Full text of "Vånafjärden"

See other formats

Historiska notiser Sida 1 av 6 



(@J Historiska notiser (§?) \ 



Hem [ fCjlkslQtiskb notis et 



FVr-oi 



Register 


Nrl 

Nr 2 
Nr 3 
Nr 4 del 1 


Nr 4 del 2 


Nr 4 del 3 


Nr 5 ] 
Soldater 


Inhyses Folk 



Vånafjärdens by. 



Följande citat är hämtat från Buraeus karta över Vånafjärdens by från 1648: 

Wånafiälen skattehemman 4 

Utsäde med --- och alt 73/16 tunnor 

Starr äng alt till höö 158 lass 

1. Pär Nilsson 25 sk 

Utsäde 

Äng till höö 50 lass 

2. Nils Olufsson 15 sk 

Utsäde 

Äng till höö 32 lass 

3. I bidem Carl Pädersson lika stort med nästföreskrefne 
hemman No 2. 

4. Päder Mickilsson hafver lika stort i alla commoditeter 
med Pär Nilssons hemman Nr 1. Notandum Pär Nilsson 
äger och i Näsbynl sk. som föres igen i Näsby — fol. Item i Sangis äger han 1/8 mantal. 



Till denna by är god lägenhet med timberskog och mulabet 
ståteligt fiskeri godt laxbruk. I denna bys gärden är mesta- 
dels sand i bädd och åkeren pläga någorlunda blifva be- 
hållin för köld. Härtill äre tämmeligen gode engier. 
Denna by är belägen 1 1/2 mil ifrå kyrkian österut. 
N.B. små quarnar gå höst och Wåhre tijdh. 



Hemmansnumreringen överensstämmer inte med den nutida. Om 2. och 3. byter plats, så överensstämmer 
den med nuvarande numrering. Textförfattaren Bureus anser utan tvekan att Vånafjärden är en by med goda 
möjligheter: gott om timmer, gott bete, ståteligt fiskeri. Om man jämför detta med böndernas egna uppgifter 
till jordeboken år 1750, får man en helt annan beskrivning av byns tillstånd, en by med knappa resurser. Man 
hade uppenbarligen redan då upptäckt sambandet mellan redovisade tillgångar och skatternas storlek! 



Delar av kartan återges nedan. Gårdarna i byn anges med symboler, 'rökar'. Det framgår där att tre av 
gårdarna låg på området söser om bäcken, Jönsbacken och den fjärde gården, Oppigården (senare kallad 
Erik) låg nedanför skogen på Erikbacken strax ovanför myrmarken. Holmen är vid denna tid ett 
soldattorp.Bokstaven B torde stå för odlad mark, dvs åker och C torde beteckna myrslåtter 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/byn.html 20 1 2-0 1 - 1 3 



Historiska notiser 



Sida 2 av 6 






- 



*& 













■*2ä .äfe: 



Utdrag ur jordeboken år 1750: 

Byn: Uppå tillfrågan ärfors att på bysens ängar ej skall finnas 

flera hemman, torp eller nybruk, skolandes intet heller tillfälle 

finnas till fleres nyodlande undantagandes att några myrar 

långt ifrån utmarken til tvenne miler skola finnas som 

genom utdikning kunna nyttbara göras. Skog vidkännes vara någorlunda brukelig till såg- och 

hustimmer och gårdstarf, vharföre byamännen tjärubränneri och bräde til vår — med 

2ne sågquarnar. 

Diur och fågelfänge samt näfver ringa men nödigt mulbete. 

Vidgå grannarna at skogen ifrån nästgränzande byar och allmänning skall vara af — . 

Otaxerade fisken skola ej finnas under denna by. 

Men fyra sqvaltkvarnar som gå höst och vår. 



En nutida karta över samma område visas nedan. 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/byn.html 



2012-01-13 



Historiska notiser 



Sida 3 av 6 



1,^P I ■ * F * i_ ■ »^ % 




> //v 

£ fjärden "^^Sfor- 

holmen 
{ " 



Skatterna hade även då stort inflytande på människans levnadsvillkor. Det finns därför skäl att kortfattat redogöra för skatternas 
utveckling. 

För bönderna gällde sedan urminnes tid skyldighet att göra krigstjänst. I och med att denna krigstjänstskyldighet successivt 
upphörde och det s.k. 'Äldre Indelningsverket' infördes, blev bonden istället skyldig att betala Grundskatterna . Dessa var 
ursprungligen av två slag, Räntan och TiondetTiondet. Räntan kallades under Gustav Vasas tid och framöver för 
Ordinarieränta eller Jordeboksränta. Som underlag för bestämmande av skattens storlek, fastställdes hemmanets 
skattekraft genom taxering. Skattekraften angavs då liksom idag i mantal. Ordets betydelse var ursprungligen 'antal man', 
dvs hur många krigsmän hemmanet skulle underhålla. På sextonhundratalet tillkom ytterligare en grundskatt, 
Mantalsräntan. Räntorna betalades dels in natura, dels i kontanter. 

Tiondet, som betalades till kyrkan, var till sin natur en produktionsskatt. En tiondedel av hemmanets produkter 
levererades till kyrkan. Tiondet kom till redan under elvahundratalet och fördelningen var sådan att socken-prästen fick 
en tredjedel och återstoden delades mellan biskopen, sockenkyrkan och de fattiga. I och med reformationen ändrade 
Gustav Vasa fördelningen så att merparten, två tredjedelar, tillföll Kronan , Kronotionde, och en tredjedel som förut till 
sockenprästen. Kronan var noggrann med att fordra in sin del av tiondet, medan den del , som gick till sockenprästen inte 
alltid drevs in, det berodde på hur energiskt prästen ifråga agerade för att få sin skatt. Somliga präster avstod helt från 
tiondet om församlingen var mycket fattig, vilket ofta var fallet. 

I slutet av sjuttonhundratalet fick en ny typ av skatter inflytande över bondens liv. Dessa var till sin art lyxskatter. Det var 
under olika tidsepoker skatt på fönster, tobaksbruk, sidenplaggs nyttjande, fickur, hundar, vin, kaffe, te, brännvinsbruk 
och 'ekipager' (vagnar). Man kunde därför vid taxeringen avsäga sig tobaksbruk och brännvinsbruk och på så sätt undgå 
dessa skatter. Mantalslängderna ger därför falskeligen intrycket att endast ett fåtal människor rökte eller drack sprit. 
Sverige har nog aldrig redovisat så stor andel nykterister som just dessa år i början av 1800-talet! 

Det var naturligare för en ståndsperson (adel eller präst) att bruka tobak och brännvin och därför betraktades det som 
mindre 'lyxigt' om en sådan rökte eller drack. Följden av detta blev att skatten bara blev en shilling för en ståndspersons 
tobaksbruk men två shilling om mantillhörde allmoge eller arbetarklass. 

Det blev med tiden även skatt på personer som bodde på hemmanet (= skatt på arbetskraften). Därför indelades 
personerna på gården efter ålder, kön och funktion. Samma princip gällde här: en ståndsperson beskattades med åtta 
shillingar, övriga med tolv. 

Skattesystemet förfinades från år till år, man fick så småningom göra avdrag för personer med nedsatt arbetsförmåga, 
'fattig och blind' och 'sjuk och fattig' m. fl. omdömen blir vanliga uttryck i mantalslängderna. Dessa nya skatter betalades 
med penningar. Från och med 1869 betalades även grundskatterna med penningar i sin helhet. Grundskatterna 
avvecklades efter hand helt mellan åren 1895 och 1903 i takt med att indelningsverket upphörde. 

Indelningsverket Indelningsverket var vida mer än den krigsorganisation som förknippas med namnet. Det var i själva verket det 
system som efterträdde Feodalsystemet och syftet var att effektivt använda de skatter, som bönderna betalade. Från början 
betalades det mesta av skatterna in natura: korn, skinn, lax m.m. som levererades till närmaste stad (Torneå), där staten sedan sålde 
dem och fick in kontanter. Man delade in hemmanen i grupper och skatterna från en sådan grupp användes helt eller delvis till att 
avlöna en tjänsteman, officer eller soldat. Tjänstemannen eller officeren bodde vanligtvis på ett hemman och hade som lön 
avkastningen från detta. Dessutom kunde han vara tilldelad skatten från ett eller flera hemman som 'löne förstärkning'. I denna 
form hade Indelningsverket funnits sedan slutet av medeltiden. 



http://user.tninet.se/~gekl02c/byn.html 



2012-01-13 



Historiska notiser Sida 4 av 6 



Det s.k. Nya Indelningsverket organiserades av Karl XI och var en vidareutveckling av det tidigare systemet. Då tillkom bl. a. 
Roteringen , vilken innebär att ett eller flera hemman bildade en rote och roten svarade för en soldat. Stamroten kallades det 
hemman, som tillsköt torp och mark, övriga kallades stödrotar. I och med att roteringen infördes, upphörde den tidigare använda 
Utskrivningen av bönder att gälla. Den innebar skyldighet för bonden att göra krigstjänst. Karl XII fick emellertid sådan brist på 
soldater att han (olagligt) använde sig av utskrivning. 

Fattigvården löstes med hjälp av indelningssystemet. De flesta sörjde man för inom familj e- och släktkretsen. De få som inte 
omhändertogs på detta sätt, fick vandra mellan de gårdar som ingick i fattigrotan. På varje gård i rötan fick de under en period mat 
och husrum mot att de utförde de sysslor de klarade av. Nedanstående siffror är officiell statistik för år 1751. Tabellverket /numera 
Statistiska Centralbyrån/ tillkom år 1 749 på initiativ av astronomen Pehr Wargentin. 

Veterligen intagna i hospital 1500 

Veterligen intagna i fattighus 6000 
Eländiga utom hospital eller fattighus 23000 

Galna och ursinniga utom hospital 1200 
Bräckliga av fallandesot och 

smittsamma sjukdomar 1100 

Rasp- spinnhusfolk 300 

Livsfångar på fästningar och slott 200 

Lägrade kvinnfolk 7000 

Förutom dessa 40 000 fanns alla inhysehjon, som levde i olika hushåll. De fick kost och logi men räknades 
inte till hushållet. Antalet var stort. År 1763 kom en förordning om hospitals- och barnhusinrättningar. I 
denna fanns även bestämmelser om en särskild årlig sockenstämma, vars uppgift var att behandla 
fattigvården. Härvid försökte man beräkna penningbehovet för det kommande året. De som inte redan var 
omhändertagna, hänvisades till dessa socknens mer eller mindre regelbundna understöd i pengar eller 
livsmedel. 

1847 års fattigvårds förordning fastslog ytterligare varje kommuns skyldighet att sörja för sina fattiga om de 
inte kunde arbeta och inte försörjdes av sina anhöriga. Enligt denna förordning kunde kommunen auktionera 
ut vården av barn och åldringar till lägstbjudande. Detta förfaringssätt var tillåtet till 1918. 

Tabellverkets statistik över fattighjon år 1850: 

Fattiga som underhålls av enskilda 10 000 

Åtnjuter underhåll hemma av församlingen 83 000 

Intagna i fattighus och hospital 1 8 000 

Fosterbarn intagna i barnhus 1 500 
Föräldralösa barn som av församlingen inackorderats 

hos enskilda 7 000 

I denna förteckning ingår ej gruppen inhysehjon. Antalet uppskattas till mer än 100 000. Det har under dessa 
100 år skett en anmärkningsvärd ökning av antalet fattighjon. 

Befolkningstillväxten var starkt beroende av sådana faktorer som variationer i klimatet, krig och fred, 
epidemier och andra sjukdomar. Detta visar att överlevnadsmarginalerna var små. Under åren mellan 1721 
och 1736 var vintrarna milda och skördarna goda. Befolkningen växte därför kraftigt under denna period. 
1736 steg dödligheten kraftigt och befolkningstillväxten blev sedan måttlig under resten av århundradet och 
några år in på nästa. Med det nya århundradet började en serie kalla vintrar med sena vårar som följd (lilla 
istiden). Flera epidemier härjade. Ett flertal krig bidrog också till att bromsa tillväxten i befolkningsantalet, 
inte så mycket på grund av antalet stupade utan på grund av alla sjukdomar som härjade. Det blev både 
missväxt och krig följande år: 1741-1743, 1772-1773, 1789-1790, 1800, 1808-1809 och dessutom 
Pommerska kriget 1757-1762. Medellivslängden var under slutet av 1700-talet 44 år och då har inte 
spädbarnsdödligheten inräknats. 20% av alla födda barn dog före ett års ålder 

År 1810 kom ett omslag som varade till mitten av 1850-talet. Under denna tid får vi den kraftigaste 
folkökning vi någonsin haft. Den berodde på "freden, vaccinen och potäterna" (Tegnér). Den vaccinering 
som han åsyftar är smittkoppsvaccinering. Den infördes i Sverige år 1801. Tidigare hade man gjort prov, 
misslyckade sådana, med ympning mot smittkoppor. Det var främst präster, som ympade sina barn med 
levande smittkopps virus, men resultatet var inte uppmuntrande. 

Vaccineringen blev obligatorisk år 1815 och resultatet märktes snabbt, antalet döda i smittkoppor sjönk från 
4000 per år till 400. De som vaccinerades, fick en anteckning därom i kyrkboken och man kan där se att de 
första vaccineringarna i Nederkalix socken gjordes år 1815. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c7byn.html 20 1 2-0 1 - 1 3 



Historiska notiser 



Sida 5 av 6 




Under de första årtiondena av 1800-talet vidtog en omfattande uppodling av Sverige. Till stor hjälp vid detta 
arbete var stubbrytaren när stora stubbar och stenar skulle avlägsnas. Ovanstående bild är från 1970-talet och 
arrangerad för att demonstrera hur stubbrutaren fungerade. Personen på bilden är Gunnar Strömbäck. 



ii! . iMit \ k k 


.AW..«ri*A» . 


lAU ^k 






W '3&«*r fr +)&*'■ c ' 






i 





• * * r> Jj 






sä 


K 




■ 


1 


■ '■ "V 




De två ovanstående bilderna är arrangerade för att förevisa hur myrslåttergick till. Övre bilden: Längst bak 
går Britta med en räfsa, sedan följer Eivor med räfsa och bärträ med kärl innehållande långfil, Gunnar bär på 
en vinglie och Erik bär på vinglie och svege. Svegen användes för att bära det tokade myrhöet (oftast fräken) 
till ladan. 

Nedre bilden: Det var karlarnas uppgift att slå höet och med vingens hjälp lades det i en sträng. Kvinnornas 



http://user.tninet.se/~gekl02c/byn.html 



2012-01-13 



Historiska notiser Sida 6 av 6 



uppgift var att breda ut strängen så att den snabbt kunde torka. 

Jonas Alströmer hade med sig potatisen när han 1724 återkom från en längre vistelse i England. Det gick 
trögt att introducera den i Sverige. Under Pommerska kriget 1757 - 1762 hade soldaterna lärt sig uppskatta 
potatisen och bruket spred sig över landet med de hemvändande soldaterna. Grevinnan Eva Ekeblad född de 
la Gardie lyckades år 1748 framställa brännvin ur potatis. Denna nyhet fick snabb spridning och 
potatisodlingen fick ett uppsving. Fru Ekeblad fick säte i Kungl Vetenskapsakademin, som instiftats år 1737. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/byn.html 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nrl 



Sida 1 av 8 



ri 



®j 



Nrl 



®) 



Hem 



Upp 



Register 



(%) 



Ntl 



Nr 2 



Nr 3 



Nr 4 del 1 



Nr 4 del 2 



Nr 4 del 3 



Nr 5 



Soldater 



Inhyses Folk 



Hemman Nr 1 1/3 mantal. 

Hemmanet omfattar idag de s.k dalhemmanen, dvs de som ägdes av bröderna Albert och Viktor 
Johansson och av deras kusin Oskar Johansson. Rågholmen, som nu ägs av SCA, liksom Skatan 
tillhörde också Nr 1. Nr 1 ingick tillsammans med Nr 2 och två hemman i Sangis i rota Nr 65, 
Lustigs rota. Som framgår längre fram, var soldaten på rötan till en början placerad i 
Vånafjärden för att senare förläggas till Sangis. Boningshuset var fram till Laga Skiftet 1863 
beläget på Jönsbacken väster om bäcken. 

De tidigaste ägarna till hemmanet är: 



Pär Nilsson 
Carl Pehrsson 
Mickel Olofsson 
Corporal Bärgs (hustru) 
Anders Davidsson 
Johan Andersson 
Pehr Johansson 
Johan Pehrsson 
Johan Petter Johansson 
Johan Johansson 



ägare 1648 

ägare 1685 

ägare 1695-1696 

ägare 1697-1699 

ägare 1701-1728 16741223-17611214 

17011222 

född 1733 

född 1774 

född 1799 

född 1836 



Pär Nilsson begravdes 1677 

Carl Pehrsson begraver sin hustru år 1682. 

Mickel Olofsson var brorssron till Carl Persson. I soldatrullorna nämns att han 'går för 
farbroder Carl Persson i Wånnafjärd' mellan åren 1679 till 1689. Från och med detta år går 
Johan Danielsson Lustig för Mickel Olofsson som 'niuter boskapspeng'. Mickel vigdes årl680 
och han fick tre döttrar: Ingeborg 1682, Karin 1683 och Kerstin 1686 

På det odelade hemmanet Nr 1 fanns Anders Davidsson som ägare vid början av 1700-talet. Far 
till Anders Davidsson är David Erichsson på Övermorjärv nr 2. 



Anders Davidsson 
Jöns Davidsson 
David Davidsson 



16741223 - 17611214 
1690 - 1756 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/ettan.htm 



2012-01-13 



Nr 1 Sida 2 av 8 



Jöns Davidsson blev genom giftemål bonde på hemman nr 2 i Vånafjärden, se dito.Anders 
Davidsson gifte sig första gången med Ingrid Nilsdotter 1672 - 1698 från Börj elsbyn nr 3. 
Ingrid dog ung och de tycks inte ha haft några barn. Hustru nr 2 var Karin Johansdotter född 
16770615 i Grytnäs 2 och död på Vånsfjärden nrl 17590129.Det är högst troligt att Anders 
köpte hemmanet. Den tidigare ägaren på nr 1, Mickel Olofsson dog 1696. Anders son och 
efterträdare som bonde var Johan Andersson 1701 1222 - 17950513. Johan var gift, först med 
Mahlin Persdotter född 1699091 1 i Gammelgården, död 1770, och sedan med Malin 
Eriksdotter. Barn: 

Pehr Johansson 1733 - 17950912 

Jöns Johansson 17401226 

Från Jordeboken år 1750: 



Nol 1/3 mantal skatte brukas av Johan Andersson som äfven hafver det väl bebyggt och 
häfdat, åkern till en del lågbördig och en del af sandig jord samt fråst underkastad, skall 
innehålla 5 tunnor utsäde. Ängarna vidt omkring liggande och stora delar myrländiga, som 
angifves kasta af sig foder för 2ne hästar, 10 kor, 3 unga nöt och 15 får. Wid detta hemman 
innehafves i Ängesviken uti Ytterbyn ett lass äng med alla de öfriga hemmansägarna inom 
byamål. 



Jöns Johansson gifte sig med Ella Nilsdotter och övertog hemman nr 2 av svärfadern Nils 
Jönsson, se hemman nr 2. Johan Andersson efterträddes som bonde på Nr 1 av sonen Pehr 
Johansson 1733 - 17950912 och hans hustru Greta Mårtensdotter Enbom 1741 - 
17860508 .De hade 12 barn: 

Kattarina Pehrsdotter 1764 

Margareta Pehrsdotter 1769 

Maria Pehrsdotter 1772-1772 

Johannes (Johan) Pehrsson 1774 

Elisabetta Pehrsdotter 1776 

Pehr Pehrsson 1777 

Jöns Pehrsson 1778 

Maria Pehrsdotter 1780 

Fredrik Pehrsson 1781 

Brita Pehrsdotter 1786-18590312 

Helena Pehrsdotter 

Fredrik Sandström 1788 

Brita Pehrsdotter gifte sig med Jacob Henriksson på hemmanet Ryssbält Nr 6 1/8 mantal. 
Äldste sonen Johan Pehrsson efterträdde fadern som bonde på Nr 1 . Han är i kyrkböckerna även 
angiven som uppsyningsman. Hustrun Maria Andersdotter var född samma år, 1774. 
Äktenskapet ingicks år 1798 och resulterade i sju barn: 

Johan Petter Johanssson 1799-1859 

Anna Brita Johansdotter 1800 

Barbro Greta Johansdotter 1802-1802 

Anders Johansson 18030 

Carin Johansdotter 1806 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/ettan.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nr 1 Sida 3 av 8 



Carl Fredrik Johansson 18070409 

Margeta Johansdotter 1811 

Nr 1 var ett stort och rikt hemman. År 1805 anger taxeringslängden att det fanns en dräng Pehr 
om 27 år samt två pigor Kajsa 30 år och Maria 22. 1 huset fanns nio! fönster att betala skatt för. 
År 1815 fanns en brännare om 19 kannor, bonden fick betala skatt för tre kvinnspersoner som 
bar klädespersedlar av sidentyg. Hemmanet värderades detta år till 1 168 skilling. "Alla avlagt 
tobak, Johan brännvin". 



Av Johans och Marias sju barn blev det sonen Johan Petter Johansson, som blev bonde på Nr 1 . 
Hemmanet delades under åren 1815 -1820 i tre delar: halva hemmanet 1/6 mantal köptes av 
Johan Fredrik Nilsson, ägare av Nr 3. Hälften av återstoden, nämligen 1/12 mantal köptes av 
Johan Strömbäck på Skatan. Under Johan Petters tid minskade sålunda hemmanets areal till en 
fjärdedel av den ursprungliga. 

Anna Brita Johansdotter gifte sig år 1819 med bonden på Ytterbyn Nr 10 7/48, Storgården, 
Jacob Pehrsson född 1792. Anna Britas farbror Pehr Pehrsson bodde där periodvis. 

Anders Johansson gifte sig 1831021 1 med Anna Brita Andersdotter 1806-1868 från Ytterbyn 
Nr 17 1/8 mantal. Han övertog detta hemman, som ligger på Målsön av svärfadern Anders 
Karlsson född 17781 127 och hans hustru Anna Stina Berg född 17830304. Anders son Johan 
18361220 tog sig namnet Rönnbäck. 
Johan Rönnbäck gifte sig med Brita Johanna Ytterberg 18361003 och de fick sex barn: 

Brita Lovisa Rönnbäck 18590130 

Josefina Margareta Rönnbäck 18620719 

Johannes Rönnbäck 18650102 

Hilda Rönnbäck 18670515-18960428 

Emilia Rönnbäck 18720808 

hennes oäkta son Oskar 18890215-18900127 

Karl Rönnbäck 18760804 

Anders farbror Pehr Pehrsson bodde tidvis hos Anders Johansson på Målsön. 
Carl Fredrik Johansson gifte sig med Anna Kajsa Ericsdotter född 1809 på Målsön. De ägde 
och brukade hemmanet Ytterbyn Nr 14 1/22 mantal, som de övertagit av Anna Kajsas föräldrar. 
Även hos detta brorsbarn bodde Pehr Pehrsson tidvis. Kanske var han handikappad och 
omhändertogs därför av sina släktingar i tur och ordning, han är i varje fall inte antecknad som 
dräng. Carl Fredrik var före giftemålet dräng hos brodern Anders i granngården på Målsön. 
Carin Johansdotter gifte sig med tolvmannen och bonden Erik Ersson på Siknäs 1/6 mantal. 
Han var änkeman efter ett äktenskap med Anna Greta Wallgren, född 1801 i Gammelgården. 
Margeta Johansdotter gifte sig 183901 13 med med bonden på Ytterbyn Nr 8 Olof Nilsson 
Sandberg 18160401-18961208. Olofstår som ägare till hemmanet samtidigt som han är 
fältjägare med namnet Strid. Namnet Sandberg har han troligen tagit sig på äldre dar. Olofs far 
var liksom sonen bonde på Nr 8 och samtidigt fältjägare med namnet Stridbar. Fadern 
drunknade utanför Yttersta Ågrundet i Kalix Älv den 3:e okt 1840. När Nils Petter Wennström 
återvände från Norge, köpte han hemmanet av änkan Margeta ( se f Inhyses f ) Olof och Margareta 
hade tre barn: 

Johan Olof Sandberg 18471218 

Lisa Greta Sandberg 18511116 

Florentina Sandberg 18550923 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/ettan.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nrl 



Sida 4 av 8 



Johan Olof Sandberg var gift med Josefina Elisabet Söderholm från Näsbyn född 18460829. 
Husbonden på Nr 1 Johan Petter Johansson och hans hustru Anna Greta Eriksdotter fick sju 
barn: 



Maria Johansdotter 
Anna Greta Johansdotter 
Florentina (Flora) 
Johansdotter 

Barbro Kattarina 

Johansdotter 

Johannes (Johan) Johansson 

Dalgubben 1 

Margareta Johansdotter 
Erik Stenberg 



1831 
1832-1835 

18330906 
18350423 

1836 ? 

18390629-18891028 
18411221 



Det kan kanske förefalla märkligt att Stenberg förekommer som efternamn på ett av barnen medan de övriga 
heter Johansson eller Johansdotter. Efternamnen bildades ju sedan länge av faderns förnamn med tillägg av -son 
eller -dotter (patronymicon). I mitten av 1800-talet började man använda släktnamn: Strömbäck, Strömberg 
Blombäck osv. De som först lämnde det gamla namnsystemet var hantverkarna. Erik, som var smed, tog sig det 
imponerande släktnamnet Stenberg 



Maria Johansdotter gifte sig med Johan Johansson Lundbäck från Nr 3. Johan köpte Öbergs 
(därefter kallat Lundbäcks) på 1870-talet när familjen Öberg flyttade till Ytterbyn. Johan var 
redan ägare till Nr 1/6 mantal, ty hans far köpte, som tidigare nämnts, denna hemmansdel och 
Johan står som ägare av den 1860-1869. 

Flora Johansdotter var gift med Olof Andersson på Storgården i Ytterbyn (Nr 10). Floras man 
Olof dog tidigt, varför Flora gifte sig en andra gång, nu med hornblåsaren Johannes Holm 
18450723-18850226. Barn i första äktenskapet: 



Olof August Olofsson 
Karl Johan Olofsson 
Nils Albert Olofsson 
Karl Johan Olofsson 
Peder Adolf Olofsson 
Oskar Olofsson 
Florentina Olofsdotter 
Anna Wilhelmina Olofsdotter 
Barn i andra äktenskapet: 
John Holm 
David Holm 
Simeon Holm 
Maria Holm 



18540617 

18550706-1856 

18561013 

18580927-18600403 

18591106 

18610330 

18630513 



18710103 
18721130 
18750509 
18780802-18870614 



Bröderna Olof August och Nils Albert Olofsson delade hemmanet så att var och en fick 7/48 
mantal. 

De tre sönerna i andra giftet utvandrade till Amerika. Till den nya skolan i Ytterbyn, som 
uppfördes av f Öbergs-Jotta f , från Öbergs i Vånafjärden, och blev färdig 1906, gick 
tillverkningen av skolbänkar och övrig inredning på anbud och John Holm fick uppdraget. 
Emellertid upptäckte han ganska snart att han räknat alldeles för lågt. Därför uppsökte han 
komminister Olsson i Näsbyn för att ackordera om bättre villkor. Olsson gick inte med på några 
förändringar utan John fick slutföra arbetet på de ursprungliga villkoren. John var en god 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/ettan.htm 



2012-01-13 



Nr 1 Sida 5 av 8 



snickare och gjorde ett mycket gott arbete, men med stor ekonomisk förlust. Detta misslyckande 
kan ha bidragit till Johns beslut att utvandra till Amerika. Däröver lyckades det tydligen bättre, 
ty när han 1912 besökte hemlandet hade han en reskassa på hela 6000 kr och returbiljetten 
betald. De två bröderna David och Simeon flyttade även de till Amerika. Fadern John tycks 
också ha haft planer på att emigrera ty följande anteckning står att finna i kyrkboken: "Bör ej få 
betyg till Amerika emedan instämd till vårtinget 1889 för misshandel av Bengt Willhelm 
Rönnquist från Nyborg." 



Eftersom skolväsendet under denna tid var en kyrklig angelägenhet, var komminister Olsson i Kalix ansvarig för 
skolverksamheten. Komminister Olsson bebodde kyrkans hemman i Näsbyn (där Folkhögskolan fmns idag). Han 
hade som lön avkastningen av detta hemman. Olsson kom att bli den sista präst som avlönades på detta sätt. 



Barbro Kattarina Johansdotter gifte sig 18680709 med Erik Gälman född 18400313 i 
Ytterbyn.När Barbros svåger Olof Andersson dog 1866, blev Erik arrendator på Storgården 
intill dess att de två sönerna Olof August och Nils Albert Olofsson blev gamla nog att ta över 
skötseln av gården. Som tidigare nämnts, gifte sig Olofs änka Flora med hornblåsaren Holm och 
hon flyttade till hans soldattorp efter giftemålet. När Eriks arrendetid var över, flyttade familjen 
Gälman till Karlsborg, där Erik blev sågdräng. Eriks farfar var soldaten Henrik Gälman från 
Vånafjärden (se 'Soldater 1 . Erik Gälmans och Barbro Kattarina Johansdotters barn: 

Nils Erik Gälman 18681117 

Herman Gälman 18700813 

Emil Gälman 18711226 

Anna Erika Gälman 18731109-18801212 

Karl Johan Gälman 18760606 

Hjalmar Gälman 18790513 

De två äldsta sönerna emigrerade till Amerika år 1886 resp 1889. 
Margareta Johansdotter gifte sig med smeden Karl Anton Lundström född 1833071 1 i 
Nederluleå. De bodde först i Nyborg, senare i Vånafjärden men flyttade slutligen till 
Kyrkostaden (Kalix). Margareta Johansdotter och Karl Anton Lundströms barn: 

Emeli Lundström 18671107 

Johan Emil Lundström 18690707 

Viktor Claudius Lundström 18740804 

Hilda Ingegerd Lundström 18761126 

Erik Stenberg flyttade till Ytterbyn och försörjde sig som smed. Han gifte sig med Emma 
Ulrika Aktsam född 18480610 från Gammelgården. 

Hjalmar Stenberg 18791002-18890831 

Amalia Stenberg 18840109 

John Stenberg 18861024 

Karl Johan Stenberg 18890507 

Kalle Stenberg blev i likhet med fadern smed. Han hade två smedjor, dels den han övertog av 
fadern, dels en i Karlsborg. 

Dalen 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/ettan.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nr 1 Sida 6 av 8 



Johan Johansson bodde från början i den by, som låg mellan Jöns och Skatan. Före Laga Skiftet 
på 1860-talet var bebyggelsen koncentrerad till Jönsbacken, där gårdarna till Nr 1, 2 och 3 
fanns, Nr 4 på södra sluttningen av Erikberget med utsikt mot jönsbackens gårdar och Nr 5 på 
Holmen mitt emot Jöns. Laga Skiftet medförde, förutom att åker och skog omskiftades, att den 
gamla bykärnan sprängdes och gårdarna flyttades ut på de nya ägorna. Johans ägor kom att 
lokaliseras österut till f Dalen f och därför ålades det honom att flytta sitt hus dit. Johan Johansson 
(dalgubben) var först gift med Kajsa Lena Jacobsdotter född 1832 i Ytterbyn. Hennes far 
Jacob Persson var hälftenägare i Nr 10 Storgården. Och hennes mor var Anna Brita 
Johansdotter från Nr 1 i Vånafjärden.! Således var f Dalgubben f och hans första hustru kusiner. 
Andra hustrun var Anna Lena Strömbäck från Nr 4, Erik Barn i första äktenskapet: 

Karl Johan Johansson f Dal-KarlJohan ? 18620512 

Oskar Herman Johansson ? Dal-Herman ? 18630424 
Barn i andra äktenskapet: 

Fritioff Johansson 1869-1871 

Hilda Johansdotter 1870-1871 

Hilda Johansdotter ? Silver-Hilda ? 18711124-1953 

Florentina Johansdotter 1873-1878 

Fritioff Johansson 1874-1877 

Emma Johansdotter 1876-1878 

Karl- Johan och Herman delade på hemmanet efter fadern Johan. Det föll på Hermans lott att 
bygga nytt bostadshus och nya uthus medan Karl- Johan övertog befintliga byggnader. Karl- 
Johan gifte sig med Anna Henrika Rönnquist född 1862 i Kosjärv. 



Under Karl- Johans tid började glasögon användas även av folket ute på landsbygden och det 
resulterade i att glasögonförsäljare åkte runt i stugorna och så småningom kom det en 
försäljare även till Karl- Johan. Henrika, som börjat bli skumögd, lät honom därför utrprova ett 
par åt sig. Något glasögonköp blev det emellertid inte, ty när Karl- Johan fick höra priset, fem 
kronor, avstyrde han köpet med kommentaren: "Hon har sett vad hon behöver". 



A ,i .t 18951214-19690408 

Alberf 



De fick fyra barn: 

Johan Albert Johansson ? Dal- 

Alberf 

Karl Viktor Gotthard Johansson 189705 05-19770328 
? Dal- Viktor* 

Anna Emilia Johansson ? Dal-Anna ? 1899 

Julia Vilhelmina Johansson 19021117-19851213 

Albert förblev ogift. 

Viktor gifte sig med Linda Brännström från Gammelgården. De fick inga barn. Viktor var 
ägare till bil nr 2 i byn, en Opel Olympia. Den blev stående under kriget men plockades fram 
när bensinen åter var tillgänglig. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/ettan.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nr 1 Sida 7 av 8 




Bilden är tagen vid Lindas och Viktors bröllopp och här återfinns i stort sett hela Vånafjärdens dåtida befolkning 
och dessutom ett antal från Risön och Gammelgården. 

Julia gifte sig med Sigurd Strömberg på Korsnäsbacken och de fick många barn (se 'Hemman 
Nr T). 

Dal- Anna bodde länge kvar tillsammans med brodern Albert och skötte om honom och huset 
ända tills hon i mogen ålder gifte sig med en skomakare från Kalix. 

Herman Johansson gifte sig den 29 april 1899 med Maria Karolina Lindberg född 1870 i 
Bodträsk. Under en tidsperiod fanns på gården som dräng Esaias Eriksson Åström född 1849 
från Bodträsk och det finns anledning tro att just detta är orsaken till att Hermans fru kom från 
Bodträsk. En dotter till Esaias, Hulda Åström blev så småningom gift i Vånafjärden med 
Oskar Strömberg, f Svanbergs-Oskar f (se 'Hemman Nr 2 f ). 

Släkten Lindberg kom ursprungligen från bondesläkt i Gammelgården, men gården såldes och familjen flyttade till 
Bodträsk som nybyggare. Färjkarlen Lindberg i Kalix är från samma släkt, liksom framlidne prosten och 
riksdagsmannen Arne Lindberg. 

Herman och Maria fick sex barn: 

Oskar Johannes Johansson 19000312-19680517 gift med Olga Strömberg . 

Einar Johansson maskinist, ogift 

Sven Emanuel (Manne) Johansson 19030817-19760120 

Svea Johansson gift med Frans Evald Modig från Rödupp i hans andra äktenskap. 

Evald Johansson 

Edit Johansson 

Oskar Johansson, f Dal-Oskar f , var en mycket beläst och kunnig man. Han var under sin aktiva 
tid maskinist och senare skeppare på en bogserbåt. Hustrun Olga var från Båtskärsnäs och var 
till yrket lärare på lågstadiet. 

Manne Johansson gick till sjöss i unga år och tjänstgjorde i maskin. Han var kunnig på de flesta 
områden, inte bara motorer. Han var gift med Blenda Brännström från Gammelgården 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/ettan.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Nr 1 Sida 8 av 8 



19140115-19920429. Barn 

Ragnhild Rönnberg 19351223 

Birgitta Johansson 19390212 

Signhild Strömberg 19430629 

Ulla Franzén 19460313 

Gunnar Johansson 19530119 

Ragnhild bor i Bonässund med sin man Ingvar Rönnberg f 19300413. Barn: Håkan Rönnberg 

19580130 sambor i Märsta med Madelena Scheinfeldt f 19651 1 13 

Helena Dahlberg 19630620 sambor i Bromma med Olle Dahlberg f 19600405 

Signhild är gift med Olov Strömberg, se dito (hemman Nr 2). 

Ulla bor i Öjebyn. Hon är gift med Stig Franzén 19460313. De har två barn: Anders Franzén 

19801008 och Sofia Franzén 19850429 

Gunnar är sambo med Britt-Marie Nilsson f 196301 17. De bor i Kalix. Gunnar har två barn: 

Jonas Karlsson 19800920 och Lars Karlsson 19820127 

Av barnen i Johan Johanssons andra äktenskap överlevde endast ett, Hilda. Hon gifte sig med 
indelte soldaten Isac Abraham Engberg Silver från Påläng. De bodde i ett soldattorp mitt i byn 
på en avsöndring från Nr 2, Silvertorp. Isac Abraham blev den siste soldaten i byn (se 
'Soldater'). Av barnen dog flickorna, tre stycken, i lungsot. Sönerna Edgard Sigurd och Isac 
Sigvard bosatte sig i byn och bildade familjer. 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/ettan.htm 2012-01-13 



Nr 2 Sida lav 18 



(%) Nr 2 (&)) 

Hem Upp Register Nrl 



(m 



®) 



Nr 2 Nr 3 Nr4de11 Nr 4 del 2 



Nr4dd3 Nr 5 Soldater Inhyses Folk 



i Hemman Nr 2 1/4 mantal. 

Hemman Nr 2 omfattade de s.k. Korsnäsgårdarna, mitten av byn med bl. a. Svanbergs samt samt Jöns, Bergs 
och Larssons. Bergholmen hörde också till Nr 2. Hemmanet ingick i rota 65, Lustigs rota. De tidigaste 
ägarna: 

Carl Pedersson ägare 1648 

Eric Carlsson ägare 1685-1701 

Eric Ersson ägare 1702-1704 

Jöns Davidsson ägare 1728-1750 1690 - 1756 

Nils Jönsson 17180124-17891117 

Jöns Johansson 17401226- 

Johan Jönsson född 1771 

Jöns Fredrik Johansson född 1803 

Carl Pedersson gifte sig 16640424 och dog årl671. Ett år senare, 166503 12 döptes dottern Anna. År 1682 
begravde han sin hustru Anna. Carl hade åtminstone två barn till, dottern Margeta Carlsdotter gifte sig 
med Olof Nilsson, bonde på hemman Nr 3. 

