Skip to main content

Full text of "Berattelse om Framstegen i Insekternas, Myriapodernas och Arachnidernas Naturalhistoria"

See other formats 


^;^'  -^ 


c  >ife. 


*P^W 


ifcv: 


m^'" 


#f'  ■*■  ^ 


sVL-Jr-^ 


I 


mr^&Bss^- ^-^^^^>©m 

W                                  % 

1^                                                                         ^'' 

1                        BERATTCIIil^K                         | 

OM    FRAMSTEGEN 

i                                                                ■ 

INSEKTERNAS,  MYIIIAIM)l)EnNA.8 

1 

1                                                              OCII 

ARACIINIDERNAS 

1            M^IMMli^l?(DMii 

1 

i                                                                             FOR 

1§51  ocli  I§5!9. 

i 

j                                                                                         TILL 

1                   KONGL.  VETENSKAPS-AKADEMIEN 

1 

j                                                                          AFGIFVEN 

1 

1 

1 

C.    II.   BOIIE]fIA^\ 

1 

'M                                             SB 

OM    FRAMSTEGEN 

i 

INSEKTERNAS,   MYRIAPODEIINAS 

OCH 

ARACHNIDERNAS 


FOR 
TILL 

KONGL.  VETENSKAPS-AKADEMIEN 

AFGIFVEN 

AF 

e.  H.  BOiiRMAiir. 


STOCKHOLM,    1854. 

p.     A.     N  O  R  S  T  E  D  T      &      S  O  N  E  R 
KONGL.    BOKTKYCKARE. 


Iiiiieliall. 


Sid. 

Agassiz,  Klassifikation .  ,^    .  1. 

Chenu,  Encyclopedic 'lUtM^jlH    •  ^• 

FoNscoLOMBE,  Eiitomol.    Elemcnlaire 5. 

Jones,  Natural  History » 

Macquart,  Catalogue » 

V.  SiEBOLD,  Beitrage » 

Gerard,  Ofversigt » 

Leuckart,  insekternas  bildning » 

Giebel,  om  antennerna » 

Henzel,  insekternas  syn 6. 

Fotternas  bildning » 

Ogats  bildning » 

Generations-organer » 

Hurens  och  fjallcns  bildning » 

Insekternas  utvUxter 7. 

Insekternas  tracheer 12. 

»         blodomlopp » 

Anatomi  af  flera  insckt-arter .    .    .  IG. 

»       af  Lepidoptera 17. 

»       af  Libellulje » 

Lebert,  om  inuskeltradarna » 

Insekternas  nerver 18. 

Tcrnpcraturcn  och  gasens  inverkan » 

Generations-vcxel .' » 

Pediculus  Mclittse     .    . ,.,,11,    .     .    .  20. 

Parasit-larvers  respiration » 

Larver  ur  obefruktade  fjuril-iigg 21. 

Parasitiskt  lefvande  fjiiril » 

Insekt-tag .22. 

Podurer  funna  pa  is 23. 

Underjordisk  fauna » 

Uppstuckcn  fjiiril-pupa  kliickt » 


IV 

Sid. 

Inseklcrs  fifvercnsstammelse  i  fargen  med  den  lokal  der  dc  vistas  24. 

Giftiga  larver » 

Insekternas  hogsta  utbrcdning » 

Insekter  I  grodors  exkrementer 25. 

Fransk  cochenille » 

Guldbaggar  anv^nda  som  lakmedel » 

Insekter  besvarade  af  Entozoer 27. 

Insekter  skadliga  for  vaxterna » 

Saintidiga  observationer 32. 

Fossiia  insekter » 

Ilermarroditism 35. 

Missbildningar » 

Tidskrifter 36. 

Ailman  litteratur » 


Insecta. 

Coleoptera:  Ailman  litteratur 49. 

Enskilda  arbeten: 

Cicindelelae 72. 

CarabicI 73. 

Lefnadssatt 83. 

Gyrinites » 

Staphylinii » 

Synonymi 87. 

Buprestides » 

Metamorfos 88. 

Elateridae 89. 

Metamorfos » 

Eucnemides » 

Rhipicerides 90. 

Cyphonides » 

Lampyrides » 

Metamorfos 90. 

Thelephorides 97. 

Lycides 103. 

Melyrides » 

Clerii » 

Lefnadssatt » 

Ptiniores  . » 

Anatomi 104. 


Sid. 

Coleoptera:  Lymexilones 104. 

Mctamorfos » 

Silphalcs » 

Anisolomides 105. 

Metamorfos ,* 106. 

HJslerini 107. 

Cryptophagidcs » 

Mycelophagides » 

Metamorfos » 

Dermestini 108. 

Cucujides m 

Metamorfos 109. 

Parnidae » 

Heteroceridai 111. 

Palpicornia » 

Metamorfos 112. 

Lamellicornia » 

Konsorganer 115. 

Metamorfos 117. 

Tencbrionites » 

Metamorfos 118. 

Melandryadae » 

Metamorfos » 

Mordellonae 119. 

Stylopites » 

Oedemerita;  . 1^0, 

Anthicides » 

Metoides » 

Curculionides 121. 

LcfnadssJltt  och  utbredning 122. 

Mctamorfos 123. 

Xylophagii 126. 

Metamorfos » 

Lathridii » 

Paussili » 

Lefnadssatt 127. 

Corambycini » 

Metamorfos 132. 

Chrysomelina; .  133. 

Metamorfos 139. 

Languriad(E 142. 

Coccinellida; 143. 

Metamorfos 154. 


VI 


!   -:  Sid. 

Coleoptera:  Endomychidcs 155. 

PsiMaphii » 

Clavigeri 156. 

Orthopfcra:  Allmiin  littcratur » 

Mantides 158. 

Achcta3 M 

Locustaria; 158. 

Acridii 159. 

nemiptera:  Allmiin  litteratur  . » 

Hetcroptera 162. 

Lefnadssalt 182. 

Nepidcs » 

Notonectides » 

HoFnoptera   . 183. 

Lefnadssiitt 186. 

Psyllida; 187. 

Thripsidcs » 

Aphides 189. 

Coccides 190. 

Lepidoplera:  Sysicmatik » 

Utbredning 194. 

Allman  litteratur 197. 

Papiiiones 209. 

Metamorfos 213. 

Skoplika  bihang 214. 

Castnlae 215. 

Nyctalidea5 » 

Spliingides » 

ZygcTnides 216. 

Bornbyces .    .    ,    » 

Metamorfos 217. 

Psychidcs » 

Metamorfos 218. 

Nocliiaj 220. 

Metamorfos 221. 

Lefnadssatt » 

Geomctra; 222. 

Metamorfos 224. 

Microlepidoptera 225. 

Allman  litteratur » 

Pyralides 227. 

Torlrices » 

Tineida? 228. 


Sid. 

Lepidoptera :  Lefnadss.ltt 23G. 

Metamorfos » 

Ptcrophorii 2iO. 

Neuroptera:  Allman  littcralur 242. 

Libellulinaj 245. 

Utbrcdning 248. 

EphemeridaB 250. 

Termitides u 

Psocides 252. 

Perlaria; » 

Henicrobinii » 

Metamorfos 254. 

Manlispidae  . 257. 

Metamorfos » 

Panorpatae 258. 

Phryganides 259. 

Hymenoplera:  Allman  littcralur 260. 

Metamorfos 277. 

Tenthredinetae  .    ............  278, 

Metamorfos 279. 

Cynipscra 281. 

Evaniales » 

Apiariae    . 282. 

Metamorfos 287. 

Vespariae 290. 

Metamorfos 291. 

Lefnadssatt » 

Masarides » 

Crabronidae 292. 

Chrysididae 293. 

Mutillariffi » 

Formicaria3 » 

Lefnadssatt 295. 

Ichneumonidae » 

Braconides 296. 

Proctotrupii » 

Pteromalini » 

Diplera:  Systematik •.    •. 298. 

Allman  littcratur 300. 

Diptera  inneslutna  i  bernsten 304. 

Asilici 306. 

Bombyliarii 307. 

Metamorfos » 


Sid. 

Diptera:  Anthracidcs 307. 

M  elamorfos 308. 

Tjichydroniidcs » 

Empidlae » 

Dolichopodes •     .     .     .    » 

Metarnorfos » 

Syrphici 309. 

Oestridcs 310. 

Ha;matomyzides » 

Tachinaria; 311. 

Metamorfos 314. 

Phasiariae » 

Metamorfos » 

SaicophagarisB 315. 

Metamorfos » 

Muscariae » 

Ephydrinae » 

Metamorfos » 

Ortalides 316. 

Metamorfos » 

Geomyzides » 

Metamorfos » 

Oscinides 317. 

Agromyzides  och  Phytomyzides 318. 

Metamorfos » 

Coriaceae 319. 

Hirteides » 

Metamorfos » 

Scatopsides 3:20. 

Chironomii » 

Anatomi 323. 

Cecidomyzides » 

Metamorfos 325. 

Sciarinae 327. 

Tipulides » 

Mycetophilina; 328. 

Metamorfos » 

Aplera:  Anoplura 329. 

Suctoria 330. 

Podurellae » 


IX 

Sid. 


Arachnida. 


Utbrcdning 331. 

ArancT 333. 

Vafnadcr 336. 

Konsorgancr 337. 

modomlopp » 

Scorpionidcs » 

Anatomi » 

Acari » 

Lefnadssatt 338. 

Metamorfos 339. 

Diverse  Notiser. 

Fjarilfangst » 

Medel  att  doda  insekter 340. 

Inscklcrs  uppstickning » 

Salt  att  fasta  abdomen  pa  fjarilar » 

Preparation  af  larver 341. 

Forvarande  af  Lepidoptera » 

Medel  mot  mogel  pa  insekter » 

Dodc  Entomologer » 


Svensk  litteratur. 

RosENSCHOLD,  bref  fran  Paraguay 43. 

Wahlberg,  Lappska  insektcrs  nedstigande  till  Wermland      .    .    45. 
BoHEMAN,    Entomologiska    anteckningar  under  en  resa  i  sodra 

Sverige  1851 47. 

Fahr^us,  Insekter  vid  Ems 53. 

Thomson,  Coleoptera  funna  vid  Ramlosa 54. 

BouEMAN,  Insecta  Caffrariae  Tom.  1,  fasc.  2 60. 

Holmgren,  Entomologiska  excursioner  vid  en  del  af  Wetterns 

ostra  strand 65. 

Thomson,  Insekt-slagtet  Homalota 84. 

RiDDERBJELKE,  Lefnadssattet  och  utvecklingcn  af  Adimonia  fon- 

tinalis 141. 

BoHEMAN,  Nya  Svcnska  Hemiptera 175. 

Wallengren,  Fjarilar  i  nordostra  Skane 197. 

»  Nya  Svenska  Lepidoptera 206. 

Zeller,  Lepidoptera  Microptera 225. 

RiDDERDJELKE,  Utvccklingen  af  en  Bi-art,  Trachusa  Serratulae  .  287. 


Sid. 

Zetterstedt,  Diptera  Scandinavise  T.  X,  XI 301. 

Waulberg,  Nya  Svenska  Dolichopus-arter 308. 

Stenhammar,  Nya  arter  af  Dolichopus  samt  Medeterus  pusillus 

funna  i  Sverige » 

BoHEMAN,  Utvecklingen  af  Tachina  selipennis 314. 

Westring,    Forteckning   ofver   i   Sverige  forekommande  Spin- 

delarler 333. 


«>^^*«^«^ 


Agassiz  har  iili  en  afhandling,  'T/ie  classification X^gassiz 
of  insects  from  embryological  data",  in  ford  i  Smith-  't*,,,,. 
sonian  contribution  to  Knowledge,  Tom.  II,  Washing- 
Ion  1851,  lemnat  en  systeinafisk  uppstalhiing  af  in- 
seklklasscrna  i  den  ordning,  hvaruti  de  synas  bora 
folja  efter  hvarandra.  Med  embryologie  forstar 
Forfiltaren  icke  insekternas  utveckling  i  agget,  utan 
hela  deras  metamorfos.  Den  anrnalda  uppsattsen,  sotn 
icke  egentligen  innehaller  nagra  nya  asigter,  redovisar 
hulvudsakligen  for  den  hogre  eller  liigre  stalhiing 
de  Scirskilda  ordningarne  bora  intaga.  Uti  forsta 
afdehiingen,  "General  Consider ations'\  utvecklar  Forf. 
den  asigt,  att  insekter  forsedda  nied  sugror  bora 
stiillas  hogre  an  de  som  ega  kakar,  emedan  de  bland  ^ 
de  forra,  soni  ega  fiillstandig  (orvandbng,  under 
larv-tillstandet  aro  forsedda  nied  kiikar,  och  saledes 
under  nietarnorfosen  med  en  annan  typ  af  niun- 
delar,  da  deremol  de  med  kiikar  forsedda  imagines 
i  delta  hanseende  likna  hirvcrna.  Ordningen  bland 
Insecta  mandibulata  skulle  enligt  Forfls  asigt  blifva 
foljande:  Hymenoptera,  Orthoptera ,  Coleoptera  och 
Neuroptera.  Neuroptera  aro,  ehuru  de  genomga  en 
fullstiindig  utveckling,  stiillda  sist,  emedan  deras 
larver  aro  mindre  fullkomligt  organiserade  an  skal- 
insekternas,  for  det  mesta  lefva  i  vatten  ocb  aro 
forsedda  med  giilar  samt  sasom  imagines  ega  mjuka 
vingar.  Orthoptera  stallas  hogre  an  Coleoptera,  eme- 
dan ungen  bos  de  forra  framkommer  utur  agget  i 
ett  fullkomligare  tillstand  an  hkal-insekternas.  Hy- 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  ■  ^ 


menoptera  aiiser  ForT,  for  do  hogst  uihllcladp,  eme- 
dan  de  otie  kakartie  hos  deni  aro  tugg-orgarner, 
livareniot  de  undre  aro  bildade  soni  ett  sugror, 
samt  dessutom  manga  af  deras  larver  i  hog  grad 
ofvercnsslamma  nied  fjarilarnas.  Inoni  afdelningen 
Insecta  haustellata  intaga  Lepidoptera  framsta  rum- 
met;  harefter  folja  Diptera  ocli  sliitligen  Hemiplera, 
Orsaken  hvarfor  insekt-typen  bland  Lepidoptera  upp- 
nar  den  hogsta  utbildningcn  anser  ForF.  vara:  alt 
deras  larver  arc  fullkomlinare  orijaniserade  an  de 
ofriga  laiverna,  och  siirdeles  iir  olikheten  af  deras 
kroppsdelar  tydligaie  utlryckt  genom  den  olika  blld- 
ningen  af  deras  ben.  Hos  puppan  aro  kakarne 
forvandlade  i  langa  bihang,  som  iiro  analoga  n)ed 
Hemipternas  ledforsedda  sugapparat.  "Likheten  af 
Lepidopternas  maxiller  under  denna  period  med 
Hemipternas  ar  sa  stor,  alt  man  med  skill  kan  saga, 
alt  formen  af  denna  apparat  hos  puppan,  fullstan- 
digt  framsialler  den  permanenla  bildningen  af  He- 
mipternas sugapparat,  sa  all  de  fullt  utbildade  He- 
mipterna  motsvara  Lepidopternas  pupp-tillsland," 
Mundelarnes  hogre  grad  af  rorlighet  hos  Diptera 
paminner  om  maxillernas  tillstand  hos  fjarilarna  i 
del  ogonblick  ,  da  de  framkomma  ur  puppan  och 
hvarunder  de  enskilda  mundelarne  annu,  liksom  i 
sugroret  bos  Diptera,  kunna  oberoende  af  hvarandra 
roras.  Som  munbildningen  hos  Diptera  ulgor  ett 
mellaniing  emellan  Lepidopternas  och  Hemipternas, 
bor  denna  ordning  erhalla  andra  rummet.  Atskil- 
ligt  kan  visserligen  anmarkas  emot  Forf:s  ofvan  an- 
forda  indelning.  Salunda  synes  Forf.,  der  ban  sa- 
som  karakterisliskt  for  larverna  anfort,  alt  de  aro 
forsedda  med  mundelar  lampliija  for  tuirirnin<T,  icke 
fastat  nog  uppmarksamhet  pa  en  stor  del  af  Dipter- 
iarverna  som  sakna  sadana.  Tviirt  emot  Forfrs  asigt, 
anses  vanligen  Neuropternas  larver  hogre    utbildade 


iiii  skal-liiseklernas  och  iiro  af  alia  insekt-larvcr, 
livilka  undeiga  en  fiillstandig  metamorfos,  fullkom- 
ligasl  orgaiiiserade,  sa  viil  med  hansyn  till  munde- 
larna  som  rorelse-organerna.  Hela  hevisningen  alt 
Hemipternas  niiindelar  under  dessa  djurs  ntbildade 
tillsland  niotsvara  Lepidopternas  under  deras  forsta 
pupp-tillstand  ocli  att  Dipternas  ?nundelar  utgora 
ett  rnellanting  eniellan  bada  de  forstnamnde  ord- 
ningarnas,  vederlagges  deraf,  att  Forf.  liar  samnian- 
hlandal  Ire  alldeles  olika  organer,  inaxillerna  hos 
f)arilarna,  mandiblerna  hos  Diptera  och  underlappen 
hos  Hemiptera,  Det  lorde  saledes  icke  vara  troligt, 
att  Forf:s  formodan,  det  bans  indelning  skall  undan- 
tninga  den  allmant  antagna,  pa  det  olika  utveck- 
lingssiittet  grundade,  kominer  att  ga  i  fullbordan. 
1  andra  ;«fdelningen  ''The  metamorphosis  of  Eudamus 
Tityrus"  beskrifves  noggrannt  utvecklingen  af  en 
Nord-Amerikansk  Hesperia-art.  For  innehallet  haraf 
kommer  langre  frani  i  denna  Arsberattelse  att  redo- 
goras.  I  tredje  afdelningen  ''The  speciel  classification 
of  Lepidoptera"  soker  Forf.  bevisa  att  Dagfjarilarna 
bora  stiillas  frrimst  bland  Lepidoptera  och  saledes 
iifven  efter  bans  asigt  bland  alia  insekterna.  Sasom 
skal  hiirfor  anfores  att  Dagfjarilarna  sitta  med  upp- 
rattstaende  vingar,  hvarvid  den  under  pupp-tillstan- 
det  varande  inre  sidan  kommer  att  utgora  den  yttre. 
Uti  en  fjerde  afdelning  "Remarks  upon  the  meta- 
morphoses of  Dipterous  insects"  anser  sig  Forf.  nied- 
dela  Entoinologerna  en  nyhet  deruti,  att  vid  for- 
puppningen  hos  Musca  vomitoria  under  den  torkade 
larv-huden  en  verklig  puppa  bildar  sig.  Uti  sista 
ka  pit  let  "Relativ  position  of  the  classes  of  Articulata" 
soker  Forf.  genonifora  Okens  pastaende,  att  Lepidop- 
tera ur  agget  framkomma  sasom  maskar,  under 
pupp-tillstandct  iiro  analoga  med  Crustaceerna  och 
slutligen    blifva   verkliga  insekter,  samt  salunda  fram- 


stalla  den  iiaturlign  ordningen  emellan  do  trnine 
klassernjj  bland  Arliculata  (MMskar,  Crustacecr  ocli 
Insekter).  Arachnidenia  och  Myriapoderna  tillljoia 
Insekterna  och  aro  de  scnare  eidigt  Forfrs  forinenande 
mask-  ocli  de  forra  ciuslace-artade  insekler. 
Chenu  Chenu    bar   borjat   utgifva   ett  arbete  under  titel 

^°^y^j^°''*Encyclopedie  d'Histoire  naturelle,  ouvrage  remment 
les  observations  des  auteurs  anciens  et  comprenant 
toutes  les  decouverts  modernes'"  Paris  1851,  1852,  bvil- 
ket  kommer  att  onifatta  alia  insekt-oidnlngar.  Af 
de  trenne  band  soni  bittllls  utkoinmlt,  afhandlas  i 
det  ena  Dag-  och  Nallfjarilarne,  bvilka  blilvit  ut- 
arbetade  med  bitrade  af  LucAS.  De  tvenne  andra, 
soin  bufvudsakllgen  blifvit  forfattade  af  Desmarest, 
inneballa  Coleoptera  och  upptaga  familjerna:  Ciciri' 
deletce,  Carahici,  Dytisci,  Hydrophili,  Silphales,  Niti- 
dularice,  Staphylinii,  Pselaphi,  Dermeslidce,  Byrrhiif 
Trichopterygii,  Cryptophagi,  Ptini,  Lymexiloni,  Cle- 
rii  och  Malachii.  Arbetet  synes  bora  bedonimas 
sasom  en  bokhandels-spekulation ,  sorn  sadan  saknar 
det  likval  icke  intresse,  da  de  hiltills  uppstiillda 
slagtena  aro  temligen  fullstandlgt  anforda  och  iakt- 
tagelserna  rorande  metamorfosen  med  flit  kornpi- 
lerade*  Flera  uppgifter  aro  likval  oriktiga  sasom 
t.  ex.  att  det  Ny-Hollandska  Carabicin-sliigtct  Le- 
stignathus  Er.  skulle  forekomma  i  Tyskland,  att 
den  markvardiga,  i  grottor  lefvande  S^cr^o^^ms  skulle 
vara  mycket  liten  och  nnrslaglad  med  Adelops  TELJ.K.f 
sauit  att  slagtet  Pteroloma  hanfores  till  Carabici, 
En  vasendtlig  del  af  arbetet  utgor  de  talrikt  i  texten 
inforda  tradsnitten  och  108  koppar-taflor,  af  hvilka 
40  upptaga  Lepidoptera  och  68  Coleoptera.  Afbild- 
ningarne  aro  till  storre  delen  copior.  Dagfjarilarne 
sardeles  utur  Doubi.edays  Genera  of  diurnal  Lepi- 
doptera. De  arc  i  allmiinhet  ganska  igenkanliga, 
nagra   likval   belt  och    ballet    forfelade. 


'' Entomologie  Elementaire  on  entretiens   sw  /esFoNsco- 
Insectes  mis  a  la  portee  de  tout  le  monde,  ouvrage  ^l^om. 
utile    aux   etablissement    d'insfruction    puhlique"    par  E'em^n- 
BOYER  DE   FONSCOLOMBE,  I   Vol.    l2:o,  Paris   1852,  in- 
nehaller   en   serie   af  saintal    eniellan    en  far  och  dess 
barn,    livaruti    i    en    latlfattlig  stil    de    forsta    elemen- 
terna   af  entomologien    meddelas.      Rev.    et    Mag.   de 
Zool.,   1852,   p.  489. 

Andra   delen   af  Rymer  Jones's  verk,  ''Natural  Jones 
History  of  Animals'  som    utkommit   1852,   upptager  ^sto^y.' 
en    popular    framstallning   om    Insekterna    ocli   Arach- 
niderna. 

Nedanslaende   Irenne    arbeten    kan    Ref.    endasr 
till   titlarna   anfora:    "Catalogue  du   Musee  d'Hisloire    Mac- 
naturelle  de  la  ville  de   Lille.    Animaux  innertebi^es^cnvAoone. 
par   Macquart.     Lille   1850,   Tome   1,  2.    Crustacees 
et   Insectes. 

"SiEBor/D    Beitrdge  zur  Fauna  der   Wirbellosen  Siebold 
Thiere  der  Provinz   Preussen.''    Myriapoden,  Pseud- ^*''^^^^^' 
scorpionen,   Orthopteren    und    Neuiopteren,  Zwolfter 
Beilrag,   8:o,    infordl    i    Neue   Preuss.    Prov.-Blatt. 

Gerards   ofversigt   af  de  Entoniologiska  skrifter.(iERARDs 
soin    utkommit    1851.     Amei*.   Journ.   of  Science   and  °' 

Arts   II   Sep.    Mil. 

Uti  en  afhandling    "Der    Ban    der   Jnsekten    itiLeuckart 
seinen  Beziehungen  zu  den   Leistungen  und  ^e6ens-?,"^*^b*iid- 
verlidltnissen  dieser  Thiere"   bar    Leuckart  sokt   ut-    "'"S- 
reda    den   stora    betydelsen    af    olika    arters    bildning 
och     organisation.      Da     det    skulle    leda    till    alltfor 
my'cken    vidlyltigbet,   att   bar  meddela  ett  nagorlunda 
fullstandigt     utdrag,     far     Ref.     banvisa    till     WiEGM. 
Arch,    ftir    Naturg.,    XVII,    p.    1,    bvaruti    denna   af- 
liandiing   (innes    inford. 

GiEBEi>,  ^'Uber  den  feineren  Bau  der  filhler  6ei  Giebel 
Insecten  nach  Burmeister  und    Ericiison."     Jabresb.  "*" 


tenuerna. 


Naturvv.    Vereines    in    Halle,   III   Jabrg. 


Henzel  Henzel,    (Jber  den    Gesichtssinn    der    Inseclen." 

iDsektei- jjp^.j^l^j   iibcr   die   Verhancll.   Naturw.  Ver.  in  Bieslau, 

Das  flvn.  ' 

1850,   1851. 
Fiuternas  Oiii    bildiiingeii    af    fotterna    hos    alskilliga    in- 

bildniDg.  ggi^lgj,     iir    olika    ordningar,    med    vackra    figurer  aF 
JnenAn.      Proceed.   Litl.   and   Philos.   Soc.    oF    Liver- 
pool,  1851   och 
6gat«  "Remarks  on  the  cornea  of  the  Eye  in  insects" 

bUduiug.^jj'  GoRHAM.  Qvart.  Journ.  Micioscop.  Soc.  I,  2. 
p.  76.  Dessa  Fyra  skriFler  bar  ReF.  ej  ha  Ft  till- 
falle  se. 

Atskilliga     nndersokningar    oni    bildningen    ocli 
samnjansaltningen   aF  ogat    bos  Musca  vomitoria  baFva 
aF    GOTTSCHE     bliFvit     bekantgjorda     i     MiJLi..    Aicb. 
1852,   p.  488. 
Genera.  Om   den    olika    bildningen   aF    generalions-orga- 

*g"„^'"  nerna  bar  Lucaze-Duthiers  anstallt  undersokning 
hos  flera  Hemipter-arter  och  beskriFvit  dessa  delar 
bos  slagtena  Fulgora,  Ranatra,  Nepa,  Naucoris,  No- 
tonecta,  Ploa,  Gerris  paludum,  Cimex  lectularius  ocb 
Pentatoma  baccarum.  ForF.  soker  till  slut  iilreda 
buruvida  konsorganerna  bos  Hemiptera  kunna  an- 
vandas  vid  dessa  djurs  klassifikation.  Detta  anser 
ban  icke  lampbgt,  eburu  man  vid  uppstallningen 
aF  denna  klass,  kan  bemta  nagon  nytta  aF  dessa 
delars  olika  organisation.  Ann.  Science  Nat.  XVIII, 
p.  337,  Tab.    10—12. 

Densamme  bar  aFven  undersokt  generations- 
organerna  bos  Orthoptera  tillhorande  Familjerna  Man- 
tides,  Phasmides,  Blattides,  Acrididides,  Gryllides  ocb 
forficularicB.  Ann.  Scienc.  Nat.  XVll,  p.  207,  Tab. 
10—12. 
Hireos  Uti  en   aFhandling  "jRec/ierc/ies  sur  les  caracteres 

iTds  i\\^.(^''^f^to^niques    des    dependences    de   la    peau   chez  les 
"•ng-    animaux  articules"  soker   Bollard   bevisa,  alt  led- 
djurens   bud-bihang  eger  en    langt    slorre    oFverens- 


stiimmelse  mod  harcii  ocli  fjarlrarne  lios  de  Iiogre 
djjiren,  an  med  de  liar  som  forekomma  pa  en  del 
vaxfer.  Insekternas  liar  ocli  fjail  aro  Icke,  enligt 
hvad  vanligtvis  antages,  modifierade  Epithelii-cel- 
ler,  utan  sjelfstandiga  bildningar,  livilka  inuti  aro 
ilialiga,  antingen  tomma  eller  fyllda  med  en  vatska, 
samt  endast  nagon  g^i^g  bekladda  med  en  fortsatt- 
ning  af  epidermis.  De  ega  stora  rotter,  livilka  ligga 
under  epillielial-lagret,  egande  understundom  for- 
men  af  en  stjelk  eller  ock  en  tydlig  fortjockning, 
samt  inrymmas  i  egna  siickar.  Fjarilarnes  fj;ill  be- 
sta,  enligt  ForFattarens  (ormenande,  af  fina  ror, 
hvilka  lopa  parallelt  emellan  tva  sklfvor  af  epider- 
mis och  visa  sig  som  tydliga  streck.  Neddoppas 
fjallen  i  en  vatska,  iippstiger  denna  i  roren.  Forf. 
synes  bojd  aose  dessa  ror  utgora  traclieer,  ty  ban 
iittrycker  sig  p.  290  salunda:  "les  ecailles  des  Le- 
pidopteres  me  paraissent  constitiiees  par  des  especes 
de  petites  trachees  placees  parallelement  sur  un 
meme  plan,  entre  deux  fenillets  epidermiques."  Pa 
en  bifogad  plancbe  framstiilles  harens  bildning  bos 
Musca  domestica,  vomitoria.  Apis  mellifica,  Notonecta 
glauca,  borsten  pa  bakbenen  bos  Dytiscus  margina- 
lis,  fjallon  af  Papilio  BrassiccB  och  Polychloros. 
GuER.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851,  p.  283,  Tab.  8, 
f.  3 — 8.  De  af  Forf.  framstallda  asigter  torde  er- 
fordra  noggrannare  undersokningar  och  bekriiftelse, 
innan    de    kunna    anses   fullt   tillforlitllga. 

Rorande  de  utvaxter  och  yttre  bihang,  hvilka  Insekter- 
fmnas  pa  alskllliga  Insekter,  hafva  intressanta  upp-  vSxter' 
lysningar  af  Sieboi.d  blifvit  meddelade.  Forf.  in- 
delar  dessa  utvaxter  pa  foljande  satt:  uti  l:o  Sa- 
dana,  hvilka  sasom  belt  och  ballet  frammande  krop- 
par,  endast  tillfalligtvis  komma  i  beroring  med  in- 
sekterna  och  fasta  sig  pa  dem.  2:o  Sadana,  hvilka 
utsvettas   pa   insekternas  yla  sasom  ett  verkligt  secre- 


8  ^ 

tlons-aniiie  och  3:o  sadana,  hvilka  sasom  sporer  af 
svampartade  vaxter  banat  sig  vtig  till  dessa  djuis 
inre  delar  och  harifran  utvuxit.  Till  forsla  kate- 
gorien  hora  Orcliideernas  och  Asclepiadeernas  mcd 
klibbigt  skaft  forsedda  pollenmassor,  hvilka  ined  liitt- 
het  fasta  sig  pa  olika  delar  hos  de  insekter  som 
besoka  dessa  blommor.  Bien  alervanda  ofta  oin 
somniaren  till  deias  kupor  med  sadana  pjydnader 
fastade  pa  hufvudet.  Djlika  bihang  hafva  ej  sallan 
blifvit  ansedda  som  svampartade  eller  af  sjukdoai 
hanorande  utvaxter.  De  af  Dzierzon  beskrifiia  sjuk- 
domar  hos  bien,  besta  i  sadana  vid  dessa  djurs  huf- 
vuden  fastado  pollen-massor.  Det  markvrirdiga  am- 
ne,  hvilket  sasom  ett  hvitfargadt  hudsecret,  dels 
fullstandigt,  dels  endast  pa  bestamda  stallen ,  betac- 
ker  manga  inseklers  yta  i  form  af  tradar,  fjadrar, 
uU  eller  stoft  m.  m.,  och  som  tilldelar  dessa  djur 
elt  besynnerligt  utseende,  ar  med  hansyn  till  sin 
beskafFenhet  cinnu  foga  undersokt.  Forf.  formodar, 
att  alia  dessa  hvita,  af  Entomologerna  vanligtvis  sa- 
som en  nllartad  utvaxt  betecknade  hudsecrelioner, 
besta  af  ett  vaxartadt  amne,  hvilket  pa  larverna  af 
Scymnus  och  pa  honorna  af  Dorthesia  bildar  knol- 
artade  utvaxter  ofver  hela  kroppen.  Manga  Coccus- 
och  Aphis-ai'ter  aro  antingen  pa  vissa  delar  eller 
ofverallt  betackta  med  ett  sadant  secret.  Yissa  Ci- 
cadarice  utsippra  detta  vax  i  form  af  tradar,  hvilka 
i  langa  knippen  pryda  deras  anal-anda.  Blifva 
dessa  utvaxter  eller  bekladnader  borttagna ,  sa  ater- 
komma  de  snart  i  samma  form,  hvaraf  synes  att 
sadana  insekter  oafbrutet  utsippra  ett  vaxartadt  amne. 
Forf.  kunde  med  mikroskopets  tillhjelp,  hos  dessa 
amnen  icke  upptiicka  nagon  besta md  struktur.  Han 
fann  detsamma  besta  af  mycket  sma,  runda,  mer 
eller  mindre  tatt  till  hvarandra  narmade  molekuler, 
hvilka    genom    tryckning   emellan    tvenne    glasskifvor 


9 

Jala  forena  slg  llll  en  slemmig  massa.  Pa  en  upp- 
heltnd  plalina-skifva  bortdiuislade  sadana  kroppar 
fullstandigt  oeh  mycket  hastigt.  Pa  papper  som 
viirmdes  ofver  en  lampa  bortdunstade  de  afven  latt, 
efterlemnande  likval  en  fliick  af  fett.  Samma  for- 
sok  anslcilldes  nied  en  vax-llk  trad,  lagen  fran  bak- 
krop|)s-andan  af  en  Lystra  laiiata,  och  lemnade  sam- 
ma resiiltat.  Vax-produktionen  inskranker  sig  Icke 
ensamt  till  bi-arlerna,  iitan  forekommer  iios  manga 
andra  insekter.  Till  den  tredje  formen  af  utvaxter 
pa  dessa  djur  lianfor  Forf.  sadana  parasitiska  svam- 
par,  hvilka  aro  Botapisterna  bekanta  under  beniim- 
ningen  Isoria,  Clavaria  och  Sphceria,  Dessa  svam- 
par  ulvaxa  merendels  i  kulform  utur  puppor,  lar- 
ver  eller  de  utbildade  insekterna  och  aro  i  spetsen 
forsedda  med  de  dclar  hvarutnr  sporcrna  utkomma. 
Man  har  skal  antaga,  att  sporerna  af  dessa  svam- 
par  under  insekternas  lefnad  inkomma  i  deras  inre 
delar  och  att  genom  deras  gronings-  och  vaxt-pro- 
cess,  de  af  dem  angrlpna  individer  blifva  pa  samma 
satt  dodade,  som  silkesmaskarna ,  hvilka  forstoras 
af  muscardine  {Botrytis  hassiana).  En  af  dessa  klubb- 
lika  svampar  adrog  sig  genast  efter  dess  upptackt 
stor  uppmarksamhet ,  da  dess  forhallande  till  in- 
sekten,  hvarpa  6en  forekom  sa  missforstods,  att 
man  trodde  insekten  kunna  forvandlas  till  en  vaxt, 
hvilken  senare  ater  forvandlades  till  insekt.  Den 
Spanske  naturforskaren  TorrubiA,  hvilken  1754  lem- 
nat  en  hogst  vidunderlig  beskrifning  och  afbildning 
ofver  en  pa  en  Cicada-p^ippa  forekommande  svamp, 
har  forst  gifvit  anledning  till  den  fabelaktiga  va- 
relse,  hvilken  hos  de  lattrogna  var  bekant  under 
namnet  Musca  vegetans,  hvars  verkliga  beskaffenhet 
likval  genom  undersokningar  af  en  Engelsk  lakare 
Hill  blef  laml  i  daijen.  Afven  fran  China  lem- 
nades   underrattelser   om    en    lika    orimlig    bilduing, 


10 

som  under  sommaren  skulle  vara  en  vaxt  ocli  om 
vinlern  en  larv.  Fror.  Tagesb.  Ill  Bd.,  p.  249 
Sollies.   Gesellsoli.    fur   Vaterl.  Cult.   17  Nov.   1852. 

Eiiligt  livad  k.'indt  iir  befinnas  ofta  pa  biens 
bnfvud  fastade  sma  bihang,  bvilka  ega  form  ocb 
utseende  af  cryptogamiska  bildningar,  hvarfor  de 
ock  blifvit  af  flere  Forfattare,  sasom  Kirby,  Spence 
och  Illiger  ansedda.  GoRSKi,  som  nu  med  dessa 
anstiillt  en  noggrann  undersokning,  liar  kommit  till 
samma  resullat  som  senare  arens  forskningar  afveij 
for  ofrigt  lagt  i  dagen,  eller  all  de  endast  utgora 
Orchldeers  pollenmassor,  som  blifvit  fastklibbade  vid 
biens   hufvud.     GoRSKi,   Anal.    fasc.  I,   p.  204. 

Mayr  bar  fastat  uppmarksambelen  pa  en  ah- 
norm  bildning  hos  exemplar  afA^eina  irwnnea,  bvilka 
blifvit  funna  pa  Yelki  Planina  i  Krain  i  Snogrot- 
tan  Veternica.  Denna  bildning  forefinnes  pa  hela 
kroppen,  men  ar  vanligen  tydligast  pa  ofra  sidan 
af  thorax  och  skalvingarna.  1  sin  enklaste  form  ar 
den  harlik,  men  senare  utbilda  sig  harens  bas  till 
en  uppsvallning,  hvilken  antager  olika  form.  Upp- 
svallningen  framstar  alltid  pa  harets  sida.  Delta  se- 
nare ar  vanligtvis  i  linea  langt  och  till  fargen  lik- 
nande  den  del  hvarpa  det  ar  fasladt.  Endast  untler 
en  tidigare  period  foreter  det  en  Ijusare  farg.  Vid 
en  ncirniare  undersdkninjj  bar  P'orf.  funnit  det  ut- 
goras  af  Chitin,  och  icke  vara  nagon  parasit- 
vaxt  eller  sjelfstandig  organism.  Da  individer  af 
Nebria  hrunnea,  som  traffas  pa  andra  lokaler,  sakna 
sadana  utvaxter,  sa  maste  de  anses  sasom  abnorma 
bildningar,  dock  bar  det  cj  lyckats  Forf.  losa  Ira- 
gan  hvarfor  alia  exemplar,  som  lorekomma  i  forut- 
namnde  snogrotta,  dermed  aro  forsedda.  Verhandl, 
Zool.   Bot.   Ver.   in    Wien,  II,   p.   75. 

Redan  fran  13:de  arhundradet  kande  man  i 
China    bi-vaxel    och    dess   anviindande   till  Ijus.     Fran 


11 

samma  lid  var  ock  bekant  den  sa  kallado  Hvilvax- 
insekten  livars  prodiikt  vida  hogre  varderades.  Ofver 
delta  scnare  djurs  iiatiir  afvika  olika  Forfaltares  upp- 
glfler  i  liog  grad.  Efter  Grossiers  beskrifning  liar 
man  fcirmodal,  all  del  llllliorde  en  Coccus-art. 
StAUHTZ  beskref  det  sasom  horande  till  Cicadernas 
familj  under  benamningen  Flata  limhata,  Cliinesiska 
skriftstallare  pasta  det  vara  utan  vingar.  Macgro- 
WAN  liar  rorande  vaxterna  Punlzan  och  Kiang-fangpu, 
hvilka  hogt  varderas  i  China,  meddelat  den  under- 
ratlelse  alt  vax-subslancen  Pe-la,  anlingen  franibrin- 
gas  af  elt  djur,  eller  genoni  de  sting  delsamma 
verkslaller  pa  vaxten.  Inseklen  lefver  pa  en  stan- 
digt  gronskande  buske  Ligustrum  lucidum.  Denna, 
som  redan  for  27  ar  blifvit  af  Sims  afbildad,  upp- 
gifves  af  hononi  afsondra  vaxet  fran  fruklcn.  For- 
tune deremot  beriittar,  alt  ban  i  trakter  der  denna 
buske  var  ganska  allman,  aldrigt  anmarkt,  alt  vax 
deraf  insamlades.  Ligustrum  lucidum  finnes  i  hela 
central-China,  men  inseklen  traffas  foretradcsvis  i 
provincen  Sychuen.  Vaxten  odias  med  stor  omsorg 
och  betydliga  landstrackor  betiickas  deraf,  sa  att  (\cn 
ulgor  elt  vigtigt  foremal  for  industrien.  Under 
tredje  eller  fjerde  aret  efter  dess  plantering  blifva 
buskarna  af  innevanarne  besatta  med  insekt-bo. 
Dessa  uppsviilla  fa  dagar  derefter  och  srna  hvita 
djur  ulkrypa  i  otrolig  mangd,  fasta  sig  sedan  pa 
bladens  undersida  samt  forflytta  sig  slulligen  pa 
stamniarna,  hvarpa  de  fasta  sig  samt  hemta  sin  n:i- 
ring  af  den  utsipprande  saflen.  Efter  denna  lid  viixa 
de  ganska  fort.  I  borjan  af  Juni  se  buskarne  iit 
liksom  voro  de  betiickta  med  rimfrost,  hvilket  for- 
orsakas  deraf  att  djuren  blifvit  forvandlade  i  vax. 
De  ofversprulas  nu  med  valten  och  aflossas.  Fa  de 
sitla  qvar  till  Augusti,  fasta  de  sig  sa  starkt  att  dc 
med    moda    kuuna    losgciras.      Sadana    djur,    som   iiro 


12 

lampliga  for  fortplanlningen,  bctacka  sig  mot  Au- 
gustl  manad  nied  en  purpurrod  bekladnad,  samt  aro 
till  en  boijan  icke  storre  an  ett  riskorn.  Foljande 
var,  sa  snart  dessa  bo  nalkas  den  tidpuiikt  da  de 
skola  klackas,  iippsvalla  de  betydligt.  Sedan  vaxet 
blifvil  afrifvct  silas  det  pa  sa  satt,  att  det  lagges 
pa  en  fin  duk  hvarmed  ett  cylindriskt  karl  betac- 
kes,  hvilket  stalles  i  hett  vatten.  Sedan  vaxet  blif- 
vit  kallt  ar  det  fardigt  att  forsaljas,  samt  liknar  da 
hvitt  bl-vax  eller  spermaceti.  Det  ar  nemligen  ge- 
nomskinligt  glansande  ocli  sonderfaller  da  det  tug- 
gas  till  ett  icke  sammanhangaiide  pulver.  Detta  vax 
kostar  i  Mingpa  22  —25  cents  skalpundet.  Pharm. 
Journ.  and  Transact.,  XII,  p.  74.  Chemisch.  Pliar- 
maceut.  Central-Bl.  N:o  53.  Fror.  Tagesb.  Ill  Bd. 
p.  247. 

GoDART  som  haft  tillfalle  observera  utveck- 
lingen  af  Lixus  angustatus,  hvilken  undergar  sin 
metanjorfos  inom  stjelkarna  af  Altliea  rosea,  bitrader 
COQUERELS  i  en  foregaende  berattelse  anforda  aslgt 
rorande  lillkomsten  af  det  pulverlika  amne  soni 
belacker  en  del  af  de  arter,  hvilka  tillliora  detta 
slagte.      Ann.    Ent.   II,   Ser.    IX,    p.   XIII. 

Insek-  Newports   afliandling  om  bildningen  och  nyltan 

trachrer  '' ^  luftsackarne  och  de  utvidgade  tiaclieerna  hos  in- 
sekterna  liar  nn  fullstandigt  utkommit  i  Linn.  Trans, 
XX,  3. 

Blod-  Den    tvist   som    under   flera    ar   forlgalt    rorande 

°^*^*  circulationen  och  nutrilionen  hos  insekterna,  har 
med  oforminskad  ifver  blifvit  fortsaft.  BlANCHARD 
bar  nu  uti  en  afhandling  "De  la  circulation  da  sang 
et  de  la  nutrition  chez  les  insectes"  forst  adagalagt 
att  silkesmaskar  som  blifvit  fcidda  med  mullbarsblad 
bestrodda  med  fari^stofler,  frambrinsfa  fiirijade  sil- 
keshylsor,  hvarefter  han  tilliigger  sasom  stod  for 
sina    forut    ylhade    asigter,    alt    AlessANDRINI    funnit 


om 


13 

tracheerna  fiugade  med  hlaft  hos  de  larver  som 
fortart  blad  bestrodda  mod  indigo,  sanit  att  Bassi, 
som  erliallit  uppdiag  att  granska  delta  forliallande 
kommit  till  samma  resultat.  Denne  senare  hade 
likval  anmarkt  att  det  faigade  amnet  icke  befaiui 
sip-  i  det  inre  af  de  kaiialer  som  tillhoia  respira- 
tioneii,  men  val  emellan  hinnorna  som  bilda  deras 
skiljoviiggar.  Blanciiard  som  nn  anstiillt  flera  for- 
sok  i  delta  hanseende  pa  atskilliga  insekt-larver, 
bar  fnnnit  att  tracheernas  laigning  alltid  egt  lum, 
da  deremot  inelfvorna  och  musklerna  bibihaJlit  de- 
ras nalLirbga  farg.  Compt.  Rend,  XXXIV,  p.  402. 
Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851,  p.  492;  1852,  p.  150. 
Comp.  Rend.  XXXIII,  p.  367.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.  II,  Ser.  IX,  p.  74.  Leon-Dufour  bar  i  flera 
uppsatser  sokt  vederlagga  Blanchards  nppgifter  samt 
visa  att  ban  i  flera  hanseenden  misstagit  sig.  Actes 
de  la  Soc.  Linn,  de  Bourdeaux  XVII.  Compt.  Rend. 
XXXIII,  p.  542.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II,  Ser. 
IX,  p.  435.  JOLY  liar  afven  emot  BlAnchaRDS  upp- 
gifter  framstallt  flera  anmarkningar.  Compt.  Rend. 
XXXV,  p.  133. 

Agassiz's  i  foregaende  arsberattelse  anmalda 
alhandling  cm  circulationen  hos  insekterna  har  blif- 
vit  pa  franska  ofversatt  och  finnes  inford  i  Ann. 
Scienc.  Nat.  XV,  p.  359,  alvensom  Bassis  anforande 
i  Zoologiska  Sectionen  i  Venedig  rorande  de  vatskors 
omlopp  som  blifvit  inforda  i  insckternas  tracbeer. 
1.  c.   XV.    p.   362. 

Ganska  vardefulla  anatomiskt-physiologiska  an- 
markningar ofver  insekterna  i  allmanhet  och  sar- 
deles  ofver  Bomhyx  Mori  halVa  af  Filippi  blifvit 
meddelade  i  Annali  della  Acad.  d'Agricolt.  di  Torino 
V,  bvilka  till  en  del  blifvit  pa  Tyska  ofversalta  i 
Stett.  Ent.  Zeit.  XIII,  p.  258.  Denna  afbandling  inne- 
baller   trenne   kapitel,   af  hvilket   det  forsla  upptager 


14 

t'n  redogoreisc  ofver  Iraclicema  och  fellkroppen, 
samt  sjirdeles  traclieeinas  yllie  hud,  livilkeii  enligt 
BlAnchard's  lormodan  ar  skild  Fran  spiral-tradaina 
saint  bildar  verkliga  kanaler  for  blodets  omlopp. 
Forfatlarens  iakltagelser  adagalagga  hestiimt,  sa  val 
tillvaron  at  ett  melianrum  emellan  den  af  Siebold, 
sasom  peritonial-onigifning  antydda  mem  bran  ocli 
spiral-haden ,  som  de  vederlagga  pastaendet  oni  en 
I)lod-ciikulalion  i  dessa  melianrum.  Enligt  Fit.ippi 
ar  detia  melianrum  uppfylldt  af  en  obetydlig  qvan- 
titel  af  en  farglos,  icke  cirkulerande  vatska  ocli  af 
en  mangd  ovala  celler,  hvilka  silta  fast  vid  den 
yttre  membianen.  Dessa  ccller  lata  spracka  sig  vid 
en  mattlig  tryckning  och  utgjufa  da  deras  innehall 
i  det  lum  som  fmnes  emcUan  peritonial-omgifnin- 
gen  och  spiral-lradarna.  De  aro,  som  det  vill  sy- 
nas,  af  Newport  och  I3lanchard  ansedda  for  blod- 
kulor,  af  Meyer  for  kiiinan  i  tracheernas  primitiv- 
celler;  de  aro   likval  fett-celler  och   befinna  sijj  hojjst 

'  DO 

utbildade  hos  insekt-larverna,  men  forsvinna  mot 
slutet  af  pupp-tillsiandet.  Den  yltre  trachee-huden 
ar  af  samma  bildnlng,  som  den  mjuka  membranen 
hvilken  omger  fettkuloriia.  Det  intraffai*  nagongang 
att  de  celler  hvilka  befiima  sig  i  peritracheal-meU 
lanrummen,  sannolikt  genom  peritoneal-hudens  sprick- 
ning  inkomma  i  blodet,  men  motsatsen  eller  att  blo- 
det  intriinger  i  dessa  melianrum  intrafTar  icke.  Vid 
injectioner  hvilka  blifvit  verkstiillda  pa  det  satt 
BlAnchard  uppgifvit,  har  det  aldrig  lyckals  Filippi 
att  drifva  den  inforda  vatskan  i  detta  melianrum. 
Helt  och  ballet  partiella  injectioner  i  enskilda  tra- 
chee-forgreningar,  barfly ta  sasom  Joly  riktigt  an- 
markt  deraf,  alt  den  injicierade  viilskan  genom  son- 
derslitna  tracbeers  capillaritet  uppsugas.  Den  yttre 
peritonial-buden  foljer  icke  tracheerna  i  deras  finasle 
fcirgreningar,   utan    upphor   der    dessa    sammantralTa 


15 

metl  inelfvorna.  Under  larv-tillslanclet  syncs  respi- 
ralionen  inskriinka  sig  till  tie  stone  tracheenia.  Da 
insekterna  framkornma  utur  pupp(3i'na,  sa  orsakar 
det  stora  qvantum  af  upptagen  luft  en  stor  utvidg- 
ning  af  alia  traclieer.  Den  stegrade  verksanilieten 
af  resplrations-processen  inotsvarar  nu  en  storre 
varme-utveckling,  ocl)  da  do  utbildade  insekterna 
endasl  hemta  ett  ringa  qvantum  foda,  sa  tjenar  huf- 
vudsakligen  det  under  larv-tillstandet  i  stor  miingd 
forekommande  fettet  till  brannniaterial.  Forf.  bi- 
trader  slutligen  iifven  den  allmant  antagna  asigten 
att  vas  dorsale  hos  insekterna  utgor  det  enda  blod- 
karlet  och  tillskrifver  ban  blodviitskans  roielse  i 
kroppens  ibaligbet  icke  allenast  dess  sammandrag- 
ningar,  utan  till  en  del  niusklernas  verksanibet. 
Afbandlingens  andra  kapillel  bertir  bufvudsakligen 
tarmkanalen  bos  Bombyx  Mori.  Forf.  pastar  bar- 
uti:  att  den  sa  kallade  sugniagen  bos  fjarilarne  en- 
dast  beslar  i  en  utvidgning  af  a3Sopbagi  yttre  flna 
bud  och  att  intet  direkl  sammanbana;  eQuv  rum  emel- 
Ian  namnde  mage  ocb  matroren.  Genorn  denna 
tydning  skulle  dess  function  sasom  sugmage  for- 
svinna,  da  den  endast  utgor  en  luftblasa.  Uti  tredje 
kapitlet  anfores  att  Guerins  iakttagelse  om  Hcema- 
tozoidernas  rorelse  endast  utgores  af  den  BftOWNska 
molekular-rorelsen.  Sma  mikroskopiska  kulor,  sa- 
dana  som  GuEiUN  beskrifver  sasom  Hcematozoider, 
finnas  icke  allenast  i  blodet,  utan  afven  i  kroppens 
vafnad  ocb  siirdeles  i  storsta  mangd  i  de  celler, 
som  finnas  i  fjarilarnas  sugmage.  De  aro  omsom 
iiggformiga  ocb  genomskinliga,  omsom  klotrunda 
ocb  opaka,  ocb  blifva  bildade  i  cellernas  inre  ge- 
norn en  forandring  af  deras  inneball,  troligen  genom 
dess  oxydation,  sedan  de  uppfyllt  sitt  andamal  ocb 
da  insekten  nalkas  sin  dod.  Deras  uppkomst  star 
i  direkt  forballande   till   den    miingd    luft,    som    in- 


16 

franger  i  vafnatlcn.  Bringade  i  boioring  mod  vattcn 
komma  de  i  en  oscillatorisk ,  synbart  vilkorlig  ro- 
relse.  Det  af  Gijerin  Formodade  sammanluinget 
emellan  deras  uppkomst  och  muscardineiis  upptra- 
dande,  liar  Forf.  icke  genorn  egen  erlarenhet  knn- 
iiat   vederlagga   eller    bekrafta. 

Silkesmaskanias  matsmaltninfjs-oiijaner  hafva  ut- 
gjort  foremal  for  Bouchardats  undersokningar.  Han 
fann  harvld  att  det  amne  som  finnes  I  dessa  lar- 
vers  cbylus-mage,  vlsar  en  egen  alkabsk  renktion, 
hvilken  icke  hanor  af  muUbarsbladen ,  hvilkas  saft 
ar  lindrigt  suit  reagerande,  utan  af  elt  secret  fran 
'  spottkortlarna.  Delta  secret  forvandlar  starkelse  i 
socker  och  bildar  rned  oljaktiga  amnen  en  fnllkom- 
lig  emulsion,  samt  eger  salunda,  enligt  Forfattarens 
formenande,  samma  egenskaper  som  den  pankrea- 
tiska  valskan  hos  de  hogre  djuren.  De  i  larmka- 
nalen  befintliga  amnen  visa  en  syrlig  reaktion,  hvil- 
ken synes  harflyta  fran  elt  secret  utur  de  Malpighi- 
ska  kiirlen.  GuER.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851,  p. 
34.  Den  asigt  Forf.  framstaJlt  om  den  physiolo- 
giska  funktionen  af  de  olika  delarna  af  insekternas 
tarnikanal,    bar   under    langre   tid    varil    kand. 

Anatomi  Laboulbene,   som    undcrsokt   den    nire    organi- 

af  flera  sationcu    af    en    inangd    insekler   af   olika    ordnin^ar, 

In.sekt-  o  . 

arter.  har  i  notCF  angifvit  de  forhallande,  hvaruli  bans 
iakttagelser  afvika  fran  foregaende  anatomers.  De 
insekler  som  utgjort  foremal  for  bans  bebandling 
aro:  Gryllus  domesticus,  Locusta  [Meconema]  varia, 
Decticus  verrucivorus,  Staphylinus  olens,  Elater  mu- 
rinus,  Anohium  Ahietis  och  tessellatum  Dermestes 
lardarius,  Frischii,  Phyllopertha  horticola,  Bruchus 
Cisti,  Galleruca  Tanaceti,  Chrysomela  Banhsii,  Cocci- 
nella  7-punctata,  Ammophila  sabidosa,   Thais  Hypsi- 

pyle, 


17 

pyle,   CaUiphora,    Musca   ov\i   Sarcophaya   m.  fl.   Ann. 
Ent.   II   Ser.   X,    p.   335. 

I.EON-DuFOUR,  sorti  pa  etl  sa  fortjenstfiillt  satt  AnHtomi 
genom  flera  arbeten  bidragit  till  kannedomen  om  j'^piX, 
itisekternas  anatotnl  och  physiologi,  bar  nu  med- 
delal  Franska  Akademien  en  uppsals  under  titel 
''Apergue  anatomique  sur  les  insectes  Lepidopteres'*, 
bvilken  utgor  ett  iitdrag  af  ett  sioire  aibete  ofver 
fjarilarnas  analonii,  bvaruti  koinmei*  att  lemnas  en 
rnllstiindig  beskri fning  oFver  dessa  djurs  kansel-or- 
ganer,  respirationen ,  tarmkanalcn  ocb  painings-ap- 
paralerna  m.  m.  Compt.  Rend.  XXXIV,  p.  749. 
Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1852,   p.   253. 

