EC = SEM MM ; i) INN RANA ANN nd rk sva st : LÅKAREN Oct - NATURFORSKAREN, Villie BANDET. Da UV hide ER rr wu STOCKHOLM, TRYCKT UTI KONGL. ÖRDENS «TRYCKERIET, År 1787. Va pi | Dir Skrift Kf Rödanéfter —— under detta nya namn, emedan den Jån- gefedan uphört at utgifvas Veckotals 5 men til Låfarens beqvåmlighet blir den 113 ellet.: 4 Afdelningar uber på det det Nya i Låkare -Vetenfkapen må få mycket förr blifva kunnigt. Det ankommer på myckenheten af Prenumeranter, om "denna "Skrift, fö ofelbart gör nytta för de i Landsorterne viflande > kar långe fortfara; åtminflone fkall den ej affladna genom når dadeke Jåtenhet. | Stockholm d..1 dn 1787: 5 a fon, Li ÖDHBLIOS, -WECKOSKRIFT Al Sö För LÄKARE OcH NÅTURFORSKARE. -- "Årtionde. Bandet. : > ME ot ; Utdrag af Prov. Möédici i ;Ekfi8 Difia Dodor I. ÅA. WADSTRÖMS Embets-Re= lation för 1785. Ho I Er» Gåffe om 13 år har alt ifrån yngfta åren varit dombe och linnesfvag. Förs ledit år hade från bonoms» bortgått 10 alnar Binnickemafk och ban bade då med någon nytta brukat" Mafk-medlet. > Moåren” oblige= rade mig. at å nyo. förföka famma medel, hvarföre den .I9 gafs om morgon pulv. Rad. Filicis och dåtefter Bolus efter Mad. NUF- FERs fått. Han hade håraf ej den 'minfta — wvårkan, hvarföre kl. 12 på dagen. gafs etlod Sal anglicanum. Eftermiddagen fick ban 2:ne tilråckelige Sedes , men utan. afförning af malk. : Om aftonen geafs 20 droppar Elixir |foetid. Ph. S. hvarmed fortfors uti 3:ne qvållar. D. 23 fick han åter pulv. Filicis och dåtefter- kl. 8 om morgonen I0 gr. Merc. dulcis famt +$ gr. Refina Jalåppe och 10 gr. Bilis bubu= Je uti Bolo.: Frampå HORN fick Na våra FUL. B. N:o 1. Arv kän ; SN fs 4 pl se 930 ÄRE kan af medlet , då 20' alnar malk meäiölg.Å ; des Vid middagen fick: han endaft njuta en tunn Bouillon af Höns. - Några dagar dåref- ter fick han äter fammå medel, och då bort- gingo I2:alnar af. mafken. Altfedan den ti- den har Gåflen haft mera -förflånd och bör- jar tala något, men med möda. Månne mas ofken kunnat föroräfaka denna, aphonia & ins Tania? Jag Har flere gånger haft tilfåle för- föka Nufferfka medlet, ej altid med lika vår- kan, och har fåledes "fallit på den tankan, at Draftica ej få tilråckeligen exercera lin vår- "kan på tarm-canalen, då" malken år dår, i iänfeendestil den mångd af fem, fom gerna åtföljer honom; hvarföre jag trodt det vara . Dbåft at förut nyttja dels foetida, för at döf- va malken, dels Salia digeftiva, för at löåfa fem. Ytterligare förfök fkola decidera ms R na fak.” Pulv. Filicis år våmjaktigt och fåle- des tror jag at fcetida, tillika med Relina Jalappe och fel. Bov. kunna. göra lika nytta? > Epidemifke fjukdomar uti Maji månad voro: Kikboftan och Mefslingen , den fenare likvål «ganfka lindrig, få at fållan Låkaren | rådfrågades. Nu började åfven en Amphi merina catarrhalis putrida et -Pétechizans at wifa fig. De fjuke klagade öfver Rheumatis -. Ske vårkar omkring hela kroppen, höfta, en belynnérlig 'matthet, hvit tunga, forn långre fram i fjukdomen Plef mera oren och flute- igen brun, belk ifmak, NAR bufvudvårk , tens + ”tenfiones sökbar in ,'nucha,' yrfel hos salla, ' Petechie vifåde fig hos tvånne -perfo= ner, fom för mig "diagnofticerade fjukdomens nhatur. Ceniora' Emetica 'och Laxantia Rha- "barbarina; utgjorde förfla och förnåmfta in« dicationen. Mixtura Salina .med Tart. emes tico, gjorde mycket godt; åfven fom :pulv. Ipecacuanne Thebajeus "ökade transpiratio- nen och låttade: ömheten, Samma feber has de åfven uti Wernamo och Woztorps Sock- par, Ösbo Hårad, vicbörjan af månaden dis yppat och tiltog dageligen med Kåftighet, & at Hr. Probften: StåuL blef nådfakad fånda "mig en expres;y med beråttelfez om fjukdo- mens förhållande. :Jag utfånde den 11 E- RS NE äs OM ” RE NG ER CDR NEG meética , Rhabarbarina, Cremor ”Tart. med I : gr. Tart. emetici på uncen, Mixtura Dia- .. trion, Acidum Vitr. tenue 'öch Kinkina. De fon nyttjade af de förefkrefne medel , fanno dig båttre. - Farfoten fortfor i Nutet af måna- naden, då å nyo Medicamenter utfåndes; jag har dock i anfeende til Herr Probftens, aftivité, ej behåft vara på fållet perfonligen. . ER Gåfle om 17 års ålder, fom hade - en Elephantialis., nyttjade”efter min förefkrift Deco&am Ledi' paluftris, "tillika "med ljuma "båder af famma Ört. Sedan” man fortfarit nu "uti 4 månader med famma methode, år han. Håmmeligen frifk. Fr. ScHmUcKERs Målkmedel har jag för- Tökt emot Tenia, men utan minkta: vårkan, a A 2 tvån- ja 4 SN RAR GS tvånne Barn med lumbrigi och åfven afcari- des hafva nyttjat det med förmån. Jag fö- refkref det nyligen för en karl; fom hade tåmmeligen fåkra tecken til malkar. Förfla gången gifvit gjorde ; det ingen verkan, men efter andra repetition utdrefs fyra flycken metmafkar. Han har repeterat det federme- ra, altid med famma nytta. En qvinna:fom långe haft epileptifke anfall, hvilkas ordfak milstånktes vara malk, nyttjade det utan an- . Han förmån, ån at paroxyfmerne blifvit drå- geligare. «> Viola Tricolor har jag nyttjat för en 13 års Flicka fom hade Tina capitis. Hon ha- de förut nyttjat Ledum Paluftre både ut = och invårtes vål med någon, men, ej radical " nytta. Det år fant at hon ganfka långe con« tinuerade med Viole bruk, och kanfke hon ledsnat aldeles. dårvid, om jag ej varit en- vis at förmå” hennes föräldrar til continua=" tion; men nu år. hon aldeles frifk. | En Bonde" 40 år gammal, ftark , fet och ,blodfull ; hade, fedan 'han gått lång våg i fommar- höttan och blifvit mycket varm, ;/ | druckit en mångd af kält vatten, hvarefter bela' kroppen upfvålde. Jag befökte honom och fant det vara en riktig anafarca. Dod. HAMILTONS rön "med fvettning, . tyckte jåg . hår med förmån kunna och böra nyttjas 3 hvarföre jag den 24 Junii om aftonen låt ho= > nom få 25 gr. peilv, Ipeeac.; Thebaicus och dår- MJ | RI) DOCK Jå . dårefter varmt Flåder-Thée.' Han fortfor fe-' dan -med en ferupel hvar afton och blef in=. om 14 dagar aldeles frifk.: : Det år vift at "detta medel vid många tilfålen gör en ad mirable vårkan och bör vid. förkylningar i. fynnerhet. altid emplojeras. För at vifa huru farligit det år at nyttja dåligt Tenn til dryckeskåril, får jag åran up- gifva följande cafus: En Man på Landet hä .. de några dagar varit borta; och då han vid hemkomtten var ganfka törftig, grep han til och drack 'ur en Tenn-kanna, uti hvilken furt dticka fått; kanflke öfver 8 dagar: Om natten fick han ”upkaftning med: flitande uti «++ inålfvorne. Lyckligt vis var jag uti granfkas pet. I början kunde jag -omöjeligen mifstro ordfaken vara 'af det i Röpet varande fura dricka, utan gaf honom emollierande Clyftit famt omflager af Krusmynta kring magen. Som han beråttade at han .vårit varm och . druckit dricka, trodde jag ordfaken kunna "vara en förkyloing. Et Camphert-pulver med Extr. Thebaicum gafs för at lindra refven "och öka transpiration ; men plågorne fortfos ro nåftan dika. Ordfaken blef då uptåckt på följande fått: En-granne hade om morgonen druckit otur famma kåril och fick innom en kort ftund dårefter' .upkaftning, Detta: gaf mig anledning at underföka Tenftopet. Drics ockat kändes i fmaken' ganfka furt och ftråft "fom Acetum Saturninum. . Jag låt den fjnke A 3 CN & - +) o0CK" fedan nyttja Oleofa & Mecia Ren och han ' blef änteligen åter frilk. Redan i futet så Aoguli dlänad und- feck jag ordres at refa til Flisby. Socken, dår en rötaktig feber, enligt Hr. Kyrkoher- den LivIns beråttelfe + upkommit, Den 30 ” Augufti vid . min ditkomft. tant jag Ötver 30 perfoner fjuke , hvarom jag tilförene uti får. fkildt Memorial. haft åran inlåmna beråttelfe. Sjukdomens fymptomer voro: hångfjuka någ= 12 dagar förån de lades til fångs, förenad mel matleda, hufvudvårk; Ömhet i "kroppen, oren tunga och liten backhoftå. Sedan bör« jades yrfel,; ftark törft och hetta med erup- tion. af Petechiz. Torfk var allmån och gjör- de fjukdomen långfam; i anfeende til defs flera repetitioner. Tartarus Antim. eller Ipe=" cacuanna , acuerad med Tart.' Antim., ut- gjorde förfta indicatum ; fedan Rhabarbarina, Cremor ”Farlari med 1 &r. Tart. Antin. på uncen, nyttjat repetitis vicibus om dagarne; Acidom Vitr. tenue -uti drycken , Mixtura Diatrion -om: qvållarne , för at minfka de Rheumätilke vårkarne; Mixtura Salins Pb. - Paop. om. dagarne och änteligen Kinkina. Här får jag åran anmärka, at jag vid fjukdo- mens förfta början och Sedan i dels fortgång,” hos många obferverat Dyfenterifke fympto- mer, hvaremot jag låt dem bruka Diaflcor- "dium författ med fores fulforis. + ; Ela de län ONE SE 8 Pigin Stina PEHRSDOTTER från Ekfjö Soc« ken, anmälte fig den 3 September; kon har - I flere år. haft benröta af Venerilk ordfak och på Lazarettet i Jönköping legat uti cur; men förmodeligen har fmittan då redan varit för gammal. "Den 4 Sept. .om aftonen gafs et gr. Opium , hvaretter hon [of ganfka tranquilt; . Den $ fick: hon 3 gr. på dagen. Den 6, fömnen> hade: varit. tåmmeligen jämn. Nu ficl hon 4 gr. på dagen. Dens7 ökades dolfis til 6 gr. på dagen, utam at hon blef fömnig ' eller at excretio . alvina minfkades. Den 9 ökades doflis Opii til 8 gr. på dagen och den II til to. Ånnu minlkades' 'ej. den: na; /turliga flolgången ej heller blef hon af dens . na, dofis fömnig. .Den 12, 13, 14, 15, 16 hade hon: nyttjat 10 gr. Opium dageli- nen. Hr. Reg. Fåltfkåren SIiEGBAHN ”hadé vunder min frånvaro fjukvården , och han: " beråttade mig-at. hon de 2:ne fifta dagarné varit nog förftoppad, -hvarföre han uphört med Opium och gifvit "henne Laxans. Med "Opium fortfors fedan uti 14 dagar, men flu= teligen. måfte man därmed uphöra , i anfeen- de til obflruftion, fom" det förordfakade. Hennes nattvårk hade vårkeligen minfkat fig , men hon kunde dock ej' kallas frifk..De hån= delfer uti hvilka jag nyttjat detta medel; haf- va alla varit af den befkaffenhet, at Mercu- Fen utan fynnerlig nytta kunde appliceras 3 men jag måfte tillika öppenhjertigt bekånna, Ro Mm op 8 Fo) oC Å at jag aldrig fedt någon radiealt curerad med "blotta, Opium. | En Garfvare-Huftru hår i Staden, 2gå är gammal, hade redan öfver 4 är haft en ber flåndig hofta med någon andetåppa. Förles den Vår började Mage, Ben och Lår at fvul- na, hvilken vattenaktige fvulnad fedan dage-: ligen tiltog. Den 29 Sept. blef jåg tilkallad/- för at vara nårvarande. vid punåuren, fom då fades fkulleförråttas af Hr. Reg. Fålts fkåren SIEGBAHN. Jag toucharade den fjuke och fant en tydelig flu&uation i Buk-cavité- ten; men fom inga: tecken hvarken. til rup- ture eller qvåfning voro nårvarande och få- Jedes punéuren fyntes mindre nödig , få o- bligerade jag Hr. SIEGBAHN at "ånnu . några dagar innehålla med”operationen och beråt- tade honom den nya fvettnings- methoden. Vi blefvo fnart öfverens at förföka den3 faftån jag "hade anledning at tro det ej något medel nu mera radicalt kunde 'bjelpa den fjuke. Samma afton fick hon 1 Scr. pulv. Ipecac. Thebaici, hvarefter hon iklåd- "des et Flanels-lintyg 'och lades eméllan 2:ne - Filtar och fedan gafs några koppar varmt : Flåder”T'hée. Kroppen blef ket; men ingen fvettning utbröt, hvarföre åter. efter två tim- mars tid en half Scr. pulv. ingafs och dår- efter fölgde en flark fvettning, fom fortfor något. öfver 3;ne timmar. Om morgonen måttes buken och fants' då minfkad til 2:ne g0- tro CA 9 .' goda tum. Patienten: var ganfka munter, bes såttade mig at den .oro och värk; fom förat hela tiden varit odrå elig, nu mycket: vore » minfkad. Ben och Lår fom förut våärit is-. kalle, voro nå varme, åfven fom" den öfri- ge kroppen.” Andetåppan var minfkåd och pulfen tåmmeligen reguliere'; faftån matt. Vi öfverenskommånu - at mellandagarne gifva > henne Calomel; Scilla och Gumi am:cum Tamt Extraf&um ”Taraxaci uti piller. D. 22 iterea rades fvettnings-medlet med 1 Scr. pulv, I= pecac. Theb., hvilken döfis nu var tiftåckes "lig at bringa henne uti en. lagom fvettning, afpaffad efter hennes krafter. Om morgonen den 23 måttes buken och fants hafva. aftagit 2:ne tum. Tilftåndet var roligt, linnet mun- tert, men Patienten ganfka matt. Af denne fitnåmde ordfåk måfte man vånta til d. 2$ med repetition af pulfvret. Under denna tis den hade hon mådt ganfka vål til d. 24 om aftonen, då åter andetåppan tiltog och bus kens vidd ökades, få at den var 2 tum vis dare om ins AA d. 25. "Om afton -togs åter I Scr. pulfvret, men ville ej: agera förån man ”2:ne timmar dårefter åter ingif- vit en half Ser. , då tilråckelig. fvett utbröt, fom” varade ifrån kl. 8 til half I om natten med lindring i alla plågorne. : Den 26 oh 27 hade bukens vidd åter aftagit, men fvuls naden i fötterne ej fårdeles mycket.” Den av om 'aftenen togs åter pulfret, hvarefter Aja hon ip RE bon fvettade 3 men ej få mycket fom. 'de för- "fra gångerne och blef ej heller buken myc- ket minfkad. Den 28 mådde hon dock tåm- - meligen vål med lindring i fina plågor. -D. 30 hade åter buken och anrdetåppan tiltagit3 bon ville då nådvåndigt undergå pundåuren, men fom förut detta medel bekommit henne. vål, afflyrkte :jag operation K vidare, och, "rådde" benne at hvarannan eller tredje dag fortfara med pulfret alt efter krafternas tils fånd. Vid min hemkomft den 19 Oåober fick jäg veta, at hon den 6 blifvit pun&erad och at hon dödt den 8 om: morgonen.. Af denna Cafus har jag fått anledning tro, at pulvis Ipecac. Thebaicus uti Vattenfot 'måt- te göra mera nytta ån både Diuretica och Draftica, innan Patientens krafter hunnit blif- va-för mycket medtagnes: os | AN Botemedlet emot Skabb , fom uti Vecko- ; : VT för Låkare och Natur-forfkare CAR, p. 139 År fecenferat utur ScHMUCKERs Ver= mifeh:: Chirurg: Schriften, har jag med full- komlig nytta emplojerat för 2: ne hederlige Måns Barn hår, uti Staden; den ena fyftren : behöfde dock långre tid ån den andra: — Under min varelfe i Norrköping öfver' Jul- -hålgén; har jag nyttjat famma medel för en förnåm Dame, hvilken: tillika med fine barn - långe varit fmittad. Jag hade Jon glådjen fnart. fe. dem alla frifka, | 5 För HED red > För at vila hora mycken fkada våre. få - kallade "univerfelle: Medicarnenter ofta kunna "göra, då de utan urfkilning nyttjas, får jag åran upgifva följande håndelfe: Rådman FAicK ys 45 år gammal, mycket fet och blodfull, var undér den tiden maligna febero angripit Fry, Barn och tjenftefolk , ganfka rådd för at fjelf blifva fmittad. Jag rådde honom. därföre at taga. de vanliga förvarings-medel, dem jag ” fjelf nyttjade. I början. af September börjas de han fjelf kånna fig matt, olufig och us fan matloft. - Han intog då et Laxer-medél, men det oaktadt lades han til fångs den 6 September. -Symptomerne voro i mit. tycke - icke våldfamme 3; men den 7:de fick han ftar- ka z fvimningar, hvilka fortföro ati 2:ne tim? mar, hvarefter fölgde yrfel fom continuera-"” de äl kl. 2 om natten, då han blef utan både mål och fansning och kunde icke fvål« ja den mina droppa vatten, Pullen var gan= Ika qvafd, anfigtet rödt och bloffande , ans "dedrågten tvungen och arbetande, urin alde-, , les affladnad och fröå darrningar i hela krop. «+ pen. "Som jag anfåg detta för 'en-art Apos« plexie , Öpnades ädren på armen, då jag - mårkte pulfen blifva både-mera fri och åfs' . ven högre; et retande Clyflir applicerades och. Velicatorier fattes pä Vadorne; jämte Si- napisrher under fotfålorne. 'Oaktadt altdet- ta, fortfor dock tilkåndet lika til kk 2 om natten emellan den 8 och 9 Sept eller fam- ma & | NN 12 . | Så ) Oo ( Rå É VÄG SM ma tid, på hvilken han et dygn förut fick denna paroxysme. Han vaknade då likafom tur en dvala, trodde fig: hafva varit död ' "och klagade öfver intet ondt; Jag obferve- rade. dock at pulfen var -febrilifk och urinen ganika röd famt en inquietude, föm han fjelf ej obferverade. ' Med Temperantia och» fyrlig dryck continuerades, hela dagen d.'9 Sept. Emot »aftonen måfte jag refa til en. : fjuk på Landet; men jag tilfade då de når- . varande, at flraxt applicera Iglar i fåtet, e- medan jag fupporerade, repellerade hemorr- hoider.. Den 10 vid min hemkomft var han död, fedan han om natten förut åter fått en ny paroxysme, och man hade förfammat Ig- .Jars application. Några dagar/ efter fick jag "veta at han både fom prefervative och un- der fjukdomen nyttjat 2:ne flalkor af: den få” — kallade Cron =» Effencen, och det innom få > - dagar. "Denne har fåkert upeldat bloden och repellerat hemorrthoiderne. Önfkeligit vore » at fådane medel blefve inom. den- Corps, fom med urfkilning förfår at göra tillåmp-, ningen, då "ofta fkador fkulle förekommas. | De medel hvilka til Rådfotens håmman=. . de blefvo förefkrefne, får jag nu åran up-. gifva: Förft nyttjades Tartarus Ant. med Cremor Tartari, och 12 timmar dårefter Rhabarber och Cremor Tatt., hvarmed fort- fors de tvånne förfta dagarne. Til-Korn« FIRtreR eller Blåbårs-fåppor blandades Körss« pi bårsa | IOC R- 13 bårs-kåda. Fyra til 5 gånger om dagen togs Cremor Tart." och Flores Sulph. fart om aftnarne vid fångdags Diafcordiuin tilfatt med pulv. .Fabe Pechurim efter Hr. Af. Barcks » upgift uti deffs Embets-Relation för år 1783:- Jag 'hade hårvid 'åfven-tilfålle at fer det Dia= fcordium på detta fått blef dubbelt kraftiga» re. Med förmån nyttjade jag för båttre folk pulv. Ipecac. Thebaic. emedan jag tydeligen mårkte at det ökade anfenligen utdunftnins / gen, gaf tranquil fömn och minfkade ref- ven (a). De fattiga fingo åtnöja fig med Flo= res Sulph. til en.rågad knifsudd, antingen per fe tagen uti Öloftvalsla om aftnarne, el- ler ock blandade med Eleåuar. e Scordio, hvaraf jag oftaft fåg en" infallible nytta och » agerade det nåftan lika med Dowers pulf- over. Acidum Vitr. tenue nyttjades i fynner= : het för dem: fom hade feber. En Hus-cur nyttjades för det flarka folket ofta med för- mån. En hård-kokad Åggegula ' delades uti 4 delar, hvar del beftråddes med ganfka' - mycket rödt Lack och intogos 2:ne fådane =. delar om dagen, premislis premittendis. U= 4 ti Nydala Socken hafva öfver 70 perfoner 4 under mit viftande 'dårftådes, varit fjuke , af .> H, ker I ÖA ch ; (2) Hr. D:r WESTRING Hä beråttat mig, at uti. a Dyfenteria Rheumatica , abfque Signis persdisdljå nis, fom i Norrköping förleden- HÖf vårit nog allmån , har han med nytta NE golv. IpecaGe Thebaic, RNE 3 o C x int hvilka mig vedärigen ej mer ån 6 perfoner- dödt. Et nytt bevis ät fjukdomen ej år få farlig , då medlen i-tid nyttjas, Låkaten: år nårvarande - och "man lyder defs råd. Uti Wrigftads Socken hafva ej mer ån 254 per- Toner varit fjuke och” ingen dödt. 0 (RS Kyrkoherden STARKs Fru hade 14 dagar för min ankomft til Rydaholm, för. förfta gången varit födande. Barnmorlkan, Danlk til nation och fom fades får många: år tilbaka häfva blifvit uti Köpenhamn exa- miherad' (a):, hade- under förlolsningen på- flått lig kånna tvillingar. Hon hade fåledes med all force arbetat at förlöffa det: förfta foftret, hvars hufvud fades få i födflen, un- der det hon tydeligen trodde fig känna det andra foftrets håfvud, tryckande på mellan- "gården; et befynnerligt låge, aldeles intet kändt af fnålla Svenfke Jordegummor, ån mindre af :Svenfke Accoucheurer (b). Båc- : kenet var mer ån vanligen trångt och det få ' kallade förfta foftrets hufvud ganika ftort , få "at futeligen och då Gamman ej på vanligt. vis kande förloffa , måfte hon i brift af Ac= coucheur, med en Penknif öpna hufvudfkås= "Jen och uttåémma en del aPbjernan. Såfnart det- ' Ta a (a) I fönire tider lårer det ej kunna hånda, at den approberas fom inga infigter' ågere. (2) Om ej af fådane fom tro fig. böra nyttja Forceps då foftrets hufvud ånnu ej år enclaverat CR ND 0 CC KR 15 "detta fofter var födt, påftod: Jorgegumman at det andra fnart dårefter fkulle födas ; men gjorde då ingen underfökning , huruvida Lif modren' hyfte något mera eller ej: - Afgjort var at dår vår ånnu et fofter och Gumman trodde fig ej böra vidare touchera Frun, fe- dan födflodelarna , fom hon fade, haftigt dra- rgit lig tillamman. : Man borde fåledes afvakr e a s å å "ta nya vårkar, antingen innom nägra dagar, eller vid nåfta Nytånning. De, utftåndne plå- gor, fom varit nog håftige och föreflållning om deras återkomft, förordfakade en håfti alteration, hvilken ökades igenom Barnmor-= > fkans dågeliga och fundeliga pfat om nytt | fofter, nya vårkar och nytt födflo-arbete; hvarigenom hånde at Frun uti vånftra bröftet fick en" ganfka fvår Spenböld,; fom genom råddhågan dageligen förvårrades. Vid min ankomft hade man f[krifteligen rådfrågat Hr. Affefforen WåHuNn och Hr. Le&oren Do& COLLIANDER , hvilka på den belkrifning de -undfådt, trodde intet mera fofter vara tilfin- nande. Jag underfökte Frun, fom då på tredje veckan var” liggande emellan Jakan," . våntände med oro och utan at vara invårtes fjuk',. på den omtalte Nytåndningen. och de fvåra barnvårkarne. Vid underfökningen kän- des hvarken hågot fofter "ej heller någon an-= - : nan hård kropp, uti hvad attitude hednes . kropp flåldes. "Locbia voro nu ganfka fpar- famma” och ingea Rinkande fytning; mågen ; var 26 00 KRO | var mjuk och icke öbimander Jordegumman var ånnu qvar och. våntade endaft på nåft- kommande Tisdag, då Nyet fkulle tåndas. » Jag anfåg hela denna nya förlofsning för tan-, kegriller och förfåkrade den bedröfvade Frun at hon ingen ting hade at befara; upmuntra- de henne at figa up från fången, hvars vår- ma mera mattade, och at taga tjenlig flår= kande töda, famt förordnade ”Kinkina, dels för at Öka lifskrafterne , dels åfvén minika s8dtän af den materia, fom genom Ööpningar- ne i bröftet til qvantitet utflöt. Sedan hon fått håmta frilk luft och nya krafter, låktes bröft-(kadorhe och-bhon år nu aldeles frifk. Hade ej Barnmorfkan firaxt efter förr lofsningen bordt touchera' den födande? Då foftret var dådt, hade då ej wvolu- men bordt kännas under wåltning fida] från Jida vid våndning af Modrens kropp? : ”Månne ej rötan af foftret åftadkomrnit Jlinkande flytning? ,Uti Ekeljö Stad och Socken började i November en Scarlatina Maligna fporadice vila fig, men tiltog innom kort tid, at: den "blef epidemifk. De fom af denna fjukdom blefvo angripne, kånde förft några dagar ondt i balfen med (vårighet at fvålja Samt fvulna- de hals-körtlar, hvarefter fölgde en ömhet uti hela kroppen. Sedan inftåldte fis ig feber med föregående rysningar, en påföljande ftark hetta, törft, hufvudvårk och hos fomlige n e r re ($ 2 17 fel. Hos de fåfte var tungan oren och med- följande åckel eller kråkning. En brånad och "flickande kåndes i hela yttre huden, ätfölgd -& + af en otrolig inquiettude:. Svårigheten i hal: fen tiltog få, at de fjuke fvårligen kunde fvålja tunna fåppor. i Utflaget började på o- lika tid at vifa fig, emedan fomlige ej. mårka. . te det föråv på tredje eller fjerde dygnet i- från feberns början ,, andre åter på' förfta. Af alla fjuke voro de håftigaft angrepne, fom” långre hade. feber-fymptomerne utan medföl= . RR utflag. Så fnart Skarlakans-flåckarne Is utflagit, började anfigtet fvålla utan, låttning af halsfjukan; men då hånderne börs jade fvulna, låttades altid halfen. På g:te,”. 7:de eller g: de- dygnet inofant fig en: dåfven= " het och hos .fomilige fullkomlig fvettning , : fom låttade alla fymptomerné; hålfen börja- de då åfven blifva båttre. Sluteligen och då 'Svulnaden i kroppen: började lågga fig, affjäl- lades epidermis på 'alla de ftållen fom af. flåckar varit intagne.« Barn voro i lynnerhet af denna fjukdom angripne ; 'dock voro måns z ga fullvuxne håraf hårt fjuke. Af okunnig- het kallades denne fjukdom hos fomlige-en Rosfeber, hos andre äter Maåfsling, men fymptomerne vilade mig -tydeligen af hvad art den, var. Ingen mig vetterligit. dog hårs af, men flere, fom i början vanfkött lig, blefvo fångliggande hela trenné veckor. | VILL B. N:o 2. B | Den 18 RI olCK Den remede fom nyttjades var följande : I början gafs et lindrigt Laxans, hvarefter ådren Öpnades på dem fom voro mycket blodfulle. Omkring halfen applicerades. Em- plaftrum Velicatorium, hvilket aftogs då det agerat fom Epifpafticurm. Til gurgel-vatten ”nyttjades fållan något annat ån Åtticka, Vat- ten och Honung. Så fnart utfläget vål blifvit fullgjort och åfven förut ,;brukades.Carmphorata och Infofum Sambuci. . Somlige fom ville > ”qvåfvas af flem, nyttjade Kermes Mineral: til I gr. i fender. För öfrigit nyttjades ip- aer feber-hettan refrigerantia. - Hos tre fårfkilta perfoner hår jag haft lyckan af en'tilfållig anledning at curera Flen- "hus på följande fått: 3 Invårtes nyttjades Conii extract, gjord med defs pulver til 3 grans piller, af hvilka qvåll och morgon ingafs 5 ft. Med Afleffor HAARTMANS Catarrhal-piller laxerades någon gång. Utvårtes nyttjades Råf-ifter, at fmörja med qvåll och morgon, och få ofta tilfålle gafs , hölts en med detta Ifter beftruken Klip- pings-lapp, fom med håftplåfter omkring” kanterna beftröks, öfver fen. Denna curen' nyta v - For AD SE RR TD t nyttjades 12 a 15 véckor, under hvilken tid: Aenhöfen finåningommförgingo. Under curen förmårktes , at hvilkötdera. fom håltt af deffa medel efterfattes, få fkedde ingen åndring. "Jag får äfven anmärka, at Extraået infpifera- des af, famma fommar, utfådde halfvuxne och utpråflade Conii grås,, uti "med gleft linne öfverbunden : glasburk i Sand Capel, famt at å:ne af patienterne hade deffa flenhus på ös gonlåcken af Haffel-nöts ftorlek ; och den tre-" dje på bröRet af en tredjedels Riksdalers vidd, men flat, dockirörlig och ej mycket hård, Om denna curen fkulle vara altid infål. libet, hvilken til Kongl. Collegii Medici gran- Jaga och hågtuplyftå bepröfvande hårmed al« Jerödmjukatt upgifves, vore mången i orter. ne viftande' lått hulpen, för hvilken en fådan åkomma antingen fatt fig på mera ömt frål-- Je, eller dåreft ej någon Medicus eller Fålt« kår viftas , hvilkens hjelp vote oumgångelig. - Häårhos får jag allerödmjukaft fånda en . falka Rålf-ifter, emedan det icke år offici- nelt och ej för. det nårvarande forde, finnas på Apotheken. Cuopio den 4 Martii 1786. J. FH. LÄNGHJELM, (2) l Mufeum Carlfonianum , in quo novas et fele&as Aves, Coloribus ad vivum brevique B.2 s > de= (a) Apothekare på hället, 20 | 0 es OR RN CN deferiptione iluftratas , Suafa et fumtibus Ge- nerofisfimi Poffeforis , ”Exbibet ÅNDR. SPARR- MAN, M. .D. et Proféljs Reg. Acad. Scient. Vv — Stockholmenf. Mufet Prafe&. Ejusd. Acad. ut et Societ. Phyfiograph. Lund. &cient. ac. Litt. .Gothoburg: 'Heff: Homburg. Membr. Fafe': - i:s: Holmia, Ex Typograpbia Regia, 1786. År et prågtigt arbete; hvilket få vål för defs Typographilka prydlighet, fom i fynnerhet för den fina, den oförlikneligen vackra gra viren, hvarati Hr. Acrer, Kongl. Vetenik. Academiens Graveur m. m., Öfvergått allas förmodan och förevigat fig » utan tvifvel går . » mycken heder, ej allenaft åt den Herrn fom famlat de belkrefne Foglar i fit Mufeum och päkoftat denna Boks utgifvande, utan åfven ät hela vår Nation. "> Tjugufem Foglar åro i denna fafciculus aftagne , .en på hvarje folioblad, och det i den naturligafte fållning med de lifligafte får- gor. Tillika år den"nödiga granlagenhet i akttagen, at Foglarne efter deras natur åro placerade, fomlige på klippor och ftenar, andra bland hvaffen vid ftranden, andre på qvwiftar, grenar eller trådets ammar. De Foglar ”fom-i denna fafciculus fin= nas aftecknade, åro följande: 1:o Lanius po= . meranus, 2:o Corvus Clericus, 3:0 Cuculus ' ferratus , 4:0 Sitta Caffra, 5:0 Certhia mela« nura, 6:0 Anas mollislima variet, 7:0 Anas ; dispar mas, 8:0o— Foemina , 9:0 Colymbus pa- i , f02 Är ol F 2 rotis , 10:0 Pelicanus. pund&atus, TT:o Sterna alba, 1i2:o Fuolica Leucoryx, 13:0 Ful: Z- tiops, 14:0 Rallus avftralis, 15:0 Tetrao Hy- bridus , 16:0 Tetr. Canus, 17:0 Loxia Fla- mengo, 18:0 Loxia totta, I9:0 Tanagra Si- > berica, 20:0 Fringilla Candida, 21:0 Embe= riza . maelbyenflis, 22:0. Mutfcicapa ochracea, 23:0 — Nigra, 24:0 — Albifrons,; 2$5:0 Parus falbyenfis. / "Får belkrifoingarna hafva vi at tacka Hr. Profeffor SPARRMAN , de [vara ock emot >» den kundfikap man af denna vidt kringvan- "> drande Natural -Hiftoricus bör förvånta fig: De åro förre delen korte, dock meren- dels tilråckelige och begripelige. "Til exem- pel 'kan tjena belkrifningen öfver N:o XIII. Falicå Ätiops: tota nigra. Roftrum in regione narium mandibule foperioris et. apice mandibule inferioris magis nigricans. - PeGus et abdomen ex plumårum apicibus cinereo- ferrugineis fubfufco undulata. . Man kan låtteligen med "Hr. Profeffor SPARRMAN tro at 'Loxia Flamengo vote. en:. . varietet af ÅL: Pyrrhule , fom åfven flundom finnes aldeles fvart, at Fringilö Candida Vo- re en åf fjukdom eller annan ordfak hvitnad Sparf, äfven fom man ftundom. fer hvita Kors par och Kråkor; famt at Emberiza Malbyen- fis blott år en kring hufvud och hals grånad ” Gröning; åfvenlom Tetrao Canus och Parus fabyenfis torde ej rt NG firfkikte Species. B 3 Cora » 22 Ä I) oc Corvus Clericus får antecknad fom-Rårisfima : in Svecia avis, men vore önfkeligit tillika få - veta flållet hvareft den någon gång kan tråffas. Nomen fpecificum Dispar torde fvårlis gen vara mycket betydeligit ibland Anatis Genus, dår merendels alla åro Dispares, Man kunde lått falla på den tankan at den "Hane och Hona (N:o 7 & 8) endaft 'vore et vilfefarände par hemtamde Ankor, fom of- ta fes aldeles af denna fårg, hålft inga fleré, utan endaft deffa bågge af en håndelfe i Ös + flergöthland blifvit träffade. För öfrigit år arbetet få hedrande och ..' vackert, at man med glådje hör at Hr. A= CREL redan arbetar på andra Fafciceln. Teätones Publicea de Verrmibus RT a : libus imprimis humanis, qvas babuit in Mus fao Rer: Nat: Acad: Lundenfis de XVI Mart: & feq. 1784 ANDERS JAHAN ReTzIuUsS, Profeflor Reg., Holmie, ex Typograph: Regia 1786..8 Maj:, 55 fidor med ganfika tåt och fin fyl, år en liten Bok fom hedrar defs Autor. Efter en kort Hiloria vermio- logie -och Bibliotheca vermiologica, anför Hr. R: de 7 Genera af Vermes inteRin: uns der hvilka han tycker fig kanna föra alla des- "AM "ER er Afearides, Gordii , Cucul- lani, Echinorynci, Planaria, Fafciola Sj ; ee ko) o (KR 23: Tenia; Han år dock ej förviffad om Cucul- lani Genus bör fkiljas a Gordiiz och> har fig ingén ordfak bekant hvarföre BrocH och Gorze fört Chaos bland vermes inteftinales. Gen: 1:0o Afcaris. vermis teres, utrin- que attenuatus, inarticuiatus, ore, trivalvi. , - Af detta. Genus har A» funnit 3 flag, hos Mäånniflkor : 1:0 Åfe. lumbricoides, hvilken man, för defs likhet: med. Lumbr: terreftris, kallat Metmafk, och tror den finnas både i jordenr och hos: Maånnilkan. Den bör råtteligen kal- las Spol-mafk. Finnes egenteligen i Månni«: fkors fmå-tarmar. 2:0 Åfe: Vermicularis , i atlas rea ctum hos Månnilkors. > > > 3:10 — Trichocephala , uptåcktes” 1760 i Göttingen af ROoEDERER och WaAGLER; finnes uti inteftin: coecum, på fattigt folk i fynner- het. "Ånnu har man ej fedt den i Sverige. G: 2. Fafciola. Vermis planiufculus, lis nearis, inarticulatus; altero apice attenua- tus, altero 'obtufus. Igenom denna belkrif- ning , fom år aldeles olik v. Linnés, fkiljes "Planarie Genus ifrån denna: under detta Ge- nus har AZ. det enda Spec. F: inteftinalis. Denna Mafk kan vara från en half til 4 fot lång och från 3 til 15 linier bred, och ån- dock fynes intet tecken til mun, anus; ge nitalia, tarmar, ågg eller fofter; icke defto mindre förmår han genombåra djurs tarmar (RR | 'och 24 RE 0) DD EC SE och kött3;. famt fages ej allépält inuti Fog- lars, Filkars m. m. tarmar, utan åfven i de- fas Cavitas abdominalis mellan tarmarne och: AerfAådes: Gen: 3: Gordius, Veriib Hibenis leviffimas, equalis , Hr. R. beklagar at han ånnu ej funnit någon båttre' chara&er på det= tå flags kråk ; lika fvårt år det åfven at åt- ikilja fpecies håraf. AA. antager denna bland ” V: inteftinalis buman: uppå Hr. MARTINS aUu=. toritet, fom funnit den hos fig fjelf och tror » fnaraft at detta varit G. marinus , fom oftaft finnes hos Filkar, - Han år ganfka feglifvad, ; Gen: AA? Echinorhyncus. Vermis teres, ånarticalatus,; probofeide retra&ili. echinatz. Af de många Species fom håraf finnes, åro' dock inge fundne i Månnifko-kroppen, men få mycket allmännare hos Filkar; dock fom den endaft år i deras tarmar, behöfver. man ej få mycket frukta at den måtte hos Män- nifkor inplantas. | G:'5: Planaria. Vermis depreffus , in articulatus , ofculis duobus hiantibus, termi- nali et fäbeentrali. Denna finnes, ej heller hos Månnilkor. G: 6: Tenia: Vermis plerumque com- preflus et articulatus ac: linearis. Caput ve= ' ficulis. 4. fååoriis. > A. medgifver. at v. LIn« Né rätteligen fördt denöt Ma/k til Ordo Z0- SPRIpraw | Då FY AN oo ( 25 Då Linné kallade endaft det hufvud fom genom en articulation var fkildt från öf- riga kroppen , och hvarpå mun, Ögon, nås- båror eller ätminflone antenn och tfntaculag finnas; få nekar han med råtta at Tenia mer ån de andra Mafkar har hufvud; men -: kallar .man den delen. hufvud hvarpå mun- nen finnes , då har vifferligen åfven Binnic- kemåflken hufvud. Species Ten. upråknas 1. T. Solium capite armato, ofculis margi- nalibus folitariis. Har fallkt föregifvits altid vara enfam, då den funnits hos Mäånnifkor. Emellan: defs 4 fag-blåfor på hufvudet har han en fnabel omgifven med: en dubbel cirs cel af taggar, genom hvilka han. fafthåller fig vid tarmarna. -.Fullvuxne lofsnade leder af denna Malk, år det fom i allmånhet kallas Vermes Cu- .curbitini. T. Solium torde endaft finnas hos Månnilkor , åtminftone ej hos Filkar. «2 T. Vulgaris. Capite inermi, ofculis - lateralibus geminis. Finnes allmånnaft i Sve- rige, och tror AZ. rätteligen at åfven den en-= daft finnes hos Mäånniflkor och-ej hos andra: kreatur, mindre i vatten och källor. 3 TE. Capite inermi, ofculis late- ralibus folitariis. 4 T. tenella capite - - - ofculis latera- Hfibus folitariis. > Obferverad af Parras, fom dock ej ledt defs hufvud, och år ånnu ofå- kert om det år en varietet eller fårfkilt fpeciess 26. X ) oo ( 3 oc Sedan Hr. Prof. Retzius noga: belkrifs vit alla deffa upråknade Malk-kråk , til deras utvårtes kånnetecken , kön, forlek "med me- "Ta, följer ifrån 'pag. 35 en ”underfökning om "hurra deffa kråk kannat få fine boningar i Månnilko-kroppen, och vifes huru många > fvårigheter möta få åldre fom nyares gifsnin- gar, famt huru fvårt, men tillika hedrande det vore, at på förfök och årfarenhet hårom gifva fåkre. underråttelfer. Kongl, Vet. Acad. Nya Handlingar T, VII, 1786. Månaderne Far Febr. och Martius. P. 30. Öm Sal effentiale Fa. eler Gal= > dple=Salt ; af CARL Vin. SCHEELE. En med kalt vatten tilredd Galåple-fo- lation hade fatt et grått fediment af Cryftal= lifkt utfeende , af fyrlig och ej adflringent fmak, fom fInart uplöfteå i hett vatten och - fålde Järn-vitriol fvart. Detta Salt låftes up; infpifferades på vanligt fått- och blef til får- gen grått, fom. igenom repeterade folu- tioner och cryftallifationer ej blef hvitare. . & Sedan befkrifves defs förhållande i fles fe precipitations förfök. P. 45: Foramen 'Ovale Öpet funnit hos en äl der« NE & JE NG 27 ålderflegen månnifka ; ”m. ms. Af AND. JoH. HAGSTRÖM. Sedan A. omtalt, huru fållfynte fådane rån åro at hos fullvåxte finna detta öpet, fom nåturen åmnat til Foftrets nytta i. mos derlifvet, och citerat: flere andres. låmnade böskntallor dårom, nåmnes nårvarande cafus på en qvinnokropp af vid pafs 40 år, dår det fants aldeles lika fomi det efter fofter år afritat af HALLER Icon, Fafe. 4 ”P+ 1s P.: 49. Tildsgning. til föregående Rön, of Oi. af ACREL. Håndelfen flyrkes af ytterligare exem- pel och anles för en hufvudfakelig ordfak til Chronilk bjertklappning, famt vaga och a KR POSTE Å | Ps:g7. Anmårkningar och öefkrifniug på Als buca örteflågte, af C. P. THUNBERG. . Detta år en flags förbåttring af Herr " DkRYANnDers belkrifning ingifven i Handl. för 1784 omidd: 20 gr. v. flråmola, B. 25,14. 9. Morg. 14. grad. v. ditiinia, Bar. 24,14. midd. 13 gr. Vv. Fagelblandat hagrägn med men eft. m. fkåftals rap; Bar. 29220 10. Morg. 14 gr. v. mulet, B. 25,28. midd. 19 gr. V. firåmoln, B. 24,35: II. Morg. 13 gr. v. rågn, B. 245,36. midd. 18 gr. v. rågn IKaftalb, B: 240339: 12. Mors: 12 gr. v. klarnade, B. 25,38. midd. 17 -gr. v. ftrömoln, B. 25349. 13. Morg. 12 gr. v. klart, B. 25,69. midd. JA 19 gr. v. klart, B. 26,76. 44. Morg. 16 ör. v. mulet, B. 25,76: iMidd. / 24 gr. v. filrömoln, B.' 24,72. 15. Morg. 17 gr. v. mulet, B. 25,64: midd. 18 gr. Vv. mulet; B. 25,64» , ; | 16. Morg. . Ä CFR CE SR ds 'Morg. 17 gr. v. flrömoln, Bar. . 25 SS 'midd. 20 gr. v. firåmoln,. B. 25,61: 17. Morg. 18 gr. v. klart, B. 25,50. midd. I9 gr, v. flrömoln, Be 24,47: ; 18. Morg. 17 gr. Vv. firömoln, Bar. 25348» a midd. 18 gr. v. ftråmoln,. B. 25,58: 19. Morg. 14 gr. v. klart, B. 25,66. 'midd. 18 gr. v.: klart. 20. Morg. 15 gr. w. flrömoln, Bar. 29553: > midd.. 18 gr. v. frömoln , B. 25548: 21, Morg. 15 gr. v.: mulet, B. 25,40. midd. 1 17 gr. Vv. mulet; mot "afton mått rågn. 22. Morg. 16 gr. v. mulet , B. 249,38. midd. : 18 gr. v. ftråmoln. =: 23. EE 16 gr. v. dimma, Bar, 25,46: : d./20 gr. v. flråmoln, B. 25,49. 24. Morg. 17 gr. v. dimma, , Bars 25,56. > midd. 21 gt. v. flråmoln, B. 25,57. . 25. Morg. 18 gr. v. flråmoln, Bar. 25,51+ , midd. 20 gr. v. ftråmoln. | 20. Morg. 16 gr. v. klarnade, ' Bat. 24,51. - midd. 20 gr. v. frömoln. Bar. 25,45 rågb til natten. 27. Morg. 183 gr. v. mulet ,-.B. 25524. midd. 19 gr. V. firömoln med rågnflånk , Bar. . 2$5527- 28. Morg. 18 gr. v. mulet, B. 25,17. Hidd, 103 gr. v., rågn från klockan 9. m... e. m. fkåftals. 29. Morg. 163 gt. vs klarnade, Bar. 25,36, midds 19 gr. v. klart, B. 25,42. 89. Morgse OR 2 ” h 30: VAN 16 gr. Vv. klart , B. 25,Å3: midd. 19 gr. v. klart. 31. Morg. 18 gr. v. mulet, B. 24,31. midd. "28 et: Vv, Daj. 25,203. mögel hela ef« termiddagen. vå | Augufti. I. Morg. 17 gr. v. flråmoln; Bar. 25,18. midd. 18 gr. v. B. 25,26, rågnade e. m. 2: Morg. 15 gr. v. fRrömoln, Bar. 25,29. midd. 18 gr. v. B. 25,35', flrömoln.. "3. Morg. 13 gr. v. mulet, B. 25,38: midd. 103 gl. Va mulet; B. 25,30, rågnade til natten. | . ; 4. Morg. 163 gr. v. rågn, B. 25,00. midd. 19 gr. v. & LA firömolns s« Morg. 14 gr. v. flråmoln, Bar. 25,42. "> midd: 17 gr. v. Bar. 25,54, litet rågn. 6. Morg. 14 gr. v, klart, B..25,70. midd. : 20 gr. v. klart, B. 25378- - 7. Morg. 13 gr v. klarty B. 25,80. midd. | 208. Vv. B.-25,753s ftråmoln. a S 8. Morg. 135 gr. v. nåftan klart ; B..25,67.: midd. 22 gr. v. til natten rågn och ålka. i 9: Morg. 16 gr. .v. flråmoln,, Bar. 29,55. . midd. 17 gr. v. åflka och rågn, Bars, 29358: 10. Morg. 13 gr.v. dimma, B. 25,53: midd, 183 gr. v. rågn och äåfka inpå e. m. II. Morg: 15 gr. v. dimma, B. 25,47. midd. 20 gr. Vv. tunna moln. : 12... Morg. i & oo CR 33 12. Morg. 15 gr. v. mulet) B. 25,52. midd. | 17 gr. v. mulet 23. Mord. 19 gr. v. mulet; åflka med rågn, kl. 11 fe/möB. 29533: midd. 20 (3 Vv. flråmoln. | 14: Morg: 16 gr. v. mulet, B. 25,39. midd. 20 gr. v: ålka och, rågn. 15. Morg. 15 gr: v. mulet, B. 25,44. midd, ur 21 öre Vv. B.; 25,463 åka kl. $'e m. 16. Morg. 15 gr: v: mulet, B. 25552, midd. 20-gt. v. B:.25,553 älta och rågn. « . 17. Morg. 15 gr. v.dimma, B. 25,58. midd. 21 gr. Vv. flråmoln, natten åflka med > farkt rågn. 18. Morg. 15 gr. v. rågn, Be 25,60. midd,” 183 8n vi flråömoln:; B: 25,62.:; 19. Morg. 15 gr. v: mulet, B: 25, 60. .midd. 19-'gr. Vv. firåmoln , B. 255 62. 20. Morg. 14 gr. v. dimma, B. 25,00. midd. . 207 gr. v. Bråmoln, B. 2562. 21. Morg. 13 gr. v. dimma, B. 24,62. midd. > 19: gr. v. ftrömoln, rågn öm: natten. 22. Morg. 16:gr. v. mulet, B. 25,59» hHidd. 22 gr. v. flråmoln ; B. 29,81: . 23. Morg. 15 gr. v. dimma, B. 25,62. midd, i 183 gr. v. måft mulet. 24. Morg. 14 gr. v. klart, B. 24,59. midd. 17 gr. v. flrömoln, B. 25,02. '. 25: Morg. 133 gr v. nåftan klart ; B. 25,62. midd. 21. gr. v. aft. norrfken: 26. Morg, 113 gr. veklart, B. 25,72. midd. 20-gr. Vv. flrémoln.s = i VIII, B.N:o 3. |A 27. Morg. a 34. 2? CK 27. Morg. 133 gr. v. rönn B. 24,73. midd. 19 gr. v. 28. Morg. 14 er v. klarnade, Bat. 25,58. .midd. 173 gr. v.fttömoln) B.. 25,48: 29. Morg. 15 grov. mulnade > Bar. 25,30: midd. 17 gr: N. rågn. jinpå e. m. och Natten. i 30. Morg. 13 gr. v. -klarnade, Bätv DJ75226 midd. 17 gt. v. rågn, B, 245,21. em. rågn. > 31. Morg. 11 gr. v. bolfklart , Bar. 25,04. midd. 16 gr. Vv. ftrömoln; norr(ken til afton. September: ; Is Morg. 9 gt. v. klarnade, Bar. 25,08: midd. 16 gr. v. flrömoln, B. 25,18. 2. Morg. 11 gr. v. klart; B. 25,35. midds 173 gr Ve klart, B.: 25,39, aft. rågn. 3. Morg. 13- gr. v. flrömoln,. Bar. 25,31. midd. 173 gr. v. mulnade, B. EES ERE 4. Morg. 103 gr. v. nåftan klart , B. 25546: midd. 1453 gr. v. B. 25,39, rågn e. ms. 5. Morg. 103. gr. v. klart, B. 25535. midd. 16 gr. Vv. ”halfklart, B. 25,43 6. Morg. O gr. v. klart, B. 25,55. midd. > IT gh N- firåmola , B. 25,59. 2. ”Morg. 10 gr. vi nåftan klart; B. 24,60. midd, 14 gr. V. (Sy B. 25,62. ; 8. Morg. 83 gr. v. klart, B. 25,71. midd. 16 gr. v. flrömoln. 9. Morg: 12. gr. v: mulet, B. 245,59. midd. 15 gr. Vs rORörn B. 295,42, til nat.rågn. IO. Morg, - J STR j Få I . 6 rese ST VE SLS ,” 46: Morg. 12 gr. v. mulet, B. 25,06. midd. 153 gr v. / mulet , Bar. 25304 > natten M rågn.g 21: Morg, Ior. Ve mulet, B: 25:06. "midds | 15 gr. v. flråmoln, e m. fMåftals rågn. > 42. Morg, 13 gr v. mulet , B. 253512, midd. "i TER wB: 25,16, em. rågn fkåftälse. 13. Morg. 10 gr. v. flråmoln , 25508: midd. 113 gr: v. mulet, (kåffals rågn e. m IR Morg. 93 gr vv. mulet, 'Bo22i92. fnidåg. NEG vå OR B.. äta til natten 0. BågnT 15. Morg. 107 gr. V. råtlet., B:'24,70., miäd. I0TA gr. V. rägn för odch'e. in. B- 25,79: 5 " 16. Morg, 12-grv. firömoln, "Bar: 24,90. midd. 15 gr. v. mulet, em. RR B. KÖ a 17.. Morg. 12 gr. v. frömoln ; Bar. 25,16. midd. 15 gr. v. B. 255253 afton rågnae de ivpå natten. | 18. Morg. 11 gr. va mulet, Bi 25,02. midd. 135 gr. 'v. mulet, rågnade Mkäftals em. 19. Morg. 9 gr. v. nåftan klart, Bs 25,24. .umidd. 12 gr. v. flråmoln, B: 24,40. 20: Morg, & gr. v. frömoln, "Bar: 24,70. midd. 103 gr. v. klart, B. 25,84, aft. norrfken. : ; 21, Morg. 8 gr. v. nåftan klart, B. 25775. midd. 19 gr. v. B. Ir ” 122. Motg. 9. gr. v. klart, B. 25,51. midd. g A 13 gr. v. Ogre Ci 25,45. on C 2 ; 23: Morg, 36. RA 23: Morg. 83 gr. v. mulet, B. 25,55. midd. 10 gr. .v. flrömoln, B. ORO 24: Morg. 2 gr. Vv. froft, rd Bar. 25383. ji I NOG, Be Ve klart, B. 25,88 Norr« / ofken om afton: 25. Morg.' 3 gr. v. flråmöln, Bar. 25,85. midd. 103 gr. v. ftröåmoln, B. 25,75. 26. Morg. 83 gr. v. mulet, B. 25,46. midd | 128 gr v.B:,24,36. 122. Morg: 10 gr. v. mulet, B. 25,26. midd. 113 £r. v. rågn, B. 25,26: 28. Morg. 11 gr. v. rågn öfver natten och f. m. Bar. 25,12. midd. 13 gr. v. = 29. Morg, 8 gr. v. rågn, B. 25,02. midd. "> 08 gr. v. rågn, B: 24,97. 30. Morg. 4 gr. Vv. dimma, B. 25,00. midd. 10 gr. v. flrömoln, Bar. 255165 afton -norr(ken. bj UR SE Detta Qvartal kan man ej heller klaga öfver Epidemiers Sjukdomarne voro de van- Jige; mot Aug. månads fut infanno fig en- vifa Diarrhoer, fom ibland voro cruente; en Remitterande feber blef mera allmån i Sept. - och var ibland rötaktig; dock ingendera all- mån eller fvår. Halsflufs med hofta vifade fig fparfamt. HN " Om PÅ 7. Om. Förlofsnings Vetenfkapens Ebtoreils fra del i Syflematifk ordning', til uplysning för unga Studiofi Chirurgie , fammanfatt af H. SCHYTZERCRANTZ ); M. Di m. 2. (a) år . «titeln på en från Commiffarien BRopins Tryc- kerie nyligen utkommen. Bok. Den innehål :- ler utom "Titelblad, Företal, Inledning och en och en half fida tryckfel, 302 fidor, år fördelt: i 31 Capitel och fårfedd med 10 Tabeller. År : I allmånbet bade warit at önfka meta redighet i åmnets afhandling 3; at Stilen vore mera klar och ej få belaftad med fåpande circum-locutionér; at nyare Au&orers fkrifs ter blifvit mera 'rådfrågade och at en få o- råknelig mångd af tryckfel ej funnits, af hvil- ka, utom de på fifta bladet upråknade , fin- nas nåftan öfver” alt få grofva, at meningen dåraf blir mörk eller löjlig. A. anfer i företalet brift på goda Sven. fka Handböcker, vara et af de flörfta 'hin- der: för den Studerande ungdomen. Hårap- CS : på . Ca) Denna titel får fåkert /tydelig mening, når att- tingen förfa ordet Om borttages +, eller ock nå= got annat ord tilfåttes, fom förenar de dårpå » följande orden: i Syflematifk ordning of. ve Denna correttion finnes likvål ej bland tryckfe- len anmårkt. Några fkiljetecken fkulle åfver Ortographici hårfådes yrka, || - - VAR Mg på omtalas. de anftalter vidlyftiäk) fom” Chir- urgilka Societeten vidtagit fedan år 1762 (då A. blef: vald til defs Prefes) til: Chirur- giens uphjelpande: fåfom' Hr. DE tA Fas vackra. och upbyggeliga TraAtats öfverfåttan- de af A., Förelåsningar i Anatomien, Jorde= konften m. m. - Håribland omnåmnas åfven . General-Dire&euren och Riddaren AF ÅCRELS odådelige "arbeten si en Not. A, beklagar fig. ledan at defs vålnfenande nit och föra, troende til idel löften, fom aldrig blifvit upfylde; gjort at han förfkaftat dig många o- vänner, utan at åndock kunna gagna fin Ves ä — tenfkap, Åndteligen, ledfen vid altfammans; tog” A. af(ked efter 16' års, mådofam , lönlös - och vålmenande tjenhtetid. A: beklagar fig bitterligen ; at man i tal och tryckte fkrifter illa uttydt defs göromål, hvaribland han I fynnerhet råknarten fmådefall och pafquillant. tryckt fkrift af Kongl. Hof= och Provincials Medicus (a) SKrRAGGE, Öfver hvilken A. ej kunnat erhålla Collezii Medici yttrandesoch utflag, "ehuru Collegium från fjelfva Thro= nen dårtil erhållit Red ” A:s anföks Hing Kb NR - Dens X maangöuD SR VAA sy | (2) Hyarföre ej Lif- och rodd Medicbg'” (om ham vårkeligen är? (5) Hutu dåbmed råtréligen; hånget tilfammans » in= håmtas båt af följande LIN g vtur K., ig a : 'Medici Frolopolkg : jo 14 i JG UAE Denna Theoretilka' afhandling , fom åt | utgifven för Chirurgifka ungdomens nytta ij N 4 CA | få- AE Utdrag af” Protocollet, hållit i Kgl. Cellegio Medico d. 22 Maiji 1786. 'S. D. uppå kallelfe inftålte fig Archiatern Do& HERMAN SCHYTZERCRANTZ ) då för honom uplåftes del af Företalet til den af honom nyligen från trycket utgifne afhandling: om. den Theo=- retifka delen af Förlofsnings-Vetcenikapen, hva=, ln reft Archiatern beklagat fig, at det af honom hos Collegium anhångigt gjorda klagomål emot Lif= "Medicus SKERAGGE , ej ånnu fkall blifvit afgjordts. ehuru: Archiåtern - fjelf vidgår, det ;han "genom - Collegii Syndicus Ag veta, at- alla de uti detta ämne inkomne Handlingar, tillika med en re- mifs från Kgl. Maj:t, hvilka Documenter blifvit med” Lif-Medicus SKRAGGE : communicerade , enl, bemålte Lif-Medici beråttelfe, fkola vara för=" komne uti Philipftads Brand. I anledning hvar= af Archiatern:-tilfades, at i håndelfe hän yrkar” denna nu fnart förgåtne fakens afgörande,, åligs ger honom anikaffa och til Collegium inlåmna "vi vidimerade affkrifter, alla förenåmde Handa lingar fom målet angå, hvarefter Collegium vil=". " 1e med görligafte förfa denna tvift til afgörande företaga; . Archiatern anförde hårvid, at han uti Före= talet af åfvannåmde Bok inryckt denna utlåtelfe , epdaft för at juftifiera fig för. allmånheten ; men yrkade icke vidare Collegii utlåtande Öfver mås 1et; dock ville han inlåmna et Exemplar af de Handlingar fom faken angå, hvilka han på egen "koftnad låtit genom trycket komma til allmån-= heten. År och dag förefkrefné. ; . Ex Protocollo 3 ; DAN. WICKMAN» - 40 ox fåges vara inråttad i Syftematifk ordning. och bygd på Anatomifka , Pbyfifka, Mechanifka och Mathematifka grunder (c). Den innehål- ler vål ej mycket nytt, men godt och .be- pröfvat ur VINSLOWS , Hunters m. fl. Tra dater: -Tabellerne åro låntagne ur STEIN, HuBER och DEvEnTtER. Practifka delen har A: redan i fina utgifne Rön och Obfervatio- ner afhandlat. Han förmodar at denna Tra-: fat, fom ' redan var tryckfårdig då Profeffor KRrRAAK utgaf fin Handbok, (kall vara: mera nyttig för Chirurgi ån denna, fålfom endaft Skrefven för Barnmorlkor. Sluteligen ber A. om urfågt i fall några fel vid fjelfva före- fållnings-fåttet .och Stilen fkulle förekomma. ”»Defs ämne (d) bar varit at begripelig up- ”lyfa faken och i minnet behålla hvad af Ldå- romåftarne kunna blifvit fagt (e). . daoledningen följer fedan, hvari gifves. en vidlyftig definition på Fördlölsalogs sten. fkapen.. Denna Vetenfkap hörer til Chirur- gien och den del dåraf fom kallas Exerefis, "d. å. Pat uttaga, (f) fkilja och förloffa- Mo- dren från fin börda.” ; ÅA. ot | (c) Phyfiolågilka och Pathologifka skalje mången ån- nu ålka hårtil, (d) Til åfventyrs föremål. | (e) Huru A. håri lyckats må andre dömma, jag för min del finner denna mening tåmeligen obegripelig. (f) Uttaga bör ju fågas om Barnet, men ej om Mos dren, fom hår orått Iker, 006 ( RM AI hvem vet ej at de fednare , fnart Öfver he= la Europa, undervifas i. födflodelarnes Anatomie, förlofsningens Mechanifme &c' Likafå finner man | ljusligen at en Accoucheur behöfver handlag och kont jämte fin Vetenfkap: Deffe måtte fåledes , fatt i olika grad, finnas förenade hos både Ac. ' coucheurer och Barnmorikor. ) (i) .I anledning af Prat&ique fåger A. ”En frickelig ””utöfning af Eörlofsnings - Läran i en kånnares ”hand, har mycken likbet med en förnåftig ap= ”glication af Hdåfvaren (DPEviesY, enligt defs jr lagar”? Hvilken liknelfe Njufig och lar! | (£k) Et nytt, til SI otjenligt, ord i fållet för ; FER: q ff r AR å2 fo RS Inledningen fotas medén! vidlyftig bes fkrifning” på de egenfkaper en 'rått(kaffens Accouctheur bör åga, fom til flut innehåller her Chrifteliga förmaningar. Dårpå kommer Innehållet af Boken och fedan fjelfva Afhanodlingen, Öfver hvilken lås" 4 fes: ”Om de. Qvinmodelar., hvilka "tjena. til ”fortplantning af Mäånnifko-flågret ” under ” ” hvilken rubrique hela Afhandlingen innehål- les (1). kfta Cap. PO et väljkapat "Bäcken, defs indel- för och Öfrige « Zenfkaper , Båckenets axis gla X (1) Det år anmårknings-vårdt at denna titel, få flår pande och vidlyftig den ock år, då näm Om Qvinnans födflodelar fade alt det famma, likvål på långt når ej innehåller hvarken det fom på Titelbladet' utlåfvas eller i fjelfva. vårket före= kommer; hvem kan t. ex: föra til Qvinnans födflodelar, 5 Cap, Om Månads-reningens XII Om underfökningen eller angrepet ( Angrepet! ; XV: Om Foftrets utveckling » låge och vdåndning,. XVIII: Om Fofireis Lif i öch utom Lifmodren, XXVII: Om Nafvelflrångens underbindande €3c. och åndtel, XXK Cap, Om fåttet at upfoda Barn med Kosmjolk, Troligen "hade A. tånkt indela fin. Tra&tat i flere-afdelningar, då den förta na- turligt vis blifvit 'om deffe Qvinnodelar , men fe= dan af någon håndelfe, glömt bort de öfrige', och fåledes låtit den förta innefatta Theorien til kela Jordeckonten. Anledning hårtil ib p, KIK ; ”midepå fidan, rt | 2 SR RA eller "Central linea , VR om et vanfapet ”Backen.”? : 00 "Läran om FörloföntigeFetenfkapdå (m) grundar fig på Anatomien ivallmånhet och ?; fynnerbet af de delar dår Månnifko:fröået ”danas, äger fit Låge, får Tilvåxt , med- delas Lif, ombyter fit PViftande eller til verl: ”den födes” (n), deffe delar åro hårda och mjuke, lika angolågne åt kännas, . , > I:fta Afdelningen om Båackenet. Båckenet år en af ben fammanfatt bygg- nad och gör en ”färfRildt hålighet?” (0) ne-' » derft af underlifvet, fom kommer, enligt Förlofsnings - Veienfkapen”” (p) i många mål '&; at betragtas, Benen åro flera hos Barn, med = ' af lika antal hos Man= fom Qvinno-könet. ” Brålken förena: en del af deffe. Ben, men borj gemenligen vid 18 "a 20-års ålder bli : ä ben= >: tm) Hvarföre icke Förlofsnings-V etenfkapen alleha? (n) Hela dénna vidlyftiga och 'onödiga circumlocut: hade undvikits , om A: fimpelt och utan at', mot fit löfte ps SHV fifta raderne , vara bögiträfvan=, de> fagt: i fynnerbet Qvinnans födflodelar $ Hamn: . hade äfven dårigenom undvikig at fåga en, få ” längefedan förkaftad , ” låjelighet , ät Foftrér das fas och tilvåxer innam det fådt lif: : (0) Tcke få aldeles fårfkildt, Cavum pelvis" omklådes -Öfvör alt af peritonxum och år fåledes gemen= fam med Cavum abdominis. 0») Måhne ej A:rs mening år uli F tg NR nå än XX) oo ( benaktise (q). Banden tjena åfven at fam- ”manbinda en del Ben (1). Hos fullvåxte bes får -Båckenet af.:3 flora och et litet ben, neml. Korfsbenet,, Robenen och' Stjertbe- nen (f).. Benens fårfkildta beflkrifniog följer dårpå, hvilken jag utelåmnar fåfom ej fårde- les intereffante (t). | (9) Detta gäller vift ej utan alt undantag, Cartilago Symphyfeos pubis, Sacro Coccygeze och Sacro= Iiace bibehålla fig vanligt vis” mycket långre. (r) Alla Båckenets ben förenas genom jBråfk och band gemenfamt ; få at vift ej en del fammanfogas ge- nom bråfk och en del genom Band, utan åger hvarje bens förening bågge deffe delar. (f) Pr. KRAAK råknar hårtil i fin Handbok de 2 ne=' derfta låndkotorne , hvilka, då de få mycketbi- draga til den vigtiga Korfsknölens formerande, fåkert hår förtjent befkrifning. ; 2 (t) Utan: tvårtom ganika felaktig; Således ifelas på Os Sacrum befkrifningen på defs bafis , förenin= gen med nederfta Låndkotan och den dåraf up= komna Korfs-knölen , futet af Canalis vertebra= lis Såcri m, m. på Os Ileum; befkrifningen af defs ytor m. my S$. 7 1. 18.& 19 kallas före- ningen mellan Kårfs = och HÖft-benen för Syn« chondrofis Sacro« Ifchiatica, fom år en' grof vårdslöéshet af Å:r. I början af 7:de fidan få- ger A. ”del hdånder flundom, deck ganfka fål- « ”lany at från fielfva Is-benets båge. och "defs . ”Sympbifis åfven utfkjuter en: benaktig trubbig ”forifdiining af en mer eller mindre längd, fom - ”af våra Anatomici, få mycket mig veterligt - ”år , dnnu icke år omtalt”? Då detta år en mifs= växt eller fjukdoms ”tilfållighet, kunna. ej A= natomici , fom befkrifva benen, fådane fom de xo (0 X > > 45 Om Backenets indelning och defs Öfrige egen= fkaper. ; | Från Korfs-knölen (u) löper innanföre en egen Kant, fom kallas Bdckenets eller. Roe - benets kant (v). Båckenet bar en ingång och en utgång, fom ej fvarar, midt. emot hvaran« nan. ”Öfre Öpningens omkrets utgöres af Båc« kenets kant. Figurn fkall likna en kroklinig likbent triangel, ”Hvars bakvånde bafis år ””dår olja Ilei förenas med Sacrum, besyn= ”nande innantil och fkjuter fram af bafis offis ” ”Sacri. Den fråmre fpetfen år bögd til Sym- ”phlfis offium Pubis och måtes från offium ”Pubis förening med Ileis , det dr: dår den ”fneda diametern faller emot de fråmre fido- ””delarne utanpå offium Ilei half-circel lineer (2) j 4 a åro hos frifke , därmed befatta fig; tvårtom tor=, de man få anfe det för en otålighet, at As. ej drögt med befkrifningen af detta utfkått til afdel= ningen om et illa fkapat Bdeken, ty i et vålfka= pat, fom A. hår befkrifver, finnes det vift icke, . Bland de många fom vid fjukliga tilfållen omta= lat fpecielt denna omftåndighet, får. jag nåmna "Prof. SiprRÉnN i en Difputaition 1785 , under titul Cafus Morborum , fid. 8 lin, 9 & 10; och han må ju få råknas bland våra Anatomici? (u) Som på et fålle endaft obiter år nåmd, men al= deles ,ej befkrefven. (v) Deffe kunna ju ej. vara Synonyma? Båckenets kant går Öfver offa pubis, åfven ock dår kan ju kan-« ten ej heta' Robenets kant? a . - a6 ck på p. ( 3 MARG v 220x). Nedre öpningens ihåligher? (y) här ars cus pubis, rami & tuberoflitatés lfchii, Liga- menta Sacro-Ifehiatica och apex. Sacti [, ba- fis coccygis til gråntlor (z) figurn nårmar fig til oval. Midt emellan defle öpningar lig- ger ,apertura media, hvilken dndå kan fin- nas om en linea Urages ner om Is-benets "båge, til föreningef, mellan andra och tre- dje vertebra Spuria Sacri, - ”Detra flållers ”nåmnande (a) har fin befynnerliza nytta.t ”den praäifka förlofsnings-hjelpen?” (b). Båc- kenets Bei åro-alla bögde och förenade efs ter fneda plana. — Planum år. en jämn yta, fom år omfkrefven af villa gråntlor e. 8. y- tan af en tafiz, fom år omgifven af en Ram (c). I åfre Båckenet mårkes 3 fneda ytor (d) del (x) Hela detta ftållet kan itokunnigas mening vara ganika höglårde', fom det: år fatt obegripeligt, Jag för min del tar mig "den friheten at anfe det fom et fammanraffat tyg af en: Öfverfåttare fom ej förftådt Tin Original-fkrift; och en: uplyft gr Låfare fkall dönima, om jag åcminftone €j har. anledning dårtils (y) Betyder då ihålighet SVetenlna i ineöre Spningeh, . fom omkrets i den öfre ? (2) Hvarföre ej apex coccygis? (a) Lårer menas nogare kdnnedom, > (b) Pra&ifka år hår aldeles Öfverflödigt, (c) Denna difinition har åtminftone den dygden at ej vara lånt ur någon Mathe:natifk Bok. (d) Bör förftås under i fynnerbet 3 ytor; ty många flere kunna fåkert fås af Korfssknölen , De | » nen Äl ? NRO NR ovaf offa lei, for i fynnerhet i det” håtdas de tilftåndet (e), år af en utmärkt. nytta: (f), och det.3:djé år inbilladt ochgår från Korfs= benets utfkått eller: knöl (g) ner Och tvårsöf= ver til Is-benet. - Detta planum determinerars Båckenets öfre öpnings-ftorlek. — Lilla Båckes net ' betragtar. man nu fom en ihålig Cylin= der (hj. Deffe Ben hafva et vift afflånd mel- lan hvaran och deffe beflåmda afflånden 'kal= las Båckenets diameter: 1 öfre Båckenet år endaft en diameter, fom utvifar diftancen af Robenens Ööfra kant eler Band från hvaran- dra (i), I lilla Båckenets öfre öpning fin= nes en flor, en liten och 2:ne faeda. ee los. ” CE (> Månne icke bafvande tilflåndet ,' fåfom-hvarken få . plumpt eller criminelt, fkulle paffa. båttre ? (f) Deras nytta at uppehålla Intefiha, gifva fåfte åt Vt Mufclar &c, år få vål före fom under och eftér > groffeften ganfka for. — (8) Hvilketdera fkal det då vara? Knöl och utfkått kunna ju aldrig -vara Synonyma ? Och" hvarken knöl eller utfkått nåmnas i den fyoci alla betkrife ningen af Korfsbenet, - h) Huru: fkola Korfs-gropen och de irreguliere Öpnin- garne fvara mot denna figuren , på. hvilken i en Not gifves af A. en aldeles Mathematifk” defi= nitione. (i) Vanligt tages den från Spina anterier Superior Hei från ena fidan til. den andra, fom hår på intet fått utmårkes med Robenets kant, til hvil= kets måtande fåkert fordrades oåndeligen många. > flere linger. "Denna, få kallade diameters ftor= Ick » utfåtter €j heller A.; fom torde få anfeg - : & a8 ÄR ) ol föra år $5 från dida: til fida af Robenets kant, den lilla 43 ifrån Korfs-knölen fram åt öfver til Is-benets rand (k). De fneda från Synchondrofés | Sacro-Iliace til Is-benets ar» mar; hvilkas bredd (1) råknas något drygas re ån den redan påmde ftora diametern (m). Af deffe fkåra lig bågge de förfta under rå- ta vinklarz men den 3:dje och 4:d& fkåra de förra ifrån båda fidorne under verticala vinklar (n). 