Sonen Eric Carlsson, som övertog Nr 2 efter fadern Carl, gifte sig årl666 och året därpå fick han en son, 
Carl Ersson. Denne dog emellertid knappt två år gammal. Den yngre sonen Eric Ersson, övertog 
hemmanet. Eric är ägare till hemmanet från 1702 och framöver. I sitt äktenskap får han sju barn. Bland dessa 
finns två söner, Eric Ersson född 1708 och Jacob Ersson född 1710. Eric Ersson tycks dör ung 26 nov 
1716, ty hans efterlevande hustru Margeta Jacobsdotter, född på Gammelgården nr 8, gifter sig en andra 
gång, med Jöns Davidsson (Jöns Davidsson har "manshielp af styvsönerna Eric och Jacob"). Hans andra 
hustru hette Helena Larsdotter enligt kyrkböckerna men tycks kallas Ella. Helena dog 17360329. Eftersom 
han var den första i raden av bönder med namn Jöns eller Jönsson, så är det naturligt att gårdsnamnet med 
tiden blev Jöns. 

Jöns Davidsson och Anders Davidsson på Nr 1 härstammar från Övermorjärv Nr 2, där man finner fadern 
David Ersson. Först kom Anders och köpte hemman Nr 1 och sedan kom Jöns och gifte sig till Nr 2. På Nr 
2 fanns då Erik och Jacob, som var söner till den avlidne hemmansägaren Erik Ersson. De fick stiga åt sidan 
till förmån för Jöns son Nils Jönsson. 

Från Jordeboken år 1750: 

No 2 1/4 mantal skatte innehafves af Jöns Davidsson som erhåltdet vittnesbörd att hafva hemmanet 
uti gott skick både till hus och jordägor, at ock utfå 4 1/2 tr korn årligen samt föda tvenne hästar, 
12 kor 2 unga nöt och 45 små kreatur, uti Stråkanäs innehafves 4 sielsland åkerjord och 1/2 lass 
äng, äfven vid Gammelgården Bäckwijken skall ock 1/2 lass och Blötängen i Rolfs 1 lass såsom 
öfrigt i Sangisl/2 lass äng , det mera i Bohlbyn. 

Barn till Jöns Davidsson och hustrun Margeta Jacobsdotter: 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 2 av 18 



Nils Jönsson 17181124 - 17891117 

Carin Jönsdotter 17220628 

Lars Jönsson 17380101-1738 

Jöns Jönsson 17380101 - 

Maria Jönsdotter 17391223 

Erik Forsberg 17450319 - 18091012 

Jöns Jönsson 17470215 

Helena Jönsdotter 17480607 

Lars Jönsson 17500509 

Styvsönerna: 

Erik Ersson 1708 

Jacob Ersson 1710 

Erik Forsberg var trumslagare och uppges ha efterträtt Lars Nyström, svärson till Lars Månsson Stråle på nr 
5, som "skadat handen". Eriks första hustru var Lisa Olsdotter 1745 - 1798. och andra hustru var Margeta 
Zachrisdotter född 1761 Barn i första äktenskapet: 

Erik Forsberg 1772 - 17850625 

Helena (Ella) Forsberg 1774 

Eva Lisa Forsberg 17750122 - 17750508 

Sara Forsberg 17760406 

Jöns Ersson Sandberg 17780727 - 1838 

Maria Forsberg 17810414 - 17830705 

Maria Forsberg 17840311 

Eva Lisa Forsberg 17870102 - 17881217 

I andra äktenskapet: 

Erik Forsberg 18010923 

Babba Cajsa Forsberg 18041126 - 18050115 

Helena Forsberg gifte sig med skräddaren Lars Blomquist, se förteckningen av Inhyses folk. Jöns Ersson 
Sandberg gifte sig med Carin Jonasdotter 17840329 - 1838. och de bodde i Hömyrfors på hemman Nr 1. 
Carin var utomäktenskapligt barn till Jonas Ingvaldsson, make nr 2 till Anna Pehrsdotter på Nr 4. Jonas var 
dräng i Hömyrfors innan han flyttade till Vånafjärden . 

Nils Jönsson blev näste bonde på Nr 2. Hans hustru hette Brita Larsdotter 17210206-17680312. De tycks 
ha haft endast ett barn, som uppnått mogen ålder, nämligen dottern Ella Nilsdotter 17491006 - 17780210. 
Ella gifte sig med Jöns Johansson född 17401226 från hemman Nr l,se dito. Av slump förblev alltså 
namnet Jöns vid gården i och med att Elias man råkade heta Jöns. Emellertid tycks Ella ha dött ung ty Jöns 
Johansson gifte sig en gång till. Den andra hustrun hette Brita Ersdotter född 1749. 1 första äktenskapet 
föddes barnen: 

Johan Jönsson 1771 

Brita Jönsdotter 1772-1854 

Cajsa Lena Jönsdotter 17780203-1859 

I andra äktensskapet 

Fredrik Jönsson 1788 

Cajsa Lena Jönsdotter gifte sig med bonden på Nr 4 Erik Erik Eliasson (se ? Nr 4 ? ). 

Brita Jönsdotter gifte sig med bonden Eric Magnus Bäckman på hemman Nr 3 i Sangis. Britas svärfar var 

"afskedade soldaten Magnus Bäckman" född 1772 och bonde på Sangis Nr 3. 

Johan Jönsson blev bonde på Nr 2 efter fadern Jöns Johansson. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 3 av 18 



I 1805 års taxering anges gårdsfolket: Johan Jönsson 34, hustru Sofia 28 år, två drängar Nils 30 år och 
Fredrik 16 år (troligen broder till Johan), två pigor Kajsa 27 år (troligen syster) och Anna 26 år, dessutom 
Jöns 64 år och änkling andra gången (fadern) samt Johans äldste Son Jöns Fredrik Johansson född 1803. 
Man betalade skatt för sju stora fönster. 

Av 1815 års taxering framgår att Jöns fortfarande levde, han var 73 år, drängen hette fortfarande Fredrik, nu 
26; pigorna var två: Anna Cajsa 27 och Anna Greta 20 år. Tre använde sidentyg, tre använde tobak medan 
två avlagt brännvinsbruk (Jöns och Fredrik). Det fanns dock en brännare på gården om 21 kannor, som man 
betalade skatt för. Hemmanet värderades till 875 skilling. 

Johan Jönsson och hustrun Sofia Nilsdotter född 1776 fick fyra barn: 

Jöns Fredrik Johansson 1803-18551002 

Nils Johansson 1806-1806 

Johan Johansson 1807 

Brita (He)lena Johansdotter 18101218 

Brita Lena Johansdotter gifte sig 18400405 med Johan Fredrik Olofsson född 18170302 i Storön, hemman 
Nr 2 1/4 mantal. Enligt uppgift var Helena synsk. Svärfadern Olof Johansson född 17670903 hade två 
hemmansdelar på vardera 1/4 mantal, Storön Nr 1 och Nr 2. Efter Olofs dagar delades hemmanen så att 
sonen Johan Fredrik Olofsson fick Nr 2 och sonen Olof Olofsson Wallsten född 1818 fick Nr 1 . 
Johan Fredrik Olofsson och Brita Lena Jönsdotter fick fem barn: 

Brita Greta Johansdotter 18401230 

Johannes Johansson 18411216 

Olof Johansson 18430919 

Maria Johansdotter 18451103 

Karl Fredrik Johansson 18471731 

Jöns Fredrik Johansson, som blev bonde på Nr 2 Jöns var gift två gånger. I sitt första äktenskap (1829), med 
Margareta Nilsdotter 1803-1846 fick han barnen: 

Nils Fredrik Jönsson Strömberg 18310716-19121112 

Johan Jacob Jönsson Strömberg 1832-1832 

Johannes Jönsson Strömberg 1833-1834 

Sofia Greta Jönsdotter Strömberg 18350110 

Brita Jönsdotter Strömberg 1837-18377 

Brita Kajsa Jönsdotter Strömberg 1838 

Johannes Jönsson Strömberg 18400217-1924 

Maria Jönsdotter Strömberg 1842 

Anders Jönsson 18431114 

Josefina Jönsdotter Strömberg 1845 

Första hustrun dog sedan i "sviterna efter barnsbörd" år 1846. 

Andra hustrun hette Johanna Henricsdotter Lindvall, född 18240601 på Rånön. Bland Johannas förfäder 
finns skogvaktaren Olof Lindvall född 1739 och bosatt i Ryssbält. Två av Olofs barn bosatte sig på Rånön: 
torparen Henrik Olsson Lindvall född 1773 (far till Johanna) och skogvaktaren Karl Petter Lindvall född 

1774. 

I Jöns Fredrik Johanssons äktenskap med Johanna Lindvall föddes fyra barn: 

Albert Strömberg (Jönsson) 18491126 

Oskar Strömberg 18511110-19391223 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 4 av 18 



Fritioff Strömberg 18530728-19030529 

Florentina Strömberg 18550506 

Nils Fredrik Jönsson Strömberg gifte sig med Anna Henrika Svanberg född 1838. Anna Henrika kom från 
Nr 3 och var dotter till Johan Svanberg {Svanbergs). Efter Johans död 1855 övertog de hemmanet Nr 3 och 
flyttade in i Johans hus. De fick tio barn: 

Fredrik August Strömberg f Gretsholm- t Q __ 1 AA _ 

August 1 

Anna Margareta Strömberg 18600620 

Maria Henrika Strömberg f Skata-Mari f 18611226 

Karl Johan Strömberg f Svanbergs-Karl- 1 o£ 40 oi a 

Johan f 

Oskar Strömberg f Svanbergs-Oskar f 18670215-19450812 

Emma Strömberg 18691007 

Mina Strömberg 18720412 

Ida Josefina Strömberg 18740903 

Simon Strömberg 18771112-19600508 

Elin Amanda Strömberg 18800319-18830822 

Bergholmen 

Fredrik August Strömberg, 'Gretsholm- August', flyttade med sin familj till Bergholmen till den uppodlade 
mark som fanns där sedan tidigare. Därutöver köpte han en tredjedels träsklott i Lantjärv av Greta Kajsa 
Gälman, se nedan 'soldater'. Boendet på Bergholmen blev emellertid kortvarigt, ty Berman & Hummel 
köpte Bergholmen och startade där sågverk år 1896 på den norra delen av holmen. I den överenskommelse, 
som bolaget träffade med August, ingick att bolaget skulle bygga ett nytt boningshus åt honom på 
Gretsholmen. När man började timra upp det nya huset, uttrycktes det tvivel här och var om på att bolaget 
skulle klara sig ekonomiskt — Att sätta folk att timra hus på timpenning, det kan omöjligt gå ihop! 
Visserligen gick bolaget med tiden omkull, men det fordrades mer än ett husbygge för detta. Bolaget ägde, 
när det var som störst, 370 000 ha skog och hade avverkningsrätten till ytterligare 130 000 ha. Därutöver var 
man Sveriges näst största rederi och seglade på alla världens hav med skepp som byggts på egna varv. År 
1896 flyttade August med familj in till fastlandet till sitt nya hus på Gretsholmen och Bergman & Hummel 
startade sågverket. Kyrkböckerna visar att de allra flesta som anställdes, kom söderifrån, oftast från 
Värmland. Den sysselsättning, som skapades för ortsbefolkningen var mestadels i skogen med huggning och 
körning. Efter fyra års drift med med ständig förlust, lades sågverksrörelsen ned och sågställaren på bolagets 
såg i Karlsborg, Johan Oskar Sundquist, köpte Bergholmen av sin arbetsgivare. Oskars fru Kristina kom 
från Risnäset och var dotter till Nils Strömbäck. Oskar hade sin ladugård i Karlsborg (Bommen) och 
fraktade det hö, som bärgades på Bergholmen, till Karlsborg. När Oskar så småningom ville sälja 
Bergholmen, erbjöd han Nils-Fredrik Fredriksson att köpa den, men han hade inte råd. Oskars svåger 
Simon Strömbäck blev den som köpte Bergholmen och Augusts boningshus flyttades till Risnäset för att 
användas som bagarstuga. Det forna kontoret flyttades också till Risnäset och blev boningshus. 

Gretsholmen 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 



Sida 5 av 18 




Foto av husen på Gretsholmen. Boningshuset är det hus som Bergman & Hummel timrade upp åt Gretsholm- 
August som ersättning för det hus han hade på Bergholmen. 

August blev helt blind på äldre dar. Han var troende och kom för den skull ofta till Holmen på 
söndagförmiddagarna för att få höra radiogudstjänsten klockan elva. Han hade svårigheter med att ta sig över 
bäcken utan hjälp, så han brukade stanna och invänta hjälp vid bron. August var gift med Kajsa Lena 
Sandberg född 18610929 i Korpikå. De gifte sig 8840420 och fick tretton barn: 



Maria Margareta Strömberg 

Augusta Strömberg 

Agnes Strömberg 

Frida Emilia Strömberg 

Agnar Strömberg 

Tycko Emanuel Strömberg 

Artur Strömberg 

Johannes Natanael Strömberg 

Nanny Strömberg 

Helga Strömberg 

Axel Strömberg 

Rut Strömberg 

Hemera Strömberg 



18850225 



18880816 



18870517-18870719 

18900525 

18971206 



Augusta Strömberg gifte sig med Nils Olsson från Överkalix. Nils var förman vid timmer-flottläggningen på 

Bergholmen. De hade åtminstone ett barn, Erling Olsson. 

Agnar Strömberg for till Amerika tillsammans med Albin Larsson och bröderna Gottfrid och Helmer 

Silver. 

Helga Strömberg gifte sig med Frans Evald Modig från Rödupp 19001007-19760526. Modig arbetade på 

somrarna vid flottläggningen. De övertog Grets-holmen efter Fredrik August. Efter Helgas död gifte Frans 

Evald om sig med Svea Johansson från Dalen. 

Barn i första äktenskapet: 

Gunvor 19290617 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/tvaan.htm 



2012-01-13 



Nr 2 Sida 6 av 18 



gift med Sven Nilsson från Holmträsk. De har två barn, Kjell född 1952 och Carina som är fosterdotter. 

Per-Evert 19310210 gift med Eivor f Karlsson från Lantjärv. Barn: 
Karin 1958 

Sören 1960 gift m Carola 

Helena 1965 g. m Stig 

Berit 19330202 gift med Lennart från Själevad har tre barn: 

Lars Johan 1952 

Jeanette 1956 

Peter 1967 

Rut dog vid 17 års ålder. 

Hemera gifte sig med Johan Lindal från Karlsborg. 

De övriga av Fredrik Augusts barn dog i lungsot. 

Anna Margareta Strömberg utvandrade till Amerika år 1883. 

Maria Henrika Strömberg ( ? Skata-Mari ? ) gifte sig med Johan Adolf Strömbäck, se ? Nr 4 f . 

Karl Johan Strömberg stannade hemma och blev bonde. Han dog emellertid tidigt, varför brodern Oskar, 

som utvandrat till Amerika 1887, övertalades att återvända för att överta hemmanet. 

Emma Strömberg gifte sig med John Andersson från Prästholm. De bodde några år på Kors-näsbacken och 

skötte om hemmanet sedan Fritioff Strömberg tagit sitt liv. De emigrerade därefter till Amerika. John var en 

av de många tappra som var med att bygga Panamakanalen och han hade turen att överleva detta tack vare 

att han var arbetsledare och som sådan fick han en något bättre bostad och slapp malarian. 

Mina Strömberg utvandrade till Amerika år 1890. 

Ida Strömberg gifte sig med Nils Fredrik Fredriksson 18830630-1971 1 125 från Lantjärv. Den första tiden 

efter giftemålet bodde de på Korsnäsbacken och skötte om hus och hemman efter Hildas och Fritioffs död. 

När Fritioffs son Sigurd Strömberg blev myndig och återvände från Rånön för att överta hemmanet, blev 

Ida och Nils-Fredrik utan bostad. Emellertid löstes deras bostadsproblem snabbt. Robert Svanbergs hus 

{Roberts) gick på exekutiv auktion och Nils-Fredrik ropade in det för 1800 kr. Svågern Adof Strömbäck 

( f Skata- Adolf ) hjälpte till med finansieringen. Robert hade en gång i tiden köpt marken av Nils Strömbäck 

för 75 kr och dessutom ingick skyldighet för Robert att utföra två dagsverken per år åt Nils. Med hjälp av de 

äldsta sönerna odlade Nils-Fredrik upp ytterligare en bit av den steniga marken. 

Efter Idas död gifte Nils-Fredrik om sig. Andra hustrun hette Henrika Lindvall och härstammade från 

Kamlunge. Henrika hade varit piga hos Karl Johan Strömbäck på Nr 4, Erik. Barn i första äktenskapet: 

Elis Fredriksson 

Simon Fredriksson 1907 -1948 

Nils Ragnar Fredriksson 19100515 

Barn i andra äktenskapet: 
Sixten Fredriksson 

Simon Fredriksson byggde hus ovanför föräldrahemmet. Han var gift med Adéle Nilsson född år 1909 från 
Karlsborg. Simon och ett spädbarn drunknade 1948.Några år senare flyttade familjen till Luleå. Huset såldes 
till Birgit och Börje Utterström. 

Barn: 

Maj Öhman 1936 

Stig Fredriksson 1938 

Arne Fredriksson 1939 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 7 av 18 



Ingrid Eriksson 1942 

Gunnel Johansson 1943 

Maj är gift med Birger Öhman född 1934. De bor i Niemiholm, Råneå. De har två barn, Roger Öhman 

1959 som smmanbor med Margareta Johansson i Niemisel, och Mikael Öhman 1962, som bor i Luleå. 

Stig är gift med Milly Holmbom. De bor i Knivsta och har en dotter Åsa Fredriksson 1964, som bor i 

Sollentuna. 

Arne är gift med Marianne f Lundström 1945. De bor i Luleå och har två barn: 

Christina Fredriksson 1965 bor i Luleå och ChristianFredriksson 1974 bor i Luleå. 
Ingrid är gift med Lars Eriksson. De bor i Sollentuna och har fyra barn: 

Håkan Eriksson 1959 har tillsammans med Pia Söderlund två barn, Simon 1989 och Oskar 1991. De bor i 

Stockholm. 

Eva Eriksson 1960 och Peter Svensson 1960 bor på Ekerö. De har två barn, Loise -81 och Robbin -90. 

Carina Peterson 1962 är gift med Pelle Peterson 1960. De bor i Landskrona och har tre barn, Kristoffer - 

81, Daniel -88 och Elisabeth -91. 

Nicklas Eriksson 1968. Bor i Solna. 

Gunnel är gift med Bengt Johansson från Niemisel.De bor i Luleå och har två barn: 

Anneli Johansson 1962 bor i Södra Sunderbyn tillsammans med Christer Ödmark f 1962 De har ett barn, 

Maria 1986 

Inger Johansson 1966 bor i Luleå 

Ragnar Fredriksson gifte sig med Karin Elisabeth Lidström från Ytterbyn.De fick två barn Birgitta, gift 
med Holger Blom från Kälvudden, och Astrid. 

Simon Strömberg 18771 1 12 blev sjöman och maskinist. Han bosatte sig i Stockholm. 

Svanbergs 

Oskar Strömberg, 'Svanbergs-Oskar', for till Amerika år 1887 men återvände för att ta över hemmanet sedan 
brodern Karl- Johan dött. Han gifte sig med Hulda Åström från Bodträsk. Huldas föräldrar var Esaias 
Åström 1849 från Bodträsk och Matilda Envall, född 1851. Matilda tillhörde den släkt Envall, som 
härstammade från Nr 4. Hennes farfar Anders Magnus Envall var halvbror till Erik Eliasson, Erik, och 
Fredrik Eliasson, Lundbäcks. Anders Magnus bodde större delen av sitt liv Oppi Träsket, resterna av 
husgrunden syns idag nedanför John Sundqvists hus vid stranden av Byträsket {Magnus). 



Esaias Åström var vida känd för sin styrka. Det berättas att när han en gång kom med häst och släde till kyrkstallarna i 
Kalix, kom ett par män från Gammelgården och ville bjuda på stryk. Esaias menade att det skulle nog gå för sig, fick 
han bara först lägga undan handskarna. Han drev in handen i en springa i stallets ena hörn, lyfte isär det och lade in 
handskarna mellan stockvarven. Männen från Gammelgården visade inget intresse för att slåss längre. 



Esaias och Matilda vistades i Vånafjärden ett antal år. Esaias tjänstgjorde då som dräng på Nr 1 och Nr 4. 
Esaias och Matilda Åströms barn: 

Hilda Åström 18780930 

Hulda Åström 18791028-19581213 

Simon Åström 18811115 

Gottfrid Åström 18840208 

Maria Åström 18851225-18851225 

Johanna Åström 18870721 

Anna Åström 18891209 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 



Sida 8 av 18 



Simon Åström gifte sig med Sanna Henrika Larsson, dotter till Anna Emelie Strömbäck, från Nr 4, Erik. 
Oskar och Hulda Strömberg fick åtta barn: 



Elof Strömberg 
Anna Valborg Strömberg 
Astrid Strömberg 
Nanny Terese Strömberg 
Oskar Raul Strömberg 
Neidem Strömberg 
Fredrik Emanuel Strömberg 
Rut Strömberg 



19081202-19791128 

19090826 

19110430-19940516 

19131207 

19160123 

19180420 

19200827 

19230228 



Bilden visar Oskar och Hulda Strömberg tilsammans med sina barn. Fotot är taget framför det hus som Johan Svanberg uppförde 
sedan han flyttat från Finland till Vånafjärden 1842. Förutom barnen syns till höger om Oskar Elofs hustru Agnes och äldsta 
barnbarnet Rudolf. 




Elof gifte sig med Agnes Strömberg född 191 1 1 130. Agnes var Simon och Hilma Strömbäcks näst äldsta 
barn och hon var således född på Risnäset. De byggde nytt hus på hemhemmanet under Loitiberget. Elof var 
bonde och dessutom förman för timmerflottläggningen på Bergholmen. De sista yrkesaktiva åren arbetade 
han vid Assis mätstation i Karlsborg. Han och brodern Raoul är kända för sin styrka, kanske fick de den i arv 
av morfadern Esaias Åström. Elof dog 19791 128 och Agnes 19930425. Barn: 



Rudolf Strömberg 
Olov Strömberg 
Birger Strömberg 
Folke Strömberg 



19340302 
19350802 
19370930 
19410713 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/tvaan.htm 



2012-01-13 



Nr 2 Sida 9 av 18 



Rudolf är gift med Ulla f Boström från Bodträsk by, född 19360702 

Olov är gift med Signhild f Johansson född 19430629, dotter till Blenda och Manne Johansson från Dalen. 

Barn: 

Thomas Strömberg 19610306 gift med Susanne född 19591019 

Maria Strömberg 19620826 sambo med Thomas Jansson född 19510822 

Mikael Strömberg 19640617 Sambo med Anna-Karin Lindvall född 19660203 i Umeå. 

Birger är gift med Gunvor f Lundbäck 19390528 och de bor i Sävar. Barn: 

Susanne Wedin 19620608 g m Peter Wedin 1961091 1 

Viola Strömberg 19651002-19731122 

Sören Strömberg 19671209 g m Anna f 19670704 

Johan Strömberg 19720721 

Folke är gift med Anna-Lena född 19690901. Han har i ett tidigare äktenskap dottern 

Johanna Strömberg 19731128 

Valborg gifte sig med Valter Silver 19090216-19801014. Valter var sonson till soldaten fältjägaren Jonas 

August Sandberg Silver från Moån f 18520310 och hans hustru Johanna Hällström 18541023 från 

Näsbyn och son till Axel Frtioff Silver på Rönnören. 

Astrid var föreståndare för Konsumaffären i Vånafjärden och sedan den upphört arbetade hon i Konsum i 

Sangis fram till pensioneringen. 

Nanny gifte sig med Vigert Hjelm 19150919-19731217 från Sklörbacken. De byggde hus och ladugård i 

Vånafjärden. Vigert arbetade på sågen i Karlsborg fram till sin död. Nanny arbetade i skolbespisningen i 

Kalix. De fick tre barn Elisabet , Anders och Margareta. 

Raoul och hustrun Sonja 19161008-19861225 byggde hus på hemhemmanet. Raoul arbetade i 
flottläggningen och när den upphört vid fabriken i Karlsborg. Han var en ivrig fiskare och blev den siste i 
byn att fiska med laxryssjor. De tre barnen heter Bernt , Agneta och Britt-Marie. 

Neidem gifte sig med Uno Holmbom 19070205-19710220. Sedan Neidem blivit änka, flyttade hon till Kalix. 

Fredrik köpte Gretsholmen av F. E Modig och flyttade dit. Han och hustrun Marta 19201014-19800320 fick 
två söner, Rolf som bor i Stockholm och Bengt som bor i Osby. 

Ruth är gift med Anders Lilia f 19210129. De bor i Rönninge och har tre barn Jan, Kristina och Åse. 
Jöns och Bergs 



Sofia Greta Jönsdotter Strömberg 183501 10 gifte sig med Jacob Berg född 18291227. Jacob hade tidigare 
varit dräng hos bonden Blombäck i Båtskärsnäs och var född och uppvuxen i soldattorpet i Näsbyn. Torpet 
finns kvar än idag (1990). Släkten Berg härstammar på fädernet från Storön: 

Olof Olofsson Öström var soldat i Storön och dessutom tjänstgjorde han periodvis på offi-cersbostället 
Nynäs (beläget vid 4H:s hästgård Ponderosa). Han föddes år 1756 och gifte sig 1779 med Karin 
Johansdotter född 1748. Olof Öströms och Karin Johansdotters barn: 

Olaus Öström 1782 

Nils Petter Öström 1784 

Hindric Olof Öström 1785 

Jacob Olsson Berg soldat 1786 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 10 av 18 



Jonas Fredrik Passupp soldat 1793 

Anna Greta Öström 

Soldaten och sedermera korpralen Jacob Olsson Berg bodde och tjänstjorde i Näsbyn. Han gifte sig 1812 
med Brita Kajsa Larsdotter född 1792. Deras Barn: 

Lars Olof Berg 1813 

Johan Berg 1815 

Kajsa Greta Berg 1816 

Nils Petter Berg 1819 

Brita Helena Berg 1821 

Anna Stina Berg 1824 

Karl Fredrik Berg 1827 

Jacob Berg 18291227 

Sofia Greta Jönsdotter Strömberg gifte sig således med yngste sonen till korpralen i Kalix kompani Jacob 
Berg. De övertog en del, 1/12 mantal från hemman Nr 2, Jöns. De fick åtta barn: 

Greta Kajsa Berg 18570226 

Maria Berg 18590422 

Josefina Berg 18611220 

Johan Jacob Berg 18640527 

Sofia Berg 18710507 

Oskar Berg 18721116 

Aurora Alida Berg 18750605 

FritioffBerg 18761104-18770114 

Greta Kajsa och Johan Jacob delade Jönshemmanet. Gretas Kajsa gifte sig 18840706 med Josef August 
Krisbinsson Larsson född 18590710. Innan giftemålet tjänade Josef dräng på Nr 5 Holmen. Kajsas och 
Josefs del av Jönshemmanet kallades härefter för Josefs, och senare Larssons. Josefs farfars far var indelte 
soldaten Nils Henriksson Gälman i Vånafjärden (se soldatförteckningen). Josef och Greta Kajsa Larsson 
hade följande barn: 

Zuleima Margareta Larsson 18841003 

Anna Ottilia Larsson 18860202 

Hilma Larsson 18880203 

August Albin Larsson 18900223 

Hjalmar Fabian Larsson 18941119-19750724 
Hedda Larsson 
Tekla Larsson 

Efter Greta Kajsas död gifte Josef om sig med Emelia Strömbäck, änka efter Albert Strömbäck, 'Risnäs- 
Albert'. Alberts och Emelias hus låg mitt emot Helge Strömbäcs ladugård, Emelis. Emelis var under ett antal 
år skolhus för byn. Emelia hette ursprungligen Nilsson och härstammade från Granån. När Emelia flyttade 
till Josefs hade hon med sig en fosterflicka Inez Helmida 19070719-19800911, som med tiden kom att bli 
Hjalmars hustru. De fick två barn Rune Larsson, som gifte sig med Ebba Mörk från Lantjärv och Irma gift 
Tikkanen. 

Hjalmar övertog hemmanet Josefs. Fabian utvandrade till Amerika.. 

Johan Jacob Berg, 'Jöns-Jotta', fick som nämnts, halva Jönshemmanet. Han gifte sig med Josefina Munter 
född 18590709. Hennes far var soldaten Johan Petter Munter i Sangis, modern var Anna Greta Blombäck 

från Båtskärsnäs (Den första bonden och nybyggaren i Båtskärsnäs var "avskedade soldaten" Orre, hans 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 



Sida 11 av 18 



barn tog sig namnet Blombäck). Josefina kom till byn som piga på Nr 4, Erik. Jacob och Josefina Berg hade 
fem barn: 



Elin Amanda Berg 

Anna Margareta Berg 

Oskar Berg 

Mina Berg 

Ester Josefina Berg 



18800319-18830822 

18830525 

18870730 

18900313 

1892 



Anna Margareta utvandrade till Amerika. 

Ester och Oskar delade på det som nu återstod av jönshemmanet så att Ester behöll hus och övriga 
byggnader medan Oskar flyttade och byggde nytt, Berget. Ester blev den sista att bebo Jöns. Hon hade några 
kor som hon skötte om på den lilla återstoden av hemmanet. De sista åren av sitt liv bodde hon omväxlande 
hos Axel Berg och hos Astrid Strömberg på Konsum. Hjalmar Larsson som slutligen köpte hennes hemman, 
lät också riva huset. Idag finns inga spår kvar av Jöns. 




Denna bild är tagen på 1950-talet och visar Jönsbacken sedd från nr 4 Erik-gården. Av den ursprungliga 
bykärnan med gårdarna nr 1, nr 2 och nr 3 finns nu endast nr 2 Jöns kvar, längst till vänster på fotot. Huset 
kan mycket väl vara från Jöns Davidssons dagar. Huset till höger om Jöns tillhör Hjalmar Larsson och är en 
avstyckning från Jöns-hemmanet. Längst till höger syns Skatan som innehas av Gusti och Karl Björk. Skatan 
är en del av nr 4. 1 förgrunden på gräsplätten till höger om de stora stenarna låg den ursprungliga Erikgården 
i skydd från nordanvinden och med utsikt mot de övriga gårdarna. Detta hus brann år 1817. 
Nästa bild är tagen på 1980-talet och visar ihuvudsak samma område. Jönsbyggnaden är nu riven, Larssons 
har byggt ny ladugård och bostadshus, Hos Björks har man rivit det gamla bostadshuset. 




http://user.tninet.se/~gek 1 02c/tvaan.htm 



2012-01-13 



Nr 2 Sida 12 av 18 



Oskar Bergs barn: 

Elin Vilhelmina Nordlund 19010225-19831206 

Karl Berg 

Artur Berg 

Gustav Adolf Berg 19050615--19900312 

Axel Johannes Berg 19110616-19770612 

Elin Vilhelmina gifte sig med Karl Oskar Nordlund 18870126-19620203 från Holmträsk. De fick nio barn: 

Inga Vilhelmina Jakobsson 19180523 gift med Åke Jakobsson 19150809-19921025 
Thea Viktoria Vidgren 19250307-19820804 gift med Martin Joel Vidgren 19230713 
Karl Ture Nordlund 19270920 gift med Maj-Britt f Alamaa 19300517. Bor i Kalix 
Gerhard Gustav Nordlund gift med Ann-Mari Nordlund f 19300324. Bor i Holmträsk 
Göte Valter Nordlund 19341117 gift med Christina Nordlund f 19361202. Bor i Kalix 
Birgit Majden Rönnqvist 19370908 gift med Birger Rönnqvist 19301225. Bor i Kalix 
Sigrid Margareta Nordlund 19390508 Bor i Kalix 

Per Gunnar Nordlund 19420304 gift med Elisabet Nordlund f 19460314. Bor i Holmträsk. 
Börje Lennart Nordlund 19450716 Bor i Klippan, Hälsingborg. 

Artur Berg var sjuklig 

Gustav Adolf Berg gifte sig med Dagny Linnea f Nilsson 19140408-19890813. Gustav var elektriker i 

Karlsborg och bodde i Vånafjärden. Barn: 

Berit Linnea Berglund 19341123 gift med Sven Börje Berglund f 19351225 från Sangis. De bor i 
Vånafjärden. 

Axel Johannes Berg var gift med Hildur Elisabet f Forsling 19030101-19680306. Hennes föräldrar var 
August Forsling från Forsbyn, död år 1952 ochAnna Charlotta Forsling från Morjärv, död år 1938. Hildur 
och Axel Bergs barn: 

Margit Elisabet Svanberg 19340727 

Kurt Axel Berg 19351018 

Linnea Syrene Nilsson 19370825 

Margareta Yvonne Strömbäck 19380918 

Stig Roland Berg 19391118 

Anna Maria Berg 19421108 

Margit bor i Sangis och är gift med John Ragnar Svanberg 19330209. De har två barn: 
Kent Ragnar Svanberg 19620325 och Ulla Elisabet Svanberg 19670715 

Kurt bo i Borlänge. Hustun heter Gunhild Elisabet f Lund 19391220. Barn: 
Catarina Gunhild Anna Berg 19680216 och Kurt Göran Berg 19730125 

Linnea bor i Järfälla. Hennes man heter Per Sander Nilsson 19660405. De har två barn: 

Kjell Sander Nilsson 19660405,som bor i Upplandsbro och Susanne Maria Elisabet Nilsson 19680320, 

som bor i Järfälla. 

Margareta var gift med Alex Strömbäck från Risnäset, 19230724-19880216. Barn: 
Gudrun Margareta Strömbäck 19570923 bor i Kalix Nyborg. 

Anita Elisabet Strömbäck 19650112 

Ove Alex Strömbäck 19600602 bor i Vånafjärden och har övertagit Risnäset. 

Karin Yvonne Strömbäck 19680817 bor i Vånafjärden. 

Stig bor i Risögrund. Han är gift med Ellen Ann-Louise f Fredriksson 19450227 

Anna bor i föräldragården i Vånafjärden. Hon sambor med Kjell Olov Bosholm 19370504. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 13 av 18 






Johannes Jönsson Strömberg 18400217 gifte sig med Brita Josefina Strömbäck född 1846. Brita var från 
Nr 4, Erik. De köpte hemmanet Sangis Nr 7 och flyttade dit. Brita dog tidigt, sannolikt år 1870 och Johannes 
gifte sig en andra gång, 18710517, med Brita Katarina Nilsdotter Nyström 18440626 från Nedertorneå 
församling. I första äktenskapet föddes två flickor, som emellertid dog unga, i andra äktenskapet föddes fyra 
barn: 

Anna Josefina Strömberg 18670809-18680727 

Anna Josefina Strömberg 18700611-18890912 

Alida Strömberg 18720131 

Hilda Karolina Strömberg 18730114 

Fritioff Strömberg 18800301 

John Gottfrid Strömberg 18820805 

Anders Jönsson 1 843 1114 var troligen dräng hela sitt liv. Han tycks ha börjat hos Anders Johansson (från Nr 
1) på hemmanet Ytterbyn Nr 17 1/8 mantal, där han var dräng åren 1867-1868. (Möjligen hade Anders son 
Johan Rönnbäck övertagit Nr 17 vid denna tid). Åren 1870-1871 var han dräng hos svågern Jacob Berg på 
Nr 2 och de två följande åren hos ? Holm-Nicka ? . Åren 1875 och 1876 var han dräng hos brodern Nils Fredrik, 
samt slutligen åren 1885 och 1886 hos halvbrodern på Korsnäs, Oskar Strömberg, 'Korsnäs-Oskar'. 

Josefina Jönsdotter Strömberg 1845 (sid 15) gifte sig med Johan Strömbäck på Skatan, född 1838. De fick 
följande barn: 

Johan Adolf Strömbäck 18660607-19270922 

Hilda Strömbäck 18680413-18920110 

Nils Erik Strömbäck 18700215-18710301 

Selma Strömbäck 18740714-19600221 

Johan Strömbäck kom från Nr 4 Erik och han köpte en del av Nr 1 av Johan Petter Johans-son. Sonen Johan 
Adolf Strömbäck, 'Skata- Adolf , övertog Skatan. Han gifte sig med Maria Henrika Strömberg född 1861, 
dotter till Nils Fredrik Jönsson Strömberg på Nr 2. 'Skata- Adolf ' och 'Skata-Mari' var alltså kusiner. De fick 
inga barn utan adopterade en flicka , Gusti, som sedan övertog hemmanet (se 'Släkten Strömbäck') 

Korsnäs. 

År 1855 den andra oktober drunknade Jöns Fredrik Johansson på Björkskär utanför Karlsborg. Vid samma 
tillfälle drunknade även bonden på Nr 3 Johan Svanberg. En konsekvens av Jöns Fredriks död var att 
hemmanet Nr 2 delades så att änkan Johanna Henriksdotter fick 1/12 mantal Laga Skiftet på 1860-talet 
medförde att Johannas hemman förlades till Korsnäs och dit flyttade hon med sina barn, Albert, Oskar, 
Fritioff och Florentina. 

Albert Jönsson gick till sjöss. År 1855 antecknades i kyrkboken att han varit borta i 18 år och två år senare 
överfördes han till registret över obefintliga. 

Oskar Strömberg, 'Korsnäs-Oskar' delade hemmanet efter modern med brodern Fritioff. Oskar gifte sig med 
Maria Nilsson Roos från Påläng. Barn: 

Ernst Strömberg 18981123-19650511 

Einar Strömberg 19030110-19600210 

Alvar Ingemar Strömberg 19080610-19860426 

Torbrand Strömberg 
Ester Strömberg -19670114 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 14 av 18 



Signe Stenberg Strömberg -19911225 

Ernst övertog hemmanet efter fadern. På vintrarna arbetade han i skogen. Han dog 1965 canser. Han var gift 
med Helga f Åström 19130328-19940607 från Kukasjärvi. Helga hade före äktenskapet en dotter Rut född 
19330430. Rut är gift med Torsten Rosendal 19260320 från Björkfors. De bor i Luleå. Barn: 

Agneta född 19520924 är gift med norrmannen Per Breistrand 19480408 och de bor i Trondhjem och har 
två barn, Per Anders Breistrand 19750827 och Hakon Breistrand. 

