•IS "• ; -D K) . ^ 1 .^ f V» W «4l 2 0 ^ 0^ 5 :*?* 5j 8 \*«j- ,*»fe^ -^-^^- t ;-^i m VÄXTGEOGRAFISK SKILDRrNG å AF SÖDRA A^GGRilANLAND. Akademisk Af liaDdling , som med Yidlber. Filos. Facultetens samtycke för Filosofiska Gradens erhållande kommer att offentligen försvaras af ROBERT FREDRIC FRISTEDT, Filos. Kand. af Stockholms Nation, Levinsk Stip., ä Teologiska Lärosalen den 25 Februari 1857 LIBRARY p. v. t. f. m. NEW YORK BOTANICAL OARDEN* Upsala WAHLSTRÖM & C. I 8 S 7. ♦v* v. . LIBRAR1 ROT A NIC/ ijödra Ångermanland är ulsträckl i nordvest och sydost från den punkt, der Äsele Lappmark och Jämtland sydhgast sam- manstöta, till Bottniska viken med en längd af omkring 25. mil och största bredden föga öfver 10 mil. Såsom det af ålder varit begränsadt, omgifves det i söder och sydvest af Medelpad och Jämtland, i norr och nordost af Äsele Lapp*- mark samt Anundsjö, Sidensjö och Nätra pastorater inom Norra Ångermanland. I fysiskt-geografiskt hänseende kan det i allmänhet beteck- nas såsom medlersta och nedre delen af Angermanelfvens flod- område och de höjdsiiäckningar, som utgöra vattenskilnaden mellan Indalselfvens flodområde i söder och Norra Ångerman- lands små elfvar i norr, äro dess naturliga gränser. Anger- manel/ven är nemligen landets enda flod. Den upprinner inom Äsele Lappmark och Jämtland och inträder i Södra Ån- germanland, medan den ännu är skiljd i trenne grenar. Norra grenen, som är den betydligaste och kommer från Lappmar- kens högfjäll, har särdeles i sitt nedre lopp en trång ström- fåra och störtar flerestädes fram med storartade vattenfall , såsom Nämforsen i Liden socken, tills den inom Sollefteå pastorat förenar sig med södra grenen. Denna, som leder sitt ursprung från Jämtländska gränsfjällen, har ett vida lug- nare lopp och genomflyter Helgumxjun , blir sedan starkare sluttande och bildar NessjUJorsen , kort förr än den samman- faller med norra grenen. Den medlersta af elfvens grenar kan först anses taga sin början från den i provinsens nord- vestligaste hörn belägna Tåsjön^ som emottager sitt vatten- jförråd af tvenne källarmar i dess nordligaste spets. Under '"Tiamn af Tåsjo elf erhåller denna gren en förstärkning från ^en på gränsen till Jämtland belägna Fläsjön, genomrinner Hotingsjon och Fjällsjön, kallas derefler Fjällsjö elf och infaller inom Liden socken i den norra grenen. Utom dessa tre grenar af elfven finnes mellan södra och medlersta gre- narna en föreningsgren, hvilken afskiljer sig från den först- nämnda vid Jiämtlandsgränsen och förenas vid Nordantjä! med Fjällsjö elf*). Efter norra och södra grenaines förening bil- dar elfven Sollefteåforsen och framgår sedan såsom en bred och lugn flod med svag ström, tills den mellan Ylter-Lannäs och Bjertrå socknar ännu mer vidgar sig och blir så svagt sluttande mot hafvet alt med östliga vindars tillhjelp saltvat- ten föres ända upp till sistnämnda socknar. — Utom de sjöar, som geiiomflytas af elfvens grenar, finnas några få större, såsom Betalsjön i Junsele, Storsjön i Skog och Nora sock- nar, och en mängd mindre, hvilka alla med elfven samman- hänga. Isolerade skostjärnar, omgifna af myrar, tillhöra fö- reträdesvis den högst belägna delen af landet. Kallkällor finnas i mängd. De bästa hafva en temperatur, aftagande mot nord- vest, från 4%« till knappa 3» Cels. Hela södra Ångermanland är ett beigland, der väldiga höjder omvexla med brådstupande dalsänkningar. Men dess bildning är i särskilda delar af väsendtligen olika beskalTenliet. Eegentliga berg eller sådana, der sjelfva hällarna ligga i da- gen, finnas nästan endast i närheten af hafvet. Här tilltaga de I reshghet mot norr och uppnå sin största höjd i det nära 900 fot höga Skulubcrgct , den skarpaste naturgräns, som någorstädes finnes mellan Södra och Norra Ångermanland. Ofvan Ytter-Lännäs och Bjertrå socknar börja de blottade hällarna alltmer alt försvinna. De h^ijder, mellan hvilka elf- ven gräft sig ned, äro, oaktadt de äfven här benämnas berg, blott väldiga, skogkkidda sandjsar, som taga sin början ända uppifrån Fjällsjö och Junsele socknar. Derofvan antyda vis- serligen någia obetäckta klippväggar kring Bodom- och Ho- *) Den mellan södra samt de nedre delarna af norra och medler- sta grenarna inneslutna landsträckan blir genom denna föreningslänk pS alla sidor afskiljd från del närliggande landet, hvarföre innevånarna också med rätta gifva detta nära 10 mil länga oinräde namn af Ön. En af de största öar i Sverige! tingsjön ett fastare underlfig Men detta ligger här siillan i dagen och sjelfva det en half mil kmga Täsjvberget är ett mullberg, dor endast de ymnigt frambrytande blickarna hafva i djupa fåror genombrutit humustäckel och blottat det till små skarfvor vittrade skififerlagret. I vilxtgeografiskt afseende består Södra Ångermanland af fleia väsendlligen olika delar, hvilka tydligast framstidlas ge- nom en skildring af dess s. k. växtgeograjisha regioner, livartili vi nu viija öfvergfi. Af de för Sverige vanligen angifna åtta regionerna finnas här tvenne, neml. Ldfträds- och Barrshogsregionen. Den sednare tillhör vårt område endast med sin nedersta del, så- ledes blott med den underafdelning, som bär namnet Gran- regionen. Af den förra åter, som upptager större delen af landet och är Wahierjbergs regio Xonlandica s. Acerina, hafva vi här dess båda af honom sä kallade subregiones Aini gluti- nosee och A. incana?, hvilka här framställas som särskilda regioner, med lika stort skäl som Granregionen såsom en så- dan upptages*). Inom Södia Ångermanland finnas således trenne regioner, hvdka kortast karakteriseras såsom de om- råden, der ett af trädslagen ^len (^Alnus glutinosa) , Ål- dern**) (^Alniis incana) eller Granen (^Abies excelsa) all- männast förekomma och derföre benämnas; *) Vi anse ett tillräckligt stöd för detta sönderdelande af Löf t ra ds- regionen ligga i den tydliga analogien mellan förhållandena inom denna och Barrträdsregionen. Likasooi i nordligaste Lappland den sistnämnda regionens öfre del, Tallregionen, är skarpt begränsad och t. o. ra. äger lika stor bredd, som den nedre, Granregionen, men ju mer den nedgår mot Sveriges sydligare fjälltrakter, altager i bredd , förlorar sina förr tydliga gränser och slutligen försvinner inom Jämtland och Her- jeådalen, — likaså kunna vi i Lölträdsregionens norra del, Södra An- germanland, med bestämdhet angifva nedre gränsen för Aini incanae region, hvilken i Helsingland och Gestrikland är försvunnen. Ett åt- skiljande, som vid en allmän framställning af Sveriges regioner iclie kunnat ske, är derföie vid en speciel behandling af inskränktare om- råden en af naturen framkallad nödvändighet, vare sig man afhandlar Lappmarker eller andra delar af riket. ") Såsom mera äkta Norrländska och för sin korthets skuld mera Ålregionen eller Wahlenbergs subregio Aini glutinosof. Alderregionen eller hans subreg. A. incancB, Granregionen eller hans regio silvalica s. abietina. Ålregionen upptager den lägst belägna delen af Södra An- germanland, således landet kring Ångermanelfvens utlopp, och sträcker sig från kusten af Bottniska viken upp till öfre grän- sen af Nora, Skog, Bjertrå och