4 : diametrar finnas likaledes i nedra sJöpningesn. Den flora "mellan Sittbes nens rånder 43, den lilla från Stjertberets fpets, til och under Is-benets låge-45. (0). De fneda gå från Sittbenets rånder til Stjert- ; bes fom et fel af glömfka i en annars få omfånde- | lig befkrifning. "> (ky Mera-determinerat fåger Er. Kraak från Körfsa > knölen til Is=benens Jkärf. Defsutom hvarföre heter det icke Båckenets rand? År ej Is«benets rand, fom förr aldrig blifvit nåmnd, ca del dåraf? ” (1) Har då ock eh lineå bredd? (m) A, definierar diameter med en råt linea, fom <= fkår en kroklinig figur i 2 lika delar, Huru kun«=, na då deffe, 2:ne måtningar kallas, diametrar ? Mån behöfver endaft kafta Ögonen på et Båcken, för at finna origtigheten af denna denomination. (n) Kunna då ej vertical vinklar åfven vara råta? > Min Hr. A:r det betyder ingen ting” at figurn i Euclidis definitioner har - fpetfige vinklar, de » kunna fannerligen åfven vara råte, (0) Ganika ovanligt at kalla den for; fom år 4 och. en half tum, och den liten fom år 5 och I ol 49 benets Ipets och åro 435 tum , utgöra fåle- des med den ftora en liklidig triangel. Uti -”fjelfva Båckenets håla kan man antaga 2:ne ”diametrar , en for och en liten, men de "hafva med de öfriga et motifidigt. förbållan- ”de emot hvarandra , i det den flora går hår efter den lilas flålning, fåfom den lila 10- per från den. fpetfiga Sittbenens uifkått på e- ”pa fidan til den «andra, och fåledes efter »Båckenets flora diameters flållning”? (p). Likfom nu deffe diametrar dras ur beftåmda punåer, ”få hafva de ock under fiz fjelfva et beftåmdt förhållande? (q). Hos en me- delmåttig perfon förhåller ftora diametern af Båckenets ”öfra öpning fig til den lilla: fom ”eE til 4 (1)« De faeda förhålla fig i pro= VILI. B. N:o 4. D : ”pora us en half. Pr, KRAAK med, jag vågar fåga, alla dugeliga Scribenter i Jordekonften kalla dem jul tvårtom, f ; «Cp) Samma 'anmårkning fom gjordes i Noten x, pads= far i alla affeenden hår, (9) Et fannerligen obegripeligt fått at utnåmna.för- hållanden ,. åtminftone okåndt för Mathematici 3 och dock år Euclides få vackert förfyenfkad af Pr, STRÖMMER, (+) Hvarföre ej fom $ och en half til'4 och en half enligt/A:rs förfta upgift p. II lin. 12, 13, 14, ell. fom 5 och en fjerdedel til 4 och en half, enligt den andra p. 12 Noten f£), enligt alla proportions-reglor; -fannerligen, om ej de grofvafte tryckfel hår kunna urfågta A:r, har han 'fagt den uppenbarate:contradiition, ' | 50 TOC ”Pportion (1). Båckenets håla år emedlertid vidare ån hvar och en diameter af lila ”Backenet (t) tagen för fig allena och i fyn- ”nerhet, därföre åro ock de diametrar af ”Båckenets medlerfla öpning Jflarkare (u); ”den flora belbper fig efter förhållandet af YKorfsbenets uthålning inemot 43 til 5 tum, och den lila gemenligen allenaft 4 tum'(v). PAf de 3 diametrar uti lila Bådckenet (x) K ”hvilka dragas från Korfsbenets inre och ut- ”hålkade del; til frårmre och inre våggen af ”Is-benens bopfogningar (y) dr den medlerfla - ”den fiörfla , den öfverfta och nederfla kom. ma fåledes (7). likfom bjulpinhar vid deras » Pax (a) uti tått vid hvarannan flående pun= ”Fer och förefåla med deras fpetfar mot : ; : - bvar- (f) Hvilken galimathias! göra då de andre det ej + ockfå? A:r citerar hår en Note, och för at und- vika vidlyftighet må Låfaren fjelf jämföra No«= ten f£ och g med föregående fida,; och Noten g "= £pecielt med flutet af 8:de-och. början af 9:de fidan ; upfinne ock fjelf ordfaken til en få Öfver- flödig redit famt förene olikheterne, jag förmår det icke, s (t) Huru jämföra en hålas vidd med en linea £ (u) Hvad menas med en linea fom år ftark el. fvag? (v) Hvilka diametrar åro omtalte ; fom åro mindreån deffe ? Ms. S (x) Pag. 12 lin 7 &'8 antogs enda 2 ”diametrar 3 chvadah har då denne 3:dje tilkommit? : s (y) Gifves det då mer ån en Is-benens hopfogning ? (z) Tydelig conclufion, - ta) En aldeles omathematiik liknelfe, ko) ol oR st Phvarandra råttade , 2 freda ytor, hvilka Pijena den flora diametern af medlerfla öps ”ningen til gemenfam grund-yta?? (b). Conjugata gör med lilla - diametern af nedre -öpvingen en vinkel af ungefär 80 gra der (c), i hvars fpets flora diametern af Båc« kenets ”medlerftå "öpning faller horizontalt, få ar den med den förra, om man den för- långde , fkulle gåra en Vertical vinkel (d). ”Båckenets bakre och inre; eller" Kor/shenets ”fråmre vdåsg, tjenar fåledes bågge de fneda ”ytorne , i flållet för tvänne Catheti (e) (d. ås ”fidor fom i en triangel omfatta den råta ”vinkelen). Betragtar- man ermedlertid deffe ”Catheti noga, få blifver man warfe åt de ; D 2 Pla a NA as PE a ar mån me ön rare ar a Ry 3 ”$ (b) Alt hvad jag af denna orediga maffa kunnat fat > ta, år at 2 determinerade plana kuntia formeräs på endät 2:ne lineer, och at en råt linea icke = allenaft' kan ha yta; utan ock grund-yta; och at denna. grund-yta upkoniméer af 2 mot hvarannanr lutande plana 3 och detta åro fatfer fom redan de åldfte Mathematici anfede för abfurda- (c) Denne måtning måte faninerligen vara tagen tina gefår, 80 graders vinkel år nåftafi.tåt och dens ; ne kan ej vara det til hålftefi, (d) Lårer menas Vertical vinklar. Den fom en gång gjort fig befvår at låfa igenom definition, på Ver= . tical vinklar; finner lått at en enda Vertical vin kel år et hjernfpökes . ; (e) Hvar finnes då hår den råta vinkeln? en fådan oc har A:r ånnu ej nåmt, och at taga på höft och at hugga uti vådret; duger åtminftone €j i Måe. thematiquens | ” so 3) do (KR ”Ijkaledes utgöra 2 lutande plana, hvilka vaed ”deras fpetfar flöta tilfammans; ty Korfsbe- ”net år. fammanfatt af tvånne med deras . ”fpetfar mot bvarannan lutande plana (f), ”hvilka likfom i et fegment fig förlora” (2); detta göres: begripeligare om man - bjelper föreftållningen -.med fmå käppar af tråd (h). Båckenets bakre och inre Cirkel. fegments förhållande med defs motfvarande fråmre och inre fida, faller då låttare i ögonen. De 3 diametrarne från Båckenets inte vågg til defs fråmre, kunna med pelvimetrar noga utftakas. Måttet fom tages på Båckes= net år Korfsbenets högd och uthålkning, Is- och Sittbenens högd och Stjertbenets afvik-' ning från axis pelvis (i). En Note förekommer. hår, fom å nyo befkrifver benen fom inneflluta Båckenets hå- la, hvilken på detta fället liknas: vid et ågg. årens Pe, (f) A:r har, fom förr anmärkt år, liknat plan vid en Tafla inom fin röda men hvad flags fpets har vål den? (2) Hela detta lycke må med fkål råknas Blånd de apocalyptifka , hvarpå denna Bok Öfverflödars (Ch) Hår fås uplysning hvad A, ment med lineer fom ha bredd och yta, det måtte fåkert vara deffe kåppar ; men ÅA. borde då nåmna dem vid fit råt- ta namn och ge ofs måtningen på fina hår nyttja» de, för atkunna rått fatta defs mening alleftådes, fö Öfverfåttes med extenfio coccygiss ÖS CK 53 de (kk). Måtningarne af Båckenets djuphet anföras dårpå och fluteligen raifoneras åtfkil- ligt lårdt (1) om Korfsbénets bugt, hvarat flutet låter verbotim få hår: Om man utur en punå i-hvilken den öfre och nedre öp- Pningens planer flöta tilhopa, och den öfre ”Spningens diameter conjugata och den nedre ”Spningens flörre diameter (m) framåt utdra- ”gsas fåfom: medelpun& med defs radier be- ”Rkrifver en båge (n), fom” går mellan båg- ge deffe diarhetrars axis, få föreflåller den ”Båckenets hålas axis (0) eller den öfra eller ”nedra bpningens axlars krökning befkrefven ”yti Båckenets hbåla-” Lilla Båckenets år baktil 3 g:r och på fidorne 2 g:r få djupt fom framtil, Korfsbenets uthålkning år från 6 til 20 linéer; ”Afflåndet af Sittbenens fpet- ”faa fortfåttning , liknar den ena eller andra ”diametern af Bådckenets 8. foging (P) el- D 3 ”Jer Ck) Således ej Cylinder, fom den p- 10. lins 9 bes tragtades, A, har et fådant förråd på liknelfer , at han mera tycke$ pasfa til Poöt, ån Auttor i Anatomien, dår ingen licentia ges, fom kan urfågta. honom. (1) NB. apocalyptifkt, (m) Den neml. fom går mellan Sittbenens rånder , fe p, 11 lin. 5 & 6 nedifrån. (n) Huru i verlden fkolaå 2:ne lineer uti mot hvaran- nan lutande planer någonfin kunna tråffas , då de gå i en få aldeles olika dire&ion, (0) På Tab, V. föreftålles den med en råt linea, (p) Hvilkendera ? De åro is per Jovem! ej alla lis 54 JE ”ler en af Triangelens lineer (q) af defs nes ”dre öpning ; ty Stjertbenet förmår ej vika ”Sfver en tum tilbaka (r). ; Åt få en nogå " ?kundfkap om de fkiljagtigheter , fom i får- ”fRildta Kropps-Båcken (f) infinna fig, år nödigt at betragta flere Båcken at olika kön, ålder och felaktigheter, och Pr dem med hvarandra, Om Bäckenets axel eler Central linea. ; ” Axis eler Båckenets Central linea fal- ler ned och utföre mellan fotfålorne på Ho» ; Pris. KEN FSENPINE SAR ma AA ON av a ka, om jag annars ; förtåde A:rs mening, äter om man får antaga de öÖfrige Aultorers , fom jag med vifshet vet at jag förftår. — A:r tyckes hår genom de många olika figurer, planer och måtningar blifvit, fom Danfken fåger, få huved= fvimled, ”at han glömt bort alt hvad han förr fagt, och fannerligen. tarfvat några glas kalt vats ten för at vidare fortfara. - (9) Hvarföre ej fidor? (r) Per bonam confequentiam åro då deffe, den in= billade triangelns fidor, lika med diametrarne då Öfre Öpningen, P., 12 lin. 6 utfåttes fidornes långd til 4 och en half tum; huru kunna de då förliknas vid de förre diametrarne af Öfra Öp= ningen ? Utom det at det år orimligt atlikna en och famma linea vid flere andra fins emellan o- lika. Deffe vårdslåsheter åro fådane fom ådraga | en nybegynnare nåpft, . (f) Hvad annat flags Båcken ikolle hår vål kunna me= nas; ån djuriike ? KR bilbsastt T fn 55 ”rizonten. (t), faller ej: paralel med. krop= ”Ppens. Faler nu kroppens Central linea per- : Ppendiculairt ned på Horizonten, få måfe ”Bådekenets Central linea ej vara en paralel " Putan en fned linea.? (u) Då axis cotporis et pelvis ikåra fig under fpetliga vinklar, » måfte plana i Båckenets öpningar ej vara paralella med" det vågråtta planum. För at beftåmma lilla Båckenets öfre öpnings pla- num inclinatum , anföras Levrets och Roe- DERERS Metboder, af hvilka Auaor vw tyc= kes gilla den fenares (v). . | SIR DA Käån- tom (t) At: göra en anmårkning vid en få löjelig Phras, vore Öfverflödigt ; A:rs mening lårer ofelbart va- ra, at Båckenets central linea faller néd mellan föttren af en frående perfon på det horizontella planums / RIS (uv) Detta har ju redan A. antagit förut, nu hade han ; kunnat afiföra at Båckenets axel" ej faller per= pendiculairt: ned mot planum Horizontale, (v) Jag hånvifar mina Låfare til fjelfva deffe citera= de Auttorer och förfåkrar,, at om de ockfå-voro fkrefne på et okåndt fpråk , kan ur dem åndock håmtas lika mycket, fom ur denna befkrifning, "Med min Herres tilftånd hoppar jag åfven Öfver alt det öfriga Mathematifka, eller råttare fagt o=- mathematifka om öÖfre och nedre Båckenets famt Lifmodrens och Moderflidans central-lineer; för min del vil jag håldre, ehuru fvårt det ock kun= de blifva, åtaga mig at låra det verbotim utan- til, ån at taga meningen ut dåraf, Få ör RI Kännetecken til et vål skapat Båcken utvårtes åro (x) en bögd bakdel (y), 'breda "höfter och från hvarandra vål flående Lår (7). ' Qvinno-Båcken åro vidare ån Mans-Båcken , på det Lifmodren må ha tilråckeligt rum at vidga fig (a). Lårbenens och deras hufvudens Central lineer anföras fedan (b). SR OM: (x) Hör ad de til central-lineen, hvarom detta fycke r? (y) Hu bögd ? år det inåt > blir det jut, et tecken på cohtrarium. (2) Detta följer naturligt vis altid af breda höfter, Pr! KrRAAK upråknar följande utvårtes kånnetec- ken på et godt Båcken: ”At Qvinnan icke år mycket fvankryggad ned vid Korfet , at hon ”har lilråckelig vidd omkring Bdåckenet eller Sf- «+» Pqer Roerne, at ena Robenet icke fiår högre ”dån det andra, eller hågon annan Båcken-be= ”nens fnedbet utvärtes mårkes22 ' Skada at den= na Bok redan var tryekfårdig då Prof, Kraaks Handbok utgafs, man hade Ju annars med fkäl kunnat vånta få hår, fom på otaligt många an= dra fållen, correbtioner efter denne för.fit åm« one fa:vål utarbetade TraCtat. Öl Troligen fkulle den dårtil ej fakna rum iet mans Båcken ; förfta fkålet til olikheten lårer vål lig- s ga i Förlofsningens möjlighet. (b) Därvid anföres at ”Lårbenens kropps-central li« ”neer: göra ordentligt vis. med deras hufvudens ”central-lineer en vinkel af ungefår 180 gra- ?”der?? Ehvad det ock varit fom förmått A. til detta uttryck , har det: ej varit någon grundad kånnedom, efter-fom 180 gr. juft utgöra 2:ne råta vinklar, och då 2:ne lineer på detta fåtter rå» se 25 lea. 8 ARR ON "Om et ila fkapat Backen. " Detta kan vara antingen för flort, för p litet eller vanfkapat. Förfla afvikningen (c) + år då Lårbenen och: deras hufvudens axes hvarken fkåra fig efter determinerade vink= klar eller innom ”Båckenet. Den peripheri- JfRa fkapnaden af Båckenets öfra öpning (d) föråndras då aldeles. och Båckenet blir då i ”anfeende på defs lilla "diameter , antingen för platt eller nåflan. ihoptryckt. (e) Et. platt Båcken år dåraf altför ovalt och hoptryckt, antager ofta fRapnad af et liggande 0 (f).> | KRA år kas, blir ingen vinkel, men endaftt en råt lis ' nea af, | (ec) Jag tycker det år fvårt at fåga hvilken af afvik- ningarne bör kallas den förta och hvilken den fia, (d) Sannerligen en underlig fkapnad! > hvarföre ej. Peripherien af Båckenets Öfra Öpning ? (e) Nåfian tyckes hår vara et Öfverflöds-ord, hälft et nåftan ihoptryckt, år det famma fom et för platt; det Öfverfåttes åfveén med pelvis compreffa. (f) Detta måfte dock ej fke ofta; vål kan det hånda at Is-benen åro raka, men at de åro få inåt bögde at de aldeles nåkas Korfsknölen, vet jag: ej at någon före A. anmärkt; men: pofito at detta 'ockfå någon gång . möjligen kunde hånda, börde då ej et fådaänt Båcken heta ihoptryckt och ej platt, fom As. hår kallar det ? Om diftinétioner fkola göra någon nytta, böra de vara jufta och differencerne noga obferveras , därföre :heter det qui NB bene diftingvit bene docet, Men annars blir det jut vice verfa, ? « - 00 XÄ I ol Åk Båckenet "kan ockfå, utan at vara, platt eler iboptryckt, dga fin naurliga fkapnad (2); men likvål efter alla fina mått befinnes Uet - vara antingen för litet eler för fort. Ja trångre Båckenet år i fin öfra öpning, ja flör- "re och vidare år det gemenligen i fin ne- dre (h). De öfrige föråndringår i öfre Båcs- kenet befkrifvas fedan, hvilka ån göra öfra Öpningen, ån Båckenets håla och ån nedre Öpningen trängre (i). Orfakerne til oformes lige Båcken anföras dårpå, hvilka åro tagne ur Roederer och Henckel, de åto prima cons. formatio, incongruus .puelle Sitous & geftatio, offium in prima juventute nimia debilitas, mollities, Rachitis m. m. Exoftofes, Fraåu- 72 & Luxationes på deffe delar-(k). Bland Fe. EN RV a des- (g) Dårpå lårer ingen tvifla. ER soN Ch) Månne; det då har en naturlig fkapnad? . (i) Och det någorlunda rått. Men då A:r fkall tala om et rakt, fom hän fåger ftråckt Korfsben, utlåter A:r fig ”ddremot i fall af et firåckt och ”fåledes platt lörfsben kan naturligt vis (NB, lilla diametern i nederfta öÖpningen) vara flar- ”kare dn flora diametern af Båckenets håla el- ler defs medlerfa döpning fielf.” Hår kommer : fåledes A:r åter fram med ftarka lineer och förliknar dem vid hålor. Ol huru lyckligt för honom om han antingen aldeles ej befattat fig med at vara Machematicus , utan at han låt igenom de förfa definitionerne , eller ock ingen fom låft dem ber fattade fig med defs Bok, TEEN (k) Hvarföre ej harum partium, då alt det andra år på Latin. Månne HencKer hår nyttjat Tyfka? x bo F. 59 deffe caufe »befkrifver A:r dårpå utförligen, på hvad fått Rachitis fkadar Båcken. —: > Sluteligen afgåres. den frågan om Båcs . kenets ben vika från hvarandra vid förlofs- ningen eller ej, och befvaras den råtteligen — med nej (l). Sedan jag nu genom et Capitels nog- gran recenfion. gifvit mine Låfare idée. om A:rs fkriffått , och, fom jag hoppas, juftifies tat de. generelle anmårkningar jag vid börs jan af recenfion gjorde, torde det göra til- tylleft at endaft upråkna titlarne på de föl: jande Capitel och hånvifa den eller dem af mina Låfare, fom dårtil -kunnå vara huga- de, til fjelfva Boken (m). ; | | 2 Cap, - (1) Huro vål A:rs Prattique håri grundar fig på defs | Theorie, kan man fe i dets Mårkvdårdiga Hdn= delfer i den Pra&Gifka Förlofsnings-V etenfkapen , hvareft PraCctifka delen af denna Vetenfkap år li- ka lyckligt etalerad, fom den Theoretifka hår; cär låfes p, 128 lin. 25 buru ban, då vid en onatörlig Förlofsning Foftrets nedra kåke var fåftad mot Modrens Issben, ”införde fin bögra bands ”ydl fmorda fingrar under Foftrets rygg up til ”defs nacke (och) tryckte Tarmbenet och fynner= ligen Moderflidan tilbakars.? = Hvilken mångd anmårkningar. vore ej hår at göra vid deffe få rader! Men de ligga i få öppen dager. och höra mig ej hårtil; jag må då med fkål fåga med Poéäten : ; ; Nog af med dem jag har, de ge ej håg för flere, (m) Dock med det uttryckeliga förbehåll; at om når gon kulle påtå, det jag preferablement utvalde PJefs tideråkning. 14 Öm den håfdade Lif NE TOG in «02 Cap. Om de mjuke delar, för inuti ”beklåda Båckenet (0). 3 Om Qvinnans yt= tre födflodelar: "4 Om Qvinnans inre mjus ka födflodelar (0). 5 Om Månads-reningen. öl Om Lifmodrens fkapnad. hes en Bådder ”POQvinna. 7 Om Hafvande tilflåndet. 8 Orr Dj tåckelfer uti hvilka et Fofler tillika med ”yattnet: innehålles (p): 9 Om våtfkornes ”kringlopp, i Moderkakan. 10 Om Qvinno- ”bröfiens delar och nytta. IT Kännetecken af et enkelt och et tvillinge bafvandefkap. 212 Om underfökningen eller angrepet (q) och ”defs nytta. 13 Om bafvandt tilflåndet och mo= 1:fta Capitlet, fom måft anmärkningsvårdt, mig "> 8å måtte tillåtas bevifa, at: alla de påföljande förtjäna et lika Öde; men detta fvåra ars: bete, vil jag ej, utan åt få en få ohemul be- " dfkyllning , åtaga mig. Några få generelle 'an- mårkningar torde dock hår och dår' tillåtas mig, (0) Hårtil råknas bland annat Nerver, Arterer, Ves ner och Vafa Lymphatica, (de fenare befkrifvas icke) deffe tyckas famt "och &£fynnerligen ej får deles paffa til beklådningars. (0) Hvilka inre hårda gifvas då? (py Hvilken utom vår A:r fkulle, fom han, under den= ne "Artikel fört Nafvelftrången, Moderkakan, ja, til och med fjelfva vattnet. Jag förbehål- ler mig at mine Låfare fjelfve göra fig möda och fe efter i Boken, på det min trovårdighet ej måtte fåstas i frågå. (q) Hvilken olycks-ande 'har ingifvit A:r et g nytt 4 och bedröfveligt ord? > I 0 C IA 61 ”modrens vidare förändringar intil förlofsa ”nings-flunden. 15 Om Foftrets utveckling, ”Jåse och vändning (rt)... 16: Om förlofsnin= ”gen och defs indelning. 17 Om et dådt -el= ”ler lefvande Fofters kännetecken. 18 Om 4 ”frets Lif i.och utom Moderlifvet. (lf). Ori Fdelafonifern naturliga 2 ”grundlagar (tt); 20 Om ordfaken til För=. ”lofsningens naturliga förråttamde. 21 'Om ”paturliga Förlofsningens indelning i defs får« ”fRildta tider , värkar och deras kännetecken ”22 Om. de laglikmåtiga förändringar ,. hvil- ”ka förekomma under den naturliga förlofs- ”ningen på Modrens och Foftrets delar. '23 En kort anvisning. huru den Beturiiga för= lofsa Cr) I detta lårörika Capitel ftatuerar A:r at Mydiens iv inbilningsskraft kan ånda til futet af 4:de mås naden vårka på Foftrets danande, och at Foftret våndes i Moderlifvet; Satfer fom nu, Gudi låf? icke en gång någon Barnmorfka under 70 år hy- fer hår i Landet, (ft) A:r kallar Foftrets lif i Moderlifvet för et plani« lik! lif, och fkall ”beflå i et ofullkomligt blodets ”omlopp och Foftrets leders rörelfes?: Hvad det förfta angår år circulatio Sangvinis hos Foftret vit fullkomlig, åfven fom våtfkornes omlopp i en våxande: planta år; och hvad Ledernes fria rörelfe angår, år dön få aldeles fkild från plan= tors, at den enfam kullkaftar jut det A:r ville ibevifa. vt) De hår befkrefna grundlagar ftråcka fig ånda til och med til eftervårkarne , ' hvilka fvårligen låra kunna råknag til förberedelfer, 62 ÅA ro (Xx ”lofsningen för fig går efter Herr D:r Petits ”anvisning (u). 24 Hvilken kraft fåtter be- ”möådningar och värkar i drift och ordning.” ”25 Om den Våndandes låge vid den natur- ”Jjga förlofsningen. 26 Om den hjelp man ”4år fkyldig en våndande Qvinna uti den na- Vryrliga förlofsningen (Vv). 27 Om Nafvele | | stort - odense Fe (vu) Jag för min del fkulle håldre Önikat det A:; fölge Naturens anvisning , hålft jag vid Capitlets ge= -:nomlåfande finner at de mårkeligen differera.- (> Ehuru jag förefatt mig at i deffe anmårkningat vara kort, Kan jag dock ej underlåta, at hår - '> något vidlyftigare anföra de faltka och til en "for del barbarifka lårdomar A'r hår gifver , hvils ka, upkomne i den mörka tiden, då Veternfka- pen ånnu låg i linda,” til vår tids blygd ånnu finnas hos en del til och med Accoucheurér; '$, 246 1: Io nedifrån låfes : ”at Qvinnan mor flutet ”blifver föranlåten at likfom mot fin: vilja förar= ”Bheta värkarna.” Hvad hårmed förfås kan jag aldeles ej fatta, fom jag ej kan göra mig be-= grep om hvad det vil fåga at förarbeta' vårkarna, ehuru ofta Jag ock hördt olårda Gummor tala dårom.” Den olika fållning hvartil A:r hår fyre ker den våndande, år aldeles onödig , fom Qvin= nan hårunder €j mera rår fig fjelf, utan tvingas af convulfivifke kryftningar til den efter Naturens affigt låmpeligafte fållning, mot hvilken man vift ej bör fridas == S. 247 lins 9-:& 10 ”an« ”gyrepet bör utdfvas' i börian fållan,; men vida= I ”re ganfka förfigtigt;”. Månne detta fenare ej år nöådvåndigt både från början til fut? == Sc 250 medlerfta fycket: ”Man fkall fåta flata ”banden utanpå den utfpånde mellangården fås EBU RV ”frångens underbindande. 28 Om efterbör- ”dens loffahde och uttagande i naturlige til- ”fållen. 29 Om det gifves fådane Låkeme- ”del, hvilka dga kraft at upvåcka affladnas ””de vårkar? eller ock om de kunna föröka ”fvaga värkar utan fRada? 30 Såtter huru ”man i nödfall kan upféda et Barn med Ko- mjölk? | ; "Hus ”lunda, åt man under vårken farer (hvilken ”Svenfika! ) därmed" öfver och bakåt.” Detta handgrep år intet allenaft aldeles "onyttigt, fom dårvid förlofsningen på intet fått. underhjelpes, utan tvärtom fkadeligt och grymt, emedan mel= langården , fom nu år ganfka mycket utfpånd och tunn, ej gerna kan befrias för- uprifning, Detta nya och få goda handgrep at hålla för mellan« gården, är fåledes genom denna förbåttring för« derfvadt, == S. 250 nederfta fycket: ”At leda ”Fofirels bufvud på det naturligafte fått ur föd= ””Nen , fåttes i vårkfam utdfning, då mon låter ”det gå öfver de i Moderflidan uivårtes bållna ”fingren och med dem lWfter bufvudet mot och ”til Is-benets båga ; frammanföre i en balf cir= ”cel-våndning , i fållet at man méd de inåt bög= ”de fingren , lik bakar , friuler och tilbaka tryc« ”ker mellangården dfver bufvudet ; denna band= ”råckning. bör man använda utom vårkarnes ”Hid4 för at kunna nyttja dem under fielfva vår= ”ken, På fådant fd blifver vdrkarnes kraft ”Jikfom bruten; de där vårka ftörre delen efter ”Båckenets axis . flållning i en fåt linea mot ån« ”detlarmen, och hufvudet föres i en diagonal li= ”nea efter Moderflidans eliptifka axis ur födflen?? "Huru aldeles onyttigt detta handgrep år, finner oA man ljusligen då man befnanar , at all tryckning 64 ' RT Huru lika Scribenter i en Vetenfkap kuns« nm icke allenaft tånka, utan ock ,stil och med | AN ö v på hufvudet mot Idbiben | hindrar förlofsningen ända tils nacken framkommit under defs arcus , och fedan rullar nackbenet gemenligen ganfka lått ; lika onödigt år det at befatta fig med mel= langårdens fkjutning Öfver hufvudet; dentffa del, fom då år få ganfka tunn, halkar ganfka lått Öfver Eoftrets panna och anfigte ; men huru grym, ja barbarifk, den år, år lått at fe:' Fingrarnes införande innom de få utfpånda Födflo-låpparne > måtte ju få vål på dem, fom Vagina, kofta mån- ga plågor för den. olyckliga fjuka, den måtte ju ge anledning til en ny fvår pråfsning på peri- nxzum, få mycket farligare , fom den år ojämn, mellangårdens uprifvande måtte fåledes påfkyndas, hvilken blir få mycket oundvikeligare , då fing- ren tillika fkola tilbakar$ trycka honom. Det år fåledes ej underligt om perin&ga efter denna method ej kunna fkonas! =- Sluteligén recom- menderar A:r Ronhuyfens Ve&is hår, i det fallet då intet fpetien af å finger kan: införas, men månne VeCtis då tuto kan appliceras ? eller, Om det ock vore möjligt, månne den nånfin bör ap= pliceras mot Foftrets anfigte?, hål då obftaclet, dom fkall håfvas, beftår antingen emellan fitt- 'knölarne eller uti arcus pubis. A:r Önfkar at Barnmorfkor 'kånde detta Infttuments fkickliga bruk ; jag åter Önfkar och hoppas, i anledning af det jag förut, anfördt, at hvarken Accoucheu= rer eller Barnmorikor i detta fall nånfin, på det af A:r föreflagna iått, måtte nyttja dene - Hvad ' åter fingrarnes införande in ano angår, fom A. lika ifrigt ånfkar ät Barnmorfkor måtte låra, år AU mera ingen tvifvel om at då ju icke förftå, "fedan Pr. KraAsAK på et förftåndigt fått i fin Hand- | bok lårdt dem nyttan dårafe ; Jo CK 65 uttrycka fig, kall jag får ro fkull ha det nö-. jet at vila, genom exempel af Prof. KRAAK och vår A: :r, ehöru ingen den mintfta anled- ning år at de "kunnat affkrifva. hvarandra, hållt vår A:t upriktigt förfåkrar at defs arbe= te vär tryckfårdigt då Prof. KRAAKs vackra Handbok utgafs (fe p. Pr. KRAAK. S,. 6 lin, 5 Sequ. Deffe bågge ” Öpningar fvara” ej midt emot hvarannan:; 3 utan den. nedre år något på fned- den tvårt för den Öfra öp- ningen, S. 45 din. 4 Sequ. Bör — Foftrets hufvud från början bjuda Kronan och vara få fådlt, at pånnan med an- figtet ligger bakåt uti en- dera hörngropen, och nac- ken fiiedr fram mot Is- "benet uti Båckenets Öfra Öpning , met' hvars förka och fneda miåtning hufvu- dets förta bredd blifver fvarande , och då kännes Pilfömmen åfven få fnedt Öfver Båckenet efter den- sa måtning, famt ftora fontanellen vetande bakåt - vid famma hörngrop fom pannan ligger uti. XIV): Arch. SCHYTZERCRANTZ: S. 8 lin, 9 Sequ. Deffé bägge Öpningar fvara ej. midt emot hvarandra, utan den andraår något på fned= den-tvårt för den Öfra ög ningens S. 183 1, 12 Sequ. Foa ftrets hufvud från början bör bjuda Kronan, och vara få fålde, at pannan med an= figcet ligger bakåt uti en= dera hörngropen , och nac= ken fnedt fram mot Isa benet uti Båckenets Öfra Öpning, mot hvars förfta och fneda måtning hufvu= dets föra och fneda bredd blifver fvarande, och då kånnes Pilfömmen åfven få : fnedt Öfver Båckenet efter denna måtning, famt fora fontanellen vetande bakåt med famma hörngrop font pannan ligger uti. — - Sluteligen torde jag få anmårka , at få full denna Bok år på rediferg hbvarom , utom VI, B. N:o 5. E de 66 )y oo CK dé redan anförde flållen , i fynnerhet 19—24 Capitlen vittna, faknas likvål ganfka mycket, fom til en fullkomlig Theorie om Förlofs- nings-Vetenfkapen . årfordras.; Således finner jag på intet ftålle. Barn-hufvudet Anatomice belkrifvit , fkåtfeln före , under och efter för- Iofsningen, alla onaturliga eller (efter Prof. KRraAxs fimpla och rediga benåmnings-fått) ofullkomligt - naturliga förlofsningar, - hvars > Theoretilka beflkrifning år få oundgångelig mm; m. , Mycket vore ock hår at fåga vid jåm- förelfen af denna Theoretifka del och - A:rs förr. utgifne Mårkvårdiga Händelfer i den Pra- difka Förlofsnings-Vetenfkapen med anmäårk- ningar, fom man dels på flere ftållen finner "uppenbara contradi&tioner dem emellan, dels ock finner långa flycken af anmårkningarne i denna Theoretilka afbandling å nyo omtryck«= te; men fom jag redan blifvit vidlyftigare ån jag tånkt, vil jag för denna gången dårmed afftå. Mit fluteliga omdöme om denna Bok år , at den år ofullkomlig , oredig och utan nödig urfkilning fammanfatt , famt aldeles otjenlig til uplysning för unga Studio& Chir- urgie. ; bi sa Cana atS per EE KE. KO) SCR. 67 K. Vet. Acad. "Nya Handl. Månad. A: pril, Maji och Fänii 1780. | P. 125. Styng-Flug-Slågtet (Oeftras); af As > DOLPH MODEER:. Namnet Styng kommer af Honorse, fom med en tagg lågga fina ågg i kreatu- rens hud. 'Flugans -mun har hvarken kdåkar, tånder , fryte eller tunga, utan 3 infånkte el- ler uphågde punéder, utur en af dem utkom- mer genom tryckning en liten mörk tip, fom lår vara tungan. Åggen åro aflånge,) något krökte, fammantryckte och hafva i den öfre åndan en hvafe och tilhopa tryckt fpets, fom en Lancette, -hvarmed troligen ågget inlågges i kreaturens hud. Det fker möt flu- tet af fommaren; larven utklåckes fnart och födes dår til nåfta Vår, då den utgår , för- byts til: docka och efter 2 veckor til Fluga. Larverne åro nålftan conifke, förfedde > med 12 leder; hufvudet år vid den fpetliga åndan; vid munnen hafva de 2 fpetfige klor - eller hakar, hvarmed de hålla fig faft, eller krypa, hafva inga fötter, eller ögon, ands -hålen "fitta i bakåndan. Dockan liknar lar= ven och år ej annat ån. defs yttre bud. De hår befkrefne fpecies åro : 1) Oeftrus Trompe, det förfta af alla, lik enSpyduga; 2) = Tarandi eller Renflynget; 3). Hesa [Nr Ori 0alle Håft- ee 4) — Nafalis , Nos-« > flaholms. Lo. SKR NO CE Nos-flynget; 5) — Bövis, Fonmget 300 — Ovis, Får-flyngets = KH — Fort. e.a. ge Kort" förteckning uppå de namnkunnigafte Peftilents-tider i Sverige, af gamlare. och nyare Skrifter och Documenter fammanfökt af BRENNER (a). Anno Chrifti 1315 rågnade med för. fkråckeligit åfkedander hela Sommaren , hvar= på fölgde en ftor hunger och allmån Pefti- lentia, hvaraf tredjedelen af Månnifkorna - gådde. Aret dårefter rågnade blod vid Ring- | 1345 påflod den flora Peftilentien , fom innom $ års tid dar yCke halfva delen af Månnilkorn2. 1350 i Konung MAGNI Skins tid” öf- vergick intet allenaft hela Sveriges Rike, u= tan ock nåftan hela verlden, en ftor och all- mån Peflilentie, fom 2 år tilförene begyntes ij Indien, och få genom Spanien, Frankrike öch Tylkland fpridde fig hit til Sverige, utdådandes både Ståder och Lånder, hvar-' före den i gamla Svenfka Skrifter och 'Hand-' lingar med många” epitheta blifver nåmd få- fom (12) Benågit meddelt utur et Sterbhus. 2 (CR , 09 fom digerdåden.,. fvarta döden , flora döden, och håller man gemenligen få före, at de "många förförde! Bofållen, gamla Borgar i villa fkogar och ådemarker med åttebackar, famt höga uprefte Runftenår, dem jag til en del fedt och afritat, "denne tiden blifvit. ö- delagde , och aldrig fedan kommit åt -be- bos, det ock Oraus famt LAURENTIUS PE TRI i fina Chrönickor fladfåfta, och år mårk- vårdigt, at denne Peften i Sverige varit få — namnkunnig, at folket fom qvarlefde, ja ock fjelfva Konungarna, begynte fkrifva och råk- na lin eram eller årtal efter denne ftora dö- den, åfven fom fordom fkedde efter”fynida- floden, hvilket med Konung MAGNI SMEEKS och defs Sons Original-Bref, fom hos mig finnes, kan ftadfåftas , få lydande: ”IVij MAG- ”?NUS "och FAQVvON, Köndngå med Gudz nåd ””Norigs och Sverigs, kennoms tned:tbeffo wi ”ra nårvarande åpne brefwe , at uppå tridie ”åreno åpter flora döden, thå hbiolom wij med ”mårom Swerijkes Mannom en dav i allråcksa ”kio &02 At Norrige i detta Bref flår nåmndt framför Sverige, år ordfaken, då Konung MacGnus för lin odugeliga och femma Res : ering var affatt och Sonen HaQvinus, fom - "en krönt Konung i Norrige af Sveriges Stån- der var anmodad, at tillika föreftå Regemen- tet i Sverige i fin Faders fålle , altfå bar han prefererat det Riket, fom han vår en krönt Konung öfver, framför Sverige, föra - | E 3 han 79 = I oc IK han allenaft på en annans vågnar fly rde. Om denne Peft finnes antecknadt at allonaft fjer- deéparten af Mäånnifkorna blifvit vid NGE j Munkarne' hafva ock på deras art velat låm- na efterkommanderne en åminnelfe af den- ne fora Peften, genom en Latinfk Vers, den jag tror at'hvarken VirGiuws eller Q- vipIus, om de lefde, kunde utreda fig uti, få lydande: RaflruM triCumbum fpiutLongum maxima peflis. 1529 öfvergick Sverige den få kallade Engelfka 'Svetten, - efter den i det Landet förft -begyntes, fom jåmvål var en art af Pe- flilentien, och många I0o00:de Månnilkor lif- vet afhånde. 1548 och 1549 grafferade Péflilentien hår i Stockholm , fom annorftådes i Riket. 1565 gick ati Stockholm den få kalla« de :ftora Peftilentien i. Sverige, då 18,000 Månnilkor. dödde,' och fom den tiden tyck-. tes få grufvelig, at hvarken dragare tilråckte eller Prålter fre hinde med, fom de gerna . ville, alla Begrafva, utan måfte låta dem ne- dergråfvas hvar på annan uti flora och. vida Grifter, dock altid innom Kyrkogårdatne på Malmarne. Denna Peftilents: continueradé ock året dårefter , neml. 1566, få vål i Sve=. rige, fom i fynnerhet i Lifland. 2 1972 vardt åter Stockholm af Pefilen- tien hemfökt , då Doéor GvIiuieLmus LEeM- NIus. dårfammatftådes låt trycka en ”Tractat 3 [TN SR 0 CE 2 emot Peftilentien, dedicerad Hertig Carr af Södermanland. AR 1576 kom Peften til Nyköping och O- regrund ifrån de Saxifke Sjö-Ståderne , fom Posor -Benepictus Orar i fin Svenika Lås kare-Bok förmåler, hvilket gaf honom an- ledning 2 år dårefter, då famma Bok tryck- tes, at införa en utförlig och vidlyftig un- dervisning , huru man fig i Peft-tider förvara och curera fkall. — MT 1580 gick åter en håftig Peftilentia öf- ver: Stockholm famt Upfala, få at Acade- .mien nödgades fkingra fig, då ock Peften fpridde fig öfver hela Upland och continue- rade öfver hela Sommaren; denne fjuka öf- verfor ock den tiden hela Ryfsland. -I588 begynte i Junii månad och cons tinuerade 15989, 1590 fammaledes, få i Stocka : holm , fom andra orter i Riket, i fynnerhet ”grafflerade håftigt i Abo och öfver hela Fin- land. | | 1603, fom den Finfka Rim-Chrönikan förmåler. | 1623 .grafferade åter i Stockholm den få kallade ftarka och ftora Pefilentieh, då 20,000 Månnilkor vid pafs dådde, och i- bland andre, Stadfens förnåmfte Kyrkoherde, Magifter Benebictus LEucHovius, fom 'lig-= ger begrafven framme i Choret uti St. Ni= - eolai Kyrka. Samma år och vid famma til- ij E 5 fåls lo EN ock fålle låt Bikdocn i Strångnås, PAULINGS > » trycka fin Loimofiopiam eller Peflilents-Spegel, en ganlka nyttig Bok i Peft-tider. ” 1629. uti September "månad begynte Pe- often på nytt infmyga lig i Stockholm och öf- "ver Hafvet til Abo. 1630 uti Oåober kom åter Peftén på nytt ifrån Vaxholmen in uti Staden, få at Häåfvet med Cantzeliet och Cammaren; få denne , fom förra gången, måfte draga fig” hårifrån til andra orter. | 1638 vifte Peften lig å nyo Hår Stocke” holm, då Kongl. Lif-Medicus Hr. ANDREAS PALMCRON af trycket låt utgå en Tra&at hu- ru man bör confervera fig emot Peften: ; Hvilken å nyo trycktes 1653, då Peften äter yppades. 1657 var Peftilentien fifta refan nåft för denne: nu påftående. hår i Stockholm , dock” icke få håftig fom tilförne 3 vid denna tiden dödde emellan den 1 Augufti och 7 Novem- + ber ungefär 2928 Månnifkor; andra :förege 3000 in alles; denna Peft öfvergick ock den ' gången Finland, Riga, Narven och Wiburg.: fö TIO Vid den 26 Augufti Begynte dens ne nu påltående Peften, fedan han fmånin- gom in[mygat, vila fig i Stockholm få bhåfs tigt, fom knapt någon: tid tilförene varit, få at den 18 December, då detta fkrifves , dfver 18,000 Månnilkor hår i Staden fatt Hf- vet til, och ftår hos den högfta Guden huru ; måns JRR 73 många CS få tilbaka,” Denne farfoten , inu påflående bedröfveliga krigs-tid, år förft kom- -— men utur Påhlen och Eiltanen til Lifland, och få därifrån bit åtver til Stockholm famt . til andra Ståder och Provincer i Riket, fom 3 fynnerhet Upfala , Norrköping och. flere Ståder , få ock. til Abo och andra Finfka or- ter, jämvål til några Ståder i Öfterbotten och många Ståder på Landsbygden. Cr? Beråttelfe om en obotelig Bröfl-fkada, af > Hr. Stads-Chirurgus BEsKov i Arboga. :Handelsmannen O. A - -, 48 år game mal, af en frifk och . efter utfeende.- flark: conftitution , rådfrågade mig i början af Fe- bruarii månad 1786, i anledning af någon hård fvolnad på vånftra fidan af bråftet, den han för ungefärligen 6 veckor: fedan förft blifvit varfe, och hvilken i: början endaft . kånts fom en liten böna, men fedan dageli- gen blifvit ftörre.- Då jag underfökte Ika- dan fant jag en fpånd, hård, röd, uphögd och infkrånkt fvulnad, fom tycktes ha fit få- te på den öfverfta Cofta fpuria och defs ex- tremitas anterior. Någon updrifning i de yttre betåckningarne öfver Arcus ”cofarum, . fom flråckte fig up emot armgropen, tyck- . tes ha fit urfprung ifrån den irritation våt=, E 5 ikor- . 74 MR) OCR fkornes flockning i Tumearen kunde förord- 'faka. — Den fjuka var blek och feberaktig. Han hade alt hitintils orobbad njutit en god hälfa; undantagandes at han året tilförene va- rit befvårad af en Rheumatilk vårk i vånftra axeln, fom fräckte fig ända til Nyckelbenet på famma fida, och hvilken innom några veckor öfvervants med vanliga medel, men Jåmnade efter fig en updrifning i Clavicula , fom intet kunde öfvervinnas. Det var tydligt at någon fördold fkårpa 4' våtfkorne nu förordfakat Tumoren, och håraf drog man helt okonftlat den. flutfats, at denfamma borde befordras til bulning och mognad; för at åftadkomma en för den fju- ka ganfka hållofam Evacuatio Materiz pec- cantis. I famråd med Hr. Doå. GAHN för- ordnades fåledes emollierande gröåtar på fvul- naden, famt interne” anfifebrilia och tjens Jig diet. Sedan map i 8 dagar fortfarit med Grötar, kåndes vål Tumoren midt up- på tåmmeligen mjuk, men ingen tydelig flu- Auation kunde mårkas , :hvarföre med Grötar i fulla 21 dygn continuerades. Nu kåndes Pomöin midt uppå ganlka mjuk, få at man tyckte fig kånna flu&uation; och fom den i- från början haft fit fåte på fjelfva Cofta, fruktades för Caries, famt at defsutom den förmodade materien kunde föka fig någon Öpning inåt Caviteten: hålft den fjuka förkla: sade fi kånna någon fqvalpande tyngd når han . Och 4 GE ARRGENEENy han vånde fig i fången, famt var oförmögen at ligga på den frifka fidan. "Vi kommo dårföre öfverens at ej långre upfkjata med Incifionen, hvilken ock på det fått förråttades, at med udden af en hvafs Lancette gjordes en ganfka liten Incifion i- genom integumenta communia, i tanka at förft förviffa fig om materiens nårvaro , och fedan efter bebof dilatera Öpningen; men fom ingen materia vifade fig, vågade jag ej göra Incilionen hvarken ftårre eller djupare. "Litet tort Linnefkaf pålades fördenfkull, fom qvar- höls med Emp. Diapomphol. | Som. updrifning öfver Arcus Coftarum "vånda upföre var betydlig, och fnarare' ökats ån minfkats, -var nu frågan om den fårord- fakades af någon varfamling i vånftra bröft- bä, eller om den endaft beftod i någon updrifning uti de utåt belågne delarne? Det- ta trodde man fig kunna nårmare utröna, i fall man kunde åftadkomma någon fördelning i fjelfva den yttre fvulnaden; til den åndan förordnades nu den få kallade Goulards-grö- ten öfver hela updrifningen. Igenom den lil- Ja Incilionen utfiprade ftåndigt en tun vårlka, fom alt mera öktes, dock utan någon elak luckt. Den fjuka blef emedlertid mattare, ha- de feber-kånningar "och föga matluft, famt "klagade öfver mycken ryggvårk , men gick | RA dageligen uppe. Invårtes pfenG lin= rigt I + drigt afförande medel, blodrenande Ptifaner och Feber-barken. Ingen milfstanka om nå- got fördöldt miasma venereum kunde åga sum, få vida den fjuka på åra och tro får- -fåkrade at han, ehura tils dato ogift, i den 'vågen aldrig exponerat fig. = Vid få fatta omftåndigheter anfåg man fkadan för ganfka betånklig, famt tilflyrkte honom at göra en refa til Stockholm', för at utbedja fig Hr. General Direå. och Ridd. CAF AcKeLS mogna råd och bitråde. Hårmed "var den fjuka nögd, men fom vi redan vo- rö et godt flycke inne i Mars. månad och vårmen fåledes nalkades, önfkade han aft få upfkjuta med refan tils öppet vatten, för at ” kunnä göra henne med mera beqvåmlighet ”fjöledes. Emedlertid anmodades Proviacial- Medicas i Vefterås Hr. Do& Hair, atYbe- föka den fjuka för at bitråda ofs med fit omdöme; och fom Goulards-gråten til någon del förminfkat den yttre fvulnaden, tilfyrkte bemålte Hr. Do&or at därmed fortfara , famt "interne nyttja Kinkina. Incifion var hvarken förre eller mindre och Sonden gick endaft igenom integumenta communia, men utlipnrin- gen blef dageligen betydeligare; Hr. Do&. Hair var fåledes af enahanda tanka med ofs, "at den fjuka ju förr defs håldre borde refa til Stockholm. : ; ; Hela April månad framlopp på detta fått, utan någon annan mårkelig förändring, ån 1oCA: 27 " ån krafternas minlkning. Det var i början af Maji månad då Incifionen började vidga fig och fyntes upfyldt med löfa fimfor af > fvartaktig fårg, förmodeligen hårrörande af den långe befarade benråtan, hvilket åfyen den elaka flanken beftyrkte, fom nu börjas de kännas. — Flytningen ur, fåret blef nu nera. ymnig famt flinkande och fråtande. Sonden gick öfver en och en balf tum in, och ftadnade i en mjuk maffa, utan at nås got Refben kåndes. Med Mercurio” corro= fivo rubro gjordes några förfök at få fåret rent, utan framgång; och fom tiden til hans afrela nalkades , låmnades alt til Herr Gen. Dire. och Ridd. ar Ackes uplyfta om- pråfvande. Hans afrefa fkedde åndteligen i Maji månads fut, då Spningen var aft et Sex= marks-flyckes vidd och åfvanomtalte befkafs fenhet, famt han til krafter och bull timme-. ligen medtagen. Under 3 veckors viftande" å Stockholm hade han den förmån at utaf Ar. General Dired&euren och Riddaren das geligen njuta den ömafte vård och utmårks tafte fkörfel; men fom vålbemålte" Herre ges naft igenkånde fkadan för en Öppen Kråft- Skada af fungeufa Naget, få blefvo ock”alla — förfök at få fåret tent och minfka rötan, -fruktlöfe , hålft granfkapet med de ådlare des lar i vånftra Bröft-caviteten , förböd at bes tjäna fig af de målt ativa medel. Säret vid- gar 4 78 3& yY o CC är gade fig dåremot dageligen , ftanken och rös- tan Öktes alt mer, men lifskrafterne förfva- gades dageligen; hvarföre Herr Gen. Direå. och Riddaren; anfåg fkadan för obotelig, famt tilftyrkte den fjuka at med förfta lågen- het begifva fig til fin hemort tilbakars, in- nan krafternas: förfpillande gjorde hans hem- refa med lifvets bibehållande omöjelig. Den 23 Junii återkom Patienten hit til Staden, ”gan(ka, utmattad. Sårets vidd ut- gjorde nu öfver en Riksdalers florlek och flanken var odrågelig. Igenom fkrifvelfe tåck- tes Herr General Dire&euren och Riddaren gunftigaft underråtta mig om det i Stockholm vidtagne förbindnings - fått til vidare bruk ; nemligen at förft andoppa fåret med Tin- dura foetida Lond. och fedan fylla det med ' Kinkina blandat med Campbora och Myrrha, famt invårtes fortfara med Feber-barken , hvil- ken intogs i Mjölk. SM «> Nyfs för fin åfrefa ifrån Stockholm ha- de Pat. af en Huftru tilhandlat fig et flags Plåfter, med förflåkran at hans får dårmed Skulle låkas. Han förbehölt fig nu. fåledes at i några veckor få förföka detta honom högeligen recommenderade Plåfter. Alt hvad. jag dåremot kunde anföra, var förgåfves; jag nådgades fåledes tillåta det jag icke kun- de hindra. Under de 4 veckor detta Pläå- flret nyttjades, fråtte fåret: alt mera ikring fig, och öktes flytningen och flanken Ages I« | l | u JF ) o ( Så ; 79 ligen. En förfårlig hofta, fom redan i Stock- holm börjat befvåra honom, förordfakade nu de håftigafte fpånningar och vårk i och om= . kring fåret, famt hotade at fnart göra fut på den utmårglade kroppen. . Ammoniaca blandade med opiater, nyttjades dock emot förmodan med god. framgång och Ikaffade mårkelig lindring. All matluft och fömn fak- nades nu, och de få öfrige tifskrafter med- togos igenom en tärande feber och flark fvettning. = I flutet af Jölii månad förmåddes han : ånteligen at åter låta förbinda fig efter den i Stockholm vidtagne methoden. Urin bör- jade nu gå -ganfka trög , få vål fom folgån« gen, och nedre extremiteterne, fom en tid bortåt retlan varit likfom dåmnade, förlora= de nåftan all kånfla. Efter 8 dagars bruk tycktes den nu vidtagne förbindnings-metho= den til någon del minfka den odrågeliga flanken, och lofsnade dageligen af den rut- nå maflan fom uptylde fåret, få at det nu började fynas ganfka- djupt; utflytningen af en tun fråtande våtlka "var lika ymnig och flinkande. Sedan jag den 14> Augufti borttagit ans fenligen mycket af det i fåret befintliga flim- fet, kånde jag med Korntången: flere murk« nade bitar af Refbenen , fom genaft bortte« gos.. Nu kåndes åfven flere af rötan angrep= ne Refben, fom ånnu icke hunnit fönder- murk« ” MISC murknas. ”"Sårete djuklek inpå Refbenen ut= gjorde vift dryga 2 tum, til oemotfågeligt Fbevis at updrifningen i de yttre delarne va- rit betydligare ån man kunnat förmoda, och at fårets djuplek til åfventyrs intet få fråckt fig inåt vånftra ”Bröft-caviteten, fom de förs ut fkedde fonderingarne tycktes medgifva. Nedte' extremiteterne voro nu -aldeles, paralytifke: och fotlederne updrifne af en oe-= — demateus fvulnad. Efter denna dag började: 7 fvalnaden åfvanfåre och omkring fåret falla anfenligen ihop, och . hudensyrödblåa fårg förvandlades til naturlig, SR IRERN fårets djuplek anfenligen förminfkades. Få Den 21 Augufti afftadnade urinens afe i gång "helt och hållit, få at man efter denna dag nödgades dageligen applicera Cåthetern.. Patienten var nu få utmårglad, at han lik- nade et Jefvände benrangel och förmådde vånptet röra et finger. Hans beftåndiga låge på ryggen, ehuru på ”Tagel-kuddar, kunde icke annat ån förordfaka ligg-får, hvilka c= aktadt den båfta fkötfel, gangrenerades , och fåledes mycket ökte. hans .obelkrifveliga U= felhet. Den 29 Augufti infan fig en mattande Diarrhoee med ymnig och hinkande afgång, utan den fjukas vetfkap och vilja. Hans puls fom altid varit jåmn, kåndes nu tremulans och flundom intermittent ; Öna fillades när & oo CRM Br något, fom tycktes vilja förloffa honom från alt fit elånde. > + ; va T-början af September blef fåret inuti få ömt och kånflofult, at Tin&ara foetida förordfakade mårkelig Neda, hvarföre den låmnades, och fåret förbandts nu med Kin= . kina;m. m, Flytningen var nu fom förr , an« fenlig och flinkande. . Den 8 Sept. kl, 5 om morgonen för« loffades' han ånteligen igenom en filla död, utan något mårkeligit arbetande, ifrån ålt fit elånde , och bibehölt bruket af fit förnuft i fifta. Ögnablicket. > ig > Vid Obduå&ion, fom fkedde i Hr. Do» Aor GAnNs nårvaro , iakttogs följande: — Förft dilaterades fåret igenom en korfs. fkårning , och fortfattes fkårningen upåt ån da emot armgropen. — Alla muffulåfa delar och fethinnan .fants uplåfte i en fpeckaktig mafla , utan tecken. til någon mulkelfiber. Al» la Cofte, de 4 öfverfte undantagne, "voro vid deras extremitates anteriores angrepne af benröta, men vid. deras extremitates pofte- riores endaft updrefne, til dubbel tjocklek poreufa , men deras pars cartilaginea fam= manhångande med fernum. De Refben fom . lågo omedelbarligen under fåret, voro alde= Jes förmurknade och i fit fammanhang för- förde; men de åfvanom fåret belågne nåftan i lit naturliga låge. Sårets inre våggar fun- nos Öfver alt” gangrenerade. ; VIII. B. N:o Q. FE ND 82 Xx I oCK Sedan de förmurknade benen voro bort« " tagne, vifte” fig i botten af fåret en bråfkaks tig våxt af et litet "Höns-åggs ftorlek ; och hvilken med: möda fönderfkars , famt hade fit fåte på extremitas pofterior VI:e et VII:e Coftz vere; Hela vånflra' Bröft-caviteten til: flöts nu åt denna fidan af en blyfårgad och flark hinna, fom intet kunde tas för annat ån en förtjocknad Pléura, och hvilken gjor- de nu fkiljovågg emellan fåret och Bröft-ca- viteten: hvarföre den fenare öpnades och fe- dan Sternum var borttagit, fants pleura i den fjuka fidans fråmre del förflörd och Pericar- dium famt vånftra Lungans öfre lobus, förs medelft en fpeckaktig maffa af feg conliftence; aldeles förvåxt med Refbenen, få at de med möda kunde åtfkiljas. Intet tecken til Mafculi Intercoftales åfven emellan de öfverfta Refbe- nen kunde förmårkas, och funnos deffa åf: ven updrefne til ovanlig tjocklek. Lobus Puls monis inferior var hopklämd i en -membra« neus .mafla , utan fpår. af organifation. Sedan Hjertat, fom var i naturligt kick; och vånfira Lungan voro undantagne, ups tåcktes bak åt ryggen en fåck af 3: qvårters rymd, hvars yttre vågg formerades af den åfvan omtalte Membran, fom fkiljde fåret från vånftra Bröftscaviteten, men inåt af en . hårdnad, Cellulofa; Då denna fåcken i hela fin långd öpnades , utran vid pals 3 qvarter af en gul och flinkande våtfka, fom tycktes fe V ' a PA PSA sa ER ARR LL DE Ra 83 >. wåra kållan til "den öfvermåttån Aarka' Aytnins gen ur fåret. Säcken hade: fit låge på Dia: pbragma; extremitates. pofetiores. Coftarum; och på Corpora vertebrarum dorfis dock us tan at deffa delar funnos cofroderade I högs sa Bröfthålan fånts salt i naturligtikick; finen Refbenen på högra fidan "funnos 'åfvenups drefne til ovanlig tjocklek. I underlifvet fåntå al ting frifkt, och alla Vifcera Abdominälia i åttrligtölkicka:s vassen i ERE LT rr Ö Å i Yr RE k 9 ACE SOT SP Tr ORT Readions-profver anflålteé med Källvatnet vid Södertelje” Stad" ds 2 Sept. 1786: Käållän år belågen- vid en fanidås Nords 3 vålt ifrån Staden och törfedd med et litet ar eller tunna om 40 kannöts tymd:/ Den bar trenne ådror; fom fkolå>gilva i4-til 25 kannor: i.timmans men år: ånnu blottfhåld för öpna. luften och folvårmarr, ty ingen åfvets byggnad har hitiotils bifvit upråttad och Väts Heta RURa Ten öjöjaten sng Se 0 Vattnet fqvalpat i-glas vifäde fmå pårs lor; gaf en fyag Hepatifk Iuckt med tindrig martialilk fmåks Låttdruckit och ganfka klart: Defs temperator Var 8' grader öfver OO; då Luften ågde 18:00. 0 = fll) AE > 8) TinGura Gallarum: Spirituofa 4 dröppat på 6 unce Vatten, gaf en vacker purpurfårg:s RS ve uu RI oo CK b) Acidum Vitrlole forte upvåckte fina påra lor utan brusning. c) Tin&ura Turnefolis til blåhet rg blef oföråndrad. d) Tin&ura Violarum åndrades icke. e) Terra ponderofa falita vårkade en ringa | och obetydelig fållning. f) Plumbum nitratum törhölt fig aldötes fom den fiftnåmde. g) Alkali fixum vegetabile gjorde Vatnet li- > tet oklart: h) Aqua calcis med lika mångd Vatten hvits nade och gulnade. i) Lixivium fangvinis Macqueri gjorde flraxt Vatnet ljusblått. k) Solutio cupri alcalina åndrades icke. 1) Argentum nitratuzn vårkade någon ljus grumling, fom dock icke fårdeles mörk- nade. m) Acidum facchari gaf intet. flag ty ingen. tydelig och aber grumling eller fållning upkom. n) Hepar Sulphuris falinum våckte hvit fålle ning och fåpte fint fördelat Svafvel. 0) Hydrargyrus nitratus gjorde en hvit fåll- ning, fom icke gulnade, och efter fåker anledning blott var en Qvickfilfver-kall, emedan fyran var ftlarkt måttad "med Qvickfillver, ehuru föreningen icke fkedt igenom tilbjelp af vårma Pp) orenat. TT 2 oo (Ce 85 p) Alcali volatile cauflicumn gaf vattnet en "ivag Citron-gul fårg. q) Acidum nitri dilutum betog vattnet defs . Hepatilke luckt 3; 2 eller 3 droppar dår« af beböfdes blott til et qvarter af vattnet. 12 qvarter eller 13 kanna afkokades til hålften, då utom jårnftoft och koldam , fom under kokning i öppet kåril icke kan änd- vikas, nåppeligen något jordaktigt förmärk- tes vara afföndrat. Af föregående underfökning kan futas: at detta vatten utom det Hepatilka åmnet, fom de flåfke Svenika Mineral-vatten i mer och mindre mångd hyfa, åfven åger Jårn löft i krit-fyra ; (aör fixus) ganfka litet gips och troligt vis et Medel-falt hvaruti Kokfalt-fyra ingår; > men år i öfrigit nåftan aldeles fritt ifrån Kalk och icke af något får hålfan fkadeligt åmne J. As Léven, Utdrag af Prov. Medici i Chriflianflads Lån D:r CARL SAavrRs Embets-Relation för 1785. s I flöd af hosföljande K. föndabåt dioge- Embetets ordres under den 5 /fiflls, Martii, har jag företagit en refa til Nåfums Socken, i bånfeende til dn 4v Weg yppande däårflå- F.3 des, ” DFT SFV VARV ka SA TI NIRREN ot LL Sr NESS TNA HS / NE Ka I des, hvilket jag hårigenom til Högloft. Kel; Collegium + har årah - allerådmjukaft up-raps portera: I. on EN ; Vid: min ankomft til bemålte ort erhölts af. Commiffarien: "och Krono: Lånsmannen ELETMAN, nårmare underråttelfe . om, flållet , hvareft fjukdomen exifterade, hvilket var u- tiet enftaka Hus; eller. Torp vid pals tre fjerndels mil från Nåfams By, dit Hr. Comzs miffarien blef mig fåljaktig, och befunnos u- ti Torpet 3:ne, de. dår af fjukdormen voro fångliggande, neml; Torparen . Knut Jons« SON, en Uefs Son ÅNDERS om. 14 och. Dots tren SissA om 11 år, hvilka alla” på enahans da fått infjuknat efter hvarandra på 12 a 19 dagars tid. Symptomerne hvarmed fjukdo- men fig ”annoncerade, voro: en indormitio artuum., at hånder och fötter likfom domnas de eller fåfvo, hvarefter fölgde en krypning (formicatio)y fom tillkiftes råckte uti flere da- gar, under hvilken tid Patienterne hade o- .gokg fömn och föga apetit til mat; hårpå kåndes Ögonen. vridas, undre Maxillen ryc- kas up, och ned, famt de öfrige Mufculi fa cier blifya Spasmodice Convulli, at anfigtet fick et förfärligt utfeende; omfider drogos eller krymptes" alla leder med: håftig vårk, at Patienterne under paroxyfmen -vrålat och ' fkriat. Sådan” paroxyfme: kunde råcka 6, ja flere timmar och Natades med for 'matthet lamt fåtvande” ivhånder och fötter: > ee € ; Fe 4 CS: 2 re CA 87 deffa fjuk domen åtföljande fymptomer, kun. de jag mig uti diagnofi ej mifstaga , förord« nade fördenfkull Evacuantia af Pulvis Rhei fal: från 2 til I Dr:ma, alt efter åldren, hvile » ket borde uprepas, i fall hårom trångdes, efter primar: viarum rening, gafs pul. rad: Valeriane til en god théfked flere gånger millan acceernå, och alla mornar - abfente - paroxylmo, famt då den tycktes påkomma, ; god dofis af Spirit, Cornu Cervi Reåificato, utom deffa. remeder, ordinerades til Aadig dryck. mjölkblandat vatten. Vid detta tilfål- le erhindrade jag mig min vårdnadsvårde Låromåftares Vålb.: Herr Prof. ROSsENBLADS. tankefått om denna fjukdom, då han fåger: Vix ergo dubii quicquam erit, quin in. frus mentis vel faltem inter frumenta Cauffa lateat mali, utom hvad TissoTr i fit arbete de Mor- bis Nervorum anfört , hvaraf jag tog mig ans '!edning noga inquirera om Sådens befkaffen= het, fom: deffa. uflingar nyttjat til fit bröd, vilken til alla delar befunnos lika »med in- felyckte prof; fom jag i all ödmjukhet underftår. mig öfverfånda ; en hop oarter och arnat til fjelfva Såden icke hörande, i fyn- nerhet den få kallade Secale luxurians eller Clavus Secalinus exiftera hår til mångd, « > hvilken, huruvida den in genere eller under villa vilkor kan för fanfkyldig ordfak anfes, urderflår jag mig ej decidera, men at den "få vål fom alt hvad til en renad Såd icke FA4 hös 88 RI 0oCR) ,.hörer , borde affkiljas och renade Såden vål torkas innan d ; til bråd-bakande nyttjades, fant jag min fkyldighet vara tilftyrka och anbefalla: Dragfjukan beråttades långre' tid graffe- - rat oti Blekingen , hvarintil Nåfaoms Socken år belågen , och lårer: Höglofi. K. Collegium . för "detta redan erhållit upderbåilig Rapport hårom af Proövincial-Medici (a): | At jag få långe drögt "med denna min aldraådmjakafte Embets-Rapports upfåndan= de, har enkanvnerligen kommit dåraf, at jag fört ville: inhåmta effe&ten af min ordonnance , och fedan underråttas om fjukdomen anföllo flere omkring den tra&ten, hvilka tvånne om> Råndigheter jag nu, efter inlupen kunfkap, kan hafva åran i Jtika ödmjukhet” upgifva, och hvad: den förfta vidtråffar , få åro de 3:ne | ' omnåmde Patienter anfenligen förbåttrade, famt för det andra, at fjukdomen ån icke fports hos någon , utom hos deffa,' hvilker hugneliga tidning jag högeligen åftondar al: framgent måtte confirmeras. Sedan min företrådare uti Syflan, Prof: D:r StoeÅuvs, har en hop Ttig få kallade += xaminerade Barnmorflkor exifterat, hvilkas godkånnande jag får ödmjuka hemflålla til Högloft. K. Collegium, men bör ej obemåt Jämna; at de åro. til förre. delen förvågre och okunnige, hvilket föranlåtit mig til Mas gillraten lånda. RR Bref , fom: sön, hvil. ket | (a) Se hårom B, 7. p« 61> 207. FR I o0o(C KK 1 289 ket i affkrift: hår bifogas ,. och föm jag pas: fade et tiltålle, då hela Borgerfkapet voro förfamlade , hade min tilftyrkan den vårkan a at mit råd fkallefterkommas; Dito "af Pröv. Med. i Nykbépings Lån, Affefforen Dot. NILS ÅPELBAUM. Under de tvånne åren jag hår i Nykö- pihgs Lån och Konunga-dömet varit Provin» cial- Medicus , hafva utom Koppor: och Måfs= ling inga farfoter varit gångbara, förr ån nu i fiutet af. Februarii månad innevarande år, då Rapport inkommit til Konungens Befall- "ningshafvande, at isen By vid namn Flens mo uti Mållöfa Förfamling, en Feber upkom- mit, hvilken angripit förre delen af folket. Enligt Vållofi. Landshöfdinge- Embetets. or» dres refte jag promt til bemålte Förfamling och By, underfökte fjukdomen och befant den vara en Rötfeber, i det: nårmafte lik den, fom åren 1772 och 1773 var gångbar uti och omkring Upfala famt flere orter i Riket. Maligniteten i denna Feber har dår- igenom blifvit flarkare ; emedan flere perfos ner lågo fjuka i et rum , dår utom utdunfts ningen från de fjuka, ofnygghet gjorde en frinkande och rutten luft, "hvilken ån mera förvårrades dårigenom, at fpjåll och dörrar höllos på det nogafte tilflutne. "Igenom nö- | dige och onödige belök hos de fjuka af F 5 gran. po vn Rp CE "grannar och barn. blef fmittan kring held Byn kriogfpridd: / kb Efter beråttelfe hade; rötan. bob en ung Drång , fom några dagar för: min ankomft aflidit, varit få ftark, at låppar och kindbén , likfom rutnat bort de fifta dagarne af hans Iefnåd. Han dog på 49:de dygnet, Den Venerifka fmittan år ganfka myc ket gångfe, och det få mycket mer, fom genom detta Lån det måfta' folket pafferar til Sådra orterne och en ;:myckenhet betjå- ping kommer från flörre Ståderne: til: Herre= gårdarne uti tjenft. - Folket,- befynnertligen Allmogen, har varit rådda för at gifva fit tilftånd tilkånna, emedan de fruktade blifva exponerade för en allmån viflitation med fle- re sökadressen dem; jag nu ejkanceller hinner nåmna. Det har-cfåledes. varit iangelågit. för mig, at förft förvårfva mig: den«< enfaldigare hopens förtroende , få: at de'godvilligt, famt | öfvertygade om nådvåndigheten; yppat in belågenhet. "Och fom jag nogfarit vet, det Kongl. Collegii uplyfta :omtanka; :outtråtteliga nit famt öma vård om nödlidande, fåkraft kan. upgifva. de båfta förflager. til. inrättningar, hvareft fådane fjuklingar” låttaft och med: mins fta koftnad kunna bjelpas, få underftåller jag Kongl. Collegii ompröfvande, om icke et.or- denteligit. Cur-hus' för . Lånet sborde inråttas, - och förenas med: det hår i Nyköping af Hetg va i; & I 0 (ÅF 9 " Herr Landshöfdingen och Commendeuten Bas ron ÖRNsKÖLD med få outtröttelig - möda, omtånka och egen koftnad, inråttade Laza- rettet, .Dårvarande Lazarets-Chirurgus kunde då hafva tillyn och vården om de fjuka, e= mot förbåttring af fin lilla lån, RR Så fnart då tråffades en fmittad, kunde den prompt intagas och hjelpas; - Betjenter och tjenftehjon af Krono-Betjente, vid ftråffs undvikande, tilhållas at föka hjelp, ja åfven ftraffas om de fmittan utbredde , och allmo- gen efter omRåndigheter förmås at föka fnas rafte bot, . . " En Låkare undgår då at med; förakt och löje bemötas, når han: med: flit full: gör befallningar och efterfrågar dylika fjuks lingar, famt når han finner dem, ej har ut= våg at fkaffa dem hjelp. ->Dylikt 'har håndt och oftare hånder ån man fkulle förmoda. : «> Det har vål ej undfallit upmårkfamhes - ten, huru folkmångden i detta Lån på en tid otroligen minfkats, famt generationen , fruktansvårdt dageligen fåörfåmras: ufliga barn framfödas , åtfkillige at allmoge likfom: trånar : bort, blifva mjåltfjuka och på flätet vurmis - ge, famt omfider aldeles från fine finnen, Fri ' Dito af Prov. Med.;i Björneborgs Lån Aj. Dot Bengt BJÖRNLUND, 0 Kikbofla fortfor hår i Staden och något på Landet! omkring. Den var hos Aa ä arp FRE en ÄR II oo C barn låt afhulpen , och möd Kråk-pulvers gife .vande några gånger, men hos de flåfe for- drades långe bruk dåraf, tillika med Laxer- medel; då kik - och kråkningarne efter et pår veckor öfvergåfvo och en "lös hofta öf- verblef ; fom fedan en tid varade, då China eller Cafcarill' fåfom ftårkande , kunde efter- . ät fullborda curen. : Til Kråkmedel valdes pir Ipecacuanha, nu Tartarus: Emeticus och .- den fifta i form af Mixtur. För dem fom hade Kikhoftan fvårare behåtdes China jåm- te”andra medel til bruk, och det ibland: el- ler ofta , innan kik- och kråkningarne öfver= gådt ,» dock bhifvit lindrigare. Mofchus och Caftoreum blandade til: Chinan, tycktes göra defs vårkan förmånligare, jämte det löfande medel tår boftan, underflödde curen, fåfom oxymel Squilliticum , Pulvis Rad. Ireos Flo- rentin: Kermes Mineralis, fåfom alterans , med mera. Någon gång fyntes ej vårkan ånnu af de Evacuerande medlen, med hos ftans' förbåttring, förr ån China med de nåm= | de Iöfande blefvo vidtagne. Under mycken fvaghet kom Renikt Vin til pafs, fom med fin fyrlighet ej fyntes reta boftan, och fåfom fårkande bidrog til krafternas fnara återkomft famt fvaghets afhjelpande, För åtfkillig8 barns Kikhofta nyttjades Sutcliefs Droppar, af China Tinåur, Elixir Paregoric. -och Tinéura Cantharid: fammanfatte.; hvaraf gåf- vos O,droppar för året 4 gånger om dagens äv 6 å RUSE MN efter föregängne evacuationer igenom Kråk = och -Laxer-medel: Då kråkningarne måft up» hört och en mera mogen hofta. fig infännit; har nåmnde Mixtur, med Tin&arz Can» tharid.' uteflutande ,' en tid efteråt blifvit nyt. jad. ' Någre hafva blifvit hulpne med nåm- . de blandning, utan: föregångne evacuerande medel; och dock lika föart fom de: ötrige, hos hvilka deffe' uttåmnihgar föregådt , öf. vervunnit Kikhoftan, då för den' öfriga ho. ftan' China ”TinAuar med Elexir Paregoricum blifvit anvånd. : Åt några har jag, utan för regångne Kråk- och Laxer-medel, gifvit Tin= Aura Cantharid. enfam och efter Ph: Londi : fålom fvagare , famt uti liten dofis til 1'drop- på för 'året eller: en droppa för 2 år, 2: för 4 och få vidare, med vårkan af Kikhoftans - förbåttring och kikningens fillande, innom Jika tid fåfom förut; då” för den öfriga 'ho- flan- den då och då blifvit tagen. Denne Tiné&ur :har förordfakat Strangurie hos-en, för fig" fjelf tagen, famt den med Chinan fammanfatte, hos tvånne, fom fnart "blifvit afhulpen igenom någon Mucilagineus dricks tagande. Inga” andra solågenheter har den medfört under bruket. Någre beråttade fig hafva igenom Skål- fpåcks-mjölk "öfvervunnit det vårfta af Kikhö- flan, då en lös hofta öfverblifvit. "Fotvat- färg nyttjande emot natten, berömdes af mån- 82, famt et och apnat Bröft-medel under Kikz EE LR Kikhöftan,; fåfom. låttande, ehuru ej hjelpåns des Kikhoftan, fom: liknade annan Cathars rhal-hofta i början y tils den dårpå förrådde fin egenfkap, har merendels varit vårre hvars? annan dag och fvåraft om nåtterne ;' famt med mer och mindre kyla förenåd hos foms lige Den har åkommit barn och ynglingar til 15 a 16 år, : och fkaäll-åfven hos några emellan 20 a 30 år blifvit anmärkt ; efter bes råttelfev > En och annan bade )ordenteliga Frols-paroxysmer och fjukaån med ”Tertian complicerad ; på vifs tid hvarannan dag tvås tare återkommandes Utgående uti taften meds » förde ej :fårdeles förvårring ; hålft man. fåg fådane åfven Så fnart fom andrå tilfrifknas Hoscåtfkilliga förordfåkade den et fvullet och » pusligt anligte ; röda ögen famt något fvuls Jen»smagej fom efter handlade fig «=: 00 Bofkaps-fjuka yppades. denna tiden uti Eura Socken, fom: utbredde» fig til några Byar dårftådes.- För denna; fom troddes lik: na: den vanliga och fört hår i Landet gång: "bara Bolkapss-fjukan ; ordinerades-et Bofkaps- pulver, dikt det af Kongl: Collegio Medico ' förr upgifne; dock >at i ftållet för Rad: Rus biz Tin& valdes Angelic2, beftående af Rad. Rapontic. och Archangelic. -aa-en half libra, Tartars Alb. Salis Ammoniac:: aa 4 tunce ;”Affa Foetid. 2 tunce ; fom -pulveriferas de 'hopblandades, med förefkrift til et mått eller ;quinotins gifvande 3 gånger om gen j ; E sk) vo CC åt et fjukt kreatur, ck 22 3 bånger: i veca kan til prefervativ” för den frilka flörre” bos fkapen, jämte ändra låmpeliga hus-medel, hvilka fåfom ej -koftnad :medförande och lätt tilgångelige , kunde defto. fnarare få rum uns der prefetvativ-curet fåfom””Enebårs « och Granris-vatten, Myrftacks-Deco&, Enebår med - Åtticka blötte "och ingifne ; Åtticka,. Hvit« lök, Ryfsoljas ingifvande "på bröd, mulens beftrykaride med Tjära: &c. Under curén för de fjuka 'kreaturen föreflogs åfven Pulvis Fölior: Afari til inblåsning i nåsbårorne, hanks fåttande, gnidning med tvagot; Kli-vatten til drick, Åtticke-vatten , Höslag / jämte "annan fkötlel och ' förhållande , dårunder Bofkäps- Sjukan afftadnade en tid efteråtas?. 7 200 Et Sår åå” Skenbenet', dpkömmit efter 4 'defs ftåtandejokvilket redan blifvit djupt. öch omkringfråtande;'Mköttes , efter inflammations förtagande; med” Digéftiv ockåntelig "Boråx; folverad i vatten; uppå fåret, hvaraf. det "ef: tér en ”tid”antog: "läkning: En husscur af Linolja och Mjöl; fåfom dep lagd uppå får tet, en'tid, tycktes fkicka fig: vål, til defs hårda bråddårs "upmjakande ; föm . däraf förs gingo, ' jämte ”detfamma” höll! fåret > rent. På Hntile Rålle hade efter fötandé:j et dylikt får; för 20787" fedån; upkömmit, forn "då:Å 3 år gådt öppet; och :hyärefter” blifvit en djup grop "i ”benet:' ” Dylika Ben-får" kunna lått förekommas i början igenom god anftalt; . fam 96 ik) soc NNE famt: dårmed at -ej retande medel lågges på fåret i början, utan håldre lindriga kylande, "hvartil omflag.med kalt.