolgujeffön. 16 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Rangifer tarandus (Linné) Fauna -suecica ed. 2 p. 14. Renen förekommer i mycket sällsynta fall så nordligt som vid kap Nassau och t. o. m. vid stora Iskap; hans utbredning omfattar således hela Novaja Semlja, men i någon större mängd träffas han endast söder om 75:te breddgraden. »Ar 1882>, skrifver kapten I. N. :Isaksen, »sågos tre renar Ppårmorms öarna, och på enstaka ställen norr derom har jag sett enstaka renhorn.» ”Talrikt förekommer han på Gåslandet liksom på östra kusten af södra dubbelön, men hans egentliga tillhåll, enligt fångstmännens enstämmiga utsago, äro dock fjällen kring Ma- totschkin schar, 1 synnerhet på dess södra sida. År 1875, under Prövens färd, skötos omkring 15 renar på en dag vid Rossmysloff, och der sägos samtidigt långt flera. År 1878 såg kapten I. N. Isaksen vid östra mynningen af Matotschkin på Pachtussoff öfver 100 stycken i en flock. Vid Kamenka-bugten, på sydändan af södra Novaja Semlja, såg Pachtussoff 1832 en renhjord om 500 stycken. På Vajgatsch säges vildrenen för närvarande vara utrotad, men der beta årligen under sommarmånaderna tusentals tam- renar, som om våren af samojederna drifvas dit öfver från det midt emot belägna fastlandet. Ag EES SS a UI EE VS WISE Balenoptera rostrata (0. Fabricius) Fauna grönlandica p. 40 och | Balenoptera musculus Companyo : Ostéographie de la Baleine échouée pres de Saint Cyprien K upptagas här som tillhörande Novaja Semljas fauna, den förra | på F. R. Kjellman's, den senare på kapten H. C. Johanne- sen's, båda på kapten I. N. Isaksen”s auktoritet. Kjellman meddelar 1 A. E. Nordenskiöld's »Redogörelse för en expedi- tion till mynningen af Jenissej och Sibirien år 1875» sid. 58: » Vid Novaja Semljas östkust, några mil söder om Björnbay sågo vi en stor fenhval, som att döma af ryggfenans betydliga höjd och kroppens tjocklek tillhörde arten Balzenoptera rostrata, kanske den första som blifvit observerad 1 det Kariska hafvet.» Johannesen skrifver: »Fenhvalen eiler loddehvalen träffas = somliga år, så t. ex. sågo S. Tobiesen och jag år 1872 hundra- — tal af densamma under Novaja Semljas vestkust.» Isaksen VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 17 skrifver: »Några gånger har jag sett hvalar vid vestkusten af Novaja Semlja, stundom många samtidigt. Jag är ty värr icke viss om, hvilka arter det varit, men förmodar, att det varit den vanliga »loddehvalen» och »sillhvalen». Monodon monoceros Linné Fauna suecica ed. 2 p. 16. Rörande narhvalens förekomst i Novaja Semljas haf känner jag intet annat än hvad Isaksen skriftligt meddelat mig, nämligen att han en gång fångat en hona vid Novaja Semlja (tiden och stället äro ej angifna), samt hvad som säges i Friedr. Schmidt's »Wissenschaftliche Resultate der zur Auf- suchung eines angekuändigten Mammutheadavers von der kaiserl. Akad. der Wissenschaften an den unteren Jenissei ausgesandten Expedition» sid. 41, der det heter: »Ich fand den Stosszahn eines Narwal in Dudino in Sotnikow's Besitz, der durch Kasch- karew's Vermittelung dazu gekommen war. Das Thier war am Meeresstrande zwischen Jenissei- und Obmändung aufgeworfen worden. Die Juraken, die es fanden, kannten es nicht und verbrauchten die Haut zu Riemen.> Enligt denna senare upp- gift framgår, att narhvalen förekommer, om än mycket sällan, i Kara-hafvet. Delphinapterus leucas (Pallas) Reisen etc. 3 p. 92, tafl. 74 förekommer i hafven både vester och öster om Novaja Semlja och enligt kapten Isaksen”'s iakttagelser i största mängd vid dess nordspets. Den 2 juli 1875, då vi lågo för ankar vid Alk- fjället i Besimennaja bay, sågo vi en oräknelig skara simma fram så tätt invid stranden, att några voro nära att stöta på grund. Isaksen anmärker, att då han sett belugan vester om Novaja Semlja, har denna alltid varit stadd på väg nord- vart. I Kara-hafvet ha vi under de svenska expeditionerna sett dels enstaka individer, dels smärre stim. I Jenisejfloden går belugan vanligen ända upp till Dudino och Lusino, och en gång, år 1826, enligt akademiker Friedr. Sch midt, har man iakttagit honom ända uppe vid Podkamennaja Tunguskas inflöde i Jenisej. Under vår färd uppför Jenisejs mynning i slutet af augusti 1875 mötte vi 2 till 3 individer åt gången invid högra flodstranden. Bad: Vv. Aves. Anthus cervinus (Pallas) Zoographia rosso-asiatica I p. äl. Vajgatschön på kap Grebenni. Centrophanes lapponicus (Linné) Systema nature ed. 12 p. 317. Vajgatschön på kap Grebenni. Plectrophanes nivalis (Linné) Systema nature ed. 12-p. 308. » Talrik öfverallt> (Th éel). Otocorys alpestris (Linné) Systema nature ed. 12 p. 289. »Häckar öfverallt såväl på Vajgatsch som på södra delen = af Novaja Semlja.»> Vid kap Grebenni fann Théel den 30 juli = 1875 ett bo med nyss utkläckta ungar. Den 6 september samma år såg han i Matotschkin schar flera smärre skaror stadda på Sa flyttning söderut. RA Leuchybris nivea (Thunberg) Ad Kgl. Vetensk. Acad. Nya Handlingar 1798 p. 184— 185. fr Kostin schar, Södra och Norra Gåskap, Besimennaja bay, Gribova bay, Udde bay (allt enligt Théel). | Haliaötus albicilla (Linné) Systema nature ed. 12 p. 123. - Vajgatsch vid kap Grebenni. (Calidris arenaria (Linné) Systema nature ed. 12 p. 251. Vajgatsch vid Ljamtschinabugten (enl. Heu glin) GG k VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 19 Tringa maritima Brännich Ornithologia borealis p. 54—55. »Häckar vid alla bäckar och insjöar på Novaja Semlja och Vajgatsch. Ar den allmännast förekommande vadaren» (Th éel). Tringa cinclus Linné Systema nature ed. 12 p. 251. Vajgatschön; Södra Gåskap. Tringa minuta Leisler Nachtr. Bechst. Naturg. 1 p. 74. Vajgatsch och Norra Gåskap (parvis och i skaror om 6 till 10 stycken: Théel). Lobipes hyperboreus (Linné) Systema nature ed. 12 p. 249. Vajgatsch vid kap Grebenni. Strepsilas interpres (Linné) Systema nature ed. 12 p. 248. Norra Gåskap. Eudromias morinellus (Linné) Systema nature ed. 12 p. 254. Vajgatsch; Matotschkin schar. Charadrius hiaticula Linné Systema nature ed. 12 p. 253. »Allmän vid Matotschkin schar, Besimennaja bay samt Norra och Södra Gåskap»> (Théel. Charadrius apricarius Linné Systema nature ed. 12 p. 254. >» På Vajgatsch, vid inloppet till Jugor schar, sågs den 1 augusti [1875] en liten skara» (Théel). STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA Cygnus minor Pallas Zoographia rosso- -asiatica 2 p. 214. SR ih. »Häckar allmänt vid de små insjöarna på Norra och E Gåskap> (Théel). Ht OR a / Ne Anser segetum (Gmelin) Za Systema nature 1 p. 512. Vid Norra Gåskap, i Besimennaja bay, Matotschkin schar m. fl. st. ganska talrik. l Brenthus bernicla (Linné) Systema nature ed. 12 p. 198. Norra Gåskap, Besimennaja bay. [Anas penelope Linné Systema nature ed. 12 p. 202. Vajgatschön i Ljamtschinabugten (Heuglin). [Oedemia nigra (Linné) Systema nature ed. 12 p. 196. Allmän vid sydvestra delen af Novaja Semlja och på Vaj- ; ö : gatsch enligt Heuglin.] | [Oedemia fusca (Linné) Systema nature ed. 12 p. 196: Allmän i Kostin schar och på Vajgatsch enligt Heuglin.] ; Harelda glacialis (Linné) ; Systema nature ed. 12 p. 208. SA I Jugor schar, vid Norra och Södra Gåskap, i Gribova bay, JE Matotschkin schar m. fl. st. mycket talrik. SG | Somateria mollissima (Linné) Se - Systema nature ed. 12 p. 198. NR 3 : - Både vid Novaja Semljas vestkust och i i Karo-hafvet, 1 3 fgenstädeg i större skaror. FOTS VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 4 Somateria spectabilis (Linné) Systema nature ed. 12 p. 195. »'Talrik synnerligast i Matotschkin schar, hvarest den före- kom i skockar af flera hundrade» (Théelb. Mergus serrator Linné Systema nature ed. 12 p. 208. [Vajgatschön (Heuglin)]; Gribova bay (Théel. Sterna macrura Naumann Oken's Isis 1819 (XII) p. 1847. »På vestkusten af Novaja Semlja och Vajgatsch var den ej synnerligen allmän. Deremot kommo ofta under seglatsen i Kariska hafvet [augusti 1875] små skaror af 4 till 5 individer utfygande till fartyget. Söder om kap Middendorff sköts en fjolunge»> (Théel). Pagophila eburnea (Gmelin) Systema nature 1 p. 596. , Mest utanför Norra Gåskap och Besimennaja bay samt i nordvestra delen af Kara-hafvet. Chimonea tridactyla (Linné) Systema nature ed. 12 p. 224. Talrik öfverallt, häckar på Alkfjället i Besimennaja bay. Larus glaucus Brännich Ornithologia borealis p. 44. Allmän vid Vajgatsch, längs Novaja Semljas vestkust och 1 Kara-hafvet. Larus marinus Linné Systema nature ed. 12 p. 225. Vajgatschön i Jugor schar. NETA rg på - 4 Ha BR STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVATA SEML JA; SOME Ar [Lestris pomarina Tor Manuel d'ornithologie p. 514. Allmän på Vajgatsch i närheten af Jugor schar enl Heuglin.] AVR Lestris parasitica (Linné) Systema nature ed. 12 p. 226. Lestris cephus (Brännich) Ornithologia borealis p. 36—537. »Flerestädes vid Novaja Semlja och Vajgatsch samt i Ka riska hafvet> (Théelb. Fulmarus glacialis (Linné) der Systema nature ed. 12 p. 213. Både i Murmanska och Kara-hafven. [Eudytes glacialis (Linné) SS Systema navure edF=lAnp. sei ra Vajgatsch och Jugor schar enligt Heuglin; Kara-hafvet = enligt Gillett.] [Eudytes arcticus (Linné) SR Systema nature ed. 12 paa, SR Vajgatsch enligt Heuglin och BiNDted Eudytes septentrionalis (Linné) Systema nature ed. 12 p. 220. »Allmän synnerligast i insjöarna på Norra och Döden Gås kap, der den häckar» (Théel) | RR Uria grylle (Linné) f. glacialis Brehm Vögel Deutschlands 988. Allmän på alla af 1875 års expedition bes häckar tillsammans med följande art på de br klipporna vid inloppet till Besimennaja bay. = = ( HW 2 Np —— VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 23 Uria Brännichii Sabine Transact. Linn. Society 12 p. 539. Häckar vid inloppet till Besimennaja bay. Mergulus alle (Linné) Systema natur& ed. 12 p. 211. Vester om Besimennaja bay; allmännare vid norra Novaja Semlja. | | | Mormon arcticus (Linné) Systema nature ed. 12 p. 211. Vester om Novaja Semlja sällsynt. Hexapoda. Coleoptera. Notiophilus aquaticus (Linné) Fauna suecica ed. 2 p. 752. Vajgatschön vid Jugor schar. Nebria Gyllenhalii Schönh. f. hyperborea Gyllenhal Insecta suecica, Coleoptera 4 p. 415—416. Vajgatschön vid Jugor schar. Feronia borealis Ménétriés A. Th. von Middendorff's Sibirische Reise 2: I p. 50—51, tafl 3 fiol qv. Vajgatsch på kap Grebenni och vid Jugor schar; Norra Gåskap, Möller och Besimennaja bay, Matotschkin schar på både norra och södra stranden. Feronia fragilis Mäklin K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 p. 34. Vajgatsch på kap Grebenni. STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEML Feronia gelida Mäklin = K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 Pp. 4 Vajgatsch på kap Grebenni; Kostin schar. CE Feronia arctica J. Sahlberg TR K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 17 1:00 vp =D emmn Vajgatsch vid Jugor schar. Amara caligata Putzeys Etudes sur Amara p. 252. Vajgatsch på kap Grebenni och vid Jugor schar; KO - schar, Norra Gåskap, Besimennaja bay, Matotschkin schår En södra stranden. Bembidium Hastii C. R. Sahlberg Insecta fennica 13 p. 1935. Vajgatsch på kap Grebenni. Gaurodytes nigripalpis J. Sahlberg | SS K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 17 n:o 4 p. 56—57. cbr EE 3 SN Vajgatsch vid Jugor schar; Kostin schar, Södra Gåskap. 2 Homalota sibirica Mäklin Sd K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 p. 36— 31. | Vajgatsch på kap Grebenni; Matotschkin schar på norra R : stranden. : Olophrum boreale Paykull Så SN Monogr. curcul., app. p. 146. FS Vajgatsch på kap Grebenni. | ; Coryphium hyperboreum (Mäklin) ; EK. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 p. 4l- Matotschkin schar södra stranden. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 25 Homalium angustatum Mäklin K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 p. 43. Vajgatsch vid Jugor schar och på kap Grebenni; Möller och Besimennaja bay, Matotschkin schar norra stranden. Chrysomela ? septentrionalis Ménétriés A.Th. von Middendorff's Sibirische Reise 2:1p. 73, tafl.3 fig. 10. Vajgatsch på kap Grebenni; Kostin schar, Matotschkin schar norra stranden. Prasocuris hannoverana (Fabricius) Systema entomologi2e p. 102. Matotschkin schar norra stranden (forma degenerata Mäklin, K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 18 n:o 4 p. 16). Halyzia ocellata (Linné) Fauna suecica ed. 2 p. 484. Vajgatsch på kap Grebenni. Pseudoneuroptera. [Semblis nitida Burmeister Handbuch der Entomologie 2: 2 p. 874 är funnen af K. E. von Baer år 1837 på Novaja Semlja enligt uppgift i Middendorff's BSibirische Reise; fyndorten ej an- gifven.| Neuroptera. [Apatania sp. Brentha bay 2. 8. 1879 och kap Hessen 12. 8. 1879 (Mark- ham).] [Brachycentrus subnubilus Curtis Philos. Magazine ser. 3 (1834) p. 215 och Hydropsyche sp. äro enligt Mc Lachlan tagna på Novaja Semlja af ryske naturforskaren Uljanin; fyndorterna ej angifna.] BELn ty vet FR inr 4 FA Y Y G , Hd oe FLN AR fa ” 4 kI JÅ ed tig CS eter > i "rd AR Å . - - NN RE 26 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEML ee - — —- = $ Hymenoptera. = "Nematus polaris Holmered Entomologisk Tidskrift 1883 p. 143. Matotschkin schar. Nematus reticulatus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 143. Matotschkin schar. Nematus morionellus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 144. Matotschkin schar. Nematus occipitalis Holmgren Så : Entomol. Tidskrift 1883 p. 144. a Gåskap, Matotschkin schar. | ; 2 Nematus obscuripes Holmgren SE Entomol. Tidskrift 1883 p. 144—145. RS Matotschkin schar. Mage Nematus arcticus Holmgren CS K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 18. Matotschkin schar. Å JAG Nematus anceps Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 145. Norra Gåskap, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Nematus mysticus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 145. Besimennaja bay. ; Nematus frigidus Boheman Så Öfvers. KRK. Vet.-Akad. Förhandlingar 1865 Pi Br Besimennaja bay, Matotschkin schar. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 27 Nematus lientericus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 146. Matotschkin schar. Nematus nigriventris Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 146. Matotschkin schar. Nematus parvulus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 146—147. Vajgatsch vid Jugor. sehar. Nematus varipictus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 147. Matotschkin schar. Nematus picticollis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 147. Matotschkin schar. Nematus udus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 147—148. Besimennaja bay, Matotschkin schar. Nematus extremus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 148. Matotschkin schar. Nematus abnormis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 148. Besimennaja bay. Phygadeuon vaigatschensis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 148—149. Vajgatsch vid Jugor schar. LÄ Jr GS 28 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SE! Phygadeuon nivalis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 149. Vajgatsch vid Jugor schar. Phygadeuon laticollis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 149. Vajgatsch vid Jugor schar. Aptesis Nordenskiöldii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 149—150. Vajgatsch vid Jugor schar; Gåskap. Aptesis Palanderii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 150. Vajgatsch vid Jugor schar. | CC - Atractodes aterrimus Holmgren EES Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1872 n:o 6 p. 98—99. SÅ Gåskap. Atractodes nigerrimus Holmgren 29 Entomol. Tidskrift 1883 p. 151 | EA är funnen endast vid Chabarova på fastlandet midt emot Vaj- gatsch, men torde enligt all sannolikhet finnas äfven på nämnda ö, hvarför arten här upptages såsom tillhörande Novaja Semljas fauna. a Dicksonia arctica Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 152. Gåskap, Matotschkin schar. Mesoleius Sahlbergii Woldstedt Tryph. Fenn. p. 44 (2). Vajgatsch på kap Grebenni. ENS-Y TTR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. Mesoleius Bovei Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 152—153. Vajgatsch på kap Grebenni. Mesoleius mixtus Holmgren Disp. syn. Mesola Scand.»p:21.(&S', 7) Gåskap. Adelognathus frigidus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 153—154. Vajgatsch vid Jugor schar. Polyblastus nigrifrons Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 154. Vajgatsch vid Jugor schar och på kap Grebenni. Neastus leviceps Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 155. Gåskap, Rogatscheff bay. Orthocentrus protuberans Holmgren Monogr. Tryphon. Suec. p. 333. Vajgatsch på kap Grebenni. Orthocentrus rivosus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 155—156. Vajgatsch på kap Grebenni. Orthocentrus solitarius Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 156. | Vajgatsch på kap Grebenni. Orthocentrus carinulatus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 156. Vajgatsch vid Jugor schar. 29 Ber 30 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOV AJA SEMI. Sö Orthocentrus dispar Holmgren : Entomol. Tidskrift 1883 p: 156—157. EE Vajgatsch vid Jugor schar. AS rv Orthocentrus pexatus Holmgren Monogr. Tryphon. Suec. p. 343 (0). Vajgatsch vid Jugor schar. Orthocentrus validicornis Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 24! Vajgatsch på kap Grebenni. Orthocentrus hirticornis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 157—158. ägare vid Jugor schar. Orthocentrus hilaris Holmens SR Entomol. Tidskrift 1883 p. 158. y i| a Vajgatsch vid Jugor schar. Orthocentrus laticollis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 158. Vajgatsch vid Jugor schar. Sibiriakoffia arctica Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 160. Vajgatsch på kap Grebenni. Lissonota commixta Holmgren Monogr. Pimpl. Suec. p. 50. Qt Besimennaja bay. VS Bombus hyperboreus Schönherr & Kol. Vetensk. Acad. Nya Handl. 1809 p. 57, tafl. 3 fig (Fyndort ej angifven), VARM DAD ' Ål FÖ EYIIY SEvYT YE VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. dl Bombus nivalis Dahlbom Bombi Scandinavi&e p. 40. Vajgatsch på kap Grebenni. Bombus lapponicus Fabricius Entomologia systematica 2 p. 318. (Fyndort ej angifven). Lepidoptera. [Argynnis chariclea Schneider Nyt Magazin f. Naturvidensk. 5 p. 588. Schubert bay (lat. 72? 46' n.) den 4. 8. 1879 (Markham). | [Argynnis improba Butler Entomologists Monthly Magazine vol. 13 p. 206. Schubert bay (Markham). [Colias nastes f. Verdandi Zetterstedt Insecta lapponica p. 908. Schubert bay (Markham). [Anarta Richardsonii Curtis Append. Narrat. second voyage by J. Ross, Nat. Hist. p. 72, 14£25 a DN a CS Schubert bay (Markham). [Anarta lapponica Thunberg Insecta suecica 2 p. 42, fig. 10. Schubert bay (Markham). Schöyenia arctica Aurivillius Entomol. Tidskrift 1883 p. 193. Gåskap. SEA Ås 32 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEJ LJA [Psodos coracina Esper a i Die europäischen Schmetterlinge Bd 4: 2,2 p. 74, kad. 9 7 fig. uppges af Middendorff i Sibirische Reise såsom : fun och på Novaja Semlja af K. E. von Baer; fyndorten är ej ungifven.) åh ST a pest | NE da [Glaucopteryx Sabinei Curtis Så Append. Narrat. second voyage by J. Ross, Nat. Hist. p. 78, SE tafl. AA fiog. TIER: 2 Sju Matotschkin schar och Schubert bay (Markham). Grapholitha sp. hemfördes af 1875 års svenska expedition utan uppgift på SN fyndorten. : 9 [ Tineid, ett obestämdt exemplar af en sådan är hemfördt af Markham R från Brenta bay.] | CA Diptera. E Ptiolina nitida Wahlberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandlingar 1854 p. 215. Matotschkin schar. Rhamphomyia Hovgaardii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 162—163. Vajgatsch vid Jugor schar; Norra och Södra Gåskap. Rhamphomyia Brusewitzii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 163. Gribova bay, Matotschkin schar. Rhamphomyia Kjellmanii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 163—164. Gåskap. VEGA-EXPEDITIONUNS VETENSKAPLIGA AELETEN. Rhamphomyia Nordqvistii Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 164. Matotschkin schar. Sceva lapponica Zetterstedt Diptera Scandinavize 2 p. 701. Vajgatsch på kap Grebenni. | Sceva ribesii (Linné) Fauna suecica ed. 2 p. 447— 448. Matotschkin schar. Sceva dryadis Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 26—27. Matotschkin schar. Helophilus arcticus Zetterstedt Diptera Scandinavize 8 p. 3117. Gåskap. Oestrus tarandi Linné Fauna suecica ed. 2 p. 429. (Fyndorterna ej angifna). Sarcophaga alpina Zetterstedt Diptera Scandinavize 3 p. 1304. Vajgatsch vid Jugor schar; Gåskap. Sarcophaga genarum Zetterstedt Diptera Scandinavie 3. p. 1304. Vajgatsch vid Jugor schar. Sarcophaga atriceps Zetterstedt Diptera Scandinavie 3 p. 1311. Vajgatsch på kap Grebenni. Bd. V-: 34 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA. SEMLJA. Aricia Nordenskiöldii Holmgren S Entomol. Tidskrift 1883 p. 166. Kostin schar, Gåskap, Besimennaja bay. Aricia proboscidea Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 166—167. Gåskap. Aricia macroglossa Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 167. Matotschkin schar. Aricia dorsata Zetterstedt Diptera Scandinavie 4 p. 1472. Vajgatsch vid Jugor schar och på kap Grebenni; Södra Gåskap. Aricia conspurcata Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 31. såskap, Matotschkin schar. Aricia Almquistii Holmgren Entornol. Tidskrift 1883 p. 167—1638. Vajgatsch vid Jugor schar; Gåskap. Aricia sordidipennis Holmgren Entomol. Tidskrift. 1885 p- 169: Gåskap. Aricia pauxilla Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 32—33. Gåskap. - Aricia segnis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 169—170. Gåskap, Matotschkin schar. VECA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. — AA — Ca Ut Aricia glacialis Wahlberg, Zetterstedt Diptera Scandinavie 4 p. 1521—1522. Matotschkin schar. Aricia barbiventris Boheman, Zetterstedt Diptera Scandinavie 4 p. 1589—13590. Möller bay. : Aricia Fabricii Holmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1872 n:o 6 p. 101. Gåskap. S Aricia deflorata Holmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1872 n:o 6 p. 102--103. "Besimennaja bay. Aricia diadema Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 170—171. Matotschkin schar. Aricia remorata Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 171. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. ; Aricia coronata Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 171. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. ; Anthomyza balteata Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 172. Besimennaja bay. 36 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJYJA. AR "I Hg Scatomyza maculipes Zetterstedt ; Diptera Scandinavie 5 p. 1964. Vajgatsch vid Jugor schar. Scatomyza nigripes Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 34—535. Vajgatsch vid Jugor schar; Matotschkin schar. Scatomyza litorea Fallén Scatomyzides p. 4. Matotschkin schar. Scatomyza cordylurina Holmgren Entomol. Tidskrift f55Sorpitia! Vajgatsch vid Jugor schar. Scatomyza stercoraria Linné Fauna suecica ed. 2 p. 458. Vajgatsch vid Jugor schar. Scatomyza Stuxbergii Holmgren . Entomol. Tidskrift 1883 p. 174. Besimennaja bay. Scatomyza multisetosa Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 174—175. Vajgatsch vid Jugor schar; Norra Gåskap. Scatomyza varipes Holmgren | Entomol. Tidskrift 1883 p. 175—176. Vajgatsch; Rogatscheff bay, Gåslandet, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Scatomyza erythrostoma Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 176. Matotschkin schar. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. | Gö | SI Cordylura frigida Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 176. Matotschkin schar. Helomyza tibialis Zetterstedt Insecta lapponica p. 7639. Gåskap. Helomyza minuta Zetterstedt Insecta lapponica p. 768. Vajgatsch vid Jugor schar. Piophila arctica Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 177. Vajgatsch på kap Grebenni; Gåskap. Piophila fulviceps Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 177. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. Coelopa eximia Stenhammar K. Vet.-Akad. Handlingar 1853 p. 318—320. Norra Gåskap, Gribova bay. Coelopa frigida (Fallén) Heteromyzides p. 6. Norra Gåskap, Gribova bay, Matotschkin schar. Coelopa nitidula Zetterstedt Diptera Scandinavie 6 p. 2473. Lå Norra Gåskap. Copromyza fumipennis Stenhammar K. Vet.-Akad. Handlingar 1853 p. 352-354. Södra Gåskap. 38 STUXBERGC, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BEMLJA: >= Culex pipiens Linné Fauna suecica ed. 2 p. 464. Vajgatsch vid Jugor schar och på kap Grebenni; Matotsch- kin schar. Chironomus coracinus Zetterstedt Diptera Scandinavizx 9 p. 3508. MI Kostin schar. Chironomus nitidicollis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 179. Matotschkin schar. Chironomus eurynotus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 179—180. Vajgatsch vid Jugor schar. Chironomus transgressus Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 180. Matotschkin schar. Chironomus ripicola Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 180. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. Chironomus humeralis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 180—121. Södra Gåskap. | Chironomus gracilentus Holmgren Entomol. Tidskrift 1585 pi olS1 Kostin schar. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 39 Chironomus mixtus Holmgren K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 8 n:o 5 p. 45. Vajgatsch på kap Grebenni. Smittia longipennis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 181—182. Matotschkin schar (norra stranden). Ceratopogon pusillus Holmgren Entormol. Tidskrift 1883 p. 182. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. Sciara frigida Holmgren K. sv. Vet.-Akad.' Tandlingar Bd 8 n:o 5 p. 53. Vajgatsch vid Jugor schar. Sciara vitticollis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 182—183. Matotschkin schar. Sciara riparia Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 183. Matotschkin schar. Sciara pumilio Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 183. Chabarova vid Jugor schar. Förekommer enligt all sanno- likhet äfven på Vajgatsch. Sciara morionella Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 183. Matotschkin schar. ve 4 Få - / /" NVETE | pt - MM j” 40 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. — i — > Tipula arctica Curtis Append. Narrat. second voyage by J. Ross, Nat. Hist. p. tafl. A figg. 4, 15. Matotschkin schar. Tipula carinifrons Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 184 Norra Gåskap. Tipula senex Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 185. Gåskap. Tipula stagnicola Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 185. Södra Gåskap. Tipula convexifrons Holmgren å Entomol. Tidskrift 1883 p. 186. Gåskap. Tipula serotina Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 186. Norra Gåskap. Tipula instabilis Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 187. Norra Gåskap. Tipula divaricata Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 187. Norra Gåskap, Möller bay, Gribova bay. Tipula serricornis Zetterstedt Insecta lapponica p. 844. Vajgatsch vid Jugor schar; Norra Gåskap. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 41 Tipula liopota Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 188. Gåskap. Trichocera hiemalis Meigen, 'Zetterstedt Insecta lapponica p. 852. Vajgatsch; Gåslandet, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Trichocera parva Meigen, Zetterstedt Insecta lapponica p. 852. Vajgatsch; Gåslandet, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Sciophila fuliginosa Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 189. Matotschkin schar. Boletina borealis Zetterstedt Diptera Scandinavie 11 p. 4160. Matotschkin schar. .Boletina erythropyga Holmzgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 189. Matotschkin schar. Boletina fuscula Holmgren Entomol. Tidskrift 1883 p. 190. Matotschkin schar. 3 Mycetophila frigida Boheman Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandlingar 1865 p. 576. Matotschkin schar. Pulex sp. Besimennaja bay i Chimonea tridactylas bo. 42 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BEMLJTA Collem hola. Sminthurus viridis (Linné) Systema nature ed. 10, I p. 608. - Rogatscheff bay i Kostin schar. Sminthurus Malmgrenii Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 30—31. Matotschkin schar. Tomocerus minutus Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 32, tafl. 8 figg. 9, 10. Besimennaja bay. Corynothrix borealis Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n: 05 p. 34, tafl. 9 figg. 13—16. Vajgatsch på kap Grebenni; Rogatscheff bay i Kostin schar, Besimennaja bay. Isotoma palustris (Gmelin) Systema nature 1: 6 p. 2911. Vajgatsch vid Jugor schar; Gåslandet, Besimennaja bay, Matotschkin schar. j Isotoma bidenticulata Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 35, tafl. 9 figg. 17, 18. Besimennaja bay, Matotschkin schar. Isotoma Stuxbergii Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 35, tafl. 9 figg. 19—22. Matotschkin schar. ; Isotoma sensibilis Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 36, tafl. 9 figg. 23—26. Besimennaja bay, Matotschkin schar. NS VEG A-EXPEDI TIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 43 4 Isotoma quadrioculata Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 152; K. sv. Vet.-Akad. Handlingar Bd 10 n:o 10 p. 48, tafl. 9 figg. 25—31. Rogatscheff bay i Kostin schar. Achorutes viaticus Tullberg föktev. Vet.-Akad. Handl. Bd 10 n:o 10 p. 50—51, tafl. 10 figg. 7—20; Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 37, tall. 9 figg. 27—30. Gåslandet. Achorutes armatus (Nicolet), föllberg Ofvers. K. Vet.-Akad.- Förhandl. '1876 n:o 5 p. 38, tan LlÖTtS. 20. Vajgatsch på kap Grebenni. > Achorutes longispinus Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 37, tafl. 10 figg. 31—34. Chabarova vid Jugor schar. »På ett par ställen på Novaja Semlja» (Tullberg). Achorutes Théelii Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 38, tafl. 10 figg. 30—39. Besimennaja bay. : Achorutes dubius Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 38—39, tafl. 10 figg. 40—43. Matotschkin schar. Xenylla humicola (0. Fabricius) Fauna grönlandiea på, 213; Tullberg Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 39, tafl. 10 figg. 44—46. Vajgatsch vid Jugor schar och på kap Grebenni; Rogat- scheff bay i Kostin schar, Gåslandet, Besimennaja bay. ' 44 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. AR Lipura arctica "Tullberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876 n:o 5 p. 39—40, tafl. 11 figg. 47—50. Vajg oatsch på kap Grebenni; Rogatscheff bay i Kostin schar, Gåslandet, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Myriopoda. Lithobius crassipes L. Koch Myriapodengattung Lithobius p. 71—-72. j Vajgatsch på kap Grebenni. Arachnoidea. Aranee. Linyphia latebricola L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 19—21, tafl. I figg. 7—7e. Gåskap, Lilla Karmakul bay, YAN bay, Matotsch- kin' schar. Erigone tirolensis L. Koch Zeitschrift des Ferdinandeums 1873 p. 277. Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone arctica White Sutherland's Journal etc. 2, Appendix p. 210 haga Vajgatschön på kap Grebenni och vid Jugor schar; Lilla Karmakul bay, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone atra Black wall Lond. and Edinb. Phil. Mag. 35 ser. vollosporom Besimennaja bay, Matotschkin schar. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIG A"ARBETEN. 45 Erigone rurestris C. Koch Die Arachniden Bd 3 p. 84, tafl. 101 figg. 231, 232. Kap Grebenni; Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone remota L. Koch Zeitschrift des Ferdinandeums 1869 p. 197—201. Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone borea L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 40—42, tafl. 1 figg. 28—28 d. Besimennaja bay. Erigone aquilonaris L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 42—43, tafl. 1 figg. 20—29 g. Rogatscheff bay, Gåskap, Lilla Karmakul bay. Erigone vexatrix Cambridge Ann. Mag. Nat. History 1877 p. 280, tafl. 3 fig. 6; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 45—46, tafl. 2 figg. 2—2 e. Kap Grebenni; Rogatscheff bay, Lilla Karmakul bay. ; Erigone psychrophila Thorell Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 689; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 47—48, tafl. 2 figg. 3—3 d. Vajgatschön vid Jugor schar; Rogatscheff bay, Gåskap, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone mendica L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 52—54, tafl. 2 figg. 7—T7 c. Vajgatschön vid Jugor schar; Rogatscheff bay, Lilla Kar- makul bay, Besimennaja bay, Matotschkin schar. 16 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Erigone oxycephala L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 54—55, tafl. 2 figg.8—8T: Vajgatschön vid Jugor schar och på kap Grebenni; Gåskap, Lilla Karmakul bay, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone barbata L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 60—61, tafl. 2 figg. 13—13b Vajgatscehön på kap Grebenni; Lilla Karmakul bay, Bes- imennaja bay. Erigone leviceps L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 63—65, tafl. 2 figg. 15— 150 > Vajgatschön på kap Grebenni; Rogatscheff bay, Gåskap, Lilla Karmakul bay, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Erigone barbigera L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 35 p. 65—66, tafl. 2 figg. 16—16 a. Vajgatschön på kap Grebenni. Erigone brachyopis L. Koch K: sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 /n:o 5 pi 3, tall PINONEn: Vajgatschön på kap Grebenni. Theridium oleatum L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 81—83, tafl. 3 fig. 3. Lilla Karmakul bay. Drassus cognatus Westring Aranese suecice p. 343—5345. Gåskap. Pirata piraticus (Clerck) Svenska spindlar p. 102, pl. 5 tafl. 4. Gåskap. .. VECA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 47 A cari. fö Hermannia reticulata Thorell Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 697; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5, tafl. 3 figg. 21—21 b. Vajgatschön på kap Grebenni. Å Eremeus lineatus Thorell Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 696. Vajgatschön vid Jugor schar; Rogatscheff bay, Lilla Kar- makul bay. | g Nothrus borealis Thorell Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 697; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5, tafl. 3 figg. 22—22d. Vajgatschön vid Jugor schar; Besirnennaja bay. Nothrus nigro-femoratus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 112—113, tafl. 3 Nea. Vajgatschön vid Jugor schar. Nothrus scaber L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 113, tafl. 3 figg. 24—24b. Vajgatschön på kap Grebenni. Nothrus punctatus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 114, tafl. 3 figg. 25—25 b. Södra Gåskap. Oribata notata Thorell Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 695; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 tafl. 4 figg. 1, 1 a. Vajgatschön vid Jugor schar; Besimennaja bay. 48 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Oribata lucens L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 115—116, tafl. Aäge 2,23. Vajgatschön på kap Grebenni och vid Jugor schar; Södra Gåskap, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Oribata crassipes L. Koch $. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 116, tafl: £fFEmEmnen a 1 Jugor schar; Matotschkin schar. Oppia sphariga L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 117—118, tafl. 4 figg. 5,5 a. Besimennaja bay. Gamasus emarginatus C. Koch, L. Koch K. sv. Vet.-Akad: Handl. Bd 16 n:o 5 tal 4 nöe000En Lilla Karmakul bay. Gamasus armatus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 119—120, tafl. 4 figg. 3—8 b. Besimennaja bay (1 större mängd). Gamasus tenellus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 120, tafl. 5 figg. 1—1b. Besimennaja bay (Alkfjället). Sejus semitectus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 123, tafl. 5 fiög. D, DA Norra Gåskap (på Myodes er Rhagidia gelida Thorell Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 på n01; L. Koch KöEN Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 tafl. 5 figg. 6—06 d. Vajgatschön på kap Grebenni och vid Jugor schar; Kostin schar, Norra och Södra Gåskap, Möller bay. 49 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. Rhyncholophus sucidus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 124, tafl. 6 figg. 1, 1a. Norra och BSödra Gåskap, Möller bay, Besimennaja bay, Matotschkin schar. Tetranychus borealis L. Koch e K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o. 5 p. 129, tafl. 4 fig. 7 Jugor schar, kap Grebenni; Gåskap. Penthaleus borealis L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 129—130, tafl. 6 fig. 8. Möller bay, Matotschkin schar. Penthaleus 'crassipes L. Koch HarSV Vet Akkad. Handl Bd 16:n:0 5p. 130,:tafl. 7 fig. 1. Matotschkin schar. en Bdella decipiens Thorell Ofvers. K. Vet.-Akad.: Förhandl. 1871 p. 699; L. Koch -K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16.n:o 5 tafl. 7 fig. 2. Kap Grebenni; Lilla Karmakul bay, Möller bay, Besimen- naja bay, Iorseblen schar. Bdella arctica Thorell Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 698; L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 tafl. 7 fig. 3. Kap Grebenni; Matotschkin schar. Bdella Ballipes L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 131—132, tafl. 7 figg. 4, 4a. - Besimennaja bay. Bdella brevirostris L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 132, tafl. 7 Vajgatschön vid Jugor schar; Gåskap, Möller bay, Bes- imennaja bay, Matotschkin schar. - Bd. V. 50 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMI JA Bdella mollissima L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 132—133, tafl. 7 fig. 6. Besimennaja bay, Matotschkin schar. Bdella grandis L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 133—134, tafl. 7 figg. 7=7b- Vajgatschön på kap Grebenni och vid Jugor schar; Kostin schar, Gåskap. Torynophora serrata Cambridge Proceed. Zoolog. Society London 1876 tafl. 19 fig. 1. Vajgatschön på kap Grebenni och vid Jugor schar; Ma- totschkin schar. Claviceps (?) trimaculatus L. Koch” K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16.n:o 5 p. 134—135, tafl. 7 fig. 8. Vajgatschön vid Jugor schar. Claviceps (2) bimaculatus L. Koch ; K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 135, tafl. 7 fig: 9 Vajgatschön vid Jugor schar. ; Claviceps rugosus L. Koch K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 5 p. 135—136, tafl. 7 fig. 10. Möller bay. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. dl Crustacea malacostraca. 'Thoracostraca. Hyas coarctata Leach Malacostr. podophth. Brit. tafl. 21, B. Murmanska hafvet: lane on. x< long. 50? 58 0. Gr. 60 fr sandbt lerbn, Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn och stenbn, Lilla Karmakul bay 30—60 fr stenbn, Besimennaja bay 5—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 20—30 fr stenig lerbn; Kara-hafvet: stat. 45 Uddebay 95 fr stenbn. Eupagurus pubescens (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. I R. 2 Bd p. 251. | Murmanska hafvet: kneg en Xx long, 50? 58. 0. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Norra Gåskap 3—35 fr sandbn, Möller bay 5—20 fr litho- thamniumbn och stenig lerbn, Kostin schar 5—10 fr litho- thamniumbn och 15—20 fr grusbn, kap Grebenni 83—10 fr lerbn; Matotschkin schar: 1 vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn, vid Tschi- rakina 10—15 fr sandbl. lerbn med stenar, i Gubin bay 93—15 fr lerbn, mellan Rossmysloff's öfvervintringsstuga och Beluscha bay 60—70 fr lerbn; Jugor schar: i vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn, i östra mynningen 10 fr snäckbn. [Hippolyte spinus (Sowerby) British Miscellany 1805 p. 47, tafl. 23. Murmanska hafvet: Rn one 405735 10: Gr. Otyir, dat. (1-6 Nn. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (> Willem Barents»>).] 52 STUXBERG, FÅUNAN PÅ OCH KKING NOVAJA SEMLJA. Hippolyte Gaimardii M.-Edwards «> Häst. nat. crust. 2 pra Murmanska hafvet: Norra Gåskap 3—5 fr bergbn och sandbn, Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn och stenig sandbn, Södra Gås- kap 5 fr sandbn och stenbn, Kostin schar 5—10 fr litho- thamniumbn och 20—30 fr lerbn, lat. 72? 37 n. X long. 52? 30' o. Gr. 20 fr sandbn och stenbn, kap Grebenm 8—10 fr lerbn,; Matotschkin schar: i vestra mynningen 5—10 fr ända vid ”Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, i Beluscha ba 60-70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr stenbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 79 11 fr sandbn, 25 36:fr lerbnj JA lrfrisanaen lerbn. Hippolyte turgida Kröyer - Naturhist. Tidsskr. 1 R. 3 Bd p. 579. Murmanska hafvet: [lat. 76? 18'n. X long. 61? 17' 0. Gr. vid 30 meters djup (öster- rikisk-ungariska expeditionen)], Besimennaja bay 359 fr föga lerbl. sandbn, Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn, lat. 72? 37' n. X long. 52? 30' o. Gr. 20 fr sandbn och stenbn, Norra Gåskap 3—5 fr bergbn och sandbn, Kostin schar 5—20 fr lithothamniumbn och 25 fr lerbn; Matotschkin schar: 1 vestra mynningen 5—10 fr sandbn, vid Tschirakina 20 fr sandbl. lerbn med stenar. Hippolyte polaris (Sabine) Suppl. to the Appendix of Parry's 1:st voyage p. 238, tafl. 2 figg. I—38. d Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 226 meters djup (österr.-ungariska exped.) och vid lat. 78? 13'n. X long. 65? 49' o. Gr. ringa djup (samma exped.)], Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn, Norra Gåskap 3—5 fr sandbn, FK 9 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. pc Södra Gåskap 3—6 fr sandbn och stenbn, Kostin schar 5—15 fr lithothamniumbn och 25 fr lerbn; ; Matotschkin schar: i vestra mynningen 5—10 fr sandbn och 20 fr lerbl. sandbn. [Bythocaris Payerii (Heller) Denkschr. der mathem.-naturwiss. Classe der Kaiserl. Akademie der Wissenschaften (Wien) Bd 35 p. 26, tafl. 1 figg. 1—4. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 182 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen) ] [Pandalus borealis Kröyer Naturhist. Tidsskr. 2 R. 1 Bd p. 461. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 265 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen). | Sclerocrangon boreas (Phipps) A voyage towards the North Pole p. 190, tafl. 12 fig. I. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn, Kostin schar 25 fr lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn; Matotschkin schar: | 1 vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn, vid Tschi- rakina 10—+15 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: 1 vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn, vid Chabarova 5—38 fr lerbl. stenig sandbn. | Sclerocrangon salebrosus (Owen) Zoology of Beechey's Voyage, Crustacea p. 88, tafi. 27 fig. 1. Kara-hafvet: stat. 6 60 fr lerbn, 7 55 fr lerbn. 534 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. XY Ä Sabinea septemcarinata (Sabine) Supplem. to the Appendix of Parry's 1:st voyage p. FO tafl. 2 figg. 11—13. Matotschkin schar: 1 vestra mynningen 20 fr föga lerbl. sandbn, mellan Gubin och Beluscha bay 60—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 25 36 fr lerbn, 32 10 fr sandbbp, 35 frfreemem lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 37 23 fr (lerbot) Eee lerbn. Mysis oculata (Fabricius) Fauna grönlandica p. 245, tafl. 1 figg. 1 a, 1Db. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn och sandig stenbn, : Norra Gåskap 3—5 fr bergbn och sandbn, Södra Gåskap i 3—6 fr sandbn och stenbn, Kostin schar 5—10 fr litho- thamniumbn, kap Grebenni 10 fr lerbl. sandbn och lerbn; Matotschkin schar: 1 vestra mynningen 5—20 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 26 3 fEeSanee 30 9 fr lerbl. sandbn; "32 10:frosandba 40 "26 Meles sandbn, 60 6 fr sandbn. Erythrops Goösii (G. O. Sars) Beretn. om en i Sommeren 1865 foretagen zool. Reise ved Kysterne af Christiania og Christianssands Stifter' p. 15. Murmanska hafvet: kap Grebenni 10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. Z0 90 fr lerbn. Pseudomma roseum G. 0. Sars Forhandl. 1 Vidensk.-Selskabet i Christiania 1869 p. 154. Matotschkin schar: mellan Gubin och Beluscha bay 60—70 fr lerbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 09 Diastylis scorpioides (Lepechin) Acta Academie scientiarum imperialis Petropolitan&e pro anno 1778, pars 1 p. 248, tab. 8 fig. 2. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, Rd schar 20—30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbl. sandbn och ren lerbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 30--50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr ren lerbn, öster om Rossmysloff's öfver- vintringsstuga 40—-50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 27 10 fr sandbn, 32 12 fr grå sandbn, 34 16 fr föga lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn. Diastylis Rathkei (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. YR TSKBED LIG stad. fig 19-22, tafl. 6 figg. 17—50. Murmanska hafvet: lärdes on. CX long: 1502, 587 otGr. 160 fr ssandbyy vester om Norra Gåskap 60 fr lerbl. sandbn, Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: 1 vestra mynningen 4—20 fr föga sandbl. lerbn och föga lerbl. sandbn, Beluscha bay 30—70 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr en sandbn; Kara-hafvet: star 6 or fogarlerbl. sandbn, 19 frfrisandbny/ 20! 12 fr sandön, 27 lÖCfr sandbn; 22 & fr:sandbn,/ 283 fr såndbn, sr lerbl. sandbn, 37 10 fr lerbl. sandbn, 32 10 fr SaNeDE 320 LA Står sanden, 40-20 fr lerbl. sandbn, 52 60 fr lerbn, 56 5 fr ljusbrun lerbn. Diastylis Goodsirii (Bell) Belcher's Last of the Arctic voyages, vol. 2 p. 403, tafl. 34 fig. 2. Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 30—70 fr lerbn; 56 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SEMLJA. Kara-hafvet: S TE stat. 23 32 fr lerbn, 34 16 fr föga derbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 53 40 fr lerbn. Diastylis spinulosa Heller Denkschr. der mathem.-naturwiss. Classe der Kaiserl. Akademie der Wissenschaften (Wien) Bd 35 p. 28, tafl. 1 fig. 5. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs iom (österrikisk- ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 30—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerbl. sandbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 40 260 sandbn, 59 24 fr lerbn. Diastylis resima (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 R. 2 Bd p. 165 & 206, tafl: 2 figg. 2a,2b. Murmanska hafvet: , Besimennaja bay 6—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn. Lamprops fuscata G. O. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1864 p. 192. Matotschkin schar: vestra mynningen 5—10 fr sandbn. Leucon nasica (Kröyer) | Naturhist. Tidsskr. 1 R.: 3 Bd p. 524 '& 532, tafl!6 fig 31-65 Matotschkin schar: | vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 35 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn. Ön [EN VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARCLETEN. Eudorella emarginata (Kröyer) fiNaturhist. Tidsskr i 2CR: 20 Bdp. 181 & 209; tafl. 1 fig. 7, tafl. 2 figg. 3a—3h. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. > 90 fr lerbn, 120 90:-fr lerbn, 23-32 fr lerbn, 34 16 fr föra lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Isopoda. Apseudes sp. Kara-hafvet: stat. 43 150 fr lerbn. Paranthura arctica Heller Denkschr. der mathem.-naturwiss. Classe der Kaiserl. Akademie der Wissenschaften (Wien) Bd 35 p. 38, tafl. 4 figg. 9—12. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 220 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: | Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn. Eurycope cornuta G. O. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1863 p. 209. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 10 90 fr lerbn. Eurycope gigantea G. O. Sars Archiv f. Mathematik og Naturvidensk. Bd 2 p.253—254 (353—334). Kara-hafvet: stat. 54 130 fr lerbn. 28 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Anceus elongatus Kröyer Naturhist. Tidsskr. 2 R. 2 Bd p; 353: Kara-hafvet: stat. 40 26 fr. lerbl. sandbn. Munna Fabricii Kröyer Naturhist. Tidsskr. 2/R: 2 Bd prosy Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandig lerbn. Munnopsis typica M. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1860 p. 84. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 215 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat... 7 55 fr lerbn, 8 50 fr Ierbn, 22 TOR ÖNHEfoRIEe 32 fr lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 42 50 fr lerbn. Glyptonotus Sabinei (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 RR. 2 BA poo59ravion Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österrikisk- ungariska expeditionen], kap Grebenni 3—10 fr lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfver- vintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: | stat... 10 90 fr lerbn, ZZ 70 fr lerbn, 23 28 ir lerbojtenses föga lerbl..sandbn, 128 9 fr hård sandbn, 23 32 fröletbmj 25 36 fr lerbn, 30 9 fr lerbl. sandbn, 37 10 fr lerblisanabhn 33 12 fr grå sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 37 25 frbergbr 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl:; sandbn 0O026mE lerbl. sandbn, 42 50 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 52 60 fr lerbn, 57 20 fr grå lerbn, 58 19 fr grå lerbn, 59 24:frilerbanta 5—10 fr lerbn med stenar. SG VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 29 Glyptonotus entomon (Linné) Fauna suecica ed. 2 p. 499. Murmanska hafvet: kap Grebenni (uppkastad på stranden); Kara-hafvet: San I Hörfr fin mjuk; lerbn,: 9 150 frolerbn; 10:90 fr lerba. 426 (0 fr fin lerbn, 73 28 fr lerbo, 15 7 fr lerbn, 18 9 fr hård sandbn, 25 36 fr lerbn, 29 8 fr brun lerbl. sänmebn, sc LÖ fr sandbin, 37 25:fr (lerbuy ?), 56 15 fr fin ljusbrun lerbn, 57 20 fr grå lerbn, 58 19 fr grå lerbn, 59 24 fr lerbn, 65 5—10 fr stenig lerbn, vestkusten af Samojedhalfön vid Njuttje. 72? 8' n. lat. (uppkastad på stranden). Synidothea bicuspida (Owen) Zoology of Beechey's Voyage, Crustacea p. 92, tafl. 27 fig. 6. Murmanska hafvet; latin. X Tong. 507 5870. Gr: 60 fr lerbl: sandbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 2—5 fr föga sandbl. lerbn, vid Tschira- kinas utlopp 10—15 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: 1 vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn, vid Chabarova 5—38 fr lerbl. stenig sandbn, i östra mynningen 10 fr snäckbn; Kara-hafvet: Star YIT sandby, 20 12: fr sandbn, 25 36 fri lerbn, 2 10 fr sandbn, 34 16 fr mörkbrun något lerbl. sandbn, EJ fr sandbiilerba, s/ 23 tr (lerbe 2, 29 20.frilerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 55 125 fr brunaktig sandbl. lerbn: > Synidothea nodulosa (Kröyer) . INatortist, Idsskr2:R52 Bd p. 100. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, Möller bay 5—20 fr litho- thamniumbn, Södra Gåskap 3—06 fr sandbn och stenbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—10 fr föga sandbl. lerbn; 60 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Jugor schar: 5—38 fr lerbl. stenig sandbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 22 10 fr sandbn, 22 8 frisandbn Phryxus abdominalis (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. I R. 3 Bd p. 102 ' & 289tatend Murmanska hafvet: Möller bay (på Hippolyte Galmandig 5—20 fr sandbn och algbn, Kostin schar (på Hippolyte turgida) 25 fr lerbn; Matotschkin schar: (på Hippolyte Gaimardii) 60—70 fr lerbn. Dajus mysidis Kröyer Gaimard Voyages en Scandinavie etc., Crust. tafl. 28 figg. Lab: Murmanska hafvet: Kostin schar (på Mysis oculata) 16 fr algbn. Amphipoda. | Hyperia medusarum (0. F. Möller) Zoologige danice prodromus p. 148. Murmanska hafvet: Besimennaja bay (ytan). [Themisto libellula (Mandt) Observ. in hist. nat. in itinere Grönlandiege facte p. 32. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land 459 meter (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Socarnes Vahlii (Kröyer) Grönlands Amphipoder p. 5. Murmanska hafvet: lat. 76? 14 n. X long. 58? 54' o. Gr. (österrikisk-ungariska = — expeditionen).] VEG A-UXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 61 Hippomedon Holböllii (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 R. 2 Bd p. 3. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vid Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl.lerbn med stenar ; Kara-hafvet: stat. 79 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn. [Aristias tumidus (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 R. 2 Bd p. 16. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (antagligen, österrikisk-ungariska expeditionen).] Anonyx lagena Kröyer Danske Vidensk. Selsk. naturv. og math. Afhandl. Bd 7 p. 237, tanken IP) Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österrikisk- ungariska exp.)), Besimennaja bay 5—6 fr sandbl. lerbn, vester om Alkfjället 35 fr något lerbl. sandbn, lat. 722 37'n. X long. 52” 30 o. Gr. 20 fr sandbn och stenbn, Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn och stenbn, Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn och 15—20 fr grusbn, kap Grebenni 810 fr lerbn; |: Matotschkin schar: | vestra mynningen 5—10 fr sandbn och 4—6 fr föga sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 60—270 fr lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr snäckbn; Kara-hafvet: stat. 27 9 fr lerbl. hård sandbn, 19 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 25 36 fr lerbn, 29 8 fr brun lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn. Anonyx gulosus Kröyer Naturhist. Tidsskr. 2 R. 1 Bd p. 611. Matotschkin schar. 62 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Anonyx pumilus Lilljeborg ' a On the Lysianassa magellanica p. 26, tafl. 4 figg. 35—41. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 5—10 fr sandbn, Beluscha bay 60—270 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 25 36 fr lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn. .. Onesimus vcrax Stuxberg n. sp. Matotschkin schar: Gubin bay 5-—15 fr lerbn. Onesimus litoralis (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 R. 1 Bd p. 621. Murmanska hafvet: ; [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österrikisk- ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Gubin bay vid Ste Rd Onesimus plautus (Kröy er) Naturhist. Tidsskr. 2 R. I Bd p. 629. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 3—5 fr sandbn och bergbn, Södra Gåskap . 3—6 fr sandbn och bergbn; : Matotschkin schar: vestra mynningen 4—06 fr föga sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—50 fr sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 3 90 fr brun mjuk lerbn, 20 90 fr lerbn, 26 Stor lerbl. sandbn, 17 9 fr lerbl. ganska hård sandbn, 18 9 fr hård sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbijieg Sffr brun förbl sandbn, 30 9 fr något lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 40 6 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 63 Onesimus Edwardsii (Kröyer) Naturtistrirdsskr: 2 -R2 Bdöpsd. Murmanska hafvet: Kostin schar 20—30 fr lerig stenbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. Onesimus abyssicola Stuxberg n. sp. " Kara-hafvet: stat. 4 116 fr fin mjuk lerbn. Orchomene serrata (Boeck) Forhandl. Skand. Naturf. 8:de Möde (1860) p. 641; Crust. amphipoda borealia et arctica p. 39. Köra hafvet ; stat. 48 100 fr sandbn. Orchomene minuta (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 2 R. 2 Bd p. 23. Murmanska hafvet: läget hn. Xx long. 50258 o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: - stat. 32 10 fr sandbn. Orchomene pinguis (Boeck) Forhandl. Skand. Naturf. 8:de Möde (1860) p. 642; Crust. amphipoda borealia et arctica p. 35. Kara-hafvet: stat. 37 10 fr gråbrun lerbl. sandbn. Pontoporeia femorata Kröyer Naturhist. Tidsskr. 1 R. 4 Bad p. 153. Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn, Gubin bay 515 fr lerbn; 64 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Kara-hafvet: stat. 16 8 fr föga lerbl. sandbn, 28 3 fr anled 32 10:07 sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Pontoporeia affinis Lindström Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1855 p. 63—065, tafl. 2 figg. 1—4: Kara-hafvet: stat. 56 5 fr fin, ytterst mjuk, ljusbrun let Harpinia plumosa (Kröyer) Naturhist. .Tidsskr. TR £ BI PEI9g Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn. Acanthozone cuspidata (Lepechin) Acta Academie scientiarum imperialis Petropolitan2e pro anno 1778, pars I Pp. 247, tabl ornoo: [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österrikisk- ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Gubin bay 5--15 fr lerbn. Vertumnus serratus (Fabricius) Fauna grönlandica p. 262. Murmanska hafvet: kap Grebenni 3—10 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr lerbl. stenig sandbn. Vertumnus inflatus (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 1 R. 4 Bd p. 161. Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. stön lesbian Be luscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—538 fr lerbl. stenig sandbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 65 Oedicerus saginatus Kröyer Naturhist. Tidsskr. I R. 4 Bd p. 156. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbn och stenbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 5—10 fr sandbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr snäckbn. Oedicerus lynceus M. Sars Forhandl i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1858 p. 143. Murmanska hafvet: lat. 72 T n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 28 3 fr sandbn. Oedicerus borealis Boeck Crust. amphipoda borealia et arctica p. 82. Kara-hafvet i stat. 7.55 fr lerbn. i Acanthostephia Malmgrenii (Goéös) Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 526, tafl. 39 fig. IT Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 182 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Norra Gåskap SJ sandig berebn, lat. (22.1 n. X long. 50? 58-0. Gr. 60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. stenig lerbn, Be- luscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: = stat. 28 9 fr hård sandbn, 19 11 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 28 3 fr sandbn, 29 8 fr brun lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 37 23 fr (lerbn?), 64 5—10 fr stenbn med alger. Bd V. D J år få é SVF re gl LISAS Er N Non TN 66 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Monoculodes borealis Boeck > Crust. amphipoda borealia et arctica p. 88. . RA Kara-hafvet: NR ME ; stat. 26 8 fr föga lerbl. sandbn, 19 11 fr sandbn, 28 3fr Tr sandbn, 34 16 fr mörkbrun något lerbl. sandbn. tal Ft Aceropsis chimonophila Stuxberg n. sp. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr = stenig lerbn, Gubin bay 3—15 fr lerbn; NR Kara-hafvet: stat. 39 9 fr föga lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn. Acerus phyllonyx (M. Sars) Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1858 p. 148. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 220 ONA djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat. 32 60 fr lerbn. Parapleustes gracilis Buchholz Die zweite Deutsche Nordpolfahrt p. 337—342, tafl. 7 fig. 1. Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr lerbl. stenig sandbn; Kara-hafvet: stat. 64 3—10 fr stenbn med alger. Pleustes panoplus (Kröyer) Danske Vidensk. Selskabs naturv. og math. Afhandl. Bd 7 p. 270, tall? Hon Murmanska hafvet: Möller bay 3—20 fr lithothamniumbn och stenbn;. Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn. SN 5 - 4 v mt IFJAR SE TRRENTA | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 67 Be - —— RS Atylus carinatus (Fabricius) Entomologia systematica 2 p. 515. Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn och 5—10 fr sandbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—58 fr lerbl. stenig sandbn; Kara-hafvet: stat. 78 9 fr hård sandbn, 28 3 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 45 5 fr lithothamniumbn, (52 60 fr lerbn?), 64 53—10 fr stenbn. 5 Atylus Smittii (Goéös) Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 524, tafl. 38 fig. 14. [Murmanska hafvet: lat. 71? 6' n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (>Willem Barents> 1878)]; Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. Halirhages fulvocinctus (M. Sars) Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1858 p. 141. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 3—5 fr sandig bergbn; Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10--15 fr sandbl. lerbn med stenar, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr stenbn; Kara-hafvet: stat. 45 Uddebay 3 fr stenbn. Cleippides quadricuspis Heller Denkschr. der mathem.-naturwiss. Classe der Kaiserl. Akademie der Wissenschaften (Wien) Bd 35 p. 32—35, tafl. 3 figg. 1—16. [Murmanska hafvet: . mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 160—265 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 62 40 fr stenig brun lerbn med alger. 68 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. AN Gammarus locusta (Linné) YST Systema nature ed. 12 p. 1055. SVAR OSS TREE Murmanska hafvet: (Ar 2 SRA Å [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österriki. sk ungariska expeditionen)], Besimennaja bay 5—6 fr sandbl. Er lerbn, Möller bay 5—20 fr lithothamniumbn och stoclll Norra Gåskap 3—>5 fr sandbn och bergbn, Södra Gåskap 5. 3—06 fr sandig stenbn, Kostin schar 20—30 fr lerig so & ; kap Grebenni 8—10 fr lerbn; a Matotschkin schar: EA vestra mynningen 4-—6 fr föga sandbl. lerbn, Tschirakinas = - mynning sandbl. stenig lerbn, Beluscha bay 60—70 fr - lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn. | | Melita dentata (Kröyer) Naturhist. Tidsskr. 1 R. 4 Bd p. 159. Jugor schar: vestra mynningen 10-—14 fr stenbn och snäckbn. Melita venusta Stuxberg n. sp. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn. Melita diadema Stuxberg n. sp. Kara-hafvet: | stat. 33 12 fr grå sandbn. Gammaracanthus loricatus (Sabine) Suppl. to the Appendix of Parry”s 1:st voyage p. 231, tafl. I fig. 7. Kara-hafvet: | stat. 25 36 fr lerbn, 64 5—10 fr stenbn med alger. Amathilla Sabinei (L each) | Appendix to Ross's first voyage 1819 p. 178. = Murmanska hafvet: i 3 SR bay 5—6 fr sandbl. lerbn, Möllos bay - gapa nn sn VEGA-VXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 69 lithothamniumbn och stenbn, Norra Gåskap 3—53 fr sandig bergbn, södra Gåskap 3—06 fr sandbn och stenbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 53—10 fr sandbn. Amathilla pinguis Kröyer Danske Vidensk. Selskabs naturv. og math. Afhandl. Bd 7 p. 252, tafl. I fig. 5. | Murmanska hafvet: Möller bay 3—20 fr lithothamniumbn, Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 35—10 fr sandbn och 20 fr föga lerbl. sandbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr snäckbn; Kara-hafvet: stat. 28 3 fr sandbn. Amathillopsis spinigera Heller Denkschr. der mathem.-naturwiss. Classe der Kaiserl. Akademie der Wissenschaften (Wien) Bd 35 p. 35—38, tafl. 3 figg. 17—22, tafl. 4 figg. 1—38. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 240 me- ters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 54 130 fr lerbn. Stegocephalus ampulla (Phipps) Voyage towards the North Pole 1774 p. 191, tafl. 12 fig. 3. Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land flerestädes (österrikisk-ungariska expeditionen)], Kostin schar 16 fr alspes dat: (16 n. Xx. long. 50” 20-00. Gr. 62 fr (> Willem Barents» 1879); Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr stenbn. ” > AR nn | 5 + FN E. AR E ÄN då CA 70 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. a SE Metopa Alderii Sp. Bate Sa EN Catal. of Amphip. Crust. in the British Museum p. 57, tafl. les Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. lerbn. Pardalisca cuspidata Kröyer Naturhist. Tidsskr. 1 R. 4 Bd p; 153: Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn. Lilljeborgia fissicornis (M. Sars) Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1858 p. 147. Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. Tritropis aculeata (Lepechin) Acta Acad. scient. imp. Petropolitan&e pro anno 1778, pars prior p. 247, tafl. 3 fig. 1. Murmanska hafvet: [lat. 76” 14' n. X long. 58 54' o. Gr. vid 100 meters djup (österrikisk-ungariska exped.)], lat. 72? 37 n. X long. 52” 30 o. Gr. 20 fr sandig stenbn, Kostin schar 20—30 fr stenig lerbn; Kara-hafvet: stat. 45 Udde bay 5 fr lithothamniumbn. Tritropis Hellerii Boeck Crust. amphipoda borealia et arctica p. 719. Kara-hafvet: stat. 52 60 fr lerbn. Tritropis fragilis (Goös) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 524, tafl. 39 Ar 16. Murmanska hafvet: Kostin schar 20—530 fr stenig lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 71 Kara-hafvet: Skatt 16 3 fr föga lerbl. sandbn, 29.11 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 28 3 fr sandbn, 30 9 fr föga lerbl. sandbn, 6727 15 fr stenbn med alger. Ampelisca Eschrichtii Kröyer Naturhist. Tidsskr. 1 R. 4 Bd p. 155. Murmanska hafvet: lat. 72? 26' n. X long. 52” 12' o. Gr. 30 fr sandbn, Besimep- naja bay 4—5 fr lerbn, kap Grebenni 83—10 fr lerbn och 10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 20 fr föga lerbl. sandbn, Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 26 8 fr föga lerbl. sandbn, 19 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 27 10 fr sandbn, 30 9 fr något lerbl. sandbn, 371 10 fr gråbrun lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 33 12 fr grå sandbn. Haploops tubicola Lilljeborg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1855 p. 135—136. Murmanska hafvet: kap Grebenni 10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 60—70 fr och Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 31 10 fr grå- brun lerbl. sandbn, 33 12 fr grå sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 57 20 fr lerbn. Haploops setosa Boeck Crust. amphipoda borealia et arctica p. 148. Kara-hafvet: stat. 33 12 fr grå sandbn. 72 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Haploops lineata Stuxberg n. sp. > ob NOR Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn. Byblis Gaimardii (Kröyer) Voyage en Scandinavie etc., Crustacés tafl. 23 fig 1. Murmanska hafvet: Ek Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 4—6 fr föga sandbl. lerbn, Tschirakinas mynning 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn, öster om Rossmys- loff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 729 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 21 10 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 30 9 fr Hägotteren sandbn,' 32 TO-fr'sandbn, 33 12 fr grå sandbbj lose sandbl. lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Podocerus anguipes Kröyer | Danske Vidensk. Selskabs naturv. og mathem. Afhandl. Bd 7 p. 283, tafl. 3 fig. 14 (5). Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—535 fr lerbn, Möller bay 3—10 fr stenig sandbn och 15—20 fr sandbn med alger, Norra Gåskap 3—53 fr sandbn och bergbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbn och stenbn, kap Grebenni 10 fr lerbl. sandbn; Matotschkin sehr vestra mynningen 2—5 fr lerbn och 5—10 fr sandbn, Gubin bay 5—135 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr lerbl. stenig sandbn; Kara-hafvet: ; Vt stat. 10 90 fr lerbn, 19 11 fr! sandbn, 20 12 fr säandbumam 21 10 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 32 10 fr gråbrun lerbl. = sandbn, 32 10 fr sandbn, 34 16 fr mörkbrun någe lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. A VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 13 Glauconome leucopis Kröyer Naturhist. 'Tidsskr. 2 R. 1 Bd p. 491, tafl. 7 fig. 8. Kara-hafvet: stat. 34 16 fr mörkbrun föga lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Dulichia sp. Matotschkin schar: Tschirakinas mynning 10—135 fr sandbl. lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40-—-50 fr lerig stenbn. Paradulichia sp. Kara-hafvet: stat. 8 30 fr brun lerbn. gina echinata Boeck Forhandl. Skand. Naturf. 8:de Möde (1860) p. 670. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—538 fr lerbl. stenig sandbn; Kara-hafvet: stat. 25 36 fr lerbn, 26 21 fr lerbn, 627 15 fr stenbn med alger, 62 40 fr stenig brun lerbn med alger. Caprella septentrionalis Kröyer Naturhist. Tidsskr. I R. 4 Bd p. 596, tafl. 3 figg. 10—19. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 6—10 fr lerbn, Norra Gåskap 5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbn och stenbn, Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn; Matotschkin schar: öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr stenbn. N ik Halt - T4 STUXBERG; FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BSEMLJA. Annulata. Polycheta. Nychia cirrosa (Pallas) Miscell. zool. p. 96, tafl. 3 figg. 3—6. Murmanska hafvet: AA lat. 722 7' n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandblederbmmn Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn med alger, SV om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Kostin schar 55-300 Heron och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Beluscha bay 40—70 fr lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. | Polynoö scabra (Örsted) Grönl. Annul. dorsibr. p. 164—166; figg. 2, 7, 10, 12, 13, 17, 18. Murmanska hafvet: lat. 72 Ton. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, [lat. 71? & n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (>Willem Ba- rents»)]), Kostin schar 5—530 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 25 36 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 46 50—1235 fr lerbn, 49 80 fr sand- och snäckbn, 53 40—50 fr lerbn, 54 130 fr lerbn, 62 40 fr brun lera med stenar. Polynoöé rarispina M. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1860 p. 59—60. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: SG vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- = thamniumbn; SS VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 70 Kara-hafvet: Skatter i 50 tr Jderbn, 20-90 fr lerbn, 24; 36: fr lerbn, 45 Uddebay 5 fr lithothamniumbn. Polynoöé imbricata (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1084. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn med alger, lat. 73” 37 n. X long. 52? 30' o. Gr. 20 fr sandbl. stenbn, SV om Bes- imennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Kostin schar 5—530 fr ler- och lithothamniumbn, kap Grebenni 83—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Tschirakina 10 —15 fr sandbl. lerbn, i östra mynningen 10 fr lerbn, Beluscha bay 2—5 fr stenbn med alger, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Jugor schar: i vestra mynningen 10—14 fr sten- och snäckbn, vid Cha- barova 5—38 fr lera och sand med stenar och”spongior; Kara-hafvet: stat. 45 Uddebay 5 fr lithothamniumbn, 63 3—10 fr stenbn. [Polynoé impar Johnston Ann. Mag. Nat. History vol. 2 (1839) p. 436, tafl. 22 figg. 3—9. Matotschkin schar: östra delen (Heuglin).] Polynoö aspera Hansen Den norske Nordhavs-Expedition 1876—1878 Bd 7 p. 5, tafl. 2 figg. 10—15. Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn. Polynoäé borealis Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 13—16, tafl. 1 figg. 5—7. Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn. Polynoö Sarsii Kinberg, Malmgren > Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. TOSSEN figg. 6—6 e. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Jugor schar: ; T vid Chabarova 3—938 fr lera och sand med stenar a | spongior; 1 DA SR Kara-hafvet: | ER stat. 28 3 fr sandbn, 29 8 fr brun lerbl. sandbn, 45 Udde- bay 5 fr lithothamniumbn, 58 19 fr grå lerbn. ) ST We + ryd SARS INET i 5 SH DE peel NASSA SA NONE Polynoö badia Théel K. sv. Vet... Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 18—20, tafl. 1 figg. 9—12. Kara-hafvet: stat. & 50 fr brun lerbn, 29 90 fr lerbn, 13 2817 l6rbusOmEE 12 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. = CJ Bylgia elegans Théel E K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 21—22, tafl. 1 figg. 13—16. Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. S Melenis Lovénii Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 78—79, tafl. 10 figg. 10—10 d. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr ad lerbn; Matotschkin schar: östra delen 60—270 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 20 12 fr sandbn. Eucrante villosa Malmgren Å Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p.- 380, tafl. 10 bong gar Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr letting 62 0 4 lerbn med stenar. ROR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN, ad Pholoö minuta (Fabricius) Fauna grönlandica p. 314—315. d —Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, vid Rossmysloff's öfver- vintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn ; Kara-hafvet: | stat. 35 17 fr sandbl. lerbn. Nephthys ciliata (Muller) Zoologia danica p. 14—15, tafl. 39 figg. 1—4. Murmanska hafvet: ne tt nl X long: 5058 oc Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Kostin schar 5—30 fr ler- och lithothamniumbn, kap Grebenni 8—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn,; E Kara-hafvet: stat. 4 116 fr mjuk lerbn, 27 10 fr sandbn, 23 32 fr mörk- blå lerbn, 24 85 fr fin, mjuk gråbrun lerbn, 25 36 fr lerbn, 30 9 fr något lerbl. sandbn, 31 10 fr gråbrun lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Nephthys Hombergii Aud. & M.-Edw. Ann. Sc. Nat. 29 p. 257—260, tafl. 17 figg. 1—6. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 15 7 fr lerbn, 16 8 fr föga lerbl. sandbn, 22 8 fr sandbn, 28 3 fr sandbn. 18 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEML TA - Nephthys Malmgrenii Théel r 2 K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 27—2928, tafl. I & 2 fig, så Murmanska hafvet: 2 oh Kostin schar 3—30 fr ler- och lithothamniumbn; NER Matotschkin schar: SE vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, vid Rossmysloff's — - öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothavmntumbi S Jugor schar: - vid Chabarova 5—38 fr lera och sand med stenar och = spongior; 2 Kara-hafvet: SSA stat. 8 50 fr brun lerbn, 20 90 fr lerbn, 13 28-fr Jerbir oem 14 60 fr lerbn, 24 85 fr gråbrun lerbn, 35 17 fr sandbl. = lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 43 150 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 52 60 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn, 59 24 fr lerhn. F + Nephthys minuta Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 28—531, tafl. 2 figg. 10: Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. [Nephthys pansa Ehlers Zeitschr. fär Wissenschaftl. Zoologie Bd 25 p. 40. Murmanska hafv et: lat. 762 6' n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (> Willem Barsniosjdd Eteone spetsbergensis Malmgren 24 Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 102, tafl. 15 figg. 38—38 et. 2 Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr FARA och lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och FA VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 19 Eteone arctica Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 148—149, tafl. 3 figg. 12—12 d. - Murmanska hafvet: kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—59 fr föga sandbl. lerbn. : Eteone depressa Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 103, tatl. 15 figg. 36—36 d. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn. [Eteone picta Ehlers M. Th. von Heuglin's Reisen nach dem Nordpolarmeer 1870 und 1871, Bd 3 p. 250—251. Murmanska hafvet (Heuglin).] Mysta papillifera Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 33—534, tafl. 2 figg. 23-28. Murmanska hafvet : kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn. 3 i Mysta barbata Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 101, tafl. 15 figg. 34—34 d. Jugor schar: vid Chabarova 3—38 fr lera och sand med stenar och spongior; Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn. Phyllodoce grönlandica Örsted Grönl. Annulata dorsibr. p. 192—193, figg. 19, 20, 22, 29—2532. Murmanska hafvet: Möller bay 3—20 fr sandig stenbn och algbn, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; 80 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, i Rossmysll öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn; fe A Kara-hafvet; ON stat. 23 28 fr lerbn, 14 60 fr lerbr tI9rfören sond be 10 fr sandbn, 23 8 fr sandbn, 24 85 fr gråbrun Jos bi 5 | SÖN SANGDD, fos TO VT sandbns 34 16 fr mörkbrun, något lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbitroupn I M lerbl. sandbn, 42 50 fr lerbn, 59 24 fr lerbn. MR - NV Phyllodoce citrina Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 95—96, tafl. 13 figg. 24—-24d. Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn. [Phyllodoce Litkenii Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 145— 146, tafl. 3 figg. 10—10 c?. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land lat. 79? 13'n Xx long. 65? 2150. Gr, vid 230 metersidjup (österrikiske ungariska expeditionen).] Anaitis Wahlbergii Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 94, tafl. 14 SE 31—31d. Kara- hafvet; stat. 35 17 fr sandbl. lerbn. Mystides borealis Théel | K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 35—537, tafl. 2 figg. 29—32: Matotsehkin schar: 2 vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. [Castalia arctica Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 152. Matotschkin schar: vestra delen (Heuglin).]: VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 31 é Castalia Fabricii Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 152. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn med alger, lat. 73” 37 n. Förlons. 520-30 0. Gr. 20 fr sandbl. stenön; Matotschkin schar: vestra delen 2-—20 fr sandbn och lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn: Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr lera och sand med stenar och spongior; Kara-hafvet: stat. 60 6 fr sandbn. Castalia multipapillata Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 38—39, tafl. 3 fig. 38. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. Autolytus longisetosus (Örsted) Gronk Annulata dorsibr. p. 183, figg.: 62,67, TI. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. å Syllis monilicornis (Malmgren) Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 160, tafl. 7 figg. 44—44 d. Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- thamniumbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 70 90 fr lerbn. $ Syllis fasciata Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 161—162, tafl. 8 figg. 47—47 c, tafl. 9 figg. 52—52 d. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn och algbn, Norra Gås- kap 5 fr sandbn j; Då Vi 6 82 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SEMLJA. Matotschkin schar: N NN Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, vid Rossmys- loff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn. ; Syllis Oerstedii (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 162—163, tafl. 9 figg. 31—51 d. Matotschkin schar: | Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, vid Rossmys- loff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn. Nereis zonata Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 164, tafl. 6 figg. 34—34 d. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn och algbn, Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Beluscha bay 30—5350 fr föga sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- thamniumbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 9 150 fr lerbn, 124 60 fr gråa lerbenen 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 43 150 fr lerbn, 45 Uddebay 93 fr lithothamniumbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 62 40 fr brun lerbn med stenar, 63 3—10 fr stenbn. [Nereis pelagica Linné FN nat. ed. 10 p. 654, ed. 12 p. 1068; Fauna suecica ed. 2 p. 508. Murmanska hafvet: lat. 76? 28' n. X long. 61? 49 o. Gr. vid 36 meters jmn (österrikisk-ungariska expeditionen).] ; Lumbrinereis fragilis (Mäller) Zoologie danice prodromus p. 216. Kara-hafvet: stat. 44 60 fr eg 52 60 fr lena VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 83 Lumbrinereis minuta Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 43—44, tafl. 4 figg. 57—59. Murmanska hafvet: . Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Kostin schar 2—30 fr lerbn och lithothamniumbn ; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: stat. 8 530 fr brun lerbn, z0 90 fr lerbn, 24 60 fr grå lerbn, 19 11 fr sandbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn, 34 16 fr mörkbrun, något lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 43 150 fr lerbn, 39 24 fr lerbn, Hvitön 12 fr sandbn. Onuphis conchilega M. Sars Beskr. og Iagtt. etc. p. 61-—63, tafl. 10 figg. 28 a—28 e. Murmanska hafvet: Rn long. 5008: 0. Gr... 60 fr sandbl. Ierbn, Kostin schar 3—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- thamniumbn ; Kara-hafvet: Star vf Ir lerbn, 20 90 fr lerpn, 12-170 fr fin lerbn, 13 28 fr lerbn, 34 16 fr något lerbl. sandbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 46 50—1235 fr stenbn och lerbn, 62 40 fr brun lerbn med stenar. [Glycera capitata Örsted Grönl. Annul. dorsibr. p. 44, tafl. 7 figg. 87, 88, 90—94, 96, 99. Murmanska hafvet: lät. 16” 24 n. Xx. lomg. 63 24 o.:Gr.iivid 170 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] Scoloplos armiger (Mäller) Zoologige danice prodromus p. 215. Murmanska hafvet: | Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; 84 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Matotschkin schar: vestra delen 2—10 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 23 32 fr mörkblå lerbyjöotommm sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 59 24 fr ler 60. GX i sandbn, 63 3—10 fr stenbn. Aricia Tullbergii Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 45—43, tafl. 3 figg. 40—43. Murmanska hafvet: kap Grebenni 83—10 fr sandbl. lerbn. Ammotrypane aulogaster H. Rathke Beitr. Fauna Norw. p. 188—190, tafl. 10 figg. 1—3. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn, kap Grebenni 83—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—70 fr sandbl. lerbn, Gubin bay 5-—-15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 34 16 fr mörkbrun lerbl. sandbn, 38 22 fr sandbn, 44 60 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn, Ammotrypane cylindricaudata Hansen = Den norske Nordhavs-Expedition 1876—1878 Bd 7 p. 36—37, tafl. 6 figg. 20—28. Kara-hafvet: Hvitön 12 fr sandbn. Ophelia limacina (H. Rathke) Beitr. Fauna Norw. p. 190—192, tafl. 10 figg. 4—38. Murmanska hafvet: Södra Gåskap 3—06 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. | 00 um | Travisia Forbesiil Johnston Ann. Mag. Nat. Hist. vol. 4 p. 373, tafl. 11 figg. 11—13. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar; vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn, 60 6 fr sandbn. Eumenia crassa Örsted Annulatorum danicorum conspectus p. 46—47. Matotschkin schar: Gubin bay 3—15 fr lerbn; Kara-hafvet; stat. 69 6 fr sandbn. Eumenia longisetosa Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p.- 49—051, tafl. 3 & 4 fhgg. 45—48. Matotsechkin schar: Beluscha bay 40—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 2-120 fr lerbn, 4116 fr fin, mjuk lerbn, 70 90 fr lerbn, 19 11 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 44 60 fr lerbn. Scalibregma inflatum H. Rathke Beitr. Fauna Norw. p. 184—186, tafl. 9 figg. 15—21. Murmanska hafvet: Möller bay 3—20 fr sandbl. stenbn med alger, kap Gre- benni 8—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: staken lt fr sand bliletboy £0-20 frlerbl: samdbn. 36 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Ephesia gracilis H. Rathke RG Beitr. Fauna Norw. p. 174—176, tafl. 7 figg. 5-8. 0 0 Matotschkin schar: | ir Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 30—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 40 60 fr lerbn. Trophonia plumosa (Mäller) Zoologie danice prodromus p. 216. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, kap Grebenni 3—10 fr saändbi leftpn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 34 16 fr mörkbrun lerblösand bm ; [Trophonia glauca Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 192, tafl. 14 figg. 78—T78d. Murmanska hafvet; | lat. 71? 6 n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (> Willem Barentss)j Siphonostomum vaginiferum H. Rathke Beitr. Fauna Norw. p. 211—215, tafl. 11 figg. 3--10. Matotschkin schar: vestra delen 2--20 ir sandbn och lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig lithothamniumbn; ; Kara-hafvet: stat. 63 3—10 fr stenbn. Brada villosa (H. Rathke) : Beitr. Fauna Norw. p. 215—218, tafl: 11 figg. 11, 12: Murmanska hafvet: ; LR Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 87 Kara-haftvet: Skarncs9c fl fr sandbnj. 22 8 fr sandbn, 23,32 fr mörkblå ferbn. 33 10 fr sandbno, 36 18 fr lerbl; sandbn, 38 22 fr fertbl”sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. | Brada granulata Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 194, tafl. 13 figg. 7T1—T1 d. [Murmanska hafvet: lat. 71? 6' n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (>»Willem Barents»)]; Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn, 63 3—10 fr stenbn. Nerine vulgaris Johnston Magazine of Zoology and Botany 2 p. 70, tafl. 2 figg. 1—38. Kara-hafvet: Brate RO fr Tin, mjuk lerbn, 56 (Dicksons hamn) 5 fr fin, ytterst mjuk, ljusbrun”lerbn, 59-24 fr lerbn, 60 6 fr sandbn. | ; Nerine cirrata M. Sars Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 p. 207. Kara-hafvet: Stat. 14 60:fr grönaktigt grå lerbn, 24.85 fr fin, mjuk, grå- brun lerbn. Spiochetopterus typicus M. Sars Fauna littoralis Norvegige Bd 2 p. 1—9, tafl. 1 figg. 3—21. Murmanska hafvet: faER Te Tom, ons ARNE rr GO sändbl. lerbn, Kostin schar 5—530 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- thamniumbn ; Kara-hafvet: stat. 10 90 fr lerbn, 189 fr hård sandbiyl23 32 dr: mörk- blä lerba, 25186rfr derbn; 38-22: fr lerbl.xsåndbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 20 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn. 88 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. = od Scolecolepis cirrata (M. Sars) Mäbers a Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 p. 207—208. = Matotschkin schar: Beluscha bay 30—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 42 20 fr lerbn. Spio filicornis (Fabricius) Fauna grönlandica p. 307—308. Murmanska hafvet: Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 3—10 fr lera och sand med stenar och spongior. Prionospio cirrifera Wirén Vega-expeditionens vetenskapl. iakttagelser Bd 2 p. 409—410. Kara-hafvet : stat. 60 6 fr sandbn. Cirratulus cirratus (Möller) Zoologie danice prodromus p. 215. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Kara-hafvet: Hvitön 12 fr sandbn, stat. 63 3—10 fr stenbn. V Chzetozone setosa Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 206, tafl. 15 figg. 84—384b. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—530 fr lerbn och lithothamniumbn, kaj Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: - vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Gubin bay 5—15 E fr lerbn, Beluscha bay 40—70 fr lerbn; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 89 Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 20 12 fr sandbn, 27 10 fr sandbn, 23 Sant mörkblå lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Notomastus latericeus M. Sars Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 p. 199—200. Kara-hafvet: stat. 390 ID fr. Capitella capitata (Fabricius) Fauna grönlandica p. 279—280. Murmanska hafvet: Kostin schar 5--30 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 40—70 fr lerbn. Nicomache lumbricalis (Fabricius) Fauna grönlandica p. 374—5372. Murmanska hafvet: FS Sn CY long. b2 300, Gr. 20 fr sandig stenbn; Kara-hafvet: : stat. 10 90 fr lerbn, 12 60'fr örönaktigt grå lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, Ssd fr grå lerbn, 5924 fr lerbn. ; Maldane Sarsii Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 188. Murmanska hafvet: Möller bay 35—20 fr sandbl. stenbn med alger, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, kap Grebenni 8—10 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr mörkblå lerbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun ferba st 10 fr lerbl sandbn, 35 o1T fr sandbl. lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 59 24 fr lerbn, Hvitön 12 fr sandbn. brånld 4 90 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, NV d orm Maldane tenuis Théel ner. K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 57, tafl. 4'figg: B2—55 0. : Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn med alger. Praxilla pretermissa Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 191—192. Murmanska hafvet: : Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn med alger, kap Gre- benni 8—10 fr sandbl.: lerbn; Jugor schar: Chabarova 5—38 fr lera och sand med stenar och spongior; Kara-hafvet: Hvitön 12 fr sandbn, stat. 26 8 fr föga lerbl. sandbrnj äv 11 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 35 17 fr sandbl MEn [9 frögra lerbin Praxilla polaris Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 58—59, tafl. 4 figg. 55--56 b. Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. Ammochares assimilis M. Sars Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 p. 201. Matotschkin schar: Beluscha bay 40—70 fr lerbn; Kara-hafvet: ; | stat. 8 50 fr brun lerbn, 10 90 fr lerbn, 19 11 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20et4 sandbn, 59 24 fr lerbn. "Pectlnärra hyperborea (Malmgren) | SN Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 360, tafl. 18 figg. 40—40 e. Murmanska hafvet: slät, 72? Ton. Xilong. 50558" oluGr. 600 fr isandbltlerbarmns Kostin Ah 5—30 fr lerbn a TR EE [i 3 Grebenni 83—10 fr sandbl. lerbn; | NA VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 21 Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: statrrug Il fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 27 10 fr sandbn. Bars fr mörkblåa lerbn, 25 och 26 36 och 21 fr lerbn, 32 fört sandbn, 35 17 fr sandbl.lerbin, 39-20 fr lerbl. sandbn. [Pectinaria granulata (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1268. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja Bh Frans Josefs land lat. 76” 3T'n. X long. 64? 52' o. Gr. vid 85 meters djup (österrikisk- ungariska expeditionen).] | Amphicteis Grubei (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 363—364, tafl. 19 Hog Tre Murmanska hafvet: fanea2 20rn. XX long. 32” 12 o.. Gr. 30 fr stenbn, Besimen- naja bay 4—10 fr sandbn och lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—8 fr lera och sand: med stenar och spongior; Kara-hafvet: stank 40 26 ir lerbl. sandbn, vid Hvitön 42 fr sandbn. Amphicteis Goösii (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 364, tafl. 19 figg. 45 45 d. [Murmanska Havet. lat. 77? 48' n. X long. 69? 26' o. Gr. (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. Amphicteis gracilis (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 365, tafl. 26 figg. 7T5—75 d. Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn. Amphicteis arctica (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 364—365, tafl. 26 ; figg. 7T1—77 d. Matotschkin schar: Beluscha bay 40—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 36 18 fr lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 392005 lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Amphicteis Vega Wirén Vega-expeditionens vetenskapl. iakttagelser Bd 2 p. 415—417, tafl. 32 figg. 3—4. Kara-hafvet: stat. 56 (Dicksons hamn) 5 fr fin, ytterst mjuk, ljusbrun lerbn. Amphicteis Sundevallii (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 366—367, tafl. 25 figg. 13—713 d. Kara-hafvet: vid Hvitön 12 fr sandbn. Amphicteis Gunnerii (M. Sars) Beskr. og Iagtt. etc. p. 30-51, tafl. 11 fig. 30. [Murmanska hafvet: lat. 79? 13' n. X long. 638? 21' o, Gr. vid 250 meterstanmn (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 25 fr lerig litho- thamniumbn, Beluscha bay 40—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn. Amphicteis labiata (Malmgren) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 367, tafl. 26 figg. 78—78 d. Murmanska hafvet: kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 34 16 fr mörkbrun lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. siadbet Å VEGA-BEBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 23 Sabellides borealis M. Sars Fauna littoralis Norvegi&e Bd 2 p. 22—24. Kara-hafvet: stat. 27 10 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 63 3—10 fr stenbn. Samytha pallesceus Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 61—62, tafl. 4 figg. 60—62. Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn. Melinna cristata (M. Sars) Fauna littoralis Norvegie Bd 2 p. 19—24, tafl. 2 figg. 1—7. Flofnanska hafvet: lar P3 nn. X long. 63” 2 o. Gr. vid 230 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat. 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. [Amphitrite cirrata Möller Zoologie danice prodromus p. 216. Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land lat. 76? 18' n. Xx long. 61? 17 o. Gr. vid 30 meters djup (österrikisk- ungariska expeditionen); Matotschkin schar: östra delen (Heuglin).] Amphitrite affinis Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 375—376, tafl. 22 figg. 55—55 d. Kara-hafvet: stat. 62 40 fr brun lerbn med stenar, 63 3—10 fr stenbn med alger. Amphitrite groenlandica Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 376, tafl. 21 figg. 52—52 d. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn k KRA 94 STUXBERG, PAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. C —LLLrvemt— EN Jade. MR pe X K Nicolea arctica Malmgren "NE I Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 381, tafl. 24 figg. 66, 675 Matotschkin schar: vestra delen 2-—20 fr sandbn och lerbn. Pista cristata Mäller Zoologie danice prodromus p. 216. Murmanska hafvet: kap Grebenni 83—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—28 fr.lera och sand med stenar och spongior. 4 Scione lobata Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 383, tafl. 23 figg. 62—62 d. [Murmanska hafvet: lat. 76? 14' n. X long. 58 54' o. Gr. vid 100 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Beluscha bay 2--5 fr stenbn; Kara-hafvet: stat. 72 70 fr fin lerbn, 15 7 fr lerbn, 4460 fr Ilerbt, 5 40—50 fr lerbn, 67 15 fr stenbn, 62 40 fr brun lerbn med stenar, 63 3—10 fr stenbn. Axionice flexuosa (Grube) Archiv fär Naturgesch. Bd 26:1 p: 102, tatt. 56007: Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. d Leena abranchiata Malmgren a Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 385, tafl. 24 figg. 64—64d. = Matotschkin schar: vestra delen 2-—20 fr sandbn och lerbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 5 Thelepus circinnatus (Fabricius) Fauna grönlandica p. 286--287. Murmanska hafvet: Hatnto? 130n Xx long. 59:46 0, Grovid 227 meters djup och lat. 75? 36 n. X long. 3T 6 o. Gr. (österrikisk-ungariska exp.)), Kostin schar 3—30 fr lerbn och lithothamniumbn ; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—70 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 48 100 fr sandbn, 354 130 fr lerbn. 4 Leucariste albicans Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 390—391, tafl. 23 figg. 61—61 d. Murmanska hafvet: Kostin schar 3—30 fr lerbn och lithothamniumbn, kap Grebenni 8—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 3—135 fr lerbn, 1 östra mynningen 60—70 fr lerbn. Y Ereutho Smittii Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 391—392, tafl. 23 figg. 63—63 d. Matotschkin schar: vestra delen 2-—-20 fr sandbn och lerbn. Artacama proboscidea Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 394—395, tafl. 23 z figg. 60—60 d. Kara-hafvet: Stat 19:90 fr lerbn, 30 9 fr lerbn, 39 17 fr sandbl. lerbn. Trichobranchus glacialis Malmgren Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 395—396, tafl. 24 figg. 65—965 d. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn; Matotschkin schar; vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. 96 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. SÅ mar Terebellides Strömii M. Sars J Beskr. og Iagttag. etc. p. 48—50, tafl. 13 fig. 31. Murmanska hafvet: [lat; 79 13 n. X long. 63? 21' o. Gr. vid-230 meters djup (österrikisk- her expeditionen)], SV om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Kostin schar 5—530 fr lerbn och litho- thamniumbn, kap Grebenni 3—10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbn, 4 116 fr fin, mjuk lerbn, 8 50 fr brun lerbn, Z0 90 fr lerbn, 20 12 frsandbn, 23 32 ffmorttnta lerbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn, 28 3ffisanten 30 9 fr lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn; 35 17 SAnenn lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 427 20 fr lerbn, 44 60 fr lerbn 52 60 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn, 59 24 fr lerbn. Sabella crassicornis M. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet 1 Christiania 1861 p. 119. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 5 fr sandbn, Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn. Dasychone infarcta (Kröyer) Oversigt K. Danske Vidensk. Selskabs Forhandl. 1865 p. 21. Murmanska hafvet: [lat. 71? 6 n. X long. 50? 20' o. Gr. 62 fr (>Willemntr rents»)], Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn; Matotschkin schar: Beluscha bay-40—70 fr föveret Kara-hafvet: stat. 12 70 fr fin lerbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbit 34 16 fr mörkbrun lerbl. sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn; 40-26 ft 0 lerbl. sandbn, 53 40—50 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn. VEGA-EXPEVITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 97 Euchone analis (Kröyer) Overs. K. Danske Vidensk. Selskabs Forhandl. 1856 p. 17. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandbl. stenbn och algbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—20 fr sandbn och lerbn. Euchone papillosa (M. Sars) Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 (1851) p. 203. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land (österrikisk- ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat. 63 3—10 fr stenbn. Euchone tuberculosa (Kröy er) Overs. K. Danske Vidensk. Selskabs Forhandl. 1856 p. 18-—19. Murmanska hafvet: at. 799 13' n. X long. 63 21' o. Gr. vid 230 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Besimennaja bay 4— 10 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet: Stat 19 11 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 34 16 fr mörkbrun lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn. Chone infundibuliformis Kröyer Overs. K. Danske Vidensk. Selskabs Forhandl. 1856 p. 33. Murmanska hafvet: Hat 9 1 on... Xx. long. 62? 60 0, Gr. vid 198: meters: djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Möller bay 5—20 fr sandig stenbn och algbn, Kostin schar 5—30 fr lerbn och lithothamniumbn. 3 Chone Dunérii Malmgren Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 225, tafl. 14 figg. 7T5—75 d. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land lat. 79? 14'n. = Bd V. ( Re ba NR AE elr to b (dd Lä ( 98 STUXBERG, FAUNAN. PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLTA. X SR 67? 33' o. Gr. vid 450 meters djup och lat. 1913 X long. 63? 21' o. Gr. vid 230 meters djup (österrikis Rss expeditionen)]; Kara-hafvet: vid Hvitön 12 fr sandbn. Myxicola Steenstrupii Kröyer Overs. K. Danske Vidensk. Selskabs Forhandl. 1856 p. 20-—00 Kara-hafvet: stat. 48 100 fr sandbpn. [Hyalopomatus Claparedii Marenzeller Coelent., Echinoderm. und Wuärmer der K. K. österreichisch- ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 37—38, tafl. 4 - figg. 2—2 Db. Murmanska hafvet: lat. 79? 13'n. X long: 63? 210: Gr. vid 230 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] Apomatus globifer Théel K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 3 p. 66—567, tafl. 4 figg. 63—63. Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn, 46 Kr fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandbn och snäckbn, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn, 62 40 fr brun lerbn Afa stenar, 63 3—10 fr stenbn. [Spirorbis lucidus (Montagu) Mörch Naturhist. "Tidsskrift 3 RU I'Bd op. 439 Murmanska hafvet: lat. 74? 48' n. Xx long. 54? 5?' o. Gr; vid 130 metersvomn på Cellularia scabra f. elongata Smitt FE (OStörLse ungariska expeditionen).] Oligocheta. Allolobophora Nordenskiöldii Fisen AN KK sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 6, tad. 8 fig. 14. Vajgatsch på kap Grebenni. rr v VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 99 Å Dendrobena Boeckii Eisen Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1873 p. 53. Lundströms berg på södra stranden af Matotschkin schar, vid 600 fots höjd öfver hafvet. Mesenchytreus primevus Eisen Kursv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15:n:o 7 p. 12, tafl. I figg. 1a—1t. Matotschkin schar, Möller bay. Mysenchythreus falciformis Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 14—215, tafl. 1 figg. 2a—2h. Matotschkin schar på norra stranden. Archienchytreus Dicksonii Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 18—19, tafl. 4 figg. 7a—T7h. Karmakul bay; Norra Gåskap. Archienchytreus gemmatus Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 19, tafl. 5 figg. Ja—8k. Vajgatsch vid Jugor schar. Archienchytreus ochraceus Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 135 n:o 7 p. 20, tafl. 5 figg. Ja—9 h. Vajgatsch på kap Grebenni. Archienchytr&us nervosus Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 23, tafl. 8 figg. 16 a—16 g. Norra Gåskap. Archienchytreus Vejdovskyi Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 25, tafl. 10 figg. 19 a—19k. Besimennaja bay vid Alkfjället. PE RENIN ETE (7A VaRNANE St SSA NE 100 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Neoenchytreus SINA Eisen > 5: K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 26, tafl. 9 figg. 18a--fök SN Besimennaja bay, Norra och Södra Gåskap, Kostin schatsd Vajgatsch vid Jugor schar m. fl. st. (öfverallt under alger upp- kastade på stranden). i Neoenchytr&eus hyalinus Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 26—27, tafl. 10 figg. 20 a-—20 m. Matotschkin schar. Neoenchytreus callosus Eisen K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 15 n:o 7 p. 27—28, tafl. 11 figg. 21 a—21 u. Matotschkin schar, Besimennaja bay. Molluscoidea. Bryozoa. Alcyonidium mamillatum Alder Transact. Tyne-side Nat. Field-Club vol. 5 p. 64 (sep.). Matotschkin schar: Beluscha bay 60—70 fr lerbn; Kara-hafyet: stat. 38 22 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 53 40—50 fr lerbn. - Alcyonidium disciforme Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 pag. 1122—23, tafl. 20 fig. 9. Kara-hafvet: stat. 49 80 fr snäckbn, 60 6 fr sandbn. Alcyonidium gelatinosum (Linné) Fauna suecica ed. 2 p. 538, Systema nature ed. 12 p. 1295. [Murmanska hafvet: + lat. 76? 24' n. X long. 62? 34' o. Gr. vid 170 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; de VO &. MÅ SN Fr RE rr - Z” 2 Å sx Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn och 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 9 150 fr lerbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr snäckbn, 50 35 fr (botten obekant), 51 80 fr (lerbn?), 52 60 fr lerbn, 54 130 fr lerbn, 55 125 fr brunaktig sandbl. lerbn. VEGA-RXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 101 Vesicularia uva (Linné) Systema nature ed. 10 p. 812, ed. 12 p. 1311. Kara-hafvet: stat. 9 150 fr lerbn, 47 20 fr lerbn, 46 50--125 fr stenbn och lerbn, 53 40—50 fr lerbn. Crisia eburnea (Linné) Systema nature ed. 10 p. 810, ed. 12 p. 1316. a) forma eburnea typica Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhand]. 1864 p. 117. Murmanska hafvet: Möller; bay. lat. 123 30. 0. X long. 52” 45 o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn och 15—20 fr sandig algbn, Besimennaja bay 4—6 fr sandbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: State börr dlerbn, 75 I ir ferby, 332 17 fr sandbl. lerbn, 46 30—125 fr stenbn och lerbn. b) forma producta Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1865 p. 116, tafl. 16 figg. 4—6. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn, m. fl. st. bland de öfriga formerna. är, 102 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. — c) forma eburneo-producta Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3 jeg DG Kara-hafvet: q FA stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, m. fl. st. bland de öfriga formerna. SO d) forma denticulato-producta Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3 Dp. Kara-hafvet: stat. 23 28 fr lerba i e) forma eburneo-denticulata Smitt Ofvers. K.; Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3, p. 13; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfv ervintringsstuga 15 fr lerig ner thamniumbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 9 150 fr lerbn, 735 281 lerba ost oe mörkblå lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 53 40—50 fr lerbn. f) forma denticulata (Lamarck) Animaux sans verteébres ed. 1 tome 2 p. 137. Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 8 50 fr brun lerbn, 19:1150 frilerbattar 20 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 50 35 fr. Diastopora repens (Wood) Ann. Mag. Nat. Hist. vol. 13 pi 14: Kara-hafvet: stat. 50 35 fr (botten obekant Diastopora simplex Busk Monogr. fossil Polyzoa of the Crag p. 113, a 20 fig. 10. Kara-hafvet: stat. 50 35 fr (botten obekant). VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 103 Diastopora hyalina (Fleming) British animals p. 533. Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn ; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och bn Diastopora: intricaria (Smitt) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871 p. 1117—13, tafl. 20 fog, I—3: Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 lerbn. Tubulipora fimbria Lamarck Animaux sans vertebres ed. I tome 2 p. 163. Murmanska hafvet: Möller bay lat. 72” 30' RT long 522 45 o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn. Tubulipora inerassata (D'Orbigny) Paléontologie francaise, terrains crétacés, tome 5 p. 817. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30— 60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: skar röbItE lerbi, CS Of brun: lerbn, 25 285fr lerbn, 15 7 fr lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49.80 fr sandig snäckbn, 53 40—50 fr lerbn. Tubulipora incrassato-fungia Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3 p. 14. Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn. i TRANS € 104 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Tubulipora fungia Couch Cornish fauna 3 p. 107, tafl. 19 fig. 3. Kara-hafvet: stat. 36 18 fr lerbl. sandbn. Tubulipora atlantica (Forbes) Johnston British zoophytes ed. 2 p. 278, tafl. 48 fig. 3. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—70 fr sandbl. lerbn och ren lerbn; Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 492 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. Defrancia lucernaria (M. Sars) Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 (1851) p. 145. Kara-hafvet: stat. 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr. Entalophora deflexa (Couch) Cornish fauna 3 p. 107, tafl. 19 fig. 4. Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 53 40—50 fr lerbn. Hornera violacea M. Sars Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 12 (1863) p. 282.. J a) forma proboscina Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1866 p. 404, tafl. 6 figg. 2—5. Kara-hafvet: stat. 46 530—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 53 40—50 fr lerbn. Hornera lichenoides (Linné) Systema naturse ed. 10 p. 791, ed. 12 p. 1283. Murmanska hafvet: RR [lat. 79? 13 n. X long. 59755 0: Gr vid: 220 metersrajappn [4 VEGA-BEBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 105 (österrikisk-ungariska expeditionen)], vester om södra No- vaja Semlja 20—30 fr; Kara-hafvet: stat. 53 40—50 fr lerbn. Lichenopora verrucaria (Linné) Systema nature ed. 10 p. 793. a) forma verrucaria Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1866 p. 405, tafl. 10 figg. 6—8, ; tafl. 11 figg. 1—6. Murmanska hafvet: Hat 7913 nm. Xx long. 295550. Gr. vid 220 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Möller bay lat. 72” 30 n. X long. 52? 43 o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn med alger, Kostin schar 5—15 fr lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn ; Kara-hafvet: stat. 8 530 fr brun lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 50-30 fr. 3 Flustra membranaceo-truncata Smitt Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 358, tafl. 20 figg. 1—5. Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn och 60—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—050 fr lerig stenbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 7 535 fr lerbn, 9 150 fr lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 44 60 fr lerbn, 46 50—1235 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr. Flustra papyrea (Pallas) Elenchus zoophytorum p. 356. Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn. 106 STUXBERG, FAUNAN PÅ O0H KRING NOVAJA SEMI FOSTER I TT Biflustra abyssicola (M. Sars) STAR KO G. O. Sars On some remarkable forms of animal life from the rs great depths off the Norwegian coast, 1 p. 19, tafl. 2 figg. 25 —30. ”H Kara-hafvet: stat. 54: 130 fr lerbn. Membranipora lineata (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1301. a) forma lineata (Alder) typica Transact. Tyne-side Nat. Field-Club vol. 3 p. 143 D3 sep.), tall: She. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 3 fr sandbn, Besimennaja bay 4—6 fr sandbn, Möller bay 15—20 fr sandig algbn; Matotschkin schar: öster om Rossmysloff's UTN ÖRRAENTANIS Sera Ta 40—50 fr lerig stenbn; Kara- hafrot: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn. b) forma Ccraticula (Alder) | Transact. Tyne-side Nat. Field-Club vol. 3 p. 144 (p. 54 sep.) tafl. 8 fig. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn, Bes- imennaja bay 4—6 fr sandbn; | Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn ch lerbn, 53 40—50 fr lerbn. c) forma unicornis (Alder) Transact. Tyne-side Nat. Field-Club vol. 3 p. 146 (p. 56 sep.). Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: 3 Beluscha bay 11-—15 fr lerig stenbn, öster om Rossmys- loff's öfvervintringsstuga 40-50 fr lerig stenbn; Jugoriecehar: vestra mynningen 10--14 fr stenbn och snäckbn.: ÖR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 107 | d) forma americana (D'Orbigny) Paléontologie francgaise, terrains crétacés, tome 5 p. 571. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn,; Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 53 40—50 fr lerbn. Membranipora catenularia (Jameson) Memoirs Wernerian Society vol. 1 p. 561. a) forma membranacea (Mäller) Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 371. Matotschkin schar: vestra delen 5 fr sandbl. lerbn. Bugula murrayana (Bean) Johnston British zoophytes ed. 2 p. 347, tafl. 43 figg. 5, 6. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 5—60 fr bergbn och sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 53 40—50 fr lerbn. Cellularia ternata (Solander) Ellis Zoophytes p. 30. a) forma ternata typica Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 282, tafl. 16 figg. 10—14. Murmanska hafvet: Möller bay lat. 72230 n. X long. 522 43 o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn med alger, Besimennaja bay 4—6 fr sandbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5>5 fr lerbn; Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 283, tafl. 16 figg. 25, 26. 108 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, 0 De ATA Dö ANS Jugor schar: N ig vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; RR Kara-hafvet: Ny stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn. b) forma gracilis (van Beneden) Smitt | Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 283, tafl. 16 figg. 14—24. [Murmanska hafvet; lat. 797 13 n. X long. 63 21 o.: Gr. Vid 2500 djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 13 28 fr lerbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 46 40—1235 fr stenbn och lerbn. c) forma duplex Smitt Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn. Cellularia scabra (van Beneden) Bullet. de TAcad. royale d. sciences de Belgique, 15: 1 p. 73, figg. 3—6. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn ; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara hafvet: stat. 3 50 fr brun lerbn. a) forma elongata Smitt Öfvers. K. Vet. Akad. Förhandl. 1867 p. 284, tafl. 17 figg. 35, 36. [Murmanska hafvet: lat. 74? 48' n. X long. 54? 52' o. Gr. vid 130 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: jo stat. 7 55 fr lerbn, 8 50 fr brun Jerbn, 49 80-frosantAtona snäckbn. sö VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 109 v— - SVH i jnn—-—m—--——k iKHcc-r————OO— Cellularia Peachii Busk nn. Mag. Nat. Hist.,'2 ser. vol 7 p. 82, tafl. 8 figg. 1—4. Murmanska hafvet: lat. 72 TT. n. X long. 50? 58 o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn,; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 13 28 fr lerbn. Gemellaria loricata (Linné) Systema nature ed. 10 p. 815, Fauna suecica ed. 2 p. 542. Murmanska hafvet: Hat. 29.5 on. X long. 61? 23 o. Gr. vid 203 meters djup, Jat 9 8 on. X long. 607 31' o. Gr. vid 178 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Möller bay 5—20 fr sandig lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn; Jugor schar: : vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 9 150 fr lerbn, 13 28 fr lerbn, 32 10 fr sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn. [Membranipora Flemingii (Busk) forma trifolium (Wood) Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 p. 367—368, tafl. 20 figg. 37—42. Murmanska hafvet: FOO. Xx long. 62” 20 0. Gr. vid 183: meters. djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] Cribrilina punctata (Hassall) Ann. Mas. Nat. Mist. vol vt p. 308, tall. 9 fig. 7. Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. 110 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BEMLJA. Cribrilina annulata (Fabricius) fs Fauna grönlandica p. 436. id S RN Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr sandbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: | stat. 46 30—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr. Porellina ciliata (Pallas) Elenchus zoophytorum p. 38. Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn ; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn. Hippothoa biaperta (Busk) Monogr. fossil Polyzoa of the Crag p. 47, tafl. 7 fig. 5 Kara-hafvet: stat. 46 50—1235 fr stenbn och lerbn. Hippothoa hyalina (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1286: Murmanska hafvet: Möller bay: lat. 127,30" m., ><; long 527 dö Lose 5—20 Iis sandig stenbn och algbn, Besimennaja bay 4—6 fr sandbn; Matotschkin schar: ; vestra delen 2—5 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn. Leieschara crustacea (Smitt) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 18, tafl. 25 figg. 88—91. g Matotschkin schar: 109 stat Beluscha bay 10—13 fr lerig stenbn och 30—50 fr föga sandbl. lerbn; [SR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. (TR Kara-hafvet: stat. 37 17 fr sandbl. lerbn, 46 50—1235 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn. Leieschara subgracilis (D'Orbigny) Paléontologie francaise, terrains crétacés, tome 5 p. 662. Murmanska hafvet: RTP Ton. Xx long. .509.58, o.Gr 60;$r sandbl; lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn och 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 73 28 fr lerbn, 15 7 fr lerbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, snS0--125 Tr stenbr och lerbn, 50 35 fr, 53 40-=50 fr lerbn. Cellepora ramulosa Linné Systema nature ed. 12 p. 1285. a) forma tuberosa (D'Orbigny) Paléontologie francaise, terrains crétacés, tome 5 p. 423. Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 35 17 fr sandbl. lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 40-50: fr lerbn. [b) forma avicularis (Hinks) Ann. Mag. Nat. Hist. 3 ser. vol. 9 p. 304, tafl. 12 fig. 6. Murmanska hafvet: Dn. 2 long. 63, 21 oc Gr. vid 230 meters djup, RO En RO lena 62 200. Gr. vid 183 meters” djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]. Cellepora incrassata Lamarck Anmaux sans vertebres ed.1 vol: 2 p. 170. Murmanska hafvet: vester oro Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; m. fl. st. SR 18112 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMIJA Ke fre [Myriozoum subgracile D'Orbigny ERAN Paléontologie frangaise, terrains crétacés, tome 4 p. 662. 28 Murmanska hafvet: 3 NN lat. 75? 36 n. X long. 57 6 o. Gr. (österrikisk-ungariska expeditionen)]. ; Escharella pertusa (Busk) Brit. Mus. Catal. Polyzoa p. 80, tafl. 78, tafl//T9rsetiinien Matotschkin schar: vestra delen 2—13 fr sandbn och lerbn; Kara-hafvet; stat. 36 18 fr lerbl. sandbn, 46 .50-—125 fr stenbarroctkh lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. a) forma majuscula Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 9, tafl. 24 figg. 30—538. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 50 35 fr (botten obekant). Escharella palmata (M. Sars) Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1862 p. 146. 'Murmanska hafvet: lat. 79? 13 nn. X long. 68” 2170. Gr; vid 25000mettm djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—135 fr lerig stenbn och 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Uvg i stat. 7 55 fr lerbn, 8 50 fr brun lerbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 40 26 fr öre sandbn, 417 20 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, å 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 52-60 fr lerbn, (BR 40—50 fr lerbn. ER pt” VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 113 Escharella Jacotinii (Audouin) Savigny, Descr. de T'Egypte, Polypes tafl. 7 fig. 8. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—50 fr lerig stenbn och föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. Escharella Landsborovii (Johnston) British zoophytes ed. 2 p. 310, tafl. 54 fig. 9. Matotschkin schar: Beluscha bay 60—70 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn. Eschara cervicornis (Pallas) Elenchus zoophytorum p. 252. a) forma verrucosa (Busk) Brit. Mus. Catal. Polyzoa 2 p. 86, tafl. 87 figg. 3—4, tafl. 94 fig. 6. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn (var. glabra). b) forma Ccervicornis (Pallas) Elenchus zoophytorum p. 252. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—560 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 13 28 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn. Bå V: 8 114 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SE MLI ACE Eschara elegantula D'Orbigny Paléontologie frangaise, terrains crétacés, p. 102. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—50 fr lerig stenbn och föga sandbl. lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; | Kara-hafvet: stat. 73 28 fr lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 46 50==E1I2506 stenbn och lerbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. Eschara levis (Fleming) British animals p. 532. Matotschkin schar: Beluscha bay 30-—-70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 49 80 fr sandig snäckbn. Discopora sincera Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 28, tafl. 27 figg. 178—180. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 53 40—50 fr lerbn. Discopora cruenta (Norman) Ann. Mag. Nat. Hist. 3 ser. vol. 13 (1864) p. 88: Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn. Discopora coccinea (Abildgaard) Muller Zoologia danica vol. 4 p. 30, tafl. 146 figg. 1, 2. a) forma ventricosa (Hassall) Ann. Mag. Nat. Hist. vol. 9 p. 412. [Murmanska hafvet: 5 PE ä lat. 792 0' n. X long. 62? 29 o. Gr. vid 183 metersojsnan (österrikisk-ungariska expeditionen)]; NE 3 +2 ind VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 115 NMatotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Husor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 36 18 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. ; Discopora labiata (Boeck) Smitt Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 27, tafl. 27 fig. 176. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40-50 fr lerbn. Discopora appensa (Hassall) mn Mag: Nat. fist vol dä pp. 367, tafl. 9 fig. 3. Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn och öster om Ross- mysloff”'s öfvervintringsstuga 40—350 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 irtsand bi, 49 sÖfr sändio snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. Discopora pavonella (Alder) Microsc. Journal new series vol. 4 p. 12 (sep.) Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn. Discopora scabra (Fabricius) Fauna grönlandica p. 433. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; RE ; 4 SA SE ; RYSKE I Å ÄT fn ? Mr | Nar LS 116 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. ke Skår fö Kara- bade | stat. 7 55 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 50 35 fr, 53 05 fr lerbn. Discopora plicata Smitt Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 30—31, tafl. 28 figg. 189—196. Murmanska hafvet: vester om Novaja Semlja 30—60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn. Discopora Skenei (Solander) Ellis Zoophytes p. 135. Kara-hafvet: Stal 40: 30 IK Discopora Sarsii (Smitt) Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 24, tafl. 26 figg. 147—154. Murmanska hafvet: sydvest om Besimennaja bay 50—060 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay och vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 30—50 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn; Kara-hafvet: stat. 7 55 fr lerbn, 13 28 fr lerbn, 15 7 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn. Discopora cellulosa (Linné) Systema nature ed. 10 p. 790. Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 53 40—50 fr lerbn. hin 1 VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. In — Ö W-—-—-—-—-—-— —-———-——-—.—-.—.X.X.—-— ?——-——— = —-—-—-— —— - -—.— ” ==— — — ——— : Discopora elongata (Smitt) Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1867 Bihang p. 36, tafl. 28 figg. 226—9232. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr sandig snäckbn, 50 35 fr, 53 40—50 fr lerbn. Mollusca. Pteropoda. Clione limacina (Phipps) A voyage towards the north pole, Appendix p. 195—196. Murmanska hafvet: Besimennaja bay, i ytan; Kara-hafvet: RN On long; 082159: 046. 1 ytan. Limacina helicina (Phipps) A voyage towards the north pole, Appendix p. 195. Murmanska hafvet: Besimennaja bay, i ytan. Gastropoda. Aeolis (Galvina) exigua Alder & Hancock nn Mao. Nat. History; 2 ser. vol. I p. 292. Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn. TS 118 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. kb Aeolis bostoniensis Couthouy är Boston Journal Nat. History vol. 2 (1838) p. 67, tafl. I fig. 1; Murmanska hafvet: lat. 722 T n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr saändblyforbar Aeolis salmonacea Couthouy Boston Journal Nat. History vol. 2 (1838) p. 68, täflfohgoen Kara-hafvet: stat. 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn. Aeolis papillosa? (Linné) G. O. Sars Mollusca regionis arctice Norvegie p. 318—319. Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn. Dendronotus arborescens O. F. Miäller Zoologizae danice prodromus p. 229. Murmanska hafvet: lat. 75? 3T nFoCitono 52” 30' o. Gr. 20 fr sandbl. stenbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr lerbl. sandbn med stenar. Doris repanda Alder & Hancock Ann. Mag. Nat. Fist. 1 ser. vol: 9 proc Murmanska hafvet: Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn. Philine lineolata (Couthouy) . Boston Journ. Nat. History vol. 2 (1838) p. 179—180, tafl. 3 fig. 15. Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Philine quadrata (Wood) f. grandis Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 73. Kara-hafvet: 2 stat. 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbli5sanaban 4 60 fr lerbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 119 Philine punctata? Clark, Forbes & Hanley, British Mollusca vol. 3 p. 547, tafl. 114 E maarö, 9. Cfr Leehe, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 75. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 3—>5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 4—6 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: | stat. 28 3 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Philine finmarchica? M. Sars, Leche, KR. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 75. Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn, 46 (2) 50—125 fr stenbn och lerbn. Utriculopsis densistriata Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 74—75, tafl. 1 figg. 20 a—20 d. Kara-hafvet: : stat. 27 70 fr lerbn, 30 9 fr något lerbl. sandbn, 321 10 fr gråbrun lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Diaphana debilis Gould Invertebr. Mass. ed. 1 p. 164, fig. 95; ed. 2 p. 216, fig. 507: Matotschkin schar: vestra mynningen 2—59 fr lerbn, 15 fr sandbn, 20 fr sandbl. lerbn. Utriculus semen Reeve Appendix to Belcher's Last of the arctic voyages p. 363, tafl. 32 figg. 4 a—4 c. Murmanska hafvet: kap Grebenni 83—10 fr lerbn, 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 135 fr sandbn, 20 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 19 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn. 120 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA XY Utriculus semen Reeve f. elongatus Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 7T1—272. Kara-hafvet: stat..23 32 fr mörkblå lerbn, 32 10 fr SKYGG: Utriculus turritus (Möller) Naturhist. Tidsskrift IT RT BACPIta Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 15 fr. sandbn: Utriculus obtusus (Montagu) Testacea britannica p. 223, tab. 7 fig. 3. Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn. Cylichna alba (Brown) Illustr. recent conchology ed. 2, tafl. 19 figg. 43, 44. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr sandbn och 4—10 fr lerbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 25 fr ren lerbn och 25—30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2-—5 fr lerbn och 4-6 fr sandbotten Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 60—70 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 8 50 fr brun lerbn, 10 90 fr ITerbn, 20-12 If sanden 22 8 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 56 MEn vid Hvitön 12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn. Cylichna alba (Brown) f. corticata (Beck), Möller Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 79. Jugor schar: ; vid Chabarova 5—38 fr ler- och sandbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. [21 Cylichna insculpta (Totten) f. valida Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 72. Murmanska hafvet: Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 26 8 fr lerbl. sandbn, 27 10 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Cylichna Reinhardtii (Möller) Mörch Moll. SN n:o 22. — Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 WO 2 Pp. 3, ad 1 fig: 21. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr lerbn och sandbn, Norra Gåskap 3—5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn, 25—30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: Westra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbli-lerbn,. 15 fr sandbn och 20 fr sandbl. lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr stenbn; Kara-hafvet: Sato EL fri sandbno 20 12 fr sandbn,, 22 8 fr, sändbn, Penser imorktla leron, 28 atfr sandpn, 29 -8 fr lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 64 (Akti- niaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Cylichna scalpta (Reeve) Appendix to Belcher's Last of the arctic voyages p. 392, tafl. 32 figg. 3a—3 c. — Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 13—74, tafl. 1 fig. 22. Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: Beer lerbn, snöa ir isandbögn: 23 ,192 fr mörkblå lerbn, 24 85 fr gråbrun mjuk lerbn, 34 16 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 46 50—123 fr stenbn och lerbn, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn. 122 STUXBERG, FAUNAN Ba OCH KRING NOVAJA SEMLJA. — I —L—— Se —-— Se N Sipho Sabinei (Gray) . Supplem. to the Appendix of Parry's first voyage p. 240. — = Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 69=7034t5m 1 : figg. 23 a—23 d. Kara-hafvet: stat. 23 32 fr mörkblå lerbn, 37 23 fr (lerbn fy edneen lerbl. sandbn, 53 40—50 fr lerbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Sipho islandicus (Chemnitz) Conchylien-Cabinet figg. 1312, 1313. Murmanska hafvet: lat. 722:7 nn: X long, 502758! o..Gr. 60-fr sandblderna Fusus fornicatus Reeve Conchologia iconica vol. 4 tafl. 14 fig. 63. Murmanska hafvet: Södra Gåskap (tomma skal på stranden); Matotschkin schar: vestra delen. Fusus tornatus Gould Invertebr. Massachusetts ed. 1 p. 286, fig. 201; ed. 2 p. 374, fig. 641. — Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 67—638, tafl. 2 figg. 28 a—28 c. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn. Fusus deformis Reeve Conchol. icon. vol. 4 tafl. 12 figg. 45 a, 45b. — Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 68, tafl. 2 figg. 26 a, 26 b. Murmanska hafvet: Södra Gåskap (tomt skal på stranden). Buccinum pulchellum? G. O. Sars Mollusca regionis arctic&e Norvegie p. 261—262, tafl. 24 fig. SN Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 123 Buccinum ovum Turton Zool. Journal vol. 2 p. 366, tafl. 13 fig. 9. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, lat. 72 7 n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 4—6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn; Häsor schar: vid Chabarova 5—538 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 64 5—10 fr stenbn med alger. Buccinum terre nove Beck (mscr.) forma a Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 22. — Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 22 p. 61—62, tafl. 2 figg. 30 a, 30 Db. Murmanska hafvet: NT hn Xx Tong. 507-58 oc Gr. 60 fr sandbl. lerbn. Buccinum ciliatum Fabr. f. turritum Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 20 forma a Mörch Murmanska hafvet: Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn; Matotschkin schar: Mestra delen: 2-2) ir lerbn, vid Tschirakina -10—15 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn. Buccinum ciliatum Fabr. f. turritum Mörch forma 8 Mörch, Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 63, tafl. 1 figg. 24 a—24 e. Murmanska hafvet: kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn. 124 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Buccinum grönlandicum (Chemnitz) Conchylien-Cabinet figg. 1878, 1879. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 36 18 fr lerbl. sandbn. Buccinum Mörchii Friele Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 23 Häft. 3 p. 4, figg. 7, 7a. Kara-hafvet: stat. 46 50—1235 fr stenbn och lerbn. Buccinum undulatum Möller Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 84. Vester om Novaja Semlja sandig stenbn på ringa djup. Buccinum tenue Gray Zoology of Capt. Beechey's Voyage (London 1839) p. 128, tall. some, 19. Murmanska hafvet: lat. 72? 26' n. X: long. 52? 1270. Gr. 30 fr stenbo fa T. n. X long. 50258 o. Gr. 60 fr sandbl. TerbrUkaprEmEs benni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—535 fr lerbn, vid Tschirakina 10—135 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. Buccinum tenue (Gray) f. AB elatior Middendorff Mém. de P'Acad. Imp. d. sciences de St.-Pétersbourg, 6” série, Sciences naturelles, vol. 6 (1849) p. 173. Murmanska hafvet: FE lat. 72 Ton. X long. 50? 58 o. Gr. 60 fr sandbludlerbevs kap Grebenni 8—10 fr lerbn. | Sr z VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 1253 Buccinum glaciale Linné Systema nature ed. 12 p. 1204. Murmanska hafvet: Möller bay 5-—20 fr sandig stenbn, Norra Gåskap (tomma skal på stranden), Södra Gåskap (tomma skal på stranden), Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr sten- och snäckbn, vid Cha- barova 5—38 fr stenig ler- och sandbn, östra mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 56 4—5 fr fin, mjuk, ljusbrun lerbn. Buccinum glaciale Linné f. elongatum Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 66. Matotschkin schar. Buccinum angulosum Gray Zoology of Capt. Beechey's Voyage (London 1839) p. 127, tafl. 36 fig. 6. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, kap Grebenni 83—10 fr lerbn. Pyrene rosacea (Gould) Invert. Massachusetts ed. 1 p. 311, fig. 195; ed. 2 p. 357, fig. 627. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 5 fr sandbn; Jugor schar: vid Chabarova 53-—38 fr stenig ler- och sandbn. Trophon clathratus (Linné) f. Gunnerii Lovén Ofvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1846 p. 144. Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 10—135 fr lerig stenbn; ER NE ESS på Mir nr RR Land 4 PR fe je N Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr sten- och snäckbn, östra myn- 4 ningen 10 fr sandbn; j Kara-hafvet: stat. 39 20 fr lerbl. sandbn. i? Nu Pleurotoma turricula (Mont.) f. nobilis Möller Naturhist. Tidsskrift IR. 4 BI DUSN Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, lat. 72? 26' n. X Ör 52” 12 o. Gr. 30 fr bergbn, kap Gfeben 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn, vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 29 8 fr 1eebl sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Pleurotoma turricula (Mont. f. scalaris Möller Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 89. Murmanska hafvet: Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—20 fr lithothamniumbn och 23—30 fr stenig lerbn; | Matotschkin schar: vestra mynningen 2—5 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr mörkblå lerbn. Pleurotoma turricula (Mont.) f. exarata Möller Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 85—586. Murmaunska hafvet: 3 Besimennaja : bay :4—5 fr lerbn, lat: 7277 nan. XlongEs0C 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 25—30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; NES Matotsechkin schar: LS vestra delen 2—5 fr lerbn och 20 fr sandbl.lerbny = C ae Sem + VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 127 Kara-hafvet: ag Th frisandbar- 2208 fr sandbn, /vid Hvitön 12 fr sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Pleurotoma novaja-semljensis Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 53, tafl. 1 figg. 15 a, 15b. Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 17 70 fr lerbn, 30 9 fr lerbl. sandbn, 31 10 fr gråbrun lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Pleurotoma woodiana (Möller) Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 86. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, lat. 72 7 n. X long. 50? 58 0. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn; Kara-hafvet: ; vid Hvitön 12 fr sandbn. Pleurotoma impressa Beck, Leche, K: sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 54, tafl. 1 Ho 104: GD. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, sydvest om Besimennaja Ban 30—60- fr sandbl. leron, lat: 12” 31 nn. X< long. 52” 30' FOT sandig. stenpn,, Möller bay lat, 722 30-n. X long. FD 0 Gr, 3—20 fr sandig, stenbn, lat. (2 1 nix long. 3055 0. Gr. 60 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn, vid 'Tschira- kina 10—15 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 34 16 fr lerbl. sandbn, vid Hvitön 12 fr sandbn. 2 Ag Nå 4 . 128 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLÖ GKK Pleurotoma bicarinata Couthouy Boston Journal Nat. Hist. vol. 2 (1838) p. 104—105, tafl. 1 fig. 11 3 Kara-hafvet: stat. 26 8:-fr lerbl. sandbn, 52 60 fr lerbmr Pleurotoma tenuicostata M. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1868 p. 259. Matotschkin schar: vestra delen 2=5 fr lerbn. Pleurotoma elegans (Möller) Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 86. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, kap Grebenni 38—10 fr ”lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 3 90 fr lerbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Pleurotoma pyramidalis (Ström) Nov: Act. Dan: 9 p. 200, die fee Murmanska hafvet: Kostin schar 25—530 fr stenig lerbn och ren lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn. Pleurotoma pyramidalis (Ström) f. levior Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd/16 n:o 2 pr50H Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 15 fr sandbn. Pleurotoma violacea Migh. & Adams Proceed. Boston Society of Nat. History vol. 1 (1841) p. 50. Murmanska hafvet: EE Kostin schar 5—20 fr lerbn och lithothamniumbn, av Ä Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; 2 Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn. SN VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 129 Pleurotoma violacea f. brevis Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 56. Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Pleurotoma violacea f. ventricosa Mörch Moll. Groenl. n:o 95. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn. Pleurotoma violacea f. Mörchii Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 57, tafl. I figg. 18 a, 18b. Murmanska hafvet: Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 20 fr lerbn och 25—530 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—3 fr stenig ler- och sandbn. Pleurotoma violacea f. gigantea Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 33. (Leche, K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 57—58, tafl. 1 noe Ia 19 Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn. € Pleurotoma viridula (Möller) Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 87. Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 30 9 fr lerbl. sandbn, 31 10:fr gråbrun lerbl. sandbn, 39 20 fr sandbl. lerbn. Bd V. 9 fe 130 STUXBERG, FAUNAN PA OCH KRING NOVAJA SEMLJA, Pleurotoma plicifera (Wood) ra Crag Mollusca vol. 1 p. 64, tafl. 7 fig. 15.0 0 Murmanska hafvet: rd OJAN / lat.: 722 7 n. X long. 50? 5870.1 Gr. 60 frilsändik lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; SM Matotschkin schar: vestra delen 2-—5 fr lerbn, 15 fr sandbn, 20 fr sandbl lerbn och vid Tschirakina 10—1535 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbu,; 25 1:fetlerbn -— Admete viridula (Fabr.) f. undata Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 47. Murmanska hafvet: lat! I 722 TIO X long) 50:58 oc GT:060 fräsa lorbadd Kostin schar 26—530 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn - och 10 fr sandbl. lerbn; | Matotschkin schar: : vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn, vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 23 32 fr lerbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl: Sändbi 40 26 fr lerbl. sandbn. Admete viridula (Fabr.) f. undato-costata Verkräzen, G. 0: Sars, Mollusca reg: arct. Norvegie p. 217, tafl: 15 5500 Kara-hafvet: stat. 29 8 fr lerbl. sandbn. Admete viridula (Fabr.) f. levior Leche , K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 48. Murmanska hafvet: i lat. 722 265 nn. X' long::52?:12' o. Gr. 30:fristenbörNat 72 7 n. Xx long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 25—530 fr stenig lerbn, kap Grebenni 10 fr sandky lerbn; RE 1 a re Kal När VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 131 - Matotshkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn,:'vid Ross- ; mysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn; Kara-hafvet: meta. 19 11 fr sandbn, 39 :20-fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. É. Admete viridula (Fabr.) f. distineta Leche : K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 48—49, tafl. 1 figg. 14a, 14b. Eljatotschkin schar: ; Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn. s Turritella erosa Couthouy ; Boston Journal Nat. Hist. vol. 2 (1838—39) p. 103—104, tafl. 3 fig. 1. | Matotschkin schar: vestra delen fr lerbn och 15 fr sandbn. Rissoa castanea Möller Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 82. filatotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn. Rissoa cingulata Middendorff Malacozoologia rossica 2 p. 48. - Matotschkin schar: ä vestra delen 2-5 fr:lerbn: I Rissoa sibirica Leche CK. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 38—39, tafl. 1 figg. 10 a, 10b. Kara-hafvet: ; stat. 20 90 fr lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Rissoa sulcosa (Mighels) Boston Journal Nat. Hist. 1843 p. 348, tafl. 16 fig. 4 - Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr sandbn, Södra Gåskap 3—96 fr sandbl. lerbn; TT IL NIA ä ie ra Y LAN N 9 f é 132 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Matotschkin schar: / vestra delen 2—5 fr lerbn och 15 fr sandbn. Litorina obtusata (Linné) Systema nature ed. 10 p. 761. Murmanska hafvet: Möller bay lat. 72.30 n. X long. 52? 45: 0. Gru b=s20 tri sandig stenbn. Trichotropis borealis Brod. & Sowerby Zool. Journal vol. 4 (1829) p. 375. Murmanska hafvet: ; Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 19 11 fr sandbn, 21 10 fr sandbn; 24 16 fimaron lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn. Trichotropis borealis Brod. & Sow. f. turrita Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 46—47. Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 52 60 fr lerbn. Trichotropis Kröyerii Philippi, Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 47, tafl. 1 figg. 12a, 12b. Murmanska hafvet: kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn. Natica clausa Brod. & Sowerby Zool. Journal vol. 4 (1829) p. 373. Murmanska hafvet: Md Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, Möller bay lat. 72? 30' X long. 52” 45' o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn, lat. 72? 26' Dn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 133 Xlong. 522 12' o. Gr. 30 fr stehbn, lat. 72? T n. X long. 502 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Norra Gåskap 3—5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—06 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn och 20 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn, vid 'Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 50—70 fr lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn, östra myn- ningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: Stat 9 IT fr-sandbn, 20 12 fr sandbn, 21 10 fr'sandbn, 22 8 fr sandbn, 25 36 fr lerbn, 29 8 fr lerbl. sandbn, 317 10 fr gråbrun lerbl. sandbn, vid Hvitön 12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 58 19 fr grå lerbn. Natica pallida Brod. & Sowerby Zool. Journal vol. 4 (1829) p. 372. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, lat. 72? 26' n. X long. 52” 12 0. Gr. 30 fr bergbn, Norra Gåskap 3—35 fr sandbn, Kostin schar 25—530 fr stenig lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4-6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn ; Kara-hafvet: stat. 3 25 ir lerbn, 19. 11 fe sandbn, 20-12 fr såndbn, 27 föÖrfetsandbn, Jo2 10 fr sandbn, 29 20 fr lerbl: sandbn, £0 26 fr lerbl. sandbn, 53 40—50 fr lerbn. Amaura candida Möller Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 80. Matotschkin schar: vestra delen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 20 12 fr sarndbi, 32 10 fr sandbn. NAR Rae gt Jå oa TA EN RU RK Or SER ev FRANSAR a "TR Lat EG SV SYS ATS DNE : j FSL EAA hed eg Sr t n - 134 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. . 1 ev ”» v 200 Å ml A 4 Amauropsis helicoides (Johnston) Middendorff. = Malacozoologia rossica 2 p. 88. tafl. 7 figg. 8, 9. 1 Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 22 8 fr sandbn. Ampullina Smithii Brown, G. O. Sars 5 Mollusca regionis arctice Norvegie p. 155—156 & 346, tad. 12 figg. 2—2 b, tafl. 21 fig. 18, tafl. 34 figg. 7—7 b. Kara-hafvet: stat. 22 8 fr sandbn. Onchidiopsis grönlandica Bergh Danske Vidensk. Selskabs Skrifter Bd 3 (1853) p. 346, tafl. 2. Murmanska hafvet: kap Grebenni 3—10 fr lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn. Velutina zonata Gould Invertebrata of Massachusetts ed. 1 p. 242, fig. 160; ed. 2 p. 335, fig. 606. Murmanska hafvet: kap Grebenni 10 fr sandig lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig sandbn och 60—70 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr sten- och snäckbn; Kara-hafvet: ; stat. 79 11 fr sandbn, 21 10 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 64 5—10 fr stenbn med alger. Margarita cinerea Couth. f. grandis Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 36. Murmanska hafvet: Sr Möller bay lat... T25:30,napP< long, 524500: Gr. 520 f i VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 135 sandig .stenbn, Jat. w22:4 0. XX sdong., 502 58: o.. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—20 fr lithothamniumbn, 25 fr lerbn och 25—30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 10—215 fr lerig stenbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn ; Jugor schar: vid Chabarova 5—538 fr Slemme ler- och sandbn; Kara-hafvet: stat. 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Margarita grönlandica Chemn. f. levigata Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 37. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—10 fr lithothamniumbn ; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn och öster derom 15 fr stenbn; Kara-hafvet: stat. 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn. Margarita grönlandica Chemn. f. intermedia Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 41—42. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—10 fr Hfhothaa DA Margarita grönlandica Chemn. f. rudis Mörch Mollusques du Spitzberg n:o 37. "Murmanska hafvet: Möller bay lat. 72? 30 n. X long. 52? 45' o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn, lat. 73? 37 n. X long. 52? 300. Gr. 20 fr sandig stenbn, Kostin schar 15—20 fr ler- och lithotham- niumbn ; Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Be- luscha bay 2—5 fr stenbn med alger. - FT 136 STUXBERG, FAUNAN På OCH KRING NOVAJA da > Margarita helicina Phipps f. major Middendorff Reise in den äussersten Norden und Osten BSibiriens 2: NN p. 203—204, tafl. 17 figg. 13—216. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr sandbn, Möller bay lat. 72? 30'n Xx long. 52” 43 o. Gr. 5—20 fr sandig stenbn, Norra Gård kap 3 fr sandbl. lerbn och 5 fr sandbn, Södra Gåskap P0 fr sandbl; lerbn, Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn; vd Matotschkin schar: Beluscha bay 2—5 fr stenbn med alger, öster om Ross- mysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 45 (Uddebay) 3 fr lithothamniumbn. hj / I Margarita argentata Gould Invertebrata of Massachusetts ed. 1 p. 256, fig. 174; ed. 2 p. 282, fig. 344. Murmanska hafvet: lat. 73 37 nn. X long. 52? 30 o. Gr. 20 fr sandig stenbns; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn. Margarita argentata Gould f. gigantea Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 43, tafl. 1 figg. 11 a—11c. Kara-hafvet: stat: 29' 11 fr sandbn, 20 12 fr 'sandbn, 39 2005H0ET60 sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Margarita elegantissima Bean, Wood Crag Mollusca vol. I p. 134, tafl. 15 Hot Murmanska hafvet: lat. 72? 26 n. X long. 52” 12' o. Gr. 30 fr stenbaiaterenn Ton. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Möller bay 5—20 fr sandig stenbn, Kostin schar 25 fr lerbn, kap Gre- benni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; d Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn och 20 fr sandbl. lerbn; å Kara-hafvet: d stat. 20 90 fr lerbn, 17 70 fr lerbn, 34 16 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. VEG A-EBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 137 Margarita obscura (Couthouy) Boston Journal Natural History vol. 2 (1838—39) p. 100, tall: ov Hova Murmanska hafvet: trv226 hn. Xx long. 52” 1270. Gr. 30 fr stenbn, kap Gre- benni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Hestra delen 2-5 fr leron, 4=6 fr sandbl.. lerbn, 20 fr sandbl. lerbn, vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 2 120 Tr lerbpn, 19 11 fr sandbn, 32 10 fr sandbn. Margarita obscura (Couth.) f. intermedia Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 45, tafl. 2 fig. 25. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—6 fr lerbn och sandbn, Norra Gåskap 3—5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5>5 fr lerbn och 5 fr sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Puncturella noachina (Linné) Mantissa 551. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—20 fr lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 4—6 fr sandbl. lerbn, Beluscha bay 10-—15 fr. lerig stenbn. Lepeta ceca (0. F. Mäller) Zoologi&e danice prodromus p. 237. Murmanska hafvet: FaR NER. Flon s: ft 0058 01 Git... 60 fr "sandbl. lerbn, iostin sehar. 2--20, fr ler- och lithothamniumbn, 25 fr lerbn, 25—30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig 4 a ; fä TC KO od r I q FIG 138 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BEMLJAG stenbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn och öster derom 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: Rs stat. 44 60 fr lerbn. är I IV Tectura rubella (Fabricius) Fauna grönlandica p. 386. Murmanska hafvet: l 24 lat. 73? 37' n. X long. 52? 30' o. Gr. 20 fr sandig stenbn, Kostin schar 5—20 fr ler- och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 5 fr sandbl. lerbn. Acmea testudinalis (O. F. Mäller) Zoologie danice prodromus p. 237. Murmanska hafvet: Norra Gåskap 5 fr sandbn, Kostin schar 5—20 fr litho- thamniumbn, kap Grebenni 83—10 fr lerbn. Boreochiton marmoreus (Fabricius) Fauna grönlandica p. 420. Murmanska hafvet: Möller bay lat. 72” 30' n. X long. 52? 45' o. Gri5=e0mE sandig stenbn med alger, Norra Gåskap 5 fr sandbn, Kostin schar 5—20 fr ler- och lithothamniumbn, 25 fr lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn och öster derom 15 fr stenbn. Boreochiton ruber (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1107. Murmanska hafvet: Kostin schar 15—20 fr ler- och lithothamniumbn. Lophyrus albus (Linné) . | Systema nature ed. 12 p. 1107. ; 2 Murmanska hafvet: för Va Möller bay lat. 722 30' n. X long. 52” 45' o. Gr. 5—20 frå + € RJ NRA Arn, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 139 sandig lerbn med alger, Kostin schar 5—20 fr ler- och lithothamniumbn, 25—30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn och öster derom 15 fr stenbn. Solenoconchia. Siphonodentalium vitreum (M. Sars) Nyt Magazin for Naturvidenskaberne Bd 6 (1851) p. 178. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, öster om Ross- mysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: Stars, SÖ fr brun lerbn, 70 90 fr lerbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn. Conchifera. Cyrtodaria kurriana Dunker, Ieche; K.öusv. Vet-Akad, Handl BT16 n:o 2 p. 9. Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 56 (Dieksons hamn) 5 fr fin, ytterst mjuk, ljusbrun lerbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn. Saxicava pholadis Linné, Middendorff Reise in den äussersten Norden und Osten BSibiriens 2: 1 p. 253—20959, tafl. 24 figg. 1—7. Murmanska hafvet: Möller bay 3—20 fr sandbl. lerbn, norr om Norra Gåskap 30 fr bergbn, Södra Gåskap (tomma skal på stranden), Kostin schar 25 fr lerbn samt 5—10 och 15—20 fr litho- thamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 5—20 fr sandbn och sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn, vid 2 4 ST a - 140 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SEMI JAMIE FD Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithotham Ny niumbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40— 0 fr lerig stenbn; ; Jugor schar: 2 vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn, östra. | mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 32 10 fr sandbn, 47 20 fr lerbn, 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn, 62 40 fr brun lerbn med stenar. Mya truncata Linné Systema nature ed. 10 p. 670, ed. 12.p: 1112 Murmanska hafvet: lat. 71? 6 Nn. X long. 50” 20 0. Gr. 62 fr (SWISS rents»)]), Besimennaja bay 4—6 fr sandbn och 4—10 fr lerbn, Norra Gåskap (tomma skal på stranden), Södra Gås- kap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—10 fr lithotham- niumbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn och sandbl. lerbn; Kara-hafvet: stat. 26 8 fr lerbl. sandbn, 20 12 fr sandbn, 39 2010 sandbn. Mya arenaria Linné Systema nature ed. 10 p. 670, ed. 12 p. 1112. Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr ler- och stenbl. sandbn; Kara-hafvet: stat. 37 10 fr gråbrun lerbl. sandbn. Neera subtorta G. O. Sars Mollusca reg. aret. Norvegie p. 87, tafl. 6 figg. 6 a—6 c. "Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 12 70 fr lerbn, 34 A16.fr någon sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 52 60 fr lerbn. Thracia myopsis (Beck) Möller Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 94. Matotschkin schar: vestra delen 4—56 fr sandbl. lerbn och 15 fr såndbii: Gubin bay 5—15 fr lerbn; PL Å Ad er V + VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 141 Kara-hafvet: Stat 10-90 fr lerbn, 20 12 fr sandbn, 34 16 fr mörkbrun nagot lerbl. sandbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Pandora glacialis Leach Voyage of Discovery by J. Ross, Appendix n:o 4 p. 174. Murmanska hafvet: 2 TT on. X long. 509 58 o. Gr. 601 fr isandbli lerbn, Besimennaja bay 6—10 fr lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: ” vestra delen 15 fr sandbn, 4—6 fr sandbl. lerbn, 2—5 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 26.8 fr föga lerbl. sandbn, 18 9 fr hård sandbn, 19 11 fr sandbn, 212 10 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 30 9 fr något lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn. Lyonsia arenosa (Möller) Naturhist. Tidsskrift 1 R. 4 Bd p. 93. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 19 11 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 37 23 fr (lerbn?), 39 20 fr lerbl. sandbn. Lyonsia arenosa f. sibirica Leche Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser Bd 3 p. 439, tafl. 32 figg. 3, 4. Kara-hafvet: vid Hvitön 12 fr sandbn. SMÅ BA Sa Nå FAR FRA ' ä A ot MILS Vv Åh i J I UA Ru Jå LA AK LEN Ir ; ENN RANE bg RENA d L cv ra på kör 1 FRV, - ASK. 1 IF HM ' AL re på FAN yt ,; ydk 142 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. 1 Tellina lata Gmelin, Midden doi Malacozoologia rossica 3 p. 62, tafl. 17 figg. 8—10. Murmanska hafvet; SN lat. 722 T n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl lefbörmatn 72?"26 n. X long. 52” 10" o. Gr) 50fr Sten sydvöst om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, Kostin schar 5—530 fr lithothamniumbn och stenig lerbn, vester om Kariska porten lat. 70 9' n. X long. 56? 27 o. Gr. 70—380 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 25 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr ler- och stenbl. sandbn, 1 vestra mynningen 10—14 fr sandbn samt sten- och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 727 70:fr lerbn, 15 7 fr lerbn, 29 Tf frisandöRita 10 fr sandbn, 23 8 fr sandbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn, vid Hvitön 12 fr sandbn, 25 36 fr lerbn, 32 10 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 37 23 fr (lerbn ?)/SeEei lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 20 fr lerbl. sandbn, 58 19 fr grå lerbny 59 24 dralerbn:; Tellina solidula Pult., Middendorff Malacozoologia rossica 3 p. 61. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; NE lötsehiin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 40 26 fr lerbl. sandbn. Montacuta Maltzanii Verkräzen | Jahrb. der deutschen Malakozoolog. Gesellschaft 1875 p. 236, tafl. .Sfig. 8 4 Murmanska hafvet: 3 Besimennaja bay 4—6 fr sandbn, Södra Gåskap 3—06 fr sandbl. lerbn. sr VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 143 Axinopsis orbiculata G. O. Sars Mollusca reg. arct. Norvegige p. 63, tafl. 19 figg. 11 a—11d. Murmanska hafvet: Besimennaja bay 4—10 fr sandbn och lerbn, Norra Gåskap 3—)5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 15—20 fr ler- och lithothamniumbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—>5 fr lerbn, 4—06 fr sandbl. lerbn, 15 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbn, 120 90 fr lerbn, 17 70 fr lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn. Axinus flexuosus (Montagu) Testacea britannica p. 72. Kara-hafvet: stat. 59 24 fr lerbn. Venus fluctuosa Gould / Invertebrata of Massachusetts ed. 1 p. 87, fig. 50; ed. 2 p. 136, fig. 447. Murmanska hafvet: lat. 72? 26 n. Xx long. 52? 12' o. Gr. 30 fr stenbn, Besimen- naja bay 4—6 fr sandbn och lerbn, Norra Gåskap 3—5 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn och sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn, 15 fr sandbn och 20 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—238 fr ler- och stenbl. sandbn; Kara-hafvet: Star 4d IE fr sandbno;. 20 12 frisandbn, 22 8:fr sandbn, 29 8 fr brun lerbl. sandbn, 32 10 fr gråbrun lerbl. sandbn. Astarte semisulcata (Leach) Voyage of Discovery by J. Ross, Appendix n:o 4 p. 175. Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn. Fa > ÄN 144 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. . AE 4 2 Astarte semisulcata f. placenta Mörch, Löche "EE K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 19—20, tafl. len. sade, Murmanska hafvet: 4 lat. 722 7 n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sandbl. Jorhåjl E Besimennaja bay 4-6 fr sandbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 15—20 fr lerig lithotham- niumbn samt 25-30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—>9 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. letbi ockiiom sandbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 20 90 fr lerbn, 12 70 fr lerbn, 20 f21'fr sandba Et 10 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 29 8 fr brun lerbl. sandbn, vid Hvitön 12 fr sandbn, 32 1Ofr sandbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbnrn, 58 19 fr grå lerbn, 64 (Aktini 10 fr stenbn med alger. Astarte semisulcata f. rhomboidalis Leche Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser Bd 3 p. 441—442, tafl. 32 figg. 5, 6. Kara-hafvet: stat. 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Astarte semisulcata f. Withamii (Smith & Brown) Memoirs Wernerian Society vol. 8 p. 57, tafl. 1 figg. 24, 25. Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn. Astarte compressa (Turton) Conchylia insularum britannicum p. 136. Murmanska hafvet: Kostin schar 5—20 fr lithothamniumbn, 25 fr ren lerbn och 25—30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—135 fr lerig stenbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn ; Jugor schar: östra mynningen 10 fr sandbn. É , rd fe P Nr a VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 145 Astarte compressa f. crassa Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 19, tafl. 1 figg. 3a, 3b. Murmanska hafvet: Möller bay 5—20 fr sandig stenbn. Astarte Warhamii Hancock Ann. Mag. Nat. Hist. vol. 18 (1846) p. 336, tafl. 5 figg. 15, 16. Murmanska hafvet: : fana. arom. <-long. 52:30 o. Gr. 20 fr sandigustenbn, fäntg2t on. < long. 507-58 oc. Gr. 60 fr sandbl: Jerbb, Besimennaja bay 6—10 fr lerbn, Möller bay 5—20 fr sandig stenbn, Kostin schar 25—530 fr stenig lerbn och 5—20 fr lithothamniumbn, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn och 8—10 fr lerbn; Matotschkin schar: vestra mynningen 2—59 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn och 15 fr sandbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn, Gubin bay 53—15 fr lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn och öster derom 15 fr stenbn; Jugor schar: i östra mynningen 10 fr sandbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25-36 fr lerbn; 298 fr brun, lerbl: sandbn, vid Hvitön 12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 34 16 fr mörkbrun, något lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Astarte crebricostata Forbes & Hanley British Mollusca vol. 1 p. 456, tafl. 30 fig. 9. Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn och 60—70 fr lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn och öster derom 40—50 fr lerig stenbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 29 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn, 46 50--125 fr sten- och lerbn, 49 80 fr sand- och snäckbn, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn, 61 15 fr stenbn. Bå. V. 10 NN LI. 146 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Cardium grönlandicum Chemnitz ER Conchylien-Cabinet Bd 6 p. 212, tafl. 19 fig. 198. Rö Murmanska hafvet: abe Lilla Karmakul bay, Norra Gåskap (tomma skal på strån den), Södra Gåskap (tomma skal på stranden), Kostin schar 15—20 fr ler- och lithothamniumbn, kap Geber 8--10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; i Matotschkin schar. Rv vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl: lerbn, 150ff sandbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—58 fr ler- och stenbl. sandbn samt 8—10 fr — sandbn; Kara-hafvet: stat. 26 8 fr föga lerbl. sandbn, 129 11 frisandbarbOrietr sandbn, 22 10 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 29ISHerbEnn lerbl. sandbn, 30 9 fr något lerbl.:'sandbny; 34 10CfristTar brun, lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn. Cardium ciliatum Fabricius Fauna grönlandica p. 410. Murmanska hafvet: lat. 72? 7n.oX long. 502580. Gr. 160 fr sandbl. lerba, BES imennaja bay 4—5 fr lerbn, Kostin schar 15-20 fr lerig - lithothamniumbn, kap Grebenni 83—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—>5 fr lerbn, 4—6 fr sandbl. lerbn och '15 fr sandpa.; Kara-hafvet: stat. 79 11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 29 8 fr brun, lerbl. sandbn, 32 10 fr gråbrun, lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn. Arca pectunculoides Scacchi f. grandis Leche : ; K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 30—31, tafl. 7 figg. 9 a—9 c. Kara-hafvet: stat. 54 130 fr lerbn. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 147 Arca glacialis Gray Supplement to the Appendix of Parry's first voyage p. 244. Muörmanska hafvet: 9 Kostin 'schar 15—20 fr lithothamniumbn, 25 fr lerbn, 25— ; 30 fr stenig lerbn; FE Matotschkin schar: - Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 30—50 fr föga É sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn och öster j derom 40—50 fr lerig stenbn. WC Kara-hafvet: | BROR L20 lerba, ss .vOfr. brun, mjuk.lerbn, 2 100-fr mlerbn, 7 10 fr lerbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 34 16 fr mörkbrun, något lerbl. sandbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 53 40—50 fr lerbn, 54 130 fr lerbn, 59 24 fr lerbn, 64 (Aktinia- viken) 5—10 fr stenbn med alger. Yoldia hyperborea Lovén, Torell Spitsbergens mollusker p. 29, tafl. 1 fig. 6. I Murmanska hafvet: fra en ox long. 507.58: 0. Gr. 60 fr sandbl. lerbn, Bes- imennaja bay 6—10 fr lerbn, Kostin schar 15—20 fr litho- thamniumbn, 25 fr lerbn och 25—30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: Stat FJ tl fr sandbn, 20 12 fr sandbn, (21 10 frisandbn, Ekorre mörkplå lerbn, 23 30 ff lerbr; st 10'fr gråbrun lerbl. sandbn, 32 10 fr sandbn. Yoldia arctica Gray Supplement to the Appendix of Parry's first voyage p. 241. Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: Brno IÖTilerbn, 0 fr lerbn, 251 7 ifr lérbn, 16 8 fr föga lerbl. sandbn, 128 9 fr hård sandbn, 129 11 fr sandbn, JÖRta fr sandbi,' 272 10 frisandbn, 22 8 fr sandbn, 23 32 fr 1438 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SEMLJA, um — — —— (rr oonnn———— — H— ——L—— E—-—-—— — — mörkblå lerbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn, 25 36 f lerbn, 28 3 fr sandbn, 29 8 fr brun, lerbl. sandbn, 30 9 r något lerbl. sandbn, 31 10 fr gråbrun, lerbl. sandbn, vid d Hvitön 12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 36 18 fr lerbl. sandbn, 37 23 fr (?lerbn), 39 20 fr lerbl. sandbn, 52 60 fr lerbn, 56 (Dicksons hamn) 5 fr fin, mjuk, ljusbrun lerbn, 58 19 fr grå lerbn, 64 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Yoldia intermedia M. Sars Fossile Dyrelevninger fra Qvarterperioden p. 38, figg. 92—96. Kara-hafvet: stat. 56 (Dicksons hamn) 5 fr fin, mjuk, ljusbrun lerbn. Yoldia intermedia M. Sars f. major Leche RK. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p, 24—25; talman Matotschkin schar: Beluscha bay 60—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: stat. 44 60-fr lerbn, 42:60 fr lerbn. Yoldia lenticula Möller Naturhist. Tidsskrift I R. 4 Bd p. 90. Murmanska hafvet: Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn, 239 fr lerbn, 25— 30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbny; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbn, 10 90 fr lerbn, 27 T0-frlerbopodk fr sandbn, 24 85 fr fin, mjuk, Ssöberm lerbn, 37-25 fr detomn 40 26 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 52 60 fr lerbn. Yoldia frigida Torell Spitsbergens mollusker p. 28, tafl. 1 fig. 3. Matotschkin schar: 3 Beluscha bay 10-—15 fr lerig stenbn, Gubin bay 5—215 fr lerbn; Kara hafvet: i stat. 39 20 fr lerbl. sandbn, 52 60 fr lerbn. SE ib 5 ; SCEN VEGA-VXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 149 Yoldia propinqua Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 26—27, tafl. 1 figg. 7a, 7b. Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn. Leda pernula Möller Beschäft. Berlin. Gesellsch. naturf. Freunde Bd 4 p. 57. Murmanska hafvet: RR Nn: < long..:502.58 10. Gr. 60 fri sandbl. lerbn, Besimennaja bay 4—10 fr lerbn, Kostin schar 15—)20 fr lithothamniumbn, 25 fr lerbn och 25—530 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 4—6 fr sandbl. lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn, 30—50 fr föga sandig stenbn, 60—70 fr lerbn, öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: Stat 40 0 fr lerbn, 17 70 fr lerbn, 27' 10-fr sandbn, 23 32 fr mörkblå lerbn, 25 36 fr lerbn, 34 16 fr något lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 52 60 fr lerbn. Leda pernula Möller f. costigera Leche Vega-exped. vetensk. iakttagelser Bd 3 p. 447, tafl. 33 figg. 23—25. Kara-hafvet: Brat Bort fin, mjuk, gråbrun lerbn. Nucula tenuis Mont. f. typica G. O. Sars Mollusca regionis arctice Norvegie p. 33. Kara-hafvet: stat. 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn. Nucula expansa Reeve Appendix to Belcher'”s Last of the arctic voyages p. 397, fall JÖNHonDa. Murmanska hafvet: Kostin schar 15—20 fr lithothamniumbn, 25 fr lerbn, 25— 30 fr stenig lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn och 10 fr sandbl. lerbn; fåra rt RONNE NEP änn AT FO FJ AA - re $ Ca 4 PE pe + SEN RER TS TR Se a Aa å é ” SA > oa i | A "» Fr Å 4 nd ' 150 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJ AKER X Matotschkin schar: Gubin bay 5--15 fr lerbn; Kara- RT px stat. 3 90 fr brun, mjuk lerbn, 10 90 fr lerbis afton lor 25 36 fr lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn: | Crenella decussata Mont., Middendorff Malacozoologia rossica 3 p. 530, tafl. 11 figg. 22—24. Murmanska hafvet: Kostin schar 15—20 fr ler- och lithothamniumbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—5 fr lerbn, 4—6'fr sandbl. lerbn ock sandbn. Crenella levis Beck Voyage sur la corvette La Recherche, Atlas, Mollusques tafl. 17 figg. 3 a—3 c. Murmanska hafvet: sydvest om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, Bes- imennaja bay 4—5 fr lerbn, Södra Gåskap 3—06 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 15—20 fr ler- och lithothamniumbn, kap Grebenni 3—10 fr lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, öster om Rossmysioff's öfver- vintringsstuga 15 fr stenbn; Jugor schar: vid Chabarova 5—38 fr stenig lerbl. sandbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn, 20 12 fr. sandbn, 224 10 0f5Aan00n 23 32 fr mörkblå lerbn, 32 10 fr sandbn, 45 XUGdEkan 5 fr lithothamniumbn. Crenella levigata (Gray) Supplement to the Appendix of Parry's first voyage p. 245. Murmanska hafvet: SN lat. 722 7' n. X long. 502 58' o. Gr. 60 fr sandblyderttiana Besimennaja bay 4-—6 fr sandbn och 6—10 fr lerbn, Södra Gåskap 3—6 fr sandbl. lerbn, Kostin schar 5—20 fr Uvs thamniumbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 151 Matotschkin schar: vestra delen 15 fr sandbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn; -Jugor schar: = vestra mynningen 10 fr sten- och snäckbnj; — Kara-hafvet: Å stat. 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn, 59 24 fr lerbn, - 62 40 fr brun lerbn med stenar, 64 (Aktiniaviken) 5—10 SÅ fr stenbn med alger, vid Hvitön 12 fr sandbn. Crenella corrugata Stimpson f. glacialis Leche Vega-exped. vetensk. iakttagelser Bd 3 p. 451, tafl. 34 figg. 31—34. j Kara-hafvet: i vid Hvitön 12 fr sandbn. Crenella nigra (Gray) Supplement to the Appendix of Parry's first voyage p. 244. Murmanska hafvet: Lilla Karmakul bay, kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: | vestra delen 4—6 fr sandbl. lerbn och 2—5 fr lerbn; WlcKara-hafvet: Stat a0tr lerbn, 23 s2:1r mörkblå lerbn,. 25-36 fr lerbn. Dacrydium vitreum (Holböll) . Möller i Naturhist,, tidsskrift.l R>4 Bd: p.92. Matotschkin schar: östra delen 40—50 fr lerig stenbn och 60—70 fr lerbn. Mytilus edulis Linné Systema nature ed. 10 p. 705, ed. 12 p. 1157. Murmanska hafvet: | Lilla Karmakul bay (tomma skal på stranden), Norra Gås- 3 kap (tomma skal på stranden), kap Grebenni 83—10 fr lerbn. Limatula subauriculata (Montagu) iHestacea britangica Suppl. p. 69, tafl. 29 fig. 2. Matotschkin schar: östra delen 40—50 fr lerig stenbn och 60—70 fr lerbn; 152 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJAÄLKA <= Xx K | te Kara-hafvet: HÄN stat. 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn, 67 15 fr stenbn K med alger. SK Pecten grönlandicus Sowerby Thesaurus conchyl. vol. 1 p. 57, tab. 13 fig. 40: Murmanska hafvet: Kostin schar 5--20 fr lithothamniumbn, 25 fr lerbn och 25—530 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 60—270 fr lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn och öster derom 40—50 fr lerig stenbn; Kara-hafvet: Y-stat. 6 60 fr lerbn, 7.55 fr lerbn, 13.28 fr lerboy testet mörkblå :lerbn, '35 17 fr sandbl. lerbn, 39 20 ff leron sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn. Pecten Hoskynsii Forbes f. major Leche K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 16 n:o 2 p. 35. Matotschkin schar: Beluscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn och 60—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 46 '50—125 fr stenbn och Ierbn, 49 80 fr sånd-. och snäckbn, 50 35 fr, 52 60 fr lerbn, 53 40—50 fr"lerbir Pecten islandicus O. F. Mäller Zoologie danice prodromus p. 248. Murmanska hafvet: lat. 72? 7 n..X long, 50” 58 o. Gr..60 fr sandbllerkit Brachiopoda. Rhynchonella psittacea (Gmelin) Systema nature 1 p. 3348. Murmanska hafvet: å sydvest om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn, - Kostin schar 5—20 fr ler- och lithothamniumbn, 25 fr lerbn och 25—30 fr stenig lerbn; å VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 153 Matotschkin schar: IT Vestra delen 10 fr lerbn, Gubin bay 5—15 fr lerbn, Be- KE luscha bay 30—50 fr föga sandbl. lerbn, vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn samt | öster derom 15 fr stenbn och 40 —50 fr lerig stenbn; Jugor schar: å vestra mynningen 10—14 fr sten- och snäckbn; — Kara-hafvet: stat. 45 (Uddebay) 5 fr lithothamniumbn. Echinodermata. ”Holothurioidea. Cucumaria calcigera (Stimpson) Proceed. Boston Soc. Nat. Hist. vol. 4 p. 67. nm - Murmanska hafvet: kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; - Matotschkin schar: vestra delen 4--6 fr föga sandbl. lerbn, 10—1535 fr sandbn, ; "Gubin bay 5—15 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 29 11 fr sandbn. Cucumaria minuta (Fabricius) Fauna grönlandica p. 354—355. Kara-hafvet: res fr olerb an co 21 frö lerbn, -27-1ö0frifid; grå, sandbl. lerbn. Orcula Barthii Troschel Archiv för Naturgeschichte Bd 12 (1864) p. 64. Kara-hafvet: stat. 9 150 fr lerbn. » Pr q dd > Wokade 8 TVR .- 1354 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. a NÅ a ES be, ” [Psolus Fabricii Däben & Koren K. sv. Vet.-Akad. Handl. 1844 p. 316. Murmanska hafvet: CS lat. 77? 48' n. X long. 69? 26' o. Gr. (österrikisk-ungariska expeditionen).] Eupyrgus scaber Lätken Vidensk. Meddel. naturhist. Foren. Kjöbenhavn 1857 p. 23—24. Matotschkin schar: strax innanför vestra mynningen 4—6 fr sandbl. lerbn, - Gubin bay 5—15 fr lerbn; ; Kara-hafvet: stat. 72 70 fr fin lerbn, 23 32 fr lerbn, 26 200 H0EEIE 12 fr lerbl. sandbn. Trochostoma arcticum (Marenzeller) Die Coelenteraten, Echinodermen und Wurmer der K.K. öster- reichisch-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 29—31, tafl. 4 figg. 1—1 E. [Murmanska hafvet: lat. 78 58'.n. X long. 60” 23' o. Gr. vid 260 meterstajnn (österrikisk-ungariska expeditionen)]; Kara-hafvet: stat. 3 90-Tr brun; mjuk lerbi. Trochoderma elegans Théel Notes sur quelques holothuries des mers de la Nouvelle-Zemble (Nova acta reg. soc. scient. Ups., ser. 3:tia, vol. extra ordinem editum [Ups. 1877] p. 11—15, tafl. 2 figg. 1—17). Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha: bay 30—70 fr lerbn; Kara-hafvet: : stat. 27 10 fr sandbn, 34 16 fr brunaktig) HagommEre sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 52 60 fr lerbn. j Chiridota levis (Fabricius) 3 Fauna grönlandica p. 354. | Kara-hafvet: rat stat. 27 15 fr fin, grå, sandbl. lerbn, 29 8 fr brun,lerbl. sandbn & + sg 0 ; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 155 Myriotrochus brevis (Huxley) föliherland” s Journal of a voyage in Baffin's Bay and Barrow Straits in the year 1850—51 vol. 2 Append. p. 221—222. j "Murmanska hafvet: frn. XC long. 507580; Gr. 607frisandbl: lerbr, 7 kap Grebenni 10 fr sandbl. lerbn; Matotschkin schar: vestra delen 2—15 fr lerbn och sandbn, Beluscha bay 60—70 fr lerbn; WöKara-håfvet: Sr 120 fr lerbajpst0 90fri tTerbn, dé) 8-fr/fögavlerbl. famdbon 15 YFfr hard sandbn; 19:11 fr sandbn, 20 12 fr sandbn, 27 10 fr sandbn, 22 8 fr sandbn, 32 10 fr sandbn, nt Poriri(bergbo?), 52:60 fr lerbn. | Elpidia glacialis Théel fävemoire sur IElpidia, nouveau genre d'holothburies (K. sv. Vet.-Akad. Handl. Bd 14 n:o 8 (1877), 30 pp. + tafl. I—V). — Kara-bafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 51 80 fr (lerbn?). Eichinoidea. Strongylocentrotus dröbachiensis (O. F. Mäller) Zoologie danice prodromus p. 235. Murmanska hafvet: [mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 203 me- ters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], lat. 72 Tn Karlö 07 38 GE 60 (r sandbl. lerbn, scmil Mörr om Norra Gåaskap 30 fr bergbn, Möller bay lat. 722 30' n. Xx long. 52” 45 o. Gr. 5—20 fr stenbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn ; Matotschkin schar: vid Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, i östra mynningen 50 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 46 H0—125 fr stenbn och lerbn, 52 60 fr lerbn. Ha re JE RE FA Ta RS = Dö ye . åre FOCAL AE i R 21 JR ; o ”a ” t 156 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA BEMLJA, NX Asteroidea. Asterias panopla Stuxberg Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3 p. 32—33. Matotschkin schar: ungefär i sundets midt 60—70 fr lerbn; Kara-hafvet: stat. 36 18 fr lerbl. sandbn, 37 23 fr bergbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl.. sandbn, 42 50 fr lerbi) 220606 lerbn, 47 80 fr (stenbn ?), 57 20 fr grå lerbn, 64 (Aktinia- viken) 5—10 fr stenbn med alger. | Asterias grönlandica (Steenstr.) Lätken Vidensk. Meddel. naturhist. Foren. Kjöbenhavn 1857 p. 29. Murmanska hafvet: | lat. 71? 39' n. X long. 48 12'0. Gr: 80: fr sand- ock letbnt lat. 722 T.n. X long. 502.58' o. Gr. 60 frjlerbl. sand Kostin schar 20—30 fr stenig lerbn; Matotschkin schar: Beluscha bay 2—415 fr lerig stenbn; Jugor schar: vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 73 28 fr lerbn, 26 21 fr lerbn, 45" (Uddebay tomma lithothamniumbn. Asterias Linckii (Mäller & Troschel) System der Asteriden p. 18. Kara-hafvet: stat. 13 28 fr lerbn, 24 85 fr fin, mjuk, gråbrun erbostan 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 47 80 fr (stenbn?), 53 40 fr lerbn, 57 20 fr grå lerbir65m 53—10 fr lerig stenbn med alger. Stichaster albulus (Stimpson) Synops. Marine Invertebr. of Grand-Manan p. 14, tafl. 14 feg 2 [Murmanska hafvet: lat. 76” 24 n. X long. 62? 34' o. Gr. vid 170 meters djupa (österrikisk-ungariska expeditionen)]; ; Matotschkin schar: Beluscha bay 10—15 fr lerig stenbn. ” Ja bd på ål a 4 - åa av rå RR LR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARLETEN. 157 Echinaster sanguinolentus (O. F. Muller) Zoologize danice prodromus p. 234. - Matotschkin schar: . ih, ö . a i -. ot vid Sadelberget 10 fr sandbl. lerbn; Jugor schar: i vestra mynningen 10—14 fr stenbn och snäckbn; Kara-hafvet: stat. 67 15 fr stenbn med alger. Pedicellaster typicus M. Sars Norges Echinodermer p. 77—84, tafl. 9 figg. 9J—17, tafl. 10 figg. 1—10. Kara-hafvet: Stat. 29 20 fr lerbl: sandpr, 44 60 fr lerbn, 49 80 fr snäckbn, 627 15 fr stenbn med alger. Solaster furcifer Däben & Koren BER sv. Vet-Akad. Handl. 1844 p; 243—9245, tafl. 6 figg. 7—10. ; Kara-hafvet: stat. 44 60 fr lerbn, 46 50—1295 fr stenbn och lerbn, 49 BO fr. snäckbn, 50-139 fr, 53 40 fr lerbn. - Solaster papposus (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1098. | "Murmanska hafvet: Bee 0 long. 907 08" 0. Gr. 60 fr sand- och lerbn; - Matotschkin schar: öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 40—50 fr lerig stenbn, vid Sadelberget 10 fr sandbl. lerbn; 3 Kara-hafvet: stat. 723 28 fr lerbn, 25 36 fr lerbn, 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 49 80 fr snäckbn, 61 15 fr stenbn med alger. 3 Asterina tumida (Stuxberg) frmers: K. Vet.-Akad. Förhandl. 1878 n:o 3 p. 31, tafl. 6: Kara-hafvet: stat. 46 50—125 fr stenbn och lerbn, 62 40 fr stenig, brun lerbn med alger, 64 (Aktiniaviken)5—10 fr stenbn med alger. 158 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA SEMLJ lt RR [Corethraster hispidus Wyville Phomipsr 'The Depths of the Sea (London 1873) p. 120, fig. 15. Murmanska hafvet: > k Å lat. 79 9' n. X long. 622 3 o. Gr. vid 186 metersidjup (österrikisk-ungariska expeditionen).] där LA iw Pteraster pulvillus M. Sars Norges Echinodermer p. 62—75, tafl. 6 figg. 14—138, tafl. 7, 8. Matotschkin schar: Beluscha bay 60—70 fr lerbn. Pteraster militaris (O. F. Mäller) Zoologia, danica tab. 131. (exelsYmN! Kara-hafvet: stat. 52 60 fr lerbn: Archaster tenuispinus (Däben & Koren) K. sv. Vet.-Akad. Handl. 1844 p. 251—253, tafl. 8 figg. 20-225 Kara-hafvet: stat. 6 60 fr lerbn, 14 60 fr grönaktigt grå lerbn, 35 17 fr sandbl. lerbn, 43 150 fr lerbn, 44 60 fr lerbn, 47 80 fram bergbn, 53 10-50 fr lerbn, 54 130£r.lerbn, 55 1251Tr1etbir Ctenodiscus crispatus (Retzius) Dissertatio sistens species cognitas asteriarum p. 17. Murmanska hafvet: j [lat. 79? 13. n. X long. 59:55'-:0o. Gr. vid 220 meterstidjupm lat. 719 4'n. :X long. 66? 42' o. Gr. (österrikisk-ungariska j expeditionen)], lat. 71? 39' n. X long. 48” 12 000GEre0 fr sand- och lerbn; | Matotschkin schar: mellan Gubin och Beluscha bay 60—70 fr lerbn, östra mynningen 90 fr (lerbn?); ; Kara-hafvet: stat. 6:60 fr lerbn, 20 90:-frilerba FrabOnn grönaktised grå lerbn, 20 12 fr sandbn, 24.85 fr fin, mjuk, gråbrun lerbn, 25036 fr lerbn, (38 22 fr derbl. sang. 40 26; fryst er bb sandbn. - VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 159 Ophioglypha Sarsii (Lätken) BK Vidensk. Meddel. naturhist. Foren. Kjöbenhavn 1854 p. 101. fi nanska hafvet: 0 mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 210 me- 3 ters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; - Matotschkin schar: östra mynningen 60—90 fr; Kara hafvet: d Stat. 20 90 fr lerbn, 38 22 fr: lerbl; sandbn, 39 20 fr lerbl. Fo ndbn, 40 26 fr ferbl. sandbn, 48 100 fr sandbn, 49 80 fr snäckbn, 517 80 fr lerbn, 53 40—50 fr lerbn, 64 (Aktinia- viken) 5—10 fr stenbn med alger. Ophioglypha nodosa (Lätken) Vidensk. Meddel. naturhist. Foren. Kjöbenhavn 1854 p. 100. 7 BR ranska hafvet: | 20 nn long. 52012 10. 1Gr. 130 ;fr stenbn; Norra Gåskap 3—5>5 fr sandbn, Besimennaja bay 4—5 fr lerbn, kap Grebenni 8—10 fr lerbn; - Matotschkin schar: 1 vestra delen vid 'Tschirakina m. £. st. 2—5 fr sandbn | och lerbn; Jugor schar: | östra mynningen 8—10 fr hård sandbn och snäckbn; -Kara-hafvet: Stari fl ir sandbno, 20-12 fr sandbn, 32 10 fr sandbn. Ophioglypha robusta (Ayres) Proceed. Boston Soc. Nat. Hist. vol. 4 p. 134. Murmanska hafvet: Harn0 25 on. < longs 0 4310, Gr., låt; 7571 36'nv Xx long. 27 6 o. Gr. (österrikisk-ungariska expeditionen)], lat. 71? 39' n. X long. 48? 12' 0. Gr. 80 fr sand- och lerbn, sydvest om Besimennaja bay 50—60 fr sandbl. lerbn; - Matotschkin schar: vid Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig litho- thamniumbn, Beluscha bay 60—70 fr lerbn; - Kara-hafvet: stat. 53 40 fr lerbn. 160 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. & — ra So UN N 216 AN te. Ophiocten sericeum (Forbes) Sutherland's Journal of a voyage in Baffin's Bay and Barro Straits in the year 1850—51 vol. 2 Append. p. 215. Murmanska hafvet: ja [lat. 76? 37 n. X long. 64? 52' o. Gr. vid 85 meters djupd lat. 74? 46" n. X long. 51? 34' o. Gr. vid 115 metersdjun (österrikisk-ungariska expeditionen)], lat. 72? T n. X long 50? 58' 0. Gr: 60 fr sandbiYlörbn; Matotschkin schar: Gubin bay 5—15 fr lerbn, Beluscha bay 30—70 fr lerböl | öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga 15 fr lerig lithothamniumbn och 40—50 fr lerig stenbn, i östra myn- ningen 90 fr; Kara-hafvet: 4 stat. 6 60 fr lerbn, 7 55 fr lerbn, 23 32 fr lerbn, 25360 lerbn, 26 21 fr lerbn, 34 16 fr något lerbl. sandbn, 35 17 fr lerbn, 36 18 fr lerbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 2011-1650 40 26 fr lerbl. sandbn, 44 60 fr lerbn, 50 35 fr lerbn, 6244 (Aktiniaviken) 5—10 fr stenbn med alger. Ophiopholis aculeata (O. F. Mäller) Zoologia danica tab. 99. Murmanska hafvet: | [lat. 76 14' n. X long. 58? 54' o. Gr. vid 100 meters djup / (österrikisk-ungariska expeditionen)], lat. 71? 39' n. X long. I 48” 12' o. Gr. 80 fr sandbl. lerbn, 3 mil norr om Norra Gås- kap 30 fr bergbn; Kara-hafvet: Sbhat. VOTE. Ophiacantha bidentata (Retzius) Dissertatio sistens species cognitas asteriarum p. 33. Murmanska hafvet: 3 [lat. 79? 15 n. X long. 59? 14' o. Gr. vid 245 meters djup, lat. 76? 25' n. X long. 62” 43' o. Gr. vid: 170 meters djup lat. 74? 49' n. X long. 54? 52 o.. Gr. vid.130/metersfojan (österrikisk-ungariska expeditionen)], lat. 72? T n. X long. 50? 58' o. Gr. 60 fr sand- och lerbn, Kostin schar Ir föj lerbn och lithothamniumgrus; | | S Matotschkin schar: på Tschirakina 10—15 fr sandbl. lerbn, Sadelberget I 10 fr VECA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 161 Beluscha bay 30—70 fr lerbn, Rossmysloff's öfvervintrings- stuga 15 fr stenbn och lerig lithothamniumbn, Gubin bay en 5 fr lerbn, östra mynningen 90 fr; Kara- hafvet: stat. 6 60 fr lerbn, 7 55 fr lerbn, 9 150 fr lerbn, 10 90 fr lerbn, 12 70 fr fin, djurfattig lerbn, 13 28 fr lerbn; 24 85 fr fin, mjuk, ärdbrdå Jerbia, 29-30 tr lerbn, 37 23 är bergbn, 38 22 fr lerbl. sandbn, 39 20 fr lerbl. sandbn, 40 26 fr ferbia sandbn, 42: 50: fr lerbn, 44,50 fr, lerbn, 49 80 fr snäckbn, 50 35 fr, 57 80 fr (lerbn ?), 53 40—50 fr lerbn. Ophioscolex glacialis Mäller & Troschel System der Asteriden p. 109. Kara- hafvet: stat. 47 80 fr (stenbn?), 49 80 fr snäckbn, 54 130 fr lerbn. Amphiura Sundevallii (Mäller & Troschel) System der Asteriden p. 93. - Murmanska hafvet: arön25 nn. Xx done. 62” 43 0. Gr. vid 170 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)], Möller bay 5—20 fr sandig stenbn. Astrophyton eucnemis Mäller & Troschel. System der Asteriden p. 123. o[Murmanska hafvet: dä far 908 nn. < long. 607 25 10: Gr vid 274 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]|; Kara-hafvet: stat. 2 120 fr lerbn, 51 80 fr (lerbn?), 62 40 fr stehig lerbn. Crinoidea. [Antedon celticus Sladen fr ancan & Sladen, A Memoir of the Echinodermata of the Arctic Sea to the West of Greenland (London 1881). - Murmanska hafvet: lat. 74? 45' n. X long. 51? 42' o. Gr. vid 236 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]. Bd V. 11 / - 6 162 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA ES NE in - [Antedon Sarsii (Däben & Koren) > i. K. sv. Vet.-Akad. Handl. 1844 p. 231—2832, tafl. 6 pi 2, Murmanska hafvet: Jo lat. 79 0" n. X long. 62” 29 0. Gr. vid! 1830metöm djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] Eh Antedon Eschrichtii (J. Muller) Archiv fär Naturgeschichte Bd 7 (1841) pi rT2r. Murmanska hafvet: lat. 722 T n. X long. 50? 58 o. Gr. 60 fr sand öchwuermas Kostin schar 25 fr lerbn; Kara-hafvet: i stat. 32 10 fr lerbl. sandbn, 47 20 fr lerbn, 2605055LE00mE bergbn och lerbn, 47 80 fr (stenbn?), 49 80 fr snäckbn, 51 80 fr (lerbn?), 53 40 fr lerbn, 62 40 fr stenig lerbn med alger. Coelenterata. Anthozoa. [Ammothea Litkenii Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wuärmer der K.K. öster- reichisch-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 16—18, tafl. 3 figg. 1—1 B. Murmanska hafvet: | lat. 76? 59' n. X long. 65? 48' o. Gr. "vid 170 meters djupng (österrikisk-ungariska expeditionen).] - [Gersemia florida (J. Rathke) O. F. Möller, Zoologia danica vol. 4 p. 20 tafl. 137. Murmanska hafvet: = lat. 79? 9' n. X long. 62? 3' o. Gr. vid 186 metersiajnnm lat. 192.554 n. X long: 61” 31 0. Gr vid 281 meters djup (osten rikisk-ungariska expeditionen).] Vet Ma PARSE ar VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 163 ; [Gersemia loricata Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wuäurmer der K.K. öster- reichisch- er reenen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 21, tall: d. feg. d, AA. — [Murmanska hafvet: 0 a hn. X long. 617 230: Gr. ivid 203 meters: djup, EN 0 no Xx long. 62? 29 o. Gr. vid: 183 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]. Umbellula encrinus (Linné) Systema nature ed. 10 p. 800. 4 [Murmanska hafvet: ungefärlig lat. 79? 0' n. X long. 62? 29' o. Gr. vid 210 me- ters djup (österrikisk-ungariska expeditionen)]; 5 Kara-hafvet: stat. 54 130 fr lerbn. [Paragorgia arborea (Linné) - Systema nature ed. 12 p. 1293. " Murmanska hafvet: RS Ön Xx long. 62:29 -0. Gr. vid 183 meters, djup; lat. 78? 58 n. X long. 60? 23 o. Gr. vid 260 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] 7 [Urticina felina (Linné) Systema nature ed. 12 p. 1088. — Murmanska hafvet: lat. 795 on. X long; 61? 230. Gr. vidi205: meters - djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] k [Phellia sp., Cfr Gosse, ÅA History of the British Sea-Anemones p. 134. ; 1 i (Species cum Phellia gausapacta Gosse [l. c. p. 140, 355, tab fig. 1] magnam similitudinem prebet sec. Marenzeller.) - Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 225 me ters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] 29 164 sSTUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. r NS a [Zoanthus arcticus M. Sars Forhandl. i Vidensk.-Selskabet i Christiania 1860 p. 144. De | Murmanska hafvet: ir lat. 79” 138 Dn. X long. 63 21 6 GE WINE mette djup, lat. 79 O'n: X long. 62? 29 o. Gr: vid 55 up (österrikisk-ungariska expeditionen).] i: Hydrozoa. [Corymorpha glacialis M. Sars Archiv fär Naturgeschichte Bd 26 (1860) p. 345. [Murmanska hafvet: : lat. 79? 13' n.. X long. 59? 55 o. Gr. vid 220 mEtesie (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Salacia abietina M. Sars Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 (1851) p. 139. Murmanska hafvet: lat. 76” 14" n. X long. 53” 34 o. Gr. vid 100 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Lafoöa dumosa (Fleming) Edinb, .Pbil: ont ral2mp: Ba Murmanska hafvet: R lat. 79 O':n. X longu62tr200 03 Gain meters djup j (österrikisk-ungariska expeditionen).] - [Lafoöa fruticosa (M. Sars) - ge Nyt Magazin for Naturvidensk. Bd 6 (1851) p. 138. - Murmanska hafvet; Kr fart: 79? Hm X long: rel? 2300. 1GETNTd 203 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] | | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 165 [Thuiaria articulata (Pallas) Elenchus zoophytorum p. 137. 5 - Murmanska hafvet: 3 fat: 76 14 ön. Xx long. 58” 34 o. Gr. vid 100 meters djup i (österrikisk-ungariska expeditionen).] Spongozoa. 3 [Cacospongia Schmidtii Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wuärmer der K.K. öster- — Teichisch-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 6—7, ; tafl. I figg. I—1 B. - Murmanska hafvet: É lat. 79 1' n. X long. 62? 24' o. Gr. vid 200 meters djup, É RR 0 long 6220 0. Gr, vid: 183 meters. djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Chalinula cavernosa Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wärmer der K.K. öster- ä reichisch-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 8, fal fork — Murmanska hafvet: fat. 14 AB na long. 54:52 ov Gr. "vid v130 meters: djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] Hsödiclya tenera Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wärmer der K.K. öster- — reichiseh-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 0 p. 3—9, ; vandal för. 2 AA. - Murmanska hafvet: fr sa. DG long. 60731 10. Gr! vid 178) meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] - YST PEN CAN Å FAT 166 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMI JACO AE Or dar 3 tr | i [Stylocordyla longissima (G. 0. Hane On some remarkable forms of animal life from the great depths off the norwegian coast (Christiania 1872) p. 70, tafl. 6 figg. 35—45. I - Murmanska hafvet: , lat. 79 3 n. X long. 61? 23 o. Gr. "vid 203 meterstajapna lat. 7P T'n. X long. 62? 20' o. Gr. vid 198 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] | [ Thecophora semisuberites 0. Schmidt Grundzäge einer Spongien-Fauna des atlantischen Gebietes (Leipzig 1870) p: 50, tall GoNSEEN Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 235, 183 och 161 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Thecophora elongata Marenzeller Die Coelenteraten, Echinodermen und Wurmer der K.K. öster- reichisch-ungarischen Nordpol-Expedition (Wien 1877) p. 12—13, tafl. 2 figg. 4—4 B. [Murmanska hafvet: mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land vid 240 och 207 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Rinalda uberrima O. Schmidt Grundzäge einer Spongien-Fauna des atlantischen Gebietes (Leipzig 1870) p. 51, tafl. 6 fig. 3. Murmanska hafvet: | lat. 79 On. X long. 62? 43:70. Gr. vid 183 -m60T6 djup | (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Microciona ambigua Bowerbank A Monograph of the British Spongiade&e vol. 2 p. 136, vol. 3 tafl. 25 figg. 1—9. Murmanska hafvet: & lat. 79? 5' n. X long. 61” 340. Gr, vid 231 meters djup. (österrikisk-ungariska expeditionen).] - VEGA-UXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 167 [Halicnemia hemispherica (M. Sars) Fe. 0. Sars, On some remarkable forms of animal life from the — great depths off the norwegian coast p. 62, tafl. 6 figg. 1—15. - Murmanska hafvet: mt 790 on. X long. 6248 o. Gr. vid 183 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Cladorhiza abyssicola M. Sars GG. 0. Sars, On some remarkable forms of animal life from the great depths off the norwegian coast p. 65, tafl. 6 figg. 16—34. - Murmanska hafvet: farssÖrelann. Xx long. 0297 140; Gr. : vid 245 meters, djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Ascetta coriacea (Montagu) Filacckel, Die Kalkschwämme Bd 2 p. 24, Bd 3 tafl. 3, tafl. 5 figg. 2 a—2 c. - Murmanska hafvet: rea an. Xx long. 637 39" 0. Gr. vid 230 meters. djup (österrikisk-ungariska expeditionen).| [Sycaltis glacialis Haeckel Die Kalkschwämme Bd 2 p. 269, Bd 3 tafl. 45 figg. 4—7. - Murmanska hafvet: TO STR long 599 1470: Gr vid, 249 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] [Sycandra utriculus (0. Schmidt) Grundzäge einer Spongien-Fauna des atlantischen Gebietes portal 2 fig. 27. - Murmanska hafvet: Farrar na Xi long.. 627 295 0o:16T0ividri83 meters djup (österrikisk-ungariska expeditionen).] INST ET VSM SEES LSS SE EN vå å rr id 47 yr - d ic va el - Hb 168 STUXBERG, FAUNAN PA OCH KRING NOVAJA BEMLJA. = NY SN B. | Återblick på evertebraternas hittills kända förekomst. ENE | | TR = 3 - o 2 & 5 1 E GA dike RE [>] =. SN = = Oo Hexapoda. a NG | 3 | > SAR Ii NS koka Coleoptera. SE SVIEERN | TI NObLrophilusta guaaren SE (Ca aa NSEE ER | scjöiaer Pers SER mods 2. Nebria Gyllenhalii f. hyperborea Gyllenhäåll......l.....-|....ss]see-ss Ner 3. Feronia (Platysma) borealis Ménétriés...... + + | AR FR ET a 4, > > fragilis Mä k lin: ooo... seg] dä fee | osa er RR | SE 5 gelida Mältlif... ss sjö sg eSAR Ae | AR 6. > > arctica. J, Sahlb eT8 msec ss]-sses> ass 7. Amara caligata PubtzeYScsohcsrrsssseyser san ES NER 8. Bembidium Hastii C. R. Sahlberg... ........ CEEREE SE BEA RER TE 9 IGaurodytes niotipalpistJESa Ne RSA ENS Sa Fock late er [05 Elomra lota stbiriea VE adeln AA OSS 2 RÖ SET ARR rats] air or 11. Olophrum boreale Paykull....................... SLE Ar | oe 21 Abe EA Arla SER 12. Coryphium hyperboreum (Mäklin) ............ SER [TS lod 13. Homalium angustatum Mäklin.................. RE AL AS Sö] es on "False 14. Chrysomela ? septentrionalis Ménétriés ....| F leee..sl.e..sss a fe RA 15. Prasocuris hannoverana (Fabricius).......... 5 a KE [EE EEE ERP FE | 16. Halyzia ocellata (IimIÖ) us ssssedeshedus esse sure a oi [elina |ie elin sal| sn elekeie| [SSR FA EEE Pseudoneuroptera. 17: Semblis nitida Burm'eluSs there I — flere stays fora &orsjl [Yle SN FAST AE Neuroptera. e 18. ÅApatania SP.tissssssksese suskaen spa le puder oas ees hrs ist Sa est nls (SASKE ERR BR Ar 19: Brachycentrus subnubilus OO urtiset ske een ES SE 20:35 Hydröpsyche Sp? 5 ind a. di d.sbbåd ssk te sådd där ha | SA SA | SN E el EERSA REEN Hymenoptera. ; 21. Nematus polarig, Fl olmgre0ö etsas + föreserferenenforeses | örn nns) onnenr 22. > reticulatus Holmgren ................. FÅ RER SSR ES AA NE EA rea : 23. > morionellus FloOlmgfen: jo. tik + föersen) ers EN FREE BER sefennnn] PA occipitalis FOT 2160 oss för fade ARR RN ES 2 20. > obscuripes HolmgrenD.................. PF |örsnne ss seg as RA RER SA 1 2000-03 ArCtiene ELO TIO STON PR ER OS RR BR te la 27. > aAnNCeEpsSTELO Ia SRS Fl FEI FP leser 1 Brenta bay, kap Hessen. 2.3 Novaja Semlja enligt McLachlan. & t tac a . NM 8, ÖR , Ng : SEN Ted & EK MN £ Me t » LE AN 3 ösh ME Ed - EV 4 ö [å br - | ad p rv BAN Me NR ved NN ÄR 57. Argynnis chariclea Schneider! vå 11154] 210) | SEN BY ED Sa EE ER RE RAS SE 1 Schubert bay; lat. 72? 46' n. SE | ser s|]rrr dh VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 169 dT | 785 2 | TES ok eng ae en RR 3 ; VE föölNematus mysticus HolmBrenuicd..mn.isnd]-es SIST ERA ke JENNA TAR > TIENSMONOIT 189 (0 JAG IGVE NOUS Ses ora aga OBS SETS NTE [22 ENAS IEEE Hå (RR SSA [SA | > IHentenienskNEn OL Öre Ds eka. SE NEErEe len FER ere stl || > nigriventris FLolmgrenDm.ns.ss.«.. SN DA ERS el SEN REA jie aa > Panvatus IO Ene & fÖ ass +tskevsmn in sa] afefroktete förra blad vå ble lala| ev nlaa JE > VanpICtUSPERO NOS SMA fd ANG SH ERE enl (Ef lejelte bl BAS | Sr > JINGLEDUII IG ISS fos ses RE SUS sdg to fda b Ad [BRON ALBA ISS > VI CKOISK EN OM NO CN snar nerin a en SSA A= ego god] sunusa)| oss |Eäonec » extremus FORN OK ÖT Fö sosse susse sö + fören [öabägd ägo sg ass 5 Loss > ANOS EKO LP SPC bonde sun ssd | 2 Ab = fessocelsseboolsrssbbl rader . Phygadeuon vaigatschensis Holmgren.......lssesss|eresrelersnne|onnnes ml Se » av BUSKE On Ove ONE Sok NE Esa ä fåle jota] Sedaka en kolar = lodiden > ani ONS ee Ae ers eskess sl leker . Aptesis Nordenskiöldii ElolmgrenD.........+....|>ses++|»e0 000 SSE Sr rr : Raa de REN ONTN SSE AA ES En RE SU isblelog fAlaetodes: aterrinius lol CT CM seueke ss «re | esi öns Aids [arsver = > OSSE 0 FR ONE Eee ol dd: be) RN slå | leta [elelr = | ieckson ia aretiea ELO ot GM sd dt Sudda SANS FST EEG rk ras | . Mesoleius Sahlbergii Woldstedt............... RARE a PREDIKA. | > IBOVON IOC pre VBR | Sad ole ole a RA > Te Urs UENO day Ore Sar su Do oklar sele AO SEAN AE oso0oa FRA SA mEXdelosnathus! frigidus "EO lm OTGI fån bb de örsrrr bodde oe n ren rr rr Mosse Bkolnblastus-nisrfromns Elolm er 2245 pod. Sid | dess ds ssk Ls LON SSE HENeaStus, Ieviceps Elon She socgensespus Dedra slöa skal AT TEN fr a NN örn SR Wöktihocentrus protuberans.ELo lm gr em uhe|5 ess ssakbönrk | rr 2 föocen | > HNrO SUSK ET ONE O CI sera ADA de be ialla Sd NAR KN blir na dl [poscos | > SOM FANNS CELL STÖD 255 tr di |A Ser (SA johanna CAN | Garmulates Elon ör 61: 0TA 5 se salen 13 soo > CTSPparREKOlNT 2 Te N Fertnale Ae sen SAR AS fösbooo) > PeENaNSTEL OLAS S ING ör sov Af bd Er Res ENG fö Ses | > Valldicprnis-ELo bm Sr GI. IGN ss a|brkan Se a fer ITF > FiletreormtSs "Eofor ÖN. NN bee bsr slösat SAO ST CN a den se Eder SEN SS nan Ma tieokls EO TO ÖT Rena Så dello kdRa äe a 5 faen Nellnakoffia arctica "ELO lm,g re mes pedsisb ssd] ed boda tål ertdt lögGar TER SETS « Lissonota commixta Holmgren ...............]..... SFSPN AS TESS Ennen fenan |A FWBsmbus: hyperboreus. Schönhert ... stomi rciststlsska nn Bogg SSA TEEN > NSD Di retreat Eolit Jörn oc eo MEN SITER > fpponiens: ha Pete Ua 9 od.b:r dart dnr ds] rk Bene esi fer o ) an rrrr Lepidoptera. lover». est rejr rr EEE KO KK Å TE ” FRE Daly OSS VOR 170 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. - 69. Colias nastes f. Verdandi Zetterstedt! | 70. Anarta Richardsonii Curtis! Til. » 72. Schöyenia arctica Aurivillius 73. Psodos coracina Esper ...... sästes ses nnkle be dee lskel| SJR] AAA ARA EE 74. Glaucopteryx Sabinei Curtis? is..sbhoe.d 75. Grapholitha SP. o..sbosicssess-eoe sanera äro dde de äRE Se | Seele | oll JEN RES | Diptera. 6. Ptiolinamitida: Webilberoeroto ae " 7T. Rhamphomyia Hovgaardii Holmgren ..... 18. > Brusewitzii Holmgren ..... 7. > Kjellmanii Holmgren ...... 30. > Nordqvistii Holmgren ..... 81. Sceva lapponica Zetterstedt ................. BRG TI Desk Jia Ö Gastein ARR OR Adryadis Holmgren o..sc.dNthoses des 84. Helophilus arcticus Zetterstedt ............ 30. Vestrus. tarandi ia GM oe EES 86. Sarcophaga alpina Zetterstedt .............. 87. » genarum Zetterstedt ........... 88. > atriceps Zetterstedt ............ 89. Aricia Nordenskiöldili Holmgren ............. 90. >» — proboscidea Holmgren ................ 91. >» macroglossa FHlolmgren ............... 92, I» odOrsata Zetbettstedibriu tt FER REE 3. >» conspurcata Holmgren .so............. 11940 I Almquist Eolm Sten Eaet een 95. >» — Sordidipennis Holmgren .............. 96. — > — pPauxilla HOLM STe ss ESSTNEN 9730 3 SEEN ELLOS er ERSSON 98. >. olacialis NY GRIRenSS SER EA ROSE 990 barbiventristBOTem an es SEAT 100. » ”. Fabrieli Flod mm OT CE. .:cc. RAL KO 101, | >» deflorata FO OCC ussmsest SEE 1025» diadema Holm oven tucescA ENARE 085. 20 > Temorata ELOTM gTCIN.: ssk d da AKAN 104. > > coronata FlolmerOM .coscusem SNR 105. Anthomyza balteata Holmgren................ 106. Scatomyza maculipes Zetterstedt............ OA > nigripes Holmgren ..............s+ | 108. > litörea: Fra 10 sme. vusssns GATE 1 Schubert bay; 2 Schubert bay. | | lapponica Thunberg 1 sö dd rd. ss]. sö. celdsbe le SSA lat. 72? 46' n DEE EE PS SO | HUV RR är en Be dd 2 I Li fr I ee WSA. | a uTYYIs101e NT ” elruuamisag "22puevIseD "£eq paqas1r3oU "uoqasavälrvA = RT rr Kl RR BT TINA DEER FEGA RA fa SM ERE RA BE Fn 21 ERA ERE BE RN ARA EA es BE BL Tagg ob Jasse seas SER TREEA An ee fören sd fel ROAT TT HN ERA ARR OA a RF Hi FER BTR BR en Tok | age fl FIN FAR [EEE [ERE REN EAA a LEONE GG RR EE ot SEA In ae TRE RR Jern RA KRA UTE rs ANAR Bo KE [EET LE SR RA fölnad lär förse arna ann SER RNE TA AR a fa JSM pe EE + Jaa AL VRENN Fö jeeeseensfe AT + fester ELON cb lörederjans ARE En oa spenen 2 RA FR su ERA ann JE Vare EE ASA offers one | sten ARN SALE oi lneske ones SLA FER ES RT RA ER KRT KORS RE a | KARE REAR SERA RT La + | KRT FER ET RE FN socker + . . rider j VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. DE OR RO TA HScatomyza cordylurina Holmgren. mn. ud.ldesssd]is0s4 0; > SVEKCOT AHA INIÖ dot SARA | ole leln le] felefale TAR » SbUus bero OLIN S LSI ostar e Nea Seden de ld2, > multisetosa FLolmgrel............|++.-++| «+ -=- 113. > VAN eSsTTOl Se Nesse + I + 114. erythrostoma Holmgren ......... EA Hon Cordylura frigida HolmgrenD ..................« 2 tekElelomyza, tibialis: Zettferstedt ..........sd.tochosesslosesea FELT. > 107utaLo Nie) JAGNGG OT SIG ädovosocsud FÖLL [öddslS EEE WS Piophila: aretica, HolmgrCN..s.s.ceseiicerseseeoteloce ris] rdå sd kEL9 > TÖNLNIGS PS ENO bang egon bd blå sk] oso EA te0rCoelopa eximia Stenhammaäat....cs..vssesess SES ER 121. > RET OKOaS ET GL ÖN rss sö dre VAA ko Nå 2 [bdasea 22 > a ONDE VAT STAS Se 0 NARE OERFARNA | 123. Copromyza fumipennis Stenhammar ,.....|......|...... frtrlexE prp1ens. Linn Ö vasvesedesoneds bn bed sr eder BRN OR 125. Chironomus coracinus Zetterstedt .........l......|...... | 126. 2 nitidicollis Holmgren........... SSM KEEF2T. > STrEYROtusk Hol, rem AI MVA LA Fr1128. » transgressus Holmgren.........| Al |cbasse | 129. > TipICO lar ELON LC rss Fo RAD seloot 130. > Henmieralist OL SC doses lass se | sr 131. > St GLSRtWSKENO na O4reM gr Ae bsr denn st 132. > IMiStuSTILO LINS EC Morciorvns sissors senoc (FE 1133. Smittia longipennis Holmgren ................ SAC mr Ceratopogon pusillus HOlmgreD .............s]sesose|>e00 er Setata frida. FEolm Ste s.cisvcsviossve tet lotter 136 SEEN SVICLICOLTSTZIetbleT St Get > ord sie sr sena rasa + fee i 137 FRED ATTANS LONA SLÖ ME kö gc severe 0 se she sg + fees En EE pun i 10: ILO FUAS LC ror eec ac ssnssr serienr de [een | ans eo I morionella ElOlmgrenN ..c.sesccocvoc0ss + fören KERtpular areticar OULONS: ccovscroransns soner senkss ver + fee 141. > GAFINNITRON SELIN Or ÖN oss ga RL ? 2 142. iv 70 SS(SITERGR a KON TEES Vr ers ASA BRA ERE LENE SE Es stacnicolar FLolmgT CN ..ssssesocersesurse] servera] or rea fee: 1 Convexifrons:ElolmgreM.scesssddesi | sdlrrrens 1 145. > SEKOTINAS TEN OMM ESE EHN + ssd delse Hö bef Se fe: instabilis Holmgren. ..osssseceievssever|iderse|ronenn | fn —" divaricata HolmgrenD ......c...srweeris0s + I + WktSt ee 0 oserrieornis Zetterstedt...............c.]istsse)veecee ren lionota Hö lm gr scssccocvvsrvsrsrdr or ver] era | Nena Wtsv:t:Priehocera hiemalis MeigeD.............ssisvcs + | + 151. > PARVIS ÖI dnr OA + | + 152. Sciophila fuliginosa Holmgren ................ + "J2puTISK "esk ses soc. s 00000 o0000 oo09000 oc. 00 oso 00. voo000 HANS '£eq Paqasjr5ou "uOUISIBÄlEA soc8sc0sl>nsr—r nr 08000] > 080 r eo0o8000)]2020 004 eoc-2elo0008.00. ros 00 cc 00000 008 soo08008f|9 20 0R soc soc] es- ra os o000l>0 rer soccrcele et 0! soc 0 leser) less re DOE Zid | "BAOILAQLUYD ser || ros 0 I LK NE osv "eo. 0 r008: oc. sort "ec re sr rek vester Förre ros oje Roj | FER 8 Fre He a SEE SEE 1 0 00 yg- Lea NV 2 SP ÖR ” KL te Y ” HÅ EN Se Ny F 4 Ag is ”- lö Qöeg mA FAT br Hö Färdskert | SLA BER RAR SSR Kr Er ÄT rt va ” , Ne 4 ed NODE Mi Å sr : | Ae NT RR a = MSS ÖKEN AG 2 4 (2 s 172 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. när ov Ad A Han Eee I | 8 | EO OS | 5 12 )8 RA | = - lad = Ro | =S =S - 3 le |A sa = 153. Boletina borealis Zetterstedt.................. | + |. | 154. > erythropyga. Flolmgren...ss.mi. |. a Jared henna [ast 155. > fuscula: Flo lm Sten EES | TM AA 156. Mycetophila frigida Bohemaåan.................. fl nl KEEEEE [EEE FISEN KErSEN tee I 1575 PUBEN ale rder bj ka boten rn ROR MEST egg FY ERAN ERE ; Collembola. 158: Sminthurus Viridis. (151 0140)...-»ss bss 5öde ds -r de les Söe NIER ER ANTAS | Hule ll 159. | Malmsrenii Tullberehalst ad | 4 brad EE I 1160) Tomocerus minutuskbullberegtrotote förrens + | öoreeforseselereenelernene TGL Corynothrix boreals INU iPerstErE Eee | Sd Be + före] FJ) KF löser 162. Isotomal palustris (Crime lim) oosset-e ss 4) lr na VER 163. > bidentreulatarbyuibernstErtttete 2 FRE I ERE ESR san enn 164. » SCUESID er Su NS SES an NN BESSIE GS er leo DOSER ERE 165. > Sensiis KIT PIDIe TEESE + | | tillade ARS EC RAR 166. > quadrioculata Tullberg..s......s.e-es|issrsd]eerosö)eskoe lift Jose obe JRR (167. Achornutes viatieus LW betrorEstsannaeN bra? bis ke + frörenelererneförenrr ' 168. > armaätus N 1COT2 bod. bodde se skese] snöre] sr SA So ansa ni EE | 1169. > longispinus” Tullbemoöskebiodirs as AE RR ERS fo (ILgOR > Reel Tall beses a SRS BEER BESS LE JälZi > AUPIaS TTT NERE ess Få FER BESS EEE os dara en 172. Xenylla humicola (0. Fabricius) ...........- [öra + I Fl + teer | 178. Lipura areticae umullbeT OO MON EE ERSESE eb dds- bd Fd SR seenen | Summal 63 | 26 | 49 Myriopoda. | 1; Eithobiusierassipes. I. KOCH etsencrcsrorscedt tes renen ören earn ene |on enn) förser | Fal 2 En SS sö gi ls lor ar BE | SE | gg | oll ål sele | & 37 | EON age RR SS Sd | ; ; KN KÖR a ne ST | Arachnoidea. 2 | FAS Bal ar TER Arane2&. : SN 1. Linyphia latebricola 1. KOCH .......ssiswseer FREE er 2Erigone tirolemsis Ej KOCH arte escbecbs- ser FERITERE RN | 3. > aretica VW. lil bO 0 metetrvecdecervrkesda st ELR + + + förens clonroer |4. > atra Black wall isens st + + | För VISAR > 5 > rurestris CO: OCH Nta + | + ade 6 > remOta sl, KFO'C I SHise est orese re SEN eter Oe + I + 7 » börea Lt. KO: os ccvreesdererer öd SAST A RER = RÅ ES EE 8. » aquilonaris 4: KOCH Hccstecsersocddeblt sd Se + 9 > Vvexatrix Cam bridge ..o4askotte | Re | socnen + fee Är RR j Flirn : G EE Y 53 ER Än 55 Käg ge 5 VERA TAR å 3 Val RV Or RR 60 1 BASSEBSESseAs I + ; r då 9 -Å SR 114. 4 i : at jä | - Åh SUP Fö , 4 ÅR ; 2 I | | q j d j] i äl: td ål å 3 4 | - 4 i TI 4 A 4. "VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 173 $ cd Kaa FÖRT SKA KE SRS EL je kli rs TSE | Emisone 'psychrophila Thorell Mi mnsesssiv. | + | + len ac de fa | » 1I0YSTOKO INGEN EID IST TO OVE EA ARE + ll + tesen SF EE Fiket OxyCep hala ML; KLOCI ds asarna es Fl FE RP ens + | » 1202 SEE SSA (GIG SE AMN SER ASEA fr SR Cr TEN SIE (a FER = | » eNTCep SER TRAC AN od ta san fees bust + fl bli tl + + > [Ef HS Re AL RaHOJ CN åar fota sjerer ohh BA kr | Bo ÅRE SR | a folie) SÄ [ed ba de > [PNG 1 OSKAR RR OE TNA rel Med lrnket oc |A RASA Bb SNR Jar sänorer /€ 3 älare Jannica += RnEeeemn -0lbatana IL: KLOC hu osss susar AA bd de öda | a 0 å ble] ssd ATERN BEER AH fönsasds MlfassuSs coonatus:, W es bllN2] mee ssssssedss sh bh Dr | sele de | sis | sne) 210 NIF Ner a apa BIC US E((ÖM OCK itll sars ve vn ds ibb ist | na ödet ejer Bede, =S NR RA GR: : Acari. | förkermannia reticulata- Thorell s..e.occco-2> [ERA RER DTS T OR Ean SE Slkemscus lineatus: TA OC sossar: iso vissa seine sedel ss des | er SR EES SE ända FöNOthTöS] DOLealIsEL NOTG less sorsslebscsnossn eek tabenr då. ET [ASEA osRae MR 2 > nigro-femoratus L. Koch............... (BET MS AERES är nelnsner je > SCAReE RR GM Ar ressnsytsante därkl ria | Soldater = | 2 RONEre ulenSE Era KEOIGE oden gasa sebnkye sn fr do de | Host a | ANNE JERK rare Meknes notata Th Orell:....sc.ssvssssedfirides tek |er eh 21 rea RSA 2 | . PA la sens IA KoO Cllese.es sisdesernsduses rosar rr fr farlerdlonen SEA | 2 > ERASPESET TK 0 GRS de senares ehnkd dnr sn FK föreerelennane|onnene nen r nr + MÖID Pie Sp RECkLeA duk. OMS Mössa dades osseruins ee represksen] we rr Sr [oe RAS ARRER | SR Mäsmasusemarginatus. O...K.0.Ch .......im.ssosisis|eresos|övorer 21 EAST (FT ra sdrere > ER OSTI KE OC seen fer sh BEA | ha läras IS ora bs Ane SN SS > TESTET Gees AN NE NE ÖR a Se RA FIFS BS fee lelofetere [learn | sar ber MES Sema tectums 1 CKIO Ci agave sale eislo massa ont ar ee] ev | nh AAA ab = GR RASA MR ta Selda rk RÖRS Bo oes nes ovsspölrrbr amor arr vd [Ne det [Ne nrrå SE jA ERE TNA FE (NN frRbyncholopbus. sucidus IL. KOCh s.smsmcsscccs7 004 RR a ESSER BROR vehus: boreallst KOCH .s.cccvoved Ve di Ule des ladan ET odedas 2 | fientbaleus borealis L. Koch soccssecseokodölsdosk + free FE free free förren) > BrASSesLLA KR OCh osant vader + föorterferneneferernrelonener]onn nn] Bdella-deciprens.T Mor Ctlbis.sscques sh dunk rr Kl I FK föreeeefrorser + | RF a EG tea Lib Oj: OM ler Fot pretnelers mkt jod AS Bore SER se]| Nb socosky socka + | PIRIRp al ki PES Tur OlC) I oe enl bälten das njejea sade re | ke AE Mos Mn lSR ee | ONA KERO | MRNRShre Vv IFÖStIS Ii 0, C Bön duns ogrdnder near nal SSE ETEN SS MaRa olISSimA Le KOCH 6 sag sng ensn nan RS lr ar v|ossoan|ser ses SST] SSEER | 2 TEGS TI OEES Ee (e aN E SRS rENS BT RS ARR 1 LEE RASA fa nl fe - Torynophora serrata Cambridge ............... TR ös us ut YSL TSL -R Wöälivicepe (2) trimaculatus LJKOCH sc.csedd4|/2400s|eese ve (EPG EVS SN | + > förRPuaenlatrus, LL... K;0 CH LIONS Nehe jr SEE re CS ; ERS OSKRSNE SR: OC Ior svarsasens eo vök ova | Sr lr | ET ATS TRE BER Summap 20 2astekul 15 |. 8] 261 Wado En AR BER KARE NR ns eg a 2 | RR ar 174 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, & 3 pa | 4 Era 3 JR | = feke VN Crustacea malacostraca. ER AN sind | | = 5 Ac z Decapoda. | | = 1 Elyas icoaretata Eee a Ch ..:,:: .» stas ser gens ske I + oi 75 LR I 5. Eupagurusg Pubescens (Krö Ve )ru sms pls + + Stel ppoOlyte" SPinUS (S'0 W CE DM) eseese bese Eee RR SS ERA a oe | » Gaimardii Milne-Ed wards ....... + I+II ++ [SE > turgida KIOMCBi use saa JE | TE RASEN ESR | 6. > DOLALISA (SURTE arsa TSE | 2 TR | vt Bythocaris, Bayenu (Elelble2EEE ee = |oska de REKA BEEN | 8. Pandalus borealis: KRÖNAS = lar KERTES VAR. 9: Seleroctangon boreast (Eh ipPS)E css rs keeet + | Fl Pleso 100) > sålebrosus.(ÖM CI): se. vocesk tselle soba | SSORSE Vans Ml 11. Sabinea septemcarinata (Sabine) ...............]...... Sö HG ES 12: Mysis oculata. (Bal rie Ses ssrNAT AES 18: Erythrops Goésm (CETOMSAT Sj edda = ära 14. Pseutlom ma: rosevm' G--O =S ATS rss dad RKS ERS I | 15. Diastylis scorpioides (Lepechin) ............... | IVA an | 16. > Rathket (KYÖJECL) ess esesese nos bee SLL Fl + + IT. > (GOOASIRILE (DISA ara trade sten ss Je gnat SES 18. ; SPpiRuosa FELe Mex Inet] SEE IL. > Te Sima, (KLO MC EL ata rer NN SN se ER | 205 Lamprops, fuseata. G-LOL Sjamrstrr ser | ÖR RAK EEA Ses 21: Heuconinasica (Krö:,y C59) su dsusg Hades ss ÖRE be rese I FE 22. Eudorella emarginata (KröyEer)..................|-++>++ + leeoces Isopoda. 20: ÄPSEUdES. BP: 0 orkar der Sen ej elbber er För ere ARS ark en 24; Paranthura-aretica Malellert Coco EET + | + | FA fSea 25: Eurycope ieornutar Gr, OMS anSsEI Ae FLER le EA rer 26. > gigantea GOT Sal Se ssse 25 ses nd sarg fe NAN 27. Anceus :elongatus Kr Ö VOL i ssc.tsssep sms css ns sed) äre ds ISEN 28. MunnaEabrieti. KOorYOMCE foo doses en SES RR SES EO 29--Munnopsis. bypiea. NESS esse EEE + fören förens 30. Glyptonotus Sabinei (Kröyer) ................... + | = RE 31. > entomonk(ETRRCHEE STEN | + |orssellkrnnns | 82. Synidothea bicuspida (OWEN) .........sss..ssrssrs Ar ( r ( [ SÖ > nodulosa (KröyEer) .................. FEI FI 34. Phryxus abdominalis (KröyVEer) .................. + | SE KESEEE 30: Dajus. mysidis CK$rÖNCLG ass sosse SS + Jörererforeeee förr 0er | Amphipoda. 36. Hyperia medusarum (0. F. Mäller)............ STERN SNS Ra | sir Sv- Ihemisto libellula CMam d6)L-oss. on RER Hör RR lade | BENSocarnes; Valli. ((KGrö Ne) Se + RR a 39. Hippomedon Holböllii (Kröyer)................. + | = 40: CA riStlas, tumidus: (KTÖ Ye LJ ossems ass see sas ENE LEE + | ESR fras AES OnyS la gena Kotöf en rear rer JA LANE + I++ J + | 42, » SUlOSUSKK TOY CL Er Kld ERE SERA ESR | LASS je RE å Ä SV | a VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 175 ff mmm —— felen [ia dt] oe eg 00) = Ar St BAER fanonyx- pumilus Lilljeborg .iv......cvessisa FED TE Tre + 5—70 PIRNES 0SkvoOrax IS tur ber ovvrsrsssönsrr str dor tle | ons act fra rer 5—15 > IifOralS (RER ÖV EM) evnnme i seven Ao FS ossosaljesader 0—1 | » Plac tuse(REtÖ MV OL PA esse vs AN Lik Ene + | 8--90 I > Bdwardsi- (KorÖ Ve) osesssss sehr sn def lacc0sa + 4380 > UNVIS SKE ONIES HEINO ÖV reor sla sr öar ve fe ae Er Tr + TOR ökehomene Janet (RON ÖR GT) racks sd SST SS äL ae SRS + | 10—60 > TID STOIS I GL E EE GN | Geer SS + TOMS « Pontoporeia femorata KröVEer,..................]soo0e> Al föoosos + 3—20 > SSE OG SKE ÖR oa dee sana 15 se dee [So | ar ae + 5 Wtlarpinia: plumosa (KrÖVOL) mvessessse susen sen sol] ons Aa aooara + | 26—70 | . Acanthozone cuspidata (Lepechin)............ STAR ARN gar 5—15 | . Vertumnus serratus (Fabricius) ............... BA Sfp Mc 10 > aNELa ON SE CR OTYG sar ride esk ann (SR db fd focesos 5—50 . Oedicerus saginatus KröyVEer smssssssssesesrsrrns FE EE EA [RE FE ERA 2—20 | > ByjnGCmSt MER Sä Sr os astdenokis dart ER SE 3—10 > fRORE IIS BIG GK aln d de ds uatosnantrs sd | Bede en [DEAR = 55 . Acanthostephia Malmgrenii (GOoösS) ............ SEP FST SR 3—102' Wllonoculodes! borealis. BOeCk ......sccissssvvoiers |itosiö|ooeisnlede rer 2 3—16 . Aceropsis chimonophila Stux berg .............|...... fan AR == 5—70 FrAcerus: phyllonyx (M. SAäTS)..s.sss.ssisessoeinrra SN 60125 ft -rapleustes gracilis BuchholZ....2....stscocsv|+ös5ev|övn0ö + | + 5—10 rblenstes- panoplus (KrövVel) m..sicscmcseseverkids MET ATS STA I d3—60 WArylus, carinatus (FabriCilUuS)..............iid.s|sere00 + Fl + 3—60 RES TERRAN ORO:CS del orons ene ronne VÄRT forsen förnnenn -- | 20—62 . Halirbages fulvocinctus (M. Sars8)............... ER ESR Ne da 3—15 10: Cleippides quadricuspis Heller... ............. JES + || 40—125 farGammarus, locusta (Lin NÅ) u.ssssmesssensident + | fees 3-0 fertelita: demtatar (CK zö JOEL) ocdossssrieesu örsener ran on [dolor TN AR 10—14 ESVE RISE SMS DÖR Of er esnds as a bre ere a gök |A TR SEN EETTA TENA 30—70 SE AL Oral SGUS EM OR dansen «ÅL JT EA And | SENS ARR RN SARS SS 12 WGammaracanthus lorieatus (Sabine) .....d... loss iron ]asiren de 5—3 famathilla Sabinei (Leach) smsmsscsmcsvsvisda +) FE feeeeeferree 3—20 > DOT SA KSR ÖRA Ca de von Sort nor sn a hn fan Fl Fl+ I+II 3—20 « Amathillopsis spinigera Heller..................| AL fduooss|aosccs + | 50—1385 . Stegocephalus ampulla (Phipps) ............... TS RN 15—50 Hälletopa, Alderii Spence BAbe.me..w...sco dei. dest |nee ser LEPN SÖREN 10—15 Wbkardalsca: cuspidata: KröJVEL ss s.ss..stcerdirere | sd öser AL fosugoolescsor 10—70 Wlkilljeborgia, fissteornis (M. Sas) ...Wvfssdinscdlesesss|iödenn] rer 2 | 20 | . Tritropis aculeata (Lepechin) .................. Sao sssres AS 3—36 | > ER SK Cr: 01 Ke Fd br bs jeine tober rr Aoslek|sÅ be fö s a I] a FA 60 | > GE OL ISK(CEOGS) rade ne fre frenen R TE [Fgaos + | + | 3—30 | . Ampelisca Eschrichtii Kröyer .................. + IF leen Följa 4705) WEäploops tubicola Lillje borg ..........s....i., tft ja a ba Sd 3R | 5—"70 | > JCTASAGPIO:E CV Ar RMS ÅRIIR NR SST sont : öd STERN STP 176 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLDLJA. | FÅ a : ä å 4 | 5 | I EB | >3 3 5 tå SA fRLP: LE Sd sö 2) FILE 180) BR 89: Haploops lineata: Stux berg a: ....ssacs: 480 be 6 fond | 90) ByblisiGalmardu (KR rö Ye) tosse + | +Jjorsee 91) Pöodocerus anguipes Kr öyeR bese scssst WE + I + tl + 92; Glauconome leucopis. KTÖJe Lo essstsestoa de SNS förs förren IOESDUlCKHIG, SPisesor ses sråfs sger de se RER E AE RN RR LR ASSR 94: P ara duliehia-SP:s«..!:ss+ssMvvdsunsn RAR FAN | EEE EAST + | 95. "Aeginatechinata. B OCQk, om... soversssns naste IR TEARS + + +) 5—70 96. Caprella septentrionalis Kröyer.................« + | ET EA | KR |. BS Summal 56 | 56 | 17 | 64 | | n Annulata polycheeta. | tf; Nychta. citrogsa (Pallas). rs JA ASTA ERT 2 Pölynoé scabra (ÖRStedjrdR EAA + | AEYNET + | (5)30-180 BANG TÄrISpiaa IM.4S:d ES! ordet erdore a AE + for + | 5—90 All td IT Brieatan (dlnng) 3. ns 244] ra brapal —8—60 5. > IT Mpar CI ONS ÖMT ost nas dess ds SR ERE = EE En | 2 6. aAspera TH äa0:SG 1. cs.0 10 SN TALS SEEN OR EE | ful vs > Borsalisc hed AA vec sons NAN CRS [EE RE Posted Bo SarsieKbea sort RANN LT iden dr HR BåpE | 97-40 si ibadiatfheel. fAsd Arr. ANAR Fega 10; Bylgia elegans Th ÖC hos iovasasssegsesys nde rs sN SAL ER ist SS 245 3 Melenist Hoyenii bal one ms JE EE ee => 12: Pucrante villosa Malm OC -smc.cce sov stök sker fd ES EEE ES 13: PROLOG HE era (DG ES) OA SEE SEE == 14: Nephthys eiriatakOrolleRj os EE + Il + IF + 15. > Hombergii Aud. & M.-Edw. ...... öland fören du j 16. > Malmyerentu: INO LA AN soccer KL + IEI +) + il > TANKA NAGON Aasa sets SA ERA 2 SER EEE 18: > PASTA BLESS fån og oaser ehe SR RO ERE Sa 5 19. Eteone spetsbergensis Malmgren ............. 25 EE NSD 208-05 Ar Ciiear Mia lm ome me ren 2 ÄG fiket SR RER (ER 20 > depressa. Miami OR GM. te ses AE EEE = ÄRA ee 20 Pletas Ede BERG ers RN ET SSA Sass 28! Mysta. papillifera lb ege ls rs EE SER ERE 232: [FOR os barbata Mal nmloreDosvsskuresvk herde RNE + | + 25. Phyllodoce grönlandica Örsted...........i...... + | + Jern + 26. > citrinia Malmgr OD, sss.se oc be fet SSA RE == 2. > Tötken Mia lm gore net Öre + froreneleorsnr) ar soc 28:-Anaitis. Wahlbergii Malm gren: .s.. CO, 0406 0 FN + 20. iMystides borealis IHE ocsmsm«wv NARE + föereesleserenn S0-Castalia arctica Malm greDu.odssesnti NNE: + free ferse 31 » Fabrieii/Miadmyjoted ... cs TI Fl FI + Ste sl multipapillata Théel....n ERS PITE = JickRbå |G 33.Autolytus longisetosus (Örsted) «sto ÖNSNERS rg å Ya LA VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 171 1 - A on NadSyllis monilicornis (Malmgren) ....ccossessoselansse a SN FT 005-90 | | Nor fasciata Malmgren soecssdosslaisress. FINN 50 | Örstedii (Malm2renD).......sddikissesdelsersda ESR or COR 25—50 arNereis zonata MalmgrelD.............s..ssseoeirese ERE fear + | 2—150| | Sn Spela olCa LIND ocmesesosiöreas dre venn fd or EET ESA tr ka: 20 39. Lumbrinereis fragilis (Muller) ........ a SS ÄRE ra tr ÄR ra + 60 40. > TON V NGN NOSSN Ga sdedsss ass sudonr sa FE NR ÅS 2—150/ G Ar Onuphis conchilega M. Särl8 smsumssssosessesernrra PIREN SA + 5—125' kö förGiycera. capitata ÖrSted m............sossssvose0ndn 2 på SA ar fallen NERO: 3. Scoloplos armiger (MuUller)...........ssmmsssssonss fa [IAE ognoen + 4—50 ferrere Kullberg DRG OTsorsissesrresesus sis dest r ds STA SET HTT ARE 8—10 . Ammotrypane aulogaster H. RBathke ......... a [AE lansons + 5—T'70 | ; > cylindricaudata Hansen ......l......|:s.s.|-.>s0s a 12 Wölshelia limacina (HM. Rathke)..soomssaid SORTENS TER 200 fölravisia Foörbesii JOhnStOnD.:....... ssd SE SETS to RE 2—20 Mite CRia ehasSa ÖTSLEG osssrevsa cdon ddee Ner både | bed ses + ere Salas > TÖS rSEto sar NGE baner ed dose Mr + free + | 10—120 . Scalibregma inflatum H. Rathke............... TT EEE 2 2—26 silphesia. graculis. El. Rathke-n.sahisstidesisliodd + öres + | 10—70 felrophonta-plumosa (MUller) missldisveis SER ESO 2 2—20 > Slanca Malmo eDsAus is id SN sdbg Etsote känd GNT 3. Siphonostomum vaginiferum H. Rathke.....|...... + Jönn + 225 Wbrada-villosa. (El; Rathke)ossssesosorsos dir ibid le SS oorova + | 2—32 Fe Sranmlatas Mia lnvSrÖDoossssseors is ARN + föreene förren + | 3—62 SNC Tmekvulgaris J:0 hpkSt.OT oc reess svens HANDS Va kelels geni] Re als AR SMG MR GIN aa NI SIA Slas of de slö na svanen AN No Be slu | I Sorel Iden + 60—85 . Spiocheetopterus typicus M. Sars8 ............... + Il + ren + 5—90 Wöcolecolepis. cirrata (MM. Säl S):.s..ssevestrelsdie] stenen 23 fsocek + || 20—120 Spiortilicornis, (Fa brielWS)...:.ws«me tdi + ee a SET 3—10 HERO RO SPIO, €IrELfera VV IEC ID öesd dor sl un dera seed rades sur Nk Sf 6 öirratulas cirratus (MUllef).......cseoeisso000: SFR pas 2 3—30 | . Cheetozone setosa Malmgren..................... + ll Feer + 2—90 | Hölofomastus:latericeus My SäS smsocctssccsdrrsvl|esnisal sens rear SS sr fEapitella. capitata. (E AbrieitES) scflockesvissr svs SA EE SS 0 | . Nicomache lumbricalis (Fabricius) ........... + lroreeelöne0rs + | 19—90 | fövläldane Sarsii Malm obeDessscsscssrsosssessosss + företer lönerer + | 4—85 I RR Grus p El Gel Bonns aan len ASA ep 5—20 | - Praxilla pretermissa Malmgren ............... + förse + | + FO > POLE SE TINGS EA AAA TISSA SR Sa =P | csosg ÄSSune | -2—20 | fAmmochares assimilis M. Sär8S smmssssssssesests|oneres JEN ESR + || 10—90 | . Pectinaria hyperborea (Malmgren)............ SE TE SR EE En 60 | > STANNA (LTD LÖ) vo sosar Ssd See BGN SLS EE . Amphicteis Grubei (Malmgren) ................ Sorg asker i 12-80 » Gocsuk (Malm gten)e sn snd..d. SE RSS 2—2031 > OrACNSKOVER Lid oRe I) pbk sad | SöS Göfde se] oense +Fj| 26 | > arckea. (Malmgren) sans log SSE SR EA I + 18001 Ba Vv. 12 178 sAmphieteisi Vega "Wir EID: ireoscs-nsckisin Mk . Sabellides borealis M. SrSamytha pallescens TIHhEeEEEEEE ERE . Melinna cristata (M. Sars) . Ampbhitrite cirrata Möller . Nicolea arctieca Malmgren . Pista cristata (Mäller) . Scione lobata Malmgren . Axionice flexuosa (Grube) . Legena abranchiata Malmgren . Thelepus circinnatus (Fabricius) . Leucariste albicans Malmgren . Ereutho Smittii Malmgren . Artacama proboscidea Malmgren . Terebellides Strömi M. Sars . Sabella crassicornis M. Sars . Dasychone infarcta (Kröyer) . Euchone analis (Kröyer) . Chone infundibuliformis Kröyer . Myxicola Steenstrupii Kröyer . Hyalopomatus Claparedii Marenzeller.... . Apomatus globifer Théel . Spirorbis lucidus (Montagu) STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING Sundevallii (Malmgren)......... > Gunn eri (VERS TS SEEN > labiata (Malmgren) » ses RK EE SK RER Nr BÄRA Ad rett PR Porr RA IIS) Va LIN OVEe ass AE grenlandica Malmgren 2 2 Trichobranchus glacialis Malmgren ......... src orrerr RP ROR RR RA papillosa (M. Sars) tuberculosa (Kröyer) 2 2 ss IT FDEKRGRCEPEO ST] OSV TED vä sval sker sot was tererakev elle Dunérii Malmgren rr RP OR FPA ses rr RR KA Perser rer PP RR RA Annulata oligocheeta. 1. Allolobophora Nordenskiöldii Eisen 2. Dendrobzena Boeckii Eisen 3. Mesenchytreus prim&evus Eisen 4, falciformis Eisen > »” » Fö. >» serrr rer RK NOVAJA SEMLJ Cd ko [BAON I 1e0| IT| 29A4Ieq SUV UIINN 12928 UTYYISIOIBIT az nfa 7 . . > Ja IS a1eq2s 105uf - seftwog || | tr 2AJBU-BIE MN -WBF T | AB 115 -SrSNo Summa] 67 | 61 | 12 | UTJYISJOJEN [eu uawisag -BUTTBI BITTI ev ecocsclses rele Process lfecsoo008!]>080 0-0 Kl RT SRS VEGA-EXPEDITIONUNS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 179 : RN (El fs 2 | 22 söt | | | 9. Archienchytreus Veydovskyi Eisen............|+.++:- | — CRR åta NE ESS SV i0, Neoenchytreus Stuxbergil E1i8CN sccmccdedssss | s080ön EE CeOdoE ade I ar ETH [ 5 lv a lanS basen hs CE Se ällotssor] Padpsd Poe gd HJ TN KASS Bero, > CalOSWSEIINSG De TAR SL AR erbene [2650 Hl je dö Bes SEE Sd Stufnina fo RAG Hk Sj I) 4 0 SK SANN NAS SE la& | KR 2 BIE ERE SSE SKE a = HAR = ah SN S25 SI FE 8) BS Bryozoa. ere Alcyonidium mamillatum Alder cases sne sl Ret + | 20—125 2 > GYSCIIORNA CST NOUR. fed rs Sr Fre + 6—80 ig, > latinos uma. (RAN Cs srst ikea. 23, [ATA frå ob tt ild 1520 KE eu lara, Ova (1 E) soc per revs sl biblar derför del n nns | rer 20-150 | 5. Crisia eburnea (Linné) REG buigne a by prea STIG bys een tassen ds SS EA ER En 25 KSS PE OCEAN Blb cn bjr Fagen sk 1) fdr Eek ende (ER Re bue 0300 CE TAS MSE bo rs des dart ot |land ale eten + | 30—125 f; denticulato-producta Smitt .........|...... fospäte ls + | - 28 | f. eburneo-denticulata Smitt ..........|...:.. 3 [öooooo + | 15—150 Födennealatar (5 am are k) Itukö i) fekaser sdine a es + | 20—150 Fa Skopora repens) (CVV-0:000),., ses ss ssr van dolda oe k Iolseale föda on | ara + | 35 vå > SHE Se SG bn sn et ce ERNA YA Asia of |ll b sgeka 20 NS 8. > iv kines CENNG IRONI OR dat NA ock ie dofåas sEdbebiöielkd kv? 125 9. > RULES ARLA INNE Ares r set vt LINA [elek de |ESRER SÄNG ag (ESSER fe0E föbulipora fimbria Lamarek ......sm.sossddddeese ERT Sd Pr öre eps | SE20 Jag > incrassata (D' OrbignyY)............ + | FK leress + 7—125 RIER2, > TNCEASSAtO-HunNSTA SOC i dor arne ne er + | 40—90 13. > FOTON E ORG A 3 AE rr Ne + 18 NA: > anlantnea (CE OBbES. susse er djkd ferr + örnar + | 18—125 15. Defrancia lucernaria (M. Säar8) .........mnvv.00o. | Se Bree. 53580 Hatkatalopnora. deflexa. (C.OWE NM). .,:.sssidedeo dets de | Esa HIS rr + | 40—125 17. Hornera violacea M. Sars FRE ODOSENNA 9 DA El borda sc so ora a son | E SAS | selen I + | 40—125 18. > Hehenomdes] (KIA MÖ) ec ordessodsssenddg se TA sd BRDGAR + | 20—121 19. Lichenopora verrucaria (Linné) EVE EU CaRA SMA UGD fps screen Ne + Fl + I + 2—125 120. Flustra membranaceo-truncata Smitt .........|--++.. RE SE 0150 Kr21 > PE DYEK ERALTAS NE flrse e p Nr Fa föl sh STA dl | de foosooc 10—15 ER Hostra abyssicola (M. SAS)... vu. scr ids idee or de 130 123. Membranipora lineata (Linné) | IA firlineata typiea. (ALWET) a. sciksldnkt ET I EEE —E 3—125 1 7e NE ER (0 I (OMS) er SA RS SNES SINE + 4—125 I RKS Or IIS, CALLUIER one sk sn ssk sa def NA fo 10—60 £! amerieanas (D-Or bignhy).......w. sd + I+II + I+II 10—123] 180 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, ff. Vr | 2 gl S al] eg ga: 8 |8 | f5 25 | 2218 |A I Seg 5) Fa TER 24. Membranipora catenularia (Jameson) f. membranacea (Möller) Smitt.l...... + | ATNER 25. Bugula murrayana (Bean) Johnston......... + | + leser 26. Cellularia ternata (Solander) Ellis fi ternata fypleadhSba at tess + I + ll + | f. gracilis (van Beneden) Smitt + | + J|--.--- f. duplex SMITCG —sorenes uses susse as) je VA NS EE 23 > Scabra (Van bene Fenh)..kosse rs + | + Jeress if. TeLOMSNEA STI TE ss RN ERA od 28. » Pa Chu BUkSK eo öe togs idea sur sees ar Nk NE FI + loss 29, Gemellaria lorieata meka nmejs eos + I++ 30. Membranipora Flemingii (Busk) f. trifolium (Wood) Smitt ......... SR [ERAN ERS Sort St Oribrilina punetata (ElalsSÖa ll): ssk seeda vd. 0 SEECKS ER 32. > annulatat (Ra bTiICIuSYEEESEona EE Sår Porellina. cilrata (C(P:alA Sh oe ses se LATE SKE TEE rn 34 CEN ppothoa: biaperta. (IB0SKÖ)EIEE add RER SSE NAN Sr 35. > Jöveukbner (CURNONINS) goccsconosdosntsnssssnot SA EE fa on 36. Leieschara crustacea (Smitt) ...................«..lesoec> == | da - Si. » «+ Subgracilis (D'Orbigny) .......... | mm RESA SSE ET + | 38. Cellepora ramulosa Linné | | f; tuberosa-(D-OrbignydJ roma: | Ft ARTER 42 2—125| f. aviculars (Ein KSS RES SET ER Ellan as 100 39. > inerassata Lamareko EEE | + | Fler 26 Ja 30—60 40. Myriozoum subgracile D'Orbigny ............. VE a cl oas 2 41; E.scharella pertusanCBuskyrE- fARATfaeR Satt | + Jose Lar 2—125 ES TSG SG RR RN PORER [FEST | + | 30—50 42. > Palmata (MINSANSICoo EG a SN EAA + | 10—127 43. > Jacotinii (AUAdOuUin) ................. FE Flink + | 10—125 44. > Landsborovii (Johnston) ..........|..--«- + | + Jose I0=70 45. Eschara cervicornis (Pallas) £.; VertUeosd. (BUSK) in. s esuttile bot SAL dere f. cervicornis (Pallas)................. 46. > elegantula D'OrbignyY-.................. 47. > Tgevis (EF ke:Pa bi Oss ss sas snar ANN | SR 48. Discopora Ssimeera SA tbL..«..ss0oc.-mseess ds ARNE 49, > eruenta (CN OT em) COST EEE SR SRS 50. > coccinea (Abildgaard) f. ventricosa (Hassall) 81. > labiata (Bloree kg) Smitt se ones 52. > aPpPensa (EKA SSAL nos Be 58. » pavonella (Al der)Y=E ms. (TEA ES RES BEER 54. > scabra (Fabricius) offtokhiar 55. > plicata SMLtGG. soo SN RIE NEE 56. » Skenei (SO1a0:0€P):..s:v.sssisuskol et elen AES ARE 57. > Barsin(S mtb) es s..c stR ARSERERRAS pA 88/8 fäksEöpora "cellulosa (LimDÖ). esse secs sasressrnnl ve bö Hok bal [prod a 59. > Elonsata (SKO NNE Ba + Jessen Summal 33 | 46 | 17 | Mollusca. | Pteropoda. RGoneskmacna. (ER Hip pS):.d kids blire sa. EE Kelaresr 2. Limacina helicina (PhiPpPSJ............s......s..ss. östra oe Gastropoda. Farteolskexioua Ad. & Elam COCK hå desrss sk ökas ssd dd + Ro stoniensis-COuthoWy . Mt haiue EA da 5. > — salmonacea (CIO EN OT Vassa KML PE sk a så SfE [JAJA SEN NE SE Fp apillosa, (Linne) G. OC Sä Skiva Sr 7. Dendronotus arborescens O. F. Mäller ...... SKENET + SDoris repanda Ald. & Hanctoekl.unsmislasn. SÅ FISÅM a nr Ewkniime lineolata (CIomthOWYJ ds Hedens fotödde let rna 10. > quadrata (Wood) f. grandis Leche.l..... |......|....-. iF: > DU Ela ba OMAR NA ARA NAN a EE 2; 2 ITE OG ASEA SA SIE ETEN RSA TRA HosWtrnicnlopsis densistriata Lecehelil.n ssd sesseeeerns Keniaphana. debilis: GoWwlA ccs smsseenr Udde d dee Höna + free aUitrienulus semen: R €CV Cmssssessossrsrsvnsrnr LAU dd ar RR llodeodd FRElORSATUSPINGG Me sen ssd dd dif deres NR 16. > bra bUNST I EMO NS a ers REAR a [de + före u. > OltuStSt CNE Ota SUL) rs PRESENS + artvlelna alba (BLOW) ssoososcstessetrodle lades I AE ENS ; frcoreata. (Bileeok) Möller. uuden le. + 19: > insculpta f. valida Leche .... ka. dd ugesde 20. > iRemhardtur (NIO 2). ss. --wdesgnsssk FN NES LENE Pra 21. > SEA PER (CENCCN C) ooo fem nr esk Ihre DAS Al [users PES HORSA Due 1 (Cub AN rare saa eid ök or ösekeen oc art ASKA Sod ARN BS Zen islandievustk (C:HeMMNLGZ)s.ssvrods tired dd förp [Ls HRritSsts: förnicatus Re CV€ dMosnslessessioorsn sedel + | Flens rar tfornatus: Growl da. nes ka dvdr SPIRA MEokU Fteetormisi Reeve ss. nh duk kel TEE [ao [OA Rdecinum pulchelltim ?:G. O. Saärg id.Aldidenidivns SIS 28. > ONADE Ta Få LE 15 LON a SS RR SR KUR EN + ll + + 29, > Ferrennove Bleck f. e Mönehja..t bull 30. > ciliatum Fa br.f.turritum Mörceh «| + | + | + > » > > > PB + lessen + D grönlandicum (Chemnitz) ......... +F I+II + > ITOESNTN, FIRE ke oo mkesen. stå rk datakod lt dnr 2 Bild Wlatuna = Möl]eSE i odmiessso races vå ET SSE "JJAJVUY-VILN leser. s I erocer sece0- esset rr rer 181 "JL SBÅ[VIIS BIVAON I 14 -meF I dulq 40—125 26—125 Mansen 2 RS FR d 182 = Eb: Sö är : B4.-BUucomunm: tenUue 7OT-a VY Ioerlecrbas seek ect over ro SRAEN + > > If AB elatior MiddeEDOTLNSET 35. , BIACIMO LITA Go does se sr tT » > f.selongatrum ILeCHe EEE 36. > an GUlOST GER bono ere + St. Pyrene rosacea. (GroOuM WE) EIN mes dd Hj 88. Trophon clathratus Linné f. Gunnerii LovénlL...... 39. Pleurotoma turricula f. nobilis Möller ....... SE > > f. sealaris Möller... + > » f. exarata Möller...... den 40. > novaja-semljensis Leche..........]...... | 41. > WOOdTANA ENKÖLTeT) AA Se 42. > TNGPBE SSU CO ev sök RR ONS SAR + | AS > Picarmatar C.OMtN OY... FR ORE 44. » tenuicostata Mi Sar So. se TOR 45. > elegans u(MIO ker )EEsR-AK Tee + 46. > Pyrannidalrs (Strom) ss 2 > > f. levior Leche:.... = 47. > violacea Migh. & Adams......... -— | > > f; IPreVisiLe ehe ns. eae > > f. ventricosa Mörceh ...| + | » > f. Mörchil Leche......... + | > sl CE igigantea Miösel bo, leka 48. > Viera CMHO- Le Te os SEE 49 > Piieciferan CW OjO0:0b) tessseees sleek -F 50. Admete viridula (Fabricius) firundata. LeCche sme. (Le. + » > f. undato-costata Verkr....|...... > > ET VTOLGIIS GIGS NE Ke + » > f£.distineta BeeNetet Et or Turritella erosaC/OmwEhO WEE TS META TEST NS 52. Rissoa castanea MNMKIOen oro N SE Bart I a feinovlata rvitddemdio nee lag | 54. >. rBibirica Fleieme Fe so ee RAR eR Rs nee 55. > SUlcOSsa--(CVIST osa edSNEL AE ESSER FISEN 50. Hultorina obtusata (KETTIINENEEE ESS ERS -+F 57. Trichotropis borealis Brod. & Sowerby..... + » > f. turrita Lee He-ss AA 158. > Kröyert PR iUTppT SARAS + Soc Natica. celausa Brodd & SO wet Dyke oE 2 603 >, — opallida Brood. & Somerbyct frettt = . Amaura candida Möller . Amauropsis helicoides (Johnston) . Ampullina Smithii Brown . Onchidiopsis grönlandica Bergh . Velutina zonata Gould STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. lg ; zero8t rt Rs Por ees es PARK KA oeosocovers.0ol2av00l2 0.0 oe Deselest öda tote no f6l0 08 0/6 » bi) ved Bbl BRIS ON a ekon RA rn > läg GAR ske os | ST +F 2—20 SR ES an ? : TE [oh] FER 5 Fa | + Il +) 10—20 UR AG 4—30 SHUjbE +) 3—32 I SERIE + 2—60 | GE RR + |) 590 + fe] + | 2—60 KESO? | +) > 260 öd rn bee. BE STEN et 2—5 (+ fören + 420 brdld AES ORENEN 3—30 TSE kad 22005 Fler [ke RE | 0—20 JENS + | 2-0 NR ARNES fänse 4—535 re ale loka FE SE | + | 5—20 EAT RT | + I: 2—120/ | ep | 260 SAR a 8 4 Jon ARE KE | 10—15 SETS basar ZE | speldigdk IL 15 Kttidde | 2—5 sc) fra 4 |::20-—90 FE TE | AT Br SSE 5—20 FEST + | 3—20 HE elden 4 || -50—125 Alt DE | Lt Re STR + Hett: SE FR Tv OO | VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. CA FR SE 166. Margarita cinerea Couthouy | | | f. grandis Mörch ...... FIFFI RG6T. > grönlandica Chemnitz > fö lavigata Mörebboia eft. 28 > > förnimnitermedra: Mecnenn H-E: paren > > ör SKMI ÖRE + | FR föronneforsnes 68. » helicina Phipps f. major Middendorff + | + J..... + 169. > ENE SALTET Oe fö SER RS so AR (a0sgd dosnen | > > TONGA ee Ne ER hdd de RR d= 70. > EICSAR TIS STINA 15 (C MT TRA do | =S lsvaser Se KG. » ORSERA (CIOTEAOI Years tin onkl, 2 FS fockas 2 | > > f. intermedia Leche ....; F | + te... de för iPancturella noachina (Linné) m.sssscvccscssde. HSO Ers festile petar cseca. (OEM UlLef):osmsessssssuss svs TS MRTSEN SER = Ereetura: fubella (Fabricius). bitas mr fe nd (EEE FEST 1 75. Acem&a testudinalis (0. F. Mäller)............ 2 SERA EOS BST | 76. Boreochiton marmoreus (Fabricius) ......... FFl Flen frorner LE > KU SKA (CET ÖS bu kösoss RN = ETERN ee sd | IFS: Hophyrus albus (LinnÖ) m...mstonssnsssssn öl fenor | Solenoconchia. ä je Siphonodentalium vitreum (M. Särs8)..........l...... SERIE de Conchifera. fatsöyrtodaria kurriana: DUnket summassssesjesse ida TENTA == Gr Saxicava pholadis Linné .:.....a.0.0 husdla SE Sn TOA fe Va truncata Bin. sesdsselseireres sfär Ära SEP RE ar SS PN arenaria! BänÖN. er Me IRA då banden dd SIDA DE + + era subtorta. Gi O: Så ES oso IRI r on fee KP NASA ehh - FER iiraela IM yOopsisT (BEC Koi rikrsssrardet sd dd dina ade. = SN Se 2 föttandora: glacialis- Lea CH —mkrossesssssso re RA SHINSEINE d Kortlkyonsia arenosa (Möller) .......idnisddald tl + o tl + > > TAR STD IgG LAG; CAO de fatala || 0 oe se helena 0 + 2 TGNTIEREN EG gj ro KS aa SANERAS RD NEINEAN + I tl + ll + Ha =” solidula PultfeRCY lisscisdökossmvecsisrens tl tl tl) +) 130: Montacuta Maltzanii Verkräzen .....m.. BAK STEEL estate] firärmopsis orbiculata G. Ö. Sär8 m...s......... + + ee + | frrAines flexuosus (MONTtAa8U).......c...it iris slört fis] saras] siren + | fetevenus fluctuosa GOUWld.....ssmoessessk sedd RR fä ES (EE Tr ET fötrÄstarte semisuleata (Leach) ...........« IEA ER En SPAR | | > > f. placenta Mörch ...... [AR + » » ferhomboidalist Tech ej |.aadat ur | + > > f£IWäthamit San. .& Broapodat LETTERS MIN: i compressa (Turton) .s... ismsssåin (0 TRI FE FR TOR > » fi erassa Leche......1wa. (EE EES [ERE ERE "Jeq SBÄIMAaS BIBAON I 17VU jr 1 dulaq 184 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, — fd sel. el 8 |5 | SöS 23 leg) a | Sol SE 25 |28) 8 |G ör El) 5518) Bör 96. Astarte Warhamil HanCcCOCKk,...........i. ess + I FI + + 97. > crebricostata Forbes & Hanley..| + |:e....]-esses + 98. Cardium grönlandicum Chemnitz............ = fn a 99, » ciliatum Era bricmns CöiCEtErE + I + ler + 100. Arca pectuncoloides Scacchi f. grandis. Le ChÖA =O edda slöekeva | see + 1101. > glacialis GLADE TNE as TSL + 102. Yoldia hyperborea LOVÉND ......... sen soreres ra. + I Fler + 103. 30. VALCHICA RT AT oogtnes rr ok Fr NERE BEEN SEN + 104. 5 ok Mintermedia MISS HELE age [ban ton förn olks + > > f. major Leche ............ [dT Ser + 105. > lentieula Mölle Tate tsssos kö RSS + I Fler + 106. 2) rt TOLKA ROTOR NA RSONELESE Ihonaé = BEE + 107. > Propingua Ine Cheese: dns. |] fer | LAS + 108:-Leda pernula Miller, ss Mo desssosarsr RME + FP EN > > fa costigera Ie:e he, -....(4 baten sd RE + 109. Nucula tenuis Mont. f. typica G. O. Säar8.l.....-|=esss-]erese0s + 110 > EXPANST EG GOVCT Tore sne TI LEE + 111. Crenella decussata MOntagU................... | Til: > 120 VAS Be CMS SS rett AE 113. » ESNASENrEN ((CIPENN ND asosobossorssrssnn ses såRA | 114. > corrugata Stimpson f. glacialis Leche............... 115 > 100120 RAT (ER ala ER RAN RE TER RR 116. Dacrydium vitreum (Holböll). .....ssmsmsssssslens ras 117: Mytilus eduistKinn ee 118. Limatula subauriculata (Montagu) .......... ask 119. Pecten grönlandicus SOWerbyY.................. 120 > Hoskynsii Forbes f. major Leche 121 > islandicus O. F., Mäller ............... Brachiopoda. 122. Rhynchonella psittacea (Gmelin) ............ Summa Eichinodermata. h Holuthurioidea. 1. Cucumaria calcigera (StimpsON).................. 2 > minuta (Fabricius) ..........i..te. anrOreula Barthii Trosehel-.... sel NA 4. Psolus Fabricii Däiben & KOoren ............... SJEMpyrgus.seaber LUtken tf ot RE 6. Trochostoma arcticum (Marenzeller) ......... 7. Trochoderma elegans Théel sm .smmmssnssssss saa VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. fr 00 or NE FENA AS Fe AR = = BER Geta Levis (CE ar LE TUS) oc oenv seeks na 0 SSA sfkel|jäs e)ene | Jolei ssk | BAD fillyriotrochus. brevis (Huxley). som. ->c ET eder BElpidia. olacialis TRÖG osssscssesse eva sossr ask | ekfelne [öns efe | ökr> Echinoidea. | . Strongylocentrotus dröbachiensis (O. F. Mäl- I ST) ”factrooh ärr sr na AN SS ANOR O S OS Se SUR Asteroidea. fAsterias panopla StuxberOs ns ss ssd ess öde RASET > grönlandica (Steenstr.) Lätken..| + | + | + > Fainekar (Möller ct riroSs eeh ot Ad: FiStehaster albulus. (Stim psO 0) :s>«-d.+ sd. «> 2 = SSA [ER ESA SEE . Echinaster sanguinolentus (0. F. Möäller)..|...... + o+T WECKHICelaSster: by pieuS Mi cS:01 Some dess stone unna nee | SBR sar | öl br fiSolaster fureifer Duben & K OorGM b:iseklisi | secs. eden > PAPP OSUWSL (III Cs oss ANSSI JET [TESTET WNsterimna. tumida. (Stux bed S)G.0-ssgscshobtddendil dfleer ln. . Corethraster hispidus Wyville Thompson| + J|.....-|...+-- WWlsterastertpulvillus Mi SES did tass SETS > militaris (O. F. Mäller)............... RR . Archaster tenuispinus (Däben & Koren)...l-.:s es ereen 5. Ctenodiscus crispatus (Retzius) ................ tl Jess ar Föpmoslypha. Sarsii (LUtken)..csismg vt a AR foboocc > NOCOSB| KT Ke) ov or TI tb ös + > KODUStan CALY BES ssssors sa sd Medea nd i . Ophiocten sericeum (EOrbes) .....snsomosseoese. 3 reses . Ophiopholis aculeata (0. F. Möller) ......... a |onddsolsolsec . Ophiacantha bidentata (Retzius)............... SER ER [tees . Ophioscolex glacialis Mäller & Troschel-.l......|-.....-|ses+s- . Amphiura Sundevallti (Mäller & Troschel) + |......|......- . Astrophyton eucnemis Muller & Troschel + J......|...... Crinoidea. WAtitedon celticus: STAdCI sssyoedessdi sens ved dorsn a 35 |öcassolgocter > Sens (INTYG te ICOTPENY, socbosssese SE Aon öre > iESschrichtii> (3 Möller) ida ss ARS or Skromal kl ale Coelenterata. Anthozoa. | . Ammothea Lätkenii Marenzeller ............ ARG SNS | KE HGersemia florida. (J. RAthke) sscmssmostsrssviea + forne a ? lörtgära Maren Zzellet moss + ee | sonen 'J3AJBU-BIEN | "Ir Suljmuesg | BLBVAON I IVU/ -WarF I dulq | 30—130! 3 —94 | 40—150/ Sycandra utriculus-(O MSC nm ob) SER SEE ara 100 i y STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEML TA. - Bl £l5 | NO 21 FIA 1 NR I 4 Um bellula Sacrumas (LIN ÖJ osrstoor rese TA | Bl | 5. -Paragorgia arborea (Linné) Ag sve hos SAN a SA EO 102—14: OL Urteima felinA (ITNE) sdf odds rr ideer sd a FOREAA EES | TÅ SAR a I NIE NE ora CESAR RR UY ET Sa le FÖR a re SEA ER Fr 124 8-4 0aNLNUSTaretICUS IM ESA TSAR kt SET SE Er SEE 102—1 Hydrozoa. | 95 Cory morpihia ola eraltsVEESat SE LE |öslene nn oe ES | 121 . Salacia abietina M; Sars ............w... 0 pls på RAR | 15665 Hafoga dumosa (HlemämnNOjT NE | SN RA (RA ns | 100 tr — fruticosa CMS ARS) EN. Skr rSI NA RP föeresefessensfonernr 112 ; Thularia arevlata (Balla sid edt SR | EN ESS TR | 55 | Spongozoa. . Cacospongia Schmidtii Marenzeller......... er re En 100—110 . Chalinula cavernosa Marenzeller ............ SR EEE EEE Fin v200n . Isodictya tenera Marenzeller .................. frilla 206 | SARde |eerenn 980 . Stylocordyla longissima (G. O. Sars) ......... =! Tusan ber TE 109—1121- . Thecophora semisuberites O. Sch midt ...... FSS nn ac 89—124| = | > elongata Marenzeller............ RS FREE SA 114—1382] . Rinalda uberrima-O; Schmidt =h.s.sss+ stressa = a KOSTEN RS I os 100 . Microciona ambigua Bowerbank............... LR SER AS rer 127 . Halicnemia hemispheerica (M. SarsS)............ TF Jororeelorreno]osn ner 100 :;- Cladorhiza abyssicola MNC SBES) msec desbebrrdn SS (EE AES Gå for sega 135 ; Ascetta coriacea (MOnta9SU) sccocmc.stsbrs uden HE |lolförs a förstneinl] AS 127 kuSyealtis- glaciallstikaee kel SE BRED EEE Jarno 135 Djup: 60 famnar. "Hyas coarctata, Eupagurus pubescens, Diastylis Rathkei, Synidothea bicuspida, Orchomene minuta, -Oedicerus lynceus, Acanthostephia Malmgrenii, Nychia cirrosa, Polynoö scabra, Nephthys ciliata, Onuphis conchilega, - Spiochetopterus typicus, Pectinaria hyperborea, Cellularia Peachii, — Leieschara subgracilis, NE BED sr Aeolis bostoniensis, - Sipho islandicus, Buceinum ovum, NE terr&e nove a, > tenue, 2 2 A' B elatior, Pleurotoma turricula exarata, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 187 | Öfversigt af draggningar utförda af de svenska ex- fr Cconerna 1875, 1876 och 1878 i EN GR Semljas haf och sund. - Murmanska hafvet, lat. 72 7 n. X long. 50? 58' o. Gr. Botten: sandbl. lera. : Pleurotoma woodiana, > impressa, > plicifera, Admete viridula undata, » » lzevior, Natica clausa, Margarita cinerea grandis, > elegantissima, Lepeta ceca, Pandora glacialis, Tellina lata, Astarte semisulcata placenta, » — Warhamii, Cardium ciliatum, Yoldia hyperborea, Leda pernula, Crenella levigata, Pecten islandicus, 5 é = Myriotrochus brevis, Strongylocentrotus dröbachi- ensis, Asterias grönlandica, Solaster papposus, Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata, Antedon Eschrichtii. 188 Murmanska hafvet, lat. 72” 26' n. X long. 52 12 0. ar. Djup: 30 famnar. Ampelisca Eschrichtii, ES Rs 3 Amphicteis Grubei, E3 Buccinum tenue, Pleurotoma turricula nobilis, Admete viridula lzevior, Murmanska hafvet, lat. 73? 37 n. X long. 52” 30' o. Gr. | Botten: sand och sten. Djup: 20 famnar. Hippolyte Gaimardii, turgida, Anonyx lagena, Tritropis aculeata, 2» FR =: TR Polynoé imbricata, Castalia Fabrici, Murmanska hafvet, a) Djup: 4—10 famnar. b) 30 2 > Hyas coarctata, Hippolyte turgida, Diastylis scorpioides, > Rathkei, » resima, Synidothea nodulosa, Anonyx lagena, Gammarus locusta, Amathilla Sabineli, Ampelisca Eschrichtii, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, AN SRA LR | i JAA . STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA Botten: lera och sand. >. Botten: sten. 3 Natica clausa, - pallida, Margarita elegantissima, » obscura, Tellina lata, Venus fluctuosa, » = Lå Ophioglypha nodosa. Nicomache lumbricalis, LS Dendronotus arborescens, Pleurotoma impressa, Margarita grönlandica rudis, argentata, i Tectura rubella, Astarte Warhamil. 2 Besimennaja bay. > föga lerblandad sand-. Caprella septentrionalis, FR FR Nychia cirrosa, Polynoö imbricata, Pholoöé minuta, Nephthys ciliata, minuta, Eteone spetsbergensis, Phyllodoce grönlandica, Lumbrinereis minuta, Scoloplos armiger, » "Travisia Forbesii, "Trophonia plumosa, Brada villosa, Maldane Sarsil, Ampbhicteis Grubei, -Trichobranchus glacialis, "Perebellides Strömii, -Euchone tuberculosa, Crisia eburnea typica, "Membranipora lineata typica, craticula, Cellularia ternata typica, Cribrilina annulata, - Discopora Sarsii, =: =: 2 » Clione limacina, - Limacina helicina, , Cylichna alba, i > Reinhardtii, — Buccinum ovum, > angulosum, Pleurotoma turricula nobilis, j > > exarata, > woodiana, > impressa, > elegans, VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 1389 Pleurotoma pyramidalisl2evior, » violacea ventricosa, Rissoa sulcosa, Trichotropis borealis, Natica clausa, scorpallida; Margarita helicina major, > obscura intermedia, Mya truncata, Pandora glacialis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, > solidula, Montacuta Maltzanii, Axinopsis orbiculata, Venus fluctuosa, Astarte semisulcata placenta, > Warhamili, Cardium ciliatum, Yoldia hyperborea, Leda pernula, Crenella lzevis, > levigata, Rhynchonella psittacea, =: Lod RR Ophioglypha nodosa, » robusta. Murmanska hafvet, Lilla Karmakul bay. Djup: 30—60 famnar. - Hyas coarctata, Do = Botten: sten. Cardium grönlandicum, Crenella nigra. - Murmanska hafvet, Möller bay, lat. 72? 30'n. X long. 52450. Gr. Djup: 5—20 famnar. Hyas coarctata, Eupagurus pubescens, Hippolyte Gaimardii, > turgida, Sandig stenbotten och algbotten. Hippolyte polaris, Sclerocrangon boreas, Mysis oculata, Synidothea nodulosa, 190 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. fs Phryxus abdominalis, Anonyx lagena, Oedicerus saginatus, Pleustes panoplus, Gammarus locusta, Amathilla Sabinei, > pinguis, Podocerus anguipes, ik FR Nychia- etrtose; Polynoö imbricata, Phyllodoce grönlandica, Castalia Fabricii, Syllis fasciata, Nereis zonata, Scalibregma inflatum, Maldane Sarsil, 9 tenuis, Praxilla pretermissa, Euchone analis, Chone infundibuliformis, R ; =; => Crisia eburnea typica, Tubulipora fimbria, Murmanska hafvet, Djup: 3—35 famnar. Eupagurus pubescens, Hippolyte Gaimardii, » turgida, » polaris, Mysis oculata, Diastylis Rathkei, Onesimus plautus, Acanthostephia Malmgrenii, Halirhages fulvocincetus, Gammarus locusta, Amathilla Sabinei, Podocerus anguipes, Norra Gåskapsfjorden. Sd | Sö Lichenopora verrucaria, Membranipora lineata typica Cellularia ternata typica, Gemellaria loricata, Hippothoa hyalina, FR 5 TR Buccinum glaciale, Pleurotoma impressa, Litorina obtusata, Natica clausa, Margarita cinerea grandis, > grönlandicea rudis, » helicina major, | NE elegantissima, Boreochiton marmoreus, Lophyrus albus, Saxicava pholadis, Astarte compressa crassa, > Warhamil, =: = 3 Strongylocentrotus dröbachi- ensis, Amphiura Sundevallii. Botten: sand. Caprella septentrionalis, R & = Syllis fasciata, | Sabella crassicornis, Jå R R 5 N z 5 Membranipora lineata typica, EE & p Fira a Philine punctata (2), Cylichna Reinhardtii, VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 191 Buccinum glaciale, Saxicava pholadis, Pyrene rosacea, Mya truncata, Natica clausa, Axinopsis orbiculata, HS spallida, i Venus fluctuosa, N fargarita helicina major, Cardium grönlandicum, rr obscura intermedia, - 2 Acmeea testudinalis, ; Boreochiton marmoreus, Ophioglypha nodosa. Murmanska hafvet, Södra Gåskap. Djup: 3—6 famnar. Botten: sandblandad lera. Hippolyte Gaimardii, Cylichna Reinhardtii, > polaris, Fusus fornicatus, Hiysis oculata, » — deformis, - Synidothea TEA Buccinum glaciale, Onesimus plautus, Pleurotoma turricula scalaris, Gammarus locusta, > violacea Mörchii, Amathilla Sabinei, VR Rissoa sulcosa, -Podocerus anguipes, Trichotropis borealis, Caprella septentrionalis, Natica clausa, i - - Margarita helicina major, + ä | > obscura intermedia, Phyllodoce grönlandica, Saxicava pholadis, - Ophelia limacina, Mvya truncata, "Travisia Forbesii, Montacuta Maltzanii, Spio filicornis, Axinopsis orbiculata, 2 2 Venus fluctuosa, 4 j Astarte semisulcata placenta, Philine punctata (?), Cardium grönlandicum, SM lichna alba, Crenella levis, > insculpta valida, » levigata. Murmanska hafvet, Kostin schar. Djup: 3—30 famnar. - Botten: lera, lithothamnium. Hyas coarctata, Diastylis scorpioides, Eupagurus pubescens, Phryxus abdominalis, Hippolyte Gaimardii, Dajus mysidis, > turgida, Anonyx lagena, > polaris, Onesimus Edwardsii, fr oerangon boreas, Gammarus loecusta, Mysis oculata, Amathilla pinguis, Zi 192 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLIA oc i nr Stegocephalus ampulla, Pleurotoma violacea, = Tritropis aculeata, » Ah Mörchii » fragilis, Admete viridula undata, Caprella septentrionalis, » » levior,- - Nychia cirrosa, Polynoäö scabra, » rarispina, > im bricata, Nephthys ciliata, » Malmgrenii, Nereis zonata, Lumbrinereis minuta, Onuphis conchilega, Ammotrypane aulogaster, Spiochetopterus typicus, Cirratulus cirratus, Cheetozone setosa, Capitella capitata, Pectinaria -hyperborea, Amphitrite grönlandica, Thelepus circinnatus, Leucariste albicans, Terebellides Strömii, Sabella crassicornis, Dasychone infarcta, Chone infundibuliformis, =: Crisia eburnea producta, Lichenopora verrucaria, Cellularia scabra, 50 Doris repanda, Cylichna alba, > Reinhardti, Buccinum ciliatum turritum «a, » glaciale, Pleurotoma turricula scalaris, > » exarata, » pyramidalis, Trichotropis borealis, . oo Natica clausa, > pallida, e Margarita cinerea grandis, » grönland. levigata, > » intermedia, » » rudis, » helicina major, » elegantissima, Puncturella noachina, Lepeta czeca, Tectura rubella, Acmeea testudinalis, Boreochiton marmoreus, > ruber, Lophyrus albus, Saxicava pholadis, Mya truncata, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Astarte semisulcata placenta, >» — cCompressa, > Warhamil, å Cardium grönlandicum, ; > ciliatum, Arca glacialis, Yoldia hyperborea, » lenticula, Leda pernula, Nucula expansa, Crenella decussåäta, > lzevis, » levigata, Pecten grönlandicus, Rhynchonella psittacea, r ÅN R Ophiacantha bidentata, Antedon Eschrichtii. Djup: 3—10 famnar. Eupagurus pubescens, Sclerocrangon boreas, Mysis oculata, - Erythrops Goäösii, — Diastylis scorpioides, -Glyptonotus Sabinei, É > entomon, "Hippomedon Holböllii, " Anonyx lagena, ] > pumilus, fitiumnus serratus, - Oedicerus lynceus, - Gammarus locusta, Ampelisca Eschrichtii, -Haploops tubicola, - Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, Polynoöé imbricata, -Melzenis Lovénii, Nephthys ciliata, > Fobo - Eteone arctica, Mysta Höplidena. Phyllodoce grönlandica, "Bcoloplos armiger, Aricia Tullbergii, -Travisia Forbesii, ” Scalibregma inflatum, — Trophonia plumosa, - Chetozone setosa, - Maldane Sarsii, Praxilla pretermissa, ”Pectinaria hyperborea, Amphicteis labiata, Pista cristata, eucariste albicans, "Terebellides Strömii, Ammotrypane aulogaster, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 193 Murmanska hafvet, kap Grebenni. Botten: ren lera, sandblandad lera. Philine punctata (?), Utriculus semen, Cylichna: alba, » insculpta valida, Fusus tornatus, Buccinum ovum, > ciliatum turritum 43, > grönlandicum, > tenue A B elatior, > glaciale, > -angulosum, Pleurotoma turricula nobilis, » > exarata, » woodiana, ? elegans, > pyramidalis, » violacea, > plicifera, Admete viridula undata, > > lzevior, Trichotropis borealis, > Kröyerii, Natica clausa, snik pallida, Onchidiopsis grönlandica, Velutina zonata, Margarita elegantissima, > obscura, » » intermedia, Acmeea testudinalis, Mya truncata, Pandora glacialis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Venus fluctuosa, Astarte semisulcata placenta, > compressa, » Warhami, Cardium grönlandicum, LA RA v 194 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA: Cardium ciliatum, Yoldia hyperborea, Leda pernula, Nucula expansa, Crenella levis, > levigata, > nigra, Matotschkin schar, vestra delen. Djup: 2—20 famnar. Botten: sand, sandblandad lera, ren lera. Eupagurus pubescens, Hippolyte Gaimardii, > turgida, > polaris, Sclerocrangon boreas, Sabinea septemcarinata, Mysis oculata, Diastylis scorpioides, > Rathkei, > resima, Lamprops fuscata, Leucon nasica, Munna Fabrici, Synidothea bicuspida, > nodulosa, Anonyx lagena, > gulosus, > pumilus, Onesimus plautus, > Edwardsii, Pontoporeia femorata, Vertumnus inflatus, Oedicerus saginatus, > lynceus, Acanthostephia Malmgrenii, Atylus carinatus, Halirhages fulvocinctus, Gammarus locusta, Amathilla Sabinei, > pinguis, Metopa Alderii, Pardalisca cuspidata, Mytilus edulis, . ik R i N Cucumaria calcigera, | Myriotrochus brevis, ts Strongylocentrotus dröbachi-" ensis, | Ophioglyplia nodosa. ' . Ambpelisca Eschrichtii, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, Dulichia sp., ; 4 =: Nychia cirrosa, Polynoöé imbricata, > Sarsil, Pholoöé minuta, Nephthys ciliata, > Malmgrenii, > minuta, Eteone spetsbergensis, > depressa, Phyllodoce grönlandica, Mystides borealis, Castalia arctica, > Fabricii, > multipapillata, Autolytus longisetosus, | Nereis zonata, Lumbrinereis minuta, i Scoloplos armiger, Ophelia limacina, Travisia Forbesii, Scalibregma inflatum, Ephesia gracilis, Trophonia plumosa, ; Siphonostomum vaginiferum, js Brada villosa, 5 Cheetozone setosa, Praxilla polaris, Pectinaria hyperborea, Amphicteis Grubei, ; > — Goösil, Nicolea arctica, Pista cristata, Axionice flexuosa, Leena abranchiata, — Ereutho Smittii, — Trichobranchus glacialis, — Terebellides Strömil, - Euchone analis, | =: +; ; = — OCrisia eburnea typica, - Diastopora hyalina, - LTLichenopora verrucaria, - Membranipora catenul. mem- fr branacea, | Cellularia ternata typica, - Gemellaria loricata, Hippothoa hyalina, Cellepora ramulosa tuberosa, Escharella pertusa, Philine punetata (?), Diaphana debilis, Utriculus semen, ; > turritus, - Cylichna alba, 3 > insculpta valida, > Reimhardti, - Fusus fornicatus, Buccinum ovum, > ciliatum turritum «a, » grönlandicum, > tenue, > glaciale, > > elongatum, Trophon clathratus Gunnerii, - Pleurotoma turricula nobilis, > > scalaris, > » exarata, rg woodiana, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 195 Pleurotoma impressa, > tenuicostata, > elegans, > pyramidal. levior, > violacea, > > brevis, > > Mörchii, > > gigantea, » plicifera, Admete viridula undata, > > levior, Turritella erosa, Rissoa castanea, 2 nn cingulata, > sulcosa, Trichotropis borealis, > Kröyerii, Natica clausa, » pallida, Amaura candida, Velutina zonata, Margarita grönlandica rudis, > argentata, > elegantissima, > obscura, > > intermedia, Puncturella noachina, Tectura rubella, Cyrtodaria kurriana, Saxicava pholadis, Thracia myopsis, Pandora glacialis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Venus fluctuosa, Astarte semisulcata placenta, > Warhamili, Cardium grönlandicum, > ciliatum, Leda pernula, Crenella decussata, > levigata, va ad 196 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Myriotrochus brevis, VAG Echinaster sanguinolentus, Solaster papposus, ; Ophioglypha nodosa, Ophiacantha bidentata. Crenella nigra, Rhynchonella psittacea, R ES Cucumaria calcigera, Eupyrgus scaber, Matotschkin schar, östra delen. - a) Beluscha bay, 2—5 famnar, stenbotten med alger, och 10--15 famnar, lerig stenbotten; b) Gubin bay, 5—15 famnar, lerbotten) c) mellan Rossmysloff's öfvervintringsstuga och Beluscha bay, 60—70 famnar, lerbotten; d) öster om Rossmysloff's öfvervintringsstuga, 15 famnar, sten- botten, och 40—50 famnar, lerig stenbotten; e) östra mynningen, 10 famnar, sandbotten. Eupagurus pubescens, Hippolyte Gaimardii, Sabinea septemcarinata, Erythrops Goösii, Pseudomma roseum, Diastylis scorpioides, > Rathkei, > Goodsirii, > spinulosa, Leucon nasica, Eudorella emarginata, Paranthura arctica, Eurycope cornuta, Glyptonotus Sabinei, Phryxus abdominalis, Hippomedon Holböllii, Anonyx lagena, > pumilus, Onesimus vorax, > litoralis, » plautus, Pontoporeia femorata, Harpinia plumosa, Acanthozone cuspidata, Vertumnus inflatus, Acantostephia Malmgrenii, Aceropsis chimonophila, Atylus carinatus, Halirhages fulvocinctus. Gammarus locusta, Melita venusta, Stegocephalus ampulla, Pardalisca cuspidata, Ambpelisca Eschrichtii, Haploops tubicula, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, Dulichia sp., Aegina echinata, Caprella septentrionalis, = Boo Nychia cirrosa, Polynoö scabra, » rarispina, » imbricata, » impar, Melzenis Lovénii, Pholoöé minuta, Nephthys ciliata, » Malmgrenii, Eteone arctica, >» > depressa, Phyllodoce grönlandica, — Castalia Fabricii, - Syllis monilicornis, IT sfasciata, > — Oerstedii, Nereis zonata, Onuphis conchilega, Ammotrypane aulogaster, — Eumenia crassa, : > longisetosa, Ephesia gracilis, — Siphonostomum vaginiferum, Spiochetopterus typicus, — Scolecolepis cirrata, — Chetozone setosa, Ammochares assimilis, Ambphicteis arctica, > Gunneril, — [Amphitrite cirrata], - Scione lobata, Thelepus circinnatus, — Leucariste albicans, - Terebellides Strömii, - Dasychone infarcta, FR Cd = Alcyonidium mamillatum, EE gelatinosum, — Crisia eburnea typica, >» — eburneo-denticulata, Tubulipora incrassata, > atlantica, Flustra membranaceo-truncata, | > — papyrea, — Membranipora lineata typica, craticula, unicornis, americana, > 2 2 2 É » > Bugula murrayana, Cellularia ternata gracilis, > scabra, > Peachii, Cribrilina annulata, - Porellina ciliata, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETESXN. Leieschara crustacea, > subgracilis, Cellepora incrassata, Escharella pertusa majuscula, > palmata, > Jacotiniil, » Landsborovii, Eschara cervicornis, > elegantula, > leevis, Discopora sincera, > cruenta, > coccinea ventricosa, > labiata, > appensa, » scabra, 218 HP pled ta, > Sarsil, > elongata, FO =: R Cylichna alba, > Reinhardtii, > scalpta, "Buccinum ciliatum turritum «a, > tenue, > glaciale, Trophon clathratus Gunnerii, Pleurotoma turricula scalaris, > novaja-semljensis, > impressa, Admete viridula undata, » > levior, > » distincta, | Natica clausa, Onchidiopsis grönlandica, Velutina zonata, Margarita cinerea grandis, > grönland. levigata, > > rudis, » helicina major, > obscura, Puncturella noachina, Ex d Ä 0 + 198 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. = Lepeta ceca, Boreochiton marmoreus, Lophyrus albus, Siphonodentalium vitreum, Saxicava pholadis, Thracia myopsis, Tellina solidula, Astarte semisulcata placenta, » » Withamii, > compressa, > Warhamil, > crebricostata, Arca glacialis, Yoldia hyperborea, > arctica, >» intermedia major, > lenticula, > frigida, Leda pernula, Nucula expansa, Crenella levis, Dacrydium vitreum, Jugor schar. a) vestra inloppet, 10—14 famnar, sten- och snäckbotten; b) utanför Chabarova, 5—-8 famnar, lerbl. stenig sandbotten; c) östra inloppet, 10 famnar, sand- och snäckbotten. Eupagurus pubescens, Hippolyte Gaimardii, Sclerocrangon boreas, Diastylis Rathkei, Synidothea bicuspidata, » nodulosa, Anonyx lagena, Vertumnus serratus, » inflatus, Oedicerus saginatus, Parapleustes gracilis, Atylus carinatus, Melita dentata, A mathilla pinguis, Limatula subaurieulata, = Pecten grönlandicus, | » — Hoskynsii major, Rhynchonella psittacea, FR + i Cucumaria calcigera, Eupyrgus scaber, Trochoderma elegans, Myriotrochus brevis, Strongylocentrotus dröbachi- ensis, Asterias panopla, > grönlandica, Stichaster albulus, Solaster papposus, Pteraster pulvillus, Ctenodiscus crispatus, Ophioglypha Sarsii, > robusta, Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata. Tritropis fragilis, Podocerus anguipes, Aegina echinata, =: - R Polynoö imbricata, > Sarsil, Nephthys ciliata, » Malmgrenii, Mysta barbata, Castalia Fabricii, Ophelia limacina, Travisia Forbesii, Spio filicornis, Kd — Praxilla pretermissa, Ampbhicteis Grubei, Pista cristata, FSNAG SN — Crisia eburnea typica, Diastopora hyalina, — Lichenopora verrucaria, Flustra membranaceo-truncata, oo papyrea, - Membranipora lineata unicornis, > americana, för Cellularia ternata typica, — Gemellaria loricata, frorellina ciliata, | Hippothoa hyalina, — Escharella Landsborovii, Eschara verrucosa, - - Discopora coccinea ventricosa, 2 2 » pavonella, > plicata, » Sarsil, ; R Aeolis (Galvina) exigua, Dendronotus arborescens, Utriculus obtusus, Cylichna alba, : VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 199 Buccinum ciliatum turritum /f, » grönlandicum, » tenue, » glaciale, Pyrene rosacea, Trophon clathratus Gunnerii, Pleurotoma turricula nobilis, » violacea Mörchii, > viridula, Natica clausa, Amauropsis helicoides, Velutina zonata, Margarita cinerea grandis, Saxicava pholadis, Mya arenaria, Lyonsia arenosa, Tellina lata, > solidula, Venus fluctuosa, Astarte semisulcata, > compressa, > Warhamii, Cardium grönlandicum, Crenella levis, > lzevigata, Rhynchonella psittacea. » » corticata, Buccinum pulchellum (?), Asterias grönlandica, > ovuim, Echinaster sanguinolentus, » ciliatum turritum a, - Ophioglypha nodosa. Kara-hafvet, station 4. Den 2 aug. 1875. karna nn. £ dong. 00-20 40: ET: Djup: 10 famnar. Botten: sand och molluskskal. (= Jugor schar, östra inloppet.) TR 200 STUXBERG, FAUNAN PA OCH KRING NOVAJA BEMLJA, — då är Kara-hafvet, station 2. Den 3 aug. 1875. bat. 0 On. Xx long. 60 35 OA Djup: 120 famnar. Botten: lera. Bottenvattnets temperatur — 1,9 C. Eumenia longisetosa, Axinopsis orbiculata, Scolecolepis cirrata, Arca glacialis, Terebellides Strömii, Yoldia lenticula, F pc Ik pd Pleurotoma plicifera, Myriotrochus brevis, Margarita obscura, Astrophyton eucnemis. Kara-hafvet, station 3. Den 6-7 aug. 1876. Tatt 10:45 Nn. > long. 01 ONDE Djup: 90 famnar. Botten: brun, mjuk lera. Eudorella emarginata, Arca glacialis, Onesimus plautus, Nucula expansa, =: r ik & 4 ;R Pleurotoma elegans, Trochostoma arcticurm. Kara-hafvet, station 4. Den 1 aug. 1878. Trat T0 FE long sor see re Djup: 116 famnar. — Botten: fin, mjuk tera Glyptonotus entomon, Nephthys ciliata, Onesimus abyssicola, Eumenia longisetosa, $ Zz Nerine vulgaris, PE Terebellides Strömii. Kara-hafvet, station &. Den 1 aug. 1878. Fat. 7009 nox loneoteo rt” AR Nere Djup: 100 famnar. Botten: fin lera. Arca glacialis. Kara-hafvet, station 6. Den 7 aug. 1876. Bat: 707300: 7X- Jong 2 FOO Djup: 60 famnar. Botten: lera. Sclerocrangon salebrosus, Ctenodiscus crispatus, ” arr Ophiocten sericeum, Archaster tenuispinus, Ophiacantha bidentata. -Selerocrangon salebrosus, Eurycope cornuta, "Munnopsis typica, — Oedicerus borealis, Ft RR dl Polynoé rarispina, - Phyllodoce citrina, -Nereis zonata, - Onuphis conchilega, = e = Alecyonidium gelatinosum, — Crisia eburnea typica, >» eburneo-denticulata, Tubulipora incrassata, Paranthura arctica, - Munnopsis typica, frraraduliehia sp, Polynoé aspera, > borealis, > badia, - Nephthys Malmgrenii, - Syilis monilicornis, - Lumbrinereis minuta, - Scoloplos armiger, Ammotrypane aulogaster, - Ammochares assimilis, > eburnea derkiovlata. Flustra membranaceo-truncata, Djup: 50 famnar. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 201 Kara-hafvet, station 7. Den 3 aug. 1876. Pat. (02 olong. 627300. Gr. Djup: 55 famnar. Botten: lera. Cellularia ternata gracilis, > scabra elongata, > Peachii, Escharella palmata, Discopora sincera, > labiata, > appensa, > scabra, > Sarsil, Kr ir Crenella nigra, Pecten grönlandicus, BS 23 = Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata. Kara-hafvet, station 8. Den 3 aug. 1876. Lat. 70” 20 n. X long. 62” 40 o. Gr. Botten: brun lera. Terebellides Strömii, FR ? = Rs | Crisia eburnea denticulata, Diastopora hyalina, Tubulipora incrassata, Lichenopora verrucaria, Cellularia scabra, > elongata, Gemellaria loricata, = FR Cylichna alba, Siphonodentalium vitreum. FR 202 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA TE Kara-hafvet, station 9. Den 9 aug. 1876. Lat. 200422. Xolongup3er (Frö Djup: 150 famnar. Botten: lera. Glyptonotus entomon, Crisia eburneo-denticulata, = : » eburnea denticulata, Flustra membranaceo-truncata, Nereis zonata, Gemellaria loricata, Alcyonidium gelatinosum, Orcula Barthii, Vesicularia uva, Ophiacantha bidentata. Kara-hafvet, station 20. Den 4 aug. 1875. Tati 15 mt long6320:0E Djup: 90 famnar. Botten: lera. Bottenvattnets temperatur -— 1,7 OC. Erythrops Goöslii, Tubulipora incrassato-fungia, Eudorella emarginata, » atlantica, Eurycope cornuta, zs I = Glyptonotus Sabinei, entomon, Cylichna alba, Onesimus plautus, Pleurotoma novaja-semljensis, Podocerus anguipes, Rissoa sibirica, É i Siphonodentalium vitreum, Negera subtorta, Polynoö rarispina, Thracia myopsis, badia, Axinopsis orbiculata, Nephthys Malmgrenil, Astarte semisulcata placenta, Lumbrinereis minuta, Yoldia arctiea, KR Eumenia longisetosa, » lenticula, Spiocheetopterus typicus, Leda pernula, Cheetozone setosa,' Nucula expansa, Nicomache lumbricalis, & fare Ammochares assimilis, er Artacama proboscidea, Myriotrochus brevis, Terebellides Strömii, Ctenodiscus crispatus, Margarita elegantissima, Ophioglypha Sarsii, «cc Ophiacantha bidentata. = | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 203 ; RA piDp102D2GC1(28(E]]F)HbSS I Kara-hafvet, station ZZ. Den 4 aug. 1875. Bat. dosor Sdone. 68125-10. Gr. Djup: 70 famnar. Botten: lera. -Glyptonotus Sabinei, Tellina lata, gg e Axinopsis orbiculata, - Astarte semisulcata placenta, — Utriculopsis densistriata, Arca glacialis, -Cylichna scalpta, Yoldia arctica, - Pleurotoma novaja-semljensis, » > lenticula; Margarita elegantissima, Leda pernula, Fr Neera subtorta, Nucula expansa. Kara-hafvet, station 12. Den 2 aug. 1878. OSTEN löne: 1069 4070. Gr. Djup: (OC famnmar.. botten: fn tera: Bottenvattnets temperatur — 07,8 C., sp. vigt 1,0277. - Munnopsis typica, | Dasychone infarcta, - Glyptonotus entomon, ke RE Eupyrgus scaber, - Onuphis conchilega, Ophiacantha bidentata. - Scione lobata, Kara-hafvet, station 13. Den 9 aug. 1876. ParsWos T0CnR Tong. 04 407 03 Gr. Djup: 28 famnar. Botten: lera. Glyptonotus Sabinei, Gemellaria loricata, > entomon, Leieschara subgracilis, 5 Zz = Eschara cervicornis, : Polynoé badia, » elegantula, — Nephthys Malmgrenii, Discopora Sarsil, — Phyllodoce grönlandica, ANSATS - Onuphis conchilega, Natica pallida, Eivieisd ent Pecten grönlandicus, Crisia eburnea denticulato- ISSN NK producta, Cucumaria minuta, » — eburneo-denticulata, Asterias grönlandica, Tubulipora incrassata, » Linckii, — Cellularia ternata gracilisg, Solaster papposus, , Peachii, Ophiacantha bidentata. 204 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Kara-hafvet, station 14. Den 2 aug. 1878. Lat. 71221 nn. xrlong. 640530 6 Djup: 60 famnar. Botten: grönaktigt grå lera. Öv - Bottenvattnets temperatur — 2,0 C., sp. vigt 1,0277. Nephthys Malmgrenii, Phyllodoce grönlandica, Nereis zonata, Lumbrinereis minuta, Nerine cirrata, Nicomache lumbricalis, xx Achaster tenuispinus, Utenodiscus crispatus. Kara-hafvet, station 15. Den 10 aug. 1876. Lat. 70710 Xx long. 09 S0-0sct Djup: AC fammar. Glyptonotus entomon, Fk Ik F Nephthys Hombergii, Scione lobata, FR Crisia eburnea typica, 'Tubulipora incrassata, Botten: lera. DLeieschara subgracilis, Discopora BSarsii, Pleurotoma plicifera, Tellina lata, Yoldia arctica. Kara-hafvet, station 16. Den 11 aug. 1876. Lat: 707 1277: 1008-160 49 0 en Djup: 8 famnar. Diastylis Rathkei, Glyptonotus Sabinei, Onesimus plautus, Pontoporeia femorata, Monoculodes borealis, Tritropis fragilis, Ampelisca Eschrichtii, SS Nephthys Hombergii, Botten: föga lerblandad sand. Praxilla pretermissa, Cylichna insculpta valida, Pleurotoma bicarinata, Mya truncata, Pandora glacialis, Cardium grönlandicum, Yoldia arctica, Myriotrochus brevis. Kara-hafvet, station 17. Den 12 aug. 1876. Lat. 70” 15 Dn. Xx long 0 0 DG Djup: 9 famnar. Botten: lerblandad, ganska hård sand. Anonyx lagena, Onesimus plautus. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 205 EES rr AR I ÖA Kara-hafvet, station 18. Den 12 aug. 1876. Dar. (O080808.. Xxdomg. 6670 :3. Gr: Djup: 9 faninat: Glyptonotus Sabinei, > entomon, Onesimus plautus, Acanthostephia Malmgrenii, Atylus carinatus, Ez Fr FR Botten: hård sand. Spiochetopterus typicus, Pandora glacialis, Yoldia arctica, ES Myriotrochus brevis. Kara-hafvet, station 29. Den 5 aug. 1875. Tatu); dö .n. Xx Tong: 64? 40,0. Gr. Djup: 11 famnar. Botten: sand. Bottenvattnets temperatur — 0”,6 C., salthalt 3,26. Hippolyte Gaimardii, Mysis oculata, Diastylis Rathkei, Synidothea bicuspida, Fal pätnoduyulosa, Hippomedon Holböllii, Anonyx lagena, Acanthostephia Malmgrenii, Monoculodes borealis, Tritropis fragilis, Ampelisca Eschrichtii, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, te 5 FR ale - Phyllodoce grönlandica, Lumbrinereis minuta, Eumenia longisetosa, Trophonia plumosa, Brada villosa, Praxilla pretermissa, Ammochares assimilis, Pectinaria hyperborea, Euchone tuberculosa, > Tr Utriculus semen, Cylichna Reinhardftii, Buccinum ovum, Pleurotoma turricula exarata, Admete viridula lzevior, Trichotropis borealis, Natica clausa, > pallida, Velutina zonata, Margarita argentata gigantea, > obscura, Pandora glacialis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Venus fluctuosa, Astarte Warhamii, Cardium grönlandicum, > Gam, Yoldia hyperborea, > arctica, Crenella l2evis, 7 FR Cucumaria calcigera, Myriotrochus brevis, Ophioglypha nodosa. 206 s STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KERING NOV AJA SEMLSHIKEee Kara-hafvet, station 20. Den 6 aug. 1875. Lat. 71007; x'dong. 650505 CER Djup: 12 famnar. Diastylis Rathkei, Synidothea bicuspida, Hippomedon Holböllii, Anonyx lagena, Ampelisca Eschrichtii, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, + FR Polynoäé badia, Melzenis Lovénii, Cheetozone setosa, Pectinaria hyperborea, Terebellides Strömi, FF Utriculus semen, Cylichna alba, > Reinhardtii, Buccinum ovum, Natica clausa, Kara-hafvet, station 21. Den 6 aug. 1875. Tatt. (110 Do JONSrGD SÖT Djup= fO-famnar, Diastylis scorpioides, > Rathkei, Synidothea nodulosa, Ampelisca Eschrichtii, Byblis Gaimardii, Podocerus anguipes, + + + Nephthys ciliata, Phyllodoce grönlandica, Cheetozone setosa, Pectinaria hyperborea, Sabellides borealis, sr R :k Cylichna insculpta valida, Trichotropis borealis, FNS 1 Re Botten: sand. Natica pallida, ås Amaura candida, É Margarita argentata gigantea Mya truncata, Thracia myopsis, Venus fluctuosa, Astarte semisulcata placenta, > Warhamii, Cardium grönlandicum, > ciliatum, Yoldia hyperborea, > arctica, > lenticula, Crenella lzevis, Er Myriotrochus brevis, Ctenodiscus crispatus, Ophioglypha nodosa. Bottens sand. Natica clausa, > pallideaj Velutina zonata, Pandora glacialis, Tellina lata, Astarte semisulcata placenta, Cardium grönlandicum, Yoldia hyperborea, > arctica, Leda pernula, Crenella l2vis, TR 3 + Trochoderma elegans, Myriotrochus brevis. - Mysis oculata, Diastylis Rathkei, - Synidothea nodulosa, Anonyx lagena, Acanthostephia Malmegrenii, Tritropis fragilis, - Podocerus anguipes, - Nephthys Hombergii, - Brada villosa, - Euchone tuberculosa, at 20 sva ev Diastylis Goodsirii, > spinulosa, - Eudorella emarginata, - Munnopsis typica, - Glyptonotus Sabinei, Onesimus plautus, -Haploops tubicola, Byblis Gaimardii, 3 Rn sk - Nychia cirrosa, Nephthys ciliata, — Phyllodoce grönlandica, - Scoloplos armiger, Brada villosa, — Spiocheetopterus typicus, Chetozone setosa, - Maldane Sarsii, Pectinaria hyperborea, - Terebellides Strömii, -Euchone tuberculosa, = r Djup: 92 famnar. VEGA-BXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARV ETEN. 207 Kara-hafvet, station 22. Den 6 aug. 1875. ar rö NA one, 067 Dö; GF. Djup--ortfamnar. Botten: sand. Cylichna alba, > Reinhardtii, > scalpta, Pleurotoma turricula exarata, Natica clausa, Amauropsis helicoides, Ampullina Smithii, Venus fluctuosa, Cardium grönlandicum, Yoldia arctica, of g ec Ex Myriotrochus brevis. Kara-hafvet, station 23. Den 7 aug. 1875. Bar törn So öns 0T 00. GT. Botten: mörkblå lera. Alcyonidium gelatinosum, Crisia eburneo-denticulata, Cellularia ternata gracilis, Escharella palmata, zu Tr z Utriculus semen elongatus, Cylichna alba, > Reinhardtii, > scalpta, Sipho Sabinei, Pleurotoma turricula scalaris, Pandora glacialis, Tellina lata, Astarte semisulcata placenta, > Warhamii, Arca glacialis, Yoldia hyperborea, > arctica, Leda pernula, Crenella l2evis, > nigra, ov 4 208 STUXBERG, FAUNAN PÅ OOH KRING NOVAJA BEMLJA,. Pecten grönlandicus, Eupyrgus scaber,» OT rr SNS Ophiocten sericeum. Kara-hafvet, station 24. Den 2 aug. 1878. Hat.:x2” 5 on. X long. 662 10-04 600 Djup: 85 famnar. Botten: fin, mjuk, gråbrun lera. Bottenvattnets temperatur — 27,3 C., sp. vigt 1,0277. Nephthys ciliata, Tellina lata, > Malmegrenil, Yoldia arctica, Phyllodoce grönlandica, > lenticula, Lumbrinereis minuta, Leda pernula costigera, Nerine cirrata, Nucula tenuis typica, Maldane BSarsil, | 4 3g Terebellides Strömili, e Dasychone infarcta, Asterias Linckii, : + R ; Utenodiscus crispatus, 7 Cylichna inscalpta, Ophiacantha bidentata. Kara-hafvet, station 25, Den 7 aug. 1875. Tyat. 727150 my long, 672 130 or Djup: 36 famnar. Botten: lera. Hippolyte Gaimardii, Spiochetopterus typicus, Sabinea septemcarinata, Pectinaria hyperborea, Glyptonotus Sabinei, = Raa » entomon, Alcyonidium gelatinosum, Synidothea bicuspida, PO TSRTAT Anonyx lagena, Cylichna alba, ; > pm läs Natica clausa, 3 Onesimus plautus, ; += TFellina late Nä Gammaracanthus loricatus, Astarte semisulcata placenta, Haploops tubicola, » Warhamil, de Byblis Gaimardii, : Yoldia arctica, Aegina echinata, Leda pernula, Fr 3 Nucula expansa, i Crenella nigra, Nychia cirrosa, STORAGE Polynog scabra, Solaster papposus, » rarispina, Ctenodiscus crispatus, Nephthys ciliata, Ophiocten sericeum. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 209 Kara-hafvet, station 26, Den 7 aug. 1875. Bar te TOR 2 long, 61-DD- 0. Gr. Djup: 21 famnar. Botten: lera. " ”Aegina echinata, Cucumaria minuta, - Sa Eupyrgus scaber, frectinaria hyperborea, : Asterias grönlandica, ; FANS Ophiocten sericeum. Kara-hafvet, station 272. Den 3 aug. 1878. Part T23 421 n-Xlongg 687-21 0m Gr: Djup: 15 famnar. Botten: fin, grå, sandblandad lera. Bottenvattnets temperatur + 1,4 C., sp. vigt 1,0240. Cucumaria minuta, Chiridota leevis. Kara-hafvet, station 28, Den 9 aug. 1875. Bari v2 Sn long: 083000 1Gr Djup: 3 famnar. Botten: sand. Mysis oculata, Polynoé Sarsii, - Diastylis Rathkei, Nephthys Hombergii, - Pontoporeia femorata, Phyllodoce grönlandica, - Oedicerus lynceus, Terebellides Strömil, Acanthostephia Malmgrenil, se z "Monoculodes borealis, å Atylus carinatus, Philine punctata (?), Amathilla pinguis, Cylichna Reinhardtii, ”Tritropis fragilis, Yoldia arctica. 9 R ER Kara-hafvet, station 29, Den 3 aug. 1878. Warta NOEN long 687 150: GT Djup: 8 famnar. Botten: brun, lerblandad sand. Bottenvattnets temperatur — 2”,o C., sp. vigt 1,0273. Glyptonotus entomon, Polynoé Sarsii, ÅAnonyx lagena, one SSR "Onesimus plautus, Cylichna Reinhardtii, Acanthostephia Malmgrenii, Admete undato-costata, | . SSR RN EG Natica clausa, Bd. Vv. 14 EE ER TE RT AST SAS be RA "4 SR TNE OR ATS fe SON 210 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA, E ee RER SIN Venus fluctuosa, Cardium ciliatum, Astarte semisulcata placenta, Yoldia arctica, » Warhamii, Er TE gg ERA Cardium grönlandicum, Chiridota leevis. Kara-hafvet, station 30. Den 9 aug. 1875. Lat. 73? 15 on. X long. 69” 10 6/86 Djup: 9 famnar. Botten: något lerblandad sand. Bottenvattnets temperatur — 1”,o C., salthalt 3,05. Mysis oculata, Artacama proboscidea, Diastylis Rathkeli, Terebellides Strömil, Glyptonotus Sabinei, as TITUEEDNNNE Onesimus plautus, Aceropsis chimonopbhila, Utriculopsis densistriata, Tritropis fragilis, Pleurotoma novaja-semljensis, Ambpelisca Eschrichtii, » viridula, | Byblis Gaimardii, Pandora glacialis, ANNE Cardium grönlandicum, ; Yoldia arctica. Nephthys ciliata, Kara-hafvet, station 31. Den 3 aug. 1878. Lat: 73 285ön4< long. 68” 32 o-mGE Djup: 10 famnar. Botten: gråbrun, lerblandad sand. Bottenvattnets temperatur — 17,8 C., sp. vigt 1,0270. Diastylis Rathkei, Utriculopsis densistriata, ä Glyptonotus Sabinei, Pleurotoma novaja-semljensis, Örchomene pinguis, > viridula, Ambpelisca Eschrichtii, Natica clausa, Haploops tubicola, Mya arenaria, Paodocerus anguipes, Venus fluctuosa, R S Cardium grönlandicum, i 5 ciliatum, Nephthys ciliata, Yoldia hyperborea, RK os ARR Sur ATTGIGA VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 211 Kara-hafvet, station 32. Den 10 aug. 1875. Malmo ARA & LORSN DAL 0: GT. Djup: 10 famnar. Botten: sand. Bottenvattnets temperatur — 1,0 OC. Sabinea septemcarinata, I Mysis oculata, — Diastylis scorpioides, > Rathkel, > resima, - Glyptonotus entomon, Synidothea bicuspida, - Onesimus plautus, Orechomene minuta, - Pontoporeia femorata, Aceropsis chimonopbhila, Ampelisca Eschrichtil, SE Gaimardii, förodocerus. anguipes, FiNephthys RA " Mysta barbata, Phyllodoce grönlandica, I Scoloplos armiger, Travisia Forbesii, - Eumenia longisetosa, Brada villosa, Praxilla pretermissa, Ammochares assimilis, > Pectinaria hyperborea, Sabellides borealis, - Terebellides Strömii, BR = Gemellaria loricata, SS 4, : 4 = E a + Aeolis papillosa, Philine punctata (?), > finmarchica (?), Utriculus semen, > > elongatus, Cylichna alba, > insculpta valida, > Reinhardtii, Pleurotoma novaja-semljensis, > elegans, Admete viridula undata, Natica clausa, Frapallidd; Amaura candida, Velutina zonata, Margarita obscura, Saxicava pholadis, Pandora glacialis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Astarte semisulcata placenta, > Warhamil, Cardium grönlandicum, > ciliatum, Yoldia hyperborea, > ArGUCA Crenella leevis, TF 5 F Myriotrochus brevis, Ophioglypha nodosa. Kara-hafvet, station 33, Den 6 aug. 1878. ller SJR FLORA få 0 OLA. ; östylis Rathkeli, Glyptonotus Hibnen - Melita diadema, Ampelisca Eschrichtii, Djup FA faner: Botten: grå sand. Haploops tubicola, > setosa, Byblis Gaimardii. 212 Kara-hafvet: Hvitön, Den 5 aug. 1878. Djup: 12 famnar. Ammotrypane cylindricaudata, Amphicteis Grubei, » Sundevallii, Chone Dunéri, Eg Cylichna alba, Pleurotoma turricula exarata, > woodiana, Kara-hafvet, station 34. Den 3 sept. 1876. Dat. 74” 45 no X löngoTiiö see | Botten: mörkbrun, något lerblandad sand. Djup: 16 famnar. Diastylis scorpioides, > Goodsirii, Eudorella emarginata, Synidothea bicuspida, Monoculodes borealis, Podocerus anguipes, Glauconome leucopis, = Fr Phyllodoce grönlandica, Lumbrinereis minuta, Onuphis conchilega, Ammotrypane aulogaster, Trophonia plumosa, Maldane Sarsil, Amphicteis labiata, Dasychone infarcta, Kara-hafvet, station 35. Den 3 sept. 1876. Lat. 74” 30 "1. LOMPI TO SES Botten: sandblandad lera. Djup! TTfaronar Hippolyte Gaimardi, Sabinea septemcarinata, Leucon nasica, Eudorella emarginata, STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA GL Botten: sand. Pleurotoma impressa, Natica clausa, Lyonsia arenosa sibirica, Tellina lata, Astarte Warhamii, Yoldia arctica, Crenella l:evigata, » corrugata glacialis. Euchone tuberculosa, ER - R Crisia eburnea typica, ik 4 Fr Cylichna scalpta, Pleurotoma impressa, Trichotropis borealis, Margarita elegantissima, Nezera subtorta, Thracia myopsis, Astarte Warhamii, Arca glacialis, Leda pernula, Fk / R Trochoderma elegans, Ophiocten sericeum. Munnopsis typica, Glyptonotus Sabinei, Synidothea bicuspida, 5 Acanthostephia Malmgrenii, "Atylus carinatus, "Haploops tubicola, - Byblis Gaimardii, — Glauconome leucopis, k FR - Polynoé badia, Pholoö minuta, -Nephthys ciliata, > Malmgrenii, - Phyllodoce grönlandica, -Anaitis Wahlbergii, - Nereis zonata, -Lumbrinereis minuta, - Scalibregma inflatum, Cheetozone setosa, — Maldane Sarsi, Praxilla pretermissa, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 213 Pectinaria hyperborea, Artacama proboscidea, Terebellides Strömlii, Dasychone infarcta, Flustramembranaceo-truncata, Cellepora ramulosa tuberosa, Eschara elegantula, + J 2 Cylichna alba, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Yoldia arctica, Nucula expansa, Pecten grönlandicus, > sd Archaster tenuispinus, Ophiocten sericeum. Kara-hafvet, station 36, Den 3 sept. 1876. Kar ata n0X long ToTADNeai GT Djup: 18 famnar. rv - Sabinea septemcarinata, Z + k — Nephthys Malmgrenii, - Phyllodoce grönlandica, Onuphis conchilega, Brada villosa, — Ambphicteis arctica, FR Alcyonidium gelatinosum, — Tubulipora fungia, i > atlantica, Botten: lerblandad sand. Escharella pertusa, Discopora sincera, > coccinea ventricosa, Fr ; +: FR Buccinum grönlandicum, Astarte semisulcata placenta, Arca glacialis, Yoldia arctica, =: = 1 Asterias panopla, Ophiocten sericeum. Kara-hafvet, station 37. Den 2 sept. 1876. PART mAClons 807:305. du OT. Djup: 23 famnar. Sabinea septemcarinata, — Glyptonotus Sabinei, é > entomon, Botten: (lera?). Synidothea bicuspida, Acanthostephia Malmgrenii, bål a en 214 STUXBERC, FAUNAN PÅ OCH' KRING NOVAJA SEMDIAE BLeieschara crustacea, i - Sipho Sabinei, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Kara-hafvet, station 38, Den 11 aug. 1875. Lat. 750 /niXHlong. 75” 200006 Botten: lerblandad sand. Bottenvattnets temperatur — 17,7 C., salthalt 3,22. Djup: 22-fammar: Diastylis scorpioides, » spinulosa, Leucon nasica, Glyptonotus Sabinei, Anonyx lagena, Glauconome leucopis, ER Nephthys Malmgrenii, Phyllodoce grönlandica, Nereis zonata, Onuphis conchilega, Ammotrypane aulogaster, Brada villosa, Splocheetopterus typicus, Nicomache lumbricalis, Ammochares assimilis, Amphicteis arctica, Kara-hafvet, station 39. Den 11 aug. 1875. Lats. 75? 35mlsK long. TT 307006 Djup: 20 famnar. Botten: lerblandad sand. Diastylis scorpioides, > Goodsirii, Munnopsis typica, Glyptonotus Sabinei, Synidothea bicuspida, Onesimus Edwardsii, Pontoporeia femorata, J + 4 Er RN z X Yoldia arctica, » lenticula, R 5 R Myriotrochus brevis, Asterias panopla, Ophiacantha bidentata. Melinna cristata, Dasychone infarcta, Euchone tuberculosa, Alcyonidium mamillatum, = Pleurotoma turricula exarata, Thracia myopsis, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Nucula expansa, Ctenodiscus crispatus, Ophioglypha Sarsii, Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata, Antedon Eschrichti. Atylus Smittii, Lilljeborgia fissicornis, Haploops tubicola, Podocerus anguipes, Glauconome leucopis, + cc FR Nychia cirrosa, Polynoö badia, Bylgia elegans, - Nephthys ciliata, » Malmgrenii; Phyllodoce grönlandica, Nereis zonata, Onuphis conchilega, - Brada villosa, Won granulata, - Spiocheetopterus typicus, - Scolecolepis cirrata, - Chaetozone setosa, - Nicomache lumbricalis, " Maldane Sarsil, Ammochares assimilis, Pectinaria hyperborea, Amphicteis arctica, - Melinna cristata, fä öychone infarcta, ES Be FK Tubulipora iner 'rassata, = FE Philine brdlataj >» — quadrata grandis, » punctata (?), Cylichna scalpta, - Sipho Sabinei, - Buccinum tenue, VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 215 Pleurotoma elegans, > viridula, Admete viridula undata, > » lzevior, Rissoa sibirica, Natica clausa, » pallida, Margarita argentata gigantea, » elegantissima, Siphonodentalium vitreum, Mya truncata, Thracia myopsis, Lyonsia arenosa, Tellina lata, Axinopsis orbiculata, Astarte Warhamii, > crebricostata, Cardium grönlandicum, Yoldia arctica, » frigida, Nucula expansa, Pecten grönlandicus, :R + FE Eupyrgus scaber, Asterias panopla, > Linckii, Pedicellaster typicus, Ophioglypha Sarsil, d Trophon clathratus Gunnerii, Pleurotoma novaja-semljensis, Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata. I Kara-hafvet, station 40, Den 12 aug. 1875. - Par on 0 löner 8740, ov Gr. = Djup: 26 famnar. Botten: lerblandad sand. Bottenvattnets temperatur — 1,7 C. - Mysis oculata, fe stylis scorpioides, Anceus elongatus, Munnopsis typica, > Rathkei, Glyptonotus Sabinei, » Goodsirii, Synidothea bicuspida, » spinulosa, Anonyx pumilus, - Eudorella emarginata, Onesimus plautus, 48 FSTEAES a ” ITA I TR | 216 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA X Harpinia plumosa, Discopora elongata, R 3 Haploops tubicola, Byblis Gaimardii, 2 3 Eucrante villosa, Nephthys ciliata, > Malmgrenili, Phyllodoce grönlandica, Nereis zonata, Onuphis conchilega, Scoloplos armiger, Scalibregma inflatum, Ephesia gracilis, Spiocheetopterus typicus, Scolecolepis cirrata, Cheetozone setosa, Nicomache lumbricalis, Maldane BSarsil, Amphicteis Grubei, > gracilis, > aretica, > labiata, Samytha pallescens, Melinna cristata, Terebellides Strömil, Dasychone infarcta, FR och Alcyonidium gelatinosum, Diastopora hyalina, Leieschara subgracilis, Escharella palmata, » Jacotinil, Kara-hafvet, station 47, Den 14 aug. 1875. Lat: 74-30 1. X-long: :805-3000MGH å Djup: 20 famnar. "Botten: lera med myrmalmlika bildningar. Sabinea septemcarinata, Diastylis scorpioides, Onesimus plautus, Axinopsis orbiculata, Philine lineolata, >» > quadrata grandis, Utriculopsis densistriata, Cylichna alba, > Reinhardtii, Pleurotoma turricula exarata, > novaja-semljensis, Admete viridula undata, vi > > lzevior, i Natica pallida, 3 Margarita argentata gigantea, Siphonodentalium vitreum, Negera subtorta, Thracia myopsis, Tellina lata, > solidula, Astarte semisulcata placenta, > Warhamii, > crebricostata, Leda pernula, Nucula expansa, Pecten grönlandicus, - É k 'Trochoderma elegans, Asterias panopla, 2 finekat Ctenodiscus crispatus, Ophioglypha Sarsii, Ophiocten sericeum, Ophiacantha bidentata. Nereis zonata, Scolecolepis cirrata, Terebellides Strömii, jo ag ROSOR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 217 - Aleyonidium mamillatum, Natica clausa, Vesicularia uva, Saxicava pholadis, Crisia eburnea denticulata, Yoldia lenticula, — Escharella palmata, Leda pernula, R 5 Nucula expansa, i 2 2 50 Cylichna scalpta, Trichotropis borealis, Antedon Eschrichtii. Kara-hafvet, station 42, Den 2 sept. 1875. Bat Lö om X imbricata, > Sarsil, Nereis zonata, Kara-hafvet, station 46. Den 7 sept. 1876. Lat. 733281. a xÖlong 080 (0 Djup: 50—125 famnar. Cleippides quadricuspis, Amathillopsis spinigera, Er - ik Polynoö scabra, Onuphis conchilega, Apomatus globifer, rd NEN E Alcyonidium mamillatum Vesicularia uva, Crisia eburnea typica, ec) Botten: sten och lera. "FN 2 D Md Vv ATA rn bl Kd T ; AA a 1008 ad, SK N - ANN dy z FORE Yoldia intermedia möjon » propingua, Pecten grönlandicus, ek Od Asterias panopla, » Linckii, Pedicellaster typicus, Solaster furcifer, Archaster tenuispinus, Ophiocten seriseum, Ophiacantha bidentata. Aeolis salmonacea, Margarita grönl. levigata, » -helicina major, Saxicava pholadis, Astarte crebricostata, Crenella leevis, » levigata, Rbynchonella psittacea, Asterias grönlandica. Crisia eburnea producta, >» eburneo-denticulata, >» eburnea denticulata, Diastopora hyalina, » intricaria, Tubulipora incrassata, » atlantica, Entalophora deflexa, . Hornera violacea proboscina AY Lichenopora verrucaria, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 219 Flustra membranaceo-truncata, Discopora labiata, - Membranipora lineata typica, » appensa, : > » craticula, > scabra, > > americana, » cellulosa, — Cellularia ternata typica, » FORA, » » gracilis, é = > » duplex, Philine er felliea a - Gemellaria loricata, | Cylichna scalpta, fria punctata, Buccinum Mörchii, » annulata, Trichotropis borealis turrita, no biaperta, Velutina zonata, Leieschara crustacea, Astarte crebricostata, » subgracilis, Pecten grönlandicus, Itelepora ramulosa tuberosa, ae Höskynsiimdjor; Escharella pertusa, FOT T » palmata, Elpidia glacialis, > Jacotinii, Strongylocentrotus dröbachi- Eschara verrucosa, ensis, > Cervicornis, Solaster furcifer, » elegantula, » papposus, > Discopora sincera, Asterina tumida, | » coccinea ventricosa, Antedon Eschrichti. Er Kara-hafvet, station 42, Den 7 sept. 1876. Hat. 3 vn Jong. 38:20 :0. Gr. Djup: 80 famnar. Botten: sten (?). Asterias panopla, Ophioscolex glacialis, > Linckii, Antedon Eschrichtiil. Archaster tenuispinus, Kara-hafvet, station 48. Den 6 sept. 1876. Far ta SSK long, 097 8. Gr. Djup: 100 famnar. Botten: sand. Orchomene serrata, Alcyonidium gelatinosum, Amathillopsis spinigera, Tubulipora atlantica, AID Entalophora deflexa, Thelepus circinnatus, Hornera violacea proboscina, Myxicola Stenstrupii, Gemellaria loricata, PERS Cellopora ramulosa tuberosa, "SG 220 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. = - Escharella palmata, Discopora elongata, Discopora labiata, WIR » appensa, Ophioglypha Sarsii. Kara-hafvet, station 49, Den 5—6 sept. 1876. Lat..73?. 38 n..X long: 63045 5-0 Djup: 80 famnar. Botten: sand och söndergrisade molluskskal.. Cleippides quadricuspis, Escharella pertusa, KR j FA » palmata, Vv > Jacotinii, Polynoé scabra, Eschara leevis, Nereis zonata, Discopora sincera, Apomatus globifer, > coccinea ventricosa, at ; at > labiata, > appensa, Alcyonidium disciforme, > elongata, > gelatinosum, TOD Diastopora intricaria, y Tubulipora incrassata, Astarte crebricostata, > atlantica, Pecten Hoskynsii major, Defrancia lucernaria, Pedicellaster typicus, Flustra membranaceo-truncata, VSolaster furcifer, Membranipora lineata americana, > papposus, Cellularia scabra elongata, Ophioglypha Sarsii, Cribrilina annulata, Ophiacantha bidentata, Leieschara crustacea, Ophioscolex glacialis, Cellepora ramulosa tuberosa, Antedon Eschrichtii. Kara-hafvet, station 50, Den 3 sept. 1876. Lat. 74? 30.-n--X long 000 Soro0ET Djup: 35 famnar. Botten (obekant). Notomastus latericeus, Tubulipora atlantica, 3 3 Defrancia lucernaria, r Lichenopora verrucaria, = Alcyonidium gelatinosum, . Flustra membran.-truncata, Crisia eburnea denticulata, Cribrilina punctata, Diastopora repens, > annulata, > simplex, Leieschara subgracilis, | > intricariag ia Cellepora ramulosa tuberosa, 2 SET ADS K — Escharella pertusa, j 2» » > palmata, ; AG Jacotinil, Eschara elegantula, > labiata, > appensa, > tcabra, majuscula, - Discopora coccinea ventricosa, VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 221 Discopora Skenei, » elongata, kr ja Pc Pecten Hoskynsii major, Solaster furcifer, Ophiocten sericeum, Ophiopholis aculeata, Ophiacantha bidentata. Kara-hafvet, station 51. Den 4 sept. 1876. Kat RAS 0 long. 007 30--0. GTI Djup: 80 famnar. Alcyonidium gelatinosum, =S j Elpidia glacialis, Botten: lera (?). Ophioglypha Sarsii, Ophiacantha bidentata, Astrophyton eucnemis, Antedon Eschrichtii. Kara-hafvet, station 52. Den 24 aug. 1875. Fat ÖrrS0ET. Xx long ern10 oc Gr. Djup: 60 famnar. Botten: lera. Bottenvattnets temperatur — 1,8 C., salthalt 3,41. - Diastylis Rathkei, —- Glyptonotus Sabinei, — Acerus phyllonyx, — (Atylus carinatus), — Tritropis Hellerii, - Nephthys Malmzgrenii, Lumbrinereis fragilis, Terebellides Strömii, Apomatus globifer, + S - Alcyonidium gelatinosum, Escharella palmata, c z +; Cylichna alba, » scalpta, — Pleurotoma bicarinata, Trichotropis borealis turrita, Siphonodentalium vitreum, Neeera subtorta, Astarte crebricostata, Yoldia arctica, » intermedia major, > lenticula, » frigida, Leda pernula, Limatula subauriculata, Pecten Hoskynsii major, = ER Trochoderma elegans, Myriotrochus brevis, Strongylocentrotus dröbachi- ensis, Pteraster militaris. STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJÅ. 'N (I ATA USAS EG 4 LÅ fc Wade da pk Kara-hafvet, station 53, Den 24 aug. 1875. Lät. 7543 nn. Xx long 65 20rG ee Djup: 40—50 famnar. Diastylis Goodsirii, Polynoö scabra, Scione lobata, Dasychone infarcta, Apomatus globifer, :k kn Alcyonidium mamillatum, Vesicularia uva, Crisia eburneo-denticulata, Diastopora intricaria, Tubulipora incrassata, > incrassato-fungia, > atlantica, Entalophora deflexa, Hornera violacea proboscina, > lichenoides, Membranipora lineata craticula, > » > americana, Bugula murrayana, Cribrilina punctata, Leieschara subgracilis, Cellepora ramulosa tuberosa, Escharella pertusa, > palmata, » Jacotinil, Eschara elegantula, Kara-hafvet, station 54, Den 4 sept. 1876. Lat: "75? :15 a long. 66” D0MOrGEE Djup: 130 famnar. Eurycope gigantea, Amathillopsis spinigera, = 33 Ja Polynoö scabra, mk + ER Alcyonidium gelatinosum, < Arca pectuncul. grandis, Botten: lera. Discopora sincera, Ls > coccinea ventricosa > labiata, > appensa, > Sarsil, ? > cellulosa, » elongata, Cylichna alba, > scalpta, Sipho Sabinei, Natica pallida, Siphonodentalium vitreum, Astarte crebricostata, Arca glacialis, Limatula subauriculata, Pecten Hoskynsii major, 2 Asterias Linckii, Solaster furcifer, Archaster tenuispinus, Ophioglypha Sarsii, > robusta, Ophiacantha bidentata, Antedon Eschrichti. Botten: lera: Biflustra abyssicola, >» glacialis, IR TR FR | : Archaster tenuispinus, Ophioscolex: glacialiss rat - Lä VIK. VELA Er Tv 4 TAS . VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 223 Kara-hafvet, station 55. Den 4 sept. 1876. BÖN RATE LONOLTOL F20-0: GT. Djup: 125 famnar. Botten: brunaktig, sandblandad lera. Bottenvattnets temperatur — 1”, OC. — Synidothea bicuspida, Alcyonidium gelatinosum, É RR cö AN Archaster tenuispinus. Kara-hafvet, station 56, Den 9 aug. 1878. Bar 22 Em. Xxblong. 807 58 0. Gr. (Dieksons hamn): Djup: 5 famnar. Botten: fin, ytterst mjuk, ljusbrun lera. Bottenvattnets temperatur + 9,0 OC., sp. vigt 1,0025. - Diastylis Rathkel, Amphicteis Vega, — Glyptonotus entomon, ANAR AT — Pontoporeia affinis, Buccinum glaciale, = 2 Cyrtodaria kurriana, å E Yoldia arctica, | Nerine vulgaris, > — intermedia. Kara-hafvet, station 57, Den 10 aug. 1878. FHapiida sopa long s27 12L0N Gr. Djup: 20 famnar. Botten: grå lera. — Glyptonotus Sabinei, Asterias panopla, = > entomon, > Linckii. - Haploops tubicola, - Kara-hafvet, station 58, Den 10 aug. 1878. Bar enn Clone. 82712 o..GT. Djup: 19 famnar. Botten: grå lera. Bottenvattnets temperatur — 1,0 C., sp. vigt 1,0266. || É Glyptonotus Sabinei, Nephthys Malmgrenili, > entomon, Ammotrypane aulogaster, Hösse Nicomache lumbricalis, Praxilla pretermissa, Polynoö Sarsii, Terebellides Strömi, EE kade : AD > Å 4 ir : 224 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. = ——— OR ARNE VAA Ö ER a FS Dasychone infarcta, Natica clausa, = - 3 LJ Tellina lata, NN . + . 20 Astarte semisulcata placenta, Cylichna alba, Yoldia arctica. 2 Kara-hafvet, station 59. Den 10 aug. 1878. Lat: 742.118 'n:/X long; 83 8 oKEN Djup: 24 famnar. Botten: lera. Bottenvattnets temperatur — 1,4 C., sp. vigt 1,0261. Diastylis spinulosa, Nicomache lumbricalis, Glyptonotus Sabinei, Maldane Sarsii, > entomon, Ammochares assimilis, NOA Terebellides Strömii, Nephthys Malmgrenii, EE Phyllodoce grönlandica, Tellina lata, Lumbrinereis minuta, Axinus flexuosus, Scoloplos armiger, Arca glacialis, Nerine vulgaris, Crenella levigata. Kara-hafvet, station 60. Den 11 aug. 1878. Lat. (4? D2Um. KA Hongsö STORM Djup: 6 famnar. Botten: sand. Bottenvattnets temperatur + 1,0 C., sp. vigt 1,0133. Mysis oculata, Travisia Forbestii, Haploops lineata, Eumenia crassa, 3 Rare Nerine vulgaris, z Prionospio cirrifera, Castalia Fabricii, 0 Scoloplos armiger, Alcyonidium disciforme. Kara-hafvet, station 61, Den 12 aug. 1878. Lat. (75? 52:40. << Tong: oBTt HD TONER Djup: 15 famnar. Botten: sten. Bottenvattnets temperatur — 1,1 C., sp. vigt 1,0261. Tritropis fragilis, Scione lobata, Aegina echinata, VERSA SAE pv äte ed Astarte crebricostata, tå ir VR SPAR Få V VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBUTEN. 225 Limatula subauriculata, Pedicellaster typicus, E ÄR RO Solaster papposus. Echinaster sanguinolentus, Kara-hafvet, station 62, Den 13 aug. 1878. Hat 020 longtd2:e0d0. Gr. Djup: 40 famnar. Botten: brun lera med stenar. Bottenvattnets temperatur — 1,4 C., sp. vigt 1,0266. Cleippides quadricuspis, Scione lobata, feAXegina echinata, : Apomatus globifer, å A 2 4 a EN Saxicava pholadis, fiPolynoö scabra, | Crenella lzevigata, Eucrante villosa, sr AES fr - Nereis zonata, ; Asterina tumida, - Onuphis conchilega, Astrophyton eucnemis, — Amphitrite affinis, Antedon Eschrichtii. Lå Kara-hafvet, station 63. Den 13 aug. 1878. Bar OS long JA a 0, GT, Djup: 3—10 famnar. Botten: sten. I Polynoö imbricata, | Sabellides borealis, mm Nereis zonata, Amphitrite affinis, — Bceoloplos armiger, Scione lobata, — Siphonostomum vaginiferum, Euchone papillosa, I Brada granulata, Apomatus globifer. I Cirratulus cirratus, Kara-hafvet, station 64, Den 14—16 aug. 1878. Fe 15 hn. 0 long, 95-30-07 Gr. (Aktimäviken). Djup: 5—10 famnar. Botten: sten. Bottenvattnets temperatur — 1”,a4 C., sp. vigt 1,0249. — Acanthostephia Malmgrenii, Cylichna insculpta valida, 7 Parapleustes fragilis, » Reinhardtii, FE Atylus carinatus, Sipho Sabinei, - Gammaracanthus loricatus, Buccinum ovum, RA ARR nr Pleurotoma violacea brevis, Bå V. 15 226 Velutina zonata, Margarita cinerea grandis, > argentata gigantea, > obscura intermedia, Cyrtodaria kurriana, Astarte semisulc. placenta, rhom boidalis, » Warhamii, 2 » Kara-hafvet, station 6&, Den 19—20 aug. 1878. Lato TT? 36: long, 105725 00-06 Hå Botten: lera med stenar. Djup: 5—10 famnar. Glyptonotus Sabinei, 2 + STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA 8 Asterias Lincku. ; Nr kela ÖNS Won CV EM J Arca glacialis, Yoldia arctica, Crenella lzevigata, EA é i Asterias panopla, Asterina tumida, Ophioglypha Sarsil, Ophiocten sericeum. entomon. Kd delen. Sid. Sid. fnabdominalis (PhryxUS)......s...... GORAN ALE OP SIS se nas ot oa bdo ega 134. Höabietina (DalaClA) kicsv.iscdsrisseerreve 164. ambigua (Microciona]) ............... 166. abonormis (NematUus).......ssie ser 27. | americana (Membranipora)......... 107. färabranehiata (LefNA)............ssssv0 OA FAI OCHATCS jus ssgn ss nassse RS Se dusas 90. Mabyssicola (Biflustra) ............... NOG FARAN OCHe Asse ste sus RN de 162. d » (CIadOrRiZ4). sc. sd ÖMT CATma ma Otry Pamela ARM Sa 84. » (ÖNLSIMNUS) sales ssalsde da GB IFA ELIS CE apps riset oe AD IRI va FREAbROSteplaia HA. deg ers over on (FT FAT ITCTETSKS ast AA. INNE BEE DOO O ös else sr bes vide år US kan OA EAT IG TT DOK Trees ere ge ARR dd edan os 93. BECSKOPSIS TE sars ddor sides dress Nörd GAMO DE UR Arterna rel s ER NEJ AA NGA ade 161. SBS Ra a Sr SER EES SRA SSR FE SUR K 66. | ampulla (Stegocephalus) ..... ...... 69. BEEN OTUbCS so dasa susar se skr sons rond ÄRR ATEA D ULL Ta Aero. sö ss re NERON aa 134. 2 IT BERNA ar RER EC NS SERNER RESET EEA SE ISSN AMNAITIS. Eö cr sllsa ass kn fRR TNNN SDAEE LE 80. aculeata (Ophiopholisg)............... GOT TanalS (EUCHOMC) rese dodusde dad on oc on 97. » (CINEFEBOPIS)) £.> oss rres secs SINN (ES ERNIE Cora rand ba nets tknsads a SRS BÄREN RDR 31. MEXdelognathlus Cos:.csecdesv0s0s Orr Ii 2) JR ANDA SfE dne arr arsde vr sl ANN SARA NAT 20. ALICE SSE SP EESPR RNE SATS AE 3OMESTN anmceps: (NematUS)-a...ssd.ssd so SSK 26. 228 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. Sid. N Si ATG rok sne ee res SS NANA 146, 147. | AtyluB.......+»sosesosarsersst ar 26 VAT CINASUCT Varen oh svd rr SAR ER SRA 158. | aulogaster (Ammotrypane) ......... JATChTenCIHyYSIoeUS Söc,v ce re bes ever 99. | AUtolytuS”..,...>...+.,ssema aretica (AMphICielS) Ju ..st us.» ss. 92. | avicularis (Cellepora) Eee PRE (CE 230 KSL ER are RSKR 49. | AXinOpsSiS ...s..s.s=15ss« >> ot SIE S(( Of ERE N De JA BE ST re BM 80. | ÅXiDUBS on oss oare råa oc ova sen EA DD R(IDTGKSODIA) osv stok nb sn 28. | AXIODICC s.a.s ds > reser ons DA ELI SOMÖ) sas hes vo bo an ser 44, | badia (POlyfOG) oase.ess sar PA (EteOne) Oda Er KINA 79. | Balsenopteratiof.:piöf arte ES (EKO ere eeh ce SST 24. | balteata (AnthomyZza)nr morfa 5 ((IPUTA) Re onsaoo öres EEE 447 barbata (Erigone) ocker >». UNTEOLER )rtronat ocg kend 94. » (MYStå); russen Se Nor SERENA TEE (Para UK) Mogren EEE SSA FU » (PhOCA2) I ses ges ses SI Dr (ELOPRIIG)" cömsomkse Fo ERALELEL 87. | barbigera (Erigone) sor on > (SEO enTa) sea 81. | barbiventris (Aricia) öfoan > (Sibir ROMS 30.) Barthir (Oreula) fees » (EIPUlA NTE orre erna NG 40; || BASTA ssnoeec coin SSE Hp (YO) a nveee oe rer rs NOEL 147. | Bembidium. ...:.. döde EEE Se aretieum (IrOoCHOoStönlA) fact cEieL 154) bernicla. (Brenthes)tateteeemae ALCtLCUS. (HUCYTC Si edeeser bee HUSELS 22. | biaperta (EHippothoajistrtr een » (ELelop hills) man cec ST Ls 33. | bicarinata (Pleurofomaj rimmmen » (MOTOR ee er SR 23. | bicuspida (Synidothe2)..o........s..4 » (NEmabuUS)uuucsduass ab FKLELE 26. | bidentata (Ophiacantha) ............ » (RO Smash AT SRA 14: | bidenticulata (IsotomajöErEteet » (CAOENONN DNS) = do65 99050 avs ASADES 164: | BISlUSträ: moa seten osep ör ALSNARTAN (CAG SE 18. | bimaculatus. (Clavieepsj = -Lre » (MY) eoe decent HALS SEEN FE HN 140. | Boeckii (Dendrob&ena) ............... Are OSA. (CIYOMSTA Ner ock abbr bro TAJT] BÖISTINA son ge se sinn soil AS RENA arsentata (Nar galt) soo. sceocstekees 136:) BÖDADUS:. mös sewe cec cbnss re oc EEE SAO YIIDIS: dess dre SARA SHALA Si: | borea ((Erig Ones ss sus FANA GTar (MOVE CN) SES 34, 35. | boreale (Olophrum). For Aricia (FOolycketajia smet ee 84.) borealis! (Boletina).......sssr been ASK ]STIAS sc oinios0jör solar da SAN EESA ERE KER VA AI NIE 61. » (Corynothbhris) dee armatus (AChorutes) ......s......... 48. » (Feronia) «fycsd dte » (GamasuSsjalkiu fs tee 48. » (Monoculodes) ..... ERA Amer (KCOLOPLlOSEE 83. » (Mystides)IsEereRtnane JA NTELBEE HON 0015 Sr or NAR So fn sr fn 95. » (Nothrus): == Rea articula ta. CLRUIALIA) ....cocoo- 165. » (Oedicerus) trade SANS GC OUS vd ege nr före eosfetora söta letter a AE TANER 167. » (Pandalus)- FratoreEEn ASPeRa (E(OLYIAOC) ers sees ieela ss dT 175. » (PenthaleUS......sssenree assimilis (Ammochares) ............ 90. » (POLY IOGJ vo dkLEEEEEN FAS TOLEDO else iolusta era ELER 143,144, 145 » (Trichotropis) fErEsEerae IAS BET TAS dere obe svenne STRESS 156. » (Sabellides). «....s se Asterina.:...... URGEL MER. JA, BILA 157. » (Tetranychus) NEX ATSEIOP BYT OT 04 rar bl Sön sn NS 161. | boreas (Sclerocrangon)............... aterrimus (Atractodes) ............... 28: | BoreochitOn. ......-4. = stödd atlantriea (Iubulipore) Mos. san 104:1 bostoniensis (Aeolisj,. «rst 118 Alfa AC CIRTGONE) 2 « ASIM ROS 44; | Bovei" (Mesoleius) ......w..«.ssse beer ARR CIOdER 00: 2.0 se BOSIFRARR LSI 28: | Brachycentrus ..=..:........ SN 2 atriceps (Sarcophaga) ............... 33. | brachyopis (Erigone)....c ss VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 229 | Sid. Sid. 0 rr ESSER KSR ARR SORG (CRT SODLÉIAN "ds lass vc SATA REOS 2. BRRESMGKNULSE 2 Ida oe a döds ra Ära ad a ser fd ba 20. | ciliata (NEPIERySM HARE) slut (re kevirostris (BAdella) so.scs. sve 49. HRT OLSLANSTE I SLANALLI Köla 110. Häbrevis (Myriotrochus) ........st.v..: IFA KeA (UC CUM IA esse Ir PIECE Teur Ottomanska Sh 129. » (CATANIA TN co 146. — Brusewitzii (Rhamphomyia) ...... 2 Ke LTeNaSKE ENT SALIG dose 19. fiärerun michi (Uria) sstvilass dine 28. | Cinerea, (Margarita) m..s.d sms 134. BERtCCiNnUuM |.........v.. 2223 24 fetmounata (RISSOT) se essssososs rodel 13 TA UL ort SAST SAESE SIS SA LERAS I AR SIR AAA 107. | cirecinnatus (Thelepus) ............... 95. / TLS ed re NASA RE ARSA SL Ka 2 era ta, CAMIPNIILITE ooo ser ssd ög. FE NER ET SIA föga s Bane 0 da SERNER LETA för Ia FEN ELIG Ena öd VERA 87. ERE ÖGATS, spade Ad a eden ofred 53. HELE (SCOLIS COLE PISN sets Jada dd 88. PRE SP OTO TA sis dess snonssatke tsar sn det HOS OO TERA LIUS ag AS TA ran 88. "2255 (IDG DEE NES a RA MS er aLESE (CIRA NS) vs fade 88. fäircaleisera (Cucumarla) .....ccecv 153. | eirrifera (PrionOsPplO)..:..::.....-..ss 88. REA ST a ole das aa isabelle doksd FSA CiFrosa. (NyChla)r sb. omg). vt 74. Basar ( AMA) io cs SEFNhah od dag 24. | eitrina (PhyllodoCe) =m.ssums ssd era daa 80. — callosus (Neoenchytreus) .......... 1008 FÖRORT Aro as ass nöta SLE 167. färcandida (AMmauUra) oocsssiiseier diskade 133. | Claparedii (Hyalopomatus)......... OCK MEDANS ASA EE Fri reder dee gd era T25elathratus (CIroplaOM) ......ss. este. 125. föätapitata (Capitella) nlsnsasvsnd. SJNKSkaNSA ENA LCD Rose keSRE 132 » (EIGERT ae NEG se SMK GARVIG SJS pe AKS NA SE NA du 50. = BIVLSLGR SR ere SNS EE RARP ERE SOK OISTPPICEST a hes ssd as gasa krv sas ns RA 67. PES DIKG LR AA LSE a bal de bes fe RIS OT OTNE ETS or ere så so ee sd sn SAT ERE IRA 0 EAREEUT T ora SSR EE SEE FETARE FÄRSEN TAGA ed aretatan((Elya sjok se 51. fridatus (Atylgs):.sssoctisden ering 67. | coccinea (Discopora).................. ATA: FrNiEEORS, CEIPUla) Asker AUD I GONE OEI Se ers reg ES AREA dd. carinulatus (Orthocentrus) ......... 293LC0 HALS (DTASSUS rss sena n iiden 46. FRAS Ur for AA OE ULE S LE Fa a Sf de SO SLE GOT TASN SI Series a sa Ar sr dee Si Hasta ea. (SSOM): Ad. cd delitedsaer be ST com mixta (IISSOROTA). sscssd ende: 30. — catenularia (Membranipora) ...... 107. | compressa (Astarte) .................. 144. föäcavernosa (Chalinula) ssscs..sscscva 165. | conchilega (ÖnuphisS).................. 83. 2 3] UT tern SR SE USER EES BRN TENN eo msp ur ca tar (CATICIAN EEE 34. EL1101GR 0 RES SNE SE VE TNA EN 107, 108, 109. | convexifrons (Tipula) -..s......... 40. BENTlOSA (DISCOPOLrA) Ak odesn ks INGE 2 COP EO TANIA ass SLOG. bd 37. färceltieus (AntedoOn) a...::smes.ssivsnra TORA keoracina. (RSOdOSIEETERE AAA SA WEttirophAnes säker dsedre sn da 18. | coracinus (Chironomus) ............ 38. FER RRSE(ILeCSriS) st. .scssiges les nsge Se 2251 COAT aa NR än sa NE NETA 37. BEE Atop OS edits sea sileserta redd ne 39. | cordylurina (Scatomyza) ............ 36. feervicornis (Eschara) ...s..mwees FES ILCO SKARA STEL bs ma dd AT ENT 158. MESKM HILLS (ATIERUS JT be No niene desdal or FEN) COrlacCéa (ASCelia jul IE 167. PES KOAORE NE sades nav fa Ber Lcornuta. (HUryCOPÅ) udde de öd. BPIRADEEK EE LA 3-2 Sn NSI SA IG 0 be dda slit TOS ICOROM ATA (ALTCIY) » daselen då dad kd stadd 35. PIA RUS od Aros ara ar di ses rd Ior vr NN 9 Gorrugatas(CErenella)jskud te 151 Bitaricelea. (ATSYNDDIS) ...s..sesiocf0 005) SIA COTtLIC UTA (OY CRNAN PMA LJ Ra 120. PER ROREA sis oda dell vedeedere. SasLåå Zlte || COIPNTDOT AN ONE Sgsrg sys sys äns Se ERE 164. chimonophila (Aceropsis) .......... ös COTTA bogsörnrer es SURA RRARET ol TE ERA SSE NOEL SST MN IN (OC OTEN/ Ole ua rörde roterar Fr IoESE SEEN TAR 24 RR O TR OMANS: 4:53: AA bk ekt SSG IGOStIeeKA (el as sekr lereso ses rr 149. KOL SY PR Ren 10. dl lefran 97. | crassa (Astarte) ......... bor Sp Saga 145. Er et MR ” sq ITu 3 NU s HT ä i ä - pe . kö.» ö AT Ved ” 5 s -” ,» 2 : - STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. v 230 Sid. : CraAssa (CE UMSKHLIA): 4 sew. vesss 20 sed 85. | Dick£fOnNia -...:sessrvsvscsn ne CNassicornis. (SabellaNr ee 96. | Dicksonii (Archienchytraeus) ...... érassipes (Lithobius) ut:d... 44. | disciforme (Alcyonidium) ......... : » MONLPA Ta) III VA 48. | Discopora ............ 114, 115/ 116, TITO » (Benthaleus)juf dd... ss 49. | dispar (Orthocentrus)................s..« ». craticula (Membranipora) .......... 106. | distineta (Admete)y. uven erebricostata (Astarte)............... 145. | divaricata (Tipula) NNE UTEN EWA Topckecrs tm RE bEne 150, 157. | DOTIS! vis avs vsed str vdsasrs OTTO TIITNA Str dn SIERRA TENN NA SO 109, 110. | doörsata (ATICIA). m-.. torde (ÖRISTA VT: sutare diken se ASA Bale hlelstå DE SAS SEE 101. | DLASSUS I «ör fwerererelare dra'e1erareis SEE crispatus (Ctenodiscus)............... 158:'| Aryadis (SCeVa)L soc NECs reee ee cristata (Cystophoråa).................. 15. | dröbachiensis <(Strongylocentro- » (IMG TITANS) > nsentokiisn ae SER ERELE 98. | DUB ana swieleinie si a osm sten SNR RE » (BiSCA) nde I SSAB oc ERE 94. | dubius. (ACchöruteS)..s=... esse eruenta. (DisCeOp Orea FYSaIsAN 114: | DUlichiA us. s..2s de 367 N de SEE crustacea (Leieschara) ............... 110. | dumosa (LafOGA) v...scce-stosesak a SELEER OtenodisCuB sees KISSA NE 158. | Dunérii (ChONe) ...--.KOMWAEERE CMC TUPR ATT vn oc koserk orken ERNA 158. | duplex (Cellularia) Fo OCEAEEeN OM RT a/s örs rad SRS ER IEE KA SIREN 38. | eburnea (CrISia)..... css fees AES NER CUM CTS Yaesternes HSTASKEE ARD ENL ER 12. » (Pagophila): ck kösAES cuspidata (Acanthozone) ............ 64. | eburneo-denticulata (Crisia) ...... » (BAardallsCa) oc SAN 70. » ..-produeta = (EO (CN SITS sa or eternit st ERE MER 20.1 BehinASterL skör rer skese oh SeE CVICh HA: festat ee sr ker sele cke 120; 121: | echinata (AeSinå) cctes.e RESA cylindricaudata (Ammotrypane).. 84./|edulis (Mytilu8) .......sssssssseesrar rna O YEO ALT ce snar ASSR SANS MT SEEN 139. | Edwardsii (Onesimus) ....s.sm.....++> CYStlOPHORA od. kebere ers dl EEE Rn kt 15.1 elegans (Bylgia) .EoE Eee DACry dun st ssk RNE EE BR OCT 151. » (Pleurotoma).:=35- Esa TD GJUES 200 ecn dag se RE r CO ELRE LK ELEN 60. » (Trochoderma) =rmre ae Dasychöne ..tys sAJOALSP NATAL Ske 96. | elezantissima (Margarita) .......... debilis (Diaphanay tree fi 119. | elegantula (Eschara)...............-+++ decipiens (Bdelld) ::.s.t.sssssdtrssres 49, | elongata (Cellularia) ................-+ decussata (Crenella) .................. 150. » (Discopora) .......... Kisa deflexa (Entalophorayt LÄ mate 104. » (Dhiecophorajris Ern AeMOrata (ALICIA omm ore T 35. | elongatum (Buccinum) ............ «+ Adeformis (EWSUS ae ET RN 122. | elongatus (ÅAnNCeUS) ..............+srer- DefranCla:, us tes eat NS Kate. ES UNGEN 104. » (Utrieulus).... ... (TIRCELA 05 inse se ester er NANNE de ber 83. | hiemalis (TrichoCcera) ::.s..sse este GlyptOnR OUR art ke ELER 58, 59. | hilaris (Orthocentrugs) sikramm (IOSSIL (ÅA MpPbICtelS) Artes fan) eos 91. | Hippolyte; —-.....ssesios före DE (EV TDROP Sas RA Ne TM 54, | HippomedonD ....s:sssecoskoss be (300 ASK. (DAStyliSJö stred did 55. | HlippothO2 .u.sses»sssssssscer st SAS gracilentus (Chironomus)............ 38. | hirticornis (Orthocentrus) ......... ORACIISKCA MP IICteTS) död oss bs dens 91. | hispidus (Corethraster).............s.s » (CellmlariaNuks El) stag 108. | Holböllii (Hippomedon) ...........: » (EPRESKA MAN see I). Job OA 86. | ElOmallum? svs soc see koss SENS » (ParapleustesyarsarbyrN 66:-| Elom alot" ssu. ss» tesssne ce» ec sFRR KRA STAD ALS I (ALC) EE oe AIN ETS 146: | Hombergii (Nephthys) .............«+ » (BASMAN oss vet bsENENS NR 50. | EFOrnerA ...cvssasssspus se rekn ses SEK S FSE » (Maboarita) arm. feckar ka 134. | FEloskynsil. (Pecten). >... sco » (Philim€):. .—bAat GSE. ae 118. | Hovgaardii (Rhamphomyia) ....... oranulata CBrada)ss a FöfreRe 87. | humeralis (Chironomus) ...........- » (P.ECtinartaNLE NE 91. |. humicola. CCenyllay tot GraphOlita rar GVREL SR STR 32, | hyalina (Diastoporäa) ...........sesse Grubei (Amphicteis) .................. 91. » (Hippothoa), «Frue Srylle (UL) a... css GSR 22. | hyalinus (Neoenehytreusj ii grönlandica (Amphitrite)............ 93: | Hyalopomabtus 4sbra. et SRETAE RARE » ((ASTenrtasNr EEE 1,56: | ELYAS «vv vösneebin jonas NARE ANTENERETE » (Mar Sari a) see 1855) ElydlropsYyChE ie: -=s.s:0 sö ERE » (Onchidiopsis).......... 134.) hyperborea (Nebria) toEbEstee » (CENOCAa): (SSA 15. » (Pecetinaria je bete » (Phyllodoce) a. .+.. ku A 19. » CY.oldia) ..4:S0 | helicina (LimaCINA) istocscc:erssosrrrnt 117. | instabilis (Tipula) "FEOCHIE: » (MarsaritaN Es EE 136. | intermedia (Margarita) .............«- helicoides (Amauropsis) ............ 134. » Dir. (ATERER ERNER Trellenii, (Tritropis).....bisdi.ross 70. » (Yoldia) s.sssressenessnnne 8. 1 (SUOTTONGA: KS SEAN PEA SP SAS RE ARA NRA GG 37. | interpres (StrepsilaS)..............:+:+ DK TLS NOT S het ere etern srsers Nga! or kä ERN AAEN 33. | intricaria (Diastopora) ............++ hi ; hemispheerica (FHalicnemia) ........ 167. | islandieus (Pecten)ssrieiomtitent 52 FTermanmla oe, .bewsse desde b AR 47. » (Sipho) se 12: VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 233 Sid. Sid. EAS Sa ac osl seder adl sb OS Himla ema. (ÖOPREHA) ssd hdd 84. BENET RR NERE SNES AR 0 banle saa ord dä äje läte a Än älerera en AZ MILDNER ATANA GULA oas hole ba ocksa ser sena send ÅSA 151. facotini (Escharelld) vc... NS FJäCnelkkil CA Sterias): vassen odds 156. Kjellmanii (Rhamphomyia) ....... S2ineata (EAP lIOOPS) «skedd ks ir r 2. Kröyerii (Trichotropis)............... 132. » (Mempraniporaji Ju ss.s.b el. 106. Imieriana (CYrtodaria). ..mvss sms ssmnr 130 lineatus" (EremreUs) Fiera 47. Kabifar CAmphictelS) = ..vmssisvs. ss 2 kneolata- (PRINSAR Ae LISE PRE (DISCO POLA) srerofsesrjefsrti ekfat rr OLSON före oe ere dr orareke use fon olefafekef ata ve ba 44. IFEVice ps (Neastus) missvsssrsedesvsiena 20 TOOGA EET NE flanera stor lefsf ön oro a RAS 41. frnisata (Orenella).....s.e wc wi US(0E I OD GR da ebba s OR Rs SER SE SE ER OR 44, » (CAESAR) ang vvnsrns NEN MID RSS ON OUDE Vers rk he 05 EO CAI be sas de ndesee sr ide FA 130 EO INO I FU SAPE Te ss ANRELL 44. ACETON OODNN)I Rader den 128. | litoralis (ONesimUS) .....s.ssssoooosooa 62. sa (GO hird Ota ut desredvsonter sera TO ITRI (SCA ONA YA) es od Sod 36. PIE (CKERE Ass desde ör NN ver [FOR IEEE SA Slrg re Ne knä reds A DEN 182. DIEN CET SCIHNATAN Nea sens seder Ne Ta Tä IOR ara (SCIOMG Es ou oes stsdikdd nd 94. RENA LE mn ik olle sas od SA ed HUGO ONE SVs as Aes og ej a SRS NNE HAr ka 19. MilaSenar CAR OMYX )eesessaovecvsvsceresrr ie GS HOcTSta (CanAm ALUS)A occsenss ss sd 68. Kar SS ÖV PES) ars sc scar äver insti SN Ön Sp ennIs! (SPILLA) =: «css. eka 39. MES pPrOPS. vc vccsscvseileisreseri ser er sisten 56. | longisetosa (Eumenia) ............... 25 . Tandsborovii (Escharella) ......... 113. | longisetosus (Autolytus) ............ 81. BIrlapponica (ÅDArtä)......ess.ssicervdsia 31. | longispinus (AcChorutes) ............. 43. | » (REN ANIS rdsre sng ER 33. | longissima (Stylocordyla)............ 166. fr laäpponicus (Bombus) .................. SELL O [IDEN So oe sö Te SRA ESA Je Rd 13 4 | » (Centrophanes) ......... 18. | loricata (Gemellaria) .................. 109. tr: : 0 RAIS GPS EAS AE ISAR SEE BER NER BR KKR 21 » (GELSCPMIA sr roar rd desk öre vd 08 ja BARR CLCINDAN smeden vvo sdsne rede rd oder 142. | loricatus (Gammaracanthus) ...... 68. 3 late bricola. (fKinyphia) ::.ssiicssid) 44. | Eoveniu (MelzeniS) i..s..s..cssesuress rs 76. en Tatericeus (Notomastus) ...m....... SOT |Elue SMS, (OTID AGN rosor eden foder 48. i Jätieollis (Orthocentrus) :s...... 30. | lucernaria (Defrancia) ............... 104. 7 » (CENygadeuon)iN Jae 281 lEGdus) (SPpIroOrbiISSREE AREAN 98. RES Us Ai vad besten dieses död si sd 94. | lumbricalis (Nicomache) ... ......... 89. Re AR 0 SEDAN dot 149. | Lumbrinerel8.............. MARE SVT MECIeSschAfA. o...vcnidiverileskeres sht OG NN pas: (CRS LAN srsgns nia 12 ä NESENELeveI a CY OLAS er sr osbolba dd 148. | Lätkenii (Ammothea) ................ 162: PER n 0 (RAA AEA OT oda 137. » (Phyllödöte) sol. saa 80. 0 ra SES Ar RARE RA AA ES EDER 22. | lynceus (OedicerUs) .............+0.002 65 PEREHEATISte: oo osseovtsese iver lars ever ea FIG | INO TNSUASG EN ek ob she a we a TA Sr RTL 141. : ; deucas (Delphinapterus) "............ ITS | aer OSLO SSA -(ATLLOTD) oreda ss essled ondas 34. ä ISNG RES = SNIA AE både ST käraCrurEA (OLELINM Adds drar 2 LE TA PA PLRSSTVEAOSIR SEE 50. Hd CUINPeS. (SCA IOMAYAZA) I doses see 36. fr leucopis (Glauconome) ............... 3 NAO (YEAR SATIN) bodd 136. Miltlöviceps. (Erigone) :n.s...sa.imicn0 HG KONAR (LIG GLEI AP står gr ssnsares ELSA 152: föökbellula (Themisto) .................. (OM RSA ICY OLAI ARR sor 148. fr oliehenoides (Elornera) osmssiosiseser 1047 Immajuscula (Escharellaj Efi... 10: BER AChenoporA .s....ssiiteresiseieteer lessen 11055 VIA Lear rd ss vekar RIO. Hentericus (Nematus) i4.vi..i..id 27. | Malmgrenii (Acanthostephia)...... 65. 2 Elf IEEE (ESD SR AS RIA ER ARKA Eee 70. » (NE PES) SES Frid 178. BRRREESENNERR ISEN DALIN Fe ET: » (SmMmInthurgS)A I:s ss 42, fönaema (Clone) Aesresees enes 117. | Maltzanii (Montacuta) ..........-.+ 142. TT 3 - t - k sq 2 AN ad & ” 234 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJA. RÅ | Sid. 7 8 mamillatum (Alcyonidium) ......... 100. | Mycetophilå.:;..:..s.:sseseesor ee 41 NER SALIÄG vosssss or su 134, 135, 136,-187. | MyOdEBdimnovsrevrea ET Manus AMALUS) i ocest bsr 21. | myopsis (Thracia)latsd ren DIA TINNAA (LINS (Scb balk se obinlr 19. | MyriotrochUS::ss.0.:.3.sesesoe ed MWaritiImuSk(UPSUS) Ned ssk deras 13. | MyrioZzOUDO ssd Fsbde rd dr | marmoreus (Boreochiton) .......... 188: | mysidis. (Dajus) (.4isa vf medusarumi (Elyp eLla)H Eee sms.da det 60. | MySi8 -u ses ön re'nonions cs det FONDEN TVI] SE TAS Arr Loe a ser Ga Coral oser så rr ATT 76. | NEYStåa a. .ssese ren. rp sena RE ING [ITIL (oe o tes NN bol 0 no RSS 93. | mysticus (Nematus) "ide. 0.s. NIE LIGA ven r or or GERE Eee Ge ense Arb RAS 68. | MYyBStide8......=:s ess =wsesk dT membranacea (Membranipora) ... 107. | MYtiluS] sosse -ss des membranaceo-truncata (Flustra).. 105. | MyXicola -m.scssssesse Membraniporåa. v....c.scee 106, 107, 109:] Mörehil (Bucemupm) mp ttEEEeiee arg ee (IDNEOING) seonuosossgtshoLtotcs 45. » (Pleurotoma) «tskiritrn MELO UlUS Frtadnfustrissas ns bre 23. | Nasica. (I.eUCON) pe. ssd nd ds ERE MET SUS Touren setts NEAL 21. | nastes :(COlAS)in..-==enn seb ASEA Mie Sen Chy Es US k-pist beer ERE 99. | NALICA aansa save sens ss NESOLELUS ceecssrera de ber LISSA 28; "29. | NEera oc sars dokken ons sen FBR Metopa. Assuasneersigr HN ve NERE 70. | NEasbUS rasa sneda NS EER NICE O CIO siorse hf RSS TSAR bar ANA 166. | NEDLLA osm descent Tas (CEC KASten desde ss 158; | Nematus. a... tosbbodts redde TEN 130ngaOR (OMSINNIS) sososssaostsLobss sas. 20. | Neoenchytr2eUS.......sa=sisasbind rise 00 1 vUTA (CU I AT) 158: | Nephthy Soi css css ukib tt RENT » (CET LOTIyZ OD retat SE 3. | NNELCIS sdesrende raser ES AEA EE » (Lumbrinerel8) ............... 83.1 NEPIMC:a aa ae50 bee br KE RES » (CNN NVS) Eodoscdsbsbsssbönsasrs 78. | nervosus (Archienchytreus) ....... » (ÖEEhOmMmENCN vosaas nde Biddns 63. | NICOIGA: näve en jdensn a FR SVA ERE EEE » (PhROloE Ars dd Ne STAN TJA NICOMmaChe .du-dsdsi see Ted RNE » CIELIDNG AN rss R SSE Ne 19. | nigerrimus (Atractodes) ............ minutus (TOmOCerUS).................. 492.| nigra (Orenella) i: sosse. vh mixtus (ChironomuUsS) ................ 39.1 Ma (ÖCASMIA ssd » (Mesolels) ssd Sk 29. | nigrifrons (Polyblastus) ............. mollissima (Bdella) ................... 50. | nigripalpis (Gaurodytes) ............ » (Somateria)............... 20. | nigripes (Scatomyza) ......... ER IronTlicOrnIS (SVIS). ssd 81. | nigriventris (Nematus) ............... monoceros (Monodon) ............... 17. | nigro-femoratus (Nothrus) ......... MONO CIO CE Sa er EE RER SN 66. | nitida (Ptiolina) smvudsessss NM:O1O CGI endokrin SA TA. » (Sem bliS) ts snennsrst NE MOnba CUtA utses nd k NTE Sr 142; | nitidula (Coelopafj este morinellus (Eudromias) ............. 19. | nitidicollis (Chironomus)............ IM OrIOnelAa ((SCIANADE oresr see EEREEEE 39.) nivalis (BOpaPUS) ed seder es IeRE morionellus (Nemstus)........ MXylg 26. » (Phygadeuon)an: sota JN4 ÖN 2 (00 MSE EAP SSE SNES DR er Ha JG dag bra Så AA 2 » (Plectrophanes)............... multipapillata (Castalia) ............ 81. | nivea (LeuchybrisS).............«ssisses multisetosa (Scatomyza) ............ 36. | noachina (Puncturella)..........sss.s TVI len var benet vabur steeen SLA 58. | nobilis (Pleurotoma) ............s=++ss VIII O PD SIS od enas Då SBR RE LENE 58. | nodosa (Ophioglypha) ......... SPL d. märrayana. (Bugatti kasa 107. | nodulosa (Synidothea) ............... 59. musculus (Balzenoptera) ............ 16. | Nordenskiöldii (Allolobophora)... 98. NYA pro rst rnl ER 140. » (Aptesigs) i... ;$ FÖR SRA > GA | ; : | : AVR LTR AN Da VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. Sid. Sid Nordenskiöldii (Aricia)............... ARN FST OL nE nope r sl öres svear sr 141. Nordqvistii (Rhamphomyia) ....... JA PANOPLA (ASLerlaS). idee... sås 156. Ra (ÖTIDALD). socdsscks sd ade SRA de 4/7, | panoplus (Pleustes) . ............s..».=: 66. 1 TTOIES er fr RNA Re API ansa (Neplathys): A4oed:sdsdel dd 18. FRISTIL [SS cc doleiohd da sldars ad ln BR RA dan 2 PAPER (MYSA bodd dr dee dör 79. oc ÖTAO TIDEN SDN SNS SDD ANSER ERA SR SKINE SE KIA GM IPAPIOSK, CACOMS) erride sades dere oc cr rr 118. novaja-semljensis (Pleurotoma)... 127. » (EIUCHOMC Es sober Fed solee oc Nä DEDE porn de OSA ST SA HARE MAS I alvar av ((BNTIS ÖKAD epiestee eder cv Nr es 105 FÖREG HINNS See User ga see oe KINISK ad ra ER denn (EES lr sr a KOR Dh (GI 0 PED EeDR EA ER Er SfoR ESS FR (9. Wbensis, (MYOAeS). sdcsssss ser nerde sä TSE I E/E Ma NOgON Bose er ee or er ot SN EE 163. föbseura (Margarita) is... .de sid 1 JES SN OVE ORDN fs pr RE rr BR Ae Sr ANA SE föbscueripes (Nematus) ........s.....s ZON PATAPLEUStES? seas grannens den nnrnr lr 66. RN ELSAta (LICOLINA).svesvusasens kd rr PSA Fp arasmcan (ICE StLIS) oockeccsoseresrsoeste 2: öbtuSTSt (Utrieulas) sco smisvsssisrn 1F20:4 Ear TTS C ran dare den od MN Tebh gr olle d 70. occipitalis (Nematus).................. 20 ParvartCEriehOCErA) :s.- «s.-usuneds bee 41. eeklata (ElalyZla). cc. sides isens 2056 | 19EKAYLINES (ÖNEINSRI) boocoservnsn odds 200 - ochraceus (Archienchytreeus) ...... OG TTT CAETCIAN 2 set Se Sörf ks dre 34. fet kala (YEYSIS): sosdsasdnseh ed eek brer edra 54. | pavonella (Discopora) ..........»...+ 113. (0 STELT Are BN AES KS 1 VS rg SA 201 MBayera (BythkoCarlS)-i sec ss srbiddes dö. ICT ENE KUISE Toa Scores ist sier olust Nie elle så AR borReLehIn (CSA ssh 109. ÖIEESTed ir (OVLIS) usnngsorr viss sned ses (SA || TSE kr rr Ro fr SS FAN EAA SSR AG 152. 1 SUF DES bo SR EFE EEE ER NI DE EO G TAK TARE Nee LINNE OF öleatum. (LheridiumM) ......ssssecer eds 46. | peetunculoides (Area) ............+++ 146. KÖPIO JFR TI sv sate Se DES os Så rskr bd AN NRCCICSIAS TEE Cs os skdn då ds rn 157. KÖRCINIE TO PSTSLe a sf da sida desk ehafefbeka rr Fa St ipelaercear(Nerersju ee 82. NEBAO SKR ST jer es elesernsjernisid et Ale lar G2NREGS I Penelope (ADS) sades dessee sedel secer 20. ÖREN LINES Br a leon AO NAR a vå ll SP REIN EUS jar dash pra bis ses tsar 49. 2 TIDENS oree rAARSANEIES NEAE ET E SAR Mp era las (CSE Oasen ense oisitsslr 149. JÄTTAR GGN 0 ÖRAT FA AN NERE 160. | pertusa (Escharella) .<4e-.4.«--c- sc 12: KÖRA GU CIS a ena ed sant NAR JA Sr ebsre 160. | pexatus (Orthocentrus)............... 30. MOS PE coon k dö HDD bolek Leah EO ERE NE oe seg AS a frn saba age fas LD: BÖRS OP OLST da a ske rek SKANSKA Hole NG 1 (OAL ER a la HBA LE SA a a SRS IIS I DIRT GSEOLCX sudo. c ar se bled GS RR 1 (ÖL Ae EA SEE AGS NE AE SR 2 SSE RAS SE 15 | TIDER EE ARR RSAS NE AA ASA GER SAN SRA Sr 4kö ORONS SINGER. sovcogsocssarsssd rer 139. ekbicnlata. (ÄXIMOPSIS). ....n 4 sed 112 ISIR ar OO Sp Nos BER ora ds bsr IR ARD SRA TT RR EEO TEGS Sek se ve segla sne nana R LA (OR MESSI Popposndsdvnbagsvas HOALS SNS ELJI 60. ARE ae rosen bad Sd dS os TOGS reed ÖRE |IEINVSE OSLO ggg rus rås JONBEgSSIFOSTE 2 28. 02 LANE SEE ER AA KR ERE KEENAN LAST FEN OdO Ce TESS EEE. neil LOU. REF ROGCHENIS cc ot 0 ss sor Feer er 205509 Fpliy Mon yes (ACS KS) ES SEses ere 66. BREES OT ST re sta seed SAR MATE NERE NN Se oÅ SN preta CET OMC ))Erer oense es 79. Piet BGCCIN 0). syo skkckleddradenr en 283 picticolis) (NematusjERe est 2d- Öxcycephala: (EriSone).: Jes. Yin 461 pa sms (Amra tba ösa 69. ESO PE tis ec dold död jorda Dose NRA 2 » (OTCHOMenÖNEEESENS SA 63. Ikalanderi (APtesis). ......s..0- 0 Zo AlE1KOJÖIRUlE kg ppb vg ENN VN SERNER 37. pållescens (Samytha):....:...s....0s0 SN ap ie msk (ENSO) See ters. sale 38. Wallida (Naticd) —.:sllodhlsfare ISSN SST STEL. Se AA SKREVS NS ddE FEL SL oslo ven 46. Wales (BACHA) sus dosnek soc sladd Na ADIA EESK CETRACD) sys serien se ble 46. Halmata (Escharella) ...isscmssccr)in ET U25 (ERS GE re SE a ATA rd Re a blek de deede va 94. WEaStris (ISOfOM ÅA). .e.c sas rsdesdtägd 42 4 pla Gemta (AStanbehn bes tdNssidskees dn 144. ET Visak osant desde bla nr DT Sad plautus (ÖONSSIAS) ckt.sskesskussest 62 236 STUXBERG, FAUNAN PÅ OCH KRING NOVAJA SEMLJAGING MN Sid Sid. Blectröphanes site essa vetat inn ÖRTER 18. | ramulosa (Cellepora).........ststd. Tile Pleurotoma ..... 126, 127, 128, 129, 180. | Raångifer :Z:mrr va esA 16. PleuStes-1 iver ons EA TAUNETK ANG 66. | rarispina (Polynoö)...............sss..t "74, plicata (Discopora). favskilnil.d 116. | Rathkei (Diastylis)......... so tive Ppliciferan(EleurotöDAAN- sm...c ve 130. | Reinhardtii (Cyliehna)ylnemm PlumOSA CERARP IRA) fre VR 64. | remorata (Aricia) ...... mös ro SET FANER » (CEROPIOTIANI sr ok ons 86. | remota: (Erigone) 1. FA rtonnen BOUOCCPUST Aer bass k buse ss Ia ER 72. | repanda. (DOTIS).::::.ssctess RE Polaris CENDPpP OlYtEe))ak orter ASIA 52. | Yrepens (DiastopOra)— t.ssse. sek DIR (ING IGOUSI) vinsten von 26.-| resima (Diastylis) = frERRE ee » (CEBASMUIRN ES 0 chkd SAME 90. | retieculata. (Hermannia)tovsa ae POLY bas ESP se RA tet bljet dn SNES 29. | reticulatus (Nematus) ................ POLYyDOG 40 ads sg ISRN 14,15," 767] BRASIL oe sveen skr RA Pomarina. (UFeStertiSjLu cs SE 22. | Rhamphomyia ... sAMERSA PONGO POLETAT st ble rs sshå rs BANER SA 63, 64. | rhomboidalis (Astarte) ............... POFSMIA 1ef i asrdtrter LST K SIN AE 110.) RByncholophus:-....dececbes Note Pre termSssa CETAXNN EN 90, | Bbynehonellat "cc PR SAeRe RPASÖCUBIS 0vjerekla ekt TATE EA AS 25. | TIbesil (SC82VA) ..e..tm.. CFS Pra: ne 2 skrot READER SAO EA 90. | RBiehardsonii: (ADAarb62) 0 -.-w. sc. ed primaevus (Mesenchytreeus)......... 99. || BRinalldå oc njet RE IPTIOTÖ SPITO ”yts dk snbage rs dr 88. | riparia. (SCIaLA) sm... proboscidea (AricCia)................... 34. | ripicola (ChironomuSs) ............... » (CAT CMONA) ke REG 951), BSS OR dels ere fefero re fejeikels SA SAS SEKL KARE proboscina (Hornera) ................ 104. | rivosus (Orthocentrus) ............... PEO META (ÖLISTA) EN 101. | robusta (Ophioglypha) ............... PEOPINGUA (CY OFTA) SE FA 149. | fösacea (PYreDe)).......—- RER protuberans (Örthocentrus)......... 29. | roseum (Pseudomma) ...............++ PSCUCOMIINA Of res skanner RASAR SR 545,1 BO SMNATUS sv antoweadrskrnrelsettan FER RER EEE psittacea (Rhynchonella)............ 152. | rostrata (Balzenoptera) ..............« PSOAOS: mrterrk ut TEM SS AR SET ET OM 52.1 rUbella (TeCburA).=...ssscshes PSOIUS åkt ka nese RER LEAR ER 154. | ruber (Boreochiton) —.....fn em psychrophila (Erigone)............... 45. | TUdis (Margarita) o.s.v. SER ETNEEE PUSLASTC RT Arka bon frn kf k NR AAA 158. | rugosus (ClavleePpS) mm:s. POLA fans öra ER NSAID ASTRA REL 32.1) rUTestris (ETI8ODC) so. sc: RR EEEN Pubeseens:(EUuPaSUrUS).....s..swmsh 51. | Sa bellar save svscuss SNETT ISTER pulchellum (Buccinum) ............. 122. | Sabellides—.:.:.scscs.s ret ör äss RER SEEN PULLE RES Ae kar vor der sg oh ERA ken ARN 41. | SabInea oh dedornsnved se ord Ppulvillus (Pterastet) ....c. 158. | Sabinei (Amathillad. or.scses ess PUMA IOGT (SCA RADEN 30. » (Glautcopteryso)...m nan PERITTS (CA NOmY Sö) Are 62. » (Glyptonotus)ra tree PUNCEtata (ORIPEUInEN) Eee re RR 109. » (SiPHO Ye ch FIAT KINRRSEN » (P.hilime) fen San ACE 119. | saginatus (Oedicerus) ............... PUnCtatus (NOChruSsj Ean 47. | Sahlbergil (Mesoleius) .......i.......+ PiurnCiUir ella as dal snar ke er ör R SR LAR 137, | SAlaCkA derra såret see SPE EEE pusillus (Ceratopogon) ............... 39. | salebrosus (Sclerocrangon) ......... Å pyramidalis (Pleurotoma) ........... 128. | salmonacea (AeOIlis) ...............see UNC PES et: sikta orenat klen NAS NON LER 125; | SämythA a ee vec es okt been ense TEESE RE GiadikgrA AC HIlING) orons runs irak 118. | sanguinolentus (Echinaster) ...... 157. quadricuspis (Cleippides)..... ...... 67. | SALeOPHALA! sus usme sr ads ESSER i quadrioculata (Isotoma) ............ 43. | Särsii. (Antedon).i.on sees ssd > ER SE 6 : SU OG VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 231 | Sid. Sid MrESarSi (DISCOPOrA) ssdedise reses reser iINORNIKStpinieaN CRISSOA bor obsvessracoons RSS 13 j FREM al daneN ran likank vr dd 89: I simplex (Diastopora).................: 102 i FR (ODPIRIOL LYPHA) svs smsa vs free iSOR sim cerar(MDISCOP OLA). vs... «dr rdd ds 114. DIET INVISOS EROS SEN AE RNE (ÅOF ESCO DO SAN a td ts I Nst rss a IGEN rear 122 SE XE: pod ess SRS ERAN RES NEN SER US SNORONNOGEENKBea argee LEE 139 fässaber (EUPyYrgUS) Ads ser sve sierra SAT SKROT OS OLMA ee seedar riesn andas 86. i SSR ENOUEEUS LS Vd kd rbalsckd deta 4 I SIenen. (DLSCOPOLI) sa sodkes ss sssps der 116. Birsca bra (Cellmlaria) iu. ssmksisids ssd HOSI Sava LINS 43 sc gg as NNK rd ED d BIE (SEN POLA kader ad db TOT Sm (An pull dets 134 FINE (CE OY O Ö adress Sr s vännen se å nfee STAKE STO US ps Pares ser sjäje rel fe ARENAN MAA ba 39. BN RA ladda Vedin red 353 Su bbli. CANE led. tet Nod 67 frscalaris (PleurotömA)j .sm...s.s.s.+ ++ 126. EN CE STUINÖP se slerd SEA ra 95. PR ESGA HPLCOBA As vcvs scr Hiss blåa Bors SÖT | SOC ALINE Srtrsdra rfarsers I SANN Fel ol ere 60. SEDLa (CYAChA Esk la irdedderndt 2 SOLA SCEE, sand Får BIS TE TA da ALBAN 157 BE SEO OZ, sv (SANN JNA ein DA be cs vå 3ö | SÖkNG NE (INSIDE docbrocbsoorar uddar dr L AD I oSchmidtii (Cacospongia) ............ 165. | solitarius (Orthocentrus) ............ 204 BSR Vr CMA so lsol ar as sne ol BRAND a Silk KSOMmAteria. ch .h sg LEN, 20531204 SETT oc SA JU RPS ENAS ART SR RAR LERA 39. | sordidipennis (Aricia) ............... SM SALO = om Söt be Sr SAO TF CER TEEN HE VDO 94. | spectabilis (Somateria)............... 21 "SOLITT ESA CU AR AE BER er ... 41. | spetsbergensis (Eteone) ............. 78. BETER OEKANOO I Sd|SA SS So behold a ASIEN sla DIT SHOE TTC AGT elf ec rr SN NSI sed 48. lENLCEOLE PST SEA bss oda dett abker 88. | spinigera (Amathillopsis)............ 69. BED Se ssp te las sl Sverker flera iefa ad ra Garspinulosa, (DiastyllS) vs. ---d--+=-- 56. scorpioides (Diastylis) ............... JA SPLIV'SK CHIP OlYTS oss 51. SES ERA FATISCE) ass vcieeoi näsan rr FÅ DERAS OO Ner se rr Ao earl nd RE sfp eg 38. ESS CAPIO TA gasa sd minns dn ses Sd 34. | SpiocheetopterUsS .s....sosseseeserssrer ra 87. ETS. ons DÄCAE ESR SE RESANS AS RSS ES Fal LEN SPOIT OR DIS 4 Jokela vo noj ss Ae BRASS ds Le 98. SRS BISSE orsa RAR VESA I Ir HA ZDo | StekSnGoe (NOEN oövsesossssbss ss 40. ISemen, ((CUEretlUuS). -.«.ssdoidförol ids EOS ISteenserupit, (MYyXICOla). Casas si JE semisulcata: (Astarte).................. HASH Ste s0 Ce Pals om sehr nn NS 69. KK semitectus (Sejus) :m...ssssc.sssroies 467 Sstercoraria, (SCaAtoODIyZANL m...duss 36. SEE CL DINRA ALS blod däblögs a rd AE HO SHE TINA gon LSI FENG RS Lf BA Vit SenSULIS (ISOtTOmA Casten ADTIESTIS MASTER ro ber Sr dan rn SSE Vg des 150: septemcarinata (Sabinea)............ SAR ST CD STL SH sacssle sn syo eye oda ICA septentrionalis (Caprella) .......... 78. | Strongylocentrotus8 ..................... 155 » (Chrysomela) ...... . 25. | Strömii (Terebellides) .....mm.mmm 0... 96. » (EUdYtesjiann Ze SNAGB fr CNUCHIA br orkttessit ve reor 149; | typica (Munnopsis) ......... Mine tenuispinus (Archaster) ............. 158. | typicus (Pedicellaster) ............. "Pere bellide51 0-4: t. NRA 96. » (Spiocheetopterus) .......... ternata. (Cellularia) ad ief 107: | uberrima (Rinaldaysooser een terree UnOvse. (BUC CHINA) = vo. RET 128. | udus.(Nematus) az .scsmcc EN testudinalis (ACM?8eLA).................. 88: | Um bella a ss ssd ARG tT ay CIHUS ne KANON BAJS 49. | undata (Admete)... ....... os ERE COPRORAT omer SERENA 166. | undato-costata (Admete) ............ IPRGekno ((CAtehOruteS) i om. .sc soc se 43, | undulatum (Buccinum)............... TNG Le PUST sn dd RIE be SO OSR 95. | unicornis (Membranipora) ......... ANG TI TSTOG sr jekinkt top KA Le bye ARE (3105 fä Bä £ TER SR ERNA SR PRE TILOTUDG «kanonbra nt hd SR IRS, 46: | UTSUS, mögdgn ning 0 rele ARTS TP ACTA: Tbann ALLA Go hak ör ht NRA 1405) UTbLCINA ös stren bledibser se ARE TTT ALLA oc rote ranja hl Atea ror RR SNS VÄL NSONR 1655) U$FricuUlopSiS:-s...5... svt RENEE tibialis (EelOm VAA re dtRE Sj UIOE TC UL LUIS arterosgtrntk re TPiTIG TC ondska 32. |utriculus (Sycandraj. << BI PULA fyr ne VÄNS NY TR YINR. KG 40,1 741. | uva. (Vesiecularia).....s ri tirolensis (ErigOMe) sc RSS AE 44. | vaginiferum (Siphonostomum) ... "ERICH OCET a msgsso std ERE BARN 41. | Wahlbergii (Anaitis).................. trifolium (Membranipora) ......... 109. | vaigatschensis (Phygadeuon) ...... TID GA ord: örksd dos ks örter NRA 195 | Vahlii (Socarnes) CIEfoeaEi Eine FOMÖCETUS sas oasen nns Ao que AN IN 42; Ivalida (Cyliehnay teet OLM ACS (EUS) rese VASS ISSN 122. | validicornis (Orthocentrus) ......... torquatus (Cuniculus) ............... 127) Warhamii (Astarte)yt kotten POLYDO P NORD rester ISTER SAS 50. | varipes (Scatomyzå) .................. transgressus (Chironomus) ......... 38. | varipictus (Nematus).................. TRAVISNA rens tadn bn SEEK TS anse 85. | Vega (AmphicteisS).....s.....ssssertsr0 TEr1 CO DEGU SN corner ARE 95. | Vejdovskyi (Archienchytreus) ... Pri ChOtLOPIS] sad SELIN 1825 | VElubina ost nnsnmde dNSEEAEREEA tridactyla (Chimonea) ............... 21. | ventricosa (Discopora) ............... trimaculatus (Claviceps) ............ 50. » (Pleurotomay rated MIBR O PTS fs SETS Se Te E JE LEE 70: |-V EDUBS dov na or 0 öd ara TREA SR EROCHOErMA scr sobre LS RR 1547] venusta” (Melitaja=. Er ; UINEOCHOSVOMNAS fd dkke sak FSI ELER 154; | Verdandi. (Colias). fra ee TROJA OT teser rid Sal AR SANNE 125. | verrucaria (Lichenopora) ............ TOP RON 2d ara bl NSI ök SNR 86. | verrucosa (Eschara) .;-.«.secssesoees i TEORI Ga TA IVER KAR odeskr dr 140. | VertumnmäS4::: ste sted RSNEEN 64. tuberculosa (Euchone) ............... 97. | Vegicularia! s.ss..:seo SAVA NG oj VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 239 Sid Sid BITeSsaLEnS (CIUPISONe) .:sscvseroes von t bodd d OR KvätCtLeO LS (SCIALA) moruorikeder sars TR 39. fviateus (AChorutes) ..........ee.... 43, | woodiana (Pleurotoma) .............. 127 TILLS (13 T6EK0 219 ENARE EAS Se (Slöja | SOTbE 1 (CONTI UNS) Sr RR 62, MS ((EUCKANTe) —ossssssurssisirernrr OM FVT SATSA (NETIHC I ce sor as ssen ere sn den 87. fävrölacea (ElOrnerA)........stereisies rss 104. » (MVA SED 4 ao re SR (ör » (CRICUTOTONTA). -ussk vo vsb FST EVA STR saa a al Ad mdr les we 13. fviridis (SmIinthurUs) ......o...s..... AD EGET ye vs sR Sed aslae Ter 43. fävitidula CAdmete). .ccsccscesoresersines 1305 GO LOT Sösfeilider söreso sneda 147, 148, 149. ; » (CETSRLOCOMA) > os ords idesns era TIO 56) [ACA Ne OD HS re rf ES ER SES SAN 164. NViitharmi. (AStarte)...........s. SEDEN EAS 7 OA be (NIE BETS 0 oso vrese fale sislaele mener 82. RF enm (MVACKy CAP) vec ceseredties ses TS DI CVC KUND ITNE af erste or ei el ver 134. » — (Siphonodentalium) ...... 139. | CS é 3 FF by PE KÄNVSKARSNIENEE FR SJ R LT on ; VR GE YRIA SENS offent PR SI HA Me 8 1 fntpen GK virgin I ON 4 på ör d SUN 4 UN vgl arp bir SÅRA NGN At pärt ARN fd SAN AROR Joplin SN ör RR Mon RA re! : at år LR Lane Ior rd se on ee 4 yr D 0 GON! 4 ta rt Er É AR s > ta , ln ja » BA d 'r We AM te de + öm RN NUR ANS a ds lad rna Pn Dy Or SR HC HA ANA OR å FÖRAS Ern a i I Y Sr I FPS MSN Aon RAR 0 BAD NRK år Löpnr, WT try Sh PRE AREVA Ft fy ry CE ja ARA i kArE I NR broygt Nk Uj UR ns RR Rn Å vn SN NR Leper Or ns Nr RR NRA RTR RÖNTE Pn PR AR få) lt LR oj rat UCtET Mt ZAO a SUSIE NTE SKON 1 ÖAR RAR EEE År förr mA Arr NR VIA 5; MN KVYRPE Vega-expedivetenskapl. arbeten Ba.5 L SVENSKA ZOOLOGISKA DRAGGNINGAR | Novaja Semljas haf utförda af de EXPEDITIONERNA 1875, 1876 och 1878 (De kursivt siffrorna ange djupet. i mete.) fak Höga bergakräfor I SE iD HALFör [3 fö SEC I aja Tund; S AMO0JE Gen. Stab. Lit.Ansr. sorti IAN BPR — rf Rv Re RR TT — 0 NAR 0. . z Pra | AR a gui . / va IRA "Vu — 2 -— "6 > AR RETAS vr 2 RAR, RA Få RER SR v z AE 0 | : AR AT A peel ie V HN Arr äv 2 a i g 2 KRIS KNS MA ERRO TRE. SC / AR OT RAR AR ETNA Va " IN sh R RS 4 FN és 5 il sy tr ” Y NV : 6 4 NE : & KK) BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM SIBIRISKA ISHAPSKUSTENS FOGELFAUNA — VEGA-EXPEDITIONENS IAKTTAGELSER OCH SAMLINGAR BEARBETADE STCEASE: J. A. PALMEÉN. be 16 Redan sommaren år 1881 hade professor A. E. Norden- skiöld vänligheten att uppdraga åt mig bearbetandet af de ornitologiska samlingar och iakttagelser, som gjordes under Vegas färd längs sibiriska Ishafs-kusten. HSjelfva samlingarna underkastades visserligen genast nödig granskning, och af- sigten var att omedelbart derefter utföra det återstående af arbetet, men omständigheter, som det ej varit mig möjligt att undvika, hafva särskilda gånger vållat årslånga och fullständiga afbrott. Härtill kom ännu, att planen för arbetet redan tidigt utstakades bredare, än allenast för bearbetningen var nöd- vändist, åsyftande en öfversigt af fogelarternas utbredning i de arktiska nejderna öfver hufvud. TI följd af alla dessa om- ständigheter har arbetet blifvit fördröjdt en betydligt längre tid än först varit påräknadt. Hvad iakttagelserna härigenom förlorat i nyhet, torde emellertid uppvägas deraf, att under tiden nya data blifvit kända, i följd hvaraf åter öfversigten vunnit i fullständighet. Af sådan orsak vågar jag hoppas på välvilligt öfverseende med dröjsmålet både från Vega-expeditionens chef och alla dem, som med intresse emotse resultaten af denna märkliga forskningsfärd. Helsingfors den 19 augusti 1886. bång XT it Har TERES SEN ' TT 4 Ke 26 N ;J < Mie. Inledning. Under Vegas färd år 1878 längs sibiriska Ishafs-kusten hade till en början icke någon enskild af expeditionens deltagare till uppgift att egna sig särskildt åt vertebraterna, utan enhvar antecknade efter omständigheterna hvad han iakttog. För- tjensten af att redan i god tid under färden hafva begynt samla alla dessa uppgifter och att hafva fortfarit dermed längs hela sibiriska Ishafs-kusten under nämnda år, tillkommer botanisten doktor F. R. Kjellman, som derigenom lemnat ett vigtigt bidrag till kännedomen äfven om den arktiska fogelverlden. Då emellertid expeditionen måste öfvervintra och dröja en god del af våren år 1879 uti en trakt der, emot all förutsätt- ning, fogellifvet betydligt afvek från det uti öfriga arktiska trakter, kräfde ämnet snart sin egen målsman. Expeditionens chef vidtog derför under vintern den lämpliga anordningen, att löjtnant O. Nordqvist, som hittills egnat sig åt andra uppgifter, under den återstående delen af resan skulle göra alla anteck- ningar om vertebraterna och omhänderhafva samlingarna af sådana. Att uppdraget under våren och sommaren år 1879 äfven utfördes på ett noggrant och förtjenstfullt sätt, har — framgått af de anteckningar, som expeditionens chef stält till Mitt förfogande för bearbetningen och hvilka jag kollationerat med de hemförda samlingarna. Alla i det följande anförda — uppgifter om färska foglar (såsom mått, färg på nakna delar, ett stort antal drägter) samt uppgifterna om arternas förekomst- sätt och data grunda sig, förutom på de redan ofvan uppgifna anteckningarna, på dem som blifvit gjorda af löjtnant Nord- qvist. Densamme har derjemte meddelat mig ej blott sina under färden förda dagboksanteckningar utan ock ett på min begäran affattadt utkast till en framställning af Tschuktsch- halföns naturförhållanden och fogellifvet derstädes, ur hvilket utkast vissa delar ingå uti närvarande arbetes första och tredje afdelning. 246 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Pe Bristen på en speciel »field-ornithologist> såsom deltagar e i expeditionen motvägdes dessutom genom tvänne gynsamma omständigheter. Först och främst voro flere af deltagarne praktiska jägare. Läkaren doktor E. Almqvist samt fartygets | chef löjtnanten ÅA. A. L. Palander och dess sekond löjtnanten ' E. C. Brusewitz voro säkra skyttar och hafva lemnat rikliga 7 bidrag af både exemplar och iakttagelser. Dessutom blefvo - tvänne man af fartygets besättning, norske fångstmannen P. 7 Johnsen och naturforskarnes handtlangare Th. A. Boström, ofta utsända för jagt i omgifningarna och bragte mången gång - hem äfven vetenskapligt värdefullt byte. Å andra sidan voro också tschuktscherna jagtvana och hemtade dagligen till Vega hvad de öfverkommo; sammanräknadt utgjorde detta en väsent- lig del af den hemförda samlingen, och denna utväg var ofta den enda att få foglar från mera aflägsna byar vid kusten samt från halföns mera inåt belägna delar. Sålunda blefvo omkring 80 fogelarter iakttagna af expedi- tionen, och till hemlandet bragtes en samling af 75 arter, in- beräknadt varieteterna, 1 omkring 300 exemplar, nämligen 130 st. konserverade skinn, 90 >» spritlagda exemplar, 59 » dupletter, hvilka af befarad brist på sprit först sal- tades, sedermera spritlades; 43 skelett eller delar deraf, af konserverade foglar; 47 ägg af 18 fogelarter; derjemte tillvaratogos yttre och inre parasiter hos ett antal fogelarter, hvilkas namn skola uppräknas längre fram. Några få tillvaratagna exemplar (deribland tyvärr några - af vigt) hafva efter hemkomsten icke kunnat återfinnas, utan hafva troligen på något sätt gått förlorade. Den hemförda fogelsamlingen har jag under juli —-september år 1881 i Stockholm granskat och bestämt, samt dermed kolla- tionerat de under resan gjorda anteckningarna, hvarvid jag - kompletterat dem, der sådant varit nödigt. Luckor, som efteråt - yppats, hafva blifvit fylda, samt några kontrollundersök- - ningar gjorda under en af mig vid ingången af år 1886 i Stockholm å nyo företagen granskning af materialet. d Vissa delar af samlingen hafva varit exponerade uti den utställning af expeditionens samlingar, hvilken föranstaltades 1 Stockholm år 1880 omedelbart efter Vegas hemkomst; likaså en del vid internationella geografiska kongressen uti ae 5 i september år 1881 samt vid internationella fiskeriutställninge i London år 1883. Försändningen år 1881 inträffade: vid be i en RO VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 247 gynnelsen af samlingens granskning, hvarför jag då uraktlät att närmare undersöka ett fåtal exemplar; dessa buro ej blott I - E . . . så . då sina redan år 1880 provisoriskt gifna benämningar, utan bibehöllo dem äfven vid utställningen år 1883 !, i följd hvaraf några rättelser först år 1886 kunnat blifva gjorda. Samlingen af fogelägg har, enligt uppdrag af professor Nordenskiöld, blifvit granskad och bestämd af konservator W. Meves i Stockholm. Hela den hemförda ornitologiska samlingen har professor Nordenskiöld efter bearbetningen öfverlemnat till Naturhistoriska Riksmuseum 1 Stockholm, hvarest den nu förvaras. I det följande redogöres först (I) för de orter, der iakt- tagelser under resan blefvo gjorda, och dessas beskaffenhet i topografiskt afseende. Dernäst följa (II) alla iakttagelser om fogelarterna, meddelade till den vidd, det förhanden varande materialet tillåtit. Inskränkningar hafva med afsigt undvikits, emedan erfarenheten ofta utvisat, att knapphändiga eller allt för sammandragna framställningar i betydligt ringare mån kunna mångsidigt användas af andra forskare och sjelfva iakt- tagelserna följaktligen blifva mindre fruktbringande; dessutom kan ett mera detaljeradt material säkrare underkastas framtida kontroll och kritik. Konservator W. Meves har haft vänlig- heten öfverlemna sin bearbetning af den hemförda äggsamlingen att art efter art införlifvas uti denna afdelning af arbetet. Uti nästföljande afdelning (III) lemnas en framställning af företeelserna i fogelverlden under den tid Vega låg infrusen vid Tschuktsch-halföns Ishafs-kust, nämligen om flyttningens förlopp, arternas talrikhet och freqvens, samt deras fördelning på de olika lokalerna derstädes. Emedan expeditionens bidrag till kännedomen om Ishafvets fogelfauna insamlats från en så vidsträckt del af det cirkum- polära området — särskildt från kuster, som förut alldeles icke eller ytterst obetydligt varit undersökta, men nära ansluta sig till andra besökta trakter — syntes mig de meddelade iakt- tagelserna belysas bäst, om till hvarje art fogades en kort öfversigt af dess utbredning inom det trädlösa, arktiska om- rådet. Jag har derför sammanstält alla mig bekanta uppgifter 1 Se: Great International Fisheries Exhibition, London 1883; Sweden, Special Catalogue, s. 199—205. — Jemför äfven Saunders, On the Birds exhibited in the Int. Fish. Exh. uti Ibis 1883, s. 346—3850. 248 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. PAS härom och meddelat dem för hvarje art uti den andra af- delningen (IT). Emedan särskildt ”Tschuktsch-halfön och när- liggande delar af sibiriska Ishafs-kusten intresserat Vega-expe- ditionen, anföras i denna afdelning (med finare stil) äfven de arter, hvilka undgått expeditionen, men ertappats derstädes af andra, och likaså några arter, som expeditionen erhöll från Bering-ön. ; För att åskådliggöra särskildt Tschuktsch-halföns ställning såsom ornitologiskt gebit till andra motsvarande arktiska om- : råden, lemnas uti fjerde afdelningen (IV) en öfversigt af samt- liga arternas utbredning uti ett antal i och för detta syfte bestämda områden. För hvarje af dessa anföras till först de ornitologiska källskrifterna, och för en del af områdena lemnas en kort topografisk skildring, i någon mån jemförbar med dem, som ingå uti första afdelningen. Dessa tabeller bilda under- laget för en till sist lemnad kort analys af de ornito-geografiska element, som ingå uti Tschuktsech-halföns fauna, samt detta gebits ställning till öfriga arktiska områden. Det är mig till sist en kär pligt att uttala en varm tack- sägelse till alla dem, som bistått mig vid arbetets utförande; bibliotekarien J.A. Ahlstrandi Stockholm, professor W. Lillje- borg i Upsala och konservator W. Meves i Stockholm hafva på det liberalaste sätt lemnat mig äfven dyrbarare boklån, och herr H. Seebohm i London har i och för arbetet lemnat mig aftryck utaf särskilda afhandlingar, ingående uti den mig då för tiden på orten ej tillgängliga tidskriften Ibis. Mina vänner professorerna F. R. Kjellman i Upsala och J. P. Norrlin i Helsingfors hafva slutligen bistått mig vid utarbetandet af skildringen utaf de arktiska områdenas naturförhållanden. 5 FE rg Observationsorterna och deras beskaffenhet. Ehuru förloppet af Vegas färd längs Sibiriens Ishafs-kust är väl bekant för hvarje intresserad, torde dock äfven här böra lemnas en uppräkning utaf observationsorterna och en kort framställning af deras beskaffenhet, för att bedömandet af arternas förekomstsätt och geografiska utbredning måtte under- lättas. Utom Nordenskiölds allmänt kända framställning af >Vegas färd» hafva, särskildt hvad växtligheten vidkommer, följande uti första bandet af » Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser » förekommande afhandlingar blifvit begagnade: Almqvist, Lichenologiska iakttagelser på Sibiriens nord- kust (I, s. 195—222; ingår tidigare uti Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1879, n:o 9, s. 29—59). Kjellman, Om algvegetationen i det Sibiriska Ishafvet fjiss223— 229). Kjellman, Om växtligheten på Sibiriens nordkust (I, s. 231—246; ingår tidigare uti Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. n:o 9, 1879, s. 5—21). Kjellman, Sibiriska nordkustens fanerogamfora (I, s. 247—296). Sedan expeditionen den 25 juli 1878 lemnat Måsö i Norska Finmarken, gjordes ett kort uppehåll den 30 juli—1 augusti vid Chabarowa (69? 39' n. br.; 60? 20' 0. 1. Gr.) vid Jugor Schar, och Bolwanski Nos (69? 40' n. br.; 60? 10'0.1. Gr.) på Waigatsch. Här lades några observationer till hvad man redan förut känner om fogelfaunan i trakten af nordligaste Ural och Waigatsch. 250 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Derefter besöktes den 3 augusti Beli Ostrow eller Hvitön (se Vegas färd, I, s. 191; 73” n. br., 70? 42 o. 1. Gr.), en afrfösenen bildad, alldeles låg, jemn ö norr om Samojed-halfön. Öns strän- der äro nakna, men dess högre ställen beklädas med mossa och lafvar, några örter och enstaka grästufvor, samt hyser sötvattensamlingar med sumpiga stränder och kärraktiga ställen, der marken antager en svag grönska. På norra kusten af Samojed-halfön eller Jalmal besöktes den 4 augusti helt kort en plats vid Malygin-sund (72? 52 n. br, d (01070 LSE): I ändamål att förenkla redogörelsen för den nästföljande kuststräckans topografiska förhållanden vilja vi till först i korthet angifva de växttopografiska afdelningar, som Kjellman der- städes urskilt och (s. 238—246) närmare beskrifvit. Han åt- skiljer: 1) rut mark, lindrigt sluttande, i allmänhet fast och torr mark, der jorden spruckit i smärre, sexsidiga, regelbundna och merendels något kupiga rutor, med ytterst torftig vegetation blott i sprickorna eller ock längs dessas kanter; 2) klipp- mark, bergiga kullar eller åsar, på ytan söndersprängda till stenrösen, eller ock andra terränger med hopade klippor och stenar, hvilka mer eller mindre rikt täckas af lafvar af olika slag, stundom med mer eller mindre inblandade fanerogamer, deribland åtskilliga risväxter (Empetrum, lingon m. fl); 3) blomstermark, lucker, näringsrik jord på skyddade, för in- solation väl belägna ställen, med artrik, mer eller mindre riklig växtlighet af blomster med inblandade gräs och småris samt mossor och lafvar; 4) kärrmark, jemna eller endast svagt sluttande, lågländta och fuktiga, om våren mest öfversväm- made marker, med bottenlager af bladmossor och inblandade lafvar och något hvitmossor, samt ofta rikligt med gräs och halfgräs, bildande en mer eller mindre frodig matta med ofta inblandade örter. (De tvänne återstående slagen, tufmark och sanddyner, som uppträdde längre österut, skola i det följande behandlas). Dessa olika slags marker förekomma på de olika orterna i vexlande förhållanden, betingande hvarje trakts utseende. Näst efter Beli Ostrow besökte expeditionen Tuimur-landets kuster. Närmast stranden är trakten i allmänhet lägre, och - öfver hufvud är södra delen af Taimur-landets såväl inre som kuststräcka endast ett lågt tundraland. Men emedan Byrrangå- bergens klippmark uti inre ”Taimur-landets nordliga delar sträcker sig ända till eller nära intill hafvet, äro kusterna på dessa orter öfverhufvud, både på vest- och ostsidan, höga och VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 251 klippiga, utan att dock stupa brant ända ned i hafvet. Detta iakttogs särskildt om vestkusten af ”Taimur-landet, hvilken expeditionen hade tillfälle att närmare iakttaga. Vid Dicksons ö och hamn (T3? 29'), som besöktes den 6—10 augusti 1878, afvexla klippmarksåsar med mindre torftig rut- mark, äfvensom ställvis fattig, ställvis skäligen rik blomster- mark och flerstädes kärrmark; trakten är således temligen om- vexlande och icke alltför ödslig (Vegas färd, I, s. 186). Längre inåt land äro bergen 150—200 meter höga (Vg. f., I, s. 361; Almqvist, s. 202). Minin-ön (14? 51), besökt den 11 augusti, är ett ödsligt, klippigt, lågt och kalt skär, med temligen torftig rutmarks- vegetation samt här och der lafbevuxen klippmark (Vg. f., I, s. 305). Tvänne små öar (76? 16' och 18') bildande lågländ, fuktig tundra med spridda, lafbevuxna stenrösen (Almqvist, s. 204) besöktes den 13 augusti. Taimur-ön och Aktinia-hammen (16? 15—18') den 14--18 augusti. Ofvanför den lägsta klippstranden sträcker sig en något ku- perad, fuktig tundra, genomstruken af åslika, ofta yppigt laf- bevuxna stenrösen. Växtligheten sammanhängande, gles, ställvis afbruten af nakna, svarta fläckar (Vg. f., I, s. 318—319; Alm- q vist, s. 204). Kap Tscheljuskin (TT? 36'), den 19—20 augusti. På en låg, tudelad, något tiotal fot hög udde följer en enformig, vidsträckt, naken eller ytterst torftigt bevuxen rutmark, på sjelfva udden öfvergående i fattig blomstermark, och genomdragen af en långsluttande, redan inom synhåll 300 meter hög bergsrygg Werft, I s. 325; Almqvist, s. 206): Ostkusten af ”Taimur-landet bildar en 30—60 meter hög, jemn strandafsats af samma utseende som på Taimur-ön; längre inåt land 6—900 meter höga berg (Vg. f., I, s. 336). Här pas- serade Vega isfält samt ankom derefter till Preobraschenie-ön (T4? 44' den 24 augusti), utanför Chatanga- vikens mynning; är ett 30—60 meter högt, af kalk och sandsten bestående, rikt fogelfiäll (Uria arra och grylle v. Mandtii samt Larus tridactylus); ön bildar i nordvest en tvärbrant stupa, är i sydost långsluttande till tvänne sandreflar; rik vegetation af gräs och blomster, mossa och laf, isynnerhet på den skyddade och gödslade sydvestsidan (Vg. f., I, s. 3836—339; Almqvist, s. 206). Förbi Lenas mynning ångade expeditionen vidare den 29—531 augusti nära de sydligaste Nysibiriska öarna förbi Stol- 252 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Werke. howoj (74?) med tvärbranta stränder, och Ljachows ö med sönder- splittrade bergkullar samt den från kusten utskjutande udden Swjéätoinos (12? 52'); men ehuru dessa orter i ornitologiskt afseende skulle erbjudit mycket intresse, måste de, i anledning af den sena årstiden, blott ses på nära håll. Äfven längs kuststräckan ända till Björnöarna (10 ?/4?) och Tschaun-viken erhöllos blott några iakttagelser från öppna sjön. Deremot hade expeditionen tillfälle att besöka åtminstone några punkter vid Tschuktsch-landets kust emellan Tschaun- och Koljutschin-vikarne, nämligen: Kap Schelagskoj den 5—6 sep- tember och Kap Jakan (69? 29) den 3—9 september, hvarest åter is mötte. Stranden bildar en låg, gräsbevuxen sandvall, som framgår emellan hafvet och ett lågland med laguner; på ett par ställen afbrytes vallen af 9J—12 meter höga, tvärbranta bergafsatser; längre inåt följer en gräsbevuxen tundra eller ock s. k. rutmark, och landet höjer sig småningom till kala bergshöjder (Vegas färd, I, s. 417, 420; Almqvist, s. 207). Den 12—18 september låg Vega i följd af ishinder vid Irkaipij (Nordkap, 68? 493, en udde bildad af ett 100 meter högt, brant emot hafvet stupande berg, som söderut starkt sluttar, bärande klippor och stenar samt synnerligen yppig lafvegetation (Almqvist, s. 208). Här fans ett skarffjäll (Phalacr. pelagicus); men då fogelverlden redan var stadd på flyttning eller hade flyttat, var här föga mera att iakttaga. Den 27 september passerades Koljutschin-viken och ön (67), hvarefter Vega anlände till Tschuktsch-halfön, och infrös den 28 september 1878. vid 67 41497:n. bry "173 V280mveReen utanför byn Pitlekaj. I stort taget bildar sålunda Sibiriens norra kust en låg, undulerande tundra, som lindrigt sluttar emot norr och ofta begränsas emot hafvet genom en lägre afsats eller strandvall, bildad af ler, sand eller grus. Tundran genomdrages på en- staka ställen af bergsträckningar, hvilka kunna närma sig eller - t. o. m. nå sjelfva kusten. Ostligare, i ”Tschuktsch-landet, blir tundrans bredd i N. och S. mindre och inskränkes ostligast så, att sjelfva Tschuktsch-halfön antager karakteren af ett berg- land, hvilket endast närmare Ishafvet till de allmänna yttre dragen liknar tundralandet vid BSibiriens öfriga nordkust. Halföns sydligare läge och dess granskap till det varmare Berings-hafvet trycker ytterligare på densamma en annan Prags l särdeles som berglandet räcker emot öster ända ut till kusten och flerstädes bildar i hafvet stupande, höga strandbranter. Landets arktiska växt- och djurverld uppblandas derför med subarktiska element, hvarjemte kusterna intagas af ej blott glaciala utan ock pacifiska former, under det att till palieark- tiska arterna sällar sig ett antal nearktiska. Det heia blir så- lunda temligen afvikande från det öfriga norra Sibirien, såsom längre fram skall närmare ådagaläggas. Då härtill kommer, att expeditionen vid Tschuktsch-half- öns norra kust tillbragte en längre tid och hade tillfälle att lära känna omgifningarna af vinterstationen noggrannare än hvarje annan besökt ort, synes det lämpligt att här redogöra noggrannare för de topografiska och klimatiska förhållanden, hvaraf fogellifvet derstädes närmast är beroende. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 253 Expeditionens hufvudsakliga iakttagelse- och samlingsområde vid halföns norra kust utgjordes af sträckan mellan Kolju- tschin-viken i vester och halfvägs till udden Serdgekamen 1 öster. Inåt land gjordes under vintern färder af ända till 20 engelska mil, nämligen den 8—11 oktober 1878 söderut (se Vegas färd, I, s. 481), den 13—16 december 18738 åt sydost, den 17—18 mars 1879 (Vg. f., II, s. 16—19) samt den 20—25 mars (Veg. f., II, s. 19—22) till trakten i sydvest, och den 13—17 juni (Vg. f., II, s. 32—371) ända till 30 eng. mil till mellersta delen af Kolju- tschin-viken. Dock sträckte sig dessa utfärder icke ända till bergstrakten i halföns innersta del, der fjällen omkring 20—25 eng. mil från kusten torde nå en höjd af 900 meter eller längre söderut ända till 12—1500 meter. Antagligen häcka här fjäll- foglar högre upp, medan buskregionens arter stå att anträffa i dalarne. Sistnämnda foglar förekommo nämligen vid kusten alldeles icke eller blott under vårflyttningen. Att åter skogs- gebitets egna bebyggare helt och hållet saknas! är tydligt, då ju halfön ligger 4—500 eng. mil från närmaste skogsgräns, hvilken uti Tschuktsch-landets inre gör en plötslig vändning mot söder. Från de aflägsna fjällen sänker sig småningom emot Vegas vinterstation vid Pitlekaj en omkring 50—20 meter öfver hafs- ytan liggande, något ojemn tundraslätt med enstaka höjder, hvilka närmare kusten utbreda sig till ett alldeles jemnt, sandigt låg- land, på hvilket en serie laguwner är belägen och hvilket endast genom en strandvall är afstängdt från hafvet. Vi skola redogöra för hvar och en af dessa beståndsdelar särskildt. t Jemför dock Vegas färd, I, s. 452 noten. SR ys CSA FANN 254 PAÅLMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Sjelfva hafvet! som lifnär en god del af fogelfaunan, had »redan på ett obetydligt afstånd från stranden ett djup af 4 till 5 meter. Derpå vidtager vanligen en parallelt med kusten gående, mindre djupt liggande sandbar eller smal undervattens- bank. Längre ut tilltar djupet åter hastigt och jemnt till 20 meter och derutöfver». Den litorala hafsregionen är fattig, eller rättare hyser inga djur eller växter >; vinterisens för- ödande inverkan sträcker sig nämligen minst två, men i me- deltal tre famnar djupt, i följd af tidvatten, stormar och grund- isars framskridande. Men i den derpå följande sublitorala regionen (3—30 till 40 famnar) äfvensom i den djupare elito- rala regionen finnes på bottnen ett rikt djurlif af alla everte- ' bratgrupper. Äfven under isfri tid stiga djuren ej gerna upp i den 'litorala trakten, emedan sötvattnet från land och flod- mynningarna då alltför mycket uppblandar saltvattnet. Sjö- - fogelverlden är sålunda i hafvet hänvisad till djupet eller yt- vattnet utanför stranden. Annorlunda gestaltar sig emellertid hafvet såsom förekomst- plats för foglar under vårvintern. Oaktadt nämligen hafvet närmast utanför tschuktsch-kusten vanligen är täckt med sammanhängande is från oktober till juli, ligger dock öppet vatten icke långt derutanför; eller också brytes den redan bildade isen tidtals och drifves omkring, lemnande öppna ställen, s. k. polynior, här och der länge nog. I dessa kunna härdigare fogelarter qvarstanna eller uppehålla sig om våren. Sedan kustisen genom vinterkölden sprungit i råkar och sydlig vind eller eljest lämplig väderlek inträffat, kunna vid- sträckta isfält förskjutas obetydligt utåt den öppna delen af hafvet. Råkarna blifva derigenom utvidgade till långa, smala öppna rännor, s. k. reningar, som uti fasta isen sträcka sig utefter kusten, mycket varierande i längd och bredd 3. Uti dessa rännor kunna sjöfoglarne med lätthet nå det rika djur- lifvet på bottnen. Hvad åter vidkommer strandvallen + bildar den längs hela den af expeditionen besökta kuststräckan, alltså åtminstone EEE A 1 Nordenskiöld, (uti Malms afhandling), Bih. t. K. Vet.-Akad. Handl; BA 8, n:0 4, S. 5. 2 Kjellman, Öber die Algenvegetation des Murmanschen Meeres; Nov. Act. Reg. Soc. se. Ups., ser. III, 1877, s. 60. — Stuxberg, Evertebrat: faunan i Sibiriens Ishaf, Bih. t. K. Vet.-Akad. Handl., Bd 5, n:o 22, s. 42—48 Vega exp. vet. lakt, utdl | 3 Nordenskiöld, Vegas färd, I, s. 449. SM £ Nordenskiöld, Vegas färd, I, s. 452, II, s. 65; Bih. 1. K. Vet.=Akäd Handl., Bd 8, n:o 4, s. 5—7. — Almqvist, s. 210—211.— Kjellman, s. 24 ; SR ALI Wi 2 be VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. ND on In 20—30 eng. mil, en nästan rak sandås, hvars bredd vexlar emellan 50—100 ända till 150 meter, medan höjden öfverhufvud är obetydlig, 3—5—7 meter; ställvis höja sig dock här ända till 10—15 meter höga kullar. Dessa dyner bildas af fin, lös sand och hvila på ett lager af gröfre och frusen sand, hvilket sträcker sig under både hafvet och slättlandet. Ytan af vallen sammanbindes af en merendels gles matta af Elymus mollis uppblandad med enstaka Halianthus peploides; dock försvinna äfven dessa nedåt stranden, som sålunda ligger alldeles blottad och steril. På strandvallens kullar ligga de flesta tschuktsch-byar, från hvilkas omnejd i det efterföljande nämnas fynd af foglar. | I ; > 3 > : Pidin == » ” då MON S (UNNE LH Q = RE - i > II Ur AN Ez Z FINSKAN Wily NE i E (AA (SS 4 [70] i = N af Ja i WYA JAS ; i = | IN SL t NW FS ad MILL add i I[| = lillvg Il/ (SS AW AN ÖS — > Oo 410 20 vå 40 5 kilome Uppräknade i följd bära de namnen: Pidlin på Koljutschin- vikens östra strand söder om Kap Tscheautau, Jinretlen, Pitle- kaj, Birajtinop, Irgunnuk (67), Najtschkaj, Padljonna, Tjapka nära ön Idlidlja — alla liggande omkring 67? n. br. Något längre bort ligger Enjurmi vid Serdzekamen och i s. o. derifrån Tschutpa vid 66 ?/3”, derifrån äfven foglar hemtades. Uti och omkring byarne var dynsanden mera bunden af gårdsmylla, hvarför Elymus-mattan der var tätare och ställvis förträngdes af annan rikligare vegetation. &Z 256 PÅLMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. . 4 Få Omedelbart innanför strandvallen upptages terrängen ai ett sandigt, jemnt lågland; hit samlas nederbörden från omgif- vande högre marker, hvarför äfven detta område om våren är »så vattendränkt och så genomkorsadt af djupa, strida snö- bäckar, att det är svårt, ofta omöjligt att komma fram öfver detsamma» (Vg. f., II, s. 69). Närmast strandvallen är? marken alldeles jemn, bildad af lös sand, som dels är naken, dels bevuxen med en skorpa af mossa och laf samt någon liten dvergvide- och grästufva, eller ock vid vattensamlingarna af stundom tätt gräs (Almqvist, s. 211—212). Här ligger längs strandåsen ett antal större och mindre, merendels grunda la- guner. Den största af dem, den vid Najtschkaj—-Tjapka— Enjurmi, är omkring 25 kilometer bred och sträcker sig omkr. 10 km. inåt land; dernäst i storlek äro lagunerna vid Riraj- tinop, Najtschkaj och Pitlekaj, minst Jinretlen-lagunen. Några af dem stå i öppen förbindelse med hafvet och i dess nivå, samt hafva bräckt vatten; sådan är den stora Najtschkaj-lagu- nen, som isynnerhet är fiskrik (Gadus navaga, en stor form af Osmerus, Cottus-arter m. m.). Andras yta står helt få fot öfver hafsytan och vattnet är färskt samt rinner ut genom en bäck (lagunerna vid Pitlekaj och Rirajtinop). Jinretlen-lagunen saknar synligt aflopp och bottenfrös åtminstone delvis om vintern, men hyste dock en stor mängd af en egendomlig fisk, Dallia delicatissima Smitt. Bortom densamma funnos några små, grunda insjöar. Lagunens botten var dels gyttjig, dels fastare och för- sedd med rik algvegetation (Enteromorpha). Förutom småfisk erbjödo lagunerna till näring åt fåglarne kräftdjur (Asellus, Gam- marus, entomostraceer) och andra vattendjur samt vattenväxter. Låglandet öfvergick efterhand i en något högre belägen, jemn eller föga kuperad, enformig tundraslätt af vexlande fuk- tighetsgrad, sträckande sig flere engelska mil mot söder. Vege- tationen bildade här mest s. k. tufmark (Kjellman; se ofvan sid. 250): växttäcket är sammanhängande och utgöres af temligen tätt stående, en eller högst två fot höga tufvor af Eriophorum vaginatum, uti hvilka finnes inväfd en skara af mossor (Bryum, Polytrichum), lafvar (Cladonia m. f1.), små vide- buskar (Salix Boganidensis f. latifolia, S. arctica) af en a två fots höjd och RBRubus chamemorus samt flere risväxter (Empetrum, Vaccimum, Cassiope, Ledum). Emellan tufvorna bildades ett sammanhängande växttäcke af samma mossor och lafvar äfven- som andra arter och dessutom Sphagna, äfvensom nyss an- förda högre växter jemte några andra arter. Lagunernas. stränder upptagas antingen af dylik tufmark eller öfvergår i VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 257 denna i en jemnare, nästan tuf-fri eller gles- och lågtufvig mark, i det Eriophorum mest ersättes af gräs eller halfgräs, ofta mattbildande, och några örter tillkomma (Stellaria humifusa och Saxifraga rivularis m. f.). På magrare ställen afbrytes mattan af bruna fläckar utaf Empetrum och Ledum eller af gråaktig lafskorpa, öfverdragande utdöda risväxter, likasom på krönet af kullar och åsar. På detta låg- och tundraland höjer sig marken blott ställ- vis till större höjder och dylika nå på ett par ställen kusten samt bilda der berguddar, som afbryta strandvallens enformiga drag. I vester föga långt från Pitlekaj ligger den nära 70 meter höga Jinretlen-höjden, som norrut efter en svag sluttning genomskäres till en 30—40 meter hög, brant och sönderklyftad granitstupa, Jinretlen-udden, hvars krön bildas af klippmark och hvars fot höljes af stora, nedfallna block (Almqvist, s. 213). Sydvest om denna höjd finnes en annan af omkring 100 meter. Tjugu eng. mil i S.SV. från Pitlekaj ligger det 180 å 200 meter höga Taffelberget, en ojemn tundrahöjd, till hvars omgifningar exkursioner gjordes oi mars månad. Den lilla ön Idlidlja, 14 eng. mil Ö. om vinterstationen och en eng. mil utanför Tjapka-strandvallen, bildas mot söder af en sluttande sandstrand med enstaka sten- block, men mot norr och öster stupa blottade gneislager 25— 30 meter tvärbrant ned i hafvet; på nordsidan ansluter sig dertill en klipp-pelare, Jauranka, af samma höjd. Begge dessa klippbranter erbjödo häckningsplatser, alldeles afvikande från öfriga stranden. Af ungefär likartad beskaffenhet, kanske mera Söndersplittrad och terrassformig, torde den längre österut lig- gande bergudden Serdzekamen vara, som dock icke besöktes; den bildar yttersta utsprånget af en mot kusten framträngande serie bergshöjder, hvilka redan tio å tolf eng. mil inåt land torde nå en höjd af 6 —900 meter (Vegas färd, II, sid. 27). 3 Utmed bergsluttningarna ligga större sträckor af klippmark. Endast på skyddade ställen, särskildt i dalarne längre inåt land bli buskarna mera försigkomna: videt (Salix Boganidensis) och — dvergbjörken (Betula glandulosa) nå der en höjd af en meter och täcka ställvis en areal af några qvadratmeter eller mera (Vegas färd, I, sid. 482), bildande förposter till en mera utvecklad buskregion. Bå Vv. 1 258 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Efter befrielsen från isen middagstiden den 18 juli 1874 p; passerade Vega natten emot den 19 juli förbi Kap Serdz kamen och den 20 juli förbi Kap Deschnew (Ostkap), mötadil delvis förut ej sedda fogelarter, särdeles efter inträngandet. genom Berings sund. Först anlöptes i S:t Lawrence Bay på asiatiska sidan af sundet. TI följd af ; ishinder kunde Vega ej intränga längre i viken än till byn Nunamo (65? 30' n. br., Vegas färd, II, sid. 223). »På ett ringa / afstånd från kusten upptogs Ingået af en ganska hög bergs- kedja, som var söndersplittrad i en mängd toppar, och hvars sidor bildades af ofantliga, i terrassformiga afsatser delade sten- rösen». Växtligheten ! på strandafsatsen, som den 20—21 juli var 1 fullt flor, var artrik och frodig. Derefter öfverfors Berings sund den 21—22 juli, hvarvid Diomed-ön sågs med dess fogelkolonier (Simorhynchus cristatellus), och anlöptes Port Clarence (65? 13 n. br.) på amerikanska sidan, Alaska området (Vegas färd, II, sid. 227). På södra sidan af hamnen och den deri utfallande floden Kuirak samt sjön Imauruk, dit en utfärd gjordes den 23—24 juli, »stupar landet brant mot stranden med en 10—20 meter hög afsats; på norra sidan der- emot är stranden för det mesta låg, men längre inåt landet höjer marken sig äfven här hastigt till afrundade kullar om 3—400 meters höjd>. Härifrån vände Vega åter till ”Tschuktsch-halföns syd- östra kust och ankrade den 28 juli i Konyam-viken (64? 49' n. br.) vid Senjavin-sund (Vegas färd, IT, sid. 246). Bugtens sydöstra del omgifves af en temligen ödslig myr, innanför hvilken resa sig åtskilliga bergstoppar till en höjd af nära 600 meter. På norra sidan »träffades gräsrika sluttningar med temligen höga busksnår och en stor mångfald af blommor»>. S:t Lawrence-öns nordvestra ända (63? 48' n. br.; 171 !/5? v 1. Gr.) besöktes den 31 juli —- 2 augusti (Vegas färd, IT, sidd. 251— 254). »Nordost om ankarplatsen bildades stranden af låga berg, hvilka stupade med en brant sluttning mot hafvet. Från bergen framsköto här och der ruinlika klippbildningar, lik- nande dem vid nordkusten af Tschuktsch-landet». »I sydvest vidtog en mycket stor slätt, hvilken längre inåt ön var sumpig, men längs kusten bildade en hård, jemn, ytterst blomrik gräs- vall». I hafvet funnos ej få alger och en verklig om ock art- fattig strand-evertebrat-fauna, något som helt och hållet saknas i de egentliga polarhafven. Floran är lika beslägtad med de 1 Jfr Kjellman, Asiatiska Beringssunds-kustens fanerogam-flora; Vega- exp. vet. iaktt., I, sid. 473—572. N VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 259 — tillstötande delarna af begge kontinenterna och dess fysiognorni är arktisk !. Slutligen öfverfor expeditionen Berings haf den 2-—14 augusti och uppehöll sig den 14—19 augusti på Bering-ön. Denna ort faller utom det arktiska området, men de få ornitologiska fynd, som omständigheterna här medgåfvo att göra, hafva dock fått medfölja uti behandlingen af ämnet. De tidigare forskare, som lemnat ornitologiska uppgifter från de af Vega-expeditionen besökta orterna, skola omnämnas 1 litteraturförteckningarna uti afdelningen IV. IT. ITakttagelser och fyndorter?. 1. Cyanecula suecica (L.). | Den 7 juni 1879 fälde doktor Almqvist ett exemplar (jurn. n:r 222, sprit) vid Vegas vinterqvarter invid Tschuktsch-halfön, således ej blott på öppna Ishafs-kusten utan ock temligen långt från trakter, der videt bildar verkliga buskar. Uppmätt såsom färskt hade exemplaret följande mått: längd omkr. 130 mm., vingen från leden 73 mm., stjerten 55,; mm., näbben från mun- vinkeln 18,5 mm., från pannan 12,5 mm., tarsen 25 mm., mellan- förfan 18 mm., inre tån 12,5 mm. | Visserligen har redan Pallas uppgifvit blåhakesångaren vara »in omni Rossia et Siberia frequens»; men först vida senare har man funnit en bestämd gräns emot norr och utredt fogelns förekomst österut. Norrut är arten beroende af busk- regionens gränser: på Kola-halfön går hon flerstädes ända ned ti Kjellman, Fanerogamfioran på S:t Lawrence-ön; Vega-exp. vet. iaktt. IT, sidd. 1—23. 2? Arterna uppräknas i ordningsföljd enligt: Sundevall, Methodi natu- -råälis avium disponendarum tentamen. Stockholm 1872—73. 260 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. CM till kusten, längs Petschora till 68 !/& (Seeb. och H. Brown vid Ob till mynningen och längs dess biflod Schtschutschja til 67” 58' (Finsch), och Sujew fann henne ännu vid Kara-vikens inre (68 !/6?); hon finnes längs Jenisej vid 70/3; (Théel) och 71” (Seeb.), samt vid Boganida åtminstone ännu vid 70? (v. Midd.). Men fogeln saknas såväl på kala Ishafs-kusten, som på Taimur-landets tundra och på öarna i Ishafvet. — Österut kände man länge fyndorter i Sibirien blott till Baikal-trakten och Daurien (Pall., Tacz.), Lena-området (Pall.) och Udskörrsi Ostrog vid Ochotska hafvet (v. Midd.). Senare än Vegas fynd 7 på tschuktsch-kusten har Dybowski (1883, sid. 359) anfört - arten från trakten af vulkanen Kluczewsky på Kamtschatka ofvanom trädgränsen. Det är uppenbarligen från dessa sina ostligaste hemtrakter som blåhaken under flyttningstiden drager sig till Ochotska hafvet och Kinas kuster, der Swinhoe funnit henne. Jemväl förklarar dess förekomst på 'Tschuktsch-halfön, att arten en enda gång blifvit ertappad vilsekommen till närmaste amerikanska område; Adams fann nämligen sju exemplar den 5 juni 1851 vid S:t Michael eller Michalaski (63 7/2?) invid Norton-sund af Alaska (Ibis 1878, s. 422). 2. Saxicola oenanthe (L.). Kallas af tschuktscherna utteradlin (liksom öfriga småfoglar); äfven makatodljongadlin. Stensqvättan träffades ej på de få landstigningspunkterna under färden längs öppna Ishafs-kusten; men om våren 1879 - var hon icke sällsynt vid Vegas vinterstation å Tschuktsch- - halföns kust. Det första exemplaret, en hona (n:r 192, sprit), sköts här den 31 maj vid Jinretlen; dagarne derpå samt ' den 8 och 9 juni erhöllos flere vid Pitlekaj, Tjapka och Jinretlen (n:r 204, 282, skinn; 251, 252, skel.). Den 13 juni hemtades fem = stycken från Padljonna och den 15 juni sågos stensqvättor bland de stora svärmar småfogel, som vid Jinretlen funno en ganska riklig näring af insekter på stora, bara fläckar, hvilka vid denna tid funnos uppå strandkullarna. Men egendomligt nog tycktes arten redan den 27 juni hafva alldeles försvunnit från trakten; antagligen saknade den här lämpliga stenrösen till häck- platser och drog sig till bergen i landets inre. — Vid Nunamo VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 261 invid S:t Lawrence-vikens mynning mot Berings-hafvet iakttogs arten den 21 juli 1879. Nedanstående mått (i mm.) äro tagna af tre färska foglar (1,8 och 9 juni), ett spritlagdt (31 maj) och ett konserveradt (2 juni). Näbbens ed — 2 z = is längd från = 2 A = Hd (NTE RS SJS SN ae SAS Alan ERA (Us 3 Oo (0) pr 5 - ENDE | 0 a FER ER 0 2 SR END SCA I AN PE FRIA ere IM BIG Ip Earp ol ap ; 5 Ra | tG PILleka] ssc..ssa 150| 2851 91 | 20] Is 133] 45128 119751 6 | 18,51 675 S 3/6 Jinretlen ...... | 1521 290) 95-118 | 9,5) 12 | 4,5|27:51191]) 6 | 1455) 7,5 Ben, as LIA SRA OREEE ss a ETIK sr 9 (0 [AE Q 2/6 EN or REG OR LOS lar 4 2719: 15,5) 13 | 6,5 EE Pitlekaj ......... gg EON RE RO ae EG a En hona hade den 2 juni endast små ägg uti äggstocken; ventrikeln var tom och tarmen innehöll gulgrönt slem och något af en svartbrun, digererad massa. Hos en hona fans den 9 juni i ventrikeln fragment af en skalbaggslarv och flugben. Stensqvättans nordligaste fyndorter i gamla verlden äro: Finmarken och Kola-halfön, Archangel, Mesen, i Petschora- dalen norrut ännu vid Dvoinik (68? 28'; Seeb. och H. Br.); 3 längs Ob ännu på tundrorna nära mynningen, vid Schtschu- tschja, (67 5/&€; Finsch); längs Jenisej vid Tolstoinos (70 !/£; Théel) och ännu vid Goltschicha (71 ?/5; Se eb.), 1 Boganida och i Taimur-landets inre ännu vid 73 !/;? och 73 3/,;” (v. Midd.), Kap Bykow i Lenas delta (72”) och vid nedra Jana (Bunge). Deremot är arten ej funnen på Ishafvets öar eller vid öppna Ishafs- kusten, utom vid Vegas vinterstation. Men märkligt nog är hon förut ej anträffad ostligare i Sibirien ! än i Lena-gebitet, ej heller i Japan och Kina, men väl på Alaska. Här är näm- + ligen arten temligen allmän, ehuru icke fullt konstant före- kommande, vid Nulato samt Port Clarence (Dall och B5.), S:t Michael vid Norton-sund, King Island (Nelson) samt längs Ishafvet vid Kotzebue-sund och Kap Lisburne (Dall, enl. 3 H. Bean). Under årlig flyttning kommer hon härifrån som en sällsynt gäst till Amerikas vestkust (Coues deremot förmodar henne komma från Asien, Key, sid. 76). + Under sin fyraåriga vistelse på Kamtschatka fann Dy bowski ej någon Å Stensqvätta; icke heller fann Stejneger någon derstädes eller på Bering-ön. wu 262 PALMÉN, SIBIBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. ÅR Med anledning af artens hittills antagna frånvaro uti nord östra Asien förmodar Nelson, att Alaska-exemplaren voro förposter komna från nordöstra Amerika och Grönland; der- städes förekommer nämligen arten regelbundet, på vestkusten ända till Felix Harbour, 70” (Ross) och 73” (Holboell), samta på ostkusten till ön Shannon (75”; tyska nordpolsfärden), och - har uppenbarligen utbredt sig dit från Europa. Vegas och Bunges fynd göra emellertid antagandet tvifvelaktigt; ty mera sannolikt tyckes det vara, att denna palearktiska fogel före- kommer äfven emellan nyssnämnda två fyndorter i Sibirien, om ock ej nog talrikt, för att blifva observerad under flytt- ” ning i Amur-landet; i sådant fall hafva Tschuktsch-halföns och Alaskas stensqvättor utbredt sig ifrån vester, och artens cirkumpolära krets vore afbruten i mellersta delen af neark- tiska regionen. 3. Turdus Swainsonii Cab. var. Alicie Baird. Tschuktsch.: oyngoptschekadlin (äfven utteradlin, småfogel). Turdus minor Gmel., S. N. I, 1788, s. 809 partim. T. Swainsonii Cabanis in Tschudi, Fauna peruana, 1844—46, s. 188. T. Alicie Baird, B. of N. Am. 1858, s. 217, pl. 8E f. 22 — Baird, Rew on Am. Birds, I, 1864, s. 21. T. Swainsonu var. Alicie Coues, Key to N. Am. B. 1872, s. 73. » b. Alicie Coues, Birds of the North-West, 1874, s. 4. Hvylocichla Alicie Nelson, B. of Bering Sea (Corwin 1881) 1883, s. 57. Af denna lilla, nordamerikanska trast erhöllos några / exemplar vid Vegas vinterstation, invid ”Tschuktsch-halföns Ishafs-kust. Den 1 juni 1879 sköt doktor Almq vist tvänne (n:r 205, sprit) vid Pitlekaj; den 8 juni dödade en tschuktseh ett invid fartyget (n:r 2388, skel.), och ytterligare ett erhölls deni 10 juni (n:r 301, skinn) — Uti magsäcken hos n:r 238 fans sand, i tarmen en digererad, svart massa och några entozoer. N:r 205 hade såsom färsk följande utseende: Näbbens öfverkäk brun- svart, underkäkens främre del äfven brunsvart, bakom detta blågrå (dock ej hos n:r 288), bakre delen gulgrå. Tarserna gråa, mörkare framtill; fötter och klor gråsvarta. Iris mörkbrun. — Kroppens öfra sida brungrå med ringa olivgrön anstrykning; hvarken ögonlocken eller hufvudets sidor hafva någon anmärkningsvärdt rostfärgad anstrykning. Underkäksvinkeln hvit med några svarta borst; den hvita färgen fortsättes ett stycke ned på hakan, kantad på hvardera sidan med en rad brungråa fjädrar. Strupen och kräfvan hvita med skiftning åt gulgrått, och beströdda med mer eller mindre triangu- lära, brungråa fläckar. Buken och undergumpen hvita med, isynnerhe i bäckenregionen och på bröstet, från de gråa sidorna nedgående grått. Vingarnes VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 263 yttre sida brungrå, undre sidan grå med ett nästan hvitt band på de mel- — Jlersta pennorna, nedanför täckfjädrarna och ett annat smalare, icke fullt så ljust band strax bakom skulderkanten. Af vingpennorna är den 3:dje längst, 2:dra och 4:de något kortare; den 1:sta pennan är betydligt kortare än ving- täckarna. (Nordqvist). Följande mått (1 mm.) äro tagna af n:r 205 och 238 såsom färska, af n:r 30i såsom konserverad: 2 ——s = LO—O—>-——=—=2=-->ss=: é KU Elle , å 3 2 längd Bs 2 3 3 Zz p | å : = SS — = = lo co ee = Zoo : N:r. E oa z =p a se 2 = | 2 RA SAG Ad AE 2 kd FRANS ISRN es = =) ö & = o SEELE RES E ST OMSK AA 205, — 16 Pitlekaj ... 175—180|105 | 78 |:20'|12 | 4,5|75 |27 |21,5| 15,5] 7 | Fe a dl I 184H0106:576: 11200) 18: 5 6;8180;5 [280-145] 7,5 ET AE REON 00 TN a a dn AT 0 BiA Rh | Såsom redan nämndes tillhör arten den nordamerikanska kontinenten; varieteten Alicie (som icke har rostfärg på kinder och hals) tränger i allmänhet något nordligare än hufvudarten och tyckes hålla sig inom gränsen för buskregionen. Till vintern flyttar arten ända till Cuba och Ecuador. Norrut är hon funnen ända på Grönland vid Godthaab (tillfälligtvis), på Labrador och i Hudson Bay-länderna, samt är utbredd längs Mackenzie-floden ända till Ishafvet (Ross, Blakiston), och tränger uti Alaska jemte videbuskarna ända till mynningen af Jukon-floden (D. & B.), Kowak-floden (Towns.) och Kotzebue- sund (Nelson). Sistnämnde författare angifver (sid. 57), att arten skulle finnas jemväl i Kamtschatka, och på grund häraf antagligen ock uti nordostligaste Sibirien, men Stejneger har (Auk 1884, sid. 166) sökt vederlägga den förra uppgiften, såsom beroende på något misstag. Vega-expeditionens fynd gifva emellertid stöd för Nelsons uppgifter, och det synes vara antagligt, att fogeln finnes, åtminstone nordligare i Kamtschatka eller i dess inre. Arten har tydligen kommit öfver till Tschuktsch-halfön från Alaska, och vidare utbredt sig i nordöstra Sibirien. Redan Maydel fann henne vara ganska allmän i Tschuktsch-landets skogbevuxna inre (Taczan., Journ. f. Orn. 1872, sid. 440), Cabanis anför fogeln (T. Swainsonii) från Sibiriens ostliga delar och Taczanowski (T. Alicie) från trakten norr om Hakutsk (J. i. Orn. 1873, sid. 112). rs 264 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA = JU Enskilda exemplar af T. Swainsonii hafva förirrat sig ända till Europa, vare sig måhända från östra Sibirien eller snarare från vestra Amerika. Arten anföres nämligen vara funnen d. 2 oktober 1869 på Helgoland (Gätke, Ibis 1875, sid. 177, 1877, sid. 164, 1879, sid. 103), vid Genua om hösten 1843 (Giglioli, Ibis 1881, sid. 198). Äfven i mellersta Tyskland, Holstein, och Belgien, Namur (Giglioli, Elenco, 1881, sid. 97) samt vid Rovereto i Tyrolen (Giglioli, Avifauna, 1886, sid. 101) hafva exemplar blifvit funna (jemf. E. v. Homeyer, Wanderungen d. Vögel, sid. 392, not). 4. Phyllopseustes borealis Blas. Sylvia (Phyllopneuste) Eversmanm Midd., Sib. R., II 2, s. 178, tab. 16 f. 1—3 (nec S. Eversmanni Bonap., que = S. trochiulus L.) — Radde, Reisen, s. 263. — E. v. Homeyer, Journ. f. Orn. 1872, s. 204. — Nordenskiöld, Vegas färd, II, s. 46. Phyllopneuste borealis Blas., Naumannia 1858, s. 318; Ibis 1862, s. 68. — Taczanowski, J. f. Orn. 1872, s. 3858. Phylloscopus sylvicultrix Swinhoe, Ibis 1860, s. 53, 1863, s. 307, 1866, s. 135, 295, 394; Pr. Z. S0C. 1868, 5. 295. Phylloscopus Kenmicotti Baird, Trans. Chicago Acad., I 2, 1869, s. 313 (278), pl. 30 f. 2. Phylloscopus borealis Swinhoe, P. Z. S. of London 1871, pt. 2. s. 356—357. Seebohm, Ibis 1877, s. 69. — Dresser, B. of El: 1878, cum fig. — Collett, Nyt Mag. f. Nat. vidensk. 1877, XXIII, s. 10; Pr. Z. Soc: IST: s. 43 ft. Phyllopseustes borealis Meves, Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1871, s. 756, pl. XV fig. 2. — Stejneger, Results of Orn. Expl. 1885, s. 302. Phyllopneuste magnirostris Finsch, Abb. d. nat.-wiss. Ver. zu Bremen, Bd III, 1872, s. 32. Phyllopseustes Sundevall, Meth. nat. Av. disp. tent. 1872, s. 15. Sylvia Eversmanni et Phylloscopus borealis Nelson, Birds of Bering Sea, s. 60. Den 13 juni! 1879 infann sig å Vegas vinterstation vid Pitlekaj ett stort antal exemplar af denna art. Om aftonen hade omkring 20 stycken slagit sig ned på olika delar af fartyget t. ex. under tältet, i tågverket, under båtarna o. s. v. De flögo omkring eller sutto qvittrande, ofta flere stycken tätt packade till hvarandra. Nägra af dem sågos äfven para sig. Samma dag erhöllos exemplar från Jinretlen och Pitlekaj, och i Irgun- nuk sågos tschuktscher döda dem med båge och pil. Följande dagen d. 14 visade sig likväl ej mer än tvänne exemplar vid fartyget, men från grannbyarna, bland andra Tschutpa, erhölls - 1 Uti Vegas färd, II, sid. 46, uppgifves i följd af misstag »i början af maj>. 2 sa VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARVETEN. 265 en mängd; på Jinretlen-udden iakttogo löjtnant Palander och doktor Kjellman en stor mängd individer, hvilka voro så litet skygga, att man kunde komma dem på ett par stegs afstånd. Äfven den 15 juni hemtades en mängd exemplar, eller syntes bland andra småfoglar på de snöfria fläckarna uppå strand- kullarna. Den 16 erhöllos endast några få stycken, deribland från Najtschkaj. Äfven uti det inre af Tschuktsch-halfön hade doktor Almqvist observerat fogeln under en utfärd, som han företog den 13—17 juni ned åt Koljutschin-viken. Ännu den 18 juni utbjödos åt löjtnant Palander och doktor Kjellman talrika exemplar vid Jinretlen. Men sedermera försvann fogeln från orten alldeles; måhända sågs på sist anförda ställe ett par exemplar ännu den 27 juni. Man uppgaf visserligen, att fogeln äfven skulle häcka i trakten, men detta torde knappast vara fallet annat än längre inåt land, der videt bildar buskar; ty icke heller i andra nordiska länder öfverskrider arten busk- regionen. Fogeln måtte således här varit stadd på genomtåg !. Hanens läte, då den flög eller hoppade omkring på far- tyget, var ett starkt tjutju-tju-tju-tju utan modulationer; honan hade ett svagt, tvåtonigt läte, hvars första ton var högre. — Uti magen anträffades fragment af en harpalid, samt af andra skalbaggar och larver. Ett temligen stort antal tillvaratogs, nämligen tvänne Skena (n:r 209, 280, elfva ex. i sprit (n:r 255, 266, 273, 289), 30 ex. saltade och tvänne (n:r 291, 292) skeletterade. Efter färska exemplar antecknades: Näbben brunsvart, utom vid spetsen, längs kanterna och vid underkäkens rot grågul, tydligast på sistnämnda ställe. Iris brun. Benen ljust brungråa, tårna undertill smutsigt citrongula. — Drägten visade ingen anmärkningsvärd afvikelse från den normala. Den närmare granskningen af vingpennornas längdför- hållanden utvisar små variationer inom vissa gränser. Den för arten karakteristiska, ytterst korta första handpennan når vanligen med spetsen lika långt som de större täckfjädrarna; men hos enskilda exemplar öfverskrides detta mått med omkring 1 mm., eller är pennan ända till 0,5 mm. kortare, utan att detta står i något beroende af de följande pennornas förhål- lande eller af könet. — Andra pennan är vanligen 4,;—5 mm., någon gång 6—6,; mm., men ibland äfven endast 3,5; mm. kortare än vingspetsen, som bildas af tredje och fjerde pen- norna; dessas inbördes längd vexlar endast en hårsmån. — ? Om denna arts häckningsförhållanden i Daurien har Taczanowski lemnat meddelanden i Journ. f. Ornith. 1872, sid. 352. i a » 266 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. pl Femte pennan är 1—2 mm. kortare än vingspetsen. — Sje pennan är oftast 1—2—3 mm. kortare än den andra; men i de fall, då 2:dra pennan är särdeles kort, kunna bop bli lika & långa, ja t. o. m. någon gång den 6:te helt obetydligt längre än den 2:dra, tvärtemot hvad egentligen är karakteristiskt för. arten. d Följande mått (i mm.) togos af färska exemplar: Näbben 5 OMR 4 0 LV: = a fd rele JA 2) le LE Kön. FI EN EN EN OR RA RA Rd AN SNES SNSURS 2 en gla dr ER E ) = : E o : : B = 4 [o) lan 2 5 i = ; o fl .