Ytter-Lännäs socknar. Dess centrala del tillhör en vida sydligare trakt i Norrland och re- gionen uppträder här endast genom en fortsatt ulbredr^jng öf- ver Medelpadsgränsen af dess mest typisha växtarter. Sjelfva den för regionen betecknande Alen finnes vanligen endast i mindre grupper vid stränderna, ofta nästan bortskymd af Ål- derns resligare kronor. Den höga breddgraden, 63", är nem- ligen nätt och jemnt tillräcklig för att bereda Alregionens väx- ter trefnad, hvilken derföre måste underlättas af en mängd enskilda lokalförhållanden. Till dessa höra dels det nära grann- skapet med hafvet, dels ock de resliga bergen, i hvilkas rem- nor och vid hvilkas rötter åtkilliga sydliga växter finna skydd, de djupa dalsänkningarna och de dessa ständigt åtföljande små sjöarna och vattendragen, samt slutligen den breda och lugna hufvudelfven, som till och med med djupa vikar intränger i landet. En sådan mångfald af lokaler måste också framkalla en omvexlande vegetation. Uti det i allmänhet växtfria hafs- vattnet trifvas innerst i vikarna Batrachium marinum *), Chara aspera, Potamogeton zostcraceus , P. pectinatus, P. marinas, Zannichellia polycarpa , Z. pedicellata m. fl. — De klippiga, steniga eller sandiga hafstränderna äga de van- liga Bottniska kustväxterna, såsom Glaux maritima, Tri- glochin maritimum , Juncus balticus , Scirpus uniglumisy Elymus arenarius , Aira bottnica , Agrostis stolonijera : maritima etc, men derjemte ett och annat lån från fjällen, användbara, föredraga vi de från folkspråket hämtade benämningarne Alj Ålder framför Kiibhalj Gråal. ') I hela afhandlingen, äfven i siutförleckningen, användas samma växtnamn och systematiska anordning, som i Prof. Fries' Summa Veg. Scand.j blott med de få afvikelser, som äro en följd af efter dess ut- gifvande vunnen, säker erfarenhet. såsom /"Vj-car/a alpina, Saxijraga ccBspitosa^ saml dessutom Arabis petrcea , den enda Svenska viixtart, som iir egen fiir S. Ångermanland. — Sutvaltensvegotation -n är g.inska \\V och bestar af Batrachia {peltutuiny Coujervoidcs), Nympfiieu alba, Nuphar luteain , Myriophylluin ulterniflorum , JSilcUa Jlexilis, Sagittaria sagittiJoUa, Scirpus lacustris , S. palii- stris y. Potaniogctones (natuns , rtifcsccns , gruinincus , pcr- foliatus Ptc), Phragmites eommunis m. fl. samt siirdeles ymnigt sliigtel Spavganiuin , hvaraf alla Svenska arter utom S. otigocarpon och S. hyperbovcum äro kilnda för denna trakt. — Sjilarna och vattendragen, vid livilkas stränder ^Z- nus glutinosa och //. incuna ttifvas, onigifvas som oftast af ängsmarker, bevuxna med Crepis puludosa , Hqnunctihts au- ricomus , B. acris, Ca/tba paiustris, Carf/amtNe pratensis, Orc/iis maculata , Coeloglossum viride , Salices (jjenlandray Lapponum , Caprea , phyliccefoUa , nigricans och mellanfor- mer mellan de två sistnämnda), Cariccs (vesicaria , ampidla- cca , globularis , panicea, sparsijlora ^ ccespitosa y ucuta , «- auatilis, vulgaris , canescens etc), Graininece, hufvudsakli- gen blott de i hela Sverige allmänna, Botrycliium Lunaria y B. matricarioidesm,^. — Lundvegelationen utgöres af många för regionen karakteristiska vSxter: i skygd t\\ Alnus incana. Betala glutinosa, Popultts tremula, Bubus idceus etc. liif- vas, fastän blott sporadiskt, Lactuea muralis, Viburnum Opulus , Lonicera Xylosteum , Campanulapcrsiccefolia, Sia- chys siluatica, Scrophularia nodosa , Priinula veris, Viola canina , Orobus ver nus , Corylus Avellana, Convallaria Po- lygonatum m, fl. — Jiarrskoi^svegetationen liknar vä.-endtli- gen medlersta Sveriges och beslår derföre af de i skuggan af våra Coniferce hemmastadda Linncea borealis , Ancmone nC" morosa, många Ericineie , F.qiiisetum silvaticum , Luzula pi" lösa, åtskilliga Filices m. fl, samt, mera sporadiskt, af A- nemone Hepatica , Circcea alpina. Orobus tuberosus, GoO" dyera repens etc. — Skogskärren äro af ganska obetydlig utsträckning och likna det nedre Sveriges, utom det att Cre- pis paludosa , en och annan Carex , i synnerhet C. globala- ris och C. sparsijlora samt några få andra , såsom allmänna, 6 tillkomma. — De blottade beighijllaina äga i sina högre de- lar nästan endast en liigre cryptogam vegetation. El t och an- nat Ä/erac/um, Silene rupestris , Spergula Mojisonii , några Ericinece och lågväxta Filices äro bland de få fullkomligare växter, som här råkas. — Åkerogräsen äro nästan lika tal- rika som i medlersta Sverige; ty jemte Circia , Carduus crispus, Sonchi, Lapsana communis^ Gatium Aparine: infestum. La- rn ia , Sinapis arvcnsis , Capsella Bursa Pastoris , Tlilaspi arvense , Camelina foetida., Loliutn Linicola m. fl., som äro allmänna, förekomma äfven, fast meia sällsynta , Chrysanthe- mum segetum, Lithospermum arvense , Echium vulgäre, Delphinium Con solida , yjgrostcmnia Githago, Euphorbia Hetioscopia etc — På ruderatväxter är oj heller någon brist, särdeles kring barlastkajerna vid HernösanH och Nyland i Yl- ter-Lännäs socken. En särskild märkvärdighet för denna region äi' den i Strin- nebergen i Bjertrå socken helw gna Ha mm e/dale/i , som erbjuder en blandning af barrskogs-, lund- och käri vegetation samt visar S. Ängermanlanls natur i dess ursprungliga, vildsköna tillstånd. Den är tillika anmärkningsvärd såsom växeställe för åtskilliga ganska sällsynta alster, såsom Mulgcdium alpi- num, Epilobium origanifolium, E. linearc, "Epipogium aphyl- lum , Malaxis monophyllos , Carex turfosa', C.ienclla och Glyceria re mota. Denna region är vida anrikare än de öfriga. Omkring 200 arter framtränga ej längre mot det inre landet än till nedre gränsen af följande region, ehuru likväl icke alla här hafva sin nordliga gräns. Ty en stor del följer hafskusteo uppåt genom Porsens region och litoraldelen af Granregionen. Men afräknas dessa, så återstår dock en stor mängd, som uti ifrågavarande område vid Angermanolfvens utlopp har sin nordligaste, kända förekomstort inom Sverige, neml. Chry sanlhemum segetum, A nthemis tinctoria , Artemisia Jlbsin- thiam , Scnecio viscosus , S. silvalicus , Campanula persicce- folia, Thymus Scrpyllum , Scvophularia nodosa , Feroniea Beccabunga , P^. agrestis , Rhinanthus major, Primulaoffi- cinatis , Batrachium sceleratum , B, marinum , Myosurus minimus, Anemone Hepatica, JDelphinium, ConsoUda, Draba verna, D. incana, Tilia parvifolia ,' Qeranimn ho- hemicum , Erodium ciciitariuvi , Cerastmm viscosum, Sper- gula 3forisonii, Sedum Telephium, Myriophyllum verticil- latum, Lathyrus silvestris. Orohus vertius, O. hiherosus, Pyrola media, Euphorhia Helioscopia, Polygonmn dume- torum, Atriplex patula, Corylus Avellana, Alnus gluti- nosa, Ceratophyllum demersum,, Listera ovata, Malaocis monophyllos , M. paludosa, Leimia polyrrhiza, L. rninor, Potamogeton obtusifolius, P. pusillus, P. zosteraceus , P. pectinatus, P. marinus, Zannichellia polycarpa, Z. pedi-^ cellata, Sparganium ramosum, Garecc Oederi, C. pilulifera, C. muricata, Festuca dumetorum, Promus mollis, Cata- brosa aquatica och Aspleviium septenh^ionale , — och det är just det plots}'!;;) föi svinnandet af alla dessa xäxter pä en gån£;, som berättigar oss atl upptaga denna trakt såsom en från de öfriga