eC EC & LS SAR

Soula Zz AD 2613, Pp: Fry TG 3

I

Vecko-Skrift För LÅKARE OcH NATURFORSKARE,

IV:de BANDET, ' -

be ME

Å 4 .Å +

]

JAG | | | j

s på

kas | y i Vv

STOCKHOLM; > TRYCKT UTI KONGL. ÖRDENS-TRYCKERIET

VE Ge

VR

ER RAG SKEN ARA ÖVR

WECKOSKRIFT

| får ; | LÅKARE oci NATURFORSKARE, Fjerde Bandet.

By if ill dö fö lr

Förteckning på Svenfke Låkare vid bör-

jan af året 1783 (a). Förfla Åfdelningen: Medici.

1 K ongl. Collegium Medicum. (b) Prafes:

Hr. Do&. AsraAH. Båck, Kongl. Archiater, Riddare af Kongl. Norditjerne- Orden; Tedamot af Kongl. Vet. Acad., Kongl: Vet. Societ. i Upfala; Kongl. Pale Sålllk. i Stockholm, m. ms.

N:o I. A / Vice

(2) Denne Artikel införes egenteligen til utlånnin= gars uplysning , hvilka få om Sverige i allmån= het, fom defs invårtes befkaffenheter utfprida o= grundade beräåttelfer i fina Journaler, och hvar= på, hvad Svenike Låkare angår få ofta bevis £ö- rekommas.

(b) Alla Promoverade Do&tores Medicine, fom innom Riket villa prattifera Låkare-Konften, böra enl, K. Medicinal-Ordningarne , inför K, Colleg. Me- ' Sicum fig legitimera och til defs membra antagase

oo) oo ( Vice Prafes:

Hr. Do&. ERNsT v. HeyDEnstAM, Kgl. Lifs

Br Hr. Flr.

Medicus. Aljefforer:

Doé&. JoH. Gust. Harman, Kal. Lif-

Medicus, Ledamot af K. Patr. Såll(k. Do&. JoH. BERGSTRAL, f. d. Amiralit: Medicus.

Do&. Pet. Jonas BerGius , Hift. Natu- ralis & Pharm. Profeffor. Ledamot af EK. Vet. Acad., Ks. Patr. Sålllk. , och Vitt. famt Vet. Samh. i Götheborg, m. m.

« Doå. JoH. Lor. OpHeuvs, K. Seraph.

Lazarettets Medicus , Ledamot af Kgl. Vet. Acad:.

« Do&. Isac Svensson, Stads-Phyficus i

Stockholm.

« Doé&. HInR. SPARSCHUCHs . Do& CARL RIBBEN. « Do&. Henz. GaAnn, Medicus vid Ar-

méens Flotta,

Doå. DAN. Weuser, Reg. Chirurg. vid K. Lif-Gardet, Ledamot af Chirurgs Societeten.

Doét. CARL FR. Vv. SCHULZENHEIM , Mes dicus vid Arméens Flotta, Chirurgus vid

K. Seraph. Lazarettet , Ledam. af Chir-

Hr.

urg. Societs Doé. Sven Hepin, K. Hof-Medicuss

Secreterare , Hs« Do&. Jon, REFTELIUS.

Hr. Docs

å 2 NN SS

X ) ol + RR

BMI AR HL Doå, JoH. Ap. Léven, K.

Hof-Medicus och Med. Paup.

Notarios, Hr. Do&. DAN. WiICKMAN, Botan. » Demonttrator och Med. Paup.

2:0, Under Colezgii infeende varande Bärsrér Anat. et Chirurg. Profeff. Hr. D:t LARs CHR. 2 TinGstapvius, Bruns-Intend. vid Medevi. = me Profe&or : Hr. Do& AND. Jon. HaGstRÖM ;' Ledamot af Chirurg, Societeten och K. Patr. Sålllk. Artis Obftetr. Profeffor: Hr. Dit. Jac. Arm. = = = Adjun&: Hr. D:t LARs BRANDELIUS.

Ewmeriti: Hr. Do&. RorAnp Martin, f. ds Anat. & Chirurgie Profeffor och Affeffor i Kal. " Colleg. Medicum, Ledamot af K. Vet. Academien. ; ; Hr. Do& Davip v. SCHULZENHEIM , Ridd. af K. Wafa Orden, f. d. Artis Obfte- triciz Profeffor och Afleflor i K. Coll. Med. , Ledamot af K. Vet. Acad. och KK. Patr. Sålllk. (c) j

; 3: 0, Under Colegii infeende flående Medici Panperana:

sw

-

För Våftra delen af Norrmalm, fe" K, Coll. j

Andra Secreterare.

| SN : Öftra

(c) bågge hafva flyttat på Landet från Stockholm.

4 - ot KR

— ÖOftra delen af Staden, Hr, D:r Apor FR. WEDENBERG, Accoucheur vid Barnfångshulet Pro Patria.

— Södermalm ; fe K. Collegii Notarius.

4:0, Medici vid K. Hofvet , utom Colezgii

Ledamöter:

Hr. Petter v. Heypenstam, Högftfal. H:s Maj:ts Kon. ADOLPH FREDRICHS Archiater.

Hr. Doé&. HERMAN SCHUTZERCRANTS, Årchia- ter och f.d. Högftfal. H:s Maj:s Drottning LOVISA ULRICAS Accoucheur, Leda- mot af K. Vet. Acad. Öfver-Dire&eur vid Chirurg. Societeten.

Hr. Do&. AnDperRs HEDENBERG, Kongl. Lif Medicus.

Hr. Doå&. JoH. CHryYs. Martinav, K. Lif. Medicus och Lif-Chirurgus, Reg. Chir= ” urgus vid Lif- Regementet til Hål.

Hr. Do&. Anp. CHRISTOFFERSSON, Kal. Lif- Medicus.

Hr. Do&. CArL Fr. HorfBerG, Kgl. Hof- Medicus.

5:0, Praäici Holmenfes:

Hr. Do&. Orof Ar Acrer, Ridd. af Kal. Wafa Orden » General -Dire&eur öfver Lazaretterna i Riket, Öfver - Chir. vid K. Seraph. Lazarettet , Reg. Chir. vid Adelsfanan, "Ledamot "af Kgl. Vet. A- cademien, m. m.

Hr. Doå.

Hr.

3) Oo ( K s

Do&. Anpers BrapH, f. d. Medicus Pauperum.

. Do&. Nirs DALBERG, Bergs- Råd, FS

damot af K. Vet. Acad. m. m.

« Do&. Jon. DALGREN, f. d. Provincial

Medicus i Cuopio.

. Doå. GOTFER. Duzots, f. d. Pr. Medi-

cus i Stockholms Lån.

. Do&. Anp. FoRNANDER, Bruns -Inten-

dent vid Sabbatsberg, f. d. Medicus Pa-

uperums.

« Doc. GABRIEL LUND, Afleflor , f. d: Mes

dicus Pauperum.

Do&. Isac ParméR, Medicus vid Bada |

quens Pappers- Bruk.

. Do&. GipEon HERMAN DE RoGIER. ;

Do&. CarL Roos, f. d. Medicus Pau=

perum.

. Do&. Ernst 'D. Satomon, Reg. Chir-

urgus vid Kgl. Lif-Gardet.

Do&. AND. SPAREMAN, Profefflor, Leda- ”mot af Kgl. Vet. Acad. famt Intendent vid defs -Mufzum.

Hr. Do&. ZACH- STRANDBERG ) f. d. Affes-

Hr.

for i Kgl. Collegium Med. och ' Stads- Phyficus , Ledamot af Kgl. Vet. Acad: och K. Patr. Sällfk.

Do&. Carr HInr. WektMiLLER, Pro

vincial- Medicus i Stockholms Lån.

Hr: Do&. Per Zetzer, f. d. Fålts Medicus

V A 3 och

6 RR ARR ' voch Affeffor i K. Colleg. Med;, Leda mot af K. Vet. Acad. m. m: | Fortfåttning e. a. gång.

Beråttelfe om et hemligt Medel emot 6p- na Kråft/kador:

Som detta Medel våckt upmårkfamhet hos många högftbetydande Mån i Riket och defs uptåckande blifvit anfedd ganfka ange- lågen, torde en omftåndelig beråttelfe om faken förtjäna rum i denna WVecko- Skrift; til hvilken ånda följande af Kgl. Collegium Medicum underdåvigft til Kongl. Maj:t in- gifne yttrande , hår meddelas:

Til Kongl. Maj:t underdånigfl.

Til Collegium Medicum har Provincial- Medicus-i Linköping Doé& JoH: HAGSTRÖM år 1775 med beråttelfe inkommit, hurule- des Bergsmannen PerrR HInricHSon i Thol- fkep, Vånga Socken och Oftergöthland, gif- vit tilkånna , det han vore ågare af et tilför- liteligit och. bepröfyat Medel emot Ööpne KräftIkador, hvilket med förmån af flere få- dane Sjuke blifvit förfökt, och hvilket han, emot en belöning af 6000 Daler K:mt eller 333 R:daler 16 killing, vore hugad til Alls » månhetens tjenft upgifva.

: En

Board

v RR ) se CK 7

En fådan underråttelfe, i fall den kulle

medföra den föregifna vårkan, och fåledes hjelp och råddning uti en af de olyckeliga- fte fjukdomar, kunde icke annat ån våcka Collegii upmårkfamhet, at om fanningen hår- af göra fig nårmare underråttadt. |

I detta affeende blef genaft. beflutit ,- at genom förföks anftållande utröna Medlets kraft hos fådane fjuke, fom med vårkelige Kråftfkador -voro befvårade , på det federme- ra kunde dömmas, om uptåckten håraf för- tjente någon belöning eller icke;

Genom Collegii föranftaltande har dår-

efter omförmålte Bergsman tilfålle blifvit gif-

vit at fådane förfök anfiålla, ehuru af mel.

-lankommande hinder detta åndamålicke förr

kunnat upfyllas ån nåftförleden höft, då han ånteligen åtog fig tvånne ftycken af Kråft(ka- dor fjuke på Lazarettet i Nyköping, under Provincial - Medici dårftådes Do&or ZETTER-

BERGS infeende, hvilken federmera med be= ”råttelfe dårom til Collegium inkommit, fom” intygar at de vårkeligen blifvit hulpne; (2)

För den af Bergsmannen hårvid hafde mö- - 7 (SP ERNA da

>

(a) Af effecten flutar bemålte Prov. Medicus, at det måtte vara famma Medel , med hvilket få många Curer åro gjorda uti England och Frankrike; har dårföre medelt Arfenic federmera gjordt et lyckligt förfök uppå Huftru BRITA JANSDOTTER ifrån Hagra och Helgefta Socken, hvilken hade

| et gams=

AN

8 de a G da och dårvid nyttjade Medicamenter bar han af Collegium, enligt fin begåran, blifvit förnögd. Straxt dårefter fogades ytterligare anftalt, at, genom Proften i Förfamlingen, få veta för huru ftor belöning omförmålte Bergsman detta Medel ville upgifva; under det Collegium våntade denna uplysning, in- finner han fig fjelf hår i Staden och vid låm- nat företråde i Collegio, ibland andra betyg om Medlets vårkan, uptedde et af Hans Excell. R. R. Grefve STROMBERG utgifvit bevis, fom innehöll det Bergsmannen lyckeligen botadt et illa artadt får under vånftra Ögat, kvarmed Hans Excellence långre tid>varit belvårad. (b)

Collegium underråttade fig vid detta til- fålle (c) få vål om Bergsmannens kånnetec- ken til Kräftan, fom om Medlets befkaffen- het i flere flags förekommande håndeifer. dåraf ; Skolandes ; efter defs egit vidgående, inga andra Kräftlår dårmed kunna hjelpas,

ån

RR AA

et gammalt Kråftaktigt får på kindbénet, fom full= komligen blifvit botat; hvilket genom Paftoris Loci MELLANDERS Bref intygas.

(b) Hans Excell. feck dock ej långe njuta frukten af denna lyckliga Cur, emedan en illa artad ut= vårtes fkada vid Örat redan åndat hans lif.

(c) Bergsmannen beråttade då at hans Mor fkall blif< vit hulpen för en Kråftikada genom detta Medel , det.hon af en refande Engelfk Fru fått låra.

KELSEN ån då giftet år localt och ånnu icke hunnit angripa nåftgrånfande delar. i För öfrigit fökte Collegium förmå ho- nom at på Kongl. Lazarettet ytterligare prof -

» anftålla ; då han föregaf fig för andra ange-

lågenheter fkull få långe fig hårftådes icke kunna uppehålla, fom dårtil fordrades; men : befåg likvål på Collegii begåran tvånne Kråft- patienter, fom voro intagne på Kgl. Laza- rettet, i nårvaro af Kongl. Lazarettets Låka- re, af hvilka den ”ena var' angripen af Kråf- tan i hela den nedra låppen och under ha-

, kan, men den andra endaft i tungan; Öfver

hvilka Bergsmannen fig yttrade: at:den för- re, för en dårjämte varande hård fvulnad under hakan, vore obotelig , meh den fena- re förmente han fig kunna hjelpa, om den anftalt fogades at han blefve til honom ned- fånd, få fmart han ifrån de nu föreftående : angelågne refor vore til fit hemvift återkom- men; hvilket han, efter fin hemkomft, til Collegium låfvade inberåtta.

För fjelfva uptåckten vil Bergsmannen

nu icke låta tinga med-fig til ringare fum-

ma ån 833 Riksdaler 16 (killing fpecie, då han erbjuder fig at innan defs undfående perfonligen fig i Stockholm infinna och på en Kråft-patient vifa fit Medels både kraft, tilrednings och tillåmpnings fått. (d) |

; A 5 Det-

(d) Defs fått at bruka Medlet, efter hvad hani Col-

CR legium=

1

10 : Ä I oo C Detta år korta och råtta fammankanget af detta mål, och tåcktes Eder Kgi. Maj:t håraf Nådigft finna, at omförmålte Bergs- man icke tiltror fig med fit medel kunna bota alla förekommande Kråftfkador , utan allenaft dem, fom båra namn: af Locale, hvilket. Collegium af de med honom anftål- te famtal nogfamt utrönt ; Och eburuvål få- ledes ingen ting mera hårmed lårer kunna utråttas , ån hvad dels med operation, dels i fynnerhet med det hos ofs få kallade En- gellke Kråftpulvret, blifvit emot !ocale Kräft- fkador flere gånger lyckeligen utråttat; få vore dock , efter Collegii underdåniga tan- ka, uptåckten af detta Medeb ej utan fin nytta, i fynnerhet hos fådane fjuke, fom i fruktan för fkårande Inftrumenter, håldre tor-, de vålja en lindrigare: utvåg; Af denna un- derdåniga anledning underftåller Eder Kal. Maj:ts Nådiga godtfinnande Collegium i all underdånighet, om icke Eder Kgl. Maj:t i Nåder fkulle tåckas tillågga Bergsmannen PEHR HINnricHSoNn i Thollkep en belöning af 333 Riks=

legium :fjelf til Protocollet anfört, år följande: förfl lägges en Salfva på, fedan befirös fåret med et fråtande Pulver, fom gör mycken fve- da , och förtager fvallkötiet , famt brukas få långe tils Kräftan kommer at råtas, fedan lå- Res bon med et Plåfter. Desfe Medicamenter fkola-til- hvar Patient ungefårligen kofta 1 Riks= daler fpecies |

/

| k | ;

2 ) oo C II

333: Riksdaler 16 fkil: fpecie, fåfom - han förft för denna uptåckt åfkat , med vilkor det han icke förr får lyfta denna fumma , ån han fig hårftådes inftålt, och genom. ytterligare prof på vårkeliga Kråft-patienter under De-

uterades ifrån - Collegium -tilfyn på Kongl ponera ådaga lagt få vål fit handalag , fom

vårkeligheten af de Ingredientier han til med--

lets beredande då upgifver. | Til detta underdåniga yttrande tror Col- legium fig åga få mycket förre (kål , föm för

en anfenlig penninge-fumma det Engelfka -

med förmån hitintils nyttjade Kråftmedlet, förut blifvit på Rikets Bekoftnad inköpt, hvil- ket Allmänheten 'vål icke til fjelfva famman- fåittningen ånnu kånner, men fom , efter myc- ken fannolikhet, torde åga nog öfverensflåm- melfe med det nu af Bergsmannen utbudne medel, hålft bågge i fjelfva .vårknings- fåttet nåra med hvarannan Ööfverenskomma; On-

4

fkandes Collegium tillika i djupafte underdå- -

nighet, det Eder Kongl. Maj:t tåcktes i Nä- der befalla, at compolition dåraf nu finge inför Collegium tillika upgifvas, få vida, en- ligt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d: 19 Dec. 1777 , Engelfka Chirurgi' Guys arfs vingar, förmodeligen dårom redan åro an- tydde, och de på fin fida defsutom på få

många fått och i få många: år brutit fit Contra&t.

Collegium förmodar at hårigenom myc- ket ljus uti denna fvåra fjuk domens botnings- z ) ” [ått

12 = rr IS CCR

fått blifver utfpridt, åfven fom "Eder Kal. Maj:ts Landsfaderliga omforg för defs trog- na underfåtares vålfärd, blir ä nyo på det : kraftigafte fått ådaga lagd. | |

Collegium framhårdar &c. Stockholm d. 13 Martii 1782.

Kongl. Maj:ts Nådiga Svar uppå denna Collegii underdåniga anmålan , tillågger, åf- vannåmde Bergsman 333 Riksdal. 167 fkill. i belöning , med de åfvanfkrifne vilkor , hvil- ket blef honom genom Landshöfdinge- Em- betet förftåndigat; hvarpå han inkommit til Collegium med fkriftelig beråttelfe, det den- na Kunfkap vore redan af honom til en he-

derlig Man förfåld. (a)

mö ; Amin-

Ca) Frugtansvårt år ät denne Köpare, fom fkall vara en Rådman i Norrköping vid namn ECKERMAN, icke torde finna fynnerlig förmån håraf, hålft om han råknar på drygare betalning för defs uptåckande ån Kongl. Maj:t beviljat, emedan detta famma Medel, efter all fannolikhet , för långt billigare vilkor federmera blifvit för K. Collegiura Medicum uptåckt genom en annan , hvarom me«4 ra framdeles,

SSE VEU SS SETS EES ESENES SURA På -

SSC SETS

» odödelige Linnazvs hemkommen, fom : gaf

I) ol k (BB

| Aminnelfe -Tal öfver K. Vet. Åcad:s' Le-

damot Hr. Peur Karm, Th. Dodor, :" Oecon. Prof. vid Univerf. 1 Åbo, Le- damot af K. Wafa Orden, K. Vet. Soc.

z Upfala, K. Patr. Sålfk., Vilt. och Vet. Samhället i Götheborg , famt Kéejf. Ryfke Oecon. Sec. i Petersburg, hållet för K. Vet. Acad. d. 15 Nov. 1780 af defs Ledamot JoH. LoR. ÖDHELIUS, M. D. Affefor i K. Coll. Med. famt Medicus vid Kgl. Seraph. Lazarettet. Tryckt hos Lange 1781. 32 pi 8:0. Denne vår få vidt berefte och af Na- tural-Hiftorien få förtjente Landsman, fynes förtjena at från glömfkan på alt fått förvaras. Således införes hår et kort utdrag af hans

mårkvårdiga lefnadslopp, hålft detta Åminnelfe-

Tal blifvit hållit innom den tid, fom i denne Vecko - Skriftens 1:fta Del blifvit utfatt. - Prof, Karm föddes 1715 i Ofterbotten

och Nårpes Socken af fattiga föråldrar, fom

af krigs-oroligheterne ånnu mera hindrades i hans upfoftran. Vid 20 års ålder kom han til Abo Academie, upmuntrades af den fto-

te Natural-Hiftoriens ålfkare Bilkop BrRovAL-

LIus. och underftåddes af flamma Vetenfkaps ftore Gynnare Vice -Prefidenten Baron BieL- KE. Lyckligt vis var juft vid famma tid vår

det

14 ar 3y BIC KM

det ljus i Vetenfkapen 'och våckte den tåflan bland Rikets ungdom, at åfven KALm ånnu mera införlifvades med Nafural-Hiftorien. Bar. Bier- KE Skickade honom med fin bekoftnad 1740 på en lård Refa til Södra Finland, Tavaftland, Savolax, Svenfka och Ryfka Carelen, famt 1741 til Roslagen, Upland och Våftmanland. Efter kort viftande vid Upfala Academie, under en LInneri infeende, refte KALM, på fin Gynnares koftnad 1742 igenom Våfter- Göthland och Bohuslän , hkvarom en fårfkilt Refebefkrifning utgafs på trycket 1746. Nå- fila år 1743 ' beföktes Skårgården på bågge fidor om Stockholm och Sådermanland. Å- ret dårefter 1744 feck han i fålifkap med Baron BieLKE refa til Ryfsland och befökte Landet ifrån Petersburg: igenom Mofcau ån- da til Ukrain. 1745 genomreftes Södre de- len af Veftergöthland. S. å. blef han Leda- mot af K. Vet. Academien. 1746 blef han Mazifter Docens vid Abo Academie ech föl- jande året 1747 den Förfta Oeconomize Pro- feffor dårftådes. Men han företog fig ftrax famma år i O&ober den vidlöftiga Refan öf- ver England til Norra America , upmuntrad och underftödd af våre då lefvande nitifke Mecenater och Vetenfkapens kånnare, en TessIn, BieLke, HÅRLEMAN, ”TRIEVALD, BROvALLIUS , LINNZUS, ROSÉN, CLASON, Mm: , flere, hvartil ock Kgl. Vet. Acad. bidrog. Under afrefan kaftades han til öm ku= en,

Xx I ol X AES flen, dår han tilbragte Vintren. 1748 om Våren anlånde han til England, drögde dår öfver Sommaren, refte om Höften til Ame- rica och landfteg i Philadelphia den 15 Sept. 1748. MNåfta år 1749 beföktes Landet rundtomkring Delavare Floden , Nya Yerfey, Nya York, upför Hudfons Flod genom öde- marken til Canada och tilbaka til Philadel- phia. 1750 genomreftes Våftra delen af Pen- fylvanien, Yerfey och York, öfver Blå Ber-

en upföre Mohaks Flod genom de 6 In-

Hnedios Land til Fåftningen Osvego, och öfver den ftora Infjön Ontario til det högft- mårkvårdiga Niagara fall i Södra delen af: Canada och tilbaka til Philadelphia. Följan- de år 1751 d. 16 Febr. fkedde återrefan til Europa, ankom til London d. 20 Martii och til Götheborg den 16 Maji. Denna Refa år dels af trycket utgifven i 3 Tomer, dels ån= nu i Manulcript förvarad hos hans Succeflor , Profeflfor KREANDER« = Frukten af henne och de öfrige , fes i 31 vackra Rön införde i K. Vet. Academiens Handlingar och 144 A- tademilke Difputationer utgifne i Åbo., Lin= NAUs har förevigat hans Botanilke Förtjenfter genom et efter honom upnåmt nytt Genus; Kalmia, fom våxer i Penfylvaniens : . > Profeffor Kam tiltrådde nu fin fyfla vid Abo Academie, den han oförtrutit fkötte til fin dödsdag. Han inråttade dår en Botanilk Trågård. ' Kejferl. Academien i Petersburg ville

JE RI oc x S ville med 1000 Rubels lön förmå honom flytta til fig , men kårleken til fåderneslandet höll honom qvar. 1747 ordinerades han til ' Pråft, blef Paftor vid Pikis Förfamling f. ä. och flyttades 1763 til St. Maårigz. 1768 Do- åor ”Theologiz. Kallades 1775 til Bilkop.

Profefforen Doé&or Karm var gift med Proften Sunpins Enka Fru MARG. SJÖMAN, född i Stockholm, (icke, fom af förfeende p- 27 not. q fåges, i Geftrikland) hade med henne en Dotter, gift med Majoren och. Ridd. af K. Sv. Orden HeERMAN Lope, och en Son, PEHR GABRIEL, Cornet vid Nylands Dragoner.

Defs dödsdag inföll den 16 Nov. 1779-

Beråttelfe om Luftfyra, indragen i Lun- gorna utaf en "Lungfigtig. Infånd af PETER foNAS BERGIUS.

Sedan flere berömde Män upgifvit det Lungfigtige med förmån refpirerat Luftfyra, få hågfåltes jag at dårmed göra förfök hos en hederlig Man , fom hade tydeliga tecken til fårnad på Lungorna. För 18 år fedan hade jag honom til Patient, då håftiga blod- flörtningar genom Lungorna honom Ööfver- föllo, hvarvid han uphoftade ftenar. En blandning af Linolja och Honung lindrade

| ov bag

SE dun CAR 17 |

mycket den befvårliga retning ftenarne' gjor-

> de i loftröret, och igenom Körfvel och an= + dra tjenliga medel aåfftadnade ömfider blods | förtningarna och ftenarnas uphoftånde. Men > dårefter började han uphofta var, fom vat | aldeles få ftinkande fom en öphnad nattftol, jämte en lindrig he&ilk feber. Denna farlis

| ga flållning, påfölgd af en varfåck innom” | » Tungan, blef dock efter hand lyckeligen bos tad genom Kina, Seltzervatten, fqvalpmjölk, > ridning. Jag fåg hos honom ofta med förs undran hvad fynnerlig förmån 'han hade af > Tidande; ty han hade af förfarenhet funnit, — at blodfpottningen afftadnade då han kom - på håften, därföre fkyndade han fig altid til fallet, få fnart han började fpotta blod, och jag faon altid at ridningen flåmde hans blod- fpottning. I 15 år därefter mådde han vål,

> blef fet, åt och drack hvad appetiten valde ,. ånda stil falt och furt, Attika, Pounch, Brån« vin, Caffee. I detta frilka tiltånd fick han fkoftals näsblod. Jag ålade honom alfvarli- gen at ej förfamma at öpna ådren, få fnart

> någon nåsblod vifade fig. Detta gjorde han ock troget; men en gång, då han var på fin Landtgård, åkom' nåsbloden, och fom han ej hade tilgång på någon fom kunde Öpna ådren, få förflåto flere dagar under lin= driga utbrott af nåsblod, men vid Nutet af - -8:de dygnet öfverföll hönom en blodftört- ' ning genom Lungorna, åfven få håftig fom i Nio 2. B fjuk=

EE GE RE SANNE

18 Mo stR

Sjukdomen. Han fördes då genaft in til Sta- den, då jag fanthon om i et ömkänsvårdt til- flånd, med tåta anfall utaf ftarka blodftörtnin- + gar. Efter hand afftadnade de vål genom tjenliga medel, men med all min flit kunde jag dock ej förekomma bulning i Lungan, fom uptånde heåifk feber, och med nog haft förde honom genom alla ftadierna af en dödande Lungfot. I det bekymmer jag den- na tiden var öfver hans råddning, ville jag, bland andra medel, åfven förföka hvad luft- fyran kunde utråtta. Jag kånde nogfamt den- na fyras: qvåfvande egenikap, då han ej var utfpådd med Atmofpherifk luft ;. men jag för- let mig på flere vittra föregångare uppå den- na våg, och jag förelatte mig at med all var- famhet handtera detta farliga förfök; jag un- derlåt ock ej at underråtta patienten om Luft- fyrans: håftiga åvärkan på Lungorna, och den faran, fom dårvid kunde: vara förknippad. Jag trodde ock at blåfan , hvari Luftfyran in- drefs, och hvarmed' den fylldes, altid fkulle - hyfa någon Atmofpherifk luft, fom vid luft- fyrans inflåppande ej få noga kunde utdrif- vas, och hvilken i famma mån [kulle förmil- dra Luftfyran. Efter vår gemenfamma ötfver- enskommelfe blef fåledes en Oxblåfa fyld med Luftfyra, på det vanliga fått, fom vid artificiella Mineral-vattens beredande brukas; med den varfamhet likvål; at den förfta och andra fråsningen af viétrils-fyran på kritan, fick

x re ( I 19 fick dunffa bort, ”innah: blåfan fåttes före. En liten" pipa af/ ben faftknéts i blåfekalfen, och dår nedanföre omknöts. et; band: fom in- neftångde Luftfyran. Jag var fjelf nårvarans de då förföket fkulle göras: ” Vid'den förfta

infpirationen "genom pipan likfom hisnade han; men fjelf mån om förföketsvriktiga: ut-

förande , af det jag beråttat honom buru man

med Lufelyra, återftålt rutit kött til lin, frifk-

shet, fkyndade. han' fig! at i haflighet gåra : ”

några infpirationer til, genom pipan”, hvilkas antal jag, ehuru närvarande invid ftolen dår 'han fatt, ej få noga kunde obfervera. Men jag glömmer aldrig den förfkråckelle jag fick ; då jag, under. det han refpirerade Luftfyran , fåg honom aldeles fvimna' bort, nedfallande förblekrad. Til all lycka, hade jag förfedt

mig med Stink«fpiritus ( Alceali. volatile Ja fom jag genaft framråckte , hvarefter han . Qvicknade vid. Ehuru våldfamt detta förl. — ket var, få affkråckte det dock icke patien-

ten ifrån ytterligare förfök hårmed, med den Skilmad dock, at han gjorde goda uppehåll emellan hvarje infpiration, hvarigenom ingen farlig [ökning vidare öfverföll honom. Han hoftade dock altid, och altid fann han at Luftfyran mårkeligen tåpte för andan. I en vecka fortfatte "han detta: fårföl ; fluändom en

och flundom, tvånne gånger om dagen , men

utan den tingafte förbåttrings Omfider leds- nade få han ,- fom jaga vid detta befvårliga ör 2 för=

20 +) ol & förfök. Denne vårdige Mannen ftod ej hel-

ler med andra medel at råddas, utan döds

de fluteligen, 40 år gammal.

Ån account of fome Experiments on Mer-

- Cury, Silver and Gold, made at Gvil- ford in May 1782, in the Laborato- ry of fames Price, M. D. F. R. S. To. which is prefixed an abridgement of Boyles Account of a degradation

+ of Gold. 4:0, år titeln af en i Eng- land nyfs utkommen mårkvårdig Boky af hvilken uti Lond. Chron. N. 4039 för d. 17. 19 Od. 1782 finnes följan= de Recenfion:

Man har en tid bortåt icke nåmt Lapis

Philofophorum , och Proje&ions-Pulver utan åtlöje och föragt; men 'om någon tro kan fåttas til månnifkors vittnesbörd , och til de måft refpeåablas och de trovårdigafte ibland dem, få har dock nu vårkeligen den Philo- fophifka ftenen blifvit uptåckt, eller åtmin- ftone framvifad, och defs' verkningar å daga lagde för mådiga competente vitnen, af Au-

Åorn til förevarande afhandling. Vi vele korteligen anföra några af de gan/ka förunderlige phenomener, fom Ör

EST

2 -

AA

2 Jet KR. 21

för Allmånheten framlåggas , tillika med nam-

I

nen på de agtningsvårda perfoner , hvilka vo=

ro ålkådare af hela Procesfen: och hvilka Au- or åberopar fig til vitnen för fin beråttel- fes rigtighet. -Qvickfilfrets til en del, för-

.vandling. til Guld och 'Silfver , famt Silfvers förvandling til Guld ,. förmedelft tilblandning

af en ganfka liten fmula af et rådt eller hvitt pulver år åmnet och refultatet af fju förfök, fom Auéorn ,ganlka omftåndeligen beflkrifver.

Vid det förfta af desfa förfök voro når- varande: Hr. ANDERSON, Pråft, boende nå- ra intil Gvilford , ganfka öfvad i Experimens= tal-Phyfiquen, och ftor ålfkare af defs Chy- milka delar; Capitaine FrAns Grosse, kånd på en fördelacktig fida igenom fina Arbeten och underfökning i Antiquiteterne, Hr. Rus- ser , Magiftrats-perfon i Staden, hvilken ige- nom fin handtering år ganfka vål kånd med

— utfeendet af de ådlare Metallerne , och med

deras ferfaldiga bearbetande , famt med de Methoder, fom Artifterne bruka at utröna deras handels vårde ; famt Fåndrick GRossE.

CR

Kåril och Inflrumenter , fom vid förfö- ken nyttjades, äfven fom alla Ingredientier- ne, utom fjelfva Proje&ions -Pulvret, blefvo anfkaffade af åfkådarena fjelfve, hvilkas up-

> mårklamhet vid de minha omftåndigheter

af hela Procesfen Au&orn ganfka forgfålligt åftundat och utbedt fig. . B3 Förs

/ >

z2 K&K I OCK

Fårnåmfta Ingredientien var 3 Unce Qvickfiltver., fom: Capitaine GrossE haft med fig, och hvilket han hade köpt på et Apo- thequesi Staden: uti botten af en liten Hes- filk: Digel , ”nfkåffad "af /Hr. Russer, lades ens Elafs ; componerad af Ingredientier, föm Sällfkapet dels fört med lig, dels förut, tils räckeligeén 'examinerat, "åfven fom Morteln; hbvaroti Flosfen vår fammanrifven; ofvanpå Fluslen. lades det förenåmde Qvickfilfret. In- nan. Digeln fattes på :elden, framgaf- Auétorn en. half, .grån af,et flags Pulver mörkrådt til färgen , hvilket på det nogafte vågdes af Hr, RUSSEL, och: lades til de andra Ingre- dientierne i Digeln af Hr. ANDERSON,

Det. förfta, och i fanning underbara phenomenet , var, at fedan Digeln efter Pulyrets ilåggning fått > timma. på elden och, blifvit :eldröd, kunde ”likvål ingen af. Såälllkapet rmårka det minfta tecken til eva= Oden , icke en gång til kokning hos Qvick- illzet -— - Eldens flyrka, förökades, til :en hvitréd hetta; man doppade en ren järnten ner i materien, fom var i Digeln, och fedan flag- gen (fööriae') fom fåt fig vid åndan, blifvit fvalnad och åfknackad, fånt Såll(kapet den- farmnma” föll med Amå "kulor at en hvitaktig Metall, fom Au&or Thed kål ånmärkte icke kunoå' våra Qvicklilfver, emedan de ögon- fkepligen vifat fig ry i iden ftarka hettan;

utan ,

) ö ( 23

ötan , fom han föreftålte fig dem , en mellan- fubftance emellan -Qvickfilfver och någon full- komligare Metall. Titet Borax, fom Herr Russer haft med fig, kaftades af honom fjelf i digeln, och fedan denfamma ånnu uthår» dat 2 timmas 'hvitröd hetta, togs han af el den , kyldes och fönderflogs, då man vid bottnen fant en gul Metall- kula, hvilken:til- fammans med några fmårre kulor; fom fun-' nos i flaggen (fcorie) lades af Hr. /RUSsEL på en qvick Våg-Ballance, och vågde falla 10 grån. : Denna Metall lades under hela Sållfkapets öfvervaro i en flalka, fom förfeg- lades med Hr. ANDERSONS Sigill, för at en' annan gång underkaftas probering , ehuru al- la redan för det nårvarande voro öÖfvertyga- de; at den var Guld.' Morgonen dårpå bröts Sigillet up, i förenåmde Herrars nårvaro jäm- te Capitaine AusTtER: ftora kulan: examinera- des hydroftatice, och defs' fpecifika tyngd jämförd med vattnets, fants vara fom ine- mot 20: I. Samma kula, fom" hölt 9 och > grån, hamrades ut til en tunn plåt, och examinerades efter de. fått, fom i handel brukas af Hr. Russer, hvilken förklarade det vara lika godt Guld, fom det få kallade genomgutne , och at han altför gårna ville köpa och betala dylikt Guld til lika pris fom det finafte. -Halfva denna Guld-plåt fkicka- des til Do&or HiGGIns, fom i fit fvar til Aud&or intygade jag renhet. Andra förlök

” ee gjor-

24 Ho) oo (

gjordes ånnu med andra "hålften: fedan den blifvit uplöft i-agqua regis, låmnade en del af Solutionen med Alcali wolatile et precis pitat, fom befants vara Aurum fulminans. En annan del gaf med tilfatt Tenn - et Crar moili-rådt precipitat, hvilket blandat med en tjenlig Fritta, producerade Casfii Rubin- röda glas... Tredje delen, flagen til något "Ztber Vidrioli,: meddelade den en: gul sfårg, på flamma fått, fom Guld-folutioner vanligen göra, och vid evaporation vifade fig en tunn purpur-fårgad hinna med ifprångda gula flåcs kar. Med et ord: defs tåttighet at heta Guld kunde ej beftridas.

I andra och tredje förföken, fört gjor- des med en omlorg och en förfigtighet, at äfven all möjelighet til bedrågeri tycktes vas ta undanrögd, äårhölt man, igenom tilblan« dande af ganika litet hvitt Pulver til Qvicks filfver, en hvit Metall. Detta fuidi fixation var åfven hår ögonfkenlig; ty fedan Digeln ernådt röd-hetta, fåg hela Sållfkapet', hura Qvickfilfret låg ftilla på bottnen utan at ko- ka eller röka det ringafte. Detta phenomen i agttogs åfven vid förfta förföket. Vid det andra hade Qvickfilfret igenom något tilfål- ligt drågsmål, börjat koka, men få fnart det . hvita Pulvret tilkaftades, uphörde genezft all kokning, och återkom "icke, faftån Digeln och Qvickfilfret bragtes til rödhetta. ;

I fjers

å 2 då Vg a RNE VR

1 fjerde och femte förföken blef Silfver få vida förbåttradt eller transmuteradt igenom tilblandning af Aué&ors röda Pulver, fedan det famma Silfret var bragt i f[måltning, at det vid: förfök, fom anftåldes i H:r PRATTS och DeaAris Probervårkftad i London, be- fants hålla. Guld af den fullkomligafte ren- het och til 3:del af hela vigten.

Sjette förföket gjordes d. 15 fiftls Maji uti närvaro af Sir PHItiP NORTHON CLARKE, Hr. ANDERSON, Doéor Spence, Fendrick /' Grosse och Hr. HaiiraAmBy ; och repetera- des flere gånger för Herr ANDERSON, Dods "SPENCE och Fendrick Grosse: En ibland Såll- fkapet tog 2 Unce Qvickfilfver utar en Ci- flern i Aué&ors Laboratorium, hvilken inne- hölt 200 fkålpund dåraf. och fom brukadés til förföks anftållande med luft-arter. .. Desfe 2 Unce refvos tilflammans med I a 2 drops« par ther Viärioli ien Mortel af Vedgvoods Porcellaine - compofition. Til detta Qvicks » filfver, fom var ganfka klart och utmårkt fytande, lades endaftvet enda grån af det hvita Pulvret, fom refs dårmed tilfammans ungefårligen i 3 minuter. Sedan man hält Qvickfilfret ur” Morteln , och låtit det flå en flund i annat kåril, fant man det få vida —tjocknat, at det knappaft och nåftan intet ville flyta, utan: tycktes vara helt grynigt. Detta pråsfades igenom et klåde, och en ganfka folid amalgama blef qvar, från hvil-

B 5 ken

26 + I BECK ken det återftående ofixerade Qvickfilfret af- drefs uppå et tråkål medelft blåsrör och lamp- eld. En liten kula af fin hvit Metall åter- ftod fluteligen, fom vid alla påföljande för- föken bevifte lig vara 'Silfver, och defs vigt var 18 grån: Men fom mycket var qvar hos det frånpråsfade Qvickfifret, fkilgdes detta federmera dårifrån och vågde 11 grån: få at 20 grån Silfver' vants inalles, och Silf- rets förökning var”i proportion til Pulvret fom 28 til 1, Vi hånvifa Låfaren til tjelfva afhandlingen, at dår vidare inhåmta åtfkilli- ge interesfante particulariteter vid denna pro- cefs, och gå vidare til fjunde förföket. Detta gjordes den 25 fiftl. Maji uti når- varo at Lorderne Onstow, KinG och PAr- MERSTONE; Sir ROBERT BARKER, Sir PHILIR, CLARKE, BARONET; Herrarne MANNING, ÅN- | DERSON , POLLEN , ROBINSON, Pråfter ; Do&. SPENCE; "WILJAM MAN GODSCHALL , WILJAM SMITH , WILJAM GODSCHALL junior, Esqui- tes; Herrarne "GREGORY och RusseL: Jag går aldeles förbi et förfök, dår Au&ors hvi- ta, Pulver "producerade 40 gånger 'mera Silf- ver, ån 'Palfrets egen vigt, igenom et enda gråns tillåggande dåraf til en portion Qvick-= filfver, fom togs ur förenåmde Ciftern i Au- éors Laboratorium, och fkyndar til några ganfka mårkeliga omftåndigheter i en påföl- jande procefs, dår Aaé&rs röda Pulver nytt- jades; förut bör jag ånnu påminna, at under | detta

| > 2 oo ( RR, 27. detta förfök äfven fom de försgående > Sid uptånkeliga anftalter och förfigtighets- mått vidtogs, i anfeende til kåril och materialier m. m-, för at hindra åfven all möjelighet til bedrågeri, och det alt på Aué&ors egen ut- tryckeliga begåran:

En Flafs, fammanfatt af Tråkol och Borax, lades: i eh liten Engelfk Digel; och i'en liten nedtryckning, fom man gjort uti Flusfen, hålde en af Sållfkapet et halft Unce rent Qvickfilfver. Et halft grån noga vågit af Auéors råda Pulver lades fedan dit at Lord PALMERsTONE. = Digeln tåcktes dårpå med et låck, hvilket åfven fom Digeln blif- vit tagit 'ur en for hop andra; fattes få i ugnen och omgafs med glödande "Träkol. > Sedan Digeln blifvit fullt eldröd, togs låcket bort , och Qvickfifret befants 'ganlka ftilla- liggande, hvarken evaporerande eller 'kokan- de, och det oacktadt Qvickfilfret fjelf var alt genomglödgat. Tåcket fattes åter på, och

— eldens ftyrka förökades "efter hand til en hvit-

röd hetta, hvari Digeln hölts i 30 minuter; tögs fedan ut, kyldes och fönderflogs. En liten, helt vål fluten, -Metall-kula fants vid bottnen , fom föll ut vid flaget, och pasfa- de aldeles in med hålet i den vitrifierade Flus- fen. Många andra (må kulor voro fpridda hår under i flaggen (/fcorie), fom fatt faft vid den föndetlikgna Digelns fidor, hvaraf ftyc-

ken

Jä ME 9 4 Hå

ken deltes ut ibland åfkådarena efter deras begåran.

Denne ftörre Metall-kulan fom låg vid bottnen i Digeln, åfven fom det Silfret , hvil- ket hvita Pulvret producerat, gafs fkickeliga Proberare i hånder, hvilka intygade det va- ra fullkomligen rent Guld och Silfvers

En kort beråttelfe om två dylika förfök följande Tisdag inför några af famma Såll- "fkap, men tilftålde i mycket ftörre qvantite- ter, flutar Au&ors befynnerliga och interes- fanta afhandling. Hans egna ord åro: ? 12 ?? grån hvit Pulver gjorde , af 30 Unce Quick- » filfver I och I 3 Unce eller 600 gtån fixerad > hvit Metall , eller Silfver , det vil fåga i pro= ? portion, af 50: 1: Och 2 grån rådt Pul- ”ver gjorde af I Unce Qvickflilfver 2 Drach- ?mer eller 120 grån Guld, det år 60 gån- > ger dels egen vigt.” Desfa fifta Guld och Silfver-flycken (tillågger han) tillika med några andra, efter de förra förföken , hafva blifvit upvifte för Hans Majeftåt "Konungen af England, fom dåröfver förklarade fit nå- diga vålbehag.

I Inledningen til denna mårkvårdiga af- handling, föker 'Au&orn i fynnerhet betaga fina Låfare alla mifstankar och tvifvelsmål, rörande fanningen och verkligheten af desfa upgifna faåa; och frågar fluteligen alla opar- tilke : ? Igenom hvad konftigt bedrågeri kan ? man vål hindra Qvickfilfver ifrån at koka

” och

a

-

Fo CX 290 och evaporera i glödhetta? Eller, då det ”år i kokning, huru kan man vålwigenom- ? bedrågeri bringa det, at i et ögnablick up- höra dårmed , endaft medelft en fmulas til- ”låggande af et åmne, fom ej utgör mera ”ån I-480:del af Qvickfilfrets vigt?” Och fedan han korteligen uprepat utflagen af 4:de och g:te förföken, frågar han åter: Hvad ?? borde kunna förmå honom , at taga fåda- na mådofamma och långa omvågar at [kaf- ”fa fig aldeles et vanrygte, fom lefver i full- ” komlig independence, och fom til nårva- rande dag haft en god Chemifk reputation ??? Auéorn tillågger dock at desfa confideratio- ner kunna juft icke vara et Ikål för Allmån- heten at tro honom; men ”endaft för dem, Jom kånna hans finnelag och belågenhet.

Icke defto mindre, ehuru accurat och fullftåndig Au&oren år uti fin beråttelfe öf- ver de underbara utflagen af desfa förfök med defs röda och hvita Pulver, har han dock

- underlåtit at tilfredsftålla fina Naturkunnige

Låfares nyfikenhet med fjelfva Hiftorien af "denne ftora Chymilka uptåckt. Han beråt- tar i fjelfva Inledningen at hela förrådet af hans båda Pulver åtgått til förföken. Han ' kan ock icke fkaffa något nytt, utan ige- nom en ny, lika lång och befvårlig opera- tion fom den förra: hvars elaka vårkan på, helfan han åfven årfarit, och hvarföre han

i ANNU

i

30 KI oclc ok

ånnu någon tid nödgas undvika repetitionen dåraf. (2) H. GAHN.

Väåderleken och de måft gångbara Sjuk- domar, Månaderne October, Novem- ber och December 1782:

Oétober 1, Morg, mulet, 10 grader varmt. ; Barom, 2$5,13« Midd; 12 gr varmt. - Norrfken: om aftonen, — — 2. Morg, klart, 6 gr. varmt. Bar, 25,44. Midd, 11 gr, varmt. — — 3. Morg, mulet, 6 gr, varmt, Bar, 25,45. Midd, 10 gr, varmt. — — 4. Morg, mulet, 5 gr. varmt, Bar, 24,49. Midd.. 8 gr. varmt, — — —-$, Morg, mulet, 7 gr, varmt, Bar, 25,57. Midd. 6 gr. v., rågn, — — 6, Mulet, litet rågn , midd, 7 sr. vi — — 7. Morg, klarnade, 4 grad, varmt, Bar, 25,46. Midd, 6 gr. varmt, — — 8, Morg, halfklart, I gr. varmt, froft, Bar, 25,58. Midd, 6 gr, v,

9. Morg,

(a) Recenfenten af denna Bok i Gött. Anz. 1783 N. o1 fåger: ”Desfe Förfök fynas åtminftone be- ”vifa at Författaren varit mera mån om fanning ån ”Omvinft, och om de vid K, Engelfka Societeten nu ”förnyade Förfök åfven hålla prof, få bevifer han at Metallers förådling åfven få litet år omöjlig, fom »deras föroådlande , hvarpå Hr. Price anför bes

; Pris utur BoxzLeE, Ulg.

XY

9: Strömåln, O gr, fråft, Bar, 2539 5+

Midd, 3 gr. varmt, våt fnö,

— 10; Morg, mul, I gr. kalt med Is, Bar,

25,44. Midd, 3 'gr. varmt, II, Morg, 2 gr. kalt, Midd, 3 gr. varmt, Barom, 25,35. 12. Morg, mulet, fråft. Midd, 4 gr. V. 13. Morg, mulet, 2 grad, varmt om midd, Bar, 25,00,

" I4. Morg,j klart, 2 gr, fråft, Bar,

25,56... Midd, 4 gr. varmt, 15+ Morg, klart, 2 gr, varmt, Bar, 24553. Midd, 7 gr. varmt, 16. Morg, mulet, 5 gr..varmt, Bar, 25,69. Midd, 9 gr, varmt, 17. Morg, klart, 6 gr. varmt, Bar, 24560, Midd, 10 gr, varmt, 18, Morg, klart, 3 gr, varmt, Bar, 25,44+ Midd, 7 gr. v,, litet rågn. 19. Morg, mulet, 6 gr, varmt, myc- » ket rågn, Bar, 24,85, Midd, 8 gt. varmt, | 20, Måft mulet, midd, 6 gr, varmt. . Bar. 24,57, rågn mot aftonen, 21. Morg, halfklart, 1 gr, v,, fråft, Bar, 24,85. Midd, 2 grad, v. Snöblandat rågn mot aft, 22, Morg, klart, 1 gr. fråft, B, 25,16, Midd. 6 gr. v., aft,9 gr. v. 23. Morg, mul, 7 gr, var. Bar. 2FO0 Midd, 9 gr, varmt, klart, 24, Morg,

Odob,

& ) ot

24. Morg, klart; 3 gr, vatmt. Bar, 24538. Midd, 5 gr, varmt. 25, Morgs. klart, 2 gt. fråft, Bar, 200 Midd. 4 gr. varmt, 264 Morg. fmårågn, A gr. varmt, Bat, 255364 Midd. 6 gr. varmt, 27, Mulet , midd, 9 gr, varrnt. É 28. Morg,. "klart , 5 gt, varmt. Bar; 25,60; Midd. 7 gr. varmt. 29, Morg, mulet, 6 gr, varmt, Bar. 25,40, Midd, 10 gr. varmt, 30, Morg, mulet, 6 gr. varmt, Bar, 255294 Midd, 8 gr. varmt. 31. Morg. mulet , I gr. varmt, Bars 25,30. Midd, 3 gr, varmt, ymnigt rågn,

Novemb. 1, Morg. mulet och rågn, 4 gr, vs

—

—

— —

Bar, 25,05, Midd, 5 gr. vs

2, Morg, mulet; 1 gr. varmt, Bar, 259,15. Midd, 3 gr. varmt

3, Måft mulet, 4 gr, varmt,

4. Mulet med rågn hela dagen 4 midd, $ gr. värmt,

s, Mulet och rågn, morg, 6 grad, varmt, Bar, 25,00, Midd, 5 gr. varmt,

6, Morg, mulet, 2 gr, varmt, Bar, 293304 Midd, $ Sr, varmt,

7, Morgonen mulet, O gr. Barros. metern 25,70, Middagen 2 gr, varmt,

8. Morg,

) .

RR VOR RH

| Novermb. 8, Morgonen fnögade', 3 -gr. varmt.

S— —

Åt

fr

——

(vd 4 Åk rd ; så SG

b-— —

Bary 294724 NS 2 gr, varmt, | våt Inö; 9, Morg, rågn3 I gr, varmt, Bar, 1 265025 Midde'ri gre kalt; föö mot natten.

i10r Mått mulet, T gr. kalt, -

II, Morg, mulet; foster, kalt; Bar.

25507: Midej Svigtad,. kalt;

klarnade, -

12, Morg, mulet, gr. kalt. Bar, '

20300. ”Midd, I" gr. varmt,

Bb 'Morg, mälet,' gr. v.Bar. 25,72,

smidd. 2:gr varmt: Snö mot ; OCnatteDy” <

14. Morg, mulet, 5 gr, varmt, Bar,

28 ,804” "Midd, I grad" varmt,

mulet MV

= 19, Morg, mulet, 2 gr, varmt, Bar,

29543e 'Mida, 2 gr, varmt,

16. Morg. halfklart 5.4 gr. kalt, Bar,

BvaRIIIe Midd, 2 gt. kalt, 17, Klart, 2 gr. kalt, ”

18. Motg. mulet, fnö; klarnadé ; 5

gr. kalt, Bar, - 24,31. Midd. 3 och aftonert 7 gr, kalt,

19, Morg, klart, 9 gr. kalt, Bärom,

25,49.-Midd,'$ och aft, 7 gr. kalt, Ont natten Norriken,

;20, Mörg.' mulet, 4 gr. kålt, Bar,

25,03, Midd, 3 gr. kalt, C

3 21. Zora»

NE SR RLYSAR no

fn sm

& I oo ( &

21, Morg. mulet, 2 gr, kalt, Bar, 25,66, Midd, 1 gr, kalt, ;

22, Mulet, I gr, kalt; Ber, 257500: Midd, 2 gr, kalt.

23, Morg, klarnade, 4 gr. kalt, Bar, 25,51. -Midd, 2 gr, kalt,

24. Mulet med våt fnö och rågn, I

» gr. varmt,

25. Morg, mul. litet [nö, Bar, 25,66+ Akföret börjat, Midd, 2 gr. kalt,

26, Snö och urvåder, morg, 2 gr.

. kalt, Bar, 25,67, Midd, 3 gr. k.

27, Morg, mulet, 1 gr. kalt, Bar, 25,80, ymnig fnö om midd, 3 gr. varmt,

28, Morg, mulet, I 'gr, varmt, Bare 25,89. Midd+ 2 gr. varmt,

' fnögade, - 3

29, Morg, mulet, 2 gr. varmt, Bar, 25,83. Midd, 2 gr. varmt,

30, Morg, mulet, 3 gr. varmt, Bar, 25,85+ Midd, O, 6

Decemb. 1, Mulet med fnö, 3 gr, kalt;

-— mh

2, Morg, mulet, yrfnö, 3 gr. kalt Bar, 25,85. Midd, O, 3, Morg, mulet, rågn, I gr: varmts Bar, 25,80, Midd, duggrågn, 13 gr. varmt, fnö, 4, Morg, mulet, I gr. varmt. Bar, 25,74. Midd, våt fnö I gr. var, $+ Morg:

+

RR en

5+ Morg. mulet, I Sr. varmt: Bar,

25,77. Midd. 3 gr. varmt, 6: Morgs mulet; I gr. kalt, Barom, 255844 Midd. I gr, kalt, Ze Morg. mulet;, litet blidt, Barom, 29589+ Midd, O;.

8.» Mulet "och lugnt, Barom, 295806

År Midd, OQO,

i 9. Morg. > mulet',, I gr. kalt. Bar,

25,80. Midd, 3 gr. kalt, 10; Morg, 'mulet, litet fnö , O, Bar, 25,71. Midd, 3 gr. kalt.

TI, Morg. mulet; 2 ot. kalt, - Bar,

25,815: Midd 2 gr, kalte— > > 12, Morg, mulet; 2 gr. kalt. Bar, 25,28. Midd; 2 gr. kalt, 13. Morg, mulet, Imå yrfnöé, I är kalt; Barom, 25,65+ Midd, gr. varmt,

14, Morg, mulet, fnö, I gr kalt,

Bar, 245544 Midd, I Sf. kalt, 15. Beftåndigt mulet, litet fnö, I gt. kalt, 16, Morg, mulet, 3 gr, kalt, Bar, 25,60. Midd, 4 gr. kalt,

17, Morg. mulet, 4 gr. kalt, Bars"

25,74. Midd, 2 gr, kalt,

18. Morg. mulet, 13 gr. kalt, Bar,

245,65$+ Midd. I gr. varmt, 19, 'Morg. mulet, litet f(nö, 3 gr varmt: Hdjokes 25,24: Midd. Cl klar-

36

JD MR de 3

Decemb. klarnade, fedan det en månad

m—

fee

flåndigt varit mulet, 3 gr. kalt,

204 Morg, klart; 1 gr, kalt, Bar, '

"25,40, Midd, 1 gr, kalt, Mot afton mulnade, 21, Morg, klart; I gr, varmt, Bar, | 25,14. Midd, 1 gr, varmt, 22, Mulet, 2. gr, kalt, 23, Morg, klart; 6 gr, kalt, Baroms föll d, 21 til 24,14, men har har nu frigit til 26,33, Midd. 4 gr, kalt, : Mulet, 24+ Morg, mulet :med fnö, 2 gr. ki 25, Morg, måft mulet, 8 gr. kalt, 26, Morg, mulet med frö, 2 grad; kalt, - Bar, 25,09, Midd, 3 gr, kalt, 27. Morg, klart, I grad kalt, Bar, 25,19... "Midds; 4 grad, varmt, rågn mot afton, >

28. Morg; halfkl, I gr, varmt, Bar,

24595. > Midd, :2. gr. kalt,

20, Klart, 7 gr, kalt, mot afton li=

tet fnös ';

30, Morg, klart , 12: gr, kalt, - Bar, 25,17. Midd, 12 gr, k. Norr fken om natten,

31, Morg, klart, 115 gr kalt, - Bar 253526. Midd, 12 gr, kalt. I- fen på Clara Sjön har burit köra från medium December,

men

=

Syra, hvilken jord fomlige påftå vara en för-

ol 37 men” på - Riddarefjärden lade den fig nåft för Jul och börjas jade köras Nyårstiden,

> Sjukdomar hafva detta Qvartal ej varit

mycket allmånna; Rödfot, Flufshofta och In= termittente Febrar fparfamt. I December bör- jades något Pleuritis och mot dels flut en Remitterande Catharral » feber med [må yrfel och fvår hufvudvårk , fom” har dödat några.

Tal om visfa fvårigheter och andra om. HEndigheter, fom mbta vid utöfvandet af Chymien ; hållet för K. Vet. Acad. vid Prefidii nedlåggande den 6 Nov. 1782, af GUSTAF: von ENGESTRÖM. Bergs- Råd.

A. anförer p. 2 de fvårigheter , fom up=.

komma af Contradiétioner emellan ftora Chy-

micorum Rön, t: e. angående Syran i Flufs- JSpaten, den fomlige påfiå vara af egen art,' andre åter utgifva för denfamma med Aci- dum Phosphori, andre med Acidum Vidério- Ji och åter andre med Acidum Salis. P. 4

anföras de olika tankar om den Kifeljord

fom upkommer då vatten blandas til. denne

a

t |

38 & ) oo ( ut okånd jordart, men, afdre hålla före den vara af Syran uplöft utur glas-kårilen.

Hvita Blyfpaten påftå fomlige beftå af Bly- kalk och Acidum Salis , fom åter” af de flåfte nekas.

A. tror p. $ at olika eldgrad, olikare-

na och ftarka menftrua ma m. åro orfaken til

desfe fkiljagtigheter, åfven fom olika omdö-

mes kraft hos månnifkan ofelbart håruti huf- vudfakeligen vårkar.

P. 6 förekomma de olika omdömen om

Aer Fixus. A. tror p. 7 at den framdeles torde kunna förenas med begreppet om A- cidum pingve. Et i haftighet fvårt inkaft e- mot Aör Fizus anföres p. 8 efter Hr. DE LA Forge: Metaltlifkt Bly får i Calcinering få flark tilvåxt i tyngd, at 12 lod ökas til 14; detta tilfkrifves Aäer Fixus; Nu fvara' 700 cubic-tum luft i det nårmafte emot 2 lod ,, hu- ru , frågas det , kunna 700 cubic-tum luft pac- kas in i 12 lod Bly? utan at anlenligen öka defs rymd? och huru kan denna myckenhet luft utan förfkråckelig fara drifvas ur 12 lod Bly, når 30 gran luft förmår göra den be-' kanta våldfamma vårkan i en Våderbösfa? P. 9. Elden fkall, efter förfök vid Qvicks- filfvers calcination i flutne kåril, få fmåpin- gom kunna figera luft och förena den med Mercurius til en Kalk; men då eldgraden af "en håndelfe öktes, reducerades genaft Se ; ilf-

/

xx I oo ( 39 filfret. "Kan en och' famma kraft göra få fridig vårkan ? )

At månnifkdns urfkilning lågger fvåra hinder i vågen, viles ytterligare p. 10, af visfe Journalifters ftridige omdöme öfver en 1779 utkommen Chymilk Bok: Lettre du Do&eur Demefle, öfver hvilken PEfprit des ”Journeaux ger et ganfka fördelaktigt och hedrande yttrande , men Journal des Savans fåtter Boken bland lårda fantafier.

Alchymien får p. 12 fin förtjenta an- mårkning; de flåfte fom” dåruti arbetat 'måfte årkånna med HoGELAND: hic a Diabolo ten-= tatus. Man har dock af desfe förfök ofta igenom en håndelfe lårt ftora Kunfkaper. Nu förtiden förfvaras Alchymien alfvarfamme- ligen af Hr. PERNETY, en Bened. Munk ; han går få långt i fin nit, at han påftår det alla

> Egyptifka och Grekifka Fabler och Hiero=

FE NAN

"2

RS

glypher varit uptånkte för Alchymien.

"oP. 16 gifver A. framl. Bergmåftaren CRONSTEDT upfinnings-åran af Blåsrörets nyt- ta til Mineraliers- underfökande , hvilken o- rått blifvit tillagd framl. Bergs-Rådet SvaB.

— Sluteligen p.- 17 gifves et tydeligt bevis på den ånnu icke aflagde Charlatanaria E- — neditorum. Hr. TENNETAR, Do& Med. och

Chym. Proé. i Nancy, har 1778 utgifvit fåt- tet at genom rifning med fpott calcinera Guld och 'Silfver utan eld, fåfom fin egen upfinning , då denna method likvål långt förs

CA ut

40 RE

Ait finnes befkrifven i Keuners Offieina Chy- Mico» Metallica p. 121.

Föregifven. DXxmono- Mania.

Uti Aug. 1782 inlåmnade Stregnås Cons fiflörium til K.: Coll. Med. beråtteife om en dår ftrax vid viftande Piga, fom föregaf fig vara 'af onde andar Jekamligen befatt, och fom under fine paroxyfmer förorfakade ors tens invånare både mycket belvårl cch oro hos de enfaldiga; anhållandes om Collegii råd och hjelp; tillika medföljde Provincial- Medici, Lestoren Do& ÖSTERMANS beriåttel. fe, af hvilken följande hufvudfakelige om- fiåndigheter förtjäna at anföras : ”? Pigan var 218 år gammal; hade i 4 år, hvarje vär, ”haft fvimningar med dåningar, raferi och »”Convulfioner , hvilka ibland genom Medi- ””camenter, (fåfom brunsdrickning och mafk- - ”medel 2 år förut) afftannat, men ibland, ”fåfom fiftledne Vårtid efter 5 veckor, af fig ”fjelf uphårt; hon hade doek aldrig någon » ”dag varit fåker för hvarjehanda haftiga plå- ??o0r', med dåning, utom fifta Sommar, då ”hon långe känt fig aldeles frilk; hon trod- de och påftod ingen annan orfak vara til alt detta ån onde andars inneboende, fom ”hos henne voro 3 f.:-en i hufvudet vid

”pamn

JE Be 20 Ho AC ÄN a

”namn Legio, en i bröftet, fom vore en

”Jungfru (a) och en i magen, fom ibland »förvandlade fig til en fvart hund och ibland ”til en gubbe (b); Desfe andar uppenbara »fig ofta perfonligen för henne. Ändamålet ”yore at Öfvertyga alla månnifkor, (fom nu

Pvoro få ogudaktiga at de hvarken trodde

”Gud eller Helvete) at desfe andar voro is ”från helvetet. Bevifen därtil fkulle vara följande: 1) at desfe andar kunde befallas ”och måfte lyda i Guds namn, 2) at de

:-??kunde draga Flickans tarmar up i defs bröft,

223) kunde fqvalpa och fkaka hennes mage ”och inålfvor, fåfom de lågo i en tunna, ?4) kunde göra kroppen få ftyf och ftel at

| ingen kraft kunde bryta denfamma och få

”flark at flere månnilkor ej. fkulle kunna fly- Pra henne, 5)-at pigan blef få arg at det ”fpritter i hvar led; hvilka alla prof tilfågas

> Pförut innan de fke och ftrax exequeras.”

””Vidare beråttar Provincial-Medicus hvar-

a ”jehanda fymptomer, fom i hans nårvaro vi-

& (a) Vid namn Oxelgren, 4 £b) Som. föregaf fig vara af gammal Svenfk Famil-

”fat fig, enkannerligen ftarka Spafmer i an-

— Pfigte, mun och fvalg, med utrinnande blod-

”fragge, hvilket pigan föregaf fke af den

”onde andan. Hon vågrade envift at nyttja

C 5 ' Mes

le och Baron från I400:detalet 3 hårlig kunfkap 3 Svenika Hitorien!

'42 KE 1) 0 Il NR

»”Medicamenter, och når han låckat henne ”taga Camfert med Åttika, hade hon det ”flrax' upkaftat; efter'en anftåld åderlåtning hade hon rifvit up förbandet, och likafullt ”rafat, faftån hon miftat mycken blod; hon ”kånde ofta hårda flygn i bröftet, fidan el- ”ler buken, fom hon uttydde för de onde ”andarnes verkningar och förebud til fvåra ”attaquer. Hon fåger fig tala med ofynliga ”varelfer då hon ibland rårer munnen, utan ”ljud. Och då hon blifvit hotad med aga ”ochyris, fkall den onde kunna göra henne ”kånflolös m.- m.”

Pr. Medicus hade rådfört fig med Con- fiftorium angående belkaffenheten ”håraf , fom utlåtit lig ej annat finna, ån en imaginatio lefa med convulfioner och Manie (c)

K. Collegium gillade denna Confiftorii vålgrundade tanka, och förefkref Pr. Medicus hvad fom genaft vore tilgörandes , nemligen, ftrax bjuda til at fkilja pigan från alla enfal- digas famqvåm och ålkådande, och ' ville Collegium hos Vederbörande bidraga at hon med det fnarafte måtte til K. Lazarettet hår- fådes infåndas:.

Igenom H:rr Seraphimer Riddare, där Confiftorium denne faken åfven anmält, utvårkades K. Maj:ts Nådige Befallning til Landshöfdingen i orten, fom med Krono-

fkjuts

(c) Ganfka förnuftigt.

N N, i ” d gr

— fikrade jag Pråften at han vore bedragen i

,

EN ARA

3e DN kd € 3E : 43

fkjuts låt föra henne til Stockholm, dår hon

på K. Lazarettet blef emottagen och fkött i

3:ne månader , hvilket nårmare kan inhåmtas af min til Högbemålte Herrar ingifne Em- bets = beråttelfe , få lydande: | Pigan SARA STINA ScHuULrz på I9:de å- ret gammal, ankom til K. Lazarettet d. 18

Sept. 1782. Utom Krono-betjeningen fom

aflåmnade henne, hade hon fin Far och Mor med fig och defsutom en Pråft vid namn TvgecK , fom enkannerligen åtog fig at om hennes fkötfel göra alfvarfamma påminnelfer. Pigan påftod fig icke vara fjuk, men årkån- de at hon i 4 år varit plågad af fvåra mag- plågor med påfåljande ryckningar och fvim- ning, och at hon under en Bruns-Cur för

2 år fedan miftat mafkar. Både hon, För- '

åldrarne och Pråften förfåkrade at hon nu ej på 3 veckor haft minfta plåga, och at hvad - hon enkannerligen i år lidit, vore ej annat ån följder af onde andars inneboende hos henne, hvilka dock nu mera vore af TYBECK utdrifne och pigan följakteligen icke behåfde hjelp af Medicamenter. |

Men fom hennes hy och anfligtes ftåll- ning, jämfört med hvad hon föregaf vara öf- vernaturligt och med den rapport Pr. Med. Le&oren Do&. Ofterman om hennes Symp- tomer til K. Coll. Med. ingifvit, nogfamt ' vitnade om en Spafmodilk fjukdom, få för-

den

-

A4 & ) o CC KK

den tankan at :hon vore utan Phyfik fjuk- - dom, och kunde han: vara vils om alla kraf. tiga medels användande til fjukdomens håf-= vande." Jag förböd därpå honom och alla” hennes fågtingar at på någon tid beféka hen- ne, på det jag emedlertid kunde få tilfälle at grundeligen låra känna hennes tilftånd. Hon 1logerades hos en fjukvakterfka på det ej de öfrige fjuke fkullé oroa henne ochjag lämnade henne til medium O4. utan alla Medis camenter, til utrönande af defs vårkeliga belkaf- fenhet. Jag mårkte då at hon af minfta anled- ning blef ond och athon ofta hade Hyfterilka anfall ; veckan efter hennes ankomft, då jag emellan 4 ögon böd til at öfvertyga henne både om fin fjukdoms vårkelighet och at tydeliga fpår mårktes det hon fjelfvilligt ökat fina attaquer , lamt med fine dårunder förde famtal med TYBecK och andre, jämte fvar på gjorde frågor, uppenbarligen röjde et ftraff- bart upfåt at bedraga de enfaldiga, i det hon utgaf fina attaquer för den ondes vårkningar, hvilket alt jag förmanade henne uprigtigt til- få och för det tillkommande underlåta, om hon ville bereda lig en lycklig framtid, blef hon mycket rörd, ömfom -gret "och ömfom förargade fig, famt feck ftrax efter min ut- gång, ftarka fpafmodilke ryckningar i anfig- tet, låsning af munnen, och en blodblan- dad fragge rann ur mungiporne , under hvil- ket hon likvål fatt qvar på ftolen, men jag» om

;

ÄR I) oc 45 fomiftrax återkom, låt lågga henne i fången gch genom kalt vatns påftånkande genaft in= om: en. minut fördref hela denna paroxyfme, hvilken aldeles: liknade den fom Le&or O- STERMAN' beråttar henne i fin nårvaro haft, ock fomode närvarande utgåfvo för öfverna- turlig. Någon tid dårefter, då hon en Söns- dag -ej .feck gå isSlotts-Capellet ;- öfverföll henne af ondfka en dylik Paroxyfme , hvil- ken dock ftrax förfvan: når hon mårkte Sjuks= vakterfkan komma med kalla vattnet. Sedan jag fåledes: blifvit 6fvertygad om hennes låttrörda nervfyftem och Spasmodilka fjukdom, låt jag henne d. 19 O&ob. börja med Strammonium4: (a) fom: jag ofta för- fökt, i: dylika fjukdomar- vifa kraftig vårkan, och ifrån den: tiden til nårvarande ftund har hon ingen dylik; attaque kånt, oacktådt jag

med; flit ,fökt fåtta hennes hufvud -pasfion;

ondikan , (b) i-rörelfes Enkannerligen för-

» fökte- jag henne genom»6öfverbevifande af o-

fanning, i det at ehuru -både hon, Pråften - och föråldrarne förfåkrade vid ankomften til Lazarettet at hon då varit frifk i 3 veckor,

hå hade

(a) 3 gran i fånder mörgon och afton, hvilka Ö< kades. eller minikades efter fom vårkan på fy=

$i

nen det fordrade. .

(bb) Bevis dårpå år ibland mycket annat såt vhon vid

ankomtten tillazarettet hade: 2 får på kögra han= om den, dem hon! isearghet fjelf bitit fig, «

Sr

5

46 « ) ol K

hade likvål en trovårdig Man fedan intygat at hon 3 dagar förut d. 19 Sept. under hit- refan haft en ftark paroxyfme i fleres når- varo, då TvyBecK vifat de til myckenhet fam- lade åfkådare fin förmenta kraft at dåmpa andarnas vårkningar hos henne; och dem hon då, i hela deras vidd, genomgådt och Jåtit honom hos fig bortcommendera. SARA blef af. denna anledning mycket ond; men feck inga convullioner; årkånde vål at hon varit fjuk, men påftod fig icke veta hvad TvysBecK då företagit fig. Vid de tider hen- nes Regler fkola komma , år hon dock fen-

fiblaft. | Hon år nu fåledes få vida frifk fom hon möjeligen på K. Lazarettet kan blifva; men hennes 'moralilka cara&ere behöfver en 'an- nan Cur; ty det märkes tydeligen at elak upfoftran och grofva feder från förfta barn- domen med tiltagande pasflioner , genom vidfkeppelige och okunniga månniflkors um- ånge och et blindt förtroende til en fana- ti/lk” Pråft (a) nu få bemågtigat fig hela hen- nes

Cay Bevis dårtik har han Öfverflådigt gifvit, dels i et inför Öfver -Ståthållare = Embetet med honom då håHit Protocoll, dels i en federmera til famma fålle ingifven Förfvars-fkrift ; han hade ock, en- ligt famma Protocoll, af 'Öfverdrifven nit Tökt förvilla "en annan Piga, CATHARINA WéRRE från Nyköpings orten, fom för et halft år fe- dan hade företagit fig en hop gycklerier och

010 KS oe

nes fjäl, och få inöfvat henne i förftållning ; och lögnagtigt tal, at hon vid förfta tilfålle ofelbart fkulle förnya fit tafkfpeleri och kan- fke ej fluta utan : med någon mifsgårning; til hvilken milstanka anledningar ej fela.

" Stockholm den 20 December 1782.

J: L. ODHELs. I

> Hon affördes på Öfver-Ståthållare- Em-

betets befallning d. 24 Dec. 1782 från K. Lazarettet och år fatt under fåker tilfyn at hållas vid arbete, fåfom det tjenligafte me- del til. hennes nyckers utrotande. >

Det år fåledes tydeligt at denne piga varit från barndomen af et låttrårt nervfy= ftem, fom fmåningom ifrån Hyfterifke fpas- mer gådt öfver til convulfivifka rörelfer 3 hvil- ka dock ej varit af. de' fvårafte, utan gifvit vika för vanliga Medicamenter; ock det må- fra af de fymptomer, "fom dels förfkråckt,

dels

INNER SsER ana etenenem aa

fpåkerier , men fedan :hos Hans Exc. R. R. och

. Öfver - Ståthållaren bekänt och ångrat fin dårz

| ofkap, famt tjänte, vid hans ankomt til Stock.

holm ,' dårftådes för piga; men detta oråd lyc=

kades honom intet, utan CATRINA var och för-

"> blef förnuftig; men Tyrgreck åter förklarade

detta förfök för en nyfikenhet at få veta af hu-

ru många onda andar CATRINA varit befatt, e-=

medan andarne hos SAraA Stina fkulle dårom fins emellan varit oenfe.

48 Xx ) ol I

dels förvillat de enfaldiga, har påtageligen varit fjelf gjort, i upfåt at ädraga fig Allmåna . hetens upmårkfamhet ; under "hopp at utan ' fynnerligt; arbete få föda: och andras uppafsa ning ; hvilket nogfamt fyrkes af hennes ups förande på K. Lazarettet, dår hon, ehuru målftatiden frilk, vifade mycken HKoglåshet för alt fMags arbete.

Det hade ej beller /bordt vara fvårt at genaft, af de upgifne 5 bevifén (P- 41.), fin- na bedrågeriet. De åro dels" fådane atven bedragare kan göra, dem fjelfvilligt" (Bevifet N:o 1I+-), dels orimlige (Bev. N:o 2), dels vanlige hyfterifka anfall (Bev. N:o 3); dels beroende på de nirvarandes håpenhet och rådlöshet (Bev. N:o 4), dels enfaldige (Bev. N:o 5), men fom dock hunnat gifva anvis- ning på de råtta botemedlen.

För 'Allmånheten och til det Vårdige Prå- fterfkapets uplysning, fom möjeligen hådan- efter kunnå oroas af dylika bedrågerier, an- » mårkes, åt bland de tåttafte. profven til at uptåcka Morbi fiti, år kalt vatns oförmodes liga påftånkande under bedragares Paroxy> frmer3 ty år fjukdomen fjelfgjord, kunna de ej låtteligen emotftå denna furpris, utan må- fle i haft öfvergifva fina gycklerier; vid : mera inveklade håndelfer kunde förfökas med retande på huden: igenom knappnå- lar eller andra ftickande inftrumenter, eme- dan verkelige Epileptici ej kånna fådant.

ja Man

ek & Nk

Man bör dock hvarken vara för hårdhåndt, få at Skada fker, eller för låtthåndt, ty lin- driga retelfer torde en bedragare kunna tåla; i lika afligt nyttjas en fjäder at kitla inuti nåfan méd. Den fom har Spanfkt Snus til

"hands kan ock dårmed. förföka nåfans rete-

lighet, men ånnu kraftigare genom Stincka Apiritas (A!kali ammoniac. caufticum vel Sucs cinatum, ph. fv.)

t

Precipua Experimenta de effedibus putre-

dinis in pulmones Infantum ante et pofl partum Mortuorum , fubjuntis Novis quibusdam experimentis circa pulmones Infantum, ante partum Mortuorum ins Jflitutis. 4:to. 20 pag. år titeien af Do&. JoH. GoTtFR. RreiMmMAns Gra= dual Difputation i Frankfurt an der oder ; Maji 1782.

Lungprofvet, fåfom bevis; at et nyfödt Barn antingen dragit andan eller icke, en i Medicinfka Lagfarenheten ganlfka vigtig Lås ra, år ännu många tvifvelsmål underkaftat. Til vifshets ernående i et få angelågit åm- ne har A. famlåt alt hvad en Harrer, Burt- NER , FABRICIUS, JEGER, PLUQVET, HUBER j och af de åldre en TEICHMEYER, LUDVIG;

N:o 4: D Hea

50 Ä I ol X

HEBENSTRÉIT och Bon däröfver fagt och fkrifvit, jämfört deras årfarenhet och genom. egna öfver 20 gånger repeterade förflök fun- nit, at nyfödde Barns Lungor; fådanes neml. fom hvarken för eller efter födflen gifvit tec- ken til lif eller at de dragit andan, altid funkit i vatten, de må hafva varit fkilde från Hjärtat eller ej, hafva varit hela eller (kurne i flycken. (a) Når de fått ligga qvar i vat- net har det efter 2 eller 3 dagar blifvit grum- ligt och Lungorne, fom fedt brunröde ut, hade börjat fvålla, på vattnet upftego en el- ler annan luftblåfa och det började ftinka; alt detta ökades dageligen och efter 6, 7 eller högftg dagar, då vatnet började rutna, hade desfe Lungor, få vål de hela fom de fönderfkurne, flutit up på vatnet; "men når Hjärtat futit faft dårvid hade de aldrig före g:de dagen upfltit.' Om desfe Lungor blif- vit med agtfamhet uptagne ur det ftinkande vattnet och lagde i frifkt, rent brunsvatn, hade de likafullt limmat, men om de aldrig få litet blifvit tryckte eller kramade, hade de frax fonkit. Når desfe i vatten funkne Lungor blifvit för folhettan utfatte, hade de redan O:te dagen flutit up; men vom de i fria luften förft fådt rutna och fedan lades i vatten , hade de fållan flutit up före 10:de el-

ler

(a) Jämnför hvad i detta åmne” famlat år af KER- NANDER Med. Lagf. p. 148-154:

”

4

SE NS SN 51 Jer 11:te dygnet. De Lungor fom ftrax fim= mat i vatnet hade flåndigt förblifvit flytande,

ifvit Arängare fank från fig och mycket up- fvålt når de började ruttna, men efter 21 da- gar och ibland ånnu fenare aldeles nedfuns«

- kit, hvarefter de 'aldrig mera flutit up, ån-

fkönt man låtit dem få ligga hela 7 veckor

och dårutöfver. Hårutaf drager nö A. den —— fMutfatfen > at emedan desfe Föårfök öfverens-

fåmma med en JAaGers, FABRICI och Butt-

Wers årfarenhet och andre Lårde Måns ups

gifne tvifvelsmål hårigenom låtteligen kunna undanrådjas , vore det högftfannolikt, at de Förföken , dår Lungorne fimmat up på det vatnet hvaruti de ruttnat, men, då de blifs vit lagde i annat frifkt vatten , åter funkit, vo- ro icke med behörig agtfamhet anftålte, ua

tan hade Lungorna förmodeligen blifvit kras « made, för hvilket man noga bör ackta fig;

Ty at man icke fådt fe alla ruttna och fima

mande Lungor åter fjunka 1 vatnet, tillkrifa -

ver han endaft den brådfka hvarmed förfös ken blifvit gjorde, emedan det icke få håna der, utan då Lungorna åro aldeles förrutt« nade. Den flemagtiga uplösningen år en våra kan af törruttnelfen , och följagteligen hårröa ra dårifrån alla de: omftåndigheter dem Huz«

” BER anförer. Å. tror dårföre at den Låro- — fatfen i Medicina Forenfis flår orubbad: at —JSimmande , flinkande Lungor aldrig bevifa det

Barnet Yragit andan, få framt ej profvet, D 2 (ker

fu TJ 2 2:10 KR

fker minft efter 6 dagar från födelfen, hålft om Sommaren; Vår och Höft kan man med, . gifva ånnu en eller 2 dagar, men om Vin-

tren åtgå flere veckor, efter BuTtTNERsS för= >.

fök , innan funkne Lungor genom förruttnel= = fen upflyta; om Våren ,' Sommaren och Hö- . ” flen flyta Lungorne af et dödfödt Barn up efter 7 eller 8 dagar. Sdkert fkall ock vara at: förruttnelfen allena icke kan göra Lun- gorne få röda fom den inblåfte eller inanda- de luften; åfven form de genom förruttnel- fens vårkan fimmande Lungor altid flinka3 likaledes at et före tödelfen dédt och ruttnat Barns Lungor vål iförftone fimmat, men om förföket underhölts. funko de omlider til bot- ' ten, hvilket et med lif födt Barns Lungor visferligen icke gjorde. A. bar ock, likafom BäTTNER, årfarit, at et Barns Lungor, fom aldrig dragit andan, emotftå förruttnelfen mycket långre ån.de öfrige kroppens delar. ( Beitr. zum Erlang. Gel. Zeit. 1782, 44 Woche. ) Anmärkning. Vid tilfålle af dödfödde Barns Laga un- derfökande recommenderas hos H:r Låkare at förft, enl. Kvad;i Del. 3: Pp. 357 anfört år, noga våga hela Barnet, och fedan utta- 7 ga Lungorne och våga dem, famt dårefter anftålla vatten-profvet, på fått fom i KRERNAN- DERS

Xx Oo C( MR

vers Medicinal Lag farenhet p. 166, och i

den nu frart utkommande: Siyreljes ELdkare-

— Kuänfkap , af Hr. Profeflor MARTIN belkrifves.

Om Barnet aldrig dragit andan, och det innan obdu&ion fkulle t. e. våga 6 fkål- pund, få böra Lungorne allena icke våga ful-

Ja 3 lod; de böra åfven, om de äro frifke

och utan röta, fjunka vid vatten-profvet , an- tingen de äro hela eller i fycken fönder- fkurne; fkulle de vara fchirreufe, få böra de frilkafte bitarne utfkåras och förfökas.

Skulle åter et Barn fom vårkeligen dra- git andan våga likaledes 6 fkålpund, få bö-. ra defs Lungor enfamne våga nåra 6 lod, och når de kaftas i vattnet böra de flyta och blifva flytande; med famma vilkor, om de

/. åro fyllde af hårda knölar, at nemligen de

frifkafte flycken endaft förfökas. En annan vigt på Barn-kroppen gifver nödvåndigt åf- venfå på Lungorne; man bår endaft komma ihog at vigten på kroppen förhåller fig til

Lungorne fom I til 35 om 'Barnet andats,

men fom I til 70 om det intet dragit an- dan. | ; (Öre

När tilfållet. medgifver at genom andra fåkra omftåndigheter tillika ftyrka desfe prof vens påilitelighet, blir det en nyttig och kår- kommen upgift at i denna Vecko -Skrift få meddela. |

J. L. OpHELIUsS.

D 3 Njur-=

I 8

54 & I) oclc k Njur- Sten, fom fluteligen orfakat en uns der” ApoplectifR anflöt dödande Ifchurie.

j Då Medicinfke Obfervationer icke med- föra fådane uplysningar, fom antingen frålfa den fjukas lif eller lindra defs-plågor, fkul- le mången tycka uptecknandet af lika hån- delfer med lika olyckelig utgång oftaft vara et fruktlöft arbete; men den nytta en Låka- re uti fin prognofi af dylika Rön tager, hop- pas jag fkall åfven gåra denna årfarenhet ic= ke aldeles onyttig.

Hr. Prof. BerGu uti 3:dje Delen af den- ne” Vecko - Skrift p. 2098 ingifna vackra be- råttelfe om- Lagman M > fjukdom, har gif- vit mig hårtil anledning, 4 "En Fru, '51 år gammal, af ftark och mycket fet conftitution, hade vid 41 års ål= der den förfta attaquen af Sten «colique , hvil- ken hon federmera feck vidkånnas 3 a 4 gånger om året, då efter hvarje paroxyfme flenar framföddes af åt/killig ftorlek. Paro- xyfmerne voro altid håftiga och korta, få at ” de fållan öfverfkredo några timmar, utom når någon flörre ften fkulle paffera, då flere veckors kråmpor bådade defs ankomft; dock altid utan vattudåmning. Tvål-piller och på det fifta året. den bekanta Rönnbårs-Cus sen Var egenteligen den Medicine hon nytt- jat; ehuru bågge delarna utan någon fynners - lig nytta, Uti Jan. månad 1778 ln

on

+

EG a

hon nåflan flåndigt plågas af ryggvårk , för

lorad appetit, kräkningar, en belvårande fag= ning och brånad i magen med. våderfpån=

ningar och urins mindre afgång. Den 299

> Martii famma år uphörde urin aldeles at gå,

då Låkaren i orten Prövincial- Medicus Hr.