- S o ä | | | NRA 126| 200) 67 | 50 |10 |14,5]| 3 | 18,5] 13 | 4,5| 11 Se east SE EE TR 129| 201] 65,5) 51 |10 | 14,5] 3.1 19) LETA SAR UT IES =11902) 67" | '—| 10,5 18,5) 87) 1876) 130 SÄ LERA 125] 2021'67,3) 58 | 10 1] 14=1) 81194 9 Sr sings 129] 2021 67,5| 51 |10,5| 14 | 8119 | 151 5 |11,5) 5,5 SEEM |.120]. 1871-68: |, 47.4 ;9 .JI4 | S-e 12 | 4,5) 10,5] 5 Såsom förut nämndes, håller sig denna palearktiska art uti norden inom gränserna för buskregionen. Dess nordligaste fyndorter från vester! till öster äro nämligen: uti norska Fin- marken de med björkskog bevuxna delarna af Porsanger och Varanger fjord (70”, Collett); Muonioniska uti finska Lapp- markens skogsområde (68”, enl. Mev es; antagligen finnes den här, äfvensom uti lappska halfön, också 1 buskregionen); Archangel (Meves, Harvie Brown och Alston) samt björkskogsregio- nen vid Mesen (66”, Seeb.); Chuvinski likaledes i buskregionen vid Petschora (66? 33, H. Br.). Vid Obs mynning är arten troligen endast förbisedd, ty längs Jenisej finnes den vid Plachino (68 5'; Théel) och ända till 69? (Seeb.); Boganida vid at inom skogsgränsen (Midd.), likaså vid Sicktjach vid Lena (70; Bunge). Tschuktsch-halfön. Ostligast är arten anträffad på Kamtschatka, Bering-ön (Dyb. och Stejn.) och Kurilerna (v. Schrenck enl. Swinhoe); Ochotsk (enl. Hartl., Swinh.) och Stanovoj-bergens vestsida (v. Midd.); den ie vidare genom Japan, t. ex. vid Nagasal ki och Jeddo (Swinhoe enl. Dresser), längs Kinas kuster, p 1 Under flyttning är arten i Europa funnen vestligast på Helgolanjta Gätke (Ibis 1875, sid. 179). s $ TÅ + € VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETESN. 267 den anträffats flerstädes och talrikt; Amoy, Formosa (Swinhoe); Philippinerna och flere af Ostindiska öarna ända till Flores (Wallace) och Timor samt vid Malacka halfön. Af hela den för gamla verlden karakteristiska gruppen Sylviine är endast denna art anträffad i nya verlden, och det blott i Alaska, der Pease den 16 augusti 1866 fann ett ex. (Phyll. Kennicotti Baird!) vid S:t Michael invid Norton- sund, hvarjemte Nelson den 24 och 31 augusti 1877 på all- deles samma ställe erhållit ännu tre exemplar; arten tyckes likväl finnas der blott sporadiskt, tillfälligtvis ditkommen från Tschuktsch-halfön. Vid Kowak-floden erhöll Townsend 1885 ett exemplar. Lanius cristatus L. Nelson erhöll den 12 augusti 1881 vid Wrangels land ett derstädes ertappadt exemplar, som han afbildat uti sitt verk The Birds of Bering Sea and the Arctic Ocean», sid. 65. 5. Motacilila alba L. subsp. ocularis Swinhoe. Motacilla alba var. »>lugens TIl.> v. Midd., Sib. R., II 2, s. 166 (nec lugubris Pall., lugens Pall. nec IL). M. ocularis Swinhoe, Proc. Zool. Soc. Lond. 1863, s. 17, 275; 1870, s. 130 fig., 346; Ibis 1863, s. 94, 309. — Seebohm, Contribut. to the Orn. of Sib., Ibis 1878, s. 345. — Nelson, Birds of Ber. Sea, 1883, s. 62 med fig. — Stejneger, Results of Orn. Expl. 1885, s. 284. Ringärlan antecknades endast fyra gånger såsom sedd på Tschuktsch-halfön. Doktor Kjellman såg ett exemplar den 12 juni 1879? vid Vegas vinterqvarter; icke långt derifrån, vid Jinretlen, sköts ett annat, en hane (n:r 349, sprit) den 22 juni af doktor Almqvist, och ytterligare sågs ett exemplar den 27 juni af löjtnant Nordqvist. Senare iakttog doktor Almqvist en ringärla den 30 juli vid Konyam-viken på halföns ostkust. 1 Typexemplaret öfverensstämmer med ex. från Kina enl. Tristram, (Swinhoe, Proc. Zool. Soc. 1871, s. 357); likvisst anser Stejneger (Results, s. 303—304) Alaska-exemplaren hafva jemförelsevis mindre näbb och kropps- längd, och antyder möjligheten af ett eget subspecies. 2 Redan den 11 juni såg doktor Kjellman en fogel, som på flygten igenkändes vara en Motacilla; antagligen tillhörde denna nu i fråga varande art. Anmärkas bör att löjtnant Brusewitz samma dag tyckte sig hafva sett en gulärla; detta synes dock mindre sannolikt, ty sistnämnda art anländer till norra Europa vida senare än M. alba (till Helsingfors omkring 20 dagar senare). do 268 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Det hemförda exemplaret (n:r 349) öfverensstämmer ”& färgteckning med europeiska ringärlan, särskildt med afseend å ryggens askgrå färg; men det skiljer sig derigenom, att | smalt, svart streck på hvit botten går från näbbviken genom ögat till nacken, samt att armpennornas stora täckare längs yttre kanten och de små i spetsen äro hvita, hvarigenom en hvit fläck uppstår på vingen. Af färska fogeln togos följande mått: längd 183 mm., vingen från leden 84 mm., näbben från pannan 11,; mm., dess höjd vid roten 4 mm., ideer 21 mm., mel- lantån med klo 19 mm., stjerten 96 mm. — Fogeln tillhör således den form af ringärlan, som Swinhoe kallat Motacilla ocularis. Uti sin utredning af de i Sibirien förekommande formerna af slägtet Motacilla har Seebohm (Ibis 1878, sid. 343—352) åda- galagt, att den europeiska M. alba L. österut torde sträcka sig endast till och med Jenisej, och sydligare finnas ännu vid Baikal. Deremot ersättes hon ostligare af M. ocularis Swinh., som finnes i Taimur-landet (Boganida 71”, Taimur-foden 400 v. Midd.), vid Lenas mynning (Bunges >»v. lugens»>) ock Lena-gebitet (»Jacutia et ad flumen Covyma» Pall.; Vilui, Maack enl. v. Schrenck). En nästan likartad fördelning af området äger rum i södra Sibirien emellan M. personata Gould 1 sydvest och M. alboides Hodgs. (paradoxa Schrenck) i syd- ost. Ostligaste Sibirien åter har egna former, hvilka Seebohm och Stejneger utredt. I Japan och på närliggande del af dä fasta landet finnes M. japonica Swinh. (lugens T. & Schl; Seeb. m. fl.); i Amur-landet, på Kamtschatka, Bering-ön och 1 Japan uppträder M. lugens Kittl., Stejneger (amurensmm Seeb.). Norr om dessa lefver M. ocularis Swinh., hvilken redan May delanträffat uti det inre af Tschuktsch-landet (Seeb.); efter Vega-expeditionen har fogeln anträffats på Tschuktsch- halföns ostkust vid Port Providence, Plover Bay af Dall och Nelson, hvarjemte Stejneger fält ett exemplar på Bering-ön 1, Det är icke utredt, huru långt söderut M. ocularis häcka dels emedan denna form varit förvexlad eller sammanblaoalfil med M. japomica, dels emedan begges honor äfvensom vinter- drägt äro svåra att skilja från hvarandra. På flyttning der-- emot torde de exemplar varit, som man funnit uti Daurien och södra Baikal (Taczan., Bull. s. zool. fr. 1882, s. 389, antagligen ditkomna från Taimur-landet), uti Mongoliet (Prjevalski) och Amur-landet (v. Schrenck, enl. Seeb.), hvarjemte v. Midden- dorff antecknat fogeln vid Aldan och i Jakutsk, samt s säl 1 >Mot. alba» omtalas från Kamtschatka redan af Pennant, Zzimm man, Thiergeschichte di. nördl. Polarländer, Leipzig 1787, s. 369. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 269 synt i Udskoi Ostrog vid Ochotska hafvet. Genom sistnämnda trakter flyttar fogeln sannolikt från nordligaste Asien; måhända hör hit äfven någon del af Dybowskis och Taczanowskis >M. japonica Swh. »(Bull. s. zool. fr. 1884, s. 156, — M. kamtschat- ica Tacz. + ocularis 'Tacz.) från Wladiwostok och Ussuri. - Fogeln flyttar sedermera längs Kinas kuster, ty Swinhoe, som sjelf först urskilt formen, uppger (Pr. zool. soc. Lond. 1871, s. 364) sig hafva erhållit exemplar från Hongkong, Macao, Canton, Formosa och Hainan. (Uppgiften att fogeln skulle häcka på Formosa synes dock vara förhastad). j Från Tschuktsch-halfön har denna ärla förflugit sig till Amerika !, veterligen blott tvänne gånger: enligt Turner I(Auk 1885, s. 157) iakttogs ett ex. den 14 maj 1881 på en af Blischni-öarna (Atka, enl. Nelson) den vestligaste gruppen af Aleuterna, och Belding erhöll den 7 januari 1882 ett ex. Tända ned i Syd-Kalifornien vid La Paz (Ridgway, Proc. U. S. Nat. Mus., IV s. 414), uppenbarligen ditkommet icke öfver 4 oceanen mln från Tschuktsch-halfön, öfver Berings- sund till Alaska och derifrån längs hela vestkusten. 6. Budytes flavus (L.) Såsom bekant ersättes den typiska Bud. flavus (med ask- grått hufvud och hvitt streck genom ögat) uti Europas nord- "liga delar (Norge, norra Sverige och Finland, Archangel, Pe- tschora) af en särskild form, Bud. borealis Sund. (viridis G m el., jfr E. v. Home yer, J. f. Orn. 1878, sid. 129 noten; cinereocapillus Savi, Bp., med skiffergrått hufvud och utan hvitt ögonstreck). Sistnämnda form tillhör jemväl vestra Sibirien (Ob-dalen enl. Finsch) och tränger längs Jenisej? ända till 69? (Seeb.). Den finnes äfven i Taimur-landet, ty v. Middendor ffs exemplar CU från Boganida (717) torde tillhöra densamma, såsom redan oDresser påpekat (B. of Eur.) Vega-expeditionen fann under resan längs sibiriska Ishafs- kusten ingen gulärla förr än vid Tschuktsch-halfön om våren år 1879, men icke den nordiska formen, Bud. borealis, utan en 1 Likaledes har M. alba ett par gånger anträffats på Grönland. För öfrigt äro, såsom bekant, ringärlorna fullkomligt främmande för Amerika. 2 io bohin fick ännu vid polcirkeln ett ex. af B. flavus, men ansåg det vara vilsekommet hit med flockar af B. borealis (viridis; Ibis 1878, sid. 351). CE SESSTRE RESO 270 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. som tyckes vara identisk med den i Europa jemförelsevis sy ligare hufvudformen af Bud. flavus (vulgaris Sundev.). | I De första exemplaren erhöllos ! den 22 och 25 juni 18794 doktor Almqvist vid Jinretlen sköt, tvänne (n:r 348, 387, sprit). Löjtnant Nordqvist såg åter en den 27 juni. Efter oro från vinterqvarteret sköt löjtnant Palander en hona (n:r 497, sprit) den 21 juli vid Nunamo, nära S:t Lawrence-vikens mål ning. Äfven vid Konyam-viken anträffades exemplar den 28 juli (Nordqvist). -— Senare åter iakttog Dall (enl. H. Bean) / fogeln vid Port Providence, Plover Bay, äfvenså Nelson. Arten häckar på Bering-ön enl. Dybowski, och Stejneger fann henne såväl der som vid Petropaulski (se anm. nedanför). Äfven under sin korta vistelse på amerikanska sidan af Bering-sund hade expeditionen tillfälle den 23 juli att vid = Imauruk, nära Port Clarence, iakttaga en gulärla förföljande en falk. — Långt före Vega-expeditionen, redan år 1849, skall kapten Moore hafva funnit arten på Choris-halfön vid Berings sund (Harting, P. Z. 9. 1871, s. 110—123) På Alaska fann Adams fogeln redan år 1851 i juni häcka vid S:t Michael (Norton-sund), hvarest Bannister (Trans. Chie. Ac., Los:2000 senare fann den vara allmän; nyligen har Nelson ytterligare bekräftat den sammas ör kömet från Jukon-flodens mynning ända till Kotzebue-sund. Slutligen omnämner Dall ett exemplar taget ute på Beringshaf, 90 eng. mil vester om S:t Matthew; och Turner (Auk 1885, s. 157) säger arten om sommaren be- söka de vestligaste af Aleuterna. (I Amerika äro gulärlor för öfrigt icke funna). j Vega-expeditionens exemplar hade följande dimensioner, n:r 348 och 387 uppmätta såsom färska, n:r 497 såsom sprit- lagdt (alla i mm.) ; Näbben 2 [1] [vo] | SNS SKEDE SÅ NNE a | ESR | N:r ER ER GR EN SE - 21 8) ljög El SR TSE ; 7 2 = ; 7 2 7 ; 5 = v 3 län ä = pr 3 5 3 | || 248 JINTCtlEN .sssscsss serna pen 165! 76 | 70 | 12 47.15 d29. | 9 5 |19 SHE SE dr oan es SR 1671. 77 | 68 | 12 | 4 |16,5| 24 120 | 5550 AU NO Pitlekaj: ..:.... oss | —LI 78 | 69 | 12 | 4115 |24,5| 19,5] 4,7/18,7/10 1 Jfr noten till föregående art. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 271 —— omm Anm. Stejneger (Results of Orn. Expl. 1885, s. 280—283) hänför sina exemplar från Kamtschatka och Bering-ön äfven- som dem från Alaska till formen Bud. leucostriatus E. v. Hom. (Journ. f. Orn. 1878, s. 128). Taczanowski åter (Bull. s. zool. fr. 1882, s. 389) tyckes skilja hvarken sina Kamtschatka-exemplar eller >»B. leucostria» från den vanliga europeiska formen af — Bud. flavus. E. v. Homeyer sjelf säger sitt enda typexemplar af B. leucostriatus från Baikal vid första ögonkastet väsentligen skilja sig från alla andra gulärlor deri, att den är störst af alla; på grund häraf hafva vi icke anslutit oss till Stejnegers bestämning (>Budytes flavus leucostriatus»>). Såsom nedanstående sammanställning utvisar, närma sig nämligen exemplaren från "Kamtschatka och Bering-ön samt Tschuktsch-halfön och Alaska ingalunda de mått, som E. v. Homeyer angifvit för B. leucostriatus, men väl dem, som Stejneger sjelf uppgifver för den vanliga B. flavus, hvilken v. Homeyer säger vara utbredd österut blott till Wolga. Vingen. | Stjerten. | Näbben. | Tarsen. | Gulärlor från SP SA Q | SAR SE | Tschuktsch-halfön (se TITAN) Såser SONERA Il VS 68 69 2 24 24.5 Kamtschatka (4 g&, 4 Elinedeltal) 17: UR (EEE HER Aea 250124 — Alaska (4 g&, 4 &, me-| SEK A bre HSA TäkeTaes das: dig 12 24 24 filbud. flavus (enl. Stej- | neger) fr. Tyskland... 78 — T7T0-KF — 11 — 20000 | Bud. leucostriatus (Dau- Mies OB vi Elna 88 ER | 2 24.7 7. Anthus cervinus (Pall). Af denna art, som (enl. Seebohm, Ibis 1878, s. 343) redan förut blifvit hereförd från 'PTschuktsch-landets inre skogs- trakter af Maydel, hemtades ett exemplar den 14 juni 1879 till Vegas vinterstation, erhållet längre österut vid 'Tschutpa, således icke långt från Ostkap. Uppmätt såsom spritexemplar (n:r 264) hade detta, en &, följande mått: vingen 80 mm., stjerten 58 mm., näbben från pannan 11,5 mm., tarsen 23 mm., -mellantån med klo 21 mm., baktån med klo 21 mm., dess klo 11 mm. — Om färska fogeln antecknades: iris brun; öfverkäken brun- IT2 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. = svart, utom vid kanten, der den stöter i grått eller rödgul underkäken vid spetsen brunsvart, för öfrigt rödbrun; tarsern: ljusbruna, tår och klor bruna. i Arten tyckes något mindre än de näst-föregående vara be- roende af buskregionen, ty hon finnes ännu något utom denna eller rättare, der videbuskarne redan äro i hög grad förkrympta. Hon är utbredd i nordligaste Europa (Finmarken, Lappland, Archangel, Petschora) likasom äfven till Jugor Schar och Wai- gatsch (69 1/5; Heugl., Th éel), Schtschutschja-tundran till 67 3/52 vid Obs mynning (Finsch), längs Jenisej till Tolstoinos (70 Yg; Schmidt), Nikandrovsk (70 2/3; Th éel) och Goltschicha (71 ?/3? Seeb.); Boganida (71) och undantagsvis ännu vid Taimur- floden (73 1/52 ; v. Midd.); ?Lenas mynning (Bunge), Kolyma- floden, Tschuktsch-landets inre och norra kust; Kamtschatka = (Pallas) och Bering-ön (Dyb.). — Under flyttning är fogeln funnen 1 Japan (Seeb., Ibis 1879, s. 34). Före Vegas färd kände man intet exemplar af arten från Amerika !. Under expeditionens korta uppehåll vid Port Cla- rence 1 Alaska sköt löjtnant Palander den 23—26 juli 1879 en fogel, som antecknades hafva liknat den från vinterstationen hemförda Å. cervinus; men ledsamt nog blef fogeln ej till- varatagen, hvadan möjligheten af en förvexling med den på - Alaska allmänt förekommande A. pensilvanicus (ludovicianus) icke kan motsägas. Skulle arten varit Å. cervinus, så kunde dess tillfälliga förekomst här sammanställas dermed, att enl. Ridgway (Proc. U. S. Nat. Mus. 1883, s. 156) ett ex. af densamma blifyrin under vintern 1881—82 skjutet af Belding i södra Kalifor- / nien ?. 3. Anthus pensilvanicus (Lath.) Thienem. (udovicianus Gran). Alauda pensilvanmica Lath., Sno SUPPL TYSK ST Alauda ludoviciana et Fubrd Gmel., S. N. ed. XIII) 1788 I str9osmo Anthus ludovicianus L ichöle osten Verz. Doubl. 1823, s. 37. — Audub., B. of Am. III, 1841, s. 40, pl. 50; Bonap., Consp. av. 1850, s. 249. SS 1 Pallas (Zoogr. ross.-as., 8. 511) säger dock: »itemque in Camtschatka et insulis versus Americam sitis frequens, specimina attulit amic. Billings 2 Nelson (Birds of Ber. 8. 62) anför »Anthus pratensis» såsom funn el vid S:t Michael af Dall, hvilken dock sjelf säger intet härom. Fyndet vOré ytterst anmärkningsvärdt, då ju denna art i Sibirien veterligen ej går ost- ligare än möjligen till mellersta delarna. Sannolikt föreligger en förve med den högst närstående A. cervinus, i hvilket fall det nyss omnärn osäkra fyndet vid Port Clarence ytterligare vunne bekräftelse. ; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 273 fr Baird, B. of N. Am., s. 232. — Coues, Key to N. Am. B., s. 90; B. of N. West., s. 40. — Dresser, B. of Eur., aug. 1878. — Nelson, Birds of Bering Sea, s. 62. Anthus aqvaticus Swains., Fn. B.-Am., 1831, II s. 231, pl. 44 (nec Bechst.). Anthus pensylvanicus Thienem. Rhea 1847, II s. 171. — Zander, Journ. f. Orn. 1853, Extraheft s. 63; Naumannia 1854, s. 13. — Stejneger, Auk 1884, s. 167. Anthus pratensis japomicus Temm. & Schl, Fn. jap., s. 59. pl. 24. — v. Schrenck, Reisen u. Forsch., s. 336. Anthus RBeinhardtii Holböll, Fn. Grönl., 1854, s. 25. Anthus japonicus Swinh., Ibis 1861, s. 333. — (= A. ludov.) Seebohm, Ibis 1879, s. 34. — Dybowski, Bull. soc. zool. Fr. 1883. s. 361. Medan Vega låg infrusen vid Tschuktsch-halfön fångades uppå sjelfva fartyget den 10 juni 1879 på eftermiddagen en piplärka, hvilken var antingen utsvulten eller sjuk och dog samma afton (n:r 246, sprit). Fogeln tillhör ofvan anförda art, hemma uti Nordamerika men, såsom citaten antyda, äfven uti ostligaste Asien. Om det färska exemplaret antecknades följande: Mått: kroppslängd 155 mm., vingen från leden 85 mm.; tarsen 22 mm., baktån med klo 18,5 mm., klon 10 mm., mellantån med klo 19 mm., dess klo 4,5 mm. Färgdrägt. Näbb och klor svarta, tårna brunsvarta, tarserna ljusbruna. Tris brun. — Hufvudets öfra sida, hals- och framryggen mörkt askgråa med en mörkt gråbrun fläck på midten af hvarje fjäder, otydliga dock på hals- — ryggen. På bakryggen och öfvergumpen får den grå färgen en något brun — anstryknirg, hvarjemte fläckarna nästan försvinna. Från näsborrarna till och & omkring ögonen en nästan hvit eller något gulaktig fläck, som vid mun- viken står i förening med den lika färgade hakan. Öronöppningarna täckta af gråa fjädrar, som upptill sammanlöpa med hjessans grå färg. Undre kroppssidan hvit med rostgul anstrykning, isynnerhet på bröstet och främre delen af buken. På strupen och frambröstet aflånga, brungråa fläckar, hvilka på sidorna hafva form af strimmor. MHandpennorna obetydligt ljusare i Spetsen; den längsta af armpennorna i utfanet hvitkantad. Stjertpennorna Svartbruna; de två yttre med en kilformig, hvit spetsfläck, sträckande sig på oden ytterstas utfan till halfva pennan och på infanet omkring 8 mm.; på den andra pennan åter står fläcken på infanet, räckande längs spolen om- kring 12 mm.; spolarna äro af fanets färg. (Nordqvist). Uti Nordamerika häckar denna enda art piplärka uti norden och i bergstrakter af Colorado-gebitet. Den finnes ymnigt i Labrador och häckar på Grönland; mot nordvest går arten ända genom hela Alaska, till Jukon-floden, S:t Michael vid Norton-sund, Bering-sund (Dall), Kowak-floden (Townsend) och Kap Lisburne (Dall 1880, enl. Bean) vid sjelfva Ishafs- kusten; den skall finnas äfven på Aleutiska öarna. Från det näst intill stötande Tschuktsch-landet är arten Bå VW. s 18 274 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. förut icke känd 1; men fyndet härstädes är ingalunda oväntadt då ju redan Kittlitz (Denkwärdigkeiten, II, sidd. 340, 357 och 385) funnit fogeln på Kamtschatka och efter det Se ebohm (Ibi 1879, sid. 34 och Dresser, B. of Eur.) meddelat, att den ameri- kanska fogeln icke är skild från den med namnet ÅA. japonicus Temm. & Schl. betecknade piplärkan uti Japan. Då Seebohm grundar denna åsigt på verkstäld undersökning i Leydens museum utaf typexemplar af den japanska arten äfvensom af exemplar från Kina och Kurilerna jemförda med de ameri- kanska, torde synonymin icke kunna betviflas 2. — Arten är vidare enl. Dybowski funnen på Kamtschatka och Bering-ön, enl. Schrenck anträffad af Maack vid Amurs källflod Schilka, samt af Radde vid Tarei-nor invid Gobi. Under flyttning är den iakttagen af Swinhoe i Kina. Äfven till Europa hafva - exemplar förirrat sig, ty på Helgoland äro tvänne exemplar funna af Gätke (Ibis 1867, sid. 284, 1875, sid. 181 och 1877, sid. 165) den 6 november 1851, hvilka Seeboh m kontrollerat till- höra A. ludovicianus (pens.). 9. Henicocichla noveboracensis (Gmel.) Cab. Motacilla noveboracensis Gmel., S. N. ed. XTII, 1788, s. 958, n:o 69. Sylvia noveb. Lath., Index orn. II, 1790, s. 518; — Vieill., Bonap. | Turdus aqvaticus Wilsod Am. orn. III, 1811, s. 66, pl. 29 f. 5. — Audubi Orn. Biogr. V, s. 284, pl. 433. Serurus tenutirostris Swains., Philos. Mag. I, 1827, s. 369; nomen gen. erra- ticum (Seisurus!) et preeoccupatum. : Turdus (Seiurus) noveboracensis Nuttall, Man. I, 1832, s. 353. Seiurus aqvaticus Sw. (& Rich.) Fn. B. ärar 1831, s. 299, pl. 43. Seiurus noveboracensis Bonap., Comp. List. 1838; Comp. av., I, 1850, s. 306. — (noveb.) Audub. B. of Am. III, s. 37, pl 149; BATKu B. of Am., sg. 261; Id. Review of Am. Birds, 1864, s. 215; Coues, Kö to N. Am. Birds, 1872, s. 106; Id., B. of the North-West, 1874, s. 71.— (Svurus Sclater, Ibis 1859, s. 10. , Emnicocichla Gray, Gen. of Birds, 1840; Handlist I, 1869, s. 249. Henicocichla Agass., Nomencel. zool. pg Henicocichla noveboracensis Cab. in Schomburgk's Reisen in British Guiana III, 1848, s. 666; Id., Mus. Heineanum, I, 1850, s. 16; Id. Journ. f. Orm 1860, 8. 324. 1 Nelson angifver väl (sid. 62) såsom fyndort äfven »the Chuckehe peninsula>, men angifver ej källan och tyckes ej heller sjelf funnit den de städes. - 2 I sådant fall måtte dock näbbens och klornas nog ljusa färg . figuren uti Fauna japonica icke öfverensstämma med den hos. lefva a exemplar; ty 4. pensylvanicus (ludovicianus Zander, Baird m.fl.) lika äfven Vega-exemplaret har dessa delar svartaktiga. é 3 ME VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 275 Ifrån byn 'Tschutpa, icke långt från Ostkap, hemtades den 14 juni 1879 till expeditionens vinterstation bland andra foglar äfven en, som till färgteckningen erinrade något om en Anthus, men genast fäste uppmärksamheten genom sin korta klo på baktån; exemplaret som hemfördes i sprit (>, n:r 265) tillhör - Henicocichla noveboracensis (G m.). Arten, liksom hela slägtet, är en äkta nordamerikan, i det hittills intet exemplar veter- ligt blifvit anträffadt inom gamla verldens gränser. Uti sitt hemland tyckes fogeln hålla sig inom trädgränsen och är så- ledes till Tschuktsch-halfön endast vilsekommen. Bland de trastartade foglarne med nio handpennor bildar, enligt Cabanis, slägtet Henicocichla (Sewurus) en fullständig föreningslänk emellan Motacilline och Sylvicolince, hvilka grupper karakterisera hvar sin hemisfers fogelfauna. I fråga varande slägte påminner om Motacilline genom lefnadsvanor, i det fogeln vistas på marken och derstädes springer med ständigt Vvippande stjert; men kroppsbildningen och hemlandet anvisar slägtet snarare en plats nära amerikanska kontinentens sångare, Sylvicoline. | Orn det erhållna exemplarets färgteckning i färskt tillstånd antecknades: : Näbben svart, underkäken och kanterna något ljusare och stötande i grått. Tarserna ljust gråbruna, tår och klor mörkt gråbruna; baktån längre än dess klo, som har spetsen nedböjd. — Hela ryggsidan af kroppen mörkt askgrå, med lätt olivgrön glans, utan fläckar; ett hvitgult band från näbben öfver ögat. Kroppens undre sida hvit med gröngul anstrykning, starkast på bröstet och buken. Strupen, kräfvan, frambröstet och sidorna beströdda med svarta, kilformiga fläckar, som äro längst och störst på sidorna, smalast, i form af strimmor midt på bröstet. Vingarna gråbruna, utan några olikt färgade kanter. Stjerten gråbrun, de yttersta pennorna med en något ljusare kant vid infanets spets. Undre stjerttäckarna hvita, med svagt gulaktig an- strykning, rothälften grå. (Nordqvist). Följande mått äro tagna af spritexemplaret: &, kroppslängd åtminstone 150 mm., vingen från leden 75 mm., näbben från pannan 12,3 mm., tarsen 22 mm., mellantån med klo 18 mm., baktån 13 mm., dess klo 5,3 mm. Uti Amerika har »the water thrush>» ganska vidsträckt ut- bredning och går norrut högt upp, åtminstone uti vestern. Inom gränsen för den skogbevuxna inre delen af Alaska er- höll nämligen Dall år 1867 ett ex. med bo och ägg vid Fort Jukon, vid samma breddgrad som Vegas vinterstation, och fogeln var 1885 temligen allmän vid Kowak-floden (Townsend); från de skoglösa delarna af Alaska har arten dock icke erhållits. fäkasa anför Blakiston (Ibis 1863, sid. 62) att B. Ross funnit henne längs Mackenzie-floden ända till polcirkeln, ofvan hvilken skogsgränsen tränger, samt vid Hudson Bay. I östra 276 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. delarna af kontinenten torde den ej gå så högt norr då ju skogsgränsen der ligger betydligt sydligare. rte flyttar söderut ända till Central-Amerika, måhända ända ti Brasilien. 10. Dendroeca coronata (L.) Gray. Tschuktscherne kallade fogeln utteradlin, liksom andra småfoglar. Motacilla coronata Linn., S. N. I, 1766, s. 383; Gmel. S. N. 1788, s: 974 n:o 21. "FE M. canadensis L. et (hieme) Parus virginianus L. S. N. 1766, s. 342. M. umbria (8. 959), cincta (s. 980) et pinguis (s. 973) G mel. S. N. 1788. Sylvia coronata Lath., Ind. orn. II, 1790, s. 538. — Vieillot; Wilson, Am, Orn. IT, 1810, s. 138, pl 17 £ 4; et IV, sJ2l pli 45ttial É Sylvicola Sonia SN & Rich., Fn. B.-Am. II, 1831, s. 216. — Audub., B. of s Am. II, 1843, s. 23, pl. 76. — Maxim. v. Wie Journ. f. Orn. 1858, s. 114. ? Dendroica coronata Gray, List of Gen. 1842. — Handlist I, 1869, s. 240. — Baird, B. of Am., s. 272; Rev. s. 187. Rhimanphus coronatus Jar Mus. Hein. 1850 I, s. 19. Dendroeca coronata Sundevall, Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1860, 8. 613. — Coues, Key, 1872, s8. 99; B. of N.-West. 1874, s. 57. Nelson, B. of Ber. Sea, 1883, s. 64. Äfven denna lilla, nordamerikanska sångfogel lyckades Vega-expeditionen anträffa för första gången inom gamla verl- dens gränser. Under öfvervintringen vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust sköts nämligen en hane i vårdrägt den 25 maj 1879 (n:r 185, sprit) vid Jinretlen af en man utaf besättningen, Boström, hvilken flere gånger bragte expeditionens fogelsam- ling värdefulla bidrag. Om den vackert gultecknade fogeln antecknades i färskt tillstånd följande: Mått: Längd 132 mm., vingen från leden 72 mm., stjerten 58 mm: tarsen 20 mm.; 2:dra, 3:dje och 4:de handpennorna nästan lika långa, och AS 2—3 mm. längre än den första, samt 5—6 mm. längre än 5:te pennan. 2 Drägt: Hufvudets öfre sida blågrå, med svarta fläckar; sjelfva hjessar citrongul; framför, öfver och bakom ögat går ett hvitt band; hufvudets sido: gråa, hakan hvit. Nacken blågrå, nästan utan fläckar. Ryggen är grå, p midten stötande något i brunt, och har längsgående, svarta fläckar. Fang bröstet och sidorna hvita med svarta, längsgående fläckar. Buken hvit; e citrongul fläck på hvardera sidan af bröstet, och öfvergumpen likaledes trongul. Vingarna på öfra sidan brungråa; de nedersta skulderfjädrarn Nn och de mellersta vingtäckarnas spetsar samt en del af yttre kanterna gi hvita; så att de bilda tvänne snedt öfver vingen gående, smala band. vå garnas undre sida ljusgrå, mot spetsen och yttre kanten mörkare. St brunsvart med en hvit fläck ett stycke innanför spetsen på infane tre yttersta pennorna, större på de yttre af dem; på 4:de pennan endas antydning till hvit fläck på inre fankanten. Näbb och klor svarta. (No q vist). de NNE JAG CV 3 KÖRNER VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 277 Fogeln öfverensstämmer till färgteckning med tvänne hanar från Pennsylvanien och Ohio (uti Riksmuseum i Stockholm), så när som derpå, att ryggen ej är så rent askgrå, utan något mera brun, dock ingalunda så brun som hos honan. Exemplaret torde således varit en yngre hane. -: Sitt hemland har arten uti tempererade och nordliga de- larna af N. Amerika, framför allt uti Mississippi- och Missouri- gebiten; men den finnes äfven vida derutöfver, Ännu torde man ej utredt, huru långt hon häckar 1 nordost, men före år 1860 är den tre särskilda gånger tillfälligtvis anträffad ända på södra Grönland (enl. Reinhardt, Ibis 1861, sid. 5). I nordvestra Amerika går arten ända till Ishafs-kusten, häckande öster om Anderson-flodens mynning (enl. Coues, N.W. sid. 38), och vid Mackenzie-flodens utlopp (B. Ross, enl. Blakiston, Ibis 1863, sid. 62). I Alaska är den (enl. Dall och Ban- nister, sid. 278) anträffad 1 skogstrakten vid Fort Jukon, Nuklukahyet och ymnigt vid Nulato, likaså vid Kowak-floden (Townsend) och Nelson säger, att den tillfälligtvis förekom- mer vid Norton-sund. — Fogeln öfvervintrar redan 1 mellersta delarna af Förenta Staterna, men ströfvar omkring ända ned till Vestindiska öarna (häckar på Haiti ?). Artens förekomst 1 Alaska-området förklarar med lätthet fyndet i Tschuktsch-landet, hvilket antagligen berott på ett tillfälligt öfverskridande af den normala gränsen. 11. /Egiothus linaria (L.) var. exilipes Coues. Tschuktsch.: kedliptschekadlin. | Hgiothus exilipes Coues, Proc, Phil. ac. 1861, s. 385. Eg. linarius var. exilipes Coues, Key to N. Am. Birds, 1872, s. 1381. Eg. canescens var. exiltpes Ridgw. Ann. Lyc. Nat. Hist. N. York, X, 1874, S. 872. ? Linaria sibirica Sewerz., v. Homeyer, Journ. f. Orn. 1879, s. 185. ? L. pallescens v. Hom eyer, J. f. Orn. 1880, s. 156. Acanthis hornemanni exilipes (Coues) Stejneger, Auk 1884, s. 152; Orn. Explor. 1885, s. 258. Linota ezxilipes Pleske, Ubers. d. Säugeth. u. Vögel der Kola-Halbinsel, II, s. 112 (Beiträge z. K. d. russ. R., 1886). Under en färd till det inre af Tschuktsch-halfön nedåt Koljutschin-viken såg doktor Almqvist den 16 juni 1879 tvänne gråsiskor, af hvilka den ena sköts (2 n:r 294, sprit); och den 22 juni lyckades densamme vid Jinretlen fälla såväl hane som hona (n:r 350, sprit). Att fogeln här förekommer talrikare, 278 PALMEN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. än dessa få fynd låta förmoda, kan antagas på grund dra att den har ett eget namn hos infödingarne. Exemplaren hade ännu kanterna utaf ving- och atjori pennorna hvitaktiga, men på ryggen voro de hvita brämer redan mera afslitna, så att färgen syntes mörkare; deremot vå öfvergumpen dock ofläckad, SA Hanen hade röd kalott, ock endast ringa röd anstrykning fans på bröstet; honans kalott var nästan gulaktig och bröstet hade intet rödt. — Näbben hög och kort, tillspetsad, till formen öfverensstämmande med euro- peiska exemplar af formen sibiricus Sew., v. Hom., och med Coues” figur af näbben hos exilipes (Key, pl. 3, f. 6). Följande mått (i mm.) äro tagna af spritexemplar: | Näbbens = 3 S - d &. Nr É = 2 5 å 2 2 = = ? B 3 Å 202 MSK Olas ENREA SOPA MG 8 Gi NAVLING 13,3 60 300, & Jinretlen like. 130? | 75,5 8 6557) SIS KS 62 350, 9 SRA FER |AT2524417240)5 10846 118,5 Hotar Näbbens form och öfvergumpens färg utvisa, att dessa exemplar höra till den grupp af gråsiskor, som bildas af formerna pallescens v. Hom., sibiricus Sew., v. Hom. och exilipes Coues, således till en mycket omtvistad grupp. Medan dessa nämligen utaf några anses vara identiska, t. ex. af Finsch - (W-.-Sib. sid. 207 m. fl. st.), Seebohm (Ibis 1878, sid. 335) samt Sewerzow och Pleske (op. c.), säger åter E. v. Homeyer, att de »durchaus nicht» öfverensstämma. Han angifver exilipes Coues hafva »lebhaftes Roth» på bröstet, men Coues sjelf säger (Key, sid. 131) »breast pale rosy». Flere författare hafva ansett såsom identiska åtminstone pallescens v. Howm. och sibiricus Sew., v. Hom. (den förra från norra Europa, den senare från Sibirien). Äfven Stejneger förenar dem med osäkerhet (Auk 1884, sid 153) och uppför (sid. 152) exilipes såsom skild uti en annan Li- naria-grupp (Hornemanni), men tillägger dock (sid. 147): »the: :e is a bare possibility that it (exilipes) is the same form whicl Sewerzow calls Linaria sibirica>. Jemväl senare säger te eger (Results, 1885, sid. 259): »in fact, it is almost easier ' VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 279 confound exilipes with the non-conspecific linaria [pallescens] than with the Greenland form /Hornemannm] with which it is here considered to rank only as a subspecies». Detta skall egentligen gälla yngre individer; fullvuxna exilipes åter skola lätt skiljas derigenom, att öfvergumpen är »unstriped, pure white, or suffused with a delicate rosy tinge», en karakter, som visser- ligen slår in på Vegas exemplar — men jemväl på finska. I följd af brist på material till jemförelse kunna vi icke hysa någon egen öfvertygelse om dessa formers värde och in- bördes förhållande. Då deremot Stejneger haft tillgång till ett mycket stort antal (220 ex.) och anser alla nord-ostligaste Asiens exemplar tillhöra den nordamerikanska formen exilipes Coues, så tveka vi ej att för de tschuktschiska exemplaren antaga hans benämning, såväl emedan dessas färgteckning talar derför, som ock namnet i och för sig har prioritet, i fall man vill förena alla formerna till en enda. Anmärkas bör dock, att Vegas exemplar hade näbben något längre (8 mm.), än både hvad Stejneger uppger (6,,—7 mm.) från trakterna af Berings-haf och v. Middendorff (7 mm.) från Taimur- landet, samt Mela (Vertebr. fenn. sid. 117) från Finland (6,25 —6,5 mm.). Anm. Vid Port Clarence på Alaska erhölls en gråsiska den 22—26 juli 1879, men exemplaret blef ej tillvarataget, hvar- för ej kan afgöras, om det tillhört ofvanstående varietet eller hufvudformen Kg. linaria L., som jemväl finnes derstädes. 12. Centrophanes lapponicus (L.) Kaup. Tschuktsch.: tumkup. Icke förr än vid Tschuktsch-halfön iakttogs lappsparfven, men derstädes fans den ymnigt. Den första (n:r 182, sprit). erhölls från Tjapka den 23 maj 1879; fogeln hade ännu qvar smala, hvita kanter på hufvudets svarta fjädrar och ljusa dylika på den rödbruna halsryggen. Om detta ex. (7) antecknades: längd 156 mm., vingen 93 mm., stjerten 70 mm., tarsen 19 mm., baktån utan klo 6,; mm., dess klo 10 mm., mellantån med klo 17 mm., dess klo 7 mm. Vigten 20,3 gr. Senare antecknades lappsparfven ofta nog, nämligen: den 1 juni: en &, skjuten af doktor Almqvist vid Pitlekaj (n:r 203, skinn), hade uti ventrikeln mest sand, i tarmen en grönsvart, digererad massa och var ganska fet. FR dis ”FRTA PILAR fälg NE J den 14 juni: en &, skjuten af löjtnant Palan det 286, skinn); Padljonna och 'Tschutpa, 9. | den 15 juni: Jinretlen, en &, (n:r 300, skinn), Palandil H Pitlekaj, ett exemplar, Nordq vist. ) den 16 juni fann doktor Almqvist lappsparfven vara den allmännaste fogelarten mellan vinterstationen och Koljutschin- y viken i landets inre delar. 4 den 22 juni: en mängd vid vinterstationen. den 25 juni fann doktor Kjellman ett lappsparfbo. Den 27 juni anträffade löjtnant Nordqvist flere foglar samt ett bo med 5 ägg (n:r 375) i närheten af Jinretlen. Det var omkr. 7 cm. i diameter och 5,5 cm. djupt. På nord- vestsidan var det öfverbygdt med ett något hvälfdt tak, och ingången var således riktad mot SO. Bygnadsmaterialet ut- gjordes af gräs, ytterst äfven något ris, som dock måhända legat der förut och endast blifvit litet jemkadt. Innerst var boet beklädt med fjädrar. Ett annat bo innehöll fyra ägg, och hade, liksom äfven ett af doktor Kjellman funnet, äfvenledes mynningen åt SÖ. Det bör anmärkas, att jemväl på tschuk- tschernes tält dörröppningen är vänd åt SO, emedan den var- maste vinden blåser derifrån. Den 30 juni anträffades vid Pitlekaj åter ett bo med fem ägg, och i början af juli en kull af tre ägg (n:r 473). Den 1 juli sågs ett exemplar vid Tjapka. Under expeditionens färd från vinterstationen iakttogs vidare en hona den 28 juli vid Konyam-vikens mynning (Nordqvist). På S:t Lawrence-ön, der äfven Nelson funnit arten, var hon den 1 augusti 1879 allmän; ungarna hade redan lemnat boet, men voro ännu icke flygga. (Nelson fann fogeln äfven vid Plover Bay). Arten observerades äfven på Bering-ön = den 14—19 augusti. Om de hemförda äggen har herr konservator W. Meves - meddelat: NI B70. N:r 473. a Bie d e a b Cr SLängdai mnas (KK. 2örtn 22: 22,8 22 19,5 20,5 22,3 Bredd 1 > 1594 15 ral5 vTDGOER 15 148 100 Näobiu gram: sg. 08. 0,14 (större hål) 0,15 SD SAR N:r 375. Färgen nästan lika hos alla: grågrön fe grå eller lädergul, med bruna snörklar och några fläckar. HR N:r 473. Äggen mycke olika till storlek och färg; a färger n VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 281 läder-grågul, med gråbruna snörklar och svartbruna fläckar; b något ljusare, med gråbruna skalfläckar, fina snörklar eller marmorering; c hvitgrå, med rostbruna fläckar, som vid tjock- ändan bilda en otydlig krans». Då man ofta nog, ehuru orätt, uppgifver denna art äga en utbredning ungefär öfverensstämmande med snösparfyvens, må vi här anföra lappsparfvens nordligaste fyndorter. Inom ganrala verlden: Island mycket sällsynt (Faber, New- ton), Finmarken (Collett), Lappska halfön (v. Midd.), Archangel (Goebel, Alst. & H. Br.), Petschoras mynning (Seeb.), norra Ural vid 69? (Brandt), Waigatsch, Kap Grebeni (69? 39'; Th éel); Novaja Semlja (Markham enl. Feild en) Schtschutschja-tundran (67—68”), vid mynningen af Ob (Finsch), Tolstojnos (70 ”10—40') vid Jenisej (Th éel, Sch m.), Goltschicha (71 ?/2; Seeb.), Taimur- landet vid Boganida (71”) och Taimur-floden (74; v. Midd.); Tschuktsch-halföns nord- och ostkust (Vega-exp.); S:t Lawrence- ön, Kamtschatka och Bering-ön (Dyb. och Stejn.). Uti Nordamerika är arten funnen inom trädlöst område: på några af Aleuterna (52—53”; Dall) Pribylows öar i Berings haf (Elliott), vid S:t Michael, Alaska allmän (Adams, Bann.), Kotzebue-sund (Towns.) Port Clarence allmän, Kap Lisburne, Point Belcher ymnigt (D. & B.); mynningen af Mackenzie-floden (B. Ross), arktiska kusten i allmänhet (Rich.); Port Kennedy vid Bellot Strait (72? 11'; Walker); på Melville-halfön (Parry) och öarna vester om Davis sund (Newton), Cumberland från Kap Chidly till Niantilic samt allmän från Nugumeute söderut och i det inre (Kumlien); på Grönlands vestkust ända till omkr. 70”, på ostkusten iakttagen af andra tyska nordpols- expeditionen ännu vid ön Shannon (75?). Arten går således, förutom på några få ställen, knappast alls upp till öarna uti Ishafvet, hvaremot snösparfven anträffats så långt norrut, som menniskor kunnat framtränga. 13. Plectrophanes nivalis (L.) Mey. Tschuktsch.: ptschekadlin. Förutom på Lapplands fjäll hafva snösparfvar, såsom bekant, anträffats nästan öfverallt, der expeditioner trängt inom arktiskt område: vid de allra flesta besökta delar af Spetsbergen ända till 80? 24', på Kanin-halfön (Hencke), på nordligaste Ural (Hofman), Waigatsceh och Novaja Semlja (Heugl., Théel) samt Frans Josefs land (Pay er); på Schtschutschja-tundran (67? 282 PALMÉN, SIBIRBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 30—36') vid Obs mynning jr samt vid Jenisej invid Goltschicha (71 ?/32; Seeb.), i Taimur-landets inre (73 Y2—7T4 U39; v. Midd.) samt Lenas delta (73? 22') och Jana (71”; Bunge). Cd Vezgza-expeditionen fann fogeln längs sibiriska Ishafs-kusten vid följande tillfällen. Vid Dicksons hamn nära yttersta mynningen af Jenisej, eller snarare på 'Taimur-landets vest- kust, anträffades snösparfvar den 6—10 augusti 1878 i mängd bland stenrösen, såväl på fasta landet som på närliggande holmar. Likaså något nordligare på Minin-ön, som anlöptes den 11 augusti, och ännu nordligare sköts ett ex. den 13 augusti af löjtnant Nordqvist. Såväl förut som vid Aktinia-viken af Taimur-ön erhöllos exemplar den 14 och 15 augusti af doktor Stuxberg. Den 27 augusti kl. 12—4 f. m., då fartyget befann sig norr om Lenas mynning, lakttog löjtnant Hovgaard en fogel, som förmodades vara en snösparf. Då expeditionen an- ländt till tschuktsch-kusten sågs fogeln ej mera, enär årstiden redan var långt framskriden. Om våren 1879 infunno sig snösparfvar såsom de första flyttfoglar den 24 april!; infödingar uppgåfvo sig hafva sett fogeln äfven dagen derpå, men expeditionen erhöll de första exemplaren först den 26 april från Pitlekaj, hvarjemte arten samtidigt sågs vid Najtschkaj. ”Talrikare infann sig fogeln dock först i medlet af maj månad. Den 18 maj erhölls ett ex. (n:r 190, skel.), den 25 maj två, Y, från Jinretlen (n:r 202, skinn) och den 27 sågs på sistnämda ort en stor mängd. Vidare er- höllos den 2 juni tvänne hanar, likaså den 10 och 12 juni (n:r 253, skel.; 285, skinn); den 13 juni en hona vid Jinretlen, den 14 en hane vid Pitlekaj; den 15 juni observerades många bland småfogelsvärmarna på nyss snöfria fläckar å sandkul- larna vid Pitlekaj. Äfven uti det inre af Tschuktsch-halfön fann doktor Almqvist fogeln under sin färd den 16 juni till Koljutschin-viken. Exemplar sågos den 27 juni vid Jinretlen - och den 1 juli vid Tjapka (Nordqvist). — Den 22 juni fann doktor Almqvist vid Pitlekaj ett färdig-bygdt bo under en sten. å Under uppehållet i Port Clarence, Alaska, den 22—26 juli anträffade löjtnant Palander och doktor Almqvist snösparf- var; och på S:t Lawrence-ön syntes sådana jemväl den 31 juli- - 2 augusti, hvarjemte en fullt flygvuxen unge blef skjuten der- 1Neumann observerade år 1869 snösparfvar vid Anadyr-flodens källor 14 / Tschuktsch-landets inre först den 21 maj och Ar att våren detta & infann sig ovanligt tidigt. VEG A-EBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 283 städes. — Arten anträffades jemväl på Bering-ön, der dess aleutiska namn är tschannoh. Följande mått (i mm.) togos ar färska exemplar från vinter- stationen: LÄN > fra N:r SE dt TES fe. SSM bd EN 1 | 2 [9] (1) [42] [=] 2 (2) = -— = B 3 3 : = = 3 3 2 2 a Hby kalk = BIS SA dekor rd bh HGLALSIG OT TO ES TGS äl SI L2s) KG ROTOR lärstrdepnar est na i 0 RAN RS FO INN SK a REA 7 VENEREA GR S20 OS Tan 15 Sed cyl den > LZ ja 3 ig LÖ FET RER ER NSONESS 2 At ag TA ön [22 tre se 0 Sr Ir Det förstnämnda exemplaret af den 2 juni hade näbben från pannan 11 mm., från munvinkeln 14 mm., dess höjd vid «roten 6,2 mm. — Drägten hos de erhållna exemplaren visade icke andra olikheter än sådana, som bero på ruggning. Uti tarmen hade de flesta digererade växtämnen, såsom frön och gräsblad, samt sand, uti några funnos derjemte fragment af flugor. Uti Asiens nordostligaste trakter är snösparfven för öfrigt funnen på Wrangels land och Herald-ön samt vid Östkap af Nelson; enligt H. Bean har Dall funnit arten den 13—14 augusti och den 12 september 1880 vid Plover Bay, Port Pro- vidence; Dybowski fann arten på Kamtschatka och enl. Stejneger är hon allmän på Bering-ön, der ett fåtal jemväl öfvervintrar. — Uti nästintill stötande delar af Nordamerika före- kommer fogeln på Aleutiska öarna, Pribylow- och S:t Matthew- öarna, samt på Alaska-halfön, S:t Michael, vid Nulato invid Jukon-floden allmän, Port Clarence äfvensom vid Ishafs-kusten, förkap (10!) och Point; Beleher. (703/42) (allt enl. Dall, Bannister och H. Bean). Melville-halfön, Rensselaer Harbour (Kane), Parry-öarna mycket talrikt; Port Kennedy vid Bellot Hirait (72 11; Walker); Smiths-sund norr om 178”, ej så ym- nigt som sydligare uti danska Grönland (64—71”) utan spridd längs stränderna; enstaka flockar (den 28 augusti 1875) vid Shiftrudder Bay (81' 52”), enstaka exemplar och häckande vid 82” 35, och den 13 maj 1876 vid Point Hercules (82” 40'); den 27 maj 1876 anträffad af löjtnant Parr nära 83? n. br., — >So 284 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. this species can claim for itself the highest northern range yet recorded of any bird». (Feilden, Ibis 1877, sidd. 401—412, och Proc. Zool. Soc. of London 1877, sid. 30). På ostkusten af Grönland häckar fogeln åtminstone ännu vid ön Shannon vid 75? (2:dra tyska Nordpolsfärden). j Anm. Professor Nordenskiölds original-rapport (den 20 augusti 1878) till doktor O. Dickson, publicerad uti svenska tidningar och sedermera äfven i Vega-exp. vet. iaktt. I, sid. 16, ingår på tyska uti Petermanns geogr. Mittheilungen 1879, sid. 13, men med ett egendomligt misstag. Origi- nalets ord, att >endast snösparfvar, sex eller sju arter vadare och några gås- arter träffas på land i någon större mängd> återgifvas med: »nur Schneeam- mern, 6—7 Arten, und einige Gänsearten trifft man in grösserer Anzahl auf dem Lande>. Detta återgifves uti Ornith. Centralblatt 1879, sid. 53, och ref. (H. 5.) tillägger, att uppgiften om 6—7 arter snösparfvar väl beror på något misstag. Men något nummer senare (Orn. Centr. 1879, sid. 70) söker herr E. F. von Homeyer förklara uppgiften derhän, att uti rapporten möjligtvis skulle räknas till >Schneeammer> de fyra i Sibirien förekommande och må- hända nu vid Ishafs-kusten anträffade arterna af slägtet Leucosticte, hvilka i flere afseenden, särdeles på långt håll, förete en viss likhet med de förra. — I verkligheten anträffades emellertid lika litet »6-—-7 arter snösparfvar»> som någon enda art Leucosticte. 14. Junco hyemalis (L.) Sci. (Det erhållna exemplaret benämndes af tschuktscherna ramau). Fringilla hyemalis Linn., S. N. Ed. X, 1758, s. 183 (nec ed. XTIIT). — Swains. et Rich., Fn. bor. am. 1831, II s. 259. Emberiza hyemalis L., S. N., Ed. 1766, s. 308. Fringilla nivalis Wils., Am. Orn. II, 1810, s. 129, pl. 16 f. 6. Niphea hyemalis Aud., Birds of Am. III, 1841, s. 88, pl. 167. Junco hyemalis Selater, Proc. Zool. Soc. of London 1857, s. 7. — Baird, B. of N. Am. s. 468. — Coues, Key, 1872, s. 141; B. of N.-W. 1874, s. 141. — Nelson, B. of Ber. Sea, s. 71. Denna för Amerikas nordliga delar karakteristiska art har icke förut blifvit anträffad inom gamla verldens gränser. Den 4 juni 1879 hemtades till Vega ett exemplar (2, n:r 210, sprit) från tschuktsch-byn Tjapka vid Ishafs-kusten, ett stycke öster om vinterqvarteret. Om detsamma antecknades i färskt tillstånd: Längd 142 mm., vingen från leden 70 mm., stjerten 66 mm., näbben från munvinkeln 11,5 mm., från pannan 10 mm., dess höjd vid roten 6 mm.; & tarsen 18,5 mm., mellantån med klo 18 mm. — Näbbspetsen brunsvart; på 0 hvardera Sidi bt underkäken en blåsvart fläck, innanför underkäksspetsen en smutsigt hvit fläck, som framtill är kantad af brunsvart; käkkanterna genomlysande, hvita; näbben för öfrigt blåröd, mellan näsborrarna något - ljusare. Tarserna ljust smutsigt köttfärgade; tårna ljust gråbruna, undert il) mörkare. Klorna på sidorna gråbruna, öfre och undre kanterna hvitgula. år Ö SÅ VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 285 ———-———— ? ==X>>2Z ———-—--————--—--x 2=————? —— O— Hufvud, hals och rygg mörkt askgråa; framryggens fjäderkanter med brun skiftning. Sidorna ljusare askgråa; buken hvit. Hela vingen siden- glänsande; vingpennornas öfre sida gråbrun; täckfjädrarnas och de inre ving- pennornas yttre kanter askgråa. Vingens undre sida grå, mörkare mot pennspetsarna; 3:dje, 4:de och 5:te pennorna nästan lika långa och längst, 2:dra pennan obetydligt kortare, 1:sta och 6:te nästan lika långa, omkr. 5—6 mm. kortare än de mellanliggande. Stjertens två yttre pennor hvita, vid basen gråa, den 2:dra i ordningen med en mörk skuggning på utfanets spets; den 3:dje pennan (som varierar till färgen, enl. Baird) är mörkt brungrå, endast smalt kantad med hvitt i utfanets midt, och i spetsen blott litet ljusare; de öfriga stjertpennorna mörkt brungråa. (Nordqvist). Arten häckar i Nordamerika öfvervägande uti de ostliga delarna, söderut ännu i Maine, Newhampshire och bergstrak- terna uti mellersta Förenta Staterna, samt går emot norden Nk abrador (Coueées, Fr. Ac. - Nat. sc. Phil. 1861, sid. 224), Hudson Bay (Blakiston, Ibis 1862, sid. 6, 1863, sidd. 76, 78) och ännu till Saskatschavan. Märkligt nog skall emellertid denna art enligt Blakiston längre vesterut vid Mackenzie-floden ersättas af en närstående art, Junco oregonus, och enligt Coues endast vilsekommen anträffas vester om Klippbergen. Vegas fynd vore under sådant förhållande svårt att förklara, men blir naturligt derigenom, att J. hyemalis åter uppträder i Alaska. Här är arten i skogs-gebitet allmän vid Nulato (enl. Dall, Tr. Chic. sid. 284); den häckar enl. Nelson (B. of Ber. Sea) ej så sällsynt ännu 1 busktrakterna vid Jukons mynning, och är ett par gånger anträffad vid S:t Michael vid Norton-sund äfvensom längs Kowak-floden (Towns.) ända vid Kotzebue-sund inom Ishafs-området. Från dessa trakter hade således Vegas exemplar gjort en utflygt öfver till gamla verlden, 15. Corvus corax L. Tschuktsch.: uedlje. Under färden längs Sibiriens Ishafs-kust iakttogs icke någon korp förr än på tschuktsch-kusten strax sydost om Kap Jakan den 9 september 1878 (Nordqvist). Arten fans derefter jemväl på ett skarffjäll vid Irkaipij (Nordkap, vid 69?) under uppehållet derstädes den 12—18 september samt vid Kap Onman vid Koljutschin-vikens mynning den 26 september (Almqvist) och sågs vid Jinretlen den 27 september (Nord- q vist). Vid vinterstationen förekom korpen året om. Under oktober månad 1378 hörde löjtnant Palander och doktor Kjellman 286 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. AD ett par öfver tschuktsch-tälten vid Pitlekaj lifligt flygande korpar under en lång stund med korta afbrott slå »klong> - med starkt metall-ljud, och under den närmast följande tiden gjorde löjtnant Palander samma iakttagelse. Foglarne höllo sig sedan i trakten under november (skjuten den 23 november n:r 90, skel.) och december 1878, samt januari och februari år 1879 (skj. den 5, 14, 18 febr., n:r 217, 231)" Under en färden trakten af Taffelberget, sydvest om Pitlekaj, och till Koljutschin- viken sågo löjtnant Palander och doktor Kjellman några korpar den 17—18 mars. Den 20 april och någon dag senare samt den 26 april sågos korpar para sig; de häckade sedermera på bergudden vid Jinretlen, hvilken stupar ned i hafvet. Sedan tschuktscher uppgifvit, att korparne derstädes lagt ägg, besöktes stället den 27 maj af löjtnant Nordqvist, som uppå en af de pelarlika klippor, hvilka voro vanliga i trakten, fann ett bo beläget omkring 10 fot öfver hafvet. Det var bygdt af ris, invändigt fodradt med gräs och derpå med några fjädrar; men ännu funnos der icke ägg. Få dagar senare, den 31 maj, hemtade en tschuktsch från Jinretlen det första ägget, och den 6 juni ytterligare ett från samma bo (n:r 220). ; Om dessa två ägg meddelar konservator W. Meves: »a 48 X 34 -mm., WVigtil,os. gr.; b 47,5 XX 34,5 mmm. Vigtj2ensie Färgen, såsom vanligt hos korpen, grågrön, med svartgråa skal- och gröngråa eller jordbruna fläckar, hvilka hos exemplaret a stå tätast vid den tjockare ändan; hos b finnas ej de grön- gråa fläckarna och de öfriga äro talrikast på spetsändan. Kornet groft, såsom hos C. corax>. 5 Uppå fjädrarna var purpurglansen svag hos hanen af den 23 november, deremot stark hos honan af den 18 februari. Brist på föda måtte djuren icke lidit, ty hanen hade rikliga fettbildningar i bukregionen och 3—4 mm. tjockt späcklager på bukväggens undersida; honan at den 2 februari hade största delen af kroppen närmast huden täckt af ett fettlager, bukhålan nästan fylld med fett, så att tarmarna lågo inbäddade deri, och öfre delen af hjertat omgifven af en fettring. — Hos hanen anträffades inga yttre eller inre parasiter; honan åter hade, i - synnerhet på hufvudet och strupen, en mängd af en art mal- lophag (n:r 98); dessa lefde ännu sedan fogeln under 5—6 - timmar legat ute vid — 36? C.; inga inre parasiter. J Re Om de erhållna foglarna antecknades i färskt tillstånd (n:r 231 såsom skinn) följande mått: LOK VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 281 2 Z SE Tarsens | Mellantån SEE ar EL] & ” < 2 Zz längd från > AN TE a & fm] Oo [add I : = og => - | Bg = | 8 = 3 SÖ SE Te a le LEA le 2 FET BLS IG LÄR LER a Gl LG 3 Z 7 . . . o E RE fp ek er otbap ön AN See snsssiöenorr SSIN4SÖK 2601 SON FEI IS2 BO 5017- ZOL 2416, 101-20 ET RARE NAR 648) 437) 260) 30) —I 80) 380) 35| T4l— |. 70) 22 sees anden 6901 450).2701- 45 —11 801 34, 551, 121 12,5). TO 21 FE Ses rlsaseo sens —| 455] —| —| 69] 76) 27) 50| 67/— | — — Medan amerikanska författare merendels beteckna nya verldens nordiska korp såsom en sjelfständig art eller varietet (carnivorus Bartr.), hafva europeiska ornitologer (Finsch, Dresser m. fl.) och med dem Coues ansett olikheterna vara oväsentliga. Nyligen åter hafva Dybowski och Tacza- nowski trott sig kunna skilja ännu två former, kamtschaticus och behringianus, den senare konstaterad äfven af Stejneger. Nelson slutligen gifver namnet »C. corax carnivorus> åt samt- liga korpar i trakten af Beringshaf, både på amerikanska och sibiriska sidan, inberäknadt dem som Vega-expeditionen fann vid sin vinterstation. Förbigå vi formen kamtschaticus, som Stejneger med rätta säger (sid. 321) icke vara klart bestämd, skilja sig de öfriga genom vingformel såsom följer: FER RK SR TERS CA KATA INA 4>35>0>2>06>7>1>8>9>10 SATA fa Baa, (UT OR ca 4>3=5>2>6>7>1=8>9>10 C. behringianus (Stejneger) ..... 4=H5>3>2>6>7>8>1>9>10 (ett ex.) SLL na 6 SEAN RÖRA År ÄR SEST ER. 1 Pa KORA EE 83>9>1>10 > » (Dybowski) Vingpennornas inbördes längd hos Vegas enda hemförda skinn (n:r 231), jemförd med tre svenska exemplar uti Riks- museum i Stockholm och tvänne nordamerikanska (Baird, B. of N. A. sid. 560) samt ett af behringianus och kamtschaticus, framgår ur följande tabell: ” hr AR UV STERN 288 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. bd Från vingens spets till spetsen af pennan n:r SF från Mörkö skärgård] 128 |29 | 7 | 0117 |61 | 1038 | 1838 ÅA » Qvickjock ......... 147:189-1' 6: | "0110 1701) 120 Oz Stockholm.::::5:. T09-—1]-27A1—8 0-1-49-41-565 91 118 Vega-exped. 1216) RS AGN 120 | 30 3 0.1 38 ET 105 134 ÖST AIVIS SOU Tepe css se | 143,5| 40,6] 6,4] 0 | 6,4| 71,1] 110,5| 188,4 PROP RALOS fö sharde Vorep sne kr 184,6] 38,1] 6,4) 0 | 7,4 58,4| 97581 behringianus enligt Dy- Db DO. NWISIK Loprsor ed Re njet — | —] 9 Ol 7I—] — — kamtschaticus enligt Dy- [a bOWSkKirsrborobtn scn t led lanseras RNE — — Jemförelsen utvisar att visserligen Vegas hemförda exemplar beträffande vingformeln faller inom gränsen för flertalet (se Baird, sid. 562) af de amerikanska, men att olikheten emellan begge kontinenternas exemplar förefaller vara ganska oväsent- lig, om den ock förtjenar uppmärksammas. Vegas exemplar och det från Missouri hafva dessutom 3:dje och 5:te pennan lika långa, och fylla sålunda luckan emellan å ena sidan kon- tinenternas form och å den andra de båda nya (behr., kamtsch.). Afven 1:sta pennans längd tyckes hos dessa senare ej vara konstant eller synnerligen karakteristisk. — Vingarna synas oss således ej gifva skäl att begränsa egna arter, utan på sin höjd mindre betydande lokalraser. - Angående måtten af näbben och tarsen framgå några olikheter genom jemförelse af tabellen öfver Vegas fyra upp- mätta exemplar med följande europeiska och amerikanska exemplar uti Riksmuseum i Stockholm, Helsingfors Museum samt enligt Baird (B. of N. Am., sid. 562): —ms——- --——H(O2-—-— "2 Len — —— wm— >— t OOnO— e.—! Näbben Sean — Tarsen. från pannan. | höjd. NARE. (GEA TVOs ee 67 31 PE RR IG KÖ MICKI] O CK SEE 69 29 H. M. » TUETelSinofOrS a ssd a | 67 27 | SVA RQ: sy Stöckholm akte | 67 29 5,185 & från Nordamerika............... 70,6 25,9 | 3,186 I >» Bad (GAR SEE Oy 25,1 10,298 Af > RIE SÅS Abo 59,4 200. 5,548 Q > > UREA 64 21,9 SVRERP 10) mö SEO oc tee or a SERBER 69,5 31 H. MIRODA > BIG olle bast ä ner ARR ARKA 67 29 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 289 Granskningen af näbben och tarsen utvisar icke heller "någon skälig grund för antagandet af sjelfständiga former; men anmärkningsvärdt synes det vara, att flere af Vegas foglar hade ovanligt långa tarser. Då vi således icke finna hållbara skäl för att antaga flere olika arter korpar i norden, vilja vi här uppräkna fogelns nord- ligaste fyndorter. —- I gamla verlden: Spetsbergen någon gång (Newton, Ibis 1875, sid. 272); Finmarken och Kola-halfön (Pleske); Archangel, Petschoras mynning vid 67” 54' (H. Br. och Seeb.); vid Ovs mynning sällsynt på Schtschutschja-tundran vid 67? 39 (Finsch), Jenisejs nedersta lopp vid Dudinskoje (69? 25; Théel) och ända till 72? (Seeb.); Boganida vid 71? och Chatangskoje vid 712/,” (v. Midd.!); Lenas delta ännu ofvan 72 (Bunge), Tschuktsch-landets kust (69 !/.—69”) och på half- öns kust (67”; Vega). (Från Wrangels land ger Nelson ingen bestämd uppgift, Kaynes ö (Cassin) samt Port Providence vid Plover Bay allmän (Dall enl. H. Bean); Berings-hafvets kuster (Nelson). I nya verlden: S:t Michael, Nulato och öfriga Alaska, Chamisso Island och Elephant Point uti Eschscholz Bay af Kotzebue-sund, Kap Lisburne (Dall och Bann, Bean), äfven- som vid Choris-halfön (Moore, enl. Harting); Enligt Parry vid Melville-öarna (75); Port Kennedy vid Bellot Strait (72? 11'; Walker); Beechey Island, Barrow Strait (M'Cormick enl. Harting); Labrador (Coues); Grönland flerstädes: nord- ligast vid Smiths-sund (Feilden); Kap Sabine, Norman Loc- keyer Island, Kap Hayes; Dobbin Bay (79? 36'), Polaris Bay; Kap Lupton, (81? 443); förekommer dessutom längs vestkusten (Holböll), och på ostkusten ännu vid ön Shannon (2:te deutsche Föll. ff). Sammanställningen utvisar en viss olikformighet, i det att korpen i gamla verlden ytterst sällan blifvit fännen på öarna 1 Ishafvet och öfver hufvud på fastlandet ej nordligare än ungefär 72”, medan den i nya verlden regelmässigt anträffats nära tio breddgrader nordligare. Pod iMiddendorffs ord (Sib. R., II, 2, sid. 161) >Der Rabe war tiiberall [in Sibirien] zu treffen, nur in Taimyrlande sah ich keinen einzigen> — återgifvas af Dresser (Birds of Europe, Vol. IV, sid. 571, 1875, sid. 5) orätt: >»In Siberia it was met with by von Middendorff everywhere in the Taimyr- country>. Ba Vv. 19 fe 290 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. N 16. Corvus sp. Den 31 maj 1879 såg fångstmannen Johnsen på hem- vägen från den öppna ränna, som bildat sig i isen ett stycke från Vegas vinterstation, en fogel, som han antog vara en kråka. Handtlangaren Boström, som samtidigt äfven var ute på jagt, hade jemväl derunder tyckt sig se en kråka. Då emellertid Corvus cornix uppgifves icke förekomma öster om Lena, kunde de iakttagna foglarna möjligen hafva tillhört C. orientalis Ev. (nec BSevertz.) (= corone pt. Radde, Schrenck, Midd.), hvilken är utbredd från vestra Sibirien (Finsch) ända till Japan, och är den enda kråklika fogel som Dybowski anför från Kamtschatka. Stejneger åter anser denna der- städes allmänna fogel höra till Corvus corone Levaillantii (Les s.). 17. Hirundo sp. Vid Port Clarence förekom i mängd en svala, hvaraf exemplar dock icke blefvo medförda eller undersökta. De sågos redan vid ankomsten den 22 juli 1879 (Brusewitz) och icke sällan under den utfärd, som dagen derpå företogs till Imauruk. Den 25 och 26 juli såg löjtnant Nordqvist der- städes bon, murade vid de branta skifferväggarna vid stranden, utaf lera och grässtrån, alldeles som våra vanliga hussvalors — måhända dock ej så platta. Ur ett bo, som var bygdt omkring 10 fot öfver marken, togs en unge, som ännu hade endast några få dun, men exemplaret har senare icke kunnat återfinnas (n:r 312). Utan tvifvel tillhörde dessa svalor den amerikanska Hirundo horreorum Barton, hvilken Adams (Ibis 1878, sid. 424) uppgifver häcka nordligast på Alaska just vid Port Clarence >»in a cliff at some little distance from the sea». Sammalunda säger Nelson om svalor vid S:t Michael och öfriga Bering-kusten, ehuru han använder namnet H. erythrogaster Bodd., ett namn som Coues (B. of N. W.) anser tillhöra den sydamerikanska svalan. 18. Surnia ulula (L.) var. hudsonia (G mel.) Coues. Tschuktsch.: kapljeko. Löjtnant Brusewitz sköt den 22 maj 1879 på förmiddagen en hökuggla, som satt sig att hvila på bomdisken (den ketting = som förenar gaffeln och bommen) uppå sjelfva fartyget, medan - detta låg infruset vid Pitlekaj (n:r 193, skinn). Tvärbanden på bröstet äro bredare än hos den europeiska formen, och inskränka derigenom den ljusare fläcken å bröstets midt, så att denna blir märkbart mindre. Fogeln tillhör s: VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 291 ledes den amerikanska varieteten hudsomia Gmel. Om den- samma i färskt tillstånd antecknades: Längd 365 mm.; vingen från leden 225 mrm., tredje pennan längst, den första lika med den sjette. Stjerten 188 mm., räckande 77 mm. utom vingarna; sidopennorna 25 mm. kortare än de mellersta. Näbben ljusgul, närmare kanterna hornblå, och vid ränderna nästan svart. Klorna svarta, närmast basen nästan hvita. — Magen tom; i tarmen ett mörkgrönt och brunt slem ; inga intestinalmaskar. Mallophager i mängd (jurn. n:r 181). Vigten 1 &. Då den europeisk-sibiriska hufvudformen af S. ulula enligt oKittlitz, Dall, Taczanowski och Dybowski sträcker sig ända till Kamtschatka, är det märkligt nog, att Vega-exemplaret icke tillhörde denna form, utan den amerikanska, hvilken (enl. Dall, Chic. Ac. Tr. sid. 274) är allmän uti skogstrakterna i det inre af Alaska (Nulato). Begge orterna synas vara formens nordligaste fyndorter, att döma af Coues omständliga redo- görelse för fogelns utbredning i N. Amerika (uti Dressers B. of Eur.) Såsom bekant är det den amerikanska formen, som finnes äfven på britiska öarna. 19. Strix sp. Under en exkursion den 7 juli 1879 från vinterstationen vid Pitlekaj till grafberget vid Jinretlen sågo doktor Stuxberg och löjtnant Nordqvist på återvägen invid kanten af en snö- massa en liten, helt hvit uggla och strax derefter ännu tvänne dylika något längre ned på sluttningen. Foglarna erhöllos icke, hvarför arten icke kunnat uppgifvas. Falco sp. pl. Vega-expeditionen hade otur med afseende å falkarne, ty ehuru dylika särskilda gånger förföljdes, lyckades det icke att få exemplar fälda eller ens att komma dem så nära, att arten skulle kunnat bestämmas. Detta skedde på följande ställen: Vid Aktinia-viken på Taimur-ön den 14—18 augusti 1878; närmare iakttagelser kunde icke göras. På brauterna af Irkaipij's östra udde sågos den 18 september 1878 tre ex. af en falkart, till storlek och färg påminnande om 292 PALMEN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Falco tinnunculus; den sågs dock på för långt håll för att kunpa bestörumer (Nordqvist). SV På vinterstationen vid Pitlekaj sågs under vintern en gång A en falk, möjligen af samma slag som den vid Aktinia-viken, - men erhölls icke. 9 Vid Jinretlen nära vinterstationen sågs den 27 maj 1879 en mörkfärgad roffogel af en sparfhöks storlek segla till en af bergsbranterna; den kallades af tschuktscherna jejtschietsch. Vid Port Clarence sågs den 23 juli 1879 invid ån, som kommer från sjön Imauruk, en stor falk (ungefär som F. peregrinus) segla öfver strandbranterna, förföljd af en ärla. 20. Nyctea scandiaca (L.) Newt. Tschuktsh.: takkadl). Medan fjällugglan i följd af bristen på lemlar saknas på Spetsbergen, eller riktigare endast någon gång förvillar sig dit (80? 10'; Malmgren, Newton), häckar den, såsom bekant, på europeiska kontinenten i Lappland och nordligaste Ryssland, vid Petschora, Dvoinik (68 !/57), på Pae-Choj, Urals nordligaste del (68—70”; Hofmann), Novaja Semljas sydliga hälft (v. Baer, Gill., Heugl., Théel, och är funnen på norra ön (WIloEk Feild.), vid Uddebay (74? 10'; Kjellman), samt på Frans Josefs land (Payer); i norra Sibirien häckar hon på tundrorna vid mynningarna af Ob (67 5/6; Finsch), Jenisej, (70 1/2; Sch m., Théel, Seeb.), på Taimur-tundran till 75 !/,? (v. Midd.), Ny- sibiriska öarna (Hedenström), vid mynningarna af Lena och Jana (v. Midd., 5. R. IV, 2, sid. 968 not. 3; Bunge) ecEan ström fann den (1) 13 maj 1810 ett ex. omkr. 24!/> sv. Milan utanför Stora Kap Baranow, alltså NO om Björnöarna, och Nelson fann arten på Wrangels land. k Vega-expeditionen fann henne jemväl på nästan alla land- stigningsplatser längs Sibiriens kust. Vid Aktinia-viken (76? 15') på Taimur-ön iakttogs den 14—18 augusti 1878 flere stycken fjällugglor, af hvilka en fäldes. Vid Kap Tscheljuskin (77236) funnos lemningar efter ugglor, och på Preobraschenie-ön vid - Chatangas mynning (74? 44') syntes arten den 24 augusti pit 3 låglandets sluttningar. -& Vid tschuktsch-kusten uppgåfvo infödingarne fjällugglalll finnas hela vintern, lifnärande sig hufvudsakligen af lemlar. 5 Det oaktadt är det troligt, att största delen individer drager sig till vintern söderut; ty eljest hade väl arten blifvit af exp öd | 2 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 293 ditionen iakttagen här tidigare, än nu var fallet. Först den 11 mars 1878 sågs nämligen en fogel, som utan tvifvel var en fjälluggla, hastigt flyga förbi fartyget på nära håll; och samma dag hade doktor Almqvist på en brant nära Jinretlen funnit exkrementer af ugglor, innehållande lemmelben, två ripklor och hår, troligtvis af hund. Den 23 april ansköts en fjälluggla, och under en exkursion den 21 maj såg löjtnant Nordqvist intet annat lefvande än tre fjällugglor, af hvilka tvänne höllo sig tillsammans; troligtvis hade deras parningstid då inträdt. Den 1 juli (n:r 416, skel.) och 3 juli (n:r 486, skinn) hemtade tschuktscher hvardera gången ett exemplar; det förra hade uti sig ett fullgånget ägg (n:r 465). Den 8 juli anträffades vid Pitlekaj tvänne bon, hvartdera med fyra ägg (n:r 461, 463) hvarjemte en hona tillvaratogs (n:r 434, skinn). Om de hemförda äggen har antecknats af konservator W. Meves: N:+YE4G6GT. N:r 463. N:r 465. a b CE a b C d Alkanoed i mm. 56 55. 157,3 —|60 60 59,5 58 54,9 Bredd i 2 AEG AS ARR SI SS BAN ENMG > 40.5) 40 St i oram «5,62. 062. 0,6 —| 495. D52 Hair 4,90) — I Det olagda ägget n:r 465 hade skalet, likasom de öfriga, hvitt, men kornet finare». Utaf färska foglar togos följande mått (i mm.): N:r = = 2 2 > = 35 3 3 AR EST STERN 634 | 414 | 245 25 på Schtschutschja-tundran (Finsch), och vid Jenisej går hon till Goltschicha (71 ?/3”; Seeb). I Taimur-landet tränger dalripan föga nordligare, till 72 !/;”, är tillfälligtvis funnen ännu vid 72 1/52 (v. Midd.), men vid Lena finnes hon i hela deltat (72—738? 22') och i sydliga delen af Janas delta (71 !/&£; Bunge). På de sistnämnda ställena stannar arten dock ej öfver vintern, utan drager sig något sydligare. Deremot är dalripan icke funnen på den egentliga Taimur- tundran, icke heller på någon af öarna uti Ishafvet. I öfverensstämmelse härmed träffade icke heller Vega- expeditionen denna ripart under färden omkring sjelfva Taimur- landet. Antagligt är deremot, att arten, likasom vid Lena, ostligare finnes flerstädes vid sjelfva kusten — t. ex. vid myn- ningarna af Jana, Indigirka och Kolyma, måhända deremot icke på tundra-landet emellan dessas, särskildt emellan de båda förstas, utlopp; — men då inga landstigningar gjordes, erfors derom intet. Längst i öster fans snöripan uti Tschuktsch- landet allmänt, ehuru ej ymnigt, och åtminstone nära norra kusten, der expeditionen öfvervintrade, var hon den enda observerade riparten. Den 18 (16?) november 1878 sköt doktor Almqvist vid Pitlekaj tvänne exemplar, som voro i full vinterdrägt (n:r 87), och tvänne dagar senare skötos ytterligare två; dessa vägde 1,80, 1,75, 1,62 och 1,72 svenska &. Den 29 november anteck- 296 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. ——nn— > -——- -X-q — +—=2Z 7 ——>>—————7--—==—7-2=— = =eoo>=>=-—-=="=2==========aess=— nades såsom något egendomligt, att under de senaste dagarna, då vädret varit blåsigt, inga ripor synts till; tscehuktscherna menade, att de flugit uppåt bergen, alltså söderut !, Kort tid derpå, den 14 december 1878, såg löjtnant Nordqvist under en slädfärd inåt landet, ungefär 10—12 eng. mil från kusten, tvänne stora flockar, den ena af dem troligen öfver 50 stycken. Under vintermånaderna träffades arten vid Pitlekaj endast då och då, merendels blott enstaka exemplar, ända till midten af februari månad. De höllo sig för det mesta dels på sand- kullarna närmast stranden, der gräset stack upp öfver snön, dels ute på isen bland torosserna. På de branta stränderna af lagunerna kring Pitlekaj, Irgunnuk och Jinretlen syntes talrika spår i snön under december och januari; ett och annat sågs 1 sjelfva byn Pitlekaj på bara fläckar eller tufvor på slätten. Den 10 januari träffade doktor Almqvist på södra sluttningen af Jinretlen-udden, i en obetydlig snödrifva tvänne 6—8 tum djupa hål af 4 tums diameter, hvartdera innehållande ett par näfvar rip-exkrementer. Och fram på våren syntes ofta såväl på land som på isen utanför kusten högar af dylikt affall, troligen också lemningar från gropar, hvari riporna under blå- sigt väder hållit sig dolda eller insnöade. Den 17 februari sköts ett exemplar vid Irgunnuk. Under vårvintern och våren 1879 erhölls ett exemplar den 3 mars, men talrikare förekommo ripor först i maj månad. Den 22 maj hemtade en ren-tschuktsch till Pitlekaj tio stycken ripor från Hotschkeanranga i trakten af Taffelberget; en hem- tades den 23 maj från Rirajtinop (n:r 197) och den 27:de sågs en vid Pitlekaj. Under sin färd genom det inre af halfön till Koljutschin-viken såg doktor Almqvist den 17 juni äfven ripor, och dagen derpå köptes ett exemplar vid Pitlekaj. Men för öfrigt försvunno foglarna om våren alldeles från kusten, och drogo sig antagligen inåt busktrakten för att häcka. Såsom en egendomlighet antecknades, att ett exemplar, som hemtades den 4 juli, var i fullständig vinterdrägt; det hade troligen legat dödt sedan vintern, men var ännu icke mer illa faret, än att bukens hud murknat. — Efter uppbrottet från vinterstationen anträffades ripor den 23—25 augusti vid Port Clarence. Rörande några färska exemplar blefvo följande mått (GC mm.) antecknade: 1 Om dal-ripans flyttning i Taimur-landet se v. Midd. Sib. Reise II, 2, sid. 190 och IV, 2, sid 1176. Likaledes uppger Nelson (Birds of Ber. Sea, sid. 81) att de flesta ex. flytta från nordliga Alaska till dess sydligare delar och endast få stanna qvar. AA 4? å i i q j f VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 297 Näbbens Zz Å E a a längd från = 2 z SSR (0 RA SE 3 bal oc SR (sttbalareod ble ät eo Habö [>] ” 2 | rå ME NO döressorensn — | 220 | 125 | — | 18,5] —'| 18,51 40 |24-Fklo| 18 SEN Nk. 840 17210] —] =S Ur 0 187 41 |— RRST TO ir dirsddern — | 220] — | — | 114| — | 13. | — — | — RRSR Jedatnsnbesrs 4455 207 ba T384 rk 8i ide — | — | 34 38.11.1232 Hos exemplaren af den !7/3 och 18/5 förhöllo sig vingpen- norna sålunda, att 3:dje och 4:de voro längst, den 5:te obe- tydligt och 2:dra något kortare, sedan följde den 6:te, hvar- efter den 1:sta var något kortare men 23 mm. längre än den T:de. Deremot hade exemplaret af den !6/,, 78 2:dra pennan längst, strax derefter den 3:dje, och den 1:sta räckte midt emellan den 5:te och 6:te. — Fogeln af den !7/3 hade fjädrarna på bröstgropens kant 49 mm. långa, på benets bakersta spets 38 mm., på halsryggens bakersta del 52 mm., och på ryggens midt 48—50 mm. långa. — Näbben antecknades den 17 februari vara svartbrun, i spetsen och på underkäkens rot hvitgrå; klorna långa, skofvellika, vid basen till hälften blågråa, i yttre hälften hvita. Utaf de tio exemplar, som erhöllos den 22 maj från det inre landet, hade åtta redan begynt antaga vårdrägt, 1 det att halsen var mer eller mindre brun. Den som kommit längst hade endast ett par hvita fjädrar qvar på nacken, och på hufvudet voro kinderna nästan alldeles bruna; strupen och hjessan hade bruna stänkfjädrar; vid Pitlekaj sågs en lika långt kommen den 27 maj. Deremot hade exemplaret från Rirajtinop af den 23 maj endast åtskilliga bruna fjädrar på hufvudet och halsen. Annu den 18 juni voro dessa kroppsdelar hvitbrokiga och de mellersta stjertpennorna ännu hvita. Hvilken tid riporna er- höllo full sommardrägt kunde icke iakttagas, emedan de tidigare försvunno från kustens omedelbara granskap. Vår-ruggningen räcker således här åtminstone från medlet af maj till utöfver medlet af juni; men tschuktscher berättade, att ripans hufvud och hals blifva mörka redan under månaden imleradlin (april —maj), och att vinterdrägten anlägges under månaden kutsch- kau (september—oktober); den senare bäres således från och med november månad. Innehållet af kräfvan antecknades den 17 februari utgöras af videqvistar, bland hvilka fans ett och annat blad af lingon och FSS 0 298 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. - vide samt ett par grässtrån och några galläple-bildningar. Några af videqvistarna voro ända till 3 mm. i diameter, de längsta 30—55 mm. långa. Exemplaret af den 23 maj hade kräfvan jemväl fyld med Saliz-qvistar, de flesta bärande knoppar, samt med blad och skott af lingonris och Empetrum nigrum, äfvensom ett par grässtrån och några qvarts-korn. Kroppen var mager. Äfven uti norra Amerika är dalripan vida utbredd. Redan på Alaska-halfön och den närmast liggande ön Shumagin (enl. Stejneger) uppträder arten; hon finnes uti Alaska-landet ända till Kuskoqvim-flodens utlopp, intill Norton-sund, Port Cla- rence, Kotzebue-sund och Point Barrow (70?) (enl. Dall, Bean, Nelson och Towns.); Richardson och öfriga amerikanska författare uppgifva arten sträcka sig i mellersta delen af kontinen- ten ända till arktiska kusten vid 70”, samt finnas omkring Hud- son Bay. Hon förekommer inom buskregionen på Labrador (Coues), likaså ännu på Cumberland (Kumlien), allmännare ända till Nugumeute. — Men uppå så godt som alla öar af Aleuterna samt i Beringshaf och i arktiska oceanen (utom Cumberland) saknas arten, likasom ock på Grönland. Hon ersättes på dessa orter af nästföljande art. 22. Lagopus rupestris (Gmel.) Leach. Tetrao rupestris G mel., S. N. I, 1788, 751. Lagopus rupestris Leach, Zool. Miscell, II, s. 290. L. alpinus v. Midd., Sib. Reise II, 2, s. 191. Ännu för få år sedan var man allmänt af den åsigt, att den art fjällripa, Lagopus mutus Mont., Vieill. (eller alpinus Nilss.), som bebor norra och central-Europas fjälltoppar, jem- väl skulle förekomma ej blott på syd-Sibiriens fjäll utan ock på tundrorna 1 norra Ural, uti nordligaste Sibirien österut ända på Kamtschatka och Bering-ön, samt att först i Amerika formen L. rupestris vidtoge. Emellertid fäste professor Alfr. Newton (Ibis 1879, sid. 148) uppmärksamheten derpå, att ett par fjäll- ripor, som Seebohm hemfört från Goltschicha (71 2/32?) vid Jenisejs utlopp, »most probably» tillhörde L. rupestris, och fråga uppstod således om begge formerna funnos i nordligaste Sibi- rien eller kanske blott denna sistnämnda !. 1 Meves anför derför Théels observationer från Dudinskoje och pe 2 nos under beteckning: Lagopus »alpinus»> Nilss. (?). : VEGA-EXPEDIVIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 299 ee — mr Vega-expeditionen träffade fjällripor endast vid Taimur- landets vestkust, nämligen en kull den 3—9 augusti 1878 vid Dicksons hamn (73? 28) och den 16 augusti vid Aktinia-viken af Taimur-ön (76? 15'), på sistnämnda ställe skötos några yngre och en äldre fogel, hvars ving- och stjertpennor ännu icke voro fullt utvuxna efter ruggningen; exemplaret, en hane, hem- fördes i sprit och har följande utseende: Näbben till pannan 17,5 mm. till mungipan 20,5 mm. Huf- vudet och öfre kroppsdelarna bära sommardrägtens finspräckliga färg, bakryggen är mycket finspräcklig af svart, ljusbrunt och hvitaktigt, halsen och bröstet svartaktiga; underlifvet bär rester af mörka fjädrar, men är redan öfvervägande hvitt. De största stjertpennorna hafva något hvitt vid basen af utfanet, — den första 20 mm. och de följande 14—10 mm, — och tvär gräns emot det svarta; pennspetsarna äro hvita till 2—5 mm. De ny-utväxande fjädrarna på alla kroppsdelar äro hvita. — Fogeln befinner sig således i öfvergång från sin brunspräckliga som- mardrägt till hvit vinterdrägt, utan att under hösten få någon sådan silfvergrå mellandrägt, som är kännetecknande för den skandinaviska fjällripan. Exemplaret tillhör derför Lagopus rupestris likasom Seebohms exemplar från Goltschicha. Expeditionen hemförde äfven ett skinn utaf en hona, men tyvärr utan anteckning om fyndort eller tid, tvärtom åter sak- nades i den hemförda samlingen en på Bering-ön erhållen ripa (se nedan). Det syntes derför till en början ovisst, om nyss- nämnda hona var just den saknade fogeln, eller möjligen er- hållits redan vid Taimur-landets vestkust. Då stjertpennornas rot knapt hade spår af hvitt och spetsarna alldeles intet, tycktes Sundevalls (Öfvers. K. Vet. Akad. Förhandl. 1874, sid. 18—20) härpå grundade karakterer utvisa, att fogeln icke till- hörde L. rupestris; den betecknades derför som L. alpinus Nilss. (= mutus) och var såsom sådan utstäld bland Vegas uppstoppade foglar i Stockholm år 1880, i Venedig 1881 och London 1883 (Special Catalogue n:r 45). Uti referatet från sistnämnda ut- ställning (Ibis 1883, sid. 347) förklarade emellertid Saunders sig böjd för att anse fogeln tillhöra L. rupestris, föranledd der- till genom Seebohms ofvan anförda fynd vid Jenisejs ut- lopp. | Vid undersökning år 1885 har det visat sig, att fogeln icke är det exemplar, som uppmättes på Bering-ön, ty måtten sam- stämma icke (vingen 195 mm., stjerten utom huden 107 mm., näbben från näsb. 10 mm., dess höjd vid basen 9,; mm., tarsen 30 mm., mellantån med klo 33 mm., klon 10 mm.). Således 300 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. återstår endast att antaga, att exemplaret erhållits på Taimur- landets vestkust; och då den derifrån hemförda hanen tillhör L. rupestris, lider det väl intet tvifvel, att äfven honan bör så benämnas, såsom Saunders antog, särdeles som Sundevalls ofvan åberopade kännetecken icke visat sig fullt hållbara. Den anstälda granskningen utan tillräckligt jemförelsematerial har icke lemnat fullt afgörande resultat, emedan begge for- mernas honor äro, såsom Newton anmärkt (Proc. Ac. Phil. 1871, sid. 97—98) »hardlyv to be distinguished>. Vid tschuktsch-kusten anträffades, såsom ofvan blifvit nämndt, endast dalripor!. Emellertid lider det knapt något tvifvel, att äfven fjällripor måtte finnas i bergstrakterna längre = inåt land, än expeditionens utfärder sträckte sig. Ty, såsom v. Middendorff (S. R. II, 2, sid. 194) anmärkt, har redan Merk hemfört sådana från Kolyma-trakten (se Pallas, Zoogr. II, sid. 68, var £) och fjällripor finnas äfven på Kamtschatkas fjäll (Dy bowski, »L. mutus»>), 1 Amur-landet och Japan«xBlak. & Pr., Seeb.). Men om alla dessa torde gälla hvad Stejneger (sid. 319) säger om dem i Kamtschatka, att de icke blifvit = »satisfactorily determined. It would be no surprise if it should prove to be distinct. Il is pretty safe to say, however, that it is not typical mutus>. d Anm. Då det numera torde visa sig, att det är formen L. rupestris, som bland fjällriporna äger den största utbredning, enär hon är en nästan cirkumpolär tundrafogel?, synes !Bland de många vanställande tryckfelen uti Nelsons arbete (Birds of 1 Bering Sea) är äfven det under >errata» icke upptagna, att den af Vega- expeditionen vid Tschuktsch-halföns kust funna »Subalpine ptarmigan»> kallas >Lagopus alpinus»> (sid. 82) i st. f. subalpinus eller albus. Felet missleder så mycket mera, som »Lagopus albus»> dessutom upptages särskildt sid. 80, samt har redan blifvit påpekadt af Stejneger (Auk 1884, sid. 227). För öfrigt är hela stycket under rubriken alpinus vilseledande, emedan deruti talas alldeles intet om £L. alpinus, men väl ömsom om subalpinus, hyper- boreus, Hedenströms okända ripa på Nysibiriska öarna och den form (CL. rupestris antagligen) som finnes på närmaste fastland. 2? Det bör påpekas, att v. Middendorff (Sib. R. II, 2, sid. 194) med bestämdhet säger sig hafva skjutit L. rupestris vid kusten af rysk-lappska halfön, äfvensom att samma forskare (Beitr. z. Kenntn. d. russ. Reiches, VII, sid. 208) uppger L. mutus (alpinus) på nämnda halfö finnas »unendlich seltener» än i vestra Norge och således aftaga starkt i freqvens österut, (senare forskare hafva dock funnit den derstädes talrikt; jfr Pleske, s. 475). IL. mutus tyckes sålunda i norden vara inskränkt till Skandinaviens fjällrygg och dess utgreningar i Lappland. Vi skulle alldeles icke förvånas, om man funne Lag. rupestris förekomma utbredd på den tundra-artade delen af lappska halfön, som ännu är alldeles oundersökt. — L. rupestris finnes äfven på Island. FVERNTRIG FER En Må VIL AE oc Ada (YAN IDR PSOE TE FANA nit FYN äl AV TER en AN EV RUE ET Er GSM RON RAN RAN RAT, a VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 301 man, åtminstone genetiskt taget, böra anse denna form som hufvudform, hvarur de öfriga differentierat sig såsom geografiska former, nämligen dels såsom fjällformer (>»alpinus»): mutus Mont. i Skandinavien och montanus Brehm (om den är skild) på sydeuropas alper, samt den fjällripa, som lefver på Central- Asiens toppar;— dels som insulära former:hemileucurus G a1m., (hyperboreus Sund.) på Spetsbergen, Bidgwayi Stejn. på Bering- ön, Nelsoni Stejn. på Unalaska (Auk 1884, sid. 226) och Atik- hensis Turner på de vestligaste öarna af Aleuterna. Måhända skall den okända ripan på Novaja Semlja och kanske också Hedenströms ripa på Nysibiriska öarna visa sig vara egna former; (Nelson yttrar intet om någon ripa på Wrangels land). Man kan åtminstone misstänka afvikelser, då ju denna stationära art visat sådan benägenhet att annorstädes bilda endemiska former på isolerade områden. Lagopus Ridgwayi Stejn. Lagopus alpinus Dyb., Bull. Soc. Zool. Fr. 1883, s. 368. L. Ridgwayi Stejn., Proc. Biol. Soc. Washingt. I, 1884, april 10, p. 98. L. rupestris subsp. insularis Bogdanow, Consp. Av. Ross., 1884, s. 34, enligt Stejneger, Results of orn. expl. (Bull. U. S. Nat. Mus. n:r 29) 1885, s. 194—202. På Berinpg-ön erhöll expeditionen af herr Osche ett exemplar, hvarom i färskt tillstånd antecknades: »Längd öfver ryggen 376 mm., vingen från leden 181 mm., afstånd mellan arm- och hanrdpennornas spetsar 33 mm., stjerten- 100 mm.; näbben från pannan 18 mm., från näsborrarna 12,5 mm. dess höjd öfver näsborrarna 9 mm.; tarsen 36 mm., mellantån med klo 37 mm. Första vingpennan är 38 mm. kortare än den andra, denna åter 6 mm. kortare än den tredje, som är längst; de sex yttersta vingpennorna hafva bruna spolar, de öfriga hvita. Hakan och strupen rostgula med svarta små- fläckar; bukens fjädrar svarta med breda rostgula och hvitaktiga tvärband. Näbben svart, fötter och klor ljust blågråa». (Nordqvist). Ehuru detta exemplar sannolikt blef tillvarataget, har det likväl efter hemkomsten icke kunnat återfinnas. Det lider emellertid icke det ringaste tvifvel, att det tillhört ofvanskrifna, först nyligen urskilda form; ty Stejn- eger förklarar denna vara den enda, som finnes på Bering-ön, och att den derstädes finnes i stor massa. Vi hänvisa för öfrigt till hans ofvan citerade utförliga skildring af dess afvikelser från öfriga former. Numenius borealis (Forst.) Lath. Nelson uppgifver sig vid Kap Vankarema å tschuktsch-kusten den 6 augusti 1881 hafva sett fyra individer af denna amerikanska art. Då arten veterligen ej i öfrigt är funnen inom gamla verlden, synes artbestämningen 302 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. vara osäker, enär flygande exemplar i denna nejd föga torde kunna säkert é skiljas från N. phoeopus, hvilken man snarare hade kunnat vänta sig finna härstädes. 4 Limosa lapponica (L.) var. nov&-zelandie Gray. (uropygialis Gould). Limosa Baueri Naum., Vög. Deutschl., 1836, VIII, s. 429 (nomen, nec descr. specif.) — Pelzeln, Wiener Sitz.-ber. 1860, XLI, s. 326. L. lapponica var. nove-zelandie Gray, Voy. Ereb. and Terr., 1844, s, 13. — Nelson, B. of Ber. Sea, 1883, s. 89. L. rufa Temm. & Schl., Fn. jap. 1849, s. 114. — v. Midd., Sib. R. 1853; 2, 8. 217. L. lapponica baueri Stejneger, Results of Orn. Expl., 1885, s. 122. Herr Grebnitski skänkte expeditionen ett på Bering-ön fäldt exemplar (antagligen en hona, n:r 549, skinn), som bär vinterdrägt. Dess mått sam- manställas här med tvänne i Riksmuseum i Stockholm (antagligen hanar) från Nya Zeland. | Vingen. PES aa Näbben. Tarsen. pen ren (2?) Vega, N:r 549..... 240 380 104 60 37 [LR DST Ry sd BIR FE 87 77 51 34 | (PYSv. R., >» 15,644..|] — 210 68 89 56 38 Exemplaret bär vinterdrägt, hjessan och öfre kroppsdelarna brunaktigt gråa, mörkast längs spolarna, ljusast längs kanterna. Tyglarna mörkgråa, öfver dem och ögat ett nästan hvitt band; halsen ljusare grå, särdeles på sidorna och framtill. Bröstet ofvan grått, öfvergående i det hvita under- lifvet; sidorna, liksom äfven några af undre stjerttäckarna och öfvergumpen samt öfre stjerttäckarna hvita, tvärbandade på sidorna med brungrått. Bak- ryggen och öfre delen af öfvergumpen äro mörka såsom ryggen. Stjert- pennorna gråa, tvärbandade eller nästan spräckliga, isynnerhet på infanet och mot roten; på utfanet och mot spetsen jemnare gråa; spetsarna hvita. Handpennorna svartbruna med hvita spolar; armpennorna gråa med hvita utkanter och ett hvitt streck längs spolen. ; Formen finnes, såsom bekant, utbredd från Taimur-landet (v. Midd. enl. Finsch och Hartl.) vid 74—75”, genom Kamtschatka och ända i Alaska och utgör en ostlig representant af den lappska formen. 23. Macrorhamphus griseus (Gmel.) Leach. var. scolopaceus SJR RR 2 a Scolopax grisea et noveboracensis Gm el.. Syst. Nat. ed. XIII, 1788, I, s. 658, n:r 27 et 28. Macrorhamphus griseus Leach., Syst. Cat. Brit. Mus. 1816. NE Scolopax Paykullii Nilsson, Orn. Svec. II, 1817, s. 106, tab. 11. w VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 30 Limosa scolopacea Say, Longs Exp. Rocky Mount. II, 1823, s. 170. Macrorhamphus scolopaceus Lawr., Ann. Lyc. New-York, V, 1852, s 4. pl 1. > griseus et scolopaceus Cassin in Baird, B. of N. Am. 1860, s. 712. > > Coues, Key, 1872, s. 253; B. of North-West. 1874, s. 476. » > Dresser, Birds of Europe. Tvänne män af Vegas besättning lyckades vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust fälla hvar sitt exemplar af denna egentligen nordamerikanska fogelart!, nämligen Boström en hane den 20 juni 1879 vid Jinretlen (n:r 333, sprit) och Johnsen en hona den 23 juni vid Pitlekaj (n:r 365, sprit). I färskt till- stånd gjordes om dessa exemplar följande anteckningar: Hanen (n:r 333): Näbben närmare roten brungrön, mot spetsen svart. Benen gröngula, klorna grönaktigt svarta, med bruna, genomlysande kanter. Iris brun. Drägt: Hjessan och tyglarna brunsvarta med gulbruna, små fläckar. Ögonlocken hvita; en gråsvart fläck bakom ögat. Hakan gråhvit med brun- gråa prickar; nacken rostgrå med svarta fläckar. Bakre delen af halsryggen, framryggen, skulderfjädrarna och ett band, som (bildadt af de medelstora armpenntäckarna) går snedt öfver vingen, börjar ett stycke bakom hand- leden och derifrån går till de inre långa täckfjädrarna, brunsvarta med snedt stående rostgula och hvita tvärband. Bakryggen hvit, öfvergumpen och öfre stjertäckarna med brunsvarta fläckar och tvärband på fjädrarna. Hela buk- sidan och kroppssidorna rödbruna, på strupen och frambröstet med små svarta fläckar; fjädrarna på bröstet och sidorna med hvitaktiga spetskanter; sidorna, undergumpen och undre stjerttäckarna med svarta tvärband. Arm- hålfjädrarna hvita med gråa tvärband. Handpennorna gråa, den förstas spole hvit; de tre innersta med hvita spetskanter. Armpennorna jemväl med hvita spets- och utfankanter; de inre äro hvita äfven i fankanten och hafva, utom en eller två af de allra innersta, hvita tvärband på infanet. De mellersta af de närmaste täck- fjädrarna hafva hvita spetskanter, de mindre täckarna åter gråhvita kanter. Vingens undre små täckfjädrar äro hvita med ett brungrått band, parallelt med fankanten. Stjertpennorna 12, de båda mellersta brunsvarta med hvit- gula tvärband, de öfriga brungråa med hvita tvärband. — Parasiter tillvara- togos (jurn. n:r 385). Honan (n:r 365) afviker obetydligt från föregående: Benen gulaktigt gröna. Klorna svarta med kanter såsom ofvan. Hakan brunaktigt hvit med några få svartaktiga prickar närmast strupen och kinderna. Nacken rostgul med brunsvarta fläckar; framryggen brunsvart med rostgula parfläckar på fjädrarna. De tre inre handpennorna och armpennorna med hvita kanter äfven på utfanet. Handens små täckare, utom de närmast handleden, hafva hvita kanter. (Nordqvist). 1 Måhända hänför sig till denna art följande anteckning af löjtnant Nord- q vist: »På höjderna vid Jinretlen såg jag den 27 maj för första gången år 1879 en vadare. Den kom ifrån hafssidan och flög åt sydost inåt land. Den tycktes vara brun till färgen, hade ganska lång näbb och kort hals; en gång lät den höra ett »tschiuli>». Tschuktscherna kallade den »enatotschidlin> och sade, att den om sommaren är allmän och vistas inåt landet, ej vid hafvet>. 304 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Br NERE EN XY Exemplaren mätte (i mm.): 3 & A | Näbben - = S & 3 RA ”J H : | 2) 8 | & loge fo od SAR a LJ 2 2 & | & | Sö RR : 2 =) & sx E | 3 2 | 2 | | PINE BBS bosrin | 265. | 1411; 58 | 68,5 Bl, 60 8,5! 7,5] 88 Ö > 865 ......| 282 | T44 1] 58,5) 71 | 7017-561 Visserligen har Coues (1872, B. of N: W. sid. 477) fört klarat begge formernas (var. griseus och var. scolopaceus) dimen- sioner fullständigt öfvergå i hvarandra och arten således vara odelbar. Men senare (1880, Bull. Nutt. orn. Club) har, med vidsträckt erfarenhet, Lawrence (sid. 154) och i synnerhet Ridgway (sid. 157), mest på grund af underlifvets färgteck- ning, vidhållit begge formernas sjelfständighet och förekomst inom hvar sitt geografiska område. Vegas exemplar tillhöra, såsom man kunnat antaga, den nordvestra amerikanska formen, var. scolopaceus. Såsom bekant liknar fogeln till kroppsställning och med afseende å näbbens form underslägtet Gallinago bland Scolo- paciderna, men närmar sig 'Totaniderna genom tillvaron af en simhud emellan tårnas basala leder, tydligare emellan de båda yttres. Inom sistnämnda grupp åter liknar fogeln mest slägtet Limosa i anseende till det dubbla bytet af färgdrägt. Arten äger i Amerika vidsträckt utbredning, ty hon före- kommer under flyttningarna ända ned i Chili och Brasilien. Men hon häckar endast norr om Förenta Staterna: var. griseus i Labrador (Coues) samt ända invid arktiska kusten, vid Anderson-floden och österut derifrån (Mac Farlane); var. scolopaceus åter i Alaska vid Jukon-floden till dess mynning (Dall), och funnen ännu vid Kotzebue-sund af Nelson samt vid Point Barrow sällsyntare (Murdoch). Öster om detta område är arten någon gång funnen vilsekommen, såsom vid Fiskenesset på Grönland år 1854! och ett antal gånger 1 England och Frankrike ?. 2 Äfven i nordostligaste Asien torde arten finnas regelbundet, 4 utbredd dit från Alaska. Ty senare än Vegas fynd iakttog Nelson fogeln vara allmän vid Kap Vankarema (687) på 1iReinhbardt (Ibis 1861) säger 1854; Newton och Dresser säga 1824. 2Nilsson har tidigare (Orn. svec.) anfört fogeln från det inre af Lapp- gå land, men senare (Skand. fauna, 18385, II, sid. 240) förklarat uppgiften hafv va berott på ett misstag. n VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 305 Tschuktsch-landets Ishafs-kust. Dybowski har erhållit (antag- ligen denna art) från Kamtschatka (Bull. Soc. Z. fr. 1883, sid. 369, Macr. sp.); Taczanowski (Journ. f. Orn. 1873, sid. 112) har fått ett exemplar längre in i Sibirien, nämligen norr om Jakutsk; och Seebohm (Ibis 1884, sid. 33) omtalar exemplar från Japan. Men deremot saknas fogeln alldeles på öarna i Berings haf. 24. Totanus (Heteractitis) incanus (Gm.) Vieill. Scolopax incanus Gm., 5. N., 1788, s. 658. Trynga glareola var. Pall., Zoogr. r.-as. 1811, II, s. 194. Totanus incanus Vieill., Nouv. Dict. I'Hist. Nat. IV, 1816, s. 400. > — fuliginosus Gould, Voy Beagle, Birds, 1841, s. 130. Scolopax undulata et pacifica Forster, Descr. anim. (Licht.) 1844, s. 173. Totanus oceamicus Lesson, Descr. Mamm. et Ois., 1847, s. 224. > polynesie Peale, Un. St. Expl. Exp. 1848, s. 237, pl. 65. Heteroscelus brevipes Baird, B. of N. Am. 1858, s. 734, pl. 88 (nec Vieill)). Actitis incanus p.pte Finsch et Hartlaub, Fauna Centr. Pol. 1867, s. 182. Heteroscelus incanus Coues, Key, N. Am. Birds, 1872, s. 261. > > Nelson, Birds of Bering Sea, 1883, s. 89. Heteractitis incanus Stejneger, Auk 1884, s. 236. — Results of Orn. Expl. (Bull. U. S: Nat. Mus. N:r 29) 1885, s. 132. Denna pacifiska vadare har veterligt ej förut blifvit iakt- tagen vid Ishafvets kuster, ehuru den tränger upp ända till Bering-hafvets nordliga delar. Under det expeditionen låg infrusen vid Tschuktsch-halföns kust fälde doktor Almqvist den 1 juni 1879 ett exemplar invid fartyget (n:r 206, sprit). Det befann sig i full sommardrägt och om detsamma gjordes dels 1 färskt tillstånd, dels efter hemkomsten följande anteck- ningar. Kroppslängd 275 mm., vingen från leden 170 mm., öfverskjutande stjerten med 7 mm. Näbben från mungipan 42 mm., från pannan 37,5 mm.; fåran, hvari näsborrarna ligga, 23 mm. lång, alltså ungefär ?/s af näbbryggens längd. Tarsen 33,5 mm., stjerten 86 mm. — Näbb ooh klor svarta; benen och fötterna gula. 3 Drägt: Ett hvitt band öfver ögonen; kinderna och nedre delen af strupen hvita med längsgående, mörkt askgråa fläckar och punkter, nedan- : för underkäken nästan ofläckad. Öfre kroppsdelarna, skuldrorna, inre ving- täckarna och bakryggen askgråa med bronsglans; öfvergumpens fjädrar i yttersta spetsen svagt hvitrandade, utan tvärband. Kräfvan, sidorna och undergumpen hvita med täta, mörkt askgråa tvärband; midten af buken och trakten omkring anus äro rent hvita; undre stjerttäckarna bandade, hvarje med tre tvärband, som stå temligen glest och äro omkring 2 mm. breda. Handpennornas yttre sida brungrå, den första pennans spole hvit; deras täckfjädrar, i synnerhet de inre, med en smal, hvit kant i spetsen. Fjädrarna längs skulderkanten, företrädesvis på inre sidan, med hvita kanter. Bå V. 20 306 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Bland Totani utmärker sig denna art genom sin jemna och fläckfria, mörka färg på kroppens ofvansida. Baird har för densamma bildat ett eget underslägte, Heteroscelus, karakteri- seradt derigenom, att den nakna delen af tibian är ovanligt kort, tarsen särdeles låg äfvensom på baksidan täckt icke af tvärplåtar utan af polygonala (hexagonala) fasetter. Dessa egendomligheter synas vara nog anmärkningsvärda för att sär- skilja underslägtet, hellre än att föra arten till Åctitis, såsom ett stort antal författare gjort efter Finsch och Hartlaub. Då emellertid Bairds namn tidigare är i det närmaste taget i anspråk inom en annan djurgrupp, har Stejneger 1884 föreslagit namnet Heteractitis. Sistnämnde författare förkastar afgjordt, att man, efter Cassins föredöme, sammanslagit H. mcanus och brevipes. Den förra skall nämligen tillhöra Amerikas pacifiska kuster från och med Alaska och är dessutom funnen på Bering-ön samt de ostligare polynesiska öarna; den senare åter — afvikande genom kort näbbfåra (!/> näbben), brunaktig ryggsida, hvit- bandade öfre stjerttäckare och rent hvita undre stjerttäckare samt buk — finnes endast på Asiens ostkust från Kamtschatka och ända ned på Australien. — Vegas fogel afviker från Stejn- egers beskrifning deri, att bukens midt är hvit, obandad, ehuru delvis täckt af sidornas bandade fjädrar; men fogeln hör för öfrigt tydligen till den amerikanska formen, incanus. På Tschuktsch-halföns sydostkust har äfven Dall den 14 september 1880 (enl. H. Bean) erhållit tvänne hanar vid Port Providence, Plover Bay. Nelson förklarar arten t. o. m. vara lika allmän på sibiriska kusten af Berings haf, som på Alaska. Då Stejneger uti sin synonymlista godkänner begges be- stämningar samt sjelf anträffat fogeln på Berings ö, och ett ex. nu ertappats vid asiatisk Ishafs-kust, synes denna amerikanska form dock vistas temligen regelbundet i nordostligaste Asien. Det är då möjligt, att hon under flyttningarna färdas äfven längs Asiens ostkust; en del uppgifter om »H. incanus> från Japan borde då kunna vara riktiga, hvarför frågan förtjenar fortsatt undersökning. — Om begge formerna tillsammantagas såsom en enda art, är hon, såsom Finsch och Hartlaub utlagt, funnen på nästan alla undersökta kuster af Stilla hafvet, - från Berings haf till Nya Zeeland, samt från Borneo till Syd- 2 amerika. Stejneger har sökt fördela dessa fyndorter emellan å begge formerna. 2 é VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 307 Tryngites rufescens (Vieill.) Cab. Funnen af Nelson vara helt allmän i trakten af Kap Vankarema tidigt 1 augusti år 1881; ej sedd af Vega-expeditionen. 25. Calidris arenaria (L.) Cuv. Anträffades i stor mängd vid Aktinia-viken på Taimur-ön, der 10 ex. skötos den 15 augusti 1878. Likaledes förekom arten talrikt vid Kap Tscheljuskin den 19 eller 20 augusti; tvänne exemplar medfördes i sprit, hvilka äro af följande dimensioner (i mm.). | Ö Vinge | Stjert. Ra | Tars. od Aktinia-viken ............ 126 | 48,5 25 | 25 | 195 | Kap Tscheljuskin ......| 122 | 43 | 24 | 24 | 19,5 Märkligt nog erhölls icke något exemplar på tschuktsch- kusten, ehuru fogeln möjligen passerar fram äfven der. Vi uppräkna här artens nordligaste circumpolära fynd- orter, af hvilka dock endast få tillika äro konstaterade fynd- orter: : Gamla verlden: Island, Skotland, norska kusten och Fin- marken; Archangel (enl. Meves). Vid Petschoras mynning, Dvoinik (68? 28') och häckande på Golaievska-öarna (68? 58' S.&H.-Br). Waigatsch (Ljamtschina-bugten på vestra sidan) enl. Heuglin. (Icke ännu funnen på Spetsbergen och N. Semlja). - Jalmals vestkust, Hvit-ön och utanför Obs mynning (Kjell- man, Théel) i stora flockar; tundran norr om Schtschutschja- floden (67!/>—68”) vester om Obs mynning (Finsch); (icke funnen i det inre af vestra Sibirien, ehuru arten måste passera här fram). Boganida (71) och talrikare vid Taimur-floden (74--75?; Middendorff); Taimur-ön (76? 15') och Kap Tscheljuskin (77? 36; Vega-exp.); Lenas mynning, Sagastyr (Bunge). Thaddeus- ön af Ljachows ögrupp talrik den 30 augusti 1881 enl. New- combe (Nelson). Ostligare längs kusten af arktiska Sibirien är arten icke iakttagen !. Bering-ön ett ex. (Stejn.) Nya verlden: Alaska vid Nulato (64 !/5?) och mynningen af Jukon (62 1/52) mycket talrikt (Dall); Aleutiska öarna och 1 Arten flyttar dock längs Kurilerna samt Japans och Kinas kuster. i + EG NES ag fre RE a 308 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Pribylow-ön (Coues); Mackenzie-floden (Ross och Blakiston). Häckande vid Anderson-floden, uppå tundrorna (Mac Far- lane enl. Newton). Uppgifves häcka talrikt på Parry- öarna (75—77”), enl. Newton; enl. Feilden anträffades flere familjer med nyss flygga ungar vid Robeson Channel (82), och vid Grinnels-land (80?) var arten ej allmän. I Smiths-sund anträffade Bessels flere bon vid Thank God Harbour (81? 38'; Dresser), och Feilden fann några få par samt ett bo ännu vid 82? 33. På Grönlands vestkust häckande vid Disko-ön (707), enl. Reinhardt under flyttning ända vid sydspetsen; på ostkusten jemväl häckande på BSabine-ön (74? 32'; Aden tyska Nordpolsfärden). 26. Tringa (Pelidna) ferruginea Bränn. (subarcuata Giäld.. Tr. ferruginea Bränn., Ornith. bor. 1764, s. 53. Tr. subarcuata Gäld., Nov. Comm. Petrop. XIX, 1775, p. 471. (Conf. Stejn- eger, Results Orn. Expl. 1885, s. 349 not). Vid Aktinia-viken af Taimur-ön (76? 15') förekom denna art talrikt den 15 augusti 1878 och tio exemplar fäldes, af hvilka tvänne i ungdrägt hemfördes (sprit). Under öfriga färden an- träffades hon ej mer än en gång, den 10 juni 1879, då handt- langaren Boström vid Jinretlen å Tschuktsch-halföns Ishafs- kust sköt en äldre hane i sommardrägt (n:r 281, skinn); den höll sig här tillsammans med ett annat exemplar af samma art och tvänne hanar af Arqvatella Couest. Om det hemförda exemplaret n:r 281 antecknades: Ryggen svart med grön skiftning och beströdd med rostbruna och hvita parfläckar. På hufvudets och halsens sidor är den rödbruna färgen öfver- sållad med gråsvarta småfläckar och inblandade hvita stänkhår. På bröstet och buken smala, brungråa tvärband; handpennorna brungråa, de inre i ut- fanets kant hvita. Vingtäckarna brungråa med dylika spolar, de fyra ytter- sta utan hvit spets. Stjerten ljust gulgrå med hvita kanter och spolar, de mellersta ljusast. För öfrigt öfverensstämmande med Nilssons beskrifning (Sk. fauna, II, sid. 238) af skandinaviska exemplar. — Fogeln var fet; i magen funnos koleopter-larver ur drifved; inga entozoer. (Nordqvist). > Följande dimensioner äro antecknade (i mm.), om n:r 281 såsom färsk: | Näbb 3 ; Längd. Vingen. | Stjerten. från Tarsen. Vg SAS pannan. a Ungfoglar DN — 123 42 34,3 29,5 24 Aktinia-viken.. | = 124 43 35 29 25 | N:r 281, fu...) 200 189 -R 33,5 2,7 24,5 Vs mA få ar åa NAN Au 3 SÅ tt 2 4 - VARS ET VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 309 Sistnämnda exemplar hade näbben från mungipan 33 mm., från näsborrarna 28 mm., från hakans fjäderklädnad 31,5; mm., höjd vid hakan 7 mm. Fogeln är såsom bekant icke funnen på de öfriga öarna uti Ishafvet, men väl på följande, mest arktiska orter: Skot- land, Finmarken, Triostroff vid mynningen af Hvita hafvet, Archangel, Petschoras nedre: lopp vid Dwoinik (68? 28'; Seeb. och H. Br.); en gång på tundran vid Obs mynning af Finsch !); vid Boganida (70) och i Taimur-landet en hona vid 74” med fullt utveckladt ägg (v. Midd.) Taimur-ön (Vega-exp.). bDLenas mynning i små flockar (Bunge). Tschuktsch-halföns Ishafs- kust (Vega). — En enda gång är-arten funnen vilsekommen ostligare, nämligen ett exemplar bland en flock Tr. maculata vid Point Barrow den 6 juni 1883 af Murdoch. (Till östra delen af Amerika och Grönland är arten sammalunda ibland vilsekommen, men då från Europa). Genom fogelns säkra förekomst i nordostligaste Asien blir det förklarligt, att den under flyttningstiderna iakttagits vid Kina och ända på ostindiska öarna, Nya Guinea och australiska kontinenten; (till öarna synes den icke komma). 27. Tringa (Pelidna) alpina L. (Tringa) tsechuktsch.: tscharykodlin. Intet exemplar af denna art sågs vid landstigningarna på Asiens nordkust under hösten 1878. Men om våren 1879 upp- trädde på Tschuktsch-halföns norra kust flockar af en fogel, hvilken, såsom ur det följande framgår, öfverensstämmer med den europeiska långnäbbade Tr. alpina. Den 12 juni sköt handtlangaren Boström vid Jinretlen nio exemplar (n:r 263, 284, skinn; 426, skel.) ur en och samma flock af 13 st., till hvilken dessutom sällat sig en Strepsilas interpres. Några dagar senare hemförde doktor Almqvist ett exemplar (n:r 316, skinn) från sin färd den 13—17 juni till Koljutschin-viken, hvarunder fogeln antecknades hafva varit den allmännaste arten näst iDresser säger sid. 9: »D:r Otto Finsch informs me that he found it breedirg on the tundras of the Ob, and procured young birds in down, but did not preserve them>». Emellertid beror detta sannolikt på en för- vexling af uppgiften (Finsch sid. 251) »nicht brätend getroffen> — och de ord som F. egnar Tr. alpina. Tr. subarcuata är nämligen ännu icke funnen häckande af andra än v. Middendorff. 310 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. — ——— RR Re — AN LÄ lappsparfven. Exemplar fäldes vidare af löjtnant Brusewitz den 19—24 och af Boström den 20 juni, och ännu den 21 juni antecknades arten vara allmän. Hela denna tid uppehöll hon sig i flockar af tämligen stort antal, utan att blandas med andra Tringa-arter, som samtidigt funnos i trakten. Men i slutet af juni och under juli iakttogs arten icke mera; den hade antag- ligen flyttat vidare eller dragit sig till häckplatser mera af- sides från expeditionens station. Till sin färgteckning synas Vegas exemplar icke afvika från det normala hos den europeiska Tr. alpina. Då emellertid de närslägtade formerna af arten äro något olika !, vilja vi meddela de anteckningar, som gjordes om ofvannämnda 12 exemplar i färskt tillstånd. Hjessan rostbrun och svartfläckig; pannan, hufvudets sidor, halsen och kräfvan ljust gråhvita med svarta eller brunsvarta, långsträckta prickar och småfläckar. Ögonbrynen, strupen, armpennornas undre täckfjädrar, sidorna, bakre delen af buken och undergumpen hvita, de tre sistnämnda ibland med en och annan svart fläck eller strimma. Bröstet och främre delen af buken brunsvarta med här och der framstickande hvitt af fjädrarnas hvita inre del. Ryggfjädrarna svarta med roströda eller rostgula och hvita kanter, vanligen bredast och starkast färgade närmast vingarna. — Handpennorna gråbruna; den lilla rudimentära pennan är i utkanten och omkring spetsen kantad med hvitt; den första långa pennan har brunsvart utfan och är lika lång som den följande; de inre äga hvit kant vid basen af utfanet. Det hvita på inre sidan af pennorna utbreder sig på armpennorna allt mera, så att de innersta antingen äro helt hvita, eller också hafva endast en liten gråbrun fläck innanför spetsen. Spolarna äro hvita, utom i spetsen och (temligen bredt) närmast täckfjädrarna, der de, isynnerhet på 2—4:de pennan äro bruna; den första har vid basal-hälften ljusbrun anstrykning. Öfre vingtäckarna äro brungråa, de inre med hvit spetskant, de yttre ofta utan. De båda mellersta stjertpennorna brunsvarta med dylika spolar: de öfriga ljust brungråa med utåt hvita, närmare roten brunsvarta spolar. Den yttersta stjertpennan är i någon ringa mån längre än den nästföljande. (Nordqvist). Likaledes följer här en tabell öfver måtten (tagna i mm.) af de färska exemplaren ?: 1 Stejneger säger (s. 120) om formen americana: »>the bright rusty of the upper parts predominating more and the black of the lower parts being more restricted and of a deeper shade». 2 Till jemförelse må meddelas Naumanns mått af Tr. Schinzui redu- cerade till millimeter: längd 143 —155 mm. utom näbben; då näbben från pannan mäter 26—28 någon gång 30 mm. torde således hela kroppslängden knuna uppskattas till 169—183 mm.; tarsen 20—22 mm., mellantån 18—20 mm. ; vingen 111—113 mm. > 4 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 311 | Näbbens | | za Vega-expeditio- =: E 2 FR FAI 3 = | E | | nens exemplar. | «3 3 5 : = | 3 z ; : 5 z s å ERE Helge Skder od sl user tare ere las | Tol8 ; fjelsdgs 200--avilöds trast g3t ID bron sv 150 : N:r 316, 5/6, f..| — Kd 34 RE ER 25 27 KR ME ry > 426, le, A..| 200 118 84,5] 34 EE EN SES 0 | - > 284, 12/6 SA. 193 114 35 NGA REG NT HIF TG 2-8 | : 12/5, 0... 200 119 8 34 TORA BANA EF 1 196 116 35,5) 35 q 24 22-60 M FORA 199 122 SA SHIUt2t ert 231545 7 : serb, 0. 12084 15 (+?) 37 36 ASO, SIE 24 ON 3 RR 206 123 38-36 TOR RE ET VN ra SÖ Medeltal!: 38 9..| 196,5 116 34,5 33,8 T,2| 25,5) 227) 4,7] — 20 0 AE SÖN 350 La 265) 245] 5 EM Då det hufvudsakligen är olikheter i dimensioner, sär- F skildt i näbbens längd, som karakterisera de skilda raser, hvilka här kunna komma i fråga, vilja vi till jemförelse med ofvanstående tabell meddela äfven mått af exemplar från Fin- land, der veterligen endast den långnäbbade, europeiska hufvud- | formen af Tr. alpina finnes >, samt uppgifter af v. Midden- — odorff och v. Schrenck om sibiriska exemplar (med förbi- — gående af den äfven i sydligare Sibirien af Taczanowski funna kortnäbbade formen), samt af Naumann. ; | Näbbens SE F | - < Fa 5 É 5 S &e | = - längd från | S = = zoo & Är 7 SMS | 2 o 2 B = S SR Re . [>] B (= =S EE S | | : JE : : | = S CT : 2/0 7 exemplar ...... — | 108-115 | 30-35 |29,5-38-87| 6-7 23-24,5 | 21-23 3,5-4 4 > » medeltal ....... — 11147 | 782 30,8 |6,4) 283,9 | 21,9 | 3,9 | 1 2 1 exemplar ...... Sa EE 38,3 ser Ps has paaT 4 en ve MV idd:ö.sr BE PITE 28-38 [Er ASA DANSEN a tre | BRM rSchrenck— so 32-38 — TAILOR ATL Ha Hal Naumann co... — | 118-120 | 30-35-40 | — 7 | 24-26 |20-22)] 4 1 Ehuru måtten tyckas angifva de båda första osignerade vara hanar, de senare åter honor hafva medeltalen beräknats blott ur de fall, der könet genast blifvit antecknadt. 2 Endast ett exemplar af Tr. Schinzii är funnet uti Finland. — Bland de af Kinberg (Svenska Foglarne, sid. 514) uppmätta svenska exemplaren höra uppenbarligen flere till var. Schinzii. Deremot är Coues' »Schinzvi> (Pr. Ac. Phil. 1861, sid. 189) tydligen en normal alpina (näbb 35,6 mm.). v EN 4 312 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNAMA. mn Ännu måste den amerikanska formen tagas i betraktande. : H. Bean (Pr. U. 8. Nat. Mus. 1882, sid. 165) har nämligen ansett Dalls exemplar från Plover Bay på Tschuktsch- halföns ostkust höra till Tringa americana Cass., och Nelson (Birds of Ber. Sea, sid. 88) benämner likaså sina exemplar från ömse sidor om Berings sund, ända till Kotzebue-sund af Alaska och Kap Vankarema å Tschuktsch-landets nordkust! På samma sätt tolkar Stejneger (Results of Orn. Expl. 1885, sid. 120) ej . blott sina egna exemplar från Bering-ön, utan också alla andra långnäbbade exemplar af Tr. alpina från nordöstra Asien. Den sistnämnde författaren förkastar dock sjelfva namnet americana (såsom tidigare tilldeladt en annan art, Tr. Bonapartei eller fuscicollisy och antager för i fråga varande form den såsom synonym ansedda benämningen »>Tr. alpina pacifica Coues». Till jemförelse med ofvanstående mått måste vi derför med- dela dem, som lemnats såväl af Taczanowski (Tr. cinclus, Bull. Soc. Zool. Fr. 1883, sid. 339, 1884, sid. 146) och Stejneger (op. cit.) som af Cassin (Baird, B. of North Am., sid. 719) och Coues (Pr. Ac. Phil. 1861, sid. 189); dertill kommer ett amerikanskt exemplar i Helsingfors museum: Tringa Längd. Vingen. Näbben. Tarsen. NEDARE einclus TAaCz. fos see — 118 36 26 > RNE RESO SA LNSGA — 120 39 26 pacifica Stejn. 4 A...... 196 ig 35 26,5 > SR LO oR 205,5 119 36 26,5 americana Cass. (1861).| 203,2--215,9 127 38,1 25,4 > (Baird) 3 A.| 211,3—228,6 | 111—127 — — | > Coues 3 ex... 218 121 40,4 27,4 25,2 | | pacifica C.:.OMLEIS -rsrkärknnen | — 125 43,1—44,5 Set = | » QQ H:fors Mus.... = 118 44 26,3 22,6 Dessa mått utvisa, att någon väsentlig olikhet i storlek ej finnes emellan Vega-expeditionens exemplar från Tschuktsch- halfön samt Stejnegers och Dybowskis från Bering-ön och Kamtschatka, hvarför de väl måste anses vara af samma form. = Men skilnaden emellan denna och den europeiska synes oss vara mycket obetydlig och öfvergången förmedlas genom de 1 Emedan Nelsons tschuktschiska exemplar äro från nästan samma trakter som Vegas, skulle vi så mycket hellre velat jemföra äfven dessas mått; men bristen på måttuppgifter i Nelsons arbete undandrager hs ns >americana» hvarje bedömande. 14 VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 313 citerade sibiriska exemplaren, utan att för närvarande någon gräns är oss märkbar. Artens tendens att österut få längre näbb tilltager ytterligare bortom Berings haf; inom Amerika tyckas måtten enstämmigt vara större och kulminera i Coues” — pacifica. Det synes oss derför betänkligt att, med Stejneger, anse de ost-asiatiska foglarne tillhöra den amerikanska rasen; för vår del hänföra vi dem till den europeisk-sibiriska Tr. alpina. Beträffande åter namnet pacifica må detta möjligen kunna användas för den amerikanska formen, om nämligen Cassins åsigt, att tvänne skilda former finnas i Amerika, icke bekräftas. I dubbelt mått osäkert synes det således vara, att använda namnet af en amerikansk form med 44 mm. lång näbb för sibiriska exemplar, hvilkas näbbar mäta & 32—35 och 2 35— 38 mm. Någon bestämd åsigt våga vi dock ej hysa om den eller de amerikanska formerna, då ju Cassins originalexemplar af pacifica enligt Stejneger (s. 121) är »in every essential a true Pel. americana Cass.» Den långnäbbade, palearktiska formen af Tringa alpina är funnen ända till Ishafs-kusten samt på en del Ishafs-öar: på södra Grönland, Island, i norska Finmarken, på Kola-halfön, vid Archangel, Petschoras mynning (Seeb., H.-Br.), Jugor Schar, Waigatsch (Heugl), Gåskap på södra Novaja Semlja (Théelh; tundrorna vid nedra Ob (Finsch), Boganida vid 70? och Taimur-floden vid 75 1/5 (v. Midd.); Lenas mynning (Bunge); Tschuktsch-landets kust vid Kap Vankarema (Nelson), halföns inre samt norra kust (Vega-exp. och Nelson) och ostkust (Dall, americana?). — Att Vega-expeditionen ej fann arten under sjelfva färden längs kusten torde således haft sin orsak deri, att årstiden var för långt framskriden och uppe- hållen för få och korta för att möjliggöra närmare efterforsk- ning. Uti Amerika anföres arten (merendels såsom americana) från Alaska vid S:t Michael, Jukon-flodens mynning och vid Nulato, Kotzebue-sund, Kap Lisburne, Is-kap, Point Belcher och Point Barrow, samt Mackenzie-regionen; (»Tr. alpina») Melville-halfön och kusten af Davis-sund. 28. Tringa (Arqvatella) maritima Bränn. Arten iakttogs vid Taimur-landets vestkust den 11 augusti 1878 invid Minin-ön (74? 51'). Ett betydligt antal sågs den 19 314 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTEN FOGELFAUNA. a —20 augusti vid Kap Tscheljuskin (77? 36') der några exempla skötos, af hvilka tre hemfördes i sprit. Dessa förete icke några väsentliga afvikelser från skandinaviska exemplar. (dä - år Vv 1 RR ———— ——————— ————— —— — — AN | Näbben sl Stjerten. från Tarsen. MIR N | pannan. | | Vingen. IKapPETSCheljuskia PoE er 131 674380 23 28 > Ri lörcdk artkeln 130 64 28 21,5 25,5 > LEVT [ERINRAN per prAS EG 127 66 21 21,5 27,5 3 + 2(S,5 exemplar medeltal 123 58,2 28,1 23,1 25,8 E 5 2) » variationsgränser .../120—126| 50—64 | 25—30 |20,;—24/25—26,5 | ? yu £ ) P. 4 exemplar medeltal| 129,7 63,5 35 23,7 26,7 (2 Om ll» variationsgränser .../126—133 59—65 | 34—37 | 22—25 | 26—28 Den atlantiska formens nordligaste fyndorter torde vara följande: Melville-halfön och Hudson Bay (Rich.) samt La- brador (Coues); Davis-sund och Baffin Bay, Winter Island, Port Bowen och Hecla Cove (Harting); ännu norr om 81” = funnen af Kane (Heuglin); på Grönlands ostkust ännu på Sabines ö (Pansch). — Island, Fär-öarna, Skotland, Shet- lands-öarna; Finmarken och Kola-halföns kuster; Spetsbergen allmän ända till Brandewijne Bay (80? 22', Malmgr.); Archangel (Henke enl. Seeb).; Waigatsch och Novaja Semlja allm.; uti Tairmur-landets inre vid 75? tre exemplar (v. Mid d.), vid kusten talrikt (Vega-exp.). — (Om den af Bunge vid Lenas mynning iakttagna fogeln se följande form). 29. Tringa (Arqvatella) maritima Br. var. Couesi Ridgw. Trynga arqvatella var. Pall. Zoogr. ross.-as. II, 1811, s. 190. Tringa maritima Dall. & Bann., 1869, Raring 1871, Finsch 1872, Dall ; 1873, 1874. I Arqvatella Couesi Ridgway, On a new Alaskan Sandpiper (Bull. Natt. Ornia Club 1880, s. 160). — Nelson, B. of Ber. Sea, 1883, s. 85 (marit.: errat.). — Stejneger, Results of Orn. Expl. (Bull. U. S. Nat. Mus. n:r 29), 1885, s. 112. Samtidigt med Tringa alpina uppträdde om våren 1879 EE Tschuktsch-halföns Ishafs-kust en annan Tringa, hvilken i följd af sin svartbruna fläck på bakre delen af bröstet föreföll vare en kortnäbbad varietet af nyssnämnda art, men vid närmare granskning visade sig afvika i många hänseenden. Öfre krop pps- delarna voro lifligare brunröda, hela kroppsbygnaden > aj vå r a a I 4 DL VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 315 — gröfre och mera undersätsig, och dimensionerna något af- vikande. WBSärskildt afstucko näbbens och benens färg och de senares proportioner, i det tarsens korthet i förhållande till mellantån utvisade en Arqvatella. Vid denna tid var, såsom af ofvanstående citat synes, den nordpacifiska Arqvatella ännu ansedd att vara identisk med den atlantiska A. maritima ; först 1880 särskilde Ridgway formen såsom 4. Couest, afvikande — isynnerhet uti sommardrägt, hvari Vegas nu omtalade exem- plar befunno sig. | De första exemplaren skötos vid kusten den 10 juni, då Boström vid Jinretlen fälde tvänne hanar (n:r 279, 280, skinn), hvilka höllo sig i sällskap med tvänne exemplar af Tringa subarcuata. Den ena var fet och hade magsäcken fyld med koleopter-larver ur drifved; den andra hade jemväl larver och grof sand, men var mager; begge hade entozoer. Tvänne dagar senare sköt fångstmannen Johnsen äfvenledes vid Jin- retlen ett exemplar (n:r 262, skinn), den 13 likaså löjtnant Bruzewitz ett och den 15 juni tvänne exemplar (n:r 293, &, skinn). Samma dag såg löjtnant Nordqvist äfven vid Pitle- kaj ett enstaka exemplar. Den 17 juni sköt Johnsen åter ett, — och följande dag löjtnant Palander äfven vid Jinretlen tvänne | (n:r 317, skinn), hvilka hade i magen grus, larver och elytra, troligen af en Harpalus; löjtnant Brusewitz fälde den 19 åtskilliga och Boström den 20 ett exemplar invid fartyget. Vid denna tid antecknades arten, samt Tringa alpina och Eurynorhynchus pygmeus, vara de vid kusten allmännaste vadare, och vid Jinretlen fäldes fogeln af doktor Almqvist den 22 juni. I början af sitt uppträdande höll sig fogeln i mindre flockar, men senare spriddes äfven dessa, hvarför arten an- tagligen förbisågs och i juli lemnades oanmärkt, då så talrika sjöfoglar togo uppmärksamheten 1 anspråk. Måhända häckade hon på den klippiga kusten vid Jinretlen, som lämpade sig der- 0 för bättre än trakten vid Pitlekaj. Om fynd längre fram under resan redogöres nedanför. Om färska foglarnes färgdrägt och mått gjordes följande, efteråt fullständigade anteckningar: a N:r 279, &. Näbben svart, vid roten gulgrå, på öfre sidan brungrå. Iris mörkbrun. Fötterna grofva; tarserna framtill och på inre sidan grön- gula, fötterna för resten brunsvarta; klorna svarta, trubbiga, den mellersta oi genomskärning snedt triangulär. Hos n:r 262, &, antecknades tarserna — Vara smutsigt grönbruna. Rygg- och skulderfjädrarna i midten svarta med breda, bjert rostbruna eller nästan rödbruna kanter, som för det mesta räcka rundt omkring utan er 316 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. = at att längs spolen genombrytas af det svarta i midten; en stor del af rygge fjädrar äro dock äldre, slitna och något urblekta eller nästan hvitnande i kanten. Vingtäckarna gråa med helhvita kanter; de fem inre handpennorna och alla armpennorna hafva rent hvita kanter rundt om; vingpennorna mö r . brungråa, med hvita spolar utom vid spetsen; 2—5:te pennans spolar när- mast täckarna gråa. Andra (= första långa) handpennan är omkring sq mm. längre än den följande. De fyra mellersta stjertpennorna brunsvarta, med dylika spolar, utan ljusare kanter; de yttre ljusare brungråa mye nästan hvita kanter och hvita spolar, utom i närheten af spetsen. De mel- lersta pennorna längst, de öfriga jemnt aftagande till den yttersta, som är kortast. Kring örat är en tydlig, mörkare fläck; bakbröstet nästan svart af sammanlöpande fläckar; magen, sidorna och undergumpen hvita med grå- svarta fläckar liknande ett dropplikt midtparti på fjädrarna. Vi sammanställa här måtten af de nu omtalade skdn per från Tschuktsch-halföns Ishafs-kust med andra från Bering-ön, hvarom härnäst blir fråga. Näbbens längd från p3ugT "U23UuLA nu uasIBL oIX paw uBIULIPIN "uolXUTIEN uasjods -Bu1tA-J19l2g N:r 279, 10/6, P..| 202) 124,5! 26,5 26 | » 1262, HG fr 198 rd23 rr Sd LADDA >. 2d8, BRG ar LON 28 27 | fälad 28 NS 1025) 124 26,5, 26 fiaöl. TR AGN 28 ÖN 194] 1201 "02000 DRA TR NEG Medeltal af 3 | 203 | 1228 27,3 26,6 1.21 BEAN N:r 317, 18/6, por te BETS SO ARR T-5jA 0 DS Längå. | Vingen. Ad Tarsen Mäns Q | = Q | Bj li olle - S 2 S: 2 S [= S: 2 5 3 2 3 &; ol ae SE ONE 2 2 | 2 3 | Std = 2 E 2 . | 3 . hå . - . -. f Vega n:r 561, Be- FIROFÖM. se eo os c ed — 123 29 24 21,5 Bering-ön | &, 7 ex.|191-215 LIG SR ,3/25-29/26,3| 28-25 23,6 ad Stejneg. | O, 6 ex |207-214(8)|209,8|118-123]121 l27- 30/28 2/23-25 28 al27 29/27,8 Sedan Vega afrest från vinterstationen, inköptes vid Nunamo den 21 juli en kull af fyra ägg (n:r 496), hvilka möjligen höra hit? enär denna art är funnen i närheten, vid Plover Bay, af Dall. 1 1 Äggen af Arqv. ptilocnemis mäta 39,4 X 27,4 enl. E. Coues (mhe 1875, sid. 296). | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 317 Konservator Meves anser nämligen äggen tillhöra en Arqva- tella och har om dem meddelat: »a 37,5 X 26 mm.; b 37,5 Xx fösimm.; ce 39 X. 20,8 mm; d skadadt, . Vigten kan i följd af hålens storlek ej noga bestämmas. Bottenfärgen ljusgulaktigt grå, skalfläckarna blekt brungråa, de skarpaste fläckarna mer eller mindre mörkt lefverbruna, de stora sammanflytande till en ring vid den tjockare ändan. Dessutom synas här och der öfverst liggande orediga grönbruna, mindre fläckar. En kull af Tr. maritima från Grönland i min samling har samma di- mensioner och färg»>. Vid Bering-ön sköts den 16 augusti 1879 ett exemplar (n:r BE ö6 skinn), hvars mått ofvan blifvit angifna. Dess återstående sommarfjädrar äro starkt urblekta och slitna. Armpennorna äro vid basen längre utåt hvita, likaså deras täckare i spetsen, hvarigenom ett snedt, hvitt band uppkommer öfver vingen, likasom hos exemplar i vinterdrägt från f. d. ryska Amerika i Helsingfors Museum (detta band är föga synligt hos skandi- naviska exemplar af A. maritima). I jemförelse med exemplaren af Arqv. maritima, erhållna föregående sommar vid Taimur- landet, har detta exemplar redan erhållit något renare hvitt på underlifvet samt sidorna och undre stjerttäckarna mindre — fläckade; dock tyckes ännu gränsen emot bröstet vara skarpare än hos ÅA. maritima. — Såsom Ridgway anmärkt skiljer sig den pacifiska formen i vinterdrägt genom bredare, blygråa fjäderkanter på öfre kroppsdelarna. A. Couest uppgifves finnas allmänt på kusterna af Berings haf ända ned till Aleuterna; inom Ishafvet är fogeln funnen — på Alaska-sidan till Kotzebue-sund, om hösten enligt Nelson; då den förekommer sommartid äfven på Tschuktsch-halföns norra kust, torde man få antaga, att det är denna form, som Bunge anfört från Lenas mynning under namn af Tr. maritima 30. 2Tringa (Arqvatella) ptilocnemis Coues. - Tringa erassirostris Dall, (nec Temm. & Schl.) enl. Coues. — Tringa ptilocnemis Coues, Appendix till Elliott's Report on the Prybilow Island, 1874, (dat. 1873). — Birds of N.-W., 1874, s. 491. Tringa gracilis Harting, On a new species of Tringa from Alaska; Pr. Zool. Soc. London 1874, s. 242—244, pl. XL, fig. 4—6. Arqvatella ptilocnemis Ridgway, Bull. Nutt. Orn. Cl. 1880, s. 163. — Tringa ptilocnemis Hartlaub, Beitr. z. Orn. von Alaska. Journ. f. Orn. 1883, ; 8. 279—280. d | TS å ) vr ds ä 318 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 256 ERE VAA Den 3 juni 1879 hemtade en tschuktsch till itlokaj er hane af en Tringa (n:r 303), som blef tillvaratagen, uppmät och antecknad, men sedermera ej blifvit återfunnen för att närmare granskas. Anteckningen om densamma hade följande lydelse: »Hane. Längd omkr. 260 mm.; vingen från leden 139 mm. Näbben från munvinkeln 29 mm., tarsen 26 mm., mellantån med klo 28,5 mm. Stjerten 63 mm. — Drägten öfverensstämmer mycket med Nilssons (Skand. fauna, fogl. II, sid. 235—2386) beskrifning på sommardrägten hos Tringa maritima, men skiljer sig genom följande: fjädrarna på hufvudets öfra sida, ryggen och skuldrorna sakna grön glans; strupen är endast vid nedra kanten be- strödd med svarta prickar; de undre stjerttäckarna rent hvita, en del af dem har spolarna innanför spetsen svarta. Endast de egentliga vingpen- norna hafva hvitt bräm och hvit inre kant, de öfriga pennorna sakna det hvita brämet och hafva inre kanten endast något ljusare grå. De fyra mel- = lersta stjertpennornas kanter rostgula. Näbben helsvart utom att underkäks- 3 vinkeln stöter i brunt>. (Nordqvist). : Då uppgiften att tarsen var kortare än mellantån med klo otvifvelaktigt angifver fogeln hafva varit en Arqvatella, kunna efterföljande mått af A. ptilocnemis, delvis lånade från ofvan citerade verk och reducerade till millimeter, jemföras med de - förut om ÅA. maritima och Couesi meddelade samt lemna en viss - ledning för bestämmandet af arten. ; Tr. (Arqv.) ptilocnemas. p3ugT UuaSUurA "u2dgeN Gu ot ”UoOTAUBII2 AN | pow UBJULIPN Enl. Coues 1880: medeltal af 13 ex.| —J| 131 33,8 24,9/22,9 + tån » Harting (gracilis) 1 eX.......... 254 189,7) 88,1) 25,4 2759 FAL 1 oj DÅ DIN SR br Ear ÄR 3 [Tj LB2 32 24 30 » > ett annat ex MF LIE EN 21 27 —| 128 305-285 26,5 —1 188" 801-24 Exemplar från S:t Pauls ö, af f Etholén, Helsingfors Museum | —I| 119 25 23.5 25,7 Vegas fogelu3/s melmnmssdcolta | 260) 189 4 > 29-25 I (28,5 Måtten af Vegas förkomna exemplar stämma visserligen icke fullt med de öfrigas; men då någon annan Arqvatella i är känd från dessa trakter, torde det dock hafva hört till Arqv ptilocnemis. je Arten har en ytterst begränsad utbredning uti norra af Bering- beubnet; Utom på ERE PERODER (8: t rn r he > VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 319 tyckes flytta föga långt till vintern, nämligen till sydöstra Alaska, Lynn Channel, Portage-bay, der hon är funnen af Krause enl. Hartlaub. Vid kusten af asiatiska kontinenten är hon veterligen icke förut funnen, och det är icke kändt, att hon om vintern skulle komma söderut ens till Bering-ön. 31. Tringa (Actodromas) Temminckii Leisl. Jemte ett par andra Tringa arter sköts äfven af denna ett exemplar vid Aktinia-bugten på Taimur-ön (76? 15) den 15 augusti 1878 och hemfördes (sprit). Vid tschuktsch-kusten erhölls arten särskilda gånger, första gången den 14 juni 1879, då — löjtnant Brusewitz invid fartyget vid Pitlekaj sköt ett exemplar (n:r 267, sprit). Dagen derpå, den 15 juni, sköt densamme ytterligare ett vid Jinretlen (n:r 337, sprit) och samtidigt såg löjtnant Nordqvist foglar af samma art på de blottade sand- kullarna invid Pitlekaj-stranden, än ensamma, än parvis. Doktor " Almqvist fälde den 22 juni ett exemplar (n:r 356, sprit) vid Jinretlen och såg foglarna para sig. Slutligen iakttog löjtnant Nordqvist en fogel af måhända denna art den 21 juli under uppehållet vid Nunamo på Berings-sund-sidan af Tschuktsch- landet; dock blef fogeln icke fäld?. i t Under expeditionens vistelse vid Port Clarence på amerikanska sidan sköt löjtnant Bove den 23 juli 1879 vid Imauruk en fogel, hvilken anteck- nades såsom >»>Tringa Temmincku> och till drägten skall hafva liknat den ofvan beskrifna. Dess dimensioner voro: längd 155 mm., vingen 97 mm., näbben från pannan 23,5 mm., tarsen 20 mm., mellantån 20 mm., stjerten 42 mm. Stjertens mellersta pennor voro längst, de yttersta kortast, och de mellanliggande småningom aftagande. — Fogeln blef antagligen icke till- — Vvaratagen. Då nu Tr. Temmincku hittills icke är funnen på Alaska eller annorstädes i Amerika hafva vii brist på exemplar velat omtala fogeln endast — i förbigående och med all reservation, enär en förvexling med liknande amerikanska arter icke är omöjlig. Med anledning häraf taga vi oss friheten påpeka möjligheten af en lik- artad förvexling. T. H. Bean (Pr. U. S. Nat. Mus. 1882, sid. 164) anför den amerikanska Tr. (Act.) miwnutilla Vieill., Bp. vara funnen (utom vid Bel- — koffsky på Alaska) den 13 augusti 1880, af Dall vid Plover Bay på Tschuktsch- halföns ostkust. Då nu Tr. Temminckiu befunnits med visshet förekomma på tschuktsch-kusten, medan åter Tr. minutilla veterligen aldrig annorstädes ertappats i östra Asien (ett par gånger i Storbritannien), så synes en för- vexling kunna hafva skett, hvarför en förnyad granskning af exemplaret k vore af nöden. 320 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Kp Af de erhållna ENE togos följande mått (n:r 267 och 237 färska, de öfriga i sprit): a» KR Näbbens | rg S =) & 5 - Xx : & Ca 2 & = o 7 > 2 3 3 = Cr | 3 S , [= = [-] | | U | Ex. från Taimur-ön ... — 95 — 16,53 4,51 21 19 > n:r 267 Pitlekaj ...| 141 95 49'|- 16,5) — > AS 18 ? PricBan JInfetlen.. | öTESE op adds time LA 4,5 19,5] 19 > > 856 AE SEEN LD Oe ANSE 4,5) 18:] 194 Vingarnas spets räckte hos n:r 267 ungefär lika långt som stjertens; hos n:r 337 deremot fyra mm. kortare. Exemplaret n:r 267 befann sig i sliten, gammal drägt. Ryggsidan blackt brungrå; på hjessan, halsryggen, en kil derifrån till ryggens midt samt skuldrorna med brunsvarta, runda fläckar; dessutom finnas gråa fjädrar af vinterdrägten. Öfvergumpen mörkt gråbrun med ljusare fjäderkanter. Bröstets fjädrar ljusgråa, ljusare åt kanterna, småningom öfvergående mot de hvita undre kroppsdelarna. Ögonbrynen, en fläck framom ögat (fortsatt ofvan och bakom detsamma såsom ett otydligare streck), strupen, buken, undergumpen, undre stjerttäckarna och ) äfven af denna. Hemfördt i sprit hade detta följande utseende. Näbben vid basen grönaktigt gul, öfvergående småningom i ljusbrunt längs ryggen och mörkt hornfärgad i spetsen. Fötterna gulgröna, med renare gula trampytor, klorna hornfärgade. — Öfre kroppsdelarnas fjädrar och ving- täckarna, inberäknadt de små, äro svart- eller gråbruna med rostgula bräm; de stora vingtäckarna med hvita spetsar. Hakan hvit, ofläckad; ett band från näbben till ögonen mörkbrunt, derofvan ett nästan hvitt band. Halsens och frambröstets fjädrar inåt gråsvarta, likaså längs spolen, men den synliga delen för öfrigt ljust rostgrå, hvilken färg dock mot det hvita under- lifvet är skarpt afgränsad. Af handpennornas spolar är den första hvitaktig, de öfriga bruna, ljusare innanföre spetsen, deras fan gråbrunt; armpen- norna gråa, i spetsen kantade med hvitt, de innersta längs kanten med rost- grått. Öfvergumpen svart. Mellersta stjertpennorna tecknade likasom de innersta armpennorna och skulderfjädrarna; de yttre ljusgråa, kantade med hvitt, bredast i spetsen. Jemte detta exemplars dimensioner må anföras ett par andras (1 mm.): | | | Stjertens = | Näbbens : | 2 | | £ - — [4] 5 | Fa 5 | = | I = 3 = | kel — = RR | g | 3 OK od &S = a oc | = | BD 20 SÅ 2) Oo: S rf fe a | : FÖELE SR 99 = : Za S | Se 3 0 2 2 5 = | ee cc . . oo . Nå i 2 | » I | | Vega, K. Tschelj., S...