-vatten eller Bly-åts tickas bruk vål diluerad ; famt åtfkillige våx= ters gröna blad om Sommaren, kunna paffa til infammations fördelande, hvarefter fåret, ' då -benet ej mödas eller får vara hångande, jämte tilkommen diet, fom kan fordras , får . tilfålle. at Muta fig: | ; I Oåober månad anftålde refa, til föl je af Hög-vållof. Landshöfdinge-Åmbetets Skrifvelfe. och: förordnande, til Löimifki Soc ken, för befigtning och öpnings fkull af en Tattares döda kropp, fom af-:defs Broder fört blifvit: fkjuten med en kula igenom mun» nen, hvilken utgådt :nåra vid. vånftra Örat och dår -atbrutit os Zygomatic. under dels fart , hvaraf, 3 fkårfyor funnos löfes Ledan har famma: med en måffings-fkodd pifka fa- git honom fraxt dårpå flere gånger i hufvus” det ; hvaraf .en föndring och inftötning tilen half. tums: bredd och långd fkedt »å högra Hjefs-benet, fomiaf rund form; i Små: delar bråckt, låg ,uppå Dura Mater, innom Huf- vudfkålen , utom tvånne andra får i hufvuds fvården. :Hjernan . var öfverhölgd til förre delen med: lefrad blod. Uti :3:ne Hjern- kamrar fants' utådrad blod; vatten, eller blo- digt: vatten, åfven nog Iefrad blod å botten af Cranio. - Medulla : oblongata :var tecknad - med fvart löpnad blod inuti på några elen d Ca 9 166 VN 97 "Yttre Hjern-hinnan å lilla Hjernan fyntes råd och ' blodig, omkring och uti lilla -Hjernan fants blodigt vatten, fålfom ock" denne öp- nad fåg röd och blodig ut invårtes &c. Denna ne fkada förklarades tör abfolute lethal Flufs och Rheumatilka febrar förekoms mo på många fållen. å | I början af December befigtigades. och öpnades en affkedad Dragons Lik, en mil hårifrån , fom dödt af "iotagit gift (Arfenic. Alb.) fom fants i grofva korn i magen. Ma- gen var full af blodigt vatten, utom andra tecken af giftets vårkan, med inflammation, gangrene &c. åfven hos en del andra innan. - måten, | Utaf följande medel, vid tilfållen i dets ta år brukte, har jag fedt god vårkan, peml. vid Ophtalmie, af Tinåure Thebaice indrys pande til några droppar i ögat, en gång das« geligen, k har vid flörse inflammation eller Chemöfi, jag funnit mera nytta åf Aqua .Saturnina.” För hufvudvårk har den invårtes tagen ibland gjort lindring. Oleum CTsajeput har altid medfört lindring för en kort tid å tanden epplicerad för tandvårk, äfven varit tjenlig för örov-fusning , å bomull fatt uti 6> rat. Oleum Lini med Åtticka blandad, hat uti Rödfot varit gagnelig. Elixir Anticache- Aic. de Peterfon eller Heidenft, har jag med nytta brukat, få för barns fom åldres Flufs= - hofta i börjän, och åfven fedan den en tid VU B. N:o 7. G BRANN 98 )o (Ro varat ;. hvilken ofta. mera utråttat ån vänlidö Bröt: lyrtoper ,; Tinåurer &c.. Vid Pleuritia Spuria har jag fedt at åkommen kråkning i- genom Kermes Mineralis bruk, ehuru, ej i den afligt tagen, har tillkyndat fnarare åfver- gång” af håll och flynget, och hvarföre- den- he Cur-method vid viffa tilfållen kunde haf- va rum, efter föregången åderlåtning, fom annars ej gerna indiceras eller plår vara tjen- lig, utan i Pleuritide biliofa, Putrida eller Verminofa. Profellor Ackerman i Kiel med Aere vandra, hafva funnit nyttan af Emetilke , medel, ålven i Pleuritis Vera, hvilkas bruk hårvid. dock: fordrar förfigtighet ; fåfom de ej ofta tyckes kunna vågas.. Pulver at torkade : lefvande Grodor. (Bufones) uti ugn, i en gla. ferad kruka med låck på, har utvårtes ftrådd på ondfkorfviga Hujowden, fedan deffe törut med Spåck blifvit fmorde, fnart. fördrifvit ondfkorfven, efter beråttelfe. JEn Man ha- de brukat efter. den i Supplemer et til Stock= holms Veckoblad N:o 14 för vår 1774 låms. nade "anvisningen: hårom , detta. .medel för. ondikortven hos barn, då efter en gångs bruk ondfkorfven fkall förfvunnit, men fom efter någon tid til ftor del återkommit. Han har låtit dårpå igenom en Gumma pradticera denna Curen hos trenne andre barn, för en gång, med lika haftig vårkan: dåraf, hvaref- ter uppå et halft års tid ondikorlyen ej ån« nu återkommit. Emedan Tinea eller ond- fkorf- ' A q ; ' bud N RT fkorfven åter yppat lig hos defs egit barn, tånker han förföka cinis Bufonum , fom tros ' vara kraftigare, jämte, blodrenande medel, och hvartil jag föreflagit Infufam Violze Tri color. fom en och annän gång; eller åtfkil- liga gånger enfamt, invårtes nyttjat,, eller jämte annan tiltedning dåraf, fåftom Extras Aet , botat detta utflag. China -pulver med något Opiat författ ; har under invårtes bruk mått altid och fnart hulpit t uti FIANORgeNg Uteris | / Dito är Pr. Med. Lic. HaAst i Vafa Lån: > Det förledne året 1785 var likfom året förut 1784 , för detta "Lån mycket: fjukligt, ; utom Sommar-månaderne , då det bågge ås ten var tåmmeligen frifkt. a Rörfeber vike fig detta år nog allmåh på flera flållen af Lånet, fåfom hår i Stas den; Muftafari , Lillkyro, Storkyro- och Lap= po Socknar; dennaxFeber var redan vid min , ankomft til: orten 1783 om. Höften i fvang uti: Malax och Muttafari Socknar; men 1784 om Våren inkom: den hit til Staden. då in= emot hålften af Staden, gård ifrån gård , man iffån man; antaftades af denna elakartäce Feber, fom dock fagtade fig alt fom det led hårmare åt Sommaren, få at i flufet af Maji månad hade den mårkeligen aftagit;; famma - år om Höften uplifvades den å nyo bår i GF 2 Stas 100 SA "Staden, var dock ej på långt når få allmän fom cm Våren förut, dåremot blef den få > mycket allmånnare 1785 om Våren, då den andra delen af Staden, fom året förut af den för(kontes , dåraf angreps, men begynte fmå- hingom uphöra alt efter fom det led långt in på Våren, likfom året förut; i Höftas blef vål Staden fri denna fvåra gåft, men hvil- ken då i det ftållet hemfökte Storkyro och Lappo Socknar. Denna Feber var mycket fvår, vires blefvo ifrån förfta ftund, få godt fom proftrate, petechie fere nigre til ovanlig ftorlek och en otalig mångd ville fig hos de flå- fle, ' Purpura rubra et alba, 'den fednare tem= pore crifeos fågs ock rått ofta, och en an= fenlig hop af de fjuka feck efter fjuk domen fvulna körtlar. bakom öronen, fom gingo til fuppuration, och flora: Parotides, fom myc- ket långfamt refolverades. Uti denna farfot dogo i Staden ej få många, hålft de flåfta i kraft af en publication å Predikftolen gåfvo fin fjuklighet flraxt tilkånna, och de fattiga fingo fria Medicamenter, få på Kongl; Col- Jegii råkning, fom på Stads-Caffans; men på Landet, i fynnerhet uti Lillkyro och Storky- ro Socknar blef förluften nog kånbar. = > Koppör (Variole) begynte 1784 om Vå- ten at vifa fig aldraförft uti .Nårpes Socken, ditförde af de hår i Landet kringftröfvanide Zigener, hvarifrån de utfpridde: fig til Lå- ” cliela och Malax' Socknar, och inkommo i | Au= Ne CR + Or Auguli månad famma år hit til Staden; då. de voro hvarken få fvåra eller få allmånna, men ju långre det led inpå Höften och e- mot årets flut, defto fåmre blefvo de til fin natur, få at man då fåg ej annat ån Variole Confluéates varicofe och fom voro förbund- na med nåftan fvarta flåckfebers-flåckar, och en fafelig ftark falivation. Håruti dogo, och det i fynnerhet i November och December månader , endaft hår i Staden ' omkring 40 Barn. Men med 1785 års början begynte denna hårjande farfot at draga fig ur Staden til de i Norr »belågne Socknar, nemligen til Lilkyro, Wårå, Ny-Carleby, Cronoby och Gamla Carleby Socknar, dår den hela Vå- - ren, Sommaren och Höften af förledit år grafferade, ehuru ej få fvår och dödande fom hår: i Staden: Koppympningen antogs hår i Staden af få få, at farfoten ej dårige- , nom kunde håmmas. Ingen Koppympning-: var detta år af mig vårkftåld, i anfeende til denna allmånna farfot, fom grafferade i alla de Socknar dit jag kan hinna åt. oc Kikboftan infant fig åfven 1784 i De- cember månad hår i Staden, kommande fö-= der ifrån Lånet, men blef förft allmån' bårs flådes de förta 4 månraderne af 1785, hvars efter den fmåningom aftog , få at den up= hörde med Maji månad hår-i Staden; e- medlertid drog den fig fmåningom Norr ut, "få at den. midt i Sommaren ' och på Höften G 3 var 102 ock var gångfe tiide af Lånet mät: i Norr liga gande ' Socknar, neml. Gamla Carleby «och Låchteå Socknar. Detta års Epidemie var. ej fvår, och af alla de jag fkötte förlorades ingen; men en hop, fom låmnades fig. fjelfs vå, utan den tvoinfra åtgård af Medicamenz ter, och de fom fingo den Araxt efter Röds målslingen , dogo af vanfkörfel ” och deras föråldrars: fördom, at ingen ting kan hjelpa emot denna fjuktlorh, betfofvis medel gjor= dei början af Epidemien itora curer, men ej få inpå Våren, fa Råd Mä jsling C Morbilli ) inflålde fig 1785 om Våren i Martii månad hår i Sta- den, under det "Rötfebern och Kikhoftan graflerade föm -vårft, men "var mycket . lindrig; och »hvaruti Tåkert ingen dödt, om icke hoftan, fom är den följaktig , vaniköts, hvarpå fölgde en tårande feber och döden, och om icke Kikhoftan hos en hop Barn'in- ae fis i det famma de höllo på at repa fig efter Måflslingen, - Denna Epidemilka fars fot drog fig åfven in på fenare "Våren och; Sommaren hårifrån til Norra delen af Lånet och förhölt fig alleftådes lika lindrig, Dita af Keb, Med. i Balaken, Alfefl. Dodl, Lars BALK. Mania, En fattig Bonde-dötter i lm. ta ny bot Wåddö Socken, 21 år Sans ; TOTa | RR oCM "103 förlorade i början af detta år förflåndet, fom mer och mer tidtals utbraft i raferi.”, Förle- den Sommar fördes hon in tilsmig i Norr- telje. Jag låt henne på Landet bruka edul- corerad Vinåtticka dageligen i någon qvantité, jämte pulver af Nitrum , Radix Serpentariz Virginian2, Aloes med en half ferupel Cam- phora uti” hvart pulver. Efter &9 a 10 vec- kors' nyttjande håraf efter förefkrift, fom Kyr» ' koherden i: Förfamlingen åtog fig at exeques= ra, kom hon fmåningom fil förftåndet och var i Oå&ober til line finnen fullkomligen å- terflålä. ” Under raferi-tiden , och det nåftan i början, uteblef ock aldeles hennes Menfes, hvilka jag ock med Saponaceis och Aloe- odtica med: mera: fullkomligen återftåldt. Hon mår nu bra och ikall, fom: det fåges, fnart' gifta lig. AA SA Ledum Paluftre. Envis och långfam Diarrhbée, fom :med vanlige "medel ej kun= nat hjelpas,y har med Decoé&: håraf, ”dageli- ; gen drucken; lyckeligen blifvit botad bos änböpe fallvåxte perfoner, fom jag haft tilfål- le på :Landet at låta nyttja håraf. -- Nyligen har: den ock i Deco&, upblandad med litet föt Mjölk, vift en förtråffelig hjelp hos 2:ne fmå Barn i Norrtelje, af hvilka. et år:litet Öfver året gammalt, fom långe "efter Måfs- lingen plågats af en envis Diarrhée. Jag fkäll vid. förefallande tilfållen ån vidare förlöka det- (CW ta IOA & Io0o (RÅ ta ej koftfamma, men. efter alla "rån förtråf- feliga medel. ; Binnickemafk. I Norrielje beråttades mig, at i et hushåll; fmårre Braxen, få kallade Pankor, blifvit. köpte från Landet, och då Pigan började rånfa dem, befants i hvar en-« da Filk (32 fycken til aptälet) Binnickema- fkar, fom voro af ordinair bredd och hvar- af Filkarnes buk var upfyld, och hade den= ne Filk ej fedt något magrare ut ån vanligt. Matmodren i hufet jämte flere hafva åfven fedt detta. "En mindre' curiofité gjorde; at deffe alla 'bortkaftades , utan at efterfedt blef om mer ån en Malk fants i hvar Fifk. At ” ta dagar efter håndelfen kom jag in til Sta- den och feck :höra talas! hårom ; men alt var då förftördt. Jag utfpanade från hvilken fjö på Landet deffe Braxen-pankor kommit , och feck veta, at alla fom fådt dårikring af fam-= — ma Filk, tagen en dag uti. et notvarp, haf- va alle varit upfylde med fådan. Binnicke- malk. Förr elier fedan har man ej blifvit varfe annat ån frifk Filk af detta flag, utom någon enda gång, då både förre och min- dre. Braxen vanligt vis blifvit funnen med. Binnickemafk ;' dock : har altid de "famme haft. et trånande och magert utfeende, hvil= ket vid denne håndelfen ej kunnat förmår= kas. Dite > PKR 105 Dito. Chirurgi vid Dalarö , Hr. GUSTAF Ås sTRÖMS Embets=berdttelfe. AR Inför Kongt. Collegium Medicum får jag i ödmjukhet, aflåmna följande beråttelfe öfver de fjuka af Tull- och Lots-betjånin- gen vid Stora Dalarön för år 1785:- Vid min ankomh til orten i futet af September månad, var Målslingen &fver alt gångbar och angrep icke allenaft Barn, utan ock flere gamla Perfoner och continuerade in i November, då den: uphörde kring Da- larön , men började i December i de'nåft- grånfande Socknar, hvareft den vifat fig til "Januarii innevarande år, faft ej få Epidemilk fom kring Dalarön i September, Odéober och November månader. 32 Perfoner fom tillitat mig, hafva blifvit tilfedde och und: fådt Medicamenter, bland dem var en Lots= gålle om 15 år, fom innan jag ankom hade fådt Måfslingen, ”men blifvit "vanvårdad, få at utflaget afftadnat förta dygnen, med på- följande: Diarrhoe., hvaremot de brukat-alle- handa fom dem fagt blifvit, men utan hjelp.- Vid min ankomft klagade" han öfver fvåra fkårningar i lifvet, jämte ftarka Tenefmer, och hade tida afföringar, famt hade då på tredje dygnet vifat fig blod, krafterne voro nog medtagne; för at håfva Dyfenterien gafs Ipecacuanha och några timmar dårefter Pul- vis Rhei författ med Ipecac., pålar af Herb. 4 G $ Menth. 106. X ) LÄG Menth. Crifp kokte i Åtticka, lades öfeR lifvet, hvarefter vål. fölgde någon lifa, men Diarrhoeen fortför åndock med blod, hvar- före gafs Deco&. Rosm. Sylv. hvaruti uplö= fles Dialcordium, och Theriac lades öfver Mageo, men alt förgåfves, och fom krafters' na alt mera aftogo gafs China, och Velica- torier' Jades på Vadorne, fom sej eller fup- pourerade ; utan han dog på 4:de dygnet efs ter fedan jag blefsanlitad. +. occEn Flicka om 14 år hade de o:ne för- fla dygnen håftig och ömnig Nåsblod' flera gånger; fom ej ”hillades förr / ån -hon'fetati' ljumt fotvatten en a-2:ne timmar "och ryss ningar kändes i kroppen, hvarpå fölgde:nä- gon. fömn, med. h&morrhagiens uphörande: Hon fick, (edan ymnigt Målslings utflag, fom dock gick . öfver »på vanlig tid; för Ööfrigit har; ingen gångbar feber vifat lig, utom;'en > Catharal-feber i: Novembet månad , > hvilken fyntes vara något putrid, hvaraf 12 petfoner blefvö angripne. Utom ”defle hafva 8 haft Flufs-feber , 4 Pleurelier.' Externa har varit 25 mindre betydande, af. de fom. fordrat Chiruorgi ,handlåggnoing har varit en: Luxatio 'osf.-Humer, en Fra&t. Coll. Femor. famt et - Vuln. incifg palpebr. infer. fom fordrat futura Nodofa., å "Dito af Prov. Med, på occkmn Dir: JoHAN > HJORT. Vid” RT CM NN «0 Vid början af 1784 inkom Kikbhoftan i Staden, fom grafferade hårftådes i flere er 3 nader , fpridandes | fig emedlertid kring h Landet. Denna farfot, fom år nåft Koppor= na den" måft dådande ibland Barnen , angrep flundom rått 'gamla Perfoner, fom” ”tvifvels- utan icke förr haft kånning af "henne. Utom andre Medicamenter , fom ”tlåremöt blifvit brukade, rådde jag några at nyttja "Mjölk fom 'upkokades öfver fårfk Får-gödfel; och fom. detta ringa medel beråttades göra myc ken nytta, få årnar jag vid nåfta farfot, om jag lefver, "därmed anftålla vidare” förfök at utröna defs råtta bruk och vårkan , emedan det år et af de mindre koftfamnia medet och lått at intaga för fpåda Barn, fom gemenli- gen i denna fjuka-åro de åfventyrligafte och måft kinkiga Patienter at” fköta. "Det fynes fannolikt hafva ' SYRRAN te a med Mofchus, År 1785 var Miåfslingen dd: allmånnas > fe fjukdomen, fom ifrån Svenika fidan kom til Staden, Tå fnart fjöfarten om Våren blifå vit öpnad, och fpridde fig fnart öfver hela Landet. Den fyntes'nu vara något mera dös dande ån de förra gångerna han hår varit; men hvad år! dårvid at göra? Menigheten frågar fållan eller aldrig efter Låkare i-den- - na fjukdom. "Emot Höften fick jag befall | ning at refa til Nåhr Socken, hvareft sr ala "108. FF IoGCR källad Svull-fjuka eller Anafarca var gång- bår, fom häde angripit flere perfoner af alla åldrar och kön, få håftigt, at några dåraf redan blifvit .döde. Ordfaken hos de flåfte och kanfke hos alla, var ofelbart en före- gången Scarlatina.. Somlige af Patienterne hade förft haft Skarlakans-febern , några vec= kor dårpå Måfslingen och någon tid dåref- ter fingo de en mer eller mindre haftigt til- tagande Oedemateufe fvulnad, hos de flåfte beledfagades med mycken Skabb. På några, fom, voro ftarkt vattuligtige, har det at lig fjelft gått hål på benen, på några föktes med konft fådan öpning , hvarigenom vatnet merendels med hållans återvinnande utrun= nit. Af-Medicamenter invårtes hårvid bru- kade, fyntes Cremor Tart. , Hvitlök och Pep- parrot vara de tjenligafte at -dåmpa feber- plågorne, drifva vatnet och böta den plåg- famma andetåppan. Den Venerifka fmittan, fom Hittils var rit nog fålllynt bårflådes, börjar nu jåmte fe- dernas förvårrande mer och mer at inrota fig, fårdeles i Staden; dock Gudi lof, bes höfves til defe håmmande ånnu ingen an> pan anftalt ån den lilla Lazarets-inråttning fom; hår finnes: — Pr. Chirurgi ler LARS ”THOoDÉNS Embets- ”beråttelfe” omm defs Koppympning. i Öfter- botten, Se- 0 SR 0 (CCC 0 PROD Sedan Kongl. Måj:t Allernådigft tåckts tillågga mig råttighet at i Ofterbotten ympa « Koppor och jåmvål i Nåder anbefalt mig, at årligen inkomma med beråttelfe om mine - gåromål til Hr. K. Archiat. och Höglofi. K. Coll. Medicum , anfer 'jag får en glad fkyl- dighet, at i djupafte ödmjukhet hos Hr. K. Arch. och Höglofi. K: Collegium ”inberåtta om hvad jag, fåfom något befynnerligit , un«, der den tid jag förråttat -detta gåromål , ers farit, fåfom: + 1:o, 1783 ympades i Torneå Stad et Barn om 4 års älder, af rachitifkt utfeende. Kopporna flogo ut å vanlig tid, få til antas let; alt gick i fin ordning til defs Kopporne - begynte at torka, då en håftig feber inftålte fig med yrfel och mycken oro; fom conti- nuerade i 2:ne dygn, hvarefter håftiga Cons vulfioner infunno lig med et nytt Kopp-ut= flag; fom öfvertåckte hela kroppen; dårpå Convullionerne uphörde och febern fagtade” fig. Kopporne blefvo illa artade och fams- manflytande, få at Barnet med mycken mös "da blef råddat. Detta andra Koöpp-utfag tor- de ej hafva håndt, om ej Barnets Moder vid det förfta, då alt liknade fig vål, gifvit det Aekt falt ftrrömming , hvaraf Barnet åtit nås got anfenligt dagen förut, innan det angreps af" den nya håftiga febern. Fo 2:0, 1784 om Våren angreps en Huftru i Pederföre Socken för andra gången af Kop- por; 4, i RN VESA 4 110 . + ) oo (CC por , vid tilfålle då hon fkötte fit Barn; fom låg” » I fvåra Koppor, hvilket 'ock dog. ” Utllaget vifte fig förft på hånderne något .anfenligt, . men mindre på armarne och fedan i anliga tet til tåmmelig .mytkenhet, dock »ej å den öfriga delen af kroppen. « På tilfrågan om hon. förut kåndt någon. feber, fick jag til fvar, det hop några dagar förut varit föm- "nig och mådt illa, bvartil :nattvak och oro öfver det ufia Barnet kunnat bidraga. Kop-= porna å henne mognade och gulnade, få at jag til ympning kunde; taga litet var dåraf, med hvilket jag fedan efter trenne dygn yen. — pade fyra Barn, hvilka alla fingo Poppör och lyckades vål. 3:0, År Koppympning i detta år före råttad i Lappå Socken , bvarvid inga fårde- Jes oförmodade håndelfer förekommit,: utom några Barn, fom haft: fkabb, fvag fyn och rinnande ågon, hvilka gehom Koppornas yme= pande, dels" blifvit follkomligen hulpne; och dels förbåttrade. 4:o Blef Målslingen i denne Socken, uni- der förråttningen gångbar, af hvilken tvånne' Barn angrepos, fom voro ympade i Koppor, och ehuru Kopporne voro få til antalet, kun= de ej deffe Barn ifrån döden råddas. Lam ledning hvaraf och fom allmogen oaktadt alt detta voro angelågne om ät få fine Barn ym- pade i Koppor, hvilka nu åfven voro i gång af elak; flag, blef jag omtår.kt at medelft ymps AM: Do Oe Til ymphing "af. bågge' flägen. på en gång, dår fom Målslings-fmittan; möåjeligen kunde fås, förekomma et fvårare "ondt, fom jag i an- nat: fall hade at frukta. Utflags- fymptomer- ne infanno fig nåftan altid: tillika, och kän- de man tydeligen af ögonens blöthet, liten hofta och nysning, fom då inftålde lig, fin= na at ympningen. af Måfsling fNagit an, får fom ock 'dåraf, at Mäifslings-utflaget på en del fyntes tydligt :emellan Kopporne, och denna farfot defsutom fedan den tiden öfvers fvåmmat hela denna Landsort, utan» at nås gon- af de ympade blifvit dåraf fmittad 3; hvil=' ken fjukdom, men i fynnerhet Kikhoftan', i detta år dödat en anfenlig myckenhet af. Barn. | Dito af Prov. Med. för Pbilipfads Difiriå, Lid. JoH. D. LUNDMARK» . Annan jag nåmner något om de fjukdo- mar, [fom vifat lig detta år, anfer jag för nådigt at låmna en kort befkrifning om den del at. Vårmeland, hvaröfver jag år förokde. & nad til Låkare. Landet, fom i Öfer och Våfter inne flutes ' af Clara = och) Svart - å!fverna, famt i långden flråcker fig några och 20 mil från Alfpeberget til. GulMpång ,' har åtfkilliga förån= dringar af berg, högder, dalar och flackt Land, hvaraf några fjukdomar åro på fär åle VF 112 äre ftållen Eademilka. Således åro våxel- felstår allmånna i Sådra delen af Lånet, omkring Chriftinåhamn och Vånern, elakartade Flufss febrar i Elfvedalen och Gickt famt Torrvårk orfkring Philipftad, dår Gruf-arbetare blott-- flållas för tåta förkylningar, då de flere gåns "ger om dagen måfte ömfa från ftark- vårma äfvan jord, til en genomtrångande kyla på « många famnars djup i Grufvorna. " Af fams- ma ordfak åro Pleurefier och Peripnevmos nier åfven hår nog allmånne', i fynnerhet då varm Vår intråffar. Dåremot åro Fråffor fåll- - famme, men vida fvärare at bota, ån på fått« bygden. Ögon-fjukdomar åro mycket gång- fe i Bergslagen , dels dåraf at fnön ligger långre qvar och genom Sol-ftrålarnas ftarka reflexion i April månad med -fin hvita fårg retar Ögat, dels af den jämna Masugns-el- den och fotet; fom i fynnerhet befvårar. Hyttfolket. Hålfo-Brunnar åro i detta Landet i fyn- nerhet 3, fom varit långre tid brukade med förmån. Pbilipfads Brunn håller ftarkt Mar- tiale, har förr haft et vål inråttadt Bad- hus , fom nu år förfallit. På god Gyttja har hår icke varit fårdeles tilgång. Chriflinåbamns Brunn år mycket fvaga- fre ån den förra, har et aja upbygdt Bad- hus, men grof oduglig Gyttja. Skoga Kdlla har för långre tid tilbaka blifvit nyttjad och har et godt Vatten, ag i et ko) oc 113 det nårmafte liknar. Medevi, Herr 'Bruks- Patron Cart FrReDR: GeltjerR har på egen be- koftnad låtit inråtta et Bad-bus och gifvit löfte om defs vidare förbåttrande. På en fin och fmidig Gyttja år hår öfverflödig tilgång. Hus-curer bland Allmogen åro hår icke mycket Ikiljda från dem, fom brukas på ans dra orter. Det allmånnafte Låkemedel år Arfenic, hvaraf litet uplöft i vatten gifves mot nåftan alla fjukdomar. Ofta blir curen radical och. gör Nut på. lifvet tillika med fjukdomen >; fådane' håndelfer 'åro icke rara. De få kallade Kloka, hvaraf hår år et fårdes les förråd, bruka mot Venerifka kråmpotr Merc. prec. ruber, den de köpa. från Nors riget ; emedan defs förfålgning icke tillåtes på våra Apothek. Det år ohyggeligt at hös ra de många olyckshåndelfer, fom måfte til: fkrifvåas bruket af detta och mifsbruket af de i våra Svenfka Låke-Böcker uti ftlörfta våla mening förefkrefna Preparata Mercurialia. Mot Rödlot brukas i Elfvedalen” roten af Ulmaria, pulveriferad och ingifven til-en théeflked några gånger om dagen. Mot Sten-Colique nyttjas Lapis Suilus fint pulveriferad och intagen til en knifsudd. De farfoter fom vilat, fig detta år i Våra meland , åro i fynnerhet en Maligne Flufsa feber. | vt Sjukdomen -börjades med rysningar och hetta våxelvis, flärk hufvudvårk , ovanlig VIII. B. N:o g. H hårds AIN 114 Holk hårdhet och ftinhet i magen, flark törft, o- ren hvit tunga, en fårdeles matthet och en haftig men merendels låg puls. Den fjuka började efter några dagar at yra och kort dårpå vifade fig Imå blåaktiga flåckar öfver hela kroppen, utom anligtet. Urin var nås flan naturlig i början af fjukdomen, men blef fedan: mera grumlig. Ibland :infan fig hofta , ibland icke, På g8:de, 9:de och i1:te dygnen ikedde Crilis , antingen genom diarrhé, i fynnerhet hos dem, fom i början af fjuk- domen haft mycken flinhet i magen, eller fatte urinen et hbvitaktigt tjockt fediment, el- ler ock, faft mera fållan, bröt fjukdomen fig genom fvettning. ; Curen företogs med afförande medel af Cremor Tart. och Rhabarber, fom federme- ra underhjelptes med Mixtura Salina och an- dra Digeftiver , famt fluteligen China. Ader-= låtningar nyttjades fållan, om icke i förfta början af fjukdomen, medan Pulfen ånnu var hög. En Deco& af China, Serpentaria och Cort. aur. med Camphert och Spiritus Mindereri brukades med mycken fördel. Vid hicka och ryckningar gafs Motlchus några gånger om dagen. Af de i fednare tider uptåckte inhem- fka Låkemedel, har jag funnit Ledum Palu=: flre vara ypperlig, icke allenaft i Rödfot, u- tån åfven i flera flags Diarrbé. Viola Tri- color har jag med mycken fördel brukat bå- ' de xo 0R 115 de mot Crufta La&tea och Herpetilka ätflag. Cortex Padi har jag förordnat fom Decoå mot Lues Ven. tillika "med Pillulg e Merc. " cOrr. albo , då jag tyckt den vara gagnande 3 men om barken enfam kan utråtta något, där fmittan varit inrotad och fåledes kan kal las fpecifique, fkall tiden och vidare årfaren- het utvifa. Linnea år på denna ort mycket allmån och åfven bland våra gagneligafte örter, e- mot Gruf-arbetarnes Torrvärk. Den brukas hålft får/k, kroffad emellan gråftenar och ap- plicerad på det vårkande flållet; En gång bar jag likvål tyckt, det hon repellerat , och brukar. dårföre altid tillika Thée dåraf med 3 Flores fambuci. På detta fåttet brukad, har denna ört innom 14 dagar botat dem, fom varit flere veckor fångliggande af Torr- vårk. Endaft vid Norrmarks och Pehrsbergs Grufvor hafva några och 20 perfoner blifvit detta år hårigenom fullkomligen botade. I Bröft-fjukdomar har jag för Allmogen brukat faften af "Polypodium vulgare, och har til alla delar funnit den få vårkfam, fom Succus Liquiritig, då den förra, : fåfom in- hemfk och ganfka lått "at få, altid bör åga företrådet för den fenare. Dito af Prov. Med. i Uleåborgs Lån Do&or HERMAN CARGER. Kopporne, fom Epidemice, grallerade H 2 hår 116 ÄZ I o Ck hår i Landet ifrån Hölften 1784, continuera= de til och med Midfommartiden detta år. | Mäåfslingen ( Morbilli) var allmån , få i Ståder fom Socknar i detta Lån, at ingen ,: fom den icke haft tilförene af Barn och med- åldrigt folk, undflapp. Tilfålligheterne i denna fjukdom måf graverande, voro ögon och bröftet, fal ej fållan med Kikhbofta förenad , hvilka fympto- mer likvål med behörige medel blefvo bo- tade, då de i råttan tid fig dårom anmålte, och hafva en anfenlig' nåyckenhet af får[kildt ålder af mig blifvit hulpne , famt råd, un- derråttelfe och Medicamenter til :Socknarne expedierade. Mortalité i denna epidemie har varit nog drågelig, och ingen af alla dem jag vårdat dödt, eller med andra åkommor be fvårade, utan fulleligen reftituerade. ; Ibland Barn, fom nyligen förut Haft Kopporne , famt låmnade i fit åde utan til- fyn af Låkare , år icke utan at en del af dem i denna farfot lifvet tilfatt. Uti Salo Hårad och Socken, har ifrån årets hörjan upkommit en Flufsfeber ibland Allmogen dårflådes, hvilken emot Sommaren alt mer och mer blifvit illa artad, men in- gen Rapport dårom inkommit förr ån under den 18 Julii,” forn: af i &dmjukhet bilagde ordres och Memorial fub. N:o Are lofa je oe C 3 117 löflige Kongl. Collegiam Medicum täcktes ytterligare inhämta: I anledning håraf och hvad uti Krono- Befallningsman Hr. Ettas BerGBoms Memor rial anfört finnes, underftålte jag Hr. Lands- höfdingen och Riddaren, at utom mit bitrå- de” och Medicamenter, åfven .underftåödja de nöådlidande, i brift af föda, med en quantité Spannemål, hvilket ock bifölls, famt 16 tun« nor Räg och 4 tunnor Korn af Brånneri- förråd, blefvo: ditfkickade: Jag företog ge- naft refan til fagde ort, famt fann fjukdom och omftåndigheter af följande befkaffenhet: | Vid ankomften den 20 Julii til Sikojo= ki By af nåmde Socken och Buodi Gåftgif- varegård , fant jag defle Åboer mangrant fju ka och at tvånne nyligen med döden aflidit; Aderton perfoner i denna Gården, fom nu voro fjuka, fomlige kortare, fomlige längre tid, famt mer och mindre af fjukdomen af mattade, hvaraf en del lågo utan fynnerlig fansning och likalom uti djupa tankar be- grafne, lumhörde , röda och våta ögon, o- ren tunga, utan fynnerlig törft och bekym- mer om fit tilfånd. Andedrågten illa luck- tande; fomlige af deffe voro obftruerade 3 å- ter andre, fom långre tid varit fjuka, hade fvulna fötter, mycket afmattade, ingen mat- » luft, orenifmak och luckt, Scrofuleufe fvul- nader och bölder. = + | H 3 Nå. 118 2 0 ( I Nåfta Gården intil eller hos Bonden EricH PHirPurA, lågo 5 perfoner i famma tilftånd. fvenledes på et annat. Hemman be- nåmndt Heikilå, 21 perfoner. Likaledes hos Bonden Lassira 3 perfo- ner, famt Torparen Roisinens Huftru.. En mil hårifrån uti Patjåki och Yli-Sis pola Gård, 3 perfoner. Uti famma By och Stor-Ehrola, 10 pers foner, hvaraf den ena några dagar. för min ankomft dådt och den andra låg in agone, fom ock tvånne dagar dårefter afleds = Hos Bonden JacoB Ericsson, Jorafu Rautio. Gård, 3 perfoner. I Yckilipola Gård 2 dito, Man och Hu- nu; i Ala-Sipola 19 dito; i Olof Pjutilås Gård 6 dito; Jakob Pjetila 14 dito, Mar- tin Kaupila II perfoner; Terfvolnots Gård 6 dito; Simon Pjetilå 6 dito ; Johan Michels- fon 4 dito. På Ala Gård nyligen dödt 3:ne perfoner och 8 dito fjuka , utom Eric Tuo- mada och Torpare-huftrun Cajla Hansdotter med flere, vid pals 130 perfoner, fom jag dageligen på denna refan befökte, hvaraf den ena, neml. Jakob Erola endaft med dåö= den afgeck; de öfrige alla fulleligen til hål- Jan åter förhjelpte, fom af bilagde Betyg N:o 3 bekråftas, > Uti denna fjukdom hade för, min an- komft några 30 perfoner redan med Huan ; äl I o0o CK 119 aflidit, och efter de fjukas antal dageligen lig ökte, fordrades få mycket kraftigare an- flalter til dels håimmande. ; Som denna Ailmoge til ftårre delen vo- ; oro ifrån Södra äre lm Aboer och mindre vana at i råtta? tid befpara och ut- blanda det lilla förråd af Såd, fom de vid 1784 års ufla. bårgning fkördat, fom åfven af fråft och råft har varit fkåmd , jämte fat. tigdom, hunger och onaturlig föda, gifver anledning at tro, det denna Epidemi i det nårmafte liknade Rötfeber, om icke upkom- mit, likvål dårigenom til defs Malignite myce ket ökt fi ig. ; Den quantite af Spannemål, fom ge- nom Herr Landshöfdingen och Riddaren CARPELANS prisvårda förforg hitfkickades, var ibland de förnåmfta medel at rådda deffe Möånnilkors lif, hvilket med den granlagen- het, fom fordrades, af Krono-Befallnings- man i detta Hårad Hr, Ettas BERGBoM blef utdelt , famt de 4 tunnor Korn til difpofition för de fjukas behof anvånde, dels til Korn- vatten, Gryn och Mjöl, til Matens afred- ning, hvartil: kom at et Fartyg med Span= nemål från Stockholm kort dårefter til Bra- heftad anlånde, och fåledes briften dårige- nom botad: Til de fjukas vård föranftaltades genaft, at deras regime ftårbåttrades, dizxeten förords nades , famt Låkemedels. nyttjande teglera- Ha des 6 ROR + des i den ordning efter hvarjes behof, fom de fjukas tilkånd fordrade och i råttan tid blefvo dem meddelte. Requifition på Medicamentetne utvifar hvad fom til deras Wjelp blifvit nyttjadt: ut- gången af mit bitråde, fom bilagde Betyg befiyrka, har ej varit fruktlöft. Uti September inkom Rapport at en Rödfot yppat fig uti Muhos Socken och u« tajärfvi Capellgåld, af Hr: Kyrkoherden ERs vAsT, fom genom Konungens Befallningshaf- vandes ordres, at refa til befagde Socken, för at bota famma fjukdom', af d. 23' Sept. blef mig communicerad, och bårjämte i öd- mjukhet, ia Originali, bilågges fub N:o 4. : Jag refte genaft til befagde Sockens Moder- Kyrka, få vål fom til Utajårfvi , och befann fjukdomen: vara Diarrhé , måft hos Barn och medelåldrigt Folk, fom hos en del var med blod blandat, fart förenat med tormina och fitningar i underlifvet. Genom en ordentelig förefkrift i 'dizt ofamt fkötfel, jämte Ipecacuanha, Cremor Tartari, Rbabarber och emot natten Tins= Aura Thebaica, var denna fjukdom ganfka Jått håfven och ingen afled, fedan de fingo Lås kemedel och riktig fkötfel; fom Hr. Kyrko= - herden Ervasts Betyg N:o $ intygar. é Vi ög 1) OT SR 121 Vid min äfrefa”Tåmnades den lilla re- flew af medtagné "TLåkemedel til Commini- flern PETTERSSON, fom” åtagit fig infeendet db de fjukas handhafvande, + Uti December måtiad inkom Rapport öm sen Rötfeber i Paldamo Socken, fom någrå veckor tedangraflerat och dödat våg- ra perfoner uti Salo By, famt nu lågo man« en fjuka i de Gårdar och Gåftgifverier, om Allmogen -nådgats igenomfara. - Uppå Herr Landshöfdingen och Ridda- ren 'CARPELANsS förordnande af den 10 Der cember, fom in originali 6dmjukeligen bilåg- ges fub N:o 6, refte jag til befagde' Soc- ken och Byalag, hvareft jag befökte 14 per- foner; fom af Rötfeber voro fjuka, til hvil- kas råddning och at hindra fjukdomens' yt terligare utbredande', vidtogs, med bitråde af Pråfter(kap och Krono-Betjånte, de an- ftalter, at den i denna årstid få mycket" ge- nom deffe Gårdar fårdande Allmoge, ej blef- vo blottfåldte för fmittan, famt de fjuka åf- ven genom ordentelig fkötfel och Tåkeme- del blefvo til hålfan återförhjelpte, fom af f | bilagde 'Paftor Loci Betyg N:o 7 och 8 af defs Bref år at inhåmta. Ibland Allmogen vid dylika, farfoter af Rötfeber, har jag funnit at Elixir Bielkii, i H 35 får 122 & oc ( förfta ftadio af fjäkdomen gjordt en ånfkelig effet, då de gemenligen dårefter komma i en flark tranfpiration, famt dagen dårpå få evacuation, hvilket med Cremor Tart. & Pulv. digeftiv. ökas och gemenligen innom pågra dagar på detta fåttet tilfrifkna: Dofis af Elixir, fom med litet .mer :Campher &- kes, tages ifrån 2 til och med 6 drachma för fullvåxta och robufta, och i proportion. för yngre och mindre: ftarka, hvarpå drickes ymnigt varmt Korn-vatten eter Malt-vatten, fom göres något fyrligt. Kråkmedlet , når Allmogen det: en gång tagit, fållan kunna förmås at nyttja det för andra gången, utan faft håldre låmnar fig u- tan alla Låkemedel i fit åde, men då det gifves fom et alterans i flere doflis hvarannan timma, ehuru då och då någon vomitus dår- på följer, finner fig långt båttre dårvid. | På detta fått jämte andra vanlige och hus-medel, har med framgång betjänt mig at hjelpa Allmogen vid fårefallande dylika far- foter. Med Venerifka fjuka af Allmogen "och fattigas handhafvande, år det nu mera i den fållning, at alt hvad jag til deras råddning kunnat åftadkomma, fom fig hos mig anmålt, år at jag gifvit dem fria Medicamenter, uns» derråttelfe om defs bruk och huru de böra Sköta fig; men med hvad båtnad och gagn, år mig obekant: några hafva vål återkom- mit, Bu I ol KM > MS mit, för at begåra mera Låkemedel, men de förra gifne', fållan blifvit nyttjade med framgång > och når hallen och munnen bilif. vit låkte, hafva öpne, fråtande får . på krop- pen i defs flålle upkommit. Det af mig år 1783 inråttade Cur-hus , hvarom tilförene hos Höglofi. Kgl. Collegium Medicum, med authentique bevis allegerade , Beråttelfer i all Sdmjukhet aflåmnat , har nu: mera med allo mått uphöra, emedan jag, fom fattig Åmbetsiman, med fem Barn, ej kunnat åftadkomma de medel, at famma Jångre foutinera, få mycket mindre , fom jag, utom mit enfkildta arbete, ”måft fakna er- fåttning för gjorde Tförfkotter til de fjukas underhåll, för mig och de mina til nog kån- bart lidande. Dito från Prov. Med. i Kymenegårds Can, Affeff: Dir C: EKMARK, Farloter hafva detta året icke hår i Lå- net varit flere ån en Rötfeber, fom på 3 fållen i början af året famt förfta hålften dår- af vifade fig: i Januarii månad i Ithis-Soc- ken, men kom icke långre ån til en enda By Liotilå kallad, dår några perfoner blefvo döde , dock måft innan Medicamenter requi- rerades dit; öfver 4 lårer ej döds-famman vara, ehuru jag icke år i flånd at noga ut- fåtta antalet, hvarken från denna eller de anv 124 FF ) ol k andra 2 Förfamlingarna; ty nu fom förr: går det fvårt at erhålla förteckningar från de af Farfoter anftuckne Socknar, och har från in- gen en fådan ånnu ankommit, ehuru jag dår- em påmint. ; | Syfsmå och Guftaf Adolphs Förlamlin- gar åro de 2:ne öfrige Socknar, hvarifrån :Medicamenter blifvit begårte, fom ock ftraxt blifvit affånde i Maji och Junii månader får- Ra gången och fedan til Suftaf Adolphs För- famling mera, någon tid dårefter. I förftnåtr- de Ithis Förfamling har nu åter på detta år- talet famma feber. upkommit i 'Sarois By, och efter Hr. Kyrkoher8len Mag. UzRsinrI bb- råttelfe blifvit ditförd af en Piga, fom fjuk flyttadt från Liötilå By och famma hus dår . febern förledit år upkom och fvåraft graffe= " rade. Månne man kan tro at fImittan hela året öfver varit hes denne Piga förborgad och nu: förft utbrutit? Denna febern har fe- dan, fom mig blifvit ytterligare beråttat, i Sarois aftagit och dår ej dådat mer ån 2:ne perfoner, men bredt fig til en annan By, dock på långt når ej få allmånt, fom i Sa- vois; til fednare fållet åro ock långefedan Medicamenter öfverfånde. Mag. Ursint bref hårom bifogas hår i ådmjukhet, för at nårs mare underråttelle hårom gifva. | Venertifka fmittan fortfår hår fom förr ; och med lika fvårighet och bekymmer för mig, . ås ck 125 mig, få långe intet Cur-hus > hår blifvit in» råttadt. > Efter vederbörligt Watdisnde åro dets ta år 6 dåda kroppar öpnade och befigtiga« de, famt Betyger dåröfver til Domftolarne inlåmnade. | . Dito af Prov. Med. i Umeå Dir NÅZENs I flråöd af Herr Landshöfdingen v. STEN- HAGENS til mig ankomne [krifvelfe, dat. d. 21 fiftl; Novemb., fom hårjämte i ödmjukhet medföljer , det (kulle en flags Epidemie å Landet upom Umeå Moder-Kyrka eller Lands= Förfamling på Backen fig yppat, hvarigenom måftadels ungt och rafkt folk innom kort til 14 perfoner blifvit fångliggande, hvarföre Högbemålte Herre mig anmodat, at genaft göra mig om fjukdomen underråttad famt denfamma håmma och curera, &c. får jag nu: hårmedeltt den åran inför Kongl. Colle- gium min beråttelfe om tilfåndet och hvad hårvid tilgjordt blifvit, Ödmjukaft anföra och inberåtta. Vid uprefan , fom fkedde famma dag anförde ordres ankommo, befékte jag alla då varande fjuka uti hela Byn och fick den underråttelle, at en Trumflagare , fom varit på öftra fidan om Botnilka Viken för at dår beföbka fina fågtingar , hemfördt denna fmit- fa. Jag antecknade de fjukas; namn, gjorde. mig 126 IOC mig om hvarje perfons fjukltiga belågenhet noga underråttad och anfkaffade nådiga Lå- Kemedel, ej mindre til 'de redan fjuknades curerande, utan ock til fmittans håmmande - och förekommande, börandeg ej obemåilt låmna "vid handen den myckna 'fvårighet, fom jag hade at genomgå, för at hos en del af Allmogen håfva et orått begrep om ådet och Guds ftyrelfe , emedan de hårflådes få- fom ock på andra orter ty vårr! litét råkna på medlens råtta bruk, utan låta alt ankom- ma på tiden til lif eller dåd; defsutom, e- huru de vål åro i flånd at betala Medica- menterne, fedan Låkaren8 nårvaro och tilfyn dem gratis beftås , vilja de ogårna godtgöra de anfkaffade Låkemedel och fe de noga på denna til deras vålfård låndande få obe- tydeliga utgift. Sjukdomen vifte fig ifrån början med dfverfallen mattighet och rysningar, hvaref- ter krafterne medtogos, hufvudvårk infan lig nog fvår, fom långe varade och målft med en tryckning öfver ågonen, få at de höllo bufvudet nedflagit. Matluften förgick dem, då tungan fyntes vara betåckt med et hvitt flem, fom åndrades fedan Kråkmedel hos dem, hvilka öfver mindre hufvudvårk klaga- de, blifvit anvånde.. Pulfen var ej fårdeles hög utan låg, i fynnerbet emot aftonen. De, hvilka innan min ankomft låtit öpna på fig ådren, fuöno ingen lindring, utan blef de- : fas - Xx I o(C 127 ras tilftånd fnarare hårigenom förvårradt , hvil- ket gaf mig amledning at afråda dem håri- från. — Exacerbationerne, fom hos fomlige på viffa dagar fvarade emot hvarandra, voro nog håftiga och futades ofta med fvettning, hvarpå flor mattighet fölgde. Stupor artuum mårktes hos en enda, hvilken åter förgick. Ingen ro ågde de, utan plågadés af flem i halfen med hofta, famt hörde et fafande för öronen, fom bos en futades med lomhöård- het. Hoftan af det myckna flemmet i hal- fen ville nåftan qvåfva dem, innan den blef folverad, och var jämte hufvudvårken nåftan: under hela fjukdomen , den de måft klagade öfver. Under feber-accéerne var nog yra, fom” hos en del vifade fig med en peculia- ris torpor fenfuum , då de ofta kånde fig min- dre fjuka öch ån mindre kunde belkrifva fin fjukliga belågenhet. Sjukdomen bröt fig fu- teligen, dels igenom fvettoing, dels igenom en lått expe&oration ; men var mindre lång- varig emot hvad den å andra orter kan fö- refalla. Jag torde ej uotan fkål åfven få tils fkrifva denna feber, fom år en Febris Ner- . vofa remittens ad Synochum putrem ' acces dens, vara hårkommen af den ovanligt bli- da och fucktiga våderlek, fom åndaå inemot årets fNut varat, då man vanligen ifrån me- dio Oéobris ånda framåt, hår åger en full- komlig Vinter. Af 9 perfoner, fom af den- na fjukdom varit abgripne och haft min til fyn, om 128 AX I 0 CKR fyn, dog en enda, fom af. medföljande namna Jifta kan inhåmtas , och hvilken af en flark åderlåtning, den före” min ankomft fkedt, blifvit förvärrad famt låmnat at nyttja de ho- nom tilbragte Låkemedel. De öfrige hafva tilfri(knat innom långre och kortare tid, fes dan både tjenlig regime och nådige Låkemé- del ej blifvit förfammade. Med flit har jag fökt förhindra communication med de frifka och fökt prefervera dem, fom betjänt de fju= ka med fkötfel; åfven låtit på Predikftolen publicera om någon vidare [kulle af famma fjukdom vara behåftad, at i tid til Låkemes dels och hjelps erhållande fig hos mig ge- naft anmåla. Skulle fjukdomen åter hos nås gon yppa fig, det Gud afvånde, och fom mig ånnu år obekant, underlåter jag ej at vidare vifa min fkyldiga tjenft och. bjelp= famhet. | > Min Cur-methode har varit följande och råttad efter hvars och ens tilftånd, ålder och sjukdomens öfriga omftåndigheter: Jag har undvikit Diaphoretica, för at ej förbyta fe. bern til en mera maligne, och venefeåion har jag minft trodt åga hår rum, fom intet inflammatorifkt varit förknippadt med febern 3' patienternas krafter borde hår vål conoferve- ras och åfven för anförde exempel fkull, at den mera förvårrat ån lindrat. Et Emeticum af Rad. Ipecacuanha, ftimuleradt med Sal abfinthii, har jag i början af ks allt XI oC R 129 hålft aldér remisfionen gifvit, både för at löfa MNemmen;> och at. göra den mobil ifrån defs intagne -fållen i Vifcera och annorfås dess Sedermera fortfors med lindriga Alvum ducentia: och: Incidentia , af rad: Jalappe med Cremor "Fartari och defsemellån Feber-pulfs > vervåb Nitrum , Cryftalli Tartari och Såcker famt' annat dylikt. Emot 'delirium och törs por fenfuum låt jag applicera fkifvor af Kåls rötter och Rofvor åfvanpå Hjeffan , fom dels förtogo hettan med förmån, dels uträttade nåftan famma fom et Epilpafticom annars fkulle- göra. För en del åter recomtnendes rade jag Senaps-degar, når yrfeln. var håftig' och långvarig." Oxymel Simplex och Acida Vegetabilia uti Feber-drycken , fom dels var « Vafsla, "dels tunna föl och Halfregryns« fåppor, nyttjades at ra hoftan. och rtofså landet, &c. Efteråt nyttjades ftyrkande me= del för at befordra krafterna, jämte tjenlig at, på fått fom under och efter febrar van= ligt plågar brukas. Dito af Prov. Med. i Malmöhus Län Doéh P, UNGE, Samma Feber med matthet, bufvudvårky yra, Håckar m: m., fom år 1784 var få myc ket gångfle hår i Länet, bar ock fiftledit år på åtfkilliga fållen infunnit fig. "Således å+ ' fkade dåremot Paftoren i Bara och Mölle- Vu B.N:og. I bers 130 &Ä I oc berga Förfamlingar i Bara Hårad Herr Ma- gifter Borur, Medicamenter och förefkrift för några fine Sockneboer. den fifta dagen af år 1784; Proften och Kyrkoherden i Wramb, och Bju - Förfamlingar i Luggude . Hårad Herr Magifter StåuL, den $ Febr. 1785; Proften och Kyrkoherden i Bunkefto och Hyllie Förfamlingar i Oxie Hårad Herr Magifter BirrBErRG, den 11:te i famma må- nad; Vice Paftoren i Kågeröds Förfamling i Onfjö Hårad Herr Magifter HÖruin, den 21 ockfå i famma månad; Vice Paftoren i Gård= fånga Förfamling i Frofta Hårad Herr Ma- gifter RÖnBåcK, den 3 Martii; famt Proften och Kyrkoherden i Torrlöfa och Skråflinge Förfamlingar i Onfjö Hårad Herr Magifter KÄMNER, den 2 M Öfvertygad af. en mångårig och tröttfar ffarenBet , at Allmo- gen ogerna nyttjar bLäkemedöl, och fåledes aldraminft, då man med flere flag -och en dårefter låmpad vidlyftig förefkrift vil följa fjukdomens få kallade ftadia, hvarigenom u- tomdefs den villige ofta råkar i tvifvelsmål - och bekymmer, har, jag endaft hållit mig vid det nödvåndigafte och förelkrifvit Pulver af Rhabarber, 'Engelfkt' Salt och ”Tartarus Antimonialis at bruka i fjukdomens förfta början, famt Ozymel Simplex at blanda i det fom drickes. Hårjämte har jag ock fkic- kat följande underråttelfe. . Hö: SR JE RN 1:00, Rafkt folk, fom fjukna håftigt med » mycken” 'hufvudvårk', flyng: eller hals-fjukay böra genaft åderlåtas och tagas mer eller mindre blod efter pulfens hårdhet. 2:0, Följande dagar tages löfande Puls ver i tip Hafverfoppa, Öloftvafsla eller Vat- ten, & halft i fender om morgon bittida, förmiddagen vid. pals klockan 11. famt:elf- termiddagen klockan 2. Åt: klent folk des Jar man Pulvret i rskr och åt barn i 4 eller 6 efter ålder och ftyrka. Hårmed forts fares få långe Pulverna rtåcka , dock om nå- gon dåraf får mycken Öpning, tager han ens daft hvarannan dag Pulver. Skulle Pulvret förordfaka kråkning, fkadar det. aldeles ins tet, allenaft man dricker hägot ljumt efter hvar upkaftning. 3:00, Sedan Pulverne åro medgångne, blandar man en god: matfked Åtticke-Honing i hvarje pått af det fom drickes.: Man mås fte ock dricka flere gånger i timmen tunn Gryn-fåppa, Öloftvafsla, Vatten och Mjölk, ja om intet annat fmakar, kalt Vatten. De fom af matthet ligga likafom i dvala ,- kun- na, om få lågenhet år, få en eller annan matfked Vin några gånger om dagen, antins gen oblandat, eller ock, i det fom drickes. Man afftår dårmed om det aldeles intet fma- "kar den fjuka, eller ock fjukdomen dåraf . fynes förvårras. a 4:0, ) 132 + 0 CK 4:0, De fom ingen åderlåtning behöf- va, börja genaft med Pulvret; men de fom linge legat, bruka intet Pulver, dåreft de ic- ke åro förftoppade. | | . $:0, Rummet, dår den fjuka ligger, bör håldre vara fvalt ån mycket varmt, och bör man några gånger om dagen röka med Enris och flånka med Åtticka, då det kan låta fig göra. Ät genom dörr eller fönfter - flåppa in frifk luft, år ock ofta nyttigt. 6:0, De fom komma fig före, böra bruka all varfamhet i mat och drick, intet gå för bittida ut, klåda fig varmt och intet börja med: tungt arbete, förr ån krafterne det tillåta. | Detta få enfaldiga förfarande, har en. ligt Herrar Proftarnes och Kyrkoherdarnes beråttelfe haft ganfka god vårkan, i fynner- het hos dem fom nyligen fjuknat; men efs ter vanligheten har jag ej erhållit omfånde- lig efterråttelfe om de fjukas och dödas an- tal m. m. | 'Ståderne hafva ock haft fin dryga del af denna farfot, hvarföre ock, fom i åd= mjukhet hosfogade vålmenta råd &c. ådaga- lågger, Decanus Facultatis Medice vid Kal. Carolinfka Academien Herr Profeffor KirrAn StoBÅuUsS , på et vårkfamt fått behjertat den fakenz; men om Herr Decanus ockfå flråckt fin omforg til Landtboerne, kommer vål få- dant helt och hållit af en mångårig vana un- der + 9006 ( 133 der defs förra Syfla.. Helt fåkert' har Herr Decanus aldeles oombuden Ikrifvit och lå- » tit trygka denna gången, emedan man ej fport at defs råd blifvit nyttjadt, icke en gång i Lund. Det torde ock varit ganfka betånkeligt , at utan åtfkilnad åderläta alla, hålft mot Nutet af Sommaren, då nåmde råd och underråttelfe förft utgick af trycket. Förutan förenåmde feber har ock Kik= hofta och Måfsling på några flållen vifat fig. Mot Kikhoftan har Vice Paftoren iPGärdftån- ga för de fattiga fått Laxer-pu!'ver , och mot Mäåäfslingen Herr Proften Kåmner i Torrlöfa Laxer - pulver ,Campher- pulver "och Flores. - Sambuci. | Venerilk fjukdom bland Allmogen har jag på mer ån et års tid icke en gång hört nåmnas', ehuru jag haft en eller annan Si- Philitifk Ståndsperfon at bota. Koppor har jag i början af Junii månad ympat på 2:ne Bonde-barn i Skålshög nåra vid Svenstorps Såtesgård, hvilket lyckeligen aflopp, ehuru Barnen blefvo af med Mafkar både före ympningen och under utflags-fes bern. . Fröken RAmMers ympning, fom feder- mera med flytande Kopp-var fkulle förråttas, blef i hånfeende til en henne åkommen en= ' sis Bröft-feber, upfkjutens > . 4 | Öfver Fra Paftor(kan CHRISTOPHERSONS wådeliga död, har jag .på Luggude Härads Urtima Tings-Råtts begåran låmnat mit be- FR SEN oo fåne 134. a yo tik tånkande den 19 April. Några Attefter har «jag ock gifvit angående fådane , fom varit Jberåttigade antingen til rum i Länets Hofpi. - tal, eller ock i anfeende til bråckligheter til frihet från Role ”d Rorr beråttelfe om den Jorsdda Farfoten i Vä fer-Norrlands Lån 1785; af JoH. SAL- BERG, M, D. Letior och Affefjor. Redén 1784 vifade fig Farfoter mer ån vanligt fårdeles i Jåmteland och några Sock- nar i Ångermanland; Venerilk fmitta var ock nag inkommen i båda Landfkapen ; men Me- delpad var från båda någorlunda fris 1784 - åtér grafferade' en Farfot i alla 3 detta Lå. nets Landfkap. Skårbju2g började WTA 1783 blifva få allmän, at dår den ej var enfam, vifade han lig vid andra fjukdomar inblandad, och nå- ftan ingen Patient fans, hvars fjukdom ej var sex Genere 'Scorbutico;-en våt och kall Som- mar var förmodeligen början och 1784 års mifsvåxt gjorde at den fortfor, Således var ej underligt at den bhårjande farfoten' var mer ” rötaktig, mer fmittofam och bland gemene man mer gångbar, och at Conftitutio epide- mica var ex indole Scorbutico, fordrade An- tifcorbutica , China &c, Farfoten, fom 1785 var få fpridd i Lå net , vilade lig MIN med ftark feber, ad: vucd« oh ME CE EEE vudvårk, yrfel och flåckar, hos andra och: de” måfta med fullkomlig Dyfenterie , ”målt cruenta , få at man alleftådes ifrån fökte hjelp 'mot Rödfoten. I Jåmtland och Medelpad var föga någon Socken fri och fmittan 41å flark, at H. H. Baron och Landshöfdingen BunGe nödgades utgifva fårfkildt kungörelfe til fmittans hindrande , genom förbud af ftår- re graföl &c. Dosor LinDECRANTS: fjuknå-> de fjelf i Jämteland, och jag var med nog fruktan öfver natten i de fjuke Socknarna; om jag därföre med någon mera frikoftighet. tildelat Allmogen Medicamenter på Publici rtåkning, har jag få mycket. mindre graverat den til refepengar anflagne fonden. Rhabar- barina voro altid fåkraft, hvadan ock de gu- Ja Pulverna af -Rheo, Cremor Tartari och Tartaro Antimoniali, blefvo målft: brukade. Opiata, fåfom Theriaca, FPulv. Sedativus , > Tin Thebaica, gjorde vål tåmmelig vår- kan, men fom de ofta mifsbrukades , infkrånk= tes deras förordnande. Pulv. Rad: Tormen- tille med Opium, Vitrum Antimonii, förfök- tes tillkiftes; men man ' måtte futeligen fin- nå at Rhabarber var måft vårkfam och de gula Pulverna efterfrågades alleftådes. Barn blefvo altid hårdaft angrepne, och fom de åfven voro fvåraft at Ööfvertala” til gula. Pul- vernas bruk, famt Opiata för dem altid fun- ” nits böra brukas med förfta aktfamhet , må- fe jag nyttja en fårfkildt fort Barn- - pulver, | Ia fom 136 = I) oo ( fom af Reeepterne fes beftå af: Gummi Aras - bicum, Teftib. oftrear, pulv. Sem, Foeniculi, fom med Vatten på Landet fedan gjordes . til en fort: Decoaum Album. Hos dem forn hade mer Feber och mindre Rödfot eller fnarare obfiru&tion ,- var Acetum Prophylad. nog vårkfam, i flörre dofis gjorde den åfven fiundom god vårkan i Rådfot, men var al- "> tid befvårande för bröftet, åfven då Honing tillika bruktes. Kongl. Collegium tåcktes hår- af gunfligt finna, at Medicaments-Råkningar- ne ej fligit af dyra, men vål af många Me- dicamenter , mot en få vidt kringfpridd fjuk- dom; ty i Medelpad blefvo etter H. H. Ba- ron och Landshöfdingens förordnande Me- dicamenter låmnade til följande Socknar: . Njurunda, Selånger, Såtne , Sjön, Timrå, Atmar, Stöde , Borgljö, och uti Angermanr- land til Heidånger , Såbrå , Solloftä, Refele, Bota, Styrnås, Sjåla, Nåtra, Anundfjö, in fomma til 22 Socknar, utom Jåmtland , hva- reft Dodd. LInDECRANTS' viftades en tid. Mot Vintren :eller fenare då ftarkare köld blef, förbyttes Rödfoten i hetfigare art; flarkare wårk i kroppen och ftundom flygn Öfverklagades, famt mera hofta och tryck- ning öfver bröftet; fMuteligen minfkades fjuk> domen få , at mig. vetterligit nu ingen Röd- fot går, ej heller någon annan. Epidemilk feber, Ves Dec & 137 Venerik fraitta. Om denna fjokdom i Jåmteland har jag förr haft åran beråtta,; åf- ven om dels början i Ulånger Socken i "Ån- germanland. I början dolde Allmånheten fjukdomen i anfeende til den tanka de ha- de om defs enda urfprung, men fymptomer- nas håftighet tvang dem fnart. yppa fig, då de föllo til et annat Extremum, och alla trodde fig hafva Venerifk fjakdom , en Hals- fufs, en Snufva, en Ros och Skörbjuggs- får på benet eller annorflådes, et Utflag, en Barn-torlk, en Fladlöshety alt fick namn af' Venerilkt. ESS ÄN om Af lus Pte vus. Fauyn. Sv. na. 1911. Ibland alla Djur åro fårmodeligen In- fe&erne, i mån af deras ringa ftorlek och för Månnilko.ögat fynbart fvaga: verktyg, de mått flröfvande och rofgirige. Utom det all- månna krig de föra fnart fagt emot hela Våxt-rikets afkomfter, och den kånbara olå- genhet Djur-riket, från Elephanten til Snige=- Jen , år af deras åvårkan underkaftadt, bekri- / ga de almånt och ådelågga hvarandra, fämt Skona ofta ej en gång fina egna fNågten , fin egen art. Emedlertid, då man betragtar de K kallade Diptera eller tvåvingade Infeåer, 5 > hyvils NR OR LOCK hvilkas kroppsbyggnad år i allmånhet mera ofvag och mjuk ån de flåftes af de andra af- . delningar, »och hvilkas 'enda vapen utgöres” ; af et ihåligt; ofta filkes-lent fugrör , få kulle , mån aldraminft förmoda fig, innom dem tråffa et Någte lika mågtigt och förödande bland fina, likar , fom T igern bland fyrfota djuren. De få kallade Afili åro likvålaf den= na egenfkap. Dedlefva endaft af rof. De angripa och öfvervinna Infe&er , fom åro två til tre gånger tyngre ån de fjelfva. De får. tåra dock "icke fina. rof, utan åtnöja fig at fuga det finatte af de Infe&ers blod; fom" "falla för deras fygn.” Med et ord, de åro Tigrar i flin: Clafs. | Afilus Plate, hvilken ibland de Sven«- fka arter år af blott medelmåttig forlek , in- finner fig i den 'Skårgård jag bebor, öimniga- re ån de öfrige, och det i fynherbet uti. Ju- lius och 'Auguflus. Jag har fåledes haft fle- re tilfållen at befkåda defs egna fått at be- mågtiga lig fi fit of, och jag har trodt det förtjäna någon upmårkfanihet , emedan det. torde leda til någon ny underfökning i In- feåernas Hiftoria. | . Under de nåmnda månader åfverflåda ; våra Ångar af en mångd 'Cråshoppor , (Gryl. Siridulus , Grofjus , biguttulus och Viridulus) - och jag har funnit denne Afilds i (dd | e- rm OC KR: 139 1 bekriga detta fågtex Man fkulle förmoda, deffa få vål beklådda och med betydelig flyr- ka förfedda Infeåer: vara få tilråckeligen be= fkyddade emot en få fvag fiende, fom Afi- lus Flavus; men flere prof hafva Öfvertygat mig om motfatfen. Han kaftar fig fom en ljungeld på Gråshoppans rygg, och flinger i famma ögnablick lit rår, eller toftrum, e- mellan Thorax och kroppen, på vånftra fis dan nåra utmed den lilla fkölden (Scutelum). Man fer ej den angrepne Gryllus göra min- fta motflånd med fotens eller vingens rtårel-= fe. Man mårker dåremot tydeligt, huru A- filus likfom pumpar-bledet uti fig, och in- nom 2 eller 3 Secunder låmna fit rof lifött, för at föka et annat. Jag har haft tilfålle at fe famma jagt an- hållas på fera Coleoptera, och i fynnerhet på Scarabeus Fafciatus, hvilken fårad på fam= ma fålle ftraxt nedföll, utan at gifva minfta tecken til lif, Då nu deffe kråk, i fynnerhet den fift- nåmnde Torndyfvels-art, åro få feglifvade, at de af en nål genomflungne ofta lefva til fjette dygnet ; fynes mig förtjena underfökas, af hvilken anledning de få haftigt angripas, utaf et mycket obetydeligare flyga från Ali Hi fina fugrör, - Männe lasårinar Senforium Commune, eller, om jag få må fåga, lifs-pun&, år 4 bes ' RR - NN .. $40 0-0 CJ belågit, at det fkadas af et får emellan Tho- orax och Abdomen, och det på vånfira fis dan, dår Afilus, alle-de gånger jag mårkt, plågar inflinga fi fit rör? Eller månne. bår år någon Nerve, hvilkens" fkadande åftadkom- mer en fallkomlig paralylis? Jag tviflar det, emedan får af en nål på famma frålle icke göra famma vårkans Eller månne” en 'håftig - fagning fkulle kunna fåvhaftigt tömma de för lifvet oum- bårligafte lifsfafter? Det fynes mig ej heller antageligt ,”emedan jag har et dåremot ftri- dande rön. ; Vid et tilfålle, då jag helt tyft betragtade en Gryllus Groffus, kaftade fig denne Afilus, midt för mitt öga, på Grås- hoppan och gaf den fit flygn, men blef i famma Öögnablick . fkråmd och tog fygten. Jag år Öfvertygad at icke minfta fugning kun- de fke i fådan haft, likvål låg Gråshoppan orörlig på fäållet. Jag år fåledes benågen at tro, det Afi- Ji åro af naturen våpnade med något gift, Zom år för Infe&er ' högft dödande. Sådant faller mig åfven på den grund fannolikt, e- medan öti Naturens hushållning, altid med- Jen åro afmåtte efter åndamålen. Och. fåfom denne. Aflilus fynes: vara förordnad at bålla jåmnvigten ibland våra Ångars Gräshopp-ar- ter, få måtte han vara utruftad med något | be- CN OR SF RÅ oc TAR väffkvonige underföd, fom upvåger defs, i jämförelfe med” deffa fäfeaer, ganfka unders lågfe krafter. Och det få mycket mera, fom vi åfven hos Larven til Cimex perfonarisi, fom lefver af Flugor; hafva fkål at milstån= ka et dylikt gift. , : Jag påflår dock icke, at detta gift fkall vara alla fider lika verkfamt.. På fena HöÖs ften har jag en enda gång fedt en Tenthredo, under famma Afili- våld ,' uthårda några Se- cunder; hvilket torde >-böra falla få mycket mindre fråmmande, fom , Herr MAUPERTUIS — Rön med Scorpioner tyckas röja; det et och famma Individaum kan på olika tid göra mer och mindre giftiga bett. Och ehuru jag med Herr ForstER . den såldre (a) medgifs ver, det vara framtiden förbehållit at otreda de fårfkilde omftåndigheter; fom vårka fås dan - olikhet i giftiga Infeåers bett; 3 fynes mig dock förflags-vis fådant kunna förkla- ras dåraf, at det förgiftande åmnet genom tåta uttömningar förlvagas, eller ock aldeles förföfes, i hvilken belågenhet åfven Ormar fåttas ur flånd at göra törgiftade får. SAMUEL OÖDMAN. j Vid | (a) Obferv, made during a Voy. round the World, P, 197: : | rg vs KG RK I 142 ÄR 0 ( KX Vid Kongl; Franfka Med. Soc. Sam« mankomft den 26 Augufti 1786, utdeltes Prifer för de ”båfta befkrifningar ålror Epi- demilke Sjukdomar , ”neml. 6 ft. Guld-Me- dailler af 200 Livres vårde hvardera och 6 "dito af 100 Livres, utom 12 ft. Guld- Jetto- ner; hvarefter Societeten upmuntrade detta — Dyttiga företagande för framtiden, under hopp om fortfarande. belöningar. Öfver den 1783 upgifne Fråga: om fSfatmmmanhanget emellan Lefrens och Hudezrs Sjukdomar m. 'm. (ay hvars belöning, 600 Livres, blef 1784 -upfkuten, har Societeten århållit flere goda Svar och delt Prifet emel- ”lan 1:0, Hr. Pevor, M. D. i Caftres, fom fådt en Guld-Medaille om 400 Livres, och 2:0, Hr... RAMEL den: yngre, Mi D. i Aus bagne , fom fådt en dylik af 200 Livres. Accesfit tilårkåndes genom en dylik af 100 Livres til Hr. Bonté, Medicus i Coutances, På Frågan om. Mjölks faårfkiidte arter m. m..(b) var intet nöjaktigt Svar inkoms mit; Frågan utfåltes altfå emot dubbel be-" löning, af 1200 Livres, til Pålktiden 1788. Societeten begår icke alla Mjölkflagens Che- milke uplåsniog, utan förnåmligaft af: Qvin- NO Xx) oo Cl KF 143 äörMjölken. Svaren: infåndas til Societetens Secreterare Hr. Vico-D”AzYyR. | Sedermera uplåfte 'Hr. DouBLET en Af- handling om; Barnfångs- Feber. « Secreteraren: höll: Åminnelle: Tal öfver Hr. BonAny- Des + canus at Med. Fac: i: Nantes ,, Hr. HECQUET "”Oecanus i: Abbeville; Hr. MaArioves Hofp. Chirurg« i' Verfailles och LOBSTEIN; ' Ånat. och Chir. Profeffor i Strasburg; Hr. HALLE låte en: befkrifning "på -Febris: fecundaria i Kopporne; Hr.: FourcBor om Sal mar: Cal-= cariums och defs nytta i Låkare-Konften. Slu= teligen: uplåfte Secreteraren Åminnelfe-Tal öfver Hr. WaATELETs (Journ: de Paris N: 244. 1786:) Låkare N lyheter: Den namnkunnige” Magnetifeuren : i "Paris, H.;: DeEston (Se B. 5. p. 378 och B: 7: på 236) år mot flutet af Augufti 1786 död blef- ven af en Peripnevmoni, ehuru han långt förat trödde fig vara få Magnetiferad:, at han icke utan af olyckshåndelfer eller ålderdoms- bräcklighet; (kull! vara utfatt för dödliga å- -kommor, och ehuru han under den 6 da- gar varande fjukdomen, då intet kraftigt me- del nyttjades, Magnetiferades utan PppEE | 144 se I oo C & af sa 6 Hör fom -eck fortforo dårmed i 3 timmar efter "döden; under. påflående: at han endaft fallit i Lethargie; Mera om Måns nilko-inbilningens yrfel :vid detta tilfålle, lå fes i Upfoftrings - Sållfkapets: ”Tidn. N:0-75$' detta år. — Huru olyckligen farer icke man vilfe, når man, åfven ii Phyfifke åmnen ; Öfs vergifver den froåningon' uplyfande årfafen- heten och vil: brådikynda fig in i Naturens kånnedom, med tilhjelp af en upeldad gås fande- inbilnings-kraft?:: Huru. långe fkall. en få förnedrande [mak få underftéd och töras vifa fig i öppen dag? Hvad: olyckfaligaxfölg= der för Vetenfkaper i allmånhet vore icke at befara af den nya Magnetilmens föregifne uptåckt ,' kallad — Somnambulifmen , Månik- Jiga dår[kapérs non plus ultra, dåreft ic. ke, lyckligt vis, :Europen voro förfedd med et antal uplyfte Mån , de där veta at kalllinnigt jämnföra , underföka och urikilja håndelferna? >” Men mera hårom framdeles. Vi hafve nu tilfålle at hår i Stockholm fe, pröfva och dömma. Apothekaren i Weftervik ADAm MEYER; dog den 11 September 1780 > 42 år game mal, | 00 ot KR IN KVet. Acad. Nya Handl. 3:dje Qvarta- Jet" 1786 , imehålla följande: P. 180. Fortfättning om Stygnfluge - Slågtet, (Oeftrus) af. A. Mopeers (Se p 67) N:o 2. Oeflrus Elaphi finnes i Hjortars nes hufvud, likna til utfeendet Får-flynget. ND 8 — Antiloptia , liknar "åter mera Håfta flynget. N:o 9 — fafcichlofus hvarpå LEPE- CHIN låmnat en ofallftåndig befkrifning. N:o 10 — Hominis, i Södra America finnes eh fådan , fom lågger ånda til 50 ågg vid uns derlifvet i huden på Mäånnilkan, hålla fig dår i 6 månader. Om man med utvårtes mes del angriper dem, trånga de fig djupare i köttet och göra förfårliga plågor; men eljeft krypa, utan fynnerlig föregången plåga, de omfider ut, och efter förvandlingen får man fe en fvartaktig Fluga, litet flörre ån Huss flugan. Ånnu vet. man icke at ahdre ån de Nationet fom gå nakne, års plågade af dets ta Styng 3; likafom af Pulex penetrans och Vena Medinenfis , hvilken fiftnåmde ånnu ics ke år fallkomligen känd. P. 186. Betula hybrida, Matt 0 at CaArRi M. Brom. so - | Våxer vid Ornås Såterie i "Tuna För- famling och Dalarne3; mårktes fört 1767 tjock. fom. et finger. och knappa 3 alnars ; VA, B. N:o 10, KR - > Jlångd, 146 = I oo IX | Jlångd , i »granfkåp, af Tall, Gran famt Rönn. Det flyttades fedan ini Ornås Trågård 1768, då ock blad dåraf fkickades til framl. Herr Arch. v. LInné. Igenom "aflågning -har det lyckats at få våxande: telningar dåraf, och af hvilka en fkickades. 1774 til Upflala Aca- demie-Trågård, fom dock ej framkommit. .Trådet fynes vara en blandning af Björk och Lönn, troligen håndt genom foglar , fom medfört mogit frö-mjöl från en Lönn til et Amentum foemininum i Björken. Beflkrifning följer futeligen, och Våxten år i et Kopparttick vål afbildad. P. 215. Utdrag af Samlingar til Natural- > Hiftorien öfver Ön St. Barthelemi i Veft- Indien, af SAM. FAHLBERG. Ön år icke den minfta af Antillerne;3 defs långd från Ö. til N.V. år Iz Svenik mil och bredden ungefårligen mil. - Har på Våftra fidan en flor rymlig Hamn, kallad Je Carrenagee Nykomne plågas gårna hår af Diarrhoer och Rhevmatilmer, et rådt Fri- fel-utflag och befvår at fe i (kymningen, He2- :meralopia 3; hvilka åkommor ej åro farlige. Men Solflick af den brånnande Sommar-het- tan betyder mer. Sting af Pulex penetrans L. på fötterne, befvårar åfven; men den Venerilka fjukdomen år fållfynt. Kalk-Brånne- rier kunna med fördel anläggas. Salt Fp oc 2 Do CC KR 147? ock tilvårkas. Frifkt Vatten finnes ej. Bom ull år OÖens ftörfta Produ&. Såcker-Rör plans- teras litet men kunde anfenligen utvidgas. Indigo våxer til myckenhet; Tobak plantes ras fparfammare. Roten af Batates (Convoly. Bat, fp, pl. 220) planteras til födas Mani- oque (Jatropha Manihot L.) nyttjas allmånt til bråd, eburu fårfka roten år få giftig. Ro- ten af Diofcorea aculeatå fp. pl 1462, fte- kes och åtes. Maijs fins litet, men i defs Nålle brukas Horcus Sorybum, £ps påle 1484 allmånt, ty den ger ofta 150:de kornet. An- nona Mutricata och Sqvamofa, et par behag- lige frokter, mogna i Martii och April. AZ- nanas i Meji och Junius famt Anacardium occidentale. Cocos-nötter och Tamarinder dikfom afiéfa hvarannan hela året igenom. Guajacum våxer fparfamt. Flere andre vildt våxande Tråd, Bufkar och Orter upråknas. Obfervations on an extraordinary Cafe of ruptured Uterus. By ÅNDR. Doug» ras, M. D, Lond. 1785. 8:0. 