— Afleflor NorBiap tilkallades , hvilken genaft

”onderade blåfan och fann den aldeles utan urin , följagteligen vattudåmningen uti fjelfva njurarna. Alla möjeliga medel, fåfom bader, emollierande Lavements, omflager Öfver Res gione lumbari, åderlåtningar, anodyna m. ms blefvo fruktlöft anvånde. Den 9 April eller 12 dygnet af denna totala vattuftåmma, blef

> åfven jag tilkallad, då Patienten bade ingen |

feber, pullen var långfam och full, och å- derlåtningen hade allenaft på några timmar gjort honom lågre .och ledigare. Den aftap- pade- bloden fyntes tunn och uplöft utan cru« fta inflamatoria. Någon andetåppa, lindriga kräkningar och ftuhdtals hicka utgjorde €e=. genteligen den fjukas plågor; mnåsblod vifte

— fig fom oftaft, anligtet började blifva pusfigt -

ch cellulofa af vatn infiltreras. Patienten '

hade för öfrigt "inga få fvåra colique-plågor "eller våldfamma fymptomer, fom vanlige

åro, då flenen redan avancerat neder uti nå=

gon af ureterne, och med fin retning dårftå«

des upvåcker desfe fpalmodifke åkommor. Sedan alla förfökt til den fjukas reftitution'

äl öra och Patienten de fifta bågge dyg-

D 4 nen

9

56 KK ) o (Xx

nen blifvit mera tung ån vanligt, beflyrde hon med förftånd om fit hus, och fkildes . den. 12 om aftonen igenom en apople&ifk fömn vid fit lif, fedan på 15 dygnicke mer ån nägra få blodblandade droppar urin fram- kommit. Vid obducion befants cellulofa ab- dominis öfver en tvår hand tjock, omentum och mefenterium ovanligt fete , inteftina af våder utfpånde, veflica urinaria tom och aldeles u- tan urin, famt få fammandragen, at den ej möjeligen kunde inrymma 3 a 4 matfked- blad dåraf. Uti vånftra ureterns Öpning, dår den ingår emellan blåfans hinnor, fatt faft- kilad en ften>af en liten Hasfel-nöts forlek, fom fullkomligen ftoppade igen öpningen och ” måfte disfequeras lös. Den vånftra njuren och uretern voro dock icke öfver fin natur- liga vidd, fom uti REuscHir (a) och STÖRKS (b)' håndelfer. I den högra njuren fants en ganfka ftor ften, fom fylde hela pelvis, och liknade få aldeles den i Hr. Gen. Dir. och Ridd. af Acrers Chirurgifka håndelfer Tab, V. N:o 12 tecknade Njurften, at man fkul- Je trodt det vara denfamma. Bigge njurar- na voro mycket infiamerade, dock måft den vånfira, fom var aldeles fri från ften.. Det tyckes fåledes, at den urin, fom i de fifta månaderne få fparfamt framkommit, blifvit i

hö.

Ca) Obferv. Anat. at Chir. N:o XV. (bb) Ann, Med. Secunds på 165:

& ) ol 57

högra njuren affilad, få långe ej ftenen al- deles fylde defs pelvis, och at uring fkår- a och retning torde mera vällat "den fuccesliva njurarnes inflammation ån ftenar-

fri och ledig från ften, var likvål mycket mera inflamerad ån den högra. — Hade ic- "ke flere Au&orer obferverat, at en fådan to- tal vattenftåmma oftaft Nutades med apopleéi- fka fymptomer ifrån 7:de til 20:de dygnet, och af dem i fynnerhet TurPius (c) antecknat en lika håndelfe , hade vi icke varit i flånd at. dömma orm dennas utgång, och flere fym- ptomer hade kunnat förefalla ofs befynnerli- ga, fom dock, enligt obfervationer , voro vid en få långfam vattenflåmma vanlige.

Sammandrag af de Sjukes antal, m. m. rörande Kgl. Seraphimer Lazarettet , från defs inråttning 1752 til flutet af år 1782, en tid af '30 år och 2 må-

I nader. ;

Uti mitt i detta ämne för Kongl. Vet.

Acad. år 1776 hållne Tal, finnes fumman

af de under då förflutne åren, til och med

1775 års flut, intagne fjuke, vara 8261 , af D 5 a hvil=

(6) Obfery. Med, Lib, II. Capy XLV.

ne , emedan den våntftra, fom var aldeles /

; d CARL FR. Vv. SCHULZENHEIM,

58 ER RN

hvilka 927 blifvit dåde, men ock 369 barn uti de då inråttade Accouchements+=rum föd- de, hvarom fe I. c, p. 21. Efter denna ti- den år förhållandet fom följer:

Frifke Förb. Obot, Döåde. Qvarbl. Summa,

utg. tiln. år. Från år 1752 til flutet af år 1775 ; uptages de åfvannåmde 927, = =— 8261; År 1776, — 321. — 20. — 33. — 494 —. 31. = 4300, "MFA JNA ÖRE hej Nörd ok VERA Lr ET Sm lr i Jas MARIO ST IR (Md ET Ifa FA NSORIFE Orr FNS STAT RvR EL I SA TON ASA En 0 ReSER RS 780. = 255. — 40. — 12, — 54, = 37. — 398; 1781. Ka 327. pr 35. bang 8, = $i 38, a 459: T792: TAIS00 AI "Af BIN 24 ÖR

rm ee —— Se se

Summa vid 1782 års flut: 1264 = — A1,123.(a

Med betjåningen har fedan 1776 ingen annan ändring fkedt, "ån at då varande Un- der -Chir. i Dec. 1778 fådt Hr. Viun. Box- BERG til eftertrådare , och efter honom i- Martii 1783 Hr. J. L. WesTBERG 3; efter Föreftånda- ren , Hr. Kamm. Revilions - Rådet KIRSTEIN , fom dog den 2 September 1779, har Cam- mereraren i K. Camm. 'Coll. Hr. ADAM A= RENANDER blifvit Controlleurs Vid Kongl. Lazarettet år ock fedan famma tid af K. Di- re&ionen den författning vidtagen ; fom i Talet p. 38 föreflås, få 'at hela Vårkets un- derhållande år flålt på Entreprenade, från d: I April 1780 til £. d. 1785. Hvarvid år

Jagd

(a) Således hafva af de inkomne hvar 8:de eller 9:de med döden aflidit; orfakerne åro I. c, Pe 22 nogare utförde,

br 5

oe UNNA

"föregående 7 åren,, från 1772 til 1778 incl.

d ätgådt, af hvilken medium år tagen , och

SRPREPRN

utgör nu årliga entreprenaden. Desfe $ åren underhålles dageligen 4 Fattig - rum mera, utan vidare utgift af fonden, ån de 7 åfvan-

nåmde ' år, och når- nya Fattig - fångar tila '

ökas, betalas för hvarje endaft 50 R:daler

ärligen, då Jikvål en fådan fång, under de”

calculérade 7 åren koftade 827 R:dal. (2). Ock fom Kgl. Maj:t Nådigft behagat nyligen tillå K. Lazarettet en ny inkomft af all ut- låndfk inkommande Tobak, 3 rft. af fkål- pundet, intil defs fångarne hinna til et antal af 00 f., få har ock denna tilékning från d. 1 Ap. fll. gådt i vårkftållighet med 2 nya fångar. (b)

En råttelfe, rörande de före Låkare

vid Inrättningen , hvarom LI c. p. 6 talas, bör ock göras, at nemligen Affefforen Herr Dodd. ZACH. STRANDBERG Varit, jämte Herr Arch. BåcK, tjenftgörande Medicus ifrån Au= gufti til December månad 1753, då frams= ledne Affefforen Do& EiFFf emottog fyllan. Til

fena

(a) Lägger någon hårtil den anfenliga fegring i al= la varors vårde och dåraf upkomne dyrheten fe=

ov dan 1780, få blir Lazarettets förmån af Entre= prenaden få mycket tydeligare,

(bb) De åro nu 38 ft. utom Extra Rim, fom ibland på en gång ftiga til 6 a & ft. Före entrepr. var en« datt 32 &, Fattig -fångar, utom Extra Rummen

Jagd til grund den koftnad, fom under de :

60

Xx I oc KX

I

Til uplysning om Sjukdomarnes förhållande , meddelas följande Förteckning för åren

1775 och 1782.

Hetfige Infamm. etf. och Int.

och Maligne Febrar = > 64:

Febrar - = 19. Heåilke Febrar = 17. Gickt och Rhev. Infiammatorilke'

mat. Febrar - 19. Febrar | + ,= I78 Frofsfebrar = = 59. Vattulot = J=38 Heåilk Feber = 19. Skörbjugg m. och Vattufot " = - 48. utan får = = 21: Rödfot o. Diarrh. 14. Venerifke i alla Venerifke , af alle- grader = - 166:

handa flag - 101. Chronifke Sjuk= =. ” Skörbjugg m. och domar, Gickt,

utan får och Malkar, fvag

benröta -' + 26. . Mage, Stran- Bulningar, Fiftlar gurie, Convul-

och Kallbrand = 19. fioner, Lefver- Benbrott och led- - fjukdom, Lam-

vridning - - het, faknad må- Utvårtes blodfår, nadsrening, Sin-

Contufidner och nesfvag = - 12.

. hufvudfkålsbrott 4. Ogoh - fjukdomar och ftarrblinde = 3. Harmynte, Kråfta Hölfefvulfter och

BBrack I ss ISS

Tranfp. 348.

Dyfenterie, Diarr- "NEG Se se, KAR

Bulningar af flere Nag. ”e - SO:

Förkylning , Brån- får , Kallbrand 18»

Tranfp. 387:

4 YR An

| Transp. 348: Transp. 387. Moderpasf. ; Con- Bråk af flere flag, « vulfioner och Ledfvamp, Höl-

Malkar = 5= 13. fefvulfter, Kråft- Rofen och fkabb 21. knölar och fkad-

Lepra = = =» 2. de lemmar at

Barnaföderfkor = 2. aftaga 24: Benbrott och Lod .veldning = = 17:

Ogon-fjukdomar ,- hvaribland 4 med

grå Starr > = oIO. Onda får (Tinea) 12.- 386: 450.

"Det förefaller anmårkningsvårdt at alla

öfriga fjukdomar föga fkilja fig til propor-

tionen, men de Venerifke få anfenligen at de år 1782 voro inemot dubbelt talrikare. J.: EL. OpnHELIUS.

Verfuch eines neuen Lehrgebåudes der pra-

Hifchen Geburtshulfe, 8:0. 1782. Ber- lin und Stettin. von F. PHiL. HAGEN. Affe. Chir. bey dem Kgl.'Ober- Coll.

Med. Öffentl. Lehrer der Hebammen-

— kunfl &c. A. indelar denna Vetenfkap i 2 delar:

Den Almånna , hvarom handlas i 1:ta De-

len

A

62 "280. 7) 16 BE , len på 211 f., och den Högre eller Konfti- ga, hvilken afhandlas i 2:dra Delen på 276 f. Måftadelen i bågge Delarne upfylles dock af A:rs Rön och beråttelfer om förefallne hån= delfer, hvilka gifva anledning til anmårknin- gar och futfatfer fom fkola utgöra hans lå- ro-fyfteme; hvilket ofelbart innehåller myc- ket godt, men hvaruti ingen ting fårdeles nytt finnes, fom icke andre goda Accoucheu« rer åfven yrka och antagit. A. bifogar en förteckning , efter 10 års årfarenhet, på fked- de Förlofsningar- och födde Barn. Mödrar- "ne hafva varit 350, af hvilka 26 dådt. Med tvillingar inråknade föddes af dem 364 Barn,

af hvilka 230 föddes ”lefvande; döde före, under eller ftrax efter förlofsningen 134 ft., / hvarunder råknas, otidig börd, mifsfall och de fom dödt af Modrens blodftörtning, dår man varit nödfakad brådfka med förlofsnin- gen; åfvenledes af hvarjehanda onaturliga förlofsningar, bland hvilka 39 Mödrar blif- vit bulpne genom Levrets -Tång ; fom hår i Koppar afbildas och 28 ft. medelft hvasfa eller ftumpa Hakar. 7 Af de 350 förlöfte 'vo= ro 111 ft. förftföderfkor ; fom födde 117 Barn; med 6 ft. tvillingar inråknade , -men allenaft 64 kommo fram med lif. A. ifrar, pc 162 , emot Rachitilke Fruntimmers giftermål , hvarvid dock någre undantag göras. . De må= fte Förlofsningar har han gjort medelft fkic- kelige Handalag och genom Våndningen, och f Airs

OR je CR 0 63 A:rs hela Inftrument-förråd beftår i Levrets- — Tång , en af honom fjelf upfannen Fot-Téing , de flumpa och hvasfa Hakarne. På bifoga= de Kopparflycken gifves teckning på Förlofs- —— nings-Sång och Barnmorfke-Stol. (2) Vid til- — fålle tadlas Hr. Stein fom vil utefluta alla — Barnmorfkor från onaturliga Förlofsningars — förråttande, emedan undervisning och erfa= — renhet kan göra dem dårtil fkickelige , når en Accoucheur icke kan i råttan tid finnas. (Erlang. Gel. Zeit. XLVII. St. 1782.)

3 Bref til Hr. Affe efJor PFEIFFER Om Stock- | ER AG Rhabärber-Plantagen, från Pro- feffor P. F. BERGIUS.

| Den beråttelfe min Herre behagat, åfka af mig, angående min hår i Stockholm an- lagda Rhabarber-Plantage,; til defs uphof och — fortgång , får jag hårmedelft den åran at med- dela, efter hvad jag i haft kan århindra migs rr : Ar 1763 , och någre af de följande ä- ren, feck jag i bref från S. Petersburg frön - Id af Rheum Palmatum och andra fpecies — utaf Rheum. Jag var då icke vils om -hvil« ken af desfe frö-forter utgjorde den åkta > Rhabarbern, dårföre fådde jag dem alla och vårdade, de plantor , fom upkommo, med li- ka Torgfällighet, Som jag då ej kånde de up=

Vv - År Te Skråp = Machin berömd?

64 xx I) 0 ( upgifter Refebelkrifvare federmera gifvit ofs, utfatte jag mina plantor på fårfkildta jordmås ner, för at utröna i hvilkendera de båft fkuls. Je trifvas. Hvad hinder och fmå motgångar i början mötte mina förfök, går jag förbi, vil allenaft nåmna, at de plantör, fom jag utfatte på en ftyf lerjord, aldeles borttvinades. Under min upmårkfamhet på denna Medis cinal-våxt, feck jag efter hand, dels af eg- na förfök, dels af andras upgifter, låra, det Rheum Palmatum . var den våxt, jag i fyn- nerhet fkulle föröka. Således blef det för mig angelåget., at håraf förfkaffa frön. Men detta gick trögt i förfta början, efter detta fpecies af Rheum ej blommade och frambar dugeliga från, innan roten hunnit blifva 4 eller 5 år gammal. Sedan jag ånteligen hun- vit få frön, trodde jag mig i förftone böra få dem i drifbånk; men jag har fedan funa nit, at fåningen åfven kan fke på kall jord, ehuru plantorna. då komma något fenare på äret ;» och - har jag til Plantagen egenteligen valt höglåndta och afflåttande ftållen. Med godt tålamod har jag fedan år från år utvid- gat denna Plantage, och icke fparat årforder- lig gödfel, renhållning ifrån ogrås och lan- dets årliga omgråfning, fom fkedt emellan Rhabarber- ftånden , hvilka jag gifvit två al- nars mellanrum. Qvickroten har jag funnit vara en ledfam gåft vid denna Plantage, efs ter den gårna vil infnårja fig kring SR | ber«

i i 4 HG kv 6 ber - fötterna , och ofta genombårar dem , hvars af röta kan upkomma. | Jag har åfven mårkt at de fpådare rötter plåga lida af Mullvadar, "hvilket tydeligen" vifat fig når jag låtit up- 'grafva deras .bon, fom vål til ftörre delen — Befådt af fönderbitna Qvickrot och Perfilie« > tÖtter, men ock åfven af Rhabärber-rötter. 2 Desfe befvår och förtretligheter har vål + Varit något motbjudande , men på långt når ej få mycket freftat tålamodet, form den 'öf. 'vertygelfen jag både fjelf och genom en på- — Jlitelig Auéors intygande fått , at Rhabarber« rötterna fordra hela 12, ja vål 15 til 20 års "omlopp, innan de årnå fin fulla mognad, u-

til torkning: i "> Det år befunnet , at rötterna undet dens — oha'långa tid årligen tilvåxa i ftorlek och tyngd, 2 få at en enda frifk rot kan gå til flere: fkåls > Punds vigt. Men det år allenaft hufvudros oo ten och de tjockare grenar fom nyttjas; de > fmalare grenar eller yngre utfkott vilja fvårs = ligen hårdna, utan hålla fig gårna fega, och » Änfkönt de genom 'ftärk vårma kunde. flun- "dom bringas til någorlunda hårdhet; förblifs ver den dock ej beftåndig , utan får fig til- I baka vid mintfta fuktiga lufé, få at'roten blir feg, och dårigenom otjenlig at pulveriferas En fådan [mal gren åger för öfrigit ej på > långt når fin behöriga kraft at purgera. MINEN: go E Ses

-—

kräft at purgera, eller låtteligen ftå at bringa

tom hvilken de hvarket bekomma fin råtta -

0 oo I oo C K

Skdan rötterna erhållit; fin fulla mognad och omfider fkola upgråfvas, får man ofta ärfara, at: de antingen helt. och hållet, eller lock til en del, antagit röta och: befinnas i- håliga, tomma eller fyllde med en fvart jord. Ofta äro: de allenaft flåcketals inuti Skåmde ; och fådant alt kan hånda åfven på den tjen- ligafte jordmån.

Jag har både om Våren och Höften lå- - tit upgråfva de rötter jag 'årnat torka. : Se- dan-jag vål renfat dem ifrån vidlådande mull och fkurit dem fönder, har jag låtit uphån- ga dem til torkning. Men därvid har det itörfta bekymret mött mig, ty. torkningen år fypnerligen fvår at vårkftålla , hvilket jag nog til min fkada årfarit, då KAL rått for mångd Rhabarber blifvit vid det tilfållet få förfkåmd för mig, at jag denfamma mått bortkafta. Jag har förfökt flera fått och utvågar til det- ta ändamålets vinnande, hvilkas detaillerande Skalle nu "blifva för vidlyftigt, men altjäåmt har jag tunnit. mifsråkning. fven ock det fåttet RorErT: D”ossiE i dina Memoirs of-A- griculture upgifver,, -och fom fkall brukas i Engeland; beftående : hufvudiakeligen uti töt- ternas fönderbetande, har shaft lina nog fto- ra olågenheter med: lig, Så kafva ock fvå- righeter mött vid den Skotfka methoden , fom min vån Hr. Door DE RoGIER på min begåran var god och fkaffade mig ifrån Prof. "Horse, hvilken jämte; Lord MURRAY anlagt Rha-

Å

-

Nb

ÅREN

NV

Å Rhabarber-Plantager i Skottland. Bemålte

Doåors Bref om den; faken vil jag medde- la utdrag af uti Bilagan lit. A. Jag år fnart fårdig at tro, det intet fått gifves at torka desfa kinkuga rötter utan någon medföljande förluft, ty når Rhabarbern i Chinefifka Tar- tariet, dår den våxer vildt, til någon del

» fkåmmes under. torkningen, fåfom Berr ans

mårkte , hvad fkall man då kunna vånta hår i vårt Climat , fom år många refor mera fuk- tigt? Imedlertid arbetar jag ytterligare på at kunna utfinna det torkningsfått, fom medfö- ter den minfta förluften , hvilket jag då frans deles vil roa min Herre med: -

- > Sedan jag omflider hann at utvånta tis den til någon Rhabarbers uphåmtning af min

Plantage, och åfven kom til råtta med at få något quantum dåraf torkat, hade jag tilfälle

at förföka defs kraft och vårkan fåfom Lås

)e fö > RO

kemedel. Jag fann då med nöje at denna:

Svenika. Rhabarber ej allenaft liknar den Siz berilka , utan ock i vårkan mycket öfvertråf far denfamma , fåfom båttre purgerande. Man vet annars. allmänt, at den Siberifka Rhabar-

'bern fvagare laxerar; ån. den Chinefilka, e

hura den i finhet vida öfvertråffar denfamma, och då den Chinefilka fynes vara ganika ftråf, och af en flyptilk famt oangenåm fmak, år den Siberifka hal i munnen, lått fönderfmålt och uplöslig , famt föga motbjudande, Och af fådan - befkaffenhet har jag jämväl funnit

V E 2 min

<<

a '

68 3) o ( 3

min Rhabarber vara ; hvartil kommer, at den famma i, purgérande kraft aldeles fvarar e- mot, om icke vårkeligen öfvergår den Chi- nefifka. Sådant torde förefalla någon fållfamt, men då det år afgjordt, at Rhabarber i all- månhet purgerar medelft fina luktande delar, blir nog begripeligit, at en rot, fom år fårlk och har fina måtta luktande delar i behåll, fkall hafva ftarkare kraft at.purgera, ån en

annan, fom genom ålder och omlikiften för-

lorat många af desfe nåmde delar. Den om- ftåndighet bör jag dock ej förtiga, fom hån- der med min, ja ock med all Rhabarber , at en native grönfka på förfta half-året efter torkningen, vidiådar denfamma , vårkande bå- de på fmaken och lukten, men fådant år ic- ke underligt, ty lika få plågar ju grönfka i förftone vila fig i Tobak och andra produ- Aer af Våxt-riket, fom likvål efterhand för- fvinner 3; åfvenfå fker det ock med grönfkan i Rhabarbern. Imedlertid gör man vål båft, om man låmnar en odlad Rhabarber tilråc: kelig tid at afklåda fig grönfkan, innan man ötgifver den til förbrukning, åfven fom man defsförinnan bör låta den vinna en eftertork- ning innom hus , utan hvilken den vid tilftös tande fuktig våderlek låtteligen » å nyo kan upmjukas och aldeles förfkämmas.

Den fågnefamma Ööfvertygelfe,; jag nyfs fade mig hafva fått, om min Svenfka Rha-

> barbers fullkomliga kraft at purgera,, tyckte

Jag

+ 0 CR ..69 jag mig ej böra behålla innom -mig enfam, fårdeles fom jag fann at faken [kulle interes.” | fera Allmänheten at veta, hvarföre jag ock flrax beflöt at göra den allmånt kunnig. Men förft fann jag min fkyldighet fordra, at under-

— kafta denna Rhabarber Kgl. Coll. Medici nogs

granna och oväålduga pröåfning, til hvilken ån- da jag ingaf dåraf åt(killige profftycken, dem

KE. Collegium behagade updraga fin Ledamot . Lazaretts- Medicus Herr Affeflor OpHenius at

nyttja och förföka i K. Lazarettet. Hvad

god vårkan vålbemålte Affeffor då dåraf ut-

rönte, kan nog intygas af det Protocolls Ut- drag jag dåröfver århöll af. den: I7 Januarii 1782, och fom jag hår bilågger under lit. Men fom något tvifvelsmål ånnu ville hånga vid en och annan, fom varit intagen af fördom emot denna drogue, få höll jag nådigt at ån ytterligare utbedja mig Kongl. Collegii Medici yttrande åfver denna Rha- barbers dugelighet, hvilket ock låmnades mig ':

genom et nytt Protocolls Utdrag af den 21 - Martii 1782 , fom hår bilågges under lit. C.

Sedan detta fåledes föregått, anfåg jag med min underfåteliga pligt enligt, at inför Hans KR. Maj:t göra en underdånig beråttelle om denna nya Plantage, och i lika underdånig-

het utbedja mig dårå Hans Maj:ts Höga au-

thorifation, då Hans Maj:t Nådigaft tåcktes

anbefalla Sitt. Collegium Medicum at fkaffa

denaa drogue i allmånt bruk, fåfom fes af vå E3 Defs /

JR a

Defs Nådiga Refcript af den 23 April 1782, fom medföljer under lit. Ds Åndteligen be- hagade ock K. Collegium Medicum uppå min anhållan "tåga Rhabarber- Plantagen i befikt- ning, fom fSkedde den 15 Julii 1782, och huru "den då befans intygas af defs Protocolls utdrag, fe Bilagan lit. E.

Hår har nu mih Herre den omflåndiga- fte underråttelfe jag i haft kan lämna , få vål om min Rhabarber-Plantages befkaftenbet, fom om förloppet med denna Svenfka dro- gue til nårvarande tid, Jag menar mig häf- va i någon liten mån gjort mitt Fådernes- land gagn, med det jag vifat måöjeligheten at i Svenik jord producera en drogue, fom i Medicinen år omiftelig, och fom vi hittils måft anfkaffa ofs ifrån mycket aflågsna orter. Det år ju en förmån för et Land, at få få- dant at växa innom defs grånfor, fom förut i en långd af år måft köpas af utlånningen för anfenliga penningar. Icke må jag tro nå- gon fkall finnas få litet patriotilk, at han ra- tar denna fullgoda vara, för det den år Svenfk, och håldre nyttjar en utlåndfk , fom år min- « dré god både til fmak och vårkan: Et få förvåndt tänkefått pasfar fig icke til vårt nu varande uplyfta tidehvarf, åtminftone ej bland folk, dom vilja anfes för at hyfa ådla fenti- ments; men at folk utan education tånka lågt, lårer'vål hånda til verldenes-ånda. Den

; Skotts« »

)

RN a MA nar SEA a DA. fort FANG ER SE GE är 71 Skottfka Rhabarbern, fom år) åfven fom min oftanåmde Svenika, tilkommen' af Siberilka från, köpes nu dår i Landet, fedan den be- funnits fullgod, med famma begårlighet fom någonfin den utlåndika: fe Herr. Doä. De RoGiers Bref i Bilagan under lit. F.7 Lik- ligt nog, at flere" Rhabarber-Plantager, ån de fom i Skottland åro, blifva efter hand

> både dår och i Engeland anlagde, få at alt

behofvet af denna drogue kan om någon tid flå at fylla innom Stor-Britannien. Så år ock » hår hos ofs at förmoda, det någre flere fko- la blifva villige, at, oacktadt den långa vån- tan på afkaftning, använda någon del af fin jord på detta flags Plantage, få at Svenk - jord må kunna föurnera all den Rhabarber fom behöfves innom Sverige. Man har på

—— den fiftförflutna tiden hår och dår i Landet

förmårkt flere perfoners böjelfe för Rhabar- ber -plantering ; men olyckligt vis hade de ej råkat på det åkta och råtta flaget, af det de ej kåndt detlamma, utan åflats med den få .: kallade Munk-Rhabarbern eller Rheum Rha- ponticum , fom år en falfk Rhabarber och o- dugelig i de fall: hvaruti Rhabarber tarfvas. K. Collegium Medicum har fått fig profbitar däraf tilfånde , utgifne för riktig Rhabarber, men vederfpelet har ej varit fvårt at fkönjas : Utfeendet af desfe rötter år. mera grått, luk- "ten aldeles fom fålelåder och fmaken nåftan dylik, ganika ftråf och fammandragande på | E 4 tun-

72 & I) oC

tungan. Hvem vil icke gårna akta fig för lådan Rhabarber? För at utröna hvarutinnan denna Sven=

fka Rhabarber egenteligen Ikiljet fig ifrån den:

Chinelilka, företog jag mig en gång at på 20 fårlkildta perfoner ingifva 2 fcrupler i fån- der, i fårfkildta omgångar, åf den ena for- ten: förft, och den andra fedan. Rheum Stockholmenfe gjorde då hos de flåfte från 3 til 5 flolgångar, men den Chinefilke ejlå många, utom hos någre få perfoner. Seder- mera låt jag tilreda Extra& af bågge forter- ne, då 3 Unce af hvardera togos, och gjor- des på vanligt fått Extra& håraf, men med deftillerat vatten. Rhei Chinenfis Unc. tres, gåfvo Extra&i drachm. novem, fufci, odore debili, fubrhabarbarino; tenacis, in, fila du- Ailis, fapore flyptico, Rhabarbarino; : Tug- gadt fårgade detta Extra& faliven gul, och tunt fArukit på hvitt papper, fårgade det grön gult ;' Solveradt i kalt vatten gaf det en fo- lutio fufco-crocea ; fom med-Vitr. Martis mörknade. Rhei Stockholmenfis unc. tres gåfvo Extra&ti drachm. -decem, fufci, tadtu mollisfimi, tenacis, in fila duåilis, odore Rhabarbarino , fapore intenfius amaro, Rha- barbarino, fubfålfo ; "fubadftringente; Tugå gadt fårgade det faliven «gul; ftruket på pap- per fårgade det: grångult; Lagdt i kalt vat- ten kåndes det halt, och uplöft gaf en fulotio falco-crocea , fom med Viariol, i Niartis Frys

fd nade

Ms An f Fre FOGR -—

| Ne CK 23 > nade. Jag tog dårefter Rhei Chinenfis drachm.j fom i B. M. infunderades med 3 qvarter hett vatten , då infafum blef grumligt grön- > gult, med fvag Rhabarber-lukt, och af en "> fyptilk) Rhabarber-(mak. En 'théfked af dets ita Infofom utfpådd med en matfked vatten,

- "uvtgjorde en gulaktig, men ej klar blandning , fom med 4 droppar folutio Vitr. Martis blef mörk , men fvartnade ej då mera af denna —— folution tillogs. Rhei Stockholmenfis drachm.j infanderades på lika fått, fom den Chinefi- fka, då man feck et infufam , fom var grum- ligt gröngult, med en dufven Rhabarber-lukt , fom hade fmak -af Rhabarber och tillika befk. En théfked håraf utfpåddes med en matfked vatten , då blandningen blef klar och gul til fårgen, famt möårknade med Jern-viåril al- deles ;på famma fått, fom blandningen efter den Chinéefilka. - Man fer håraf, at beftånds- delarne i bågge desfe Rhabarber-forter åro merendels enahanda, endaft med den Ikil- pad, at den Oft-Indifka Rhabarbern innehål ' ler mera flråfhet, då dåremot den Svenfka år mera len, och igenom fin belkhet årfåt- > ter hvad i ftråfbeten fynes brifta, varande få- ledes' på et mildare fått magftyrkande. Jag hade få når förglömt at anföra den mårkeli> ga fkilnad i beftånds-delarne , fom år'emels lan den Chineflifka och Siberifka Rhabarbern, hvilken egenteligen + beftår i :den Gips-lika fand den Oft-Indifka håller, och af J. G.

Å

74 xx) oo CK |

MopeL i Petersburg påhittad, men federme- ra af Hr. SCHEELE fällkomligen utredd, fom i min Materia Medica utförligen kan låfas, Detta Gips-åmne kunde Moper icke finna u-' ti den Siberifka, fom i Petersburg blifvit cul- tiverad. Hr. ScHEeLE har i Stockholmfka Rha- barbern efterforfkat det famma, men har ic- ka kunnat finna det, fom jag fer af hans

bref til mig af d. 22 Febr. 1782.

Bilagor. LgrS NA,

Utdrag af Hr. Dotlor DE ROGIERS Bref om Doéå&. HoPES fått at fköta Rheum Palma- tum , från Edinburg d. 2 Oåob. 1779.

. I:o, Rhabarber-fråö kunna fås antingen Höft eller Vår. -Om Höften bör det fke i krukor eller lådor, för at kunna förvara de unga plantorna för Vintrens förödande; men om Våren kan man få dem på kall jord. 2:0, då fåningen fker om Höften , böra plan- ” torna utfåttas i futet af Mars eller början af April, fom fvarar emot Maji månads början i Sverige. 3:0, Plantorne trifvas båft i djup fvartmylla, och fåttas ej tåtare ån en och en half fot från hvarandra. 4:0, Förfta året kan man mellan Rhabarber- plantorna få andra faker, fåfom Rofvor; Morötter eller Kål, men edan bör marken hållas ren emellan

"dem

ÄR )o0C 75 dem. ' $:0, Efter flere år fedan rötterna er- hållit fin fulla mognad, tagas de up, fom

bör fke i tort våder, i Augufti, Septembris .

eller O&tobris månad, då man ftrax hånger up dem i Öppen luft” för 2, 3 eller 4 vec- kor, juft fom de åro, utan någon åtgärd, fåfom fköljning, aftvåttning m. m. 6:0, Där- på rifves eller fkrapas yttre barken eller cu- ticula af, roten fkåres i fycken och hånges på fnåre med 3 tums afftånd mellan hvarjé flycke , uti et rum-af 90 graders vårma på Fahrenheits Thermometer, til defs:den år fullkorcligen torr eller hård. 7:0, Når roten år. vål torkad affkåres yttra mörka delen och ytan fMåtas med en fkarp Rafp. 8:o0, Man

får ofta på famma fålle Rhabarber af olika egenlkaper , få at fomliga åga båttre lukt och

finare fibrer. 9:0, De på, och omkring fpetfen af förre rötter befinteliga knoppar; tjena til utplantering, om de affkåras och

utfåttas, frilka eller torkade. 10, Rått ofta. måfte rötterna tvånne gånger paslera tork= nings-rummet, i fynnerhet om de ej förvaras

i tort rum, infvepte i Bomull.

| anflåldte förfök på K. Lazarettet med den Rha=

FN

Lit. B. |

Utdrag af Protocollet i Kongl. Cöllegio Mi- dico den 17 Januarii 1782. 4 S. D. anförde Affefflor OpHerfvs , at, efter

bar=

4

SR är De

barber, fom Profeffor BerGius uti fin Malm- gård låtit cultivera, hvarpå prof vore til Col- legium inlåmnadt, "bade han funnit, at den : i alla affeenden fvarar uti godhet och flyrka emot den utlåndfka. Ar och dag förefkref- ne. In fidem. D. WICKMAN:.

I BRL Br

Utdrag af Protocollet, hållit i K. Coll. Medico den 21 Martii 1782.

S. D. Sedan flere Coll. Ledamöter , efter . anfrålde förfök, låmnat fördelaktigt omdöme om den Rhabarber Prof. BerGius låtit cultivera, och "hvaraf prof til Collegium blifvit inlåm- nadt , infltåmmande med hvad- Afleffor ODHE- LIUS uti Protocollet af d. 17 fiftl: Januarii redan anfört, beflöt Collegium, at genom Protocolls utdrag dårom , uppå begåran, låm- na bemålte Profeflor betyg. Ar och dag. In fidem. D. WICKMAN:

Lit. D.

GUSTAF med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och Våndes Konung &c. &c. &c. Arfvinge til Norrige famt Hertig til Schlefs- vig Hollftein &c. &c. &c. Vär ynneft och Nådiga benågenhet "med Gud Allsmågtig! Tro-Tjenare , Archiater och Prefes, Ridda- re af Vår Nordftjerne - Orden, få ock fam- telige Ledamöter i Vårt Collegio Medico.

Hos

; | V ij fo

ASEAS

IE 6 CE NR

Hos Ofs har Profesforen'PETER Jonas BER-= GIus i underdånighet anmält, at, fedan han. med mycket befvår hunnit anlågga en Plan- tage af åkta Rhabarber, aldeles af famma art med den Sibérifka, har famma anlågg- ning, den han, i anfeende til den långre tid fom fordras, at bringa denna rot til erfor- derlig mognad, uti flere år måft med koft- nad underhålla, nu mera blifvit få vida bragt, at de prof han af defs Rhabarher til,Eder inlåmnat , enligit Edra honom döäröfver under den 17 Januarii 'och den 21 Martii inneva- rande år meddelte intyganden, funnits uti al- la affeenden fvara: uti godhet och flyrka e- mot den utlåndfka: I anfeende hvartil, - och fom utvidgandet af denna Plantage, hufvud- fakeligen upmuntras "igenom nödig affått.- ning å berörde drogue, hvilket åfven , i mån af Planhtagens tilvåxt, fkulle fitta honom i

fånd at ytterligare fålla prifet på defs' Rha- ' barber, fom redan blifvit fatt "en god del

under det den utlåndfka nu i Europa gåller' hvarigenom jåmvål export dåraf til utrikes orter framdeles torde kunna blifva 'möjelig , bemålte Profeflor :underdånigaft anhållit om Vår Nådiga Befallning til Eder, at bringa denna Svenfka Rhabarber til det förtroende hos Allmånheten, fom hittils fallit på den

utlåndfka, och at upmuntra Rikets Låkare at

denflamma åt fjuka förefkrifva. Och fom. Vi

med Nådigt vålbehag anfe detta Profeflor

BER«

78 & +) 0 (I

BerGII företagande, och, til vedermåle dår- af, famt til upmuntran för meranåmde cl feffor at med defs berömmeliga bemödande. hårutinnan-fortfara och ytterligare utvidga defs påbegynta Plantage , vele Vi hafva Eder Nå- deligen anbefalt, at. med: all. forgfållighet til- fe, det denna Svenfka Rhabarber, igenom det at Låkare i Riket upmuntras at förefkrif- va nyttjandet dåraf åt fjuke, och Apotheka- re i följe dåraf at den fig tilhandla, må kun- na bringas til det förtroende hos Allmånhe- ten, at bruket af den utlåndfka i fämma mon måtte förminfkas, fom tilgångarna på den in- ' bemfka kunna hinna at ökas, Så gifve Vi Eder fådant hårigenom i Nåder tilkånna, och -hafve dårjämte velat låmna Profefforen Berqalus frihet, at fjelf, ehvareft han i Ri- ket för godt finner, låta förfålja den Sven» Ska Rhabarbern , antingen hel eller pulveri- ferad. Hvarmed Vi befalle Eder Gud- Als- mågtig Nådeligen. Stockholms Slott d. 23 April 1782. val

GUSTAF. J: LItJENCRANTZ.

Lit. E.

Utdrag af Protocollet, hållit i K. Coll: Me-

dico d. 13 Martii 1783. > S. D. Anhölt Prof. Bergius at få del af Pro-

3 )

S

kl Ku,

/

Ö

d 3

M Kv j å hö

fö

— Protoc. för d. 25 Julii 1782, i hvad fom rårer

cbefigtningen öfver hans Rhabarber-Plantage, begårandes tillika at Collegium ville ntläta tig, hvad det, om denna Rhåbarberns vwvårkan ; fedan dew”tiden, ytterligare årfarit: Och fom närvarande Collegii Eedamöters årfaren- het Sfverenskåmde "med hvad til Protocollet” SR om "denna Rhabarberns 'goda- vårkan blifvit anfört , få fkulle fådant genom, utdrag af Protocoller til bevis på begåran låmnas: År och 1 dag törelkrefne. "In fidem;

/ D. WICKMAN:. Utdrag af Protocolet hållit i K. Col. Mer: ns dico d. 25 Julii 1782.

S. D. Beråttade Deputerade,, at de förfogat fig til Profeffor Beroi Malmgård, ovoch dår befedt tvånne ftora och änfen- liga Plantager af. Rheum Palmatum, utom en fom för rågnvådrets fkull ej kunde be- digtigas 3 Hvarföratan. fans en liten. fång af Rheum ;Rhaponticum, hvars blad: Pror. fefforen fade fig nyttja . uti matrednin- gen. Förrådet af defs torkade tötter . be- fans tillika, få vål i anfeende til quantitet fom" qualitet , godt och anfenligt; och ha- de Profesforen äfven en god del ”pulveri- ferad inlagd uti Sten-krukor. År och dag förelkrefne. In fidem. RER D. WICKMAN.

Lit: F.

80 ' i EO RENRR Ert. Utdrag af Do. DE RoGiERS Bref, dat. Es dinburg d. 28 Januarii 1782: I anledning af M. H:s Bref och fråga an-

"gående befkaffenheten af Skottika Rhabar- bern, och huruvida den i godhet och flyr-

ka kan jämföras med den Siberifka och Chi-'

nefilka , får jag hårmedelft den åran beråttay at då den, under: plantering, torkning och beredning få fkötes, fom det: fker i Edin- burg af Dodcor Hope, eller efter den be- fkrifning jag af honom fjelf fått och redan til Min Herre öfverfåndt, får man en Rlha=- barber, föm få liknar den Siberifka både i utfeende och ftyrka, at den i bågge desfa affeenden öfvertråffar den Chinefilka, enligit de förfök därvid blifvit gjorde både i En- geland och Skottland. Profeffor Horze hat

äfven fjelf beråttat mig, at den i anfeende .

til effe&en ej allenaft egalerar, utan åfven i- bland Ööfvergår den Siberifka, och at den hos honom håmtas med lika ftor begårlig- het och betalas til famma pris med den ut-

låndfka.

I Leipfig år nyligen från Trycket ut- kommen Fortfåttning af Hr. Bergs- Rådet CRELLS Neuefte Entdeckungen in der Chemie, 4:de, $:te och 6:te Delen, (a) jämte

ån=

(a) Se denna Veckolkr. Del. 3 p, 129,

fönnda oe. JO

2 ro (a 8I

> ftåndigt-Namn- och Sak-Regifter öfver alla 6 Delarne. Utaf denna nyttiga. Skrift åtnöja + vi ofs at hår endaft nåmna de Artiklar , fom icke finnas förut i åtfkillige Vet. Acasz demiers Handlingar. I A:de Delen be fkrif- Ver Hf. Köstun Hr. v. Borns och fin es + Ben Blåsbålg til Chemilke förföks och hafti. Nr ga fmäåltningars anftållande i fmått, i anfes «ende til det dårvid varande Blåsrör. Herr > LICHTENSTEIN om Benzoé falt och defs förs | hållande emot andra kroppar; det år et Es du&tum och hörer til de fura falterne, låfer fig i kalt vatten då förft up når bitterfaltsa Jord blifver tillatt.. Hr. InseMAN århöll utor en Centner Brunften från Hefeld, 43 fkålp. Metall, fom var järn och Kopparhaltig , och befkrifver de dårvid brukade Flusa fer och handgrep.. Hr. HeYne beråttar fina — förfök med Anemone Pulfatilla, fom gaf hos nom Camfer, (a) hvilket Marum Verum Ica

ke låmnade, ej heller Trågårds-krasfen. Hr. WesTRUMB Om Acidum Salis , dulcifierad ge= -hom tilfatts af Brunften 3 hvilken procefs Hr. B. R. CRELL i $:te St. p. 84 vidare utfört a åfven fom i fin Disf. de Acidorum , inpria : mis nitrofi. et Muriatici, dalcificatione. Helmft, 1782: Ingen ting går af Brunften öfver i Acid. Salis dulcif., han befriar henne endaft N:o 6. sa F | för (a) Se Del. 3. p, 133:

SN

SA RE VAPNEN

82 & ol

för det henne egna brånbaraz Hr. WEsTRUMB har emedlertid fortfatt fina förlök i 6:te St. p. 101. Hr. HAGEMAN om den blå-fårgen [om : Refina Guajaci får i et glas når det fåttes til ljufet, och famma fårgs nyttjande fom up- kommer genom Spiritus Nitri. Hr. TIELE- BEIN om Cryftaller af Perfilie- olja och Hr. ABIcH om tilökning i vigten hos Calcinerad Zink. Hr .HAGEMAN om Bolmörts (Hyofch.) antåndande med Olja, til uplysning om hån- dellen i Petersburg , dår en blandning af Hamp-Olja och Kimrök råkat i brand. I Femte Delen. Hr. WieczeBs underfökning om det få kallade Hafs-/kummet , hvaraf Pip- . hofvud göras; han fant dåruti Kifeljord och - Bitterfalts jord; hårvid år en Note af Herr Prof. BECKMAN med nyare efterrättelfer om denna jord. Hr. Prof. SToRR om Läåkare- Konftens fördelar genom de nyafte uptåckter angående naturen af Eld! och Luft, befyn= nerligen i affeende på andedrågten och fköt- feln vid Hetfiga och Chronilka fjukdomar. Hr. Hermestepts Chemiflka underfökning af Mjölkfåcket, hvilket beftår af vårkelig Såc- kerfyra, Kalkjord och brånbara famt flems= miga delar. Om Napbhta Nitri efter Hr. Fi1- "SCHERS (egentéligen Hr. BrocKks) Method. . Hr. Binpremm kallar Brunften den minerali- fka cameleon, i anfeende til de åtfkillige fårgor fom vid defs uplösningar och bland-

ningar upkomma. Herr BERNIGAU bevilfer Luft«

Kv & C £ , Å ) Xx I ol K 83 Luftfyrans nårvaro genom Salis Alcali förån. dring. Et fråmmande Medelfalt fom finnes i Potaflka fkall likna Borax? (dår år ock Acis dum Salis förut funnit). Hr. LICHTENSTEIN har i Potalkan funnit en Tartarus Viå&riola= tus och Selenit, hvilka förfök han befkrifver i 6:te Delen p. 108. Den oantåndeliga Py- riphorus, af egen fammanfåttning, lårer Hr, ILSEMAN at genom Acidum Nitri fåtta i brand. I Sjette Delen: Herr Prof. GMEuns förfök med Mumier; Egyptierne hafva haft flere fått at balfamera , hvarföre ock förlöken med fle= te Mumier böra falla olika ut; vid desfe för- fök kunde icke utråénas at Egyptierne nyttjat hvarken Afphalt eller någon Refina eller Na- trum. / | Om Jdärn- prof ; de böra vara åt(killige, ' — fåfom Jårnmalmen fjelf icke har enahanda — beftåndsdelars ; fr Om Flufsfpat 3; A. håller defs Syra för en föråndrad Viériol-fyra, men icke för en — Salt-fyra (men om hon med Acidum Nitri blandad gör en Aqva Regis och léfer Guld?) Hr. Bergs-R. BucHHortz! om Myr-eather, hvilken han, oaktadt Hr. ARvIDsOoNs tvifvels- mål, kunnat/ tilreda; hvar enda Syra fkall med Spiritus Vini kunna gifva en fin Olja. (vid detta tilfålle, villa vi dock mårka, at Hr. WesTtENnDORFF vål förtjänar beröm för tin concentrerade Åttika och Attike- Naphta , men defs bekanta Skrift utgafs ej förr ån 1772 ; LI AR

hvar«

1 MN

84 2 I 0 CX

hvaremot Hr. ScHifreLs Disf. de acidis con- centratis et dulcificatis , fpeciatim de Vegeta- bili fumante et dulcificato, under Sal. Prof: JunrKer i Halle, utkom redan 1759) Herr HaAcQveTts förfök at utur den rå Qvickfilfvers- Malmen från Hydria göra Cinober, förnåm- ligaft genom Järn-kåril. Hr. GötttingGs Bi- hang til Hiftorien om Bitterfalt, befynnerli- gen det flaget fom utvittrar på gamla Thon- fSkifriga murar och fom orått utgifves för Salt= petter. Hr. ScHÖnvALp om en fkarp fmörlik : Olja af Radix Pyretri, och Hr. GRÅBERG Om Olja af Rad. Valerianz, hvarmed förfök blif- vit gjorde at bota Convullioner. — Sluteli- gen förekomma utdrag af hvarjehanda nytti- ga och angenåma Bref rörande Chemilke åm- nen. (Erl. Gel. Anm... 5. St. 1783.)

£

Befchreibung der Epidermie, welche im Frujahbr defs 1792:flen Jabres in mebhreren gegenden vön Europa geherfchet , und unter der nahmen der Rusfifchen Krankheit bekant geworden, år Titelen af en från Trycket i Giesfen utkommen Skrift på 4 Ark, utan namn på Au&or eller Förlåggare; af hvilken grundeligen fkrefne Afhandling följande i korthet anföres: ?? J början af Martii mårk- ”tes ovanligen ftarka och haftiga föråndringar i

våder«

& I o0o (CX 85 ”yåderleken , hvarpå denne Epidemilke fjuk- ”dom yppades, hvilken dock icke var far-' ”lig och dödande, dåreft icke den fjukas e- gen förfammelfe, Låkares vårdslöshet eller ”en förut förfvagad kroppsbefkaffenhet därtil ”bidrog. Denne Epidemie var från andra

dylika dåruatinnan fkild, at den angrep förft »de rika och förnåma, då den fattiga eljeft

2gemenligen förft fjuknar, men hvilken nu ”fenare blef "anfallen. - Hafvande , Heåifke ”och med tårande Febrar angrepne, blefvo

”farligaft angrepne, åfven fom de klenafte

RAN -

FR ARNE

”och ftarkafte kroppar hårdaft ledo, men ”medelmåttigt rafke kommo låttaft dår- ”ifrån. Denne fjukdom var en wvdårkelig Fe- ”bris Cätharralis , ehuru den yttrade fig med.

olika fymptomer, efter patienternes enfkil-

”te befkaffenhet.? (a) (Erl.: Gelert. Anm. Beytr. 52 woche 1782.

Armee ana

; F 3 D An

TSAR SÖREN HR TEATERNS EEE MA ERE

(a) Jämför hvad om famma Feber är anfört i dén=

na Veckofkr. Del. 3 p. 340 fq. och hvad: fom utur Hr. Prov. Medicorum Embetsberåttelfer til Kongl. Coll. Med. för 1782 finnes. dårom hår

nedanefter p, 93 infört,

86 Xx I ol FK

DL Anti Mephitique, ou Moyens de detrui-

— Fe les Exhalaifons pernicieufes et Mor- telles des Fosfes dPaifance, Podeur in-: fedé des Egouts, celle des Hofpitaux, des Prifons, des Vaisfeaux de Guer- re Ic. ave I émploi des Vuidanges neu- tralifés, & leur produit etonnant. Par M. FANNIN, Seign. de Comte-Blanche Tc. 2 Ed. 1782. Paris. 80 p. 8:0.

Policen i Paris har haft mycken möda at i en få folkrik Stad kunna afbålla fkadeli- ga dunfter och förbåttra de oumgångeliga. Uti närvarande, på allmån koftnad tryckte Afhandling, gifves dårom de tydeligafte fö- refkrifter, hvilka i famråd med Kongl. Vet. Acad. i Paris åro föreflagne. Någre medel funnos dels för koftbare, dels emot förmo- dan kraftlöfe , fjelfva Acidum Vitrioli vifade icke nog vårkan, men Vin-Åttika har gjordt upfligande fkadeliga dunfter fnaraft och på- liteligaft ofkyldige, genom deras neutralife- rande. Många förfök i flere betydande och hår nåmde Måns nårvaro, hafva bevift at i det ftora Aftrådet i Invalidhufet, den elaka ftan- ken blifvit borttagen ånda up i 4:de vånin- gen, genom påfprutande af, 12 unce Vin- Åttika blandad med 1 unce Lavendel-fpiritus, hvilken goda vårkan råckt hela 48 timmar, fafån detta aftråde ouphörligen BRA

t=

vi

i /

;

(RLTER 0 (CE = 87

— Altfår flark Åttika bör fpådas med vatten.

A. håller före at, til Rums renfande, det år båttre at låta Åttikan updunfta på glödande kol, ån på jårn eller ftenar. Uti denna Af handling förekomma futeligen hvarjehanda Dyttige police - anftalter. ( Gött, Anz. 1782: St. 192.)

— Philofophical Transattions of the Royal

Society of London. Vol. LXXI nad the Year 1781. |

Utur Phyfifke afdelningen af I Del. för- tjäna följande afhandlingar vår upmårkfamhet:

N:o 1, Befkrifning på Tigerkatten från Cap, af Hr. Prof. FORSTER i Halle:

I feder och lefnadsfått kommer hon öf- verens med vår Hus-katt, men har en kors tare fvans och ofvanpå kroppen aflänga men under buken runda flåckar, öronen åro fvar- ta, men utanpå hvardera finnes en hvit half. månelik flåck. Håruppå bifogas åfven Fi- FA N:o 11, Förfök om åt/killige Solters egenteliga

syngd och dragande kraft, af fir. R.: KIRVANs

Til at utröna det förra hos flytande kroppar, håller Fr. K. det för fåkraft at vå-

F 4 ga

88 & 6 CC

ga en falt kropp förft i luften, fedan i vat-

ten och dårefter i den flytande fyran , hvar- på den förluft i vigt fom han dåruti lidit, dividerad med den förluft fom han lidit i vatten , antages fom en fådan flytande kropps egenteliga tyngd. 'Hårpå utråkvas tyngden af en cubic-tum Luft af åtikillige flag. Se- dan följer en Tabell på egenteliga tyngden af Acidum Salis, Nitri och Vitrioli, efter fom de med mer eller mindre vatten blifvit upfpådde, famt deras förhållande til Alcalia i Medelfalter,, hvarvid Hr. K. noga upgifver fit arbetsfått. Acidum Salis , hvars egenteli- ga tyngd år - 1,225 har uti 180 gran 48,7 gr. Syra och 13153 gr. vatten; 8,3 gr. Cau- fikt Alcali Vegetabile behöfva til fin måtning 3,55 gr. rent Acidum Salis, och 100 gr. Sal Febrif. Sylvii, når det år tort, beftår af 28 gr. Syra, 6,55 gr. vatten och 65,4 gr. Alkali. I 12 gr. Acidum Nitri, hvars eg. tyngd år = 1,389, åro 3,55 gr. Syra och 8,4$ gr. vatten; I 100 gr. fullkomligen tort Nitrum åro 28,48 gr. Syra, $,2 vatten, och 66,32 Alkali. I 2419,75 gr. Acidum Vitrio- i, hvars eg. tyngd år - 1,819 finnes 1376, 171 gr. Syra och 1143,597 gr. vatten. Uti 100 'gr. aldeles torr -Tartarus Vitriolatus finnes 28,51 gr. Syra, 4,82 gr. vatten och 66,67 gr. Alkali. Eldfaft Alkali Vegetabile fordrar til fin måttning lika mycket af desfe 3 Mineralifka' Syror, når de åro fullkomligen

renag

SA fee SSG

3 ) oo (CK j 89

'réna ; fom icke utgår fylle hälften, hvilket

på vift fått phlogiftiferade. Sedan följer för- fök på eg. t.raf faft Luft i defs' bundna til- fånd: Fyra gånger brånt rent och heltorrt Alcali 'Vegetabile, fom på Centnern ånnu -håller : 21 gr. faft Luft, har en egentelig

tyngd af $,0527: Når, det uplöfes i hvarje-

handa proportion , föråndras ock defs tyngd; enligt en bifogad Tabell. - Denne afhand- Ting år ock 'fårfkildt tryckt.

> N:o VI) Den få kallade Calecut/ke Tuppen

/ (Kälkon) befkrefven til fina feder och egenfkaper

RARE EE

af Hr. PENNANT, hvilken vifar at han hårftammar från America, och at den icke varit kånd i "Europa före "den Verldsdelens uptåckande,

ehuru någre 'Naturforfkare velat det påftå ; hårvid år "bifogat ritning och befkrifning på

en Monftrös fot af en ”fådan Fogel. 1524

; förmodeligen förhåller fig lika med alla an- — dra fena Syror. Concentrerade Syror åro

kom han förfta gången til England: Fröet

af” Digittalis purpurea år et gift för. honom.

N:o XI):Befkrifn. på Trålufen (Termes) i Africa och" andra heta ”Lånder, af Herr SMEATHMAN: förft defs mångfaldiga namn; fedan defs 5 fårfkildta fpecies, belkrefne ef- ter LiInner method af Hr. SotLAnDpeR, Belli- cofus , Mordax;> Atrox , Deftrudor och Ar-

borum. De åro vida fkilde från Myrorne, - med hvilka de uti ingen ting Öfverensftåm= ma, ehuru deaf några kallas hvita Myror;

Es de

2

or RR ) oo ( JR

de höra til vingade Infe&erne, hvarmed de i fit fullkomliga tilltånd åro förfedde, (kan- fke likafå vår inhemfke Termes Pulfat. (a) Hvart fpecies lefver i fårfkilt famfund, be- ftående af 3 flags invånare, arbetare, folda-

zer och adel; denne fenare flaget har vingar.

och år et fullkomligt infe&, [om de andra två forterne icke åro, förfedd med aflelfe- lemmar > de åro få flitige i fit förförande arbete, at dår för 2 eller 3 år fedan ftådt en folkrik Stad, fom blifvit öfvergifven, fer man icke minfta fpår dårtil, utan en tjock fkog på fållet upvuxen. Desfe Infe&er byg- ga fig flora hvålfda boningsrum af mörkbrun Thon, fom åro -hårde och utantil tåmmeli- gen likna ftora kågelformiga högar, hvaraf merendels flere flå bredevid och på hvaran« dra. Rummet för Konungen och Drottnin- gen, eller de två enda fullkomliga Infeåer- ne, år ned vid jorden och har på alla fi- dor, åfven ock under fig, rum för en ftor hop foldater och arbetare, fom höra til des

ras betjäning. Efter aftelfen får Drottningen,

fom utomdefs år flörre ån de andra, en ma- ge If00 a 2000 gånger flörre ån hela hennes öfriga kropp. Deras vårfta fiende år Myran, hvilken de, lika fom deras andra fiender, icke kunna emotfiå. Hus och tråd blifva af dem ofta förftörda innan man vål blir det

var«

Ca) På Svenfika Våggfmed.

'

oo I o C 91

- varfe, emedan de långe arbeta under jorden; ' > Tråden hålka de ut och låta endaft barken bli qvar, hvilken de ock ibland kliftra med fitt af Thon gjorda kitt. Soldaterne flå vagt vid deras boningar, och då fienteligt angrep fker gifva de bud til Samhållet, famt anfal- "Ja fienden med bett, fom gifva blådande får. Konungen år mycket mindre ån Drottningen. > En art af desfe Infe&er marchera ofvanpå jorden i flora hopar och: ordentliga leder, famt fynas hafva upfyningsmån. Til uplysning af alt detta åro figurer bifogade.

I Delen II förekommer N:o III. Be- JSRrifning på en fynnerlig Land-Vind i Africa emellan Cap Verd och:C. Lopez , af Hr. M. Dogzson. Han kommer Oftan ifrån i Decem- ber, Januarius och Februarius; Fantees , en Nation vid Guldkuften, kalla honom Har-

> mattan; han år icke bunden vid visfa dagar,

— timmar eller månfkiften, blåfer icke få ftarkt — fom fjö-vindarne , varar ibland et par dagar, "ibland långre; med honom följer en ftark — dimma få at man ofta ej fer en hand ifrån fig. Solen fynes endaft "några timmar mid- dagstiden, helt mildröd, få at ögonen vål tåla fe henne. Denna dimma fåtter fig öf- ver alt, blad och Negrernes hud blir dåraf hvitaktig, men defs vidare befkaffenhet har Hr. Dogson ej kunnat uptåcka. Under det denne Vinden påftår vifar fig icke den Pr

a

IN

92 4 ) oo ( KX

fta fugtighet i Atmofpheren, hvilken torka förftör alla fpåda örter, "gör gråfet til hö, tråvårke kröker fig och fpricker, huden af månnilkokropparne, . på de flållen fom åro blottftålte för luften, blifver får; kliar fom af flark hetta, oagtat luften år kall, och man - blir nödfakad at ofta dricka, ehuru man ej år torftig, utan för en befvårlig torka i mun. Påftår denna Vinden 4 a 5 dagar, få går yttre huden förft af hånder och fötter och fedan på flere flållen. Når fvett upkom på de af klåder betåckte ftållen; var han fynner- ligen fkarp. Når Sal Tartari fråldes ute i denna Vind, få förblef det tort, både natt och dåg; var det med vatten fugtat få tor- kade det öfver natten. Med alt detta år dock denne Vinden ganfka helfofam. De fom af Frofsfebrar åro. fjuke blifva gemenli- gen frifke, och de fom genom åderlåtning eller andra ftarka afföringar åro kraftlöfe, få, Låkarne til förundran, fine krafter åter. E- pidemilke fjukdomar , fåfom Kopporne, blif- va icke allenaft dårigenom fillade, utan de redan 'nedfjuknade kunna ock göra fig nåftan fåkre "om en haftig bjelp; det fynes fom Koppympningen under den tiden ej vil bita på. Sluteligen förekomma gilsningar om or- faken til denna Vinden. ( Gött. Anz. 1783: St. 27.)

Ut«

Å fe J

N

MR RA NRA OR Utdrag af Provincial Medicorum Emb.

Beråttelfer til K. Coll. Med. för år 1782, gjorde af FoH. REFTELIUS.

4 Aflefjor Biom i Hedmora har mot Kik- boftan, fom i början af året vifade fig hos

Barn, med förmon nyttjat Lettsoms Me- del (a), med den åtfkilnad, at T:ra Can- tharidum i ftållet för Kinkina-T:r eller De- co&, blandades med, Emullio Quasfiz på

följande fått:

Re. Emulfion. Quasf. (ad -modum Es

mulf. Kink. Ph. fv. parat) 12 Unce. Tin&. Canthar. ph. fv. I Drachma.

Elix. paregor. ph. fv. Edit. 1:2 6 Dr. M.

Ä p Y Häåraf gafs et matfkedblad åt et 8 års gammalt Barn, famt i proportion mindre ät

dem fom voro yngre. Efter 8 dagars bruk

- uphörde kråkningarne och den fvårafte kik-

ningen aldeles. ' Sedermera brukades mor- gon och qvåll et Elixir af Extr. Nicot. So-

dut. in Tin& Enule 1 Unce, åddito Syr.

papav. Unc. Dim. hvaraf togs från 25 til 50 droppar i fender: Och når på detta fåttet fortfarits i 3 veckor, var hoftan aldeles öf-

.vervunnen.

S n ufa

(3) Se denna Veckofkr, Del. 3 p, 52s

0

94 ot Dn sjö

Snuf-Febren (a) befökte, åfven denna ort, fom en allmån farfot, och började på. famma fått, fom en vanlig Catarrhe. Stun- dom åkorå den med mera håftighet i följe med ftygn i bröftet, då bloden efter åder- låtning vifade fig litet inflammerad, men i- bland och allmånnaft af icke annat utfeende ån hos en frifk, utom något mindre lympha.

Farfoten fkonade ingen; den angrep både fåmre och båttre folk. Såkert tecken til båt- tring var då de fjuke antingen började jämt fvettas om nåtterne, och hofta up en feg hvit flem, eller då urin fatte et ymnigt mjöl- aktigt [ediment; klagade de fjuke öfver flygn, nyttjades famma Cur, fom i Peripneumonia Catarrhalis. - Allmånnaft förekom fjukdomen utan ftygn och bhjelptes då med Digeftiver och Diaphoretica. Starka fadorifera gjorde åtminftone i början ingen nytta.

' Med: utmårkt nytta har Barn brukat Inful. H:2 Violz Tricoloris emot Reformar och Skorf. (b)

En hederlig Ståndsperfon hade i flere år alla Vårtider dragits med torra och klian- de Reformar ( Herpes Serpigo, Sauvagefii ) omkring halfen. För honom ordinerades nåmde Infufam blandat med Mjölk. Efter 14 dagar feck han et grufligt utflag, öfver

hela

(EU (NINE (2) Se p. 84.

Cb) Se denna Veckofkr. Del. I p. 9.

-

NO CR

Ner: tech / vår. han. med; Infoföm/$

d | 8 dagar til fortfarit , voto både Reformar och

utflag förl[vundne.

Tinea ferina Capillitii. hade nu på an- dra året angripit en Bondhuftrus hufvud.

"Hon upmuntrades til famma medel, och efz ter 7 veckor var hon fullkomligen surtratt

Mot Crufta La&ea nyttjades Extra&um

- Viole Tricoloris på det fåttet, at et halft - måt(kedbiad Extra& uplöftes i et qvarter up-

kokad Mjölk, och denna portion fkulle af

et Barn om 4 år innom dygnet utdrickas.

Prov. Med. har ej haft tilfålle" at anmårka

om, under bruket, urin, luktade: fom Katt-

; urin, men Barnet blef botat. Af utflagets | ökande tycktes detta medel åga något kraf- > tigt expellens hos fig; men för Öfrigit torde — defs egenteliga kraft beftå i et mucilagineuft våfende , och at det därmed agerar fom an=

dre mucofa, neml. Lubricando vafa, invi-

fcando humores.

I Augufti månad inkom Kikhoftan i et

hus dår 4 ft. Barn voro från I til 8 års ål der. Prov. Med. ville fe hvad Tinå&, Cos-

locynthidis och Fetida ph. fv. dåremot kun- de utråtta; Ana dåraf gafs från 6 til 20 drop-

| par 3 a 4 gånger om dagen. Detta laxera= de tilråkeligen och både kikning och hofta

— Öfvervans innom 3 veckor. Framdeles lofs

var I

96 SD NEJI en

var han flere förfök , fåfom nådige innan nås got kan fågas med vifshet om medlets tils förlitelighet. ; ;

Prov. Med. Doå& "RYDBECK i V adflena,

En Malign Flufsfeber var gångfe i defs diftri& förledit år, fom likvål förft på Våren blef befynnerlig. 2:ne perfoner, då de lån- ge legat i fjukdomen fingo, efter beråttelfe, en klar fvulnad på ömfe fidor om munnen, likafom alt varit i en blåfa, denne har fe- dermera nedfallit och fvartnat; alt köttet föll bort af kindbenen jämte alla tånderne; mun- nen var fvart och de fjuke fågo faflige ut.: (a)

Flere angreps på lika fått ; alla blefvo lyc= +.

keligen curerade , utom de ofvannåmde , huf- vudfakeligen med Radix Arnice. Hårpå följs de den allmånna Tusfis Catarrhalis , hvilken nåftan ingen i orten undgick. Hoftan blef ' vårre af Bröft-Medicamenter. Hr. D. RYp- BECK tog fjelt Kinkina I lod, blandat i halft qvarter rödt Vin, och hoftade fedan inger gång. Detta lyckades för flere fom följde hans exempel.

Prov. Med. Dodor Hiort på Gottland.

Gulfoten, (I&erus) har hela håften in= funnit fig ibland Barnen, fom fortfarit öfver i Vin=

uven

(a) Den vanliga Noma?

Ä ) oo CK 197 Vintren til denne "Vår 1783, hvaraf de åls dre Pigor-och Fruntimmer blifvit angrepne, men ingen Mansperlon. Denna fjukdom år eljeft fällfynt på: denna ort och var denne gången rått lindrig. Scarlatina år hår ingen

« fälllynt "fjukdom , "utan har i år varit nog

.gångfe ; de åldre Barnen hafva haft henne lindrigare men de yngre fvårare. Troligt år at en Angina, fom angripit flere pigor och ungdomen ,, varit dårmed blandad, hålft et dylikt utflag vit fig i arm - och knå-vecken; Svulnfjukan, (a) fom ofta omtalas, men jag

fällan fådt fe, torde ock vara en påföljd af

Scarlatina, faftån den åfven angriper gam-

malt folk; den år ibland dédande, men fom

den mått vilar fig på gemene man och tjen«

- fefolk ; få begåres fållan Medicamenter dårs

emot. OR re fom fifil. Vår få allmånneligen

grasferade i många orter (b) började hår

med alfvare i Pingftveckan, (19--26 Maäji) 3 I fynnerhet Söndagen efter Pingft, d. 26, kom den med en haft öfver de flåfta rmen-

— nilkor; hos många med Feber, fom förbyttes

til en [vår bröftvårk. Månge krafslige och

fvagbröftige fingo af henne din bane, men hos ftarkare förgeck hon ofta af fig fjelf, el- ler kande meå tjenlige medel lindras och

N:o 7. G föra

(åa) Anafärca. Ed vapAlgev . (b) Se Del: 3 Pp 340. |

98 & ) oo (

förkortas. Mårkeligt år at vådret i förenåm= de vecka var blidt med Sydvåft vind; Söån- dagen den 26 var vål kylig med Nordoft,: men åndrade fig dagen efter til behageligt Sydvåft Vårvåder, då Snufvan likvål var fom håftigaft. KURS

Omedelbarligen efter denne Snuf-feber yppade fig hår en fmittande Hetfig Feber (a) fom continuerade hela Julii, Augufti och Sep- tember månad och dödade många, få at det- ta år de dödas antal i Staden Visby med 20 öfverfteg de föddas. På Landsbygden ut- fpriddes denna Feber genom fjukt. tjentfte- folk , fom til fine anhörige utflyttade från Staden.

Pr. Medicus i Bohus Lån, K. Lif: Med. Dod. F. F. LEYONMARK.

Snuf=Febren (b) vifte fig i Uddevalla fom en I6pare-eld i början af Maji månad och dödade öfver 40 perföner. Ju håftigare han anfatt , defto kortare blef han och tvårtom ; nåftan ingen fapp i hufet dår han inkommit. Röta kunde icke mårkas; en envis Hofta, fom i början var convulfivilk, följde många dårefter hela 3 månadet. En långvarig kall N Nord- (3) Se Del. 3 Prags nd Nu (DSE Dels 3: på 340,0.

Rö EEE AR : FR

RR tr en a VE

3 ) oo CC Xx '99 :

Nordoftlig vind fynes' häfva del i denna fjuka doms allmånhet. |

. "Vu e e . . + a.

' Vid Cuten var förnåmfta indication at befordra en jämn fettning och dårnåft Ex. pedtoration , i hvilket affeendé Kerråes Mine-

rale gjorde utmårkt god nytta , brukad enligt

ph. påup. De fom dogo fingo en Catharrus Suffocativus. ;

Kikboflan , fom vie fig i Strömftad och

flutet af Julius, var icke dådande.: Hr. ÅN- DERSSON ; Pr. Med. Medbjelpare, brukade dåremot förft emetico-laxantia , hållt af Tart. Antim. och gaf fedan til årsgamle Barn z Unce Skålfpåcks-olja' ( Axung. Phoce 'Mari- ne expresla) hvar morgon och til aftonen $

' gr. Svavelblomma , med laxerande hvar 4:de eller $:te dag , hvarigenom den På 14 das - 8ar eller 3 veckor bötadess |

"Vid Strömflads Hälfobrunn hafva 39 pers foner dels blifvit hälpne, dels lifade; af des«

fe voro 2:-Epileptici, I Paralytica, 2 med

Interms Feber, 27 med Gikt; 2 med Mas

fkar; 2 med fvag fyn,; 2 med förlorad mats

daft m: m, (Fortf, e, a. 8.)

G 2 Väs

Norra delen af Lånet ifrån flutet af Maji til

-

100 "ås YA OC Våderleken och de måft gångbara Sjuk-

domar, Månaderne Fanuarius, Februå-

rius och Martius 1783.

Januarius. |

1, Klart, morg, 15, midd, 12 gr. k,

2, Klart, morg, 16 gr. kalt, Bar, 25,41. Midd,. 13 gr k,

3. Morg, klart, 14 gr. kalt; Bar, 25,35.+ Midd, 12 gr, k,

4. Mulet ; morg, 12, aft. 3 gr, k,

s. Mulet, 3 gr. k. :

6, Mulet med fnö, 13 gr. k, Bar, 25,08, Midd, 2 Sr, k, |

7, Mulet, morg., 6 gr, kalt, Bar, 25,17.

Midd, 6 gr, k, fnögade,

8+ Morg. mul, litet fnö, 7 gr. k, B, 25,27, Midd,. 6 gr. k, Urvåder hela dagen,

9. Morg, mulet, 7 gr, kalt, Bar, 25,05. Midd, 7 gr. k, :

10, Morg. mulet, 8 gr, kalt, Bar, 25,03. Midd, 7 gr. k, j

II, Morg, mulet, 5 gr. kalt. Bar, 24,96: Midd, $ gr. k. Urvåder,

12, Mål klart. 11 gr. k,

13, Morg, mulet, 7 gr. kalt, Bar, 25,25» Midd, 1 gr. ki

14. Morg, mulet med fnö, 2 gr. k. Bar, 24,97. Midd, urvåder, Therm, Os

15. Morg, mulet, 3 gt. varmt, Bar, 24,95+ Midd, tö , I gr. V+,

16, Morg,

Xx 00 16, Morg, mulet, 8 gr 0 Bar, Midd, urvåder 6 gr. k, .

I10I

17, Morg. fnå och urvåder, 12 gr, k, Bar,

25,19. Midd. 12 gr. k,

18. Morg, mulet, 14 gr, kalt, Bar.

Midd, urvåder , 14 gr, k,

19, Mulet, 9 gr. k.

20, Mulet, morg, 18 gr. kalt, Bar, Midd. I9 gr k, ;

21, Morg, klart, 16 gr. kalt, Bar, Midd, 16 gr. k,

22, Morg, dimmigt, 15 gr. k, Bar, Midd, litet fnö 9, gr. k,

23, Morg, mulet, 8 gr. kalt, Bar,

Midd, 7 gr, k,

24. Morg, mulet, 5 gr. kalt, Bar, Midd. 4 gr. E

25. Morg, mulet, I grad k, Bar, Midd, Sr. Ve

26, Mulet, I "En Ve

27 Morg. mulet, I gr, varmt, 'Bar,

Midd, 2 gr, Ve 28, Morg, mulet, dimma, O gr. B, Midd, 3 or. k, 20. Moörg, mulet , fr grad k, Bar, ov Midd, våt fnö,. O gr, 30, Morg, duggrågn, 1 gr. v. Bar, Midd, grof våt 1vö, 3 gr, V« 31, Morg, mulet, 3 grad, v, Bar, Midd, inemot 4 gr. Vv,

' G 3

25>10,

25:45+ 294 25,73. 25,60+ 293530,

24541,

292340 25,30: 25,27, | 25,08. 242000 |

Fe-

102 0 re (NE ' Februarius.

1, Morg, mulet, 2 grad, Ve Bar, 25509. : Midd,; 2 gr. ve

2, Klart, 3 'gr. k,

3: Morg. mulet, 3 grad. k, Bar, a: Midd,/3 "ot. ok, a

4, Morg. mulet , dimma, 4 gr. k, Bar, 253704 Midd, 2 gr, k,

5. Morg,. mulet, fnöyra, 2 gr, kalt, Bar, 24530, Midd, I gr, k,

6, Morg, duggrågn, I gr. v, Bar. 25 ,004 Midd, fnö, 2 gr, vi

7. Morg,. mulet, 3. grad, k, Bar, 24,97. Midd, I gr, Ky

2 Morg, mulet , I "grad? K, ”Balsa24,la: Midd, våt fnö, 3 gt. Ve ;

9. Mulet med duggrågn, 2 gr, Ve

10, Tjock dimma, om morg, I gr, Vv. Bar, 24,97: Aftonen rågn, 3 gt. V.

II. Morg, mulet, rågn , 2 gr, v, Bar, 25,19. Midd, 4 or. vi

12, Morg, mulet, men fyntes klarna, 2 gr.

"vv. Bar, 25,25. Midd, klart; :2 gr. vi

13, Morg, mulet, Therm, Oc Bär, 29,42: Midd; rågn ; 2 gr. V..

14, Morg, mulet med ”dimma, I gr,.v. Bar, 25,48. Midd, 2 gr. v,

15. Morg, klart, I grad kalt, Bar, 25,57: Midd, I gr. k, s

16, Klart , morg, 7, midd, 1 gr. ke

17. Morg:

RÖR SSA DA

FR

TM

= )e CX 103

17. Morg. klart, 2 grad, kalt, Par 25,65,

Midd, 4 gt. Ve

18. Morg, klart, I gr. varmt, Bär! 25,24,

- Midd, 2 gr, vs | 19, Morg, klart, 8 grad, kalt, Bar, 25560, E, m, mulet, urvåder , 4 gr, k,

20, Morg, Möenade 72 gt. ka Bar, 25,20.

Midd, klart; 7 gr, k,

21. Morg, klart, Kr grad, k, Bar, 255384 > Midd, Inb, I gr, v, Aftonen rågn, 22, Morg, klart, I grad kalt. Bar, 240

Midd, 2 Er varmt,

-23« Klart , 6 gr. k,

244 Morg, halfklart, 12 :gr, ky Bar, 25,08. Midd, 6 gr, kalt, ONS

25. Morg, klart, 11 gr. kalt, Bar, 25,35.

- > Efterm. mulet, :3 gr, k, I

3

26, Morg, klart, 6 grad, kalt, Bar,,25,33 ; |

Efterm, (nå, 2 gr: k,

27, Morg, mulet ,. 9 gr, kalt, Bar, 25525+

Klarnade, Midd, 5 gr, k,

| 28 FRE fnö och urvåder , IO gr k,

Martius. I, Mulet ; morg, 18, midd, 8 grik, 2, Morg, mulet, 6 grad, k, Bars 24598: - Midd. In6, 2 gr, ky Mot afte klart, Ti, gr. k,

-3+ Morg, mulet, imålnö, '6 gr, kalt, Bar, 24792, Midd, 4; akt, 9 gr, k,

fr 'G ;j j öh Morg.

104 &) oo (

4. Morg, mulet, 13 gr, k, Bar, 25,12,

Midd, klart, 9 gr. k, Om aft, vac-

kert Norrfken, cn Morg, klart, 8 grad, k, Bar, 24 ,283+ Midd, mulet, 1 gr, k, 6, Morg, klart, 9 grad, kalt, . Bar, 25,33.+ + Midd, 3 gr, k. "7. Morg, mulet, 5 gr, kalt, urvåder. Bar. 245,00. Midd, 2- gr, k, 8» Morg, mulet, litet fnåglopp, I grad. v, Bar, 24;97- Midd, I gr, v. 9. Mulet med fnö, 1 gr. k, 10. Morg, mulet, fnöglopp, I gr, k, Bar, 25,39: Midd, 4 gr, Vi II, Morg, mulet , 5 ar: kalt, Bar, Ske Snö , om aft, 3 gr. V. I2, Morg, mulet; 3 gr. kalt, Bar, 25545. | Midd, 2 gr. varmt, til natt. 3 gr, k, 13. Morg, mulet, 6 gr, ” kalt, Bar, AIR Midd, I I gr. aft, klart och 5 gr. k. 14, Morg, klart, 10 grad, k, Bar, 25,56, Midd, 5 gr. k, 15. Morg, halfklart., 10 gr, k, Bar. 25,74. Midd, 3 gr: Vs 16, Klart, 2 gr. ck, Bar, 25,84. 174 Morg, klart , 6 grad. k; Bar, 24,73: Mid dd, 2 ara V« 18. Morg, klart, 3 grad, kalt, "Bar. 25,50. Midd,. 5 gr. va I9. Morg, mulet, 4 gt kalt, Bar, 295,25: Midd, klart , 4 gr. k, 20, Morg.

4 tär 105

20, Morg. klart, 8 grad, kalt, Bar, 25,76,

Efterm: mulet, I gr, Vv. 21; Morg, mulet, I gr. varmt, Bar, 25,56. Midd, klart, $ gr. Vs

22, Morg, julati I gr, varmt, Bar, 253602,

Midd, klart; $ gr. v. 23, Mulet med litet fnö, 4 27. ,V.

245 Morg, klart, 5 grad; kalt. "Bar, 25,07.

Omkring Solen få 3 Våder-Solar, M4 3 gr. varmt, : 25, Mulet med fnå, morg. 6 gr, k, Midd, I gr. v, Bar, 25,16,

- 26, Morg, klart, 9 gr. kalt, Bar, 25,07:

Midd,; 1 gr. Vv.

27: Morg, klart , 10 gr. kalt, Bar, 245,06:

Dimma i Staden; 'Midd, 1 gr: k, 28+ Morg. mulet, 11 gr. kalt. Bar, 25,0$+ Midd,. klarnade , SBN 29, Morg. mulet, 7 gr. k, fnögade Bar, 25,26. Midd; klart, 1 gr. kalt, ; 30, Mulet , morg, 7 gr. kalt ; midd, 5 gr. v. 31, Morg, mulet , 2 gr. Vv, Bar 29,45+ Midd, klart, 6 gr. Vi

Desfe 3 månader hafva varit nog fjuk- lige. I fynnerhet hårfkade” en Febris Exa-

> cerbans, hvilken ftundom var rötagtig utan,

ftundom med petechie, fundom Infamma- torifk , och fyntes vara merendels blandad med peripnevmonie, få at mycket folk dådt.

ä 2 flutet af Martius började antalet af des-

G 5 fe

106 är I 0 i

fe fjuke: minfkas. I Februarii och Martii månader har ock Mefslingen (Morbilli) vift fig, enkannerligen på Stadens Stora Barn-. hus, af lindrig art, få at bland 60 a-70 Barn ingen enda dödt. | Akföret började efter d. 17 Martii at

aftaga, Riddarefjärden öpnade' lig vid d.: 24, men. Clarafjården kunde til fot nyttjas ånda til. den 7 April, ; Under denna tiden har”ock H:s Kgl. Höghet,-Arf-Furften CARL GUSTAF, Her- "tig til Småland, med döden aflidit, den 23 Martii kl.:7 f. m. til Kongl. Maj:ts och det Kongl. Hulets ömmatte affaknad. : Defs fjuk- dom var Dentitio' difficilis cum motibus:Con- vulfiviss Som H:s K. Höghet var född d. 25 Aug. 1782, få upnådde han endaft 7 månaders ålder, på 2 dagar nåra. i

Caroli a Linné, Eqvitis, Materia Me- dica, Ed. 4. Auéctior. Curante Fo. CHR. DAN: SCREBERO > Conf. Aul. Prof. Med- Erlang. 1782. |

Denne nya uplaga år få vål et bevis på

- Originalets vårde, fom den år mårkvårdig

för de gjorde förbåttringar. och tilfatfer. Hr.

Hof-R. har redan 1772 gifvit en ARR. SP : aga

, & ) o ( | 107 I igc af.denna Bok och Hr. TESSARI i Ver

— nedigihar 1762 gifvit en dylik. As har ån- nu mer vid denna ån .defs förra uplaga , an- — fedt sarbetet fom -egit. och gjordtö:. det ; mycket nyttigare genom egen årfarenhet: och fenare ' uptåckter; på det likvål. Originalet måtte urfkiljas, åro alla tilåkningar innefat- tade i parenthefer: och anmårkningar ,. hvar- vid Originpalets kårnfulla. fkrifart år bibehål- len. Förteckningar på Materiz Medice Scrip- tores år fortfatt til nårvarande tid; |; men någ- : re Regifter har han utlåmnat. - Afhandlin- - Barne utur Djur - och Sten- Riket har han minft förändrat, icke -en gång dår man vift vet at” ÅA. tånkt annorlunda och haft mer at fåga, t.ex. vid befkrifningen af: Lapis Ma- nati och Tali Leporini; fåtet för Båfvergåll och Vallraf; beredningen af Husblåls; vid förteckningen. på Sjukdomar dår Mufcus, Spanfka Flugor, Blodiglar, Alun ochiQvick- filfver åro kraftige.s vid Kalkftens Järn-vi- -Ariolens och Salmiakens: brulk-ms im. ;! hvils ket alt dock under förelåsningarne flår at. år- fåtta. | Men få mycket flörre möda» bar han gjordt, fi fig med Växzt-Riket;: Flere, flag åro hår för förfta gångenanförde , dels - de fom genom fin; kraft förtjänt förnyat beröm dels ock andra; under hvilka fenare kunna råk- näs Iis Äeridishiong , Lonicera: Symphoricar- k pos, Allamanda Cathartica,, Plumeria Alba, ä Bromelia Ananas, Achra Sapbta, Paris; qva= | dris

108 = 0 MR

drifolia ; Anagyris foetida, Casfia Alata , Svie- tenia Mahagoni, Pyrola umbellata, uniflora, Gypfophila Struthium, Cimicifuga foetida , Lepidium Iberis, Artemilia Campeftris, Li- chen Roccella. Vid en tilkommande Edition torde följande blifva ihogkomne , neml. Phel- landrium Aqvaticum, Hippocaftanum, Rho- dodendrum Chryfantum, Digitalis purpurea, Polygala Amara, Dolichos pruriens , Onopor- dum Acanthiam, Viola tricolor, Alnus, Pi- nus Picea, Boletus igniarius, och i Bihanget Rad. Calumbo och Lopez m. fi., fom vår- keligen bevift fin ågande kraft. Man lår ock föreftålla fig at åt(killige 8rter och nya upfin- ningar blifvit på andra afdelningar flyttade, åfven [om många preparater rigtigare blifvit utmårkte; få föres Cobeber til Pepparflågtet, Faba Ignatii til Strychnos, Semen Sabadillz til Veratrum , Simaruba til Qvasfia , Cathechu til Mimofa, Sagogryn til Sagus Rumpbii. Vid flere Artiklar finne vi nya Synonyma och nya ihånvisningar, med goda belkrifningar och afritningar; åfven fom förklaringar öfver. visfe örters förblandning och förflag til fåda- ne fom i de brukligas ftålle kunde nyttjas. I anmårkning upgifves' af huru många flag Radix Ipecacuanne tages. Denna uplaga fkiljer fig ock mycket från de förrige uti för- teckningen på hvarje Örts mer eller mindre - vårde och låkedomskraft. (Gött. Anz. 1782.

St. 133.) >

Al-

9 ' |

> Biographien fortfåttes

ox ol 109 Almanach fur Hrzte und nicht LErzte auf d. FJ. 1783. Von Hr. Hof-R. GRiNER, 8:0, 356 Pp. år i Jena utkommen. Låkare«

från I til O3; åfven fom Medicinska Litteraturens öfverfeende från' Pålk 1781 til 1782, hvilken denna gången år mycket ringa. (Det vore önfkeligit at det- ta vårkeligen nogare angåfvos t. e. i en all- mån Almanach, få hade man Vetenfkapens

" tilvåxt för et år på et flålle fammandragen:.)

Hår förekomma vidare, likfom året förut (a)

en hop nyttiga afhandlingar, hvaribland år en: hörande til Pafloral-Theologien;>+förteck- ning på Academifke Lårare i Medicinen, hvil- ka i Tyfkland ftiga til et antal af 180; Ve= ten/kapens brifler vid och utom Academier-

— ney Nogare betragtelfe af förflaget til Sjuk — doms-målningar ;z åt/kiligt nyttigt för Policen

' ar)

: CAMPER over den Ouran-Outang en eenige

RR FRE v

m. m. (Gött. Anz. 1782. St. 137.)

I

Naturkundige Verhandelingen van PETRUS

andere Aap-foorten,; over den Rhinoceros met den dubbelen Horen , en over het Rendier. flor Qv. 235 p. Amft. 1782 , år Titelen af et med 9 förtråffeliga Kopparftycken prydt - mårkväårdigt Arbete i Natural - Hiftorien.

De

(a) Se Del. 3 P- 358.