Nyare  Forfattare  hafva  sa  Toga  sysselsatt  sigAnatomi 
med  anatomiska  undersokningar  af  LibellulcE,  att  den**  lui^. 
afhandling  i  detta  amne  vl  nu  af  Leon-Dufour  fatt 
emottaga ,  innefattande  en  noggrann  beskrifning  om 
dessa  djnrs  yttre  och  inie  delar,  icke  kan  annat  iin 
i  bog  grad  vara  valkoinrnen.  Forf.  genomgar  pa 
ett  noggrant  satt  de  yttre  olikheterna  emellan  lar- 
verna  af  hitborande  slagten,  bvarefter  ban  1  sar- 
skilda  kapitel  afbandlar  deras  kansel-organer,  respi- 
rationen, munnen,  tarmkanalen  o.  s.  v.  Pa  trenne 
val  utforda  plancber  bafva  de  sarskilda  delarne 
blifvit  askadliggjorda.  Ann.  Scienc.  Nat.  XVII,  p. 
65,  Tab.   3—5. 

Lebert   som    undersokt  muskel-tradarna  bos  en  Lebert 
mangd    insekter,   bar   under  titel    "Recherches  sur  la  ^,J^J]°gi_ 
formation  des  Muscles  dans  les  animaux  vertebres  e/fadama. 
sur  la  structure  de  la  fibre  mMSculaire  dans  les  di- 
verses  classes    d' animaux''    bufvudsakligen    bekraftat 
de    iakttagelser   som    forul    i    detta    hanseende    blifvit 
gjorda,   bvarjemte    ban    lemnar   en    omstandlig   redo- 


goi 


'else    for   de    fall,    bvaruti    ban    varit   af  oiika    me- 


Bohemans  Arsber,  1851,  1852.  2 


18 

ning   med   sina   foregang.ire.     Ann.  Scienc.   Nat.  XIIJ, 
p.    182,  Tab.   18—27. 
Insekter-  DujaRDIn's  uppsalts  om  insckternas  nerv-systeni 

n6r»er.   '^''''    t)lifvit    pa    Eiigclska    ol'versatt.      Ann.   and   Mag. 

'  of  Nat.   Hist.   11,  Ser.   IX,    p.   24H. 
Tempera-  Davy    liar   anstallt   fiera    (orsok    for    alt    ulrona 

turens  och^jg     veiknincar     flera     gaser    ocli    an<jor   under   olika 

gasens  in-  &  ^     o  r\  i  tr  r 

verkan.  temperatur  utofva  p«i  insekteina.  {On  the  ejjects  of 
certain  agents  on  insects).  Af  dessa  experimenter- 
visar  sig  att  en  mycket  lag  temperatur  icke  ver- 
kar  pa  insekteina  pa  sanima  salt,  sorn  pa  de  dagg- 
djur  som  ligga  i  ide.  Under  det  att  ofvergangen 
hos  de  senare  fran  ett  rorligt  lif  till  ett  tillstand  af 
dvala  hastigt  forsiggai*,  forminskas  deremot  insck- 
ternas lifiighet  smaningom,  till  dess  slutligen  all 
rorelse  hos  dem  upphor.  Pa  samma  satt  tillgar 
uppvaknandet,  da  teniperaturen  hojer  sig.  Kal-syra 
och  clilor  med  flera  aninen,  frambringa  hos  insek- 
terna  sanima  verkningar,  som  hos  de  hogre  djuren. 
Af  angor  visade  sig  sardeles  sadana  som  erhollos  af 
ammoniak  ,  salpelersyra  ,  campherl,  terpentin-olja  och 
blasyra  dodande.  De  verkade  olika  hastigt,  men 
alia  sa,  att  da  en  insekt  genom  deras  inflytande 
blifvit  berofvad  rorelse  och  sedermera  utsattes  for 
luften,  den  aldrig  mer  fullkomligt  qvicknade  vid. 
Trans.   Entom.   Soc.   N.  S.    I,    p.    195. 

Genera-  Intressanta    iakttagelser  ofver  utvecklingen  af  en 

liten  Hymenopter-art  tillhorande  familjen  Pteroma- 
lini,  hafva  af  Filippi  blifvit  meddelade.  Hos  delta 
djur  synes  nemligen  forekomma  en  generations-vexel, 
som  likval  i  vasendtliij  man  afviker  fran  den,  som 
eger  rum  bland  Aphides  och  Taloiforia.  Forf.  ut- 
klackte  i  m.ingd  utur  aggen  till  Rhynchites  hetuleli, 
en  deruti  parasitiskt  lefvande,  likval  ej  narmaie  be- 
stamd  Pteromalin ,  hvilkens  utveckling  bestiindigt 
forsiggick    pa    fciljande  salt.    I  de  genoniskinliga  aggen 


tions- 
vexel. 


19 

visado  sig  under  inlkroskopet  rU  gniiska  litet  mod 
svans  ocli  horst  utrusladt  djur,  vai}ligtvis  endast  clt, 
sallan  2  eller  3  i  hvarje  agg,  hvilket  djur  genom 
sin  form  ocli  sina  borst,  erinrade  om  vissa  Dipter- 
larver.  1  borjan  syntes  intet  spar  af  den  inre  or- 
ganlsafionen ,  men  svansen  rordes  niistan  som  en 
plska.  Snart  upptacktes  en  slags  blasa  i  dessa  pa- 
rasiter,  hvilka  da  forlorade  all  rorelse  samt  vid 
blasans  tillvaxt  utvidgades  ocli  efter  forlusten  af  svan- 
sen ombildades  till  en  enkel  sack.  Den  inre  blasan 
iitvecklade  sig  allt  mer  ocli  nier,  visade  forst  borjan 
till  ett  liufvud ,  rorde  sig  masklikt  ocli  kunde  slat- 
ligen  igenk annas  sasom  larven  till  en  Pteromalin, 
som  fullvaxt  var  utrustad  med  tvenne  (ina ,  langa 
kiikar  ocli  en  framstaende  kant  pa  kroppens  sidor. 
Atta  till  tio  dagar  efter  framkomsten  byta  de  om 
hud,  sonderslita  harvid  den  yttre  huden  af  den  ui'- 
sprungliga  parasilen  ocli  spinna  sig  en  brun  cocong 
i  Curculionidens  agg.  Efter  ytterligare  8  dagars 
forlopp  utkryper  den  lilla  Hymenoptern.  Forf. 
lormodar  atl  en  Pteromalin-larv  utvecklat  sig  i 
en  Dipler-larv.  Emot  detta  antagande  tala  likval 
flera  omstandiglieter.  Vid  iakttagelser  pa  omkring 
100  agg  var  forhallandet  nemligen  alltid  detsam- 
ma  och  aid  rig  utvecklades  den  forsla  parasiten  full- 
standigt.  Den  torde  forr  bora  anses  vara  en  amma 
for  Pteromalin-larven.  Forf.  bar  kallat  detta  sla<j 
af  ulveckling  tvagradig  generation,  hvilket  och  syues 
liimpligt^  da  den  viisendtligt  ar  skiljd  fran  blad- 
lossens  fortplantning.  Slutligen  uttalar  ban  den  for- 
modan  att  ett  likartadt  forhallande  kunde  e^ja  rum 
hos  Xenos  och  Meloe  och  att  hos  dessa  de  aktiva, 
med  tre  par  fotter  forsedda  larverna,  hvilka  ut- 
komma  utur  aggen  icke  forvandla  sig  i  de  troga, 
masklika    larverna,    som    forpuppa    sig,    utan    fostra 


20 

dessa.     Ann.  Scionc.  JNal.   XV,   p.   294,  Tab.  5.    Ann. 
Nat.   Hist.   11,  Sep.   IX,   p.  461. 
Om  Pedi-  Lange  liar  del,  pa  vissa  bi-arter  forekommande 

cuius  me-|j||3  vlnglosa  diup,  som  af  Kirby  blifvit  benamndt 
Pediculus  melittce,  ansefts  utgora  nyklackta  larver  till 
Meloe,  hvilka  utbildades  i  bins  bo,  sedan  de  der- 
stades  forut  undergatt  en  total  Foi  mlorandring.  Emot 
denna  asigt  bar  nu  Smith  upptiadt  och  sasom  stod 
for  sitt  pastaende  anfuit,  alt  ban  om  vaien  d.  6 
April  vid  undersokning  af  en  sandbank,  funnit  ett 
samba  lie  af  Anthophora  Haworthana,  af  bvilken  bi- 
art,  som  befann  sig  i  en  slags  dvala,  elt  anlal  in- 
divider  inneslotos  i  en  liten  lada.  Vid  dennas  un- 
dersokning nagra  dagar  derefter  observerades  flera 
individer  af  Pediculus  melittce  springande  ofver  bin. 
Som  dessa  bi-l6ss  icke  under  bela  vinlern  under- 
gatt ringaste  forandring,  utan  voro  fullkomligt  lika 
de  individer,  som  blifvit  anmarkta  om  hosten,  anser 
Smith  troligt  att  dessa  sma  djur  icke  aro  laiver 
utan  fullstiindigt  utbildade  insekler.  Trans.  Entom. 
'  Soc.  N.  S.  II,  p.  4. 
Parasit-  Uti    en    i    Pariser-Akademien    foredragen    upp- 

l^pi'ratio'nVsatts  "Note  SUV  k  parasitisTue,  bar  Leon  Dufour 
isynnerbet  sysselsatt  sig  med  losning  af  den  fragan, 
buiuledes  de  i  del  inre  af  lefvande  insekter  fore- 
kommande  parasit-larverjia,  andas.  Vid  den  for  flera 
ar  sedan  bekantgjorda  afbandlingen  rorande  utveck- 
lingen  af  Ocyptera  bicolor  bvilken  forslggar  inom 
Pentatoma  punctipennis,  bar  Forf.  anmarkt  att  re- 
spirations-roret,  soin  ar  belaget  i  den  parasltiskt 
lefvande  larvens  bakre  anda,  befinner  sig  i  ett  af 
Penlatomans  stiginata.  En  annan  gang  iakttog  ban, 
att  en  i  buk-kaviteten  bos  Andrena  aterrima  lef- 
vande Dipter-larv,  bade  silt  respirations-organ  fa- 
stadt  vid  delta  bis  tvenne  stora  luftsackar.  Larven 
till  en   ny   Hyalomyia  [Muscarice),  bvilken  utvecklar 


21 

sig  i  buk-kavitelen  hos  Brachyderes  lusitanicus,  in- 
tranger  niecl  dess  bakre  arida,  som  ar  forsedd  med 
tva  stigmata,  i  ett  stigma  hos  Curculioniden ,  och 
inandas  pa  delta  satt  atmospherisk  luft.  Compt. 
Rend.  XXXIII,  p.  135.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.,  1852, 
p.  408.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II,  Ser.  YIII, 
p.  425. 

Alt  en  normal  fortplantning  hos  bladlossen  Larver  ur 
utan  befi'uktning  eger  rum,  for  hvilken  Owfn  fore-t^jVfja- 
slaget  den  val  valda  benamningen  Parthenogenesis,  f'^-J»S8- 
ar  val  bekant.  Att  en  befruktning  afven  bland  Bom- 
byces,  kan  vara  tillracklig  att  i  flera  generationer 
frambringa  frnktbara  as^g,  bar  genom  en  af  CuRTiS 
gjord,  och  af  Fiijppi  meddelad  iakttagelse  blifvit 
satt  utom  allt  tvifvel.  Den  forre  omtalar  nemligen 
att  han  fran  Norra  Amerika  erhallit  en  puppa  af 
Saturnia  Polyphemus,  hvilken  klacktes  i  England. 
Den  derutur  framkomna  fjarilen,  som  var  en  bona, 
lade  agg,  hvilka  alia  lemnade  larver.  Skada  ar  att 
Forf.  icke  uppgifvit  hum  langt  iakttagelserna  seder- 
mera  blifvit  fortsatta.  Emedlertid  ger  denna  upp- 
gift  en  ny  vigt,  at  de  forut  temligen  talrika,  men 
af  SiEBOLD  betviflade  iakttagelserna,  att  honor  af 
Bombyces  utan  forutgangen  befruktning,  liigga  agg 
utur  hvilka  larver  framkommit.  Ann.  Scienc.  Nat. 
XV,   p.  297. 

Af  icke  ringa  intresse  vore  om  en  af  BoWRiNGparasitiskt 
i  Hongkong  gjord  iakttagelse,  att  en  fjaril-larv  lef- '^/Yriu^ 
ver  parasitiskt  pa  den  i  China  forekommande  Ful- 
gora  candelaria,  befunnes  grundad.  Denna  larv,  som 
enligt  BoWRiNGS  uppgift  varierade  fran  1 — 6'"traf- 
fades  pa  Fulgorans  ryggscgmenter  (sallan  mer  an  en 
larv  pa  hvarje  individ).  Den  var  betackt  med  ett 
ull-likt  amne,  lemnade  da  den  blef  fullviixt  Ful- 
goran ,  samt  spann  derefter  en  cocong,  hvarutur 
utklacktes   en    fjaril   med   kamlika   antenner.      Troligt 


22 

iir  alt  (](>nna  larv  Itlver  af  dot  vaxaitade  amnc, 
som  dessa  Heiniptera  afsondra.  Proced.  Ent.  Soc. 
N.   S.   I,   p.   36,  76,   104. 

Referentens  i  Vet.-Akademiens  Ofvers.  1850, 
p.  211  och  1851  p.  154  inforda  uppsallser  rorande 
iiagra  insekt-arters  metamoifos  liafva  blifvit  ofver- 
satta  pa  Tyska  och  fimias  inlorda  i  Fror.  Tagesb. 
II   R,   p    213,   224. 

SiEBOLDS  i  forra  Arsber.  p.  13  refererade  af- 
handling  om  utvecklingen  af  Psychida?,  liar  af  Statn- 
TON  blifvit  pa  Engelska  ofversatt.  Trans.  Ent.  Soc. 
IN.   S.  I,   p.   234. 

Wahlbergs  a f handling  *'Bidrag  till  Psyche-lar- 
vernas  kdnnedom'  som  blifvit  inford  i  Vet.-Akad. 
Ofvers.  1850,  p.  225,  har  afvenledes  blifvit  ofver- 
flyltad  pa  Tyska  spraket.  Fror.  Tagesb.  II  Bd., 
p.  246. 
insekt-  Ofver    framkomsten    af    stora    svarmar    fjarilar 

*  ^*  har  GhimAni  i  Ga/ette  Pieniontese  for  d.  1  Maj 
meddelat  foljande  underrattelser:  Vanessa  Cardui 
visade  sig  hastigt  d.  26  April  klockan  11  formidda- 
gen ,  i  narheten  af  Turin  i  oerhord  mangd,  och 
anda  till  klockan  1  okades  deras  antal  bestandigt, 
sa  att  luften  till  slut  af  dem  blef  fordunklad.  Kloc- 
kan 4  voro  dessa  fjarilar  med  undantag  af  nagra 
spridda  exemplar  forsvunna.  Under  hela  denna  dag 
var  vadret  utmarkt  vackert,  sedan  det  forut  regnat 
tvenne  dagar  a  red.  Under  de  foljande  dagarna 
som  voro  mulna,  forsvann  denna  fjaril-art,  men 
visade  sig  sedermera  talrikare  an  vanligt.  GhiliANI 
anmarkte  dessa  fjaril-svarmar  endast  i  stadens  gran- 
ska  p,  men  formodar  att  de  visat  sig  i  hela  Pie- 
mont.  Han  soker  pa  sa  satt  forklara  denna  fore- 
leelse,  att  den  klackning  som  bort  ega  rum  om 
hosten   det   foregaende   aret,   icke    kunnat    forsigga   i 


23 

anseendo  till  den  da  radaode  laj^a  temporatnrcn  och 
att  saledes  de  fiesta  af  dessa  fjarilar  tillbringat  vln- 
tern  sasom  puppor,  att  da  afven  1  de  sodra  slutt- 
ningarna  af  de  Liguriska  alperna  radt  en  blid  vin- 
ter  ocli  en  tldig  var,  fjarilarna  fidigare  an  vanligt 
utklackts  och  sallat  sig  till  dem,  hvilka  egentligen 
hafva  sitt  tillhall  i  trakten  af  Turin.  Ann.  Ent.  II, 
Ser.   IX,   p.   LV.     Ann.   and    Mag.   Nat.   Hist.   II,  Ser. 

IX,  p.  355.  Fror.  Tagesb.  Tif  Bd.,  p.  200.  Rev. 
et  Mag.   de  Zool.   1851,   p.   559. 

Lucas  omtalar  att  stora  svarmar  af  Ephemera 
albipennis  visat  sig  flerestades  i  narheten  af  Paris 
pa     bada    sidor    af  Seinefloden.      Ann.   Ent.   II,  Ser. 

X,  p.  LI. 

White  bar  fore  visat  i  Engelska  Entomologiska  Po^urer 
Societeten  flera  individer  af  en  liten  Podura-art,  p&  is. 
som  blifvit  funnen  pa  isen  vid  stranderna  af  Wel- 
lington kanalen  under  en  der  vaxande  Nostoc.  Dessa 
djur  sta  Desoria  glacialis  nara,  hvilken  blifvit  pa- 
trafTad  i  otrolig  mangd  under  stenar  pa  Schweitzer- 
glatscherna,  hvarest  den  synes  kringlopa  i  isen.  The 
Entomol.  Juni   1852.      Fror.  Tagesber.   Ill   B.  p.  88. 

ScHJODTES   i   forra    Arsberattelsen  p.  18  annialda  Under- 
arbete  "Specimen  Faunce  Subterraneoe"  har  af  Wal-   fauna. 
LICH  blifvit   pa   Engelska   ofversatt.    Trans.   Ent.  Soc. 
N.   S.   I.   p.    134.     Af  samnia   af  handling   finnes  afven 
ett    omstandligt    utdrag    pa    Tyska    i    Fror.  Tagesb. 
HI   Band.   p.  89. 

Wachauru  omtalar  att  en   puppa   af  Saturnia^J^P^^}^^^^ 
Pyri,   som    ban    genomstuckit    med    en    grof    knapp-   puppa 
nal   och    insalt   i   en   lada,  detta   oaktadt  foljande  var 
blifvit   klackt,     Ann.   Ent.   II  Ser.  X,  p.  XLI.     Denna 
iakttagelse,    churu    anford    af    en   aktad    Entomolog, 
synes  Uef.   dock   foga  sannolik. 


24 

insektiis  flu    rgenht't   som    de    i    oknarna    lefvande    arter 

stHinmeiseal  Oil  lioptei-slagtet  Jbremapfula  dcia  med  nagra 
med'lir'n  I^eptilier,  ;ir  den  orvereiisstninmelse  de  1  fargfeck- 
lokai  (ler  niijoren    fiamte   med    den    iordnian    hvarpa    de    leFva. 

de  vistiis.  ^  .  , 

Lefebure,  soin  (or  Hera  ar  sedan  forst  fasle  upp- 
marksamlieten  pa  delta  (orliallande,  bar  nu  upplyst 
att  samma  iakttagelse  redan  forut  af  Bruce  bliTvit 
gjord  pa  nagra  i  Egypliska  oknania  forekonimande 
my  I- arter,  bvilka  fullkomligt  ega  samma  farg  som 
den  porfyr-sand  hvarpa  de  vistas.  Dessa  arter  aro 
Formica  Pharaonis  och  Formica  Salamonis  Latr. 
Ann.  Ent.  Ser.  IX,  p.  XXIV. 
Giftijja  MiLLlERE,   sotu    anslallt   flera    forsok  for  att  ut- 

rona  huruvida  larver  som  lefva  ai'  giftiga  vaxter, 
innehalla  for  de  djiir  som  fortiira  dem  skadllga 
amnen.  anfor  derom  foljande:  Sedan  han  insamlat 
flera  smarre  larvei-  af  Deilephila  Euphorbice,  som 
lefde  pa  Euphorbia  cyparissias,  gaf  han  af  dessa  at 
tvenne  ncira  fullviixta  sparf-ungar,  som  kunde  iita 
sjelfva  och  hvilka  han  lemnat  utan  foda  6 — 8  tim- 
inar,  hvardera  en  hnv.  Sparfvarna  ehiirn  uthungrade, 
visade  obenagenhet  alt  (ortara  den  erbjudna  fodan, 
men  slukade  shitligen  nagon  del  deraf.  Efler  na- 
gon  stund  funnos  bada  faglarna  doda.  Ann.  En- 
tom.  II  Ser.  p.  LXXVIII. 
insektei-  Uti    cn   af  SciILAGENTWElT    utgifven   afhandhng 

"u^br^d-^"^^^^  <iie  hochsten  Grenzen  der  Thiere  in  den  Alpen\ 
"'"S-  anfores:  att  insekterna  och  arachniderna  synas  ibhmd 
alia  djur  vara  de,  som  under  hela  aret  lefva  hogst 
upp  pa  alperna.  Nagra  arter  hafva  blifvit  anmarkta 
vid  14 — 12,000  fots  hojd.  Vid  sistnamnde  hojd  ob- 
serverade  Saussure  vid  bestigningen  af  Montblanc 
tvenne  fjarilar.  Vid  12,012  fot  pa  Breithorn  visade 
sig  nagra  Podurellw-.  En) el  Ian  10,700  och  10,000 
fot  hafva  talrika  Podurer  och  nagra  spindlar  blifvit 
anmarkta.     Fran    10,000  till   9,000   fot   fann  Heer  pa 


25 

Piz  Linard  5  spinddaitei  ;  (Van  9000  till  850()  fot 
8  andra  spindel-  och  13  Coleopter-arter.  Sasoni 
karakteristiskt  (or  dessa  djur  bor  anmarkas,  att  de 
vanligen  icke  aro  vaxtatande,  utan  rofdjur.  Alia 
ega  de  en  mork ,  svart  farg,  afven  om  samma  ar- 
ler  pa  laglandet  forete  Ijusare  farger.  Arcbiv  fur 
Naturg.  XVII,    p.    177. 

Enligt  hvad  Bremi  uppger,  bar  en  Entomolog J'|^***'S*" 
som  bemlagit  en  groda ,  i  dess  exkrementer  varse-  exkre- 
blifvlt  talrika  fragmenter  af  insekter.  Da  ban  lade 
spillningen  i  vatten ,  fann  ban  deruti  trenne  lef- 
vande,  fulikotnligt  bibeliallna  Curculioner,  al'  bvilka 
tvenne  tillborde  Plinthus  caliginosus  ocb  den  tredje 
en  art  af  slagtet  Acalles.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII, 
p.   159. 

Sedan  Guerin-Meneviixe  i  Frankrike  upptackt  p^js't^ 
en  Coccus-art,  som  ban  benamnt  Coccus  Fabce,  ocb  niiie. 
bvilken  befunnits  inneballa  fargamne,  bar  detta  pa 
kemisk  vag  blifvit  undePvSdkt  af  Chevreul,  bvarvid 
befanns  all  den  franska  cochenillen,  anvand  till 
fargning  af  silke,  tvattadt  i  alun,  var  den  utlandska 
nriycket  underlagsen.  Pa  ull  bar  den  visat  sig  var- 
aktigare.  Denna  Coccus  ar  pa  dessa  bonor  sa  all- 
man,  att  man  inom  koit  tid  pa  utbredda  lakan 
kunnat  insamla  en  storre  mangd.  Den  dodas  i 
varmt  vatten  ocb  torkas  sedan  i  luften.  Compt. 
Rend.  XXXIV,  p.  334,  701.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.  IX,  p.  358.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1852,  p. 
143.      Fror.  Tagesb.   II  Bd.,   p.  336. 

I     Gouvernementet    Saratow    i   sodra   Ryssland,Guidbag- 
bvarest    galenskap    efter    bett    af   rasande   bundar   ej^lnde^soin 
sallan     forekoinmer,     bar    foljande    medel    af  en    der'"'^'"^***'* 
bosatt   person   till   det   ondas   bolande   med  framgang 
blifvit    anvandt.      Han     bar    nemligen     om     varen    i 
myrstackar,   tillborande   Formica   rufa,    uppsokt   lar- 
vorna   till   Cetonia  aurata,   bvarefter  dessa  forvarades 


26 

i  den  joid  livaruti  de  blilvlt  fiinna ,  till  deti  tid  da 
do  kliickts,  livilkct  vanligeii  intrafTar  i  Maj  maiiad. 
De  lullhildade  djuren  hafva  genast  genoin  varme 
blifvit  dodade,  toikade  och  forvarade  i  hermetiskt 
sliitna  karl,  hvarefter  de  liiggas  pa  flaskor  som  tiitt 
lillslutas,  sa  att  djuren  bibelialla  den  starka  lukt, 
som  ar  dem  egen ,  sai  deles  om  varen.  Da  galen- 
skap  visar  sig  hos  nagon  person,  sonderstolas  dessa 
djur  till  ett  fint  pulver,  hvilket  stros  pa  en  smorgas, 
som  ej  bor  vara  saltad.  Alia  delar  af  insekten  bora 
anvandas.  Smorgasen  fortares  genast  af  patienten, 
som  under  behandlingen  bor  dricka  sa  litet  som 
mojligt,  hvaremot  det  tillates  honom  att  iita.  Van- 
ligtvis  aro  verkningarne  af  delta  lakemedel  en  langre 
eller  kortare  somn,  hvilken  understundom  fortfarit 
till  och  med  36  timmar.  Oftast  bar  den  sjuke  blif- 
vit fullkomligt  alerslalld.  Den  dosis  som  bor  inta- 
gas  beror  pa  sjukdomens  utveckling  och  personens 
alder.  En  aid  re  person  bar  genast  efter  bettet  er- 
hallit  2 — 3  Cetonier  i  2 — 3  ingifningar  pa  samma 
dag.  Da  sjukdomen  starkare  utbildat  sig  gifvas 
4 — 5  individer.  Djur  behandlas  pa  samma  satt  som 
menniskor.  Motschoulsky ,  som  varit  i  tillfalle  se 
de  (ordelaktiga  verkningarna  af  detta  medel,  berat- 
tar,  att  en  af  bans  hundar  1846  blifvit  biten  af  en 
rasande  hund.  Sedan  den  forre  erhallit  tvenne  Ce- 
tonier i  tvenne  doser  blef  han  fullkomligt  frisk, 
men  hvarje  ar  da  den  tid  nalkades,  vid  hvilken 
han  blifvit  biten,  visade  han  en  nedslagenhet,  for- 
orsakad  af  kramp  i  magen,  som  fortfor  4 — 5  da  gar. 
1847  blefvo  tvenne  barn  bitna  af  en  rasande  hund. 
MoTSCH.  lat  dem  hvardcra  intaga  en  och  en  half 
Cetonia,  hvilket  hos  dem  frambringade  somn,  efter 
hvars  slut  dessa  barn  icke  visat  minsta  tecken  till 
raseri.  Doctor  Mandileny  bar  afven  anfort  nagra 
likartade    handelser   och  omtalar  det  stora  fortroende, 


27 

sotn  innevan.n  lie  i  sodra  Ryssland  siitta  till  delta 
Icikmedel.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  XLV.  Rev. 
et   Mag.  de  Zool.    1851,    p.   60. 

Creplin   liar   uti   ett   fierde    bihanfir  till  den  lor- J"*':^^'" 

J  O  ^  besvarade 

teckning,   som   af  Gurlt   blifvit    meddelad    ofver  de  af  Endo- 
dJLir,   i  hvilka  Endozoer  forekomma,  uppraknat  iiagra 
insekt-arter    och     Araclinider.      Archiv,    fiir    Nalurg. 
XVII,   p.  304. 

Flera    vigtiga    bidrag    till    kannedomen    om    de  losekter 

I  o  ..  1  I  .  C"  III        skadliga 

insektarter,  som    pa   trad  och   vaxter  rororsaka  skacla,      for 
samt    om     sattet     att    forekomma    deras    harjningar,^^'^'^'^"^' 
liafva   under   de   tvenne   ar  denna  berattelse  omfattar, 
utkommit  sasom: 

"Les  Arbres  et  arbrisseaux  de  I'Europe  et  leurs 
Insectes"  par  Macquart,  Lille  1852,  hvilket  arbete 
endast   till    titeln    ar   Referenten   bekant. 

''On  Insects  injurious  to  the  cotton  plant'*  by 
W.  Saunders.  Trans.  Entom.  Soc.  N.  S.  I,  p.  158. 
Forf.  bar  bar  pa  ett  stalle  samlat  de  iakttagelser, 
bvilka  i  sarskilda  skrifter  iinnas  anforda  om  de  in- 
sekter  som  aro  skadliga  for  bomulls-vaxten  och  be- 
skrifver  dessutom  tvenne  nya  fjarilar  Arctia  Hors- 
fjeldii  och  Eudioptes  indica,  hvilkas  larver  pa  Java 
forekomma  pa  denna  viixt.  Af  denna  uppsatts  visar 
sig  att  hittills  inoni  olika  verldsdelar  blifvit  funna 
12  insekt-arter,  som  aro  skadliga  for  bomallsvaxten, 
C  fjaril-larver,  3  Coleopter-larver,  1  Cicada,  1  Cirnex 
och  1  Aphis.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  I,  p.  158, 
Tab.   12. 

I  Gardeners  Magazine  of  Botany  for  April  1850 
bar  Westwood  meddelat  upplysningar  om  flera  in- 
sekter,  som  orsaka  skada  pa  Paron-triid.  Dessa  upp- 
gifvas  vara  Zeuzera  /Esculi,  Psylla  Pyri,  Selandria 
aUhiops,  Opostega  scitella  och  Pcvdisca  angusiiorana. 
En     viil     utford    planch    alloljcr    denna    afhandling. 


28 

hvarpa  namnde  insekle^rs  larver  blilvit  afbildade. 
Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1851,   p.  367. 

Densamina  har  i  Gardeners  Chronicle  for  1852 
redogjort  for  lefnadssattet  och  utvecklingen  af  (iera 
insekter,  som  arc  skadliga  for  tradgardar,  sasom 
Trichiosoma  Lucorum,  Phibalocera  Quercana,  Argy- 
romiges  ruficapitella ,  Antophora  retusa ,  Galleria  al- 
vearia,  Psylla  Buxi,  Adelges  Abietis,  Lophyrus  Pini, 
Agrotis  Segetum  och  Gracillaria  Y-flava.  De  fiesta 
af  dessa    uppsatser   atfoljas   af  figurer. 

Passerini  bar  redogjort  for  de  insekter  som 
angripa  Fikontraden.  Dessa  aro:  Bostrichus  Fici , 
Morimus  lugubris ,  Lachnea  rufipennis  och  Denops 
personatus  hvilken  sednare  under  larv-tillstandet 
lefver  i  detta  trads  grenar.  Atti  del  Acad.  Geor- 
gofili    1851. 

Under  tltel  *' Englische  Popular-Entomologie*  har 
DoHRN  gjort  ett  utdrag  utur  The  Gardeners  Chro- 
nicle, innehallande  flera  underrattelser  o».n  de  for 
odlade  vaxter  skadliga  insekter.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XII,  p.   113. 

Schneider  har  i  en  uppsatts  sokt  adagalagga 
att  Potalis-sjukan  fororsakas  af  en  insekt,  som  ban 
benamt  Psylla  Solani-tuberosi.  Sitzungsb.  der  Kajserl. 
Akad.  IX,  p.  8.  KollAr  har  vid  denna  afhandbng 
framstallt  flera  grundade  anmaikningar  och  upply- 
ser  forst  och  framst  att  Schneider  alldeles  missta- 
git  sig  da  ban  fort  den  lilla  af  honom ,  sasom  skad- 
lig  ansedda  insekten,  till  slagfet  Psylla,  dit  den 
ingalunda  kan  hiinforas.  Den  maste  foras  till  slag- 
tet  Typhlocyba,  och  anses  med  ratta  af  Kollar  icke 
vara  orsaken  till  den  bos  Potatis-vaxten  gangse  sjuk- 
ligbeten,  1.  c.  p.  3,  p.  22.  Tab.  I.  Verbandl.  Zool. 
Bot.    Verein    in    Wien,   p.   80. 

Guerin-Menevili.e  bar  for  Vetenskaps-Akade- 
mien   i   Paris   uppvisat  en,   i  vissa  delar  af  Frankrike 


29 

allman  Jassiis-art,  som  Itaii  ansett  vara  ny.  Denna 
ait  som  blifvit  benamnci  J.  devastans  orsakar  m^c- 
ken  skada  pa  flera  siidesslag,,  clei  igenoni  alt  den  ut- 
siiger  saften  ur  bladen  ooli  stjelkaina,  sa  att  vaxterna 
aftyna  ocli  slutligen  do.  Compt.  Rend.  XXXIV, 
p.   92. 

KoLi.AR  omtalar  att  Tingis  Pyri ,  som  under- 
stundom  trafFas  i  mangd  pa  bladen  af  Parontrad, 
genom  sina  sting  orsaka  att  bladen  foilora  sin  giona 
farg  och  erhalla  ett  brunt  utseende.  Verhandl.  der 
Zoolog.-Bot.   Ver.   in    Wien   II,   p.   96. 

Chevandier  beskiifver  den  skada  som  blifvit 
lillskyndad  ung  granskog  vid  Petit-Mont  af  Hylesi- 
nus  piniperda.  Sasonj  bidragande  till  dessa  djurs 
alllfor  belydliga  foiokning  anser  ban  de  utbugg- 
ningar  som  blifvit  verkstallda  i  de  unga  gransko- 
garna  bvarvid  stubbarne  lemnas  for  hoga  och  att 
vind fallen  allt  for  lange  qvarlemnas.  Sakraste  med- 
let  att  skvdda  skofjarna  mot  denna  lilla  insekts 
ht'irjningar,  anser  Forf.  besta  deruti,  att  dessa  fran 
borjan  af  Juli  manad  och  sedermera  under  hela 
sommaren  rensas  fran  nedfallna  trad.  Compt.  Rend. 
XXXIV,  p.  38.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1852,  p.  28. 
Det  vill  bar  synas  som  Forf.  misstagit  sig  om  In- 
sekl-arten. 

FociLLON,  som  undersokt  de  insekt-arter,  hvilka 
angripa  rofvor  och  turnips,  liar  funnit  dessa  besta 
af  fyra  arter  Haltica,  en  obeskrifven  art  af  slagtet 
Grypidius  och  Ypsolophus  Xylostei,  hvilka  tvenne 
senare  fortara  dessa  vaxters  fron.  Sasom  bevis  pa 
den  betydliga  forlust  de  senare  tvenne  arteinas 
larver  kunna  fororsaka  anfores:  att  renadt  rapsfro 
befnnnits  innehalla  45  procent  olja,  hvaremot  sa- 
dant,  som  af  larver  varit  skadadt,  lemnat  betyd- 
ligt  mind  re,  eller  endast  25  procent.  Compt.  Rend. 
XXXIV,   p.   252.      Rev.   et.  Mag.  de  Zool.    1852,    p. 


30 

123.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  11,  Scr.  IX,  p.  256. 
Fror.  Tagesber.  Ill  Hd.  159.  Aube,  som  granskat 
foreslaende  nppsatts,  liar  vid  densamma  gjoit  flera 
anmarkningar.  Salunda  upplyser  ban  att  den  af 
FociLLON  sasom  ny  ait  uppstkWa  Grypidius  brassicce, 
enh'gt  den  dera  gifna  figuren,  tillbor  slagtet  Ceu- 
torhynchus  och  trobgen  ar  samma  art  sofii  Fabr. 
beskrifvit  under  namnet  assimilis.  Han  anser  cifven 
troligt  att  Haltica  Hyoscyami  som  Focillon  upp- 
glfvit  lefva  pa  turnips  icke  ar  denna  art,  utan 
Haltica  Napi  Ent.  Heft.  Haltica  nigripes  Foe.  ar 
identisk  nied  H.  Lepidii.  Ann.  Entom.  II  Ser.  X,  p. 
LXXXIII.  Ref.  f^r  bar  tiUagga  att  den  uppgifna 
Ypsolophus    Xylostei   troligen     ar    Y.    Cruciferarum, 

En  mangd  uppsattser  af  Curtis,  oin  de  in- 
sekter  som  angripa  ocb  gora  skada  pa  turnips, 
hafva  bbfvit  infdrda  i  Mortons  Cyclopedia  of  Agri- 
cub  u  re   1852. 

"Destruction  economique  de  I'Alucite  et  du  Cha- 
rancon  vivant  renfermes  dans  l*interieur  des  grains 
du  moyen  du  tarure  a  grande  vitesse  ou  brise-in- 
sectes'*.  Memoire  qui  a  obtenu  la  medaille  d'or  dc 
la  Societe  nalionale  et  centrale  d'AgricuUure  par 
Herpin  brocbure  in  8:o.  Ar  Ref.  endast  till  titeln 
bekant. 

GuYON  bar  lemnat  en  kort  berattelse  om  en 
liten  fjaril-art,  bvars  larver  fororsaka  betydlig  skada 
pa  den  af  innevanarne  i  Norra  Afrika  skordade  ocb 
magasinerade  saden.  Som  Forf.  icke  redogjort  bvar- 
ken  for  larvens  cller  fjarilens  utseende  kan  icke  af- 
goras  till  bvilken  art  de  bora.  Compt.  Rend.  XXXV, 
p.   559. 

"Recherches  sur  I'Alucites  des  cereales,  I'etandue 
de  ses  ravages  et  les  moyens  de  les  [aire  cesser, 
suivies  de  quelques  resultats  relatifs  a  I'arsilage  des 
grains''  par  Doyer,  Paris  1852.      Denna    skrift    be- 


31 

lommes  uli  on  anmalaii  af  AuBK,  soiiy  tleniri  aiilor 
att  Forf.  stiiderat  delta  djiir  noggrant  under  alia 
dcss  olika  stadler  ocli  att  inm'n  eijenhct  i  dess  lef- 
nadssatt  blifvit  forbiganoen.  Ann.  Ent.  [I  Ser.  X, 
p.   LXXXHI. 

Atskilliga  iakttagelser  om  forenatnnde  insekt- 
art  hafva  afven  af  Guerin-Menevii.le  blifvit  an- 
forda    i   Compt.   Rend.   XXXIII,   p.   639. 

Robineau-Desvoidy  omtalar  den  skada  soni 
Chermes  Olece  fororsakar  pa  Olive-  Orange-  och 
Lagertraden  saint  pa  (lera  andra  vaxter.  Det  ar 
fiamfor  allt  pa  en  fet,  Fuktig,  val  odlad ,  vattnad 
och  godd  jord,  sotn  ar  skyddad  for  blast,  fore- 
niimnde  insekt  trifves  bast  och  ger  tillkanna  sin 
niirvaro  genom  de  storsta  forodelser.  Compt.  Rend. 
XXXV,   p.    183. 

Om  fleia  insekt-arter,  som  underga  sin  forvand- 
ling  i  TrjfFel,  hafva  korta  underrattelser  af  GoureAU 
blifvit   lemnade.     Ann.    Ent.   11   Ser.    X,   p.    LXXV. 

GoUREAU  har  uppraknat  de  insekt-arter  som 
angripa  appletraden  och  oninamner  bland  sadana: 
Anthonomus  Pomorum,  Yponomeuta  malinella  Guen. 
Carpocapsa  pomonella,  m.fl. ,  samt  redogor  slutligen 
for  flera  parasiter,  som  lefva  pa  dessa  djurs  bekost- 
iiad.      Ann.   Entom.   II,  Ser.  X,    p.   LXXIX. 

Pkrris  har  efter  12-ariga  forskningar  medde- 
lat  en  forteckning  pa  de  talrika  insekter,  hvilka 
hemta  sin  naring  af  Pinus  maritima.  Dessa  utgcira 
icke  mindre  an  ll7  arter  af  hvilka  87  tillhora  Co- 
leoptera,  8  Hymenopteray  2  Hemiptera,  16  Diptera 
och  3  Lepidoptera.  Utom  denna  upprakning  af  ar- 
terna  forekomnia  i  afhandlingen ,  mer  eller  mindre 
fullstiindiga  redogorelser,  ofver  flera  af  dessa  djurs 
lefnadssatt  och  melamorfos,  samt  om  de  fiender 
hvaraf  de  forfoljas.  Flera  meddelanden  aro  af  stort 
inlresse.      Salunda   anfores  all    en    mangd    insekt-ar- 


32 

ters  larvcr,  livilka  »nnn  IroU  vara  vaxtataiide,  It-fva 
af  rof.  Larverna  r.  ex.  af  sliiglet  Hypophloeus  for- 
folja  iliardigt  larverna  a^  Tomicus  bidens  ocli  utoda 
dessa  nagon  gang  nastan  belt  och  ballet.  Larverna 
aF  Byzophagus  anstalla  stor  forodelse  bland  larverna 
af  Hylurgus  piniperda  och  minor.  Tomicus  laricis 
ar  icke  beller  skyddad  utan  angripes  af  Aulolium 
bicolor.  Under  sina  forsta  stadier  lefva  Aulolium 
sulcatum  af  Scolytes  multistriatus ,  Colydium  elonga- 
tum.  af  Platypus  cylindrus,  Hypophloeus  Pini,  Pla- 
tysoma  ohlongum  ocb  Xantholinus  collaris  af  Hy- 
lurgus ligniperda,  Hylastes  ater  ocb  Tomicus  ste- 
nographus.  De  rofgiriga  larverna  af  Thanasimus 
formicarius,  Opilus  mollis,  Ips  ferruginea  ocb  Tem- 
nochila  cxvrulea  anfalla  larverna  af  Aedilis  grisea , 
Melanophila  tarda  Bhagium  indagator  ocb  Mono- 
hammus  gallo-provincialis  o.  s.  v.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
X,  p.  491. 

KoLLAR    omtalar    den    skada    soin    Magdalinus 

violaceus    ocb     Bostrichus    bidens    orsakat    pa    Pinns 

austriaca.    Verb.   Zool.    Bot.    Ver.  in  Wien,  I,  p.  229. 

Samtidiga  I     en     uppsalts     inford    i    Vet.    Akad.   6fversiort 

tionei.    1851,    p.    bo    Under    litel       banjtidiga   observalioner 
finnas   framkomsten    af  vissa    insekt-arter   omnamd. 

Fossiia  Uii   sjunde   baftet    af   "Die   Versteinerungen  der 

insekter.  g^.^^-^  j(Q}^lQTfigebirge  von  Weltin  und  Lobejun"  Halle 
1850  fol.  bar  GermAr  underkastat  de  af  bonom  forut 
i  Miinsters  Beilrage  zur  Pelrefactenkunde  5  Helt. 
1842  bekantgjorda ,  i  stenkolsbergens  sklfFer  funna 
arter  Blatta,  en  ny  revision  (p.  81 — 86.  Tab.  31). 
Antalet  af  de  bidills  npptackta  arterna  uppar  till 
sex  nemligen:  Blaltina  didyma,  anaglyptica ,  flabel- 
lata,  carbonaria,  euglyptica  ocb  reticulata.  De  ut- 
marka  sia^  alia  fran  de  nil  lefvande  <jenoin  en  egen- 
donilig  nervgang  pa  ofvervingarnas  innerkant.     Miirk- 

vardigt 


33 

viirdigt  ar,  ntl  i  l)eror(le  formnfion  intct  spar  (in- 
ncs  al*  iiagol  annat  insektslagte,  ty  den  forut  af 
Forf.  fiinna  ocli  till  en  Acridium  lorda  vinge,  liar 
vid  noggrannare  undcrsokning  visat  sig  tillhora  en 
BlattaS 

En  piodromus  ofver  de  fossila  insekter  som 
blilVit  j^atiafTade  i  kolformationen  vid  Scaibriicken 
liar  af  Goldbp:rger  hlifvit  ntaibetad.  Dc  arter  som 
Porf.  aniort  iiro  Blattina  primceva,  B.  Lehbachensis, 
Gryllacris  lithanlhraca,  Termes  Heeri,  Termes  affmis 
ocli  Dictyophlehia  protogcea.  Sistniimnda  djur  eger 
en  niira  nog  lik  nervgang,  som  den  hvilken  finnes 
bos  de  Amerikanska  slagtena  Chauleodes  ocb  Cory- 
dalis.  Samtliga  de  funna  insekterna  antyda  genom 
deras  former  oeb  storlek  att  de  lefvat  i  ett  tropiskt 
klimat.      Siizungsb.   Kajserl.    Akad.   IX,   p.  38. 

GiEBEL,  som  ballit  ett  foredrag  ofver  de  i 
Wettiner  stenkolsgrufvan  patrafTade  vingar  af  BlattcB 
anfor,  att  sedan  GermAR  ofver  dessa  fossila  djur 
meddelat  sina  iakttagelser,  hafva  8  vingar  blifvit 
funna,  bvaraf  en  lillbor  Blatta  didyma ,  tvenne 
andra  aro  denna  i  storlek  lika,  men  framte  en  skilj- 
aktig  nervgang.  Den  fjerde  tillhor  B.  flabellata. 
Den  femte  ar  utmiirkt  genom  nervernas  forgrening^ 
den  sjette  afvikande  fran  den  forra  genom  den  mel- 
lersta  hufvudnervens  forgrening;  den  sjunde  nar- 
mande  sig  de  tvenne  foregaende  ocb  den  attonde 
i  'manga  banseenden  afvikande  fran  alia  de  ofriga. 
Jabresb.    Naturw.    Ver.  zu    Halle   1849 — 1850,    p.   8. 

En  fossil  Carabus-diVi  som  blifvit  upptackt  i 
narbeten  af  Aix,  bar  af  Barthelemy  blifvit  om- 
stiindligt  beskrifven.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851 
p.  203. 

Lefebvre  bar  i  en  vidlyftig  uppsatts  sokt  ada- 
galagga,  att  den  fossila  fjaril  som  BoiSDUVAT.  i  Ann. 
Bohemans  Arsber,  1851,  1852.  3 


34 

Ent.  I  Ser.  IX  p.  371  beskrifvit  och  afbildal,  un« 
der  namiiet  Cyllo  sepulta  icke  tilllior  del  slagte  Iivai- 
lill  den  blifvit  ford  ,  utan  att  Lefebvre  ansett  sig 
kunna  bestatnt  afgora  till  hvilket  den  ratteligen  bor 
hanforas.  Ann.  F:nt.  II  Ser.  IX  p.  71.  Tab.  Ill 
N:o  3,  II.  Uti  det  svar  BoisduvAl  afgilvit  pa  dessa 
anmarkningar,  bar  ban  bevisat  att  icke  allcnast  bans 
beskrifning  och  afbildning  aro  riktiga,  utan  att  Cl/Z/o 
sepulta  verkligen  tillhor  det  slagle  hvartill  d^n  blif- 
vit  ford,   1.   c.   p.  LXLVI. 

Saussuue  bar  beskrifvit  och  afbildat  under  be- 
niiiiiningen  Pimpla  antiqua  en  fossil  Hymenopter- 
art,  funnen  vid  Aix.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1852, 
p.  579  Tab.  23. 

Westwood's  uppsatts  "Notice  of  the  difcovery 
of  a  Dragon-fly  and  new  species  of  Leptolepis  in 
the  upper  Lias  near  Cheltenham,"  Qvart.  Journ. 
of  London   Geolog.   Soc.    bar   Ref.   ej   sett. 

1  ett  meddelande  i  Miinchener  Akademien,  ro- 
rande  fossila  Spindlar  i  den  lithografiska  SkiflPern, 
har  Roth  paniint  derom  att  Miinster  forst  i  So- 
lenhofer-stenen  upptackt  nagra  qvarlefvor  af  en 
Phalangium,  som  ban  benamnt  Phalangites  priscus. 
I  Miinchener  Museum  befinner  sig  dessutom  under 
naninet  Phalangites  multipes  ett  annat  exemplar  af- 
fint  med  den  fdrra.  Genom  dessa  och  en  mangd 
andra  individer,  som  egas  af  Doctor  Fischer,  har 
Roth  blifvit  i  tillfiille  taga  en  niirmare  kannedom 
cm  dessa  paleontologiska  qvarlefvor.  Han  har  nu 
deribland  funnit  typen  till  en  ny  familj,  hvaraf  ban 
uppstallt  ett  slagte  med  tva  dertill  horande  arter. 
Sliigtet  tillhorande  ■  Arachniderna  och  afdelningen 
Mygalidae  har  erhallit  namnet  Palpipes  och  ar- 
terna  P.  priscus  och  cursor.  Miinch.  Gelehrte 
Anzeig.  1851,  p.  164.  Instit.  1851  i\:o  905.  Fror 
Tagesber.   II   Bd.   p.   HI. 


35 

A I  TiscFiBEiN  iiv  on  miirkvardig  tvakoiiad  For- He imafro- 
mica  sangumea  heskrilven.  Del  [imna  exemplaret  "'*''^'"- 
ar  efter  langden  deladt  i  tveiine  liUa  halfter  salun- 
(Ja,  att  den  hogra  fratiistaller  en  neuter  och  den 
venstra  en  liane.  Olikheterna  eniellan  de  bada  de- 
larna  i\v  saledes  stone  an  lios  nagon  annan  liittills 
anmai'kt  hennalVodit.  Vingarna  iiro  pa  venstra  si- 
dan  Fullstandigt  utbildade,  hvaremot  de  naturligtvis 
belt  ocb  ballet  saknas  pa  den  hogra.  Stett.  Ent. 
Zeit.   Xll    p.   295. 

Bellier  de  la  Chavignerie  bar  al'bildat  en 
bermafrodit  af  Anthocaris  Cardamines ,  bvars  bogra 
balft  eger  bonans  ocb  den  venstra  banens  bildning 
ocb  fargteckning.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X  p.  325  Tab. 
4  N:o  III. 

Flera  missi)ildningar  bos  insekter  bafva  afven  Missbild- 
anmiirkts  aF  bvilka  likviil  manga  likartade  forut  blif-  '""Sa"^* 
vit  onitalade,  bvarfore  endast  de  markvardigaste 
lorde  fdrtjena  bar  upptagas.  Salunda  beskrifver 
Lereboullet  en  Melolontha  vulgaris  bvars  bogra 
antenn  ar  forsedd  nied  trenne  sju-bladiga  klubbor. 
Rev.  et  Mag  de  Zool.  1851,  p.  433.  Tab.  II  f.  3. 
Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II  Ser.  IX  p.  240.  Lam- 
bert omnamner  en  Ptinus  Fur  bvars  venstra  an- 
tenn Iran  6:te  leden  ar  ntvidgad  och  prismatisk. 
Ann.  Ent.  II  Ser.  IX  p.  LXXXVIII.  Doue  en  nion- 
strositet  bos  Lixus  angustatus,  bvars  prot borax  fram- 
ocb  baktill  ar  djiipt  urskuren.  1.  c.  IX  p.  LXXXII. 
Bellier  de  la  Chavignerie  en  Rhagium  inquisitor 
bvars  sista  antenn-led  ar  betydligt  uppblast  ocb  en 
Osm^oderna  eremita  som  egde  rudiment  af  ett  7:de 
ben.  1.  c.  IX  p.  LXXXII.  Densam»ne  en  Silpha 
costata  som  bade  den  ena  skalvingen  belt  ocb  ballet 
slat,  den  andra  granulerad.  I.  c.  IX  p.  XXX.  SJut- 
liiren     bar    StollVERK    beskrifvit   missbildade   exem- 


36 

af    Calosoma    sycophanta  och   Oberea  oculata.     Ver- 
haiidL  Natuih.   Ver.   Preiiss.   Rheiiil.   V[I    1850. 


Tidskrif-  Under   den    tidiymd    dcnna    ArsheraHelse  omfat- 

tar,  hafva  foljande  Entonujlogiska  Tidskiifter  hlif- 
vit  fortsatta  neinligen:  "Annales  de  la  Societe  En- 
tomologique  de  France''  Andra  Serien  Tome  [X 
och  X.  "Transactions  of  the  Entomological  Society 
of  London"  New  Series  Vol.  I  Part.  4  —  8  Vol.  II 
Part.  1 — 3.  "Stettiner  Entomologischer  Zeitung." 
Band  XII  1851.  XIII  1852.  ''Linnea  Entomolo- 
gicar  V  nd.  1851,  Vf  Bd.  och  VII  Bd.  1852. 
"Zeitschrift  fur  Entomologie  von  dem  Verein  fur 
Schlesische  Insectenkiinde  zu  Breslau."  IV  Jahrgang 
1850  och  V  Jahrg.  1851.  ScHAUM  "Bericht  iiber 
die  Wissenscha ft  lichen  Leistungen  im  Gehiete  der 
Entomologie'  for  1849,  1850  och  1851.  Westwood 
Berattelse  om  de  Entomologiska  skrifter  som  lUkom- 
mit  1851  (Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  II,  p.  139 — 
166).  '"The  Zoologist''  har  blifvit  oafbrutet  fortsatt. 
Beklagligtvis  hai'  Referenten  icke  haft  tillfalle  be- 
gagna    denna    rikhaltiga    tldskrift. 

Korta  redogorelser  oTver  innehallet  afFranska 
Entomologiska  Aunalerna  finnas  inforda  i  Rev.  et 
Mag.  de  Zool.  1851  p.  550,  afvensom  ofver  Ento- 
mologiska Societetens  i  London  Transactions.  I.  c. 
1852,    p.  441. 

SiEBOLDS  "Bericht  uher  die  Arheiten  der  Ento- 
mologischen  Sektion'  im  Jahr.  1850  ar  Ref.  endast 
till   titein    bekant. 


Aiiman  Under  titel,  ■''Opuscules  Entomologiques''  Premier 

litteratur.(]a(^i(3,.    p^^,^^    ^§52    igQ   sidor,    har    Mui.SANT  nlgifvit 

ett   arbete,  som    innehaller   flera    uppsatser  om   olika 

iiisekt-ordningar    f(3r     hvilkas     iimehall    langre   fram 


37 

pa  sina  stallen  i  denna  Arsbrrattelse  skall  redogo- 
las.  En  del  af  dessa  afhandlingar  hafva  forut  blif- 
vit  tryckta  i  andra  Acta.  Recens.  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.   1852,   p.  540. 

Uti  ''Analecta  ad  Entomographiam  Provincia- 
rum  Occidentali  meridionalium  imperii  Rossi*'  bar 
GoRSKi  borjat  utgifva  ett  arbete  bvars  forsta  faski- 
kel  utkommlt  i  Berlin  1852.  For  innehallet  sasom 
omfaltande  flera  insekt-ordningar  skall  langre  frain 
redovisas. 