74 po : A. kallades 1784 d. 12 September mot middagen til enSHukru , i barnvårkar fladd, och fant vatnen för 8 timmar fedan åflupne , men förlofsningen drögde och fmå convule fivilke såreller mårktes$ pulfen var fila och | Fiue 148 & oo CX Huftrun klagade egenteligen öfver plågor vid Os pubis; Barn-hufvudet kåndes tydeligen flå vål, ehuru ånnu nog högt. Det var hen- nes fjerde barnfång, och fom hon altid haft klena vårkar, få beflåts: at låmna naturen långre tid. Klockan 9 om aftonen kom bud at en blodflåd infunnit fig ftraxt efter A. bortgång, vårkarne hade et par timmar va- rit ftarkare och tyckts drifva ner Foftret, men fedan 13 time voro de aldeles förfvund- ne; benågenhet til kråkning hade infonnit fig med en oflåckelig törft och den fjuke var fanfeléös famt nåra döden. Vid ankomften fants alt detta vara fant och A. förfkråcktes Öfver hennes döådlika anfigte, betåckt med kall fvett, pulfen kändes nåppeligen och hen. . nes ångeft var ganfka ftor. = Plågan vid Os Pubis fortfor ånnu. Vid underfökningen kån- des en rund rörlig kropp, men ånnu otydli- gare ån förr och fom fingerne knapt hinte til, at man ej med vifshet kunde fåga hvad det var. A. beflöt at genaft föka förloffa Huftrun dårifrån genom våndningen; då han- den ivfördes geck nu nåmde kropp alt me- ra undan. Innan han vifte ordet af var han. med handen, icke i Lifmodren, utan ibland farmarne ; Barnet låg framåt och Lifmodren, likt en aflång pung, bakåfff Han fökte föt. terne och vid Barnets uttagande märktes in- ga andra fvårigheter ån då hufvudet fkulle paffera Båckenets rand; Moderkakan följde in= 1) o0CK 149 intet och fants, vid uttagningen, infallen bland tarmarne; då fant A. at råmnan på Lif- mödren var tvårsöfver på Lifmodrens nedre del dår. Moderflidan fåftes. Lifmodren hade redan dragit fig farkt tilfammans och CM flöden blef fåledes ej ftarkare ån vanlige. | Plågan mot Os Pubis råckte åndå, hvarföre gafs' et Opiat och rummet fyldes med" kall frifk, Luft. AA. beråttade de nårvarande Hu- frans fora lifsfara och gick bort kl. 11 med fruktan at nåfta morgon finna henne döds. Huftrun 'qvicknade vid; var den 29 Sept. u- tan all fara, feg up ur fången förfta gången den 3 Odober, och kunde den 27 gå til fots en balf mil at beföka fin vålgörare , och : klagade öfver ingen ting "annat ån hjert- klappning når hon rörde lig haftigt. — Slu-= teligen bifogas 15 dylike båndelfer , fom lyca. keligen aflupit, famt upgifves förefkrifter hu- "su man i fådane fall bör vid alla möjeliga håndelfer förfara. (Gött. anz. 1786. N:o 173.) Til bevis huru högå farlig en förkyl- ning kan vara, i fynnerhet för dem fom dra- gas med et fvagt Bråk, kan följande hån- delfe tjena: ; En Piga, 23 år gammal, frifk och fund, utom det at hon hade tåt och kort des K 3 ; -drågt, 148 = ro lC RR ådrågt, blef vid flutet af Augufti månad förs Iedit år rådd och öfvergaf i följe dåraf för- leden Michaeli fin tjenft. Hon mådde bes fåndigt vål ånda til den 14 fifledne 'De- cember, då hon om morgonen gick ut och hjälpte en af fina bekanta at klappa klåder vid Sjön, hvarvid bon var tunt klådd och i fynnerhet bar öfver Bröftet. "Efter en ftand begynte hon kånna en flark tryckning öfver Bröftet, famt under en dårmed förknippad fvår hofta, få up blodblandat vatten, Hon gick då hem och låt öpna ådren på armen, men utan ringafte lifa. - Andedrågten blef alt tyngre, och tyngre och blodvatten utdrefs i flörre qvantitet genom MNåfa och Mun, hvartil komroo fvåra Colique>fpånningar i Buken. Jag blef efterlånd, fom man trods de at plågorae kommo af et fåreftående Mifs- fall. Jag fant vid ditkomfen den fjuka få godt fom i Agone Mortis, blek och kall med ganfka klen Puls, ftarkt blodblandat vat- ten flåt ut genom Nåfa och Mun nåftan vid hvarje Exfpiration, och vid en nog ofta pås kommande hofta upftöttes ren blod, ehuru ej ju til någon betydelig qvantitet; Refpis ration vari högfta måtton generad, tåt och fönora famt plågorne i underlifvet ganfka fvåra. Jag underfökte henne och fant Mos der-mun aldeles oföråndrad och' inger ting fom hotade med Mifsfall. "En åderlåtning förlöktes, men. Palfen blef fraxt aldeles se ; mås x I oc I TSE mårkelig', ehuru: knapt en liten ”Thée-taffe blod togs. Et Lavement/ applicerades, var- ma emollierande: omflag lades på Magen ! 'T:ra FThebaica. gafs och kalt at dricka , men alt utan ringafte lifa, utan Patienten: dog ef- ter en liten ftund. Dagen -dårefter 6pnades hon i Profeffo- rerne ALMs och HaAGstRÖmMs nårvaro. Vån- ftra Lungan fants då mycket- utfpånd af luft med råda flåckar mellanåt, den högra åter var öfver alt ftarkt faftvåxt med Pleura, myc. : ket utfpånd af luft och, lika fom den förra, infarcierad med en ftor qvantitet blodvatten. Hjertat och i fynnerhet högra Ventriclen, var utfpåndt af lefrad blod, hvaraf åfven al- Ja Vafa Magna turgefcerade. I" Buken fants alt i naturligt och frifkt tillånd, utom wvån- flra Ovariaum , fom innom fig hyfte en Hy- drops Saödirns och var af et åggs' ftorlek. « Modermunnen var aldeles tilflluten och Fo= firet befants af en, efter defs ålder, vanlig forlek. Det fynes tydeligen at bloden, genom den förkylning hon fådt vid Sjön, blifvit drifven til de inre delarne, och at Bröftet, famt i fynnerhet högra Lungan, fåfom förut fjuklig, dåraf obruerad, hvilket fmåningom hindrat. både circulation och andedrågten. Blod-kårlens dire&ta communication med Va- fa Aereå, förklara omtalte biodvattens up- iegide vid en få fvår andedrågt. Plågor- KA ne a & I 6 CK. | ne i Magen hade vål ock upkomnfit af förs kylningen, men : voro fåkert af ingen bety« delighet,; utom hvad de kunde: hindra -blo« dets nedfligande i underlifvet , famt Diaphrag- matis fria rörelfe. ER. ÖDHELIUS. M. Di; Arts Obft. Adj. Bref til Affefjor' Opreiiws 'om Arfeni- kens vårkan ti Kräftan, dat. ds 9 4. pril 1784. (Se hårom B. 5. p. 353). Knoapt kan Hr. Affefforn håldre vilja ve= ta, än jag vil beråtta, buru Arfenik - Curen går. Han går långfamt, men ger hopp. Det drögde några veckor, innan Klimpen ville Suppurera. Han. gaf Sanies, men icke var. Nu Suppurerar han och år urfkalad til en-bes tydande del. Bråddarne, fom förut ftodo fom en 'balk omkring öpningen, falla efter få fort klimpen minfkar; dock åro de ånnu hårda. Såret fer ej hilkeligt ut; det er ut fom et annat fuppurerande Sår. - Skärningar- ne och huggningarne komma vål ånnu, men . mera fållan ån förr. Smårtan af Arfeniken år ock nu drågligare, ån i början. Jag låm- nar dårhån, om icke vanan at lida gör det måfta. Ryttaren beråttade mig, at hans Re- öm inkommit til Bel Coll; Med. igenom en xx I 0 CF 153 en Do&or i Wefterås. Dår fer Hr. Affefforn Arfeniken dels torrt pudrad på et Plåfter, och dels bemångd med Campbher- Brånvin och Terpentin-Olja.. Med det pudrade' Plå- flret gjordes fåret öppet; men efter Öpnin- gen blef det odrågeligit; Rofen-fog:ock til, få at Patienten nödgades hålla" ups dårmed, tagandes i det fållet til af AcRELS Ros-Plå- fler. Ryttaren gaf då lof at lågga bort Ar- fenik-Plåftret för all tid, men i det ftållet för hvar Ömsning, tre gånger om dagen bes flryka fkadan med Arfenik-Vatnet, och där- efter lågga på hans Kåd-Plåfter. . Uti detta förordnande nödgades man göra den åndring, at allenaft de två förta gångerne på dagen bruka Arfeniken, "emedan den, applicerad om aftnarne, gjorde för mycket hinder i den förfta fömnen , fom år den båfta. Jag har alt fkål at tånka, det Arfeni- ken, ehuru utvårtes: brukad, trånger fig in i bloden. Hvarifrån fkulle det annars kom- ma; at Patientens öfriga hålfa år i alt båttre ån förut; båttre humeur, båttre fårg i anflig- tet, farkare matluft, piggare Ögon? Det be- fynnerligafte år, at hon i all fin lefnads-tid haft en trög natur. Ofta bara en och->nåftan aldrig öfver två gånger i veckan til ftols. Nu hvar morgon få fort hon kommer ur fån« gen. Då intet invårtes medel brukas, måts te denne ftora förändring fåttjas "på Arfeni= ken. Jag! har mycket fruktat, at bloden. | vv NEN fom 194 Fox fom: ofelbart ger ifrån fig ämnet til Kråftlka- dor, fkulle , når ock: denne: fkada vore bort- frått , (kapa en ny. Men "går Arfeniken in: i bloden , få dimmer han ån i båcken, och då bör jag tro, at om hon nu blir botad; få år hon radicalement ' botad. ' Och då år Arfeniken denne fjukdoms Specificum, åfven fom Qvickfilfret i en annan fjukdom: Någon tid efter det Ikadan var öpnad, men ej ville Suppurera, fkickade jag efter en Bondbuftru 5 mil hårifrån, fom för Schirr i Bröftet blifvit af Ryttaren botad. Jag vil- le, at hon fkulle fe och fåga "hvad likt eller olikt vore emellan hennes och min HFuftrus Knöl; Hon kom, hon fåg, hon fannade, at alt var lika både i de föregående teck- nen och i de nu varande. Oroa Er icke, fade hon, at det dröjer med. bulningen, få kallade hon Suppuration3 den drögde ock hos mig i några veckor; men når han kom, war det gjordt på 6 veckor, at Knölen gick med vahr3; och når jag då kånde ingen hård» het, utan fåg rena köttet, låt jag fåret låka. Min glådje hade dock fit hemliga bekym- mer. Bondhuftrun år 28 år, min 55. Bond- huftrun fökte ftraxt Ryttaren; min förut en Kåring, fom marterade henne med fin Håft- Cur af Tjåra &c. Når nu fkadan liknar fig, Tom jag anfördt, bör jag likvål ej aldeles fördömma Tjåran. Hon gjorde fagta det; at Knölen fåmdes i våxten.: Det år en fan- golill FR. ning , Xx) ol 155 ning, at ifrån det vi kommo hem efter Stockholms-refan i flutet af Nov. 1782, tilg: Tjår-Cuaren börjades i Jan. 1783, var Knös: Jen fördubblad; men ifrån den ftunden ftad- nade han. ”Tör ock hånda, at min Hubru, - fom höll i med ”Tjåran 9 månader, hållit ” långre, "om ej tidningen, at den nåmnde Bondhuftrun blifvit af Ryttaren botad, föran- låtit ömfningen. Det år ock oemotlågeligit , at den Kåringen, fom nu qvakfalfvar. med Tjåran , fjelf blifvit af Tjära botad för Kråf- tan i Bröftet, Icke at tro på hénnes ord, ty hon år fjelfva lögnens afföda, en famfy- fier med de vårfta Roddarkåringar; men jag "tror på Regements - Fåltfkåren SCHULTZENS i Fahlun ord. Han vitnar, at hon vårkeligen haft Kräftknöl i Bröftet, för hvilken hon hos honom fökt bot. Men når han proponerat Knifven, har hon gådt och ej kommit Pe förr ån hon, på min tillågelfe, infant fig, vifa både fit Bröft och fit Tjår-recept. Ny- ligen var hos mig en Orgelbyggare benåmnd SÖDERSTRÖM, hvilken, om Kräftan kommer af oro, förlkylt Kräftan i hela fin kropp. Denne af många bekymmer tryckte Man, fick för et år fedan en Kn8l under vånftra Vårtan 3; i början tog han den för en körtel3 den' var ock då ej flörre ån en årt. Men årten våxte til en "Böna och under växten » befvårade honom. med fkårningar. Som Kåz ringen då var bekant af hennes uppalsning på 156 Är oo (CK på min. Huftru, fökte ock han Kåringen , och Knölen minfkades och mjuknade. Når : han. nu var hår, fade hän mig, at han åter tagit til Tjär-bandaget, emedan Knölen å- ter Ökat fig, och ginge han nu fom förra gången tilbaka. Man talar om en Fåltikår, fom fade fig curerå alt med Knifven; få år det ock med Käåringen , hon curerar alt med Tjåra. På en rela til Fahlun förledit år, rafta- de jag en ftund inne i en Bondgård. Dår hade Kåringen då nyfs förut varit och botat en Drång för en få Suffocerande Hals-fjuka, at han ej kunnat tala eller fvålja. Någon tid dårefter blir hon tillitt af et Bondfolk i den- na Socken, dår en 12 års gammal Son ha- "de de fafeligafte Convulfioner och rycknin- gar. De börjades i fötter och ben, och gingo fedan upföre hela kroppen, flere gån- ger om dagen, gifvandes tecken affallande= Tfjuka. Jo i det Kåringen kom in, börja= de Paroxyfmerne. Hår år ej at dröja, fade hon. Vi fka flåmma fjukdomen innan han hinner up i kroppen. - Dårpå fmorde hon Gåffen med Tjåra öfver alla de delar af kroppen, dit ryckningarne då ånnu ej hun=' nit, och Gåflfen blef och år frifk. Det år ock vift, at Allmogen i gemen mycket brukar Tjåra vid nåftan alla åkom- mor; om den ej ofta botade, bör förmodas, ? at + & Do CR RE at de någon gång uphörde med förtroendet til Tjåran. Jag vet icke vål; om jag ej förr beråt. . tat håndelfen med Lexgnds-Bonden (nu komz- mer jag tilfArfeniken igen) men jag vil hål- dre begå det felet, at fåga en fak två gån. ger, ån gå den aldeles förbi. | Dagen efter det Ryttaren refte, kom denna Bonde på rycktet. Han hade Kråft- fkada under högra ögat. Jag gaf honom Bref til År. ScHULTZEN i Fahlun,; med Ryttarens Regime; några månader dårefter fporde jag, . at han var frifk. Störfta bevifet var, at han fkickade Ryttaren-4 Plåtar. Som Kråftan mycket fåft fig i Dalarne , få gaf jag Kyrkoherden PAQvALIn i Ahl del af Regimen. Den har curerat en, men ica ” ke en annan; dock den fenare en ftorfupa- re, fom håldre dör af Kråftan, ån lefver us tan Brånvin. En Bonde i denna Socken har Kråftan i Låppen ; men får vil Arfeniken ej flå an. Han fick medlet af Ryttarens egen hand; dock fruktade Ryttaren at boten fkulle koms ma för fent. > Om alt fkulle ogillas, fom ej får altid in, få fkulle mycken Medici ftadna af. Mi- ne Herrar, vilen ej långre från Eder Patien- ter, fom plågas af Kråftikador. Når Arfeni- ken gjordt tjenft i en olård Låkares hand, hvad fkall ss icke göra i de Lårdas ? Med Guds 138 Ä I oo CC Guds: hjelp får jag råcka Herrarne det Aug» ment på Arfenikens nytta och nödvåndighet i deffe plågor, at min k. Huftru blir botad, Jag har pålagdt Fäåltfkåren BerG i Såther, fom tillika har Vifpbergs Grufvasom hånder, at bruka Arfenik-Curen får Grufve-lInfpe&o- sen KeLLsTRÖM, fom har Kråftan ander Ha- kan, med en ,förfkråckelig Påfe. Gud låte ej Curen komma för fent! Jag fåg denne -: Infpe&tor för 3 månader fedan: då var hu- den ånnu helbrågda, men nu år den nåftan utfrått ,. blåråöd med otaliga fmå knölar, fom hafva hvar fit fina rår, hvarutur Sanies utfip- prar. Jag fade honom förra gången: Ni har Kråftan — å inte; —— hvad har Ni då? — Jag vet inte, hvad det år. Men fenare gåns gen trodde han mina ord, fedan han farit .ohulpen ifrån en berömd Låkares BerG vifte ej, om han fkulle våga Ar- fenik-Curen , efter fom Mannen vore full af Skörbjugg; men jag bad honom bruka Skörs bjuggs-medel tillika, det ena invårtes och det andra utvårtes, och ej dröja. | Jag 'har ock nu til yttermera visflo fkrif- vit Berg til at fkynda, och fagt honom min erfarenhet. — Satius eft experiri Remedium anceps, quam nullum; om annars Arfeni« ken efter få många Curer bör anfes för tvifvelaktig. | Dis « De CC KR 1959 i; Dito den 22 December 1786. - Ofvurit båft, om icke Tjåran varit nyt tigare, ån Arfeniken, Hon dog hvad håldre var , men 'med olika mårta. Arfenik-Curen år en pinfam Cur. - Tjåäran dåremot dråge- lig. Befynnerligt nog, at Tjårans förfta ap- plication fråmde Schirren i våxten; han våx« te dubbelt på de två nåft föregående måna- derne; och ftod fedan vid lika i flere måna- der ; når han då åter började öka , vidtogs Arfeniken. Hade jag vetat då, hvad jag er- « for fedan, fkulle den vift icke vidtagits. Af det fenåre erfarenheten flyrkes jag i den gamla fatfen, at en rotad Kråfta år outrote- lig. Hvarföre då öka plågorne för den ar- ma fjuklingen? — Min Gud, 'hvad man år fåkunnig , når man år förlagd. Det pålkyn- dade hel vift hennes undergång, at jag låt narra mig, at för henne bruka Afperbtter kokte i påfar och lagde på Bröftet. Deffe utgåfvos för uplåfande; af hvem? — af en annan Medicus. Bruks-Patron A > » = ha- s de dårmed botat en fvulf af fynnerlig. hård- het hos en Piga, icke i Bråftet, utan på Ben eller Knå, och dårifrån ville han fluta i denne fak. Hvad hånde? — våtfkan trång- de fig in på Lungorne och gjorde Patienten en odrågelig - Hofta, fom 4tölgde henne i grafven. Lycka, at jag ej förde min fal.” Huftra til Norrköping , at marteras af den bekanta Bon- 160 & I) oo CK Bonden. : Efteråt har jag fpordt, at hans Pås tienter då, fom flugor, fedan han tilråckeli- gen pint dem. En Fråken H = = =» och en Fru från Efkilstuna. Hans medel och Ryt- tarens mätte komma på et ut: bota innan Schirren flagit rot, annars bara pina; Sam- malunda det Engelika Pulfret, fom vi altid godhjertade Svenfke få dyrt köpte. Hvarfös re icke håldre Knifven fram i början, fom gör pinan kort, ån Arfenik &c. fom feker vid långfam eld? Affeflor Brom fade mig nys ligen, at en Fru i Fahlun, fådt en Knöl. För Guds (kull, fkår, fade jag, om han ån- nu ligger lös. At den i Brefvet nåmde Or«= gelbyggaren ånnu lefver, kan jag beråtta; men jag glömde fkamligen at efterfråga hans Knöl, når han för 6 veckor fedan var hår. Häårnåft glömmer jag det icke. Hvad gåls ee ler, at Tjåran gagnar, når Knölen ånnu ej :' flagit rötter. ; Anmårkning: Detta år en artig uplysning i hiftorien om Arfe= nikens vårkan, fom fyrker hvad grundelige Låkare förut dårom dömt. Den år nyttig ifårfka lotale Kråft» / knölar ; plågfam och opålitelig i de gamlare och förre, Tjdran år eljeft vift icke at förgåta. Jag påmin= ner mig at för 30 år fedan upgafs et hemligt medel emot Kråftan och Schirrer , fom nu kommit at glöm= mas, men bör vid tilfålle återtagas: det göres af pulveriferad rot af Chelidonium Majus £ : (Räåforms= grås) fom fins Öfver alt, hvilket med Rågmjöl och Tjåra göres til en lagom gröt och fedan, appliceras på Öpna Kråftfkador. Jag hoppas ac vid tilfålle få förföka dets J, L. Obkbrtus, ; N. ägs Fr Va & Boc RK EO Några Pra&tifka Anmärkningar 1 Låkare- Vetenfkapen, gjorde vid Drottningholm fedan år 1781. Om för nårvarande tid den frågan blefa ve mig förelagd til befvarande, antingen det vore angelågnare för Låkare - Vetenfkapen at åga båttre utarbetade Theorier och fullftåndis gare Syflemer, eller at famla beråttelfer om Farfoter , Sjukdomars förhållande , Våderles kens befkaffenhet , Låkare-Methoder? &c. få drogo jag intet i betånkande at gifva föresa trådet åt de fednare, — Jag har en flor ans” ledning hårtil håmtad af fjeltva fakernas förs" hållande. — För denna fafansvårda mångd af Sjukdomar , dem Theoretici fogat i Syftea mer, huru lika år icke i allmånbet vår Lås kare-Methode? — Kan man fåledes "annat ån tro det deffe ökat förteckningarna af Måns nifko-fMågtets plågor, då Pradici nödgats mins Ska tilgångarne på Låkemedel; De förre at vifa öfverflöd af Kundikaper, de: fednare at tilftå fin vårkeliga brift på fåker årfarenhet: Åmbetsberåttelferna ifrån våra Provincial-Me- dici och andra Låkare, gifva ofs utan tvifa vel mera uplysning ån de måft lyfande Theos rier; ty jag har funnit at Deffas Författare merendels fölgdt fnillets gång, 'då de förre noga hångdt vid fakernas förhållande; Den VIII.B. N:o II Ån ga ir kr 162 AA rö (MM ena 'har fanningen til ögnamårke och efter. firåfvar medelmåttan ; Den andra går ånda til det åfverdrifna och ftannar fåledes i o- rimligheter. — Jag vil ingalunda hårmed hafva förringat vårdet af de Månners ftora möda ,. fom bragt vår Kundikap til redighet och våra begrep til någon jämnlik ftadgas. Vår tids årfarenhet bör måtas med :fornål- derns, och fjelfva måttfltåcken igenfins hos deffa Skriftftållare ; Men jag påftår at Kon- fen ingen ting vunnit af våra nyare Syflema- tici , då den vunnit ganfka anfenligt af våra nyare Praälici. — Alt har fin gråns och al-. Ja ytterligheter åro fkadeliga. Det förfpånda Snillet' tånder irrblofs och den ömkansvårda okunnigheten fåcker alt ljus. — Det år en lika få uppenbar dårfkap at hårklyfva ; fom en fkadelig "dumhet at ingen ting kunna utfor- fka. Skryta med Univerjal- Medel hör til Markfehreieriet och debitera Arcana år char- låtanerie , åtven fom Anaiomifera Nerver hör til Veten/kapens Vurmar och Emperismen blott och bar til Qvackjalfvarne. Deffa åro mina tankar. om Låkare-Ve- tenfkapen, dem jag fatt framför denna kor- ta Beråttelfe, i ingen annan atligt, ån at gif- va mig en flags urfågt för det feg jag tagit at meddela mina Anrmmårkningar, och aldra- måft för min tröga upfinnings-gåfva, fom i- bland en fådan mångd fjaka icke kunnat på- hit- RO (CR ROS bitta någon ny Sjukdom eHer nytt Medel, utan mål nöja lig med at blottbekråfta hvad den lårdt af sbdrte årfarenhet. | Mina' Anmärkningar åro egenteligen gjor- da vid Drottningholm, och jag har opfatt dem i form af Ämbets-beråttelle, för at åt- minftone igenom en Fihtorifk befkrifning be- reda et lammanhang för dem jag hådanefter blir fky!dig ifrån detta Difriå. | Det år fedan år 1781 fom jag haft förs fa infeendet Sfver fjukvården för den mångd Folk , fom dels åtfölgdt Kongl." Hofvet un- der Defs viftande vid detta Luft-Slott, 'dels varit: dår boende eller til arbete förlagdt. En Medicinfk topographilk belkrifning fkulle u- - tan tvifvel mycket hafva bidragit til uplys= ning för dem, fom kånna Drottningholm af åldre Låkare-Handlingar (a) och af mig ic- ke få höra omtalas de fjukdomar, fom. e- genteligen hår blifvit obferverade, fåfom hör rande til Ortens läge, (b) hvilke nu förfvun- hit, fedan den råa naturen blifvit byffad och odlad. De anflalter , fom ånnu återfå, hin- dra at göra en fådan Befkrifning fulltåndig, jag vil dårföre anföra blott det fom i kort- het kan fågas. — Kongl. Luft-Slottet Drotte ningholm ,; belågit på Lofön och anlagdt på defs Norra udde, år upbygdt på en fåt E 2 plan (a) SKrRAGGEs Nofologia Drottningholmenfis 1769. (b) Febres ftrrionar 8 SYDENHAM. 164 3 5 CC AR plan nedanför den bergftråcka, fom åt dens na fidan af fafta Landet bortgömmer Slottet och defs förnåmfta Byggnader, för dem fom öfverfara från Tylka Botten. På Sud-Öftra och Södra fidan år Slottet omgifvit af Öar och Holmar, hvaribland Kiertön fkiljes från Lofön igenom det fmala få kallade Badftu- gu-Sundet. At hela trakten , dår få vål Slot- tet, fom de flörre Byggnader, blifvit tillika med ftora Trågården anlagde, varit fumpig och omgifven af Kjärr och ftillaftående vat- ten, fynes tydeligen af fjelfva låget. Den de= len fom nu utgör Engellka Plantagen har al- deles varit åfverfvåmmad, och fjelfva Can- ton var icke långefedan Höft och Vår få fankt, at folk ånnu påminner fig då man hår juftrade efter Gåddor. Förft på 1750- talet tilftyrkte Låkarne at något aflopp måtte göras , fårdeles för dét ftillaftående vatnet i . Kårret nedanför Opera-Hufet. Deras Maje- flåter Konung ADOLPH FRIEDRICH och Drottning LOVISA ULRICA, fom. på alt fått prydde detta Luft-Slott, låto genaft gif- va. befallning om denna updikning, men un- der fjelfva arbetet upkom en tå befvårlig flank och dåretfter en få fvår fjukdom bland ' "arbetarena, at de nödgades afftå ifrån vida- se förlök at fullborda fit företagande. Det var förft förledit år fom detta arbete gick i full vårkftållighet, medelft et murat aflopp fom bortför Canalernas vatten. vå 00 6 C MM 20 WVåra berömdafte (a) Låkare hafva nogfamt fådtårlara bura fvåra och envifa Drottningholms och Svartfjö Febrar varit at bota , och man flyt- tade fördom til Drottningholm nåflan öfver- tygad at föras fjuk dårifrån. — Det år jäm- förelfen fom vifar fakernas tföretråde. — Drottningholm förut inflångdt af en Berg- flråcka, dår några låga Kojor fyntes bland klippor och bufkar, på alla fidor nåftan om- gifvit af Kårr och ohyffade Dungar3 ifrån Land-= fidan otilgångeligit igenom fanka vågar, dår en jås-lera gjorde vid 'minfta rågnfkur all promenade 'omöjelig ; til fit låge ofandt och med alt fkål utropat för fina fvåra Vår-Fe- brar och nåftan oboteliga Höft-Fråffor; 'Det- ta Luft-Slott kan nu anfes för et af de vac- krafte och fundafte hällen i Riket: Defs Kårr åro igenomfkurne af breda Canaler, Dungarne uthuggne och upqviftade, Ber- gen fönderfprångde eller öfverklåade med jord” och torf. Kojorne förvandlade i vålk bygde Hus, Vågarne grufade, de fampige flållen påfylde, alla fillatående vatten afled- de och flåtterne prydde med många tufende Poplar och Löftråns Det år naturligt at Lå- karne nu mer icke, höra omtalas" få elaka fjuk domar , oaktadt' Oens tilfålliga - Folk- nummer blifvit ökad ifrån 150 ÄRAN til 1500 Perfoner. L 3 > Hen- Fsren se omer > (a) En ROsEnstEIN, BäcK, v; HEIDENSTAM m, fl; 200 0 0 LG EE > Hennes Maj:ts Enke-Drottningen& LO- VISA ULRICAS ömhet för fjuka, var, lik« fom alla andra egenfkaper hos denna Prin- feffa, makalös, . Hon hade förordnat en får- fkildt Låkare (a) med '3000 ' Daler Kop:mts Lön och flere förmåner, famt gifvit honom 2400 dito til fria Medicamenter för de fat- tigare, Det var icke Hennes fel: om ånda- målet blef hindradt igenom -viffa elaka til< fållningar under Defs fidfta vitande i Berlin, Emedlertid har ifrån den tiden til nu ingen . ordentelig "Låkare varit förordnad, utan år det i fynnerhet Slotts-Cammereraren JustIny fom fjelf år Chiturg, hvilken haft en.beröms lig vård för de fjaka, då andra göromål til låtit honom dela fin omforg. Sedan Hans Maj:t , vår nu varande Nä- diga Konung, år 1776 igenom en Averlions- handel med Sin Eru Moder, emottog Drotts- ningholm, år det i fynnerhet fom de -omtal- te flora förbåttringar fkedt. I början var infeen- det öfver Slottet och arbetsfolket obeftåmdt, men. fedan .nu varande Ståthållaren m. ms. MunK fådt högfla befålet, år alt på den yp=- « perligafte och redigafte fot. Om hans drift och vaklamhet ådragit fig hela Allmånhetens högaktning, år det lika billigt at Låkare-Ves tenfkapen och de, fom betarfva defs hjelp, pri TSE SIR - " musd NRA namnen 3 (a) Lif-Medicus SKracGz bortfor vifrån denna Syflan och efter honom blef ingen fedan tilfatt 2 I oo ( KK 167 prifa hans omforg. Det år intet möjeligt at alt kunnat afhjelpas, fom fordrat hjelp, men åfven i början har intet; felat och pu åro Sjak-anftalterna bringade til. en vils fladga. 1781. Den 3 Julii flyttade Hofvet ifrån Ulrics- dahl til Drottningholm. Tjenftgörande Låka- re voro Kongl. Lif- Medicus DaALtBerG famt Förflte Lif-Chirurgus och Kongl. Lit-Medicus "MaARrTtinaAUs. En Hof-Chirurgus HAssELsTRÖM (A fkulle göra mig bitråde vid den öfriga fjuk- vården , men chans fvaga hålfa hindrade ho- nom til det måfta dårifrån. Utom Kongl. Å Maj:ts Egen Suite och Hof-betjening, tilho=- pa tagen: med de öfrige Kongl. -Perfoners Hof-folk ; "voro 100:de Man af Dal-Rege- mentet commenderade på arbete, oberåkna- .de de fom får beting voro fårfkildt fyffelfat- te. Folk-nummern öktes ånnu af Franfyflka Comedie-Trouppen , fom var inlogeråd i Can- ton och altfedan åtfölgdt Kongl. Hofvet. » Dal-Regementet hade fina Tålt upflagna på Slåtten utanför Cantons WVårdshus. Somma- ren var tåmmelig vacker, men hade varit nog torr ; Höften kom tidigt med ftarkt rågn, få at fjelfva den Rid-Bana, fom Kgl. Mej:t detta år til en Caroffel låtit tillaga, blef nå- flan obrukbar för våta. I flutet af Augufti "månad voro några ganska kalla dagar. Hof- LA fol« , 168 | Xx I oo CC folket började fjukna i Höft-febrar. — Fråss for voro allmånna bland Stall-betjeningen. Remittenta Febrar belvårade flera af Franfys fka ”Trouppen fom bodde i Canton, 'och jag fom äfven hade mina rum dår, låg illa fjuk i en dylik Feber, fom förbyttes til Ter- tian. Innan jag fjuknade hade redan långe Rödfoten varit gångfe, icke mindre bland de fattigare på Oen, ån bland den fåmre Hot-betjeningen, Dal-Soldaterna och Privas tas Betjenter. — Men på det jag må en gång för alla gilva tilkånna hvad jag kallar Rödlot , får jag lämna följande korta kånnes tecken, dem jag anfer för cara&eriftica i den= na fjukdom. Jag kallar Rödfot dår ftolgån- garna åro blodblandade, obetydeliga men tå- ta, ofta fler innom timmen , dår refven åro olideliga och" kryftningarna pinfamma. Jag vet vål åt det gifves Diarrhéer, fom vifa fig med ' rått tåta afgångar och dår excreta åf- ven kunna vara blodblandade, men de åro icke få flemaktige, icke få flinkande och ic= ke få utmårglande fom i Röådfot. — Det år kryftvingarna, fårgen och befkaffenheten af excrementerna , famt deras fårdeles lukt, fom nårmaft tilkånna gifva fjukdomen, Jag har fedt många Dyfenterier flutasi Diarrhéer, fom blifvit fvåra och långfamma, men jag har aldrig fedt Diarrhoé gå til Rådfot. Den Tom vil kånna alt hvad fom til denna fjuks doms uplysning blifvit afhandlat, får obes fkrifvelig mycket at göra. Det år ingen SR om HR I o CC KR 169 dom fom haft flera AuAtorer och flere Qvack falf- vare, flörre rikedom på Specifica och efter min tanka mindre beftåmde Specifica. Ibland dem fom med förfta årfarenhet fkrifvit , råks har jag ZIMMERMAN, "Tissot och SToLLE (a): Sedan år 1730 har jag öfverkommit under: råttelfer, fom hos ofs blifvit tryckte och ut- . delte til Allmänhetens tjenft, dels af Provin- cial-Medici, dels af andra Praåici. Ingen ting bevifar på en gång båttre både Kon- ftens tilvåxt och fattigdom ; Ty jag har Aus Åorer fom åro blott 3 år gamla, hvars Lå- kare-methode fynes -mig vara 30. Jag tror at Rbhabarberns bruk i Dylenterie år et af Konflens mifstag och tilkommit blott igenom obeflåmda kännetecken på 2:ne i fkyldfkap varande” Sjukdomar. I Diarrhoé kan man vara tåmmelig fåker om denna Rotens fpe- cifica vårkan, men i Dyfenterie år den i början gifven, om icke fkadelig, åtminfone fåmre ån alla andra medel Det vore för vidlyftigt 'at vilja anföra alla de Medicamen= ter, fom fådt namn af Specifica i Rödfot, de fom förtjena det åro få, ty efter min år- farenhet. abfolveras icke Curen blott igenom et Specificum (b) allena. Jag vil anföra de $ me. (a) Birnfliel de dyfenteria 1786. Denna Aubttor har nyligen. gifvit ofs ett opus confumatum-. (b) Hvar och en vet hvad Specificum betyder, ingén huru det vårkar. Den fom varit lycklig nog at uptåcka blott et enda fådant , har gjordt Veten= fkapen mera nytta ån alla Sy&ematici tilfamman= 170 = I) oc 6 medel.jag förfökt och deras vårkan fådan fådan fom jag antecknat den. JDVitr. cerat Antim. har jag gifvit ifrån 1 til 8 gr. .Defs vårkan år fig aldrig lik. > Jag » har fedt ftar- ka Soldater få convulfiv hicka och fpaftifka ryckningar af 5 gran, då et 10 års Barn ic- ke mårktes hafva haft någon ovanlig rörelle af 3. Detta medel ökar altid deje&ionerne, och om det af en håndelfe år vål: tilredt, och af en lika Jlyckelig håndelfe år vål af. tagne. Den förras förtjenfter åro årfarenhet och lycka3 de fednares , belåfenhet och arbete ; fum- man: af detta: Spflemer och irring; af det förs ra fåkorbet och allmånt vål. —— Ingen har med mera flit fammanfökt Specifica , ån vår forfkande LINNÉ... Hans korta Materia Medica år Modren til alla de digra fofter, fom på de fita 30 åren utkommit, Men huru för år fuomman af godkån« da Specifica fedan Linné fkref ? Stiga de öfver: fyra? Tpecacuanban i Haemorrhagia uteri, Vio= la ir:color i Crufla Laéea &c. &C. ån lichen pyxi- datus i Kikhoftan af van WOÖNseEL i Franfka Lå- kare-Societetens Atter för 1777 och 78, Linné har det, — Ån Chenopodivm Ambrofioides i för- lamning af Hr, RudorpH? — Stöld. — Än Sem- pervivum Majus af Hr. PEREBOOM i nyare A&, Nat. Curiof? Ånnu obeftåmdt och fins hos Linné. Huad (ikole vi fåga om Hr, BucHAvEs Geum? Blifva några löfa ”förfök anfedde för uptåck= ter , "få blir det icke fvårt at gifva förflag på Specifica, Jag vil at Auétorn fkall åtmintone hafva 50 egna förfök och 10 approbationer , och ”åndå at han upgifver fina änledningar innan vi allmånt citéra hans Auctoritet och godkånna ho- nom för Upfinnare. | RI oc K 171 pasfat för den fjuka, år det Specifikt; men det år ofta farligt, altid ovift. Ipecacuanhan har jag aldrig kunnat umbåra. > BRhabarber ökar tormina och förlånger fjukdomen. Nux Voömica år et ibland de målt fallka anodyna,. det låmnar efter fig et illamående, en yrfel och vilar prof af den flags giftighet, fom -- jag för min del håller för farlig: Faba -Pe- churim har jag med Theriac gjordt til Boli; de floppa onekeligen.; men magen upblåfes, den fjuka blir mera orolig ån af fjukdomen och detta tiltager ånda til et nytt utbrott fker. Simaruba år ganfka god; Decoå af Ledum Paluftre förtjenar upmårkfamhet, De- co& af Ållon: har framför många andra före- tråde , Infufum Arnice har fynts mig pålite- ligare ån de öfrige Vienenlium Specifica. Ol- ja och Atticka lårde jag bruka af sden be- römde Landthushållaren BErRGunerR, fåfom godt i Rödfot, men han tillade en femtedel Brånvin. ' Detta medel går vift intet Skål får fit låford, men någon gång mer ån man för- modat, Salia Media åro de råtta Laxantia,; Tamarinder altid förtråffeliga , Opium gudom- meligt, Chinan i nödenes tid vår låkrafte til: Bygt. - Jag tror intet at Rödfot år egentelis gen fmittofam , åtminftonge fins ingen [Imitto- fam fjukdom från den man båttre kan pre- fervera fig. -Ordfakerna/' til fjukdomens .ut- brott ligger i Våderlekens befkaffenhet och blifva .mer eller mindre vårkande i anfeen!? de 172 Lt RARE de til Dieten. Ordfakerna til dels utbredan- de hårröra altid af brift på tjenliga anftalter. Man obferverar at fjukdomen år af få o- lika befkaffenhet och olika utgång. — Jag driftar icke beftrida någons årfarenhet, men utom den fkilnad temperamenter och lefnads« fått gåra, tror jag Låkare-methoden i detta fall göra måfta olikheten. Den Rödfot fom jag obferverade 1781 på Lofön, var nog allmån, och jag råknar miaft 1450 Perföner fom frågade mig om råd. Ibland Dal-Regem. Soldater hade jag 40 flycken fjuka.' Min methode var detta är följande — Jag gaf måft i början 1 Scr: Ipecac. Dårpå låt jag den fjuka laxera med Rhabarber; på Lif-M. DarBerGs tilftyrkan gaf jag fedan Crem. Tart. med Honung, ups " löfte i Korn-vatten; jag fann fnart företrådet ' dåraf , och låt åfven de' fjuka dricka Hafres foppa och Oxymel, i flållet för Emulf. a- rab. och Deco&. album, fom jag fedan al- drig förefkrifvit. Herr DALBERG tilftyrkte mig ock åt förföka Strychnos , men jag til- flår upriktigt at, likmåtigt min årfarenhet, kan detta medlet umbåras. Jag nyttjäde ofs ' ta Vit Cirat Antim. och Fab: Pech. med Tber.; det förra om mornarne och det fednare mot natten. Opium och China, voro mina fåkra- fle tillygter. Det år icke utan at jag myc-. ket förfökte andra medel, men detta 0 ; ; huf- 2 oo CRM 173 hufvud-methoden. En Betjent, 3 Soldater, 2 Barn och en Bonde dogo i Rödfot. Man tror i allmånhet at Dalkarlar åro et hårdigt folk; jag har aldrig fedt några mindre uthårda én fjukdom och fnarare fjuks na. Af 100 Soldater at på en gång hafva några och 40 fjuka, då ingen egentelig far- fot år ä fårde, fynes beftlyrka min fats. Det år vål fant at Soldaterne lågo i Tält öfver hela Augufti och September, och at förkyl- ningar fåledes icke kunde undvikas; men i öfrigt hade man inråttat lefnadsfåttet efter folkets allmånna plågfed i hemorten. Gals acktiga Febrar hade angripit några, men Rödfot och Frofsfebrar de flåfta. I de förs ra gaf jag vål utfpådande drycker och fitigt Emetico Låxantia. I Frofsfebrarna Emetica repeterade, Gentiana, Centaureum , Salter och China. — Officeren fom åtfölgde denna Com- mendering, blef angripen af en ibland .de envifafte Froffor jag nånfin fedt, Sedan jag fåfångt gifvit alla berömda medel, låt jag tilreda Infuf. Arnice, fom jag tror återfålte honom til hålfan. : Jag bör intet dölja at min egen ovana at fköta få många fjuka, tilhopalagd med bes tkaffenheten af det Sjukhus, hvari de fkulle inrymmas, gjorde at fjukdomarna icke allena : blefvo långflammare, utan ock at koftnaden fieg vida öfver hvad jag fedan beftridt den med. Commenderingen bortgick i början af 174 + ol KR O&ober och :Hofvet inflyttade ej förr ån i futet af November. Det var ifrån denna ti- den til följande. året vid Hofvets återkomft, fom jag med Nådig Permisfion anträdde en Utrikes refa: 1782. Hennes Maj:t Drottningens tilftundade nedkomft gjorde Hofvet rikt på Låkare det- ta år. Arcehiatrerna BÅcK och SCHYTZER- CRANTZ, Bergs-Rådet, f. d. Lif-Med. DaL- BERG, Lif- Medicus HeidenstAMm , Lif- Med. MarTtInNaAu, vorö nåftan hela tiden nårvaran- de. Jag hade fåledes ingen brift på goda råd. Igenom Hennes "Maj:t Enke-Drottnin- gens timade död öktes ock Kgl. Hof-Staten utom vanligheten med H. K. H. Prinfeffans Suite och Betjening, Denna folkmångd til- tog ock igenom tilkommande fråmmande Herrfkaper. En Commendering af 150 Man Dalkarlar cantonerade på fit förra frålle , åf- ven fom et Compagnie Artillérie - Soldater Camperade framför Slottet. De förra til ars betets fortlåttande och de fednare til fkot- tens loffande vid Kongl. Barnets fåödfel. I- från Sju-Sofvares dag rågnade nåftan beftån- digt i 6 veckor. Några ganfka varma da- gar hade varit midt i Julii månad. Rödfo- ten började vifa fig ibland Dal-Regem. Sol- > daterna, och jag brukade nu en belt annan Låkare= methode. Jag gaf genaft I eller 2 uncee & Ve ( K 175 unce Sal. Ang. eller ock 13 unce Sal. Glaub. oplöft i vatten med litet Honung tilblandad: Dårpaå låt jag den fjuka dricka flitigt Hafre- foöppa. Sedan detta värkat några ymniga [e- des, gaf jag Ipecac: 3 gr. med 3 Scr. Sach. åt intaga hvarannan timme. Oaktadt Pulvret -merendels andra gången gjorde en liten kråk- ning , låt jag dock ånnu flera gånger fortfa- ra hårmed , endaft med den' fkilnad at mel- Janflånden blefvo långre. Den fjuka drack ”émedlertid Flåder:-Th& Om natten var'o- rolig, gaf jag följande dagen "1 Dr. Sal. - Glaub., 3 eller 4 gånger, och til dryck Hafrefoppa och Oxymel. - Voro "refven fvå- ra, låt jag lågga en torr och varm Krusmynt- påle på magen, eller blott en vårm talrick. Emot natten dråcks Flåder-Thé och et pulv. Ipecac. Comp., förr Alexit. kalladt, intogs, med den fkilnad likvål, at Opium var dub- belt emot JIpecacuanha. På detta fått varin- gen öfver 4 dagar vid Sjukpufet, och det- ta år den Låkare-methode jag fedan befån- digt nyttjat med fullkomlig framgång. - Jag råknar Öfver 80 Perfoner, de flåfta allra lar, fom nu på detta: fåttet fwart och vål blefvo botade. Flera ån förra året voro fju- ka i Röracktiga Galfebrar och dåribland do- go 4 flycken. Jag > kickade några til Kgl. Lazarettet i Stockholin , men fom deffa vo- 10 måft angrepne af röta, hade. jag ej an- man förhoppning, ån at blott igenom deras bort- 176 Jo CR bortfåndande fkona de andra för fmitta, Kråks medel, laxerande och fyrliga drycker med Crem. Tart. abfolverade -Curen. VWVenerifk fmitta hade flera Soldater af Dal-Regementet ådragit fig.” En ftor och ftark Corporal bes nåmnd S = - -, var i fynnerhet faft för ena Gonorrhe. Denna karl dog efter hemkom- ften, fedan han på en Qvackfalfvares råd nyttjat ftoppande medel. Ibland det båttre Hof-folket voro flera fom befvårades af Remittenta Febrar, men fom det icke år tillåtit at en fjuk , fom fjelf kan draga omforg för fin fkötfel, må viltas på . Drottningholm, få blifva fådana genaft fkickade til Stockholm. Kongl. Hofvet bort- flyttade til Gripsholm d. 9 O&ober och Ar- bets-Commenderingen aftågade i början af September. 1783: Kgl. Hofvets arkomft fkedde vid vanlig tid. — F. Lif- Medicus v. HEIDENSTAM och EK. Lif-Chirurg. och Lif-Medicus MARTINAU voro utom mig tjenftgörande. , En Commens: dering af 200 Man Dalkarlar arbetade på Canalernas fullbordande. - Efter vanligheten yppades vål i flutet af Julii, Rédfot , menin- gen dog. — För dem fom ifrån Lofön och Svartfjö infunno fig at begåra hjelp får den- n2 fjukdom, förelkref jag famma Låkares methode, fom jag nåmndt, altid med a | go APU I god framgång. Gallacktiga Febrar voto nög allmånna. - Tre Soldater dogo.” En af et - vådeligt fall. "1 0 Eh Ståderika hos Ek K: H. Hertigina nan, fom fjuknat i en Gallatktig Rörfeber i och fom enligt gifven befallning bördt föras - til Stockholm , blef likvål af/et flags fkades ligt medlidande undangömd i en koja, itans ka at fjukdomen ej vore få farlig, fom jag hade prognofticerat. På g:te dygnet kom Värdinnan och bad mig änteligen beföka den ljuka. Jag fant henne i fullkomlig Phrenefie , få rafande at hon åt fina egna excrementer. Som den fjuka var ung och blodfull, låt jag genaft applicera 8 fi. Blodiglar; den afrunda na bleden, oaktadt ganfka ymnig, lindrade blott raferiet. . Jag gaf flitigt en Polio Tas marindata med Tart. Antirn. Starka och fins kande afgångar, jämte en Spanfkfluga, fom jag låt applicera på hufvudet, fedan håret var afrakat, återftålte någon fansning och. gaf en flummeraktig flömh',< efter 12 "dygns beftåndigt yrande och vakande. Jag låt nu gifva anodyna ; Patienten fick fofva och fe bren blef mera reglerad. Efter 6 veckors fjukdom kunde Patienten återtaga lin fyfsla Commenderingen bortgick i Sept. och Kgl. Hofvet. bortflyttade förfta dagarna i Otober, då Kongl. Maj:t antrådde Sin Refa til Italieb, > Om det år en lycka då man: omgifa ves- af mycket fjukt folk, at åga tilgång på VIII. B: N:o 12. M | god 178 Yo CKA | god confultation , få har jag något hvaröfver jag bör lyckönfka mig fedan F. Kongl. Lif- Medicus HeIDEnstAm viftats på Kungsgår- darna. Han har vid alla fvåra tilfålen med all godhet och vånfkap gjordt mig: bitråde, åfven få vål fom Kgl. Lif-Medicus SALOMON, hvilken ockfå ifrån ' denna tiden varit tjenft> göårande. 1784. I anfeende til Kongl. Maj:ts fena åter- komft från Sin Utrikes Refa, kom ej Hof. vet at flytta til Drottningholm förån den 10 Augufti. En Commendering af omkring 360 Man af Dal-Regementet, var redan tidigare på Våren ankommen, hvaraf en liten del blef deftinerad til arbete vid Haga. Jag ha- de. på Ståthållaren MunkKs begåran ofta va- rit ute för at efterfe fjukvården , hvilken det- ta år beftriddes af en 'Bataillons-Fåltfkår vid namn BeERGER (a); fom åtfölgdt Commen- : deringen. Under vågen hade flera fjuknat i "Pleurefier; Vår-froffor voro ock allmånna. At förekomma få vål Rötfebrar , fom at för- båttra "Vatnet hvilket i allmånhet år elakt vid (a) Hr. BERGER har fluderat i Lund, år vål rodd i Humaniora och har en fårdeles lycklig applica- tion til Låkare-Konfen, hvilket jag icke min- äre til hans beröm, ån Kgl, Collegii underråt= > telfe i förefallande omfåndigheter; bordt nåmna, 0000 (NE 179, vid Drottningholm, blef den anftalt fogad; at under hettan midtpå dagen en Coörporal fkulle noga efterfe huru med drickningen til- gick och altid gifva en liten. portion Åttics ka i vatnet, hvartil för Ståthållarens råkning god Vin - Åtticka var ati tilgå, hvilket ock atlfedan blifvit i akttagit Denna förvaringss .methode var detta år få mycket nådvåndis gare, fom Sommaren var. mera torr ån de förra , Manfkapet ftörre til antalet och ärbe= tet anftåldt på de mått fumpiga ftållens Nu var ock det måtta fölket inrymdt i Flus. Vid vanlig tid yppades Rödfor; föm utan tvifvel år en egen fjukdom ibland Dalkarlar. > Efs ter den methode jag nåmndt förut, blefvö deffe fjuke fnart återfålte. Rösfebrar begyns te dåremot at mera blifva gångbara , och jag mårkte at deras befkaffenhet var olika emot. hvad jag förut obferverat. Jag hade med framgång altid tilförene gifvit emetica ; las xaniia , utfpådande: drycker &c Då jag ou fölgde famma principe , fick den fjuka en Diarrhoea Spontanea, 'kraftlåsheten tiltog, fjelfva Chinan upretade: Diarrhéen och den fjuka dog i en total våtfkornas uplåsning. Jag gaf nogare akt på fjukdomen och defs kännetecken, hvarat jag Inatt fann det jag hade en Synochus vere putris at bota. Den fjuka klagade öfver en brånnande hetta och hufvudvårk ,. mycken matthet, plåga i alla lemmar och en He och fpånnande vårk 2 180 Xx ) oo CK i alla ådror; tungan: var intet oren men nä- söt mera torr ån förut; urinen nåflan natur- lig; Pulfen något fnabbare, men lågre ån vanligt. På tredje och fjerde dygnet blef tungan litet hvitaktig, pulfen mera klåmd och matt, urinen rådare hos dem fom det liknade fig vål, men mera blek hos de an- dra, fom: fingo fedan fubfultus tendinum, : flummerzaktig yra, flåckar &c. Hade jag ef= ter gammal flentrian laxerat den fjuka, blef kraftlösheten , fom jag nyfs nåmndt, altför ftor och Diarrhéen förtviflande; i detta fal- let, at råtta mit mifstag, gaf jag Vin-Såppor, Camphert och Serpenteria, famt Opium, -u- tom hvilket 'medel jag icke ville vara Låkae re. För öfrigt, få fnart någon fådan fjuk in- kom, låt jag applicera et Lavement, gaf Tart. Antim. til defsen liten kråkning fölgde, låt den fjuka flitigt dricka, förordnade Cam- phert och Serpenteria virg. dår omflåndighe- terna få fordrade, åfven fom jag låt gifva Alk. Amon.” Acet veed infuf. Flor. Sambuc., Antifeptica &c. Det år icke ifrån förfta vå- garna fjukdomen har fin uprinnelfe, hela blodmaflan år angripen och utdunftningen håmmad, fom -:mårktes af en torr och brån- nande bud. På 10:de och 11:te dygnen vi- fade fig fjukdomen med mera anledning at blifva handterad fom något Gallacktig. &La- xantia gjorde. ockfå båttre nytta. Sedan Chi- na. Jag förlorade 4 fjuka in alles; jag mins ej ) ol kx Fan ej vill om en eller 2:ne af deffa dogo iPleu« refie ftraxt efter ankomften. Med denna Commendering voro en Lieutenant och två Fåndrickar vid Drottningholm. Två dagar före afmarcheringen hade den ena Fåndric- ken vid namn HoLMsTtEDT , 27 år gammal, liten och af klen fammanfåttning , fent på aftonen i September långe promenerat i flo- ra Trågården. Vid fin hemkomft kånde han fig hafva rysningar och fick en håftig blod- blandad Diarrhoe. Om morgonen låt han kalla til fig Bataillons-Fåltfkåren , fom förord- nade honom Infuf. Senn. Tam. 3 unce, Tar. Antim. I gr. med Mann. 6 Dr. at intaga 2 matfkedar i timmen. = Fältfkåren, fyffelfatt med afmarfcheringen , hade ej vidare tilfålle at fe den fjuka och jag blef ej underråttad om tilftåndet förr ån morgonen dårpå. Då jag kom til Patienten. voro hånder och fötter iskalla, pulfen liten och indragen , låpparna blå och darrande , målet fvåfvande och den fjuka befvårad af en jämn Diarrhe. Som jag anfåg tilftåndet ganfka åfventyrligt, ans modade jag Kgl. Lif-Medicus HEIDENSTAM at gifva mig goda råd. Vi förfökte genaft at återkalla den förlorade vårman igenom Vin- Såppor , Svampar fylde med ZVin och varma lagde i Armhålen, öfver Magen och kring Ljumfkarne, lamt Seltzer-Krus fylde med varmt vatten at lågga vid fötterna; et mjukande och ftillande Lavemens blef applicerat. Alla | M 3 dess 182 ww ) ot deffa förfök voro fruktlöfa, -pöolfen förblef lis ka klen och extrema lika kalla. Patienten fick en lethargiqåe fömn. Spanfika flagor och Senaps-degar gjorde icke den "minfta rodnad på huden, de Lavements fom blefvo vidare applicerade , behållos, Den fjuka dog på 4:de dygnet. ' Vid Obdu&ion befants hela underlifvet af Gangren angripit eller ftarkt inflammerat, Utom en ordfak , fom jag för«. bigår at nåmna, tror jäg Laxer-medlet, fom tvårt emot förelkrifning togs på en sång, varit för flarkt. Det hade ock förordfakat et par nog våldfamma kråkningar. Gallblå- fan innehöll en grångul vattenaktig feg våtlka, Tin&ura Colocynthidis hat jag mycket "brukat. Ibland den fåmre hopen arbetsfolk hör man dageligen de fom beklaga fig öf- ver vårk, och då man nogare utforfkar ard- fakerna, "blifva anledningarna icke tvetydige at förmoda, det ju någon blandning af Ves nerifkt hårunder år förborgad. Det år får. deles i detta affeende jag nyttjat förenåmde medel til 40 droppar 3 a 4 gånger om da- en, Det år et ibland våra mått vårkfamma Medier hloht och vift ibland de mintt koft- famma. En ung Byggmåftare - Gefåll, blek och utmagrad , hade alla nåtter i halftannat år haft en fvår vårk, fårdeles kring högra Knået och Lårpipan. Han var nu haltande och Ayf och kunde icke utan all måda förråtta obetydeligare göromål, Det var ingen EN i! ve 386 0 ( KR "83 vel at ordfaken var Venerilk. Jag vågade icke tånka på frition, den' han förr under- "gådt. Jag bårjade dårföre gifva Tin&. colo- "> cynt. ifrån 20 til 80 droppar 4 a 5 gånger i dygnet. Med all förundran årfor jag vår- 4 kan af detta medel och den fjuka fick hull, matluft och fulla krafter. Så fnart en Stalls drång klagar fig om matleda, vårk och trög- het, har jag måft altid. tilflygt til 20 a 30 droppar Tin&. colocynt. flere reprifer om da- gen, det förflår lig at intet feber eller an- dra contra indicantia förbjuda at gifva et me- del, fom icke utan urval kan gifvas. — En Upfyningsman var befvårad af kråkningar och en fvår plåga i underlifvet. Jag blef kallad af då varande Chirurgus "BerGerR, fom förs fökt at gifva löfande medel, Salt och Lave- ments.” Den fjuka hade på flere dygn icke haft öpning och med måda kunde Lavements- pipan införas. Så fnart något medel gafs blef det genaft upkaftadt. Aflågfenheten och alla andra omftåndigheter förbjödo at kunna i haft få et Bad. Jag förefkref 3 unce O- — leum Ricini , låt dåraf gifva en liten matfked hvar half timme "och . fomentera underlifvet med mjukande omflag. Innom-2:ne timmar fick den fjuka öpning, fom fedan med Sal- ter underhölts. F Hofvet flyttade til Gripsholm i Oåo- ber och Arbets- Commenderingen aftågade i September månad: Moo Kom Moon Ä& I o (0 KRK | 1785 Kom redan i April månad en ftor Ars bets-Commendering ifrån Dalarna, til fulls följande af de påbegynte Plantager och Ca= naler m. m. Manfkapet var omtrent $00 til antalet , hvaraf 100 Man förlades til Hagas De fom fadnade qvar blefvo alla inrymde i Hus , och den egenteligen til detta åndamål upbygde flora Cafern, blef ock nu färdig. "Tvenne Bataillons » Fåltfkårer voro Commen=" deringen fölgaktige ; BERGER fom förra året gjordt tjenft och en annan benåmd BerG. (a) Väår-febrar och inflammatoriflka Bråöft-fjukdo- mar voro ganfka allmånna. - Tvånne Solda- ter, fom fjuknat på vågen , dogoi Peripneu- monie flraxt vid ankomften. På Ståthållarens begåran hade jag efter vanligheten varit någ- ra gånger ute at efterfe Sjukhufet, men fom defle refor blefvo för beflvårlige, då icke nå- got fårlkildt arfvode dårföre var tillagdt, få utvårkade Stäthållaren icke allena at 166: R:daler för Drottningholm och Haga blefvo anflagne , utan jåmvål en Medbhjelpare-lön,, då fjukvården för hela Drottningholms , Svart- fiö och Venibholms Diftri& flår under mit anfvar , hvarvid Provincial-Chirurg, dä om (2) Denne fednare fjuknade af en Remittent Feber, och fick i'anfeende få vål dårtil, fom andra ord= faker , tilftånd at refa hem, hvilket likvål icke kunde fke förr ån frampå Sommaren , aldenftund Febren icke villg eftergifva. lol 3 1 fom tillika förråttar Ordin. Hof-Ohirurgi Be» Mållningen, för ombemålte Medhjelpare-lön "går mig bitråde, Våren var detta år torr och kail.. Förr ån Sjukhufet handt;hlifva efter» omfåndighe- terna omlagat och utvidgadt, hade vi nog befväårligheter , men innom 3 dagar voro des- fa olågenheter -afhjelpte.. -Inflammatorifka Bröfifebrar voro, fom jag nyfs nåmndt , mycket allmånna. Jag råknade öfver 30 Per- foner i Pleurefie, Det år obefkrifligt hvad Dalkarlarne åro benågne för Diarrhéer. I en Pleurelie kan icke Låkarn annat ån gifva La- xer-medel; Det hånde mig altid at efter et fådant medel fe Patienten befvåras af en Di- arrhoea Spontanea, fom var oftaft mattande och farlig, . Når nu flynget var häftigt och icke för vanliga medel ville 'eftergifva , gat jag Opium, icke mindre i affigt på Diasrhéen , ån at fkaffa Patienten någon lifa. Jag bar ordfak at -recommendera : denna methode. Frofsfebrar voro nog allmånne. Jag förfök- te ock Tinaura Colocynthidis hår, och det med bättre framgång ån nåftan efter alla var- liga medel. Jag bör ock icke förglömma Infuf. Arnice, fom jag med mycken nytta gifvit. Det förordfakar ofta kråkning, men befordrar flarkt utdunftningen och har vår- keligen en flags Specifique egenfkap i Fräsfor. Skörbjugg hade alla är varit mycket gångfe ibland Soldaterna, men i år var den M 5 mer 186 + ) oo ( & mer ån förut allmån och fvårare at beta. Den angrep fårdeles dem fom arbetade i de fumpiga Canalerna, fom nådgades för brift på ombyte behålla fina våta klåder, och fom icke i akttogo den renlighet, fom til åfven- tyrs fådt at vinna &c. De fjuka fingo en Alyfhet i kroppen och en fvulnad, fårdeles i Knån och Fotleder; tandköttet blåödde' och andedrågten var ftinkande. Svulnaden blef i långden rådfiåckig, fedan mörkblå, i hvil- ket fall fjukdomen ofta var högft befvårlig. Jag gaf i fynnerhet Pepparrots-dricka, låt an- ftalta at Surkål fants och brukade Sedum Å- cre fåflom et vere Specificam, få fnart det fod at få. Denna fjukdom år, efter "min tanka, illa fördelt af "våra Syftematici. (a) Hvad vil det fåga: Scorbutus Muriaticus , Ru- ber , Calidus &c. Vore det intet nog athaf- va åtfkilgdt honom uti en börjande, tiltagan- de och gammal Skörbjugg, då Låkare-me- thoden år i alt få ganfka lika? Jag vil för et ögnablick tillåta mig et ”Theoretifkt fkårfkå- dande; Kongl. Collegium tåcktes fårlåta det- ta affteg. Hvad år Skörbjugg annat ån en Ör- (a) Jag menar at denna fjukdom ånda til. SYDEN: HAMS tid varit obeftåmd. Van SviEtTEn och Boer- HAAVE tala dårom på et fått fom vifar at de dårunder begripit alla Cacochymifka plågor. De äldre Franfofer hafva i fina Skrifter förefiagit Ptifane 'Antifcorbutique i alla nyfsnåmnde fall. sc 187 (8ivårfvad fjukdom (a) fom beftår i Våtfkors= nas ioch Blodens uplösning och elaka" be- fkaffenket , tilkommen igenom vifla utvårtes omttåndigheter, då den fjuka nödgats uppe- . hålla fig dår luften varit förfkåmd "af elaka utdunflningar, dår bans egen 2 ake va- rit hindrad, då han måft åtnöja lig med u- fel och förikåmd föda, och flera ordfaker af lika anledning; Det år fåledes klart at Skör- bjugg til. Lands: och Sjös år aldeles af lika uprinnelfe; At Skörbjuggen förordfakar en fårdeles vårk i de brofkaktiga delar, år vift, men at de angripas, utom i Venerifka Com- plicationer, år ogrundat. (b) Skörbjuggen beftår vifferligen icke uti en egen flags fkäår- pa i Våtfkorna , och jag begriper intet hvar- före man nådvåndigt velat påtvinga fig och andra en fådan öfvertygelfe, då det år klart at fjukdomen uppkommer ifrån "en långfamt vårgande ordfak , dår Naturen förfvagas och : de fafta delar helt och hållit förflappas, dår Våtfkorna uplöfas och bloden antager en vifs grad af röéta. Hvad år det för fkilnad emel- lan en fullkomlig Rörfeber och Skörbjugg om ; vi pa =p OM At Skörbjugg + hvarken år årfrelig « eller fmittofam, har LiND redan bevifat. (b) Den Theorien fom Hr. HOFFMAN söka i fin Abbhbandl« von Scharbock 1782, fynes mig al= deles oriktig, då han påftår at die ndchfle ur= facbhe des Scharbocks fey ein Verdorberner Knoca hen fafi. oo CK vi följa: denna grundfats? Månne de icke båg= ge upkomma af aldeles lika ordfaker, blott at deffe värka i olika grad af flyrka. Såle- des, om jag antager at den förenåmnde Våt- fkornas och Blodens uplösning går långfam- mare, krafterna fåledes [måningom aftaga och de fafta delar, til en vifs grad förflappade, blifva likfom [vampaktige och innehålla deffa förlkåmde våtfkor, då år det Skörbjugg. Men »dår Blodens uplösning nåfan på en gång fker , medan lifskrafterna (a) ånnu åro i be- båll, dår upkommer denna håftiga och farli- ga Feber, dår. Naturen retad til det ytterfta utbrott, föker befria lig ifrån fin fiende och återflålla fina Våtikors jämnvigt. Arstiden ' torde ock icke litet bidraga til. detta olika förhållande. Jag kommer hår nedanoföre at omtala en illa artad Rötfeber, fom angrep det arbetande Manfkapet. De t. e. fom gråf- de i Al-Käårret om Våren, fingo nåftan alla Skörbjugg , och de fom 1 Augufti förråttade famma fylla, fingo Råtfeber. Det år altför fållan at Theorien leder ofs til upfinningar; men jag har denna gång den öfvertygelle, at vi igenom gjorde flutfatfer 4 priori fkul- | «JG (a) Engelfke Låkarne dem Hr. LEwisoNn copierat i fin Londonfche Praxis, påfå at i elaka Rötfebrar angripas lifskrafterna fört, "Ja, utan tvifvel på det fåttet, fom jag fagt, at de upvåcka feber, hvilket icke fker i SKOrbingB fom går lång- - fammare. KI ok 189 le kunna påfinna något medel, fom vore mes ra Specifikt i defla Febrar. At Laxer-medel icke blifva det, har jag fåker årfarenhet at tro, få mycket mer , fom jag anfer dem för Ikadeliga. Gulfot fåg jag hos en hederlig Men, hvilken hade varat nog långe, och Ikilgde fig ifrån dem vi egenteligen anmärke med en fvår klåda i buden, fom var få fark at den fjuka klådt fönder fig och hade rått e- laka fårnader. Patientens fyflor tillåto honom icke at vara inne, utan i dagelig rörelfe,; hvilken fåkert vållade det utbrott Naturen yrkade til fin befrielfes Jag förefkref utfpå- dande Prifacl af Taraxcum, låt den fjuka flitigt nyttja Znfuf. Rhei Salin efter förfta Pharmacopoceen och tilftyrkte honom at åta god Honung. för detta fåfom et flags bevis til det jag nyfs fagt om fjukdomen, nemligen at den antas flar på en gång medan lifskrafterna ånnu d=« ro i behåll, och at. den håftiga firid fom up- kommer igenom deffas reat&ion , år fjelfva ord- faken til Febern. Alla Auéorer lom [krifvit om Rötfeber, påftå med alt fkål at fjukdo- men blott i villa grader Ikiljer fig ifrån de Peftilentialifke. (a) Det år ganfka nådigt at a PSAEA (2) Når Engelsmånnerne lågo för Hawvana, fkrifver. Major MANTE: un grande nombre furent les vis Ctimes d'une fievre putride ; Avee Papparence de - RR TT vi åga fjukdomars fkiljetecken noga utflakas de, fårdeles då frågan år om Febrar. Jag har i våra Åmbets-beråttelfer ofta fedt huru öbeftåmdt man fkrifver om. Rötteber ; och tror med all vifshet; at detta ordet på de flåtå fållen bör tagas för den lindrigafte grad af denna fjukdom. Angelågenheten at gras /derne åro vål utflakade, beftår dåri at få en lika äfmått Låkare-methode ;. ty hår blir den hufvudfakelig , få vida fjukdomen i fin förs fila håftighet fordrar den aldrafkyndfammatte hjelp, och medel; fom på intet fått paffa fig dår Symptomerna åro. lindrigare; - Jag hat hår åfvanföre fagt at en ftor hop hade, ins, fjuknat i Gallacktiga Röifebrar; Tom gingö lätt öfver utan China; nu har jag åter en F ga ber at belkrifva dår Chinan omöjeligen kun de umbåras och dår der måfte gifvas utan all flags väntan på remisfion, Urinens bryta ning och flera vanliga förebod af crife. At N 2 BAKA 1 USE d KET FET AST IA NS - PRE MSE EU KTSTETTIST ” i. Ja plus pärfaite Santé ; ils perisfoient en trois ou quatre heuress Hvarvid Hr, LretrtsoM; hvilken anfördt håndelfen,; går en jämförelfe deffe Fes brar emellan, fom år ganfka låroriks Pötrpré DesporRtes talar ock om viffa kånnetecken i RÖts febrar, fom gå nåra intil dem man anmärker . vid de vårkeligen Peftiléntialifke, Rötfebrarhå i Siäm och St. Domingo åro i fytinerhet af deris tia befkaffenihet. — Lyckligt vis at vi i våra Nörs difka Climat åga $ gånger 34 timmat i det mins fä fil bofemedels anvåndande , då deffe åga ofcå 6j mer ån 24. 196 ro CR pu i lika ordning anföra de medel jag brus kade för denna. Maligna Rötfeber, får jag förft anmårka, at Stäthållaren med fin van- liga ömhet för de fjuka , hade tillåtit at alla nådvåndiga hjelpemedel fkulle utan affigt på den koftnad hvartil de kunde upgå, få re- quireras. Jag i akt tog följande: Rummet vådrades beflåndigt. De fjuka lades få långt ifrån hvarandra fom myckenheten nånfin til- låt, och på golfvet ömfades flera gånger om dagen frifkt granris , fom fucktades med Åt- > ticka. — Jag gaf icke egenteligen Laxer-me- del , men underlåt icke at fkaffa den fjuka en liten kråkning af Tart. Antimonialis , fom var uplåft i tilråckeligt vatten. Utfpådande fyrliga drycker gåfvos fitigt jämte Nitrofa, fom efter omflåndigheterna dåri tillika voro blandade. Laverments applicerades ofta, fom tilreddes af Vatten och Oxymel. ÅAlcali Amon. Acet. Camphert , Serpentaria Virg., Valeria= na, Liqu. C. C. Succ. blefvo förefkrifna ge- naft, fedan den fjuka baft några evacuatio- ner; hvart och et efter den fjukas befkaffen- het. Om någon innom dygnet hadevlifskraf- terna aldeles Ööfvervåldigade af fjukdomen, gaf jag ifrån 5 til 8 droppar Spirit. Sal. A- mon. Succ. i vatten , och.tror at det vid fis ka tilfållten aldrig bör ur akt låtas. Jag för- Öökte Danfkarnas methode at gifva 10 til 15 gr. Senap pulveriferad , fårdeles hos dem iom klagade öfver kyla i magen och voro defs- 3 Xx I 60 ( KK 19? defsutom PO och kalla; detta medel re- ' peterades 2 a 3 gånger om dagen med god nytta. — Om flåckarne til ftor mångd voro utfprångde i hullet, krafterna aldeles borta och en cadavereus lakt förmårktes , låt jag genaft, faftån på 3:dje och 4:de dygnen, til- reda en China- Deco, fom författes med Spirit. Vitr.z håraf tog den fjuka en ftor Thekopp full i timmen, och fick altid dår- af tilråckelig öpning, (a) utan at jag behåf- de tånka på andra Laxer-medel. Det hånde icke fållan, fom jag förut anmärkt, at en fvår Diarrhée tilfötte , fom medförde altför mycken matthet, vid hvilket tilfålle jag gaf Elix. Rh. med Tindå. Thebaica, altid med ' den båfta framgång. .: Ater om ingen öpning blef, låt jag gifva Elix: Vitr. (b) fom dock N 3 fål- (a) Hos en ny Auttor fom fkrifvit Öfver Febrarnag förekommer denna» obfervation : L”acide Mineral, uni avec le. qvinqvina, peut tre" laxatif, parce qwil eft demontré que tous les acides font couler la bile.- Les Medecins de Paris & entre autres M. CoroMsIErR , Recommandent le qvinqvina dans les fievres putridess (b) Elix. Vitr, låt jag altid gifva i et litet glas gammalt Franfkt eller rödt Vin. Den methoden at gifva de fjuka Vin, år ganfka gammal, men bör icke tillåtas utan Låkares egenteliga tilfyn och i de tilfållen dår rötan år i fin aldrahögfta grad och dår krafterna måfte retas af få kraftiga cordiaca, Defsutom fordrar denna methoden fina modifica= 1/ tioner, i anfeende til Climater, årstider och fle= + fra omflåndigheter, dem Låkareng egen fkarpfin= 198 KR Jo CC R fållan i annan affigt behåfdes, ån för at hin« dra rötan, Godt dricka, fårdeles furt ÖI!(c) förböd jag intet at gifva. Man lår knapt tro med hyad begårlighet et fådant glas tåm- des och huru det ftårkte krafterna hos den fjuka, Jag tillåt at et glas dracks 2 a 3 gåns er om dagen, Som fvagare dricka denna årstiden icke fants, annat ån fart och elakt, få föredrog jag at gifva Ol. Då jag råknar at jag aldraminft haft 45 fjuka, fom i aldra- högfla grad voro af denne Rötfeber angrip= ne, finner man nogfamt huru jag haft tilfål- le at göra flera förfök, alt fom jag funnit ) ; | R ; om-= ” CM ön. JPR On St KN td rar Er JB de ÄR RT NA nighet måfte afgöåra. Flere exempel ur Hiftorien bekråfta Vinets nytta i Peftilentialifke fjukdo= mar. Efter Slaget vid Dyrracbhium förde Céfar fin Armée til Macedonien , dåreft brit på lifs= medel förordfakade Peften. Når han därifrår gick til Thefalien och eröfrade Staden Gomphes, funno Soldaterne en myckenhet af Vin och druc= ko dåraf omåtteligen , hvarefter fjukdomen ge= naft uphörde, Pluth. wie de Céfar. — Medicin= ska Faculteten i Paris har ock anfördt dylika håndelfer , dår fmittan uphördt efter Vin-dric= kande på et nåftan miraculöft fått, (e) Hr, Lettsom har gifvit Porter å fina fjuka och funnit defs nytta ofelbar. Om vi litet nogare efterfinna' hvad kraftig vårkan furt dricka har i Skörbjugg>' få tordé Theorien gifya ånnu mera fyrka åt årfarenheten, Jag påfår intet at Ölet Kall vara nödvåndigt furt, men fom årstiden dår= til merendelg bidrager, få nödgades jag gifva det fådants dr S - t 0 OC KR 199 omfåndigheterna. dårtil foga fig. At jag få mycket brukat Campbert , Serpentaria och dylika, har varit icke mindre i afligt på des- fa medels antipudrida kraft, ån för at litet öka transpirationen, fom år en flor nådvån- dighet i deffa fjukdomar, hvilka til fin ups - rinnelfe , åtminftone hos ofs, merendels icke komma af annat ån en haftigt håmmad ut- dunftning. — Ibland deffa flags medel pre- fererar jag Campbhert med Serpentaria, fom kan gifvas til nog ftor dofis, hvarefter Pul- fen altid höjes och den fjuka kånner fig flyrkt. - Til dagelig dryck har jag måft låtit gifva Hafrefåppor och icke vågat tillåta någon tunn Köttfåppa , förr ån jag anfedt råtan fulleli-: gen dåmpad och den fjuka i flånd at anvån- da den til fin föda. Åfven då den fjuka y- | rade, gat jag .Deco&. Chinchina , (a) fomlångt ifrån at Öka yran, fnarare lindrade den. Man kan lått förefålla fig huru ledfämt det var at dageligen få nya fjuka. Det var ock däårfö= re fom man få mycket påfkyndade denva | NI Com- (2) En godkänd Auttor fåger: ”La fécheresfe de Ila ”langue noiratre, celle de la peau, 1es vrines ”fans fédiment, la difficulté de refpirer, les rä= ”yasferies, 1e délire & la fievre Continue, qvi ”font autant de circonftances , 'Qui-ont detourné ”les Medecins "de Pufage de qvinqvina, font »precifement autant de motifs par lesgvels il fat Padminiftrer fans perdre de temsg &c'? | . 