110 Ro VO FK

De gamle kånde 9 fpecies af Apor. 1) Pithecus , den Egyptilke Apan utan fvans. 2) Choiropithecus , med en liten fvans. 3) med et -hundhufvud. "4) Cynocephalus , en allmän Apa med fvans och ftora dentes in- cilores, långa kåkar och liten tumme. +£) Cebus med en lång fvans och hånder, myc- ket lika Månnilkor , från Zthiopien. 6) Lynx, fom ånnu år ofs obekant. 7 &”8) Satyrus och Sphbinx , bågge med fvans och påfar i kindbenen:. 9) Callitrix , från Egypten , med fvans och fkågg. Sedan följer. Anatomilk belkrifning på Ouran-outang , hvilken tydeli- gen updagar hvad ftor fkilnad det år emel- lan Månnifkan och denne Apa, föm utan " minfta genfågelfe bör råknas til quadrupeda. Alla Ouran-uotangs Skola komma från Borneo3 - BuFrFoNn lar aldrig fedt den råtta, utan följt Turrius och Tyson; fom endaft känt A- - porne från Guinea och Angola; lika få LIn= - né, Hoppius och Brisson; men EDVARDS och ALLAMANDS hafva kåndt de råttas .å

A:rs belkrifning om Rhinoceros med dub- bla horn, år egenteligen en förelåsning hål- len i Gröningen 1772. I Företalet nåmnes en Myrbjörn från Cap, om hvars värkelig- het BUFFON tviflat. AA. tror ät Rhinoceros varit de gamle bekant, (emot BuFFons tan- ka,) hvarom Martialis epigram: Namqve - gravem Gemino cornu fc extulit Urfum,; "anföress De 5 Rhinoceros hvilka fedan

; 1913

Fk Je (KR OM

14513 varit upvifte i Europa , hadé "endaft et

horn; men et hufvad af en från Cap infånd

Rhinoceros hade, fåfom PAusANIAS redan: bes fkrifvit, 2 horn, af hvilka det efterfta år mindre; få afbildas han ock på 4 af Domi-

TIANY mynt. Hiog Cap. 39: v. 9 och Pfalm.

22 :v. 22, måfte förftås om Rhinoceros , hvar-

- utinnan ock nu mera Hof-R. MICHAELIS in-

Tr

— flåmmer. Det gifves altfå 2 fpecies Rhi-

noceros, I) den Afatifke med enkelt rundt horn och fköldar eller fållor på huden, och

2) med 2 flata hörn; utan fållor på huden , fom endaftt fins i Africa:

Slaäteligen komma anmärkningar om Re- nar. Hela arbetet vittnar om dén noggran= het och fkarplinnighet ; fom utmärker CAM- PERS Skrifter och förtjänar , för fina många;

| anmärkningar och 'den uplysning det gifver.,

"mycken upmårkfamhet af Natöral-Hiftorien:;

> ålfkare. ( Gött. Anz.: 1783. St. ge)

| De Adfectibus. Arthriticis qvedam, cum

FRE Rn

-adverfariis nonnullis Chemicis, preci- pué circa acidum Spathi, år Titelen af-en Disfertation hållen i Erlan- . gen under :Hof-R. Deum Prefidium af Hr. GEORG SIGFR. TRIER, pro gra- du, d. 8 Nov. 1782. | s > Å: tror fig hafva fannet dt Gickt-ma'te-

ftien förråder en Animalifk Syra; vid Care

RAG«

172 & I oo (CK

methoden råknar han mycket på Guajacum ; ånfkönt ingen Taffia därtil brukas; åfven få på delarnes invecklande i Flanell.

I Andra Delen föker A, genom mänga bevis ftyrka at Tungfpatfyran ej år annat dn Kokfaltfyra. (a) Med rent Acidum Nitri gör hon en Aqua Regia; deftilleras Kokfaltfyra med röd Bolus, få angriper hon innfidan af Retorten, likafom Spatfyran gör; denne e- genfkap år åfven icke få ny fom allmånt tros, fåfom genom Portts Obf. et Animadv. Cher. vifas. Saltfyran och Spatfyran åro bågge flyg- tigare ån andra Syror, och lyfta tunga krop- par genom fublimation. Den egna tunga Spatjorden utgår hennes kånnemårke och defs nåra förbindelfe dårmed hindrar hennes fly- tande egenfkap. Denne jorden tyckes vara af Gipsart, med något Metallifkt blandad. A. har dock i den hvita Bayreutifka Stålflen eller Fårnfpaten åfven funnit en Saltfyra, hvil- ken Hr. WouriFe Pbil, Trans. vol. LXVI ic- ke kunnat finna dåri. Likafå i en egen art Hesfifk Järnmalm. A. påftår fåledes at man icke borde i Natural-Hiftorien få mycket ö- ka Slågterne, fom Arterne och Varieteterne, Den af krut upkommande Luften kan t. ex. förliknas vid andra fixa Luftarter 3 allenaft det fom man kallar elaftifkt', ele&rifkt , Eldåmne och vårkelig Eld fordra fina fårfkilta afdel- ningar. (Erlang. Gel. anm. 1783, St. 111.)

Kgl.

(3) Se p. 83.

I

2 ROT (RR 113

Kol. Vet. Acad. Nya Handl. T. III. 4:de Qvartalet. Stockh. 1782.

P. 264. Förfök, beträffande det fårgande — ämnet i Berlinerblå, af C. W. SCHéELE. > Sedan A. med fin vanliga fkarpfinnig- het handterat detta preparat i affigt at få det fårgande rent och frånfkilt, hvilka handgrep belkrifvas i de 9 förfte 6. $. famt tåla ic- ke något utdrag utan böra i fit fammanhang låfas, gör han i rto:de' 6. dåraf et kort fam- mandrag famt låfvar at om detta dmnets na- tur .ech beflåndsdelar farat väårkan på andra kroppar låmna K. Acad. del til nåfta Qvar- tal, då vi dårom vidare få tilfålle gifva et kort begrepp.

P. 588. Underråttelfe omm Medevi Surbruns nar, af T. BERGMAN.

Dårftådes åro 3 Källor af nåftan famma halt, Högbrunn, Dalbrunn och Rödbrunn, förft uptagne 1677, men förmodeligen af all- mogen i nejden nyttjade före den tiden, hvartil man. har anledning fluta af de' fynlis ga ofter- qvarlefvotne. | Då varande Archiater Urs. HjJERNE har med desfa hålfo-vatten anftålt prof, famt fe- dan gillat deras bruk; och år i fenare ti- der en nogare underfökning anflåld åren 1778 N:o 8. H Vatt«

NA. > ID LG

Vattnet år helt klart, vifar dock någon fkilnad vid jåmförelle emot det klarafte kåll- vatten.

Dels Vårma var i Augufti månad vid Brunrnens botten 63 grad öfver O på Ther- mometern; i vattubrynet var den gemenligen 7 grader (a) famt i rummet omkring Bruns-ka- ret under drickningstiden merendels några grader varmare än i fria luften.

Smaken år lindrigt Martialilk, ganfka låttdrucket , ehuru ågande någon ”hepatifk luckt (et af vattnets kraftigafte ämnen) fom dock ej år befvårande. Detta vattnet år för öfrigt ganfka JZtr; en kanna vågd få noga, fom möåjeligt kan fke , vågde 194 lod.

Genom anfålte förfök befinnes vattnet hälla 2 flygtiga åmnen, Luftfyra och Hepa- tifk Luft, famt defsutom Järn uplöft i Luft= | fyra, litet Kalk med Saltfyra ; några nåftan omårkeliga f[mulor Kokfalt och något Extra- Aivam. Mucilaginofum. -- Mårkeligt år, at mångden af Jårn i en kanna vatten ej öfver- ftiger 3 gran. -- Sedan göres jämförelfe e- mellan Medevi vattnet och de fom från Spa famt Pyrmont årligen införfkrifvas, då det befinnes 1) At ej förre mångd af Luft- fyra år närvarande, ån fom vårkeligen for- dras til Järnets uplösning och fåledes oför-

mö-

(a) Lika förhållande år vid de flåte Sv. Mineral-Kål- lor > hål& om de åro något djupe.

RR Do CAR TIS mögen at våcka deh angenåma mak de förfta glafen låmna af en: frifk' Pyrmonter-bouteille. 2) I dét fäållet "byfer Medevi- vattnet en 'Hepatifk Luft, et ganlka kraftigt åmne, fom aldeles felas,i Pyrmöonter : och Spa, fådane fom de til ofs ankomma. | | 3) Järnhalten, år i Medevi Högbrunn vid pafs. denfamma fom i .de nåmda utlånd- fka eller endaft 3 grad på kannan mindre. 4) Åt Medevi-vatten fritt från andra ån nyttiga ämnen, hvaremot de utlåndfka inne- hålla Kalk i famma Skick, fom Krtita, 8 til til 20 gran på kannan, ja, Pyrmonter hyfer Gips til och öfver 38 :gr.: på famma fymd: ' Sluteligen berömmer A. Medeyi- vattnet ' fåfom 'ganblka kraftigt och vålgörande. Til deras tjenft, fom åftunda et på Järn rikare vatten , har ågaren på A:s tilftyrkan, lofvat fåtta Rödbrunn i tilftånd åt kunna drickas, aldenftund den innehåller litet; mer Jårn i Tuftfyra uplöft ån Pyrmonter, tillika med en - god mångd Hepatifk Luft. A. föreflår fluteligen: at vatthet genom ' eget inftrument må hämtas på något djup, fålom, i hans tanka, til hålfans återvinnande bidragande. (a) | SR 0 H 2 EOS:

(a) Det torde blifva fvårt at med någon vifshet ut- röna. Flere omftåndigheter i hvarje Patients kropp, hvad lifskrafter, föregången och ännu brukelig digt, finnesftållning m. m, angår, vår-

116 3& I oC K

P. 305. Berdttelfe om en Flicka om 83 ärs ålder , hvilken i 3 år utflått åtfkilige plå- gor , men feck omfider fin Rening och mådde fedan ganfka vdl; af H. SCHUTZERCRANTS.

Bemålte Flicka, 6 år gammal, begår hjelp, plågad af alla de Symptomer, hvilka vanligen infinna fig vid mafkar, ehuru de al- drig blifvit fynliga, oagtat flera kraftiga me- del i det affeendet brukade. -- För henne ordonerades Salia digeftiva famt Bittervatten (m. m. Aret dårpå återkommer Modren med beråttelfe, at inga malkar förfports, dock vore buken ej få hård och fpånd famt matluften båttre 3 men i det ftållet hade hon 3 dagar för nedanet fådt ftarkare vårk och fpån- ningar Öfver ryggen och lånderna famt låren då likafom förlamade, dårpå fpånningar i hufvudet , olidelig vårk i öronen med nåfleblod; desfa plågor hafva fedan minfkat fig til nåfta nedan, då de återkommit. -- Detta alt har fortfarit $ månader. -- Då förefkrefvos An- tifpaflmodica, Pediluvia, Martial: hvaraf -re= ningen i förftone nog irregulairt inftålde fig, men fedan ordenteligt vid nedanet fyra dygn.

P:. 307:

fre

ka ofelbart kraftigare på hålfan ån den ganfka ringa fkilnad i vattnets qualité , fom hårrör af defs uphåmtande på 1-4:dels, en half, eller en alns djup.

& ) o CK 117

| P. 307. Anmärkningar öfver Fåhus =Curen

för Lungfigtige ; af P, J: BErGIus, Sedan Hr. Reapos lilla Tradat uti detta Ämnet blef utgifven på Modersmålet , förfök. tes denna.Cur ganfka oförligtigt Vintertiden

uti Fåbus, fugtiga och dragfulla , hvaraf för-

kylningar , flusfar , tandvårk , röda Ögon, ' fvullna kindben o. m. f£, förorfakades , fom nådgade Patienterne efter en eller annan vec- ka flytta til fina vanliga hemvift. |

A. anförer 3:ne Lungfigtigas åden , hvil- ka hvar på fit flålle nyttjade ordenteliga in- råttningar, för at vederbörligen förföka Cu- ren. Den förfla vid fin inflyttning. uti Sep. tember månad hade efter blodfpottning ans detåppa, Heåilk Feber med nattfvett, myc. ken uphoftning, fvullne ben famt dårjämte en häftig colliquative Diarrhée. Knapt hade en månad för fig gått , förrån någon förbåt.

tring förfpordes. Hon brukade ej annat ån

dels Körvel-vafsla, dels fpenvarm Mjölk med Seltzer= eller annat vatten utfpådd. — Innan Jualtiden var all anledning til defs vårkeliga förbåttring. Febren hade fagtat fig, pulfen var mera långfam och naturlig, uphoftnin-

gen ringa, Benfvullnaden, Diarrhoen i det Ve

måifta uphört &c. Ögonen voro nu endaft inflammerade, til hvilket de Ammoniacalilka

- Ängornes ymnoghet i fåhufet torde bidragit. Anda til Våren fortfors med denna Cur, då

BtÅyttning (kedde på Landet > hvareft Sqvalp- H 3 - mjölk

118 & ) oc &

mjölk och Seltzervatten druckos ; hon blef fet, äterfeck Menfes, men hoftade något och var litet andetåpt under gående. Då Höften kom tilbragtes nåtterne i fålufet men dagarne uppe i fina rum; den vanliga ut- flyttningen på Landet fkedde för tidigt nå- fla Vär, hvaraf hånde at hon en kulen Vår- dag blef förkyld och feck en lindrig bröft- feber, efter hvilken hon någorlunda under Sommar-varmen repade fig, men fedan, då Höften inföll, återkommo de vanliga plågor- na, hvilka vid futet af Vintren åndade dels 30:åriga lefnad.: De 2:ne andra årforo ej famma förmån, ” utan” den ene ledsnade ef- ter 6 veckor och den andra var tvungen at på andra månaden flytta från fåhufet för en åkommen plågfam Diarrhé med inflamma- tion på ögonen... Bågge dogo kort dårefter.

A

Nyheter:

1782 d. 17 Decemb. år Med. Do&orn Hr. HIng. WeERTMULLER i Nåder befordrad til Prov. Medicus i Stockholms Lån, efter Dosor GoTTFRIED DuBois, fom i underdå- nighet begårt och århållit Nådigt affked.

S. å. d. 21: Decemb. har. K. Maj:t i Nåder beviljat tjenftebyte emellan Provincial Medici i Bohus Lån och Philipftads diftri&

af

(EE ho UR IL u9 af Vermeland, Kgl. Lif- Medici Do&orerne JoH. Jac. LEYONMARK och NiLs SKRAGGE. Til Utlåndike Ledamöter i K. Vet. A- cademien åro detta år valde: Hr. Bar. PHiL. PicoT DE LA PerrouseE, Franfk Hiftoricus Naturalis ; Hr. FRAnc. CHARL. ACHARD, Le- damot och Dire&eur af Phyfilka Clasfen i K. Preuflilke Vet. o. Vitt. Academien, famt J.C. F. Meyer, Chemicus, Apothekare i Stettin. H. Oecon. Dir. MARTIN STAAF i Götheborg har låtit från China komma och- til K. Vet. Acad. föråra en Chinefifk Materia Medica, beflående i 500 Simplicia inlagde i ' fina fårfkildta lådor af Tuttanego; hvarjäm= te följer en af en lård Chines upfatt Latinlk belkrifning på deras nytta. Denne vackra fkånk hedrar fin Man och Vetenfkapen tor- de framdeles dåraf kuhna vinna oförmodelig fördel, eburu den Latinfke belkrifningen på Drogvernes kraft och vårkan icke kan lyfa i vårt tidehvarf. Den talar ur famma ton.

fom en PALMBERGS Örtekrants och SPARMANS

Sundhets - Spegel; år fåledes et helt fetulum tilbaka, efter. ols. = | = Vid Götting. Vet. Societetens, famman- . komft d. 16 Nov. 1782, blef, bland flere tåflingssåmnen , följande fråga af Phyfilka Clasfen för andra gången upgifven: Äro Al- — kali Minerali och Vegetabile fkilde til fpecies , — €ller åro de endaft en Varietet? och i fenare fallet, kan man vdål med någon tilfatts för- | H 4 vand

Y Era

F20 FR SS CK

vandla Alkali Vegetabile i Minerale? En för Saltfjuderier ftor förmon ; fom fkulle kunna, i den håndelfen, tilvårka et Salt, fom icke få lått drogo fugtighet til fig utur Luften. Belöningen år 50 fp. Ducater, fom utdelas

i November 1784. i 1783 d. 8 Jan. aftled i Stockholm Ar- chiatern hos Högftfalig H:s Maj:t Konung ADOLPH FRIEDRIC, Doé&or PETTER Vv. HEYDENSTAM , af andtåppa, på 7g:te året gammal. Han föddes 1708 den 11 Augufti uti Staden Heide i Norra Ditmarfchen. Ef- ter förutgångne Skol-Studier på Gymnafium 1 Lybeck, viftades han någon tid vid Aca- demien i Kiel, refte fedan til Köpenhamn, hvareft han ifrån år 1726 til 29 frequentera- de Lazarettet och vinlade fig om de til Me- dicinen årforderliga kunfkaper. Uti Kiel tog han någon tid dårefter Licentiat- Examen. Gjorde därpå en refa til England, Spanien och Africanika kuften. Vid återkomften up- pehölt han fig en tid i Halle och fortfatte fina Studier, handledd af en FRrRepric HorFr- MAN , JUNCKER, SCcHULzZ med flere. Hårifrån refte han til Berlin at begagna fig af Bup- DAL, ELLERS, Pots, NEUMANS och andras undervisning. 1735 kallades: han til Medi- cus Ordinarius i Neuftadt i Hollftein. 1736 utgaf han fin Gradual- Difputation vid Aca- demien i Frankfurt an der Oder och Pro- moverades. Följande året förordnades ” a

& > oC X 121 "af Hans Kongl: Höghet CARL FREDRIC til Stads - Phyficus , Hofpitals- och Garnilons- Medicus i Neuftadt. 1743 refte han på nå- dig befallning med H:s Kgl. Höghet Kron- Prinfen, federmera Hans Moaj:t "Konung A- DOLPH FRIEDRICH til Sverige, hvilket han följande året låmnade, förordnades til Stads-Phyficus i Staden Kiel och til Profes- for Medicine vid Academien, hvilka fyflor han til futet af 1746 innehade. Aret dår- på ärhölt han nådig befallning at komma til — Sverige och blef 1747 förordnad af Högftfa- lig H:s Maj:t K. ADOLPH FRIEDRICH til — Defs Lif- Medicus , hvilken -beftållning han til 1752 på Furfteliga Staten innehade. Sam- ma år befordrades han til Kongl. Maj:ts Ar« chiater. Han var Högftfalig Hans Maj:t följ- aktig på Defs Ericsgata och har jämte an- dra Medici haft den vigtiga förråttning at beförja Koppympningen å Hans Kongl. Hög- het Kron-Prinfen, nu mera vår Allernådig-= fte Konung, famt Deras Kongl. Högheter Arf-Prinfarne. Han Adlades 1770 den 26 Januarii , kallades förut PETERSEN; Dog d.

8 Januarii 1783. (a) ; S. å. d. 12 Febr. afled i Gefle Med. Dodéorn Hr. PETTER GRILLSON af Hedique,

'1 defs 30 år.

H;5 S: d.

(a) Efter denne pålitelige underråttelfen bör den råttas , fom angående framl. Hr. Archiatern fin« nes införd i Upf. Såällik. Tidn, N:o Z. 1783:-

102 & oo (0

: S..d. har Kongl. Maj:t beviljat tjenfte- byte emellan Stads-Phyficus i Gefle Do&or

Nirs APErBAUM och Provincial-Medicus i.

Nyköpings Lån Do&or HIinr, ZETTERBERG.

S. å. d. 19 Febr. dog i Hernöfand Phyf. Le&orn, Med. Doéorn Fr. NILS ÄMAN, 52 år gammal. Han hade Studerat i Upfala, var Hofpitals - Medicus vid Svenfka Arméen under" Pomerlka kriget från 1758-- 1762; blef fedan Profeé&tor vid Theatrum Anatomi- cum i Stockholm och fift 1770 Lééor i Her- nöfand.

S. å. d. 20 Febr. blef Med. Licentia- ten Hr. Nirs LInpeRHorm af K. Collegium Med. utnåmd til Adjun& vid Artis Obhetr. . Profeffionen i Stockholm, efter Door LARs BRANDELIUS , fom blifvit befordrad til Phil. Leé&or vid Gymnaflium i Skara.

S. å d. 9 Martii afled Apothekaren i Stockholm Hr. Jon. MicH. WIRRWACHS , i en ålder af 8I år och 3 månader: Han var ågare af Apotheket Enhörningen på Göth- gatan, frax vid Södermalmstorg, ifrån år I7AOe

Sänd: 19 Martiiåro Förfta Amir. Chir=- urgus J. W. BRANDENBURG och Reg. Filt- fkåren vid Elfsborgs Regemente J. J. F- HIMMELMAN nådigft hugnade med Afeffors Namn och Heder.

S. ä. I

Xx) ol & 123

; 0 8. å d. 28 Martii år Affeflor Erras Sa- LOMON. befordrad til Regements-Fåltfkår vid CK. Maj:ts Lif - Gardie efter Affefloren Doå&. fra fom blifvit hugnad med lön innom RK. Collegium Medicum. j S. å. den 4 April år Prov. Medicus i mökrde Lån , Affefforen Dodåor JoHAN AHLBERG befordrad til Le&or vid Hernö- fands Gymnalium, ( hvareft hådanefter 'altid en Medicine Dodå&or Ikall finnas ibland Le- &orerne;) med tillåggande af Medhjelpare- lönen för det diftridtet , emot det 'at Le&orn Bör bifpringa Prov. Medicus i orten, vid här- jande FA S; å. d. 19. April afled Artis: Obftetr. fljnden; Med. Eicent. NiLs LINDERHOLM , od Upfala 5 a en -Phrenitis Metaftatica i defs 28 är. | Prof. FeRBER i Mietau har blifvit kal- lad til Petersburg, fom ordentlig Profeffor i 'Chemien, med 1400 Rubels lön och fria husrum; hvilken: kallelfe han emottagit. oo Hift. Nat. Studiofus Hr. HoRrnstebpTt år på Prof. THUNBERGS recommendation reft til Batavia, och får af. dårvarande Vet. Acad., 200 Ducaters lån, utom frie refekoftnader, då han för defs, råkning fkall famla Natura- lier. Hr. Hornstept, fom af Kgl. Svenfka ' Vet. Acad. förut blifvit. underftödd och up- muntrad, lårer ej. heller glömma henne och Fåderneslandet.

Li-

I

124 + 000

Likaledes år Hr. Cand. Oror SwARrtz reft

til Norra Amerika, med recommendation ” från Hr. Prof. BerGius til Vet. Academien i

Philadelphia, hvarifrån han ock årnar fig til Veft-Indifka Oarne.

. Således lefver ånnu en LInné Ande i :

desfe defs vårdige Lårjungars Lårjungar.

' | De methodis Suffuftonem Oculi curandi a '

CASAMATTA et SIMONE Cultis; gra- tulatio ad FH. C. F. Körre et F. C. HAASE, ÅAudore CHRIST. GOTTHOLP FELLER. 1782. 29 p. 8:o, med två Kopparftycken, år titelen af en i Leipfig utkommen Afhandling fom förtjänar nåmnas.

Hr. CASAMATTA, en Italienare, hvilken berömmes fom en förnuftig Chirurgus, ope- terade 1779 40 perfoner i Leipfig; Aué&or och Hr. Bose beviftade 24 af desfe Opera- tioner. Til preparation låt han endaft pur- gera lindrigt, dock brukte han för och efter Operation mycket Millepedes; på en Smed uttog han en i Cornea faftnad jårnbit genom Magneten. Under Operation fatte han fig på et bord, med hvardera foten på en ftol,

emel«

Oyster

== ) 5 CK 12$

emellan dem fattes patienten åfven på en

— flol, en medhjelpare höll up det öfra ågon-

låcket med en hake, det nedra hölts undan med en ftumphake, fom hade en proportio- nerlig tyngd på fig af en vidhångande nyc- kel, dårpå fördes fpetfen af Hafta, fom var krökt til fkapnad af et S, in i Cornea, un- der Extra&tionen ftådde han fina armar på fina knån, och i det han mot futet af fkär- ningen vred fpetfen, måfte knifven följa där.

efter utan at fkada Conjunåiva. Han bryd-

de fig icke om at något af humor vitreus flöt ut. En gång föll Starren ned under utdrag- ningen, hvarpå han deprimerade honom i-

"genom pupillen. Vid Mjölk-ftarrar infpruta-

de han ljumt vatten, blandat med 3 brån«" vin, hvilket medel han ock utvårtes endaft

brukade. ' Hans knif liknar måftadels Beren- gers, endaft något tjockare; den öfre haken

. var den vanliga Chefeldens, den nedre hans

egen upfinning, af tunt Silfver, til at kunna kröka honom efter anfigtet. En gång des

primerade han flåendes, men fom Starren

U

var tunn, extraherade han honom ftrax, faft med olycklig utgång. Den andre Oculiften, SIMON, Var en på fylleri begifven Franfos, fom mycket ofkickeligen extraherade Starren på en Bonde, famt rymde hemligen; han brukade et inftrument fom liknade en fin Lancett, hvars fpets kunde genom en [kifva fkjutas mer: eller mindre fram. Til andra j Opens

126 Xx I oo CK

Operationer, t. e. Scarificationer, fyhtes det vara tjänligare. — (Gött. anz. 1783. St. 36.)

Uti Upf. Sål/k. Tidningar 1783 N:o 27

finnes på begåran af Baron JoH. WiLH. CARL

ADAM v. HöärscH, införd en kungörelfe om

defs upfundne hemliga Medel trot urfinnig-.

het ,, emot Sömngång ( Noétambulatio) emöt Vattufot,, Frosfar och emöt Fallandefot , hvil- ket lifta medel äfven af en håndelfe (kall hafva funnits kraftigt emot förlorad Rening; hvarom förmodeligen ännu. vidlöftigare lårer afhandlas i en af honom nu på Trycket gif- ven Bok, med titel: Ehcyclopedie , oder Sam- lung von Schriften uber Verfchiedene Theilé der Gelehrfamkeit ; nebfl hbeufigen eigenen neuen Entdeckungen , eigenen neuen Beobachtungen,

Verfuchen , Unterfuchungen , Urkunden , Bege=

benheiten &c» &c. von 3. W. C. A. Frey- hern von HipscH, Herr 2z24 Kriekelshaufen

und auf der Motte , Miigliede der Kajf. Acad. zu Augsburg, der K. Acad. zu Rochelle, der Kurf. Acad. zu Munchen, der Holl. Gef. der

Wisf. zu Harlem, der. Antiqu. Gef. zu Cas- fel, der Phyf: Gef. zu Berlin , der Oecon. Soc. zu Burghaufen und Verfchiedener ande-

rer gelebrten Gefelfcehaften. Erfter Band mit

Kupf. Cöln am Rheine bey H. 7. Sirhonis, Buchhdnäaler 1783» i Skall

Sr

ARE RNGT SS

SSA

KF I OC & rd

Skall man dåmma denna Boken och fös

"renåmde hemliga medel efter den årfarenhet vi haft på hans ofelbara medel emot Fråsfen (2) få förtjäna de icke fynnerlig upmårkfam-

het. Hr. Baron behagade dkicka detta pul- ver hit på det fåttet, at han belaftade en hög

Herre hos ofs med utlöfen på potten af en

ftor låda, fyld med detta aideles onyttiga

| läkemedel.

;

w

Brief van PErrRus > CAMPER aan den z. e. B:s Hussem , Heelmefter van het Ed. M. Coll. ter 'Amiraliteit te Am- fierdam Zc. over het: Måankgaan der Kinderen. Amf. 1782. 8:0> 8 p. Haltande kommer icke altid af brott i

Yr

- Lårpipans hals, fom RuyscH mente, emedan' ibland fere fqveletter efter halta, fom A. å-

ger , merendels finnes en luxation, hvilken

upkommer då ledvattnet famlas. i för ftor

myckenhet och tvingar - hufvudet af lårpipan utur fin håla, hvilket - måftadelen fåfter fig vid yttre fidan af Os Ileum, och gör dår antingen en ny ledgång, eller ock famman- våxer méd Os Ileum; ibland förvandlas lår-

. pipans

es

€a) Se Band. "I. p. 294. Bånd: 2. p. 350 och Bs

3: Pp. 174:

128 KK I o CX

pipans både hufvud och hals til en varfams ling; hvarvid det mårkvårdigafte år , at få myc« ken benmasfa kan upfugas och bortföras u- tan minfta Caries. GaLenus trodde galit at Ligamentum teres vore hos de haltande af- rifvit ( hvilket endaft förlånges) och at dårföre Lårpipan altid fkulle gå ur fin panna, ehuru hon ock blifver inrättad.

As. har redan 1759 offenteligen på dö- da kroppar, efter halta, bevift 1) at Mulcu- li Pyriformis och tendines Obturatorum baks- til, famt Iliacus Internus, Pfoas, Pe&tineus och Quadratus femoris framtil löpa ofvanåt i frål- let för nedanåt. 2) at hufvudet af Lårpipan fkjuter fig under tendo Mufculi Reå&i cruris upåt och utåt, hvarigenom icke allenaft ten-. dines af Iliacus Internus och Pfoas dragas krokige , utan ock nerverne i låret lida. 3) at Obturatores externi draga Os Ifchion [må- = ningom utåt, öka därigenom vinckelen fom Osfa pubis göra, minfka -Beckenets djuplek och förorfaka låtta Barnfångar hos Frun= timmer, når de åro fkadade på bågge fidor. (Rec. har ofta årfarit det famma). Denna fjukdom år i Holland mycket allmän , befyn= nerligen hos flickor, få at bland 28 en år halt; i Franecker allena finnes 125, och det bland det båfta folket, ty vänliga medel hjelpa ingen ting. -- A. har på et ofkadat Cadaver gjordt en infkårniog emellan Sarto-=

riu$

= 10 CK . DD

— tigos och tenfor vagine femoris litet djuphre uti tendo M. Rei cfuris, och fådt et rum af 2 Rhenfka tums långd och 3 tums bredd, fom tillåter en infkårning i Capfelen af 12 tum, hvarigenom defs våtlkor kunna uttöm- mas, utan någon fkada af de angelågnafte delat; har en patient redan början til lam= het och Ligamentum Capfale år upfvullit, få år bredden ånnu förre och infkårningen beqvåmare , allenaft det onda år i fin böra jan. = Af denna anledning upgifver han föl jande ofs aldeles okånda nya Cur-method: 1) Man lågger Barnet utftråckt på ryggen, och låter en medhjelpare -hålla benet med tåna litet inåt vridit, på det Mufc. Sarto= rius må fpånnas, då gör man en incifion, en finger bredt under fpetfen af Os Ilei, emel= Jan Sartorius och Tenfor Vag. fem. 1 tum lång. 2) känner man med et finger af våna "fira handen efter den utfpånda. Capfelen och Tendo af Mufc. Reåus cruris.: 3) upfkåres” Capfelen med famma knif ofvanifrån nedåt, åtminftone til 3 eller 3 tums långd. 4) fåts ter man en Vel i denna håla och utflåpper 2 gängor om dagen fugtigheten 3; fåret föra bindes med Ballamer, m. m. Mean fkulle Ock kunna förföka en Troisqvart , dock håller A. knifven för båttres Rec. vet icke något med [kål at invånda emot denna Method, och kan fåledes ej annät ån tilltyrka det hon må förfökas. Om hon lyckas, få blir det N:o 9. I en

130 & I o C

en flor förmån för fådane olycklige Barn. ( Gött. anz. 1783. St. 48.)

Anmärkning.

RuvyscH var aldeles ej den förfta fom trodde at haltande vid höfterna oftare kom af brott i Lårpipans hals (collum femoris) ån af luxation. Paréus Op. Chir. Lib. XIV Cap. 21, har redan anmårkt det, efter ho- nom ScHENcCKIUS med flera; men federmera hafva RuYscH, CHESELDEN, PETIT och mån- ga andra vidare uplyft famma tanka. I fyn- nerhet kan mot Auéåors fqueletter, fåttas de håndelfer CHESELDEN i defs Anat. Lib. de osf. Cap. de Extr. inf. antecknat famt på Tab. VI. G. H. vifat , dår collom femoris på 2:ne kroppar funnits brutit , då bådas haltan- de likvål altid varit trodt hårröra af luxation. Dock har RuyscH icke varit, fom A. fåger, af den mening at haltande altid kom af brott i Collum femoris, och at luxation al- drig hånde; tvårtom har han nåftan famma obfervation, fom denna Au&or, om orfaken til Lårbenets luxation , då han i Thef. Anat. VII och VIII, bland annat om denna fak, fåger: os femoris fola vi externa raro exar- ticulatur ; ab affluxu vero humorum frequen= tius.

HirProcrATIs Aph. Se&. VI, 59, 60, tyckes ockfå vifa at denna af A. nåmde te

a

Så & ) oo CC 131 fak til haltande från åldfla tider varit kånd, ehuru defs Cur-methode år egen, och tyc- kes böra förfökas, hålft vi både af utlånnin- ars och egen praxis nu lårdt at ledgångar- 1 nes hylfor, både med fråtande och fkårande Å medel utan fara , til båtnad för de fjuke , faft med förfigtighet , kunna öpnas. År fjukdo- oo omen gammal, af Ledvattnet hårdnat och — formerat en fort anchylofis, få år denna Cur- — methode onyttig öch otjenlig; operation böt — fåledes ej för långe upfkjutas. I Sverige haf- va vål hittils de måfte fom haltat hafvit brott > i Lårpipans hals; men få har åfven både början til fådane famlingar i Acetabulum och åfven Lårbenets fullkomlige luxerande dåraf i någon gång förfports. I de Lånder dår Ra- — chitis år mer allmån, förefalla desfa luxatio- > ner fåkerligen oftare.

4. J.: HäGsTrRÖM.

Af Inrikes Tidningen N:o 30 inneva- rande år, inhåmtade jag at en fattig Huftru — hår i Stockholm lyckeligen blifvit förlöft af. 4 barn, fom alla lefvat och fådt åtnjuta det — heliga Dopet. Mån om at med egna ögon fe denna fållfamma håndelfe , befökte jag den- . na huftra den 15 fiftledne April 1783. Jag fant henne liggande i fin fång, merendels

I 2 feber-

132 = Io60 KK

feberfri- och någorlunda munter. Under gros-

fesfen .hade hon varit nog bukig och tjock.

Förlofsningen, fom den 12 April inföll, ha- de gått lyckeligen och vål för fig, och få fort, at hon innom 3 timmar framfödt des- fe 4 barnen. Vid min ankomft voro de al- la döde, uplagde på et litet bord bredevid hvarandra. Et barn hade dödt den 13 och de öfrige den 14” April. Tvånne af dem hade fprutat blodfragge förut; på de tvånne andre hade ingen fjukdom kunnat förmårkas, innan de. dödde. Hålften var gåsfar, unge= fårligen af famma ftorlek fom 7 månaders fofier plågar vara; men flickorna voro et par tum långre. På min tilfrågan om . modrens grosfesfe råckt fin fulla tid ut, fvarades med ja; och påftodo föråldrarna at åtminftone icke öfver 14 dagar i hennes tideråkning kunde fattas; al- Ja barnen hade naglar och hår. Desfe frukt- famme föråldrar hade varit 14 är gifte, och ågde nu 4 lefvande barn. Modren hade defsutom tvånne gånger legat i barnfång, hvilka barn blifvit döde. Fadren, Boktryc- kare - Gefållen IskAEL DucHAaus, fåg frilk ut', mufculeus och manlig. Modren var ock af en ftadig kroppsbyggnad.

: P. J. BErRGIvs.

Jo

[

vb

ÖT 3 6 t 133

= FOHANNIS GOTTL. WALTER Tabula Ner- vorum Thoracis et Abdominis. Juffau Acaderic Scient: Berolinenfis , Berlin , in folio. år ny- ligen utkommen, uppå ' vackert papper och det fkönafte tryck , få at detta år, til utvår-

tes anfeende, det prågtigafte Vårk , fom man 1 denna Vetenlkap någonfin i Tyflkldänd fedt

utgifvas. Auåor har tilågnat. Arr. HUNTER och CAMPER detta arbete. Uti företalet yt- trar fig ÅA. at Eustatuu Taflor. hafva” för Anatomici medfört mer irrning ån uplysning.

ViEUsSENS har flumrat 3; 'mot all förmos dan, anfer han BERRETTINS Taflor för båttre

— ån EustAcHH, emedan han åfven föreftåller

de delar til hvilka de aftecknade nerverne höra.

1 ScHMmIeDeLs Disfertation kan han ej bes

- tömma. Harriers beflkrifningar håller han båttre ån alla andre, fåfom de noggrannafte och fullftåndigafte; dock låter han Hrr. CAM-

"gen före Au&or har råtteligen befkrifvit flus gen hafver han fökt utvickla hela denna nervs

fammanhäng , famt föreningar få vål med fig fjelf och fin make, fom med nervi' Sacrales,

med par vagum och med nervus phrenicus. ' För at få mycket nogare utföra detta fvåra företagande, infprutade han både arterer och + vener, ja, Vala Lymphatica, för at vara få mycket fåkrare för alla miflstag, och blef åf-

ven

3

PER och WRISBERG vederfaras all rått. In=

a

tet af nervus fympatheticus magnus. Änteli-”

134 & I o €

ven dårigenom öfvertygad, at Pleura, hjärt- fåcken , du&us Thoracicus, Venerna, perito-

ngzum, ja icke en gång Glandule conglobate'

få nägre nerver; och at Ganglion femilunare egenteligen ej år annat ån et antal af Gang- lia cceliaca.

Den förfla Taflan vifar på högra fidan, nervi Phrenici utdelning famt nervus fympath. magn. feu intercof. ifrån 6:te refbenet, til 3:dje knoten på os facrum, defs förbind- ning med, de nederfta 6 intercoftal nerver, med de $ nervi lumb. och $ ”facrales ; båg- ge nervor. fplanchnic. urfprung; Plexus och ganglia renalia; de 4 plexus hypogaftr. och de dårifrån kommande nerver til födflode- larne och reé&um. Ligamenta vertebrarum få grenar på flere ftållen. Nerverne til Aor- ta , uringångarne och blåfan åro förtråffeliga. Han anför endaft ellfva ganglia Thoracica på nervus fymphathet: emedan på denna kroppen feltes det 12, fom ofta hånder. Fem ganglia lumbalia. Os coccygis beftår af 4 talfka kotor. Antalet af numror på denna Tafla går til 614 , utom lilla Alphabetet, Grekifka Bokftåfver och Romerlka Siphror.

Den andra Figuren på förfla Taflan år endaft. fom en del af den förra, och före- flåller bågge desfa nervers , från höger och vånfter , förening på os facrum , famt defs råtta, flut fkönare aftecknat, ån det någorftå- des finnes. Ty uppå föreningen mellan 1:fta

och >

KG AN

och andra kotan af os coccygis fammanfly«

ta bågge nu tunnblefne nerverna uti ganglion

coccygzum , famt utdela fig fraxt åter uti 4 ganfka fina grenar, fom fedan förfvinna uti mulfculus och ligamentum fpinofo coccygeum. Förr ån fin förening får nerven på högra fi- dan en gren från nervus facralis 5:s och gör dymedelft Gangl. facrale impar, och ger på famma fida en ganfka fin gren til Ligam. " fSpinofo coccygzum. : SR Den andra Taflan föreftåller på famma kropps högra fida urfprunget til ganglion fe« milunare få kallat, med ovanlig: måda och > nitthet åt(kilt, famt de 4 ganglia renalia och 2:ne fpermatica, fom på vånftra fidan åro 3:ne. Man fer hår tydeligen at gangl. femil. egenteligen beftår af 11 gangl. .coeliaca på högra fidan och 13 på vånftra (fe 3 Tab.) Namnet [femilunare håller han råtteligen fö- re vara ganfka otilbörligit. Ånteligen före- ftålles. början til Plexus mefenter. fup. , plexus mefent. infer. och nervi hypogaftrici, tillika

med en förtråffelig afritning på den mångd

af nerver fom gå til Colon. Urfprunget til de nerver fom gå til renes fuccenturiati från « gangl. Coeliaca, 3 gangl. Phrenica ock gangl. Phrenico-hepaticum. Stundom,. dock fållan , har nervus Phrenicus Thoracicus på höger, ingen förening med nerv. fympaths. magnus; men på vånfter hånder fådant ofta. > Ej fållan förenar nervus Phrenic. Thorac.

14 . lig

136 HR 72150 6

fig med p. vagum. Exempel på alt detta anföres af Cadavera. , Förklaringen öfver num- rorne på denna Tafla går endaft til 280, de öfrige til 351, fom finnas i förfta Taf- Jans uttydning, ehuru fådant vid uttydnin- gens fNut ej år anfördt.

Tredje Taflan vifar på vånftra fidan, nervus fympath. magnus, par vagum från v7:de refbenet, til os facrum. Man fer tys deligen de 13 gangl. cceliaca, Lungans, Strupens , Mjåltens, Magens öfre dels, pan- creatis och njurarnes nerver.

På fjerde Taflan finner man det ganfka undérbara nåt af nerver, fom går til Lefvern, Gallblåfan, Magen , Duodenum och fom föl- jer arterierne i omentum.

Plexus lienalis hepaticus dext. et finift. finnas ganfka fullftåndige. Detta arbete år fåledes ganfka vackert, tilförlåteligit , fulls fRåndigt och beråmvårdt. (Se Götting. anz. 61 St. 1783).

| Uti Hr. Confift. R. BocKks Naturgefchich= te von Ofl = und Veft- Preusfen , tryckt i Des- fau. 1782 , 640 p. finnes en Afhandling om Bärnflen. Ehuru det måfta förut år bekant, torde dock följande förtjäna upmårkfamhet: Konungens inkomfter af Bårnftens- handelen fliga årligen til 16 a 18,000 R:daler. En tunna diverfe forter kåftar ibland 2800 til

3000

RR RSA

| (ÖRE

— hår fåledes på fid. 2. en förteckning på des- LIE .

RO ER 137 3000 R:daler; de fkönafte flycken köpas i Königsberg och Danzig af Armenianer och Judar, fom förfålja dem i Levånten ; myc- ket fkickas ock dit af Engelsmån. Konft- flycken af Bårnften betalas nu mera fållan. Ibland gråfver man up Bårnften på Bergs-- mans vis, fåfom förledit år, 3 mil från Sta-

"den, på Publici kåftnad, vid Grofshubnic-

ken, anlades Schaé&er och Stollgångar. Bårn- fienen ligger dår klimpvis (i körtlar?) måft emellan: fvart halfrutit trå, i groft grus.

( Gött. anz. 1783. St. 57.)

Nödig underråttelfe, huru de til Krono- Laftdragare ordinerade Medicamenter

« fRola brukas, författad af L. HiorTtz- BERG > Phil. och Med. Do&. K. Am:ts Medicus, famt Medlem af Kgl. Coll. Medicum. Carlscrona, tryckt 1783. 36 fidor 8:0.

Denna Embets-fkyldighet af Hrr.. Am:ts

- Medici bar A. hår på et berömligt fått full-

gjordt, efter den fimplicité och befparings- methode, fom af K. Coll. Med. 1775 til

Kongl. Maj:t upgafs och Näådigft til veder-

börandes efterråttelfe ftadfåftes. Man finner

fa

138 oo ) o (CF

fe Medicamenter, 22 flag til antalet, (a) hvilken ifrån fid. 3. fullföljes med en om- -fNåndelig förefkrift för de unga Chirurgi, fom fkola anvånda desfe medel. Ifrån p. 30 fö- rekommer et omfåndeligt Regifter.

Man Öönfkar at de åfrige Delar , fom hö- ra til Medicinal - detaillen vid Amiralitetet i Carlscrona och Götheborg, likafå blefvo för- fedde med. nödige Inftru&ioner, inråttade ef- ter. Kongl. Maj:ts Nådiga afligt, i anfeende til ofta antagne föga kunnige unga Chirurgi.

Lökare - Arfvode :

A Mon:s de GARDANNE , Do&leur en Medecine. Sur P autel de I Amour , les flambeaux d? Hy- menée Bruloient encor de tous leurs feux; A peine finisfoit cette douce journée, Ou des Epoux je fus le plus heureux; La Mort, I affreufe Mort menace ma Celine, . Son

(a) Någon torde likvål villa veta hvar Compofitio= nen finnes på Balfamus Saponaceus, och pro= portionen af Ipec. och Tart, Emet. i Krdkpul= vret, famt om icke de kunde brukas hvar för fig; icke heller hade illa varit om Editionen af Pharmac. Svecica blifvit nåmd, efter fom Pulvis Nitrofus år mycket olika dyr i den ändra, mot den förfta uplagan,

& ) o (CC K 139

Son funefte bandeau couvre dejå fes ycux:

Je Vimplore GARDANNE, & de ta main di-

vine

'Je recois de nouveau P objet de tous mes veux.

Aux yeux de PUnivers permets donc que 7 exprime

Et ma recotlfbisfance , et mon double bons=: heur.

Ah! qv? il eft doux, dans PAmi qv? on eftime,

De voir encor då tendre Bienfaiteur.

Par M:r de Beau NoIr, Ecuyer. (Journal de Paris N- 96. 1783-)

Tvånne Medicinfke håndelfer, ingifne af P. FR. LENNGREN , Reg:s FåltfR. vid framl. H:s Kgl. Maj:ts Enke= Drott- ningens Lif-Regemente.

Midt uti Junii månad under fiftledne års Campering på Ladugårdsgårdet, hånde fig, at en af Soldaterne (37 år gammal, tilföres« ne frifk och utan de vanlige Skörbjuggss= tecknen ) under exercitien föll utmattad til marken utur ledet hvareft man placerat hos nom. På tilfrågan hvad honom fattades,

har Patienten fvarat, det han kånde fig myc- ket matt och frusfen. Vid utkomften til

Lå 8

140 xx ) oCk jo

Lägret någon fund dårefter , fant jag honom liggande framftupa vid et Tålt, med ftark

feber, klagande öfver en hifkelig vårk i ben -

och lår. Atér om en timma då han befök- tes, har vårken ånnu varit farkare, hvarun- der excrementerne ovetande gått ifrån hos nom. Jag underfökte nu beagoch lår , hvar- om på et få ovanligt fått klagades, och fant dem redan, i fynnerhet de förra, med en myckenhet röda flåckar betåckte, liknande fådane exanthemata, hvilka under maligna febrar plåga vifa fig på åtfkillige delar af kroppen. Han transporterades til Compag- niets Sjukhus, hvareft han på 4 dygn nyttjade

digeftiva, under flitigt drickande af bråd-vat=

ten, blandat med litet Acido Vitriolico. Fe- bern'och vårken hade vål något flillat fig, men flåckarna började at blifva blåaktige. Juft vid detta tidehvarfvet hade han förfkaf- fat fig tilftånd at få flytta hem til fin buftru

långt bort om Catharine Kyrka. Hår var då

intet annat råd, ån at lemna honom, med några tjänlige underråttelfer om fit förhållan- de, famt med tilfågelfe åt gifva vidare fit

tilftånd tilkånna ; hålft det var en omöjelig--"

het för mig, at under Camperingen, med 100 Man på fjukliftan, gåra få långvåga be- fök. Straxt efter Camperingens flut begaf jag mig dit, då jag befant honom liggande med vårk och får på nedre extremiteterna. Han fade fig på denna mellantid, sörra

Ör

RR ro ( FK 141

= för at håmta råd af mig, anförtrodt en kåring fjukvården, fom med hvarjehanda baddnin- gar. (kött honom. Såren hade aldeles fam- ma figur, fom mafkfpårren uti gamla: tim- — Mmervåggar; ty de nåftgrånfande flåckar hade > perpendiculairt fammanlupit, och uti en por- tion hvar på fit flålle utfuppurerat. De på knäna, fotbladerna och under fötterna gjors de honom måfta plågan. Några får fyntes — ånnu midt uti gangrenerade, men förtreften > uti full fuppuration , med en Materia toda & - Jaudabili. Ingen fynnerlig Feber , tåmlig god -matluft. Så fnart inflammation i fåren hade lagdt fig, var fåledes at vånta vårkens bort- gång. Jag förefkref honom allenaft en Ti- fan af rad. bardane & graminis til fåndig dryck, och bland 'utvårtes medel fant han fig båft af ungv. e calaminari lapide. E Efter 3 veckors förlopp var han fullkom- ligt frif(k. För en tid fedan klagade han åf- ver kittling och klåda i benen, fom dock förmodeligen hårrört af grofva ullfrumpors > bruk på de fina och glatta årren. Månne icke någon fkårpa i blodet, hålft hos en po- tator fom denne, genom en håftig kropps- förelfe för tidigt och våldfamt blifvit kaftad åt huden, ditlåckat råd blod, fom tillika med fkårpan i de fina kårlen qvarftadnat? Så mycket vet man, at i de exanthe- — matilke fjukdomar , fom befunnits nödige at > fårfkilt afhandlas ; t. ex. Koppor, år det et elakt

[d

142 Xx I oo CK

elakt tecken då utflaget för tidigt framkom- mer; hvadan ock alla hetfige och hjärtftyr- - kande medels bruk, fom påfkynda utflaget, blifvit af alla uplyfte Aué&orer fördömde, och allenaft til några få granlaga cafus låm- pade. En annan fak fkulle det vål tyc- kas vara, då fjelfva epidemiens art och be- fkaffenhet voro fådan, at Kopporna fnarare utbryta; men förfarenheten har likafullt vi- fat, at utgången i denna fenare håndelfen ej heller varit ftort fördelaktigare: Altfå fant SYDENHAM, at de Koppor kommo mycket nårmare de elaka och fammanlåpande , hvil- ka vifade fig åren 1670, 71, 72, och ut- flogo på 3:dje ja andra dygnet; emot dem fom voro gångbare 1667, 68 och 69, hvil- ka utflogo på 4:de dagen, och ibland fena- re, efter förfta anfallet af fjukdomen. Natu- ren lårer fåledes i alla fall behöfva en nå- gorlunda vils tid, för at bereda, ”och ( om jag få tala får) med fit råtta vechiculo förfe de fSkårpor fom fkola genom huden bort[kaf- fas. Blir naturen tvungen, genom hvad or- fak fom hålft, at håruti extemporera; få lå- rer uttömningen antingen blifva ofullkomlig ; eller ock aldeles mifslyckad. : Hvaraf upkom gangren och dårpå föl- jande fuppuration? É Nog fer jag, at Baron von Svieten uti fina Commentarier , (a) i kraft af någre få Aué&os

(a) Tom. II. fr 723:

hö : i" UR. SA PÅ tia YT NE

: om STOR et pulvis Camphoratus i tanka

CP G AA

Audéorers vittnesbörd, anför exempel dårpå,

huru de måft dödande flåck- och peftilen-

tial-febrar ; någon gång futat fig til lifs me- delft gangren och fuppuration, hos dem fom hunnit få långe uthårda; men ehuru exauthe- mata likaledes måfte varit altför tidige, dår de fjuke gemenligen dödt innom 3 dygn, må en fådan epidemilk fjukdom (a) för öf- rigit ingalunda få låmpas hit, fålom til fin natur få elak, at Gud ofs ifrån egne rön dårom nådeligen förfkone!

Torde fnarare hånda, at baddningarne hår ånnu mera förfvagat de obftruerade kår- len och exauthemata til rigtige fugillationer förvandlat , (om de det tilförene icke varit ) fom genom våt(kornas tillopp och Skårpans retelfe, bortfoppurerat i form af gangrene= rade ftycken. Flere reflexioner årnar jag ic ke göra. Jag hemfååller gårna de Lärde, hvad fom kan fågas låmpeligare til denne håndelfens Mr

Noam FY

Et ungt Ftuntimmer på 14:de året, feck uti April månad förledit år , ftarka Tysningar med dårpå följande hetta. "Man gaf henne

at.

(a) En art Friefel, fom grasferat i Frankriket vid början af detta Seculo. & Ibid,

+ f

FIER: TM SS OY NR

144 kx ) oC( &

at bringa henne i fvett och därmed futa pas roxyfmen; men utgången fvarade icke emot åndamålet : hon feck en ganfka orolig natt .med håll i bröftet. Om morgonen bittida blef jag ditkallad, då hon hade ftark feber och hufvadvårk med hög puls. Ofver hål- let klagades, fom ock vid djupa andedrag var mycket hinderligit. 3:dje dygnet om morgonen beråttades, at natten varit ganfka orolig, och at i fållet får hållet, et band nu kåndes under bröftet, fom efter patien- tens belkrifning , åfven ftråckte lig i en cir= = kel, rundt ikring hela lifvet. Detta bandet fårbytte fig famma dag uti en vårk i ryg= gen, vid pafs på högra fidan om fifta ver- tebra dorfi. Febern continuerade och vår- ken i ryggen blef nåfta natt få fvår, at fnart fagt ingen fällning i fången kunde förfkaffa patienten lifa. 4:de morgonen var vårken - . minfkad, och på ryggen fyntes nu til ftor= = lek af en 6 marks plåt blåfor updrifne af olika ftorlek , aldeles fom Spanfk fluga, dår blåforne ånnu ej hunnit uti en enda famman= = — löpa. Natten emellan 4:de och g:te dygnet tiltog åter vårken på famma ftålle, fom gjor- de henne ganfka orolig ånda tils mot mors gonen; då jag var nyfiken at befe ftållet, fom var med mångfaldigt flere blåfor tilökt, / uphöjde i form af en VindrofrasgNågrå fmå klafar voro åfven ftånkte framåt underlifvet på amma fida; åfven fom en fants på det ena

di aNflas dar fri mod kg

Y €e

LJ

Md N (SVR 4 i BREES aN Rd | : SEN

(ve

NI

0 6 OC 145 ena ringfngret. På GO:te dygnet började pa<

" tienten må vål och "då upklipte jag blåflor-

fa på ryggen, hvilka gåfvo en gulagtig lym- pha likafom vid Spanfka flugor. Små runda får formerade fig fnart, hvaribland' någre

började gå på djupet och låmna mig i ån-

ger Öfver upklippningen ; men ånteligen om en månad fyllde de fig och låktes. Efter några veckors låkning , började de vål åter

'at upbryta med tunn gulaktig fytning; men

låktes då fnarare ån förra gången. De om- talte fmå fpridde klafarna lemnades hela, och de visnade fmåningom, utån at gifva någon fuppuration eller årr efter fig. '— Kopporna har patienten för några år fes dan vål igenomgådt, då jag ympade henne. Altfedan har hon varit frifk och vid jämn helfas «> Curen beftod nu de förfta 5 dygnen uti: å- derlåtning , blodiglar på vårkande ftållet, anti- phlogift. och diluerande drycker. Dårefter hölts

h Patienten allenaft vid dieten och Seltzervattens

oc"På de öpnade blåforna nyttjades i börs jan Hvitkäls-blader; men til flut ungv. e Calaminari lapides | | LTocala utflag utaf hvarjehanda utfeende, fom komma och gå utan fynnerligit illa måen- de, åro vål icke få fälllynte; fynnerligen de är, fåfom det förledna, då någon exanthe= matilk fjukdom tillika år gångbar; men at finna dem förebådade med få [våra fymptomer fom (detta, lårer vara mycket mera ovanligit. N:o 10: KR E-

146 ND CKER

Emedlertid fkötte jag nu en fråmmande fjukdom, fålom den han mål liknade blott efter fymptomerne , och begeck dåruti, Gudi lof! intet något fel. Det enda jag kanfke intet itererade , om han mig flere gånger fö rekom , voro blåfornes öpnande; hvilket jag dock icke gjorde utan nägon anledning.

Den nu mera för Lårdom och mycket annat godt, få allmånt faknade Kgl. Maj:ts Lif-Medicus Do& ANnNTOn HoFFfFMAN, Oms- talte, då jag, juft under min patients fjuk- dom kom at beråtta denna håndelfe , at han fedt aldeles en dylik hvad det locala utfla-

et beträffar, men fom icke förebädades med

någon fjukdom , icke en gång illa mående, och dår hade blåforna, utan den ringafte led- famhet blifvit Öpnade. Detta gaf mig an-= ledningen; men en låttare cafus i det ena, lårer åfven varit få i det andra,

Kort Beråttelfe om de Refande Oculi- fler; fom: under de 30 fenare åren be- fökt Sverige och Stockholms

Förfta åren på go:talet gjorde ofs Cvy-

Rus och TAYLoR befök. Bågge opererade med

(a) En Fru af mina bekanta feck efter en ftark Exacer= berande Feber, et dyliktutflag på högra Roen, ftort fom etthefat , med olidelig fveda och vårk. Jag öp= nade icke blåforne, utan de fkrumpnade fmåningom och affjällades når Febren var bortdrifven, Denne patient var icke utan fufpicio Siphilitidis.

N J. L. ODHELIUVS,

RS

rn

= sr

> NO ie > on Ag

med Nål och efter S. Yves method; enda fkilnaden beftod i mer eller mindre fkarp el-

ler flump Nål. Efteråt förbants Ögat myc- ket tått, patienten lades på rygg i et mörkt

rum hela 8 a 9 dygn, innan de befågo det

opererade ågat« Det lyckades för någre på-

tienter at återfå fynen, men mifslyckades för 'ånnu fete.

1762 infsnn fig en annan Oculift vid

"namn Hirmer. Hans method var ungefårli-

gen denfamma; det tros ock at både han och CYrus varit elever af TAYLORs Denne HILMER hade några år förut i Lybeck infan= nit fig, hvarom Do&, ZAcH. VoGEL, Prå&. Eub. utgifvit beråttelle, (4) fom föga godt vittnar om hans infigter; färdighet vid ope- ration hade han ofelbart, men hans Dbrålka at utan fkilnad och preparation firax förlöka fin lycka, fkadade många ullingar. En el- ler annan geck dock hulpen från honom.

Han påtog fi fig ock ibland andre fjukdo-= mars, botande. För briftande Menfes förord- nade han följande:

Rc. Fol. Senne ele&, Unc. 11. Rad. 5 aperient. ana Unc. 3. Herbe Sabine Man. 2.

Crem. Tart. Unc. > Ms | KN Hier«

(a) Anat. Chir, und Med: Beoba von Zacn, VoGEL. ooo M:s D. Roftock 1759+ Ps 332:

148 fa SM fn JR a

Hieruber ein ftoft (a) fiedig Wasfer zu giesfen , oder auffieden zu lasfen , hernach ein » floft Weisfen Frantz Wein. Davon alle mor- gen ein bierglafs voll warm zu trinken, ei- nige ftunden darauf gefaftet.

Sedan var hår fritt för dylika befök ån- da til år 1778, då tvånne Bröder Peruers (b) infunno fig. Desfe brukade Extrastions-meée- thoden. Ofra Ögonlåcket hölts up med en Silfver-hake , fom af den ena Brodren emot pannbenet och öitver hufvudet applicerades; knifven var nåftan lik Berengers ; operatorn fixerade ögongloben med fin ena tumme, fom fattes emot albuginea, midt emot pun- AÄum incifionis , och böd fedan til at få Lens ut med oupfkuren Capfel, hvilket han med lindrig compreslion från alla fidor fökte be- fordra och genom en Cyftitoms införande i centrum af Lens, når den började framkom- ma genom pupillen; efteråt flöts Sgonlåcken mycket noga och applicerades , långs efter ögonhåren, lös charpie, til at hindra ljusftrå- larnes inbrytande. Dårofvanpå compresfer fugtade med Spir. Vini och vanligt förband.

Desfe hade det allmånna ödet at flere mifslyckades ån lyckades, hvartiljag tror de- ras förbindnings-fått måft var fkuld, ty ofel- i bart

Ca) Stop? (b) Kallade fig Söner af den K, Franika Penfione= rade Oculiten Periiers i Metz.

,

rt

bart år det emot Naturens "hushållning at af- > flånga ögonen från en fval famt -mörk luft , ; famt dåremot inneftånga' de heta tårarne, af ” hvilka bågge omftåndigheter infammation bå- de kan upretas och ånnu mera förvårras. Mot andre ögonfljukdomar brukte de få- - fom prefervativ et Ögonvatten af Bourgongne Vin och Pirmontervatten fammanfatt. (a) é En af dem egenhåndigt upfatt förefkrift vil jag anföra: La Senfation Douloureufe que le Mala- des reffent å la Vive Lumiere, jointe å Ia Douleur au fond du globe , Ne peut provenir que d une humeur åcre et Mordicante, la quelle engoie une partie de la Choröide et P inflamme ; la Chaleur dont le malade fe Plaint a la tete et aux yeux eft une preuve convaincante d>un Inflammation interne. s Or pour empecher les ravages que cet — humeur pourroit. fåire , par la fvite, et enfin Parvenir å la. Guerifon, il eft bon de fvivre des remedes, regime et moyens, que nous >allons prefcrire. | - 1:0, Afin de diminuer P engorgement des Väiffeaux de la Choroide que je foup- Conne tres engorgée, ainfi que les vaiffeaux des meninges du Cerveau, je confeille Pou« verture de Partere temporale ou bien de la | K 3 veine ' "VAAN RADEN RR Fu soree ; (a) För ungefårligen 2 Unce, låto de gifva fig I 4 Riksdaler,

=

MPL

NO ER SR (NR

veine jugulaire, jusqu å P evacuation dune faignée ordinaire.

2:0, Afin de procurer un egout prompt ä cet humeur on etablira une Cautere å cha- que bras, qv il confervera jusqöia fa parfaite guerifon et meéme plus longtems.

3:0, M:r prendra Matin et Soir les ba-

ins Domeftiques, dans les quels il reftera u--

ne bonne demie heure. 4:0, Il boira tous les jours au moins

une Pinte de petit Lait Clarifiéé et dans le '

quel ou ditfoudra du tartre sStibié gr. 2 et du Nitre drachm. 2 et continura cette boiffon 3 Semaines ou un Mois.

5:0, Tous les 8 jours pendant 3 Se= maines il prendra cette tifanne Royale, faite ainfi. a |

Rc. Racine de Chiendent, Chicorée fauvage et de Nenuphar coupées par mor- ceaux, aa Unc. I. faites bouiller dans I eau commune libr. 3 jusg? å diminution tiers , apres avoir paflé la liqueur, faites infufer pendant la nuit dans la colature Feuilles de Sen& :Unc. 1. Tamarin et Reglifle aa Unc: dim. feuilles de pimpinell. manip. dim. enfvite repaffé la liqueur, le malade prendra le tout en 3 gobbelets, d?heure en d? heure et S?abs= fliendra ce jour la de petit lait.

Quelques jours, apres avoir pris cette tisanne, il fe mettra å P ufage dun bol qv? il

; prer=

4 å

K ;

(IN

d

dd SK RN K jSL

4

;F

9 Ho UC MET

prendra tous les 'matins au jeun,, pendant "20 0u 30 jours. : Ua

Rc. -millepedes pp. gr. I2 gum: ammon. gr. 8. ZEtiops Mineral. ”gr.' 8. Salfa pareil. in poud. gr. 3. vipere gr. 10. extract. fumar. terre atqve Sirap de quinque Rad. aper. q. S. par deffus le malade boira un ver= re de petit lait.

Pour Topiques, M:r fe fervira en fu- migat. humid. fpec. Refolv. Rc. fleurs de fureau, camommill: malv: betonic: aa Man. I. coupés et incifés. on en prendra une bon- ne pince, que Pon mettra dans une tetiere, apres quoy on y jettera un gobelet de Peau bouillante, apres un demi d heure d& Inpfu- fion on mettra le tout dans un plat, et le. malade expofera fes yeux å la vapeur pen- dant 5 å 6 minutes, cela 3 ou 4 fois le jour. le meme liqueur peut fervir un jour.

Quand on aura fait 8 jours cette fumi- gat: on fera la Seche. Rc. pulv. faccin. Unc. dim. Cinab. dr. 1. le tout melangé, on en prendra comme une prife de tabac qve P on jettera fur un rechaux leger et le Malade expofera fes yeux a la fumée pendant 4 a $ minuttes.

; FRATRES PELLIERS, Ophtalmici de Metz.

Den ena af dem ville .ock vara Dens-

tift. Et hans egenhåndiga recept följer:

KA N Re. i;

152 = I oo CR

Re. Crem, Tart. Corall. rubr, sana. Dr. I ' Corall. alb. Alum uft. an. Scr. 1. Gum. Myrrh. Rad. Ireos Flor. Pulver. aa gr. 15. Coccinell. Scr. 1. Sal. Tart. gr. 5 Rad. Lepidium Dr. 1- Mel Rofar f. q: D. ad Vitr. Pro Dentibus,

Af alt detta fynes mig följa at de | Bråder icke voro utan pradtifk kunfkap,. e | "huru den mera blifvit inhåmtad af öfning ån grundlagd genom Anatomilk och Phyfiologilk undervisning. i

Huru öntkeligt vore fåledes icke för + månfkligheten om det af Hr. Do&. PLenck

, (Do&r. de Morbis Ocul. Vien. 1777) yt trade hopp ginge i fallbordan, at nemligen = vål undervifte Medici och Chirurgi åtogo fig desfe operatiorer och fåledes fmåningom betogo alla kringvandrande Oculifter luften at rikta fig med de låttrognas koftnad och Skada. ) J: L. OpnELIUS:

Förfök til Teckning utaf en afliden Våns En god Medborgare. Stockh. tryckt i Kongl. Tryckeriet 1783, 2 Ark 8:o.

Under denna titel har Affefforen i Ks

Coll: Med. Hr. Do&. Cari RiBBEN (ehuru

rm) hedrat fin: aAledne Vån, K. Maj:ts

tjenfts

RE Se SAT SR RE ”

AT sö EAS nn nt Sn SAR

DE SAG EE

tjenftgårande Lif - Medicus och K. Collegii

vice Prefes Hr. Do&. ANTON HoFfMAN med et Honom och Författaren vårdigt, vål och

'Ömt fkrifvit Minnes Dåraf fordrar åmnets

art at i denna Veckolkrift gifva följande kor-,

ta utdrag.

Sal. Lif-Medici Horrmans af Profeffor GILLBERG vål graverade bild pryder förfta fidan >; A. föreftåller fedan huru en nyttig och god

"Medborgare åger den oftridigalte rått til med- Jefvandes aktning och efterkommandes åmin-

nelfe, ånfkönt han hvarken af börd, eller ri- kedom, eller under fkygd at visfe lyfande' acktningsvårde Samfund fkulle hafva hopp om denna råttvifa ; når. vånfkapen defsutom får oförhindrad lyda fin drift. Anledningar åt- minftone til nårvarande Minnesfkrift. Vår HoFFMAN föddes 1739 den 7 Nov. i Stock-

holm af hederlige föräldrar, hvilka, oagtadt

lått tilgång på lyckans gåfvor, nyttjade dem

vid hans upfoftran til inplantande af rena fe-

der och grundeliga kunikaper, mera efter tarflighetens och dygdens ån rikedomens plåg- fed; under en fkickelig enfkilt Låromåftare bereddes han få lyckligen i de vackra Ve-

ten/kaperne, at han vid fit 17:de år, 1756, kunde med heder infinna fig vid Upfala A- cademie. LInnzai då fom mått lyfande ryckte förbant honom fnart vid dels Vetenfkap, hvil-, ket val fladgades af LiInnzI vårde Medarbe-

tare, framl.' Archiater Rosén. + Lyckligt fnil-

KR 5 Je Vv

154 I ol KX

le, flit och oafbruten hog för fit ämne ut-

rafltade honom med de fåkra infigter, hvar- =

af hans framtid bereddes , och hvarpå han 1765 undfeck Med. Facultetens futliga be- vis uti Dodéors-Diplomet. Han var då redan (vid flutet af 1764) af K. Collegium Medicum antagen til defs Secreterare , efter defs få haftigt fom bedröfligen afledne före- trådare, Do&. Isaac GrufBERG; vid Medi- cinfke Adjunéurens ledighet i Upfala i Suc- cesfionen efter framl. K. Lif- Medicus AuRI- viLLIUS, erhöll HOFFMAN förfta rummet på förflaget. Efter, medium af 1773 kallades han til Lif- Medicus hos H:s Kgl. Mej:t En- ke- Drottningen, hvilket höga förtroende han med utmårkt nåd , faft ej utan fine ledfam- heter , föreftod hela 8 åren. 1774 gifte han fig. 1779 bief han Ledamot af Kgl. Coll, Medicum. 1781 'kallades han til K. Maj:ts egen tjenftgörande Lif-Medicus, efter B. R. DaALBERG och med det famma blef han för- ordnad til vice Prefes i Collegiurn.

Men en fvår bröfifjukdom hade vid famma tid grundat hans bortgång. Den ö- kades oagtadt alla medel och den flöt hans dygdiga lefnad genom en håftig blodftört-

ning d. 2 Sept. 1782; til forg för en k. hu?

flru och fpåd doter, och til faknad för alla

hans kånda vånner. . Sal. Lif- Medici Fjorfmans hjärta pryds des dårjämte af de behageligafte EA ? . r

Y,

5 CK 155

— förenade med det lyckligafte fnille. Hans minne och beröm låra aldrig fkiljas.

ON

LR

I

Afbandling om Gickt och alla Chronifke = Sjukdomar famfålt förefiålte , fåfom —— Hårrörande af famme orfaker: hvilke

desfe urfaker åro: jämte en föreflagen förnuftig och naturlig Låkemethod. Åd- dresferad til alla fjuklingar af WiIL-

" HELM CADOGAN, M. D. och Ledamot

af Collegium Medicum 1 London. Of. verfåttning. Stockholm 1783. 8:0. fl np90 Pag.

Originalet utgafs förfta gången i Lon- don i April 1771 och 9:de uplagan utkom redan innom årets flut ; fedan år det öfver- fatt på flere fpråk. Svenfke Öfverfåttaren be- > ofåttar at det på honom gjort det ftarka in- tryck, at han genaft råttat fit lefnadsfätt dår- I. efter.

) A. angifver med mycket fkål 3 orfaker | til alla Chronifke fjukdomar, flilafittande , o- = Mmåttelighet och bekymmer, nekar Gickten va- ora årftelig , dåreft icke barnen följa föråldrar- — nes fkadeliga diet (en utlåtelfe fom fvårligen får at bevifa), nekar åfven Gickten vara pe- riodilk (hvilket dock årtarenheten hos måns

33

156 AE DONE "NE

ga påtageligen vifer) och håller honom för obotelig genom Medicamenter, (hvaruti han

efter ordets flrångafte bemärkelfe har rått).

Botemedlen, från p. 73. hvilka i allmänhet åro fårbundne med röérelfe, måttelighet och Jinnesro , beftå förnåmligaft uti de orena fam- lingars afförande och en dårefter inråttad na- turiig måttelig diet.

Under fin nit tillåter A. fig visfa för- haftade uttryck, fom denne eljeft i flere de- lar vål Ikrefne afhandling icke kan hos en Me- dicus urfåkta, t. e. p. OQ--10. ? ehuru Låka- ”re-konflen öfver 2000 år varit idkad, har

- ”man dock ånnu icke påfunnit et enda ofvi-

”keligit låkemedel för någon fjukdom. Och ?p. 18. den enda periodilke fjukdom jag kän- ”nery år intermittent feber , hvilken — är ”åfven få pålitelig fom et godt Ur.” om. fi. f. utlåtelfer , fom torde pasfa i en Väåiltalig- hets-fkrift til at åfverrumpla och intaga Lå- faren , mén ej i en alfvarfam afhandling , dår fanning och inga ogrundade qvickheter bör lyfa.

n För öfrigt år det mer at önfka ån hop- pas det desfe hålfofamme råd jlåra i fjelfva vårket blifva hos många i långden efterfölj- de. Ofvertygelfen om deras vigt lårer, ge- nom vållufens retelfer, fmåningom förfvin- na, likafom förfkråckelfen efter et håftigt å- fkeflag.

Af-

j 4 | j j j |

j OC

V [RT andlig om Ben- Sjukdomar, efter er- kände Auéorers arbeten och anmåärk- ningar , famlad af ROLAND MARTIN, M. D. Affeffor i Kongl. Coll. Med. Profeffor Anat. et Chir. Ledamot af Kongl. Svenfka Vet. och Vitt, Sållfkapet. Stockholm tryckt hos Com- miffarien P. Å. BRopiIn 1782. Utom Dedication til Herr General-Dire- &euren m. m. och Riddaren af Å- CREL, et uplyfande Företal och et nyttigt Regifter, 385 fidor in 8:0. - Utaf Företalet fer man at detta Utkaft

af A. blifvit författat til minnes för enfkilte

förelåsningar , då A. för detta var Anatomize och Chirurgie Profeffor i Stockholm. Dår talas åfven om Benens med tiden tiltagande hårdhet ; om de Mechanilka verktyg de' of- ta i Månnilkokroppen föreftålla , fåfom : hvalf,

-half-bågar, pelare , håftyg, valdtborn ,m. m.,

om benens olika form och utfråckning ; de=

ras fubftancer; olika tankar om benens da- nande, med mera.

i Uti fjelfva Afhandlingen förefalla förft

Benbrott , få Luxationer, Anchylofi is, Rachiz

is, Exoflofis och fift Caries.

; Se&. I:ia. De FraGuris osfium. Cap. I

Frad. osjjum in genere. : Benbrott definieras

på flere ÅROR fått 3 differentie frafture ans

158 1 oe

anföres i anfeende til brutna benet, brottetg

figur, befkaffenhet och tilfålligheter, famt til

de fkadade verktygen; orfakerna omtalas , och exempel på benbrott af invårtes orfaker anföres efter flere orfaker; Påföljderna, fig- na Diagnoftica, rationalia et fenfualia 3; Prog- nolis, gzeneratio calli, olika meningar dårom ; Symptomata, primitiva, confecutiva; Indica- tiones Curatoriz, at de brutne delar bringas i fkick, at de i famma låge och fkick qvarhållas

och ftadgas, och at alla fkadande tilfålligheter

förekommas och hjelpas; de brutne delar brin- gas i fkick genom Extenfion, 'contra-extenfion och conformation ; reglor famt impedimenta hårvid an föras, hvarvid de berömde Engelsmån- nernas Hrr. Potts och AITtKIns ändringar anmårkas. Delarne hållas i fkick genom för- band och låge. All anfucktning med fpirituö- fa liqueurer, alla plåfter anfes otjenliga. De i England ' brukelige "= flerhöfdade bindor, fom af ScurtTETUs Arm. Chir. Tab. XXVII, SHARP, A:TKIN, PoTtT med flere befkrifvas, gifvas bår, hålft vid componerade fra&urer ,

fit råtta vårde. Svåra tilfållen förekommas:'

genom åderlåtningar, utfpådande drycker och god diet. Värk, dragning, klåda, feber, inflammation, fvalnad , blånader , blåfor , blöd-

ningar, kallbrand, förlamning, anchylofis,

curvaturer och dikbrövtet m. ms. fom kunnat tilftöta , hjelpes hvar på fit fått.

Om

År

re

ns

& ) 6 CC 159

Omjiutal ben-åodaroes fneda fällning

Mot hvarannan, af briftande åmne til Cal-

lus, eller. af någon annan orfak , brottet ej

j hoplåkes, anföres det fått Hr. WHite med

flere nyttjat, at nämligen blotta, afknipa och förena ben-åndarne-å nyo, under våntan på

ny Callus. At å nyo bråcka et ben fom rfe-

dan reunieradt lig , hvilket af några. föreflås

och brukas, hålles för otjenligit, emedan di- OC , j VISAS TEEN > formiteten gemenligen då blir ånnu flörre.

Cap. 2. Fraälura complicata cum wvulne- re. Defs orfaker, åtfkilnader, Prognofis och Cur omtalas. Då Contufion år få for atin- tet hopp år om reunion,. men fara för gan- gren och Sphacelus, antages mot Hrr. Bir= GUER och "Tissot, fom öfver den förra Com- menterat, at amputation - måfte nådvåndigt förråttas , hvilket åfven Hr. MARTINIERE med flere bevifat. S .

Cap. 3. Frattura Cranii, afhandlas til defs : åtfkilnader, figna diagnolica, fympto- mata, ligna Fisfure, contulionis et effulionis, Prognoflis och Cura. Precautioner vid Tre- pans fåttande , vanlige medicamenter, förband och Regime. ES

Sedermera genomgår A. från, Cap. 4 til 24, eller från pag. 47 til 151, hvarje: fårlkilt bens brott, och gifver förft en kort Anatomilk belkrifning om benet, federmera afhandlas differentie Fra&ure, Causle, Dia-

— gnoflis, Prognofis och hvad til Cura hörere

Sect. IL. | |

160 + ) oo (KM

Se&. Ii. De Luxatis. Cap. I. Luxatio- hes osfjum in genere3 genom difinition på Lu« xation, at det år et bens utgång utur fin na- turliga fogning, fkiljer A. dårifrån luxatio Tendinum, Cartilaginum feparation m. m. Anatomilk ” kunfkap om delarne , kånnedom af flere fkiljaktige fag och arter at luxatio- ner, tecken och fymptomer dårvid, progno- fis famt Cura anföres i allmånhet vid denna låra. . De åtfkillige Articulations fåtten nåm- nas efter de åldre, famt efter LiIEUTAUD?”S nyare indelning. Hufvud-afdelningar af Li- gamenta och Cartilagines anföras efter WeITt- BRECHT, WINSLOWw: &c. Något nåmnes om Mufclarne, deras fammanlåttning , fogning och rörelfe 3; Blodrörens och nervernas gång och låge; Synoviz origo och beftåndsdelar; fettet hvareft det år tunnaft och tjockaft; veck och ojämnheter på huden, vifes alt vara nyttigt at 'hafva fig noga bekant.

Differentie luxationum tagas efter luxa- tions ålder, luxerade ledens befkaffenhet, graderna af luxation , af fymptomerne och de ut eller invårtes orfakerna. Signa Diagno- fica och prognoftica upråknas, och Cura vi- fes vara olika efter fom luxation kommer u- taf in- eller utvårtes orfaker. Vid invårtes tjena Hydragoga och Sudorifera , famt externe Aromatifke, fördelande och flyrkande me- del, hvarpå alt fes exempel pag. 168 och 169: Curatio luxationis a Causfa Re har

am-

NG Ule et

famma indicationes Curatorie fom Fraaure

i allmänhet.

Nöådige reglor anföras vid Extenfion och repofition, vid förbandets anlåggande, och at förekomma elaka fymptomer.

Cap. 2. Luxationes incompleta. — Pets

- verfio feu Contorfio Capitis osfis, Diftortio-

nes, Curvatura pedum och Diaftafis afhand- las til Difterentie, Causffe, Signa, Diagno- fis, Prognofis och Cura, |

Ifrån Cap. 3, pag. 183 til och med Cap. 18, Pag. 299, vifar A. alla ledgångars Anatomilka befkaffenhet, få vål fom de lu- xationer dåruti kunna fke, huru de kånnas, fkötas och hjelpas.

— Seå. III. De Anchylof , om Ledhårdnas- der eller Ledfvulfter, jämte mer eller mindre minfkning af rörelfen. 5

Den indelas i den råtta (vera), då bes: nen vårkeligen fammangrott, och fallk ( fpu- ria), då leden til defs vidd blifvit ökad och fynovia öfverfödande. Cap. 1. år om Anch. vera och" Cap 2. om Spuria, hvilka til ors faker , tecken och botningsfått afhandlas.

Se. IV. De Rachitide, om benens o- formelighet. . Rachitis år en benfjakdom fom beftår i bufvudets och ledernas utfvållande ,

'med hela kroppens afmagring: och ledamö-

ternas böjning. Den kallas Engelfka fjukan

— dårföre at den upkommit förft uti. Englands våftra' delar år 16205s

N:o IT. L Til

AN

162 & I (CX

Til Causfe remote råknas Landsotter- nas belågenhet, fvårighet hos barnen at få tånder, alt fom oroar” matfmåltningsdelarne, malkar , fel i mjölken och brift på födan. Tecknen, graderna, Diagnofis och Progno-= fis genomgås. Til Curen berömmes Rha- barbarina och falia fixa, Ptifane Diaphoteti- ce , Amara, faponacea, Cuprum ammoniaca- le, Calx Zinci. Tjenlige utvårtes medel, Fri&tioner, Machiner &c. nåmnas ockfå, få vål fom en nådig diet.

Sed. V. Om Ofteo-fleatomata. Desfe Ben- Brolk- och Våitfke-fvulfter befkrifvas til upkomft, fedes, deras otydelige orfaker, Prognofis och Cur.

Se&. VI. Exoflofis, år en uphöjd fvulft

i et ben öfver defs naturliga yta. De delas uti univerfales fom intaga hela benets yta, och particulares; i dem fom upkomma per colle&ionem fucci och per infiltrationem et extravafationem; i dem fom åro benigne och malignz. ; |

Causfe remote anföras förnåmligaft vara

virus rachiticum , venereum ; Scorbuticum och

cancrolum. Signa vid hvarje fårfkildt flag anföras , åfvenfå Prognofis och Cura. (a) Se&: VII

3

Ca) Nodi, Gummata et exoftofes incipientes gifva!

"låtteligen vika för Deco&um Corlticis Mezerei; ker hår til en påminnelfe för begynnare an- fÖres.

X

kän Saar

ÖRE RO UR Re: > Se&. VII. De Carie,y om Benrötor el- ler förtårande af fjelfva ben-fubftancen. Or- . fakerna blifva, utom åtfkillige utvårtes, de famma fkärpor fom vid Exoftofis. Diagno- fis, Prognolis och Cura anföras få hår, fom vid alla åkommor hela denna nyttiga Bok i- genom, efter de båfta både åldre och nya- re Audorers förefkrifter. | i Man har ej trodt fig behöfva gårå den=

Svenk Låkare lårer förfumma at fjelf fkafta lig denna högt nådiga Bok, författad af en för defs lårdom och. inligter vårdad Lårare och Reftaurator Anatomizx i Sverige.

> Viola Tricolor, Disfert. Inauguralis ; Auth. j AuG. Ha4aase, Erlange Dec. 21. 1792.

Prof. StTrRAcKS upgift har gifvit anled- ning til desfe underfökningar. A. hat fådt et kraftigt deftillerat vatten, med litet Olja: Når man låt örten gåfa blef vattnet [pirituöfts Orten gifver tåmmeligen mycket extra&, bås de refinofum och gummofum. Alkan håller > Vegetabilifkt Alkali med en Kalkjord. Man 0 påftår vål at örten har både en laxerände och en emetilk kraft, men As har icke kuns = Nat mårka den fenare ; utan endaft en laxes AN ; 12 rare vå ) - | + v

na” Recenfion vidlyftigare, emedan ingen

164 = I oo (ÅK

rande, egenfkap, både hos fig fjelf och an- dra, men en fynnerlig ftark drift på urinen, hvilken lucktat fom katt-urin, har A. lika med andre blifvit varfes Hr. STrRAcK har kokat torkade örten med Mjölk, hvilket A. åfven gjordt, ehuru oftare med vatten, och låtit den brukas både kall och varm, åfven det deftillerade vattnet, och extra&tet uplöft dåruti. I chronifke utflag har man måft fedt defs vårkan, i Skabb', Fnasfel , Hufvudfkorf , Finnar och kopparfårgat utflag, vid Koppors affallning (b) Rhevmatifmer, Gickt, Gonorr- he och hvita Flusfen. Mjölkflkorf och an- nat inflaget utflag har dårigenom åter blifvit utdrifvit. Et med Mjölk och Vatten af ör- ten gjordt omflag' har fördelt en fvulnad i Teftiklarnes Men vid gamle Sår gjorde pul- vret och Decoéten, utvårtes brukt, ftörre vårk. En Sirup , (b) gjord fom Viol-Siru- pen, tror ock A. blifva nyttig. - Ortens får- gande kraft år ock förfökt, ylletyger blefvo åppelgröna, men fom icke ville fåfta fig få vål vid Linne och Bomull; blandas allahan- da Salter til, blir fårgen dels blekgul, dels gråaktig. ( Erl. Gel. anmårk. 18. St. 1783.)

; Ber-

Ca) Dår fynes defs kraft med minta fåkerhet kun- na utrönas. i

(a) Hår i Stockholm har Hr. Apoth. HELLMAN af denna Viola fådt en; blå Sirup, når defs infuy= ium kokades med Såcker:

=) ol kx 165

I Berlin år nyligen utkommen: Doå&or Jon. ULRIC BILGVERS Verfuche und erfabrun- vungen uber die Faulfieber und Rubren, dem hbeuafigen flerben i bey den Arméen und in den Feld - Lazaretten kunftighin grentzen zu Jferzen , bey Sigm. Fr. Hesfe, III f. gr. g:0. Sedan A. omtalt Rötfebrars [fkadlighet, deras orfaker och vårkan på lefvande krops par , med alla defs fymptomer, kånnetecken och utgångs mårken, kommer han til fin lå- kemethod, p. 68, hvilken, efter vanligt vis brukade afföringar, genom emetilke och la- xerande medel, famt antiputredinofa, ( Ni- trum, Feberbark ) hvartil han lågger ftråfva och fura Viner, beftår hufvudfakeligen i An- ' tifeptifke Bad. Desfe göras af ftarka Infufio-

> ner på 'Chamomilla, 4 fkålpund pulveriferad

ung Ekbark och 2 fkålp. .Nitrum. På det

badet ej må blifva för mycket adftringeran-

de, måfte det hafva lika varme med blo- det; det bör brukas alla mornar och råcka från z til en hel timma. Häårjämte bör Luf- ten förbåttras i möjeligafte måtto, hvilket A.

-Å fjuk srummen (fökt utråtta , dels genom fjelf-

va badningskårlens utdunftning och defsutom - genom ångor af Chamom. Feberbark, Salpetter

och Attika framför fjukfången, hvilka ångor ge-

nom de i kärlen inkaftade glödande jårnku-

lorne underhölts ; om qvållarne tvåttades he-

la kroppen på de fjuka med ljum Åttika.. Dårjåmte förordnades en fkickelig diet.

; | L 3 Den-

Ks ER re CM Denna Cur-method har få lyckats A. emot 41 ft. af vårfta Rötfebrar och "Dyfen-

terier , at endaft 4 dogo, af orfaker, fom '

A. tror med hufvudfjukdomen icke hafva haft gemenfkap. Det vore önfkeligt at den vidare blefve genom årfarenheten beftyrkt.