Ingid Rosendal har varit gift med Per-Martin Nilsson från Sangis och har tre barn: Magnus Nilsson 
19760217, Mikael Nilsson 19810818 och Maria Nilsson 19830517. De bor i Luleå. 

Krister Rosendahl 19640607 bor i Luleå med hustrun Eva f Lessner 19630104 härstammande från Boden 
och dottern Agnes f 19941 124. Ernsts och Helgas barn: 

Rickard Strömberg har varit gift med Kerstin f Öberg och de har följande barn: 

Sören Strömberg 19620830 

Marita Strömberg 19650511-19700610 

Rickards andra hustru är Barbro Holmsten 19451003 från Helsingfors och de har sonen Stefan född 
19740622. 

Ingemar Strömberg 19370308 är gift med Gertrud f Pettersson 19360308 från Västerfärnebo och de har 
tre barn: 

Bengt Stefan Strömberg 19650723 bor och arbetar på Irland 

Patrik Strömberg 19690926 

Ann-Marie Strömberg 19710416Siri Peruzzaro 19390507 är gift med Nino Peruzzaro och de bor i 

Gammelstad. Barn: 

Jan Christer 19600707 

Charla Margareta 19611208 är gift med Manuel Masson f 196101 1 1 och de har en son Andres 19900609. 

Giovanni 19631029 

Anette 19701027 gift med Jesper Olsson f 1969 0202. 

Per Strömberg 19410627, gift med Rut född Molinder 19400927 från Haparanda, har övertagit hemgården 
efter fadern Ernsts död. Barn: 

Annica Kristina 19680930 och Maria 19750609 

Kjell Strömberg 19441213 bor i Uppsala och är gift med Marja f Niskavaara född 19470412 i Kemi. De 
har två barn: Maria 19780830 Andreas 19820429 

Christina Lundberg 19490414 bor i Piteå med sin man Håkan Lundberg f 19460810. De har två barn: 
Daniel 19740830 Robert 19770618 

Åsa Gunnel Strömberg 19520709 bor i Uppsala. 

Einar Strömberg var gift med Elsa Margareta Elisabeth f Rönnbäck 19080227-1971 1 127. 
Han fick på sin lott att upföra boningshus och uthus på en del av Korsnäs-hemmanet. Barn: 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 15 av 18 



Eivor Irene Strömberg 19280824 

Uno Erik Enar Strömberg 19300518 

Elsemaj Öhman 19310829 

Anna Lisa Sjöström 19330705 

Ivan Oskar Irenius Strömberg 19341128 

Dora Gunnel Henriksson 19370426 

Sven Olof Strömberg 19400418 

Inga Britt Hansson 19410809 

Bror Erland Strömberg 19430108 

Alf Roland Strömberg 19441216 

Rolf Göte Strömberg 19460510 

Bernt Roger Strömberg 19481230 

Ulf Erik Anders Strömberg 19520518 

Uno bor i Södertälje. Han är gift med Sonja Hilma Margareta f Sundberg 19350420. Barn: 

Lena Margareta Strömberg 19531223 

Lars Uno Strömberg 19550901 

Leif Erik Strömberg 19580523 

Liselott Margareta Strömberg 19651211 

Sonja Maria Strömberg 19680422 

ElseMaj är gift med Gustav Sigvard Öhman f 19280518 De har jordbruk i Jägarbo i Näsbyn. Barn: 

Elsa Anita Öhman 19530714 är sambo med Göte Roland Brannelid född 19480715 i Koutujärvi. De bor i 
Vånafjärden, Träsked där de köpt Fritz Lundbäcks hus och mark. Barn: 

Maj Erika 19790407 och Hanna Sofia 19830523 

Gustav Staffan Öhman 19560404 sammanbor i Bredviken med Anita Maria Widgren f 19550726. De har 
två barn: Johan David Gustav Widgren 19890129 och Julia Maria Viktoria Widgren 19910328 
Björn Sigvard Öhman 19600725 sambor i Kalix med Anette Käty Bergström f 19601 1 14 
Dan Bertil Öhman 19660525 

AnnaLisa är gift med Bo Hugo Sjöström f 19340407. De bor i Luleå och har fem barn: 

Anette Sjöström 19570722 

Karin Elisabet Sjöström 19590304 

Stig Hubert Sjöström 19600712 

Eva Marita Sjöström 19670322 

Anna Karina Sjöström 19691211 

Ivan är gift med Karin Sonja Maria född Gustafsson 19410516 i Svartbyn, Överkalix. De bor i Kalix och 
har två barn: Hans Ivan Strömberg 19621001 och Bengt Tomas Strömberg 19651020 

Dora bor i Kalix med sin man Uno Henrik Henriksson f 193 10809. De har tre barn: 

Ulla Maria Henriksson 19581103 

Mats Uno Henriksson 19630605 

John Henrik Henriksson 19670629 

Sven Olof bor i Kalix med hustrun Eila f Anttila 19441 1 18. De har tre barn: 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 16 av 18 



Sven Micael Strömberg 19630925 

Susann Monica 19670413 

Eva Maria Strömberg 19770805 

Inga Britt bor i Kalix med sin man Lars Sören Hansson f 19430810. De har två barn: 

Maria Helena Hansson 19660326 och Kerstin Sofia Hansson 19690829 

Bror Erland bor i Karlsborg samman med Alice Elisabeth Fors f 1954071 1 . De har två barn: 

Linda Maria Fors 19720510 och Malin Elisabeth Fors 19740826 

Alf Roland bor i Kalix med sin hustru Tuja Maria f Sikanen 19500125. De har två barn: Pia Maria 
Strömberg 19710926 och Petra Marika Strömberg 19720910 

Rolf Göte bor med hustrun Elisabeth Siv f Kurkinen-Sandelid 19490603 i Vånafjärden, Risnäset. De har 
tre barn: 

Rolf Håkan Strömberg 19680513 

Jens Göte Strömberg 19700618 

Johan Peder Strömberg 19730510 

Bernt Roger bor i Kalsborg med hustrun Birgitta Elisabeth f Henriksson 19540604. 

De har två barn: Anna Sofia Margareta Strömberg 19750624 och Sara Maria Katarina Strömberg 
19790317 

Ulf Erik Anders är gift med Irma Helena f Dunder 19500904. De har tre barn: 

Kicki Janette Mariann Strömberg 19730726 

Ulf Kenth Patrik Strömberg 19751213 

Marlene Katarina Strömberg 19770602 

Alvar Strömberg gifte sig med Svea Ingeborg f Westerberg 19070219-19910912. De byggde hus i 
Geviken. Barn: 

Bertil Ingemar Strömberg 19320403 

Britt Ingeborg Nilsson 19370620 

Bo Lennart Strömberg 19440422 

Birgitta Ingegärd Strömberg 19450915 

Bertil är gift med AnnaLena f Innala från Nikkala född 19330403. De bor i Karlsborg och har fyra barn: 
Gun RosMarie Johansson 19510624 gift med Kjell Johansson från Luleå. De bor i Piteå och har tre barn: 

Peder Kjell Johansson 19720829 

Sara Anna Mari Johansson 19750530 

Jens Gustav Bertil Johansson 19850817 

Leila Marianne Palmbo 19530726 gift med Hans Palmbo från Örnsköldsvik. Barn: 
Hans Daniel Palmbo 19720829 och Anna Gisela Palmbo 19741024 

Elisabeth Strömberg 19550319 bor i Nälden, Jämtland.Barn: 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 17 av 18 



Pier Roland Strömberg 19800211 

Martina Anna Strömberg 19820912 

Theres Lena Strömberg 19820912 

Kåre Bertil Strömberg 19661010 bor i Karlsborg. 
Britt Ingeborg bor i Luleå. Hon har två barn: 
Göran Nilsson 19570618 bor i Tore 
Mariana Nilsson 19641018 or i Luleå 

Birgitta Ingegärd Strömberg har två barn: Susanne 19670126 bor i Robertsfors och Veronica 19781008 bor 

i Karlsborgsverken 

Torbrand Strömberg har en dotter Kerstin Fransson 

Ester Strömberg gifte sig med Henry Lundholm 19060613-19910801. De bosatte sig i Åkersberga. 
Signe Stenberg Strömberg bodde i Kalix. 

Korsnäsbacken 

Fritioff Strömberg gifte sig med Hilda Nilsson 18701026-19030530 från Påläng. Han tog sitt och sin hustrus 
liv. 

Sönerna Sigurd Strömberg 18961218-19720423och Manne Strömberg hamnade på Rånön som 
fosterbarn. Det faktum att deras farmor var från Rånön torde ha varit den direkta orsaken till att de kom sig 
dit.Till Korsnäsbacken, som nu blivit öde, flyttade Fritioffs brorsdotter Emma med sin man John Andersson 
från Prästholm, och sedan dessa flyttat till Amerika, Ida med sin man Nils Fredrik Fredriksson. De skötte om 
gård och ägor ända till Sigurd återkom från Rånön och övertog Korsnäsbacken. 

Sigurd gifte sig med Julia Vilhelmina Strömberg f Johansson 19021 1 17-19851213. Julia kom från Dalen 
och var syster till Albert och Viktor Johansson. Barn: 

Karl Holger Strömberg 19210927-19881105 

Göta Mirjam Nilsson 19230606 

Gösta Ingemar Strömberg 19240912-19231123 

Karin Vilhelmina Enqvist 19260913-19900118 

Tore Emanuel Strömberg 19280703-19400117 

Tage Sigurd Strömberg 19301110-19931202 

Per Lennart Strömberg 19321105 

Birgit Viola Utterström 19340526 

Börje Gerhard Strömberg 19350625 

Alf Ingvar Strömberg 19361202 

Rolf Martin Strömberg 19381119 

Inger Elisabeth Strömberg 19410301 

Iris Linnea Blombäck 19430323 

Hjördis Irene Olsson 19480818 

Karl Holger gifte sig med Annie f Jonsson 19240901 från Bjumisträsk. De bosatte sig i Surahammar. Sonen 
Bertil Strömberg född 1949 bor i Varberg. 



Göta är gift med David Nilsson f 19270214. De bor i Lantjärv, som är Davids födelseort. Barn: Monika 
Bergström 19531224 är gift med Lennart Bergström från Vikmanholmen. De har tre barn, Jenny 
Bergström 19750126, Caroline Bergström 19770716 och Christian Bergström 19841103. De bor i Alvik 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 2 Sida 18 av 18 



Yvonne Nilsson 19561223 är sambo med Roger Persson f 19551 101 i Karlsborgsverken och de har två 

döttrar: Malin Person 19771025 och Madeleine Persson 19830310. Familjen bor i Kalix 

Gösta skades vid en olycka i fabriken i Karlsborg och fick sjukpension . 

Karin har en dotter Carola Bergström 19581017 som är gift med Mats Bergström föddl963 i Dalarna. De 

bor i Täby och har en son Tommy Bergström 19930819. 

Tore omkom genom en olyckashändelse. 

Tage var gift med Birgit f Eriksson 19310220 från Trönö, Hälsingland. Bostadsort Luleå. Barn: Mats 

Strömberg 19591109 är gift med Carina Lindqvist-Strömberg född i Skellefteå 19591 106. De bor i Luleå 

och de har två barn, Johan Strömberg 19900406 och Simon Strömberg 19940630. 

Annika Strömberg 19630824 

Lennart bor i Kalix med hustrun Ann-Marie f Lövgren 19381227 från Holmträsk. Barn: 

Göran Strömberg 19620418 sambor med Ruth Blombäck 19650905 från Båtskärsnäs. De bor i 

Båtskärsnäs och har två barn:Emma Strömberg 19870923 och Per Strömberg 19930318 

Thomas Strömberg 19650430 sambor i Södra Sandby med Anna Krekula 19651228 från Kiruna. 

Maria Strömberg 19680816 

Birgit bor i Vånafjärden med maken Börje Utterström 19340121 från Björkfors. Dottern Gunnel 19540322 
är gift med Leif Engström 1955091 1 från Råneå. De bor i Karlsborgsverken. 

Börje bor i Södertälje. 

Ingvar bor i Skoghem, Karlsborgsverken Han har tre söner: 

Peter Platemark 19630115 

Daniel Strömberg 19760306 Bor i Båtskärsnäs. 

Stefan Strömberg 19660518 Bor i Kalix 



Martin bor i Kalix. Hans hustru är Barbro f Bäcklin 19480512 från Kalix. Sonen Kenneth Strömberg 

19660827 omkom 19940927 i en arbetsplatsolycka i Karlsborgs bruk. Catrin Strömberg 19710806 bor i 

Kalix-Nyborg. Dottern Carina Strömberg 19700303-19800906 var sjuklig. 

Inger är sambo med Kjell Fredriksson 19390706. De bor i Karlsborgsverken.Dotter: Ingela Strömberg 

19750404 

Iris sambor med Bengt Brännvall 19450404 från Vinsa.Bostadsort Kalix. Hon har en dotter Lena 

Blombäck 19690603 som är sambo med Nils-Göran Nordmark från Kalix och bor i Luleå 

Hjördis bor i Boden Maken heter Lars-Olof Olsson 19420917. De har en dotter Anneli Olsson 19740530 

och en son Magnus Olsson 19710427, som bor i Göteborg. 

Johanna Lindvalls fjärde barn Florentina Strömberg tog ut flyttningsbetyg till Haparanda. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/tvaan.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 Sida 1 av 7 



fej Nr 3 (&)) 

Hem Upp Register Nrl 



Nr 2 (ffy\ Nr 3 Nr4dell Nr4dei2 



Nr 4 del 3 Nr 5 Soldater Inhyses Folk 



Hemman Nr 3 1/4 mantal. 

Hemman Nr 3 omfattar idag det s.k. bolagshemmanet i Vikmanholmen samt vissa delar 
av Karlsborgs samhälle.Hemmanet ingick tillsammans med hemman Nr 4 i rota Nr 66, 
Utters rota. De tidigaste ägarna till hemmanet är: 

Nils Olufsson ägare 1648 

(gl) Nils Olofsson ägare 1694 

Olof Nilsson ägare 1699-1713 16860820-1721 

Nils Olsson ägare 1728 

Johan Nilsson ägare 1750 

Nils Johansson 1755-1837 

Johan Fredrik Nilsson 1788 

Johan Svanberg 1813-1855 

Nils Olufsson var gift två gånger. Första hustrun begravdes 1671. År 1675 begravdes en dotter. 
Han gifte sig ånyo år 1686 och ett halvt år senare döptes tvillingarna Olof och Sara men de dör 
endast ett par månader gamla . Två barn tycks ha uppnått mogen ålder, dottern Brita Nilsdotter, 
som döptes år 1672, och sonen Olof Nilsson som föddes 1690 . Olof var gift med Margeta 
Carlsdotter, dotter till Carl Pederson på Nr 2. Olof blev enligt kyrkboken ihjälslagen av ryska 
kosacker, troligen år 1721. 



Under en fojd av år på 1720-talet förlades Västerbottens regemente till Kvarken under 
vintrarna, man fruktade en rysk invasion över isen. Detta lämnade norrbottenskusten öppen för 
ryska kosackhorder, som kom härjande längs kusten. År 1721 plundrades Luleå av en trupp 
om cirka 40 kosacker. Piteås borgare lyckades hejda dem innan de kom in i staden. 



. Olof Nilsson och Margeta Carlsdotter hade tre barn 

Brita Olofsdotter 17010906-1775 

Nils Olsson 

Carl Olsson 1712 

Brita gifte sig med Eric Persson, bonde på Nr 4 (se 'Släkten Strömbäck 1 ). Nils Olsson blev 
bonde på Nr 3. Hustruns namn är inte känt, men de hade en son, Johan Nilsson, som blev 
bonde efter fadern. Johan Nilsson och hustrun Maria Larsdotter född 1737 fick två barn: 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 Sida 2 av 7 



Lars Johansson 1766-1827 

Greta Johansdotter 1764-1848 

I kyrkboken uppges att Lars var sjuklig och det var nog anledningen till att Greta och hennes 
man övertog hemmanet. Hon var gift med Nils Johansson från Tore. Greta var sjuklig från 
1825 till 1848 då hon dog. De hade ett barn, Johan Fredrik Nilsson född 1788 

Ur jordeboken år 1750: 

No 3 1/4 mantal skatte innehafves af Johan Nilsson som till alla delar hemmanet förestådt, ock skall utså 3 1/2 
tunnor och ha två hästar, 8 kor 1 ungt nöt och 12 små kreatur, alla hemmanets ägor inom byamål hafva, 
undantagandes ett äng på Äng — man 2 mil ifrån byn på allmänningen. 

År 1805 finns antecknat i mantalslängden:Nils Johansson 51 hustrun Greta 41 en son Johan 
Fredrik 17 år, två drängar Lars 40 Gösta 20 Maria 70 år (Gretas mor?) Margeta 90 år (Nils 
Olssons hustru?).Man skattade för sju stora fönster. 

År 1815 Nils Johansson 59 Greta 50 Maria 79 Lars 48 (Gretas sjuklige bror ?) pigorna Greta 23 
Anna Lisa 25. Det fanns en brännvinsbrännare om 19 kannor. Hemmanet värderades till 875 
skilling. 



En kanna = 0,1 kubikfot = 2,617 liter. Brännvinsbrännaren rymde följaktligen ungefär 25 liter. Det kan kanske 
förefalla märkligt att man uppgav egna barn som drängar eller pigor, men förklaringen ligger däri att antalet 
hemmavarande arbetsföra barn inte fick vara fler än ett mer än antalet tillåtna drängar och pigor. Ex. Om 
hemmanets storlek medgav att man fick ha en dräng och en piga, kunde man inte ha fler än tre vuxna egna barn, 
och två av dessa måste då redovisas som tjänstefolk. När det fjärde barnet blev vuxet, måste något av dem flytta. 
Då fanns i stort sett tre möjligheter: tjäna dräng/piga, gifta sig till ett hemman eller bli nybyggare. Syftet med 
denna bestämmelse var att utöka den odlade arealen. 



Läsövning av tingsprotokoll från 1794. Skrivstilen är tysk frakturstil 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 



Sida 3 av 7 







Ii ^ , 



7 








/■i >^ s» - L w >*? < * *fy** * 



^r^Ä^^-^^.r i' 



£$k«£ *^£j£» d iC.^^,., 






Utdrag ur förmyndareprotokollet, hållit å lagtima tinget med Nederkalix Tingslag den 17 october 1794. Emedan 
både närvarande prästerskap, prosten och kyrkoherden högvällärde herr Olof Omberg ock kapellanen Crispin 
Tingvall, jemte nämnd och allmoge intygade, att bonden Jöns Samuelsson i Rian, blifvit rörd till sina sinnen, Ty 
prövade Tingsrätten skjäligt att uppå hans broders Johan Samuelssons derom gjorda ansökning ställa Jöns 
Samuelsson under förmyndare utan att någon hädanefter må med honom i afhandlingar ingå. Och blev till Jöns 
Samuelssons Curator förordnad Nils Johansson i Vånafjärden, hvilken således åligger Jöns Samuelssons rätt och 
bästa vid alla tillfällen efter yttersta förstånd och samvete iakttaga och bevaka. 
År och dag som föreskrifvit står. 
På häradsrättens vägnar 
J Björkman 



(Uttydningen av texten har Ove Antila bidragit med.) 



Johan Fredrik Nilsson övertog som tidigare nämnts, hemmanet efter fadern Nils Johansson.Dessutom köpte han 
halva Nr 1 av Johan Petter Johansson. Senare, år 1855, sålde Johan Fredrik hälften av detta, 1/12 mantal till gamle 
Nils Nilsson på Holmen, Sandhemmanet. Nils sålde det i sin tur till sin son Nils Nilsson Holmgren, 'Holm-Nicka'. 
År 1891 blev det ägarbyte ånyo, i och med att Ulrik Strömbäck köpte Holmen av Nicka, dvs 1/12 från Nr 1 och 
hela Nr 5 1/8 mantal. Ulrik sålde genast hälften av sin nyss förvärvade del av Nr 1, dvs 1/24 mantal till sin far Carl 
Ulrik Strömbäck, Erik, och dessutom Rågholmen år 1893, troligen för att finansiera hemmansköpet. 

Johan Fredrik Nilson gifte sig med Anna Pehrsdotter född 1790 i Innanbäcken. De fick sex 
barn: 



Anna Greta Johansdotter 
Nils Petter Johansson 
Johan Fredrik Johansson 



18160720 

1817-1817 

1819-1819 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/trean.htm 



2012-01-13 



Nr 3 Sida 4 av 7 



Maria Katarina Johansdotter 1821-18961102 

Johan Johansson Lundbäck 1822 

Greta Johansdotter 1826-1826 

Äldsta dottern Anna Greta gifte sig med Johan Svanberg född 18150109 i Ytterbyn. Johan var 
släkt med Svanbergs på Filipsborg och verkade som inspektor på Svanbergs bolag i Finland. År 
1842 flyttade familjen från Finland till Vånafjärden. Efter denne Johan Svanberg blev 
gårdsnamnet Svanbergs. Johan drunknade år 1855 vid laxkällaren på Björkskär. Vid samma 
tillfälle drunknade även Jöns Fredrik Johansson. Denna händelse är den sannolika orsaken till 
att Nr 3 såldes. Köpare var bolaget i Karlsborg. Ägarna hette vid den tiden Grunden och 
Söderberg, möjligen var J A Bergman på Grytnäs och David Hummel delägare redan vid denna 
tid. Grunden och Söderberg var de ursprungliga köparna av fabriksområdet i Karlsborg: 

Låsholmen 

Köpebrev. 

Till herrar J E Söderberg och C Emil Grunden i Sundsvall eller deras rättsinnehavare bortsälja Wi, Vånafjärdens 
byamän från våra skattehemman, för evärdeliga tider den så kallade Låsholmen, såsom den nu med skog och 
markbefmnes, belägenvid utloppet af Calix Älf, att efter gottfmnande nyttja och begagna, utgörande cirka Tolf 
geometriska tunnland jord, emot en öfverenskommen köpeskilling af Trehundrade Rgs Rdr, som härmed quitteras, 
hvarjemte, såsom årlig onera för Låsholmen, skall till Wånafjärdens byamän utbetalas Tio Rgs Rdr. Det laxfiske, 
som Wid stranden befmnes förbeålla sig Wånafjärdens byamän behålla, dock utan garantie af köparne, om fisket 
genom någon Wår åtgärd försämras. Härmed hafwa wi emottagit ett exemplar vardera, samt äro på ömsesidor 
nöjda, som skedde i Wånafjärden den 26 februari 1848. 

(Köpebrevet är undertecknat å köparnas vägnar av C E Grunden och å säljarns vägnar av sju bönder, varav sex 
undertecknade med bomärke). 

Köpeskillingen är som synes angiven i Riksgälds Riksdaler. Sverige hade vid den här tiden dubbel myntfot, 
Riksdaler Banco, som riksdagen ansvarade för, och Riksdaler Riksgälds, som riksgäldskontoret utgav. 
Riksgäldsmynten lät Gustav III trycka för att finansiera sina krig. Ständerna lyckades behålla makten över 
riksbanken och myntväsendet efter statskuppen 1772, medan kungen ensam styrde och bestämde över 
Riksgäldskontoret, som förvaltade statsskulden (vilket det gör än i denna dag). Kungen lät trycka skuldsedlar, som 
sedan försåldes. På de första skuldsedlarna utlovades ränta, men efter ett par år slopades den helt och hållet och 
därmed blev skuldsedlarna pengar. Vi fick därmed dubbel myntfot. Tilltron till riksgäldsdalerna var mindre varför 
deras värde i förhållande till bancodalerna stadigt minskade. Vid myntrealisationen 1803 fastställdes en 
växlingskurs så att två riksdaler Banco i värde motsvarade tre riksdaler Riksgälds. För att finansiera inlösen 'lånade' 
man ut staden Wismar med omnejd i 100 år mot en summa av en miljon riksdaler. Denna inlösen av 
riksgäldsdalerna fullföljdes aldrig helt. Vid myntrealisationen 1834 infördes ett nytt mynt, Riksdaler Specie. 
Växlingskursen blev då: 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgälds. 

År 1 873 infördes 1 krona som myntenhet och därvid bestämdes att 1 riksdaler riksgälds ska ha samma värde som 
en krona. (När Kalix kommun köpte den nedlagda sågen i Karlsborg för 300 kr, så var det faktiskt ett belopp, som 
exakt motsvarade 300 Riksdaler Riksgälds, men visste dom det? Man motiverade beloppet med att området en 
gång köpts för denna summa, men sågverket låg över huvud taget inte på Låsholmen det låg på en holme som man 
från början arrenderade av Näsby byamän och endast delvis köpt). 



Gustav III hade haft en delegaton utsänd till Mecklenburg- Schwerin för att där förhandla om giftemål för sonen 
Gustav Adolf. Förhandlingarna resulterade i att förlovning eklaterades mellan den 13-årige kronprinsen och den 
mecklenburgska prinsessan. Efter en tid bröts förlovningen från Sveriges sida. Den tilltänkta brudens föräldrar blev 
rasande och krävde en ursäkt och ekonomisk ersättning för den skymf dottern utsatts för. Sverige erkände det 
berättigade med ett skadestånd, men ville inte officiellt medge det. Därför 'lånade man ut staden Wismar med 
omnejd under etthundra år till Mecklenburg- Schwerin till underpris, en miljon riksdaler. År 1903, då de hundra 
åren gått, ställdes inga krav på att återfå staden. Den erhållna miljonen användes för att efterhand inlösa 
riksgäldsdalerna. I praktiken blev denna inlösen aldrig färdig. 

Söderberg och Grunden hade sågverk i Rödupp, Gyljen, Yttermorjärv och Gammelgården. Från 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 Sida 5 av 7 



dessa sågverk flottades det sågade virket nedför Kalix älv. I älvmynningen behövde man en 
utskeppningshamn och utrymmen för att torka det flottade virket. Efter en tid köpte J A 
Bergman och David Hummel in sig i bolaget och i ett nafs var de majoritetsägare. Låsholmen 
fick nytt namn, Karlsborg, efter ett av Grundens förnamn. Namnet Karlsborg nämns troligen 
första gången i ett brev från David Hummel, som då var platschef i Karlsborg, till J A Bergman, 
som befann sig i Stockholm. De nya ägarna Bergman & Hummel byggde den första ångsågen i 
Karlsborg. Den togs i drift år 1868. Ångmaskinen var av märket Bolinder. Bergman & Hummel 
hade redan då en ångsåg i Yttermorjärv i drift sedan några år tillbaka. I och med att 
ångmaskinen togs i drift i Karlsborg, tillkopplades en elektisk generator (kallad f Kattan 1 ), och 
elektrisk belysning installerades i bolagets hus. När sista skiftet gick av på kvällen, stängdes 
elektriciteten av och sen var det bara till att gå till sängs. 

Maria Kattarina Johansdotter gifte sig med bonden Nils Nilsson Holmgren på Holmen. 

Johan Johansson Lundbäck var först bonde på den del av Nr 1, som Johan Fredrik Nilsson 
köpte. Senare köpte Johan den del av Nr 4, som under en kort period ägdes och beboddes av 
Pehr Olofsson Öberg . Gården kallades i fortsättningen Lundbäcks. Öbergs flyttade till 
Sörholmen i Ytterbyn. 

I samband med köpet av Öbergs behövde Johan Lundbäck uppenbarligen pengar och han tycks 
ha haft en skuldsedel på hemmansdelarna 5 och 6 i Gammelgården om 5/48 mantal. Ägare till 
detta hemman i Gammelgården var Johan Petter Johansson och hans skuld till Johan Lundbäck 
var in allés 371,50 Riksdaler silvermynt. Johan krävde betalning och Johan Petter kunde inte 
betala, varför hemmanet auktionerades bort och Johan Petter gick i konkurs. David Hummels 
bud var på 2000 riksdaler, men i samband med klubbslaget bjöd Carl Olof (Johansson) Harnesk 
2300 Riksdaler Silvermynt och han blev därmed ägare till hemmanet. 

Johan och Anna Greta Svanberg hade fyra barn: 

Anna Henrika Svanberg 1838 

Karl Johan Svanberg 18390614 

Maria Svanberg 1842-1848 

Robert Svanberg 1844 

Två eller möjligen tre av barnen föddes under Johans tjänstgöring i Finland, som vid denna tid 
var ryskt storfustendöme. 

Anna Henrika gifte sig med bonden på Nr 2, Nils Fredrik Jönsson Strömberg. 



Fredriks 

Karl Johan gifte sig med dottern till Erik Eriksson Strömbäck från Nr 4 Erik, Greta Kajsa 
Strömbäck 18470824-1930. De flyttade till Ytterbyn där de bodde på ett litet hemman, 
Fredriks, beläget cirka 200 m norr om nuvarande skolbyggnad. De fick fyra barn: 

Hilda Maria Svanberg 18690829-1946 

Albertina Svanberg 1871-1879 

Daniel Svanberg 1873-1875 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 Sida 6 av 7 

Karl Johan Svanberg 18760116-1948 

Anna Svanberg 18790108 

David Svanberg 18831210 

Hanna Margaret Svanberg 18870811 

Hildur Augusta 18930507 

Karl Johan d.ä. var postförare. Han körde dagligen posten mellan Kalix och handlaren Jonsson i 
Ytterbyn. Sonen Karl Johan tog över postkörningen efter fadern. 

Det var faktiskt lag på att vagnshjulen skulle vara minst tre tum breda för att undvika att hjulen skulle göra djupa 
spår i vägbanan.Det ålåg givetvis polismyndigheten att tillse att även denna bestämmelse åtlyddes. Polisman 
Rickard Olsson lär vid ett tillfälle ha stoppat 'Fredriks-Kalle ' (Karl Johan d.y.) i närheten av Filipsborg och 
påpekat att hans vagnshjul inte höll föreskrivna mått. Kalle sade att den ordinarie vagnen var nytjärad och inte 
kunde användas förrän tjäran gått in i träet. Rickard lät saken bero men uppmanade Kalle att fortast möjligt ta den 
ordinarie vagnen i bruk. Han hade naturligtvis bara en vagn. Kalle köpte sig en korsningshäst för det krävdes en 
snabb posthäst. Hans dagliga postkörning gick i början i rask takt men tiden gick och hästen åldrades, stegen blev 
allt kortare men takten bibehölls. Skolbarnen, som promenerade längs körvägen kunde till slut gående passera den 
travande posthästen. 

Karl Johan Svanberg d.y. var gift med Matilda Sundberg och de hade följande barn: 

Nanny Svanberg 19000602-19390917 

Helga T M Svanberg 19011008 

Klara Svanberg 19030404 

Karl A H Svanberg 19041116-1909 

Signe Adéle Svanberg 19060616 

Berta Otlila Svanberg 19080208 - 19090220 

Estrid H Svanberg 19100207-19301011 

Helga och Nanny hade sjukdomar. De hade stora svårigheter att gå, de fick slänga fram benen 
för varje steg och kunde inte hålla kroppen upprätt någon längre tid. När de satt vid matbordet, 
sjönk kroppen långsamt ihop, tills de med stor ansträngning rätade upp sig. 

Klara for till Amerika. 

Adéle var gift med föreståndaren på Lantmannaföreningen i Kalix, f Lantmanna-Karlsson f . 

Estrid var gift med Ernst Helge Segerlund. Hon dog i barnsäng vid tjugo års ålder. 

Roberts 

Robert Svanbergs hustru hette Kajsa Matilda Wikström, född 184401 12 i Ytterbyn, död 
1 8900 1 3 1 De hade sex barn: 

Nils Erik Svanberg 18670406 

Albert Svanberg 18780508 

Oskar Herman Svanberg 18721121 

Fritioff Svanberg 18740704-18791106 

Karl Johan Svanberg 18790621 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 3 Sida 7 av 7 



Hilda Svanberg 18811217 

Nils Erik Svanberg bosatte sig i Rolfs. Han var hästhandlare och mera känd som f Rolfsen f . Han 
var gift med Josefina Krook född 1866 i Nyborg. Hon hade sonen Axel Krook. 

Albert Svanberg flyttade till Sangis, där han blev bonde på ett litet hemman. Sonen Ingvar 
Svanberg var riksdagsman. 

Kalle Svanbergs öde är okänt. Man vet dock att han i ungdomen satt i fängelse ett par månader, 
men sedan dess är han försvunnen. 

Hilda Svanberg var gift med Herman Bodlund från Ytterbyn. 

Roberts hustru Kajsa Matilda dog 18900131. Han gifte sig en andra gång, med Maria 
Björkman från Lantjärv. I detta äktenskap föddes en son Axel Fritioff Svanberg 18870615 
Axel dog av lunginflammation i tjugoårsåldern. Roberts andra hustru var moster till Nils Fredrik 
Fredriksson, som senare blev ägare till Roberts. Robert Svanberg var fattig hela sitt liv. Han 
lyckades emellertid köpa en liten av söndring från Risnäset av Nils Strömbäck. Området var 
varken uppodlat eller bebyggt och köpesumman förefaller måttlig: 75 kr och därutöver 
skyldighet för Robert att utföra två dagsverken per år. Robert uppförde där ett litet hus om tre 
rum, ladugård och bagarstuga. En liten del av området uppodlades. Han förblev fattig livet ut 
och när han dog blev det exekutiv auktion.. Vid denna ropade Adolf Strömbäck in hus och 
mark för 1800 kr och överlät det till sin svåger Nils-Fredrik Fredriksson. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7trean.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 Sida 1 av 13 



(å 



®; 



Nr 4 del 1 fä> 




Hem Upp Register Nrl 



(& 



Nr 2 Nr 3 fffiM Nr4dell Nr4del2 



SjJ 



Nr4 del3 Nr5 Soldater Inhyses Folk 



Hemman Nr 4 1/3 mantal. 

Hemman Nr 4 omfattar idag £W£, Lundbäcks, Träsket, Risnäset, Käppvallen och Roberts. De 
tidigaste ägarna är: 

Peder Mickilsson ägare 1648 

Pehr Pehrsson ägare 1685 

(u) Nils Olsson ägare 1694-1697 

f utanåbo f 1698 

Zachris Swensson ägare 1699-1701 

Eric Nilsson ägare 1702 

f utanåbo ? 1703 

Elias Swensson ägare 1704-1728 

Erik Pehrsson 1701-1782 

Elias Ersson 17410808-17901215 



Peder Michelsson begravdes år 1675 

Nils Olsson var bonde på Nr 4 (gårdsnamnet var på den tiden Oppigården) fram till 1697, då 
han dog och det förde med sig att hemmanet stod öde året 1698. År 1699 fanns det ånyo bonde 
på gården, den nya bonden hette Zachris Swensson och kom från Rian. Efter två år på 
Oppigården flyttade Zachris till Månsbyn, där han hade köpt ett annat hemman. Under det 
följande året och möjligen någon del av 1703 heter bonden Eric Nilsson, men större delen av 
1703 är hemmanet utan åbo. Eric är sannolikt son till den 1697 avlidne Nils Olsson. Med Elias 
Swensson som ägare börjar en period med stabilt ägarskap. 



Det kan vara en slump att Nr 4 bytte ägare ofta och tidvis till och med saknade bonde, men det kan även bero på att 
hemmanet i den tidens ekonomi var fattigt. Ett gammalt talesätt säger att den som bärgar sitt hö på åkern blir fattig. 
Faktum är att Nr 4 hade jämförelsevis lite strand- och myrslåtter, Mantalslängden för 1728 upplyser att man 
faktiskt saknade häst medan standarden för övriga hemman i byn var två hästar. Hemmanet hade i huvudsak sina 
slåttermarker runt Byträsket och där fmns endast strandslåtter vid den norra delen. Träskåkern var uppodlad redan 
1648, kanske rent av långt tidigare. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 Sida 2 av 13 



Elias Swensson var bror till Zachris. En brorsdotter till dem gifte sig på Holmen. Elias gifte sig 
den 10 maj 1703 med Malin Ericsdotter från Ytterbyn. Äktenskapet blev barnlöst. Elias blev 
uttagen till soldat och var borta från gården i många år. 1724 återkom han till Vånafjärden. 



Erik Pehrsson tog vid på hemmanet efter Elias Swensson.Det har inte gått att hitta något 
släktskap dem emellan. Erik föddes i Jämtön och han blev föräldralös vid 14 års ålder, hans mor 
dog den andra april 1715 och fadern dog den tjugoförsta april samma år. Från och med 1716 
tjänade han dräng hos Elias. 



Någonstans i skarven mellan 1500-tal och 1600-tal, medan Hertig Karl var riksföreståndare och bråkade med 
Sigismund i Stångebro och dräpte sina motståndare i Linköping, föddes i Jämtön Zachris Pedersson och Marita 
Nilsdotter, hans blivande hustru. Deras son hette Anders Zachrisson 1631-16961203 och Anders hustru Margeta 
Eriksdotter var född 1637 på Högsön. De bebodde och brukade kronohemmanet Nr 5 23/64 mantal i Jämtön. 
Anders dog den 3 dec 1696 och hustrun Margeta den 8 febr 1717. Det är inte klarlagt om Anders ärvde hemmanet 
av fadern.Nästa generation på hemmanet blev blev Peder Andersson 1660-1715042. Han var gift med Barbru 
Eriksdotter från Jämtön, 1661-17150402. Barn: 

Anders Pedersson 16990928 

Erik Pehrsson 17010111-1786 

Margareta Pehrsdotter 17030422-17760821 

Karin Pehrsdotter 17050317 

Den 2: a april 1715 dog Eriks mor Barbru, den 21 april dog fadern Peder och även 

en morbror till barnen dog i april samma år. Dödsorsaken finns ej angiven i kyrkböckerna. Ett eller flera av barnen 

omhändertogs sannolikt av änkan Beata Nilsdotter i Kamlung, ty Erik betalade år 1723 Beatas begravning. 

Margareta Pehrsdotter gifte sig med bonden Grels Grelsson 17061 1 1 1-17820619, bonde på Västgården i Påläng. 
Karin Pehrsdotter tjänade piga hos systern och svågern i Påläng. 