| 140 64 54 30 NGE FEL 29 | 5,8 | Ebförs mus., Mexico... 1389 17-66 58 29 6,5 Ab ER 6 | Riksmuseum i Stockh. | | EEE DOMINgO ..scscsssce! 146 65 57 | 26 6,5 ark VV SOV Bå V. 21 322 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Deremot erhöll expeditionen icke något exemplar (jfr nedan) vid tschuktsch-kusten, ehuru efteråt Nelson i juli år 1881 iakttog arten finnas der flerstädes talrikt på gräsflackorna vid stranden, och likaledes Newcomb i augusti 1880 skall hafva sett ett par nordvest om Wrangels land vid 76”. Likaså fann Dall (Chic. Ac.) arten ej vara ovanlig vid Plover Bay. — I sammanhang med dessa nordostliga fyndorter måste uppen- barligen ställas den omständigheten, att arten under flyttning blifvit anträffad i östra Asien (vid Hakodadi, Blakiston enl. Swinhoe, Ibis 1875, sid. 455; Jesso, Ibis 1878, sid. 221). På amerikanska sidan har arten dock sitt egentliga hem- land. Hon finnes talrikt häckande vid Point Barrow å Alaskas Ishafs-kust (Murdoch), var allmän i augusti 1880 vid Point Belcher (H. Bean), är funnen vid Kotzebue-sund och ymnigt vid Jukons mynning, der hon häckar sällsynt (Nelson); arten är öfver hufvud mycket utbredd i det nordliga Amerika, der- ifrån exemplar kommit till Grönland (ett ex. år 1851, två till Nanortalik 1859, Reinh.) samt åtskilliga gånger till Stor- britannien (se Yarrell, Dresser m. 1). Sina flyttningar i Amerika utsträcker arten till Buenos Ayres och Patagonien (Ibis 1877, sid. 43, 1878, sid. 68, Durnfo rd). Med afseende å artens förekomst i trakten af Berings sund synes det sannolikt, att till densamma höra fyra späda dun- ungar (n:r 519, tre i sprit), som inköptes den-2 augusti 1879: under Vega-expeditionens vistelse vid S:t Lawrence-ön (Tschi- bukak). De förete nämligen i anseende till näbbens form en synnerlig likhet med den förut erhållna. Hos dessa är näbben vid basen tämligen hög och bred, något robust och afsatt mot pannan genom en upphöjd rand, samt derifrån afsmalnande ända till midten, medan spetshälften är nästan jemnbred, små- ningom svagt nedplattad; huden öfver näsborrarna något hvälfd. — En unge antecknades såsom färsk hafva måtten: längd 87 mm., hufvudets längd från nackknölen till näbbens spets 29,5 mm.; näbbens längd från pannan och från mungiporna 11,5 mm:, höjd vid pannan 4 mm., bredd 3,5 mm.; tarsen 22 mm., mellantån med klo 26 mm., baktån med klo 5 mm. De öfriga hafva nästan samma mått. Stjertens dun är långt, 10 mm., eller med de hårfria spetsarna 13—15 mm. — I färskt tillstånd var näbben blåsvart, gapet blåaktigt rödt; tarser och tår fram- till ljust violettgråa, baktill ljust brungråa; hälleden och nedre delen af underbenet fläckiga af mörkare brungrått och ljusare violettgråa fläckar. Klorna blågråa med hvita spetsar. (Nord- q vist). — De buro följande X VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 323 Dundrägt: Öfre kroppsdelarna glänsande brungula (såsom hos humlor), mörkast på hjessan. ryggens midt och längs öfverarmen; deruti ligga in- sprängda svarta teckningar och på dessa små, gulhvita, runda, perllika spet- sar, som baktill tätt omkransa hjessan samt på ryggen bilda tvänne längs- band och ett längs armens undre sida. Pannan och kinderna gula; från näbbroten eller ett stycke bakom denna går öfver pannan till hjessan ett svart streck; från mungipan genom ögat ett svart tygelstreck och under ögonen en rad svarta fläckar; midt på hjessan finnas några ljusare punkter. Halsryggen, bakre delen af kroppen samt låren ljusare än ryggen, bestänkta med ljusa perlfläckar; underbenens nedersta dun sotbrunt. Hakan hvit, fram- halsen äfvenledes men med genomskimrande grått, halsens sidor med ljus rostanstrykning; underlifvet hvitt med svagt brunaktig anstrykning. Under- armen framtill gulaktigt hvit, vingspetsen mörkare gråaktig med brunt. — Drägten företer en viss likhet med Machetes, men den sistnämnda har dock på öfra kroppsdelarna mindre lifligt brun färg, finare och tätare perlfläckar och halsen samt underlifvet brungula, hvarjemte näbben är betydligt svagare äfven vid större kroppsstorlek. (332). Tringa (Actodromas) acuminata (Horsf.), Swh. | Under amerikanska Corwin-expeditionens besök den 1 augusti 1881 vid Kap Vankarema å tschuktsch-kusten iakttog Nelson ofvannämnda art finnas talrikt derstädes och antag- ligen häcka. Hon är dessutom funnen vid Port Clarence enl. H. Bean, vid S:t Michael, Norton-sund, och vid Hotham Inlet i Kotzebue-sund (Nelson). Vega-expeditionen fann intet exem- plar; men då arten således förekommer uti nejden torde det icke vara omöjligt !, att till densamma hör en kull af tre ägg (n:r 472), hvilken anträffades vid vinterstationen den 3 juli 1879. Konservator W. Meves meddelar om dessa ägg: »Dimen- sionerna äro a32 Xx 23 mm.; vigt 0,38 gr. (stort hål; sannolikt 0,40) MEDDI DAY » FÖ, 38 > > ) ag CK >» Oo > (litet hål). Grundfärgen gulaktigt gråhvit, skalfläckarna rödaktigt gråa, fläckarna små, rost- eller lefverbruna, sammanflytande dock vid den trubbiga ändan, hvarigenom grundfärgen föga synes. Formen »”ent oval utan den minsta indragning vid spetsändan. Med somliga ägg af Limicola platyrhyncha öfverensstämma de såväl i vigt och storlek som kornet. Från Tr. alpina afvika de betydligt>. — Arten flyttar längs Asiens ostkust. 1 Till Tringa maculata, som äfven häckar i trakten, kunna de icke höra, ty denna art har större ägg: X 40,1 X 26,9; 36,6 X 28,2 mm. | enl. Murdoch (Rep. int. pol. Exp. Point Barrow. FÖL 25,9; 30,1 Xx A.3 5 t SIA 2): JR 324 PALMEN; SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 34. Tringa (Actodromas) ruficollis Pall. Trynga ruficollis Pall., Reisen, III, 1776, Anhang, s. 700, n:r 31.— Latham; GMmMelNS: No MI ed.) 1788, 2,,5: 080, mehtea Tr. salwna Pall., Zoogr. rosso-as. IT, 1811, s. 199—200 (nec Dresser). Tringa albescens Temm., Nouv. recueil d. pl. col. Vois., 1823, pl. 41 f. 2. — Swinhoe, On Formosa Ornith., Ibis 1863, p. 413. Schoeniclus albescens Gould, B. of Austr. VI, p. 31. Tringa minuta Gould, partim in B. of Eur. IV. tab. 332 (mellersta fig. enl. Legge, sommardrägt). — v. Midd., Sib. R. II 2, 8.0221--2220000 (Ochotsk). — v. Schrenck, Reisen, s. 423. Actodromas ruficollis Legge, Ha Birds of Ceylon, London 1880, II, s. 885. — Seebohm, Ibis 1884, s. 34. — BoSdAnn Consp. av. imp. ross., fasc. I, S:t Petersburg 1884, s. 93. — Tk Results Orn. Expl., Bull. U. S. Nat. Mus. 1885, n:r 29, s. 118 (cum synon.). I full sommardrägt med rent kastanjebruna kinder och framhals är denna lilla Tringa en af de vackraste; den tillhör östra Asien samt bebor australiska överlden om vintern. Ehuru förut funnen norrut ända nära Berings sund, anträffades arten först af Vega-expeditionen invid Ishafvet. En hane (n:r 334, sprit) sköts nämligen den 20 juni 1879 vid Jinretlen af Bo- ström, och en annan hane på samma ort dagen derpå den 21 juni (n:r 355, sprit) af Johnsen. Undersökta efter hem- komsten befunnos de bära följande drägt. Näbb och fötter svarta (gråaktigt eller oliv-svarta enl. Stejneger). Omkretsen omkring munnen såväl på pannan som hakan hvit, bestänkt med rostgult; ett svartprickigt band emellan näbben och ögonen. Halsen framtill och hufvudets sidor ända upp till ögonen kanstanjebruna. Hjessans, bakhalsens, ryggens och öfvergumpens fjädrar gråsvarta längs midten, mörkast mot spetsen, på sidorna innanför spetsen bredt kantade med rostbrunt, bredast på de större skulderfjädrarna, på hvilka det bruna i spetsen undan- tränger det svarta till en smal strimma längs spolen, medan sjelfva spets- kanten här är hvit. Vingtäckarna gråbruna, mot spetsen ljusare, de största i spetsen hvita; vingens undre sida hvit, dess största, undre täckare något ljust gråaktiga, de minsta längs vingkanten gråa, 1 spetsen hvita. Ving- pennorna gråbruna; den första helt liten och rudimentär, med hvit spole och fankant; de båda följande längst och mörkast, den yttre af dem (oftast kallad »den första») med hvitaktig, de följande med i midten något mörkare spole; de inre handpennorna smalt hvita i utfanets kant, och liksom de följande armpennorna hvita vid roten och på infanet. Underlifvet hvitt. Af stjertpennorna äro de mellersta längst, svarta, de öfriga ljusgråa med hvit spets och af olika längd; utifrån räknadt aftaga 1, 2 och 3 småningom, men den 4:de är längre än den yttersta, och den 5:te ännu längre än den 4:de. Stjerten är således dubbelt inskuren. Uti efterföljande tabell meddelas måtten af Vegas båd EE exemplar. Dertill foga vi äfven dimensionerna af en mängd - NSKAPLIGA ARBETEN. JA VEGA-EXPEDITIONENS VETE pressen blifvit på det liberalaste sätt oss tillsända för närmare zoologiska museum, hvilka kort förr än arket lägges under studium. exemplar tillhörande Vetenskapsakademiens i S:t Petersburg cd + ”" 9F OF ILE SLE 60 SANERAS tt LAp IU 'INVIY "I[GYdeg "JFIUJIYIT A LP OP et) Ve s'91 86 | NA 'pe '& Off Eka | FETTO ble 0/0jö aj0;sjölöv.0ia.o 0 le) Betoply 'F (IYFSUISSDUSO M Ha | Se St stor 3 fy free TNG eder | FUN LR she epN uopoy 8F op 81 81 et) 16 Pe ; Ö PER Es ÖRE Vä he go <« Je U9FUITUU AVI (cum SET RÅ Sd AT ADA. Opel SD or IG oda Gc 9p | s'6l 61 | een | 001 2 FS Fä RE E SR a gsn4 sjosJjey BYSJOUN) (SHE EA ST RS ke AS 1 RR RA GT Ör Nee RS ee U(curu "u<) IJIOPUSppiIN a (47 ROT TO RE TO GE 0 fl ÖR Ra ST RR IYasSnWtBIeJ UP « SP op | 61 61 eg 66 SE 'pe 8 FE RS TIG: erbyet egenart SKR Ne TASTE :" By9stunydg uo (ITSUISSOUSO M RAR pd 6F SE 81 ZT ör RE JE (SEE a SITE alle re rut SJapue[-YdsSIYNUISL I PALM 6F | a LT IEEE FRERRG BESKA E "0078 J:Uu 'INUy "JFSANHLLJOJIN '"FIUdIYIJ A o'gp | S'öP | Ks SOT ERE RAS Clge: (BENA SRS Opl tU TIPBEPOXLH ZITMOWIKEN 09 er 6 | ST FE 06 = EO EE RER OVE AF | RS nes muy ifjengovd] 6F Sk OLE SIE | TOY RN AST SNS GIF SLA AR. AT) IUIAFIS A Sp | OP LES | Gö | 001 å> LOSE FE ES CER ST FA STR SE mn OA 0 SS Sofo ep 'V Je "uuSN 09 Sr 31 | 81 9T | 16 SR SIE (VARS Grey pr SSA FOF EL "4 JJIOPUSPPIN 'A SOS SR ERSSON SS be DOS SN Lr a SES TN 9981 I:U TUPIY TIASMOFUE ÖR sa För ED TS le STAR FORA | SO ROR NRA RS «5 (INTAS) YgerTt ER ST | ov | 8 SITA ERNER SEN! | IDE: (0 be vet U9lxurp (SIV) Fe8 TU JOAN SE or Id oe 2. FA Re far AS NE NE NG E su2stng | I A Fd 326 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOG ELFAUNA. 46 ESR Arten har länge varit förvexlad eller sammanblandad med = Tr. minuta och damascensis Horsf. (subminuta v. Midd.), hvar- jemte dessas förhållande till Pallas namn Ty». salina äfven varit mycket olika tolkadt. Swinhoe (Rev. Cat. of the Birds of China, Proc. Zool. Soc. London 1871, pt II, sid. 409) synes varit den förste som anknöt namnet 7». ruficollis till Tem- mincks då använda namn Tr. albescens och angaf den förra vara sommardrägt, den senare vinterdrägt af samma art. Harting (Walden, Ibis 1873, sid. 317) lutar äfven åt samma åsigt, men hänför oriktigt Pallas namn salina (mellantå 20,5 mm.) till Tr. subminuta v. Midd. (mellantå 25,5 mm. ; sammalunda gör äfven Dresser). Pallas namn Tr. ruficollis upptages åter af Legge, Seebohm och Stejneger. Artens häckningsställen äro ännu icke kända. Finge man döma af tiden för fynden, så synes det antagligt, att Vega- expeditionens exemplar ärnat häcka vid eller icke långt från tschuktsch-kusten. I S:t Petersburgs museum finnas exemplar från - Tschuktsch-landets inre (Maydel) och från Metschigmensiska- viken på ostkusten (23/6 1843; Wosness.). Under flyttning är fogeln anträffad längs Asiens ostkust och i Amur-landet. Cassin fann arten (>Tr. min.>») 1 augusti 1855 i Senjavin-sund vid Tschuktsch-halföns ostkust, och Stejneger citerar samma lokal samt Bering-ön (omkr. sista maj; 9 september), Dybowski dessutom HKamtschatka, hvarjemte Wosnessenski erhållit exemplar vid öarna nära halföns sydspets. v. Middendorff såg vid Ochotska hafvets sydkust stora flockar af begge könen 1 förra hälften af juli; Schrenck fann arten uti Amurs floddal vid Nikolajewsk och Sachalin, och Pallas säger: »freqvens circa lacus salsos Daurige campestris, vere gregaria». Fogeln är vidare funnen 1 Japan (Jesso, Hakodadi; enl. Whitely, Bl. & Pr., Swinhoe) vår och höst, längs Kinas kuster i maj samt på Formosa (Swinhoe), 1 början af maj på Borneo (Sharpe) samt öfvervintrande i Indiska arkipelagen (Wallace). 35. Eurynorhynchus pygmeus (L.) Nilss. Tschuktsch.: uljpatschjak. Expeditionen öfverraskades den 19 juni 1879 på vinter- stationen vid Pitlekaj utaf det plötsliga uppträdandet af en liten vadare Eurynorhynchus pygmenus (L.), hvars ovanligt bildade, likasom hos Platalea skedlikt utvidgade näbb sdzok » sig uppmärksamhet; denna dag sköt nämligen löjtnant Bruse- witz vid Jinretlen fyra exemplar och fångstmannen Johnsen : fö VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 327 tvänne (n:r 325—330). Arten uppehöll sig derefter uti trakten i öfver en veckas tid. Den 20 juni fäldes tvänne hanar af Boström (n:r 338, 339) äfvenledes vid Jinretlen; den 21 var arten jemte Tr. alpina den vid kusten allmännaste vadaren och några exemplar fäldes af Johnsen vid Pitlekaj (n:r 372, 510). Den 22 juni sköt löjtnant Hovgaard ett, löjtnant Palander den 23 tvänne (n:r 371, 2) vid Jinretlen och löjtnant Brusewitz den 24 sex stycken (n:r 358). Ännu den 27 juni iakttog löjt- nant Nordqvist arten vid Jinretlen vara jemte simsnäppan allmännast af alla vadare och den 28 juni sköt Boström en hane. Men derefter försvann fogeln spårlöst vare sig inåt land, eller sannolikare norrut till oundersökta öar i Ishafvet. — Det senast erhållna exemplaret hade i magen koleopter- larver, fragment af elytra och ben, samt t. o. m, några falanger och andra ben af lemmel! Sålunda erhöllos öfver 20 exemplar, hvaraf 19 hemfördes, tre såsom skinn, åtta i sprit, fem saltade och efteråt spritlagda, tvänne såsom skelett, äfvensom af ett endast näbben i absolut alkohol (n:r 325); äfven parasiter tillvaratogos (n:r 320). : För- nämligast om de tidigast erhållna exemplaren (n:r 325—330) 1 färskt tillstånd antecknade löjtnänt Nordqvist följande: Näbben till färgen svart, 1 spetsen nedplattad och utvidgad till en rombisk form [afbildad uti: Nordenskiöld, Vegas färd kring Asien och Europa, II, sid. 48). Öfverkäkens framkant skjuter något framom under- käkens. Båda käkarna invändigt försedda med en halfkonisk rännlik ur- gröpning längs medellinien; öfverkäkens ränna är beklädd med inåt svalget riktade papiller, hvilka tilltaga i storlek emot svalget. Utvändigt är såväl öfver- som undernäbbens platta del ådrig. Fötterna svarta. Baktåns klospets räcker litet förbi hälleden och berör således litet marken, då fogeln går. Knapt eller just jemnt märkbart spår af simhud finnes uti vinkeln mellan ytter- och mellantån. De stora pennorna. Första handpennan rudimentär, kortare än när- maste täckfjädrar; 2:dra handpennan längst !; den 3:dje nästan lika lång eller något kortare; de innersta långa och spetsiga, öfre vingtäckarna äro lika långa elier längre än 5:te handpennan. — Af de 12 stjertpennorna äro, ut- ifrån räknadt, n:r 1, 4 och 5 lika långa, n:r 2 är en mm., och n:r 3 två mm. kortare än dessa; n:r 6 är åter nästan fyra mm. längre än de förstnämnda. Hos en del exemplar äro n:r 2 och 3 blott en knapp mm. kortare, men n:r 5 något längre än n:r 1 och 4; hos andra åter äro n:r 1, 2, 4 och 5 lika långa, och endast n:r 3 litet kortare än dessa. Stjerten är således dubbelt, men svagt inskuren. t!Swinhoe (Ibis 1873, sid. 425) förbiser den lilla rudimentära första pennan och säger derför om den andra: >first quill little longer than the second>. 328 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. - Färgdrägt: Tre af exemplaren (n:r 326—328) hafva hufvudet och strupen rödbruna, på hjessan med svarta fläckar och små, hvita prickar; när- mast näbbroten, isynnerhet på hakan, nästan hvitt, på pannan och kinderna med små, svarta prickar. Framom ögat en svart fläck; ögonlocken hvita; från ögats bakre vinkel sträcker sig en gråaktig fläck öfver öronöppningen. Halsryggen ljust rostgrå med mörkare brungråa eller gråbruna fläckar. Fram- ryggens fjädrar svarta med rostgula kanter, skulderfjädrarna med rostbruna och mot spetsen oftast hvita kanter. Bakryggen grå, med ljusare, ibland nästan hvita kanter. Öfvergumpen och öfre stjerttäckarna brunsvarta. Isynnerhet på strupens sidor och ned mot kräfvan uppträda fina tvärband af de på dessa ställen nästan hvita fjäderkanterna. Kräfvan, frambröstet och främre delen af sidorna beströdda med gråa eller svarta fläckar. För resten är hela bröstet, buken, sidorna, undergumpen, stjertens undre och sido- täckare hvita, de sistnämnda dock ibland med brunsvarta fläckar. Vingpennorna äro brungråa med hvita spolar, utom hos 3:dje, 4:de och 5:te pennorna, hvilkas spolar närmast täckfjädrarna äro brungråa, och hos alla närmast spetsen. De inre handpennorna och armpennornas närmaste täckare, utom de 2 eller 3 innersta, med hvita spetskanter. De långa innersta täckfjädrarna hafva rostgula eller ljusgråa kanter. De små öfre täckfjädrarna hafva ljusgråa eller gulgråa kanter. Stjertpennorna ljusgråa med hvita spolar, utom de båda mellersta längre, som äro gråbruna med rostgråhvita smala kanter mot spetsen och spolen derstädes mörkare. Hos de öfriga exemplaren går hakans hvita färg ett stycke ned på strupen, den rödbruna färgen är mera uppblandad med gråsvarta och hvita fläckar och går icke så långt ned på kräfvan. Vi sammanställa här en tabell öfver dimensionerna (i mm.) hos färska foglar (måtten af fötterna hos n:r 326—-330 äro tagna af spritexemplar). Ett par förut publicerade bifogas. | Näbbens | | I I = ; s längd från 2 SS 2 z É så - I FR SR S 5 Br EBES FSS SR SEE = = 2 fas) T| 25 SR Pe BS Pol a dn a SG kd | | (SERENA 170 | 98 |28 |22,5 19,6) 5 |r5 | 12: |45--1 21 CORE 2 SUSAR 159 | 98-121 122 |171 5,| 4,6 11-880 PE | 4 | GS SEA ARN 161 | 99 128 |23 119 |,5,5| 6 | 12.141 217 EINE o AES restes raa 147 1.96 |21 |21 |18.| 5,5) 5 | 11:38 PIPOR Sc DNS OA ERAN 160 1102 |22 121,5) 18 | 5 |. GOTT | 3,6 ÖAR oslenereekr 160 | 98 122 128 119 | 4,5), 5 | 12143 210 =3 TEE SNNNRA 154 |102 .|21,5/ 22 |18 | 4,5) 5 | 11 |41. | 215000 SPETSEN 168 |101 |238 |— 120 |— | 5,5) 12 |41,5| 20:51210L0E | SÄD 163 |104 |22 |28 119 | 5 I 5 | 12 |41,5| 21,5|22 | 5 SÄDEN nr 160 | 98 |21 J22 |18 | 4,5| 5 | 11 |48 121 TIN i 1867|140 | .86 1221 hete dj EET) HI88 2 ER 158,5| 97,5) 22,8] == 4 — 1) —H| —N— ha44je SSA » Nelson 18838] — | 100,3| 22,0) — |- |— I|=— I — 188 |22,9/— MET 4 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 329 Emedan denna märkliga fogelart nu för andra gången an- träffades i sommardrägt och invid Ishafvet samt vidare emedan arten första gången blifvit iakttagen stadd på fullt regelbunden vårflyttning i större antal, synes det lämpligt att här lemna en kort historik af hvad man under tidernas lopp inhemtat om den samma. Det mesta har dock redan tidigare blifvit omsorgsfullt sammanstäldt af Hartlaub (Journ. f. Örn. 1859, sid. 325—329) och Harting (Ibis 1869, sid. 426), hvarför vi endast kunna referera deras fakta och dertill foga de få uppgifter, som blifvit offentliggjorda efter år 1869. Fogeln har med allt skäl länge varit ansedd som en af de allra sällsyntaste. Första gången beskrefs och afbildades arten redan af Linné år 1764 uti Museum Adolphi Frederici (Tomi secundi Prodromus, p. 26) under namn af Platalea pygmea; dess hemland uppgafs vara BSurinam. Intagna år 1766 af Linné uti Systema Nature (ed. XII, I, sid. 231) afskrefvos hans uppgifter om arten utaf flere författare (Mäller 1773, Gmelin 1788, Latham 1790, Vieillot, Donndorff 1794 m. fl.), utan att någon af dem kände sjelfva fogeln. Somliga åter (Bancroft, Lesson 1831 och 1837) gjorde dessutom af samma orsak betänkliga förvexlingar med andra och uppgåfvo arten hafva erhållits från Guiana, ja t. o. m. Paris. BSjelfva originalexemplaret råkade emellertid i glömska, antagligen emedan det blifvit förlagdt. Ändtligen erhöll Thunberg ett i sprit förvaradt exemplar, troligen just Linnés, ur en sam- ling, som tillhört apotekaren ZiervogeliSverige, och lemnade deraf en beskrifning samt afbildning (K. sv. Vet. Akad. Handl. 1816, sid. 194—193, pl. 6). Exemplaret blef nu uppstoppadt samt öfverlemnadt till Upsala universitets zoologiska museum och förvaras derstädes ännu, om ock helt förbleknadt (jfr härom Mabhants < not, Joureni sf., Örn. 1859; sid; 327, Lilljeborg, J. f. Orn. 1860, sid. 299 och Pelzeln samma årg., sid. 460). Det förblef ända till år 1836 det enda veterligen i samlingar för- förvarade. Sedan nu utredning vunnits om utseendet af arten, hvars hela tillvaro redan blifvit satt i fråga, uppstälde Nilsson (Ornith. suecica, II, 1821, sid. 29) för densamma ett eget slägte Eurynorhynchus, hvars art E. griseus han införde bland Sveriges foglar, måhända i tanke, att exemplaret kunnat vara hemma derifrån. Slägtnamnet blef dock redan tidigare af honom med- deladt åt Temminck (Manuel d'Ornith. II, sid. 594, 1820); det har sedermera på mångfaldigt sätt blifvit i ortografiskt afseende misshandladt (se Harting, Ibis 1869, noten sid. 427). 330 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Att fogelns plats i systemet vore nära Tringe angafs redan af Linné, Temminck och Nilsson, men slägtet öfverfördes dit först af Cuvier (Regne anim., I, sid. 528, 1829) och Bona- parte (Comp. Liste, sid. 49, 1838); Giebel (Thesaur. orn. 1877, III, sid. 666) t. o. m. räknar arten till Tringa. ; Ända till år 1836 gälde Sydamerika (och Europa?) för fogelns hemland; men då erhölls helt oväntadt ett exemplar från Bengaliska vikens östra kust, der det fäldes af New- combe vid Edmondstone Island i Aracan. Det beskrefs och afbildades af Pearson (Journ. As. Soc. of Bengal, 1836, sid. 127 och Asiat. Researches, XIX, sid. 69, pl. 9, 1836) såsom Eur. pygmeus (L.); deremot ville Blyth (Ann. and Mag. of Nat. Hist. 1844, sid. 178) anse detsamma tillhöra en annan art än den förmodade europeisk-amerikanska och gaf åt den indiska fogeln namnet Eur. ortentalis. Snart erhöllos flere exemplar, äfvenledes från Bengaliska vikens kuster, nämligen redan samma år ett af Lloyd uti Aracan, derefter ett vid Saugursand jemväl i Aracan (Derbys samling, enl. Hartlaub), ett vid Calcutta och ett från Saugur Island vid mynningen af Ganges år 1840, tvänne från Amherst 1 Tennasseram (Ryley) före år 1851 och fyra exemplar från Chittagong (Bruce) 1856, samt på sistnämnda ort år 1859 icke mindre än 12 exemplar i tvänne skott (Chopman, enl. Hart- laub). Blyth uppger, att fogeln icke så sällan skall fås vid utloppet af floden Hugli uti innersta bottnen af Bengaliska viken, merendels bland svärmar af Tringa minuta. Till de planscher af originalexemplaret, hvilka lemnats af Linné, Thunberg och Lafresnaye (Revue Zool. de la Soc. Cuviérienne 1842) samt Pearsons figur, kommo nu en afbild- ning lemnad 1849 af G. R. Gray (Genera of Birds), en bild af hufvud och näbb gifven af Reichenbach (Av. syst. nat. Gralle, pl. XIII, 1849) äfvensom en figur af Schlegel (Hand- leiding, I, p. 436, pl. 6, f. 73). Senare har fogeln blifvit af- bildad i Goulds stora arbete Birds of Asia (pl. XXIV, 1872). Alla dessa exemplar från östra indiska halfön voro emel- lertid i vinterdrägt, och ännu återstod att upptäcka artens tillhåll och drägt under sommaren. Uppslaget härtill gafs, då = Sclater år 1859 (Proc. Zool. Soc. Lond. sid. 201) framlade = ett exemplar i sommardrägt hemfördt från nordvestra Alaska (Choris-halfön, Hotham Inlet, uti Kotzebue-sund) af John Barrow, under kapten Moores arktiska expedition med »Plover>» år 1849. Det blef beskrifvet och afbildadt af Harting i Ibis 1869 (sidd. 432—434; jfr äfven Blyth, Ibis 1867, sid. 169; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA AREETEN. 331 Harting, Pr. Z. Soc. 1871, sid. 114) och skänktes af Barrow åt the new Museum i Oxford, samt har före Vegas fynd varit det enda kända i sommardrägt. Man kände år 1869 endast 24 erhållna exemplar. Nyss anförda exemplars fyndort och drägt antyda, att de tidigare fyndorterna vid Bengaliska viken varit endast vinter- stationer och att arten häckar i norden. Hvilka mellanliggande trakter hon besöker under sina flyttningståg kan man sluta till af följande fyndorter: Swinhoe erhöll en fogel den 23 oktober 1866 vid Amoy å kinesiska kusten (Ibis 1867, sid. 234); dess hufvud och näbb blefvo i träsnitt afbildade uti Ibis 1869, sid. 432 (jfr äfven Proc. Zool. Soc. 1871, II, sid. 331—423). Vidare anträffade Swinhoe den 16 april 1873 tvänne hanar bland andra små vadare på torget i Shanghai; den ena bar vinterdrägt, den andra begynte anlägga sommar- drägt (Ibis 1873, sid. 425). Samma författare anför senare (Ibis 1875, sid. 455) att Blakiston från Hakodadi i Japan hemfört ett exemplar, fäldt i september, samt lemnat en otvä- tydig figur af dess näbb. En hane i urblekt sommardrägt har Poljakow fått den 24 oktober 1881 vid Jokohama (S:t Petersb. museum). Efter det Vega-expeditionen i juni 1879 anträffat arten i mängd och stadd på regelmässig flyttning vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust, blef fogeln omtalad af Nordenskiöld uti »Vegas färd» (II, sid. 48), hvari ingår en afbildning utaf den- samma och dess näbb. Följande år efterforskades den för- gäfves vid Plover Bay på halföns sydöstra sida af Dall; men efter enkom åt en inföding gifvet uppdrag, erhöll han dock ett yngre exemplar, dödadt derstädes i slutet af augusti 1880 vid Port Providence (H. Bean, Proc. U. S. Nat. Mus. 1882, sid. 165). Ar 1881 erhöll Nelson en gammal hona i sommar- drägt den 26 juni äfvenledes vid Plover Bay, och skall om sommaren hafva sett flere exemplar vid tschuktsch-kusten vester om Vegas fyndorter. Af alla dessa data och fyndorter framgår, att Furynorhynchus Ppygmens tillbringar vintern vid sydöstra Asiens kuster och sär- skildt ofta besöker Bengaliska vikens ostkust; att den längs Asiens östra kust flyttar norrut (Amoy, Shanghai, Jokohama, Hakodadi. Tschuktsch-halföns östra och norra kust) under april, maj och juni månader; att hon derunder i slutet af april och i maj anlägger sommardrägt och således bär denna i norden. TIjuli måtte hon häcka någonstädes föga långt från tschuktsch- kusten (måhända uti Tschuktsch-landet eller på Wrangels land ?). 332 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Vidare framgår det, att arten i slutet af augusti öfvergifver häckorten och i september samt oktober passerar längs Asiens ostkust söderut, hvarunder hon anlägger vinterdrägt. Det är icke kändt, att hon skulle utsträcka sin färd ända till ostindiska eller australiska överlden. På grund af denna utbredning har man icke skäl att vänta arten förekomma 1 någon annan af verldsdelarna! än i nord- vestliga Amerika. Förutom på grund af det ofvan redan om- talade fyndet vid Kotzebue-sund af nordvestra Alaska har arten blifvit af Ridgway (Bull. > U. S. Nat. Mus! n:r25 Heston 35, enl. Auk 1884, sid. 78) upptagen i Nordamerikas fauna med anledning af ett uppgifvit fynd vid Point Barrow på Alaskas nordkust; Murdoch har likvisst icke funnit fogeln derstädes. Skulle något sålunda vilsekommet exemplar lyckas öfverlefva sommaren, så kunde det möjligen under höstflyttning ertappas någonstädes vid Amerikas vestkust (såsom fallet varit t. ex. med Motacilla ocularis). Om fogelns osteologi och pterylos har J. Andersson redo- gjort uti Trans. Linn. Soc. Lond., I, pt 4, sid. 213 och pl. 35. 36. Phalaropus (Lobipes) lobatus (L.) Lath. Tringa lobata L. 1758 et 1766; hyperborea IL. 1766. Anträffades under färden allenast en gång, nämligen vid vinterstationen den 23 juni 1879, då expeditionens chef pro- fessor Nordenskiöld i närheten af fartyget fann på en af- skrädeshög ett dödt, men färskt exemplar, en hona (n:r 357, sprit); det bar sommardrägt. Äfven Nelson uppger arten vara sällsynt vid norra tschuktsch-kusten ?. Artens nordligaste fyndorter äro: Island, Färöarna, Skot- land, Hebriderna; nordliga Skandinavien och Finland, Archangel (Goebel), Mesen (Bystrow), nedra Petschora allmän, åt- minstone till Dvoinik (68? 28'; Seeb. & H. Br.); Waigatsch 7 (Heuglin), Kap Grebeni derstädes (Théel), Ob-viken (Sujev, Pall); Jenisej ända till Tolstoinos (70? 10'; Schmidt) och Goltschicha (Seeb); Taimur-landet vid Boganida (70?) och Tai- mur-floden (73 2/,; v. Midd.), Kolyma (Steller); Tschuktsch- 1 Ännu år 1871 går »Europe> igen såsom en af fyndorterna, som anförer af G. R. Gray uti Handlist, III, sid. 51. 2 Nelson (Birds of Ber Sea, sid. 91) refererar ur »Vegas färd> alldeles oriktigt, att Nordenskiöld skulle uppgifvit denna art häcka vid Sibiriska öarna och finnas längs hela Ishafs-kusten. Mä. 9 € VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN 333 halföns kuster sälls. vid Ishafvet (Nordensk., Nels.) allmän- nare emot Berings haf (Nelson); S:t Lawrence-ön (Nelson); Kamtschatka och Bering-ön (Dyb., Stejn.). Pribylow-öarna (Coues), Port Clarence (Bean), Alaskas kuster (Nelson), Jukon-floden ända till mynningen och vid Nulato (Dall), Point Barrow sälls. (Murdoch); Mackenzie- floden (Blakiston), Anderson-floden (Kennicott, Mac Far- lane). Arten uppgifves gå högt mot norden på Amerikas arktiska öar och Grönland, men såväl gränsen som de enskilda fyndorterna blifva merendels icke nämnda! Hudson Bay och Labrador; Cumberland talrik (Kumlien). Grönlands vestkust (Holboell) häckande ännu vid Sofias hamn (68? 22'; Kolthoff) och Disco Bay (70; Kumlien). Ej funnen på ostkusten. 37. Phalaropus fulicarius (L.) Lath. Tschuktsch.: pekitschedlin. Emedan vwvi äro 1 tillfälle att meddela en hel serie fynd- orter längs Sibiriens Ishafs-kust, må här till först uppräknas de vester om denna serie kända nordligaste fyndorterna, näm- ligen: på Spetsbergen flere orter, såsom kusten vid Rotjes-fjäll (77T”), Belsound, Isfjorden, Nordfjorden, 'Treurenberg Bay, Ver- legen-Hook, Depot-holmen (80?) och öarna vid 80? 10' (Malm- gren), samt på sydöstra sidan på Stans Foreland vid Kap Lee (v. Heuglin); Östfinmarken under flyttning, Varangerfjord. Deremot torde arten icke blifvit anförd från kusten österut, ej heller från Waigatsch och Novaja Semlja, der man dock an- tager, att hon borde förekomma. I nordligaste Asien fann v. Middendorff henne i Taimur-halföns inre vid Boganida (71?) och häckande vid Taimur-floden (73—75?). Expeditionen fann arten vara den allmännaste fogeln längs Sibiriens hela nordkust. Vid Dicksons hamn (73? 28') träffades hon den 6—9 augusti 1878 och vid Taimur-ön (76? 15') skötos 1 Aktinia-viken 12 exemplar den 14—18 augusti; vid Kap Tscheljuskin (77? 36') fans fogeln ganska talrikt den 20 augusti (Brusewitz) och vid 76? 50' den 22 augusti. Härefter? an- t Den äfven af Heuglin (Reisen n. d. Nordpolarmeer, III, sid. 124) ci- terade uppgiften, att Kane skulle funnit arten ännu vid 81'/>” n. br. (Journ. f. Orn. 1856, sid. 305) synes bero på en förvexling; ty uppsatsen innehåller intet angående Ph. fulicarius, hvilken dock faktiskt finnes vid denna höga breddgrad enligt Feilden. >” Bunge fann arten häcka talrikt på öarna af Lena-deltat, honorna bildade flockar redan den 8 juli; sedermera äfven funnen i Janas delta. 334 PALMEN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. — tecknades simsnäppor åter söder om de Nysibiriska öarna (Hovgaard), nämligen den 29 augusti ett par och den 31 augusti tvänne talrika flockar i sundet (73?) emellan Swjätoinos och Ljachows ö, äfvensom en flock den 1 september utanför Indigirkas mynning. Den 2—4 september syntes några få exemplar ibland tät, grof is i Kolyma-viken nära Björn-öarna; härifrån har redan Pallas (sid. 205) anfört arten. Den 8 och 9 september funnos simsnäppor i mängd under 69? 25 vid tschuktsch-kusten söder om Wrangels land. Ett exemplar sågs något ostligare den 18 september (Nordqv.) och vid tiden för Vegas infrysande sköts ett exemplar emellan Pitlekaj och Ir- gunnuk den 28 september (n:r 77, sprit); detta befann sig i vinterdrägt, dock med rester af sommardrägten särdeles på skuldrorna. Under våren 1879 sågos de första simsnäpporna den 31 maj slå ned uti den öppna rännan iisen, hvilken bildat sig omkring 1!/5 eng. mil från Vega; de fyra exemplaren putsade der sina fjädrar plaskande, men flögo hastigt derifrån med ett hviss- lande och drillande läte, påminnande om tornsvalans (Nord- q vist). Den 3 juni erhölls en hona från Pitlekaj (n:r 304, skinn) ytterligare en (9?) den 16 juni (n:r 312, skinn) och sedermera skötos exemplar nästan dagligen: den 20 juni några, den 21 än flere (n:r 344, skinn), hvarjemte tvänne exemplar erhöllos från Koljutschin-ön; den 22 och 23 juni sköts ett antal (n:r 357 92, och 369, skinn). Under en utfärd den 27 juni till Jinretlen fann löjtnant Nordqvist simsnäppan (och - Euwrynorhynchus) vara allmännast af vadarne, och den syntes likaså den 1 juli under en färd till Tjapka. Löjtnant Bruse- witz sköt en stor mängd den 4 och den 8—9 juli. Löjtnant Nordqvist såg den 10 juli vid lagunen invid Pitlekaj en ensam fogel, hvars bo troligen befann sig 1 när- heten, ehuru det ej anträffades. Deremot hittade handtlangaren Boström den 12 juli ett bo, vid hvilket han sköt hanen (a i nedanstående tabell). De 4 äggen lågo i en fördjupning på marken, utan någon bale. »Ett af dem (n:r 471) har dimensionerna 31,5 X 23 mm. och vigten 0,38 gram. Grundfärgen grönaktigt lädergul, den tjockare hälften nästan betäckt med stora, svart- bruna, sammanflytande fläckar, hvilka emot spetsen äro små och glest stälda». (Meves). så Äfven här kunde iakttagas, att honorna efter äggläggningen slöto sig tillsammans till flockar och öfverlemnade äggens rut- ning åt hanen: den ofvannämnda vid boet skjutna var näm- ligen en hane, medan den 13 juli 11 stycken skötos ur en stor Tatt RE” Rn Sr nan VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 335 flock och alla befunnos vara honor (b—h i tabellen), hos hvilka de största äggen i äggstocken ej voro mera än 1,;—2 mm. i diameter. Den 17 juli syntes dylika flockar vid strandpussarne i närheten af den numera 5—600 fot breda vattenrännan, som under de föregående dagarna uppstått närmast stranden. oTvänne dagar senare, då Vega den 19 juli ångade österut längs tschuktsch-kusten, summo omkring fartyget flockar af, såsom det tycktes, simsnäpp-honor, förande hufvudet fram och tillbaka, under det de emellanåt läto höra ett tschuitt. Kort derefter passerades Ostkap, och expeditionen träffade ej mera arten. Nelson fann fogeln äfven på Wrangel- och Herald-öarna. På Tschuktsch-halföns ostsida är arten tidigare funnen vid Kaynes ö (Arakam) enl. Cassin 1 augusti 1855, då fogeln under en ostlig storm sökte skydd i lä om tälten; dessutom vid Plover Bay och Kap Tschaplin (64? 20) iakttagen af Dall i ofantliga flockar den 15 augusti 1880; Berings ö (Stejn.). Förutom vid de nordligare öarna 1 Berings haft, Pribylow (Coues) m. fl., är arten funnen vid Alaskas kuster (Dall, Nelson) från mynningarna af Kuskoqvim och Jukon, äfven- som i större mängd inom Ishafvet vid Point Belcher och Point Barrow (Murdoch) Likaså på Melville-halfön (66—70?), vid Melville Bay i tusental (Walker); vid Baffins land till 70”, Cumberland, Hudson Strait (Kumlien). I Smiths-sund vid 82? 27--30' häckade flere par (Feilden). På Grönlands vest- kust häckar arten enligt uppgift ymnigt, men ej söder om 68”; antagligen var det denna art som Nordenskiöld (andra Grönl.- exp., sid. 57) såg vid Grönlands sydostkust. Hanen skiljer sig från honorna utom genom sin mindre storlek (se tabellen) derigenom, att han har hjessan svart och rostgulspräcklig samt ryggfjädrarna med rostgula eller rost- bruna kanter, då honan deremot har hjessan helt svart (ibland med inblandade hvita fjädrar) och ryggfjädrarna till största delen med rostgråa eller hvitaktiga kanter, men till en del äfven helt svarta utan olika färgade kanter. Den hvita fläck, som hos honan ligger omkring och isynnerhet bakom ögat är hos hanen knapt märkbar eller inskränkt till en strimma. Den nedanför med a betecknade hanen hade dessutom buken till stor del nästan hvit. Med ofvan nämnda undantag (n:r 77) befunno sig de er- hållna exemplaren alla i sommardrägt, i intet afvikande från exemplar från atlantiska delen af Ishafvet. Rörande färgen af de nakna partierna antecknades om ett 330 PALMÉN, SIBIKISKA ISHAFSKUSTENS FOG ELFAUNA. Ne exemplar af den 16 juni: näbben gul med dragning åt rödt, i i synnerhet på ryggen; näbbspetsen och näsborrarnas öfre kanter svarta; fötterna gråa, klorna svarta. Följande mått (i mm.) togos af färska exemplar. Nä AS 3 fp Näsberg eg Å = | E lag | eo lös ls Hin 5 [6] = 55 Fil o: a ö- FR DER RA IE SE i FRE je | pe 2 | På | På | | | NR ÄR BEE RSS ISS VN |. 208 | 125 | 60 | 22,51 15,6|. sa Dy Gr gr NN. SEA 22501. 188 1 - 14100 IS Ne | 5,5) 2871” 255 GIIOOT St GCOE 2285 184) 75 TA (ESR 21,5) 24 dr ODa de RER 228 | 1189:) ;74 IX 25,5|11116;5) 6110 250 RENA 20 AE) RT SKARS er SER | 225 185 | (68,5) 24 6, | > 1551 SOA UR SR gr |. .220-1,.185 |. 67; |. 2855), 1535], 4 BA FET nr ARR AS ARR oÖrE 2186 bLSSL LÖSA ORSA fr. EI SUN Sp OM ARN be OTEL 23 2 5 1 SR HrNs0A, LING 225 Vi 180070 24 2 EON | 54 v3T2, QR eka 2OG LETA TIO, 5UNRe 4. 420 (N:r 312 är antecknad såsom hona med osäkerhet, men ' måtten antyda snarare en hane; dess sex sista mått äro tagna af tort exemplar. Rörande foglarnes nutritionsförhållanden iakttogs, att de nästan alla voro feta; hos n:r 304 var buk- och hudfettet tillsammans ända till 12 mm. och hos n:r 312 omkr. 5 mm. tjockt. Uti magsäcken fans hos de nyanlända exemplaren af den 3 och 16 juni endast grof sand och några gruskorn; de senare erhållna (2 juni—I13 juli) åter hade i magsäcken fragment af koleopterer (Harpalider) både imagines och larver, någon fluga eller puppa af annan insekt, äfvensom sandkorn, eller ock en af samma ingredienser bildad oigenkänlig, svart massa. Detta förtjenar anmärkas såsom betecknande för simsnäppans förmåga att uppsöka sin föda äfven uti trakter, der natur- forskaren får göra sig mycken möda för att finna entomo- logiskt byte. 38. Strepsilas interpres (L.) Il. Tschuktsch.: yenatkuatschetlen. NET j. " Då denna kosmopolitiska strandfogel anträffats på Spets- bergen, Amsterdam-ön (79? 45) af Malmgren, och enligt v. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 331 Baer och Feilden finnes på Novaja Semlja, af Suje w anträffats vid Kara-viken, af Schmidt samt Théel vid Jenisej-mynningen, och af v. Middendorff häckande vid Boganida (71”), Taimur- floden (73 3/4?) samt talrikare i Taimur-halföns bergstrakter vid 75 — så kunde man redan på förhand förmoda, att Vega- expeditionen skulle finna fogeln vid samma halfös kust. Der sköts också den 15 augusti 1878 vid Taimur-ön, Aktinia-viken (76? 15) ett exemplar, som hemfördes i sprit. Att deremot expeditionen under sina ytterst korta landstigningar år 1878 å den derpå följande kuststräckan icke fann arten !, torde väl berott af den sena årstiden (ty från Taimur-landets inre försvann fogeln enl. v. Middendorff redan den 10 augusti). Om våren 1879 erhölls vid tschuktsch-kusten det första exemplaret, en hona (n:r 261, skinn) skjuten den 12 juni af handtlangaren Boström. Doktor Almqvist hemförde från sin utfärd till Koljutschin-viken tvänne den 14 juni fälda foglar, hona och hane (n:r 352, 353, skinn). Vidare sköt löjtnant Pa- lander en hane vid Jinretlen (n:r 299, skinn, 323, bröstkorg) den 15 juni, och löjtnant Brusewitz ett exemplar den 19 juni vid Pitlekaj. (Dall fann arten jemväl vid Plover Bay på Tschuktsch-landets sydostkust den 14 augusti 1880, enl. H. Bean; Bering-ön Stejn.). Om fogeln n:r 261 antecknades: iris brun, näbben svart utom under- käksgrenarna vid roten, som äro bruna; benen något gulaktigt röda, klorna svarta. Samma exemplar hade uti magen koleopter-larver ur drifved; från tarmen tillvaratogos entozoer (n:r 260). Också de öfriga hade i magen in- sektlarver; bukkaviteten innehöll något fett. Äfven andra parasiter tillvara- togos (n:r 322). Följande mått (i mm.) äro tagna af de hemförda skinnen och spritexemplaret: Vingen. | Näbben. | Tarsen. METER Stjerten. | | | | |N:r 299, 9 Jinretlen ......«w0: 150 20 25 | 295 | 1070 Hilega oc KOljUtSChiR ou ccs sdf 152 22 25 | 25 68 > 352, Q REDS 150 21,4 26 25 | 67 att, OUMPitlekal ollon sens 155 22 26 | 25 70 Sprit, 15/5 Aktinia-viken ............ 148 20 25 25 | 65 ! Bunge fann fogeln i stora skaror i Lena-deltat, der arten häckade ännu vid Sagastyr (78” 22'). Bå Vy. | 29 Till cirkumpolär komplettering af de ofvan anförda mest arktiska fyndorterna i gamla verlden må här ännu anföras ett antal från Nordamerikas arktiska nejder: Uti norra delen af Berings haf Pribylow-öarna (C ou es), S:t Lawrence-ön, Kotzebue- sund, Kap Lisburne (Nelson), Norton-sund (Etholén, H:fors mus.), Jukons mynning, Point Belcher (Dall), Point Barrow (Murdoch), Winter Island och häckande på Parry-öarna (enl. Newton). Port Kennedy i mynningen af Bellot Strait (72? 11'; Walker). Uti Smiths sund flerstädes, såsom vid Dobbin Bay, Discovery Bay (81? 447) flere exemplar ännu den 25 augusti, Kap Union (82? 15'), Dumbell Harbour (82? 30') den 5 september ett exemplar, och vid 82?33' dit de första exemplaren anlände den 5 juni 1876; häckade utan tvifvel, ehuru bo icke anträffades (Feilden, P. Z. Soc. 1877). På Grönlands vestkust finnes arten (Holboell) och är allmän ännu vid Disco Bay och till 73? (Kumlien); på ostkusten fann tyska expeditionen 1869 den- samma 1 augusti vid Kap Brover Ruys och ännu i oktober vid Sabine Island 75”. Flyttar öfver Jan Mayen (Fischer och Pelzeln). | Strepsilas melanocephalus Vig. Denna art — som egentligen förekommer på Amerikas vestkust, och jemte Str. twnterpres vid Alaska (Nulato, Jukons mynning i Norton-sund, Elephant Point och Kowak-floden vid Kotzebue-sund) — uppgifver sig Nelson (B. of Ber. Sea, sid. 83) hafva sett flygande i små flockar i närheten af Wrangels land och Herald-ön, men icke funnit på stränderna. Vega-expedi- tionen lyckades icke få ens se, än mindre säkert konstatera dess förekomst vid Ishafs-kusten; lika litet lyckades det den amerikanska polarexpeditionen till Point Barrow. 39. Eudromias morinellus (L.) Brehm. Tschuktsch.: pekongadlj. Under expeditionens uppehåll vid Taimur-ön sköts den 15 augusti 1878 vid Aktinia-viken (76” 15') ett exemplar, som hem- fördes i sprit. Sedermera erhölls arten ej förr än i Tschuktsch- landet. Doktor Almqvist fann nämligen under sin färd den 13—17 juni 1879 uti landets inre delar (till Koljutsehin-viken), att fjällpiparen här var allmän och hemförde ett den 14 juni fäldt exemplar, en hona (n:r 295, skinn). Tschuktscher vid Pitlekaj visste jemväl att för arten uppgifva ett eget namn. Om detta exemplar antecknades följande. mått: längd 220 mm., vingen från leden 140 mm., stjerten 65 mm., näbben: från pannan 16 mm. NR ä t VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 339 För närvarande äro följande nordligaste fyndorter för arten kända: Skotland (se Dresser); norra Skandinavien och Kola- halfön ; Spetsbergen, Stans Foreland (tillfälligtvis); Archangel och Dwinas mynning, tundran vid Petschora, Stanovoialachta (Se eb. & H. Br.); Novaja Semlja vid Matotschkin Schar (Gillett) och Jugor-sund å tundran (Heuglin); norra Ural vid 66—068” (Brandt); Schtschutschja vid Ob-mynningen (67—68”; Finsch); Dudino och Tolstoinos (69—70"; Schmidt); Koreika samt ännu vid 71? längs Jenisej (Seeb.); Boganida, Taimur-floden vid 73 2/, och Biranga-bergen i vestra Taimur-halfön (v. Midd.); i Lena-deltat vid Sagastyr (73? 22'; Bun ge); Tschuktsch- landet (Vega-exp.). (I Amerika är fogeln icke funnen). Pallas säger visserligen om fjällpiparen: >»in borealibus Rossie et Sibirie totius copiosissima avis», men veterligt var fogeln före Vegas fynd angifven inom arktiskt område ej ost- ligare än i Taimur-landet. Tvärtom tillägger Pallas: »Stellero asservante in Kamtschatka desunt>»; och i öfverensstämmelse härmed har ej heller Dybowski funnit arten der (utan blott FEudr. mongolicus). Uti sydliga delarna af Sibirien är fogeln funnen på högfjällen i Baikal-nejden (Radde, Dybowski), men icke ostligare; och ett af Cassin anfördt exemplar från norra Japan har Swinhoe (Ibis 1863, sid. 444) ansett vara tvifvelaktigt (mongolicus?). Då nu Vega-expeditionen funnit arten i gamla verldens nordostligaste ända, synes det troligt, att fogeln bör kunna anträffas på flyttning i östra Asien, antingen på kontinenten eller öarna. Aegialitis mongolicus Pall. Skall enl. Harting (Proc. Zool. Soc. 1871, sid. 110) under Plovers ex- pedition vara af Sir J. Barrow funnen vid Choris Peninsula vid Kotzebue- sund, Alaska; ej funnen af andra så nordligt, men väl på Bering-ön af Stejneger. Är för öfrigt en asiatisk fogel. 40. Aegialitis hiaticula (L.) Boie. Tschuktsch.: argitodljakidlin. Allmän på Jan Mayen enl. Fischer och Pelzeln (Öst. pol. exp. 1883). Det är bekant, att denna fogelart af Torell och Nordenskiöld är funnen på Spetsbergen, ehuru säll- synt, ända så långt norrut som på BSju-öarha vid 80 45 samt af Newton (Pet. Geogr. Mitth. 1871, sid. 66). Den 340 PALMEN, SIBIERISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. förekommer vidare längs europeiska Ishafs-kusten vid Petschora ända till mynningen, är allmän vid Jugor-sund, på Waigatseh och södra Novaja Semlja åtminstone till 73 1/5”, men går tro- ligen vida nordligare. Den är vidare funnen i vestra Sibirien norrut ända till mynningarna af Ob och Jenisej, åtminstone till 70? 4' (Théel) och 71:/;? (Seeb.), samt vid Boganida (71) och i 'Taimur-landets inre, der v. Middendorff fann arten ännu under 74 !/5? vid Taimur-floden. Derför var det icke oväntadt, att expeditionen fann arten vid Jugor-sund, der några exemplar skötos den 31 juli 1878 vid Chabarowa; icke heller var det märkligt, att arten icke blef iakttagen under de korta landstigningarna vid Taimur-halföns kust, ehuru hon torde kunna förekomma derstädes. Man har trott, att arten österut ej vore utbredd längre än till Taimur-landet, vestra Sibirien, Turkestan och Persien; ty från ännu ostligare trakter finnes endast den uppgiften, att v. Middendorff (S. R. sid. 213) en gång hört dess läte på Stanovoi-bergen. Det har derför förefallit oförklarligt, att Gould (Handb. B. of Austr. 1865, sid. 231) fått ett exemplar från Port Stevens i Australien. i I så mycket högre grad är det upplysande för artens geogra- fiska utbredning, att Vega-expeditionen kan konstatera dess förekomst längst bort i nordostligaste Sibirien. Vid Tschuktsch- = halföns Ishafs-kust sköts det första exemplaret den 20 juni vid Jinoretlen af handtlangaren Boström (n:r 336, sprit). Ett annat (n:r 366, sprit) hemtades af en tschuktsch den 25 juni från Pitlekaj, och den 26 juni erhölls åter ett från Jinretlen (n:r 370, sprit). Den 17 juli, dagen före expeditionens befrielse från vinterisen, sågos enstaka eller parvis fördelade exemplar springa på den sandiga dynen icke långt från Pitlekaj. De tre exemplaren skilja sig i intet väsentligt från euro- peiska. N:r 366 och 370 hafva en brungrå fläck på infanet af - yttersta stjertpennan; de två mellersta pennorna sakna hvit spets. Ögonlockens kanter voro i färskt tillstånd hos det förra exemplaret gulaktigt svarta, hos det senare brunsvarta. Den förra hade vingkanten hvit endast ett stycke nedanför hand- leden, och de yttre närmaste armtäckarna med hvita kanter. Näbbens basala hälft var hos exemplaren n:r 336 och 366 röd- gul, hos 370 åter smutsgul på ryggsidan, undertill renare gul. — Dimensionerna voro (i mm.) följande, tagna dels af färska, dels af spritlagda eller torra exemplar och sammanstälda med mått af ett par europeiska: - WG VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 341 Näbbens | Å | oo | I | — längd från fe oo SS Rin I MsoNiskesteRo 3 | [<) ga ot a e =- = 5 3 3: Se | 32 Så fa Sa Sd k re ARSA Ae BA SA | | N:r 336, Jinretlen ......... 0 120: INT ft ök4,5) 9 6 | Gr 120 NEan0, Pitlekaj............ | OR AA TO EG BR OR SO RA » 870, I, Jinretlen ....| 178 | 128 | 12 | 18 | 8 | 5 | 4,5 24 | 2 | så Lappl. Karesuando, &| — | 123 1250 I8S 9 FE 24 22 | NS tJackasjärvi, Qjus=/ 124074 di 14sj oh 6) bef ee 2 Anm. Fyndortens aflägsna ostliga läge har föranledt herr Seebohm att i bref fästa min uppmärksamhet på möjligheten af en förvexling med Aeyg. placidus Gray, och äfven Stejneger (Results of orn. expl. 1885, sid. 350) förmodar Vegas fogel »may have been this species (placidus) and not the true hiaticula>. Jag har derför 1886 å nyo underkastat exemplaren gransk- ning och jemförelse med skandinaviska exemplar af Aeyg. haticula, men icke kunnat finna någon nämnvärd skilnad i färgdrägt eller mått. Näbben är gul vid basen till samma utsträckning (svart åter hos Aeg. placidus); vingar och stjert äro tecknade med lika mycket hvitt, vingpennornas spolar likaså (Aeyg. placidus har hvitt blott vid första pennspolens rot). Likasom hos de svenska exemplaren varierar den yttersta stjertpennans mörka fläck i utsträckning, om den ock ej hos någon af de tre alldeles försvunnit, såsom fallet visat sig vara hos ett och annat europeiskt exemplar. Äfven dimensionerna öfver- ensstämma ; Aeg. placidus åter har enligt Gray (Harting, Ibis 1873, sid. 326) följande mått öfverförda till millimeter: längd 222 mm., vingen 143 mm., näbben från mungipan 21 mm., tarsen 32 mm., och är således betydligt större. Tschuktsch-halfön är således artens nordostligaste utpost, och härifrån måste hon väl flytta längs ostligaste Asien, der hon alltså bör med framgång kunna eftersökas. Goulds ofvan omtalade exemplar från Australien har troligen flyttat Just denna väg. — Möjlighet förefinnes äfven, att exemplar kunna komma vilse österut till Alaska der, likasom öfver- hufvud i Nordamerika, hon eljest ersättes af Aeg. semipalmatus. Arten flyttar talrikt öfver Jan Mayen (Fischer och Pel- zeln) och finnes såsom bekant på Grönland, nämligen på ost- kusten norrut till Sabine- och Clavering-öarna (75; Finsch), och på vestkusten ända upp till Smiths sund, Kap Sabine och Buchanan Strait (78? 48'; Feilden). Deremot synes det vara osäkert, om uppgiften af Walker angående ett fynd af arten vid Port Kennedy, Bellot Strait (72? 11' vid 94? v. 1.) hänför sig till Maticula eller snarare till semipalmatus, såsom fallet varit med de exemplar, som Parry hemfört från Mount Sabine (App. Second Voy. p. 351, enl. Newton). 342 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 41. Charadrius fulvus Gm. var. virginicus (Borkh.) Coues, (dominicus M ill.). Tschuktsch.: tudljekidlin. Till expeditionens vinterstation vid tschuktsch-kusten hemtades den 3 juni 1879 från Mayngatir en brockfogel (2, n:r 283, skinn); och under en utfärd genom det inre landet till Koljutschin-viken sköt doktor Almqvist den 14 och 15 juni tre exemplar, af hvilka en hane (n:r 309, skinn), hemfördes af expeditionen. Efter uppbrottet från Pitlekaj erhölls ännu ett exemplar den 21 juli vid ankomsten till Nunamo invid myn- ningen af S:t Lawrence-viken på Tschuktsch-halföns ostsida, men detta blef icke tillvarataget. (Om ägg från Nunamo och iakttagelser på S:t Lawrence-ön och vid Port Clarence se nedanför). Det först omtalade exemplaret hade uti äggstocken - talrika (50—60) outvecklade ägg, fem eller sex af 6—5 mm. och ett af 12 mm. diameter; i magen funnos fragment af en skalbagge (Chrysomela?). Exemplaret n:r 309 var magert och hade i ventrikeln koleopter-larver, bitar af skalvingar, ett af- brutet blad af Ledum palustre (2) och några rottågor. Entozoer funnos icke i det förra exemplaret, men tillvaratogos (n:r 311) ur det senare. Från den europeiska Charadrius apricarius L. skilja sig de erhållna exemplaren lätt derigenom, att armhålfjädrarna icke äro hvita utan ljust brungråa med hvita spetsar. Drägten är hos det senare erhållna något sliten, fläckarnas gula färg dock tämligen stark; det hvita bandet längs halsens sidor räcker nedåt endast till kräfvan. Näbb och ben antecknades hos färska fogeln vara helsvarta (Ch. fulvus uppgifves hafva mörkt blygråa enl. v. Frauenfeld, blygråa enl. Gould och Schlegel, »fusci> enl. Finsch och Hartlaub; — Ch. virginicus »dark bluish brown» enl. Baird). Till jemförelse med de uppgifter om nyssnämnda två former, som diskuterats af flere engelska och amerikanska forskare, anföra vi här måtten utaf de båda hemförda exemplaren, ej blott i millimeter utan ock i engelska tum, n:r 283 uppmätt såsom färskt, n:r 309 såsom tort: -4B Å 3 | £ : VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 343 | Näbben Sy ERS [Eg IEA ann ps ban | Sv tl : Vega-exp. STR 2 = ad 3 = Z z & EF 5 5 = | = =) 2 ä älg ; 3 - | Mm.; n:r 283, Q, Mayngatir ...| 270 1190 22 vad STANS > > 809, &, Koljutschin..!| — |195 Fant 2 4 141 "129 21 | Bas tum; 1:r 288, 7 :ssstiocck 10,6 "8,4 | 1,07) 0,87) 1,66) 1,22) 0,91 RSA > SON SN ria — ä 2,78| 0,98] 0,85] 1,62) 1,15| 0,83]| Innan vi vilja afgöra, till hvilkendera rasen — den asi- atiska fulvus G mel. eller den amerikanska, känd tidigare under namnet virginicus Borkh., numera äfven såsom dominicus Mull. — Vegas exemplar måtte höra, måste vi beröra begge formernas inbördes förhållande. Man har, såsom kändt, hyst mycket olika åsigter härom. Finsch och Hartlaub (Fn. Centralpol., 1867, sid. 194) ansågo »die Gleichartigkeit beider fär sehr wahrscheinlich; och Swinhoe skämtar (Ibis 1875, sid. 452) med anledning af tvänne något olika exemplar från samma land: I should think that individuals in life must often be puzzled to know whether the »stranger» bird be a »brother or a cousin». Men Coues (B. of Northwest, 1874, sid. 450) m. fl. anse virgimicus vara en varietet af fulvus; Seeb ohm säger t. o. m. (Ibis 1877, sid. 165): »the two species seem to be very distinct>, och (Ibis 1879, sid. 25): >»Ch. virginicus is a distinct species, a larger bird>. Dresser slutligen lemnar mått af en mängd exemplar från både gamla och nya verlden, men synes icke vilja skilja dem åt såsom egna varieteter, om de ock betecknas med skilda namn. — Sedan vår nu föreliggande bearbetning redan blifvit nedskrifven hafva ytterligare tre amerikanska ornitologer uttalat sig: Nelson (B. of Ber. Sea, 1884, sid. 84) uppgifver sig vid Norton-sund, Alaska, hafva funnit alla öfver- gångsformer emellan begge raserna, och att på amerikanska sidan af Bering-sund de äldre äro snarlika virginicus, de yngre åter lika bjert gulfläckiga som /fulvus; han benämner fogeln »Ch. dominicus fulvus (Gm.) Ridgw.» och fann samma form öfver allt på asiatiska sidan samt såg den vid Wrangels land. På samma sätt benämner Stejneger sina exemplar från Bering- ön och hänför såväl dem som Alaska-exemplaren till den asiatiska formen, hvilken han anser vara skild genom bjertare gula fläckar. Murdoch slutligen (Rep. Intern. Polar. Exp. to Point Barrow, Alaska, 1885, sid. 109) anträffade på Alaskas Ishafs-kust den amerikanska Ch. dominicus och tviflar på riktig- heten af Nelsons bestämning af fogeln från Wrangels land. [| 344 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Det torde vara mest vanskligt, men icke dess mindre af vigt, att fastställa rasen för de exemplar, som vistas just i trakten, der begge kontinenterna närma sig hvarandra. Enligt färgteckningen kunde visserligen Vegas exemplar ganska väl föras till fulvus Gm., men då färgens styrka tyckes bero af drägtens ålder och förblekning, torde man kunna hålla sig uteslutande till dimensionerna: vingen, kroppslängden och tarsen. Vi vilja diskutera hvarje för sig. Sammanställer man de af Dresser meddelade måtten af vingen utaf 25 exemplar Ch. fulvus från gamla verlden med fyra meddelade af Seebohm, Swinhoe och Harting, och måtten af tre förvarade i Riksmuseum i Stockholm!, så äga vi ett jem- förelse-material af 32 exemplar. Utaf Ch. virgimicus åter finnas vingmått af 11 exemplar hos Dresser, 8 uppgifna af Baird, och 8 från de andra nyss nämnda källorna, alltså af 27 exemplar. Emedan de citerade författarne angifva sina talrika mått i engelska tum, vilja vi här äfven i samma måttenhet granska variationsgränserna enligt följande jemförande tabell: Ch. fulvus. Ch. virginicus. Vingen. — Millimeter. | Eng. tum. | öG Millimeter. | Eng. tum. bör Minimimått ..... 149,9—156,2 | 5,9—6,15 9 |167,6—171,4 | 6,6—6,75 5 | Medelmått ....... 157,5—165,1 | 6,2 —6,50 19 | 177,8—1938 | 7,0—7,6 21 Maximimått ....| 167,6—168,9 | 6,6—06,65 4 234,95 925 1 32 lnt 1 Vi meddela här de af Seebohm, Swinhoe och Harting lånade, samt de i Riksm. i Stockholm och Helsingfors museum tagna måtten: Ohar. fulvus. Längd. Vinge. Stjert. Tars. Näbb. Seebohm, Ibis 1877, sid. 165: smmsscssssossrrsreres RR GV 61 SW boiett >UTfI8TS, PIREN re. 241 165 66 Harting, P. Z. S. 1871, sid. 110—123:............ — 162,3 — ? ? ARE SS OR SL LÖN S nn Riksm.Stockh., JAVA, LOGGeee saa aa ess — 155 62 > > NNE 07. Tf ar AA RAR So BROR SA SE — 160 62 > CåpI090L0. re, AN 1 IIS. Hen Char. virginicus. Nee Få deaf rer i fefolr bli op BE es AENSNRE N — 193 68,4 FLA TIGA MO försenar ra SAR SDR UL SAS DR ÅR TS ADD ERA AE sönd SA 2 ÄTS bir SMA Balle as oral pre ms sjal TT ENS RA SED — 187,7 — IFöTk SMS GO CIS IST DIA ög ieesieejs bea s je sjejjser fel edereja lersT RLE — =" 180 67 > MexiCO;' OdO0' mess rd se eb RRSANRERES — 180 70 > Q, Vestindien, 14827............... EE DTE > S, Louisiana, 11253 ............... — 180 68 Helsingfors museum, Steffen8S Ö ...........sssresses> — 182 70 | | $ b VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 345 Sålunda kommer maximimåttet för vingen hos de sibiriska exemplaren i det allra närmaste att sammanfalla med mini- mimåtten för de amerikanska exemplaren; 1 sjelfva verket finnas endast två fall som samstämma. Anställes en dylik jemförelse af måtten utaf tarsen med ledning af siffror uppgifna af Dresser, Seebohm och Har- ting, samt tre exemplar Ch. fulvus och fyra Ch. virginicus uti Riksmus. i Stockholm, så gestaltar sig resultatet på följande sätt: Char. fulvus. Char. virginicus. Tarsen. pp ERA ar rea fa = =: Millimeter. Eng. tum. Än Millimeter. Eng. tum. ån Minimimått ..... 38,1 1,50 4 | 40.1 1,58 3 Medelmått........ 39,4—42,2 | 1,55—1,66 23 | 40,6—43,2 |1,60—1,70 12 fr mimätt ons] 43,2—45,2 |1,70—1,78 2 1..45,2—45,7 |1,78—1,80 SK | 29 Tv) Enligt dessa siffror synes det icke finnas någon tydlig skilnad i tarsens längd, om också måtten i allmänhet äro något större hos de amerikanska exemplaren.! Slutligen må ännu totallängden för begge formerna ” jemföras, nämligen af Ch. fulvus 26 fall enligt ofvannämnda källor, och af Ch. virginicus 19 fall (Baird 8, Dresser 11): Char. fulvus. Char. virginicus. Totallängd. e ; Millimeter. Eng. tum. | ES Millimeter. | Eng. tum. | lb IR SA 190,5—198,1 | 7,5—17,8 3 | 223,5—228,6 | 8,3—90 6 | Medelmått. ...... 203,2—228,6 | 8,0—9,0 21 1241,3—266,7 | 9,5—10,50 10 | Maximimått ....| 241,3 9,50 2 | 273 10,75 3 | | SAR | 4 26 | 19 | Totallängden är således hos Ch. wvirginicus öfver hufvud större än hos Ch. fulvus, om också den förres minimimått delvis samstämma med den senares t. o. m. medelmått. Jemföra vi nu härmed de ofvan meddelade måtten af Vegas tvänne foglar från Tschuktsch-halföns Ishafs-kust, så visar det sig, att det mindre karakteristiska måttet på tarsen äfven här ! Dresser säger: »the tarsus of the American species seems to us to be shorter», detta är dock svårt att inse af Dressers egna mått: Ch. fulvus WES tt. lex, 1,55 t., 10 ex. 1,60 t., IF ex., 165 t.i— medan åter Ch. vir- ginicus har 1 ex. 1,6 t., 1 ex. 1,65 t., 9 ex. 1,7 t. uppgifven tarslängd. 346 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. gifver intet utslag; deremot falla måtten utaf vingen samt totallängden tydligt inom gränserna för den ameri- kanska rasen Ch. virginicus eller dominicus. För egen del fästa vi vid de jemförelsevis små differen- serna icke sådan vigt, att derpå kunde grundas artolikheter; men såsom raser förtjena de uppmärksamhet, åtminstone med afseende å begges förekomst ej blott under häcknings- utan särskildt under flyttningstiderna. Ch. fulvus uppgifves näm- ligen vara inom Amerika funnen blott en gång på S:t Pauls ö af Pribylow-ögruppen, norr om Aleuterna (Coues, Birds of N. W., 1874, sid. 450) samt nyligen på Alaska (Nelson); men ännu är den aldrig funnen sydligare på flyttning. Deremot har Ch. virginicus tidigare flere gånger blifvit anförd af S win- hoe (Ibis) från Japan—Kina, men efteråt rättelsevis ändrad till Ch. fulvus; Seebohm (Ibis 1879, sid. 25) har derför sagt, att Ch. virginicus >has not yet been found in Asia>. Höra emellertid de af Vega-expeditionen hemförda fog- larna till den amerikanska rasen, så är det sannolikt, att fogeln från tschuktsch-kusten flyttar söderut längs Asiens ostkust; det synes derför ännu vara möjligt, att Swinhoe verkligen anträffat begge formerna i Japan—Kina under flyttning; åt- minstone förtjenar frågan å nyo undersökas. Rörande fogelns flyttningsväg har Stejneger (Results, sid. 105) visserligen framkastat följande förmodan: »The indi- viduals of fulvus breeding in America [Alaska] migrate in winter along the Asiatic coasts, thus giving evidence of the way in which the species once immigrated into Alaska»; och omvändt kunde detsamma sägas om virginicus på Tschuktsch-halfön. Om någon, så borde vi känna oss tilltalade häraf. Dock kunna vi icke redan nu godkänna påståendet; åtminstone torde det icke gälla omvändt för Ch. virginicus i Asien, så länge Swinhoes exemplar ej blifvit å nyo granskade och befunna alla tillhöra fulvus. | Ännu en möjlighet må medgifvas, den nämligen att fog- larna från Berings-hafvets kuster utan att stryka längs någon- dera kusten begåfve sig direkt ut till överlden. Nelson (B. of Ber. Sea) tror sig hafva iakttagit »Ch. fulvus> stadd på en sådan flyttning till Sandwichs-öarna; likaså Pickering (enl. Finsch och Hartlaub) trott sig se exemplar af Ch. virginicus. I sjelfva verket anföras begge formerna finnas på Stilla hafvets ögrupper. — Endast framtida undersökningar kunna afgöra detta. Vid Nunamo på Tschuktsch-landets ostkust köptes den 21 juli 1879 (en fogel, se ofvan, samt) en kull af tre brockfogelägg, EI Ty | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 347 som måtte tillhört någondera formen. Enligt meddelande af konservator W. Meves hade de följande utseende: »a 47,5 Xx 33,5 mm.; b 48 X 33,3 mm.; c krossadt. Grundfärgen hos a och c gråhvit med matta, blåsvarta skalfläckar och stora samt små, svartblåa fläckar, som stå tätast vid den trubbiga ändan, några lakritsbruna fläckar äro dessutom kringströdda. Hos b drager färgen något i gulgrått, men de bruna fläckarna äro talrikare, så att nästan inga svarta synas. Alla voro mer eller mindre skadade, så att vigten ej kunnat bestämmas. (Ch. apri- carir ägg äro betydligt större 55 X 35 till 50 X 34). Under sitt besök på amerikanska sidan af Berings sund fann expeditionen äfven brockfoglar, nämligen vid Imauruk nära Port Clarence den 23 juli 1879 samt på nordvestra ändan af S:t Lawrence-ön den 31 juli—2 augusti, men dessa blefvo icke tillvaratagna. (Dall anför från Alaskas Beringshafs-kust Ch. virginicus, Nelson åter fulvus). Charadrius fulvus är funnen under tillfällig flyttning inom Europa på Helgoland, vid Lublin i Polen, och på Malta, äfven- som uti Afrika 1 Algier, vid Röda hafvet, Djeddo och vid Lataka 1 södra Afrika (se härom Dresser, B. of Eur.) Arten före- kommer i Sibirien vid Irtiseh (Bremer mus., enl. Finsch och Hartl1.), vid nedra loppet af Jenisej och är af Seebohm der- städes iakttagen från Koreika till mynningen (66 !/>—-71 1/52). Inom Taimur-landet funnen talrikt vid Boganida (71?) och ännu på tundran vid Taimur-floden (74”) af v. Middendorff. Uti bena-deltats nordliga del sällsynt, i den sydligare allmännare (Bunge). Pallas och Kittlitz' uppgifter om brockfoglar på Kamtschatka hafva blifvit hänförda till Ch. fulvus, hvilken art Nelson uppger sig hafva funnit på Tschuktsch-halföns kuster och Wrangels ö; Berings ö (Stejn.) allm.; Pribylow-ön ett exemplar (Coues). Alaskas Beringshafs-kuster (Nelson). Charadrius = virginicus (dominicus). Vegas fyndorter å tschuktsch-kusten (och S:t Lawrence-ön, P:t Clarence?). Alaska längs Jukon-floden i landets inre till Nulato (Dally; Point Barrow vid Ishafvet (Murdoch). Parry-öarna tämligen talrikt (enl. Newton). Port Kennedy, Bellot Strait (72? 11' n. br., 94? v. I., enl. Walker). Labrador enl. Coues; Grönland säll- synt (enl. Reinhardt), Godhavn (692), Lichtenfels (62!/>”, enl. Finsch). Vilsekommen särskilda gånger till Europa. För jemförelse skull må härtill ännu fogas de nordligaste fyndorterna för Ch. apricarius L.: Vestra Grönland tillfälligtvis vid Noursoak (71?) en gång; ett par på Jan Mayen anträffadt af österrikiska polar-exp. 1883; Finmarken, Kola-halfön, Archangel, 348 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Mesen, nedra Petschora, Jugor-sund och Waigatsch samt tvifvels- utan på södra Novaja Semlja; Obs nedra lopp (67—68”; Finsch) och vid Jenisejs mynning (69!/2-—71!/2?; Seeb.). Vid sistnämnda flodmynning finnas således tvänne former tillsammans, liksom fallet tyckes vara vid Berings sund. 42. Grus sp. (canadensis Gm. ?). Tschuktsch.: ketschanger. Under den utfärd, som doktor Almqvist företog den 14 —16 juni genom det inre landet till Koljutschin-viken, an- träffades tranor ganska allmänt, men det lyckades icke att fälla någon. De höllo sig i flockar af 5—6 stycken på de höga stränderna af två uti nämnda vik fallande åar äfvensom vid Koljutschin-flodens stränder; deras ljud var ett skarpt knar- rande krrr. En utaf tschuktscherna berättade, att fogeln häckar längre inåt landet. Sammalunda såg tschuktschen Notti under en färd med löjtnant Brusewitz inåt land den 8 juli stora vadare, som han kallade »ketschanger»; och dagen derpå såg handtlangaren Boström under en jagtfärd en trana, som dock var för skygg att släppa honom inom skotthåll. En mängd tranor sågos häcka på en tämligen öde myr vid sydöstra stranden af Konyam Bay, då Vega uppehöll sig den 28—30 juli derstädes. Likaså hördes läten af tranor på S:t Lawrence-öns nordvestra ända, invid några små träsk (Nord- q vist). Under besöket i Port Clarence på amerikanska sidan sågos den 23 juli på ett högländt ställe tvänne tranor vid en å invid Imauruk (Nordqvist); dylika sågos äfven på andra ställen i trakten, men som de voro alltför skygga, erhölls icke heller här något exemplar. Då man på senare tider icke konstaterat, att vanliga tranor skulle förekomma på Kamtschatka, men deremot amerikanska författare funnit Gr. canadensis G m. (särskildt en småväxt form, fraterculus Cass.) finnas allmänt på Alaska, samt enl. Nelson äfven på S:t Lawrence-ön, så synes det mest sannolikt, att de sedda tranorna hafva tillhört Gr. canadensis (Om Gr. fraterculus jfr Bull. Nutt. Orn. Cl. 1880, sid. 123 och 187—188). Arten är för öfrigt en gång fäld norr om Jakutsk (Journ. f. Orn. 1873, sid. 112). VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 349 43. Sterna paradisea Bränn. (macrura Naum.). Tschuktsch.: tekétschyak. St. hirundo L. 1758 pt.; parad. Br. 1764; macr. Naum. 1819; arctica Temm. 1820. Inom Ishafvet finnes denna tärna på Jan Mayen (Fischer och Pelz.) på alla kuster af Spetsbergen, norrut ända till 80” och österut till Ginevra bay, Walter Thymen-sund och Kung Karls land; vidare enligt många forskare på Novaja Semlja, allmännare på vestkusten, der Markham fann kolonier vid Lystina Harbour och Russia Bay samt vid Pankratjew-öarna (76 !/6) enl. Feilden; enligt Payer finnes den ännu längre bort (80?) på Frans Josefs land. Från Sibirien känner man den äfven från mynningarna af Ob (Finsch), Jenisej (Schmidt, Théel), Taimur-floden (73 3/4”; v. Midd.) samt vid Lenas delta och vid Jana (Bunge). Vega-expeditionen fann arten längs hela sibiriska Ishafs- kusten. Vid landstigningsstället den 11 augusti 1878 på Taimur- landets vestkust (74? 51) funnos tärnor; [ungefär samtidigt träffade kapten E. Johannesen dylika rätt norrut på ön En- samheten vid 77? 31' (Vega-färden, I, sid. 320, Pet. geogr. Mitth. 1879, sid. 58). Öster om Taimur-halfön sågos tärnor först den 28 augusti vid Stolbowoj-ön och tvänne den 30 augusti vester om Ljachows ö, den sydligaste utaf nysibiriska öarna. I sydost om Björn-öarna såg löjtnant Palander ett fåtal den 4 sep- tember på förmiddagen; och ytterligare några syntes den 11 september vid kusten mellan Kap Jakan och Irkaipij; dessa voro de sista sedda år 1878, ty fogeln flyttade väl tidigare än Vega den 28 september infrös. År 1879 såg löjtnant Nordqvist den 22 juni de första tärnorna, tre till antalet, och tvänne dagar senare, den 24, sköt löjtnant Brusewitz en (n:r 360), hvilken hade näbben något bågböjd nedåt. Arten träffades härefter oftare: den 27 juni vid Pitlekaj (Almqvist), den 1 juli vid Tjapka (Nord- qvist); den 2 juli vid fartyget (Palander), den 5 likaledes en hona (n:r 431, Almqvist); den 7 juli på en sank sluttning emellan grafberget och Jinretlen-lagunen (Nordqv.); den 9 juli några stycken vid den isfria mynningen af Rirajtinop-ån, den 10 och 11 likaså vid de närmast Pitlekaj belägna lagunerna (Nordqv.); den 12 vid Pitlekaj (n:r 476, skinn). Den 17 obser- verades tärnor slå ned efter små krustaceer (Idothea entomon, "4 3050 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAPSKUSTENS FOGELFAUNA. ”å é -—- Gammarus och Onesimus sp.) uti små vattensamlingar på den sandiga hafsstranden. Vid vinterstationen anträffades ett ägg den 16 juli 1879 (n:r 521). Dess storlek var 40 X 29 mill. och vigt 0,80 gram., samt färg gulgrå med gråsvarta skalfläckar samt svarta och Jordbruna fläckar och prickar. (Meves). Efter Vegas befrielse sågs en tärna på amerikanska sidan vid Port Clarence den 24 juli (Nordqv.). Strax efter afresan från S:t Lawrence-ön blef den 2 augusti kl. mellan 11 och 12 på natten en tärna fångad rned händerna; den hade satt sig på en ledstång på fartyget. Om färska exemplaren antecknades: Näbben röd, yttersta spetsen och käkkanterna (hos n:r 360) gråaktiga, eller (hos ex. af den 2 juli) i sjelfva spetsen af öfverkäken brunsvart, af underkäken hornhvit. Fötterna röda med svarta, krökta klor. Ögonlockskanten svart, utan brun ögonring. — Den svarta hufvan har på pannan och tyglarna brunaktig glans. Tredje stjertpennan' (hos n:r 360) grå, utom i spetsen, eller (hos ex. af 2 juli) hvit, utom ett knapt märkbart band längs utfanskanten. Första vingpennans mörka band på infanet 60 mm., från spetsen 3—4 mm. bredt. Fjäderdrägten såsom vanligt. (Nordqvist). r | 2 2 | - Näbbens 3 = - =. 3 2 5 = S = koll Exemplar. = - Ra kd Tv z = Smal ST B = 3 5 SE 5 So = BE q [6 jo] [od ja] => = & | | ; = =» S60-s4 kd 24/60) 'BRåy KAT INN 15: | 2bsäsae 8,5 s FÖR SU 284 182 | — 6 1475.) 21 35 9.5 CA OL: Pla 1. 898 2080 1985-15 | DAT RN 9 = | RSA Sa SES RA 24 31.5 8 NEED GOSSE SOT ERE EES | 580 | 1907) 14 | 22 | 8 | 8 På asiatiska sidan af Berings sund är fogeln funnen redan tidigare i NSenjavin Strait (Cassin). Nelson fann arten på begge sidorna och bekräftar dess förekomst på Tschuktsch- landets Ishafs-kust. Alaska vid Norton-sund (A dam s), längs Jukon (Dall och Bann.); Point Barrow (Nelson, Murdoch). I nordligaste Amerika vid arktiska kusten och omkring Mel- ville-halfön (Rich.). Norman Lockeyer Island och Bellot Strait; i Smiths-sund funnen af Kane ännu vid 81? 30'; Kap Sabine, och häckande ännu vid Discovery Bay (81? 44—50'; Feilden). Nästan hela Grönlands vestkust; på ostkusten ända till Jack- 4 son-ön (74?) och Shannon-ön (75; Pansch). > 29 DAT 92 VEGA-EXPEDITIONENS VETUNSKAPLIGA ARBETEN. 351 Sterna aleutica Bard. Iakttogs ej af Vega-expeditionen. Deremot skall Jeanette-expeditionen i augusti 1879 hafva observerat flere exemplar vid S:t Lawrence Bay. Arten tillhör nordvestra Amerika, Beringshafvets kuster och Aleuterna. 44. Xema Sabinii (J. Sab.) Ross, Eyt. Expeditionen hemförde ett enda exemplar, en ungfogel, hvilken styrmannen Lund å fartyget Lena fälde den 22 augusti 1878 kl. 7 e. m., då expeditionen befann sig vid 76? 47 n. br. och 115? 54 o. 1., alltså något nordost om östra Taimur-halfön. Fyndorten är lätt förklarlig, då v. Middendorff funnit arten häcka vid Taimur-floden under 74, och Bunge jemväl anträftat den i mängd vid Lenas delta (72—73?). Måhända förekom arten äfven vid Tschuktsch-halföns Is- hafs-kust, ty, någon tid efter det de sista samlade flockarna af flyttfoglar år 1878 om hösten hade lemnat trakten af Vegas vinterqvarter, »inregistrerades den 3 november såsom något ovanligt, att en mås slog sig ned på afskrädeshögarna i far- tygets granskap. Den var snarlik ismåsen, men hade svart hufvud. Kanske var det den sällsynta Larus Sabinirz (Norden- skiöld, Vegas färd, I, sid. 493). Fogeln erhölls icke. Förmodan att L. Sabinmur skulle finnas vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust synes vara så mycket mera sannolik, som Dall redan tidigare funnit arten vara icke rar vid Plover Bay på halföns ostkust, hvarjemte Nelson senare funnit henne på både S:t Lawrence-ön och Wrangels land. För öfrigt är arten funnen på Alaska, häckande vid Micha- laski (Adams), vid S:t Michael och Pastolik (Dall, Bann.), Kotzebue-sund (Nelson), Point Barrow ej sälls. (Murdoch). Vid Franklin Bay (69—70"; Mc Farl. enl. Baird), Kap Dal- housie, Prince Regent Inlet (Richards.), Melville-halfön (69; Parry), Fox Channel (65; »Enterprise exp.» enl. Harting), Labrador (Möschler); Grönlands vestkust häckande vid 75? (Sabine), Disco Bay (69) Jakobshavn (enl. Dresser); Jan Mayen (Fisch. och Pelz.) [Från Spetsbergen (Waygats eller Hinlopen- strait, Parry) är arten uppgifven, men bestrides af Malmgren]. Anmärkningsvärdt nog synes ingen uppgift finnas om fynd under flyttning till de pacifiska kusterna, ehuru arten uppgifves utsträcka sina färder ända till Peru (Saunders, Journ. Linn. 50c. 1877, sid.,. 400 och Sclat. & Salvin, Pr. Z. Soc. 1878, sid. 141). i KENR SÖK PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Den hemförda ungfogeln befans hafva följande utseende: På alla öfre kroppsdelar hafva fjädrarna vid den tvära spetsen ett mer eller mindre tydligt bräm af rostgrått, hvarigenom isynnerhet ryggen och vingarnas öfra del synes tvärbandad. — Omkretsen omkring näbben hvit med rostgrå anstrykning, småningom öfvergående i hjessans rostgråaktiga samt kindernas och bakhalsens mera rent gråa färg; ögonen omgifna af en smal, hvit fjäderring inom det gråa. Ryggens och skuldrornas fjädrar vid den dolda basen ljusare gråa, mörknande mot spetsen till nära svartgrått innanför den hvitaktigt rostfärgade spetskanten. Samma färg hafva alla öfre vingtäckare. Från hvardera sidan om halsen tränger det rostgråa framför vingleden ut på sidorna af bröstet, hvilket dock i midten förblir hvitt med endast svag rostanstrykning. Hakan, framhalsen och hela underlifvet för öfrigt rent hvita, likaså undre stjerttäckarna och de bakersta af de öfre, dessa sistnämnda dock med svaga rostspetsar. Af handpennorna är den 2:dra längst, 10 mm. längre än 1 och 3. som äro lika långa, de öfriga småningom aftagande; de sex första äro jemte spo- larna helt svarta, undertill gråa med hvit spole; deras infan äro till åtmin- stone halfva bredden hvita, räckande från spetsen resp. 23, 35, 48, omkr. 43 och omkr. 38 mm.; 5:te pennan har smal och 6:te bredare, hvit spetsfläck, på den 6:te sammanflytande med det i spetsen helt hvita infanet; 20 mm. från spetsen ligger på utfanet en hvitnande fläck; 7:de pennan är helt hvit, utom en grå skuggning vid midten af pennans yttre del; äfven den 8:de bär spår af en dylik. De sista hand- och de följande armpennorna äro helt hvita, bildande snedt öfver hoplagda vingen ett rent hvitt band. De inre arm- pennorna äfven hvita, men först på utfanet och sedan i hela spetshälften rostgrått skuggade och hvitbrämade liksom ryggens fjädrar. Alla undre små täckare, samt armhålans stora fjädrar rent hvita; de förra tränga öfver under- armens främre rand, bildande ett smalt, hvitt band, som på hoplagda vingen täckes af skulderfjädrarna. Armpennornas stora undre täckare i spetshälften ljust askgråa. Stjertens 12 pennor aftaga i längd utifrån, så att de mäta 115, 106, 99, 91, 86, 85 mm.; de äro helt hvita med ett svart, undertill ljusare tvärband i spetsen, hos den yttersta smalt och uteslutande på infanet, hos de följande bredare och öfvervägande på detsamma; bandets längd är resp. 12, 19, 24, 27, 26, 26 mm. : Mått tagna af spritlagda exemplaret: Från näbbspetsen till stjertspetsen 295 mm., vingen från leden 260 mm., mellan ving- och stjertspetsen 30 mm.; näbben till pannan 24 mm., till munvinkeln 35,: mm., till näsborr. 11,7 mm., näbbens höjd vid basen 7,3 mm., vid underkäksvinkeln 6,5 mm., dess bredd vid basen 6 mm. från underkäkens spets till vinkeln 8.7 mm., tarsen 32 mm., mellantån med klo 31 mm., klon 4,5 mm. Ett nästan fullkomligt lika tecknadt exemplar hemförde O. Torell från Grönland år 1862 (Riksm. i Stockholm 13,692). 45. Rhodostethia rosea (Macgill). Tschuktsch.: erikadlin. » Larus roseus Macgill. (Wern. Soc. febr. 1824, nomen solum). Mem. Wern. Soc. V, 1824, s. 249. EN "4 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 353 Larus Rossii Richards. (Wernerian Soc., januari. 1824), App. to Parrys 2:nd Voy. 1825, s. 359 (descr.). Larus Rossir Richards., Fauna bor.-am. 1831, s. 427. Rhodostethia Rossii Macgill., Man. Orn. II, 1842, s. 253. — Gray; Bonap.; Blasius. Rhodostethia rosea Bruch; Lawr.; Coues, Key, B. of N. W. 1874; Dresser, B. of Eur. 1877; Saunders; Nelson, B. of Ber. Sea, 1883, sid. 108; Murdoch, Rep. Int. Pol. Exp. to Point Barrow 1885, sid. 123, pl. Den 1 juli 1879 lyckades doktor Almqvist invid det vid Pitlekaj infrusna fartyget skjuta ett exemplar (n:r 408) af denna sällsynta och utmärkta mås. Det var en yngre fogel från fjol- året, som i sällskap med Larus tridactylus Vv. pollicaris uppehöll sig simmande uti de flödvatten, som uppstått omkring afskrädes- högarna vid fartyget. Flera exemplar sågos icke under resan; »but that bird is the gem of the whole collection» säger Laridernas specielle kännare (Saunders, Ibis 1883, sid. 348) om det tillsammans med de öfriga arterna 1 London utstälda exemplaret. Fogeln hemfördes i sprit och har sedermera blifvit uppstoppad. Vi lemna här de anteckningar, som gjordes till det mesta af löjtnant Nordqvist omedelbart efter erhållandet. Mått. Längd 322 mm., vingen från leden 251 mm., stjerten 125 mm., de två mellersta pennorna 16 mm. längre än de följande och 40 mm. längre än de yttersta pennorna; den hoplagda vingen öfverskjuter med 22 mm. stjertspetsen. Näbben från pannan 20,5; mm., höjd vid pannan 7 mm., bredd 4,4 mm.; tarsen 31 mm., mellantån med klo 33 mm., klon 33 mm. Nakna delar i färskt tillstånd. Näbben svart. Iris brun, ögonlocks- kanten svart. Tår och simhud samt tarsernas bakre sida laxröda!?, deras främre sida stötande något i blått; klorna svarta. Drägt. Hufvudet hvitt; framför och öfver? ögonen en halfkrets af brunsvarta borst. Halsen, öfvergumpen och stjerten hvita med ingen eller knapt märkbar rosenröd anstrykning, hvaremot en sådan är tydlig på kräf- van, bröstet, buken och undergumpen. Omkring halsen går ett svartgrått band, som baktill är tydligast, omkr. 3—5 mm. bredt, men på sidorna af- smalnar och framtill nästan försvinner. Manteln askblå, småningom öfver- gående emot den hvita halsryggen, mörkast på tertiära vingpennorna. Utaf handpennorna äro de tre första brungråa i utfanet, i hela spetsen och på ett kilformigt band på infanet närmast spolen. På 4:de och 5:te pennan bildar det brungråa blott en afsmalnande fläck vid utfanets bas när- mast täckfjädrarna och ett tvärband innanför spetsen. Sjette pennan har brungrå spets: den ”7:de endast en fläck i hvardera fankanten innanför spetsen >; öfre delen af de inre handpennorna är i utfanet blågrå. För öf- 1 Saunders (Ibis 1875, p. 486) säger om de två yngre foglar som för- varas i Mainz: »nails black; colour of legs and feet (evidently much faded) yellowish clay». Murdoch fann fötterna vara terra-cotta röda. 2 Af de af Saunders undersökta två yngre exemplaren, hade det ena dylika hår rundt omkring ögat, det andra endast under detsamma. 3 Exemplaren i Mainz hade den svarta teckningen fortsatt ännu på den 8:de pennan; först den 9:de var nästan hvit, och den 10:de helt hvit. Bå V. ND [9] [9] 354 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. rigt äro handpennorna hvita med brungråa eller brunsvarta spolar, utom ett band innanför spetsen af 4—6:te handpennan. Sjunde pennans spole är när- mast till dess täckare grå, mot spetsen hvit. Armpennorna äro hvita, de innersta (tertiära) åter mörkt askblåa. Af vingtäckarna äro de stora närmast handpennorna brungråa med ljust blågråa spetsar, de två innersta hafva infanet ljust blågrått, de följande en- dast en sådan kil längs infanets kant. Armpennornas stora täckare ljust blågråa med hvit spets; de inre hafva en brungrå fläck på utfanet närmast de öfver dem liggande mindre täckarna; på de innersta går denna fläck öfver äfven på infanet och intager hela den synliga delen af de innersta täckarna; armpennornas små täckare äro vid roten gråa, men den synliga delen brungrå med smala, hvitaktiga spetskanter; de minsta af dem längs underarmen vid armbågsleden hafva samma färg som manteln. Vingarnas undre sida askblå utom arm- och handpennornas närmaste undre täckare och de vid armbågsleden, hvilka alla äro hvita. : Stjertens pennor äro till antalet 12, alla helhvita utom venstra sidans ; näst innersta penna, som i spetsen bär en brungrå fläck i hvardera fankan- q ten, den yttre 11 mm. den inre 16 mm. lång. (Denna teckning synes variera: det ena yngre exemplaret i Mainz har enl. Saunders, 1. c., helt hvit stjert, det andra åter 8:dje och 4:de pennan på hvardera sidan tvärfläckad. Häraf kan slutas, att i den nästföregående drägten ett brungrått eller svartbrunt tvärband sträcker sig innanför spetsen af alla eller åtminstone på de inre pennorna, liksom fallet är hos X. Sabinit och andra arter). — Detta är senare konstateradt af Murdoch. Newton har år 1865 (Ibis, sid. 104 och 238) uppriEl de sex då kända exemplaren, likaledes Saunders år 1875 (Ibis, sid. 487) de dittills erhållna 11 eller 12 exemplaren och senare (Proceed. Zool. Soc. 1878, sid. 208, Ibis 1883, sid. 348—349) till- fogat ännu några, hvarjemte Dresser (B. of Europe) upptagit alla till 1877. Till största delen med ledning häraf vilja vi uppräkna de år 1886 oss kända fynden och exemplaren, ord- nande dem efter deras fyndorter cirkumpolärt, och begynnande med den ort, der arten först blef upptäckt. Melville-halfön, Alagnak 69!/2?, den 23 juni 1823, Parry (Derby Mus., Liverpool). Melville-halfön, Igloolik, den 27 juni 1823, Parry (Univ. Mus. Edinburgh). Grönland, Disco Bay, Grönne-Island, 1859, Pfaff (Univ. Cam- bridge). Grönland, Disco Bay, 3 ex. (Univ. Mus. Köpenhamn). > (ett ex. tillhörigt Holboell, enl. Reinhardt, Ibis 1861, sid. 18). Grönland: (ett ex. tillhörigt Wiens Museum). Fär-öarna, Suder-ö, den 1 februari 1863 (Benzons samling). England, Yorkshire, den 22 december 1846? eller februari 1647? | (Sir W. Milners samling). i d VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 305 Helgoland, den 5 februari 1858 (Gätkes samling derstädes). Spetsbergen, Waigatsch eller Hinlopen Strait och trakten norr om ögruppen 82—82 1/5”, Parry—Ross. (Fyndorten be- strides af Malmgren, K. Vet.-Akad. Förhandl. 1863, sid. 120 och Journ. f. Orn. 1865, sid. 398, försvaras åter af Newton, Ibis 1865, sid. 525; fyndet synes icke osanno- likt på grund af nästföljande fyndort). Emellan Novaja Semlja och Frans Josefs land, sommaren 1873 skjuten af J. Payer (Ibis 1878, sid. 200). (Tegetthoffs samling). Lenas delta, Sagastyr 73” 22', den 8 juli 1883, hane och hona skjutna af Bunge (Mel. biol. Ac. P:burg XII, 1884, sid. 57). Ryska Vet.-Ak. Zool. Museum, S:t Petersburg). Herald Island öster om Wrangels land 71 !/5?, Jeanette-exp. Newcomb 5 exemplar, de två första i midten af oktober 1879 (enl. New-York Herald). Under Jeanettes drift med isen erhöllos och sågos ännu flera, men exemplaren för- olyckades, så att endast tre hemfördes (Smiths. Inst., Washington). Tschuktsch-halföns norra kust, Pitlekaj, en ungfogel, den 1 juli 1879, Almqvist, Vega-exp. (Riksm. Stockholm). Kamtschatka? tvänne yngre exemplar (Museum i Mainz). Alaska, S:t Michael, den 1 oktober 1881, ett ex. Nelson (Smiths. Inst.). Alaska, från Point Hope 70 eng. mil i n.v. utåt hafvet, ett stort antal sedda den 10 juni 1883 af kapten Everett Smith (enl. Murdoch); intet ex. erhölls. Alaska, Point Barrow vid Ishafs-kusten; under början af sep- tember och från den 28 september till den 22 oktober år 1882 observerades af Murdoch dels färre ex. dels stora massor, för hela tiden uppgående till tusenden, kommande från hafvet till polarstationen och fortsättande färden mot nordost. En stor serie exemplar erhölls för Smithsonian Institution. Med anledning af sist anförda, högst märkliga iakttagelse uttalar Murdoch med allt skäl den förmodan, att arten häckat på något obekant land i trakten norr om Wrangels land. — Måhända skall derstädes anträffas hemorten äfven för Euryno- rhynchus, Tringa ruficollis, Brachyrhamphus Kittlitei och dylika sällsynta arter! 356 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 46. Pagophila eburnea (Phipps) Kaup. Tschuktsch.: chynon-jajak. Ismåsen är såsom bekant allmän vid Spetsbergens kuster från sydkap till Sju-öarna och funnen här af Malmgren år 1861 häckande vid Murchison Bay, 80” 2'; arten uppgafs för Newton häcka äfven på Giles land, förekommer vintertid vid Finmarkens kuster, vid Archangel (Henke enl. Seeb.) och är allmän äfven om sommaren flerstädes längs kusterna af Novaja Semlja i synnerhet den vestra, ända till nordligaste udden, 78? 7 (Markh. enl. Feilden; Wilez. enl. Pelz.). Den anträffades äfven af österrikiska polarexpeditionen emellan Novaja Semlja och Frans Josefs land, samt af svenska expeditionen år 1875 sparsamt i nordvestra och norra delen af Kariska hafvet (Kjellman). Men intill den tid, då Vega anträdde sin färd, kände man intet om artens förekomst ostligare, förr än uti arktiska Amerika (Saunders, Pr. Z. Soc. 1878, sid. 162; Heug- ling JT Örns L8LZ, sy L20). Arten förekommer emellertid längs Sibiriens hela Ishafs- kust. Kapten Johannesen fann 1i slutet af augusti 1878 is- måsar vid ön Ensamheten, 77” 31' n. br., 86? o. 1. Gr., alltså norr om vestra Taimur-halfön. Under Vegas färd strax vester om Kap Tscheljuskin såg löjtnant Palander den 19 augusti 1878 kl. 4—38 e. m. (TT? 33—36' n. br., 102? 40—103? 25' o. 1) tvänne ismåsar; och några exemplar antecknades sedda utan- för Kap Tscheljuskin. [Bunge tror sig hafva vid Lenas myn- ning sett tvänne exemplar flyga den 3 juni 1883]. Under färden öfver Koljutschin-viken den 26—27 september 1878 observerade doktor Stuxberg en stor mängd ismåsar. Efter det Vega in- frusit vid tschuktsch-kusten, hemtade ett par tschuktscher från Irgunnuk tvänne något yngre foglar nämligen den 21 november (n:r 85) och den 23 nov. 1878 (n:r 86), hvilka hemfördes i sprit. Följande vår sköt löjtnant Palander den 16 maj 1879 (n:r 169, sprit) tvänne gamla, helhvita foglar invid Vega, samt ytter- ligare en den 31 maj (n:r 245, skel.). Ett par dagar tidigare, den 27 maj, såg löjtnant Nordqvist ett exemplar flyga öfver isen under ett skrikande, gutturalt läte hrrr hrrr. Ett exemplar (”?, n:r 243, skel.) erhölls ännu den 16 juni från Pitlekaj. Huruvida arten förekom 1 trakten ännu längre i juni och möjligen häckade här, kunde expeditionen icke iakttaga. (Dock 4 må anföras, att tschuktscher förklarade chynon-jajak häcka på den utanför Tjapka liggande ön Idlidlja uppå den pelarlika = Värt br ARN VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 357 klippan Janrauku; uppgiften torde emellertid berott på för- vexling med någon annan art). Omedelbart efter Vega-expeditionen hade äfven Jeanette- expeditionen tillfälle att iakttaga ismåsens förekomst i denna del af Ishafvet, nämligen vid Herald-ön den 4 september 1879 och derefter i medlet af juni och i juli 1880 samt under expe- ditionens drift med isen; 1 trakten af Bennet Island syntes den åter den 29 juli 1881 och hade möjligen häckat der. Nelson påpekar, att fogeln icke blifvit iakttagen söder om Berings sund. Då nu arten är fullt hemmastadd i Ishafvet omedelbart ofvan Berings sund, vore det märkligt, om den aldrig skulle anlända dit. I sjelfva verket omtalar Taczanowski (Bull. Soc. Zool. Fr. 1883, sid. 341) en gammal fogel, som Dy- bowski hemsändt från Kamtschatka. Under sådana förhål- landen synes oss Swinhoes uppgift (Ibis 1875, sid. 140) om ett exemplar funnet den 20 okt. så långt söderut som i trakten af Chee-foo, prov. Shantung i norra Kina, numera icke vara så otrolig, som den år 1877 måste synas Dresser (B. of Eur.). Äfven på nordvestra Amerikas Ishafs-kust har fogeln se- nare blifvit funnen, nämligen 1882 om sommaren och hösten vid Point Barrow, ehuru sällsynt (Murdoch). Härmed är den cirkumpolära kretsen fullständig, ty arten är, såsom bekant, funnen i Amerikas högarktiska arkipelag bra nog långt vesterut, vid Kap Parry, 70? n. br., 123 v. 1., till stort antal, och häckade der enl. Richardsons uppgift; vid Polynia öarna, 77!/s”, och Kap Krabbé på östra sidan af Priuce Patriks Land, 77? 25 n. br. 116 v. 1., der M'Clintock den 20 juni 1853 upptäckte dess bo och ägg (E. P. Wright, Ibis 1866, sid. 217); Assi- stance Harbour, Barrow Strait, 741/5? n. br., 941/;? vy. 1. (enl. Harting); i norra delen af Baffins Bay ganska allmän; vid Smiths sund 6 å 7 par tillsammans vid Payer Harbour söder om Kap Babine, 78” 42 n. br., ett par häckande vid Kap Hayes, 79? 41', allmän vid Discovery Bay och sedd den 2 aug. 1876 nära Kap Union, vid Norman Lockeyer Island, och några - exemplar sedda den 1 september ännu vid Lincoln Bay, Rob- sons Channel, 82” 6', enligt Feilden. Vid Grönlands vestkust allmän, under svenska expeditionen 1883 dock funnen endast en gång vid 74!/5 (Kolthoff). Vid ostkusten funnen något öfver 74:de breddgraden (tyska exp.). Jan Mayen (Fischer) Om de af Vega-expeditionen erhållna ismåsarna antecknades, att det ena exemplaret af n:r 169 hade ett på sina ställen öfver 4 mm. tjockt hudfettlager; den omkring 86 cm. långa 358 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. tarmen innehöll en fjäder och framtill en hvitgrön, sandig massa, magsäcken derjämte en mängd hår (af säl?). De först erhållna ungfoglarna (n:r 85, 86) hafva pannan och kinderna svarta, samt svarta fläckar vid spetsen af ving- och stjertpennorna, äfvehsom på vingtäckarna, skulderfjädrarna och några öfre stjerttäckare. De gamla, helhvita foglarna (n:r 169) hade ögonlockskanterna pomerans- röda; näbbspetsen gul, dess rygg och käkkanterna gröna, från öfverkäks- roten till och med näsborrarna samt underkäksroten, och trakten omkring underkäksvinkeln gråblåa. Fötter och klor svarta. (Nordqvist). | Näbbens - S 2 längd från | böjd vid H z | N:r. oo | & 5 2 5 k Ze z z DA = fm] B 3 [71 (8 a & [>] äd i Bf SLTIES REN | aa 5 j LI ETEN bd F | = - FOOT SD TTIGKAYE spa skolios ske 450 11887 151 SANS VE 12 FE 47 5 JON ERA KEEL ERA AA 484 | 336 | 157 | 40,5| 58 |18 |14 |12 | 34 |50,5 | 243, ad. MH CKST stelt = — | 1885 | YSKIL3ED AA 245, ad. ENE SET — | — hh —V875 ler fy 27, |A) TR RR 85, semi ad. Irgunnuk......... — | 815 | 183 | 35. | 50 i| I6 | 12,5| 10. AC IO | i 86, > 2, ve Se den — | 335 | 135 | 36,5 53 |16,4| 14 |I1,4] 36 |42 47. Larus (Rissa) tridactylus L. forma typica et pollicaris Stejn. (Kotzebui Bp.). Tschuktsch.: kakyttack. Om synomymin se Stejneger: Results of orn. expl. (Bull U. 8. Nat. Mus. n:r 29, 1885 sid. 70—980). Om förekomsten och utbredningen af kryckjan har man från Europas och Amerikas arktiska delar haft ganska till- fredsställande uppgifter, men före 1878 känt så godt som ingen- ting från hela Asien! "Såsom bekant finnes den 1 stor mängd vid Island, Fär-öarna och Spetsbergen, och anträffades norr derom af Parry ännu vid 82” 45. Hon häckar 1 Finmarken och längs Kola-halföns Ishafs-kust, är sällsynt om sommaren vid Archangel (Henke), men allmän på Novaja Semlja, sär- skildt vestkusten (v. Baer, Gillett, Heugl., Théel) ända till nordligaste udden (Markham); nordostkusten vid Kap Mid- dendorff (Kjellm.); Payer fann henne på Frans Josefs land. — Från dessa häckningsställen flyttar fogeln längs sjelfva oceanens kuster till vestra Europa (n. v. Afr.) och vestra Medelhafvet, men går endast Undanieeer och fåtaligt inåt land eller öfver 1 Dresser (B. of Eur.) Hogg år 1878 från hela Asien endast: »in Asia dd it is of rare occurrence>. y Vv lea VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 359 finska viken till Östersjön, dit den ymnigare kommer från Nordsjön. Från Asiens Ishafs-kust känna vi före Vegas färd ingen enda uppgift. Expeditionen hade här talrika tillfällen att iakttaga kryckjor, eller åtminstone måsar som antogos höra till denna art. Men detta skedde i ganska många fall under det fartyget ångade framåt och isförhållandena ej medgåfvo uppskof; i följd häraf blefvo exemplar endast sällan skjutna under färden, och till detaljerad granskning har sålunda före- funnits endast sex exemplar från Tschuktsch-halfön. Då man emellertid funnit skäl att anse alla eller åtminstone en del af de i Berings-hafs-trakten förekommande kryckjorna höra till en skild form (var. Kotgzebwi Bp. 1856, Coues, Ridgw., Nels., pollicaris Stejn.), skulle det varit nödigt att granska exemplar från alla delar af norra kusten, för att fastställa begge for- mernas utbredning. Emedan detta nu ej kan ske, angifva vi främst observationerna och diskutera sedan formerna. I början af augusti 1878 iakttog doktor Almqvist måsar, antagligen af denna art, vid Hvit-ön (Beli Ostrow) norr om Jalmal-halfön ; doktor Stuxberg såg kryckjor den 14 augusti före Vegas ankomst till Aktinia-viken, Taimur-ön !. Utanför Kap Tscheljuskin den 20 augusti såg löjtnant Hovgaard tre st. kryckjor kl. 4—38 e. m. och omedelbart derefter, kl. 3—12 såg löjtnant Brusewitz några gråa måsar, sannolikt samma art; Vega befann sig då under färd vid 77? 44—39' n. br. och 104 7—105 7 o. I. Gr. Följande dag vid middagstiden såg löjtnant Hovgaard åter några, och den 22 augusti likaledes löjtnant Brusewitz; samma dag sköts en yngre fogel, och den 23 augusti, medan Vega i olika riktningar sökte sig fram bland isstycken och i dimma, syntes talrika måsar (Almqvist) Den 24 augusti anlöptes Preobraschenie-ön, 74? 45', utanför Chatanga- viken och befans på sydvestra delen äga tvärbranta strand- afsatser, uppå hvilkas utsprång tallösa kryckjor häckat och nu uppehöllo sig i sällskap med hufvudsakligen alkor, bildande ett mindre fogelfjäll; ett fäldt exemplar blef enligt journalen (n:r 42, sprit) tillvarataget, och skulle varit af intresse i af- seende å bestämmandet af formen; men tyvärr har fogeln efter hemkomsten icke kunnat återfinnas. Den 25 augusti f. m., fäder: färd vid (3 41-—467:n.; br och 1142 56 —-115?-40' o: 1. Gr., syntes några måsar (Brusewitz); allt detta längs östra Taimur- balföns ostkust. t Härifrån måtte de vid Kaspiska hafvet öfvervintrande exemplaren (Eichwald, Ménétriés) kommit, flyttande längs Ob- och Ural-floderna. 360 PALMEN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Under färden derifrån österut sågos några måsar på f. m. den 29 augusti (Brusewitz) vid 74? 3—5' n. br. och 135? 35'— 136? 18' norr om Stolbowoj, den sydligaste af Nysibiriska-öarna, och ytterligare några den 4 september på f. m. (Palander) vid 70? 22—27 on. br. och 163? 48—59' o. 1. Gr., under kryss- ning i isen något öster om Björn-öarna. »Stolbowoj-ön var, i synnerhet på norra sidan, hög med tvärbranta stränder, hvilka erbjödo ypperliga häckningsställen för alkor, tejstar och måsar» (Nordenskiöld, Vega-färden, I, sid. 399) och äfven vid Björn- öarna finnes lämpligt häckningsställe enligt Wrangel (Vega- färden, sid. 410), men under den sena årstid Vega nu passerade här fram, var fogellifvet redan ytterst fattigt. Den 9 september vid tschuktsch-kusten äfvensom vid Irkaipij den 12 september fans en stor massa kryckjor på ett skarffjäll; ännu den 27 september iakttogs vid Jinretlen en mås (Nordqvist), må- hända af denna art; men sedermera sågs ingen under hela vintern. Om våren 1879 sågs först den 15 juni (Kjellman) för första gången en mindre mås, som tycktes vara L. tridactylus; men exemplar erhölls ej förr än den 1 juli, då ett ganska stort antal visade sig vid fartyget (tillsammans med dem Rhodoste- thia), och löjtnant Palander sköt ett par gamla foglar (n:r 412 9, 413 gg, skinn); samma dag sågs arten äfven emellan Pitlekaj och Tjapka (Nordqv. och Almqv.). Den 2 och 3 juli anträffades tre döda foglar invid fartyget (n:r 421, skinn); den 4 juli sköt handtlangaren Boström en yngre fogel (n:r 420, skinn) invid fartyget, och den 10 juli sågos kryckjor vid en vattensamling söder om Pitlekaj (Nordqv.) likaså under en exkursion den 17 juli. Efter Vegas uppbrott flögo den 19 juli några kryckjor omkring fartyget förr än Ostkap nåddes. Ett par af de under juli månad erhållna foglarna (n:r 479, 480) hemfördes skeletterade. Efter ankomsten till amerikanska sidan sågos några exem- plar vid Port Clarence nära Imauruk-åns mynning den 23 och 24 juli, samt den 26 juli vid södra stranden. Den sista hels- ning af arktiska foglar lemnades expeditionen under färden mellan Bering-ön och Japan den 26 augusti utaf tre foglar, som af löjtnant Nordqvist antecknades likna kryckjor och flyga skrikande omkring vimpeln. Att expeditionen på tschuktsch-kusten ej anträffade häc- kande kryckjor, har uppenbarligen sin grund deri, att i trakten af Vegas vinterstation saknades lämpliga häckställen, branta - VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 361 klippiga stränder; dock uppgåfvo tschuktscher, att arten skulle häcka vid Jinretlen-udden. I omedelbar anslutning till Vegas fyndorter vilja vi upp- räkna följande, som meddelats af andra. Arten finnes all- mänt på Wrangels land och häckar i stort antal på Herald- ön enl. Nelson; Newcomb fann henne under Jeanettes is- drift, och ymnigt vid Bennett-ön; S:t Lawrence-ön (Nelson); ymnigt äfven vid Plover Bay (Dall, Coues, Bean, Murd.); S:t Lawrence-viken (Nelson); Kamtschatka och Bering-ön (Kittl., Dyb., Stejn.); Kurilerna (enl. Seeb.); Jesso och Tokio (Bl. & Pr.). — Alaskas och Aleuternas kuster, Unalaska (Dall; S:t Michael (Adams), S:t Matthew (H. Bean), Pribylow-öarna (Elliott); flyttar längs Amerikas vestkust förbi Sitka (Kittl., Dall) ända till Kalifornien (Bonap.). Vid Ishafs-kusten funnen vid Kotzebue-sund (Kotz.), Eschscholz-viken derstädes (Nel- son); Kap Lisburne (Bean); arktiska kusten (Richards.) Norra Baffin Bay ända till Port Foulke, 78 !/3, men ej nord- ligare i Smiths sund (Feilden); Melville Bay 75 (Nathorst), häckar i begge inspektoraten på vestkusten af Grönland, all- männare i södra (Newt.); på sydostsidan funnen af Norden- skiöld vid 62? 13' och 65, på ostkusten af Graah. Jan Mayen häckande (Fischer och Pelzeln). Det återstår att beröra olikheterna emellan de båda ofvan omnämnda formerna. Såsom bekant har man efter Bruch (1853, 1855), Bonaparte (1854, 1856) och Coues (1872) såsom en varietet af L. tridactylus betecknat de kryckjor från Berings haf, hvilka äga en utvecklad om ock liten baktå! men i allt öfrigt uppgifvas samstämma med de vanliga. Coues (B. of N.W., sid. 646) som undersökt ett stort antal kryckjor från Nordpacifiska vattnen, försäkrar att en del »are not distinguished in any way from the common North-Atlantic bird», men att andra äga verk- lig baktå; ett exemplar från Plover Bay på Tschuktsch-halföns ostkust hade »the extreme of this variation: the hallux is two- tenths of an inch [5 mm.] long, and bears a perfect claw>. Ar 1877 (Journ. Linn. Soc. Lond. XIV, sid. 394) yttrar Saun- ders härom: »this peculiarity is not always eqvally developed in both feets of the same bird!» — och 1878 (Proc. Zool. Soc. 1 Nilsson uppgifver (Skand. Fauna, fogl. II, sid. 333) att baktån hos skandinaviska exemplar än består blott af en liten knöl utan klo, än åter är liten och försedd med en liten, spetsig klo, som dock lätt affaller, sedan fogeln blifvit torkad, hvarvid endast en liten konvex fästyta blir synlig. — Intet af de i museerna uti Stockholm, Upsala och Helsingfors förvarade skan- dinaviska exemplaren, som vi sett, bär dylik klo. 362 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Lond., sid. 163 och 164): »it is probable that this extreme form is both rare and local», hvarför han anser begges namn vara synonyma. Variteten med baktån är merendels känd under namnet Kotgebwi Bonap. och under detta namn hade äfven vi år 1881 uppfört Vegas hithörande exemplar. Resultaten i öfrigt af dessas undersökning hade vi äfven nedskrifvit, då Stejnegers ofvan citerade arbete vid nyåret 1886 kom oss till handa. Jemte det vi till fullo instämma med detta arbete, funno vi der (sid. 78—80) bindande bevis för, att namnet Kotzebwi Bp. egentligen tillhör en annan art (brevirostris Brandt) i Berings haf, hvarför vi se oss föranledda antaga det namn, pollicaris, som Stejneger redan år 1884 i stället föreslagit. De olikheter vi funnit emellan Vegas tschuktschiska exem- plar och europeiska bestå dels i dimensioner, dels obetydligt i vingarnas teckning. Uti efterföljande tabeller meddelas mått, förutom af Vegas sex tschuktschiska exemplar!, utaf ett från Kamtschatka i Riksmuseum i Stockholm, n:r 9281, och tvänne från S:t Pauls ö (Pribylow-ögruppen) i Helsingfors museum, samt Coues och Stejnegers, och derefter af ett antal euro- peiska exemplar. 4 mår Vie Vu i s | = Näbbens L. tridactylus SSE Ag = FR EE | & | Sa 3 bal 5 3 o Lol ss & = | W&8l o pacifisk-glaciala | & l& |8 IT) f&> |353/8å| 2 | |Ssje i ex. (vår. pollicaris). ululnd JäSTiE Ad nere il Blade AO SNR | | = 5 FERAS = 2 Pitlekaj, Vega 413......|” ad.|454/305 140) 41 |17 | 9 132 |47,5| 1,5| 0 > 2 JADIS AM AA >» |— 835 |158 40,5 15 110 183,51 50 3 1,5 Kamtsch., Sv. R. 9,281/97 >» |— 3825 1130 39,6 | 14,5[ — 183 | 50 3 1,5 S:t Paul, H:fors mus... >» |— |828 |140 42 |14 |— (382 150 | 2 | 0 Bering-ön, Stejn. 2,000 7 >» |4451825 184 389 |— |— 136 |— | — | — Pitlekaj, Vega 479...... 2 SR > SOK MAB OR 2 I — |— |— |—- 1=— 1.3 | 0 Enl COMES hide: > 1— 1305 |— 138,3—438 14 |— 184,5 48,5] — | — | Pitlekaj, Vega 412...... Q >» 1466/330 141] 40 |17 |10,5 32,5) 49 | 2,5) 0 S:t Paul, H:fors mus.../'29 > |— |3202/140) 387 |14 |— |85 |48,5/3;2,5| 0 Bering-ön, Stejn. 1,2009 >» 450298 1189] 389 I|— |— 136 = I —- | —. Pitlekaj, Vega 420...... jun.| — |815 128 8387 |12 | 9 183 |46 | 8 |1; 2 Kamtsch., Stejn, 2,688) juv.| —|818 |128].; 32 I ad 38 an i : i 3 1 N:r 412 och 413 färska; n:r 479 och 480 skeletterade; de öfriga såsom skinn. . p: för 2 De 2 yttersta pennorna äro icke fullt utvuxna. : VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 3263 Näbbens H | j g Fl | L. tridactylus STOR AE = H | & ör | Pr | ; S ä AN 2: 5 - 5 Lol SR) 8 = wäl o | atlantisk-glaciala | & IE |e8 | 2 SA SANNE SR ST - Oo &o mu [SN 2 5 ÅA FE > | ex. (forma typica). SE NEGAÅG 2 NS bless) > JARRE Ik Pg SENVET 4 LEE EB P | | Spetsb., Sv. R. 14,310....7 ad.|— | 315 | 118 | 36,2 |13,5|— |83,5| 48 | 2,4| 0 | Helgol. > 5,989...6" >» 1—1800//"==1| "85 118 | 9,5-82 146 | 1,7| 0 | Bohuslän, H:fors mus.” >» | — | 285 | 140 35 |13 |— |32 145 | 1,51 0 | | Spetsb., Sybase ol lll —jear 8810-141 )a0r 88 let 2 NAO N tra RR2SS- ÖT en ARI LAT Berg P2 9,8) SARA LEON > NS SO guy. 205 TONA STA LILL Se LAN KARON de Sn NE200T15 1 Bör 21 15E 145,5, 1 | | HR OOUESeerlersrrieees i fr Rd Vr SSA fc oe fe Medan ingen af de atlantisk-glaciala exemplaren hade bak- tåns klo utvecklad, äger hälften af de undersökta pacifiska en tydlig, ehuru oftast liten klo, hvarjemte sjelfva tån är längre, vare sig den bär eller saknar dylik; men genomgående regel är detta icke. Vidare är vingen hos de pacif.-glac. nästan alltid längre (undantag: Vega n:r 413; Coues' mått och Stejn. n:r 1,200) likaså de något osäkra måtten af stjerten. Näbben är uppenbarligen längre och gröfre (und. 9 i H:fors mus.), gent emot 2 n:r 14,311 Spetsb. Mellantån är hos de pacif.-glac. äfven längre. Öfverhufvud visa således tabellerna, och ännu tydligare sjelfva exemplaren, att de pacif.-glac. exemplaren, oberoende af baktåns klo, i allmänhet äro gröfre bygda än de atlant.-glac., både till näbb, mellantå, baktå och vingar. Så när som på vingen samstämmer detta med Coues” och Stejnegers mått, och den sistnämnde framhåller (sid. 80) särskildt flera olik- heter. Men någon sträng gräns kan icke gerna dragas emellan exemplaren från begge områdena. Baktåns klo är således icke en differentialkarakter för varieteten, såsom man mer- endels angifver, utan utgör blott ett utaf flera uttryck för en mera robust kroppsbygnad, som tillkommer den pacifisk-glaciala formen, och antagligen aftager småningom emot den atlantisk- glaciala formens område. De undersökta nordpacifiska exemplaren visa i afseende å vingarnas färgteckning en ringa och ej heller sträng afvikelse. Vingpennorna hafva nämligen i allmänhet den svarta färgen mera utbredd, nämligen icke blott på hvarje af de fem yttersta handpennorna, utan ännu den 6:te bär något svart; först den 7:de är helljus. Dock är det svarta på 6:te pennan icke alltid lika utbredt: det intager antingen hela spetsen af utfanet och 364 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. bildar ett tvärband öfver infanet räknadt från spetsen ända till 20—14 mm. (n:r 480), 16 mm. (n:r 413), 15 och 12 mm. (H:fors ex.), eller antager form af två isolerade fläckar af 12 mm. längd (n:r 412), 7 mm. (Stockh.), 7—4 mm. (n:r 479); ett pacifiskt exemplar (n:r 421) t. o. m. saknar alldeles fläck liksom de atlantiska. Bland de atlantisk-glaciala exemplaren, som föreligga till jemförelse, är nämligen 6:te pennan helljus, utom hos ett par exemplar: en yngre fogel från Bohuslän (?/,2, Riksm.) har derstädes en 10—15 mm. lång fläck, och en gammal hane (13/70, Riksm.) en 5 mm. lång fläck, gående på venstra sidan genom begge fanen, på den högra blott i utfanet. Således går hand i hand med reduktionen af kropps- dimensionerna äfven en reduktion af vingarnas svarta färg, då man jemför den pacifiska formen med den atlantiska. Ur denna synpunkt hade ett rikhaltigt material från sibiriska kusten varit af intresse. Saunders har nämligen 1877 (1. c.) med full rätt framhållit frågans vigt ur genetisk synpunkt: »Inasmuch as every other member of the family of the Larid&e, except Rissa, has a fully developed hind toe, it is tolerably evident that in Rissa it has for some reason become obsolete, and as the survivors of the hind-toed Rissa are only found round Alaska [rättare: vid Berings haf och tillstötande del af Ishafvetl), it would appear probable that the North Pacific in this case also is the point of dispersion and variation of this genus». Gene- tiskt är det således formen pollicaris, som bildar stommen och är ursprungligare, emedan tridactylus är en varietet deraf. Ofver- gångsformerna emellan begge försvinna icke, emedan utbred- ningsområdena fortfarande sammanflyta med hvarandra om- kring Taimur-landet och en sträng differentiering motverkas genom utbyte af individer. RE ww Hos exemplaret n:r 412 voro fötterna brunsvarta, näbben ljust gröngul, eller svafvelgul och ögonlockskanterna blodröda; n:r 413 var dylikt, endast att tarsernas inre sidor voro grönaktigt gråa och på inre sidan af hälleden gula. Beträffande färgdrägten i öfrigt voro de lika skandinaviska exemplar om våren; n:r 413 hane hade dock qvar af yngre fogelns drägt på de yttre vingtäckarna några bruna fläckar. Den unga fogeln af den 1 juli (n:r 420) hade brungrått på näbbryggen innanför spetsen och på undernäbben ofvanför dess hakvinkel; ögonlocks- kanterna svarta, fötterna på främre och inre sidorna gulhvita, samt på yttre och bakre sidorna äfvensom simhuden till största delen brunsvarta. Hjessan, nacken och främre delen af halsens rygg och sidor blågråa liksom manteln, dock med några ljusare fläckar. Öfver bakre delen af halsryggen går en brungrå gördel, bakom hvilken bröstets hvita färg framtränger. De 4 första vingpennorna äro mörkt gråbruna utom en hvit kil, som skjuter fram längs infanet. Deras närmaste täckfjädrar äro äfven tecknade på samma sätt, utom VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. > 300 att de äro något ljusare och fjerde pennans täckare har en hvit fläck, som går från spetsen längs utfanskanten; femte och sjette pennorna hafva en bred, brungrå fläck innanför den hvitnande spetsen. De fyra första pennorna hafva äfven spetsen blekare. De fyra inre handpennorna äro i utfanet hvit-, gråa, utom den yttersta, som har en brungrå fläck utanför spolen närmast täckfjädern. Den synliga delen af armpennornas närmare täckfjädrar är hvitgrå; den synliga delen af de eljest gråa, små vingtäckarna är brungrå och bildar på vingen en mörk utkant från handpennornas rot samt ett snedt bälte från vingleden längs under skuldran till de bakre armpennorna, på hvilka det bruna slutar ett stycke innanför spetsen af utfanet. Stjert- pennornas spetsar brungråa, den yttersta har blott en fläck deraf på infanet. (Nordq vist.) 48. Larus glaucus L. Tschuktsch.: yltak, tehikerga. Äfven denna arts arktiska fyndorter äro allmänt bekanta, så vidt det gäller Europa, nämligen: Jan Mayen, Spetsbergen intill Sjuöarna, Skandinaviens och Kola-halföns Ishafs-kust, Hvita hafvet, Archangel, Mesen, Kanin-halfön, Petschoras mynning redan vid Dwoinik, 68? 28', och Golaievskaja, 68” 58' (H. Brown och Seeb.); Waigatsch och hela Novaja Semlja, äfvensom vid Frans Josefs land samt på Kariska hafvet utanför Obs mynning. Också i arktiska Amerika har man funnit arten nästan öfverallt, nämligen på Grönlands ost- och vestkust, Baffin Bay "ända upp till Melville Bay och Smiths sund, Kap Sabine, 78” 45', Lincoln Bay, Kap Hilgard, Kap Union, 82” 34', och vid Polar- bassinen (Feilden), Melville-öarna (M”Clintock), Bellot Strait (Walker), Barrow Strait (Sabine), Point Barrow! (Murd.) och Kap Lisburne (H. Bean), S:t Michael (Adams och Dall, Nel- son), Pribylow-öarna (Coues) m. fl. st. — Deremot visste man intill år 1878 från arktiska Asien så godt som endast, hvad v. Middendorff meddelat om artens häckning vid 74—75? i Taimurlandet. Expeditionen fann år 1878 fogeln förekomma sparsamt vid Dicksons hamn utanför Jenisejs mynning, äfvensom vid några små öar vester om Taimur-ön, hvilka anlöptes den 13 augusti (Nordqvist). Talrikt deremot yppades hon vid Aktinia-viken, Taimur-ön, 76? 195', den 14—18 augusti. Under seglatsen från Kap Tscheljuskin österut (77? 37—76? 50' den 20—21) samt den 23 augusti sågos några exemplar. Den 24 augusti iakttogs en I Ridgway har nyligen (Auk 1886, sid. 330) beskrifvit från Alaskas kuster en närstående form, L. Barrowianus, hvars näbb är vid underkäks- vinkeln högre än vid basen. 366 -. PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. skara stormåsar uppå de öfversta klipputsprången på Preobra- schenie-öns (74? 45') mest af kryckjor och alkor bebodda fogel- berg (Nordenskiöld, Vegas färd, I, sid. 338). Längre fram! antecknades den 30—31 augusti vid Nysibiriska öarna (Lja- chows ö) en måsart, som antogs vara denna. Sedermera blef vid tschuktsch-kusten ett exemplar skjutet den 9 september vid en by något öster om Kap Jakan, och den 12—18 septem- ber iakttogs fogeln vid Irkaipij. Måsar, måhända af denna art, funnos den 26 september vid Kap Onman. Sedan Vega frusit in vid Pitlekaj sågos 3 stycken ännu den 13 oktober, osäkert är dock om de hörde till i fråga varande art (det samma gäller en mås, som sågs ännu den 29 november af löjtnant Nordqvist). Under vintern syntes ingen. Om våren 1879 iakttogs visserligen en stor mängd måsar redan den 11 maj vid ön Idlidlja öster om Vegas vinterqvarter, och det är sannolikt, att bland dem äfven borgmästaren fans; i men något exemplar erhölls dock ej förr än den 14 maj vid Jin- = retlen, skjutet af doktor Almqvist (n:r 227, skinn, skelettdelar, i gammal 2). Densamme sköt vid reningen invid Pitlekaj den 30 maj en synnerligen ljust färgad, yngre fogel (n:r 229, &, i skinn). Den 31 maj samlade sig uti den öppna rännan i isen ett ganska stort antal måsar, bland hvilka löjtnant Nordqvist tyckte sig igenkänna äfven denna. Exemplar hemtades seder- mera af tschuktscher: den 1 juni tvänne från Pidlin (n:r 228, gammal 2, skinn; 274, skinn, äfven gammal), den 3 juni en hane från Pitlekaj, den 10 juni tvänne foglar från Najtschkaj och den 14 tvänne från Padljonna. Den 15 sågos exemplar vid Jinretlen (Nordqvist). Fogeln tycktes den 27 juni finnas i trakten allmännare än den andra här erhållna trutarten. Vid en lagun söder om Pitlekaj iakttogos exemplar den 28 och 30 juni; likaså emellan Pitlekaj och Tjapka den 1 juli, och dagen derpå i stora skaror på en isfri vik vester om Najtskaj. Ett skelett hemfördes (n:r 418). Från stranden af lagunen vid Pitlekaj hemfördes den 28 juni jemväl ett ägg (n:r 384). ”Talrikt häckade fogeln äfven på den utanför Tjapka liggande ön Idlidlja, i synnerhet uppå utsprång utaf den ensamt för sig stående, pelarlika klippan Janrauku och på dess jemna topp. Härifrån hemtade tschuk- tscher ägg tagna den 2 juli (n:r 462) från balar af tort gräs utan fjädrar. Särskilda kullar erhöllos dessutom den 1—2 Iuliag 1 Vid Lenas nedre lopp fann Bunge år 1882—1884 L. glaucus redan från | Siktjach (70”) till mynningen vid Sagastyr, 78” 23'; likaså 1885 vid Janas Vd delta, 71”. BN ie VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 367 (n:r 445, 465) från trakten af Pitlekaj, och en (n:r 467) från Najtskaj den 1 juli. Redan före Vega-expeditionen var arten känd från Tschuktsch-landets ostkust, nämligen från Senjavin-sund och sötvattenslaguner å Kaynes ö (Arakam) (L. Hutchinsi enl. Cas- sin). Efteråt konstateras arten af Nelson från sibiriska sidan Plover Bay samt häckande på Wrangels land och Herald-ön, Om de nakna delarna hos färska foglarna antecknades: Gamla honorna n:r 227 och 228. Näbben gul, undertill med dragning åt gridelint, näbbspetsen och käkkanterna inåt hvita, underkäksvinkeln röd. Tris ljusgul; ögonlockskanterna pomeransgula. Fötterna gridelina; mellersta klon hornbrun, vid basen grågridelin, de öfriga klorna mycket ljusare, i synnerhet vid kanterna, närmast spetsen nästan hvita, uttåns nästan helhvit. — Gammal hane, den 3 juni: Näbben ljusgul, med en liten rödgul fläck på underkäkens vinkel och en grå fläck på sidorna om hvardera käken framom vinkeln; mungiporna hvita med en dragning åt köttfärg. Fötterna kött- färgade. (Nordqvist). Begge dessa gamla foglar buro den vanliga, välkända sommardrägten. Det yngre, ljusa exemplaret n:r 229 hade följande utseende: Näbben ljust grågridelin, utom i spetsen, som är svart, och bakom näs- borrarna samt vid munvinkeln, der den är ljust rödgridelin. Tarser och fötter hvita med svag skiftning af köttfärg. Mellantåns klo brunsvart, vid basen blågrå, de öfriga klorna ljusare 1 synnerhet på ryggen. Strupen, nacken, undergumpen, vingpennorna och bakre hälften af stjertpennorna rent hvita. Alla öfriga delar äro mycket ljust brungråa, spräckliga, så att fogeln nästan förefaller vara hvit.! (Nordqvist). Honan n:r 227 hade ett 1—2 mm. tjockt fettlager närmast huden; magsäcken innehöll endast några små fjädrar; uti tarmen några intestinalmaskar (n:r 168). Azggstocken innehöll 3 äggämnen af 5 mm. i diameter, ett af 4,5 mm., 4 af 4 mm. och öfver 60 mindre af olika storlek ända till mindre än knappnålshufvuden. — Exemplaret af den 3 juni hade i mag- säcken rester efter en mollusk-kropp samt intestinalmaskar (n:r 207). De uppmätta exemplaren hade följande dimensioner (de flesta mått från färska exemplar, n:r 274 tort): . 1 En nästan alldeles dylik finnes beskrifven i Finlands foglar, II, sid. 380—587; ett likartadt, men icke fullt så hvitt exemplar från Elbes utlopp förvaras i Riksmuseum i Stockholm, n:r 11,648, &. 368 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Näbbens längd från höjd vid SJ je) 2 |2 S AA ÅREN N:r. 2/8 EEE) [52] 3 | al S 0 - CA RU a Pa FEN ENRNEG Den 3/s79, I ad., Pitlekaj...... 685 | 440 | 65 198 30,5) — | — T67,5| TäN Mon 214, Alle TCO none nes — 14401 59 183 |31,5| 23 | 21/68 | 69 1195 220." juva Pitlekaj .oco..Mtk: 690 | 450 | 60 |88 |28 |22,5| 18 |62 | 70 |195 220: Pvad Jinretlenkaos..nat 670 | 450 | 58 188,5] — | — |] — 168 | — I — 228: Pbadst Bildläge eten 775 | 470 | 64 |89 |30,5| 29 | 25 |71 | 76 |225 Rörande de medförda äggen meddelar konservator W. Meves följande upplysningar: n:r 384.| n:r 445 | n:r 462 |462bis.| n:r 465 m:r 467. , SEE a RN (ör ob BRN) , »Längd i mm. 70 (ES EKR FRE Fog 79 Bredd > 5L; 152 50 150 50 51.3. 193,5 52,5 48 NGT I oranm 6,50 | d,17 6,62) 7,15 7515)” L,87 | ii.50 Dies 7,20 N:r 384. Bottenfärgen ljust olivgrå, skalfläckarna svart- gråa, de öfriga fläckarna och prickarna jord- och lakritsbruna. Detta ägg har samma storlek och korn som ett af Bartels från Spetsbergen hemfördt. N:r 445. Färgen såsom hos föregående; b har dock mycket större fläckar. Kornet groft. N:r 462. a har stora lakritsbruna fläckar och snörklar m. m.; b saknar snörklar. Kornet groft. N:r 462 bis. Ägget är prydt med en mängd fina, lakrits- bruna streck och snörklar, samt har dessutom oregelbundna svartbruna fläckar och gråa skalfläckar. Kornet groft. N:r 465. Hos a är bottenfärgen ljust gröngrå, de bruna fläckarna stora och tydliga; b deremot har mörkare olivgrå bottenfärg. Dessutom medfördes, under n:r 465, ett vindägg af 49 mm. längd, 36,; mm. bredd och 3,02 gr. vigt. Färgen liknar de förras. Kornet groft. N:r 467. Ägget är mycket långsträckt, dess fläckar stora. Kornet finare. Hör möjligen till L. argentatus var. Vege. | d ' Nästföljande silfvermås-ägg öfverensstämmer i så många afseenden med L. glaucus, att det är svårt att skilja dem med full säkerhet; dock har jag funnit, att kornet är betydligt finare.» PEN -- TEN VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 269 Larus leucopterus Faber. Anträffades ej af expeditionen. Arten tyckes hufvudsakligen förekomma vid kusterna af Berings haf från Aleuterna längs kusten af Alaska till Berings sund; enligt Nelson är den inom Ishafvet funnen så väl på sibiriska sidan, Kap Serdzekamen och i trakten af Herald-ön, som ock på amerikanska sidan till Kap Lisburne och Is-kap (men ej vid Point Barrow). Det är väl härifrån exemplar någon gång utsträcka färden vesterut ända till Lenas ut- lopp, der Bunge skall hafva funnit arten vid 71”, vid bifloden Krestjach, och till Taimurfloden, der v. Middendorff fann den vid 75”. 49. Larus glaucescens Naum. Om synonymin se Stejneger, Results of Orn. Expl, s. 62. Bland expeditionens hemförda samlingar befann sig ett i hög grad nedsotadt och förorenadt skinn af en mås, hvilket ren- gjordt visade sig tillhöra en gammal Larus glaucescens Naum. Tyvärr fans ingen anteckning om fyndorten, endast tecknet »2»> vidknutet. Då det emellertid icke är kändt, att expeditionens personal skulle efter Vegas uppbrott från vinterstationen er- - hållit, än mindre konserverat någon mås, medan deremot ofta nog L. argentatus var. Vege erhölls vid vinterstationen, är det möjligt eller hellre antagligt, att sagda exemplar ansetts till- höra denna och erhållits under juni eller juli månad från någon trakt nära Pitlekaj, eller åtminstone från norra kusten af Tschuktsch-halfön. Exemplaret hade följande utseende: Vingen 420 mm., stjerten 200 mm., näbben från pannan 55 mm., från mungipan 76 mm., från näsborrarna 24,5 mm., dess höjd vid basen 19 mm., tarsen 60 mm., mellantån med klo 69 mm., dess klo 11 mm. — Manteln mörkt askblå, mörkare än hos £L. glaucus och ungefär lika mörk som hos nästföljande mås. Vingpennorna icke svarta, utan lika mörkt askblåa; 1—3 äro gamla, de öfriga nya, nästan utvuxna; den yttersta pennan har ett 30 mm. långt, skarpt begränsadt, snedt, hvitt tvärband, 10 mm. innanför den jemväl gråa spetsen; andra pennan tyckes ej hafva spår af något dylikt, men den tredje visar spår af hvit spets; den fjerde och följande hafva hvit spetsfläck, den fjerde med ett derinnanför gående, mörkgrått tvärband, hvarefter följer hvitt, öfvergående uti pennans öfriga mörkt måsgråa färg; äfven den femte pennan har spår af dylikt hvitt, de öfriga åter blott en bredare, mindre väl afsatt spetsfläck. Arten förekommer och häckar talrikt på Aleuterna och Bering-ön, men är funnen äfven norrut vid Port Clarence (H. Bean). Söderut flyttar hon ända till Japan, Hakodadi (Blak. & Pryer, Swinh., Saund.), samt finnes längs Amerikas kust vid Kadjak och Sitka samt går ända ned till Kalifornien. Bad V. 24 370 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 50. Larus argentatus Bränn. var. Vege n. Tschuktsch.: amnunkin-yayak, yayak. (Sannolik synonymi meddelas längre fram i texten.) Under sjelfva färden längs Sibiriens Ishafs-kust iakttog ex- peditionen ej någon trut med svart teckning på vingarna, ehuru man kunnat vänta det, då ju IL. affims Reinh. före- kommer i vestra Sibirien ända till Obs mynning (enl. Finsch), och 1875 års Jenisej-expedition såg en svartvingad mås (7L. sp., marinus?»> enl. Kjellman) så väl i Dicksons hamn som utanför Obs mynning, hvartill kommer att v. Middendorff uppgifvit L. argentatus finnas i Taimur-landet, och Bunge vid Lenas och Janas delta. Först vid tschuktsch-kusten syntes en mörkvingad trut den 12—18 september 1878 vid Irkaipij, men något exemplar erhölls icke om hösten. Inbyggarne betecknade den med namnet yayak och uppgåfvo, att den dröjer hela vintern (?) vid öppna ställen i isen samt häckar på Jinretlen-udden. Om våren år 1879 såg löjtnant Nordqvist redan den 12. maj invid Vega en mås af borgmästarens storlek flyga omkring under ett kacklande läte, gå-gå-gå, förföljd utaf en af hundarne; äfven nu uppgafs fogeln kallas ywayak. Ett par "dagar förut skall en dylik hafva visat sig vid Vega. Den 1 juni hemtades det första exemplaret (4, se tabellen; troligen n:r 277) från Pidlin och befans likna den europeiska L. argentatus men afvika genom mantelns färg, som var betydligt mörkare. Den 10 juni hemtades från Najtschkaj (B, F) fyra dylika exemplar (n:r 306, 313, skel.) och den 14 tvänne (C, G) från Padljonna, hvarjemte samma dag 5—6 stycken uppehöllo sig på eftermiddagen om- kring fartyget, och ett blef skjutet (D). Löjtnant Palander sköt den 17 juni vid Pitlekaj en spräcklig, yngre fogel (H, n:r 308, skinn). Under denna tid förekom arten allmänt nog och visade sig äfven vid fartyget; men kort tid efteråt, den 27 juni, an=0 tecknades, att hon ej mera var så allmän som L. glaucus. Den 1 juli anmärktes, att den förra icke mera visat sig vid sjelfva fartyget; dock sågs hon föga långt derifrån, mellan Pitlekaj och Tjapka, äfvensom den 1—2 juli på en isfri vik vester om Najtschkaj. Den 11 juli sågs ett exemplar vid Pitlekaj (Nord- q vist). Utaf de erhållna exemplaren hemfördes tre (n:r 306, a 313, 363) skeletterade med bibehållna vingpennor, samt tvänne VEGA-EXPEDIVTIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 371 gamla! (A, FE) och en yngre (H) konserverade. (Om fynd af ägg se nedanför.) Emedan inom denna grupp af måsar de nakna delarnas färg hos färska foglarna äger synnerlig betydelse, vilja vi främst meddela de af löjtnant Nordqvist härom gjorda an- teckningarna och derefter redogöra för drägtens beskaffenhet i öfrigt, och på grund häraf ingå i diskussion af, hvilken systema- tisk form foglarna tillhöra. 4. Gammal fogel. Mungiporna rödgula. Tris grågul. Benen framtill hvita, på sidorna och baktill liksom fötterna gridelint köttfärgade; klorna brunsvarta, vid roten ljust blågråa. B, C och F. Gamla foglar. Näbben gul med hvitblå spets och röd fläck på hvardera sidan om hakvinkeln, gråbrun längs underkäksvinkeln. Ögonlock och mungipor gulaktigt röda. Fötterna ljust gulgridelina; sim- huden rödaktig. DD. Gammal fogel. Fötterna ljust gridelina, tårna och simhuden fläck- vis med gulaktig anstrykning. (E blef icke särskildt beskrifven såsom färsk och torde icke afvikit från de förra.) G. Gammal fogel. Näbb och ögonring = något ljusare på tarsernas framsida. hos B. Fötterna gridelina, Uti efterföljande tabell meddelas måtten på de uppmätta (f. = färska, k. = konserverade) till jemförelse med mått af andra, som omtalas längre fram. Näbbens = FSE CE ns Näbbensi i os IE TRY 2 = AR sd till z & 3 5 Vega-expeditionens FSE PE AE É EE exemplar. ST 2 SEA ESNS SE AA EU a Rd SN RA FEN : 5 A. Pidlin (n:r 2772?), 1/6 £., ”ad.| 695 | 460 | 217 E St JG ER ask leg El fn bo B. Najtschkaj, '2/e f.,, >” ad.| 668 | 444 1190 163 |86 |28 |24 166 169114 C. Padljonna, !4/e ed 676-| 450 1183 160 |84 127 122,51 68165 | 12,5 D. Pitlekaj, 14/s f., Pad.| 626 | 422 | 180 |54,5| 76 |25,5| 20 |62]66 | 13,5 FE. (Vinterstat.), /e k ST SN KLOR SORT AASE Kona 21 KOST SO I0 F. Najtschkaj, 12/g d.|610 | 408 [175 [53 78,5] 24,5 19 160 6313 G. Padljonna, !"/g = 610 | 410 | 168 | 54 | 81,5| 25 119 | 571638 | 12,5 H. Pitlekaj, "7/6 or juv. pe 465 | 170-F | 57 79 125-121: 169 164]12 | Såsom redan nämndes, är fjäderdrägtens färg hos de hem- förda exemplaren betydligt mörkare än hos den nordeuropeiska 1 Ex. A (277?) har jag sedan 1881 ej haft tillfälle att se och således ej underkastat dess mantel sträng granskning. Ex. FE medfördes utan datum och lokal, signeradt »L. argentatus 9, K. C.>. an PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. L. argentatus, men dock ej skiffergrå utan mörkt askgråblå; manteln är temligen skarpt afgränsad emot halsen. Utaf handpennorna äro de två första nästan lika långa; vanligen är dock den första obetydligt längre, t. ex. hos exem- plaren £, n:r 306, 313 och 363, medan åter A antecknades hafva den andra pennan obetydligt längre. Vingspetsen öfver- sköt stjertspetsen hos A med 45 mm. Handpennorna hade följande teckningar: De sex yttre handpennornas spolar nästan svarta, vid basen hvita; fanet tecknadt med svart sålunda, att hos alla en del af infanet och sjelfva spetsen är hvit. Det nära spetsen hos flera måsarter vanliga tvärbandet (the mirror, Saunders) finnes hos äfven denna på de två första pennorna, men varierar hos de skilda exemplaren på följande sätt: Första handpennan hos det exemplar (F), som har den svarta färgen mest utbredd (och antagligen är yngst), bär utom den hvita spetsfläcken endast en afrundad, hvit fläck på infanet. Hos n:r 363 ligger innanför spets- fläcken ett 10 mm. bredt, svart tvärband och innanför detta 30 mm. hvitt öfver hela bredden; spolen är här utåt svart, inåt hvit. Hos de fleste (4, C, D) ligger emellan den 5,5 mm. långa, hvita spetsfläcken och det hvita tvärbandet ett svart, bildadt af tre fläckar, medan detta hos n:r 313 in- skränkes till endast infanet och hos &£ till spolen och utfanet. Hos n:r 306, som har minst svart, sammanflyter spetsfläcken med det hvita tvärbandet, hvarigenom det svarta tvärbandet alldeles undantränges, så när som på en strimma längs den hvita spolen; detta är troligen en äldre fogel. Andra handpennan har förutom den hvita spetsen blott en hvit fläck på infanet; endast hos n:r 306 är detta hvita så utbredt, att det bildar ett 15—20 mm. bredt tvärband öfver hela pennan, innanför ett 15 mm. bredt, svart tvärband. Vid roten bär första handpennan uppå infanet ett gråhvitt, mot spetsen afsmalnande och hvitnande längsband (the wedge, Saunders), som sträcker sig med sned gräns till 60—95 mm. från pennspetsen. På de följande pennorna utbreder sig detta ljusa längsband också öfver spolen och på utfanet från roten, så att sjette pennan har qvar af det svarta blott ett tvärband vid spetsen. — De inre vingpennorna, som hafva mantelns färg, äro i spetsen bredt hvita. Den hemförda yngre fogeln (H, n:r 308) antecknades vara sannolikt en hona, men måtten antyda snarare en hane; den var antagligen 1 andra eller tredje året och hade följande utseende: | Näbben (hos uppstoppade exemplaret) hornfärgad, i yttersta spetsen ljus; i färskt tillstånd torde näbbens basala hälft, särdeles längs ryggen, kanterna, mungiporna och underkäkens undre rand, varit ljusare, liffärgad eller gulaktig. ; Drägten (synes knapt skilja sig från motsvarande af L. argentatus): Hvit, öfverallt småfläckig af gulaktigt gråbrunt, föga märkbart på hufvud et, halsen, undergumpen och stjertens täckare, tydligast deremot på ryggen 0 ch vingtäckarna. Vingpennorna jemförelsevis långa (öfverskjutande hos kon- serverade fogeln stjertspetsen med 65 mm.). Handpennorna och deras stora >a oe SN w VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. täckare gråbruna med dylika spolar, hvilkas undre sida dock är hvit; de fyra yttersta hafva föga märkbar, de följande samt täckarna allt bredare hvit spetskant. Infanet hos den första pennan småningom ljusnande vid hasen; de öfriga pennorna hafva halfva och sedermera hela inre kanten hvit, så långt föregående penna täcker; från och med den sjunde blir hela pennan hvit, med endast en mörk fläck mot spetsen och en strimma längs spolen. Armpennorna i utfanet mörka, med hvitnande yttre kant och bredare hvit spetskant; infanen ljusnande. Vingarnas undre täckare hvita, med smala, ljusbruna tvärfläckar; armhålans långa fjädrar ljust brungråa, med helt smala, tvärstälda, hvita fläckar. Stjertpennorna vid basen hvita, mot midten brun- spräckliga, i spetsen gråbruna, de mellersta till 50, de yttre till 30—20 mm. En smal, hvit sido- och spetskant tilltager på de yttre pennorna i bredd; pennornas undre sida något ljusare. Uti tarmen hade ett af exemplaren från Najtschkaj ett par benfragment och entozoer (n:r 244), B, F och G deremot hår, antagligen af säl, det sistnämnda dessutom i magen späck; D och F innehöllo derjemte fragment af Hyas arenaria och måhända hund-exkrementer. Den yngre fogeln, H, hade i mag- säcken en mängd fjäder och åtskilliga frön af Empetrum och kärnor af Rubus chamemorus, samt var mager. Tschuktschernas om hösten lemnade uppgift, att fogeln häckade i trakten, besannades äfven, i det den 1 juli en kull ägg (n:r 465) hemtades från Pitlekaj, samt den 2 juli (n:r 462) tre kullar från klippan Jauranka på ön Idlidlja utanför Tjapka, hvarjemte tvänne kullar ägg (n:r 464) tillvaratogos under en jagtfärd vid Pitlekaj den 9 juli. Om de hemförda äggen med- delar konservator W. Meves följande anteckningar: n:r 462 ÅA. WMR, AGA LT NNRRAGRG. a b Ens, ad b C Bland i mio. ...x SNETT FÖL rik. no köl AG (5 Bredd de FRE AUkarNDO0 CRAS sr AN NH 40004 BAD 50,5 fist gram van. F93 069 D,70 10,20 | ÖT ÖA D,85 6,57 sannolikt kull. n:r 464 A. | nr 464 B. | n:r 465. (aan BD 5 d b ad b BES ds DUM sedlar RAN NG oe Oda O9 (tl; ÖT Bredd So on 48,8 48 48 | 49 49 50. 