(Erl. Gel: Anm. 1783. Beytr. XVIH W.)

Gefchichte der Kriebelkrankheit ( Rapha- nia L.) befonders derjenigen, welche in den Fahren 1770-1771. in den Zellifehen gegenden gewutet hat. 920

of 8:0. Gött. 1782 mit Kupfi von Doct, Fot, TauBe, K. Hof-Medicus.

Råtta orfakenr til denna farfot låg tyde- ligen i den nyfs bårgade Rågen; ty når på Regeringens anftalt bröd af gammal fåd blef gifvit til de fjuke, håmtade de fig genaft,

. åfven fom de ftrax föllo åter in i fjukdomen, når de togo til det af nybårgad Råg baka- de brödet. Mäånga kreatur, fålfom Håftar, Bofkap och Hundar, hafva utan fkada fför- tårt denna fåden; et enda Svin fants hafva krampen och i en By 7 ft. Får. "Men Hön-

fen ledo dåraf, få at en for del 'dogo.” AF

600 ”fjuke Månnilkor dogo 97. Då denne farfot hos någre förvandlades til våldfam To- kighet (Mania), var: det et förfkråckeligt

fymps

Sä ET RNE

> fmårta, (dåröfver år en ritning bifogad ) och

RE OR yo Ca 167

fymptom , fom dock efter 5 a 6 veckor får- geck; oftaft förekom likvål fjollighet, (In- fania) fom förbåttrades genom malkats af- gång, bölder eller utflag i hufvudet' hos barn. Durklopp, vattenagtig fvulnad i fötterna eller

hela huden , uteblefven rening och utflag åf-

ver huden, voro icke fällfynte händelfer , det lifta var altid en god crifis, men blåfor fom upflogo på finger och tår famt vidgades til djupa fråtande får, voro rått ledfamme, famt ingalunda critifke. Två perfoner fingo en ovanlig, faft ej låttände, Ipottning. Alla des-

fa olågenheter förfvanno fedan malkar (a)

blifvit utdrifne, och hvilket bereddes genom håftige Emetica, hålft med Tart. Antim. och falta purgermedel, 'hålft Engelfkt' Salt. Hos någre gamle mårktes dock inga malkar; u- tan de plågades i ftållet med en allmån Skabb. Efteråt plågades många med" envifa ögon- fjukdomar 'och någre fingo grå Starren: Un-

der convulfionerne ' borde tungan noga agtas

från at blifva fårad och ibland 'aldeles afbi-

often. Vårkelig Brand ( Gangren) i Lederne

yppades aldrig, ehuru många, fynnerligen åldrige fjuke klagade öfver köld och kånflo- löshet i Stortån, hvilket dock botades ge= nom Terpentin = oljas bruk utvårtes. En flic- ka ömfade flere gånger ny cuticula med for

lifa=

(a) Lumbrici och Afcarides,

163 KE 6 CC

lifades båft af Ungv. Saturn. At Luften ic- ke hade någon omedelbar del i fjukdomen vifer A. tydeligen. Såden, fom var få fka- ' delig, fyntes. inuti blågrå, feg och kunde! fvårligen malas, luktade våmjigt och unken och [makade fkarp: hvaremot var. gammal, . eller från andra orter kommen Såd, mjölig och fmakelig. Man kunde , bland den fkåm- da Rågen, med fåkerhet antaga at 3 af kor- nen voro förderfvade 3; med microfcop fyntes desfe vara fråtte. I vigten förhöll lig den fSfkåmda. Såden til den ofkadde fom 4 til 7. Mjölet ville icke gåfa, degen föll ihop och blef efter 2 dygns förlopp ftinkande ; brödet blef fvart och ville ej hålla ihop; då mjölet kokades luktade det illa, lika fom Såden. Til mafkarnes fördrifvande var Mercurius dulcis ganfka kraftig, dårnåft Pulver och Tin- ÅAur af Sem. Cine , Extr. Valeriane och et mos af Valer. Rheum och Sem. Cinz, famt Hvitlék i Mjölk. Veficatorier lifade ofta, men åderlåtning fkadade; koppning på de Spattilke ftållen var ganfka god, men ånnu båttre blediglar, hvilka alla ftrax efteråt do- go (a). Det var åfven nyttigt at gnida och fÅråcka lederne famt fmörja dem med en Salfva af fårfkt Smör, Brånvin och Camfer. Emot fåren på fingrarne bruktes en dylik af Bomolja, hvitt Franfkt Vin , Terpentin, ar q oc

(a) Se något dylikt Delen 2. Pp. 396.

HR Yao CURE 69

> och Sandeltrå. Lederne mjukades båft i var-

ma vattubad. Ele&riciteten tycktes ock vifa

kraft emot krampen; men ingen ting var til-

råckeligt förr ån de fjuke fingo en hålfofam föda; Efteråt borde en kall och fugtig Luft famt fyårfmålt mat, med alfvare undvikas. Mafk = medlen bruktes ock i Lavement. Slu= teligen förekommer underråttelfe om Lolii temulenti fkadlighet, enligit Rön i Amtet

> Knefebeck. ( Gött. anz. St, 72. 1783.

Rn

. Precis des Succés obtenus fur Iles Noyés

pendant P année 1782; par M:r P4, -Chev;r de POrdre du. Roi, ancien E- chevin de la Ville de Paris.

Sedan år 1772 en egen Inråttning gjor- des i Paris til de drunknades råddning, år årligen, under denna titel, en "omftåndelig beråttelfe om förloppet utkommen ; men fom

dårigenom et tråttfamt uprepande af lika om= =

fåndigheter ofta förefallit, utgifves. hådan- efter endaft en Summarilk Förteckning, med omflåndigheterne af en eller annan mårkvår-

| dig håndelfe.

Sådan år t. e. denne för 1782; enligt hvilken man uptagit ur vattnet: b L 5 utan

] |

AR EE /

Utan fansning eller rörelfe, men fom blifvit genom de brukade

medlen återftålde til life = = 23. Med nägre tecken til lif uptagne

och fullkomligen återftålte = = "13.

fr —LV Summa : 36.

Utan lycklig utgång af-de förfök- f te råddningsmedlen" = = - 4. Uptagne "med få tydelige dåds- tecken, at man inga förfök anftålt til deras återfående - - 9. ——U nn

Summa: I3.

Säledes åro "af 49 drunknade och up- tagne perfoner 36 ft. komne til lifs.

( Journal ”de Paris N. 128 d. g Maji 1783).

Kgl. Vet, Acad. Nya Handl. T. IV. 1:fla Qvartalet. Stockh. 1783. 8:0.

P. 3.. Förfök med Luna Cornea , i fynner- het at redacera denfamma med ringa koft- nad och utan förlufl; af Gust. v. ENGE- STRÖM-”

A. beråttar fig hafva fökt en annan me- thod at fkeda Guld, ån genom Antimonium crudum , för defs fkadeliga rökning, och pe

vi

Xx I) ol 171 > vid det'af framl. B. R: BRANDT nyttjade fåts — tet med Aqva Regia, hvilket vore: det bås — fa, mycken Luna Cornea förekommer, ha- de A. kommit at förföka detta fördelaktiga redu&ions -fått, hvilket fker genom. aa -vål utlakad och torr "Luna Cornea och Potta fka, fom vål blandas och med) varfamhet — Jåggas i en retortj få at ingen ting fadnar i - retorthalfen;, hvarefter den uti et fand- capell med en lös recipient före, fmåningom eldas > ls retorten fynes inuti hel glödgad hvilken grad af hetta underhålles 5 timme, hvaref- ter elden får gå neder. | Masfan valkas federmera "med varmt vatten, då man' i vattnet får et Kokfalt; filtreras och fammanfmåltes, (under detorie= ring med Nitrum, "om något af pappers-fils ' trum år dåribland ) med litet tillagd Pota- fka; -då man får igen alt Silfver fom i Lu- «na Cornea varit. "Man bör noga vifitera Di- >, gelen "och fönderflå horom, emedan: Silfret trånger fig in i defs porer... Af denna ope- ration fer man at Luna Cornea icke år flyg- tig; och fom intet af henne trängt fig ge- nom Digelen och blifvit förlorat; "har hon fullkomligen blifvit decomponerad. P. 33. Om det fårgande ämnet i Berliner- blå, ”Förtfåttning af C. W. SCHÉELE: (2) FA Det vifer hvärken tecken til Alcali eller | — KAcidum.: Det har icke HAREN NrELBekie vår= TSAREN "kan

fre (a) Se pag. 113.

172 ”& I so ( K

kan på Metaller, eller deras folutioner, un- dantagandes på Argenhtum Nitratum fom fål.

les hvit och på Merc. Nitratus, fom faller

fvart, famt. på Järn uplöft i Luftfyra, fom faller fjögrönt men blir omfider blått. Men på Metallifke Kalker- vifer det en betydelig vårkan, utom på Platina - Tenn- Bly - Vis- mut- Jårn- Magnefii- och Antimonii-kalker famt Molybden och Arfenic Syra.

Defs beftåndsdelar' åro enligt förföket i 14 $. Lyfifyra och Pblogifton och enl: 15 6. Alkali Volatiles A anmärker 1)> at det tro- ligen kam bringas i Luftform, 2) at fedan det år förenat med Alcalier eller Kalk utgör det et menftruum , fom ej allenaft uplåfer Me- tallifka Kalker, utan år ock då ettrefalt Me- delfalt, fom ej af. Luftfyra decomponeras, 3) at det ej decomponerar Metallifka folutio- ner efter enkla affinitetslagen, utom Arg. "Nitr. och Merc. Nitt. famt Metalla Aerata: Defs affinitet til Jårn år ftarkare ån Syrors, icke deftomindre fker ingen fållning når det blandas med en uplösning af Jårn-« vitriol. En omftåndighet fom ej låtteligen torde kun- na förklaras. i

P, 55. ÅAnatomifk befkrifning, fom bevifar at flållet eller fåtet af den flinkande luck- ten ifrån munnen hos en del frifka perfo-

ner, icke dr i magen, utan endafl i mat-

Siru-

RR AT & he

a | -

& ) o ( Pin

flrupen, famt huru den kan förekommas ; af CASTEN RÖNNOWe ,

N

A. har til denna uptåckt fådt anledning vid fine Anatomilke öfningar och funnit at en ftinkande as-luckt hårrör dåraf, at på fi- dan, under bafis -och cornua majora Osfis

hyoidei, i fjelfva öfverfta delen af matftru-

pen var en liten aflång håla eller fåll af nå- flan 'en tums långd och 2 til 3 liniers bredd, fom innehöll fin tuggad mat, hvarifrån den-

--'na elaka luckt utfpriddes. Medel emot en

fådan olågenhet beftår antingen i Emetica eller den för flere år fedan mycket brukade magborften. -

| oP: 80. Strand -Pårlehandet och Armbandet ,

wånne Microfcopifka Strand- Växter, be- fkrifne af Otto FrRepric Möter , Kongb Danfk Confer. Råd.

Pårlebandet år et fint genomfkinligt rör, upfylt med en rad lika fora och åggformi- ga kulor, fom hafva midt uti et tvårftreck ; hvilket år en mellanvågg , fom delar henne

1 2 likftora rum.

- Armbandet liknar i haft mycket Binnic-

- kemafken eller ftycken af et ryggben, hvar

led liknar en fadel, år uphögd midtpå och fluttande åt fidorne , famt genom tvånne tvår- frock afdelt i 2:ne likftora rimfor, inuti den

melz

174 Rd

mellerftå :rimfan fitter en famling af fmå gu-

la korn. ; Ingendera af desfe underlige våxter kan

fynas för blotta ågon. Tab. III, fig. I och

6, har på dem vackra afritningar. De fin-

"nas på Skånfke och Seelåndfke ftranderne.

P. 85. 'Gentiana Pulchela, en ny Svenfk Växt; af O. SwARrRTz. (a)

Befynnerligt nog at denne af A. nu förft befkrefne och på Aland fundne lilla vackra Blomma, alt hittils kunnat dölja fig i Bota- nikens fådernesland. Tab. III. fig. 8 vifar henne i naturlig ftorlek.

Åreminne öfver framl. K. Archiatern och Riddaren af K. Nordflierne-Orden Hr. CARL v. LINNÉ, uprefl utom Riket.

Denne vår oförgåtelige Landsmans vål- förtjänte lårda ryckte har icke allenaft i defs

lifstid tilvunnit honom hela det Lärda Euro-:

pas upmårkfamhet och de riåttlintas högakt- ning, utan ock gjort det intryck, at Utlån- ningar efter defs död, hos fig reft honom et för Svånfka Namnet det måft [mickrande

reminnes Om

(32) Se om honom mera ps. 124:

080 6 CC ch MG

| Om en fådan förefats underråttades det > Lårda Publicum redan 1781, genom en tryckt i Skrift (a) där Au&or p. 212 fåger: 0 PHan var icke heller endaft i Fådernes- > landet hedrad. ; Den nu varande Lårde och > Tvårdige Bot. Profefloren i Edinburg (Ho- ??PE) höll til LInnar åra et Åminnelfe = Tal > ”för fina Lårjungar, når han Vårtiden 1778 började fina Le&ioner och lade fraxt efter — ”grundftenen til et Monument, fom til hans — PMinne kommer at uprefas. Detta förevi- — ?gar LInnar förtjänfter och fkall hedra den : > ”fom reft det, och lårer, fom man hoppas, blifva et medel at våcka en nyttig tåflan

”för en Vetenikap , fom denne få vidtfråg- date Svenfke upodlat och bragt i få högt > ”vårde, | ; oo Detta Monument år nu fårdigt, upfatt uti Botanifka Trågården i Edinburg. Det beftår af en i hvit Marmor huggen Urna ; — upfatt på en vacker Piedeftal, med denna ' > Pålkrift : gren ; än ; LINNZO POSUIT J. HOPE.

En vacker och accurat titning dåraf, , fom genom defs vårde Son Hr. Proteffor V. Linné, hitkommit, har H. K. Lif-Medic. . ; HaL-

(a) A General View of the Writings Of LinnNzus,

by RicH, Pouitener M. D. FE. R. S, Lond. printed 1781. :

176 SE

HALLMAN med egen hand i Koppar fluckit och låtit med fin koftnad aftrycka, til at hår bifogas. | |

Vi böre hår åfven ej glömma at påmin-= na ofs det utmårkte Åreminne , fom vår Al- lernådigfte Konung ftraxt efter LInnari död låmnat honom i den öfver honom 'flagne vac- kra Medaillen (a); åfven fom vi kunne fåg- na ofs af det hoppet, at Upflala Academie beflutit refa hans Bufte i defs Botanilka Trå- gård. Väårdigt beflut , för en få namnkun- nig Lärare och et få namnkunnigt Univerfi- tet! Men mera dårom framdeles.

Utdrag af Fournalen öfver Starr-Opera- tioner, med anmärkningar, gjorde 'af

JF. LD. ODHELIUS. 1) Bonden LARS PERSSON från Söder- manland , blind i 18 år på högra ögat af Ca-

me

(a) Medaillen finnes befkrifven i Hr. Archiat. och Ridd. Bicxs Aminnelfe= Tal Öfver Linnauvs; den har på ena fidan defs Bröftbild, med öfver- fkrift: <CAROLUS LINNZUS ss Arch. Reg. Es Ques Aura!'us. På andra fidan förefålles Gudin- nan Cybele i en förjande fållning , emellan At- tributer af de 3 Naturens Riken, med öfver- fkrift: Deam LuGus Angit Amisfi. Under lå= fes: Poft obiium Upfaliae d. X. Fanuar. 17783: Rege Fubenie,

Nr

kl OCR 177

- Cataraa Vera, med' adhelion vid innerfta

och nedra delen af Uvea; på det vånftra fåg - han ånnu vågleda fig. 1764 d: 18 Januarii f. m. depoherade jag Starren på högra Ö« gat efter S. Yves ' method; Lens blef filla liggandes, " men Capfeln flöt om E&n liten ftand up, hvarföre jag f. di e. m. införde

- Nålen 2:ne fårlkildte gånger i famma puns-

fur. Ögat förbants ej annorlunda ån med löfa hångande compresfer och Rummet hölts fvalt och mörkt. Den 19 fyntes Capfeln va= ra nåra upftigen å nyo, och fom ingen ins flammation mirktes , deponerades han åter. Den 20 fyntes Capfeln flyta horizontelt' i bumor aqueus; den 21: blef han åter depo- nerad och mårktes vara adherent; under för= föket at losfa honom vifte fig I eller 2 drop- par blod, hvarföre han endaft blef ftilla nes derbållen” icen eller 2 minuters D. 22 nås "gon inflammation; capfeln fyntes famman« rullad bakom uvea nedanför axis vifus. D- 31 var inflammation fördelt. Refte fedan hem med förmåga at fe ftora objeå&er. (a) N:o 12. M 2) Bora

Oe

(a) Desfe tåta .depofitioner vifa huru mycket ögat kan tåla; något dylikt låfes hos WARNER» Ca fes ir Surgery > Lond. 1754 8:0 p. 13, Går Starren 4 gånger blifvit deponerad. Eljeft hade den ofelbart utan få många repetitioner fmånin= gom blifvit uplött om jag ej af Öfverflådig nit velat antieipera på naturen, Skötfeln efter ope= ration > utan låta ock tunga compresfer , med frå

Ka RR 116

2) Borgaren' från Tröfa, Mörk, hade Catar. Vera på bågge ögonen, för hvilken han för et år fedan rådfört Aflefforen- C. FE. Ripe (b) fom funnit Starren omogen. I bör= jan af Martius f. å. deponerade jag honom på, bågge , efter St. Yves method. Det vån- fra kickade fig frax vål, patienten feck fe och hade ringa inflammation , men i" det högra fprack Lens fönder och föll til en del fram i Cornea anterior, hångandes genom capfelen öfver pupillens nedra fegment; ögat inflammerades håttigt och envift; hela 9 vec- kor förgingo innan den fördeltes, då ock Lens var upfmålt. Patienten refte i Maji hem, feendes på bågge Ögonen. (c)

5) Bonden JAn Orson från Geftrikland hade Catar. Vera på bågge ögonen med Amav- rofis. Jag ville förföka hvad vårkan Lentis uttagande kunde göra ,, hvilket fkedde d. 1 Febr. 1765; den geck lått , utan påföljande

inflam=

lilgång för kall luft, tvättning med kalt vatten , utan all Spiritus Vini, 1dia kylande afföringar och Opiater , nåra liknande hvad RicHTtERr fe= dan -dfven godtkdndt, år omflåndeligen befkrif- ven i mina Påminnelfer vid Ogats Sjukdomar, Stockh. 1772. och Anmärkningar vid Starr = O-= perationen , Stockh. 1775. bågge 8:o.

(Cb) Se om honom Profe MARTINS Åminnelfe = Tal, tockh. 1766.

(c) Dylikt låfes hos EscHEnBzaAcH Obf, Anat. Chir. Med. Roi, 1753» 40 Ps: 283.

RI o0oCK 179 ; inflammation, men" ock utan at fynen åter ”koms- (dd)

6) Skolmåftaren Moser vid Stockholms Stora Barnhus hade Catar. Vera på högra Ö- gat, deponerades d.; 5 Maji 1765. yLens föll ned ,.men efter 8 dagar mårktes capfeln vara opac, flytande lös i humor aqueus. Et år efter, den 5 Maji 1766, var ånnu capfeln ofmålt; patienten fåg låfa med ögat, men var kinkig öfver det hinder han ånnu mårk- te i fynen, få at han förmådde mig at.å nyo deponera honom, hvilket få lyckades at cap- feln nu faftnade under axis ”vifus. + Emedler= tid var ock det vånfra Ögat blifvit mörkt, på hvilket jag f. d. genom extradtions-me- thoden tog ut Lens, fom geck lyckeligen, utan påföljande inflammation, efter någon«< dera af desfe operationer ; pupillen mifte dock fin rörlighet. (e)

Patienten fom icke på lång tid kunnat förråtta fin Skolmåftare-fyfla, återfeck nu fys "nen få, at han altfedan fkött henne. (f)

M 2 8) Bon-=

(dy Sådant bör man altid fpå då Amavrofis år före= nad med Starren; men man kan ock utan fara, til fin egen Öfvertygelfe > göra förfök , når pa- tienten få Önlikar. d

(ee) Såfom mertendels fker efter Extr, methodenz en olågenhet fom dock år mindre betydande.

pd

180 Ä& I -o CC

g) Bonden ANDERS ÅNDERSSON från Tierp. Catar. på bågge ögonen. Operera- des med extraé&tion d. 19 Febr. 1766, fom ' geck lått och fort, patienten fåg; men en Tinea' Capitis (2), fom han förft under den envifa åkommande inflammation uptåckte, lårer vållat den påföljande pupillens fnörp- ning (Synizefis), fom tillåt honom endaft fe skilja ljus från mörker, då han d. 19 Mar- tiil refte hem. Den 2 April 1767 var hög- ra pupillen ren, men ej förre ån en ftor knappnåls-knapp, få at patienten endaft fåg vågleda fig och kånde igen bekant folk; men det vånftra var aldeles blindt.

9) En Guldfmed från Yftad , 84 år gam- mal, (h) hade Catar. på bågge Ögonen; os pererades i Martii månad 1766 genom ex- tra&tion. På det högra blef han få vida reftituerad at han feck fe vågleda fig; men på det vånftra hade Starrens mjölkaktighet, under den pålöljande inflammationen, fåft fig vid inre fidan af Cornea och gjort en o- botelig Levcoma.

10) Mjöl-

(g) Man kan aldrig vara fåker om lycklig 'utgång då en Starrblind tillika plågas af Chronifke ut- flag, t. e. Tinea, Gutta Rofacea, Eryfipelas ms. m, Dock kan det ibland lyckeligen aflöpa ge- nom goda preparationer och förnåmligaft för= nuftig fkötfel frax efter operation.

(h) Hög ålder lågger visferligen hinder i vågen, forte ex defedtu Virium, fom jag ofta årfarit.

FEN

& ) oo ( 181 10) Mjölnaren MaAnjett från Upland, hade Catar. Vera på högra Ögat. Det vån- fira hade fal. Affeffor RiBE efter "St. Yves method 1764 lyckeligen opererat: Det hög- ra opererade jag med-extraétion d. 20 Mar- til 1766 i Hr. Profeffor MARTINS närvaro, fom afiopp lyckligen på vanligt fått, med ringa påföljande inflammation. Patienten var öfver 60 år, feck god fyn och: refte nöjd efter 3 veckors. (i!) bi + > im) Fra B == vid Enköping , hade Ca- tar. Vera på bågge ögonen. |I det högra ha- de hon haft ftark: vårk ((k) med inflamma- tion, Iris var, från blå, blefven grönaktig och pupillen orörlig; fåledes frugtan för A- mavrofis tillika. - Hon ville dock ånteligen förföka operation, fom den I Julii 1767 gjordes med extra&ion på det högra; Lens geck lått ut, ingen inflammation följde, men

' His lofsnade vid 'nedra delen af ligam. ci- "Hare: och gaf fig långre tilbaka mot humor

vitreus, fom var vattenacktig, ögat blef helt klart, men ingen fyn ville infinna fig: D-4 Ju- li: opererades det vånftra efter famma me- sag M 3 thod;

se RARE MB tet

(iy Når alt annars "lyckas vid Starr- operationen, "kan dock en påföljande envis Inflammätion för- olycka alt; fåledes böra de förfte 9-a 12 dyg-

" hen med mycken upmårtktamhet beledfagas , famé

"177 blodigtar , åderlåtning och regime ej förfummas.

(k) Stark "värk , fom föregådt en Starr, år et af de våra prognoftica,

182 KR Je CK

thod; dår blef inflammation nog håftig ; Cap- fula Lentis vifte fig ock opac, fynen blef li. . tet men ringa förbåttrad. 1768 hade: pupil- Jen fnörpt fig aldeles ihop, ögat var tabefce- rat och fynen förfvunnen.

12) En Ånka på Clara Fattighus hade Catar. på bågge Ögonen. Opererades den 10 Julii 1766 genom extra&ion, det ena af nu mera K. Lif-Med.: MARTINAU, det andra af mig. Inflammation var: envis, förmodes ligen emedan. Ligam. 'ciliare (1) var ipå det ena Ögat. genomfkuret.; men efter, 31veckor var. alt förbi och "patienten feck fe' på -båg- ge Ögonen. BÅT sd

17) .En.-Dalpiga opererades.1766.i Fes bruarii på Kgl. Lazarettet af.nu meracGen: Dir: och Ridd. af AcreL, med extra&ion på det högra ögat. Den 19 Januarii 1767 kom hon igen, fer bra på det: opererade, ehuru en. del af Capfeln ånnu: fatt qvar öfver axis vifus.; Det .vånftra opererade nu jag, på fam- ma fått, »då en materia haåea (1m) fört ut fedan Capfeln blifvit öpnad. -Denzs7 Fes bruariistefte hon hem feendes ochhadeoin-

SM gen

€

(1) Man bör noga akta fig.at,ej- fkåra genom Ligama = > Ciliare., emedan då flere; nervftrångar > blodkärl och albuginea lida. 4 ac rd Cm) Jag. har flere. gångorg fedan » svid Cataratta La= Ctsa , ” endaft behött, Öpna Lamina . Capfule och med Cueilleretten låtta det yftigas: ellesrmjölkar=

tades utlopp. ; ev iägling 3

es + :

I Te OR gen inflammation: haft; pupillen hade dock mift fin rörlighet. /

> 18) En Torpare från Solentuna 2 mil från Stockholm, hade Catar. Vera på högra

Ögat. ..Operérades i Sept. 1764 med depo-= > Hftion. ” Som hän födde fig med at fålja gran= dis, vifte jagrej "ordet af förr ån han kom än til Stadenpå fin kårra, efter knapt 14 dagar , :oagtadt: förbud ; -hade ingen inflamma. tion haft, fåg- vål. (n):

19) En Bonde från Roflagen opererades: den 24 Martii 1767 på bågge ögonen, ge- nom extradtion; det högra af Gen. Dir. och > Ridd. af Acrer och det vånftra af mig; båg-

ge lyckades, efter ringa inflammation feck han fe med bågge. Iris blef på vånftra ö-

" gåt under. Pupillen få genomfkuren, at han feck 2 ingångar för ljusflrälarne, på det hög- ra blef.limbus pupillze afikuren 3, af ingende- ra -håndelfen åkom dem någon olågenhet. (0) M4 20) En

(ny Når Benolidons-Merhbden lyckas å är fc den full- komligafte Starr=operation ; man kan då hvarken af Iridis orörlighet eller annat mårka, at Ögat blifvit opererat, eller varit blindt, RR vår äenå na Cafus,

(0) Årfarénheten har iv updagat at dét' år föga

"om icke aldeles ingen fara vid at fåra Iris, på ” ehvad fäålle det fker, ehuru defs rörlighet föra

"0 fvinner; men en blind år mycket hulpen ändå,

endatt han får fe.

FRA TR AR UR

20) En Finfk huftru, :recommeoderad af Prof. oc R. HAARTMAN, hade Catar. på: bågge ögonen, det vånftra i 20, det högra Hiyo sår. Operertades den I Jänii 1767 ge-

= nom extraAtion. Den vånftra Catara&a var Membranacea, Lens var bortfmålt och pu- pillen blef genaft' klar når Lamina Capfule anterior Öpnades genom cyftitomen ; hon fåg. Det högra geck fvårt; dels vars palpebrerne sej nog fkilde, dels ögat mycket reteligt; dock lyckades det at få öpna Cornea och få Lens fram, D. 16 Junii refte hon hem, då det vånftra var klart, ehuru fusfigt, men

$ det högra ej få klart, ehuru det liknade fig at med tiden fmåningom blifva båttre. (p)

21) Enkan Marita från Vilberga, 66 är , mager och blek, hade en flerårig Starr på "högra Ögat, fom opererades den 3 Junii 1767. Caåpfeln var dels få feg och dels få adherent vid proceffäs ciliares, at cyftitomen ej kunde fkaffa Eens utgång, infan jag med knifsvdden genomfkar "henne, då ånteligen Eens kom fram genom den orörliga pupil=

len,

Cp) Man kan med.inga fåkra tecken. urfkilja. om en Catara&t år membranös , hålt om den beftår i lamina ranterior. capfule, fåfom, nåftan altid lårer

Eg. Maras det. år; förft efter. cyftitomens application fom, den röjer, fig. För. prat&iquen år ock den diagnofis Öfverflödig 3. operation blir altid ena= handa,

MN Su

Xx I) 0 185 d Jen, fom. geck rått trögt, ehurw Cornea fådt (ff en flor öpning. Pupillen blef flraxt klar och — patjenten fåg. -Det vånftra, blindt på 3 år, hade en lika feg Capfula Lentis , fom måfte lika genomfkåras och med möda fåpte Lens fram , . hvilken med. tryckning måfte befor- "drås » ehuru incilio Cornee intagit halfva he- mifpheeren. Den 4 Julii refte hon hem, då ögonen voro ånnu flusfige. (q)- "1 022) Pigan STINA "STABERG, 36 år, hä- de från fit g:de år mårkt: enrund:fvart flåck (r) fvåfva för vånftra Ögat, hvilken fmånin- ' gom förvandlat fig til en Catar. Vera, femi- pellucida. Den 10 Junii 1767 opererades hon med Extra&ion. Lens geck ut fedan 'Capfeln blifvit åpnad, pupillen blef då klar. Ingen infammation följde. D. 16 Junii var pupillen klar, tålde nu bättre ljufet, hvilken M 9 för-

(q) Til en fådan operation fordras en fmal knify «> fåfom LA Fare brukat; BERENGERS år för. fin ; bukighet ej få beqvåm,

(Cr) Cirkelformige mörka flåckar, fom fvåfva långe och envift för Ögonen, förebåda gårna 'Starren; hålt om tillika rökig dimma fynes "och fåckerr faftnar vid och omkring det man vil fe på. Men fvåfvande flåckar af uddige figurer eller fom likna trådar, "mygg m. m. åro ej få farlige. Månge hafva dem hela lifstiden ; de hårröra tro= ligen från partial blodfullhet i Choroidea. .

186 226 DD 6

förmögenhet få fmåningom tiltog at hon'ef. ter få veckor feck en fullkomlig god fyn.>' ( Förtlåttning e. a. 'g+)

LI ,

-

Pan i ce, qui féft paffé dans Jå exX- 7 periences, faites. par M. FANNIN, les 18 et 23; Mars ; en prefence des Com- miffaires reunis de P Academie Royale des: Sciences et de la” Sociéte Royale de: Medicine; 1782. 8:0 p. 25. Paris

6 ftldd. får man veta. utgången af de För- fök fom blifvit anflålte med Herr JANNINS Medel (a). til luftens" förbåttrande i fmutts« ” bålor. I de Deputerades nårvaro. anftåltes desfe förfök' med all noggranhet och befants at genom Åttika och defs dunfter flanken vdl blef någöt minf/kad, få at arbetarne i förfto- ne ingen olågenhet kånde; men då det 27

ämbaret blef-uphåmtat; och redan” 2071ibrer '

Attika: -voro nyttjade ; fölh.-en "af def död ned: från ftegen; och flere, fom med förflige " tighet fkickades efter honom; fvimnade, bland hvilka någre .med - möda: kunde uplif vas. Således har. Hr.: JANNIN, utan all svif- vel , lofvat fig för mycken hjelp af Ättikan. ERE anz. 1783" St. 75: Jag

För«

(a) Se pe 86.

å

3 & I) 6 ( & 187 — Förteckning på födde och Abd” innom > Stockholms Stad, 'farnt i hvad Sjukdom, 2 RN AN dsdderiåro :GåflavinäkVi= OM taka f Föne ABL siklickdh: rs ss TÖ76 0

Sa oc Summa: 2104:

— AF desfe voro: 0207 POST denee CT VÄSgta: Goflar: 958." Flickor gög. ”OäSta: ND IG0: AS a RAT Tesa

— Döde åro; Mankön = =. 2000, :

Nötjerö 4 Tensta ONE RN

Summa: 37965 ) + Bland, dem voro: Barn til och>med- 10 — År och dårunder: .Goffar .629-3, Flickor: OLIN — Ungdom från 10 til och med 30 år: Goffar 1286, Flickor-191+- Från 30-til och med 50 — år: Mank. 558, Qvink. 352. Från 50 til och > Médi70 år : Mank. 434, Qvink. 411. Fråz 70 — tiloch med..90 år: Mankön. 98, Qvinkön 225. Öfver. 90. år: Mankön I s"Qvink. 6, sta Sjukdomarne.. vore: Hetfig ' Feber -472. Håll oehoSting 3853: ”Halsflufs 12:'> Njur- — Och" Blåfesften ”7."2 Ihfpårrat Bråk 3. - Kall, — brand '31; Slag Och" Bradöd' gs2. Frosfor - — 119. Röt- och É låoksfeber 107«-1 Rödfot 29.::Blodflörtning>-202 Lungfot 559: ICo0s . pnlsbt ASS i vy « nad pr / "Tique RN bd rd rad 28,09

> (2) De förre 6 åren åre införde" Del: pilbäp,. y ;

"met New to

/

"188 & I oc

'lique och förftopning 38. Andtåppa, Gul- fot 59. Trånfjuka 151. Gickt och Tårr-: vårk 30. Dragfjuka ( Raphania) 1. Fallan- defot 4. Skörbjugg 34. Fulfår, Fiftlar och Benfkador 9. Vattufot 197. Kråfta 9. Ve- nerifk. fjukdom 8. Alderdom 218. -Barns- börd 30: ”Qvinno. blodgång 1. Frifel 3. Barnshjertfprång .och Tandpl. 89. Kikho- fla 15: Strypfjuka, 6. Koppor 12. Mefs- ling 3. Skarlakans och Neffelfeber 19. Ål- ta och hård Mage 23. Mafkar 5. Rachitis 3. Oangifven "fjukdom 186. . Olyckshåndelfer 2, bland hvilka fifte 26 drunknat i öppen fö. (ade 7 Således har detta året varit mer ån van- ligen dödeligt. De föregående 6 åren do- go öfver "hufvud endaft 3112 årligen.

Ca) Man bör komma hög at desfe Titlar åro upfat= te enligt Tabell=Commisfönehs århållne under-

+ råttelferz och fåledes ingalunda säldelesiosfåkre; Man kan ct,-e. vara -vifs på at många flere ån 8 dödt i Venerifke fiukdomar ; införde. troligaft bland de Lungfigtige , af hvilka fåkert en tredje- del kan fåttas på den Venerifke fmittans råkning: Denna »mårkvårdiga EÖrteckning vår omeäddelt. af K. Vet. Academiens vårde Secreterare, Ridda= ren af K. Nordfjerne= Orden, Hr. PER WAR- GENTIN, ka Den i Upföoftr, S. Tidfi, N:o 41. ins förde, år ej fullftåndige / (Rp (83

2 I 6 CR 89

— Förteckning på Svenfke Låkare vid bör-

— jan af året 1783. (Fortf. fr. p. 6.)

6:0, Medicin/ka Facalteten vid Upfala Aca= demie. (b)

Hr.

; Hr.

FE Mr LÅ - -

KE SRS -

ESR see

70,

cc)

|

Do&. JonAs SIDrRÉN, Profeffor Med. Pra& ordin. Lggamot af K. Vet: Soc: i Upfala.

Doå&. Aporr Murray, Proteffor Anat. et Chirur. ordin. Ledamot af K. Vet. Acad. i Stockholm, K. Vet. Societ. i Upfala , m:-m.

. Do&. Carr v. LInné, Profeff. Bot. et

Hift. Natur. ordin.

Doé&. CARL P. THUNBERG, Prof. Extra ordin. et' Bot. Demonftrator. Ledamot af K. Vet. Acad.”i Stockholm; K. Vet. Societ. i Upfala, K. Patr. Sållfkapet i Stockh., Phyfiogr. Sållfk. i Lund, m. ms

. Do&. SAMUEL ZIERVOGEL » Hrofedon och

"Anat. Profeå&ors Jatandené vid Såtra 'Hålfo- Brunns

« Do&. GustaF AcreL, Meds Adjun&, Ledamot af K. Vet. Acad. i Stockh.

Medicinfka Faculteten vid fi Acade-

mie, (CC) ee Hr.

kö 5 Utom Faculteten bör för Vetenfkapens fkull hår

ej glömmas Chemi& Profefforen och Ridd. af K, Våfa Orden Hr. TORBERN BERGMAN.

Åfvenfå hår vid Academien Chemi&ze Psofefforn ech Ridd. af K, Vafa Orden Hr. PER, A, GADD;

190 Är o(C(K

Hr. Do&. JoH. HAARTMAN, Profefl. Medic. ordin. Afleffor i K. Coll, Med. Ledam, af K> Vet. Acäd. i Stockholm, ' Ridd.'

Pan KS Väla Orden: | Hr. Do&. CArRL Nitrs Herrenius, Prof. Hift. "> Nat: ord. Demöonttr. Botan. och Med:

Adjuné&: LÅ

Hr. Doå. GaABR. ER. HAARTMAN, Medicine Adjun& och Profeé&or. Stads-Bbyficus i Åbo. (d)

1

- Sedan K. Franfka Vet. Academien 1782 kungjordt,-at en Medborgare, fom vil blif- va okånd, gifvit fond til en årlig belöning, » beftående i en Medaille om 1080 livres vår- de'y för at utröna huru "Mechanifke Konfind= rer må kunna förvaras från fådane farlige fjukdomar , fom upkomma utaf konflens utöf- ning, har! Academien nu gifvit tilkånna, at” det Förfla Pråmium , i detta åmne, fom in- nevarande år fkulle' utdelas, angående Natu- ren och orfakerne til de fjukdomar , för bvil- ka Förgyllare med eld åro blottflålde och bd- fia fåttet at dem förekomma , antingen genom Pbhyfifke eler Mechanifke medel ,. blifvit af A- cademien tildömt til Svaret N.- VII; hvars

Au-

” (d) Med, Faculteten i Lånd kan i anfeende til en: > nyligen fkedd tilökning » ej nu gena öpgifvas.

: "RR he CR 191 + Anvdor år Hr. Heng. Gosse, från Geneve. > Detta Svar innehåller mårkvårdiga, anmårk. ningar och årfarenheter, famt en omftånde- "lig belkrifning om Förgyllares - fjukdomar , "jämte medel at förvara dem fom förgylla. mindre flycken, de dår, enligt förfök; tyc- kes hafva vål lyckats. Men fom Academien Önfkar at desfe medel åfven kunde tjäna, dem fom hafva ftörre piecer at förgylla , och Hr.- Gosse med fintlighet nyttjat entlin Lands- mans förfager til förgyllningar. för Urmaka- fe-arbete,; famt medelft en få kallad prefer- verande Ugn förvarat arbetarens hålfa; återa flår ånnu at förföka om denna Ugn kan blif. va lika gagnelig til vidlöftigare- förgylningars: anfiåliande? > Academien tror fig vid detta tilfälle med heder åfven böra nåmna Svaret N.'3 , med -devife: Ars datur optima cui reda phyfica Jjuvat , hvars Auåor gjordt lig, mycken mö- da at upfinna medel til at förvara Förgylla= Te vid ftora arbeten, för Mercurens fkadeli= ga vårkan ; men ugnen, den han föreflår, fynes hvarken nog låmpelig til åndamålet , ej heller har han dårmed anftält förfök. Det- ta Oagtadt, anmodar Academien Audor at gifva fig tilkånna och af trycket utgifva fin Afhandling, efter fom dåruti finnes många nyttiga upgifter, enkannerligen en omflånde- lig belkrifning på den mer och mindre fkas . déliga vårkan förgylningen tilfogar arbetaren. | Det

192 + ) ol KR

. Det Andra Premium i detta åmne, fom nåfta år fkall utdelas ,; fordrar at upgifva be- fkaffenheten och orfaken til Hattmakares fjuk- domar , och båfla fåttet at förvara dem därföre , genom Pbhyfifke eller Mechanifke rme- del, eller genom fördelagtigare inråttning af deras arbets-fått. Intil den I Januarii 1784 emottagas Afhandlingarne. S

För det följande året föreflår Acade-' mien: at upgifva befkaffenheten och orfaken til de fjukdomar, fom åkomma dem, fom ar- beta med Spegel-foliering, och de båfla fått at förvara dem, antingen genom Pbhyfifke el- ler Mechanifke medel. Academien kånner alt- för vål detta åmnes fvårighet, men famman- hanget emellan det och förgylningar, i an- feende til Mercuren, fom vid bågge. brukas, ehuru vid det ena med eld och vid det an- ” dra kalt, och hvaraf nåftan lika farliga på- följder plåga vifa fig, fom gifva et nytt be= vis på denne Metallens flygtighet famt låtta ingång genom hudens porer, Ökar Acade- miens hopp at kunna famla en hop förfökte "medel til at afböja defs fkadeliga vårkan.

Afhandlingarne böra vara inlämnade til den I Januarii 1785, addresferade til Kgl. Academiens flåndiga Secreterare.

(Journal de Paris N. 134. d. 14 Maji 1783-)

I 6 TER IMG "Bref, förande den Resa, fom Med. &

Boton. Profe ffören ? Upfala Hr. CARL von LINNÉ år 1781 företog til utri- kes, Orter; dat. d..7 Juni 1783. (a) I a Sedan Hr. Profefloren , fåfom PrefeAus oo Horti Academici, hade befkrifvit och afritat

ko jatode"få lediga funder, fom Profeflors-fys- 7 dan kunnat lemna, til: utfärdande af det/be- -kanta ,Supplementet (c), anfåg han ingen ting nådigare, ån en ny uplaga af det Sy= fem, fom redan förtjent, at 14 gånger å KN Cnyo uplåggas , och hvaraf ické et enda Ex "7; xemplar nu får at erhålla. - De talrikafte > ,Recruter voro vål , ifrån alla Verldsdelar , til framledne Hr. Archiat: och Ridd. von LIiNn- 0 Ne inkomne; men vår Profeffor kunde af fin > fortfatta brefvåxling , med denna fin fal. Fa- | ders Hrr. Correfpondenter ; lått finna , det

— flag, fom befltåndigt rikta fina Samlingar. 00 0 Kårlek til Vetenfkapen och en grundes lig undervisning dåruti utgjorde alt hans Få- idernes-arf; emedan Naturalie-Samlingen må- A:0 13: | N fte

u 7 Se mera hätom' Bands 3. p. 367.

I fq. fol. ; MCej Supplem. Plårtar, Syktematis Vegetab. Editionis

2

”

& årg blef Öfverfatt på Engellka,

de dår förefallande rara Örter (b), och nytt=

> många flere vore til tråffande hos de Folks

b) Decades Plantarum Rar. Horti Upfalienfis is, 1762;

Ku

XII &c. Brunswige 1781, 8 maj, fom genat

194 &k 6 &C KK

fte af hans medarfvingar dyrt inlöfas, hvar- igenom han icke”hade mer ån Profeffors-lö- nen til refepenningar.

Imedlertid ville han icke förr utfårda den nya Uplagan af det Linnéanfka Syfte- met, ån han hade hunnit granfia de förnåm- « fta Europeifka Menagerier, Trågårdar 'och Cabinetter.' Företog fåledes, af ådel drift och på egen bekoftnäd, uti April år 1781, en Utlåndfk Refa, och kom ifrån Götheborg til Newcaftle på 14 dagar. Hårifrån fkyn- dade han fig til London, för at dår upföka fin trogne Upfala - Kamrat Do&. SOLANDER , hvilken honom med alla möjliga vånfkaps- betygelfer omfamnade. Ty en SorANDER kunde aldrig förgåta fin erkånfla emot en hor Lärare, fin fkyldighet emot fina Vån- ner! Men vår Refande blef, til fin förun-. dran, med icke mindre kårlek och förtroen- de emottagen af nu varande Preflidenten i the Royal Sociéty Hr. J: BAnKs, en Cosmo- polit, fom aldrig nog "kan berömmas. Vår von LInné blef hår icke någon timma fråm- mande; ty Hr. BAnKs?s Hus , Naturalie-Sam- lingar, Bibliothek och Manufcripter ftodö altid Ööpne för en få kårkommen Gåft. Det fked- de icke heller blott .igenom Doé&. SorAN- DERS vån!fkap; utan famtelige Herrar Dire- Åeurerne ot the Britifn Mufeum, lemnade vår von Linné frihet, at uppehålla fig dår få ofta fom han det fjelf åftandade. Han

nytt<

oe GK — a

nyttjade ock et få Snikeligt tilfålle, at få be. sSkrifva en ftor del af det nya, fom tråffades uti denna få -koftbara, fom ftora och oförs likneliga Samling. Mängden af de Rarite= > ter, fom Hr: BAnkKs fkånkte: vår von Linz oo NÉ, Var en få mycket ftårre Skatt, fom'den beftod icke allenaft af många förut okånde Veft-Indilka, utan åfven' af andra Örter, fom på vålbem. Herres bekoftnad blifvit fam= lade uti Alien och Africa. Det dryga arbes te fom Hrr:ne BAnKs och SozAnpeR mått anvånda på det fora Vårket om Söderfjö- > Växterna, afbröt beflkrifningen på de förra 3 hvilka Hr: Profefforen til tidens vinnande > Jofvat i nya Syftemet 'uptaga. Så fnart Sö derfjö-örterna blifvit belkrifne och tecknade, har vår von LInné det fåkrafte löfte om , at få del af alla desfe, fom aldrig förr varit ' > fedde i Europa, mindre i Norden. | ä Hr. Profefloren "beklagar uti alla fina > Bref, det han icke förmår nog vårdigt af- > dkildra alla prof af den vånfkap och bevås — genhet, hvarmed Hr: BAnkKs honom öfvers hopat. | re 0 Dagarne voro icke tilråcklige, utan åf- ven nåtterne måfte oftaft anvåndas til betrak= tande af hans oförlikneliga Samlingar , hvil« > ka enfamt förtjena en refa til England. K Vår Refande var hår juftuti lit Element 3 = ty, utom alt det förra, intråffade nu Hr. Aus > BLETs Samling ifrån Guiana, Hr., MAssons MW N 2 ifrån:

196 x 0 ( ifrån Jamaica, Canarie- och Azorilke 'Öar- ne, Hr WriGTH”s från Jamaica, Hr. BRrRAs- sPs ifrån inre delen af Africa, Hr. SMEATH= MAN”s ifrån Guinea och. Veft-Indien, utom Hr. "KöniGs Indianfka Palmtråd, och flera tufen nya Orter, fom hade kunnat aldele$ förvirra en hatare af Syftem. Men alla des- fe okånde Djur och Våxter fingo af vår Sy= fematicus, efter en kort mönftring, .genaft fina behöriga Nummer i de Linnéanfka Rul- larne. Ganfka få Palme voro förut vål kån- de; men Hr. Profefforen fick nu tilfålle, at af detta 'Slågte författa få många Monogra- phier, at hans Genera 'Palmarum figa til några och tjuge, hvaribland det råtta Sago- trådet och det åkta Spanfka Röret fig befin- na. Vår von-Linné hade i början icke mer ån et års permisfion; men England uppe- hölt honom i 15 Månader, under hvilken tid de mårkvårdigafte Trågårdar och Mena- gerier om dagen och Cabinetterne oftaft fent inpå natten beföktes. ' Til Hertiginnans af Portland, Prefidenten Hr: BAnWs, Sr. Afh« ton Lewer?s, Do&or W. HunteRs, Hr. YgaAT?s , Doé&. ForpycPs, Hr. Dewps, Mils BLoMFIELD?S ' och flere få publiqueé fom 'pri- vate Menagerier, 'Trågårdar och Cabinetter hade Hr. Profefforen all tilgång. Ibland al- la privata Trågårdar, fom beföktes, var in- - gen "rikare på Veft-Indifka Tråd och Orter, fårdeles af Lilje-flågtet, ån den uti Wimble- ton,

| KI oo 0 KF 197 ton, "tillhörig. Marquis) af ROCKINGHAM, en. — witter Herre, fom nåft Hr: BANnKs-blef vår » — Refandes förfte Patron i London. Marqui- fen, fom: var både ålfkare och kännare af Botaniken , hade, igenom tufen: förfök i den- na fin Trågård, upfunnit de båfta medel at Sköta fråmmande Växter. Det: var et obes fkrifligt. nöje för en von LInné, at hårifrån få fkicka til Upfala Trågård alt hvad-han behagade ; -.men icke mindre forg, at en del af de. aldrararafte Tråd blifvit under, vås > gen förolyckade. Som Hr. Profefförn. anfåg. Kongl. Trågården uti Kew, fom nu fköttes af Ar. AIton, en ftor Måftare, för den iris kafte af ala Botanifka; få. blef den ock af honom ,defs Aitigare befökt.. Men andra för= fummades icke heller ; 'utan riktade honom både med Infigter och Samlingar;, fådane voro Apöthekare - Trågårdarne i Chelfea, « H:rne Ler?s, PITCAIRNE?S ; FOTHERGILL?S , GoR= —DONs, MaLcoLmw”s med flere; Ifrån desfe. Trågårdar infåndes årligen til Hr. BAnKs al-' la blommande Växter , för at belkrifvas och tecknas , och vår Refande hedrades icke als > Jenaft nu med fina egne Specimina dårifrån, > utan har löfte om årlig fortfåttning af en få . berömlig vånfkap och aktning. Uti det up- lyfta England behöfde vår von LINnné icke omer, ån at blifva kånd för en vårdig Son af > fin flore Fader. Det blef han ock. Flere i Orter och Djur , få lefvande fom döda, up- TLA N 3 offra-

198 Xx I oo (0 FX offrades honom dår, ån han nu kunde bår- ga: Han lemnade mycket efter fig, föm fundeligen våntas , öch:ånnu mer får hans "Uti et Bref, dat: London d. 13 Junii 1781, Skrifver han: ??De Naturalie- -Samlingar jag hår träffar, öfvergå alt hvad jag i Sverige ””kunde föreftålla mig; få at jag mycket tvif- ”lar, om något fålle på Jordklotet finnes, hyareft få godt tilfålle gifves för en Hifto- ”ricus Naturalis ,;' at öka fiha kunfkaper. De ”koftbarafte Menagérier, Trågårdar och ri- >kafte” Cabinetter frå mig hår altid öpne, ”få at jag icke vet hvar jäg fkall börja eller ”fluta”. ” Af alla Kånnare blef han bemött med få "mycken aktning , guntt och tjenftvil- lighet; at han upriktigt erkånner, 'det han aldrig anvåndt fin tid nyttigare; aldrig gladare, ån uti det på alt fått blomftrande England. Intendentens: öfver the Britifh Mufeum , Do&.. SöLANDERS, dén' ålfkvårde SoLANDERS altför tidiga bortgång, var det enda bekym- mer, fom "honom hår mötte. - Men detta var ock få mycket odrågligare, fom han, alt ifrån barnaåren til 1759, haft den lyckan, at dageligen nyttja en få ovårderlig Våns högft upbyggliga omgånge, fom nu var för: nyat, En få öm faknad päåfkyndade hans re- fa, då den i flutét af Augofi 1782 fortfat- tes öfver Dover, Calais ; Dinkerke och PlI- fe til Paris. : Det

ls && Jao Re 199

Det angenåmsafte fållf(kap af en Herr — Broussonert (2), Hr: Stokes och Hr. SCcHME= — plAUR: var det enda, fom kunde mildra hans —— forg och förkorta” vågen, igenom deras ges

menfamma årende.

— Men fom Flora: åfven! hår började af- > Jågga fin pråktiga Sommardrågt, få fkynda- > de fig Hr. Profefforen at upvakta henne uti och omkring Paris, och at beföka hennes > förnåmfta tilbedjare: dår å orten.

Sådane voro nu, utom andra, le Mare= chal.pE Noaires) le Duc DAYEN, Hr. MaA- 1esHekBEs och Hr. te MOonnier. Alla mer

kände, ån at de hår behöfva belkrifvas. På

> Zoologiens vågnar upfökte Hr. Profefforn

— Grefve pE BuFFÖN, fålom Intendent öfver

; det Kongl. Cabinettet. Och ehuru detta vid denna tid var få vål för Ut- fom Inlånnin- gar tilflutet, få fåger likvål vår von LInné; at .han bör tillkrifva Hr. Grefven den bevå- .genhet , hvarigenom Kongl. Cabinettet dage= ligen för honom öpnades. Marechal pE No- Ames och Hr. MALEsHERBES”S både Trå-

gård och Bibliothek förtjente all vår Refan- des upmårkflamhet. > Sedan Hr. Profefforn förnöjt fig dår, befökte han Kongstrågården

i Trianon och Kongl. Menageriet i Verfail=

> des. Alleftådes träffades något nytt, fom an-

N 4 > mårk=

| (a) Det var den Hr, BroussoneTt, fom nu är fysfel= | fatt med Fifkarnas befkrifning och teckning.

NN 1 4

200 > KM Jo 0 &

" mårktes. Emellan det at vår Profefför up-

pehölt fig uti Jardin Royal, hvareft den hel dervårde Hr. T'Houin vifat alla prof af förs fta Ait och fkicklighet i :;Kontften, fyffelfatte han fig med at öfverfe, icke allenaft fram- ledne Hr. CoMMErsons flora Herbarium, u- tan ock at granfka de rara Örter ifrån Pes ru, fom Kohungarne: af: Spanien och Frank= rike låtit dårifrån hemkomma (a). Men ic- ke allenaft af Hr. COMMERSONS , utan ock af - Hr. TRIERRYs och Hr. "RICHARD den ynrg- res flåtliga Samlingar fick Hr. Profefforn' fri- het. at vålja fi lin de el, emot förbindelfe, at als la desfe nya Örter uti Syftemet uptaga - - och namngifva. . Alla dagar användes uti de ri- kafte Cabinetter, hos Hr. Maupuit, le Duc DE CHAULNES, LE MONNIER, DE LA MARCK, DES FONTAINES , BROUSSONET , BRISSON, GEOF> FROI, GUETTARD, ÅDANSON, FP HERETIER, Jussiev och SOonneraATt. - Hr. > SONNERAT), fom nyligen utgifvit fin: 2:dra Refebelkrif- ning med 140 vackra Taflor, bereder fig nu til den 3:dje Refan; under. hvilken Per- fien och Thibet fkola befökas. Uti Paris icke mindre ån annorftådes håmtade vår Pro- feffor mycken frukt af det ELinnéifka nam- net; Så at åfyen Hans Aldrachriftly: Maj:t

tåck-

(a) Det torde vara bekant, at Hr. DomBeryr, tillika med one Spaniorer, refer omkring uti Peru, för at famla Naturalier för det uti Madrid nyk anlagde Cabinettet och Trågårdene

AR >) oo (AK 201 — tåcktes. benåda Hr. von LInné med Recueil ' de Plantes,; gravées par Ordre du Roi, beftå- ende af. 3 Voll. in:fol. imperiali, med 500 > Koppar-Taflor ; et äldeles; Kongl. Verk; fom . aldrig fåljesy utan år: endaft åmnat åt Förfte- » liga perfoner. Det oroade vår Refande, at hans infkrånkta -tid icke ville tillåta honom, at långre fårqvarblitva hos et folk, fom har den lyckan at fnart vinna allas hjärtan. Han > "nödgades; ati futet åf-O&ober (kiljas ifrån ; de 'kåra Vånner, fom han fig uti Frankrike j bade :förvårfvat och begifva fig på hemvå- ens ; / i : Men ehuru knappa vhans refepenningar: ; voro:,:kunde” han icke förbigå Holland, fom i lotet af förra och i början af detta århuns= > sdrade utmårkt fig med de flörfta Botanifter. | Under : vågen ' beföktes utom andra, i Bräsfel,; 'den grundlårde: Abboten Hr. MANN , + hvarifrån tefan fortfattes til Haag. K Hår: befågs Ståthållarens koftbara Natu- — ralie- Samling, jämte Hr. "Vosmaer?s, fom år Intendent öfver den: förra.: Hr. Profeflor — SCHWENKE?s: vackra Botanifka Trågård och Cabinet, Hr. Lyonerts sika Snåck-Samling, m. m. : Ö

ia Uti Leyden betraktade Hr. Profefforn med fårdeles nöje Academiens Bibliothek; .Botanifka Trågård och fköna Cabinett, fom > defs grundlåggare Hr. ALLAMAND upvifades Natten måfte anvåndas -hos' den hela dagen re Na fn

p

goa NE Mie (RE fyffelfåtte Hr. "vAn Roven, förat genoms-

vandra et Herbarium ;; fom nyl. hemkommit ,

ifrån Ceylon, och hvaraf vår von Linné håmtade en rik. fkörd.

Uti Harlem befågs Vetenfkaps-Societe- tens 'påbegynta Cabinet, fom årligen riktas, och de få kallade. Blumifternas: verldskunni- ga Plahteringar, på hvilka Staden otroligen vunnit.

Hartekamp "kunde ; tå : mycket mindre Jåmnas "obefedt, fom vår Refandes ftorfråg- dade Fader hade dår tilbragt inemot 4 år af fin muntrafte ungdom och dår lagdt grunden til Botarniikens nu varande flor.. Den: få fri- koftige : fom förmögne: Juris Doéoren nu framledne Fr. GEeorG CiifrforT hade utvaldt denna lilla :Landtgård' til en Retraite, och

börjat dår anlågga en Luft: Trågård, hvartil

han fökte och fick bitråde. Vär ftore von LInné hade juft då” flutat fine: Academilka öfningar i Leyden och var nu fårdig at be- gifva fig på hemrefaån; men hans verldskun- nige Lårate, den jandre Hippocrates, den flore BoerHaveE, Öfvertalte honom, at defs- förinnan. -beflöka Hr. CiFforT. Do& LIN- Neavs kom, fåg , vann denne fin Väårds he- la hjerta, han förbandts igenom de ypperligafte tilbad at ftanna qvar iHartekamp til Trågår= dens i ftånd fåttande. Trågården omfkapades , ' förvandlades | til Botanifk och förfågs med de koftbarafte Drifhus , Cabinetter, Herba-

| rier

- N

fe JO UIRE BBS fier och Bibliothek. Ötter, Frö, Djur och Mineralier anfkaffades , icke allenaft ifrån Eu- ropa, utan åfven ifrån alla Hollåndfka Co: lonier: ”Trågården blef inom några" år den rikafte :af alla privata, och defs belkrifning den pråktigafté, fom Lårda Verlden någon- > fin fedt. De Skrifter, fom denne Tyågårds > ånnw'ofynlige Pråfefus hår författade, fingo — , icke förr fe dagsljufet, innan de utmårkte k dén , fom med tiden fkulle blifva en Verlds- > Eårare i fin Vetenikap. De båfta Fundd- |

menhta Botanica) det båfta Syftem,, den bås

fta Defcriptio Hörti. utgingo ifrån det lilla

— förat okånda Hartekamp , hvars rainne efter . > detta aldrig kan utplånag. 'Kännare måfté > ock medge, åt en Linnaeus åfven få tack — famt förgudat fin CrifforT, fom en Hora. > Uvs fin MecA&NASs, en GAssenpi fin PErReEse (2) Ifrån Hartekamp förtfattes refan til Am-

fterdam, hvar VAN DER MEULEN?s Naturalie- Cabinett, det förha, efter SEBs; nu blef förfåldt och Brue JAn?s ryktbara Menagerié + fördes åfven utur Landet. Uti Medicinfka —Trågården, uti H:rne BURMAN?s, Hour: TUYNWS, STtToLVs, KioeckKneRs och Herrar Handlandes Samlingar tråffades mångfålldige Räs

t Kbd

> (3) Se Dedication och Företal til Hortus Cliffortia=

C nus Amt, 1737 fol: Orten Cliffortlia uphörer aldrig at årligen fira fin Namne, utan förvarat hans minne få långe verlden får.

: Rariteter , hvaraf Hr. Profefforn hade tilfälle

|

Bög KR I CR

at öka de fina. - Det fnygga Utrecht fordra- de ock något uppehåll. : Vår von Linné blef hår, til, fit ftora nöje, logerad hos Hr; LooTEN , fom varit Gouverneur både på Cey= lon och på Celebes. Utom Academifka Trå- gården befåg Ar. Profeflorn hår de förnåm- fta Naturalie-Cabinetter, fåfom hos Herrarne BoHADSCH;, LUTMAN , FORTESCUR med : fleras

Et par dagar anvåndes- på: Landet hos Hr.

MAxIMILIAN HENR. SANDRICOUR, Marquis de S. SIMOn, 'en Herre, fom utmårkt fig ige- nom «en. egen: upfinning , at: bevara de ömtä- ligafte Orter -och Tråd. vid lif öfver Vintren- Uti Trågärds-konften erkånnes denne Mar- quis för en fådan Målare, at han öfver he- la Holland; til ock med af Harlemfka Blu- mifter, rådfrågas fom et orakel.

Refan fortfattes igenom Osnabräck til Ham= ”

burg, hvareft Hr. BucH?s Botanifka Trågård, H:rne BoLTEN?s, REIMARI, SCHULZ”s, GISEKE?S, Griunov?s och flere Herrars vackra Natura= lie-Samlingar befågos. Hr. WeBer?s Moflar och Hr. FaBricu Infe&ter låckade Hr. Pro- fefforn til Kiel; de förtjente ock denna lilla

afvåg; men det fågnade vår Refande ånnu

mer , at dår få fe vår faknade Forskårs rara Ort= famling, fom var under Hr. FABrici vård:

Uti Köpenhamn befågs den nya Bo- tanifka Trågården , Kongl. Naturalie- och Konft-Kammaren famt Academiens Cabinet,

vida=-

Ar ANN Vv ; $ OR > ” i AV ; KR II oCK 1805 ' vidare Ht. Grefve von Morrkes, Herrarne — SPEnGLerRs och CHEMNIZ”s ftora Snåck-förrå- der. Conference-Rådet 'HormsKöLps , Etats- ' Rådet RottHÖrrs och MuLLErs ,. Profeflorer- ne BRUNniIcHs och CaAPPers vackra Cabinet- ofér. Kammarherren Suvum beföktes åfven; = ty man kan icke lemna obefedt hans ftora och koftbara Bibliothek ; men detta, ehuru märkvärdigt, var "en förre fkatt tör en, LA- GERBRING, ån för en von LInné. Imedler- tid har Hr. Profefforen alleftådes vunnit Våns ner, Kunfkaper och Samlingar. De 5 kiftor med" Naturalier , fom" fkickades ifrån Eng- land, åro lyckligen hemkomne til Upfala: LbG Franika, I tom afgått ifrån Rouen til Ham. vbaurg; innehålla utom annat, föga mindre, iån 3000 nya Species" af Örter. — Ifrån Am- ' fRerdam våntas ock en betydelig mångd af nya Örter, och andra : Naturalier. Alt fås dant årnar Ar. Profefforn at vid. lediga flun- der, more Patrio, belkrifva. - Härtil önfkas honom lifstid , hålfa och lycka! Han får då tilfålle at bekräfta det hedrande omdös- me, fom de måft uplyfte Utlånningar hö- nom gifvit, neml. at Norden ånnu icke för« lorat fin LINNAUS.

(Upf. Såll(k. Tidn. 1783 N:o 49)

LA | Die

206 + Iof Die Neuefte Entdeckungen in der Che-

mie, von 'D. Lor. Crerr. Leipf. (Se det föregående p. 80-)

VII Th. 270 p- innehåller utom utdrag af K. Franfke Vet. Ac. (1777) och Ki Sven- fke Vet. Acad. (1779), Haarlemfka Vet. Soc. (16 och 17 del), m. m:.g9 egna Afhand- lingar. Hr. B. R. Creir önfkar, til bevis det Spiritus Vini icke uppkommer endafl genom gåsning , at någon före gåsningen vils le framfkaffa honom (t. e. genom Acidum., Nitri) utur gåsnings-fkickelige kroppar, få- fom Såcker, inkokad Vört eller Drufvemuft, hvarigenom fkulle bevifas at fkilnaden emel- Jan Syran af Såcker och af Åttika endaft be- ror på tilredningsfåttet. Hr. B. R. v. VELt- HEIM belkrifver några mårkvårdiga flycken af fin fordna Samling. - Hr. HErRMeSTEDT har förvandlat Vinftens-Syran , igenom. dephlogi= fticerande med Acidum Nitri, til en vårke- lig Säcker-Syra, och tror at det går lika få an med andra Syror. utur Våxtriket; han har ock af helt ren Spiritus Vini genom Acidum Nitri frånfkilt en vårkelig Säcker-Syra. Hr. GUNTHER feck et godt Caufticum Antimo- niale af Reguli Ant. uplösning i het Acid. Vitr. conc. och Kokfalt , och en. lika god Naphtha med Zink, fom med Calx Zinci, uplöft i Acid. Salis. — För Hr. GREEN har ; reduftio Boracis båft lyckats når han med ftark

eld

eld deftillerade Koksfalt och Sal Sedativam med hvarannan. Moderluten vid Saltvårken gaf honom med. Vitr. Martis aldrig något bräkbart Bitterfalt, men vål med Alun. Hr. . WeEsTRUMB feck af Calx Zinci,; uplåöft i Acid. Salis med Spirit. Vini, vål en gul Olja, men ingen vårkelig Naphtha. Fr. Pr. Succow

befkrifver i fin I:fa Afhandl. förhållandet af

å Spir. Vini emot Zink; icke allenaft vanlig Ko Spiritus utan ock Alkohol löfer något dåraf d i vårma. . Hr. WiecieB handiar , om visfe

Syrors förhållande emot Fixa Alkalilka Sal-

ter til måttning3 "han fant vålj med Hr. Kl BERGMAN; at Alkali. Minerale behöfver til fin > måttning mer Syraån:Alkali Vegetabile; men > bågge behöfva likvål)mäåft af Acidum Nitri, mindre, -af Acidum Vitrioli och minft af A- — cidum Salis. J. G: H. feck vål en Naph- tha af Acidi Vitr. conc., Köksfalts och Spi- — stitus Vini blandning med, (genom Brunften) > duleiferad Acidum "Salis, men ej förr ån den — fift öfvergångne Syran med rent Alkali Ve-

ver et fått at til båfta möjliga: pris i fort tilreda. Salmiak utan -fublimation, Sedlizer och Glauber-falt ; 7 delar Alun-och 12 de= Jar Köksfalt kokas en half timme med hvar- annan i 36 delar vatten , filas, afhålles från det af kölden precipiterade ”Glauber-faltet , — inkokas vidare til hålften och deni Acidum fe.

lis: uplöfte Alun-jorden precipiteras,; nu ge-

nom

a oe

getabile blifvit måttad. Hr. GREEN - befkrif=

208 R INO MM SE nom eh Spiritus, fom fås på deftillations-vås gen med utglödgad vedafka utaf rutten urin , fedan filas det från Alun-jorden, då man u- tan Sublimation tår: Salmiak dåraf. (at Hr. GREEN icke funnit Alun-jorden uti Wenzels Lehren der Vervandtifchaff der körper, faller Rec. underligt för; hon år dock mot nåftan alla Syror icke allenaft efter Salia Alkalina, utan ock de andre uplöslige jordarterne, ja efter några Metaller.) Hr. KourL vifar at en på CrAMerRs fått beredd ren Regulus Cobeal- ti drages af magneten; glalet dåraf har vål en beftåndigare fårg ån glafet at Koppar, ja af Järn, men fom dock kan genom repete- rad ftark eld göras flycktig och blacknar genom röken af Köksfalts Hr. HERMBSTEDT har ej kunnat få Naphtha af ren Acidi Tar- tari förening med ren Spiritus Vini, faftån en del af den öfvergångne Spiritus gjorde Kalkvattnet "grumligt, och efter afbrånning låmnade litet Acidum Tartari qvar, hvilket "bevifer at han förenat något af denne Syran med fig. Hr. Tirepetn råder at til Naph- the Salis haftiga, goda och ömniga bere- dande, få 4 delar” Spiritus Vini i en rund rymlig flafka, fålla den 2 a 3 timmar i fnöé, hvartil fedan flås på en gång 3 delar af et, likafå i fnö genomkyldt Acidum Salis Fu- mans , dårpå' flutas flafkan vål til med kork och förbindning, fkakas ftarkt, ftålles dåref- ter en timma i fnö, fedan några timmar på et

NR NT är S a ika ; IN FANG PÖRSNELOE I . Re vo OR Skog et något varmare flålle och fit inne i ram-

met, och dagen därpå öfverdeftilleras Naph- "than på vatten. AV geLG :

Hr (Gött. anz. 1783: 95 St. )

må

| Befchreibang einiger Neuen und feltenen — Pflanizen nebfl den dabin gehårigen Zeichnun- os gen, år af Hr. Hof-R. o. R. MURRAY i Göttin-= ' gen inlåmnad til dårvarande Vet. Societeten vid defs Sammankomft den 10 fiftls Maji, — Spilanthus- falivaria , folils ovatis obfolete fer- ratis, caule obliqvo Aexuofo panicalato, år upkommen af de frå föm den Franfyfke Bo- tanicus Fir. DombEY famlat vid Lima; den- ne annuelle våxtens tilnamn hårrör af rotens och bladens egenfkap at famla mycken faliv Hår hon tuggas, hvilket dock åfven Iker af - et annat Species af famma genus, netnl. — Spil. Urens L. Hon har fmå hvita blom- > mor fom Acmella. — Lycium heterephyllum , — foliis ovatis fexuofis glaucis ramis horizon talibus fpinis gemmaceis, år et klent tråd, från obekant fådernesland, fom tål det var- ma Örangeriet vål; det liknar Lycium Boer- — haviefoliam L. Supl. p. 150 måft, åfven med > defs blekgröna blad; dels -måfta taggar åro + > vårkelige”bladknoppar; af bladens Ineda ftåll- ning kommer. det ofelbart at de åro lika N:o 14: Oo — glate,

LÖ Ra

2100 Xx ho CC K

glatte på bågge fidor. — Gypfopbila Vilcofa, :

foläs lanceolatis, internodiis caulis ramorum et pedunculorum medio vifcofis , petalis emars= ginatis; en annuel våxt, har det belynnerli- ga at fröhufet icke; fpringer i.söutan i 4 fi dor; fedan hon år fådd i drifbånk tål. hon fria luften. — Solanum marginatum L.. Supl. 147, befkrifves nogare fåledes: S. Aculea- tum, foliis ”finuato-- angalatis , fubius omnino, fuperne- margine, tomentofis , calycibus 1ri- partitis; fröen kommo från Hi. ZUCCAGNI i Flörenz , under .namn af Sol... Abysfinicum; 1 håtvarände Trågård år det annuclt. — Te- trågohia expanfa Murt. år den fifta; defs vå- fenteliga Chara&er år T. herbacea ramis ex-.

"panfis ”elongalis , foliis. parabolicis , floribus.

pPlerumque folivariis, fruddu. cornuto.: Sedan ' A. "redån ”befkrifvit och namngifvit denne Ört, fant han henné i HAr. Pallas Aortus De- midofii, under namn af Demidovia tetragonoi- des , Men tror henne -likvål icke nog chara-

Aeriferad til ät. utgöra et fårfkildt genus: Av (Gb anz. 1783. 90 Stå

Nyheter: | na

Medicinz Do&tora Hr: CAR Noret (a) år från en utlåndik refa, FAN Sv til Eng-

sl

(a) Se om honom Band: 1. p. 214:

+

AT SYAODEEE | a

SNR AS 4 ) 10 CC er

4 Bhslndil Rh nyligen iv Fåderneslanilet. åter« / kommen. | I Gärnizons = Medias i Chriftianftåd Doå: | Ca Saver haäf d: T3 Jänuarii fifttedne fatt Kongl. Maj:ts INådtgaxRefolutiom. på "Prov. "Medici Syflan i CEriftianftads Lån ,i når Pros = fefforeasSToBzus därifrån afgår, 1; ba 1 cRegom. Fäåltfkåren vid "Kongl. Atrtil!e= ön et,: ;JoH, CHR. FRÖLING,, (a) hvilken alts > fedan dets” tjenftetid ,vid Höshralig Hennes. Gr okt Drottning LÖVISA . ULRICAS Hof; Ido m Höf-Chirurgus, fortfarit med betjäning - d LOK hos H:s Kgl. Höghet. Princesfan SO-= -PHIA ACBERTINA, har d. 30 April fått i Ka Maj:ts Nådiga Fullmaktfom Lif-Medicus. | D. 30 Martii. dog i. London den berömde kl Anatom. Doå. WILLIAM HunteR, Dröttn. Lif- + Malee Han var född i Glasgou i Skottland. Den 30 April år Prov. Medicus 1 Chri- : — Rankads Lån, Profelforn Do&.; KitJAn STo- Brus befordrad til Årtis Obftetriciz Profes= ' fon vid K. Academien i Lunds . UR "I KK: Franfke Vet. Academien har til defs ; Ftlåndike Ledamot, efter den berömde Ber- k FR fromisat MARGGRAF , valt K. Svens — fka Veta Academiens, Secreterare, och Ridd. ; afoKa 'Nordft. Orden” Hi. PER WARGENTIN. Lon” soc E Og | ER D: T0s

si SE Har förut varit Under-Chirurgus vid Kongl Läs ME TN saarkttets

212 Je Jao (18 La

D. 10 Julii blef Med. Do&. Hr. Carr NoreLr af K. Coll. Med. utnåmd til Artis Ob- fletrice Adjuné efter framl. Lic. LINDERHOLM,

Förteckning på Svenfke Låkare 1783. (Fortf. från p. 190).

8:0 , MedicinfRa F aculteten vid Lunds Academie.

Hr. Doå&. EBERH. ROSENBLAD ;. Med. Pra&. Prof. -Ord. Affeffor i K. Coll Med. Led. af K. Vet. Acad.

Hr. Doé. CHRISTIAN Woiun, K. Eif-Med. Med. & Chem. Prof. Ord. Led. af Phyfiogr. Sålllikapet i Lund. |

Hr. Do&. KIuAn StoBA&Uus, Art. Obftetre

fViRrofellor (2)

Hr. Do&. LARs ÅRETIN, Adjun&. Ord.

Hr. Do&. Anp. Eu. BarrfotH, ad. Th: Anat. Profe&or, Led. af Phyliogr. Sälllk.

Hr. Do. Jon. Henrzr. EnGEtHART , Adjunét. Extraord. Refer nu på 3: dje året u- tomlands (b). i

Ut-

LS SORE

(2) Hr. Profeftforn lårer ofelbart fnarc fået litet Ac-= couchements- Hus inrättat vid Academien, på det ungdomen dår måtte vinna nödig öÖfning och Profeffionen blifva fvarande til åndamålet.

(b) För Vetenfkapens fkull nåmnes hår 1:o0. Hifor. Natur. Profeffor Ord, Hr.: Eric GusTAF LID- BAecK, Plantage DireCteur, Ridd. af KK. Vafa= Orden, Led. af K,. Vet. Acad., Vet. 0. Vitt. Sållk. i Görheborg och Phyfiogt. Sållik, i Lond,

; Xx I o ( Xx 213 — Uidrag af et Bref dat. London den 13 = Fumi 1783. JOAN AA oe » ”Alla förnuftiga månnifkor hår, »”ifven Hr. WourFE, fom år nog fmittad af ”Alchemilkt grål, hålla Do& Price (a) för > Pen bedragare ;' men det år ej få lått at — ??bevifa det, ty han år flug nog at göra få — många fvångningar , at man ej vål kan kom- "> Pma åt honom. Hr. WaisH har årbudit lig Pat gifva honom 600 Guinéer för hvarje ”gran Guld, fom han kan producera mera ”ån vigten af det pulver han lågger in, med ”förbehåll at han har armarna bara til arms ””bogen under procesfen, "och at det fker i Prårvaro af folk, fom förRå Chemien; men ””PricE har fvarat, at det år fruktlöft at vis ”fa experimenter för folk, fom ej tro hvad > de fe med egna ögon. >

0 Det har varit under öfvervågande at (luta honom ur K. Vetenfkaps-Societeten , ”fom ock vål torde fke, om icke Landets Lagar voro dåremot”.

A

03 Re.

2:0 , Extraord. Prof. o. Bot. Demonftr. Hr AND. JAH. RETzius, Defign. Hif. Natur, Prof: Ord, - Led. af K. Vet. Acad., Vet, och Vitt. Sållfk. i Götheborg, famt Secret, och Led, af Phyfiogr. så Såll(k. i Lund, fr '

(2) Se p. 20.

214 ) oo ( K url

Refa til .Goda Hopps >Udden , Södra Pol- kretfen och omkring Fordklotet.s- Samt til Hottentott- och Caffer-Landen , å- fen. 1772-70 3 af ÅND. SPARRMAN > M,,D, ProfefjJor, im. m.. Förfle De- len. Stockh. 8:0 1783» utom Dedic. til Kongl: Maj:tiockh' Förteckning Ööf- ver innehållet 766. pag. med &Kop-

ut parflick" och Char ta öfver di di rige öm- kring” Cap, ;

I denna förfå Delen förekommen, teligen ;Refan til Cap 'och :dårifrån et ftycke öfter' ut.i diftritet,. til: grånfen af Cafferlan- det; Refan til: Såderpolen befparesstil nåfta Delhy: Hvaraf. emedlettid. P. 86 = 106: gifves et kort begrep. lic : A. förekommer pegålt Låfaren imed uns ”dHerrättelfer at hår icke föka efter, mönfler på Språk ,' fkriffått och håndelfernas ”oafbrätna fammanhang, ej heller en fullfåndig Hiftoria om Cap, åfven at öfver” 2000 belkrifningat på obekante Naturens alfter i denne Bok ej vinna rum,

Til årfåttning finner man hår de om- flåndeligafte befkrifningar på hvad A. under Landtrefan i Africa fedi och hört.

Ankomften til Cap fkedde d. 11April 1772. Afrefan med. Cap. Cook och Hrr. Forster til Söderhafvet den 22 Nov. å:

tera

fö 3) fo CR jeg sÅterkomflen til Cap Ad. 22 Mårtii 1775: Re- fan in åt Landet börjades d. 25 Julii fi å. och föts genom återkomtt til Cap den 1$ April 1776: > ; CAR pkt > At göra utdrag, til prof på Arbetets vwårkeliga vårde , blefve 'öfverflödigt och o- | nyttigt; "det förtjänar ofelbart at låfas på fit > flålje ; några få exempel anmärkas endaft, til Låfarens upmuntran. ; : E ; P. 67: Philofophifk köld emot en höf- lig Slafvinna: P. 71. fara för håxeri hos Co- lonifterne "af Infe&-farling. P. 73: Adamitilk. Botanifering. P.-:80o. African!k Ålikogs rång- ordning. 'P. 124. förmån" af fpenflig kropp wid nättlåger. Pi 126. omftåndelig under- råttelle om” Oxpifkor: P. 138: affprång från Africanfke Oxar til Irlånd(ke Håftar. P: 147- Callus vid Benfår. P. 168. förmån at våra Trumpetare om man blir drucken i granfkap med > Hyena. P. 187. Hottentottinnornes — blygfamma Knå-förklåden. -P. 223: Hottén= tottilkå Flickors mifslyckade kårleksförfåt och

— tradtering: P- 301s Enke-Måitresfer hos Colo- — nifterne. P. 321. et flags Myror, (T'ermes)

(a) hvilka tjena til föda för Hottentotterne. P. 373. huru denne nation tål ovanligen ftar- ka dofes Emetica. P: 379. huru de begraf- ” va lefvande Dibarn med defs döda Mor. Os UP. 246.

1

k—— "==. —— +

t (2) Se detta Bånd P- 89. mera och tydeligare under- råttelfe om detta Infect. SG

216 "”- Le CA P. 426. nyttan at få anfeende af håxeri hos Hottentotter. P. 474. Hottentotternes låtta tilgång på Vilbråd af egen afvel. P. 642. och följande, välförtjdnte Anmärkningar vid — Hr. Grefve "BUFFONS enfidige utlåtelfer om Here Svenfke Naiurfor/kares P. 693. beflkrif- ning om en Kalf af en Hippopotamus ( Sjö- ko?).. P. 709. lärd underfökning huru en Skogs - Hottentott lårt konften at muta. P. 711. huru en djert Skytt blir tungföfd af kår- lek m. m., fom visferligen lårer fysfelfåtta -Låfarens upmårkfamhet, förådla defs [mak och upfordra defs omdöme.

Figurerne åro vackre; de flåfte finnas förut i KR. Vet. Acad. Handl. vid Hr. Pro- fefforns dår införde och hår til en del om- - tryckte Rön,

Die Neueften Entdeckungen in der Che- -mie ,' von Do& LAR. CRELL , VIII Th. 282 p. IX Th. 258 p. Leipfig. (a)

Desfe bågge Delar innehålla , utom hvad fom år tagit ur Kgl. Sv. Vet. Acad. Handl., utur Roziers Saml. och K. Fr. Vet. Acad. för 1778 m. m. 23 egna Afhandlingar..—

Hr. B, R. Scopou fåg at en aldeles

| S ERG-

— rea nnnn———L —

(a) Se pag. 206.

Xx) oo (KX "217 - BErGmMANns fått tilredd Blodlut, fedan litet Deftillerad /Åtticka blifvit tilllagen,, fålde , i

Solen fåld, [måningom öfver 3> del fin vigt af iBerliner-blå; och han! påftår at den olika fårg ; hvilken År. Morveau fåg då han fål-

de: Metaller" med fin Blodlut, hårrörde af hans ogrundade förtroende «til en Criftallife-

+ rad Blodluts fullkomliga renhet. -— Gref .