Erik Pehrsson kom som dräng till Oppigården år 1716 under husbonden Elias Svenssons 
bortavaro. Elias var uttagen till krigstjänst. Erik gifte sig med dottern till Olof Nilsson på Nr 3, 
Brita Olofsdotter 1701-1755. Britas mor var Margeta Carlsdotter, syster till Erik Carlsson 

på Nr 2. Den blivande ägaren till Nr 4 blev med sitt giftemål f släkt f med ägarna till Nr 2 och Nr 
3. Svärfadern Olof Nilsson blev år 1721 "ihjälslagen af ryska kosacker". 
Husbondfolket på Oppigården hade inga egna barn, varför den tidigare lilldrängen Erik 
Pehrsson fick överta hemmanet. I och med Eriks övertagande av Oppigården, inleds en obruten 
följd av ättlingar på gården fram till nutid. Det är rimligt anta att gårdsnamnet under hans tid 
blev Erik. 

Erik Pehrssons och Brita Olofsdotters barn: 

Malin Eriksdotter 1731 

Margit Ersdotter 17350617 

Barbru Ersdotter 17381130-1789 

Elias Ersson 17410808-17901215 

Brita Ersdotter 17460301-1787 

Malin och Margits öden är okända. 

Barbru gifte sig med torparen Peter Larsson i Stråkanäs. 

Brita gifte sig med Hindric Olofsson på Sangis Nr 1 1. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 Sida 3 av 13 



Elias Ersson övertog Nr 4 efter sin far Erik. Nr 4 var ett stort hemman vid denna tid. Det låg på 
ömse sidor om Byträsket och bäcken genom byn. Även nuvarande Risnäset och Käppvallen 
hörde dit. 

Bebyggelsen i byn var koncentrerad. Erikgården låg nedanför nuvarande hus på sluttningen av 
Erik-backen. Man kan idag skönja resterna av husgrunden, platsen markeras av två halvhöga 
granar. För att komma till Nr 5 Holmen fanns en spång över myren. Det ursprungliga 
boningshuset på Holmen låg troligen på västra delen av kullen på sluttningen mot bäcken med 
nära tillgång till vatten och utsikt mot den övriga byn på Jönsbacken och Erikbacken, och, inte 
minst, var placeringen nedanför kullen ett bra skydd mot nordanvinden. 1986 hittades på denna 
plats brända stenar och brandrester av stockar. Resten av byn, tre gårdar, läg samlad på den 
kulle som ligger väster om bäcken, från Jöns till Skatan. En f Skata f finns i många byar och det 
betecknar oftast den yttersta bebyggda udden i byn. 

Vägarna: 

Det fanns ingen egentlig sommarväg till byn vid denna tid. Kustlandsvägen gick från Näsbyn via Lantjärv till 
Sangis och vidare österut. Det fåtal vagnar och kärr som fanns, förvarades i skjul på Kärrhusberget cirka en 
kilometer från denna väg. Mellan Vånafjärden och Kärrhusberget fanns en gång- och klövjestig. 



I mantalslängden för år 1 820 finns fem kolumner i vilka skulle anges 
hur många 'Ekipager' av olika slag, som fanns på varje hemman, 
m.a.o. fanns det fem skatteklasser för hjulfordon avsedda för 
persontransport. Denna skatt infördes just år 1 820. På de fem 
hemmanen i byn redovisas inte ett enda ekipage 



Vintertid var det bättre ställt med transportmöjligheterna. Den officiella vintervägen från Kalix (och Luleå) till 
Torneå gick då genom byn och därifrån längs isen österut. Det ålåg byns bönder att sköta plogningen av isvägen. 
Detta skötte byborna så dåligt att myndigheterna till slut tappade tålamodet med de trilskande bönderna i 
Vånafjärden och en ny sträckning av vintervägen togs fram Från år 1817 gick därför vintervägen över Lantjärv via 

Kvisslan till Sangis. Detta arrangemang hade även andra fördelar. Det fanns redan ett gästgiveri i Lantjärv och ett i 
Sangis, man kunde då nyttja de gästgiverier som låg längs sommarvägen. Gästgiveriet i Lantjärv uppfördes på 
initiativ av löjtnanten vid Kalix Kompani "Wälborne Herr" Gustaf Johan Eneskiöld,ägaren till frälsesätet 
Lantjärv.En av anledningarna till att gästgiveriet i Lantjärv byggdes var att Eneskiöld med detta ville beveka 
myndigheterna i sin kamp mot bönderna i Sangis, Björkfors Näsbyn och Vånafjärden för att utvidga sitt ägande. 
Han var till en början framgångsrik i detta, men efterhand blev domstolen alltmer avvisande till hans krav. 
Domstolen bekymrade sig mest om att bevaka Kronans rättigheter och var ointresserd av enskilda bönders klagan. 
Därutöver var Eneskiöld officer och kanske den ende läs- och skrivkunnige. Han fick snart en värdig motståndare i 
officerskollegan Widdinghoff, som bodde i Sangis. Det blev många processer. Vid en sådan tog hovrätten in på 
Eneskiölds gästgiveri. Mitt i natten tvingades de ärade ledamöterna av kylan i rummen att stiga upp, klä sig och åka 
till gästgiveriet i Sangis. Vid ett annat tillfälle flyttades en hovrätts förhandling till Bredviken av samma anledning. 
Lantjärvs gästgiveri låg på den plats där skolhuset står idag. 

Gustaf Johan Eneskiöld hade tre söner och en dotter. Äldste sonen Gustaf dog vid 1 5 års ålder. Han hade redan 
påbörjat sin officersutbildning. Son Nr 2 Nils Henrik blev officer vid Kalix Kompani, först som fänrik boende på 
fänriksbostället Johannisberg, senare som löjtnant pä Landet (beläget intill Johannisberg). Han dog 1823 med 
överstelöjtnants grad. Han var då bataljonschef i Västerbottens regemente med stationering i Selet och han deltog 
bl. a. i det norska fälttåget. Yngste sonen Gustaf Zacharias född 1785 var fänrik vid Kalix Kompani, senare kapten 
i Råneå Kompani. Han var gift med 'Vackra Maria\ bonddotter från Näsbyn. Äktenskapet blev kortvarigt, ty 
Gustaf Zacharias dog och Maria gifte om sig med riksdagsmannen Rutberg på Filipsborg. 

Elias Ersson och hustrun Anna Pehrsdotter 17580626-18440121 från Ytterbyn Nr 3 fick sex 
barn: 

Brita Maria Eliasdotter 1781-1781 

Anna Brita Eliasdotter 1782-1782 

Erik Eliasson 17838829-18570517 

Pehr Eliasson 1786-1797 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 Sida 4 av 13 



Fredrik Eliasson 1789-1852 

Anna Brita Eliasdotter 1791-1791 

Som synes uppnådde endast två av barnen mogen ålder. Efter Elias död, gifte Anna sig en andra 
gång. Den nye äkte mannen var Jonas Ingvaldsson härstammande från Svartbyn i Överkalix. 
Jonas hade innan han kom till Vånafjärden varit dräng i Hömyrfors och där hade han blivit far 
till en flicka Carin Jonasdotter 1784-1838. Carins mor var Marget Eriksdotter 17660510- 
17871130. Carin gifte sig med en son till trumslagaren Erik Forsberg, Jöns Ersson Sandberg 
17780727-1838. Carin och Jöns blev nybyggare i Hömyrfors. 

I sitt äktenskap med Jonas Ingvaldsson fick Anna åtta barn, av vilka två överlevde: 

Jonas Jonasson 1792-1792 

Anders Magnus Jonasson 1792-1792 (tvillingar) 

Anders Magnus Jonasson 1793 

Anna Greta Jonedotter 17960102-18700411 

Maria Cattarina Jonedotter 1797-1797 

Jonas Gustaf Jonasson 1798-1798 

Ulrika Maria Jonedotter 1798-1798 (tvillingar) 

Jonas Jonasson 1800-1800 

År 1802 dog Jonas Ingvaldsson och Anna stod brud en tredje gång. Man nr 3 hette Pehr 
Pehrsson född 1773-1853 Ytterbyn. Pehr var dopvittne när Anna döpte sin son Erik Eliasson 
från första äktenskapet den 31 aug 1783, vilket betyder antingen att Pehr tillhörde släkten eller 
att han var eller varit dräng hos Anna. Det tredje äktenskapet var barnlöst. 
Av Annas fjorton barn överlevde, som synes, endast fyra. Spädbarnsdödligheten var vid denna 
tid för hela riket 20%. Fyra överlevande av fjorton är, även med den tidens mått, exceptionellt. 

I mantalslängderna från 1800-talets början kan avläsas:År 1800 hette husbonden Jonas 
Ingvaldsson, hans hustru var Anna Pehrsdotter, det fanns två drängar och två pigor, huset hade 
fem fönster. 

År 1805 bodde på hemmanet Pehr Pehrsson 32, hustrun Anna Pehrsdotter 46 samt barnen Erik 
22, Fredrik 16, Anders 10 och Anna 9 år. Man fick detta år skatta för sex fönster. År 1815 står 
Erik Eliasson 3 1 år som husbonde på Nr 4 1/6 mantal, dvs hemmanet har delats lika mellan 
bröderna Erik och Fredrik. Eriks hustru Kajsa finns även hon med i mantalslängden. Eriks 
hemmansdel är värd 584 skilling. Han skattar för innehav av brännvinsbrännare om 21 kannor. 

År 1684 tillkom en lag som reglerade rätten att dela hemman. I den sattes gränsen för delning till l A mantal. Det 
fanns främst två orsaker till statens ovilja mot hemmansdelning: Vid alltför små hemman kunde man inte kräva ut 
någon skatt; Det tvingade fram nyodling. 

1747 kom en ändring i lagen där den fixa gränsen slopades och delning blev tillåten så långt hemmanen 'kunde tåla 
det'. De flesta hemmansdelningarna i byn tillkom enligt denna bestämmelse. Emellertid blev det för många 
delningar ty 1827 skärptes bestämmelserna ånyo. Man införde då krav på "besuttenhet", vilket innebar att varje 
hemman skulle föda minst tre arbetsföra personer, dock skulle hänsyn tas till evenruella binäringar. 

1789 tillkom en lag med stor betydelse för bonden, 'bondens privilegiebrev'. Från och med nu är han ensam ägare 
till sin jord och sin skog och ensam jakträttsinnehavare. I lagen finns även bestämmelser om bondens rätt att i vissa 
fall få köpa frälsejord. 

Hemmanet Nr 4 delades lika mellan bröderna Erik och Fredrik. Erik, som var äldst, fick inte 
större del än Fredrik. Anledningen till detta torde vara att Fredrik fick på sin lott att sörja för 
modern Anna, hennes nye man Jonas och deras barn, vilket var betungande inte minst vad 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 Sida 5 av 13 



bostadsfrågan beträffar . 



Magnus^ .. 

Anders Magnus antog släktnamnet Envall. Han bodde som gift i ett torp vid Byträskets 
nordvästra del, gårdsnamet blev efter honom Magnus. Lämningar av hus och grund syns än 
idag. Erik och Fredrik från första äktenskapet fick uppenbarligen allt och deras halvbroder blev 
inhysehjon på sin broders mark. Efter ett antal tvister, som avgjordes vid tinget i Kalix, 
tvingades han till och med att flytta från torpet. Ålderdomen tillbringade han, omgift, som 
inhyses hos en son i Näsbyn. 

Utdrag ur domboken, hållen vid Lagtima Härads Winter och 
Wåhrtinget, med samtliga Wånafjärds Byamän, kärande, samt Magnus 
Envall och Anders Magnus Envall i Bredviken, Svarande, angående 
Kärandens yrkande att Svarandena måtte styrka bättre rätt till åkern vid 

det så kallade byträsket, samt anges tagit handlinarna härom till 

tinget. 

Resolverades 

I avseende till Svaranden Anders Magnus Envalls Utevaro, derföre han 

bötfalls till en riksdaler sex skillingar Banco, warder målet uppskjutet 

till nästa lagtima ting, då Kärandena, såvida Käromålet vill fullföljas 

och Svaranden vid vite af en Riksdaler samma mynt äga 

Tillstädsekomma, försedda med de handlingar som kunna Saken röra 

och den bevisning de akta nödig, om hvilket hefdat Anders Magnus 

Envall dock i god tid före tinget genom Kärandenes försorg underrättas. 

Som afsades år och dag som ofvan. 

På Häradsrättens vägnar 

(underskrift) 

Anders Magnus gifte sig med Anna Lisa Åberg 1790-1855. 

Sockensmeden Henrik Ersson, född 1 73 1 , bodde i Näsbyn. Han var gift två gånger, dels med Margareta 

Pehrsdotter, dels med Barbro . Av de nio barnen i de två äktenskapen var smeden Pehr Henriksson Åberg 

nummer tre i ordningen. Han var född 1761. Hans hustru Kristina Johansdotter Sandberg föddes samma år. Pehr 
var förutom smed även bonde på Näsbyn Nr 7. 
Deras barn: 

Margareta Kristina Åberg 1788 

Anna Elisabet Åberg 1790 

Johan Petter Åberg 1792 

Brita Katarina Åberg 1795 

Karl Fredrik Åberg 1796 

Maria Helena Åberg 1800-1800 

Henrik Åberg 1801 

Krispin Åberg 1803 

Sara Åberg 1806 

Som barn nummer två återfinner vi Anders Magnus hustru Anna Lisa. Att hon kallas Elisabet i kyrkboken beror 
troligen på att prästen som skrev in hennes namn inte tyckte om den kortade namnformen utan skrev in den 
ursprungliga långa namnformen. 

Anders Magnus Envalls och Anna Lisa Åbergs barn: 
Jonas Fredrik Envall 1817-1889 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 



Sida 6 av 13 



Anna Stina Envall 

Anders Andersson Envall 

Lisa Greta Andersdotter 
Envall 



1818-1851 
18220801 

18270620 



Jonas Fredrik och Anna Stina tjänar under uppväxttiden tidvis hos sin farbror Fredrik Eliasson, 
tidvis på Holmen. Jonas Fredrik blev genom giftemål med Helena Johansdotter ägare av 
Holmträsk Nr 1, Inigården. 

Inigården uppodlades av Anders Johansson, som levde mellan åren 1754 och 1829. Sonen Johan Andersson som 
föddes år 1783, övertog Inigården, var gift med Maria Olofsdotter född 1793. Deras barn: 



Helena Johansdotter 
Anna Greta Johansdotter 
Brita Maria Johansdotter 
Lisa Johansdotter 
Karl Olof Johansson 
Fredrika Johansdotter 
Carolina Johansdotter 
Johannes Johansson 



18180102-18890404 

18190106 

1824 

1825 

1830-1833 

1832-1833 

1833 

1835-1835 



Som synes ovan fanns inga överlevande söner, varför Helena och Jonas Fredrik övertog 
hemmanet i Holmträsk. I deras äktenskap föddes tio barn: 



Anna Maria Envall 
Matilda Envall 
Johan Fredrik Envall 
Regina Envall 
Brita Justina Envall 
Oskar Envall 
Kristoffer Envall 
August Envall 
Karl Ludvig Envall 
Nils Erik Envall 



18450822 

1847-1859 

18480425 

18490712 

1852 

18530519 

18550907 

18580715 

18591227 

1863 



Anna Maria tycks ha varit piga större delen av livet, på Holmträsk Nr 2, Sangis Nr 1 1 och 
VånafjärdenNr 2. 

Johan Fredrik Envall övertog hemmanet efter fadern. Innan dess var han dräng på Näsbyn Nr 1 
hos Anders Strålhle. Han gifte sig 19761226 med Lisa Kajsa Strömbäck 18490421 från 
Börj elsbyn. De hade sex barn: 



Edla Helena Envall 
Brita Justina Envall 
Elin Otilia Envall 
Nils Johan Envall 
Nanny Maria Envall 
Gustaf Ivar Envall 



18770319 
18780228 
19791022 
18820619 
18830108 
18880617 



Regina var före giftemålet piga i Sangis Nr 3, 8 och 11. Hon gifte sig 18720804 med Gabriel 
Nordin född 18410402, bonde på Sangis Nr 3. De hade fyra barn: 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_a.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 1 Sida 7 av 13 



Karl Johan Nordin 18721105 

Gabriel Nordin 18731205 

Selma Sofia Nordin 18780917 

Alma Helena Nordin 18810916-18830611 

Brita Justina Envall gifte sig med Henrik Kajsasson Granvik. De hade fyra barn: 

Elin Alida Granvik 18730228 

Johan Henrik Granvik 18741015 

Alma Granvik 18760106 

Karl Herman Granvik 18780711 

Oskar Envall blev bonde på Näsbyn Nr 1. Han var gift två gånger. 18760722 gifte han sig med 
Hilda Clementina Johansdotter född 18430222. Hon dog emellertid 18821215, varför John 
gifte om sig 18830507 med Maria Staffansdotter Siira från Pudasjärvi. Första hustrun hade i 
ett tidigare äktenskap med tullvaktmästaren Nils Jacob Rönnbäck två barn, varav det ena, 
Hilda Augusta Rönnbäck, 18691 119, tycks ha uppnått mogen ålder. I Oskars första äktenskap 
föddes tre barn. 

Alida Envall 18760825 

Oskar Valfrid Envall 18781012 

David Envall 18810611 

I andra äktenskapet föddes sju barn: 

John Envall 18840324-18840502 

Hulda Envall 18850625-18870715 

John Envall 18861129 

Arvid Envall 18861129-18870126 

Albert Envall 18880218 

Hulda Envall 18891010 

Alma Envall 1891 

Karl Ludvig Envall gick till sjöss. Han överfördes till registret över obefintliga 18871 1 19. 
Kristoffer Envall var först dräng, senare bonde på Näsbyn Nr 6. Han gifte sig 18780414 med 
Elisabet Sofia Nilsdotter 185001 10 från Överkalix. De fick sex barn: 

Maria Elisabet Envall 18781212 

Nanny Helena Envall 18800427-18890602 

Karl Gottfrid Envall 18821101 

Axel Emanuel Envall 18841120-18900602 

Frida Sofia Envall 18870314 

Nanny Helena Envall 18891005 

August Envall uppges vara skomakare, boende inhyses i Näsbyn, ibland hos brodern Kristoffer 
på Nr 6. Hans hustru var Fredrika Ersdotter Whit född 1854 i Råneå. De fick fyra barn: 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/fyran_a.htm 2012-01-13 



Nr 4 del 1 Sida 8 av 13 



Karl August Gotthard Envall 18800503 

Gustaf Harald Envall 18820719 

Sven Helge Envall 18840905 

Johan Brynolf Envall 18900101 



Nils Erik Envall flyttade till Haparanda. 



Rånön 

Av de fyra barn, som Anders Magnus Envall och Anna Lisa Åberg i Vånafjärden hade, var 
Anna Stina nummer två i ordningen. Hon föddes den 18e dec 1818 och dog på julafton 1851. 
Hon var gift med nybyggaren på Rånön Olof Johansson Elvelin född 1815. Olofs föräldrar var 
bönder på Rånön, att Olof står som nybyggare innebär att han odlade upp ny åker där och 
byggde nya hus. Olofs föräldrar var Johan Henrik Elvelin 1775 och Berta (Brita) Maria Lindvall 1776 och de 
hade följande barn: 

Johan Henrik Johansson Elvelin 1803 

Maja Brita Johansdotter Elvelin 1804 

Peter Johansson Elvelin 1807 

Anna Kajsa Johansdotter Elvelin 1810 

Helena Johansdotter Elvelin 1812 

Olof Johansson Elvelin 1815 

Olofs syster Helena återfinns en tid som inhyses boende i Vånafjärden. Olofs mor kom från Ryssbält där hennes 
far är skogvaktaren Olof Lindvall född 1739 och modern är Maria Hindricsdotter född 1730. Deras barn: 

Lars (Olsson, Berg) Strålberg 1769 

Hindric Olofsson Lindvall 1773 

Karl Petter Olsson Lindvall 1774 

Brita Maria Lindvall 1776 

Karl Petter flyttade till Rånön som skogvaktare. 

Henrik Olsson Lindvall uppges vara torpare på Rånön, "utfattig". I hans andra äktenskap var en av döttrarna den 
Johanna Henricsdotter Lindvall som blev Jöns Fredrik Johanssons andra hustru och således mor till Fritioff och 
Oskar Strömberg på Korsnäs. 

Anna Stina och Olof Elvelin hade tre barn: 



Brita Josefina Elvelin 1844-1845 

Johan Olof Elvelin 1845 

Anders August Elvelin 1846 



Anders August gifte sig med den tio år yngre Johannna Sundquist från Storön. De hade sex 
barn: 

Selma Helena Elvelin 1877 

Olof August Elvelin 1879 

Johan Gottfrid Elvelin 1882-1882 

Emma Amalia Elvelin 1883 

Johan Gottfrid Elvelin 1886 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 1 



Sida 9 av 13 



Maria Wilhelmina Elvelin 



1888 



Barn nummer tre från Magnus i Vånafjärden var Anders Andersson Envall 18220801 och han 
var gift med Maria Nilsdotter Wikgren 18210617 från Bredviken. Anders står skriven som 
bonde på Näsbyn Nr 1 1 . På äldre dar bodde han omväxlande hos döttrarna Johannna och 
Juliana. Barn: 



Anders August Envall 
Karl Johan Envall 
Anna Brita Envall 
Karl Johan Envall 
Maria Juliana Envall 
Oskar Envall 
Alfred Envall 
Matilda Envall 
Viktor Envall 
Emma Kristina Envall 
Johanna Envall 



18450726 

18460809 

18470924 

18480809 

18500203 

18520618 

18550920-18850917 

18561017 

18571230 

18590307 

18621231 



Anders August Envall var bonde på Näsbyn Nr 6, innan dess var han dräng i kyrkostaden. Han 
var gift med Brita Lisa Nyberg från Näsbyn, född 1838. Barn: 



Anna Augusta Envall 
Viktor August Envall 



1875 

1878 



Det förekommer ofta att det finns två barn som har samma namn under förutsättnng att den 
förstfödde dör och nästa får överta namnet. Av de två Karl Johan Envall som föddes 1 846 och 
1848, så är det den äldre, som överlever om man ska tro kyrkböckerna.Den troliga förklaringen 
är att det endast har fötts en Karl Johan och att han föddes 1846. Således: 

Karl Johan Envall flyttade till Norge och återkom därifrån år 1881. Under sin vistelse där gifte 
han sig 18750320 med Johanna Fredrika Axelsdotter 18451 107 från Hisö, Norge. Efter 
återkomsten till Näsbyn bodde de inhyses där någon tid innan de övertog hans hemhemman 
Näsbyn Nr 1 1 . Av barnen föddes de två äldsta i Norge: 

Andreas Herman Envall 18760820 

Fredrika Amalia Envall 18800205 

Ingeborg Maria Envall 18820710 

Alma Elida Envall 18850112 

Anna Brita Envall var först piga hos sina föräldrar på Näsbyn Nr 1 1 innan hon 18750724 gifte 
sig med Johan Henrik Gälman 1848071 1-18840918, som övertog sin faders hemman Näsbyn 
Nr 8. De fick fem barn: 

Johan Herman Gälman 18760204 
Nanny Gälman 18780123 

Otto Gälman 18790815 

Hilda Gälman 18820503 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_a.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 1 Sida 10 av 13 



Johanna Elida Gälman 18840926 

Maria Juliana Envall som "varit i Haparanda". 

Alfred Envall gifte sig 18771209 med Kristina Johanna Åkerström 18540201. De fick fyra 

barn: 

Johan Alfred Envall 18780728 

Karl Ludvig Envall 18791120-18831017 

Gustaf Erland Envall 18810309 

Karl Ludvig Envall 18831128 

Karl Ludvig blev fosterson hos Johan Peter Rönnbäck. 

Efter Alfreds död gifte sig änkan Kristina Johanna 18870313 med Kristoffer Karlsson född 

18620828. 

Matilda Envall var piga på Filipsborg och på Johannisberg samt hos handlanden Schmalz i 

Karlsborg. 

Sjömannen Viktor Envall bodde tidvis inhyses på Näsbyn- 
Emma Kristina Envall gifte sig 18850315 med Oskar Nordin från Björkfors född 18640221. 
De bodde inhyses i Näsbyn. Barn: 

Oskar Ludvig Nordin 18850508 

Hjalmar Alexander Nordin 18861127 

Linda Kristina Nordin 18880810 

Emma Valborg Nordin 18900906 

De senaste sex sidorna upptar en stor mängd människor ur Envallssläkten. Om man slår upp 'Envall' i dagens 
telefonkatalog finns endast ett namn, Tora Envall i Bredviken. Var finns alla andra Envall??. 

Det yngsta av de fyra barnen från Magnus i Vånafjärden, Lisa Greta Andersdotter, gifte sig 
med fältjägaren Nils Henric Paulsson Silver. Deras torp låg NV om Fritz Lundbäcks, numera 
Brannelids hus. Rester av grunden syns idag invid gamla kärrvägen till träskgårdarna. Som 
framgår nedan, antog några av barnen namnet Selberg: 

Emma Nilsdotter Silver 18510813 

Oskar Fritioff Selberg 18530328 

Nils Jacob Silver 1854-1857 

August Silver 1856-1857 

Henrika Silver 18580717 

Pehr August Silver 1860 

Nils Fredrik Silver 18620911 

Otto Silver 1865 

Kristoffer Silver 1866 

David Selberg 18690411 

Emma Silver var piga på Näsbyn Nr 10 (i Bredviken) tills hon gifte sig med husbonden på 
hemmanet, Johannes Bergström född 18391215. Äktenskapet ingicks den 26 dec 1875 och 
resulterade i sju barn: 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/fyran_a.htm 2012-01-13 



Nr 4 del 1 



Sida 11 av 13 



John Bergström 
Adelina Bergström 
Therese Bergström 
Tycho Bergström 
Tycho Bergström 
Oskar Bergström 
Emanuel Bergström 



18761122 

18790303 

18801218 

18840126-18841205 

18850918 

18881025 

18881025 (tvillingar) 



Oskar Fritioff tog sig namnet Selberg. Han var dräng i Vånafjärden, Nr 4, och i Holmträsk, Nr 
2. Han gifte sig 188001 12 med Johanna Elida Fredriksdotter född 1852-1230 från Holmträsk 
Nr 2. 1880 föddes sonen Oskar Hjalmar Selberg. 

Henrika Silver tjänade piga i Karlsborg. 

För sjömannen Nils Fredrik Silver finns anteckningen "okänd vistelseort". 

Anna Greta Jonedotter 17960102-1870041 1 gifte sig med Johan Johansson 1790-1846, bonde 
på Vallen Nr 7. De åtta barnen tog sig namnet Wallman: 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_a.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 1 



Sida 12 av 13 




Anna Kajsa Wallman 
Johan Petter Wallman 
Lisa Greta Wallman 
Maria Wallman 



1819 

1820-1852 

1824 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/fyran_a.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 1 Sida 13 av 13 



Lovisa Wallman 1829 

Regina Wallman 1833-1859 

Johanna Wallman 18350624 

Matilda Wallman 1838 

Anna Kajsa gifte sig med Jonas Svensson, bonde på Rudträsk (Vallen) 1/16 mantal. Jonas 
levde mellan åren 1811 och 1856. Han hade flyttat från födelsesocknen Markaryd i Småland 
och var smideshandlare till professionen. De fick fyra barn: 

Sixten August Svensson 18470806 

Erik Edvard Svensson 18540518-18880823 

Karl Gustaf Svensson 1855 

Amanda Augusta Svensson 1850 

Erik Edvard var före giftemålet dräng på Stråkanäs Nr 4. Han drunknade vid 34 års ålder. 
Hustrun, som hette Emma Björkman, var född 18550817 i Ytterbyn. De hade tre barn: 

Emilia Svensson 18840928 

Anna Otilia Svensson 18860713 

Hildur Augusta Svensson 18800403 

Amanda Augusta Svensson hade före äktenskapet ett barn, som dog tidigt. Hon var en tid 
informator på Björkfors. Sedermera gifte hon sig med Albert Gälman, född 1851 1229. vars 
farfar var soldaten i Vånafjärden Henrik Jacobsson Gälman (Det var ju den Henrik Gälman 
som flyttade till Lantjärv år 1826 och blev stamfar för (nästan) alla lantjärvsbor). Albert var 
handlande och dessutom bonde på Näsbyn Nr 7. De hade fyra barn: 

Anna Lavinia Svensson (utom 18760822 . 187612 . 

äktenskapet) 

Anna Gälman 18790108 

August Johannes Gälman 18810402 

Elin Maria Gälman 18830113 

Hildur Augusta Gälman 18860310 

Maria gifte sig med handlanden N O Svanberg i Kalix. 



Lisa Greta Wallman var först gift med Lars Bergman, senare med Carl Petter Jacobsson. De 
övertog halva hemmanet Nr 7 på Vallen. Regina Wallman gifte sig med Petter Jacobsson och 
de övertog den andra halvan av hemmanet på Vallen. Johanna Wallman gifte sig med 
Kristoffer Fredriksson. Kristoffer hade tidigare varit gift med Greta Kajsa Nordgren, arvtagare 
till Holmträsk Nr 2. 1 Kristoffers första äktenskap föddes dottern Johanna Elida 
Kristoffersdotter, som gifte sig med Oskar Fritioff Selberg. I andra äktenskapet föddes 
Maria Kristoffersdotter 18570313 och Karl Johan Fredriksson 18580925 

Regina Wallm gifte sig med Carl Petter Jakobsson från Ytterbyn 



http://user.tninet.se/-gekl 02c7fyran_a.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 1 av 17 




Nr 4 de 



®) 



Hem Upp Register Nrl Ni 2 



Ni3 Hr4dell fc fl) Hr4del2 Hr4del3 Ki5 



Soldatfri Inhyses Folk 



Fredrik Eliasson 1789-1852. 

Fredrik Eliasson gifte sig med Cajsa Magdalena Olofsdotter från Månsbyn Nr 1 1. De fick åtta barn: 

Anna Lena Fredriksdotter 1819 

Cajsa Lena Fredriksdotter 1820 

Fredrik Fredriksson 1822-1822 

Nils Petter Fredriksson 1824 

Anna Greta Fredriksdotter 1828 - 1850 

Maria Fredriksdotter 1830-1832 

Jonas Fredrik Fredriksson 1832-1832 

Johannes Fredriksson 1833-1835 

I samband med att hemmanet delades, flyttade modern Anna Pehrsdotter med man nr 2 och deras barn över till Fredrik 
och Kajsa på västra sidan av bäcken. Det föll på Fredriks lott att där uppföra nya hus och byggnader. Det förefaller som 
om Cajsa Lena var den enda i den stora barnskaran, som uppnådde mogen ålder. Nils Petter och Anna Lena var ju före i 
ordning att överta hemmanet. Caj sa Lena gifte sig med Pehr Olofsson Öberg född 1818 i Ytterbyn. De övertog som 
nämnts Fredriks del av hemmanet Nr 4. Gårdsnamnet blev under denna tid Öbergs. De hade 1 1 barn: 

Maria Björkman 1846 

Johan Petter Öberg 1847 

Anna Lena Öberg 1848 

Cajsa Greta Öberg 1851 

Regina Öberg 1853 

Anders Öberg 1854 

Matilda Öberg 1857-1857 

Henrika Öberg 1858 

Brita Josefina Öberg 1860-1861 

Karl Ulrik Öberg 1862-1864 

Emma Kristina Öberg 1865 

När Laga Skiftet ägde rum 1863, sålde Öbergs hemmanet, enligt traditionen var han inte villig att betala sin del av 
skifteskostnaden och valde därför att flytta till Ytterbyn. 



Åren 1757 och 1762 kom förordningar om Storskifte. Dessa syftade till en reducering av antalet lotter i åker och äng till högst fyra. 
Verkställandet av Storskiftet drog ut på tiden genom bestämmelsen att minst en bonde i byn måste begära skiftning. I praktiken blev aldrig 
storskiftet genomfört i hela landet. Efter en föredömligt snabb utredning av överdirektören för lantmäteriet, kom den 3 1 mars 1 803 "Förordning 
angående ägors fördelande i enskiften och utflyttningar från större byalag i Hertigdömet Skåne". 

1804 års förordning omfattade Skaraborgs Län och den sista enskiftesförordningen, som kom 1807, mfattade övriga Sverige med undantag av 
Norrland och Finland. 



" Laga Skiftesstadgan " av år 1827 var en medelväg mellan Storskifte och Enskifte. och här involverades Norrland för första gången. I denna 
förordning maximerades antalet skiften till tre på varje ägare och där fanns stränga föreskrifter om utflyttning av gårdarna till de nya skiftena. Det 
förhållandet att Norrland undantogs från både Storskifte och Enskifte, torde vara den direkta orsaken till att byakaraktären fmns kvar. Visserligen 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_b.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 2 av 17 



medförde Laga Skifte en viss utflyttning av gårdar, men eftersom hemmanet kunde bestå av tre skiften, kunde gårdarna behållas relativt nära 
varandra, med ett gårdsskifte och två utskiften. 



Hela familjen Öberg flyttade till Ytterbyn, där man köpte ett hemman, Sörholmen. Äldsta dottern Maria gifte sig med 
Nils Olof Björkman 18470331, boende på Målsön. De fick fem barn: 

Nils Johan Björkman 18761223 

Herman Björkman 18800115 

Karl Olof Björkman 18830619 

Hjalmar Björkman 18861027 

Hilda Maria Lundbäck 18900912 

Johan Petter Öberg, 'Öbergs- Jotta', blev bonde på Sörholmen efter fadern. När Öbergs-Jotta dog (troligen år 19239), var 
det dottern Hilda och hennes man Herman Lundbäck, som tog vid. Johan Petter odlade under sin aktiva tid en stor 
areal. Han var också en dugande timmerman och det var han som timrade upp den första skolbyggnaden i Kalix. Detta 
hus blev senare lärarbostad och användes slutligen som ungdomslokal innan det brann upp 1989. Dagslönen var 1.25 kr 
vid byggandet. 

Den som köpte Öbergs i Vånafjärden, var Johan Johansson Lundbäck från Nr 3. Av honom kommer nuvarande 
gårdsnamn Lundbäcks. Johan Lundbäck hade en son, Johan Lundbäck, med en av gårdens pigor. Denne gifte sig med 
Alida Persdotter Rönnbäck från Ryssbält och de fick en del av hemman Nr 4, Träsket , och där byggde de hus och 
odlade.Barn till "Träsk- Jotta": 

Johan Alvar Lundbäck 18860101 - 19730613 

Fritz Lundbäck 
Miriam Rinnström 
Oskar Josua Lundbäck 

Fritz övertog föräldrarnas hus. Han var gift med Nanny Cecilia Gahm 18980910 - 19790916 från Gammelgården.Inga 
barn. Bröderna Oskar och Alvar, som förblev ogifta, byggde eget hus när Fritz gifte sig. Hemmanet sämj odelades mellan 
de två gårdarna, i ladugården hade man de två djurbesättningarna. Oskar ökade på sin inkomst genom att vara ombud för 
Lantmannaföreningen och under en period producerade han ägg. 

Miriam gifte sig med Per Johan Rinnström 19070603 - 19770311, son till Maria och Johan Rinnström. Johan och 

Maria bodde på Rågholmen och, förutom att han var förman och uppköpare för bolaget , hade han en liten ladugård med 
några kor. Byggnaderna är numer rivna, men rester av ladugårdsgrunden syns idag. Miriam och Per uppförde ett hus 
Oppi Träsket och bodde där ett tjugotal år, då de flyttade till Kalmar. John Sundquist köpte då deras hus. Efter Pers 
pensionering flyttade de tillbaka till Träsket och byggde sig ett nytt hus mellan Fritz och bröderna Oskars och Älvars hus. 
Detta ägs numer av Urban Strömbäck från Käppvallen. Sonen Ove Rinnström bor i Umeå. 

Johan Johansson Lundbäck hade i äktenskapet inga söner och det blev följaktligen dottern Albertina och hennes man 
Johan Johansson från Granån, Lundbäcks- Jotta, som övertog Lundbäcks. Johan och Albertina Johanssons barn: 

Berta Lindvall 18961022 - 19730727 

John Johansson 
Dindi Johansson 
Ebba Johansson 
Enok Johansson 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 



Sida 3 av 17 




Bilden föreställer Fritz och Nanny Lundbäck med Dindi Johansson på besök. Enligt uppgift är Dindi 18 år. 

ErikEliasson 17830829-1857. 

Vid delningen av hemmanet på 1 820-talet fick Erik Eliasson östra delen samt på västra sidan av bäcken Risnäset och 
Käppvallen. Erik gifte sig med Cajsa Lena Jönsdotter från Nr 2 Jöns. Caj sa Lenas föräldrar var Jöns Johansson 
17401226 och Ella Nilsdotter 17491006-17780210 från Vånafjärden.Erik var sedan tidigare släkt med folket från Nr 2 
och Nr 3. Eriks farmor Brita Olofsdotter var från Nr 3 och Britas mor var från Nr 2. Genom Eriks giftemål med Cajsa 
Lena uppstod ånyo släktskap. 

Om Cajsa Lena sades att hon var (eller blev) klen i neverna. När hon gick till bys för att hälsa på grannfruarna, hade hon 
inte förstånd att gå hem själv utan något av barnen sändes för att hämta hem henne. Hon hade ovanan att "yla". För att 
tukta henne vidtog Erik följande; han bad sin bror Fredrik på andra sidan bäcken om hjälp att ro ut båten till mitten av 
Byträsket. Själv satte han sig på aktertoften och höll sin hustru i håret släpande efter båten. Väl ute på träsket manade han 
henne att sluta yla, men när detta inte hjälpte, doppade han hennes huvud under vattnet. Behandlingen upprepades med 
allt längre perioder under vattnet tills hon lovade sluta. Hon lär sedan ha varit tyst resten av livet. 