skiljd växtregion. Ålderregionen utbreder sig nordvest om föregående ända upp till nedre gränsen fOr Fjällsjö och Junsele soeknai-. Den är den centrala regionen i S. Ängei nianUuid , och det icke blott af den orsak, alt den är belägen i midten deiaf eller derföre alt de flesta natursköna vyer, som gjort AngeiVn.ineUvens um- gifningar högst prisade bland Norrlands alla dalar, här äio samlade, — utan äfven i renl \äxtL'eograriskl afsi ende. Ty det är inom detta florområde, som Aldenegionens mest cen- trala del är belägen. Bäst bevisas detta af Jidern, som liär icke skyr några lokaler, skiinker Tit sjelfva hnnskogen en grå- grön allvarlig prägel och t. o. m. är spridd så rikligt till när- liggande regioner, att den äfven der bidrager att beslUnuiia vegetationens utseende. Den mångfald af olikaitade lokaler, som vi lärde känna i föregående legion, saknas Iiär. De kunna iiem!i|.'en typiskt hänluras till Ivenne: de s. k. ådalarna*) samt de \\'öQ^å sand- åsar, som omgifva dem. *) Vi liafva liär tre sFidana, ncml. norm ådalen eller dnlsänKnin- gen vid norra grenen al' Anyermanellven, södra äilalen vid södra gre- Hvardera af dessa har sin egendomliga vegetation. Rikast är denna i ådalarna till följe af deras vexlande bildning. Sö- dra ådalen har i allmänhet ända upp mot Ramsele socken en betydlig bredd och ålder-, asp- och björklundarna åtskiljas derftire ofta af naturliga, mer eller mindre sänka ängar. Dessa innehålla ofta Petasites frigida (vanl. steril), Hieracium col- linum , Salix depressa, Convallaria ma julis , gröfre Carices (såsom vesicaria , awpullacea , distigmaticce) med flera väx- ter, som mindre allmänt IräfTas i nona ådalen. I denna, äf- vensom oftast i stora ådalen äro stränderna branta och om- gifvas omedelbart af en frodig tundvegetation , hvilken icke blott fortsattes inåt från elfven genom den stoia mängden af de s. k. niporna*}, utan t. o. m. i dem uppnår sin mest full- ändade utbildning. Vegetationen härstädes utgöres till huf- vudsaklig del af AconiUnn Lycoctonum, Thalictruin sim- plex, Impatiens NoU tangere, Oxalis Aceiosella, Melan- drium diurnvm, Geum rivale^ Sorbus Aucuparia, Alnus incana^ Montia fontana, JRumex Acetosa, Daphne Meze- revm, Salix Lapp onum , S.Caprea, S. nigricans, S.phy- licce/oUa, Orchis mactdata, Coeloglossiim viride. Paris quadrifoliay Lnzula pallescens ^ L, rmdtijlora^ Carex spar- siflortty C. vitilis, Poa remota, Calamagrostis pJiragmitoi- deSy C. neglecta^ Miliumefusum, Struthiopteris germanicay Selaginella ni. fl. och mindre allmänna, faslän lör regionen karakteristiska ^rigeron elongatus , Galium iriflorum, Po- lemonium eoeruleum, Thalictrum rariflorum, Vioia um- brostty V', epipsila^ Carex capillarisy C. ornithopoday C. alpina y Calamagrostis lapponica samt den i många nipor i norra ådalen ymnigt {övekommQnde Calamagrostis chah/hcea. Sjelfva elfstränderna äga inga egendomliga växter, om man undantager trakten kring noira och södra grenarnas förening, h va rest Myricaria germanica och Salix amygdalina såsom nen, och den med blotta namnet »udalen» vanligen belecknnde sSnli- tiing, som genomflytes af elfven nedanför alla grenarnas förening och som vi för lydliglietcns skuld vilj;i kalla stora ådalen. ') Nipor kallas de på tvären mot [idalarna gSende, djupa inskär- ningarna i sandåsarna. 9 rariteter antrfifTas. — Sandåsarna äro öfvertiickla af ^rtrz-j/o- gar , uppblandade med yilder och i sill inre olla afbrutna af smA skogstjärnar och kärrmarker. Skogsmarkerna hafva in- gen egendomlighel, ulan likna föregfiende regions. Men pS ställen, der skogen är uthuggen, träfifas åtskilliga, annars o- vanliga, särdeles sådana, som trifvas på uppnå sandåsar, såsom Myosotis strida^ PulsatiUa paténs ^ Viola arenaria m. fl. I kärren finnes ett och annat lan Iran fjälltraklema, hvilket vittnar om landets upphöjda läge, såsom Petasites frigida, Rammculus lapponicus^ Saxifraga Hirculus^ Salix myr- tilloides, Juncus stygius, Sparganium hyperboreum ^ JErio- phorum capitatum y Carex tenella, C. tenuijlora^ de flesta dock blott som sällsyntheter, — Åkerogräsen och i synnerhet ruderalväxleina äro vida färre än i föregående region. Dock återstå Artemisia vulgaris^ Senecio vulgaris^ "Centaurea Cyanu8'\ Carduus crispiis, Cirsitim arvense. Lappa tomen- tosa, Sonchus arvensis^ S. oleraceuSy Galiicm Aparine: infestum, Myosotis arvensis, Galeopses , Lamium purpu- reum, Hyoscyamus niger , Fumaria ofjicinalis, Sinapis ar- vensis , JErysimum. cheiranthoides , CameUna foetida, Viola tricolor: arvensis, Polygonum lapathifolium , Avena fatua, Agrostis spica venti, Lolium Linicola etc,, af hvilka de flesta icke, åtminstone som allmanna, öfvergå i den foga od- lade Granregionen. Denna regions intressanta vegetation innehåller dock blott vid pass 400 arter. Ty den massa växter, som upphöra med Alregionen, ersattes endast af några få fjällväxter och sådana, som älska lundarnas djupaste skugga. Aldertegionet) är derföre, för att så säga, Löfträdsregionens' negativa del, karaktetis'rad liufvudsakliijen genom frånvaron af en stor mängd af Alregionens växter, livilkas försvinnande .lilläler å- terstoden att, understödd af landels bildning, uppträda i större massa och bestämma vegetationens utseende. Granregionen upptager den återstående delen af S. Ånger- manland eller den nordvestligasle kilen af provinsen. Denna region, utmärkt uf dess vidsträckta barrskogar och myrar 10 samt brist pfi ruiturliga Jini^iii- ocli odlad jord, iii' i v(^getatift hänspende idltföi' viil kilnd genom de inånga bcskiifniiii^iw, som deröfvcr äro lernnade i skildringar ärSveriii;es (jälllraktoi-. Klt niirmare rcdogörandp för dess natur är dciförc på detta ställe öfverfludigl och vi inskiimka oss ock.^-å lill några la uppiiilipr, som närmare bestämma dess beskafTenliei inom \äit oniiäde. S. Angeimanlands Granregion motsvaiar den lägsta drlen af den Granregion, som finnes i Sveriges fjällprovinser. Der- vid liknar den mer don söder, än den norr derom belä^iina. Ty med Jämtland har den nästan alla sina växtaiter genjcn- samma Dessutom äger den ganska få ffällväxler, som äro spridda öFver hela dess område, såsom Petasites frigida, Ra- mcnculus lapponiczis , Äconitum Lycoctonum, Carex alpina, Poa alpina, Calamagrostis phragmitoides , C. lapponica, Phleum alpimim och icke en gång alla dessa allmänna. En- dast i den högst beliigna eller Täsjö socken uppträder en stor mängd sådana, hvilka dock till största delen äio låiij;t ifrån allmänna. Alla der förekommande fjälKäxler äro jemte de nyss nämnda: G-naphaUum norvegicum, Erigeron elonga- tus, Saussurea alpina, Mulgedium alpinum, Hiei^acintn Prenanthoides , H. crocatum, Taraxacum officinale: alpi- mim, Myosotis silvatica: alpestris , Gentiana nivalis, Bar- tsia alpina, Pedicularis Sceptrwm CaroUnum, Pinguicula villosa, Tlialictrinn alpinum, Stellaria b orealis: calycantha, Epilohium origani/ollum , E. alpinum: maju^, Astragalus alpinus, Salix myrtilloides, S. glauca, Juniperiis communis : nana, Equisetum scirpoides, Tofieldia horealis, Eriophorum capitatum, Agrostis rupestris, Cystopteris tnontana. — En för vegetationens utseende olta utmärkande växt är Calama- grostis chalyhcea, som förekommer på mänga ställen i Tå- Kjöns och Iloting.