> SALME berättar at han fått Saltpeter och defs

— Syra genom fällning af Jåra-Vitriol, med et

(på egit fått tilredt: Alkali Volatile, och tror

— at Vitriol- -Syran nåftan på lika fått låter förs

vandla fig til Saltfyra. — Hr..B. R. CrREu

— fant Bruntften åfven få fördelaktig til at dul-

cifiera' Acidum Nitri och til Naphtha Nitri, fom Hr. WeEestrRUMe förfökt honom vid Naph- tha Salis; 16 delar Nitrum, 8 delar Bruns > fen, lika mycket Acidum Vitr. concentr.

och 24 delar Spirit. Vini gåfvo 23 delar A-

eidum Nitri dulce och af den fecks 7

> Naphthas — Hr. DeimE befkrifver hvad tom

— hånder , rår man til Acid. MNitri fumans,

hvilken blifvit betåckt med dubbelt Skedvat-

ten, dryper Spiritas Vini; han feck lika få mycket Naphtha fom -han tagit Acidum Ni- tri, och i refiduum feck han vårkeligt Ni- trum, tillika med et obekant Salt (kanike

To en Såcker-Syra 2). Vil torkad Saltpeter gaf

med hålften få mycket Acid. Vitr. concentr.-

— en Saltpeter-Syra i en Cryftallinifk förm , fom Vy dock fnart fmålte , och en Spiritus, hvars e-

SI gen

218 + 0 LA

genteliga. tyngd ' nåftan år = 116194 <=; Hr. MWestRUMB > har icke kunnat dulcifiera Acid. Salis med Jårn , men wål med Kalkjord och Bitterfalts-jord, '2 andra | Brunftens beftåthds- delar; åfven har han 'genom -Brunften -de- ' phlogifticerat Benzoe Salt: och Vinftens-Syra , (men: ej Acid. ' phofphori) och fedan låtteli- gen dulcifierat dem med Spiritus Vini” Når man deftillerar - Acid: Salis och Acid. Vitr. Öfver Brunften; gå de up i rådasdunfer, luckta fom Acid. Nitri,; men behålla för öf- rigt fine" egentelige egenfkaper.: — Denfarm- ma, gör det trolikt at ånfkönt man tyckes få Aurum Fulminhans utan Aleali :Volatile, har det: kunnat hårröra af dén'i Syra uplöfte Gaualdkalken ,. och tillkrifver det af honom anmärkte produ& vid Tenn-uplåsningar ,. dels af en långfamt anflåld uplåsning, dels af et öfverblifvit brånbart våfende. — Utaf en for myckenhet Aqua Sem; Petrof. fåg Hr. HERMB> STEDT (må: fina fpetlige Cryftaller, lika Benz zoe Salt, falla ned; hvilka för öfrigit för- höllo fig lika med Atherifk Perfilje-Olja och "tåndes af Acid. Nitri fumans; hvilket icke fkedde med de fköna bladlika, på vatten fimmande 'Cryftaller af Oleum Sem: Foenicu- li, fom han i ftrång vinter feck anfkutne af

Oljan. sd anledning dåraf at Såcker-Syra - i

år fig få olika; alt / efter fom hon blir til- tedd , gör Hr. HerMesteDT den ifannoelika flutatts at. Acida Herbarum urfprungligen

lins

SST EDAS

er: GO UC RE 219

; na. emellan kormma-'öfverens ,; fom ftyrkes dåraf, at A. af Acidum ST artäri Sätt aldeles

lika Cryftaller; med; :desiaf Såeker<Syra, når han på BERGMANS fått ”förfarit,. — -Denfarn- ma: fyrker yitil sat bereda Cauft.i;Lunare af

"et Acid. Nitri,- fom år "vid pafs lika ftark

med dubbelt > Skedvatten, 'hvartil .endaft. ta- ges en gång til få mycket Silfver. - Herr GREEN wvifar af egne förfök at-man med. god Krapp- kan fårja Bomull: vål -ochiibeftåndigt röd, når man någre veckor förut -vål blöter honom i Tran, preffar. få ut fettet; kokar den. fedan :i en lut, fom ej' år ”cauftik och dårefter: betar i den i. en uplösning af; Alun Smak, (Myrtus Brabii L:) och Gallåplen;, och medan Romullen dåraf ånnu år våt, kokas den med 'Krappenii fjudhett vatten; ' han belkrifver ock huru-man af Veijde kan få den flörfta> möj- liga myckenhet Indigo; mårkvårdigt ärgi lat om. han vid torkningen långe ligger i Solen och fria luften, blir han helt hvit, — Hr. Do&. Reuss beråttar huru ACHARD och LUDVIG genom dephlogifticerad Luft få öka' hettan, i . några kol, at Jårn fmålter innom få fecun- der..— Hr, :ILseMAn har gifvit en Metallifk Silfver-glans åt bokftåfver, fom. varit fkrifne med' Bly-åttika , därigenom, at han på dem

- dirigerat. dunferné, fom upfiga når man flår

en 'Syra på hepar falphoris 3 likafå har det

lyckats på hvit Blyfpat; når hvit Gips fmål-

fasen time med hålften få mycket Flulsfpat, feck

Xx

800 vt VE INN Ne

4H

feck han efter kallnandet utfeende af en blad- "lik Spat. — Hr: B. R. Creu beråttar om Senator Beckers årfarenhet, fom icke alle-

naft feck Saltpeters-Syra af Ko-urin och ef- ter tilblandning med ren lut Saltpeter, utan feck ock honom af en blandning af dyng- pufs-vatten, lut af brånd Får-gödfel och fött

Ktrita, och grundar dårpå fin mening at Salt-

petern vid vanliga fjudningar fås af dylika Djurilke fuktigheter, men icke af luften; ger ock förflag til förbättring i defs tilredning; han belkrifver hår ock fåttet (a) at tilreda de Turinfke Facklorne, hvarvid ”Phospho- rus år hufvudfaken. — Hr. Hasse har blan- dat Acid. Nitri med Balfamer ; Stenolja och andre brånbare, fete och etherilke Oljor , och af de måfe förföken fått et vårkeligt

Harts, fom lucktade, efter Balfamerne och '

Oljorne, och afikildes genom kalt vattens pågjutande; af Rofenolja blef produ&et me- ra likt Talg, med Vax-olja likt Agg- gula,

och med feta Oljor liknande Vax (åfven i

anfeende til förhållandet med Spiritus Vini?) — Hr. BInDHEiMm vilar genom tjenligt för- fök at den blå jorden, fom upkommer vid uplösningen af fere flags eldfaft Lutfalt , där en vårkelig Berlinerblå, och beftår af flyck- tigt Lutfalt; pblogifton, ”Kalk och Kiefelejord ,

Gips,

fm fe

(a) Som blifvit honom meddelt af Hr, Do&t, DEJEAN, De göras nu i Strasburg.

fört

WE j RV H. ; | v Ve

| OR Ve CI ar | Gips, Järn och Brunften; han vifer dårutaf

at Alun-jord” icke är oumgångelig vid defs beredning, och, i anledning af, visfe.natur= . lige. arters underfökning, at |Aycktigt Lutfalt har del: i,denne blå fårg. (2). — Hr. ,De- iu1us förklarar Gallftenar för et djurilkt, Härts3

de löfa lig i Åggegula, Såpa, Tine, /Antis.

monii, Spirit. ”Zth. Hoffmanni och. i Spiri= tus Vini, .och -precipitera fig. dårifrån,: lika > fom Hombergifkt Salt; i fmå blads Salmiak > år et, paturligt: Salt af Månnifko-våtlkorne 3 med..den jallmånna röda Bolus- Har- han af

. Saltpeter fått. en Spiritus-fumans: lika fom af Köksfalt ;. Spatfyra år: ej annat ån; Acidum Sa- lis., — Hr, HeveRr: håller, icke för. rätligt at göra Syruper Geléeaktige;,...emedan de då [narare, sförderfvas 3 saf slika » delar? Flufsfpat

och Gips kunde han icke få en nog lått Ay= -

|

tande glafering på Koppar; af Chamom. rom. feck han ingen blå utan en gul Olja. oo — Hr. Green håmtar "Aer Fixus i puftar 7 från kållare fulla med ål, och blåfer få ho- nom i vattnet for han vil måttas han råder at taga Cryftaller af mineralifkt Alkali')i be- — fedt genom ofåckt Kalk utur Glauberfalt, til — Benzoé Salts-afikiljande; Brunften" Kar vårke- ligen beröfvat Svafvel en del af'fif Brånnba- ta våfende. når dehandterades i en Fetort. -— Hr. Hof-Med. BucnHoiz har fått:den ibåfta VS I 4 de-

-

$ s

; (2) SE pag. 171. 3

203 ro CR dephlogifticerade Loft; 66 qvärter "fig Jod , i en béllagen Leér-Retort; >; Glas-Retörtér fmål- tas defsförinnan ; det cauftika ljusgröna och vid fidorne rödaktiga relidaum 'fråfte” med - Syror (det har ock Rec. mårkt, tillika med en fkarp” Skedvattens-luckt , ehvad” Syra han flog därpå). — Hr. Jnkjö Kotur anmärker ; at icke all Cobolt; fom ger Frittan en fkön blå fårg, dårföre gifver Porcellinet amma vackra" fårg: : Utär: faften af Sedum acre, precipiterar "Spiritus" Vini ”en Masfa', fom å- ter löfer fig. i vatten. .— Ridd.LÄNDRIANI anfer Aer Fixus fom grunden til alla "Syror.- — Hr: Courtois gör beftåndiga fårgor af - Zink, fom "kunna brukas lika "med ' Bly- får. gor. — Hr. WourFE "har fedt en fvårtaktig Wiflmut- Regulus utan Svafvel eHer-Arfénic.

( Gött. anz. 1783. 9I SEA ;

Förteckning på Noenfkan LåkaNev 1783. ( Fortf: från pag.: 212

9:0, KR. Col. Medici Membra och Erdöios i Landsorterne.

Hr, -Döé&. CAPPELBAUM I (Niis) Pidva Med. i Nyköping. HI

'Hr. Do&. Bark (Lars) Afleffor ko Prov: Med.

na ARNE . -

ts

--

K

M

or OMR 6 Hr: De4.; BeveR (GEorRG. Hy. Stads- 2 d

Jä .cust.t Yitad. br 4

|

Vv I

-

RA

Hr; Do&; 'BEYERSTENA ( JoH. Grörc) É. d. Prov. Med. i uh Or. DO. BERGERI ( ALEx:) Afleffor ;>Bruks- <> Patron,ibor i Vermland: . Hr. :.Do&. BerGius dömt 'Broks:Patron', csbor i: :Vermland:! | Hr. Doå. BJÖRNLUND (BENGT) Aflells rue ot Mede Björheborg: Fö Doc. BERGMAN (Jons GABR.) Alleffor, sv Prov: Med. isÅbo Lån. a Do&. BorcLer (CHRIST. Erner). Stads- oPhyligus i Upfalas >> : Hr. Doét. Brom (Carr MAGNs)oi hAlfellor., doProys Med. isHedmora, oEedamot åf Kongl Vetenfkaps AcademienaoX

Hr. Doå. BrAnpeuus (Lars): Le&or vid

Skara: Gymnaflium;

- Hr. Döda, ;CARGER: (HENR.) Prov. "Med. 4

Uleåborgs Lån.

Hr. Doc. CortiAnDpeR (Jons-G:). rör, Med; och Ledor vid Gymnalium i' Vexiö. Hr.;Dodt.( CRONHOLM (JoAcHIm) .Peovinciil

Medicus på Åland: Hr: .Doéti Cörin! (Jon. vön) Aflelor Prov:

; Med. i Lidköping:

Ht Do. Drörs ( P5)y vice: Prov. Med: a

; Philipftad.

d Hr. Doå. DurR >( Petr) Amir: I Meditus:3 Götheborg.

7 | Hr.

224 (ARR 20 öd

Hr: Doft EKMAN (Jon. Herm.) Affeflor, Prov. Med. i Carlftad.'

Hr. Do&. EKMARK (CARL DAN.) Prov. Med. i Lovifa.

Hr. Do&. ELFVENBERG (EMANUEL)” Piovint) Med. i Kuopio.

Hr. Do&. EnGstRÖM ( PER ) Falu Gruf-Med.

Hr. Do&. FAGrRAavs (Jon. THrop.) Stads= Phyficus i Alingsås.

Hr. Doå. FAxeE (ArRvio) Amiralitets "Medi- cus i Carlscrona.

Hr. Do&. FrucH ( SAmuer) Stads-Phyficus i

"Malmö.

Hr. DoA. Fropin (CARL CLEM:.) Provincial- Medicus i Borås.

Hr. Do&. ForskåL (Jonas) Medicus Nobil.

i Nerike:

Hr. Doft: GERSDORFF (Lars A.) Expeditions Medicus vid Flottan i Carlscrona.

Hr. Do&. GrEYyzeuvus (JoH:) Prov. Med: i

» Torneå.

Hr. Do&; GRÅBERG ( Jon: ) Stads-Pbyficus i Götheborg.

Hr. Do&. HaGstRÖM ( JoH. Otto) Province. Medicus i Linköping.

Hr: Do&; Hair (BIRGER MARrT.)' Provincial Medicus i Wefterås.

Hr. Dö. ;HALLENBERG ( GEorG) Bergslags- Medicus i Norberg.

Hr. Do&.i Harrenivs (JonAs) Prov. Medicus i Upfala Lån.

S : H r, Hr.

Dp (

Do&. -HjekTzeii (Gust, JoH.) Stads«

”Phyflicus i Chriftinghamn, Doå. Hjort Jägsl. Prov; Med, i Wis-

by L ån,

; Do&. HJoRTZBERG (Lars) Avbitralitetg - Medicus i Carlscrona,

Do&, HuLTMAN (DaAvip) Prov, Medicus i Wennérsborg,

Doåa; HUNTER "(N, N.) K. Lif- Med, Bor på fin Egendom i Öftergötland,

Dodd, LEYONMARK (Jon, Jac.) K, Lif- Medicus , Prov, Med, i Philipftad.

Dö&, LINDECRANTZ (Eric) Fåldt-Me«

dicus,

Do. fnnådrn ( HermMs) Pra&icus i:

Yftad,

Doå, LInDvALL (JoH.) Prov, Medicus i Carlscrona, ;

Do&, Lyman (JoH,) Provincial = Medicus i Örebro.

i Umea,

Med, i Gefle Lån, Doé; NorELnL (CARL)

Dot. NORDBEAD: (Eric) Affelfor , Prov,

Do&, NYANDER (JoH, Carr) Provincial |

Med, i Wimmerby.

få HIN:o. I5g. P | " Hn

Ho NS ( RR 205 Hr, Döå, Hasr (BårtH. Rup.) Aftell, Prov, Medicus i Wafa Lån,

+

oa. MOonTIin (Lars) Affeffor, Prov. Med, i Halmftad; Led. af K. Vet. Acad. Doc, - NEzén(DAN.) Prövincral<Medicus'

226 Hr, Hr,

k I oC Xx

Doå&, Pam (CHrRIsT,) Stads-Phylicus i Weftervik,

Doc, PFEIFFER (JoH,) Allilps; Kongl, Ordens-Boktryckare,

Do&, RIBBEN ( EDVARD) f. ku Pra&icus i Götheborg, bor nu på fin Eandt-E-

: gendom i Weftergöthland.

Do&. RypgÅcKk (Eric) Provincial Medi- cus i Wadftena.

Do&. SAHLBERG (JoH.) Afleflor; Le&or i Hernöfand.

. Doé&. SANTESON (ÅND.) Prov. Medici,

Medbhjelpare i Lifgedinget och Fabriqus Medicus i Efkilstuna. Do&. SAuvER (CARL) Prov. och Guarni-

- zons Medicus i Chriftianftad.

Doå. ScHULTZEn ( Matu. G.) Affellor, Stads-Phyflicus i. Götheborg.

Do&. Sievert ( Jon.) Affeflfor, Prove Medicus i Mariåftad.

. Dod. SKRAGGE (Nirs) K. Lif- och

Prov. Medicus i Uddevalla.

. Do. STICKMAN (AND. ) Bruks-Medicus

i Wåfter Bergslagen.

. Do&. Sveperivs (Gust.) Provincial Me-

dicus i Fahlun.

Do&. THURLING (Eric) Stads-Phyficus i Sahla.

Do&. Turzus (PER) Affeffor, Käg. Med. i Helfingland.

Hr.

& ol 907

ekar Dod. arne (CASPAR) Stads-=

Phyficus i Carlshamns | Hr. Do&. UnGE (Per) Prov. Med. i Malmö. Hr. Do&. WapstRÖM (J. A:) Pr. M: i Ekefjö.

' Hr. DoA. WaurBom' (Jon. G-) Affeffor,

Provincial Medicus i Calmar, Led. af MIKSMet:-Acad:

Hr. Do&, Wairerius ( JoH. G:) f. d. Chez mie Profeffor vid 'Upfala Academie; Ridd. afK. Vafa Orden , Led. af K. Vet. Acad. m. m., bor på fin Landt-egendom - i Upland.

Hr. Do&. WirkE (CHRIST. DAN.) Stads-Phy=

ficus i Norrköping.

Hr. Do&. WitHzxorr (Jon. CHr.) Profeffor,

Reg. Fålt/k. vid Oftgötha Cavall, Reg. Hr. Do&. WoLLBAT (J. G:) Falu Gruf- Med. Hr. Do&. WÅAHLIN (AND. MAGN.) Affeffor,

Hofråtts= och Provinc. Medicus i Jön- köping , Led; af K.: Vet. Acad.

Hr. Do&t. WÄNNMAN (CARL HENR.) Prov. Medicus i Hellingfors.

Hr. Do&. WestrRING (Jot-) Pradtic. i Norrk.

Hr. Do& ZANnbpT (CARL FR.) Prov. Med. i Tavaftehus. RAL,

Hr. Doå&. ZETTERBERG (HENR.) f. d. Prov. Med. i Nyköping.

Hr. Do&. ÖSTERMAM (MaAGNn. GABRs) Prov, Med. i Lif-Ged. och Leå&or vid Gym- nalium i Stregnås.

» « -« P2

76] 20 &

| — Funius 1783.

(d

-

vg. oo GK

Således funnos år 1783 af Promöverd= de Do&ores Medicine i Riket:

1:0, K. Collegii Medici Ledamöter

och betjäning, fe p. I. — ' 16. 2:0, Under Colleg. - lydande TÅras ; re, Pp. 3: TN — — 6. 3:0, Medici Pauperum, utom Coll. Ra PES Nor , K. Håfvets Medici, p. 4. — > 6. 10 ” Pradtici Holmenfes ;. Pp. 4: = 19. - 6:o, Medicinfka Faculteten i Upfa- la, p, 189: RR RER TE SS ERNA ET RT i Åbo, Pp. TOOL TTR — — i Lund, p. 212. — 6. SG R 1 Collegii Membra och Praétici i ”Provincerne , p- 222. a ETEN SRA 136:

-

Våderleken och de måft gångbara Sjuk- domar, Månaderne April, Maji och

i April. E

1, Morg. mulet, 1" gr. .v,. Barom, 25,49: Midd, SS gr, Vi

2, Morg, mulet, 3 gr. varmt, Bari 25564+

Middé klarnade , 8 gr, varmt, - | 3. Morg,

I & I oo ( I 229 "3. Morg, klart, 5 gr, varmt, Bar, 25574 Midd, 13 gr. varmt, 4 Morg. mulnade > 5 gr. varmt, Barom, 25,73. Midd, klart, 14»gr, varnit, 5, Morg, mulet',; hade "om natten rågnat, 2 gr, v. Bars 25,16, Midd, litet fnå, 2 gr, k, Håftig Nordanftorm, 6, Morg, mulet, 5 gr. kalt, ' Midd, 2 gr 6 varmt, ; 7, Morg. mulet, 3 er, v, Barom, 25556. | i Midd,; IO gt, varmt 8 Morg, klart, 4 gr, v, Bar, 255504 Aina v 12 gr: varmt, VB 9. Morg, klart, 3 gr, varmt, Bar, 25349, ; Midd, dunkelt', II gr: Vv SN 10, Morg, halfklart 5 4 gr. Ve Bar, 25,55. Midd, 11 gr. vi, aft. litet rågn. 11, Morg, klart, 2 grad, v, Barom, 25371+ «> Midd, 10 or. Ven 12, Morg, klart, I gr, k, froft, Bar, 25,75. å Midd;, 9 gr NÄER 13, Morg, halfklart , .midd, II gl, Ve Bar, 25390: | T4+ morg, mulet, fmårågn, 4 gr. Vv, Barom, - 24582. Midd, klart, 13 gr, V.. 15. Morg, ftrömoln, 4 grad, v.' Bar, 253584 Midd, 12 gr, v,

— 16, Morg, mulet, 2 gr, varmt, Bar, 255004

Midd, '5 gr, varmt, aftonen KORA öv rägn, A 7, Morg, klart , I gt. Vv, Bar, 25,56. P 3 18. Morg.

230' Xx ) oo ( -

18. Midd, 12 gr, v,

19 Morg, klart, I gr. v. "Midd. 8 gt. Vi Bar, 25487. -

20, Klart, morg, I gr. k,. Midd. 6 gr, v,

21, Morg, klart, 3 gr, varmt; Bar, 25,57. Midd, mulet , k gr. varmt;

22. Morg, mulet , 3 gr. varmt, Bars 25,64,

- Midd, klarnade, 8 Er. Va

23, Morg, klart, I gr. v. med froft; Bar, 25,82, Middi: 9 gr, v.

24. Morg, klart, 3 gr. Vv. Bar, 25,72. RR IO St, V.

25. Morg, klart, 3 gr, v. Baroms 25, ar Midd, 5 gr v,

26, Morg, klart, 2 gr, k, Bar, 25,95: Midd, knapt 4 gr. Vv.

27, Morg, klart, i: gr. varmt, Midd, 13 rr. Va

23: More. klart, 6 grad, varmt, Bar; 26,86. Midd, 16 gr. Ve

209. Morg, klart, 7 grad: v. Barom, 25,92. Midd, 17. gr. Ve

30, Morg, klart, 9 gr. v. Bar, 25,80, eft. midd. 18 gr. varmt, om: afton mulet med flånkrågn;

Maji. I. Morg, halfklart, 7 gr. v. >Bar. fom fal- lit til 25,65 , a til 25,80, Midd, 12

r, V, 4 2. Måft

$ oc SR I oo KX 321

2, Miåft mulet ;imed fnåblandat rågn några.

timmar', morg, 6 och midd, 4 gr. v. 3. Morg, klart, 1 gr, k. Bar. 25,61. Midd, $ gr, Vi fnögade litet.

4. Mera mulet, fmå rågnfkurar. Midd, 11

Be Ve |

5. Morg, klart, 3 gr. varmt, Bar, 25,41, Midd, 10 gr. varmt, aftonen mulet, började rågna,

6, Morg. mulet .med vackert rågn, 6 grad, varmt, Bar, 25,23. Midd. 3 gt, Ve, ibland hagelfkurar,

72, Morg. mulet; 3 gr. Vi Barom, 25,43.

Midd, fnåblandat rågn, $ gr. V.

8. Morg, mulet, duggrågn, 2 gr, v, Bar,

25,56, Midd, 7 gr, v. 0, Morg. mulet, 3 gr, varmt, Bar, 25,69. oc Midd, 4 gr. jla fruktfamt rågn i flere timmar,

40, Morg, klart, 3 gr, varmt, Bar, 25,63,”

Midd, 12 gr. v.

11, Klart, 6 gr: varmt,

12, Morg, klart; 6 gr varels Bar, 253730 Midd, 14 gr. Vv.

13, Morg, klart, 8 gr, SMR Bar, SST Midd, 18 gr. Vv,

14, Morg, klart, 11 gr, varmt, Bar, 25,75. Midd, 20 gr. Ve

15. Morg, klart, 11 gr, varmt, Bar, 25604 Midd, halfklart, 21 gr. varmt; mulna- de til aft, med frugtfamt rågn om natten,

PA 16. Morg.

I

RR oe & ) o GK

10; Nor mulet , 11 gr. varmt, Bar, 2552. a d,

14 gr, varmt ; klarnade.

17. Morg, fugtig dimma, 10 gr. vi, Hörl

25,69, Midd, £larnade, 21 gr. v. 18. Måft mulet, utan rågn, midd. 2200 10V4 19, Morg, mulet , 14 gr. varmt, Bars 25,65. Midd, litet flånkrågn, 13 gr. v. 20. Morg, klart , 13 gr. varmt, Bar, 25,83, Midd, 10' gr. Ve

21, Morg: klart, 5 gr, varmt, Bar, 25,85+

MV VIOd sr (Bl Ve

22, Morg, klart, 117 gr. varmt, Bar,:25,60,

Midd, 19 gr. Vi

23. Morg, klart; 9 gr. varmt; Bah Tip

Midd, 18 gr. varmt,

24, Motg, tunna moln, midd, 23 gr: VV,

25, Klart, morg, 17, midd, 23 gr. gt. Vi

26, Morg. klart , 12 gr. varmt, Bar, 25,54+ Midd, 20 gr. v.

27, Morg. klart , 14 gr. varmt, Bar, 25,58. Midd, 20 gr, V.

28, Morg, klart , 14 gr varmt, Bar, 253548+ Midd. 24 gr: v.

20, Måft mulet, midd, 19 gr: v.

30. Morg, mulet,:8 gr. varmt, Bars 25,73,

" Midd, litet rågn , 12 gr. v.

31, Morg,. klart; 7 gr, varmt, Bar. 25,72,"

Midd, 17 gr. Vv.

Faniass då rn klart, midd, 21 gr. ve

>

X Ke

| &

2. Morg, -

re og

Fx ) oo CC + 233

OD Morgs klart, 15 gr, varmt, Bar, 25559 .

Midd, 25 gr. v, ; - 3. Morg, klart med flråmoln; 12 grad, v. 3 Bar, 25,70; Miad, 17 86 Vi

4. Morg, klart , 'g er, varmt, Bar, 25,91.

Midd, 16 gr, v,

le. Morgs klart, 10 gr, varmt, Bar, 25,95.

Midd, 17 gr, v, : | Jl 6, Morg. klart, 12 gr, varmt, Bar, 25,0f, -Midd; 19 gr. v.

7+ Morg, klart, 14 gr. varmt, Bar, 25,85. t

Miäd, '23 gr, v.z

«8; Strödda' moln med något rågnftånk,, 25

Sr, V, /

9. Morg, klart , 15 gr, varmt, Bar, 9352,

Midd, törra ftråmoln, 22 gr, vy 0 os 10. Morg. måft klart, 14 gr, varmt, Bar, 25,35: Midd, torra ftrömoln, 20 gr, v. II, Morg, frömulit, 13 gr. Vv. Bar, 25,35:

Midd, -mer mulet, 19 gr, varmt, råge

nade mot afton,

12, Morg,; mulet, 13 grad, varmt; Barom,

25,29: Midd, något rågn, 19 gr vi

13. Morg, klart, 14 gr. varmt, Bar, 25,34, Midd, torra flråömoln, 20 gr, Vv,

14, Morg, mulet, [mått rågn, 14 gr, varmt

Bar. 25,53, Midd, 21 gr, v, UN

IS. Klart , midd, 28 gr, v, Sie N 16, Morg, klart, 17 gr, varmt, Bar, 25,55,

Midd, 26 gr v.

Ps - 17, Morg,

234 UM Jie CE

17. Morg. klart, 19 gr. varmt, Bars 25,37,

'Midd. SA groves 18. Om natten åfka med ymnigt rågn , morg,

N mulet. 18 gr. varmt, Bar, 29,29, e, m,

rågn, 17 gr, V.

19, Morg,. mulet, 149 gr, varmt, Bar, 25,42. Midd, klarnade, 20: gr. varmt, e, m, firåmoln med en god rågnfkur,

20 Morg.sklart, 15 gr. varmt, Bar, 25,46. Midd, mulet, åfkedunder och rågn, 21 gr, varmt,

21, Morg, dimma fom klarnade, 16 gr. Vv.

Bar, 25,46, e m, älkedunder o, rågn, 24 gl. Vi |

292, Klart, midd, 18 ar. Va |

23. Morg, klart, 15 gt, varmt, Bar, 25,89: Midd, 20 gr, Ve

24, Morg, klart, midd,: 26 gr. Vv»

25. Morg, klart med Solrök, 18 gr. varmt,

i Bar, 25,77. - Midd; 26 gr. v.

26, Morg, klart med Solrék , 18 gr, varmt, Bar, 25,76, Midd, 26 gr. v.

27, Morg, klart med Solrök, 19 gr. varmt,

Bar, 25,72. -Midd, 27 gti ve! 28, Morg, mulet och råkigt , 17 gr, varmt,

Bar, 24,56, Midd, rågnftånk, 20 21. Ve

29, Måft mulet med vackert rågn, midd, 21 St, V, Bar, 29344. 30. Morg. klart, 12 gr varmt, Bar, 25,68. Midd, halfklart , 20. gr: varmt, Den

vr > < må stR SRA SERGE AG >€ Lr fer mina

A ) oCkK >» 235 Den i fitta Qvart. p. 105 nåmde Ma-

& Jigre Flufsfeber mårktes ånnu i April, men

i Maji månad fparfamt och lindrigare; en

| envis vanlig Catharral-Feber följde därefter;

med hofta och plevritifke fymptomer; Melfs-

Jingen Nä på Stora Barnhufet af Koppor-

ne, fom

| i Junius dödat någre. Rödfot har ock i Junius yppats fporadice, utan at vara fårdeles fvår , förmodeligen en följd af den tidiga ftarka vårmen och torkan , famt kyliga

"nåtter. ?

I 2

ERINRAR SS

sa -

an RE

Rn -

Y

Sedan Hans Kongl: Höghet , Svea Rikes Kron - Prins , öfver et helt år beftåndigt va- rit vid god hålfa och Defs ålder nu för Koppympning var den tjenligafte, blef, på Kongl. Maj:ts Nådigfle Befallning,:Kopporna på Honom ympade, efter föregången prepa-

. ration, f. m. d. 29 Maji; Cuticula var ge-

nom :Veficatorium uplyft och fårfk Materia -pålades ; den '1 Junii fyntes at [mittan tagit; den 2 blef Hans Kel. Höghet tung och föm-

nig ,:hade ingen apetit, någon hufvudvårk , mycken ömhet under den ympade armen,

mot afton lindrig feber med påföljande o- rolig nattfömn; den 5 i morgonftunden fyn= tes någre Koppor, hvarefter Febren måft för- fvunnit och Hans Kgl. Höghet blef munter; hade icke heller desfe dagar hållit fig vid | - fåns

kt fången; den 6 rolig fömn öfver natten, Kop- 'porne börja höja fig och några flere fynas komma i anfigtet och på kroppen; 'dén 7 "någon oro Öfver natten af frickningar i ymp- fåret, Kopporne höja fig; den 9 god natt- ro, ingen Feber, Kopporne höja lig mera; den 9 god fömn , -apetiten återkommen', Kopporne börja mogna; den 10 god fömn, Prinfen glad och munter; den II rolig natt', de förft i anfigtet utflagne Koppor börja tor- ka; den 12 god fömn; Kopporne, omkring ' 70 Öfver kroppen, utom vid ympfåret, bör« ja nu mera torka 3; den 13 alt i naturlig vål- måga, Kopporne torka öfver hela kroppen. Den 145 Prinfen mår alt båttre och bittre, Kopporne falla af; ympfåret låkes 3; "den 21 var hålfan få fullkomligen: återftåld at Hans Kongl. Höghbet börjat fara ut; den 24 :hölts för Hans , Kongl. Höshetrs återvundna hålfa en allmån Tackfåjelfedag i alla Stadens Kyr- - kor, åfven fom vid Parola Malm i Tavatt- land, under Canonernas losfande ; inför Kgl. Maj:t ; fom då var viftande där vid: Cämpe- mentet. va Vården , under ympningen, var anförtrodd til Affefforen i K. Coil: Medicum Do& C: F. v. SCHULZENHEIM, bitrådd förft af Reg. Fåltfkårén Affeffor ErtAs SALOMON, och efter hans afrefa med Konsl: Maj:t, af Profe&torn Doå:-A. J: HAGSTRÖM: ;

Un-

| se SET 237

g |

Under Kongl. Maj:ts viftande vid före= .

nåmde Campement i Finland på Parola Malm en half mil från Tavaftehus Stad, hånde

"den I2 Junii , då pe fog flufadas med:

falfvor af Artilleriet , den högflbeklageliga .o- lyckan, at Kongl. Maj:t , vid en Dels Håft oförmodeligen åfverkommen fkråmtfel ; föll

j til marken och afbröt öfra delen af SN VäKRIA

— Armpipan. Om vidare förloppet hvaraf föl- — jande gifver uplysning : »Efter Hans Kongl. Moj:ts den 12 fiftl.

”Junii, klockan half..8 om aftonen timade

/

— ”olyckelige fall, befants Defs vånftra öfre ”Armpipa (Flomerus ) vara fnett afbruten,

”ungefår 3 tum nedanför Axel-leden, (2)

Denna Frac&tura Humeri Obliqua, blef ge-. Pnaft genom min åtgård behörigen förbun-

”den, famt anftalt gjord, at Kongl. Maj:t. ij en fittande ftållning kunde bäras från Pa- ”rola til Tavaftehus , för at ernå mera be-, — Pqvåmlighet ; och led Kongl. Maj:t, utder det Han blef buren, mycken fveda , hvaraf.

. i y

”och Benåndarne fkutne öfver hvarannan, ”fom vid et fnett brott vanligen fke plågar.

"PHonom flere gånger nog mattighet åkom. ?Vid ankomften til Tavaftehus kl. "1 om

— ”patten, hade Konungen Feber, och kunde rs ; . ”ej

(2) Således under Deltoides, Se BN da

i Prof. Martino Afh, 'om' Benbrott Cap.” 13. P: 91:

-

38 TE NOEN

ej få någon fömn utan klagade öfver vårk ”uti Brottet. Det blef därföre nödvåndigt at

”Den 13 på förmiddagen öpna förban- ”det; då ockfå orfaken til vårken, uptåck- ”tes hårröra af Ben-åndarnes rubbning under transporten , och hånde dåraf, at få fnart Brottet åter blifvit jämkat i fin ordning, ”och Armen genom et tjenligt förband blif- »”vit beqvåmt placerad, förfvan plågan med . »detfamma få mårkeligen , at Kongl. Maj:t kunde famma dag, helt munter åta mid- dag med Defs Suite.”

”Den 14 hade Kongl. Maj:t fofvit vål hela natten. Var utan all Feber och geck ”uppe i Sina rim, med föga vedermöda af ”Sin brutne Arm.”

»Den 15 vaknade Kongl. Maj:t efter »en rolig fömn, och klagade Sig ej, oak- ”tadt. en Ökad Svulnad och Blånad i dag ”yppade fig uti nedre Armen. Var ock nu ”aldeles Feber-fri.??

Den 16 och 17 mådde Kongl. Maj:t helt vål, och hade inga befvårliga tilfållen ; ”>hvartil en nödig ftillhet och afpasfad diet ”ganfka mycket bidrog.”

”Den 18 fom Blånaden på nedre Ar- ”men började aftaga, och öfre Armens fvul- ”nad åfven minlkats , blef nödigt at i dag ”ömfa Bandagen och denfamma hårdare om- linda; hvilket Hans Kongl Maj:t Nådigtt

”före

RO OK )0 Gö R39

hk p |

I »förklarade medföra betydelig lifa och ftads

ga uti Armen.” SILV

:

»”Den 19, 205 21 och 22, var Kongl. ”Maj:t utan all Feber och plåga, och uppe- ”hölt Sig i Sina rum med all ftillhet och »Gnolkelig vålmåga.””

> ”Den 23 förfökte Kongl. Maj:t at gå- ”ende promenera i fria luften, hållande en

af Sina Cavallierer under armen, hvilket '

”lyckades ganfka viål och utan någon plåga »efteråt.?? | . »Den 24 åkte Kongl. Maj:t et litet ftyc-

"ke uti Defs Vagn och geck fedan til fots

j i |

Ah

h

”den öfriga vågen til Lågret, famt befant ”Sig dårvid helt vål och utan beflvår i Ar- : ”men, fof ock ganfka vål den påföljande ”natten:??

”Den 245 begaf Sig Kongl. Maj:t kl. 6 ”om morgonen til Lågret, och hade flyrka nog för at Sjelf föra Befålet och at til fots ”följa Truppernes rörelfer , och då Konun-

" ?gen kl. 9 om aftonen hemkom, klagades

”endaft öfver en, få möådofam förråttning, vanligen åtföljande trötthet.” |

—-”?Den 26 hade Konungen fofvit vil, ”och var i dag få litet fafiguerad af de för- ”ledne dagars ftarkare rörelfer ; at Kongl.

— ?Moj:t i förmodan af lika lyckelig utgång, Pi morgon (den 27 Junii) årnar refa håri-

”från. Och har Armbrottet under et bes ”qvåmligt och ftadgat låge, vunnit all den i 2fafts

-

240 ARR Mn CMR

»fafthet, fom denna korta tiden möjeligen

”kunnat tillåta. Tavaftebus d. 26 Junii 1783-77 ; ELIAS SALOMON. -

Vid Kongl. Maj:ts lyckliga återkomft til Refidencet den 9 Jalii kl.:4 om morgo- nen, var Kongl: Maj:t i få måtto förbåttrad, at någon fvulnad fom ånnu återfår, gifver hopp om fullkomlig reftitution. (a)

Borgerlkapet i Stockholm har til unders« dånig fågnads betygande öfver Kal. Maj:ts lyckliga återkomft och öfvervundna olycks- håndelfe gifvit 4000 R:daler fp. til K. Laza- rettet -hår i Staden, af hvilket Capitals rånta visfe Sångar dår fkola underhållas för Arm- och Ben-brutne , under namn af Foulais Sån gar, til åminnelle af flälet dår olyckan hån- de, ej långt från Tavaftehus.

Et gabfka hedrande efterdöme! hvari- genom - underfåtares glådje båres på et var- aktigt fått til de fenafte” och tackfamme ef- terkommande. SIST 'Philofophical Transadtions of the Royal

Society of London Vol. LXXII. for "the Year 1782. Part. I. 1782: 302 ps - = - IV) J. Torziese, Efqv. befkrifver et

dubbelt Flicke Mifsfofler, dår bågge Barnen vO-

(a) Vid flutet af Julii månad borttogs Förbandet, Man höp-

sopas at K. Maj:ts lyckeliga Kropps-conftitution fnart lå- ter fullkomligen återftålla hålfan , hål man ej lårer haf- va at fruckta någon complication vid Arm-Brottet,

voro mej et ig de en är —menfam. Anus och Nafle , men eljeft all ting

fårfkildt ; det lefde endalt några dagar. Fi- gur år ock bifogad. ; = = = XIV) RicH. KirRvANn fortfätter fine för- fök och anmärkningar Öfver åtfkillige Salters egentelige tyngd och attra&ions-kraft (Se det

föregående , detta Band p. 87): Förft råt- tar han några mifstag fålunda: Tort Alkali

Veget. håller i 100 gran icke 21 utan-22, > 457 gran faft Juft och fordrar til flit. måttan- de af den fura delen af Mineral-fyror unge- får 36,23 gran, men åro de aldeles befria- de från jord', vatten och faft luft, fordras

46,77 gran. Ju ftarkare Acidum Vitr. år

och ju mindre vatten tillades, defto långre tid förlopp, innan blandningen århölt den förta möjliga tåthet; Fr. K. "låt. honom alt- få flå hela 12 timmar, innan han under[öks

te, och gifver nu 2 förbåttrade Tabeller öf- ver blandning af Acidum Vitrioli och Nitri. "med vatten: Dephlogifticerad Acidum Nitri

> vidgade fig 0,057, vid en 'fkiljaktig vårme

af 90:23; hvilken egenfkap i allmånhet år lik- flållig med graden af vårmen ;hos Acida Ni= tri och Salis, altid ftarkare ån utvidgandet, vid lika vårme, af vatten; Acidi Nitri ex= panfion år lika med expanflionerne af defs'

lura del och vatten tillammans tagne. Vid

- Acid. Vitrioli conc. och diluti expanfion fant

” Hr, K. inga få visa lagar, förmodeligen e-

N:o 16. OM me=

42 SE DB DE medan desfe merendels innehålla fråmman- de åmnen; 100 gran rent Alkali Minerale fordrade til fin måttning. 60-61 gr. Acid. Vitr. dil.;' 57 gran Acidi Nitri och 63-67 gran helt rent Acidum Salis$ 100 gran rent flygtigt Alkali fordrade 106 gran ren Acid. Vitrioli, 115 gran- Nitri och 130- Salis; 100 gran ten Kalkjord fordrade 104 gran rent Acidum Nitri och 112 rent - Salis; 100 gr. ren Bitterfalts-jord ,' fom icke lölfes af Syror om icke med :tilhjelp af eld, fordrar rent Acidum Vitrioli 125, Acidum Nitri 132 och Sälis t403 lika mycket ren Alunjord behöf- ver af Acidum Vitrioli 133 gran -Nitri 153 och - Salis 173,45 gran.

Helt vigtigt år hvad A. nu anförer om Phlogilton 3; antdndelig Luft förklarar han, då han i fin art år ren, at vara ingen ting annat ån phlogifton: vål icke oblandat, hvil- ket det, lika med faft Luft, aldrig förekom- mer våra linnen, utan bragt til Luft genom eld; detta föker han med egen och andras ärfarenhet dårigenom at vifa, at det åger al- Ja de egenfkaper fom man tilfkrifvit phlogi- ftlon: alla brånbara kroppar uphöra at vara fådane, få fnart all antåndelig Luft år utur dem drifven : Metallet förlora då alla et brån= bart våfende tilhörige' egenfkaper, men be=, komma dem åter :genom antåndelig Luft, fom af dem aldeles och odelt upflukes, åf- ven i Alkalifk Luft, och då blir lag

å uit

f

3 a

/ | ) &

ER 3 0 PAS

Få i

— Täfé qvar, fom hvarken år Alkalifk eller brån-

bar; Arfenic-fyran utdrifver hon visferligen då allenaft, når Metallen dårmed år öfvermåt- tad, och åfven hon blir en regulus arfenici, pår man låter brånbar Luft gå genom hen-

"Che, uplöft i dubbelt få mycket vatten. WVo-«

10 en Syra dårtil nödig, få måfte utflaget al=

— tid blifva olika efter Syrans art, likafom Mes

delfålter bli "olika efter olika Alkali och Acidum." ( Detta tycker Rec. icke vara en nöådvåndig följd, ty den brånbara Luften

kunde åga et til alla Syrors danande tjenligt

grundåmne , 'och mårker man icke någon fkilnad emellan fagena af brånbar Luft? och

vore det icke möjligt at vid visfe operatioa '

ner en del af den möjliga Syran hege tillis

. ka up i Metall-jorden?) När man med akta -

a RN DE

famhet uteftånger all. den yttre Luften, få

kan brånbar Luft ingalunda göras fkickelig

för andedrågten genom tvåttande i vatten; hon kan ej heller beftå af 3:del plogiftice- rad Luft och 3:delar phlogifton, ty då fkuls

Je hon endaft vara 3:del låttare ån allmänna

Luften, då hon likvål år 11 gånger låttare; älven Borde efter antårdandet mycket mer qvarblifva ån vårkeligen blifver. — Likafom

ther och Oljor, når de ganfka ofta deftil- deras, futeligen blanda fig med vatten, åf- — venfå gör brånbar Luft, faftån phlogifton för — fig aldrig ingår denna förening. Kanike phlos gilton år en ele&rifk flytande kropp, i et 100 - Qi

å gåtle

,

i

3

244 & ) 0 (

LL

gånger mer förtunnat tilftånd ån det år ian-

tåndelig Luft: Sluteligen föker A. utftaka myckenheten af phlogifton i hvarjehanda Luft- arter . och i Svafvel; i Saltpetterluft genom jämförelfe af Acidi Vitrioli och Nitri vårkan på Järn; 100 cubic tum dåraf innehålla” 6,7

"gran phlogifton och 33,2 gran Acidi Nitri;

åfven uti faft Luft vil Å. finna det och tror

at phlogifticerad Luft fkiljes därifrån uti in- "gen ting ånnat, ån at hon år dårmed öfver-

måttad och blir dårigenom olöslig i vatten > (Hår förefaller det Rec. at A. går för fort öfver LAvoisiers, utmårkt noga, gjorde för- fök , hvilken fann den Luften, hvaruti Metal-

Seg caleinerades , vara, icke Fixe , -utan phlo- gifticerad, fom icke "blandade lig med vata

ten; och at det fom vid Metallernes calci-

nering blandade fig med deras kalker, var icke Fixe utan phlogifticerad Luft och fyn-

tes fådan utan Fixe Luft, når Metallen til fin redu&tion icke behöfde något phlogifton;

Kalkvattnets dunkelhet , Öfver hvilket han

med brånglas calcinerade Bly, var obetyde- ligt och fyntes uppenbarligen vara få blifvit mera, af en håndelle, ty PriestireY blef vid

- lika omfåndigheter icke varfe det, hvilket

visferligen fnarare låter höra fig, ån ”at Kalks

vatten, fom redan få ofta år ahmårkt, fkul- le blifva oklart genom fafta Luftens tilfålliga

” nårvaro dårutinnan.) Vid den renafte dephlo-

" gifticerade Luftens blandning med han AR ult

RE a FYCh ke | NG ; - Oo CR 245 > Luft, feck A. altid Fixe Luft; altfå förvand- das icke Luften genom förbrånning i phlogi- — flicerad; utan den delen dåraf fom redan af. " Naturen år phlogifticerad , blir dårefter qva- re. Brunften löfer fig' annars' endaft i phlo- gifticerade Syror; men åfveni faft Luft. Såc- — ker-fyra blir genom phlogifton låttare löslig > i vatten ån hon förut var; dephlogifticerad . - Acidum Salis år icke få löslig fom den van- liga. Ioo cubic tum faft Luft hålla 8,357 gran; lika många tum fur Vitriol, Luft 6,6 gran; lika många tum Svafvel-Luft 40,61, och åfven få många tum fur Kokfalt-Luft nåftan” 0,227 gran phlogifton.

I

( Gött. anz. 1783. 92. St.)

Cd

— Utdrag af. Prov. Medici i Björneborg, Afleffor B. BiÖRNLUNDS Embets-Be- » råttelfe för år 1782. ( Fortfättning från p. 99.)

Den mycket bekanta Farfot, (a) nåra lik Sydenhams Febris Hyemalis, eller den Flufs- — feber, fom af HuxHAm och STtour kallas Influen= — za och måft kånd under famma namn, famt hvilken åfven tyckes kunna kallas en Syno- > ochus Rheumatifans, blef i Martii månad all- NR SE mån

(2 Se pc 84> J4> 98.

ERA

246 & 1 KK

mån öfver hela Landet. Den fkall kommit ifrån Ryfsland och långre bort. Den var all- mån i de .måfta hus, få i Björneborgs Stad fom på Landet, i denna månad. Sjukdo- men började med Feber och rysningar, om- våxlande med hetta, fom kunde råcka en dag eller rhera, tillika med ftark vårk i he- la kroppen, hofta, hufvudvårk, hos en del flickningar i hufvudet, fålom ock pleuritifka håll och ftygn. Hos åtfkillige mårktes nås- blod i början, fom några gånger återkom, Nägra hade 'hårvid halsfjuka i början. Sjukt domen varade hos ftörre delen uti 6 a 7 dagar, eller ockfå mindre, då den med Me- dicamenter blef motad: Curen utgjorde å- . derlåtning, för dem, fom hade pleuritifka anflöter , ftickningar i hufvudet, fårdeles ftark vårk, voro blodfulle och hade fårdeles ftark Feber, annars Laxerande hvarannan dag, jämte lindrigt fvettdrifvande af mindre hitlig vart, på mellandagarne, fåfom af Spiritus Mindereri; Bezoardica , Campher-pulver, Pul- vis ”Antimonialis, eller ock James pulver, fom jag för en del nyttjade, utom förtun- "nande varm drick, famt medel för Hoftan, fom efter några dagar blef lös, Somlige hafs va igenom blott fvettdrifvande och åderlåt- ning öfvervunnit denfamma , fåfom Allmogen på Landet, hvilken jämte åderlåtning , nytt- jat badftugu til fvettnings befordran hårföre. Få hafva håraf blifvit döde. Tvånne CN

Qe

Ki RR CER 247 — foner : dödde håraf hår i Stadens af tilftött — fvårt håll och pleurifie, fom! ej blef fkött. Ehuru fjukdomen efter några dagar öfvergeck

och ibland utan fårdeles medel dårföre”, 'hån-

de dock at någon Hofta qvarblef, fom i-

bland räckte kortare och ibland längre tid, > hvarföre. med Laxerande.: famt Brött- medel fortfors. Bråftet behåfde' ibland efteråt ftår- kas.

Vatten-Koppor förfpordes hår och dår, fåfom i Ulfsby "Socken och Luvia Capell i Euraåminne Socken." Desfe voro, ehuru of- ta fere til antalet, dock oordentelige, til it utevarande och förhållande emot 'ordinaira Koppor. En liten Feber föregeck eruption håraf, dåraf Barnen voro kinkoge' och oroli- ge, famt hete.

i I början ' af April månad begynte den

omtalte Fluls och Rheumäåtifka Febren at af- taga och förfpordes etter medlet af måna-

; den ej.

SJ Den I Juliibörjades Brunns-curen vid Lil

d Raumo Brunn, hvarvid fig infunno, för Frofs=

7

lemningar I, Bröftjuka I , Rheumatifmer 2, Ar« thritis 2 , Ögonfjuka 1, Hypochondrie , Hytterie i och Åvag maga 19, Svindel 1, Stenpaslion i 1, Tenia 11, Lumbrici 2, Aflcarides I, Utflag i, Herpes T'5, FOT blodrening 1, fom- ma 45 perfoner. De måfta hafva af Bruns- — Curen blifvit törbåttrade , och några hulpne, äjom med elak Maga, Svindel, Ögonfjuka :

| ; Q4 och

pA & ):B OR och Afcarides befvårade. Binnickemafken har hos de måfta blifvit afdrifven, til någre hela Mafkar hos hvarje, emedan de flåfte hy- fa mera ån en af det faget. Pulvret af Råd. Filicis har dårföre blifvit nyttjat en och an- nan gång under Bruns-Curen, i förfta glafet, med Laxativ af Ångellkt Salt dårpå , efter et par timmar, och hvarigenom Binnickemafk frampå dagen afgådt. En mente fig vål fått til 83 a go alnar Binnickemalk på en gång framdrifven hårigenom:; Nåsgre hafva brukat Curen hemma med drickningens underlåtan- de för den dagen, vid hvilket tilfålle Bolus = 7 blifvit tagen si ftållet för TLaxer-faltet. An= >. — « nars har Binnickemafk åfven för fig fjelf afs= , gått under vattnets bruk. "En til åren kom- men Man, fom ef par år varit mycket plå- gad af Afcarides , at han dårföre ej fådt ro, mifte öfverflådigt dåraf under Curen, och har fedan fått ro därföre. Lumbrici hafva åfven afgådt. Den 8 Augufti flöts Brunns- 7 Curen.' '

Uti Början af Månaden yppades Skar- lakans-Feber i Björneborgs Stad, och vid famma tid på et och annat ftålle utom Sta- den. Uti Eura Socken hade den hittils gådt, famt något i och omkring Tamerfors, fom jag, efter ditkomften vid futet af må- naden törnam. Den åkom bår i Staden en- daft Barn på en lång tid , börjades medondt i halfen, fvårighet at fvålja, fvullna ras

ar

N

ENS CR 49

Jar och ömhet i hela kroppen, hvarpå infan

fig Feber, med rysningar, våmjelfe och up- kaftning, ibland » Diarrboe ,, tåt och fvår an-

. dedrågt , hufvudvårk, flamrande ,”haftig puls, gulbrun Urin , brånnande i hullet. Ibland

åtföljde liten torr hofta. Et dygn efter Fros- fan framkommo på anfligtet, bröftet, armar och ben röda klafar, fom omfider drogo fig tillamman och gjorde en röd couleur åfver hela kroppen , dock hos fomliga ftycktals, med fvulnad å de ftållen fom rodnaden in- tagit. Anfigtet var hos de flåfta rödt och gålande, Febren tiltog "eftermiddagen. De

måtta hade til det femte dygnet fvårighet at”

fvålja, då någon dåfvenhet eller fvettning å-

i kom, rodnaden aftog och flem begynte at

upharklas, famt Halsfjukan' gifva fig, tillika med Febren, fom på det g:de eller g:de'

dygnet uphörde, jämte rodnaden. Efter 7:de :

dygnet, fåfom ockfå förr, vid de förfta dyg-

I nen, vilade lig hos flere å de ftållen, fom,

rodnaden och fvulnaden intagit, lika fåfom

— Frifel, hvarmed rodnaden vat öfverftrödd,

fom kliade och ibland fyed tillika, ifrån . hvilka ftållen buden förft i fmå fådor, fedan i bredare ftycken affjällades, fom geck i- bland fortare , ibland långre ut. Af flåckar- ne flog ibland en del ut och in hos fomli- ga. Af de fom ledo fvårare , hade fomlige

fkoftals , få i de förfta fom de följande dyg-

nen, då det drogs ut på tiden , lamhet uti

Q 5 - en

250 & ) o(

en eller flere lemmar. Somlige” med lindri- gare Skarlakans-Feber hade et långe och någ- rå veckor varande rédt utflag med det fri- felaktiga blandat, å.en och annan lem på kroppen, fom med kliande och fvidande mycket befvårade. Hos de fom dödde, mårktes ingen lindring på det $:te. och 6:te dygnet, utan Halsfjukan, -Andetåppan med flere plågor, jämte Febern tiltogo, fom vid det 9:de dygnet gemenligen , eller ibland nå- got fenare, åndade lifvet. Oedemateufe Ivul- nad infan fig få hos dem, fom lindrigt ge- nomgådt Skarlakans-Febern, fom dem fom haft den fvårare, ehuru desfe voro mer i fa- ra, och fom tilftötte 2 a 3 veckor efter åf- vannåämde Halsfjuka, hvaraf flere fatte lifvet til ån af Balsfjukan. At desfe ej höllo fig inne efter utflagets öfvergång, bidrog måft til åkomft af denne fvulnad. Svulnade kört- lar under öronen, fom varit fvåra at förde- la och långfamt gått til mognad , hafva mårkts hos några, hvaraf hos tvånne bölden öpnat fig in i örat, fom fedan långe varit flytan- de. Annars' har fvulnaden i körtlarna fom åtföljt fjukan, lagdt fig efter hand. Frampå Sommaren förekom åtven Halsfjuka hos åt- fkillige Barn, utan Skarlakans-utflag, med fvullna Halskörtlar eller under öronen, fom voro fvåre at fördela, och hvaraf någon ger- na Öfvergeck til mognad. Halsfjukan eller fvårigheten at fvålja var hos desfe ej for,

eme-

ib

Kr Om ( >se a 251

emedan . denne: utgjorde en Cynanche exter- na, dock: funnos någre fullvuxne af en fvår Halsfjuka angrepne, hvaruti Mandlarne, Tuaogfpenet och Velum palatinum, tillika med Tfvalget, voro inflammerade. Curen för Skarlakans-Febern utgjorde åderlåtning hos äldre, omflag omkring halfen, ibland, med Linimentam Volatile, Blodiglar, Koppning och Spanfk Fluga frampå hallen, fom ockfå

applicerades hos Barn af några år, Laxativ,

kylande rhedel under Febern, famt det fom '

- afvånde oppreslion och fvårigheten at fvålja,

famt inflammation i munnen, fåfom infprut- ning, penfelfaft &c. Sulphur auratum Anti- . monii Tertie precipit. Kermes mineralis,

eller Esfentia Antimonii Huxhami , gjorde i

"> fynnerhet de förfa; vid Andetåppa och fvå-

rare oppresfion god tjent, gifne et gran i

fender eller mindre. Esfentia Pimpinelle ha-

— de åfven, fåfom femlöfande, vårkan, til 10.

a I$ droppar gifven. Efter öfvergången hals- fjuka, nyttjades til lindrig fvettnings under hållande, Flåder-Thée, varm drick, och Spi- ritus Mindereri, eller Antimonii ”Tinduren. Efter hudens affjällande, gofvos Laxativer et par gånger i veckan, til påföljders före= kommande af Oedemateus fvulnad, med re- gime hårunder, famt; då den åkommit,

—Thée af Enebår och Radix Ononidis, med - Squilla pulver, jämte frotteringar och Laxa- tiver, åfven Cremor Tartari til bruk, hvar-

med

1

Mase PR io TR TR

med fvulnaden, innan Feber dårtil kom , kun- de afvåndas. Efter öfvervunnen fvulnad gafs flyrkande medel af China eller andra tonica, jämte det at kroppen frotterades. Under min prastique hos et antal af denne fjuka, hvaraf en del haft den fvårare , har ingen dödt.

Kikbofta förekom hos åt/killige hår på orten, fom afhalps ibland med Skålfpåcks- Curen, men fåkrare med kråkmedel af Ipe= cacuanha , eller Tartarus Emet. behörigt låm- pade, Laxativ af Rhabarber famt China. I- bland desfe var dock en gåsfe af 8 års ål- der , fom ej kunde förmås at taga kråkme- del, för hvilka han var rådd och tvång dår- vid "ej kunde ha rum, hvarföre Suttcliefs-cur valdes , af Tinétura Corticis Peruviani 3 lod, Tin&ura Cantharid. en drachma , och Elixir Paregoric. et lod , fammanblandade , och hvar- af, förft 40, fedan 50, til 70 droppar gål- vos i fender 4 "gånger om "dagen , med den vårkan, at Kikhoftan inom 8 dagar förlora- de fig, med kik och kråkningarne, och fom redan förut börjat at minfkas, hvarpå, för >» den öfverblefne hackhoftan nyttjades famma medel, ehuru i nindre dofis et par veckor, och få med Tiné&ura Cantharid. uteflutande på en vecka eller mera, hvaraf det öfverblefna fillades. Ingen flrangurie åkom igenom Tinétu- re Chantarid. bruk på denna tiden. Et Barn ha- de Kikhoftan och Skarlakans-Febern på en gång, men gick bågge fjukdomarne SS -

Lå

ED 9 CM ar Af Cholera eller Gallfjuka , förordfakades

dödsfall hos några Barn denna tiden. > Ö-.

gonfjuka fortfor hår i Staden och til. en del

på Landet håromkring i denna månad.

—— Kopporne yppades : i O&ober. Til be- rednings-cur håremot, och til undgående af

fvårare koppor, har jag tilftyrkt ”Tjåruvatt=

nets bruk förut, famt et och annat låmpeli- git/under curen. Små förkylningar af ovar-

famhet, under mera. kylig våderlek och til-

tagande köld, åkommo fomliga. Skarlakans=

Febern aftog mer och mer i denne månad hår i Staden: i

Binnickemafk - Curen med Radic. Filics och Boli , anftåldes hos 4 i et hus, i denne månad , hvaraf den förfta eller mo- dren , hade afgång af en hel malk af 16 al-

nar, 2:dra en Son 15 år, '2 mafkar af 31 alnar och en half; 3:dje en Dotter 14 år,

2 -målkar af 14 alnar och 33 4:de en Son 12 år, 3 maflkar af 49 alnar och en half; site en Son af 7 år, 2 mafkar af 12 alnar.

Af desfe hade Modren och 2 Barn nyttjat

för 3 år fedan denne curen, Jade mitt in-=

i feende, och då åfven haft afgång af. malk,

men fedan ej repeterat curen,. ehuru det blifa

k vit filrådt , förr ån nu.

Denna Cur af nd Filicis, med Bo-

2 d las, togs af o:ne i November månad, fom långe varit plågade af Binnickemalk den ena en Man 40 år gammal och den "andra

202

SN

254 Xx I oC RK 20, hvaraf den förfta Hade afgång af 3:ner maflkar af 23 och en half alnar, och den an- dra 31 'ålnar +, af 4, malkar. Desfe afgin= go hos bågge hela och med fina åndan. Vid tilfållen i år hafva följande Medica- menter , ehuru förr bepröfvade , vifat god vår. kan, nemligen Kråkroten, Ipecacuanha, i li- ten doflis, i hemorrhagia Uteri, Aqua Satur« nina, i vidlyftigare Brånfår , med nog blås for, fom enfam anvånd, varit tilråckelig un- > der Curen. Bilis bovina infpisfata, har med nytta blifvit tillagd afförande bolus, uti Cu- ren emot Tenia. Uti Quartaner hafva A- mara och Alkalina Chinan tillagde , vifat god vårkan. — Pilule e mercurio corrofivo Albo, håfva blifvit nyttjade utan olågenhet, fåfom ock vifat fig något 'kraftigare, ån Mixtura Mineralis, uti lue, Venerea, vid fomliga til- fållen. Opium -har' en gång mycket låttat vid infpårrat Bråks losfande; dåraf gafs et gran i fender 2:ne gånger, kort efter hvar- annat, utan at fömn eller benågenhet dårtil åkom hos den fjuka. "Af Enfpåns. Deco& efter mitt råd brukt på et belt år, jämte Laxer-pillers tagande då och då; har en Man blifvit måft befriad ifrån en 3:årig fvår Rbheu-. matifmel i lemmarne. -Emplaftrum Diåpom- pholyg: hår låkt et års gammalt fvårt Ben- får ned emot fotvriften. Uti envis och lång- varig Hafvudvårk, har Spanlk Fluga, efter mitt råd, fatt på Hjesfen, gifvit fåker och vil | fkynd-

J MON IN ALEVE

LR OM a

fkyndfam hjelp, fedani Nacken, å Axslarne och på Armarne fatt, åfven då applicerade Iglar,. ej funnos något uträtta , jämte andre medel. Kalt vättens utvårtes bruk, til omflag , har tyckts varit lämpeligit och ”förmånligit i bufs vud/kador.

— Barometerns och Thermometerns hög fla och lägfla flånd, för hvarje Månad: år , har varit Fopande ;

Januarius. ; a rna högft d. 14. — 25,80. ”Lågft > d,/9, 10: 28, — 24,507 ”Thermom, högft > I0. — 6 gr, öfv, O, Lågft d, 5.6 — 27 under O,

fs Be RkArier.

(oo Barom, högft d. 15, —'245,85. Lågft ; d, 26, 24589+ ”Thermom, högft d. 24. 264 | —3 Br. öfv, O, Lågft di Snr 36 un= | der O,

ä Martias. oc Barom, högft d. 27, — 25,62, Låglt Ed 6. — 24,40. Therm, högt: di 2: 34

I

M Mr . j Aprile ia, 15. — 245,25, Thermom; högft d. 6.

— 12 gr, öfv, O, Lågft d, 246 — 7 glo KN KRA. O, Maijuse

Barom, hågft d, 7: — 25,93+ -Lågft d, i

jr vg ETE

K —A gr, öfv, Or Lågt d, 26, — 233 uns |

-256 + I oclc 'Mojus. jan Bion, högft”d. 8: 12:15. — 25,60. /Eägft d, 22, — 25,10, -Therm, högftöd; 18. — I94 gg O, Lågft d, 6, — 4 gr, und, O, | |

Junius.

Barom, högft d, 21, — 24,70, Låghf d,"12, — 25,09, Therm, högft d, 29. — 213 gr, öfv, O, Lägft d, 44 6, 07 St, öfv, O,

Julius. Harditia högft d. 25. — 25,69, Lågft d, I7,. 24390+ Therm, högft. d, FO 27 gr. öfver Os Lågft 4 220 — 8 gr öf- ver O,

Auguftus.

Barom, högft den 22, 23. — 25,53+

Lågft d. 29. — 24,80. Therm, högft d,

4. — 25 gr. Ööfv, O, Lågft d, 19. — 9 gr. öfv, O,

| September. Baromt, högft di 8. — 25,89. Lågtt d, 21. — 24,80. - Therm, högft d. 3. 4: — 18 gr, öfv, O. Lågft dv. 14. 13 gr. öf ver O,

Oåober. Barom, högft d. 5, — 25,55. Lågft d. I9+ 24,46, Thermom, högft di 1. — 13 - gt.

N RR ; - I 6. to od VBG

Rh Sf. OO; Lågft id; 254 sal VA grad uns der O, |

Kömtrabel, La öRäromi hösgtt 'd. Ö, — 26,05. > Lågft

& 17. — 24590+ Therm, högft d. 2, — S gr. öfv, O, Läågft d, 18, — 323 gt uns NE der Os

December: 052 Baroni höst de. P0, — 25, 390» Lågft de 28: — 24,50: Théerooh. di 27. — 2 alv öfv. O, "Eagft d. 29: — 23 und, O,

-

[| 1

K- Vetv Acad. Nya Hanäl, 2:dra Qvars ” talet 1783. (a) | | äga, 89. Utkaft til Måfe-Slågtets Hiftoria ; = äf SAmuver Öpman ; Detta Sjöfogel-fågte år hitintils under få mycken ftridighet bland

högft "af nåden; ungarne häfva ofta: blifvit = belktefae fom fårfkildt fpecies, ibland har detfamma håndt med hanar och honor. As har reducerat alla hitintils bekante under föls jande 10 Species: Larus Glaucus , L. Niveus, L. Marinus ; L. Fufcus , L. Canus, L. Tri a N:o 17. / R daälya >

g j (a) Se det föregående p. 170; i

'Ornithologerne, at en redighet -däruti varit Å

vB oo ok ve (Re da&ylus, L: Ichthyaetus, IL. Atricila, Ts Ris dibundus, L. Minutus. IP: 149. Befkrifning SR et nytt Japanifkt

Örtegenus , kallat Houtuynia (b) cordatia; af C. P: THUNBERG: ,

Denne Polyandrift fann A. på vågen e- mellan Japanfke Hufvudftaden Jedo och Hols låndfke Fa&oriet på Oen Dezima, vid diken och i Trågårdars: hon. kallas af. Japanerne Doka Dami eller Sjunjak, har hjertlike blad, 4:delt Calyx, ingen Corolla. Figuren vifar henne i naturlig ftorlek.

P. 152. Befkrifnino på en Mafk, bvilken om höften updter Rågbrodden 5; af CLAES BJERKANDER:

0 År en larveaf -Phalena Noé&ua confpis cillaris Fn. .Svecica p- 314. Sy. Nat. ps 849: s

P: 134: Anmärkningar angående någre Yr: fån, af HANS StrRÖmM, Profefor 5; Kyrkos - "herde i Egen i Norige.

De angå 1:0, Cancer Locufta, 2:d0;

Cancer Pulex3; 3:0, Onifcus Scopulorum och

A:0, Sjö-Spindlarne.

P. I99:

[1

(b) Hyarföre icke Hottynia eller Huttynia ?

085000 MN Ko q tip. isg: Tildgningar til föregående af As — DoLPH Moöpdeer; Ks Pair. SälYR: Secreterares ON I Deste bägge Afhandlingar gifva ytterli- i "gare uplysning uti desfe dels hitintils förblan= "dade, »dels helt nya Slågter, deras lefnads=« och hushållnings- fått. Få RAR |

SV så

&

> Rapport de M. M. Cosnier, Matioér, DARCET , PHILIP LE PREUX; DESES-' SARTZ et PAULET, Dodeurs Regens de la Faculte de Medicine de Paris; Jur les avantages reconnus de la nou- —velle Methode dVPadminiftrer PEle&rici- -« té dans les Maladies Nerveufes, par- ” «i ticulierement dans PEpilepfie et dans = Ja Catalepfie; pår M:r LEpRö, tonmi fous le Nom de Comus, lIu a la Fa- Ko culté (a) Gc., Brochure 8:2-de 115. Wo Up. Paris 1783. | | | > Sedan A. långe Öåfvat fig i Experiméns —& tal-Phyliquen, har han på några år börjat > anvånda de Ele&rifke förföken til Sjukdos mars. botande, och efter flere lycklige prof — årbållit af Policen en publik inrättning til de SIA R 3 fat« NT ? j (2) I April 1753. ' 7 )

860 Le 1) (ENE fattigas hjelp, til hvilket åndamål visfe uflin- gar blifvit tagne utur. de, allmänna Fattighu- fen och under hela. Curen befökte af föres nåmde Medici. "Om förloppet gilves håruti redo. HO = 000 Eftet:en vidlöftig Phyfiologifk Afhand- "ling om det Ele&rifka 'fluidi ”vårknings-fårt vid nerveufe fjukdomar, enligt hvilka grunda fatfer A. anflålt fit tilimpnings-fått, fom år. honom eget och fom han icke håller råde- ligt at, shvad- Inflrumenterne angår; upgifva för allmånheten, kommer han ' til. beråttelle om 6 At. fattigas.botande, i månge Förnåma perfoners” närvaro, fom voro dels Epilepti- ifke, dels 'C2taleptifke , dels Hyfterifke, (Ae- re dylike »Förnåma fjuka fom ban åfven bo- tat; här han hvarken bordt eller fådt nam- ” gifva ) bland hvilka. förekommer fåfom mårk= vårdigaft .en Flicka, kallad Heron, 19 år, form under fina Convulfioner hade de håfti- gafte ryckningar och -et låte fom på et vift fått liknade bulret af en trumma , och föm af g karlär knapt flod at ftyras.> Alla 6 blefs vo på kortare eller långre: tid hulpne. Dårefter förekommer beråttelle om 13 fi. dylike uflingar, botade under. förenåmde Medicorum tillyn , bland hvilka -en' catalep= tifk qvinna hade, under en attaque, variti fit orörliga tilfånd öfver. 30 dygn, utan! mat eller drick , men blef dock emot all förmodan på kort tid, follkomligen til hållan ita VOR Ca

vå

f

: sg. Medicorum flötfatfer, inligk de "med,

desfe 13 patienter gjorde förfök, åro: I) at Eleåriciteten , 'på detta fåttet applicerad, gör förft at de' Epileptifke anfallen komma tåta-

fe, fedan mera fållan och blifva ånteligen

. aldeles borta. 2) at om den anvåndes un-

> der fjelfva” anfallet; minfkas fjukdomens håf-'

gor och långvarighet , få, at anfall, fom. vanligen råckt + eller. Z time, råcker, under

> Eleårilke ftötarne, endaft' några minuter, och

kar ofta aldeles förfvunnit under förfta ftö- ten. 3) at fådane Paroxyfmer, fom genom

et flitigt och oafbrutit Ele&ricitetens nyttjan-

de fmåningom aftagit i håftighet och åter-

. komft, förvandlas innan de" aldeles blifva borta, i blotta fräckningar. 4) at Eleåri-

> cCiteten i allmänhet underhjelper alla fecretio-

ner och excretioner, befynnerligen Renin- gens utbrytande och återkomft hos könet. $) at hon våcker, uplifvar och ftyrker Mufk-= Jernes rårelfer. 6), at hon ånteligen aldrig

| | vift någon farlig vårkan, huru alfvarfamt hon

+ ock blifvit nyttjad , och at, i allmånhet, ale la patienter kånt förbåttring i flyrka, mat- Fe och fjelfva tankekraften , men in- "gen lidit til bröftet, fåfom någre velat frukta.

I anledning hvaraf Deputerade figa: ? vi

hålla föreat Eleåtriciteten, når han nyttjas ; Pefter Hr. Ledrus fått, år et kraftigt medel

Pat, icke allenaft minfka Epileptifke anfall,

i utan ock at bota dem; en förmån Tom vi

4 SK Å J R 3 -Tåfs

262 | 3E D) Oo i( 26

”Jåfve ofs i anledning af nuvarande befkaffen- ”het hos ftörfta delen af de under förfök haf- ”de patienter; öfver hvilket vi dock förbes ”hålle ofs at futeligen afgifva vårt betånkans« ”de, efter en få tilråckelig tids förlopp, fom kan ”bekråfta deras fullkomliga återftållande.??

Samma Deputerade berätta ock at 60 patienter af bågge' könen åro federmera af Hr. LepBu, under cur tagne, hvilka tyckas låfva en lika önf(kelig utgång, och fom nå- flan går fortäre ån med de förre, i anfeens de til den fördelaktige årstiden.

Man låfer i en not til p. I13, at det icke år lika mycket på hvad del af kroppen man fäpper lös "den Eleårifke- elden ; at den lindrigafte grad dåraf kan på visfa flållen ic- ke allenaft göra den; håftigafte vårkan , utan den åfven få hifkelig at döden följer dårpå. Til utrönande af desfe farlige fållen hafva Arr. Leoeu, Fader och Son, gjordt de nog- grannafte förfök, förft med flere flags krea. tur och ånteligen på fig fjelfve, (a)

(Journal de Paris N:o 173« le 23 Juin fra | Weed VÄL

(a) Man kan 'ej låtteligen undgå at mifstånka något Charlatanerie i desfe förfök , fom eljet åro få ganfka mårkyvårdige och recommenderas til ef- terföljd , t. €. hvad Hr. LeEpru Inftrumenter och

de utrönte farliga fållen angår; men kanpfke han

har hopp om en ftor belöning får deras uptac- kande? En god Phyficus och Anatomicus torde dock kunna hjelpa fig fram utan nogare uplysning,

RF NO (RR 263

Nova Ada Phbyf. Medica Academia Im — perialis Naturae Curioforum , P. VIL 4:0 c. fig.

fom nyligen i Nirenberg blifvit af Trycket

—— utgifven, innehålla i Ita Afhandlingen på 296 p. följande de mårkvårdigafte. Rön: Hr.

'Do&. Revss påftår at Radix Caricis Are- marie år kraftigare ån den dyra Sasfaparillen och bör fåledes» brukas framför "hennes: Hr. PEERE- BOM talar om kraften af Succus Sedi acris, in- tagen med Brånvin, emot Convulfioner. Hr. Porircn befkrifver er qvinnas arghet, fom med Decoéen af. Rad. Belladonne gjorde dem vanvettige "fom hon ville: beftjäla.. Hr. > Deuwus vifar den nödiga pathologifka fkilna- > den emellan Aphonia, tilfållig förluft af rös fen och Alalia, af talegåfvan.

v Denfamme, om den i de flåte Mine« ral-vatten befinteliga , få kallade Fixa Salmia- ken, eller Kalkjord förbunden med Acidum

> Salis, hvilken , vid underfökningar af dylika "Vattens beftåndsdelar, hitintils icke blifvit nog anmårkt. Hr. MANN om en otidig börd, > fom var befatt med [luppurerande koppor, och hvars mor under grosfesfen haft koppor- ohne. Hr. COnsBRUCHK om et mycket utvidgat hjerta, med Säcken faftvuxit., Hr. CMELIN > förflag til Acidi Salis båttre dulcifierande.

> (Erl. Gel. anmerk. XXVI St; 1783.) JA SAN $F R 4 ; Doc.

> FIRE TERIPRFB AR TRIST

Fi

264 RE NO CR | Do&. Puir. GABR. HENSLERS, KR. Då-

- nifcher Archiaters ; ”Stadt- Phyficus zu

Åltona und Mitgl. der K. Med. Societ. zu Kopenhagen, Gefchichte der Luft. feuche, die zu ende des XV Fahrhun- derts in Europa ausbrach, Erflte Band 8:0 474 p. Åltona 1783.

Anledning til. förenåmde ”mårkvårdiga Skrift feck vår årfarne Au&or af den allmån- na fördomens fannolikhet ,' at Venerifke fju» kan: förfl upkommit i Europa efter de Weft- . Indifke Öarnes uptdekt , då likvål den i alla verldsåldrar gångbara liderlighet, likafom all annan Öfverflödig vålluft; lårer altid hafva . medfört fit ofelbara ftraff I detta åndamål nödgades A. genomlåfa flere gamla Skriben- ter, ”och fört” Lutsinus och AsTtrRUC, famt de af dem citerade ..Au&orer. - De för- re ;hade icke känt alla af de åldre , och hos månge har . Astruc milfstagit: fig och öfver- fedt flere mårkvårdige fållen,. hålft ban var intagen af den fördomen at Venerifke fjuk- domen var ny. De af A. underfökte ,Skrif+ ter omkring 50 ft., upråknas efter tiden då de utkommit och Sh dem har han utdragit I fammanhang hvad fom hörer til faken. Ef ter et par Aftrologer , före:flutet af åri 1493 , följer Conrap ScHewuc, fåfom den åldfte " Av&or i detta åmne,) hvilkens Bok år - Y gils

fe yo (MR MO > > ”gifven 6 år förr ån Astruc det föregifver. ScHELuG talar om fjukdomen;, icke fom ny och obekant , utan lika med andra fjukdomar , emot dem han gifver goda råd, famt föreflår Sverrbad och Qvickfiifver, efter fin årfarenhet: -WiDEMAN förfåkrar at han mårkt Formica > (Venérilk fjukdom ) redan år 1457. BRANDT från Bafel hade fig redan 1496 bekant den- ne Sjukdomens allmånna hårjande , och han | fkrifver om defs botande med fådan fikers > het; at Sjukan omöjeligen då kunde vara —— nyfs blefven kånd. -:Leonicenus beftrider år: — I497-at Sjukdomen var ny och påftår fig fin= na fpår dårtil hos HirrocraAtEes och GALEs

nus; enligt hans befkrifning var något epi=

demilkt dåri blandat. 'MoNntETEsAURO -låfte

defs belkrifning : hos EENn: Sina (Avicenna). > Den Påfviflka Låkaren PETR. Pinctor , hvils oc ken hvarken af Lurisinus eller AstrUc cite- fas, påftår i fin år 14500 tryckte Bok at Sjukdomen börjats år 1483, och "åt den ' 1494 förft blifvit ganfka "elak; den fkonade hvarken: Hans då wvarande Helighet Pifven (ALEXANDER VI och defs Sldgtinge', eler andra förnäma Andeliga; hvilken uprigtighet år os > fridigt orfaken at. Boken: blifvit få: fålllynts. Af desfe och ;fAere gamla Aué&orer famlar vår ' A. en. beflkrifning på denna fmutliga och o- — byggeliga Sjukdom , emedan han icke:år nöjd 0 med hvad: -Astruc och :ERenp i detta åm= sne fammandragit, För det mnårvarande angår. FL RIS i det.

266 Xx I oC(K det endaft Locale fymptomer ; egenteligaft vid partes genitales 3 längre fram låfvar A. dets famma om Sjukdomens mera utbredde kåns netecken. Af de Locale tecknen förekom- mer Mannens Gonorrbhoe, hvilken Astruc och FrREND föregifva vara upkommen 3 Se- culum efter Venerilke Sjukan , til hvilken tan- ke defs mångfaldiga namn torde gifvit anled= ning. Länge kallades den Gomorrhia, hvil- ken nåmnes 1491 af Zenus, men dock of- ta, fåfom hade den intet fammanhang med Siphilis , hvilket åter kan hårröra dåraf, at man anfåg utfiag på hela huden fåfom det vålentelige af Sjukdomen. I de åldre tider= ne kånde man nåftan alla de locale tilfällen hvilka man ån i dag antager för följder af Siphilis; men man anfåg dem dels fom på- följder af en omåttelig: kårleks-lufta,. dels af — återhållfamhet, dels fkulle Reningen hos kö- net hafva fkulden, fåfom förvandlad til et, gift: Utom desfe från gamle Låkare hånmta- de bevis, har ock A. funnit dylika hos de tiders Poöter, befynnerligen de Franfke, til ex. hos en FRANC. VILLON, hvilken för mils= ' gårningar blef 1456 fatt i fångelfe; af Hifto- rici nåmnes Hertigen af Lancafler , JoHANn af Gent, hvilken förehöll fin Pupill, Konung RicHARD 2, vid defs dödsfång 1399, otuck= tens grufveliga följder, i anledning af en vifs. hans kropsdels förtårande ; och ånteligen kan bevis tagas af de tillåtne allmånna Hor- hus

|

1 Ve OM > 6

' bufen, och de dem förefkrefne feglör. Den

åldfte> Förordning 'i detta ämne, fom man " kånher ; år af år 1162 i England 3 18 fåda. ne privilegierade Hus ftodo under Bilkopens

af Winchefter omedelbara fkydd , til hvilken

borde årlåggas 100 [killing (20 R:d. Sven- fke)y böter, om bland de til lösaktighet håll- ne Flickor fans en fmittad.- I Venedig vo- ro böterne lindrigare år 1302, ty de fego för famma felfteg ej til högre ån en Lire , , ungefårligen 3 grofchen. (2 fkilling Svenfkt Myat, ) ( Gött. anz. 1783+ 107 St.)

Anmärkning.

Jag har altid trodt den meningen vara mindre grundad, fom hårleder WVenerifke Sjukdomens upkomft från CorumBI uptåckt af America (Se min Underr. at bota fig fjelf för den Venerifka Smittan, 8: o Stockh. 1775>

+ 2:) pe » Til flyrka af hvad der Lårde Archiat.. Hensier hår ånfördt om defs högre ålder, tjänar ock följande:

”M:r VANDERMONDE har i Journal de ? Medicine Tom. II. ps 372 infört följande Bref:

”M. H. För 2 år fedan fkickade mig,

> Pencaf mine Correfpondenter i Rom en Bok

in

268 2 rue (

”in 4:sto, med denna Titel:, Pacific: Maxi

”mi Pocta Zfculani, Florentia anno gratia

?? M.C.C.C.C.L. XXXIX. Idibus Novembris

”per Antonium Mifcominum. Uti 10:de

”Boken :de Matrona låfer man desfe di-

” flicha: |

Ne confidatis Natibus,. font omnia fia:

? Qvo predicemus? dicimus, ifta: Mares

” Et placet nulli vos-fubdere more ferarum,

2 Sitque per amplexus ora dedisfe fatis.

PInde calet culus ; digitisque evellitur; inde

”Fjeus habet miferas, atque marifca nates.

2? Inde aliquem - vidi tanto pallore 'teneri,

Pyt faciem credas immaduisfe croco:

” Adde quod hinc olidas hircus celer ibit in S södlas

”Mirandosque dabit barba molefta pilos;

”Et fepe in partes centum difcinditur ille,

»Ut fit opus fartas ufkulet igne nates.

2? Non aliter, vidi nimio. vel. Sole vel imbre,

?Panica idisrumpi ,:cortice mala , fuo.

och i famma :Bok,; Lib. III. ad Priapum,”

låfer man:

?”Tuque meum, fi non properas fanare Pria- j RJ j pum ”Decedet; heu! Non hoc nobile robur erit. ?> Ante, meis oculis orbatus priver, velsante'

?? Abefus föedo nafas ab ore cadat:

2? Non me tefpiciet, nec me volet ulla puellay

In me etiam 'mittet triftia fputa puers

2 Loetior , heu! Toto me non erat alter in orbe! 2” Si

[Ove IE NN

SM ; ;

RR ON SIE VV 6 (KAR 269- 28 cadet hic, non. me triftior älvs erit. rr dr Met miferum fordes, qvas Marcidus' ore : remittit?.

| »Ulcera , que föcdo Marcidus ore gerit! — ”Afpice me miferum, gra d per poma, å per hortos,

= Per caput hoc facrumy' per rigidamque

i trabem , a Summe miferere mei, ; Miere dos ei : Jdentis, .

»” Meque tuis meritis fac, BechE. ulque tuums. » Hint ego commendo tota tibi mente; Priape, »Fac Valeat , fac fit fanus, ut ante ”fuit:? Desfe' vers' åro det ojåfaktigafte i bevis, at den Venerilke Sjukdomen, var :kånd i I< talien 4 år förr ån CorumBus feglåde til A- -merica. "I en fenåre uplaga af detta Poeti- — dka Vårk; i: Parma, "vid medium” af '17:de > Seculum och fom finnes i Kongl: Bibliothe- — ket i Paris, åro desfe otucktige verfer utes > Aflutne. Ä i Således om Siphilis voro kommen /'til I ofs från: America, måtte "det hafva fkedt före . CoLumBI tid. ' Och hvilken våg har han dä vål tagit? Det lårer "fåledes bli dårvid, at « Siphilis år lika gammal med månnilkans föra derfvade feder ; 'och orfaken til defs förtegan= de före fNutet af 15:de Seculum', "kan ligga ' » dåruti , at man gjordt defs mångfaldiga fymps | tomer ”til lika många lårfkildta Sjukdomar, öar egua namn, famt i brift at fäkre läker é > me,

Her NE 6 Ru EN

medel förblandat honom, fåfom oböotelig, med |

andre fvåra utflags fjukdomar, t, e Lepra, Elephaatiafis och Scorbutus.

J. LL: ODpHELKSsS:

Vollflåndige amveifung zum Zahnauszie- hen > fur angehende Wundårzte, von . F. H. BucKinc, Med. & Ch. ;Dodor und Pra&t. zu Wolfenbuttel. "Stendal, mit 'K. 1782 in 8:0 168 p.

As år icke allenaft en vålåfvad och grun-

dad .Låkare och Chirurgus,; utan: han har ock en utmårkt fkickelighet at ganfka tydeligen

och begripeligen undervifa andra. Detta ar-

bete innehåller förnåmligen en noga befkrif- ning på alla brukliga: Inftrumenter til” Tån- ders uttagande, : enligt . deras -Mechanilme, fkadeliga eller nyttiga egenfkap, famt under« råttelfe huru de böra anvåndas,: med förfig= tighets förefkrifter och hvad fördel kan vara med det ena eller andra; åfven fom fjelfva 'Inftrumenterne åro i vackra Kopparftick no- ga afbildade. Det vore Öönfkeligt at denna

Boken allmånt låftes. och efterföljdes. Om

förblådningar vid Tånders uttagande hands : las

RR x 0 (CK 271 Jas grundeligen. Sluteligen bifogas' några förefkrifter til Tand-Medicamenter./

(Bsjtag zu Erl. Gel. anm. 1783 , XXVIIL W-.)

Verbesferte zubereitung des wefentlichen MWeinflein Saltzes. von Hr. MUHLEN- STEIN > Provifor auf der K. Hof-A- potheke zu Kopenhagen. (a)

Acidum Tartari cryftallifatum blir ofels bart af många Pratici med nytta brukat, men det fkulle ånnu mera komma i gång och det allmånna håmta mer gagn af denna — förtråffeliga upfnning, om det kunde fås för

et båttre pris och tillika befrias från vis[eé

> Vidlådande olågenheter.

- förr ”Tilredningsfåttet efter Ph. Sve fordrar . mycken tid och -Cryflalerna innehålla för — mycket vatten ; hvarigenom 'Saltet "år benågit at

O Apothekaren Hr. ScHéELE , fom år råtter Aultor til detta Salt'; har «ock genaft föreflagit infpiss fations-vågen ; men man valde den 'andra vågen för de vackra Cryftallerne. Bekråftar det fig at

00 detta Salt efter infpisfation håller fig båttre tort,

oc få år det en vålentelig förmån i Practiquen,

> Jämte detatprifetbör, ifall dårigenom förre quan= > €ité tillika vinnes, blifva I fjerndel lindrigare,

| nar 272 lä ER JE 3

at fnart fuktas och bortfmålta når det blans

das med Såcker; hvilken blandning dock år bäde den beqvåmafte och. minft dyra.

; Én annan, både ör det allmänna och Apothekaren betydelig omftåndighet år, at

man vid det nu bruäkeliga Cryflallijations-fåts tet förlorar för mycket. Sju fkälp. Cremor

Tartari gifva endaft 1 fkålp. och, 6 a 8 unts hvita rena Cryhaller, mer eller 'mindre, ef- ter fom man vid operation år förfigtig til. Af Syrah qvarblifva 8 til 10 unce, fom un- der de repeterade afdunftningarne tager ät fig något brånt och vil icke anfkjuta i Cry- faller; hvilka 8 a I1o unce fåledes förlorass Jag bar emedlertid genom. förfök funnit at denne Syran år lika ren, om icke renare; ån den fom fkjuter i Cryfaller, och år til« lika icke benågen at fucktas fom den cry- falliferade3;” det år fåledes en betydande brift i det förefkrifae tilrednings-fåttet. ”,Dettashar ock föranlåtit mig at genom förfök "utröna om och huru” det yore möj= ligt at: förekomma denna förluft. . Jag år nu öfvertygad at felet ligger i det brukeliga cry- ftallifations-fåttet. "Under den långa proces- fen infopa Cryftallerne mera vatten ån nödigt 'år; och fom detta Salt, åfven i, dels flytan- de tilftånd, når det blifvit inkokat il en fyrups confiftence , icke täl den minfta öfverfiö- diga vårma, få blir det under de repeterade afdunfningarne altför lått bråndt. Men

SETT SUReDe

5 SÄD , | VA 9 VO (NNE 273

få undvikes både det förbrånda och den om- ; tall fora förluften: "Man följer förefkriften, i Pharm. Sveci- 'ca ånda til cryftallifation. ; I ftållet' för at då + fålla den -afkokte Vinftens-Syran bort at cry= 0 ftalliferas ; når mån mårker bon vil fkjura an, + kremper man henne, det år; man rör hen- , ne med en tråfpade ”ftarkt om;, under ;fort- farande lindrig afdunkning. | På det fittet låpér Saltet tillammans, i en oändlig hop fmå fina Cryftaller: och när

gen fullkomligen få det heltort; i det man endaft låter det orört Rå qvar på förenåmde . måtteliga vårme.