Af  det  i  forra  Arsberattelsen  p.  37  omnamnda 
arbete  "Catalogue  de  la  Collection  Entomologique  du 
Museum  d'histoire  naturelle  de  Paris''  bar  2:ra  Li- 
vraisonen  utkommit  i  Paris  1851.  Detta  bafle,  soin 
aFven  ar  utarbetndt  af  BlANCHARd,  inneballer  grup- 
perna  Melolonthidae  och  Rutilidae.  Af  den  forra 
gruppen  uppraknas  768  arter,  Afvikande  fran  BuR- 
MEISTERS  uppstalhiing  riiknar  BlAnchaRD  bit  den 
forres  Phyllophaga  farinosa  (Hoplides  Latr.)  bvar- 
emot  ban  afskiljer  de  af  Erichson  bilforda  Euchi- 
ridae  och  en  del  af  dennes  Hoplides,  nemligen  slag- 
tena  Hoploscelis,  Pachycnema,  Anisonyx,  Lepitrix, 
Eriesthis  och  Chasme.  De  senare  bafva  ater  bbfvit 
uppstallda  under  Glaphyridae.  Sasom  nya  slagten 
anfciras  Euryaspis  skiljt  fran  Plectrls  genoni  bred 
bufvudskold,  tjock  ofverlapp  ocb  tjocka  palper.  En 
brasiliansk  form.  Brahmina  narslagtad  med  An- 
cylonycha,  men  med  klufna  klor,  den  ofra  tanden 
fin  ocb  bvass,  den  undra  kortare,  bredare  ocb  lin- 
drigt  bojd.  Fran  Ostindien.  Listrochehis  afven  i 
ulseendet  liknande  en  Ancylonycba.  Fran  Mexiko. 
Togestoptera  grundadt  pa  Melolontha  lanceolata  Say. 
Hoplochelus  em  el  Ian  Eutbora  ocb  Empecta  Er.  Fran 
Madagaskar.  Gymnogaster,  Tricholepis  ocb  Proago- 
sternus  trenne    Ibrmer    fran   Oarnc   Bourbon  ocb  Ma- 


3B 

(lagaskar,  emellan    Encya   och  Leiicopliolls.     Nanarda 
ocli     Polyphijllum     horande    till    Elaplioceridae,    bora 
rrhalla     sin    plats    emellan    Clitopa    Er.    och    Elapho- 
cera   Gene.      Det    fona    bildadt    pa    en    art   fian    Cap, 
det    senare    pa   P.   rubrescens   Hombr.   et  Jacqu.    Fran 
Salomons    oarna.      Pachrodema,   HUarianus  och    Ho- 
malochilus    niirstaende    till    Liogenys   Guer.   och    Di- 
plotaxys    KiRBY,   det    forsta   och    tredje    fVan    Patago- 
nien,     det     andra     med     8    nya   arter    fran    Biasilien. 
Ofver  450  arter   aro   nya    och    forsedda    med  diagno- 
ser.      Af  den   andra    grnppen   Rutelidae  anfoi-as  487 
arter,   saledes  I  fler  an   som    voro   Burmeister   1844 
bekanta.     Icke    mindre   an    186   arter   aro   nya    bland 
hvilka     flera    gifvit    anledning  till    bildande   af  slag- 
ten.      Af    dessa    hora    till   Anomalariae:  Tropiorhyn- 
chus    grundadt     pa    Anisoplia    podagrica    Neum  och 
orientis    Burm.      Callirhinus    med    en   ny   Mexikansk 
art,  emellan   Tropiorhynchus  och   Rhinyptia.      Epec- 
tinaspis  {Anomala  mexicana  Burm),  Callistethus  och 
Singhala  bada    narslagtade   med   Popilia   och    med  en 
art     hvardera     fran     Ostindien.      Pliaraonus    (Popilia 
fasciculata  Burm.),  Pachystethus  (P.  vidua  Neum.  in- 
nuha   Burm.).      Underafdelningen   Rutelidae  genuinae 
bar    blifvit     tillokt*  med   slagtet  Crathoplus,  emellan 
Chlorota   och    Chrysophora,   med    1   art   fran  Brasili- 
en.      Till    underafdelningen    Areoditae   raknas  Xylo- 
nychus  Boisd.   med   flera   Ny-Hollandska   arter.   Phy- 
tolema    {Areoda   miitabilis   Sol.  Gay)  och   Lasiocola 
med     en    ny   art    fran    Nya    Granada.      Bland    under- 
afdelningen   Anoplognathidae    bar  ett  slagte  tillkom- 
mit   Amhlochilus   med    1    art   fran   Nya    Holland.     Till 
underafdelningen     Adoretidae    bora   Heterophthalmus, 
utmiirkt   genom    banens   stora   ogon,    med    1    art  fran 
Pondichery    och     Adorestoma    med    2  likaledes  Ost- 
indiska    arter.    Slulligen    inom  Gema^iV/ae  slagtet  M{- 
crochilus  med   1   art. 


39 

Nedanstaende  treniie  arbeten  aro  Ref.  endast 
till  iltlarne  bekanta:  "Observations  Entomologiques*' 
par    VallOT    Mem.  de    I'Academie   de    Dyon    1851. 

"Z)es  zones  Entomologiques  dans  nos  Pyrenees 
occidentales  et  designation  des  insectes  qui  les  habi- 
tenf'  par  Leon  Dufour.  Act.  de  la  Soc.  Linn,  de 
Bordeaux    XVII,    1851. 

"Entomologische  Kleinigkeiten*  von  Bach.  Cor- 
respondenzbl.  Naturb.  Ver.  Preuss.  Rbeinl,  und  West- 
phal.   1851,  N:o   1. 

Heeger  '*Beitrdge  zur  Naturgeschichte  der  In- 
secten.  Als  Beitrdge  zur  Fauna  Oesterreichs.  Mit 
11  litb.  Tafeln  utgor  ett  separat  aftryck  af  Forfat- 
tarens  i  Silzungsb.  der  Kajserl,  Akad.  in  Wien  in- 
forda  afbandlingar,  for  bvilkas  innehall  liingie  ned 
kommer  att   redogoras.   (Pris   Ij  Thaler). 

Nagra  nja  Spanska  insekter  tillhorande  Cole- 
opera,  Orthoptera  ocb  Lepidoptera,  bafva  afGR^LT>s 
blilvit  beskrifna  i  Memorias  de  la  Real  Acad,  de 
ciencias  de  Madrid.  Tom  II.  Flera  af  dessa  aro 
likval  forut,  eller  samtidigt,  i  andra  arbeten  upp- 
tagna  ocb  afbildade  t.  ex.  i  Ann.  Entom.  II,  Ser. 
Y   ocb    IX,    p.    5. 

Uti  ''Boustoffen  voor  Bene  Fauna  voor  Neder- 
land''  af  Herklots,  Leiden  1851,  1852  hvaraf  tvenne 
biiflen  utkommil,  bar  var  bristande  kannedom  om 
Hollands  fauna  i  najjon  man  blifvit  utvidjjad.  Pla- 
nen  for  delta  arbete  ar,  att  ofver  de  olika  natur- 
alstren,  som  inom  berorde  land  forekomma,  med- 
dela  fullstandiga  kalaloger,  innehallande  lokaler  ocb 
synonymi.  Arbetet  utkommer  i  baften,  hvarje  be- 
staende  af  6  ark.  Bland  de  forteckningar,  som  rora 
insekterna,  bafva  foljande  bittills  utkomrnit,  nemligen 
ofver  Lepidoptera  af  Graff,  hvaraf  864  arter  upp- 
raknas,  ofver  Tenthredines  ocb  Sirices  af  Snfli.en 
VON    Vollenshoven     115    arter    ocb    slutligen    ofver 


40 

Lihellulce  Jif  Herkt.OTS.  Eh  nl refining  af  tic  nu  hc- 
gagnade  narnnen  pa  de  Eiiropeiska  Fjarilar  som  fin- 
iias  arbil(Ia(ie  i  Roesels  Insecten-Belustiginig  liar 
afven  af  HerklOTS  hliFvit  nieddelad.  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.    1852,    p.   350. 

Leon  Dufour  liar  i  en  afliandling  ''Melanges 
Entomoloaiques*'  meddelat  flera  vardefulla  amriaik- 
ningar  ocli  upplysningar,  sasom  l:o  Oni  forekom- 
inandet  af  Serenthia  laeta,  hvilken  art  lian  funnit 
i  mangd  pa  Scluenus  albus.  2:o  Oni  Jssus  gryl- 
loides  Fabr.  Leon  Dufour  an  for  att  nya  Forf.  ej 
synas  kiint  denna  art  och  att  Amyot  med  ralta  an- 
'markt,  att  den  art  SpinofA  under  denna  benamning 
afbildat,  icke  kan  tillhora  Fabricii  art  utan  bor 
bilda  ett  eget  slagte,  hvarfore  ban  foreslar  namnet 
Gryllomorphus.  Fabricii  Issus  grylloides  tillbor  sa- 
kert  slagtet  Hysteropterum  Amyot  och  star  nara, 
ehuru  den  ar  val  skild  fran  Issus  immaculatus, 
Fabr.  3:o  Oni  en  ny  art  af  slagtet  (Jelonites  (C 
dispar)  bvaraf  bada  konen  beskrifvas  och  afbildas. 
4:o  Om  familjen  Masarides.  5:o  Om  en  art  Hya- 
lomyia  som  undergar  sin  forvandling  i  abdomen  pa 
Brachyderes  Insitanicus  och  som  bhfvit  benamnd 
Hyalomyia  dispar.  6:o  Om  Musca  vitripennis  hvars 
bona  beskrifves.  7:o  Om  Otites  pulchella  Macqu. 
hvilken  arts  synonymi  utredes.  Ann.  Entom.  II  Ser. 
IX,   p.   55. 

Mannerheim  har  uti  ett  href,  infordt  i  Bull, 
de  Moscou  XXIV,  p.  685,  i  korthet  redogjort  for 
Doctor  R.  F.  Sahlbergs  resa  i  Brasilien  och  de  af 
honom    gjorda    insamlingar. 

Af  Ferrets  och  Galliniers  ''Voyage  en  Abys- 
sinie  dans  les  Provinces  du  Tigre,  du  Samen  et  de 
I'Ahinara"  Tome  III.  Public  par  ordre  du  gou- 
verncment,  har  den  Entomologiska  delen  blifvit  af 
Reiche   bearbetad.      Val    har    denna    Tom    pa    titel- 


41 

bladct  1847,  men  den  liar  iekc  forr  cin  1850,  eller 
mahanda  senare  kommit  i  bokhandeln,  hvilket  be- 
visas  deraf  att  flera  af  de  arbeten  som  utkomniit 
1849  blifvit  i  texten  cilerade.  De  eiitomoloiriska 
insamlingarna  som  blifvit  gjorda  bestodo  hufvudsak- 
ligeii  af  Col  copter  a  (126  arler).  Af  de  ofriga  ord- 
ningarna  haFva  endast  10  Orthoptera,  16  Hemiptera, 
4  Hymenoptera  ocli  9  Lepidoptera  bbfvit  insamlade. 
Af  Neuroptera  och  Diptera  anforas  inga.  Bearbet- 
ningen  vittnar  sa  val  om  grundlig  sakkannedom, 
som  att  Forf.  varit  viil  bekant  med  den  entomolo- 
giska  b'tteratiiren.  De  nya  och  afven  flera  forut 
uppstallda,  men  icke  tillrackligt  noga  karakterise- 
rade  arterna,  aro  sorgfalligt  beskrifna  pa  latinska 
och  franska  spraken,  samt  till  storre  delen  afbil- 
dade.  Figiirerna  aro  igenkanliga,  men  i  allmanhet 
mind  re  lyckade  an  de  flesta  tjska  och  engelska. 
Forf.  har  underlalit  att  af  de  forhanden  varande 
materialierna  uppstalla  en  karakteristik  ofver  Abjs- 
siniens  insekt-fauna.  Sjelfva  den  meddelade  fcirteck- 
ningen ,  afvensom  de  anmarkningar  hvilka  blifvit 
beskrifningarne  vidfogade,  rorande  manga  arters  geo- 
grafiska  utbredning,  gifva  stod  at  hvad  Lefebvre  i 
detta  hanseende  anfort.  Alia  arterna  ega  en  Afri- 
kansk  pragel  och  endast  fyra,  en  liten  Goliath  form, 
en  Melolonthid,  en  Curculionid  och  en  Lycoperdina 
hafva  gifvit  anledning  till  nya  slagtens  (Campsoce- 
phalus,  Atys,  Nematocerus  och  Danae)  uppstallning. 
INagra  arter  forekomma  afven,  som  aro  utbredda 
ofver  storsta  delen  af  Afrika,  sasom  Apate  cornuta 
Fabr.,  a.  fransisca  F.,  Coccinella  lunata  F.,  Antho- 
caris  Jone  God.,  Vanessa  Meleagris  Cram.,  Sphcero- 
coris  ocellatus  Klug.  m.  fl.  Ett  stort  antal  arter 
iiro  sadana,  hvilka  flnnas  efter  ostra  kusten  af  Afrika 
iinda  till  Port-Natal,  till  och  med  till  Cap,  sasom 
Silpha  micans,  F.,  Sisyphus  Hessii  Gor.,  Oniticellus 


42 

intermedius  Reiche,  0.  nasicornis  R.,  0.  planatus 
Cast.,  0.  miliaris  Cast.,  Heteronychus  ericetus  Hausm., 
H.  arator  F.,  Diplognatha  silicea  Mag  Leay,  Ano- 
plognatha  lactator  F.,  Coccinella  flavo-maculata  De 
Geer,  C.  similis  Thunbg.,  Phymateus  morhillosus 
Linne;  af  Hemiptera:  Callidea  rufilabns  Germ.,  Eu- 
rydema  musiva  Germ.;  af  Lepidoplera:  Saturnia 
Mimosce  Boisd.  Knappast  mind  re  till  antalet  aro  de 
hvilka  afven  finnas  pa  Afrikas  vest-kust,  i  Senegal 
eller  Guinea,  nemligen  Chlcenius  columbinus  Dej.  , 
Pcederus  eximius  Reiche,  Gymnopleurus  azureusF.^ 
Colobopterus  senegalensis  Casteln.,  Schizonycha  cer- 
vina  Dej.,  Opatrum  arenarium  F.,  0.  subsulcatum 
Dej.,  Lagria  confusa  Dej.,  Lixus  dorsalis  Dej., 
Cassida  quadriremis  Schh.,  Anthocharis  Exole  R. , 
Acr(Ba  neobule  Doubl.,  Charaxus  Epijasius  R.  Med 
Sennaar  och  Nubien  liar  den  Abyssiniska  faunan  ge- 
mensamt  Feronia  atrata  R.  och  Anthocharis  Eris 
och  med  Algier  Lagria  viridipennis.  Slutligen  fore- 
komma  jemte  de  cosmopolitiska  Dermestes  vulpinus 
och  Aphodius  lividus,  nagra  rent  af  Europeiska 
arier  sasom  Chrysomela  americana  F. ,  Graptodera 
oleracea  F. ,  Coccinella  mutabilis,  Chilocorus  auritus 
och  Ancyrosoma  albo-lineatum. 

De  Insekter  soni  blifvit  insamlade  af  Lefebure 
med  flera  andra  naturforskare  i  Abyssinien,  hafva 
af  Guerin-Meneville  blifvit  beskrifna  i  6:te  delen 
af  ett  arbele  som  Franska  Regeringen  utgifver  ofver 
verkstiillda  resor  inom  berorde  land.  Ett  storre  an- 
tal  nya  arter  horande  till  Coleoptera,  Hemiptera, 
Orthoptera,  Hymenoptera  och  Lepidoptera  anforas 
och  afbildas.  Ibland  dessa  forekomrna  en  ej  ringa 
mangd  Lyci ,  flera  vackra  Pompilidop,  en  Oryssus 
med  pectinerade  antenner  och  flera  arter  af  Sa^wrma. 

Uti  ett  bihang  till  "Life  in  the  Wilderness  or 
Wanderings  in  South  Africa"  of  Methuen  1850  bar 


43 

White  beskrifvlt  flern,  ooli  nrblldat  nagra,  af  fore- 
namnde  resande  hemlorda  insekler  sasom  Anthia 
Tatumana,  liknande  A.  Calliaudi  Gory,  Scarabceus 
Pearsonii  (pi.  1,  f.  2)  Machla  Sapho  (pi.  2,  f.  2), 
Macocorynus  Ad  vena  (pi.  1,  f.  3),  Het  erodes  milita- 
ris  (pi.  1,  r.  4),  Trachijptei^a  Bufo  (pi.  2,  f.  3),  Ga- 
leodes  hostiUs  (pi.  2,  f.  5),  Scorpio  Gervaisii  (pi.  2, 
r.  6)  ocli  ilr^as  transgariepinus  (pi.  2,  f.  4).  Rev. 
et  Mag.   de   Zool.   1852,   p.   204. 

Ro/pande   de   insekt-arter   soin    forekomma   i  AI- 
cerlet    liafva    nairra    korta  underrattelser  af  Eichwald 
bllCvit    nieddelade,    livaruti    anfores,    att    dessa    hafva 
storsta     Ilk  het     med     de     arler    som    blifvit    funna    i 
Italien,   siirdeles   pa   Sicllien,   sanit  ofta  aro  med  dem 
identiska.     Manga   aro   dock    for  Afrika  egna.     Miirk- 
viirdigt   ar   forekommandet   i   berorde   land,  af  nagra 
rent   Europeiska   former,    sasom    Buprestis    mariana, 
ooli   Meloe  majalis.      Lepidoptera    deremot   represen- 
teras  genom   fa    arter.      Orsaken    hartill    anser    Forf. 
bora   sokas   i    den    fattiga    vegetationen   och  de  manga 
sandlga   stepperna.      Mycket   likare  ar    deremot    Or- 
thopternas   klass.     Af  Hemiptera   forekomma   sardeles 
en   stor   mangd    Cicadce.      Har    trafTas   nemligen    icke 
allenast   den   olver   hela   sodra    Europa   utbredda   Ci- 
cada Orni,  Ulan   afven  C.  cantans,  algira  och  cestu^ 
ans    Fabr.      Af   Hymenoptera ,    sardeles    af   slagtena 
Mutilla,  Chrysis,    Eucera  och  And7^ena,    finnas    flera 
nya    arter.      Nouv.   Mem.   Soc.    Imp.   Nat.  de  Moscou 
IX,   p.   446. 

RosENSCHOLD  har  uti  ett  bref  af  d.  20  Januari 
1852  fran  Assuncion  meddelat  nagra  underrattelser 
om  slna  i  Paraguai  gjorda  insamlingar  af  insekter, 
hvaruti  anfores  alt  vissa  slagten  inom  namnda  land 
bednnas  ofver  niattan  rika  pa  arler.  Saledes  har 
hnn  funnit  af  Megalopus  12,  af  Lema-  24,  Haltica 
24;  Hispa  23,  Chlamys  15,  Clythra  14,  Cassida  om- 


44 

kring  50,   Lytta   12,  Clytus   11    ocli  Strongylium   17 
o.   s.    V.      Vet.    Akacl.   6fvers.    1852,    p.    174. 

Perris  har  uti  en  skrlfvelse  redogjort  for  en 
i  Grantles  Landes  verkstalld  exkurslon.  Denna  trakt 
iir  i  osier  oiDgifven  af  Atlantiska  oceanen,  pa  bvars 
strander  resa  sig  kedjor  af  sand-kullar  af  betydlig 
hojd,  hvarfore  ock  der  forefinnes  en  stor  rikedom 
pa  insekter,  som  triTvas  pa  sadana  lokaler.  Fdrf. 
uppraknar  de  insekter  han  insamlat  ocli  beskrifver 
sasom  nya  Ptinus  palliatus,  Ceutorhynchus  ferruga- 
tus,  Aphrozeta  n.  g.  semiglauca  och  cinerea,  Gonia 
maritima,  Hydrellia  apicalis  och  maritima.  Mem. 
Acad,   de   Lyon   11,    p.   433. 

Perris  bar  redogjort  for  sitt  andra  besok  i 
Grandes  Landes  samt  uppraknal  alia  de  sallsyntare 
inseklei",  som  der  af  bonom  blifvit  insamlade  bvar- 
jemle  uppgifvas  de  lokaler  bvarpa  de  blifvit  funna. 
Sasom  nva  beskrifvas  a  f  Co/eop^era:  Ebmus  rubripes, 
Hylastes  variolosus,  Rhyncolus  slrangulatus,  Ceuto- 
rhynchus Bertrandi,  C.  Hystrix,  Pachybrachys  Mul- 
santi,  Dirccea  undata;  af  Hymenoptera:  Colpa  con- 
tinua,  Anthidium  Loti,  Megachile  rotundiventris ;  af 
Dipt  era:  Apogon  n.  g.  Dufomni,  Dasypogon  Mac- 
quarti,  ■Tachydromia  paludosa,  T.  albipennis,  Rha- 
phium  tibiale,  Tropidia  Marsani,  Merodon  osmioides, 
Masicera  laticincta,  M.  neva,  M.  atropicida,  M.  pal- 
palis,  M.  grisea,  M.  minor,  M.  cylindrica,  M.  clausa, 
M.  exigua,  M.  rubrifons,  Phorocera  scutellata.  Ph. 
aurulenta,  Ph.  lata,  Doria  cceruleo-nigra,  Plagia  eri- 
cetorum,  Exorista  longicornis,  Tachina  ignota,  Me- 
topia  cinerea,  M.  crassicornis,  Hypostena  humeralis, 
H.  maritima,  Triphera  nigrifacies,  Myobia  fuscipal- 
pis,  M.  varipes,  Clista  maura,  Taxigramma  pipiens, 
Phania  bicolor ,  Phania  appendiculata ,  Ochtiphila 
nigricornis  ocb  Chlorops  Marcadei  Ann.  Soc.  Linn, 
de   Lyon    1850—1852,   p.   145. 


45 

Uti  ett  href  till  AuBE  har  Leon  Fairmaire 
aflemnat  beratteisc  om  de  rlka  insamlingar  af  in- 
sekter  ban  lyckats  goia  under  sommaren  1852  i 
Bai  de  la  Somme.  Efter  uppraknandet  al  det  be- 
tydliga  aiital  arter  ban  patrafFat,  beskrlfvas  sasorn 
nya:  Homalola  anthracina ,  Aleochara  nidicola ,  Sa- 
frinus  fabulosus  ocb  Polydrosus  salcicala,  Ann.  Ent. 
11  Ser.   X,    p.   663. 

Perroud  bar  nieddelat  nagra  underrattelser  oin 
sina  under  en  resa  till  Freyus  gjorda  lynd,  bland 
bvilka  de  miirkvardigare  aro  Anomala  devota  ocb 
Anoxia  scutellaris.   Ann.   P]nt.   II  Sew  X,   p.   LXX. 

KOLEAR  bar  i  kortbet  redovisat  for  de  insam- 
lingar soni  af  Lautner  blifvit  gjorda  under  ett  be- 
sok  i  Cairo  ocb  anforas  sasom  ej  forut  observerade 
i  Egypten,  Onthophagus  nemceus  Oliv.  ocb  Brachy- 
cerus  fterygomalis,  Sphex  cairensis  samt  Ocyiptera 
rufiventris.      Sitzungsb.    Kaiserl.    Akad.    VII.    p.   200. 

KiESENWETTERS  intressanta  "Beisebriefe''  bafva 
blifvit  fortsatta.  Han  beskrifver  deruti  sina  gjorda 
sallsynlare  fynd  i  ostra  Pyreneerna  ocb  Spanien, 
sanit  meddelar  flera  varderika  upplysningar  om  at~ 
skilliga  insekt-arlers  lefnadssiitt  ocb  forekommande. 
Stelt.'  Ent.   Zeit.   XII,    p.    151,    170. 

BiEEZ  "Der  Schlossberg  bei  Deva  in  Entomo- 
logischer  Beziehung."  Siebenbiirg.  Vereinsscbrift  ar 
ref.    till    inneballet   obekant. 

Rorande  resultaterna  af  na£;ra  i  narheten  af  Pe- 
tersburg  ocb  kring  liadogasjon  gjorda  exkursioner 
for  insamlande  af  insekter  bar  v.  Motschoulsky 
lemnat    redogorelse.     Motscbouls.  Etud.  Entom.  15,  68. 

Wahlberg  bar  meddelat  en  redogorelse  ofver 
Lappska  insekters  nedstigande  till  Wermland.  Se- 
dan Forf.  beskrifvit  landets  beskafTenbet  ocb  lemnat 
en  ofversigt  af  vegetationen  ocli  de  nordens  bogre 
djur-arter  soiii   der   blifvit  anmiirkta  ocb  bvaraf  Ian- 


46 

dets  subalpinska  karakter  framstar,  i\v  dct  ej  ovan- 
tadt  flnna  att  doss  insekt-fauna  i  niaiijra  hanseendeu 
ofverensstammer  med  Lapplands.  Dc  liiltills  for 
sistiKimuda  land  sasom  egna  ansedda,  eller  der  liuf- 
viidsakligen  forekominande,  a i  tenia  iiro  dock  liar 
vida  flera  an  man  haft  anledniiig  formoda  ocli  bland 
dessa  finnas  atskilliga  forut  siillaii  ocli  endast  liogt 
upp  mot  norden  anmarkta.  Det  vasendlligaste  der- 
ibland  iir  foljande:  Anthophagus  omalinus,  Podabrus 
alpinus,  Lina  lapponica  (i  oerhord  mangd  pa  Salix 
nigricans),  Bombus^  Schrimschiranus  ocli  sporadicus 
Nyland.,  Argynnis  Pales,  Syrichtus  Serratulce  IXamb., 
Phcesyle  paludata,  Cidaria  propugnata,  Botys  albi- 
dalis,  Tortrix  viburnana,  Tabanus  tarandinus,  auri- 
pilus,  alpinus,  borealis,  lapponicus,  albomaculatus, 
maculicornis,  Chrysops  nigripes,  Dolichopus  cruralis, 
Helophilus  arcticus,  Sca^va  dubia,  Eristalis  lugubris, 
Xylota  triangularis^  Echinomyia  Marklini,  Tachina 
futilis,  villica,  Gonia  flaviceps,  Mesembrina  interme- 
dia, Cyrtoneura  coerulescens  (lorut  Funnen  vid  Quick- 
jock),  Aricia  longipes,  obscuripennis,  Cordilura  tibialis 
ocb  Tephritis  conura,  saledes  icke  mind  re  an  35  ar- 
ter,  ett  antal,  som  dock  otvifvelaktigt  niycket  un- 
derstiger  det  verkbga,  enar  forf.  endast  en  kort  tid 
af  sjelfva  sommaren  varit  i  tillfalle  att  i  Wermland 
anstalla  efterforskningar  och  alia  egentbga  var-  ocli 
host-insekter  icke  kunnat  patrafTas.  Stone  delen  af 
de  nu  anforda  arterna  synas  upphora  der  de  malm- 
forande  kalktrakterna  inom  provinsens  bergslag  med 
sin  yppiga  vegetation  mot  soder  mota,  nagra  med- 
folja  dock  ofver  hoglandet  i  Nora  bergslag  anda  till 
Rilsbergen,  nedom  hvilka  Nerikes  slattland  vidtager. 
Sadana  aro  Tabanus  tarandinus  och  albomaculatus, 
bvilka,  liksom  Aricia  5-lineata,  afven  traffas  i  de 
med  Betula  nana  bevuxna  vidstrackta  mosstrakter, 
som   omgifva    Porla    helsobrunn.      Vill   man   kasta   en 


47 

jemforande  hlick  pa  en  annan  tiakt,  dlt  fortsattniii- 
gar  af  fjallryggen  iitstrackes  mot  soder,  neinligen 
Boliiis  Ian,  t.  ex.  nejden  kring  Marstraiid,  sa  tyc- 
kas  nastan  alia  dessa  noidiska  former  der  upp- 
hort  cell  endnst  Tahanus  alpinus  ocli  Tachina  vU- 
lica  liafva  afven  af  forf.  derstiides  blifvit  funna. 
Bland  de  till  Wermland  fian  fjallbyggderna  nedsti- 
gande  insekterna  ar  ingen  grupp  sa  talrikt  repre- 
senterad  som  Tabanidertias  ocli  isynnerhet  sjelfva 
slagtet  Tahanus,  hvars  arter  likvcil  ej  alia  samtidigt 
framkomma,  ulan  visa  sig  i  foljande  ordning:  forst 
Tahanus  tarandinus  och  auripilus,  kort  derefter 
tropicus,  alhomaculatus,  lapponicus  och  boi^ealis,  se- 
dan maculicornis,  hromius,  ruralis  och  hovinus,  sist 
alpinus,  den  enda  som  i  medlet  af  Juli  var  annu 
val  bibehallen.  Forf.  uppraknar  till  slut  flera  for 
den  ifrajjavarande  delen  af  Wermland  i  ofrii^t  an- 
niarkningsvarda  insekter.  Vet.  Akad.  Ofvers.  1852, 
p.  183. 

Att  Sverige  med  dess  stora  utstrackning  fran 
norr  till  soder  och  de  deraf  harflytande  klimatiska 
och  vecjetativa  olikheterna,  oaktadt  dess  nordlii^a 
lage,  eger  en  rikare  insekt-fauna,  an  man  tillforene 
formodat,  hafva  de  sednare  decenniernas  forskningar 
lagt  i  dagen.  Ehiirii  namnda  land,  sardeles  under 
innevarande  arhundrade,  blifvit  i  entomologiskt  han- 
seende  i  olika  riktningar  undersokt,  visar  sig  dock 
annu,  huru  mycket  der  inom  denna  del  af  zoolo- 
gien  aterslar  att  upptacka.  Sasom  stod  for  denna 
asigt,  bar  ref.  uti  en  af  honom  utarbetad  afhand- 
ling,  " Entomologiska  anteckningar  under  en  resa  i 
sodra  Sverige  485f\  redovisat  for  de  under  ett  be- 
sok  namnde  ar  i  Sveriges  sydliga  landskap,  Calmare 
Ian,  Blekinge  och  Skane,  gjorda  upptackter,  hvari- 
genom  Sveriges  fauna  blifvit  riktad  med  161  arter, 
af    hvilka    28   tillhora  Coleoptera,    17  Hemiptera,  82 


48 

Lepidoptera,  I  Neuroptera,  15  Hymenoptera  och  18 
Diptera.  For  de  forut  kanrla  artcina  nieddclas  eii- 
dast  fundort,  for  de  Tor  Sveriges  fauna  nya  diagnos 
ocli  synonymi,  samt  (or-  de,  livilka  aro  for  veten- 
skapen  nya,  fullslandiga  beskiifniiiirar.  Dessa  scnare 
aro:  Cryptohypnus  Sahulicola,  C.  Arenicola,  Adimo- 
nia  fontinalis,  Psylliodes  nigripes,  (utgar  sasom  va- 
ra nde  =  Dibolia  occultans),  Cryptocephalus  verticalis, 
Pachymeius  bisignatus,  Plociomerus  brachypterus^ 
Phytocoris  var^ipes,  Phyt.  Spartii,  Nobis  lativentris, 
Delphax  fuscinervis,  D.  Pteridis,  D.  pidlula,  Delto- 
cephalus  impictifrons,  Typhlocyba  gratiosa,  T.  misella, 
Jassus  prasinus,  Chermes  annulicornis,  Acidalia  sub- 
fasciaria,  Cidaria  flexuosaria,  Cochylis  furcana,  Nepti- 
cula  quadrimaculella,  Hylotoma  marginata  (=  segrnen- 
taria  Panz.),  Nematus  albilabris,  N.  Westermanm , 
Agathis  longicauda,  A,  variegata,  Rogas  bicoloratus, 
Encyrtus  formosus,  E.  intermedius,  Tachypeza  atri- 
ceps,  Hilara  gracilipes,  Medeterus  pictipennis,  Doli- 
chopus  misellus,  Scceva  curvipes,  Tachina  frontata,  T. 
maculiventris,  Ephydra  planiceps,  Psilopa  (Clasiopa) 
globifera,  Lonchoptera  fuscipennis  och  Trineura  ful- 
viventris.     Vet.Akad.   Handl.   1851,   p.  53. 

Sasom  be  vis  pa  det  intresse,  livarmed  det  en- 
tomologlska  studium  omfattas  i  Schweitz,  torde  utur 
Bremi  Wollfs  berattelse  om  de  i  berorde  land  be- 
fintliga  ofTentliga  och  prival-samlingar  bora  om- 
namnas,  att  de  forra  uppga  till  9  och  de  senare  till 
65.  Af  dessa  omfatta  19  insekter  af  alia,  de  ofriga 
af  en  eller  flera  ordningar.  Verhandl.  Schweiz. 
Natur.   Gesellsch.   36   Vcrsaml.    1851,    p.   151. 


Insecta. 


49 


Iiiiseeta. 

COI.EOPTPIRA.  —  l.ABRAMS   i   flora  foregaeiide  Aiiman 
Srsbcritttclsfi-    aniiuilda    arbetc   ''Die  Schweizerischen^^^^^^'^^"^' 
Kafergattungen  in  Abhildungen  nacfi  der  Natur'   liar 
under   aren    1851   ocli    1852    blifvit    fortsatt    ined   baf- 
tena   21—34. 

"Z){e  Kdfer  Europas  nach  der  JSatiir  heschrieben' 
von  KtJSTER  bar  afven  under  de  namnda  Ivenne 
aren  oafbrutet  blifvit  fortsatt  med  haftena  XXII — 
XXV.  I  22  hiiftet  bafva  flera  beskrifningar  ofver 
Maltbinus-arter  af  SuFFUiAN  och  ofver  Apion-arter 
af  Bach  bUfvit  forfattade.  I  24  haftet  meddelar 
forf.  en  iippstaUning  af  Dynastidce,  som  ban  sa- 
lunda  indelar.  I.  Mandiblerna  uttill  olandade.  1) 
Franilarserna  bos  bada  konen  enkla.  A.  Antennerna 
10-ledade:  Oryctes  IixiG.  B.  Antennerna  8-ledade: 
Callicnemis  Laporte.  2)  Hanens  framlarser  fortjoc- 
kade,  den  inre  klon  storre  ocb  starkare  bojd  :  Phyl- 
lognathus  Eschsch.  II.  Mandiblerna  uttill  3-tandade: 
Pentodon  Kirby.  Den  Nord-Amerikanska  Clytus  ery- 
throcephalus  Fabr.  upptages  af  foif.  sasora  tillborande 
Europeiska  faunan,  hvilket  vai  ej  torde  vara  riktigt, 
da  den  endast  nagra  ganger  blifvit  funnen  lefvande 
vid  Triesl  ocb  Fiume,  dit  den  sakerligen  blifvit  in- 
ford    nied    skepp. 

Af  "Deutschlands  Fauna  mit  Abhildungen  nach 
der  Natur'\  Y  Abtheilung.  Die  Insecten  fortsatt  af 
J.  H.  C.  F.  Sturm,  bar  XXI  bandel,  112  sidor,  tab. 
CCCLXXVII— GCCXCII,  ulkommit  1851.  I  detta 
band  upptagas  sanitliga  de  af  Erichson  beskrifna 
Bliysodides  {Rhysodes  2)  ocb  Cucujides  {Cucujus  2, 
Pediacus  3,  Phloeostichus  1,  Lctimopldoeus  12,  La- 
thropus  1,  Dendrophagus  1,  Brontes  1,  Psammoecus 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  ^ 


50 

1,  Silvanus  7),  samt  sSsom  tilliijjg  till  Colydii 
sliigtet  Anommatus  med  1  art.  I  ett  bihang  beskrif- 
ves  en  tredje  art  af  slagtet  Anophtlialmus,  A.  Scopoli, 
Bachs  i  fona  Arsl)er.  p.  54  omnamnda  a i  bete 
*'Die  Kdfer-fauna  der  Preussischen  Rheinlande  mil 
hesonderer  Ruchsicht  auf  Nord-  und  Mitteldeutscfiland" 
bar  blifvit  afslutad  genom  foista  bandets  2:dra  hfifte, 
soil)  uikommit  i  Coblenz  1851  (p.  387 — 414).  I  slu- 
tet  af  delta  bafte  hafva  ej  obetydliga  tillagg  till  det 
foregaende    blifvit   gjorda. 

For  Gemmingers  ofversigt  af  de  skal-iiisekter, 
som  blifvit  fuiina  i  narheten  af  Miinchen  (se  Arsber. 
1849,  1850,  p.  54),  torde  nn  nagot  nannare  bora 
redogoras.  Hela  antalet  af  de  kring  sistberoide  slalle 
aniriaikta  Coleoftera  uppgar  till  2453  species.  Flera 
sjelfstiindiga  arter  aro  likval  af  forf.  endast  anforda 
som  varieteter.  Ofverallt  bvarest  arterna  inoni  na- 
got slagte  arc  svarare  att  atskilja,  sasom  t.  ex.  Aniara, 
Meligethes,  Epurea,  Atomaria  och  Cryptophagus  m.  fl., 
yttrar  forf.  att  ett  storre  eller  mindre  antal  icke 
arc  naturlijja.  Inom  sadana  slafjteii  ar  fortecknin- 
gen  mycket  art-fattig.  Om  Staphylini  sager  forf. 
p.  55:  "Att  man  vid  uppstallande  af  nya  arter  inom 
denna  svarutredda  familj  ofvergatt  till  en  verklig 
galenskap  ocb  fragar  hvart  det  slutligen  skall  taga 
viigen  med  entomologiens  stud  in  m,  da  genomlasan- 
det  af  hela  sidor  ar  nodvandigt  for  att  nppgora 
diagnoserna  emellan  2  arter  och  likval  ingen  fram- 
staende  skillnad  kan  utfinnas?  Derlill  hora  nemligen 
manga   af  de   nya    Ericlisonska    arterna." 

Bach  har  utgifvit  ett  bihang  till  FoRSTERS  for- 
teckning  ofver  de  i  Rhenprovinserna  forekommande 
skal-insekter,  hvaruti  77  arter  uppraknas.  Verhandl. 
Naturh.   Ver.   in    Rheinl.   Bd.   YIII. 

''Catalogue  des  Coleoptms  de  la  collection  de 
J.   B.  Gehin"    fasc.  1.    Famille  des  Cicindeliens    Metz 


51 

1851,  fasc.  IT.  Famille  des  Dytisciens-Gyriniens  Mciz 
1851  iiinelialler  cndast  en  forteckning  ofver  de  i 
forfaltarens  samling  befintliga  sknl-insekter  af  niimn- 
da  familjer.  Synonyinien  iir  langt  ifian  ftillslandig 
ocli  imiel)allrr  flora  niisstag.  Af'veii  faderneslandet 
ar   icke  alltid    rait   nppgifvet. 

Af  ''Catalogus  Coleopterorum  Europce''  bar  en 
ny   och   betydligt   tillokt    upplaga    utkornmil    1852. 

Zebe  bar  utarbetat  en  katalog  ofver  alia  i 
Tyskland  forekommande  Coleoptera.  I  densamma 
upptages  endast  namnen  ocb  fundorten.  Stett.  Ent. 
Zeit.  XIII,  p.  129,  161,  209,  241,  289,  329,  369, 
409,  455. 

''Enumeratio  Coleopterorum  circa  Heidelbergum 
indegenarum  adjectis  synonymis  locisque  natalihus'* 
Auctore  Maehler  bar  af  Dohrn  blifvit  recenserad  i 
Stett.   Em.   Zelt.   Xlf,   p.   53. 

Fuss  bar  fortsatt  sin  afbandling  ''Systematische 
Verzeichniss  der  Kdfer  Siehenhurgens'\  Verbandl.  und 
Mittheil.   Siebenb.   Ver.   fiir   Ntaurw.   II  Jahrg.  p.  18. 

Keixh  "Grundlage  zur  Kenntniss  der  Kdfer 
Oberschlesiens"  Program  Ratisbor  1852  bar  ref.  ej 
haft   lillfaile  se. 

Schiner  uppraknar  nagra  sallsyntare  arter,  som 
ban  funnit  i  dsterrike  ocb  som  icke  blifvit  anforda 
i  Redtenbachers  Fauna  Austriaca,  sasom  Rhynchites 
hungaricus,  Macrolenes  macropus,  Platyscelis  melas 
m.   fl.    Verbandl.   Zool.-Bot.   Ver.    in   W^ien.   I,    p.  46. 

Flera  i  Redtenbachers  Fauna  Austriaca  ej  upp- 
tagna  arter,  sasom  Scydmcenus  nanus  ocb  Mmklini, 
Trechus  Longhii,  Bostrichus  eurygraphus,  Pelecotoma 
fennica,  Microrhagus  longicornis  n  sp.  m.  fl.,  bafva 
blifvit  af  Hampe  funna  i  Osterrike.  Verbandl.  ZooL- 
Dot.   Ver.   in   V\^ien.   I,   p.   158. 

Ofver  nagra  i  Siebenbiirgen  patriifFade  Coleo- 
ptera    bafva    flera    iakltagelser  af  Fuss  blifvit  nied- 


52 

delade.  De  arter  ban  afhandlar  aro:  Cantharis  vesi- 
catoria,  C.  collaris,  Cerecoma  Schreheri,  Clythra  A- 
signata,  Cassida  azurea,  Oreina  melanocephala,  Cry- 
ptocephalus  6-punctatiis,  C.  interruptus,  C.  4-guttatus, 
C.  marginatus,  C.  minulus,  C.  pygmceus,  C.  vittatus, 
C.  sexpustulatus,  Tetrops  bipunctata  och  Ischnodes 
sanguinicollis,  Verbandl.  Siebenb.  Ver.  fur  Nalurw. 
11   Jabrcr.    p.   112. 

Sasoin  iiya  arter  bar  Miller  bcskrilvit  10  Co- 
leoptera,  soin  blif'vil  upptackta  i  Osten  ike,  nemligen  : 
Bemhidium  lateritium,  Helophorus  nivalis,  Ocalea  ri- 
vularis,  Quedius  iridens,  Meligethes  flavicornis,  M. 
Lepidii,  M.  Khevenhulleri  ocb  Omophius  alpinus, 
Verbandl.   Zoob-Bot.   Ver.   in    Wien.   I,    p.    109. 

GiRAUD,  som  under  flera  sonirap  vistats  vid 
Gastein,  bar  redovisat  for  sina  der  gjorda  insamlin- 
gar.  Af  slagtet  Carahus  bar  ban  funnit  icke  mind  re 
an  24  arter  o.  s.  v.  Verbandl.  Zool.-Bot.  Ver.  in 
Wien.   1,   p.   84,   132. 

KrAATZ  uppraknar  de  kring  Berlin,  sedan 
Erichson  iitgaf  silt  arbete  "Die  Kafer  der  Mark- 
Brandenburg",  funna  Coleopter-arter,  uppgaende  till 
53,  bland  bvilka  torde  fortjena  namnas:  Bembidiutn 
modestum,  Anchomenus  scitulus,  Leptinus  testaceus 
Mull.,  Catops  castaneus  Sturm,  Catops  alpinus,  Ca- 
tops  varicornis  Rosenh.,  C.  colonoides  n.  sp..  Colon 
dentipes  Sahlb.,  denticulatus  n.  sp.,  rufescens,  lotus 
n.  sp.,  Scydmcunus  helvolus  Sch.,  Mceklini  Mhm., 
nanus  Schaum.,  Myrmedonia  cognata  m.  fl.  Steit. 
Ent.  Zeit.    XII,   p.  283,   291. 

KraATZ  bar  iifven  redogjort  for  de  i  narbeten 
af  Berlin  anmarkta  Myrmecopbiler.  De  nya  iaktta- 
gelser  ban  meddelat  aro,  att  Homalota  cwsula  f(3re- 
kommer  i  bo  af  Formica  fiiliginosa,  bvarjemte  Pte- 
nidium  formicetorum  ocb  Catofs  colonoides  beskrifvas. 
Stett.^Ent.  Zeit.    XII,   p.    166. 


53 

Ett  biliang  till  Siebolds  forteckning  ofVer  de 
i  Preussen  funna  Coleoptera  har  Dommer  iitarbetat. 
I  detsanirna  iipptagas  367  arter,  sa  att  de  i  namnde 
land  hitrills  funna  nii  vippga  till  2135.  Neu.  Preuss. 
Prov.   bl.  IX,   p.   139,  276.  ' 

Fahrj^ius,  som  besokt  Ems,  har  ofver  sina  dav 
gjorda  insamlingar  lemnat  en  fullstandig  redogorelse. 
Uti  denna  uppriiknar  foif.  likval  endast  de  arter, 
som  icke  finnas  upptagna  i  en  af  SuffrtAn  1843  for- 
fattad  at'handling  ofver  de  insekt-arter  ban  funnit  i 
samma  trakt.  Ems  Coleopter-fauna  ar,  hvad  arter- 
nas  antal  hetrafFar,  rikhaltig,  hvad  individernas  angar 
i  allmanhet  fattig.  Fran  sistberorde  forhallande, 
hvilket  troligen  harflyter  af  vaxternas  ovanligt  ha- 
stiga  utveckling,  afvensom  af  de  inskrankta  lokaler 
bvarpa  vissa  arter  forekomma,  utgora  dock  nagra, 
sardeles  af  sadana  grnpper  som  lefva  pa  en  fuktig 
jordman,  ett  undantag,  sasoin  t.  ex.  Beinhidium  cero- 
sum  och  decorum,  Philonthus  atratus,  fidvipes  och 
rufimanus,  Pwderus  IwmophUus  samt  ruficollis.  Af 
de  egenlliga  vaxtatarne  forekomma  albriannnst  An- 
thohium  ophthalmicum,  Diacanthus  gravidus,  Agriotes 
sputator  (gilvellus  Ziegl.),  Adrastus  pusillus,  Can- 
tharis  melanura,  Malachius  marginellus  och  elegans, 
Dasytes  flavipes,  pallipes  och  scaher,  Anthrenus  Scro- 
phulariw  och  museorum,  Epicometis  hirtella,  Oede- 
mera  podagrarm,  flavipes,  ccerulea  och  lurida,  Bru- 
chus  Cisti,  Apion  di/ficile,  Sttones  Regensteinensis, 
Metallites  amhiguus,  GymncBtron  graminis,  Pachyta 
8-maculafa,  Strangalia  armata,  Stenura  nigra  och 
hifasciata,  Colomicrus  circumfusus,  Crepidodera  rufi- 
pes,  Phyllotreta  Lepidii,  atra,  Aphthona  CyparissicB, 
Gonioctena  affmis,  Spartophila  JAtura,  Cryptocephalus 
Morm  och  geminus,  Olibrus  pygmams  och  Cynegetis 
glohosa,  Af  Coprophagi  voro  Onthophagus  ovatus 
och   Oxyomus  porcatus  de  alhnannaste.     Da   de  niir- 


54 

maste  omgifniiiirarne  sakna  stillaslaende  vallen,  kiirulc 
inga  Dytisci  eller  Hydrophili  erhallas.  Den  stora 
bristeii  pa  aldre  skogar  lororsakade,  att  tradfifande 
insckter  endast  sparsamt  visade  sig.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIIL   p.   199. 

KiESENWETTER,  som  gjort  en  entomologisk  resa 
under  trenne  nianader  i  sodra  Frankrike  ocli  Spa- 
nicn,  sardeles  i  Pyreneerna  och  i  Calaloiiien,  hvar- 
under  lian  upptackt  ett  ej  obetydligt  antal  nya  Co- 
leopter-arter,  liar  of'ver  dessa  meddelat  beskriCningar, 
bvarjemte,  for  de  forut  kanda,  lokaler  blifvit  nied 
noggrannhet  angifna.  De  nya  arterna  tillhora  slag- 
tena:  Trechus  4,  Bathyscia  3,  Scydmamus  2,  Psela- 
fhus  i,  Bythinus  1,  Tachyusa  1,  Homalota  3,  Sta- 
phylinus  1,  Philonthus  2,  Quedius  1,  Lathrobium  I, 
Stenus  2,  Trogophloeus  4,  Anthophagus  1,  Lesteva  J, 
Omalium  1,  Anthobium  4.  Ann.  Ent.  II.  Ser.  IX,  p. 
385.  Brachypterus  1,  Anthrenus  1,  Byrrhus  4,  Mo- 
rychus  i,  Limnicus  1,  Parnus  1,  Lampyris  1,  Tele- 
phorus  5,  Bhagonycha  5,  Malthinus  7,  Malachius  1, 
Anthocomus  1,  Charopus  2,  Ptinus  1,  Trotomma  (Ser- 
ropalpi)  n.  g.  1,  Bhynchites  1,  Auletes  1,  Sciaphilus 
1,  Scytropus  1,  Polydrosus  1,  Metallites  1,  Phyllo- 
hius   1,  Peritelus  2,  Tychius  4,  Orchestes  3,  Styphlus 

I,  Clonus  1  ocb  Nanophyes  2.  Uti  bifogade  noter 
beskrifvas  dessutom  flera  nya  Europeiska  Coleopter- 
arter  fran  obka  land,  tillliorande  nedanstaende  ge- 
nera: Homalota  3,  Euryusa  1,  Philonthus  1,  Anci/- 
lophorus  1,  Trogophloeus  1,  Thinobius  1,  Telephorus 
5,  Bhagonycha  4,  Malthinus  1,  Charopus  1  och  S^- 
i!>mes    1.      Ann.   Ent.   11.  Ser.   IX,   p.   385,  577.    Tab. 

II.  N:o   I. 

Sasoni  ett  bldrag  till  kannedonien  orn  skal- 
insekternas  geografiska  utbredning  inom  Sverige,  bar 
Thomson  uppriittat  en  fortecknlng  ofver  de  af  ho- 
nom   vid    Uamlosa   i  Skane   insamlade  arter.     Ibland 


55 

de  markligare  fynd  (orf.  lyckats  gora,  torde  bora 
iKimnas:  Dolichus  flavicornis,  Hydroporus  "l^-pustu- 
latus,  Megasthernum  holethophagum,  Catops  angusta- 
tus,  Heliopates  gibbiis,  Bryaxis  Juncorum  och  Ta- 
chyusa  constricta.  Sasom  nya  arter  karakteriseras 
slutligen:  Limnehius  truncatellus,  Stenus  longitarsis, 
St.  laticollis  och  St.  brevipennis.  Vet.  Akad.  6fvers. 
1851,  p.   131. 

Flera  nya  Colcopter-arler  hafva  af  Graells 
blifvit  upptiickta  i  Spanien,  sanit  beskrifna  och  af- 
blldade,  nemligen:  Cebrio  Carrenoi  $,  C.  riififrons, 
Anomala  rugatipennis,  Misolampus  scabricollis,  My- 
labris  Dufouri,  M.  Hieracii,  M.  sobrina,  Cneorhinus 
lateralis,  Thylacites  oblongus  och  Dorcadion  PerresiL 
Af  intresse  rv  forf:s  meddelande  om  fyndet  af  bo- 
na n  till  Cebrio  Carrenoi.  Sedan  ban  for  9  ar  upp- 
tackt  hanen  till  denna  art,  af  hvilken  ban  arli- 
gen  funnit  flera  exemplar,  utan  att  lyckas  patrafFa 
en  enda  bona,  beslot  ban,  da  nagra  hanar  en  gang 
blifvit  fnnna,  att  slappa  dessa  losa  och  soka  folja 
detn  under  deras  flygt.  Slutligen  observerade  han 
en,  som  nedslog  pa  marken  och  der  genast  nedkrop 
i  ett  bal.  Jorden  kring  detta  uppkastades  med  en 
spade,  da  en  bona,  omgifven  af  ej  mind  re  an  7 
banar,  pafanns,  och  bar  det  sedermera  lyckats  bononi 
pa  samma  salt  finna  ett  ej  ringa  antal  honor.  Ann. 
Ent.   II.  Sev.  IX,   p.   5,   f.  1—8. 

Leon-Fairmaire  bar  beskrifvit  25  nya  Coleopter- 
arter  fran  sodra  Europa  och  norra  Afrika,  namli- 
gen:  Pogonus  viridimicans,  Poecilus  cupripennis,  Bo- 
litochara  elegans,  Tachinus  pictus,  Boletobius  distigma, 
Staphylinus  medioxitnus,  Ocypus  obscurooineus,  Amau- 
rops  n.  g.  {Pselaphii^  Aubei,  Paussus  Fawieri,  Pha- 
lacj'us  maximus,  Pediacus  costipennis,  Trachys  Pan- 
dellei,  Ilarminius  n.  g,  {Eucnemides)  castaneus,  Cebrio 
Moyses,  Trox  granulipennis,  Geobius  tingitanus,  Geo- 


56 

trwpes  Typhwoides,  Crypticus  Ulomoides,  Cneorhiniis 
tubericollis,  Rhytirhinus  Linderi,  Plinthus  granuli- 
pennis,  Ceutorhynchus  metallimis,  Purpuricenus  fer- 
rugineus,  Leptura  rufa  ocli  Cassida  nigriceps.  Ann. 
Ent.    II,  Ser.    X,   p.  69,  Tab.   3. 

Gacogne  bar,  jemte  beiattelse  om  de  insam- 
lingar  af  skal-insekler,  som  af  boiiorn  blifvlt  verk- 
stallda  i  narheten  aF  Mont-BJanc,  lemnat  en  namn- 
forteckning  pa  de  af  honoiii  funna  sallsynlare  ai- 
terna.     Ann.  Soc.   Linn,  de  Lyon.  1850 — 1852,  p.  217. 

Jaquelin-Duval  bar  uppstallt  tvenne  nya  slag- 
ten  ocb  dessiitom  karakteriserat  flera  for  Franska 
insekt-faunan  nya  Coleopter-arter,  neniligen:  Valda 
n.  g.  nara  Xantholinus  nied  1  art  V.  gracilipes 
(Marseille),  Simbalium  grandiceps,  Sunius  uniformis, 
Stenus  impressipenms,  Saprinus  tridens,  S.  pastoralis, 
Colotes  Javeti,  C.  rubripes,  Thylacites  G ulnar di,  Po- 
lydrosus  setifrons,  Meira  n.  g.  (^Curculionides)  cras- 
sicornis,  Peritelus  flavipennis,  RhinocijUus  Lareyri, 
Baridius  opiparis  ocb  Plectroscelis  major,  Ann.  Ent. 
ir.  Ser.   X,   p.  693. 

BlELZ  bar  redogjort  for  de  sallsyntare  Coleo- 
pter-arter,  som  blifvit  anmarkta  vid  Scblossberg  ocb 
dess  onigifningar.  Verbandl.  iind  Mittb.  Siebenb, 
Ver.    fur  Naturw.   H   Jab rg.    p.   146. 

Intressanta  iakftagelser  oni  en  mangd  vid  Mont- 
pellier  funna  Coleopter-arters  lefnadssait  ocb  fore- 
kommande  bafva  af  Jaquelin-Duval  ocb  Lareyris 
blifvit     bekantgjorda.      Ann.    Ent.    II   Ser.   X,   p.  719. 

CzERNAY  bar  uppraknat  73  skal-insekter,  som 
blifvit  funna  i  Cbarkowska  ocb  nargransande  gou- 
vernementer  ocb  bvilka  icke  blifvit  anforda  i  Kry- 
NICKYS  i  Bull,  de  Moscou.  T.  V  ocb  VII  lemnade 
ofversigt  ofver  de  i  niimnde  trakter  observerade  in- 
sekter.      Bull,   de   Moscou,   XXV.   M,   p.   561. 


57 

Af  MuLSANT  och  Wachanru  bar  ett  storre 
antal  nya  Coleoptera  blifvit  noggrannt  beskrifna, 
nemligen:  Cymindis  russipeSf  Brachinus  nitidulus, 
Cardiophorus  cyanipennis  Asiatiska  Turkiet  och  Ca- 
ramanien,  Colophotia  maculicollis  Caramanieii,  Tele- 
phorns  nigritarsis  Asiatiska  Tiiikiet,  Malachhis  viri- 
danuSf  Helophorus  acutipalpis,  H.  pallidipennis,  Aplio- 
dius  signatipennis  Cararijanien,  Valgus  Peyroni  Asia- 
tiska Tui-kiet,  Pimelia  Solieri  Orienten,  Sclerum  fos- 
sulatum,  Phaleria  mgriceps,  Hediphanes  angulicollis, 
Lydus  maculicollis,  Zonitis  puncticollis,  Xyloperta 
sericea,  Phytoecia  puncticollis,  Galleruca  costalis  och 
Pachnephorus  histriatus  Caramanien.  Muls.  Opusc. 
Ent.   I,   p.    161. 

Flera  nya  arter  anforas  af  v.  Motschoulsky, 
nemligen:  Dytiscus  parvulus,  Chrysobothris  cicatri- 
cosa  Kadiak,  Nastonycha  br'achyptera  Caucasus,  7Vi- 
chocanthus  variegatus  Norra  Amerika,  Phloeopterus 
fusconiger,  Prosodes  Motschoulsky  Mainderstr.  China, 
Probosca  4-maculata  Menetr.  Sitka?  Anoplistes  affinis 
Altai,  Cerambyx  acuminatus  Georgien,  Trigonoscuta 
n.  g.  pilosa  tillhorande  Curculionides,  Eusomus fur- 
cillatus  sodra  Rjssland  och  Rhynchites  Pyri  Motsch. 
Etud.    Entom.    p.   77. 