^jöns dalsänkningai' i stora grupper. Ett särskildl omnämnande fcirtjenar Tasjöbcri^^ci. Det är är ett l.ings Tåsjöns ö.-tra strand utsträr.kt skifTerberg af en half mils längd; dets bredd kan ej bestiunnias, ty de stora nivrar, som betacka dess öfversla del, forlsiitlas, så vidt vi veta, i långsam sluttning ned mot det inre landels obebodda skog;ir. Pä dess biaiila sida mot Tasjön äi- det synnerligen rikt be- vattnndt af en olnlig mlingd sm3 blickar, som grlift si^ djupi ned genom mulljorden och skiHern och kring sig samhit eh vacker lundvegetation. Oaktadl denna dess bildning iir del föga artrikare än den kringlig;;ande ti akten. Endast den på en ganska inskränkt plats ymniga Bolrychium virginkum , samt nugra fä andra, säsora JMulgcdium alplnuin, Loniccra Xylosteum , Myosotis si/vulica: alfjestrisy f^iola silvatica ^ Z"/^. wirabilis" , Junipcrus communis: nana, '^Sa/ix inyrtil- loides" och Botrychium tnatricaiitvfolium äro egna derför. Det som fur öfrigt kan sägas för uppriitthailande af dess Ijér- ran välkända rykte är, att en stor del af de ovanligaie väx- ter, som i den kringliggande trakten finnas, här äro på ett ställe samlade i en större mängd individei- och dymedelst lät- tare åtkomliga för den, snm på kort tid vdle lära kiinna nord- vestligasle Ångermanlands vegetation. — För det aesthetiska sinnet är del tillika af stort intresse genom den behagliga an- ordningen af dess växtalster i dess mol Tä.sjöd;ilen brant» sluttningar. Det är orkså det höi^sta berget på många niils sträcka och beieder deiigenom en öfverhiick cfver vid.-träekta trakter. T. o. m. de snöklädda gränsfjällen mot Noirige kunna derifrån ses vid horizonten och man har således äfven i S. Ångermanland en punkt, der man kan fä en, om ock dunkel, föreställning om de trakter, hvarest de vä.xtskatter äro sam- lade, som för den Skandinaviska botanisten aro de dyrbarasie. Vid en allmän öfversigt af den ve,2;etation , som vi nu i dess väsendtligasle dehir analyserat, finna vi den vara ett rent uttryck af den Noirländska naturen, hvartill den hörer. åldern, som är ell öfver hela nona Sverige utbiedi träd, synes här hafva sitt centrum och bestämmer i väsendtlig män naturens utseende. Dess region är den vidsträcktaste och furtjenar med rätta att kallas den för S. Ängermanliind karak- teristiska. Ty de tvä öfriga tillhöra blott dess båda ändpunk- ter och äro här typiskt, men ej cenli alt förekommande. Bon— shogarna spela naturligtvis också en betydlig ro), såsom de der utgöra grundtypen för hela nordiska naturens gestalt. Men 12 de äro här vida mindre sjelfsländiga herrar iin i flera andra, åtminstone nordligare delar af Norrland Ty de vidsträckta ådalarnas frodiga lundvegetation afbryter esoinofiasl deras ut- bredning. Bland öfi iga växter, som h;ir rikligen frodas, må nfimnas slägten;i S/jarganhirn , hvars alla arter utom S. oli- gocarpon äro kända för detta område, Caluinagrostis, Bo- trychium , Iwilkel här har sitt centrum, m. fl. Det geogra- fiska läget gör denna ttakt till en mötesplats för en stor mängd af medlersta Sveriges och åtskilliga arktiska växter samt , lill följe af det nära grannskapet med fjälllriikter, flt^re af dessas allmännare arter. Alll detta underlättas i betydlig mån af jordgrundens starkt couperade beskafTendet. Men denna lan- dets gestalt, som riktar det på arter, förorsakar tillika, att dess vegetation vinner större likhet med de söder än de norr derom beliigna tiakteina. Med Norra Ångermanland kan mm- ligen det Södra i botaniskt afseende icke utan stora svårig- heter sammanföras. Ty den öfver Södra Vesterbotton ocli Norra Ångermanland utbredda Poisens rej^ion har en vida större rikedom på sänka myrar och dess utmärkande växter Rhamnus Frangnlay Salioo^ repens ^ Myrica Gale, Calla palustris m. fl. äro i Södra Ångermaidand inga i massor fö- rekommande växter, ja en del tillhöra såsom sällsyntheter en- dast enstiika lokaler. Likheten med Modeljiad är derrmot på- taglig. Detta bestar sjelfl af ädalar, genomflutna af större elfvar, och upptages derjemie al åtminstone tvenne bland S. Angern)anl;incls regioner. Till och med flera af vårt onjrådes rarare växter, såsom Salix amygdalina^ Poa remota, före- finnas ungefär lika mycket i Medelpad och det är endast ge- nom Alregionens blott typiska, men Alderregionens centrala närvaro i Södra Ångermanland, som detta i någon mån af- viker från Medelpad, — Den jemnföielse, här blifvit fram- ställd, gäller doik blott vart områdi'S tvenne nedre regio- ner. Ty Södra Ångermanlands Granrrgion, som är omsluten af Jämtlands och Lapplands, liknar mest dessas näimaste de- lar, siirdeles det förras, hvarilrån den afviker måhända en- dast såsom Calamagrostidis lapponicce och C. chalyhcvce 15 växtort*). Frun Asele Lappmnrk skiljer den sig genom åt- skilliga minnen fiån Aiderregionen , såsom Lonicera Xylo- steum, Pyrola chlorantha, de båda nyssnämnda Calamagro- stides m. fl. samt genom dess i allmänhet ringa tillgång på fjjillväxter. Slutligen vilja vi meddela en förteckning på alla de Coty- iedoneae och Filices, som, så vidt vi veta, för Södra Ånger- manland äro kända samt deras utbredning derinom. De per- soner, af hvilkas erfarenhet vi för detta ändamål varit mer eller mindre i åtnjutande, äro: i första rummet L. L. Ljestjl- »lus, som år 1824 undersökte hela Södra Ångermanland och, såsom resultatet deraf, meddelade i Kongl. Vetenskaps-Aka- demiens Handlingar den enda speciella beskrifning om Ånger- manlands vegetation, som hittills funnits; Lektor Engman, hvars mångåriga excursioner härslädes förvärfvat åt denna flora många dyrbara, växter; Prof. Wahlenberg (Fl. Su.), Doc- lorerna Berlin, Hallström och Ängström, samt Lector C. Hart- man, som genomreste provinsen på sin färd till P^innmarken, och dessutom åtskilliga yngre studerande, bland hvilka isyn- nerhet följeslagaren på min resa i delta landskap 1856, G. P. L^STAmus, riklat vår förteckning med många värderika facta. *) Ty äfven Bolrychium virginicum lärer nu vara upptäckt i Jämt- land enligt Stud. Sehlberg. r^ FÖRTECKNING PÅ SÖDRA ÅNGERMANLANDS COTYLEDONE.E och FILICES*). Synanthereos Rich. Chrysanthemum segetum L. Al. r. '). C. Leucantheuiuin L. i alla reg. a. Matricaria inodora L. i alla reg. a. M. Chamoniilla L. Al. r. »). Anthemis linctoria L. Al. r. '). A. arvensis L. Al. r. *). Achillaea Millefoliiim L. i alla reg. a. Tanacelum vulgäre L. i alla reg. h. o. d. Arlemisia Absinthiuin L. Al. r. *). A. vulgaris L. Al., Aid. t. a., Gr. flerst. «). (A. campestris L. Al. tillfälligt förek. ').) Senecio viscosus L. Al. r. *). S. silvaticus L. Al. r. »). S. vulgaris L. AL, Aid. a. Gnaphalium uliginosurn L. i alla reg. t. a. G. silvaticuDi L. i alla reg. t. a. G. norvegicum Guno. Gr. r. '**). *) Med förkortningarna Al. (= Alregionen), Aid. {:= Alderregio- iien). Gr. (:= Granregionen) beteckna vi, i bvilka regioner Iivarje art förekommer. Graden af arternas fiällsyntbet i hvarje region utinärkes med signaturerna: r. (= rar), flerst. (== flerstädes), b. o, d. (= här och der), t. a. (= temligen allmän) och a. (= allmän). 