Microfcop, få blir man varfe at de åga fam- ma fkapnad fom de flora. De gifva ingen ting bråndt tilkånna, hvarken genom luckt

fark. De åro aldeles icke benågne at fuck- tas i laften. -De åro åfven få frie för Aci- "dum Vitrioli, fom. de, andra ftora Cryftaller- ne, få fravr icke något fel förut åt begån- Bit, åfven för det Selenitifka, få framt det med tilbörlig förfigtighet år dårifrån fkildt, I hvartil fordras mycken flit oeh tålamod, e- pr medan det Selenitifka under afdunftningen åndigt vifar fig, ånda til defs rédan en Sy- IN: 18 SER rups

Men” man bör förfara på följande: fått;

"det år halftort kan man lått och beqvåroli-

De fåledes århållne Cryftaller åro vål. NY men fer man på dem med et godt

eller fmak , få framt vårman icke blir för >

agg KK II0o CK

rups confliftence kommer. Änteligen' år vål fant, at desfe fmå Cryftaller icke gifva ftrax . på tungan en fullkomligen få ftark furfmak ; fom de fora; men det kommer dåraf at de fora fmålta fört ån de fmå, igenom det öfs -verflödiga vatten de innebålla; men fedan de [må Cryftallerne hunnit aldeles fmålta, år fmaken lika fark. "För öfrigt bevifer desfe må Cryftallers' måttande med Alkali,; at de åro lika fure med de: ftora. - ” Och- at ingen jordaktighet=hindrar dem at vara lösfmålta , beviles ”dåraf ; at ingen ting precipiteras ge- nom Alkalis |

Altfå åro desfe fmå, genom krempning

och flåndig afdunftning århållne 'Cryftaller ; åfven få brukbare, ja brukbarare, ån de van- ligen tilredde ftora Cryftaller, i anfeende dårtil at de ej fuckta fig eller fmålta i luf< ten.

Dårtil kommer , at 7 Skålpund Cremor ”Tartari, fom förut endaft gåfvo 22 a 24 unce Acidum Tartari Cryftallifatum, ger på detta fåttet 31 a 32 unce, och fåledes en fjerndel mer ån tilförene,

Jag bör hårvid ock påminna at det år högft nådigt nyttja -Glas- Porcellin- eller gode Sten-kårl under hela tilredningen. De

få kallade Juifke Krukorne (fom åro brånde af: en blågrå Thon och glaferade med bly) tjäna aldeles icke til denna procefs.

KR Slu=

rs 3 j NA KN Es YEN | KE EROS NRA Ng Sluteligen måfte jag ock anmärka at A- — cidam Tartari ceryftallifatum aldrig år fall- komligen fritt från "Acidum Vitrioli, ehuru det endaft. innehåller en ganfka obetydelig , del. dåraf. . Jag har profvat det på fått fom Pharms. Svecica förefkrifver, och Irkafullt når jag calcinerat det med konulftybbe,; har jag kunnat mårka någon Svafvel-luckt: famt når jag drupit en i Skedvåtten gjord Qvickfiifver. folution i en folution af Acidum Tart. Cry- fallifatam', har” et hvitt pulver precipiterat fig til botnen, hvilket uthårdat Elden alde- Jes lika fom et Turpetum Minerale.

1 >

(Tope, Med. Chir. Bibl. IX B. 1. St. ps 108-)

Nya Låkemedel:

ÅG Emot Skjörbjugg år Roten «af Calmus

> (Rad. Calami vulg.) til en balf drachma i-

pulver intagen, några gånger om dagen,

> jämte tjänlig diet och afföringar, befannen' fårdeles Kraftig; vid Tuckthufet i Miänfter, .

s dår fjukdomen hos fångarne ftarkt inritat lig. (a)

1 AS 2 I Bröfta y

(a) Et få låttfångit och ej dyrt medel, fom hos ofs i Sverige våxer vildt och mycket lått kan plana / teras , förtjänar visferligen at vid publique ans alter förfökas och fynes åga god grund. |

270 86 DD Cr

I Bröfl-Febrar, når uphoftningen af- ftannar , pulfen fjunker och. det räfslar i brös ftet och man' ej vidare har någon vårkan af Kermes Minerale, har Sal Benzes til 4 gran med 2 gran Camfer tagit hyarannan: time; gjordt utmärkt god :vårkan til upboftningens befordrande.. Den fjuke blir efter. defsbruk något orolig och det år godt tecken.

;Mi(Ibidem. IX B. 2. St.)

——

4

Utdrag af Fournalen-öfverStarr-Opera: tioner... (Fortf. från p. 186.)

24) Pigan STINA ÅNKARBOM från Mi- "ferhult Socken i Calmare Lån, hade i g år varit -blind på högra ögat af en Catar. Vera, utan minfta lysning, och fynen "hade 2 år dårförut ,förfvunrit ;- utan någon vårk 3; Iris var rörlig. ” Opererades dok "20. 'Julii ..1767

med extra&Ation. Lens geck trögt ut, bittals, .

efter Capfelns öpnande; var talgaktig) och . Capfeln: fom "var epac; måtte -med befvår och " cueillerettens" tilhjelp tagas ut. Ögat blef Mikvål föga infammerat, pupillen "var Ktar "men hade mitt rörligheten; fynen vär A förftonve fvag men "Kårkte lig fmåningom: Geck utur Kgl. Lazarettet den- 7 Aug: (9) 29) Bön-

(2) Ofta måte Ögat hendterasy fått hårdt och inflam="> Mation blir åndå ringa elter drågelig;)/newvfy=

CEN AV EST

i i 2 0 RE 277

29) Bonden Oros Persson i Nyby, Tjula Socken och Södermanland, hadeitvå från fö-

delfen blinda barn, af hvilka Gäsfen på g:de året bade få ftark i flrabifmus i bågge Ögon,

at incifionerne på Cornea med mycken fvå- » fighet/ kunde göras (d> 18 O& 1767); på

det vånftra upfkars, pupillen emot nåfan', en delsaf” Capfeln blef qvar. . Lentes gingo ut.

Flickan, på $:tecåret; hade mindre ftrabifm

i Ögonen, få at Operation geck lyckligare och dlåttare. : Vid> bemrefan fåg Gåsfen Ikå- ligen wål med vånftra ögat; det. högra var

mera infammerat; Flickan fåg på bågge;

med ringa . inflammation. Nåfta Januarii mås nad kunde bågge. gå allena och fågo at tagå ep knappnålar på golfvet;- vid Midfommar- tiden nåftföljande kunde Flickan te helt vål med. högra. Ögat, .dår pupillen' år upfkuren, men ej fylleft få: vål på det. vånftra 3; / Gåsfen fer på. det vånfira. (b) - )

2 v36) Soldaten EKRoTsS Hutftru,; '6o år

gammal, hade : CataraAta Verai på ;bågge ö

"gon. : Opererades. med extra&ion d. 11 No-

3 | vem-=

fremets mer eller mindre retelighet måfte vara orfaken.

N (5) Medfödd Catara&t har jag aldrig fedt vara utan

frabilm , förmodeligen dåraf at Ögonen aldrig

få våna fig vid ät långe ftadna vid något object, "7 utan likfom föka ljufer; de åro ock ganfka fvå-

re :at operera.” Jag wet ej om någon flags Ha= ov fa kan minika ftrabifmen under Operation.

"278 3 >.0 (5 ;

vember 1768, förft på vånflra ögat ; Lens lått ut; men fom några droppar blod

kom in i pupillen , upfköts, med andra ögats Operations. Fjorton dagar efter, då ingen inflammation vift fig, opererades det högra, fom geck lyckeligén och Patikaren feck god fyn på bågge ögon. (c)

37) Huftra ANNA PERSDOTTER från Wecks holms Socken i Upland, 49 år, hade Catar. Vera på bågge ögon, "det vånflra i 4 och et halft. och det högra i et halft år. Opez rerades den 24 Febr. 1769. På det vånttra geck CataraAten ut genom en på Iris, un- der pupillen , vid incifionen på Cornea , gjord Öpning , på det högra genom pupillen3 ins gen fynnerlig inflammation följde. Den 13 Martii refte hon hem med fyn på bågge ös gon, fom blifvit [måningom ftarkare. (d)

42) En-Piga hos Fiö F = > = Mm, hade en CataraAta Vera et adberens cum immos bilitate pupille , opererades i April 1770 u- ti Affeffor PreirferRs nåtvaro; "Sedan Cornea blifvit öpnad och Cyftitoraen applicerad, be- fants: Capfula Lentis endaft vara opac; Cap- feln genomftacks och ITA med pincet-

ten,

(ec) Man kan lått råka Circulus Venofus Iridis , fom dock merendels år utan fara.

(d) Nytt bevis at Iridis fkadande medför ingen an= nan olågenhet, ån något mindie vackert ut«

frende.

oe (LM 79 ten, inflammation var ringa och fynen blef

44) En Huftra i Catharine Förfamling, med CataraA på bågge ögon, opererades ge«. nom Extra&ion i Junio 17703;' på det vån- fra lyckades operation vanligt vis, men på det högra föll Lens ned til bottnen af ögat:

I tre dygn kånde patienten ingen värk och fåg med bågge, men fedan yppades i det högra ftark vårk med albuginee infammas- tion, hvilken dock genom åderlåtning , blod- iglar , laxering och kylande medel lindrades , patienten återfeck fynen; 2 dygn 'dårefter börjar vårken å nyo, faft ej få ftark, och låt åter fördrifva fig, få at fynen blef förfvar-

lig. (£) z 48) Comminiftern FrisKks huftra från Hu-= diksvall, hade Catara& på högra ögat fedan Septemb. 1770; Opererades den 18 Januarii 1771. Lens geck ut efter cyftitomens bruk, var lös och geleéaktig. Samma natt feck patienten vårk och ingen fömn, andra dagen S4 ö gafs

| dv J

Cd

(e) En adherent Catara&t låfvar merendels mindre få«

'kerhet at återfå fynen; men når den beftår en= daft i Caffula Lentis, går det lyckligare.

(f) En bland de fvårate håndelfer år at Cataracten ej går ut genom Cornea, utan faller til botnen

« af Ögat; han kan vål ock då refolveras , likfom jefter depresfion,: men hår var utom incifionen på Cornea, de oumgångeliga retelferné på Iris Akeddes

| j

4 i IN, fe > NV

-

-

| Å (

280 FI oCc0 gals et kylande” Laxativ' af Säl angfioämi och Opium mot natten , feck fedan fofva, to Opium mot hvar natt, et Clifter eller En- gellkt Salt. form: oftaft; Ingen inflammation följde dårpå eller Vä mer ån förfta natten. Hon refte hem den 11 Februarii med god fyns (8 ) )

53) Håradshöfdingen Baron REBzINDER, 60 år, blind i 2 år” på bågge ögon, fom voro ftora och prominerande: Öpererades den 12 Juanii:177r, med Berengers Knif, nårvaro af Hr. Stats-Råd. och Riddaren RÖn- Nov. På det högra måfte Lamina Capfulze perforeras', och Lens, fom långt varit opac, sgeck lätt ut; från det vånfira fprang Lens ut tått efter incifionen på Cornea. Det högra inlammerades intet, , det vånftra litet, 1om dock på vanligt fått och låtteligen fördeltes, bågge Ögon fingo fynen åter, dock det hög- Ira” båft. En envis. habituel Colique plågade långe, få at patienten ej förr ån medio Ju- li refte hem', fåg då gå hvart han ville. I :O&ober (. å. gifte ban fig, helt flink til fy- ranen.(h) |

56) Drån-

a (& Denne patient var hol et hyfterifk och rådd ; hade hon ej få flitigt brukat Opium, få hade ofelbart en' fvår inflammation följe, fom fnert förderf-

vat Ögat. « IChy På det vånfra Ösat , dår Lens fprang fram tått |; efter Knifven , blef en liten inflammation, ofel- bart en följd. af nervernes irritation. Det år

gen. (i)

ER 60 SNR oo RB 4 20756) Drången N. N: hade ivid (en ften-s

fprångning blifvit få fkadad; at bågge Ögon:

Jåcken med en flark äv flätrdvatisn [vålde ix

'hop, med ftark vårk. Sedan fvulnaden” get

nom tjenlige medel var fördelt ;>fants högra

Ögat. vara "til fynen: ofkadat ; men på det våna fira hade Lens fådt fådan fkada, at en tyt delig 'Starr vifte fig./” Då jag, ;medio. Sept:

1772 böd til med iextraAtion operera det ös

gat, hade detsen få håftig och ftark ftrabilfm at ågonlåcket, convulfivilkt fNöts igen; efter många fruktlöfa förfök lyckades det åntelis gen at: med LA "FAYes fmala :knif upfkåra Cornea, men ftrabifmen vånde i det fammå

Ögat få baftigt inåt nåfan och 'palpebrerne

Tnörpte fig få hårdt tilfammans, at jag nöd- gades draga ut knifven. Efter 8 dagar, fom under vanlig regim förlupo , »befåg jag ögat och fant.at Catara&ten var af knifsudden blefven löft från pupillen inåt nåfan, och fom

- ftrabifmen ej rillåt vidare förfök , famt 'pa-.

tienten förklarade fig fe genom "denna lilla öpning , låmnades ögat; i Januarii 1773 ha- de denna gjorde Öpning vidgat-flig til halfva pupillens ftorlek och patienten fåg hjelpeli-

ss 58) Sol-

tees

eljeft rått förmonligt når Ögenen åro fe och utftående, fåfom hår. å

Fr Ci) Sådane våldfeanima convulfivifka ydäkadar i Ö-

gonen lågga de fvårafte hinder i vågen för o=

282 & 0 UR

1 58) Soldaten PoGrraGA, 24 år, hade

någon tid plågats af fkumhet på högra Ögat, dår Cataraéten: blef tydelig mot futet af 1771.

Men:fomcihah då hade en gonorrhoea virus

lenta, brukade han tjenlige medel stil: Mar- tius 1772, "då jag” opererade honom: d.1 30, Efter; Cornez öpning och Cyftitomens: bruk , rann. Lens ut fom en tjock vålling och pu- illen» blef ren. : Aderlåtning, Engellkt Salt och viftande i mörkt rum törekommo all in- fammation ; mot futet af April refte han bort med god fyn. (k) Några befynnerliga håndelfer vid Starr- operationen har jag infört i Kgl. Vet: Acad:

Handl. "Vol. XXX, XZXKXIV och XL,

famt denna Veckofkrift Del. 3 p. 320.

( Fortfåttning e. a. g.)

F ör-

(PONetOrTRtTTR son AA RE peration, och då är endafte hoppet qvar för £ Corre& Öpnande med en fmal långuddig Knif,

fom ;på en gång kan gå genom Capfula Lentis,”

Depresfion år impratticabel, emedan Ögonlåcken

k aldeles neka Operatorn fe hvad han bör göras

(k) Siphilis har en ftor benågenhet at kafta fig på Ö-

gonen; man måtte dårföre noga fråga dårefter

1 Toch fört bota henne, innan något egenteligen göres vid Ögonen.

Rd

PO ng SEAN

I ee CR 283 Förteckning på Svenfke Låkare vid bör:

SR Andra ÅAfdelmngen:

Chirurgi:

1:0, Chkirurgifka - Societeten i Stockholm: (ay

i dö >> Prafes och Öfver-Dire&eur :

Hr. DANIEL br ra kan; D. Fåltfkår vid Lifs

Drabante ' Corpfra.

J Ledamöter : | Hr. Tuvip C. LitJenvaD, Affiftent , f. d. «Vice Reg. Fåltfkår .vid Lif-Reg. til Håft. Hr. Frepr. Krey, Affiftent.

Hr. Jon. TREOPH- NATHORST , Stockh. Stads- | Chirurgus.

| Hr. FrRepD. DAN. ÖLLEWELDT.

; Hr: MARrT. CHRIST. STUTZER.

rade Chirurgi i Stockholm: Hr, EitAs SALomon, Reg. Fåltfkår vid Kgl. | Maj:ts Lif-Gardie, Alleffor. (b) Hr. 4

| 2:0 , Utom Sacieteten Praäicerande Examine= ?

Ce) Hr. Arch. SCHUTZERCRANZ Pp, 4 har varit Öfver Dirett, och Hr. Gen. Dir, och Ridd: AF AcREL ps 4 har haft Såte iSociet. Hrr, Aftefforerne i K. Coll, Med, WzEuHsERr och ScHuLzEnHEim (fe p. 2.) famt Profettorn Do&. A,J, HAGSTRÖM (pe 3.3

Kräm Sun

"Jan af år-1783. " (Förtf. från: pag

gör NE okt

Ht. JoH; CHR. FRÖLING , Reg. Fålt/kår vid ;

K. Artilleriet, Lif-Medicus.

Är. Carr FrRep. LENNGRÉN, Reg. Fåltfkår vid Högftfalig H:s M. Enke-Drottn. Lif- Regemente!

Hr. FrRebric KROOK PN Fåltfk. vid Sven- fka Efcadren af' Arméens Flotta.

Hr) Jo: HARTMAN, Med: Licent., Provins cial Chirurg. i Stockholms Lån.

Hr. GaArL Caristedt, Conftit: Fältfk.- vid

Lif Drab: Corplen: UJ AES Hr. Cs G. KLUnGER, Fålt(k. vid Brandvakten.

3:0, Vid K. Håfvet tjenfigörande eller Re

| mdgticade Cbhirungia, (CC): tr Hr. Jon. Lupv. "WENNER, K. TifChirorgus.

"Hr. S. H. ÖHRSTRÖM, Hof - Chirurgus "hos!

sot ET ME HÖ ghen Herstlöre af Södermanland.

Hr. Jou- HARENIUS , Afleffor ,. Hof = Chirur- gus hos H. Kol. i: Hertigen af. Öfter= . götbland.

Hr. PerTensvg Hof-Chirurgus ,

sv Exäminerad åt betjäna Opera-Trouppen:

Ar. RiCHARD BartotH, Håf-Chirargus.

WREHDIS e. 2:08)

| i Mez- (RE AISA ONDA KAR Cue den

-

hafva Såte, och Ståmma därfådes; K, Collegii Medier Prefes år, enligt Statorérne ; altid” den förnåmfta 'Examinator. O Hr, Do&, ERNST SALOMON; fom år Förfke Reg; VFåltik, vid Vif-Gardet; år förut uptagen p. 5. (0 Desfe åro icke" af Societeten Examinerade.

på f ERAN VEM RN > I I

EN ) 6 CE 285

illuftrated with medital” truths "and. ad-

in an fpecial manner to the People at lärge. By B. Dominrcertti ,' Mi D. London "1780. 8:05” i

AA. har igenom fina, vål inrättade mång-

"fkedde otroliga Curer, gjordt lig . både rik och rygtbår. "1755 började Kan med fine — Bad-anftalter i Briftol och 1764 flyttade "han til London, dår han anlade 3 fårfkildte Bad- inrättningar, fom köftade honom 37,000: P: CSKA På desta ov år har. han fkött 16,60 Patienter "ochi Briftol allena har han "Curé- Tat 500 'f. fom voro anfedde för obotdlige. Han 'påftår at han med Jamma eld" fora i pri- | väte hushåll åtgår ät koka en rått mat, kan tilreda en måltid af 3 anråttningar och bas ka bröd för 100 perfoner , och ändå tillika värma 30 Karmrar, dår man fkall Runha torka tvdittade klader... (En fådan Ugn tor- de kunna hos ofs finnas, i anledning af hvad

fört i K. Vet. -Acad:- Handl. Voll. XXVUI. XXI. XXX och Nya. Handl. "Vol. III.) oc Detta flöter vål något på Charlatanerie ; Nn man vet af opartilkt folk at ftora och örmodade Curer. äro, gjorde i.desfa Bad.

inråtts

UU Medicål Anecdotes "of "the lafl "30 Yeurs CK

dreffed 'to the "Medical Faculty >, but

faldiga flags Bad och de; dårmed. oftridigt

cireCamrer WästrÖm om någct dylikt ins.

AX

ö -

286 = o ( a

innefatta mera helande krafter ån man för-

inråttningar. Maj lårer ock håraf at Bader

modar, åtminftone ej mindre ån något an- nat flag af Läkemedel. (a)

(Tope, Med. Chi. Bibl. IX. B.-p. so ;

Utdrag af Dagboken, hållen vid det Pu= I blique Barnfångs - Hufet. Li Ifrån den 23 Junii 1782 til f. d. 1783, 4

fom år det 8:de året från Inråttningens bör- |

Cb) Inälles åro på desfe 8 åren 1595 Barnaföderliko 3 |

jan, hafva 234 Barnaföderfkor blifvit förlös — fte, af hvilka 238 lefvande och frifke utgådt || och en enda dödt efter förlofsningen af Lung= | böld, fom braft på 8:de dygnet af defs | Barnling 3 Fem hafva födt tvillingar. Födde | åro inallés 239 Barn, 132 Gosfar och 107 | Flickor, af hvilka .12 varit dödfödde och | 17 dödt innom hufet. Af Barnaföderfkorne "| hafva 223 njutit aldeles fri förplågning och | 11 hafva mot billig afgift blifvit båttre fpi- | fade och i egna rum logerade. Stockholm = den 19 Julii 1783+ (b)

Få

GQ) Se något hårom i denna Veckofkr. B. 3, P. 3120

förlöfte. Mera hårom es a. ge

<> Bref om” en befynnerlig StensOperation? dat. Touloufe den '2 Fulii"1783.

ERK NR a

Fer E

IE 6 di > ägg

. juDen vanan fomlige hafva at hålla knappa nålar. i mun , kan blifva orfaken til fvåra an= föter: et ganlka. tfårfkt exempelj.bevifar det. JEAN GASQVET, 40, år gammel, plågad af Blåfeften, opererades i, denna, Stadens Lazas

rett. den 15 fiftledne Maji af den :yngre Hr,

LAMARQVE, Sten-Öperateur.

Mud Denna 'Chirurguas, fom både: med lått=

— het och fkickelighet förråttar denna opera-=

tion ,; fant. i patientens blåla en ”aflång ften

af et höns-åggs ftorlek , men. .denowar få faft- nad i blåfäns hals ; at den flarkafte; Téngiic- .ke kunde röra honom ur flålet. Då tog O- - peratorn til Skårande Tången (Tenettes in= cilives)" i tanka” at bryta fönder "Stenen; i förfta taget krep han löft et ftort flycke: han förde dårefter in fingret i blåfan at kånna efter den qvarblefne Stenens låge, men han — kånde fingret blifva ftuckit af en kvafs fpits « fom han tyckte fatt faft i Stenen, Hans ål- dre Bror, fom åfven år Lithotomitt, förfök- "te likaledes med fit finger och blef åfven — flucken. | / 'Operatorn tog åter den förfa Tången, omen kunde med henne ingem ting utråtta, men med den /kårande Tången, lyekades det åt fönderbryta Stenen; uti et.af de flörre — fycken dåraf fant han en fvart knappnål af

Sex

8

288 & Po Ck Sexton lineers längd. - Man blef vådfakadat låmna patienten någon hvila-i fången för til- tagande mattighet, ehuru både grus och ften- bitar voro qvar, hvilka dock efteråt blefvo fmåningom uttagné. Denne patient år nu utan fara och bättras dageligen:

Han bekånde at han ungefår för 12 år, fedan nedfvåljt en knåppnål; han hade kört dårefter kåndt en vårk: invårtes' vid ftölgän- gen, fedan ock nägon fvårighet at urinera, och på några år hade ban icke kunnat hål- Ja vattnet.

Denne knappnål har troligen från ma- gen gått igenom tarm-canalen och från Re- Aum gjort fig :våg inåt urin-blåfan , dår hon gifvit förfta grundåmnet til Sten.

(Journal de Paris N. 190 le 9. Juill:.1783:)

Kgl. Collegii Medici Svar til Kgl. Cons merce - Collegium, om Ten-kårils och — förtente Kårils hålfofamhet m. m.

Til K. Commerce - Colegiurn.

Uti Bref af d. 14 Julii innevarande år,

har Kongl. Commerce- Collegium af Col Jegium begårt defs utlåtande om halten af det Tenn, fom Förfåttningarna tillåta ”Tenr- giutare av förarbeia, dfven fom om halten

of

HR No GR 9 > of den förtening ,' fom Kopparflagare förråts = ta, och huruvida tilfats af Bly härvid för hålfan kan vara likgiltig: Detta år åmne för - en fråga, få mycket mera vård all upmårk« famhet, fom den fiåfta mat, Riket öfver, til en ftor del tilredes, eller uplågges i för- tenta, eller af Tenn förfårdigade käril. Col > legium Medicum" har dårföre tid efter annan haft den brukeliga Koppar-kårils förteningen urder "et ömt ÖöÖfverlåggande, och redan är 1770 d. 6 Martii upkallat Kopparflagare-Al- dermannen ApvorpH, med Bifittaren KRIETZ, för at af dem få den, proportion upgifven åf Tenn och Bly, fom Embetet vid förtenina gar antagit. Men det fvar Aldermannen gaf, fåftade all Collegii förundran, i det han uns -dandrog fig helt och hållit fådant at upgifs ' va, efter ingen författning, hvarken genom förordning eller Öfverenskommelle Embetet emellan, i detta mål vore vidtagen, tillågs gande at' hvar och en brukar den proportion han finner låmpligaft. Bilittaren Krietz fade dock vanliga proportionen vara, at til 3 de= Jar Tenn tages en del Bly. Men för at få - full vifshet i denna fak, anmodade Collegium då varande Öfver- Dire&euren för Controll= Vårket AxeL BERGENSTIERNA, at hos Kops« > parflagarna utforfka "denna proportion, det han ock på det fått gjorde, at han hos fem — fårlkildte Kopparflagare ; dem ovetande , ur — Förtenings - kitlarne , genom utfkickade håms- N:o I9. | T ÖT tat

000 Xx ) o CC Xx

tat profflycken, fom han förfökte och fannin- => behålla ifrån 27 til 60 procent fint Tenn, enligt bans fkrifvelfe til Coll: Med. af den 18 Januarii 1781. Då nu på 100 fSkålpunds

= förtenings-masfa befunnits ftundom ej vara mer ån 27 procent Tenn och reften Bly, få bör fådant ej båra namn af förtening, utan fnarare förblyning. Af lika befkaftenhet lå- rer ock den förteningen vara, fom Gummor förråtta , då de i hufen håmta Koppar-kåril, för at af dem förtenas.

Grunden til all förtening på Koppar- kåril, år at förekomma Koppar-årg. Men då fådana käåril åfverdragas med en fkorpa,

beftående af Tenn och Bly, få förfvinner åndamålet , fom beftår uti hålfans förvarandey, i famma mån, fom Blyet år rådande. Vi fky gemenligen Koppar-årg, för defs kråk- görande egenfkap, mera/ån Bly-årgen, fom vårkar långfamt. men hvilken dock i fig fjelf altid år mera förgiftig, och lågger grund til 'de pinfammafte, ja ofta oboteliga fjukdo- mar, m. m., fårdeles om detta gift dagelis «gen, i liten dofis, långe blifvit nedfvålgdt, och fåledes. långfamt' fådt lågga grund til ;> desfe fjukdomar. ' Sådan år håndelfen af de Bly-folutioner ; fom man olyckligt vis kom- mer at njuta på matvågen, fårdeles fom de, i likhet med andra Metallifka folutioner, , vårka under en liten dofis. Bly löfes med lätthet af alla vegetabililka Syror, fåfom 7 ls af-

ÅN

> .

Sö (SR 3.6 207

fafter ; Åttika, furt Dricka , Vin; genom kok-

'ning löfes det åtven af fetmor. Bly-årg 15-> fes i Brånnevin' och Oljor.” Som nu desfe åro ingredientier i folkmångdens mat och drickesvåror, få finner man lått hvad fynner- ' lig magt påligger at vårda Tenn-arbeten i

"et Land.

' Författningar hafva därföre altfedan för- ra feculi flut blifvit vidtagne til fåkerhet för Allmånheten i denna våg. Kol. Maj:ts Nå- diga Controll-Stadga af d. 7 Decemb. 1752, har infkrånkt 1694 års Kongl. Tenngjutare- Ordning innom fyra och treftåmpladt Tenn; det förra beftående endaft af 3 procent Bly, och det fenare af 17 procent dito, ehuru dock federmera uti Kongl. Refolutionen på Allmogens befvår af den 17, Augufti 1762, det blifvit Allmogen i Våfternorrland, Fin- land och Lappland tillåtit at af tvåftåmplat. Tenn, innehållande 33 och 3:del procent Bly, få låta förfårdiga halfva och hela qvar- tersflafkor , hvilken frihet federmera, enligt Kongl. Commerce-Collegii Kungörelle af den 31. O&ober 1764, åfven ftråcker lig til alla

Rikets Ståder, hvarjämte åfven tillåtes at af

famma 'tvåftåmpladt Tenn förfårdiga Knaps- par, Lekfaker och annat fmått. I följe hår- af arbetas nuförtiden af Tenngjutare endaft fyra- och treflåmpladt Tenn; Fat, Terriner och Talrickar förnämligaft af fyrftåmpladt,

- alt det öfriga af treftåmpladt , ehuru man nog- ; rån

- famt

02 IE 2 (EE DA

famt uti hulen finner Talrickar af treftåmp-

ladt Tenn. Af det tvåftämplade arbetas en='

daft til tillåtne fmårre behof. Men man fin-=

ner dock hos Tenngjutare Arbeten förfårdis

gade under namn af Engelfkt Tenn, Såfom Terriner, Fat, Talrickar, m. m.' Detta få kallade Engellka ”Tennet, år en Compoli- tion, fom leder fit arfprung från England, och fom ej innehåller Bly i fin blandning utan beftår af en fammanfåttning utaf Engelfkt Blocktenn och andra hela och halfva Me- taller. . Compolittonen varierar efter Må- ftarens godtycke. Allmånnha proportionen af desfe Metallers blandning år dock den, at til 400 fkålpund, Blocktenn, lågges 4 fkålp. Koppar, 13 til 2 fkålpund Vismut, och 2

a 3 lod Zink. Några lågga litet Stål til

”Tennet.

Då nu frågan år, til hvilket bruk +hus- hållningen fyra- och treftåmpladt Tenn, i atfeende på deras halt och egenfkap, med

fåkerhet för hålfan , må tillåtas, få finnes fyr- > fämplade Tennet innehålla minfta tilfats af

Bly , och fåledes förnåmligaft böra anvåndas til Bord-fervicer, m. m. Dock når man be- finnar , at Bly hårutinnan vårkeligen innehål- les, i den proportion ,.at innemot I lod Bly år på hvart fkålpund Tenn, få kan denna tilfats ej blifva ofkyldig för hålfan, når mat- käril dåraf beredes. Då en Talrick, dåraf förfårdigad , våger 13 Ikålpund , få innehål-

les

"LE se | ” FAP a JK | - Ve

+ I o(C 293 les dåruti 13 lod Bly, hvilket, ehuru in- mångdt i Tennet, likvål i hela "Talrickens yta kan löfas af fyrliga faker. Allmogen och annat mindre kunnigt folk Riket öfver , ”lå- ter ofta mat flå i Tenn-kåril, ej allenaft in- på andra dagen, utan ock långre > hvem fer icke at en del Bly på detta fått kan löfas, och jämte maten fedan förtåras. Collegium : önikade dårföre at inga Mat- och Drickes- kåril hådanefter finge tilvårkas hvarken af fyrftåmpladt Tenn, eller af andra Compofi- tioner, där Koppar, Vismut och Bly ingre- diera. Men fom Blocktenet faller fig nog

" vekt, at enfamt förarbetas , få år nödigt at

-

af hårdare Metaller göra någon tilfats, hvar- til Stål och Zink åro ganlka tienliga, och

.defsutom i anfeende til hålfan ofkyldige. Af

denna nya Compofitionen borde Tenngjuta-

"re-Embetet altid förbindas at tilvårka Bords

fervicer, Skålar, Terriner, Fat, Talrickar, Bågare, Tumlare, Skedar, Vattentunnor på. Skånkar, Theekannor, m. m,, få mycket mer, fom hvarken Stål eller Zink böra får-

| deles öka prifet på varan. Hit borde ock

Allmogens hela och halfva qvarters-flalkor höra, efter de gemenligen brukas til at få- ta Brånvin uti, fom lSfer Bly-årg, hvilket efter all liknelfe blir en fölgd af de Brånne-

; vins-fla(kor,; fom nu tilredas af tvåflåmpladt CU YFenn. Til de öfrige perfedlar , fom af Em- betet förfårdigas, hvilka med bordet ej haf-

. d BE 3 | -Va

D 1

294 Ä 0001 va någon, gemenfkap , kan fyr- och treftåmp- ladt Tenn , utan fara för hålfan, förarbetas, fåfom Ljusftakar, Båcken, Lavements- och andra Sprutor, Snusdofor, Kniffkaft, Knap- par, Spånnen, ms. im, Koppar-kårils förtening finner Collegium vara af famma vigt at vårdas, fom Tenn- kårils ' förfårdigande. Flere: vålbeftålde Re- geringar i Europa hafva: hårvid fåftat en gran- laga upmårkfamhet. ; Kovungen i Preulen ut- — gaf år 1769 en Förordning hårom, hvaruti han förböd i alla defs Lånder at blanda Bly i förteningen. I Frankrike får ingen förte- ning göras med inblandning af Bly. : Dåres mot hår i Sverige: har förteningen på Kop- par blifvit få negligerad, at det ankommer på Kopparflagarens egit godtycke, at tillågga Aå mycket Bly han vil, fom ofvanför år anmärkt. All förtening hår fker med Hartz, hvarföre ock Bly kan tillåggas; men då förteningen förråttas med Salmiak , få kan Bly ej vålin- blandas, efter det. genom Salmiaken likfom förflaggas. Om fåkerhet fkall vinnas och hålfan fredas, få borde efter Collegii tanka förteningen i Riket förbindas vid författnin= gar, och ingen annan förtening innom Ri- kets' orånfor få'tillåtas , ån den fom fker med Engelfkt. Blocktenn' och Salmiak. | Malacca Tenet år ånnu renare, och torde med Oft> Indifka Skeppen för billigt pris kunna hem- föras, firdeles fom det på flere ss ST

KF toa

X I) oo ( 205. OfteIndien frambringas. Methoden at 'med' Tenn och Salmiak förtena Koppar, år åfven få lätt fom med Hartz; men den faller fig något dyrare, dels i anfeende til Salmiaken, dels ock för det at Tennets masfa hår år ftörre fedan Blyet ej. får utgöra fyllnaden. Men man (vinner dock tvånne' betydeliga förmå- : ner af denna nya förteningen, hvilka dårut= innan beftå; at denna förtening blir ofkyl- dig för hålfan, och at den tillika råcker dub- belt få långe, fom den at Bly med Hartz. Hårtil kommer en hufvuadfakelig omftåndig-

het, neml. en befparing på fjelfva Koppa- sen. Vid Hartz-förtening måfte den gamla

förteningen aldeles bortfkräpas, eller fom af en del Kopparflagare pratiqueras , börtbrån- nas, med det Koppar-kårilet fåttes på elden tils förteningen hunnit fmålta, hvarefter de

med Hartz och ny förtenings-masfa sgenaft

förråtta förteningen, 1 förra fallet bortfkrapas ganfka mycket Koppar, få at kårilet efter några förteningar aldeles blifver utfitit; men i fena-

"re fallet blir Koppar-kårilet förbråndt; och

fom ytan ej kommit behörigen at göras blank, få faftnar den nya förteningen ofullkomligt, hvaraf följer at en fådan förtening ingalunda kan blifva varaktig. Då nu förteningen fker med Salmiak , få år det fom et flags löéd-

ning, och fordras visferligen at ytan af kå- rilet fkall bli blank och ren; men fådant kan

valdeles fullkomligen fke med affjudning. För ' 2 T 4

at

296 . AR I oo C ÅF

at vinna den, bör kittelen eller Koppar -kå- rilet fåttas på en lindrig eld, at den fetma, fom kunnat intrånga lig i falsningen eller i förteningens fkråflighet, må fmålta; dårefter flås en ftark lut i käårilet och upkokås, un- der det man med en ftyf vilka fkurar:kåri- let; dårefter flås Luten/bort, och fur Dranky, . eller Vatten fyradt med Rågmjöl genom lång-

Tam gåsning, eller Vinftens-Deco&, eller an» :

nan fur våtfka, fåfom furt Dricka, fås uti kårilet och upkokas haftigt och genaft utflås', hvarefter käårilet vål torkas med: en grof tra= fa,idå ytan hårigenom” blifvit få preparerad, at man genaft kan förrätta förteningen, hvils

ken år lått vårkflåld, med det man, fedan

käårileét på elden å nyo blifvit behörigen up- vårmdt, ej behöfver mer ån iflå fmålta Te- net, med några nypor Salmiak, och med fudden fedan utbreda Tenet öfver kårilets yta. Sitter då någon gammal Salmiaks-för- tening qvar på kårilet, få faftlåder och in- corporerar fig den nya förteningen med den gamla. Några fmå fkråfligheter kunna vål

hårigenom upkomma på kårilets yta, men,

fådant år et litet fel, fom i allmånhet vid- lådar all Salmiaks - förtening, åfven på nya kåril, och år i lig fjelf af ringa betydenhet. En annan liten olågenhet år ock vid Salmi- aks-förteningen, fom dock år lått bulpen, beftående ”dårati, at då Tenet får fmålt i Förtenings = kdttilen, och handtvårkaren har

m yC=

& ) o( & 297

mycken förtening. för fig, hvarigenom Tenet

kommer at långe flå fmålt, det: då på ytan gerna: vil calcinera fig. Samma olågenhet hånder vål ock vid den vanliga Harti-förte- ningen; men fom man dårvid får bruka Hartz, få kaftas litet däraf i Förtenings-kåttilen , hvilket hindrar calcinationen. Som nu Hartz vidden nya förteningen ej får brukas, få hindras calcinationen hår , om man i fmål- ta Tenn-kåttilen lågger groft Kolftybbe eller Kol. Man: kunde ånnu gåra en invåndning

mot Salmiaks-förteningen, i det at Engelfka

Tenet faller fig nog vekt, hvaraf hånder at förteningen blir för blöt, och fåledes genom fkurning lått afnétes. : Men detta fel botas Jätt med det at några procent Zink lågges til Tenet, fom dårpå öker hårdheten. . Man har i Frankrike redan bragt denna Compos fition i gång vid förteningar, och gör Zin- - ken hår en mårkelig nytta. I anfeende til koöftnaden höjer han icke prifet på förtenin- gen, utan fnarare minfkar det, efter inkåps=

prifet från Engeland på Zinken, enligit prisa

er

couranten, år en god del under ”Tenets vår= do; det år alleraft högre tull på Zinken i vår Tull-Taxa , fom ökar prifet; men dens

> na afgift torde -då kunna fållas. Collegium

tror annars, at låmpeligaft vore, om Kongl, Bergs- Collegium ville utfe någon Ikickelig Man, fom kunde utarbeta riktiga procesfen

2 och proportionen af Engelfkt Tenn och Stål

T 5

2098 RR NO od MR

til: Bord-Servicer och Mat-kåril ; famt til för- teningen : af fint. Tenn och Zink med Sak miak , och dårom underråtta Handtvårkarna.

Förtening på Järnblåck kan ej låmpeli- gen Ike på annat fått, ån med Bly-inbland- ning och Hartz. Då fådamn förtening anvån- des til Takrånnor, Vattakannor m. m., få är det likgiltigt buru den förråttas; 'men då af Järnblåck göres Kanne- Stop- och Qvar- ters-mått, hvarmed Dricka, fur Mjölk och andra fyrliga våtvaror måtas, Durchflag, hvar- "igenom de flåfte filningar fke i Köken, då Allmogen nyttjar förtenta Jårn-fkedar vid fi- na bord, få: fynes detta” fordra någon up- mårkfamhet. "Collegium, tror likvål, at mint dre fara år, då man måter kalla våtvaror: med fådane kåril , hvilka haftigt utflås ,-blifvandes fåledes angripandet obetydeligit, ån "då fyr- liga faker komma at någon tid få filla i dylika kåril. '

För ät kunna controllera förteningen, fynes "ingen utvåg vara lämpligare, ån at Kopparflagare förpliktas at utlåmna en prof- bit, tagen ur fjelfva Förtenings- kåttilen, åt den fom fig anmäler, för at på K. Controll- Contoiret låta probera denfamma; ty fedan förteningen år påfatt, lårer det fvårligen lå- ta fig göra at vederbörligen dårå controllera.

Sluteligen vil Collegium "vid Krukoma- kare - kårilen anmärka, at' den glafar af Bly- glas, fom år påfatt, har den olågenhet med fig,

| ; at

Å 0 RN

V

at fyror uplöfa denfamma, och dåraf utdra- ga en Bly-folation, at lika fkada för hälfan,

fom blyblandade förteningar , fårdeles då fur '

Mjölk, Dricka och andra fyrliga våtvaror dåruti få frå. Och fom Skålar, Fat, Tal- rickar och Pottor , håraf beredde, utgöra de

"fattigas Mat-kåril, få fynes genaft af hvad

vigt denna anmärkning år. Endafte bote- medlet håremot år, at genom tjenliga tilfat- fer af vitrefcibla jordarter, utarbeta en låm- pelig Compolition til” Krukomakare- glafur ,

: hvarigenom: blyhalten dels förminfkas, dels

ock uti 'de tillagde åmnen infvepes, at han ej få lått låter fig uplåfas3; eller ock, at al- deles bortlågga glafar på dylika Mat-kåril,

och med Kokfalt, inlagdt i kårilen, äfven:

fom i ugnen inkaftat, fvåsfa ytan af kårilen til en half vitrification, fåfom det fkedt på de bekante Seltzer - Vatten - krufen, Stockholm den 14 Augufi 1:783- '

Coll. Förblifver S5 Hat,

Hiftoria Aflbmatis cujusdam Spasmodici.

Erlangen 1783. 4:0, år Titelen på den af

Hr. RoBERT BRYANT, Lif-Med. hos H:s K.

G H. Hertigen af Glocefter, hår nyligen för

Dodéors-graden utgifne Disfertation. Faft=

Boo a BR Ho DE

" Faftån den fjuke, hvilken A. fere gån- '

ger haft under fin vård och föm nu år full- komligen frifk, varit af flere fvåra fjukdo- mar angripen, t. e Dysflenterie ; Haxmorr- hoider, Svulnad i Lederne, med en flags 'Tvinfot , hårleder dock A. hans långe ut- hårdade krampacktige trångbröflighet från et ifrån anfigtet, genom et ftyptilfkt medel, för- drifvit utflag. Andtåppan var fvåraft efter förkylningar och vid föreftållningar af Thea- tralilfke fycken , förmodeligen af de famlade mennilkornas utdunftning och ofet af de mån- ga ljufen (a). Låkaren hade brukat hvarjehanda medel, bland hvilka Cortex peruvianus tyck- tes fnarare förvårra ån förbåttra fjukdomen. A. förordnade en regelbunden diet med myc- ken nytta och förbåd köttmat. Utom flere efter omftåndigheterne nyttjade medel, be- römmes egenteligen blomman af Cardamine pratenfis til 3 drachma i pulver några gån- ger om dagen, fålom et ftarkt antifpafmodi- cum , hvilket han ock brukt , emot Epilepfie och Chorea St. Viti, i Bartholomzi Hofpital i London, då Valeriana, Flores Zinci, kalia Bad, m. m. blifvit förgåfves förfökte. (Erl. Gelerhte Anm. 1783. XXXL St.)

Voy-

Ca) Något torde ock böra hårledas från uphetfade pasfioners värkan på nervernes.

| |

NO CGT 0 BO Voyage aux ÄIndes Orientales et a la Chi- ne, fait par ordre du Roi, depuis 1774 jufqv'en 1781. - >= - par M. SONnE- RAT, Commisfarie de la Marine, &c. 2 Vol. in. 4:0 a Paris 1783. s Hela förflta och halfva andra Volumen innehålla Handels, .Geographilka och Politis fka årender, (a) men i fifta hålften.af andra "Volumen förekomma befkrifningar på Qva- drupeder, Foglar och Örter, fom dels vas rit okånde , dels ofullkomligt befkrefne. Hvil- ka fåledes förtjäna mycken upmårkfamhet tör "Natural-Hiftorici. (b) i | = (Journ. de Paris N. 202. 1783:)

<= Hiftoire 'Naturelle de "Mineraux; par Mr le Comte de BUFFon, Intendent du Fardin & du Cabinet du Roi, de PÅcademie Franc. et de celle des Sciens ces. å Paris 1783. I12:mo. 400 pag. 2 Vol.

> ÅA. tror lig följa Naturens egen våg då "då han indelar Mineral-Riket i 3 ftora Clas= Ä fer.

/

(a) Hvaruti Chinas hårlighet och pretogativer myc+ få ket förringas , emot Jefuiternes beråttelfer och ' de på dem fig beropande Voltairianike Philofo= ELK phernes. | (b) Se mera hårom Del, 3 p. 374 och denna Del pe 2090;

- I

302 & No Mc KR. fer. Den Förfla Clasfen ; de Materier fom : icke blifvit förändrade, ifrån deras beredel- fe genom den primitiva Elden, t. e. Hille- berg, Qvattz, PForphyr, Granit, m. m. Den Andra Clasfen , de fom undergådt ånnu en vårkan af Ekl, underjordifk Eleåricitet, och Vulcaner, t. es. Lava, Bafalter, Pimpfén, m. m. ”Desfe bågge Clasfer åro en vår- ? kan af den Rå Naiuren, (a) emedan de dår- ”ibland förekommande åmnen vifa ringa elz ” ler inga fpårr til organifation”. Den Tre- dje Clasfen innehåller de fubftancer , fom kun- na Calcineras,; Vegetabililfke Jordarter, Ani- malifk och Vegetabilifk Afka, Marmor, Kri- ta, den allmänna Jordfkorpan , Jordtorf, Jord- och Sten-kol m. m. I denna Tre- ” dje Clasfen fer man egenteligen mellanfle- ? gen och graderne emellan et rådt åmne ? och organiferande kroppar, och denna mel- ? Janfort , fom til hålften år organiferad och » til hålften icke, tjänar den vårkande Na- ”turen til åmne, antingen för lifaktiga eller 2» Jiflöfa varelfer”.

Desfe Clasfer blifva fedan fpecielt med mycken noggranhet genomgångne. Vid af- handlingen om Stenkol bemödar A. fig at bevifa at Engelfka Stenkolens godhet och företråde , beror endaft på Regeringens vifa .

an-

(a) Brute.

I

Ge VEU FL Bl : a i ev eo i 303 MR anftalters at öpmuntra den privata Induftrien'; vid deras upgråfning och vidare förhållande: ' (Ibidem N. 207. Ile 26 Joill;1783.)

| I

I Junii och Julii månader d. å. har en

fvår Angina varit i Paris allmän. Den hår dels flutats med Suppuration, dels med Gan- ren. Til Suppuratidnens — befordran har man fedt hafiig och oförmodad vårkan af pulveriferad Alun, hvilken 'genom et rör el- ler penna blifvit i halfen inblåft, under det' "tungan nedhålles med en fked; detta repete= . "> ras förft efter + time, då lindring märkes , = och fedan hvar half time; Eftet 3 timmar brifter gårna bölden. Om den Gangruneran= de Angina Ikrifves följande från St. Qvintin, af Dod. ReGaAuT: ”Från den Ög til den 12 > Junii hafva vi hår blifvit öfverfallhe af en

| öka fvår fjukdom; 6 ft. arbetare, af . ?bågge könen, från 16 til 22 år, blefvo ha= — »fligt fjuke af den håftigafle Feber, med NR ondt i halfen, af hvilka $ dogo innom 36 timar, med tecken til den målt dinkande ? förrutnelfe (a); de öfrige 75 arbetarne vid fam»

Vå

HÖ Så fvår Angina vet man aldrig hafva "varit Epi=

— -demifk i Stockholm. Månne Climäatet "eller 1efs nadsfåttet bevarar ofs? I den fenare håndelfen torde hon få at befara,

304 AR HO a

» famma Fabrique blefvo den 12:te anbefalte at i fållet för alt dricka nyttja Vindtticka ”; Våren , (2 matikedblad i en Pinte efter ? Parifer mått,) hvarigenom de bevarades ” från denne grufliga fjukdom, och endaft 2 unga Flickor fingo en lindrig Skarlakans« "Feber.

(Ibid. 201 et 214 le 20 Juill. et 3 Aout. 1733-)

Mantisfa editionis qvartea Materia Me dica (a) b. Equ. a LINNÉ, curante 7. SCREBE- Ro. Eri. 1732, 8:0 16 p. år i WALTHERS förlag utkommen. Dår finnes Botanifke be- fkrifningar på några officinelle Växter, hvars urfprung var förut obekant, enligt de uplys« ningar fom finnas i Hr. v. LInné den yng- res Suppl. Generum et Specierum. (b) E- mot den föregifne Blomman af Muflkott-Trå-« "det upkaftar A. flere tvifvel, hvilka til en del öfverensftåmma med hvad Hr. Profeflor THUNBERG i Kongl. Sv. Vet. Acad. Handl. 1782 anförer (c).

( Gött. anz. 1783. St. 122.)

Opil 2 EE

(a) Se p. 106, å (b) Se denna Veckofkr, Del, 3. p- 368: (c) Se Nya Handl. T. IIL p: 46.

+ ro CK Bo

Opiis värkan emot gamla Venerifke Sår.

Utdragit utur' K: Lazarets Jour- nalen. : CRT ;

fas 7 Hvad i denna Vecko -Skrift: Del; :3 p:

I och 316 anföres om Opii underbara kraft

1 fvåra : Venerilka fymptomer, har förmått

sa

mig -at med granlagenhet förföka fanfårdig=

heten dåraf ;: men få långe jag af vanlige Mercurial = medel kunnat imårka god vårkan,

har jag icke trodt mig böra gripa :til» detta

eller: något 'annat medel, dels "emedan det

"hade varit onödigt, dels, hade et fådant för- fök icke gifvit något tilförliteligt bevis; hvars ken mot eller. med. |

Och "ifrån den tiden detta nya medel blifvit upgifvit, "har jag ej råkat få någon Venerifk Patient, hos hvilken Mercuren va- rit kraftlös, ehuru omkring 60 a 70 varit -federmera intagne på K. Lazarettet, förr ån denne cafus jag nu vil anföra: AR

» Flickan Anna BrivA LINDELL, igår

— Pgammaj; intogs på K. Lazarettet den-13

? Sept. 1782. , Hon hade fvåra Venerilka '? Sår ikring. högra ögat, vårk och flyfhet i. ? knå och ben, fynnerligen det vånftra , fom ”gar fammandragit, at hon med möda föds ”dé på tång på benen voro åfven Veneéeris 2? (ke. Sår, men blandade ned tydeliga tec= ?ken af Skjörbjugg: Hon: hade förvårfvat

N:o 20. U ”dens

Xx

306 UC FO UK ”dennd olyckeligay belkaffenhetupå : Djurgåra 2 den, därsbonctjent för Mjölkflicka.';

P Efter allmänna rensningar af. prime ”vie, började hon at dricka den på Kgl. nLäzatettet 'brukeliga Skjörbjuggs-Decoaen, 2 Ga Trif. Aqv: Pepparrot, och "Sedum" A-

> gore eller Turion. Pini) fart tillika Mixtus ? ra. Mercuarialis, 'phopaup., hvärtil” efter ?-hand' lades: fmå frigtioher af ungv: Mercu- ”rgjäley Infufom Tedi brukades utvärtes för 2dé, elaka fråtande”Såren , hvilka ockiibland ”med: Caufticuor Luinare, ibland med Mer- ”Curiallke' Kalkerhöllos rena. ”"Såtew tyck- Ptes efter någon tid: renas och låkas, Skjör- 22 bjuggs fyfheten i vånfira: knået- minikades ”famt hopp fyntes om. defs förbåttringg men , 2 oförmodeligen flogo nya och vårre Sår up bredevid de förbättrade, och naåttvårken var ofta få fvår at hon ej kunde afhålla fig Pfrån, ropande. Når, fåledes tiden förlopp ”Anda inemot Våren och Såren Snarare för- ”värrades , jämte det at hon egenteligen j jäm-

rade (lig öfver den periodifka fvåra värken, »beflöt jag Ai Marti månad” 1783 förföka ”Qpium: —

197 ?? Hon stog då dageligen morgon och Poch afton, från I til och med 8 gran i 2 hvarsdofis , fom blifvitökad med” gran fån der kvar Ch dje celler »4:de dag: "Ingen o- 2Pägenhet mårktes ;>'Sären [ynites fmåningom förbättra lig; värken förfvar- Weh 8 bör- NR ” ”ja-

i >

> >> hotev odfbrutit > härmed") fortfarit ånda til 0 2 Maji Imånadsvflät;: ock Skjörbjuggen ty- 2 deligen ökade fig "med blödning i fåren och sflyfket i knävecken , chvartil- kom at ”matluften: började! aftav 2) begynteiöck hon > Pledfaa vid Medicarhentet/ och Begårte få

2? och ”Tandtlefnaden kunde” något bidraga »til hennes förbåttring. ' Vid utgåendet den 228 Maåji 1783 , voro de fåfte' Såren låkte »ochvårken. förfvunnen; men” några mycket ”elaka Sår i pannan öfver : högra” ögat ville ej Nlåkas; kanike" dårunder "någon Caries var börjad. För: den cenvifa och tydeligen » ökade" Skjörbjuggen råddes "hon nyttja Mis ”nertal-vatten öfver Sommaren ,> farkt feck 2» Jåf lätremot Höften återkomma "åt hämta vis dåre underråttellev. > så

Mr da Sak ng — SA on

pii kraft emot "Siphilis; låmnar jag dårhåns > Ytterligare bevis fynes mig behöfvass ANAR HAF es rr ÖPHESIUS

200-1 | SD JR Sal Glauberi. ( Alk. Min. Vitriol ph. — ((Sv) hämtat urdAfkå.

= Som jag låtit: ombygga mit. Hus, har jag haft tilfålle at få ved af mycket gam- FIG rg

xx » oe CK "Bög

| Hjadelwvåkta lycklig butgång 3 tåen bjedan Y

komma ut, til at förföka om Sommaren

+" :Huoruvida kårutaf något bör Nutas til Os:

U 2 la '

X

ög. a Se of Oo (ME

Ja tråd. En del har jag förbråndt och utur afkani, når jag, lutat den med kalt vatten, har jag fådt.en fådan myckenhet Sal :Glaus beri, at jag ej behöåft fammankoka Lutens Jag har talt om detta Rön för några Che= mici, hvilka anfedt det fom en påföljd dårs af at en hop Tvåtterfkor bebodt hufet, ge- . nom det at Sal Sode, hvilket de bruka tik fin Lat, fkall. hafva trångt lig in i tråvirkets ' Men fom denne förklaring ej förefallit mig tilråckelig, har jag utfökt fådane tråflycken fom fådt rått up, varit nyttjade til takftåll- ning och afplankningar och fom alla vatit af Ek3 desfe har jag med aktfamhet förbrindt på järnplåtar, utan minfta blandning af når got annat brånbart, och jag har likafullt ge= nom lutning af afkan fådt Sal Glauberi; de tråftycken fom redan blifvit til en del förs multnade , hafva gifvit den ftörfta myckenhe= "ten. : Desfe förfök fkall jag ytterligare göra. Ibland detta Salt har jag. ock funnit något Tartarus Vitriolatus,. och desfas Alkali har - jag dår tråffat oförblandade, ehuru i rinvga myckenhet. "Man kan håraf fluta at Afkan af gammalt Ekvirke år af ringa nytta til vått, famt fögå fördelaktigt til Tvål- och Såpfjuderier eller Saltpetterkokning. Jo AIMACHES: —

(Journ. de Paris N- 216 le 4 Aout. 1783-)

LG

RR RR RARE

Förflag til drunknades hjelp. | Y cHos . en. drunknad: blifva andedrågten

och bledets omlopp qvafde och böra med Nörfta möjeliga fkyndfamhet,åter i:gång fäl-

& Volk vv db

Jas, om lifvet ej kall förloras.

Och fom bloden, genom 'vattnets kyla, år drefven från de yttre til de inre delar, dår den genom fit 'haftiga tillop 'kan tillika göra de farligafte utbrott, har man med fkål 1 detta åndamål nyttjat flarka och itererade gnidningar Öfver hela kroppen. Men 'fom

"det dels fordrar fin tid, innan den drunkna=

de kan blifva förfedd med detta 'hjelpemé- del, fom därjämte år nog "lindrigt, och man ej heller kan med årforderlig vårkan använ- da det på en gång öfver hela kroppsytan,

det ock år mycket 'mådofamt och kan ge-

nom ledsnad sblifva för bittida underlåtit, har jag tåpkt efter om icke medel kunde gifvas at genaft vid ftranden, dår den drunk- nade blir uptagen, kunna med haftig nytta anvåndas. Sådant tror jag mig hafva funnit bti den ftarka retelfe, fom pifkande med mju- ka qviflar , fpån eller karbafer upvåcka.

Innom få minuter kan man dårmed haf-

wa &fverfarit hela kroppsytan, och gjordt en fetelfe fom ofelbart år den kraftigafte at å- terhåmta lifligheten i de qvafde lemmarne, -

famt .supvåcka blodets lopp i de yttre må j 8

rÖ-

I

gä um & 150 (NF

rören, . hvarigenonv .hjertat frax.--får Nörre kraft at vårka. väg

wit Brukat man dårjämte de vanlige öfrige medel; Stinkfpiritus i? mån och för nåfa , kit- ling på dé ömafte fållén', t. e. om Somma- ren med Nåsflor och eljeft 'med' IKafP2 bor- far, famt upvårmning, i en: fång, (hvilken knapt hinner -tilredas innan denna förfta:hjel- pen redan kan hafva vift. fin nytta) få tor- de hårigenom flere olycklige frå at; råddas: <> Atminftone' innefattar. förfllaget mycken fannolikhet och, bör vid -tilfålle icke. föraks tas... Man glömmer fedan icke heller hyad annat, fom ärfarenheten beftyrkt, til famma ändamål, fåfom -åderlåtning. vid: förftg fåkra lifstecken; Favément, Kråkmedel m. m.

| DUTRONE LA COULURE, säck. Do&. en Med;

(Tbidem”) N: 230. 16'8 Aolit 1783.)

Remårks on the Ophthalmy; Pforophthal- my”and' purulent Eye, by JAMES WA- RE, Lond,. 17803,8:0, 133, 0ev Förft göres ens kort befkrifning om 6- gat och åtfkillige, flag: af inflammationer dår på, hvarvid. A: sdock hvarken år fullftåndig eller noggran, : A.;char ånmärkt at softa vid a gan>

vd

TA TORNAN NAR WL We > ,

A k - i

Rea ae C 2e 81

ganfka liten rodnad-år vårkeniodrågelig; hvil- ken åter ofta år ,ganfka Jindrig; ehuru: ful "ften ock ;rodnaden nog - år ftarks (Dettarchar Hr. RionTtER åfvem dedt,! soch dråger |dåraf den futfats,: at. det ej år rådeligit -atoefter "Ögon - operationer -Jåmna Ögat långe utan at öpra och befe det, famt.endaft råttä figief- ter den grad af plågas patienten kånner.o Ge- menligen, sår .fmårtan nfyåraft då inflammation + dker; fedan .den+;em: gång -redam fkedt kan , den håftigt ökas utan at plågorne åro få fvå- | | ra.) Merendels; fortfar ;'A.', -år Hjufet för et inflamrerat; ga» odrågeligit,. fom:obör hindras: genom en »fkårmi;:men .€j genom 'bin- dor och Cornpresfers; > 36 rid 15 3.1 JAt inflammation i Ögat år ganfka båftig «och hotande: bulning, gifves, tilkånna, då | vårken, i gat går genom hufvudet åt nacken. > Små bulnader ,mellan, Lammellerne och .Cor- > meay torka ; bort. af. fig. fjelfva och låmna o- > genomikinklige flåckar.; --Ofta åro, .6gon-in- ”fammationer Epidemiflka. (hvarvid Hr. RicH- TER anmärker at de då gemenligen åro Ca- tarrhalilka eller gaftrifke.) . é : Då man vil borttaga något fom fallit i Ögat , måfte patienten vånda Ögat åt .motfva- rande fidan3; åro flere fmå fmolk i ögat kun- na de låttaft med infprutning utfkaffas: A. har åfven fedt, at vid den ophthalmie, fom kommer af ftoppad- gonorrhe , har: materien dom flutit utur Ögat, rip gonorrhoen. ;: s 4 FA 10 ng 4

[d

>

Då

312 z I) Do CC co Då alla blod-evacuationer vid håftige ophthal.' intet hjelpa, få hjelper ofta 'arterie temporalis affkårande. Man gör 'hårigenom ej allenaft en ftark blod-aftappning,; utan man håmmar åfven blodens tillopp til ögat. (a) (Hr. RICHTER åter fåger at detta år med nå- gom fvårighet förbundit, och efter 'defs tan- -ka onödigt, famt mycket förmånligare at gås ra incilioner uti /conjun&iva, hvarunder altid vid :håftige inflammationer ' finneg "utrunnen blod.) del 'Blodiglar hjelpa” ej altid fåger A., ofta förorfaka de ock en ganfka befvårlig' fvul- nad och "blånad kring ögat. (Hr. RICHTER anmårker hårvid, at de ofta mycket öka fmårs tan ock rodnan famt våtfkörnas lopp til huf- Vvudet;' at patienten ofta får fvindel under det de "fuga; åtminftone bör man ej fåtta dem förr ån "man "gjordt 'tilråckelige åderlåt-

ningar och då fåttes. många på en gång.)

-Ophthalmozxyfis 'förkaftas af A.; hväruti Hr. RIiCH-

——

(a) At Hr. W. påftår at blodens tilflytande til ögat håmmas då Art, Temporalis affkåres, motfåges af alllAhatomifk kundfkap , emedan Ögat aldeles

"ej får några grenar från Temporalis utan'från Carotis interna, och. den communication fom år mellan ytterfta. grenarna af Arterige Temporalis ramus anterior och årteria fupra orbitalis från

- "Ophthalmica år få gåntfka obetydelig, "och "defs= utom utfprida:; fig desfa Communications=grenar kring pannan och (ögonbrynen ej i ögat- A; J, He

+ f ja

x ) Oo (Fx 313 RicHTER ger honom titt. ' Spanfka Flugor tyckas i fynnerhet göra god tjenft, då de ftraxt efter Blodiglarne låggas på 'tinningarne.

Utom desfe allmånna och bekante me-

del, berömmer Författaren, i föd af fin fler-

faldiga förfarenhet, at utvårtes nyttja. Tinåu- ra Thebaica Pharma Lond. Man låter da- geligen en gång drypa 2:a 3 droppar dåraf i Ögat.. Merendels förordfakas dåraf en tåm- melig ftark [mårta, fom, dock endaft några

minuter varar, och dårpå följer altiden mår.

kelig lindring. Straxt. efter förfta nyttjandet förminfkas gemenligen inflammation, och ef- ter några dagars bruk år den gemenligen al- deles borta. Stundom går dock långfammas= re, med förbåttrandet; men endaft ganfka få tilfållen hafva förekommit dår detta medel aldeles flagit felt; aldrig gör det någon [ka-

da; flraxt efter förta förlöket..kan man fe om medlet pasfar vid det tilfållet. Så fnart

man mårker at det ej bjelpt. något, måtte

man ej vidare förlöka det, utan nyttja åder=

låtning, blodiglar, purgerandet, famt efter

dem åter förföka förutnåmde Tin& The- ' Bbaica Ph. Lond., fom då gemenligen gör

båtfre nytta.

Endaft hela den blandning , hvaraf Tiné Theb. efter Ph. Lond år gjord, gör den önfkade vårkan, hvart och et Ingredients för

fig gör intet.

Us Of

314 St Vs ( i

Oftar har>A. iförfökt,-Opium uplåla uti vatten, utan någon nytta.

: Den gör-lika -god nytta i nya fom gams la ögon-inflammationer. ( Hvarvid Hr, RicH- TER dock anmårker "at man bör Vål någon affigt hafva på orfaken.) Hvareft afförande medel Behöfvas , måfte de förut nyttjas.

Intet Gtaf alla hittils beröråde utvårtes

medel; gör få god nytta fom detta. (Hvar- uti Hr. RICHTER äfven iöftämmer: )j Deco&en på Vallmo-hufvuden gör «något, men långt ifrån ej få mycket fom ”Tinå&: Thebaica. ” ; Det få kallade Goulards-vatten (Aqua Saturn.) bjelper endaft vid nya af utvärtes, orfaker åkomne' Ögon-inflammationer. A. har ofta förfökt en uplösning: af et gran Subli- mat utis4 unce deftillerat vatten', hvilket Fark få mycket berömmer vid Venerilka ö- gon- -inflaramationer ; den gör vid desfa til- fållen vårkeligen förtråffelig tjenft , borttager ock ofta på 'ganfka kort tid ogenomlkinliga flåckar på Cornea och gör mycken lindring hos .dem; fom af mycket arbete. vid ljus, hafva kliande och brånnande ögon.

Trichiafis, fom ofta år orhk til håftige Ögon - inflammationer, "måfte hjelpas genom Chirurgifk operation. Oftaft kommer den af Öögonlåckens! omvåndning, i fynnerhet på ne- ” dra öÖgonlåcket. dår 'denna omvåndning. för- orfakas af flapphet i huden och en famman- dragning af nedre delen af mufculus orbicu- | la-

NON” När A

SÅ & ) ol 315

dari$pavenspå det öfre! ögonlåcket kommer — denvafi cen? flapphet i: mulcul. tevator palpe? bre fop: -Trichiafis på öfre Sgonlåcket for- drar ifåledes at man: retar, flårker; förkortar denha mufcel.. : På: det:onedre förkortas ohu" den genom den vanliga operation. .-Sturidom — diggerordfaken endaft uti en förkortning och - fammandragning "af c Tarflus',' fom" då måhte "” rmmidtpå: genomfkåras: = ia För sat bevifa Tin& Theb.kraft; up- > råknår! Avaor 10 tilfålten ; dår hän: den med' — nytta. brukat. : Vid : inflammation efter för- kylningar3; vid Chemofis; vid gammalrögon- inflammation; efter koppor fom redan varat 6 år; vid:en: annan: inflammation fom vårat 12 års vid inflammation: efter Skabb; ' efter Starr-operåtion, nyttjas "den altid med för- del.:>Stundom, varar: den [mårta, fom efter detta .medeis anvåndande: följer, någre tim- oo omarichEn gång gjorde det haftig ”mårta ut > tandindring , hvilket, oacktadt Blodiglar och — Sps Elögor, dock åfven: hånde 2:dra' gången, + men tredje förföket lyckades, efter repetet rade blodiglar: och: velicatorier. ' / Den - Ellofte håndelfen vinnehåller "en mårkyvårdig befkrifning 'och Cur vid en ömt våndning af öfre "Öganlåcket. : Orfaken var i mufc. levaåtor palp. fup: fom var mycket för- fMappad. - Man gjorde en infkårning ifrån den inre tilden yttre: ögon-vrån igenom huden; aflöfte muflcel-fbren” få nåra vid Tarfus fom Av mö. .

- PERS

316 se VO ARR

möjeligt var, famt. frök 3 gånger mediet: hett järn Ötver. Mmufcel-fibren, hvarigenom fjukdomen botades, + (Hvarvid Hr. RICHTER anmärker at. andra retande: medel, fåfom Tin: Cantharid. utvårtes pålagd, kunnat göra fam- ma tjenft.) d

Pforophbtbalmie', ; kallar. Författaren: den inflammation uti kanterne af ögonlåcken, dår fKåndigt en tjock Materia utfilas , fom hård- nar och om nåtterna fammanlimmar Ögonlåc- ken. .. Utan tvifvel ligger: felet;i de: Meibo> mifka körtlarne, hvilka afföndra sen fkarp fkadande: materia. Detta fel år ofta en följd efter Koppor, 'Mefslings utflag eller '/6gon- inflammationer. Gemenligen" intager denna fjukdom endaft kanterna af ögonlåcken, i- bland intager den "dem hel och :khållne och fundom går den åndå til kindbenen och gör dår. en -rosacktig inflammation och” excoria- tion, fom fordrar antiphlogiftifka medel. I- bland ' gör den en fammanfnörpning af yttre huden på -ögonlåcken; hvaraf et Eåaropium förorfakas.

Denna fjukdom är: vål merendels et e- git localt fel; flundom år den dock af Ve- nerilk eller ferophulås ordfak , uti hvilka fall Hr. FoTHERSILL : berömmer China och Ca- lomel. Uti alla andra fall, då fjukdomen år kocal- utan annan orfak , år Ungvent. citrinum Pbharm. Edinburg. et ofvikeligit medel. Man vårmer litet håraf öfver ljufet, fom förmedeltt

pek- .

/ Ä / na 4 &x I ol JR vw. pekfingret;väål ingnides' i kanten>äf ögonlåcs > kenjven gång om dygnet; hvilket! ej få vål "låter göra dig med en: penfel:: Om mornar ne måtte de fammanklibbade ögonlåcken - - varm Mjölk fucktas och ivarfamt mjukas famt t från hvarandra Ikiljas. =: Då en Ophthalmie > år tillika med Pforoph:s måfte: den förra ge= nom -Tinét. Thebaicå' förft- hjelpas: Öm Pforophthalmien år af ferophulös:orfak ; få hjelper ej Salfvan enfam , | utan - då måfte åf« ven. invårtes: medel. nyttjas mot kroppens fcrophulöfa egenfkap. Stuhdom upvåcker alfa > van, de förfta gångerna hon nyttjasj en håf- tig mårta fom - federmera :mer:iochs! mer minfkas., ; Ibland: har denna falfva hulpit då fjukdomen varat Öfver året;. ( Fr: RICHTER — fåger hårvid at han altid nyttjat Merc:! pre +, Cip, ruber.. i 'Salfva vid denna fjäkdom och > altid dåraf funnit önfkad vårkan.') | ; Om nyfödde Barns variza ögon: PG låcken åro röda och fvulna, och en gul tjock materia flyter utur Ögonen och betåcker.of= ta hela 'bgonlåcken. Så ofta barnet fkriker , eller få ofta. man vil -öpna Ögonen, ' vånda Ögonlåcken fig om.” Ofta år barnet tillika ferophulöft; men flundom tyckes fjukdomen vara endaft local. « Då ågonlåcken ej kunna Öpnas, flockar fig materien ofta under dem'; retar Ögat och upvåcker inflammation, får . och ogenomlikinlige flåckar. — Alla hittils. bes kante medel åro merendels fruktlöfes - Nära mas

4

318 kk I oo CK

' matte orfaken år et: förökat atillopp: saf Mem- mige fucktigheter ; "fom bantaga .utfeende" af materia:;, och til. botemedél fordras: famman- dragande medel. > Författaren: har baltid med mycken nytta: brukat följande: .' Red Witriol. rom. Bok Armen. aa 4 unce: -Camphor. I unce. Mifce fiat Pulvisiy, de quo rprojice in Aqve Bullientis lib: IV. unciam I: Remove ab igne, ut fublidant foeces. Når dettaofkall nyttjas, .måfte det förft med vatten utipådas ; enfamt år det: för fkarpt.. Myckenheten af vattnet fom tilflås kommer an på omfåndig- hetérs» Gemenligen flåssen drachma af den- nac blandning til 2 unce, Brunnsvatten. 'Det- ta vatten varder fedan genom en fin fpruta , innom: Ögonlåcken -infprutat, 'vid' yttre bgon- vinkelen:;. S&S '

ä År fjukdomen lindrig få kan bländnin- gen mycket utfpådas och: dageligen' tvånne , gånger infprutas; år denvåter ganfkda häftig, få måfte: blandningen göras ”ftarkare:j och in= fprutas' en gång i timen. Bites

Uprhjukande medel -åro fkadelige. O- onlåckens "omvåndfiing: kommer åf” den inre hudens? förflappning.. Mam kan fock lågga Compresfer ; fucktade med "denna utfpådde blandning; på ögonen. > Når fvulnaden och inflammation (år mycket 'håftig , år det ibland nödigt at fåtta en blodigel på tinningen och fedan! lågga et. Spanfkt 'Fluge- plåfter därpå ; flundom åro åfven purgef-medel 'nödige: Ar In-

i

JEN t q al 4 P dö Z Oo 4 MR NS j Na

RK ) oc 319

; Inflammation -ganfka "häftig få "måfte Tin&u- ora. Thebaica nyttjas.. ; Vid ferophulöfa : tilfål- len brukas utom.de nåmde medel, åfven fådane , fom mot .desfe kråmpor 'åro tjenlige.. För at bevila. alt. detta bifogas någre bändelfer. Stundom, dröp blod utur. ögat och åndock hjelptes det genom ofvannåms DELAS oo aoKD KAL 1 ARN sl En gång, var det upfvålde ögat få fort | fom en. Valnét; Blandningen hjelpte, men Curen geck ut 2:né månader. -,Vid någré gamla förfammade tilfållen hjelpte, det ej! ji + Oma en fvart Starr fom genom Ele&ricis tet blifvit buipen. Den fuke yr, 17 är gam- mal. Hade med båftig tandvärk Börjats, och då den. efter; 2:ne ;dagar uphört, fant man at patienten var blind.” ( Altfå förmodeligen en Rheumatilmus fåger Hr. RICHTER.) S 1 Atkillige medelonyttjades "titan iförbåt- — tring. ”"Ånteligen tog: man” fin "tillygtratil) Es desriciteten. Man ledde förft:Ble&rifka krafs j ten genom Ögonen" en fjerndelsstiray och |

fog! därpå någre? gniftror. > Redanvefter förs flrmyttjandet kunde patienten känna ide om: kringftående ; och :fedan man efter! et> par | dagar åter anftålde et dylikt förfökry återkom

fynen fullkomligt >"> -/ id Ob af ER

ne 6 Lå

EN

(RICHTERS Chirargilka Bibliothek, 6. Band.

frn

& !

RS D . BS BR 21:)

IStric Tel

$30 | Ana

B2o "CC I oo CR Anmärkningar.

> Åtikillige Låkare' hår i Stockholm hafva "tedan med fördel nyttjat TinA&ura Thebaica Ph. Lond. mot ögon-infiammationer. För min del har jag endaft 3:ne gånger haft til- fälle at förföka detta medel, 2:ne gånger med föar och öånikad 'vårkan; den tredje gången var det vid röda ögon, fom vårat i ganfka lång tid, faft utan fårdeles vårk eller plågas patienten hade mycken fmårta af med- let, fom” likvål efter 4 timmar geck öfver, men han kunde ej dfvertalas til et nytt för- fök , utan nyttjade håldre Laxativer och an- dra tjenlige "medel, hvaraf han federmera hjelptes. | A': JoH. HAGSTRÖM.

Hr. Ware har ofelbart mycket rått i det ' måfta af defs Rön. At ljusftrålarne; fom åro få mycket fkadelige vid Öögon-in- - flammationer, böra afftångas genom fkårm och ej genom Compreffer och förband, [om beklageligen af de flåfte Practici förordnas, "år en helt angelågen och fannfårdig omftån- dighet;: mén hårtil kan ;med famma fkål låg- gas: at dé brukelige tjocka Kryddpåfarne , fom vårmas och med Vin eller Spiritueufe våtskor fucktade, eller ock torrå, läggas på inflammerade Ögon, göra ofta obotelig fkada. / - så Det

N dd

a

” Å

benågen at tro det ingen inflammation börs

jas . annorlunda ån af nerbernes flörre eller

mindre retelfer 3; och hvad medel kan dår-

före jämföras med Opium? Men om juft

-Londonike Coinpofitionen har något företrå=

de, fynes ej vara afgjordt. /

I allmänhet ftåmmer min årfarenhet ,

äfven för de öfrige OÖgon=fjukdomar, mycs

ket öfverens med Au&ots. Alla upmjuknande

medel åro, låfom ock A. anmärker, betån= kelige vid Ögon-fjukdomar. Endaft då he= . terogenea faftnat i Adnata och Conjun&is

va, blir nyttigt drypa i ögonvråen vid nås fan en eller:annan droppe Mandel-olja, för at involvera den fkarpa retelfen 3; men fletm-

mige upmjäkande medel, hvilka af få måns

ga Låkare berömmas vid Ophthalmier , har

1 jag aldrig fedt god vårkan af, utan fnarare

tyckt at fjukdomen fådt dårunder oförhin« drad tiltaga.

Ånnu felas en pålitelig Therapie i Ö= gon = fjukdomar. Den' torde icke heller få fart blifva framgifven, emedan, de råtta

Principerne nu förft blifvit årkånde och det fordrar fin tid innan den klarafte åtfarenhet,

— fafån grundad på de ojäfaktigafte fkål, hin- ner fegra och förjaga gamla fördomar. de | J. LE. ODHELIUS:

7

I N:o 21. KR Ta

+ I 0 (KR 301 I Det år mycket. trolikt vat! Tin&. Thebs gör god nytta i Ophthalmier. Jag år fnart.

;

fe

322 & I o( KK

Tal om nédig jämförélfe emellan de" Che: = Mifka underfökningar, och Naturens värkningar , hållit i K. Vet. Acad. vid Prefidii nedlåggande, d.. 9 Fulii 17833 af -FoH. GoTtTS. WALLERIUS, Che- mie. Profesfor och: Ridd. af KRK. Vafa Orden. 16 p.-8:0. år nyligen från Trycket utgifvit.

A. förmåler huru en -30-årig årfarenhet öfvertygat honom om: nådvåndigheten, at . på förbemålte fått förvisfa fig om de nyare Chemifters antagne meningar, i fynnerhet hvad Kropparnes fammanfåttning angår. De=. ras fönderdelning lårer ofs icke,” at de de- lar fom .då århållas , förut varit dår inblanda- de, emedan ofta nya ämnen, då beredas och förekomma. Detta påftående flyrkes af Au- thoriteter (.p. 4.) och exempel (p. 6:); det år Synthefis fom bör utgöra Controllen; hvilken oftare vifer vederfpelet: t. e. MARG- GRAFS JArtificiela Lera, p. 7s

Naturens vårkningar gå mycket långfamt och åro fvåre at utrönas Annu år ej fulleli- gen afgjordt omen Vitriolifk eller Sulfurilk Syra gifves i Luften. Aör: Fixus påftås af de flåfta dår fkola finnas, men om den år en fjelfflåndig Syra, eller nårflåcktad, eller hårftammande af någon förut bekant, tviftas ännu om. Men rådfråge vi hårom Naturen,

| få

FRATCPERT. COR 0 »t JIE JAR And - VR OT SAG h 4

ROR OR > BS > få: mårkes en' Sulfurifk. Syra tydeligen- efter — ålkeflags hvilken. år! denfamma medv det Fi za, elaftica och activa, eleårifka flöidum', fe- «dan. det-undfådt någon,eleåruk kraft. (ps 10).

Den famme fom finnesli Mineralvatten hvil« -

ken hårfiammar, från en i invärtes rörelfe och " deftrustion tTtadd, Svavelkies: Et bevis emot

i kommer ej af Kalken: eller Kritan; utan från den dårpå gjutne Vitriol-Syran, fom decom- poneras- och ' til -erir del refolveras til en o- Synlig luftlik Spiritus: åfven få med: Acidum Nitri, efter LAvoisters: rön. ; Metallerne calcineras icke, utan uplöfas til hela fin compofition, då de folveras (ps. 12.) Naturen vifer det i: Cement; eller den naturligen precipiterade Kopparen. å Kifelartade Stenar, likfom Animalier och > de gröfre, Vegetabilier låra genereras af Kalk= jord (p. 13. 14.) Flintan reduceras. af. Na- turen, faft mycket långfamt, til Kalk. >Så-

STEEN NARE "=" RR

- NE

te Chemicorum tankar. 1 I Alun-tilredningen af Kies villa någre fåt- ta i tvifvel (p. 19) och påfå at! Lera har förfta delen dåruti. Men i Dylta Kies, dår- utur Svaflet blifvit: deftillerat, kan intet ler- åmne uptåckas , aldraminft i den foffrade res na Malmen. Men fedan-defs öfverlefvor va- oo rit utfatte för Luftens åvårkan hela 6 åren seiler fångre, utlakas dåraf federmera mycken

ff MR äg ; på jp Jårne

Luftfyrans fjelfflåndigbet (p-- 11.).: Eon ups .

ledes år icke Lera defs grundåmne efter någs

SL

324 Ä& I oo (3 | Jårn - Vitriol, och, når den då utlakade jor= den i andra 7 eller 8 år varit blottfåld för Luften, kan man dåraf koka öfverflödig A- lun.. Det famma händer, om man förfarer lika med en Artificiel Kies.”

Lava, fom intet år annat ån flagg efter afbrånd och fmålt Kies , förvandlas efter någ- ra Secler , icke til Mull utan til Lera, enl. FereerRs Rön (p. 16). Åfvénfå går det med Jårn-flagg.

Lera fynes vara råtta grundåmnet til Metallerne > hvilket, hvad Järnet beträffar, flyrkes af vår årfarne "Bergs-Råd RInMANn, å defs Hift. p. 237.

Et få grundeligt och tånkvårdigt Tal förtjänar FHr:r Chemifters hela upmårkfamhet.

Förteckning pd Svenfke Låkare wid bör- jan af år 1783. (Tillåggning til'p. 227. 228.) :

Hr. Do&. CAsTEN RÖNNow, Ridd. af Kal. Nordftjerne "Orden, f. d. Stats-Råd och! Förfte Lif-Medicus bos framledne H:s Mej:t Kon: STANISLAUS af Polen, Ledamot af K. Vet; Academien, Kgl. Patr. Säl!llk.: m.m. |

Hr. Doå. Jonas Uunkoim, f. d. Syndicus i K. Coll. Med., nu Regements- Fåltfkår

"oc vid Sprengportike Regem. i Landscrona.

Sås

ho ( KK 325 Således blifver Medicorum ' antal, år 1783, 138 ft (Se p. 228-)

SN

XY

Cafus ” Medico - Legalis,

Utdrag "af Protocollet y hållit i K. Cohegium Medicum d. 28 Aug. 1783:

: S. D. ingaf Stads-Phbyficus, Affefforen Doå. SVENSSON följande til Protocollet; Öfver följande håndelfe- anhåller jag om Kongl. Collegii yttrande. Styrmannen JAn Roranp Kemer, fom natten emellan den 17 och 18 i denté må- nad blifvit ftucken med en knif i buken ne- danför "Refbenen "på vånftra fidan 4 tvår fin- ger ifrån hjertgropen, afled i går morgon den 27, eller på 11:te dygnet efter fkadans. Vid Obdu&ion befants Såret af en tums långd, fom penetrerädt ned åt gendm hu= den, Mufclarne och omentum inuti Buk -Ca- igiteren: Emellan huden och mulfelarne var en mindre famling af purulent materie. Öp- ningen uti Mutciarne "var af det lacererade omentum aldeles tilpackad. Ingen lafion fants å tarmarne, men både inteftina crasfa

och tenuia voro utfpånde af våder, gangre-'

nerade. oeh fphacelerade. Uti Buk- Cavite-

ten var åtminftone et qvarter grumerad blod. Xx På

3

Nong

326 ND LK SJ (EE i På 3idje dygnet har Patienten fått kråknins" | gar fom federmera dageligen. påkommit; men utom Bukens hårdhet och mycken matthet, hafva inga fvåra” fymptomer 'fig vilat, utan bar ban varit vid full fansning intil döden. | 4 a $ timmar hafva förflutit efterlelhion, in- nan han blifvit förbunden. Inga” partes nos biliores',! fora "til lifvet årornådvåndige, fan- nos lederade, . Eefren: "vär mog hård "öch Lungorhé, å ömfe didor i Bröft - Caviteten an- vuxne;+. Adren, har blifvit söpnad , Lavemen= ter. appligerade , .Laxerande medel brukade och Såret [kött af Chirurgus HOFFMAN, dock har det ej. blifvit. dilateradt. Jag underftål. ler Kgl. Coll. bepråfvande om lefionen Skall" anfes per accidens eller ablolute. lethaliss IsAC SVENSSON:

on. Dilo den 31 Augafli. 1783.

SAD. 1 anledning af Stads -Phyfici Hr, Affeflfor. Svenssons, under. den 28 liftledne inlåmnade' beråttelfe, rörande anftåld. befigt- ning' på Styrmannen JoH. ROLAND KEMPE, hvilken natten. emellan + den. 17 och 18 i denne månad, med en knif fkall blifvit fuc- ken i buken, hvaraf han afiidit den 27, dår- på följande, blef: detta mål nu i noggrant fkårlkådande; tagit, och fom Kongl, Collegs af. de anförde omflåndigheter, inhämtade, det inga ftora blodkåril, eller andra til lif. vets. bibehållande: nödvåndige delar funnits

[5] 2 (AJ

dens lechalis , få mycket mer, fom med kål bör förmodas, at den fjuke vid Hf kunnat bibehållas , om ' Såret ” genaft blifvit dilate- radt , famt få' tilråckelige åderlåtningar , jäm- té "åndre tjenlige medel i tid nyttjade,” hvar- > fgenom "den i Buken qvarliggande bloden', > Tom”dårfådes. Kallbfand och döden förorfa- kat)” kunnat > bortfkaffas; och hade, efter . -Collegii tanka,” den Fålt (kår , fom den fju- ka förbundit och vården fig åtagit, i en få åfventyrlig ”håndelfe;'fom denna, bordt med

| fig til hjelp kalla; likäfom: det fynes angelå- git, at han får tjenlig och alfvarfam före-

fällning , at hådanefter för ingen del fådant

ur vakt låta”, "på det dylika olyckshåndelfer i > framtiden NS förekommas. Och fkulle — sdetta "uppå begåran Hr. Affefforen genom- — Protocolls utdrag meddelas. Ar och dag j NORIN hd Ex Protocollo

| y D. WICKMAN: M. D. och Notarius.