Sasom  fortsaltning  af  sina  beskrifningar  ofver 
nya  elier  foga  kiinda  Coleopter-aiter  fran  ostra  Si- 
birien  har  Mannerheim  nu  utgifvit  3:dje,  4:de  och 
5:te  decaderna,  hvaruti  upplagas:  Carabus  ochoticus, 
Poecilonota  limbata,  P.  pretiosa,  P.  nobilissima,  Sphe- 
noptera  Popovii,  Sph.  insidiosa,  Spli.  laticollis,  Sph. 
egena,  Corymbites  Pippingshoeldi,  Diacanthus  spre- 
tus,  D.  punctatissimus ,  D.  loivicollis,  D.  nigrita, 
D,  singular  is,  Ampedus  basalts,  Atli^us  dauricus, 
A.  Sedakovi,  Cantharis  daurica,  Silis  scxdentata, 
[lister  gratiosus,  Hydrophilus  dauricus,  Aphodius 
sellatus,  A.  mongohcus,  Pyrochroa  fuscicollis,  P.  car- 


5g 

dinalis,  Gymnochila  quadrisignata,  Pachyta  42-macU' 
lata,  P.  oimula,  Stenura  Sedakovii  och  Grammoptera 
dent  ato- fascial  a.  Uti  en  not  aniores  karaktererna  af 
Poecilonota  decipiens  ocli  rutilans,  livilka  foi-ekomma 
i  sodra  Europa  och  som  sta  nara  de  a  iter  af  detla 
slagte,  som  Corf,  nu  beskrifvit  fran  Sibirien.  Bull,  de 
MoscoLi   1852,   n:o  4. 

Elt  hogst  rikhaltlgt  bid  rag  till  kannedomen  cm 
de  i  Rvska  besittninijaine  i  Norra  Amerika  fore- 
kommande  Coleoptera  halva  vi  nu  att  anmala  i 
"Ziveiter  Nachtrag  zur  Kdfer-Fauna  der  Nord-Ame- 
rikanischer  Lander  dess  Ilussischen  Reiches'  von  Man- 
NERHEIM.  Foif.  meddelar  diagnoser  och  fundort  for 
alia  de  nya  arter,  som  blifvit  upptackta  i  dcssa  trak- 
ter.  Hela  antalet  af  de  nu  anforda  uppgar  till  180. 
JNagra  af  dessa  aro  af  MAKiilN  karakteriserade.  Till 
slut  meddelas  en  forteckning  pa  alia  de  i  entomo- 
logiska  skiifter  omnamnda  skal-insekter  fran  de  Ryska 
besittningarne  i  Norra  Amerika,  syslematiskt  ordnade. 
Bull,   de   Moscou.   XXV,   II,   p.   284. 

Leconte,  som  1850  och  1851  uppehallit  sig  i 
Californien  och  der  gjort  betydliga  insamlingar  af 
Coleoptera,  har  nu  borjat  meddela  diagnoser  ofver 
dessa,  samt  anfor  foljande  slagten  och  art-antal, 
nemligen  af  Tenebrionidae:  Euschides  1,  Pelecypho- 
rus  9,  MicroschaHa  2,  Asbolus  n.  g.  2,  Nosoderma  1, 
Zopherus  I,  Coniontis  4,  Eusattus  n.  g.  4,  Coelus  1, 
Eleodes  10,  Amphidora  4,  Apocrypha  1,  Coronotus 
n.  g.  2,  Aroioschizus  1,  Nyctoporis  1,  Eurymetopon 
5,  Anchmohhis  n.  g.  1,  Cryptadius  n.  g.  1,  Edrotes 
n.  g.  I,  Triorophus  n.  g.  3,  Craniotus  n.  g.  1,  Cen- 
trioptera  1,  Cerenopus  3,  Eulahis  t,  Epantius  n.  g.  1, 
Notibius  n.  g.  4,  Conibius  n.  g.  2,  Blapstinus  8, 
Anepsius  n.  g.  1,  Batulius  n.  g.  2,  Phaleria  1,  P/a- 
tydema  1,  Adelina  1,  Uloma  1,  Tenebrio  1,  Coelocne- 
mis   2,    A7io^'c/tis  1,    Stenochia   1,    Helops   Ij    Melan- 


59 

dryadoe:  Eustrophus  i ;  Lagriarioe:  Pedilus  Ij  Anihi- 
cidic:  Eurygenius  1,  Notoxus  2,  Formicilla  n.  g.  1, 
Anthicus  17,  Tanarthrus  n.  g.  1;  Mordellonae:  ilna- 
S^iS  3j  Oedemeridse:  Ditylus  1,  Asc/era  2;  Meloides: 
Cysteodem.us  n.  g.  1,  Tegrodera  n.  g.  1,  Cantharis  9, 
Epicauta  4;  Histerinii:  Hololepta  3,  Hister  2,  Epie- 
rus  2,  Parvmalus  3,  Pachylopus  3,  Saprinus  23, 
Abrceus  2;  Cicindelidae:  Cicindela  6;  Carabldoe:  jE'^a 
1,  Diaphorus  1,  Enaphorus  n.  g.  1,  Axinopalpus  n. 
g.  2,  Philotechnus  2,  Apristus  n.  g.  1,  Bomius  n.  g.  1, 
Cymindis  1,  /^e/via  3,  ChlcBnius  6,  Ooc/es  1,  Loricera 
i,  Poecilus  2,  Pterostichus  5,  Anisodactylus  7,  Z)i- 
cheirus  2,  Harpalus  3,  Odontium  1,  Ochthedromus 
21,  Pericompsus  n.  g.  2,  Tacky s  It,  Akephorus  lu  g. 
1,  Dyschirius  7,  Scliizogenius  4,  Clivina  2,  Scarites 
1,  Calosoma  3,  Caliisthenes  2,  Elaphrus  1,  Omophron 
2;  Dytiscidoe:  Cnemidotus  2,  Haliplus  1,  Cybister  2, 
Aciiius  2,  Colymbetes  1,  Ilybius  1,  Agabus  4,  Copto- 
tomus  1,  Laccophilus  1,  Hydroporus  17,  Gyi'inus  2, 
Gyretes  1;  Hydrophilidoe:  Helophorus  1,  Ochthebius 
3,  Hydrochus  2,  Berosus  3;  Cleridae:  Rhadulus  u.  ». 
1,  Cymatodera  2,  Clerus  1,  Hydnocera  3,  Acre  pis 
n.  g.  1,  Enoplium  1;  Pselaphid*:  Ctenistes  1,  7'^- 
c/uKS  2,  Bryaxis  3,  Faronus  1;  Siaphylinidae:  7'/ii- 
nopinus  n.  g.  1.  Ann.  of  Lyceum  Nat.  Hist,  of  New- 
York.  V,  p.  125. 

Redogorelse  ofver  de  af  LoilQUiN  i  Californien 
funna  Coleoptera  liar  af  Duquet  blifvit  afgitven. 
Forf.  anFor  alt  de  fiesta  arterna  tillhora  sadana  ore- 
nera  som  forekomma  i  Europa  Ocli  liafva  i  allman- 
het  stor  ofverensstammelse  med  de  i  berorde  verlds- 
del  funna  species  Af  de  af  LoRQUiN  hemsanda  ar- 
terna tillhora  42  Carabici,  8  Hydrocanthari,  1  i5ra- 
chelytra,  26  Sternoxi,  6  Malacodermata,  3  Terediles, 
19  Ciavicornia,  10  Lamellicornia,  50  Heteromera,  13 
Curculionides,  5  Xylophagi,  25  Longicornia,  38 — 40 


m 

Chrysomelinai,  eller   lillsammnns  250  arter.   Ann.  Ent. 
11  Ser.   X,   p.   XX. 

1  Agassiz'  arbete  '*Lake  superior*  liar  Leconte 
leiiinat  en  fortecknlng  ofver  de  kring  natrinde  sjo 
patraffade  skal-insekter.  Haraf  visar  sig,  att  flera 
af  dev  forekommande  arter  afven  tillhura  norra 
ocli  inellersta  Europa,  sasom :  Pterosticlius  orinomum 
Curt.,  Anchomenus  quadripunctatus,  Cyrtonotus  con- 
vexiusculus,  Bembidium  impressum,  paludosum,  Hy-. 
droporus  cuspidatus,  Silpha  lapponica,  Brachypterus 
Urticce,  Omosita  Colon,  Platysoma  depressum,  Xylita 
buprestoides,  Upis  ceramhoides,  Phyllodecta  Vitellince, 
rufipes  ocli   Galieruca  Sagittarice, 

En  kort  recension  ofver  den  af  Leconte  ut- 
gifna  Descriptive  Catalogue  of  the  Coleoptera  geo- 
dephaga  of  the  United  Slates  finnes  inford  i  Rev.  et 
Mag.   de  Zool.    1851,    p.    101. 

'^hisecta  Caffrarice  annis  48'58 — 484^5  a  J.  A, 
Wahlberg  coUecta'.  Holmioe  1851  cnm  Tab.  2  len. 
bar  af  BohemAN  blifvit  fortsatt  nied  l:a  delens  2:a 
faskikel.  Denna  inneballer  fciljande  familjer  ocb  an- 
tal  arter,  nembgen:  Buprestides  94,  Elaterides  42, 
Cebrionites  1,  Rhipicerides  3,  Cyphonides  2,  Lycides 
11,  Lampyrides  11,  Telephorides  7,  Melyrides  24, 
Clerii  38,  Terediles  i,  Ptiniores  3,  Paipatores  5, 
Silphales  1,  Histeres  38,  Scapliidilia  3,  Nilidularice 
27,  CryptophagidcB  1,  Bijrrhii  1,  Dermestini  3,  Par- 
nidcB  1,  IJydropliilidcB  27  eller  tillsamnians  341  arter. 
Familjerna  Buprestides,  Lycides  ocb  Histeres  bafva 
af  O.  J.  Fahr.^us  blifvit  utarbetade.  Ilecenserad  af 
DoHRN   i   Slett.    Ent.   Zeit.   XII,   p.   375. 

Flera  utmarkta  Coleopter-arter,  iipptackta  pa 
Madagaskar,  bafva  af  CoQUEREL  blifvit  fiillstandigt 
beskrifna,  ncmligen:  Cicindela  fallax,  Eurydera  mor- 
molycoides,  Polybothris  auro-clavata,  P.  py^'opyga, 
P.  analis,  Oryctes  Radama,  0.  ranavalo,  0.  simiar. 


61 

0.  coloniciis,  0.  insular  is,  Stenotarsia  scapidata,  Po- 
gonotarsus  Vescoi,  Oxythyrea  Clouei  (0.  eustalacta 
BuRM.),  Schizoiiycha  Hova,  Adelphus  Guerini,  Te- 
traphyllus  formosus,  mirifwus,  DeyroHei,  splendidus, 
acerhus,  aridvperus,  halteatus,  Buqueti,  purpuratus, 
smaragdinus,  cuprinus,  thoracicus,  Meloe  Chevrolati, 
Phymasterna  cretacea.  Ph.  quadr^identata,  Sphenura 
guttula,  Sph.  chrysocephala,  Centrura  armata,  C.  di- 
varicata  och  Cephaloleia  pulchella.  Ann.  Eiit.  11. 
Ser.   X,    p.   359. 

Diagnoscr  ofver  foren.imnde  arter  liafva  afven 
af  CoQUEREL  blifvit  meddclade  i  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.    1851,   p.   86. 

V.  MoTSCHOULSKY  liar  uppraknat  och  i  korthet 
karakterlserat  de  nya  Coleopler-arter,  som  ban  hem- 
fort  Fran  en  resa  inom  Europa  och  en  del  af  Afrika 
samt  anfor  foljande  art-antal.  Pselaphii:  Centroph- 
thalmus  6,  Glyptosoma  1,  Mecochelia  n.  g.  2,  Cteni- 
stes  8,  Hybocephalus  n.  g.  2,  Metogaster  1,  Callitho- 
rax  n.  g.  1,  Pselaphus  2,  Acmanotus  n.  g.  1,  Ma- 
rellus  n.  g.  1,  Trihatus  n.  g.  1,  Batrisus  32,  Har- 
mophorus  n.  g.  1,  Metaxis  n.  g.  3,  Dry  axis  23, 
Tychus  7,  Plagiophorus  2,  Bythinus  11,  Trimium  1, 
Euplectes  8,  Mastiger  n.  g.  1,  Claviger  2j  Scydrnae- 
nes:  Syndicus  n.  g.  1,  Eumicrus  4,  Scydmcenus  12, 
Eutheia  1,  Nanophlhalmus  n.  g.  Ij  Trechii:  Nestra 
n.  g.  2,  Trechus  1,  Lymnceum  1,  Tachys  9,  Lop/iGt 
1;  Drilides:  Paradoxides  n.  g.  1  (forut  anviindt  for 
ett  Criistace-slagte.)  For  hvarje  art  meddclas  en- 
dast  korla  kannemarken  och  lokaler.  Den  sist  upp- 
tagna  arten  eller  Paradoxides  psocoides  afliigsnar  sig 
fran  alia  hittills  bekanta  Coleoptera,  liknande  i  for- 
men  och  utseendet  en  vinglos  Psocus,  hvilket  gifvit 
forf.  anledning  formoda,  alt  de  sma  vinglosa  Psoci, 
som  vanligtvis  forekomma  i  insekt-lador,  kunde  vara 
larven   eller   bonan  till  Paradoxides.  Cull,  de  Moscou. 


62 

XXIV,    IV,    p.   479.      Orikrighctcn   af  sistnamiule  for- 
hallande   syncs   l;irt   af   forf  kiinnal    Inlicmtas. 

Utl     den    berattelse,    sofn    Heer   afgifvit   om    de 
af    ScriEUCHZER    vid    Adelaide   i    Nya    Holland    gjorda 
insanilingar    aF    skal-insekter,    Inhenitas,   att   Adelaide 
ar    belaget    i   sydvestra    delen    af   namnde    verldstrakt 
pa   etl   slattland,   inoni    hvilket  nagra  bergskedjor  hoja 
sig  2000    fot   ofver    hafvet.     Afven    denna  trakt  fram- 
ter    den     torra     karakler,     som    de    fiesta    andra    Ny- 
Hollandska   landskap,   hvilkas  jordman    av  saiidig  och 
stenig,   samt   en   stor   del   af  aret   sakna    vatten.     Kii- 
iTiatet     ar    like    med   det  sodra   Europas.      Vintrarne 
aro   blida   och   sallan   synes   nagon    sno,    knappast    pa 
de    hogre    belagna    stallena.     Varen,  som   borjar  i  slu- 
tet    af    Augusti ,     fraeiikallar   en   snar   vegetation    och 
stor   rikedom    af  blommor.      Fjarilar,   flugor  och  He- 
niiptera     visa    sig   i    mangd    och    vidt   omkring    horas 
de     stora    Cicadernas   sang.      Vid    somniarens    intrade 
iittorka    backarne,   slatterna    och   bergen    forlora   sina 
blommor   och    manga    viixter    bortvissna  belt  och  bal- 
let,    med    undanlag    af    rotterna.      Redan   i   slutet   af 
December     ar     vegetationen     fortorkad     och     insekt- 
verlden    foriindras   salunda,   att   stora    skaror   af  gras- 
boppor   hernsoka    allt   hvad    som    aterstar  af  viixterna, 
hvarjemte   skal-insekter,    florvingar   och  Hymenoptera 
da     afven     visa    siij    i   stor    manofd.      Dessa    forsvinna 
likval   snart   och    forst    pa  senhosten  (Mars  och  April) 
framkomma   aler   insekterna,   hvilka    vid    vinterns    in- 
trade    forsvinna.      1    denna    trakts   vecfetation    herrska 
de   Ny-Hollandska    typerna.     Skogarne    besta  af  stora 
Eucalypter,     Banksier,     Metrosiderer,    Leptospermer 
m.    fl.     Busktrakterna   af  Acacier,   Chorizemer,    Enta- 
xier,   Grevillier,   Lasiopetaler   och    Myoporer.      Jemte 
dessa    upptrada     nagra    Europeiska    former.      I  sko- 
garnes    skiigga    vaxa    vide-arter,    Campanuler,   Gera- 
nium-  och   Scnecio-arter.     Pa  slriinderna  afde  under 


63 

sommaren  iittorkade  h;icl<arne  Lycopus,  l.ythruin 
och  Lotus,  jenite  nagra  iniibcllater.  Vid  en  back 
Fanns  till  och  med  en  forgatrnigej,  heskuggad  af 
Leplospermer  och  Correer.  Likadant  ar  forhallaii- 
det  med  insekterna.  Slorre  delen  ega  ett  frani- 
mande,  akfa  Ny-Hollandskt  utseeiide.  Har  visa  sig 
tjockbenta  Anoplognather,  guldglansande  Lamprimer, 
haltklotformiga  Paropsi,  flackiga  Stiginoderer  och 
taggiga  Hipporhlni,  slagten  hvilka  genom  talrika  ar- 
ter  kaiakterisera  denna  verldsdels  fauna.  Flera  arter 
synas  vara  utbredda  ofver  en  stor  del  af  Nya  Hol- 
land. Saledes  forekonima  i  den  nu  hemforda  iii- 
sanilingen  Anoplognathus  velutinus  BoiSD.,  Stigmo- 
tier  a  Yarreli  Hope,  Monocrepidius  AuslralasicB  Coisd., 
Siipha  lacrymosa  Kirb.,  Staphylmus  erythrocephalus 
Fabr.,  Trogodendron  fasciculatum  Spin.,  Belus  sutu- 
ralis  BoiSD.,  Rhinotia  hwmoptera  Kirb.,  Chrysolophus 
spectabilis,  Hipporhinus  trihulus  och  Rhipicera  my- 
stacina  Fabr.,  hvilka  afven  finnas  pa  Nya  Hollands 
ostra  kust.  Flertalet  af  de  insanda  insekterna  afvika 
likval  fran  dem  som  forekomma  pa  namnde  kust, 
hvarifran,  sardeles  fran  trakten  af  Sidney,  de  Euro- 
peiska  samlingarne  sedan  lang  tid  tillbaka  aro  for- 
sedda  rned  talrika  arter.  Anmarknin^svardt  ar  att 
faunan  vid  Adelaide  mer  narmar  sig  Europas.  Har 
traffas  Acnia^oderer,  Agriler,  Zoniti,  Rhipiphorer, 
CI)ryson)eler,  Cryptocephaler,  Coccineller,  HalticJD 
och  Histeres  af  mycken  likhet  med  de  Europeiska, 
och  jemte  nagra  hogst  egna  slagten,  sasom  SilpJio- 
morpha  och  Xylotretes,  eter  andra,  hvilka  kunna 
anses  sasom  representanter  for  var  fauna.  Salunda 
motsvara  der  Liparetri  vara  Omaloplier,  Corcebi  vara 
Anthaxier,  Philophloei  vara  Cymindi  o.  s.  v.  Nagra 
arter  aro,  som  det  synes,  ofverensstammande  med 
Europas,  nemligcn  Eunectes  griseus  och  Colymbetes 
pulverosus,   tvenne  vatten-insekter,  hvarvid  torde  bora 


64 

anmarkas,  att  vattcndjureii  ofverhufvud  liafva  o»i 
mycket  slorre  utbrcdnlng  iii)  laiuldjmen.  Al  de  se- 
lla re  finiias  Veil  3  Eiiropeiska  a  iter  i  den  gjorda  in- 
samllngen,  nernligen  Dermestes  cadaverinus,  Cory- 
netes  rufipes  ocli  Aphodius  granarHus,  men  dessa  dro 
bestanidt  inforda.  De  tvenne  (orra  lefva  i  skinn- 
vaior  och  viktiialier,  samt  liafva  atfoljt  nienniskoiiia 
ofver  en  stor  del  af  jorden.  Aphodius  granarms 
lefver  i  farspillnlng  och  bar  otvifvelaktigt  blilvit  in- 
fold med  laren.  Denna  insekt  finnes  icke  allenast 
i  bela  Europa,  utan  afven  i  Asien  och  Ameiika  ocb 
ar,  jemte  nagra  andra  arter,  genom  faren  utbredd. 
En  annan  i  spillning  lefvande  art  fran  Adelaide, 
Onthophagus  auritus  Erichs.,  ar  deremot  egen  for 
den  sodra  bemispbocren,  men  synes  der  bafva  en 
vidstrackt  utbredning,  ernedan  den  afven  forekom- 
mer  i  Van  Diemens  land.  Mittbeil  INaturf.  Gesellscb. 
in    Ziiricb.   Heft.   Ill,    p.   359. 

Utur  KiESENWETTERS  Reisebriefe  torde  foljande 
forljena  anforas.  Forf.  yttrar  nernligen,  att  om  ban 
after  nagra  veckors  vistande  i  Pyreneerna  skulle 
vaga  anstalla  en  jemforelse  emellan  dessa  bergs  ocb 
Alpernas  Coleopter-fanner,  skulle  fordelen  belt  och 
ballet,  bvad  arternas  rikedotn  betrafiPar,  utfalla  till 
de  senares  fordel.  Alpernas  slora  antal  af  Nebria, 
Pterostichus,  Anthophagus  ocb  Otiorhijnchus-ixvter  aro 
i  Pyreneerna  endast  representerade  genom  en  eller 
nagra  fa.  Han  bar  nemligen  i  de  senate  endast 
funnit  Nebria  Lafresneyi  ocb  Olivieri,  af  Antho- 
phagi  alpinus  ocb  muticus.  Sardeles  fattiga  aro 
dessa  berg  pa  Otioi'hynchus-avler,  bvaraf  endast  traf- 
fats  0.  pyrenceus,  navaricus  ocb  Monticola.  Min- 
dre  ogynsaint  ar  forballandet  med  Pterosticki,  Nagra, 
de  bogre  bergstrakterna  tillbcirande  arter,  aro  gemen- 
samma    fur   bada  bergskcdjorna.    Deremot  forekomma 

af 


65 

af  sl;ii,^tel  Argntor  en  mangd  vackra  arter,  sasorn 
A.  pusillus,  pumilio  och  amoenus  m.  i\.  Det  med 
luinsyn  till  dess  utbredning  sa  intressanta  slagtet 
Trecfius  kamier  man,  hvad  Pyreneerna  betrafFar, 
annu  allt  for  litet,  dock  synes  nainnda  berg  derpa 
ej  vaia  fattigt,  da  tyra  nya  arter  T,  latebricola,  di- 
stigma,  angusticollis  och  pinguis  der  blifvit  upp- 
tackta,  Sa  litet  bestamd  denna  aforistiska  antydning 
oPver  Pyreneernas  Coleopter-launa  ar,  sa  sakert  tror 
torf.  sig  kunna  Torklara,  att  dessa  berg  arc  allt  (or 
litet  kanda  och  alt  de  sakerligen  erbjuda  tillfalle 
till  ett  ej  ringa  antal  nya  upptackter.  Stett.  Ent, 
Zeit.   XII  i   p.  229. 

Holmgren    har    redogjort    for    nagra    exkursio- 
ner   vid   en   del  af   Wetterns  oslra   strand.     Jemte  en 
nieddelad     forteckning    ofver     alia     derunder     funna 
skal-insekter,    hvilka    uppga    till   ett    ej    ringa   antal, 
utreder     forf.     pa    ett    tillfredsslallande    satt    orsakeii 
hvarfore   vissa   arter   vid    stranderna    af    namnde    sjo 
visat   sig    i    otrolig   mangd.      Han    fann    likval   vid  en 
niirmare   granskning,   att   de    forekoinmande    arterna 
icke     voro     sardeles    talrika,    ehuru    individernas  an- 
tal   var   slort.      De   bestodo    neniligen    till    storre    de- 
len    af    Cyphon    lividus    oqh   griseus,    men    isynner- 
het  af  Cyphon   Padi,  som   till   liisendetals  voro  sam- 
mantrangda    i    remnor   och    afsattser,    pa   stockar   och 
stenar.     Atskilliga    vanliga  Coccinella-arter  voro  afven 
langt     ifran     siillsynta.      Under   stenar,    bark    o.   s.    v. 
traffades   Harpalus  angusticollis  a II man t   och   Nebria 
Gyllenhali  sparsamt.      Da   samma   stiille   nagra   dagar 
senare    besoktes   voro   Cyphonerna  sallsynta,  men  der- 
emot     funnos    nu     af    ett    annat    slagte    icke    mind  re 
talrika    representanter,   som    intagit    de     forras   stalle. 
Detta    var  Chrysomela  och   den    art,   som  liksom  Cy-, 
phon  Padi,    hade  ofvervigten,   var  Chrysomela  Poly- 
Bohemans  Irsber.  1851,  1852.  ^ 


66 

goni  som  afven  till  tusental  betackte  stenarna.  Til- 
lika  rned  de  vanliga  arterna  staphylea,  folita,  Po- 
■puli,  collaris,  varians,  Cochlearice,  dispar  och  mar- 
ginella,  traflfades  iifven  ett  exemplar  af  Chrysomela 
lapponica,  som  forut  ej  blifvit  sa  sydlii^t  anmarkt  i 
Sverige.      Vet.   Akad.   dfvers.    1852,    p.    13. 

Under  titel  *'Nov(E  Histerinorum  et  Cryptoce- 
phalorum  species*'  liar  Truqui  beskrifvit  foljande  nya 
arter:  Hister  helluo,  H.  tete7\  H,  lugubris,  H.  lim- 
batus,  Plegaderus  sanatus  och  Cryptocephalus  scutel- 
laris.      Ann.   Ent.   II   Ser.   X,    p.   61.      Tab.   II  N:o  2. 

Westwood,  som  iippstallt  tre  nya  Coleopter- 
genera,  nemligen  Paromia,  Cossyphodes  och  Cha'to- 
soma,  har  af  hvardera  beskrifvit  en  art  P,  Dorcoides 
fran  Columbien,  Coss.  Wollastoni  fran  Madera  satnt 
Chcet.  Scaritides  fran  Nya  Zeeland.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.   S.   1,   p.   167.     Tab.   13. 

Tvenne  Coleopter-arter,  som  af  LucAS  blifvit 
funna  i  Algeriet  ibland  myror,  hafva  korlligen  blif- 
vit karakteriserade.  De  bora  bada  bilda  nya  genera, 
som  Forf.  benamner  Oechrotus  och  Merophysia.  Fi- 
gurer  och  omstandligare  beskrifningar  ofver  dessa 
komma  framdeles  att  meddelas.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
X,   p.  XX VIII. 

Pa  7  Skal-insekter,  upptackta  i  sodra  Eiiropa 
och  Marocco,  hvilka  af  Leon  Faimaire  blifvit  se- 
nare  fullstandigt  beskrifna  i  Ann.  Ent.,  hafva  dia- 
gnoser  blifvit  inforda  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851, 
p.   527. 

Trenne  nya  Coleopter-arter,  Elater  {Diacanthus) 
Rainei,  Apion  Wollastoni  och  Acalles  Wollastoni 
hafva  af  ChevrOlat  blifvit  beskrifna.  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.   1852,   p.   578. 

Newman  har  bildat  nya  slagten  och  meddelat 
beskrifningar  a  nagra   Coleoptera,  nemligen  Dohrnia 


67 

n.  g.  [Oedemeridoi)  PseuJocephahts  arietinus  {Longi- 
cornia),  Ametalla  [Donacidce)  xanthura,  rubra  och 
decolor.     Zool.   1851. 

JNagra  nya  Skal-insekter  knrakteriseras  af  TatuM 
nemligen  Iresia  smaragdina  (Brasjlien),  Odontocheila 
De  Gaudii  (iVlinas  Geraes),  Tetracha  viridis  (Minas 
Geraes),  Myrmecoptera  laeta  (Abyssinien)  och  Ca- 
rabus  Boysi  (Indien).  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II 
Ser.   VI n,    p.   49. 

Fyra  utmarkta  Coleupter-arter,  nemligen  De- 
nioerates  Burmeisteri,  Megalosoma  Mars,  Anaplocne- 
mus  Dejeani  och  Lafertei,  beskrifvas  af  Reiche.  Rev. 
et   Mag.   de   Zool.   1852,   p.   21.     Tab.    I.   f.   1—4. 

Beskrifningar  ofver  tvenne  nya  arter  fran  Ve- 
nezuela Hyperantha  [Poecilonota)  hcemorrhoa  och 
Alurnus  octo-punctatus  hafva  af  Leon  Fairmaire 
blifvit  utarbetade.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851, 
p.   348. 

Af  DiELZ  hafva  trenne  nya  arter  Nebria  Fussi 
Tillus  pallidipennis  och  Homaloplia  transyivanica 
blifvit  omstandligt  karakteriserade.  Verhandl,  Sie- 
henb.   Ver.   fur   Nalurw.   II,   1851. 

Pleisters  '' Entomologische  Notizen"  innehalla 
upplysningar  om  Peritelus  griseus,  Carabus  monilis 
och  Necrophorus  germanicus  m.  fl.  Verhandl.  Nat. 
Ver.   Preuss.    Rheinl.    VII. 

Czek  "Uber  die  in  Ameisenhausen  lebende  in- 
sekten.'"  Ber  iib.  die  Verhandl.  Naturw.  Ver.  zu 
Breslau,   1850—1851. 

VON  MoTSCHOULSKY  har  fortsatt  sina  i  Bull,  de 
Moscou  1850,  p.  195  pabegynta  kritiska  anmarknin- 
gar  rorande  Erichsons  Naturgesch.  der  Ins.  Deutsch- 
lands,  hvilka  egenlligen  omfatta  de  sma  arterna  af 
Trichopteryx  och  Acatrichis.  Bull,  de  Moscou  XXIV, 
HI,   p.  204. 


68 

WoLLASTON  har  utarhetat  en  ofversigt  afSkal- 
insekternas  utbredning  i  vestra  England.  Zool. 
Oct.    1852. 

Reiche  har  franistallt  iU'va  anmarkningar  ro- 
rande  de  af  Roth  begagnade  nanin  i  afhandlingen 
ofver  nya  skal-insekter  funna  i  Abyssinien,  och  upp- 
lyser  alt  Anthia  dimidiata  Roth.  =  A.  tetrastigma 
Chaud.,  Anthia  leucomelana  R.  =  A.  Ferreti  Reiche, 
Chlcenius  tigreanus  R.  =  Chi.  cupreocinctus  Reiche, 
Lampetis  Schimperi  Roth.  =  L.  albicincta  Reiche, 
Melyi'is  onychina  R.  =  M.  corrosa  Reiche,  M.  oeru- 
ginosa  R.  =  M.  pectoralis  Reiche,  =  Opilus  habessi- 
nus  R.  =  0.  Ferreti  Reiche,  Hister  arcuatus  R. 
=  H.  obscurus  Reiche,  Gymnopleurus  cyanescens  R. 
==  G.  indigaceus  Reiche,  G.  gibbosus  R.  =  G.  pumi- 
lus  Reiche,  Sisyphus  rugosus  R.  =  S.  ocellatus 
Reiche,  Copris  troglodytarum  R.  =  C.  neptis  Reiche, 
Onthophagus  lepidus  R.  =  0.  diversus  Reiche,  0. 
graniger  R.=sO.  bifidus  Reiche,  Oniticellus  clavatus 
R.  =  0.  intermedius  Reiche,  0.  inflatus  R.  =  0. 
incecjualis  Reiche,  0.  tridens  R.  =  0.  militaris  Illig. 
Zodina  abyssinica  R.  =  Gen.  Drepanocerus  Kirey. 
Eurystomus  trogiformis  R.  =  Onitis  ambigua  Kirby. 
Onit.  Herbsti  R.  =  0.  crenatus  Reiche,  0.  llligeri 
R.  =  0.  abyssinicus  Reiche,  Aphodius  coloratus  R. 
=  A.  pulcherrimus  Reiche,  A.  armatus  R.  =  A.  Rhi- 
noceros Reiche,  A.  thoracicus  R.  =  ^.  senegalensis 
Casteln.,  a.  macropterus  R.  =  A.  maculicollis  Reiche 
och  A.  scutellaris  =  A,  lividus  Oliv.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   X,   p.   95. 

Anmarkningar  rorande  nagra  Coleopter-arteis 
synonymi  hafva  af  ScHAUiM  blifvit  nieddelade  hvari- 
genoni  adagalagges  art  Harpalus  fuliginosus  Duftschm. 
ar  en  sjeHstandig  art  och  densamma  som  Heer  be- 
skriFvit   under   benamningen    Harp.    Chevrieri,     Har- 


69 

palus  sericeus  Duftschm.  Sturm.  =  anxius  ?,  H. 
piger  Duftschm.  Sturm.  =  H.  anxius,  H.  nigripes 
Meg.  =  H.  anxius.  H.  Caffer  Dufts.  Sturm.  =  H. 
fulvipes  Fabr.  H.  fulvipalpis  =  H.  subvirens  Chaud  , 
H.  sabidosus  Sturm  =  Acinopus  megacephalus,  Do- 
lichus  vigilans  =  DoL  caffer  Ii.iig.,  Trechus  alpicola 
Sturm  =  7\  lithophilus  Putz  Cicindela  funebris  Sturm 
=  Cic.  campestris  var.  Oxypoda  leporina  Kiesenw. 
=  0  prospera  Er.  Oxypoda  infuscata  Kelt.ner  = 
0.  lateralis  Mannerh.,  Sahlb.,  0.  pellucida  Man- 
NERH.,  Sahlb.  =  0.  latei^alis  Mhm.  nuper  exclusa, 
Orsodachna  nigricollis  Oliv.  =  0.  Mespili  $  Lacord. 
Gyrinus  strigipennis  och  G.  abdominalis,  G.  striatus 
AuBE  =  G.  concinnus  Rlug.  Stett.  Ent.  Zeit.  XII, 
p.  267. 

Chevrot.At,  som  varit  i  tillfalle  lara  kanna 
de  fiesta  typerna  till  Palisot  de  Beauvois  beskrif- 
ningar  i  dennes  arbete  Insectes  recueillis  en  Afrique 
et  en  Amerique  ainsi  que  dans  les  royaumes  d'Oware 
et  de  Benin,  a  St.  Domingue  et  dans  les  Etats  Unis 
Paris  1805,  bar  foretagit  sig  att  for  bvarje  art  an- 
fora  de  namn,  hvarunder  de  bos  andra  Forfattare 
blifvit  upptagna,  afvensom  att  forofrigt  utreda  de- 
ras  synonymi.      Ann.   Ent.   II   Ser.   X,   p.   629. 

V.  MoTscHOULSKY  iipplyser  att  Elosoma  califor- 
nica  MoTSCH.  =  JEgialiles  debilis  Eschsch.  Plagyth- 
misus  pulverulentus  Eschsch.  tillhor  slagtet  Oene- 
mona  Newm.  Acis  daurica  Mannerh.  slagtet  Thysbe 
Dej.  ocb  Galleruca  flavolineata  Mhm.  slagtet  Callomera 
Chevrol.    Motsch.      Etud.   Entomol.,   p.  75. 

Fritsch  bar  lernnat  en  oinstandlig  redogorelse 
ofver  de  tider  pa  hvilka  ett  slorre  antal  Coleoptera 
i  narbeten  af  Prag  framkomma,  de  tider  da  de 
uppna  sitt  storsta  antal,  samt  da  detta  aftager.  Sit- 
zungb.  Kajserl.   Akad.    VI,   p.   3.    VII,   p.  689. 


70 

V.  MoTSCHOULSKY  bar  i  flera  bref  till  Sekrele- 
raren  i  Vetenskaps-Societeten  i  Moskwa  meddelat 
upplysningar,  dels  om  atskilliga  i  Frankrike,  Eng- 
land, Holland,  Tyskland  och  Italien  befintliga  in- 
sekt-samlingar,  dels  lorande  flera  insekt-arlers  sy- 
nonymi.  Bull,  de  Mosc.  XXIII  3,  p.  354,  676  XXIV, 
p.  359,  648  IV,   p.  592. 

V.  MoTScriouLSKY  omtalar  alt  Sphodrus  leu- 
cophthalmus  lefver  i  bagerier,  der  den  forfoljer  Blaps 
mortisaga,  och  att  denna  senare  genom  abdomens 
gnidning  mot  skalvingarne  eger  forniagan  att  stridu- 
lera.      V.   Motsch.   Etud.   Entomol.   p.   21. 

Perris  bar  beskrlfvit  och  afbildat  flera  Cole- 
opter-arter,  nemligen  Clambus  enshamensis  Westw. 
Cyrtocephalus  cephalotes  Dej.,  Cryptophagus  dentatus, 
Latridius  minutus,  Corticaria  pubescens,  Orthopterus 
piceus  och  Malachius  ceneus.  Ann.  Ent.  11  Ser.  X, 
p.   571.      Tab.   14,   15   N:o   1. 

Rorande  nagra  Coleopter-arter,  som  Gaubil 
beskrifvit  i  Franska  Annalerna,  bar  Reiche  upplyst, 
att  Carabus  Mulsanti  endast  synes  vara  en  varietet 
af  C.  catenulalus,  Bembidium  ataxense  =  B.  hypocrita 
Dej.  Agahus  pyrenceus  =  A.  congener  Payk.  Hydro- 
porus  glacialis  ganska  narslagtad  med  H.  nivalis 
Heer,  fran  hvilken  den  likval  synes  skiljd  genom 
konvexare  och  kortare  form  samt  punkteringen, 
Staphylinus  puncticollis  =  Staphylinus  medioximus 
Fairmaire. 

Mannerheim  bar  meddelat  upplysande  anmark- 
ningar  rorande  nagra  sallsynta  Finska  Skal-insekter. 
Bland  annat  omnamnes,  att  af  Hylochares  cruentatus 
endast  4  exemplar  1806  blifvit  aF  Pippingskot.d  funna 
i  trakten  af  Abo.  Nastan  pa  samma  siitt  forhaller 
det  sig  med  Eucnemis  Sahlbergi.  Denne,  som  blef 
for  omkring  40  ar  sedan    lagen    af    Nordensrold    i 


71 

Nyland ,  bar  scdermera  ehuru  ytterst  sparsamt  traF- 
fats  af  Sahlberg  ocli  Pippingskold.  Under  de  sist- 
forflutna  10  aren  liar  den  ej  blifvit  sedd.  Phryga- 
nophilus  rufwollis  horer  ock  till  de  storsta  sallsynt- 
heteriia.  Shitligen  iippraknas  (lera  arter  upptagna 
i  Paykuixs  Fauna,  Gyllenhals  Insecta  Suecica  och 
Sahlbeugs  Insecta  Fennica,  sasoni  funna  i  Sverige 
ocli  Finland,  livilka  Forf.  icke  anser  f(3rekom«na  i 
berorde  lander,  sasom  Onthophagus  vacca,  Oxythy- 
rea  stictica,  efter  all  sannolikhet  Melolontha  Fullo, 
Larnpyris  splendidula,  corrusca,  Cantharis  lateralis, 
Agrypnus  atomarius,  Ludius  ferrugineus  (funnen  pa 
Oland  af  Frigelius,  Ref.),  Capnodis  tenebrionis,  Ca- 
rabus  intricatus,  morbillosus,  Dolichus  flavicornis  (af 
Thomson  nyligen  funnen  i  flera  exemplar  vid  Ram- 
losa  i  Skane)  Chrysomela  lusitanica,  Banksii,  Labi- 
dostomis  taxicornis,  Coptocephala  4-maculata,  Stenura 
aurulenta,  Leptura  livida,  Anoplodera  rufipes  och 
Clytus  Antilope.  Forf.  upplyser  att  Elater  ustulatus 
Payk.  icke  ar  nagon  sjelfstandig  art,  utan  elt  utblekt 
exemplar  af  Diacanthus  cinctus,  hvilket  blifvit  pa- 
klistrad  en  thorax  af  Cardiophorus  rufipes.  Stett. 
Ent.  Zeit,  Xlll ,  p.  233.  Antalet  af  de  arter,  som 
blifvit  upptagna  i  Sveriges  fauna,  men  som  troligen 
icke  finnes  inom  namnda  land,  ar  dock  langt  storre 
an  Forf.  uppgifvit.  Bland  af  honom  ej  upptagna 
torde  Ref.  fa  anfora:  Hister  qiiadrimaculatus,  sinuatus, 
4-notatus,  Dermestes  trifasciatus,  Anthrenus  Pirn  pi- 
nellce,  Silpha  Icevigata,  Buprestis  nitidula,  Dytiscus 
vitreus,  Calosoma  reticulatum,  Carabus  auratus,  au- 
ronitens,  Pcederus  ruficoUis,  Anthicus  cornutus,  Te- 
nebrio  loripes,  Rhynchites  Bachus,  CIdorophanus  vi- 
ridis,  Timarcha  coriaria,  Spartophila  Litura,  Lema 
merdigera,  12- punctata,  Asparagi  och  Clytus  orna- 
tus  m.  fl. 


72 

Enskilda  Bates    liar    medflelot   upplysningar   om   lefnacls- 

*  sattet    aF    de    arter,    tillhorande    slagtet   Megacephala, 

delete,  livilka  bliTvit  funna  kring  Amazon-floden  i  sodra 
Amerika,  hvartill  Westwood  fogat  en  synopsis  6f- 
ver  de  till  detta  slagte  horande  arter.  Bates,  som 
anmarkt  11  arter,  uppger  att  dessa  lefva  pa  sandiga, 
for  solen  ulsatta  stallen  ocli  att  de  troligen  alia , 
med  undantag  af  M.  sepulchralis,  aro  nattliga  djur, 
som  om  dagarna  dolja  sig  flera  turn  djupt  i  halor 
och  i  sanden.  Ingen  enda  bar  blifvit  sedd  flygande, 
hvaremot  de  ega  en  ovanlig  formaga  att  springa, 
Larven,  som  blifvit  beskrifven  och  afbildad,  bebor 
samma  lokaler  som  de  utbildade  djiuen,  lefver  i 
cylindriska  hal  och  ar  niycket  rofgirig.  Den  af 
Westwood  meddelade  uppstallning  i  grupper  af 
slagtet   Megacephala  ar   foljande: 

A.  Elytra  hurneris  rotundatis,  baud    angulafo-prominentibus, 

*  Corpus  apterum,  sub-cylindricum.  Mandibulae  dentibus 
acutis.  Color  viridi-metallicus,  elytris  totis  concoloribus 
{Aptenia  Sep. v.  St.  Farg.)  Type  M.  senegalensis  Latr.  Dej. 
Cicindela  megalocephala  Fabr.  (Senegal). 

"**  Corpus  alalum,  latius,  sub-depressum. 

a.  Mandibulse  dentibus  intermediis  oblique  truncatis. 
Color  metallicus,  elytris  ad  apicem  macula  lutea  no- 
tatis.  Type  M.  quadrisignata  Dej.  (Senegal)  M.  Bocandei 
Guer.-Menev.  (Congo). 

b.  Mandibulae  dentibus  intermediis  acutis,  sinistra  dente 
secundo  (apice  acuto  mandibulae  pro  dente  l:o  com- 
putato)  parvo  vel  tertio  minori.  Color  luteus  {Ammo- 
sia  VVestw.)  Type  M.  bifasciata  Brulle  {cequinoctialis 
Dej.)  Amer.  mer. 

B.  Elytra   hurneris  angulato-prominentibus. 

*  Mandibula  recta  dentibus  tribus  apicalibus  armata  (dente 
basali  composito  denticuloque  ejus  supero  baud  com- 
putatis). 

f  Mandibula  sinistra  dente  secundo  minuto.  Color  me- 
tallicus, elytrorum  apice  macula  lutea  notato.  Type 
M.  euphratica  Oliv.  Persia,  India,  Hispania,  Barbaria. 


73 

ft  Mandibula  sinistra  dente  tertio  fere  obsoleto.     Color 

totus  niger  (Anaira  Hope)  Type.  M.  sepulchralis  Fabr. 

{M.  variolosa  Dej.)  Amer,   mer. 
**  Mandibula    recta    dentibus    quatuor    apicalibus  armata. 
Color  metallicus,  elytris  macula   lutea  apicali   notatis. 
f  Mandibula   sinistra  dente    2:o   minuto.     Labrum    den- 

ticulatum.     Type  M.  australasia  Hope.   Nov.  HoII. 
ff  Mandibula    sinistra    dente    secundo    tertio    majori  vel 

aequali.     [Tetracha    Westw.)    Type    M.    Carolina  Linn. 

Amer.   mer.    Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  II,  p.  49,  Tab.  7. 

Reictie  liar  utredt  att  Megacephala  nigricollis 
Westw.  Trans.  Ent.  Soc.  =  M,  oxycheloides  Blanch. 
beskrifven  af  Reiche  i  Rev.  Cuver.  1842  och  att 
17.  spinosa  =  M.  quadricollis.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X, 
p.  LXVII. 

Cicindela  Guexiana  n.  sp.  fran  Norra  Amerika 
beskrifves  af  ChevrolAT.  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1852,    p.   419. 

Fkrte  Senectere,    hvilken   anslallt   en   revision  Carabid. 
af  de   slagten    tilHiorande   Carahici,  som  DejeaN  upp- 
stallt   under  gruppen   Patellimanes,   bar  indelat  dessa 
pa   foljande  satt: 

A.  Hufvudet    litet,    afsmalnande    mot 

basen.    Ogonen  ganska  framstaende  Panagaeites. 
a.  Alia   palperna   bilformiga. 
b.  Hanens   framtarser  ej  utvidgade. 

c.  Bakkroppens  segmenter  bildade 

af  tjocka  konvexa  skifvor  .     .  Brachygnatus  Perty 

{Eurysoma  Dej.) 
cc,  bildade     af    tunna    och    platta 

skifvor Isotarsus  Senect. 

bb.  Hanens  framtarser  utvidgade. 

d.  Endast  de  tvenne  forsta  lederna  Panagwus  Latr. 
dd.   De  tre  forsta   lederna  .     .     .  Coptia  Brulli^. 

aa.  Labial-palperna starkt  bilformiga, 

maxillar-palperna  ovala  eliertill- 

spetsade Geobius  Dej. 

aaa.  Alia  palperna  tradformiga  .     .  Loricera  Latr. 


74 

AA.  Hufvudet  icke  afsmalnande  mot 
basen,  af  medelmSttig  storiek,  dgo- 
nen   m§ttligt  framslSende. 

B,  En   land   i   hakans  utskarning. 

C.  Skalvingarne  vanligtvis  ludna  ;  ha- 

kans land  gemenligen  tvaklufven, 
nSgon  gang  enkel,  skalvingarne 
aro  da  alltid  ludna.  Thorax  van- 
ligtvis smaiare  an  skalvingarna  .  Culaknides. 

a,  Hakans  tand  enkel. 

h.  Tredje  antenn-leden  knappt  lika 
lang  som  de  foljande. 

c.  Fdrsta  leden  af  hanens  maxillar- 

palper  bilformig Vertagus  Dej. 

cc.  Sista  leden  af  hanens  maxillar- 

palper  knifformig Ocydromus  Dej. 

bb,  TredjeledenafantennernalSngre 

an  de  foljande. 

d.  Palpernas  alia  yttre  leder  klubb- 

formiga Rhopalopalpus  Senect. 

dd.  Palpernas  sista  led   nastan  cy- 

lindrisk. 
€,  Hakans    tand    trubbig    och   fdga 

framstaende Amblygenius  Senect. 

ee.  Hakans  tand  spetsig  och  ganska 

framstaende Hoplogenius  Senect. 

ddd.  Sista  antenn-leden  spolformig  Callistus  Bon. 
aa.  En   tand   i    hakans    utskarning 

ej  enkel,  tudelad  eller  upphdjd 

i   kanten. 

f.  Sista  palp-leden  bilformig  (na- 
stan bilformig  eller  nastan  cy- 
lindrisk.) 

g.  Antennerna  langa,  i  sjelfva  ver- 

ket   tr§dformiga CMmnius  Bon. 

gg.  Antennerna   fdga  langa,  vid  ba- 
sen nastan   perlbandslika. 
h.  Andra  eller  tredje  leden  af  fram- 

tarserna   hos   hanen  fyrkantiga, 

bredare  och  lika  15nga  som  den 

forsta Asporinus  Gasteln. 

hh.  Framtarsernas  leder  hos  hanen 

aftagande    i    langd    och    bredd 

fr§n  den   l:a  till  den   3;dje     .  Glyptoderus  Senect. 


75 

ff.  Palpernas,  isynnerhet  labial-pal- 
pernas    sista    artikel    mer    eller 
mindre  bilformig. 
i.  Tredje    antenn-leden    ISngre    an 

de  fdljande. 
k.  Thorax   nSstan   rund. 
I,  Antennerna    ganska    langa    med 

cylindriska   leder Omalotrichus  Seisect. 

//.  Antennerna  foga  ISnga  med  plat- 

tade  leder Barymorphus  Senect. 

kk.  Thorax   nastan   fyrkantig. 
m.  Framtarsernas  forsta  led  hos  ha- 
nen    nastan    fyrkantig,    bredast 

afalla Aleptocerus  Senect. 

mm.  Framtarsernas  forsta  led  hos  ha- 

nen   nSstan   triangelformig,  foga 

bredare  eller  mindre  bred  an  den 

andra. 

n.  Palperna  lika   bildade    hos  b§ida 

konen. 
0.  Thorax   smalare   an    skalvingar- 

nas  bas. 
p.  Labrum    foga    eller    ej   urskuren 

(Skalvingarna  alltid  medgulkant)  Epomis  Bon. 
pp.  Labrum    djupt    urskuren    (Skal- 

vingarne  utan   gul   kant.)      .     .  Tomochilus  Si^nect. 
00.  Thorax  lika   bred   som    skalvin- 
garnas  bas. 
q.  Labrum   foga   urnupen.     Anten- 
nerna plattade Aeacus  Senect. 

qq.  Labrum   icke  urskuren.     Anten- 
nerna  cylindriska Eurydactylus  Senect. 

nn.  Labialpalperna    hos    hanen    bil- 

formiga,  hos  honan   agglika  .     .  Dercylus  Casteln. 
it.  Antennernas  tredje  led  langre  Sn 

de  foljande Dinodes  Bon. 

CC.  Skalvingarna  alltid  glatta.     Hakans 
urskarning    alltid    forsedd   med  en 
enkel   tand.  Thorax   vanligtvis  lika 
bred  som  skalvingarnas   bas      .     .  Oodites. 
a.  Maxillar-palpernas  sista  led  agg- 

formig  eller  foga  forlangd     .     .  Hoplolenus  Senect. 
aa.  Alia  palpernas  sista  led  forlangd, 
nastan  cylindrisk  eller  foga  oval. 


76 

6.  Thorax    lika   bred  som  skaivin- 

garnas  has. 
c.   Prosternum   iitldpande  i  en  spets  Lochostemus  Senect. 
cc.  Prosternum   utan   spets     .     .     .  Oodes  Bon. 
bb.  Thorax  smalare   an    skalvingar- 

nas   has Hololeius  Senect. 

BB.  Ingen   land   i   hakans  urskarning    .  Licinides. 

a.  Mandiblerna  spelsiga. 

b.  Palpernas  sista  led  temligen  slarkt 

bilformig Dicoelus  Bon. 

bb.  Palpernas  sista  led  ej  bilformig  Rembus  Latr. 
aa,  Mandiblerna   trubbiga.    ' 

Hanens   framtarser  utvidgade. 

c.  De   tvenne  forsta   lederna.     .     .  Licinus  Latr. 
cc.  De  trenne  forsta  lederna.     .     .  Badister  Bon. 

Efler  deniia  nppstallning  liar  Forf.  nnrmaie 
beskrifvit  hithorande  slagten,  samt  iippraknat  under 
hvarje  de  dithorande  arterne.  Som  Forf.  funnit  flera 
af  de  generiska  narnnen,  t.  ex.  Ocydromus,  Oma- 
lotrichus  och  Tomochilus  forut  begagnade,  liafva  dessa 
i  ett  tlllagg  blifvit  ntbytta  emot  Ocybatus,  Homa^ 
lolachnus  och  Dilobochilus,  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX, 
p.  209.  Forf:s  bekantskap  med  den  Entomologiska 
litteraturen  synes  alltfor  ofullstandig.  Alia  i  Eng- 
land, Nord-Amerika  och  Ryssland,  samt  de  fiesta 
i  Tyskland  utkonina  arbeten,  hafva  varlt  honom 
okanda,  hvarigenom  manga  arler,  som  forut  blifvit 
beskrifna,  erhallit  nya  namn,  t.  ex.  Panagceus  lapi- 
darius  =.  crucigerus  Say,  Chlcenius  exaratus  =  niger 
Randai.t.  ,  Oodes  leucodactylus  =  cuf>reus  Chaud.  Di- 
ccbIus  quadratus  =  dilatatus  Say,  D.  Lecontei  =  qua- 
dratus  Leconte  o.  s.   v. 

ChAudoir  har  forlsalt  sina  i  flera  foregaende 
Arsberattelser  omniimnda  arbeten  ofver  Carahici  och 
anfor  nu  af  slagtet  Cicindela  16,  af  Euryoda  1, 
Casnonia  1,  Rhagocrepis  1,  Calophcena  1,  Drypta  1, 
Galerita  2,  Metaxidius  n.  g.  1,  Ozama  1,  Brachinus 
1,  Lebia  2,  Plochionus  1,  Demetrias  1,    Calleida  10, 


77 

Cymindis  3,  Graphipterus  1,  IJeteromorphus  1,  Sco~ 
podes  1,  Coptodera  1,  Sphodrus  1,  Rembus  1,  Dicro- 
nochilus  1 ,  Trigonotoma  1 ,  Eccoptogenius  n.  g.  1 , 
Microcephalus  2,  Abaris  1,  Cratocerus  1,  Brachidius 
n.  g.  1,  il/on'o  2,  Melanotus  2,  Pachytrachelus  n.  g.  1, 
Anoplogenius  n.  g.  1,  Ditomus  2,  Coscinia  I,  Cara- 
bus  3,  Calosoma  I,  Notiophilus  1  ocli  Omophron  1. 
Bull.  (Je  Mosc.   XXV,   p.   3. 

Afven  Letziner.  liar  oafbrutet  fortsatt  sina  be- 
skrifningar  oFver  de  i  Schlesien  funna  Carabici 
ocli  upptager  nu  af  Carabus  23  arter,  Calosoma  4, 
Cymindis  5,  Le6m  3,  Demetrias  2,  jEtophorus  1, 
Dromius  11,    Lionychus  1,    Odacantha  1,    Brachinus 

2,  Clivina  1,  Dyschirius  7,  Licinus  2,  PanagcBus  1, 
Badister  4,  Loricera  1,  Callistus  1,  Ooc/es  1,  C/i/ce- 
mws  7,  Patrobus  1,  Synuchus  1,  Calathus  6,  P/'i- 
stonychus  2,  Dolichus  1,  Sphodrus  1,  Anchomenus 
26,  Olisthopus  2  och  Stomis  1.  Schles.  Zeitschr.  fiir 
Entom.  IV.  1,  p.  37.  IV.  2,  p.  85.  IV.  3,  p.  105. 
V.  1,  p.  113.  V.  2,  p.  133.  V.  3.  p.  147.  V.  4, 
p.    163. 

Laferte  Senectere  bar  fortsatt,  men  annu  ej 
afslutat,  bearbetningen  af  BocAnde's  i  PortLigisiska 
delen  af  Guinea  insamlade  Carabici.  De  af  Forf. 
nu  beskrifna  arter  tillhora  slagtena  Callistus  1,  Oc^- 
dromus  3,  Omalotrichus  1,  Chloinius  20,  Epomis  1, 
jEacus   1,   Hoplolenus  1,  Prionognathus  1  och  Oot/es 

3.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851,  p.  81,  221,  346,  427. 
1852,   p.  65. 