Samtida i byn antog att det var Cajsa Lena som förde 'Risnässjukan' till släkten. Denna sjukdom yttrade sig så, att de som 
drabbades av den, oftast vid trettioårsåldern, började 'gläfsa' med fötterna när dom gick. Samtidigt blev talet suddigt och 
musklerna i underarmarna förtvinade. Sjukdomen drabbade ättlingar till Erik och Cajsa Lena i tre generationer. Erik och 
Cajsa fick nio barn: 



Jöns Fredrik Eriksson 
Erik Eriksson Strömbäck 
Anna Greta Eriksdotter 
Johannes Eriksson 
Fredrik Eriksson 
Jöns Fredrik Eriksson 
Cajsa Lena Eriksdotter 
Brita Greta Eriksdotter 



18090809-1809 

1810-1888 

1811-1811 

1814-1815 

1815-1815 

18170623-18191024 

18181026-18191024 

18210206-18460103 



Den första augusti 1827 blev Erik far till en utomäktenskaplig dotter, Matilda Nilsdotter i Lantjärv. Matildas mor Anna 
Greta Ersdotter, född 1797, var sedan 1823 gift med bonden Nils Petter Pehrsson i Lantjärv. De hade två barn innan 



http ://user . tninet. se/~gek 1 02c/fyran_b .htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 2 Sida 4 av 17 



Matilda föddes och uppenbarligen förlät mannen henne för detta 'snubblande på dygdens stig', ty de fick ytterligare fem 
barn: 



Nils Peter Nilsson 


1824 


Brita Caj sa Nilsdotter 


1825 


Matilda Nilsdotter (utom äktenskapet) 


1827 


Erik Nilsson 


1828 


Anders Nilsson 


1829 


Johan Nilsson 


1829 (tvillingar) 


Krispin Nilsson 


1831 


Margareta Nilsdotter 


1832 



Modern Anna dog, troligen år 1833, ty redan 1834 gifte Nils Peter om sig, andra hustrun hette Marta Cajsa Nordgren. 
Under den tid Nils Peter var änkeman, vistades Matilda 'hos dess fader i Vånafjärden men återkommen'. Detta sista torde 
betyda att Matilda hämtades tillbaka till Lantjärv sedan Nils Peter varit på friarstråt och skaffat ny kvinna till huset. År 
1843 återfinns Matilda på Sangis Nr 1 som 'Flickan Matilda Nilsdotter från Lantjärv'. Hon gifte sig sedermera med Otto 
Wilhelm Öström född 1825 och bördig från Storön. De bosatte sig först i Säivis, senare i Naartijärvi där Otto blev 
skogvaktare. De fick åtta barn: 

Matilda Carolina 18520918 - 19041028 gift med Karl Petter Johansson född 18481 108 i Naartijärvi 

Josefina 18540420 gift med Nils Petter Korva född 18500515 i Naartijärvi. 

Brita Vilhelmina 18561224 - 19110320 gift med Per Anders Isaksson Alamaa född 185701 13 i Karl Gustaf socken. De 
fkyttade 1887 till Säivis. Ättlingar finns i Båtskärsnäs. 

Anna Margareta 18590314 gift med Per Anders Isaksson född 18581007 i Naartijärvi. 

Maria Johanna 18620111 -18620609 

Vilhelm 18630614 

Emma Kristina 18660803 - 18700323 

Emil 18690923 

Av de nio barnen i Eriks och Kajsas äktenskap dog sju stycken i späd ålder. Två av dessa dog på grund av en eldsvåda. 
Gårdens folk hade nämligen farit till Kalix till en av kyrkhelgerna. Den enda kvarvarande vuxna var en piga, som skulle 
ta hand om barn och djur medan husbondfolket var borta. Under tiden som pigan var i ladugården, måtte barnen ha börjat 
leka med hyvelspånorna, som fanns där i köket under hyvelbänken, kanske försökte de lägga spånen på elden. Två 
förkolnade barnskelett återfanns omslingrade på den plats där köksbordet stod, de hade krupit in under bordet för att 
skydda sig mot hettan. De två barnen som innebrändes var Jöns Fredrik född 1817 den 23 juni och Cajsa Lena född 1818 
den 26 oktober. Enligt kyrkböckerna blev dessa två 'uppbrända' den 24 oktober 1819. De två döda fmns ej upptagna i 
dödboken. Kyrkoherden Johan Abraham Schmalz 1759-1831 hade mindre god ordning på sina papper. Han hade varit 
fältpräst under kriget mot Ryssland 1808-1809 och där lärt sig uppskatta bruket av destillerade drycker så till den grad att 
han blev befriad från predikoskyldigheten år 1817 på grund av 'dille'. 

Kyrkoherdens hustru var Anna Charlotta Hedström född 1769. De hade en son, huspredikanten Bror Daniel Schmalz. Den Paul Schmalz, 

som återflins i Karlsborg som handlande och även en tid som bonde i Rudträsk, är med största sannolikhet son till Bror Daniel. 

Boströms 

Brita Greta Eriksdotter 18210206-18460103 gifte sig 18410305 med Nils Gustaf Boström född 181 10808. Nils Gustaf 
hade övertagit sina föräldrars hemman, Sangis Nr 8 1/8 mantal. 

Föräldrarna var Mickel Boström född 1780 och Greta Lena Eriksdotterfödd 1793. Släkten Boström kom till Sangis från Morjärv. 

Nils Gustaf var gift två gånger, först med Brita Greta, och efter hennes död gifte han sig med Lisa Greta Pehrsdotter 
född 18200912. 1 första äktenskapet föddes fyra barn: 

Greta Kajsa Boström 18420128 

Erik Gustaf Boström 1842-1845 

Brita Helena Boström 18441004 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 



Sida 5 av 17 



Nils Gustaf Boström 

I andra äktenskapet 

Robert Boström 

Aurora Amanda Boström 



1845 

1848 
1850 



Albert Boström 



1857 



Om Nils Gustafs bror Karl Erik Boström född 18230905 lämnar kyrkboken följande information: Sjömannen Karl 
Erik Boström, dräng på Vånafjärden Nr 3, 1854-1857 på Långholmen för tredje resan stöld. Dömd i Piteå 1865 för 4:e 
resan stöld med straffarbetee under sju år samt förlust av medborgerligt förtroende för evärdelig tid. Giftemål: 
veterligen ledig. 



Den äldsta dottern, som även står skriven som Margareta Katarina, gifte sig med "Kaptenen, Majoren o Riddaren, 
Kompanichefen" Johan Rutberg. Barn: 



Kattarina Matilda Rutberg 
Johan Jacob Rutberg 
Elisabet Margareta Rutberg 
Nils Edgard Rutberg 
Brita Josefina Rutberg 
Johanna Rutberg 
Amanda Fredrika Rutberg 
Johanna Sofia Rutberg 
Oskar Rutberg 



18631209 
18650108 
18660414 
18670914 
18681227 
18710730 
18730718 
18750421 
18781201 



Brita Helena Boström flyttade till Övertorneå år 1863 och bodde där en period, varefter hon flyttade tillbaka till 

hemförsamlingen och bodde hos Majors i Gammelgården. Nils Gustaf flyttade till Uleåborg 1867. 

Om Johan Jacob Rutberg finns antecknat att han botat 1200 riksdaler för att han "skändade kyrkans krona" vid vigseln. 

Erik Eriksson Strömbäck 1810-1888 övertog Erikhemmanet efter fadern Erik Eliasson. Han gifte sig med Stina Kajsa 
Larsdotter Rönnbäck 18020818 från Siknäs. De fick sju barn: 



A. Erik August Strömbäck 

B. Johannes (Johan) Strömbck 

C. Carl Ulrik Strömbäck 

D. Nils Strömbäck 

E. Anna Lena Strömbäck 

F. Brita Josefina Strömbäck 

G. Greta Kajsa Strömbäck 



18361107-18800620 

1838-1918 

18391214-19170904 

18411222-19200527 

1844-1876 

1846-1870 

1847-1930 



A. Erik August Strömbäck 18361107-18880620. 

Erik August var gift med Kajsa Lena Andersdotter 18261 1 16-18870625 från Ytterbyn. De var under några år ägare till 
Sangis Nr 1 1/12 mantal, senare återfinns de i Björkfors, där Erik August har tjänst som sågdräng. På äldre dar bodde de 
inhyses i Ytterbyn, Holmen. De hade inga barn. 

Hemmanet Sangis Nr 1 har visst samband med folket från Erik. Erik Pehrssons dotter Brita Ersdotter 1746-1787 gifte sig med bonden Hindric 
Olsson på detta hemman. De fick fem barn, avvilka fyra kan ha nått vuxen ålder: 



Brita Helena Hindriksdotter 
Kattarina Hindriksdotter 
Erik Jacob Hindriksson 
Margareta Hindriksdotter 
Anna Cattarina Hindriksdotter 



1779 

1780-1781 

1782 

1784 

1786 



Det finns en anteckning för år 1843 att flickan Matilda Nilsdotter, oäkta dotter till Erik Eliasson, bodde på Nr 1 i Sangis. Erik Eliasson finns 
antecknad som ägare till Sangis Nr 1 under en kort tid. 



http://user.tninet.se/~gekl02c/fyran_b.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 2 Sida 6 av 17 

B. Johannes (Johan) Strömbäck 18381006-19180306. 

Johan Strömbäck var gift med småkusinen Josefina Jönsdotter 18450124-19241 102 från Nr 2 Jöns. Barn: 

Johan Adolf Strömbäck 18660607-19270922 

Hilda Strömbäck 18680413-18920110 

Nils Erik Strömbäck 18700215-18710301 

Selma Strömbäck 18740714-19600221 

Johan och Josefina köpte en del av Nr 1, Skatan. De blev tvungna att sätta upp hus och övriga byggnader. Det hus som 
fanns på Nr 1 flyttades i samband med Laga Skiftet till Dalen från sin plats på Jönsbacken. 

Johan Adolf, ' Skata- Adolf , övertog hemmanet efter fadern Johan. Hans hustru var i likhet med faderns från granngården 
Jöns och hette Maria Henrika Strömberg. Adolf och hans hustru var följaktligen kusiner. 

Adolf är känd som en ovanligt arbetssam och dugande karl. Han kunde komma till grannen Josef Larsson på morgonen efter att ha gjort 
smidet till en timmerkälke. Han tog sällan samma väg till och från höladorna. På hemvägen sköttes fisket och på utvägen vittjades 
viltsnarorna i skogen. När Adolf gick ur tiden var husen fulla med körredskap och vagnar, hemmanet var i perfekt skick med alla åkrar 
och diken väl skötta och underhållna, hässjevirke,spadar, liar och räfsor så att det räckte för en generation till. Adolf upplät mark till byns 
bönhus och stipulerade att det skulle vara ekumeniskt. I mangelboden förvarades byns gemensamma mangel och den 
gemensamma brandsprutan 

Adolf och Maria fick inga egna barn, utan de adopterade en flicka, Maria Adolfina Albertina, 'Gusti', född Morin 
19031029 i Båtskärsnäs. Gusti gifte sig med Karl Björk 19040909-19700805 från Råneå. 



Karl Björks farfar var en av pionjärerna inom nykterhets- och folkbildningsrörelserna. Han var folkskollärare och 
tjänstgjorde under lång tid vid Törefors bruk. På hans iniativ gjordes en överenskommelse mellan de anställda vid 
bruket och bruksledningen med syftet att befordra nykterheten: Om någon anställd vid bruket eller någon i hans familj 
uppträdde berusad, gjordes avdrag på lönen. Denna överenskommelse som är unik i sitt slag, registrerades vid 
tingsrätten i Kalix.Den senare delen av sitt yrkesverksamma liv tjänstgjorde han i Råneå och där kan man se en byst av 
honom utanför kyrkan. 



Eva Elisabet född 19281 102, gift med Johan Ingemar Andersson, född 19261020. Deras dotter Eva Marianne född 

196301 16 är gift med Karl Herbert Sundell född 19621 120 i Påläng och de har sonen John Fredrik Sundell född 

19890825. 

Barbro Margareta Björk född 193101 15 gifte sig med Ernst Holger Sandin 19231 130-19940317. Sonen Leif Holger 

Sandin född 19531209 är sambo med Christina Andersson född 19531028. Christinas dotter Ulrika Andersson är född 

19751101. 

Kerstin Marianne Björk 19340209-19601 113 hade sonen Bo Roger Björk, 195401 15-20010128. Han var gift med 

Berit Karin Elaine f. Gustafsson 19580309. De har tre barn: 

Beatice Lakshmi Björk 19870810 

Belinda Pooja Björk 19870810 

Benjamin Björk 19890428 

Karl-Erik Lennart Björk född 19371 104 är gift med Ulla Britt f Nordlander 19381004. De bor i Gävle och har två 
barn: 

Jan Erik Björk 19671030 

Karl Stefan Björk 19700404 

Margit Maria född 1940101 1 gift med Sven Paul Nordgren född 193 106 15. De har två barn: 

Anita Maria Nordgren 19611210 

Birgitta Elisabet Nordgren 19690104 

Anita är sambo med Mikael Henning Hjälte från Tore. De har ett barn, David Mikael född 19890817. 

Hilda Strömbäck, gift med Johan Jacob Nilsson, var bosatt i Karlsborg. De fick ett barn, sonen Johan Emanuel 
Nilsson. Johan flyttade till Skatan efter föräldrarnas död och kallades därefter ' Skata- Jotta'. Han var sedan födseln 
invalidiserad. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 7 av 17 







Foto av Johan Strömbäck, " Skata- Jotta" 



Petrus. 

Selma Strömbäck, 'Träsk-Selma', var gift med Petrus Lundström född den åttonde maj 1871. Petrus var syster till Johan 
Lundbäcks fru Alida Pehrsdotter Rönnbäck. Petrus kom till byn som flottläggningsarbetare..Det blev giftemål och 
Petrus byggde sitt hus, Petrus, mellan svågern Johans hus och Byträsket.De fick sex barn: 

Nancy Eugenia Lundström 18990103-19680510 

Paul Valdemar Lundström 19000923-19710809 

Judit Lundström 19030216-19030518 

Märter Lundström 19050101-19620121 

Clary Lundström 19060715-19080204 

Clary Lundström 19181029 

Nancy gifte sig med Sven Algot Bergman född 19000616, död 1981031 1. Sonen Erik Bergman född 19230518 började 
på folkskollärarseminariet i Luleå vid 32 års ålder och när han var utexaminerad fick han tjänst i Ryssbält. Tyvärr blev 
han snabbt ofärdig när han drabbades av M S och blev sängliggande i många år. Han dog 1994051 1. 

Paul Lundström gifte sig med Berta Irene Larsson född 19280710, död 19870908. De fick två barn, Ethel Irene, gift 
med Karl Allan Sandin född 19231007, samt Ulla-Britt 19310906-19400201. Sven Bergman och Paul Lundström 
byggde sig var sitt hus i närheten av Petrus. Paul arbetade ett antal år vid flottläggningen på Rågholmen men började 
senare på Karlsborgsfabriken. 

Märter gifte sig med Erik Gustaf Valter Vikberg född 19060129. Valter var spelman i Jon-Erik Östs orkester och 
träffade Märter när orkestern spelade i Folkets Hus i Geviken. Han var senare arbetsledare vid utgrävningen av Kvisslan i 
Lantjärv. Det äldsta barnet Ignaz Wolfgang Vikberg dog vid ett års ålder (19290321-19300608). Sonen nr två Ignaz 
Valter Vikberg föddes 19310607. 

Clary gifte sig med Lars Oskar Henriksson född 19130810, död 19910314. Lars kom från Keräsjoki och är son till 
Oskar Henriksson och Elmina f Huhta.Clary och Lars fick två barn: 

Ulla Birgitta Lindkvist 19410924 

Lars Urban Henriksson 19520602 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 



Sida 8 av 17 



Birgitta bor i Södra Sunderbyn. Hon är gift med Sune August Lindkvist född 19400327 i Burträsk. Barn: 

Maria Birgitta Medförs 19650516, som är gift med Kent Jörgen Medförs född 19641221 i Luleå. De bor i Hägersten 
och har tre barn: Jenny Maria 19870212, Lars Erik Jonas 19910609 och Johanna Regina 19940513. 
Lars Thomas Lindkvist 19671128 bor i Umeå. Ogift. 
Malin Regina Lindkvist 19671128 Bor i Luleå. Ogift. 



C. Carl Ulrik Strömbäck 18391214-19170904. 

Carl Ulrik övertog Erik-hemmanet efter fadern Erik Eriksson Strömbäck. Han var gift två gånger. Den första hustrun var 
Anna Henrika Viklund född 18400306, död 18690415. Efter Anna Henrikas död gifte han sig med en tre år yngre 
syster, Maria Florentina Viklund. De två systrarna var från Bredviken (Näsbyn Nr 10).Barn i första äktenskapet: 



Anna Emelie Strömbäck 
Carl Johan Strömbäck 
Oskar Strömbäck 
Ulrik Strömbäck 



1863-1912 
1866-1923 
1867-1867 
1868-1946 



Anna Emelie var gift med bonden Nils Gustaf Larsson i Grubbnäsudden. 



Anna Emelie Strömbäck 
Nils Gustaf Larsson 




David Larsson född 1782 och hustrun Anna Jönsdotter född 1787 var nybyggare i Grubbnäsudden. De hade följande barn: 



Brita Davidsdotter 


18160719 


Anna Caj sa Davidsdotter 


18200321 


Lars Davidsson 


18240228 


David Davidsson 


18270628 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/fyran_b.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 2 Sida 9 av 17 



Greta Davidsdotter 18300930 

Maria Davidsdotter 18320809 

Äldste sonen Lars Davidsson 18240228-18830402 gifte sig 18520330 med Maria Baudin från Korpikå född 18291204. Sonen Nils Gustaf 
Larsson föddes 18580531 och dog 19350106. 

Anna Emelie, som levde mellan 1863081 1 och 19120627, fick följande barn: 

David Larsson 18850124-19320325 

Selma Maria Larsson 18870507-19300523 

Sanna Henrika Larsson 18880904-19480331 

Ester Larsson 18910215-19310828 

Anna Augusta Larsson 18931124-18940225 

Emmelina Larsson 18950623 

Ernst Gustaf Brismo 18980419-19600106 

Karl Ulrik Larsson 19000709-19010416 

Sven Larsson 19030816-19530613 

Nedan följer en avskrift av ett brev som Anna Emelie skickade till Vånafjärden, året är troligen strax innan 1910: 

Storträsk den 1 7 okt. 

detförefaller mig rolig meddela eder om att vi lefver som mast vanligt jag har tänkt att jag skulle få komma hem och 
hälsa på eder inan det är omöjligt det är för oss en svår och tung tid för genom det myckna folket vi hoppas på bättre 
tider män när det fryser skall det vist ge efter något kan vara mycket att säga mina tankar slitas uti mina barn denna 
Selma vår tänkär på gifta sig är så sjuk och svag som vanligt och en värre ja mera än tillförne David är nog kvar i 
tankar män så sittär jag nu med glasögon på näsan för att säga detta så har min syn tagit fel min jordevandring skall 
väl ej bli så lång Gu vet nog var han har sina Barn Gud vare lof för det frid och vila som väntar trötte vandringsman 
Kära föräldrar och brödar våren så mycket hälsatt af mig oss alla som detta är där ty så är Gustaf äv idag till Morjärf 
med båda hästarna han måste underrätta eder om Davids omständigheter han är ju frisk ikväll har vi haft telegram 
från honom han begär trådsvar av Gustaf om sina och hans ja Gustafs tankar 

gonatt täcknatt Anna Emelia Strömbäck 

David Larsson var gift med Johanna Katarina Mörtberg 188901 13-19830209 från Övertorneå. De fick tre barn: 

Gösta David Larsson 19181029 

Lars Larås 19200106 

A. H. Birgitta Larsson 19261206 

Gösta David Larsson och hustrun Margareta E Lindfors, född 1926 fick två barn, Lars Gustaf Lindfors 19560619, gift 
med Gunnel E Jonsson född 1948, samt Karin E Lindfors född 19610123. 
Lars Larås, gift med Anna Gunilla Sivgård född 1926051 1, bor i Gävle. Barn: 

Per Håkan Larås, född 195501 12, bor i Varberg. 

Ann Isabella Larås, född 19591205, bor i Stockholm. 

Lil Doris Larås, född 19620524, bor i Stockhom. 

Selma Maria Larsson gifte sig med Erik Magnus Lindberg 18810720-19621005 från Bodträsk by. De hade tre barn: 

Helge Emanuel Lindberg 1910 

K. Gustaf E. Lindberg 1912 

Nancy Maria Lindberg 1914-1914 

Sanna Henrika Larsson var gift med Simon Åström från Bodträsk. 

Simons föräldrar var Esaias Esaiasson Åström född 18490103 från Storträsk, gift 18770624 med Matilda Envall född 18510314 i Bredviken. 
Matildas farfar var Anders Magnus Envall från Vånafjärden, halvbror till Erik och Fredrik Eliasson från Erik. Matildas och Esaias barn: 

Hilda Åström 18780930 

Hulda Strömberg 18791028 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 10 av 17 



Simon Åström 18811115 

Gottfrid Åström 18840208 

Manne Åström 18851225 

Johanna Åström 18870721 

Anna Åström 18891209 

Hulda Åström gifte sig med Oskar Strömberg 'Svanbergs-oskar' från Vånafjärden Nr 2, se dito 
Sanna och Simon Åström fick sex barn: 

Astrid Åström 1909-19100310 

Eliot Åström 19110310-19800612 

Ludvig Åström 19121210-19371109 

Martin Åström 19150515 

Knut Åström 191808-19180826 

Albert Åström 19210429-19210529 

Eliot Åström var gift med Selma Maria Boström född 19021 129. Dottern Ingrid Maria född 19370812 är gift med 
Anders Sven Å Larsson. De bor i Smedjebacken och har tre barn: 

Jan Gustaf Larsson 19630510 

M Kristina Larsson 19660524 

Mats Anders Larsson 19671228 

Sonen Bengt Erling Åström född 1940101 1 sammanbor med Rosmarie Karlsson, född 19430929 i Luleå och de har en 
dotter Anna Maria Karlsson född 19850804. 

Martin Åströms hustru Helga Margareta Lindberg född 19151003 kommer från Sals i Bodträsk och är syster till 
framlidne prosten Arne Lindberg. Barn: 

Lennart Åström 19470129 gift med Ingrid Abrahmsson född 19491 110 

Gudrun Åström 19530226 bor i Luleå 

Gertrud Maria Åström 19540728 sammanbor med Lars Jensen född 194901 12. 



Ester Larsson var gift med Karl Larsson född 18840426 i Grubbnäsudden. De hade elva barn: 

Halvard K G Larsson 19110213-19110404 

Harald Larsson 19130501 

Ellen Larsson 19150706 

Rut Annie Larsson 19161115 

Anna Emelina Larsson 19181123-19190112 

Tor Emil Larsson 19191231 

Anna Margareta Larson 19220131 

Gunhild Larsson 19231010 

Malin Viola Larsson 19260125 

Alvar Larsson 19280816-19300320 

Karl Georg Larsson 19291204 

Harald Larsson var gift med Göta Josefina Planting från Hedenäset. Harald var riksdagsman för centerpartiet. Han 

omkom i en trafikolycka. 

Rut Annie gifte sig med Lars Levi Scott, bonde i Sundom. 

Tor Emil och Malin Viktoria flyttade till Göteborg, Anna Margareta till Skåne och Gunhild till Gällivare. 

Karl Georg gifte sig med Gunhild M H Andersson från Bodträsk by född 19330921. Barn: 

Lena Inga Larsson 19560715 

Dan Alvar Larsson 19590218 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 11 av 17 

Sten Larsson 

Emmelina Larsson gifte sig med Gustaf Edin från Arvidsjaur. Sonen Tore Edin bor i Gävle 

Karin Edin var gift med Sven Lindfors. 

Kerstin Edin var gift med Sam Nilsson, Stockholm. 

Mats Edin bor i Arvidsjaur. 

Ernst Gustaf tog sig namnet Brismo. Han gifte sig med Svea Otilia Johansson 1897-1964.De fick nio barn: 

Lennart Sigurd Brismo 19161103 

Frida Cecilia Brismo 19181114 

Svenborg Brismo 19200803 

Ernst Tage Brismo 19220509 

Iris Wilhelmina Brismo 19231222 

Gunborg Otilia Brismo 19251023-19611122 

Svea Ingrid Brismo 19390703 

Anna Emilia Brismo 19350625 

Stig Oilas Brismo 19370304 

Lennart Sigurd flyttade till Kypasjärvi, varifrån hans hustru Viola Olofsson var. 

Frida Cecilia var gift med Johannes D Esperi född 19060625 från Grubbnäsudden. Fridas dotter Ylva Linnea Cecilia, 
född 19441203 är gift med Albert Arnhoff född i Österrike den 20 november 1944. De har två söner: 

Hans Christian Arnhoff 19710614 

Jens Fredrik Arnhoff 19730910 

Svenborg Brismo gifte sig med Johan Arvid Mårtensson från Stensele, född 19160129. Efter skilsmässa flyttade Johan 
Arvid till Nordanås, medan Svenborg bor kvar i Stensele. Sonen Stigbjörn Mårtensson bor i Burösund, Vannareid i 
Norge med sin sambo Lilian Erikssen född 19500318 och de har två barn, Tory Erikssen och Gunilla K Erikssen 
Sonen Thure M Mårtensson är sammanboende med Gunilla E Forslöf född 19510513 och de har en dotter Linda 
Elisabet Forslöf 19820417. 

Ernst Tage gifte sig med Merin Irene Andersson 19270802 - 19930927. Barn: 

Britt Yvonne Brismo-Franz 19481003 

Ernst Tommy Brismo 19491216 

Lena Margareta Brismo-Wallenius 19510606 

Karin Irene Brismo 19591217 

Hans Tage Brismo 19591217 

Erik Anders Brismo 19620426 

Britt Yvonne bor i Malung och är gift med Leif Franz. Hon har i ett tidigare äktenskap tre barn: 

Joakim Lars Emrik Westerlund 19681123 

Jens Bo Emrik Westerlund 19681 123 

Johan Karl Emrik Westerlund 19750831 

Tommy Brismo är gift med Birgitta f Björsin. I det första äktenskapet, med Ann-Cristine f Wreigård föddes två barn: 

Li Helena Brismo 19740407 

Moa Therese Brismo 17770315 

I nuvarande äktenskap finns två barn 

Hanna Ceres Brismo 19860127 

Frida Ceres Brismo 19880525 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 12 av 17 



Lena Margareta är gift med Bengt Wallenius och de har två barn: 

Bengt Magnus Wallenius 19730906 

Isa Margareta Wallenius 19770414 

Hans Tage är gift med Kerstin f Stark. De har två barn: 

Simon Joel Brismo 19860315 

Daniel Noel Brismo 19890423 

Erik Anders är gift med Kersti f Ploetz. De har tre barn: 

Jacob Erik Brismo 19870309 

Marcus Erik Brismo 19870309 

Erica Irene Elisabet Brismo 19940326 

Iris Wilhelmina gifte sig med Karl Geog Bygdell från Daikansberg, 19190924-19701 1 14. Efter mannens död flyttade 
Iris till Grubbnäsudden och byggde hus där. Barn: 

Gun Inger 194501 14 bor i Örnsköldsvik med sin man Jan Ove K Lindmark 19450408 från Skellefteå. De har två barn: 

Per Magnus Lindmark 19691226 

Linda Martina Lindmark 19760312 

Kerstin E är född 19480615 och bor i Luleå. Maken heter Karl Anders Eliasson född 19460520 i Sollefteå. De har två 
barn: 

Jon Anders Eliasson 19780521 

Karl Ola Eliasson 19850415 

Iris Gretel född 195201 1 bor i Tavelsjö, Västerbotten. Hon är gift med Hjalmar Börje Morian född 19490312 i Risön. 
De har två barn: 

Nina Cecilia Morian 19741224 

Hanna Rebecka Morian 19810919 

E G Brynolf Bygdell född 19541224 bor i Uppsala med sin hustru Kristina född 19590321. De har tre barn: 

Lina Emilia Bygdell 19810321 

G O Andreas Bygdell 19831101 

K E Mattias Bygdell 19851107. 

Hjördis Ingela född 19600609 bor i Uppsala. Hon är gift med Björn Åstrand född 19620213 i Umeå. Dottern Ida 
Teresia Åstrand föddes 19830422. 

Svea Ingrid Brismo har bott tidigare i Grubbnäsudden med sin man Stig Riström från Bjurå, född 19251204. Hon bor 
numer i Göteborg, Barn: 

Seth Tage Brismo 19460527 

Saga Ingrid Berlin 19500217 

Svea Iris Cecilia Riström 19510903 

Stig Anders Björn Riström 19530305 

Seth är sambo med Birgitta Elisabet Andersson 19450425 

Saga är gift med Hans Gunnar Berlin 19530508. De har fyra barn: 

Hans Jonas Berlin 19790113 

Maria Saga Sofia Berlin 19800924 

Johanna Saga Viktoria Berlin 19840508 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 13 av 17 



Mattias Viktor Emanuel Berlin 19870322 

Cecilia har en son, Robin Tobias Jeremy Riström 19760810 

Anders är gift med Inger Margareta Mollberg-Riström 19540317. De har två barn: 

Daniel Anders Björn Riström 19750317 

Joel Axel Gustav Riström 19840217 

*********************** 

Anna Emilia Brismo gifte sig med Gustaf Helge Rönnbäck född 19310704 i Oj a, Lappträsk, och de är bosatta i 
Uppsala. Barn: 

Gudrun Eleonora Rönnbäck 19610712 

Ernst Ulrik Rönnbäck 19640827 

Stig Ollas Brismo är yngst av Ernst Gustafs barnaskara. Han är gift med Barbro Ingegerd Jönsson född 19420624 i 
Bodträsk. De bor i Öjebyn och har två barn: 

Sam Orne Brismo 19620123 

Björn Ingbert Brismo 19680909 

Karl Johan Strömbäck övertog hemmanet efter fadern Carl Ulrik. Genom en olycksalig borgensförbindelse där en 
bogserbåt var inblandad, kom han i ekonomiska svårigheter. Detta fördystrade hans tillvaro så till den grad att han 
slutligen tog sitt liv, han hängde sig i sin smedja. Vraket av bogserbåten ligger på sjöbotten mellan Rågholmen och 
Hannaholmen. Karl Johan var förutom bonde även laxhandlare. Han köpte in lax som fångades i Kalix och Torne älvs 
mynningar, rensade och saltade ned den i stora träkärl, som senare sändes till uppköpare i Stockholm. Karl Johan förblev 
ungkarl hela livet. Under många år var Henrika Lindvall från Kamlunge piga och husmor hos Karl Johan och hon hade 
nog planer på att få honom till altaret, men det lyckades inte. Slutligen gav hon upp och gifte sig med Nils Fredrik 
Fredriksson och blev hans andra hustru. Karl Johan deltog i bondetåget 1914. 




Bild av Karl- Johan Strömbäck, " Erik- Karl-Johan" 

Ulrik Strömbäck gifte sig 1891 med Anna Charlotta Svensson, 'Holm- Anna', från Månsbyn. De köpte Nr 5 Holmen av 
Nils Nilsson Holmgren och hans hustru Maria Kattarina, som var barnlösa. I köpevillkoren ingick, som brukligt var, att 
de forna ägarna skulle bo kvar på 'undantag'. Köpebrevet med uppräkning av undantagförmånerna finns återgivet under 
delen " Hemman Nr 5". 

Ulrik var, förutom bonde, även fiskare och smed, men jordbruket var viktigast för honom. När den ordinarie arbetsdagen var slut, tog fisket vid. 
En son vid varje åra och sen rodde man ut till mockor och ryssjor eller till strömmingsgrynnorna. Det fanns visserligen mast och sprisegel på 
båten, men aldrig blåste det så mycket att man fick lägga ifrån sig årorna och enbart segla, det gick att spara någon minut om man hela tiden 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 14 av 17 



hjälpte till vid årorna. För Ulrik var arbetet det viktigaste. Han tillät inte sina söner att 'springa med bössan i skogen', inte ens på söndagar. Då 
skulle man vila så att arbetet blev effektivt under veckans övriga dagar 

Anna hade en broder som utvandrade till Amerika. År 1923 får Anna brev med föjande innehåll från sin svägerska: 

Lauricum 9 jan 1923. 

Oförgätliga Anna och Svåger. Det är svårt att skriva. Jag har försökt att skriva förut men har inte kunnat för sorgen har 
tagit överhanden. För Victor dog den 12 dec 1922. Han har varit sjuk i två år. Hans sjukdom kom af sig att han att han 
har arbetat der det var dammigt och det lade sig på lungorna så det var det han dog i. Han har stått på den platsen i 32 
år. Det var alldeles omöjligt för honom att gå igenom. Två dagar före han fick hembud bad han mig att jag skulle 
skrifva till Dig. Och be om förlåtelse för att han aldrig skrifvit hem på så länge. Men det var som om han hade brådtom 
jemt. Vi har varit gifta i 28 år men har alldrig varit sjuk på hela den tiden. Han var beredd till att gå härifrån till 
himmelen der ingen återvänder. Så han somnade in som ett trött barn. O Anna om du visste hvad det är ledsamt sen 
han har gått bort ifrån mig. Jag vet inte hvart jag vill i bland. För vi har varit lyckliga i vårt äktenskap så det käns så 
tungt här i världen. Vi ha 5 döttrar och fyra söner alla lefva utom en och den dog för 23 år sedan, så vi har haft en stor 
familj resa upp. den yngsta var 1 1 år den 22 dec. Det är väl goda tider i Norrbotten eller hur. Här är det något bättre än 
det har varit men inte mycket. Och jag hoppas att dessa rader finner eder med hälsans dyrbara gåfva detta år. Jag får 
sluta dessa rader med tillgifvenhet 

anna 

Vår address är 

132 Woodland ave 

Lauricum 

Mich 



Öfverenskommelse. 

Härmed öfverenskommer vi undertecknade hemmansägare i Vånafjärdens by att uppdraga åt Ulrik Strömbäck 
och Johan Strömbäck att då så erfordras kalla byamännen till iståndsättande af lämpligaste utfartsvägen från 
Fritioff och Oskar Strömberg äfvensom från Nils Strömbäck till kustlandsvägen och medgifva vi att nämnda 
föreståndare må låta bekosta det efter skatt belöpande arbetet på dens bekostnad som icke hörsammar den af 
dem utfärdade kallelsen. Sålunda öfverenskommet 

Vånafjärden den 30. Juli 1894. 

Johan Lundbäck C. U. Strömbäck 

Fredrik August Strömberg (bom) Aktiebolaget Bergman & Hummel genom Albert 

Häggström 

Nils Fredrik Strömberg (bom) 

Johan Strömbäck (bom) Oskar Strömberg (bom) Nils Strömbäck (bom) 

Ulrik Strömbäck 

Fritioff Strömberg J A Johansson 

Joh Johansson J J Berg J A Larsson 



Efter Laga Skiftet på 1860-talet, gårdarna spriddes ut, blev Korsnäsgårdarna och Risnäset utan 
vägförbindelse. Enligt de förordningar som reglerade skiftet, var samtliga byamän solidariskt skyldiga 
att delta i vägbyggandet och i vissa fall även vid husflyttningarna. Det var i vissa fall visst motstånd 
mot att fullföja dessa skyldigheter och därför brukade Korsnäs-Oskar , som inte var nöjd med Jöns- 
Johans insats när Korsnäsgården skulle flyttas, hota med att "gå till Jöns-Jotta och resonera om 
gårdflyttningen ".A v orginalhandlingen, som är bevarad, framgår vidare att nio av byns tretton bönder 
var så pass skrivkunniga, att de kunde skriva sina namn, Fritioff åtminstone förnamnet. 



År 1893 sålde Ulrik Rågholmen och av kontraktet framgår att det skulle byggas sågverk där och Ulrik skulle årligen få 
sågat ett antal stockar. Något sågverk blev det inte men däremot blev det med tiden timmerflottläggning där sedan 
Rågholmen sålts till AB Enhörning. På tjugotalet kom den första maskinen till byn, det var AB Enhörnings förman 
Vikner, som tänkte sig att mekanisera flottläggningen genom att låta en lokomobil (stationär ångmaskin) överta det tunga 
arbetet att dra upp stockarna ur vattnet. Allt timmer som köptes upp av skogsbolag med sågverk söderut, lades i stora 
flottar, som bands samman med tråd och kätting. Detta gjordes för att minska risken för förluster vid bogseringen söderut 
längs bottenvikskusten. Arbetet med att göra dessa flottar var mycket tungt, man hade att med hjälp av en båtshake dra 
upp stockarna ur vattnet och i stora ramar lägga ihop dem till flottar. Lokomobilen drogs på isen från Kalix till 
Rågholmen av sex hästar och monterades där på ett fundament. Ett särskilt hus byggdes i tegel över lokomobilen, en axel 
med en remskiva stack ut genom ett hål på ena gaveln. Man pålade och byggde en ramp, där stockarna uppfordrades. 
Rampen blev emellertid för hög och detta resulterade i att stockarna föll för hårt ned på flottläggningsramarna och slog 
sönder dessa. Detta första försök att mekanisera flottläggnongen blev helt misslyckat. Lokomobilen såldes och och man 
gick tillbaka till den gamla metoden med handdragning. Vikner avskedades. Som förman för flottläggningen på 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 15 av 17 



Rågholmen efter Vikner anställdes Johan Rinnström härstammande från Värmland. Han och hustrun Kristin bodde sedan 
en tid på Rågholmen, där man drev ett litet jordbruk. Rinnström var nämligen redan anställd av Enhörning som 
skogsuppköpare och skogsförman. 

Under 1 700-talet byggdes ett antal skepp på Rågholmen. Ett skepp hette Sophia. Handelsmannen i Torneå Anders 
Reichard ägde skeppet som var på 47 läster. Kaptenen hette Holmgren och i besättningen fanns 'den finska lappen Lom\ 

Vid sådana skeppsbyggen fanns tillfälle för ortsborna att som legoarbete hugga rötter till spant och stävar. Runt 1800 
inträffade en episod då bonden Blombäck från Båtskärsnäs på jakt efter rötter påträffade drängen från Nrl i Vånafjärden 
som var ute på samma uppdrag åt sin husbonde. Drängen talade om för Blombäck att han hade för avsikt att mönstra på 
när skeppet var färdigt och avseglade för man behövde inte skaffa ersättare till sin drängplats om man mönstrade på. Om 
detta uppstog en hetsig diskussion som slutade med att Blombäck stötte till drängen kraftigt över bröstkorgen. På kvällen 
blev drängen hastigt mycket sjuk och man skickade bud till Rågholmen för att där få lite kamferbrännvin för att lindra 
och bota åkomman. Detta hjälpte tyvärr inte och drängen dog en tid senare och Blombäck fängslades misstänkt för mord. 
Stadsfältskären i Torneå obducerade drängen och kunde då konstatera att lungorna voro fulla av inkapslade varbölder och 
några hade spruckit av smällen mot bröstkorgen. Blombäck blev frikänd beroende dels på obduktionsprotokollet och dels 
på att ett antal personer, bl a kyrkoherden intygade att Blombäck ingalunda var en häftig person. 