1) Hernön, Gudmundrå socken vid Kramfors: C. P. Lsest. ^] Ilernösaiids hvarf. ') Gudmundrå sn: Kramfors; IVyland f). *) Heriiösanil: C, P. Ltest. ^i Bjertrå sn. : gårdar kring Strinnefjärden. *) Fjällsjö sn. '') IVyland: nya barlastkajen. *) Ytter-Lännäs sn. mellan Bollsta och Svedjc vid vägen. 9) Säbrå sn. vid Stig: Engman. 10) Tåsjöberget och Tåsjöns utlopp. ■\) På alla ställen, der Nyland namnes nian sochennamnet , menas den i Ytter-Lännäs sn. belägna lastngeplalsen och fjäst- gifvareyården. 15 Antennaria dioica (L.) i alla reg. a. A. d. var. hyperborca (Don.) Al. r. '). Filago montana L. Al., Aid. t. a., Gr. r. '). Krigeron elongatus Ledeb. Hn, Gr. flerst., i de liJgre rog. r. *). E. aoris L. i alla reg. a. Solid, igo Virganrea L. i alla reg. a. Petasifes frigida (L.) Gr. t. a., i öfre d<'len af Alderregionen h. o. d. *»). Tussilago farfara L. Al. t. a., Aid., Gr. Ii. o. d. Centaursea Jacea L. Al. h. o. d. *). C. Gyanus L. i alla reg. h. o. d. «). Saussurea alpina (L.) Gr. r. '). Carduus crispus L. AL, Aid. t. a. Cirsium lanceolatum (L.) i alla reg. a. C. palustre (L.) i alla reg. a. i» C. arvense Curt. Al,, Aid. a., Gr. flerst.»). ^• C. heterophyilnm (L.) i alla reg. a. Lappa tomentosa (Schkr.) Al., Aid. h. o. d. "). L. minor Lam.': campestris Lange. Aid. r. '<'). Miilgedium alpinum (L.) Gr., Al. r. *'). M. sibiricum (L.) Al. r. '*). Sonchus arvensis L. Al., Aid. 1. a., Gr. r. ■'). S. oleraceiis L. Al. och lägre Aid. t. a. •*]. S. asper L. Al. flerst. "). Lactuca muralis Don. Al. r. **). Lapsana communis L. Al. t. a. Crepis tectorum L. i alla reg. t. a. C. paludosa (L.) i alla reg. a. *) IVora sn. virf Eden, Bjertrå sii.: Sfriiiiiebergen. *) Junsele sn.: Ma. ») Teml. ymnig på och kring Tåsjöberget och vid Andersiiäs i Tåsjö sn. ; i enstaka individer i Liden, Resele, Ytter-Lännäs snr. *) Spridd ned till Resele och Långsele snr. S) Enl. L. L. Laest. } sedd af oss i Skog och Kora snr, «) Enl. L. L. Liest. ') Vid Kon-by och Tåsjöberget. 8) T. ex. Fjällsjö och Tåsjö byar. 9) Till Solietteå enl. L. L. Laest. - 10) Sollefteå. II) Tåsjöberget; Bjertrå sn.: Uainineldaleii, Ytter-Lännäs sn. : Ang- sta, nprnön: Järesta: Enginan. • 1) Viksjii vid Mjellån: Engnian, »3) Till Fjällsjö: L. L. Last. **) Till Sollefteå. • *) Ytter-Lännäs sn. • •) Nora sn. : Bödåsen vid Grönsvik. 16 Hicracium Pilosella L. i alla reg. t. a. H. Auricula L. i alla reg. a. H. collinum Fr. i alla reg. h. o. d. H. c. var. strigosa Fr. Aid. r. '). *H. stoloniferum Bess. Fr. Al. r. *)* H. glomeratum Fr. Gr. r. •). H. setjgerum Fr. Gr. r. *). H. cymosum L. Fr. Gr. r. *). H. c. var. hispidosa Fr. Al. r. •). H. saxifragum Fr. Al. r. '). H. diaphanum Fr. Al. r. "). H. murorum L. Fr. i alla reg. a. H. coesium Fr. i alla reg. a. H. c. var. neinorum Fr. Al., Gr. r. '). H. vulgatum Fr. Al., Aid. r. »«). H. tridentatum Fr. Al. flerst., Aid. r. ••). H. gothicum Fr. Al., Gr. r. •»). H. Prenanlhoides VIII. Gr. r. >»). H. crocatum Fr. Gr. r. '*). H. umbellatum L. i alla reg. a. Taraxacum oflicinale Web. i alla reg a. — alpinum Kock. Gr. r. '*). — palustre (Sm.) Gr. Gerst. '*). Leontodon autumnale L. i alla reg. a. Hypochaeris maculata L. Al., Aid. t. a., Gr. h. o. d. (H. radicata L. Al. tillfälligt förek. »').) DipsaeecR Juss. Knautta arvensis L. Al., Aid. h. o. d.. Gr. r. '*). 1) Ramsele prfrd. >) Nora sn.: Grönsvik. *) Tågjö by. 4) Österbyn i Tisjö. ») Fjällsjö by. • ) njertrå tn, t) Säbrå sn. enligt Hartm., Nora sn., Rjertrå sn.: Strinnebergen. 8) Bjertrå sn.: Strinnebergen. • ) Bjertrå sn. : Strinne; Fjällsjö by. 10] Skog sn.: Fannskog; Liden sn. : nära Stordalsnipan. Ii] Skog, \ora ocb Liden snr. l>] Nora sn., Ytler-Lännäs sn. nära Löfsjön; Tåsjö sn.: Löfviken. IS) Tåsjö sn.: Löf?iken. 1 *) Tåsjöns stränder: sparsamt. i 5) Tåsjöberget ocb Löfviken i Tåsjö sn. I •) Särdeles i Tåsjö sn. *7) Nylands nya barlastkaj. 18) Tåsjö by. 17 yalerianeie Fr. Viburouin Opulus L. AI. h. o. d., Aid. r. ']. Valeriana oflicinalis L. Al. flerst. , Aid. r. *). V. sambucifolia Mik. Al., Aid. r. '). Rubiacew Juss. Galium boreale L. i alla reg. a. G. trifidum L. Al. r. *). G. palustre L. i alla reg. a. G. uliginosum L. i alla reg, a. G. verum L. AI. a., Aid. r. *). G. triCIorum Miihl. Mich. Aid. flerst. «) G. Aparine L. : infestum (W. K.) Al., Aid. a. Caprifoliacece Juss. Lonicera Xylosteum L. i alla reg. r. '}. Linnsea borealis L. i alla reg. a. Campanulaceie Juss. Gampanula rotundifolia L. I alla reg. a. C. persicaefolia L. Al. h. o. d. Lobeliaceoi Juss. Lobelia Dortmanna L. Al. a., Aid. h. o. d. Convolvulaceas Juss. Cuscuta Europeea L. Al., Aid. r. *j. C. Epilinum Weih. Al., Aid. r. «). Boragiiiece Juss. (Ancliusa officinalis L. Al. tillfälligt förek. ">). *) Ramsele sn. 2) Vidbyggerå sn.: Doclisla: C. Uartm.; äfven annorslädFS enligt C. t*- Lsest. Obs. deiiiia ocb följ. arts växeställeii äro saiinolilst myc- liet samniaiiltlaiKlade i ]\urrlaiid. 3) ]Vora sn.: Ilornöii: C. i*. Lsest.; Liden sn.: IVäiufoi-seu. *] Högsjö sn. . C. P. Lsest. 6) Sullefteä. O) Sollefteå sn.: Djupdal enl. Oartmans flora, Ramsele sn. nedan- för Krånge, Liden sn.: nära Slordalsnipan. 7) Iliifvudsakl. enl. L. L. Laest. 8) Till Sollefteå. L. L. Lasst. *) Säbrå prestbol 1857: Engnian ; Liden prgd: Stud. Sehlberg. ■ 0) Nylands nya bariasthaj. 2. 18 Myosotis paliistris L. Al. r. '). M. lingulata Schltz. i alla reg. a. M. silvatica: alpestris (Sm.) Gr. r. *). M. arvensis L. i alla reg. a. M. stricta Lnk. Aid. r. *). Lithospermum arvense L. Al., Aid. h. o. d. Echiuni vulgäre L. Al. flerst. *). Asperugo procumbens L. Al., Aid. h. o. d. LiobiaUe Jiiss. Menlha aquatica L. Al. r. *). M. arvensis L. Al., Gr. h. o. d. Thymus Serpylliim L. Al. r. *). (Calamintha Acinos (L.) Al. r. *).) (Clinopodium vulgäre L. ').) Scutellaria galericulata L. i alla reg. h. o. d. Prunella vulgaris L. i alla reg. a. Glechoma hederaceum L. Al., Aid. h. o. d. *) Stachys silvatica L. Al. r. ®). (S. paluslris L. ').) Galeopsis versicolor Curt. i alla reg; t. a. G. Telralut L. i alla reg. h. o. d. Lamium album L. Al. h. o. d. *). L. purpureum L. Al. a., Aid. flerst. '"I. L. iiitermediufn Fr. Al. r. "). L. amplexicaule L. Al. a., Aid. flerst. "). Ajuga pyramidalis L. Al. h. o. d. Menyanilieas Mart. Menyanthes trifoliata L. Al., Aid. h. o. d. Polemoniacece Juss. Polemonium coeruleum L. Aid. r. '^l. *) Gudmundrå sn.: Kramfors: C. P. Lxst. 2) Tåsjöberget. 3) Sollelteä: Borgen, 4) Ueriiön: Capellsberg: Dr. Hallström, Sfyrnässn.: Oppiiäs: G. Ahlberg, Ytter-Lännäs sn : Ängsla: Stuil. Ii. A. Schönmcjr. 5] Gäduåns utlopp i Säbråån: Engnian. «) I\ora sn. mi>llan Salteå ocli V^den.^ 7) I Hallmans Flora »ippgifven för Ångermanland i allmniiliet. 8) Till Sollefteå. 4) Enligt Engman. 10) Till Sollefteå. I i) Nylands gäsfgifv.iregärd. 12) Till Sollefteå: L. L. Laest. 13) Resele sn. : Rösta. 