En  granskning  af  atskilllga  grnpper  tillhorande 
de  Carabici,  som  blifvit  funna  i  Ryssland,  bar  af 
Chaudoir  blifvit  foretagen,  bvaruti  an  fores  att  l:o 
de  arter  som  tillhora  Cymindis  uppga  till  45,  af 
bvilka  tvenne  iiro  nya,  nemligen  C  sabulosa  och 
semivittata.  Dessutom  uppraknas  till  slut  11  arter, 
som    varit   Forf.  okanda.     2:o   De  arter  som    tillhora 


78 

Anchomenus  ulgora  54.  Sasom  nya  upptagas  A. 
fuscipennis,  hexaccelus,  Sahlbergi  och  brachyderus. 
3:o  Karakteriseras  fullstancligl  16  nya  arter  aF  Fe- 
ronia,  nemligen:  F.  anatolica,  fortipes,  puncti(rons, 
nitens,  mcp.otica,  commixta,  colchica,  piceola,  subme- 
tallica^  capitata,  cenescens,  seriata,  sub-cenea,  Wiede- 
manni,  agonodera.  4:o  Tre  nya  arter  tillliorande 
Amaroides  beskrifvas,  nemligen  Brady tes  majusculus, 
Leirus  volgensis  L.  brevicollis.  5:o  Nya  arter  af 
sliigtena  Carabus,  Callisthenes,  Nebria,  Elaphrus  och 
Notiophilus  neml.  C.  macrogonus,  Nordmanni,  lam- 
prus,  Kindermanni  ocii  scabripennis^  Callisthenes 
Eversmanni,  Nebria  luteipes,  commixta,  Elaphrus 
angustus,  samt  Notiophilus  laticollis  anforas.  6:o  Nya 
arter  af  Trechides  och  Subulipalpes  uppstiillas  nem- 
ligen: Patrobus  ovipennis,  Trechus  liopleurus,  infu- 
scatus,  Tachys  sulcifrons,  rubicundus,  cardioderus,  de- 
coloratus,  Bejnbidium  incerticeps,  colchicum,  unicolor, 
leucoscelis,  Chaudoii^i,  gultulatum  peliopterum,  pa- 
rallelipenne,  latiplaga,  tetrastigma,  subfasciatum,  Ko- 
lenati.  7:o  Alia  i  Ryssland  forekommande  arter  af 
Dyschirius,  25  till  antalet,  uppraknas,  bvarjemte  sa- 
som nya  beskrifvas  D.  humeratus,  fulgidus,  simplex, 
luticola  och  macroderus.  Bull,  de  Mosc.  XXI II,  III, 
p.  62. 

Upplysningar  om  nagra  i  Spanien,  Portugal 
och  Norra  Afrika  forekommande  Carabi  hafva  af 
Deyrolle  blifvit  bekantgjorda,  hvarjemte  tvenne  nya 
arter  nemligen  C.  Steuarti  och  Wheitei  anforas. 
Ann.   Ent.   II   Ser.   X,   p.   237.     Tab.   5. 

Wilde  ''Uber  Carabus  hortensis''  Boll.  Arch. 
Ver.  der  Freude  Naturg.  in  Mecklenb.  Heft.  6  har 
Ref.   ej    haft   tillfalle   se. 

CzAGL  uppriiknar  nagra  Carabi,  som  blifvit 
funna     i    trakten     af    Wien,    der    de   forut  ej   varit 


79 

anmarkta.      Verhandl.    (\er   Zool.   Bot.   Ver.   in    Wieiv 

I,   p.  70. 

SoMMER    bar   beskrifvit   ocb    afbildat    en    ny   art 

af  Panagceus  (^Isotarsus)  eximius   fian   Mozambique. 

Ann.    Ent.   If   Ser.    X,    p.   653.     Tab.    II,   lN:o   I,   f.  I. 
Javet   bar   gifvit   diagnos   pa   en   ny  art  afslag- 

tet    Loricer^a,    upptackt    af    Woli.aston    pa   Madera. 

Den    benamnes    L.    Wollastoni.     Ann.   Ent.   11  Ser.  X, 

p.   XXfll. 

Harpalus  punctipennis  n.  sp.,  funnen  af  Faillefel, 

karakteriseras   af  Mulsant.     Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyou 

1850 — 1852,   p.   152.    Mu!s.  Opusc.  Entom.  1,  p.  185. 
Menetries   bar    utbytt    nam  net    Harpactes,    sa- 

som     forut     begagnadt     for     ett    Hymenopler-slagte, 

emot   Diodes.      Bull,   de   Moscou   XXIV,   p.  366. 

En    niarkvardjg   varietet  af  Broscus  politus   bar 

af    Lucas    bbfvit    omnamnd.      Den   afvlker   fran   den 

normala  deruli,  att  intryckningarna  pa  thorax,  som 
vanligtvis  knappast  aro  miirkbara,  bos  denna  aro 
ganska    tydbga.      Ann.   Ent.    11   Ser.   X.    p.    XIV. 

Under  titel  "De  Bembidiis  Europceis"  bar  Jacque- 
LiN-DuVAL  riktat  den  Entomologiska  litteraturen  med 
en  fort jenstf nil  ocb  med  omsorg  utarbetad  afband- 
bnor  ofver  det  svarutredda  slaj^tet  Bernbidium,  Han 
anser  den  fordelning  i  flera  genera,  som  af  alskil- 
liga  Forf.  blifvit  gjord,  icke  kunna  godkannas,  eme- 
dan  ofvergangar  nastan  ofverallt  patraffas,  bvilka 
gora  det  omcijligt,  att  emellan  deni  iippdraga  be- 
stamda  gransor.  Hvad  synonymien  betraflPar  synes 
Forf.  med  ospard  moda  vinnlagt  sig  om  att  sa  nog- 
grant  som  mojiigt  utreda  densamma.  Antalet  af  de 
nya  arter  Forf.  uppstallt  ar  ej  slort  (15),  bvilket 
ock  kunnat  formodas  efter  de  manga  bearbetningar 
delta  slagte  forut  undergatt.  Har  Forf.  a  ena  sidao 
undviket  bibehalla  slagten  ocb  arter  som  ej  kunna 
besla,    sa     bar    ban     otvifvelaktigt    gatt    for   langt   i 


80 

sammanforanHet  af  artenia,  d^  lian  t.  ex.  Forcnat 
B.  foraminosum  St.  Dej.  med  striatum  Fabr,,  ti- 
biale  Duftschm.  nied  coeruleum  Dej.  och  fasciolatum 
DuFTSCHM.,  eller  obsoletum  Dej.,  med  tricolor  Fabr. 
o.  s.  V.  Forf.  har  efter  fortsalta  iindei  sciknin^^ar  fun- 
nit  lampligt  iixlela  slagtet  Bembidium  i  17  grupper, 
hvarigenom  de  aiter,  soin  framte  masta  affiiiitet 
komtnit  alt  sta  livaiaudra  naia.  Foifls  uppstallniiig 
ar   foljande: 

Grupp.  1.  Kroppens  ofversida  ofverallt  punkterad,  fint 
luden.  Hufvudet  bredt,  pannfSrorna  foga  tydliga.  Prothorax 
hjertformig,  temligen  kullrig,  sidorna  framlill  rundade,  vid 
basen  tvart  afhuggna  och  n§got  sinuerade,  med  en  grop  vid 
bakvinklarna.  Skalvingarna  molnlikt  flackade  med  grdnt, 
utan  strier.      5  arter  {B.  pallipes). 

Grupp.  2.  Prothorax  nastan  fyrkantig,  fdga  afsmal- 
nande  bak§t,  frSmre  vinklarne  temligen  tydliga,  basen  tvSrt 
afhuggen,  vid  sidorna  sned,  en  stria  i  bakvinklarnas  grop. 
Skalvingarna  med  hela  strier,  den  8;de  punkterad,  val  skild 
fr§n  den  som  finnes  vid  kanten,  9:de  mellanrummet  nSstan 
lika  med  det  8:de.  Oftast  tvenne  fyrkantiga  gropar  p&  3:dje 
mellanrummet,  nSgon  gang  2  intryckta  punkter.  4  arter 
(fi.  paludosum.) 

Grupp.  3.  Hufvudet  tydligt  punkteradt;  prothorax  mer 
eller  mindre  hjertformig,  ofta  till  en  del  punkterad,  rundad 
framtill  och  pa  sidorna  med  en  foga  tydlig  grop  vid  bak- 
vinklarna. Skalvingarna  med  hela,  eller  vid  sidorna  utpla- 
nade  strier.     4  arter.   {B.  ruficolle.) 

Grupp.  4.  Hufvudet  tydligt  punkteradt;  prothorax  kort, 
vanligtvis  hjertformig,  till  en  del  punkterad,  med  en  tydlig 
grop  vid  bakvinklarna.  Skalvingarnas  strier  nagot  utplanade 
mot  spetsen,  p&  tredje  mellanrummet  tvenne  sma  intryckta 
gropar.     2  arter.  {B.  hipunctatum.) 

Grupp.  5.  SmS.  Pannfarorna  merendels  parallela,  nS- 
gon  g§ng  sneda  eller  starkt  vinkliga,  men  i  senare  fallet 
skalvingarna  aldrig  framtill  flackade  med  gult.  Prothorax 
mer  eller  mindre  hjertformig,  vanligtvis  temligen  afsmalnande 
bak§t  och  kullrig,  n§gon  gang  nSstan  fyrkantig.  Skalvin- 
garnas strier  mer  eller  mindre  utplanade  mot  spetsen,    sar- 

deles 


81 

deles  de  yttre.    Kroppen  ofta   bronzerad,  melallisk  glansande. 
21   arter.  {B.  nigricorne,  doris  m.  fl.) 

Grupp.  6.  Pannfarorna  sneda,  djupa,  sammanlopande 
framtill.  Prothorax  mer  eller  mindre  hjertforrnig,  temligen 
mycket  afsmalnande  bakSt.  SkaJvingarnes  sirier  mer  eller 
mindre  utplanade  mot  spetsen ,  sardeles  de  yttre,  dessa  all- 
tid   prydda   med   tegelfargade  flackar.    4  arter.  [B.  articulatum.) 

Grupp.  7.  Pannf§rorna  parallela  eller  fdga  sneda.  Pro- 
thorax  hjertforrnig,  baktill  starkt  hoptryckt,  bakvinklarnas 
gropar  vid  sidorna,  vinklarna  icke  eller  foga  framstaende. 
Skalvingarna  vanligtvis  fdrsedda  med  fyra  gulaktiga  flSckar 
eller  atminstone  tvenne  humeral  flackar,  strierna  oftast  helfc 
och  ballet  utplanade  baktill,  sardeles  de  yttre.  5  arter.  {B, 
quadriguttatum.) 

Grupp.  8.  Kroppen  lang,  kullrig;  prothorax  hjertfor- 
rnig, aflang,  vid  basen  betackt  med  stora  punkter,  ofta 
§fven  framtill  punkterad.  Skalvingarnas  strier  vanligtvis 
ganska  starkt  punkterade  och  baktill,  sardeles  de  yttre,  belt 
och   hSllet  utplanade^     5  arter.     {B.  elongatum.) 

Grupp.  9.  Temligen  stora.  Prothorax  nSstan  hjertfor- 
rnig, n§gon  gSng  fyrkantig,  vanligtvis  fdga  kullrig.  Skal- 
vingarnas strier  ofta  mot  spetsen  nagot  utplanade,  men 
emedlertid  nog  tydliga,  Stminslone  de  inre.  Antennerna 
l&nga,  fina,  med  langa  leder.  40  arter.  [B.  decorum,  Pfeijfi 
m.  fl.) 

Grupp.  10.  Prothorax  nastan  lika  bred  som  skalvin- 
garne,  hoptryckt  framtill,  markbart  bredare  baktill,  fram- 
vinklarne  temligen  synliga,  basen  tvSrt  afhuggen,  bakvink- 
larnes  gropar  2  streckade.  Skalvingarnas  strier  mot  spetsen 
vanligtvis  nagot  utplSnade.     1    art.    [B.  laticolle.) 

Grupp.  11.  Prothorax  nSstan  fyrkantig  eller  nastan 
hjertforrnig,  vanligtvis  baktill  fdga  hoptryckt,  bakvinklarnas 
gropar  tvSstreckade.  Skalvingarna  v5gformigt  flackade  med 
gult,  eller  belt  och  ballet  bleka,  alia  strierna  hela,  nSstan 
lika   tydliga   vid  spetsen   som  vid  basen.  4  arter.   {B.  obliquum.) 

Grupp.  12.  Hufvudet  fdrsedt  emellan  hvarje  sidofara 
och  dgat  med  tvenne  sma,  hela,  ganska  tydliga  kdlar,  som 
fdrenas  framtill  i  en  vinkel.  Prothorax  hjertforrnig  eller  na- 
stan fyrkantig,  bakvinklarna  raka.  Skalvingarnas  strier  ut- 
planade  mot  spetsen,  sardeles  de  yttre.    3  arter.  [B.  assimile,) 

Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  ^ 


82 

Grupp.  13.  PannfSrorna  sneda,  forenande  sig  framtill 
i  en  vinkel,  nSgot  tvakolade  pa  hvarje  sida,  men  kolarne 
otydliga  och  pa  midten  afbrutna.  Prothorax  kort,  transver- 
sell,  baktill  obetydligt  hoptryckt,  bakvinklarna  trubbiga. 
Skalvingarnas  strier  mot  spetsen  nagot  utplanade.  1  art. 
{B.  dentellum.) 

Grupp.  14.  Prothorax  kort,  transversell ,  icke  eller  foga 
mSrkbart  hoptryckt  baktill,  vanligtvis  rundad  pa  midten  af 
sidorna,  bakvinklarna  oftast  nSstan  ruodade  eller  trubbiga. 
Skalvingarnas  strier  mer  eller  mindre  utplSnade  mot  spet- 
sen, sardeles  de  yttre.    8  arter.    [B.  bigutlatum.) 

Grupp.  15.  Mycket  sma.  Prothorax  vanligtvis  kort, 
transversell,  nastan  fyrkantig,  icke  eller  fdga  hoptryckt  bak- 
till. Skalvingarnas  forsta  strier  nagot  bojda  mot  spetsen, 
satural  stria  ingen,  de  yttre  belt  och  ballet  utplanade.  13 
arter.    [B.  nanum.) 

Grupp.  16.  Kroppen  l§ng,  glatt,  pannfarorna  raka; 
ogonen  foga  framst§ende;  antennerna  langa ;  prothorax  hjert- 
formig;  skalvingarna  aflangt  ovala,  strierna  djupa,  tydliga, 
hela,   inga  vingar.      1   art.    {B.  nigropiceum.) 

Grupp.  17.  Kroppen  lang;  antennerna  korta,  nSstan 
perlbandslika;  mandiblerna  mycket  framstaende;  prothorax 
bjertformig;  skalvingarna  smala,  parallela,  strierna  hela,  4 
tydliga  intryckningar  pa  den  3:dje;  vingarna  vanligtvis  korta 
och  rudimentSira.     1   art.    [B.  laterale  Curt.) 

Sliitligen  uppraknar  foif,  de  arter,  som  han 
icke  haft  tilKVille  se.  Dessa  uppga  till  6,  livaribland 
befinner  sig  B.  Grapi  Ghl.  Ett  nytt  slagte,  Anil- 
lus,  narslagtaiJt  med  Anophthalmus  och  saknande  lik- 
som  delta  ogon,  beskrifves  med  en  dertill  horande 
art  A.  ccecus,  som  bliCvit  fumien  vid  Bordeaux  ocb 
Toulouse.  Bemhidium  areolatum  a  user  forf.  bora 
afskiljas  Iran  slngtet  Bemhidium  och  erballa  sin  plats 
bland  Trechi  i  narheten  af  Trechus  (^Aepus)  fulve- 
scens.  Naora  aF  de  natnn  Gyli  eniiai,  be<ja<;nat  bar 
forf.  funnit  siij  foranlaten  utbvta  mot  andra  som 
aro  iildre.  Salunda  ar  Bemhidiwn  celere  Ghl.  = 
Carahus  lampros  Herbst,  B.  pulchriim  Ghl.  = 
B.  humerale  Sturm,   B.  rufipes  Ghl.  =  B,  nitidulum 


83 

Marsh.,  B.  virens  Ghl.  =  B.  Pfeiffi  Sahlb.  ,  B, 
olivaceum  Ghl.  =  B.  prasinum  Duftsch.  ,  B.  femo- 
ratum  Ghl.  =  B.  Bruxellense  \Vi':sm.,  B.  rupestre 
Ghl.  =  C.  ustulatus  Linn.  ,  B.  ustulatum  GtiL.  (nee 
var.  c.)  =  B.  varians  Oltv.  ,  B.  ma  jus  Ghl.  = 
B.  flammulatum  Clair  v.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p. 
441,  T.  12,  13.  X,  p.  101,  523.  Rec.  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.   1852,   p.   450. 

Slagtet  Anillus  liar  af  Jacquelin-Duval  afven 
blifvit  karakteriseradt  i  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p. 
LXXIIl. 

DoHRN     Lippger     att    han    i    borjan   af  Februaii  Lefnads- 
funnit     Leiochiton    arcticus     i    teinliV    manf^d    under 
mussa     i     grannskapet     af    Stettin.      Stett.    Ent.   Zeit. 
XIII,    p.   99. 

AuMONT  liar  trafFat  Brachinus  crepitans  i  stor 
mangd  1  siillskap  med  atskilliga  Histeres  och  Sil- 
phce,  atande  pa  en  dod  odia.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
IX,   p.   CII. 

ScHAUM  liar  an  mark  t  att  Gyrinus  abdommalis  Gyrinhis. 
SuFFR.  icke  ar  samma  art,  som  Aube  beskrifvit  un- 
der delta  namn,  utan  synonym  med  G.  concinnus 
Klug.  Symb.  phys  och  att  G.  strigipennis  Suffr. 
endast  ar  en  varietet  af  den  sistnamnde.  Stett.  Ent. 
Zeit.    XII,   p.  271. 

HocHHUT  bar  lemnat  ett  likhaltigt  bidrag  till  ;Staphy- 
kannedomen  om  dc  i  Ryssland  forekomtnande  Sta-  ^""' 
phylinit,  innehallande  besluifning  pa  nagia  nya  slag- 
ten  oeh  manga  nya  arter,  jemte  upplysningar  om 
Ijittills  ej  fullstandigt  kanda  species.  Sasom  nya  an- 
foras:  XantJiolinus  crassicornis,  variabilis,  Philonthus 
transhaicalia,  rutilipennis,  tanaicus,  latiusculus,  ar- 
meniacus,  femoralis,  hrunnicollis,  erythrostomus,  me- 
lanocephalus,  suhopacus,  Quedius  fulvipennis,  latus, 
Dolicaon  angusticollis,  Homceotarsus  n.  g.  Detta 
slagte  star   narmast  Cryptobium  ocb  ofverensstammer 


84 

afveii  ined  Simhalium,  men  skiljer  sig  fiaii  det  forra 
genom  plaltare  form,  myckel  tjockare  spets  pa  raa- 
xillar-palperna,  (\en  pa  sidorna  djupt  sliiuerade  hals- 
skolden;  fran  det  senare  genom  enklare  ben,  brutna 
antenner,  fran  bada  genom  den  icke  baiiga,  hak- 
forinigl  bojda  spetsen  af  max  ilia  r-palperna.  1  art, 
H.  Chaudoiri.  Latkrohium  elongatum  (Den  af  Gyl- 
LENHAT.  under  detta  nainn  beskrifna  arten  benamnes 
L.  horeale),  L.  volgense,  pallidipenne,  rugipenne,  fla- 
vipes,  Scopceus  dehilis,  Platysthetus  rufospinus,  Oxy- 
telus  mamillatus,  Trogophloeus  Kiesenwetteri  och 
Deleaster  Erichsoni.    Bull,  de  Mosc.  XXIV,  III,  p.  3. 

Sachse,  som  inkopt  en  del  af  de  samlingar 
Gerhardt  gjort  i  Norra  Amerika,  bar  bland  dessa 
fun  nit  en  mangd  nya  arter  tillliorande  Staphylinii, 
och  bar  ban  sa  val  beskrifvit  dessa,  som  flera  an- 
dra  fran  atskilliga  lander,  tillborande  slagtena  Myr- 
medonia  1,  Falagr^ia  2,  Oxypoda  1,  Aleochora  2, 
Silusa  2,  PronomcBa  1,  Conurus  1,  Tachinus  2,  Bo- 
letohius  2,  Xantholinus  4,  Staphylinus  2,  Philonthus 
4,  Ancylopho7'us  1,  Stilicopsis  n.  g.  1,  Stilicus  1, 
Platysthetus  1,  Leptochirus  1,  Prognatha  1,  Oma- 
lium  2,  Megarthrus  1.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII,  p. 
115,  142. 

Thomson  bar  utarbetat  en  monografi  ofver  de 
i  Sverige  funna  arterna  af  slagtet  Z^omcf/o^a  och  upp- 
tager  i  densamma  icke  mindre  an  64  arter.  For  de 
bos  andra  forf,  forut  anforda  lemnas  endast  diagno- 
ser,  synonym i  ocb  fundort,  hvaremot  de  for  veten- 
skapen  nya  fullstandigt  beskrifvas.  Dessa  senare  aro 
till  antalet  19,  nemligen:  H.  hrachyptera,  puncti- 
ceps,  aquatica,  tenuicornis,  latiuscula,  brunneipennis, 
uliginosa,  arvicola,  fucicola,  grisea,  aridula,  plcmi- 
collis,  merdaria,  pilicornis,  fungicola,  nigricornis, 
monticola,  intermedia  ocb  fimetaria.    Till  lattnad  vid 


85 

beslamningen    bar  slagtet   Homalota   blifvlt   fordeladt 
i    f6ljai)de   sectioner: 

Sect.    I.     Antennls   articulis    duobus    ullirnis   elongatis. 

I    att. 
Sect.    II.     Aiitennis   articiilo    ultimo   elongato. 

A.  Corpus   ab's   destltutum.    2   arter. 

B,  Corpus   alatum. 

a)  Abdomine  lateribus  parallelis,  ihorace  vel 
quadrato  vel  subquadrato,  basin  versus 
sub-angustato.    28   arter. 

?>)  Abdoinine  lateribus  parallelis,  thorace 
trans  verso.     21    arter. 

c)  Abdomine  apicem  versus  angustato,  tho- 
race transverso.  12  arter.  Vel.  Akad.  Ofvers. 
1852,   p.   131. 

MuLSANT  ocb  Rey  bafva  gemensamt  beskrifvit 
21  nya  arter  af  slagtet  Homalota.  I  de  sorgfalligt 
utarbetade  beskrifningarne  bar  uppmarksamheten  af- 
ven  varit  fastad  pa  bildningen  af  sista  bakkropps- 
segmentet,  hvarigenom  goda  specifika  karakterer  och 
konskilbiader  kunna  erhallas.  Pa  en  bifogad  planche 
aro  dessa  delar  bos  bada  konen  af  12  arter  afbil- 
dade.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr.  N.  S.  I,  p.  155, 
Tab.   2.      MuLS.    Opusc.    Ent.   I,   p.    15,   cum    tab. 

Tre  nya,  i  narbeten  af  Wien  funna  Staphylimi, 
P  aider  us  vulgaris,  Aleochara  ni  gripes  och  Megarthrus 
affinis,  hafva  af  Miller  blifvit  karakteriserade,  Ver- 
handl.  Zool.-Bot.   Ver.    in    Wien.   II,    p.  26. 

GoDARD  bar  under  benamningen  Staphylinus 
Mulsanti  anfort  en  af  honom  nara  Narbonne  fun- 
nen  ny  art.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon.  1850 — 1852, 
p.  1.  AuBE  anser  denna  likval  vara  samma  art  som 
Rosen  HA UER  forut  kallat  Staphylinus  meridionalis. 
Ann.   Ent.   II   Ser,    IX,   p.   XXI. 


86 

Leprieur,  som  ansett  de  af  Erichson  i  dess 
Genera  et  Species  Staphjiinorum  upprattade  sectio- 
ner  inom  slagtet  Stenus  Icke  vara  tiliryilestgoiande 
for  att  hilt  fa  reda  pa  arterna,  liar  rneddelat  en  ny 
gruppering,  hvarvid  han  lastat  sardelos  afseeende  pa 
den  relativa  laiigden  emellan  tredje  och  fjerde  antenn- 
lederna,  emellan  tliorax  och  elytra,  afvensotn  vid  far- 
gen  pa  antennerna  och  maxillai-palperna.  Endast  de 
Europeiska  arterna  hafva  varil  forernal  for  forfatta- 
rens  behandling.  Till  slut  beskrifver  han  en  ny  ait 
Stenus  decipiens.      Ann.   Eni.   II  Scv.   IX,   p.   191. 

Slagtet  Stenus  har  af  CussAC  blifvit  riktadt 
nied  en  ny  art,  som  han  benamnt  St.  Lep7'ieuri. 
Den  har  blifvit  upptiickt  i  trakten  af  Lille.  Ann. 
Ent.    II   Ser.    IX,    p    XXIX. 

Ett  till  Omaliernas  grupp  horande  nytt  sliigte, 
Eugnathus  (Detta  namn  ar  forut  anvandt  inom  Cur- 
culionides),  har  blifvit  nppstallt  af  Mulsant  och 
Rey.  Det  karakteriseras  salunda:  "mandibulae  elon- 
gatae,  dextra  falcata,  sinistra  abrupte  introrsnm  flexa; 
palpi  max.  graciles,  art.  ultimo  penullimo  triplo  lon- 
giore;  tibiae  tenuiter  prsesertim  apice  ciliata?;  tarsi 
breves,  art.  quatuor  primis  snb-a^qualibus''.  1  art, 
E.  longipalpis,  funnen  under  mossa  pa  bergen  i 
narheten  af  Lyon.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr. 
et  Arts  N.  S.  I,  p.  141,  Tab.  1.  A.  JMuls.  Opusc. 
Em.   I,   p.   1,  Tab.    1.    A. 

Ett  annat  till  forenamnde  grupp  horande  slagte 
Macropalpus  bar  af  Cussac  blifvit  bildadt.  Det  ut- 
marker  sig  genom  forinen  af  maxillar-pal[)erna,  hvd- 
kas  4:de  led  knappt  ar  synlig,  i\cn  3:dje  deremot 
mycket  slor.  Till  formen  star  det  narmast  Antho- 
phagus  och  Lesteva.  1  art  M.  pallipes,  funnen  vid 
Lille,  anfores.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  613,  Tab. 
13,   f.    1— .7. 


87 

Hog  AN    "Note   on  Diglossa  mersa"   Zool.  CIIL 
p.   34(H   har    ref.   ej    haft   tilKalle   se. 

Fler.'i  synonymiska  upplysningar  roraiide  Sta-Synonymi. 
phylinii  har  KraATZ  latil  inlora  i  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIII,  p.  446.  HaraC  adaoalagges  att  Homalota  ru- 
fula  Heer  =  Oxypoda  helvola  Er.  ,  Homalota  ery- 
throcera  Heer  ocli  H.  pubescens  Heer  =  H.  nigri- 
tula  Gray.  (/A  socialis  Er.  var.  c),  Homalota 
Pertyi  Heer  =  //.  sencans  Payk.  Gyllenh.  (H. 
socialis  Er.  var.  a.),  Homalota  melanocephala  Heer 
=  H.  nigrifrons  Er.,  Homalota  hcemorrhoidalis  Heer 
=  Oxypoda  fumida  Er.,  Homalota  femoralis  Heer 
=  Calodera  longitarsis  Er.  ,  Homalota  contempta 
Heer  =  /^.  analis  Gray.,  Homalota  morosa  Heer  = 
Oxypoda  fumida  Er.  ^.  cpi^fra  Heer  ar  en  ny  art. 
Tacky usa  lata  Ksw  =  Homalota  concolor  Er.,  Ta- 
chyusa  immunita  Ksw.  =.  Homalota  gregaria  Er., 
Homalota  inconspicua  Er.  =  H.  procidua  Er.,  O^i/- 
poc/tt  similis  Kellner  =  Oxypoda  fumida  Er.,  Oxy- 
poda myrmecophila  Mark  el  =  0.  promiscua  Er., 
Euryusa  coarctata  Markel  =  E.  sinuata  Ei\.  och 
Ar^pedium  hiimile  Er.  =  A.  myops  Haliday.  Stett. 
Ent.  Zeir.   XIII,   p.   446. 

Murray    har   beskrifvit   och   afbildat  tvenne  nyaBupresti- 
Buprestider,  Stigmodera  cruentata  fran  Adelaide  och     **"' 
Temognatha  trifasciata  (Van  KLings  Georgs  sund.   Ann. 
Ent.   II   Ser.   X,    p.   253,   Tab.   4,    n:o   I. 

Sphenoptera  suhcostata  n.  sp.  fran  Turkiet  har 
af  MuLSANT  fullslandigt  bhfvit  karakteriserad.  Mem. 
Acad.  Scicnc.  et  Bell.  Lettr.  de  Lyon.  N.  S.  I,  p.  187. 
MuLS.   Opusc.   Entoiu.   I,    p.   47. 

Aurigena  {Buprestis)  tarsata,  som  ansetts  ute- 
shitande  tillhora  norra  Afrika,  har  af  AucapitAINE 
blifvit  fuiinen  vid  Chartres  i  departementet  I'lndre. 
Ann.   Ent.   II,   Ser.    IX,    p.    CXVHI. 


88 

Uetamor-  OfvtM'    ulvcck  1  iiioen    af  (l(M\i    Agrilus-arter  bafva 

'"'*      nojjfjranna    iakltatrelser    af   Peruis    blifvit    niedclelade. 

on  o 

Agrilus    derasofasciatus    lefver    under   larvtillstandet 
i    nyligen    foinade   stammar   och    grenar   af   den   vilda 
ocli     odlade     vinrankan.      Den    uppelialler   sig   under 
barken     och     bildar   sig   der    viiikliga    gangar.      Larv- 
tillstandet     varar     niira    ett    ar.       Vid    forpuppningen 
inkrypei-   larven    i    veden.     Agrilus   viridipennis    Lap. 
et   Gory    undergar    sin    nielaforfos    under  barken  och 
i    veden    pa    videgrenar,   som    anvandas  att  stodja  vin- 
rankoina.      Larven    grafver   sig   gangar   emellan    bar- 
ken  och    veden,    samt   angriper   sa    viil    den    ena    som 
den    andra,  den    senare  likval    mindre.     Vid  ofvergang 
till     puppa     gnager     den    sig   ofta    nier   an    en   centi- 
meter djupt   in    i    veden.     Agrilus  G-guttatus   Herbst 
trafFas   sasom    larv    under   barken    af   utdoda   popplar, 
der   den   gor    vidstrackta    gangar   i    ziczac.      Som    bar- 
ken   pa    detta    trad    ar   tjock,    behofver  larven,    for  att 
forpuppa    sig,   ej    inlranga    i    veden,   utan    bildar   sig  i 
den    forra   en    lamplig   bostad.     Agrilus  cinctus  Oliv. 
lillbringar   sina    forsta    stadier   under  barken  af  Spar- 
lium    nara    eller   till    och  med   i  sjelfva  rotterna.     Alia 
dessa     larver     tillhora     dem,    som     ega    en    hornartad 
gaffel    i    spetsen   af   bakkroppens   sista    segment.      Vid 
afhandlingens     slut    aterkomtner    forf.    till    den    lang- 
variga    tvisten    emellan     GoureAU   och    Leon    Dufour 
jorande    antalet   af    kropps-segmenterna    och    laget   af 
thoracis   stigmata    hos   dessa   larver,  hvarvid  han  ocksa 
anser    att    det   af   Goureau,    sasom    hufvud    beskrifna 
segment     utgor     prothorax     och    att    thorax    eger   ett 
par   stigmata.     Mem.    Acad.   Scienc.  Bell.  Lcttr.  et  Arts 
de   Lyon.   N.  S.   I,   p.    107. 

Rorande  utvecklingeti  af  Trachys  nana  bar 
Heeger  anfort:  att  imagines  af  andra  generationen, 
som  framkomma  mot  slutet  af  Aufjusti  eller  bor- 
jan   af  September,   ofvervintra  under  mossa,  lof  eller 


89 

stenar,  sanit  visa  sig  under  gynsamma  vaderleks- 
forhallanden  i  slulet  af  April  ocli  borjan  af  Maj. 
Efter  nagra  dagar  lagger  den  befrnktade  honan 
aggen  pa  undra  sidan  af  bladen  till  Convolvidus 
arvensis.  De  utur  dessa  agg  efter  10 — 14  dagar 
utkotnmande  larverna  ingnaga  sig  efter  nagra  tim- 
niars  forlopp  genom  bladens  epidermis,  samt  foda 
sig,  utan  att  gora  nagra  gangar,  af  parenchymet  ocli 
uttonima  saledes  under  4-- ^5  veckor  lialfva  bladet. 
De  byta  tre  ganger  om  hud,  samt  forvandla  sig  pa 
sainma  stalle  till  puppor,  hvarutur  efter  12 — 14 
dagar  de  fullbildade  djuren  franikomma.  Honorna 
uppsoka  vanligen  vid  agglaggningen  sadana  stallen, 
hvarest  vaxten  ar  skyddad  for  nordan  och  nord- 
vestliga  vindar  och  sa  beliigna,  att  middagssolen  kan 
varma  dem.  Larven  ar  sjogron,  glansande,  med 
mikroskopiskt  synliga,  hornartade,  foga  upphojda 
och  hvita  har-vartor  samt  ensamma  bar  vid  sidorna. 
Fullvaxt  ar  den  3'"  lang,  framtill  1  linea  bred,  mot 
bakre  andan  mycket  afsmalnande,  med  6  korta  blek- 
gula  ben.  Hufvudet  ar  knappt  sa  bredt  som  halfva 
kroppen,  men  sa  langt  som  forsta  segmentet,  Ijust 
gulbrunt,  hjertformigt,  framtill  afsmalnande.  Sit- 
zungsb.   d.   Kajserl.    Akad.   1851.   VII,    p.  209,  Tab.  5. 

Sedan  LucAS  omstandligt  redogjort  for  alia  deElateridae. 
afhandlinijar,  hvaruti  larver  tillhorande  Elateridce ^^^^^""^''~ 
blifvit  omnamnda,  meddelar  ban  beskrifning  pa  me- 
tamorfosen  af  Agrypnus  atomarius,  hvars  larv  blif- 
vit funnen  under  barken  af  Pinus  maritima,  sar- 
deles  pa  stubbar  som  blifvit  svedda  och  borjat  un- 
derga  forrullnelse.  Ann.  Ent.  II  Sei".  X,  p.  261, 
Tab.   4,    n:o    II. 

Eit   nytt  slagte  Harminius   bar  af  Leon   Fair- Eucnemi- 
MAIRE   blifvit  bildadt  med  foljande  karakterer:   "Coxae 
posteriores    femoruin    basin    tantum    obtegentes,    tarsi 
simplices,   graciles;   antennoe  liberse,  elongatae,  serratoe, 


90 

articulo  secundo  fcriioque  minutis  aequalibus.  GtMius 
Hypoccelo  affine,  pedibus  tarsisque  irpacilibus  et  an- 
tenuarutn  aiticulo  tertio  distini^^iieiidum".  1  art  H. 
castaneus   Iran   Sicilien. 

Leconte  "Synopsis  of  the  Eucnemides  of  tem- 
perate  North  America',  Proceed.  Acad,  of  Pliilad. 
YI,    p.   45.      Ar    ref.    endast   till    liteln    bekant. 

Rhipice-  Ell     iiy     art    af  sliigtet   Sandalus    Iran    Brasilien 

S.  Sicheli  beskrifves  af  Leon  Fairmaire  i  Ann.  Ent. 
11   Ser.   X,    p.   693,   Tab.   11,   n:o   V. 

Cypiio-  Metamorfosen   af  Eucinetes  meridionalis   liar  af 

Perris  blilvit  iakttaofen.  Larverna  lefva  af  atskillio^a 
Crjtogamer,  soin  v;ixa  under  tradbark.  Fullvaxta 
aro  de  5  millim  langa,  mjuka,  ofvan  hviilfda,  ined 
iindantag  af  det  grai^ula  hufvudct  ocli  sista  segmen- 
tet,  bruna.  Aggen  laggas  oni  hosten.  I  Maj  finner 
man  samtidigt  fullvaxta  larver,  puppor  ocU  itnagines. 
^    Ann.    Ent.   II    Ser.   IX,    p.   48,    T.   5,    Fig.   26—36. 

Lampy-  En   sjuopsis   ofver   de    I    det  tempererade  Norra 

Amerika  forekomniande  Lampyrides  liar  af  Leconte 
blifvlt  utarbetad.  Han  indelar  denna  familj  i  tvenne 
gr'upper,  Photophori  ocb  Thelephorides.  Hos  den 
lorra  bestar  bakkroppen  merendels  af  7  segmenler, 
af  hvilka  de  sista  vanligtvis  sprida  sken,  antennerna 
iiro  niirmade  hvarandra  och  fjerde  tarsleden  pa  un- 
dre  sidan  forsedd  med  flikar.  Hos  Telephorides  bar 
bakkroppen  vanligtvis  endast  6  segmenler  och  spri- 
der  intet  sken,  antennerrta  aro  aflagsnade  fran  hvar- 
andra och  den  fjerde  tarsleden  ar  klufven  anda  till 
basen.  Photophorides  delas  af  forf.  i  8  sliiglen,  af 
hvilka  nagra  forut  af  Newman  och  Laporte  blifvit 
uppst;illda,  men  sa  ofullstiindigt  karakteriserade,  att 
det  torde  vara  liimpligt  hiir  nieddela  de  af  Leconte 
lemnade   kannemarkena. 


rid 


91 

1.  Phengodes  Hoffm.  Det  enda  slaglet  med  obetackt  huf- 
vud.      i    art  P.  plwnosa  Hokfm. 

2.  Polydasis  Newm.:  antennae  ll-articulatae,  breviter  bi- 
pectinatae,  palpi  maxillares  art.  ultimo  securiformi,  tarsi  ar- 
ticuio  quarto  vix  lobalo,  ungues  integri.  1  art,  P.  bifaria 
[Lampyris  id  Say,  Pol.  ovata  Newm.) 

3.  Lucernula  Lap.  {Lychnuris  Dej.):  antennae  11-articu- 
latae,  dilatatae,  con)pressoe;  palpi  max.  art.  ultimo  magno, 
securiformi;  tarsi  art.  quarto  longe  lobato;  ungues  simplices; 
abdomen  apice  phosphoreum,  art.  ultimo  superiore  apice  emar- 
ginato.  Hanarne  hafva  langre  och  bredare  antenner.  3  arter, 
L.  atra  Fabr.  {Lamp,  laticornis  Fabr.,  Lychn.  morio  Melsd.) 
och   2   nya   arter. 

4.  Ellychnia  Dej.:  antennae  compressae,  11-articulatae; 
palpi  maxill.  art.  ult.  triangular!,  apice  acuto;  tarsi  art. 
quarto  longe  lobato,  ungues  simplices;  abdomen  segmentis 
nullis  phosphoreis,  ultimo  superiore  apice  truncato,  non 
emarginato.  6  arter,  hvilka  bilda  tvenne  afdelningar:  a.  cor- 
pus elongatum.  E.  nigricans  Say  [ohscura?  Fabr,),  decipiens 
Harr.  och  minuta  n.  sp.  b.  corpus  ellipticum.  E.  corrusca  Linn. 
[fenestralis  Melsh.),  autumnalis  Melsh.  och  lacustris. 

5.  Photinus  Lap.:  antennae  compressae,  11-articulatae; 
palpi  max.  art.  ult.  triangular!,  tarsi  art.  quarto  longe  lobato; 
ungues  simplices,  abdomen  articulis  tribus  phosphoreis,  ultimo 
superiore  apice  truncato,  interiore  emarginato,  segmentuio 
anal!  in  utroque  sexu  acuto.  10  arter,  P.  pyralis  Linn. 
[centrata  Say,  rosata  Germ.),  ardens  n.  sp.,  casta,  scintillans 
Say,  marginella,  punctulata,  consanguinea,  obscurella,  lineella  och 
vittigera. 

6.  Pyractomena  Dej.:  antennae  11-articulatae,  tenues, 
sub-compressae,  art.  ult.  versus  apicem  sinuato,  palp!  max. 
art.  ult.  triangular!,  apice  acuto,  tarsi  art.  quarto  longe  lo- 
bato, ungues  simplices;  abdomen  art.  tribus  subtus  phos- 
phoreis, ultimo  superiore  apice  emarginato.  5  arter,  hvilka 
aro  fordelade  under  tvenne  grupper:  a.  elytra  late  marginata. 
P.  flavocincta  n.  sp.,  angulata  Say  [lucifera  Melsh.)  b.  elytra  mi- 
nus late  marginata.   P.  angustata,  linearis  och  borealis  Randall. 

7.  Phausis:  Antennce  12-articulatae,  serratoe,  compressae, 
art.  1  et  2  parvis,  ult.  subulate,  minutissimo  vix  conspicuo; 
palpi  minuti;  tarsi  art.  quarto  brevi,  bilobalo,  unguiculari 
longo,  ungues  simplices;  abdomen  art.  tribus  phosphoreis, 
segmento  ult.  superiore  emarginato.    P.  reticulata  Say. 


92 

8.  Photuris  Dej. :  antennae  li-articulatoe,  tenues,  elon- 
gatae,  art.  2  et  3  brevioribus;  palpi  max.  art.  ultimo  trian- 
gulari  acuto,  lab.  art.  ult.  transverse,  lunato:  tarsi  art.  quarto 
Jonge  lobato,  ungues  externi  fissi,  interni  simplices,  abdomen 
segmentis  tribus  phosphoreis,  ultimo  superiore  apice  rotun- 
da to.  4  arter,  P.  pensylvanica  De  Geer  [versicolor  Fabr.), 
frontalis,  divisa  och  congener. 

De  nya  arlerna  beskrifvas  kort,  de  fonit  kanda 
uppraknas  endast  till  namnen.  Tvenne,  Lampyris 
ruficollis  Say  ocli  Luciola  maculicollis,  liar  forf.  ej 
kant.  Proceed.  Acad.  Nat.  So.  of  Philadelpb.  V,  n. 
12,   p.   331.      Rev.   et    Mag.   de  Zool.    1852,   p.   583. 

V.  iMoTSCHOULSRY  liar  afven  uppgjort  en  indel- 
ning  aF  LampyrideSj  hvarulur  ett  kort  ntdrag  toide 
bora    meddelas: 

I.  Hufvudet  kort  utan   hals,  fordjupadt  i   prothorax  och  belt 
och   ballet  betackt.      Ogonen   mSttligt  stora. 
1.    Honorna    med    fullt  utbildade  vingar,  liknande  hanens. 
Andra    antennleden   atminstone  tv&  ganger  sa  kort  som 
den  tredje. 

a.  Abdomen   utan   tecken   till   fosforescent  apparat. 
f  Antennerna  enkelt  pectinerade  bos  hanen. 

1.  Strongylomorphus  n.  g.    Type  S.  auritus   iVroTscH. 
frcin   Mongolien. 

2.  Hyas  Lap.    Type  Hyas  denticornis   fran  Brasilien. 
ft  Antennerna   bos   hanen   med  2  rader  grenar. 

3.  Lamprocera  Lap.    Typ.  L.  Latreillei  Kirby. 

b.  Abdomen   med   tecken  till   fosforescens   pa   forsta  ab- 
dominal-segmentet  eller   pa   thorax. 

4.  Ellychnia  Dej.    Type  Ell.  corrusca   Linn. 

5.  Lychnuris  Dej.    Type  L.  Klugi  Dej. 

6.  Pyropyga  Motsch.    Type  Pyrop.  nigricans  Say.^ 

7.  Pygolychnia  MoTSCu.  Type  P.  vitellinothorax.  Bahia, 
ff  Thorax  utan  genomskinliga   flackar  p&   midten. 

*  Gula  eller  fosforescerande  flSckar  pa  midten 
af  5:te  abdominal-segmentet,  Stminstone  bos 
ena  konet. 

8.  Erythrolychnia    MoTscn.     Type   E.    dimidiatipennis 
Mum.    St.  Domingo. 


93 

9.  Trilychnia  Motsch.    Type   T.  moesta  Perty.    Bra- 
silien. 

10.  Dilychnia  Motsch.    Type  D.  basalis  Motsch.   Bra- 
silien. 

11.  Myolampis  Motsch.    Type  M.  flabellicornis  Fabr. 
Brasilien. 

12.  Lychnogaster    Motsch.      Type    L.    appendiculatus 
Germ.    Brasilien. 

**  Femte  abdominal-segmentet  utan  gul  eller  fos- 
forescerande  flack,  eller  Sci  att  endast  tecken 
till  en  lysande  apparat  finnes  vid  sidorna  af 
sista  segmenlet. 

13.  Ethra  Lap,    Type  E.  marginata  Gray.  Brasilien. 

14.  Pseudolychnuris  Motsch.    Type  P.  vittata  M.  Co- 
lumbien. 

15.  Calyptocephalus  Gray.    Type  C.  fasciatus   Gray. 
Norra   Amerika. 

16.  Nyctocrepis    Motsch.     Type    N.  Demoulini   Dum. 
Brasilien. 

17.  Lychnacris    Motsch.     Type  L.  triguttula  Motsch. 
Brasilien. 

c.    Lys-apparaten    tydlig,  upptagande  en,  tva,  tre  eller 
flera  abdominal-segmenter. 
f  Sista  abdominal-segmentet   mdrkt  och  utan  fosfore- 

scerande  flackar.    De  tvenne  segmenterna   nast  det 

sista   gula  eller  fosforescerande. 

18.  Nyctophanes   Dej.    Type  N.  lineata   Schh.    Bra- 
•  silien. 

19.  Cratomorphus  Motsch.    Type  C.  Fabrici  Dej. 

20.  Cassidomorphus  Motsch.  Type  C.silphoides  Motsch. 

21.  Lydmocrepis  MoTSCE.  T y pQ  L.  Motschoulskyi  Gr\y. 
Peking. 

22.  Ellipolampis  Motsch.    Type  L,  'elongata  Mhm.  St. 
Thomas. 

23.  Macrolampis  Motsch.   Type  M.  longipennis  Motsch. 
Columbien. 

24.  Pyrectomena  Dej.     Type    P.  vitticollis    Mhm.    St. 
Domingo. 

25.  Pyrectosoma    Motsch.     Type  P.  versicolor    Fabr, 
Norra   Amerika. 

ff  Sista  abdominal-segmentet  Ijust  och  fosforescerande. 
*  Hela  abdomen   fosforescerande. 


94 

26.  Lucio  Lap.     Type   Lucio  abdominalis  Lap.    Bra- 
silien. 

**  De  fyra  sista  abdominal-segmenterna  gula  eller 
fosforescenta. 

27.  Tetralychnia  Moiscn.     Type   T.  blattoides  Chevr. 
Brasilien. 

***  De  tre  sisla  abdominal-segmenterna  gula  el- 
ler fosforescenta. 

28.  Lucernuta  Lap.    Type  L.  fenestrata  CiEixjAMi.   Bra- 
silien. 

29.  Lamprodes  Motsco.  Type  L.  fiisca  Germar.  Bue- 
nos Ay  res. 

****    De    tva    sista    abdominal-segmenterna    gula 
eller  fosforescenta. 

30.  Pachylychnia    Motscii.     Type    P.  lunata    Motsch. 
Brasilien. 

31.  Photima  Lap.    Type    Phot,  vitiger   Scbh.     Marti- 
nique. 

32.  Lucidota  Lap.    Type    L.  Banoni    Lap.    Cayenne. 
*****   Endast  sista  abdominal-segmentet  gult  och 

fosforescerande.    Alia   de  yttre  kanterna  af  tho- 
rax mer  eller  mindre  genomskinliga. 

33.  Rhobopus  Motsch.     Type  R.  roseicoUis  Mhm.  [de- 
cora Klug).    Portorico. 

34.  Callopisma   Motsch.     Type    C.  rufa    Oliv.    [dimi- 
diata  Klug).    St.  Thomas. 

35.  Vesta  Lap.    Type    Vesta  Laporti  Lap.    Java. 

36.  Cratolampis  Motsch.  Type  Cr.  flavicollis  De  Haan. 
Java. 

37.  Platylampis   Motsch.     Type   P.  latiuscula    Mhm. 
Golumbien. 

2.  Honorna  raed  fdrkortade,  rudimentara  eller  inga  skal- 
vingar  och  utan  vingar.  Ogonen  ganska  stora.  Thorax 
nedtryckt. 

a.  Skalvingarne.  hos  hanen   ISngre  Sn   abdomen. 

f  Nast  de  tv§  sista  abdominal-segmenterna  gula  eller 
fosforescenta. 

38.  Diaphanes    Motsch.     Type    D.    luniger    Motsch. 
Ostindien. 

39.  Lychnobius   Motsch.     Type    L.    adustus    Motsch. 
Java. 


95 

ft  Storre  delen   af  abdomen,  s^rdeles  sista  segmentet, 
lysande. 

40.  Lampronetes  Motsch.    Type  L.  mauritanica  Fabr. 
Barbariet. 

41.  Lamprotomus    Motsch.    Type  L.  orientalis  Fald. 
Caucasus. 

42.  Lampyris  Linn.    Type  L.  noctiluca  Linn.   Europa. 
**  Andra  antennleden  nSstan  lika  l§ng  som  den 

tredje. 

43.  Lamprohiza  Motsch.     Type  L.  splendidula  Linn. 
Europa. 

44.  Lamprigera   Motsch.     Type    L.  Boyei   De  Haan. 
Sumatra. 

b.  Skalvingarne  hos  hanen  kortare  9n  abdomen. 

45.  Phosphcenus  Lap.    Type  Ph.  hemipterus.    Europa. 

II.  Hufvudet  kort,  utan  hals,  mer  eller  mindre  synhgt  fram- 
for  halsskolden.  Ogonen  ganska  slora,  upptagande  St- 
minstone  J  af  hufvudet.  Halsskdlden  utan  genomskinliga 
flackar. 

1.  FrSmre    kanten    af    halsskolden    strSckande   sig  framora 
hufvudet. 

46.  Pygolampis  Dej.    Type  P.  quadrimaculata  Mhm. 
St.  Domingo. 

47.  Megalophthalmus  Gray.    Type  M.  cinctus  Motsch. 
Columbien. 

48.  Amydetes  Hoffmg.    Type  A.  apicaUs  Germ.    Bra- 
silien. 

2.  Framre  kanten   af  halsskolden   icke  strackande  sig  fram- 
om    hufvudet,    som   alltid  ar  mer  eller   mindre  obetackt. 

49.  Delopyris  Motsch.     Type  D.  Dregei  Dej.    Sodra 
Afrika. 

50.  Delopleurus  Motsch.  Type  D.  fuscus  Motsch.   Mo- 
sambique. 

51.  Curtos  Mus.  Berol.    Type  C.  mongolicus   Motsch. 
Mongolien. 

52.  Colophotia  Dej.   Type  Cprceusta  Escbscu.  Manilla. 

53.  Luciola  Lap.  Type  L.  pedemontanaBo^.  Piemont. 

III.  Hufvudet  mer  eller  mindre  fyrkanligt,  tydligt  skiljdt  fr§n 
thorax  genom  en  hals,  hvilket  gifver  dem  likhet  med  The- 
lophorides,  men  med  mycket  storre  dgon.  Andra  antenn- 
leden  temligen   l§ng. 


96 

1.  Hufvudet  foga  synligt  framom   halsskoiden. 

a.  Tarsernas  klor  enkla. 

54.  Photuris  Dej.    Type  Ph.  hectica  Fabu.    Brasilien. 

55.  Pyrogaster    Motsch.    Type  P.  gnjlloides   Motsch. 
Brasilien. 

b.  Tarsernas  klor  delade   pa   alia   tarserna. 

56.  Bicellonycha    Motsch.     Type   B.  albilatera   Scmi. 
Brasilien. 

c.  Endast  den   yttre  tars-klon   klafven. 

t    Abdomens    tre    sista    segmenter    gula  eller   fosfore- 
scerande. 

57.  Triplonycha    Motsch.    Type   T.  despecta    Motsch. 
Sodra   Amerika. 

58.  Blattomorpha  Motsch.    Type  B.  lateralis  Motsch. 
Brasilien. 

59.  Telephoroides    Lap.     Type    T.    occidentalis    Oliv. 
Cayenne. 

ft  De  tva  nast  sista  abdominal-segnienterna  gula  el- 
ler fosforescenta. 

60.  Platysies  Motsch.  Type  P.  axillaris  Motsch.  Bra- 
silien. 

61.  Dryptomorpha  Muls.    Type  D.  latifascia   Motsch. 
Columbien. 

2.  Hufvudet  rackande  framom   halsskoiden   och  synligt. 

62.  Phengodes  Hoffmg.    Type  Pheng.  flavicollis  Latr. 
Columbien. 

Motsch.   Etud.   Entom.    p.  25. 

Iiiom  derma  farnilj  och  nara  Malacogaster  ocli 
Drilus  bor  ctt  af  Sot.ier  uppstaldt  nylt  slagte,  3Ia- 
Stinocerus,  erhalla  sin  plats.  Det  ufmarker  sig  isyn- 
nerhct  genom  anteiinernas  bildniiig,  hvilkas  4  —  9  och 
11  led  aro  foisedda  med  tva  laiiga  solfjaderslika  bi- 
hang.  Gays  Faun.  Chil. 
Metamor-  AuMONT,     som     fuiinit     puppan     till    Lampyris 

'*'*'  noctUuca,  beratlar  atl  den  pa  bakkroppen  ar  for- 
sedd  med  tvenne  ganska  lysande  flackar.  Ann.  Ent. 
II   Ser.    IX,    p.   CII. 

V. 


97 

V.  GoRZY  har  ihlaiid  (lera  andra  entomologiska 
notiser  meddclat,  att  larverna  af  Lampyris  splendi- 
dida  ocli  Drilus  ater  uteslutande  heinta  sin  Foda  af 
lefvande    Helix- arter.     Haidinger  Mittheil.  VII,  p.  173. 

I   Leconte's   roiulnainiula   Synopsis  of  llic  Lam-    Tlieie- 
py rides   or    temperate   JNortli    America    harva    Idljande 
sliigten    bland    Telephorides   blifvit   karakteriserade: 

1.  ChauUognathus  Hkntz  3  arter,  petisylvanicus  De  Geer 
{Canih.  americana  Forst.  ,  bimaculata  Fabr.)  Heeiitzii  n,  sp.  och 
marginatus  Fabr. 

2.  Polemius:    palpi  art.  uit.    triangular!,    antennae   com- 
pressoe,  serratae,  art.  secundo  miniito,  tertio  sequentibus  non     * 
minore;  thorax   margine  latcrali  ad   medium  interrupto;  un- 
gues simplices,  externo  postico  ad  basin  dilatato.  P.  laticornis 
Say  {Tel.  dubius  Melsh)  limbatus  och  incisus. 

3.  Silts  CuAup.  4  arter.  Canth?  bidentula  Say  (afviker 
genom  starkt  sagade  antenner  fran  de  foljande  hviika  ega 
dem  fina  och  knappt  sSgade)  longicornis  Leg.  difficilis  Leg. 
och  pallens  n.  sp. 

4.  Telephorus  Geoffr.  med  33  arter  hviika  hanforas  un- 
der trenne  afdelningar.  a)  ungues  posteriores  externi  dente 
basali  armati:  rotundkolUs  Say,  Curtisii  Kirb.  tibialis,  consors, 
lautus,  grandicollis,  fidelis,  collaris,  bilineatus,  divisus,  impressus, 
tuber culatiis.  b)  ungues  omnesbifidi:  T.  brevicolUs  ooh  undulatus. 
c)  ungues  omnes  dentati,  saepius  fere  fissi  {Ragonycha  Eschsch.): 
T.  dentiger,  carolinus  Fabr.,  curtus  Leg.,  cinctellus  {T.  luteicol- 
lis  Germ.),  dichroiis,  flavipes,  lineola  Fabr.,  recfws Mklsh.,  Sayi, 
angulatus  Say,  cruralis,  marginellus,  excavatus,  imbecillis,  scitu- 
lus  Say,  longulus,  pusillus,  vilis,  fraxini  Say  {nigrita  Leg., 
Mallhacus  mandibuloris  Kirb.) 

5.  Podabrus  Fisgh.  20  arter  hviika  fdrdelas  i  tvenne 
grupper:  a)  thorax  latius  marginatus,  ungues  fere  fissi,  palpi 
art.  ult.  securiformi:  tricostatus  Say  [Bennetii  Kirb.)  basilaris 
Say,  flavicollis,  discoideus,  modestus  Say,  diadema  Fabr.,  prui- 
nosus,  comes,  tomentosus  Say,  [rufiolus  Melsh.),  rugulosus  Leg., 
frater,  poricollis,  brunnicollis  Fabr.  b)  thorax  angustius  mar- 
ginatus, ungues  basi  dentati,  palpi  art.  ult.  triangulari:  cavi- 
collis,  punticollis  Kirb.  {marginellus  Leg.)  punctatus  Leg.,  pube- 
rulus  Leg.,  IwvicoUis  Kirb. 