Anna och Ulrik Strömbäcks barn: 

Karl Gustaf Strömbäck 19921006-19280423 

Henny Maria Strömbäck 18940607-19500601 

Sven Ulrik Strömbäck 18970122-19430219 

Viktor Johannes Strömbäck 18990911-19780822 

John Gunnar Strömbäck 19020928-19361031 

Olof Harald Strömbäck 19060223- 

Herman Valdemar Strömbäck 19081107-19820616 

Äldste sonen Gustaf var förståndshandikappad. Det enda som påminner om hans existens tycks vara det fotografi, där han 
står bredvid en tumlare, som fångades i en ryssja. Året är troligen 1914. 

John Gunnar led av M S och var sängliggande i hemmet de tio sista åren av sitt liv. Han kunde mot slutet inte öppna 
munnen när han skulle äta. Man fick slå ut hans framtänder och mata honom med flytande föda. 

Storgården 

Henny gifte sig med Petter August Olofsson 18840319-196401 12, bonde på Ytterbyn Nr 10 7/48 mantal, Storgården. 

De tidigaste ägarna till Storgården är Olof Pehrsson, Isac Hansson och Johan Andersson, den sistnämnde levde mellan åren 1711 och 1779. 
Anders Johansson (son till Johan) , som levde 1734 till 1786, var gift med Karin Nilsdotter 1747-1834. Näste ägare till Storgården heter Jöns 
Andersson (son till Anders). Hans hustru Maria Pehrsdotter född 1769 uppges vara "bräcklig". Jöns efterträddes av två ägare, Olof och Jacob 
Pehrsson. Jacob född 1792 gifte sig 1819 med Anna Brita Johansdotter född 1800 från hemman Nr 1 i Vånafjärden. De hade nio egna barn och 
ett fosterbarn, som var systerson till Jacob: 

Nils Fredrik Jacobsson 1825 

Johan Jacob Jacobsson 1826 

Karl Petter Jacobsson 1829 

Brita Lisa Jacobsdotter 1830 

Cajsa Lena Jacobsdotter 1832 

Gustaf Erik Jacobsson 1834 

Anna Greta Jacobsdotter 1835 

Brita Maria Jacobsdotter 1836 

Andreas Jacobsson 1837 
fosterson sedan två års ålder 

Anders Pehrsson 1822 

Olof Pehrsson 1771-1842 var gift första gången med 1786-1828. Äktenskapet ingicks år 1823. Andra äktenskapet 

ingicks år 1829 med Katarina Samuelsdotter 1786-18580922 från Näsbyn. Hon uppges vara "blind och bräcklig" på äldre dar. Barn: 

Anders Olofsson 1798-1847 

Jonas Fredrik Olofsson 18150723-18800127 

Peder Olofsson 1818 

Lisa Olofsdotter 1825 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 16 av 17 



Anders Olofsson övertog hemmanet. Han var gift med Anna Elisabet Nilsdotter född 1795 i Bredviken. De hade åtta barn: 

Olof Andersson 18220504-18660309 

Nils Fredrik Andersson 18230304 

Anders Andersson 18250609-18630903 

Kajsa Lena Andersdotter 18260607 

Anna Lisa Andersdotter 18280325-1865 

Johan Andersson 18300615 

Maria Andersdotter 18310414 

Maria Fredrika Andersdotter 18340122-18860705 



Maria anges vara sjuklig, Anna Lisa bräcklig och Anders svagsint. (Dessa omdömen behöver inte 
alltid spegla det verkliga förhållandet. Husbonden på en gård var skattepliktig för den arbetskraft 
som fanns på gården och man fick göra 'avdrag' för sådana som inte var arbetsföra. Vid den här 
tiden dyker det upp många liknande anteckningar i kyrkböckerna.) 



Olof Andersson gifte sig 18530710 med Florentina Johansdotter född 18330906 I Vånafjärden, Nr 1. Åtta barn föddes i detta äktenskap: 

Olof August Olofsson 18540617 

Karl Johan Olofsson 18550706-1856 

Nils Albert Olofsson 18561013 

Karl Johan Olofsson 18580927-18600403 

Peder Adolf Olofsson 18591106 

Oskar Olofsson 18610330 

Florentina Olofsdotter 18630513 
Anna Wilhelmina Olofsdotter 

Efter Olofs död gifte änkan om sigl8691031 med hornblåsaren Johannes Holm 18450723-18850226 och fick ytterligare fyra barn: 

John Holm 18710103 

David Holm 18721130 

Simeon Holm 18750509 

Maria Holm 18780802-18870614 

Bröderna Holm flyttade till Norra Amerika. 

Oskar Olofsson uppges vara arbetare och hornblåsare. Han gifte sig 18851004 med Henrika Andersdotter Lindbäck från Kamlunge. De fick 
fem barn: 

Anna Florentina Olofsson 18860422 

David Johannes Olofsson 18870827 

Manne Emanuel Olofsson 18891024 

Teodor Olofsson 
Naima Olofsson 

Bröderna Nils Albert Olofsson och Olof August Olofsson delade på hemmanet så att de fick var och en 7/48 mantal. Nils Albert på Sandgärdan 
gifte sig 188101 15 med Matilda Bergström född 18560716 i Ytterbyn . Barn: 

Johan Emanuel Olofsson 18840903 

Nils Valfrid Olofsson 18850705 

Anna Emilia Olofsson 18870321 

Nanny Sofia Olofsson 18891209 

Nils Valfrid blev fosterson på Inigården, som han sedan övertog. Barn: Titus, Olge, Olle, Kerstin, Margit, Rut och Carla Olofsson. 
Olof August Olofsson gifte sig 18750710 med Anna Helena Holmström född 18541227. Barn: 

Anna Sofia Olofsson 18751114 

Herman Olofsson 18790621 

Amanda Olofsson 18811109 

Peter August Olofsson 18840319-19640112 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 2 Sida 17 av 17 



Maria Wilhelmina Olofsdotter 18860911 

Otilia Florentina Olofsdotter 18890323 

David Olofsson 
Adéle Olofsdotter 

Amanda Olofsson, gift Wikström, hade följande barn: Ester, Mia, John, Uno, Judit, Gunnar, Dagny, Rut, Järild och Max Wikström. 

Peter August Olofsson, gift med Henny Maria Strömbäck, övertog hemmanet Nr 10 i Ytterbyn. 
Dottern Elisabet född 19241001 gifte sig med Erik Anton André född 19120820 och de har två söner: 

Per Erik Anders André 19541117 

Olof Mikael André 19570501 

Sonen Per Atle född 19281 1 15 gifte sig med Eivor Katarina Åström född 19321231 och de har två barn: 

Ulrika Katarina Nilsson 19660626 

Per Daniel Olofsson 19680110 



Ulrika är gift med Sven Inge Nilsson 19610722 och de har två barn: 
Sven Emil Nilsson 19940313 

Per Anton Nilsson 19961124 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_b. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 Sida 1 av 12 



fe>j Nr 4 del 3 



@>) 



Htm Upp Keprtw Ni 1 N*2 Ni 3 



Ni 4 del I Ni 4 dal 2 (fe\ Ni 4 dal 3 Ni 5 Soldater Inhyses Folk 



'SV 



Sven Ulrik Strömbäck köpte en del av fadern Ulriks hemman. Det blev Svens lott att uppföra ladugård och bostadshus Han köpte ett timmerhus 
i Bondersbyn (Björkmans), timrade ned det och flottade timret nedför älven för att sedan timra upp det på sin tomt. Sedan byggde han en mycket 
rymlig och ändamålsenlig ekonomibyggnad, en bagarstuga och en stor jordkällare. Kanhända var han väl så flitig både med byggandet och 
övrigt arbete med jord och skog för han dog av hjärtfel vid 47 års ålder. Sven var ägare till Vånafjärdens första bil. Hans körkort är från 1937. 
Hemmanet ägs idag av Hilding Strömbäck. 

Sven gifte sig med Alida Juliana Jonsson 18961207-196801 13 från Gammelgården. Alida var lärare vid byns skola. De fick två barn: 

Tora Ingeborg Strömbäck 19250509 
Greta Linnea Bj örkmo 

Från Markaryds socken skedde en inflyttning till Kalix kommun under mitten av 1800-talet. Det har varit stora svårigheter att spåra släktskap bakåt för de personer som 
härstammar från Markaryd, eftersom kyrkböckerna där brunnit upp vid två tillfällen, men Greta Björkmo har kommit en god bit på väg. Nedan följer en förteckning av ett 
antal av dessa utvandrare från Småland: 

1. Jonas Svensson 18110411 

inflyttad år 1845 till Vallen, smideshandlare till yrket och gift med Anna Kajsa Wallman född 1819. Anna Kajsas mor var Anna Greta Jonedotter 1796-1870, härstammande 
från Magnus i Vånafjärden, se dito "Hemman Nr 4". 

2. Sven Jonsson 18310924 

inflyttad till Gammelgården 18571024. Sven gifte sig med Lisa Kajsa Öman 18341 101-18910227. Lisa Kajsas farfar var den soldat Henric Jacobsson Gälman, som flyttade 
från Vånafjärden till Lantjärv år 1826, se under "Soldater". En av Svens och Lisa Kajsas tre söner, Julius Jonsson 186201 14-19230422, var far till ovan nämnda Alida Juliana 
Strömbäck 

3. Sven Jonsson 18320703 

inflyttad till Ytterbyn år 1857, systerson till Jonas (nr 1) och tremänning till Sven (nr 2). 

4. Jonas Svensson 18400318 

inflyttad till Månsbyn år 1860 från Gällareböke Östergård. Denne Jonas Svensson var far till Anna Strömbäck, Holm-Anna, gift med Ulrik Strömbäck, se dito.Fadern hette 
Sven Christensson och var född 1812, hustrurna (han var gift två gånger) år 1818 och 1821. Övriga barn var sonen Andreas, född 1842, sonen Sven 1848, dottern Johanna 
1852, dottern Anna 1855 och sonen Karl född 1857. 

Enligt 1837 års mantalslängd för Markaryd övertog Sven Christensson född 1812 och hans hustru född 18180316 3/16 mantal Gällareböke Östergård från Sven Persson , 
född 1780410 och hans hustru, Sara Nilsdotter född 17840503, vilka blev inhyses.Det framgår vidare att Sven Christensson gifte sig med dottern på gården Johanna 
Nilsdotter och efter Johannas död med dotter nr två, Stina Nilsdotter född 18210930. Sven Christensson kom från Fägerhult Frälsegård och här återfinner man hans 
föräldrar Christen Erlandsson 17800615-18280104 och hustrun Anna Jonsdotter 17790803. Christen Erlandsson är i sin tur son till Erland Larsson född 17500901 och 
hans hustru Ingierd Jonsdotter född 1755. 

5. Nils Peter Gunnesson (Gunnarsson) 18321226 

inflyttad till Innanbäcken år 1861 

6. Sven Svensson 18480325 

inflyttad till Ytterbyn år 1882, gifte sig år 1882 med en dotter till nr 3, Sven Jonsson. Jonas (nr 4) och Sven är bröder. 

Sven Jonsson (nr 2) hade en broder Johannes Jonsson f 18260905, som bodde kvar i Markaryds socken, medan sex av hans söner flyttade norrut, nämligen: 

7. Gustaf Jonsson 18580128 flyttade från Gällareböke, Markaryds socken, först till Gällivare, men senare, år 1878 till Tore. Gustaf startade affärsverksamhet och blev med 
tiden förmögen. 

8. Jonas Jonsson (Johannesson) 18600219 flyttade 1890 till Råneå 

9. August Jonsson 18620522 flyttade år 1886 till Nederkalix 

10 Johan Elof Jonsson 18670502 flyttade år 1887 till Nederkalix 

11. Sven Leander Jonsson 18690424 flyttade 1887 till Råneå 

12. Karl Viktor Jonsson 18750426 flyttade till Nederkalix år 1896 



År 1863 trädde kommunreformen i kraft och detta år bildades Kalix kommun. Bland de första åtgätderna för de 
nytillträdda fullmäktigeledamöterna var att ta itu med svälten bland kommunens in vanare. Detta avhjälptes med 
att köpa utsäde sedan det korn som sparats för nästa års sådd använts till bröd. Dessutom fick man som gåva 
från Markaryds socken en del utsäde. Denna vänlighet återgäldade man några år senare då man hade nöd i 
Markaryd men god skörd i Kalix! 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_c.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 



Sida 2 av 12 



Greta Björkmo har varit gift med Paul Arnulf Björkmo född i Liland, Lofoten. Han bor i Tore och har varit lärare och rektor på 

högstadieskolan där. De har tre barn: 

Karin Tove Björkmo 

är gift med Charles Stephen Gerth född i Napa, Carlifornien. De är bosatta i Sjöbotten, Skellefteå och har tre barn: 

Kristin Jenny Gerth 

Helena Louise Gerth 

Karl Håkan Isak Gerth 

Sven Ola Ulrik Björkmo 

är gift med Malin Anna Kristina Hedman född i Borås. De bor på Lidingö och har två barn: 

Hans Ulrik Theodor Björkmo 

Anders Ulrik Vilhelm Björkmo 



Viktor Johannes Strömbäck köpte den del av Nr 4, Erik, som hade ägts av hans farbror Karl Johan Strömbäck. Viktors första hustru var Anna 
Adéle Nilsson född 19070603 i Övermorjärv. Hon dog 19470802 i tuberkulos efter att ha tillbringat ett antal år på Sanatoriet i Sandträsk. Andra 
hustrun Gerda Armida Strömbäck 19070603-20010330 var från Käppvallen , dotter till Oskar Strömbäck. 



De tre barnen föddes i första äktenskapet: 



John Gunnar Strömbäck 
A Gunhild Strömbäck 
Ture Johannes Strömbäck 



19311027-19870211 

19350102 

19371213 



Gunnar gifte sig med Eivor Emanuelsson född 19370204 från Västanäs. De övertog hemmanet efter Viktor. Barn: 



Eva Strömbäck 
Ingrid Strömbäck 
Ingmar Strömbäck 



19620120 
19641217 
19710302 



Eva bor och arbetar i Stockholm. 

Ingrid har övertagit hemmanet. Hon arbetar på Mattes i Kalix och är gift med med Bert Håkan Lindbäck 19640412, som är byggnadsarbetare. 
De har två söner John Håkan 19940625 och Bert Andreas 19961022. 

Ingmar arbetar med data i Stockholm. 




Utflykt med hästen Max och trilla från holmen. Max var en gång i tiden Norrbottens största ridhäst och klarade även riktigt tunga ryttare. Trillan 
har tjänstgjort som taxi i Gällivare. I 'framsätet' syns fr v Anna-Stina, Karin och Lena Strömbäck samt Ingegerd Johansson fr Nyborg. Baktill fr 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_c .htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 3 Sida 3 av 12 



v: Ingmar och Eva Strömbäck samt Maria Strömberg 



Gunhild gifte sig med Börje Johansson född 19320520 från Korpikå. De första åren efter giftemålet bodde de i Risön, därefter flyttade familjen 
som nu bestod av tre personer, till Anchorage, Alaska. Börje och hans broder Sven hade redan varit där en tid. En tredje broder, Leo Johansson 
utvandrade också. Familjen växte och det blev med tiden fyra barn. Efter pensioneringen flyttade de till 'Staterna' 

Anna Gun Johansson 19550902 

Henry Charles Johansson 19620414 

Carl Viktor Johansson 19651010 

Kristine A Johansson 19710907 

Anna Gun är gift med Bruce Dean Kelly född 19550924 i Los Angeles. Hon är dataoperatör och han är lärare. De har fyra barn: 

Anna Maria Kelly 19790530 

Cliff Jacob Kelly 19801222 

Alan Dean Kelly 19830823 

Rose Kristine Kelly 19850918 

Henry är glasmästare. Han är gift med Mary Florence Karvonen född 19630926. Barn: 

Kurt Jacob Johansson 19880706 

Kent Stefan Johansson 19901202 

Carl Viktor är arkitekt till professionen. Han är gift med Sheila f 19660713, som är sjukgymnast. De har två barn: 

Anna Elaine Johansson 

Emely Frances Johansson 19940929 

Kristine är gift med snickaren Bert Sarkinen. De har fyra barn: 

Linea Kristin Sarkinen 19921213 

Sven Daniel Sarkinen 19940327 

Ture Strömbäck, 'Erik-Ture', drog åt Stockholm efter avslutade studier. Hans hustru är Brita född Holm 193705 från Vasa. De har två döttrar: 

Anna Stina Strömbäck 19671107 

Karin Edblom 19690627 

Karin är gift med Karl Stefan Edblom och de bor i Viksjö, Stockholm. De har en dotter 
Erika Edblom 19930330 

Olof Harald Strömbäck gifte sig med Augusta Sofia Lindquist från Lappbäcken. De blev ägare till Sofias hemgård i Lappbäcken. Barn: 

Alf Harald Strömbäck 19320821 

Seth Valdemar Strömbäck 19340103 

Sven Harald Strömbäck 19350418 

Anna Irene Strömbäck 19360629 

Alf Harald har två barn, Helena och Erika. De bor i Trollhättan. 

Seth är gift med Ingeborg f Bäckström 19351 1 15 från Stenbäcken. Dottern Elisabet och hennes son Erik Anton Strömbäck f 1983041 1 bor i 
Luleå. Roland Strömbäck föddes 19590422. 

Sven har varit gift med Kerstin Emanuelsson från Västanäs. Kerstin bor i Östhammar. De har fyra barn: 

Jan Hubert Strömbäck 19600609 

Mikael Sven Strömbäck 19620929 

Lotta Kerstin Strömbäck 19640108 

Kent Stefan Strömbäck 19700702 

Anna Irene gift Funseth bor i Strömsund. Hon har två barn: 

Irene Funseth 19610625 

Inger Funseth 19640811 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 



Sida 4 av 12 



Herman Valdemar Strömbäck, 'Holm- Valle', övertog hemmanet Nr 5 av fadern Ulrik. Han gifte sig med Helga Elisabet Johansson född 
19031003 i Rian. 




Bakukvinnorna Helga Strömbäck, Inez Larsson och Agnes Strömberg pustar ut efter en dags bakning av tunnbröd i bagarstugan på Holmen. 
Dagspenningen var blygsamma 25 kr och en sup bestående av portvin. Valdemar häller i. 



Helga och Valdemar fick tre söner: 

Lars Ulrik Strömbäck 
Erik Valdemar Strömbäck 
Hans Olof Strömbäck 



19390212 
19400516 
19440409 



Lars var först gift med Inger Tro från Norge, andra hustrun hette Agneta. 

19740524 



Pål Strömbäck 
i andra äktenskapet: 
Anna Kristina Strömbäck 
Lars Johan Strömbäck 
Lars Martin Strömbäck 



19820515 
19841112 
19841112 



Kristina är född i Argentina, tvillingarna i Brasilien. 
Erik fick i äktenskapet med Laila Englund tre barn: 



Lena Elisabet Strömbäck 
Anders Valdemar Strömbäck 
Anna Margareta Strömbäck 



19620816 
19631020 
19681217 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_c .htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 3 



Sida 5 av 12 




Det är tungt att sko hästar särskilt om hovslagaren är ovan. Hästen Trolle är en 14 år gammal Nordsvensk 
Andra hustrun heter MajBritt f. Brännström. 19450626. De gifte sig i Haparanda 19960301. 




Herrskapet Strömbäck i färd med det årliga vedslitet. 

Lena har två barn tillsammans med Ingvar Wikström bördig från Båtskärsnäs född 19590329: 

Vera Elisabet Wikström 19970818 

Karl Valdemar Wikström 20000317 

Familjen bor i Stockholm 

Anders bor i Vånafjärden på hemgården. Han har varit gift med Lena Nordström 19600921. Hon härstammar på mödernet från Hindersön, 



http://user.tninet.se/~gekl02c/fyran_c.htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 3 Sida 6 av 12 



Bror Larsson och hustrun Jenny f Öhqvist var bönder på Hindersön. Anders är nu sambo med Anette Lundberg född Kauppinen och de har 

två barn: 

Villiam 19990125 

Ida 20001222 

Anna har två barn tillsammans med Peter Eriksson 19640728: 

Nils Anton Eriksson 19911123 

Karl Edvin Eriksson 19940429 

Hon bor med barnen i Grebo söder om Linköping. 

Hans Olof fick i äktenskapet med Inger född 19360214 från Enköping dottern Maria Strömbäck 19740516. 

I Carl Ulrik Strömbäcks andra äktenskap, med Maria Florentina Viklund 18430125-19160126 föddes sex barn: 

Oskar F Strömbäck 18710227-18781120 

John Strömbäck 18720815-18980929 

Simon Strömbäck 18740303-18781111 

Evelina Strömbäck 18760603-18781112 

Florentina Strömbäck 18800916-18831208 

Simon Strömbäck 18831016-1938 

John Strömbäck var gift med Anna Kajsa Ek 18621 1 18-19390426 från Aspvattnet. De köpte sig ett litet hemman i Sangis. John drunknade vid 
26 års ålder i Sangis älv då han höll på att ro hem ett alldels för stort lass hö över älven. Änkan Kajsa och enda barnet, sonen Rickard flyttade 
till Vånafjärden, där de lät timra upp ett hus på svågern Karl Johans mark. Huset köptes sedan av Tora och Otto Bogeholm. 

Rickard föddes den 12e dec 1897. Hans framtidsplaner var att bli lots och för den skull gick han först på folkhögskolan i Övertorneå och 
mönstrade sedan på ett fartyg för att få erforderlig sjöpraktik. Den 20e oktober 1919 gick faryget på en mina vid Doggers Bank och Rickard 
omkom. År 1985 uppenbarades en romans som Rickard hade under sin tid på folkhögskolan i Övertorneå. Han blev förälskad i en av sina 
klasskamrater och när Rickard lämnade skolan för att gå till sjöss, var flickan med barn. Det är ovisst om Rickard kände till detta. Flickan som 
väntade hans barn flyttade söderut och där levde hon hela sitt liv utan att någonsin besöka sin hemtrakt. Först sedan hon dött fick släktingarna 
veta att hon haft en son , som dött några år före henne. 




Foto av Erik-Rickard. 

Simon Strömbäck, som var Carl Ulriks yngste son, utbildade sig till folkskolllärare och flyttade till Ragunda.. Han hade fyra barn: 

Valter Strömbäck 19070617 - 19920308 

Svea Strömbäck 

Sture 

Folke 

D. Nils Strömbäck 18411222-19200527. Risnäset. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 Sida 7 av 12 



'Risnäs-Nits' ägde och brukade den del av hemman Nr 4 som senare delades i två delar, Risnäset och Käppvallen. På Risnäset byggde han hus 
och ladugård. Han var gift med Carolina Carlsdotter 18381 124-19180520 från Sangis. 

Kristina Strömbäck 18640715-19460820 

Nils Johan Strömbäck 18660811-19230617 

Albert Strömbäck 18680911-19121015 

Karl Ulrik Strömbäck 18710705-19170904 

Oskar Strömbäck 18730817-19410106 

Emma Strömbäck 18760305-19440919 

Simon Strömbäck 18790130-19620527 

Kristina var gift med Johan Oskar Sundquist född den 2a nov 1856 i hans andra äktenskap. Första hustrun var Anna Henrika Carlsdotter 
från Espinära. I detta första äktenskap föddes sonen John Teodor Sundquist 18790928. Teodor bodde med sin familj; hustrun Irene, sonen 
John R samt dottern Essy i Geviken bredvid Folkets Hus. Oskar var sågställare och familjen bodde i Karlsborg i Bommen. Familjen Sundquist 
var en av de första familjerna i Karlsborg. När Bergman & Hummel lade ned sitt sågverk på Bergholmen år 1900 efter endast fyra års drift, 
köpte Johan Oskar Bergholmen av bolaget. Där fanns sedan tidigare odlad mark att bärga. Fredrik August Strömberg hade bott där och brukat 
jorden fram till 1896. Familjen Sundquist skötte jordbruket på Bergholmen men bodde i Karlsborg och där hade man djur och ladugård. 

Släkten Sundquist kan spåras bakåt till Sänkmyran Nr 1. Nils Petter Sundquist 1774 -1836 flyttade från Holmträsk till Sänkmyran, där han blev nybyggare på Hemman Nr 
1. Hans Hustru Greta Carlsdotter 1773-1838 uppges vara sjuklig på äldre dar. Barn: 

Carl Fredrik Nilsson Sundquist 1799 

Brita Cajsa Nilsdotter Sundquist 1801 

Nils Anders Nilsson Sundquist 1803 

Anna Greta Nilsdotter Sundquist 18070615-18871019 

Lisa Maria Nilsdotter Sundquist 1808 

Carl Fredrik Sundquist var gift med Marta Lena Hedman född 1793 i Granån. Han var bonde i Sänkmyran. Barn: 

Nils Fredrik Sundquist 18261105 

Karl Johan Sundquist 18300806 

Lars Ulrik Karlsson 18380125 

Nils Fredrik gifte sig 18481 130 med Maria Andersdotter Lundholm 18240130-18720215 från Espinära. Han var först bonde i Sänkmyran Nr 1 3/64 mantal, senare flyttar 
familjen till ett större hemmn i Granån, Nr 1 1 1/36 mantal. Flyttningen sker år 1875. Hemmansköpet i Granån tycks inte ha varit lyckosamt för Nils Fredrik är några år 
senare dräng på Sangis Nr 1 1. Nils Fredrik och Maria hade tio barn: 

Karl August Sundquist 18490325 

Helena Aurora Sundquist 18511202 

Fredrik Wilhelm Sundquist 18530926 

Emma Charlotta Sundquist 18541112 

Johan Oskar Sundquist 18561102-19370820 

Anders Emil Sundquist 18570304-18870508 

Maria Sundquist 18590115 

Robert Herman Sundquist 18610325 

Hilda Josefina Sundquist 18630106 

Olof Verner Sundquist 18661004 

Äldste sonen Karl August gifte sig 18751204 med Maria Nilsdotter född 18520127, dotter till Nils Larsson i Lantjärv. Karl August övertog hemmanet i Sänkmyran efter 

fadern i samband med giftermålet. Han är antecknad som inhyses i Lantjärv åren före övertagandet av hemhemmanet. Under Karl Augusts tid tillkom ytterligare en familj på 

Nr 1 i Sänkmyran, Nämligen Robert Strömbäck född 18481002, gift 18731 128 med Anna Kajsa Nilsdotter född 18501021. Båda kommer från Rian. 

Emma Charlotta var piga på Granån Nr 2 en tid. 

Anders Emil Sundquist dog ung. I kyrkböckerna anges han vara sjuk. 

Maria Sundquist var en tid en tid piga hos bonden Nils Olof Englund på Näsbyn Nr 8. 

Robert Herman Sundquist gifte sig 18831024 med Maria Larsdotter född 18650921 från Granån Nr 1. Han tycks ha varit dräng merparten av sitt liv, bl. a. på Granån Nr 1 

och 2 och på Filipsborg. Hilda Josefina Sundquist blev fosterbarn på Granån Nr 2. Hon var piga på Innanbäcken Nr 2 innan hon 18871218 gifte sig med bonden Karl Johan 

Karlsson i Holmträsk född 18550305. De hade åtminstone ett barn, sonen Johan David Karlsson. Hildas svärföräldrar var Carl Jacob Fredriksson född 18340807 i 

Kälsjärv och Greta Kajsa Karlsdotter född 18260210. 

Karl Johan Sundquist född 1830 var först bonde på Holmträsk Nr 1 1 1/192 mantal, senare blev han sågställare på sågen i Karlsborg och boende i Vånafjärden. Han gifte sig 

18550725 med Kajsa Lena Bergström från Bredviken. Hon var född 18320210. Deras barn: 

Maria Sundquist 18550925 

Evelina Amanda Sundquist 18580901 

Sofia Sundquist 18620903 - 18740917 

Johanna Wilhelmina Sundquist 18631117 

Hilda Sundquist 18700304 

Ellen Sundquist 18740701 

Maria Sundquist gifte sig 18790323 med Olof Albert Häggström född 18520712 i Bondersbyn. Albert var faktor och sågställare hos Bergman & Hummel i Karlsborg. 
Lars Ulrik Karlsson gifte sig 186501 16 med Brita Maria Karlsdotter född 18370630 i Holmträsk. De hade en dotter, Maria Karlsson född 18650921. 
Anna Greta Sundquist är i kyrkböckerna antecknad som änka efter Johan Gefyr, inhyses i Sangis. 
Det finns betydligt fler Sundquistare än de här uppräknade. Några exempel: 

Johan Sundquist född 18460617 i Vånafjärden, dräng på Näsbyn Nr 9. 

Anna Brita Sundquist 18440228 från Vånafjärden, gift 18600428 med Tullmästaren Frans August Taube, född 18420803. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 Sida 8 av 12 



Sofia Katarina Sundquist 18460415 från Vånafjärden gift med färgaren Oskar Fredrik Taube nob 18410106, boende i Näsbyn. 
Louisa Sundquist 18410227 från Lantjärv, gift med Johan Jacob Nilsson ('Kronhingsten') 18380625 från Lantjärv, bonde i Empoberget. 



Frans August och Oskar Fredrik Taube är söner till Fanjunkaren och svärdsmannen Karl Arvid Taube gift 
18330901 med Katarina Sandlund från Sangis. Släkten Taube härstammar från Estland där de hade namnet 
Taube von der Issen. Karl Arvids far var officer i den finska armén under kriget mot Ryssland 1808-1809. Vid 
krigsslutet fick alla officerare i finsk tjänst välja mellan att övergå i svensk ellerrysk tjänst. Taube valde att ta 
tjänst vid Kalix kompani 



Kristina och Johan Oskar Sundquist hade följande barn: 

Hilma Adelia Sundquist 18850126 

Anna Otilia Sundquist 18860712-19561015 

Hedda K Sundquist 18811229-18951021 

Ernst Oskar Sundquist 18911228-18920812 

Ester Alina Sundquist 18931221-18951023 

Ernst Emanuel Sundquist 18961001-19790920 

Sven Olof Sundquist 18981203 

Hedda K Sundquist 19010319 

Karl Henning Sundquist 19030701 

Ester V Sundquist 19060526 

Hilma var gift med Karl Emil Nyman 1 86701 01 -19450421. 

Ernst Sundquist var faktor på sågen i Karlsborg. Hustrun Irene var född 19030803. 

Barbro, dotter till Olle Sundquist, var gift med Gustaf Åke Persson född 19280510. Åke omkom jämte sex andra den 12e april 1954 när de höll 
på att släcka en eldsvåda i manöverhytten i den ena masten till kabelkranen på fabriksområdet. På grund av hettan i manöverkuren, vek sig 
masten och släckningsmanskapet störtade till marken. Sonen Åke Krister Persson föddes 1951 1206. Barbro är sammanboende med Erik 
Zakrisson och de har en son, Leif Erik O Zakrisson född 19560219 och två döttrar. 

Henning Sundquist var gift med Greta Sofia Nordgren från Karlsborg. Hon är född 19180406. De har två döttrar: 

Gudrun M Sundquist 19420521 

Ulla E K Sundquist 19440430 

Ester var gift med Sven Erik Kärner född 19060103. Han förolyckades samtidigt som svågern Gustaf Åke Persson. Barn: 

Erik Henry Kärner 19330703 

Karin Margareta Kärner 19360325 

Risnäset delades mellan äldste sonen Nils Johan Strömböck (nuvarande Risnäset) och Oskar Strömbäck, som fick på sin lott att uppföra nya 
byggnader på sin del, Käppvallen. Nils Johan var gift med Emma Gustava Sandström 18650924-19490909, 'Gammal-Emma'. Hon kom till 
byn som piga på Nr 4, Erik. Nils Johan dog 1923, endast tre år efter fadern Nils död. Den yngre brodern Simon trädde då in som ägare av 
Risnäset. Han uppförde nya hus och byggnader medan änkan Emma bodde kvar på den ursprungliga Risnäsgården. Nils försökte återköpa den 
avsöndring av hemmanet (Roberts) som Robert Svanberg köpt, men det lyckades inte utan hus och mark förvärvades av Nils Fredrik 
Fredriksson. Nils Johan och Emma hade inga barn. 

Albert Strömbäck, 'Risnäs- Albert', var gift med Emelia Nilsson, 18720804-19561015 från Granån. De uppförde hus och ladugård i närheten av 
brodern Oskars hus, Emelis. Efter Alberts död 1912, användes huset en tid som skola i byn tills det nya skolhuset byggdes. Inga barn föddes i 
äktenskapet. Emelia blev änka vid fyrtio års ålder. Hon gifte om sig med Josef Larsson, som var änkeman med åtta barn, två pojkar och sex 
flickor. Emelia hade med sig fosterbarnet Inez till Josefs och Inez blev senare hustru åt Josefs son Hjalmar Larsson. 

Karl Ulrik Strömbäck var sjuklig. 

Käppvallen 

Oskar Strömbäck, 'Käpp vall-Oskar', var gift med Maria Andersson 18720823-19200425 från Bondersbyn. De fick sju barn: 

Oskar Enok Strömbäck 18960921 

Nils Georg Strömbäck 18990705-19350203 

Sven Olof I Strömbäck 19011212-19370526 

Nency Maria Strömbäck 19031017 

Helge Eugen Strömbäck 19060217-19931223 

Gerda Armida Strömbäck 19070608 -20010330 

Linda Viktoria Sylvia Strömbäck 19090519-19950322 

Enok Strömbäck bodde i Bondersbyn. Första hustrun var Hildur Andersson från Rågraven född 1899021 1. Hildur dog redan 19320131 och 
Enok gifte om sig. Andra hustrun var änka och hette Alma Ström, född Johansson 19020620. Även Alma dog tidigt, 19360703. 1 första 
äktenskapet föddes sex barn, i det andra ett: 

Elsa Eleonora Strömbäck 1922 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/fyran_c.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 Sida 9 av 12 



Eskil Eugen Strömbäck 192306-1977 

Wega Mariana Strömbäck 1925 

Nils Åke Strömbäck 1927-1929 

Valborg Strömbäck 1929 

Nils Åke Strömbäck 1932 

Asta T M Strömbäck 19350919 

Elsa bor i Stora Lappträsk med sin man Olof Torsten Larsson född 19190121. De har fyra barn. 

Barbro Irene född 1943 är gift med Erich Anton Höchtl född 1943 i Wien, där de bor. De har tre barn: Elisabet Irene Höchtl född 1971, 

Monica Kristina Höchtl född 1973 och Susanne Ulrika Höchtl född 1974. 

Lars Lennart Larsson bor i Stora Lappträsk med sin hustru Siv Kristina född Öman 1936 i Rosvik. Barn: Lars Niklas Larsson 1976-1978, 

Jan Olof Larsson 1978, Sven Lenny Larsson 1983 och Angelika K Larsson 1985. 

Erich Torsten Larsson bor i Kalix med sin hustru Ingrid Anita född Johansson 1959 i Nyborg. Dottern Sandra Elinor Larsson är född 1982 

och Martina Sofi år 1985. 

Kjell Roland Larsson född 1958 bor i Kalix. 

Eskil Eugen Strömbäck bodde i Gammelstad. Han var gift med Eva Kristina född Karlström 1936. Dottern Eva Margareta är gift med Robert 
Gustafsson de bor i Luleå med sina två barn: André född 1981 och Bengt 1985. 

Wega Mariana bor i Västerås med sin man Bengt Gustaf Larsson född 19220708. De har ett barn, Lars Gustaf Larsson född 1959. 
Valborg är gift med Lars Landegren och boende i Västerås. Hon har fyra barn från ett tidigare äktenskap: 

Bernt Roland Andersson 1951 

Lars Stefan Andersson 1956 

Patrik Andersson 1980 

Rebecka Andersson 1986 

Nils Åke Strömbäck, som var spädbarn när modern dog, blev fosterbarn i granngården. Med första hustrun Laila fick han fyra barn, i andra 
äktenskapet, där hustrun heter Majken, fmns inga barn. 

Åsa Strömbäck 19531204-19900227 

Mats Strömbäck 
Carina H Strömbäck 
Ove Strömbäck 

Åsa, som varit gift med Lars-Erik Norrman i Gällivare, har sonen Nils Erik Strömbäck. Hon var riksdagsman en kort tid, men avsade sig sitt 

uppdrag och flyttade till Borlänge. 

Asta bor i Boden med sin man Harry Edberg. De har två söner, Ulf Mikael Edberg född 1960 och Dan Tommy Edberg född 1962. 

Nils Georg och Sven Olof Strömbäck dog båda vid 36 års ålder. 

Nency Maria flyttade till Kalmar och gifte sig med Arvid Andersson. De har en son, Roland. 

Helge Eugen Strömbäck var gift med Alida Lindbäck 19130814-19930710 från Svartträsk. De övertog Käppvallen av Oskar Strömbäck. Barn: 

Sven Ola Strömbäck 19420427 

Bo Göran Strömbäck 19430710-19811009 

Rolf Helge Strömbäck 19451115 

Jan Sture Strömbäck 19480606 

Eva Maria Strömbäck 19500413 

Bengt Urban Strömbäck 19540520 

Tommy Strömbäck 19561228 

Ola är gift med Gull-Britt, född 19491026 i Överkalix. De har en son, Staffan född 19720312. 

Bo Göran var gift med Anita från Nyborg. Han förolyckades i Fabriken i Karlsborg. Barn: Anette Strömbäck och Anna Strömbäck 

Rolf Helge är gift med Irene f. Sandström i Lappbäcken. 

Jan bor i Stockholm. 

Eva Maria föddes handikappad. 

Bengt Urban bor med sin hustru Oppi TräsketA det hus son Miriam och Per Rinnström lät bygga åt sig sedan de flyttat tillbaka till byn i 

samband med Pers pensionering. 

Tommy bor i föräldragården. 

Linda Viktoria Sylvia arbetade i boden på Garnisionssjukhuset i många år. Emellertid blev hon sjukpensionerad och flyttade hem till 
Käppvallen. 

Gerda Armida förestod den lilla Konsumaffären i Vånafjärden fram till sitt giftermål med Viktor Strömbäck, Erik. 