200 SR OC ME Commenderingens afmarchering, (a) hvilket ock fkedde långt förr ån det de andra åren varit vanligt. - På 6:te dygnet dogo meren- dels de, fom vi all måda oaktadt icke kun= de tådda. I fjukdomens flörfta tiltagande blefvo 3:ne flycken fkickade til Kongl. Las zarettet i Stockholm, af hvilka en dog juft vid framkomften, hvilken blott varit fjuk på $:te dygnet, en lår dådt en dag efter och' den tredje blef återflåld til hålfan. Utom de nåmnde 4, fom dogo i början, miftade vi ånnu $ fycken vid vårt Sjukhus , ibland. hvilka en fants hafva krupit ut på gården och uptogs död, ånnu blådande (b) i Näås« blod, Samma dag Commenderingen bortgick ville en Trumflagare nådvåndigt fynas få frifk, at han fkulle kunna få åtfölja fi lina kams rater. Han började dårföre klåda fig fjelf och låt åfven hjelpa fig til Färje-ftållet, dår han frem butan - — (a) Någon fkulle til åfventyrs finna at man icke bordt påikynda afmarcheringen, för at icke fpri= da en dödande: fjukdom i Landet dår deffe fkulle framtåga. Mr. CoromBIErR les principes fur la JSanté des Gens de Guerre anför efter PRINGLE, at ingen ting fnarare bidrager til at hindra en up=' kommen epidemie, ån at Manfkapet genaft up= bryter. (b) Ingen ting bevifar mera blodens fullkomliga up=" lösning i deffa fjukdomar , ån fjelfva denna blöd= ning, fom fortfar "långe efter döden, hvilket F& jag åfven fedt ganfka många för mig hafva an« märkte . Xx ) ol 201 han haftigt afled utaf blott matthet, Utom de omtalte 45 fjuka, voro en ftor del an- gripne af en Gallacktig Feber och defle gin- go låttare igenom, De lågo fördelte i et annat Rum, Af alla de fom tilfrifknade flapp icke en enda utan at få, antingen elaka bol- dar, eller ockfå gingo fåren efter Senaps-de= garna långe öpne -och gåfvo mycket vahr, Håret föll fran af hufvudet på de tilfrifk- nade. Måfslingen hade redan i flutet af Julii varit gångle. — Hennes Maja Drottningen, Hertigen och Hertiginnan af Södermanland famt några af de förnåmare , infjuknade däri, Nåftan alla Kongl, Pagerna voro ockfå fjuka, Jag fparade intet åderlåtning i min pratique, åfven hos fmårre Barn dår Lungorna voro hårdt angripna, "Öfver 30 Perfoner njöto min vård i denna fjuk dom, Uva urfi hade jag många tilfållen at bru- ka, fårdeles för en Dalkarl, fom plågades af en flor fvårighet at kafta vatten. Han tog hela tiden Uva urfi 2 Scr. och födde flute- ligen en ften af en årts fkapnad. En af Prem. Danfeurerna vid Kgl. Os peran hade varit långe fjuk i Stockholm-och kom til Drottningholm blott för at håmta frifk luft. Han klagade måft öfver en hård- nackad obftru&ion, var gulblek i anfligtet och i fåller för et ganika godt hull var han ma- ger och affallen.' Håftiga fpasmer och et . LIE JR hets I 202 Xx) 0 CX hetligt "temperament uphetfades ånnu mer af den fjukas oordenteliga lefnad. Jag hade fö- refkrifvit. honom Extr. Tarax. och Elex. Saponac., hvaraf han tycktes må båttre. En afton efter en refa til Stockholm, anmåltes han vara i dådfens käftar af fina vanliga nå- flan convulfiva röårelfer , och fårdeles befvå- rad af obfiru&tion. Lif- Med. HEIDENSTAM - fölgde mig til Patienten, fom, utom de påm- de plågor, hade en fvår vårk öfver mas. gen. Salter uplöfte i vatten med litet Ho- nung, gålfvos medan Patienten fatt i Bad, men alt upkråktes. . Baderna repeterades, man gaf Opium och Laxer-dryckar, Clifli- rer &c. förgåfves. Vi låto håmta A unce Ol. Ricini , bvaraf togs en matiked i fender, fom fkaffade öpning. Medelft frark regime , tjenliga öpnande medel och måttelig rörelfe, fick. den fjaka fnart måtluft och godt hull, fedan han blifvit renfad ifrån en mångd gall- acktiga, fvarta och flinkande excrementer. Et "ibland de rått befvårliga göromål år u- tan tvifvel at dageligen gifva råd och förefkrifter åt dem, fom ådraga fig Gonorrhoéer och Chancrer. Et icke mindre fvårt at kunna fnart och vål hjelpa dem få vida, at de åt- minftone få börja med fina vanliga antingen nöjen eller göromål. Jag år aldeles intet af Herr Topes tankar om fjukdomens up- hof — men jag tror at Mercurialia förlån- ga den, och at ofta de icke ens Bree NH r kä AE SE AN Je RE för en fimpel Dröppel. (a) — 1 fvårare til- fållen dår Venerilka fmittan redan innehar den grad af fltyrka, at ingen ting hjelper u-' tom SmörjesCuren, torde en for fråga up- komma huru denna bör tilftållas? Jag har ganfka ofta både för båttre och fåmre folk - behöft förefkrifva Ungv. Merc., men jag har aldrig kunnat använda det med den fåkra vårkan, fom man borde kunna vånta af et och famma medel. Man lärer: vål genaft fvara mig, at en få olika effe&t upkommer af olika benågenhet hos de fjuka at emotta- ga Mercuren, och at det fåledes gifvas de, . | fom » Ser INTE NAR (a) Hr. Ricuter fåger: es giebt Venerifche Tripper; — auch Tripper die es nicht find... Hr, DUuNcAN år ej långt ifrån Tobes tankar om Dröppel, dårett vi få gifva 'ToDEN upfinnings-råtten til denna pa- radoxe, fom egenteligen tilhör en Engelfk Lå- kare Hr. BayvrorD, ifrån hvilken den tyckes va=- ra flulen. Jag undrar ock på hvad grund Dun» e€AN fagt at denna fjukdom år fenare hos Euro=- eerna tilkommen, ån de få kallade Franfofer. Det må vara hårméd huru det vil, "men få har. fjukdomen varit nog långe kånd för at defs råtta " Låkare-methode ikall vara övifs. Jag Har altid gifvit Antiphlogiftica i början , faft åderlåtning fållan år wödig. Infprutningar' duga til intet, tvårtom de reta. Mandel=mjölken lindrar plågor na. Utfpådande Ptifaner åro nödvåndige, Decoc af Saponaria har jag funnit ganika god, Hvil= ka Simptomer öfvertyga at Merc. i en Dröppel bör gifvas =? Jag talar ej om Chancrar eller . andsa håndelfer med denna fjökdom förenade, 204 NG SG fom "af ganfka litet' komma i full Spottning, då det åter finnas Perfoner, fom icke utan ytterfta möda bringas dårtil, fedan de ingnidit en flor mångd Salfva och åfven i anfenlig pro- portion intagit Mercur-preparater. Men då man aldeles vil undvika Spottning , och den, alla mina förvarings- medel oaktadt infinner fig, få fkjuter jag fkulden på Salfvan och A- pothekaren. Vår Pharmacopee bjuder at tri- turationen ikall fke, donec dispareat mercurius, fom, ehuru det icke efter min tanka, år nog alfvarfamt beftåmdt , likvål torde kunna pas- fera, om detta exequerades, — At intet fa- livation förråttar Curen, utan fnarare gör den ofullkomligare , påfiå alla godkånde Auåo- rer, (a) och våra båfta Praåicivfåga det- famma; men vi gripa til fri&ion at Giftet fortare må fkiljas ifrån våtfkorna, fom inga- lunda fker igenom Spottningen , hvilket jag håller för vara öfverflödigt at bevifa, åfven fom det tycks bevifa fig fjelf, at alla de fvå- ra tilfållen, fom förekomma efter en Öfver- flådig Salivation , åro juft fölgder dåraf. At nu vinna et medel, fom år lig i det noga- ; fie (a) Den berömda Hr, SANncHBs , Kejf. Ryfk Archia= ter, var den fom fört begynte med van SviE- TENS Mercurial-Mixtur, fat den fedan fådt nama af denna fednare. Hr. SANCHES påftod at den kommit til Siberien igenom Svenfkarne vid Sla= ge: i Pultava 1709. Han lårde defs bruk åt van Svieten , fom fedan ärkåndt fin fångesman i fi« na förklaringar Öfver BoERHBAAVES A ph, T. 7 Pp. 4364 Li & ) o CR 205 fle altid likt, torde vara nådigt at med til- redningen (a) af Salfvan nogare tilginge, få at icke Mercuren ofullkomligen blandad måt- te igenom fin tyngd, fnarare ån jag velat, angripa Spott-körtlarna, hvilket icke kan hånda om” den, til möjeligafte grad af fin- het blifvit fördelad och förenad med Ifret, i hvilket fall den lått igenom hudens porer utdunftar, fedan den förft 'med en jämnhet fpridt fig ikring kroppen och dår igenom fin vårkeliga Speciffca kraft uplöft och förgväft alt gift-åmne. Jag fpår at det kommer en tid då alla våra konfliga Mercurial-prepara- zer få affked, och då alla Cur-methoder fimplifierade komma at beftå i den lefvande Mercurens förblandning til fådana faker, hvarigenom den låtteligen inbringas i vår kropp; ty jag tror at Mercuren uhder hvad form fom hålft, för vivifieras och på det fåttet blir fedan a&ive. At förekomma deffa fjukdomar anhölt jag hos Ståthållaren at igenom Police-Gevaldigern få låta fafttaga alla löfa och milstånkta qvinfolk , Kål- (2) Hr, SANCHES 3 fom jag nyfs citerat, låt i 80 run= da timmar förråtta triturationen af den Mercu- rial-Salfva ; fom han förbrukade, i hvilken en drachma Camph, lades til hvar liber Ifters Hr. WEeERTENS 3 fom Öfver 20 år följdt lika method, ” Btefluter Campherten ; fom icke behöfs., och lå- ter i det aldramintta. fortfåtta triturationen i 70 timmar och kar altid fjelf Öfyervarit Operationen, 206 MI SCR i Md Kållarpigor, til och med Opera-Flickor , fatt låta: dem. underfökas. . Det var ej [vårt at vinna bifall hos en få ypperlig Ordnings-mans Ellofva flycken blefvo genaft fåflom fmittade införde til Stockholm at af Ofver-Stäthållare- Åmbetet höras famt til Cur och nåpft befor- dras. Vidare betallning gafs ock at åtmins« flone hvar 14:de dag underföka alla Kållares Jungfrur och mifstånkta qvinfolk, fom uns der lagligt förfvar qvarblefvo, famt at hvar och en fmittad genaft fkulle bortföras. He- la Dal-Regements Commenderingen under« gick vifitation innan afmarcheringen, och Dragonerna, fom hålla vakt vid China Slott; blefvo vifiterade på lika fått. Kongl Hofvets viftande vid Drottninga holm råckte ånda til den 8 December. Så vil detta fom föregående år lågö Hundrade Man vid Haga, ät dår fullfölja det påbegynta arbetet. Ibland deffa vöro få fjuka; de flåfta i Remittenta :Febrar, fom gingo fnart Öfver. Ingen dog: | i786. Hela Våren hade en råtacktig Feber vas tit gångfe innom Svartfjö Låns Diftri&, fom nu mera år aldeles afföndradt ifrån "Stocke holms Höfdingedöme. - Sedan underråttelfet dårom inkommit, fick jag Ståthållarens "bes fallning at förhjelpa de fjuka til nådiga sö ss ord 207 dicamenter. Det var. fårdeles på Lofön i » tvånne Byar, belågne långft -bort, fom fjuk- > domen inritadt lig. I: Rörby låg folket mans grant, få at en Tjeaftepiga var den enda fom kande hjelpa de. fjuka innan grannarna blefvo ditbådade. I Edby voro många fju- ka, men ej. Sfå mangrant. . De fom fednaft fjuknat och i råttan tid fingo Medicamenter, blefvo fnart frifka; men med de andre drog "det långt på tiden. I anfeende til brift på. fådant folk, fom kinda emottaga Medica= - menter til utdelning , innan fakerna blefvo i i ordning bragte, fick jag befallning at oftare infinna mig, fom ock i denna fvåra fållning var. oundVikeligit. Ibland 25 ft fjuka dog ingen. Åderlåtning var nöådvåndig , oaktadt jag kallat Febren rötaktig. Krdkmedel ; Korn vatten. med Tart.. Antim. i refr. dofi och Oxymel, låt jag gifva ymnigt, Laxantia år jag ej få angelågen at repetera. . Landsbyg= dens fattigare folk har inter Stadsboens Symp- tomer 3; icke den tjocka tungan med en bit- ter fmak, den upfpånda magen och grufiiga oron i underlifvet, famlingar af hans feta > måltider 3; dår bör man ideligen Laxera. Sjuk= domarna på Landet åro vårkningar af våder- Jeken. Nu var den terr och kall. Utdunfta. > ningen var håmmad och jåmnvigten i våt- fkornas omlopp rubbad. Hvad utråtta då Laxer-medel ofta gifne? De blott afmatta. Det tycks då vara mera naturligt at befordra. ; Sjuka 4 $08 AN) & CM fjukdomens brytning igehom” andra medel; jag har åtminftone fölgdt denna grundfats öch funnit den påliteligare. Sållan behåfves Chinanp i-deffa flags fjukdomar. > Jat Pingftdagen ankom goo Man Up- lånningar, fom fördeltes på det fåttet at om- kring 150 ftadnade vid Haga, 2060 förlades vid Drottningholm och den öfriga delen för- deltes emellan Tranaberg och Nåckeby famt Kjersön , til fallbordande af nya vågen , berg» Språngning m. m. Alla deffe fednare målfte ligga i Täålt. Med denna Commendering voro två Filtf(kårs-Gefåller, den ena, fom var aldeles nylåring, låt jag blifva vid Haga, och den andra tog jag til Sjukhufet vid Drottningholm, dit alla fom fjuknade vid väg-arbetet genaft blefvo förde, Stark blåft och torka hade i några dagar varit förbun= den med tåmmelig kyla. Flere hade Pleu- refie , hvaraf en fjuknat på vågen och dog genaft vid ankomften. I öfrigt var jag lyc« kelig nog at icke höra af fvåra fjukdomar. 266 hade in alles blifvit fkötte på Sjukhu- fet, men når jag dårifrån råknar dem fom fkadat fig på arbetet, vidfprångning och ften- brytning, dem fom för mindre opafslighet blött voro en eller två dagar inne &c., få kan jag ej namngifva öfver 30 Perföner, fom hade vårkeliga Febrar, och dåribland ej mer ån 12 fom fjuknat i Gallacktiga Röts febrar. En håndelfe fom jag tror hafva 20 > AOtd. x Ro (CC R 209 ordfakat Rådfot "detta år, vil jag anföra: Ins om 2:ne dygn” anmåltes: öfver 20 Perloner,; fom hade vårkelig : Dyfenterie. - Jag gaf de medel jag ofta nåmndt och fjukdomen fyn- tes mig ej farlig; men den uphörde icke; utan ånnu. inkommo dageligen nya - fjukas Våderleken "var "vacker midt i Augufti må- nad, och jag var öfvertygad at ”Tålten vora' vål omlagde och all annan tilfyn god. - Jag befökte alla Marquetenterier , i tanka at nås gon fkadelig föda: vore ordfaken, men det var blott | Brånvin fom felades. Håndelfen ”anmåltes hos Ståthållaren, fom genaft drog förforg at ifrån Lager-Källrarne til dageligt behof -et tllråckeligt -qvantum blef -utfördt; hvarefter. fjukdomen genaft afftadnade. Jag vet ej hvad vanan kan göra dåven generas "tion tilkommer, fom icke fådt fmaka: Bråns vin, men nu gör vanan denna varan, i fin flörfta måttelighet brukad, både: nyttig och fund. Oaktadt Uplands; Regemente var qvar in i O&ober ; då et dageligt rågn befvårade; hördes likvål intet nägot ovanligt fjakt ibland Manfkapet, då jag år öfvertygad at en trea djedel varit fångliggande; om det varit Dals karlar. Utom den nåmnde fom dog i Pletus refie, afled ånnu en annan, fom i många är haft fel på Lefvetn efter en tre-årig Qvara tan. En drunknade vid det han lågade fig och en blef ganfka haftigt död på arbetets Denne fift omtalte låt jag Obducera : Hån« VII. B. N:o i4. 2 SN del A 210 tistå dellen år i korthet denna: Soldaten, fom hade 4 och en half mil til fit hem , var nåftan alla Lördags-aftnar utaf 'Officeren hem-per- mitterad,, med vilkor at infinna fig Måndags morgonen på fit arbete. - Denna håftiga och mödofamma gång kunde ej vål bekomma i långden. Nu var han, fålfom några gångor förut , nyfs återkommen. Han hade under vågen icke tiltrodt fig dricka, utan i defs frålle tagit fig då och då en liten fup: Den Soldaten, fom til en del varit honom följak- tig på vågen, beråttade at han icke hade fvettats, men blott klagat öfver hetta; han - hade gått kela natten och framkommen ftraxt efter klockan 6 om morgonen började han fit arbete med de andra. Vid klockan 11 hör- des han klaga öfver matthet med f[fvimnins gar och dog vid kl. 5 eller 6 eft. m. Vid Obduéion funnos Penis och Tefliculi farkt gangrenerade och hela Båckenets beklådning innan och utan i famma tilftånd. = Inålfvorna voro hår och dår inflammerade. Den ena Teficulen : var af ordentelig forlek, men den andra var altför liten och fyntes torr och hopdragen. Gallblåfan var aldeles tom. En annan ftor och ftark Soldat klagade beftåndigt öfver vårk i magen och alla lems mar. Jag gaf honom Tinäara Colocynthidis ånda til 100 droppar flere gånger om dyg- net. Efter några dagar afgingo en otrolig mångd Imå Afcarides och några flora Lum- | bri- XR I ot X 2 briet. Han blef bra en tid, men kom åter igen och klagade öfver vårk, fom nu mål plågade Höften och Låret. - Soim: Sjukhufét icke var annat ån provifionelt ,; lågade jag at Soldaten blef hemförlofvad och gaf honom en tilråckelig dofis af nåmntde Dtoppar. Han har nu i Vinter råkat mig och beråttat fig blifvit aldeles brå, famt begårt Kjelp för 2:ne fina Röte-Bönder, fom han fade plågades af lika fjukdom, jag år öfvertygad at åfven de fkola finna fig vål af detta Medicament. Det år. f. d. Lif- Medicus, nu varande Bergs-Rådet Fr. DALBeRG, fom i vår feds nare Pharmacopee fimpliferat H.r FABERS (a) Tindura Colocynthidis och med få mycken framgång börjat göra defs, bruk allmånnare. De Tyfka Skrifftållare (b) berömma mycket Hr. DarBERG, och jag vil tro ät icke mitt bifall fkall kunna anfes för pårtilkt, då jag denna uptåckt til lika beröm förklarar, ät ins tet medel tycks mig båttre förtjena at nyttjas i Gickt-plågor , Hyflerifka kråmpor, låmnin- gar efter Venerilfka fjukdomar fåfom Torrs« vårk &c. Et eller annat exempel anföreg af våra Pradtici, dår Tin& Colocynoth. gjordt | 08 hos (a) FABER des Maladies Veneriennes. Vv | (b) Hr. JoH, Fred. OMELIN.s fon förbättradt LÖfekes Materia Medica. Hr. MNootnaGeri , Mbrzoer. Deffe godkånna ock med mycket beröm Hr. Aff, OprsL årfarenhet med Ledurs Paluftre, 212 RS CK hos fvagare perfoner ledfamma fpånningar. Jag vil ock nåmna en håndelfe , där defs vår- kan var ofullkomlig , få framt icke mina för- fök varit det. Fru D- R-, Franfyfka til hårkomft, har i flera år varit befvårad af Hvita Fluffen , Hyfterifkaå anfall, Gylenåder , Obfiruttion med flera lika plågor, och dårföre nyttjat Spa-Vatten med dylike medel. För ' Jeden April månad började nåftan alla deffa kråmpor på en gång, hvarvid fårdeles Ob- flrution med en beftåndig vårk öfver ma- gen och fpånningar af en fur de Colique befvåra= de. Lif-Medicus FrRörinG, fom tillika med. mig fåg den fjuka, hade ordinerat et Dige- ftive-Pulfver, föm lindrade Coliquen och fkaf- fade öpning. Fråga var om Blodiglar fom fkulle appliceras in ano, dem jag icke för min del fann tjenlige. De gjorde ej heller fårdeles nytta, utan mattade mer. Hr. Frö- LING blef hindrad at få ofta fom, behöfdes fe den fjuka, då jag enfam fullfölgde at gif- va råd. Jag förefkref Ele&. e Senna med li- tet Tinä. Jalapp. En myckenhet fltinkande och hårda excrementer affördes och Coliquen började vara ganfka drågelig. Jag föreflog nu Tin. Colocyntb. til. 15 "droppar 3 eller 4 gånger om dagen, fom i början fyntes göra ganfka god vårkan. Jag låt Imåningom öka' ifrån 15 til 30 droppar at taga på lika fått, men hårefter fölade brånad och oro i underlifvet och hela kroppen. Man gick til. . bas & I oo ( RR 213 baka i dofis och den fjuka tog blott 15 drop- par, men åfven nu voro famma fymptomers. Lavements gjorde intet tilfylleft at lindra Co- liquen, ty Ööpning felades ej egenteligens Hufvud-plågan beftod i Colique-fpånningarne, fom för ingen ting ville gifva vika. Patien- ten hade förlorat all matluft, natt-ron var förs fvunnen, hyn var gulblek och krafterna al- deles medtagne. Jag begårte Hr. Archiatern och Riddaren BåcKs Confultation, fom ef- ter inhåmtad underråttelfe om fjukdomen, tilllyrkte Ele&. e Senn. med Flor. Sulph - E-= bura den fjuka håraf fick tilråckeliga Öpnins= gar, fölgde- likvål ingen fårdeles båttring i Coliquen , oaktadt Opium togs tillika, ånda til 20 droppar. Bader blefvo dårföre ordi- nerade jämte Ele&: e Senn. wed FI. Sulpb. författ, på fått fom nyfs fagt år, Nacsite hårda och fammangyttrade excrementer bort- gingo. Den fjuka, fom långtade til Drott- ningholm at få andas en friare luft, blef ock dår dag ifrån dag båttre; hon tog fluteligen : litet kall China-Infafion alla dagar och har fedan mått ovanligt vål. Rofen af nog elak art har jag botat hos tvånne "andra Franfyfkor, hvaraf den ena ung och håftig, fick et få ftarkt utbrott och fvulnad kring hela anfigtet, at hon i flere: dagar 'ej kunde fe. Jag gaf Laxer-medel måt- teligt och andra brakelige faker efter om- Böndigheferna Den fjuka var «aldeles utan O 3 : Fe. 214 ” rot & Feber, rodnaden förbi och fjållnipgen bårs jade fke, då någon tilkommen ropade myc- ket om förfammade Laxer-medel. Man håm- tade en Laxer-potion af Infuf. Senn. Citr. 3 unce, fom jag förut förefkrifvit 'och gaf Patienten mig oåtfpord (fom nu öfvertygad at all fara var förbi på et dygn ej fedt den fjuka). Efter medlet infann fig på ftunden en grufvelig ångflan och oro bos Patienten, med tåta foackningar och gråt famt en or- dentelig Diarrhée och Feber. Jag blef ef- terfkickad, låt applicera flillande Lavements och gaf Hjortkorns-Decod med Syrup. papav. och Tin&, Theb, Svulnaden, fom hbaftigt gådt ur anfigtet, kom tilbaka och den fjuka blef bra, men alt håret föll af. | Grefvinnan - > >» i tredje månaden haf- vande, fjuknade med Diarrhée, ref och kryft- ningar; jag fann genaft at det var en full- komlig Dyfenterie. I flållet för Rhabarber, fom hon årnade på egit bevåg intaga, före. fkref jag Emul, Salin, 1 lib, gjord med 6 Dr. Alk, Vesa. Tart, Detta vårkade goda öpnin- gar och natten var tåmmelig rolig. Jag låt den fjuka taga Jpecacuanb. 1 gr. med litet Såcker "i flera reprifer, hvaraf kråkningar fölade. Flåder-Thé och pulv; Ipecacuanh. Comp. altid med "dubbel port. Opium, togs emot natten. Följande dagen ville Grefvinnan in- tet nyttja efter hon anfåg fig aldeles bra, men emot midnatten fick hon åter fvåra kryft- nlin« / uj R 0 (CC ÅF RS ningar, och blodblandade excrementer. Jag -repeterade Laxer-medel, men tog nu i fål- det GI. Salt 'och låt den fjuka dricka en Ta- marinder-potion.; efter omftåndigheterna gaf jag Tin&. Tbheb. och Tamarinder i några da- gar, tils alla plågor voro förbi, och futeli- gen Emulfio Chinata. På O:de dygnet var Patienten aldeles återflåld til hålfan. Dire&euren vid Trågården och ftora Os. rangeriet H - - Huftru, Moder för 9 Barn, omkring 40 år, af et ganfka håftigt finne, fjuknade i flutet af Augufti uti-en beftåndig Feber utan yra, men med mycken hetta och oro; .matthet, ryckningar i Nerverna, blek urin och fömplåshet jämte hvitaktig men ic-, ke oren tunga eller elak fmak, gåfvo nog- famt tilkånna Febrens befkaffenhet. Jag fö- relkref Mixtura Salina med Tart. en til et gr. på fkålp., lifvet hölts öppet utan at jag laxerade henne, och hon drack fi- tigt Hafre-Såppor med fyrlig faft utfpådde. På 8:de dygnet hade plågorne anfenligen för- - minfkats, men den fjuka ville nådvån digt ta- ga China, hvartil jag nekade. Men antin- gen på egit bevåg eller på någon annan Låka- res bifall, började hon nu taga China-«Pulver. Febren och oron tiltogo, urinen blef mera blek, nåftan vattenaktig; Patienten torr och brånnande i hullet. I detta tiltåndet måfte man afflå från China och förefkrifva en La- xer-dryck af Senna och Tamarinder , fom låt- | 04 ta. | 216 & ) oo (KR tade underlifvet; fedan "togs Mixt. Saltin, med litet Alk. Amoniac. Acet. Nitrofa emel-- Jlanåt, då omfåndigheterna medgåfvo, Lig. CC. och dylike medel i fin ordning, utan at hvarken ofta förändra eller gifva för ymnigt -Medicamenter. > Eif- Medicus "SALOMON- var några gånger med mig. hos denna Frun , fom efter 5 veckors fjukdom bårjade orka: åta li- tet, fof och tycktes repa lig få mycket defs aimattade krafter tillåto. Som et elakt ligg- får i fynnerhet plågade henne, låt jag dår- vid hafva sal aktfamhet. China Emulfion togs pu, urin/var röd och fatte fediment, fåret gaf godt vahr och började vifa tecken til låkning, K. Hofvets flyttning fkedde juft i deffa dagar och jag inflyttade åfven, men å- terkom dock hvar eller hvarannan dag. Til Sycl håde den fjuka redan i. 14 dagar nyt- jat Seltzer-Vatten. — Två dagar efter Hof. vets bortrefa fann jag vid min ankomft den fjuka fittande uppe i en hvilftol; hon talte - med fina Grann-Fruar och var tåmmelig mun- ter, men beklagade fig at hafva något trög flolgång. Jag förelkref Elix. Rh. Dulc, men bad henne dåraf taga allenaft en liten mat. fked och håldre underhjelpa med Lavements. Jag låmnade henne med båfta hopp. Men huru blef jag ej beftört, då jag 2 dagar dår- efter kom tilbaka och fick höra at hon da- en förut haftigt aflidit, Det hade tilgått på (ljande fått; Den fjuka , fom af den förords pas 25 SEK 217 nade Elixiren ej "haft -mer ån en. öpning, ville. följande dagen åter intaga, fom ock fkedde. Hon hade redan figit upp och fatt lig i hvilftolen. och -dåt en af fina Döttrar' bjelpa fig at utkamma håret, då hon af 2:ne intagne matfkedar af nylsnåmnde Elixir bör- jade kånna -vårkan. : Hon håde jredan haft 2:ne obetydelige RN men kånde ånnu kryftningar med matthet och fvimning. Hon fick åter et tunt fedes,: drack litet Vin-foppa och tycktes:repa fig; men nya ref i magen Begynte plåga, den fjuka fick ångeft och en . dåning, hvarifrån bon vål upvaknade, men dog i ögnablicket af en dylik, juft i det hon begårte pottan. Det fynes mig otvifvelaktigt at en bhåf- tig Spasme vållat den batftiga döden. Ord- faken åter til denna Spaftifka rörelfe i Pa=- tientens afmattade tilftånd, var fåkert ingen annan: ån underlifvets retande. . Jag har ic- ke långefedan fedt et hederligt Fruntimmer aflida af famma ordfak , fedan alla goda tec- ken til båttring voro fårhandens Mon Hydrophobien (a) kan härröra af Flundars bett, OR icke dro galne, då den 5 fom ss» ön De AR fom fkrifvit Öfver galna Hundars bett, göra fkilnad emellan Rabies och Hydro- pbobia, MALPIGHI.talar om en Hufttru, fom fick en fullkomlig Hydrophobie, efter at hafva blifvit bi= ten af fin Dotter, under det denne hade et farkt 218 + I oo fom blifvit biten har elaka våtfkor, fkråm- Jflar varit håftig, fåret djupt och kreaturet nycket upretat? Jag tror at man åtminftone icke för driftigt bör fvara nej. Följande håndelfe: bevifar vål intet huf- vudfakeligit, men den har gifvit mig anled- ning at fråga. En Vaktkarl, några och 40 år gammal, af Skörbjugg och elaka Rötfår förut befvårad, blef juft i Hund-dagarna bi- ten af ena Fund fom icke var galen, men fom vid det tilfållet var håftigt upretad. Så- ret var ganfka ftort och något kött bortrif- vit midtpå benpipan. Jag låt tvåtta fåret med Spir. Sal. Amon. Succin. och låt tillika den bitna, fom var mycket fkråmd och fkakade tånderna, taga Aik. Amon. Acet. Dagen dårpå fant jag fåret fvart, tort och hopfallit. - Jag kan icke fåga at jag få mycket i fruk- ; tan anfall af Epilepfies Uti Ephimer, nat. curiof. 1706 förekommer en aldeles "lika håndelfe. KocKLERUS ; GENSELIUS , IMORGAGNI ; MEAD, VAN- DELLI 5 LAPEYRONIE, DE SAUVAGES &C. tala om Hydrophobie efter Hyfterifka kråmpor, efter alt- för frång köld, folhetta, fall, fkråmfel m. fl. tilfållen dår kroppen blifvit haftigt föråndrad och É finnena håftigt uprörda, "I allmänhet låkas de får altför långfamt, fom tilkomma efter Hundars bett, och enligt min tanka- bör man aldrig un- derlåta de förfigtighets-mått, hvilka kunna före- komma en få grufvelig olycka, fom Hydropho- bien år, efter det icke fkadar at göra för myc- ket, men år högt åfyventyrligt at hafva gjordt för litet. ; | or oo ( ÅF 219 tan för Hydrophobie , fom icke: faft mer at förföka Beladonnans vårkan , låt Patienten, fom var hemfk och modfåldt , taga den mins fa doflis håraf.- Han blef genaft fkomöågd och något yr i hufvudet famt tyckte fig flån- digt vara nåra intil at fvettas. På kanterna af fåret, fom i 7 a 8 dagar icke wille fup» purera, lades Spanfkfluge-plåfter, lifvet hölls lagom Öppet och Belladonna gafs ånda til få- ret kom i god fuppuration — Hvad fkola vi fåga om de tvånne hufvud-methoder , fom . föreflås af våra Praälici i denna grufveliga fjukdom, antingen år den ÅAntifpasmodifke(a) eler Spott-Curen at föredraga? Bågge fynas hafva fina fora fkål. Om hufvud -åndamålet år at bortfkaf- fa et fkadeligt” gift och Mercuren bhbaftigt upretar Spottkörtlarna, hvilka låmna våtikor- na (a) Det fynes fom Hr, NuGent , en berömd Engelfk Låkare, år den förfte fom tilftyrkt at förföka Antifpasmodifka medel emot galna Hundars bett. Han brukade Caftor. Campb. Mofch. aff. foetid. &c. Herr, LASSONNE , Tissor, EHRMAN hafva gif= vit Camphert til IQ gr. och FRED, HOFFMAN ånda til 40 i dylika håndelfer. Hr. Portar, fom 1779 utgaf fin Obfervation fur la Rage» förkaftar metbodus Antispasmodica , men han kån« de ej de fednare uptåckter angående Belladonna» Jag måfte dock tiltå, at de flåta fom blifvit botade för Hydrophobie , hafva alla nyttjat Mer- curen åfven fom de flåte af våra Auttorer rea tcommendera den. 220 = 0 C0CK pa et fritt aflopp, få tycks denna utvågen blifva ganika tilförlåtelig, få vida det fkade- liga giftet genaft blandat i deras omlopp, målte lika haftigt vålla denna farliga fjukdom; åter om t. e. Belladonna fåtter kroppen i den ovanligafte törelle, Ökar transpiration och agerar fom et Specificum., hvilket man tror lig hafva utrönt, få tycker jag den af flera ordfaker bör föredragas, aldramåft fom man har tilfålle at: då vånta ganlka mycket af. fårets. goda. fkötfel. At cauterifera fåren bafva de Franfke Låkarne anfedt för nåftan infallibelt; Jag vil icke glömma den utro- pade Meloe Profcarabeus. Om det vore tro-= ligt at medlet år vårkfamt, hvarföre åndrar man intet det Emperifka blandnings-fåttet? Herr BucHortz m. fl. förkafta detta Medis cament och påftå, 'at det bör fåttas i lika rang med de hemligheter, fom koftat flora pengar och blott riktat Charlatanerna. Flera rått fvåra Barna-förlofsningar haf- va förekommit, dem 'jag förråttadt , och fom ingen Barnmorfka i brift af Lån, ånnu år -boende vid On, oaktadt en blifvit anta« gen, har jag undervifat en Vaktmåftares Hu= fru, fom nu bitråder de fattiga. > Venerifk fmitta år öfver alt på Svart- fjdölandet och bland öboarna nårmaft ikring. Når fkall denna Rikets fafeligafte fiende blif- va motad? Det blir en grufvelig fyn för vå- ra efterkommande at råkna fkåckar af krymplin- Bar, | I) ol 221 gar, nåslöfe, rachitifke och få kallade By- tingar. R ; RENT Måtte vi då aldrig uphöra at idkeligen påminna om bot för värt hotade Fådernes« Jand och ' med ytterfta förmåga göra det ” månfkligheten af ofs fordrar. > / Det återflår at Svartfjö Lån och Diftris får et vål inråttadt Lazarett... Jag har ånnu icke ens vågat påminna Ståtkållaren' MUNK om: defs oundvikeliga nådvåndighet, ty det vore at fåra hans ömma tånkefått , innan mö- jeligheten dårtil -medgifver någon flags. ut- våg. Lazarettet i Telje har ”emedlertid emottagit de "fjuka jag dit remitterat; men huru otilråckelig år icke denna inråttning för de Venerifke fjuka af alla grader, fom da- geligen begåra af mig: bot, eller. dem jag fjelf igenom underfökningar uptåcker? Lar : ofs komma Ööfverens : at förbjuda Opii bruk, då frågan år om defs Specifica vårkan i Lues? Jag "har återfådt några fjuka, fom haft et ap- parent utfeende af botade, men hos hvilka fymptomerna fedan med håtftighet utbrutit. Provincial-Chirurgus ABELSoONn , fom med all flit och fkickelighet ånda fedan 1784: bi- trådt mig vid fjukfkötfeln, har utan tvifvek för detta året fårdeles förtjent beröm i de Aere fvåra Chirurgilka förefall vid förolycka- de fkott,, bergfprångningar &c. dår han med all. fårdighet gått de fjuka lyckligt tilhanda. Tvånne Karlar blefvo i år fkickade til Kal. La» 222 = 3 3 CK Lazarettet. Den ena at Opereras för en Hernia incarcerata; den andra hade afflagit fjelfva Lårpipan igenom det han fallit under en timmerftåck , bågge återftåltes: Oleurmm Ri- tin: förföktes hos en Kåck, fom hade en Sfvår Obftru&tion med grufveliga kråkningar.” Efter Bad, Lavements, Laxer-drycker och vanliga medél, fom intet hjelpte , gjorde åns teligen detta en önfkad vårkan. — Jag kun- de vål hafva mycket flera faker at tillågga, men fruktar at redan hafva: varit för vidlåf- tig, hvilket jag låfvar råtta i de beråttelfer, fom jag framdeles får afgitva, om jag kom- mer at med denna Låkare-vård fortfara: HEDIN. Våderleken och gångbara Jfjukdomar i Stockholm, månaderne Odober, Nos vember och Decembér 1786. Oéober : 1. Morg. 2 gr: v. nåftan klart, froft, dim. ma, Bar: 25,33. Midd. 11 gr. v. flrö- moln. i 2. Morg. 7 gr. v. mulet, rågn, B. 25,44s midd. 9 gr. v. mulet, Bar: 25,52. 3 Morg: 5 gr. v. mulet, B. 25,74. midd. 73 gr. v. ftrråmoln, Bär. 25,78. : 4. Morg,. ie De CR > 4. Motg. 5 gr. v: mulet, B. 25,75. midd. Sn AR IO. II 2 gr. v. mulet, fmått rågn e. m. och til natten. | Morg. 4 gr. v. mulet, B. 25,46: midd. 5 gr. v. fmårågn en flund e. m: Morg. $ gr. v. (mårågn, B. a midd. 53 gr. v. fmårågn flundtals, B . 25,36. Morg. 3 gr. v. mulet, B. 25,47. midd. 7 gr. v. rågn (koftals hela dygnet. | Morg. 8 gr. v. mulet, B. 25,43. midd. 9 gr..v. mulet, Bar. 25,50, rågn efter middagen. Morg. 10 gr. v. mulet, B. 25,41. midd. 133 gr. v. flrömoln, Bat. 25343: Morg. 8 gr. v. klart ; dimma, B.. 24,65. midd. 15 gr. v. klart, B. 25,69. ' . Morg. 10 gr. v. dimma, Bar: 25,54. midd. 10 gr. v. dimma, Bi: 25,42, e.: m.. duggrågn. | 2. Morg. 10 gr. v. mulet, B. 25533: midd. 13. 13 gr. v. flråmoln, B. 25,38: Morg.' 10 grad. v. rågnat öfver natten, Bar. 25,22. midd. 113: gt: v. mulet, 25,08, afton Norrfken. IA. Morg. 5 gt. v. klart; Bi 25,15: midd. 19. 16. 5 gr. Vv. Bar. 85,22, rågh. €. m. och afton. Morg. 4 gr. v. klart, B: 25,16. midd. 8 gr. v. klart, Bar. 25,25: Motg. 4 gr. +. mulet, Barom: 254,20: midd: 6 gr: Vv: flröriolny Bår: 25:23. 17. Morg. 224 2 SR ER 17. Morg. 33 gr. v. mulet, B: 25,38. midd. 63: gr. v. flråmoln, Bars 25,50: 48. Morg. 33 gr. v. rågn öfver 'midnatten , Bar. 25,40: midd-63 gr. v. flrömulet, Norrfken om afton. / 19. Morg 13 8. v. mulet, fmå-fod, Bar. ; 25,46. midd. 4 gr. vc flrémoln, Bars Q5jaG (S ; 20. Morg. Th. O. ftråmöln , B. 25,68. midds. 83. gr. Vv. Dåftan; klart, B: 25,7208 >, 1. Morg. 135 gr. v. klart; Bs; 25,62. midd. 6 gr. v. halfemulet, Bar. 29,51, afton rågn; | 22. Morg. 5 gr. v. klarnade, Bar. 25,46. midd. 7 gr. v. Bar. 25,58, klart. 23. Morg. 13 gr. v. froft, klart, B. 25,81, midd. 8 gr. v. flråmoln , Bar. 25,904 aft: Norrfkens RN 24. Morg. 4 gr. v. klart, froft, Bar. 25,91, midd. 10 gr. v. halfklart, Bar. 25,87: 25. Morg. 6 gr. v. klart, B. 25,67. midds. II gr. v. halfklart. . | 26. Morg. I gr. kalt, klart, B. 26,00. midds. 13 gr. v. flråmoln, afton Norrfken. 27. Morg. I gr. k. mulet, fnö. Bar. 25,96: midd. I gr. v. ftrömoln, Bar. 26,04: 28. Morg. Th. 'O. glefa molh, Bar. 25,05s midd. 4 gt. v. Bar. 25,84, rågnflånk mot afton. ; | 29. Morg. 3 gr. v. firåmoln, B; 25,72. midd: S28r Vv. Bs 25,76, duggrågn til afton. 30. Motrgs 00 0 CR p2$ 230. Morg. 2 ar. v. mulet, dimma, B. 25,98. midd. 5 gr. v. flrömoln, Bar. 26,00. 31. Morg. Th. Os klarnade, froft, B: 23,90, midd: 4 gr: Vv. klart, Bar. 243830. November: I. Morg. 21 gt. v. B. 25,83, flråmoln och rågn, midd. 4 gr. v. Rrömoln. B: 25,86. 2. Morg. I gr. v.firömoln, Bi 25,74. midds. 3 gr. v. flrömoln, Bar 24,66. 3. Morg. I gr. v. mulet , B. 25,35, fnå omidda i gr. v. Bar. 24,31: 4» Morg. $ gr. k. klart. Bar. 25,41. midde I gr. k. klart, afton fmå.fnå. 5. Morg. 9 gr. k. klart, B: 25,91; midd, (84 rocks klart ,, Bär 20,064 6. Morg. OQ gr. k. klart, B.: 26j12: Claras fjärden frös til. midd. 4 gr. ks kläårte 7. Morg.” I gr. k. firömoln, Bat. 25,70 midd. 3 gr. v. firåmoln,. Bar. 25, 61. 8. Morg. 2 gr. v. mulet, Bar. 24,36. rmidd, Th. O', fnöflafk, Bar. 249,52: 9. Morg. 8 gr. k. klart, B. 25,64. midds 13 gr. k. halfklart, B. 29,53. : 10. Morg. I gr. k. flråmoln, Bar. 25,36. midd. 2 gr. v. flråmoln, B. 25426. 11. Morg. 7 gr. k. klart, Bar. 29,43. midd. 735 gr k..B. 25,54, flrömoln. | 12: Morg. 11 gr. kalt, klarnade, B. 25,60: midd. 9 gr. kalt, fnögade litet e ms Bar. 25380. . ; VIII B. N:o 15. po. Mor 226 CR 1) 0 CAR 13: Morg;. 123 gr. k, klart, B. 24599: midd. 45 gt: E., klart. 14. Morg. 3 gr. k. ftråmoln, B. 25,81. midd. I gr. k. klart, Bar. 25:74: 15. Midd. 2 gr. k. flråmoln , B. 25,58: Hidd. gr. kö fnågade. 16. Morg. 93 gr. kalt, klarnade, Riddare- fjärden tilfrös, B. 25,44. midd, si gr. k. Bar: 25,51. 17. Morg. 103 gr. k. klart, B. 25,58. midd. 6 gr. k. flrömoln. 18. Morg. 4 gr. k. malet. B. 25,33: midd. 2 gr. kalt, fnågade inpå natten. Bare 2 iv 19. Morg. 4 gr. k. mulet, B. 24,90. midd. 3 gr. k. fmåfnögade hela dagen, Bar. fr 20. Morg» 12 gr. k. lackade dimma, Bar: 25,10. midd. 93 gr. kalt, dimma, Bar. 24,22. 3 21. Morg. 15 gr. kalt, klart, Bar. 25,50. -midd. 9 gr. k. firömoln, "dimma, Bäls: 25,04. 22. Morg. 2 gr. k. mulet, B. 25,76: midd. I gr. k. mulet, Bar. AR 23. Morg. 3 gr. k. mulet, 24 20 midd. TR k. mulet , 26,00. 24, Morg. 5 gr. k. mulet, Bar. 26,08. midd. A gr. k. mulet, B. 26,08." 25. Morg. 4 gr. k. "mulet , B. 26,08. midd. 35 &r. k. fltömoln, Bar. 20,03. | 26. Morg. RN 20 Oo kk KK. 227 26. Morg. si gr. ok. mulet, Barom. 26,05» > omidd. 2 gr. k. Bars 26,0$- 27..Morg. 3 gr. k. firåmoln , Bar. 26,00: midd. Th. O, mulet, B. 24;91- 28. Motg.. I gr. v. gallod, B.: 25,70 midd. I gr. v. mulet, Bar. 25,65. 20. Morg. 1 gr. v. mulet; B. 2y,29. midd. I gr. v. dimma, Bar. 2955$1. 30. Morg. 13-gr. Vv. dimma, fnörågn, Bars 25544. mjdd. 13 gr. v. dimma. & December : I. Morg. Th. O. dimma, B. 25,50. midd.- . Th. &. dimma, B., 25,50. å 12. Morg. Th. O. dimma, B. 25,50. midd. I gt. v. mulet: Rd 3. Morg. 4 gr. v. mulet; B. 25,48. midd. 138: vi mulet, Bar. 29vteg 14. Morg. I grsv. mulet , Bar. 25,11. midd: I gr. v. urvåder, Bar. 25,95. Riddare« fjärden blef Is-fri. ; $. Morg. 3 gr. v. rågn från natten, Bar, 24,69. midd. 3.gr. v. mulet, B. 24,72. 6. Morg. 1 gr. v. duggrågn, från natten, B. 24,71. midd. 2 gr.-v. mulet, - Bar. 24590. ; 2. Morg. 4 gr. v. rågn, Bar. 24,85. midd, 53 gt v. mulet, Bar. 24,90, rågn mot afton. 8. Morg. 4 gr. v. fmårågn, Bs 25,08. midd. Th. O. fnbgade (koftals e. m. B. 25518. . Pg 8 Morg. | TLA 228 + oc 9. Morg. 8 gr. k. klart, B. 25,47. midd. ST eh € klart, BB. 240.021 | 10. Morg. & gr. k. ftrömoln, Bar. . 25,74: midd. 1 gr. k. mulet, Bar. 24,72. 11. Morg. Th. O. mulet, fmåfnö, B. 245,61: midd. 1 gr. v. Bar. "25,61, mulet. 22. Morg. 2 gr. v. fmårågn, Bar. 285,45. . midd. 23 Ar Vv. duggrågn. B. 25,40: 13. Morg. 3 gr. v. mulet med fmårågn, B. 25,01. midd. 23 gr. v. duggrågn hela dagen, Bar. 24,89- : > 14. Morg. 3 gr. v. duggrågn, Bar. 24,87. midd. 23 gr. v. mulet, duggrågn, He fnö, Bar. 24,91: 15. Mocrg. Th. O. mulet; B. 25,10. midd. I gr. k. fnögade, Bar. 25,16. 16: Morg. I gr. kalt, fnögade , Bar. 29,32. mid. 13 gr. k. fnögade', Bar, 2$5,32. 17. Morg. 2 gr. k. mulet, B. 25,41. midds 24 gr. k. fnöglopp. 18. Morg. 53 gr. k. mulet, B. 25,36. midd. 5 gr. k. mulet. Riddarefjården tilfrås ånyo. 19. Morg 8 är. k. ftrömoln, Bar. 25,57: midd. 113 gr. k. ANGE 20. Morg. 7 gr. k. mulet, B. 25,56. midd. 9 grek. B.: 25,46, möler | 21. Morg. 10 gr. k. fnögade, Bar. 25,35. -midd. 11 gr. k. fmålnögade, B. 25,33. 22. Morg. 13 gr. k. mulet, B. 25,46. midd. 103. gr. ke (måfnögade hela dagen, afa ton Norrfken. 23. Morg, YE a + 10 CHE 220 23. "Morg. 161 gr. kalt , half-mulet, B. 25,41: midd. 10 gr. k. 24. Morg. 61 gr. kalt, mulet, Bar, 25,50, midd. 21 gr. k. fnögade. 25. Morg. 535 gr. k. klart, B. 25,64. midd: 33 gr. k, klart. 26. Morg. 8 gr. kalt, mulet; dimma, Bar. "29,71. midd. 31 gr: k. mulet, B. 25,67. 27. Morg. Th. O. fnögade: B. 25,36. midd. Th. O. Bar. 25,30 , mulet. 28. Morg. I gr. k. mulet, Bar. 25,02. midd.' si Brev. mulet ; Bar. 24,84.» | 129. Morg. 3 gr. k. "klart, Bar. 25,22. midd. I gr. k. klart, 25,41: 30. Morg. 2 gr: k. mulet, B. 25552. -midd. I gr..v. dimma, Bar. 5, 56. 81. Morg. I gr. v. klart, B. 25,56. midd. 24 gr. v. klart, Bar. 25564. "Våren började den 25 Martii, Somma- ren den 18 Junii, Höften den 19'Septem- ber och Vinptren den 14 November, Detta Qvartal hårfkade inga Epidemilke fjukdomar. - Catharral-Febrar, Hals-Flufler och Hofta vifte fig fparfamt. Koppor, fom hår och dår infunno fig, blefvo mera all månne mot årets fMut, hvaruti ock några Barn dogo. Aret har fåledes i allmånhet varit hål- fofamt, lika fom det föregående. P3 T0a fo vn IS CR A Topographifk och Chemifk underråttelfe om de på Kongl. Djurgården varande Hålfo - Källor: j 6. I. Kongl. Djurgårds - Brunn, belågen på » NordOftra fidan af Djurgården, emellan Kaknås - Hagen och Waldemars-On , $ mils våg utom Ladugårdslands ”Fulln i Stockholm, bettår af 2:ne Kållor, upkomne fnedt emot hvarandra uti fand- och bergs-backar; den ena ligger några alnar högre ån den andra, hvarföre de ock Ikiljas genom tilnamn af den öfra och nedra; hvilken fednare ålven kallas den gamla. Afftåndet emellan dem bågge år vid pafs 80 alnar. På Norra fidan, några 100:de fleg ifrån den öfra, vidtager en liten ftråcs ka af en kårraktig måffa, hvars dy-vatten om Våren flådar. genom et djupt aflopps-di- ke fom går emellan bågge Kållorna, utan at fmitta någondera, men framåt Sommaren fö- "ga aflopp hafver. Til vid pafs lika afftänd Söder ut, år en djup och bred dild, hvil- ken utgår en hårlig Ång, fom nu förenar Waldemars-On med det fafta Djurgårdslan- det, men för omkring 1o0o:de år fedan åns nu varit åppen båtled , hvaraf nu mera ens daft en gråsvåxt-canal år ö&frig. Ifrån deffe vatten-famlingar , ehuru fmå, upftiger i futet af Julii och början at Augoöfti, fårdeles efter väta Somrar, en flark dimma, fom oc ; al. - & hol R SR a ”afton-promenaderna och difponerår til Höft- - febrar, dem fom emot Solens nedgång våga fig ut. to Den nedre Kållan år vid pafs 3 alnar djäp och haret få ymnigt tillopp, fårdeles i medelmåttigt torra år, at flere 1Io0o:de Per- foner kunna dåraf blifva betjente, utom det at Badhufet dåraf tilråckeligen förfes; den öfre har vid pafs 2 alnars djuplek. Båda Källornas aflopp förenas utanföre nedre Käl- lan i en gemenfam Canal, fom leder vatnet til det ftraxt nedanföre i Södern belågne Bad- hufet; en nyligen gjord inråttning, hvareft, i tvånne fårfkildta rum, Perfoner af bågge könen åga tilfålle at med all beqvåmlighet nyttja få vål kalla, fom ljumma Bad, med eller utan Douche. Sjelfva Abyggnaden be= flår utom nyfsnåmde Bad-inråttning, af 1:0, en Hufvudbygning, fom innebåller några och 30, merendels, enftaka Rum, alla fnyggt ta= petferade. 2:0 , en for Salon ; Hom medelft en betåckt gång, förenas med förenåmnde Byggning, och tjenar både til Kyrka: och fpatfergång för Bruns-gåfterne , fom vid hvar- dera åndan hatva en beqvåm nedergång til hvilkendera Källan de behaga vålja.- Bakom . denna Salon öfver den nedra Källan, år et mindre Rum, fom biifvit inrättat til Billard= Sal. 3:0, en "mindre Byggning af-2:ne Rum, för fattiga af båda könen, famt et Kök til deras behof; utom 3:ne Öfver-rum , inråttade Eid ; til 232 oo CK til Brunis- -gåfters hårbergerande. 4:0', et ryms ligt Kök , med dårtilhörande beqvåmligheter. g:0 en Is-kållare. 6:0, en Byggnad förnåmlis gall inrättad til Vagnshös och Stall för Bruns- gåfter och fråmmande, men fom för nårva- rande tid nyttjas af dem fom arbeta vid ften- brytning och huggning på Kongl: Djurgår- den. 72:0, en Byggnad för Bruns- betjenin« gen , hvareft åfven rum för Gåfer åro tilgån- gelige, Alla deffe Byggnader åro anlagde til behörigt afftånd från hvarandra. Mg Hufvud-Byggnvingen , belågen på åfvere Ra planen af Sandbacken , har et fördelaks | tigt låge. Betåickt på Norra och Öftra fi- dorna af en gles Barr-[kog , fom dock år tilråckelig at afhålla det håftigafte af Nor- danvinden, åger den på Södra fidan en fri ” utfigt åt den fköna Waldemars- -Ön, och på den Våftra åt Djaorgårds. viken, i åndan af hvilken en anfenlig del af Relidencet vifar fig i et behagligt afftånd. > För Bruns-gåfternas nöje och beqvåm- lighet har en framför Våftra åndan af flora Byggningen befintlig ojämn och ftenbunden mark blifvit med betydlig koftnad planerad, och flraxt utmed den Södra gafveln en liten Kryddgård anlagd , nedanföre hvilken en li ten plantering (a) af vilda Caftanier blifvit gjord, ” are ma ma (32) För fokatGA år 1776 af e då varande CET . dénten, nu Affeffor RIBBEN, fom upfatt denna + 0 233 gjord; fom framdeles "låfvar en angenåm fkugga åt dem fom nyttja nedra Kållans vat ten; åfven fom de hvilka nyttja den öfrars, hafva på en behagelig med fkog omgifven Plan , at taga lig rörelfe. Utom en: enkel ftångfel, fom innefluter fift- nåmde Plan; och uteftånger den omkring i fkogen betande Bofkapen, år omkretfen rundt om Brunnen öppen, och låmnar en fri fart för dem , fom til fin förnöjelfe fram och å- ter fara ifrån ftora Campements-platfen, La- dugårdsgårdet kallad, öfver Waldemars-On - och Sådra delen af Djurgården, genom den å ömfe fidor varande tåcka fkogen; för de- ras beqvåmlighet åter fom komma fjöledes öfver - Djurgårds-Viken, år i åndan dåraf, några ftenkaft Våfter om: Brunnen, : en fåker Stenbrygga: anlagd, hvarifrån de genom en löfbevåxt ftenbacke framkomma tik Brunnen. Alla fårfkildta planteringar til. fpatfer- platfer, fom: vid andra Hålfo-Brunnar med få mycken köftnad finnas anlagde, hafva hit- tils varit .mindre nådiga på et ftålle, fom Naturen fjelf få rikeligen förfedt med en vac. ker mark , och en Eöffkog , fom på alla Gdor Jämnar genomgång tilde -.mångfaldiga öfver alt på Djurgården förlagde Luftplatfer; dock torde i framtiden blifva angelågit:at på Nor- SR fr fa Rear se — room . Befkrifning ; gehom Diretteurens vid K. Trågår« den Kariströms koftfrihet, | 234 2 IOC ra fidan, 'nårmaft Brunsetomten, fkaffa et nytt (kygge genom plantering af Tråd, til erfåttning för dem, fom "genom dagelig å- vårkan, fårdeles ftenbrytning efter den nåra ' omkring befintliga koftbara” Graniten , i lena- re åren blifvit gjord. Imedlertid kan den= na Brunn, fådan fom "den år, tåfta med al- Ja i fit flag i behaglighet, och tjenar til ej ringa både nöje och beqvåmlighet för dem, hvilkas antingen fyflor eller ringa förmögens het, ej tillåta refor til långre bort belågne Hålfo-Brunnar. | Förhållande af SRA i RA Kallan med motvårkande (reagerande) medel: (a) Vatnet har finga Jårn-(mak ; men ingen mårkelig '"luckt. - Temperaturen var 453 grad öfver frys-pun&en efter Svenfika Thermomes tern, fom i fria luften "och fkuggan ' vifade 21. ' Stark fkakning upvåckte fina Luft-pår- lor eller blåfor. ” A.) Acidum Vitrioli forte drupit 'uti Vatnet, + upvåckte ingen luckt, men ivål åt(killis ga fmå blåfor. | B) Solutio Turnefolis til blåhet utfpådd rod- nade icke. Fårnbocks-papper nårknadé något, men å Gurk= (2) Förråttat på K. Collegii Medici befallning och upfait af Hr. Hof-Med. Dir Leven, ÄR Io0oC0 RK 235 Gurkmeje= papperet fyntes ingen fårgens förändring) C) Aqua Calcis 20 unce blandat i tiltåpt kåril med 30- unce af Brunsvatnet, grumlades med hvit fållning. D) Acidum Sacchari Magit i vätnet, molnas de vatnet något. . | EE) Alcali Minerale cauflicurm gjorde någon hvit fållning, fom i början ftötte litet på gult. oc F) Tindura Gallarum Spirituofa 6 droppar på 40 unce Vatten, vifade ingen förs ändring, hvarföre $ drachma. tillades, då Vatnet flraxt litet mårknade; et yt- terligare tillag af $ drachma til famma blandning , vårkade en mera fotröd fårg. G) Lixivium Sangvinis "beredd med Kalk, fom ock med flycktigt Lutfalt , åftad- kom icke någon blåhet. | H) Terra ponderofa falita några droppar på 20 unce Vatten, upvåckte rörelfe och hvita flrig med 'mårkelig 'grumling. I) Solutio plumbi Nitrati- vifade lika vårs "kan med den nått föregående.” K) Luna nitrata gaf efter någon tid Vatnet cen hög mörkblå fårg. L) Hydrargyrus nitratus gaf en ljus tållning. 'M) Calx Salita gjorde ingen åndring. N) Solutio alurninis grumlade Vatnet mer och mer 3; fållningen var hvit. | Som 926: > KA No RR Som detta Vatten nu befants mycket uprört och grumligt, (b) icke eller til drick- ning användes, utan allenaft til. Douche och Badning , få aktades icke nådigt at någon fullftåndigare underfökniog anftålla. - Emed- lertid kan med vifshet påftås, at Vatret us tom, ringa Jårnhalt, hyfte en betydelig mångd af Kalk och Gips tillika med Kokfalt; och blir följakteligen i fådant" tilftånd til Bruns- drickning mindre tjenligt. $. 3. Eörbållande af Vatnet i öfrå Kållan med Reagzerande medel. Vatnet år klart, gifver flraxt vid up- håmtningen och under fkakning, fina luftblå- for med någon Hepatilk Juckt. . Smaken år lindrigt Jårnaktig. Thermometern vilade klockan I eftermiddagen 6 grader öfver frys- punéten i Vatnet och 21 dito i Brunshulet. En kanna våger circa 42260 gran. bak A) dh JA, (b) Hvilket hånder efter farkt rågn af omkringlig- ' gande ler-båddning., Denna Kålla har vanligen et ganfka klart och: kalt Vatten och har före 1751, då den öfre Kållan af framl. Kyrkoher- den D:r HALLMAN fört uptåcktes, långe och med mycken förmån blifvit brukad, ibland andra 1747 af då varande Kongl. Högheterne, feder= mera Konung ADOLPH FRIEDRICH ' och Drott= ning LOVISA ULRICA, ; Ä ) oo CR 237 A) Lackmus - Tin&turen ändrades icke. . B) Tindura gallarum fpirituofa gaf Vatnet en på violett ftötande fårg. C) Acidum vitrioli forte upvåckte Små pårs lor, men ingen förändring til luckten. D) Aqua Calcis 20 unce med 30 unce af Surbruns-=Vatnet, gaf en mjölkacktig grumling , fom i början litet gulnade och fluteligen låmnade" en hvitgrå fållning, fom vågde 103 gran. E) Ålkali minerale caufticum 2 unce på $ qvarter Vatten, gjorde en ljus grum« ling. | F) Ariane facchari 10 gran med 1 flop Vats " ten, gaf en hvit grumling och dylik fällning. 6) Acidum nitri forte 2 til 3 droppar: flagit i et qvarter Vatten, betog den Hepatix fke luckten. . H) Lixivium fangvinis vårkade ingen förån« dring: 1) Aer alkalinus eller Alkali volatile caufti« cum i loftform drifvit in. uti Vatnet, gjorde en liten ljus fky eller gleft moln. KB) Terra ponderofa fallta vårkade ingen fyn« bar föråndring. ; L) Plumbum nitratum gjorde vål ingen får. deles grumling; men Vatnet förlorade något af fin klarhet. ; M) Hydrargyrus nitratus få mycket £ unce defillerat Vatten kunde löfa, blandad med 238 Xx ) ol med I ftop af Vatnet, åftadkom en mjölklik Blästning, | N) Cuprum Alkalinum äeratum gaf intet flag. O) Alkali Vegetabile fixum 2 unce uplöft i deftillerat Vatten och ;blandat med I fiop af. Vatnet, åftadkom en black fårg med någon orumling och grågul fålls ning, fom vågde knapt 33 gran, fråhte med Syror, och förrädde Kalk'eller Kri- 'ta med jåru: P) Calx falita vårkade ingen åndring, åt- minftone icke på några timmar. 0) Solutio aluminis Spree genaft en hvit grumling. Öfra Kållans Vatten inkokat til hålf- ten, gjorde: a) Tinåura violarum matt och litet flö- tande på grönt. b) åndrades icke af Acidum Wotlig c) grumlades af Terra ponderofa falita. d) bief oklart med plumbum nitratum. e) fick opal fårg med argentum nitra= tum och gaf hvitgult precipitat. £) utmårkte icke något Jårn med tin«= dura gallarum. ; | 6. 4 | Fråmmande beflåndsdelar i öfra Kållans Vat= ten , erhållne genom inkokning. 25 kannor af öfra Kållans Vatten, ut dunflades i flutne glas-kåril til fullkomlig torr- het. : ARN het. Torra låmningen vågde 11 fcrupel, fom ;fedan underföktes på fått och vis, fom tilförene i beråttelfen om "Sabbatsbergs Vat-' net och defs 5:te"$. (c) omförmålt år. Så- Jledes gaf utdraget med Spiritau WVipi:re&ifi= catislimi alkali vegetabile talitum I fcruppel, blandat med litet Calx Salita och extradtivt åmne, Uplösningen med kalt deftillerat Vat= ten låmnade Alkali minerale fmittat af Kok- falt och extra&tivt åmne ; det undfångne Lut- faltet fordrade - til fin. måttning 15 gran af flark Vitriol-fyra, hvaraf, enligt Fr. KIRVANS förlåk, flutas til dubbelt få mycket Lutfalt eller 30 gran, hvilka förenade med Kritfyra och i natorligt tilfltånd, böra beråknas til 54 ” gran. Kokande Vatten utdrog ungefår 20 gran Gips. Af. uplösningen gjord med des«= - flillerad. Vin-Åtticka, fedan den blifvit fåld med Lutfalt, århölts 7$ gran Krita. Som tvift upkommit emellan Chemifterz ne, rörande råtta proportion af Jårnet til det tingerande åmnet uti berliner-blått; ehuruvål Herr WkrstRUMB fåger fig nyligen funnit, at berliner-blått innehåller. Järn til hålften af fin tyngd, (d) få har jag fökt Vatnets Jårnhalt på et enfaldigt fått. "Jag vågde låmningens hvarå Åttickan icke mera vårkade och på= flog (0 Se B57 po 70. S (d) Chemitche Annalen von L. CRELL 1785 , B. I St 2 Pe 155 FE eg flog Saltfyra; hvad fedan Saltfyran låmnade, vågdes fluteligen , och fom utur Saltfyran als lenaft berliner-blått nedföll, få utmårkte ikil- naden emellan båda vågningarre Jårnets tyngd. Således erhölts 22 til 23 gran Jårn af 29 kannor Vatten. Når man förut har Skål at förmoda at et Jårnhaltigt Vatten tillika hy« fer Lutfalt, fom vid flutet af inkokningen angriper Järnet, kan följande method nyttjas: Man fkaffar fig en Blodlut, hvars Jårn« fmitta i anfeende til quantiteten förft unders« fökes , hvaraf fedan få mycket flås i en gif ven mångd Vatten, at man fåkert vet, det mera Blodlut tilkommit, ån til Järnets fålls ning utur Vatnet Skulle behöfvas; och omfia der tilflås något Saltfyra för at åfven decom- ponera Blodiuten, hvarpå blandningen fåttes et par dagar i lindrig digeftions-vårma: Når man nu vet någorledes buru mycket Järn Blodluten håller, få blir öfverfkottet på Vat- nets råkning. Detta fått at utforfka Järnet blir både låttaft och fåkraft, få fnart man fått Herr WesTtRUMBS upgift af flere bekräftad. ; Det fom futeligen af Kokfalt-fyran låm= aades olöft, underföktes för Blåsrör med nå- gon tilfats af Lutfalt, då et glasaktigt mafs- ämne upkom. . . Kritfyran har blifvit uphåmtad och fam« lad &fver deftillerat Vatten; och når til den erhållne mångden dåraf åfven den blifvit til- SS lagd, ÄR) oc RK 241 lagd, fom deftillerade Vatnet under framfårs den kunnat infopa, famt jåmnförelfe gjord med fållningen af Kålles och Kalk-vatnet fammanblandade , m. mi, blifva 24 subie wum. Kritfyra beråknade på en kanna Vat= - ten, (a) hvilka til en del bhåftar vid Järnet och Lutfaltet och til en aånnän finnes fri uti Vatnet;. Hepatifka Luften år i ganfka liten mångd, och af få flycktig fammanfåttning , at han flraxt vid Vatoets uphåmtning förfvinners $. 5 I anledning af föregående underfökning blir halten på en kanna af öfra Käållans Vatten: Mineralifkt Lutfalt med Kritfyta' = 3 3gn Vegetabilifkt Kokfalt fmittat med Kalk-falt > o - & Jårn i förening Med Kritfyra högt — Ii. 4 ö Kalk med Kritlyta eller Krita a a 360 = Gips - ö 2 = så ä FT | Kifel-jord oa - så SR a &R Extra&ivt åmne ungefår NRA äg VIL. B. N:o 16. Q Ea säkodÅ NVS Ån, Få Kal da Pla WEI NERE Ca) En ganika fördelaktig egenfkap , fom fåtter dens na Kålla öfver många , om icke de fåfte Svena fke Mineral=Vättén och år ördfaken til de mår ga hårliga Curer dårmegd blifvit vtvårkades År 242 I ol KK Emedan en kanna af Vatnet våger 42260 och en kanna deftillerat Vatten 42250, hvars oravitas Specifica antages til 1,000, få blir fjerde proportionalen eller : gravitas fpecifica af Djurgårds-vatnet i det nårmafte: 1,00022. En Ele&rifk Död: (+) Don. G. M. BaArTHou, en Pråft, refte från Monte Volere i Florens, dår han bod- de, til marknaden i Filetto. Sedan -han he= Ja dågen varit i ftark rörelfe, gick han om afton til Fenile, dår hans Svåger bodde, och förfogade fig flraxt i en för honom tilredd Kammare , och lade en Nåsduk emellan krop- pen och fkjortan öfver fkullerbladen. Efter några minuter, fom han var enfam, hördes i Kammaren et fynnerligt buller och et flarkt rop. Folket fkyndade: lig in och funno BAR- THoLI liggande på golfvet utflråckt , omgifven af en låga, fom vid folkets ankomft vek un- dan dem och ånteligen förfvan. Man lade honom ftraxt i fången och gjorde honom all möjelig hjelp. Följande morgon blef en | Chir- 1767 nyttjades denna Hålfo-Brunn. af då varande Kron-Prinfeftan , nu Hennes Kongl. Maj:t Drott= ningen. (") Infåndt från Super-Int, D. SCHINMEYER i Lybeck til Hr. Prof; WiLKE, NEN 0 IRA Chirargus kallad, fom vid underfökningen fant at-på hela högra armen var huden fkild » från köttet och hångde lösy; åfvenfå emellan fkaldrorne och öfver låndernes deffe löfa huds flycken borttogos; i högra armen, dår Gans gren vie lig, gjordes ttarka incilioner , men Kallbranden hade följande dagen ökat fig; tredje dagen voro ock de öfrige fkadade ftållen. Gangrenerade. Patienten klagade öfs ver en brånnande torft och hade de hifkes ligafte ryckningar , med en flinkande flolgång och flåndig kråkning , jämn feber och fmår yrade, . På A4:de dagen dog hån, fedan en kånflolös fömn i 2 timmar . föregådt. : Vid mit: då gjorda fifta belök gaf Patienten från fig en odrågelig flank; Mafkar krupo utur de Gangrenerade fåren och naglarne fölle af fingren, | . På tilfrågan i fjukdomeéens början buru denna håndelfen timat, fvårade Patienten? han hade kåndt et Aag; fom af en klubbay på högra armen och ftraxt fedt en: eldgnifta > hånga från fkjortan, fom. i: et ågoablick för- - wandlades til. alka ; utan. at Skada fkjortårmen långre ned 3 Nåsduken ; fom han nyfs-lagdt emellan fkuldrorne; var: ofkadd, likafå tin der-byxorne, nen Möffan på hufvudet var förtård , utan at et endå: hår: blifvit brånt, ehuru alla öfriga åkommor liknade en flark förbrånning. Luften var: filla och himmelen klar, då olyckan hånde; :hvarken: brånt eller MN | Q2 rök 244 xo Ck rök lucktade i Rummet, eller fyntes minfta tecken til eld; men Lampan fom var "full af Olja, fants uttorkad och veken förvand- lad til afka. Man vet fåledes ingen fanno« lik ordfak at upgifva til denna olyckliga hån- delfes Torde hånda at en blixt kan ibland uptåndas innom ofs fjelfva och förftåra ofs, fåfom det hånde 1731 i Verona med Gref- vinnan BANnpI, en Fru om 62 år, fom i fin Sångkammare omkom utan minfta buller, under en klar natt; hon fants om 'morgo- nen 2 alnar från fången förvandlad til afka, utom kntvoribdlen. litet af fingrarna och be- nen från knån, hvarpå ftrumporne futo qvare obrånde3 (denna mårkvårdiga håndelfe år af Marquis Scip. MaArrfer omftåndeligen befkrif- ven och af mig, på Svenfka öfverfatt, införd 1762 i en Svenfk Tidving; den torde frams deles få rum i denna Skrift. " J. L. O.) Ar 1613 d. 26 Junii blef Jos. Hitscer i Greffkapet Southamton i England dödad af åfkan; han brann 3 dygn utan låga med rök och förvandlades futeligen i aflka. Huru mycket brånbart hafver icke Måns. nHifkor kroppen och hvad kan icke et hett Climat , Sulphurifk jordmån och ftark kropps- rörelfe utråtta? Vi kånne Eleårilke Filkar, Raja Torpedo och Gymnotus Eletricus; en dylik af fågtet Siluris, fkall finnas i Afri- canlka flrömmar , enligt Hrr. ADANSON, FOR- SKÅL och BROVSERINIEN, hvilken fifta Skrifvit > dår- krle CM > 045 "dårom i Mer. de PAc. R. des Sciences 1782 ; den fom rör honom kånner en dom- ning i armen. Xaverii Wulfen Defcriptiones quorundam Capenfium Infe&orum. Erlange fumiu Wolf gangi Waltheri. 1786. in 4:to regali, p. 40. » Tab. 11. Koftar i Sveperi Boklåda 1 Riks« daler 4 (kill. Förtalet uptager 8 fidor, år daterat den 14 Febr. 1784 i Clagenfurt, dår Författaren lårer vara viftandes, och omröås- res dåruti en Författarens år 1781 til Hola. land gjord rela, med hvad han dår af Ör- ter och Infe&er famlat och fedt, famt at Fru BURMAN, född på Cap, vid Författarens af- refa från Amfterdam, fkånkt honom en Lå- da med Capfka Infe&er uti , hvilka dock förs te delen förderfvades under "Författarens hem." > refa, och ånteligen berättas, at de få öfver- blefne uphåltes -i Syftematilk ordning , de nyare namngiåfvos, en del afritades och alle belkrefvos vidlyftigt, faft ej efter Konftens reglor , dock accurat. ; Utur Förtalet håmtas juft för Flora Bel- gica, LInNnér Amon. Acad. Tom. 6 p. 44s 62, följande recruter: Alopecurus agreftis. Siuon Sifarum. Erica Tetralix. Q3 Eue 346 I 6 CF » 'Euphorbia Efaäla, ra "be oe je ”Canelcens. Cochlearia Coronopus. Spartium -purgans. Det Auåor, fom endaft rådfört de ål- dre framl. Arch, LInnés Skrifter; ånnu kal. lar Genifia, med nog ten anmärkning at hon bordt höra hit. | 7) > Sehecjo fylvaticus. Cineraria maritima, Anthemis nobilis. Salix. Fufca, De i fjeltve Piecen belkrifne Inflé&er- ne, åro nedanåmde: SÅ ördrälega R hinoceros , LINNE! & FABRITIIL 2. » > Cäpenfis, LINN. Cetonia capens- | lis, FAER. AN 3, - » fafcicularis, LInNn. =» = fafcict- läris, FABR, 4. = » Jongipes, LINN, Melolontha Cri- ) ; nita, FABR, . Fe. - = falcatus , nys Es 6. Chryfömela inda, LiINN,. 77, Curculio afer, Curculio obefas, FARR, . 8: Cerambyx afticanus, Lamie &thiopis, F ABR: Var, 9. Melot capenfis , LINN. Mylabris capenifis 5, FAER, 10. =» » Cichorii LINN, jaa Cichorei , FABR: | II. Mes a GE 247. 11. Meloé algiricus, LInn. Mylabris algi- rica, FABRs. h 12. = . 4. guttatus, ny. 13- Tenebrio gibbus, Linns: 14. Lampyrisi roftrata, LInN. Pyrochroa ros fAlrata y FABR. GA 19. = =» reticulata. = = » probos fcidea, FABR. - 16: Cicindela 'capenlis , LInnér & FANA. 17. Bupreftis Fafcicularis , item. 18. Carabus to guttatus, item. 19. FNs Papus, LInn. Locufta Papa, FABR. 20. = - morbillofus, LInn. & FABR. 81. >: + flavus, item. 22. =» = obfcutus, item. 23 (pinulofus , LINN. Locufta fpinu- ; lofa, FABR. 24. Cicada ftridula Linn. Tettigonia ftridu- la, FABR. 2$. Cimex valgus, LInn. & FABR: 26: » = pralinus, item. 27. Papilio Achilles ; item. 28. » - Demoleus, LInn. & FABR. 209. - = Horta, item. | 30. - «. Clytus, item: 31. » » Hyperbius, item. 32, - '=« Metis, item. 33. Sphinx capenfis ; LINnnér. 34. = =» Celeria, LINn. & Finx. 35. Phalena Paphia, Linn. Bombyx: Paphia, . FABR:» Q 4 "150, Phas ' 248 Xx Jo C(KR. 36. Phalena capenflis, LInn. Bombyx eas ; penlis FABR, 37, =» » decora, LINN. « = =» decora FABR., 38. Sphex capenfis, LInn. & FARR. 39, Apis violacea, item. 40. =» - Caffra, LINN. 41. Scorpis afer, LInn. & FABR. Författaren har ej kått Herr Profeffor FApBRITIL nyare uptåckter och fkrilter i Ens tomologien, hvarföre man nådgas sker »defs anföranden dårmed. På förra Tabellen finnes vålafritade och vackert illuminerade : Fig. I. a. b. Scarabåus falcicularis. 2. ab = =» » Capenfis. 3. a. b.) 4. a. b.) Meloö Cichorii. EE 4. a. b. » - = capenfis. Ze a bem v + 4. guttatus. 8. ac bes - » algiricus. ; 0. Lampyris roftrata. 10. Cicindela capenfis, II. a. b, Curculio afer. "12, a, b. Bupreftis falcicularis. 13. Carabus 10. guttatus. 14. Cérambyx africanus. Och på den fednare, Tabellen : Fig. 15. Phalena decora. ; ög q 7 3 ERE X& I eo CC RÅ 249 Fig, 16. a. b. Tenebrio gibbus, med tös da rånder utåt bukfköldarna ; fom i befkrifningen ej områras, utan tvårtom fåges ban dår at vara fvart öfver alt, » 17. Scarabeus falcatus. 18, - = «» Rhinoceros: 19. = = + Jongipes. 20. Cimezx valgus. 21: Scorpio afer. | S$kåreda den 20 Febr. 1787. Sven InG. LJUNGH. (a) Nionde Bandet af Medical Commentaries for the year 17.83, 4:0 516 p. Innehåller: 1:0, underråttelle om nyttan af Qvickfilfver och Opium emot Inflämma- tion i Lefren, af R.: HAMILTON; han har förfökt det i anledning af denne methodens lyckliga framgång i Oft-Indien ; och har flu- teligen funnit följande fått ganfka förmon- Q 5 ligt: m— Nn —- - mm (a) Krono-Befallningsman , fom berömligen vifat fin » patriotifme vid hårjande Farfoter och dårföre > förtjent K: Collegil Medici fkrifteliga tackfå- gelfe. Han vifar fig genom denna, til mig in= fånde, vackra recenfion, vara en vitter ålfkare af Natural=Hiftorien. ; J, L: OÖDHELIUS: 8 0 (ONE ligt: efter em tilråckelig -åderlåtning och et Jindrigt afförande medel, gifves Patienten ef- ter -omflåndigheterne hvar 6:te, 8:de eller I2:te timma en Bolus, af I til $ gr. Calo- mel och £ til I gr. Opium; dårvid måfte "drickas mycket ljumma Gryn-fåppor: Efter 3 eller 4 fådane dolfes och vid pals 24 tim- mar, år redan fjukdomen bruten och efter andra 24 timmar år den merendels öfver, Sker icke få, .måfte. ådren åter öpnas och förenåmde medel gifvas ånnu oftare , få lån- ge tils fjukdomen genom [vett eller öppet lif, eller bågge tillika, eller genom fpottning, brytes och går bort: Detta fker få mycket: fåkrare ju tidigare af fjukdomen deffe me- del brukas. Ibland får imän åfven nyttja Cam- pher och ”Tart. Antimonialis, når huden år mycket torr. Denna methode grundar fig på en 18-årig årfarenhet. 