Bohemans  Arsber.  1851,  1852,  '^ 


98 

6.  Malthinus  Latr.  8  arter  hvilka  Sfven  bilda  tvS  grup- 
per  a)  caput  pone  oculos  valde  angustatum,  elytra  seriatim 
punctata:  occipitalis  och  difficilis.  h)  caput  pone  oculos  modice 
angustatum,  elytra  confuse  punctata:  niger,  transversus,  con- 
cavus,  exilis  Melsh.,  fragilis,  fusculus  och  parvulus. 

7.  Trypherus:  antennae  tenues,  art.  secundo  vix  brevi- 
ore,  palpi  max.  art.  secundo  vix  longiore,  ult.  subtriangulari, 
longiori;  tarsi  postici  art.  gradatim  brevioribus,  art.  quarto 
valde  bilobato;  ungues  simplices,  paronychio  lato  rotundato, 
intermedio  muniti;  elytra  abdomine  breviora;  caput  pone 
oculos  vix  angustatum.  1  art  Malthinus  latipennis  Germ,  [mar- 
ginalis  Say.) 

8.  Tytthonyx:  antennae  elongatac,  compressae,  valde  ser- 
ratae,  art.  secundo  sesqui  minore,  palpi  art.  ult.  vix|longi- 
ore,  ovali,  acuto;  tarsi  postici  art.  primo  elongato,  2 — 4 
brevibus,  omnes  crassiusculi,  art.  ult.  brevi,  ungues  parvi, 
integri;  caput  pone  oculos  non  angustatum.  1  art.  Lampyris 
erythrocephala  Fabr.  {Malthinus  serraticornis  Melsh.) 

Okanda  for  Forf.  hafva  varit  Canth.  vittata 
Fabr.,  ligata  Say,  scutalata  Say,  invalida  Say,  Te- 
lephorus  Westwoodi  Kirb.,  Samouelli  Kirb.,  notatus 
Mum.,  Rhagonycha  piniphila  Mhm.,  sericata  Mhm. 
och  binodida  Mhm.  Proceed.  Acad.  Nat.  So.  of  Phi- 
ladelphia  Vol.   V,   p.  331. 

Letzner  uppraknar  de  arter  af  slagtet  Tele- 
phorus  sorn  han  funnit  under  en  exkursion  till  Rie- 
sengebirge.  Dessa  uppga  till  10.  T.  fulvipennis 
Germ,  och  dilatatus  Redtenb.  anses  af  Forf.  som 
varieteter  af  7".  assimilis  Payr.  Uebers.  Arb.  und 
Verand.    Schles.   Gesellsch.   1851,    p.   95. 

Ibland  fa  slagten  ar  det  mahanda  af  storre 
vigt  att  kunna  jernfora  ett  stort  antal  exemplar  an 
af  Malthinus,  livars  foga  bestamda  former,  otydligt 
framstaende  sculptur  och  obestanida  farmer  endast 
svarligen  kunna  uppfattas,  hvarfore  ock  till  delta 
slajrte  horande  arter  hittills  blifvit  allt  for  ofull- 
stiindigt  utredda.  KiESENWETTER,  som  nu  lemnat 
en    monografi   ofver   delta   genus,  har  pa  ett  fortjenst- 


99 

fullt  salt  sokt  afhjelpa  en  lange  kand  brist  och  der- 
vid  I'astat  uppmarksamheten  pa  organt-r,  som  forut 
hiifvit  belt  ocir  ballet  forbisedda.  Till  en  lattare 
ofversigt  af  de  foiiner,  som  f6ras  hit,  nieddelas 
foljaiide    Lippstallning: 

/  securiformis   J  basi  dentati  .  .  .  Lygerus. 

Palporum   omni-l  iinguiculi        (  simplices Lobetus. 

um     articulus/ ovatus    apice(intus  valide 

tertius  I     acuminatusj    unidentatae  .  .  .  Malthinus. 

'mandibulae     (simplices Malthodes. 

Gen.  1.  Lobetus  ar  narslagtadt  med  Lygerus, 
men  skiljes  derilVan  genom  de  eget  bildade  anten- 
nerna,  de  langa  benen  och  de  enkla,  men  lemligen 
langa  och  starka,  klorna.  Det  bildar  en  mellanlank 
emellan  Telephori  och  Malthini.  Hufvudet  ar  tem- 
ligen  bredt.  Pannan  emellan  ogonen  djupt  intryckt. 
Antenneina  fastade  nara  ogonens  inre  kant;  forsta 
leden  stor,  nastan  blasformig,  liknande  antennerna 
hos  hanarne  af  Cerocoma.  Skalvingaina  mycket 
korta,  endast  betackande  en  tredjedel  af  bakkrop- 
pen.  De  bakre  benen  forlangda,  tibierna  nagot  bojda, 
tarseinas  foi'sta  led  mycket  lang,  eller  af  samma 
langd  som  de  tre  foljande,  n:lst  den  sista  djupt  ur- 
skuren  i  midten,  kloleden  lemligen  lang  och  fin, 
klorna  temligen  langa  och  bojda.  1  art  L.  torticollis 
fran    Venezuela. 

Gen.  2.  Lygerus:  Hufvudet  ar  matiligt  bredt, 
hjessan  och  pannan  djupt  intryckta.  Antennerna 
korta,  tjocka,  fastade  temligen  nara  vid  ogonens  inre 
kant.  Palperna  mattligt  stora,  maxillarpalpernas  sista 
led  betydligt  bilformig.  Skalvingarna  ganska  korta, 
hos  honan  kortare  an  badas  bredd,  inre  vinkeln  i 
spetsen  snedt  afhnggen  och  sjelfva  spetsarna  run- 
dade.  Benen  temligen  korta  och  grofva.  Tarsernas 
forsta  led  nagot  forlangd,  de  foljande  kortare,  klo- 
leden  ater  langre,    klorna    vid    basen    med   en   temli- 


100 

gen   bred   och   stor   tnnd.     1   art.     L.  latipennis  fran 
Georgieii. 

Gen.  3.  Malthinus:  Hufvudet  stort,  mind  re 
kullrigt,  vid  bascn  tillspctsadt.  Antennerna  fastade 
i  niidlen  af  pannan,  ten)ligen  langl  Iran  ogonens 
inre  kant.  Mandiblerna  inbojda,  vid  basen  starkt 
tandade.  Palpernas  3:dje  led  aggform  ig,  spetsig. 
Skalvingarne  foga  eller  alls  icke  forkortade.  Arterna 
af  detta   slagte   kunna    pa   foljande  satt   ordnas: 

I.  Palperna  fyra-Iedade,  med  en  ganska  liten  sylformig  apical- 
led.    M.  conspicuus. 

II.  Palperna  Ireledade,  sista  leden  9ggformig,  tillspetsad. 

1.  Skalvingarna  tydjigt  punkt-streckade. 

M.  seriepunctatus,  fasciatus,  balteatus,  glabellus. 

2,  Skalvingarna  utan   tydliga  punktrader. 

a.  Grundfargen  gul. 

M.  flaveolus,  axillaris,  bilineatus. 

b.  Grundfargen  Stminstone  p§  ofra  sidan  mdrk.  Skal- 
vingarna endast  i  spetsen  gula. 

M.  incanus,    biguUulus,   rhaphidiceps,   scriptus,   fili- 
formis,  frontalis. 

Gen.  4.  Malthodes:  Hufvudet  kort  tvars  ofver, 
nastan  kullrigt,  antennerna  fastade  vid  ogonens  inre 
kant.  Mandiblerna  bojda,  intill  knappt  tandade.  Pal- 
pernas yltre  led  aggformig,  tillspetsad.  Skalvingarna 
med    undanlag   hos  en   art  forkortade.   Klorna  enkla. 

I.  Skalvingarna  lika  ISnga  med  kroppen  och  vingarna. 

M.  sinuaticollis. 
II.  Skalvingarna  mer  eller  mindre  forkortade. 

A.  NSst    sista    och  sista  ryggsegmentet  enkelt,   kort  eller 
mattligt  forlangdt. 

1)  Sista  buksegmentet  anda   till  basen  tudeladt. 

a.  Med  gula  flackar  i  spetsen. 
M.  sanguinolentus,  marginatus. 

b.  Utan  gula  flackar  i  spetsen. 
M.  helveticus. 

2)  Sista  buksegmentet  bildande  en  ganska  smal,  endast 
i  spetsen  obetydiigt  urskuren  stjelk. 

M.  pellucidus,  modestiis. 


101 

3)  Sista  buksegmentet   ined  en   kantig  urskarning. 
M.  mysticus. 
B.  BSda,  elier  en  af  de  bSda  sista    ryggsegmenterna    fdr- 
langdt  och  (genoin   urskSming   eller   delning)    utmarkt, 
1)  Flikarna  pa   nast  sista  buksegmentet  matlligt  stora, 
enkia,   Irekantiga  eller   runda. 

a.  Sista   buksegmentet  djupt  tredeladt. 
a.  Med  gula  flackar  i  spetsen. 

♦■  M.  trifurcatus,  lautus. 

p.  Utan  gula  flackar  i  spetsen. 
M,  atramentarius. 

b.  Sista  buksegmentet  endast  en  g§ng  deladt  eller 
urskuret. 

a-  Na^  sista  ryggsegmentet  vid  framkanten  myc- 
ket  framdraget. 

*  N§got    uppat    bojdt    och    bildande  jemte  det 

fdljande  segmentet  en   kant. 
M.  guttifer,  alpicola,  spretus. 
**  Slatt  framtradande. 

Af.  chelifer. 
p.  Nast  sista  ryggsegmentet  urskurit,  vinklarna 
utdragna  i  spetsar  eller  langre  bihang. 

*  Med  gula  flackar  i  spetsen. 

M.  dispar,  flavoguttatus,   bifurcatus   var,   debilis, 
**  Utan  gula  flackar  i  spetsen. 

M.  bifurcatus. 
y.  Nast  sista  ryggsegmentet  urskurit,  vinklarna 
mer  eller  mindre  forlangda  och  i  spetsen  ned- 
bdjda. 
M.  maurus,  misellus,  fibulatus,  profanus. 

d.  Nast   sista    ryggsegmentets   sidokant   med  en 
tagglik  tand. 

M.  hexacanthus. 

e.  Nast   sista    ryggsegmentet   enkelt,    mer   eller 
mindre  forlangdt. 

*  Sista  ryggsegmentet  djupt  tudeladt,  gaffellikt, 

fdrofrigt  utan  tander  eller  vinklar. 
M.  laciniatus,  procerulus,  nigelliis. 
**  Sista    ryggsegmentet    tudeladt,    pa    hvardera 

sidan  i  midten  med  en  styf,  nedSt  bdjd  tand. 
M.  prodigtosus. 


102 

2)  Flikarna  pS    sista    buksegmentet   stora,    strSckande 
sig  framcit. 

a.  Framtill   mycket  tillspetsade. 

if.  laciniatus,  siculus,  quadrispinus,  brevkollis. 

b,  Framtill  afrundade  eller  trubbiga. 

M.  spathifer,  pulicarius,  hamatus,  lobatus. 

Forfis  beskrifningar  aio  med  iioggianhet  upp- 
gjorda,  ocli  genom  val  utiorda  aFbildningar  fran)- 
stallas  de  uiiderliga  apparater,  hvarnied  haiiarnes 
sisfa  bakkropps-segmenler  aro  utrustade.  Linn.  Ent. 
VII,   p.   239.     Tab.   1,  2. 

Afven  V.  MoTSCHOUr.SKY  bar  iippgjort  en  upp- 
stallning  af  Malthinides,  hvilka  ban  fordelar  i  fol- 
jande  slagten!  Malthesis  n.  g.  med  1  art  fran  Co- 
Junibien  M.  ater,  Malthopterus  med  1  art  M.  pallidus 
fran  Columblen,  Malthinus  Latr.  bvaraf  7  arter 
kortllgen  beskrifvas  och  5  endast  uppraknas  till  nam- 
nen,  Molychnus  Mus.  Berol.  med  1  art  M.  collaris 
fran  Columbien,  Hapaloderes  {Malthodes  Kiesenw.) 
n.  g.  17  arter  karakteriseras,  aF  flera  uppraknas  en- 
dast namnen  ocb  Biurus  n.  g.  med  1  ait  Fran  Abys- 
sinien.      MoTSCH.   Etud.    Entom.,   p.    1. 

Sannolikt  hor  till  de!)na  familj  slagtet  Dipro- 
sorus,  som  blifvit  af  Mulsant  uppstaldt.  Tafseende 
pa  detta  slagtes  systematiska  plats  anmarker  Forf. 
endast,  att  det  eger  en  e^en  habitus;  med  hansyn 
till  antalet  af  tarslederna,  de  langa  benen  ocb  de 
utbildade  bakre  trochantererna  nannar  det  sig  Te- 
lephorus,  bvarifran  det  afviker  genom  enkel  fjerde 
tarsled,  antennernas  ocb  bufvudets  bildning.  De 
senare  paminna  om  Dryops,  de  klotformiga  niistan 
sammanslotande  cigonen  oin  Cistela.  1  art  D.  mela- 
nurus  funnen  vid  Nimes.  Mem.  Acad.  Sc.  Bell. 
Leltr.  et  Arts  N.  S.  I,  p.  209.  Muls.  Opusc.  En- 
tom.  I,   p.  72. 


103 

Homalisus   Victoris   n.  sp.    funnen  i  departemen- i-ycides. 
tet     Basses- Al pes    karakterlseras    af  MuLSANT.      Merij. 
Soc.   IJmi.   tie  Lyon  1850— -1852,  p.  60.   Muls.  Opusc. 
Eiiloni.   T,    p.   79. 

Slagtet  Zygia  har  af  Mulsant  blifvlt  riktadt  Meiyrl- 
med  en  ny  art  Z.  scutellaris  fran  Biskara  i  Alge- 
riet.  Den  ar  kortare  iin  Z.  oblonga  och  har  rodt 
scutell.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr.  et  Arts 
de  Lyon.  N.  S.  I,  p.  190.  Muls.  Opusc.  Ent.  I, 
p.   50. 

Tillus  pallidipennis  n.   sp.   beskrlfves  af  Bielz.   Cierii. 
Verb,    und    Mittli.   Siebenb.    Ver.    fiir   Naturw.   1850, 
p.    179. 

Lucas,  som    funnit   larven   till    Clerus   formica- Ltfnads- 
rius   under   tallbark,    anser   den    icke    lefva    af  trad- 
artade    iiinnen,   utan    af  rof.      Ann.    Ent.    11   Ser.   X, 

P-  5- 

Diagnoser  a    trenne   i    Frankrike   upptackta,  till  Ptiniores. 
denna   familj   horande  arter,  Ptinus   Duvali,    Xyleti- 
nus  rufithorax  och  X.  suhrotundatus  hafva  af  Lareyni 
blifvit    meddelade.      Ann.   Ent.    II   Ser.   X,    p.   XC. 

GiRAUD,  som  iakttagit  utveckhngen  a(  Dorcato- 
ma  ruhens,  anfor  derom  att  larven  fullvaxt  ar  IJ — 2'" 
lang,  hvitaktig,  mjuk,  af  nastan  halfcylindrisk  form, 
nagot  mer  uppsvalld  frarntill,  bakkroppen  smanin- 
gom  afsmalnande,  hela  ryggens  yta  djupt  skrynk- 
lig,  betackt  med  sma  knolar,  sa  att  segmenterna, 
som  aro  12,  svarligen  kunna  atskiljas.  Larven  eger 
6  fotter,  hvarje  bestaende  af  3  leder.  Hela  kroppen 
ar  betackt  med  korta  har,  talrikare  kring  munnen 
och  endast  synliga  vid  forstoring.  Da  den  skall 
forvandla  sig  till  puppa,  forfardigar  den  sig  en  rund 
cocong  sammansatt  af  qvarlefvor  af  de  amncn ,  hvaraf 
den  hemtat  sin  foda.  Den  forekommer  i  murket 
ektrad.    Verb.  Zool.-Bot.   Ver.    in    VVien   I,   p.  14. 


104 

Analomi.  Labouf.bene     liar     rodogjort     for    anatomien    af 

Anohium  tessellatum  och  onitalar  att  lian  i  detta 
djurs  inre  organisation  funnit  nagra  oliklieter  mot 
Iivad  deroin  forut  varit  uppgifvef.  Ann.  Ent.  II 
Ser.  IX,   p.  XLYII. 

Lymexi-  Westwood .    soin    afhandlat    liela     utvccklingen 

„,        af  Liimexylon  navale,   omialar   iifven  den  skada,  soni 

Metamor'  Jo 

fo%.     denna   insekt  fororsakar  pa  skeppsvirke.   Gard.  Cbron. 
1850,    p.  671. 

Silpliales.  Ett    for    kiinnedomen  om  de  svarutredda  arlerna 

af  slagtet  Catops  viilkoinniet  arbete  liafva  vi  tatt 
emottaga  af  Kraatz.  Med  bibehallande  af  de  grup- 
per  Erichson  forut  uppstallt,  bar  Forf.  tillagt  en 
ny.  Ofver  alia  de  kanda  arterna  meddelas  diagno- 
ser,  hvaruti  de  karakteristiska  skiljaktigheterna  ar- 
terna emellan  blifvit  anforda  och  ar  Forf:s  indelning 
af  slfiglet    foljande. 

I.  Mesosternum  enke!  (utan  kol).  Kroppen  aflang.  An- 
tennerna  ISnga  och  fina,  mot  spetsen  knappast  fortjockade, 
8:de  leden  nagot  kortare  an  de  som  Sro  den  narmast.  Tar- 
serna  fina,  de  framre  hos  hanen  utvidgade,  de  mellersta  hos 
bada  kdnen  enkla.  Bakhofterna  hos  hanen  utvidgade.  5  ar- 
ter.  Catops  angustus  Fabr.  =  elongatus  Payk.,  C.  agilis  Illig 
=  fuscus  Ghl. 

II.  Mesosternum  enkelt.  Kroppen  aggformig.  Anten- 
nerna  mot  spetsen  merendeis  mycket  fortjockade,  8:de  leden 
vanhgtvis  betydligt  mindre  an  de  narmaste.  Tarserna  tem- 
ligen  starkt  byggda,  de  framre  och  forsta  leden  pa  de  mel- 
lersta hos  hanen  utvidgade.  Bakhofterna  hos  b§da  konen 
cnkla.  19  arter.  C.  fuscus  Panz.  =  festinans  Ghl.,  morio 
Spence  =  sericeus  Ghl.,  nigrita  Er.  =  tristis  Ghl.,  tristis 
Panz.  =  tiistis  var  Gul.,  C.  alpinus  Ghl.  ,  C.  fumatus  Spence 
=  agilis  Ghl. 

III.  Mesosternum  enkelt.  Kroppen  Sggformig.  Anten- 
nerna  mot  spetsen  svagt  utvidgade.  Tarserna  fina,  de  frSmre 
hos  hanen  utvidgade,  de  mellersta  och  bakhofterna  hos  b8da 
konen  enkla.  5  arter.  C.  velox  Spence.  (Ingen  af  dessa  fore- 
kommcr   i  Sverc;e). 


105 

IV.  Mesosternum  svagt  koladt.  Kroppen  aflSng,  blank. 
Antennerna  tjocka,  mot  spetsen  knappt  fortjockade.  Kon- 
skillnaden  okand.    1   art.    C.  lucidus  n.  sp. 

V,  Mesosternum  koladt.  Tarserna  tjocka,  merendels 
nagot  sammantryckta.  De  framre  hos  hanen  mer,  hos  honan 
i  midten  mindre  utvidgade,  de  mellersta  hos  bcida  konen 
lika.  (Skalvingarne  tvarsdfver  fint  streckade).  5  arter.  C.  se- 
riceus  =   C.  truncatus  Ghl. 

Till  slut  beskrifver  Forf.  slap^tet  Catopsimor- 
phus  AuBE,  hvilket  star  nara  Catops,  samt  upptager 
deraf  en  art  C.  orientalis  funnen  under  stenar  i 
Turkict  och  Dalmatien.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII,  p. 
397,  428. 

Kraatz,  hvars  monografi  ofver  slagtet  Colon 
i  forra  Arsber.  p.  75  blifvit  anrnald,  bar  till  den- 
samnia  lemnat  nagra  tillagg.  Da  LucAS  beskrifvit 
en  art  under  benamningen  C.  pubescens,  ulbyter 
Forf,  sitt  lika  lydande  namn  mot  C.  fuscicornis.  Stett. 
Ent.   Zeit.   Xlir,   p.  445. 

Adelops  KhevenhuUeri  n.  sp. ,  funnen  i  Adels- 
berger  grottan,  beskrifves  af  Miller.  Verb.  Zool.- 
Bot.    Ver.    in    VVien    I,    p.    131    cum    lig. 

DOHRN  omtalar,  att  den  iinnu  i  samlingarna 
sallsjnte  Leptinus  testaceus,  blifvit  afPiTSCH  funnen 
vid  Jasenifz  bebiget  3  mil  fran  Stettin.  Stett.  Ent. 
Zeit.   XIII,    p.    loo. 

Af  det  markvardiga  slagtet  Leptodirus  hafva 
tva  arter  af  Schmidt  blifvit  upptackta  och  karak- 
teriserade.  Den  ena  L.  angustatus  bar  blifvit  fun- 
nen i  grottan  Volcia  jama  och  den  andra  L.  seri- 
ceus  i  grottan  Goba  dol  i  Krain.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIII,   p.  381. 

Flera     vigtiga     upplysningar     riirande    de   arter  Aoisoto- 
som    tillhora   Anisotoma   bar   Kraatz   meddelat.     Sa- 
lunda    anfores   om    hithorande    arters    konskillnad,  att 
en    mrdianda    icke    anmarkt,    for    bestammandet  afai- 
terna   forsvarande,  omstandighet  iir  den  mycket  grofic 


106 

skiilptiiren  pa  honaiis  via.  Denna  senare  ar  oftast 
aF  miiidre  a^gformig  kroppsform  an  hanen,  pa  mid- 
ten  hredare  och  saledes  bakat  spetsigare,  hvilket 
ger  dt'n  ett  afvikande  utseende.  En  konskillnad, 
som  icke  forefinnes  hos  alia  arterna,  men  livarpa 
Erichson  lagt  foga  vigr,  ar  mellantarsernas  utvidg- 
nlng  hos  hanarna.  I  dessa  tarseis  betydligare  eller 
mlndre  utvidgnlng,  tror  Forf.  sig  funnlt  en,  om  icke 
alhid  konsequent,  dock  i  allmiinhet  gallande  princip. 
Hos  de  alter  nemliiren,  hvilkas  hanar  ecra  mvcket 
forlangda  och  bojda  baktibier  (A.  rugosa,  Triepkii, 
obesa  och  duhia)  aro  mellantarserna  alls  icke  nt- 
vidgade.  Hos  de  arter  hvars  hanar  hafva  foga  for- 
langda och  bojda  baktibier  {A.  cinnamomea,  rhcetica, 
picea,  rotundata,  calcarata)  aro  mellantarserna  foga 
iitvidgade.  Hos  de  arter  hvilkas  hanar  ega  enkla, 
l)6jda  baklibier  (A.  silesiaca,  ovalis,  scita)  aro  mel- 
lantarserna betydligt  ntvidgade.  Ibland  de  arter, 
som  aro  korta,  elliptiska,  mycket  kn\\v'\g^  (^A.  furva, 
ciliaris,  rubiginosa,  pallens)  med  stark t  bjggda,  korta 
ben,  aro  hanens  mellantarser  enkla;  knappt  ntvid- 
gade hos  A.  calcarata  och  nigrita,  foga  hos  A,  hy- 
brida  och  pallescens  och  alls  icke  hos  badia  och 
parvula.  Slntligen  meddelas  viirderika  anmarknin- 
gar  ofver  de  sarskilda  arterna,  hvarjemte  sasom  ny 
beskrifves  .4.  silesiaca.  Stett.  Ent.  Zeit.  XllI,  p.  377. 
Metamor-  I3t vccklingen   af  Agathidium  seminulum   bar  af 

'*'*•  Perris  blifvit  utredd.  Han  fann  larverna  i  Novem- 
ber i  Trichia  cinnabarina,  men  formodar  att  den 
afven  lefver  i  andra  svampar.  Fullvrixt  ar  den  S^J 
millim.  lang,  af  langstrackt  aggform  och  pergaments- 
artad  consistenz.  Hufvudet  ar  rundt  och  fritt,  an- 
tennerna  fyrledade,  tredje  leden  pa  innsidan  med 
tva  tandlika  bihang,  de  vid  basen  breda  och  hvita 
mandiblerna  blifva  framat  smalare,  svartaktiga,  horn- 
artade     och     slnta     i     en     tvatandad    spets.      De  tre 


107 

thorax  segmenlerna  i'wo  storre  an  de  andra,  isyn- 
neihet  den  forsta,  liaHcirkelfoimlga ;  sista  segmentet 
liar  baktill  2  lioi  naitade,  divergerande,  af  tvenne 
leder  bestaende  biliang  ocb  en  kollvarta.  De  tie 
ben  pa  I  en  aro  mattligt  langa  ocb  tjocka.  Fargen  ar 
ofvan  snuitslgt  brun,  den  bakre  tredjedelen  af  hvarje 
sei^ment  livitaktig.  Forvandlingen  forsiggar  i  jorden. 
Puppan  ar  pa  hufvudef,  thorax  ocb  sidorna  besatt 
med  styfva  borst.  Imagines  framkomma  i  April. 
Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  44.  Tab.  2,  N:o  IV  f. 
17—25. 

Lecontes  ''Hints  toward  a  natural  classifcation  Histerioi. 
of  the  family  Histei^ini  of  Coleopterous  insects."  Pro- 
ceed.    Acad,    Philad.    VI,     p.    36   ar  Ref.   endast   till 
titeln    bekant. 

Hister  ruficornis  n.  sp.  soin  blifvir  funnen  bland 
Formica  fuliginosa,  beskrifves  af  Grimm.  Stcft.  Ent. 
Zeit.   XIII,   p.  221. 

Jemte    meddelade   anmarkningar    rorande    forut  Crypto- 
kanda   Cryptophagi,    liar   Kraatz    beskrifvit    tva    till^'^^'  ^^* 
detta     sliigte     horande     nya    arter    C.   quercinus   fran 
Steyermark     och     C.    fasciatus    utan    angifven    lokal. 
Stett.  Ent.  Zeit.   XIII,    p.   227. 

Perris,   som    iakttagit  metamorfosen  nf  Triphy I- My ceto- 
lus   punctatus,    bar   derom    meddelat:   att  larven  traf-^'!^'  *** 

i  ...  .  Mttamor- 

fas  om  hosten  i  Fistulina  hepatica.  Den  blir  7  fos. 
millim.  lang,  formen  ar  langstrackt  elliptisk.  Huf- 
vudet  och  sista  bakkropps-segmentet  aro  hornartade, 
det  senare  med  2  uppliojda  hakar,  det  forra  med  5 
oceller  pa  hvarje  sida,  mattligt  langa,  fyrledade  an- 
tonner.  Sasoru  rorelseorganer  finnas  3  par,  som  det 
synes    korta    ben,     2    sido-svulster    fran   4:de   till    10  n 

segmentet,  3  rader  indragbara  bnkvartor.  Fargen 
ar  hvitaktig,  sista  segmentet  och  ett  tvarbalte  vid 
de  ofrigas  framkant  rodaktiga.  Vid  forvandlingen 
nedkrypa     larverna     i     jorden.       Puppan    ar    naken, 


108 

den  tir  besatl  ined  iiTigra  knolar  och  Iva  vartor  i 
spetsen  pa  sista  segmentet.  Den  utbildade  insekten 
framkom  i  xMaj.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  39.  Tab. 
2,   N:o   II,   f.   1  —  9. 

Sanime  Forf.  hafva  vi  att  tacka  for  kaiuiedo- 
nien  om  utvecklingen  af  Diphyllus  lunatus.  Denna 
arts  larv  liknar  mycket  den  af  Triphyllus,  kroppen 
ar  likval  parallelare,  hufvudet  nagot  storre,  sista 
segmentet  i  spetsen  endast  forsedt  med  2  sma  horn- 
artade  tander,  mandiblerna  nied  delad  spets,  de  6f- 
riga  mundelarna  alldeles  som  hos  Triphyllus.  Vid 
sidan  af  fjerde  antenn-leden  en  liten  suplementar 
led.  Larven  trafFades  om  varen  i  Splioeria  concen- 
trica  Pers.  Den  nedkryper  afven  vid  forvandlingen 
i  jorden.  Puppan  ar  lika  TriphyllL  Ann.  Ent.  U 
Ser.  IX,  p.  42.  T.  2,  N:o  III,  f.  10—16. 
Derrne-  En     ny    art    Dermestes    latissimus    an  fores    af 

BiELZ.     Verb,    und   Mitth.   Siebenb.    Ver.   fiir  Naturw. 

1850,  p.   180. 

Cucujides.  "List  of  the  Coleopterous  Insects  of  the  collection 

of  the  British  Museum"    Part.    I.    CucujidcB    London 

1851,  25  sid  af  Smith  inneballer  icke  allenast  en 
upprakning  af  de  i  Brittiska  Museum  befintliga  ar- 
ter  och  koita  beskrifningar  pa  de  nya,  ulan  afven 
en  sammanstalhiing  af  allt  hvad  som  rorande  denna 
familj  varit  bekant.  En  stor  del  af  delta  arbete, 
isynnerhet  de  Europeiska  arternas  synonymic,  ar 
afskrifven  utur  Erichsons  Naturg.  der  Kafer  Deutschl. 
Anmarkas  bor,  att  Fcirf.  oriitt  fort  till  denna  familj 
slagtet  Erichsonia,  som  tillhor  Prionii.  Flera  andra 
misstag  forekomtna  iifven.  Salunda  uppger  Forf. 
sasom  fadernesland  for  Cucujus  sanguinolentus  och 
hcematodes  Norra  Amerika,  ehuru  ingendera  arten 
finnes  der.  Cue.  sibiricus  Gebl.  upptages  sasom 
cgeu  art,  ehuru  den  ar  identisk  med  hcematodes  Er. 
Dermestes  suturalis  Fabr.  an  fores  under  Lcemophloeus, 


109 

chiiru  det  liinge  varit  kandt  atl  don  hor  till  Tri- 
phyllus.  Den  Nord-Amerikanska  Brontes  duhius  er- 
haller  Osterrike  till  fadernesland.  De  beskrifna  nya 
arterna  (5  Lcemophloeus,  2  DendropJiagus,  1  Brontes, 
1  Silvanus,  1  Trictenotoma  ocli  3  Ihctarthrum)  sy- 
nas,  atminstone  inom  slagtet  La'mophloeus,  cj  till- 
rackligt    karakteriserade. 

Den    redan    af    Erichson    beskrifna    larven   och  Metamor- 

fo8 

puppan  af  Cucujus  hcematodes  bar  af  Assmann  blif- 
vit  afbildad.  Stett.  Ent.  Zeit.  XII.  Tab.  II.  CD. 
Larven  eger  niycken  likket  med  larven  af  Pyrochroa 
coccinea,  fran  bvilken  den  bufvudsakligen  skiljer  sig 
genoni    bevapningen    af  sista    bakkropps-segmentet. 

CocQUEREL,  som    utarbetat    en    monografi    ofver Parnldae. 
slagtet     Potamophilus,     bar    deruli    beskrifvit    9   nya 
arter,   bvilka    ban   grupperar   pa   fciljande   sati: 

I.    HaJsskdlden  framtill   utan   tvSrf^ra. 

A.  Halsskdlden  bredare  Sn  den  Sr  iSng. 

1)  Bakvinklarna  urgropta  och  tandade. 

1.  P.  acuminatus:  oblongus,  fuscus,  cinereo-sericeus, 
puncto  humerali,  pedibus  abdomineqae  sericeo-rufescentibus; 
prothorace  sub-ina3quali,  lateribus  postice  exciso;  scutello 
subtiliter  carinato;  elytris  punctato-striatis,  apice  acuminatis 
divaricatisque.  Long.  8 — 6,  lat.  3  — 2J  mill.  —  Mellersta 
och  sodra  Europa. 

2)  Bakvinklarna  enkelt  tillspetsade. 

2.  Cacicus:  oblongus,  fusco-niger;  abdomine  pedibusque 
subtus  cinereo-pubescentibus;  prothorace  transversali,  linea 
media  impressa,  lateribus  rotundatis,  angulis  posticis  acutis; 
elytris  striato-punctatis,  apice  acuminatis  divaricatisque.  Long. 
9,  lat.  3   mill.     Coiumbien. 

B.  Halskdiden  langre  an   bred. 
1)  Bakvinklarna   urgropta. 

.3.  javanicus:  oblongus,  cinereo-fuscus;  abdomine  cine- 
reo-pubescente;  femoribus  subtus  flavis,  tibiis  tarsibusque 
fuscis;  prothorace  fere  cylindrico,  antice  compresso,  postice 
sinuate,  angulis  posticis  acutis,  excavatis;  elytris  striato- 
punctatis,  apice  rotundatis.    Long.  4,   lat.   1    millim.  Java. 


no 

2)  Bakvinklarna  enkelt  tillspetsade. 

4.  orientalis:  oblongus,  cinereo-fuscus;  abdomine  piceo- 
fusco;  pectore  femoribusque  fulvis;  prothorace  fere  cylindrico, 
antice  compresso,  linea  media  elovata,  angulis  posticis  acutis, 
impressis;  elytris  striato-punctatis,  acuminatis.  Long.  4,  lat. 
1    millim.     Java. 

II.    Halsskolden   framtill   med  en   djup   tvarfSra. 

A.  Halsskolden   kort. 

5.  Goudotii:  oblongus,  brunneo-fuscus;  abdomine  pedi- 
busque  subtiis  cinereo-pubescentibus;  prothorace  transver- 
sal!, antice  sulcato,  medio  impresso,  postice  rugoso,  lateribus 
rotundatis,  angulis  posticis  acutis,  marginatis,  elevatis;  ely- 
tris striato-punctatis,  acuminatis.  Long.  7  lat.  2  millim. 
Nya  Granada. 

6.  cinereus:  omnino  fusco-cinereus;  prothorace  antice 
sulcato;  elytrorum  striis  9  punctatis;  pedibus  fusco-cinereis, 
tibiis   ferrugineis.     Long.  7   millim.     Corrientes. 

B.  Halsskolden   langre  an   bred. 

1)  Utan   urholkning  i   midten. 

a.  Sidorna  nastan  raka,  bakvinklarna  foga  urholkade. 

7.  cordilliercB :  Guer.  oblongus,  piceo-brunneus,  pube- 
scens;  femoribus  ad  basin  fulvis;  prothorace  fere  cylindrico, 
ante  medium  profunde  sulcato,  angulis  posticis  acutis,  im- 
pressis; elytris  subtilissime  striato-punctatis  apice  rotunda- 
tis.    Long.   3,  lat.  1    millim.     Cordilliererna. 

6.  Sidorna  ganska   rundade,  bakvinklarna  djupt  ur- 
holkade. 

8.  caraibus:  oblongus,  piceo-niger;  abdomine  sericeo- 
pubescente;  femoribus  subtus  fulvis;  prothorace  fere  cylin- 
drico, ante  medium  profundissime  sulcato,  lateribus  rotunda- 
tis, angulis  posticis  acutis,  excavatis;  elytris  striato-punctatis, 
apice  rotundatis.     Long.   3,  lat.   1    millim.     Antillerna. 

2)  Med  en  liten  urholkning  i  midten,  nara  bakkanten. 

9.  thermarius:  oblongus,  piceo-niger;  prothorace  fere 
cylindrico,  profundissime  sulcato,  postice  sinuato,  excavatione 
media  bipunctataque,  angulis  posticis  acutis,  impressis;  ely- 
tris striato-punctatis,  apice  rotundatis.  Long.  3,  Jat.  1  millim. 
Brasilien. 

DryofS  picipes  Or.iv.,  som  varit  Forf.  okand 
ocli  som  han  ansett  tillhora  Potamophilus,  hi  Ida  r 
med     Parnus    brasilianus    Rlug    slagtet    Pelonomus 


Ill 

Klug.      Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1851,    p.    591.    Tab. 
15.  1    1—15. 

Leconte  "Synopsis  of  the  Parnidce  of  the  United 
States."  Proceed.  Acad,  of  Pliilad.  VI,  p.  41,  liar 
Ref.   ej    haft    tillfalle   se. 

V.    KlESENWETTER,    SOm     i     GeRMARS     ZeitSchriftHeteroce- 

IV  Band.  p.  194  (or  flcra  ar  sedan  iDonografiskt 
bearbetat  slagtet  Heterocey^us,  bar  i  anseende  till 
upptackter  under  senare  aren,  ansett  sig  bora  un- 
derkasta  liithorande  arter  en  ny  levision,  bvarvid 
sasom  nya  blifvit  pa  F6rf:s  vanliga  noggranna  salt 
beskrifna  17  arter  nemligen:  H.  labiatus,  cuniculus 
INorra  Amerika,  arenarius  Irland,  gravidus  Siciben, 
pruinosus  Perpignan,  auromicans  i\ew-York,  arra- 
gonicus  Spanien,  mollinus  Norra  Amerika,  miser 
Obio,  substriatus,  fatuus,  collaris  Norra  Amerika, 
undatus  Melsb.  New-Orleans,  guttatus  Cuba,  mar- 
mota  Catalonien,  pumilio  S:t  Tbomas  ocb  crinitus 
Steyermark.  Hela  antalet  af  nu  kanda  arter,  da 
bartill  laggas  fyra  som  iiro  bos  andra  Forf.  be- 
skrifna, uppgar  saledes  till  40.  Linn.  Entom.  V, 
p.   281. 

Leon  Dufour,  som  undersokt  flera  af  de  arter 
bvilka  bland  Heteroceri  i  senare  tlder  blifvit  upp- 
stallda,  anser  de  karakteier,  som  (or  dem  blifvit 
anforda,  otillrackliga  ocb  att  manga  sasom  egna 
arter  bora  forsvinna,  da  de  endast  utgora  mer 
eller  mindre  framstaende  varieteter.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   X,   p.  453. 

Ibland  Palpicornia  hafva  tvenne  nya  slagten  afpalpicor- 
MuLSANT  blifvit  uppstallda.  Det  ena  Ceratoderus  °'^* 
bor  erhalla  sin  plats  emellan  Hydrochus  ocli  Ochte- 
bins  ocb  skiljer  sig  (ran  bada  genom  de  atminstone 
till  baKten  genom  en  kol  delade  ogonen,  hvarjemte 
framkanten  af  prothorax  i  en  vinkel  stracker  sig 
ofver  bufvudet.     1   art   C.  graniger   (Van  Columbien. 


112 

Mem.  AcrJti.  Sc.  Bell.  Lettr.  ct  Arts  cic  Lyon.  N.  S. 
I.  p.  1.  DeU  aiulra  Helobius  star  midt  em  el  Ian  Hy- 
drophilus  och  Hydrous.  Hufvndskolclen  ar  framllll 
Diistan  lakt  ariuiggon,  prostcMnum  forsedt  med  en 
kol  och  speJsen  af  metastcrnum  rackande  ofver  spel- 
sen  af  de  bakre  troclianteierna.  1  art  //.  noticollis 
fran   Gran.    I.  c.    p.   75. 

Hydrcena  product  a  n.  sp.  fran  departementct 
Rhone  karakteriseras  af  MulsAnt  och  Rey.  Mem. 
Soc.   Linn,   de  Lyon.   1850 — 1852,    p.   299. 

Hydrohius  Salinus  Bielz.     Verh.  Siebenh.   Ver. 

1851.  p.  152  =  H.  ceneus  Germ,  punctulatus  Sturm. 

Murray    har   foredragit  for  Royal  Physical  Soc. 

of  Edinb.   d.   7  Jan.    1852    en     uppsatts    hvaruti    han 

sokt    brinora    Marshams  och   Stephens   beniimninffar 

inom   sliigtet  Cercyon   i   ofverensstammelse  med  dem, 

som    blifvit    begagnade   af   fasta    landets   Foifattare. 

Metamor-  CussAC   bar    noggrant    redogjort  for  lefnadssattct 

Z""*-     och     metamorfosen     af    Spercheus    emarginatus    och 

Helochares  lividus.    Ann.   Entom.  II  Ser.   X,  p.  617. 

Tab.   13.   f.  8—27. 

Enbgt  Leprieur  frambringar  Spercheus  emar- 
ginatus genoni  abdomens  gnidning  mot  skalvingarna 
ett  svagt  Ijud.  De  unga,  nyligen  ur  iiggen  fram- 
komna  larverna  af  denna  iiisekt,  aro  forsedda  med 
tjocka  mandibler,  tvenne  lika  bildade  tander  och 
langa  ben.  Ann.  Ent.  II  Ser.  VIII,  p.  XXXIV. 
Lamelli-  Guerin-Meneville   bar  gifvit  diagnos  pa  en  ny 

cornia.  ^^  BuORCiER  funnen  art  af  slagtet  Heterogomphus 
BuRM.  H.  Bomxieri,  som  blifvit  upptaokt  pa  de 
hoga  Andiska  bergen.  Denna  art  forfardigar,  troli- 
gen  for  sina  larver,  runda  jordkulor  af  7  centime- 
ters diameter.  Dcssa,  som  finnas  i  stor  miingd  pa 
jorden,    nedfcires   af  regn    i    hopar    i  dalarne  till  flera 

meters 


113 

meters  hojd,  utan  alt  derunder  forlora  sin  form. 
Rev.  et  Mag.  de  Zool.   1851,   p.   158. 

Som  de  trenne  i  Europa  forekommande  ar- 
terna  af  slagtet  Pentodon  ofta  blifvit  sammanblan- 
dade,  liar  MulsAnt  nu  noggrant  utredt  deras  olik- 
heter  ocli  synonymi.  En  yttre  konsskillnad  bar 
Forf.  funnit  i  bildnlngen  af  sista  abdominal-segmen- 
tet,  hvilket  hos  hanen  ar  frnbbigt  eller  foga  ursku- 
ret,  hos  honaii  bagformigt.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell. 
Lettr.  ct  Arts  de  Lyon  N.  S.  I.  p.  151.  Mills.  Opusc. 
Entom.  I.   p.   11. 

ScHAUM  bar  anfort  atskilliga  rattclser  till  sitt 
i  Franska  Annalerna  1849  tryckta  arbete  ofver  La- 
mellicornes  Melitophiles.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX.  p. 
XLVII. 

Flera  utmiirkta  artcr,  lillhorande  Cetoniadce, 
fiinna  i  China  har  af  Saunders  blifvit  beskrifna  och 
afbildade  neniligen:  Cosmiomorpha  n.  g.  modestay 
Rhomborhina  nigra,  Rhomb.  Fortunei,  Tceniodera  or- 
nata,  Protcetia  intricata  och  Porphyronota  sinensis. 
Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.   II.   p.   25.     Tab.  3. 

Cornelius  har  sokt  adagalagga  att  Cetonia 
[Oxythyrea)  funesta  Oliv.,  som  af  Burmeister  blif- 
vit ansedd  sasom  en  varietet  af  C.  stictica,  ar  fran 
dcnna  skild  och  utgor  en  egen  art.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIII,   p.  21. 

Albers  bar  af  Cetonia  grwca  bildat  ett  nytt 
slagte  som  han  beniimt  Heterocnemis.  Det  karak- 
teriseras  salunda:  La  brum  elongatum,  apicem  versus 
sub-angustatum,  parum  emarginatum,  subtus  valde 
loncfitudinaliter  elevatum.  Maxillae  mala  interiore 
immobili,  coriacea,  mutica,  intus  barbata,  Labium 
elongatum,  scrobihiis  palpalibus  inferis  dilatatis  in- 
slructuiri.  Palpi  labiales  recepti,  arliculis  duobus 
primis  brevibus.  Processus  mesosternalis  brevissimus, 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  ^ 


114 

inter  coxas  fortiter  .Trigustatus,  apiccque  sub-emai- 
ginalus.  Pedes  validi;  tibiis  aiilicis  in  mare  bi-in 
fcmina  tri-dentatis,  inlermediis  abbreviatis,  posticis 
in  mare  iiicrassatis,  uni-calcaratisj  tarsis  longiusculis, 
posticis  in  mare  supra  longe  ciliatis:  articulo  primo 
curvato,  sccundo,  lertio  quartoqne  subtus  amph'atis. 
Stetu  Ent.  Zeit.  XIII,  p.  46. 

Homaloplia  transsylvanica  n,  sp.  beskrifves  af 
BiELZ.  Verb.  Siebenb.    Ver.   fiir  Naturw.  1850,  p.  180. 

V.  Heyden,  som  meddelat  iinderrattelser  om 
lefnadssiittet  af  Propomacrus  bimucronatus,  upplyscv 
att  de  individer,  hvilka  forekomma  mcd  forlangda, 
bojda  framtibier  icke  tillhora  banen  ulan  iiro  honor. 
Stelt.   Ent.  Zeit.   XII,   p.  240. 

En  Syd-Tvsk  Entomolog  bar  genom  liingre  tid 
fortsatta  undersokningar  och  genom  jemforelse  af 
ett  stort  antal  exemplar,  kommit  till  den  ofvertygelse 
att  de  af  Erichson  iippstallda  trenne  arter,  Geo- 
trupes  steixorarius  Linn,  putridarius  Er.  och  mu- 
tator  Steph.  endast  utgora  varieteter  af  samma  art. 
SkuUe  man  likval  ej  vara  bojd  att  antaga  denna 
asigt,  upplyser  ban  alt  flera  andra  former  finnas, 
hvilka  utgora  lika  goda  arter  som  de  af  Erichson 
uppstallda  och  beskrifvas  dessa  under  namnen  G. 
intermedius  och  impressicollis,  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII, 
p.  303. 

Westwood  bar  lemnat  ett  icke  obetydligt  til- 
lagg  till  sin  for  Qera  ar  sedan  utgifna  monografi 
ofver  de  Lamellicornia,  som  ega  10-ledade  antenner, 
framstaende  mandibler  och  labrum.  Sedan  ban 
/orst  redogjort  for  den  fo  rand  ring  dessa  djurs  klas- 
silikation  undergatt  i  Erichsons  Deutschlands  Insec- 
len,  beskrifver  ban  sasom  tillhorande  namnde  grupp 
af  Ochodccus  10  arter,  Liparochrus  3  arter,  Glaresis 
1,  Eremazus  1  samt  Tridontus  1  art.  Trans.  Ent. 
Soc.  N.  S.  II.  p.  59.    Tab.   9. 


115 

Westwoods  afhantliing  ''Descriptions  of  new 
species  of  Athyreus  a  genus  of  Lamellicorn  beetles^ 
liar  nu  fullstandi<Tt  utkomrnit.  Utom  de  forut  an- 
forda  11  aiterna  upptagas  tvenne  nya  A.  fossulatus 
iVan  Pernambuco  och  Beichei  (ran  nya  Granada. 
Linn.   Trans.   XX.    III. 

Reiche  bar  upplyst  att  den  art  LucAS  beskrif- 
vit  under  benamningfen  Onitis  Chevrolati  endast  ut- 
gor  hanen  till  Onitis  menalcas.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
IX,  p.  XII. 

Graells  bar  karakteriserat  Onthophagus  stylo- 
cerus  en  ny  Spansk  art.  Mem.  Acad,  de  Madrid. 
T.   II.  Tab. ''a   f.  6  o"?. 

Tvenne  till  Lamellicornia  horande  arter,  nern- 
ligen  Aphodius  luridipennis  samt  Eremazus  n.  g. 
unistriatus  bada  fran  Algeriet,  bafva  af  Mulsant 
blifvit  beskrifna.  Den  senare  tillbor  gruppen  Trogidw, 
Mem.  Acad,  de  Scienc.  Bell,  Lettr.  et  Arts  de  Lyon. 
N.   S.   I.    p.    138. 

Ammoecius  Lavaillanti,  n.  sp.  fran  Algeriet, 
anfores  af  Godart.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1850 
—1851,  p.  297  och  Ammoecius  numidicus,  afven 
fran  Algier,  af  Mui.sant.  Mem.  Acad.  Sc.  Bell.  Lettr. 
et  Arts  de  Lyon.  N.  S.  I.  p.  192.  Muls.  Opusc. 
Ent.   I,   p.   52. 

Reiche  bar  uiredt  att  Ammoecius  Levaillanti 
Godart  =   Am.  rugifrons  Aube. 

Bates  ''method  of  obtaining  Trox  sabulosus*' 
Zool.  CX,  och 

''Catalogue  of  the  species  of  Passalidce  with  in- 
dications of  those  contained  in  the  British- Museum 
and  descriptions  of  several  new  species  with  figures* 
by  Smith  London  1852  aro  Ref.  endast  till  titlarna 
bekanta. 

Vid   de    undersokninjxar   som    Godart    anstallt^^"'^''^'^- 
pa    konsorganerna     bos    slagtet    Geotrupes    bar     ban 


KG 

funnit  att  G.   stercorarius  och  de  varielelcr  Mulsant 
derunder   iippstallt,  bora  skiljas  i  trenne  arter,  hvil- 
ket   nfvrn   af    Erichson    hlifvlt    verkslaldt.      GoDART 
anser    att    Erichson    borde    forfarit    pa    samma   satt 
med   Geotmipes    vernalis,    under    hvilken    benamning 
forekomnia     sasom     varieteter    tre    val    skilda  arter, 
livaraF    den     ena     eger    thorax    rugosus,  den   andia 
thorax     slat    och    den    tredje    som   ar   mycket  blank 
starkt   pimkterad    ihorax.      Geotrupes    vernalis  niaste 
saledcs   delas    i    trenne   ai'ler   for    hvilka   de  forut  an- 
vanda   namnen  G.  vernalis,  autumnalis  och  pyrenoius 
bora   begagnas.      Olikheten   i   blldningen   af  penis  ar 
sa    anniarkningsvard ,    att    hybridisering    bland   skal- 
insekterna     ar    ganska    sallsynt    och    anser   Forf.  alt 
man    mycket   maste   beklaga,    att   namnde   karakterer 
sa    sallan     kunna    begagnas   vld    beskrlfningarna   och 
att    de     bora    radfragas    hvarje   gang  da   svarigheter 
mota,  att  skilja   tvenne  narslagtade  arter.   Denna  un- 
dersokning  ar   ej  sa  svar.    Insekten  uppmjukas,  penis 
utlages   med    en    liten    pincett  sedan   abdomen   blifvit 
franlossad.      Denna     senare    aterfiistas    derefter    med 
gummi.      Efter   nagra   forsok   verkslalles  denna  ope- 
ration   latt   utan   alt  pagot   spar  derefter  blir  synligt. 
Ann.   Ent.   II  Ser.   X,   p.   XI. 

GoDART  formodar,  att  Cetonia  a^nea  och  me- 
tallica  i  anseende  till  olikheten  i  bildningen  af  penis, 
bora  anses  sasom  tvenne  skilda  arter  och  att  afven 
den  i  Algier  forekommande  C,  funeraria  GoR.  et 
Perch,  af  samma  skal  ickc  kan  anses  sasom  varie- 
tet  af  C  aurata.  Forf.  bar  likval  icke  visat  hvar- 
iili  dessa  olikheler  besla,  hvilket  varit  sa  mycket 
beliofligare  som  OrmAncey  af  ofverensstammelsen  i 
formcn  af  penis  sammanfort  dessa  arter.  Godart 
liar  sliitllgcn  klandrat  Burmeister  och  Schaum  der- 
fore,  alt  de  icke  i  anseende  till  brostfortsaltningens 
bildning,   af  C.   aurata  iippstiillt  ett  eget  slagte.     Ett 


117 

sadant   forfarande   skulle   Icda   deiliaii   alt   man  masle 
tillerkanna    hvarje    liteii    formsklllnad     en    geuerisk  . 
betydelse.      Ann.   Ent.  II   Ser.   IX,   p.  665. 

Larven  af  Cetonia  cenea  skall  enlist  ett  med- ^«^«'»'"'* 
delande  af  Weaver  lillbringa  trenne  ar  i  myrstac- 
kar  och  derunder  fortara  en  stor  miingd  sa  kallade 
niyragg.  Forf.  forsakrar  att  ban  deicned  i  flera 
nianader  fodt  larven.  Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  I.  p. 
106.  Dessa  senara  uppgifter  torde  fordra  vidare 
bekriiftelse. 

AUBE,  som  undersokt  en  Nattskara,  livilken  ban 
funnit  dod  i  sin  tradgard,  patrafFade  i  dess  mage 
27  exemplar  af  Bolboceras  mobilicornis,  2  Geotrupes, 
30  Noctuer  och  60  Aphodier,  hvaraf  ban  drager  den 
skitsattsen,  att  den  forstnamnde  arlen,  af  bvilken 
ban  forut  aldrig  funnit  mer  an  ett  individ,  ar  ett 
naltdjnr  och  allmannare  an  man  tror,  om  den  sokes 
under  den  raorka  tiden  af  djgnet.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
X,   p.  659. 

Ett  nytt  slagte  Hymenophorus,  tillhorande  grup-Xenebiio- 
pen  Cistelidce,  bar  af  Mulsant  blifvit  itppstalldr.  """* 
Han  bar  sedermera  andrat  denna  benamning  till 
Hymenorus,  emedan  den  forst  gifna  forut  blifvit  an- 
vand  for  ett  slagte  bland  Hemiptera.  Dot  star  niira 
Prionychus  Sol.  men  afviker  derifran  genom  langre 
kroppsform,  genom  bildningen  af  bufvudkolcn  och 
protborax.  Larven,  som  afven  beskrifves,  synes  i  alia 
vigligare  puiikter  ofverensstamma  med  larverna  af 
Cistela  och  Mycetocharis.  Sista  bakkropps-segmentet 
ar  i  spetsen  rundadt  och  forsedt  med  tva  tradfor- 
miga  bihang.  Den  lefver  i  grantrad  och  bebofver 
li  ar  till  att  genomga  sin  forvandling.  1  art  H. 
Douhlieri  funnen  i  Departementet  Var  anfores.  Mem. 
Acad.  Sc.  Bell.  Lettr.  et  Arts  N.  S.  1.,  p.^201.  Muls. 
Opusc.   Ent.   I,   p.  68. 


118 

De  pa  Matlagaskar  fdrekommande  arlcr  af  Te- 
traphyllus  Lap.  (^Hyhonotus  Dej.)  hafva  af  CoQUEREr. 
bllfvit  afhandlade.  De  foidelas  i  tva  grupper:  A. 
Kroppen  ruer  eller  niindie  klotformig;  pannan  med 
en  langdfara,  antennernas  spetsleder  atskilda:  T.  for- 
mosus  Lap.  (=  Camaria  brevis  Klug.),  mirificus, 
Deyrollei,  splendidus  Lap.  acerbus,  acidiferus  och 
halteatus.  B.  Kroppen  mer  elliptisk,  mycket  hvalfd; 
pannan  utan  langdfara;  antennernas  spetsleder  liitt 
sammanslttande:  T.  Buqueti,  purpuratus,  smarag- 
dinus,  cuprinus,  tlioracicus.  Alia  arterna  lefva  under 
bark  och  afsondra  emellan  bakkropps-segmenterna 
ett  ganska  skarpt  secret.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851, 
p.  86.     Tab.   9.   f.  8.     Ann.   Ent.   II   Ser.  X,   p.  350. 

Metamor.  Perris   bar  omstandligt   beskrifvit  och    afbildat 

hela  metamorfosen  af  Blaps  producta  och  Blaps 
fatidica,  hvilkas  larver  blifvit  funna  i  jorden  under 
en  sophog.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  603.  Tab.  15. 
N:o  III. 