Risnäset 

Emma Strömbäck, Lill-Emma, var sjuklig hela livet. Under lång tid fanns det två Emma Strömbäck på Risnäset: 'Gammal-Emma', Emma 
Gustava,som var änka efter Nils Johan Strömbäck och Nils Johans syster Emma, 'Lill-Emma'. 

Simon Strömbäck,'Risnäs-Simon', var yngst av Nils Strömbäcks barn. Han fick på sin lott att uppföra nytt boställe, ty äldste sonen Nils Johan 
övertog befintliga byggnader av Nils. Simon var mycket slagfärdig i sitt tal och det blev en högtidsstund när Simon kom in på en kopp kaffe. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 



Sida 10 av 12 



Hans stora intresse var hästar och han var en verkligt stor hästkarl. Han var gift med Hilma Lindbäck 18840121-19750514 från Storsien. 




"Risnäs-Simon" körde otaliga knubblass med häst och vickflake från sågen i Karlsborg. 
Hildas och Simons barn: 



H Estrid I Strömbäck 
Agnes A Strömbäck 
Signhild B Strömbäck 
Hilding Strömbäck 
Karl Åke Strömbäck 
Sten Sune Strömbäck 
Sven Alex Strömbäck 
Estrid I Strömbäck 



19100420-19160903 

19111130-19930425 

19130924-19290427 

19150925-20000910 

19171027 

19200608 

19230724-19880216 

19250429 



Agnes var gift med Karl Elof Strömberg född 19080212 och son till Oskar Strömberg, 'Svanbergs-Oskar'. Barn, se 'Hemman Nr 2'. 
Hilding Strömbäck köpte hemmanet av Alida Strömbäck, änka efter Sven Strömbäck. Han är gift med Berta M f. Sikanen från Kaakamo i 
Finland. De har två barn: 

Harry Hilding Strömbäck 19400916 som varit gift med Marianne f. Johansson från Karlsborg. De har två barn, Marita och Carina. 
Sonja Maria Strömbäck 19411213, gift med Karl Nilsson från Vännäsberget, Överkalix. De har två barn, Johan Petter och Sofia. 

Karl Åke Strömbäck bor på Risnäset. Han är ogift. 

Sten Sune Strömbäck bor på Risnäset, Gammal-Emmas . med sin hustru Naimi född Puurula 19250717 i Finland. De har två barn: Dagmar 
Strömbäck 19510118, som är handikappad och bor i Kalix och Assar Strömbäck 19611223 gift med Kerstin. De har två barn, Gustaf och 
David. Från ett tidigare äktenskap har Kerstin barnen Andreas och Jonatan. 

Sven Alex Strömbäck var gift med Margareta född Berg 19380918 från Berget. 

Gudrun har varit gift med Peter Berggren och har med honom två barn, Niklas och Therése Berggren. Alex och Margaretas övriga barn heter 
Anita, Karin och Ove. 

Estrid var gift med Vollrat Olsson född 19221 1 12 i Sangis Kvarn. Barn: 

Ingart Olsson 510914 gift med Solveig Margareta f. Hietala 19560506 i Kalix. De har tre barn:Kristna 19740726, Maria 19770316 och 

Peter 19800912. 

Mats Olsson 19651216. 



http://user.tninet.se/-gek 1 02c/fyran_c .htm 



2012-01-13 



Nr 4 del 3 Sida 11 av 12 



E. Anna Lena Strömbäck 18440616-18761102. 

Anna Lena Gifte sig med Johan Johansson 18361 1 19 - 19281203 från Nr 1 Dalen. Deras barn: 

Fritioff Johansson 18690726-18730503 

Hilda Johansdotter 18700917-18710501 

Hilda Johansdotter 18711124-1953 

Florentina Johansdotter 1873-1878 

Fritioff Johansson 1874-1877 

Emma Johansdotter 1876-1878 

Hilda, som var den enda överlevande från detta äktenskap ('Dal-gubben' var gift två gånger), var gift med Isac Abraham Engberg född 
18740913 i Påläng. Isacs mor var Maria Persdotter, yngsta dotter till Per Larsson, 'Per Larsa' i hans första äktenskap och Isacs far var 
inflyttad till Påläng från Luleå. Isac var byns siste indelte soldat (Silvers rota). 1903 upphörde Indelningsverket och allmän värnplikt infördes. 
Av Isacs och Hildas barn dog flickorna, tre stycken, i tuberkulos. 

Edgard Sigurd Silver 18990829-1975 

Hildur Helén Silver 19001027-19300727 

Alma Viktoria Silver 19050827-19370627 

Jenny Adéle Silver 19080604-19190207 

Isac Sigvard Silver 19160228 

Edgard Silver gifte sig i femtioårsåldern med Hanna Maria Strand född 19240820 från Börj elsbyn. Barn: 

Stig Börje Silver 19470503 

Britt Inger Silver 19501227 bor i Jönköping 

„ , , ~., 19521218 Bor i Kalix. Han har varit gift med 

Inga-Lill Brännmark från Kalix. Ett barn. 

Gun Frideborg Silver 19521218 bor i Luleå. 

Hans Göran Silver 19540421 bor i Vånafjärden i hemgården 

Mona Anita Silver 19551120 

Lena Maria Silver 18580430 

Isac Sigvard bor i Vånafjärden med sin hustru Dagny född 19201003 i Båtskärsnäs. Barn: 

Kjell Sigvard Silver 19440617 bor med sin familj i Dalarna 

Inga-Lill Silver 19490111 bor i Kalix 

Tore Silver bor i Luleå 



F. Brita Josefina Strömbäck 18460425-18700616. 

Brita Josefina Strömbäck var gift med Johannes Jönsson Strömberg från Nr 2 i Vånafjärden. Johannes levde mellan 18400817 och 19240929. 
Han var bror till Sofia Greta Berg (Jöns), Maria Josefina Strömbäck (Skatan), Nils Fredrik Strömberg (Svanbergs) samt halvbror till Fritioff och 
Oskar Strömberg (Korsnäs). De köpte en del av hemmanet nr 7 i Sangis och flyttade dit. De fick två flickor som dog unga: 

Anna Josefina Strömberg 18670809-18680727 

Anna Josefina Strömberg 18700611-18890912 

Efter Britas död gifte sig Johannes en andra gång. Nya hustrun hette Brita Katarina Nils-dotter Nyström född 18440626 i Nedertorneå 
församling. Barn: 

Alida Strömberg 18720131 

Hilda Karolina Strömberg 18730114 

Fritioff Strömberg 18800301 

John Gottfrid Strömberg 18820805 

G. Greta Kajsa Strömbäck 18470824-19300409 

Greta Kajsa var gift med Karl Johan Svanberg född 1839 på hemman Nr 3 i Vånafjärden. Han var bror till Robert Svanberg (Roberts) och 
syster till Anna Henrika Svanberg, mor till Svanbergs-Oskar. De köpte ett litet hemman i Ytterbyn, Fredriks, och flyttade dit. Fredriks är 
beläget alldeles intill Centralskolan. Barn: 

Hilda Maria Svanberg 18690829 

Albertina Svanberg 18711012-1874 

Daniel Svanberg 1873-18750310 

Karl Johan Svanberg 18760116-19480911 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 4 del 3 Sida 12 av 12 



Hilda Maria var gift med Algot Nordquist 18680212-19221024. De hade åtta barn: 

John William Nordquist 18911224-18960317 

Axel Valdemar Nordquist 18931129 

Klas V A Nordquist 18960128 

Helge Nordquist 18980426 

Adéle V Nordquist 19001112 

John E V Nordquist 19030409 

Ingrid A Nordquist 19051122 

Estrid I M Nordquist 19090504 

Axel Valdemar utvandrade till USA. 

Klas flyttade till Göteborg. 

Helge utvandrade med sin hustru Anna G Brännvall född 18970610 och dottern Maj Irene född 19210502. 

Adéle, John och Ingrid utvandrade. 

Estrid gifte sig med Uno Gustaf Nilsson född 19060319 i Kopilombolo. De fick två barn: 

Lars Gustaf Nilsson 19361008 

Karin Margareta Nilsson 19390317 

Karl Johan Svanberg, 'Fredriks-Kalle 'var i likhet med fadern postkusk mellan Kalix och Nyborg. Hans Hustru hette Matilda Sundberg 
18680618-19190929. De hade sju barn: 

Nanny I Svanberg 19000602-19390917 

Helga T M Svanberg 19011008 

Klara O L Svanberg 19030404 

Karl A H Svanberg 19041116 

Signe Adéle Svanberg 19060616 

Berta Otilia Svanberg 19080208-19090220 

Estrid H Svanberg 19100207-19301011 

Klara utvandrade. 

Signe Adéle var gift med Karl Algot Karlsson 'Lantmanna-Karlsson' född 19030224. 

Estrid var gift med Ernst Helge Segerlund född 19020801. De fick en dotter som dog fyra dagar gammal:Ingeborg H Segerlund 19301002- 
19301006. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/fyran_c. htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 Sida 1 av 9 



% Nr 5 (v)) 

Hem Upp Register Nrl 



Nr 2 Nr 3 Nr4dell Nr4del2 



Nr 4 del 3 O&j) Nr 5 Soldater Inhyses Folk 



r &) 



Hemman Nr 5 1/8 mantal. 

Hemman Nr 5, Holmen, utgör idag delar av två nya hemmansbildningar, Nr 1 1 : 1 , som ägs av 
Anders Strömbäck, samt av Nr 12:1, som ägs av Hilding Strömbäck. Ägarna runt dessa gårdar 
är från det ursprungliga Nr 5. Hemmanet ingick i rota Nr 64, Gälmans rota. Ursprungligen var 
Holmen enbart soldattorp för soldaten Gälman., men så småningom blev det ett hemman genom 
uppodling av de våtmarker, som av landhöjningen blivit tillräckligt torrlagda. 



Vid den här tiden användes inte begreppet landhöjning, man höll sig till 
Vattenförintelseteorin , dvs att vattenmängden i haven ständigt minskade bl a beroende 



på nötning, med hjälp av denna hypotes var det lätt att beräkna vid vilken tidpunkt 
vattnet helt hade täckt land. Detta beskrivs i Första Mosebok som det tillstånd som 
rådde före skapelsen. Den beräknade tidpunkten för detta urtillstånd blev väsentligt 
närmare vår tid än vad bibeln anger. At hävda vattenförintelseteorin var därför en 
hädelse. Kyrkan förbjöd den vid slutet av sjuttonhundratalet. Man fick därför ta till 
begreppet landhöjning som en nödåtgärd. Senare visade det sig att man träffat rätt. 



Holmen övergick från soldattorp till hemman någon gång mellan 1648 och 1685 och blev 
därmed den sista ursprungliga hemmansbildningen och det minsta hemmanet. De tidigaste 
ägarna är: 

Nils Grelsson ägare 1685 

Nils Larsson ägare 1694-1695 

Marietta Nils Larssons ägare 1696 

Sammel Eriksson ägare 1697 

Rustmästare Måns Ersson Blanc ägare 1699 död 1702 

Nils Grelsson döpte en dotter Karin år 1686 

Nils Larsson gifte sig samma år, 1686 

Måns Ersson (Stråk, Blanc) föddes omkring 1660. Enligt kyrkoräkenskaperna gav han pengar 
till kyrkan efter hemkomsten från Göteborg. Rustmästarens hustru Maret är ägare av hemmanet 
en tid. De hade två barn, dottern Lisbeta född omkring 1705 är tidvis angiven som ägare och 
tidvis är sonen Lars (född omkring 1693, död 17691 1 13) ägare. Lars var först indelt soldat med 
soldatnamnet Gälman och senare, när han stigit i graderna och blivit korpral (1731), fick han 
korpralsnamnet Stråle. Trots att han befordrats till korpral, dröjde det till 1734 innan han blev 
överförd till korpralsroten Stråle Han var gift med Margareta Nilsdotter 1694-17770423. 
Barn: 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 Sida 2 av 9 



Ella Larsdotter 1719 

Margareta Nyström 1720 

Lars Larsson Holmgren d.ä 1733-17330618 

Erik Larsson 17340724-17340813 

Lars Larsson 1736-1810 

Karin Larsdotter 1736? 

Martha Larsdotter 1737 

Anna Larsdotter 1738 

Margareta Nyström var gift med trumslagare Lars Nyström. Hon levde som änka på 
Vånafjärden 5. 

Ur jordeboken för år 1750: 

No 5 1/8 mantal skatte innehafves af Lars Månsson, hvilken intygas hafva väl bebyggt och 
brukat hemmanet, som annars skall vara svagt och ringa, och att åkerjorden skall vara i bruk till 
två tunnors utsäde. Föder av ängarna invägt, 1 häst 5 kor, 1 ungt och 12 små creatur. Uti Näsbyn 
och Kalfholmen brukas vid hemmanet 2 lass äng och i Näskroken 1/2 lass äng. 

Den som tog vid på Holmen efter Lars Månsson var sonen Lars Larsson Holmgren d.ä. Han 
var gift två gånger, först med Maria Mickelsdotter född 1736 i Forsen Yttermorjärv Nr 8 och 
senare med Carin Larsdotter 17361 129-18150203. Barn i första äktenskapet: 

Kerstin Larsdotter 1764-1832 

Margeta Larsdotter 1765 

Lars Larsson Holmgren d.y. 1766 

Maria Larsdotter Holmgren 1768-1836 

Anna Helena Larsdotter Holmgren 1770 

Barn i andra äktenskapet: 

Anders Larsson Holmgren 1772-1774 

Kattarina Larsdotter Holmgren 1776 

Lisa Larsdotter Holmgren 1777 

Margeta Larsdotter gifte sig med korpralen Nils Henriksson Gälman 

f 17620420 i Forssen Yttermorjärv. Barn: 

Greta Maria Nilsdotter 17920420 

Nils Petter Nilsson 1793-18320403 död i Granån 

Lars Gustaf Nilsson 1798-1878 

Carl Henrik Nilsson 1799-18100206 

Maria Cajsa Nilsdotter 1803-18100202 

Anna Lisa Nilsdotter 1804 

Britta Helena Nilsdotter 1805-18100202 

Lars Larsson Holmgren d.y. var gift med Sara Eriksdotter. Hans vidare öde är okänt. 
Maria Larsdotter gifte sig med Nils Nilsson Riberg 1762-1810 från Rian. De fick en son, som 
blev indelt soldat i Korpikå, nämligen Lars Nilsson Riberg Lejonarm 1779-1874. 
Soldatnamnet på denna rota var egentligen Flagga, men hans företrädare Henrik Flagga född 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 Sida 3 av 9 



1780 hade blivit avskedad på grund av "upprepade liderligheter" och därför fick Lars Nilsson 
namnet Lejonarm, ty det namnet var för tillfället ledigt. Lars Nilsson hade en son Petrus 
Larsson Arm, som blev fältjägare i Taipale. Han var gift med Cajsa Lena Berg. Från dessa 
hästammar alla Arm och Pettersson- Arm i Taipale. 

Kerstin Larsdotter gifte sig med Nils Nilsson 1765- 1855 från Månsbyn Nr 8 och de övertog Nr 
5 av Lars Larsson Holmgren d.ä. De hade fem barn: 

Maria Cattarina Nilsdotter 1794-1890 

(g) Nils Nilsson 1795-1837 

Anna Greta Nilsdotter 1797 

Lars Nilsson 1799 

Christina Nilsdotter 1809 

Maria Catarina (även kallad Maja Kajsa) var gift Enbom från Rian och de hade en son Nils 
Enbom född 1821 1201. Enbom dog före 1841 och hon gifte sig en andra gång, med Johan 
Andersson från Månsbyn. 

g. Nils Nilsson övertog hemmanet efter fadern Nils Nilsson. Hans hustru hette Barbro 
Andersdotter 1795-1868. De gifte sig 1821 och fick tre barn: 

Stina Greta Nilsdotter 18231211 

Nils Nilsson Holmgren 18261203 

Anders Holmgren 1828-1833 

Anna Greta Nilsdotter 1797 gifte sig med Erik Johan Ersson Nordgren i Holmträsk. De ägde 
och brukade en del av hemmanet Holmträsk Nr 2. De fick en dotter: 

Kajsa Greta Nordgren 18310707-18540819 

Dottern gifte sig med Kristoffer Fredriksson 18250807. Äktenskapet blev kortvarigt, ty Kajsa 
Greta dog tidigt, varför Kristoffer gifte om sig med Johanna Wallman född 18350624 från 
Vallen nr 7. Johanna härstammade således på mödernet från Envalls i Vånafjärden. I första 
äktenskapet föddes ett barn: 

Johanna Elida Kristoffersdotter 18521230 

gift 188001 12 med Oskar Fritioff Selberg 18530328, son till fältjägaren i Vånafjärden Nils 
Paulsson Silver och hans hustru Lisa Greta Andersdotter Envall. De fick en son: Oskar 
Hjalmar Selberg. I andra äktenskapet föddes två barn: 

Maria Kristoffersdotter 18570313 

Carl Johan Fredriksson 18580925 

Maria gifte sig med Nils Fredrik Nordgren 18490325-18870612. De var arrendatorer på 

Näsbyn Nr 4. 

På den återstående delen av Nr 2 i Holmträsk fanns bonden Lars Pettersson Lindvall född 18320813 från Månsbyn 
gift 18690312 med Maria Eriksdotter Strömbäck född 184601 17, troligen i Månsbyn. Deras son Oskar Lindvall 
född 18890203 övertog hemmansdelen. 

Kristina Nilsdotter 1809 gifte sig 18390222 med Erik Fredriksson Nord- gren född 1805 i 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 



Sida 4 av 9 



Holmträsk. De övertog hemmanet av Eriks far nybyggaren Fredrik Ersson Nordgren född 
1774, gift år 1805 med Helena Samuels- dotter född 1776. De första nybyggena i Holmträsk 
påbörjades på 1770-talet. 
Detta nybygge kallades Sjögärdan och kallas så än idag. 

Homträsket och Näverträsket var en gång två stora träsk som dikades ut med svett 
och möda för att kunna använda sjöbottnarna för myrslåtter. Många av de sjöar som 
dikades ut vid denna tid var så stora , att man från angränsande byar fick teckna sig 
för andelar i dikningsföretagen . Bland de större utdikningsföre tagen finns 
Kälsjärvsträsket, Kvisslan i Lantjärv och Näverträsket 

Erik och Kristina hade nio barn: 



John Fredrik Nordgren 
Kajsa Lisa Nordgren 
Nils Erik Nordgren 
Maja Stina Nordgren 
Oskar Eriksson 
Nils Fredrik Nordgren 
Anna Greta Nordgren 
Maria Nordgren 
Elisabet Nordgren 



18390816 

18410708 

18431125 

1846-1858 

18480614 

18490325-18870612 

1850-1855 

18530613 

1855 



John Fredrik Nordgren for till Amerika år 1883 men återvände till Sverige år 1889: "Utan betyg 
ankommen från Norra Amerika utan vitsord om frejd och äktenskapsledighet". Efter 
hemkomsten var han arrendator på Rolfs Nr 6 en tid, men även bonde i Sockneberg. Han gifte 
sig 1869 med Sara Maria Johansdotter född 1837 i Siknäs. De två sönerna tog sig namnet 
Hallman: 



Karl Oskar Hallman 
Johan August Hallman 



18640228 
18651105 



Kajsa Lisa Nordgren gifte sig 18650325 med skräddaren Erik August Öquist född 18350513. 
Nils Erik Nordgren gifte sig 18680227 med Brita Kajsa Wikström född 18470517 i Forsbyn. 
Nils Erik övertog hemgården Sjögärdan i Holmträsk. Deras barn: 



Nils Otto Nordgren 

Oskar Nordgren ? Sjögärda-Oskar ? 

Josefina Nordgren 

Maria Nordgren 

Hilda Florentina Nordgren 

Erik August Nordgren 

Karl Johan Nordgren 

David Nordgren 

Gustaf Adolf Nordgren 

Josefina Nordgren ? Näver-Fina ? 



18690710 

18701107 

18730312-18840216 

18741022 

18761018 

18780326-18870211 

18791010 

18820614 

18841122-18850906 

18861222 



Sjögärda-Oskar övertog hemmanet. Fina och hennes man Albert Sandin, f Mo-Albert f , flyttade 
till Näverträsk som nybyggare. 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/f emman.htm 



2012-01-13 



Nr 5 Sida 5 av 9 



Oskar Eriksson var dräng på Holmen hos Nicka år 1875. Nils Fredrik Nordgren gifte sig 
18791020 med Maria Kristoffersdotter född 18570513 från Homträsk Nr 2 . De var samtdigt 
gräng och piga på Rolfs, senare blev de arrendatorer på Näsbyn Nr 4. De hade ett barn: 

Anna Maria Nordgren 18820226 

Maria Nordgren gifte sig 18781201 med Frtitioff Wallerström född 18550519. Hon var piga 

hos kusinen Nils Nilsson på Holmen åren 1870 till 1874 och på Rolfs, Marielund. 

Elisabet Nordgren efterträdde sin syster Maria som piga på Holmen, hon var där åren 1874 till 

1876. Den elfte oktober 1877 gifte hon sig med bonden Johan Jacob Wallerström, ägare till 

Rolfs Nr 6. Johan Jacob 

och den ovan omnämnde Fritioff Wallerström var bröder. 

Stina Greta Nilsdotter 1823 gifte sig 1846 med Johan Josefsson Ek- 

holm född 18231 123 på Målsön (Ytterbyn Nr 16). De fick två barn: 

Nils Olof Ekholm 18661130 

Maria Kristina Ekholm 

Nils Olof blev bonde på hemhemmanet på Målsön. Maria Kristina gifte sig med Erik August 
Lidström i Ytterbyn, f Gåsby- August 1 . 

Nils Nilsson Holmgren 1826, f Holm-Nicka f , gifte sig med Maria Kattarina Johansdotter från 
Nr 3. De hade inga barn, varför de på gamla dar sålde Holmen till Ulrik Strömbäck. 

Sågverket i Nyborg ägdes av några personer från Piteå med omnejd. Även en del utländskt kapital förekom. Vid ett 
tillfälle var Nicka bjuden av bolaget till en sammankomst hos bonden Anders Sjöström i Ytterbyn. När han något 
försenad kom till mötet, upptäckte han att många av Ytterbyns bönder och ett antal bönder från angränsande byar 
var inbjudna. Brännvinet flödade. " Hör, hör, jag brukar alltid ge mig tid att ta upp hötappen efter hästen när jag ger 
mig iväg, men den här gången var det så bråttom att jag lämnade den kvar". Med brännvinets hjälp lyckades 
bolagsherrarna få en stor del av de närvarande att gå i borgen för bolaget. Det blev efter en tid aktuellt att infria 
borgensåtagandena och det blev för många en bitter erfarenhet. 



Av de drängar och pigor som tjänade på gården, var en stor del av dem släktingar från 
Holmträsk: 

Kristoffer Nordgren 1875-1 876 

Margareta Nordgren 1 869- 1 872 

Maria Nordgren 1 870- 1 874 

Anders Jönsson (fr Nr 2 iVånafj .) 1 872- 1 873 

Oskar Eriksson 1 873 

Elisabet Nordgren 1 874- 1 876 

Karl Johan Fredriksson 1 876- 1 878 
Anders Magnus Envall (fr Vånafj.) 
Anna Lisa Åberg 

Denna förteckning av pigor och drängar på Holmen är ingalunda fullständig. Nicka hade tidvis upp till sju tjänare. 
En av dessa var drängen Nils Olof Bäckman född 1815 och troligen härstammande från Gammelgården. Han stal 
av Nicka 3-400 'blanka', dvs riksdaler silvermynt och grävde ner dem. Innan avslöjandet flyttade han till Lantjärv 
och gifte sig där med N.P Pehrssons änka och blev därigenom ägare till gård och hemman, Grundträsket. Han 
dömdes senare till ett långvarigt fängelsestraff. Strax innan han skulle börja avtjäna straffet, brände han upp huset, 
och det timmer som han avverkat under vintern förstörde han genom att kapa stockarna på mitten med yxan. Efter 
två år i fängelse dog han. Sonen Johan Jacob Nilsson född 1838 0625 sålde två hellotter av hemmanet till 
Bergman & Hummel. Efter försäljningen flyttade han med familjen till Empoberget. Hustrun hette Lovisa 
Sundquist född 18410227 i Lantjärv.På grund av 'meriter' i ungdomen kallades han Kronhingsten. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 Sida 6 av 9 



År 1686 kom den första Tjänstehjonsstadgan. Den stipulerade att det på ett 
hemman fick finnas maximalt två fullvuxna och en halvvuxen (15-20 år 
gammal) dräng. Om antalet pigor sades ingenting. 

År 1 723 skärptes bestämmelserna på flera punkter: Antalet pigor på gården 
reglerades. Den största skärpningen var emellertid att bondens egna vuxna 
och halvvuxna barn skulle medräknas. 

1739 kom ytterligare inskränkningar. Det blev ett direkt förbud att behålla 
sina egna vuxna och halv vuxna barn hemma om antalet överskred 
tjänstehjonsstadgans med mer än ett. (Av sikten var att frigöra arbetskraft, 
inte minst för nyodling). Åtta år senare lättade man på dessa bestämmelser. 
1789 upphävdes alla restriktioner beträffande antalet drängar och pigor. 
1833 kom en helt ny tjänstehjons stadga och denna kom att gälla fram till 
1926. Den innebar att en dräng eller piga tog tjänst för ett år i taget. En dag 
varje år var flyttdag. Det var den enda dag på året som det var tillåtet byta 
tjänst och flytta. Flyttning skulle anmälas i god tid till husbonden, annars 
förlängdes tjänstetiden ett år till. Flyttningsdagen var före 1819 den 29/9, 
dvs Mikaelidagen och därefter den 24/10. 1 samband med flyttning hade 
man en frivecka. Enstaka fridagar under pågående arbetsår kunde 
förekomma. Husbonden hade visst ansvar för sjukvård. Lönen bestod av 
kontanter, kläder och mat. Fram till 1858 var det tillåtet av husbonden att 
utöva 'måttlig husaga'. 

Det fanns uppenbarligen ligister även på 1 800-talet, det kan man förstå av nedanstående protokoll. Hur ilsken ska 
man för övrigt vara för att slå sönder 200 tegel? 

Efter anmodan av hemmansägaren Nils Nilsson Holmgren i Vånafjärden, hafver undertecknade hos honom infunnit 
oss för att besiktiga den skada som, efter hans uppgift genom våldsverkan af främmande personer blfvit honom 
tillfogad samt dervid funnit att nedanskrefne egendom blikfvit förstörd, nemligen: 
i manbynningen sönderslagna 5 par fönsterlufter värderade till 4 rdr per styck 20.- i källarboden felas 10 näver, 

dörren söndrad samt taket till en del afrifvet, Wharföre skadan uppskattas till 

3 bodbroar afrivna hwilkas återställande upptages till 1.50 

Uti rian fimnos sönderslagna: cirka 200 tegel värderade till 3.- 
skador på en kastmaskin 3.- 

1 skofvel sönder .25 

2 kannor d:o 2.50 
1 renskar 1.- 
34.15 

I kammaren fanns en skänkskåp som fått klaffen skadad såsom det syntes genom slag af ett takvedträd. 

Ett stocreatur som upgavs hafva varit i stall der syntes vid venstra ögat ett sår som synbarligen tillkomit utaf slag 

med något tillhygge. Sålunda vara uppgivet och af oss undertecknade. 

Handlingen är daterad 30. oktober 1872. 

Vid försäljningen av hemmanet till Ulrik Strömbäck upprättades det avtal, som nedan återges i 
sin helhet. Här kan man se ett exempel på vad det innebar att bo f på undantag 1 . 

Till Ulrik Strömbäck i Vånafjärden upplåter och försäljer undertecknad härmedelst att genast tillträdas mina i 
Vånafjärdens by ägande hemmansdelar ett tolftedels mantal under No 1 och ett åttondels mantal under No 5 med 
dera befintliga byggnader jemte hvad därtill hörer och tillvinnas kan ävensom all i mitt bo befintliga lösegendom af 
hvad namn och beskaffenhet den vara må med undantag af guld. silver, koppar och tennsaker emot nedannämnda 
villkor. 

1 . Såsom köpeskilling för den försålda egendomen erlägger köparen åttatusen /8000/ kronor hvilken summa såsom 
dels kontant och dels genom särskild revers till fullo gulden, härmed quitteras. 

2. Därest jag och min hustru Maria Kattarina Holmgren icke åtnöjes att vara i ett hus och bröd med köparen eller 
hans rättsinnehavare, åligger det denne att till oss utgiva föjande fördelsbeting, nemligen sex tunnor godt korn, en 
tunna råg, sextio skålpund kalfkött (af stekarna) trettio skålpund kaffe, tjugo skålpund socker, tio skålpund 
stearinljus, tre kannor fotogen, en fjerding sik, tjugo famnar ved deraf hälften björk och hälften granved, ävensom 
ull efter tre fullvuxna får, och dagligen en och en half kanna oskummad sötmjölk. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 



Sida 7 av 9 



3. Härförutom skola vi vara berättigade att till boningsrum begagna båda kamrarna å vestra ändan af 
mangårdsbyggningen äfvensom lilla häbbaret, hvarjämte vi förbehålla oss rätt att begagna den nu försålda lösa 
egendomen äfvensom hemmansinnehafvarens häst då vi sådant påfordra. 

4. Hemmansinnehafvaren åligger ej mindre att låta förmala ofvan betingade spannmål än ock att bekosta oss nödig 
uppsikt och vård, och 

5. De betingade undantagsförmånerna skola vid enderas vår död endast till hälften utgifvas till den efterlefvande 
maken. 

Emot ofvannämnda villkor afhänder jag mig den försålda egendomen förbehållande jag mig inteckning uti 

hemmanet ifråga till säkerhet för åtnjutande af de betingade undantagsförmånerna och förbinder jag mig att 

tillhandahålla köparen erforderliga åtkomsthandlingar för vinnande af lagfart hvaremot kostnaderna derför skall af 

köparen betalas. 

Häraf tvenne exemplar upprättade. 

Nederkalix den 20 mars 1891 

/Nils Holmgren/ 

Med förestående köpevillkor förklarar jag mig nöjd och till villkorens fullgörande förbunden 
Nederkalix som ofvan 
/Ulrik Strömbäck/ 

Säljarens och köparens egenhändiga namnteckningar bevittnas af oss på en gång närvarande vittnen: 
/J L Giliaum/ /E Lindgren/ 




:. ' 'i*'.-; 



vT::\..t^'.-M^ / 



Bilden av det gamla huset på Holmen. Det uppfördes 1799 och brädfodrades några år senare. Personerna på bilden 
är den nye ägaren Ulrik Strömbäck och hans hustru Anna. Yngste sonen Valdemar står bakom. Flickan på bilden är 
ett fosterbarn. 

Nils dog före hustrun Maria Kattarina. För att klara ut arvsfrågorna efter den avlidne maken, 
upprättades nedanstående avtal. Nils arvvingar, två syskonbarn, boende på Målsön och i 
Ytterbyn får var och en en summa pengar mot att de avsäger sig ytterligare anspråk. 

Af de tillgångar som i vårt gemensamma bo finnes efter min aflidne man Nils Nilsson Holmgren i Vånafjärden, 

och utan för afseende på vårt inbördes testamente, vill jag härmed frivilligt öfver- lämna af boets fordringar 

tvåtusenetthundra /2100/ kronor till hans syskonbarn, sålunda fördelade att Nils Olof Ekholm i Målsön erhåller 



http://user.tninet.se/~gekl02c/femman.htm 



2012-01-13 



Nr 5 Sida 8 av 9 



1 100 kr och Erik August Lidströms hustru Maria Kristina Ekholm i Ytterbyn erhåller tusen kronor, mot villkor att 
de hvar för sig för all framtid afstå från något vidare arfsanspråk efter sin morbroder Nils Holmgren. 
Nederkalix och Vånafjärden den 31 oktober 1892. 
Maria Kattarina Holmgren /bomärke/ 



Af vår moster änkan Maria Kattarina Holmgren i Vånafjärden hafva vi denna dag genom ofvanstående arfsförening 
erhållit tvåtusenetthundra /2100/ kronor som härmed med tacksamhet quitteras. Och afsäga vi oss allt vidare 
anspråk efter vår numera aflidne morbrodern Nils Holmgren som härmed uti tillkallade vittnens närvaro försäkras. 
Härmed förklarar jag mig till alla delar nöjd med den försäljning af hemmansdelarna 1/12 mantal under No 1 och 
1/8 mantal under No 5 i Wånafjärden samt all i boet befintlig egendom som min man gjort till Ulrik Strömbäck i 
Wånafjärden enligt afhandling af den 20 mars 1891 hvadan mina släktingar vid min död ingenting hafva at rörande 
denna försäljning tala. 
Nederkalix den 2 maj 1 892 

/Maria Kattarina Holmgren/ 

vittna /C J Johansson/ / E A Lindbäck/ 

Nederkalix och Vånafjärden den 31 October 1892. 

Nils Olof Ekhom E A Lidström gift med Maria Kattarina Ekholm 

På en gång närvarande vittnen: N O Lindgren C U Strömbäck 

Vittnet N O Lindgren torde vara skrivaren Nils Olof Lindgren i Kalix. Han anlitades ofta när handlingar skulle 
upprättas. Sonen Gustaf var en tid länsman i Kalix, men tog ganska snart avsked och blev skrivare i likhet med 
fadern. 

När Maria Kattarina dog, upprättades en noggrann bouppteckning. Den utfördes av Ulrik Strömbäck, som var boets 
uppgivare. Bland alla handlingar, som finns bevarade, är följande förteckning av dödsboets fordringar värd att 
uppmärksammas : 

Hos Gustaf Larsson Sandström i Sangis 154.83 kr 

Hos N. G. Andersson i Sangis 319.50 kr 

Hos N. Er. Norgren i Holmträsk 15.28 kr 

samma man 20.64 kr 

Hos Carl Johan Carlsson i Holmträsk 20.85 kr 

Hos Christoffer Carlsson i Holmträsk 36.05 kr 

Hos Oskar Norgren i Holmträsk 39.18 kr 

Hos Nils Olof Blombäck i Båtskärsnäs 20.77 kr 

Hos Peder Ekman i Kälsjärf 40.76 kr 

Hos Anders Envall i Näsbyn 3 1 1 .39 kr 

Hos Ulrik Strömbäck i Vånafjärden 5000.00 kr 

Hos J. J. Berg i Vånafjärden 51.44 kr 

Osäkra fordringar: 

Hos Lars Jönsson i Landtjärv 16.00 kr 

Hos Lars Petter Morin i Carlsborg 19.00 kr 

Som tidigare visats var två av Nils fastrar gifta i Holmträsk, därav det rika inslaget av Holmträskbor i listan. 

Dessa släktingar brukade komma till Holmen när det behövdes hjälp med en växel eller ett litet handlån och 

då brukade de stanna så länge att Nils till slut måste be dem fara hem. Han brukade ta upp ämnet i samband 

med någon måltid. "Hör, hör, ät nu ordentligt, det är långt till Holmträsk". 

Som grund för fördelningen av arvet efter makarna Holmgren fanns två papper, dels Arfs föreningen, se 
ovan, dels ett testamente, som Maria upprättat en kort tid senare. 

Testamente. 

De tillgångar som jag efter min död lämnar vare sig fordringar, kontanter eller lösöre hvad namn eller 
beskaffenhet de vara må skola delas i lika lotter emellan Hemmansägaren Johan Lundbäck i Vånafjärden 
och alla mina öfriga syskonbarn, om ett eller flera af dem före mig med döden afgår , skall deras 
bröstarfvingar i deras ställe träda. Detta allt förklarar jag vara min yttersta vilja som härigenom och med 
min namnteckning styrkes. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/femman.htm 20 1 2-0 1-13 



Nr 5 Sida 9 av 9 



Nederkalix den 25 mars 1894. 

Maria Kattarina Holmgren /bomärke/ 

Att enkan Maria Kattarina Holmgren med sunt förnuft och fri vilja förklarat detta förordnande vara hennes 

yttersta vilja och detsamma med sitt bomärke undertecknat, intyga vi på en gång närvarande vittnen. 

N O Lindgren O H Norrbin 

Av alla syskonbarn, som skall ärva henne nämns som synes endast Johan Lundbäck Oppi Träske vid namn 
och titel. Anledningen till denna markering torde vara att Johan är utomäktenskaplig son till Marias bror 
Johan Johansson Lundbäck och Maria ville förekomma dispyter vad beträffar Johans rätt till arv. Av andra 
handlingar framgår att följande personer var arvvingar: 

Johan Lundbäck Träsket 

Albertina Lundbäck Lundbäcks 

Robert Svanberg Roberts 

Karl Johan Svanberg Fredriks, Ytterbyn 

Henrika Strömberg, gift med Nils Fredrik Jönsson Strömberg Nr 2 

Fredrik August Svanberg 

De två först uppräknade är barn till Marias bror Johan Johansson Lundbäck, nästa tre är barn till systern 
Anna Greta Johansdotter i äktenskapet med Johan Svanberg. Den sist nämnde Fredrik August Svanberg är 
inte syskonbarn och det var svårt att identifiera honom ändå tills ett papper visade att Maria Kattarina gjort 
ett muntligt tillägg till sitt skrivna testamente. I detta tillkom Fredrik August Strömberg som arvvinge. Detta 
tillägg bevakades i tingsrätten den 10 april 1896. 1 övriga arvshandlingar har den nyinsatta arvvingen 
'Gretsholm- August' felaktigt givits efternamnet Svanberg. De sex arvingarna delar på lösöret och dessutom 
får de var och en kontant 680,34 kronor. 



http://user.tninet.se/-gekl 02c/f emman.htm 20 1 2-0 1-13 



Soldater Sida 1 av 12 



(($)) Soldater (©)) 

Hem Upp Register Nrl 



Nr 2 Nr 3 Nr4delL Nr4del2 



Nr 4 del 3 Nr 5 -fy) Soidater Inhyses Folk 



Soldater. 