2:0, D:r ApvairR i Bath beråttar hvarjes handa goda Curer han lårt i Weft-Indien; Infofom Spir. på Sem. Sinapis år ganfka godt för .fvag mage; Chroni(k Rbevmatifme och Gickt, och befynnerligen mot Sauvages A= nafarca Americana, Canelo Alba år fynner- ligen nyttig at blanda til Cort. peruvianus. AZun har varit god emot Rödfot; blandad/ med Sperma Ceti, Gummi Arab. eller O- pium. 'Lapis Calamineris från $ til 20 gr. har gjordt nytta i Diarrhoga Cacheåica; åf- venledes Cliftirer med 20 dr. Op. Acetum Satur- | Ka . ; ni, RR AN JRR 251 ni, Deco& af Tjära och Campher-fpiritus. Et nytt ganfka godt medel mot Malkar år i Weft-Indien nyligen funnit, /uti 'Anthelmia Bermudenlis, af hvilken ört ban trör at Se- men /Santonici fås: Vitriolum Caeruloeum har han uplöft i Vattten och funnit kraftig mot: gamla Sår och hvita Fluffen. Hvit Ar fenic in= och utvårtes brukt ; hjelpte et gam- malt envift Råforms-utflag. 6:0, D:r CUR> LIN på Jamaica beråttar huru Intermittente Febrar dår icke kunna botas med Cott. pe- ruv, om icke förat genom åderlåtning i och afförande febrarnes rigidité 'blilvit min- fkad. 7:0, D:r CAmPBeur beråttar fig hafva botat Hydrocephalus en gång med Qvickfif- ver, och en annan gång med äderlätsingar och kylande afföringar. 17:0, D:r KNox be- råttar om en Man, fom genom FEleåricite- ten blef botad för grå Starren på. bågge Ö- gonen, 21:;0, Chirurgus Jones beråttar om. "en lycklig Amputation efrer. BROMFIELDS fått, (Se B:7.p. 394) fom utan minfta fapputation kelade på 19:de dagen; tre månader efteråt lyckades det på famma fått at på: 14:de das gen kunna flåppa en "Amputerad botad ur Hofpitalet. — Ödlors vårkan mot 'Kråftan, Venerifka anfall och elaka envifa utflag i hus den, beftyrkes, (Gött. anz. 1786 N. 288.) ' a rr Dos 252 & ) oo CK Do&or CHAMBERLANI otgaf i London 1785 en Afhandling 'om kraften af Dolichos pruriens. L. och Geoffrea Inermis emot Ma- fkar; det han lårt af Negrerne i Weft-Indienr och med framgång förfökt på Jamaicas : (Ibidem N:o 194.) | Uti December 1786 födde en Huftru i Dresdén et milfsfofter, beftående af 2 fam- manvåxte Gåffar, de dår hade en gemenfam kropp och et hufvud på vanligt fålle, men et. annat ner vid ryggraden; det ena hade en köttvåxt i nacken, fom liknade en Hår- Pung, och den andra en fådan liknande en kula; invårtes fants 2 Magar, 2 Hjertan, 2 Tungor och 2 Partes Genitales, då det dp: nades på Theatrum Anatomicum, ; At Hydrophobie och Rabies kan up- komma af fkråmfel, fynes följande håndelfe - gifva tilkånna: En Man i Yorkfhire i Eng- land red på et Stod fom var löpikt; en: Hingtt, fom gick på bete, feck luckt af hen- ne” och förföljde henne i fullt galopp, utan at Ryttaren feck tid at komma undan, utan Hingften fattade honom med framfötterna om lifvet och med tånderne höll fig faft i hans rygg famt ref et flycke ur klåderne och > gjor 000 CR 253 gjorde Ryttaren et får fom var 6 tum långt och bredt; en fkickelig Chirurg låkte fka- dan 5; men oförtånkt började hvarjebanda fös rebud vifa fig til Hydrophobie, fom ock Pa- tienten fjelf. befarade; man låt honom fe Hingften fom var hel fpak och tamd fom et Lam; men han blef alt mer melaneholifk och Flydrophobien blef påtagelig, puls och gom fvålde ock Patienten let illa i fin åns geft, fom en vrenfkande Håft. Döden gjor de ånteligen flut på hans elånde. Der gutartige Carbunkel, und deffen Me. dicinifch-Chirurgifche Heilung, von D. FF. H: BucKinG. = Stendal 178653 64 f. 8:0. Denna filllynta och farliga fjukdom bar A. och defs Far haft tilfålle 8 gånger fe och 7 gånger bota. Den börjas med en li- ten rund, råd, hård men platt uphöjning, fom kliar och brånner håftigt, och ftraxt dår- på med en oliderlig fmårta blir brunréåd , u= tan at höja fig, ånteligen afkfårgad och kån= flolös famt med blåfor öfverdragen , fom ut- fipra en mörk fanies, breder fig dårefter ut, ofta til 3 a 4 tums diameter; flraxt från bör= jan har den fjuke håftig feber, ångeft, förhn- fjuka eller fömnlöghet, yrfel, vpkaftning m. m. > a - 22. ' Venerifke = - a . a PE Vattufot - o Wi « 30. Skörbjugg = « a - - 18: Diarrhoe och Dyfenteri - - 20. Allehanda Chronilka fjuk domar, Lam- het ; Hyfteri , Sinnes- -fvaghet , Ma- fkar, Förlorad Matfmåltning , Co- lique och Lelverskårdheter (LIA SENS RO AT | nfp. jan RA MN / a Få x)OCK 259 Tranfp. 423. Bulningar af hvarjehanda flaz - Förkylte och Brånde Sår - » 4 Akommor fom fordrat Chirurgifk O- peration , fåfom Kött-bråk , Led- fvamp, Schirrer, Polyper Infpår- rade; Bråk ; Harmynte och odug- lige Lemmar - RR RN Benbrott och Ledvridning - Ögon-fjukdomar , bland: hvilka 15 O- pererade för Starren a - Elaka Sår på Hufvudet NA Hufvudfkåls-brott .och fvåra Blod-får 206 13: af våldfam medfart - så si / Af deffe åro RT agg MÅ bat Döde 3 Öfverblefne til 1787 SR För|ök med Vattnet ifrån en Kålla, be- lågen tått, vid och Norr ifrån Staden Piteå, "anflåldt uti Hr. Apothekaren FONAS BRODINS nårvaro den 24 Aus gufli 1786. 1) Källan år endaft 6 alnar ifrån Sjöftranden vid en Vik af Norrbotten? Tyckes gif- va 256 ÄR Oo C FK va 20 kannor Vatten i timmen. Platfen år låglåndt ech bar et låge, fom en an» nan Kall-Kålla. Vattensådran har flyt- tat fig långre nedåt flranden emot förr. Botten år med fand blandad blå-lera. 2) Med Alkali Pblogiflicatum til gtt vj fkeds- de någon blånad, år fåledes fattig på Jårn. | | 3) Af gj Acidi Sacchari föllo någre Spiculg eryftalline ned til bottn, fom qvarblefs vo orörlige, fåledes håller'det ingen Kalk. 4) I början upftego vål någre blåddror af ciduam Vitrioli concentratum; men dårs« på fyntes ingen åndring. 5) Af någre gtt. Argentum Nitratum blefvo vål frige opaliformes , fom bevifa Mag- nefia förenad med Luftfyra; hvilken förs ra hårleder fig fåkert af Hafs-vatnet, fom Höft och Vår inunderar ftållet. 6) Sal Microcosmicus föll ned utan åndring,. Straxt dårpå upfteg en fky eller” et grå- hvitt moln af det öfverflådiga Solven« dutn. 7) Med Vitriolum Martis fkedde ingen mår. kelig åndring, håller fåledes föga Järn. $) Et violett precipitat fkedde ftraxt af Tina dura Heliotropii; men tycktes ändå mars quera föga Luftfyra. | 9) Af Tin&ura Gallarum blef menftruum åfs van brun. 10) ora RCKGE 257 10) Strig opaline upkommo frax åf Hydrara gyrus Nitratus , fom: dårpå gingo i gult. Denna Kålla har nu blifvit nyttjad at Ortens Invånare, fedan den Kålla, hvilken Hr. Provincial-Med. Dir J. GRYssenius ups=1 tåckt, och fom flår Ofteråt om Staden och /' hvilken år omtalt uti Affeffot' TUNELDS Geo. graphie öfver Sverige, aldeles uttorkat; men jag öfverlåmnar ödmjukaft til Kgl. Collegium huruvida denna af mig förfökta, kan förtjes ha namn af Hålfo-Brunn "eller ej? | Umeå d. 23 Febr. 1787. NÅzéN. Kongl. Ve. Acad. Nya Handlingar; Må: > naderne Odober, Nov. och Dec. 1786. P., 249. Slutet af Samlingar til Natural-Hi- forien öfver Ön St. Barihelemi i Wefl-1ns dien, af SAM. "FAHLBERG. Hår fortfar A. med upråknande af de förnåmfta Fruckterne på Oen, fåfom Caéus Meloca&us Mammillaris fp. pl. 066. — Ja= lappa, — Ingefåra, — Aloe humilis, — Qvaffia, hvars bark nyttjas i Pulver mot fvag mage och til Deco& fåfom det båfta blods renande.. — Det farliga Trådet Hippomane Manchinella; hvars frukt likna for-åplen, åro förft föte i fmaken , men genaft göra en o- lidelig brånad i hals, fvalg och mage, med KI. B.N:oTg 0 RÖ törft 258 IG CK Ve törft, 'fvullen mage, diarrhee, kråkning, hufvudvårk och feber; får Convullioner til; få år fara. om lifvet. Om faften faller på ' huden, få gör den ftora blåfor, likfom vid ;brånning af eld. De Ville förgifta 'dårmed I fina Pilar. = | | Inge vilda Djur finnas; Får trifvas ej, men vål Getter. Filk fins i öfverflöd, men de flåte åro ofåkre at åta, utom Skylpad- dor, Sjö-åplen, ( Echinus Elculentus) och Hummer. | Giftige Infe&er finnas ej , utom Scorpio Americus L., hvars fling dock ej åro fyn- nerligen farlige. P. 254: Anmärkningar vid de Växter, fom kallas Orchides , af C.P. THUNBERG. Detta flora Genus, fom år få [vårt at reducera til Clafs, Genus och Species, har förmått A. at med fin vanliga flit råtta alle.. handa dårvid infmygde confufioner. = Förft upråknas deras gemenfamme 'kånnetecken, 11 til antalet, och fedan fkiljas de i 3 bhuf- vud-afdelningar I) cornu nullo, 2) cornu antico, 3) cornu poftico. P. 267. Sldgtet Sjöpenna, (Pennatula) af AD. MopeEB: Vv. LInné den åldre flad- gade förft detta för de gamle redan bekante : flågte, under namn af Penatula i Syft. N: ed. X. p. 818. Parras har bibehållit fam- ma . 86 JET GR 259 ma namn, hvilket ock A. gillar. Deffa Mafk. kråk åro troligen fiåndigt fåftade med nedre åndan af Stipes , ibland på ler= och fands= botten af Hafvet, iblånd flockVvis: på Hafs= våxter och Skal-kråk.. Et ben går efter defs långd, fom år hårdt och bråckligt, dock ' mer eller mindre. böjeligt. När fänimen Öp« nas långsefter , utflyter ungelår et uns af en faltaktig våtfka; yttre huden år tjock och låderaktig , den inre tunn, och emellan dem - ligger den förente kroppen af otaliga kråk, fylte med en oråknelig hop fmå gulacktiga ågg. Mun och utgång år i öfre åndan, en och den famme. De finnas icke annorftådes ån i Salt-Hafvet, dår de med fit fken uply- fa Hafs-bottnen och tjena til föda för Hafs- djur. ; De fördelas 1:0 med tjock flam, 2:0 mycket fmal flam; af förra faget befkrifvas hår 7 flycken och af fenare åfven få många: P. 302, Anmår kningar Öfver Herbarier och deras fkadande af Infedler, af P. J. BeR- GIUS,. A. fom år ågare af et det fullftåndiga= fte Herbarium i verlden, har fåledes haft tilfålle at om deras förvar vinna mycken års farenhet 3; han har med gråmelfe blifvit varfe huru de vackrafte Växter ofta blifvit fkada- de af Mal och dåraf nådgats låra kånna e- genteligen 3 Infe&ter, fom utöfva defle våld- R 2 fam- 260 Xx I oo (CCR famheter, neml. Piinus Far, Dermeftes Mol- - His och Thermes Pulfatorius; båfta medlet at fördrifva dem år at flitigt blådra i Herba- rium ; dårnåft et pulver af 2 delar pulvig Se- min. Sabbadille och en del Afa foetida. Kan rummet hållas eldat, få gör det mycket godt. Eljeft bör Herbarium' midt i Vinter- "> kölden rånfas, hvarigenom Infe&erna ftöras och då bort. Rummet bör afdammas flitigt, fönflren öpnas för fria luften och blåft. Uti limmet til Orternas inkliftring bör läggas nä got Mercurius corr. albus. P. 310. Förjök til befkrifning på et nytt Ges nus bland Infe&erne , fom kunde kallas par ropalpus, af C. N HELLENIUS. Detta Skal-kråk har A. fuonit i Finland och icke kunnat bos någon finna defs be- fkrifoing. Dårföre upgifver A. hår denfam- ma. Käånnetecknen blifva: Antenne fetacer , Palpi anteriores profande ferrati: articulo ul- timo truncato, apice excavato. Thorax an- tice convexus caput excipiens, poftice depres- fiulculus maårginatus, angulo utrinque pro- minente fubdentato. Ånnu åro endaft 2 fpe- cies kånde. Detta befynnerliga Infeå& år ock : vålstecknat, och på Tabellen föreftåldt, :' Ut= RR I c CM 261 Utdrag af Pr. Medici i Elfsborgs Lån, -Affeffor HuLTMANS Embets-Beråttelfe för år 1786. Under nåftledne året: har mycket. litet in re Medica förefallit, fom föårtjent at an= mårkas , hvarföre ock nu ingen ting mera år, at anföra, ån hvad hår korteligen följer: Sjukligheter och. hvarjebanda kråmpor hafva vål då och då hela året igenom före- . kommit. | Måfslingen har vål nåftan hela året öf- ver på fina fållen hår i orten grafferat; men den har varit mera lindrig ån fvår, få at få Barn dåraf fatt lifvet til. Når den varit myc- ket inflammatorilk , har åderlåtning altid gjordt båfta nyttan och fkaffat fnarafte hjelpen ; men har den blifvit förfommad , hvilket ock håndt, : få har man icke ftort haft at råkna på Bars nens lif, Jag har vål juft icke haft få mån- ga Måfslings-Patienter om hand, men på dem jag haft har jag altid låtit öpna ådren, når fjukdomen det fordrat, ofta utan affeende på dagar, eller uteftående flåckar, och har det få lyckats , at jag aldrig behöft ångra at det blifvit vårkftåldt. ; - > Venerifka fmittan har nu fom förr vi. fat fig, och man har fvårt före fåga, antin- "gen den år mera i af> ån tiltagande. - Laza- rettet borde vål förnåmligaft afbjelpa denna fmitta, men dyrheten at dår inkomma, gör R 3 ss nu 262. 3) oo ( IR nu flårfta hindret. Vid defs förfta inråttning ochifå långe all ting ficks dår gratis, var det upflöppat med uflingar af alla flag, men nu mera får det ofta flå långe nog åde. Utom fri tilgång til Lazarettet för Venerilka fjuka af alla grader, fer jag altför vål, at denna Smitta hår i Lånet aldrig kan grundeligen ut- rotds. Nyttan af fådan tilgång fkulle Anart blifva mårkelig, och de med fmittan behåf- tade fkulle då frivilligt fåka fig dit, i flållet at de nu med pock och trug fkola ditföras. Pyovincial-Medici i Upfala Lån, Dodtor HaALENI1 Embets-Beråttelfe. Uti hela förledne år bhafver ingen ny e- gentelig Farfot hår i Lånet blifvit från något flålle anmåld , hvarken hos Landshöfdingen eller. mig. Den fvåra hetfiga och åfven nå- got rötaktiga Feber, fom uti November och December månader 1785 få allmänt grafle- rade i Tierps Socken, hvarom jag i. det å- rets Relation inlåmnat min beråttelfe , har åf- ven i detta år dår continuerat, om hvilkens förhållande jag nu fent omfider, efter itere- rad påminnellfe , fådt Hr. Comminiftern SvAN« sTRÖMsS hårhos medföljande underråttelfe, hvilken vid min dårvaro 1785 åtog lig Me- dicamenternas utdelande åt de fjuke, m. ms. efter. min då lämnade Regime. Då | U-. "+ 10 (RR 263 Uti, Wendels Socken har famma Feber, fom 3:ne år de fuite dårflådes förut mer och mindre grafferat, hvarom jag ock i de årens Relationer inlåmnat min beråttelfe , åfven i detta år varit gångfe. Jag har vål hårom ej fådt någon underråttelfe, förrån jag nu vid årets fut fkref til Flr. Do& Armovist och begårte få veta hurudant tilltåndet varit det- ta år ibland Allmogen i Förfamlingen, eme= dan jag af Hr. Apothekaren LoxkK fick veta, at mycket af de vanlige Feber-Medicamen- terne blifvit flere gånger i detta år dårifrån ”uthåmtade: Hårpå fick jag då följande fvar, neml. at Rötfebrar åfven i år fortfarit i Wen-= del; dock fom de måtte tilfrifknat igenom Guds vålfignelfe och de förut ordinerade Me-= dicamenters bruk, har man ej velat vidare dårmed beflvåra, utan til de fjukas behof ut- håmtat Medicamenter ifrån Apotheket. I bör- jan var fjukdomen håftigare, men blef vid flutet af året lindrigare, dock få, at den ic- ke ånnu aldeles afftadnat. In alles åro i år 12 dåraf dåde, måftadels fådane, fom icke heller och ej råtteligen brukat Medicamenter. Kikhofla har förledne. Sommar och åf- ven inpå Höften varit: nog allmån hos Bar- nen hår i Staden, jämvål hos Allmogen hår- omkring ute på Landet, fom jag dock hån- delfevis fådt höra. Den har hos fomlige va- rit nog fvår och långe ihångfen, dock ej dö- dande , dåreft icke vanfkötfeln varit defto R 4 Rör. 208 EET OC förre. "Få bafva Kåremot bos Medici fökt någon hjelp, åtminftone bland låmre folket. » Hos några få, dem”jag haft at fköta, hafva lindriga repeterade Emetica Antimonialia och Laxantia, antingen af Rhabaärber eller Senna och dåremellan Solventia Salina, ibland acu- oo erade med litet Tart. Antimon., efter någon tids nyttjande mycket lindrat kikningarna och . åfven heftan. ” Då Tedan China gjordt mår kelig nytta, dår lågenhet varit at: få nyttja den. Skäållpåck har ej Velat få” an. -LEeETT- soms Cur med Tinaura Cantharidum &c. har jag ej kommit til at förföka, mer ån hos en enda, fedan förut Emet. Laxant. « €& Solventia långe blifvit nyttjade, och fjuk« domens håftighet dårigenom mycket var lin- drad; men fant dåraf ej mera förmån, ån af Chinan allena, 'med hvilken ock fedan” til flut” continuerades , utan tilfats al Tin. Canthar. och Elixir Sudorifer: "Hos fmårre. Barn har 'Jalap, € Mofcho tyckts göra någon god vårkan. | > Uti: Järlåfa Socken var -emot flutet af Sommaren en elak "Feber gångfe, i fynnere - het hos et dår i Socknen boende Flerrfkap, dit jag för famma feber fkull, blef tvånne gånger utkallad. Och hafva på fjelfva Her- - fegården, ifrån futet af Juli til början af Oåober månader , 11 perfoner, dels af Herrs fkapet , delsaftjenhefolket, varit fjuke , dock ingen blifvit död. At denna Feber js | i KL SS | ; i Ls NO (ME ROT aktig ; gåfvo få vål Petechie, dem "alla fju- ka hade, fom ock "deras fvåra lucktande an- dedrågt och utdunftning nogfamt tilkånna. Alla hade en ganfka båftig hufvudvårk , åf- ven en fvår vårk i alla lemmar, i fynnerh. et de förfta 6 a 8 dagarna: Alla yrade något, men fomlige ganfka håftigt. :Obfirudtion vo- 10 alla benågne til, fårat Lavementer och Laxantia måtte efter omflåndigheterna flitigt - nyttjas under hela fjukdomen. ' Efter 11:te "eller 14:de dygnen började de få någon roliga- re fömn och därunder åfven någon fvettning , mer och mindre, hvarefter fjukdomen fmå- ningom aftog. Den Medicin jag håremot brukte var, i förfta början hos några et E- meticum Antimoniale, men hos alla Laxan- tia. Sedermera -bruktes under hela fjukdo- men Mixtura Salina, med eller utan Tart, Antimon. uti refra&a dofi, Cremor Tart., eller Pulv. Nitrof. och copieus diluerande drick , fyrlig gjord med Acido, dels Vege- tabile, dels ock Minerali. Utom defs un- derhölts ftåndigt ren och frifk luft i de fju- kas rum. Under min dårvarelfe fick jag af Pråfterfkapet höra, at åfven några af Alimo= gen dår i Socknen haft en dylik Feber och gått den lyckligt igenom, med: tilhjelp af goda råd och litet Medicameniter, dem de fådt i Pråftgården , utom 2 a 3 fom blifvit döde, hos hvilka dock någon Rödfot fkall före Någit til = = | R $ Fafl< 266 NKJ 4 xX Faftån , utom hvad nu nåmndt år, juft ingen Epidemie varit i detta år gångfe, få har dock hår och dår uti enfkildta hus, få vål hår i Staden fom på Landet, någon e- lak Feber vifat fig, åfven Rödfot, hvarom jag blifvit underråttad af dem, fom ifrån Lan- det varit inne hos mig och begårt hjelp dår- emot, hvilka jag dock ej vidare fådt höra utaf, fedan de en gång fådt några Medica- menter at bruka. Flufs-hofta och Catharr hafva efter vanligheten varit gångfe, få vål förledne Vårtid, fom ock nu i Höft och bör- jan på Vintren , då åfven någon Hals-flufs, faft ej fvår, varit hos några dårmed förbun- den. Håremot bafva dock ganfka få begårt någon hjelp. Hvad Venerilk fjukdom angår, anmäla fig nu fådane altid hos Hr. Profeflor Acke, och blifva af honom uti Lånets Lazarett in- tagne och dår curerade, altefter fom han har lågenhet och lediga rum at dem intaga. Och hafva i förledne år 24 fådane fjuke hår i Lånets Lazarett varit inne och blifvit cu« rerade. - Och ibland deffe hafva de måla varit Qvinfolk och Barn. Uti Calmar Socs ken i fynnerhet fkola ånnu flere fådane fju- ke vara, får hvilka hittils rum ej varje ledi= ge at kunna intaga. Prov. Med. i Weflerbotten D:r NÅzEN. » « - Vid min ankomft til Skellefteå Förfam- ling, RER 267 ling, blef jag af Vice Paftören och Commi- niftern Hr. P. Högström, fom nitålfkar för fine Sockneboers vål, underråttad, det en e- Jak Epidemilk Feber få vål dödat, fom ned- lagdt på fjukfången många perfoner, och det på. fårfkildta fAållen och uti ere Byar, De fom för vånfkap eller flågtfkap fkull fkött de Sjuka under Febern och fedan våndt tilbaka til fine hus, hafva nedfjuknat och [mittat an- dra, bvarigenom farfoten fortfarit och ftad=. nat på flera flållen; åfven hafva hågre per- fonersvid de håraf aflidnas begrafningar, af famma fjukdom blifvit angripne, få at nu fle= re fådt del af: denna elaka art. — Jag fann fåledes rådeligaft, at efter hand och få fort fig göra låt, beföka deffa Byar, fåfom In- "nervik , Yttervik, Hedesbyn, Brånnan, Ståm- ningsgåärd, Ersmark och Kållbomark uti den- na Förfamling, för at göra mig nårmare un- derråttad -om fjukdomen och tillika meddela prefervativer, goda råd och tjenlige Medica- -menter til defs håfvande, då jag fann dem "behåftade med en Hetifig Feber med något röåtaktigt förbunden y hvilken Allmogen kal- lar Brånnljuka. Sjukdomen begyntes ofta med en håf- tig Froffa, hvarpå fölgde hetta; underftun= dom voro de förut något rufkige innan huf- vudvårken med åckel, matleda, magplåga, törft och mattighet lig infunno, fom ftadna- de uti en håftig yrfel, hvilken var nog lång- Vas [4 3 268 +x oo Ck varig och plågfam med de olägenheter af , fömnlöshet, oro och dylikt, fom vanligen hårvid plåga förefalla. Föga eller ingen re. lache mårktes under hela tiden, fom drog ut i Aera veckor, om icke någon hjelp kom emellan, De tyckte fig vara anlatte af fjuk- domen i alla lemmar och gåfvo fjelfve föga befked om. deras tilftånd. Haden var torr, fpånd eller något updrifven med phlogofis faciei,, oren tunga hos formlige och hård pals. De fjuke förmådde ej gå uppe vid fit ' arbete ,' utan nådgades intaga fången famt mådde fåmre emot aftonen och om nåtterna, ån om. dagarna. Jag mårkte, i fynnerhet hos ungt folk, råda prickar tikafom loppbett (petechiz)', på bröftet och armarna, då ock Fehern var håftigare. "Sedan Febern avance= - rat voro” excreta hos en deltrågne, men ftin- kande och mattades de af våder-fpånningar och fvettningar, fom ej håfde fjukdomen, > Detta var nu förhållandet af denna långvaris= ga fjukdom, hvilken hade angripit öfver 80 perfoner , fom nåft Guds hjelp blifvit lindra=: de och til hålfan förhulpne af den Cur-me- thode jag hårtil anvåndt och fom nu kortes ligen fpecificeras. Et Kråk-pulver af rad. Ipecacuanha + Scrupel, flimulerat med Tart. Antimon. gr.3 gals uti fjenligt vehiculo i början af fjukdo- men, med den Cautéle fom årfordras för at rånfa magen ifrån cruditeter, kvilket gjorde | myc- Fd a RR 269 mycken nytta, hållt hufvudvårken, tyngden " uti magen, den elaka fmaken , rutus och Febern gofvo lig med någon lindring. För dem fom förut långe varit obftruerade, gafs en doflis af Sal. Cath. Angl. eller Alk. Mi- neral. Vitriolatum til 13 unce, för at betor- dra en fnar Öpning och en friare circulation i underlifvet. Under den flarka feber-hettan och yrfeln nyttjades Pulv. Nitrofus, åt en del författ' med Alk. Min. Vitriol. då öpning bor- de intenderas eller då crilis fkedde per de- je&tiones alvinas. Åfven lades flåkte Sillar under fötterna och Kålrots-fkifvor omkring - hufvudet, at förtaga, åtminftone förminfka hettan. - ISA Tunna filade Hafre- och Korngryng- fåppor eller Vafsla, anvåndes fom dryck un= der. hela fjukdomen. Et Laxer-medel af rad. Rhei Suec. & Dr. Cryftall. Tartari 3 Scr. och Merc. dulc. 2 gr. til pulv. gafs fomlige hvar- annan afton pro: dofi, fåfom ftårkande och aftörande , hålft Lavements ej voro at tilgå, i fynnerhet om: någon Diarrhée i fjokdomens början fig infannit. Pulv. Jalapp, Compof. 3 dr. pro dofi hvar 3:dje eller 4:de afton. continuerades med under hela fjukdomen, få vida öpning ej blef för tåt, då hårmed uphörde. "Under detta författes drycken med > fyrligt af Åtticka, Acid. Vitr. tenue', och på- mintes at nyttja tjenlig mat, undvikandes få- ledes all bård -fpis, -rökt, hårfkt och är RO Fy 270 SR OCC Frifk luft recommenderades i rummen med de cauteler, low til en ordenotelig regime ås ro nådige. På det doflig af Låkemedlen ej må anfes nog dryg, får jag nu, få vål fom jag förr haft bedren anmårka, at denna Na- tion årfordrar flarkare och förre dofes; ån Allmogen på Södra Orterna. Jag tror fås dant hårröra af detta Nordliga Climatets köld och condenferade luft, hvarigenom Fibre Mulfculares vunnit en mera rigidité, få at Materia. Noxia vid fjukliga tilfållen fåledes årfordrar mera force för at elimineras. — Hårigenom hafva alla kommit fig före , ehu- su Febern varit nog långvarig och/hårjande, Ledcorn och Prov. Medicus i Wexiéö D:r F. F. COLLIANDER. De fjukdomar, fom i Cronobergs Lån förledit år varit gångfe, åro Rö&dfot, Rötfe- ber, Flåckfebrar, Kikhofta och Dragfjuka. På Lånets Lazarett hafva i förledit år de fjukas antal varit 91. Af hvilka frifka åro utgångne «= = ; Förbåttrade «= - - - 2 gr . Obotelige Ä e - - - kö Qvarliggande o > = ev IG Venerifke Patienter - ; « "OZ Om befkaffenheten af et Soldate-Barn, vid namn Jonas Niusson ifrån Odetofta | | Jons "9 oc Mi 271 Jonsgård i Tolgs Socken, fom hållits fåre va- ra Hermaphrodit, och "begårde vederböran- des tiltånd at i Lånets Hofpital blifva ins tagit, har jag til Höglofi. Landshötdinge- mbetet, efter förutgången beli igtning, in- låmnat följande beråttelfe : «= = » Denna ufling, 17 år gammal, hade e- mot fin ålder någorlunda fvarande våxt, famt mera man- ån qvinliga anletsdrag, fom ut- mår et ganfka forgflet och bedröfvat fin= » Cartilago Scutiformis, fom på halfen igår det få kallade Adams åple, var icke få framftående, fom det gemenligen plågar vara hos Mankönet. Af Natvelftrången, fom vid födellen fkall varit fåftad ftraxt åfvanför Symphyfis Offiam pubis , fyntes blott et mår- ke; liknande en cicatrice. -Tått under det- ta tecken til Nafvel förekom en röd, hud- lös, ojämn och högft kånfloöm köttvåxt af. et håns-åggs ftorlek, liknande til utfeenÖt en caro fungofa, fom altifrån födelfen fkall hatva på olika tider, men fårdeles Höft och Vår, gifvit ifrån. fig någon blod, under fås dan fmårta, at ban då nöådgats krypa på hån- der och fötter. - Straxt dårunder var en ans« nan nåftan hjertformig och mindre kånfloöm våxt , beklådd med en hud, fom til fårg lik= nade den på glans penis hos recutitos. Den= na våxt var icke perforerad, utan hade blott en rima, eller råttare fagt en infertio trans- yerfalis, af vid pafe 12 liniers djuphet. På öm: RR IG CK ömfe fidör af flållet dår deffa tvånne våxter fammanftötte, fants en fin öpning, hvarutar ouphörligen droppade en Ikarp, och frinkan- de urin, fom på Scrotam och dåromkring ,- . deponerade et hvitt fediment. Då Sonden i deffa öpningar infördes til något öfver en tums långd, befunnos. de hafva en dire&ion, fom (kulle de fammanföta uti en gemenfam canal til Urin-blåfan. Under den dtiftnåmde våxten hångde et mycket fkrynkligt Scrotum ; fom vid flutet hade en klyfning, liknande. commisfura "tabiorum vulve. Uti detta Scro- to kändes högre up ån vanligt, i flållet för Teficlar, tvånne nåra hvarannan belågne kört- lar, til en Haffelnöts ftorlek. At nogare” granfka befkaffenheten af en få oformelig födelfe-dely tillåt icke den [mår ta, fom denna uflingen vid underfökningen med mycken gråt och jåmmer låt mårka. Då vore dårföre Önfkeligt ; at denne olycke- lige och ymkansvårde yngling, fom år alde- Jes oförmögen at vårda fit ufla lif, kunde erhålla tilftånd at uti Lånets Hofpital blifva intagen, på det, efter dels förmodeligen fnart annalkande död ; en få noggran in- och ut- vårtes beligtning på honom mätte anflållas , fom en få fållfynt håndelfe i högfta måtto. förtjenar. (3) | | Pjred tees (a) Hårom har ock Coll, Med. fkrifteligen- anhållit hos K, Hofpitals-Direttionen, 0) vo vB Provincial-Medicus i. Öflergöthland D:r FoH. Gust. LoDpIN. Långefedan hade jag bordt til Kongl. Collegium inkomma med redogårelfe för det förflutna året; men Öfverhopad af göromål: och refor på Landet, har jag ej förr ån nu kunnat fullgöra denna min fkyldighet. På hela förflutna året bar, Gudi årad, inga Epidemitka fjukdomar hårjat Länet. Jag har ej gjordt mer ån en enda refa på Landshöfdingens ordres. til Eneby och Qvillinge Förfamlingar , hvareft Rödfot och Rötfeber började vifa fig i Julii och Augufti månader. Denna refa hade åfven ganfka vål kunnat infkrånkas, om ej Krono-Lånsman- nen "TIDERMAN, i fin beräåttelfe til Landshåf- dinge-Åmbetet , gjort fjukdomarne fvårare ån de vid underfökningen béfunnos. För Röd. foten har jag hos Allmogen recommenderat Herr Profeflor BerGiu upgift, Vinätticka och Linolja lika delar, hvilket medel, få fimpelt det år, har likvål vifat en förtråffelig vårkan. Venerifka Sjukdomen år ”ånnu mycket gångbar. | Apotheken i Diftri&tet har jag med nog» - granhet vifliterat. och funnit dem alla i gans fka godt ftånd. Hof-Apothekaren HoFFLER i Norrköping har et förlag , fom vida öfvers tråffar de andre Apothekarnes; men i ans WIII. B. N:o 18: S feens 274 Sa feende til -preparaternes godhet, kunna de alla anfes för lika goda: På Apothekaren | NysTRåns 'Apothek i Norrköping fant jag Spirit« Vini reåificatisfimus få farkt; at Al- kali Tartari; fom fåpptes dåri, låg aldeles oföråndradt, utan at taga til lig, minfta fuck- tighet. Uti min pradtik har/ nyligen förekommit ; en cafus Cancri occulti uteri. - Jag har före- fkrifvit Extra&tum Conii i piller, hvaraf nu tages I drachma om dagen. -Tillika dric- kes Decodtum forte Rad. Taraxaci, och i- bland för ombyte fkäll Serum la&tis clarifica- tum Ph. Sv. Jag hoppas, at få långe knö- larne ej vårka och få långe Patienten förer et mildt lefnadsfått , jag ej behöfver fruckta at de bryta up, ökas och blifva illa artade.. AN Prov... Medicus. 1. Wafa D:r Herman RuDporF HAST. Då ären 1784 och 1785 voro i anfeen- de til flerå Farfoters grafferande för detta Lån få folködande, har Lånet förledit år 1786 varit få befriat ifrån def gäfter, at det fåkert fått anfenligen reparera fina åren förut gjorda' förlufter. >. Rötfeber: några lämningar; af idenna Fes ber fedan de förra åren; vilte. lig i början af året uti Ylifaro Capell af Storkyrko Soc-: ken, fom dock faart af lig fjelf emot Våren up- & I Sot R "RR tphörde. In fådan Feber infann lig ock es + mot fMutet af Höften uti Alajårfvi Capelk åf Pedersöre Socken, Denna' var förbunden med en fvår Diarrhoée och underftåndom Dyfenterie; emot denna Farfots håmmande blef. jag anbefalt af Lånets Höfdinge, at dit uppå Kronans råkning fånda nödiga botemes del, hvilka ock håde fnat och Solkad. vårs jon 56 TI GI dt ON GUG VT a "> Flafsfebrar och då och då någon Pleus tefie, vifte lig it början! af ärettil och med April "månad uti "Wafa Stad och Muttafari” Söcken. ? LISA | MO focKoppor gingo detta år på några flållen af Lånet , fåföm ati/ Gamla Carlebyj Pederss öre och Ny-Carleby Sockhäår, :hvareft ymps hing "var anftåld af; Fåltlkår ”Prodén, och fåledes utfpriddes ibland "dem; fom icke ads togo häns ympning3 likafä händenfent uppå Våren uti Witafari och Laukas Socknar, där nåmde Fåltfkår åfven ympade. Til nyfsnåms de Witafari Socken affånde jag uppå Lands« höfdingens ordres fria Medicamenter för dem fom Jlågo i Kopporne.; 'Sent uppå Höften in« kom Kopplmittan i Storkyrö. och Lächela- Socknar; ditförda genom "de hår i Landet kringftröfvande Tartarer eller Zigeners.. > WVenerifka fjukdomen har i år likföm ups lifvats uti Pedersöre Socken, men för at håmmaä fmittan, har den utvåg tagits, at des- fe ullingar blifvit, fötfånda hit til Wafa; och arr ARN SRA 2 4 hår 276 SR a al ; hår antingen uppå Länets Lazarett, eller in qvarterade uti Staden, uppå Kronans råkning erhållit fria Medicamenter; men hvad hus- hyra, mat och dricka, ljus och vårme för deffe fednare angå, har Socknen låfvat Lå- nets Lazarett (fom gådt i förfkott) erfåtta; fålunda hafva öfver 30 ftycken fådane Patien= ter blifvit hulpne och fedan til hemorten för- fånde. Af Chirurgifka förråttningar hafva 3:ne Kråftfkadors bortfkårande för mig i år före- kommit; alla 3 hafva haft fit fåte på låppars- one och varit fmå famt högft 3 år gamlas; för öfrigt åro deffe ohyggeliga får nog all- månne hår på Orten. Utom deffa har jag bortfkurit -tvånne Lipomer, af hvilka den förre , fom hade fit fåte på clunes lateris fi- niftri , vågde vål 3 fkålpunds Phyficalifcehe Chemifche Verfuche und Beo- bachtungen Von 'StEG. FRIED. HERMB- STADT:. Bern. 1780. 240 Jo ND AA Th. 7 | A. har förut gjordt fig fördelaktigt kånd genom åtfkillige nyttige Afhandlingar, inför- de » Cres Annaler. Hår förekommer 1:0, Afhandling om Gåsning och defs alfter 5 fom in- ox I oC FK 277 ingen gåsning, kan upkomma utan Luftens tiltråde, tror A. at Luftens medvårkan ger dårtil mycken ordfak, ungefårligen på föl- jande fått : når den våtikan, fom år benå- gen til gåsning, blottftålles för Luften, [få vårkar Atmofpherens dephlogifticerade luft, enligt lit begår efter phlogifton, på våtfkans många löft fåftade brånbare delar, och gör i henne: en invårtes rörelfe3; i famma mån den upkommer få ökes yttre luftens åvårkan; Luftfyran loffas och få mycket den, fåfom en phlogiftifk kropp infupes af atmofpheren, få mycket afgifver ock yttre luften af fit eld-åmne til den gåsaktige våtfkan, hvaraf vårme alftras, fom vid gåsningar altid mårs kes, och fåledes befordras hela den gåfan- de maffans uplåsning. $ | » Vid denne inre röårelten förefaller altlå en ny fammanfåttning , och Spiritus fom up= kommer bör anfes fom en vårkan dåraf, hvars beftåndsdelar, oleum Vini och Vatten, förut vål funnos i den gåfande mallan , men genom gåsningen blefvo få: förenade, at de . kunde famlas, fåfom en brånbar Spiritus. Man fer något dylikt vid beredandet af des flillerade Vatten. — Såfom mindre hufvud- fakelige delar af en Spiritus, anfer A. Aci- dum Tartari, Phblogifton och Vatten, och fom denna Syran: fkiljer fig från Åttickan endaft med ftörre proportion phlogifon och S 3 min. 278 FF) OCR mindre af eld-åmne, få blir, genom den ans dra gåsnings-graden , hon beröfvad en del af fit phlogifton, men får dåremot fere eld- particlar af atmofpheren ' och förvandlas på » det fåttet til Åtticka, — Den rötaktiga gås- ningen anfer A, för en ordfak til den; från förenåmde åmnen [måningom fig utvecklans de fpecifika värmen, hvaraf' hela fammanfått. ningens förflöring nådvåndigt upkommer och hela kroppen bringas til en fullkomlig uplösning, '2:0, Följer en flor hop vigtiga förfök, kvarmed A, vil utreda hela uprinnelfen och ”paturen af ther, Han Vvederlågger Mac- ' QveRsS, ScHEELEs och "WieGLEBs hypothefer j detta åmne 3 han liknar Syrors förening med "Spiritus vid, Syrors förening med Lutfalt, Jordarter och Metaller; alt efter fom hvarje Sy- ras begårelfe til det ena eller andra åmnet år flarkare eller fvagare, blir ock effe&tet af defs deftillering med' Spiritas mer eller min= dre fynbar i Other; få at ingen ther up- kommer, dåreft ej den nyttjade Syran' har förre begår til pblogifton i Oleum Vini, ån Acidum Tartari har, fom år en beflåndsdel dåraf, Då Syran förmår at utdrifva Acidum Tartarr, NMåpper hon från fig en del af fit ' eld-åmne, fom förenas med Acidum Tartari och förvandlas til Åtticka;. en del af denna - Atticka går med den brukade Syran i föres » ning och utgör fåmedelft en Oljaktig vdåtfka, Jom vi kalle /Ziher. — På detta fött sara ar Vv ; 200 R 279 lar A. 3:0 Saltfyrans förening med Bruntften; 4:0, om Vegetabili(k Syra och hvad förån- dring den lider af Mineral-Syra;- $:o, om Aär purus. — Således ger denna Skrift an- ledning til många betydande OR Te i des- fe åmnen. ( Allg. Litt, Z. 1787, N:o 48: 6.) | Embets-Beråttelfe från Provincial-Medicus . i Malmö; Dodd. PER. UNGE. Den Hetfiga Feber med hufvudvårk , ys ra, flåckar, flundom förftoppning, oftaft ut- fot m. m., hvilken i flere år varit gångfe, fynes aldrig helt och hållit uphöra : den har åfven förledit år infunnit fig på många ftål. Jlefr, ehuru man endaft från Frånninge För- famling i Fårs Hårad i början af Martii, från. Borgeby” i Torna Hårad i April, > famt från Barfebåcks Socken ockfå i Torna Hås rad i November månad dåremot fökt råd och hjelp. Samma Botemedel, neml. Pulver af Svenik Rbhabarber, Engelfkt Salt och Tart. Antimoniali i fjukdomens början och fedan Oxymel; ftundom ockfå Campher-pulver och Spanfka Flugor, fållan och endaft hos ftarkt folk, fom fjuknat ganlka håftigt. Åderlåt- ning, hvilken de förra åren med förmån blif= vit anvånd , har ock förledit år gjordt god SA Vvårs. 280 | 3 ) oo ( vårkan >; men om de fjukas och dådas antal bafva: Herrar Paftorer denna gången låmnat mig i ovifshet, Mot Kikhofta, fom i Skartofta Socken och Fårs Hårad i Martii månad var mycket allmån och dödat fiere Barn, har jag före- fkrifvit pulver af ”Tartaro Antimoniali och Socker at fmålta i vatten, famt Mos af Ho- ning och Svenfk ' Rhabarber, hvilket gjordt få Önfkeligt gagn, at enligt Bref af Hr. Pa- ftor Roos den 2 Julii, icke et enda Barn dödt , fedan de börjat bruka Medicamenter och i öfrigt råtta fig efter en dem gifven ut- förlig förefkritt, Venerifka fmittan, hvilken hittils mes rendels fölgdt Stranden åt , "bar tförledit är upkommit lång in uti Lånet i Hasfleby , Ste- hags Förfamling och Opfjö Hårad, dårige- som at BJÖRN Perssons Huftru, fom til ft Spåda Barn fjelf ej hade mjölk i Bråften, låmnade det åt et qvinfolk uti nårliggande Hallored Socken i Chrifliantads Lån ; men fedan Barnet under denna Ammas vård blif- vit fjukt och fkabbigt, återtog Modren det, törfökte ej allenaft fjelf at gifva di, utan - räckte åfven grann-qvinnorna det fina Bröft af medlidande, och fonno innan kort at Bar- nets fårnad gripit dem an. De kånde intet faran ; men då de efter lång tids kd SP Vvås TR NN » Sfvårades af får i fvalget och på låpparne, famt grufvelig vårk i benen nattetid och de- ras Barn åfven blifvit fmittade; hafva de på fit Herrfkaps , Ofverfte CojetTts föranftaltande, under en Fåltfkårs tillyn, fom baftigaft. bru- kat Smörje-Curen, funnit dårefter myckea lindring, men efter några månaders förlopp famma plågor fom tilförene: hvarföre , fedan jag på Hög-vederbörlig befallning af den 27 November genom Licentiat Fries gjordt mig nårmare underråttad om fjukdomens - befkaf- fenhet, och funnit, at få många fjuka ( fyra Qvinnor och fem Barn) ej på en gång i Lå- nets trånga Lazarett kunde mottagas, har jag ej funnit annan utvåg, ån at förefkrifva dem Mixtura Mercurialis, fåfom det tjenli- gafte medlet, då man ej dageligen kan va« ra tilftådes. Bad, Laxer-medel, Deco& ms. m,, hafva under en pålitelig Huftrus tillyn och efter en omftåndelig förefkrift, fitigt blifvit oyttjade; Licentiaten FRIES har ock federmera befökt de fjuka, och altlammans haft den goda vårkan, at alla tecken til fjuks= domen hos de flåfte förfvunnit. En Enka,:' fom" fenare börjat medicinera och lider brift på tjenligt uppehålle, har ånnu fårnad i fval- get och torde. framdeles få föras til Länets Lazarett. At federmera famma fjukdom i Gallarps och Bofarps Förfamlingar, ockfå i Onfjö S $ . 3 Hås - 282 & I occCK ; Hårad , angripit ånnu flere" perfoner, dårom får jag framdeles aflåmna min ödmjuka be- råttelfe 3; förmodar imedlertid, at åfvannåm- de botnings-fått , då Licentiaten Fries hvar- annan eller tredje vecka beföker de fjuka, och de fom fåledes ej kunna hjelpas, aftö- ras til Länets Lazarett, blifver både beqvåm- ligaft för Allmogen "och aflöper med dråge- ligafte koftnad för Medicinal-Fonden. Apotheket i Landscrona har jag tillika med Herrar Doatorer UtntHoLM- och : AcHA- R1Us viliterat den 20 fiftl. September, och funnit dårvid ingen ting at anmärka, nd Låkare Nyheter: Prof: i Upfala och R. af K; Wafa Or- den Doéor C. P. THUNBERG, har til Aca- demien fkånkt fin ftora Natural-Samling. En få hedrande gerning förtjenar: Allmånhetens högaktning i. Gifvarens lifstid och efterkom- mandes erkånfamme åminnelfe ; hålft når de tillika dåraf påminnas huru fnåpligen Acade- mien förlorade framl. Archiatern Linnés Ef- terlåmningar. | Profeffor FerBER, fom icke långefedan öfvergaf Ryfsland (Se B. 7 p. 397.) år af Konungen i Preuflen utnåmd il sd ; oc i & 0 KKR nn . 288 och Ledamot af Phyfiflke Claffen "i Vetens fkaps= och Vitterhets-Academien. "En, fruk- tansvårdt , Öd AGG förluft för dels Fåder. néesland. | Den namnkunnige Med. och Bot, Pro- falloren Jo: GoTti, Grepitsk i Berlin, afled d. 3 Oå. 1786, 72 år gammal, Emot Mafkar fom fålft fig i Nåfan på en 20-årig Yngling, har, efter många frugtlåfa förfök ingen:ting varit kraftigare ån: infprut- ning af Deco& på Tobaksblad, hvarigenom . öfver 200, dels döde, dels lefvande MM : Mbortgådt. Emot Rödfor bruka Villaroe i America Alkali Lignorum at intaga med Rum; efter föregångne afförande medel" förlöktes det i London på 8 Patienter, af hvilka 7 blefvo botade; en half drachma tages 2 gånger om dagen. Refven fiillas genafi och folgångar- pe minskas. Emot AZfcarides är valid at Cliftirer af Köksfalt åro ganfka kraftige, men at O- leum Campbhoratum, 1 dr. ”"Camphert til 2 unce Olja, fom 3 qvållar å rad blifvit. in- fprutat, gjordt en .oförmodat kraftig. hjelp, år nyligen funnit. | At genom ympning af Peften göra ho- "hom mindre farlig, år under fia kriget e- mot / 4 & I oo ( mot Turken af Cen Ryfk Chirurg, MATHIAS Devio förfökt på honom fjelf. Han blef dårigenom befriad för alla anfall dåraf, då hans kammerater ftupade på alla fidor. På A:de dagen vifte fig fymptomer af fmittan; han drack mycket Vatten och Atticka och något Vin, famt viftades mycket ute i fria luften. Den i Köpenhamn icke långefedan afs ledne Apothekaren vid Fredrics Hofpital, Hr. Jon. DietrR. CaPrPeL, här i fit Tefta- mente anflagit et Capital af 13500 R:daler, fåfom Stipendium för Staderande i Pharma- cie , Chirurgie ,och Medicin, I 5 år för en fådan refa utomlands med $40 R:dal. årligt arfvode. Regements-Fåltfkåren vid Låtta Drago« nerne Hr. JoH. FReDR. TÖRNBOM, år d. 27 November 1786 i Nåder hugnad' med As- feffors namn och vårdighet. S. D. har ock Medicus Pra&icus i Ver- meland DAnieL RupBErG, i Nåder undfådt lika namn och vårdighet, Pr. Medici Adjun&en och Stads-Phyfi- cus i Strömftad Doå. JoH. HInr. ANDERS- SON, afled d. 12 December 1786. Affefforen i Kongl. Collegium Medicum D:r Henric SPARscHUcCH afled den 24 Dec: 17860, 44 år och 10 månader gammal, ef- ter OG ter 'et fvärt fall i en trappa, hvaraf han ge- naft blef mållös och endaft lefde apopledice Å 15 timmar. Född i Linköping d. 25 Febr. 1742, Son af Dom-Proften dårftådes Do&or Jon. SPARscHUucH och defs Fru CHRISTINA Rypeua; biviftat Linköpings Skola fr. 1751, Gymnaflium från 1756 och Upfala Academie från 1759. Difputerade 1:o under Archiat. LInné 1761 om Potus Caffee, 2:0 under Profeffor SIDRÉN 1768 om Cafus Hemorrbhoi- dalis. Promoverad Medicine Doé&or d. 11 November 1768. Syndicus i K. Collegium Medicum 1774. Affeffor 1776. Var, jämte Affeff. OpHErius, af Collegium 1775 deputerad at öfverfe Medicinal-Vårket i Carlscrona. Med. Licent. Jon. FR. WaALLEnius blef den 29 November 1786 utnåmd til Provins cialMedicus i Nylands och Tavaftehus Lån, efter Do&or CaAri. FR. ZANDT, fom på bes gåran erhållit Nådigt affked. Hr. CHaAUssIER i Dijon har Opererat en Catara& 1783, då flraxt efter incilionen på " Cornea humor Vitreus flöt fom en tunn våt- fka aldeles ut, få at Bulbus Oculi föll til- fammans och Starren kunde ej uttagas förr ån dagen efter, då han fants flraxt innom incifionen. Efter 8 dagar ver alt låkt och den fjuke fick god fyn. — (Denne håndel- fe år få mycket troligare , fom jag flere gån- ger fedt förre och mindre portioner af hus mor vitrus utflyta efter incifion på Corhea, ' Ua & 286 ae ao CC utan någon elak påfölgd och med fynens bis behållande., En tanghåndt tryckning på bulbus oculi bör dock noga undvikas. JL. OpHerius.) Det bekanta förlkråckliga Giftet vid O- ronoko, Curara, kallat, (Se B.; site. p. 226) fkåll. beredas af mer ån 30 flags Rötter, Krydder och Barkar, enligt Jefuiten VerGi befkrifning i Murrs Reilen in Sud-Amerika, m.m. Nuroberg 1780, 8:0. .p. gt. Med, Doå&orn och Adjunåen vid Acs couchem. Profeslionen i, Stockholm , ErI0 OpuHeLus , år den 14 December 1736 i Nå- der befordrad til Regements-Fålt(kår vid Ska- raborgs Intanteri. . S. Ds hafva Regem. Fålt(kårerne FRENT« ZEL och Moizrer undfådt Alellorg,s namn. och heder. | Hr. Mesmer låt i början af 1784 tryc- ka en förteckning på de 100 Perfonet fom, emot 1095 Lonuisd?or hvardera ,. blifvit Leda= möter af bans Loge de PHartmonie , och dår . blifvit invigde i hans bemligheter; ibland deffes antal Jåfte man med förundran. den namnkunnige. FRANKLINS namn; - Men detta lår endaft varit en lift af Mesmer, på det » ban måtte få mycket fnarare. locka til fig ri- ka lårlingar för konflen. FRANKLIN, Re | Re UM i fpetfen för de: Kgl. Committerade få ifkarp- finnigt pröfvat och ranfakat Magnetilme Ani mal , viflades nu i America. K. Lif- och Provincial-Medicus i Bohus Lån, Doétor Nits SKRAGGE, dog i Uddeval- Ja den 14 Januarii i defs 49:de är. Han var född i Vermeland, fuderat i Upfala, tjent vid Drottningholms K. Luft-Slott. och utgifvit hvarjehanda Afhandlingar i Låkare- : Vetenfkåpen, t. e -Nofologia Drottninghol= menfis 17693; Et öpnat Mifsfofler, m.m. Var . känd för et eldigt fnille, men nog fatirifkt. Hr. Crias Frebpric Hornsteot, fom kn i Oft-Indien (Se. B. 4 p. 123«-) är ny- ligen til Fåderneslandet återkommen. I Greifs- vald år han 1786 Promoverad til Medicine Door, efter en utgifven Difputation Fru&us Jave Efculenti. Vid hemkomften har hån til K. Vet. Academien fkånkt en upftoppad ung Rhinoceros, och til Kongl. Maj:t en an: fenlig famling Qvadrupeder, Infe&er och an- dra Naturalier famt "Afliatilke Klådedrågter, fom undéf hans egit infeende komma at för= varas på K. Slottet. "Til Hiftorie Naturalis Leåor i Lisköping är han ock in Februario 1787 befordrad. Konungen i Frankrike låter genöm Sub= feription och Publiktunderftöd upbygga 4'nya Sjukhas', hvardera "af 1200 ' Sängar, bvilka Ny Iko-= 288 7) oC Xx fkola innora 6 år vara fårdiga, alla på en . och famma tid. Dårigenom hoppas Hans Maj:t afhjelpa de flora olågenheter, fom det nu varande flora Holpitalet PHotel Dieu mede förer, där flere fjuke inpackas.i en Sång, och hvarigenom omöjeligt blir at törekom- ma en ftor dödlighet. Vid ingången af hvar- dera de nya Hofpitalerne, upfåttes en Me- tall-Tafla til at bevara deras namn, fom minft genom 10,c00 L. Subfctiption hårtil bidraga; den nödiga Summan fkall innom kort tid vara tecknad: Hr. Petit, Doåeur Regent af Med. Faculteten i Paris, har anflagit 66,000 L. at i hans Födelfe-Stad Orleans inråtta och af- löna 4 Medici och 4 Chirurgi, fom fkola betjena de fattiga med råd och fria Medi- camenter; Medici undfå 500 L. årligen och Chirurgi 250 L. Staden delas i 4 Qvarter, och de fom få St. Marci Förfamling at fkö- ta, få en årlig påökning, Medicus af 100 och Chirurgus af 50 L. (Denne få hederli- ga Patriotilke anftalt; år en fagsimitation af Stockholms förmån i famma affigt, dåreft 3 Fattig-Medici fedan 1774 haft. hvardera årligen 663 R:daler.) Stads-Phyficus i Carlshamn D:r CASPER ”TRENDELENBURG, år den 6 Febr. 1787 hug- nad med Profeffors namn och heder. I oClC KK 289 Embets-Beråttelfe af Provincial-Medicus i Halland. Dod. F. L. WESTBERG, för år 1787. I hela det förflutne året har hår i Lå- net ej förefallit några gångbara Röt= eller Flufs-Febrar; och Rödfoten, fom hår på or- ten år. en mycket gångbar fjukdom alla Hö- har, har detta år varit mycket lindrigare ån flera förlupna. Venerifke fraittan utbreder fig hår alt mer och mer kring Landet.” Den flyttar fig By från By och angriper nåftan hvar Mån- nilka på hvarg fålle, De kraftigafte medel böra haftigt tagas til denne fjukdoms båm=s . mande, 'om ej totala Generation härftådes fkall lida. | : Vid flutet af September och början af Oåober 'månader, började hår bland båttre folk yttra fig en Qvartane af en ganfka es Jak art. Tungan var öfverklådd med et grönt fem; kylan under: Feber-attaquen var grufvelig "och hade i följe med fig en fvår ångflan. En ftark yra infant fig under Fes bern, och vid andra och tredje paroxyfmens flut voro de fjuke i mycken förluft af krafs terne, få at de voro nödfakade at hållas vid fången, åfven på de feber-fria dagarne. Jag fkötte iblind andra en fjuk i denna Feber, hvars tilftånd var bedråfligt. Denne fjuka var efter tredje paroxyfmen , då jag kallades VILI B. N:o 19: + til 290 2 oa (KR til honom, nåftan beröfvad alla krafter. Fes bern hos honom påftod hvarje gång 17 tim- mar, och vid förfta anfallet af rysning, föll ban flråxt i en förfkråckelig yra, fom fort- for: til dels fvetten hade brutit ut.” Tungan var: öfverklådd med et tjockt grönt fem, håftiga och flemaktiga kråkningar infunno fig under frysnings-tiden ; under både froffan och hettan voro tåta och fruktlöfa trångningar til urio 3; hettan var fkarp och pulfen liten och intermitterande; en djup flummer inföll i- bland både under kölden och hettan, och då den fjuke upvaknade var altid yran håf- tigaft; vid hettans. flut infant fig endaft en partial ivett på hufvud och bröft. : Denne fjuka var i fit O3:dje år, hvarföre jag ånnu få mycket mera fruktade för utgången af fjuk« domen. Den fjuke hade på egit bevåg nytt- jat några dagar i rad afförande medel, hvar- efter han grep til bruket af Kinan. - Ehuru både SypenHAM och Tissot påfiå, ati den= na Maligna fort Frofsfeber; genaft Kina bör nyttjas, vågade jag dock ej följa deras före- fkrift, emedan den mycket orena tungan, och det beftåndiga upkråkandet af lem ;-tyck-: tes för mig tilkånna gifva nådvåndigheten af evacuerande. medels bruk, hvarföre jag ock ' med MeaAD. nyttjade Kina författ med Rha- barber, emellan 3:ne paroxyfme-dagar.. Den fjuke hade af detta Pulfver 2 a 3 ftlarka öp- ningar om dagen. Oaktadt et fladigt. vsk a Xx I oC0CR 201 at Kina-pulvret , fom nyttjades til 3 a 4 lod emellan hvarje febersparoxylme, jåmte brus ket af Mixtura Salina edit: 2:drå Ph: Sv., minlkades Febern &j det ringafte, dåremöt aftog den fjukas krafter dag från dag, få at man ej annat fåg, ån at han Ikulle dö. Han började åfvén ledfna vid Kiran, få vål i Pul: ver fom Emullion, hvarföre jag blef nådfas kad at anfenligt minfka defs invärtes bruk, och applicerade i flållét Kina-gröt på magen, famt för at underhålla lifskraftetne ; låt hos nom nyttja en Deto& af Radix Serpentarie, och Cort. Peruv. hvartil var båld Aqua Cinamoa mi Spititaofa och Syrupus Cort. Aurantiorum; Alle deffe medel kunde dock ej minika Fes bern, hvilken nu hade påftådt i 6 veckor, och hade aldeles utmårglat den fjökes Jag tog då til röda Engelfka Kinari; och låt den fjuke i Pulver nyttja den til 3:ne lod emels lan hvar paroxyfme. Förfta Febet-åttaquen efter röda Kinans bruk, kon 4 timrhar: fes nare ån på de föregående febersdagårne;, och yran och flunimer ej få ftark; Pulfen mera jämn och full; Andra Febersattaquen kom 9 timmar fednare och Febetö påftod éj mera ån 6 och en half timma. Alla fym tomerne Voto defifié gången lindrigare ån (ös fegående Feber-dåg, "Tredje Febersattaquenr påftod endaft 3 titämar, och då fjetde Fes ber-dagen kom, vilade fig ej Froflan, och har ej fedan återkommit. Den fjäke forts T 2 SR /' 292 Fk 0 Ck far ånnu med bruket af Kinan och hårftar .dageligen hull och krafter. . Et Symptome, fom jag ej förr fedt i någon Frofsfeber, får jag hår nåmna: Den fjuke började på femte veckan af defs fjuk- "dom ouphörligt fpotta, och det fom uplpot- tades var et tunnt, mörkt och högft flinkande flem; et fvårt åckel infant fig åfven med denna fpottningen, men den fjuke kunde aldeles icke upkråka något. Som jag påmins- te mig at PRINGEL uti Traltement des fievres Malignes des Hofpitaux uti hafligt påkom- mande våldfamma kråkningar, nyttjar til de- ras ftillande, brufande Mixtura Salinaz få has de jag luft at förföka hvad detta medel hår fkulle göra, och fant med nöje at medlets vårkan fvarade fullkomligt emot min önfkan; ty få fnart den fjuke intagit denne Mixtur, uphörde efter några timmars förlopp all åc- kel och ftankenj i fpotten förfvan fullkom- ligt. Den ftinkande fpotten. med åcklet å- terkom flere gånger under fjukdomen; men förfvan altid vid bruket af Mixturen. PRING- ges förklaring på detta medels vårkan, tycs- ker jag åga liten grund. At. den ftlinkande luckten hår förfvann i fpotten , dårigenom at Mixturen gaf en ny flållning åt Mag-nerver- nes yt-åndar, år ej troligt, utan lårer det: vara mycket fannolikare ; at det fine Acidom Aeream i Mixturen, Corrigerade de rötakti- ge ångorne i magen. | Vid ox I o0C RK 293 "Vid November 'månads "början inföll hår . en flark köld med froftlupen mark; och då . kölden hade påftådt 8 dagar, började mycs ket folk at fjukna af Flufshoftor, med hvils ka gemenligen fölgde kånningar af fling i bröftet , med Jindrig feber och hufvudvårk. En åderlåtning på 8 til -10 unce blod, et kylande Laxer-medel och några Camphert- pulver borttogo gemenligen fjukdomen. Af alla dem fom af denna fjukdom blifvit an- gripna, vet jag ingen fom icke gådt lyckeli- gen igenom denfamma. Under famma tid har åfven hår i Lånet grafferat farliga Pe- ripnevmonier. De fjuka håfva gemenligen på andra dygnet från fjukdörhens begynnels« fe, fallit i håftigare och en utom ordentelig flark fvett, hvilken påftådt dag: och natt; re= dan på 4:de dygnet hade de fjuke et för flåldt utfeende, och då 6:te dygnet ingick . dogo de. De fom undergingo denna olyck- liga utgång, voro gemenligen fåmre folk, fom ej erhållit tidig och kraftig: hjelp. 3:ne flarka åderlåtningarsinnom dygnet, hvarvid tillammans gemenligen aftappades 36 unce blod, en ftor Spanfk Fluga emellan axlarne och 2:ne fmårre på Vadorne, voro de me- del fom frålfte alla de fjuke jag hade under min fkötfel, utom en hvilken dog vid bör- jan af 6:te dygnet. Vid deffa Curers lyckliga utgång hade icke Viåriol-fyran den minfta delen, hvilken , få fnart den blifvit npyttjad, efter et TI 3 halft hn 94 oo AM LO ( balft dygns flut, altid förekom den. farliga och dödande fvetten, fom Citron-fyran. eller. Oxymel. hvarken kunde förekomma eller mins fka > Större delen af de perfoner fom ågde fvagt bröft, blefvo i denna månad anfatte af Flufshoftan med lindriga pleuritifka fting och Febers; men ingen af dem angreps af den farliga Peripnevymonien. Deffa fjuka återvun> no fnart hålfan genom en åderlåtning på ar- men, genom et Laxer-medel af Infuf. Sen- pe, ljumma fothad: til nåtterna och en E- mullion af. Mandlar och Melon-kårnor med Syropus Papayeris,... Jag har fedti en farlig håndelfe ordfa- me i kåften, fom blifvit il= en fvår tandvårk vid flutet af förleden April månad, för hvilken han på egen hand bruks te. åtfkilligt, men utan ringafte förbättring, Sluteligen rådfrågade den fjuke fig med en vils Fåltlkår, fom rådde honom at nyttja he- ta omflag af Hafregröt; vårken i fållet för at dårafl lindras, tiltog; kåften och öfra de- Jen af halfen på famma fida begynte at fvuls na, icke deftomindre fortfor han med Gröt« omflagen i flera dygn, då ånteligen under . kåften tvånne hål vilade fig, utur hvilka en copievfe mångd af materia utflöt af en högft finkande art. — Fålt(kåren bad nu" Patienten uphöra med: Gröt-omflagen, och AripRanT : de I oc x 295 det flållet at hålen fkulle betåckas med Håft- plåfter ; hvaraf, fom han: fade, de foart fkul- le låkas och det onda förfvindas Den fju- ke, med fullt förtroende til flin Låkare; bru- kade Plåftret; men i fållet för at hålen un: der käften fkulle låkas , upkom et nytt bak om örat, hvarutur en mångdvaf tunn illa flinkande materia utflöt. Den. fjukas krafter började nu anfenligt aftaga; han måfte be» flåndigt hålla fig vid fången och -håde hems lig Feber med ouphörlig törfts -Som han. fåg at denna fjukdom : angick difvet; få kallåde han mig til fig. Vid ankomften til honom underlökte jag fkadan med Sonden, och fant den åga fri gång til Os Zygomaticum til bakdelen af halfen och långt ned på bröhtet til: Buk-Mulclarnes: attachementer. Jag Öpna- de genaft fkadan i alla deffa tre dire&ioner, hvarvid en for mångd af. et» högft ftinkande fanieuft våfende utflöt från alla kanter. Då Öpningen var fkedd, fåg jag at en ftor del at fråmre portion af Mutfculas biventer, en del af Mylohyojdeus, af 'Sternohyojdeus-: och Sternoclejdomaftojdeus voro törtårdes få at, om Öpningen Skedt några dagar fenare, ' : utan tvifvel 'håndt, at denna: högft fråtande > inflångde materien angripit Carotis och gjordt en dödande förblådning. - Denna Mannen hade redan en Heåilk Feber i timmelig hög grad, var mycket matt och -affallen. Jag — förbandt de föra 8 dagarne fåret med tort TA Lin» 296 & ) oo CC & Linnefkaf, fuktadé med Balfam, traumaticus, hvarigenom . materien "få :vål til:confiftence, fom lukt och fårg dageligén > förbåttrades 3 dårefter ”byttjades Ungventaom Bafiliconis och Ungv. e 'flyrace p. aa. til defs vanliga” ex- ficantia "kunde brukas. Den fjuke nyttjade under hela Curen Kina och fpenvarm Mjölk. Ibland det fom> år vårdt at anmårkas vid denna fjukling , år at han i Aere år plågats af fvår Lånde-vårk och vårk i högra knået, men at han:efter denna accident i kåften ej haft mina kånning af vårk hvarken i höfe ten celler i knået. I Januarii månad innevarande år for jag på Landshöfdingens anmodan at beligtiga en död ; fom fades vara förgifven. Vid: Likets öpnande befants magen vara upfyld af något Liquidum, och då den upfkars var uti den et fvart vatten omkring et ftop. 'Adrorna i mågen voro upfpånda , och: botten af magen djupt inflammerad och öfver alt i den fyn- tes "fmå gangrenerade fAåckar. Små hvita bitar: af Hafregryns florlek. 1ågo kringftrådde på magens våggar. » Högra 'magmunnen var af ovanlig tjocklek, och då den öpnades fants i denfamma ligga en Gift-bit af en årts forlek; en gangrenerad fåck af et Plåthyc- kes vidd, var dår Gift-biten hade legat. At Giftet hvarmed den döåde' blifvit afhånd lif vet, var Arfenik, röjde få vål den ftörre bi- tens yttre utfeeude, fom [ötaktiga Nea 0 vita ÄR I o (C X 297 Hvitlökssluckt; då något af den dades på glödande kol. Detta Gift hade blifvit gifvit åt oden döde i Gröt 'om morgonen: då” han Skulle åta: frukoft:” En .ung Flicka fom var i tjenft bos- honom och ,fkulle, blifva defs So- nehuftru, var den fom förgaf honom. "Den döde-hade lefvat på tredje Abe från den tid; han fick Giftet. :; Uidrag af et Bref från en Pråfiman i uLåndsorten, dat. d. 2 Marti 1787. = - Nu, fedän Hans Kongl; Maj:t befalt ofs Pråfter, at åfven :inhåmta de allmånnare grunder i Medicinen, - för at, vid timande Farfoter , kunna meddela våra åhörare något råd; och åtminftone” förekomma oråd; törde ' Vi hoppas, at icke mera få öppenhjertadt blifva: upförde bland Qvackfalfvare = och Fu- fkare-fkrået, fom fkedt uti”en genom ”Fryc= ket utkommen Embets-Relation, uti hvilken det med et: något -hårdt yttrande heter, at Pråfter , Ryttare, 'Kdåringar &c. falla Pra&i- ci på Landet i Embetet och -betaga dem fin utkomft (a). : De -Pråfter åro vårkeligen få, fom befatta fig med fjukvården fåfom en fö- «IR de« (a) Veckofkr. för Låkare = och Natur-Forfkare VI B: page. 583. 