A + j ] y £ 4 + Verfuch einer Naturgefchichte der einge- — veide Wurmer thierifcher Körper. von

oF 4. C, ARG LR zu Qvedlin= burg

&

&

0 "io IG BA

skadade fl anfägs : denne: fkada vara per. acci= '

ärfarne' Mån fig” senaft rådföra', eller dem

w

/

328 Se 2180 LR burgi Sc. mit 4420 Kupf. Blanken- burg 1782 4:to 472 p:: |

Arbetet, fom prydes af. ganfka vackra Kopparftycken , år dedicerat til Hr. Profeff. Paiias, och fynes af A. med mycken omr tanka på årfarenhet.i Naturen grundat. Det innehåller 4 Afdelningar : 1:0, Inledning til Hiftorien om Inålfve-mafkar... :2:0, Deras bes= Skrifning och afritning. : 3:0 , Inftrumenter och handlag dårvid. +4:0, Förteckning på Auf&ors Cabinett af desfe Meafkar.

» Uti Förfta Afdelningen p. I--61 föker A. bevifa at desfe Mafkar födas med Måns nifkan och Djuren, fart ingalunda inplantas genom mat och drick. (X) Sedan följer p. 38 et Schema til desfe Malkars fyftematifke indel, ning , hvilket hår til prof införes:

1;fia Genus: Afcaris , har!följande Spe- eies : 1:0, Gigas a) hos Håftar b) hos Menz nifkor (den egenteligen få kallade Afcaris lumbricoides (T),, c) hos Svin, d) hos Kalfs

var,

——————————— AL !'

(") De ikola vara Månnifkan få medfödde at de ej en

gång kunna anfes för Sjukdom, emedan de ej blifva orolige och göra de fvåra paroxyfmer då= reft de ej retas af ovanlig och fkarp föda t. e. LÖk , Åtticka, Vin, ma m,, hvilket ock kän vara orfak at många, fom hafva Mafkar, ej ve- ta dåraf, förän någon fynnerlig mats fåtter dem i rörelfe. ; ; 2

(1) Desfe (kola vid propagation hafva den arten, at

VE so RR oo 329

var, e) Renales, f) i Skålar. -2:o, Teres (Syft. Nat.: ed. 12. Pp: 1077) mn finnes

" hossallehanda Djur och Foglar. '3:0, Afca=

ris Minutior , a) acös; hos” Gåddor, SÄBbar. sar om. ma b) filiformis, hos Foglar, Filkar, Grodor, famt de hvilka CAMPER funnit i Luftröret på ympade, Kalfvar.,, c)..vermicula- His 4) hos Mennilfkor och belynnerligen Barn, 'B) hos andra Djar 3 denne kåller fig als otid, i ändtarmen... d) Criniformis, hvars hos na; har cauda acaleata och hanen foliacea

— uncinata. -e) Minutislima , uti inålfvörhe på :

Tumbricus terreftris.

s:wordra Genus : Tricocephalas; Ty Cap i PAD a) hös" Mennilkor;b) Håftar;e) RåG för, d) Vildfvin:s-:2:0 4 Capite Uncinato, hvils

ken Pairas fedtiireni ”Lacerta sacaudata. Cd

LJ 3:djö Genus : .Gordius:,T:0o2hosQvadru- pedaj ;> 250: Foglar ,. 3:0 Fifkar pysouInfé&er: | 7 4:de" Genus: Caurullanus ;' 1:05? med ed

vår rukd fvans, a) hos Qvadröpeda; by hos

'Filkar. '2:0) med! en petig" nål-lik Rs 'Cucall- Afedroides. F5011- 200 eerian Site Genus: Strong göylus ) "4 Häftårs mage, ”6:te Genus: Pjevdo eebinorynebas, (Ta- nia heruca Pallas.) ; | dd Kd ICE” MT AGLERS 0 då

= Nomns” vafa” fpermatica med uterus bicornis-+tprie-

sh ska utvgenom. hudens med modrens. lifs förluft, ed (Se hvad jag i amma åmne gisfat K, Vet, Ac: to) Nya Handl, To II. Ps. d36 iq.) - 4

+ , -

330 & ) 8 CC &

7:d& Genus: Echinorynehus,; 1:0, med - enkelt bevipnadt tryne (Probofeis) a) utan hals, b) med lång håls? €) med våpnat bröft och tryne, men en lång ovåpnad hals, fins nes hos Övadrupeda, Foglar, Fifkär; Gro: dor... 2:0, med fyra trynen våpnade, år fun- nen i Lefrén på en Fax. OM

= 8:de Genus: Planaria, 1:0, Latiufcilå (Fale, hepatica, Au&or.) 2:0, Cylindrica, 2) med enkel, b) med "dubbel fugmun; fins i Djur, Filkar. och Foglar. 3:0, Alata'; hos

Råfven. ” 4:0, Subélavata,. (Pallas) i Grodors

sar

åndtarm. -iq D:de Genus: Faföiola ; zi1:0.y Crenata If. Jimbriata; i Karp jo 2:05 Otreatd ; i Mullvar dar; 3:0-Tneeflinalis ;; A:o Abdoriinalis (Intels L.) Doriformis gMinssi Fifkarsbot ansa dT nod u1borö:derdGenus.rwBedin ; 20007 Vifeeralis ,

al Velitutaris. med täåcke ,. &) 2 otbicularis, 8) piliformis, 4) Utriculenta3 3.) Falciolata: Me- gocephalos,.b) utan tåeke, Velic, cerebrina, i shjernani.på, Färs. C)a Vilgetalis Socialis gra- nulofa, finnes hos fjuka Får, Och Kalfvar ji vattenblåfor: : uti. Lefren.y, 2:0, dnteflinalis , hvilken fördelas: a) hos Mennifkan och år a) T: Citurbilina, hvilken åter år Sagina- ta eller Pellucida (QI UTNRE | ( ea

a rn

btersätsen eder leneninned g - ; - —

CEY TT. Cuckrb.> har altid et fpittgt hufvad, "viker

2 ej förl Nufförfka” Media (p, 2266-y; men fkall gehom SemenPsSabbadillaé "kunna fördriftas (ps

& RI oCk 33r fea Au&: y) T. Lata, d)'T: Tenella', (Pals Jas). "b) hos Djur, A) I Quadrupeda ; 1:05

Ti Gateniformis, hos Vargar, Råfvar ,; Hun- > dar och Kattor; (T: Caniha Au > kors

nar (FF. dendritica ) Råttor (T- Pufiila.) 2?

Tv Serrata hos Kattor och Hundar; 3:0, T Globulata, funnen en endå gång hös en” Katt,

Å:o, 'T: Lineaåta, "Nikafå” hos eh Vildkatt > 5:03 ”F. Perfoliata'y i Håhars maga, '6:0, T

Stramineå ,: 2:0, TS Bacillaris ;'8:0 TF

Jamentofa ;' '9:0 , T:Pestinata,; bog Flardr och

Caniner, 10:0, T- Övina, hosFar och

Fan. 0 B) I>Foglar', Ai0, TE Sagittata 3

hos tama Gåfs. ” 2:0j: TD Malleus';- hos Anz

kor , 3:0, T.- Infundibiliformis, i Åndér och NN 4:0,.T: Serpéntiformis; &)-utan: hals id Och

på

såren vå , ==

"275+) Alftonfka Medlet (Stannum pulv:ph- E+) har vifat kraftig vårkan , hålftom det brukas efter iSkot« = dka förefkriften: MancLaxerar med Senna en: Tors- dag "nåft för Nymånaden, Fredagen tages 6. qvs« Stann. pulv, med fyrupus communis, Lördagen täges" lika” mycket eller ock endat.3 qvintin, ”hvarmed i fenare . Håndelfet åfven' fortfares' rom "Söndagen '4 få at I och;et, halft uns:år intagitg dagen dårpå Laxeras åter med Senna». då M fken följer med, om den ej förut redan AN / bort. Man berömmer ”ock WAGLERS | Medel , fom, fkall vara ganfka kraftigt når både Nuffer> «co fka och Herrenfvandfka Medlet, flagit. felt; det id. finnes befkrifvit i FRITS Medic. Annalen pag. 308; hvarom mera en annan Bång. :Taénia Sö EET lilaria gifves ej,

332 Ä I o (KR

och 8) med en "hals utan leder, hos Krå-: kor. -5:0, .F-| Crenata.. 6:0, T. Crateri- formisg. ..7:0, T. Parciminofla, hos Starar, 8:04 Ts; Filum ; i Snåppor: 9:0, T., Linea, Rapphöns.. "10, IT»: Brachium globulofum , bos Roffoglar, 11:00, T. Perlata. 12:0, T- Candelabraria ;- hos Uglor. 13, T.- Longis- fima.s.iT4:0, T- Flägellum ;;hos Höns. C) I Fi/kary f:o,T+- Tetragonoceps ; i Eaxar, Murener. ...2:0, T: Claviceps, i Al:,3:0, T. Ofculata. 4:0, T-+ Alternatim lineata..$:0, T., Probofeis Svilla,,, i Lax... :6:0; T.- No- dulofa ; i Gåddor och Abborrar: DD) I Ams phibicr i 1:03 TT: NNK i unga Land- Bkjla paddor.

firste Genus: Bele Infuforium, viflas i åndtarmens fem hos. Grodor, Vatten = och Land-Skilpaddor.

Andra Afdelningen, Pp. 62 437. inne= hållersen -omftåndeligubefkrifning, med håna visning tilde fköna ”Pabellerne ; på alla des- fe Species öch Varieteter.

Tredje Afdelningen befktifver hans In- flrumenter: p: :437.=--457, och Förtecknin- gen på A:rs Cabinett' Pp: 457 es 406, utgör ' den Fjerde.

Ofelbart lågger detta Arbete grund til et Jallkomligare Syfltema Vermium , ån vi hittils haft, och blir fåledes en af' Hufvud-Böcker-

ne fr Hiftorici Naturales; det hade dock Vvaäs

Jr 9 DIOR (CEN 1585 varit önfkligit at Boken varit fkrifven på Latin. / É >

men Utdrag af Hr. Prof. Fac. Arms Embets- > beråttelfe til K. Collegium Med. (Til- låggrung til p. 286.)

= = = Den enda fom förledit år dödt på K.

Accouch. Hufet, 46 år gammal, hade 2:ne — fårlkildte gånger förut genom preternaturelle > Förlofsningar biifvit förlåt från döda fofter:

nu var hon ock ganlka fjuklig, klagade fån-

digt öfver hofta och andtåppa, och födde - ånpteligen den 27 April, naturligen, förme=

delft et långfamt och fvårt förlofsnings-arbe= te, en dödfödd Gåsfe. Följande dagen til- -togo defs plågor mårkeligen, med oordent- liga Frofs-paroxyfmer, nu en, nu 2 eller 3 "gånger om dagen och tillika en mattande — diarrhoé 3; lochia voro fparfamme; ingen mjölk i bröften; utfoten blef colliquativ och futa- de hennes lif den 4 Maji.

"Vid Obdué&ion fants Mjälten aldeles ups fmålt, lik coagulerad blod, och i vånftra Lungan förekom en varfamling; för öfrigt ingen ting ovanligt.

0 odIbland de förlåfte hafva 7 ft. blifvit hulpne genom våndning, oberåknade” dem,

| fom sp,

334 & I oo FK

dom genom fötternes /nedtagande';”i ”anfeen« de til foftrets låge, blifvit törlöfte” Forceps har icke någon gång blifvit anvånd, men underftundom får at underhjelpa och fort- fkynda förlofsningen , har Vedis med före del blifvit applicerad = = =

Utdrag af Brunns-Intendenten Hr. KN. AuG, Lene Rapport til. K.. Colleg. Med. öfver Lazarettet vid Loka Brunn 1783: JR

- = - Ifrån den 3 Junii til den 3 Augufti åro

inalles 51 ft. fattige i Lazarettet vårdade, -

hvilka ätnjötit fri förplågning, Medicamen- ter, Brunns-cur' och Bad. Af desfe hafva - varit Epileptici 2. Rhevmatici och Arthrit: =

20. Ogonfjukdomar 3. Scorbutus 1. Hy-

ferie 4: - Mafkar 1. Fiftlar 2. Rachitis 3.

De öfrige hafva varit" plågade af hvarjehans -

da Chronifke Sjukdomar, Paralyflis, Ledvrid=

ningar , Anchylofis, i mer och mindre grad. -

26 ft. blefvo frifke, 20 förbåttrade och 5 ft; -

befunnos ohjelpelige.

Utom desfe åro 25 ft. andre fattige u- tom Lazarettet blefne vårdade med förplåg- ning, Medicamenter, med mera, hvilka må= - Madelen varit angrepne af långvarige obote« -

lige fjukdomar.

OEM se 2 | « Hvils 7

”

4 FE RR +

'

-

Fvilka. medel: åro. båft ; och låttaft at an- vånda , til förekommande df Barnamord? Tubingen 1783: 48 p. 8:0. N = Til befvarande” af denna" vigtiga' fråga, åro få många hundrade Skrifter af "Trycket utgifne, at knapt något åmne blifvit få un- derfökt; Academien i Manheim har, fom be- kant år, upgifvit och -belånt hennes; En o- kånd hari denna Afhandling köorteligen pröåf- vat alle utgifne Svaren, och upgifver dårefs ter. et egit förllag,: beftåendes . dåruti:. at et offenteligit Bad:borde inråttas, dår alla o- gifta qvinsperfoner en gång i: fmånaden-bor-

de badas, i nårvaro af dårtil förordnade

Barnmorfkor. A. vil på detta fåttet kunna genaft uptåcka. alla fom blifvit. tådda... Man gisfar at: Med. Prof: ”Do&. Proucover i Tu- bingen år Författare til denna "Skrift, (a)

AV 4

Nytt: Laxer- Salt.

Utdrag af Protocollet, hållit i K. Collegio Medico

d. 1 Sept. 1783- q t S« DÅ Sedan Hr. Affefforen i K, Commerce=Col=' 4 legio

r fm

(a) Så långe politifke författningar. icke gynna och befråmja giftermål, genom företrådes rältigheter för en gift Man i tienAler och raringar , famt fåledes i grunden håfva. den frörta anledningen

0 til lösaktigheten, få blifva alla förflag- kraft

löfa til. barnamords förekommande ;. men dår en fådan inråttning vidtages och NB. bibehål- les, förfvinna de fjelfmant, eller ock blifva de ganska fållfynta.

KR I o (hk 335.

VA

336 z eo Ae

Jegio Hr. Lars ROSENBORG ,d. 28 fkl: Aug. til Collegium inlåmnat et af Svenfka Confulen i Alican= te, Hr. GusTAF BAUMGARDT infåndt, få kaliadt, Engelfkbs Salt, med: begåran at ärhålla Collegii utlå= tande , huruvida. detta, til defs Medicinfka vårkan , vo= re med det Engelfka Öfverenståmmande , - famt hvad Apothekare för det famma fkulle bjuda, jämte upgift af fjelfva confumtions quantiteten , hade Collegium af anftålte förftök funnit detta Salt til defs beftåndsdelar nåra Öfverenståmmande med det Engelfka, uti hvit het och renhet det vida öfvertråffande och til:fmaken mindre bålkt, famt i Öfrigit til defs laxerande vår= kan lika méd det fammas.

De til i dag upkallade Apothekare+Societetens Deputerade tiltrodde fig icke, at på detta Salt, för det närvarande något vift vårde upgifva 5 men , på Col- legii tilfrågan, beråttade de at det brukeliga Engel=- ika Saltet fkall på förfäljnings-fållet gålla från 3 til '4 fkill. fkålpundet uti inköps-pris, utom frackt och tull; Och confumtions quantiteten på Engelfkt Salt; trodde Deputerade, förflags-vis , gå til 1500 eller 1800 fkålpund; för hela Riket; Hvilket, genom Ut- drag af Protocollet, fkulle på begåran Hr. Affefloren RosEnBorG til underråttelfe meddelas. Ar och dag förefkrefne. Ex Protocollo ,

| > D: WICKMAN; Anmärkning.

Detta nya Laxer=Salt kallas i Spanien Sel dI= guera. Det kall finnas utvittrat på marken til en och flere tums tjocklek; flere hafva hår iStaden för= fökt och godkåndt defs laxerande egenfkap. Och fom det vanliga Engelfka Saltet, genom. en obetånkfamt ålagd hög Tull, 4 fkill. fp. på hvart fkålpund, blif= vit öfver billigheten dyrt, vore högt önikeligit at

. detta nya Saltet kunde i quantitet hit införfkrifvas och fålom de fattigas allmänna medel fåljas til lindrigt pris.

J: CL. OpHELIES=

SSR ARA NYA "i .

cr BRA MAA RIE AA k GD FRAN Eh . Å | N SM SR

-X

3

ar <A

Xx) oo CK. 337 Protifte anmärkningar om Sabadill-Fröets

nytta: emot alla flags Mafk ARR hos Mennifkor.

klär. SCHMUCKER nämner allenaft 3: fors | Gr Mallsaé, fom i Månnifkans mage och tar= mar (fig uppehålla, nemligen:

1:03 Lumbrici (a), 2:0 Tånia coch 3:0 Afearides (by, emot hvilka alla Sabadills Fröet fkall vara det tilförlåteligafte medlets -Det förordnas antingen i form af pulver els er ock fom piller, på följande fått:

oc of) Låter han Sabadill- Fröet (fom med

femina Staphyfagrie icke får förblandas, hvars vårkan Hr: S. icke utrönt) tillika med Fröå< hufet, (ec) hvari det innellutes, til et fint pulver fönderftötas.

2) Tages $ gran af detta Sabadill-

3 ver och blandas med få mycket Håning ,

— dåraf blifver en pill, fom beftrås med ana

. lycopodii. På detta fåttet göres alla Mafk- illerna fårfkildt, få at deras innehåil må va« -

ta defto visfare false

XY Han låter nu altid förft Patienten efter ålder och conftitution laxera 'med Rhabarber

CN: 22. Y oo och

(a) Afcaris lumbricoides. ' (b) Afcaris vermicularis!

(c) Sapor capfule ipfius nullus, fed feminum ama= oc orislimus & acerrimus:, Acrimonia din inharente,

, BERG Mal. Med P, 822:

338 EG I 0

öch Glauber-Salt. Nåfta morgen gifver han åt en fullvuxen, i fynnerhet om han klagar öfver mycken åckel ; en half drachma Saba- dill-pulver med åfven få mycket Fenkål-fåc- ker fammanrifvit, och låter honom därpå dricka en eller två tasfar Chamorsill eller Flåder-Thée. Detta pulver förorfakar då me- rendels 'kråkning, och om 'dår finnes Malkar i magen, få kaftas de ftraxt upp, 'efter de af pulvret blifva författe i den håftigafte rö- .relfe, hvaraf åckeln och kråkningarne åfven förmeras. Den andra morgonen får Patien- ten en lika portion af detta medel, hvarpå äter kråkningar följer. Synes då icke någon Malk, låter han tredje morgonen allenaft hälften: af pulvret tagas, och om aftonen den andra hålften; på famma fått fortfares den :4:de dagen. Den $5:te morgonen får Patien- ten et Laxer-medel, af en half drachma Rha- barber och 8 gran refina Jalappe prepara- ta (d) hvarefter de ånnu lefvande eller dö- da malkar afföras; och om inga flere: fåda- ne finnas, få bortgår helt vift mycken Mafk- flem, hvarpå man måfte hafva upfeende. Den 6:te morgonen gifver man 3, och åf- ven få många om aftonen då man går til fångs, af de ftora Malk-pillerna. På hvarje intagning drickes af förenåmde Thée, och med. pillerna famt laxering hvar 5:te dag 28

a-

(a) Reflina Jalap& cum pineis aut amygdalis trita.

i

+ ee CA 839 . fares fedan,, tils ingen Malk-flem i mera fys nes ; feces varda naturliga och Patienten för. | lorar den kånflo-ömhet i underlifvet han till förene förfporde. ; ; kr of Curen har påflådt i 20 dagar, i afligt at aldeles utrota "Mafkz-flemmen. Hos de — måtte har den likvål icke. varit. nödig långre ån. I2 a 16 dagar; på hvilken tid, Mefkar af hvad flag. fom håll, blifvit bortfårde och tilfälligheterna”förfvundne.

> Under curen får intet Kött åtass; men vål mycket vegetabilier och Mjölkmat. Det- ta år curen för de fullvuxna, fom beråknas

ifrån 20 år och dårutöfver. Han gifver åf- ven åt dem 6 Malk-piller hvar morgon i fålle för pulvret; och låter dem hvar $:te morgon taga "åfvannåmde Laxer-pulvers med tillåggning af 8 gran Mercs dulcis. At Barn ifrån 2 til.A är, kan gifvas 2 gran Sabadill-puiver morgon och afton i et — théeflkedblad Rhabarber-Sirup och litet Flå- — der-the meds Mjölk pådruckit. För dem från 4 til Sår kan. en Malk-pill fönderde- las, och i litet. Svilkon-mos ingifvas hvar morgon; åfven fom de ifrån 8 til 12 är. kunna på famma fått taga 2:ne Ma(fk-piller. För ungdom emellan 12 och 20 års ålder, får man gifva 2, 2 och 3 a 3 Malfk-piller Om mornarne, tillika med The efter intag- — Bingen. Hvar 5:te morgon tages Rhabarber at laxera, med eller utan relina och Merc. a ANNA dul=

340 ÄR ro CK duleis, alt efter Barnets ålder och ftyrka. På detta fåttet fortfares tils ingen Mafk el- Jer Malk-flem vidare vifar lig, fom om de > fullvuxne fagt blifvit. - Afcarides eller fmå fpringmalkar , -fom ibland bafva fit tilhäll i colon, men oftaft uti inteftino re&o, kom-= ma döda ut med excrementerne, om jåmte Malk-pillerne, et Lavement appliceras, Ko- kat af et halft lod Sabadill-frö med 10 uns vatten til colatur af 7 uns, fom med lika mycket föt Mjölk upblandas.

En fjuk, har medelft Sabadill-frået blif. vit ifrån en 9 alnars Binnickemafk befriad fedan det Noufferfka Medlet Qagit felt.

Med den förfigtighet Hr. S. upgifvit, at nyttja Sabadill-frået, har ibland ; några hun= drade ingen blifvit ohulpen , då han oagtadt defs fkårpa, gifvit det åt fmå Barn, åt ut mårglade fjuka, fom långe haft Rödfoten, - hvars mage och tarmar måfte varit mycket kånflo-öma, utan den aldraminfta elaka pås följd; ånnu' mindre har någon dåraf fått ra- feri; fom den berömde- PLeEncK fåger: åt- minftone förmodar Hr. S. at desfa 'olyckeli-

e målfte fått det uti en ganfka for dofis.

Efter få många anftålte förfök med Sa- badill-pulvret, har Hr. S. icke allenaft fun- nit defs företråde' uti Malk- fjukdomar , utan åfven gifvit det åt dem fom tidtals varit med Fallandefot och Convulfioner befvårade, med den lyckliga päfölgd; at de blifvit fullkom- ligen 4

/

sx NY

fom tjent honom til tecken at med pulvret fortfara; til defs>den med. fjukdomen up-

hört. Hr. S. gör ånnu dageliga prof hår-

"med uti all flags Epilepfie, och upmuntrar

+

wäfven andra dårtil.

Til beftyrkande , få af det ena fom det >

andra, åro. 13 färfkildte cafus anförde; hvar- af de fom förefallit mig -måft fkiljaktige mår ga anmärkas: :

> En Soldat låg i Rötfeber, finneslös med liten och irregulair puls, famt ofta påkom-

mande epileptilke anfall -:med hedre extremi=

teternas förlaming, hvilken, oagtadt Spanfka

Flugor , retande . Lavementer och 'evacuatid='

ner af Tartaro Antimoniali, förblef icke allenaft i famma fällning, utan feck ånnu tåtare an- fall med underlifvets upfvållande : detta för- anlåt Hr.,.S: at tro honom: hafva Malkar, hvarföre :gafs honom 'en. half. drachma Saba-

dill-pulver gjordt til en bolus med Håning.

3 timmar dårefter upkaftades 3 lumbrici med mycken fem, hvilken ock vifade fig i 3 folgångar fom följde famma dag , och med

"4 uttömningar om natten medföljde en ftor

myckenhet afcarides.i Nåtta dag fants pa- tienten munter och vid fina finnen, kunde

> röra de nedre extremiteterne och de epilep= — tilke tilfålligheterne voro förfvundne. Pa- tienten feck en fådan -bolus hvar morgon

XY 3 och

RE RO KL os NBA I ligen återfålte, utan- at någon Malk vilat fig, men vål en elak och ftinkande feg fem,

>

Bä? RE DAD MER och gite "dagen at laxera, tils excrementerne - blefvo naturlige och han frilk och fund lem- nades.

”Tvånne Soldater fom i ftora bävsrönal legat 6 veckors tidi Rödfot, hvaraf de vo- ro få utmattade at de knapt kunde ur fån- gen upftå , hade, oagtadt fkårningårna med håftiga febern och tåta ftolgångarna eftergif- vit, ånnu någon långfam feber 'öfrig med ofta påkomne fMNemmiga ftolgångar , och få fnart de. njutit det ringafte geck desfe ut- tömningarne möt deras vilja, klagade tillika öfver rutten? finak' och våmjelfe, ehuru de un- der tiden beflåndigt ' nyttjat ipecacuanha och Tart. Antim, ' Når hårtil lågges, at under fjukdomen en eller annan Malk vilat fig, var "anledningen til: 'flere Mafkar ganfka ty- delig.. Den ena Soldaten gafs därföre en "half drachma Sabadill- pulver med Fenkols- Såcker och ”ChamomilEThé pådruckit hvar morgon” och $:te' dagen at laxera med Rha- Barber; Den förfta morgonen 2 timmar ef- ter intagningen, upkråktes en ftor Lumbricus med mycken flem; äfven fom han famma dag med flolgångarna mifte mycken flem och 3 fora: döda Lumbrick Detta utmattade Pa- tienten, få at han förlofvade taga vidare hår- af; men icke defs mindre öfvertaltes han

nåfta morgonen til en lika dofis, fom ock vårkade några kråknpingar , hvaraf mindre flem och en död Lumbricus ”upkom: -Håraf a

; ant

RR Jo KR 348

fant han. fig, få vål fom förfta dagen. låttad,. och förlorade nu fin rutna fmak famt med plågorna i underlifvet. . Med folgångarne denna dagen geck flem och ånnu en död Malk. Matluft infant fig och fömnen blef dårpå' följande natt roligare ån tilförene. Den 3:dje och påföljande :mornarne förorfa« kade pulvret inga kråkningar. Efter 9 das gars Intagning voro excrementerna naturliga; hvarefter Patienten tog et Infufam Chine i' 10 dagar.

A , + '

"Med den ' andra Soldaten förbölt man fis på famma fått. Förfta dagen kråktes han åfven up lefvande Malkar, den andra dagen döda , famt gaf med flolgången åtfkillige dö- da Malkar ifrån fig, och blef lika med den.

"förra, på 3 veckor aldeles återflåld och til

i; Regementet affkickad.

| j |

kh

"med 10 gr. Ref. Jalappe prep: 7:de mor- SN Y 3 bn

Et ogift 40 års Fruntimmer klagade öf- 'ver våmjelle och onaturlig hunger. Under- lifvet var fom oftaft updrifvit, och få fmårt- famt at vatten lopp henne i munnen. ' Inga Mafkar hafva dock vifat fig under det hon mot desfe plågor nyttjat mångahanda medel. Hon tog nu förfta gången en Laxer-dryck af Manna, Rhabarber och Seidlitferfalt. Sedan

7 gafs 3 Mafk-piller morgon och afton famt

$s:te morgonen en half drachma Rhabarber '

g0-

344 3 ÄN Xx

gonen geck en Binnickemalk af 11 alnar i-

från henne. I 12 dagar tog hon af Mafk- pillerna, faft hon på 3 de fifta ingen Mafk- flem förfporde. Om ”aftnarne njöts allenaft litet» Hafverfoppa under curen.

4 Ifrån den fitige Regements-Chirurgus "SEELIGER , finnes åfven en beråttelfe inrymd af innehåll: 1:0, at den Patienten han bo- tat för Binnickemafken med detta medlet (a) ånnu år ganfka frifk ; och 2:do at 2:ne Re- cräter fom dageligen haft epileptifke tilfål- len, få at de icke kunnat hyttjas til tjenft- göring, hafva blifvit aldeles botade, utan at Malkar vifat fig, dårmedelft at de dageligen tagit en half drachma Sabadillefrå i fub- Rance. (b) KAR rg ((SCcHMUCKERS vermifchte Chirurg. Schriften 3 Bard:)

ES

(a) Se andra Bandet 271, hvilken cafus har fört gifvit Hr. Ofver-General=Chirurgus SCHMUCKER anledning til fit vackra bemödande om Sabadill= fråets bruk och nyttjande,

(b) At Semen Sabadilla har mycken kraft emot in= fetter, fes noglamt af defs haftiga vårkan emot Lööfs. Man kan ock af Hr Profeffor Berciu Mat, Medica, få vål fom af Hr. GLEDITsHS UN= derfökning (Denna Veckofkr. Band. 3 p. 389) fe hvad kraftiga beftåndsdelar det åger. Det re= commenderas högeligen hos Pra&ici at med ur-= fkilning och upmårkfamhet förfökas, och at de

UR DI IG 345 Nouvsäux' Memoires'" de "PÅcademie ” de | Dijon, pour la partie des Jeiences et | arts. Premier Semeftre 1782; ; å Dix N jon 1783 in .8:0. Vv FR

Innehåller: 1:0, 'Recherches pour pers- fe&ionner la 'préparation des: couleurs ems

| ployées dans la peintare; par M:r DE MAR- VEAU: 2:0, Memoire fade la conftru&ion dun Hopital, dans jequel on détermine quel eft Je meilleur "moyen å employer pour -entre= tenir dans les Infirmeries un air pur & fa= lubre , par M:r MaAret: 3:0 , Obfervations fur la congelation de Pacide vitriolique cons

centre, par M:r DE: Morveau.: 4:0,>Table-.: des arcs femi-diurnes fous: le parallele: de Dion 4?” 19? 2 20” calculés de cinq minutes

» en cing minutes de declinaifon tant boréale quv?auftrale, 'depuis o jusqu? å 31 dégrés, par M:r RoGER. $:0, Examen des mines de ”Cuivre', appellées verd:de :montagne, bleu de montagne, et de ce qui conftitue ' leur difterence, par M:r DE Marveau: 6:0 , Mås ] moire fur Pair dégagé de la Créme de chaux & du Miniam, par. M:r Marert. :7:0, Mes moires fur les ”&clufes des canaux de Navi- Y 5 | gar

EROS AA |

föka utröna huruvida det år kraftigare emot T&= nia Cucurbitina, ån Nufferfka Medlet, fom Hrs »GozEzE påftår (fe ofvanföre p. 330) Denna nyt« tiga Recenfion hafve vi at tacka Hr. Reg. Fålt« fkårp P, F, LENNGREN för. I L: Os

346 a 3 so (

gatioh; par M:r GANTHEY. 8:0, - Obferva- tions . mineralogiques & chymiques, fur le fpat pefant & fur la maniere den retirer le barote ou terre' barotique, par M:t De Morveau. 9:0, Memoire dP”Anatomie, far les vaiffeaux, - omphälo-«mefenteriques; par : M:r CHAUssIER. 10:0, Memoire fur les pier- res biliaires, et fur Pefficacité du, mélange d?éther vitriolique et Mefprit de terébinthine dans les: coliques hépatiques , produites par ces: concretions, par M:r D?URANDE. 'Auctor anmärker. at Gallftenar äganfka fällan: finnas hos barn och ynglingar; endaft de åldrigare plågar få demv Mifsbruk'af fpiritueufa faker , felande. regler. :hos ;:Etuntimmer', fynas favor rifera deras: tilfkapande., :Men ' hårtil bidrar ger : i fynnerhet ftillafittande och "chagrins, hvarföre: ock HALLER få ofta funnit Gallfte> nar hös dem fom långe fetat i fångelle. 'Så- dane: Gallfierar kunnd långe ligga;i Gallblå- fan, utan at man har: kånning af dem, ty hvarken Gulfot eller Gallscolique kommer, om ej du&us hepaticus eller cholidocus blif- vit förftoppade. I: fjukdomensi början , och efter all liknelfe då ftenarne fånka fig ned i Gallgången , kånner man allenaft fmå retnin= går och fpasmodifka rörelfer ; federmera kla- ga de fjuke lig öfver oppresfioner, en be- fvårlig fpånning och tyngd under bröftet, — vårk , flapphet öfver magen , äckel, ftinhet,

fare eller rtutna rapningar, en haftig kom- man-

3

10 SHL RV fy [d Ne A I .

-manride' och gångande hetta, förftoppning el- er diarrhée, med ymniga okokta och bleka deje&tioner. De fjuke kånna en vårk i hög- ra hypochondrio, fom ftråcker fig långs efter falfka refbenen, ända til regio epigaftrica, el- ler til nafien, fom ock ofta utbreder lig öf= ver hela buken, hvilken i fynnerhet befvå- rar dem efter måltiden ,, och år en påföljd af.masens tryckning på lefren. Denne vårk , fom man gemenligen tar för en indigeftion, börjar 2 eller 3 timmar. efter måltiden utaf folide mat, och varar fållan långre ån en timma; den kan ock komma efter en lång abflinence från mat, men år då mindre håf- tig; och ofta fråcker fig denna vårk til högs

ra armen, hvilken I då dofnar "och värker.

'Sedän denna vårk något varat, få märker

> man ofta en lindrig gulaktig fårg i fora ös

: AA

4

;

;

i NM.

gonvråns urinen fom år eruda och blek, få långe Patienten fitter ftilla ; blir mer färgad få fart han fatiguerar fig, och blir då ofta

flolöpningarna åro bilieufa. Ofta kånnes vår- ken undér 'cartilago xiphoid: på en liten flåck, ej ftörre vån man kan täcka med tums? men. Efter någon tid, få åkommer den fjut ke, på en gång, håftiga vårkar', med en os

4 +

- utfågelig ångflan, fpånningar öfver magmun- - nen, ja ofta öfver hela underlifvet, äckel,

kråkningar, rapningar med faffransfårgad u- tine. Pullen år långfam och fammandragen, z : om

LJ

/

Je 1 Bä

tjock; grumlig, gul, med et tjockt [ediment3

Lä I

Bh&. -; vt RR INO KE

. om ej feber flöter til. Sedan desfe fympto<. mer råckt 10 eller 12 timmar, få' uphöra de, och man mårker en gul fårg frambryta i ögonen, anfigtet , bråftet eller på hela krop-

">. pen. -Deje&ionerna bli nu grå eller hvita

och flemaktiga. Hos en del kan coliquen råcka 2 til 3 dagar, ofta långre; men då har han fina remisfioner , och kommer fkof- tals igen, ånda til gulfoten' helt och-shållit förgått. : Desfe accés börjas gemenligen med ryshingar, då pullen är långfam och fam- mandragen, hvarpå hetta följer, men kråk- ningarna affladna då ej med rysningarna, och urinen år gul, ofta fvart, någon tid efter ac- céen. Om ftenarne antingen åro mjuke, eller få fmå at de ej igenftoppa du&us cho- lidocus, få kunna flere colique-accéer: å- komma, utan at: den fjuke gulnar. | Sedan nu desfe håftige coliquer gått öfver, få finna: de fjuka fig fynnerligen lindrade, endaft- be- fvårade af något embarras i bröftet eller vid magen; men efter några veckor, ibland ef- ter några dar, få återkomma plågorna, fom gemenligen förebådas genom hvita excremen- ter. Som nu denna fjukdom åtminftone i 7 början," endaft attaquerar gallgångarna, få hånder ofta at de fjuke, fedan coliquen och gulheten förgått, hafva all apparence af hål- fa, faftån de kunna i gallblåfan båra ftora flenar. Dock obferverar Baglivi at de dock gemenligen åro bleka, matta, incapable N S äl

-

/ Vv é dö ARV Ki , NM ; : j sf | | ? AT ar DO KX UR 29)

alla "flags rörelfer , mycket fallne för yrfel och fvagt hufvåd; gemenligen åro de ock utfatte” för derangerade" digeftioner, hicka,

obfiru&tion eller diarrhee) åfven fom för en douloureufe fenfibilité i högra fidan, för vVårk

vid clavicula eller fkuldrebladet i våriftra hysa |

pocondrium, eller i fåtet; vårkar alt, fom tyckes concentrera fig i högra hypochondrio,

få fnart coliquen låter fig kännas. fven

— fom man ej bör confundera den gulfot, fom

kommer af fpasmer, med den fom hårrörer

af Gallblåfe-ftenar, få bör, man ock ej mils- > taga fig på Gallblåfeftens - coliquer och för-

blanda dem med den fpasmodilka och in- flammatorifka coliquen. Sydenhams hyfteri« fka colique fkiljer fig hårif rån med det, at pulfen år hvarken frabb, ej eller ftark, atan

+ mjuk , kuken år irigrendels ganfka fenfible i

hela fini étendue, urinen! blek, tungan ren,

”extremiteterne kalla; -Inflammatorifka coli=

quen har i följe med fig en hård puls, foabb,

flark feber; Njurftens-coliquen igenkånnes af

urinens fårg och af de åtfåtjande bilieufe ups kaftningarna. Sedan Au&or utförligen afhand-

"Jat de påfölgder , fom Obfervatores funnit va=

ra af Gallblåfe-ftenar., få upfåknar han demes - del, fom Låkare föreflagit at uplöfa desfe

— COncrefioner med, men (fom dock befunnits vara utan den påfyftade vårkan , hvarföre en del de förfte Låkare, åfven VAN SWEITEN

tilfädt lig: fåfängt arbetat för” at utfnna något pås

+Å

350 2 AS CM NL

påliteligit folvens. Alcalina fixa och Volati- ' lia, Kalkvåtten , Lixivium Saponarium , ' Aci- da, åfven de måft aétivafte, hafva befun- nits vara otilråckelige. Aué&or tror Sig dock hafva påfunnit /et fåkert, af alla Låkare lån- ge efterlångtadt folvens, hvilket han redan år 1774 publicerat, fom beftår i en bland- ning af Ether Vitrioli och Spiritus Terebins thing, Detta folvens år ganfka fubtilt , gan- fka penetrant. Det fordras at det-i tarm- canalen Ikall reduceras til ångor, för at kun- .na penetrera duéus cholidocus, och dårige- nom gå til Gallblåfan, och kanfke ock at tranfadera genom fjelfva tarmarne och gall- blåfan.. - Terpentins-oljan fixerar Ether, at ban flere dagar kan ftå i et öppet kåril, u« tan at förlora lukten af Ether, och år fåles des troligt, at Ether, utan denna förening: knapt [kulle hinna til duodenum. Men ge- nom denna förening, ligger denna blandning långe i magen och de grofva tarmarna, hvil- ket kan flutas af det de fjuke beklaga fig åfver rapningar och upftötningar hela 5, 6, ja Lo och 12 timmar efter intagningen, hvil- ket för dem faller fig befvårligt. Ånnu mer, fjelfva Terpentins-oljan år ej utan vårkan på Gallftenar', efter Doé&or PoscATt har genom kokning uplöft desfe ftenar uti denna Olja, fom efter PrRistLreYs förfök abforberar ånda til 3 fjerdedelar af aör communis; och fom desfe Gallftenar innehålla mycken luft, få

kan

IN

BUR oo ät > kan ock Terpentins-oljan fullborda den lös- ning, fom genom: Ether blifvit "påbörjad. Aué&or. belkrifver fedan fåttet, huru hans me- del fkall gifvas: Sedan man förut långe brukat humedétantia & diluentia , få gifves I drachma' håraf , alla mornar, hvarpå drickes en tasfe Mjölkvafsla, eller fvag Kalf-foppa med Cichorium , eller violfyrup utblandad med rent vatten. Om denna remede echaufferar för mycket, om regio hepatis blir öm, [få fkall man Öpna ådren och låta den fjuke ba- da. Sedermera: fortfar man med medlet, alt efter fom fjukdomen fordrar. I allmån- het fordras en libra af'detta medel til'en full« ' komlig cur. Sedan alla: fymptomeér förfvun- nit, få börjar man med lindriga Laxativer. Man bör fedån fåfom préfervatif "emot fte- > "pars formérande å nyo, antaga en mild re- gime, i fynnerhet vålja Fogel, Grönfaker, > mogen Frukt, farineufa faker, diluerande drycker, fåfom Petit-lait, Åfnesmjölk , Limo- Hade, Cremor 'Tartari; Mineralvatten , åder= ' — låtningar. Au&or låfvar at i nåfta Tome

meddela de obfervationer han vidare hafver

om detta medlet. — 11. Hiftoire météo- rologique de 1782 (pour les lix premierg mois.) par M:r MARET.

a

0

Ibland et antal af vackra Academilka — Afhandlingar, fom ifrån Edinburg blifvit hem- fån=

RN |

127 dör RE IVOR

fånde af en dår för fina infigter mycket an«

fedd Svenik ung Låkare, fom 'varit vald til Prefes , af. Medicinfka Societeten dårftådes, neml: Adjunåen vid Medicinfka Faculteten i'Lund, Hr. Do&. EnGeLHARD, och af hvil= "ka defs Fader Hr. Kgl. Lif-Medicus En- GELHARD behagat ibland flere prof af heder och. ynneft gifva mig del, fynes mig för fåll- famheten af fjukdomen och defs Låknings- ordning, den de Cynanche Typho förtjäna i Vecko-Skriften för Låkare och Natur-Forfka- re följande utdrag:

Audcor år GEoRGIUS DANIEL, ÅNGLUS, fom för Doé&ors- graden förfvarat detta åm- ne. — Sjukdomen fom afhandlas år en Hals- fmårta, med få lönlige Feber-tecken,; at en- daft plågan i fvalget aldraförft mårkes af den, fom för det öfriga icke nog år upmårkfam. Strupen vårker med en ftythet dårifrån och omkring nacken, fom vore delarne bund- ne med et rep, at rörelfen däraf blir fvår

. och andedrågten tung; elak anda kåns och -

fvalget , hålft hvad mat-ftrupeh angår, får en rosartad rodnad, men fom år ojämn, eller mer och mindre fynbar , jämte fvulnad, dock ej få at andan förtages. — Når [vår anftöt kommer år andedrågten » och fvålg-gången högft fmårtfam , Bröft- och Rygg-vårken med tåpning , famt anfigtet och halfens rodnad; en brånad blir i nåmde delar och röften för- åndras, Tungan hänger ute- med BREClis

tort.

XY

Ro lCR 353 törft3. qvåfning ' hotar. Man kan fundom fe fvulten in i halfen med fårnads; Eljeft kunna desfé volågenheter förmodas af den e- laka luckten och då man befer munnen fom år Öppen. ;

> 0 På famma dag, flundom dagen. dårefa ter, fedan rodnan mårkts, börjar fvalget hvit= na, bli blekt eller afkfårgat eller fyart, fom hårrörer hvarken af några rufvor, någon Ikår« pa eller var , utan af gangreneufe fårnad.

» — odHeshet blifver lika den fom år af Vesa nerifka i Hals-får: och ger >ofta allena fjukdo=

= men tilkånna. «+ Straxt. fvålla åfven utvårtes hals och Aftrupe,. därvid: tiltager blötheten i ' ivulften lika med fjukdomen. På 4:de,dyg- nét är fvulnaden högft, fom dock år åndrin« gar underkaftat, alt hvad fom varit hvitt i

| fvalget fvartnar , då hårtil kommer fvår ans

— dedrågt ; Bröstet lyftes högt under nåsborrar«

oo, hes vidgande. Elakt var, eller ondartadt,

— fom kallas etter , ( Sanies) går ur mun och

| nåfa och fynes mångfårgade får med ftank

| och dåraf åckel. med afgång på rufvor och otåckt fem. Nårmaft nacken och under hala”

— fen fes updrefne' körtlar, fom likna Peft-bu«

lor. Hela, nacken ;och: halfen fvålla och fvals

4 2 Nio 23: åå Aut.

554 & ) OC

flut. Sådant år vanliga ”afloppet når döden följer. Dock förefalla under famma elaka utgång flere åndringar, fåfom at man andas genaft fvårt, at man aldeles icke får fvålja. Efter döden år funnit at man hos de vårft angrepne fedt gangren gå ånda nerföre luft- flrupen til Lungorna: hos de fom ej få fvåls ja, går den utföre fvalget och mat-flrupen til magen. Det illa artade waret i fåren, kan då det fåftes vid någon annan del, uphetfa denfamma, ordfaka gangren och död, hvar- på bevis anföres af en Far, fom med fit fin= ger uttog vatet på fit Barn och feck halsz plågan med 'den elaka ftanken andra dagen. Feber kommer hår lika med anfallen; eller ock förut. Sker icke "det, 'utan den påföljer eller ökes , år det fåmre. Den år eljeft fom en annan brånfjuka ( Typhus , Fe- bris Ardens) antingen lindrig eller håftiga= re eller gruflig. - Pålfen ej måtteligt tåt; ftark ; föll eller håftig, utan "då fömfjuka år går den håftigt och [mått famt' fvagt> De utvårtes linneskrafterne åro betagne, ögonen matte. Matluften minfkas efter fjäkdomens” ökning; Ackel kommer i ftållet och ofta up- kaftning, fom år FOoTHERGILS "anmärkning. Hit hörer at anflöterne Ökas om nåtterne, men om lindring fås fker det om dagen. Sinnet deltager med kroppen' i oreda och matthet.. Tecknen af! Feber vifa "fig mera » flarke och fkenbare ån vårkelige i fjelfv2 ut- odd brot-=

xo C& 357

> brottet; ”änestyagden går låt Bfver til yra

och fvagheten til” föränfjukas! Sif kommer häftigt: "qvåfning 3 "troligen mera "äfl allmän re fvaghet ; åt "af det angrepna flållets SV I TION j ka OT of no Sjukdömen hylér friittas; barn” angripas håldre ån follvåxtés håldre Qvinnor än Mås s hvarpå FOTHERGILE Citeras: > Dei 'änfaller öck"kåldr&rde til naturen ”fvage än: de ftars ke. Håraf kommer at flere ''dö före manbars hets-åren ; ån de fom efteråt angripas, uns däntagåndes de utlefvade: De: måtte fjukäos mar fom åtfölja fvaghet i detärne'; täfinna fig därjämte ; fäfom Malkäår ; Mefentetilk Feber; utför red grönfårgad afgång; äpkaltning ; äckel j ”Mmatleda, tvinfot och flere; hvärpå knapt namn förflå "af barö-kräåmpor; håroti vifas likhet bhös 'andfa djurs Når” fådane i "de åren födas illa; tråna de bort; men håls

— dlasrde då vål; blifva” de rake och frödiges

— Om öltfå fjukdomen? Cynanihe Typhus; icke > börjats förr ån eftef förta Seculi början ; och — åfver då icke på andre” flållen; ån i Euros Rv värmare Lånder ; fåfom i Spanien; vid

"Medelhafvet och i1ltaliens födra kufter', hvära Öm citeras SEVERINUS' de reconidita" aäbfcesfäum | hätura , Tå faller åf lig Tja at. örters lynne; — climaters 'varme "öck all förfvagande änleds — filng ; öfverflöd, rikedom; inflyttärde Folks — Nags myckenhet ; fråminande Folkfags mångd > Och blandåing medide gamle enfaldige; gröfs SONEN Z 2 fe

V

350 Xx I) oc KF re [eder, med andra olågenheter kunna bis ' draga til denna fjukdom och andre dylike, fom fig på fvaghet grunda; vidare bekråftas "detta dåraf, at alle mattande krämpor juft famma tid i Europa dels upkommit, dels sillar för Inbyggarenas fel, öfverflöd och maklighet fkull. — Det fåg då ut fom alle - yttre anledningar bidrogo at förbyta månni- Sko-kropps ftyrkan och böja fafte :delarnés famband med hvarandra.

At likvål i Nordifke Lånderne med fam- ma anledningar fjukdomen lindrigare yttrat ' fig, tilfkrifves redan anförde grunder , min- dre hetta i Climatet och jämnare feder.

Nårmafte ordfaken fynes bero-af hela kropps fvagheten, hålft fvalget;, inga Dies » critiei årkånnas hår.-— En del då förfta dyg- net, en del andra, fomlige tredje, äfven al4 la dagar til den fjunde åro. vådelige. De flåfte aflida- för fjerde. dygnet. Faftån man trodt dem fåkre, fom lefvat 14 dagar, hafs va dock många efter dem omkommit. — Ox fåkerheten vid. Dies critici lådar åfven vid andra Febrar och fynas desfe upkommit af en - fördom, fom HirrocraATes haft för PYTHAGO= RAs Nummer-Låra. — Åfvenfå månge Låkare förkafta dem, fom de dem antaga; -Natu- rens rörelfer binda fig ej vift til dagar.

I Prognofi viles af. det angrepne fillet, hvilka tecken dåro gode, nemligen: Sår utan. bvita fRårpnader , lindrig fvulft i foale fr

; als;

[|

LL JR OK 357 hals; ej flinkande andedrågt; någon fmak för mat; ännu qvicka ögon; fem fom fyter ur

munnen. ymnigt. Dåremot utgöras de onda mårken af matta ögon; fvulft utvärtes fom mörknar ; illa artadt och saörkt fvale; mat- leda; tung andedråckt.

Curen beftår hufvudfakeligen uti at öka kroppskrafterna och aldrig nyttja något dårs emot ftridande. Blod tros aldrig hos lefvan« de kroppar ruina, altfå ogillas återlåtning,

antingen i affigt på allmän blodtåmning eiler

för en vifs del, antingen at leda ifrån eller

at afhjelpa evacuando, revellendo, eller de-

rivando; koppning eller fkårande, antingen i det inflamerade ftållet eller eljeft, fkadar, åf- ven Iglar ochi all flags blodtömning ; Ja icke

en gång i början tjänar åderöpning, icke ky=,

lande medel, icke upkaftning. Den detta

FR RI SN re STA At SON

yrkat har icke affedt denftora fvaghet krop- pen hår lider, hvarvid naturen under kråk-

ningen (kulle fkynda til: dåden. > För wvefica-

toria fela vål icke medhållare 3; Fothbergill nåm- nes dåribland och Heredia i Noterna. Svettningar hålles af famma "grund för otjänliga; hår hålles före vara hvarken för mycket blod eller annan våt[ka, fom fyller, utan heller felar. - Alder, kropps tilftånd, tiifälligheter, bi-

draga hår alt; icke at fylla rören utan förfva- ga. Sådane åro. Barna-åren, het luft och bes — fåndige förlappande och upmjukande ordfa-

ker ,

I - t

äss om AP

ker; komma nu håttil förfök at afbåja fjäke :

dommen genom upkaftnings-medel och med afföringar , måtte afmattandet ökas, hvarföre antiphlogistica hår icke tjäna, Ab Efter: desfe. påminnelfer följer Aué&ors fått at bota denne Cyhache ”Typhus. — I mindre grad:håraf, fom i Engeland förekom- mer, äro Vin och Sockerblandningar tilråck-= liga medel. — Dårefter Soppor på Oxkjött, Kycklingar, eller Kalf;' — Deste medel öms fas til defs de icke vidare behöfvas, utan den Sjuka får taga lig vanlig mat och rörelfe, -— Kryädder af 'contrayerva med cardiaca, tjäna blott at ftårka! magen, men €j för hela kroppsfvagheten , » dårföre få de brukas fpar- famt och altid med yvinblandning ; fyror, ans tingen allena eller blandade duga icke, eme- dan ingen röta år i blodet at befaras Barn tillåtas de åtminftone ej , icke en gång i gur- gelvatten ,; fom likvål kunde tjäna de fullvåx- te, ty hos barn år» man 'ej fåker at de ju

kunna nedfvåljas. > Intet år då håruti båttre:

ån Spiritueus drick, med' Kinkina uti, ö

Då: Bad för fnygghetens fkull. vidtagas , fom kar befordra reteifen, bör det fke når betta år i luften; i kalla orter och tider bör hufvud och hals tvåttas med kalt och i håfs tigare fjukdom hufvudet ' och fkågget rakas; altfammans : för at låmna -båttre intryck för frilk luft. I heta. orter sömfes ofta fångklå- der, fönfren hållasöpnej rummet rent Ga

| SA irle

Å

AN k I

;

TM no ÖR NS

t ; + frifka "ångor förfkaffas med luktvatten och flyk- = tiga fyror. Store Rum åro båft.., Vid: högre

d grad af fjukdomen brukas ftarkt vin och fe-

Pr

dan fvettdrick:utan. upfkof; förft fparfamt och

fedan ymnigare ,' jämte opium och födande

medel. Dåraf får få mycket gifvas fom ål- der och krafter” tålas. "Man fluter äfven dår- om; af. anftöterna$ lindrande efter hand. Desfe åro öpkaftningar., innanfjuka af löfafte arten: (Nature Colliquentis), hvilka då blifva dåmpade., och" Pulfen fom varit klen och tåt , blir ftarkare och jämnare. Ånteligen in- finner fig fömn, alla förmåners förebud, fom

förut felat.

Intil defs detta årnås , fortfares med at gifva obemångt Vin hvar tredje eller fjerde tima och emellanåt visfa få droppar af Tin- åura Thebaica, åfven i fpådare åldren. Söm- nen, en Guds gåfva, bör aldrig föras utan

håldre bör den med ingifvandet af Opium befordras, til defs full vårkan dåraf årnås,

ty når efter en fömn icke alla anftöter up- hört, ökes fatfen få mycket mera, [om va- ka "efter återvunnen fömn kan för fin retelfe fkull båttre fördragas och blifva gagnelig. En lång fömn år defsutan af mera flyrkande fölgd

" och gagnar båttre. Hos: fullvåxte och mog-

ne ynglingar bör eljeft alt det undfys fom i öfrig brånfjuka förordnas, få framt icke

— mattheten år hufvudfaklig. Mofcus , kan i

fNållet för Opium vidtagas, defs gagn år icke vå Z AS | ale

j vi

|

360 ÄR I) o (|

aldeles utredd, bör dårföre nårmare utrånas. Kinkina gagnar i fjukdomens mindre grad, hålft i pulver, men icke i deco&er, ty då an- fes den [vagare, /Ether omförmåles vara mycket tjänlig , ty den vårkar fort på hela kroppen. 4 ON

För nyhetens fkull af fjäkdomen och defs fenare uptåckt år denna Låkare-ordning ftad- gad, hvars hår utarbetade afhandling Au&or underhåller åldre Låkares högre eftertanka. (a)

RozaAnp MARTIN:

(2) Denna Afhandling utmårker fig mera af Acade- milk ån praCtilk Lårdom, Ofelbart gifves en får. dan Angina gangrenofa dår hvarken åderlåtning eller något hörande fil antiphlogiftifke methoden gagnar, utan hjelpen bör fökas från vinofa, kina, bouillons och roborantia. Men denna flags hals= fjuka år icke ny, Den omtalas t. e. af HuxHAM, fe Vandermonde: Recueil Period. T. VII. Paris 1757 Pp. 240 et 321; af LieuTAUD, fe defs Spnopfis univ. Pr. Med. Amft. 1765 ps 371; af PenrRosE, fe defs Bok: A differt. on 1be Infis Gangrenous and putrid Sere Throat, Oxf. 1766 Pp. 18. 22. fq. och af PLANCHON, i Journal de Medecineé &c. T. XXXI. p, $0S. utom många flere. Ja, hela A:rs Curmethod år aldeles den famma fom finnes anförd af WiLLIAM BuCHAN i defs Domeftic Medecine ; Lond. 1772 8:o P. II. Cap, VII: En förnuftig Låkare döm-= mer altid med fåkerhet om methoden efter Pa= tientens Lifskrafter och Epidemiens art. Se p. 303,

J: EL: OpHeulus:

AS Om

OCK Sö 'Om 'Sabadill- Fröns nytta” möt niafk v ÅA. foH. TlAGSTRÖM.

År 1783 d. 8 Sept. förelkrefs Sabadill- Från åt 3:ne Barn på Politie- Barnhufet om 5, 6 och 7 års ålder, man hade-någon gång fedt malk gå ifrån dem, och de hade nu många tecken til. mafkar: ; Jag låt gåra -boli af pulvis. fem. Sabadill. 'med honing, 5: gran pulver i hvar bolus,; fomiintogs en hvar dag, 4 morgnar å rad; jag låt alla Barnen på g:te morgonen laxera med: Jalappa och Calomel; 2:ne blefvo af med. en.myckenhet Afcarides och den 3:e med flera Lumbrici. , Samma dag ordinerades åt et annat barn, CAROLINA = == 5 år gammal, 4: gran af. detta Saba- dill- pulver, med litet Fånkols » focker ,; på togs 4 morgnar å rad, den -$ laxerades åf= ven , med Calomel och Jalappa , men ingen > fort malk eller malk-flem vifte fig. Flon ha- de ej eller: :någre mafktecken, "men någre dagar förut hade en dåd Lumbricus gått. bort , hvarföre jag trodde mig hafva orfak at fupponera fera finnas, men torde kant(ke bes dragit mig. I -desfa dagar har. Jungfru J -'- on, 25 är gammal, af Convulfioner, liknande fal-

SR

nyttja dageligen en fcrupel Sabadill-frös-pul- ver blandat med Fånkols-focker. Hvar 4:de > dag iaxerades med Jalappa och Calomel , då

N: Z 5 ; en

lande-fot, på det grufveligafte plågad, börjat UI

862 + > 6 0

en myckenhet afcarides-geck bort: Jag fkall continuera med Curen och vore vift en vål- fignad fak om en få fvår ljukdom endaft med "detta medel kunde hjelpas. dj 0 Det år fåledes utan tvifvel at Sabadill- från åro' mafk-drifvande 3; om de åga vårke- ligit företråde för de förut bekante och nytt- jade malk-medel kommer an på nogare ut- rönande. Vift år det at den fift omnåmde Jungfrun utan at malk vift fig, förut brukat både Nouffer/ka medlet och femina Santonici. 'At desfa Frön långe behålla innom krop- pen fin vårkan , vifes dåraf at de drifva Afca- ridés, fom endaft i de flifta tarmarne, Colon och Reaum merendels finnas. Medlet år gan- fka fkarpt, och brånpner hela 'halfen utföre då man fmakar dårpå, bör fåledes ej utan för- figtighet nyttjas.

Utdrag af Prov. Medici i Weflerbotten Embets Beråttelfe til Kgl, Coll. Med. Dat, Umeå d,.23 Aug, 1783: a

(Fortf. A p: 257-)

= = » Enligt Landshöfdinge- Embetets order refte jag til Jockmock och Gellivare Förfam- lingar i Luleå Lappmark; under mäårknaden 1 fiftl. Febr. månad; til at underföka och bo- ta deh bland Låpp-allmögen inrotade Vene-

rika fjukkdomen. Deiina rg fkall vara kom- men

| eo CK > 363 — men från Norrige med Flytt-Lappar , fom tro> "ligen! dår blifvit fmittade af fjöfolk "och fe-

dan vid hemkomften "utfpridt henne; 'hvartil -

Lapparnes polygamilka' ofeder bidraga: Min Cur beftod i Sublimatet med tjinliga rånfan- de och utfpådande medel bitrådt; den lyc- kades emot förmodan fnart och vål, hvartil Lapparnes enfaldiga lefnadsfått och föda tro- ligen mycket bidrog; hvilken beftår endaft af Renmjölk , Renoft och får/ka Såppor af Rena

kött , utan minfla falt , furt eller Spirituofum.

Deras fymptomer voro mildare ån vanligen. De åter fom under marknaden fingo tilfålle öfs verlafta fig af Brånvin, hafva fådt vårre kånning af fjukdomen och långre dragits med honom: Sjukdomen afftannade under min därva- ro och för de frånvarande låmnades medel til Paftores, for låfvade dem riktigt anvånda; emedan många tordes ej komma til markna- den af fruktan för Kopporne, fom nu hårja= de i Gellivare. a åd Refan, fom geck til 40 mil vid pafs,

fkedde i full Lappruftning, ofta med nattlås 4

JG ger för ftåckeld i öppen fnödrifva. RS ag DAntIEL ERIK NEzéN:

Exercitationes Academica. Auth. E. SANDIFORT, Lugd: Bat. 1783«.4:0 144 p. c- VII. Tab.

År nyligen från trycket utkommen. Den 114

kan anfes fom en fortfåttning af Airs Obfer-

va= >

A

364 T& I 5 Ci

vationes' Anatomico-pathologice , och beftår af följande 8 Capitel, (af hvilka följande korta utdrag kan: gifva ungefårligt' begrep.) Cap. I. De Anchylöfi Cranii et Atlantis, innehåller e- xempel på Cranii och förfta halskotans fam- manvåszande. Cap. 2. En håndelfe dår Atlas var faftvuxen med Occiput. Cap. 3. Om fam- ma bens hopvåxande med förfta och andra halskotan.. Cap: 4. Om hufvudfkålar af ut- -mårkt ftorlek men fom likafult bibehållit van- lig tjocklek. . Cap. 5. Om en djup Sinus i bågge Offa bregmatis, utan något inåt fltåen- de af benet. Cap. 6. Om Mulklar fom fål- "Jan förekomma, af hvilka A. hår befkrifver en Anomalus Faciei, Gracillimus Oculi , Sty- Jopharyngaus alter, Cephalopharyngaus, Tho- racicus , Subclavius alter; Curvalor coccygis; Mufculas wvefica , Interfpinales cervicis fapra nvymerarii , RBettus capitis poflicus major al-= ter , Singularis in collo, Reåus lateralis ca- pitis alter , Supinator brevis alter ; Extenfor proprius digiti medii manus, Suboruralis, Pfoas zertiuss Cap. 7. afhandlar en polypartad fvulft i Uterus och inålfvornes-onaturlige låge i un- derlifvet. efter en hydrops thoracis m. ms. Cap. 8. de Charteriana editione Opp. Hipp. et Galen... De upgifne tecken , til denna för- menta dubla, men vårkeligen enkla, uplaga, åro merendels riktiga, ehuru någon. fkillnad vifar fig. ”Aucstors. bekanta Anatomilka nog- granhet vifar fig i hela vårket. Sif förekom-

mer

2 ) oo ( 365”

mer förklaring "på Tabellerne.s :(Erl. Gal, Anm. Beytr. XXXV:1783: «5 |

Bref om en förnåm Ynglings-botande från krogryggighet..och - dåraf följande lam- het i nedra delarne, från Grefvinnan ROCHECHOUART til D:r DucHAnor.

Montigny 3 10 Jouillet. '

n Min Sons häålfa båttras alla dagar. Han

?> oår nu helt allena "några ögnåbleck och med fin åldre brors ”bjelp har han gådt he-

?"la 50 famnar å rad.” Han har ingen feber ”

2 mer, men fåren åro litet ömme m. m. 2? 2 2

Detta år Hr PARCIvAL PorTts method, fom år Chirurgus vid Barth. Hofp. i London och Ledamot af K. Eng. Societeten , hvils >ken han för några år fedan:. kundgjorde.

Han bevifar at orfaken til: de barns, fvaghet, otörmögenhet.at gå och Lamhet i halfva krop- pen, nederåt; fom hafva en krökning i Rygg- raden, ligger” på fjelfva flållet. dår: vertebren år fvullen. Han. har :dårföre applicerat på

1

i

bågge fi fidor. om henne et Cauterium och dår- '

genom upretat en ftark fuppuration, hvaraf hjelpen bör våntas. Hr. FARTHER ,har på Ens: gellka utgifvit en: Afhandling 'om famma åm= ne; hvilken anmärker at Curen drar mycket : olix

f

366 om ) OT FK

olika ut: på tiden. "Han fåger, p. 37: ”Jag

har fedt dem fom; blifvit - botade på 2 els ”ler 3 månader, men jag har ock fedt dem fom behöft 2 år, af hvilken tid 3djedelar > förlupit innan man börjat mårka någon tys > delig förbåttring.”

SJR de Paris N.223 de ii Aoitie: 1783:)

Anmärkning

” Hr Potts method år omftåndeligen res tenlferad af Hr. Tope iidefs Med. Chir. Bibls Vols 8. px,311. och den år hår i Staden af flere Låkare med förmån: förfökt. Jag: har fedt ånfkelig: vårkan dåraf hos en Flicka om 6 år, fom redan fådt en, tydelig krökning i Spina, dorli,., nåft ofvanföre. vertebras lumbas res; Hon mifte i mån af ryggens krökande fmåningom luft och förmögenhet at gå." Hen- nes föråldrår hade långe förfökt de båfta frår- kande: fiedel under en fkickelig Låkares vård, men fom fjukdomen mera til- ån aftög; hon blef alt mera Cacheailk och hvärken Mines ral-vatten; eller China; eller kalla Bad ville göra gagn, beflåtö de; på mitt filfyrkande ; nyttja cabfticum Salihum ph. fv. ; flört fom en Ducat, på hvardera fidän om curväturen på ryggraden; Invärtes togs tillika Infufum Rheis ph. fv. .Sedan Suppurationen kommit i' gäng; fom uriderhölts med Cantharid- pulver, bör- jade Flickan fmåningom bättras, öch efter €n månad kunde hon åä nyo gå allena; fmår

nife ”

+

ningom' mer och | båttre ; famt är efter om- kring" et års nyttjande, 'måftadelen: aldeles reftituerad. HN 3 MON FAN . J: L. 2 Oc

Nova Ada Phyf: Med. Acad. Nat. Cur.

P. VI. andra Afdelns (Se'detta Band' pi 263:) i vårt åmne förefaller hår:

1) Hr. Ritters Förfök med blommor ;

blad och rötter, infänderade i våtfen, til at utråna deras fårg, lukt och fmak, famt hu- ru fårgen genom åttika och Alkalifkt falt ån- drås; alt i affigt at kunna håraf fota til: de- fras kraft: Han håller" fåledes före? at höita blommor åro lindrandeg gröna och blå ftår- kande , gula antifpafmodilke . och råda ftil- lande > hvarvid han dock fjelf gör öfver alt infkrånkningar och anmärkningar (a): 2) Hr. Bonz upgifver förflag til at låttare och öm- nigare. få Sal Urin; Phoöfphorus, Acida Nitri och Salis, hvilken fenare han funnit åga kraft at volatilifera Jordarter. 3) Bergs-Råd. CRELL upgifver i 5 afhandlingar , mödofamma förfök

«fil at concentrera Syran i Animalifkt fett , defs förhållande och vårklamhet på Metaller och

Me«

(a) Det vore visferligeh en! ganfka nyttig uptåckt om man: af; fårgen. fkulle kunna uta til Örters kraft och nytta. Men denna ginvåg , fom i förs fa tider åfven varit uptånkt och icke kunnat uts

a redas, lårer blifva lika mörk hådaneftör.

da ÄR RN

368. > 5 CM

Medelfalt, få vål at löfa' fomlige Metaller; fom ock at precipitera några, fom i ans dra Syror voro uplöfte, famt några Medel- falters decompofition; enkannerligen har han måttat Fett-Syran "med Alunjord, Magnefia

och Alkali minerale och fedan åter utdrifvit

den rökande fyran genom: Acidum Vitrioli. == Här förekomma ock Lefvernes-befkriffiin= gar på någre afledne Ledamöter.

WE Gel:- Anm. XXXVEI St. 1783:)

Bref til N. N. från: A. f. HaGstsöm, om Hafs-Snåckor. fundne i fkogen utom Stockholms. Norra Tull. | :

Då Tit. för et par år fedan var i Stock- holm hade jag den åran beråtta, at jag un- der mine forfkningar efter Naturalier håroms- kring, funnit uti en;fandgrop, i den få kalla- de Solna fkogen, en mångd Hafs- eller Strand- fnåckor. Jag har federmera nögare under= fökt denna faken och T:. torde ej illa upta- ga, at jag meddelar hvad jag dårom funnit. Uti fkogen utom Norr Tull mellan vågarne fom gå til Solna Kyrka och den få kallade Ulricsdahls - vågen , åro flere upgråfne fand« gropar , men desfa Snåckor finnas endaft rd den långt från Staden belågne fom år når- maft den vågen fom direåe från Torpet Lin- våfvare-gropen går til Solna-vågen, vid Solna Klockare-fluga. Lila De

I

DA

RO oo) ot & 369

-

De föras hvarken i den gropen föm år

vid Solna-vågen, ej eller i andra midt i” fkos

gen belågne , 'ehuru ej. mer ån 50 feg ifrån den vidafte och förta, dår de i ganfka for myckenhet tråffas. ;

+" Man finner nu desfa Snåck-fkal uti et jämt, knapt qvafters djupt låger, en aln til

-5 qvarter under jord-ytan. "Många fkal fitta

BER

ånne med bågge fina valvule tilfammans,

och har jag til min farmling hämtat åtfkillige, fat ej ftora exemplar, dårifrån. | De åro alla af fol-torckan och åldern calcinerade,' famt flörfta deleh ”ganfka fköra. Uti detta paralelt under jord-ytan gående

Snåck-lager finner: man åfven hopgyttrade fkif-

vige fandklimpar af ftörre och mindre ftor-

dek, blåaktig fårg och fom kånnas feta då:

"man tager dem mellan fingrarna, de falla

lått fönder och fynas måft efter rågn , famt”

åro tydelige låmningar efter de” förrutnade mafk-kråken uti Snåck>-fkalen. ; De flåfta af desfa fkal åro Cardiura edu= Je, fom ej få noga efter defs förvandling kan fes, men dår finnes åfven en Telina, kan fke Balthica, famt ehuru mer fålltynt Turbo littoreus och Mytilus edulis 3 alt vanliga Snåc- kor vid Hafs-ftranderna, men fom ej finnas uti infjöar och omöjeligen kunnat lefva på

: det torra.

Huru dårföre desfå Snåckor kunnat koms-

ma få bögt och få långt från alla nu kring. oc No 2 7 A a ligs >

oe -

370 2 I) oo Ck

liggande vatten, år en fak fom ej hör mig til at afgöra, men torde blifva nytt bevis til en timad vattu-minfkning. Hela marken rundt omkring där fandgropen år, finnes nu bevåxt med höga och gamla Tallar; låget år åfven ganfka högt öfver och ifrån nåfta vatten, fom år den lilla fjön Bruns-viken ; fom från Norr och Roflags Tullarne gå til Haga, Bra-

« helund, kring åt Ulricsdal och Alkiftan m. ms.

Den vidtberömde Profesforen i Upfala

Herr Do&or THUNnBERG har nyligen beråttat

I

mig at på de höga Polacks-backarne utom Upfala Slott finnes ;åfven calcinerade fkal af Cardium edule. | Skulle Tit. hafva fig någre flera; fålle bekante dår fådane Hafs-kråk få långt up i Jandet i den högd funnes, vore artigt blifva dårom underråttad. Nog vet jag at von

"LInné, KALm med? flera kring Hafs-ftrander-

na på högder funnit fådane Snåck-fkal ; men få långt från Hafvet torde de vara mer fållfyntes

Låkare-Grunder , til bitråde för Styres- mån och Domare, ifrån kunfkapen om Mennifkans kropp och allmänna Natur- läran ; efter Prof. och Stads-Phyfici i Leipzig D:r f. ERN. HEBENSTREITS Anthropologia Forenfisy på Svenfka

ul

ARE

; ET 2 oc NE

AN = utgifre af ROLAND MARTIN » M. D. Profesfor och Affeljor m. m. Ledamot SR Kgl. Vet. Acad. i Stockholm, famt of Kgl. Vet. och Vitt. Sålfkapet i G6- > theborg. Stockholm hos P., A. BRopIn 1783 8:o0 608 p.

Denna nyttiga Bok år nyligen från tryce

"ket utgifven. Företalet innefattar nådvåndig-"

heten af Låkare-råd för allmån "ordning och fåkerhet , famt många Lag-frågors utredning;

hvad denne Alkandlis innefattar ; hvilka hån-

delfer hår uplyfas i allmånhet; vårdet af de mbetsmån , fom hårom beförja; defs: egen-

- Skaper: och plickter.

Sjelfva Afhandlingen utgör 2 Håfvad-af: delningar. Förfla Hufvud-afdelningen innebe-

> griper Styrelfens åmnen, fom på Låkare-up-

lysningar frödjas och angår de mål hvaruti

- allmån fåkerhet böfordiäs' efter Sundhets och Naturlårans bitråde, nemligen ”förf vid ny-

— fåddas vårdande och för det dndra vid or-' > fakernas beförjande til allmån hålfa och kropps-

vålmåga , famt hvilka famma orfaker åro: För det ykdje huru medlen fkola föreflås til all=. männa hålfo-vården hvad låkedomar och Lå= kare tilhörer. För det fjerde huru allmånna —Säpmgen i et Samhålle böra förekommas och botas. För det femte, fåttet huru de fom blifvit döde nyligen eller haftigt må pröfvas

A 2:2 och

f é (

372 I II oC KR

och för vilsheten 'om lifvets råtta förluR un derfökas , til allmån fåkerhet dårvid.

Andra Hufvud-afdelningen innehåller Lags« farenhets-ämnen , fom fordra Låkares bitråde och underråttelfer , och beftår af Tre Styc- ken: Förfla Stycket utreder frågor i Borger- ; lig Lagfkipning , nemligen förfé de råttighe- : ter fom tilhöra en hafvande Qvinna i anle- ende til foftrets befredande innom moders- "fkjötet och efter födelfen, til defs lifs bibe- hållande och näring intil den tid det fjelf kan fig nåra. För det andra, laggilla fofters årkånnande. För det tredje, de råttigheter,

> hvilka tilkomma visfa åldrar eller lifstids af-

J

delningar. För det fjerde, tvetydig kropps och finnes förmåga. För det femte, Låkare arfvoden.

Andra Stycket förklarar Brottmåls hithö- rande ämnen, nemligen förf/t hvad vifsheten båruti kan angå, af en Låkares åtgård och defs betyg. För det andra, hvilka fkador i all- månhet vålla fjukdom och död, dårvid före- komma 7 underdelningar: 1:0, Om fkadors dödlighet, otvifvelaktigt eller vilkorligt3; 2:0, Barnamord och underfökning därom ; B30:3 våld och fkador fom hånda på hufvadet 3 4:0, Bröftets dödlige fkador och åkommor; 5:0 ,, Underlifvets ; 6:0, Ledamöternes; 7:0, Otjenlig Låkare- vård och anfvaret därvid. För det tredje hörer til Brottmåls-utredandet de medel fom vidtagas atutferflka fanningen,

grun-

l SÖN ' : SD AG IC) a RARE ' grundade på Naturlåra och Låkare-kundfka= > per. För det fjerde, om ädömde ftraff. För det ferate ; om anledningar til utfkuldande, | fom ifrån Låkare-grunder håtutas.

"Tredje Stycket förklarar Mål fom vid af- delig Domftol förekomma , för/t om fkål til kraftlöft Ågtenlkap ; för det andra om tvifvel-

aktigt utfeende af månnifko- fkapnad och Kön. > Boken år för Sfrigt med många högft nyttiga Anmärkningar och uplysningar för- fedd, från de nyafte uptåckter i vetenfkapen, och fårer , fom sen Hufvudbok , få vål för Jurifter fom Medici, af alla med nöjs och OyG låfas.

freknine på Svånfke Låkare för år 22830 Tredje Åfadelningen (aj

Badare = Societeten.

He JoHAn FLrytH, Societetens Ålderman och ; Kongl. Hof-Chirargus. He JAcoB TJÄDER, Biflittare. Hr. CARL GUSTAF SALOMON: | Fr. CARL GOTTFR. LEMAN. År. DANIEL LANGERMAN- ; Hr. Jon. GottueB BYTTDORPF. | Zz 4 Stockholms Stads Phyflicus år vid Socie=

tetens Examina altid på Embetes vågnar, få- fom Förman och Examinator, nårvarande; A a3 Och

örtesseaseseen a

NE

7 UEENENE (a) Se po 324.

374 A= I oo CA

Och hafva defs Lårlingar i fenare åren med berömlig flit nyttjat de i Hufvudftaden varan- de Profesforers Förelåsningar i de til deras ämne hörande ftycken, fynnerligen Anato-

mien, hvaruti en och annan gjordt utmärk-

ta framfteg.

ER RS + Således beftod hela Låkare-Corpfen,, det- fa Aro raAlR vå

SKER: Medici , enligit p. 189, 222 och 324, ”enår dårtil lågges' Hr. D:r Nirs GAHN, Praéticus i Arboga och Hr. D:r JoHAN WesTtMAN f. d. Affeffor i K. Coll. Med. 4 fedan Stads-Phylicus i Götheborg och nu lift Le&or i Wefterås, fom blifvit - föralömdere; «=S Is a NS TAO: 2:0, Chirurgi (a), enligt p. 283, når dårtil lågges de vid hvart Regemente förord- nade Reg. Fåltfkårer , fom vid pafs åro 34 fl. utom ungefårligen 60 a 80 Stads- - Chiroargi, 3 ft. Amiralitets-Chirurgi, = = = > > - famt följande: ; Hr. Kgl. Lif- Med. StAPErmoR, f. d. Reg. Fåltfkår vid Öftg. Cavalleri. ; Hr.

(a) Hre Prof. MARTIN har flere år varit Ledamot af: "Chirurgifka Societeten, hvilket fåfom tillåggning : til p. 283. not. a. anmårkes. Han år åfven Led, af Göth. Vet. och Vitt. Sållik, Hr. Kgl. Lif - Chirurgus WENnNER har ock uti Societeten: undergådt vederbörlig Examen | |

U fr

; Fy: oo rf Hr. Köl. Tif-Med.' ENGELHARDT ) Pra&icus i, Götheborg.” ”

Hr. Affeflor GERMAN, f. 1. Reg. Fålt(kår vid Weftm. Reg., Pra&icus i Wehterås. oOmkrifg VE CI: l1i4s ed UI50.

3:00, Badarne , - ek AVEL SP "Omkring 300 PHYonA pas fåledes fora

lofligen befatta fig med Läåkare-konflens ' utöf=

ning i Riket ; Oberåktiade Studiofi- Medicinz et Chirargia.

Våderleken:”och: dé måft bönkbare Sju domar” Månaderne Fulius ;'Auguftus och ' September 1783. Julias. ON D. 1. mörg. mulet, 145 gr. v. Bar: 25,74: 7 midd. ftrö-måln Tolrök , 23 gr. v "2. Moörg: klart med'röék vid horizonten, 19 gr.'v. Bar. 25;94.' midd. 28 gr. v. 3. Morg. ftrö- och röksmåln, 20 gr. Ve Bar. 24,92. midd. 203 gt. v. + 4. Solen fyntes koppar-röd i morgonftänden genom röken, 20 gr. v. Bar. 29,71. midd. fulla 30 gr. v. e. m. mulet, ä- > fkedunder, god rångfkur, 28 gt: V: 5. Morg. mulet, 19 gr. v. Bars” 25,35: "” midd:. folråk 20 gr: V: 6. Morg. mulet med litet rågn , om midds ro 10 Ste Va / A a 4 Te Morgs I

Fr

376 4 I) 6 (ok | 7. Morg. mulet och rågn, I4 gt, v. Bars: 245,16. midd. 19 Bfe Ve 8» Morgs; mulet med rågn, 13 gr. vs. Bar. (1 25946+ , midd. 151 gr. v. 9, :Morg, mulet, 11 gr, v. Bar, 25,30. midd, klart; (ID "Ef. Ve i 10; Morgs röksmulet, 14. gr. Vv. Bar. 25:97: midd. klart, 24 gt. v. | 11. Morg.:klart 'med rök, 15 gr. v.: Baron 26,01, -.midd, 26 gr, v. I2: Morg. klart med Solrök , 16 gr. v. Bar, 25,97. midd; 26 gr. Vv. 13. Klart med Solrök,; 29 gr: V. 14. Morg, klart, rökigt, 17 gr. Vv. Barom, 29,82. midd, 27 gr: Vs 15. Morg. tjock rök, 18 gr. v. Bar. 25,85» I midd. rökigt, 28 gr. vs. 16. Morg: klart med rök, 19 gr. v.. Baroms 25,88« midd. tjock Solrök , 30 gr. v. 17. Morg. klart. med;rök, 22 gr. v. Bar. 25,73. midd. 29 gr. v: åfkedunder med hagel och rågn. 18. Morg. klart med rök, 21 gt. v. Baroms 25,64. midd. mulnade; 29 gr. v : 19.. Morg. mulet, tjock rök, 18 gr. v. Bar. 255$5e midd. 22 gr. Vv 20: Mulet med rågn eftermidd. 19 gr. v. 21. Morg.s klart med firömåln, 19 gr V. Bar. 25,53. midd. rökigt, 26 gr. v 22. Morg. mulet; 18 gr... v. Barom. 25,59: midd; rökigt, 27 gr. V,

23. Morg.

ke Neo Lär BR

(ES Morg, mulet, "19 gr. v. Barom; 255550

midd, klarnade, 26 gr. Vv.

| 24. Morg. klart, 20 ör, v. Bar. 25,58+ midd,

28 gr. Vv. aft, råkigt,

25, Morg. klart, 21 gr. v. Bar, 25,60, midd,

ARV 26, Morg, klart, firömåln, 21 gr, Vv. Bar, 25,08. midd. 27 gr. vs |

27. klart, 29 gr. vs

28, Morg. klart; 23 gr. v, Barom, 25,72« midd, 30 Sr, Va

29, Morg, klart ,. 22 gr. v, Barom, 25,65+ midd, 30 gr. v. rök om aft.

30, Morg, klart, 22. gr. v, Barom, 25,54:

midd, rökigt, 31-gr, v. eftermidd. mul- nade med et par ftarka rågn[kurar och fagta åska,

31. Morg, klart , 18 gr, v, Bar, 25,31. midd,

mulet, 21 gr, v Ausuflas. .z. Morg, mulet, 13 gr. v. Batom. 25,51.

LENE

midd, 18 gr. v, mot aftonen mulet, om '

vatten farkt åfkedunder i 5 timar "med håftigt rågn,

2, Morg. mulet, 12 gr, v, Barom, 25,714+

"töcken hela dagen, midd, 17 gt. Vv. 3. Måft klart, 22 gr. v, Bar, 25,$50+

4. Morg, klart , 15 gr, v. Bar, 25,35. midd,

20 gr. Ve Atförnen mulet,

5r Morg, mulet med rågn, 13 gr, v. midd, VT I 8 V, rågnet fortfor eftermidd,

Aas 6, Morg,

378

"6;

3 ) et &

'Mortg, klart med töcken, 13 gr. v. Bar,

25,76. midd, 20: gr, Vv. nd til nat- ten, I4 or. V.

Morg. flrömulet, 15 gr. vi Båts 25575

midd: fmått rågn, 17 gr. v. Morg, klart med rök vid horiz; 16 gr. v, Bar, 24,42, midd, 20 gr. v. aftonen tjock rök, 16 "gr. v. Röken fortfor med klar himmel, 16 gr; v. Bar, 24,41,” midd; ftrömulet , 23 'gr; vå mot natten farkt rågn,

Räågn fkurtals , måft til aftonen, 20 gr: Ve "Bar, 293208 ;

Morg, ftrömulet, IA gr, Vv, Bar, 25,24

midd, 20'gfr. . ; Morg, rägnade, I4 gr, vi HUdes 18 gr v, Bar, 25,30+

"Morg, klart, 15 gt, vs Bar, 25,86. midds

20 8: Vi mot aftonen mulet, rågn med ålka om natten,

Morg, ymnigt rågn hela dagen, något ålka, 14 gr. V. Bars. 295,48. midd, 19 or: Va

Morg. klart, 15 gr Vi Barom, 25557.

midd, TI gr, Vi

16,

Are 18,

Morg, mulet, duggrågn, 14 gt: V. Bar. 25,66, midd, 17 gm Vi

Mulet: före, klart eftermidd, 21 gr. v« Morg. mulet, 16 gr, v, Barom, 25085” midd; klart; 26 gt. V+ Ad

I Je Morg,

& I oUR > 379

19, Morg, dimmå, 16 gr. v, Barom, 25,89, midd,. klart, 25 gr. Vi

20, Morg, tjock dimma, 16 gr. v. Baromd, 25,84. midd, 20 gr, v. mot natten ym-: nigt rågn, ftark åfka til midnatten,

21. Morg, half-klart , 17 gr. Vv. Bar. 255724 midd, 25 gr. Vv.

22, Morg. tjock dimma, 16 gr, v. Barom, 29,71+ midd. 24 gr, Vv, rökigt,

23. Morg, rök och dimma, 16 gr, v, Bar, 25503 + midd, mulet, 23 gr Vv

24. Mulet f. m, med litet rågn öch åfka,

; e, m, klart, 22 gr, Vv. UR

25. Morg. mulet, rågnade, 17 gr. 'v. Bar. 25,60, midd; klart, 24 gr, Vv. om nat- ten blixt utan dunder,

26, Morg, klart, 15 gr. Vv. Barom, 25,56: midd. 23 gr. v.

27, Morg, mulet, dimma, 15 gr, v, Baron

| ; 24 ,69+ hidd. 23 gr. V,

28. Morg. klart, . 16 gr. Vv. Barom, 25,694 midd, 22 gr. Vs

29, Morg, mulet; 14 gr. v« Barom, 25,73» | midd, 20 gr. v.

30. Morg, half-klart , 13 gr, v. Bar, 25,56: midd, 19 ar, Ve :

31, Mulet med rågn e, m, midd, 14 gr, v.

September. =!

I, Morg, klart med dimma, 7 gr, v, Bar. 253704 midd, 16 ar. Vv, 2, Morg,

880 2 ) oo ( 3

/

2. Morg, mulet, 12 gr. Va Barom;, 2$)58: N midd, 16. gle Ve

AR Morg. dimma, 12 gr, v. Barom, 255674

midd, .20 gr, Vv.

4. Morg, klart , 14 gr. v. Barom, 25,39, midd, Solrök, 21 gr, V.

5, Morg, mulet, 16 gr. v. Baroms 25,15+ midd, rågn;, 18 gr. Vv.