Meiandry-  Letzner,  soih   om    varcn    pa   en    murken    stam 

adae.  ^p  PoDuIus  dilatata  funnit  larven  i\f  Hypulus  bifasci- 
fos.  atus  Fabr.,  beskrifver  densamma  salunda:  fullvaxt 
ar  den  ofver  3"  lang,  aflang,  belt  och  ballet  hvit, 
endast  munnen  ar  brun.  Hufvudet  och  protliorax 
aro  nagot  platta,  den  senare  pa  ofra  sidan  nagot 
framskjutande  ofver  hufvudet,  bredare  an  delta 
och  alia  de  ofriga  segmenterna.  Antennerna  aro 
korta  och  uttill  mycket  spetsiga.  Bakoni  antennerna 
behnna  sig  tvenne  sma  ogon  bvilka  bllda  en  oregel- 
bunden  parallelogram.  De  8  bakkropps-segmenterna 
iiro  tydliga.  Benen  korta  och  klorna  enkla.  I  rorel- 
scrna  aro  larverna  langsamma.  Dc  gora  sig  i  del 
mjuka,  mnrknadc  triidet  oregelbundna  gangar,  bvilka 
iiro  uppfyllda  af  maskmjol,  hvaruti  de  forvandia 
sig  till  puppor.  Efter  utklackningen  anlog  imago 
forst  efter  fyra    veckois   forlopp  fullstandigt  sina  far- 


119 

gcr.  Larverna,  som  lorpuppat  sig  den  10  April, 
kliicktes  den  8  Maj.  Uebers.  und  Veriind.  Schles. 
Gesellsch.   1851,   p.   96. 

En   ny  art  af  slagtet  Mordella,  funnen    i    nar-Mord«ilo- 
heten   af  Lyon,   liar  af  Mulsant  blifvit  karakterise- 
rad     under    beniiinningen     M,    Gacogni.      Ann.   Soc. 
Linn,    de    Lyon    1850 — 1852,   p.    49.      Muls.   Opusc. 
Ent.   I,  p.  57. 

Slagtet  Anaspis  bar  Leconte  fordelat  i  tvenne 
Anthobates  och  Anaspis.  Det  forra  inneballer  Anaspis 
trifasciata  och  nagra  lika  fiirgade  arter.  Karakte- 
rerna  for  detsamma  iiroT  "tarsi  anterioi^s  articulo 
tertio  subcalcealo,  eniarginato,  quarto  ininuto,  vix 
conspicuo;  ungues  siniplices,  basi  dilatatij  abdomen 
conicum,  stylo  anali  nullo,  coxis  anticis  permagnis, 
conicis,  proslernum  obtegentibus."  Hos  Anaspis  af- 
taga  framtarsernas  leder  i  langd,  den  fjerde  ar 
mycket  liten  och  tvaflikig,  klorna  aro  vid  basen 
otydligt  och  bredt  tandade,  bakkroppen  och  hofterna 
likasom    hos   forcgaende   slagte.     Col.    of  Lake  super. 

Newman,  som  i  Zoologist  p.  2684  afslutat  enStyiopites. 
redan  1847  paborjad  afhandling  "Affinities  of  the 
Stylopites\  har  tydligt  adagalagt  och  bevisat  att 
Strepsiptera  aro  verkliga  Coteopter^a.  Denna  asigt 
ar  emedlertid  icke  ny,  och  icke  sasom  Smith  an- 
markcr  forst  af  Schuckard  uppstiilld,  utan  redan 
1837  af  BuRMEiSTER  i  dess  Handbuch  anlydd  deri- 
genom,  att  han  uppstallt  Xenos  och  Stylops  niira 
Bipiphorus  och  Symbius.  Newmans  be  vis  stodja  sig 
icke  pa  nya,  sjelfstandiga  undersokningar,  utan  pa 
redan  adagalagda  foi  hallanden.  Det  hufviidsakliga 
han  anfor  ar  foljande.  Vid  forvandlingen  visa  Sly- 
lops-arterna  en  fullkomlig  ofverensstamrnelse  med  . 
Coleoptera.  Larvernas  nara  affinilet  med  de  unga 
Meloe-larverna  har  af  alia  Forf.  blifvit  papekad. 
Pupporna    framte   afven   sadana    karakterer,    som   en- 


120 

dast  finnas  hos  Skalinsekternas  och  Steklarnas.  Mun- 
delarna  iiro  val  ofullstandiga  men  framstalla  intet 
bevis  emot  berorde  asigt.  Vingarna  am  veikliga 
Skalinsekts-vingar  och  endast  i  det  hanseende  ab- 
norma,  alt  elytra  aro  niiiidre,  de  verkh'ga  vingarna 
storre  an  vanligt.  Undervingarne  visa  i  nervgi\ngen 
en  fullkomlig  ofverensstammelse  lued  Rliipiphorer- 
nas,  Mordellernas  och  Lytternas.  ScHAUM  Jahresb. 
1850,  p.   55. 

Smith  har  i  Zool.  p.  2826  bitradt  den  i  fore- 
gaende  afhandling  framslallda  asigt,  samt  dessutom 
nieddelat  en  iakttagelse  ofver  utveckb'ngen  af  aggen 
till  Stylops.  Forf.  fangade  d.  27  April  en  hona  af 
Andrena  Trimmerana  i  samma  ogonblick,  som  en 
Stylops  hona  bortfJog  fran  densamma.  Vid  narmare 
iindersokning  fann  han  pupphylsan  till  denna  och 
dessutom  en  hona  emellan  biets  segmenter.  Fjorton 
dagar  dereCter  framkommo  de  unga  Slylops-larverna, 
hvarefter  biet  dog.  Aggets  utveckling  synes  saledes 
forsigga  under  denna  tid ,  ty  sannolikt  hade  par- 
ningen  blilvit  verkstalld  innan  Andrenan  fangades. 
ScHAUM.  Jahresb.   1850,   p.   56. 

Oedemeri-  Ett  nytt  slagte  bland  Oec/emenYoE  har  af  Newman 

**■  blifvit  uppslallt  under  benamningen  Dohrnia.  Det 
eger  stiillningen  af  en  Asclera  med  mundelar  lik- 
nande  Oedemera  och  ar  sardeles  utmarkt  genom  an- 
tenn-  och  bakkropps-formen.  En  art  D,  miranda 
anfores.      Zool.    A  pp.  CXXXIIJ. 

Anthici-  Reiche,  som   recenscrat  Ferte  Senecteres  Mo- 

nographic des  Anthicus  et  genres  voisins,  tilldelar 
delta  arbete  allt  det  loford  som  det  viil  synes  for- 
tjena.      Ann.   Ent.   II   Ser.   X,   p.  257. 

Meioides.  Reiche  upplyser  att    Zonitis  puncticollis  Mui.s. 

Opusc.  Ent.  af  Guerin-Menevilt.e  i  Icon,  du  regno 
aninj.   redan    1834   blifvit   afbildad. 


121 

Ett  vigtigt  bidrag  till  kanncdomeii  om  R yss- CurciiHo- 
kmds  Curculiomder  hnr  af  Uochhutii  blifvit  utglf- 
vct.  Jemte  synoiiymiska  upplysningar  meddelas  be- 
skrifningar  ofver  eJt  ej  ringa  antal  nya  aiter  sasoiii: 
Apion  ovipenne,  rugipenne,  rudicolle,  cognatum,  Rham- 
phus  squamosus,  Brachyderes  longicollis,  Eusomus 
griseus,  mucronatus,  Tanymecus  Mnieschekii,  Sito- 
nes  ovipennis,  rasilis,  concavirostris,  Chlorophanes 
distinguendus,  Polydrosus  sihiricus,  Cleonus  cinera- 
scens,  Hylohius  Sedakowii,  Phytonomus  subdepressus, 
tibialis,  Eumecops  n.  g.  Kittaryi,  Phyllobius  omioides, 
Omias  rugifrons,  CallirJiopalus  n.  g.  Sedakowii,  Pe- 
ritelus  fulvipes,  strigirostris,  variegatus,  Otiorhynchus 
crucirostris,  puberulus,  decussatus,  argillosus,  rutili- 
pes,  Chaudoirii,  rufimanus,  cribripennis,  Chloebius 
sulcirostris,  Larinus  brevirostris,  curtiis,  airuginosus, 
Erirhinus  cinereus,  Tychius  obductus,  Coeliodes  radula, 
Ceutorynchus  sub-muricatxis  och  cineritius.  Af  de 
nppstallda  iva  nya  slagtena  horcr  Eumecops  till 
Byrsopidoi  ocli  CallirJiopalus  till  Cyclomidce.  Bull, 
de  Moscou  XXIV,  p.  3.  Dcnna  afhandling  finnes 
afven  sarskildt  tryckt  under  titel:  "Beitrdge  zur  nd- 
heren  Kenntniss  der  Riisselkafer  Russlands  enthal- 
tend  Beschreibung  neiier  Genera  und  Arten  nebst 
Erlduterungen  noch  nicht  hinldnglich  bekannter  Cur- 
culionen  d,  Russisch.  Reichs'.   8:0,  102  sid.  (3  Thaler). 

Efter  ett  langre  afbrott  liar  Walton  fortsatt 
sina  anmarknlni'ar  rorande  de  i  Euijland  forekom- 
rnande  Cuixulionidce  och  afhandlar  nu  slagtena  Do- 
rytomus  med  14  och  Ellesclius  nied  2  arter.  Af 
(let  forra  slaglet  u pprak nas  Z).  ^^eco?•s  Fabr  ,  Tr'emw/ce 
Payk.  (9  vecors  Scfih.)  costirostris  Sch.  (bitubercula- 
tus  Zett.,  Sen.),  macidatus  Marsh,  (fumosus  Steph.) 
ajjinis,  Payk.,  tceniatus  Fabi\.,  Salicis  n,  sp.  lik  rna~ 
culatus  och  kcnialus,  njcd  inindi'c,  kortare,  vid  si- 
doina    rner   utvidgade    och    rundadc   skalvingar,    sail- 


122 

cinus  Ghl,  majalis  Payk.,  pectoralis  Panz.,  agnatus 
ScHH ,  tortrix  Linn.,  validirostris  Schh.  (Waltoni 
ScHH.  Suppl.)  och  pilumnus  Schh.  Slagtet  Elleschus 
omfaitar  E.  scanicus  Payk.  och  bipunctatus  Linn. 
Ann.  and   Mag.  Nat.   Hist.   II  Ser.   VII,  p.  310. 

CussAC  har  under  benamningen  Elmidomorphus 
bildat  ett  nytt  slagte,  hvilket  enligt  bans  forme- 
nande  bor  erhalla  sin  plats  i  narhelen  af  Mesites. 
Den  beskrifiia  arten  E.  Auhei  ar  likval  ingalunda 
ny  utan  identisk  med  Bagous  petrosus  Herbst.  Schh. 
och  borer  obestridligen  till  slagtet  Bagous.  Ann. 
Ent.  II   Ser.   IX,   p.  203. 

Ett  nytt  slagte  bland  Curculionides ,  Cotaster 
har  af  V.  Motschoulsky  blifvit  uppstalldt,  hvar- 
jemte  han  af  detsamma  anfor  tvenne  arter  Cotaster 
{Phloeophagus)  uncipes  Schh.  och  C.  littoralis  n.  sp. 
funnen  vid  hafsstranderna  nara  Marseille,  under 
uppkastade  delar  af  tang.  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1851,  p.  425.     Tab.  II  f.   1,  2. 

Af  Grills  hafva  foljaude  i  Spanien  funna  nya 
arter  blifvit  karakteriserade  nemligen:  Cneorhinus 
lateralis,  Thylacites  oblongus,  Brachyderes  suturalis 
och  Metallites  cristatus.  Mem.  d.  Acad,  de  Madrid. 
T.  II. 

Pachyrhynchus  Stanleyanus  beskrifves  af  White 
och  finnes  afbildad  i  A  pp.  till  Macgillivray's  Nar- 
rative of  the  Expedition  of  Rattlesnake.  Den  har 
blifvit  upptackt  pa  Pariwara  Oarna  beliigna  niira 
Nya  Guinea. 
Lefnads.  Slagtet   Apions  naturalhistoria  har  af  WestwOOD 

"uiired-  blifvil   afhandlad.   Gard.   Chronicle    1851,  p.  228, 260. 

ning. 

GoDART  har  funnit  den  forut  endast  inom  Al- 
gerict  patraffade  Coniatus  clirysochlora,  i  mangd  pa 
Taniarix  germaiiica  (gallica?)  pa  Ilcia  stiillen  vid 
mcdclhafvcls   kuster.     Ann.    Ent.    II   Ser.    IX,  p.  XIII. 


123 

Walton  omtalar  all  Trachodes  hispidus  och 
Acalyptus  Carpini  hlifvit  upptiickta  i  England,  hvar- 
jemte  dessa  arter  beskrifvas.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.  II  Ser.  IX,   p.  204. 

Lucas  bar  an  fort  alt  Anthonomus  Ruhi  Herbst, 
1851  fororsakat  betydlig  skada  pa  odlade  smultron 
i  narheten  af  Paris.  Den  afbet  stjelkarna,  bvilket 
bade  till  foljd ,  att  stora  fait  ingen  ting  afkastade. 
Ann.  Ent.   II  Ser.   IX,  p.  CXV. 

Pleister  bar  an  fort  att  Peritelus  griseus  varit 
mycket  skadlig  for  frukltraden,  pa  bvilka  den  forst 
fortart  knopparna  ocb  sedan  angripet  barken  pa  de 
unga  skotten.  Verbandl.  Naturb.  Ver.  d.  Rbeinl. 
VII,    p.   255. 

Bach  bar  rorande  nagra  Curculioners  lefnads- 
siitt  meddelat:  att  Anthonomus  Rubi  borrar  sig  gan- 
gar  i  Rosa  canina;  Orcliestes  Fagi  bar  allmant  blif- 
vit  funnen  i  korsbar,  der  den  ater  sig  in  4 — 6 
linier;  Gymncetron  Linarioe  i  rot-utsvallningar,  G. 
Antirrhini  i  blommor  ocb  G,  pilosus  i  utsvallnin- 
gar  pa  stjelkarna  af  Linaria  vulgaris.  Verbandl. 
Naturbist.   Verein.  d.   Rbeinl.   VIII. 

Rorande  utvecklingen  af  Attelahus  curculionoides Metamor- 
bafva    nagra     iakttagelser    af   Smith  blifvit  bekant- 
gjorda.      Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  II,  p.  83. 

,  Letzner  bar  upplyst  att  larven  af  Apion  Sorbi 
lefver  i  fruktfastena  af  Antheniis  arvensis.  Den  ar 
kort  ocb  tjock,  mycket  bojd,  hufvudet  svartbrunt, 
glansande,  pa  bjessan  forsedt  ined  en  bvit  langd- 
linca,  bvilken  pa  midtcn  af  bufvudet  delar  sig  gaf- 
fellikt.  Forsta  segmentet  eger  ofvanpa  tvenne  briin- 
aktiga  flackar,  bvilka  synas  belagda  med  ett  born- 
arladt  amne.  Pa  ryggen  finnes  efter  liingden  en 
nastan  otydlig  linea.  Inga  fotter  kunna  observeras, 
dock  miirkes  i  deras  stiille  pa  bvarje  sida  3  fram- 
slaeude,   otydliga   knolar   bvilka    i   spetsarna   aro   for- 


124 

sedda    med    sma    lunda    giilbruna    skoldar.      Uebers. 
und   Ver.   der  Schles.  Gescllsch.    1851,   p.   94. 

Metamorfosen  af  Orcliestes  pratensis  Germ,  bar 
af  Letzner  bJifvit  iitredd.  Larverna  minera  rot- 
bladen  pa  Campanula  montana.  De  emellan  epi- 
dermis utatna  flackarna,  ty  de  gora  sig  inga  gaiigar, 
am  belagna  understundom  vid  midten  aF  kanten, 
understiindom  i  spetsen  eller  mot  bladets  bas.  Lar- 
ven  ar  IJ  bnea  lang,  folios,  hvit  ocb  foga  bojd , 
endast  hufvudet  ar  glansande  svartbrunt,  den  forsta 
brostringen  framter  i  midten  pa  ofra  ocb  undra 
sidan  en  Jika,  men  svagare  fargad  flack.  De  tolf 
segmenterna  arc  genom  tydliga  tvarfordjupningar 
skilda  fran  hvarandra.  Hvarje  segment  ar  pa  sido- 
kanten  forsedt  med  ett  temhgen  langt  bar.  Langs 
ryggens  midt  loper  en  intryckt  linea.  Uebers.  und 
Verand.  Scbles.   Gesell.    1851,   p.   93. 

Emot  slutet  af  September  manad  bar  Perris 
pa  Polygonum  bydropiper  funnit  i  mangd  en  liten 
larv  som  genomgnagde  bladen  ocb  hxaraf  Phytobius 
notula  utklacktes.  Larven  ar  5  mlllim.  lang,  i  bor- 
jan  af  en  gulgron  farg,  som  ar  nagot  blek  ocb 
genomsklnlig.  Den  blir  sedermera  af  en  ren,  men 
matt  gul  farg.  Hufvudet  ar  rundadt,  bornartadt, 
tegelfargadt  ocb  forsedt  med  nagra  bar;  en  dubbel 
V-formig  Ijus  linea  skiljer  pannan  fran  bjessan.  Pa 
pannan  befinner  sig  en  temligen  stor  grop,  vertex 
ar  fint  farad,  forsedd  med  bruna  flackar.  Kroppen 
bestar  af  12  segmenter,  den  ar  fullkomligt  slat, 
eburu  under  mikroskopet  visa  sig  sma  ojemnheter. 
Pupp-tlllstandet  varar  8 — 12  dagar.  Imagines  fram- 
komma  ur  de  sma  cocongerna  genom  en  oregel- 
bunden  oppning,  som  de  verksliilla  med  sina  kakar. 
Mem.  Acad.  Sc.  Bell.  Lellr.  et  Arts  dc  Lyon  N.  S. 
I,   p.   102. 


125 

Utvccklingen  ^\  Phjtonomus  macw/a^MS  Redtenb. 
liar  af  Heeger  noggrant  blifvit  bcskrlfvcn.  Afdcnna 
art  ofvervintra  endast  sadana  individer,  som  icke 
pa  rat  slg  om  hoslen.  Dessa  gomma  sig  under  mossa, 
afTallet  lof  eller  stenar,  fiarnkomma  redan  ocl)  para 
sig  i  medlet  af  April.  Eflcr  tva  eller  flera  dagar 
liiggcr  lionan  iigg,  elt  ocli  ett  cmellan  sidobladen 
pa  Achillea  millefolium  ocli  faster  dem  mcd  en 
klibbic  valska.  Ulur  a^fijen  framkomma  efter  8 — 12 
dagar  larverna,  hvilka  forst  fortara  aggskalen,  samt 
hemta  andra  dagen  sin  foda  af  vaxten.  De  byla 
om  hud  tre  ganger  efter  8 — 9  dagars  forlopp  och 
spinna  sig  8 — 12  dagar  efter  tredje  hudombytet, 
emellan  torra  viixldelar  nara  jorden,  en  hvit,  fin 
cocong,  forvandlas  efter  4 — 5  dagar  till  puppor  och 
framkomma  sasom  imagines  efter  14 — 18  dagars 
forlopp.  De  utklackta  djuren  para  sig  forst  efter 
8 — 12  dagar  och  lagga  aggen  till  andra  generatio- 
nen  i  borjan  af  Juni.  Den  fullvaxta  larven  ar 
5 — 6'"  lang  l"'  tjock ,  valsformig,  vackert  sjogron, 
med  en  smal  hvit  rygglinea  och  pa  hvarje  sida  en 
vaijformiff  hvit   linea,   hvilken   senare   icke    ar   naj^on 

DO'  D 

egentlig  farg  pa  huden,  utan  frambringas  genom 
de  genomlysande  fettkropparna.  Segmenterna  iiro 
12,  besatta  med  korta,  hvita  bar,  hvarjemle  hela 
huden  ar  bevapnad  med  mycket  sma  taggar.  Lar- 
verna iiro  fotlosa,  men  iiro  pa  alia  segmenterna  for- 
sedda  med  lemligen  tiitt  sitlande  hornbekladda  var- 
tor.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  VII,  p.  348.  Tab.  13. 
Perris  bar  afhandlat  den  ofta  beskrifna  meta- 
morfosen  af  Phytonomus  och  i  nagra  hiinseende  gjort 
riittelser  och  tilliigg  i  De  Geers  och  GOUREAUS  upp- 
gifter.  Forf.  bar  gjort  sina  iakttagelser  pa  Phyto- 
nomus Vicice,  hvars  larv  lefver  pa  bladen  af  Helo- 
sciadium  nodifloruni.  Liksom  larverna  af  Clonus 
afsondra     Phi/tonomernas    elt    svagt    slem    genom   en 


126 

vici  bascn  af  tolfle  segmentet  befintlig  varta,  dctta  be- 
tackcr  liela  kioppcn  och  faster  djnret  vid  de  fore- 
inal  hvarpa  dct  rorei*  sig.  Af  detta  slem  forfardi- 
gar  sig  larven  en  cocong  salnnda,  att  den  for  mun- 
nen  till  abdominal-vartan  och  utdrager  med  man- 
diblerna  det  derutur  framkommande  sekretet  till 
tradar.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr.  et  Arts  de 
Ljon  N.  S.  1.,  p.  93. 

Lixus  angustatus  bar  af  GodART  blifvit  klackt 
utur  stjelkar  af  Althea   rosea.    Ann.  Ent,  II  Ser.  IX, 
p.  XIV. 
Xylopba-  Andersch   bar  uppraknat  de    i    Preussen   funna 

^"'  Bostrichi  bvilka  uppga  till  35  nemVigen :  Hylastes  6^ 
Hylurgus  2,  Hylesinus  2,  Polygraphus  1,  Xyloterus 
2,  Crypturgus  3,  Cryphalus  2,  Bostrichus  12,  Ec~ 
coptogaster  5,  hvartill  komma  8  andra  arter  hvilkas 
forekommande  anses  osakert.  Neu.  Preuss.  Prov.- 
Bl.  1851,  XII. 

MuLSANT  liar  noggrant  beskrifvit  Bostrichus 
trispinosus  Oliv. ,  som  ban  anser  bora  blifva  typ 
for  ett  nytt  slagte,  for  hvilket  foreslas  benanuiingen 
Enneadesmus.  Mem.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr.  et 
Arts  de  Lyon.  N.  S.  I.  p.  205.  Muls.  Opusc.  Ent. 
I,  p.  75. 

Strubing  bar  meddelat  ett  utdrag   af  Mellies 

i     Franska     Entom.    Socieletens    Annaler    inforda,     i 

Arsber.    1847,   1848,   anmalda   monografi    ofver  slag- 

Cis.     Stelt.  Ent.  Zeit.   XII,   p.  23,  94,   99. 

Metamor-  Westwood   bar  utredt   metamorfosen   af  Apate 

^^**     capucina.      Gard.  Chronicle   1851,   p.  84. 
L.-jthridii.  Corticavia    macularia    n.    sp.    karakteriseras    af 

Fuss.    Verhandl.  Siebenb.   Ver.   fiir  Naturw.   I.    1850. 
Paussili.  Westwood,    som    uppgjort    en    fullstandig    sy- 

nopsis ofver  alia  hittills  iipptackta  arter  af  familjen 
Paussida?,  uppfager  deruli  af  dessa  intressanta  och 
niarkvardiijt   bildade   djur   icke   niindre   an   85    arter, 


It27 

bland  liviika  sSsom  foriit  ej  kiincla  beskrifvas:  Paussus 
Humholdtii  (Port  Natal),  P.  Andouinii  (IJeiigueJa), 
P.  Dohrnii  (Port  JNatal),  P.  Chevrolatii  {Ahyss'm'ien), 
P.  Germarii  (Port  Natal)  och  P.  Schaumii  (Port 
Natal).  Trans.   Ent.  Soc.  N.   S.   II.   p.  84. 

Leon  Fairmaire  bar  lemnat  diagnos  pa  en  ny 
art  of  slnfrtet  Patisus,  som  bllfvit  funnen  vid  Marocco. 
Den  beniimnes  P.  Favieri  ocb  skall  vara  niirsliigtad 
med  P.  armatus  Westw.  ocb  wthiops  DlAnch.  Ann. 
Ent.   11   Ser.   IX,   p.   CX. 

GuEiNZiUS,  som  en  langre  tid  uppeballit  sig  i  Lefnnds- 
Port  Natal  ocb  omkringliggande  trakter,  bar  rorande 
lefnadssiittet  af  flera  Paussus-arter  meddelat  intres- 
santa  iakttagolser,  Af  dessa  inbemtas  att  delta  land 
synes  vara  rikt  pa  bitborande  arter,  da  ban,  utoni 
Pentaplatarthrus  ocb  3  Cerapteri,  funnit  9  andra 
species.  Alia  lefva  bland  myror,  dessa  ma  nu  bygga 
sina  bo  i  jorden,  under  stenar  eller  i  trad.  De 
iiro  alia  nattliga  djur  ocb  kringflyga  under  varen 
fran  medlct  af  October  till  in  i  December  fran 
9  — 11  om  aftnarna.  Afven  i  Februari  fann  GuEiN- 
zius  nagra  arter,  men  endast  af  de  smarre.  Liksom 
alia  nattliga  djur  blandas  de  af  Ijussken  ocb  dragas 
till  detsamraa.  De  siillsyntare  arterna  fangades  pa 
sa  satt,  att  fenster  ocb  dorrar  under  lugna  ocb 
varma  natter  oppnades.  Deras  flygt  ar  rask.  Alia 
iiro  forsedda  med  en  viitska,  som  borbart  utsprutas 
utur  bakkroppen  da  de  gripas.  Dcnna  vatska  far- 
gar  flngerspetsarna  roda  ocb  den ,  som  utgjutes  af 
Pleuropterus  alternans,  branner  buden  samt  luktar 
ammoniak.  Utsprutningen  upprepas  sasom  af  Bra- 
chinus  3 — 4  ganger,  dock  bestiindigt  svagare.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XII,   p.  227. 

Leconte  bar  fortsatt  sin  afbandling:  An  attempt  Ceramhy- 
to   classify   the    Longicorn    Coleoptera   of  the  part  of 
America  north  of  Mexico^   Journ.  Acad.  Nat.  Scienc. 


128 

of  Philatl.  Vol.  11  Part.  1,  2,  p.  99,  139.  Dcnna 
uppsatls   liar   Ref.  ej   haft   tillfiille   se. 

White  liar  beskrifvit  flera  nya  Ceramhycini 
livaribland  befnina  sig  tvenne  arter  af  slagtet  Pri- 
onocalus  P.  Iphis  forut  oratt  ansedd  sasoin  honau 
till  P.  Cacicus  frail  Sodra  Mexico  och  P.  Alys  fran 
Peru.  De  ofriga  aro  Calocomus  morosus  fraii  Bo- 
livia, Pyrodes  tenuicorms  fran  Mexiko,  P.  Smithi- 
anus  fran  Para  neb  Calloclcnus  n.  g.  pulcher  fran 
Venezuela.  Sistnaiiinde  sliigte  star  eineilan  Anacolus 
ocb  Poecilosoma.  Proceed.  Zool.  Soc.  1850,  p.  10. 
Tab.   13. 

Newman  bar  karakteriserat  ett  stort  antal  Ny- 
HoUiindska  Ceramhycini,  bland  hvilka  trenne  nya 
slagten  blifvit  uppstallda,  nemligen  Flemesthocera  ^ 
Skeletodes  ocb  Tritocosmia.  Zool.  App.  p.  CXI, 
CXXIV. 

Nagra  i  Nya  Holland  upptackta  arter  an- 
foras  af  Newman  nemligen:  Pempsamacra  pygmcea, 
Ceramhyx  pullus,  Omotes  punctatissima,  Pseudoce- 
phalus  arietinus,  Rhytophora  Donovani,  Acanthocinus 
Lineola,  A.  plumula,  Icosceles  pigra,  Lamia  dichotoma 
ocb  Monohammus  Helenus.  Zool.  App.  p.  CCXXVIII, 
CCXXXVII. 

Flera  nya  Ceramhycini,  som  finnas  i  Engelska 
Museum  bafva  af  White  blifvit  beskilfna  nemligen: 
Prioiiocalus  Atys  Peiu,  P.  Cacicus  Mexiko,  Iphis 
Mexiko,  Calocomus  morosus  Bolivia,  Calloctenus  pul- 
cher Venezuela,  Bimia  n.  g.  (niira  Molorchus)  hicolor 
Auslralien  ocb  Lamia  trifasciella  Cbina.  Ann.  and 
Mag.   Nat.   Hist.   II  Ser.   VH,   p.   70. 

Mui>sANT,  som  beskrifvit  nagra  arter  tillbo- 
rande  Longicornia,  bar  dessutom  meddelat  flera  sy- 
nonymiska  upplysningar,  som  ban  erballit  vid  jem- 
forelse   med    LiNNES  sanding.     De  sasom  nya  anfdrda 

a  ro : 


129 

aro:  Er gates  opifex  fraii  Algiei-,  Clytus  angusticollis 
Gallicien,  Dorcadion  hispanicum  Spanien,  Phytoecia 
Wachanrui  Algler,  Ph.  vulnerata  Rom  och  nara 
Hyeres,  Ph.  Ledereri  Spanien,  Ph.  tigrina  nara  Grasse. 
Jbland  de  synonymiska  anmarkningarna  forekommer, 
att  i  Linne's  samling  C.  Hews  iir  uppstalld  under 
benamningen  Cerdo,  af  hvilken  senare  afven  finnas 
tvenne  exemplar,  som  ban  ansett  sasom  smarre  in- 
divider  af  samma  art,  Cerambyx  tristis  L.  =  Mori- 
mus  funestus  Fabr.  ,  Ceramhyx  Cardui  L.  =  Aga- 
panthia  suturalis  Falr.,  Cerambyx  liciatus  L.  = 
Clytus  hafniensis  Fabr.,  Cerambyx  ebulinus  L.  = 
Cartallum  ruficolle,  Leptura  rustica  L.  =  Clytus 
hafniensis,  Leptura  Verbasci  Linn,  under  delta  namn 
iiro  sammanblandade  Clytus  ornatus  och  4:  punctatus. 
Mem.  Acad.  Sc.  Bell.  Lettr.  et  Arts  de  Lyon  N.  S. 
L,  p.   122. 

ChevrolAT,  som  varit  i  tillfalle  granska  de  i 
Banks  samling  befintliga  Cerambyciner,  hvilka  till 
storre  delen  utgjort  typer  for  Fabricii  beskrifnin- 
gar,  bar  meddelat  vigtiga  upplysningar  rorande  sy- 
nonymien,  bvaribland  den  miirkvardigaste  ar  att 
Cerambyx  longicornis  Fabr.  ar  identisk  med  Deute- 
rocrastes  nebulosus  Imhoff,  bvilken  tillhor  Anthri- 
bides.      Ann.   Ent.   II  Ser.    IX,   p.  657. 

Af  slagtet  Derobrachus  bar  Buquet  under  nam- 
net  D.  agyleus  uppstallt  ocb  afbildat  en  utmarkt 
art  fran  Columbien.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  657. 
Tab.   12.   f.   2. 

Mallaspis  Morreletii  n.  sp.  funnen  nara  Vera paz 
i  Central-Amerika,  bar  blifvit  karakteriserad  af  LucAS. 
Ann.   Ent.  II  Ser.   IX,  p.   LXV. 

En  monografi  ofver  det  i  Nya  Holland  fore- 
kommande  slagtet  Distichocera  bar  af  Newman  blif- 
vit utarbetad,  och  ett  utdrag  deraf  finnes  i  Zool. 
Bohemans  Arsbcr.  1851,  1852.  9 


130 

p.  3091,  3122.  D.  fulvipennis  Mac  Leay  anforos 
bar  sasoni  honan  till  maculicollis  Kirbyj  tre  nya 
arier  D.   Kirhyi,  D.  Mac  Leayi  och  dispar  upptagas. 

En  ny  art  aF  sliigtet  Chlorida  Iran  Columhicn 
bar  af  Buquet  blifvit  anford  ocb  afbildad  under 
benamningen  CJiL  obliqua.  De  kanda  arterna  af 
detta  slagte  uppga  nu  till  6.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X, 
p.  "655.     Tab.   12.   f.   1. 

Tva  nya  arter  af  Eudesmus,  E.heterocerus  ocU 
seminivanis  bada  fran  Brasilicn,  karakleriseras  af 
Buquet  i  Rev.  et  Mag.   do  Zool.   1852,   p.  343. 

Sedan  Chevrot.at  uppgifvit  att  Purpuricenus 
barbarous,  som  af  Lucas  blifvit  beskrifven  i  Explor. 
d'Algerie,  endast  utgor  en  varietet  af  P.  affinis,  bar 
den  senare  sokt  adagalagga,  att  sa  ej  forhaller  sig, 
afvensom  att  P.  Dumerilii  ar  en  fran  P,  affinis 
val  skiljd   art.      Ann.   Ent.   II  Ser.   IX,   p.  X. 

Lucas  bar  bland  Cerajnbycini  bildat  ett  nylt 
slagte  Sympiezocera,  som  ar  narslagtadt  med  Hylo- 
trupes,  fran  brilket  det  likviil  afviker  genom  an- 
tennernas  olika  bildning.  Dessa  ega  nemligen  de 
fern  sista  lederna  hoptryckta.  En  art  S.  Laurasii 
fran   Algier  anfores.      Ann.   Ent.   11  Ser.   IX,  p.  CVL 

Nya  arter  aro  dessutom  Clytus  consobrinus 
Lucas  fran  Algier,  narslagtad  med  Clytus  4-puncta- 
tus.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  XXXI.  Clytus  Lama 
MULSANT,  upptackt  pa  berget  Pila.  Mem.  Acad,  de 
Lyon.  II,  p.  421  och  Callimus  (Callidium  Oliv.) 
abdominalis  Mulsant.  1.  c.  II,  p.  417. 

Buquet,  som  monografiskt  bearbetat  slagtet 
T7'achysomus,  upptager  af  detsainma  foljande  arter: 
T,  fragifer  Ser  v.,  Elephas  n.  sp.  (Biixsihen),  Camelus 
n.  sp.  ((Cayenne),  Dromedarius  n.  sp.  (Columbien), 
T.  gibhosus  n.  sp.  Brasilien.  Slutligen  anforas  af 
slagtet  Criocephalus ,  sasom  nya,  C,  Feisthamelii 
(Cayenne),  C.  sculpticolle  (Columbien),  C,  bivittatum. 


m 

C,  modestum  ocli  C.  angustatum  (Brasilien).  Flera 
af  arterna  afbildas.  Ann.  Eiit.  II  Ser.  X,  p.  349* 
Tab.  7. 

Do  arler  som  tillhora  PAflce//ws  hafva  af  Buquet 
blifvit  uppraknade,  hvarjernte  Iian  beskrifvit  och 
afbildat  en  till  berorde  slagte  horande  ny  art  Ph. 
Cuvieri  fran  Brasilien.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  185 1^ 
p.  603.  Tab.  15.  f.  16. 

ChevrolAt  bar  bland  LamiaricB  uppstallt  ett 
slagle,  som  ban  benamnt  Apriona.  Det  star  narft 
Batocera  Dej.,  hvarifran  det  likval  lalt  skiljes  ge* 
nom  antennerna,  som  arc  betydligt  kortat-e  och 
tjockare,  svarla  nied  bvita  eller  gra  ringar.  Skal- 
vingarne  arc  langre  och  kantade  med  svart  afven- 
som  suturen.  Af  de  fyra  arter,  som  foras  hit* 
A.  Germari  Hope,  rugicollis,  trilineaia  och  cinereai 
alia  fran  Ostindien,  aro  de  tre  sistnamnda  nya. 
Forf.  beskrifver  dessutom  flera  Ceramhyciner  fran 
Norra  China  (Schangai)  nemligen:  Hammaticherus 
scabricolliSi  Clytus  chinensis,  Monohammus  succinctor^ 
Batocera  lineolata,  Astathes  tetraophthalmuSy  Arnphio- 
nycha  femorata,  A.  fraterna,  Icosceles  oberea  och  fran 
Norra  Amerika  Oherea  Wapleru  Slutligen  upplyses 
att  Stenochorus  antennatus  Ghl.  iir  hanen  och  St, 
Stuposus  honan  af  sanima  art.  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1852,  p.  414. 

Nya  arler  iiro:  Astynomus  Edmondi  Leon  Fair- 
MAIRE  fran  Sicilien.  Ann.  Enl.  II  Ser.  X,  p.  LXIII. 
Phytoecia  Aumontiana  Lucas  funnen  vid  Tlemsen  i 
Norra  Afrika  1.  c.  IX,  p.  XLI.  Phytoecia  scapulata 
Mulsant  fran  Syrien.  Menj.  Acad.  Scienc.  Bell.  Lettr. 
et  Arts  de  Lyon.  N.  S.  I.,  p.  194.  MuLS.  Opusc. 
Ent.  L,  p.  54.  Leptura  Kratteri  Hampe  npptackt 
i  Gallizien.  Yerhandh  Zool.-Bot.  Ver.  in  Wien.  II. 
p.   67. 


132 

Af  sliigtet  Cometes,  livaraf  cndast  en  art  C. 
hirticornis  varit  kand,  hafva  ire  nya  arter  C.  (lavi- 
pennis  Fran  Colunibien,  C  argutulus  och  C.  acuti- 
fennis  fran  Cayenne  blifvil  af  Buquet  beskrifna. 
Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851,  p.  188.    T.  5. 

Meiamor-  Rorande   utvecklingen   af    Phytoecia   ephippium 

'°''  bar  Heeger  meddelat:  alt  larver  ocb  puppor,  af- 
vensom  det  ntbildade  djiiret,  tillbiinga  vintern  i 
rotterna  af  Paslinaca  saliva,  hvaruti  larverna  foist 
i  Maj  ofverga  till  puppor  och  klackas  14 — 18  dagar 
derefter,  da  afven  de  imagines,  som  ofvervintrat, 
framkomnia,  Tva  till  tre  dagar  efter  parningen 
uppsoker  honan  sadana  sland  af  forenamnde  vaxt, 
som  statt  ofver  vintern,  ocb  logger  ett  agg  pa  bvarje 
i  midten  af  de  gronskande  skotten.  Efter  10 — 14 
dagar  utvecklas  larverna  och  ata  sig  in  i  rotens 
marg  der  de  intriinga  6 — 9  turn  djupt.  Fore  sista 
budombytet  vander  larven  sig  om  och  gar  uppat, 
beredande  sig  slandigt  rum  for  att  vid  rotens  6f- 
versta  delar  forvandia  sig  till  puppa.  Larven,  i 
borjan  hvit,  blir  sedan  gulaktig,  ar  naken,  valsfor- 
mig,  mot  bakandan  foga  afsmalnande,  med  Ijusgratt, 
hornartadt  hufvud,  12  tydliga  kroppssegmenter,  den 
blir  6—9'"  lang  och  2— 2i  tjock.  Hufvudet  afvi- 
ker  fran  den  vanli<ja  fornien  deruli,  att  det  framtill 
ar  tvart  afhugget  och  baktill  aggformigt  forlangdt. 
Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.   YII,  p.  346.    Tab.  12. 

Lareyni  u ppger  ait  larverna  af  Phytoecia  ephip- 
pium visat  sig  hogst  skadliga  for  morots-viixten  i 
bvilkens  rotter  de  grafva  sig  flera  gangar.  Ann. 
Ent.   n   Ser.  IX,   p.   LIV. 

'  'Af  Leon  Fairmaire  bar  Grills  afhandling 
rorande  utvecklinofen  af  arter  tillhorande  sliigtet 
Agapanthia  kortligen  blifvil  rccenserad.  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.   1851,   p.  303. 


133 

Newman  har  beskrifvii  tre  nya  aiter  af  Aine-  ciiryso- 
talla  (Van  Nya  Holland  A,  xanthura,  uber  och  decolor. 
Den  forsta  syncs  vara  =  Polyoptilus  Erichsoni  Germ. 
och  den  andra  =  P.  Lacordairei  Ger3I.  Forf.  ar 
bojd  forena  slagtena  Mecynodera  Hope  och  Ametalla 
Hope.     Zool.  A  pp.  p.  CXXXIX. 

En  Synopsis  ofver  de  arter  af  slagtet  Donacia, 
soni  forekonima  i  Norra  Amerika,  har  af  Leconte 
blifvlt  Lilarbetad,  Forf.,  soni  haft  llllfalle  granska 
32  arter,  har  ofver  dessa  meddelat  diagnoser.  De 
grupperas  salunda: 

I.  Elytris  depressis,  triangularibus,   truncatis:    oculis   orbito 

praeditis.  .  ^.. 

A.  Crassiusculae,  de'{)res'^ie,'"antenna  'articuHs'2  ^t  3  sub- 
aequalibus,  elytra  profunde  striata,  femora  donto  postico 
eraarginato  vel  crenato. 

D,  magnifica,  D.  proxima  Kirb.  {episcopalis  Lac,  quadri- 
collis  var  Say.) 

B.  Longiuscalae,  antennis  attenuatis,  articulo  tertio  secundo 
multo  longiore,  thorace  vix  punctate. 

D.  congener  n.  sp.  D.  lucida  Lac.  [cincticornis  Newm.), 
D.  rufescens  Lacord.,  D.  palmata  Oliv.,  D.  alutacea  n. 
sp.,  D.  hypoleuca  Lacord.,  D.  piscatrix  Lac,  D.  tubercii- 
lata  Lac 

C.  Longiusculae,  elytris  versus  apicem   magis   subito    atte- 
nuatis, thorace  valde  punctate,  antennis  minus  altenu-. 
atis,  art.  tertio  secundo  paullo  longiore.        ' 

D.  pulchella  n.  sp.,  subtilis   Kunze   {quadricolhs^  ^I'i)'/  0." 
confluens    [cenfluenta  Say),    mShanda    endast    varietot   af 
foregaende;  D.  fulgens  n.  sp.,  D.  porosicoUis  Lag. 

D.  Crassiusculoe,   elytris   apicem    versus    magis   angustatis, 
thorace    punctate    tuberculatoque,   elytris    valde  rugosis, 
antennis    minus    attenuatis,    art.    tertio  secundo  paullo 
longiore.  •:.'; 
D.  hirticollis  Kirby    [rudicollis   Lac)   D.   distincta  {fqualis 

KiRBY).  *' 

II.  Elytra  subparallela,  apice  subrotundata  vel  truncate,  an- 
tennarum  art.  2  et  3  suboequales,  femora  postica  paullum 
elongata,  thorax  postice  angustatus. 


134 

A'  Oculi  orbito  distincto  pracditi;  elytra  paullum  convexa. 
D.  confusa  Lac.  D.  torosa  n.  sp. 

B.  Oculi  orbito  modice  distincto  praediti,  femora  postica 
dente  armata,  corpus  lineare,  depressum,  antennae  art. 
terlio  longiusculo. 

D.  aurifera. 

C.  Oculi  orbito  valde  obsolete  vel  nuilo  praediti;  elytra 
parallela,  convexiuscula  vel  apice  rotundata,  vel  vix 
truncata;  femora  postica  dente  armata. 

a)  thorax  longiusculus,  minus  convexus,  pedes  mediocres, 

femoribus  posticis  modice  clavatis,   basi  tenuibus. 
D.    cuprea    Kikby,    D.   dives    n.    sp.,    D.  pusilla  Say,  D, 
emarginata  Kirby  {bUmpressa  och  Aurichalcea  Melsii.),  D. 
metallica  Ahr.  {nana  Melsh.),  D,  gentilis  n.  sp.  D.  flavipes 

KlRBY. 

b)  thorax  convexus,  pedes  breves,  crassi,  femoribus  posti- 

cis ellipticis,  basi  non  attenuatis,  subtus  dente  valido 

armatis. 
D,  jucunda  n.  sp.  D,  Kirhyi  Lac.  {affmis  Kirb.),   D.  sul- 
cicollis  Lac.  {metallica  Say). 

UL  Elytra  parallela  vix  truncata,  antennae  art.  secundo  bre- 
viore,  thorax  anguslatus;  oculi  orbito  praedito. 
D.  femoralis  Kirb. 

fV.  Elongatae,    oculis    vix    prominulis,    orbito  nullo;    elytra 
convexa,   apice   truncata;   antennae    tenues,   art.  secundo 
breviore. 
J),  Harrisii  n.  sp. 

Nio  af  Lacordaire,  1  af  GermAr  ,  2  af  Say, 
3  af  Melsheimer  och  2  af  Newman  anForda  arter 
liafva  varit  F6\i\  okiinda  ocli  uppraknas  till  namnen. 
Proceed.  Acad.  Nat.  Scienc.  Philad.  V,  p.  310.  ScHAUM. 
Jahresb.   1851,    p.  91. 

Lema  duodecimpunctata  Linn,  och  dodecastigma 
SuFFR.  uigora  eiiligt  GooART  cndast  en  artj  deras 
konsorganer  aro  fullkoinliot  ofvercnsstammande  och 
GODAUT  har  afven  funnit  dcm  i  parning.  Ann.  Ent. 
II   Set.   IX,   p.   667. 

SuFFRiAN  har  loitsalt  sina  anniarkniniiar  ro- 
laudo  de   i   LacordAIRES    Monograph ie    des    Colcop- 


135 

teres  subpenla meres  de  la  farnille  des  Pliytophages 
T.  11  upptagna  Europeiska  a vter  a f  Clythr ides,  hyar- 
uii  flera  synonym iska  upplysningar  meddelas,  hvilka 
grunda  sig  pa  jamforelse  med  de  i  Fabricii  samling 
bcfintliga  typer,  Af  tvifvelaktlga  arter  hanfores  CI, 
quadrinotata  sasom  varietet  till  CI.  centromaculata 
Lac,  salicarice  Menetr.  till  rupcollis,  histrimaculata 
KiJsT.  till  floralis  Oliv.  Clythra  dispar  Lac.  fore- 
nas  med  sexpundata  Omv.,  CI.  stramineipennis  Luc. 
Lac.  l\v  den  verkliga  tripunctata  Fabr.,  fran  hvil- 
ken  CI.  tripunctata  Lac.  betydligt  afviker.  Cl.  qua- 
drimaculata  Linn.,  som  liAcORDAiRE  anseit  tillhora 
Cl.  scopolina,  tror  Forf.  vara  en  sjelfstandig  art. 
Slutligen  bcskrifvas  ivcnne  nya  arter  CL  (^Lahidosto- 
mis)  bigemina  upptackt  vid  Carthagena  och  CL 
(^Lachnea)  glahricollis  fran  Sicilien.  Stett.  Ent.  Zeit. 
Xn,   p.   194. 

En  onifattande  monografi  ofver  de  hittills  inom 
Norra  Amerika  funna  arlerna  af  slaglel  Cryptocepha^ 
lus  liar  af  SuffriAn  blifvit  utgifven.  Del  omrade, 
som  bans  uppsalts  omfattar,  utgor  hela  del  geo- 
grafiska  Norra  Amerika,  fran  Norra  Ishafvet  till 
Panamanaset  jemte  de  Westindiska  oarna.  De  slag- 
ten  som  tillhora  denna  grupp  karakteriseras  salunda: 

I.  Scutellen   tydlig.  .,^i  ,  t 

1.  Frambrostets  mellersta  del  slat  eller  obetydligt  upphdjd 
Jangs  efter. 

a  bredare   Sn    l§ng,    baktill    cirkelformigt 

urskuren Monachus. 

b   l8ngre  an  bredden. 

*  tvS  spetsig Crijptocephalus. 

**  spetsarna  runda Scolochrus. 

***  spetsarna  sylformiga.     .     ,     .     .     .  Mastacanthus. 

2.  Frambrostets  mellersta  del  i  midten  fSrad 
efter  langden,  baktill  utlSpande  i  en  tre- 

kantig  spets Pachybrachys. 

II.  Scutellen  ej  synbar Stylosomus. 


136 

De  arter,  soni  lillhoia  slagtct  Monachus  6  till 
anlalet,  iiro  utbreclda  lanijs  efter  Norra  Amerikas 
Ostra  kust  fran  Boston  till  Mexikanska  viken,  ofvcr 
Mexiko  och  Sodra  Ameiika  fiaii  Guiana  till  Buenos 
Ayres.  Pa  Antillerna  saknas  de,  men  aterfinnas  i 
Nordostliga  Asien.  Af  Cryptocephalus,  hvaraf  103 
arter  fcirdelade  i  23  grupper  anforas,  iir  en  gemen- 
sam  for  Europa  och  Norra  Amerika,  nemligen  C 
gracilis  Fabr.  De  16  arterna  af  sliigtet  Scolochrus 
hafva  sitt  egentliga  hemvist  i  Mexico.  Hiirifran  upp- 
Iriinga  tvenne  anda  till  Carolina,  Gcorgien  och  Flo- 
rida och  forekomnia  afven  soder  oin  Misisippi-flo- 
den.  Foretradesvis  aro  de  utbredda  ofver  Mexico 
afvensom  i  uiellersta  Amerika,  sardeles  i  de  mot 
osier  utlopande  halfoarna  Yucatan  och  Honduras. 
Harifran  sprida  de  sig  till  sodra  griinsen  af  Carai- 
biska  hafvet  langs  efter  Anderna  till  Bolivia.  Langre 
soder  ut  blifva  de  allt  mer  och  mer  sallsynla,  dock 
finnas  nagra  i  Brasilien  och  en  enda  lorekommer 
pa  sodra  udden  af  Sodra  Amerika.  Slagtet  Masta- 
canthus  eger  endast  en  art,  som  blifvit  funnen  pa 
Cuba.  Af  slagtet  Pachyhrachys,  hvars  51  arter  in- 
delas  i  5  grupper,  traffas  individer  i  alia  trakter 
af  denna  vidslrackta  verldsdel.  Deras  hufvudsakliga 
till  hall  ulfTfor  det  ostra  och  Mexikanska  "ebietet. 
Jam  for  man  de  Europeiska  Pachybrachys-arterna 
med  de  Nord-Amerikanska,  aro  de  senare  till  an- 
talet  fyradubbelt  storre.  Linuea  Ent.  VI,  p.  198. 
^I'j    p.   1.  :  Gilo  nWiii  ^jfinjj    s-olcd   zj" 

Tvenne  nya  Cryptoccphalus-arter,  C  Maricc, 
funnen  omkring  Marseille,  Grenoble  och  Toulon, 
samt  C.  lepidus  pa  Genista  sagittalis  vid  Lyon,  be- 
skrifvas  af  Mulsant  och  ^EY.  Den  forra  iir  = 
signalus  Oliv. ,  den  senare  synes  bora  erhalla  sin 
plats   i   niirheten   af  C.   Icetus.      Mem.    Acad.    Scienc. 


137 

Bell.    Leltr.    et   Arts   dc   Lyon.    N.   S.   I ,   p.   145.      T. 
1.   B.     MuLS.  Opusc.  Ent.'  I ,  p.   5.    T.   I.  B. 

En  ny  i  Spanlen  iipptackt  Pachybrachys-art, 
P.  elegans,  liar  af  Gr/Eli>s  blifVlt  karakferiserad. 
Meni.   Acad.   d.   Madrid.   II.   T.   8.    f.   9. 

Ett  liOijst  viijtiiTt  arbete  hafva  vl  latt  emottaga 
i  SuFFRiANS  afbandling  "Zw  Kenntniss  der  Euro- 
paisclien  Clu^ysomelwen.''  Efter  noggranna  och  om- 
laltaiide  uiidersokniugar  bar  Fovi.  funnit  bvarje 
forsdk  att  fOrdela  delta  slagfe  i  flora,  sasom  aF 
andra  Auctoier  blifvit  verksfaldt,  outforbart,  bvar- 
fore  ban  under  den  gcmensamma  benamningen  Chry- 
somela  sammanfor  alia  dessa  olika  slagten,  med  un- 
dantag  af  Timarcha  ocb  Cyrtonus.  Dercniot  (orde- 
las  de  anforda  187  arterna  under  icke  niindre  an 
22  grupper.  ^onmde  Chi^ysomela  alpina  yttvav  Fbvf.y 
att  ban  icke  vasrat  afijora  buruvida  denna  ut<j6r  en 
sjelfstiindig  art  eller  endast  en  varietet  af  Chr,  col- 
laris.  Chr.  hulgarensis  upptages  sasom  varietet  af 
lapponica.  Den  art,  som  Gylt.enhat.  upptagit  under 
benamningen  Chr.  Tremulce,  a  user  Suffr.  vara  en 
Fran  den  senare,  som  endast  forekommer  i  mellersta 
Europa,  skild  art,  bvarfore  den  nordiska  erballit 
namnet  Chr,  longicollis.  Under  Chr.  affinis  anses 
tvenne  arter  blifvit  sammanblandade,  hvilka  bada 
anforas  sasom  forekommande  i  Lappland,  nemllgen: 
Chrysomela  triandrce  S.  Langt  elliptisk,  mer 
convex,  svart;  antennbasen,  tibierna  ocb  sista  buk- 
segmentcts  bakre  kant,  iifven  ofta  de  trubbiga  fram- 
vinklarna  pa  lialsskolden ,  tegolroda.  Skalvingarna 
tegclroda,   ofta   syartflackiga   eller  svarta,   mycket  ilnt 

punkterade,     med    grofre    punktrader.    ,  L,  .2j — 3'" 

„    41       .5/"  ^.F{(Tttrof;s    f,^anr,>c.'    Go:   awbm^J    .a>  into 

Chrysomela  affinis  Zett.      Ins.    Lapp.   229."    18. 
Chrysomela  affinis:   langt   elliptisk,  mludre  con- 
vex,   svart;    antennbasen,    tibierna   ocb   sista   bukseg- 


138 

iTicntrts  bakrc  kanl,  iiiidcrsUindom  afven  cicn  fiamat 
afsmalnandc  lialsskoldens  spetsiga  frainvinklar  tegel- 
roda.  Skalvingarna  Icgelroda  med  svarta  flackar 
eller  svarta,  piniktstrckade,  mcd  fint  rcigulerade  in- 
terstitier.      L.   2i-«3r.    B.    ij— 2'". 

Chrysomela  afjlnis  Ghl.  Ins.  Siiec.  Ill,  p.  485.  28. 

Chrysomela  cochlearicB  Gyij.enhai.  anser  Forf. 
vara  Chr.  Betulce  Linn,  ocli  Chr.  egena  Ghl.  = 
Clir.  Cochlearice  Fabr.  Chrysomela  vitellince  Gpil. 
atsklljes  i  Ivenne  arter  Chrys.  vulgatissima  Linn,  och 
vitellince  Linn.    Dessa  karakterisoras  pa  foljande  siitt: 

Chrysomela  vulgatissima:  langstrackt,  fdga  kull- 
rig,  inetalllskt  bla  eller  gronaktig.  Anlennbasen 
och  bakkroppskantcn  rodaktiga,  2:dra  ocb  tredje 
antenn-leden  af  Ilka  langd.  Skalvingarna  pa  ryggen 
fint  och  tenillgen  regelbundet  punkt-streckade,  med 
ett  efter  langden  gaende  veck  bakom  humeral-kno- 
len.      L.  2J— 2r.   Br.   1— U'". 

Chrysomela  vitellince:  aflangt  aggformlg,  foga 
kullrig,  bronz-fargad  eller  gronaktig.  Antennbasen 
och  bakkroppskanteq  rodaktiga 5  2:dra  antennleden 
langre  an  den  3:dje.  Skalvingarna  pa  ryggen  starkt 
och  regelbundet  punktstreckade.  L.  1| — 2^",  13. 
^ — \\*\  Af  de  svarutredda  arterna  som  tlllhora 
Oreina  anforas  30  arter.  Forf.  anser  llkval  sitt 
forsok  att  reda  dessa,  langt  ifran  fullstandlgt.  Till 
slqt  uppraknas  de  Chrysomelce,  som  hos  andra  For- 
fatlare  upptagas,  rrien  som  varit  SuffriAn  okanda. 
Linnea   Ent.  V,   p.   1. 