298 Rx )oCkH dekrok; och då vi, i anfeende til vårt Ems betes plikt, oftare viftas vid Allmogens fjuks fångar, ån Låkare, få lårer ingen Ömfint och våltänkande Medicus, kalfta någon fåck på vårt förhållande ; om vi vid ålynen af månfks lighetens lidande, jämte upmuntringar til tås Jamod och Chrifteliga tråftegrunder , [åke fkaf fa den af fmårta och plågor genomtrångda kroppen någon lifa. Aldraminft förtjene vi i detta ögnablick någons afund. Vi befliite ofs i fynnerhet dårom, at våre råd åtminfto- ne ej må f(kada, och om de ej hjelpa, få hånder ock fådant ofta de erfarnafte Låka- re. ÅAtminftone meddela vi dem utan min- fta anfpråk af betalning. Allmogen år vårs keligen i gemen rådd för Do&orer och kon- ftiga Medicamenter; och génom et illa ans våndt bruk af de /Låkemedel; dem Låkare fånda til fmittade Landsorter, hånder ftuon- dom at denne farhoga billigt ökas. Jag vil dårpå anföra et exempel. År 1773 gick Röds- fofen Epidemilk i en vifs Landsort. Prov. Medicus fkickade" Ipecacuanha til Socknarna, och det år en vifs lanning, at hvar enda fjuk, fom tog detta medel; dådde. Kyrko- herden , en Man af 70: år, defs Fru och 8 perfoner lågo i denna Farfot, då Medica- menterne ankommo. Kyrkoherdens Son, en annars ralk yngling, var den enda fom tog kråk-roten, och juft han var den enda fom omkom i hufet. I Socknen bland ANVpgen de + To CK 2099 hade Ipecacuanhan famma bedröfliga vårkan, få at ej en enda frålftes, fom dåraf tagit. Kyrkoherden vågade fåledes. ej utdela mera dåraf., - Dåremot nyttjades med ftörfta frams gång helt enfaldiga Hus-curer , af Linoljay eller i brift dåraf, kokt Grådda med ofaltadt Smör, fom lindrade -deje&ionernas fvårhet, och Åtticka tilblandad ats bryta rötan; och fedan Tubus Inteftinalis blifvit renfad med et Rhabarber-pulver, underftödt medelft 'en lindrig Deco& af Cortex Rbamni Cathartict, gafs en fvag Deco& på : Al-bark , med den varfamhet ordinerad, at den adfiringerade, utan. at floppa. Således uphörde Epidemien , ehuru den var i fin början ganfka maligne: Ordfaken at Ipecacuanha vifade fig få fkade- lig, låg vål icke i fjelfva. mediet; utan förs modeligen antingen uti dofis., eller ock dåri at den ingafs under obehörigt ftadium "af fjukdomen. Det vore fåledes af :mycken vigt, at -Herrar Provincial-Medici, då de fånda Me» dicamenter til Socknar, at genom Pråfterika- pet utdelas, tillika meddelade fullftåndiga un= derråttelfer om Farfotens olika ftadier, mös jeliga Complicationer; Criles, Remisfioner,' ' m. m. få at medlen kunde dårefter låmpass Nu hånder rått ofta, at en okunnig, genom et Emeticum, fom bör gifvas under Remis- afions-tiden, åftadkommer fördubblade ore- > dor, når han meddelar det under Paroxys fmené 300 oo & ) oe ( Imens tiltagande; eller ock at man, utan at gifva akt på Inflammatorifk "Complication , genom et håftigt purgans ökar våtfkornas cir= culation och tillika det onda; eller ock med eévacuation turberar en naturlig Crilis, fom vil determinera til fvett; o. f. v. Dårföre tilftöta ofta Infammationer , Gulfots fympto- mer och Indurationer i Vifcera , hvilket Alls mogen tillkrifver medlet, då det likvål be- ror af defs otidiga bruk. Vi måfte ock då förlåta, at en Allmoge, fom åtven har kån- flor, fattar. fördom emot. fådane bitråden, hvilka få utmårkt öka defs plågor. Ingen Låkare, fom med vånlighet, mån- nifko-åmbet och fogelighet umgås med de fjuka på Landsbygden, lårer kunna klaga öf- ver fludlighet och oginhet; men om det fkul= le hånda, at en imponerande rött, en befal- Jande hårdhet och en flags 'haftighet i tiltal, fom förråder föga medlidande, fkulle yttras vid Allmogens fjukfångar, få år intet under, at fådant har en mindre förmånlig vårkan ," hålft Allmogen år mindre uplyft och förtje- nar åfven på den råkning någon mildhet och lindrighet. G | Ri En Låkare kan aldrig vara för mycket omftåndelig , då han förordnar något för All- moge. Han måfte til och med repetera det han fagt och underföka om man törftådt hans mening. Vid en refa år 1775 hörde jag en Patient omtalas, fom låg utom bopp. Fan Ne tå 301 Han var en ung Drång , fom fallit i en Vår: froffa, för hvilken en Låkare gifvit et Kråka medel, med tilfågelfe at dårpå fkulle”drics kas få mycket ljumt' vatten, fom någonfin möjeligt var. Modren höll fig efter bok. flafveng fatte en femkanne-gryta på elden, och låt den fjuke ftraxt på Pulvret dricka det ena' halfftopet efter det andra, tils ej mera rymdes: Följden blef, at Pulvret ej vårkade , emedan det var för mycket dilue- rat; magen blef få fpånd at vatnet ej kuns de afgå, och hela kroppen upfvålde. — Ea vördnadsvård och trovårdig Man beråttade - mig en håndelfe, fom fynes vara hopfmidd at roa lig åt, men dock år vårkelig —- Han hade för en Bonde ordinerat et Cliftir, det han fjelf kokat och tillagat, famt gaf, fåfom han tyckte, den tydeligafte inftru&tion om ap= plicationen.: Huftrun återkom med beråttels fe, at det vårkat en haftig upkaftning, och omfider utröntes, at hon til fullo fölgt före- ikriften , men applicerat pipan i munnén, få at Patienten med outfågelig vånda emottagit en få långfamt filande drick. Lyckligt vis var detta "icke få farligt, fom förvåndt. "Allmogens Febrar åro gemenligen håf- tige, emedan naturen mindre förfvagad, ars betar med dubbel flyrka på det ondas affös rande. . Men jag har trodt mig finna, det Evacuantiaför dem icke altid böra förordnas i flora fatfer. Herrar Provincial Medici fån« da 302 = T6oCR da "gemenligen lika. afvågde Pulver, men jag har altid funnit rädligt at dela dem och cone= : tinuera fmåningom til verkning följer. Kråk= medlen föka ftarkt, och om de ej varfamt ' ingifvas, åro de flundom fkadelige. De fom tagit fatfen i (må prifer, hafva i mitt tycke mått bättre. Alle:tåla ej heller lika. Förftopp- ning år altid nårvarande når en Bonde år Sjuk; och at drifva, med en enda dofis , fas ken i gång, har altid fynts mig öka Febern och Hållen, dem Allmogen måft öfverklas gar, och hvilke kanfke flundom hårröra af Fibretnas rigiditet eller våder. Allmogens Crilis fker ofta med fvett, och det vore vål, om man mera attenderade dårtil, ån vanligt fker. De flåte Febrar, fom låmnas åt natus= rens hjelp, få intet annat bitråde ån vatten« dryck, hvarefter Allmogen altid långtar , och til hvilken alle vilde Nationer taga tilflygt i fina fjukdomar. Då jag 1775 drack Brunn, ankom en morgon bud från en Bonde, fom långe legat i Rötfeber, och nu ,begårte kö. pa 4 kannor Hålfo-vatten. Jag afftyrkte vål den Curen, men budet fick; fedan Brunse gåfterne bortgådt, fit kåril fyldt. Patienten drack det med långtan och blef frifk. Mi- neralen kunde icke vårka, emedan den res dan förflugit , innan vatnet brukades. An- nars fynes vatnet i gemen icke vara få o- tjenligt, i anfeende til den fkårpa, fom af Landtmannens falta diet tildanas i bloden,; : ; > ens on 2» 0 CR. 303 endaft: man kunde hindra de fjuka a? dricka det få iskalt under Febren, fom vanhgen ker. (2) Profeljor SPARRMANS Anmärkningar vid den Recenfion af Mufei Carlfoniani Fafciculus I:mus, hvilken man tillåtit fig införa pag. 19-22 af denna Four- nal, hvilken Arktals blifvit utgifven. Recenfenten yttrar fig pag. 21 fåfom mi- na belkrifningar ej altid för honom vore til. råckelige och begripelige ; dåruti tror jag ho- nom vårkeligen, ty för at begripa. fordras begrepp. . Af den -under Götting/ke Veten- Skaps Academiens infeende förut utgifne Re- cenfion af famma Mufeum Carlfonianum ha- de Recenfenten annars kunnat få låra,; at man > funnit. mina befkrifningar -både begripelige och ej onådigt vidlöftige, utan aldeles efter Linneilka methoden: Götting/ke Recenfen= terne hafva för Öfrigit funnit, ””at SPARRMAN- (ka Mufeum 'Carlfonianum vida öÖfvertråffar andra Fogel-vårk, hvilka man hållit får Ikö- na, fåfom det ArBinfka och EpovaArpofka , famt ger aldeles icke vika för NozEMANS , 'DAU= BENTONS, PENNATS, HAYES, LATHAMS och Brovns Fogel-vårk, utan åfven i viffa mål gör deffa rangen tviftig famt oftridigt tager (a) Dageliga ärfarenheten vifar doek hvad Ipecacuanha är för et härligt medel , oaktadt hvad i föregående Bref anföres, 304 Xx. ) 0 2 företrådet , medelft valet af Foglar; Hvilket år det fanna Öögnamårket på Ornithologiens förkofran och förebygger: den allmånna -kla= gan, at man nödgas få ofta dyrt köpa en och famma Fogel hos fårlkildte Aadores”? Jag bar bordt. åberopa mig den Götting/ke Re- cenliomen, för at fågna Patriotifke Landsmån; det hjelper ej med om bemålte Recenfion fkulle ytterligare fåra. någon afundsfull. Det enda fom Götringfka Recenflionen vid Muofei Carlfoniani föra Fafeiculår haft at påminna, år det billiga, at jag bördt ups gifva Graveurens namn, efter han fjelf för- tegat det; jag finner dåraf, at den vackra gravuren och fjelfva Fogel-figurerne få mye- ket uptagit Göriing/ke Recenfentens upmårk- famhet , at lått kunnat öfverfes, det graveu- ren Tab: XV under Teirao Hybridus utfatt” fit namn. Det år ock möjeligit , at Götting- Jfka Recenfenten råkat få et aftryck af fam- ma Planche innan Herr ' AcRreLuLr dårpå graves. rat flit namn. Imedlertid, för at någorlunda bjelpa detta, vil jag förmå Herr ACRELL, at på Plancherne af tredje Fafcicalus, fom nu åro under arbete, oftare utfåtta fit namn. Jämte det man i Svenika Recenfionen J, c. af denna Journal i fin' enfaldighet tånkt göra Hert ACRELL Compliment med det, at han kunnat gravera fint och at fikt fkulle åf= vergå allas förmodan, få hade Svenfke Re- cenfenterne ; om de förftådt någon Latin af mitt Do ( mit Företal til Mufeum Ebrlfoöienai ej Tå platt bordt förgåta at anföra, det man. för Original-Ritningarne bar at tacka Kongl, Se= .creteraren i Krigs-Exped. Hr. J. CARL LIN= . NERHJELMS ypperliga talént i Teknings- och ”Målare-Konften; Herr ACRELLS flofa merit äter år nu icke”at blott med en fin, utan med en til åndamålet låmpad både fin och flark gravure förenad. med, och Jåämpad til fårgornas 'accurata anvåndande och "nuences« rande; få i tryckningen, fom illumineringen, at det gör båfta effe&, det år, nårmatt lik- nar. Original- -Ritningarne, - eller, dom år det famma, fjeltva Naturn. | ;> Herr AÅCREL fjelf och hvälkpp kånnare fom Hål, lårer ej kunna undgå at våckas il både "mödödbken och löje öfver Recen- Hfentens berömmande af, "och omdåme om defs gravure: Herr AckRenu år af fina för många vackra : Arbeten för ivål skånd at kun- na. gravera finare då behöfts, Åften Foglar, (t. e. fe Kongh Vet. Aced. Handl. år 1779 Vol. XL) utan at det nu enligt Recenl. bor- de öfvergå allas förmodan, eller af Recens fenten nu utropas för oförliknelig gravutre, då fåfom ofvan anmärkt, den lyckeliga effe. åen af gravurens och ”coloritens. förening hår "bordt -bafvas affeende på och. beröm» mas. Som efter alt månfkligt utleende ej får. > QBeles ofta någon dugelig Hiftoricus Natiura= -WIII.B. N:o 20, U , dis 806 & I oC lis recenferar för denne Sv. Journal för Lås kare- och Natur-Forfkare, år det mig öfver- måttan indifferent, hvad omdöme: man dåru- ti fäller om mit eller andras arbeten in H. Naturali; man borde dock ej tillåta fig få. dane. ofanningar , fåfom 1. c. pag. 21, där Svenfke Recenfenten confunderar fina oritn- lige tankar med hvad-jag annorlunda anfört , eller gifvit anledning” at vara låttrogen om, För at uttyda alt til detsbåfta, vil jag hoppas, 'at'Recenfenoten råkat at begå detta fel, icke i någon upfåtelig aflfigt, om icke enfaldig vålmening, och blott genom det, at han bruftit i begrep och kännedom af Lar tinfka Språket, på hvilket befkrifningarne ås 0 författade, ty huru hade han annars kun- nat infinuera det man med mig "låtteligen kan tro, at Loxia Flamengo åt en varietet af Loxia Pyrrhula, at Emberiza Maelbyen- fis år en kring hafvud och hals grånad Grö- ning; Jag påftår vål icke at denna fiftnåmn-, de meningen hvarken illa anflår Recenfen- "ten, eller - denna > Journalen, ehuru jag nog bordt och fkulle evinnerligen blygts ,. om jag råkat at yttra 'denfamma;: men det kan ju ingen neka, at: Recenfentens upfö- rande i. detta fall år et rån mot fanning och brott mot alla fom låfa hans Recenfion.: | Hvad Loxia Flamengo betråffar, få har jag Blott fagt, af den har famma foorlek och fatur fom L, Pyrrhula, men at jag ej få låte - RS RT lått kan åfgåra, om det vår en. varietet af 'denfamma, emedan vå Flainengo bela året i Bur ) behållit lin fårg och mådt vål. | 1.0. Som man (Jag vet ej af hvad ordfak ) hår i Staden varit. angelågen, 2t fprida det , 'ofanna ryktet, at ÅL. Flamengo til fårgen i "Bur förändrats innan den kommit Hr. Stats- »Secreteraren och Ridd. CARLSON tilhanda, - bör jag, nyttja detta tilfållet at ge tilkånna, det denna Fogel blef högbemäålte Herre fkånkt ; nyfs. efter det. den blifvit fångad, famt af honom fjelf, af mig och flere andre obfer- " verades , långt öfver äret förblifva aldéles o- föråndrad til, fårgen.. =... ; För min del. år jag mer benågen at trög: det L. Flamengo år et ganlka diflin& Species, förmodeligen vilfefarande från. de Norra trak- terne, fålom Parus Salbyenfis , det lårer blife . vit från Ryfsland, enl. hvad nedanföre jag får vifas Den differ. Specifica, Defcription. och anmärkning jag anfördt, törande L. Fla= mengo, vila åtminftone emedlertid at jag ej med Recenfenten år låttrogen. 'Jag hvarken .. lått kunde eller ville afgåra vift,. at L. Flas mengo år diltin& Species, emedan jag nogs. " famt förefåg at det mindre lått kunde. fattas af et trångre begrep hos Scolares, af ordfak. . at Skator och Kråkor någon gäng hvitna, fån fom Receslenten det. råtteligen anmärkt. I anledning håraf vil jag tils vidare öka den» na Recenolentens” "lilla nåtta kunikap dårmed; N , > U 2 at j 308 & I o CE at både i Skåne och Veftmanland gifvas ans fenlige fkåckar af hvita Svalor, at nu i Vin- ter ej långt ifrån Stockholm blifvit fkuten en hvit Mufcicapa af olika ftatur från någon af , de andre Svenfke, at hvita Ikornar gifvas, (at hvita Björnar finnas af fårfkildt Species ; må vål ej undfallit Recenfenten) En anfenlig mångd hvita Foglar kånna Ornithologer Öfver hela verlden för at vara conftante och ej va« tierade. Species, men :Recenfenten låmnas - gerna at dömma om alt detta efter flin fatte=' gåfva, med förbebåll, at han ej vidare lus rendregar något af fit kram på min råkning. "At. Emberiza Maelbyenfis fkulle vara en kring hufvud och hals grånad Gröning, har jag vift aldrig fagt, och år jag få fjerran is från Recenfentens låttrogenhet i detta mål, at både jag och fere; få Ornithologi, fom non: Ornitbologi, funnit den öfvermåttan rti- dicule. RNE gr ; ; > Emedan hvarken' min Beflkrifning eller Figur gesanledning til något grönt på Fo 'geln Qvaftionis, månne icke fikt gifvit an=: ledning til det betydande” Svenfka ordfprå= ket grön-ögd? eller månne dammiga Glasö- gon eller annars grumlig fyn, vid et dåligt talg-ljus förvillat min KRecenfent? Men fom min befkrifning icke heller ger anledning til hågot grönt, år ej felet på Recenfentens Syn allena, jag vil dårföre tillika 'underråtta ho- - bom, at denna af bonemförmente Gröning i Jus : 200 309 Julii månad vid Målby Herregård långe rög- de fig med et' från alla andra Svenfka Fog- Jar ganfka fkiljaktigt låte; innan den i" dårs varande höga Alar kunde fes och fkjutas. i Regenfentens törmodan, at Parus Sals byenfis torde ej utgöra, fårfkildt Species, år vål ej Becenfentens begrepp olikt och ovår- digt, men för mig vore. det få onekeligen3 , Profeflor FarKs. nyligen:tryckte och hitkom- ne, Refebefkrifning vifar, at detta flag Parus år på vifla flållen i Ryfsland: allmånt och af Herr PaLiias åfven anfördt fåfom diftin& Spe- cies. | . Men jag bör -fkynda til Recenfion an- gående Anas Difpar, fom framför alt krö- per min Svenfka Recenfents Snille. För at ej aldeles modfålla honom , bör han mycket : berömmas för det han åndå vet at måft alla Anates åro Difpares , och framför alt, at då han , (ehuru af fina förtråffeliga (kål föranledd) råkat at milskånna ÅÄnas Difpar för en hem- tamd Anka, han likvål ej få fnart råkat mils= taga den för en hemtamd Gås! | Hvad namnet Difpar betråffar , fom Re- cenfenten Svärligen finner betydande, får jag -- fvara, at Götting/ke Recenfenten ej haft fvårt at fjelfmant infe, at det Var i anledning af den ganfka ftora olikheten imellan Mas och Femina: Namnet år ju defsutom i alla fall lika betydligt fom Impar ,. hvilket fjelfva den flora Linné gifvit åt et Species Karp BIO na a BUN ; och då RectijeNn fedthemtamde.Ankö af als deles famma fårg fom Anas Difpar , få har han vill varit förvillad på mera ån fynen, | ty det ena Sexus har under Capitain Cooks fifa Refa blifvit uptåckt på Veftra”fidan af "America och. i Herr "PENNANTS nyligen ut= komne och af Au&or mig fånde Ardic Zo0- + löcy blifvit ritad under namn af lWeflern Duck. En varietet" af famma Znas tycks vara Har LERS Drepanoptera, fom håller fig” på otil- « gångelige klippor” i Kam[chatkadal/ka Haf- MPG Recenfionen få af min. Refcbéfkrifning , fom "1. c' af Muf. Carlfonianum. införde i denna LAkare-)ouril, åro vål til fin natur under all critique, men"dels för det ofanna >> mån -dåruti anfört på .min råkniog;, dels för at göra någre nitilke Käånnäte af Ornitbologien «, til viljes, bar jag denna gången til deffa an- mårkningar. dårå måft. nedlåta, mig. äär TERASS Kort och | infaldig undervisning om Hal fans" bevarande, grundad på Maånnifko-kån: nedom af CH. v. HJeERNe, Öfverfättning, år Titeln på en" liten Tradat fom förledit år utkommit från CRONLANDS Tryckeri; den. ionehåller 60 fidor i liten Oav. "Boken börjas med Dedication til Der | nes. Majeflåt Drottningen , hvarefter följer ans - j Jeds RI ol 317 Jedning til åfverfåttningen , fom A;:' tagit dår- - af, at ingen Afbandling nog kort, tilrdcke- lig ; tydelig och enfaldig, (a) at vila Allméån- heten på [påfen til. en fådan kånnedom, fin= nes på Svenika,- hvarföre. A:r öfverfatt "den= na Tradtat, fom han på Tyfka redan 1756 utgifvit. Aullor fmickrar fig få myeket mera om bifall, fom Bokens egna vårde fördublas med. en vårdad Drottnings Namn, osb at tvif- la därpå, vore at vanhedra et uplyft. och tackfamt folk "(b). ' Sedan kommer förbere= - dellen, fom innehåller et nog vidlyftigt Tal om urfprunget til våra kråmpor, betragtade både ' Theologice, ' Moraliter och Phyfice, hvari A:r år rått elak mbt våra finliga föres Jldllningar och däraf upkomne finlige begdårels fer; han medger vål, at de åro ofs gifne at Jtandom vederqvicka vårt hjerta och förföt= ma detta vårt lifs vedermåda, men form de - endaft flråcka fig til ytan, bedraga de ofs, li-" kafom" Djuren , rått oftas (CY > | ” ; U 4 ; Dår« (a) Hvad den fednäfte ejitheteh angår, kan AdbRor fmickra fig med at knapt någon i nyare tider hos ofs. utkommit, fom hårmed kan jämföras; hvad: åter de förra vidkommer, Öfvertråffas han vida af alla, fom hos ofs til tåmmelig mycken= het åro utgifne. (b) Hvad bör man dock ej frukta: i deffa verldens fi= fa tider , då icke en gång et få fortshamn kan freda enfaldigheten, '(c) Månge tro, dock nu åt våre tvåor. finnen ha "+! Wigtigare föremål ån våra nöjen» och at Djures, 312 RN) OCR. Dåreftér följer fjelfva Afhandlingen, Abb "&f denna Bok endaft utgör förfta Delen, och år dentie indelt i 7 tva | Åt göra af denna Bok en” noggräh Res Cenfion, vore at fela mot egen urfkilning, och mot Allmänheten ; hön är i fanning at den halt, fom kaniké det 16:de Seculum kunnat lyfa med, men kan i det nårvarande endaft tjenå til ”kogga emot det ljus fom Phyfiologien m. m. nu hår. 1:fla Capitlet om Låkare-Konflen i gemen, Kroppen beflår af Sulphur , Mereurius och Sal, och få fnart. deras famband fönderflites och de. icke råtteligen taga.emot och förblan. da fig med rar annan eller den nådiga Pro= portion fattas, upkorarmer fjukdom (Ad). Fyra fårfkildte vågar i invårtes Curer gifvas, hvil- ka tjena at. återflålla den förlorade jämnvigs ten, (e) o:dra Cap. Om befhaffenbeten af de fårå nåmfla Mäånnifko-kroppens "delar , börjas med en befkrifning på hela 23 rader. ':om Måin« pilkans danande, tilväxt i och utom Moder- lif- under det de följa fina utvårtes finnens begår, årminftone Phyfice ej mycket bedraga fig, - Cd) Deffe -printipia åro nu för tiden med altannat Alchemifilkt tokeri landtförvifte ur både Chemie ” och Medicins; och denna-Patkologie år en bygg- nad aldeles vårdig få flippriga grunder, | Ce)” Pvilka' "klara indicationer får ej hår én Prabicos? a TR 313 lifvet, Manbara tilffånd och ålderdom. (f ) Maånnifkans lif beflår i blodets omlopp, fom genom fina invärtes rörelfer (g) fkulleaf fig Jjeaf förtåras ,. om den e ärfåttes af Chy- ius; (g) detta omlopp underhålles af bjertats och Pulsådrornes rörelfe; (i) fom endaft hån. leder. fig från Nerverne "(k). och deffe bere= das i Hjernan, med hvilkens befkrifning. A. egenteligen börjar detta lårorika Capitel. Man lårer ;dår at den hårda Hjerne-hinnan tillika — med den tunna hinnan. har en wvifs rörelfé fom befordrar Lifsendarnes afföndring i Sub i flantia Carticaliz at Hjernan, fom åfvantil låter befkåda fig; år dels afkegrå, dels hvit; at der lilla Hjernan: nåflan aldeles liknar den flora; at Nerv-faften prepareras af 1:mo > det aldrabåfta blodet. 2:da af kroppens' aldras finafle nåring , och 3:0 af de Spiritueufe Luft= partislar ; fom finnas i Hjernans öfver måt- tan fina rörgångar, at Nerv-faften har på - Samma fått fit. oralopp fom blodet , och at man kan Eon J2 i Hjernan” fanma flags rös RS ; rel. (f) Aticke detta tminfjpe år kort, lårer ingen kunna neka, (2) Åtmintene i frifkt tiltånd hos ofs okånde. Ch) A:r nåmner ej om Kroppens föda, Se-& exX= cretioner. (i) Bråfets torde ock ha kd del Jåris (Ck) Hl ran Phyfiologer. ge måga Kulden åt Irritabilitag va, e j AE IS KE —relfer, forn i Bjertat. (1) '—= Lungan beftår ef 2 Lappar (m) omklådde af en hud. (n) > Hjertats rörelfe beflår i flåndig famman. dragnihg och utfpånning (0). Dels belkrifning. år i Ofrigt nog grof och gammaldags: Dia- ”phragma kallas en flark hud. (p) Magen få ges ha en Hinna' beflående "af Köruar.. (q) "Miåken har en egen fyta,sfom bidrager at ge 'bloden confifence då din där för tunn och fvag) (1) Matfraåltningen befkrifves - dårpå aldeles på det urgamlafte vifet; få at man --dår ännu får höra talas om: en. lindrig gåt- ning I Masen ; om Magfaftens fkårpa , och om orenlighetens :precipitetion genom Succus Puäncreaticus. ( 1)" Lika origtigt belkrifvas bås de Chbyli upftigande och Sangvification. > 3:die Cap. Om de yttre delarne af Manz nifkans Kropp. Rete Malphigianum kommer hår å nyo på banen. (t). ov HON | | | ”A:de roa 1) Satfer, hvilka dels-åro; aldeles falfke; dels hy= pothefer , helt och hållit otjenlige uti en Bok, . fkrefren. fom denne , för Allmänheten. (m) De åro 5, ; ' (n) År då Hinna och Hudfet och det famma? Co) Hvilka Mufeler utfpånna det då? 4 4 (p) År då fark Hud deétfamma, fom en Muflcel klådd med Hinnor 2 Ny Y. då fö (q) En fådan finnes aldeles icke; Turlica Villöfa kan vål aldrig hårmed menas? . | (r) Detta år en af forntidens förkaftade fabler. 7 (f) Satfer fom nu mera ej tarfva Öfverlåggninkg. / (£) Dår den nu på lång tid ej varit; Gå LÄ 4 Få r 4 IG RE SIT ERT Eee CAD Om Mennifkans Sinnen. Lifs- andarne fågas gbra Nerverne fpånflige, få - s'atsdeffe af utvärtes ting fåttas i rörelfe. (u) - Hörflen har efter A. mening fit fåte i Snåcs kan. (v) Om. lukten fåges at de nyare Artas . toriei uptåckt ihåligheter i Läkt-Nerverhe,; hvarizenom Lukt-pårticlarne immediate föras til Hjernan, men at de gamle trodt lukten ha fit fåte's Nåfans Fare Finnar (Eje. "07 site Cap. Om öordfåkerne til fjukdom i emen. - De åro antingen vitfendtelige eller iilfåliger Blodet Råmmes dådet kommer af = dålida eller förfkRämda 'Nårinsssfafter, når det gåfer för vaycket eller för litet (y) när -defs faltaktiga delar dro förvånda (7) eler icke rått blandade; defs lopp kan ock vara för långfamt eBer för fnabbi. (af 00 "> Materien. af bvilken Kroppen beflår' för-" dårfvas antingen af "Naturens faft ER oa x KS ' (u) Spånfige Nerver åro Hjetnfpökens £v) Ån de Djur då fom ej ha Snåcka och dock hö- « KA rått vål? RR MAST or dre ANS > (Xx) Detta år jut tvårtom ; de gamle fom/endat Ana= - tomiferade Djur, och dår funno Lukt-Nervetne ihålige, trodde detfamma om Månnifkan ; men de nyare ha funnit vederfpelet håraf, få at nu "denna fatfen har vidare ingen anhängare, (y) I en lefvånde kropp kan vål blodet intet gåfa, åtminftone få långe det éirculerar. = | '(z) Hvad vil det. fåga? Eilef månne Sulphur och Mere "= + 07 Cbrfus ockfå kunna förvåndas.” | (2) Gifves då ej flere Nag af kåmd blod; RR SR a Blodet , eller; af Blodets faft; (by och i fås dant fal år Blodet til flörfa delen ordfak- til Kroppens elaka Temperament, bvilken bes" ror af. defs flarkare eler fvagare gång (c) eler köld och vårme. De falla delarna fördårfs vas då deras råtta fammanfogning, deras längd , bredd och tjocklek blifvit förändrad. Nu komma de tilfållige. Recenfion af dem :fkulle blifva både onyttig och ledfam , det tor- de vara nog at fåga, det A:r råknar de i Kroppen varånde fafter, fom antingen fkola afföras eller bibehållas , ibland de nödvåndige ung , fora icke finnas uti vår Kropp. eler defs delar. | NN ; Få | ' 6:té. Cap. Om en Sjukdoms Kännetecken. En förfaren Låkare tar dem af fjelfva Na- turen och ger akt på hvad fom gådt förut, nu år och fom' bör. göras. .. Men. A:r låmnar honom ej flere hufvudfakeliga tecken ån An fSigtet , hvaraf. dock: A:r 'endaft betraktar Ö- gonen , Pulfen och Urin. (e) Mörka ; dunkla och flirrande Ögon vifa at Lifs-andarne göra flåt » wårkan. Pualfen vifar bura Blodet i Hjertat år befkafåt och huru det kringlöper. Af U- dr | utt ta IR Cb) -Hvilka hårliga diftin&ioner, | (c) Snarare beror Blodets ftarkare. eller fvagare gång af de fafta Delarnas. mer eller mindre retlighet. (e) Månne icke en Låkare med deffa tecken tar fig vål fram i'Diagnofis Morborum ? Tungan ,. Re= — fpiration, Excreta me. fl. torde vara mer bety= dandes , SE | Hj ou SA J Xx I oC Kk 317 rin kan man dömma om Blod-maffan och def8 befkaffenhet. | una 2:86 Cap; Om 'Sjukdomars botande. Alle Curer fke genom 1:0 Dit; 2:0 behörige me= dels brukande. Uti Diaten måfte man ge akt på Mån= nifkans olika åldrar. Bare få fina anflötrer cÅ fjarmvaanlupen MJölk och det dåraf upkom- a | båfka och fura femmet. (£) Ungdomen af alt fom år betfigt:och ålderdomen or alt fom år vattenaktigt och flemgifvande. (2) ZI den ja eflåndiga åldren tager man fig tuilvara at Blodet icke kommer i för flark gåsning (h). I aftagande : åldrén måfte man /undvika alt det fom förfvagar Lifskrafterne , hindrar mat- fmåltningen och förer fömns (i). 0 Invårtes Medicamenter få hår endaft 3 Claffer ,' "ehuru i:fta Cap. hade 4. — Affö- rande Medel, utdrifva alt det fkadeliga., Kufs | vande "Medel, emoiffå fyran, drifva de orena och odugeliga delar utur Blodet $ Noa at de fal= —— (£) I allmånhet torde detta upkomma af för mycket ; Ingefta. (g) Uti hvilken ålder må vål defte kunna pafta? (Ch) Detta vore fannerligen rått ledfamt, ' Se föree . gående Not, ye €i) Och når bör man ej undvika alt detta ?- Man kan hår fåga i Öftigt om A:r, fom man vanligt få- ger om mindre goda Predikanter: Det wore dn= dock vål om mean kunde göra alt det fom ban Ja dager ; IB | CS da o. ax Fa | 2 til botten (k) och genom Urin idea Svett tillika med;de många och ofynliga Mä > ; garne utdrifvass (1) Afförande Medel utdrif> vå orenligheterne. antiogen ur. hela Kroppeni eller ur en, vifs. del. (m) — Genom ösa fvetz och Urin fke allmdnna Evacuationer , "men, befynnerliga genom Cliflir, -(v) Kråka -: och Nys-medel." (0) Hårefter följer en-up= | byggelig befkrifning på de allmånne Evacua- tioher; dé belynnerliga.. befattar A:r eg ej med. ön 3 | 'w ; | ; - -Beråttelfé om -Örflens föriråffeliga vår- kan uti: Njur flens EOS ; utt ref; od en Hög' Herre. "Natten. emellan den 12 SN 3 Dec. 1786 hade jag en orolig, fömn med kyla om ben och fötter, famt Magen nog fpånd af våder , detta tilfkref jag mindre afföring da. gen förut; famt en rufkig våderlek ; den van= liga dåfvenhet fom jag afbidar alla mornar om fötterna innan jag går utur Sången, kon-=- de md Ck) Hvilken? | (1) Deffe medel åro fannerligen ej allenaft kufvan= de, utan ockfå på fliygten drifvande. (m) Månne Arr ej tillägger Evacuantia för mycken i urfkilgning ? | (n) Befynnerligheten håraf år (vår at finna. (0) I hela Boken nåmnes ej e£ ord om Åseriätning. de nåppeligen erhållas; jag feg likvål up u- tan at'tycka mig-befara något ondt, men få Snart jag kom upföre trappan uti min Kams, mare, fick jag en håftig vårk uti vånftra fi- dan , Buken blef tillika mycket fpånd, Urin ville ej: gå, Och ingen benågenhet at gå til flols >; jag tog då ftraxt mit vanliga Orftens. > Pulver, och drack dårpå litet kalt vatten med Mjölk uti; några rapningar jag då” fick Jin=, drade litet, och jag kunde dricka något mer fom fatte vådren uti rörelle3s efter en fjern= dels timma fick jag en lindrig öpning, famt litet blek Urin fåpptes, men vårken uti fi- "dan, ville ej minfkas och behöll fit fvårafte fålle vid Njur-Canalen til. blålan , jag fatte mig -at låta klåda mig och årnade gå ut at ER taga ftarkåre rörelfe,;: efter jag ej ville oroa -Huftru och Barn med. min ångeft, och tånk« te om en timma at åter taga et Örfteps-Pul- "wery; men ängeflen blef för håftig, fvettdropa parnetilrade utföré. pannan och jag. kände benågenhet til kråkningar; dem fruktadejag, " ty de plåga mig famt fkulle yppat mit elån« : de, jag orkade fåledes ej gå ut, men tog då flraxt innom halfva timman ånnu en dry- gare Thefked:Orftens-Pulver ; vådren” fprids de fig båttre, Buk-fpånningen minfkades och jag Mapp kråkas; jag : kunde dricka-litet of. tare Mjölk och Vatten, famt fick åter en lindrig bpoing af mjukare excrementer; vår- ken uti fidan fortfor, men ej få pinfam, och k : SS med "4 320 LE SE GR | med den ångeft fom förut; jag gick famt bögde. kroppen uti flere RNållningar, i hopp "at Stenen: fkålle komma uti rörelfe och fiyt- ta fig, fom åfven: lyckeligen bhånde 3 innom en fjerndels timma var vårken : aldeles utur fidan och Magfpånningen minikad , vådren delade fig, det började trycka på Urin-gån- gen, men 'jag böll mot något , at vatten-myc- kenheten båttre fkulle få famla fi ig, innom 8 a 10 minuter kaftade jag dock, i anfeende til flarka påtrångningar, vatnet, och fick då den glådjen fe Urin mycket mörk , famt in-. nelykte. Sten med 15 å 20 mindre uti pot "tån, famt var aldeles frilk; jag drack fedan et glas Cremor Tartäri, åt min goda mid. dag efter vanligheten med” god apetit och fedan mådt ganfka vål. Om jag måtte med: "gifva utaf egen erfarenhet på defla 4 år, at Orften och Mjölon-ris ej förmår hindra Stens famlande. uti Njurarne, få år det åtminflone > förtråfteligt at fkaffa detta Naturens onda u- tur kroppen och frias för Blås-fteh, famt för öfrigit lefva fri för alla andra plågor och Jjukdomar. "Det får jag tillågga, at flera gånger på deffa åren har jag fådt lika få fto- ra ftenar utan 'minfta plåga, "men famlingen af de fmå tillika på en gång nu vål gjorde fvårigheten, mn a jag faknat nog rörelle ång Höft. + ” Som (RR VOR 321 Som Lifmodrens' omfijelpning åt en at de fållfyntare håndelfer, och tillika defs riks tiga Diagnofis och Cur år af den vigt, at få Moder fom Fofter löpa ftörfla åfventyr vid et milfstag, torde en kort befkrifning på en dylik Cafus hår vid Publique Barnbörds-» Hufet, förtjena et röm i defla Tidningar. Pigan N.N. 28 år gammal, af medel= måttig våxt. och gavika god hålla, var i 4:de månaden af hafvande tilflåndet , då hon nat= ten emellan den 2 och V December vid pafs klockan 3 hade flark-tringning, at flåppa us rin; hon drögde vid pafs en timma, at full= öra detta Naturens kraf, upfteg dårpå , gås pade och fråckte fig flarkt , famt kånde dår« under, at något likafom nedföll i Båckenet. Dårefter förfökte hon at urinerå, men kuna de endaft med många plågor få fram några droppar och ftoligången var åfven aldeles före foppad; Lavementer förföktes, men kunde ej updrifvas. På detta fått tilbragte hon ån» nu några dagar i fin tjenft, under en beflån- dig, men fruktlös trångning på urin och ftol= " gång, famt fmå vårkar då och då , hvarun= der all appetit och fömn förfvan, och hon jön oaktadt båftig törft, ej vågade dricka. En tilkallad Låkare hårledde 'Ifehurien från Cal culus Vefice och förefktef et Laxativ, hvila ket endaft ökade hennes plågor och förorda fakade dårtil upkaftning: = Den 7 öm möta gonen åpnades ådren och mot kl. $ eftera' VIII. B.N:o21. p.4 mids 322 F I ol k middagen hitfördes hon, emedan mifsfall hes farades:. Patienten var ganfka råd i anfi igtet, br de en betydelig Oppresfio Pe&oris , få at hon med flörfta fvårighet kunde ligga på ryggen, och, vid. uprått ftållning Ökades- fpånningar- ne omkring Regio Pubis, våderplågorne och trångningarne på Urin-blåfan voro olideliga, fmå men tåta vårkar inflålde fig med en gan- Ska fvår tryckning och vårk omkring Kors- fet; Pulfen var liten, men bård, och en från, nåftan urineus ånga utdunftade från hen- ne, hvarjämte .Urin-blåfan kåndes utfpånd, figande -ånda up öfver Nafvelen, likaform : Lifmodren i flutet af 7:de månaden. » > Vid 'underfökningen befants Moder-bot- ten med lilla Foftret uti, ligga få djupt i Korfsgropen ; at den nåftan pråfflade på Mel- langården och Modermunnen kunde man med fvårighet råcka, fom den låg updragen nå- flan öfver Isbenens fkarf. Ordfaken til Pa- ”tientens plågor, fom man förut af fympto- merne och den fjukas beråttelle, med tåm- melig fåkerket kunde gisfa, fants fåledes ty- deligen vara en retroverfio Uteri. Som Re- polition hår var omåjelig , innan Urin-blåfan blifvit uttåmd, applicerades Cathetern, men defs införande hade kanike varit omöjlig, om man ej med et finger, infördt i Vagina, kunnat vika Modermunnen litet til fida,. då det lyckades at få in Inftrumentet och aftap- ; kNEpa ; EK LAR 323 på en kanna brun och illa flinkande > Urin: Befriad fåledes från flin måft trångande piås ga, fick: Patienten ligga och hbvila en fland, hvilket hon på några dagar Yörut ej kunta göra. Repolfition företogs fedan. aldeles på fitt fom finnes belkrifvit i 3:dje delen af den- na Vecko-Skrift p. 282, och fant jag dårvid åfvert, at det år en fruktlös möda, bjuda til at dire&te draga ned Modermunnen från Is benet. Om aftonen efter Repolitionen af: tappades åter en kanna flinkande Urin. Pas tienten .målle federmera Öfver 14 dagars tid vidkånnas fvårighet, at. låta Urin, hvilken utom Catheterns dageliga bruk omöjeligen kunde framtrångå; Hon blef” dock efter hand enom fitigt applicerade kalla Fomentatio- ner öfver Regio Pubis och yttre Fådflode- larne botad för denna olågenhet', och år för nårvarande aldeles frifk famt kånner dageli- ga röreller af flit Fofter. Er. ODHELIUS. Uti det af Sällfkapet "Pro. Patria vårdas de Barn- och Barnfångs:Hufet, åro under förledne år 1786, fom år det t1:te ifrån denna Inråttnings början, 102 Barnaföder- fkor förloffade ; af hvilka 81 uti de almån- na Rummen på Inråttningéns bekoftnad åt- ; vgl fri förplågning, fkötfel och Låkemedel; X2 men 324 & I o€ k men de öfrige 21 emot en billig afgift; al-' deles okände, uti fårfkildte Rum med alla möjeliga beqvåmligheter förfedde. Fullkom- ligen frifke hafva alla deffa perfoner utgådt, utom 2:ne , hvilka af medbragte fel på Lun- gorna, efter förlofsningen dogo. Af de frams- födde 105 Barnen hafva 3:ne varit Tvillin- gar: Gåffar $1 och Flickor 49. Döådfödde 5 och döpte 100, hvilke til underhåll och upfoftran jåmvål befordrade blifvit, utom någ- za få, för hvilke deras Föråldrar fjelfve dra-« git förforg. Stockholm d. 23 April 1787. . ADorPH FREDR. WEDENBERG. ' Kol. H. Lif-M. o. Barnf. Hufets Föreftåndare. Anmärkning om Dragfjukan och defs ord: fak. | I anledning af den Dragfjuka, fom uti Vecko-Skriften för Låkare- och NatursFor- Skare tillkrifves de få kallade Mjöldkor, er.« inrar jag mig, det uti förra Seculo redan år fvårare klagomål inlupit emot defla mifsfo- fler. Herr PERRAULT beråttade til Franfka: Academien, at Låkare i någden: af Sologne, från defla åmnen hårledt en befynnerlig Gan- gréne , fom tråffat dem , hvilka åtit Bråd,af Mjölökor 3; få at nu en finger, nu en hand, nu oa 0 os 325 nu en nåla > afföll utan” föregående infamma- tion, feber eller fynnerlig plåga." Ar 1674 - hade Rågen i famma trakt många Mjölökor, öch man rönte famma grufveliga fölgder, hvarföre underfökningar dåröfver anftåldes. Brådet, fom tilreddes af deffa åmnen, fants icke til fmaken fkiljaktigt från annat Bröd; man trodde fig utröna at det var fkadeligaft då det åts fårfkt, men defs vårkan råjde lig icke förrån det blifvit nyttjadt en lång tid bortåt til föda. Hos” Qvionor fom gofvo di, minfkades Mjölken af denna föda. Symp-s tomerne infunno fig annäårs i följande ord- ning. En flupefa&ion mårktes uti yttre lems marne, hålft i Knån, med någon ringa vårk, hvarpå fölgde fvulnad utan inflammation, fkinnet blef mörkt, Gangréne började i me- delpunåen af angrepna ftållet, men utbred- de fig icke fort. Når det onda var i fin högd; tiltötte illa artade febrar, "med yrfel och magtlåshet. - Man fkulle tro, at Gan« grénen varit et Symptom af febrens fölgder, eller af Scorbutifk egenfkap, få framt icke " flundom den kommit utan feber. Man has de ej annat medel ån at upfkåra det ans grepna ftållet och affkaffa det förderfvade köttet. Om detta underlåts, blef huden torr och likfom kliftrad vid benen, kol fvart o. f. v. Dock altid utan at någon fuppuration vilade fig. Ar 1675, då Sommaren i Frank- rike war våt och kall, fyntes Mjölökor i ftor po myc- 326 = Oo CK myckenhet och åftadkom åter ftora olyckor. -- Huruvida "den tidens Låkare dömdt rått om detta ondas ordfak, vågar jag: "icke af- göra, men en TuIuerR, fom påminte (lig at år 1630 flamma onda gjordt for fkada bland. Allmogen i en annan Franfk Province, förfökte: at gifva Mjölökor åt fAera Mags krea= tur , hvilke -dåraf ornkommo. Skade, at . ej upgaf Symptomerne -dårvid. | Man har mårkt, at Mjölökor i fynner- bet vifa lig på den Råg, fom fås å fand- jord, då kalla och våta Vårar infalla. Man fann ockfå vidt bafen af denna våxt ftundom et Honungs-åmne. Detta tyckes förräda nå: got Infe&s bidragande; men man tråffar ock fådane Honungs-droppar på Råg utan Mjöl- Ökor. För min del vore. jag icke ovillig at mifstånka, det Infeåer torde bidraga til des- fe alfters At Dragfjukan torde böra tillkrifvas åf- ven flera ordfaker ån Mjölökor, menar jåg kunna förmodas' af följande omflåndighet: År 1766 och 1767, då jag författade Probs fle-Tabellen för Våftra Hårad i Jönköpings Lån, fanns, 'at Dragfjukan i: Socknarne dös dat nog folk, då likvål i denna delen af Lås net, ganika få af Allmogen hatva tilfålle" at njuta Råg-bröd, utan måfte allmännaft nöja fig med Korn» och Hafresbråd; och ibland Ständsperfoner; fom dåremot nyttja ortens Råg , Ipordes icke denne fjukdoms. Å KRK ISCKK. 327 I detta Hårad finnas fuller Åkrarne i o- vanlig myckenhet fylde med ogrås, emedan Allmogen aldrig låter :dem hvila, få at de annuelle arterne kunna utrotas. Ibland de, fom allmånnaft finnas, åro på myllan å fånk- ta flållen, Stachys Paluftris, och på fanden Brasfica Campeftris och Sinapis Arvenfis, men Raphanas Raphaniftrtrum mycket fålllynt. Jag har fedt denna fiknåmnde 'allmånnaft i - Cronobergs Lån och Allbo Hårad. SS. ÖDMAN. Utdrag af Bref til Prof. BerGivs, från Doéor O. Svartz, (a) dat. London "Hen 31 FAnuarn 1787... oi. ' Under mit viftande i Columbi Verlds- del, hade jag den åran at fkrifva til Herr Profefforn, förfta gången 1784 i Maji må- nad , och fednare i April förledit år, då jag tillika öfverfånde några Ort-packor ( Hvari- "bland en för Herr Profefforn) öfver Norra America, men hvilken jag fedan aldrig hört . af, men har all anledning at tro, at alt förs gångits under Höft-ftormarne. Hvad det för- ra Brefvet angår, har det förmodeligen haft famma Öde, hålft mina Slågtingar, innom | sov i4 0 hvils (a) Se om honom Bs 6, po 2125 238: 828 & ) oo ( hvilkas Bref det var inneflutit, har icke ins håndigat något af nåmde dato; och defsutom: altför få under hela bortovaron. ss. =. Efter en hel hop fvårigheter och tilfål« len år jag lyckeligen återkommen , men mås fte tilltå mera rik på obfervationer och bes fkrifningar, ån på Specimina af Naturalier. Hvad de fednare angå, må Herr Profefforn vara fåker at Gynnare och Vånnet kunna ic ke förgåtas. Det år nu fom jag dageligen är fyffelfatt at comparera mina Samlingar med dylika i Sir JoserH Banks Mufeum. De ås 70 tilförene arrangerade. Jag år icke rådd at fåga mig åga et antal af fnart 400 okåns de Växter, bland hvilka finnas flere vackra nya Genera. Uptåckte på fållen , fom tilfö- rene blifvit befökte och granfkade af Sir H. SLoOANE och D:r Browne, fmickrar jag mig med det goda omdöme at ha varit Aitig. Kanfke ock et beflåndigt kringflråfvande un- der £quino&ial Solens brån-hetta torde litet öka meriten. Det år fåkert någon fkilnad mellan en Lapplands-refa och en Vettindilk fård. "Men at man åfven kan finna et Lapp- lands Climat mellan Tropiquerne, må inhåms. tas af följande tour, fom jag tar mig den » friheten at anföra, i det hopp at göra mitt Bref något: mera intereffants Det år en kort tekning at en förnyad fård til Spitfen af The Blue Mountains i Jamaica, en bergsryggs varg . BIS VEE SSA SNES & I ol RK 1820 hvars högd har förmodeligen företrådet för alla andra i Veftindien. | Det var den Oftra Piken jag befökte i Februarii månad (hvarom jag låmnade min Vån Dir DaAur onderråttelfe ;' kanfke han åf- ven meddelt dels innehåll.) Den Våftra år från den förra anlenligen aflågfe, och det var til dehne jag anflålde min fednare klått- ring den 19 Maji, och fullbordade den d. 18 följande. Förra gången var jag aldeles - enlam, utom Negrerne; men den fifta åt- . fölades jag af tvånne Vånner, en Herr FRA- SER, fnåll Ingenieut, fom fordom fpatferat i- genom Cherokeernes Land i Norra Ameri- ca, Virginien, N.& S. Carolina & Florida och D:r MaerTterR, Kejferlig Botanicus från Wien. Förfedde med et antal Negrer och år- forderlig Provifion, och nöådige Inftrumenter at rödja en våg, fom från Skapelfestiden har varit otrampad, utfatte vi från en egendom; nedanföre belågen, ungefår 12 Engelfka mil — från Piken. "Styrkte uti det hoppet, at vin- na denna högd, nåftan få lått fom jag tilfös rene gjordt til den Oftra Piken på något mera ån: 40 timmar; trodde vi at icke möta de ' Svårigheter, fom gjorde federmera' en lång utdrågt af tiden. Det var vid middagstiden då vi låmna- de Egendomen, och började genaft at upfti- ga tåmmeligen brandt; Thermometren var vid 76 graders högd (Farenh,) och Luften Nan go gans ' 330 Ä I) ol K ganfka klar; på de öpna, torrafte och tvår. brante ftållena förekom genaft en tåck Växt, et nytt Spec. af Forsters Dichondra eller SoLtANDERS : Steripha; en Någting af Evolvuli Genus. Så Inart vi intogo Skogen; igenkån- des Swietenia Mahagoni, et högt och prydes Jiot Tråd, fom liknar någorlunda Afken. Det år en förmånlig fak, at ha flere fådane på et boflålle i Veltindien, hålft vårdet af et enda, Niger ej fållan til2 — 400 P, St. (12 — 18 — 22000 Dal. Kop:mt.) Achras 2 Sapota, et annat gagneligt Tråd. — Prunus Occidentalis (fom ger materialerne för L?eau de Noyeaux, den bekante Martinique Liqueus, ten.) och Melaftoma procera och Tamonea (Aubl.) nye Species, förekommo genaft. yes var tåt-vuzxen och Tråden hopfnårg- de af Convolvuli, Celofia . Paniculata, Caffia Viminea, och Fevillea Cordifol. Grd Vi. hade icke, hunnit mera ån 4-- 5 mil på förs fla dagen, då vi: nédgades at föka ofs et tjenligit flålle at paffera natten. Af afbrutne ; grenar ,:ftora blad af Mufa, och de, anfenli- ge Ormbunkestråden tilreddes et fkjul emot den Öåmnoga. daggen. . Eldar gjordes i gran- fkapet, >» vid hvars fidor Negrerne tilbragte natten, fom var nog kylig, men långt ifrån lika med. .den följande. ”Thermometren ned-” föll icke mera ån til 60, til följande mor- gonen. Lyckligt vis var natten rågnfri, och: man plågades icke af Mosquiter, denna Fau- | NÅ nas vie ÖS Oo CC & 331 nas ohyra, fom intet fålle uppit ånda från Nord Cap til Terra del Fuego. »De hafva icke heller. gifvit mig fvulna extremitetet i Låg-landet. Vid annalkande dagsljus fortfat- tes å nyo promenaden ,; fom bar beftåndigt upföre , och alt mera man upfteg i högden, Ökades åfven fvårigheterne. - Hår: möttes nu en ny Cleihra, et anfenligt Tråd, månge o- kånde- Species af Pfychotria, en Melaftoma: Fuchfia. multiflora , en Arbufcula fcandens hvars brutne qviftar parfumera hela granfka- pet med den flarkate Odor flercoreus. Sam- ma egenfkap har Pfychotria foetens, en ny frånde af defs Genus. Flere flag at Befleria, Piper; Urtica , Lifianthus, förekommo i vågen. Bergsålarne fom utgöra denna ftora Bergs- rygg, hvilka flutta våt Sådra och Norra fidorne af. Oen, communicera med hvarandra genom fmårre och ganfka [mala Bergsryggar, dår ä ömfe fidor åro bottenlåfa afgrunder: Det var åfven flere fådane vi måfte paffera, fedan vi låmnat den jämnare vågen. De åro alleftå- des öfvervåxte med Tråd af Clulia flava, hvars mångkrokige flammar och tåtvuxne gres nar man måfte genomtrånga, ty det fker ics ke; utan, möda. Hår :och : dår hade man uts figt af Oen på ömfe fidor af Bergstyggen, en fyn fom år förtråffelig och obefkrifveligen vacker. Ej fållan infveptes man i molnen, fom ftröko öfver deffa åfar fom: en tjock rök , och kåndes då Luften mårkeligen kall: Thera 332 I olCK Thermometren feg icke öfver 56. grader, och föll ofta lågre då molnen nedkommo. hår tråffades nya flag af Myrtus och Andro« meda , Satureja viminea m. Dl, och jag hade tilfålte at complettera det 4 — $:te Species af et nytt Genus i Gynandrien, fom jag under förra refor beftåmt, och et Species af Mala- xis et annat flågte af famma Claflen, upkal- Jadt af D. SozLAnpErR i Söderfjön. Scioda- phylum af Browne befans et flag af Aralia. Tråden voro ofta bördige af Tilandfia ; i fynnerhet utriculata och ferrata , fom gåf- vo ofs en myckenhet godt vatten innom dels rotblad, hvaraf annars var ingen tilgång på : deffe öde klippor. Detta blandat med- Gin ( Enebårs-Brånvin) var fynnerligen behagligt, och det flundeliga ombytet af Climatet, gjor- de at man förnyade blandningen ofta. Utom de förenåmde Paraliter, fågos många tåcka fråmlingar af Epidendra, en afföda endaft af Indierne. Det år dåraf jag har lårdt mig kånna hela 40 flag, ofedde både af Pater PLuMieR och Linné. Det var redan på ef- termiddagen, då vi började nedftiga i en djup dåld af mera ån 3 mils bredd, från hvilken man federmera borde upftiga mot: Piken. Men fom vågen var. otroligen brant och ganfka fiipprig af den beftåndiga fuck- tigheten, var detta icke öfvermåtton låtts. — I botnen af dålden tråffades en liten Kålla, fom år uprinnelfen til en anfenlig Flod mån- ga 4 2 R TE ga milen nedanföre. Den. öfverfkyggades af et nytt flag Boehmocia ( Jaqv.) och juft vid fprånget fants et nytt Piper af endaft en tums långd, och en annan Våxt fom vil öka Ge nera i Tetrandrien. Vi låmnade fnart dåla den och begynte fltiga upföre , men. aftonen öfvertog ofs, at icke binna, utan ånnu på långt afftånd ifråg målet: Et annat låger- ftålle målte upråttas, men mycket mera oc beqvårare ån den förledne natten. Eld kun« - de icke erhållas, för våtan fom hade genom- trångt alt. Kölden var nu mera mårkelig, hålft ”Thermometren föll nedom 50 til 43, och molnen infvepte ofsien kall mift. Nat- ten var mörk , Vindarne hvifslade omkring ofs och åfkan rullade nedanföre öfver Låg- landet, ej olikt en aflågfe Canonade, och mot morgon , fom med fömnlöshet och Jång- tan afvåntades, målle vi tåla några lindriga rågnfkurar. Boutelien fod ofs bi, utom hvils ken hvarken vi eller Negrer komrmit onåp- » fle från refan. Knoapt ljusnade det förrån vi klåttrade' den öfrige vågen mot Piken, men nåftan med kålade hånder och fötter. Trås den fom beftodo af nya Melaftome, VWVaccis nium , Prinos, Myrica, &c. betåcktes af Måsa for , nedhångande af deras flammar och gre« nar, ej olikt Lichen barbatus i Norden, Ormbunkar af mångfaldige fag, innåftlade med Måfforn2 på Tråden, ökade antalet af Flora Indie Occidentalis. Omfider efter tre tim. 3 VI IOC ER timmars arbete, vänno vi högden ut nibil plus ultra.” Små-fkog fölgde ofs til fjelfva toppen, och hår fkulle vi fått fe hela Lan- det och Oceanen under ofs, om ej de tjoc- ka molnen hade afhåndt ofs det nöjet. Ther- mometren var hår icke högre ån 45, och man har all anledning 'at tro at den faller ånnu lågre under kallare årstider, fom jag » tilförene årfarits "Utan St. Peters önfkan på Thabor, fkyndade vi ofs på återvågen , hvar- af flörre delen afgjordes til afton, då vi ups togo förra nattens ftambåll, och följande dagen nedkommo vi til den varmare Luftkret- fen. | . Efter 'retouren hafva vi Geomettice- af- mått högden af Piken och befinnes "den vara nåftan 13 mil lodrått öfver ytan af Oceanen, och följakteligen den anfenligafte under Veft- indifke Latitaderne och en bland de mårke- ligare i Univerlen. Sådan var vår, och min andra Bergs- fård. Den har borttagit en allmän inbild- ning på fållet, at denna högd år otilgön- gelig. — Beråttelfen år kort och vårkelig, och har jag åndå varit för vidlyftig, hops= pas jag vinna Herr Profefforns förlåtelfe. = - Me- 05 30:00 0 Medical Transactions" publifhed by The College of Phyficiaus in London. Vol. 3.. 2 Tab. Lond. 1785. 482 p. 8:0. För Angina Peéåoris har D:r WaALiL ms. fl. funnit, at af 12 a 13 endaft en kunnat hjelpas genom Antimonialia och Foetida Gum- mi. Vid Obdu&ioner fynes intet tecken til Inflammation, och böra fåledes hvarken V. Seåion, eller afförande, utan erndaft Cardia- ca tillitas 3; ibland har man funnit Offificatio- ner i Valvule Cordis. » D:r HAYGARDT fann en gång en ' varfamling i Mediaftinum — e- mot hårdnackad Obflrudtio AZlvi har D:r J: SPEncze med nytta brukt at hålla iskalt vat- ten. på Magen och de nedre delarne. — Es mot. Vattufot af alla arter, berömmes af flere Digitalis$ Purpurea (Se vidare om hennes kraft och huru den bör nyttjas Vol. 6. ps 358.) ( Gött. anz. 1787. N:o 72.) K. Vet. Acad. Nya Handl. Tom, VII. I:fla Qvartalet. - | P.:. 3: Om Ståletsy. natur och defs nårmafte - grund-dmnen; af Herr DE Mokrveau. Af A:rs til Acad. i Dijon ingifne- flere Rön , futer. han at Stålet år et medelstilftånd emellan Smidt Järn och Tackjårn. nor . | ef 336 xo CR derföker vidare ordfaken dårtil och har fun. nit med flere Chemici, at Stålet får vid til« redningen vid pafs en procent tilökning i fin tyngd; når Tackjårn, Stål och Stångjårn i lindrig varme uplöfas i Acidum Vitrioli tes nue', få blifver af Stångjårnet föga, af Stålet mera, men af Tackjårnet ånnu mera fvart pulver qvare ouplöft; detta år Blyerts3 hvars uti fåledes ordfaken igenfinnes. A:r påftår dårföre , at Stål ej annat år ån Jårn, fom vål kommer nåra intil fmidigt Jårn , men fom antagit en mårkelig del Blyerts och at det har mera mepbhitilkt Svafvel ån fmidigt Jårn ; och fkiljes från grått Tackjårn dåri, at det har ånnu mera af det mephitifka Svaflet, hvaremot hvitt Tackjårn år ånnu olikare, fåfom det innehåller jordaktiga ometalliferas de åmnen. P. 36. Tildggning vid föregående Afhandling, af P.- J. HjeLcm. | A. flyrker Herr Morveaus tanke om Blyertfens kraft at förvandla fmidigt Jårn til Stål, genom en af honom 1779 utarbetad Afhandling i famma åmne,: ingifven til Kgl. Bergs-Collegium och Jårn-Contoiret. P. 41. Et Opererat och infnårt Tarrm-Bråk, hvilket - efter. 14 veckor" lyckeligen läåktes , oaktadt excrementerne ymnigt och långe fiö- 0 genom fåret , af OLOF AF ÅCREL. Bråket var upkommit af en fåt. 'Ope- rev 5) Or NET rerådes d. 2 Sept. 1786 innom en fjerndels timme, På 13:de dygnet började excremens terne vila fig, kommande nedifrån Buk-cavi- teten och fants medio Oåobris flyta utur en öpning på Saccus Coeci. Då beflöts at af- hålla den fjuke från at nedlvålja någon mat, utom någon låflkande dryck, utan borde hvar morgon fåttas et afförande Lavement, famt klockan 10 före och 6 efter middagen et födande, af Kött-foppa och Åggegula, hvars med fortfors i 36 dygn. Den fjuke -mattades vål och afmagra- des, men excrementer uphårde at flyta ge- nom fåret ; i defs fålle började Gallan fynas oblandad , fom åfven hindrade låkningen och gafs dårföre någon tunn föda genom mun. nen. Genom lindrig tryckning och kanters« nes rörande med Cauft. Lunare, förmåddes fluteligen Annulus at låkas. P. 58. Tolf Nya flag af Urtice Slågte från Veflindien , uptåckte och befkrefne af OLog Svaris, M. D, Deffe åro Urtica läxa, — U. betula folia, — U. rufa, — U.: rugofa, — U. res pens, — U. folonifera, — U. nummularifo= lia, — U. depreffla, — U. herniarioides, — U. ”ferrulata, — U., mictophylla, — U: trian themoides ; — futeligen förekomma råttelfet åå hans för 178$ p. 28 i Handlingarne införs Vill. B. N:o22. X de 338 200 CC & de Belkrifningar öfver Aere af detta Ges nus. 5; S ; P. 73. Befkrifning öfver en Skogs-Sjö, hvars hela botten år beväxt med rötter af Furu; af LARs CHR. HAGGREN. | Denna Sjö år belågen i Nerike och Hams mars Socken vid Capellans-Boftållet Vefter- by. Det år troligt at jordytan fånkt fig och at Tråden afrutnat. P. 75. Förfök at tilvårka blått Såckerpap- per, af NiLs B. Morian. Åmnet tages af grofva Linneklutar; bet- ningen göres til 13 fkålp. tort tyg af 24 lod Spanfkgröna, 3 fkålp. Alun, 50 a 5$ kannor vatten, fom kokas up, fås på tyget och röres en fjerndels timme, ligger på et och annat dygn, under omrörning hvar A:de timme , fedan uptages det at vatnet afrinner och lågges i et Kar, hvareft påflås Decoéå af 6 [kålp. brun Brefilia, fom vål röres en half timme. Handteras fedan fåfom vanligen med: Papper ; våta fårgen bör fynas en half gång mörkare ån fedan det torkat. Ut- R i vf - | ve : å Ad 2 i uk ENSE 0 Utdrag of Embets-Relation från Nerikes Höfdingedöme , af Prov. Med. D:r J. LYMAN för år 1786. | I början af året graflerade Måfsling nås flan allmånt i hela Lånet. . Genom tidig un= derråttelfe til H:rs: Paftores, 'om Medicines ring och Regime, var den ej dödande, och lämnade hos gänika få några fvårigheter ef: ter fig > ehuru fmittan var få "allmän, at 70 års perfoner dåraf dödde. I fynnerhet i Nos ra Bergslag angrep den gammalt folk. Koppor vilade. lig nog hela året iges nom; i Jonii och Julii, famt något in i Aus gufti månader, dödade och förltkåmde de många barn, men Allmogen råknade för en förmån at Mippa födå en eller annän uti hus« hållet , efter utligten var få bedröflig på As kerfålten. -Dårföre, förfrågade fig ganika få, :Ympning vilja de föga veta utaf ; undans tagande. nägra få Ståndsperfoners, Baron DimspALs nyare method. vifade fin »hårliga vårkan, i fynnerhet ' ympning: med qvickt Vahr famt Mercurial-Laxativ. > Stort: binder för ympningen, har varit det milstag , ät man anfedt några - blemmor kring ympftållet för eritabla Koppor, och ej gjordt flera förlös ker fedan : dårefter hafva naturliga kommit, och dels dödat, dels förfkåmdt. många famt förfkråckt omkring boende. NS Vid 340 ZI o0o0Cx Vid flutet af Sommaren och början af Höften hafva flere år å rad Diarrhoer och Dyfenterier infunnit fi8 i de flåfta Förfam- lingar, men 'fedan Pråfterfkapet genom före- fkrifter blifvit underråttade , at copieuft gifva de fjuka Cremor Tartari i Hafrefoppa til 1 a 2 uns. innom 6 timmar, få hafva de altid i förfta början afftadnat. Tabell-vårket fkall intyga, at på flere år hår i Lånet ganfka få dödt. af Dyfenterie. Detta fimpla medel-år oftaft til hands, lamt föga koftfamt för Allmogen. | Förledne Våras och äfven i Höftas vi- fade fig en Bilieus Feber, oftaft blandad med Pleurefie ; ibland med Peripnevmonie ; i båg« ge nåmde håndelfer var ej åderlåtning nyt« ' tig, men defto flörre gagn gjorde Emetica, dock med förfigtighet gifna, hvartil ofta, med mycken fördel Rad. Arnice Mont. nyt- jades. Denna våxer på flere ftållen i Lånet allmånt, och har jag dåraf, under mina re- for i Förfamlingarne, anfenligen famlat, famt lårdt Apothekarne at kånna den. I November och December vifade lig fom tidaft fvåra Halsfluffer. Då defle voro af vårre flag och ville hindra all fvålgning famt andedrågten, gjorde penflande med Ho- ning och Mercurius Dulcis, via liquida pp:t, utmårkt nytta, famt då fårnad mårktes , med . tilfats af Borax, Vid fvårare tilfållen måfte dock åderlåtning lamt Velicantia i negden til 10 (AR 341 til inflammerade flållet appliceras. Deg af Gålft och Rågmjöl förllog endaft i de lindri- gare. Med Venerilka fjukdomar har förledit år varit. rått drågligt, allenaft til et antal af 20 på hela äret, då det annars i flera år fligit til mellan 80 och 100. Det år förs fkråckligt fvårt at hjelpa dem i Landsorter- ne: Allmogen har hvarken håg eller tilfålle at med accurateffe nyttja förefkrefne medlen, jag vil icke ens nåmna diéten, Och vid La- 2arettet beftås in alles endaft fyra Sångar, fom åndå måR altid åro uptagne af andra uflingar, få at ganfka få Venerilka kunna komma 'in, Detta antal af Sjuk -fångar år altför otilråckligt i et Lån, dår Folknummern går öfver g0,000 perfoner.. Det år elånde at fe få många uflingar ohulpne, i brift af fkötlel och Låkemedel, då man annars vil hafva all möda - ofpard til. deras råddande. Dito af Prov. Medicus i Kymenegårds Lån, AffeffJoren D:r EKMARK. JR Ehuru hungersnåden detta år varit gan-" fka flor och fvår, hafva dock Farfoter varit ganfka. lindriga och ingen betydelig.. Den fom i början af: året yppades i Ithis För- famling, var den fvårafte fom detta året up- | Y 3 koms 0842 AR 2 DIC kommit. Nårlagde förteckning från Paftor vifar, at allenaft 92- perfoner 'varit fjuka, bland hvilka 8 döådt. fan | I Augufti månad blef mig tilkånna gif- vit, at i Svånfkby By i Pyttis Socken Röd. fot vilade fig, med uttryckelig beråttelle af den fom dårom fkref, at de Barn och Pers foner , Som dåraf blifvit angrepne, ingalanda lidit hungersnöd. Sedan något Medicamen= ter då genaft blifvit ditfånde , famt efter par veckor något mera på Ikedd Requilition dår- om, hördes icke mera, håraf, och vet jag ännu icke, om denne: fjukdom fpridde fig långre ån til denna ena :Byn.. > - Mot fatet af året upkom i Linkofki By j Lapptråfk Förfarfiling, famma Feber med tecken til råta, fom i början af året vifade fig i Ithis, Medicamenoter med befkrifning på fåttet til 'deras nyttjande, vederbörlig diet m. m, affåndes genaft, och i början af innevarande år blef genom Paftor Hr. Leåor Aroraus i Borgo något mera Medicamenter requirerade, fom berättade, at folket var ganlka trögt at bruka; men at alla fom itid savederbörligen nyttjade Låkemedlen , fnart blefs Ho friflka, At Venerifka fmittan icke år i aftagan- de, åtminftone hår i Lånet, behagade Herr Archiatern och Kongl. Collegium Medicum finna af förteckningen på dem, fom emot denne fjukdom fått fria Medicamenter. Svås rige Fe (CE oo 343 righeten vid: deras 'Cur år ganfka ftor; i an. feende til brift på "alla nådvåndigheter för 'defla fjuklingar , utom "Medicamenter. Jag har varit glad i hoppet, at en gång kunna hår , få vål fom annorftådes, få et Cur-Hus; men ånnu har detta hoppet fMagit mig felt. På Barnmorfkor år hår vårkelig brift, få vida:i hela Lånet icke åro flere ån två ' Examinerade och Edfvurne, bland hvilka den i Borgo år redan gammal och bråcklig, och har ånnu ingen anmålt fig at hår blifva un= dervifad, fom ej eller lårer ike förr ån fol- ket på Landsbygden kunna förenas om en Barnmorfkas antagande och lånande, fom ån- nu ej fkedt. Dito af Provincial-Medicus i Philipflad D:r LUNDMARK. Denne Landsort har varit fårdeles lyck«. lig, at på et helt ärs tid ingen Farfot varit gångfe. Rödfoten vifade fig vål i Martii må- nad i Elfvedalen , omkring Göftafsforfs och Geyersholms Bruk, men afftadnade genaft, fedan jag förfedt Allmogen med Rhabarber och Ledum Paluftre til Decoå. Af Venerifk fjukdom har icke mer ån en enda varit angripen i Bergslagsorten , och lårer denne perfon, efter beråttelfe, fördt fmittan med fig från Stockholm, dår hon tjent et halft år... I Nyfuad har denna Sjuk= Y 4 dom 344 Xx» ) OoL dom varit dråglig förledit år; men fkall nu å nyo börja vifa fig, få at jag lår nådfakas: göra en refa dit, når våderleken blir något blidare. Vore det möéjeligt at dår få något Socken-Lazarett, få kunde fjukdomen utro- tas, men defsförinnan år det vål omåjeligt. Så långe de fjuke få fritt umgås med de fri- fke , utbreder fmittan fig mer och mer , och det blir aldrig flut på detta elånde; - De få kallade kloke bruka mot denne fjukdom Merc. precip. ruber, och nyligen bar en Piga vid Storforfs' Bruk fatt lifvet til genom detta fars liga medel, : En Ophthalmia humida har varit allmån öfver hela Lånet. Sig fjelf låmnad blef den envis, men botades lått 'i början med en blandning af Aqva Vegeto Mineralis, Rofarum och litet Camphert. Svarta Starren få högt a- vancerad, at den fjuke knappaft kunde våg- leda fig, har jag en gång botat med Laxantia Mercurialia; men hos en annan, fom blef fjuk famma tid, flog det icke an. Jag kun- de likvål icke finna anledning at mifstånka någondera för något Venerifkt. | Med Koppympningen går hår icke fort, Allmogens fördomar dåremot åro få inrota- de, at jag icke kunnat öfvertala mer ån en enda dårtilk - Det har varit föreflagit, at på Philiptads Lazarett öpna et allmånt Kopp» | ; ympe & I o ( ÅÉ 345 ymphings:Hus för Bergslagen. Går det til verks -fållighet, få kan mer framgång våntas. Prof med Vatnet utur en nyligen uptagen Kålla vid Ratans Kongl. Sjö-Tull-Kam- mare uti Bygdeå Socken, anflåldt af C. E. NÅ2EN i Aug. månad 1786. I Bygdeå Socken på Holmen Ratan, hvilken -måftadels år et kalt fkjår, år Kål- Jans belågenhet allenaft et Mafquet-fkott O= fter ut ifrån Sjö-Tull-Kammaren, vid pafs 3 alnar utanföre en Kryddtåppa och 3 a 4 alnar åfvan ifrån Sjön eller "ifrån det ftålle , dår det nya mårket til vattaminfkningens ut-. rönande på en bergshålla år uthugget. I an- feende til. diametren åfvan, år Kållan vid pafs en aln fedan flenar omkring denfamma blifvit lagde: Den har fit utlopp nedåt fjön igenom et dike, och fom fprånget beftår af 3 a 4 farka ådror, kan den knapt öfas ut. Sjelfva vatnet håller fig lika frifkt, ehuru några dagar efter uptagandet, och då det flår i glas, fåtta fig inga pårlor ikring kan- terna. Herr Tullförvaltaren PijHLson har, för defs klarhet och ovanligt frilka fmak fkull, famt för "beqvåmligheten af RKållans nåra belågenhet intil boftållet, fom godt vat : yY ten M6 oo ox) bC ten där annars fvärt år at tilgå, utan olågen- het för fig och fit »bushåll. nyttjat detfamma. Det mårkvårdigafte jag fann med detta vat- ten, var den öfverflödiga Luftfyran, fom på et belynnerligit fått kitlade fmaken , utan at fårdeles dårjämte hyfa några Salinifka eller ' Mineralifka beftåndsdelar, hvilket af nedan- flående förfök med fåkra Reagentia nårmare kan inhämtas, och hvarom hos Högloflige Kongl. Collegium jag hårmedelft SSPEPn får åran inberåtta : 1) Af Tin&ara Gallarum til gtt. 12 fMkedde alsingen åndring; fåledes håller det = CSN « Järn. 2) Et mörkt violett precipitat blef fAraxt af TinQure Heliotropii 2 Sct., fom fute- ligen blef mörkblott. Tecken til myc: ken Luftfyra. 3) Cryftallerne af: Alkali Volatile Aératum föllo olåflige til botten. 4. 5) Samma hände ock med Alkali fixum Minerale och Mercurius fublimatus cor- rofivus albus. 6) I början voro vål cryftallerne af Saccha= rum Saturni olöslige och höllo fig på ytan; . men. vid nedfallandet tycktes et litet. [ediment vila fig; utan at ge får- deles anledning til Acidum Vitrioli, A= cidum Salis och Sal Sode. ) | : FS TN LL MN 4) Åcidi Sacehari ceryftaller. blefvo oåndrade - och utan. fållning, fom vilar at igen Kalk ingredierar. 