52 Vigt i gram 6,64 6,30. def.| 6,75 6,74?) 6,25 7,00 CE DE SE N:r 462 A. De tre första (a—c) äro ljust gröngråa, med bleka, brungråa skal- och tydliga, mörka och ljusare fläckar. Hos d är grundfärgen olivgrå, och så väl hos detta ägg som hos b finnas jordbruna streck och snörklar. Kornet finare än hos L. glaucus. AR 374 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. N:r 464 A. Olivgråa; c med många bruna snörklar och streck. ER N:r 464 B. Grågrön, med de vanliga fläckarna. | N:r 465; a har mörkare olivgrå, b ljust gröngrå botten». Uti den utställning af Vega-expeditionens hemförda sam- lingar, hvilken föranstaltades i Stockholm omedelbart efter hemkomsten år 1880, bar denna mås provisoriskt namnet Larus cachinnans Pall. Men undersökningen år 1881 (med ledning af de ofvan meddelade anteckningarna om färgen hos färska fog- larnas fötter) utvisade, att fogeln icke hör till någondera af de två former, hvilka man velat tillskrifva detta Pallas namn. Medan den nordeuropeiska L. argentatus har ljusare mantel, men ungefär dylika fötter som Vegas fogel, är förhållandet snarare omvändt vid jemförelse med den silfvermås, som finnes vid Medelhafvet och i södra Ryssland, L. leucopheus Licht. (Michahellesi Bruch; »cachinnans Pall.> enl. Saunders, Gig- lioli m. £f.). Denna har nämligen gula fötter 1 och dess mantel är något mörkare än hos den nordeuropeiska formen — dock icke mer, än att Vegas mås alldeles tydligt afsticker såsom ännu mörkare. Deremot är den nordryska L. affinis Reinh. — (Saunders, Finsch, Dresser; = »>cachinnans Pall.> enl. Meves, för hvil- ken tolkning äfven Finsch vore böjd) — lika tydligt mörkare än Vegas fogel, enligt exemplar från Dvina (Meves; Riksm. i Stockholm), vestra Sibirien (Rm. i Stockholm; S:t P:burgs mus.) och floden Ural (vinterdrägt; Karelin, S:t P:burgs mus.). Dess färg är dessutom mera skiffergrå?, sträfvande åt färgen hos Larus 1 Fötterna hos gamla L.leucophaeus äro » bright gamboge-yellow>», (Dres- ser), »yellow»> (Saunders), »bright yellow» (Giglioli). Sistnämnda för- fattare tillägger (Ibis 1881, sid. 219): »The young have always flesh-coloured legs, and cannot possibly, I believe, be distinguished from the young of L. argentatus». — Saunders (Ibis 1883, sid. 349) anser Vegas fogel vara den- samma som Medelhafvets L. cachinnans Pall., Saund. (leucopheus Licht.); olikheten i fötternas färg vore då att förklara enligt Saunders” redan år 1878 (Proc. Zool. Soc., sid. 171) uttalade hypotes: »I may observe that I - think it quite possible that in individuals from more northern localities the feet may not be so distinctly yellow as in examples breeding in the Medi- terranean, believing, as I do, that certain atmospheric conditions exercise a considerable effect upon coloration». Hvilka orsaker än må hafva frakt afvikelsen, måste den dock uppmärksammas i bredd med andra liknande. 2 Finsch (West-Sib., sid. 268) beskrifver DL. affinis såsom »dunkel« - schieferblaugrau, etwas dunkler als bei L. californianus, aber nicht so dunkel als bei L. fuscus und marinus>, och framhåller (sid. 272), att fogeln icke är identisk med den »hellräckige leucopheus»>, såsom Dresser anser. OT EES [va] VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 37 (oecidentalis Aud., schistisagus Stejn. och ytterst hos) marinus L., men icke mörkt måsgråblå. Vidare har äfven L. affinis gula fötter! 1 färskt tillstånd; dock medgifves villigt, att det öfver- hufvud är svårt eller omöjligt att på torra exemplar utreda, hurudan färgen varit hos den lefvande fogeln?. Vända vi oss deremot till de former, som år 1881 funnos angifna från östra delarna af gamla verlden, så hafva vi att välja på tvänne namn. För längre tid sedan hade Brandt med namnet L. borealis betecknat en mås från Kamtschatka, hvars beskrifning han dock aldrig torde offentliggjort; samma Hamn använde: Bruch «(Journ. of. "Örna 1858, sid: 101:n:r.19, och 1855, sid. 282 n:r 27) för en fogel från nordligaste Asien. Det låter sig numera knappast afgöra, om dessa former varit identiska, då man ju ej kan enas om hvad de betecknat: Men ett exemplar af sin »L. borealis> har Brandt sjelf (enl. Finsch, Ibis 1879, sid. 111) lemnat till Leydens museum genom Schle- gel, hvilken hänfört detsamma (Cat. Lar. n:r 1, sid. 15) till »L. occidentalis Aud.»> — en art, som blifvit beskrifven från Nordamerikas vestkust. Med samma namn occidentalis omtala dock några författare exemplar af en mås äfven från östra och nordöstra Asien; men Saunders har betonat (Pr. Zool. Soc. 1878), att alla dessa foglar hafva ljust längsband (grey wedge) på de första handpennornas infan, medan äkta amerikanska L. occidentalis Aud. hafva högre näbb och infanen helt mörka; på grund häraf har han energiskt framhållit det obefogade i detta namns användande, samt ansett de i fråga varande ost- asiatiska foglarna höra till L. leucopheus Licht. Vi hafva haft tillfälle att med Vegas fogel jemföra tvänne äkta L. occidentalis Aud. från södra Kalifornien (S:t P:burgs mus.) och konstaterat nämnda olikheter, äfvensom iakttagit, att de senares mantel ' L. affinis har fötterna »citrongula> (Meves) eller »>orangeockergelb»> (Finsch), »yellow> (Dresser och Seebohm). Dock säger Seebohm (Ibis 1876, sid. 453): »In winter, no doubt, the legs lose their yellow colour and become greyish white, but the orange red eyelid is retained>. 2? Saunders säger i bref: »The colour of the feet and tarsi is only valuable as additional evidence with fresh specimens: in dry ones it is av0rse than useless». t 3 Då nu äfven denna mörkare art har köttfärgade fötter och färgen på manteln något så när öfverensstämde, om ock handpennorna afveko, an- tecknades Vegas fogel år 1881 provisoriskt med namnet >»>L. occidentalt: Schleg.». Ehuru vi kort tid derefter öfvertygats om Schlegels namn- förvexling, qvarstod namnet dock ännu år 1883 vid fiskeriutställningen i London (Great Intern. Fish. Exh. London, 1883; Spec. Cat. Sweden, sid. 202; jfr Saunders, Ibis 1883, sid. 349). 376 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. dessutom är i ringa mån mörkare än Vegas mås, ehuru färgen 1 hög grad liknar. Slutligen har Saunders i bref meddelat: »the immature LIL. occidentalis (verus) has always unicoloured rectrices, not mottled as in L. argentatus group;» äfven häri liknar Vegas mås icke den amerikanska arten utan sistnämnda grupp. (Vi återkomma längre fram till de föregifna occidentalis- exemplaren från östra Asien). Larus schistisagus, hvilken Stejneger beskrifvit år 1884 (Auk sid. 231) och 1885 (Results of Orn. Expl. sid. 61—73) från Bering-ön och Kamtschatka, har liksom Vegas fogel kött- färgade fötter; men hans mantel är betydligt mörkare, snarlik L. marinus, enligt de fem exemplar vi haft till jemförelse från S:t Petersburgs museum. (ön Medweschi & &, v. Midd.; Ajan- viken & och floden Kamtschatka, Wosnessenski). I Sålunda kunde vi ej identifiera Vegas mås med någon förut urskild form, då vi afslutade vårt arbete år 1886; men kort förr än denna del deraf kom under pressen anträffade vi dy- lika exemplar bland det rikhaltiga material af silfvermåsar, som tillhör Vetenskaps-Akademiens i S:t Petersburg zoologiska museum och på det välvilligaste sätt blifvit lemnadt oss till närmare studium. Såsom bekant uppgifver v. Middendorff (Sib. R. II 2, sid. 242—243) att Larus argentatus finnes 1 Taimur-landet och der uppträder i tvänne storlekar, en större vid Boganida och = en mindre vid Taimur-floden !. Oss syntes det likväl tvifvel- = — aktigt, om dessa kunde tillhöra den äkta L. argentatus, enär denna redan i norra europeiska Ryssland och vestra Sibirien saknas och ersättes af L. affinis. Också har Seebohm, som i S:t Petersburg granskat exemplaren, ansett dem tillhöra sistnämnda art (Ibis 1879, sid. 162). Emellertid synes det oss, att fötternas gula färg väl i sådant fall ej skulle undgått v. Middendorff; fastmer betonar han t. o. m. om den ostliga, mörka varieteten (L. schistisagus), att fötterna voro sådana som hos den typiska argentatus, således köttfärgade. Sjelfva exemplaren, som vi numera sett, utvisa dessutom, att icke heller mantelns färg är identisk med den hos L. affinis. Men väl samstämmer äfven denna med färgen hos Vegas mås. I ringa mån afviker dock ett af exemplaren (9$, /& 1843, Taimur-floden) såsom mindre askgrått och mera askblått; det öfverensstämmer häri med fyra andra skinn, ett från Lena- 1 Denna olikhet i storlek är af ringa systematisk betydelse, ty dylika anträffas allmänt bland måsarna. HE AT sg "RAN Ph Vv > 4 PVEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. SM dalen! (Monjero, 66? 26'; 26/5; 1874, Czekanowski) och tre från ”Tschuktsch-landets inre (Maydel). Men olikheten är så ringa, att vi anse den vara individuel och sammanföra dessa exemplar med de förra.? ; Ännu måste anmärkas, att de sist omtalade exemplaren i anseende till mantelns färg komma ganska nära ett af Wo s- nessenski från Tschuktsch-halföns ostkust, Metschigme-viken, hemfördt exemplar (9, ?4/; 1843), men att detta åter så liknar L. leucopheus från Kalmuck-stepperna, Aral, Astrakhan och Len- koran, att endast fötternas färg hos färska fogeln skulle kunna gifva utslag. Frånse vi dessa osäkra exemplar, synes det oss således, att Vegas och v. Middendorffs exemplar tillhöra en egen, men hittills icke urskiljd form, hvilken bebor nordsibiriska tundran och kusten från ”Taimur-landet österut till Berings sund och antagligen derutöfver finnes ännu på en del af ost- kusten och af Alaska-området (se nedan). Denna form, hvilken vi benämna var. Vecge, är karakteriserad genom särdeles mörkt måsgrå mantel och köttfärgade fötter. Till jemförelse med måtten af Vegas exemplar vilja vi foga måtten af de måsar, som vi omtalat näst ofvan. | | Näbbens Ez ; IE NS = > D längd till & = = > AR : SE [012] = oj B SI [22] 3 3 o o > = 5: 2 E & lan g = fa] (>) [25 = 35 [SL = : = NES = IT 5 3 RNA é q SL 3 - (Taimur-floden !/; 43, & ad...... 470 | 180 (59 | 79 |27 120 | 67 | 66 | 10 E > Sch SE 0 RAG 485 TION Sa Fri se OR G2nG2 | = (COLBY I OT) ds Ak 485 T87 1520 RSeaI16S GUS8n 95 E esm, n:r 310, !2/; 43, 7 ad.| 460 | 195 58 | 77 |25 |20 | 68 | 68 | 11,5 > > 858, 3/6 43, P ad.| 4701 200 |60 | 81 |20.5| 21 | 66 | 67 | 11,5 Czekanowski, Lena ............... 4676) TIS] GON FSTT 276 PS örn KöTE ITS Maydel, ler SER ESR REN AG RA SES OR TEATERNS NN SSE AE Sgt 465 | 193 63 | 84 | 30,51 23 | 68 | 67 |13,5| landet Jo EN ORG fp BS RE 475 | 194 160 | — | 27,5) — | 69 | 69 |12 | Wosness., Metschigme, 2£/,,Q...... 420 | 176/50 | 74 |23 119 | 62 | 62 |11 1 Bunges »L. argentatus> från Lenas och Janas delta känna vi ej; den hör antagligen till samma form. 2 Med anledning af fogelns sannolika förekomst flyttningstiden längs Lena och kanske i Baikal-trakten borde genom fortsatta iakttagelesr kunna fastställas, om icke äfven denna form anträffas i de af Radde besökta trakterna af östra Sibirien. 378 PALMÉN, SIBIBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. + Handpennornas teckningar i spetsen variera inom samma gränser som hos Vegas exemplar: hos alla finnes »the mirror» utpräglad på första pennan; andra pennan är blott hos 2 från Taimur-floden utan fläck, men hos alla andra tecknad med en rund fläck i infanet, ibland äfven på utfanet. Då man tager i betraktande svårigheten att med ord åter- gifva måsarnes färgnyanser och huru olika t. ex. L. schistisagus blifvit bedömd, 1 synnerhet sedan fötternas färg gått förlorad, så är det vanskligt att säga, hvilka tidigare fynd af mörka silfvermåsar måhända äro att hänföra till den nu bestämda formen. Vi skulle dock förmoda, att följande fynd på Asiens östra kust och i närheten af Berings haf höra till var. Vege: L. occidentalis Whitely, Ibis 1867, s. 210, Hakodadi de- cember—januari (jfr Blak. & Pr., Ibis 1878; s. 217; Saun: ders, Seeb., Ibis 1879, s. 24: »L. cachinnans> Saumnd.). ? L. occidentalis Schlegel, Cat. Lar. n:r 1, Kamtschatka (Brandt, s. n.: »L. borealis»). L. occidentalis Harting, Cat. of an aret. coll., uti: Pr: Z Soc. 1871, s. 110—123, Choris-halfön, Kotzebue-sund, Alaska. L. affinis Nelson, Birds of Ber. Sea, 1883, s 3100 från del- vis samma platser, som Vega-expeditionen Bess nämligen: Kap Vankarema, trakten af Kap Serdzekamen, Berings sund och Plover Bay. » DL. cachinnans?> Murdoch, Plover Bay, Exp. to Point Barrow, 1885, s. 200. L. argentatus Kittlitz, Denkwärdigk. I, s. 336, IT, s. 201, 225. LZ. borealis Baird & Dall, Tr. Chic... Ac., I, s::305 EAA synt vid S:t Michael och ymnigt vid Plover Bay. (Från ungefär samma platser omtalar Dall äfven en »L. argentatus Var.», — måhända identisk med nyss anförda och upptagen af misstag.) Ehuru vi redan ofvan medgifvit osäkerheten af en tolkning utaf Brandts och Bruchs »>L. borealis>, kunna vi icke under- trycka en förmodan härom, som synes oss sannolik. Saun- ders tolkar visserligen Bruchs L. borealis såsom L. leucopheus Licht. (cachinnans Saund., Pr. Z. Soc. 1879, & (169) men Bruchs egna ord — »nördliches Asien; bedeutend grösser als argentatus, sonst aber diesem nahe stehend> — tyckas vida 1 Visserligen har Seebohm (Ibis 1879, s. 162—163) förklarat exemplaret höra till L. affinis; men då han bedömt på samma sätt v. Middendorffs Taimurländska och ostsibiriska (schistisagus) exemplar, och någon säker L. affinis ej är oss känd från Kamtschatka, så misstänka vi, att Brandts j exemplar hör till samma form som Vegas fogel — i fall det nämligen tillhör L. schistisagus; till sistnämnda mås hör deremot otvifvelaktigt Dres- sers (B. of Eur.) L. occidentalis. ! VEGA-EBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 279 hellre syfta på v. Middendorff's större exemplar af argentatus från Boganida, än på en mediterransk fogel. Den ende, som oss veterligt gifvit en diagnos till namnet borealis, är Bona- Pparte (Consp. av. 1856, II: s.:219), som säger: »L. borealis Brandt, Mus. Petropolit.; similis L. argentato sed obscurior» och anför fyndorten Kamtschatka; äfven dessa uppgifter synas tala för vår förmodan. Angående Brandt-Schlegel's fogel hafva vi redan ofvan yttrat oss. Om denna förmodan vore riktig, så borde namnet borealis bibehållas för Vegas fogel; men vi förkasta det, emedan tolkningarna kunna vara endast osäkra, och namnets återupptagande således åstadkomme ytter- ligare oreda. Huruvida Seebohms L. borealis från Kurilerna (Ibis 1884, s. 32) hör hit eller till L. schistisagus, känna vi icke; deremot hör icke hit den af Seebohm citerade måsen från Grönland, och ej -heller samme författares (Ibis 1882, s. 386) lika be- nämnda mås från Hvita hafvet, äfvensom Smitt-Sandebergs mås (Ryska naturforskar-sällskapets Isvestija, T. XXKXI, Moskwa 1378, s. 2), hvilken anses tillhöra L. affinis. För att öfversigtligt åskådliggöra, hvilken följd de nu be- rörda och närstående mås-slagens färgnyanser bilda, vilja vi uppräkna dem i ordningsföljd begynnande med de ljusaste och fortgående emot de mörkaste. (LC. glaucus är ljusast måsblå). L. argentatus forma: argentatoides eller smithsonmianus (Ame- rika 1), L. argentatus verus (i vestra och norra Europa; en del ex. från Kaspiska hafvet). L. leucopheus (Medelhafvet, FORA hafvet, ryska salt- stepperna, Amur-landet). L. arg. var. Vege (Taimur-landet, Tschuktsch-landet, tro- ligen äfven n. Berings haf och Alaska). affinis (floderna 1 norra Ryssland och vestra Sibirien, om vintern vid Kaspiska hafvet). L. occidentalis (Nordamerikas vestkust). L. schistisagus (Asiens ostkust). L. marinus (Europas kuster). (E. fuscus I=—= vär” mörkast, men har en annan brunare färgton). 1 I S:t P:burgs museum finnes ett mycket ljust exemplar från Kadjak. Troligen hör hit äfven Hartlaubs L. arg. från Alaska (J. f. Orn. 18838, sid. 284). 380 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Fötterna äro köttfärgade hos alla utom hos L. leucopheus, affinis och fuscus, hvilka hafva dem gula. Till sin utbredning och lokala förekomst är L. affinis en kontinental flodfogel; alla andra äro företrädesvis saltvattens- foglar, nämligen var. Vege, som håller sig till tundrorna och kalla hafvens kuster; till mera tempererade haf hålla sig, L. argentatus verus och marinus, begge atlantiska foglar, äfven- som LL. occidentalis och schistisagus, begge pacifiska arter; L. leucopheus är en sydlig innanhafs- och steppsjöfogel. 51. Lestris crepidatus (Banks). L. parasitica (Linn.) partim, Nilss.; L. cepphus Bränn.! Tschuktsch.: uadl ukangodlin (Lestris). Vanliga labben eller tjufjon finnes såsom bekant mot norden ända vid Jan Mayen, på Spetsbergen, i Finmarken, omkring Kola-halfön, vid Archangel, på tundrorna å Kanin- halfön och vid Petschoras nedre lopp; likaså på Novaja Semlja och Frans Josefs land. Mindre talrikt synes arten finnas i nordvestra delen af Kariska hafvet (Kjellm.), på tundrorna vid mynningen af Ob och Jenisej (Théel) samt vid Boganida 1 Rörande artnamnen för tvänne af Lestris-arterna må anmärkas följande: Namnet »Lestris parasitica (Linn.)» är från början ett kollektivnamn; Linné gjorde nämligen ännu ingen skilnad emellan spetsstjertade labben och fjäll-labben. Om också hans diagnos (S. N. 1758, Fn. sv. 1761: >»rectri- cibus duabus intermediis longissimis») passar bättre på den senare, så an- gifva åter förekomstorterna och öfriga omständigheter tydligen begge två, eller åtminstone den förra. Nilsson stod tidigare (Orn. sv. 1821, Sk. fn. 18247 på samma ståndpunkt, och tyckes (1835) ansett fjäll-labben vara en >mycket gammal» fogel; men år 1858 afskilde han den senare arten under namn af L. Buffonii Boie (longicaudatus Briss.), bibehållande kollektivnamnet för den förra. På senare tid har man allmänt nog i Europa, med anledning af ordalydelsen i Linnés originaldiagnos, begynt tvärt om kalla fjäll-labben LD. parasitica (Linn.), och den andra L. cepphus (Bränn.). Men andra (t. ex. Stejneger) bibehålla namnet »>L. parasitica (Linn.)» för den sist- nämnda, må hända emedan denna ursprungligen varit allmännare känd och derför väl i främsta rummet af Linné åsyftats. Namnet är sålunda numera åter hvad det i begynnelsen varit, ett kollektivnamn; det synes oss derför alldeles icke kunna begagnas, om öfverhufvud >the use of a name is to distinguish the object to which it is applied» (Ibis 1883, sid. 117). — Namnet Lestris cepphus (Bränn., 1764) är visserligen ursprungligen exact för spetsstjertade labben; men det leder lätt till osäkerhet, då ju >L. cepphus> (Steph., 1826; Gray, 1849) begagnats äfven för fjäll-labben. — För att undgå förvexlingar rörande så allmänt kända och omtalade foglar, vilja vi alldeles undvika begge namnen och föredraga de yngre, men äfvenledes allmänt be- gagnade och otvätydiga namnen: Lestris crepidatus (Banks. 1773) och £. longicaudus (Vieill. 1819). vå VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEYX. 381 (70?) och vid Taimur-floden ända till 74!/>?, ehuru ej ända till kusten (v. Midd.). Under expeditionens färd längs vestkusten af Taimur-landet antecknades arten den 11 och 12 augusti 1878 och befans vara vanlig vid Taimur-ön den 14—18 augusti, ehuru ej så talrik som fjäll-labben. Under färden österut från Kap Tscheljuskin den 20—21 augusti visade sig äfven labbar, må hända af denna art, likasom ock ett exemplar den 25 öster om Taimur-landet. Men från ingen af dessa orter hemfördes exemplar!; då härtill kommer, att v. Middendorff ofvanför 74!/5? fann endast fjäll- labben, så synes en förvexling med denna varit åtminstone ställvis möjlig. (Fans allmänt vid Lenas och Janas delta, Bunge.) Det är både möjligt och sannolikt, att denna art fans äfven vid tschuktsch-kusten, men exemplar hemtades icke heller här- ifrån; dock trodde sig doktor Stuxberg den 30 maj 1879 och doktor Kjellman den 14 juni hafva sett arten. Trenne ägg (n:r 460), som erhållits vid Pitlekaj den 8 juli, har konservator W. Meves ansett tillhöra denna fogel. Deremot erhöllos vid Port Clarence på amerikanska sidan den 25 juli? tvänne exemplar (n:r 511 och 515) af denna art; andra visade sig så väl den 24 vid mynningen af ån Imauruk, som ock den 27 juli. Vid Bering-ön iakttogos stora skaror af så väl mörka individer som ock sådana med ljust halsband. De hemförda exemplaren voro af det helt mörka slaget; hjessan, vingpennorna och vingspetsarna nästan svarta, öfriga öfre kroppsdelarna svartbruna, de undre gråbruna; halsens sidor gulbrunt glänsande längs fjäderspolarna. — Måtten voro följande (1 mm.): Stjertens Näbbens Så E = 4 3 B längd till = E 5 - = [a oa sz stl B B EN å = SANS RE era Vela fe 2 RE ; 3 = 3 > = = 2) 256 ON RR EE KORG SA | 3 TA. Bs SS, (Cfalmurdlandet?2)7 sms SLJN ELSOL2LINR25A LE 25 OEI Rörliga, Port Clarence ........s.. 324 | 146 [195 | 32 | 12,5) 47 | 11 | 45 | 41 3015, öm mA AE SO 155 | 2380) 827 ITS 47 | 14 | 44 | 48 t Expeditionen hemförde ett konserveradt exemplar med märke »SA.B.>, men utan någon uppgift om fyndort och datum; må hända var detta från kusten af Taimur-landet. > Icke juni (se Int. Fish. Exh. Lond., 1883, Sweden, sid. 201); ej heller = Sterc. longicaudus, såsom Stejneger citerar (Results, sid. 87). 382 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Konservator W. Meves fann tvänne af de tre hemförda äggen (n:r 460) hafva dimensionerna 54Xx38,; mm., vigt 2,64 gr.; 36(2)X39 mm. (spetsen skadad); det tredje var söndrigt. — Grundfärgen mörkt olivbrun med bruna och svartbruna fläckar och gråaktiga skalfläckar; kornet gröfre än hos fjäll-labbens. Uti arktiska Amerika är fogeln funnen vid Berings sund (Harting, Cat.), på Alaska häckande vid Jukon-floden (Dall, Norton-sund samt kusten norr derom (Nelson), och säll- synt ännu vid Point Barrow (Murdoch); Georgian Islands (75?; Parry), Hudsons Bay-territoriet, Labrador, Davis Strait; Vest- Grönlands begge inspektorat, allmännare i det södra (Holb.); på ostkusten funnen af Graanh. 52. Lestris longicaudus (Vieill). L. parasitica (Linné) partim; L. Buffonii Boie (1822 Tschuktsch.: ankaken-uadl ukangodlin. Häckar på Jan Mayen och lappmarkens fjäll, till mindre antal på Spetsbergen, men deremot ymnigare omkring Kola- halfön, vid Archangel, Mesen, Kanin-tundrorna, vid utloppen af Petschora och Ob, samt vid Novaja Semlja och Frans Josefs land; huruvida hon finnes också vid Jenisej är ej utredt, dock torde så vara fallet vid mynningen, enär fogeln förekommer vid Boganida äfvensom genom hela NOrNion Taimur-landet (v. Midd.). I öfverensstämmelse härmed fann expeditionen fjäll-labben vara allmän! på vestra Taimur-halföns norra kust; exemplar skötos vid landstigning derstädes den 13 augusti 1878 strax vester om Taimur-ön samt vid Aktinia-viken den 15—16 au- gusti, der också ungar togos, hvilka ännu ej voro flygfärdiga. Antagligen funnos derför exemplar af denna art äfven bland de labbar, som den 20—21 augusti visade sig strax öster om Kap Tscheljuskin (se föregående art). Under samma höst sågs arten derefter ej mera. (Häckar enl. Bunge vid Lenas utlopp.) Våren 1879 skötos de första exemplaren ($, n:r 305, 345, skel.) den 13 juni af löjtnant Palander vid Jinretlen. En hane = hemtades från Najtschkaj den 14 juni (n:r 272, skinn); begge dessa voro feta, den senares magsäck innehöll frön af kråkbär och antagligen hjortron. Doktor Almqvist fälde under sin färd 1 Dresser (B. of Eur.) citerar orätt (>»much the less numerous») v. Middendorffs uppgift, att denna art förekom allmännare i -Taimur- É S landet än föregående art. ; : 2 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 383 till Koljutschin-viken den 16 juni tre exemplar, af hvilka ett konserverades; dessa hade uti magsäcken fragment af skalbaggs- vingar, mossblad och en bit af ett blad af Dryas octopetala. Några stycken blefvo den 22 juni iakttagna af löjtnant No rd- q vist vid Pitlekaj. En hane, som erhölls den 25 juni (n:r 373, skel.), hade uti magsäcken en hel Myodes obensis, som den sväljt med hufvudet förut. Ett par exemplar sågos den 27 juni under en exkursion till Jinretlen (Nordqvist); löjtnant Hovgaard sköt tvänne den 4 juli vid Pitlekaj, och dagen derpå erhölls åter ett par; af dessa hade en hona i magsäcken en halft di- gererad lemmel, tvänne hanar åter fragment af skalbaggar (Harpalus, Carabus?). Under en exkursion den 17 sågs arten sista gången vid vinterstationen. Några stycken sågos senare (Nordqvist) omkring den 1 augusti på S:t Lawrence-ön. (H. Bean anför fogeln äfven från sistnämnda ö samt säger den varit allmän vid Plover Bay, på Tschuktsch-halföns ost- kust; Labourne (enl. Dall) fann arten i Anadyr-viken, och Jeannette-expeditionen iakttog henne vid Wrangels land.) På amerikanska sidan är fogeln funnen vid Alaskas kuster, Jukons mynning (Dall, S:t Michael (Adams), Norton-sund teml. talrikt (Nelson), Point Barrow (Murdoch), Mackenzie- flodens mynning (Ross), Melville-ön häckande (Rich.), Smiths sund häckande till 322 33 (Feilden); längs Grönlands vestkust häckar arten söderut till 69”, Disco Bay (Newton); funnen på sydvestkusten (Finsch) samt ostkusten (Pansch enl. Finsch). En utaf Vegas vid Taimur-ön erhållna ungar hade gulbrunt dun qvarsittande öfverallt på fjäderspetsarna, utom på de stora pennorna; den bar följande drägt: Gråbrun; ryggens fjädrar mot roten hvitaktiga, mot spetsen gråbruna med rostfärgade kanter. Undre vingtäckarna och vingskylarna tvärbandade, med hvitt och grått, i spetsen rostfärgade. Det öfriga underlifvet ljusare, med smaia, mörka fjäderspetsar. Ving- och stjertpennornas utväxande delar gråbruna, de just utkommande delvis hvita; den yttersta stjertpennan har vid spetsen på utfanet en hvitaktig kant; äfven den första vingpennan är i spetsen smalt hvit, de följande endast ljusare bruna. De två yttersta ving- pennornas spolar hvita (sådant är förhållandet äfven med de öfriga exem- plaren). En annan obetydligt mera försigkommen unge från samma ställe hade följande drägt: Hufvudet svartgrått, med föga märkbara, rostgråa fjäderkanter. Stjert- pennornas mellersta par ännu knapt af de yttres längd och tydligen senare utvuxna än de; deras form är ungefär den samma som de öfriga pennornas, icke så smalt tillspetsad som hos äldre foglar: vid omkring 4 mm, från spetsen hafva nämligen fanstrålarna 28 mm. längd, medan äldre hafva der- städes blott 12—13 mm. långa strålar. 284 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Stjertens Näbbens > Å es Eg vr a = B längd från & 5 ot & [8 IE | BSR s I 8 led! 8 led] Eos B B 5 UT EN H 2.115 dB ligt ad pad . 3 . 5 z LÖ JUVE scen SETS SEO SR AR 190 | 65| — 128 142 |11 8,5) 44 ES SIR [0 SR RR NN pr 123851 941 90129,51 41,5] 11,8] 9,5|42 FERECIM/S EK sn fr REA SÄL 1. 320 | 130 | 320 | 30,51 44 113,21 10,5] 43 | 32 LST 315 1130] — 129 143,51 12,7) 10,41 48 Ett ad ateviäanatrströL 315 | 130 | 225 128 139 |11,5|11,5|43,5 S Ir letodkot one 330 | 135 | 810 [29 145 |13,5|11 |42 SCR WW ktsch3 mer (22 RE 305 | 135 | 300 | 29 143 113 1|10,5|44 53. Lestris pomatorhina Temm. Tschuktsch.: amnunkin uadl ukanddlin. Funnen mindre allmän på Island och Jan Mayen, undan- tagsvis på Spetsbergen, någon gång vid Beeren Eiland, årligen 1 Finmarken och på hafvet österut; tillfälligtvis vid Archangel, men häckande på Kanin halfön (Henke enligt Seeb.); talrik på Waigatsch och sydligaste Novaja Semlja, mindre allmän norrut, dock ännu på Pankratjew-öarna (Markh.); talrikt häc- kande på tundrorna vid Taimur-fioden, ett exemplar sedt vid Boganida (v. Midd.); häckar äfven vid Lenas och sedd vid Janas delta (Bunge). Det är föga troligt, att denna art funnits bland de labbar, som iakttogos af expeditionen strax öster om kontinentens nordligaste udde. Men vid Tschuktsch-halfön erhöllos exem- plar. Den 24 juni 1879 sköt nämligen löjtnant Brusewitz ett fullt utbildadt (n:r 361, skinn) och såg ett annat vid Pitlekaj; doktor Almqvist fälde dagen derpå en gammal fogel (n:r 378, ”), som hade sväljt tre stycken lemlar, af hvilka den redan till stor del smält en, så att endast hufvudet, fötterna och hud- flikar återstodo; de båda andra lågo ännu alldeles hela, med hufvudet nedåt, den ena 1 magsäcken, den andra i öfre delen af matstrupen, så att ena bakbenet ännu stack ut ur fogelns mun. Den 27 juni fäldes ett exemplar vid Jinretlen af Johnsen (n:r. 379). Åtskilliga sågos under en vandring till Tjapka den 1 juli (Nordqv. och Almqv.); tvänne erhöllos vid Pitlekaj den 5 juli och saltades. Under en färd inåt land den 10 juli iakttog löjtnant Palander ett exemplar snattande ett par lemlar ur ett förråd af dylika invid en räfhåla. Afveng den 17 juli sågos exemplar (Nordqvist). Skeletterade hem- VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 385 fördes tre exemplar (n:r 390 2, 392 & och 417) alla erhållna i juni vid vinterqvarteret. (Nelson har äfven funnit arten vid Herald-ön och Wrangels land, Kap Serdzekamen och Plover Bay. Om de nakna partierna af -färska fogeln antecknades: N:r 361: Näbben brungrå, utom spetsen, framom näsborrarna nästan svart. Iris mörkbrun. Fötterna svarta, med blåaktigt hvita fläckar på tarsen närmast hälleden, i synnerhet på inre sidan. Klorna svarta. — N:r 378: Näbben ljust brungrå, spetsen brunsvart, omkring underkäksvinkeln gridelin. Fötterna svarta. — Drägten företedde ingen anmärkningsvärd afvikelse från den för gamla foglarna vanliga. (Nordqvist. Måtten voro, hos de båda första såsom färska, hos de öfriga såsom torra exemplar, följande (i mm.): Stjertens Näbbens = < B längd till ET 2 = - -- ct e& fo -— Nr FER OR AR onbeenm le tikdlklksetesol 2 | S 3 SARS SEM E SES ESA SRS 2 B =) START 5 ET 3 SMA a SR SN | 3 3 : =) 5 | FE FRGlekA a osseesn ns ssger nn sn 486 | 848| 187 1|189139,5| — | — |18 |45,5| 58,5 Breg Pitlekaj .............. 490 | 356 | 189 |213/41,5|17,5| 61 | 17 |52 |56 379, &, Jinretlen ............ — 1355 |143—148]| 203 | 39 |17 | 53 |15,5| 54 |54 I Ba Pitlekaje s.id SE ers fen etsas fäsnkår febr Till komplettering af de uppgifna arktiska fyndorterna an- gifva vi ännu följande i nordligaste delarna af Amerika: Enligt Nelson mycket allmänt häckande på Alaska-kusten norr ifrån Kuskoqvim-flodens utlopp (dock ej anförd af Dall); äfvenledes allmän vid Point Belcher på arktiska kusten (H. Bean); vid Point Barrow ymnig (Nels., Murdoch) vid myn- ningen af Mackenzie-floden (Ross); Parry-öarna och Regent- Inlet enligt Newton; Melville-halfön talrik (Rich.); 1 Smiths sund ej iakttagen, utom af Ross vid 82 enligt Newton. Grönlands vestkust söderut till Disco Bay, och Björne-neesset vid Egedesminde (68 1/5”); icke funnen på ostkusten. 54. Uria arra (Pall) (Brännichii Sab.). Tschuktsch.: kéruker. Spetsbergen ymnigt flerstädes (Sundev., Malmgr.), sedd vid Sydkap, Tusen-öarna och i Storfjorden (Heugl., ymnigt vid Van Mijen Bay i Bel-sund, Alkhornet i Isfjorden, Lomme- Bå Vv. 2D 386 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. bay i Hinlopen Strait (Nordensk.), Walden Island (80? 38'; Newt.); Novaja Semlja på vestkustens branter i massor, Brit- win Nos, Besimannaja Bay, Matotschkin Schar, Serebrannaja Bay, från Suchoi Nos till Gwosdarewa Guba och nordligare (Gillett, Heugl., Nordensk., Théel, Payer); norr om öarna till Frans Josefs land vid 79? 50' samt Alk-kap (81? 50'; Payer). På tvärbranterna äfven vid östra kusten af Novaja Semlja finnes arten vid Kariska hafvet, men blott sällsynt, emedan kolonier ej anläggas på ställen, der hafvet helt och hållet till- fryser långt från kusten (Nordensk., Vegas färd, I, s. 108). Då dessutom stränderna österut (Jalmal, Hvitön och vid Jenisejs mynning) äro låga och sandiga, saknas der alkor alldeles; likaså på vestra Taimur-halföns dock något högre och bergiga kust samt på Taimur-halfön. På visst sätt kan derför Dresser hafva rätt i sin uppgift, att Novaja Semlja »appears to be the eastern limit» för artens utbredning. Men uppgiften är oriktig så till vida, att arten åter förekommer omedelbart öster om Asiens nordligaste udde, så snart blott lämpliga lokaler finnas. Under Vegas seglats från Kap Tscheljuskin österut den 20 och 21 augusti 1878 syntes nämligen några alkor genast norr om östra Taimur-halfön (77”; 4—10'; Kjellm.); likaså syntes exem- plar den 22 augusti f. m. (Brusew., Hovg.), då Vega i dimma sökte sig fram i olika riktningar bland isen vid 77? 10—76? 50" Då kursen derpå i följd af ishinder stäldes söderut längs half- öns ostkust, sågs den 23 och 24 augusti en större myckenhet alkor, deribland årsungar. Vid ankomsten sistnämnda dag till Preobraschenie-ön (74? 44') anträffades ett verkligt alkfjäll på dess tvärbranta, nordvestra del; här erhölls en gammal och tillvara- togos tre ungar (n:r 42), hvilka ännu hade dun qvarsittande på hufvudets och halsens fjädrar, de yngsta t. o. m. ännu kalk- spetsen på näbben. Sydligare visade sig några få under den följande dagen (73? 58—44'; Brusew.). Under färden förbi Lenas lågländta mynning sågos inga alkor (ej heller obser- verad i land af Bunge); men under det Vega passerade tätt norr om ön Stolbowoj (74? 3'—73? 54') af nysibiriska ögruppen, syntes några få på f. m. (Brusew.) och ett par pare (Hovg.); likaså en fogel följande förmiddag vester om Lja- chows ö. Det är derför antagligt, att arten finnes på öarna ymnigare häckande, men att den vid denna tid redan till det mesta flyttat bort; ty Stolbowoj-ön består af lagrade bergarter och har på norra sidan höga, tvärbranta stränder lämpliga att bebos af Ishafvets vanliga fogelbergs-inbyggare (Vegas färd, I, k + = : VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 387 sid. 399, 402). Vid Björn-öarna sågos åter alkor den 3 septem- ber (Brusewitz), äfven de troligen efterblifna, ty Wrangel talar om en klippa derstädes, som var täckt af tallösa fogel- bon (Vegas färd, I, sid. 410); derefter syntes icke mera någon denna höst och vinter. "Dock uppgifva tschuktscher, att fogeln stannar utanför deras Ishafs-kust hela vintern på öppna ställen. Våren 1879 hemtades det första exemplaret (n:r 157) till Vegas vinterstation den I maj och uppgafs hafva dödats dagen förut, den 30 april, vid en rening i isen, der arten sades finnas i stor mängd. Några flera hemtades dock ej före Vegas be- frielse, ej heller iakttogs arten under utfärderna i närmaste omgifningarna, emedan lämpliga fjäll ej funnos derstädes. Men redan samma dag Vega befriades från isen och afreste, sågs den 18 juli en ensam alka simma i hafvet utanför ön Idlidlja (Nordqvist). Då Ostkap passerades den 20 juli, sågos åter några, parvis eller ensamma (Nordqv.), likaså den 27 juli under färden öfver Berings sund från Port Clarence till Konyam- viken på asiatiska sidan, och uti sistnämnda vik den 30 juli några exemplar. På S:t Lawrence-ön sågos den 31 juli—1 aug. alkor ofta simma eller flyga längs stränderna. En mängd smärre flockar visade sig den 3 augusti efter affärden från sistnämnda ö. Om det erhållna exemplaret (n:r 157) såsom färskt an- tecknades: Kroppslängd 445 mm., vingen 218 mm., stjerten 50 mm.; näbben från pannan 41 mm., från näsborrarna 32 mm., från mungiporna 67 mm., dess höjd vid näsborrarnas framkant 17 mm. och bredd derstädes 11 mm.; tarsen 34 mm., mellantån 57 mm. — Näbben svart, i spetsen horngrå; öfver- käken från mungipan ända under näsborrarna gröngrå, med en gul kant öfverst; tars och tår gulbruna på främre inre sidan; vid lederna och på hela bakre sidan gråsvarta. Armpennorna, utom de fyra yttre, i spetsen hvita; de undre vingtäckarna af andra ordningen hvita, de yttre med en knapt märkbar antydning till mörk fläck i spetsen. Det svarta på hufvudets sidor räcker i jemnhöjd med ögonen, strupsidan åter stöter i brunt. Intet hvitt finnes på hufvudet, men från ögats bakre rand går en streckformig fördjup- ning i fjäderklädningen snedt bakåt och nedåt. (Nordqvist. Arten anträffades af Jeannette-expeditionen så väl under dess isdrift, som ock häckande vid Bennett-ön ; Herald-ön (Ro d- gers expedition enl. Cassin, Harting) och Wrangels land, häckande till tusenden enl. Nelson, som fann arten också vid Serdzekamen, Ostkap och öarna i Berings sund, Kam- tschatka och Bering-ön (Dyb. och Stejn.); Kurilerna och Jesso (Bl. och Pr., Seeb.). 388 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. På amerikanska sidan af Berings-sund finnes arten enligt Nelson lika ymnigt, dock sällsyntare vid Kotzebue-sund. I massor på S:t Georges-ön (E. Coues); S:t Matthews (Kittl.); Cook Inlet (H. Bean), Kadjak (Dall); vid Ishafs-kusten (enligt Murdoch) i mängd vid Kap Lisburne, tillfälligtvis vid Point Barrow. Amerikas arktiska kust; Melville-öarna (Parry; 13— 75”) Melville-halfön (66—70”) Davis Strait och Baffin Bay ända till mynningen af Smiths sund (78”), högre upp endast tillfälligt- vis vid Kap Sabine (78?/4”) och Buchanan Strait (79; Feilden). Grönlands vestkust ända till 64? (N ewt.), på ostkusten (Graah), helt få exemplar vid 74—75” (Finsch). 55. Uria grylle L. var. Mandtii Licht. Tschuktsch.: tsoadlin. Såsom bekant har Newton (Ibis 1865, sid. 518) meddelat, att de tejstar, som finnas allmänt på Spetsbergen ända till 80” 40', tillhöra formen U. Mandtii Licht., som har nästan ända till roten hvita vingtäckare, medan hufvudformen af U. grylle har vingtäckarnas dolda basala hälft svart, och Heuglin (Reisen, III, sid. 161—162) har intygat det samma om Novaja Semljas tejstar, hvilket också Théel bekräftat. Deremot har Finsch (Zw. d. Nordp.-Fahrt 1874, sid. 222—225) bestämdt emotsagt särskiljandet af U. Mandtii från U. grylle: begge funnos näm- ligen blandvis på Grönland, och hvardera formen hade erhållits både från Spetsbergen och Kielerbugten. Dresser åter, som antager artolikheten, uttalade år 1877 såsom sannolikt, att de ” tejstar, som antagligen förekomma längs Asiens norra kust, tillhöra U. Mandtiu, samt att dit hörde jemväl »U. grylle> från - norra pacifiska kusterna. Under sådana förhållanden hade det varit af vigt att till undersökning erhålla tejstar från olika delar af sibiriska Ishafs- kusten. Tyvärr hafva dock omständigheterna fogat, att utaf dit afgångna expeditioner intet exemplar blifvit hemfördt, och ganska få ens skjutna. | Den tejst, som den 30 oktober 1872 sköts af Tegetthoffs besättning ungefär vid 78? mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land, kallas väl af Payer U. grylle (sv. uppl. sid. 199), men på sid. 339 anföres äfven U. Mandti. Kjellman såg några tejstar ute på Kariska hafvet emellan Novaja Semlja (Kap Middendorff) och Dicksons hamn. Vid'ön Ensamheten uns Ca frn VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 389 (TT? 31') iakttog kapten Johannesen den 28 aug.—3 sept. 1878 »skaror af tejstar». Äfven Vega-expeditionen iakttog (se nedan) tejstar längs sibiriska nordkusten. — Att alla dessa tillhört formen U. Mandtii är antagligt så väl på grund af den erfarenhet man haft från Novaja Semlja, som ock enär det enda exemplar, som Vega-expeditionen erhöll och hem- förde från tschuktsch-kusten, är af denna form. Vid Dicksons hamn (73!/>”) utanför mynningen af Jenisej sågos några få exemplar den 8—9 augusti 1878. Öster om Taimur-landet hade på Preobraschenie-ön (74? 44') en och annan tejst bosatt sig på alkfjället vid öns nordvestra sida. Några få stycken iakttogos jemväl den 25 augusti på förmiddagen strax Horr om Stolbowoj-ön (74? 4 n. br, 1386:0. 1. Gr.) och den 31 augusti vid Ljachows ö, den sydligaste af Nysibiriska ögruppen. Ehuru fogeln sedermera ej visade sig, meddelade dock tschuk- tscher från Jinretlen redan tidigt, att >tsöadlin» håller sig hela vintern uti öppningar utanför kusten, och beskrefvo tejstar i vinterdrägt. Följande vår tidigt nog, den 19 maj 1879, hemtades också ett exemplar (n:r 191, 2, skel.) af tschuktscher, som kommo vesterifrån, från Koljutschin; det omtalas i »Vegas färd» (II, sid. 51) under namn af U. grylle och hör närmare bestämdt, efter den på skelettets vingar qvarsittande fjäderklädnaden, till var. Mandti. En tillförlitlig tschuktsceh meddelade i slutet af månaden, att fogeln sommartid häckar på Jinretlen- bergudden; något exemplar erhölls dock icke senare från vinterstationen, ehuru en man af besättningen (Hougan) den 11 juli uppgaf sig sett »vanliga tejstar» uti den öppna rännan 1 isen (se äfven U. columba). Det från Koljutschin erhållna exemplaret antecknades hafva i färskt tillstånd följande utseende: Näbben och klorna svarta, de senare vid basen hornbruna; fötterna röda. Öfre vingtäckarna hvita nästan ända till roten, bildande en enda stor hvit fläck på vingen; alla vingens undre täckare helt och hållet rent hvita: hela vingens utkant mellan täckarna ofvan och under är dock svart. Ving- pennornas infan äro rent hvita från basen ända öfver hälften af vingens längd från leden. Längd 283 mm., vingen 164 mm., stjerten 67 mm., näbben från pannan 30 mm., från mungiporna 48 mm., dess höjd vid näsborrarna 8 mm., bredd 6 mm., tarsen 28 mm., mellantån med klo 47 mm. — Från exemplaret tillvaratogos ektoparasiter (n:r 174) och intestinalmaskar (n:r 175). Det ägde i äggstocken 40—50 äggämnen, af hvilka de största voro 2—2,5 mm. i diameter; magsäcken innehöll endast en sten af 6—7 mm. diam., tarmen digererade ämnen och skalfragment, troligen af krustaceer. (Nordqvist). 390 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Åtskilliga författare anföra »Uria grylle> från trakterna af Berings sund samt närliggande sydliga och nordliga kuster. Likasom Dresser äro vi böjda för att tro dessa uppgifter gälla till större delen var. Mandtit (till någon del U. columba). Här må följande citat antecknas. 1) Kittlitz (Denkw., I, sid. 273, 291) fann >» U-. grylle» vara allmän och häcka på Unalaska och vid Petropaulski (II, sid. 211, 224) på Kamtschatka, och säger sig ej funnit någon af- vikelse från europeiska exemplar. Men då Dall på det förra stället samt Dybowski på den senare kusten och Bering-ön funnit endast U. columba, är det antagligt, att Kittlitz” fogel äfven tillhört denna förra (eller möjligen U. Mandti). 2) Schlegel (Mus. Pays-Bas, Urinatores, 1867, sid. 18) om- talar ett exemplar af »U. columba> från Kamtschatka i Leydens museum, hvilket exemplar han icke kunde skilja från euro- peiska U. grylle. Finsch antager (Zw. d. Nord-polarf., sid. 225) på grund häraf en förvexling af lokaluppgift hafva ägt rum, enär alla exemplar från Kamtschatka och Berings haf skulle tillhöra den tydligen afvikande U. columba. Skulle emellertid ingen förvexling skett, antyder Vega-expeditionens fynd af formen Mandtii (som till det yttre alldeles liknar U. gryle), att Schlegels fogel möjligen kunnat vara en U. Mandti. Äfven Brandt (Ergänz., Mél. biol., VII, 1869, sid. 207) förenar nämligen U. Mandtii under grylle; och må hända har just han lemnat Schlegel exemplaret. ! 3) Cassin (Baird, B. of N. Am., sid. 912 samt Pr. Ac. Phil. 1862, sid. 323) omtalar ett exemplar, U. grylle från Herald- ön, augusti 1855, Stimpson, hemfördt af Rodgers; sannolikt formen Mandti. 4) Whitely (Ibis 1867, sid. 210) försäkrar .ett af honom vid Hakodadi erhållet exemplar hafva liknat den europeiska U. grylle; Newton tror detta varit en U. columba, Blak. och Pryer tt. o. m. en U. carbo. Möjligen hade Whitely dock i någon mån rätt, enär fogeln möjligen varit ett exemplar af formen Mandtir, hvilket flyttat ovanligt långt söderut. 3) Jeannette-expeditionen fann (enligt Nelson) U. grylle under fartygets drift i isen vid Herald-ön och Wrangels land, och i stort antal häckande på Bennetts ö, samt iakttog fogeln vid 76? n. br., 161? o. 1; äfvenledes, åtminstone delvis, Mandtii. | ; 4 1 Jag har efteråt haft tillfälle att granska sju exemplar från Berings haf uti S:t Petersburgs museum : alla hörde till U. columba, ehuru tre sedar äldre tid varit antecknade som >U. grylle»>. nät VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 391 6) Nelson (Cruise of Corwin, sid. 117) angifver U. grylle vara allmän vid Bering-hafvets kuster och jemväl vid Herald- ön. Vi tvifla ej, att dessa senare varit af formen Mandti, (ty U. columba upptages särskildt); men Nelsons »U. grylle> från Bering-hafvet vore värd en förnyad undersökning. 7) Murdoch fann vid Point Barrow få exemplar U. grylle om sommaren, talrikare om hösten. Troligen formen Mandti. Arten är vidare funnen vid Port Kennedy, Bellot Strait (Walker), Melville-öarna och österut till Davis Strait, Smith Sound (Feilden) vid Kap Hilgard och häckande ännu vid 179? 37 och i stort antal vid Bessels Bay (81?) norr om Kennedy Channel, enstaka ännu norr om Kap Union (82? 28' och vid 82? 40). På Grönlands vestkust är arten jemväl allmän, på ostkusten sedd vid Sabine-ön (74? 32'), Hvalross-öarna (Pansch) och till 75” (Graah); enl. Finsch förekommer här både den äkta U. grylle och var. Mandtii, som han förenar till en enda. 56. Uria columba (Pall. part.) Cassin. Då Nelson uppgifver sig hafva funnit ej blott U. grylle utan ock U. columba vid Wrangels land och Herald-ön, äfven- som den senare arten häckande vid Kap BSerdzekamen, vid Ostkap och på Diomed-ön !, och då arten således torde gå tem- ligen långt in i Ishafvet, synes det icke vara omöjligt, att en observation gjord vid Vegas vinterstation kan hänföras till ofvanskrifna art. Uti rännan i isen derstädes observerade nämligen den 11 juli 1879 en man af besättningen ej blott van- liga tejstar utan dessutom äfven andra, som sågo gråa ut; måhända voro dock dessa senare endast yngre tejstar. Exemplar erhöllos icke. Efter uppbrottet såg löjtnant Brusewitz den 22 juli tejstar invid Nunamo vid Tschuktsch-halföns ostkust, hvilka förmod- ligen måtte tillhört den vid Berings haf allmänna U. columba. Ty tvänne dagar senare, den 24 juli, iakttogos vid Port Cla- rence flockar af 3—6—9 st., från hvilka ett exemplar blef skjutet (n:r 509, &, skinn) samt visat sig höra till U. columba ?. På den branta, södra stranden af viken förekom fogeln den 26 1 Icke »bei Neusibirien etc. brätend> såsom Nelsons referenter (J. f. Orn. 1885, sid. 196) oriktigt säga. 2? Utsändt till geogr. utställningen i Venedig 1881 (före bearbetningen af samlingen) har exemplaret först 1886 blifvit närmare granskadt, och stod derför vid fiskeri-expositionen i London 1883 under namn af »>U. grylle>. 392 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. juli, ehuru ej till större antal, uti hålor i de söndersplittrade skifferlagren, som ställvis voro brutna (Nordqvist) och lem- nade lämpliga häckställen. — Under vistelsen vid Bering-ön sköts en hane af U. columba den 15 augusti 1879 (n:r 560, skinn); arten iakttogs äfven på holmen Toporkoff utanför öns hamn (Stuxberg). Fogeln skiljer sig, såsom kändt, från vanliga tejstar genom något kortare och i spetsen trubbigare näbb, hvars öfverkäk i spetsen är svagt nedböjd, men tydligast derigenom, att ving- täckarna äro vid basen till ännu större utsträckning svarta, än hos U. grylle (vera), så att detta svarta icke döljes af de mindre vingtäckarna, utan vingens hvita fläck genom ett kil- formigt, svart tvärband blir delad i tvänne hvita fält, som bak- till sammanflyta. Dertill kommer, att vingens undre sida icke är rent hvit, såsom hos U. grylle, utan sotfärgad eller askgrå- brun, med hvitaktiga fläckar; detta är af intresse, emedan fogeln derigenom blir lättare igenkänlig; ty enl. Coues kommer så- lunda U. grylle (vera och Mandtiii) att under flygten ständigt visa hvitt på vingarna, medan DU. columba visar turvis hvitt och mörkt. Vegas ena exemplar äfvensom Riksmuseets i Stockholm och Helsingfors musei exemplar hafva 14-stjertpennor såsom Brandt (Mél. biol. 1869, sid. 207) angifvit, men hos exemplaret från Bering-ön (n:r 560) finnes blott 12. Vi meddela här mått (i mm.) tagna af Vegas exemplar såsom färska, samt af H:fors musei uppstoppade exemplar: > lur > Näbbens I std Hat Näbbens | ibbeng I ord MAN - = > E 2 längd från SS 3 = 3 3 2 = bar ; 2 = [je] = & S fo] bo FL & RR SS NA är ER a ; B NS > KARLAR EEE NE 2 = P:t Clarence, n:r 509, AM ......... 360 [189 | 54 134 | 49 | 11 | 7,51 88158) —] Bering-ön, 2 OK rer 320 | 164 | 57 130,5) 42 | 10 | 7,5| 34 | 48 | 85) Hel Padjak, ad, es8fo.orsdtir — 173 62 |85 |48 |10 | 9 138 |48 | 3610 Fan ar ta E GEERS —J|185|' 57 |34 | 45 | 121,91 35 ANNE a > RSS Re säs — 1190 | 60 |32 | 46 | 11 | 8 | 35 | 48 | 85 | FE SKkdgey, atito Äl — | 1781 56 | 84 | 46:19 | 884) 46 jan] Kadjak. 0 RN = 170|62 018301) SENOR SN 42 | 84 | Arten är nordpacifisk och synes (enl. Nelson) på asia Ka sidan gå något upp i Ishafvet, till Wrangels land, Hera ön och Tschuktsch-halföns kust. Cassin har meddelat, a = VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 393 arten söder om Berings sund finnes på asiatiska sidan ymnigt vid ön Arikamcheche eller Kaynes ö och i Senjavin-sund, emellan ön och Tschuktschlandets ostkust. Fogeln är vidare funnen vid Kamtschatka och på Bering- och Koppar-ön (Dy b., Stejn.), på Kurilerna (enl. Seeb. Ibis 1884, sid. 174) samt vid Hakodadi. — På amerikanska sidan finnes arten vid Alaskas kuster, Portage Bay (Hartlaub), Aleuterna (Dall, Turner); Sitka Bay, Port Althorp, S:t Paul, Kadjak (H. Bean), Alexan- drowsk (Finsch) och längs vestkusten ända till Kalifornien; men vid Amerikas Ishafs-kust synes den ännu icke vara an- träffad. 57. Brachyrhamphus Kittlitzi Brandt. 21828. Uria brevirostris Vigors, Zool. journ. vol. VI, s. 357; (sec. Baird, B. of N. ÅA. = Br. marmoratus). 18387. Brachyramphus Kaittlitet Brandt, Bull. scient. publ. par VF'ac. imp. d. sc. de S:t Petersb. II, s. 346 (ptil. zestiv.). 21839. Uria brevirostris Vigors, Voy. of Blossom, s. 32; sec. Brandt. 1839. Mergulus antiquus (juv.) Audub., Orn. biogr. V, p. 100, pl. 402 f. 2; sec Brandt. 1839. Uria antiqua (juv.) Audub., Synops. of Birds, p. 349; sec. Brandt. 1862. Br. Kutlitzt Cassin, Baird B. of N. A., s. 917 (ex Brandt). 1868. Idem, Coues, A Monogr. of Alcide, Pr. Ac. Phil. sid. 62 (ex Brandt). 1869. Idem, Brandt, Ergänzungen und Berichtigungen z. Nat. gesch. d. Fam. d. Alceiden; Bull. ac. S:t Petersb., s. 213; Mél. biol. VII, s. 213 —216. 1872. Idem, Coues, Key, s. 344 (ex Brandt). 1872. Idem, Finsch, Zur Orn. N. W. Am.; Abh. d. nat. wiss. Ver. zu Bremen, Bd. III, s. 79—380 (ptil. hiem.). Idem, Brandt, Tab. VII, f. 4, Icon. ined., sec. Finsch (= Fauna sit- chensis, sec. Pleske). j 1883. Idem, Nelson, Birds of Ber. Sea; Cruise of Corwin, s. 117. 1884, Idem, E. C(oues), Auk s. 81. Af denna ytterst sällsynta art lyckades löjtnant Brusewitz på ”Tschuktsch-halföns norra kust den 22 juni 1879 skjuta ett exemplar, en hane, uti en ränna i isen med öppet vatten nära Vegas vinterstation; exemplaret bar sommardrägt och hem- fördes 1 sprit (n:r 347). Nyss skjuten hade fogeln stark hvit- lökslukt. Iris brun; näbben svart; fötternas framsida gråhvit, mörkare vid lederna, simhuden gråaktigt svart, baktill är foten svart; klorna svarta, mellersta och inre tån med hvit spets. (Nordqvist). Hjessan, nacken och kroppens öfre sida svartgrå med inströdda rost- fläckar. Trakten omkring näbben hvit, nästan ofläckad +! och temligen skarpt 1 Fint fläckig hos Brandts originalexemplar. 394 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. begränsad mot den mörka hjessan, längs en linie från näsborren emot ögat; kinderna mera fläckiga af grått, inom hvilket dock ögat omgifves af en smal, hvit rand. På den mörka ryggen bildas tvänne fläckar utaf skulderfjädrarna, som äro dels helhvita, dels brokiga af grått, brunt och hvitt, de yttre af dem gråbruna med tydlig askgrå anstrykning. Vingarnes ofvansida mörkt grå- brun; fjädrarnes betäckta delar äro ljusare. Handpennorna på undre sidan äfven ljusare gråbruna, deras spolar på utsidan mot spetsen bruna, vid basen och längs hela insidan hvitgråaktiga; de inre handpennorna liksom äfven de större af öfre vingtäckarna ytterst smalt kantade med hvitt, armpennorna deremot med bredare hvit spetskant; närmast skulderfjädrarna hafva ving- täckarna askgrå skiftning. Vingarnes undre sida helt brun, mörkast på de små täckarna närmast underarmen, ljusast på de stora pennorna. Från och med hufvudets sidor äro framhalsen samt bröstet och hela underlifvet rent hvita, med smala, mörka tvärband, bildade af enstaka fjädrars spetskanter. Dessa band stå tätt och sammanflytande till en ring omkring framhalsen, äfvensom längs underlifvets sidor och vid den hoplagda vingens rand (ving- skylarne), men underlifvet är på samma sätt endast glest tecknadt. "Undre stjerttäckarna äro hvita, likaså de 12 stjertpennorna, som dock äro tecknade med en mörk fläck, belägen vid spolen mellan spetsen och midten, till- tagande på de inre pennorna i storlek; mellersta parets pennor äro helt grå- bruna, med endast spetskanten hvit. Längd (SS) öfver ryggen 291 mm.; vingbredden kunde ej uppmätas, emedan det ena vingbenet var krossadt; vingen från leden 143 mm.; näbben från pannan 10 mm., från munvinkeln 30 mm., från näsborrarna 8,5 mm., från underkäkvinkelns spets 7 mm., dess höjd vid näsborrarnas främre del 5,5 mm., dess bredd vid näsborrarnas bas 5 mm.; tarsen 15 mm.; mellantån med klo 29.5 mm., yttertån 28 mm., intån 20,5 mm. Förbigår man de såsom äldsta synonym anförda namnen U. brevirostris Vig. (från San Blas) och U. (Synthliborhamphus) antiqvus, emedan dessas identitet med nu i fråga varande art är tvifvelaktig, blef arten beskrifven såsom sjelfständig först af Brandt år 1837 på grund af tvänne exemplar, tillvaratagna under Lätkes expedition till norra delarna af Stilla hafvet af en sjöofficer (Abaleschew?, Kittl. I, sid. 244) i trakten af Bering-sund!? och lemnade åt Kittlitz (Lätke, Voyage autour du monde, III, sid. 324). Brandts beskrifning blef endast afskrifven af Cassin, äfvensom af Coues, som uti sin monografi af Alciderna år 1868 trodde foglarna möjligen varit endast ungar af Brach. marmoratus. År 1869 lemnade dock Brandt förökade notiser om begge, samt om ett tredje exem- plar, sändt från Sitka af Kuprianow (alla tre förvarade i S:t Petersburgs museum). Det dubbla drägtombytet hos den nyss anförda samslägtingen (Br. marm.) lät honom förmoda, att denna de tre exemplarens drägt bäres endast sommartid, och att vinterdrägten återstod att upptäcka (Mél. biol., sid. 215). Finsch — RER 1 Icke vid Petropaulski (jfr Stejneger, Results, s. 314). Be VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 395 besannade år 1872 denna förmodan genom att beskrifva ett exemplar i vinterdrägt, anträffadt af honom uti Bremens museum, troligen (enl. Finsch, sid. 18) ditkommet från S:t Petersburgs museum och från de af Kittlitz hemförda samlingarna. Arten har blifvit anförd äfven från Japan, men uppgifterna härom synas oss vara tvifvelaktiga. Uti Ibis 1874, (sid. 166) omtalar Swinhoe såsom »Uria sp.> en för honom obekant Brachyrhamphus, lik Br. marmoratus men med längre näbb, erhållen vid Hakodadi af Blakiston, hvilken ägde ännu ett exemplar till. Året derpå (Ibis 1875, sid. 458) hänförde Swin- hoe begge dessa, och ytterligare ett tredje, till Brandts föga kända art Br. Kittliter; alla tre voro erhållna i april och maj (jemväl omtalade af Blak. och Pryer, Ibis 1878, sid. 210). Men år 1884 (Ibis, sid. 31) har Seebohm granskat en i maj fångad hona (n:r 1,357) samt en 1 november äfvenledes nära Hakodadi fäld hona, befintlig uti Swinhoes samling, och för- klarat begge tillhöra Br. Wrangeli; denna sistnämnda åter tyckes Swinhoe anse vara en egen art, ehuru Brandt be- tecknat henne såsom endast vinterdrägt af Br. marmoratus. Emellertid föranleddes Seebohm redan samma år (Ibis 1884, sid. 174) genom ännu ett något afvikande exemplar från Hako- dadi (den 23 mars, H. Henson) till slutsatsen, att alla fyra vore olika stadier af en och samma art, »probably Br. Kitt- litzi». För vår del betvifla vi likväl äfven sistnämnda bestäm- nings riktighet; ty uti Ibis 1884, sid. 31 angifver Seebohm malen. (culmen: 2 mr. 19557 mäter 1,3 = 33 mm., nr: 1,918 åter 1. = 35,6 mm.; tarsen mäter 7 = 17,8 mm. och mellan- tån med klo 1,3 = 33 mm.), enligt hvilka näbben är till den grad lång, att någon likhet med Br. Kittlitzi alls ej kan komma 1 fråga. Gälla dessa mått äfven de öfriga exemplaren från Japan, såsom man är berättigad att antaga, så torde arten böra utmönstras från detta lands fauna. Från Asien känner man oss veterligen ej flere säkra exemplar! än Brandts tvänne från kusten söder om Bering- sund, samt Vegas fogel. — Från Amerika åter kände man, förutom Brandts exemplar från BSitka, länge ingenting om arten, enär man velat hänföra Audubons exemplar till annan art. Först år 1883 (Cruise of Corwin, sid. 117) med- 1 Stejneger (Results, sid. 331) antyder såsom en möjlighet, att till denna art skulle höra de två exemplar Brachyrhamphus sp. som Tacza- nowski omtalat från Kamtschatka (Bull. Soc. Zool. Fr. 1883, sid. 345; »>Synthliborhynchus» sp., 1884, sid. 147) och hvilka ännu icke torde vara när- mare bestämda. 396 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. delade Nelson, att han redan om våren 1877 erhållit exemplar i sömhardrm vid Unalaska, äfvensom att Turner några år senare på en af de vestligaste Aleuterna också er- hållit ett exemplar. Coues (Auk 1884, sid. 81) har ej blott bekräftat bestämningens riktighet, utan ock frångått sina tidi- gare (Monogr.) uttalade tvifvel om artens sjelfständighet. Utaf arten torde således för närvarande ej flera än sju säkra exemplar vara kända. Fyndorterna antyda, att den äger mycket inskränkt utbredning. Antingen finnes den allenast till ringa antal, eller häckar på något inskränkt ställe (norrut?) och företager endast korta flyttningar. Derjemte är fogeln an- tagligen lika skicklig dykare och svår att fälla, som dess vida allmännare samslägting Br. marmoratus (jfr Kittlitz, Denk- wärdigk., I, sid. 244). | Enär Brandts mått (särskildt tarsens, 10” = 22,3 mm.) icke fullt öfverensstämma med dem vi tagit af hans exemplar, meddela vi, utom af Vegas exemplar, dimensionerna af de tre exemplaren i S:t Petersburgs museum samt Finsch mått; reducerade till millimeter: | Näbbens ST Mellantån ib 3 oo längd från = SS 5 EN = ; = I ae 2 il Fo) BABS rd STEPS | = = JFR | JA le Kittlitg ex ns | | GE TÖCKes Tesa a 248 11138 |80 |11|24,5| 95). 5 | LISE S Kittlitz ex nr 048 2 TUärkes mesar 243 11140 188 | 11125 | 9 15 1 17,5sOmNe 2 Kuprianow, Sitka, n:r TT (0 Abir vrse barsk pts ind 290 21145 135 |10 1/25 9 | 5 17. |28,5] 24 (Bremen) Finsch, Kam- | PSCIHACK Arga rate RA SEA — N1855) 29.8) 11 | 247 EOS Or (Stockh.) Vega, Pitlekaj n:r | | FR. BUT 7 färsk vs AGREE 2901 11489 88 10130 8,5] 5,5| 15 |29,5 24.5 | Brachyrhamphus marmoratus (Gm) Brandt. Nelson uppgifver denna aleutiska art hafva blifvit anträffad mycket ; talrikt vid Plover Bay och derifrån längs kusten söderut. Erhölls icke af - ie peditionen. SS 1 N:r 642 och 643 äro uppstoppade i mera sammanträngd ställning. = 200» 644 > > utdragen 5 ; NE 3 Äfven Finsch” mått af tarsen 12” (gammal-franskt mått) är uppe: ne barligen oriktigt. ÄGG sd es a VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 397 58. Simorhynchus cristatellus (Pall.) Merrem. Coues' Monogr. Ale. 1868, s. 37—40. — Brandt, Ergänzungen etc. 1869, s. 223—227. — Stejneger, Results of Orn. Expl. 1885, s. 32, pl. IV, fig. 4, 5. Under vistelsen på öfvervintringsstället vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust visade sig intet exemplar af denna egen- domliga art. Men omedelbart efter det Vega den 20 juli passerat förbi Ostkap samt inträngt i Berings sund, sågs det första exemplaret, utan att dock erhållas; dess dimen- sioner, röda näbb och långa, svarta, framåtböjda fjädertofs på pannan angåfvo tydligt arten. Under vistelsen vid S:t Law- rence-ön befans arten förekomma 1 stor mängd vid stenramlen på de branta strandsluttningarna af öns nordvestra udde. Fem hanar (n:r 522—526) och tvänne honor (n:r 527, 528) hemfördes, skjutna den 31 juli, och dessutom tvänne konserverade i salt. Arten häckade här tillsammans med Sim. pusillus, (enligt uppgift af inbyggarne i trakten) den förra något högre upp på branten än den senare. Begge tycktes tillhöra inbyggarnes vigtigaste födoämnen. Panntofsen med den nakna plåten vid mungipans öfre rand pläga eskimåerna fästa i stort antal och 1 rader såsom prydnader på sina af sältarm förfärdigade regn- rockar. Till drägten är fogeln, såsom bekant, ofvan nästan rent svart, vingarna gråaktigt brunsvarta, undre kroppsdelarna mörkt brungråa; från ögats bakre rand går bakut en serie smala, hvita fjädrar, och kortare dylika sitta på hjessan. Den ena af honorna (n:r 527) är antagligen yngre, ty dess näbb är något mindre, mungipans nakna plåt är på högra sidan föga utvecklad och saknas nästan på den venstra. Om den märkliga utvecklingen af i fråga varande plåt under olika åldrar och årstider, hvarpå man tidigare grundat artåtskilnader, hafva Brandt, Dybowski och Stejneger lemnat högst in- tressanta meddelanden. Till måtten af några utaf Vegas konserverade exemplar foga vi ännu andra tagna af Helsingfors musei exemplar från ön S:t Paul (Etholén): 398 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Näbbens | längd | = 3 5 vå 2 5 IS TESTERNA TA Sj) : : 4 | Se] SI OS 5 18 | E 12 | BST SRK | 5 1 & | BA SSdr0g z 81 | 5 SE 2 | JE ENE | | Ner 02 Ger TTR | 142 [12,5 24 ny 6 |16,5|26 |89,5 bs 3 SI IIRSATTIREN | 140113 |23 118 | 7 |16 |26 |41 He? 026 orre 1140 12,5 24 12 | 6,5|16,5| 27 |40,5 PES I KG > lab RAT 135 9 |26 140 ”öleita B28 HORN dte RIE 133 | 12,5/ 28 |12 | 6 |13,5|26,5| 41 Sat Paul EEfors museum EL EiTSe 145 | 12,51 25 |12 | 4,5115 |27,51 40 ; » ERA NA EA SID € fe AEA 145 | 18 125 112 1-7 IE > > SLICKAR SBTTIRVA 143 |12,5|24 |18 | 7 |16 |26 |89 Coues förmodan, att arten kanske förekommer ända uti arktiska oceanen, har besannat sig, i det Nelson funnit henne vara sällsynt på Wrangels land och något talrikare på Herald- ön, norr om ”Tschuktsch-landet. Förutom Vegas fynd vid Ostkap och S:t Lawrence-ön är arten vid asiatiska kusten an- träffad vid Plover Bay (Smith, enl. Dall & B.), vid Kamtschat- kas kust (Stell., Kittl., Wosness., Dyb.), Bering-ön och Koppar-ön (Dyb., Stejn.), Kurilerna (Steller, Blakist. enl. Seeb.), Jesso vid Matsmai (Pall.), Ochotska hafvets kuster (v. Midd.), Mandschuriska viken (v. Schrenck), Japan (Pallas, Cassin, Whitely, Swinh., Seeb.). — Längs amerikanska kusten är arten funnen i Bering-sund (Moore enl. Harting, Cass.), vid Diomed-ön i mängd (H. Bean), S:t Paul-ön (Kittl., Coinde), S:t George-ön (Finsch; på begge äfven Wosness.), Alaska-halfön (enl. Brandt), Kadjak (Bischoff, Etholén m. f1.;), Sitka (enl.sFin'sch). 59. Simorhynchus (Ciceronia Merr.) pusillus (Pall.;) Brandt. Sommardrägt: Phaleris cormiculata Esch., microceros Brandt, Coues. Vinterdrägt: Uria pusilla Pall. part., Phal. pygmea Brandt, Sim. pusillus Coues. Enligt Brandt, Ergänzungen etc. 1869, s. 230—285. — Stejn- eger, Results of Orn. Expl. 1885, s. 35, pl. IV, f. 3. Sedan Vega infrusit om hösten 1878 och något öppet vatten ej kunnat ses från fartyget under tre veckors tid, kom den 3 november under stark N.NO storm med snöyra od vid köld- temperatur af 10--12? C. ett ensamt exemplar af denna art flygande till fartyget, der det sköts af löjtnant Brusewitz er Ne 0 vv. LE 2 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 399 (n:r 84, sprit). Det befann sig i vinterdrägt. Utaf vingpennorna voro de yttersta ännu stadda i utveckling; utanför pennslidan räckte nämligen den 1:sta ej mer än 3—4 mm., den 2:dra och 3:dje 17 mm., den 4:de 33 mm. ; den 5:te var för tillfället längst och mätte från handleden 89 mm.; om öfriga mått se tabellen. Om fogeln antecknades: Näbben utan eller med blott spår af knöl vid pannan. Hufvudet, nacken och alla öfre kroppsdelar svarta, med grönaktig metallglans på de synliga delarna af fjädrarna; deras betäckta delar brunaktiga. Hvita, smala "fjädrar på vissa delar af hufvudet, såsom nedan angifves. Bakom ögat en liten, hvit fläck; hufvudets sidor och hakan mörkt askgråa, icke skarpt be- gränsade nedåt. På ryggen afsticka skulderfjädrarna, af hvilka flera äro hvita och bilda en föga skarpt begränsad fläck öfver hvardera vingen; jem- väl äro armpennornas spetsar i utfanet bredt (de inre) eller helt smalt (de yttre) hvita. Halsen framtill och på sidorna rent hvit, ofläckad; hela under- lifvet rent hvitt, med glest inströdda mörka fläckar, bildade af yttersta kanten utaf en del fjädrar. Stjerttäckarna rent hvita, undre vingtäckarna äfvenledes, de små dock mörka. Pennorna ljusgråa. ; Flera exemplar visade sig ej så länge Vega låg infrusen. Men redan dagen efter befrielsen, och förr än Ostkap upp- nåddes, sågs den 19 juli 1879 en flock små, mörka simfoglar liknande rotges. Dylika sågos sedermera den 27 juli under öfverfarten från Port Clarence till Konyam-viken (Brusewitz). Exemplar af dem erböllos dock först den 31 juli under vistel- sen vid S:t Lawrence-ön, der inbyggarne hemtade expeditionen ett stort antal. Fogeln sades häcka uppå öns nordvestra. del på branta stenrös och skall här föredraga platser närmare stranden. Fyra hanar (n:r 529—532) och två honor (n:r 533, 234) hemfördes såsom skinn, hvarjemte två saltades. Om dessa exemplar i sommardrägt antecknades: Näbben svart, mot spetsen rödgrå; vid näbbryggens bas fans en hård, svart knöl, mindre tydlig hos en hona (534) och nästan ingen hos tvänne hanar (524, 530) [såsom bekant varierar knölens storlek efter ålder och års- tid, ehuru detta tidigare ansetts vara kännetecken på skilda arter]. Öfre delen af näsborrarna täckt af en bukig, svart hud. Fötterna framtill ljust gråblåa, mörkare vid lederna; baktill liksom äfven simhuden och klorna svarta. — Öfre kroppsdelarna svarta; på pannan några smala, spetsiga, hvita fjädrar; mellan ögat och näbben ett par tre något längre dylika fjädrar, hvarjemte öfver örat ligga några få, smala, spetsiga hvita fjädrar, som bilda ett omkring 15 mm. långt, smalt, hvitt. horisontalt streck. Hakan, halsens undre sida och kräfvan gråsvarta, med en hvit fläck på strupen. Sidorna gråa; frambröstet och undergumpen gråa och hvitfläckiga; buken nästan rent hvit. Vingarna sotsvarta; de inre armpennorna hafva hvita kanter. (Nord- q vist). or 400 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Å Näbbens = länga till | i + ; l2 EA & |& Bl ss & | SET [= 5 -- a ISS) 5 B HERE 2 ”B 2 4 | i B | x | | Sör JA | o sad [TY | NS sn eg, Md KR ER st srSolen, I — 1(89)) 8,8) 17,4 — | 6 |[I8TCAGNENE FUCS:T" Lawrente-Om t” sossesedsrs rar [181 or Tan I— | 7 118;5) 28 l27+ &l > > (EF OA EYE | 185 | 92 | 9,518 | 6,5| — 120 | 38127 5 » > n:r 529 of ee — 94 | 10 15 6 | 7 1735 28 ä0) > > > 582 PA .... — | 921 9 115 155) TAR > » » >» 34 2 — | 94"! 8 1161 608) TAR ÄN > OT ORLUED — 1 90 | 8,5| 14) 6,5) 718 Ae 3 SK Paulson sr et rn — | 94 | 9 116,5) 6,8 8 |19 | 28 Ad isitka VC VALEN SOXUT PASS | — | 89 | 8 |15,5|-5,5| 7 I9E] 26 ET Sr RENEE TEE STEEN PRIS SAL — | 94 1 9 | 16,8!" 6) TA 19 Efter Vegas fynd har Nelson anträffat arten vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust, nämligen några få exemplar den 29 juni 1881 vid Kap BSerdzekamen. Från Bering-sund är fogeln an- förd af Harting och Brandt (Moore, Wosness.); S:t Law- rence-ön och Ukiwak (Wosness.), Plower Bay (Dall), Senjavin- sund och kusten af Arikamcheche (Kaynes ö) talrik enl. Cassin, Petropaulski vid Kamtschatkas ostkust (Wosness., Dyb.), Bering- och Koppar-ön under vintern (Stejn.), likaså vid Ku- rilerna, Iturup, Urup, Simusir (Wosness.), Japanska kusterna (Coues), Hakodadi (Seebohm). — Vid Amerikas kust funnen inom Ishafvet vid Is-kap af Nelson, äfvensom sällsynt vid Alaska-fastlandet, Port Clarence (Vega-exp.), Alaska-halfön allm., S:t George (Dall), S:t Paul (Coinde, Finsch), Blischni-öarna häckande (Turner), Unalaska (H:fors mus.); enl. Nelson på alla Aleuterna; Sitka (Coues och Finsch). 60. Fratercula corniculata (Naum., Gray). I följd af brist på lämpliga häckningslokaler förekom denna Bering-hafvets lunnefogel ej på den del af kusten der Vega öfvervintrade; men redan efter fjorton timmars färd öster ut visade sig den 19 juli 1879 om morgonen en lunnefogel (Palan- der). Då Ostkap den 20 juli passerades sågos några foglar, som summo med hufvudet indraget till kroppen och liknade lunnar. Under vistelsen vid Port Clarence sköt löjtnant Brusewitz den 22 juli fem stycken (n:r 505—508) vid vikens branta, södra VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 401 stränder; eskimåerna i trakten kallade fogeln i-jåjjak. Äfven vid Bering-ön skötos tre stycken (n:r 557—559) den 15 augusti. Om de färska foglarna från Port Clarence antecknades: Näbbens basala del svafvelgul, yttre delen och fläcken kring mun- giporna, en smal kant längs undernäbbens bas, ögonlockskanterna och föt- terna pomerans-färgade. Klorna brunaktigt svarta, vid basen gråhvita. Hud- flikarna ofvan och under ögat svarta. — Stjertpennorna 14. Pannan och hjessan mörkt brunaktigt grå, öfvergående baktill i öfre kroppsdelarnas och vingarnes svarta färg. Hufvudets sidor hvita, med ett grått streck, som går från undre ögonflikens bakre spets uti en båge bakåt och uppåt; under hvardera mungipan en grå fläck, som på hakan närmast näbben öfvergår till mörkgrått och på strupen till kolsvart, skarpt afgränsadt emot det hvita på kinderna och på bröstet; underlifvet hvitt. (Nordqvist). Exemplaren hade följande mått i mm.: Näbben RAA RN ALA SALA AMERL nabdsk BMR LATER fan 4 & 3 3 DA H E S Stl od SR ks) 8 &e AR SN RER SSE Ö ö (Sh (SHR f 35 3 3 ?Z Sa RIVS B LÄN SA OEAR SN EE 2 MT OREEÖTAROMECLA vi skee re des od eds dera SMS | 200 | 72 | 49 GrE49TNNS 200] 72 [40 | 6 Ja ön | 0 Jön 59 > oa? IDRE Er EAA RR — CT 73 | 46 5 | 281 28 Cd 54 > RE SER SE UR SR Än Ed sd — 11901 85 | 45 Hi 42030 S 52 fr PER Og RR AT FESMÄITG gas äs ass Pon > > END ÖVRE NAR arte se eka — |1951] 79 | 46 (ÖL SA NAT Bettna o-0mM, t:É DO rede ==ESEG2NTG AS ör ESO 80752 Bering-hafvets lunnefogel, som derstädes ersätter den nord- atlantiska arten!, anträffades äfven af Nelson inom Ishafvet, nämligen ett exemplar vid Herald-ön och några få vid Serdze- kamen och OÖOstkap. Redan Cassin anför den från Berings- sund (Cat. 1862, sid. 324); fogeln är derjemte funnen vid Plover Bay (Dall & Bann.), Kamtschatka (Kittl., Finsch, Dyb., Nelson), Bering- och Koppar-ön (Dyb., Stejn.), Kurilerna (Finsch, Seeb.) och södra kusten af Ochotska hafvet (v. Midd.). — På amerikanska sidan är arten anträffad af Nel- son inom Ishafvet vid Kap Thompson och Lisburne, Puffin t Uti sin »Catalog» öfver Barrows arktiska foglar, lemnade åt museet i Oxford (Pr. Z. Soc. 1871, sid. 110—123) omtalar Harting en > Mormon gla- cialis» från Berings sund, »differing from M. corniculatus in having the throat white». Om detta är rätt, så måste exemplaret varit vilsekommet dit, an- tagligen från nordöstra delarna af arktiska Amerika. Bå 7. ND 26 402 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Island uti Eschscholz Bay af Kotzebue-sund; dessutom vid Port Clarence (Vega-exp.), Pribylow-öarna (Coues), S:t Mi- chael ymnigt (D. & B.), Alexandrowsk (Finsch), halfön Alaska (D. & B.,), S:t Matthew-ö (Kittl., H. Bean), Aleuterna från Attu till Schumagin allmän (mindre dock på Unalaska), Round Island, Coal Harbour, Unga, Whale Island (Dall); Kadjak och Sika (Bischoff m.fl). 61. Lunda cirrhata Pall. Denna originella och för norra delen af pacifiska oceanen karakteristiska fogel finnes äfven inom Ishafvet, ehuru icke i närheten af Vegas vinterstation. Nelson har nämligen iakt- tagit exemplar redan vid Serdzekamen äfvensom vid Ostkap; sammalunda vid Alaskas Ishafs-kust nära Kap Thompson och i Kotzebue-sund. Expeditionen erhöll fogeln först vid Bering-ön, der den finnes ymnigt; löjtnant Brusewitz sköt derstädes den 15 au- gusti 1879 fyra stycken (n:r 554—556, skinn). Den fans jemväl i milliontal på den utanför öns hamn belägna Toporkoff-ön (Stuxberg). Fogeln är såsom bekant till färgteckningen ofvan brun- svart, undertill mörkbrun; kinderna äro hvita eller något ask- gråa, från hela näbbens bas afsmalnande bakåt och öfver- gående öfver ögonen i de 9—10 cm. långa (räknadt från ögat), hvitgula plymfjädrarna, som äro böjda bakåt och utåt. Längs underarmens kant går en hvit strimma, som räcker hos honan (n:r 556) ända till karpalleden, men ej är så väl utpräglad som hos hanen (n:r 554, eller än mer n:r 555). Honans fjädertofsar äro äfven kortare än hanarnes. Märkligast är näbbens egendomliga form, utmärkt genom fyra fåror eller antydningar dertill, löpande bågformigt tvärs öfver sidorna; vid basen af näbben en naken hudvalk, som längs ryggen har utseende af att vara svullen. Rörande näb- bens under olika delar af året vexlande färg och det öfver- raskande ombytet af dess nakna betäckning hafva nyligen Dybowski, Bureau och Stejneger lemnat mycket intres- santa iakttagelser. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 403 Näbbens 4 | E3 Im NTERNNAENNE 5 | ERT lstels SE! & EST BR a NEG SESKAce a ST IA An N g3 le ss 2 ? os 2 FTILECIRE 8 SED I B pt =) FRE e än Tesa, TIS NOA SAN ME NGN fed säs or | 190 [55,7] 39 114,51 29 |42,51[12 I FE IE 4 245555, 06 19 legnskrnns dd drnrbig 195 56,3] 40 |15 |29,5|47 [13,5 A LR 3 (STONE ke Ta SARA 180 | 54 | 40 |13,3|29 |46 |11 | f|205 [57 | 39 [27 |34 Jas [12 Pribylow-öarna; Helsingfors museum ...... AFTON ITA i oss : 200 = 400- 6 SN 4 Fogelns egentliga hem äro klippkusterna vid Berings haf. Den finnes från Berings sund söderut längs asiatiska sidan på: Kamtschatka (Kittl,, Finsch, Dybowski), Bering-ön och Koppar-ön (Dyb., Stejn.), ön Chijima af Kurilerna (Blak. & Pr., Seeb.), sydkusten af Ochotska hafvet (v. Midd.), Bai Hadschi vid 49? (v. Scehrenck) och ända till 45? enligt Kittlitz (se Vv. Schrenck). På amerikanska sidan är arten funnen tem- ligen allmänt vid S:t Michael, ymnigt vid Besborough (Dall, Finsch), Alexandrowsk (Finsch); Pribylow-öarna (Etholén, Helsingfors museum), S:t Pauls ö (Coinde); Aleuterna mindre allmän öster om Unalaska (Dall); Kadjak, Sitka (Dall, Bar- row, Coues); Vancouvers ö (Brown); Oregon och Kalifornien (enl. Coues). — Ytterst sällan är arten anträffad vilsekommen till atlantiska sidan af N. Amerika: Kennebec River (Audu- bon), Bay of Fundy (Verill) enligt Coues; (Möschler upp- gifver, i Cab. J. f. Orn. 1856, sid. 335, sig år 1846 hafva erhållit ett exemplar från Grönland, hvilken uppgift måhända beror på något misstag, såsom redan Newton anmärkt). 62. Colymbus Adamsi Gray. Tschuktsch.: uvanketsjouku. Till expeditionens vinterqvarter vid Pitlekaj hemtade ren- tschuktscher den 3 juli 1879 trenne gamla foglar af denna art, dödade ett stycke inåt land (n:r 422 &, 423 9, skinn: 483, 484, skel.). Den 10 juli lyckades löjtnant Palander under en längre exkursion söderut från Pitlekaj skjuta en hona (n:r 451, skinn) uti ett träsk; på stranden hade den sitt bo innehållande ett ägg, hvilket jemväl hemfördes (n:r 455); den sistnämnda fogeln hade uti magsäcken ben af fiskar samt små stenpartiklar. 404 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Den grofva näbben har öfverkäkens konturer alldeles raka; underkäkens undre kant är vid basalhälften svagt bågböjd, men mot spetsen helt rak. I färskt tillstånd var näbben blekt grå- aktigt gul, vid roten brungrå. Fötterna utvändigt brungråa, invändigt hvitblåa, vid lederna brungråa. (Nordqvist.) Till färgteckningen liknar fogeln i allmänhet Col. torqvatus Bränn. (glacialis L.), men visar afvikelser i detaljer, för hvilka Finsch (Z. Orn. N. W. Am.; Abh. d. Naturw. Ver. zu Bremen, IIT, 1872, sid. 73) redan lemnat noggrann redogörelse. Den blåsvarta färgen på hufvudet och halsen har hos Vegas exem- plar antydning till grönt på hjessan; de hvita, qvadratiska fläckarna på skuldrorna äro stora, ända till 15 mm. långa, de öfriga jemväl större och glesare än hos islommen; bakryggen är nästan ofläckad, och öfvergumpen endast prickad; halsens hvita sidostreck äro bredare och de större endast omkring 8 å 10 till antalet. Till måtten af Vegas exemplar foga vi äfven dem af ett från Riksmuseum 1 Stockholm och tvänne från S:t Petersburgs museum samt uppgifterna af Finsch och Taczanowski. | Näbbens - så - 2 längd från = S : 5 je SAS « JET fee år Sö) 8 | ören ös ha ee Rs Se = | / 3 o Ne 4997 lade — 1405] 97| 89 | 127 |72 |30 |901]119] 14127 Ela vas Phan — 1890) 88) 90 | 117 |'78 129 |80 1118] 121125 Er ». 451, 9 ad.!........| — | 410105] 85?| 125?|65? | 28,5] 92 | 1231 13 | 126| & FYR ESR ERE Na SINE IRA 905 | 405] 123) 90 | 133 | 738,5] 31 |87/|125|14]|120 | St. Slafsjön, Sv. R., 14. 974, ad.| — |375| 74| 85 | 119 |69 |25,5| 80 | 116] 11 | 117 Mus. S:tf Kildin, v. Midd., ad.| 840 | 385| 70| 89 | 127 |71 |28,5| 87 |120|12 | 127 Petersb.| Wosness.; jun....... — | 857) 721 77 | 102.161 |23 185 | 12086 Enl. Finsch, & ad............. — 1395] 72| 97 | 181 |— 129 188) —!I—]|119 iP Taczamnomski, ad. se. — | 875j 85) — I. 12714 — 1251 18010TE EN Anm. Utaf de hemförda exemplaren har endast n:r 483 kunnat med visshet identifieras med de måttserier, som. antecknades om färska foglarna, hvarför de öfriga äro tagna af konserverade. I färskt tillstånd uppmättes kroppslängden af ett exemplar (n:r 422 eller 428) vara 856 mm. Angående det hemförda, af löjtnant Palander den 10 juli funna ägget meddelar konservator W. Meves: »Längd 94 mm., bredd 55,5 mm., vigt 15,50 gram. Grundfärgen ehokolasbym I NÅ bbspetbda hos n:r 451 defekt; något litet äfven hos n:r 423. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 405 med svarta fläckar och gråsvarta skalfläckar. (Hos tio stycken jemförda ägg af Col. glacialis från Grönland och Island är färgen mer eller mindre ljust olivgrågrön; dimensionerna variera emel- lan 82 Xx55 till 92X57 mm. och vigten från 14,65 till 18,55 gram.)» Om denna fogels geografiska utbredning och systematiska rang hafva åsigterna varit delade. G. R. Gray beskref den- samma först (Proceed. Z. Soc. 1859, sid. 167) och uppkaliade den efter Adams, som erhållit exemplar i slutet af augusti månad under de tidigare åren af 1850-talet på vestkusten af Alaska, der invånarne begagna dess skinn till redskapspåsar (Ibis 1878, sid. 441). Fogeln hölls dock af några (Gurney och Sclater, Pr. Z. Soc. 1859, sid. 206) för endast en ovanligt gammal Col. glacialis. medan åter Hartlaub (Berichte 1861, sid. 81; 1862, sid. 66; 1864, sid. 27) och Coues (Synops. N. Am. Col. and Pod., Proc. Ac. Phil. 1863, sid. 226; 1864, sid. 21) ansågo den tillhöra en egen art. Sedermera anträffades denna vid Amerikas norra kust af Barrow (Hartings Cat., P. Z.oS. Were gla, enl. Sclater, Pr Z. 5: 1859; sid. 201, Ibis 1872, sid. 434) och år 1861 vid Fort Simpson vid Mackenzie-floden af Ross (enl. Finsch, 1. c.), samt befans vara icke sällsynt vid Stora Slafsjön (antagligen under den kallare årstiden). På Kadjak erhölls fogeln af Bischoff enl. Dall; sistnämnda för- fattare anför icke arten från Alaska, men Finsch beskrifver ett yngre exemplar från Alexandrowsk. Newton (Pr. Z. S., 1877, sid. 2) anser fogeln vara blott en varietet af C. glacialis; likaså Coues (B. of N. W. 1874), som omtalar exemplar er- hållna från åtskilliga orter i vestra Amerika. Nelson slut- ligen har funnit fogeln häcka ej blott på dess första fyndort vid S:t Michael, utan ock vid floderna, som falla ut i Kotzebue- sund, i synnerhet Kunguk (sid. 56, c.). Från Asien har fogeln blifvit längesedan omtalad, men uppgifterna härom hafva tidtals blifvit betviflade eller veder- lagda. Swinhoe omtalar (Ibis 1861, sid. 268) ett på grund af näbbens färg hithörande yngre exemplar från Amoy (dock ut- visa måtten snarare C. arcticus, såsom äfven Finsch anser); lika osäkert synes Swinhoes exemplar från Hakodadi vara (Ibis 1877, sid. 146). Blakiston och Pryer (Ibis 1878, sid. 211) uppgifva arten vara allmän om våren vid Jesso, men ett exemplar, som af dem blifvit sändt till Seebohm (Ibis 1879, sid. 22) befans vara C. arcticus, hvaremot ett annat (Ibis 1884, sid. 32) senare sändt från Hakodadi verkligen var en ung C. Adamsi. Saunders (Ibis 1883, sid. 348) har derjemte erhållit 406 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. en hona, skjuten vid Nagasaki, och Dybowski hemsände en gammal fogel från Kamtschatka (Tacz., Bull. Soc. Z. Fr. 1883, sid. 345). Från Bering-ön hemförde Stejneger en yngre fogel, erhållen den 25 november 1882. Antagligen har redan v. Middendorff erhållit ett exem- plar uti Taimur-landet, ty han omtalar (S. R., II, 2, sid. 238) en derstädes skjuten Col. glacialis >»mit vollkommen gelbweissen Schnabel», hvars yttersta, svarta hornskikt han ansåg vara afnött. Kanske finnes arten der t. o. m. normalt, ehuru säll- synt, ty äfven Seebohm hörde under sin Jenisej-resa (Ibis 1879, sid. 161) ofta omtalas en stor lom med hvit näbb, hvilken uppgafs vistas vid sjöarna på tundran; men något exemplar erhölls icke. Äfven om fynd i Europa hafva uppgifter meddelats, men betviflats. Enligt Sclater (Pr. Z. Soc. Lond. 1859, sid. 206) skall ett exemplar af Col. Adamsi hafva anträffats vid Pake- field, Suffolk i England, hvilken uppgift dock andra (Ibis 1881, sid. 476) ansett vara föga trovärdig. Collett (Nyt Mag. f. Naturvid., Christiania 1877, sid. 218) uppgifver ett exemplar vara funnet vid Flekkefjord i södra Norge, och Stejneger (N. Mag. 1883, sid. 120) ett vid Bergen. Seebohm (Hist. Brit. Birds, III, 1885, sid. 405) omtalar ännu ett engelskt exemplar, troligen skjutet i Northumberland (Museum i Newcastle). Slut- ligen har år 1886 Pleske uti ryska upplagan af sitt arbete om Kola-halföns foglar (Beitr. z. K. des Russ. Reiches, 1886) med- delat, att den »Fudytes glacialis>, som v. Middendorff (Beitr. z. K. Russ. R., VIII, 1843, sid. 216) omtalar hafva blifvit i början af september år 1840 skjuten vid Kildin på rysk-lappska half- öns norra kust, förvaras i museet i S:t Petersburg och tillhör formen C. Adamsti. Fogeln torde sålunda vara en pacifisk-glacial art, som få- taligt är utbredd vesterut så långt, att enstaka exemplar under flyttningstid kunnat följa Ishafs-kusten till Europa.! Vegas Tynd af häckande foglar torde dock vara det första inom gamla verlden. 63. Colymbus arcticus L. var. pacificus Lawr., Coues. Frånser man ett par (nedan anförda) iakttagelser från Taimur-landet, hvilka icke kunnat hänföras till någon bestämd lom-art, observerades storlommen blott vid tschuktseh-kusten 1 Stejneger, Results, sid. 3386, betecknar arten såsom cirkumpolär. = VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 407 och först i juli månad år 1879. Löjtnant Brusewitz sköt näm- ligen derstädes den 4 juli vid ett grundt vårvatten nära Pitle- kaj en hane (n:r 424, skinn); uti magsäcken hade fogeln kärl- knippen af gräs och rottågor, ecladocer-ägg m. m. Den 6 juli sköt densamme ytterligare en hane (n:r 429, skinn), och den 38 juli äfvenledes vid Pitlekaj en hona (n:r 437, skinn). Utaf en af dessa hemfördes skelett (n:r 485). Löjtnant Nordqvist såg ett par den 9 juli vid mynningen af den isfria ån Rirajtinop, och ett annat par dagen derpå vid en större vattensamling söder om Pitlekaj. Sistnämnda par hade sitt bo på en tufva, som stack upp ur vattnet ett stycke från stranden; det var gjordt af grästorfstycken lagda i ring och mätte i diameter 24 ecm., i djup 5 å 6 ecm., samt innehöll tvänne ägg (n:r 458). Rörande dessa ägg meddelar konservator W. Meves: »a WEST mm., vigt 7,36 gram; b 15,8 X 48 mm., vigt 7,60 gram. De likna mindre ägg af C. arcticus; färgen olivgrå med svartbruna fläckar; hos a äro vid den trubbiga ändan många slingrande fläckar sammanhopade». Till färgdrägten afvika de hemförda skinnen ej från euro- peiska, men storleken visar någon olikhet. Såsom bekant beskref Lawrence år 1858 (Baird, B. of N.: Am., sid. 889) en vid kaliforniska kusten funnen lom, kallad Col. pacificus, af mindre dimensioner än den europeiska. Coues har uti sin monografi af de nordamerikanska arterna utaf denna grupp (Proc. Phil. Acad. 1860, sid. 228) äfvensom uti sina senare skrifter uppfört denna form dels såsom egen art (Ibis 1866, sid. 273; Pr. Phil. Ac. 1866, sid. 100), dels som geografisk varietet (Key 1812, sid. 335; B. of N. W. 1874, sid. 721). Medan en del författare (Hartlaub, Nelson m. fl.) er- känner fogeln vara afvikande, anse andra (Dresser, Finsch) sådana öfvergångar finnas, att formen lika litet är värd sjelf- ständig rang, som Hornschuch' och Schillings Col. balthicus från Östersjön, hvilken man längesedan lemnat derhän. Till belysande af frågan meddelas här (i mm.) måtten af Vegas exemplar äfvensom af andra (enl. Finsch och Coues, Smiths. Inst. saml.) från vestra Amerika, samt ett från Sitka (Helsing- fors museum); derjemte lemnas mått af tio gamla foglar från baltiska vatten (Finlands sydkust) samt ett par europeiska enl. Dresser (Archangel), Finsch och Coues. 408 PALMÉN, SIBIBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. | Näbbens | S KR 4 | ned stek (7 AGA AREA RAA ME MIRAGE Z Bg | 8 le so ani Saga SN a ESA rg SEN Pacifiska och Vestamerikanska Fn jga ren - | | exemplar. | gj (Nr 424, ad SP rr 810 '48 |388,5|79 |17 |77 105 100 | 68 Av ARI, för 0 FORTARE SN rf 305. |49,5| 87. 1:76. | 17.170 | 98 |. 8NIT0 246. BAR SMR oR RAA |300 150 138 |75 |14,3/70 | 93 | 85/75 H:fors museum, Sitka ad. Af ..... 312: 158 148 179 |187 170 rIODSr9RnTe Enl. Finsch, Ft. Anders. ad. "| 304,5152 |— [81 114,51 70 | 88 — Å fORRe Riv., n:r 16,014, ad....|(297 |56?2!|— 180 |14,5| 73,5| — NR ha 3 4 Gr. Slave L: » 20,229,: »...| 278 | 92:41 — 181. 12;51660— +bkeb & UMeiKa ng 20,281,., > bol AS AS re x 11,5 [6878] rere de SL Medeltalyaf! 4. & tn...ytyasan- 307,7| 51,9] — |78,7|16,6| 71 | 96,5| —| — Europeiska exemplar. | | | | 1885 /e Kyrkslätt, ad. 9 ..../ 3822 |61 |— 190 119 |77 | 102 24 | — fa) 82 /s Fagervik, ad........... 325 |61 148 186 |17 |78 | 1041 ve 75 2 | 85 Helsingfors, ad. .......... 335 |62:'|—--| 98-11 197 81 IN i >) 85 5 få nn 815 |63 |—,|88 118 |74-|.196 | Log | CEN 2 67) te HSho, ad sd 330 |64 |51 |89 |19 |86 | 108105 67 | SS) 85 5; Helsinge. ad. &...... 330 164 |51 |93 120 |82 | 112/104] 757 i FA ITT-LOrS) Sd. AN. LR. 883 |65 |— |95 21-179 | 1141108] — 4 = ätj5rNibbo, ad ARKA 335 |66 |51 |97 |20,5|84 | 113/108] 7 i = | 8518/; Kyrkslätt, ad. & ....|318 |68 |48 |94 '19 |80 | 108/101/| 76 20/6, H:fors, adda Pigpårrt 335 168 |52,5|94 118.586 | 111/104/ 71 | Enl. Dress., Archangel, ad. &..|296 |66 |— |— |— |73,5| — | — | — 9 2 IRTRS CIN CAG nee SIN 63 ORO 99 | — | — rå ROOMS SE BLODET e.o 2977-1621 — 186"1— 1 Medeltal lat i(OÖ). Me sOA ess base kong. | 320,4/ 64,6/ — | 92,1 19.6| 72,2]| 107 fre Tabellen, isynnerhet dess medeltal för hanarne, utvisar, att de pacifiska exemplaren äro märkbart mindre än de europeiska. Detta gäller främst näbben, som är mindre lång och grof, 48—52 (—56?, 58) mm., än hos den senare, 61—68 mm. ; vingen är jemväl i regeln kortare, 278—305 (312) mm. emot (311,5) 315—318—335 mm., hvarvid dock Dressers och Coues euro- peiska exemplar på ett märkligt sätt (296—297) afvika; äfven Collett uppgifver 318—335 mm. för norska exemplar. Tarsen är också öfver hufvud kortare, 63,3—73,5 (77) mm. emot (72) 74—86 mm. Vegas exemplar ansluta sig till de öfriga paci- fiska, men hafva jemförelsevis tämligen långa vingar; exemplaret från Sitka närmar sig mest de europeiska. gifver således tabellen, att en ungefärlig gräns finnes, hvarför Lawrence's form pacificus kan anses vara en småväxt, geo- Öfver hufvud an- VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 409 grafiskt vikarierande ras. Naturligtvis hindrar detta ingalunda, att i Europa (eller hvar som helst) enskilda exemplar äfven . kunna blifva nödvuxna eller mindre; men dylika synas kunna vitna intet om det systematiska värdet hos en mindre form, som visar sig vara förherskande på ett annat, långt aflägset område (om också äfven der exemplar förekomma af den större formen). Allra minst kan man sluta något derom utaf mått- serier, deri europeiska och japanska exemplar från olika lokaler ingå om hvarandra (se Finsch, Z. Orn. N. W. Am. sid. 79, Schlegels 12 ex.; vingen 296—337 mm., näbben 50—65,;> mm., dess höjd 13,3—20 mm., tarsen 67,;—79 mm.). Då sålunda Vegas exemplar från tschuktsch-kusten till- höra den småväxta formen pacificus, synes det anmärknings- värdt, att Nelson från samma trakter hade en motsatt erfaren- het: han uppger, att hufvudformen C. arcticus fans öfverallt vid kusten af Berings haf och Berings sund, både på ameri- kanska och asiatiska sidan, medan af formen pacificus erhölls blott ett exemplar från S:t Michael. Vi måste beklaga från- varon af alla måttuppgifter och speciella fyndorter, enär dessa Nelsons uppgifter derigenom undandraga sig både kritik och begagnande. Col. arcticus går icke så högt mot norden som följande art, hvilket framgår ur följande fyndorter uti arktiska trakter: Gamla verlden: Finmarken till Varangerfjord (Collett), Kola-halföns kust vid Ponoj (Brenner); Archangel allmän (Henke), Mesen (Bystrow), Petschora talrik ända till Dvoinik (687 28'; Seeb. och H. Br.); Waigatsch och Samojed-tundran ej sällsynt (Heuglin); tundran norr om Schtschutschja (66? 48') vid Obs utlopp (Finsch), Jenisejs mynning vid Tolstoinos (70? 10'), Nikandrowsk (70? 40'; Théel) och Korepowskoj (71? 20; Schmidt); Boganida (70?) och Taimur-floden (74; v. Midd.) ej sällsynt; Tschuktsch-halföns Ishafs-kust (67”; Vega-exp.); Berings sund (Nelson). Amerika: Berings sund (Barrow enl. Harting); Pri- bylow-ögruppen (Coues), Alaskas kuster, S:t Michael (Adams, D. & B.), Norton-sund, Kotzebue-sund (Nelson), Fort Jukon (D. & B.); Mackenzie-floden, Stora Slafsjön och Fort Anderson nära norra kusten (Ross); Port Kennedy, Bellot Strait (72? 11'; Walker), Melville-halfön och Hudson Bay (Parry). Ej funnen på Grönland. 410 PALMEN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Storlommen tyckes sålunda (frånsedt fyndet vid Bellot Strait) alldeles undvika öarna! uti Ishafvet och hålla sig nordligast till sjelfva kontinentens kuster, endast föga öfver-- skridande trädgränsen. Anm. Vid tschuktsch-kusten antecknades »lommar» vid ett par till- fällen, utan att arten kunde konstateras säkert, nämligen: den 31 maj 1879 ansköts en lom vid den öppna rännan i isen, men dök undan (Nordqvist); den 22 juni likaledes (Brusewitz); den 27 juni sågs ett par stycken vid Jinretlen (Nordqvist). 64. Colymbus septentrionalis L. Tschuktsch.: jouku. Smålommen har en vidsträcktare utbredning norrut än storlommen. Såsom kändt finnes hon på Island och Färöarna, Spetsbergen allmänt, häckande ända till Depotholmen och Sju- öarna (80? 45; Malmgr.), längs kusten af Ostfinmarken och Kola-halfön, Archangel, Mesen, sparsamt på Petschora-tundrorna (Seeb. & H. Br.) ända vid Stanovoialachta (68!/6”); Novaja Semlja allmänt vid Gåskap (72”; Théel), sällsyntare vid Matotschkin 7 Schar's östra mynning (Heugl.); längs Obfloden af Finsch = sedd ända till Schtschutschja (67?/;”) längs Jenisej til Nikan- drowska-ön (70 40'; Théel); häckar allmänt vid Boganida (707) = och längs Taimur-floden (74?; v. Midd.). Bunge fann denna | art allmänt vid Lenas mynning (73? 22') och ej sällsynt i Janas = delta (70? 207. | I öfverensstämmelse härmed anträffades smålommen tem- ligen talrikt vid Beli Ostrow (Hvitön, 73; Almqvist) den 3 augusti 1878, samt ganska allmänt den 14—18 augusti vid Aktinia-hamnen, ”Taimur-ön (76? 15), der ett exemplar sköts (hemfördt i sprit). Utanför Kap Tscheljuskin antecknades arten jemväl och den 25 augusti syntes lom (Brusewitz; antagligen af denna art) vid 73” 45' öster om Taimur-landet. Längre österut syntes fogeln ej mera detta år. Att arten finnes vid tschuktsch-kusten, erfor man redan före dess ankomst om våren 1879, ty ett skinn anträffades hos en ren-tschuktsch 2—3 svenska mil från Pitlekaj. Det första (se anm. ofvan) exemplaret erhölls den 24 juni, då en hona 1! Möllers uppgift (Journ. f. Orn. 1856, sid. 205), att Kane skulle - träffat Col. arcticus högt upp i Smiths-sund, beror uppenbarligen på något misstag. '. 2 Ja VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 411 (n:r 432, skinn) hemtades från Irgunnuk. En hane (n:r 381; skinn) hemtades den 28 juni från Najtschkaj och löjtnant Brusewitz sköt den 30 en hona (n:r 401, skinn) vid Pitlekaj. Tschuktscher hemtade den 1 juli ett ägg (n:r 407) från Najtsch- kaj, dagen derpå ett (n:r 457) från Pitlekaj och den 3 juli en fogel från det inre af landet. Under en längre exkursion den 10 juli inåt land funno löjtnant Palander och doktor Kjell- man ett bo af samma utseende, som ofvan meddelades om föregående art, och innehållande tvänne ägg (n:r 459), som voro orufvade. Efter uppbrottet från 'Tschuktsch-landet iakttogs små- lommen ännu vid Port Clarence nära mynningen af Imauruk den 24 juli, hvarjemte arten antecknades den 14 augusti vid Bering-ön. Om de nakna delarnas färg hos n:r 432 (antagligen en 9 på grund af måtten) antecknades i färskt tillstånd: Näbbens öfre sida grönaktigt grå, längs ryggen med ett brunaktigt band, som börjar vid näbbroten och slutar omkr. 10 mm. innanför spetsen. Omkring de gråbruna mungiporna ser man ett smalt, ljust blågrått, naket band; för öfrigt är näbben svart. Iris hallonröd. Tarsernas, de två inre tårnas främre och inre sidor samt yttre tåns nästsista led äfvensom en fläck på hvardera halfvan af simhuden hvita med lätt blågrå anstrykning; lederna, ett band på inre sidan längs benets bakre kant, simhuden på sidorna och framom de hvita fläckarna samt fötternas hela yttre och bakre sida grönaktigt svartbruna. Klorna ljust gråblåa med ett svart band på mellersta tåns klo längs inre kanten och spetsen, på de öfriga endast innanför spetsen. (Nordqvist). Följande mått (i mm.) äro antecknade, af n:r 432 såsom färsk, af de öfriga såsom torra: Näbbens ohh a z - e Va längd från z i = 3 = 2 SA A ? = [1] 3 B 3 3 [22] 3 5 B = ESR] Sr nr RER ES er jA ss le [er . = fo 5 oo e So < CS = = FL = a S 3 Ö SS : : S 5 BIR BENA VERKET nde nas) der nengin a = 200154 95 356 kor FIG ET20BSSST Sr N:r 381, Najtschkaj, & ...... — 18051959 |45,4) 82,5, 16 | 71 191 184166) 78 te Pitlekaj, Y oleseneea oa — 1270 148 |387 169 113 | 74 | 87 1|80165159 FA32, Irgännuk, 2? cc. | ÖT 2701 50,5) er | 76 IIS IE62 | 78-178 158 80 | Om de undersökta äggen meddelar konservator W. Meves: »N:r 457: längd 70 mm., bredd 43,5 mm., vigt 5,so gram, botten- färgen mörkt oliv-gråbrun. — N:r 459 a: 715X43,; mm., vigt 412 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. d,40 gr.; b: 73,5 X43 mm., vigt 5,72 gr., bottenfärgen ljust oliv- grågrön, fläckarna svarta och mörkbruna.» Till komplettering af serien af arktiska fyndorter må ännu nämnas de nordamerikanska: Aleuterna (Dall), från Alaska- halfön längs kusten ända till Kotzebue-sund (Nelson), myn- ningen af Jukon (D. och B-.), S:t Michael (Adams); Mackenzie- floden, Melville-halfön (74; Ross enl. Rich.) Port Kennedy, Bellot Strait (72? 11'; Walker), vestkusten af Davis Strait (enl. Newton); Smiths sund, Floeberg Beach (82? 27', ett exemplar; Feilden); Grönlands visstlänst allmän (Holb., Newt. » PINE ostkusten (Graah, Pansch). 65. Phalacrocorax pelagicus Pall., Stejn. Tschuktsch.: wjurgui. Ph. pelagicus Pall., Zoogr. ross. as.. II, 1811, s. 303, Tab. LXNXVI. Graculus violaceus Gray, Gen. of Birds, 1845. Carbo bicristatus Temm. & Schl., Fauna jap., 1849, p. 130, pl. 84 [nec Pall., qui = urile (G m.) sc. Stejn.]. Ph. pelagicus Stejneger, Results of Orn. Expl., s. 187—191 (synonymi och kritik). Skarfvar anräffade expeditionen först den 12—18 september 1878 vid tschuktsch-kusten. »Vid Irkaipijs brant stupande nordsida hade en skarfart 1 så stora massor slagit sig ned, att klippan der kunde kallas ett verkligt fogelfjäll> (Nordensk., Vegas färd, I, sid. 436; en afbildning af fogeln lemnas sid. 437 under namn af Graculus bieristatus Pallas). Exemplar an- tecknades förvaradt i sprit, men har vid hemkomsten icke stått att återfinna. Vid Kap Onman antecknades skarfvar åter den 26 september. Enligt uppgift af tsehuktscher från vinter- stationen skulle »ijurgui» om sommaren häcka tillsammans med måsar på branterna vid Jinretlen-udden; något exemplar er- — hölls dock ej mera denna höst, endast fyra foglar, som liknade skarfvar, antecknades den 25 oktober flyga ostvart från far- tyget. Om våren 1879 fann löjtnant Nordqvist den 31 maj ute på isen ett färskt hufvud af en skarf (n:r 234, skel.). Den nakna huden omkring och under ögonen, vid munvinkeln och underkäkens bas samt på underkäksvinkeln var betäckt af röda vårtor (Pallas” pelagicus: loris palpebrisque nudis, rubro- papillosis; se Stejnegers pl. VIII, fig. 1). För öfrigt var VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 413 hufvudet och den qvarblifna delen af halsen svart med grön metallglans; näbben var brunsvart, ljusare vid basen, i synner- het underkäken. Dagen derefter, den 1 juni, skötos vid den öppna rännan i isen tvänne exemplar, af hvilka det ena hemfördes (Riksm., r:r 16,359, 5). De antecknades hafva i färskt tillstånd huf- vudet och näbben lika det dagen förut funna exemplaret; fötterna svarta, klorna äfvenledes, blott vid basen mörkt brun- gråa. Fjädertofsarna på hufvudet äro glesa, den på pannan af ända till 26 mm. och den i nacken af 26—29 mm. långa fjädrar. Drägten är svart med blågrön metallglans på hufvudet; halsen blåviolett, frambröstet och kroppen hafva grön glans, minst på vingarna. På halssidorna och bakryggens sidor finnas spridda långa och smala, hvita fjädrar; på sidorna af benen bildas en hvit fläck af långa fjädrar med glesa, hårlika fanstrålar. Ving- och de 12 stjertpennorna brunsvarta. — Deras magsäck var fyld med fragment af Hyas aranea. Flera observerades ej före fppprötiet, men omedelbart derefter, den 19 juli, sågs en flock skarfvar sittande på ett isflak, och dylika sågos åter den 20 juli vid Ostkap (Norda vist). | Näbbens K Sn (ar 35 -— BT [92] längd 3 : = = M 2 | läng = < Ae Ae z S SEKT &S = & SS ar ERA > =) ö = 3 > [] oc = = 2 Zi A 2 = 3 5 LE = [02] fö) Fd = 4 d DR DÅ e B = + = = > 3 3 = : Si SS 3 & Sh SkIRS 2 3 SN 3 NE SSE : STENS AS Sr SE = äl SA Vkslied SK > INGE S204, PTE åfölugscl) =] 91,5| 80 14 l]125l—] — —] — a rn a | 2 iGSO0 HG, 20 ATS) AN 12 5/12 SANDEN DANT TN SN | El6s d SAN FASA SONE= ETS ETSONESONO9NESNEETS9 12,5] Så vidt förvexlingar med följande art (hvilka uppstått i följd af ett långvarigt, oriktigt begagnande af Pallas namn »bicristatus») medgifva ett bedömande af litteraturuppgifter, synes den nu 1 fråga varande arten vara utbredd omkring nordliga delen af Stilla hafvet, från Kina och Japan samt Kalifornien upp till Berings sund (Cassin) och ett stycke in vid Ishafvet. Nelson antager det hafva varit denna art han observerat utanför Kap BSerdzekamen, må hända äfven vid Herald-ön och tvänne exemplar nära Wrangels ö. På ameri- kanska sidan är arten funnen vid S:t Michael och Jukons mynning och äfven annorstädes i Norton-sund; af Nelson iakttogs antagligen denna art inom Ishafvet vid Kap Beaufort (69 H'). 414 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. (Äfven vid Port Clarence såg expeditionen »den 24 juli mindre flockar af skarfvar under en färd till Imauruk-åns mynning, äfvensom den 26 juli vid vikens söndersplittrade klippstrand. Dock fäldes intet exemplar. Enligt Ridgway och Stejneger är arten vid Alaska representerad genom en särskild form »robustus Rdgw.) 66. Phalacrocorax urile (Gmel.) Stejn. (bicristatus Pall.). (Se Stejneger, Results of Orn. Expl., s. 181—187.) Under expeditionens vistelse vid Bering-ön iakttogos skarfvar hålla till på klipporna i fjär-området; tvänne exemplar (n:r 552, 553, skinn) skötos den 16 augusti af löjtnant Palander. Dessa hade följande utseende: N:r 552. Omkring mungiporna, underkäkens bas och på underkäks- vinkeln är den nakna huden blågrå, och närmast fjädrarna kantad med ett gulrödt, knottrigt band; den nakna huden omkring öfverkäkens bas och ögonen är gulröd; underkäken på midten gråbrun; för öfrigt är näbben svart. Fötter och klor svarta. — Halsen blåsvart skiftande; armpennorna, vingtäckarna och skulderfjädrarna hafva violett metallglans; handpennorna äro brunsvarta nästan utan metallglans. Stjerten svart. Fjädrarna på huf- vudet äro mest 12—15 mm. långa, utom på hjessan, der de bilda en tofs af 32 mm., och i nacken en af 40 mm. längd. N:r 558 (yngre fogel) har spår af metallglans på hufvud och hals; hela drägten brunsvart; fjädertofsarna icke utvecklade. Öfvernäbben svart utom vid basen, der den är blågrå; undernäbben i spetsen svart, för öfrigt blågrå och blågul. Bakom mungiporna löper gränsen för fjäderbeklädnaden tem- ligen tvärt nedåt, utan att bilda någon framåtriktad snibb. (Nordqvist. Näbbens Zz j => Re 3 2 längd från 5 höjd 2) & K 5 5 mol EB 2 SA CE KEN 2 S 3 = 4 z as = & = 3 = I EA ER En a GR AR 0 ie bike ra 5 . fo 5 B - NF 502, AGREE 740 | 280 148 | 66 | 13 | 14 | 10 (155-+H)| 50 | 1001 80 | 85 2 03 JUN ee 784 | 280 | 54.5] 76 | 12 | 13 | 9 |200 54 11021] 79 | 30 Arten torde ännu icke vara funnen inom Ishafvet, men är allmän vid kusterna af Berings haf från Pribylow-öarna till Aleuterna, finnes på ameri- kanska sidan, på Kadjak (Dall) och Sitka (Kittl.) samt på asiatiska sidan uppå Bering-ön vid Arijkamen och på Koppar-ön (Stejneger); må hända går den på begge sidorna ännu något sydligare. 67. Fulmarus glacialis L. (var. indeterm.). Hafhästar sågos icke under vistelsen vid eller färden längs norra tschuktsch-kusten, men väl under öfverfärden från Port VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 415 Clarence till Nunamo den 27 juli 1879 uti sydliga delen af Berings sund (Nordqv.). Efter det Vega lemnat S:t Lawrence- ön, sågos under färden till Bering-ön hafhästar den 3,6, 3 och 9 augusti. Då emellertid intet exemplar hemfördes, kan formen icke med säkerhet bestämmas; antagligen tillhörde foglarna i norra delen af hafvet var. Rodgerst Cass., och i den södra antingen den samma eller ock var. glupischa Stejn., att döma af sistnämnde forskares uppgift om begge arternas utbredning. 68. Anser albifrons Bechst. Tscuktsch.: jajeng. Af den hvitpannade gåsen erhölls endast ett exemplar, nämligen den 19 juni 1879, då en tschuktsch hemtade en hona från Jinretlen (n:r 331, skinn). Flera blefvo icke med säkerhet! iakttagna. — Om det hemförda exemplaret antecknades i färskt tillstånd: Längd öfver ryggen 692 mm.; vingen 412 (uträtad 420) mm.; näbben från pannan 47 mm., från munvinkeln (50—)531 mm. och från spetsen af den på sidan om pannan uppskjutande nakna vinkeln 54 mm., från den fjäder- klädda kindvinkeln 45,5 mm., från näsborrarnas framkant 25 mm.; höjd vid pannan 28 mm., bredd derstädes 25 mm.; höjd vid näbbnagelns bakre kant 11 mm. och bredd derstädes 16 mm. — Näbben med en gul kant längs pannan och sidovinklarna; näbbryggen (med undantag af trakten närmast nageln och pannan) och underkäksgrenarna rödgula. Näbbens käkkanter och näbbnaglarnes i synnerhet inre kanter blåröda. Resten af näbben gul eller gulhvit. Ögonlockens kanter gulbruna. Fötterna rödgula; undre sidan af simhuden blekare gul, af tårna gråaktig. Klorna hvita, längs kanterna gråa. — Handpennorna mörkt skiffergråa, mot spetsen brunsvarta; arm- pennorna brunsvarta; de närmaste vingtäckarna askgråa; armpennornas täckare med hvit spetskant och brunaktig utkant. Stjerten består af 14 pennor. — På buken endast få svartbruna fjädrar. — I öfrigt lik Nilssons beskrifning på gammal fogel. (Nordqvist.) rr Med anledning af detta hemförda och sedermera bl. a. i London utstälda exemplar säger Saunders (Ibis 1883, sid. 348): »those who maintain the distinetness of the American and European forms of the White-fronted Goose have now an excellent opportunity for deciding whether the Pitlekaj bird 1S Anser gambeli or ÅA. albifrons.> Frågan har på sätt och vis redan blifvit upptagen till besvarande, i det Stejneger säger 1 Ett den 28 juni hemtadt ägg (n:r 383) antogs höra till denna art, men hör enligt Meves till Bern. nigricans. — Enligt en anteckning skall löjtnant Brusewitz den 8 juli inåt landet skjutit en »4A. albifrons?>, men något närmare har härom icke blifvit utredt. 416 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFÄUNA. sitt exemplar från Bering-ön (hvars näbbmått, 51 mm., föga öfverskjuter det hos Vegas fogel) »certainly belongs to the typical A. gambeli>, och i det Nelson äfvenledes till var. gam- beli hänför de hvitpannade gäss, som han fann till stort antal häcka i norra Alaska, på S:t Lawrence-ön och på sibiriska sidan. För vår del deremot finna vi intet skäl att anse Vegas fogel afvika från öfriga sibiriska och europeiska exemplar af Anser albifrons. Oss har icke stått till buds mer än få exem- plar från Nordamerika (A. Gambeli), mätande 50—52—54 mm. från pannan till näbbspetsen. Detta öfverstiger Vega-fogelns 47 mm., men vi hafva äfven sett exemplar från öfriga Sibirien obetydligt understigande den amerikanska i näbblängd. Då nu. Baird (B. of N. A., sid. 760) och Coues (B. of NÖWEErIna 547) angifva för Gambeli äfven mindre näbblängd — 42,2, 47,2, 530, mm. — och åtminstore de lägre af dessa mått fullt upp- nås af palearktiska individer, så anse vi med Coues begge områdenas exemplar skilja sig endast genom olikhet i medel- tal af ett större antal, men icke bilda väl begränsbara systema- tiska former. Arten ÅA. albifrons (inberäknadt dess amerikanska varietet Gambeli) torde hafva blifvit funnen nordligast på följande ställen: Island, Finmarken, Hvita hafvets mynning (v. Midd.), Archangel (Goebel, Alst. & Br.), Kanin-halfön häckande (Henke enl. Seeb.); Podarata (67/4?) å tundran vester om Obs utlopp (Finsch), Tolstoinos (70/62) vid Jenisejs mynning (Schmidt), Pjäsina och Bolochnjä på vestra Taimur-halföns kust, samt vid Boganida (70), Taimur-floden och -sjön (74; v. Midd.), Lenas delta till 73!/3”, Janas delta (71”; Bunge), Pitlekaj (V ega- exp.), Kamtschatka (Kittl., Vosness.); S:t Lawrence-ön häc- kande (Nelson), Aleuterna (Dall), på Alaska längs Jukon från Fort Jukon och Nulato till mynningen och S:t Michael (Dall, från Kuskoqvim-floden längs Kotzebue-sund och ut på arktiska kusten (Nelson), vid Kowak-flodens utlopp (Towns.), Point Barrow allmän (Murdoch), Mackenzie-området ända till - kusten (Richards.), sannolikt i Cumberland (Kumlien), Grön- lands vestkust häckande vid 66—68!/> (Ho1lb.), Sofias hamn (Kolthoff) (uppgifvas af Kumlien finnas ännu till 72” och nordligare ?), Grönlands ostkust (2:dra tyska nordp.-exp.) — Arten finnes således ej på Ishafs-öarna (utom möjligen i Nordamerika), men väl på Grönland. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 417 69. Anser (Chen) hyperboreus Pall. Tschuktsch.: UV'ippa. Den 10 juni 1379 sköt en tschuktsch en hane af denna art vid Pitlekaj (n:r 254), hvaraf skinnet och bålens skelett hem- fördes. Löjtnant Palander och doktor Kjellman sågo den 14 juni vid fartyget sex stycken, och professor Nordenskiöld den 15 tvänne. Några flera exemplar blefvo icke iakttagna. — Om det erhållna exemplaret i färskt tillstånd antecknades följande: Längd öfver ryggen 712 mm., vingen från leden 425 mm., stjerten 177 mm. Hufvudet i rät linie från nacken till näbbspetsen 110 mm.; näbben från pannan 54,5 mm., från spetsen af de nakna kindvinklarna 63 mm., från den fjäderklädda sidovinkeln 48 mm., från mungiporna 52 mm., från näs- borrarna 28 mm., från roten af ena underkäksgrenen 56 mm.; näbbens höjd vid pannan 34 mm., vid näbbnagelns rot 15 mm. Högra tarsen 82 mm., venstra 78 mm. Mellantån med klo på högra foten 68,5 mm., på venstra 67 mm., klou 14 mm. Vingspetsen räcker 2—3 cm. utom stjertspetsen. Näbbens hårda rygg mellan näsborrarna rödgul, mot pannan öfver- gående i grått och gridelint; huden närmast kinderna grå, omkring näs- borrarna ljust grågul, vid undre kanten med något inblandadt gridelint; nagelns bakre del ljust grågridelin, dess främre del hvitgul; näbbens främre kant mörkgrå med vertikala, ljusa streck; käkarna och lamellskifvorna rent svarta. Underkäkens främre kant svartgrå med ljusare, längsgående streck; dess nagel gråhvit, närmare basen öfvergående i gridelint. Mungiporna ljust gulgrå; resten af näbben grågridelin. Fötterna mörkgridelina, något ljusare vid lederna; tårnas och simhudens undre sida hvitgrå; simhudens öfre sida ljusgul med gridelina vårtor; klorna svarta. Iris gråbrun; ögonlockskanten ljust gröngrå. Handpennorna 10, den andra längst; från dess spets till spetsen af första och tredje pennan omkring 7 mm., af fjerde 37 mm. Första pennan har smalt utfan, bredast 3—4 mm.; andra pennans utfan är smalt till ungefär 11—12 cm. från spetsen, hvarefter det utvidgar sig till dubbelt så bredt; likaså hos tredje pennan, hvars smala del dock är blott 1—2 cm. lång; hos de föl- jande pennorna märkes knappast någon sådan utskärning. En dylik finnes äfven på infanet af de första pennorna, 9—10 cm. från spetsen. —' Stjertpen- norna 16. hvaraf de sex mellersta nästan lika långa och längst. Färgdrägt. Hufvudet och främre delen af halsen hvita med smutsigt grå, närmast näbben smutsigt gul anstrykning, som sedermera försvann. Ögonlocken renare hvita. De långa fjädrarna, som gå ut från skulderleden,. äro mot spetsen ljusgråa. Handpennorna svarta med hvita och mot spetsen bruna spolar. De 6 yttre vingtäckarna ljusgråa med hvita kanter och brun- svarta spolar. På högra vingen är lillvingens nedersta penna grå, mörkare än täckfjädrarna, med hvita kanter, utom närmast spetsen, och svart spole; den venstra lillvingen är helhvit. För resten är hela kroppen hvit, på fram- ryggen, kräfvan, bröstet och sidorna med smala, ljusgulaktiga, längsgående strimmor, som bildas af de framom fjädrarnas tvära framkant Htskjut aa Bd Vv. 27 418 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. spolarna. Genom att fjädrarna i spetsen äro nästan tvärt aftrubbade, får drägten på de nämnda ställena äfvensom på buken ett utseende, som vore den derstädes bandad på tvären. (Nordqvist). Den ovanligt muskulösa magsäcken innehöll sand och gräs, antagligen unga skott af FElymus (enl. Kjellman); i tarmen funnos halft digererade växtämnen, troligen gräs. Näbbens och fötternas färg utvisar, att fogeln var en yngre, som dock redan ett år burit utbildad drägt. Sitt egentliga hemland har arten, såsom bekant, i arktiska Nordamerika, vid Anderson-floden och närliggande kustland samt Wollaston-landet vid 70”. Utförliga skildringar föreligga om dess flyttningsfärder i olika delar af Amerika, nämligen i Hudson Bay-länderna, inre britiska besittningarna (Blakist., Ibis 1863, sid. 139), vid Mackenzie-foden (Ross), i Alaska (Dall och Bann.), vid S:t Michael, Norton-sund (Adams, Ibis 1878, sid. 428), och om våren uppför Jukon-floden emot arktiska området (Dall) m. fl. st. (se Coues, B. of N. W., sid. 549—553), samt om dess vintervistelse på Cuba, i Mexico, Texas och Kalifornien. Äfven från nordöstra Sibirien föreligga likartade skildringar från äldre tider, då arten tyckes funnits här ymnigare. Pallas (Zoogr., II, sid. 227) berättar, att hon tillsammans med »>ÅAns. brenta> 1i trakten af Lena om våren ymnigt flyttar från öster emot obekanta, arktiska länder: talrikast finnes den vid Jana, mindre talrikt vid Indigirka och Kolyma. Missionären Ar- gentoff (Severnaja Strana, Ryska geogr. sällskapets Sapiski 1861, häft. 2, sid. 7—10) lemnar en mängd uppgifter härom; då dessa för språkets skull torde vara mindre tillgängliga, meddelas här en af löjtnant Nordqvist gjord öfversättning: »Resande hafva ofta iakttagit foglarnas flyttningar på Ishafvet. Tidigast talar härom den berömde sjöfaranden Cook. Under senare hälften af augusti! år 1778 såg han sjelf en flock gäss och änder, som flögo öfver Ishafvet från norr åt söder; Cook befann sig då på 68" 56' n. br., 179” 11” v. 1. fr. Greenw. nära ön Koljutschin.> [Foglarna voro således på väg från Wrangels land emot Tschuktsch-halfön.] » Till kuststräckan emellan Jakan och Ljaleran (6 sv. mil öster om - Kap Schelagskoj) anlända årligen i slutet af sommaren från Ishafvet s. k. hvita gäss (tschuktsch.: ljepet), hvilka efter att hafva uppnått stranden rasta i dessa trakter och slå sig ned på de låglända tundrorna; ögonskenligen slå foglarna ned här för att hvila ut efter den svåra 1 Gamla stilen. VEGA-EXPBDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 419 färden, hvilket i sin tur bevisar aflägsenheten af det land, hvarifrån de hvita gässen komma till tschuktsch-kusten under deras färd från norden söderut. Förut har blifvit nämndt, att gäss före höstens inbrott anlända från hafvet äfven till Stora Kap Baranoff (164” 0. 1.).> — — — »Om våren begifva sig foglarna öfver Ishafvet från söder åt norr. Jag har mer än en gång sett flockar af måsar, änder och gäss, som flugit utåt hafvet från Stora Kap Baranoff och Kap Medwjeschij (begge strax öster om Kolymas mynning). Den 24 april 1851 såg jag en mindre fock gäss, som flögo åt NV. utåt hafvet från mynningen af floden Bolschaja (litet ostligare). Wrangel såg under sin vistelse på Ishafvet vid 71” 18 n. br. och 4 36 öster om Stora Kap Baranoff i april 1821 en oräknelig mängd svarta änder [antagligen Bernicla nigri- cans], hvilka under flera dagar flögo öfver de resandes hufvuden uti riktning dels åt V., dels åt NV. Hedenström såg den 1 maj 1810, då han var på Ishafvet öfver 245 verst från närmaste kust och midt emot Stora Kap Baranoff, en flock gäss, som flögo åt NV. — — —> >Det berättas, att en del simfoglar om våren anländer till Anabarska områdets kust icke söderifrån, såsom man skulle vänta sig och såsom vanligen är fallet, utan från Ishafvet, dit de åter begifva sig vid sommarens slut. Till antalet af dessa foglar höra hvita gäss och svarta änder [B. nigricans]. Jag tror ej, att gäss och änder skulle kunna öfvervintra i norden, hvarifrån t. o. m. hvalarne aflägsna sig vid köldens annalkande; sannolikare är det, att dessa foglars flyttningsväg mellan deras sommar- och vinter-vistelseorter går öfver Ishafvet.! Denna omständighet tvingar till antagandet, att uti Ishafvet finnes ett land eller en ökedja, längs hvilken gässen och änderna verkställa sin flyttning från de varma länderna till de kalla och tvärt om. Må hända komma de hvita gässen och de svarta änderna till Anabarska tundran från Stilla hafvets öar; månne det icke kan vara samma hvita gäss och svarta änder, som vid som- marens slut norrifrån anlända till kusten emellan Ljaleran och Jakan? Svarta änder infinna sig 1 slutet af sommaren 1 stor mängd vid tschuk- tschiska kusten, och tschuktscherna fånga ganska mycket af dem med det af dem använda kastredskapet >äplekat>. »På samma sätt anlända om våren simfoglar, vanligen hvita gäss, norrifrån till Alasejska tundran, hvarifrån de åter flytta bort i slutet af sommaren, så vidt man sett norrut; men troligtvis hafva dessa gäss, 1 Pennant (Thiergesch. d. nördl. Polarländer, 1787, sid. 511) tolkar denna ovanliga flyttningsriktning på ett alldeles originelt sätt: »Ihre Menge steht mit ihbrer Dummbheit in gleichem Verhäitnisse; beydes am grössten unter allen Gänsearten. Der Instinkt scheint ihnen zu fehlen; denn sie kommen fräöher nach den Möändungen der asiatiscehen Flässe als sie daselbst leben können. Dieses Versehen begehen sie alle Jahre, und missen daher auch alle Jahre, um Futter zu haben, nach Säden ziehen, und daselbst so lange bleiben, bis die nördlichen Kästen vom Eise befreyet sind.» VS FR ME 420 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. på samma sätt som de anabarska, endast sin flyttningsväg längs Is- hafvets öar och öfvervintra någonstädes uti Stilla hafvets varma trakter. Hvita gäss hafva sedan urminnes tider uppehållit sig i kust- trakterna på hela sträckan mellan Jana och Kolyma; här hafva fångst- männen om sommaren årligen dödat dem i tusental; senare har deras antal oupphörligt aftagit. Mellan åren 1830 och 1849 fans der ännu ganska mycket foglar af denna art, men de höllo sig redan uteslutande till Alasejska tundran. Från år 1850 till 1855 kommo de dit endast i ringa antal och år 1856 upphörde de alldeles att infinna sig. De alasejska tunguserna och jukagirerna tro, att denna förändring icke uppstått deraf, att dessa foglar skulle blifvit alldeles utrotade på Alasejska tundran, utan deraf att gässen bytt om sommar-vistelseort. Tunguserna och jukagirerna tro, att de hvita gässen numera, sedan de lemnat Alasejska tundran, tillbringa sommaren någonstädes på Ishafvets okända öar.» Enligt v. Middendorff (Sib. R., TV; 2, sid: fl53Hovren) bekräftas dessa uppgifter af senare iakttagare, Chitrowo och Maydel (1871), hvilka berätta, att i Tscehuktsch-landet en vacker andart (S. spectab.?) äfvensom Anns. hyperboreus om våren flyttar från öster längs kusten och derefter afviker [till Wrangels land ?] mot NO. Äfven Tretjakow meddelar, att vid Chatanga-vikens mynning änder om våren komma »från hafvet». Att Vega-expeditionen fann så få exemplar, kan förklaras antingen enligt ofvanstående berättelse om artens försvin- nande från nordost-sibiriska tundrorna, eller ock derigenom. att foglarna redan ostligare än expeditionens vinterstation af- veko från kusten, vare sig inåt land eller i nordlig riktning utåt hafvet. (Nelson fann dock ej arten på sibiriska sidan af Berings sund.) Artens förhållande på Kamtschatka synes äfven vara föga utredt. Pallas förklarade den der vara »rarissimus>, och hvarken Dybowski eller Stejneger erhöll den; men Wos- nessenski (se v. Midd., S. R., IV, 2, sid. 966, not. 4) tyckes haft en annan erfarenhet. Någonstädes i nordostligaste Asien måste arten dock häcka talrikare, ty till Japan åtminstone komma stora flockar till Tokio om vintern (Blak. & Pr. och Seeb.). ; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 421 70. Anser (Philacte) canagicus (Sevast.) Brandt. (A. pictus Pall.) Tschuktsch.: idlidljawt (= hvithufvud). Anas canagica Sevastianoff, Nova Acta Petrop., XIII, 1800, s. 346, pl. 10. Anser pictus Pallas (excl. syn. Lathami), Zoogr. ross.-as., IT, 1811, s. 233. Anser canagicus Brandt, Note sur V'Anser canadensis et V Anser pictus de la zoogr. de Pallas, — uti Bull. sc. publié par V'Ac. d. sc. de S:t P:bourg, T. I, n:o 5, p. 37. — Brandt, Descr. et Icon. anim. rossic. nov., Aves, fasc. I 1836, p. 7, tab. I GA. pictus>»). Chloephaga canagica Eyton, A monogr. of the Anatide or Ducktribe, London 18338. — Bonap., Compte Rend., XLII, 1856. — Baird, B. of N. Am., 1858, s. 768. — Dall & Bann., Trans. Chicago Ac., 1869, s. 296. Berniela canagica Gray, Gen. of B., III, 1849, sid. 607. Philacte canagica Bannister, A Sketch of the OClassif. of the Amer. Anserid&e, Proc. Ac. N. Sc. Philad. 1870, p. 130—132. — Dall, Proc. Calif. Ac. 1873 & 1874. — Coues, Key, 1878, s. 283; B. of N. W., 1874, s. 558. — Nel- son, B. of Ber. Sea, 1884, s. 95. Anser canagicus Finsch, Zur Ornith. N. W. Amer., Abh. d. Naturw. Ver. zu Bremen, Bd. III, 1872, s. 66. Denna gåsart äger en särdeles inskränkt geografisk utbred- ning och har derför så lång tid varit föga bekant. Hon upp- täcktes på ön Kanaga eller Kyktak bland Aleuterna redan utaf Merck, som följde med Billing, samt namngafs och beskrefs af Sevastianoff. Senare identifierades den af Pallas oriktigt med en af Latham från Staten Island öster om Eldslandet beskrifven art, 4. pictus. Misstaget rättades af Brandt, som återgaf fogeln dess äldre namn. — Länge kände man arten blott från nyssnämnda ögrupp. Annu år 1858 kunde Baird upptaga henne bland Nordamerikas foglar blott såsom sannolikt förekommande på nordvest-kusten. I sjelfva verket var hon redan då funnen der, ehuru ingen uppgift varit i tryck synlig; ty exemplar fälda i april 1844 vid Sitka förvaras i Helsingfors universitets museum samt i Riksmuseum 1 Stockholm (n:r 8,383, 7). Dessutom hade Adams åren 1850—51 den 16 maj vid Port Clarence iakttagit en flock af 8 stycken och erfarit, att arten årligen finnes derstädes; uppgiften blef dock tryckt först år 1873 (Ibis, sid. 429). Ar 1869 upplyste Dall och Bannister, att fogeln häckar uti Alaska flerstädes, nämligen sällsynt vid Jukon-flodens myn- ning (Kusilvak Slough, Kwichpak Slough, Kutlik), samt vid Pastolik och S:t Michael den 1 juni—1 november; större flockar voro sedda vid Jukons nedra lopp. År 1883 bekräftade Nelson 422 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. artens förekomst vid Port Clarence och uppgifver- henne hafva anträffats vid Golovin Bay på norra kusten af Norton-viken samt ymnigast från Jukons mynning söderut till Kap Van- couver och Kuskoqvim-flodens mynning. — Om vintern finnes hon sällsynt på Aleutiska öarna öster om Unalaska och talrikt på ön Sannakh vid Alaska-halföns vestra spets, ända till maj (Dall); härifrån måtte hon spridas längs kusten ända till Sitka. Före Vegas färd kände man nästan intet om artens före- komst i Asien!; ty visserligen uppgifver Kittlitz (Denkw., II, sid. 384), att i trakten af Javina vid Kamtschatkas sydspets skulle om våren förekomma en gås kallad bieloscheika, hvilken han ej erhöll, men långt senare erfor böra varit Anser pictus Pall., men denna uppgift har man öfver hufvud förbisett. Efter Vegas färd har dock Nelson anträffat arten talrikt på S:t Lawrence-öns nordvestra ända och sett flera exemplar vid Ostkap, men icke längs halföns norra kust. Vega-expeditionen fann fogeln skäligen talrikt häckande uti Tschuktsch-halföns norra del. Under sin färd i det inre landet till Koljutschin-viken den 13—17 juni 1879 såg doktor Alm- q vist några gäss med hvita hufvuden; den 17 sköts också ett exemplar (n:r 310, 29, skinn, 324, skel.) af fångstmannen John- sen vid vinterstationen, och den 19 hemtade en tschuktsch en hane och en hona från Jinretlen (n:r 332, Z, skinn). En gås sågs åter den 22 juni, och den 24 juni fälde löjtnant Bruse- witz ett exemplar, men lyckades ej komma åt detsamma i lagunen. Vid Jinretlen såg löjtnant Nordqvist den 27 ett par invid en lagun. Den 30 juni fann fångstmannen Johnsen vid sötvattenslagunerna vid Pitlekaj ett bo med 4 ägg (n:r 397). Den 1 juli antecknades åter en gås och erhölls från Najtschkaj 3 ägg (n:r 405), och den 2 juli erhölls från Pitle- kaj 5 ägg (n:r 445); den 3 hemtades från Najtsechkaj en hane (n:r 428, skinn), hvarjemte ett exemplar sköts invid Vega. Dagen derpå hemförde löjtnant Brusewitz och löjtnant Palander ett ovanligt litet exemplar. Den 5 juli hemtades från Irgunnuk sex stycken ägg (n:r 456). Från en jagtfärd hemtade handtlangaren Boström den 9 juli två exemplar (n:r 450, s, skinn) och fyra ägg (n:r 464), hvilka voro rufvade. Den 17 juli, dagen före Vegas befrielse, sågo professor Nor- 1 Att Bannister i sin »Sketch> af år 1870. oriktigt anför arten från Kaspiska hafvet, påpekar redan Hartlaub i Jahresbericht för samma år, sid. 41. ALA TA gg VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 423 denskiöld, doktor Almqvist och löjtnant Nordqvist under en vandring några exemplar. — På S:t Lawrence-ön den 31 juli>—2 augusti utbjöds ett exemplar till salu, och på öns nord- vestra del invid några små träsk hörde löjtnant Nordqvist läten af gäss. På Bering-ön uppgaf en fogelkunnig aleut arten förekomma sällsynt under flyttningen och benämnas lågir.! Beträffande de nakna partierna hos färska exemplar gjordes följande anteckningar: Honan n:r 310 hade öfvernäbben vid roten himmelsblå, närmare nageln öfvergående till violett; näbbnageln nästan hvit, i framkanten svart; under- näbben svart med en gridelin (hos torkade exemplar gulaktig) fläck på hvardera sidan om den gridelina underkäksvinkelns spets. Mungiporna in- vändigt svarta, utanför eller omkring detta gridelina. Ögonlockskanterna blågråa. Benen pomeransgula?; klorna svarta, de yttre och bakklon hvita vid ryggens bas. Exemplaren n:r 332: Öfvernäbben köttfärgad, mörkast längs nagelns inre kant. Den mjuka huden ofvan och bakom näsborrarna ljust blågrå. Näbbens framkant och en del af sidokanterna svarta på nageln och gråblå vid gränsen mot den köttfärgade delen. Undernäbben svart med en nästan hvit fläck på hvardera sidan om den ljust köttfärgade eller blågrå underkäks- vinkeln. Mungiporna svarta med köttfärgad kant omkring. Ögonlocks- kanterna ljust gråblåa. Benen pomeransgula? med svarta klor. (Nordqvist). I afseende å drägten öfverensstämde alla med n:r 310, hvarom antecknades följande: Hjessan, hufvudets sidor och halsryggen hvita, fläckade med rostgult. Underhakan främst grå och bakom detta brun med små svarta prickar. Strupen, halsen framtill och på sidorna brunsvart, nedåt med ljusare kanter. Ryggen "grå med smala, hvita och innanför svarta kanter, hvilka öfvergå i fjäderns rent grå inre del. På bröstet och sidorna samt framför skuldrorna stöter den hvita kanten i rostgult, det svarta tvärbandet i brunt, och den askgrå grundfärgen träder knappast fram emellan dessa. Handpennorna skiffergråa, mot spetsen brunsvarta. Armpennorna brunsvarta med hvita ut- kanter. Handpennornas spolar hvita, i spetsen bruna, armpennornas brun- svarta. Handpennornas täckfjädrar skiffergråa med bruna spolar och spetsar; armpennornas täckfjädrar likasom ryggens fjädrar gråa med hvita, och innan- för detta brunsvarta kanter; spolarna brunsvarta. På bakryggen och öfver- gumpen uppträda i stället för de rent hvita kanterna gråhvita, och banden innanför dessa äro här gråbruna. Öfra stjerttäckarna också gråa med grå- bruna och ytterst med gråhvita kanter. Undergumpens fjädrar och undre stjerttäckarna brunsvarta med hvitaktiga spetskanter. Stjertpennorna 16, i spetshälften hvita, mot roten brungråa med hvita spolar. (Nordqvist). Till de mått, som togos af Vega-expeditionens exemplar (n:r 332, 2, såsom färsk, delvis äfven & och n:r 310, för öfrigt 1 Dybowski och Stejneger upptaga icke arten från Kamtschatka och Bering-ön. 2? Dall säger: »the eye is dark brown; feet flesh color.» Yr AT EO VORE > Län (ST å . 424 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. RR, Å konserverade exemplar) fogas här nedan äfven mått af tvänne exemplar från SNitka uti Riksmuseum i Stockholm och SE versitetsmuseum i Helsingfors: | [le] AON NAN AA Mellanklon. Sy MS RA SSD TIER Mellantån med klo. FS NS LE &O. 10 GO. IS MODER Tarsen. Oo Oo & ONT 10 AR An 2 | bredd. se SH a a SH SH RO RS rm el Hi mm i mi m— = Ma Kr q Fo längd. Md OO. bl en, (OTRS FIRE -— Fr | anm - re em amn bredd bakom (00 GOr 100: 00 GOOD nageln. FL fören IAF TER TA KS 2 höjd bakom nageln. NA XY VIA GEIR Fri Pi FP rm mm rd ad ö 5 OM MM HH HH 10 HH 120 3 största bredd NN NN NAHNAA = 0 ; örd vi : Od H AM AM FK rm DO 4 | höjd vid pannan I SL Sr EN SENEN | ud ud Å Å AV HH DO 2 HH 10 DO näsborr NAN NM NN NAN 3 Ar AON - ; : Mm PR 00 20 20 HH FN RenStnan HOH OR HR ok oc ö (ON ESO ag 3 q j [or] MA M Mm Am OO S sidovinkeln 35 SH SHE TH FSS RT AOI UGT COSIURSOIS ST pannan. MA MD HH PB RM DR d É å TN Mellan ving- och stjert- T [0 0] rr spetsen. AM IE a rel 1 2 212883 |38 tjerten. = SARS ej SE Si ; SoS Sas Vingen. MM Mm M MM F NM Längd öfver ryggen 3 åo 3 | | | | j STO NS SN GSR SR NS LR St - js 3 3 Eli. oj Sol pl EE a RC ONE LEN Ares PSA EUT LENI ger: Db SE SES oh SARS FAO LANE läka bo FORT EL ERA Dr IRS Or OF "DD Db DE: H - - 2 oi = [= (9 Oja) S S ec a NA 20 rå D CLS UR NRS + FR 2 HH Z FÅ AA AA a Tschuktsch- = Vega-exp. Sitka. | TT VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 425 Rörande de ofvan anförda äggkullarna har konservator W. Meves meddelat följande mått och anmärkningar: kull n:r 397. kull n:r 405. a b C d ad b C REG Rod I Mars söder (SAMI or: 2 EL) FYN b Slöör ba SERIER ör. thoalilv. 33,53 DI. 04,5 4 D2,5-. DI DS SSA. motelesens 11,11 11,47 10,50 11,56) 10,76 10,55 def. kull n:r 445. kull n:r 456. a Db gad e (fe DR ArNe Id e kö Hand 18439 80 7T81176,5) 830845 80 1182 1079 1576,5 Wjöcklek 155-153 153:458/0 34 .5L -52,5151,5 52,5-50:5051 Nietl ul 13,75 10,69 9,93 10,71 def. | 8,77 11,50 10,37 10,50 10,42 11,28 kull n:r 464. a b GLEd Längd ...... KÖTTET ET Er EL Tjocklek... 