11) Genttanece Juss. Geotiana nivalis L. Gr. och öfversta delen al Aid. -reg. Ilersl. Al. r. •). G. Cainpestris L. Al. r. ■'). G. Amarella L.: lingulata (Ag.) i alla reg. a. Solanacece Juss. Hyoscyamus niger L. Al., Aid. flerst. '). Personatce L. Verbasouiii Thapsus L. Al., Aid. Ii. o. d. ScrophiilHri.i nodosa L. Al. flerst. ^). Veronica longilolia F^. Aid. r. *). V. olTioinalis L. i alla reg. a. V. o. var. glabrata Frist. Al., Gr. r. *). V. Chainaedrys L. Al., Aid. t. a. V. Beccabunga L Al. r. '). V. scutellata L. i alla reg. a. (V. arvensis L. *).) V. verna L. Al., Aid. t. a. V. agrestis L. Al. r. ^). Limosella aquatica L. Al. r. •"). — borealis (Lessing.) Al. r. '"). Bartsia alpina L. Gr. flerst. "). Euphrasia oflicinalis L. i alla reg. a. E. parviflora Fr. Al. b. o. d. Rhinanthiis major Ehrh. AI. r. •'^). R. minor Ehrh. i alla reg. a. Pedicularis palustris L. i alla reg, a. •) Tåsjö, Liden, Rnnisele sur; Yttoi-Lännäs sn.: Angsta: Stud. V, H. Scliönmeyp. 2) Sliog sn.: Oallsättsl)öJpn: C. P. LsRst. , Rjcrtrå sn. : Locknö. 3) T. ex, YUei-Länn.TS, Bjertrå, Resele snr. *) Ilulviidsiitil. enl. L. L. TcCSt. 6) Graninge bruk på en lioliiie i ån: SeLlberg. Ö) i\oi'a sn. vid Eden; Fjellsjö sn. nära byn af samma namn. — INova variatio glabrata a forma normali dittert: colore jinllide viridi , cattlibus bifarlain pilosis , foliis nliibrtx, iimrgiue (antutn cilintisi co- Tolla dealbata. — Loca saxos» imigis miiiusve apric;» inliabitat. 7) Shogsby : L. L. J.ECst. 8) IJ|>|>gilven for Aiigmh i allmänli. i Hns Fl. 9) Söder om elfven: L. L. I^a^st. , ilernösand: C. P. Laisf. 10) Itjertrå sn. : Strinneijärdeii. • 1) Tåsjö sn. » *) llernön: C. P. Lacst. 20 Pedicularis Sceptrum Garolinum L. fir. flerst. '). Melampyrum pratense L i alla reg. a. M. silvaticum L. i alla reg. t. a. Lentibulariece. Rich. Utricularla vulgaris L. Al. r. '). U. pulchella Lehm. Al. r. '). Obs. Sterila Utriculariae, liknande (I. intermedla, finnas på mänga ställen. Pinguicula vulgaris L. i alla reg. t. a. P. viliosa L. Cir. r. <»). Primidacece Juss. Lysimachia thyrsiflora L. i alla reg. f. a. Trientalis europaja L. i alla reg. a. (Anagallis arvensis L. tillfälligt lörek. *).) Cilaux maritima L. AI. r. *). Primula ofllcinalis Jacq. Al. r. ^). Plantagineie Juss. Planlago major L. i alla reg. a. P. media L. Al., Aid. r. 'j. P. lanceolata L. Al. r. *j. P. maritima L. Al. r. *). Littorella lacustris Berg. Al. r. ®). Frangiilacece Eiidl. Rhamnas Frangöl» L. AL, Aid. h. o. d. Corneas DC. Corniis saecica L, Gr. flersf. '**). " Umhelliferte Juss. Anlhriscus sifvestris (L.) AI. , Aid. t. a. *) Ilufvudsakligen i Tåsjö si». 2) Bjertrå sii.: Stiinne; Nyland (alltid strrrt). ^) Nora sn.: Saltcå. *) Tåsjfi sn. i en myr nära Stoiljärn. &) llernösand, <>) U|>|)liör vid llernösand: L. L. Laest. ') Till Sollefteå; L. I.. Laest. 8) Ilcrnön: Järesta: C. V. Laesf.; Nylands nya hailasllsaj. 9| SIsog sn.: Sloikjöns stränder. >*i T. ex. Tåsjö sn. : Löfvilscn, Junsele su. 21 Heraclenm sihiricum L. Al., Aid. h. o. d. Levisticum olficinale Kock. Al., Aid. h. o. d. •). Angelica silvestris L. i alla reg. b. o. d. Peucedanijin paliistre Kock. Al., Aid. h. o. d. Cicuta virosa L. Al. r. *). Carum Carvi L. i alla reg a. Pimpinella Saxilraga L. i alla reg. a. Acerineie DC. Acer Plalanoides L. Al., Aid. r. '). Resedaceie DC. (Reseda Luteola L. tillfälligt förek. *).) JSijmphceacece DC. Nyniplia?a alha L. Al., Aid. a. Nuphar luteiim (L.) i alla reg. a. Ranunculaceee Juss. Ranunculus repens L. Al., Aid. t. a. K. acris L. i alla reg. a. R. auricomus L. i alla reg. a. R. I ipponicus L. Gr. h. o. d., Aid. flerst. ^]. R. Flammula L. Altl. r. *\ — inleriiiedius Hartm. Al. r. '). R. reptans L. i alla reg. a. Ratracliium sceleraUim (L). Al. r. ^]. B. inarinum Fr. Al. r. ^). B. Confervoides Fr. Al. r. '"). B. peltatum K. Fr. Al. t. a., Gr. h. o. d. Myosurus minimus L. Al. r. "). *) Planterad ?i(l gånlar ocit der bibehållande sig. 2) Nybild. *) JNora sn : Rulesta by, Skogs prcstbol (|)laiiterad); Skuluberget: L. L. Laest. *) Ilernusands Lvarf: C, P. Lsesl. ^) llelguiii sn.: liolnistrand , Sollefteå: L. L. Lasst., Ofver- Län- näs sn. : A. Uazelius. <^ ) Långsele: Lngman enl. Dr. Ilailiuans Uerb. ') Heriiön: C P. La!Si. B) Ileiiiösand , Nyland. ') Ilenihsands hvarl': C P. L.nest. , Norn sn.: Fden ocli Grönsvik. 10) llernösands hvarl': C. P. La;st., lijertrå sn. : Strinneljärdeii. ' ' ] llernösund. 22 Thalictrum rariflorum Fr. Aid. r. '). -- boreale Fr. S. V. Se. Aid. r. '). T. simplex L. Aid., Gr. ■^). T. alpinum L. Gr. (Icrst. »). Aneiiione Hepatica L. Al. h. o. d. Pulsalilla pålens (L.) Aid. r. *). Callha palustris L. i alla reg. a. Trollius europaeus L. Gr. Herst., Al. r. *). Aconilum Lycoclonum L. Gr. och öfre delen af Aid. Ii. o. d. Delphinium Consolidn L. Al. r. *). Actaea spicata L. i alla reg. h. o. d. Papaveraceos Jiiss. (Papaver somnilerum L. lllllälligt förek. '].) Fumariacete DC. Fumaria ofTicinalis L. i alla reg. t. a. Cruciferce Juss. Rhaphanijs Rh-iphanistrum L. Aid. r. *). (Cakile marititna L. Al. lillfälligt förek. ^).) Brassica campestris L. i alla reg. a. (Sillapis nigra L. Al. lilllälligt förek. *].) S. arvensis L. i alla reg. a. (Diplolaxis teniiifolia (L.) Al. lillf. föreL '"].) (D. muralis DC. Al. lilllälligt lörek. ").) iuysimutn alpinum (Sm.) Gr., Aid. r. '*). E. clieiranllioides L. Al., Aid. t. a. (Sisymbriuni ollicinale Scop. Al. lillfälligt förek. ^]. S. Sophia L. Al., Aid. a. ') Liden sn. : IVämrorseii. ^] Litleii ocli Jiiiiscle sur. — Thalictra ! oiitTcckladt tillst.ind så- gos på inåiig!) aiiili','« 8l:illeii och 1'örtjen.t furtsiitl uiidcrsökiiiiig. ^) Tåsjti Kil. *) Ueitelf sii. : Stud. SeMberg, Ramsele sn. : ^ mil ofvaii IVylaiids Ly. ') Tå.sjö .sii.; Gudiiiiiiidru sn.: ymnig kring kyrlian: Stud, V. il. Srliönmeyr. *, Gudinun0) INyliinds gamla barlaslliaj. <>) lii-rnösands gamla iivarl': (]. P. I^.'i^st. «2) Tåsjö sn,: Stud. Seblberg; Solleilcå: Borgen. %3 Cardaniine amara L. Al., Aid. r. •). C. pratensis L. i alla reg. a. Arabis pptraea Lam. Al. llerst. *). — anibigtia (DG.) Al. r. A. Tlialiana L. Al. t. a., Aid. r. «). Turritis glabra L. AL, Aid. h. o. d. Barbaraea strida Fr. i alla reg. t. a. B. vulgaris Br. Al. r. ■*). (NastiirJinm silvcslre (L.) tillfälligt förek. •'*).) N. palnstre (Leyss.) Al., Aid. t. a. Coronopus depressa Möncli. Al. r. ®). (C. didyma Smith. Al. r. *).) (Lepidiiim ruderale L. Al. tillfälligt förek. *).) Capsella Bursa Pastoris MÖnch. i alla reg. a. Thlaspi arvense L. i alla reg. a. Camelina foetida Fr. Al., Aid. t. a. Draba verna L. Al. r. '). D. netnorosa L. AI., Aid. r. *j. I), ificana L. Al. r. *). Subularia aqiiatica L. Al. h. o. d., Aid. r. '° Balsamineie DC. Idipatiens Noli tangere L. Al., Aid. h. o. d. Tiliacece Juss. Tilia parvifolia Ehrh. Al. r. "). Grtnnales L. Geranium silvalicum L. i alla reg. a. — parvillorurn Hartm. Gr. r. "). G. bohcrnicum L. Al. r. *'^). «) Ilufvuflsakl. enl. C. P. Lsest. ^) Oariia Hernön, IJriiisön, Roiidskär, Lofmen; på fastlandet i Nora sn. : Grönsvik. — "Varieteten: kring Bernösand : Engman. ') Liden sn. : IVämforsen. *) Säbrå sn.: vid vägen mellan Uernusand ocb Bondsjö: G. P. Laest. *) IVylands gamla barlastkaj. 6) Qernfisands livarf; IVylands nya barlastkaj. ') L'pphör vid Hernösaiid : L. L. Lsest. 8) Säbrå: L. L. Laest. , Ytter-Lännäs sn.: Itolista; Uiånger sn.: Äskja gg. G. Ilartm., SuUelteå kyrkogård. O) Uernusand. * ®) Resele sn.: Toningsjön. < 1) Tåsjö by. >'^) Säbrå prestbol, Hernön: Engman, Nora sn. : L. L. Lsest. 