Denna förteckning av soldater, som funnits i Vånafjärden, gör inte anspråk på att vara komplett. 
Det har funnits betydligt fler soldater genom åren. I mån av tid kommer listan att kompletteras. 
Soldaterna namngavs på så sätt att de tilldelades ett namn, som alltid följde rötan, Utters rota, 
Silvers rota osv. Som exempel kan nämnas sonen till Måns Ersson på Holmen, Lars Månsson. 
När han blev soldat på rota Nr 64 fick han efternamnet Gälman och sedan han blivit befordrad 
till korpral i Kalix Kompani, blev efternamnet Stråle. Lars Månsson, Lars Gälman och Lars 
Stråle är alltså en och samma person. Om Lars hade avancerat i graderna och blivit fanjunkare 
eller rustmästare, så hade han därmed fått rätt att själv välja sig ett soldatnamn. Med en så hög 
befattning följde också rätten att äga fast egendom, exempelvis ett hemman. När Lars far Måns 
Ersson blev rustmästare med namnet Blanc, kunde han alltså äga Holmen. När sonen Lars blev 
soldat, kunde han inte samtidigt äga hemman och av den anledningen står hans syster tidvis som 
ägare. Även hustrun Margeta anges som ägare. 

Den tidigast nämnda soldaten är Mickel Lustig född 1700 och död 1787. Hans första hustru 
heter Margeta Larsdotter, hans andra heter Maria. I första äktenskapet föddes två barn, i det 
andra ett barn. Mickel var, som nämnts, född 1700, andra hustrun 1725 och sonen i andra 
äktenskapet Carl Mickelsson föddes år 1761 ! Carls hustru hette Kristina Johansdotter född 
1766. 



Soldaterna Lustig, som tillhörde hemman Nr 1 och Nr 2, bodde sannolikt på 
bergssluttningen på en plats, som ligger ovanför Sigvard Silvers hus. Detta berg har 
tidigare kallats Loitiberget, namnet kan vara en förvanskning av 'Lustig'. Att den 
första soldaten Lustig var från Överkalix gör detta än mer troligt. Den siste boende på 
detta torp hette Israelsson och kallades 'Loiti-gubben'. Längre fram i tiden 

stationerades soldaterna Lustig i Sangis. 



Trumslagaren Erik Forsberg född 1746 var gift två gånger, först med Margeta Zachrisdotter 
född 1761 och sedan med Lisa Olsdotter 1745-1798. Sonen Erik levde mellan årenl772 och 
1785 och dottern Helena föddes år 1774.. Helena gifte sig med skräddargesällen Lars 
Blomquist född 1774. De flyttade från byn år 1813, kanske i samband med att Lars blev 
skräddare (det förelåg i och för sig inget tvång för honom att som skräddare bo inom 
stadsområde för att få utöva sitt yrke. Några hantverk var undantagna från denna skyldighet , tex 
smeder och skräddare, s. k. gärningsmän). Övriga barn, se hemman nr 2: barn till Jöns 
Davidsson. 



Indelte soldaten Anders Gälman född 1784 och hustrun Cattarina född 1752 hade följande 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 2 av 12 



barn: 

Nils Andersson 1774 

Brita Andersdotter 1776-1777 

Cattarina Andersdotter 1780 

Johannes Andersson 1783 

Anders Magnus Andersson 1787 

Fredrik Andersson 1790-1791 

Hela familjen flyttade till Korpikå Nr 4 sedan soldattjänsten avslutats. Det framgår inte av 
kyrkböckerna om dessa Gälmans är släkt med ägarna till Nr 4. Gårdsnamnet på Nr 4 är i varje 
fall idag Gälmans. 

Indelte soldaten Nils Henriksson Gälman 1762-1809 var gift med Greta Larsdotter född 
1765. Henriksson har sina rötter i Vitan där anfadern Per Persson föddes 1665. Han flyttade till 
Yttermorjärv nr 10. Hans hustru var Anna Persdotter omkring 1667 - 17470301. 1 nästa 
generation finner vi bonden Henrik Persson född 17000107 i Forssen Yttermorjärv nr 10 med 
hustru Ella Anundsdotter född omkring 1695 i Forssen Yttermorjärv. Bland deras barn finns 
Henrik Henriksson 17260908 - 17651 124 gift med Cherstin Johansdotter 1726 - 18000414. 
Sedan Henrik dött endast 39 år gammal gifter Cherstin om sig och sonen Nils Henrik som är 
näst yngst av de sex barnen flyttar mot kusten och blir soldat i Vånafjärden. På modersidan 
finns flera kopplingar till Vånafjärden nr 5 bl a Lars Larsson född 1736 och Lars Månsson 
Gälman 1693 - 17691 1 13. Nils Henriksson Gälman och Greta Larsdotter hade följande barn: 

Greta Stina Nilsdotter 1792 

Nils Peter Nilsson 1793 

Lars Gustaf Nilsson 1798 

Carl Henric Nilsson 1799-18100206 

Maria Cajsa Nilsdotter 1803-18100202 

Anna Lisa Nilsdotter 1804 

Brita Helena Nilsdotter 1805-18100202 

Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. 
Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med 
trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i 
Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män 
mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta 
lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner. "Klent försedda 
med befäl illa beklädda samt olämpliga att använda, kunde dessa trupper föga uträtta. 
Manskapet dog till stor del av vanvård och tyfus (lantvärnssjukan)" (Enligt Nordisk familjebok, 
tredje upplagan). 

Sedan Nils dött, gifte Greta om sig år 1810 med Olof Olofsson född 1782 och flyttade med sin 
familj till Granån Nr 2 5/64 mantal, som ägdes av den nye mannen. Hennes äldste son Lars 
Gustaf Nilsson övertog hemmanet efter styvfaderns död. Lars var gift med Eva Lisa Hedman 
född 1797. De hade nio barn: 

Nils Petter Larsson 1825 

Greta Kajsa Larsdotter 1826 

Karl Olof Larsson 1827 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater 



Sida 3 av 12 



Lars Gustaf Larsson 
Josef Larsson 
Johan Fredrik Larsson 
Florentina Larsdotter 
Chrispin Larsson 
Oskar Larsson 



1828 
1829 
1831 
1832 
1835 
1836 



Chrispin Larsson var gift två gånger, först med Brita Greta Jönsdotter 18370411 från Granån. 
Barn: 



Larsdotter Brita Maria 
Larsson Josef August 
Krispinsson Joel Kristoffer 
Larsdotter Brita Maria 
Krispinsson Oskar 
Krispinsson Robert 
Larsdotter Davida 
Larsson Simeon 
Larsson Alma 
Larsson John 



18571020-18610514 

1859 

1861 

18650303 

18670227 

18700103 

18720718 

18730927 

18760427 

18760427 



Med hustru nummer två Maria Ulrika Larsdotter född 18570605 fick Chrispin Larsson 
följande barn: 



Larsson 
Larsson 
Larsson 
Larsson 
Larsson 
Larsson 
Larsson 
Larsson 



Emma 
Gustaf 
Margareta 
Alma 

Elin Maria 
Emanuel 
Edla Josefina 
Emma Ottilia 



18790731-18920823 

18810309 

18840105-18970301 

18870411 

18890707 

1891-18920814 

18930829 

18960311 



Oskar Krispinsson gifte sig med Anna Greta Nilsson 18661012-19580918 från Granån. Barn: 



Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 
Krispinsson 



Oskar Algot 
Karl Johan 
Albert Brynolf 
Albert Richard 
Frans Arthur 
Anna Maria (Maja) 
Arvid Johannes 
Ida Amalia 
Agda Helen 
August 



18901013 

18920925 

18941215-18960302 

18970207 

18990512-1922 

19010209 

19021227-1981 

19050314 

19070419-19300220 

1908-1910 



http://user.tninet.se/-gekl02c/soldat.htm 



2012-01-13 



Soldater Sida 4 av 12 



Josef August Chrispinsson Larsson, född 1859, gifte sig med Greta Kajsa Berg på en del av 
hemman Nr 2 i Vånafjärden. efter honom kallat Josefs, se dito. 



Henrik Jacobsson Gälman född 17760711 i Espinära, död 1838, flyttade efter fullgjord 
soldattjänst till Lantjärv, sannolikt år 1826. Han antecknades som fattighjon i kyrkboken. En av 
anledningarna till att familjen flyttade till Lantjärv torde vara att Henrik hade en bror boende 
där, nämligen gästgivaren Jacob Jacobsson. Henriks hustru hette Marta Larsdotter och hon 
var född 17800128 i Limingosuando, Överkalix . Av nedanstående redogörelse framgår att 
Henrik och Marta är upphov till merparten av Lantjärvs befolkning. Deras barn: 

A. Gustaf Jacob Gälman 18080716 

B. Lars Gälman Rolig 18100911 

C. Henrik Gälman 1813-18770226 

D. Greta Kajsa Henriksdotter Gälman 1814 0204 

E. Erik Henriksson Gälman 18180729-18550304 

F. Olof Henriksson Gälman 18210101 

G. Johan Henriksson Gälman 18251002 

A. Gustaf Jacob Gälman blev soldat och fältjägare i Gammelgården med soldatnamnet Öman. 
Innan dess bodde han med hustrun i Näsbyn, där de två barnen föddes, sedan flyttade de till 
Ytterbyn och slutligen till Gammelgården. Där köpte han hemmanet Nr 4, Ömans. Hustrun hette 
Catharina Nilsdotter (Stridbar) född 18040904 i Ytterbyn. Barn: 

Gustaf Öman 8310706 

Lisa Cajsa Öman 8341101 - 18910227 

Lisa Cajsa gifte sig med smideshandlanden Sven Jonsson född 18310924 i Markaryd, Småland. 
Han flyttade till Näsbyn år 1857 och samma år gifte de sig (22 mars). De bodde någon tid i 
Månsbyn, där de tre barnen föddes. Senare flyttade de till Gammelgården Nr 3. Senare övergav 
Sven hustrun och flyttade till Norge. Barn: 

Johannes Jonsson 8580513 

Gustaf Julius Jonsson 8590920 

Julius Jonsson 18620114 - 19230422 

Julius Jonsson var far till Alida Jonsson, som gifte sig med Sven Strömbäck i Vånafjärden. 

B. Lars Gälman var gift med Sofia Greta Nilsdotter född 1805 i Moån. De hade sju barn: 

Ulrika Larsdotter 18301219 

Brita Maria Larsdotter 1832 

Lars Larsson Gälman 18360514 

Chrispin Larsson 1838 

Gustaf Erik Larsson 1841 

Johan Jacob Larsson 1845 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 5 av 12 



Greta Kajsa Larsdotter 18470320 

Ulrika har en anteckning i kyrkboken för året 1870: "Ej berättigad till nattvard". Detta berodde 
möjligen på hennes två föräktenskapliga barn: 

Lars Ulrik Larsson 18530517 

Frans Oskar Mörk 18660524 

Lars Ulrik fick efternamnet Larsson. Sonen Oskar Larsson, f Sviri-Oskar f , bodde i Vejärv. 
Oskars son August Larsson, f Udd- August 1 , hade bl.a. sönerna John, Axel och Gunnar Larsson. 

Frans Oskar Mörk, f Ulla-Frans f , blev stamfar för alla Mörk från Lantjärv och de har blivit 
många med tiden. Frans köpte bostället i Vejärv av Johan August Fredriksson, f Back-Jotta f , 
medan skog och mark köptes av Bergman & Hummel. Ulrika gifte sig 1875 med inhyses Nils 
Peter Abraham Sundquist född 1846051 1. De bodde i Lantjärv och ägde en träsklott där. 

Lars Larsson Gälman var dräng på Ytterbyn Nr 17 (på Målsön). 

Chrispin Larsson blev stamfar för alla Krisbinsson i Lantjärv. Han köpte hemmanet Antons av 
farbrodern Johan Henriksson Gälman. Barn: 

Maria Larsson 

Anton Krisbinsson 

Emil Larsson 

August Krisbinsson 

Arvid Larsson 

Karl Johan Larsson 

Maria Larsson var gift med Olof Kling. De bosatte sig som nybyggare på Klingheden, belägen 
öst om Lantjärv. Kling är ett soldatnamn som är förknippat med Rian. Nutida ättlingar till Olof 
och Maria heter Olsson. 

Anton Krisbinsson var affärsman. Han hade varit i Amerika åren 1909 till 1917. 

Gustaf Erik Larsson, 1841, f Udd-Gustaf , bosatte sig på en udde öster om Lantjärvträsket. Sonen 
Willhelm och sonsonen Enok Gustafsson bodde i Lantjärv. 



Greta Kajsa Larsdotter, 1847, gifte sig med inhyses arbetaren på Sandörsunds Glasbruk på 
Kilnäset Frans Johansson Morin född 18540702. 



C. Henrik Gälman gifte sig 18480130 med Lisa Kajsa Wallin 18240624-18680821 från 
Nedertorneå församling. De förvärvade Näsbyn Nr 8. Barn: 

Johan Henrik Gälman 18480719-18840918 

Albert Gälman 18511229 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 6 av 12 



Maria Henrika Gälman 18540201 

Kajsa Matilda Gälinan 18560319 

Regina Gälman 18580525-18860212 

Östen Gälman 18600902 

Johanna Elida Gälman 18630824 

Albertina Gälman 18660424-18881206 

Johan Henrik Gälman gifte sig 1875 0724 med Anna Brita Envall född 18470924 . Anna 
Britas far Anders Envall var bonde i Bredviken, Näsbyn Nr 1 1 och härstammade från 
Vånafjärden. Johan Henrik övertog faderns hemman Nr 8 i Näsbyn. De fick fem barn: 

Johan Herman Gälman 18760204 

Nanny Gälman 18780123 

Otto Gälman 18790815 

Hilda Gälman 18820503 

Johanna Elida Gälman 18840926 

Albert Gälman var handelsman och dessutom bonde på Näsbyn Nr 7. Han gifte sig med 
Augusta Amanda Svensson född 18500407 i Rudträsk. Hon hade dottern Anna Lavinia 
Svensson före äktenskapet med Albert. Dottern föddes 18760829 och dog i december samma 
år. Augusta Amanda var en tid före äktenskapet informator på Björkfors och hade då titeln 
Demoiselle. I äktenskapet föddes fyra barn: 



Anna Gälman 


18790108 


August Johannes Gälman 


18810402 


Elin Maria Gälman 


18830113 


Hildur Augusta Gälman 


18860310 



Kajsa Matilda Gälman gifte sig 18831202 med arbetaren Anders Wallgren född 18600929. 
Hon var före giftemålet piga i Näsbyn och i Ytterbyn. De hade två barn: 

Hilda Maria Wallgren 18840916 

Maria Elisabet Wallgren 18870702 

Regina Gälman var piga på Näsbyn Nr 7. Hon gifte sig 18810130 med Johan Albert Nordlund 
18580929 från Mansheden. De fick två barn: 



Anna Maria Nordlund 18810606 

Johan Ernst Nordlund 18831206-18860805 

Albertina Gälman var troligen sjuklig, hon tycks ha bott inhyses hos svågern Anders Wallgren 
under större delen av sitt vuxna liv. 

D. Greta Kajsa Gälman var piga i Vånafjärden samt hos bonden Johan Rönnbäck i Ytterbyn 
Nr 17 (Målsön). Hon var ägare till en tredjedels träsklott, som hon sålde till Fredrik August 
Strömberg, 'Gretsholm- August 1 i Vånafjärden. Efter försäljningen bodde hon inhyses i 
Vånafjärden. Hon tycks ha slutat sina dagar som inhysehjon på Stråkanäs Nr 3. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 7 av 12 



E. Erik Henriksson Gälman gifte sig 18390914 med Brita Larsdotter född 1806 i Ytterbyn. 
Äktenskapet medförde att Erik blev bonde på hemmanet Ytterbyn Nr 13 1/12 mantal. Deras 
barn: 

Erik Gälman 18400313 

Nils Olof Gälman 18411028 

Per August Gälman 18431224 

Maria Gälman 18460301 

Josef Gälman 18490119 

Emma Kristina Gälman 18510910 

Kristoffer Gälman 18540721 

Erik Gälman gifte sig 18650708 med Barbro Kattarina Johansdotter född 18350423 från 
Vånafjärden Nr 1, syster till Flora (Florentina) Johansdotter, gift på Storgården i Ytterbyn. 
När Floras förste man Olof Andersson dog år 1866, sattes Erik som arrendator på Storgården 
tills Olofs äldste son Olof August Olofsson blev gammal nog att överta skötseln av hemmanet. 
Efter arrendetiden flyttade Erik med sin familj till Karlsborg. Där arbetade han som sågdräng. 
Den s.k. Lillsågen på Karlsborg var i drift från omkring 1870. De hade sex barn: 

Nils Erik Gälman 18681117 

Herman Gälman 18700813 

Emil Gälman 18711226 

Anna Erika Gälman 18731109-18801212 

Karl Johan Gälman 18760606 

Hjalmar Gälman 18790913 

Nils Erik for till Amerika år 1886 och Herman for år 1889. 

Nils Olof Gälman var en tid dräng på Ytterbyn Nr 10 7/48 mantal {Storgården). Han uppges 

vara tunnbindare till yrket. Han gifte sig 18751 1 14 med Elisabet Björkman född 1841 1211 på 

Vallen. Deras son Nils Erik Gälman, som även han var tunnbindare till yrket, flyttade till 

Amerika "sedan skuld betalts". 

Per August Gälman var bonde på Ytterbyn Nr 8. Han gifte sig 186701 19 med Florentina 

Pettersson född 18421 1 17 i Gammelgården. 

Josef Gälman var krympling. 

Emma Kristina Gälman var en tid i Båtskärsnäs som piga innan hon gifte sig med båtskarlen 

Nils Olof Öberg född 18500714. De flyttade till Ytterbyn Nr 1 1 efter att ha bott i Båtskärsnäs i 

flera år. De fick fyra barn: 

Justina Öberg 18730615 

Nils Johan Öberg 18750911 

Adenia Öberg 18790830 

August Öberg 18820808 

F. Olof Gälman var garvare i Lantjärv. Han gifte sig 18600902 med Anna Lena Johansdotter 
18420603-18670626. Deras son Johan Henrik Gälman 18600509 blev arbetare på Karlsborg. I 
Johans äktenskap med Henrika Johansdotter föddes Agda Syrena Gälman 18860321. 

G. Johan Henriksson Gälman uppges ha varit bonde. Han gifte sig 18520417 med Anna Lena 
Ersdotter Lustig född 18290617 i Sangis. Deras barn: 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater 



Sida 8 av 12 



Cattarina Helena Johansdotter Gälman 

Gustaf Olof Johansson Gälman 

Anna Margareta Johansdotter Gälman 

Maria Charlotta Johansdotter Gälman 

Johan Erik Gälman 

Maria Elisabet Johansdotter Gälman 



18530326 

18570131 

18590410 

18630220-18660322 

18660224 

18750807 



Cattarina Helena var piga i Vånafjärden i många år {Korsnäs, Erik och Lundbäcks), Anna 

Margareta var piga på Näsbyn Nr 9. 

Johan Erik blev bonde i Lantjärv. Ett av barnen var Edvin Gälman, f JohanEriks-Edvin f . 



Indelte soldaten Zachris Andersson Silverspets född 1787 kom från Granån. Hans torp var 
beläget norr om Byträsket, platsen är idag gårdsplan till Sven Bergmans hus och kallas 
Silverspets. Zachris hade fallande sot, dvs epilepsi. Hans första hustru hette Lena 
Sammelsdotter 1782-1841 1 107. De hade ett fosterbarn, Sara Margareta Fredriksdotter född 
1825 och systerdotter till Zachris. 

I det andra äktenskapet, som ingicks den 24 juli 1842 med Kajsa Helena Näsvall född 1806 i 
Näsbyn, föddes tre barn: 



Sofia Catarina Silver 
Anna Brita Silver 
Johannes Silver 



18430115 
18440228 
18460619 



Soldaten Olof Eliasson Silverspets 1799-1874 gifte sig 1824 med Stina Greta Hansdotter 

från Överkalix, född 1801. De hade sju barn: 



Maria Helena Silfver 


18241127 


Brita Greta Silfver 


18260520 


Olof Silfver 


18271124-1828 


Anna Kajsa Silfver 


18290305 


Nils Petter Wennström 


18321003 


Matilda Silfver 


1840-1841 


Carl Johan Silfver 


? 



Anna Kajsa Silfver gifte sig 18490506 med fältjägare Nr 80 i Sangis Nils Petter Lustig född 
18250208, död 18760715. De fick nio barn: 



Nils Petter Lustig 
Johan August Öman 
Maria Matilda Lustig 
Albert Lustig 
Karl Robert Lustig 
Johanna Nilsson 
Oskar Lustig 
Krispin Lustig 



18510816 

18531104 

18550803 

18570810 

18590802 

18620904 

18640911 (till USA) 

18701007 



http://user.tninet.se/~gekl02c/soldat.htm 



2012-01-13 



Soldater Sida 9 av 12 



Emma Josefina Lustig 18741212 



Till släkten Lustig i Sangis hör även den bonde Peter August Lustig född 18420414, som gifte sig 18810415 med 
hemmansägarinnan i Pilkajärvi Anna Katarina Öberg född 18480609. Hennes föräldrar, också de boende i 
Pilkajärvi och ditkomna som nybyggare, var Anders Ersson Öberg från Espinära (död 18821 102 och Anna Brita 
Ersdotter Norgren 18151017-1886061 1 från Holmträsk. En farbror till Anders Ersson Öberg var nybyggaren i 
Myrdalen Johan Andersson Öberg 18020901 -18440901, gift med Anna Lisa Johansdotter född 1804 i 
Holmträsk. 

Fältjägaren Nils Henrik Paulsson Silver född 1822 kom från Forsbyn och gifte sig med Lisa 
Greta Andersdotter Envall född 18270620. Lisa Greta var dotter till Anders Magnus Envall 
hästammande från Erik. Lämningar från deras soldattorp, som låg nordväst om Frits Lundbäcks 
hus, finns kvar. De hade tio barn: 

Anna Helena Silver 18490702 

Emma Nilsdotter Silver 18510813 

Oskar Fritioff Selberg 18530428 

Nils Jacob Silver 1854 

August Silver 1856 

Henrika Silver 18580717 

Pehr August Silver 1860 

Nils Fredrik Silver 18620911 

Otto Silver 1865 

Kristoffer Silver 1866 

David Selberg 18690411 



Anna Helena var först piga på Näsbyn Nr 6, senare hos bonden Johan Nyberg på hemmanet 
Näsbyn Nr 7. Hon gifte sig där med Johans son Lars Anton Nyberg 18410120. De fick tre 
barn: 

Johan Anton Nyberg 18720905 

Hjalmar Nyberg 18740620 

Emma Nyberg 18760406 



Emma var piga hos bonden Karl Johan Viklund i Bredviken, Näsbyn Nr 10. (Karl Johans 
systrar Anna Henrika och Maria Florentina var i tur och ordning gifta med Carl Ulrik 
Strömbäck på Nr 4 Erik). År 1875 gifte sig Emma med bonden i Bredviken Johannes 
Bergström född 18390215. Sonen Karl Johan Bergström föddes 18761 122. 

Oskar Fritioff tog sig namnet Selberg. Han var dräng på Holmen hos Nicka i några år, tills han 
gifte sig med Johanna Elida Fredriksdotter 18521230 från Nr 2 i Holmträsk. De hade en son 
Oskar Hjalmar Selberg född 1880. 

Sjömannen Nils Fredrik Silver: "okänd vistelseort" 

Fältjägaren Jonas August Sandberg Silver från Moån född 18520310 var gift med Johanna 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 10 av 12 



Hällström 18541023 från Näsbyn. Till torp åt den nye soldaten köptes ett timmerhus i Lantjärv 
och det kördes in mot byn längs isen på sista vårföret.När man körde upp från stranden av 
Rönnören, orkade inte hästarna dra kälkarna över de fläckar av barmark,som fanns. Någon av 
kuskarna menade att platsen dög som tomt åt soldaten och övriga kuskar instämde. Vad man 
inte såg, var att den plats som så slumpartat hade valts, var den vackraste tomten i byn. Deras 
barn: 

Karl August Emil Silver 18870827 

Edla Johanna Silver 18790422 

Elin Maria Silver 18810731 

Axel Fritioff Silver 18831023 

Ernst Helmer Silver 18860923 

Gottfrid Emanuel Silver 18890518 



Axel Silver övertog torpet efter fadern. Förutom det lilla jordbruket, som hörde till torpet hade 

Axel anställning på sågverket i Karlsborg. 

Gottfrid och Helmer utvandrade till USA tillsammans med Fabian Larsson från Josefs. 

Byns siste indelte soldat blev Isac Abraham Engberg Silver. Han var född och uppvuxen i 
Påläng. Abrahams far flyttade från Nederluleå församling till Påläng, där han gifte sig med 
Maria Pehrsdotter, yngsta dotter till Pehr Larsson i hans första äktenskap. Bostaden är 
numera bagarstuga hos Mirjam Isaksson. Abraham var gift med Hilda Johansdotter från 
Dalen, dotter till Johan Johansson i hans äktenskap med Anna Lena Strömbäck. Av 
Abrahams och Hildas barn dog flickorna, tre stycken, i lungsot: 

Edgard Sigurd Silver 1899-1975 

Hildur Helen Silver 1900-1930 

Alma Viktoria Silver 1905-1937 

Jenny Adéle Silver 1908-1919 

Isac Sigvard Silver 1916 

Isac Abraham var byns siste indelte soldat. Nedan följer en avskrift av det avtal, som tecknades 
för att reglera hans rättigheter och skyldigheter. 

Knektekontrakt. 

Undertecknade intressenter uti rötan Nr 89 Silver vid Kalix Kompani af Kungl. 

Norrbottens Regemente, hafva med arbetaren Isac Abraham Engberg från Pålänge, Nederkalix socken, ingått 

följande kontrakt, i händelse han varder till soldat för nämnda rötan antagen: 

1: 1 lega betalas etthundrasjuttiofem /l 75/ kronor, hvaraf hälften utbetalas så snart karlen blifvit som rekryt antagen, 

och återstoden då han blifvit af Herr Regementschefen uti exercis approberad, 

2: 1 årlig lön erhåller soldaten tio 1 101 kronor, som utbetalas i december månad hvarje år och varaf sju 111 kronor 

överlämnas till kompanichefen för att af honom för soldatens räkning i postbanken insättas, hvarefter han, eller om 

han dör i tjänsten, hans hustru eller lagliga arfvingar äga att lyfta det sålunda samlade kapitalet, 

3 : Torpet får af soldaten tillträdas instundande vår och skall detsamma då såväl till hus som åker och äng befinnas i 

laggildt skick. Torpåkern skall af oss nämnda vår begödslas, plöjas och besås samt minst 170 liter fröbart korn 

därtill likaledes af oss tillsläppas. Torpängen skall årligen afkasta minst 3825 kg hö och afbärgas af soldaten, hvad 

som uti nyssnämnda vikt något år möjligen brister, lämnas honom då af oss i färdigt välbärgat hö, 

4. Nödig hästhjälp till åkerns plöjning, gödselns utkörande och höets hemforsling äger soldaten att utan ersättning 
af oss erhålla åfvensom fri skjuts mellan torpet och kompanisamlingsplatsen vid alla kommenderingar, 

5. Förutom nödigt virke till byggnaders och gärdesgårdars å torpet underhåll äger soldaten, därest han sjelf brukar 
torpet, att å den för detsamma afsatta skogsmarken eller om denna blifver härför otillräcklig, sig, å anvisade ställen 



http://user.tninet.se/~gekl 02c7soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 11 av 12 



å våra skogsskiften årligen till bränsle upptaga femton 1151 famnar sex kvarter ved, hvaraf intet får af soldaten 
försäljas eller på annat sätt från torpet bortföras; 

6. lämmna vi soldaten rättighet att på den för torpet afsatta överloppsmarken upparbeta en 

hektar odlingsbar mark, som han äger bruka och besitta i sin och därest han gifter sig, hans hustru efter honom i 
hennes lifstid, för så vidt han tjänar för rötan minst 25 år och ej på grund af opålitligt uppförande från tjänsten 
skiljes dock äger han och hans hustru enahanda rätt till denna lifstidsjord, om han till följd af i tjänsten ådragen 
kroppsskada eller sjuklighet måste från tjänsten afgå eller dör i tjänsten, 

7. För soldaten skall, då han af herr Arméfördelningschefen blifvit approberad, från Neder- 

kalix sockens rotebesparingskassa i samma sockens sparbank insättas ett belopp af etthundra /l 00/ kronor. Har 
soldaten tjänstgjort minst 15 år, äger han vid sin afgång ur tjänsten upp bära nämnda summa med därpå upplupen 
ränta, dock icke i den händelse att han på grund af felaktigt förhållande i tjänsten från densamma skiljes eller om 
han på egen begäran från tjänsten afgår, innan han tjänstgjort så lång tid, som berättigar till underhåll från Vadstena 

Krigsmanskassa, i hvilka båda fall endast upplupna räntan honom tillkommer. Aflider soldaten i tjänsten, skola 
omförmälda medel jämte ränta till hans sterbhusägare utbetalas, 

8. då soldaten är af kommendering förhindrad att själf afbärga torpet, skall bergningen genom vår försorg och på 
vår bekostnad i laga tid verkställas, 

9. förutom här ofvan gjorda bestämmelser skall soldaten åtnjuta alla honom enligt och 
författningar tillkommande förmåner. 



Å egna och öfriga rotehållares vägnar enligt fullmakt. 



C. U. Strömbäck 

Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig att tjäna Kungl. 

Maj t., och Kronan så länge och på så sätt lag bjuder och jag därtill befmnes duglig. 

Ort och tid som ofvan 

Isak Abraham Engberg 

Vittna J. I. Rutberg 

Godkännes Luleå Landskansli den 22 dec 1 893 

K. S. Husberg 

Protokoll Hållet vid af och tillträdningen å soldattorpet No 89 Silfver i Vånafjärden i Nederkalix socken den 16 

Augusti 1894. Närvarande: kompaniombudet Underlöjtnant E. Rutberg, nämndemannen A. Stråhle och A. Envall 

båda från Näsby samt af rotehållarne hemmansägare F. A. Strömbergi Vånafjärden. 

Med anledning af Landshövdinge Embets order den 1 6e Juli hade, genom behörigen publicerad kungörelse, af - 

och tillträdessyn blifvit utsatt denna dag förrättas å ofvannämnda soldattorp, blefvo nu följande bristfälligheter 

anmärkta: 

Stugubyggnaden: Ytterfönster anskaffas 21.- 

Stenfoten tätas och rappas 5.- 

Fähuset: Nytt fähus anskaffas 150.- 

Kornladan: Pålägges nytt tak 30.- 

Summa kronor 206.- 

Reparationerna ansågs böra vara verkställda innan den la September 1895. 
Sålunda befunnet intygas. 
Ort och tid som ofvan 

C. G. Svenonius Länsman 

Riktigheten bestyrka Edgar Rutberg Kompaniombud 

Underlöjtnant A. Stråhle Aug. Envall /bom/. 

Och fann Konungens befallningshavande vid föredragning af ärendet lagligt förpliktiga vederbörande rotehållare 
att såsom den af synemännen föreslagna tid verkställa de i syneprotokollen omförmälda nybyggnader och 
reparationer samt afhjälpa öfriga vid synerna anmärkta brister å torpen vid äventyr att sådant eljest komma att på 
rotehållarnas bekostnad verkställas. 



http://user.tninet.se/~gekl 02c/soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Soldater Sida 12 av 12 



De med beslutet missnöjda eger deruti söka ändring genom underdåniga besvär, hvilka åtföljda af bevis om dagen, 
då klaganden af beslutet erhållit det, skola i Kungl. Landt- och försvarsdepartementet anföras innan klockan tolf å 
fyrtiofemte dagen efter delfåendet, dagen då denna skedde likväl oräknad. 



År och dag som ovan 
in Fidem A: Pipon 



http://user.tninet.se/~gekl 02c7soldat.htm 20 1 2-0 1 - 1 3 



Inhyses Folk 



Sida 1 av 3 



(i 



m. 



Inhyses Folk 




Hem 



Nr 2 



Upp 



Register 



Nr 3 



Nr 4 del 1 



Nrl 



Nr 4 del 2 



Nr 4 del 3 



Nr 5 



Soldater 



] i Inhyses Folk 



Inhyses Folk. 

Skräddaren Lars Blomquist född 1774 gift med Helena Forsberg född samma år. Barn: 



Lars Gustaf Blomquist 


1801 


Hans Olof Blomquist 


1805 


Greta Lena Blomquist 


1806 död 


Sara Helena Blomquist 


1808 


Johan Fredrik Blomquist 


1811-1813 



Hela familjen flyttade till Tomeå år 1813. (Med andra ord flyttade de till det ryska 
storfurstendömet Finland). 

Helena Elvelin född 1812 på Rånön och "dess oäkta dotter" Anna Brita Elvelin född 1844 
bodde i byn åtminstone under året 1849. Anna Brita blev senare i livet hushållerska åt 
båtbyggaren Oskar Jacobsson på Fagerön, Påläng. Efter Jacobssons död flyttade hon in till 
Påläng och bodde fram till sin död hos Johannes Lindgren, f Åkers- Johånni 1 . Den troliga 
anledningen till att Helena kom till Vånafjärden är att hennes broder Olof Johansson Elvelin 
hade sin hustru från Vånafjärden, Anna Stina Andersdotter Envall. 

Nils Petter Wennström född 1832 var son till sodaten Olof Eliasson Silverspets i 

Vånafjärden. Han bodde med sin familj norr om Byträsket. Nils Petter kallades f Silverpeten f . 
Han var en flitig fiskare. Vid ett tillfälle, då han befann sig i Storön, frågade han en man som 
var sälj ägare, om han fick låna en av mannens två sälbåtar för att försöka sig på att jaga säl. 
Mannen ville inte låna ut båten utan svarade. "Det där med att jaga säl, det är en konst det". När 
samme man kom hem från sälj akten, råkade Peten vara i Storön. Sälj akten hade helt slagit slint 
och det fanns inte ett enda skinn i båten. "Jassa, det var en sån konst", sa Peten. Sedan dess 
storöbor alltid närmat sig vånafjärdsbor med stor ödmjukhet. 

Nils Petter gifte sig med Florentina Nilsdotter född 18390327 i Påläng (Zo^-hemmanet). De 
fick fem barn: 



Nils Olof Wennström 


18630105 


Abraham Wennström 


18690926 


Maria Florentina Wennström 


18760906 


Petrus Wennström 


18750328-18750404 







http://user.tninet.se/~gek 1 02c/inhyses.htm 



2012-01-13 



Inhyses Folk 



Sida 2 av 3 



Simeon Wennström 



18780210 



Åren 1867 och 1868 var svåra nödår i Norra Sverige. Svälten var svår och många dog. 
Nederkalix kommun, som tillkom år 1863 fick redan från början inrikta sig på att bistå sina 
medborgare med spannmål, som köptes söderifrån och skeppades till Luleå, för att lindra nöden. 
En utväg för många var att bege sig till Nordnorge. Talesättet var: "där det finns öppet vatten 
behöver man inte svälta." Det är inte klarlagt om det var de dåliga tiderna, som förmådde Nils 
Petter med hustru och äldste sonen Nils Olof att flytta till Norge år 1867. Under åren i Norge 
föddes de övriga fyra barnen. Nils Petter tjänstgjorde som harpunerare på ett valfångstfartyg. 
När familjen återvände från Norge, köpte de ett hemman i Ytterbyn, en del av Nr 8. Ägare var 
änkan Margeta Johansdotter från Nr 1 i Vånafjärden. 

De tre sönerna hade alla olika trosinriktning. Nils Olof blev predikant inom missionsförbundet. Den väckelserörelse 
som omfattade kustbyarna är till stor del hans verk. Simeon var kyrklig men inte aktiv som predikant. Abraham 
blev predikant inom den laestadianska rörelsen. Han predikade med iver och engagemang och predikningarna 
brukade dra ut på tiden, ty han hade mycket att förmana och undervisa om där han for från by till by. Vid ett sådant 
tillfälle då inspirationen var stor, drog det så långt ut på tiden att de jordiska behoven gjorde sig påminda. Till sist 
tvingades han meddela församlingen att han behövde en kort paus. För att hålla sin hjord samlad i andakt under 
detta påtvingade avbrott, föeslog han en psalm. Valet föll olyckligtvis på Nr 303: 
Här en källa rinner, 
säll den henne finner 

Alltsedan 1600-talet hade det varit förbjudet att ha religiösa sammankomster utan prästs närvaro. Förbudet var från 
början riktat mot de sk Läsarna. År 1726 kom Konventikelplakatet. I detta angavs att det frånsett vanlig husandakt 
inte fick hållas några som helst religiösa sammankomster (konventikler) med annan ledare än präst. Detta förbud 
kom att gälla fram till 1858, då det ersattes med den s. k. Konventikelförordningen och då blev det fritt för lekmän 
att hålla gudstjänst utom på ordinarie gudstjänsttid på söndagarna. År 1868 slopades även denna begränsning. I och 
med att konventikelplakatet upphörde, startade väckelserörelserna. 



Nils Olof Wennström gifte sig 18840720 med Maria Matilda Rönnbäck född 1861 1231 i 
Ytterbyn. Barn: 



Elin Viktoria Wennström 1 88403 1 8 


John Wennström 18870708 



Pigan Greta Kajsa Henriksdotter Gälman född 18141029 från Lantjärv 

Lösa Karlen Anders Jönsson född 18431 1 14 och härstammande från Nr 2 i Vånafjärden. 

Smeden Karl Anton Lundström från Nederluleå född 1833071 1 gift med Margeta 
Johansdotter från Vånafjärden Nr 1. 

Lösa karlen Johan Willhelm Svanberg född 18380613 gift med Lisa Kajsa Blombäck född 
18310322 från Risön. 

Arbetskarlen Peter August Brändström född 18420103 från Näsbyn gift 18640124 med 
Margareta Fredriksdotter född 18431 104 i Lantjärv. Deras Barn: 

Maria Brändström 18650117 



Hilda Brändström 



18660105 



August Brändström 18670222 



http://user.tninet.se/~gekl02c/inhyses.htm 



2012-01-13 



Inhyses Folk 



Sida 3 av 3 



Sågställaren Karl Johan Sundquist från Sänkmyran född 18300806 gift med Kajsa Lena 
Bergström 18320810 från Näsbyn. Barn: 



Maria Sundquist 


18550925 


Evelina Amanda Sundquist 


18580401 


Sofia Sundquist 


18620903-18740917 


Johanna Wilhelmina Sundquist 


18631117 


Hilda Sundquist 


18700304 


Ellen Sundquist 


18740701 



http://user.tninet.se/~gek 1 02c/inhyses.htm 



2012-01-13
Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Books

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Vånafjärden"

See other formats