8) arr Cupri, fedan den något fådt "töftes vål up med dels vanliga blå len | 9) 'Gtt. 6 af Hydrarbyris Nitratus gjorde en obetydelig congrumeration. — = 10) Med Vitriolum Ferrt , ehuru den fick flå, blef ingen fynnerlig gul föråndring. « 11) Likaledes fkedde ingen, åndring af Al- kali Pblogiflicarum , ehutu den flogs til I Scrt. uti vVatnet, fåledes finnes intet | fpår på Järn, 12) Af Argentum Nitratum : blefvo firiz o- paling , fom fedimenterade et pårlfårgat precipitat. Om icke Acidum Salis håf- tar vid Vatnet enligt detta refultat, tor- de Magnefia få fkulden , hålft Kållan ej Hhgger få mycket högt eller långt ifrån Hafs-vattubrynet. ja , Embetsberåttelfe för 1786 af B. BJÖRN-= LUND, ÅAffeffor och - Prov. Medicus nn Björneborgs. Län.; s = » Vid befligtningen' af et hit til Staden håmtadt dödt Barn, fom förmentes af Mo- dren vara mördat, funnos Offa Bregmatis Vå rem: Ro TS CE remnade i 4 delar , fom voro från hvarans- dra fkilde, jåmte andra tecken af vålds + fam handteting. At detta Barn efter fö. delfen haft lif och refpirerat , updagades åf- ven. Modren fkall dårpå bekånt lin gårning. En Man af ofunda våt(kor och fjuklig kropps befkaffenhet, åkom , jåmte en Flufss feber af förkylning, en hård fvulnad å hög- ra kindbenet, fom ftråckte fig under kåften på famma fida, hvarjämte Parotis i famma fvalnad var intagen och var lika fåfom den- na, af ftenhård befkaffenhet. = Denna fvul- had öfvergick til mognad på et fålle under hakan, efter hvars Öpning finuofa får under Skinnet Araxt infunno fig, fom fråckte fig vidt omkring på bågge fidor om halfen, ef- ter hvars Öpning och medelft compresfion fortgången håraf hindrades, fåfom ock et dår= på upkommit finvoft får , gående ned åt Ster- num. Delfa får hafva långe fortfarit, åfven fördelningen af Parotid. och kåftens fvulnad förft efter lång tid vunnits, och hvarvid fle- ze medel få utvårtes fom invårtes måft an- våndas, neml. Conium , China, mjukande Salfvor och Plåfter får fvulnaden och ånteli- gen Mercurial-cur invårtes och utvårtes dårs före, famt renfande och helande medel för fåren. Denne öfvervann dock ånteligen alt- fammans, ehuru han en tid hade ftyfhet i halfen och ej kunde vrida omkring hufvu- dets Us. ÄR ) o( RK 349 Uti Maji månad ympades Koppor hos 7 fl, et Herrfkaps-Barn och en Barnflicka af 10 år i Hufet, 8 tilfammans. Utaf Bar- nen voro $ Döttrar och 2:ne Söner. Af de förra voro en af 16, den andra 14, den tre- dje 9, den fjerde 4 och et' halft, den fem- te 2 och'et halft år, och Sönerne den åld- fta 8 och den yngfta 1 år och 2 månader. Den af 14 år hade ej ånnu fådt menflrua- tion, dock hade den krämpor fom plå- ga åtfölja molimina. - Dottren af '2 och et halft år var, efter hafd Maåfsling å- ret förut, mycket krafslig och fjuklig, tren- ne månader förut haft Gulfot, hade jåmt löft lif och Diarrhoe, famt Malkar, fom åfven afgingo et par flycken under bereds nings-curen, före ympningen. Det yngfta Barnet hade ej ånnu fådt början til tånder, medelft någon tands framkomft, famt hyil- ket tils 3:ne veckor före ympningen didt en med nog rötfår och fkörbjugg befvårad Am- ma. I anledning båraf voro tvånne åtmine. ftlone ej goda koppåmnen, men hvilka dock för fruktan at fmitta åndå kunde åkomma af naturlige Koppor, fom hår och dår ' om= kringgingo eller ympade, kommo fäledes at följa med. Hos en och annan af de. andra '"hade åfven förfports Mafkar, fom dock ej, oaktadt brukade Anthelmintica, afgådt. Det yngfta Barnet hade något tandarbete, dock framkommo ej under Kopporne någon taed. Barn- 350 710 CR Nr Barnflickan hade fkabb och utfag på krops pen. Efter beredning förut, dels med Tjås ru-vatten på några veckor, efter Föräldrars nes anhalt, dels altererände, blodrenande och laxerande Medicamenter uti några oms gånger, ympades de trenne yngfta, efter en liten updragen blåfa med Spanfk Fluga å ars. men, och de andra , efter incifion dårå , famt . Barnflickan emellan tummen och pekfingret med en nål och genomdragen tråd, af Kopp- pulver pudrad, genom det tränsparente fkins= net. Efter Veficatorium tvåttades” fållet någ« ra gånger med kalt vatten, då ingen inflam= mation eller fårens fårdeles utvidgande förs mårktes. Hos några blödde incifion vid fmittans fortgång , fom "dock hade ingen os lågenhet i följe med fig. Hos Barnflickan "var ej fumgrenen fvullen, dock åkom Fe- bern i råttan tids Dottren af 14 år hade 110 flora och fkilde Koppor på den ympa- de armen och :40 å kroppen; det yngfta Bårnet 120 Koppor och de andra emellan 20 och 40. "Det fjukliga och fvaga Barnet hade flarka Convulfioner vid Koppornes ut- brott. Det yngfta Barnet blef ej Imittadt förfta gången, hvarföre det efter 8 dagar måfte omympas, då fmittan vidhåftade. Al: Ja deffe gingo vål igenom ympningen, och har det fjukliga Barnet hårigenom återvun- nit fin hålla, famt har nu godt hull och ut: feende. | U- FSC oo MH Uti början af Junii månad ympade, ef- ter incifion å armen, en Son af, år, hos et Herr(kap >: hvilken blifvit född fedan jag för någre år fedan ympade hos 8 flycken sa Famillen, Kopporne ; neml. 5 å trenne emellan tummen och pekfingret , hvil- ka alla vål igenomgingo Kopporne. Hos dénne, en mycket frifk.Gåfle af rödlått hy och faft hull, hade Koppflmittan, med Fe- bern, åt(killiga oordenteliga rörelfer.' På 'g:te dagen kånde han. vårk i ena axlen 'och Öms het under bågge armarne., med fnar och ftark dårpå åkommen » Feber , fort i 2 dagar Vä= rade, hvarefter en Koppa å armen vifte fig. Febern afftadnade härmed, men infann fig åter efter trenne dagar uppå et halft dygn, med utflag af trenne qvifslor , hvarpå, efter all Febers uphörande på et dygn, ny Feber med ftlark froft , fom varade en half tim-, ma, famt kyla dårpå i.2 timmar, med på- följande hetta uti några timmar, jämte fmå Convulfioner och ref i magen, några qvifs- lor liknande Koppor utkommo, och få efter et dygn några qvifslor åter. Det feberakti- ga varade ånnu i 3 dagar, qvifslorne fom något högdt fig, torkade och han blef bra. Omheten under armen, fom varit borta. alt- ifrån den förft åkomne Febern , infann fig vid den fifa' åter. : Expellentia af Flor. Sul- 'pbhuris, Mofchus,, China, Campher, blefvo hela de nyttjade , jämte Vin-vafska då Kin äy 352 AX I o ( då, at underhjelpa och befordra utflaget. Hos denne, frifk af naturen och fom aldrig haft utflag, lårer få Koppor. varit tilårnade, och :hvarföre beredning före ympningen tor= de varit mindre nödig, dock nyttjades den med”Laxativs och Pulv. Alterant. tagande us ti 4 omgångar. | Den 16 tefte til befigtning af en död funnen Karl på marken, 3 mil hårifrån , hos hvilken dock ej fants tecken at han igenom våldfam åtgård omkommit, och hvartil ej fkålig mifstanka var. Den 21 företogs refa til Kojonperå By i Loimioki Socken ; 10: mil hårifrån , för un= derfökning om Venerilk fjuka, hvarföre en ifrån famma By tig milstånkande, fom ock få befants, hade til Lazarettet afgådt. Efter famma Bys och nåftgrånfande Byars invånas- res befigtning, uptåcktes 5 i Kojonperå By med famma Imitta, hvaraf tvånne fingo an- visning til Lazarettet, och trenne nyttjade å egen bekoftnad Curen hemma. Uti Björne- borgs Stad hade några: denne tiden Rödfot och andra bilieuft durklopp med ref beled- fagat, åfven fåfom någre ref och knipningar med åckel, utan durklopp, hvarföre Emeti- ca, Rhabarbarina och fyrliga Laxativer til af- föring, jämte Syra, gjorde god tjenfl. Bom - eller Lin-olja med Åtticka blandade, bruk- tes för några fattiga , och därjämte en eller annan gång Rhabarber, åfven ej utan vis en. 0 po CE . Denne fjuka varade tils et flycköjpå Som- maren, En Fru fom plågats med tandvårk igeoom förkylning åkommen , altfedan Jul- tiden, fick .måftadels hjelp af omflag med kalt vatten öfver kåften, dock öfvervans den= na aldeles igenom Iglar af mig applicerade å tandköttet emot Höften. Tils Kasmarks By i Ulfsby Socken, 7 fjerdingsvåg hårifrån , 'antrådde jag refa för egen tåkning, til bitråde under en Gallara tig och Rötaktig Feber, hvaraf flere i fams ma By lågo fjuke, då, efter inhåmtad fjuks domens befkaffenhet , råd hårföre jämte Mez dicamenter meddeltes , tillika med törefkrift ' . . om fjukdomens fkötlel, enligt hvilken, Coms miniftern i Socknen , låfvade gå de fjuke tils handa. Denne fjukdom hade hos fomlige et gallartigt durklopp med fig i följe , famt gick hos en del ut på tiden, innan förbått- ring blef... -Curen anftåldes med Evacozantia af Kråk- ock Laxer-medel, Cremor ”Tartari -.och dylika; fom dels evacuerade, dels cor« rigerade den gall» och rötaktiga fkårpans Då Bår-frukter vankades, tillåtos de fjuka at förs frifka fig håraf. Någre hade dödt i denne- fjuka. Rödfot förekom å några flållen, hvars före råd gafs.: Uti Weflölax Socken 12 mil bårifrån, kola åtfkillige af Allmogen ock mä fladels fnart blifvit botade "med Decoaum . Ledi uti Rödfot, fom hår och dår på orten förekommit, efter >en Ståndsperfons därifrån VIL. B. N:o23. Z bes 354 ÄR oo (kx > beråttelfesy» Til Kojonperå By i Loimioki Socken, begaf jag mig efter Höågvålloflige Landshöfdinge-Embetets Ordres, för nyligen yppad fmitta af Venerilk fjuka hos et par perfoner, hvaraf befarades at flere kunde vae rit dåraf angripne. Vid underfökning hår. om, befants hos et Torpare-folk , något afs lågfe ifrån Byn boende, nyligen förvårfvad fmitta med Gonorrhoe hos tvånne perfoner, famt hos tvånne andra åldre Venerilk fmitta,; fom då börjat at utbryta, men hos” hvilka ej tecken dårtil förut blifvit anmårkte, och hvilka, fåfom fattige, undfingo Medicamens ter å Medicinal-fondens råkning. Hos de andra i Byn vid famma” tilfålle befligtigade, funnos ej tecken til fmitta, och hvarom fes dan ingen mifstanka 'förfpordts. Trenne med Venerilk fjuka förra gången befundne, fom undfådt Mixtur. Mercurial. tillika med Ungv. Mercurial til bruk hemma, mårktes nu botade, af hvilka tvånne hade Chancreufa åkommor å Penis, och en, åldre Venerilk fmitta. Den ene af deffe, med Chancre behåftad, en Karl af ftark complexion, has de öfverdådigt umgåts med. Mixturen, af hvilken , i flålle för tvånne fkedblad morgon och afton, efter befkrifning, med drickning dårpå af Mjölk och Vatten fammanblandade, han tagit 8 fkedblad i fender trenne gånger om dagen, och fåledes förtårt fyrdubbel fats , utan annan påfölgd, ån en lindrig ls er oc KR Jol RH Bs och något knipningar dårefter. " Förfta vec- kan togs Mixturen "ordenteligen och i min- dre dofis ån två fkedblad i fender; men få- fom han tånkte fig fnarare bli frifk igenom den gifne fatlens, af 8 qvarter. af Mixturenrs, Sskyndefammare upbrukande', föll han på det oförvågna rådet, at hålla fig fåledes fkades- lös för drögsmålet med Curen. Uti denne Stad befigtigades et Barn, fom Modren, en Piga, lagdt å lönn öppet i (kogen, med en klut omlindat, hvaraf det af. rågn och follkin på 14 dagar i fkogen” defio fnarare undfådt röta, at mafkar kröpo dåri. At Barnet haft lif efter födelfen , ups= tåcktes. Hos en fom blef flagen för det ena &- gat med harden i vredes mod, af en ans nan , hvaraf Ögat hårdt tilfvulnade, förgick vål fvulnaden igenom Aque Saturnine, jämte et och annat medels bruk tillika, och då &ö- gat målt återfick fin förra klarhet, dock var ånnu vårk och huggningar dåri, hvarföre Tin&ura Thebaica, 'indrupen et par drops par i Ögat, gjorde god tjenft, dock förmårka tes ånnu mera Ögats lifande och at fpasmer förtogos, igenom fmörjning å ögonlåcket med en fjåder några gånger om dagen. af Tin&uara Thebaica, och hvarföre dageligen hårmed förtfors til flut, då efter 8 dagar ö. at blef frifkt åter. För 3:ne år fedan hadé amma 8ga blifvit Nått igenom hans fallande Z2 u- ke MI OCK utur Vagnen, hvarefter det varit något fvas« gare ån det andra famt ögonlåcket något flyft, dock ej ögat rödt eller vårkande-fe= dan, och nu kommit i få godt fånd fom förut. Den 6 Nov. kallades jag til en Drång på Landet, fom af våda råkat fåra fig med en Tålgknif i vånftra fidan, en tum under de fifta veke Refbenen., då knifven buren i våftfickan, under denne Drångs brottande med en annan, hvarvid han blef kullflagen ; kom at våndas emot fidan och falla hårdt dårpå, famt ioftötas i lifvet til en och en half tum eller mera, de yttre betåckningar- ne inberåknade. Denne knif var bar och flipad, i anfeende at han dårmed årnade förs råtta flagt andra dagen å en Herregård nåra dårvid. Knifvens dire&ion hade gådt något > på fnedden nedåt ljumfken, dock in i bålig- heten af Abdomen, i anledning af fonderins : gen, hvilken knif den fårade fjelf fkall uts dragit. Peritoreum kom dårvid ej at fön- dras, och fåledes någon af de underliggan- de Tarmar. Symptomerne hårvid voro fraxt håftig andetåppa,. brånningar i underlifvet och hela kroppen, Feber, fom: dock lade lig mer och mer och aldeles efter några da- gar, igenom åderlåtning, kylande invårtes medel, -famt utvårtes:; fördelande Omflag åf ver underlifyvet. - Sveda vid Urinslåtningen och ftolgången , för hvilken fitta eller bågge. de KLOCK = 357 Lavements ordinerades, varade uti 10 da« gar, hvarefter deffe kånningar förgingo, få- fom ock fåret efter 14 dagar blef låkt. Dies ten "utgjorde tunna fåppor i förflone, hvaris genom excrementer ej flå kunde famlas eller ofta ftolgång behöfvas. Efteråt har han en tid varit matt, "ej" förmådt förråtta tungt ars. bete , något tungt lyfta eller böja kroppen, utan kånning dårefter i underlifvet och uns der bröftet, dock ej i någden omkring få- ret; hvilket alt nu åndteligen måft förgådts: Til blåfedrag hos de i yrfel och raferi ftadde, fom: gerna afrifva Veficatorium af Plå. Åer och Pulvis Cantharid., har jag valt Tins Aura Cantharid: Ph. Sv. hvarmed ftållet blif« vit (mort. AÅere gånger, eller hvarje "timma, tils tilråckelig blåfa innom famma tid, fom efter 'ordinairt Spanfkfluge-Plåfter, upkommit. Vidlyftiga Rötfår å benen -hafva hos 4 detta år blifvit botade, efter förevångit bruk af Laxativer och -blodrenande Decoåer, i- genom invårtes Mercurial-Cur och -utvårtes tjenlige medel efter omflåndigheterne , hvars vid Gallmej-falfva eller Plåfter ibland: blifvit nyttjade. Den ene af deffe hade Rötfår å bågge benen, fom i 16 år varat. Hos den andra intogo deffa hela knået och" et frycke på låret, fom varat i 5 år; hos den tredje, ena benet rundt omkring, ånda til foten, fom börjat för 4 och et halft år fedan ; ho$ den fjerde å bågge benen, ifrån knåen til AR I > £0a 358 F I o CK foten , uppå 3 år. Alla deffe Ben-får, fom dock ej varit Carieufe, Fiftulöfe eller Venes rifke , hafva innom 8 a 9 veckor blifvit :bo- tade. Med blodrenande Decoéåers bruk har hos tvånne fortfarits hela Curen igenom. Ef- ter denne methode bafva åtfkilliga långvaris ga Ben-får, måft at famma flag fom de nåmns de, och måft på famma tid, utan at ä nyod upbryta, fomlige för flere år fedan; blifvit låkte 3, fåflom hos en inrotade Ben-får å båg- ge benen, på 15 år, hos en på 10 och någs« fa på 3 a 4 år. För de mått långvarige har Fontenell efteråt under knået blifvit tils flyrkt , fom. dock ej blifvit iakttagit. - Ibland har någon lindrig Salivations-Cur igenom Mercurialierne blifvit anflåld. Hårda kanter, Svallkött, med andra oarter, hafva tillika blifvit fkötte och fåren efter deras befkaftens het vårdade, jämte Diet dårunder. " Mortolitets-Lifta för Ön St. Barthelemi upfatt af Gouvernements-Medicus Hr. NSA4AMUEL FPAHLBERG, dat. den 23 ÅA: pril 1787. | E Förledit år 1786 var Folk-nummern us ti Staden: Hvita Perfoner 173, Couleurta 173. Dir: AX > o ( 399 j Dåraf döde, Hvita Perfoner: Af Slag ee = ad e a I. Af Skörbjugg dn ra Af Vattufot .e 8 .e . I Af Lungfot Är JR 1 Af Feber LJ [LJ - I. Barn uti fpådare ålder .e . 2 » Summa 9. Couleurta Perfoner : Af ålderdom ERE TI a 3 Af Trånljuka oo. -— = - 4 Af Feber «= oo. = ss - I: Summa 7. På Landet var Folk-nummern, Hvita Perfoner 860, Couleurta 538» Dåraf dåde, Hvita Perfoner: Af ålderdom e 2 - . 2 At Feber: ee so. Le PIREN ER Summa 3: Couleurta Perfoner.: Af Trånfjuka ee oo oo > 36 Af Venerilk fjuka bg NR Förgifna med glag ov + - 3 | Summa 8» ZA4 Det 360 — N OM Me Detta Året 1787 år uti Staden Folk.nume« mern , Hvita: 340, Coleurta: 410..- Dåtsåf döde, Hvita Perfoner:” AP Eunpfot vo. + > FREE äro: Summa 2. ölen Perfoner : At Lungfot RR RE Af okånd fjukdom "ee = 27 Summa. 3. oc På Landet år Invållaren ås dela 'Hvita + 687, Couleurta 459. = | Bland dem har dödt, Hvita: : Af BEE AR Re 18 IBN ST I: SME sär gR Couleurta: öka IVA Al Tränljaka + = os > & 08 jA. Summa 2. (a) Gång« frame z - V 3 JR Oc ' a (2) Man fer håraf at antaletv af Invånare på” Öen St. Barthelemi Ökat fig. 1786 voro, i Stadem 246, ” på Landet. 1398; tillammans 1744; år 1787 funnos i Staden 750» på Landet 1146, tilfam- mans 1896. Handelen har fåledes varit uti tila våxt SMEKA ehuru 152 flere Perfoner inflyt= Få I oo (CK 301 - omdel o0GångbarasSjukdomarsssal Emot flutet af förledit år var en envis Elufshofta mycket gångbar, få på Landet fom uti Staden ; men aldramåft ibland de Invå- naré; fom bebochögder och ftrånder, blott- fålde för Of - voch Sydlig Vind; denna hår- rörde förmodeligen af den flårka och kalla blåft, ftundom förenad med tågn; flundom torr, fom varade måft hela September må- nåd ;: uti Oéober var våderleken £ tvårtom,, mycket fill Uti de 2 fifta månaderna af året varvVåderleken jämnsoch: vanlig. Magra och sålderftegna Perfoner plågar des måft af denna fjukdom , och hade an- fallén ftarkaft 'omaonåtterne ; med: hefa och önmhetcunder> bröftet ,:s hos någre” med" liten feber:rörelfe om. aftnarne. Efter 8 a 14 då gar: blef hoftan. mindre torr, de fjuke börja- de dåcpå at rakla up et hvitt ochtant lem), fom fedan blef gulare-och mera tjockt, då åfven fjukdomen uti famma mon. förmin(ka- des, men krafternas uteblifvande. var” gadea Jångvarigt.: | Hos yngre och feta Perfoner börjaded "fjukdomen med flyfnad i nacken; fvårighet at Ag och > en "öm kånfla uti Bröftet vid ERNA 24 an» tat på ER har dock Landtfolket blifvit intar ; de med 252 Perfoner , hvaremot Stadsbaerne blif= vit Skade med 504 nya Medborgare. 362 & ) oo ( 3 andans indragande ; de hade 'åfven ftarkare feber om aftnarne. i De fom i början nyttjade tjenliga mes del; blefvo hårifrån fnårare befriade; åder- Jåtning : nyttjade få, ehuru nådvåndigheter ofta fordrade den. Ovande vid Medicamen- ter, hålla de fig endaft til Hus-Curer , hvil- ka utan tvifvel göra god vårkan, når de ås ro rått anvånde; men fom ålder, Temperas ment och Conflitution,; -helt och hållit förs åndrat en och famma fjukdom hos olika Månnifkor, få blifva deffa medel ofta kraft- låte, om icke fkadelige för en, fom utöfs vad önfkelig vårkan hos en annan. - Deco af fmå fårfka Calebaffer (Cres £centia Cujette fru&u minori-Lin. Sp. Plant. p. 872) famt bladen af Thée du pais, (Ca- praria biflora, Sp. Plant: 875) nyttjades af de fjuoke fålom daglig dryck, under den ti den boftan var torrt, famt fotvatten om afte narne ; uti hvilket infunderades bladen af Bois d? Inde (Lignum Campeche: Sp. Plant. s49) och Bois dHuile -(en fort Copaifera Sp. Pl. 557.) Til Hufvudvårkens fillande hyttjades fönderkroffad Bark af Bois de Cag- nes ( hvilkens blomma jag ånnu icke fedt) fom innehåller en kylande och fyrlig faft+ at lågga på Pannan och Tinningarne, Sedan hoftan genom deffa medel eller af Naturens egen åtgård, innom vifs tid bör. jat uphöra , anvåndes Thée af Serpentaria; men 2 2) co (CR 868 men Barken af: Bois de Cortier (Qvasfia A- mara Sp. Pl. 553) fåfom Deco& til Magens i fltånd fåttande; de fom uti början af fjuks= domen togo afförande medel, nyttjade 'an- tingen 2 a 3 kårnor at Guajac fönderftåtte til pulver, eller ock én matfked af PHuile de Karapat (Oleum Ricini Sp. Plant. 1430 )» Kårnorna af Meduenier och Palma: Chrifti (Sp. Pl: 1429 — 30) våga de fällan nyttja. Hyfterifk och Spasmodifk Colique har u- ti början af hela detta år varit mycket gångs fe uti Staden; utvårtes Badningar, Lavemen- ter och flundom Åderlåtning jämte vanliga Antifpasmodica,. -har altid utöfvat Selkelig vårkan och underkufvat det onda. Diarrheer och Rödfot har åfven på et ovanligt fått grafferat; men aldramåft uti den delen af Ståden ; fom år lågt flitverad emel« lan 'Sjöftrand- och. en Saline, fom börjat at upfyllas. -”Tenesmerne har uti den fednare varit ganlka våldfamma , och de fvårafte refs ven uti Regione Umbilicali ofta få håftiga, at de varit beledfagade rned -dåningar och kallfvett ; pullen har under alt detta varit låg och krypande: Venerifk fmitta år mycket fålllynt, i fyne nerhet uti Staden 3; ibland Negrerne. på Lans det kan då och då finnas någon med Venes rifk fkabb:.. De nyttja ej annat dårföre ån Barken af Bois de ferres et Guajac (.Sp. Pl 546) til Deco&, famt fmörja fåren ora ngs 364 be ) oo ( & Ungvent.. Merc. 'För öfrigt under mit via ftande hår, har hvarken Koppor eller. eaoR Febrar varit fynlige. En Gåffe på Landet kar jag :fedt med ägna och uti Staden en Man vid pafs 40 ; fom hade Vartufor. "Hela lifstiden ige- nom har han varit ållkare' af Rume och dy- lika ftärka” drycker; denna ”vålluftiga neéar ädrog honom: en elak och långvarig: -frofla, >. på någon af kringliggande Öarne ,; [edan hit: flyttad, bodde "han uti en nybygd famit på et lägt och fucktigt ftålle "belågen Källare, dår blef han åfven fjuk ; "och uppå någons til= flyrkan tog för ftarka dofis' af Tartaro An timoniali, efter hvilket hanvinnom 4 timmar dog. "Jag blef kallad når "han låg uti ago> nien; Magen var då mycket :upfvåld ; Pulfen lås och darrande; Kroppen: flaäddrig med en kall och klibbig fvett; Tungan och Låppar- ne: voro redan fvatte,- fom vifade at döden redn gilvit chonom handen; med hvilken han ock flraxt dåruppå” fölgde. ndetes åkommor: Gänfka få olyckskåndelfer har förekom- mit under! min varelfe hår, och i allmånhet åra de mera fållfynte hår på Öarne ån i Eus ropa. Folkets göromål åro merendels af den befkaffenhet ; at de mindre blottfållas för dy- "lika tilfållen. = EA : KI ol RK 365 I början af förledit "år under min bors tovarelfe , blef en Man, vid en Canons Jad- dande om bord på et Fartyg från Göthes borg, fkjuten uti flin högra hand; Laddikyfs feln borttog alla fingrarne, famt fönders kroffade bågge benen uti Får-armen. För- modeligen defs -egne ofanda och til röta bes vågne våtfkor, bitrådde af elak fkötfel, före ordfakade - Kallbrand uti delen innom 3 ' das gar, hvaraf den fjuke på fjerde dygnet, ef« ter undfången fkada, dog. ; Uti medio af famma år fkadades tvåns ne Volontairer af et vid laddningen antåndt bergfkott; den ena, fom flod med fåggan ; blef kaftad från fållet och bekom af de kring- fpridde ftenarne åtfkilliga Rörre och mindre fkador i hufvud och anfigte , utom det-at krus« tet bortbrånde fkinnet af bågge hånderna halfvågs til armbogen. Den andra, fom var fittande på fenen, lyftes med denfamma up i luften och transporterad et långt ftycke i= från flållet; bågge blefvo uta rtörelfe liggan- de "på jorden, och åfven få- uptagne, -men bekommo efter en liten ftund, genom tvåtts - ning med Åtticka och Rume, fansning och förmögenhet at gå, famt -bitrådde>af-ändra at bjelpa fig hem. - Anfligte och -bufvud var på den förfta af fvulnad, blod :och krut-al- deles vanfkapligt, han föll ftraxt, förmedelft Hjernans fkakning ,: uti ftark yrfel, fom vas rade 3 dagar; håret safrakades och fåret förs bantg 366 I oC bants efter konftens reglor, Åtticka med kalt ; vatten nyttjades til omflag. Aderlåtande , kys lande afföringar- m. m. gjorde at han efter 14 dagars förlopp var frifk och fkickelig til arbete. : : Den andra bekom dels fvårare Contu: fion på Scrotum och i Perineo , hvareft han . var ganfka fvullen och blå; en myckenhet blod förlorades genom Urinsröret , fom mots- villigt utrann och ånnu mera når vatnet fkule Je låtas, til hvilket hvart Ögnablik var mas ningar. Graduerade Compreffer fucktade u« ti kalt vatten, blandat med Åtticka och Bråns vin, "applicerades öfver det lidande fllet, med någon tryckning på Ureteren,; medelft en bindel til blodflådets håmmande, Patrtier- nes fvulnad hindrade aldeles urins afgång us tom Catheterns tilhjelp; denna olågenhet förminfkades ock innom 3 veckors tid, få at han kunde gå och göra fmått arbete; men kan aldrig låta fit vatten utan at med fing« rarne trycka under Scrotum. o En Krono. Båtsman på Kongl. Orlogs- Jagten Triton, blef fkadad uti defs högra band och arm vid en Canons laddande, uns: der Saluten: den 24 Januariis Laddftocken borttog förfta och andra lederne af de två fråmfta fingren, famt fönderrifpade Mulklar och kött kringom tummen. Af fkottets flyr- ka, eller förmodeligaft af fallet tilbakars från Canon uti dåcket, bröts åfven ERP å e 3 Xx I ol K 367 led, med olecrani feparation. Armen inråt- tades, fåren förbants och fköttes efter van- ligheten; men en flyfnad uti armbogen blef en fölgd af: Brofkens från-föndring, fom ic- ke kunde förekommas. Benfkador. och "Rötfår börja nu blifva mera allmånne bland Negrerne,; ån någon- fin tilförene; de påflå at Jorden, fom på fi- na flållen år Kalk-artad, på andra fållen Salt=blandad ,. dårtil år ordfaken. dies Våderlek. och gångbara Sjukdomar i Stock- holm, Månaderne April, Maji och Fu ni 1787. April: | 1. Morg. 73 gr. ko NN.O. 2, klart; Bars 25,40. Midd. 13 gr. kalt, N.N. V. frömoln. "Bar. 25,59. 2. Morg. $ gr. k. V. klart, Bar. 245,72. Midd. 4 gr. v. flrömoln, V. B. 25,71: 3. Morg. Th. Os. flråmoln, Bar. 25,69. Midd. 7 gr. v. klart, V. 4. Morg. I gr. k. klart, Bar. 2$,66. Midd. 73 gr v. klart , aft. Norrfken. $. Morg. Th. O. halfmulit, Bar. 25,61. Midd. 5 gr. v. ftråmoln. 6. Morg. Th. Oc N. halfmulit, B. 26,63: Midd:. 368 » I OCK Midd::835 gr.v. N.N. O. frömoln, Bari 245,71: 7. Morg.!'4 er. k. klart; äv. 293764 Miad: 63 gr v« N.N.O: klart, : Bar. 25:83 > aft, Norriken: an 8. Morg. 3 gr. k. klärt, Bar 25,88- Midd. 9 gr. v. klart, Barom. 25585 > aftonen Norrfken. «9. Morg. Th. O. klart, Bar. 25,85: Midd; 10 gr. vi klart, Bar. 24389- 10. Morg. 3 gr. v. klart, Bar. 25,91. Midd. i "13 gr. v. klart; Bar: han 11. Morg. 4-gr. Vv. halfmulet ; . Bi 25,86. oo Midd::13 gr. v.fiådmoln; ra 25588: 12: Morg: 4 gr. v. halfmulet, Bar. 25486. Midd. 12 gr. v. S. klart » Bar. 25577- | Ifen förfvan på Clara-fjården. 13. Morg. 3 gr. v. halfmulit, Bare 25,46. : Midd. 133 gr. v. flråmoln , V.S. V. Bar. 25344: 14. Morg. 5 gr. v. N.N O. mulit, B. 25, 56. Midd. 10 gr. v. flrömoln, V., aftonen «> Norrfken. >> 15: Morg. 2 gr. v. måft klart, Bar. 24,50: Midd. 13 gr. v. klart, V: äl Norrikens 16. Morg. 63 gr. v. målt” klart, S:V.' Bar. UU RSJD: Midd. 13 Br. v. flråmoln , SV.33 aft. form med rågn 'och fné. 17. Morg. 4 grok. NN:V.3, måft klart, Bar. 25,22.) Midd. I gr.>v. firömoln, N.N. V.:3, Bar. 29,31. a Morg. Xx I0 CH 369 18. Morg. 3 gr. k. klart; Bar. 25,32. Midd, 3 gr. v. flrömoln, Bår. 25,25 , aftonen Norr(ken. 19. Morg. 3 gr. k. N:O. flrömoln, Bar. 259,23. ”Midd. 3 gr. v. mulit, fmåltnö- gade, N.N.O. Bar. 25,33, aft. Norr« sofkens. | 20. Morg. 3 grad. k. mulit, torr fmå-fnö, Bar. 25,28. Midd. Th. O. B. 25,39. N.N.O. aftonen Norrfken. | | 21. Morg. 3 gr. k. flråmoln, N. Bar. 25,59.- Midd. 2 gr: v. flråömoln med fnö-fkofs tals e. m: N. 22. Morg. I gr. k. flråmoln, Bar: :25,56. Midd. 4 gr. v. S.V.3. Bar. 25,41, fnö« gade €. m. inpå natten. 23. Morg. 4 gr. v. mulet, V.- Bar. 24,96. Midd. 43 gr: v. flråémoln med fInölkof, N.V. 24. Morg, 2 gr. k. N.N.V. flråmoln, B. 25320. Midd. 33 gr. v. N:N.V. 2, Imå-lnö e. m, Bar. 25,34. 25. Morg. I gr. v. klart, Bars 25,50. Midd. 53 gr. Vv. flråmolns 260. Morg. 23 grav. halfmulit, O.-S.:O, Bar. 25,45. Midd. 63 gr. ve S.S.O. 2. ftrö- moln. . 27. Morg. 33 gr. v. halfmulit, S: B. 25,29. Midd: 113 gr. v. S. 3, flråmoln. Bar. 25,18. VIII. B.N:o 24. A a 28. Morg. 370 2 ) oo ( 28. Morg. 6 gr. v. S. mulit med rågn, Bar. 25,03. Midd. 10 gr. v. flråmoln. 29. Morg: 63 er. v. S.O. Bar. 25,10, rågn= > flånk, Midd. 10 gr. v. S.O. fmått rågn. 30. Morg. 63 gr. v. rågn, Bar. 245,05. Midd. 8 gr. Vv. Bar. 25,03, rågnade e. m. FU FATT SKR SKE RR I. Morg. 3, gr. v. dimma, Barom. 25,13. . Midd. 8 gr. v. N.O. rågn til afton, Bar. 29,22. då 2. Morg. 3. gr. v. dimma, Barom. "245,21. »> Midd. 7 gr. v. S.O. rågn til afton. Bar. . 29230: i | 3. Morg. 5-gr. Vv. S.V. mulit, Bar. 25,25. "> Midd. 12. gr. v. flråmola, V.S. Vs Bar. 255305 4. Morg. 9, gr. Vv. mulet, S. 3. B. 25,17: Midd. 9 gr. v. rågn måft hela dagen, Bar: 244,07: ? | 5. Morg: 6 gr. v. rågn, Bar. 25,09. Midd. 6 gr. v. N. 3, rågn e. m. Bar. 25,17. 6. Morgs :5> gr. v. Ns duggrågn,, B. 25,46: Midd. 6 gr. v. N. rågnofkåf e. ms. Bar. ENAS SR CS SR fr 7. Morg. 5. gr. v. duggrågn, Bar. 25,70. - Midd. 143 gr. v. flrömoln, N:N.O. 7 8 Morg. 8 gr. v« dimma, B. 25,76: Midds 16 gr. v. klart, Bar. 25,67. 9. Morg. 73 gr. v. halfmulit, Bar. 25,56: Midd. 17 gr. v. ftråmoln, S. V. B. 25,58: : ; 10. Morg. RE 208 KOR (I 371 10; Mörg. 01 gt. v. klart, Öst Bar. 25,63: iv Midd: 164 gr v.sO: Bar. 25,64: : 11. Morg. 9 gr. v. klart ; Bar. 24,62+ Midds ir 8fgrove klatty OO: Bar. INTET 12. Morgs JÖ gr. v, | klatt, Bar. 25,61: Midds 16 gr.v. N.O. 3; klart Bäre 25,47: 13: Morg. 5 gor. vv. Ni 4; rågnade f. ms. Bars 24,39: Midd. 8 ar. Vv. NiN.:O. 3, flrås möln; Bar. 25,43 , aftonen Noöorrfken: 14: Morg.. 3 gr. vi N. flrömöln, B: 25,47: Midd. 3 gr. v. Niftröroln, Bar: 25,56. 15. Morga 2 om v. N.N:O, Au frömoln'; Bar. 25,64.. "Midd. .s5 gr. v« NsOs 33 halfmulet , Bar. 245472: 16. Morg: 3 grad. Vi NN:O. klart, natten froft. Midd. 7 gr. v. firåmoln,; Bar. 25586: 17. Morg. 4 gr. v. klart, Bar. 05 91: Midd; io gr. v: flrömoln; aftonen Norriken. 18. Morg. 62 gr. v. klart, Bär. 25088: Midd: 13 gr. vc klart. i9. Morg: 7 gt. v. klart, Bars. 2$,94« Midds - 15 gr. v. flrömöln, Bär. 25,96: g0. Morg: g gt: vs. klart , Bär. fan Midds > I8:gr. vs: flrömoln', Bar. 25,03 21: Morgs 12 gr: vi klart, Bar: 25.864 Midd: st CKS fre ViN: flyåmoln: 22. Morg: 81 gr. v. halfmulit; Bär 245746 Midd. 163: gr: v. flråmoln; Bar: 24,70s 23: Morg. 11: gt ov. Så klart; Bi 23,52: Midd. 143 gr. v. rågn tkoltals fv och ev pi. Bar. "25,37: Aa2 24. Mort 372 2 ro CC R 24. Morg. 9 gr. v.. flråmoln, V.S.V. Bar. 25,20. - Midd.: 16 gr. v. "klart , MS. Vi 2. Bar. 259,21. 25. Morg. 10 gr. Vv. mulit., rågn, DNA. Midd. 14 grad. v. rågn fkoftals e. ms. Bar. 29511: 26. Morg. 113 gr. v. S. 2 ;firåmoln, B. 24,90. Midd. 15 gr. V. S. V. 4, Bar. 24,98. 27. Morg. Io gr. v. S.S.V. 2, rågn öfver natten intil kl. 9. Bar. 24,93. Midd. 14 gr. v. Bar. 25,04. 28. Morg. 10 grad. v. S.V. 2, mulit, Bar. 25,20. Midd. 143 gr. v. firöémoln , V. 2. Bar: 25327: 29. Morg. 10 gr. v. klart, Bar. 25,37. Midd. 103 gr. v. S.0O. mulit , Bar. 25,42. 30. Morg. 8z gr. v. rågn, Bar. 245,40. Midd. I3 gr. V. flirömoln , V. Bar. 25,45. 31. Morg. II gr. v. klart, Bar. 25,47. Midd. 17 gr..v. flrömoln, Bar. 25,64. Junit: 1. Morg. 15 gr. v. klart, Bar. 25,66. Midd. 19 gr. v. flråmoln, V.S.V. Bar. 25,59. 2. Morg. 133 gr. Vv. firémoln , Bar, 25,44. Midd. 183 gr. v. flråmoln, S.V. Bar. 29238: 3. Morg. 101 gr. v. mulit, V. B: 25,28. Midd. 15 grad. v. fråmoln, S.V. Bar, hg klart, B S.V org. II gr. v. klart, Bar. 25,25. SV: 34 4: 8& ITE , 9229 Midd. FF I o0o( RK 373 Midd. 123 gr. v. rågnikåf, V. 3. Bar. 24527. $. Morg. 103 gr. v. klärt, B. 25,57. Midd. 123 gr. v. flrömoln, S. O. 6. Morg. 11 gr. v. mulit, S.O.: B. 25,43. ' . Midd. 19 gr. vamulit, S.S.O:. 2. 7. Morg. 143 gr. Msn a öfver natten, S.O. Bar. 25,33. Midd. 203 gt. v. flrémoln, S. Bar. 25,38. 8. Morg. 10 gr. vs klart, B. 25,61. V. 2. Midd. 16 gr. v: klart ) Viro. Be og,74. 9. Morg. II gr. v. klart, B. 25,95. Midd. 19 gr. v. klart, Bar. 26,01. 10. Morg. I1 gr. Vv. klart, B. 26,08. Midd. 203 gr. v. klart, N. 11. Morg. 12 gr. v. klart, B. 26,05..Midd. 203 gr. v. klårt, O. 2. Bar. 26,06: 12. Midd. 133 gr. v. klart, B. 25,93. Midd. 23 gr. v. klart, Öl 2. Bar. 25,89. 13. Morg. 16 gr. v. klart, B. 25,75. Midd. . 24 gr. v. klart, O. Bar. 25,67. 14. Morg. 183 gr. Vv. halfmulit, Bar. 24,57. « Midd. 25 gr. v. klart, S. S.0.B; 25,54: 1'$. Morg- 173 gr. v. halfmuolit, Bar. 25,54. Midd. 19 gr. v. klart, O.N:0. B. 25,61. 16. Morg. 143 gr. v. ftråmoln , O. B. 25,63. Midd. 193 gr. v. klart, 0.8.0. "17. Morg. 123 gr. v. rågn och lindrig ålka, Bar. 25,52. Midd. 123 gr. v. rågn, O. 18. Morg. 11 gr. Vv. duggrågn , Bar. 25,54. Midd. 133 gr. v. rågn fkoftals, B. 25,56. Aa3 19. Morg. kd "ro lCK 19, Morg, 11'gr. v. klarnade, Bars 25,56. Midd. 203 gt. V- firåmoln , Bar. 25,53. 20. Morg. 163 gr. V. ifrömoln , Bar. 25,48, Midd. 183 grad. v. frömoln, Ö, Bar, 25,44: 21, Morg. 14 grad, vamulet, O.N.O: Ne 1 225534. - Midd, - v. flröm. O.N.O, Bar. 29,32. | 22. Morg, 11 gr. v. flrömoln, Bar. 25,28: Midd.' 16 gr. v: firåmoln ; O. B, 25,29. 23, Morg. 1335 gr. v. mulit, B. 25,28. Midd. 201 gr. Vv. halfmulit ; N.N:O,-B. 25,24. 24. Morg, 12 gr. V. molit, B. 25,22, Midd, Si N7 gror: Aråmoln, Ni Bar: 25,26. 25. Morg. 12 gr. Vv. fråmoln , rågnflånk , Bar. 25524, Midd, 12 gr. v. N. Bar, 25,20: 26. Morg. Q gr. V. mulit , Bar; 25,21. Midd, II gr. v. rågn (koftals hela dagen; B, : 25,18: bar 27, Morg, 12 gr. Vv. ftråmaln , Bar, 25,224 Midd, 20 gr. v. flråmoln ,; V, emot afs tonen rågn, Bar, 24,27. 28: Morg, 14 gr. Vv. 'halfmulit med rågnfkof, Bar, 25,31) Midd, 21 gr, ve firåtholn . S, Bar, 29,24: | 29, Morg. 14 gr. v. mulit, V: 3, Bi 25,30e Midd, 20 gr. Vv. firémoln , V,S. Ve3e Bar, 29»374 | 30, Morg, 143 gte V. klart; Ni Bar; 285544 Midd, 20 gl Ve firömoln, Bar, 25359. ” KR II oCRk 37$ Koppor hafva denna tiden 'hågot mera vilat fig; Väår-Fråffor och Bröfl-Febrar meå inflammation åfvenledes, 'ehöru ingen fyn- "nerlig Epidemie kan ahklagas, utan har det- ta Qvartal varit mera frifkt ån vanligen, Utdrag af Prov. Meu.'i Hedemora As-- > fefor Broms Embets-Relation för 1786. Sjukdomar år 1786, Januarii: Arihritis retrograda angrep många. Måjfsling var gångbar fedan förra året och vifade fig nu hos någre, dödande. Februarii: Både Arthritis fixa och Retrograda fö-:' rekommo fom oftaft. | Måfslingen blef envis at icke vilja flå. ut. Det gick ofta öfver 8 a I1o dygn in- nan den ville låta fe fig, och Hofta och Feber fom åtfölgde den, voro våldfamma . och ftarka. | Peripneumonia och Pleuritides exquifit& anföllo en eller annan, + | Martii: Tandvärk angrep många. Ros.fvulnader fingo fomlige, fom voro långfamme och fvåre at fördela. Aas Pe- 376 oo I ocC Peripneumonier vifade fig ånnu hår och dår. Måfslingen blef af elakare art, blandad med mycket inflammatorifkt och låmnade of- ta efter fig fvåra Opbthalmier, ihångfen Ho- fta, utmårgling och under tiden Metaftatilke bulnader. April och Moji : Samma Sjukdomar fom Martius kdrörs de , hade ock deffe månader med fig. I den fenåre hörde man likvål Maädfslingen blifva något fparfammare; men dåremot Heshet - Catarrhal-Hofa och Hals-Fluffar vidare öka antalet af de förut gångbare: ' Junii: Cartharrbal-åkommoer voro i början af må- naden rått allmånna; men Måfslingen aftog dageligen, få at den, innom defs fut, alde- Jes uphördes. En Feber med flark hufvudvårk och yr- fel famt vårk i lederna, fades vifa fig hår och dår bland Allmogen i Garpenbergs och Folkerna Förfamlingar; men ingen rådförde fig dårföre 3 likafom jag icke eller hade til- fålle, at få fe och utröna af. hvad genus den. egenteligen kunde vara. — An Ampbimeri- na Rbeumatica? HAARTMAN: Sciagraph: Mig borum P, I. pag. 27 Spec. 2). Ju I oc K «877 ; Jalii: > Rödfot upkom i Floda Förfamling af Våfter-Dahlarne. — Medicamenter dåremot ditfåndes den 11 i denne månad, och hvad vårkan de gjorde vilar den hårhos bifogade och federmera infånde Paftors förteckning på dem, fom uti famma fjukdom déödt, eller tilfrilknat. € Augufti och September Medförde inga fjukdomar. Det var åt- minftone i alla Socknar. omkring Hedemora ganfka hålfofamt och frifkt. 1 Oétober Yppade fig! Diarrhaee och Cholere bi- liofe , få vål bland Barn fom åldre Folk. Några dödde i denne månaden af Vat- tufot. Envife Rheumatifmer åkommo fomlige. Pleurefier förfpordes bår och dår, emot månadens flut. 0 oc | | November: Pleurefier blefvo mycket allmånne3 i fyn- nerhet i Husby Förfamling; dår ock pågre, fom icke i tid fökte hjelp, dådde. Skarlakans-Feber förekom hos et enda Barn i Hedemora Stad, men fpridde fig ic- ke vidare. - Det blef frifkt, och hade inga Syfkon fom det kunde fmitta. A as De- 378 xo ( & Decéernber : ; Pleurefier forttoro. = Rötfeber , aldeles af famma” flag , fom år 1772; begynte bli. va: gangbar I i Folkerna Förfamling. , Utdrag af Bref ul Hr. Prof. BeErRGIUS från Hr. JoH. FULIN, Åpothekare i Uleåborg , dat. d. 19 Fulii 1786. = » = Då jag illa angripen af en i knån och högra armen fixerad Gickt, få godt jag kun- = nat vandra, at fe hvad Naturen alftrar hår- omkring, hår jag tråffat Andromeda Calycu- lara; fom denne Ört år fälllynt i' Sverige, vågar jag upvakta Hr, Profeflorn med några Exemplar. Altför vål vet jag at den inga- lunda faknas i Hr. Profefforns Samling; men någon af Hr.. Profeflorns Elever torde hår- med kunna riktas, Jag vet ej om Täång-Laken Faun. 317 på Finika Ela/ka och Cobitas barbatula Faun. 341, åro något fållfynte i Sveriges; af den förra fås om Vintren med Stråmmings-Nos ten en elier anhan up; Fifkarena åro inner ligen förargade på och kaftar honom emot ilen at han går i må flycken , tagande den: ne Filk fom fåkert tecken til liten fångft, aldrig åta de honom, TC ge & oo ( 379 Cobitas barbatula tog jag för någon tid fedan uti et Revier ifrån Uleå flora EWf, dår han på ren fand-botten höll fig under fte- nar; hvareft hån lärer lefva af Mollofca och - Infe&-Larver, hvarföre ock Finn kallar hos pom Kifvi Noali ( Sten-fNekare). Jag hade den 3 månader uti en glas-burk tillika med en Cyprinus Niloticus , fom jag haft ötver et år lefvande; det fyntes tydeligen då at dens pe vär en 'Ström-filk , ty om man' ej två gån= gar om dagen ömfade kalt och frifkt vatten på honom, vånde: han under fåndigt flåm- tande buken sup; dåremot MNiloticus kan tåla "vatnet 2 a 3 dagar; men få fnart frifkt och bra kalt vatten flogs. til honom, blef ban ” qvick; [må Lumbrici åt han få vål fom Ni- loticus rått gårna, Denna Fifk: måtte ock af Skaparen fådt någon anvisning på- Fjäll-fiik, emedan han efomottaft jagade min Niloti. cus med et flåndigt likfom bitande på ryg- gen, flidan och i fljerten, utan at den ans dre , mycket förre ; gjorde minfta motflånd: och få tyckes defs politifka tjenft i Naturens Rike vara, at om Våren gå up i Riviererne och rånfa ftenar ifrån fem och Malkar, fom eljeft fkulle fkåmma -vatnet, i denne tanka flyrkes jag få mycket mer, fom han nu in- tet fins på famma fållen fom i Våras — jag faknade honom ungefårligen den tiden, fom Phrygane& kommo ur vatnet, och deffa Larver har jag fedt på famma fålle, Di- - 380. Ä )o (CK Dito dat. den. 30 O&ober 1786. » « «= det år Hr. Profefforn bekant at Norra delen af Ofterbotten innefattar ftora och vi- da ådemarker, och at en Socken hår i Lan- det, år få ftor fom et Furftendöme i Tylk- land; fådan år Paldamo ftora Socken hår i Lånet. Når Lånets Höfdinge Riddaren Herr CARPELAN, i flutet af Augufti 1786, [kulle göra en refa igenom denna ort och en del af Sotkamo Socken, anmodade han mig at refa med. Hår kommer man ej fram utan til fots , hår och dårsridande, men målft med Båt igenom Strömmar, Forfflar och Trålk. Af tiden finner Hr. Profeflorn at ej myc- ket kunde vara qvar af Floras fålt, defsutom fkedde refan få fort, at jag ej hade mycken tid at fe mig ikring, ty af 20 dagar upgick 13 til refan. Ibland de få Örter jag på hvi- loftållen handt få, voro Sonchus -Sibiricus- och Saxifraga Hirculus ånnu i full bloms= ma; 'jag menar de icke åro få allmånra i Sverige, ty tager jag mig frihet innefluta et Exemplar af hvardera. Lilla Fogeln Motacila rubetra fick jag ock fkjuta, famt Corvus infauflus. — Fins deffe bågge allmånt i Sverige? Sciurus vo- lans fick jag af en Bonde, fom [köt den med Båge, men illa fkadad på ryggen. : Mycket tror jag, fkulle det båta Veten- fkapen , om någon Naturkunnig, igenom K:. Ves | Xx eo 381 Vetenlk. Academiens åtgård , på Publique be. koftnad finge refa igenom .defle och flere af- lågfe Orter hår uppe. "Vi kånna Indiernes Naturalier och Afri- kas; men af Finlands kanfke blott en liten Förteckning på Finfka Medicinal-våxter , (2) och det endaft ikring Abo; det. öfriga af Ofterbottens Flora och Fauna år lika få litet kånd, fom defs Geographie och Phyflique; England och Frankrike hafva utruftat Flottor at uplöka Nya och ånnu mera underlöka Gamla Lånder. | Ryfsland fånder ftora Sållfkaper at refa omkring defs Landamåren. . Om vår. Store Konung Skickade en Mineralog , en Geograph, en Phyficus, en Ritare och en Natural-Hifto- ricus igenom Ofterbottens Norra Orter, [få fkulle deffe Vetenfkaper vinna anfenligen. Tror Hr. Profefforn at man ifrån högderna, fom man hår uppe fkall vandra "öfver, har den hårligafte utfigt.. — En HaArier fkulle med famma förtjusning fungit deffas fom Al- "pernas vackerhet. Men jag uppehåller Hr. Profeflorn ifrån vigtigare Le&ur med mit Bref. ; Ut (a) Herenri och Levins Förteckning på Finfka Medici nal-Växter Abo 1773: 382 Ä oo CR | Utdrag utur Dag-Boken, hållen wid det af Hans Kongl. Maj:t Allernådigfl för- ordnade Publique Barnfångs Hufet, 'be- lågit vid Fredsgatan och Röda Bodarne. Ifrån den 23 Junii 1786, til och med famma tid 1787, fom år det I12:te året efs ter denna Inråttningens början , hafva 342 Barnaföderfkor blifvit ärad förlåfte och fkötte. | Af della ade Perfoner hafva 23 i får- fkildte Rum, emot en billig betalning, blif- vit betjente , men 319 hafva på Inråttningens bekoftnad åtnjutit fria Rum, förplågning , fkötfel och Me dlicamenter. - Efter förlofsnin- gen åro 338 frifke utgångne, men 4 hafva, förnåmligaft- af medbragta fjukdomar, efter (ötlörsni ön med döden afgådt. | Barn åro födde 349); af hvilka 18 vas tit' Tvillingar och 6 Trillingar;, Gåffar 188 och Flickor 1714 — Af deffa 359 Barn haf: va 21 varit: dödiödde och 338 blifvit döptes — 25 hafva förr eller fednare: efter förlofs: ningen aflidit. Jac. ALM. Förs oe (CE ae Förteckning på Födde och Dö6de i Stock. holm år 1786. Födde , Gåflar : Ne vs NO «<< = Flickor: - SAR 1387: ; Sima 2733. : Af deffé vorö, af Åckta fång: Gåfllar : - ä. - - - 1069, Flickor = INSE - . 1061. Af Oåckta Sång: | Gåffar: — RR - - Bör Fliclibe 60 oo ga LJ 326. EN + ENSO Samma 2733, SINE: MOAKON ge RE ER AOCkT CIVIOKODE . 1645. äu dine Summa 3357. Af dem voro: A+ Barn til och med 10 år: - - 1250. Ungdom til och med 390 år: - 348. Från 30 til och med 50 år: = = 722. Från 50 til och med 70 år: - FAS Från 70 til och med"90 år: = - 279: Öfver 90 år: = - - < I$J. Bland dem voro 2 öfver 100 år. Summa 33497. De 884 & I o CX De måft dödande Sjukdomar voro: Slag och Brådöd, fom medtagit — a Bli 840. Hetflige febrar < - - 296. Röt- och Flåckfeber - - 2036 Lungfot och Heåique = «= = 501. Vattufot - - Je + 2189. Ålderdom - = = - 108: Barnsbörd - - s - 38. Barns Convulfioner « - 55: Koppor = - - - - AI Måifsling RS AR NE 15. Drunknade - » ” = 27. Denna Förteckning år lika pålitelig, fom de för nåftföregående år. Man fer hår- af at 1786 åro 123 mindre födde åf 1785, men ock 71 mindre döde. At flere Barna- föderfkor och flere Barn i Convulfioner dödt detta ån de två föregående år, fynes utmår- ka förfåmrade feder och förfvagad Nervftåll- ning. Önfkeligt vore at detta förhållande ic- ke må tiltaga. . J: L. ODHELIUS. Ko: kx I o CR 385 Korta Biographier öfver framledne Svens fke Medici, famlade af F. REFTELIUS. Med. Doå&. och K. Lif-Medicus. Jon. MARTIN ZIERVOGEL, eller. ROTHLÖBEN Häårftammade » på Mödernet från Adeli- ge Slågten RotHLÖBENs: - Hans Morfar var Hof-Predikant i Kon. GUSTAF ADOLPHS tid, och defs Fader hade altifrån Drottning MARIAS sid gjordt tjenft fom Hof-Apothe- kare, Han fluderade vid Upfala Academie Medicin, och företog federmera sen koftfam refa til England, Holland, Tyfkland, Italien ” och Frankrike. sBlef 1679 vid Academien i Leyden Medicine Doé&or. Efter 6 års Uta rikes viftande återkom han til Fåderneslan- det. Straxt dårpå eller 1681 antogs han til Collegii, Medici Membrum, och 1682 tilböd Amiralitets«Collegium honom Amiralitets.Me-. dici Syflan i Carlscrona , hvilken han fig un«= danbad. Han utöfvade få lyckligt fina Mes dicinfka kunfkaper hår i Stockholm, at han ifrån 1685, och fåledes långt förån han i vårkelig tjenft blef antagen, af Kön. CARL XI:te blef kallad at upvakta ej allenaft un- der Konungens och Drottningens tilftötande fjukdomar, .med fleres, fom til Kongl, Hus fet hörde, utan han fåndes åfven at vårda fjuke Generals-Perfoner i Landsorterne.. De denna tiden utkomne 'Conftitutiones Medice blefvo af honom författade; och han: utgaf VII. B. N:o 254 B b åfa mm ER UA åfven et Difpenfatorium '"Pharmaceuticum :til råttelfe vid" Medicamenters beredande. 1693 utnåmd til Kongl. Lif-Medicus. För fådane och dylika ”Tjenfter, blef han 1698 med Skölde-Bref och fådant Sköldemårke benå-- dad, fom til en del défs Förfåder nyttjat, och fick tilfånd at kalla fig RoOTHLÖBEN: Se Konung CARL XII:tes för honom ut= fårdade Skölde-Bref af den 26 Nov. 1698. Vapnet: En Sköld af Guld, i hvilkens nedre del ligger en blå Mur, crenelerad med fem uddar; utur Muren upftigef öfre delen af et rådt Lejon, och under detfamma inpå Mu- ren lyfer en Stjerha af Silfver. Afvanpå Skål- den flår en öppen Torner=-Hjelm , hvarutur åfver. upftiger öfre delen af et rödt Lejon. Crantfen och Löfvårket år af Guld blått och rådt, ; a JoHAN JaAcoB DÖåBELIUS. Född i Rofloch, Vifade från ungdomen mycken luft för Studier, och blef efter fem års gjorde relor til åtfkillige Academier, Mes- dicine Doå&or dårflådes, Hans hog at be: fe fråmmande Lånder , gjorde at han kom : til Sverige 1696. ” Na sobld . 1697 utnåmdes han, för fin fkickeligs het fkull, til Provincial-Medicusi SAO oc 20) 7( MÅ 387 och Bobus Lån. Året dårefter updrogs ho- nom lika Syfa i Hertigdömet Skåne (den tiden få kallat) 1709 antagen til Stabs-Me- dicus vid de Trupper, fom flodo under Ges neral STENBocKs befål; 1710 kallad til Mes dicina Profeffor i Lund. Blef 1717 Adlad, och fkulle kalla lig von DåBELCN: Se det för honom utfdrdade Skölde-Bref den 21 Januarii 17176 ; Horrwenius ( Perrus) Medicine Doåor och Profefjor Medicinå Upfal: Föddes i Södermanland i Axnås By och Årla Socken den i4 Martii 1630; Hans Far var Fålt-Proften Eric Horrfwenius, och defs Mor ErBA LARSDOTTER. ' Sedan han några år gådt i Strengnås Gymnaflium och hans Fat blifvit Kyrkoherde i Björklinge Socken , fåns« des han til Academien i Upfala ; hvareft han efter 2:ne års viftande blef Student. Vinlas de fig någon tid om at vihna infigt i Philo- Sophien och Philologien, men valde omfidet den Medicinfka Vetenikapen, Efter aflagd Examen i Philofophien, fammanfkref och förs fvarade han med beröm tvånne. Difputatios ner. 28 år gammal refte han utomlands ock wiftades i 2 år vid Academien i Lejden. Hår hade han tilfålle at göra fig fördelaktigt kånd för fina Anatomilka infigter'; fårdeles för et Scelet, dår alla Arterier och Vener voro, - Bba2 upa 388 Rol uptagne och för ögat fynlige: Uptåckten var icke hans egen, men den var likvål af ho- nom anfenligen tilökt och på detta ftålle til- förene ej fedd. Från Lejden refte han icke förr ån han Difputerat pro Gradu och ”blif- vit Do&or. Refan fortfattes fedan genorn Frankrike och Tyfkland , och då han 1661 återkom , blef han Profeffor i Upfala. Sam- ma år gifte han fig med Kyrkoherdens Ja- coBI i Börflel Dotter Anna LENA JaAcoBI, med hvilken han hade 8 Barn. Dog af Het- fig fjukdom 1682 den 23 Maji, 52 år gam- mal. Se Profeffor PETRI Hormir Programma ad exequias Profefjoris FIoFEwEenu d. 29 Jas ni; 1082. Vien - ; (Fortl, e. a. g.) 4 | Låkåre Nyheter: Om nu varande fått at fköta Barnfångs- Huflrur , af C.: TRENDELENBURG, Stockholm hos J. C. HOLMBERG 1787, 29 Pp. 8:0. Den- ne Afhandling, fom år förut ord ifrån ord tryckt och införd i Läkaren och Natur-For- fkaren B. 1. p. 289 — 319, och: nu utan minfta Företal, eller et «ord om den förfta uplagan, utgifven, lårer förmodeligen vara för- anflaltad utom Auåors vetenfkap; hår finnas | : ; och: 4 / "MOSA 289 ock betydande tryckfel, fom i Pra&iquen å- ro. rått förvillande, t. e p- 28.01. Nere. | Hr. DomBeYy (Se om honom Band, 6. p. 235) blef vid fin ankomft til Cadix be- röfvad 80 ft. kiftor fylde af medförde Nå: turalier från Sådra America; de aflåmnades” til Konungens i Spanien Natural-Cabinett och Hr: DomBey blef aftörd til en affides Pro= vince at dår lefva i enfamhet. :Ordfaken år, at han, fom varit vitne til Spanfke Gouver- neurens våldfamheter i Peru, dår 100,000:de- tals Månpnilkor blifvit nedfablade, hade o- förfligtigt vis utlåtit fig at. villa dårom gifva Spanfka Hofvet underråttelle. Kongl. Franfka Medicinfka Societeten höll en allmån Sammankomft den 27 Febr. 1787, då Secreteraren anmålte at på Frågan: I hvad flags Chronifke Sjukdomar , och på hvad tid, kan Feber vara nyttis eller fkadé- lig, famt med hvad förfigtighet bör den ökas eller minfkas wid deras botande? hafva tre Svar förtjent Societetenrs bifall, hvarfåre be- Iöningen blifvit utdelt i följande ordning: a) En Guld-Medaille af 300 L. til Hr. Pu- s0L, M, D: Hofpitals-Medicus i Caftres. Db) En Guld-Medaille om 150 L. til Hr. Du- MAs, M. D. Praåicus i Lion. 3) För et Svar, fkrifvit på Latin, hvilket af 2:ne Me- dici blifvit författat, har Societeten gifvit til Bb 3 hvar= 3 v qv 4 390 «Ro CR hvardera en Guld-Medaille om 100 Livres, neml. til H:rtr VAN LEEUwEN och VAN-DER Eem, Med. Doåorer, Praåtiferande i Amfler- dam. vit | | ; EN « — Aeccesfit har blifvit delt emellan H:tr Mezier M. D. Pra&ticus i Gengenbach och : MouBLeTGRAS M. D. ; För Medicinfk TOpgäjaphie hafva föls jande blifvit belönte: a) HF A. M. GARNIER, M. D. i Neuf.Chateau , för beflkrifning af de i denna Stad hårfkande Farfoter. b) Hr. A. M. Ycarb, M. D. för en belkrifving af Hill. "Naturalis i Laodun, Ourfan och Caudous let. c) Hr. Av. M, GERARD, M. D., fom befkrifvit Staden Cotignac. d) Hr. A. M. DaQvin, M. D, för Chambery. - e) Le Che- valier de la CouDpRAYE, får anmärkningar öf- ver Sandfålten vid Olonne. '£) Hr. A.M. Tupese, M. D. i Cette, fom: befkrifvit om- flåndigheterne i denne Stad. Utomdefs har Societeten funnit, at en Afhandling om Hydrophobie, fkrefven af Hr. ResieRe, Chirurgus i Brive , med Journal öfver 17 perfoner fom blifvit bitne. af en rafande Warg; och en Afhandling om Puer= peral-Febren at Hr. Picor, M. D. förtjent at- med. beröm blifva utmårkte, : Yt= 4 xx )oC0 391 Ytterligare blefvo följande Frågor up- gifne, at belvaras til Augufti 1788: 1) e- mot 600 L.: Finnas vårkeligen årftelige Sjuk« domar och hvilka dro de? famt år det möj- ligt för Ldkare- Konflen at hindra deras ut- brott eler ock bota dem feRgn de yppat Sig? 2) emot 600 L. Hvilka Sjukdemär ups komma af flilaflående Vattens eler Käårrs utdunflningar, hos de nåra boende eler dé fom arbeta vid deras uttorkande, och huru 'böra de förekommas eller botas? Svaren vån- tas til Faftlags-tiden 1789. Seffionen flöts med följande: a) En uns derråttelfe om utgången af de'förfök fom > blifvit gjorde at föda fpåda Barn med en konfig Di-gifning, af Hr. CrRocHet. pb) Ås. minnelfe-Tal öfver Hr. SerraAs, Lif-Medicus hos Konungen i Neapel; af Or, Vico-pA- zYR. ct) Om ordfaken til ”Sjöfolks fjukdomar, af Hr. DeEsPERRIERES, d) Om Opii vårkan i allmånhet och i fynnerhet vid Intermittente . Febrar, af Hr, de la GvEREnnE, e) Åmin- nelfe= Tal öfver Flr. ScHéere, Ledamot af Kgl. Vet, Academien i Stockholm, af Hr. "VIcQ:D AZYR. (Journ, de Paris 1787 N. 63.) Kongl. Franfka Stats-Rådet och fordom Lif-Medicus hos Hans Kgl. Maj:t Konung BbAa STA» 392 2 ) oo CK STANIsSsLAUS I:fta af Pohlev, Hr. CASTEN Rönnow, afled den 5 Maji i dels 88:de år, af ålderdoms fvaghet; bland andre hederli- ge gofvor, hvarom mera framdeles, har han delt fit vackra Bibliothek emellan Kal. Colle- gium Medicum och Kongl” Vetenikaps Acas demien, Kgk Lif-Medicus och Reg. Fåltfk. vid Kol. Lif-Regementet til Håft, Doå. Jon. CuHRYsosT. MARTINAU, år d. 14 Moji 1787 3 Nåder förordnad at vara Kgl ek "Ges neral Conful i Norrige (a)« i . 2 NEN (a) Ehuru han från ungdomen med fådan flit vinlagt fig om Låkare-Kontften, at han redan vid 21 års ålder blef Chirurgien Major i Kgl. Franfk Tjenft under 1756 års krig, och efter återkomften til Sverige 1763 fört fom Regements-Fåltfkår vid nu mera Enke-Drottningens Lif-Regemente och dårefter vid Kgl. Lif-Regem. til Håft, med hes der tjent fit Fådernesland, under hvilken tid han ock blifvit Promoverad til Dottor Medicinx och antagen til Ledamot af K. Collegium Medicum , famt under denne defs Tåkare-lefnad med lyck= lig framgång i utåfningen bevit grundeligheten af fine Kunikaper, en god urfkilning, nit för det fanna och förakt för det falfka, har dock alla : deffe Snillets egenfkaper ej kunnat bibehålla ho- nom vid Låkare-Konften , utan fåkrare utfigt för framtiden förmådt honom at vålja et annat lef="” - nads.fått, Bedråfligt bevis, at åcminftone i Sve= rigeg Galeni Sönér icke kunna råkna på fåkert ålderdoms-bröd 3 ehuru detta och dylika exempel Tru na + 0 (KM 393 Efter honom har Kal, Lif-Medicus D:r ErtAs SALOMON :fådt ' Chirurgilka infeendet vid Kgl. Lif-Regementet. > Kgl Hof-Medicus och andre Secrétera» ren i Kgl. Collegium Medicum Do&. Jou. AvoreH Léven år den 30 Maji i Nåder förs ordnad at vara Provincial- Medicus i Uddes valla. « >> Apotheékaren - Hr. PEHR CHRIST. SCHUL- ZEN år den 29 Maji i Nåder hugnad med Affeffors Namn och heder, lika med Affes- forer i Kgl. Collegium Medicum.. Likaledes år Reg, Fålt(kåren vid Arméens Flotta Hr. Frevric Krok, i Nåder BERHAN med Affeflors Namn och heder. Uti Kejf. K. Medicinik-Chirurgilke A- cademien i Wien ”utdeltes den 10 Maji Pri. ' ferne för Förfta och andra Claflen. > Herr CARL HABERLEIN, Reg. Fåltfkår , århöll i- b s hjänd vifa at den, för en nyttig Låkare , nödige un« derbyggnad i ungdomen, gör honom fkickelig til andra vigtige Embeten och göromål, når hang Snille dårtil föranleder. Vi hoppas dock at Hr. General »Confuln Magr'tinay icke år aldeles förlorad för Låkare- Konfen; hans nya Syfla ger honom ofelbart of- ta tilfålle at blifva gagnelig- för Hiftoria "Natu> ralis , Pharmaceutiken ; me ms nå 394 & I) oc bland. 42 medtåflare 'Guld'« Medaillen , ftiftad af Stabs-Chirurgus BRENDEL, för fin Athands . ling om: Skurna och Huggna Sår; Silfver- Medaillen , fom af fere Konftens ålfkare blif- vit fliftad, gafs af Academiens Dire&or Hr, BRAMBILLA til 7 vålartade Ynglingar, fom us ti två föregångne pröfningar , på et utmårkt fått hedrat fig. Fa Regem. Fäiltfkåren vid Calmare Reges: mente Afllefflor CARL GUSTAF SCHVARZER, död i Calmar den 19 Juli i defs' 44:de år. Likalédes Regem. Fåltf/kåren vid Weft: manlands Regemente Hr. NYMANSsSoONn: död i Wefterås d. 14 Julii, 38 år gammal. Under-Chirurgus vid Kongl. Lazarettet Hr. L. A..PALANDER, fom blifvit antagen til Bruks-Chirurgus i Roflagen , har fådt til ef. tertrådare vid Kgl. Lazarettet, fedan d. 1 Aug. 1787, Med, Candidaten Hr. JoH. CHRIST, HAARTMAÅN, Magiflerium Wifmutbi , från 7 til 3 gr. med Såcker gifvit, har vift kraftig vårkan, e- mot Spasmodilka kråmpor. Ibland mårkes dåraf Svindel och åckel. Mot Magkrampe var defs vårkan tydligaft, men icke få då he- Ja Nery-fyftemet var mycket retligt. ( Odier; Julius 1786, Journ, de Med.) jä Ce kB Jol KR — 39 « Medicinfka Säållfkapet i London har nys ligen fådt. til fkånk, at fin åldfte Ledamot Doå&or LeTtTsom, et ftort Hus; utom. de Rum fom nyttjas til Sammankomfterne, år dår en få ftor' Sal, at et Bibliothek om , 40,000 Volumer dår rymmes;' til en början har ock D. Lerttsom gifvit en: vacker Bok: famling ; hvilken blifvit anfenligen förökad af Herr, D: D. Hurme, Sims, MIiLteR och andre; hvarförutan LEeTTsoM nedfatt et Ca- pital, af hvilkets Intereffe Sållfkapet årligen fkall utdela en Guld -Medaille om 10 Gui- neer, för Svar på upgifne Frågor. För 1788 år Pris-Frågan: Hvad vårkan på Månnifkans Kropp göra hvarjehanda Luftarter, uti defs fri/ka' och fjukliga tilflånd? och för 1789: Hvilka omflåndigbeter fynda på fmittofamma” fiukdomars utbredande? Hvilka hämma? ock bvilka förekornma dem? | Förs RE a Förteckning på de i 8:de Bandet af Lå- 'karen och Naturfor/karen kg 2 | handlingar: « Provincial-Medici :Doå&or Wapstkön bets-Relation FR eg Dag Bot mot Flenhus af Apothekaren Lökar HJELM = oo el nnellivne Mufzum Carlfonianum ; rec. = - Retzu Leda. de Varis FOCKES AGE "Kongl. Vet. Academiens Nya Fjantiljns gar 1780, 1i:fta Qvart. rec. — . Våderlek och gångbara - Sjukdomar i Stockholm, Månaderne Julius, Au- guftus och September 1786 - - SCHYTZERCRANZ Om Förlolspikggr Vet. ; Theori , rec. Kongl. Vetenlk, Ardertieds Nya Handl. 1786, 2:dra: Qvartalet «8 = Förteckning på Peften i Sverige. «= En obotelig Bröft-fkada af BEsKOW = Prof på en Kålla vid PAREN af Le- VEN - Provincial Med. Doå, Sava Embets- Relation - - Dito Afleffor APELBAUM = .; Dito Affefflor BJÖRNLUND Dito: af Lic. HaAsTt Dito Affeflor BALK Dito Chirurg. AsTRÖM Dito Do&or HjoRT Ems I. I8:. 19: ÖR 5 26. > 29; 37. 3) 689. 73: 83. 85: 89» 91. 99: IO2+ 105: 106. Dis & I o( Dito Chirurgi THoDén Dito Lic. LUNDMARK Dito Do&or CARGER "Dito Affeffor EKMARK Dito Lic. NEZzéNn - Dito Do&or UNGE Dito Affeflor SALBERG InfeAet Afilus Flavus belkr. Franfka Medicinfkaå Societetens Haänd-' lingar >= - - - - Låkare-Nyheter = - - = Kongl. Vet. Academiens Nys Hands. lingar 3:dje Qvartalet , rec. Dödelig Förkylning, af E. Osjerrvd Arfenikens vårkan i Kråftan «+ = Anmårkningar i FEENER BANTA af Sv. HEDIN - Våderlek och gångbara Sjukdom. i Stockholm , 4:de Qvart. 1786 - Djurgårds : Hålfo = Brunn ' Chemice be- | fkrifven - - G å Ele&rilfk Död - Waulfen- Defcriptio Inled: örn « Capenfiom, rec. = RE Medical Commentaries g:de Bandet, rec. -. la - ngt a Nytt Mafk-medel : - ” Mifsfofter befkrifves - Håndelfe med YRKE af (kräm. fel . LJ Carburkels botninge-fitt;' rec. - 996. - KE CCR Sjuke på Kok Lazarettet 1786 a Förlök med en Källa vid Piteå . Kongl. Vet. Acad. Nya Handh AR "Qvartalet 1786, rec. - Utdrag af Affeflor HuLTMANS nibetöj Beråttelfe 1786 = - a - Dito af Doa&or Harenius SN Dito af. D. NAEzEn - - Dito af Le&orn Doåor CoinrANore Dito af. Do&or Lopbtn - - . Dito af D. HasT > än | & Hermbftådt Chemifche Verl. rec. > :-Embets-Beråttelle af Do&or UnGr - Låkare-Nyheter » > = - -Embets-«Ber. af Do&. Wissntnio Ae Utdrag af Bref från en Pråft i ande VEN CE Re RN Profeffor SPARRMANS Anmårkningar jåd en Recenfion - . - Undervisning om ' Hålfans - bevarande, C. H. v: HjJÄRNE, recs =» - - Orftens nytta i Sten-Colique = — + Lifmodrens omftjelpning, -chåndelfe - Förlöfte- på Barnfångs-Hufet Pro Patria Anmårkningar om Dragfjukan > Bref' til Profeflor BerGws, från D. SVARTZ « > 2 - Med. Fransa&. recs = & K. Vet: Acad. Nya Handl. förfta Qvar- talet 1787 > a Embets-Ber. af Do&: LYMAN A 294: 295: 297: 261. 202. 266. 270. 273: DTÅs sl > 279: 282.” 289: 297: 303: 310: 318; 321: 323: 324. 327: 335: 339: 339s Ems RR oo Embets-Beråttelfe af ”Alleffor ExMARK. Dito af D. LUNDMARK - Prof med en Kålla vid Ratan - " Embets- Beråttelfe af Afleffor Björn- LUND e - « - Mortalitets-Lifta m. m. AR SR Bar- . thelemi o- Våderlek och gångbara Sjäkdamär | 020 gg Apel, Mög sp Jonj näe ät Alfeffor fen Eiubets-Bo- råttelfe «- . - Dito af Bret til Profeffor kro från Apothekaten JuLin < Barnaföderfkor på Publique. Accouches ments-Hufet ” Några framledne Låkares Bio raphier Låkare « Nyheter = > 9 & & 399 341 - 343: 345. 347. 358. 367. 379: 378: 382. 389. 308. | Råte - LÅ LEN Regifter. Öfver | VArvonde i Bukdet. A. Academie, "Med. Chir. i Wien, defs belå- ningar, 393: ACREL (0.'af) Gen: Dir. 76 , 77, 336. Acther , underfökning dårom, 278. = 7 ALM (JAC-.) Profeffor , 395. Anafarca, defs bot, 4. ANDERSSON (Mi D. och 'Adj.) dåd , 284: Andromeda Canyculata , , funnen i Öfterbot- teh 3/0 Angina Pe&oris, anm. dårvid, 335. APELBAUM (NILS) M. D. Affeffor, 89. Arnice rad. 185, duger til Kråkmedel; 340. Arfenici vårkan intagit, 97» 113, 152, 296. Arthritis , 375+ Afcarides , bot dårföre, 283. Alilus flavus, en Infe&, belkr. 137. 2 Barnmorfkor , okunnige, 14, 88. Bacnlåegg.Flulet Pro patria, 323: . — — Publique, 382. BALK (LARS) M:. D. Afleflor , 102. . JE 2 Bar- » Rezgiftere Barthelemi, (Öen) befkr.: 146, 257: — — defs fjukdomar m. m. 358. Ben-får botade, 95, 357, 367. BERGER (Bat. Chir.) a BERGIUS (P. J.) M: D. Prof. 259) Fö. 378 BESKOW (Stads-Chir. i Arboga) 23. Betula Hybrida befkr. 145. Bielkens Elixir, defs kraft, 121. Binnickemalk, bot, 104. . JÖRN, (BENGT) M. D. Affeffor, BLOM (C. MI6Aftellor, 145, 375: Blått Såcker-papper, befkr: 338. Bofkaps-fjuka, 94. Bröftlkada, obotelig, belkr. 73. FRIIS 'arlig, befkr. 294: C. CAPPEL ( Apothekare i TORPARE. död , 284. Carbunkel, defs bot, 253- CARGER (HERMAN ) M. D:. Prov. Med. II$. Chelidonium Majus , defs kraft, 160. Cholera, 377. Cobitas ”bafbatula, anmärkning dårvid, 378, Fil "MR Köra Colik,' defs bot, 363. ; 3 3 3 €OL. Rezifter. COLLIANDER (Leå&or och Prov. Med.) 2700-00 Cremor Tartari, nytta i Rådflot, 340. | Curara ,. et faleligt Gift, defs' beredning, 286. D. Diarrhoea, 377. Djurgårds Brunn, Chemice underfökt,- 239. Dolichos pruriens, botar för Malk, 252. DOMBEY (Hiftoricus Nat.) defs öde, 389. Dragfjuka, anm. dårvid; 324. Drottningholms fjukdomarne befkr. 161: DOBELIUS, "eller v. DÖBELN (JOH. J.) defs Lefverne , 386: EKMARK' (C.) Med. Do&. Affeffor, 123, 341. Ele&rifk Död, 242. Enteritis, befkr. dödlig, 181. EUPHRASEN (B. A.) 28. Boa FAHLBERG (SAM.)iGouv. Med. 146, 257, - 398» 203 FER=s R ezifler. | FERBER (JOH. J.) Profeffor, 2820 Fiftulöfa Sår botade, 348. KR Flenhus, bot däremot, 18. ; Franfka Mediginika Societetens Pris: -Frågor , | 389: FREN TZEL (Reg. Fåltfk.) bef. 286. Födde och döde i Stockholm 1786, 382. Förkylning, dödelig, beflkr. 149. "Förlofsnings-Vet. Theorie, 37+ G ; LJ | å Geoffroea inermis, botar för Malk , 292. GLEDITSCH (Bot." Brof.) död, 283: Gonorrhoe, förfök dårmed , 202. Gulfot , belkr. 189. Gående, flarkt, defs farlighet, 210. Gåsning , anmärkning dårvid, 276. H. HAAR'TMAN ( IH. CHR.) Med. Cand; bef. 394; HAGSTRÖM (A. J. ) Profeffor ,” 27. HALENIUS (Prov. Med.) 262. HALL (Med. D. Prov. Med.) 76. HAST (HERM RUD.) Pr. Med. 99, 274. HEDIN (SVEN) Affeffor i Kongl. Colegio Medico, 222. HEI- a Regifler. HEIDENSTAM (ERNST v.) Kal. Re ; dicus; 176, 178.' HELLENIUS (C: N. ) Profeflor, 260. Herbarier j- at förvara; 250» Hermanphrodit, föregifven, befkr. 271. HERMBSTEDIF (Chemicus) 276: HJELM (P. J.J Proberare, 336. 0 HJERNE (C: H.) Kgl. -Archiater, 310: HOFVENIUS- (Ps) Profeflor ; dets Lefver= 0 Ne, 387: HORNSTEDT (CLAS FREDR.) M: D. å- terkommen och "bef. 287. Hoftaj Catbarral, bot, 97. HULTMAN ( Affeflor och Prov. Medicus) 201: Hotel Dieu, (det flora Fr. Hofpitalet ) oms bygges, 288: Hydrophobie, ”anmärkn: dårvid, 2374 vigt J. ”- JULIN (JOH.) Apothekare, 378: Pre Kikhofta, anmärkning därvid, 2; 91, 101; 203 3; 280. Koppor , gängle, 100; Sä 339: Koppympning,' 108, 339, 349. KROK (FREDR.) Regements:- Fålt/kår, bef. 393: ; (4 Kråf Regifter: Kräftan, am bot, 152, 1459, rg AN 270. ba Lapis Suillus, defs kraft, 113. ; Lazarettet (Kongl. i Stockholm) fjuke dårflå- des, 254. — — — i Wexib, 270. Ledum Paluftre; defs vårkan 3 311084 TI44 Lefrens och Hudens ljukdomar befkr. 142. LeVEN (J. A.) Kongl. Hof- sn 853 bef. 393. Lifmodrens omftjelpning , 321. | Linneza, defs kraft mot Gickt, 115. LJUNGH (S. J.) Krono-Bef. 249. LODIN (J. G6:) Prov. Med; 273. 4 LUNDMARK (J. D-) Prov, Medicus , 111, 343: LYMAN (Med. Doå. och Prov. Medicus ) 339. ANOHJERM, Apothekare i Chöpio, Xö M; Magnetifm - Animal, belkt: 144. Mania, defs bot, 102. | ; MAR TINAU (J. CHRYS) Ki Lif-Med. 176, befordrad , 392+ d de Regifter. Mafkar i Månniflkor, befkr. 223 bot för dera i Nåfan, 283. Med. Soc, i Paris , Prisfrågor, 142. — — London, 399. ogtäne EN Posh. i Weftervik, dåd, Mövnis Källa, Ny, vid Södertelje, befkrif- ven, 83: NE OR Philipftads Diftri&, 112: — — vid Ratan,, 3449. . Mifsfofter: befkrifvit, 252. MODEER (ADOLF) 67, 145, 258. Mjölk, defs arter, fråga dårom, 142. MOLLER (Reg. Fåltfkår) bef. 286. MORVEAU (de) Fr. Chem. 335: Mufzum Carlfonianum , rec. 19, 303.” Måilsling, 2, 102, 105, 1907, 110, 116, 133, 261, 275, 375: N. Nouffers Mafk-medel, 1. . NYMANSON (Reg. Fåltfkår ) död , 394. NÅZEN (Pr. Med.) 125, 257, 266, 345: SN ODHELIUS (ERIC) M. D. 1523; befordrad, 286, 323. — —- (JL) M: D. eg vad. 152, 244, 249, 332: 205 Os . Regifter: — Oeftrus; et Flogflågte; belkt. 67. Oleum Ricini , defs kraft mot obftr. alvi, 202. Camphor, duls kräftslöggia NNLA Ophthalmie, bot, 97. RR Oplii vårkan. i Siphilis ,' 7 Orchidis Genus belkr. 2585 Oriolas galbala befkr: 28. Orfteus' nytta i Sten-Colik, 113, 318. | P. PAYKUEL (GUST.) 27. PALANDER (L: A.) Under- Chir. vid Kgl Lazarettet, bef. 394. Peftilens-tider i Sverige, 68:' Peft kan ympas, 283: | PETIT (Fr. M. D. och Profeffor ) inråttar Fattig-Medici iLion, 288- Phalena Noåua telifera, befkr. 28. Philipftads Brunn belkr. 112. | Piken, den Våftra :på Jamaica, belkr. om en refa dit up, 329. Piteå Källa underfökt;, 255: Pleuritis ; 375 > 3706: ”Polypodium , defs kraft, 119.- Q:. vartan, af elakt flag, 289. | äss 83 289 sj. ; Révifler. R. REETELIUS (JOH:y M. D. Syndious. i K. Coll.” Med. 385. RETZIUS (A. J.) Profeffor, 22. RIBBEN (CARL) Med. Do&. Affefför , 232. Rofen sata anmärkning dårvid, 213; 373? ROTHLÖBEN ' (J. M-) 'defs Lefverne ; 389: r | RUDBERG (DAN.) Praåticus i Vermlaånd ; bef; 284. Rödfot , defs bot, 12, 97, 113 ,:120, 136, 108 170, 174 20007 2837 3405 0 KE AE RÖNNOW (CASTEN) Stats-R. dåd, 391. Rötfeber', 2,6, 895 995 T13; 117, 1215 123; 125 > 1204" 134; (2773 1703 1037" 197, 206; 262 ; 2063 ; 204; 2073 2743 279, 340, 3425:393: SER ” Salac eller Schelek ; hos Judarne förb. beflkr. SALOMON (ELIAS) Kongl. Lif-Medicus, SAUER (CARL) Med. Doå Prov. Medis CUS, 89. Sca- Rezifler. Scarlatina, befkr. 16, 377. SCHEELE (C. V.) 26. SCHULZEN (P. CHR:y: bef. 393. Schmuckers Malk-medel, 3: - SCHVARZER (C. G.) Reg; Fältfkår död ; 394: SCHUTZERCRANZ (H.) Kongl, PR SN 3 37, 65: Serropålpus , nytt Infeå-genus, 260. Siöpenne-fågtet befkr. sa . Skabb ,: dels "botemedel, SKRAGGE (NILS) K. ”LitMed. 0. Pr. Med. död; 287. Skoga Hålfo-Brunn belkr. 112. 4 Skogs-fljö befkr. 338. | Skäålfpåcks nytta i Kikhofta, 93. Skörbjugg, tankar dårom , 13, IRS Sonchus» Sibiricas fins i Öfterbotten ; 380. SPARRMAN (AND.) Profeffor, 20, 21, 28, 303: SPARSCHUCH ( HENR.) M. D. Affefflor i K. Coll. Med. död, 284: Starr-Operation , belynnerlig, 289: Sten-Colik, bot, 113, 318: STOBAUS (KIL.) Profeffor, 88, 132. Styngfluge-flågtet belkr. 145. Stål, anm. om defs:;orfak, 335. SVARTZ (OLOF) Medicinz FNS od 337: Svettnings nytta i Vattfot, 4, 81 Sår i Buken, 356. | Tands Rezgifter. BN: g Tandvårk , bot, 97, 375» Tarm-Bråk, infnårt , Opererat , 336. Tenn, defs (kadlighet når "det år Bly-blan- dat , '$. THODEN. (LARS) Prov. Chir. 108: "THUNBERG (C. P.) Prof. , 27, 258; 282. Tin&ura Colocynth. kraft, 182, 211. | Tinea Capitis, bot, 98. Tjåra , defs vårkan mot Kråftan, 159, 160. ”Torrvårk, defs bot, 115: TRENDELENBURG (CASPER) M. D. bef. 288) Tvillingars ”förloksniog., (föregifven) 14. TÖRNBOM (Reg. Fålt(k.) bef. 284. EU. UNGE (PER) Prov. Med. 129, 279. Ungv.. Merc. anm. vid defs prep., 204. Urtice flågte, 337. Uteri ruptura, beflkr. 147. Vv. VADSTRÖM (Prov. Med.) 1. VALLENIUS (JOH. FR. ) Med. Lic. bef. 285. Vattuflot , anm. g. VEDENBERG (A. F.) Lif: Med. 324: Rogiferit AA Venerilk fjökdoiag 20, 00; 108, 122, 124, 0 1373 220, 2223; 201, 2755 480» 289, 342, 394: - VESTBERG (J: LÅ M. D. Pr. Med. 239. VESTRING (M: D.) 13: / ; VICKMAN (DAN.) M. D. 396 AE Vifmut ; defs kraft mot fpafmer, om Viverra genetta belkr. 28. Viola Tricolor ,, dels kraft; 40 'Vomitivers nytta i Pleureflie, 98: Våderlek och gångbara oket i Stocks holm; befkrs 29, 222, PR | NA ZIERVOGEL (J. M.) defs Lefv. belkr. 385. ÅSTRÖM (GUST-) Prov. Chirs 105. O:; ÖDMANN (SAM.) 29; 141; 327. Öl, dels kraft i MIRkdogaat, 198. BRINISH | ?. 9 MUSEUM | ; 20 JUN 29 i