34 (Geranium rotundifolium L. Sii. Al.ftillfälligt förek. ').) G. Robertianiun L. Al. flerst., Aid. r. '). Erodiuin cicutarium (L.) Al. r. *). Oxalis Acetosella L. i alla reg. a. (Linum usitatissimum L. odlas hufvudsakl. i Alens och Ålderns regioner.) L. catharticum L. Al. r. *). Hypericinece DC. Hypericum quadranguluin L. Al. h. o. d. *). H. perforatum L. Al. h. o. d. *). Violariece DC. Viola tricolor L. i alia reg. a. — arvensis (Murr.) i alla reg. a. V. biflora L. Gr. h. o. d. V. canina L. Al., Aid. t. a. — niontana (L.) Al., Aid. h. o. d., Gr. t. a. V. arenaria DG. AL, Aid. t. a. V. silvatica Fr. Gr. r. '). V. mirabilis L. *j. V. unibrosa Fr. Aid. r. *). V. epipsila Ledeb. Aid. r. '<»). V. suecica Fr. Aid. flerst. *'). V. palustris L. i alla reg. t. a. Droseracece DC. Parnassia palustris L. i alla reg. a. P. p. var. tenuis Hartm. Gr. r. '*). Drosera rotundifolia L. i alia reg. a. D. longifolia L. i alla reg. t. a. 1) Hnrnösands Lvarf. 2) Till Bjertrå siv.: L. L. Lsest. , Nora sn. : Gröiisvik; Sliuluber- get: C. P. Lfest. S) [lernösand. *} l\ora SII.: Grönsvih. 5) Enligt L. L. Laest. «) Hufvudsahligen enligt Whlnb. i Fl. Su. ') '^.Tsjoberget. 8) Fiamtränger till Tåsjöherget : L. L. Lapst. 9) Sollelieå vid Ilisövikeii; llaoiseie: L. L. Laest. 10) Sollefteå. »•) Till Låugsele och Sollefteå siir. ; Vidbyggerå sii. : Docksta: C llartmaii. ' *) Fjällsjö by, Juiisele sn.; lirånge. :S5 Drosera obovata Kock. Al. r. •). D. intermedia Hayri. Gr. *). Silenacece Brnun^ Silene infläta L. i aila reg. i), o. d. S. nutans L. Al. r. '). — infracta (W. K.) Al. r. '.). S. rupestris L. Al. r. *). Melandriurn vespertinum (Sibtb.) Al., Aid. t. a. M. v. var. carnea Fr. Aid. ilerst. *]. M. diurnum (Sibth.) Al., Aid. t. a. Viscaria purptire.i SVimm. Al., Aid. h. o, d., Gr. r. '). V. alpina (L ) Al. h. o. d. i kusttrakten. Lychnis Klos Guculi L. "). Agrostemma Gitliago L. i Al- och nedre delen af Ald.-reg* h. o. d. Dianthus deitoides L. Al., Aid. t. a., Gr. r. '). D. d. var. glauca (L.) Aid. r. *). Alsinaceie Bartl. Stellnria nemonim L. i alla reg. h. o. d. S. media With. i alla reg. a. S. p;iliislris: glauca (VVilli.) Äl. r. *). S. gran)inea L. i alla reg. a, S. crassifolia Ehrh. : paludosa (Laest.) Gr. r. '®j. S. longifolia Fr. i alla reg. h. o. d. S. borealis Big.: calycantha Fenzl. Gr. flerst. ")v Cerastium vulgatum (L) Curtis. i alla reg. a. C. viscosum L. Curt. Al. r. •'*). Arenaria trinervia L. Aid., Gr. r. '*). ') IVora SM.: Grönsvik pä RödSsen. 2) Fjällsjö by. 3) Till l\«ia: L. L. Laest. *) Bjertrå sn.: Strinnebergen-. 6) Brlgum och Ramsele siir 6) "Ad summam Aiigerroanniam" Wblnb. Fl. Sn. ■J) Junsele sii. 8) Sollefteå. ») Bjprtrå sn.: Locknö; IVylan«l : L. L. Laest. I A) Tusjö sn. : i en myr nära Skänknäsberg. II) Tåsjö sn.: Ii. o. d. I 2) Nyland. IS) Ramsele sn.: L. L. Laest. ; Fjällsjö sn. nfira bjn af anmina nartiiiv 3. Arenaria serpyllifolia L. Al. h. o. d., Aid. r. ')• Sagina oodosa (L.) Al. r. '). S. saxatilis Wimm. Gr. r. '). S. procumbens L. i alla reg. a. Spergula arvensis L. i alla reg. a. S. Morisonii Boreau. (Bot. Not. 18S7) Al. flerst. *). Lepigotium rubnim (L.) Al. *). Elatinece Juss. ■ Elatine Hydropiper L. Al. r. ^). Ribesiacece Reich. Ribes nigrum L. AI. r. '). R. rubrum L. Ip^ k\A u ^ a R. alpinum L. Aid. r. *). Saxifrageas Juss. Saxifraga Hirculus L. Aid. r. *). S. caespilosa L. Al. r. '*). ' Chrysosplenium alternifoliuno L. Al., Aid. r. '). Crassulaceas Juss. Sedum Telephlutn L. Al. flerst. ' '). S. acre L. Al. h. o. d. S, annuum L. AL, Gr. r. "). Bulliarda aquatica (L.) Al. h. o. d. Lythrariece Juss. Lythrum Salicarla L. Al. r. "). 1] Till Sollefteå: L. L. Laest. *) Nora sii : Grunt>vik. ' 3) Tåsjöberget. 4) Hernöri, IVora sn. : Ostanö, DjertrS sn. : Striiineber(^en. 6) Enlig* L. L. Laest. e) Bjertrå sn.: Strinnefjärden vid Locknö. ?) IVora sn. s) Ramsele: L. L. Laest. 9) Graniiige: Stud. Svafl.Htröm. 10) IVora sn.: Eden få hafstsJippor. 11) Vid kuKten till IVora sn.: Salteå oeli Eden. ") l\ora sn.: Grunsvik på Rödåsen; Fjällsjö sn. nära byo »f s»»- ma namn. *3) Till Nora: L. L. Lscst. 27 (Peplis Porlula L. Al. r. ').) Onagrarieas Juss. Chamsenerion angustiroliucn (L.) i alla reg. a. Epilobium montanum L. i alla reg. a. E. origaniloliutn Lam. Gr., Al. r. "). E. alpinum L.: majus Fr. Gr. r. '). E. palustre L. i alla reg. a. E. lineare L. Al. r. *). Circsa alpina L. Al., Aid. Ii. o. d. HalorrhaijeK Br. Myriophyllud» allernidorun) DC. Al. a., Aid. r. *). Hippuris vulgaris L. i alla reg. a. Pomaceie L. Sorbus aucuparia L. i alla reg. t. a. Senticosos L. Rosa canjna L. Al. flerst. ®). R. cinnamomea L. i alla reg. a. Alchemilla vuigaris L. i alla reg. a. A. alpina L. Al. r. '). Rubus idseus L. i alla reg. a. R. saxatilis L. i alla reg. a. R. arcticus L. Al., Aid. a., Gr. h. o. d. R. Ghamaemorus L. i alla reg. a. Fragaria vesca L. Al., Aid. a., Gr. h. o. d. Cotnarum palustre L. i alla reg. a.j Polenlilla anserina L. Al., Aid. t. a. P. norvegica L. i alla reg. t. a. P. argenlea L. AL, Aid. h. o. d. Gr. r. »). P. Tonnenlilla Scop. i alla reg. a. P. alpestris Hall. i alla reg. a. Geutn rivaie L. i alla reg. a. Spiraea Ulmaria L. i alla reg. a. '] 1 en ^rop vid castellft |iå Hernön, nu utilijd: Engman. *) Tåsjöburg»-!; Bjt-rlrå sn. : Itamntf Idaien. *) I öppen skogsmark pä nordvestiigaste tiluttningen af Tåsjöbrrgrt. *) Bjer'.rä sii. : Raniineldaicn. *) Liden sn.: Näiiiforsen. •) j\ora och 8kug srir. '') Hernöstind vid vägen mellan Stenlmmmar ocli Brallis: Liiginun. *) Junscle >ii. 28 Drupaeete L. Cerasus Padus (L.) i alla reg. a. Papilionacete L. Lathyrus silvestris L. Al. r. '}^ L. rnaritimus Fr. Al. r. *j. L. paliistris L. ^). L. pratensis L. Al., Aid. t. a., Gr. r. *). , Orobus venius L. Al. h. o. d. O. tuberosus L. Al. h. o. d. Vicia silvatica L. Al. h. o. d. V. hirsuta Kock. Al., Aid. t. a., Gr. r. *). V. cracca L. i alla reg. a. (V. vlllosa Kolh. «).j V. sepiurn L. Al. h. o. d., Aid. r. 'j. (V. sativa L. «j.) Astragalus alpinus L. Gr. r. *). Lotus corniculatus L. Aid., Gr. r. •). (Medicago lupuiina L. tillfällijil torek. '<>].) (M. falcala L. lillfaliigl lörek. «»].) (Meliiotus alba Lam. tilll. lörek. ").) (M. öflicinalis: macrorhiza (Pers.) lilH'. (örek. Trifoliurn pralense L. i alla reg. a. (T. medium L. ^).) T. repens L. i alla reg. a. T. spadiceum L. Al., Aid. r. '3). Erictneas Juss. Vaccinium uliginosum L. i alla reg. a. •) Ytter-Lännäs »n.: DörKlierget: L. L. Lsest. *) Nora sn. : Gröiisvil;. 3) Enlrgt L. L. L^st. *) Fjällsjö sn.: 8ihl.: L. L. Lsest. 5J FjälUjö 811,: L. L. liSeiit. ' C] I Uartman» Flora uppgifven för Angertiiaiil.ind i allmänbrt. ■J) Sollefteå. »j I eii skogssluttning nära Tåsjöiis utlopp h.-irnt i Fjäli^iju sn. vid vägen tili Vallen. >*) Ramsele sn. : Viken; Jons^le sn,: Rråiige. 10) Hernös^nds li»arf: C I*. Lsest. »»j Nylands barlasll;;i j.^r. > 12] llei iiösund ).) (B. glaucum Kock. tillfälligt förek. ").) Ghenopodiuin album L. Al., Aid. t. a., dr. r. •'). Cupuliferce Rich. Corylus Avellana L. Al. r. '»). «) Till I\ora: L. L. Lses»., Skog sn.: Gallsältsbölen : C. P. Laest. 