54,5 54,5 54 53 Vigt def. 10,47 def. 10,22 soc s Anmärkningsvärda äro de stora afvikelser, som förekomma i förhållande till storlek och vigt, i det af samma kull (n:r 456) det största vägde endast 0,22 gr. mera än det minsta, medan den största skilnad i vigt, 2,73 gr., förekom emellan tvänne de största äggen i kullen. Jag har dock funnit dylika afvikelser äfven hos Å. erythropus (minutus). — Äggens färg är hvit, ofta dock smutsig, något rostgul; kornet fint, nästan likt nyss an- förda gåsart.» Den ofvan nämnda honan n:r 332 af den 19 juni hade uti kroppen ägg af ända till 37 mm. i diameter. N:r 310 hade tjockt späcklager under huden och buken rikligt försedd med späck. Magsäcken innehöll endast sand och något gräs. 71. Bernicla brenta (Pall). Anas bernicla L., Anser bernicla TI1., A. torqvatus Frisch. Vid några öar invid kusten af vestra Taimur-halfön syntes den 11 augusti 1878 några få prutgäss, som dock ej erhöllos; antagligen tillhörde de denna form. Densamma antecknades derefter vid Taimur-ön, Aktinia-viken, den 14—18 augusti 1878 vara ganska allmän, och tvänne exemplar blefvo skjutna, ehuru ej tillvaratagna. Vid Kap Tscheljuskin den 19—20 augusti sågs »en ytterst talrik, samlad skara prutgäss, tydligen stadd på flyttning till sydligare trakter, kanske från något norr 426 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. derom beläget polarland» (Nordenskiöld, Vegas färd, FT j sid. 329). VE Ehuru beträffande den till sist anförda förmodan ej kan sägas några bestämda motskäl, så länge trakterna norr om Taimur-landet ännu äro alldeles okända, synes dock förekomsten af de observerade skarorna prutgäss kunna förklaras äfven annorlunda. v. Middendorff anmärker (Sib. R. II, 2 sid. 228), att ehuru han vid Taimur-floden och Boganida om sommaren sett blott tvänne häckande par, iakttogos dock vid 75”, alltså 30' från Taimur-vikens innersta del, den 11—15 augusti stora skaror som flyttade norrut, — alldeles så som man iakttagit A. hyperboreus i ostligare Sibirien flytta från tundran till kusten. De af Vega-expeditionen sedda skarorna kunna sålunda hafva samlats dit från Taimur-landets inre delar. Denna Ishafs-fararnes bekanta prutgås tillhör såsom häck- fogel Ishafvets europeisk-amerikanska delar och flyttar till nord-atlantiska kusterna. Dess nordligaste fyndorter äro: Hud- son Bay-länderna och Amerikas arktiska kuster (Richardson); Port Kennedy, Bellot Strait vid 72 11 n/br. ochfOwemn (Walker), kusterna af Baffin Bay och Smiths sund häckande ännu vid 82 27 och 33 (Kane, Feilden); längs Grön- lands vestkust häckande söderut ända till 73? (Holb., Reinh.) eller 70? (Newt.); (ej anförd från ostkusten). Jan Mayen sälls. (Fisch. och Pelz.); Spetsbergen talrik på alla kuster (Malmgr., Newt.), ännu vid Ross Inlet (80” 45'; Parry); Finmarken och Waranger-fjord under flyttning, likaså vid Archangel (Goebel, Alst. & Br., Seeb.); Kolgujew?; Novaja Semlja allmän (v. Baer, Heugl., Gillit, Théel) på begge kusterna af båda öarna (Markh.); mynningen af Jenisej och Pjäsina samt vid Taimur-floden och Boganida i Taimur-landet (v. Mid d.), Taimur- ön och Kap Tscheljuskin (Vega-expeditionen). Fogeln flyttar söderut ända till Karolina samt britiska, franska och holländska kusterna. 72. Bernicla brenta (Pall.) var. nigricans Lawr. Tschuktsch.: uédljuitti. Anser bernicla hos många förf. — A. nigricans Lawrence, Descr. of a new sp. of Anser; Ann. Lyc. Nat. Hist. of New-York IV, 1846, p. 171, pl. 12. Strax vester om Ljachows ö, den sydligaste af Nysibiriska - öarna, observerade löjtnant Howgaard den 30 aug. 1878 PA förmiddagen en flock gäss; en dylik såg löjtnant Brusewi' VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 427 middagstiden den 2 september något nordvest om Björn-öarna. Vid en den 9 september besökt tschuktsch-by mellan Kap Jakan och Nordkap sågs åter sannolikt denna gåsart. — Dessa iakttagelser antecknades väl för »prutgåsen», och då exemplar ej erhöllos, har formen ej kunnat säkrare bestämmas. Men då man numera allmänt anser sig öfvertygad derom, att vid nord- östra Sibiriens Ishafs-kust det är varieteten Anser nigricans som representerar prutgåsen !), så lider det väl intet tvifvel, att an- teckningarna hänföra sig till denna. Ar 1879 iakttogs fogeln första gången den 15 juni af löjt- nant Brusewitz vid Pitlekaj, men de två sedda exemplaren erhöllos icke. Från samma ort hemtades den 28 juni tvänne kullar ägg (n:r 382, 383), som konservator W. Meves anser höra till denna art. Först den 1 juli erhölls ett exemplar, en hane (n:r 402, skinn), från Najtschkaj vid kusten, hvarigenom formen nigricans med visshet blef ådagalagd. Samma dag (n:r 466) och dagen derpå (n:r 444 och 457) erhöllos ytterligare kullar från Pitlekaj, och den 3 juli en hona (n:r 442, skel.), hemtad af en ren-tschuktsch, som kom inifrån landet. Ytter- ligare den 8 juli en kull ägg från Pitlekaj, och någon dag i Juli sköts ännu ett exemplar (n:r 478, skel.). Den 17 juli, dagen före Vegas befrielse, sågs under en färd efter mammut-ben en flock flyga förbi. Senare iakttogs fogeln ej mera. (Märkligt nog fann icke Nelson arten vid tschuktsch-kusten ej heller vid Wrangels land). Vegas exemplar n:r 402 öfverensstämmer till drägten med exemplar i Riksmuseet i Stockholm från Amerikas norra kust (n:r 14982) och med Helsingfors musei exemplar från Sitka; alla tre hafva bröstet och underlifvet vida mörkare än hos den euro- peiska B. brenta, och öfvergående i halsens svarta färg; dock är gränsen något tydligare hos de amerikanska exemplaren än hos det antagligen något yngre tschuktschiska, hos hvilket det bruna går högre upp på midten af bröstet. Alla tre exemplaren hafva ryggen mörkbrun och öfvergumpen svartbrun, medan den europeiska har den förra gråbrun, den senare brungrå. Invid näbben finnes hos B. nigricans något gulbruna småfjädrar, icke rent svarta. Slutligen synes B. nigricans hafva näbben mera jemnbred från näsborrarnas bakre rand till nageln, medan den hos B. brenta afsmalnar något framåt. 1 Vi tvifla ej, att Bunges >B. torqvata» från Lenas delta hör till formen nigricans. 4 a 428 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. | | Näbbens LET Meg = | | 2 a 2 längd från = SA re ES = |e IR TE BN rg FR RR I I GAN MÅR fake fl val för on FP | RR a BCIER SOTD SIA JOG ARA 565 | 820 | — | 34,5| 41 |19 adl 19 Ne sä fart 630 | 340 | 112132 |81 |19:)— 118 | [eb] | 2 Slog AMG irrar — [3480] —|]— —- — — — Riksmuseum Stockh. n:r 14982] — |315 | — |31 136,5|16,5| 35 |16,5 55 H:fors museum, Sitka........... — |340 |125|34 |42,5|19 |40 |20 | 58 | 62 Om de hemförda äggen har konservator W. Meves med- delat: »Färgen är matt hvit, medan den hos B. brenta är något glänsande; kornet mycket fint, finare än hos den nyss- nämnda. Dimensionerna äro följande: | OM grn VOR Mir DG n:r 457. ad b C a b bänsd imapi: sel T2 69,5 69 67 TO rand Bredd DIE ef E er RS 46 47,5 47 47 47,5 47 VIL 1: OTaerR 6,00 6,10 6,62 6,60 6,46 «6,39 n:r 4653. n:r 466. a b C a b C Tan Od TATE NOD ÖDE FBR 69 Bredd nt ÄRR 47 46 48 46,5 47 492 IVO VERA dd D:85, at dr SOL T,40 7,60 7,30 således: det största | det minsta | det tyngsta | det lättaste rv 64 79 TE BLUES EVR 47 47 48 NES KOR 6,46 6,60 7,60 6,22.» Denna form af prutgåsen häckar vid den sibirisk-ameri- kanska hälften af Ishafvet och flyttar derifrån till de nord- pacifiska kusterna. Följande arktiska fyndorter kunna anföras: Lenas delta, der den flyttar talrikt, men ej häckar (Bunge); nära Ljachows ö och Björn-öarna (Vega); mellan mynningarna af Lena och Kolyma (Pallas); öster om Kolyma vid 71 43521 massor flyttande åt NV. och åt V. om våren (Wrangel ema v. Midd. IV, 2, s. 1149); Stora Kap Baranoff och Ljaleran- Jakan (Argentoff); 'Tschuktsch-halföns TIshafs-kust (Ve VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 429 (Nelson); särskildt vid S:t Michael (Adams), om våren tvärs öfver Norton-sund till Golovin-sund, sällsyntare deremot i det inre vid Nulato och Fort Jukon; sydligast häckar fogeln vid Jukons mynning (Nelson), men hufvudsakligen vid Alaskas Ishafs-kust (Dall & Bann., Nelson), i stort antal vid Kap Lisburne och Is-kap (H. Bean) samt Point Barrow (Nels., Murd.). Under flyttningarna skall arten endast tillfälligtvis komma till Pribylow-öarna (Coues) och Bering-ön (Stejn eger); märk- ligt nog erhöll Dybowski den icke från Kamtschatka, der den dock (Kittl., Denkw. II, sid. 384) flyttar förbi Opatscha och Javina. Fogeln är funnen så långt sydligt som i Japan vid Jokohama, Hakodadi (Bl. & Pr., Nagasaki och Jeddo (Seeb.). I Amerika går den söderut till Kalifornien. — Ytterst sällan skall denna form förirrat sig till det inre (Massachusetts, Cor- deaux) och till Amerikas ostkust (Newton, B. of Greenl., sid. 112), derifrån vi dock ej känna någon fyndort. 73. Cygnus sp. Tschuktsch.: nérku. Under färden längs Sibiriens Ishafs-kust såg expeditionen ingenstädes svanar förrän 1 Tschuktsch-landet och äfven här först om våren 1879. Ehuru de då iakttogos flera gånger, er- hölls intet exemplar, emedan de voro alltför skygga. Vi kunna således ej angifva bestämdt artnamn utan blott meddela de gjorda anteckningarna. Den 27 maj 1879 hördes under en exkursion från fartyget till Jinretlen ett ljud, som påminde något om djupare toner af klarinett; tschuktscherna sade det vara lätet af »neérku>», och på hemvägen flögo verkligen tvänne mindre svanar, med svarta näbbar och fötter, förbi åt NW. med samma läte (Nordqvist). Den 18 juni flögo tvänne små svanar i en båge öfver doktor Kjellman och löjtnant Palander. Vid Jinretlen flögo den 27 juni äfvenledes två i sydostlig riktning vid en lagun (N ord- q vist), och samma dag observerade en man af besättningen tvänne vid Pitlekaj. Den 3 juli blef en svan förgäfves anskjuten vid Pitlekaj-ån, och den 8:de såg löjtnant Brusewitz under en färd inåt land »13 helt hvita svanar med ett svart streck genom ögat». Likaså iakttog Boström under en jagtfärd den 9 juli åtta stycken utan att lyckas komma dem inom håll. 430 PALMEN, SIBIBRBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Man skulle kunnat förmoda dessa svanar hafva tillhört Cygnus Bewicki Yarr. (minor Pall.) men vid närmare skär- skådande synes detta föga sannolikt. Kännedomen om före- komsten af C. Bewicki uti nordöstra Asien hvilar nämligen på ganska svaga grunder. Ty: 1) Pallas” uppgifter härifrån äro alltför gamla för att kunna säkert hänföras till någon viss af de nu för tiden urskilda formerna !; 2) v. Middendorff har endast »trott> sig vid ET hafva sett C. Bewicki; 3) v. Schrenck »förmodade» sig hafva sett en dylik flyga upp vid nedre Amur, men ingendera hade fått exemplar. 3) Radde såg 1 Dauriska högsteppen flera flockar C. Bewicki, men erhöll blott en gammal och en ung fogel, samt vid Irkut en ung; 4) Kittlitz omtalar från Kamtschatka endast »Viele Schwäne » (II, sid. 401); 5) Dybowski och Parrex (J. f. Orn. 1868, sid. 338) anföra helt kort »in Durchzug» vid Darasun i Daurien; 6) Blakiston och Pryer (Ibis 1878, sid. 212) funno i Japan vid Shimosa-sjöarne »many svans», »probably af several spe- cies>», och uppgifva, att ett exemplar konstaterades vara C. Bewicki. 717) Pere David (se Dresser) säger sistnämnda art vara 1 Kina mera allmän än C. musicus. Dessa få konstaterade exemplar tala visserligen för att C. Bewicki finnes i östra Asien. Men å andra sidan finnes uti Tschuktsch-landets närmaste granntrakt, Alaska-området, icke C. Bewicki utan C. americanus Sharpl. (Olor columbianus Ord., Stejn.), dertill ännu allmänt från Kuskoqvim-floden till Jukons mynning, sällsynt ännu vid Kotzebue-sund. (Dall och Nelson); på Bering-ön erhöll Stejneger ett exemplar. På denna art, hos hvilken den gula fläcken på näbbens sida är försvinnande, hvarigenom näbben till största delen eller nästan helt och hållet är svart, passa ofvan meddelade ord (»>svarta näbbar»>, »ett svart streck genom ögat» = tygeln) vida bättre, enär en gul teckning ej skulle gjort sådant intryck. Med anledning af denna möjlighet, att på Tschuktsch- halfön skulle förekomma C. americanus, blir det nödvändigt att bestämma de genom ostligaste Asien flyttande arterna enligt förnyade observationer. Anm. 1. På Bering-ön uppgafs svanen af aleuterna kallas kokenrir. | 1 Uti »>Zugstrassen der Vögel» har jag sid. 185 citerat en uppgift pe Pallas (från Lena), hvilken rätteligen ej angår denna fogel. j VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 431 Anm. 2. Sedan Stejneger!? meddelat om flere exemplar C. Bewicki funna i Norge, och H. Brown funnit fogeln häcka vid Petschoras mynning, Heuglin och Théel på Novaja Semlja, Finsch vid mynningen af Ob och Théel samt Se e- bohm vid mynningen af Jenisej, synas flyttningsvägarna och freqvensgraden för denna fogel (uti »Zugstrassen der Vögel»>, tabellen, sid. 147) lämpligen kunna uppskattas på följande sätt: DD: 12), E2, F1XG? 74. Anas (Dafila) acuta L. Bland Vegas hemförda samlingar funnos tvänne exemplar af denna art i ungdrägt (med halft utväxta vingpennor), signerade med »&S» och »2 L. M.>, men utan någon vidare uppgift. Bland anteckningarna åter äro orden » Anas acuta?» nedskrifna endast den 14 augusti 1879 på Bering-ön. Det är sanno- likt, att anteckningen hänför sig just till dessa exemplar, i hvilket fall ex- peditionen under sin vistelse vid Ishafs-kusten alldeles icke anträffat arten, märkligt nog, då ju Nelson försäkrar fogeln blifvit af honom funnen icke blott ytterst ymnigt på Alaskas kuster (der äfven alla andra anträffat den), utan äfven öfverallt der han landade, inberäknadt norra tschuktsch-kusten. 75. Heniconetta Stelleri (Pall.) Gray. Tschuktsch.: kattaadlin. Stellers and träffade expeditionen blott vid Tschuktsch- halföns kuster. Löjtnant Brusewitz sköt nämligen den 6 juli 1879 under en vandring från vinterstationen ett stycke inåt land en hane (n:r 430, skinn), och den 8:de juli vid en grund vattensamling i närheten af Pitlekaj ytterligare en (n:r 438, skinn) och en hona (n:r 439, skinn). Vid en vattensamling i trakten af Rirajtinop iakttog löjtnant Nordqvist några sim- mande exemplar den 9 juli. En hona, som sköts vid vinter- qvarteret den 10 (12?) juli (n:r 475, skinn), hade i magsäcken insektlarver, Asellus och Gammarus, hvilka förekommo talrikt uti alla vattensamlingar. Den 11 juli sågos en hane och en hona, hvilka flögo ut åt hafvet från en lagun, vid hvilken de sannolikt häckade. Vid Vegas besök längs Tschuktsch-halföns ostkust an- träffades arten äfvenledes, i det tvänne hanar den 21 juli erhöllos vid Nunamo. Alla hittills erhållna hanar voro i 1 Stejneger, Bidr. t. Vestlandets orn. Fauna (Nyt. Mag. f. Naturvidensk. XXV, sid. 144. — Outlines of a monograph of the Cygning&. Proc. of U. S. Nat. Mus. 1882, sid. 201). 432 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. vinterdrägt. Men under en exkursion den 30 juli till Konyam- vikens inre delar iakttogos ruggande hanar, som dock ty värr ej erhöllos; de skulle varit af så mycket större intresse, som man hittills icke känner hanens sommardrägt !. Åtminstone i denna trakt torde således den okända drägten bäras i augusti månad. Vid Port Clarence den 24 juli erhöllos tre stycken skäligen stora ungar af denna art, hvilka ännu buro dunen qvarsittande 1 spetsen af de utväxande pennorna. Rörande de erhållna fullväxta foglarna i färskt tillstånd gjordes följande anteckningar: N:r 438, 9 i vinterdrägt. Näbben mörkt blygrå, nageln något stötande i hvitgult. Iris brun. Fötternas främre sida brunaktigt grå, simhuden och bakre sidan brunsvarta; klorna svarta, vid basen gråaktiga. N:r 439, 2: Näbb, fötter och iris såsom hos hanen. — Drägterna afvika icke från de för arten vanliga. (Nordqvist). Ungarna från Port Clarence hade följande utseende: Näbben blygrå längs ryggen och mot spetsen mörkare; främre delen af nageln ljus. Fötterna blygråa, simhuden mörkare; klorna brunaktigt gråa. = vid basen blågråa. Iris brun. — Pannan och främre delen af hjessan be- växta med mörkt brungråa, borstlika fjädrar; bakre delen af hjessan och nacken äro på längden strimmade af rostbrunt och svart. Från hvardera af de nakna pannkilarne går ett uppåt konvext, grått tygelstreck, som utvidgar sig framför ögat. Kinderna och undre ögonlocket gråa, uppåt brunaktiga. Hufvudets sidor rostgråa med små svarta fläckar. Ryggen, vingarna och en del af hakan ännu klädda med brungråa dun. Skulderfjädrarna och de på framryggen och öfvergumpen framväxande fjädrarna svarta, metallglänsande med rostgråa kanter, som oftast äro afbrutna i spetsen. Några af dessa fjädrar hafva dessutom ett hvitgrått, närmast spolen afbrutet, tvärband. Fjädrarna på kräfvan svarta med breda, rostgråa kanter, på bröstet gråa med breda, hvita kanter, hvarigenom bröstet blir nästan hvitt. Buken gråhvit med brungråa fläckar. Undergumpens fjädrar och undre stjerttäckarna brun- svarta med hvita kanter; stjertpennorna brunsvarta med ljust rostgråa eller hvitgråa sidokanter. (Nordqvist). se My BAER TEA Till de mått af Vegas exemplar, som här anföras, foga vi, på grund af nedan angifna skäl, äfven måtten af några exem- plar från Nordamerikas vestkust, Kadjak, tillhörande Helsing- fors museum. 1 Murdoch (Exp. Point Barrow, sid.119) hade icke bättre framgång: »the males appear to undergo a full change of plumage like the other eiders, gradually putting on the brown dress of the females. We were, however, unable to secure any specimens to illustrate this change»>. | : Näbbens | j S 4 längd från z Få - 2 a | = le RAA ITE OG AS LIE i 03 & = : > s > IE AE EA MR SR ber a SAP OR BLY US 3 B 5 ort tre No RASAR EAA AR — 1280 |44 128 |47 |20,7/ 17 137 160 | 90 | | BI HSR PG: RAN LERa 470 | 206 | 42,5| 28 150 |23 120 |34 |62 |100 | &) > 439, SNES deta 440 | 210 | 43 128 |51 |22,5|21 133 |60 | 94 CE TE [SES EEE ENSE — | 220 141,5) 26,5| 47 | 20 |15.135: J60 | 89 ER SR ändade ense ler er etrn 400 | 72137 1|29-144. |16,5| 15 187,5] 48,5| 56 armar sesngr saga 42217 50 1.34. 128. [425115 115 [84 147. | Cä2 PORER IAEA SSK SG 126 "40. 20 | 15,5)-01 OL 1 ST 13 3.2 ÖAR SNS AE SRA KARE | — 1220 189 |27 146 |21,5118 |37 |57 |105 S a ERS sr CER AREA — [220189 |27 145 |19 115 |36,5|55 |106 EES | — |215/86 |26 145 118 116,5] 36,5| 57 |104 Stellers and är funnen på följande arktiska ställen: Vest- och Ostfinmarken om vintern flockvis, qvardröjande fåtaligt om sommaren, då den uppgifvits häcka här (Nordvi, Journ. f. Orn. 1871, sid. 208), hvilket dock blifvit motsagdt (Meves, J. f. O. 1875, sid. 433); Varanger-fjord, Sosnovets vid Hvita hafvets mynning (v. Midd.); Archangel (v. Baer). Taimur- floden häckande teml. allm. (v. Midd.). Lenas mynning, om våren flygande i svärmar af 20 st. i O--W och N-—S, häckande (Bunge); tschuktsch-kusten, der i början af augusti 1881 Nelson vid Kap Vankarema fann tusental i täta skaror tillsammans med Som. v-migrum och spectabilis. Vid 'Tschuktsch-halföns norra och östra kust funnen fåtaligt (V ega-exp.). S:t Lawrence- ön, häckande (Nelson); Senjavin Strait (Cassin). Kamtschatka (Steller), särskildt vid Javina, Avatscha och Petropaulski RER 7, II 5905 Swinh., Dyb.), Bering-ön (Pall. Stejn.). Blischni-öarna, om vintern, sälls. häckande (Turner), Pribylow- öarna sälls. (Coues). Unalaska och flera af Aleuterna, året om och häckande (Merck enl. Pall., Dall). Alaska-halfön samt vid kusten sälls. norr om S:t Michael (Nelson), Port Clarence (Vega-exp.); Point Barrow ej sälls., i flock i juli, försvinner i början af augusti (Murdoch). Flaxman Island (70? 11 n. br., 145? 50 v. 1.) tvänne exemplar (Gurney, Ibis 1872, sid. 330). Arten stannar öfver vintern redan i de arktiska nejderna t. ex. (nordryska kusten?) i Finmarken och i östern vid Aleu- terna, men fyttar oftast något längre: till norska kusten och britiska öarna, fåtaligt till finska viken och Östersjön, till- Bå V. 28 434 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. fälligtvis ända till mellersta Europas norra kust — och i östern till Kurilerna, sydligast funnen på ön Chijima hörande till Japan (Bl. & Pr.), och till sydliga Aleuterna (Sannakh 54!/32) och Kadjak. Fogeln har blifvit betecknad såsom en cirkumboreal tundra- fogel (v. Midd., Sib. R. IV, 2, sid. 988). Men då hon icke veter- ligen förekommer uti mellersta och östra delarna af arktiska Amerika, vid Grönland, Island och Spetsbergen, samt uti jem- förelsevis ej synnerligen stort antal finnes vid Europas och Vestsibiriens kuster, men väl i stor mängd vid den till paci- fiska oceanen ledande delen af Ishafvet — så synes arten hellre vara att anse som en pacifisk-glacial fogel, hvilken i någon mån utbredt sig vesterut till närliggande östra del af atlantiska- glaciala området och sålunda ännu sträfvar att bli cirkumboreal. Kännedomen om artens normala förekomst ostligare än vid Aleuterna, vid Nordamerikas landfasta nordvestkust, är af täm- ligen sent datum. Baird kunde år 1858 endast förmoda, att hon (såsom Bonaparte angifvit) skulle förekomma derstädes; Dresser konstaterade år 1871 uppgiften genom exe:nplar (B. of Eur., sid. 5); men Gurney beriktigar uppgiften år 1872, förläggande orten (Flaxman Isl1.) till n. v. Amerikas Ishafs-kust. År 1869 anförde Dall (Tr. Chic. ac., sid. 299) »Kadjak, Bischoff>; då nu Bischoffs fynd torde skett år 1865 (66?), torde något intresse kunna tillmätas den numera dock »post festum » kom- mande uppgiften, att finnen, amiralen Etholén sändt till Hel- singfors museum exemplar från Kadjak redan omkring år 1844, ehuru derom intet blifvit offentliggjordt. EE 25 fra AN Oidemia perspicillata (L.). Anträffades icke af Vega-expeditionen. Nelson uppgifver sig (B. of Ber. Sea, sid. 102) hafva sett flere exemplar i slutet af augusti 1881 vid norra tschuktsch-kusten samt den 1 augusti vid klippudden Kap V ankare Finnes talrikare omkring Alaska. Oidemia americana Sv. & Rch. Ej funnen af expeditionen. Nelson fann arten förekomma sparsamt på S:t Lawrence-ön och derifrån norrut genom Berings sund till Kotzebue- sund, samt på n.o.-kusten af Sibirien hufvudsakligen söder om Berings sund. Oidemia fusca (L.). Funnen af Nelson talrikt vid Kap Vankarema den 7 augusti 1881, samt | vid sibiriska kusten söder om Berings sund tämligen talrikt; likaså vid - Kotzebue-sund. Ej sedd af Vega-expeditionen. då VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 435 76. Harelda glacialis (L.). Tschuktsch.: I pdojgatschek, 9 atschak. Alfoglar funnos i mängd den 6—10 augusti 1878 vid Dicksons hamn, och stora flockar anträffades den 14—18 augusti i sundet emellan vestra Taimur-halfön och Taimur-ön, Aktinia-viken. Medan Vega låg för ankar vid tschuktsch-kusten utanför Irkaipij, syntes otaliga alfoglar den 16 september flyga mot öster (Almqvist); den 18 september sågos åter ofantliga skaror komma från vester och norr, äfvenledes flyttande österut (Nordqvist). Några mil ostligare färdades den 19 september kl. 3 e. m. oräkneliga alfoglar under en lång stund flygande från NV. till kusten, hvilken de sedan tycktes följa (Nordqvist), eller från N.NV. mot S.S0O. och vidare öfver landet (Bove). Äfven sedan Vega infrusit vid Tschuktsch- halföns kust observerades derstädes alfoglar uti vakarne invid vinterqvarteret, senast ännu den 4 oktober. Om våren 1879 måtte arten hafva anländt till det öppna vattnet några mil utanför Vegas vinterqvarter redan tidigare, än den visade sig vid sjelfva fartyget, och sålunda kommit till trakten af det öppna vatten, som förekom i mynningen af Koljutschin-viken vester om Vega. Ty den 14 maj på för- middagen infunno sig vesterifrån under snöväder stora skaror sjöfogel flygande längs kusten (Palander); då de kommit 2 å 3 fartygslängder från Vega, vände de tillbaka vesterut. Senare under samma dag såg löjtnant Nordqvist äfven stora skaror, antagligen alfogel, flyga från SO. förbi Jinretlen-udden åt NV. utåt hafvet (må hända bestod en del af dessa skaror äfven utaf ejdrar, som samtidigt hade anländt, kanske ock af andra arter). Den 31 maj och 1 juni sågos stora flockar alfogel (hvarur några skötos; n:r 230 &, 275 2, sommardrägt) simma och flyga fram och tillbaka uti en öppen ränna, som hade bildat sig i isen omkring 1!/> eng. mil från fartyget och på de bredaste ställena var 25—30 famnar bred. Dylika flockar syntes seder- mera alla dagar i trakten och exemplar skötos den 20 juni invid fartyget (n:r 374 gZ, skelett) samt den 23 och 24 juni. Foglarna hade den 22 juni mest fördelat sig partals vid lagunerna för att häcka vid deras bräckta vatten och syntes ofta flyga allena eller parvis derifrån utåt hafvet, antagligen för att söka sig föda i de öppna rännorna uti isen; så t. ex. mellan Tjapka och Najtskaj den 1 juli och den 11 juli längre inåt land. Likvisst funnos ännu samtidigt äfven större samlade 436 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. flockar; på det förra stället syntes nämligen stora svärmar sittande om natten på simmande isstycken uti lagunerna; en stor flock flög omkring vid Pitlekaj den 22 juni, flere större svärmar den 27 juni och mindre flockar vid lagunerna den 17 juli (Nordqvist). Exemplar skötos af löjtnant Brusewitz äfven den 8 och 17 juli. Vid en af lagunerna anträffades den 30 juni ett rede med tvänne ägg (n:r 399) och den 1 juli hemtades från Najtskaj en kull (n:r 406) samt en annan från Pitlekaj (n:r 465). Efter Vegas befrielse anträffades alfoglar vid S:t Lawrence- ön ofta flygande, i synnerhet längs stränderna. Senare återsågs arten ej mer. En hona, som sköts den 31 maj, hade uti sig omkring 70 äggämnen, de största omkring 6 mm. i diameter. Magsäcken var fyld med småsten, de största omkring 5 mm. i diameter; tarmen fyld med digererade ämnen. Följande mått (i mm.) af exemplaren antecknades: Näbbens a : Bi längd från : | a... z 5 oa 2 da Fd AN RR RR NR BA SS 2 eh ole 5 | Pitlekaj, Ner 0807 GRE - 280 | 185 |27- | 40 | SVE 0 | > SITS FR TONERS — 1218 | 57 | 257189 1 -— EERO | > Fv ERREYTSPNTRSERE | 392 | 210 | 80 |27,6?) 41 | 19 | 17 | 80 59 | Om äggen har konservator W. Meves meddelat: n:r 399. n:r 406. n:r 465. »Längd TR ed GT D4 DD 53,5 — D3,5 Bredd Pa LR ÅN 30,5 38 33 38 Not 1:STM rskr ker RR d,47 3,40 3.540 > DS Färgen hos n:r 399 grågrön, hos n:r 465 grönaktigt grå.» Alfogeln är Ishafvets allmännaste sjöfogel längs sibiriska kusten; vi meddela här en sammanställning af dess mnord- ligaste fyndorter. Gamla verlden: Finnes sparsamt på Jan Mayen (Fisch. och Pelz.); häckar allmänt på Island, finnes sparsamt på Spets- bergen, Bell-sund (Sundev.) häckar vid Kobbe Bay (79? 40'7 och Depot-holmen (807) i norra Hinlopen Strait (Malmgr.), Dunö, Isö och Isfjorden (Heuglin); häckar talrikt på nord- Rev VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 437 liga norska fjällen, fåtaligt ända till 60” (Collett); finska lapp- markens fjälltrakter (v. Wright och Plmn); Kola-halföns kust (v. Midd.); Archangel (Seeb.), Mesen (Bystrow), Petschoras nedra lopp allmän (H. Br. och Seeb.); Novaja Semlja ytterst allmän vid Matotschkin och Kostin Schar, Nechvatovas mynning, Skodde Bay, n. och s. Gåskap, Jugor Schar m. fl. st. samt Wai- gatsch (v. Baer, Gillett, Heuglin, Théel, Markh., Wilcz.). Kara-hafvet ett exemplar af Dijmphna-expeditionen (Lyttk.); vid Kap Golovin på Jalmal-halföns nordkust samt på nordvest- kusten (72? 18' lat., 68? 42' long.; Kjellman). Obs mynning ofvanför Jamburri (66? 48') och på närliggande tundror (Finsch); vid Jenisejs nedra lopp och på dess öar, Dudinskoje (69? 25'; Théel) samt vidliggande tundror (Seeb.); samma flods myn- ning och Taimur-ön (76? 15'; Vega-exp.); Taimur-floden (74?) och Boganida (70; v. Midd.); Lenas utlopp (Bunge). Fadde- jews ö af Nya BSibirien (Jeannette-exp.); tschuktsch-kusten vid Irkaipij, Tschuktsch-halföns norra kust och S:t Lawrence- viken (Vega-exp. och Nelson). Nya verlden: Ostliga Aleuterna och Alaska-halföns alla kuster från Berings sund, ytterst allmän (Dall, Nelson); Point Barrow (Murdoch), Parry Island (75—77") och öarna vester om Davis Strait (enligt Newton); Port Kennedy, Bellot Strait (72? 11; Walker); Cumberland (Kumlien); Smiths Sound, Floeberg Beach (82? 27'), Kap Union (82!/;”) och norra kusten af Grinnells land (Feilden); Grönlands hela vestkust (Holböll, Newton, Kolthoff); på ostkusten sällsynt vid Kap Borlase Warren och i närheten af Clavering-ön (74? 16'; 2:dra tyska polar-exp.). Sina flyttningar verkställer arten från dessa trakter hufvud- sakligen längs kontinentens kuster; hon kommer sålunda till vintern genom Hvita hafvet till Östersjön samt längs norska kusten ända till Nordsjö-kusterna; likaså till Canada och när- mast sydligare kuststräcka. Ostsibiriens och NV-.-Amerikas exemplar passera trakterna af Berings sund ned till Kam- tschatka och Kurilerna, samt anträffas vid midvintern talrikt ännu vid Hakodadi (Swinh.), ja en gång ett exemplar ännu vid Peiho i Kina (Swinhoe); arten går på Amerikas vestkust till Motsvarande breddgrader. Endast undantagsvis flyttar alfogeln längs floderna inåt kontinenten, t. ex. till det inre af Frankrike och Tyskland, till Astrakhan och Kaspiska hafvet, Baikal (talrikt nog) och de stora sjöarna i norra Amerika. 438 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 77. Lampronetta Fischeri Brandt. Tschuktsch.: lilekedlin. Fuligula (Lampronetta) Fischeri Brandt, Mém. VP'ac. sc. Petersb., ser. 6; sc. nat. T. 6, 1849 p. 1—15 med pl. Lampronetta Fischeri, Baird; Dall. — Arctonetta, Gray, Pr. Zool. Soc. 1855, s. 212 med pl. — Somateria, Coues. Under våren 1879 hade expeditionen tillfredsställelsen att erhålla åtskilliga exemplar af denna ejderartade fogel, utmärkt lika mycket för sin originella färgteckning hos hanen som för sitt synnerligen inskränkta utbredningsområde och deraf be- roende sällsynthet i samlingar. Redan den 8 mars 1879, således långt förr än större öpp- ningar i isen uppkommit, hemtade en tschuktsch från Mami en hona (n:r 110, sprit) af denna art, uppgifvande sig hafva dödat den vid en rening utanför kusten; då emellertid dess vingpennor ännu ej voro fullt utvuxna och stjertpennorna jemväl olika utvecklade, antydande en annan årstid, och då arten öfverhufvud om våren bör anlända först i maj (S:t Mi: chael omkring den 9 maj, Dall; Point Barrow den 26—29 maj, Murdoch) tillsammans med de senare ejdrarna, är det sanno likt, att fogeln dött redan på senhösten och först nu blifvit funnen. Vid första ögonkastet togs den för en ejderunge, men = visade sig snart vara något annat (»Fuligula>, Vegas färd, IL, sid. 51). ; Den 18 maj 1879 sköt doktor Almqvist en hane (n:r 172, sprit) som slagit ned uti det öppna vattnet vid fartyget. Sedermera hemtade en tschuktsch en hane den 19 maj (n:r 213, skelett) från Irgunnuk, en annan en dylik den 21 maj (n:r 194, skinn) från Pitlekaj!, dessutom hemtades tvänne hanar den 22 maj (n:r 195) från Irgunnuk. Ytterligare erhöllos en hane den 4 juni (n:r 278) från Najtskaj, en den 11 juni (n:r 270) från Pitlekaj, och en den 13 juni från Irgunnuk — hittills således, eget nog, endast hanar. Men den 25 juni lyckades fångstmannen Hougan, under en draggning i den öppna rännan 1 isen, skjuta derstädes en hona (n:r 380); samme man fälde sedermera vid reningen ytterligare en dylik den 11 juli (n:r 474, skinn). Utaf en del af dessa exemplar tillvaratogos särskilda skelettdelar (n:r 213 och 283). Senare iakttogs fogeln ej mera. 1 Icke den 21 juni (Sp. Cat. Int. Fish. Exh. London 1883, sid. 200). VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 439 På amerikanska sidan af Berings haf upptäcktes arten år 1844 af Wosnessenski vid Stephens ö (63!/2”) eller S:t Michael 1 Norton sund af Alaska. Derifrån har finnen H. Furuhjelm under 1840-talet hemsändt exemplar till Helsingfors museum. Arten anträffades der äfven af Adams i ringa antal åren 1850—51. Dall fann henne något talrikare särskildt vid »Stewart Island» (vester om ön S:t Michael) och kanalen emellan sistnämnda ö och Alaska-kusten, samt obetydligt syd- ligare. Han förmodar, att fogeln till vintern drager sig endast få breddgrader sydligare, till Bristol Bay och Cooks Inlet, men erfor senare, att den är en sällsynt vintergäst ännu vid Una- laska (54). År 1881 återfann Nelson arten i Norton-viken vid »Stewart-ön» i stora flockar den 15 september, samt söder- ut ända till Kuskoqvim-flodens mynning; (men han fann icke arten på sibiriska sidan). Ännu senare, år 1883, fann Mur- doch fogeln häcka tämligen sällsynt på Alaskas Ishafs-kust vid Point Barrow. Turner har år 1885 (Auk, sid. 158) an- gifvit arten finnas allmän året om och häckande på Blischni- öarna, de vestligaste af Aleuterna (52”). — Vi känna icke mer än en tidigare uppgift, att arten skulle blifvit funnen på asiatiskt område, nämligen ett exemplar vilsekommet till Ir- kutsk (Journ. ochoty 1876, V, n:r 3, sid. 54). Men med detta tillfälliga undantag voro Vegas fynd de första, som blifvit gjorda inom gamla verlden och invid Ishafvet. Ehuru ägg icke anträffades af expeditionen, torde ej kunna betviflas, att arten häckade på Tschuktsch-halföns Ishafs-kust, då ju så många exemplar erhöllos och häckningstiden var inne. Visserligen voro de allra flesta hanar, men, enligt hvad Nelson uppgifver, skola hanarna icke öfvergifva de vid la- gunerna rufvande honorna, utan hålla sig qvar hos dem tills ungarna kläckas. Hanen bär (enl. Nelson) sin sommardrägt först 1 september, hvarför expeditionen ej hade tillfälle att iakttaga densamma. Hanarne hade som färska följande utseende: N:r 172. Näbben orangefärgad; nageln hornhvit, närmast främre kanten vertikalt streckad eller punkterad, innanför detta ett grått band; pannvinkeln hvit med gul anstrykning. Fötter och tår något blekt pomeransgula, något svarta vid lederna och isynnerhet på bakre sidan; tårnas bakre sida, sim- huden, såväl på främre som bakre sidan, samt klorna nästan svarta. Drägt: Omkring hvartdera ögat en stor hvit fläck, som upptill, fram- till och baktill är kantad af en smal, svart strimma, bredast vid öfre delen af bakre kanten. Hjessan ljust gulgrön, framom ögonen öfvergående i röd- gult. Nacken grön, mörkare än hjessan, med längre, ända till 17—18 mm. långa, borstlika fanstrålar. Från nacken går en smal, rent grön strimma 440 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. —Lu sm css =oööxxkze tco ccncncncnins:siu f under ögonfläckarne till de grönbruna kinderna och pannan; dessa delar äro täckta af schagglikt utstående fjäderborst; närmast näbben en hvitaktig rand. Hufvudets undre sida, halsen och ryggen till midten rent hvita. Stjerten, öfvergumpen och en kil derifrån”till ryggens midt, brunsvarta. Trakten ofvanom hvardera vingen ljust smutsgul. På sidorna om öfver- gumpen hvitt. Bröstet och sidorna ofvanom detsamma gråsvarta; buken brunsvart. Handpennorna, lillvingen, de 10 yttre armpennorna och de stora vingtäckarna mörkt gråbruna; spolarne gråbruna; den elfte armpennan i utfanet af samma färg, i infanet ljusgrå; de följande inre armpennorna rent hvita, spetsiga och nedåt böjda, deras stora täckare helt ljust gråa; alla små vingtäckare och skuldrorna rent hvita. Vingarnes undre sida grå, mörkast vid handpennornas spetsar; de minsta täckarna, längs handleden och vid armbågsvinkeln, hvita. Hanen n:r 278 hade de gröna borstlika nackfjädrarna ända till 23 mm. långa. Stjerten, öfvergumpen och bakryggen mörkt brungråa. På sidorna om öfvergumpen en bakåt afrundad, hvit fläck. Spetsarna af de brungråa yttre armpennorna och vingtäckarna hafva en smal, hvit kant. Simhuden mörkt gråbrun. För öfrigt lik den föregående. (Nordqvist.) Honan n:r 110 ägde vid mottagandet (jemför ofvan) följande utseende: Näbben svart, med undantag af spetsen, en från denna till den fjäder- klädda pannvinkeln skjutande vinkel och kanterna, hvilka alla delar äro ljust hornfärgade. Tårna mörkgråa, simhinnan nästan svart. — Trakten om- kring ögonen, kinderna och hufvudets undre sida ljusbruna med mycket små, svarta prickar. Trakten ofvan och bakom näbben mörkt gråbrun, öfvergående med ett band öfver hjessan till nackens och ryggens färg, som är spräcklig af svarta och ljust rostbruna tvärband; dessa senare tilltaga i antal och blifva ljusare på öfvergumpen, som derigenom får en mycket ljusare allmän färgton än kroppens ryggsida. Strupen är spräcklig af ljusbrunt med smala, mörka tvärband; på samma sätt tecknad är hela buksidan, der tvärbanden äro bredast och framträda skarpt endast på bröstet, vingskylarne och under- gumpen. Ving- och de tolf stjertpennorna samt vingarnes stora täckare mörkgråa. (Nordqvist. Angående magsäckens innehåll hos särskilda exemplar an- tecknades hos n:r 195, som var ytterst mager, endast några småstenar, hvarjemte i tarmen fans gulgrönt slem och en stor mängd intestinalmaskar; n:r 213 hade i magsäcken några stenar af ända till 1 centim. diameter; i tarmens röda slem äfvenledes ett ganska stort antal maskar; hanen af den 13 juni innehöll fragment af Hyas aranea och af musslor; honan n:r 380 var medelmåttigt fet och innehöll en Trochus samt små stenar, n:ir 474 åter oigenkänliga rester af mindre krustaceer, dy och grus. En hane vägde 1,743 kilo, en annan 1,445 kilo. Nedan upp- gifna mått äro tagna af n:r 278 såsom färsk, till en del äfven af spritexemplaren n:r 110 och 172, af de öfriga såsom torra. 441 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. Dessutom bifogas mått af ett i Riksmuseum i Stockholm, tvänne uti Helsingfors och tvänne i S:t Petersburg befintliga exemplar från Stephens ö i Norton-viken, samt ett par förut publicerade (reduc. till mm.): 065 Jat) tra OL SST | SET | OL 81 INSan pieng jeg | = O9cse) 163 OG OP I OL TR Kp Ta 06 Siv SVA AG IE Fö ka I0G = SNS ESA SE AS RE OS AR 12 | PIGS TAS FOR EO ÖE SKOR SE a IK RS 10 SG 1 ORG 189 88 P9 | op le6 | EL IGT I BL | 9T | P3 | 13 | 8 | 098 — z0T | 99 | GP |3'6 GESTER eta G GG 098 — 16 JGFIAGFE TK AGE SFAL0E SES OR AG Ok — Ge 69 | FF | 6 INET AR AE SR NANO NE 98 FOT SGF SOL re GTA EOS G SR Ga 6 AGE NECGG — cg GÖR GRÖT EST SVG GES GG ERE 08 GöF F6 89 | FR Il — I — | 6) - == e8900 = TiGg | > PIG 9FS 36 SOLISTER I I Te fe IG FSE LEGE de le 89G — 00T | 99 | öF I9'6 |9'eT est I ae | BL | 99 19978 I9ga | S9a —- OT | O4 | Sp Is'6 eat leser 103 | BL I 99 | Gö tea | OLG — 86 OEI SST ESKS EET köret SN GSE Se TG 996 OFS å = ; 5 RE ae SE af fa AL SA CN BE SR a AT ag oc3 fe KZ A Lon) 3 X 3 1 A & - 2 = od 2 2 = = E = = = ö 5 SEEN ER SR KE S A Hy sj93vu K= PpaIq urIF PIUBI Su?dqEN XT å& vos6oocs oo PP PP PB 0 ss (NA < l "VuNasnN va 22) 0-0 uKa 67 0) 810, 5-6, CIKLALD 16 0r0r€ 0-0k00 0 FAG IN SINA: 2:g SOT FOOL FÖRS ON (ÖDE ERE EA p I I 2 q £ DL GÖS OVTRÖTO KSO FOTEA TN NGA a OT CR S wa € Py TU å FÖRAS AGATON z < 22) FOTKGOGT OL DEAN DT AO OSSE Kg tWINIaSNW S10J3UIST2H LI I686FL I:U WIOUYJYIOJI I WNISNVUSYIY å o08o00 RR PKK Bg « FÅF (4 ; å 6' 0 6vBiDj a; ee 4. 0'ne Blå BÖTER .c feFdNAd 088 k 3 ö 6. 0/4L478;0 0,0 (6; 070. SjMLDTS 6) ovaler e.d BESKS a Oe TA OTT Kr 3 20 08080 ABC PC Rs fexstlenN 8BLG < 7 2 sosootooerr oss” rss lev] (IA < Z L ON YNUUNSZLIT G61 « s vv) 18 ASTA j sve fNNG 0: NN A YVIE te de z pel «< - L ooocer rr PR RK PV Rs lex ZON TN | (] M 442 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Somateria sp. pl. Visserligen antecknades »ejdrar» flerstädes under Vegas färd längs Ishafs-kusten, men under omständigheter, som gjorde det omöjligt att säkrare iakttaga arten eHer att försöka erhålla exemplar. Det måste derför lemnas oafgjordt, till hvilken af de tre arterna, som kunna komma i fråga, de sedda foglarna hörde. Då den atlantiska (Som. mollissima) och pacifiska ejdern (Som. v-nigrum) äro väl markerade geografiska vikarier och flytta till vidt åtskilda oceaner, är det antagligt, att deras häckningsområden äro åtskilda från hvarandra genom ett mellanliggande kustområde, der sannolikt endast praktejdern (Som. spectabilis) häckar. I öfverensstämmelse härmed fann v. Middendorff i Taimur-landets inre äfvensom Bunge vid Lenas delta endast den sistnämnda. För att emellertid und- vika misstolkning upptaga vi här under skild rubrik dylika sväfvande uppgifter om »ejdrar»>. Vid Dicksons ö antecknades ejdrar den 6—10 augusti 1878, enl. Vegas färd,.I, sid. 182 (S. moll.? spect.?). Vid Kap ”Tscheljuskin sågs åter en flock af 7—38 stycken den 19—20 augusti (troligen S&S. spectabilis). Utaf följande iakttagelser, som gjordes öster om Asiens nordligaste udde, hänföra sig sannolikt de första uteslutande = till S. spectabilis; ostligare åter voro de flyttande flockarna sannolikt blandade af densamma och S&S. v-nigrum (medan åter de häckande allra ostligast bestodo af sistnämnda art): Utanför Lenas delta sågs en ejder på eftermiddagen den 27 augusti; mindre flockar, till största delen bildade af ung- foglar och honor, syntes den 3 och 4 september i tät och grof drifis i närheten af Björn-öarna (70!/2”). Den 5 september, vester om Tschaun-viken, syntes på förmiddagen en stor flock ejder (Brusewitz) och några få visade sig den 7—8 september vid 69? 23 n. br., 177? 40' o. 1., något öster om Kap Jakan. Ungefär 1 samma trakt sågos den 9 och 11 september en flock af 10—15 ejdrar, deribland ungar, som ej ännu kunde flyga. Samma dag ankommo dit tusental ejdrar, som flögo mot öster och längs kusten. Föga ostligare sågos vid Irkaipij den 12—16 september skaror af otaliga ejdrar flyga i nyssanförda väderstreck (Alm- q vist) äfvensom andra skaror kommande från norr och an- slutande sig till de förra, samt den 18 september större och mindre flockar (Nordqvist). Den 13 oktober sågs en flock sträcka ostvart från Vegas vinterstation, och den 19 oktober en mycket stor flock ejder (eller alfogel?) flyga åt samma håll. : i VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 443 Äfven om våren 1879 gjordes vid vinterstationen likartade iakttagelser. Den 8 maj såg fångstmannen Sievertsen sex stycken ejderhonor flyga österut, och den 14 maj såg Hougan en flock ejdrar; må hända funnos flere uti de samma dag an- lända stora flockarna alfogel. Följande dag iakttogs ett par flygande förbi Vega (Kjellman). En större mängd, troligtvis flere hundrade, iakttogs först den 31 maj stryka längs den öppna rännan i isen. Sedermera sågos foglarna oftare och visade sig vara delvis praktejdrar, men till det mesta paci- fiska ejdrar, Som. v-nigrum, hvarför närmare härom må anföras under dessa arters namn. 78. Somateria mollissima (L.). Vanliga ejderns gräns åt nordost är ännu icke säkert känd. Den är allmän på Jan Mayen (Fisch. och Pelz.), såsom be- kant jemväl allmän på Spetsbergen och finnes talrikt der ännu vid nordkusten ofvan 80? (S. thulensis Malmgr.; jfr Finsch, Zweite Deutsche Nordp.-fahrt, sid. 209—213) och allmänt, ehuru icke synnerligen talrikt, på Novaja Semljas begge öar, särdeles vestkusten (Matotschkin Schar, Karmakul Bay m. fl. st.), häc- kande ännu vid Kap Nassau (76!/2; Heuglin); äfven norr derom fann Öösterr.-ungerska polar-expeditionen ejdrar, efter hvad det tyckes ända till Frans Josefs land (80; Payer); likaså omtalas från svenska expeditionen 1875 ejdrar på och utanför Jalmal-halföns nordvestkust (72? 18' n. br., 68” 42' 0. 1.; Kjellman) och Seebohm citerar efter hörsägen ett exem- plar af denna art från Kariska hafvets sydligaste vik, »Byde- ratskery-bay» (68!/;”; =— Baidara-bai, Piderata- el. Podarata-viken). Må hända sedd af Vega-expeditionen vid Dicksons ö (se an- märkningen här ofvan). För likhetens skull med öfriga arktiska arter må här, om ock till öfverflöd, anmärkas, att vanliga ejdern förekommer på Grönlands ostkust öfverallt vid 73—75? (Finsch och Pansch) och på vestkusten (Holböll) tränger norrut förbi Kap Sabine, Norman-Lockyer Island (79? 25') och Bessels Bay (817) ända till Thank God Harbour (81? 38'), Kap Union (82!/;”) och Dumbell Harbour (82? 30').. Dessa grönländska exemplar öfverensstämma med de. europeiska, medan de, som finnas uti arktiska överlden vestligare, uppgifvas vara något afvikande (Som. Dresseri). 444 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 79. Somateria v-nigrum Gray. Tschuktsch.: & kåpuken, 9 emngi. Äfven denna arts gräns vesterut längs ostsibiriska Ishafs- kusten är ännu osäker. Då Nelson så ostligt som vid Kap Vankarema (något vester om Koljutschin-viken) fann sjöfogel- skaror af tusental, bestående till blott en tjugondedel af Som. v-nigrum och för resten till hälften af praktejdrar, andra hälften af Stellers and, så synes det troligt, att pacifiska ejdern upphör redan någonstädes vid tschuktsch-kusten öster om Tschaun- viken, kanske i trakten af Kap Jakan. Det lider derför intet tvifvel, att en god del af de svärmar, som expeditionen (se ofvan) iakttog vid Tschuktsch-halföns norra kust, bestod af pacifiska ejdrar, och att denna art om hösten 13878 dröjde qvar ganska länge. Efter det Vega den 28 september frusit inne vid Pitlekaj, skötos tvänne ejdrar den 9 oktober; och ännu den 23 oktober, sedan från Vega ej synts öppet vatten på öfver en veckas tid, kom en ejderhona flygande och sökte slå ned i den vid fartyget öppnade brandvaken, men skrämdes härifrån af personer på däck, hvarefter den satte sig ned på isen och sköts. Visserligen blef intetdera af dessa exemplar tillvarataget, emedan de ansågos för vanliga ejdrar; hade de varit praktejdrar, så hade olikheten väl fallit i ögonen. Säkrare iakttogs fogeln om våren 1879. De flockar af ejdrar, som iakttogos under maj månads tidigare del, torde ännu ej innehållit denna art, emedan den öfverhufvud anländer något senare än praktejdern (enligt Murdochs iakttagelse vid Point Barrow). Men under senare hälften af maj månad, särskildt bland de större svärmar, som iakttogos i vattenrännan den 31 maj, förekom arten utan något tvifvel, ty redan den 23 maj blefvo tvänne hanar skjutna vid Mami och tillvaratagna (n:r 232, skelett), hvarigenom arten konstaterades. Från början af juni sågos svärmar ofta, och denna art qvarstannade, när praktejdern fortsatte färden och snart försvann. Efterhand - fördelade de sig parvis och anträffades sålunda för det mesta - - omkring den 22 juni vid lagunerna, der de sedermera häckade. Agg uppgåfvos hafva anträffats vid Pidlin, der marken var barare, redan den 27 juni, men vid Pitlekaj fans först den 30 juni ett ägg (n:r 398); vid boet invid lagunens bräckta vas sköts hanen (n:r 489), men honan blott sårades. Den 1 ör = erhölls åter en hane (n:r 403) och en kull af fyra ägg CE 404 1 Jemför v. Midd., Sib. R., IV, 2, sid. 965, not. 1. EET aSpt YVEE ENE JT VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 445 från Najtskaj; likaså flere kullar (n:r 457, 465, 466) den 1—2 juli från Pitlekaj, och en något rufvad (n:r 463) den 8 juli. Den 4 juli sköts vid vinterstationen en hane (n:r 425) och en hona (n:r 419) vid boet, som utgjordes af dun på en ur lagunen uppskjutande grästufva; det innehöll fyra ägg. Medan fynden af ägg gjordes, observerades ejdrarne ännu delvis uppehålla sig parvis, men äfven flockar af hanar började nu uppträda. Den 1 juli syntes vid Tjapka (Nordqvist och Almqvist) af begge slagen, dock endast fyra i flocken; den 2 juli visade sig derstädes flockar af 30—40 hanar, medan sam- tidigt på en öppen vik vester om Najtskaj sågos både enstaka par och stora flockar af hanar; dessa senare voro vtterst skygga. Vid den isfria mynningen af Rirajtinop-ån uppjagades den 9 juli en svärm af 100—200 hanar, men äfven här syntes ännu enskilda par (Nordqvist). Den 17 juli sågos dylika svärmar uti den numera 5—600 fot breda, öppna rännan längs hafs- stranden; jemte dem sågs simma en flock af 4 honor. Uti Port Clarence iakttogs en flock ejder vid Imauruk-åns mynning den 23 juli och större flockar dagen derpå. Under öfverfärden från Port Clarence till Konyam-viken sågs den 27 juli en hona (Brusewitz) och i sistnämnda vik skötos tvänne den 28 juli, hvarjemte flere honor visade sig den 30 i vikens inre del. Här fann doktor Almqvist ett bo med fyra illa- farna ägg omkring 6—700 fot öfver hafsytan. Äfven på S:t Lawrence-ön observerades ejderhonor den 31 juli—2 augusti. Före Vega-expeditionen har arten på asiatiska sidan an- träffats norrut: i Senjavin-sund af Cassin (»>Som. mollissima»>), och efter densamme af Dall och Nelson vid östra tschuktsch- kusten, mer eller mindre talrikt vid Plover Bay, hvarjemte Nelson fann arten längs hela kusten äfven längs Ishafvet så långt han kom, nämligen ända till Nordkap (Irkaipij). På amerikanska sidan finnes arten norrut talrikt längs alla kuster af Alaska, S:t Michael (A dam s), Jukons mynning (Dall),. Kotzebue-sund m. fl. st. (Nelson), ända till Point Barrow (Murdoch), der den dock ej torde häcka; den häckar talrikt åter ostligare, synnerligen emellan mynningarna af Mackenzie- och Coppermine-floderna (Baird). Om de färska exemplaren antecknades: Näbben (hos n:r 489, hane) pomeransröd, uppåt parnan mörkare. Näb- bens naglar hvitgula. Fötterna pomeransgula; mellersta klon brungrå. de öfriga gulaktigt gråa. Iris brunsvart. — Hos hanen n:r 232 voro fötterna röd- gula, vid lederna äfvensom baktåns flikkant och tårnas baksida gråaktiga; MÖR SV nen > 446 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. simhuden brungrå, den mellersta klon mörkast, den innersta ljusast, alla ] ljusare vid roten. = re Hufvudets öfra sida rent svart, sammetsglänsande, med en smal, hvit, något i gult stötande strimma från hjessan till nacken; dess undra sida rent ; hvit med en svart V-formig vinkel, hvilken med spetsen ligger ungefär vid halfva afståndet mellan näsborrarnes främre kant och mungipan och sträcker sig längs underkäkbenens inre kanter till deras ledgång. Halsens och fram- ryggens rent hvita färg öfvergår uti de hvita skuldrorna och inre arm- pennorna. Trakten ofvanom hvardera vingen smutsigt hvitgul. Vid midten af ryggen äro fjädrarna gråa, men blifva något framom de inre vingtäck- fjädrarnes spetsar rent svarta. De ännu icke fullt utvuxna handpennorna brunsvarta med ljust gråbruna spolar; de nio yttre armpennorna svarta, trubbiga; den tionde svart med långt upp på fjädern gående hvit, uppåt kilformig spets; täckfjädrarne af samma färg som pennorna. Lillvingen svartbrun med gråa och hvita täckfjädrar. Vingpennorna undertill och täckarna på vingens undre sida gråa, de senare med hvita spetsar; närmare skuldran och kroppen är vingens undre sida rent hvit, längs skulderkanten grå, med en smal brungrå strimma. Bröstet och sidorna ofvanom detsamma ljusgult livid. Buken brunsvart; stjerten äfvenledes, med gråbruna spolar. (Nordqvist.) Om honan n:r 419 antecknades 1 färskt tillstånd: Näbben ofvantill närmast roten svart; den inre delen af käkkanterna och undernäbben mörkt blågrå, mot spetsen grönaktigt eller gråaktigt brun, ljusast på undernäbbens nagel. Tarser och tår framtill gråbruna; simhuden och fotens baksida svarta. — Hjessan rostgul med svarta längsfläckar; genom ögonen går äfven ett rostgulaktigt streck, som breder sig ut mot nacken. Fjädrarna på framryggen och skuldrorna med rostgråa och svarta tvärband och hvitgula kanter, på bakryggen och öfvergumpen med rostgula kanter, innanför hvilka följer ett rostgult band. Bröstet och buken brungråa. Kräfvan har samma teckning som framryggen, men något finare. Under- gumpen och undre stjerltäckarna svarta, bandade med rostgrått. De innersta vingpennorna med bred, gråaktigt eller gulaktigt hvit utkant. Stjerten be- stående af i4 brungråa pennor, i utkanten och i synnerhet i spetsen blekare. (Nordqvist.) Till måtten af Vegas exemplar fogas sådana af några andra från Sitkal (alla Fiiönma 447 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 0 [0 C [lr rå > 5 = Eden Ant ovco [g SOK 99 E9PS 92 GT) 9 fre LTS 09 rer] 9: F$) 09c Te ÖR 'YS1919 rs | GÖTS 08 | Fil OG SE 08 ee OS-6G) LA IOF) 041 Te ll008) — OT BEREOLOD | SYKE d |SSTEL06) SE OT To! Sö tel OG AG GET = SL | E TE) -— Q (C) ” ja [rå I) [ond PR ep Sö ÖSS 06 61 | ale 391 OK SiS GE SE ES ÖNS s1038wisjoH | ADA SA EEE EA ST RA SA SVA RS EO Sa Os SA KA å BLEK ÖSE IGSFAlS ST IEESTIE 6E Tres late TOG te SÖ CT OK — å J FIL) 84 | 85 | AT) FLIL'ST) 3 | 93) BZ) 49 1€'88|) T4 | O91908) — å |F86'FT WI[OT[ FOIS I VINISNUVISYTY 911 | 64 | 6F | OZ|'ETL|) ST) 08 te | 66 09 48 | F9 | 89 | 163) P89 å | BIE ÖRE IS PE do SE Fö leg 18-8e DuNIESE GG AGG OEI g RUS ON 68; «< 17 Pad) Lo FR Sa [öre SR AA SER Arte RE, SS NOR OR 4 ÖA DEL GI INS 81 | FEST 96 Lal tel $9j SSI L9 fee kote = LD 2 SÅ go < l 4 I KOSE OSA: fe BOT Tel tLe ee sö RES FOR eV SN sor « 18 Ra a 06: 06 ar I GG SK TUE RGNE EGT GÖTS REL RE ö80. << | S Ber 08 | SF | '0z| PL) Iz) —|8'I8 dd 0. zä (SA Ro EOS ON AE VOES än AR SS 0 0G JAN ; SKER ES RE AES = Full SEE arne SA a AK Lott] 3 NN - fond [>] et d [7 [45] ST ER Ja EE Ean SE AG ; leg FE ERE ER Sa [PR = SKP SNR EN E spsvu | pra ppoxq | 1112 p3ue pF fn SUuIQ9EN Uti magsäcken af n:r 232 fans en Trochus och 1 tarmen entozoer. +) Vingpennorna äro icke utvuxna. — Hos hanen n:r 489 antecknades stjerten vara omkring 67 mm. längre än de hoplagda vingarna; hos Q n:r 419 omkring 60 mm. 448 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. > dne Om äggen meddelar konservator W. Meves: »Äggen äro i det hela taget något mindre än de af Som. mollissima, men till färgen så lika dennas, att de svårligen kunna skiljas; dock tyckas de flesta vara ljusare, d. v. s. grå-sjögröna, medan den olivgröna färgen är mera rådande hos den europeiska ejdern. (n:r 404? och 4442). n:r 463. I Fe Tage NR a ha SD AE RARR br TOA fö (ARD re 14,5 15-74 TE Bredd are SNS 52-50 50 + 49-50. = Vig tigt alen fallet I,38. 8,59 DA 1,54 TASTE n:r 398. nir 457. TARO 76,5 75 75 176 173 13 12,5 Bredd: bass 49 50 48 48.3. 30 50 49 NI Od ere 3,15 8,60” -8,10 — -I,85' sd y61. AR n:r 466 (flera bon ?). n:r 465. Tänsdee Eee 15 74 75 TA TE TEE 178 Breddatb öl. 49 49 48 51 50 50 48 WTODE der (562: d1984 i 1,80 rage fire 83,27 Utaf dessa ägg var således det största och tyngsta 76 X52 mm., 9,28 gram, samt det minsta och lättaste 71X50 >» Too o> 80. Somateria spectabilis (L.). Tschuktsch.: jekadlin. Hänvisande till den ofvan antydda möjligheten, att denna art af expeditionen observerades om hösten 1878 vid Dicksons ö och sannolikt vid Kap Tscheljuskin äfvensom på flere punkter vid östra Sibiriens Ishafs-kust (utanför Lenas delta, i flock något vester om Tschaun-viken, och öster om Kap Jakan, vid Irkaipij och Pitlekaj), upprepa vi ännu, att exemplar ej erhöllos förr än följande vår. É Redan om vintern kunde dock erfaras, att fogeln förekom vid tschuktsch-kusten, ty expeditionen erhöll då en bild af snidadt ben, som utan tvifvel föreställer en praktejder. En tschuktsch visste redan den 9 maj berätta, att han samma dag sett en stor mängd »jekadlin»; och det är föga tvifvel derom, att det var denna art, som bildade ejderflockarna sedda den 8 och 14 maj (se ofvan). Först den 22 maj hemtades dock en hane från det VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 449 inre af Tschuktsch-halfön (n:r 276, skinn), en annan från Najtskaj (n:r 235, skel.) och en hona från Jinretlen (n:r 196, skinn). Den 31 maj iakttogs arten bland skaror af hundratals ejdrar, och en hona blef skjuten (n:r 225, skinn) af löjtnant Nordqvist vid den öppna rännan i isen; på samma ställe fälde matroser dagen derpå tre hanar och en hona; ytterligare en hane hemtades den 5 juni från Irgunnuk (n:r 226, skinn) och en dylik den 11 juni från Najtskaj (n:r 259, skel.; 271, skinn). Efter denna tid hvarken erhölls eller sågs något exemplar vid vinterstationen, och enligt tschuktschernas utsago skall arten icke häcka i trakten. De iakttagna voro således uppen- barligen blott på genomresa vesterut och norrut. (Nelson har nämligen iakttagit fogeln häcka på Wrangels land samt finnas ej blott vid NSerdzekamen i flock den 9 juli, utan ock längs tschuktsch-kusten längre bort, i stor massa vid Kap Vankarema. Lenas mynning, Bunge; Taimur-landets inre, v. Midd.) Då Vega färdades förbi byn Uädljä, vester om Östkap, den 20 juli, hemtade en tschuktsch tvänne hanar och den 21 juli erhöllos hanar vid Nunamo vid Berings sund. Under besöket i Port Clarence sågos den 22 juli, innan fartyget ännu kastat ankar, stora flockar rugghanar och honor; dylika syntes ännu den 24 juli 1 närheten, vid mynningen af Imauruk-ån, der en ung hane blef skjuten af doktor Almqvist (n:r 504). Honan n:r 225 hade omkring 110—120 äggämnen uti ägg- stocken; de största omkring 3,; mm. i diameter. Hon hade sväljt en Cardium, som hel och nästan oskadad befann sig uti strupen ; i magsäcken funnos fragment af snäckor och kräft- djur. Honan n:r 196 hade magsäcken tom. Hanen n:r 226 hade uti magsäcken fragment af Hyas aranea och ett skal af Margarita, i tarmen en mängd entozoer; hanen från Irgunnuk den 13 juli innehöll äfvenledes delar af Hyas aranea, Pleuro- toma (?) och krossade snäckskal, hvaribland igenkändes en bit af en Fusus” pelare. Om honan n:r 196 såsom färsk antecknades: Näbben svart, nageln stötande något i brunt. Fötterna svarta, tårnas främre sida och i synnerhet innersta tåns inre sida brunsvart. Midten af tarsens främre och inre sidor samt inre sidan af baktåns hudflik stöta också i brunt. — Pannan och hjessan ljust brungråa med längsgående, små, svarta fläckar längs efter spolen. Nacken, hufvudets sidor till trakten under ögonen samt strupen fläckad på samma sätt, men ljusare och gråare. På hufvudets undre sida är trakten närmast näbben utan svarta fläckar och stöter i ljus- brunt. Halsfjädrarne, vingskylarne och fjädrarne på sidan om öfvergumpen, på undergumpen, på benen och en del på öfvergumpen äro bakom TR NT Ba V. c 450 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. rostbruna, i spetsen nästan hvita yttre ändan bandade våglikt med svart, hvarefter följer ljust rostbrunt, öfvergående vid basen i grått. Bröstfjädrarne äro dylika, med den skilnad att det rostbruna ersättes af brungrått och grått. Fjädrarne på ryggens midt till stjerten hafva rostbruna kanter; på framryggen, äfvensom på sidorna, så väl ofvanom som under vingarne med ljust rostbruna, ofta hvita kanter. Buken grått svartbrun. De tio hand- pennorna och deras spolar brunsvarta, i spetsen mörkare; de 11 yttre under- | armpennorna dylika, men med hvita spetsar; de inre sju pennorna tillspetsade och utåtböjda, den åt vingens yttre (främre) kant vända fankanten brun, på de innersta pennorna nästan hvit. De öfre vingtäckarna brunsvarta med ljusa, hos de mellersta rent hvita, spetsar. Skulderfjädrarne svarta med (hos de bakre ända till 5 mm. bred) ljust rostbrun kant. Axillarfjädrarne hvita, något litet brunaktiga; vingarnes undre sida ljusgrå med ljust brungråa och svarta skulder- och ytterkanter. Stjertpennorna svarta, spetsiga, med spet- sarnes kanter nästan hvita; spolarne brunsvarta. (Nordqvist. Om de hanar, som erhöllos nära Östkap den 20 juli, an- tecknades: Näbbnageln hvitgrå, vid basen något brungrå; omkring näbbnagelns bas och sidor går ett blågrått band, hvilket bakut begränsas af den framom näs- borrarna räckande, blekt pomeransgula huden, som går upp på sidorna af pannsvulsten. Undernäbben vid basen gul, mot spetsen blågrå. Fötternas främre sida blekt pomeransgul, vid lederna svartaktig; bakre sidan gråaktig; simhuden och kanten af baktåns hudflik brunsvarta; klorna svarta. — På hjessan, kinderna, strupen, halsen och framryggen funnos inblandade -brun- grått bandade fjädrar från ungfogelns drägt. (Nordqvist. Den årsgamla hanen n:r 504 från Port Clarence hade ännu ingen V- formig fläck på hakan, ej heller någon hvit fläck omkring ögat. Halsen gråbrun, framtill nästan enfärgad, baktill tvärbandad likasom kinderna. Bröstets fjädrar i spetsen tvärbandade med grått, svart och rostbrunt. Skuldrorna och framryggen svarta, med inströdda hvita, svartspetsade fjädrar af den nästföljande vinterdrägten. Bakryggen, öfvergumpen, vingens täckare och pennor samt stjertpennorna gråbruna med ljusare fjäderkanter, urblekta och slitna. Vingskylarne brunsvarta; underlifvet grått med otydliga rost- färgade tvärband. Näbben visar ännu knapt spår af svullnad. id Följande mått (i mm.) af exemplaren äro antecknade (så- som torra; n:r 196 färskt): Näbbens bredd vid näbb- = = längd från spetsen af| nagelns | 3 : = 3 ä oj LA 4 2 3 = 2 128 | 2 le | hes sel ad SNR ALA ETT fe Irgunnuk, n:r226, 7....| — |280]33 |25 |59|18,5|19 |14 |12 |48 Najtskaj, > 271,”....| — | 290 130,51 25,51 60 119 115,5) 14 |11 l4717 Tsch.-half., » 276, ”....| — |290130 125 160 120-115 |14 |12,81/41 Jinretlen, >» 196,9..... 2 261 | 30 |23,5|55 | 15,5| 16 |15 |10 |40 Pitlekaj,.. 12, 225; Qt». — 12801830 123,7|55 | 16,4| 16,4) 13,5] 12 142 Port Clar., > 504, Ojuv.| — 1260 | 34 |27 1|58118,5/18 |14,5| 12 | | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 451 Från tschuktsch-kusten flyttar fogeln undan isen endast föga långt nedåt Kamtschatka (Pallas, Steller, Dyb.; Taczanowskis fyndort Bering-ön [Bull. Soc. Z. Fr. 1844, sid. 147] måtte vara tillfällig, ty Stejneger har icke funnit fogeln derstädes). Från Alaska, der arten, utom vid Port Cla- rence (H. Bean), är iakttagen af Nelson i svärmar längs Ishafs-kusten, i synnerhet vid Point Barrow (Murdoch), drager hon sig ned till Beringshafs-kusterna, Unalaska och öfriga Aleuterna (Dall, Nelson) och Kadjak (Etholén, Helsingfors museum), ja alldeles tillfälligtvis en gång ett exemplar ända så långt som till Blackport vid San Francisco i Kalifornien (Henshaw, Bull. Nutt. CI. 1880, sid. 189). — Uti nordligaste Amerika är fogeln funnen på Parry-öarna i mängd och häckande, i Smiths sund ända till 82? 27 vid Floeberg Beach (Feilden), på Cumberland (Kumlien); på vestkusten af Grönland nedåt ända till 73? (67?) enl. Holbyell, och på ostkusten funnen af Graah och vid Sabine-ön af Pansch. Vid Europas kuster finnes arten sällsynt vid Island och på Jan Mayen (Fisch. och Pelzeln), sparsamt på Spets- bergen (Lov., Sund., Malmgr.), dock häckande vid Axels- öarna, Bel Sound (Nordensk.); Beeren Eiland, Finmarken och Norges vestkust om vintern; Varanger likaledes, och Archangel (Harv.-Br); häckar på Kanin-halfön (Henke, enl. Seeb.); på Novaja Semlja talrikare, men ej synnerligen allmän på södra ön och vid Matotschkin Schar (Heuglin), häckande vid insjöar ett godt stycke från kusten (Nordensk.); äfven vid nordligare kuster (v. Baer), men icke rikligt (Markh., Wilcz.); från Kariska hafvets sydligaste vik Baidara-bay (Podarata) ett exemplar (Finsch); Jalmal och Ob-viken (Pallas); vid Jenisejs mynning ännu vid Goltschicha ett exemplar erhållet (Seeb.); Boganida (70?) under flyttning, men vid Taimur-floden (733/4”y häckande (v. Midd.). — Härefter österut följa de ofvan an- förda fyndorterna. Fuligula marila L. Nelson säger denna art förekomma på S:t Lawrence-ön; ej observerad på norra kusten af Tschuktsch-landet. Mergus serrator L. Anträffades ej. Nelson fann arten vara allmän på S:t Lawrence-ön samt på både amerikanska och sibiriska kusten, dock ej sedd på sibiriska Ishafs-kusten, der han dock antager den förekomma. 452 Fyndplats Yttre. ej Inre. angifven. 1: CYanecCUula,SUCCUC Ae. t gråter gann sn ADA 222 223 2. Sazxicola O€eNAMNE......s.sssreeren. e&. 201, 0202 239 3. Turdus Swainsonii var. Alicie........... 7 238 237 10. Dendroeca COYTONAtA....ssssorrersererrrrnre rna 185 | 186 12. Centrophanes lapponicus ......... POR V286) 178 13. Plectrophanes NAS ssssosssrrrrsererrrrrr rea 190 297 16: COKVUS CON ARN medspelare NN 90, 217 93 98 18. Surnia ulula var. hudsoMaA................ 193 180 209EINYCLEAESCAN AVD MA ae so e les SR EEE SN 416 400 20. TAGOPUSEDOUS uoes sand a ack FRE ss 101 23. Macrorhamphus griseus var. scolopaceus 883 335 2 AYINGAN OlPUNAR te få ASL HA 242 > RRENO 2 ONE as Q 263 268 29. Arqvatella maritima var. COUCSt .......ssrerrerera 314 35. Hurynorhynchus pPYygmeUs ............... 326—330 320 | 37. Phalaropus fUulicarTlUS ......ssseresereeererrsr 344 343 38. Strepsilas iNnterpreS s.ssssosesorsrrorernrrrrrra Q 261 322 | 260 39. Hudromias MOYiNellUuS ..ssssrsseeseersererrres IRENE SroH I 41. Charadrius fulvus var. virginicus....... FLOCK | 311 ÅS SR CR Ad To BARA RANG AS BA AE SAR Sineknun 45, BhROdOSCethid TOSCA sees as enen os ekeese anse oas a 411 | 408 ; 46. Tar USVEOUPNEMSH IS ENTIRE este Ta 169 170 47. Larus tridactylus var. pollicaris sssmssssssrsrerrera 415 AB. ( Larus! gläMeUS bjuds safir dere bk Q 227,228 | 167 168, 207 50. Larus argentatus var. Veg ............... COD 208 » » 2 » » Q lö 244 55. Uria grylle var. Mandtii ssssssssersrererer SIMkbile le 175 61. "Lunda" CUrr RACE Msn seeds den se Sö AE 505—508 501 68: -Anservalbyfronsin.svdk en I OMAR Q 381 318 695 Anser NYypenbOREUSI utksrsebssc Ydre rss ssk 254 241 TO ANSET CON UJCCUS ko oe oslo sierran sl 332 319 19. Heniconetta Stellert..... 5s.frbetteröre.. did hl re 500 116: Elanelda GläaCUAliSi io olse delse a SRS ” 230 209 (am pronetia "HTSCIHETN ss =. s.db bleker BEEN FKA 176 > > RR VR NORR een 195 181 T9. Somateria v-NigrUuM ...scs.sseskocnsoserenenes 232 183, 184 80. Somateria spectabuilis .......ss.ssssssssssaen as 226 219 NN PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS Ur Vega-expeditionens zoologiska jurnal vilja vi här för- teckna nummerna på de yttre eller inre parasiter, som tillvara- tagits från de uti det föregående omtalade foglarne. Fogelartens namn och exemplarets nummer. FOGELFAUNA. Parasiternas nummer. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 453 II Vexlingarna i fogellifvet år 1879 på Tschuktsch- halföns nordkust. Då Vega den 27 september 1878 ankom till Tschuktsch- halfön och dagen derpå infrös vid Pitlekaj, hade årstiden redan framskridit så långt, att marken var rimfrostklädd och frusen, hvarför också landfoglarne, så när som på de öfvervintrande, redan lemnat trakten. Åf sjöfoglarne åter funnos qvar blott de härdigaste, och äfven de voro just stadda på uppbrott. Redan under färden längs Tschuktsch-landets kust hade flyt- tande sjöfogel-skaror blifvit iakttagna den 11 september (Alm- q vist), och den 16,18 och 19 september sågos oräkneliga skaror alfogel. Äfven efter infrysandet sågos på afstånd stora skaror: sjöfogel, som antogos vara till största delen alfogel, komma från kusten längre bort i NV., således från kust-tundran, medan andra anlände från N., utan tvifvel från Wrangels land och Heralds ö. De flögo högt upp i luften eller längre ut till hafs och österut, bortom isen. Några få slogo den 4 oktober ned i vakar närmare fartyget, och ännu den 19 oktober (Vegas färd, I, sid. 493) sågs på afstånd en oöfverskådlig mängd flytt- fogel draga i riktning åt Berings sunds södra mynning. Det sammanhängande isfältet, som inneslöt Vega, hade redan den 13 oktober (Vegas färd, I, sid. 449, 450) en bredd af åtminstone 30 kilometer och tilltog under vinterkölden så, att det måtte sträckt sig nästan orubbadt omkring 6 kilometer från stranden. Men längre utåt var isen om vintern dock ofta 1 rörelse; sannolikt funnos der hela vintern öppna ställen, att döma af en blå vattensky, som från fartyget ständigt var syn- lig i NV. till 0. Tschuktscherna visste också berätta, att en del sjöfoglar öfvervintrade derstädes, t. ex. »tschoadlin»> (Uria grylle var. Mandtii) och »keruker»> (U. arra), hvilka såsom be- kant draga sig endast kortare sträckor undan den påträngande isen. Men dessa arter gjorde icke några färder inåt isfältet och nådde ej Vega under hösten ej heller om vintern. Må- 454 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. hända öfvervintrade äfven andra sjöfogel-arter fler- eller få- taligt (kanske alfogel och Larus glaucus). En enda gång, den 3 november under stark nord-nordostlig storm med snöyra och köld af 10—12? C., kom en ensam Simorhynchus pusillus väder- drifven till expeditionen, och samma dag inregistrerades (Vegas färd, I, sid. 493) såsom något ovanligt, att en mås (Xema Sabi- ner?) slog ned på afskrädeshögarne i fartygets grannskap. Under vintern ! herskade den strängaste kölden i januari och februari månader; bistra nog, ehuru något mildare, voro mars och april, hvarefter maj bildade en öfvergångsperiod. Den kalla tiden voro stormar vanliga, mest från NO., och likaså yrväder. Men 1 följd af bristen på töväder samman- bakade sig icke den fallande snön, utan dref under vinter- kölden i form af torr, fin yrsnö ohindradt fram längs den öppna, jemna marken (Vegas färd, I, sid. 467). I närheten af kusten kunde derför snötäcket öfverhufvud ej blifva djupt, utan en del kullar och berg stodo här bara hela vintern; och på strandvallen stucko förra sommarens grässtrån upp genom det tunna snötäcket. Deremot var slätten med lagunerna innanför strandvallen höljd af ett tunnare, men jemnt snö- täcke; och först längre inåt land, der marken var ojemn, bildade sig djupare drifvor. Under sådana klimatiska och lokala förhållanden kunde fogelfaunan vintertid icke vara rik. Snarare torde det vara af nöden att tillse, hvilka vilkor gjorde det öfverhufvud möj- ligt, att tre landfogel-arter kunde existera här hela vintern, nämligen snöripan (Lagopus albus), fjällugglan (Nyctea scan- diaca) och korpen (Corvus corax). Snöripan (ÅL. albus) stannar qvar här endast fåtaligt, ty de flesta flytta längre inåt bergstrakten till dalarne; eller rättare sagdt tillhöra riporna egentligen dalarne, der de finna ! Medeltemperatur vid Pitlekaj enligt H. H. Hildebrandsson, Obser- vations météor. faites par lI'exp. de la Véga (Vega-exp. vet. iaktt., I, sid. 573): Midd. Max. Min. Oktober månad 1878 ............ — 5,20 + 0,8 — 20,8 November > RRIRSN FeRR — 16,58 — 6,3 — 27,2 December » ST or BTenS — 22.80 + 1,2 — 37,1 Januari > 187950 KE0R — 25,06 — 4,1 — 46,1 Februari = > BO ERE — 25”,09 + 0,2 — 44,2 Mars > ERNA ENG 0 — 21”,65 — 4,2 — 39,8 April > DA rsaecEEEE — 18,93 — 4,6 — 38,0 Maj > SRS ADSAG — 6,79 + 1,8 — 26,8 Juni > SENS BSR — 0,60 + 6,8 — 14,3 Juli > STIECARE TRE + 2,68 -+11,5 — 1,0 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 455 skydd och föda uti vide- och dvergbjörk-snåren, men draga sig vintertid fåtaligt äfven till öppna kusten. Här finna de näm- ligen ofvan snön, eller ock grundt inbäddade deri, växtdelar från förra hösten, videqvistar, gräs, kråkris samt örter. Under snötäcket åter uppsöka de närmare marken hvad der står att finna; bland annat anträffades uti innehållet af kräfvorna enligt doktor Kjellman delar af Stellaria longipes. Räckte ogynn- sam väderlek under flere dagar, så försvunno de enstaka exem- plaren vid kusten, vare sig att de drogo inåt land eller snarare dolde sig 1 is-torosserna eller voro insnöade; men snart nog visade de sig åter på strandkullarne. Deremot försvunno de till största delen på försommaren, då marken blef bar, utan tvifvel inåt land för att häcka i busktrakterna. Att fjällugglan (Nyctea scandiaca) vid Tschuktsch-halföns Ishafs-kust kan finna näring under vintern är förklarligt nog, då lemlar och ripor finnas derstädes. Enligt infödingarnes uppgift skall fogeln finnas der hela vintern, men troligtvis dock endast i enstaka exemplar, medan de flesta flytta söderut. Atminstone anträffade expeditionen ej någon förr än den 11 mars, och sedermera 1 april och maj. Då såg man dem uti steniga och klippiga trakter sittande på någon sten eller med ljudlösa vingslag sväfva öfver marken, spejande efter byte. Oaktadt lemlarne under vintern för det mesta höllo sig i sina gångar under snön, träffades de dock ibland äfven ute. Hår och ben utaf dem bildade hufvuddelen af de »ugglebollar»>, som undersöktes; men också ripklor och fjädrar funnos deri samt må hända äfven rester af hare eller hund, och dessa båda djurslag funno fjällugglorna äfven om vintern vid kusten.! Korpen (Corvus corax) slutligen förekom om vintern dels på Jinretlen-uddens strandklippor, der den om våren häckade tidigast af alla foglar, dels vid tschuktsch-byarna, der den fann sin föda på afskrädeshögar. Att äfven denna fogel under vin- tern ej led hungersnöd bevisas deraf, att exemplar erhållna i november och februari hade ett tjockt späcklager närmast under huden äfvensom rikligt förråd uti bukhålan, så att tarmarne voro formligen inbäddade uti fettaflagringar. De tre öfvervintrande fogelarterna finna således på Tschuktsch-halföns Ishafs-kust tillräckliga födoämnen ; att åter kölden icke utgör något hinder för deras förekomst, inses lätt, då man betänker, att de samma öfvervintra äfven annorstädes i betydligt strängare vinterklimat. 1 Jemför Nordqvist, Anteckningar och studier till sibiriska Ishafs- kustens däggdjursfauna; Vega-exp. vet. iaktt., II, sid. 61—117. 456 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Med vårens annalkande år 1879 blefvo yrvädren säll- syntare, ehuru de ännu voro ganska vanliga, och väderleken blef i allmänhet behagligare; temperaturen steg och höll sig under senare hälften af maj vanligen några grader under vattnets fryspunkt. Den första flyttfogel som kom var snö- sparfven (Plectrophanes mivalis), hvilken anlände redan den 24— 26 april; men i större mängd såg man den först i senare hälften af maj, då äfven andra landfoglar begynte visa sig. Såsom öfverhufvud uti andra jemförbara trakter var det dock sjöfoglar, som egentligen spelade hufvudrolen vid vår- flyttningens början. Enligt hvad ofvan (sid. 254) framstäldes, tillfrös hafvet alldeles icke redan några få svenska mil bortom Vegas vinterstation, och emot våren bildade sig öppna rännor i fasta isen, reningar kallade, hvilka utgjorde omtyckta till- håll för sjöfogel, när de från iskanten invid det öppna hafvet gjorde sina rekognosceringsfärder eller trängde fram under verklig flyttning. Så långt bort från iskanten som Vega befann sig, bildades emellertid dylika rännor icke synnerligen tidigt på våren till den vidd, att de skulle lockat inåt isfältet de fogelarter, som | öfvervintra vid öppna vattnet eller allra först anlända dit | från sydligare trakter. En större ränna uppstod nära vinter- qvarteret först i slutet af maj. Dessförinnan torde dock = alkor och tejstar hafva utanför fasta isen dragit sig norrut till Wrangels land och vesterut till Koljutschin-viken och . Tschuktsch-landets kust; ty iskanten är för dem under färden hvad stranden är för andra flyttande kustfoglar. Dessutom saknades vid Vegas vinterstation för dylika foglar lämpliga häckplatser. Härigenom är det förklarligt, att, ehuru foglarne med visshet funnos 1 nejden, expeditionen under hela våren ej fick mer än en den 30 april dödad alka (Uria arra) och en den 19 maj till Pitlekaj kommen tejst (U. grylle var. Mandtii), medan expeditionen mötte dylika genast då den efter befrielsen ångade österut. Måsar deremot och ejdrar gjorde ibland färder inåt isfältet och försmådde då ej de öppna ställena derstädes och flöd- vattnen. Den 38 maj sågs den första flocken af sex ejdrar (Somateria), och infödingar uppgåfvo sig hafva den 9 maj sett en stor mängd »jekadlin»> (Som. spectabilis) vid längre bort be- lägna öppningar. Ett stort antal måsar (Larus) iakttogs ost- ligare vid ön Idlidlja den 11 maj (antagligen till största delen L. glaucus), och en ensam L. argent. var. Vege flög den 12 i när- heten af fartyget. Först den 14 maj råkade under starkt yrväder VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 457 och snötjocka stora skaror sjöfogel komma vesterifrån emot Vega, men vände tillbaka på 2—3 fartygslängders afstånd; dessa voro väl mest alfoglar, men äfven en flock ejdrar sågs samma dag (Somateria spectabilis och antagligen äfven v-migrum) äfvensom några måsar (L. glaucus?). Alla dessa flögo emeller- tid blott omkring utan att åtkommas. De två första ismåsarne (Pagophila eburnea) skötos den 16 maj. Först den 22 och 23 maj erhöllos de första exemplaren af praktejdern (Som. specta- bilis) och pacifiska ejdern (Som. v-nigrum); och troligen höll sig i sällskap med dem äfven den egendomliga Lampronetta Fischeri, hvaraf exemplar erhöllos den 18 maj uti öppet vatten invid fartyget samt den 19—22 maj. / Under de senaste dagarne af maj hade den öppna rännan i isen sträckt sig ända till omkring en engelsk mil från Vega och omkring tre mil från land. Här kunde dragg- ningarna efter hafsdjur begynna den 31 maj; rännan var då på de bredaste ställena omkring 20—25 famnar bred och sträckte sig österut så långt man kunde se, troligen ända ut till öppna hafvet. Under en exkursion nyssnämnda dag såg löjtnant Nordqvist här en stor massa sjöfogel. Alfoglar sågos uti flockar om 15—20 stycken antingen simma i öppna vattnet eller flyga längs rännan, och svärmar af flere hundra ejdrar flögo fram och tillbaka längs densamma, bland dem äfven praktejdrar. Af de skjutna foglarne kunde dock, i följd af brist på båt eller hundar, endast en praktejderhona uppfångas. Vid denna tid synes praktejdern varit vida allmännare än Som. v-nigrum, medan deremot längre fram på sommaren för- hållandet blef omvändt, i det endast den senare då fans qvar och häckade i trakten. I rännan ansköts vidare en lom (tro- ligen Colymbus arcticus); och omkring på platsen flög äfven en stor mängd Larus glaucus, äfvensom de första simsnäpporna (Phalaropus fulicarius). På hemvägen hittades hufvudet af en skarf (Phalacrocorax pelagicus), af hvilken art jemväl nästföljande dag tvänne exemplar erhöllos. Nästföregående dagar visade sig ytterligare ismåsar (Pagophila eburnea) och den 30 maj en Lestris (cerepidatus?). Lägges ännu härtill, att svanar (Cygnus sp.) den 27 maj läto höra och på afstånd se sig under en ex- kursion till lands, så äro alla af öppet vatten beroende foglar uppräknade, som blefvo iakttagna under maj månad. Äfven på land förbättrades småningom lifsvilkoren för fogelverlden. Vinterns bara fläckar på strandkullarnes öfversta del vidgades. Det tunna snötäcket på strandåsens lägre delar hade genom afdunstning och smältning blifvit ytterligare 458 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. reduceradt, hvarigenom fjolårets gräs och örter allt mera stucko fram. På solbelysta bara fläckar å strandåsen med Elymus-stånd sågs den 16 maj på eftermiddagen en mängd små flugor, som voro mycket lifliga. Uti drifved, som hem- tades ombord den 20 maj, hittades bland annat en mindre och tre stora skalbaggslarver, som voro lefvande, äfvensom en utbildad Harpalid, som genast qvicknade till, så snart den blifvit införd i värmen; dylika larver och insekter anträffades sedermera äfven i kräfvan hos en del vadare, hvarom längre fram. Sålunda kunde nu äfven insektätande foglar i nödfall finna sin utkomst. Om man undantager de snösparfvar (Plectr. nivalis), som redan den 24—26 april och senare den 18 maj observerades på land, sköts den första land-flyttfogel — en ensam hök- uggla (Surnia ulula var. hudsonia) — den 22 maj, märkligt nog på sjelfva Vega. På land åter yppades under den återstående delen af maj månad följande arter: af lappsparfven (Centroph. lapponicus) ett exemplar den 23 maj, snösparfvar (Plectr. niv.) ymnigare den 25—27 maj, och ett ensamt, vilsekommet exem- plar af en amerikansk art, Dendroeca coronata den 25 maj. Under månadens sista dag anlände stensqvättan (Saxicola oenanthe), som sedermera blef talrik nog, hvarjemte en kråklik fogel (Corvus sp.) endast på afstånd lät se sig. I sammanhang härmed må nämnas, att årets första vadare (en Macrorhamphus”?) iakttogs vid Jinretlen den 27 maj. Det var i sjelfva verket icke märkligt, att insektätarne ännu icke i börjar af juni infunnit sig, utan snarare anmärk- ningsvärdt, att en och annan redan då kunde visa sig. Ty den 3 juni antecknades 14,32? C. köld, och dygnets medeltemperatur var — 9,4”; ända till den 13 juni visade termometern under 0. Lagunerna voro ännu isbelagda, växtligheten låg så godt som 1 vinterdvala, och insekterna voro endast under gynsamma stunder i rörelse. Ännu i början af juni var derför till- gången på födoämnen i land så ringa, att en del flyttfoglar främst uppsökte de omkring Vega under vintern hopade af- skrädesplatserna eller sjelfva fartyget. Atskilliga af dessa arter voro sällsynta, så att de öfverhufvud blott en gång anträffades; så t. ex. Totanus incanus den 1 juni, Cyanecula suecica den 7 juni och Anthus pensilvanicus den 10 juni, enhvar representant för vidt åtskilda hemtrakter: Stilla hafvets kuster, gamla och nya verlden. På land erhölls äfven den 1 (8 och 10) juni Turdus Swanson var. Alicie och den 4 juni Junco hyemalis, begge egentligen amerikanare; likaledes den 3 juni ett exemplar - VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 459 af Charadrius fulvus var. virgimicus, hvaraf längre fram erhöllos flere. En Arqvatella (ptilocnemis?) erhölls den 3 juni, men har tyvärr förkommit. Under andra veckan af juni infunno sig småfoglar och vadare till stort antal, nämligen af förut anlända arter en större mängd lappsparfvar (Centr. lapp.) den 14—16 juni, och några Charadrius fulvus var. virginicus den 14—15. Följande nya arter anlände: den 10 juni Tringa ferruginea (subarc.), de första ex. af AÅrqvatella maritima var. Couesti och af Anser hyperboreus. Den 12—15 juni erhölls ymnigare ÅArqv. mar. var. Couesi, Tringa alpina och Strepsilas interpres; den 14—15 bragte dessutom Tringa Temminckii, Char. fulvus var. virgimicus, Eudro- mias morinellus och åter Anser hyperboreus. Den första Mota- cilla alba subsp. ocularis sågs den 12 juni. Af tvänne härstädes sällsynta arter, Anthus cervinus och Hemicocichla noveboracensis, sammanträffade exemplar den 14 juni såsom representanter af hvar sin verldsdel. Kanske dock mest lifvande för del- tagarne i expeditionen var denna tid det talrika besöket af den lilla nordiska sångaren, Phyllopseustes borealis, hvilken oför- modadt slog sig ned på Vegas tågverk aftonen den 13 juni och var de följande dagarne ända till den 18 traktens allra vanligaste fogel, hvarefter den lika fort försvann; den drog sig nämligen utan tvifvel, såsom en busktraktens häckfogel, till vide- och dvergbjörk-snåren i dalarne längre inåt landet. Den 14—16 iakttogos i trakten af Koljutschin-viken oåtkomliga tranor (Grus sp.), som dock troligen anländt redan tidigare. Flödvattensamlingarna på isen började nu omkring den 19 juni blifva besvärliga, 1 synnerhet nära land; lagunernas istäcke smälte eller täcktes af samladt vårvatten, och vatten- rännan uti isen vidgades. De båda första veckorna af juni er- höllos allt fortfarande exemplar af alfogeln (Har. glac.), ejdern (Somateria), Lampronetta Fischeri (den 4, 11, 13 juni), Larus glaucus (den 1, 3—14) och Lestris crepidatus (? den 14). Der- Jemte träffades några nya sjöfoglar, nämligen Larus argentatus var. Vege den 1, 10, 14—17 juni, äfvensom Lestris longicaudus den 13—14 juni, Bernicla brenta var. nmiygricans den 15; och samma dag observerades må hända äfven Larus (Rissa) tri- dactylus var. pollicaris. Med medlet af juni eller strax derefter försvann en del talrikt genomflyttande arter, t. ex. Somateria spectabilis åt nordvest, Phyllopseustes borealis och Sazxicola e&enanthe inåt land, för att häcka på hvar sin ort. Äfven ripan försvann från kusten under juni månad. 460 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Under senare hälften af juni höll sig termometern nästan konstant öfver fryspunkten, och det första regnet föll den 26 juni; växtverlden utvecklades så, att den första blomman (Cochlearia fenestrata) sågs den 23 juni. Fortfarande erhöllos nu (den 15—530 juni) exemplar af de redan förut allmännare förekommande foglarne, såsom af Arqvatella Couesi, hvilken spridde sig för att häcka, samt af Tringa alpina, som deremot ströfvade omkring i flock ända till den 24, då den antagligen ärog vidare. Äfvenledes erhöllos några af de mindre allmänna, t. ex. Motacilla alba subsp. ocularis den 22 och 27 juni, Tringa Temmäinckit den 22 juni, Lampronetta Fischeri den 25 juni och Lestris longicaudus den 16, 22, 25 och 27 juni. Också svanar (Cygnus sp.) läto den 18 och 27 juni se sig, utan att erhållas. Men dessutom instälde sig ett icke obetydligt antal arter först nu. En ensam kryckja(?) sågs den 15 juni, men andra arter kommo på fullt regelbunden flyttning. Den 15 juni sågos tvänne prutgäss (Anser bermicla var. nigricans), och ägg af arten erhöllos den 28; den 16 (och 22) juni erhöllos ex. af sFigiothus linaria var. exilipes, den 15—17 juni sågos de första af hvithufvade gåsen, Anser canagicus, som sedermera ej tycktes vara särdeles sällsynt i nejden. Kanske de mest intressanta fynden gjordes de närmast följande dagarna, den 19—22 juni. Till omnejden kom nämligen den 19 juni den ovanligt bildade vadaren Furynorhynchus pygmeus till icke ringa antal; den be- fann sig i full sommardrägt, hvaraf dittills ej mera än ett enda exemplar var kändt. Fogeln dröjde der åtskilliga dagar och sågs ännu den 28 juni, hvarefter den försvann, må hända inåt land eller till öar i norden. Den 20 och 21 juni erhöllos två exemplar i full sommardrägt af den egendomliga, äfvenledes ostasiatiska Tringa ruficollis. Sammalunda fäldes den 20 och 23 juni exemplar af en amerikansk vadare, Macrorhamphus gri- seus var. scolopaceus, hvilken dock förr ertappats i östra Sibi- rien (och möjligen blef sedd redan en månad tidigare). Annu ett märkligt fynd gjordes den 20 fäfvensom den 25 och 26) juni, nämligen Fygialitis Maticula, som förr ej varit känd så- som hemmastadd 1 östra hälften af Asien. Den 22 juni förde med sig ej blott gulärlan, Budytes flavus (22, 25, 27-juni), och tärnan (Sterna paradisea = macrura), som jemväl erhölls den 24 och 27 juni äfvensom senare, utan äfven en af expeditionens sällsyntaste foglar, Brachyrhamphus Kittlitzt, som den 22 juni sköts vid en öppen ränna utanför vinterqvarteret. Det enda sedda exemplaret af Phalaropus lobatus hittades den 23 juni dödt, och exemplar fäldes den 24—27 juni af Lestris pomatorhina. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 461 Märkligt nog hade ända hittills lommarne icke blifvit iakttagna, så när som på en storlom (?) den 31 maj; de måtte dock hafva förefunnits någonstädes i närheten, ty den 24, 28 och 30 juni iakttogos smålommar (Colymbus septentrionalis), de öfriga arterna ej ens nu. Juli månad begynte med obrutet isband på hafvet och termometern åter visande blott 0”, dock höjande sig småningom några få, ända till 5 och 7 C. På en mot söder vettande strandsluttning stod den 10 juli hela Salix-vegetationen i full blomning, dvergbjörken bar löf, och en del örter blommade; Taraxacum slog ut den 12 juli, och den 17 stod hela vegeta- tionen i fullt flor.! Från och med den 1 juli yppades, förutom tärnan (Sterna parad.), som numera förekom dagligen, äfven kryckjor (Larus tridactylus var. pollicaris), som ankommo i stort antal och seder- mera visade sig ganska ofta (1, 4, 10, 17 juli). I sällskap med den första flocken kom den 1 juli till flödvattenpussarne om- kring afskrädeshögarna vid fartyget ett exemplar af den säll- synta arktiska måsen Rhodostethia rosea. Numera erhöllos också exemplar af Bernicla brenta var. nigricans (den 1, 2, 3, 8, 17 juli). Till den redan förut anlända smålommen anslöt sig nu både den kolossala Colymbus Adamsi, som erhölls den 3 och 10 juli, och storlommen C. arcticus var. pacificus den 4 (6, 8, 9, 10) juli. Äfven erhöllos först nu exemplar af den brokiga Heni- conetta Stelleri, nämligen den 6 (8—11) juli; och sent omsider (den 11 juli) behagade till och med tejstar (Uria grylle var. Mandti, möjligen äfven U. columba) besöka den numera ända till 5—5600 fot breda, öppna vattenrännan. Af öfriga förut anlända foglar förtjena att från juli månads skörd nämnas äfven exem- plar af Larus argentatus var. Vege den 1, 2, 11 juli, Lestris po- matorhina den 1, 5, 10 och 17 juli, L. longicaudus den 4—5 juli samt Lampronetta Fischeri den 11 juli. Det lider intet tvifvel, att expeditionen under juli månads senare hälft skulle varit i tillfälle att ertappa ännu mången art; men isbandet bröts den 18 juli, och Vega lemnade omedel- bart sitt vinterqvarter. Vidkommande talrikheten och freqvensgraden af de under vårmånaderna, maj—juli, på 'Tschuktsch-halföns Ishafs-kust observerade fogelarterna ligger det i sakens natur, att ett 1 Kjellman, Ur polarväxternas lif (Nordenskiöld, Studier och forskningar föranledda af mina resor i höga norden. Stockholm 1884). 462 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. stort antal arter erhölls och antagligen också uppträdde så fåtaligt, att de icke kunnat hvar för sig spela någon rol i na- turen. ”Tillsammantagna deremot bilda dessa enstaka exem- plar eller ytterst fåtaligt representerade arter en vwvigtig kontingent vid flyttningen, och dertill en, som väl ingenstädes utom i dessa trakter skulle bildat just detta konglomerat af arter från olika håll. Vi komma längre fram att redogöra för denna geografiska sida af saken och vilja här, endast antydande artens hemland!, uppgifva namnen på de sällsyntare arter, hvaraf expeditionen under nämnda tid observerade endast ett enda exemplar: Cyanecula suecica E., S. Anthus cervinus E., 8. > — pensilvanicus OS., NA. Hemnicocichla noveboracensis NA. Dendroeca coronata NA. Junco hyemalis NA. Corvus sp. (orientalis?) OS. Surmia ulula Vv. hudsoma NA. Totanus incanus P. Tringa (Arqv. ptilocnenmus?) B. helt få exemplar: Turdus Swainsoni v. Alicie NA. Motacilla alba Vv. ocularis OS. Budytes flavus E., S. Macrorhamphus griseus v. scolo- paceus NA. Tringa ferruginea (subarc.) B.,S. > — ruficollis OS. Uria arra &C. > grylle v. Mandtir C. Simorhynchus pusillus P. Fratercula cormiculata P. ( >» acuminata? ägg)OS., NA. Phalaropus lobatus C. Anser albifrons E., S. Xema Sabine? C. Rhodostethia rosea S., NA. Larus glaucescens B. Brachyrhamphus Käittlitzeu B. Phalacrocorax pelagicus' P. Såsom en reservation vid den senare af dessa listor må upprepningsvis påpekas, att en del af deri uppräknade arter med säkerhet förekom talrikare och sannolikt häckande på andra orter af Tschuktsch-halföns Ishafs-kust än vid Vegas vinterqvarter, der de nästan saknades dels i följd af ishinder, dels i följd af brist på lämpliga förekomstplatser. Mer än dessa på orten helt eller halft främmande gäster bidrogo till karakteriserande af fogellifvet de arter, som yppade sig flyttningstiden, men inom kort åter öfvergåfvo orten 1 E. = Europa. NA. = Norra Amerika. S. = Sibirien. : C. = Cirkumpolära området. OS. = Ost-Sibirien. P. = Pacifiska oceanen. B. = Berings haf. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 463 för att häcka annorstädes. Sådana merendels i stort antal genomflyttande arter voro: Sazxicola oenanthe. Eurynorhynchus pygmeus. Phyllopseustes borealis. Somateria spectabilis. Tringa alpina. Pagophila eburnea. > — (Arqvatella) Couesti. | Om Lagopus albus gälde ungefär detsamma, med den skil- nad att den äfven vid kusten öfvervintrade och om våren för- svann inåt land. Mest af alla karakteriserande sjelfva fogelfaunan på Tschuktsch-halföns Ishafs-kust äro naturligen de arter, som till temligen stort antal eller ymnigt, men spridda på sina olik- artade häckningsställen, lefde sommaren om och uppfödde sina ungar. Expeditionen dröjde icke så länge här, att alla arterna kunde konstateras verkligen vara på orten häckfoglar; en del upptages dock såsom sådana, emedan de voro långt ifrån sällsynta och derför med all sannolikhet häckade härstädes. Temligen allmänna: Allmänna: sHFgiothus linaria v. exilipes. = Centrophanes lappomicus. += Corvus corax. (EF) Plectrophanes mvalis. + Nyctea scandiaca. = Phalaropus fulicarius. Tringa Temminckt. Larus tridactylus v. pollicaris. Strepsilas interpres. = > glducus. FEudromias morinellus. TTT argeimat: N. Vega. Aqalitis maticula. Lestris longicaudus (Buffon). Charadrius fulvus v.virgimicus. = Colymbus arcticus v. pacificus. Grus sp. z > septentrionalis. + Sterna paradisea (macrura). = Harelda glacialis. 2 = Lestris crepidatus (paras.), = Somateria v-nigrum. > — pomatorhina. = Colymbus Adamsti. + Anser canagicus. > — hyperboreus. = Bermiela brenta Vv. migricans. Cygnus sp. Heniconetta Stelleri. Lampronetta Fischeri. (Hit kunde ännu föras några från listan sid. 462.) Af dessa fogelarter lyckades expeditionen genom fynd af ägg konstatera häckningen i trakten blott för de 16 (17) arter, som blifvit betecknade med en +, hvarom längre fram. 1 464 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Det tillkommer oss nu att redogöra för, huru dessa för Tschuktsch-halföns Ishafs-kust karakteristiska sommarfoglar derstädes voro fördelade på olika lokaler (jemför ofvan sid. 253—257), och huru fogellifvet gestaltade sig på hvarje. Främst måste då påpekas, att en del af dem vexelvis vistades på två olikartade förekomstplatser. Här, liksom i de öfriga arktiska kusttrakterna, hör nämligen den öfvervägande delen af fogel- individerna till former, som i afseende å födan till största delen äro hänvisade till hafvet. Den öppna rännan uti isen inbjöd dem derför till dagliga exkursioner äfven från trakter ett stycke inåt land, der de åter häckade. Der funno måsar (Larus), tärnor (Sterna) och lommar (Colymbus) fisk till föda; och på 4—20—30 famnars djup funno alfoglar (Harelda) och ejdrar (Somateria) rikligt byte, hufvudsakligen mollusker och kräftdjur. Sålunda anträffades uti magen af åtskilliga under- sökta praktejdrar under maj och juni månader fragment af krustaceer, bl. a. Hyas araneus, och mollusker, t. ex. Marga- rita, Pleurotoma, Fusus och Cardium. Ifrån rännan och andra öppna ställen i isen spridde sig massorna af alfogel och ejdrar parvis under sista veckan af juni; och hit kommo de dagligen under häckningstiden. Hit slutligen samlades åter, strax efter parningen och äggläggningen, hanarne, medan honorna stan- nade att rufva. Man såg smärre hanflockar redan de första dagarne af juli, men omkring den 9 juli hade de flesta skiljt sig från honan och foro nu, 100—200 stycken i flocken, skygga omkring i trakten för att derefter börja rugga. Expeditionen bröt dock upp före ruggningsperioden. Simsnäpp-honorna (Phal. fulicarius) samlades jemväl vid denna tid och vistades på vatten- pussarne invid rännan, äfvensom uti den sistnämnda, och hade lemnat rufningsbestyret åt hanarne. Att former som karakterisera de sandiga hafssträn- derna och dynerna måste vara sällsynta vid Tschuktsch- halföns Ishafs-kust, kan man sluta redan deraf, att dessa lokaler voro nakna eller blott tunt bevuxna, och att höjdskilnaden emellan ebb och flod i trakten var obetydlig samt marina - litoralfaunan af evertebrater fattig eller rättare alldeles sak- nades. De enda fogelarter, som regelbundet anträffades på de VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 465 låga hafsstränderna och vid strandpussarna vid Vegas vinterqvarter, voro KFgialitis Maticula och Tringa Temminckäi, och båda anträffades visserligen några gånger, men öfverhufvud i obetydligt antal. Ur smärre vattensamlingar vid sjelfva hafs- stranden hemtade en tid tärnorna (Sterna) en del kräftdjur (Idothea, Gammarus, Onesimus m. m.). Likaså erbjöd sjelfva den magra strandvallen tidigare på våren en tillflyktsort åt de då anländande första landflyttfoglarna, snösparfven (Plectr. niv.) och lappsparfven (Centr. lapp.) samt stensqvättan (Saxicola) och Tringa alpina, emedan der anträffades de tidigaste blottade fäckarne på lägre belägna ställen; Elymus och andra växter samt de första insekterna lockade dem dit. Men så snart vidsträcktare bar mark erbjöds, fick den torftiga vallen stå jemförelsevis öde. | För kolonivis vid hafvet häckande foglar erbjöd, såsom redan är nämndt, Vegas vinterqvarter alldeles icke eller föga lämpliga förekomstställen.: Jinretlen-klippudden skulle varit den kanske lämpligaste, men här uppträdde veterligen endast några par korpar, som häckade mycket tidigt, den 31 maj, först af alla foglar. Kanske var tschuktschernas uppgift riktig, att äfven tejstar (U. grylle var. Mandtii) häckade derstädes. Såsom en tillstymmelse till ett fogelberg kunde möjligtvis anföras klippan Janrauku! strax invid ön Idlidlja, der några par måsar (LC. glaucus) häckade på den svårt tillgängliga öfversta afsatsen; de hade ägg den 2 juli uppå balar af tort gräs. Vida vigtigare än de hittills berörda förekomst- och häck- ningsställena voro de för kusten karakteristiska lagunerna söder om strandvallen. På den enformiga, ödsliga tundran möter väl här och der ett litet träsk, omkring hvilket marken ofta antager kärrnatur. Men lagunerna med vare sig bräckt eller färskt vatten, hvilka lågo i en serie efter hvarandra närmast sjelfva strandvallen, voro både större än tundraträsken och beqvämt belägna för foglar, som i och för sin föda måste göra dagliga färder ut till hafvet. De voro derför anlitade af ett antal karakteristiska fogelarter. I brist på fogelberg, der Larus glaucus vanligen intager öfversta krönet, höll denna art här till godo med den anspråkslösare lagunstranden och lade der på tufvor sina ägg. Sådana funnos tidigast vid Pitlekaj- lagunen den 28 juni samt erhöllos derifrån också den 1 juli och samtidigt från Najtskaj-lagunen. Vid samma tid häc- kade här prutgåsen (Bern. brenta var. nigricans), ejdern (Som. v-nigrum) och alfogeln (Harelda glac.), hvarjemte från lagunen 1 Sid. 257 är namnet skrifvet oriktigt. Då V. 30 466 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. vid Pitlekaj erhöllos ägg af den präktiga Anser cånagicus den 28 juni och dagarne derpå från Najtskaj och Irgunnuk; den 9 juli voro de redan rufvade. Det är möjligt att äfven de i trakten sedda svanarna (Cygnus) någonstädes vid en lagun slagit sig ned för att häcka eller kanske vid något tundra- träsk ett stycke derifrån; men hvarken ägg eller exemplar erhöllos. Begge slagen erhöllos deremot af de jemväl här häckande lomarterna. "Tidigast häckade smålommen (Col. sept.), nämligen redan den 1 juli; den hade legade ägg den 10 juli ett stycke inåt land, medan förstlingarna af Col. arcticus Vv. pa- cificus skattades den 10 juli vid Pitlekaj, och af Colymbus Adamsi samma dag något inåt land. Afven häckade vid lagunerna Lestris-arterna, L. crepidatus den 8 juli, och simsnäpporna (Pha- laropus fulicarius) den 10—12 juli. Beträffande labbarne (Lestris) kan framhållas såsom egen- domligt, att de här till stor del tyckas lefva af lemlar och så- lunda uppehålla sig på land. De öppnade foglarne innehöllo nämligen exemplar af Myodes obensis och Cumiculus torqvatus, slukade hela och med hufvudet förut, någon gång med sådan glupskhet, att tre stycken anträffades nedsväljda efter hvar- andra. Äfven härvid gör fogeln skäl för namnet »>»tjuf-jo», ty en sågs snatta ett par lemlar ur en räfkula, dit egaren samlat ett större upplag. Fjäll-labben, £L. longicaudus, höll dessutom till godo med större skalbaggar (liksom äfven Larus argentatus var. Vege), kråkbär och hjortron, hvarjemte blad af mossor och örter hos de förra anträffades i magen, må hända intagna med andra födoämnen. Vid lagunerna lefde således ett ganska blandadt salhäkda fogelarter. Gräsätande gäss och svanar, fiskätande måsar och lommar trifdes tillsammans med lemmel-, insekt- och bärätande labbar samt med ejdrar och alfoglar, som uppsökte hafsbottnens skatter; — såsom ofta i norden trifdes här vid sötvatten- samlingar arter, som sydligare häcka blott vid hafsvatten, eller som under flyttningarna helst hålla sig till hafskusterna. Troligen voro samma arter karakteristiska för träsken och åarna längre inåt land, ehuru här ej så talrika; dock kunde anmärkas, att t. ex. Anser canagicus och Colymbus Adamsi i allmänhet tycktes förekomma längre bort från kusten. Kasta vi nu blicken på sjelfva landet med dess torftiga, ofvan skildrade vegetation och ringa antal insekter, så vore man frestad att tycka det vara ganska svårt för landfoglar - öfverhufvud att här finna tillräcklig näring. Så mycket an- märkningsvärdare är det, att så pass många arter, särskildt VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 467 insektätare, kunde förekomma här. Dessa sistnämnda lefva här till största delen af Coleopter-larver och imagines, hvilka ganska allmänt funnos uti den på stränderna liggande drif- veden, under stenar o. s. v.. De i slutet af maj och början af juni anländande insektätarne voro dock till en början tvungna till en ganska låg diet; såsom oftast under flyttningen befans deras magar vanligen till en början vara tommia eller inne- hålla endast sand. Men efter den 10 juni visade sig magen fyld af larver och imagines hos största delen af de exemplar utaf följande arter, som öppnades: Saxicola oenamthe, Phyllo- pseustes borealis, Arqvatella Couesi, Tringa alpina, Tr. subarcuata, Eurynorhynchus pygmeus, Phalaropus fulicarius, Strepsilas interpres och Charadrws fulvus v. virgimicus. Här må dessutom påpekas, att enligt Malmgren (Ant. till Spetsb. fogelfauna 1863, s. 101) Phalaropus fulicarius förtär äfven en sötvattens-alg, Nostoc sp.; denna förmåga att nöja sig med vegetabilisk föda, anmärker löjtnant Nordqvist i sina anteckningar, kan förklara artens förekomst talrikt längs BSibiriens nordkust, då man vet, att fogeln kläckningstiden har svårt att söka sin föda på hafvet, och att insekttillgången på kusten är ytterst ringa, utom vid Tschuktsch-landet och halfön. Den vågiga tundran i omgifningarna af lagunerna, och särskildt längre bortom dessa, kunde expeditionen ej hinna undersöka. Antagligen skulle här träffats en god del af de: arter, som på grund af freqvensen synas häcka i nejden, men hvaraf ägg ej erhöllos (se listan sid. 463), så t. ex. Plectrophanes, AFqiothus, Eudromias, Charadrius, Grus (i trakten af Koljutschin- viken), Lestris longicaudus samt några af de sällsyntare arterna (sid. 462), Turdus Swainsonii, Motacilla och Budytes m. fl. Med säkerhet iakttogs blott snösparfvens bo (Plectr. mivalis) vid Pitlekaj den 22 juni, och likaledes ägg af lappsparfven (Centroph. lapponicus) den 27 och 30 juni. samt den 3 juli; märkligt nog visste den sistnämnda att vända boets mynning — likasom tsehuktscherna sina tältöppningar — emot vindarna från det varmaste väderstrecket, sydost. Ännu mindre än tundran hade expeditionen tillfälle att undersöka den längre bort liggande klippmarken och sjelfva bergen. Utan tvifvel häckade här bland stenrös stensqvättan (Saxicola), som kort efter sin ankomst till kusten åter för- svann; troligen äfven snö- och lappsparfven och antagligen fjällugglan (Nyctea scandiaca), hvars bo dock anträffades äfven 1 trakten af Pitlekaj. Att längre bort uti dalarnes busk- trakter sannolikt häckade Phyllopseustes borealis, Turdus Swawn- 468 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFA son var. Alicie, Lagopus albus m. fl. arter har öål ap gånger blifvit framhållet. or väg HR dis 1 Le i ; För att underlätta öfversigten af de i det föregående me d delade data från Tschuktsch-halföns norra kust år 18 ER | vilja vi sammanställa dem uti följande tabell, betecknande nm förekomst tillfälligt eller fåtaligt med vanlig stil, talrikt >» fet stil, samt fynd af ägg » kursiv stil. DEN 469 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. [ RS SEE . EE RR RE EE LR ES Prco8r RR RR Poroe8r CRP Rs reor P Rs Perret re P Rp LÖR JR JR a '06—8 errs-rrR PPP RP RR [CO e6 RE I 3 1 0 JRR JR JE DE RC BC I LG e "tTlog "22 'cc JR Jr RO soo8eo0088P>rP 0. Po0000 0000 0000 LJ JG JE EO DORO RE RO lg LO (Lo0 Tlof '08—8GC 06 ; Pörbdödodbos kb bs Poe8ero8nbo0o0 000000 1 LR OR RO Än [JG JE 1 I LD SE seoro0000 00000 Pl 0 RP 0 ev LJ 3 (AG 9T/SI—ZI OT RK IC RR Er 0000 008000 0000 ST Te CJ OR 9T/CT 'FI gj frsilisnr CRC OR yT ig (öTT) ål «För OT '8 eter '6'8 ROR EE 4 'go6—9T | '91T—8 Tung 00 VPK PP PP PR ETS EA I see] IG IKeSer SN Re voro88 08 olr 0000 eg fee ”o8009 0000 008000 RP P BK er00800 000080 PPlo '18—88|'s8—917|'9T—8 ooo 00 ooo00 00. so8o808r-8v TeN CC RO OR OO sor 00000 018-000 00 DIC Oe 00000 0008l0v8r0 00000 DOE KRK oc8c0000 00 . eoc. oolevenrnora . ove DER OR .v socleosc8oc8teoe "JUTIA "JUTA LC EO Ssnupdur SNUDPIOJ, 'pz ""SNa2pdojo2s "AA "svb "VM 8 9000 PPP P POP snq)» sndobpT dj lvé Me DI DVPUDIS PIN 02 ORO I ooo00008 PN RPPPP PAPPA :dg LUIS "61 ocooov ov ooojoos DPWuospNny A PINnNn PWUAMNS 81 "JUTA Poo0o00for0086 00 eror8e8nr 080 Poro0o0 00. erson8r oss eros8 sp R RC EE ero0on PR ömt Prr0800 0 PP CC OR ER tesenesnnnnnnnnnnnnn BYLOD SNALO) "GT NESSER SO OC odunf PI ett 8inaru saupYydosi2Ig 'eT =" snowuodd») saupydosuaD "a ''S9d171x2 "IBA Ur) SNYOWÖT "TI ee DIDUoOsod VI20sPU2G "OT "SWSUIIDAOQIAOU PIYNIONUIF 6 vett snovunpapsudsd 15 8 ""SMUVALID SNYJUP I olevossosorasoeoeo0+ snavy saipng 'g """SVADINIO "AA VQIV VIPRIPION I "tt 8YQMas0Q Sojsnasdomfiyg F$ ""PUP AA "SUDANS SNPANT 'S Ur SAS 0 ee) PI02LLVS "a SysvovvRet sn ÖRODIIS WINDS I - PALMEN, SIBIBISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 470 g'I 1 LI feosossssoceselssossonesöcer 81 "LI Di / LI srcsedd rr .” slecst rs , ."- seovsesrölante >. rr UC sor RR RR slesönrs tr Tlf LT Zz Sr 0£—82'Lö ATA fr Le ve Ice CE KR sne [å . rr RPG 90 93 02 [EE (JRR RO SO a GT PL 'OI G1é 01 V J KSR a RS I Re E Göjotensveteveskisenreberertna skit 80 LL vz EöItt 61 EEETTTTS EEE TSTTTTen 13 07 EO OO OR . söoscronseleoso—ceocor" 09 00 elev vores cc '05—€EG Ag Pz | Iö- 61 "LI FSI GI OIL 'go—91 | '9T—8 Tune 8 "tl0€ '67 orre orrrrK Ak 18 UG rose] "to gl "lp [LÅ sven seceleser rr lr srore]orsoor orre nens I X/8 2 DIKE BE EE EE EE [EE ER BE BO EE ER Inn en Process .. . rek DEE VE ÖR On 8 OCC RO BOR EE ÖR RSS 3 Perser LM .. . rr 0e ocso0 orsa DEC some ror Ps sccckos 000 ocle .e . oreoles8r RR Porse sor res rss PKK scchoecoo0 CC ÖRON OO RO ISS soc loc oro s RR ER 2 "TT 8 ""StaP22r00d 'A "200put SNADT LP BE AN DPIUunga orydobor '9P vet Dasos VUNPISOPOYT 'G$ tenn 2UQDS DUIX "HF TT (A90w) Dasrppand PULS SF 'ds snug or 'urbara 'A snamf smuppuyg IR eespymouyvu syrpibgr 0; tt SNIJOULLOW SPYWOLPNIT 68 ett gsg4ds07ur SVpnsdasyg 88 OK FE RR ""SmaDvdIumf € "EG EE KE REK RR FR ett SN2VQ0] sndo4pwyr '98 oroas rss DE PRO .o errsrrs rss s .v . ecoc0 0 ov | ere RK . . . . ect bo f18-88|[88-01[91—8 TeN -. . . . . . . oo0o8s 0 Vs il "snDubid snysukfiysoukyng se ee sY000Yns < pe ue (Fpwuvwndp) « ee DO FER KE PI FANN VHIUVUNUI TJ, POWwws TJ 18 (Gsruroudonsd) « 08 '""489N00 "AA ”tDUt DIJ2DAHAF '6Q " purdio SRRENE EE ("d4vqQns) paurbnssof DOWN, 906 VDA "AA ”IUIDAL rT "OSÅ ee syggsaonvyb "T's VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. — AA — AA — — — — XX AA —L — AA — — KK TUGGAR BN ER IEVEK VAS IG RFA (DIG SNA EA LEO DTS ÖT di 2 G— Ie zz PlLå '6 FÖREN Köred Og 61lore soi | ipral0 Brio 10re.ä:0:6.B9LB SIE syngvyads fo '08 LI 6'8 F—J 08 8 ZL Men AS RR IE SVA i MO OA BIv,6'0-drSr0iven] jake, ör shakar ere iÄLe OO borkgr BO GAOlG tt umabvu-a PID MOS 61 LI Le ESR FORSAR SANN et 'II a SRK OURg rd SU SPE Rl ao äe (ER ÄGagaD tt QU0YOSTJ DPIuosduwnT Lil u rlog' LT Peer zz = ra AE RNE AE SS (Can) a RRSro age (rada seen gyDr0)É PPI "IL ÖLEN ST FSS ersjenb SJR SG vr SER PEddsdLAADAGNYS Ffäfe nas ske lb] | le lelaala NOPOSGE [dördör. sad [VRUGNNNIE AVÄNAVS RAN tt 24000008 DIJUONVUIF "GÅ 'g e Få 81 PIDDE ROR ge Se OAS SEE SoRAD ge Sea SA srosnereosenrr rn rer såg snubhi) '81, LI 'g EFS RE c[ ÖSTEN ANeN sted seja föl [YR Ne rele SRS bi köglolioe a a a YRES Yo aj ks Ve ekens (aa ste slog sil fsre Seretse eralekar si SUuDdruGvu”ADyudsg PJIVULIJ "Gl 1 6 Gc 'e TI —88 LL PL 61 2 SEG ESD |A ROSEN GR Sa oOdd ALL | Iössstogn VON BTsugo |JIFTNVALLIE ee (snynrd) snowbvuna 'V "OL fessnessöKes SJ [IST er Sia sYefs a sister ere I) ÅSAS TS LeLSTS SSA Ve a kas | loka Sfsess readers 26 'pl Yle | FRE Ber age re JO GGEL LON YE VÄNYYTJN |G IR IÄFThY UUSI INII eo 0/0 oiöie 0.0 ös Seine snasoquodkiy 'V '69 RN ochossooceoo0 00040 61 e08 one ev ve RR y Hörers e okeje oifioke occcov0-leces eococö-oleocc.000cc0ldoccass or elono ooo08t ce ee Syosfigiv A9SUP '89 RN FAN KI RE Nn Ooct ooo ros soo0ro00 00 Pos I 18 soc rrces sla ovecs.relen RR FENA snorwbvjod LPLOIOLIDIDYJ 'G9 OI KT "Tl08 '8G 'po oeo8- >”. creleonee RE AAA a NN OR AA a FOG ee SYDUOsIUudjdas 0) 'p9 OT '6 'e 9 'P socertecs NORRNAT BR NN AA 619. 6-0)a767 orbis] Ä[01a 0.070) vjp ai] | END steep or srekekele | ajere es NOTE RE RA snoYfronpd "A SNIVIAD Ö '€9 OI fé boecoooo—=rore rele BBR PR 004 eoel oo saecc ooo oc elsker oc ÖRA DOE rr NA Kr rn oroskora TEES VD DI snqwuh109 9 GL TE sevelsoosoct oc occcolses.ö. rr vr solen sooe8» 0006 DOE DORO AN AA OD BN """"DIDINIWAOI PINIAIIDAT '09 ONE soceres Govssolvöd 00 Krk rn OS AAA RSA sccoc co. od? DEE a AA EN 81 I X/8 > sniynrsnd SNYIJUfYLOWIS '65 SO Er rs In ooo -c Fr RR rn OO] AVD Hele aölferr socskeososelseses BO FO DO RR ZY snydwvysliyovag IG II RAA NN OR PAA DORA OO osene 61 NA BN so.frsore ros oco00 vupPuUuoM "A EYVLCELA 00) 'GG 0Z '81 GE 0G oO NGA SNES SEAN ESA AT sh AES Se SfE na AR Role BÖRENANS (rs ot SA ESS 2 AT/OG | (vryovuunsg) Ptuuwv DUN "P9 LI "OT 'G I a CZ 'Pz OAS boose e1exv s/ervi|.ö sjereNRL ve DOE I SA OO SINE PA oroseses eve DUNWsojpwod TT 'eG STOOR GC 'p | Lö a Zz 9] TI '€l | DIOR RO OXE A LOT TESEN | SFS ole Kra e.o ejöNer [FER reta ers NLO - ONT vd SPreffaen SET NE SMPTDGKDUON "GG TR KEN BR EA as ROR | öre feennemopduo säs 19 fär8 un 095061] "ee 01 ag | I AG Nr TID f Tung. TeN 472 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. IV. Öfversigt af arternas utbredning inom arktiska området. Litteratur. För att underlätta jemförelsen af de 1 det föregående lem- nade uppgifterna om arktiska utbredningen af de arter, som Vega-expeditionen iakttog, skall i denna afdelning framläggas en tabellarisk öfversigt af dessas arktiska fyndorters högsta polhöjd inom de undersökta områdena. Deri skola upptagas alla arter, som blifvit funna inom den arktiska trädlösa delen af gamla verlden, och tillika angifvas, huru vidt utbredda de förekomma inom Amerikas arktiska del; men arter, som uteslutande anträffats inom nya verlden, komma icke i betraktande. Såsom sydlig gräns för området antages trädgränsen, all- denstund denna bättre än gränsen för sammanhängande skog bestämmer nordgränsen för ett stort antal boreala fogelarter. Dylika trifvas nämligen ännu talrikt i den utkant af skogs- området, hvarest träden stå glesa eller blifvit nödvuxna, eller der trädbestånd uppträda i form af skogs-oaser inom det träd- lösa området; men de komma blott fåtaligt eller såsom gäster till det ostridigt arktiska trädlösa området. Visserligen är det flerstädes vanskligt att noga bestämma läget af trädgränsen; ty dels är denna ej närmare utredd, dels ej skarpt markerad, dels förändras den småningom genom tundrans inkräktningar och oasers utdöende; svårigheten ökas slutligen derigenom, att äfven andra orsaker än ett arktiskt klimat ställvis hämma skogsväxten. Men någon af naturförhållanden betingad gräns måste dock antagas, och trädgränsen synes oss lämplig nog för vårt ändamål! Uti nästföljande text lemnas i möjligaste korthet antyd- ningar om, hvilka trädarter deltaga i bildandet af gränsen, äfvensom de väsentligaste topografiska omständigheter, som 1 På enstaka orter, der af en trädart uppträda allenast enstaka nöd- vuxna och utdöende exemplar samt lågväxta dvergar, eller der dylika krypa längs marken, förlorar naturligtvis trädarten för vårt ändamål hvarje betydelse. a EE SÖMN VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 473 gifva hvarje område dess karakter och utgöra vigtiga be- tingelser för fogellifvet på orten. Närmare detaljer måste uppsökas 1 källskrifterna härom, som 1 vigtigare fall citeras. Möjligast fullständigt deremot meddelas för hvarje område dess ornitologiska litteratur i kronologisk följd; arbeten, som förblifvit mig otillgängliga och derför citeras blott enligt andra källor, betecknas med en ”. Uti tabellerna åter har hvarje område sin kolumn, hvari ofvan angifves polhöjden för den del af trädgränsen, som faller inom detsamma. Några beteckningssätt förklaras närmast fram- för tabellerna. Ehuru här således närmast afses blott de trädlösa arktiska områdena, synes det dock icke olämpligt att onumrerade upp- taga äfven några halft arktiska, sydligare trakter (Island, Bering- ön, Aleuterna), som i någon mon på grund af trädlösheten kunna jemföras med de förra. Likaledes upptagas några verk- liga skogsområden (Boganida, 'Tschuktsch-landets och Alaskas inre), emedan de med närliggande arktiska trakter stå i sådan förbindelse, att de äro upplysande för dem; men från dessa områden uppmärksammas blott de enligt nyss angifna grunder valda arterna. Af samma skäl anföras inom kolumner för arktiska områden ofta äfven polhöjder för sydligare än skogs- gränsen liggande fyndorter, när arten icke går nordligare. — Alla dessa uppgifter tryckas dock med finare typer, medan åter fyndorterna inom arktiskt trädlöst område upptagas med vanliga större typer. Island. Områdets geografiska läge, dess insulära klimat samt vidd och bergiga beskaffenhet förläna dess fauna karakteren af en blandning utaf boreala, alpina, subarktiska och arktiska element. Barrskog saknas helt och hållet, och äfven af björkskog finnas numera blott svaga spår, ehuru dess utbred- ning för något sekel tillbaka varit vidsträcktare. I följd af den antydda blandningen af faunan och då härtill kommer, att ön icke står i omedelbar beröring med våra öfriga. gebit, samt att för en stor del af de här gjorda ornitologiska iakttagelserna saknas speciela uppgifter om fyndorterna, så upptages området endast i förbigående. Förutom äldre uppgifter (Brännich 1764, Olafsen och Povelsen 1772 samt Mohr 1786; se Dresser, B. of Eur.) meddelas ornitologiska iakttagelser i följande arbeten: Faber, Prodromus der Isländ. Ornithologie. 1822. Faber, Uber das Leben der hochnordischen Vögel. Leipzig 1826. ?Procter, Notes on an ornith. tour in Iceland. 1838. Kräper's afhandlingar i Naumannia 1857, 1 s. 83; 2 s. 1, 33 och 436. 474 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. "Newton, Ornithology of Iceland. Appendix 4A till Sabine-Baring- Gould's »Iceland its scenes and saga's>. London 1863. (Citerad efter Dresser, B. of Eur.) N , Kjerbolling-Collin, Skandinaviens Fugle. Kjgbenhavn 1815—77. Gröndal, Verzeichniss der bisher in Island beobachteten Vögel. (Ornis 1886, s. 355—374.) Slater and Carter, Notes from Northern Iceland in the summer of 1885. (Ibis 1886, s. 45—52.) Slater and Carter, Field notes from Northern Iceland. (Zoologist, 1886, 3 ser., vol. 10, s. 149—159.) Nielsen, Ornithol. Beob. zu Eyrarbakki in Isiand. (Ornis, II, 1886, s. 429—431.) Det torde väl knappast vara nödigt anmärka, att Island utom de i kolumnen upptagna arterna äger äfven andra, dels ställvis allmännare före- kommande (exempelvis Troglodytes parvulus, Gallinago scolopacina, Mergus merganser, Podiceps nigricollis m. fl. a.), dels hit vilsekomna; dessa hafva här uteslutits såsom helt och hållet främmande för alla öfriga arktiska gebit och således anträffade på Island sannolikt blott i björkregionen eller kanske all- deles tillfälligtvis äfven ofvanför densamma. 1. Jan Mayen. Från denna lilla arktiska och ensamt belägna ö (71?) finner - man ornitologiska iakttagelser uti: Malmgren, Bihang till »Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen utförda 1863 och 1864». Stockholm 1867. Mohn, Den norske Nordhavs-Expedition 1876—1878, V, 3, Geografi og Natur- historie, sid. 26. Pelzeln, Vögel und Säugethiere von Jan Mayen, gesammelt von Fischer. (Die Österr. Polarstation Jan Mayen; Beobacht.-Ergebn., III Bd., s. 109— 127.) (Erhållen först under tryckningen.) | Det är uppenbarligen från Island en del sydligare fogel- arter förvillat sig hit; arktiska arter åter besöka ön antingen = - för att häcka eller blott på färd till och från Grönlands ost- kust eller längs isbarrieren till Spetsbergen. 2. Spetsbergen. Uti flera allmänt kända resebeskrifningar skildras natur- förhållandena på denna arktiska och bergiga ögrupp!, hvars större öar i det inre täckas af inlandsis och omgifvas af ett merendels smalt förland, som under sommaren blir fritt från snö och is. För områdets ornitologiska förhållanden redogöra följande arbeten: 1 En förteckning öfver publikationer om och af de svenska arktiska expeditionerna finnes uti: The Arctic Voyages of A. E. Nordenskiöld 1858—1879, London 1879, sidd. 418--440. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 475 Evans and Sturge, Notes on the Birds of Western Spitzb. as observed in 1855. (Ibis 1859, s. 166—174.) Torell, Bidrag till Spetsb. Molluskfauna; ak. afh. Stockh. 1859. (Foglar, sid. 43—65.) Qvennerstedt, Några anteckningar om Spetsb. däggdjur och foglar; ak. afh. Lund 1862. Malmgren, Anteckningar till Spetsb. fogelfauna; (med kritiska referat af äldre uppgifter utaf Martens, Phipps, Scoresby, Ross, Keilhau; Öfvers. K. Vet.-Ak. Förhandl. 1863, s. 87—126; på tyska uti Journ. f. Orn. 1853, s. 358—387, 447 —458). Malmgren, Nya anteckningar till Spetsb. fogelfauna (Öfvers. K. Vet.-Ak. Förhandl. 1864, s. 377—412; på tyska uti Journ. f. Orn. 1865, s. 192— 216, 261—270). Newton, Notes on the Birds of Spitzb. (Ibis 1865, s. 199—219, 496—525). Malmegren, Zur Vogelfauna Spitzb. (Journ. f. Orn. 1865, s. 385—400). Newton, Zur Vogelfauna Spitzb. (Journ. f. Örn. 1867, s. 207—211). Malmgren, Bihang till »Svenska Exp. till Spetsb. och Jan Mayen, utförda 1863 och 1864». Stockholm 1867. Malmegren, smärre notiser uti Ibis 1869, s. 280. Heuglin, Briefliches äber eine Reise im europ. Norden (Journ. f. Orn. 1871, s. 10—13). Heuglin, Die Vogelfauna im hohen Norden (Journ. f. Orn. 1871, s. 81—+107). — Nachtrag (samma årgång, s. 205—206). Sundevall, Spetsb. foglar, med hufv. avseende på dem som blifvit funna under Prof. Nordenskiölds resor dit åren 1868 och 1872—73 (Öfvers. K. Vet.-Ak. Förhandl. 1874, s. 11—30). Eaton, smärre notiser uti The Zoologist, 2:d ser. 1874, s. 3805—38822. Heuzglin, Reisen ... (se Novaja Semlja). 1874. Newton, smärre notiser (Corvus corax, Hirundo rustica) uti Ibis 1875, s. 272. Schlegel, Die Vögel . . . »Willem Barents> (se Novaja Semlja). 1881. Cocks, An Autumn Visit to Spitzbergen. (Zoologist, ser. 3, vol. 7, 1883; s. 393—409, 433—448, 479—488; 1884, s. 18—20). Cocks, The Avi-Fauna of Spitzbergen. (Zoologist, ser. 3, vol. 8, 1884, sid. 231-282, Till området räkna vi äfven Beeren Eiland (74!/5”), hvarest några få afvikande fynd blifvit gjorda. 3. Kola-halföns Ishafs-kust. Skandinaviska halföns nordligaste delar äro mest bildade af sträckor, hvarest, dels med anledning af höjden öfver hafvet, dels det nordliga läget nära en ocean, all trädvegetation fördrifvits från de för vinden mera utsatta trakterna. Naturen är derför här så väl alpin som till en viss grad arktisk, men antager derjemte också boreala egenskaper i de skyddade dalarne, der ännu öfver 70” n. br. skogsvegetation visar sig. På grund af denna blandade beskaffenhet, som äfven gifver sig till känna i fogelverlden, utelemna vi norska Finmarken. Af Kola-kalfön eller ryska lappmarken känner man hittills endast kusttrakterna, utaf hvilka den norra och östra äro träd- 476 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. lösa. Uti halföns vestra del anträffas björk och delvis äfven tall vid de inre delarne af fjordarne och ställvis, om ock spar- = samt, äfven mer eller mindre långt mot mynningarna (Pasvig-, Peisen-, Ora- och Kola-fjorden). Om dessa trakter kan således sägas ungefär detsamma som om norska Finmarken. Men nästan hela Fiskare-halfön (Rybatschi) samt hela den fjordlösa Ishafs-kusten af den egentliga Kola-halfön uppgifves bildas af en tundra-artad landsträcka bevuxen med laf, mossa, ris och snår af dvergbjörk samt vide; den ostligaste delen synes an- taga natur af verkliga subarktiska tundror. Enstaka individer af björk förekomma dock på lågländta ställen längs hela sträckan, ehuru nästan alltid blott under högst förkrympt och dvergartad gestalt; i den synnerligen väl skyddade Ponoj-dalen uppträder den redan 1 större mängd, bildande gles småskog (Fellman). Från det oundersökta inre kommer gränsen för gran- skogen (Abies obovata) till närheten af ostkusten vid Sosnovets (66!/5”), men enstaka dvergartade granar finnas ännu vid Ponoj. Emedan kuststräckan sänker sig i sydostlig riktning från 70? till 67? (66!/5), och den östra delen snarare har arktisk karakter än den mera nordligt belägna vestra, kunna de i kolumnen för detta område angifna polhöjderna för fynd- orterna icke alltid angifva den polära gränsen för arterna, utan endast fyndorter öfverhufvud. Uppgifterna kunna derför ej jemföras med trädgränsens uppgifna polhöjd eller med samma fogelarts polargräns på andra orter, utan böra de- taljerade iakttagelser ur källskrifterna anlitas. Såsom vigtigare sådana äro att anse: v. Middendorff, Bericht öber die ornith. Ergebnisse der nat.-hist. Reise in Lappland 1840 (Beitr. z. Kenntn. d. Russ. Reiches, VIII, 1846, s. 187— 258; med »Nachtrag» af v. Baer s. 259—272). Lilljeborg, Bidrag till N. Ryssl. och Norriges fauna (K. Sv. Vet.-Ak. Handl. 1850, II, s. 281— 341). Delvis ingående på tyska äfven i Naumannia 1852, TES STO. Dergatscheff, Russkaja Laplandia. Archangelsk 1877. Mela, Vertebrata fennica. Suomen luurankoiset, Helsingfors 1882. Nikolski, Ornit. nabljudenija na Bälom more i murmanskom beregu 1880. (Trudi S:t Pb. obsch. jest.; S:t Petersb. naturf.-sällsk. skrifter XVI, 1885; 1 84881-815, Pleske, Ubersicht der Säugeth. und Vögel der Kola-Halbinsel, II, Vögel und Nachträge. (Beitr. z. Kenntn. d. Russ. Reiches, 2:te Folge. S:t Petersburg 1886.) Utkommen äfven på ryska. 5 Enwald, Ornitol. anteckningar gjorda i norra delen af finska naturhist. om- rådet (Medd. af Societ. pro Fn. et F1. fenn., 15, 1886, s. 1—238). Utaf dessa arbeten meddelar särskildt det af Pleske en - fullständig litteraturförteckning äfven öfver mindre vigtiga källor VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 4TT (vakbaer, Böhtlingk, Sölowzoff, Aubel, Raö m. fl.) samt är öfverhufvud uttömmande och kritiskt. Utmärkta skildringar af naturförhållandena meddelas dessutom af Fellman uti: Fellman, Plant&e vasculares in Lapponia orientali sponte nascentes. Notiser ur Sällsk. pro Fauna et Flora fennica förh.; hft. 8 1869(—1882). Friis, En Sommer i Finmarken, Russisk Lapland og Nordkarelen; Christiania 1872. Utkommen äfven på svenska. Följande orter hafva i ornitologiskt afseende blifvit af forskare besökta inom det trädlösa området: 695/6”, Henöarna. 68!/6”, Swjätoinos öar och udde. 693/;>— nära 70”, Fiskare-halfön =: 675/&, Lumbovski-öarna. (Rybatschi). 67!/&6”, Triostrow-öarna. 69!/3?, Kildin. 67”, Ponoj-flodens mynning (i 69!1/,”, Teriberka. hvars skyddade dalgång 69!/,”, Gavrilova (fogelfjäll.) finnes er afvikande na- 68/35”, Litsa. tur). 68!/3”, Schuretskaja (med fogel- — 66?/4”, Devjatoje. fjäll). 66!/2?, Sosnovets. 68!/&€”, Jokonga. 66!/6”, Pjalitsa. 4. (Kanin, Kolgujew.) Petschoras nedersta lopp. Öster om Hvita hafvet äro kusterna skoglösa till betydligt söder om Mesen, ehuru skog här finnes något inåt land. Björken blir redan 1 vestra Samojed-landet blott låg längs trädgränsen och finnes österut sparsammare, buskartad. Enligt Ruprecht, Schrenk och v. Middendorff bildas trädgränsen vesterut af björk och gran (Abies obovata), ställvis af lärkträd (Larix sibirica), hvilken längre österut emot Ural tränger nordligast af alla, medan björken här blott ställvis når ens grangränsen. I Kanin-halföns (66!/.—68!/>”) södra del sträcker sig träd- gränsen till 66?/;” (en oas finnes ännu vid 67!/52) och fortsättes österut i oregelbunden sträckning, böjande sig 1 floddalarne nordligare, vid Indega till 67''5; vid 67/3 finnas alldeles för- krympta träd. Halfön borde, tillsammans med den trädlösa Ishafs-kusten och ön Kolgujew, bilda ett eget område; men då härifrån finnas så få ornitologiska uppgifter, hafva dessa blifvit upptagna bland dem uti kolumnen för Petschoras mynning. Iakttagelser finnas nämligen blott sparsamt uti: Saweljew, Die Insel Kolgujew (Ermans Archiv f. wiss. Kunde von Russ- land, X, s. 313—3816). Maximow, Morskoj sbornik, 1858, n:r 4, s. 184—195; foglar från Kolgujew 478 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. +Aubel, H. und K., Ein Polarsommer; Reise nach Lappland und Kanin. Leipzig 1874. Seebohm, Notes on the Birds of Archangel; uppgifter af Henke (Ibis 1882, s. 371—386). : I Petschora-dalen stiger trädgränsen ända till närheten af 68”, högst i östra Europa; österut finnas ännu enstaka oaser nästan lika nordligt, men gränsen går i allmänhet under 67”. För dalens ornitologiska förhållanden redogöra följande arbeten: Seebohm, Exhibitions of some rare and interesting birds and eggs from Petschora. (Proc. Zool. Soc. London 1875, s. 566). Harvie-Brown, Notes of a Journey to and orn. observations on the lower Petschora. (Proc. Royal Phys. Soc. Edinburg, 1875—76, s. 81.) Seebohm, On the migration of birds in North-East Russia (Orn. miscell., I, 1876, s. 239—247). Harvie-Brown, Sketch of the Ornithology of the lower Petschora, with Remarks on the migr. movem. of the species observed (Proc. Nat. Hist. Soc. of Glasgow, 1876, s. 44—56). Seebohm and Harvie-Brown, Notes on the birds of the lower Petschora Ibis 1876, s. 105—126, 215—9230, 289—311, 434—456; Appendix 1877. Harvie-Brown, On the Distribution of birds in northern Russia, I, Lower Petschora in North-East Russia (Ann. and Mag. Nat. Hist., 1877, s. 91—104). Seebohm, Siberia in Europe; A visit to the valley of the Petschora in N.E.-Russia. London 1880. Harvie-Brown (Distr., I, s. 94—96) har lemnat närmare uppgift om de uti Petschora-dalen i ornitologiskt afseende undersökta orterna; vi uppräkna här dem, som ligga nära eller ofvanom trädgränsen, och angifva i korthet de derstädes rådande naturförhållandena, delvis äfven efter Schrenk: 65” 26' Ust-Zyljma 65” 47' Habariki 66” 13' Jorsa-floden 66” 38' Chuvinski 66” 42' Abramoff 67” 15' Viski ligga ännu inom gränsen för sammanhängande 67” 31' Gorodok KEN KORNE skog. 67” 45 Kuja; snår af ofvannämnda buskar, skog af lågväxt, armtjock björk, klena lärkträd och ställvis utdöende granar. 67” 54' Alexejevka-ön; videsnår med få björkar vid floden, längre bort tundra; besöktes den 20—25 juni och 2 augusti. ; (Ibis 1876, s. 448—450) skog af tall och lärkträd. l öfvervägande sumpmarker med buskar af vide, Alnaster J och björk (enstaka små tallar). Jooshina flod strax ofvan trädgränsen (68 eller obetyd- ligt nordligare) på östra stranden: vågig tundra med sjöar, vide- och dvergbjörk-snår, starr-ängar m. m.; den 25 juni. Stanovajalachta (ungefär 68” 10') på östra stranden: jemn, vågig tundra med sjöar, höga strandbankar vid kusten; den 26—28 juni och den 6 samt 30 juli. AT VEGA-EBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 479 Dvoinik (68? 28) vid kusten af Petschora-viken öster om Bolvanski-viken: saltsjökust, sanddyner och höjder; jemn tundra med bäckar; den 22—30 juli. Guljajewska-bankarna utanför kusten (68? 58') vid myn- ningen af Petschora-viken: låga sandbankar med ringa gräs- vegetation; den 13—14 juli. Patibafvet. utanför, mynningen har, vid: 70? 6 n:ybr; och 48? 40' o. 1. midt emellan ön Kolgujew och Novaja Semlja, ett vilsekommet exemplar af Cyanecula Wolffi Br. blifvit ertappadt enl. Feilden, se Novaja Semlja.] 5. Pae-Choj och Waigatsch. Norra Urals emellan 65? och 67” liggande del är visserligen trädlös, men skogen (Larix sibirica) tränger på europeiska sidan till några mils afstånd, på den sibiriska åter nästan intill foten af bergsträckan (enl. Hofman, D. Nördl. Ural, I, s. XXXT) Den trädlösa sträckan bildar således ett arktiskt-alpint (icke ett rent arktiskt) område med toppar af 3—5,000 fots höjd. Berglandet fortsättes norrut ännu under 67—068”, stötande till barrskog endast på den östra sidan och till en subalpin(-sub- arktisk?) trakt på den vestra. Dess yttersta mot NV. riktade fortsättning, Pae-Choj, bildar ett lägre trädlöst kull-land, som sträcker sig 1 riktning åt Jugor Schar och Waigatsch, samt sluttar emot IKara-viken. Vid Kara-viken är kusten dels flack och sandig, dels mera brant, bestående af sand och lera, särskildt vid de utfallande vattendragens högra (östra) sida, — enligt Sujew (Finsch, Reise nach W-.-Sib., sid. 450, noten). Härifrån finnas ornitologiska uppgifter uti: Pallas, Zoographia rosso-asiatica; 1811 (ny uppl. 1826): Sujews iakttagelser. Brandt, Bemerkungen öäber die Wirbelthiere des nördlichen europ. Russ- lands, besonders des nördl. Ural. Vögel, s. 61—71. (Bihang till Bd II af E. Hofmann, Der Nördliche Ural und das Kästengebirge Pae-choi. S:t Petersburg 1856.) Vega-expeditionens ofvan meddelade iakttagelser. Waigatsch-ön bildar liksom Pae-Choj en undulerande tundra-slätt.! Då begge dessa områden således likna hvar- andra 1 topografiskt afseende och jemväl fogelfaunan synes öfverensstämma, sammanföras de här till ett område. Måhända 1 Jemför: Nordenskiöld, Redogörelse för 1875 års exp. till Jenisej, sid. 20—21. kr 1 480 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. äfven den sydliga delen af dubbelön framdeles skall visa sig höra hit. — Om litteraturen se rubriken Novaja Semlja. Följande inom detta arktiska område liggande orter äro citerade för ornitologiska fynd: 68—69” 40' Pae-Choj. 69?/2—70!/»” Waigatsch. 68—69? 15' Kara-floden. 69” 39' Kap Grebenni. 69 39' Chabarova by. 69” 40" Bolvanski-nos. 69? 45' Nikolski-floden. 69” 50' Ljamtschina-bugten. 69” 40—55' Jugor Schar. 