6, Morg, mulet, rågn, 14 gr. Vv. Barom,

25,16, midd, 13:.gr. Vs

7, Mulet med ymnigt rågn, f. m, men klart, 18 gr. Vv. ee. :m., Barsi24,95e

8. Morg, mulet, 13 gt. v.-Baromy 25,505$4 - midd, 16: gr, Vv:

A

O,« Morg. klart, 11 gr, v. Barom, 25,14+.

midd, mulet, 15 gr. v. eftermidd. et par farka rågn(karar.

40, Morg, mulet, rågn, 12 gr. v. Baron,

24,91+ midd, rågn, 15 gr, Ve ALMA Bar. 24,77.

11. Morg. mulet och rågn, 10 gr. v. Bing 24,86, midd, I gt. V+

: 12, Morg, klart, 10 gr. v« Barom, 25,46,

midd, 16 gr, V.

13, Morg, mulet och rågn, 14 gr, v. Bar. 25,19. midd, 17 gr, v. ev m, klart,

24, Måft klart, 16 gr: Vs a

15. Morg, mulet med rågn, 12 gr. v. Bar, 125,46, midd, half-klart, 20 gr, V.

16, Morg, mulet, hade ägnat, 16 gr. v. Bar,

25)024 midd, klart , 21 gt. V+ 17. Morg,

N

FN Vv EG

17. Morg, firömåln , 14 gt, V« Bars 25,45, midd, 17 gr, v, . |

I8+ Morg. klart; 8 gr, V4 Bar,'25,573+ middy, Mrömälig, EF. SRV 4

19. Morg. mulet, II gr. v, Barom, 25,65, midd, klart, 18 gr, v,

20, Morg, mulet, 11 gr. v. Barom, 25,60,

midd, ftråmåln, 18 gr, v.

21, Klart, morg, 15 , midd, 21 gr, v.

22. Morg, klart, 14 gr, v, Bar, 25,68, midd, IO ST. Va -

23. Morg. duggrågn, 13 gr, v. Bar. 24,65,

« midd, 16 gr. v. e, mv en rångfkur, |

24+« Morg, mulet, 13 'gr, v, Barom, 25,62,4 midd, klart, 18 gr, v, |

25+ Morg, fuktig dimma, 16 gr, v, Barom

29,06. midd, klart, 19 gr, v.

26, Morg, tunna flrömåln, 12 gr, v. Bar, 24588, midd, 18 gr, v, ; |

27. Morg, klart, 10 gr, v, Barom, 25,89, midd, 17 gr. v.

28. Strömulet , midd. 18 gr, v, Bar, 26,02,

29. Morg, tjock dimma, 11 gr, Vv. Barom,

25,95. midd. 16 gr, v.

30, Morg, klart; 12 gr, v, Barom, 253734

/ midd. 13 ar V.

Kopporne fpridde fig i Julii och Auge

mera ut » men voro" altid diftin&ta, famt föga

[Å -

i 4

38e ov NG

dödande; någon Kikhofta mårktes hår och dår. Rödfoten (a) var ock vid famma tid mer ån vanligen gångfe, dock ej af det fvå- rafte flaget. Desfe: Epidemilke fjukdomar fyntes' med Sept. minfkas och mot futet in- funno fig variola. Spurie (Svinköln eller Vat- tenkoppor); om hvilka mera framdeles. En Febris Exacerbans, hvilken efter Patienter- nes befkaffenhet var mer eller mindre fvår, fållan rötaktig, utan förbyttes, genom eva- cuantia, merendels til en typum ”Tertiane, var tåmmelig allmån i September.

NN

Eöljande håndelfe torde förtjena upmårks fSammbet.

En ung Fru, fom fjelf gaf di åt fitt lil- la fpåda barn, några månader gammalt, var fallen för obftru&tion , hvarföre hon tog Rhas barber, men fom hon faknade den vårkan hon dåraf våntade, drack hon om aftonen 6 koppar Sennets-Thé, beredt ungefärligen af I lod Sennets-blader. Hon fick dåraf rö- na en fullkomlig god vårkan. Men det fom fåftade min upmårkfamhet, var, at påföljan- de dag, vid middagstiden åkom på lilla bars

net

(a) Den hårjade vid famma tid med våldfamhet i Wermland, Elfsborgs Lån och Skåne,” enligit Prov. Med, rapporier til K. Collegiums

SUP TRA p rn i '

KI) ol 383

net en åfvermåtton håftig diarheé, fom hölt — fort hela eftermiddagen, påföljande natten,'

och råkte ånnu, då jag förmiddagen dårpå blef påkallad. I barnets ftol-öpningar vifade fig nu någon blod, hvarjämte barnet hade feber-puls med någon het hud och låg fom halfdöd. Modren var upriktig, och bekånde fin oförligtighet. Med fvalkande emullioner, och en pålåggning öfver magen af Theriak och Mulkotbalfam ; faktade fig diarrheén ges

- naft, åfven fom febern, ockvaldeles uphörde ,

få at jag federmera .ej behöfde mer, ån med lindriga Rhabarber- medel efteråt frårka

" barnets mage.

TAR

hant ej blifva rödfärgad, förr ån efter 24

Denna håndelfe vifar at kraften af Sen- nets-bladen ej hant trånga lig in i modrens

» mjölk , törrån efter 15 eller 16 timmars för-

"Topp: " "Man fer ock håraf at Sennas purge- rande egenfkap ej förftöres genom den ftar- ka åvårkan digeftions-krafterna i en: frifk

mennilkas mage dårå utöfva , utan at den" o=

Behindrat kan lépa in i bloden,' circulera dårmed tils den hinnér genom mjöikbröften.

"at affilas. Herr YounG roade fig med at på djurs mjölk anftålla förfök, för at utröna på

huru lång tid chylifcationen fker, och huru långe det kan utdraga på tiden, innan af

den njutna födan kan blifva mjölk. Således: låt han én Ko fvålta i 24 timmar ; och in-,

'gaf fedan 1. fkålpund Krapp; men mjölken

ti m=

i

884 CI E-

timmar, och vid et annat förlök , dår Koen allenaft fvålte i 12 timmar, blef mjölken ej rödfårgad förr ån efter 36 timmar, men hår kom effeåen fortare. Tiden torde förhålla fig på annat fått hos mennilkor, ån hos boflkap, innan det man förtårt hinner at blifva mjölk, fom ingått i bröften.

Dåggebarn kunna fåledes ofta blifva o< roade at Mödrarnes eller Ammornas diéts- fel, och troligit år at det oftare hånder, ån Låkarne dårom blifva underråttade, ty få Am- mor åro få upriktige, fom denna Modren vars.

Kor Je BERGIUS,

Nyheter: Hof:Chirurgus Herr JoH. HaAssersTröéM afléd d. 23 April, 43 år gammal. | Stads-Phyficus i Gefle D:r HEeENnr. ZET-

TERBERG (a) har d. 30 April undfådt nådigt >

af(ked och i hans ftålle utnåmde Kgl. Maj:t

Med. Licent. PER APELBAUM. Prov. Medicus i Wermland och Philip- SS diftrit, Kgl. Lif-Med. D:r JoH. Jac. EYVONMARK har uppå underdånigft gjord an- hållan fådt Kgl. Maj:ts nådiga affked d. 25 fiftl. Julii, och i hans ftålle år Med. Licent. Jon. DAN. LUNDMARK i nåder befordrad. (Han

(a) P. 122.

| RI oCKR 385 C Han har oöck-hos Kgl. Maj:t fedan begårt et års tjenftfrihet, under hvilken tid han års nar företaga en utlåndfk refa. )

» Fålt-Medicus. D:r Eric LInDECRANZ åt af Kgl. Coll. Med: den i Sept. utnåmd tik > Medicus Paup. för öftra. delen af Norrmalm; » och d. 15 dito af Kgl. Maj:t nådigft förord- nad at vara Prov. Medicus i Wefter- Norra lands Lån.

> Åldermäånnen för Badäre-Societeten Hrs MauLER afled d, 3 Sept. 57 år gammal.

Den 15 Sept. år Profe&orn D:r ÅND.

Ei. BArRFoTH (a) i nåder utnåmid til Anatos-

— mie Profeffor Ord. vid Kgl. Acad: i Lunds.

S. D. har Pr. Med. Affeff. D:r B. Rs Hasrt fådt Nådig tjenffrihet och hans Son, Med. Lic, Herm. R. Hast år Nådigft förs ordnad at förråtta hans Sysfa.

Den 23 Sept. år Reg. Fåltik. D:r E. Ds SALOMON befordrad til Afleffor i K. Coll. Med. | Rök Ryck KR

3 Följande i Sept. af en Pra&icus förefkrefs

ne Recept, lyfer icke fynnerligen af en Så«

— Tomonilk visdom: |

Re, Masfe pil. antilfp. Rofenttein. N:o iij. m. f. p. D. S. .Stillande pulver, at tåga et hvar tredje timma. |

SES ESS PSTEEESOEEnEN wäl

> 0 P. 212.

386 Xx I oo CC Anmårkning vid Prov. Medici D:r BJÖRN= - LUNDS Rön om en blefferad Dragon, 4 K. Vet. Acad. Nya Handl. T. I. p. 89: Ehuru Hr. Prov. Med. Affefl. D:r BjJÖrn- LUND (a) redan för tvånne år fedan upgifvit et rön om en Moufquet-kula, den han för- menar gådt tvårt igenom underlifvet, har dock ånnu ingen rättat denna hans Diagno- fis. Så fnar och lyckelig utgång fom denna patienten årfarit, år et ojåtaktigt bevis det kulan ej haft en råt dire&ion, utan genom fkåttets obliqvité, jämte hudens motftånd, har kaftat fig på fida, farit fram ikring veka lifvet, i en halfbåge, och fladnat på magen, utan at ens varit i bukhålan, eller rört något vifcus abdominales Möjeligheten och förhållandet af flika befynnerliga håndelfer har Hr. LE VACHER; redan för femton år fedan , utförligen befkrif- vit och beftyrkt, dels med en lård theorie, dels med fyra praå&ilka rön; alla. ganfka öf- vertygande, fom kunna låfas uti les Memoi- res de LD? Academie Royale de Chirurgie ; Tom. IV. pagzs 32 Jag fkall af egen årfarenbet anföra et exempel, fom åger fullkomligafte likhet med. Hr. Prov. Medici beråttelfe: Vid affairen af Corbach den 10 Julii 1760 feck Regementet Royal-Svedois en falf- ; va

(a) Se denna Veckolkr. Bande 2. Pp, 281: 28

KO NS NA EEE SA JE I oo ( 887

Va Monaflqueteri, jaft då det gjorde en halfs > Tvång, få at måfta fkåtten togo fidvårts på > tyggen, hvaräf flere fådane blefferade fördes ov til mig, fom då var Chiturgien Major vid Regementet. Ibland desfe ölyckeliga befants Lieutenant ”TinEMAN ,; af några och fjugu års ålder; föm bekommit et fkått dire&e på vån fira apophyflis transverfalis af förfta Lånd-kotan. > Ingen utgång fyntes : men en ömhet ftåm på imägen , två finger ifrån linea alba, af fammå a, gaf mig änledning , fäft haden var helt os föråndrat; mifstånka ftållet, och kåndes vårkes Jigen kulan ligga dårfådes. Sträxt förråttades Öpsling dåruppå, då er mångd af blod få frufåde til; at jag befaråde arteria epigaftricå vara öpnrad,; och fjelf ånäu den tiden ganikå bög, vågade jag ej förtfåra; utan lårmnade håldre kulati, i fanka defs motftånd kunde dåmma blådningen; få långe, til dels jag blefve' bitrådd af några åldre Camerader ; fom . ock fkedde kort därpå, då jag, til min föra undran; uttog kälan utan minfta fvårighet och

- fnart fagt kelt fårts |

N

Tor lr nn re RE

TA

Patienten förlorade” äldrig af fin muns terblet, gänlkå litet af tin matlut och fömn 5; - hade endaft liten feber; det befvåriigafte var at veka lifvet och magen voro fpånde med > Vårk; hvilket likvål dageligen få minfkades Vv åt Ciuren vär til ånda inom en månad; hvars oo på han gick ut öfver alt i Stadens N ge B bi Das

205 VR JD SR NR

; Dagen förr ån han åmnade refa til Rex gementet blef han "bjudén til middagen hos Commendanten, då Brigadier i Kgl. Franfk tjenft, nu mera hårftådes Fåltmarfkalken Hr. Baron PEHR SCHEFFER. Olyckligt-vis nådga- des Lieutenhanten blifva hemma genom Fri- feurens förfummelfe.' Upretad af den långa våntan flog han karlen vid defs ånteliga an- komft och förbittrade fig få ovanligt at han famma dag fjuknade af en Gall-feber ; fom complicerades af den då grufveligit hårjande Rödfoten, hvaraf han beklageligen afled in= nom fjorton dagar. Kulans gång underfök-= tes då, och befants hon hafva runnit endaft genom cellulofa, hvaraf denna hinna blifvit til en hands bredd förftörd , långft med vågen dår kulan farit fram, och mufclarna faftvux= ne vid huden. Rygg- och Länd-kotorne be- fannos aldeles orörde, ehuru fället, fom fagt år, var dire&e på deras apophyfes trans- verfales , fom hade bordt blifvit krosfade om ej kulan vikit undan.

Uptåckten af desfa fned-fkått , om de få få kallas, emedan de göra en half-circle, år af ftor betydenhet för Prognofis) fom i detta fallet blir ganfka förmonlig , men i det andra högft fårtviflad; den förekommer all den pinan fom utforfkandet af kulans gång medtörer, då man envifas at villa finna hen- ne gent emot defs ingång, ehuru likvål den kan ligga på et helt annat flålle, och pply-

er

a ER

fer futeligen gåtan om det underbara; at en

- kula kan flryka diametralt igenom en fådan

rymd , fom underlifvet, hvilket år få tått i- hoppackat med ådla delar, utan at fkada någon dåraf. |

Hr. General Dire&euren och Riddaren AF ACRELsS, jämte Profefforen Herr Do&or TinGstapDu förfök med en vårja, den de fluckit in på 2:ne Cadavera [amma våg fom

de tro kulan hafva tagit, vilar, at den ges

nombårat omentum minus, bakfidan af lefren,

| diapbragmatis nedra fåflen oeh de falfka ref- - benen; då desfa, til lifvet få angelågna delar ej kunnat undvikas af en vårja, fom har en

Ne

d kl CM ih 3 K

få liten yta, hålft hvad högden vidkommer , emot en kula, huru hade de kunnat fkonas' ifrån denna fenares våldsvårkan? och om de blifvit af nåmde kula genombårade , huru hade de möjeligen kunnat botas , efter den förluft af. fubftance fom altid åtföljer fkutna får? oberåknadt peritonzum, fom oundvikeligen får tvånne hål af en kulas calibre, famt de contufioner inteftina aldrig kunnat undflippa. Alla fådane undervårk förlora fitt bedrå- geliga utfeende då defs naturliga ordfak up- finnes, och har jag dåraf lårt at åtminftone tvifla på det fom ftöter allmånna begreppen, famt emotflå egna kårleken, fom föårledt få mången at tro fig hafva gjordt ovanliga ting, hvaraf flere falfka obfervationer upkommit til de lått-trognas ftörfta förundran. Ej at SR Bb2 | dets

1

390 & ) 9 ( k

detta må låmpas til Hr. Do&orn och Proy, Medici BJÖRNLUNDS berömvårda ,upfåt och grundeliga Medicinfka kunfkaper, faft han i detta fall milstagit fig i Diagnofis af et Chirs urgilkt ämne fom ej utgör hans förnåmlta yrke,

Til flut bör jag omförmåla det famma

aftion vid Corbach gaf mig et bedröfveligit

vedermåle af hvad en i underlifyet genomtrån= gande kula uträttar, uti Capitaine ELGENSTIER2. NA, fom fick et fkått litet på fidan af fpina

. dorfi (2), åfven vid vånftra förta Läåndkoten

och innär"ven par dagar dog, ehuru kulan: fadrat Xr Yt vid defs utgång genom Mulcus lus Pioas. Le

MARTINAU:

Lo

A&a Medicorum Svecicorum, feu Syllose

Obfervat. & Cafuum Rariorum in Variis

Medic. Partibus Prefertim ir. Hifloria Natu= rali, Praxi Medica & Chirurgia, Tom. I. in g:vo, innehållande 484 fidor, utom Fö- retal och 15 ft. Tabeller, år innevarande år af trycket utkommen, på Kgl. Academiens i Upfala Bokhandl. Hr. MAGNI SvEDERI förlag.

É ÅAns

-

(3) Hade icke kulan tagit en fned diret&tion på Hr,

BjörnLunDs patient, fom juft fårade huden "lika få |

nåra ryggraden , få hade ock utgången ofelbart 7 blifyit lika olycklig,

6

; I» oo Ck 391 Åndamålet af detta arbetet år, at dels . omtrycka Svenfka Låkares redan utgifne Skrif- ter, dels ock införa dem, fom icke blifvit tryckte, men förtjenå at ifrån glörmikan 'be- frias. Om affåttning "vinnes utkommer årli- gen eh Tome, altid beledfagad med 2:ne Biographier, den ena öfver någon Svenfk Hi- floricus Naturalis,)' den andra öfver någon Pra&ticus. Denna Tomen börjar med Herr Vv. LInnés och v. ROSENnstTEINS. Arbetet år fördelt i 2:ne afdelningar:

-

Se&io 1, eller Hifloria Naturalis och 2:da

eller Meédico-Chirurgica. i , Afhandlingarne, utgifne af förfarne Lå-

kare och lärde Mån, behöfva icke annat be.

vis på "fitt- värde. I förra Afhandlingen finnas flere nya ups

tåckter i Natural-Hiftorien, hvilka för Vet= -

tenikapens Ållkare låra vara: fynnerligen vål- komne. : De Species, få vål af Orter fom Infe&er , hvilka befkrifvas, åro til en ftor

del i koppar vål aftagne: En omftåndighet fom " gör arbetet både prydeligt och mera gagnande.

Den fednare Afdelningen år egenteligen

- för dem fom :hafva at fysfla med in= och ut- vårtes Sjukdomar. "Bågge finna hår åmnen,

vårde deras upmårkfamhet. En ftor del åro Cafus , och om många förut åro tryckte, och

— fåledes redan kånde, finnes nu alt på et ftål- de; Arbetet år beqvåmligare för dem fom

Bb4A fam.

4

[5

VR Id

392 KR I 6 (

famlat, och nyttigt för dem fom icke dårtil haft tilfålle. |

Rummet tillåter icke någon vidlöftig re- cenflion ; den fkulle ; då kortheten måtte i akt tagas, utom defs blifva ofullkomlig.

Låfaren torde dårföre åtnöja fig med en förteckning på de åmnen fom hår afhandlas, De åro i förra Se&ion: Prothea, af Hr. Pr, C. P; THUNBERG (a). Oxalis, af den fam- ma. Lavandula , af Hr. Pr. C, Linné. Gar- denia, af Hr. P, THUNBERG. Methodus Mus fcorum ilafirata , af Hr. P: C. A: LInné (b). Nova Plantarum Genera, och Nova Infeélo» rum Species af Hr. Pr. THUNBERG:

I den fednare: Sphacelus Cruris, af Hr. Pr. SiDRÉN, Morbus Spafmodicus Convulfivus Epidernicus (c), af Hr. Pr. RosenBLapD i Lunds. Denna fvåra fjukdom var gångfe i Elfsborgs Lån åren 1745 och 46, och Hr. Pr. lårer vara den förfte bland Svenfka Låkare, fom . låmnat ofs defs befkrifning. Ofléo-Steatomas tis Hiflorie due, af Hr. Pr. Murrar. Cal- culi in Ventriculo bumano invent. De Cals culis biliefis, bågge af frarml. Hr. Pr. HAR- MENS i Lund. Cafus Pleuritici , cum metu pleuropneumaonia , af framl, Hr. Arch. v. Ros SENSTEIN. De Nuce Vomica , af Hr. Pr. Six

DRÉN;,

C2) Denna Veckofkr. Barid, II. p, IIO. Cb) Ibidem p, 109. : (c) Raphania L.

I oCK > 393 DPRÉN. Cafus Hamorboidalis , af Hr. Pr. Mur- RAY. De fenfbilitate osfium morbofa af den famma. Cafus Hydropis pericardii folitarij, af Hr. Pr. Siprén. Cafus Pedarthrocaces af Hr, Stads-Phyficus C. TRENDELENBURG. ÅLur &katio Sping Dorfi aqva frigida Curata, at Hr. Pr. Murray. Empyevmatis felix per Methaflafin folutio, af Hr. Pr. ROSENBLAD, Obfervationes de Aere & Morbis Epidemicis ån Dalecarlia Svecorum ab initio An. ME TORN ad finem A. 1773, af Hr. Pr. Med. Affeff. Brom. = Paracentifis Cyflidis Urinaria , at

- Hr. Pr. MURRAY,

— Societé- Royal de Medicine i Paris, hölt

d. 26 Aug. 1783 en publique Samman- komft; hvareft företogos följande:

I) Soc. hade i Sammankomften d. 27

Aug. 1782 utfåft en belåning af 200 Livr.

för den fom båft utredde huruvida af fåkra Rön kunde vifas at Skörbjugg år fmittofam?

Af de infånde Svar funnos nu 2 vårdis

ge belöning och fkulle fåledes dela den ut-

-fatte famman. Det ena var infåndt af Herr G. GoGveLIN, Med. D:r från Moncontour i

. Bretagne; hvilken redan 1781 fådt af Soc. en belöning för upgift om Skörbjugs botan-

, Bb $ / de.

$

394 TOLKA NR de. Det andra var från Hr: BouGourD, Med, & Chir. D:r i St. Malo.

Accesfit tildömdes en Anonym fkrift med Devis: JEzritudinem eff contagiofam cognofces ex genere smorbi et ex iis qvaå feqvuntur. Erac,

Om Skörbjug år en hetfig” fjukdom har varit ämne, til mångasupmårkfamhet, af hvil- ka fomlige trodt det vara fjukdomens effen- tielle egen/kap, andre defs fymptom och en inblandning af putrid soch malign feber. Hr, GosveLnin har mycket underfökt denna frågas. Hr. BouGourEDp har åter måft talt om den : Chronifka Skörbjuggen efter en mångårig års farenhet. |

Societeten anhåller at denna fråga må ytterligare noga granfkas och afgöras , famt ut- låfvar belöning för de båfta afhandlingar dårom,

HH) Som Societ; förnåmligaft arbetar på Farfoters utrönande och dårföre utdelar be- löning, har Hon denna gången i detta ämne utdelt 6 belöningar, hvardera beftående i en Jetton af Guld.

0 Den T:fla, til Hr. BARRERE från Mont. Louis i Rouffillon , för en afhandling om den år 1791 hårjande Frifelfebren. | ; Den 2:dra , til Hr. Baumes från -Lunel i Langvedoc, för en 1781 hårjande Bilibs. Rötfeber. Den 3:dje, til Hr. Girop i Befancon, för en Farfot öm 1779 härjade i ä. Us

BE

— dock ej af alla hithdrande Örter; utan alenaft

2 2 DICK | 395 = Den A:de, til Hr. BöurfeY från Argen- ton, för 5 vål fkrefne afhandlingar om: Far-

jake åren 1778 - 1782. Den Ste, til Hr. ComPAnvo den yngre:

"från Ceret i Rouffil!on, för belkrifning om en 1782 i Arles hänjabele” Biliös Feber. 7

Den 6:te, til Hr. re Jau från Phalzbourg i Elfas, för en afhandling om Pleuro-Pney= >

.monie fom hårfkade 1780: 2

III) Som orters låge har mycken vårkan

på inbyggarnes hålla, har ock Societeten för

afhandlingar i detta ämne utdelt 3 prifer, af , en Jetton i Guld hvardera:

1:0, Til Hr: CAstARA, Kgl. Chirurgus och Hr Percy, Med. och ”Cbir. D:r, Rega Fåltfk. vid Berrys Drag. Reg., för en Topo- graphifk Medicinfk belkrifning Öfver Lunewille.

- 2:0, Til Hr. Diperot ,' Med. D:r i Res

- miremot, för en dylik öfver Schveits och | nårliggande orter , ehuru hår förekomma mins

dre Medicinfke anmärkningar ån i de andre, 3:0, Til Hr. DAriuc, för et Supplement

« tildefs fenaft utgifne belkrifning om Provence,

IV) Som Soc. icke fådt något nåjaktigt ”

Svar på defs d. 28 Aug. 1781 föreftålte Frå-

ga, (för hvilken af. Mad: Ile GvERIN gifvit fond til belöning) få framfålles den ytterlis gare på följande fått: Af hvad natur åro de Antifcorbutifke örter. fom tagas af Crucifera3 bevift genom en noga. Chemifk underfökning ,

af

y

396 Be AC TR

ef 2 eller 3, t. e. Cochlearia, Krasfe och Pep- paerot? Belöningen blir en Medaille af 300 Livr. fom "kommer at utdelas Faftlagstiden 1785 och afhandlingarne böra vara infånde innom d. 1 Jan. famma år.

V) Til århållande af den belöning om 600 Livr. fom Konungen beviljat , begåres: at upgifva Kinabarkens förmoner och olågen- heter, når den nyttjas i allahanda flags re- mitterande Febrar.

Som desfe Febrar fes vara få nåra'

flågt med de Intermitterande, vil Soc. veta af årfarenheten om ftora dofes utmårkt fig an- tingen för nytta eller fkada; i hvilka tilfållen man ej bör gifva ftora dofes, m. m. Prifet utdelas på Ludvigs-Feften 1785 och afhand- lingarne böra vara infånde innom d. 1 Maij famma år. ;

VI) För Bofkaps-fjukdpmar har Societ. belönt en afhandling af Hr. HuzARD, boen- de i Paris, med en Medaille i Silfver af li- ka florlek med de i Guld.

VI) Soc. anmodar Medici och Chirurgi at underråtta henne om de gångfe Farfoter, hvarom et fårfkilt Program kommer at utfår- das, hvilket Soc. vil med fårfkilte belbnin= gar årkänna. Åfven fom VIII) afhandlingar om Våderleken , Orters låge, Hålfovatten och Bolkaps-fjukdomars. |

Til at vårdigt kunna upfylla desfe åns damål,; har en af Soc. Ledamöter vite en

(VÄ ums

SA 2 ER

I EE TER

fumma af 3000 Livres, och Priferne utde- las år 1786, med vilkor at afhandlingarne innehålla: en oafbruten obfervation, intil den tiden, på våderlek och hårfkande fjuk- domar, antingen enfkilte på en vifs ort, el- ker mera vidftråckte i en hel Province och hvad regime och låkemedel dårvid gjordt båfta nytta.

Alt "detta bör infåndas til Societetens Secreterare Hr. VIcQ-D Azyr. |

Sedan uplåftes-Åreminnen öfver afledne Ledamöter, nemligen Hr. HARMANT, Prefi- dent i Kgl. Coll. Med. i Nancy; Hr. Burz , TET, Chirurgus i Etampes, Led. af Chirargs Acad. ; och Hr. pu Rieert, Medicus i Mans.

Dårefter föredrogs et Rön af Herr pe LaAssoneE, Fadren, och Hr. CORNETTE , Om et nytt fått at med ringa koftnad och fort göra Extr. Opii genom digeftion, och defg vårkan jämförd med det vanliga Extr. Opii Å fom fordrar 6 månaders digeftion.

Hr. Vico-DAzyR flutade Sammankoms- fien med et Åreminne öfver Hr. PRInGLe.

(Journ. de Paris N:o 243. 31 Aott 1783.)

fs

I fållet för Biy , til at fylla ibålige och Carierade tånder, men hvaraf de ofta blifva förlorade, har en Dentift i Paris, Herr Le

ROV

398 Ä I oo CR

ROY DE LA FAUDIGUERE, funnit mycket wars

åktigare för den fkadade tanden at fylla hen=

He med Gald ; hvarom åberopas flere Deris

tifters och Patienters vittnesbörd: ; (Ibidem,; N:o 245. le 2 Sept. 1783:)

Medicinfka Faculteten i Paris höll ex pus > blique Sammankomfl d. 1 Sept. 17835 til at utdela de Belbningar fom defs fråml. Ledamot Hr. MALovIin , Ledcur et Prof. en Medicine au College SR

m. m. fliftat.

Förfta Prifen var för en afhåndling om - Rachitis; den andra för er dylik om Barns Convulfioner och den tredje om Sjukdomar benens mårg; men fom ingendera af de inlånde Svaren: var nöjaktigt, utftåiteg desfle Frågor til nåfta är 1784 ä nyo; med förs dublade belöningar.

— Faculteten utfåfte dårefter en belåning för en afhandling om Aspbhixie; fom kommer at utdelas 1785.

Sedan Åreminnen "öfver fråmföllän Les damöter blifvit uplåfte, flutade Hr. SiIGAULT Sammankomften med en afhandling om den. öldågenhbet; fom följer på Nafvelfirångens af= Skårande innan Modren blifvit förlöft.

(Ibidem, N:o.250. le 7 Sept; 1783:

Uta

'Iafte Ynglingar, fom med utmårkt fnille gjorde

OC FSC AN

Utdrag af et Bref från Hr. Reg. Fålt/k. KELLMAN, om defs i AMERICA vi - Jtande Son, Hr. Gust. KELLMAN , til

Hr. Pr: R. MARTIN. t

= == Oförmodat har jag nyligen. fådt bref från min k. Son; daterat Cap Francois på Hifpaniola af d. 18 Febr. d. å: (1783)«< Han var då vid hålfån och :fkrifver: 2? Jag flyger nu fom biet från den ena blomman ”til den andra; min vandring år ej ånnu

Va

» Påfyer, fom fkulle känfke råcka långe om 2 d

? ej min fkyldighet fordrade at lyda mine ks

? Föråldrars åftundan; Man bar fökt på alt

? fått fåfta mig i America; få vål från Uni- ? verlitetet i Philadelphia fom i Cambridge vid 35 Boflon har jag haft flere tilbud at blifva ? Botanices Profefllors Til at vifa min års. ?? kånfla -hölt jag, på förre fållet, Förelåsnin= ? gar , filtls fommar ; i Botaniquen, de förfta "i denna Verlds-del; hvilket glorierar mig, ? fom det fkolat glådt vär fordhd: Arch. vs ?? LInné; man bevifte mig all uptånkelig höfs lighet, då en af de öfrige Med: Profeff: ”? gjorde en Jång recenfion, i deras lårda Mas ”gazin af min Inttådes-Oration; om Menf/R= ?” lige Snillets Uphof; Framftez och Grånfor.?”, == + Jag bar ej kunnat underlåta detta Hrs

Pr. tilkånna gifva, Tåfom min Sons == = i Tilldggnings NA Hr. GusT. KELLMAN år en af våre fnåla

lig

LU

400 ZI ol KR

fig bekant både med de lårde och lefvande Språken, famt under vår Anatomifke Reftau- rator lagt den folide grund i Anatomie, Phy- fiologie, m. m. jämte andre nyttige delar af Låkarekonften , fom bereder honom ofelbart én lycklig, kanfke lyfande, framtid. På Ks. Lazarettet i Stockholm , har han ock tillåm-- pat line kunfkaper, få vål vid den Invårtes fom Utvårtes fjukvårderf, och kan jag för egen del ej underlåta gifva honom detta of fenteliga vittnesbörd. Ers | J: L. OpHELIUS.

De på K. Lazarettet til inråttande Lou- lais Sångarne, (fe p. 240.) åro från och med d. I fiftl. OA. af K. Dire&ion i gång fatte, få at dårftådes nu 44 Sångar dageligen åro för uflingar at tilgå, oberåknade flere Extra Rum:

Til den p. 40 om en föregifven Dzmo« no-Maniaca införde beråttelfen, kan jag nu gifva följande flut-uplysning: Pigan hölts un- der förnuftig tillyn från d. 24 Dec: 1782 til medium af fiftl. Sept. månad, då hon för Hans Exe. Ofv. Ståth. m. m. Baron SPARRE frivilligt och oagtadt fin oförnuftige Faders genfågelfe , bekånde at alt varit af henne fjelf- gjordt, i affigt, at fom hon mårkt Fadren; vid hennes, under ondfka och arghet åkom-

ne |

i. 2) PO CTR 401 fe Convulfionet, förfkråckas och uttyda dem för den Ondes vårkningar, har hon dem ef- terapat når hoh få behagat, på det hon måts te underhålla denna Fadrens vidfkeppliga "tåddhoga, hvilken gjorde honom fögelig i 'upförande och förtog håhs fordna hårdhet; 'hvaräti hön blifvit hulpen och flyrkt af en liderlig Tegelflagare, Upbman, med hvilken hon lefvat i et nog nåra förtroende: .

> Sedan år hon blefven intagen i Danviks Hofpitalet, i Fribréd , dår hon lefver ftilla och

— SEESESSINPOEe

Od Anecdots ,

I många Catholfka Stater år hvart G:te

> eller 7:de barh, fom födés,; oåkta3 dåremot

år i Chur-Brandenburg endaft hvart 19:de (a):

Ten vils Cathollk Hufvudftad (b) föddes 1780;

1357 barn, af hvilka 1102 voro oåkta ; och

i en af Stadens Föffämlingar föddes 71 o« åkta och I åkta barns | ;

( Gött. Anz. St. 83 för år 1783:) Kangéårel Je,

På denna Veckolkrift emottages för 25 ark,

Ferite Bandet, Prenumeration med 24 Ikills

NN 0 Ce 10 btom

j (ä) På Svenfka Landsbygden år endaft hvart 5o:de

—— bBärp oåkta; Se K. Vet, Åc. Handl. Vol. XXX:

HÖ 1 Stockholm föddes) 1782 hvart G:te eller 7:de ' oåktas Se ofranföre ps 187: )

402 Xx) od X

utom Titulblad och Regifter; hvilket Band

med nåfta års början kommer at utgifvas, få fort 3 eller 4 ark åro fårdiges Hr. All. Preirs FER har benågit behagat fortfara med förla= get och med famlandet af åmnen förfares på vanligt fått; til bidragande; hvaraf man förmodar at flere nitifke Låkare torde bidra- ga (a). Stockholm d. 20 Ofob. 1783.

J: L. ODpHELIUSe

Förteckning på de 1 detta Band in- förde åmnen. Förteckning på Svenfke Tåkare vid bör- — Ps

jan af-året 1783 >= Rn Ni Is Beråttelfe .om et hemligt Kråftmedel 6. ÅminnelfesTal öfver Prof. Kam, af J:-

L. ÖDHELIUS ; reCy = = - 13. Beråttelfe om Luftlyra indragen i Lun-

gorne, af P. Ja BEerGius - > 11658 Förfök med Metallers fatvanklinga at avi

H. GAHN, Tec, e 204

Våderleken och. de måft gångbara Sjuk domar 4:de Qvarts. 1782 - 30. Tal om visfa fvårigheter i Chemien, af

GusT. V. ENGESTRÖM , rec, = = 37: Föregifven Demono-Manie = .- « 40:e

(Utur K. Coll; Med, Fland) XA

(a) Tredje och Fjerde Bandet finnes i Rn til köps för famma pris.

| ; |

OCR do MES RNE «> Pag. Experimenter med: dödfödde barns rec:; 49. Atmårkning dårvid ; af: J; L: ODHELIUS: 4267 Njur-Sten förrn dådat- med Slag och Ifehus — + «i resaf C: Fö Vu SCHULTZENHEIM = 946 De Sjuke ; m. .m. vid K; Lazarettet un- > sider 30 år; af JL OpHiniug > ss Förlök til et nytt Låröfyftem i Jorde= > konften, tecenlion + > = , Of:

Bref om -Stockholmfka Rhabarber-plari-

of tågen, af. Pi Je BerGivs åren ÖA ÖreLis nyafte uptåckter i Chemien 43:

$ och 6 Deleti, recenfion : = 80: i782 års allmånna Snäufsfeber; rec. = Bås Skadeliga ångors 'förbåttring , rec. = — 86: Philoföphs ”Transa&tions ; 1781, fet: > 87: Utdrag af Prov. Med: Embets-beråttelfer. = 00 för år 1782; af J: REFTELIUS .s 03: Våderleken och gångbara Sjukdomar i:fta .

Qvarts 1785 s s = 1003

| Linnäi Matéria Medica eds 4 tecs > 106: Prof: Cameers Åfhandling öm Ouräns

CÅ

"- Outang; Rhinocefös ri. m., recs 109; Differtation om Gikt och Spatfyra; recs III: K; Vet; Acäds Nyå Hands Ts IL 4:de /

ja a Qvärts ; recenfion = = s s 113: |

Nyheter fe AA RE ERE Br RARE (AN lr Se Oculiftefrre CAsAMATTA och Simons Os

| perations-fått, recenlion = « 124

drön Vs HörscH Arcana, rec: > a = 126s

Ada HÖ CAM

404 ÄR ) ol &

Pag,

CAMPER om bot för haltande barn; rec. å

Anmårkning dårvid, af A. J. HAGSTRÖM I30, > Beråttelfe om 4 barn, födde i en barn-

lång, af P. J. BErRGIus = oo» > I3TI:

WarTtErRs Tabule Nérvorum, rec. = 133. Bockrs beråttelle om en Bernftens-Gruf-

va i Preuffen, recenlion = = 136. Medicamenter för. Krono-laftdragare , af

L. HjoRZBERG, fec, — » - 8 EB. Låkare-arfvode - - 138: Tvånne Medicinfka Calus , af P. EF. > oOLENGRÖN = 139:

Beråttelfe om de til | Sverige okbrs Ocu- liter på 30 år, af J.L. OpHErius 146: För[ök til Teckning utaf en afliden Vån, (K. Lifmed. og af CARL RIBBEN - 2 - 192. Afhandling om Gikt, recs = a 159. Afhandling om Benfjukdomar, af Prof. N MARTIN, recenfion - - 197. Differt. om Viola Tricolor. , rec: > 163. BirGuers Förfök om Rödfot och Rötfe- ber, recenlion = >= - 165. Beråttelfe om en hårjande Dragfjuka, rec. 166. Om drunknades ödning i Paris 17985

recenlion å 1606 K. Vet. Acad. Nya Handl. T. IV, per Qvart., recenlion - = ht 1706

Åreminne öfver Arch. LInnaus upreft i Skottland = «= a «> > 1740 | Jour«

SE 405 7 | : Pag, Journal. Öfver Start-Operatiöner, af J. Ci > > SÖDHELIUS . - "00 176. Beråttelfe . om förfök sjörde i Paris til " fmutshålors rening, recenf. 186. Föddevoch döde i Stockholm: 1782 187: Förteckning på Svenfke Låkare 17834 fortlåttning = or - 189: CK, Fr: Vet, Acad, premier til utrönande af Handtvårkares fjukdomar, Tec, 190: Bref om Pr, C, v. LInnés utlånfka Refa 193, CrEiL; die Neufte Entd, in der SN mie- VIL Th,, rec, — - : MurrAY, Befchreibung Nenver und ln

pflantzen, reco - - 2094 Nyheter - . 210: Förteckning. på Stedie Kåkdes 1783,

fortfåttning = s ADA

Bref om PrRIcEs Guldmakösi (6 Ps 20):213, SPAKRMANS Refa til Cap 'de bonne Eee + 7

2

; fperance m,. m.; rec, = "= 2I4e Creu , Neufte Entd, &c, pi & IX: Th. , recenflion i >> = - 2164

' Förteckning på Sv, Låkare 1783, fortf, 222, Våderleken och gångbara Sjukdomar 2:dra SER Qvart, 1783 eo je or + 228; , Beråttelfe om H, K,' H, Kron-Prinfens Koppympning =; = 235.

> Dito om K-:Maj:ts olyckliga ”Arbialt pe

—— Pbhilof, Trahsa&, 1782, rec, = | S Prov, Med, Embets-beråttelfer (fortf, ) 245. i Cc3 j Kgl,

406 SEGE | Pag, Kel, Vet, Acad, Nya Handl,:2:dra Qv, 14 117833 recenfon » = = : sulittgO025 74 Rappört om Eleårifit, vårkan i nervglle

Sjukdomar, rec, . = = 112590 Nova Acta Phyf, Med; Achdb Nat, Cur, Vi vij, recenfion = ie ängs 2038

Henssiers Gefch, der Luftfeuche, tec, 264, Anmårkning dårvid, af J. EL, OpHerius 267, Anveisfung zum Zahn Ausziehung 3; rec: :270, Verbefflerte zubereitung des: Acidi Tar= taril”cryftalli, .vecsi 20 os 27 Nya Låkemedel. = set os om si 02750 Journal öfver Starr-Operationer, (fortf.) 2764 Förteckning på Sv, Låkare 1783., (fortfi) 283, Medical Anecdotes &c, om Bader, reg, 2854 Förlåfte på Publ. Accouch, Hufet 1782-3+ 286, Bref om en befynnerlig Sten:ypormilan 3 recenlion = «= = (002874 'K, Collegii Med, Svar om Tenkårl och «= cförtente Kårls hållofamhet => :"288+ Om Afthma Spafmodicurh, rec,' = 299, Refa til Oft- Indien- och China af Sons NERAT , 'recenlion = fe 0-0 13014 BUFFONS Mineral-Syftem,; reC. = > ibid: En fvår Angina i Paris= = = or 13034 Mantifla Ed; 4: Mat,' Med, LInnzr (fe P.- 180): feC, =; sr soo 3040 Opii ”vårkan i venerilke Sår; af Ja Tr i IS ODHELIUS - - > ON om 30082 . Sal Glauberi »håmtat ur alka, réc. = 307: | ; Förs

'

- PRI AD S 5 j I «4 ä | | Pag, Förflag til drunknådes hjelp ; recs = 3096 Remarks on Ophtalmy &c:, tec; = — 3I0: Anmårkningar dårvid af A, J. HAGSTRÖM Stoch J. LL, ODHELIUS =. oo. | 320, T: äl om”jämförelfe med Naturen i Che- | milkaå underf, &c, af J: GG War ' -SELERIOS j [reckaNa 16 Re RN 322 Fört. på Sv: Låkare 1783, tillåggning 2046 Caäfus Medico-Legalis , af Is, SVENSSON 3259.+ | Verfach einer. Natörgelch. der eingevei- de Wurmer; von Gmze, rec, 327. Utdrag af Pr: Arms Emb, -berått, "= -333> Dito af Bruns-Intend; Lena = = 3344 Medel ät förekomma Barnamord, rec, 335. NyttiLaxer-Salt från Spanien, af Ky Coll, 20 Med, Handlingar” a => 3354 Pra&tirke: anmårkningar om Sabadillfiööts P0cvårkan mot Mafkar; rec, = = 337, Nouvezux Memoires dz -PAcad, de NR EROPSon fi recenfion, ", + Cynäånche Typhus, diffvAcad, ås Dåniel,

recenfion ee ss - om cd

Om Sabadill-fråets nytta mot Matig af

A, J. HaGstrÖm = = + 3616 Utdrag af Pr, Med, Embets Yberåttelfö | från Wefterbotten » = = = 362, Exercit, Acad, E, SANDIFORT , rec. 363. Bref om en förnåm Ynglings bot för - krokryggighet, TECH kan SAR en Anmärkning «= «= sie om =: 366. FL C C 4 No9z 4

"498 & Po CC

Pag, Nova A&a Med, Phyf. Ace N; Os Pad ör. VIII ; recenfion", =: = = 1» 1 307 Bref från A, J: HAGSTRÖM, om Hafs- | Snåckor fundne vid Norr Tull 368) Låkare Grunder til bitråde för Styresmån och Domare &c,, af R, MARTIN 3704 Fört, på Sv. Låkare för 1783, (futet) 373. Våderleken och gångbara Sjukdomar 3:e Qvart,. 1783 - ev lab 379: Praéåtifk obfervation om Senna, af Ps o. ; J; BeRrRGIUS - = - - e --3824 Nyheter = = > 384: Anmåirkning vid Pr, Med. Dir. BJÖRN- i LUNDS RÖn om en blefferad Dras gong saf! MARTINAU;: eli) de7-mvn 380: Acta Med, Svecicar,, rec; =) BAMBI Prisikrifter' i Societé Royal de Medecine 393: Dito i Medicinfka Faculteteten i Paris 398, Bref til Prof, MARTIN om Herr GusTty KELLMAN om 87 mere r03994 Slutelige Anmårkningar = = om = 4004

)

SH [ROTEN | | 20 JUN 29 |

NA ATURAL 6 HIS

Re.

Rezgifte r öfver | Fjerde Bande:

ÅA.

Academie, K, Franlka Vet," Dels Prisfrågor ,

| P. I90. . |

mpjel or Ke Svenfka' Vet, Defs utlånfka Les

SN vw damöter valde 1782, I19,

utan i dess Handl recenf., 113, 170, 257+

Aecouch; Hufet publiqae , 286, 333,4 1 |

= = = konften, ny Låro-Syftem ;: 61,

Acidum, herbarum, år effentialiter lika STIG 219,

= = pingve, hökddg 88. (Se Syra.) Å

Kort planta cryft;, defs berednings-fått. förbåttrat,: 271, a

ACREL (JOH, GUST;,) Adj, i Upfala, 189.

» + = (OLOF AF) Gen, Dir, och "Rida.

Umom,, 4556; 182, 183, 387.

; ÅDANSON, (Fr, Hiftoric;: Nat,):: 200,

oder Fixus, 38, 221, 202, 2493 3227 3230 (Se Luft-Syra.)

f/Ether ; 360, defs kraft at löfa Gallftenar, 3500

ör defs vårde , 39;

LLAMAND (Holl. fkllorio, Nat;) 2014 |

ALM ( JACOB) -Profeffory'3 , 333+

— Alftonfke medlet mot malkar ; 331, Nie

Alan, dels vårkan i angina, 3034") =

3 X 5 PEN

SLI

; « — -Regifter. ANDERSON CP Med. Medh, ) 99.

Anafarca, anmärkning, 97. Anemone pulfatila , förfök dårméåd, 81, Angina , anmärkning ) 9731303 5, 342, AnimalifRk Syra, orfak til Gikt, 111- Antifeptifke bad, 165. Antändelig luft, "hvad det år, 242. | APELBAUM (NILSY Med; D,: 122; Bes. fordrad, 222, ev: ce CK(PER) Med:/Lic. befordrad; 384, ARENANDER : (ADAM:;y Controlleur vid löp. . Laz, i Stockholm; 58: ARETIN (CARS) Med; Di jä cg i Lund. [0 2727 ' Armbandet.,;en mierofcopilk våxt, Pre Armbrott , K. Maj:ts, 237, Arferiic ; defs” kraft motKråftan; Bj. Afcaris , dels befkrifning och bot; 3283 320,” Afima Nag, befkrefven med defs Ha 299. AUBLET-: (Botanicäs) 050103 - Aurum Falminans ; anrmärkn. van dels tilred. Ring, SE B, Baders nytta ,-125+ BACK (ABR,) M: D, K, Arch; och i Riddy & AN mM,.; I, $9. - BALK (LARS): Affeffor, 222 Balfamifkt ,Hartz sat"tilredag! 2200 | BANKS ( Prefid, i KjEng, 'Soc,) 3 on gt

A |

|

MJ i Rezifler.

SANTE (A, EIL,) |] M, D, Adjun& i Lund; Je. NeI2, befordrad , 389. | Feoaet at (RICH.) Ki Hof=Chirs 4” 2844 Barnamord , at förekomma, 325$+ - "BARRERE CS Medic.) 394, BAUMES (Fr, Medic. ) 394. Belladorina , defs kraft, 263:' — Benfjukdomar , afhandling dårom; 157, Benfårg, bot dårföre, 254. — Benzoé-Salt, 81.

BEYER (G,. H.) M, D, Stads-Phyf., 2234

BEYERSTÉN (J: G.) M, D,. Pr, Medi, 223; BERENGER Oculift, defs Knoif; 148, I85$: BERGER (A, M;) M..D, Bruks=Patron; 2234 BERGIUS (.P;) MÅicD; Bruks-Patrony; 12236 > -(P. J.) MiD, Profeffor im. am, , 23 I 94» 63, 117, 1325 337» 344,

BERGMAN I (J. G.) M; D. Affeffor, 2234

LÖN - or (TORB.) Chem, Prof, och Riddy

m, m,, 113, 189:

Berlinerblétr » defs fårgande ämne, 113, ig 217, 220, 221,

BIELKE (Baron) 13, I4.

BIERKANDER (CLAS) 258.

- BILGVER (G, ULR.) M, D., defs afhand«.

ling om Rötfeber, 165:+ | — Binnicke-Mafk , defs cur, 2533/3303 331+ jä i Bitterfalt, 84+ I +. BJÖRNLUND (B.) M, D, Afleffor , 223,

24508 386, 390, | BLADH

STL

Regifter.

BLADH (AND.) M, D., 5.

BLOM (C. M.;) M. D. Aff, 93, 223, 303,

BLOMFIELD (MISS) Engellk Hiltoric, Nat; 196.

Bly, duger ej i iholiga 'tånder, 397«+

Blyfpat , hvit, 38+ M

BÖOECLER (C. E.) M,. D, Stads-Phyl, , 223,

BOCK (Conf, R,) 136.

BOHADSCH ( Holl. Hiftor, Nat,) 204.

BOLTEN (Stads-Phyf, i Hamburg) 204,

Borax , dels reduction , 206.

Botanifk Trågård i Abo, 19,

BOUFFEY (Fr; Medic) 395:

BOUGOURD CFr. Medic, ) 394+

BOXBERG' (VILH.) Stads- Chirurgus, 58:

BRANDELIUS (LARS) M, Ds; Le&or, 3; . LIA: 2234

BRANDENBURG ( Amir, Chir,) Aft., :

BRASS ( Hiftoric,” Nat.) 196: ,

BRISSON (Fr, Hiftoric, Nat.) '200, ”

BROVALLIUS (Bilkop) 13, 14;

BROUSSENET (Fr, Hiftor, Nat.) 199, 200, |

- Brunflen, förfök därmed, 813 = 2074 SLA 218:

BRUNNICH (-Danik Prof, ) 2094

Brånfår ,' deras bot, 254. .

Bröfifeber , dels bot; 276.

BUCKING: (M-. D.) 270,

; BUFFON ( Gref, Fr, Hiftoric, ' Nat; ) 199 , 216, 301.

BURMAN (Boll, Prof, pe 203,

BYTT-:s

SPAR

mnkr ( J. G:) Badareg. 373: Bäårnflens-Grufva , 137. N dd Så - ; CADOGAN (VILH.) M. D. Pra&. i London, " odefs afh.; om Gikt , 155: Calmustot , defs kraft mot fkörbjug > 2755 Camfer af Pulfatilla,; 81. CAMPER (P:.) Prof. ; 109, 127, 329: CAPPEL, (Danfk Prof.) 205: Cardamine prat., blommans "kraft , 300. Cardium Edule, fins vid Norr Tull i Stocka holm , 369. '.CARGER (H:) M. D. Prov. Mack 223:« Carix arenaria , defs kraft, 263. CARL GUSTAF, Hertig til Småland, defs fjukdorm” och död, I106-

I

CARLSTEDT (CARL) Vice Reg. Fålt/kår,

2246 | "CASAMATTA, Oculift, defs Sporten ar datt, 124.

CASTRARA (Fr. Chirurg«) 395- Catalepfie , defs bot, 260. Catarada membranacea; 184:. Cauflicum antimoniale , defs ärpage > 206 - = = Lunare , defs beredning, 219. Charlatanaria erudit, , 30: | Chemifk- Blåsbålg ; 81. CHEMNIZ (Danfk Hiftoric. Nat.) 205. — Chinefi/k Mat. Med: , 119: Chorea St. vits, dels bot, 300. i

| CHRI=

Regifter. ÖHRISTOFFERSSON (A.) M. Dö K; Lif:

med. , 4. CLASSON (JOHN) Grolshandlare; SM CLIFFORT (Jur. D: Holl. Hiftor. Nat.) 202: Cobalt ; dets regulus drages af magneten, 208s s « « vårkan på porcelläin, 222. ; Collegium Medicum, is Alla Med: Doåoret böra vara -defs Membra 4 1: COLLIANDER (J. G.) M: D. Le&or och Prov. Med: ; 223: COMMERSON, dels” Herbarium ; 200: COMPANYO (Fr. Medic:) 395: COMUS (Fr. Phyficus) 259: Convulfioner ; bot dåremot, 84; 340s | Confiftorium i Strengnås; dels förnuftiga ut låtande ; 42: CRELL, re och Prof; ; 80; 206;

2176; CRONHOLM JOACH. ) Ms Ds Pr: Meds

CRONSTEDT, Bergmåftare, utröner blås« rörets nytta, 39: Crufla La&ea; bot dåremot, 95: Cryflaller ; af vinlå deftills oljor ; 82s ss os ss ss & =» "Vatten; 218: Cynanche Typhus , 352: CYRUS , Oculift, defs operations- fått, 146 CÖOLN (JOH. v.J M:s Ds: Affeffor , 023: D:

"DALBERG (NILS) M. D. Bergs-Råd, $: DALGREN (JOH-) M: D.; $s Db

åns

— Drunknade i Paris 1782; 169, Nn

| |

| Regsifler, R

Dan/ke Naturalie-Cabinetter ;' 204 ; 2054 DANIEL (GEORG) M.D.i, 35240 > | DARLUC (Fr, Medic). 395, 3000 | Damono-Manie ; föregifven ; -40 3; 4006 DELIUS (Hof-R4) III: ) | "Depbhlogifterad luft; 2105 2224 ; Depofition af Starr; år den fullkomligafte Starr«

. Operation 'når' den lyckas, 183, DEWIS (Eng. Hiftoric, Nat.) 196, ' DIDELOT (Fr, Medit.) 395+- Dies Critict; omdåme om dem, 356: Diszittalis purpurea; giftig för Kalkoner; 89, Dodores: Medicine , huru många i Riket, 228;

r 324. : DOMBEY (Fr, Botanic:). 200; 2096. > | Dragfljukan , (Raphania) 166, + sv hjelp för dem, 309+ i DPRU (LE) Far och 'Son, Fr, Phyfici,; 259, DROES (P4) M, D. Vice Prov, Med, SV

DUBB (P,) M,. D. Amir, Med, i Göth, , 223+

DUBOIS (COTER.) 5 , 118. (SM Döde i Stockholm 1782; 187.+- VAR

I |

E, | ; | ECKERMAN (Rådm, i Norrköp,) köper et X hemligt kråftmedel ; 12.

CC EKMAN (J. H.) M, D. Affeflor;: 2246 åh - Ekvirke ; gammalt ;' innehåller ”Medelfalt ;

397, 398: or i Elak

SLAG

Regifler,

Elak anda , defs bot, 173, orfak, 173, Ele&rifitetens vårkan i Nervfjukdomar , 2$94 ELFF (ER) M, D, Affeflor , $9+ ELFVENBERG (EM,) M, D, Pr, Med, , 224. ENGELHARDT (JOH, H;) M, D. Adjun& i Lund; 2125; 3524 SA . Kgl. Lifmed, , 3923; 379$+ råge a (GUST, v.) Bergs-Råd, 37;

ENGSTRÖM (P.) M, D, Grufmed, i Fas lun,; 2244

Entrepr enad vid K. Lazarettet, 58,

Entrås Deco&d, defs kraft mot Rhevimi; 2544

Epilepfie , defs bot, 260, 300, 340+

Exanthemata Vi efivularia > I434

F,

FABRICIUS (Prof, i Kiel) 204:

FAGR£US (J: T.) M, D, Stads-Phyf,, 2244

FAYE (LA) Oculift; defs knif, 1854

FOUDIGVERE (Fr. Dentift) 398:

FAXE (ARVID) M, D, Amir, Med; ; 2244

Feber, Flufs= 235,4 |

= = = Malign, 105, 235, Nytt botningse | fått , 165-

FERBER (J. J;) Profeffor; flyttad "til Pets

| 'tersburg ; 123.

' FEUCH (S.) M, D, Stads -Phyficus i | Mals

må, 2244

FLODIN (Ci C;) Ms Di Prov. Medi; 224;

FLYTH (JOH) Hof-Chir, , 3734 FON

| : | Retifler, Apa N — EONTAINES (DES) Fr. Hiftor, Nat, , 200, -FÖRDYCE (Eng. Hiftoric, Nat.) 166, < FORNANDER (AND.) M. D., 5. 7 - FORSKAL (Prof.). defs. örtfamling , :204+ En ss (JONASH MAD Rog "FORSSTER (Prof.):87. NR FORTESCHäR (Holl. Hiforic, Nat,) 204, FOTHERGILL (M. D. Eng, Pra&, och Bot,) | 197, 316, 354, 355. Fot-tång , nytt Accouch; Inftrument, 63, FROLING (JOH, C,) Reg, Fåltfk, och Lifa med, ; ;211; 284. Fåhus-Curen , förfök därmed , 117, Födde i Stockholm 1782, 187, Författningar om Tenn-arbeten, 291, Förgyllares fjukdomar,” 191. -Förlofsningar , på 10 år , 62, » Förtennings nu varande proportion, 200, == = med:Salmiak, defs förmån, 2002, =. Förtenre kärls hålfofamhet m, m,, 288, /

G.

GADD (P. A:) Prof, och Ridd,, 189, GAHN (HINR,) M, D, Affeflor , 2, 30, = = = (NILS) M, D, Pfa&icus i Arboga,

FA

| 374. : Galftenar , hvad de åro, 221, Kran = deras Cur, 346 fq, GARDANNE (M, D. Pra&, i Paris) 138, — Gentiana pulchella, ny Svenfk växt, 174. | GEOFFROY (Fr, Hiftoric,, Nat,) 200, d Eller. s ( jä

Är å GER«

I

AH

Regifter.

GERMAN Afeffor) 375.

GER DORFF (L; A.) M. D, ENppd, Med. i Carlscrona, 224,

-Giktmateria, hvad det är, IAS

- = = afhandling dårom, 145.

GIESEKE (M, D, Pra&; i Hamb.) 204.

GIROD (Fr, Medic.) 394.

Glafering på kruk-kårl, defs fkadlighet, 298:

= 0-0 st förNagitik bättre 209,

GLEDITSCH (Prof.) 344.+

GOEZE (Hiftoric, Nat.) 327, 345+

GOGVELIN (Fr, Med.) 393, 394-

GORDON (Eng, Hiftoric. Nat.) 1974

GRILLSON (PET:;) M; D. död, 121,

GRUFBERG (ISAC) M. D. Synd, i Kgh Coll. Med, , 154,

GRuNER (Hof-Råd) 109.

GRUNOW (M, D, Praå, i Hamb;) 204>

GRYZELIUS (JOH.) M, D, Pr. Med., 2244

GRÅBERG ( JOH.) M, D, Stads-Phyflicus i Göth, , 224.

Guajacum , fe Relina guajaci,

GUETTARD (Fr. Eiftoric, Nat.) 200,

Gula , båft at lågga i tånder, 398+

Gauldmakeri; 20, 213. j-

Gulfor , anmärkning dårvid, 96+

GUY (Eng. Chirurg.) defs kråftmedel, 11+

Gypfopbila vifcofa , ny Ört, 210,

|

HAARTMAN (GABR. ER.) M. D. Adjun& i Abo, 190, HAART-

Regifler.

HAARTMAN (JOH.) M. D, Profefl, Ridd,

af Vafa Ord. , 190: Hamorrh, uteri, defs bot, 254, HAERENIUS (Affeffory 234.

> Hafs-/kum , defs beft, delar, 32,

oc or Snåckor, 368: HAGEN (JOH, PH;) Afleffor, 61.

- Haltande Barn , bot dårföre, 127,

HAGSTROM (A. J) M.D. Prof, , 3, 131, ; 236, 283, 312;:320, 361, 308. ”/e -(JOR. OTTO) M, D, Prov, Med, S 6, 224.

. HALL (B, 'M.) Med, D. Prov. Med. 3; 204

HALLENBERG (G.) M, D, Bergslags-Med, 224.

HALLENIUS (JON,) M. D, Pr. Med, , 224.

HALLMAN (J. G:) Ms; D. Kgl. Lifmed, och Affeflor, 2, 176.

HARMENS (Profeffor) 392, Hartecamp , defs Trågård, 202, HARTMAN (JOH;) Med, Lic, Prov, Chir,,

284. HASSELSTRÖM (JOH.) Hof-Chir, död, 384, HAST (BART, R.) M.D. Af. , 205, 385» = = = (HERM, R,) Med, Lic, beförgdragg ; 389+ /

Hattmakares fjukdomar, 192, dl HEDENBERG (AND,.) M. D, K, Lifmed, , 4. HEDIN (SVEN) M, D. uar > 2,

. HEYDENSTAM (ERNST v,) M, D, Kgl

A

KN / Lifmed, , 2.

) 2 HEN

Rezgifler.

HEYDENSTAM (PET. v.) M. D. K. Arch. ,

4. Defs död och lefnadslopp , 120.

HELLENIUS (C. N.) M. D. Profefl. , 190:

"HELLMAN (Apoth. i Stockholm) 164.

HENSSLER (PH. GABR.) Danfk Arch. ; 263,

HERITIER (L?, Franfk Hiftoric. Nat.) 200:

HERMBSTEDT (Chem.) 206.

HIERNE (URBAN) K.' Arch. och v. ”Pred fid,, II3.

HIERTZEL (G. J.) M. D. Stads-Ph., 225s

HILMER (Oculift) defs oper. fått, 147.

HDBIMELMAN (Reg. Fålt(kår ) befordrad til

Affeffor , 122.

HIORT (]JOH.) M. D. Pr, Med. 7; 96, 225.

HIORTZBERG (LARS) M. D. Kgl. Amir. Med, , 137; 225.

HOFFBERG (C. FR.) M. D. K. Lifmed. , 4.

HOFFMAN (ANT) K, Lifmed., defs Min- ne; 1403 If:

HOF FMAN ”(Chir, ) 326.

HOLMSKÖLD (Danfk Conf, R.) 205.

HOPE (Bot, Prof, i Ed.) 74, 80. Refer å- « reminne Ölver LINNAUS, 175.

HORNSTEDT (M, Stud,) refer til Batavia,

123,

k HOUTTOYN (M, D, Holl, Hift, Nat.) 203, -

Houttoynia, ny Ört, 258. Hufvud:fkador , deras bot, 255. = = = värk, defs bot, 254,

' -HULTMAN (D.) M, FA Prov. Med, , 225,

RNNER (K. Lifmed.) M, D., 225+ = = >» (WILH;) Eng, Anat., 196, 211, HU:

BN

RAR >>

AR SA

Regifler. |

HUZARD (Fr, Veterin, Med.) 305: HYPSCH (Baron J. W..C, Ai; v.) defs Ars cana och Encyclop.,, 126:

- Hyfkrie, defs bot, 260,

HÅRLEMAN och Ötv, Int,) 14»

JANNIN ( Police- Mn i Paris) 86, 186, JAU (LE) Fr, Medic,, 385+

Indigo af Weide beredt, 219:

dTnfpårrat bråck, dels bot, 240

Ifchuarie , dödande med Slag , 544

JUSSIEU (Fr, Bot, Prof.) 200. Juat/ke kruk-kårl, 2744

» Jårn, kan fmåltas på någre fecunder , 210,

2 CEST KIR=

= = » fpat, defs beftåndsdelar, 112,

KR, Kalken ,' defs Hiftoria, 89, hvad for år dels

gift, 89+ KALM (PER) Th, D, Profeflor, defs Lefs | nadslopp, 132 5 Kalmia , nytt örtegenus, I15+

Koalt vatten, nyttigt at uptåcka bedragare ; 48.

de ij vid hufvudfkador , 255+ KELLMAN (Reg, Fålt/kår) 3994 = - (GUST.) 399

KERNANDER JONS M; D, K; Lilmed.,

07 124 Kies, Svafvel-, fån Dylta , 323,+

i Kikhofta, bot dåremot, 93, 952 993 2524

har hårfkat detta år, 382:

fra

Regifler.

KIRSTEIN (Kammar-Rev, R.) död, 58+' KIRVAN (Eng, Chemicus) 87. KLOECKNER (Holl. Hiftoric, Nat.) 203. KLUNGER (C. G,) Chirurgus, 284: Koppor, 235, 253, 263, 381. Koppympning på H. K. H, Krön-Prinfen, 234 + KREANDER (Proteflor) 15.

Krokryggighet , bot däremot, 3654

KROOK (Reg, Fåltfkår) 284.

Kryddpåfars fkadelighet vid ögonfjukdomar,

320,4

Krdfta, medel dåremot, 6. Applications= fått , IO,

KÖNIG (Hiftoric, Nat.) 196:

L,

Landvind i Africa, hälfofam, 91.

LANGERMAN (D.) Badare, 373+ |

Lappar , jap, föda, 363. hafva lindrig Siphe 303.

Lapis Philofophicus , 20,

Lava, hvad det år , 224,

Laxerfalt , nytt, 335. |

Lazarettet i Stockholm , 547," 584 290, 005 240» 400,

LEE (Eng. Bot.) 197.

NE (ho 1. ) M. D, K,. Lifmed,,

3», 119, 225, 384: ; LEMAN (Ci G.) Badare, EWR LENNGRÉN (P, FR,) Reg, Fåltfkår , 139;

234» 349: LE

Regifter, ;

LEN/ZEUS (Bruns-Intend.) 334+

Lera , Artificiel , 322, > '

Letfors medel mot Kikhofta, 93.

LéVEN GI AD.) M. DB; RE, Hofmed., 3,

LEWER (ASHTON) Eng, Hiftoric, Nat,, 196, ;

LIDBECK (Prof, och: Ridd.) 212; 4

LIJONET (Holl. Hiftoric, Nat.) 201.

LILLIENVALD (Chirurgus) 283."

Lillraumo Brunn, 247:

| LINDECRANZ (ER; ) M, D, Fåltmed, , 225,

befordrad, 385+

: LINDERHOLM (HERM.) M, D, Stads Phyf: i Yftad ; 229+

== » (NILS) Med, ”Lic, befordrad, 1223 död, 123.

LINDVALL (JOH.) M. D, Pr, Med, , 2254

LINNZ£US (CARL) M. D. Arch, och Ridd, 13, 14, 391. Dels Materia Med,'

4:de Ed,, 106, 304, Dels ÅtGa

minne, I74.

LINNé SAT v.) M, D, Profeffor , 189)

> 392.

LOOTEN (Holl, Hillosic, Nat, ) 204. Loulais Sångar på K, Lazarettet, . 240; 4004 Luftfyra, (fe Aör Fixus) defs vårkan, 16) 38+ Luna Cornea , defs redu&ion, 170: LUND (GABR,) M. D, Afleffor , fe ; "LUNDMARCK (J.- D,) Med, Lic, ; befor-

drad, 384+

> Lungprof, 49> 524 SÄ KH A4 Lung-

Reczifter, | Lungfot , förfök at böta, 16, 117. LUTMAN (Holl, Hiftoric, Nat.) 204.+

Lycium heterophyllum , ny Ört, 209, LYMAN (JOH;) M. D: Prov, Med;, SEN

M,

MAHLER (Bad. Åldértn.) död, 389:

MALCOLM (Eng,' Hiftoric, Nat.) 197,

.. MALESHERBES (Fr. Hiftoric, Mja 2906

. MALOVIN (Fr, Medic). 398,7 Sf

MANN (Hiftor, Nat. i Bruffel) 2075 > | MARCK (DE LA) Fr, Hiftoric; Nat., 2004

MARGGRAF (Chymicus) 322,

oe (ROLAND) M. D, Profeffor m,

. Aa 13 DN 147, 1817-360, 37I13

MARTINAU JOG. CHR.) M, D. K; Lif GK dr TSE 300 Majfkåar', födas med mennilkan ; 328: MAUDUIT" (Fr, Hiftoric: Nat.) 200, Medevi Surbrun , underfökning dåraf, 1134 Medicin/ka Facultéten i Lund 172096 210 PAR i Upfala 17837 189: eu I ÅBO. 1783NTRÖN Mesfiingen (epidemilk , 106. MEULEN (VAN DER) Holk Filen Nat, , (Pr fdetsCabinet3! 2087 Mez.ereum, defs nytta emot Nodi vener, 162. Mifsfofter , dubbelt Flicke=, 240, Mjölk-Starr , infprutning dårvid, 125, .- Socker, defs beftåndssdelar, 82, -MOs

; Y

[d

Pr

å

4

”

NAEZEN (D-) Prov: Med., 22535 326300 4 5 ÖR Q

Rezifter N MODEER (AD.) K. Patr. Sålfk. Secr., 258. MOLTKE (Gref)y 205: 02 I y "MONNIER: (LE) Fr: /Hift: Nat. 3; 199, 200: MONTIN-ALARS) M. D. Affeffor , 225: Morbi fil, hura de-uptåckas, 48

« Mofcus-, dels kraft ; 359: ec . MöLLER:( OTTO FR.) Danlk Conf. 'R.,

: 173, 2085 :057 | Mumiér = förlök dårmed'183e, > 00 | MURRAY (ADOLF) M. D. Profeffor ,; 1893 .

REBOZIN3034 219 : AUG 2 er (JOH: Av) Hof-R. och Ridd.;s209, Myr-ÄEther ; 83» Mytilus edulis; fins vid Norr Tull i Stock:

holm , 369:-7 Måfe-flågrer., Befkrilvit ;'257. Ke ; | | N. LÅ NERE - Naphta); deflsotilredning, 83, 206, 2073

1208, 217:

Nafvelfirång, bör ej affkåras innan modren .

| år förlöft, 398.” RR | NATHORST (J: TH.) Stads-Chirurgus i AP2 20 Stockholm, 283: ÖA Njurftén , Cafos dåraf, 54: ; NORBLAD (ER:) M;D. Affeflor , 555. 2255 NORELL (CARL) M.D., 2105. befordrad oc -n”til Adjunét, 212, 229: Fe de Nouffer/ka Mafkmedlet , 340.3:362: VV NYANDER (J. C:) M:”D. Pr. Med., 225:

i

ou

LJ t +

Rezgifler.

" O. Oculifter, til Sverige komne på 30 är, 146. csr: (J: LL.) M: D. Affeflor m.m. , j 2, 13, 47, 53, 61, 69; 75, 192, 176 ,'27084276; 307.321 1336, ; 345 » 360, 367 > 400; 401. OLLEVELDT (Stads-Chirurgus) 283: Ononis, rotens vårkan, 251. Opii vårkan i venerilke får, 254, 365: - 14 250 sl 0ahgina, 350. = > Extr. defs tilredning, 397. Oaran-Outang ;' eh mårkvårdig Apa, 110. | P. PALLAS (Profeffor) 329- PALM (CHR.) M:D. Stads-Phyficus i We- ftervik , 226. PALMBERGS Ortekrantz, 119. PALMÉR-(ISAC) Ms: D: Banco-Medicus, 5. PELLIERS , Oculifter , deras SRA LAS > T$I. PERCY (Fr. Medic.) 395- PETTERSSON (Flof-Chir.) 284. PFEIFFER (JOH-) M. D. Affeffor, 63 ; 226, FORarR a OT Pbhlögifton , hvad det år, 242« PITCAIRN (Eng. Med. D:r) 197. PLENCK (Med. Prof. i Wien) 152: PLOUQVET (Med. Prof. i Tubingen) 335: POTT (PARC.) Eng: Chirurg. , 365- PRICE-<(JAMES) M. D. Eng. Chemic:. sidö, 206 213. Pros

Rezgifter-

Profeffores Medicine, huru många i Tyfk-

Jand, 109: Pyriphorus , oantåndelig, huru den kan an- tåndas', 83. ,

Q-

Qvartan-feber , defs bot, 294:

Qvasfia , defs kraft emot Kikhofta, 93:

R. Rabarbers plantering, 63, 74 = a = Siberifk och Chinefilk, hvad fkill- GT nad , 67. = = = Stockh. chemifke underfökning , 72-

= 2 - åkta och oåktas kånnetecken, 7I-'

Rapbania L., 166, 392: 4

Recueil des plantes, gravées par ordre du Roi, 201-

REFTELIUS (JOH) M. D. K. Coll. Med.

Secr. , 2, 93:

REIMANS (J. GOTF.) M. D-, 49-

REIMARUS (M. D. Pra&. i Hamburg) 204 Renar , deras oft, mjölk m. m., 363- Refina Guajaci, defs blå fårg, 82- = = = defs kraft mot gickt, 112: RETZIUS (A. J.) Profeffor, 213: REUSS (M. D-.) 263- : Rheum Palmatum , år den åkta Rabarbern, 64- = = = Rbhaponticum, defs blad dåga til mat, 79. | Rhevmatifm, bot dårföre 2$4-

Rbi-

Rezgifler.

Rhinoceros med dubla born, ITO. ; RIBBEN (CARL) M. D. Affeffor, 2, 152, rtetnrs (BDV: MID; 206: RIBE (CARL FR-) Affeffor ; 179, 181. RICHARD (Fr. Hiftoric. Nat.) 200. RICHTER (Prof. i 'Gött.) 311, 312, 314, 316, 319:

RITTER (Hiftoric. Nat.) '367. .. ROGIER (GID. H. DE) M. D., $, 66, 2 7L3 746.806

ROYEN (VAN) FORS 202: ROS (CARL) M. D., År gpkita (NILS ved M. D. K. Årch.,

ROSENBLAD (EBERH. ) M. D. Profeffor , 212, 392, 393: ROTTBÖLL, Danik Rag el DÖK: RYDBECK (ERIC) M « D.: Prov. Med., 96, 226. Råomafken , 258: é ja Råform, bot dåremot , 94: Röda Lungor, hvad de betyda, 52. Rödfor; årfarenhet dårvid, 165, 235, 382. RÖNNOW (CASTEN) M. D. Stats-R. och Ridd:, 173 , 278, 324. S.

rn defs' kraft mot binnické = malk;

| 30, 337, Iq. 361. SAHLBERG JOH. ) M. D: Affeffor , befors drad, 123, 226. ; a

Rezgifker» Sel Benzoés , defé kraft at låtta expe& , D76. = = Glauberi af Ekafka, 307: Salmiak, defs tilredning utan fublimation, 207. sö. =» hvad det årg 221. ; oo. - Fix, i mineralvatten, 263.

"SALOMON (ELIAS) Affeffor och Kgl. Lif-

Chir., 123, 236, 240, 283:

moa = (ERNST) M. D., 5» 284) befor-

drad, 385. (äre. (6 6G-) Badäre , 373: Salters egenteliga tyngd, 87, 241:

”Saltpetters tilredning, 220:

SANDIFORT (Prof:) 363- SANDRICOUR (Holl. Hiftoric. Nat.) 204: SANTESSON (A.) M. D-, 226. SAUER (CARL) M. D: Prov” Med. 57 211 | 226. | Scarlatina , anmärkning, 97, 248: ' SCHMUCKER (Pr. Gen. Chir.) 337, 344- SCHVARTZ (OEOF) Studiofus , zefer til N. America, 124, 174. | SCHWENCKE (Prof. Bot.) 201- NS SCHEELE (C- W-) Apoth., 74, 113, 171, = | OTEa ja a SCHULZ (M. D. Pra&. i Hamb.) 204. - SCHULZEN (M. G.) M. D-. Affeffor och > Stads-Phyf. i Göth., 226-

" SCHULZENHEIM -(C. FR. v.) M. D: As-

> feffor, 2, 57, 236, 283: | > = = (DAVID v.) M. D. Profeffor och Ridubd 35 | ; SHCuT-=

Y

i

Rezgifter,

SCHUTZERCRANZ (HERMAN) M. D. K. . i Arch. ; 45 II0:0283:

SCREBER (DAN. ) Hof-R 106.

Sedum Acre, defs kraft, ue

SEELIGER (Chir.) 344. +

Se! dIsvera , nytt Laxerfalt, 336.

Sennesblad, defs mifsbruk, 382.

SIDRÉN (JONAS) M. D. Prof., 189, 392,

; 393:

- SIEFVERT (JOH) M. D. Affeffor , 226.

Silverglans på fkrefne bokflåfver, 219, +

SIMON (Oculift) defs operations-fått, 124.

= = = (MARQVIS ST-) 204. |

Siphilis, anmärkningar dårvid, 264, 267, 362 , 363:

Sjukdomar på K. Laz. 1775 och 1782, 60.

Sjuke på K. Laz. innom 30 år, 57.

Skorf, bot dåremot, 1942 Of

SKRAGGE (NILS) M.D. K. Lifmed., 119, 226.

. Skälfpecks-olja , defs nytta, 99.

Skåmd luft, del dåremot , 86, 186.

Skörbjug ,, bot dåremot, 275»

. SMEATHMAN (Eng. Hiftor. Nat.) 89, 196: .

Snuf-febren år 1782, 84, 94 > 96, 973; 983

är 249» . |

Societet (Gött. Vet.) defs Prisfrågor, 119.

SOLANDER (DAN-) M. D. Int. vid Eng, Mul. , 89> 194» 198-

Solanum marginatum, ny Ört, 210.

SONNERAT (Fr. Hiftor. Nat.) 206, 301:

Spar-

Sparmans Sundhets-fpegel, I19:

) Regifler. SARRMAN (AND-:) M. D-. Prof., 53 214. SPARSCHUCH (HENR.) M-..D. Aftefl., 2.

Spegel-folierings vårkan på arbetare, 192:

SPENGLER ( Hiftor. ' Nat. i Köpenh.) 209:

Spilanthus falivaria, en ny Ört, 209-

Spiritus Vini, defs generations-fått , 206-

- >= Salis Fumans, at tilteda, 221.

STAAF (Diretteur) 119:

Stannum pulv. defs kraft mot Teznia, 331

STAPELMOR (K. Lifmed., 374: = Y

Starr-operation, Journal dåråfver , 176, 276«

= - medfödd, 277-

- - fvart, botad med Eleéric., 319:

Stenar uphoftade ur lungorne, 1080,

Sten-operation, belynnerlig, 287: Nå Ö

STICKMAN (OLOF)M. D. Bergslags-Med., 226.

Sting i buken, dödeligt, 325: ÄR

STÖBAUS (KILIAN) M. D. Profeflor , 211, 212. ÄN

STOLL (Holl. Hiftoric. Nat.) 203. =

STäTZER (M. CHR.) Stads-Chir., 283+

. e Sirammonium , defs vårkan, 45:

" STRANDBERG (ZACH.) M. D. Afl.; 5> 59»

Strand-pårlebandet , en microf. våxt, 173. . STROMBERG (Gref CLAS) R, R+y: defs . — döds-orfak ; Be | STRÖM (HANS) Profeflor ; 2458+ Strömflads Hållobrun, 99+ É Sutcliefs Cur emot kikhofta, 252. | SVAB

Rezgifler.

SVAB (ANT.) Bergs-R. , 39:

SVEDELIUS (GUST:.) Mi; D, Prov, Med, , å nn 206,

Svenfke Ldåkare 1783 31180; 012, 222,

token (ISAC) MD AlStosgne ;

320;

Re (fe sken) animalilk, III, 367:

= flulsefpat, 375 3 11284: 2014

- nitram, 88, 220,

phosphorus, a

- Salt, 37, 83+

=. Socker, 206;

= Vinftén , 206,

a Vitriöll 387 ,5884

Syrors förvandling, 217.

Syrup af Viola Tricolor, 164.

» = er, huru de böra vara, 221,

- ”- - - - -

- -

I

Tania, belkrifning dårpå och bot, 330, 331, »

TAYLOR (Ocu!ift) defs oper. fått , 146.

TAUBE (JOH,) M, D, K, Hofimdéds i Hann, 166.

Tellina, bulsica? fins vid Norr Tull i Stock- holm , 369:

Tenn, Engellkt, en flags compol., 292, 207+ > = = Malacca, renare ån Engellkt, 2094 - = - Kårls hållofamhet, 288. Terpentin-olja , dels kraft mot Gallftenar , 350, TESSIN (Gref C; G.) RioR, mi mi, DÅ:

Te-

ResWler.

Tetragonia expanfa, en ny ört, 210, THÉEL (DAN.) M, D, Öfver-Dire&eur, 283, "THIERRY (Fr, Hiftoric, Nat.) 200, 4 THOUIN (Fr, Bot, Prof.) 200, I "THUNBERG (C, P,) M, D, Profeff,, 123, 4 189, 258, 370, 392«+ THURLING (ER4) M, D, Stads-Ph, , 226, TIDEMAN (Lieut,) defs bleffar och död, 387+ Tigerkatt , från Cap, 87. TILL £US (P.) M, D. Affeffor , 226, Tindura Coldocynth, , defs kraft, 95. oM = = Foetida, dels kraft, 95,

3990 Tinea Capitis, bot dåremot, 94, 95+

= TINGSTADIUS (LARS CHR.) M, D, Pro=

fellor, 33 387.”

THEDER (JAC:) ”Badare, 373+ : TODE (Prof,) :365s TRENDELENBURG (CASP.) M,D, Stads- v Phyf,, 2273 393+ /

TRIEVALD (MÄÅRT.) Cap, Mech, > I42

"Trålas, dels befkrifning, 89, | Turbo littoreus , fins vid Norr Tull i Stock- j holm, 369,

— Tarin/ka Facklors tilredning , 220,

— Tarkifkt rd Bomulsgarn, dels beredning, .

d TYBECK (Bråk) A3» 44, 46, 47:

RR Thebaica, defs kraft, 313 fq., 320)

2 U,

Rezgifler; | U, ; : ULLHOLM (JONAS) M, D, Reg, Filt/k, ,

324. - Å UNGE (P:) M, D, Prov, Med. , 227. Unpgventum Citr, dels nytta mot fåra ögon,

316. Vv,

Vedis, Nodebuy/ens. defs nytta, 334. VELTHEIM (von) Chemicus , 206. Venerifk fjukdom , fe Siphilis, VICQ-D>AZYR (Secr i Soc, R, de Med.)

397: Viola Tricolor , defs kraft, 94, 95, 163. |

VOGEL SN M, D, Praå, i Libeck,

VOSMAER Holt, Hiftor, gav 2014 WW.

WADSTRÖM (J. ÅA.) M, D, Prov, Med,, 2207.

"Waglers medel mot binnickemalk, 331.

WAHLBOM (J. G.) M,. D, 'Affeffor , 227.

WALLERIUS (J. COTS;) M, D., Profeffor och Rid, 2225332:

WALTHER (Prof) defs Tabule nerv, , 133,

WARE (Eng. Chir,) 310, 320:

WARGENTIN (P.) KE, Vet, Ac, Secr, och Ridd, , 188, 211,

Warize Ögons bot, 317.

Wattenkoppor, 247, 382:

SLERBROPPOF a 2473 38 WE.

Regifter,

WEBER (Prof, i Kiel) 204, ku " WEDENBERG (A, FR.) M, D,. Praå, i Stockholm, 4, WEHSER (DAN,) M, D, Afleflor , 2, 283. WENNER (J. L.) K, Lif-Chir., 284, 374+, WERTMiäLLER (C,. H,) M, D, Pr, Med, , , II18. WESTBERG (J. L.) Laz, Chirurgus, 58. i WESTMAN (JOH.) M, D, Affeffor, 3746 = WESTRING (JOH,) M, D, Praå. i Norrk,,

2274 n WICKMAN (DAN;) M, D; K, Coll, Med, ; | Notarius , 3+ VM WILKE (CHR; D.) M, D, Stads-Ph,, 227. Windttika , fe: Attika, WIRRVAX (Apoth.) död, 122, « Wifsmut regulas, Ivartaktig, 222, « WITKOPFE (J. CHR.) M, D, Prof., 227. WOLLIN (CHR. ),M, D. K, Lifmed, och i Prof, , 212; 4 ; WOLLRAT (J. G.) M. D. Affefflor, 227, ' WRIGTH (Hiftoric, Nat.) 196. i . WAHLIN (AND. M. D. Affeffor, 227, ; "> Waåderlek och gångbara Sjukdomar 1782 4:de | . Qvart,, 30, | |

= = = 1783 I:fta Qvart,, 100, == = 2:dra Qvart,, 228, = = = 3:dje Qvart,, 375+ ;

WÄNNMAN (C, H;) M, D, Prov, Med,,

h 2274 - WÄSTRÖM (Camerer) 289, | ; Y,

Regifler- Y. | YEAT (Eng, Hiftoric, Nat,) 196. ; Be

ZANDT (C. FR,) M.D, Prov, Med, , 227, ZETTERBERG (HINR.) M,D, Pr, Med,, Z9 122, 2273 3944 ZETZEL (P.) M, D, Aflleffor , 5, ZIERVOGEL (SAM,) M, D, ”Profeflor och Bruns-Int, , 139. Zink, defs bidragande til fårgor, 222, » ss so » - & Naphta Salis, 206, 2074 A. ÅMAN (NILS) M, D,. Le&or, död, 122, Ä.

Attika” och defs Naphta, 83. | i » > = defs kraft mot gangr, angina, 304, : ee = = oe» flinkande ångor, 86, 186, Ö. ÖDMAN (SAM.) Hiftoric, Nat. , 257. Ögonfjukdomar , befkrefne "med botemedel, BIDR ÖHRSTRÖM (S. H,) Hof-Chirurgus , 234. OSTERMAN (M, G,) M, D, Ledåor och Prov, Med: 40,7 43 2 45, på

& &

Rdte

NE Sv

fo RA ; tä ng ESSEN INNNONINIINNNNESSIOIA po e z Råttelfer:

P, 115, lin, 9, lås: gran,

P, 151, år Prof, Martins Titel af flympad, fom råttas efter p, 370.

P, 189, lin, 22, lås: JoH, Gust,

P, 226, lin, 23, låg: OroF,

P, 237) lin, 30, lås: MARTINS,

P, 284, lin, 3> lås: PETTER FR,

P, = - lin, 11, lås: CARL, j

P, 286, lin, ä lås: 233,

SE