2] IVyliind, Bjerträ sn : Luiigvik och Aessoin. 3) I\yl:iii(i; Vidliyggerå sn.: Doeksta : C. llartnian. 4) tlirinösanerget: C P. Lsest. O) Jiinsele sn.: IVlo. 7) IMora prgd.: L. 1^. Laesf. ») llernösands hvail: O. P. Laest,, IVylands nya Larlaslkaj. ») llernösand: Källarinästar Stenliolms gård: C. P. Laest., i O) !Ny|,iiiils nya bnrlastkaj. »•) llrrnösands gamla bvarf: C. P. Laest. I 1) Junsele sn. : Mo. »») Till Nora »n.: (Lefviki.l>Hrj;et): L. L. Laest. 51 Salictneie Bjcli. Popiilus tremula L. i alla reg. a. SalJx pentandra L. i alla reg. a. — latilolia HHrtm. Al., Gr. h. o. d. S. amygdalina L. Aid. flerst. '). S« Lapponum L. i alla reg. a. (S. canescens Fr. Al. r. *).) S. Caprsea L. i alla reg. a. S. G. var. alpestris Lilj. Fr. Aid. r. '). S. cinerea L. Al. flerst. *). S, aurita L. Al. flerst. ''). S. phylicaefolia L. i alla reg. a. S. depressa L. i alla reg. h. o. d. S. nigricans (Sm.) Fr. I alh reg. a. — subphylicaefolia Ands. Sal. Lapp. Al., Aid. flerst. •) S. myrtilloides L. Gr., Aid. r. '). S. repens L. : argentea (Sm.) Al. r. "). S. glauca L. Gr. flerst., Aid., Al. r. »). S. g. var. appendiculata (Wog.) Gr. r, **). Betulinece Rich. Betula verrucosa Ehrh. Al. "j. B. gititinosa Wallr. i alla reg. a. B. naoa L. i alla reg. a. Alnus glutinosa Willd. Al. t. a.' (A. barbata G. A. M. »*).) A. incana Willd. i alla reg. a. Myriceas L. Myrica Gale L. Al. flerst. "). >) Mellan Sollertna och Butheä. 2) Säbfå : nu utrotad: Engniaii. ') Ramsele sn. nedanför Krånge. *] Enligt Enginan. S) llernön: Vårdkasberget, Skog sn., Djertrå sn.: Strinoebergen. ^) T, ex. Ytlrr- Lännäs sn. : Angsta; Ramsele sn. ') Tåsjöberget: L. L. Lxkt. ; Resele sn.: Okmyrn. 8) Hemön eller Säbrå: C P. Lae«t. *) Till Sollelteå: L. L. Lsest. och Bjertrå enl. Whlnb. (Fl. Su.}. • O) Täsjö tin.: I^öiviken. >■) Denna arts nlbredniug i Ångermanland ej noga känd. '2) Förekommer trol. här, ehuru dess utbredning ej är känd. 19) Hufvadsakligen enligt h. L. h»st. 3<2 Coniferce Juss. Pinus silvestris L. i alla reg. a. Abies excelsa DG. i all;i reg. a. Juniperiis conimiinis L. i all;i reg. a. — nani (Willd.) Gr. r. '). Equisetacece DC. Equisefum arvense L. i alla reg. otl:8t» . lin.; Sollefli"å: L. L. Lses(., Liden sn. nedanftir IVämforsen.^ 12) IJiTnön: C I*. Laesl., Nora sn. : Grönsvil; |>å r><'dåsen. '*) Kauisele sn. : npd.-inför lirångp. '*) \ora sn. : Grönsvik; Ramsele sn.: nedanför Kränge. ' ''^) Fjäll:>jö sn. : vid vägen till Wallen. 56 Eriophorum capitatutn Hosf. Gr., Aid. r. '), E. alpinum L. i alla reg. t. a. Carex vesicaria L. i alla reg. a, C. ampullacea Good. i alla rpg. a. C. filiformls L. i alla reg. a. C. nava L. Al., Aid. h. o. d. — [)ygtnaea Harttn. Aid., Gr. r. *). C. Oederi Refz. Al. r. »). — pygmgea Ands. Cyp. Al., Aid. r. "•). C. digitala L. i alla reg. t. a. C. d. var. pallens Frist. Aid. r. ^). C. ornitliopoda Willd. Aid. r *). C. ericetorum Poll. Aid. h. o d., Gr. r. '). C. pihilifera L. Al. r. *). C. globularis L. i alla reg. a. C. pallescens L. Al., Aid. t. a^. C. capillaris L. i alla reg. h. o. d. C panicea L. i alla reg. a. C. sparsillora (Whinb.) I alla reg. a. C. liinosa L. i alla reg. a. C irrigiiag(Wlilnb.) i alla reg. a. C. alpin;) Sw. Gr. h. o. d., ALd. r. »;,. C. Bnxbauniii Wblnb. Aid. r. '"j. C. caespitosa L. i aiia reg. a. C. lurlosa Fr. AI., Aid. r. "). C. acuta L. i alla reg. a. C. aquatilis Wblnb. i alla^rog. a. •) TrKJöbergf I ;, Sl;imst'!.e sn. ■*) Ramsele mi. neii.-mlor lirånpe; Tiivjön. 3) IMora sn.: Giöiisviti på lialsidipimr. *) IVoia sn. : (jiönsvik |<å Rdflåscii ; Dnlil sii. : Löfudtirn. 5) Gr.iiisjii g;'i.sfgi(Viirfjjårus (Iructirica tioiiis) ad C. digilalnin per- tiiiet. liidiviitua luxiiriaHtia , vagiiiis t'«AlÉiilt;i-is iiislrucla. afltiiilalfii» cuiii C. pedilornii prwliriit. — Denna icke Cörr onin.-intiida J'oi'm Lar ias; äfven funnit (18ii.') i södi» briinlc-ina al' U I ri>f rgit i Uerjeådale». «•) Sollefteå: Boig-n, ftaiiisfle sn. nedanför liråno;e. '') Jiin^ele sn. : I^Io. 8) lieiiiöii: SpecK>ta: C. P. LsRst. •J) llaiiiseie sn.: nedafiför Kiånge, Hflgum sn. : Holmstr.ind. 10) llainsele sn.: nedanfcir Kiånge; Sl^nlu'>l.<^l;en : C P. L.Tst. ^ il) lljertrå su. : Ramineldalen : A"}?''''""»» o«'' ''^"g"'»" 5 Giunsjö viil jittranden af IlelguinsjiVn. 37 Carex aqualilis Whlnb. — epigejos Laest. Al. r. •)• C. vulgaris Fr. i alla reg. a. C. canescens L. i alla reg. a. C. vililis Fr. i alla reg. a. G. slellulata L. i alla reg t. a. G. tenuiflora Whlnb. Aid. r. ■'). G. loliacea L. i alla reg. h. o. d. C. lenella Sclikr. i alla reg. flerst. '). G. elongata L. AL, Aid. r. *). G. glareosa Whlnb. Al. r. *i. G. norvegica Willd. Al. r. •). G. lepnrina L. Al., Aid. a. G. leretinsciila Good. Aid., Gr. r. '). G. murlcata L. Al. r. *). G. chordorrhiza Ehrh. i alla reg. t. a. G. nnicrostachya Ehrh. Al., Aid. r. »j. G. dioica L. i alla reg. a. G. paufiflora Lighlf. i alla reg. f. a. Graminece Juss. Trilicnm repens L. i alla reg, a. T. caninum Sohreb. i alla reg, t. a. Elymiis arenarius L. Al. Ii. o. d. på harstränderni. Lolium Linicola Sond. Al., Aid. a. L. perenne L. Al. h. o. d. Dactylis gloinerata L. Al. I. a. Festiica pratensis Huds. i aila reg. a. F. rubra L. i alla reg. a. F. diinieloriim L. Al. r. '**). F, ovina L. i alla reg, a. Bromus secalinus L. Al. a. *) Hrrniiii: Sppcksfaf järn : Andström oeli Rngnian. ^) Il'-lguin sii.: lloliDstraiiil. ') Tåsjö Ml : rtiitttliäi-lieii , Fjiillsjö sn. vid v.ngpii mot Jiinsele sn. ; Rpsele sn. : Okiiiyi-n, Helgnm mi.: Uolinstrand; Itjrrlrå !>ii.: Uani- IDI-ldNlfll. *) [Iei'iiös»;i, flarlman. * O) IMora sn. : Grönsvik. 38 Bromus arvensis L. Al. r. '). B. mollis L. Al. r. ■'). Poa pratensis L. med var. angustiToliii (Sni.) i alla reg. a. P. sudelica Haenk. remota Fr. Aid., Gr. h. o. d. P. trivialis Curt. i alla reg. t. a. P. serolm^i Khrh. i alla reg. a. P. nemoralis L. Al., Aid. a. P. alpina L. Gr.. Aid. t. a., Al. r. ''). P. annua L. i alh reg. a. Briza media L. Al. r. '). Glyceria fluitans R. Br. Al. h. o. d. G. remola Fr. Al. r. *). G. distans Whlrib. Al. r. *). Enodium coeruleum (L.) i alla reg. h. o. d. Gat.)brosa aqn.itica (L.) Al. h. o. d. «). Aira bottnica Whiub. Al. ilersl. '). A. caespitosa L. i alla reg. a. A. flexuosa L. i alla reg. a. Avena fHlua L. i alla reg. t. a. A. pubescens L. Al. h. o. d. A. pratensis L. Al. ilorst. *). Melica nutans L. i alla ng. t. a. Phragmiles communis Trin. Al., Aid. a., Gr. flerst. '). Ci)l;imagrostis Epigejos L. AL, Aid. t. a., (ir. flerst. •"]. C. lanceolata Roth. Al. h. o. d. C. Phraginitoides Harlin. Gr., Aid t. a., Al. h. o. d. — elata (Bl.) Aid. h. o. d. ymnig i norra ädalon. C. neglecta Khrh. i alla reg. a. C. chalybaea Fr. Gr., Aid. ymnig i vissa trakter "). C. lapponica (Wblnb.) Gr. t, a., Aid., Al. h. o. d. ''*}. C. I. var. opiina Hartm. Aid. r. ''j. ') llfi-nnii: Enginai» oeb C. P. Lscst. 2) Heinöii: C. P. La?st., Nyland. 3; Siibiå sn : Skng^hy: C tlaitin. 4] Itjcrlrä 81).: iiaiiiineliiiilcn. 6) l|priiAs!in lloliiigsjiiii ; i Liden ucli Kain^^ele sur. ned till gränsen aC Kd sn i nipoi- vid ctrvpii. t 2\ Till Itjerlrå och Yller-Läiiiiäwi w "V-, U. **•- iiV^ »c X' w ?m a ^m