6. Novaja Semlja. Norra delen af denna dubbelö är lik Spetsbergen och rent arktisk; den södra öns märkbara yttre likhet med Waigatsch och Pae-Choj har redan ofvan blifvit antydd. Om fogelfaunan lemna följande arbeten uppgifter: v. Baer, Schilderungen des thierischen Lebens auf Novaja Semlja. (Bull. Ac. S:t Petersb., III, n:o 22; äfven i Arch. f. Naturgesch. 1839, I, s. 160—170; Ann. Nat. Hist., 1:sta ser., IV, s. 145—154. ”Pachtussow, Sapiski d. hydrogr. Depart. d. Ministeriums, I, s. 216—220, enl. Spörer. Spörer, Nov. Semlja in geogr., naturhist. und volkswirtsch. Bezieh. (Pet. Geogr. Mitth., Ergänz.-heft 21, 1868, s. 98.) Spörer, Das Thierleben auf Nov. Zemlja. (Lotos, Prag 1868, XVIII, s. 47.) Gillett, On the Birds of Nov.-Zemlya (Ibis 1870, s. 303—310). Heuglin, Nachrichten äber Nov. Semlja; Bull. Ac. imp. S:t Petersb., XVI, s. 566, och MÉÅéIl. biol. 1872, VIII, s. 220—225 (bref till v. Middendorff). Heuglin, Notes on the Birds of Nov. Zemlia and Waigats-Island. (Ibis 1872, s. 60—065.) : Heuglin, Verzeichn. der auf Nov. Semlja und der Waig.-Insel beob. Vögel. (Peterm. Mitth. 1872, s. 28, 29, 76.) Heuglin, Die Rosenthal'sche Exp. nach dem Nordpolarmeer. (Journ. f. Orn. 1872, s. 118—128, och Nachtrag, s. 464.) Heuglin, Reisen nach dem Nordpolarmeer in d. J. 1870 und 1871. Braun- schweig 1874. III, s. 79—201. Pelzeln meddelar några ornitologiska notiser om af grefve Wilczek år 1872 från Nov. Semlja hemförda foglar uti Verh. der K.K. zool.-bot. Ges. in Wien 1874, XXIV, s. 31. Théel, Några bidrag till Nov. Semljas fogelfauna. (Öfvers. K. Vet.-Akad. Förhandl. 1876, n:o 5, s. 43—53.) — Note sur les Oiseaux de la Nouv.- Zemble. (Ann. d. Sc. nat., 6:me sér., Zool., T. IV, art. 6, Paris 1876.) Nordenskiöld, Redogörelse för en exp. till mynningen af Jenisej och Si- birien år 1875. (Bih. till K. Sv. Vet.-Ak. Handl. Bd 4 n:o 1, 1877.) Sid. 12—29. Kjellman, Redogörelse för Prövens färd från Dicksons hamn till Norge samt för Kariska hafvets växt- och djurverld (uti nästföregående skrift sid. 45—61; foglar sid. 59—860). VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 481 Sechlegel(-Hoek), Die Vögel gesammelt während der Fahrten des » Willem Barents> in den Jahren 1878 und 1879. (Niederländ. Archiv f. Zool. 1881, Supplementband 1, 3, s. 3). Feilden, A polar Reconnaissance, being the Voyage of the »Isbjorn>» to Novaja Semlya in 1879, by Markham, London 1881. (Innehåller jemväl ornit. litteratur för Nov. Semlja). Nordenskiöld, Ur N.-Semljas djurlif, Vegas färd I, s. 100—125. Stuxberg, Faunan på och kring Novaja Semlja. (Vega-exp. vet. iaktt. V, 1886; foglarna sid. 18—23.) Följande orters polhöjd citeras uti kolumnen: 70/5” Kara-porten. 73” 20--22' Matotschkin Schar. 71?” Kostin-schar. 73” 45' Suchoinos. 71”—10' Nechwatowa. 74 10' Udde Bay. 71? 28' Södra Gåskap. 75? 50' Kap Middendorff. 72? 9' Norra Gåskap. 76” 10' Pankratjew öarna. 722 54' Besimennaja Bay. 76? 24' Kap Nassau. 7. Frans Josefs land. Härifrån finnas ornitologiska notiser af den österrikiska expeditionen med Tegetthoff åren 1871—74, som infrös vid Kap Nassau på nordligaste Novaja Semlja (76? 24') och dret mot norden (76!/22—793/4?) samt gjorde en slädfärd emellan öarna af Frans Josefs land förbi Alken Kap (81?/4;”) och ända till 82? 3 vid Kronprins Rudolfs land. Payer, Die öst.-ung. Nordpol.-Expedition in den Jahren 1872—1874. Wien 1876. . Neale, Notes on the Natural History of Franz-Josef Land as observed in 1881—1882. Eira-exped. (Proc. Z. Soc, London 1882, s. 652—656). 3. Kariska hafvets (södra och) ostliga kuster. Härifrån finnas endast få och fragmentariska iakttagelser, som dock ej lämpligen kunnat upptagas i kolumnerna för de angränsande områdena; de finnas uti Pallas, Zoographia rosso-asiatica, 1811 (ny upplaga 1826): Sujews iakt- tagelser. Brandt's ofvan citerade arbete om Pae-Choj. Heuglins Nachtrag (Journ. f. Orn. 1872, s. 464). Nordenskiölds Redogörelse f. 1875 års exp. t. Jen. (sid. 41—42) | Pih. K.V.-Ak. Kjellmans d:o för Prövens färd (sid. 59— 60). fFörh. Bd. 4. Alla dessa kuster äro trädlösa och hafva arktisk natur. BAS 3l 482 PALMÉN, SIBiRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA Samojed-halfön eller Jalmal (68”—72” 52') bildar enligt Alm- q vist, Lundström och Nordenskiöld en svagt undulerande, torr slätt af sand eller sandblandad lera, bärande en mycket enformig vegetation, som dock på tundrans fuktigare och låg- ländta ställen antager jemförelsevis frodig beskaffenhet; halfön genomflytes af några bäckar. Längs kusten slutar tundra- slätten i form af en tvärbrant, 20—100 fot hög strandvall, utanför hvilken ligger en smal, flack och låg, sandig strand- remsa, som är dels naken, dels höljd med gräsmatta i hvilken åtskilliga örter äro inströdda. Norrut blir strandvallen lägre. Malygin-sund (72? 52') ligger emellan denna halfö och Beli Ostrow eller Hvitön (73—73? 25'; se ofvan sid. 250). 9. Trakten omkring Obs nedersta lopp. Ornitologiska iakttagelser härifrån hafva lemnats hufvud- sakligen uti Finsch, Ornith. Letters from the Bremer Exped. to Western Siberia. (Ibis 1877, 8. 48—66). Finsch, Reise nach West-Sibirien im Jahre 1876. Berlin 1879. Finsch, Reise etc.; Wissenschaftliche Ergebnisse; Wirbelthiere. ” (Verh. der K. K. zool.-bot. Ges. in Wien, Jahrg. 1879, s. 113—292). Inom den skogbevuxna Ob-dalen ligga följande af Finsch besökta orter, hvilkas polhöjd citeras i kolumnen: 61” Samarova. 66” 31" Polui biflod mynnande nära 62” 10' Malo-Atlim. Obdorsk. 638” Tschematschewskaja. 66” 435' Haljatur. 63” 10' Narimskaja 66” 48 Tobelko och 64” Bereosow. > Jamburri, 64” 80' Bolschoj Ustram. begge nära mynningen och träd- 64” 45' Bonder-johan. gränsen. 66” 10' Pravatzki-jurti.. Från Obdorsk är högra stranden af Ob hög och bevuxen med lärkträd, småningom allt glesare; den venstra är låg, sumpig, täckt af merendels | ogenomträngliga videsnår (Finsch, Reise sid. 402—-403). Bifloden Schtschu- = tschjas tvenne mynningsgrenar flyta genom sumpiga videtrakter; vid grenings- = stället Sort-johan-johort (67”; Reise sid. 409) finnas sandkullar med lärkträd äfvensom svart kärrmark med täta snår af vide och Alnaster. Vid Tschorne- jar (67” 10) och Dschunschi (67” 23') slingrar sig floden emellan åsar med tät skog af lärkträd och snår af Alnaster, vide och dvergbjörk samt gräs- bevuxna ställen. Der floden vid 67” 32' skarpt böjer sig vesterut emot käll- trakterna i Ural upphör lärkträdet. Kommande från Urals östra sida omsluter således träd- gränsen, bildad af Larix sibirica, större delen af Schtschutsehja 2 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 483 området till 67” 32' men sänker sig derefter rätt söderut tvärs öfver Obs mynning och Bolschojnos (66? 45) samt fortlöper sedan åter österut nedanom OÖOb- och Tasvikarne mellan 66? och 66!/32. Den trådlösa trakten norr om Schtschutschja (Finsch, sid. 425—426, 438) bär närmast trädgränsen ställvis vacker ört- vegetation, men är för öfrigt upptagen af vanlig tundra; denna består dels af mer eller mindre torr eller fuktig laf-, moss- och risbevuxen torfjord, afvexlande med sumpmark bevuxen med risväxter, halfgräs och ställvis videsnår, samt bär spridda små sjöar och (d. 29 juli—8 augusti) mindre snöfält. Längre norrut vid floden Podarata !, som kommer från vester och vänder sig norrut vid 67? 56', blifva lågländta terränger rådande och bildas mycket sanka, delvis otillgängliga sumpmarker. Äfven dess högra strand (Finsch, sid. 450) är brant, den venstra lägre; till sist flyter floden genom en af vattensamlingar uppfyld sumpmark ut i Kara-viken vid 68!/8. Vid flodens källor skall Kowalski hafva funnit rätt ansenliga dungar af löfträd, växande insulärt inom tundrans område. (Der Nördl. Ural I, sStdKRATD. Finsch besökte Schtschutschja-skogsregionen den 18—29 juli samt den 3—15 augusti, och tundran den 30 juli—8 augusti. Högsta polhöjden uppnåddes vid 67” 57', hvilket för enkelhetens skull i kolumnen upptagits såsom jemna 68”. 10. Jenisejs nedra lopp och mynning. Ornitologiska källskrifter. Schmidt, Fr., Wissenschaftl. Resultate der zur Aufsuchung eines angekän- digten Mammuth-Cadavers a. d. unt. Jenissei ausges. Exp. (Mém. Ac. d. sc. St. P:bourg, VIT Sér., T. XVIII n:r 1, 1872). — Foglarne s. 42— 44; vegetationsförhållandena, s. 73—981. Meves, Förteckn. öfver de foglar som på den svenska exp. till Jenisej 1876 insamlades eller observerades af doktor Hj. Théel. (Öfv. K. Sv. Vet. Akad. Förhandl. 1879, 8. 27—45). Théel, Rapport å M. le prof. Nordenskiöld. (Exp. suéd. de 1876 au Yénisséi. Upsal 1877). Seebohm, On some of the rarer eggs and birds etc. (Proc. Zool. Soc. Lond. 1877, s. 806). Seebohm, Contributions on the Ornithology of Siberia. (Ibis. 1878, s. 178 Sf84 0300-359: 1874), 11-18, 1147-162; 1880; 5. 179—195). Seebohm, Siberia in Asia: a visit to the valley of the Yenesay in east Siberia. London 1882. 1 Om dé många skrifsätten — bl. a. Baidarata, Byderatzkery, Piderata etc. — se Finsch, s. 416 och 444. ; 484 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Från dessa källor äfvensom uppgifter af Nordenskiöld, Arnell och M. Brenner härflyter följande framställning af områdets naturförhållanden: Inom skogsområdet, som upptages af särskilda arter barr- träd och bland löfträd allmännast utaf björk, håller lärkträdet (L. sibirica) längst ut och bildar gles skog ännu vid Dudino (69? 25). Lärkträdsgränsen, som passerat söder om Tasviken strax ofvanom 66”, stiger derefter mot norden ända till den MV-formiga böjning, som Jenisej bildar vid 69? 40'—70”, hvarest glest stående träd ännu finnas närmare flodbädden. Förkrympta upphöra de på venstra stranden, nära mynningen af bifloden Cheta (69?/3?), på den högra (norra) redan tidigare mellan Krestovskoje och Seljäkina, vid Malyschewskaja 707. Flodens vestra strand är lågländ och upptages, likasom de talrika låga, om våren delvis öfversvämmade öarna i floden, dels af bördiga ängsartade sumpiga marker, dels af täta, ofta ogenomträngliga. snår eller lågskogar af Alnaster och videarter; dessa fortsättas på begge stränderna långt norr ora barrskogen. Frodigt är snåret ännu vid Tolstoinos (70? 10') och vid Ni- kandrovsk (70? 40'; på östra stranden), men blir knapt mans- högt ehuru yppigt på de Briochowska öarna (70—71") samt vid Mesenkin (71? 28'; östra stranden); det återstår krypande vid Korepovskoje (T1!/37; ö. str.), Swerewskoje (71?/;”; vestra str.), Goltschicha (71?/32; ö. str.) äfvensom vid Krestovskoje (T2?/3?; ö. str.) På sistnämnda ort finnas dock ännu frodiga buskar af Salix lanata. På sluttningarna af flodstränderna och på öarna förekomma derjemte frodiga örtformationer jemte täcka gräs- och örtbevuxna sträckor. Tundrans första spår visa sig på ömse sidor om flodbädden långt sydligare, men den vidtager utpräglad och trädlös något söder om Dudino. Den består af en föga hög, men ojemn eller svagt kuperad slätt, genomkorsad af smala dalgångar. På vissa gynsamma platser är den bevuxen med ofta riklig och vacker blomstervegetation, men för öfrigt med mycket torftig gräsmatta, tufvor af starrgräs och ängsvall, lågt ris- eller mjukt moss- och laftäcke, afvexlande med sumpiga fläckar. På högre béelägna ställen, såsom topparne af kullar och åsar, finnas kala fläckar af sand och lera, eller lafbeklädd rullsten. Lågväxta vide- och Alnaster-snår omgifva bäckarna 1 dalsänkningarna. Sibiriakoffs ö (723/;—73!/3?), i yttersta mynningen, har helt låg strand. | nkandnd we Növ? VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 485 Schmidts flesta observationer af foglar äro från Tolstoinos från maj till början af juni, samt i augusti, äfvensom från Korepovskoje i juli 1866. Théels nordligaste iakttagelseorter i augusti 1876 äro Tolstoinos och Nikandrowsk. Seebohm besökte i juli 1877 Jenisejs utlopp ända till Goltschicha; (polhöjden uppgifver Seebohm vara 71!/5”, men på nyare kartor förlägges orten till 712/3”). Boganida—Chatangskoje skogsgebit. Såsom upplysande för bedömandet af nästföljande rent arktiska område upptaga vi här särskildt dess näst sydligare skogsgebit, begge behandlade allenast af v. Middendorff uti hans nedan citerade reseverk. Till ofvan- skrifna område räkna vi främst större delen af Boganidas floddal, nämligen från utloppet i Cheta-floden vid 70” och norrut till trädgränsen; denna gräns närmar sig Boganida-dalen från vester obetydligt norr om 71”, men höjer sig uti dalen till Korennoje vid 712/;”, der lärkträden (Larix dahurica), glesa och endast manshöga (Sib. R. IV, 1, s. 607) plötsligt upphöra. Vidare räkna vi hit den öster härom liggande skogbevuxna delen af Cheta-floddalen, som sträcker sig kilformigt åt NO, omslutande Chatangskoje (T1” 42') ända upp till 721/3”, den nordligaste punkt som trädgränsen veterligen någonstädes uppnår. Den sänker sig nämligen härifrån åter vid 71/3” i en båge mot SO till 70”, och går derefter till 71—72” emot Lenas mynning. — Sina iakt- tagelser inom detta skogsområde gjorde v. Middendorff den 26 april—19 maj och den 21—28 oktober 1843 hufvudsakligen vid Korennoje—Filippow- skoje (70” 44'; IV 1, s. 78), dock uppgifvas förnämligast simfoglar från 70”, de flesta öfriga åter från 71”; under sommarmånaderna gjordes iakttagelser af här qvarlemnade medhjelpare. 11. Taimurflodens område. Från detta arktiska område föreligga ornitologiska upp- gifter endast uti det bekanta omfattande reseverket af v. Middendorff, Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens: — Säugethiere, Vögel und Amphibien, Bd II, Th. 2, 1853. — Die Thierwelt Sibiriens, Bd IV, Th. 2, 1875. Till Taimur-landets tundraområde hör äfven nordligaste delen af Boganida-dalen samt Novaja-flodens bädd (vid T72!/&”), som faller ut i Chatanga; vidare följande af v. Middendorff besökta orter: 72!/,;”, Schaitan-berget, som utgör vattenskilnad; T21/,—73”, Logata-floden; 486 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FÖGELFAUNSA. 73?/3—-74”, öfra Taimur-floden; N 732/32, Falchudda sjön vid Byrranga-bergen (den 14 juni—7 augusti); T74—74!/52, Taimur-sjön (den 8—15 augusti samt den 5= 12 september); : 74!/,—75!/;”, nedra Taimur-floden (den 15—25 augusti samt den 26 augusti—6 september); (Den innersta Taimur-viken hör till nästföljande område). Den »stora nordiska tundran», Bolschaja Nisovaja Tundra, som upptager hela Taimur-landets inre, bildar (IV 1, 8. 204— 207 samt 726) sydligare en enformig, flack, vågig yta af i me- deltal 150 fots höjd äfver hafvet med kullar af några hundrade fots höjd. Nordligare, vester om öfra Taimur-foden och sjön samt på ömse sidor om nedra Taimur-floden, uppfylles deremot trakten af Byrranga-bergens tvärtuppstigande bergkammar af 1-—-3,000 fots höjd, beströdda med klippor. Området bildar således en s. k. högtundra (s. 755), hvarest den ler- och sand- v blandade samt grusiga, gles- och lågtufviga marken täckes ofullständigt af en torftig beklädnad af mossor och halfgräs, hvari spridda smärre örter finnas inblandade. På sådana ställen der vårtiden vattensamlingar afrinna blir växtligheten något rikare och ytan skiftar mer i grönt. En sådan moss- eller > Polytrichum-tundra»> (8. 7T30—734) aflöses på klippiga ter- ränger af rammelfält, likasom ock i den högre norden öfver- hufvud på liknande lokaler af en s. k. »laftundra»> (s. 135). På lägre belägna ställen der vattendragen tidtals svämma öfver bräddarne finnas s. k. »laidor» (s. 736), afbrutna ställvis af 1/3 till 1 fots höga risväxter, isynnerhet viden, eller söderut dverg- björk och öfvergående på sådana ställen, der vattnet länge stagnerar, i grönskande kärrmark med torf och bevuxna med mossor och halfgräs. På gynsammare ställen vid flodbranter träffas äfven här riklig och täck örtvegetation. 12. Taimur-landets vestkust och 13. Taimur-landets ostkust. Vestkusten af 'Taimur-landet räkna vi ungefär från 7T22/Y eller trakten strax söder om Jefremow Kamen ända till och med Kap Tscheljuskin (77? 36'), ostkusten åter derifrån till unge- fär 73!/> n. br. Begge öfverensstämma med hvarandra höge- ligen i afseende å allmänna naturförhållanden; men ur ornito- udda VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 487 logisk synpunkt måste vi upptaga dem uti skilda kolumner. Fogelfaunan består nämligen här hufvudsakligen af arter, som under flyttningstiden åtfölja kusterna; Kap Tscheljuskin torde då bilda demarkationslinie för tvänne flyttningsgebit, som leda till alldeles olika områden, inom hvilka mången gång vika- rierande former af samma kollektivart förekomma. — Härifrån finnas meddelanden af v. Middendorff från Taimur-viken (75” 15--45'); se ofvan. Nordenskiöld i Vegas färd. Kjellman, från Dicksons hamn under Jenisej-expeditionen 1875 (se »>Redo- görelsen>, citerad ofvan sid. 481). Mohn (och Johannesen), Die Insel Einsamkeit (Petermanns Geogr. Mitth. 1879, s. 57—59. Vega-expeditionen, enl. i det föregående lemnade data. Fyndorternas läge och beskaffenhet omtalas ofvan sid. 251. 14. Lenas (nedra lopp och) delta. Spridda ornitologiska uppgifter härifrån finnas meddelade redan af Pallas (Zoogr. rosso-asiat. 1811) dock utan angifvande af observationsorterna. Närmare kännedom om fogelverlden i området vinnes dock i följande meddelanden i bref från Al. Bunge till akademikern L. v. Schrenck, uti hvilka dock ett antal artbestämningar tills vidare äro endast provisoriska och erfordra noggrannare kontroll. Bunge, Naturh. Nachrichten aus der Polarstation an der Lena-Mändung. (Bull. Ac. St. P:bourg T. XXVIIL s. 517—546; Mål. biol. XI. 1883, s. 581—0622). Bunge, Naturh. Beob. und Fahrten im Lena-Delta. (Bull., T. XNXINXN, s. 429476; Mél. biol. XII, 1884, s. 31—107). Bunge, Bericht uber fernere Fahrten im Lena-Delta und die Ausgrabung etc. — (Bull. XXX, s. 228—282; Mél. biol., XII, 1885, s. 231—309). Bunge und Toll, Berichte äber die — — Exp. nach den Neusib. Inseln und dem Jana-lande (Beitr. z. K. d. Russ. Reiches, 3:te Folge, 1886; från Lena-deltat, sid. 57—77). i Skogsgränsen (Larizx dahurica) nalkas vesterifrån Lena- flodens bädd vid 71”, sedan den i Oleneks flodgebit höjt sig nära 72”. Inom skogsgebitet må anföras fyndorterna BSick- tjach (70?) och Bulun (70?/4”), begge på vestra stranden, vidare venstra tillflödet Krestjach (717). Från 71? återstår skog blott 1 sjelfva flodbädden, förbi tillflödet Tigie (venster, 71!/5”) och orten Tas-Ary (höger 71?/4?) ända till ön Tit-Ary vid 72”, söder om deltat der flodens mynning vidgas. På vestra sidan till- stöter bortom skogsbandet en kal stenig tundra; på den högra 488 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. åter öfvergå de redan sydligare förekommande trädlösa fjäll- trakterna i arktisk högländ klipptundra, räckande ända ut till Kap Stolbovoi (72!/3?) innanför deltat. Sjelfva det trädlösa deltat bildas af jemna, sandiga dyner och låga åsar, genomskurna af talrika utloppsgrenar; öarne äro sommartid täckta af gräs och mossa; talrika små sjöar och sydligare ställvis ganska djupa mossar framkalla en ringa om- vexling; endast i sydligare delen af deltat (72—72?/4?) finnas låga videbuskar; nordligast vid hufvudobservationsorten Saga- styr (73? 223, bildar kusten en flack sandyta med torftig ve- getation af gräs och örter. Hafskusten har närmast stranden ringa djup och vattnet är omvexlande sött, bräckt eller salt. 15. Janas delta. Äfven härifrån finnas meddelanden endast af Bunge, Verzeich. der im Jana-Gebiete im Jahre 1885 beobachteten Vögel; — uti: Bunge und Toll, Berichte öber die — — Exp. nach den Neu- sjbirischen Inseln und dem Jana-Lande. (Beitr. z. K. des Russ. R. 3:te Folge 1886), sid. 42—57. Här citeras nordligare, men inom skogsgränsen, orterna Kasatschje (703/,2) och Ustjansk (omkr. 71”). Trädgränsen, som från Lena-dalen sänkt sig till 69/3”, höjer sig i Jana-dalen ända till orten Krestjach (71!/,-”) uti deltat och sänker sig åter strax öster om Ustjansk samt längre österut ända till 69!/2”. Sjelfva yttre delen af Janas delta är sålunda trädlös. 16. Nysibiriska öarne. Förutom några äldre uppgifter af Hedenström (Otryvki å Sibiri, S:t P:burg 1830, s. 112, 130) och de af Vega-expedi- tionen i förbifarten gjorda få iakttagelserna, känna vi blott de fragmentariska meddelanden, som lemnats från Jeanette- expeditionen 1879—81 af Newcomb och återfinnas bl. a. i Nelsons nedan citerade afhandling om Arktiska och Berings kusternas fogelfauna, äfvensom de få meddelanden af Prik- lonskij, som publicerats af L. v. Schrenck uti afhandlingen: Zur Vorgeschichte der Exp. nach den Neusibirischen Inseln und dem Jana-Lande (Beitr. z. K. des Russ. Reiches, 3:te Folge I, 1885, s. 44—45). Omständliga uppgifter af Bunge emotses derför med intresse. ; "Newcomb, Our lost explorers; the narrative of the Jeanette Aret. Exp.; Hartford 1882. K VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 489 17. Kuststräckan från Swjätoinos till Tschaun-viken. Från fasta landet finnas inga nyare eller noggrannare orni- tologiska iakttagelser, utan blott de få uti Pallas »Zoographia»>; och från hafvet utanför endast Vega-expeditionens ofvan ingående få iakttagelser. — Trädgränsen (Lariz dahurica) håller sig uti området så långt från kusten, att det hela är en vid flodmynningarna knappast afbruten, klippig tundra, hvilken närmare Tschaun-viken är mera flack och väl bevattnad, samt emot sjelfva hafvet begränsas af sanddyner. 18. Tschuktsch-landets Ishafs-kust: Tschaun--Koljutschin. Till Vega-expeditionens ofvan meddelade iakttagelser på de orter, som uppräknas ofvan, sid. 252, komma allenast de, som Nelson gjort 1881 på dels samma orter dels vid Kap Vankarema (68”) och Kap Onman (6723/5'), och hvilka finnas offentliggjorda uti nedan citerade verk om Corwin-expeditionens resultat. Tschuktsch-landets inre skogsbygd. Redan uti Pennants Thiergeschichte der nördlichen Polarländer (öber- setzt von Zimmermann; Leipzig 1787 Th. I) ingå åtskilliga uppgifter härifrån, som dock till en del äro svåra att tolka. — Om May dels resor hit ingå några meddelanden uti Petermanns Geogr. Mitth. 1869, s. 236, ehuru icke af zoologisk art; enskilda fynd hafva dock blifvit bintalkide af Setbohm (Contributions, se Övn under Jenisej området) enligt samlingarna 1 Veten- skaps-Akademiens i S:t Petersburg zoologiska museum. Flere detaljer om foglarnes flyttningar 1 Tschuktsch-landet meddelas af Maydel sjelf uti Isv. Sibir. Otdjeln. Peterb. geogr. obsch.; II, 1871 n:o 1, 2 sid. 60—70. 19. Wrangels land och Heralds ö. Uppgifter om fogelfaunan härstädes (712—71!/52) finnas af Jeanette-expeditionen 1879—381 och Corwin-expeditionen 1881, meddelade af Nelson! uti hans nedan citerade arbete, samt af Gilder, Ice Pack and Tundra; London 1883. 20. Tschuktsch-halföns Ishafs-kust. Traktens beskaffenhet och fyndorternas läge äro närmare beskrifna ofvan, sid. 253—257. Om de af Vega-expeditionen 1 >LDanius ceristatus> (se ofvan s. 267) är rättad till L. (Phoneus) bra- chyurus Pall. af Schalow (Auk 1884, s. 291). 490 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. här gjorda fynden af foglar ingå uppgifter tidigast uti Nor: I denskiölds redogörelse för Vegas färd, och härpå grundar sig Hartings skildring "Bird life in Tschuski Land — (The zoo- logist 1880, sid. 364)1. Bove har uti Spedizione arctica svedese (1878--179), offentliggjord 1880 i Rom, lemnat meddelanden äfven om fogel- verlden i de af Vega-expeditionen besökta trakterna. Vi hafva icke ansett oss behöfva citera de osäkra uppgifterna ur denna källa, emedan originalkällorna stått oss till buds. Från det föregående (s. 247) må ännu upprepas, att en del af Vegas foglar, delvis med provisoriska bestämningar, var ut- stäld år 1883 i London och att en namnlista öfver dem ingår 1: Great international Fisheries Exhibition, London 1883; Sweden ; special Catalogue. På grund af denna lista anmälde Saunders foglarna i en uppsats i The Ibis 1883, sid. 346—350, hvilken vid behof ofvan ställvis blifvit citerad. Förutom af Vega-expeditionen finnes orginal-iakttagelser från detta gebit blott af | Nelson, The Birds of Bering Sea and the Arctic Ocean (Arctic Cruise of the Revenue-Steamer Corwin in Alaska and the N. W. Arctic Ocean in 1881. Washington 1883, sid. 55—118; refererad af Matschie och Ziemer i Journ. f. Orn. 1885, sid. 179 —196, och af E. C(oues) i Auk 1884, s. 76—81). 21. Tschuktsch-områdets ostkust mot Berings haf. Rörande beskaffenheten af de utaf Vega-expditionen besökta orterna se ofvan, sid. 258. Denna Berings-hafvets nordvest- ligaste kust är visserligen till en del arktisk, eller åtminstone subarktisk, men tillika en fjälltrakt och röner inflytande af Berings haf; skogsgränsen tränges derför här undan af olik- artade skäl, och befogenheten att upptaga området i bredd med ' andra arktiska kan till viss grad sättas i fråga. Härifrån finnas ornitologiska iakttagelser gjorda på följande ställen, och offentliggjorda i nedan förtecknade arbeten: | 66” 5 Ostkap eller Kap Deschnew. 65? 50' Diomed-ön. 65? 30' Nunamo vid S:t Lawrence-vikens mynning. 65? 23' Metschigme-viken. 1 Referat meddelade på olika håll (te ex. uti Ibis 1882, s. 337—3838) anse vi oss ej behöfva uppräkna. ; Aa VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 491 64” 50' Senjavin-sund emellan fasta landet och Kaynes ö. 64” 50" Konyam-viken. 64 45 Kaynes ö (Arakam). 64? 24—30' Plover Bay (Port Providence). 64? 20' Kap Tschaplin. Dall and Bannister, List of birds of Alaska (Chicago Ac. 1869; se nedan); iakttagelser från Plover Bay. Harting (Catalog. 1871; se Alaska, Kotzebue sund). Bean, Notes on birds collected during the summer of 1880 in Alaska and Siberia. (Proc. of Un. St. National museum, 1882); innehåller iakttagelser af Dall vid Plover Bay. Nelson, Birds of Bering Sea (se ofvan); 1883. Murdoch, List of birds noticed at Plover Bay, eastern Siberia (Rep. of the International Polar Expedition to Point Barrow, Alaska; Washington 1885; sid. 200). Vega-expeditionen. Nordöstra Kamtschatka. Från den nordligare delen af Kamtschatkas trädlösa kust finnas endast få och tillfälliga ornitologiska notiser. Längre söderut, der skogen går ända ned till hafvet är fogelfaunan till en del känd genom följande arbeten: Steller, Beschreibung von dem Lande Kamtschatka; Leipzig 1774 (foglar 8. 178—196). v. Kittlitz, Denkwärdigkeiten einer Reise nach dem russ. Amerika, nach Mikronesien und durch Kamtschatka. Gotha 1858. Taczanowski, Liste des Oiseaux — — —- (Bull. de la Soc. zool. de France, 1882, s. 384—398). Taczanowski, Liste supplémentaire — — — (Bull. 1883, s. 329—347). Dybowski, Remarques sur les Oiseaux -— — — (Bull. 1883, s. 351—370). Dybowski et Taczanowski, Liste des Oiseaux — — — (Bull. 1884, s. 145—161). Stejneger, Results (se nedan). Berings ö. Trädlöst i följd af sitt insulära läge upptages detta (55” 12') område här blott i förbigående, särskildt emedan dess fogelfauna, utom af Dybowski och Taczanowski, blifvit grundligt bearbetad i följande arbeten af senare datum: Stejneger, Contributions to the Hist. of the Commander Islands (Proc. Un. St. Nat. Mus., V, 1882, s. 449—483). Ridgway, Descr. of some birds supposed to be undescribed from — — — (Proc. Un. St. Nat. Mus., VI 1883, s. 90—96). Stejneger, Results of ornith. Explorations in the Commander Islands and in Kamtschatka. (Bulletin n:o 29 of the Un. St. National Museum; Washington 1885). 492 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Aleuterna och öarna i Berings haf. Oaktadt sitt sydliga läge emellan tvänne skogbevuxna områden är denna arkipelag såsom bekant trädlös och har ett arktiskt utseende. Floran och faunan är dels arktisk, dels uppblandad med arter egendomliga för Berings haf eller för norra pacifiska oceanen eller ock, särdeles från Unalaska öster- ut, med arter, som ymnmnigare finnas i den skogbevuxna delen af Alaska och i öfriga Amerika. Ögruppens fogelfauna, som förtjenade undersökas ö efter ö, har först sent ådragit sig större uppmärksamhet genom följande af- handlingar: Kittlitz, Denkwärdigkeiten — —; 1858 (se Kamtschatka). Coinde, Notice sur la faune orn. de File de St. Paul... (Rev. Maz. Zool. 1860, XII, s. 396). Dall and Bannister, List of Birds, 1869 (se Alaskas vestkust). Coues, Ornithology of the Prybilov Islands (uti: Elliott, A Monograph of the Seal-Islands of Alaska, 1873). Vi hafva icke lyckats få se denna sällsynta skrift i original, utan blott det utförliga referat eller partiela aftryck deraf, som Harting meddelat uti The Field 1875, sid. 247, 272, 296 och 327. Elliotts arbete har utkommit i ny upplaga år 1882 (enl. Ibis 1882, s. 600). Dall, Notes on the Avifauna of tne Aleutian Islands, from Unalashka east- ward. (Proc. Calif. Ac. of Sc. 1873.) Dall, Notes on the Avifauna of the Aleutian Islands, especially those West of Unalashka. (Proc. Calif. Ac. of Sc. 1874.) Bean, Dall's iakttagelser år 1880 (se under Alaskas norra kust). Turner, Notes on the Birds of the Nearer Island, Alaska. (Auk 1885, s. 154—159. Bliscechni-öarna). i 4 LÖ . t Lå (Å Polhöjden torde här böra anföras för några citerade öar: 51” 23', Amchitka. 54” 28', Sannakh. 52 — Great Kyska. 55” 19', Schumagin. 52” 10', Atka. 567 40", "Sib Georges vå 52? 55', Attu. 57? 12', S:t Paul I Pribyloy-öarna. 53” 53', Unalaschka. 60” 20', S:t Mattheus. 22. S:t Lawrence ö. Om detta område (63—964”) har blifvit ordadt redan ofvan (sid. 258). Takttagelser om öns fogelfauna hafva blifvit meddelade af Nelson, Birds of Ber. Sea (se Tschuktsch-halföns Ishafs-kust), och Vega-expeditionen. Den inre och skogbevuxna delen af nordliga Alaska. Gränsen för den skogiga delen af Alaska-området sträcker sig mycket oregelmässigt emot Berings haf, närmande sig vestkusten mest vid det inre i af Norton- och Kotzebue-vikarna; äfven emellan dessa är landets inre del A trädbevuxen långt emot Port Clarence. Nordligast går gränsen, omslutande VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 493 Jukon- och Kowak-flodernas dalar, till inemot 68!1/2”. Härifrån finnas iakt- tagelser om fogelfaunan meddelade af: Dall och Bannister, List Baird, On Additions RS Townsend; se Alaska, Kotzebue sund. " Här omnämnas särskildt följande orter: 64!1/3”, Nulato. « 67, Fört Jukon.: 65”, Nuklukahyet. 66!/2—671/2”, Kowak-floden. 23. Alaskas vestkust (Norton sund). Den till Berings haf gränsande skoglösa kuststräckan af Alaska är uti den s. k. Alaska-halfön och omkring den norr derom liggande Bristol-viken temligen bergig, men bildar om- kring Norton-sund ett lägre land, hvarest buskvegetationen sträcker sig nära till hafvet. I ornitologiskt afseende redogöra följande afhandlingar för området, merendels”för Norton-sund: Dall and Bannister, List of the Birds of Alaska with Biographical Notes. (Transact. Chicago Ac. of Sc., I, 1869, s. 267—310.) Baird, On Additions to the Bird Fauna of North America made by the scient. Corps of the Russo-American Telegraph Expedition. (Samma Transact., s. 311—325, med pl. 27—34. Jemf. Tristram, Ibis 1871, ST 25) Adams, Notes on the Birds of Michalaski, Norton sound. (Ibis 1878, s. 420—442.) Nelson, An afternoon in the Vicinity of St. Michael's, Alaska. (Bull. Nutt. Orn. Club, V, 1880, 5. 33—36.) Nelson, Door-yard Birds of the far North. (Bull. Nutt. Orn. Club, VTI, 1881, s. 1—6.) Nelson, Birds of Ber. Sea. (Se ofvan). Följande orters polhöjd finnes citerad: 35—59”, Alaska-halfön. 62!/5?, Jukon-flodens delta. 36—59”, Bristol-viken. 623/4”, Pastolik. 60”, Kuskoqvim-flodens myn- =: 63!/,, S:t Michael (Michalaski). ning. 64”, Unalaklik. 60!/5?, Kap Vancouver. 64!/35?, Golovin Bay. 62”, Kap Rumjanzow. 62—64!/5?”, Norton-sund. 24. Alaska: Port Clarence. Så obetydlig än den landtunga är, vid hvars spets ofvan- stående ort är belägen, upptaga vi densamma här särskildt för sig. Området ligger nämligen omedelbart emellan Ishafvet 494 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. och Berings haf, samt utgör Amerikas emot gamla verlden mest utskjutande del. Man kan förutsätta att här lättast skall kunna = försiggå ett utbyte emellan de hvarandra motsatta gebitens ' fogelverld, och området förtjenar derför särskild uppmärk- samhet. d Ett antal äldre uppgifter (Cassin m. fl.) om fynd i trakten af Berings sund torde möjligen kunna lika väl hänföras till öfriga nästintill gränsande gebit. Från Port Clarence (65? 15, se ofvan s. 258) särskildt finnes dock ett antal fynd antecknadt. Cassin, Catalogue of Birds collected by the U. S. North Pac. Surv. and Expl. Exped. (Prov. Ac. Nat. Sc. Phil. 1862, s. 312—328; från Bering- sunds-trakten). Bean, Dalls uppgifter (se Alaskas norra kust). Vega-expeditionen. 25. Alaska: Kotzebue-sund. Området är den andel af Ishafs-kusten, som närmast kan jemföras med Norton-sund af Berings haf. Uppgifter finnas uti följande afhandlingar: Harting, Catalogue of an arctic collection of Birds presented by Mr J. Barrow to the Univ. Mus. at Oxford. (Proc. Zool. Soc. London 1871, sid. 110—123.) Foglarna samlades 1848 och 1855. Bean, Dalls iakttagelser (se Alaskas norra kust). Townsend, List of the midsummer Birds of the Kowak River, Northern Alaska. (Auk 1887, sid. 11—13.) I Kotzebue-sund (66”—67!/2”) anmärkas särskildt Choris- halfön och Hotham Inlet, belägna vid 66!/,—3/4”, samt Esch- scholz Bay, Chamisso Island och HElephant-point, belägna ungefär vid 66!/4?. 26. Alaskas Ishafs-kust. Utom några få äldre uppgifter känna vi härifrån blott de ornitologiska meddelanden, som ingå uti: Bean, Notes on Birds collected during the summer of 1880 in Alaska and Siberia. (Proc. U. 8. Nat. Mus. 1882, s. 144—1738; Dall.) Nelson, Birds of Bering Sea and the arctic Ocean. (Se ofvan). Murdoch, Report of the International Polar Expedition to Point Barrow, <: Alaska; IV, Natural History; 2, Birds. Washington 1885, sid. 104—128, med 2 pl. | Murdoch, Birds migration at Point Barrow, Arctic Alaska. (Uti Merriam, Prelirhinary Report . . .; Auk 1885, s. 63.) | ; j VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 4953 Murdoch, Notes on some species of Birds attributed to Point Barrow, Alaska. (Auk 1885, s. 200—201.) ; Nelson, Counter-»Notes — etc.>, (Auk 1885, s. 239—241). 68!/;”, Point Hope. TÖTAT Point Beleher. 68” 52', Kap Lisburne. (EO, Pont. Barrow, 69? 8', Kap Beaufort. 08 Flaxman Island. Wiley Cape. 27. Amerikas centrala Ishafs-kust: vestra delen. 28. Amerikas centrala Ishafs-kust: östra delen. Uti det förra af dessa två ornråden sträcker sig skogs- gränsen betydligt nordligare än i det senare. Den vestra delen af kusten genomflytes nämligen af den stora Mackenzie-floden, uti hvars dal skogen tränger norrut ända till deltat; här, vid 69”, ligger gränsen nordligast i Amerika, och endast här når den en vik af Ishafvet, Mackenzie Bay. OÖstligare öfverskrider gränsen Anderson-floden något sydligare (68?/3) och lemnar Macfarlane-floden inom, trädlöst område. Öster om Franklin Bay åter är klimatet strängare; Visser- ligen omsluter trädgränsen vid 68? Stora Björnsjön, men sjunker derefter hastigt till 64—062” för att vid Hudson Bay ytterligare falla söderut till 59—58?. Man känner om fogelverlden i dessa trädlösa gebit ganska litet, mest enligt äldre iakttagelser; oss hafva stått till buds endast de notiser, som finnas uti: ; Swainson and Richardson, Fauna boreali-americana. II London 1831. Richardson, Birds and Mammalia collected during the last arctic land expedition under J. Franklin. (Proc. Zool. Soc. 1831, I, s. 132.) Baird, Cassin and Lawrence, The Birds of North America. Philadel- phia 1858—60. 29. Baffins land, Cumberland. Spridda äldre uppgifter (af Scoresby m. fl.) finnas uti särskilda resebeskrifningar och andra för grann-områdena ci- terade arbeten. Särskudt för Cumberland lemnas en värdefull samling iakttagelser af Kumlien, Contributions to the Natural History of Arctic America made in connection with the Howgate Polar Expedition 1877—78. (Bull. U. S. Nat. Mus., n:o 15, Washington 1879; Birds, sid. 69—105.) 496 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. 30. Labrador (norra delen). 2 Trädgränsen sänker sig här sydligare än någonstädes, 38—57” och derunder. — Förutom några spridda notiser känna vi ornitologiska meddelanden härifrån endast uti: Coues, Notes on the Ornithology of Labrador. (Proc. Ac. Nat, Sc. Phil. 1861, sid. 215—257.) Turner, List of the Birds of Labrador. (Pr. U.”St. Nat. Mus: Vien s. 233—254)., , 31. Amerikas arktiska arkipelag. Det är högst beklagansvärdt, att expeditionerna till dessa trakter lemnat så få ornitologiska iakttagelser; de meddelas uti: >Appendix> till Ross och Parrys resor. Richardson, Fauna boreali-americana; 1831. Carte (M'Clintock) Nidification of the Ivory gull (L. eburneus); (Journ. Roy. Dubl. Soc. 1856 s. 57—60). Walker, Ornithological Notes of the voyage of »the Fox» in the arctic Sea. ("Journ. Roy. Dubl. Soc. 1860, s. 61—67; Ibis 1860, s. 165—168.) Port Kennedy vid mynningen af Dellor Strait CR 11' n. br, 94" vy. 1) sant Ponds Bay (72”). 32. Smiths sund. Amerikanska expeditioner hafva lemnat värdefulla iakt- tagelser från dessa nordligaste observationsområden: Kane och Sonntag; muntliga meddelanden publicerade af Möller, Einige Notizen äber die Vögel des höchsten Nordens von Amerika. (Journ. f. Örn. 1856, s. 304-—306.) "Bessels meddelanden uti Bull. Soc. Géogr. Paris, 1875. Feilden, On the Birds of the North Polar Basin. (Proc. Zool. Soc. London. 1877, 8. 28-82.) Feilden, List of Birds observed in Smiths sund and in the Polar Basin during the Arctic Expedition of 1875—76. (Ibis 1877, sid. 401—412.) Nares, Narrative of a Voyage to the Polar Sea during 1875—76 in H. M. Ships >Alert> and »Discovery» (with notes on the Natural History by Feil- den, s. 206—217).. London 1878. Bessels, Die Amerikanische SOA RO Tap RR Leipzig 1879. (Foglarna Sid: S11—249) Hart, Notes on the Ornithology of He British Polar Expedition, 1875—76. Mudlbeist, ser. 3, Vol. 4, 1880, s. 121—129, 204—214.) Följande orter äro häri citerade: 4 78—78"/,”, Smiths sund (i — 782/,:2—80", KanesBaebonmn trängre mening). 78” 48 —79”, Buchanan Bra 78” 20', Port Foulke (ostkusten). 79” 20', Norman Lockeyer Is- 78” 43', Kap Sabine (vestkusten). land (v.). sd A VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 497 79 36', Kap Napoleon (v.). 19 41', Hayes Point (v.). 19? 4T, Kap Fraser (v.). 79? 36', Dobbin Bay (v.). 80—81”, Kennedy Channel. 81”, Bessel Bay (0.). 81!/(5;S, Halls Bassin. 1538 Polaris! Bay 1; Thank God Harbour (0.). 81” 44', Bellot Strait; Kap Lup- ton (v.). Discovery Bay (v.). 2» » 813/,—82!/;”, Robeson dChan- nel. 1502 Bäiftrudder. Bay (Vv). 827716, Lincoln; Bay (Vv. sPrtotnrkap: Unmon: (Vv. 821, — Lincolns haf(polar- bassinen). 82” 27T', Alert's vinterqvarter. » » Floeberg Beach (v.). 82? 30', Dumb-bell Bay (v-.). 8230 Klotslfarbotr (V-). 322 52', Kap Hecla (v.). 830, KapcColumbia (Kv) 33. Vestra Grönland; norra inspektoratet. 34. Vestra Grönland; södra inspektoratet. Litteraturen om Grönlands foglar, särskildt vestkustens, bar upprepade gånger blifvit förtecknad (Reinhardt 1861, Newton 1875, m. £$1.); det synes dock vara på sin plats att äfven här uppräkna afhandlingarna: Brännich, Ornithologia borealis. Fabricius, Fauna groenlandica. XII, sid. 527—559.) Hafnize, 1764. Hafnize et Lipsie, 1780. Sabine, A Memoir on the Birds of Greenland. (Trans. Linn. Soc. Lond., 1819 9 Swainson and Richardson, Fauna boreali-americana, II, 1831. Faber, Uber das Leben der hochnordischen Vögel. Leipzig 1826. Brehm, Eine Vergleichung verwandter Vogelarten. Holbgsgll, Ornith. Bidrag til den gronl. Fauna. (Okenrs Isis 1826, s. 927.) (Kroyers Nat.-hist. Tidsskr. 4 Bd., 1842—43, s. 361—457.) Offentliggjord af Paulsen äfven på tyska: Ornithologischer Beitrag zur Fauna Groenlands, Leipzig 1846; ny uppl. 1854, hvari ingår ett >Anhang>. Reinhardt, (Vidensk. Meddel. fra den nat.-hist. Foren. i Kjobenh. 1853, s. 69.) Offentliggjord på tyska i Journ. f. Orn. 1854, s. 423—443. Möscehler, Notiz zur Ornithologie Grönlands (Journ. f. Orn. 1856, s. 335). Reinhardt, Fortegnelse over Grönlands Pattedyr, Fugle og Fiske. (Rink, Grgnland geographisk og statistisk beskrevet, Kjobenhavn 1857, II, Naturhist. Tilleg: Fugle s. 12—20.) Walker, Ornith. Notes of the voy. of »the Fox» in the arctic Seas (Ibis 1860, s. 165). Reinhardt, List of the Birds hitherto observed in Greenland (Ibis 1861, s. 1—19). Reinhardt, Videnskabelige Meddelelser 1864, s. 246; 1865, s. 241; 1872, s. 132—134; 1874—75, s. 179—189; 1881, s. 183. Finsch, Uber eine Vögelsammlung aus Sädwest-Grönland. (Abb. d. Natur- Wwiss. Verein zu Bremen, 1874, s. 99—117.) Bd V. 32 498 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. WS. 2 Ara Newton, Notes on Birds, which have been found in Greenland. (Manual of the Nat. Hist. Geology and Physics of Greenland. London 1875) Finsch, Mein dritter Beitrag zur Vogelkunde Grönlands. (Abb. ...Bremen, VTT, 8, VE8=-300.) | Kolthoff, uti Nordenskiöld, Den andra Dicksonska expeditionen till Grönland, 1883. Stockholm 1885. (Foglar sid. 57, 58, 196 m. m.) Uti tabellerna citeras följande fyndorter: Södra Inspektoratet Norra Inspektoratet, till 66!/5? norrut. 66!/2—76?. 593/,”, Kap Farewell. 68!/37, Sofias hamn. 60”, Fredriksdal. 68/3”, Egedesminde. 60!/6?, Nenortalik. 69—70”, Disko Bay. 60?/32, Julianehaab. 69!/;?, Godhavyvn. 62? — Fredrikshaab. - 691/,—70!/;?, Disko ö. 63”, Fiskeneges. 122/,”, Upernavik. 64, — Godthaab. 75!/,”, Sabine Island. 65!/,”, Sukkertoppen. 175—76”, Melville Bay. 35. Grönlands sydöstra kust. Stängd genom obrutet isband har denna kuststräcka för- blifvit nästan oundersökt. Dock finnas ornitologiska iakt- tagelser af: Graah, Undersggelses-Reise til Ostkysten af Greonland, Kjsbenhavn 1832. (En namnförteckning finnes sid. 193—194, intagen äfven i Holbyglls tabell uti början af ofvan citerade arbete). Nordenskiöld, Den andra Dicksonska expeditionen till Grönland. Stock- holm 1885. 36. Grönlands nordöstra kust. Från denna del af Grönlands östra kust, 73—77”, föreligga iakttagelser om fogelverlden blott i Die zweite deutsche Nordpolarfahrt in den Jahren 1869 und 1870. Leipzig 1874. Bd II. N:o 4. Vögel, bearbeitet von Finsch, mit Noten von Pansch; sid. 178—289. — N:o 5. FEier, bearbeitet von Newton, sid. 240—243. (0 21, Kap Broer Ruys. 74? 38—46', Pendulum ö. 14:16, 1/5: Berlase Warren: 75—75!/»2, Shannon ö. 147.32—-42'- Sabine, Island; VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 499 Enligt de sid. 248 angifna grunderna borde ännu några arter blifvit i texten i förbigående omnämnda, såsom funna af andra vid Tschuktsch-halföns kuster, men hafva i följd af förbi- seende utelemnats; de ingå i tabellerna. Likaså saknas i texten några fyndorter för enskilda arter, emedan en del afhandlingar först under tryckningen kommit mig till handa. SR PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Slutligen ännu några förklaringar öfver tecknen i tar bellerna: : NS + betecknar, att arten i kolumnens gebit visserligen an- nn träffats, men att antingen speciela fyndorter icke 4 blifvit angifna, eller ock ej torde behöfva här antydas, enär området för vårt ändamål är af mindre vigt äferr sid. 473). - angifver att arten icke är observerad men kan förväntast? — > » > » » > och föga nog finnes. be > > » > » > och är alldeles främ- ” mande äfven för närliggande land. SN Vår ursprungliga afsigt att i tabellerna tillika angifva arternas freqvens och häckning visade sig vara omöjlig att utföra, dels i följd af materialets brister, dels af svårigheten att i en och samma tabell typografiskt uttrycka så många olika synpunkter. Vi inskränka oss derför till att genom 7 ( ) parentes angifva, att arten är på orten sällsynt. RN [ I klammer ES >» >» alldeles vilsekommen. ON Norra erlden. Janas delta. 3878 = — i mmm ENAS 5 32 | 33 34 | 20 | 36 mm GG r ömnba nd. Vestkusten. Smiths sund. Sydöstra | Nordöstra Norra In- | Södra In- kusten. kusten. | spektoratet/spektoratet MES RENEE RON ENN AE 76—83 |661—76 | 60—661 | 60—70 | 70—77 Polhöjd. 2 => = = — Trädgräns. 7 LS SEE NN EN ERAN ESSEN EO RNE AE fr Sn — | = | Cyan. suecica. | > TOA EDR RE SRS KA — > Wolffi. SAR SENAST IEEE RN E'rith. rubecula. — T3— —60 - 741—T751 Sax. oenanthe. rernn | AA T ARS SINE SEAN Turd. pilaris. mn EE AA I ARS NE [En an > MUSiCUS. Er SNRA 62] SER LEN Wlan > iUiacus. ——— "NN YGER STANS EN >» atrigularis. a AG [64 Ad = >» Swains.v. Al. MA | NEN (Yr Rise SE >» torqvatus. | = SN EB I RNE ARD AN GR G (ERRSANSE > Merula. SS FH | — I Pbyll. borealis. Sm | [ERE TR [EN ENN ÄN > trochilus. La KR HEN SSA pe IAS LE ENN tristis. EA AR VS AD D EE [69] [+] | -— = Mot. alba. OR ASOS | SEA fr > VV. ocularis. id flanns: NRO AE SO RANN NNE > Citreolus. SANN — ff — I — JlAnth. obscurus. LE FR NER PRIS EE SS fe > pratensis. LL NN) nn SA TA EN VER >» Cervinus. "| SS AR [SPE TE | RNE BE TN RR >» trivialis. rr fe NE EE ll SA Hig lö an >» Gustavi. = 66:—069 + — > pensilvanic. LT MORE — FLEN SEEN > spinoletta. dt se | — | Hen. noveborac. 2 SR [+] — I — | Dendr. coronata. Ace, montanellus. Europa. [0 Asien. Amerika. (FER SE fs 5 SL M 0 u 1 1 nu 13 6 7 18 1 2 2 22 2 aw | 2 20 2 28 2 40 a 12 i ET 3å a6 | Kontinentens Grönland. | norra kust. Spels- Ke VE Kariska - Techoktseb | Wrangels A Kola- Pac-Cnoj Fa Frans Ols I Taimuar- | Talmur- | Talmar- Kusten |Techuktschi Östra Aleoterna, jon Haffins Iotand.. [Jan dagen, [P7E92 OB] hälföns | peel | cen | NORR] Joen | PTE | fördela |A flödena | Jandela | Tandets |ynganip | Såna. [NYAIbirika rjätotnos| | — = = I = Cyan. 8uecica. TWolffi BrJ..osssn = = = = = = - - =S = = Wolffi. [Erithacus rubecula Ts] = = - - - | - = =I— === — | Evith. rubecula. Saricola oenanthe T. = = = = 3 a AG - 72 10 = s - å S ==" | ES) | | ä | - |74—75|Sax. oenanthe. Turdus pilaris 1. = = = - 7018) z = = = - = === — |! — | — | — | Turd. pilaris. (+ musicus L). — - - - - - - - = — | 2107 = = = = = | ENE"), | SN = ESA iliacus Ia. 684 - - - - - 7 - = 225 | == | [08 | ER TEE Hy He alriqularis Nott.] = - — OR Fä 00 703) - = = - = = SU | | SEE Up | ESS | ae SE = 2 atvigularis. Siwainsonii v. Alicie Baird = + = - — = - 57 = M—67 — n9 - = + = 64] | = SEAN Li I I , Sar i = = = = I => — — — = — ml en === = — = torqvatus , rula Ts - = = | | = = = in — = IE - = I - » merula. Phyllopseustes borealis Blas... (I - = = D eo 70 = = = 70 - = - - - = 67 = ar 4 = — | 682 : I | | Phyll. boreali i [fe] | — 1 —]— |] — — = orealis. trochilus LT. ... - — — |661—69] 681 - = = — J6s—074) 00-70] - = = = a = = = = Hecht | - |] —!I— —I—|—|— + trochilus. tristis Blyth —!I]—|—|— | 58! - = = | — 647 7014 - - - = = = = 2 EEE 2 - SB) AGE 0 ST ER [Lonius (Phoneus) brachyurus Pall. | — - = = = - == = —I = — e ARN Dr rie Matacilla alba I. + (1 — -|664—70Å 677 sä" | — - = = 68 74 - - - = SR z | ; = = 2 = || 1 +] — | A£ot. alba. +» var, oculari = 7 (74) = = 721 (I = - - + - 67 (+) (+) [52] = EEE =S = - =S >. ON ocHlarig, Budytes flarus Is... = - - - = ccå cc) - - = = - 2094 S é - z = 67 S 20 [604] = = 033 I 3X SÅ e Bud. I Ara + cilreolus... 08: | — = = SN REON go = = = = = - = = = = = 2 E FN ue: föRen: | = få = = = CS = = > cilreolus. Antlus obscurus Penn. . 3 | - é ; - ll = dé = Anth, obscurus. >. pratensis I. .. 68) = =S SN = = 2 5 + terrinus Pall... 685 | 094 - =) > 73 Tiny = = 272 = = h 5 au = (67) = i CH) ) ; är >» pratensis. [> frivialis L] =S NN ENE SN EN RS ESA SS EE NEON SÅ JE 2 EA Ez - = = + cervinus. > Gustavi Swinh. bf | — - FAN 6c$ 701) = = = = = = = =E = - = = = 2 Z = + trivialis, FRE 3 >» Gustavi, + pensilvanicus (Lath). — I | = 3 07 Å F 3 vå 5 3 EE åpinoletta TÅ J = = 26 NE = 2 - = = >= = = = EE [67] är är 5 67 034 65] - 71 E = e är = = MU ar = = » pensilvanio. [Henicocichla noveboracensis Gm.) . = a = 3 - TN > spinoletta. IDendroeca coronata (1)... - —- = dr a =E = - = || lä FER ann ldccentor montanellus Pall]... = 701 = = = 2 = Rel 5 3 - RE 5 = F, 2 2 = : Ez = = = ol fa a Joe navet — I —J!— | — Jäce, montanellus. Norra n| överlden. 68—78 10—721 1T0—77 | 83—78 70—75 (75) 70 — 70—75 1813—822 Grön lan d. Vestkusten. Smiths sund. Norra In- | Södra In- spektoratet/spektoratet 76—83 |661—76 | 60—661 — AS I EE 3 73— |—69[64] — | 70—069 | —64 11-69) —64 80 761 SN Re 9 60 SE 08:70) 65 793—813| 69—74 | 60—063 = 69 66 KN SR RAGE = "nom Sydöstra | Nordöstra kusten. kusten. | i MM sf I 60—70 | 70—77 | Polhöjd. | Trädgräns. Eg. linaria. > Hornemannmi. » exilipes. Passer montanus. Loxia curvirostra. Emb. pusilla. schoemniclus. Sp. | Centr. lapponicus. » 2 Plectr. nivalis. Junco hiemalis. Corv. corax. > Ortientalis? Häir. rustica. > riparia. Otoc. alpestris. Upupa epops. Picus martius. Nyctea scandiaca. Asio accipitrinus. Surn. ulula. v. huds. » > Syrn. lapponicum. » Tengmalmi. Circus cyaneus. Arclibuteo lagopus. Falco gyrfaleo. > islandus. > — peregrinus. > esalon. Haliaetus albicilla. Pandion haliaetus. Ör Områdets polhöjd ..... > trädgräns .. Egiothus linaria T.... > — Hornemanni Holb. (Passer montanus L.) . [Loria curvirostra L.] | Emberiza pusilla Pall. > schoeniclus L.. > OSP. Centrophanes lapponicus I. Plectrophanes nivalis L. Junco hiemalis Ts... Corous corar IT. > Sp. (orientalis?) . [Hirundo rustica T.] |C > riparia L) Otocorys alpestris L. [Upupa epops L.] [Picus martius I. | Nyctea scandiaca T., Ario accipitrinus Pall. [Surnia ulula L] [> > ov hudsonia Gm. Syrnium lapponicum Sparrm. > Tengmalmi Gm. Circus pygargus T. Archibuteo lagopus Brinn. Falco gyrfalco I. > islandus Bränn. (cand.) > peregrinus Tunst. > esalon Tunst. .. Haliaetus allicilla IL. Pandion haliaetus T. > ezilipes Coues (sib. Sev.) (061—681 66L—70 66—704 66—67 8 a Kariska | hafvets | pedenta | ostliga Jonisejs nedra lopp. ITechoktsch -landets Iabafa-kust| [Tschoktscb -områdets ostkust, (64) —66) Östra Kam- tschatka. Aloolerna, Norton sand— Alaska- halfön. Baffins land, Com-| berland. 644—60 > (EN 514—60 ag 083 54) 60—643 Nordöstra kusten. 10—77 Polhöjd. Tridgrins. 65—63 041 661—70 3 673 661—c8]| 07; 69 67—70 [68] 661—70 HH 60 = 2605) - 67) = |574—68 671—691) DES I 70—89 71—09 70 661—70 691—70 50—67 66—7021 68) 65) 68) [637] [634] 5l1—52 633 69 69—74 66 al [694] orientalis? Hir. rustica. > riparia. Otoc. alpestris. Upupa epops. Picus martius. Nyctea scandiaca. Asio accipitrinus. Surn. ulula. » > Vv. huds Syrn. lapponieum. > Tengmalnii. Circus eyaneus. Archibuleo lagopus. Falco gyrfaleo. > islandus. > peregrinus. > msalon. Haliaetus albicilla. Pandion haliaetus) HY 1 sh OR et oc tf BADIN pan anisdötyth ' 1 4 ,; G » 1-8] + pitt Sas y : - > dt -— > - ef vä Hasy 0 sd Ka nå L NA 4 le RA | PAR Å 33 34 | 20 | 36 Grönland. Vestkusten. Norra överlden. Smiths j Sydöstra | Nordöstra sund. Norra In- | Södra In- | kusten. kusten. spektoratet|spektoratet 68—78 | 76—83 | 661—76 | 60—661 | 60—70 813-837, 80—821 LLA a ER mn 60] [+] | [61—64] [61] | — EE STARR SR SA [63] 08-702 I 60-64 (0 BN VRRET [+] 70—77 | Polhöjd. —L 741 Trädgräns. Lag. albus. > hyperboreus. > MmMutus. >» rupestris. Ard. cinerea. Num. phaeopus. >» — borealis. Lim. lapponica. > nove zeland. >» Cgocephala. Macr. griseus. Tot. glottis. > calidris. > glareola. > fuscus. > inNncanus. > hypoleucus. Phil. pugnaz. Tryngites rufesc. Ereun. pusillus. Calidris arenaria. 133—'41| Tringa maritima. > > Vv. Couesi. > ptilocnemis. > ferruginea. > alpina. > > Vv. Schinz. Områdets polhöjd a trädgräns Iagopus albus Gm. > mutus Mont... rupestris Gm. [Ardea cinerea LJ... >» Borca (Limosa lapponica L.).. (Tolanus glottis 1)... ( > — calidris L). ( > glareola I. (+ fuscus L). > incanus Gmel, Ereunetes pusillus IL. ... Calidris arenaria I. Tringa (Arqv.) maritima BrOnn..... a > Vv. Couesi Rdgy | (> > ptilocnemis Coues).. > (Pel)ferruginea Br. (subarc.)) > > alpina L. (et v. amer.) oo > ov. Schinrii Br. Europa. Amerika, Alaska Vestra kusten. Berings 6 | Aleoterna, Port Cla- + — hyperboreus Sund. [5914-701] I [2] = (Nwmenius phacopus T.)...... is Forst. , > -y.nore zelandie Gr) agocephala Bechst.] Macrorhamphus griseus Gm. v. scol. ( > hypoleucus L) . Philomachus pugnar L. .. (Iryngites rufescens Vieill. 663; 674) (68H 674: 693) 68—69 Polhöjd Trildgrins. Lag. albus. hyperboreus. mutus. > rupestris. Ard. cinerea. Num. phaeopus. borealis. Lim. lapponica. novem zeland. agocephala. Macr. griseus. Tot. glottis. >» calidris. glareola. » fuscus. » incanus. hypoleucus. Phil. pugnaz. Tryngites rufesc. Ereun. pusillus. Calidris arenaria, 744] Tringa maritima. >» >v.OCouegi. > ptilocnemis. > ferruginea. > alpina. 3 > v.Schinz. CE I LÄ | j | : J i | 5 ' AN : | , I rid é ) å äs pv , . AA ) Md nn | AN | | k | Je | | jöd MV STEN ork + H É i ; 4 AN Nyrau TH RICE å rostat P RA ES > Temminckii. — > Bairdui. — — > MmMminuta. — > minutilla. — > ruficollis. SSE = > maculata. Rö = > canutus. Huryn. pygmeus. Telm. gallinago. SR = Phal. lobatus. ; ; > fulicarius. CA — |132—743] Streps. interpres. > — melanoceph. — tt Van. cristatus. = = Sqvatar. helvetica. — [69—71]| — - [60] 782—821| —68 64 | FS 1435 | Eg. Maticula. TE Fa > semipalmat. ERE TA > mongolicus. ra = | Eudr. morwnellus. FR: — |] Hem. ostralegus. — I Grus leucogeranus. ET REA > (canadensis?) — TT Rallus aqvaticus. | =] Ortygometra crezx. FJ! (er) -— on [CS] (a EE SS > porzana.l FER [71] SER —— I Char. apricarius. RESA VER OR FESTA > fulvus. 693 627 = TS > > V. virg.] 32 | 33 | 34 | 30 | 36 Grönland. Vestkusten. SR Smith ER Sydöst Nordöst överlden. miths ; ydöstra | Nordöstra sund. | Norra In- | Södra In- | kusten. kusten. spektoratetispektoratet 68—78 | 76—83 | 661—76 | 60—66+4 | 60—70 | 70—77 | Polhöjd. — — — — — — Trädgräns. SN = — — | Tringa acuminata. - 13 LR 1 - RT tje Tab, 4. ionn nn öonndnx1.zze---—-WeAe nav nn nn W iY on no o—-—-—-—- On ntHHu—OÖu-- ou Europa. I Asien. TA GA EE TN NER ER TA = af A = 2 NN | Alaäka Kontinantens Gr ön Tand Spela- (Kanin, å || Kariska Boganida- | : 3 ITscbuktsch| Vostra kusten. norra kupt- Vestkosten. Kola- Pac-Choj Frans Obs Taimar- | Talmar- | Talmur- - Kusten |Tschoktsch ot | Wrangols ITschuktsch/Techuktseh| — Östra Aleuterna, Bafäns Tala. [Janäayen|2"7ESE SEM) fann | SIE) Fia |, SOTRR | Jtaa | 2SSERE | oekotar | ale | /ClaDE | dann | Tända | Ianäola | AR, | JABAR NFMDISAEA övjätoinon | -tändeta | LE SLt | Jan | chatta | sområäela | Kam | EOE6E 8 | borloge | SE AT bea SR hand; com: J2Prädan | AR NR = |Lsbafe-kost | neg ra topp. SIR | "| land | Yuster. | Jo Pr vr si område. | vestkust, | ostkust, |"C55? Sopp.] della: fara: [oTechaun.|Ishafs-kust| ÄN ”|Heraläs 6. labafs-kust| ostkost. | tschatka. | "”PPATÖD-Å bafs tar. | "PSSER: sund— | Port Cla- | Kotzebae-| Xuston. | Vesta | Östra | berland. "2" delen sund. | Norra In-| Södra In- | osten. I Alaska- | renco, sund. delen, | delen. spaktoratet|spoktoratet| | balfön. Områdets polhöjd .... tå 71 1741—803] 661—70| 6e—69 | 60—704 | 701—77 208-82 68477 6e—68 | 66—724 774—72 73—70 64—068 |71—714 661—874 644—60 514—60 60—0644 76—83 |661—76 | 60—664 | 60—70 | 70—77 | Polhöjd. » trädgräns - — Jö6—70] 68 606—67 - = 674 70 = — — — - (—) - = — [|60—64$ - - — — - Trädgräns, | AA Tringa (Act) um aaat nr — 68 -— — - + = - - 651 664 - — Tringa acuminata, » 2 Temminckii Leisl. = = — | 0) lös-6st] - - = | — est—714] 10—71 | 73—74 | 76k 3 78) S = - - 2 = 654 se = - Temminckii 3 2 Bairdii Coues.. = a 2 (Ro) = = : CS = i nu 10 3 Rd , . minuta Leisl. = = = (68—) 68 |691—70 — = 671—68 714 7 —74 = -— 78) — - - FE sx minutilla Vieill. | an = : TR | inuta. > > ruficollis Pall. er CS 03 , ae 06 F = är år [(69—71] minutilla. >» + maculata Vieill = ER ör er sa pylgre de ; ON > mu = = = = 68? : 7 - 644 + — 163-04] — - | 66—68 00-711 - - = ar = = = [50] = = masa » » canulus =S -— Sul -— -— -— — — -— Ch 7 4 25 hö ar an Ino = = = = = = - - - - - - = - = = 717 - : + 783—824| —08 64 = = 3 canutus. Eurynorkynchus pygmeus I. 2 br o7 44 ; | SM par 2 [sek Puryn, pygmaens. (Telmatias gallinago T.) + - - 7) 671 — = 2 = — Jleet—701 = = = a = = = = -— EE 5 + AL PR Ir = Face) 3 z FRE S ] = - = 3 = — I Telm. gallinago. laropus lol ; font + 661—70 le74—681] 70 074 73 - -— - -— - + - - — [67] - + + 7 | 03—064 64) 051 - 717 l69—0094 - —66) - = - a fulicarius L. - — 773-808 - z 3 - 3 5 = 74 097-09 : 7 vv F I Lå - + Phal. lobatus. al; = 7 697—069 = 7) 674—07| 641— a 7 | 03—64 = -- 701—714 a , 2 Zz FA Strepsilas interpres L. 2 7 | fon |6—70] - = 72 | — | o8r E 101 3 = : 3 - SR fö Es El [DIS = Vv, å Rs SKBs SÄ melarobepholvarvag = I pA + + TAI = - = or] + 70 - + —02 — [731—741] Streps. interpres. 7 S å = E 06 = = [Fanellus cristatus M, & V.].. a 1 = = EE = IVP = KZ = = = GS = = 3 = = E = = pd E Ö > melanoceph. Charadrius apricarius L. 4: (71) - 68; l69—70] — = — lar3—68| —713 = By Få [61568] Van. cristatus. 3 fulvus Gm. brosket H = - mä 71] — | Char. apricarius. 3 = E ERINR 3 a > > V.virginicus Borkh] — | — RE Vv ar RÅ > JSulvus. 651|—68] — = ce N 051 z ; z Sqvatarola helvetica L. = | = = = lört-o8y) - = NNE Et é | 5 4 = = = ; ; É / FA NS 200 ” 2 ä z ; a RASEN = >> WV: virg, SSK g vå : Ar s ; ost R 701—714/ = 70 - = = SR [GO Me — | Savatar. helvetica. Egialitis hiaticula TT, ... + 71 (793-803) 661—701 —684 |694—70]71—781 - - 673 713 7 74—74) - — = = = = S n så 67 > — semipalmata Bp.. = (6 Fa = är = 783 70 04 = 744 | Eg. hiatioula. fö mlorgolina Pan = - 67 S = = - 03—064 | esk H 66 = 70 664 + ? > — I[60—-04]] — = > semipalmat. Eudromias morinellus L. = = mm fer=70) 68: I69—70] 73 kh — I — | om | nn a 8744) 764 3 VE EE 2 å z = ES = i EE [06] z > mongolicus. (Hematopus ostralegus L.) + - — | 67—70.] 864 = = AN ct = = = S vå Eudr. morinellus. (Grus leucogeranus Pall) = ERNER = 2 =E SN bar 5 (Uv Hem. ostralequs. > Sp. (canadensis?) . = är = EN UE ER - Grus leucogeranus. [Rallus aqvaticus LJ EE veg = £E = = SKIs = Lr | köa ES Au = Uj , = = 007 + (canadensis?) [Ortygometra crex L.] = = = = z = = = = Rallus aqvaticus. RA porzana IL.) . = - = = - = = SINE = = [64] Ortygometra ere. == [647 60] + porzana. N vå orsa row Niv - Å I Å j . ' Vd . , v La a ne " | . i j] Å | NK 9 ; | å ' UR | rdr aker vt ESAIAS ASIEN VE i y , i ij (arv stabs | ( ( dh FÅ Ar ; OÖRFASR ARAGORN Sr ; Lo >= | 30 $ 6 / q i | É NY it VENSTER YT SIREN ( é , MÅ ji | , r vc ÄR ÄR NR i eder är rå AR AMON AND AM VERK + | 7 | | vc | - sönd | fotar tr sek RE FOR SUNE Nr RAN ENA ARR LA 4 a cc Ne vm MMM vv OO——AÄ ! —- -=2=2>>>> - 2?" 7 2? H— 31 32 | 33 34 | 30 | 36 Grön la nd | Vestkusten. ir, | Norra KG SS NOG 2 Smi x döst FRE ra. | Norra In. | Södra In | kusten. | kusten. spektoratet|spektoratet 68—78 | 76—838 661—76 60—661 | 60—70 | 70—77 1 3 AR 2 —— See | 72—75 | 812: |671—76 |60—663| + | 4—75 74 TE 76: 69 > [64] a — = — 70; 654 E SS TR T3—7T13 T781—823] 691 —64— 2 74 | | 7T3—75 784 15 0-0 = | 72—77 I782—824] -75— | 60—638 | + |T84—741 T2—T1 | — 693— = we 143 on (2) No | 1375 | = — 62—64 2 = 00 = = 70— 1|—63—66 LIN = Re - OR + | 741—771| —821 |69—723 | + 2 det MT (82) 168-73 | 2 Så — - (+) a 28 69 5 VAS 23 a Fn ((69)) I ((653)) — + fa: 79 gg og EL | TEES = = 691 64 — = 72—75 | —821 66—75 | 60—66 + T4—75 = ? 2 2 - 274—175 (EE (ES NT EE TE 74 Polhöjd. Trädgräns. Sterna paradisea. » caspia. > aleutica. Xema Sabinet. Rhodostethia rosea. Pagophila eburnea. Rissa tridactyla. > >» Vv. poll. 21 Larus glaucus. >» — leucopterus. glaucescens. > — Argentatus. > > Vv. Vege. >» — affinis. > Marinus. > fuscus. > — CaANus. crepidatus. >» — longicaud. pomatorh. >» — catarrhadt. Alca torda. > iWmpennis. Uria arra. > — lomvaia. > grylle. » > Vv. Mandt. > — columba. Mergulus alle. Brachyorh. marm. > Kitt!l. Bä domus Tab, 5. — AA AA —»Å--ÄÄÄÄÄÄÄÄ AA Ä AAA AA ÄÄfAp& AAA AAA. RR Or Områdets polhöjd .....:«.::-.-: » — trädgräns Sterna paradisea Brönn. (mac. + caspia Pall] ( + aleutica Baird). Xema Sabinii Leach Rhodostethia rosea Macg. Pagophila eburnea Phipp. Rissa tridactyla T. ....... , , v. pollicaris Stejn. Larus glaucus I. ..... > leucopterus Fabr. glaucescens Nanm... > marinus L... (> fuscus L) (+ canus Li Lestris crepidatus Banks... > longicaudus Briss. pomatorhina Temm. [ > catarrhactes L.] +. Alea torda L. (0 impennis L)). Uria arra Pall, (Brinn. (> lomvia Bränn; troile) grylle L... > + ov. Mandtii Liecht........ > columba Pall. Mergulus alle ... Sr (Brachyrhamphus marmoratus Gm.) , Kittlitzi Brandt... Polhöjd. Tridgräns. 7T14—7381 (71—78y') ak är ar 2691—70) 2, 604—70 17: ? 691-—2 3 6 : 0 27 28 2 Aas ka Kontinentens Vostra kusten. norra kust. Pat-Ch0J | x9 ETT] Bemlje för TaMrabeek 3 Port Cla- Vestra Östra Teneg, delan. dölen. B0—704 05) ;S 656—066 661—70 les1—68) 054 är 70 + = = 3 = = 69—70 | 69—70 | [+] - 604 - 70 + |—-664— 70 do ee UU + + + + + + - = - + = = 07 604—70) 704 +++ + + + I 8 051 71—7814 73 69 ar = 09 60—70 | —71 602 - 60—067 02 [+] - - | 62—71 62—63 Sterna paradisea. +» caspia. aleutica. Xema Sabinei. Rhodostethia rosea | Pagophila eburnea. Rissa tridactyla. s + Vv. poll. Larus glaucus. leucopterus. glaucescens. argentatus. > > v.Vege. affinis. + marinus. > fuscus. >» canus. Lestr. crepidatus. + longicaud. pomatorh. » catarrhact. Alca torda. > impennis. Uria arra. >» lomvia. > grylle. » > Vv. Mandt, » columba. Mergulus alle. Brachyorh. marm. » Kittl. och fy STEG: Å tes z ADIFT ee. 4 N e ' v Fn ”ret / L SA ' | 2 OAK L ÅN - j VÄN — (VN ) Altan 4 Ly akt MANNEN hä SR BE CE ÄR SST FRIN fö Nr va Fa En KNNON Lust du ladd SR AS GREN O SYN ankra fen I JD inert SVS DRA FRE . 4 Grönland. Vestkusten. Norra PH] överlden. Smiths Nja wy sund, Norra In- spektoratet spektoratet Södra In- Sydöstra kusten. Nordöstra kusten. 68—78 | 76—83 |661—76 | 60—661 | 60—70 | 70—77 | Polhöjd. AR JE 28 20 TA | 691 TA 2 70—74 | —821 Ät ge 28 692 = = (70) 73—75 |76(—821)) —69— Trädgräns. Ombria psittacula. Phal. cristatella. > — pusilla. Fraterc. arctica. > cormiculata. Lunda cirrhata. Col. torqvatus. > Adamsti. > Arcticus. > > V. pacific. > septentrional. Podic. griseigena. > Holboelli. > auritus. Phalacr. carbo. » pelagicus. Sula bassana. Thalass. Leachii. > furcata. > Bulweri. Oceanites oceanic. Fulm. glacialis. > > Vv. Rodyg. > > V.glup. Puffinus anglorum. > major. > Kuhlii. » tenuir. Diomed. albatrus. "y — Inn fn = T - Europa. Asien. g a 2 a 4 ; c 7 8 , 20 I " 12 an uu 18 16 7 18 10 20 uu 2 2 2 25 26 30 n 32 23 Hu 35 36 | ATarka Eonlinentena Grönland. Spels (Kanin, Karish | Vestra kusten, norra kust. ra Vestkusten, RS (a J a ba Boganida- | Tajmar- | Talmur- 5 AR E iktach| yrangols |Tschuktseh|Techuktech| Östra | Berings ö | Alonterna, ins TN Na tat. (ft Magen Enoch äl | Keller | SA | Norbn |. Ja | Märta | gasa | sonia | iktng: | Tea? | AON | FRIONE | nan. | Jaan. föratbrika] a] | ende | rage era AAA Mä | Et Ae St Iam Jia mon] Foton far He NT a sina | san 7 JE] Beeren |yatokust] FotSROr lyyasga teen. | Selar | Tänd || tliga | öpp [nedra foppilskaleskosael ee. | vostkast. | catkust, [Uf dopp] della. | öarnas | iohaun. |Isbafs-kost Heraläs ö, |[sbafs-kust| ostkust. | techatka, | Kopparön. | bafs öar, | "CS: [byråer | sand— | Port Cla-|Kotzoboe-| kusten, | Vestra | Östra | berland. sand; | Sorra Inc | Södra In-| kosten | Vusten Eiland. Inedra lopp.] & | kuater, Aläska- Tence, sund. delen. delen, Ispektoratet|spektoratet| | Je halfön. | Områdets polhöjd .. .Jöst—eeål 71 — |744—804664—70| 66—69 |60—704 681 68—73 G4—68 641] —66)) 644—60 514—60 | 63—064 | 62—084|60—644] 05k | 66—68 67—70+41|061—70 52—62 | 68—78 | 76—83 | 661—76 | 60—661 Polhöjd. , trädgräns . fr 661—70] 68 |66—67 - 68—70 - — — - — - = a 65—066 | 66—068 +] 674—69 | 62—06814 - 52—58]] — - - = -— - Tridgräns. Ombria psittacula Pall. ......... -. 687 i 63—64 Ombria psittacula. FPhaleris eristatella Pall. | I7T1—714)| - + 63—64 - = - Phal. cristatella. , pusilla Pall. - 07 + 63—64 = 55—060 651 = [704] >» pusilla. Fratercula arctica L. et v. glace. - + = -— 70— | —031 - — Fraterc. arctica. cornioulata Naum.. [71] 44 + = 65F 66—067 | (688) » corniculata | (Lunda cirrhata Pall)... = 044 + = = -— = [+] HH Lunda cirrhata. Colymbus torgqvalus Br. (glac.) är 7 = ? = föoor—70H 2 SoL = = = = => = = - = - - = - - - = 67 - - + 70 - - + 70-724] — 694 | 60—64 | + — | Col. torqvatus. + — Adamsi Gra; a Ha = [691] 661—67] — + - 3 = ö6—067 | 74 | e2—63 > Adamsi. > arcticus L. är Ty — 167—8941651—068)| —70 763 - . 70 - - - 70 — - - - - 07 + + s 67. - 66—67 | — 70 - - 2 I70—724] — - - - - arcticus. , » — V. pacificus Law = - - - — ö7 — - - - - = > 74 — ,» v. pacific. » — septentrionalis L.... a 71 |77—8031661—70 |66—68k] - I714—72H 80 | 73 70 704 707 - - - = 1661—67 - + + 514— - 63 - 66—67 | 714 69 74 + + 70—74 | —824 + | —-68—1] + 741 > septentrional. (Podiceps griseigena Bodd.).. + (71) [+] = = = = ål = = = = = = = = = - = - - - = - = [57] - 67 — = = = = = = = = = at = — | Podic. griseigena. ( +» — Holboelli Reinh. = | = = = - — - - + = - = - = -— - - — = - - +) - - > Holboelli. or ouritus L. (corn)] är 71 = = = = = = IS = = = = = = = = = = = - - - - - [+ - - 55—0634 | — = = = = = = = = 00 S = » aurilus. Phalacrocorax carbo I... är = = = = = = = = = 2734 + = = = 693 | —64 är — | Phalacr. carbo. pelagicus Pall. => | 2 = - — 69 - [71] 67 041) + + 51—57 - — -160—644] — — 690 pelagicus, (Sula bassana T.) . är a = = 080 | + = = = (64) = — |Sula bassana. Thalassidroma Leachii. +] = = - - - 52 - 65—67 | + = = (70) | 60—65 |) — == |irhkalass Deachis oo furcata Gm. - - + 58 - = 634 > furcata. [ Bulweri Jard] = => [hol => en > Bulweri. [Oceanites oceanicus Kuhl.... SÖN STERN ce - n a [62] Oceanites oceanic. Fulmarus glacialia T. .... SEE ET | = NE EN Id GAN | 0010.) + |a8=75 loc-Bep|—60— | + | + | + |Fum.glaciatis. » > ov. Bodgersi Cass. a I | = är 644 - dd — 1561—60] 63—64 = 60—64 = - — : > v. Bodg. a > Y.glupischa Stejn) = | - - - + - - - - - + > v.glup. [Puffinus anglorum Temm.] ss... 2 F ES | | + - = = +] = — |Puffinus anglorum. » major Faber.. [+ = | I = ee (02 = = = = RN - > major. Er Eukii Boi Eg = — = = = = = je ajor. É ullii Boie) .. I —63 [+2 > Kuhlii. [ > tenuirostris Demm. = | EE = ar = = [66—67] NE (Diomedea albatrus Pall.; brach.)...| Er I or + 62-604] 63—64 FH = Diomed. albatrus. å CURTe ät vi + ÖR rdr rå "eger st Br EVA | 33 | 34 | 35 | 36 Er Öna nd de Vestkusten. Smiths Sydöstra | Nordöstra sund. | Norra In- | Södra In- | kusten. kusten. spektoratet spektoratet 76—983 | 661—76 | 60—66+ | 60—70 | 70—77 I Polhöjd. — — — — — Trädgräns. Ans. seg.f.arv. TT RSS eg ND > brachyrhynch. Jao de —60 — > hyperboreus. MEESE fr Sn 0 pre LE rn > erythr.f. min. Br les 2 SEEN a de > >» f. albifr. ar 66—"72 =E 2 2 > >» £. Gamb. > leucopsis. ruficollis. > Canagicus. 813 69—73 603 + — Bern. brenta. — (60-64 —— | — I Cygnus musicus. — — I — > minor. SS g — | — > americ. SNES —— SES es > olor. 13— -- = = Ånas boschas. (+) (+) — — ECE CEA: — (+) | o— — > penelope. (O-VIN O0 = -— > > acuta. > — glocitans. > — clypeata. > americana. JE EEE | > > V.nigr RR Rd | [70] — ff — | — | Henicon. Stelleri. [69] (604) — — Fuligula maria. | [2] — ff | — > cristata. ! — I — ll — | —— I Oed. fusca. | — | | om | — > mMgra. | | | | [69] (64) + — > — perspicillata. Tab. 7. RR Områdets polhöjd . > trädgräns Anser segetum Gm., f. arvensis Naum. ; f.segetum Naum.. + brachyrhynehusBaill. hyperboreus Pall. 4 erythropusT. f. minutus Naum. , f.albifrons Bechst ; + f.Gambeli Hart! leucopsis Bechst... ruficollis Pall... (Philacte) canagicus Sevastj. | Bernicla brenta Pal | > > V. nigricans Lawr...| Cygnus musicus Bechst.., minor Pall. (Bewicki). sp. (2americanus Sharpl; olor Gmel. Anas boschas L. . (+ crecca L) (> penelope L. » acuta L.. glocitans Pall. (formosa) clypeata T. Heniconetta Stelleri Pal Fuligula marila LT. . ( + cristata Steph) Oedemia fusca L.. > nigra L... americana By. + perspicillata L. 20 Kola- halföns Ishafs-kost| 664—70/| 66—69 66L—70 167; 2093] 09 | Eariska hafvets ostliga koster. Jonisejs nedra lopp. Östra Kam- tschatka. St Law- rence- 644—080 684—69] (70) +? (691—703]| (694; 70) (678 (68; 70) 67—70 ole —70) 61—0693 7014 (6615 694-3)| 70 (673) 67; 694 68 591—70)| 65) 707 687 003 693 ar äre S - 63—064 73 3 08—064 72 734 är i ät 3 23 Te 3e Se de 2 ER TE 63—064 3 63—64 2 a 63—064 Polhöjd. Triidgrins. Åns. seg.f.arv. Nm. > f.seg. Nm. brachyrhynch, hyperboreus. erythy. f. min. f. albifr. f.Gamb. leucopsis. ruficollis. canagi Bern. brenta. > V-nigr. Cygnus musicus. minor. americ. olor. Anas boschas. crecca. penelope. acuta. glocitans. clypeata. Henicon. Stelleri. Fuligula marila. cristata. Oed. fusca. nigra. americana. perspicillata. 5 CE Cr —— e bt mer) dh RE | i | Å | | . A Ks | EN i A . > i , t i i S re I Kå - A å 3 , E . METS , + z t islandicum. (74!) | Har. glacalis. | | — | — Lampr. Fischeri. — | —75 |(81—82!1] — 73— | —60 + T31—751 Som. mollissima. > > V. Dresseri. SEEN GENRE >» > f. v-nigr. — 0 + — — OF Merg. serrator. ” 821 | 66—73 | 62—066 + [743] > spectabilis. | Europa | Asien. Amerika. a RR AE 3 D Ja , 10 un H 1 TD 16 H 18 TH 20 2 2 2 u 23 26 n 28 2. 30 uu 2 2 a 33 36 Alaska, | Grönland Ka Vealra kusten. Vostkusten. Spols- - (Kanin, Boganida- 3 z 2 2 ITachoktech)| elre UrERAk LEN jönla: J NEF bergen och| Kl= I Kolgujewp| TECK | Novaja Obs Jonisejs | Chatang. | Tolmar- | Taimar- | Taimor- | on end Kosten |Techaklacbl""Tanaets | Wrangels |Techuktseb /Tschaktsel Östra | poringe 6, | AORlemas] gå Law Tam När I land; [Jan Mayen." oe hälföns pen och SR nelerita [aa 3 flodens | landets | landets fy opp. än = Swjätojnos | landets lys skogs]. fänd, | -balföns | -områd Kam- | Kopparön. | LSTIngA | renen-ön. [Inre skogs- Tshafs- land, Com-|, ödden. |. Smitka FOR) [rä fö- kast | ELSE BODE liva jga Loch. || SSU Jopp. — osdra lopp]. skoje | område. | vestkust. | ostkust. |""iralöppd” delta. farm. [oo Techaun.|Ishafs-kust|""? X08?-| tteralds ö, lIsbafs-kust| ostkust. | tsebatka. | "PISA hafs öar. |" Milbreden Port Cla- | Kotzebue-| kusten. | Vestra Östra | berland. - dra In- Eiland. nedra lopp. ikogrgebit. bygd. er ronco. sund. delen. delen, tepektoratet] Områdets polhöjd . 60—704 66—68 föl 67—70 | c4—068 | 641—00 661—70 50—06641 60—70 | 70—77 | Polhöjd. » — trädgräns... 06—067 - - - = - - (- - 62—0681 - - — | Trädgräns. I Hg | - Comonelta histrinnica Ts. ar = = = = = = = | - => = = = = = = = - - = - = - + + + [54-57] — + = = = 08 08 äv = 3 - 09 | 65—62 de NE 'GoanlonsMaleiont (Glaucion elangula - - - (6901) | cg - - = 673 - - = - - -— - - - - - - - + + — Glauc. clangula. > > fislandieum Gmell + - - - I = (+) sandön Harelda gala L. Fö + 7 77—580 | 664—701 074—0691691—70 | 71—734 - 72—73 le6$—674] 707 70 TA - 701— - - 09 - - ö7 + + 52—57 + + = Har. glacialis. Iampronelta Fischeri Bråt. - ö7 - - — körp—60 - Lampr. Fischeri. | Somateria mollissi 71 1761—803 661—7' = = = = a, 2 fa Somateria mollissima + 1 176)—80H 661—70 ? + Som. mollissima. Vv. Dress Sharpel Bj ? + : » Vv. Dresser d AST SNRA AT ER a RE | E ; - - 70—7141690—098] — - 07 + är ä 270 — — > a funigr. » spectai Fas 710 (742-780) 004—70 last - 3 - [ = 7 [70] 78) 3 2 2 Då 25 4 5 ol ” - - : SR ilis + 12-780) 094—7 S 13 t ICEEN ] HN 08 + + 4 - 821 + 41 > spectabilis. örn = = 3 - = 6 - = = = 2 = = 4 z 5 = 3 5 " 7 lergus serrator (+) H 7 är ef I + + 5614 = 08 ar = = 73 ar = — I Merg. serratc Oe — VEGA-EXPEDITIONENSVETENSKAPLIGA ARBETEN. 2 På grund af den i tabellerna lemnade öfversigten utaf fogelarternas utbredning och fyndorter inom det trädlösa arktiska området vilja vi nu gruppera samma arter med hän- syn till deras geografiska utbredning öfver hufvud och den större eller mindre regelmässighet de visa i sitt uppträdande inom områdets gränser. Emedan hufvuddelen af sjelfva området består af trakter, hvilkas utseende vexlar nästan allenast på grund af sjelfva markens och isens topografiska beskaffenhet, beror äfven fogel- faunan derstädes af jemförelsevis få vilkor och är enformig. Dess hufvudstomme bildas naturligen af de arktiska arterna, och dessa uppträda enbart blott i den nordligare, rent arktiska delen af området. Men i utkanterna tillkommer ett ganska stort antal boreala arter, dels såsom ett normalt och karakteri- stiskt tillskott till de förra, dels mer eller mindre tillfälligtvis förvillade hit. Begge grupperna kan man fördela i under- grupper med afseende å arternas olika utbredning omkring polen. Den karakteristiska kärnan i den rent arktiska fogelfaunan bildas tydligen af de arktiska arter, som förekomina cirkum- polärt. Andra tillhöra blott endera hemisfären, nämligen gamla verldens arktiska arter (palearktiska! i egentligaste mening) och nya verldens arktiska arter (nearktiska! 1 eg. mening). Ännu andra bebo kustländerna vid blott endera hälften af is- hafvet, den del nämligen som närmast kommunicerar med hvar sitt sydligare verldshaf; de torde med anledning häraf böra benämnas atlantisk-glaciala och pacifisk-glaciala. 1 Dessa termer användas vanligen för vida större områden. Rätteligen borde regionernas namn bildas efter deras centrala delar, icke efter” om- tvistade utmarker. För det arktiska området har man påyrkat sjelfständig- het i bredd med öfriga regioner, men frågan är ännu omtvistad; skulle dess sjelfständighet erkännas, så böra namnen palcarktisk och nearktisk tilldelas samma områdes två underafdelningar. I sådant fall borde åter de två re- gioner, som nu kallas sålunda, benämnas efter sina hufvuddelar palcoboreala och neoboreala. 502 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. — — ÅG, IN rf Såsom redan nämndes, ansluter sig till denna komplex af för de arktiska länderna karakteristiska foglar ett antal boreala arter, som egentligen tillhöra det skogbevuxna området, men mer eller mindre regelbundet öfverskrida trädgränsen och tränga in på arktiska områdets utkanter. Emedan öfver- skridandet af sjelfva trädgränsen just varit anledningen att arterna upptagits uti våra tabeller, vilja vi kasta en hastig blick på beskaffenheten af denna gränstrakt utefter en längre sträcka i gamla verlden. De successivt uppträdande vegetations- regionerna medföra nämligen här nya vilkor för fogelverlden, men ingalunda alltid desamma vid olika delar af gränsen; hvarken hafva de enskilda regionerna samma relativa utsträck- ning i olika trakter eller äger en och samma vegetationsregion alltid att uppvisa samma trädarter i olika länder. Buskregionen, som närmast omkransar det arktiska om- rådet, bildas nästan öfverallt af Salix-arter, delvis olika på olika trakter; i ornitologiskt afseende torde dessa artolikheter dock hafva ringa betydelse. Dessutom uppträder ymnigt dverg- björken (Betula nana i gamla verldens vestra, B. glandulosa i dess östra delar); härtill kommer i Europa lågväxta, busklika björkar, och i Sibirien Alnaster, yppigast vid flodmynningarna. Löfskogsregionen åter bildas i Europa förnämligast af björkformer; österut upphör hon i norra Ryssland att bilda en sjelfständig region, emedan de här uppträdande barrträden tränga lika högt norrut och slutligen ännu högre, ofvanom björken. Norra randen af barrskogsregionen bildas af tall, Pinus sylvestris, granar, Abies excelsa, obovata och sibirica, samt lärk- träd, Larixz sibirica och dahurica, ungefär i följande följd: Barrskogs- Skand.: Ryska lappm.: N. Ryssl: N.V.Sib.: Taimur-l: gräns: P. sylv. A. obov. DL. sibir. L. sibir. — DL. dahur. ÅA. exc. PI sYylu: A. obov. (DL. dahur.) DL. sibir. A. sibir. A. obov. — Abies- P. sylv. etc. arterna etc. Österut och i Nordamerika uppträda delvis andra träd- arter. | "Det kan väl knappast sättas i fråga, att dessa olikheter i skogsgränsens beskaffenhet uti olika länder skola inverka på möjligheten för mången boreal fogelart att slå sig ned i närmast intill stötande delar också af det trädlösa området. Men ämnet . är alltför litet studeradt för att redan nu tillåta säkra slut- satser. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 503 På samma grund som de arktiska kunna de boreala arterna fördelas på underafdelningar, nämligen i cirkumpolära boreala, paleoboreala, neoboreala, nord-atlantiska och nord-pacifiska. Det är ingalunda vår tro, att alla dessa tio grupper äro från hvarandra skarpt afgränsade; tvärt om råkar man ofta i förlägenhet vid bestämmandet, hvart man skall föra en viss art. Exempelvis finnes mången cirkumpolär fogel i någon del af sitt område så sparsamt, att man vore benägen att anse henne tillhöra endera hemisfären och blott någon del af den andra; och arter, som faktiskt förhålla sig på sistnämnda sätt, bilda öfvergång till den grupp, som finnes blott i endera hemisfären. Mången art, som går högt upp inom arktiskt område, tränger långt ned äfven 1 det boreala; och mången art, som lefver inom arktiskt område nära trädgränsen, är en föga nordligare fogel än den boreala, som vistas 1 yttersta skogskanten, men aldrig an- träffats der ofvan och derför alls icke förekommer 1 våra listor. I afsigt att underlätta jemförelsen mellan listorna öfver motsvarande arktiska och boreala fogelarter vilja vi låta dem följa omedelbart på hvarandra, nämligen af de cirkumpolära, gamla verldens, de atlantiska, pacifiska och nya verldens. I enlig- Het med grunderna för vårt val af arter (se sid. 472) blifva af de sista blott sådana arter upptagna, som anträffats inom gamla verldens arktiska delar. I. Cirkumpolära arktiska arter. (De med + betecknade äro utbredda långt ned inom -boreala området.) FSazxicola oenanthe L. Pagophila eburnea Phipps. Centrophanes lapponicus L. Rissa tridactyla L. (med var.). Plectrophanes nivalis L. Larus glaucus L. ”Corvus corax L. ( >» leucopterus Fabr.; egentligen Otocorys alpestris L. nearktisk och pac.-glacial). Nyctea scandiaca L. = Lestris crepidatus Banks. (? Lagopus rupestris Gm.) > longicaudus Briss. Calidris arenaria L. > — pomatorhina Temm. Tringa canutus L. Uria arra Pall. Phalaropus lobatus L. Yt OrÖlkentRNSONendt Licht. > fulicarvus L. ? Colymbus torqvatus Bränn. = Strepsilas interpres L. > Adamsi Gray. Sqvatarola helvetica L. z > arcticus L. " Egialitis Maticula L. (egentligen c > septentrionalis L. atl.-glacial och palseoboreal. Hemiconetta Stelleri Pall. Sterna paradisea Bränn. Harelda glacialis L. Xema Sabinei Leach. Somateria spectabilis L. Rhodostethia rosea MacGill. Hed RSS fr 504 PALMÉN, SIBiRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. . II. Cirkumpolära boreala arter, som öfverskrida trädgränsen blott något stycke regelmässigt: ställvis: tillfälligtvis: AE Pgiothus linaria L. Hiruwndo riparia L. Sterna caspia Pall Ean > » f. exilipes Asio accipitrinus Pall. ; Coues (sib.). Podicepsgriseigena Bodd. Lagopus albus Gm. > auritus L. Tringa alpina IL. (med var. amer.). Anas boschas L. BE ACNE > elypeata L. Fuligula marua L. Mergus serrator IL. Dessutom de med " be- tecknade cirkumpolära arktiska arterna. III. Gamla verldens arktiska arter (palearktiska s. str.), som förekomma uti områdets a) hela bredd eller åtminstone centralare delar: Falco gyrfalco L. Tringa ferruginea Bränn. (subarcuata). Anser erythropus L. f. albifrons Bechst. Cygnus minor Pall. (Bewickti). by) vestra delar: c) östra delar: Lagopus hyperboreus Sund. Lagopus rupestris Gm. Anser segetum Gm. Tringa ruftcollis Pall. f. segetum Naum. (Nov. 5. ?). Hurhynorhynchus pygmeus L. f. brachyrhynchus Baill. RER Dö > ruficollis Pall. IV. Paleoboreala arter, a) som förekomma uti gamla verlden i hela dess bredd och öfverskrida trädgränsen något stycke regelmässigt: ställvis: tillfälligtvis: Cyanecula suecica L. Turdus musicus L. Anthus trivialispEfenieed Anthus cervinus Pall. Phyllopseustes borealis B1. > — spinoletta L. Archibuteo lagopus Budytes flavus L. Loxia curvirostra 7 Bränn. > citreolus Pall. — Hirundo rustica 1 Falco peregrinus Tunst. Anthus Gustavi Swinh. Upupa epops L. FE > — esalon Tunst. Passer montanus L. Picus martius To FRE VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 505 regelmässigt: ställvis: Haliaetus albicilla L. Emberiza pusilla Pall. Philomachus pugnax L. > schoemiclus L. Tringa Temminck. Leisl. Circus pygargus L. (Egialitis laticula L.) Numenius phaeopus L. Eudromias morinellus L. Totanus glottis L. (2 Larus affinis Reinh.) > calidris L. Anser segetum G m., f. ar- > glareola IL. vensis Naum. > fuscus L. > hyperboreus Pall. > hypoleucus L. > erythropus L. f.mi- Trwnga alpina L.v. Schin- nutus Naum. zii Br. Cygnus musicus Bechst. Telmatias gallinago L. Oedemia fusca L. Larus fuscus L. > nigra IL. > — canus L. Cygnus olor Gm. Anas crecca L. > — penelope L. Fuligula cristata Steph. Glaucion clangula L. tillfälligtvis: Surma uwula L. Syrnium lappomicum Sparrm. ? Tengmalmi G m. Ardea cinerea IL. Limosa cegocephala Bechst. Vanellus eristatus M. &V. by som tillhöra en större eller mindre del af gamla verldens vestra hälft och öfverskrida trädgränsen regelmässigt: ställvis: Turdus pilaris L. Turdus torqvåätus L. SEEK Gus: Phyllopseustes trochilusL. Motacilla alba IL. > tristis Blyth. Anihus obscurus Penn. Lagopus mutus Mont. AT pradtensis. Li. Limosa lapponica L. Tringa minuta Leisl. Charadrius apricarius L. Larus affinis Reinh. tillfälligtvis: Cyanecula Wolffi Br. E'rithacus rubecula L. Turdus merula L. > atrigularis Natt. Rallus aqvaticus L. Ortygometra cerex IL. > porzana L. c) som tillhöra en större eller mindre del af gamla verldens östra hälft och öfverskrida trädgränsen seselmaässigt el ställvis: Motacilla alba L. var. ocularis Sw. Accentor montanellus Pall. Limosa lapponica L. v. nove zelandice (GG Charadrius fulvus Gm. Grus leucogeranus Pall. Anas glocitans Pall. Litt fällietvis: Lanius brachyurus Pall. Corvus ortentalis Ev.? Egalitis mongolicus Pall. ET Ta V. Atlantisk-glaciala arter. (Många häraf äro jemväl boreala, tecknade med =.) ör Egiothus Hornemanni Holb. "Mergulus alle L. SAN Tringa maritima Bränn. "Fratercula arctica Latr. WE =( /Kgialitis hiaticula L., nästan cir- = ”Phalacrocorax carbo L. $ kumpolär.) "Fulmarus glacialis L. "Larus argentatus L. Anser leucopsis Bechst. TS marinus L. 5 Bernicla. brenta Pall + Alca torda LIL. (Heniconetta Stelleri Pall.; nästan ((C > impennis L.)) cirkumpolär.) ; "Uria lomvia Bränn. ; "Glaucion islandicum G mel. SR gryller =Somateria mollissima L. VI. Nordatlantiska arter, som anträffats inom trädlös arktisk trakt. Hematopus ostralegus L. Oceanites oceanicus Kuhl. Lestris catarrhactes L. Puffinus anglorum Temm. Sula bassana L. > Kuhlii Boie. Thalassidroma Leachu. > major Faber. > Bulweri Jard. Cosmonetta histrionica IL. Dessutom finnas i nordatlantiska gebitet alla de med + signerade atlantisk-glaciala arter. VII. Pacifisk-glaciala arter. Ereunetes pusillus L. Tringa maritima Bränn. var. Couesi Ridgw. > acuminata Horsf. > — Bairdii Coues. Rissa tridactyla L. var. pollicaris Stejn. (Larus leucopterus Fabr.) > — glaucescens Naum. ? >» — Aargentatus L. var. Vege n. Uria columba Pall. Phaleris pusilla Pall. Fratercula corniculata Naum. (Colymbus Adamsi Gray; nästan cirkumpolär.) > arcticus L. var. pacificus Lawr. Phalacrocorax pelagicus Pall. Fulmarus glacialis L. var. Rodgersi Cass. Anser canagicus Sevastj. Bernicla brenta Pall. var. nigricans Lawr. (Heniconetta Stelleri Pall.; nästan cirkumpolär.) | - Lampronetta Fischeri Brandt. + SE Somateria mollissima L. f. v-nigrum Gray. ÖR VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 507 VIII. Nordpacifiska arter, som anträffats inom trädlös arktisk trakt af gamla verlden. Totanus incanus G mel. Lunda cirrhata Pall. Tringa ptilocnemis Coues. Thalassidroma Leachi. > minutilla Vieill. > furcata Gm. Strepsilas melanocephalus Vig. Fulmarus glacialis L. var. glupischa Sterna aleutica Baird. Stejn. Brachyrhamphus marmoratus Gm. Puffinus tenwirostris Temm. > Kittlitet Brandt. Diomedea albatrus Pall. Ombria psittacula Pall. Cosmonetta Mstrionica IL. Phaleris cristatella Pall. (Till nordpacifiska faunan höra dessutom alla förut upp- räknade pacifisk-glaciala arter.) IX. Nya verldens arktiska arter (nearktiska s. str.), som anträffats inom arktiskt område i gamla verlden. Falco islandus Bränn. (candicans.) Anser albifrons Bechst. f. Gambeli Lagopus rupestris Gm. Hartl. (Larus leucopterus Fabr.) ?Cygnus americanus Sharpl. X. Neoboreala arter, som anträffats i gamla verlden ofvanför trädgränsen. Turdus Swainsoniu var. Alicie Baird. Anthus pensilvanicus Lath. Henicocichla noveboracensis Gm. Dendroeca coronata L. Junco hiemalis L. Surnia ulula var. hudsomia Gm. Numenius borealis F orst. Macrorhamphus griseus Gm. var. scolopaceus Say. Tryngites rufescens Vieill. Tringa maculata Vieill. Charadrius fulvus Gm. var. virginicus Borkh. Eqgialitis semipalmata Bp. Grus canadensis Gm. Anser hyperboreus Pall. Oedemia americana Sw. > perspicillata L. Cosmonetta histriomnica IL. 50S PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. Man finner någon gång den föreställningen uttalad, att fogelfaunan i de arktiska nejderna skulle bestå af ungefär samma arter uti områdets alla delar. Föreställningen har sin grund dels deri, att de fysisk-geografiska förhållandena der- städes i viss mån äro likformiga, samt att faunan verkligen har en homogen kärna, bestående af den cirkumpolära arktiska fogelgruppen, dels slutligen deri, att man förallmänligat hvad man lärt känna i den längst och bäst undersökta delen af området, den atlantisk-glaciala. Att den emellertid är oriktig, framgår nogsamt ur den ofvan lemnade analysen af arktiska faunans geografiska element. I den periferiska delen är näm- ligen faunan sammansatt af olika element på olika trakter, om ock ej till den grad, som uti nästföljande sydligare länder. Det hade ursprungligen legat i planen för närvarande arbete att i någon mån belysa denna olikartade sammansätt- ning och ornrådenas inbördes förhållande; men vi måste af många orsaker nu inskränka oss till att endast kasta en kort blick särskildt på Tschuktsch-halföns fogelfauna, enär denna närmast intresserat Vega-expeditionen. Ur våra tabeller och listor framgår följande öfversigt af gruppernas artantal uti nämnda halfö och några få andra till jemförelse valda områden. Anm. Tabellen afser icke absoluta tal, som kunna summeras i hop, ty samma art kan ingå i ett par olika grupper, exempelvis de flesta af gruppen V uti VTI, och alla af gruppen VII uti VIII. un Vv S Ni LI 91 ; | I 2 ge Så RE AR RENAR ärad ar deg invandrar njjorgg ONE = 8 S I -— a l L SA - Od GÖ gar EEE tettnnnntt BYSIPJAGON "XI | I 91 GQ LZ rå EN pet ED Ge .ce or PK OPP PPP Pos rr s oss s . BASYIDBÅd-PION TILA Ma 3l 91 Zl pi S lå pe I Ya TESEN et SOS Sr RRD RA se lä nen I BJ BTJ B LO ASU IEA AN DAN Iz a il | Rd Ve 2 [ G ge fen Fega Rd ert Dt BYST ue TBpAON = TÅ 5 (CI Fria AV kat ee RR ( (S) G[ "ö8o8r rr PPP RP PPP OF PAK KA ero8 B[BIDB[3- ASIJUBIIY TAG S Få I IF Så I Es 5 RR ga RAS « o&. L I I L e S = 9 """ATTBIS 'O0 "Tu[d304 "tUajap BIISA I (0 : 4 2 = AS = Sr 2 ETSI III « < St Gå ER FU ÖN - tentensnntntt STAT[BIS = « z 2 = =E 2 ER SR i I — 6 "tt gBISSBUI[90I "UDP BAJSAA I (q R g - 5 — = = - g öl SPAIN « S S I (é I (c F 2 ES Fe fp STATTBIS ; S s ö | F ö 9 8 6 Ö er | g8Isseuujoser 'JopgIwo BjoY I (e S :BIB21040XR]LJ "AT 3 ji Zz I Z vå I I SANS e ÄTS Se NE ESS EUS [OA BIISQ I (0 A FR SS EE 2 a AD I ö P ooccr PPP PPP O PPP Pb PD ss . uajpp BIJSIA I (q E EE KÖ SS rr rå FT F Z F eo0080 000 PPP PPV PKR k I2pBIUIO ey IT (e < ; "95 S BASTPIIGX]LA III S - = ' -- — — — = Lo 1 Sm 8menm « « RR da Ae Ae ene ee 5 el SL VI 8 IT 6 (ON 9 9I |” J8ISSBUJ9T01A UDSUPIFSSONS IOAJO = :BJB2IOG « HIN : IE IS 66 18 LG (AC 18 8I 58 EEE AP 1 ESS TS BR [OSA D a För GS | EA | EA | 13 | 08 | FL | eLl—TI | G | 88—1] ERE AA o0e8s ev Mar bd BUIIIQ CI I Uutan]osp "Sn "9Sny "ISnX "ISNA | "g2preIWO "purB[uNID BIIOU VBIJSIA BIIS0O BIIOU 'Surun Av | '2puet "udI310g Sd 16 VIISIA I SBU -ANWIB IL -SJ9dg SÄS SEXSLIY SUOFIVU-TISINUYISL PH mn Mmmm Mm OO d10 PALMÉN, SIBIRISKA ISHAFSKUSTENS FOGELFAUNA. pb Pans ve Å fv RR Mr AA Cd! rar Öfversigten utvisar, att Tschuktsch-halfön har af cirkumpolära arktiska arter ett ganska stort antal, öfver- träffande Spetsbergens och Lena-mynningens, samt föga understigande Taimur-landets, Alaskas och vestra Grön- lands artantal; af cirkumpolära boreala arter jemväl flere än Spetsbergen, un- gefär lika många som Taimur-landet och Lena-mynningen samt föga mindre än i Alaska och Vest-Grönland. — Deremot finnes af sådana arktiska och boreala arter, som tillhöra endast gamla verlden, blott ett fåtal. En väsentlig afvikelse från de nyss nämnda vestligare gebiten ligger deri, att Tschuktsch-halfön af atlantiska foglar har alldeles ingen art, medan dessa vesterut äro karakteristiska; — deremot finnes af pacifiska äfvensom af amerikanska arter ett så stort antal, att området afsticker från alla andra arktiska delar af gamla verlden och får ett påfallande tycke af Alaska. Dessutom finnas just i Alaska de enda amerikanska fyndorterna för några af gamla verldens egna arter. Ehuru sålunda fogelfaunan på Tschuktsch-halfön visar en synnerligen stor afvikelse från den på Spetsbergen och jemväl från den i Taimur-landet och vid Lenas mynning samt en tydlig anslutning till nordvestra Amerikas fauna, minskas å andra sidan öfverensstämmelsen med de senare trakterna, så snart man tager i betraktande de specifikt amerikanska ark- tiska och ännu mer de boreala arterna, som ännu icke blifvit anträffade inom gamla verldens arktiska delar och derför all- deles icke kommit i betraktande vid uppgörandet af tabellerna. Alaskas kuster och ännu mera dess inre skogiga delar hysa 3 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 911 nämligen ett stort antal rent amerikanska arter, såsom man naturligen kan vänta af en del utaf denna verldsdel. Begge gebiten, Tschuktsch-halfön och Alaska-området, spela sålunda i ornito-geografiskt afseende en förmedlande rol emellan fyra vidt omfattande geografiska områden. Härigenom flytta nämligen årligen nästan alla de cirkumpolära arktiska och pacifisk-arktiska arterna till Stilla hafvets kuster, enär de festa af dem följa kontinenternas kuster. Häröfver förirra sig lättast den ena kontinentens foglar till den andra. Både de regel- mässiga flyttningarna och irrfärderna hafva sin stora betydelse, 1 det fogelarter derigenom kunna vinna fast fot i ett nytt hemland och småningom finna ett vidsträckt fält för fortsatt spridning. LETEEELET I VITEITETLITELIIE LÄ 4 SA SR : - at 3 men. ann tr | a AuUPERERvUPA DI I | I | vb Pa vy OM I I CI LEEITETT M (| öar V ce rr TITT : I a I 24 [IT IIDEEIEE £ en DN I ei Sbägnanpen sanna 2 IN cd ] I I VER I LITITELIES det ; q [1 ii] Finer : nöhrr: rk et LEEKITI LELT FIRA La Säk annen ce n Lä Erie Ba f ] i | | | | | | - | ' f i | i | i ' i | i by. 4 - Närmsta ond L-Å ' Månens i i | I For ; — | | i NS I | : I i mg IGN KRT I r | Ru | | I | I E É bi = i | I i Er | OR ER 0 OR 5 0 KARA FR OLA KOR AR OR dl 5) CA 1 1 11 > SU Ai ON 16 KR OG AE 6 AL 5 2 to 3 | | i | i | | I | j JM I [ | I i i I J BR Bl (65 289 5 a a I | I 05 159 UR NGNR CERN IRS RO BRUNE AN BR SNR VARAR TR | i t I ft ] | AEREAGe SE a I 6 OBE EG I i | j + S I | I Eon | | + Riga i | i ARSES MEKKA HANKS | ' ; | 4 Å book I . I | I | | RETA NA RA RE i I F i 22 i b RSS RANS | i FESTER rn f i | | | | | Å rr Rea | | | I ie i | f | i | H 5 | RA 1 ETT €S AR JA I 28 da 15 I | K + I I I | Solens Od tf AS EvAseAN ASKAN Rn nn AA är rerna 4 + 2 BE PI SraRe = UnNKDAESTDA Lag NARETADS a BERTAN AA TRU + EREEELE NT NA ÄESEERGDAR SKR ETACD) 3 0 AMG SK ÅR RE EN BE SEE RvR BTENRN fe 7 CLS ID DA ÄTA MD GAP AMRA INNER SIRUSNOACTTANE IL ESRE TUPP TTSSLI] a 1 TYPE SMR V EVAS TETIEBDAR SP flv Ro AR MF 2 an e ” + LET Ld TEN IV BORDE CI VISE PRHTKRRE El 4 pr ORO VR VO OR ER OMS wrSR DB AVE äv EE SR RR T Ka LE Kg SFRAÅUK ARR SE LET ETE ESR j LIETIET TT JIPSTLRE TE LEELITIALEI ALA -LaOreE KASET LIG AFPEN UA KEN AE SADE TI AGN CELLER TER) AVC Af DYR = KJ od & rave is äs öns ATA AR AR HR RÖR = OR AJ I om AN 1 OLA ch AND NERE I: OM 4 ha GB IR VAS SR LG BE oe AD OR NR Li vn MADE K ve KR FEÄFA PMA TAK SEO JR ÄR ÅR OMM ER 0 QR ADR SE EAA UT ELTETTTELISSSLERES LEFT PELLETS utr Ne FE DET TTT IK LENS j it LET FL TIER IAGOT KAT LICPE TE NOCETEEYLDESETTLEGLLDU BENAUMSEDIKAKNTE SLI LIITE LIA Pe sussrasanRT rer? LAILA LIL veva onmn frn Fr rök HE Nonke UvYRTARPETSTF” ASA NMänNAR SESTNTCEKEY N sr vsrvv ”TAYCKERIET STOCKN. vv — pp Vv Vega-exped vetenskap! arbeten Bd.5. Tafl, 2. Oi 1 2 2 5 8 9 10 1 121 December Januari Månens Tidvatten yj 2 1878-1879 Februari Mars EA April Maj PIRSSe Z Juni ÅA Månens I SSEEE ene SA medelkurva Solens Tidvällekaj. Solens | medelkurva CENTRÄLTAYOMERIET BTOOKK: IAKTTAGELSER TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79, REDIGERADE P. G ROSEN. (HÄRTILL EN TAFLA.) De vattenhöjds-ilakttagelser, hvilka anstäldes under Vegas öfvervintring vid Pitlekaj, hafva med obetydliga afbrott fort- gått från och med kl. 9 f. m. den 7 december år 1878 till och med den 7 juni 1879 kl. 9 f. m., hvarvid afläsning af vatten- ståndet ägt rum hvarje timme af dygnet. Antalet af samtliga afläsningar uppgår till 4,346, och afbrott i desamma hafva endast fyra gånger ägt rum, hvarigenom sammanlagdt 24 iakt- tagelser gått förlorade. Anordningen för iakttagelsernas anställande var följande: Öfver ett omkring sin axel rörligt och vid omkretsen ur- skölpt hjul A af metall (meterhjul för lodningar) gick en mycket böjlig messingslina B, hvars diameter belöpte sig till I decimal- linie och som var slagen af 12 fina messingstrådar. I denna linas ena ända voro fästa tvänne jerntackor C af tillsammans omkring 200 skålpunds vigt, hvilka jernstycken genom ror- trumman D nedsänktes till hafsbottnen genom en vak, som alltid hölls öppen i isen I invid rodret, så att messingslinan kunde röra stemiritt 1 vattnet. Den andra ändan af linan nedgick genom rortrumman på andra sidan rodret, och vid densamma var fäst en mindre kanonkula F af omkring 20 skålpunds vigt, i ändamål att städse hålla messingslinan vid en konstant och passande spänning. Längden af densamma var så afpassad, att kanonkulan erhöll ett under fartygets höjdrörelser tillräck- ligt fritt spelrum mellan hjulet och isen. Den ena ändan af linan, som genom jerntyngderna var liksom fäst vid hafvets botten, kunde således betraktas som en fast punkt, under det att den andra, vid hvilken kanonkulan var fäst, hade en omvexlande upp- och nedgående rörelse, i det den följde far- tygets höjningar och sänkningar. Mellan fartygets däck och det ofvannämnda hjulet, hvilket senare var fäst vid mesan- bommen, uppsattes lodrätt ett bräde, å hvilket anbragtes en 1 svenska fot och decimaltum graderad skala. Dessutom fast- sattes på den delen af linan, som befann sig mellan hjulet och SVIN PTT. vc fartyget emellanåt höjde eller sänkte sig i förhållande till den 0316 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878-79. ———— mmm, jerntackorna på hafsbottnen, en horisontal visare H af jern, så ALL VET rar . . . . a of L : i fria vattenytan, inslogs uti rodret i närheten af vattenytan ett —Å. N | SST aflästes. Då emellertid i april månad snön i stora massor hopat sig vid fartyget och till följd deraf nedtryckte isen, i hvilken fartyget var fastfruset, så kom det vid rodret anbragta = vattenmärket under vattenytan, hvarigenom afläsningarna för- = svårades. För att afhjelpa denna olägenhet fastsattes på rodret = ett i decimaltum indeladt bräde, hvarigenom det omnämnda vattenmärkets läge i förhållande till vattenytan kunde fort- farande erhållas. Under tiden före den 13 april gjordes afro läsningar å märket vid rodret, i allmänhet endast när så ansågs Är VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 317 ifrågavarande afläsningar hvarje timme eller lika ofta som iakt- tagelserna å skalan på däcket. Såsom ofvan antydt är, uppstod afbrott i den kontinuerliga gången af iakttagelser till följd af messingslinans lagning den 23 december, den 24 januari och den 9 februari. För de båda sistnämnda dagarnes afbrott, som voro helt korta, äfvensom för den 5 april kl. 3 f. m. hafva värden för iakttagelserna blifvit interpolerade proportionelt med tiden, men för den 23 december, då afbrottet varade i 19 timmar, har en dylik interpolering icke blifvit verkstäld. Dessutom hafva i stället för de i observationsjurnalen antecknade iakttagelserna kl. 2 på morgonen den 1 april och den 10 april kl. 4 e. m. blifvit antagna nya värden genom interpolation, emedan de förra med stor sannolikhet äro fel- afläsningar på omkring 6 decimaltum. I efterföljande tabeller, hvilkas uppställning torde vara sjelfklar, lemnas det omedelbara resultatet af dessa nu be- skrifna iakttagelser, å hvilka rättelser till följd af förändringar i fartygets läge redan äro anbragta. Vattenhöjdafläsningarna äro angifna 1 svenska decimallintier. Enär afläsningsskalan å däck är graderad nedifrån och uppåt, så svarar en sänkning af vattenytan mot en ökning i afläsningarna å denna skala. 518 OD ST Datum. la ” | 4 8 430 4 9 435 | 103 a a II 473 MM 2 447 1 13 435 - 14 | 450 4 NG I 16 443 4 17 429 h 18 449 yu 19 438 4 20 412 | 2 403 ) 20 387 F 28 — 24 37 25 359 26 337 27 339 28 343 29 407 30 442 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 426 430 452 472 | II [Timmar Datum. hö RI BER EAS VEGA-EXPEDITIONENS V. CAPL ETEN. - FER RAA DR PIÄTEKATA8TE-79: NS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 519 Timmar. AGE I 2 3 4 5 6 då 8 9 10 eo 3 4 5 S 6 | il 8 9 10 11 | Timmar. | natt. ä - SN JE HN La == IS NIE Sul Datum. Datum, 398 | 402 4191 1439 | 440 | 443 | 440 1 433 | 435 | 437 | 426 | 430 426 7 ; 430 | 435 | 442 | 444 | 447 | 450 | 443 | 440 | 435 | 430 | 426 sko TS AS 5 a 436 | 430 | 426 | 425 | 428 | 430 8 9 435 | 440 | 444 | 449 | 454 | 461 | 453 | 451 | 448 | 443 | 440 SER SEA RA Ez 407 | 470 | 468 | 466 | 458 | 451 | 452 9 SA 454 | 456 | 458 | 470 | 473 | 475 478 | 480 | 474 | 467 | 458 RR 455 | 4 407 | 477 | 480 | 478 | 480 | 480 | 478 | 472 10 Sä 473 | 472 | 474 | 480 | 489 | 491 | 496 1 498 | 490 | 482 | 470 442 RA = 447 | 451 | 457 | 460 | 458 | 461 | 452 | 450 II 12 447 | 442 | 445 | 451 | 459 | 462 | 469 | 471 | 470 | 466 | 457 30. EE 440 | 447 | 449 | 452 | 450 | 449 | 440 12 13 | 435 | 437 | 427 | 430 | 438 | 450 | 455 | 455 | 460 | 463 | 450 432 | 425 ES Re 440 | 448 | 450 | 455 | 455 | 459 | 450 13 14 450 | 447 | 444 | 441 | 442 | 446 448 | 460 | 461 | 461 | 451 431 1 413 1403 1 399 | 405 | 411 | 415 | 410 | 410 | 421 | 440 14 15 454 | 458 | 460 | 467 | 442 | 430 | 467 | 475 | 507 | 497 | 476 462 | 459 | 453 | 447 | 447 | 453 | 457 | 460 | 463 | 457 450 15 16 "| 443 | 446 | 442 | 437 | 431 | 427 | 423 | 427 | 425 | 427 | 427 Kr is Gen 470 4070 ro kare 7 [a27 Ea250 az0 16 17 429 | 427 | 422 | 415 | 413 | 411 | 417 | 425 | 426 | 434 | 437 438 | 427 | 427 | 427 | 422 | 427 | 427 | 436 | 440 446 | 448 17 18 449, | 450 | 444 | 437 | 437.) 429: | 427 | 4351 436 | 437 | 437 435 | 435 | 427 | 421 | 417 | 415 | 417 | 424 | 427 | 427 432 18 19 438 | 446 | 430 | 430 | 427 | 427 | 426 | 425 | 419 | 421 | 422 419 | 417 | 412 | 407 | 399 | 391 397 | 398 | 400 | 402 | 405 19 20 | 412 | 417 | 407 | 405 | 401 | 402 | 397 | 392 | 377 | 379 | 380 3921 397, 1 397 | 392 | 388 | 388 | 387 | 382 | 387 | 390 | 396 | 20 21 | 403 | 409 | 415 | 412 | 408 | 403 | 397 | 387 | 377 | 369 | 367 2 385 | 388 | 388 | 386 | 377 | 377 | 377. | 375 | 373 | 377 | ar 22 | 387 | 387 | 392 | 393 | 395; || -400.-] 394-11 391 1. 377 | Sven pare CSBA aan Ka73e fs790 KF 38rd azon Sc es ES 22 23 = = = | = 1331 | 338 | 344 | 347 | 339 I 338 | 337 | 329 | 323 23 24 317 | 321 | 334 | 340 | 347. | 352 | 361 | 363 | 351 | 347 133 319 1 323 | 333 | 337 | 352 | 355 | 357 | 362 | 364 | 362 | 359 24 25 359 | 376 | 400 | 404 | 387 | 392 | 399 | 405 | 397 | 382 | 3727 350 | 342 | 355 | 360 | 367 | 365 | 363 | 371 | 363 | 357 | 347 25 26, | 337, | 335: | 339 | 355) | 344 | 349 | 350 | 3591 | 357 | 351003: kast SKO E3IOR 3i7 3230 3350 D343k Ka5an assr laser sann eg 27 | 339 | 337 | 338 | 338 | 344 | 346 | 355 | 358 | 353) | 353 |NSH4 3127] 3947 | 3077 | 313: | 3167 | 3r7 | 332 | 341 | 345 | 347 | 344 | 27 230 le || |A | | HA | | NAN PI] 414 | 408 | 412 | 413 | 409 | 408 | 407 | 415 | 414 | arr | 28 29 407 | 404 | 403 | 403 | 403 | 402 | 406 | 408 | 409 | 417 | 418 425 | 426 | 435 | 437 | 440 | 447 | 452 | 467 | 474 | 460 | 444 29 30 | 442 | 442 | 444 | 443 | 445 | 422 | 427 | 419 | 435 | 447 | 429 431 1 440 | 446 | 440 | 452 | 459 | 462 | 473 | 479 | 479 | 477 30 31 | ä7v | 452 | 447 | 442 | 437 | a27 | 412 | 397 | 337 | 320010257 297 | 287 | 292 | 285 | 285 | 292 | 207 | 297 I 297 I 301 | 309 | 31 520 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79. Timmar. SA | I 2 3 Datum. I 317 ACBe2 1821 1 307 2 421 | 423 | 425 | 427 3 575 |-506 | 559 | 505 4 525 | 513. | 5021 ST 5 486 1492 11494. 11-492 6 447. | 457 | -4500 1452 J 402 | 407, |: 422 | 407 is) 397: | 403-140. CER 9 407 | 412 I 4151 420 10 3871-397 390-907 11 377 I 373. | STAS 12 407: 1 413. | AL 42 13 437 | 434 | 431 | 429 14 431 | 426 | 419 | 417 15 517 515 512 | 497 16 471 1471 --1-458 1450 17 409 408 402 396 18 392 | 395 | 397 | 397 19 433 | -435 | 430 1 27 20 385 | 393 | 399 | 404 21 442 | 4571 475 11483 22 457 | 461 462 | 462 23 425 | 423 | 417 1 428 24 417 1 450) TO NAS 25 435 | -439-1 487 | 433 26 409 | 402 | 399 | 393 27 392 1377 MTSIS NIKSIe 28 375 | 3061 021302 29 425 1 425 14171 413 30 457 | 459 | 456 | 457 31 452 | 447 | 442 I 440 El ER 391 | 398 559 | 566 BÖR ISAR 467 | 474 442 | 442 405 | 403 3850) 397 Sö 302 1392 | 415) 417 + 415 I 411 | AI 1 477 ess 1337 | 399 | 403 1409 | 409 1.406. 403 | 401 SS 377 ol 377 | 379 1387 | 391 1 391 1 390 | 387 See 60 11-372 | 38E- 387 | 397 | 402 | 471 | 412 FASER 10440 1 442 | 445 | 447 | 451 | 455 | 454 | 452 417 412 409 408 412 416 422 431 429 427 HERRERA 77 gg | 417 485 11-497 | 512 | 517 1.565 SER TSS ASA AT 1477 11-482 1 482 | 472 | 471 | 471 422 | 416 | 410 | 409 | 409 1 397 | 395 | 405 | 406 | 407 SNS S75 | 375 1375 | 372 1307 | 3051 375 | 384 411 416 | 415 4097 JOY I ATT 416 | 416 420 | 424 SNETT 366 57 1 303 | 3063-1 363 | 3631 364 | 372 HET 302 0) 387 | 382 | 386 | 387.) 396 1399 | 409 PES AR Arr | 483. | 482 | 476 | 472 1467 | 453 RAS 1434 | 137 | 443 | 442 | 438 | 434 | 432 |-427 FNS 425 11428 | 427 1 430-1) 432-11 43E 11427 | 427 425 | 422 | 422 | 425 | 437 | 447 | 452 | 453 | 455 | 451 FE LATA | 417 | 413 | 417 01 419 | 427 | 427-17 425 | 420 Beer | 375 |-368 | 371 | 377 | 380 | 395 11397 | 406 RSS | 352 | 352 158571 3661 373 | 379 | 380 377 SSR | 385 | 387 | 392 | 403 | 410. | 414 | 423 | 425 434 11427 | 425 | 423 | 425 | 429 | 433 | 437 | 447 | 447 FA NA57 1452-11 443 | 440 | 442 | 447 | 447 | 453 FASTAN 0430 | 4421 444 1446 INg453 1467 1 472 VEGA-EBXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. OT GO ESS ON SIERRA 03 ON - Oo IT 12 mu Pra 520 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79. VEG A-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 521 Timmar. NE I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 | nu er I 2 3 i ö 6 7 S 9 10 11 |Timmar. Datum. Datum. I 317 | 322 | 327 | 327 | 327 | 339 | 332 | 347 | 350 I 352 | 357 372 | 375 | 377 | 374 | 371 | 375 | 377 | 377 | 381 | 391 | 398 | 416 I 2 421 | 423 | 425 | 427 | 428 | 431 | 441 1 449 | 473 | 491 1 507 542 | 522 | 555 | 562 | 572 1 567 | 569 | 574 | 567 | 559 | 566 | 572 2 3 575 | 566 | 559 | 565 | 562 | 557 | 551 546 | 544 | 547 | 547 529 | 527 | 524 522 517 SI2011 55 INST2011/505MIKSO7 IST ISEN 3 4 5250 E5ra Ir Sr20 Sto IESOVE NS02010 495 489. | 477 | 479 | 469 408 | 473 | 471 | 477 | 477 | 477 | 461 | 467 | 466 | 467 | 474 | 479 4 5 | 486 | 492 | 494 | 492 | 492 | 487 | 487 | 475 | 465 | 460 | 457 456 | 456 | 457 | 455 | 454 | 450 | 447 | 445 | 442 | 442 | 442 | 446 5 (6 ga An aSe FASS 45200 | Was 2 RAS I ad Se Raa As 200 42700 AT KEN Rn ESA a Rat | ET SA I Ern | AO EA OA ros Ag; 6 7 | 402 | 407 | 422 | 417 | 414 | 413 | 412 | 409 | 396 | 385 | 377 [370 | 368 | 367 | 363 | 363 | 379 | 381 | 387 | 386 | 385 | 387 | 388 7 8 397 | 403 | 407 | 417 | 422 | 427 | 425 | 421 | 418 | 417 | 402 397. | 399 | 389 | 392 | 392 | 415 | 417 | 415 | 411 | 413 | 417 | 411 8 9 407 | 412 | 415 | 420 | 421 | 427 | 432 | 429 | 422 | 418 | 412 397 | 379 | 381 | 387 | 399 | 403 | 409 | 409 | 406 | 403 | 401 | 393 9 10 387 | 387 | 391 | 397 | 405 | 408 | 417 | 415 | 410 | 400 | 392 RU20 03720 Sa sva 37 IE B79 387 II Boro sex Nao as Be 10 11 377. | 373 | 372 | 375 | 382 | 385 | 392 | 397 | 399 | 397 | 387 373 | 367 | 366 | 364 | 372 | 381 | 387 | 397 | 402 | 4tr | 412 | 417 II 12 407 | 413 | 415 | 427 | 429 | 431 | 447 | 457 | 467 | 475 | 472 447 | 445 | 441 | 440 | 442 | 445 | 447 | 451 | 455 | 454 | 452 | 444 12 13 437 434 431 429 426 428 432 436 437 438 | 433 422 | 417 412 409 408 412 416 422 431 429 427 431 13 14 431 | 426 | 419 | 417 | 414 | 420 | 434 | 439 | 452 | 458 | 467 457 | 465 | 477 | 477 | 467 | 477 | 485 | 497 | 512 | 517 | 565 | 528 14 15 517 | 515 | 512 | 497 | 497 | 492 | 494 | 505 | 521 | 537 | 517 500 | 497 | 490 | 484 | 477 | 477 | 482 | 482 | 472 | 471 | 471 | 475 15 16 471 | 471 | 458 | 459 | 457 | 452 | 447 | 427 | 422 | 421 | 422 422 | 422 | 416 | 410 | 409 | 409 1 397 | 395 | 405 | 406 | 407 | 407 16 17 409 | 408 | 402 | 396 | 396 | 387 | 375 | 372 | 372 | 369 | 369 SISK | SvHe svT 375) I 375) (375) sne Wosb7 ae5niksvan ssan 0335 17 18 392 | 395 | 397 | 397 | 393 | 387 | 387 | 382 | 397 | 397 | 385 399 | 411 | 416 | 415 | 409 | 407 | 411 | 416 | 416 | 420 | 424 | 425 18 19 433 | 435 | 436 | 427 | 415 | 405 | 395 | 379 | 368 | 359 | 357 359 | 360 | 363 | 366 | 371 | 363 | 363 | 363 | 303k| 364 | 372 | 377 19 20 385 | 393 | 399 | 404 | 403 | 401 | 399 | 392 | 385 | 379 | 372 1387 | 387 | 392 | 392 | 387 | 382 | 386 | 387 | 396 | 399 | 409 | 417 20 21 442 | 457 | 475 | 483 | 489 | 497 | 492 | 485 | 479 | 469 | 467 462 | 467 | 475 | 477 | 477 | 483 | 482 | 476 | 472 | 467 | 453 | 457 21 22 457 | 461 | 462 | 462 | 477 | 477 | 475 | 474 | 465 | 456 | 439 428 | 428 | 430 | 434 | 437 | 443 | 442 | 438 | 434 | 432 | 427 | 425 22 23 425 | 423 | 417 | 428 | 428 | 433 | 436 | 435 | 423 | 413 | 399 377 11400 | 413 | 425 | 428 I 427 | 430 | 432 | 431 | 427 | 427 | 423 23 24 417 | 415 | 419 | 425 | 437 | 442 | 449 | 452 | 453 | 452 | 45 132 1425 | 422 | 422 | 425 | 437 | 447 | 452 | 453 | 455 | 451 | 442 24 | 25 1435 | 439 | 437 | 433 | 435 | 439 | 448 | 445 | 446 | 448 | 455 PO | 421 | 414 | 417 | 413 | 417 | 419 | 427 | 427 | 425 | 420 | 412 | 25 26 | 409 | 402 | 399 | 393 | 395 | 402 | 409 | 413 | 422 | 421 | 418 10271 889 | 379, | 375 | 368 | 371 | 377 | 389 | 395: | 397 1 400 I 40r | 726 27 392 | 377 | 377 | 372 | 373 | 375 | 377 | 382 | 389 | 385 | 383 373 | 359 | 355 | 352 | 352 | 357 | 366 1373 | 379 | 380 | 377 | 375 27 287 1375 | 361 | 362 | 362 | 367 | 372 | 382 | 392 1 398 | 490/1400 392 | 387 | 385 | 385 | 387 | 392 | 403 | 410 | 414 | 423 | 425 | 427 | 28 29 425 | 425 | 417 | 413 | 409 | 415 | 421 | 423 | 438 | 442 | 447 439/ | 434 | 427 | 425 | 423 | 425 | 429 | 433 | 437 | 447 | 447 | 451 29 30 | 457 | 459 | 456 | 457 | 456 | 442 | 437 | 443 | 439 | 447 | H7 147 | 450 | 454 | 457 | 452 | 443 | 440 | 442 | 447 | 447 | 453 | 457 | 39 31 452 | 447 | 442 | 440 | 426 | 417 I 417 I 409 I 425 I 429 1 432 4137. 1 437 | 437 | 436 I 439 I 442 I 444 I 446 I 453 I 467 | 472 V 475 31 322 Timmar. Datum. je Oo OO NN OM BWUOÖN - [0] II 12 13 14 EE 16 RE 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 2062 250 173 036 171 II & | Fimmar. | Datum. - ROSE ST SER 0 ON 10 522 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARUVETEN. Timmar. RE I 2 3 Gr 5 6 7 8 ) Datum. I 472 | 467 | 465 | 463 | 453 | 459 | 445 | 443 | 442 | 447 2 454 | 451 | 450 | 445 | 439 | 432 | 431 | 429 | 427 | 420 3 453 | 455 | 459 | 453 | 451 | 445 | 443 | 442 | 447 | 442 A 456 | 457 | 458 | 460 | 461 | 451 | 446 | 442 | 437 | 437 5 415 | 412 | 415 | 417 | 422 | 422 | 424 | 422 | 425 | 419 6 427. | 430 | 437 | 440 | 436 | 432 | 417 | 401 | 387 | 375 i" 287 289 | 291 297 306 | 308 3097 301 297 288 8 309 | 307 | 310 | 315 | 317 | 322 | 325 | 317 | 318 | 315 9 273 278 | 281 277 293 292 291 287 277 269 10 324 | 327 | 332 | 341 | 359 | 373 | 392 | 400 | 401 | 398 II 350511 3427 | 3371 || 3800 32501 3310) 3270) 32501) 32451) 320 12 290 | 297 | 295 | 297 | 290 I 296 | 308 | 319 | 337 344 13 443 | 430 | 417 | 403 | 389 | 382 | 379 | 383 | 382 | 380 14 365 301 352 | 347 342 | 337 | 335 337 SJ 341 15 332 | 327 | 322 | 317 | 299 | 293 | 287 | 282 | 287 | 290 16 267. | 267 | 267 | 260 | 250 | 240 | 237 | 232 | 228 | 232 17 307 | 300 292 295 287 278 | 271 267 267 255 18 272 | 275 | 273 | 272 | 272 267 | 262 | 254 | 238 | 232 19 2170 | 2170 II 2170) 218) | 21911) 2261 | 22911 2321 | 2321 227 20 258 | 258 | 261 | 270 | 282 | 286 | 289 | 297 | 297 | 295 21 249 | 247 | 242 | 247 | 239 | 237 | 246 | 245 235 | 220 22 206 | 202 | 202 | 210 | 220 | 229 | 236 | 246 | 247 | 247 23 261 | 240 | 229 | 223 | 225 | 235 | 230 | 232 | 234 | 236 24 196 | 190 | 195 | 200 | 215 | 225 | 235 | 240 | 248 | 253 25 279 | 267 | 260 | 252 | 260 | 264 | 270 | 275 | 279 | 277 26 262 | 247 | 235 | 228 225 | 222 | 222 | 220 | 221 223 27 155 | 144) |; 128" | 18 I 117 | 107 I 096) | 094 | 997. | 090 28 026 | 024 I 023 | 018 I oro I o14 ! 016 033 | o52 ! 058 409 SD | | 425 | 300 | 297 | 417 | 446 412 425 | vm vM uu NEO (SE N No 11 | Timmar. | Datum. oo EN AON bB UV o ak 1 AR 524 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878-79, arr q FK SR Timmar. ER I | 2 | G | 4 | 5 | 6 | 7 a Är 9 10 3 Datum. ; I 216 218 219 222 226 bom 200 242 249 260 2 350 | 350 | 343. | 340 | 338 | 333 | 328 1 336 I SSsSeiee 3 358 | 363 | 303 | 360 | 355 | 356") 357 | 30f UESONNIne 4 367 | 363 | 358 | 347 | 343 1 333 | 323 | 3TGCJOSENEERN 5 367 | 382 | 389 | 395 | 397 | 396 | 407 1. 43 Hee AN 6 465 | 470 | 480 | 476 | 476 | 489 | 485 | 481 | 466 | 448 7 388 | 389 | 395 | 400 1399 1 395 | 390. |-389-4- 3500 MENN 8 377 | 379 | 394: 1.389 | 395 1 390 1 3971-395 15 Se 9 350 | 357 |.3062 11367 1.309 | 375 | 370. IF 375-01 SYONTSee 10 204 197 204 199 201 206 211 213 205 210 II 239: | 234 | 2371) 2451 250 | 287 | 294 | 302. | 2960020R 12 205 | 200 | 288-01 285 200 | 209 | 303 I 308-12 520 See 13 37r | 3011 352 1 344 11358 11-305 1307-15 3455 1ESSMNEEn 14 428 |.413 | 407. 11395 | 390 1 386 | 3981-495 11 +O0LIIENs 15 445 | 426 | 420 | 425-1 409 | 402 | 402 | 415 | TIGA 16 441 433 428 424 412 400 394 394 400 405 17 387 | 3921, 300 113068 12356 | 3506 1346 185207 500 18 308 | 392. | 394 | 389 1C38f | 377 | 373 | 370 1T5GAR Ren 19 377 | 382 1 387 | 397-11 387 | 393 | 385 | 350 | FSGLIGeNe 20 432 | 427 | 432 1 437 | 437 | 447 | 443 | 438.) 437 -1N435 21 457.) 457 | -467 | 472 | ATT |i472: | 4821 ATT EN 22 475 | 474 | 477 ) 470 1 48E 11486 '| 400-1 488 1-5 23 431 I 4561 454 | 458 | 406 | 474. | 481. 1.495 | F8STEReR 24 475 | 4751 475 | 475 | 480 1 491 | 1498-04: 507 19 5esteE 25 420 | 414 | 406 | 410 | 414 | 421 428 | 431 430 | 432 26 416 | 407 | 410 | 409 | 404 | 401 408 | 412 | 417 | 419 27 415 | 408 | 400 | 395 | 390 | 388 | 386 | 396 | 405 | 410 28 397 | 393 | 382 | 382 | 378 | 377 | 377 I 39ET SSE 29 403-11 393 | 387 | 3821 370.) 374 1 379395 30 4051-397 | 394 | 392 13915 1385-11 -387 5103 0350 One 31 440 ' 440 I 432 1 429 I 432 ! 425 I 427 ' 435 ' 440 " 445 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 411 451 277 340 387 402 445 396 335 380 399 462 486 455 460 486 410 395 403 387 385 ATT 1.459 447 405 | 452 | II EG 346 302 361 Datum. | -— STI GO SNI t Sed, ON IO ROSÉN, VIDVATTNETPT VID PITLEKAJ 1878-79. VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 524 Sn =" WWW Timmar. AT I 2 2) 4 5 6 i Datum. I 216 218 219 222 226 227 237 242 2 350 | 350 | 343 | 340 | 338 | 333 | 328 | 330 3 358 | 363 | 363 | 360 | 355 | 356 | 357 | 367 4 367 | 363 | 358 | 347 | 343 | 333 | 323 | 318 | 305 3 367 | 382 | 389 | 395 | 397 | 396 | 407 | 418 | 443 6 465 | 470 | 480 | 476 | 476 | 489 | 485 | 481 | 466 4 388 | 389 | 395 | 400 | 399 | 395 | 390 | 389 | 384 8 377 | 379 | 384 | 389 | 395 | 396 | 397 | 395 | 381 9 350 | 357 | 362 | 367 | 369 | 375 | 376 | 375 | 370 10 204 197 | 204 199 | 201 206 211 213 205 II 239 | 234 | 237 | 245 | 259 | 281 294 | 302 | 296 12 295 | 290 | 288 | 285 | 290 | 299 | 303 | 308 | 320 13 371 | 361 | 352 | 344 | 358 | 361 | 367 | 375 | 389 14 428 | 413 | 407 | 395 | 390 | 386 | 398 | 405 | 409 15 445 | 426 | 429 | 421 | 409 | 402 | 402 | 415 | 416 16 441 433 428 424 412 400 394 394 400 17 387 | 382 | 366 | 360 | 356 | 356 | 346 | 352 | 347 18 368 | 392 | 394 | 389 | 381 | 377 | 373 | 370 | 366 197 "| 377 | 382 | 387 | 397 | 387 | 393 | 385 | 380 | 380 20 432) 1427 1 432] 437 | 437 | 447 | 443 | 438 | 437 21 457 | 457 | 467 | 472 | 477 | 472 | 482 | 477 | 484 22 475 | 474 | 471 | 476 | 481 | 486 | 490 | 488 | 485 23 431 1456 | 454 | 458 | 466 | 474 | 481 | 485 | 488 24 475 | 475 | 475 | 475 | 480 | 491 | 498 | 507 | 505 25 426 | 414 | 406 | 410 | 414 | 421 428 | 431 | 436 26 416 | 407 | 410 | 409 | 404 | 401 408 | 412 | 417 27 | 415 1 408 | 400 | 395 | 390 | 388 | 386 | 396 | 405 280 3977 [13937 | (382111 3821 | 378 | 307 377 | 391 | 392 2971-493 1 393 | 387 | 382 | 376 | 374 | 379 | 383 | 391 30 405 SEXAR ER SA ERR 391 385 387 393 404 31 440 "440 I 432 I 429 | 432 425 | 427 | 435 | 440 525 vw + UV SYRE & = vv vw YA uu AA vo Oo Timmar, Datum. Oo EPN ANB UV 10 526 ROSEN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878-79: (OT -O6- I OV OT ERT IG RS NE ne pb [GS] [6.0] O un = O IS --— [0.0] 11 452 Datum. 480 | 475 | 470 | 465 495 | 492 | 489 | 485 | 486 501 | 499 | 501 | 496 | 492 12 22201 ES RT SS SG VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 2217 1879. a a a la le EE i 3 | 3 | ar | 5 | 6 AH j 3 9 - II |. 4838 | 485 1120 Datum | FR rer re AS | 473 | 475 | 483 | 485 495 | 495 | 494 | 498 I | 485 | 485 | 488 | 491 | 490 | 486 | 486 | 491 | 496 | 494 | 498 | 498 ST Er ASO 11479 | 483 | 487 | 483 | 479 | 474 | 475 | 473 | 473 | 473 3 NEON 0463 7404 11468 1467 | 471 | 1466 | 452 | 450 | 445 | 458 4 FSS A39 (444 | 45101 455 |) 454 | 452 450 | 442 | 440 | 435 5 453 1.462 | 465 | 479 | 484 | 488 | 493 | 493 | 487 | 477 | 469 | 461 6 EAST 1403 | 409 | 482 | 486 | 487 | 476 | 468 | 464 | 453 Z ER RSS 0463 1470 1476 | :485 | 495 |:502 | 495 | 490 | 485 | 470 3 tro 4201-427 | 434 | 444 | 448 | 449 I 446 | 443 | 1430 9 Ers rd Arg 421 1429 | 441 | 464 | 471 | 475 | 470 | 460 IO 457 1463 | 452 | 445 | 450 | 460 | 470 | 489 | 491 | 507 | 491 | 484 II Far 3dOrd400-1 406. | 1409-] 413 | 415 | 410 | 408 AO rAOZ [SAO2 18 19 REN GS 7 470 | ATA | 474 | 471 | 470 | 463 |-460 | 448 20 EAA 11430 11 446 | 1446 | 448 | 450 | 450 | 444. | 435 | 431 21 410 | 408 408 I 412 | 429 420 | 427 434 432 428 422 417 22 436 | 439 | 442 +1> 11468 17463 | 460 | 459 | 467 | 472 | 475 | 479 | 467 | 464 463 24 1100 17385 IN3G8r 11378 11383 17392 | 391 |:397 |”394-1-:392 25 RA AS7 11462 | 405 | 471 | 471 | "479 1478 | 474 | 1475 |i47i 26 KTö0r440 [1430 | 433 | 438 | 451 | 453 |-460 |'469 | 472 470 | 462 27 AR 18435 119428 | 430 | 434 17-439 | 442 | 445 | A44illa5g2 | 7452 28 | 478 | 478 | 473 | 483 | 478 | 480 | 484 | 498 | 506 STACIEESER | 2503 29 | VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 527 Timmar. SA I 2 3 4 7 8 9 10 11 | Timmar. Datum. Datum. 1 485 | 480 | 475 | 470 | 465 485 | 495 | 495 | 494 | 498 I 2 495 | 492 | 489 | 485 | 486 491 | 496 | 494 | 498 | 498 2) > Oo [0 > Be 3 + I 3 > = NN) > [ = oo ÄN AU B UV > N + + I > = An + S Oo + a Oo Oo 489 | 491 | 507 | 491 | 484 II 528 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79, . tee AB I | 2 | 3 | 4 | 5 | natt. | N un AB HA un [GS] Oo 12 570 565 Ö31 634 | 638 624 | 630 | 629 | 630-] 631 636 681 678 | :683.1 084 | 689 1-1684-1-1670 4 07 678 704 707 grn 711 711 710 710 7TI 714 699 740 730 732 694 640 684 690 709 751 716 709 730 690 695 698 690 Or OO RI TGN UTEN 0 ON -— Oo No DR MR RR r - Br hä (SAND) His SN SS 528 ROSÉN, TIDVATTNET VID PITLEKAJ 1878—79. Oo ÅREN AVN BVYUN CJ NeHe HAAK RR KH KH 0 Oo RAN NÄK OÖRNRR O BN ENN NRK OT ÅO: DO SY CON Ut SET 00 IN vu - 704 641 687 681 706 725 689 696 716 660 677 711 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 529 Bå 7. 560 483 480 483 487 460 439 471 530 520 532 567 600 661 706 745 795 745 722 654 673 678 686 716 714 694 704 708 669 688 719 536 463 452 459 464 445 451 539 573 565 577 597 622 670 699 740 7390 732 694 640 684 690 709 751 716 709 736 690 695 698 690 544 463 448 454 459 436 445 526 561 557 576 599 62 672 706 745 730 727 689 635 679 683 706 748 709 705 735 694 694 701 698 oo ON AVN BWN HH ö NR Mm MR Ro M MM OVv RPN AUNURURP H NN BN NN BB BB Bb An BON KH vu NH BB 0885! 34 330 Timmar. Datum. I PEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. Så : SPE S = H 3 = || « Lam) N CY EREST H & 8 MH FSANID STIEeN > NIE TQTENA 6 Im BB BB RE (0) ÄN in ww - 4 NW OO IN IN I SJ ta ST 0 SF IGN ke [ON N Lan N (Se) TSE IN EN (ORT RS ELER) [9.0] MM N SR ST DN BR BB BB = 0 REON r- BOR ARME SSE fa | RB BB EB Eb Ner 20-005 0 NO SPÄGE] one NO) RA SN SS CON TRO un OL AN SE NO RR BB BB ER = «+ CO IS så 82 1.349 | 1.683 | 1.156 | 0.817 1.6798 1.6810 OKES | 1.766 29 2.115 Jr 1.675 0.819 1.6739 | 1.0753 | INRE 1.760 | 1.724 | 2.110 | 1.835 | 1.665 | I.I5I | 0.320 1.6690 1.6706 | | SE FOS ER 221 2 NOVI S3ONE IG G2 TIA | 0:832 1.6666 1.6685 | ÖR 1.703 | 1.720 | 2.111 | 1.328 | 1.661 | 1.146 | 0.347 1.6670 1.6691 1053 ToJAT ET Sn221 KOLIT TS IT. S271 110663) I-147 | O:357 1.6700 1.6723 FR 2 | Idel T25 2122) 1.332116608 | I:I5I] 0.862 1.6751 1.0777 Månadsmedeltalen äro emellertid behäftade med små fel, beroende på den ofvan nämnda omständigheten, att den å messingslinan anbragta indexen, som borde hafva bibehållit ett oförändradt läge i vertikal led, i sjelfva verket med tiden förändrade sitt läge. Man torde emellertid, under antagande att hafvets medelvattenyta varit konstant under hela observa- tionstiden, kunna fördela de ifrågavarande felen eller förändrin- garna i indexens läge på samtlige observationer och erhåller då för medeltalen i näst-sista kolumnen rättelser, som uppgå till möss mm för 12: timmar, dd: vis: FF 0 mmicför I timme. Om man tillåter sig att anbringa denna rättelse, så repre- senteras solens tidvatten, 1 öfverensstämmelse med de korrigerade medeltalen i sista kolumnen af den ofvan meddelade tabellen, af SR. Herodiska funktion: m TT LL OTO 0, 01035 sin (20? 40' + 2 t) — 0,0003 sin (342? + 40), 1 hvilken H betecknar hafsytans relativa höjd vid tiden t till följd af solens attraktion. 534 TIDVATTNET VID PITLERAJ 4187 8—79. ROSÉN, Genom insättning i medelkurvans eqvation finner man, att största afvikelsen mellan det felfördelade och observerade värdet belöper sig till 0,0003 m. Med afseende på höjden af tidvattnet, beroende af solens = attraktion, kan märkas, att dess maximum inträffar vid amplituden 71” 50 och dess minimum » » » 248” 50', hvarutaf följer, att, då 360” motsvarar solens rörelse från öfre till nedre kulmination, inträffar maximum af solens flodvåg 2,4 timme efter solens passage genom meridian och minimum omkring 5,9 tumme senare. I ändamål att bestämma månens flodvåg eller den hafvets periodiska rörelse, som förorsakas af månens attraktion, hafva de för beräkningen behöfliga utgångsvärdena blifvit inter- polerade från de i tabellerna ofvan meddelade tal för hvarje timme af måndygnet från den ena kulmination till den andra. Tiden för månkulminationerna har med bibehållande af datum erhållits ur Nautical Almanach 1878—79 samt reducerats till Pitlekajs meridian 186? 30 östligt från Greenwich. I likhet med förhållandet vid solkurvan hafva de iakttagelser blifvit uteslutna, hvilka icke tillhöra en hel period af måndygnet, hvarefter månadsmedeltalen på vanligt sätt blifvit beräknade. I efterföljande tabell finnas angifna så väl dessa månads- medeltal, som äfven deras medelvärden för de särskilda tim- marne samt slutligen dessa senare korrigerade i likhet med hvad som förut skett vid solkurvan. Vid hvarje månad finnes angifvet det antal dubbelpersdst som ingår i densamma. Månens tidvatten vid Pitlekaj. Tid Decemb.| Januari | Febr. Mars April | Maj Juni Medeltal | fö] mare | öre | Korrig. (22) (30) (27) (30) (29) (30) (5) Medeltal Kulmin. | 1.804 | 1.755| 2.159 | 1.861 | 1.700 | 1.179 | 0.868 1.7076 1.7076 LANE 1.799 | 1.750 | 2.158 | 1.853 | 1.699 | 1.178 | 0.865 1.7048 1.7050 20A 1:788 | -1:738 || 2:148 1,1 841 1604] .-TÖOKOSÖT 1.6946 1.6951 EIHER T-J7SA I:723 |) 20341 -1:323 HOZ TELSONKOISSK 1.6795 1.6802 AE 1-7OTE NT. 707 | 2.110) IjST3 eL.06T KIT S20 1.6637 1.6647 SE 1:753.1 1.004 | 2.111] 1.800, 1.6A 7] tI20550: RÅ 1.6519 1.6531 ÖS 1.750 | 1.693 | 2.106 |. 1.707 | 1.638 | I.III | 0.797 1.6470 | 1.6484 | AE 1.751 | 1.695 | 2.114 | 1.800 | 1.640 | I.I10]| 0.800 1.6494 1.6510 8 > 1.764 1.707 -2.123 | I:8TONTT.040, IT SKIONTO.STA 1.6595 1.6614 Ör T.J Jr TEN T236 | TZ NIEORSNLIT3ONLD:S33 1.6721 1.6742 I0o >» I:7.00 | TYSEN TANT SN TTAGN 0350 1.6870 1.6894 IT 1.300 | 1.747 | 2.162 | 1.850 | 1.690] 1.162 | 0.867 1.6998 1.7024 VEGA-EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA ARBETEN. 230 Utaf de i sista kolumnen af denna tabell meddelade korri- gerade värden framgår en periodisk rörelse af månfloden, hvilken, 1 likhet med förhållandet vid solen, kan rätt väl representeras af en eqvation af följande form: H — 1,6778 + 0,0297 sin (85? 10' + 2 £) + 0,0005 sin (372 + 4 4), der H betecknar hafsytans relativa höjd vid måntiden t. Den största afvikelsen emellan de på grund af denna eqva- tion beräknade och de 1 ofvanstående tabells sista kolumn med- delade värden belöper sig till 0,0008 m, samt medelvärdet af afvikelserna mellan beräkning och iakttagelse till 0,0005 m. För öfrigt framgår af månflodens angifna kurva, att maximum af dess höjd motsvarar amplituden 3” 17 och minimum » > » > » 186” 13 hvarutaf omedelbart följer, att månfloden når sin högsta höjd 0,1 timme efter månens passage genom meridian och sin lägsta höjd 6,1 timme senare. Sammanställer man de båda himmelskropparnes inverk- ningar på hafsvattnets periodiska rörelser vid Pitlekaj, så er- hålles följande resultat: Springflodens medelhöjd uppgår KE TEN RE ae 81 millimeter, Dödvattnets > SPE EE 0 SR 30 3 Medelvågen, hvilken i det Ae sammanfaller med månflodens våg, uppgår till en höjd af 60 » Eee ö je enmralsolflodens" väg tills sosm sne AS c » Hvad slutligen beträffar, huruvida iakttagelserna af tid- vattnet vid Pitlekaj och deras nu evaluerade omedelbara resul- tat skulle kunna lemna ett bidrag till lösningen af frågan om fördelningen af land och haf i polarbassinen, så torde det vara för tidigt att derom yttra sig, innan tillfälle gifvits att samman- ställa och jemföra desamma med andra i de nordliga polar- hafven anstälda iakttagelseserier af samma slag. Utan stor fara att misstaga sig torde man dock kunna antaga, att tid- vattnets obetydliga höjdvexling bör gifva stöd åt den uttalade hypotesen, att det norr om Berings sund belägna hafvet icke skulle besitta någon betydligare utsträckning. ; : j j Allmänt register. Rapporter m. m. NORDENSKIÖLD, ÅA. E.: Rapporter skrifna under loppet af Vegas ex- pedition till d:r Oscar Pon LER TORN) use öres SLE Ule Sat ses sars NORDENSKIÖLD, ÅA. E.: (EFlärtill 2 Probe 0 Ps Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. ALMQVIST, ERNST: Helso- och sjukvården under Nordenskiöldska Ishafs-expeditionen 1878—1880 ALMQVIST, ERNST: (Härtill 25 kartor.) cs 082000 00 VP Studier öfver tschuktschernas färgsinne............ NORDQVIST, ÖSCAR: ischuktschisk. oBUIStAå ..:.... sd ccventss even NORDQVIST, ÖSCAR: Bidrag till kännedomen om tschuktscherna...... Fysik, Meteorologi m. m. HILDEBRANDSSON, H.-HILDEBRAND: Observations météorologiques faites par l'Expé- dition de la Véga du Cap Nord å Yokohama par le Détroit de Behring. (Härtill 4 taflor.) LINDHAGEN, ARVID: Vega-expeditionens geografiska ortbestämningar. LINDHAGEN, ARVID: Bilaga till uppsatsen om Vega-expeditionens geo- grafiska ortbestämningar ............. rr rr RR RR Band. IR ik 8 Sid. 1—137. 139-160: 161—183. 185-—-194. 313—399 573—067 453—471 505—53516. NORDENSKIÖLD, ÅA. E.: Om norrskenen under Vegas öfvervintring vid Berings sund 1878—1879. (Härtill 1 tafla.) PETTERSSON, OTTO: On the properties of water and ice. (Härtill Å SbaMOLA tät cores ke RI Fido vc dl ven vå AR PETTERSSON, OTTO: Contributions to the hydrography of the Siberian Sea. (Härtill '2 kartor och 51 tala.) mesna IROSEN, PG T Takttagelser af tidvattnet vid Pitlekaj under Vega- expeditionen 1878-—-1879. (Härtill 1 tafla.) WIJKANDER, AUG: Observations magnétiques, faites pendant Tl'ex- pédition de la Vega! 1878—1880. AE AEA Zoologi. STUXBERG, ANTON: Faunan på och kring Novaja Semlja. (Härtill 7 DR 1655 RR RA Anas a SR RER BR ÄR ERE Br nga 3 NORDQVIST, OSCAR: Anteckningar och studier till Sibiriska Ishafs- kustens "dä go djursfauner >>.» ssmkesbbinrnkrke PALMEN, J. Az: Bidrag till kännedomen om Bibiriska Ishafs- kustens fogelfauna, enligt Vega-expeditionens iakttagelser.-ockh; sanmlil gäl --s.csconerstts a hedg ak STUXBERG, ANTON: Evertebratfaunan i Sibiriens Ishaf. Förelöpande meddelanden. -(Härtill/ 1 Katta)... oas WESTERLUND, CARL ÅGARDEH: Land- och sötvatten-mollusker. Insamlade under Vega-expeditionen af O. Nordqvist och A. Stuxberg:. (Flärtill 25 stalor)M em. LECHE, WILHELM: Öfversigt öfver de af Vega-expeditionen insam- lade arktiska hafsmollusker. I. Lamelli- branchiata. (Härtill, 3 talor) set oeeterttg AURIVILLIUS, CARL W. &S.: Öfversigt öfver de af Vega-expeditionen insam- lade arktiska hafsmollusker. II. Placo- phora och Gastropoda. (Härtill 2 taflor.)... Er IR IT. NE V ING TEE. IV. 325—380. 513—535. 429—504. ; 1— 239 61-117 241—511. 677—812. 141—220. 433-458. NY Fr - + cå Sv IT (I NR nr Ar Sn Lör a SWEDERUS, M. B.: Tunikater från Sibiriens Ishaf och Berings haf, insamlade under Vega-expeditionen ............ SAHLBERG, JOHN: Bidrag till 'Tschuktsch-halföns insektfauna. Coleoptera och Hemiptera, imsamlade under Vega-expeditionen vid halföns norra och ÖSGEAT EUStE TRONS == LG TER rr dt adlad srt venn SAHLBERG, JOHN: Coleoptera och Hemiptera, insamlade af Vega- expeditionens medlemmar å Berings sunds amerikanska kust uti omgifningarna af Port Clarence, vid Grantley Harbour och sjön Ian huk den: 238-26 juli F879/ mc. NAHLBERG, JOHN: Coleoptera och Hemiptera, insamlade af Vega- expeditionens medlemmar på Bering-ön den NOTE KeA sous VE LO REN Sri le sägs dor es idee en AURIVILLIUS, CHRISTOPHER: Lepidoptera, insamlade i nordligaste Asien under Vega-expeditionen. (Härtill 1 tafla.) ......... MOLACHLAN, ROBERT: Report on the Neuroptera collected by baron Nordenskiöld during the voyage of the DNE STR SE LIL ÖNS STOL on se en deres bee vn öbe nns KRAMER, P., och' NEUMAN, O. J.: Acariden, während der Vega-Expedition ein- sesdramolti.. (Martti 6 -taflok)b od userstese dn BOVALLIUS, CARL: Arctic and Antarctic Hyperids. (Härtill 8 taflor.) AURIVILLIUS, CARL W. 8S.: Krustaceer hos arktiska Tunikater. (Härtill 3 BLT BN NGA a RA an SRA OSA Ur ET a Wing AR red WIRÉN, A.: Chetopoder från Sibiriska Ishafvet och Berings haf, insamlade under Vega-expeditionen 1878-1819: (Härtill 6 tanlör Ares THOMPSON, D'ARCY W.: The Hydroida of the Vega Expedition. (Här- FER NER SL OT Uerviup finn tss an eb sa RER sv inordna FRISTEDT, KONRAD: Sponges from the Atlantic and Arctic Oceans and the Behring Sea. (Härtill 10 taflor.)... Band. IV. EN IV. IV: IN: ITT. ENE kl rg 87—112 pA OR så FREM h 73—280 IT-85 sia H4SRS F91— 954 385—400. 401—471. SR SEA EE? REK Sie ida rt AR nar Botanik. KIEULMAN SE SERIS Om växtligheten på Sibiriens nordkust. (Här- 17 0 bar FR ASSR NNE TÄRNA dt BA i KJELLMAN, F. R.: Sibiriska nordkustens fanerogamflora ..............+ I. KJIELLMAN, F. R. och LUNDSTRÖM, A. N.: Fanerogamer från Novaja Semlja, Wajgatsch och Chabarova. KJELLMAN, HV GRe Fanerogamfloran på Novaja Semlja och Waj- gatsch. Växtgeografisk studie..:,...-=+sssa-en I KIELLMAN, Fo Rs Om tschuktschernas hushållsväxter .................. E KJIELLMAN, F. R.: Asiatiska Beringssunds-kustens fanerogamflora. (Flaärtill :2-5aMOr3) 4 od oss d ove dd JAN SENS KEEL R KJIELLMAN, FF. R.: Fanerogamfloran på S:t Lawrence ön. (Härtill 2Ntallor.): ss EAA EA EA SRS RE GK ER BE Soho II. KIELLMAN, F. R.: Fanerogamer från Vest-Eskimåernas land. (Här- till lst fore dr 1 bast AE sad IE KJELLMAN, F. R.: Om Kommandirski-öarnas fanerogamflora ......... LV; KIELLMAN, F. R.: Om algvegetationen i det Sibiriska Ishafvet. Förutgående . meddelande... cy ussessdkurpssd Ej KJIELLMAN, F. R.: Norra Ishafvets algflora. KJIELLMAN, F. R., och PETERSEN, J. V.: Om Japans Laminariaceer. (Härtill 2 taflor.)... IV. CERYR SP: Ts Diatoms, collected during the expedition of the Neoca, ss, (Härtill 4 talor) bt ITE ALMQVIST, ERNST: Lichenologiska iakttagelser på Sibiriens nord- KUSIN ör spö öre ra ar ror rar ret porr SENS ARA ER ERS FERENaS 1 ALMQVIST, ERNST: Die Lichenenvegetation der Kästen des Berings- NE AE AE Se FREE Se RT REAR BT ES (Härtill:.2;talfor:)F str 19 (Härtill /(31/talor).s CER 231—246. NI 247—296. 297-315 319—3352. I03-— JT2: 473—5T12. I-=F20- 25—60. 281-300 2238-2295 1-—-431. 255—280. 455—517. 195-—239-N öv 509—54T-N 4 2 LL Paleontologi. Band. Sid. NATHORST, A. G.: Bidrag till Japans fossila flora. (Härtill 16 EMG Sn RAA RAR OVR SEB date sclön ae kid sta vr ran ås öra II. 119—225. GRYLER HH. TH: Uber fossile Pflanzen von Labuan. (Härtill 8 (ELO ER) ASEAS ER ESS AN 00 EG ED HE re SSR IV: 473—507. Mineralogi. ”TÖRNEBOHM, Å. E.: Under Vega-expeditionren insamlade ' bergarter. Petrografisk beskrifning. (Med 8 träsnitt.) IV. 113—140. pe» FE0EN UI