ChevrolAt  upplyser  att  Arescus  caudatus  och 
A.  quadrimaculatus,  beskrlfna  sasom  sklljda  arter, 
endast  aro  olika  kon  af  samma  species.  Den  forra 
ar  banen  och  <\en  senare  honan.  Ann.  Ent  II  Sew 
IX,  p.  XXI.  Leon  Fairmaire,  som  redogjort  for 
de  talrlka   varieletcrna  af  Arescus  caudatus,  ulrcder 


139 

alt   den   i\r   identisk  mod  His  pa  monoceros  Omv.    lie  v. 
et   Mag.   de  Zool.    1851,   p.   349. 

Monographia  Cassididarum  a  C.  H.  Ooheman 
Tomiis  I  liar  blifvit  lecenserad  af  Dohrn  i  Stett. 
Ent.  Zeit.  XII,  p.  9  ocli  af  l^UQUET  i  Ann.  Ent.  11 
Ser.   IX,  p.  LXXIII. 

Cassida  languida  n.  sp.,  funnen  vid  Elberfeld 
pa  Aclilllea  millefoliiun,  besknTves  af  Corinelius. 
Slelt.   Ent.  Zeit.   XII,   p.   88. 

Af  den  noijjjranna  beskrifninof  ofver  larven  ocUMetamor- 
puppan  af  Hcemonia  Gyllenliali,  som  La  cord  A  ire 
meddelat,  visar  sig  att  den  analogi,  som  forefinnes 
em  el  Ian  imagines  af  Donacia  ocb  Hcemonia,  iifven 
eger  rum  bvad  deras  larver  betraffa.  De  vasendt- 
liga  olikheterna  besta  deruti,  att  Hx'monici  larverna 
sakna  ogon  och  stigmata  pa  sista  segmentet,  hvar- 
jemte  de  aro  forsedda  med  ganska  korta  antenner. 
Stett.  Ent.  Zeit.  XII,  p.  263.  ScHAUM  bar  i  Ent. 
Zeit.  1853  anforl  att  de  beskrifna  larverna  icke  till- 
bora  H,  Gyllenhalii  utan   H.   Curtisii. 

RoSENHAUER  "Ueher  die  Entwicklung  und  Fort- 
pflanzimg  der  Clythren  und  Cryptocephalen*'  Disser- 
talio.  Mit  1  Taf.  Abbild.  Erlangen  1852;  iir  Ref. 
endast   till    titeln   bekant.  ^^    -> 

lakttagelser  rorande  Clythra  (Tituhoea')  octosi- 
gnata  Fabr.  bafva  af  LucAs  blifvit  meddelade.  Forf. 
faun  larverna,  i  deras  af  tracken  bildade  bylsor, 
njira  Medeab  i  Algeriel  i bland  Myrmica  testaceo- 
filosa  Luc.  Hyl.sorna  aro  inufi  glatta,  ntanpa  pa 
ett  eget  satt  kolade.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  29. 
Tab.  2  N:o  I.  Densamme  omtalar  afven  metamor- 
fosen  af  Lachnea  vicina.  Larv-liylsorna  funnos  i 
Algeriet  under  stenar  pa  temligen  fuktiga  stiillen, 
alltid  ensamma  ocb  aldrig  i  sallskap  med  myror. 
Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1851,    p.   517. 


140 

Leon  Dufouk  liar  framstallt  sina  iaktlagelscr 
rorande  ntvecklingen  af  shigtena  Cryptocephalus  och 
Clythra,  samt  pasta r  alt  clessa  da  de  framkomma 
utur  puppliylsonia ,  icke,  sAsom  Gene  anfort,  ut- 
krypa  genom  cocongens  smalare  anda,  da  djuret 
skuile  vara  nodsakadt  att  vanda  slg  deruti,  utan 
genom  den  tjockare  delen.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X, 
p.  450.  Eniot  forestaende  uppsatts  Iiafva  flera  an- 
niarkningar  af  LucAS  hlifvit  gjorda  I.  c.  p.  463, 
hvilka    aF   Leon    Dufour   besvaras   1.   c.   p.   LXXXV. 

Lefnadssattet  och  metamorFosen  aF  Chrysomela 
diluta,  som  bliFvit  utredda  aF  MulsAnt  och  Wachanru, 
beskrlFvas  salunda:  Det  utbildade  djuret  haller  sig 
cm  dagarna  doldt  under  sma  stenar  och  Framkom- 
mer  Forst  da  natten  borjar  intrada,  samt  hemtar  da 
sin  Foda  aF  Plantago  macropus.  Larverna  visa  sig 
de  Forsta  dagaina  aF  December.  De  aro  i  borjan 
bruna  och  betackta  med  har,  Liksom  imagines  aro 
de  nattbga  djur  och  man  ser  dem  aldrig  soka  sin 
Foda  vid  dagsljuset.  Da  de  aro  unga  gomma  de 
sig  i  vaxtens  blommor,  aldre  trafFas  de  vanligen 
under  blad  eller  sma  jordklimpar.  Omkring  3  vec- 
kor  eFter  klackningen  ur  agget  Forsiggar  Forsta  hud- 
ombytet,  Fiirgen  blir  da  mindre  mork,  kroppen 
kuUrigare  och  haren  glesare.  Andra  hudombytet 
intraffar  en  manad  senare,  hvareFter  kroppen  blir 
annu  kulbigare  och  Ijusare,  samt  sparsamt  harig. 
Fullvaxt  bestar  larvens  kropp,  med  undantag  aF 
huFvudet,  aF  12  segmenter,  den  ar  aflang,  kullrig, 
smaningom  men  tydligt  utvidgad  Fran  2:dra  till  6:te 
segmentet  och  sedermera  aFsmalnande.  Ann.  Soc. 
Linn,  de  Lyon  1850 — 1852.  Muls.'  Opusc.  Ent.  I, 
p.  60. 

MetamorFosen  aF  Cyrtonus  rotundatus  har  aF- 
venledcs  af  Mulsant  och  Waciianru  bliFvit  utredd. 
Dcnna   insckl   ai*   ett   iiatlligl   djur,  som    om   dagarna 


141 

lialler  sig  gomtl  i  sprickor  pa  klippor,  under  ste- 
nar  eller  vid  lotterna  af  de  vaxter,  hvaraf  den  foder 
sig.  Vid  skymningens  intradande  ofverger  den  sina 
gomstallen  ocli  den  bor  da  sokas  pa  Hyoseris  la- 
diata.  Till  slut  beskrifves  en  ny  till  detla  slagle 
horande  art,  C.  coarctatus  funnen  i  departementet 
Lozere.  Mem.  Acad,  de  Lyon  II.  p.  4()1.  Tab.  1. 
Hela  utvecklingen  af  Phratora  vitellince  har  af 
Heeger  blifvit  anmarkt.  Imagines  af  andra  gene- 
rationen  gomma  sig  redan  i  September  flera  turn 
djupt  i  Ids  jord  pa  fuktiga  stallen  samt  framkomma 
foljande  var  i  Maj,  para  sig  och  liigga  sina  i\g<^ 
pa  undre  sidan  af  bladen  pa  Ranunculus  repens. 
Efter  10 — 12  dagar  utkrypa  larverna  och  foda  sig 
i  borjan  af  de  fina  bladliaren,  men  efter  2 — 3  da- 
gar  af  bladen,  hvilka  de  gnaga  i  yttre  kanterna. 
Deras  tredje  hudombyte  forsiggar  med  8 — 12  da- 
gars  mellantid,  da  larverna  med  bakfolterna  ge- 
nom  en  slemmig  vatska  fiista  sig  vid  viixtens  stjel- 
kar.  Vid  forpuppningen  nedkrypa  de  i  los,  fuktig 
jord  och  bilda  sig  der  en  liten,  inuti  glatt  cocong, 
utur  bvilken  insekten  utborrar  sig  efter  10 — 14  da- 
gar,  hvarefter  andra  generationen  af  larver  fram- 
kommer.  Larven  ar  utan  glans,  morkt  svart,  med 
sma  runda  harbesatta  vartor,  sex  morkbruna  horn- 
artade  fram-  och  hudartade  bakfotter,  mot  bakre 
delen   smaninsfom   afsmalnande.     Hufvudet   ar  nastan 

o 

cirkelrundt,  hornartadt,  slatt,  knappt  J"'  bredt,  pa 
hjessan  emot  midten  tfenne  temligen  stora,  runda, 
fran  hvarandra  aflagsnade  fordjupningar.  Sitzungsb. 
d.   Kajserl.   Akad.   VII,   p.  211.  Tab.   6. 

Rorande  lefnadssattet  och  utvecklingen  af  Adi- 
monia  fontinalis  (Boh.  Vet.  Akad.  Handl.  1851,  p. 
93)  hafva  vardefulla  iaktlagelser  af  Ridderbjelke 
blifvit  nieddelade.  Ima£fines  framkomma  fdrst  i 
Juli,    men    finnas    sedermera    till    October    sparsamt 


142 

vid  Upsala,  pk  sltllandla  iingar  der  Thalictrum  fla- 
vum  vaxer.  De  lippchalla  slg  pa  namnde  vaxt, 
af  hvars  blad  larverna  afven  hemta  sin  foda,  Affijen 
aro  afl&nga,  gula>  af  1  niillimelers  liingd.  Larven 
ar  fullviixt  vid  pass  14  millim.  lang,  har,  hufvadet 
oberaknadt,  12  segmenter,  iir  ofvanpa  svart,  kullrig 
ocb  pa  bvarje  segment  forsedd  med  tvanne  tvart- 
ofver  stallda  rader  af  koniska  upphojningar,  bvilka 
i  spetsen  hafva  ett  knippe  af  fina  bar;  pa  undre 
sidan  smutsigt  gnl,  med  ett  par  egentliga  fotter 
under  bvarje  af  de  tre  forsla  eller  brostsegmenterna, 
samt  under  det  sisla  tvenne  vartor,  bvilka  vid  ga- 
endet  begagnas  sasom  ett  par  fotter  eller  stod  for 
den  bakre  delen  af  kroppen.  I  Juli  manads  borjan 
ofverga  de  flesta  larverna  i  pupptillsllind,  bvarvid 
de  hopboja  ett  eller  flera  af  vaxtens  blad  ocb  bafta 
dem  tillsamman  med  en  fin  oregelbunden  vafnad. 
Vet.   Akad.  Ofvers.  1852,  p.  213. 

Nagra  Cassida-arters  utvecklingsbistoria  bar  blif- 
vit  observerad.  Salunda  anfor  Bach,  att  ban  vid 
Doppard  funnit  larven  af  Cassida  austriaca  pa  Salvia 
pratensis.  Pupptillstandet  varade  en  manad.  Stett. 
Ent.  Zeit.  Xll,  p.  158.  En  val  utford  figur  ofver 
larven  till  Cassida  ruhiginosa  bar  af  Elditt  blifvit 
meddelad  1.  c.  p.  352.  Tab.  II.  f.  AB.  Cornelius 
bar  fortsatt  sina  iakttagelser  rorande  dessa  djurs 
metarnorfos.   1.   c.  XII,   p.   88. 

Languria-  Ibland   Lauguviadce   bar  White   bildat  ett  nytt 

slagte  Douhledaya,  som  ban  karakteriserar  pa  foljande 
satt:  bufvLidet  framtill  nedbojdt,  vid  basen  af  ka- 
karne  utvidgadt  ocb  bredare  an  balsskolden,  denna 
sa  bred  som  lang,  pa  sidorna  kantad,  liings  midten 
en  grop;  benen  mycket  langa,  de  tva  framre  paren 
de  langsta,  laren  ocb  tibierna  sammantryckta,  tar- 
serna   belydligt   utvidgade,   alia    lederna    bredare  an 


143 

liingden.     1   art  D.   viator   Iran   Madras.    Trans.   Eiit. 
Soc.  N.  S.  II,  p.  1. 

Ett  af  de  vigligaste  arbeten  hvarmed  de  senareCoccinel- 
arens  Entomologiska  liiteratur  bllfvit  riklad  a r  "Spe- 
cies des  Coleopteres  Tnmeres  securipalpes'  par  Mul- 
SANT  Lyon  1850,  1100  sidor,  hvaruti  alia  de  i 
Europeiska  samlingar  belintliga  arter  af  Coccinellidce 
blifvit  pa  ett  omsorgsfullt  satt  beskrifna.  Forf:s 
indelning  af  denna   grupp   i\v   foljande: 

I.  Ofra  sidan  glatt,  vid  humeri  fdga  harig  Gymnosomides. 
A.  Skalvingarna  baktill  afrundade,  ulan 
nagon  grop  for  knana  pS  underkanten. 
A.  Hufvudskolden  fri  .     .     .     .     .     .  Coccinellidks. 

a.  Skalvin^arnas  framkant  fran  hu- 

o 

meral-knolen  emot    humeri    fram- 

stSende. 

a.  Antennerna  11-ledade. 

a.  Utan   tydhga  brost-    eller   bak- 

kropps-falt Hippoda  m  ia  ires. 

aa.  Klohakarna  tvSdelade. 

1.  Halsskoldensbakkantframfdrscu- 

tellen  trubbig  eller  inb6jd    .     .  Eriopis  (3  arter  fr§n 

Amerika). 

2.  Halsskolden  framfdr  scutellenut- 

bojd Hippodamia  {liiarier 

nastan    alia    fran 
norra  halfklotet). 
bb.  Klohakarna  sagtandade     .     .     .  Jjtf^gf«7/a (4 arter.  Ame- 
rika). 
cc,  Klohakarna  endast  fdrsedda  med 

en  trubbig  land A^cBm/a(3arter.Ame-cHu§nsJ 

rika). 

b.  Med     tydliga     brdst-     och     bak- 
kroppsfalt. 

aa,  Scutellen  tydlig, 
1.  Antennerna   ej    langre   an   hals- 

skdldens  halfva  sidokant  .     .     .  Cocci nellaires. 
*   Bakkroppsfalten    nastan    halfcir- 

kelformiga Adoniates. 


144 

a.  IlalsskQldens    bakvinklar    tand- 

formiga,  klorna  enkla  ....  Anisosticta     (1    art. 

Europa). 
p.  Halsskoldens  vinklar  ej  tandfor- 
miga. 

aa.  Klorna  klufna ^doma {Garter.  Alia 

verldsdelar.  Norra 
halfklotet). 
/?^.  Klorna  vid  basen  sagtandade. 

t  Aflanga %sta(lart. Guinea). 

tt  Aggformiga. 

1)  Mellanbrostet  slatt Adalia  (17  arter  df- 

verallt). 
2)  Mellanbrostet med  en  gropframtill  Nesis  (1  art). 
yy  Klorna  enkla ^w^cea  (3  arter.  Gam- 
la  verlden). 
**  Bakkroppsfalten  oregelbundet 

bdjda Coccinellates. 

a.  Klorna   vid  basen  tandade. 
aa.  xVIellanbrdstet  framtill    ursvangt, 
eller  vid  V  formiga   bakkropps- 

falt,  belt Harmonia  (17  arter 

utbredda  ofverallt). 
/9/?.  Mellanbrostet  belt  med  bdjd  in- 

nerkant Coccinella  (34  arter 

efverallt). 

/?  Klorna  enkla Cisseis  (1  art.    Nya 

Holland). 
2.  Antennerna  minst  sS  ISnga  som 

I  af  halsskoldens  sidor    .     .     .  Hal  y  ziaires. 
*  SS  l§nga  som  halsskoldens  sidor  Mysiates. 
a.  Antenn-klubban  med  korta  leder  ^nai/s(3arter. Norra 

Europa  o.Amerika). 
/?.  Antenn-klubban  fdrlangd. 

aa.  Klohakarna  korta Cly7iis  (1  art.  Antil- 

lerna). 
/9^.  Klohakarna  fdrlangda. 

f  Antenn-klubban  med  ISnga  leder. 

1)  Klohakarna  i  midten  sSgtandade  il/ysw  (4 arter.  Norra 

halfklotet). 

2)  Klohakarna  vid  basen  sSgtandade. 
0.  Mellanbrostet  belt. 

*  Bak- 


145 

*  Jiakkroppsfiilten      rJickande     (ill 
forsta  buksegmenlets  bakkant   .  GospUa  (12  arler. 

Gamla  verlden). 
**  Icke  rSckande  till  densamraa     .  i|/t/rr/ia(l  art.Gamla 

verlden). 
00.  Mellanbrostet  ur.skuret      .     .     .  Calvia  (7   arler  df- 

verallt). 
ft  Antenn-klubban   temligen   kort- 
ledad. 

1)  Bakkroppsfallen    rackande    till   \ 

af  forsta   segmentets   bakkant     .  J^gf/m  (5  arter  Sddra 

Amerika,  Australien). 

2)  Bakkroppsfallen  endast  rackande 

till   l:a  segmentets  sidor  .     .     .  Cleobora  {i  art.  Nya 

Holland). 
**  Antennerna   langre  an   halsskdl- 

dens  sidor Halyziates. 

a.  Halsskdidens  framkant  utan  tyd- 
liga   urskarningar  for  dgonen. 
OfOf.  Skalvingarnas  sidokant  slat.     .  Halyzia  (4  arler  df- 

verallt). 
y?/?    Skalvingarnas    sidokant    i    form 
af  en   rSnna. 

t  Rfinnan   lika   bred Psyllobora  (23  arter 

dfverallt). 
ft  Rannan   baklill  afsmalnande      .   Vibidia  (2  arter. 

Gamla  verlden). 
/?.  Halsskdidens  framkant  med   ur- 
skSrning  for  dgonen. 
aa.  Urskarningarna  otydliga  .     .     .  T/im  (2  arter.  Gamla 

verlden). 
^/?.   Urskarningarna   tydliga. 

f  Mellanbrostet  knappast  urskurit  C/m  (2  art.  Mexiko). 
ft  Mellanbrdstet  tydligt  urskuret  .  Propylea  (1   art. 

Europa). 
bb.  Scutellen  knappast  markbar.     .  Micraspia  i  res. 

Micraspis   (3    arter. 
Europa,   Asien). 
6.  Antennerna  9 — 10  ledade    .     .  D  isco  toma  ires. 
a)  tydligt   10-ledade. 

aa.  Klohakarna   tvadelade  ....  Discotoma  (1   art. 

Cayenne). 

Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  10 


146 

bb.  Klohakarna  vid  basen  aSgtandade  Selasia {Savior.  Ame- 

rika). 
b)  Som  det  synes  8 — 9-ledade      .  Macaria  (5  arter. 

Amerika). 

B.  Skalvingarnas  framkant  vid  hume- 
ral-knolen  icke  utst§ende. 
a.  Antennerna    ISngre  an   pannans 

bredd. 
a)  Halsskolden  under  framvinklarna 
utan  gropar. 
aa.  Scutellen    bredare   Sn  -j^^  del  af 

Skalvingarnas  bredd     ....  Cariaires. 

1.  Bakkroppsfallen  oregelbundet  bojda. 

*  Klorna   tvadelade Synonycha   (l   art. 

Syd-Asien). 
**  Klorna  vid  basen  sSglandade. 
a.  Halsskoldens  underkant  med  en 

grop Caria  (8  arter.  Syd- 
Asien  och  Afrika). 
fi.  Halsskoldens      underkant      utan 
gropar. 
aa.  Halsskoldens  sidor  rundade  .     .  Lets  (20  arter.  Asien 

Afrika,  Australien). 
/9/9.  Halsskoldens  sidor  raka,  framlill 
utvidgade. 
t  Frambrdstet  med  en    tydlig  kol  Pe/^Via  (2 arter.  Ame- 
rika). 
ft  Frambrostet  otydligt  koladt. 

1)  Skalvingarna  bredt  kantade  .     .  iVeda (2 1  arter.  A me- 

.rika,    Syd-Asien, 
Australien). 

2)  Skalvingarna  smalt  kantade  .     .  Dault^  (32  arter. 

Amerika,  Syd-Asi- 
en, Australien). 

2.  Bakkroppsfaltenregelbundet  bojda  Isora   (1   art.  Cap). 
bb,  Scutellen   knappt  s§  bred  som  ^.y 

af  Skalvingarnas  bredd    .     .     .   Alesiaires. 

1.  Halfklotformiga    med   sldt    skal- 

vingskant ^/ma  (8  arter.  Afrika, 

Syd-Asien,  Australien). 

2.  Aggformiga  med  r^nnformigskal- 

vjngskant Verania  (9  arter. 

Afrika). 


147 

b)  Halsskcilden    med   gropar    under 

framvinklarna Coolophora  ires. 

aa.  Hufvudskdiden  djupt  urskuren  .  St/ma  (2  arler.  Ost- 

Indienl. 
bb.  Hufvudskdiden     tvStantad     eller 
knappt  urskuren. 

1.  Anlenn-klubban   fdrlangd. 

*  Skalvingarnes  nedbdjda  kantutan 

gropar Lemma  (8  a rter.  Osl- 

indien.Nya  Holland). 
*^  Skalvingarnas  nedbdjda  kant  med 

gropar. 
a.  Kroppen  rund  med  bred  kant  .  Artemis  [S  art. China), 
p.  Kroppen  ISngre   an    bred,    med 

smal  kant Coelophora  (21  arter. 

Asien,  Afrika,  Au- 
stralien). 

2.  Antenn-klubban   kort  och  tjock. 

*  Halsskdidsgroparna       uppnaende 

den  undra  kanten Procula  (1  art.  Ja- 

maika). 
**  Halsskdidsgroparna   icke  uppnS- 

ende  den  undra  kanten. 
a.  Skalvingarnas  invikna  kant  med 

gropar Dysis  (1  art.  Austra- 

~    lien.  Islede France). 
p.  Skalvingarnas  invikna  kant  utan 
gropar. 
aa.  Halsskdidsgroparna strSckandesig 

langs  efter  den    invikna   kanten  Bura  (1  art.  West- 

indien). 
pp.  Halsskdldsgropen  rund      .     .     .  Oenopta  (6  arter. Ost- 

indien,  Afrika). 
b.  Antennerna  knappt  s§  ISnga  som 

pannan  Sr  bred Cydoniaires. 

a.  Skalvingarna     pa     den    invikna 
kanten  utan  gropar. 
aa,  Halsskdidens  invikna    kant    med 

en   grop Cydonia  (9  arter. 

Afrika,  Ostindieft). 
bb.  Halsskdidens  invikna  kant    utan 

grop Cheilomenes  (2  arter. 

Afrika,  Ostindien). 


148 

b.  Skalvingarna  p3  den  inviknakan- 

ten  med  gropar Elpis  [i   art.   Mada- 

gaskar). 
B.  Hufvudskolden     sammanvaxt     med 

kinderna  .     .     .     » Ch  ilocoriens. 

A.  Halsskdldens  bakkant  buktig  .     .  CMocon/s (4a rlerof- 

verallt). 
b.  Halsskdldens  bakkant    ej  buktig  Egius  (1  art.    Cuba). 

B.  PVamtibierna  otandade    ....  Exochoma  ires. 

a.  Bakkroppsfalten  baktill  buktiga, 
uppnSende  forstasegmentets  bak- 
kant      Orc!/s(10arter.0st- 

indien,  Nya  Holl. 
Brasil.). 
6.  Bakkroppsfalten  regelbundet  upp- 
bojda,  ej  uppnaende  1:a  segmen- 
tets  bakkant. 
o)  Halsskdldens  invikna  kant  myc- 

ket  sluttande Exochomus  {19  avlev 

dfverallt). 

b.  Halsskdldens  invikna  kant  jemn  J5rMmws(2art.  Asien). 
B.  Skalvingarna  baktill  sneda,  medkna- 

gropar  pa  den  invikna  kanten  .     .  Hy  p  eraspiens. 

A.  Bakkroppen    med    5    tydliga    seg- 
menter. 

a,  Mundelarna   betackta  af  hufvud- 
skolden      Cry  ptogna  tha  ires. 

a.  Skalvingarnes  kant  mycket  slut- 
tande   Cryptognatha  (3  ar- 

ter.    Amerika). 
ft»  Skalvingarnas  kant  jemn  .     .     .  Oenm (2  arler.  Ame- 
rika). 

B.  Mundelarna  fria Pen  t  ilia  i  res. 

a.  Bakkroppsfalten  regelbundet  bojda 
ej    berdrande    fdrsta   segmentets 

bakkant Pentilia  (3  arter. 

Amerika). 

b.  Bakkroppsfalten  bdjda,    vid    inre 
sidan   uppnaende  fdrsta  segmen- 
tets bakant Lotis  (3  arter.  Ame- 
rika). 

B.  Bakkroppen   med  6 — 7  segmenter. 

a.  Ogonen   hela Thalass aires. 


149 

a.  Antenn-basen  gomd  under  kin- 

deriia Corystes  [i  art.  Cay- 
enne). 

b.  Antenn-basen   fri. 

a)  Hufvudskolden     halfcirkelformigt 
urskuren,  tibierna  ultill  mycket 

vinkliga    , Menoscelis    (3  arter, 

Sddra  Amerika). 

b)  Hufvudskolden     fdga    urskuren, 

tibierna   uttill  fdga  vinkliga.     .   Thalassa  (6  arter. 

Mellersta    och    S. 
Amerika). 
b.  Ogonen  urskurna. 
a)  Scuteilen   ISngre  an  bredden,  ti- 
bierna utan  taggar      ....  Tiphysaires. 

a)  Tibierna  otandade      ....   Tiphysa  (1  art.  Ca- 

yenne). 

b)  Tibierna  tandade Hinda  (1  art.  Sddra 

Amerika). 

b.  Scuteilen  ISngre  an  bredden  eller 
nastan    liksidig.     Tibierna    med 

taggar Brach  yacan  t  ha  ires. 

Brachyacantha  (15  ar- 
ter. Amerika). 

c.  Scuteilen   nastan   liksidig.    Tibi- 
erna  utan   taggar Hy  peraspiaires. 

a)  Halsskdiden      fore     bakkanten 

utan   tvSrlinea Cleothera  (69  arter. 

Mellersta    och    S. 
Amerika). 

b)  Halsskdiden     fore     bakkanten 

med  en  tvSrlinea      ....  Hyperaspis  (45  arter 

of  vera!  It). 

II.  Ofra  sidan   harig Tiiichosgaiides. 

A.  Skalvingarna     oregelbundet     punk- 
terade. 
a.  Mandiblerna   mangtandade.     .     .  Epilachniens. 

a)  Bakkroppsfallen  otydliga  .     .     .  Chnootribaires. 

C/moo/n6a  (12  arter. 
A fri k a). 

b)  Bakkroppsfalten  tydliga     .     ,     ..  E  pil  achna  i  res. 


150 

a.  Skuldrorna     afrundade    (Kloha- 

karna  tv§delade Epilachna   (152  al- 
ter, dfverallt). 
IS.  Skuldrorna  riitvinkliga. 

1)  Klobakarna  2-deIade   ....  Lasia  (3  arter.  Eu- 

ropa). 

2)  Klolederna  vid  basen   tandade   .  Cynegetis  (1   art. 

Europa). 
b.  Mandiblerna  2-landade. 
a)  Skuldrorna  rundade,  antennerna 

11-ledade. 
a)  Antennerna  lika  ISnga  som  hais- 

skolden Poriens. 

1)  Ogonen  tydligt  urskurna.     .     .  Porta  {8 arter.  S6dra 

Amerika). 

2)  Ogonen  knappast  urskurna  .     .  Eupalea  (3  arter. 

Amerika). 
p.  Antennerna  balften  s§  langa  som 

halsskolden Or  tali  ens. 

a.  Ogonen  urskurna Ortaliaires. 

aa.  Bakkroppsfalten   icke  uppnaende 
kanten  af  fdrsta  segmentet. 

1)  Uttill  fullkomligt  tillslutna  .     .  Ortalia  (17  arter. 

Afrika). 

2)  Uttill  icke  tillslutna    ....  Prodilis  (1  art.  Sddra 

Amerika). 
hh.  Bakkroppsfalten  uppnaende  kan- 
ten af  fdrsta  segmentet   .     .     .  Zenoria  (5   arter. 

Sddra  Amerika). 
h.  Ogonen  icke  eller  knappast  ur- 
skurna       Rodoliaires. 

aa.  Tibierna  icke  vinkliga  eller  bdjda, 

utan  fSra  for  tarserna      .     .     .  ^zom(lart.  FSder- 

nesl.  obestamdt). 
66.  Tibierna  vinkliga  eller  bdjda  med 
en   f§ra   fdr  tarserna. 

1)  Ogonen  utan   urskarning .     .     .  /?odo/«a  (6  arter.  Sd- 

dra Asien,  Mada- 
gaskar). 

2)  Ogonen  knappast  urskurna  .     .   Feda/ja( 2 arter.  Me- 

xiko,Nya  Holland). 
6.  Skuldrorna  vinkliga,  eller  hos  de 
arter  som  ega   8-ledade   anten- 
ner,  afrundade. 


151 

a.  HufvudskSlden  urskuren  .     .     .  Chnoodiens. 

a.  Ogonen  fria Azyaires. 

aa.  Tibierna  utan  taggar  ....  Ladoria  (1  art.  Bra- 

siiien). 
bh.  Tibierna  fdrsedda  med  taggar    .  ^5j/a(4arter.  Meller- 

sla  0.  Sddra  Amerika). 
/?.  Ogonen  till  en    del    betSckta  af 

halsskdlden Chnoodaires. 

aa.  Tibierna  utan   taggar  ....  Chnoodes  (13  arter. 

Sddra  Amerika). 
bb.  Tibierna  forsedda  med  taggar    .  Exoplectra  {20  arler. 

Sddra  0.  mail.  Amer.) 
y.  Ogonen  belt  och  h§llit  betackta  Sic  la  ires. 
aa,  Halsskdlden   pa  undra  sidan  med 
en    efter    ISngden    g^ende    linea 

vid  sidokanten Siola  {i  art.  Colum- 

bien). 
bb.  Halsskdlden   pa  undra  sidan  med 
en  grop. 

1)  Gropen  framtill  urskuren      .     .  Aulis   (5   arter.     S. 

Amerika,  S.  Afri- 
ka,  Oslindien). 

2)  Gropen   icke  urskuren      .     .     .  Dioria  (2  arter.    S. 

Amerika). 

b.  Hufvudskdlden   hel Scymniens. 

a.  Hufvudet  betackt Cra  nophora  ires. 

aa.  Anlennklubban   5-iedad    .     .     .  Oryssomus  (1  art. 

Columbien), 
66.  Antennklubban  3 — 5-ledad  .     .  Cranophorus [3 arler. 

Cap). 
6.  Hufvudet  fritt. 
aa.  Skalvingarna  J  bredare  Sn  hals- 
skdlden      Noviaires. 

Novius  (2  arter.  Eu- 
ropa,    Australien). 
66.  Skalvingarne    knappast    bredare 

an   halsskdlden. 
1)  L§ren   breda  betackande  tibierna  As  pi  d  i  meraires. 
*  Lappen  betSckt  af  hufvudskdlden  Aspidimerus   (1  art. 

Ostindien). 
**  Lappen  icke  betackande  hufvud- 
skdlden   Cryptogomis   (1   art. 

Oslindien). 


152 

2)  LSren   icke  betSckande  tibierna. 
*  Antennbasen  gomd      .     .     .     .  Pla  t  y  n  aspia  i  res. 

Platynaspis  (5  arter. 
Gainia   verlden). 
**  Antennbasen  fri. 
«.  Halsskoldens  framkant  med  tyd- 

liga   urskarninger  for  ogonen     .  Scymniaires. 
acC'  Skalvingarnas  invikna  kant  ulan 
gropar  for  knana. 
f  Antennerna   10-ledade. 

1)  Halsskolden   med  parallela  sido- 

kanler P/jar«s{3 arter.  Cap). 

2)  Hufvudskolden   med  tillsammans 

slutlande  sidokanter    ....  Scymnus   (93    arter. 

ofverallt). 
ft  Antennerna   11-ledade      .     .     .  Clanis  (i  art,  Ostin- 

dien). 
fi^    Skalvingarnas  invikna  kant  med 

gropar  for  knana Bucolus  (t  art.  Au- 

stralien). 
^,  Halsskoldens  framkant  utan  tyd- 

liga   urskarningar  for  ogonen      .   R  hizobia  i  res. 

««.  Ogonen   rundade Hazis  (1  art.  Brasi- 

lien). 

^^.  Ogonen  sneda Rhizobius  (10  arter. 

Gamla   Verl.,  Au- 
stralien). 
B.  Skalvingarne  punkt-streckade    .     .  Coccidula  (2  arter. 

Europa). 

Till  slut  torde  iiagra  fa  annuirkningar  mot 
arbelets  speciella  del  fa  framstiillas.  Del  grneriska 
namnet  Me^iHa  sasom  fdriit  be<».'itynadt  for  eft  Hy- 
menopter  slngte  maste  utbytas  enio!  elt  annat.  Med 
liiinsyn  till  Coccinelia  erythrocephala  Fabr  liar  Forf. 
genom  Hubners  sanding  blifvit  vilseford,  ty  enligt 
Kieler-Museum ,  bvilket  IVIulsant  ej  liafl  lillfalle 
jamfora,  hor  i]en  icke  till  Hj/peraspis,  utan  i\r  Bra- 
chyacantha  histripuslulata  Fabr.  Af  de  i  borjan 
oinnamnda  arierna  ar  Coccinelia  effusa  Er.  nara 
besliigtad     sued     Harmonia    arcuata    Fabr.     Ei.;    C 


153 

nassata  Ei\.  =  Thea  variegata  Fabu.  Mui-s.  C. 
mesomela  Klug  =  Platynaspis  hisignata  Muls.  ;  C. 
gemina  Kt.ug  =  Alesia  hamata  Schonh.  Muis;  C 
racemosa  Ger>i  =  C.  transversalis  Fabr.;  i\en  un- 
der Chilocorus  ruficeps  Muls.  nied  fragtecken  an- 
forda  Cocc.  (list ig ma  Klug  ar  idcntisk  med  fore- 
iiamnda  art.  En  recension  ofver  detra  arl)ele  har 
af  SuFFRiAN  blifvit  meddelad  i  Slelt.  Ent.  Zelt.  XIII. 
p.  268,  299. 

Costa  liar  i  "Fauna  del  Regno  di  Napoli' 
56 — 65  faskiklerna,  beskrifvit  och  till  en  del  af- 
bildat  de  i  Konnngariket  Neapel  forekomniande  Coc- 
cinellidcef  livarvid  Mulsants  indelning  af  de  Fran- 
ska  arterna  legat  till  grund.  De  anforda  species, 
hvilka  alia  foiut  aro  bekanta ,  tillliora  (oljande  slag- 
ten  Anisosticta  (1),  Adonia  (4),  Coccinella  (4),  Har- 
monia  (2),  Myrrha  (1),  Sospita  {i)f  Calvia  (2),  Ha- 
lyzia  (I),  Vibidia  (1),  Propylea  (1),  Thea  (1),  Mi- 
craspis  (2),  Chilocorus  (1),  Exochomus  (2),  Hype- 
raspis  (3),  Kpilachna  (2),  Cynegetis  (1),  Platynaspis 
(1),  Sdytnnus  (12),  Bhizobius  (2),  uch  Coccidula  {2). 

Lkconte  har  af  denna  familj  uppslallt  ett  nytt 
sliigte  Oxynychus ,  som  ban  salunda  karakteriserat: 
corpus  alatiini,  breviter  oblongum ,  antice  suban- 
gustatum,  glabrum;  antennae  capite  breviores,  art. 
2:do  majnsculo,  ultimo  ovali,  inajorej  ligula  emar- 
ginata,'  ungues  siinplices;  epipleuroe  inipressse,  ab- 
domen articulo  primo  laminarum  nuargine  externo 
curvato.  1  art  0.  moerens,  hvarjemte  han  beskrif- 
ver  3  arter  af  slagtet  Scy7nnus ,  S.  caudalis,  lacu- 
stris,   och   ornatus.      Col.   of  Lake  super. 

Tvenne  nya  slagten  bland  Trimera  hafva  af 
Mui.SANT  blifvit  bildade  under  benamningen  Cyclo- 
toma  och  Opetius.  Af  det  forra  upptages  en  art 
C.  testudinaria  (^Coccinella  testacea  Dej.)  Iran  Java 
och     af    det     senare    iifvenledes   1   art   0,  fasciolatus 


154 

fran   Sodra    Ameiika?   Mem.  Acad.  Scicnc.  Bell.  Lcltr. 
et  Arts  N.  S.   I.   p.  69. 
Metamor-  Roiande   lefnadssallet   ocli   utvecklingeii   af  Coc- 

^^^'  cinella  5-punctata  hafva  noggranna  iakttagelser  af 
HeeGER  blifvit  gjorda  ocli  inherntas  af  hvad  ban 
harom  anfort  hufvudsakligen,  atl  hada  koiien  af 
denna  skal-insekt  ofvervinlra  i  ohcbodda  triidgards- 
bus,  under  bark  eller  afTallct,  af  blaslen  sairimanfordt 
lof,  frafnkomma  om  varen  vid  14  graders  varme, 
men  para  sig  likval  forst  da  denna  blifvit  bogre. 
Tre  eller  fyra  dagar  derefter  lagger  bonan  3 — 10, 
i  det  bela  50  —  60  agg,  pa  sadana  viixter  bvilka 
aro  betackta  med  bladloss.  Ulur  iiggen  franikom- 
ma  efter  6 — 8  dagar,  de  i  borjan  belt  oeb  ballet 
svarta  larverna ,  bvilka  forsl  fcida  sig  af  de  tomrna 
aggskalen,  men  sederniera  af  de  yngre  bladlossen. 
Efter  forsla  biid-ombytet,  sum  inlraffar  efter  8 — 10 
dagar,  foljer  del  -an(ha  ocb  slulligen  efter  lika  lid 
det  tredje.  Efter  det  senare  erballa  larverna  ockra- 
gula  llackar.  Sedan  I'l — 12  dagar  barefter  forflu- 
lit,  bafta  de  sig  fast  med  anus  pa  viixter  eller  an- 
dra  foremal,  buf\udet  nedat  vandt,  ocb  forvandla 
sig  efter  6 — 8  dagar,  sedan  de  afskjutit  larvbuden 
bakat,  till  i  borjan  gula,  sedermera  bruna  puppor. 
Utnr  dessa  framkomma  efter  8 — 10  daijar  imaii^ines, 
med  gula  oflackade  skalvingar  pa  bvilka  forst  efter 
nagra  timmar  de  svarta  flackarna  visa  sig  ocb  den 
gula  fargen  forandrar  sig  till  lod.  Andia  dagen 
soka  de  foda  ocb  fortara  80 — 100,  vid  bogre  var- 
me anda  till  200  bladloss  om  dagen.  Sitzungb. 
Kajs.    Akad.    1852-  IX,    p.  271.      Tab.  28 

Hela  melamorfosen  af  Cynegetis  impunctata 
Linn  bar  af  IIeeGer  blifvit  utredd.  Denna  art, 
som  belst  ofvervinlrar  i  fuktig  jord ,  der  den  ofta 
nedtranger  en  fot  djupt,  eller  under  mossa  pa  fuk- 
liga    angar,    framkonuner     mot    skitet    af  Apiil    ocb 


155 

[)i\idv  sig  i  horjan  al  Maj.  Hoiian  lagger  srtler- 
iiiera  sina  agg  pa  hladeii  af  Triticuni  ropens.  Lar- 
verna  klackas  efter  10  — 14  dagar  och  Foda  si^f  lik- 
som  sjellva  djnren  af  epidermis  ocli  hladsaffen.  De 
byta  otn  liud  livarje  8 — 10  dag  och  lorvaiidla  sig 
efter  lika  laiig  tid  till  piippor  och  imagines.  En- 
dast  tvemie  geiierationer  om  aret  Forckomma.  Lar- 
ven  av  blekt  gragul,  fullvaxt  3  '  lang  och  1^'" 
tjock ,  kiiMrig,  fram  och  baktill  afsmahinnde  med 
12  lika  langa  segmenfer,  besatta  med  hudartade 
borstforsedda     tafjijar.      Den     eijer    sex    framhen    och 

DO  O 

pa  anus  Ivenne  knappt  synbara  hudartade  utviixter. 
Sitzungsb.   Kajserl.   Akad.   VII,   p.  207.      Tab.  4. 

KoLLAR  omtalar  att  Epilachna  globosa  i  nar- 
heten  af  Wien  vissa  ar  orsakar  betydlig  skada  pa 
Medicago  saliva,  hvars  blad  den  sardeles  under  larv- 
tillstandet  afater.  Verb.  Zool.-Bot.  Ver.  in  Wien 
ir,    p.    24. 

Sasoni     i    Konunijariket    Neapel    forekommandeEnJomv- 
Endomychides  anforas    at'  Costa:   Endomychus  cocci- 
neus,    Mycetina    cruciata   och   Lycoperdina  Bovistce. 
Den    pa  Sicilien   funna   Ancylopus  melanoceplialus  af- 
bildas.      Fauna   de   regno  di   Napob*. 

Ett     temligen     ulforb'gt    utdrag    af  '^Memoir  onPselaphii. 
the    Pselaphidce    of    the    united   States''  of  Leconte 
finnes   infordt   i   Proceed.  Ent.  Soc.   N.   S.   I.   p.    119. 

Med  ett,  sardeles  genom  saknaden  af  ogon , 
ulmarkt  slagte  Amaurops,  bar  denna  familj  af 
Leon  FAllimaire  blifvit  riklad.  Diao-nosen  innehal- 
ler:  Caput  coecum,  ulrinque  tuberculo  acuto  ar- 
matum;  antennae  ll-articulalae,  art.  ultimo  crasso; 
tarsi  fdiformes,  art  primo  longiore,  ungues  simpli- 
ces.  I  art.  A  Atibei  fran  Sicilien.  llev.  et  Mag  de 
Zool.  1351  p.  527.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X.  p.  74  T. 
3   f.  3 


156 

Chennium  hituhermlatum  Lata,  har  af  Bach 
blifvit  funnen  i  UKuigd  bland  Myrmlca  caespitum 
vid  Boppard.  Verh.  Natiirh.  Ver.  der  Rheinl.  Vlll. 
p.  43. 

Clavigeri.  Deiina    familj,   som  hlttills  endast  inneliallit  slag- 

tena  Claviger  och  Articerus,  liar  erliallit  llllokning 
genom  ett  nylt  Adranes,  som  afLEcOiNTE  blifvit  upp- 
lackt  i  Norra  Ameiika  och  lefver  i  sallskap  med 
smA  svarla  myror.  Del  afviker  fraii  Claviger  ge- 
nom de  endasl  tvaledade  antennerna,  hvilkas  andra 
led  iir  ganska  lang  och  tvart  afhuggen,  maxillar- 
palperna  aro  korta,  som  det  synes  2-ledade.  Ogon 
fela.  Tarseriia  besla  af  en  led  och  hafva  endast 
en  klo.  1  art.  A.  coecus.  On  the  Pselaphidoe  of  the 
United    Stales. 


Aiiman  ORTHOPTERA.   ~  Enligt  Biusout  de  Barne- 

""•^""""VILI.E,  hafva  i  Fiankrike  blifvit  funna  111  Orthopter- 
artcr,  nemligen  11  Fovficularice,  8  Blattidce,  5  Man- 
tides,  2  Phasmides,  46  Aci'idii,  U  Gry Hides  och  28 
Locustaria'..      Ann.   Ent.   II   Ser.   IX,   p.   CXX. 

Kelchs  ''Grundlage  zur  Kenntniss  der  Orthop- 
teren  OherschlesiensJ'  Program.  Ratisbor  1852  har 
Ref.   ej    haft    I  ill  fa  lie   att   se. 

Brisout  de  Barneville  uppraknar  flera  Orthop- 
tera ,  som  blifvit  funna  i  Frankrike,  sasom  Blatta 
decipiens  Germ.  Acridium  Icetum  Brulle,  A.  rufipes 
Costa,  A,  dorsatum  Costa,  Tetrix  meridionalis  Ramb., 
T.  acuminata  Bris,  2\  depressa  Br[S.,  Phaneroptera 
falcata  Serv.,  Locusta  dorsalis  Latr.  och  Decticus 
brachypterus,     Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  LXLIII. 

De  Haan  har  lemnat  bid  rag  till  kannedom  om 
de  Orthoptera  som  blifvit  funna  i  Hollands  Colo- 
nier.     Verhandl.   Overs.   Besilln.   Zoul.    102  sid.  14  pi. 


157 

Tva  nya  arler,  Acinipe  (juadridentata  ('ran  Al- 
gier  ocli  Blatta  Nicaeensis  Fran  Nica?a,  karakterise- 
ras  af  Brisout  de  Barneyille.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
X,  p.  LXVII. 

Under  tilel  '"'Ueber  unvollkommene  FlugelbiU 
dung  bei  den  Orthopteren'  har,  Fischer  Foifattat  en 
uppsatis,  hvarutl  han  adagaliigger,  att  flera  af  de 
Orthopter-arter,  som  vanligtvis  forekomma  med  for- 
kortade  vingar,  nagon  gang,  eliuiu  sallan,  traffas 
med  fullt  utbildade,  hvilket  fdrliallande  gifvlt  an- 
lednlng  dertill,  att  samma  art  under  olika  utveck- 
linijs-stadier,  blifvit  tillaird  flora  namn.  Salunda 
anser  Forf.  Gomphocerus  parallelus  Zett.  =  mon- 
tanus  och  elegans  Charp.  ,  Gomphocerus  platypterus 
OcsKAY  =  G.  brachijpterus  Ocsk.  o.  s.  v.  Huru 
vida  fullt  utbildade  indlvider  para  sig  med  dem 
som  ega  korta  vingar  har  Forf.  ej  anmarkt.  I  mor- 
phologiskt  hanseende,  afvensom  for  Systematiken,  ar 
det  infljtande  icke  ulan  vigt,  som  utvecklingen  af 
vingarne  och  de  i  thorax  inneslutna  vingmusklerna 
ulofva  pa  laget  af  pronoti  sidokanter,  hvilka  van- 
ligen  utgora  konstanta  skiljemarken  emellan  Acri- 
dierna.  Hos  Gomphocerus  brachypterus  aro  dessa 
sidokanter  aldeles  parallela,  hvaremot  de  hos  G, 
platypterus  (saledes  hos  samma  djur  med  fuUstan- 
digt  utbildade  ofver-  och  under-vingar)  synas,  iif- 
ven  da  vingarne  hallas  slutna  baktill,  aflagsnade  fran 
hvarandra.  Afven  hos  arter  af  slagtet  Podisma  aro 
vingarne  vanligen  forkoitade  och  ganska  fa  exem- 
plar med  dessa  organer  fullt  utbildade,  hafva  hit- 
tills  blifvit  funna.  Forf.,  som  af  detta  slagte  be- 
skrifvit  en  ait  under  benamningen  P.  subalpinum, 
har  vid  noggrannare  jemlorelse  funnit,  att  den  af 
Herrich-Schaeffer  anforda  Acridium  pulchellum  en- 
dast  ar  en  med  fullt  utbildade  vin<jar  forsedd  P. 
subalpinum.      Forf.    uppraknar    slulligen    en    miingd 


158 

arheten  rorande  Orthoptera,  som  forut  varlt  honom 
okanda.  Stett.  Enf.  Zeit.  XIII,  p.  15.  Till  foie- 
staende  afhandling  hafva  flera  tillagg  af  Siebold 
hlifvit  gjorda.  Ibland  arinat  faster  ban  uppmark- 
samheten  derpa,  att  fargerna  hos  en  del  grashopps- 
arler  belydligt  variera  Sardeles  aro  undervingarne 
i  delta  hanseende  undepkastade  oliklieter.  De  kun- 
iia  nemligen  hos  samma  art  forekomma  antingen 
roda   eller   gula   1.  c.   p.  24-. 

Mantides  LucAS    uppljser    alt    Blephavis  mendica  Fabr., 

som  hittills  endast  hlifvit  funnen  i  Egypten,  iifven 
forekonimer  i  syd-ostra  delen  af  Algeriel.  Ann.  Enl. 
II  Ser.   p.   IV. 

Acbetae.  Struck  ''Zuv  NatuvgescMchte  der  Gryllus  gryl- 

lotalpd'  Boll  Arch,  des  Verein  d.  Freunde  Naturg. 
in  Meoklenb.  Heft.  6  ar  Ref.  till  innehallel  obekant. 
Lucas  uppger  all  Trigonidium  cicindeloides 
Ramb.  iifven  hlifvit  funnen  i  Europa,  sardeles  pa 
Sardinien,  samt  alt  samma  art  af  Serville  hlifvit 
upptagen  under  benamningen  T.  pnludicola.  Ann. 
Enl.   11   Ser.   IX,   p.   XIX. 

Locusta-  Brisout  DE   Barnevilt.e  anfor,  att  den  art  ban 

"*•     i   Ann.   Ent.    II   Ser.  YII,   p.   LXXX    beskrifvit  under 

nam  net    Locusta    lineata^    befunnits   vara   pupan   till 

Locusta   mandibularis  Charp.     Ann.  Enl.   11  Ser.  p. 

LXXVI. 

Graells  bar  bland  Locusta riae  uppstallt  ett 
nylt  sliigte  Pycnogaster,  hvilket  genom  tvataggiga 
brostbihang  narmar  sig  slagtena  Callymenus  och  Bra- 
dyporus,  men  som  hos  bada  konen  liksom  Ephip- 
pigera  ar  forsedt  med  fullstiindigt  ulhildade  och 
for  slridulationen  lampliga  organer.  Den  af.  Forf. 
sasom  ny  art  beskrifna  P.  Jugicola  fran  Spanien  ar 
cnligt  hvad  V.  Siebold  upplyst,  =  Brady porus  tner- 
mis   Ramb.    Mem.    Acad.    Madrid    If    Tab.   9. 


159 

En  inarkvai'dig  varielet  al  fieterodes  Guyoni, 
bvars  hela  abdomen  iir  ofliickad  och  af  en  lysande 
svart  farg,  bar  al"  LucAS  bbfvit  beskrifvcn.  Ann. 
Ent.   II  Ser.   IX    p.   IV. 

Brisout  de  Barneville  iippl}^^ser  att  Aldinet- 
Serville  misstagit  sig,  da  ban  uppger  att  Phyllop- 
tera  marginella  torekommer  inoni  Cap  Colon len. 
Dess  ratta  fiidernesland  ar  Brasilien,  Ann.  Ent.  II 
Ser.  IX,   p.  LXVIII. 

Locusta  cantans  bar  af  Cornelius  blifvit  fun- 
nen  i  mangd  pa  klofver  vid  Doitn)und  i  Vestpba- 
len.   Slett.   Ent.  Zeit.   XII,    p.   20. 

Under  titel  ''Quelques  remarques  geographiques  Acridii. 
sur  les  Acridites  qui  hahitent  les  possessions  Fran- 
caises  du  nord  de  l'A(r\que\  liar  Lucas  meddelat 
Hera  iakttogelser  af  varde  rorande  utbredningen  ocb 
Jefnadssattet  af  de  Acridit-arter,  soni  forekomma  i 
Norra  Afrika.  De  anforda  arterna  nppga  till  39, 
bland  bvilka  tvenne  Eremohia  Clavelii  ocb  Dedi- 
poda  insignis  sasom  nya  fullstandigt  bcskrifvas. 
Ann.   Ent.   II   Ser.    IX,    p/349.   T.   8. 

Brisout  de  Barneville  bar  lemnat  ett  tlllagg 
till  sin  forut  gifna  katalog  ofver  de  Acridier,  soni 
blifvit  patriifFade  i  narbelen  af  Paris.  I  detsamma 
anforas:  Acridium  lineatmn  Costa,  A.  stigmaticum 
Bris.,  a.  dorsatum  Costa,  A.  elegans  Herr.  Scaeff., 
A,  rufipes  Costa,  A.  declivum  Bris.,  A.  montanum 
Costa,  A.  longicorne  Latr.  =  parallelus  Zett.  och 
A.  dispar    Brls.   Ann.  Ent.   II  Ser.  IX,  p.   LXXXIX. 

Acridium  Gabonense  fran  Gabon  i  Afrika  be- 
skrifves  af  Brisout  de  Barneville.  Ann.  Ent.  II 
Ser.  JX,  p.  LXVI. 

IIEMIPTERA.  —  SpinolA  bar  under  titel'Ta-  Aiimau 
vola  sinottica  degli  insetti  arlhroidignathi  Hemiptera}^^^^'^^^"^' 
Linn."     {Rhyngota  Fabr.)   utgifvit  on   synopsis  ofver 


too 

alia  lionom  l)ekanla  slagten  som  tillhora  denna  ord- 
ning.  Faniiljenias  antal  bar  i  delta  arbete  icke 
vuiinit  nagon  tillviixt,  bvareinot  manga  nya  slagten 
blifvlt  uppstallda  ocb  karakteriserade  i  ett  bibang 
"Di  alcuni  generi  d'insetti  artheroidignalhi  nuova- 
mente  propositi.  Mem.  Soc.  Italiana  di  JModena 
1850  T.  XXV  P.  1. 

Spinolas  ''Compte-r endue  des  Hemipteres  ine- 
dits  provenant  du  voyage  de  M:r.  Ghiliani  dans  le 
Para"  en  1846  Vol.  I  4:o  bar  ReF.  icke  ball  till- 
lalle   all    taga    narmare    kannedom    om. 

Af  FiEBER  bafva  trenne  utmarkta  arbeten  *'Ge- 
nera  Hydrocoridum  secundum  ordinem  naturalem  in 
familias  disposita'*  cum  Tab.  IV,  "Species  generis 
Corisa  monographice  dispositce  cum  tab.  11"  ocb 
"Rhynchotographien,  Drei  monographische  Abhand- 
lungen'  blilvit  utarbetade.  De  tvenne  senare  skola 
framdeles  omiiamnas,  hvaremot  af  den  forsta,  sasom 
omfattande  flera  familjer,  (Galgulitce,  Nepidce  ocb 
Notonectidoi)  afvensom  en  systemalisk  uppstallning 
af  alia  Rhynchota,  ett  langre  iildrag  bar  torde  for- 
tjena    meddelas.      Forfrs   indelniiig   ar   foljande: 

Subordo  I  Frontirostria  Zeti  :  Os  in  margine  antico  ca- 
pitis, frons  libera. 

Sectio  1.  Gymnocerata  Fieb.  Antennze  liberae,  longae, 
3,  4  aut   5  articulatae,  articulis  saype  epimero   interpositis. 

Subsectio  a)  Geodromica.-  Hemelytrae  corio,  clavo,  mem- 
brana  et  interdum  etiam  cuneo  composita  (excl.  Cimice  lee- 
hilar io)  Familiae:  Megapeltidw ,  Coreodea,  Lygwodea,  Berytidea, 
Phytocoridea ,  Anthocoridea ,  Cimicidea,  Aradoidea,  Tingididea , 
Acanthidea,  Leptopoidea,  Reduvidea,  Phymatodea. 

Subsectio  b)  Hydrodromica.  Hemeiytra  aut  tegmina  mem- 
branacea,  nervis  longitudinalibus  apice  anastomosantibus  ve- 
nis  sparsis  transversalibus  conjunclis.  V amWiae :  Limnobatidea, 
Hydrometridea ,  Hebroidea. 

Sectio  2.  Cryptocerata  Fieb.  Antennae  brevissimae,  in- 
fraoculares,  saepe  fossae  aut  capitis  margini  inserlai,  retrac- 
tae,    simplices    aut    art.   2,    3  et  4  dente  curvato  vel  hamo 

instruc- 


101 

instruclis.      Hemelylra    ombolio    inslrucla.       i>len)ljrajia    vix 
distincla. 

Subsectio  a)  Littoralia.-  Slemmata  duo.  Acefabula  pe- 
dum anleriorum  margine  postico  prosterni  excisa.  FamiJiae: 
Mononycoidea ,  Galguloidea,  Pelogonoidea. 

Subsectio  h)  Aquatilta.-  Stemmata  nulla.  Acetabula  pe- 
dum anlicorum  disco  aut  margine  postico  prosterni  excisa. 
Familiae:  Naucoridea,  Nepoidea,  Notonectidea ,  Corisidea. 

Subordo  II  Gulaerostria  Zett.  Os  capitis  parti  inferiori 
(gulae)  approximatum,  frons  infera  vel  antica,  plana  aut  ca- 
rinata  vel  fornicala.     Antennas  saepe  apice  seta   instructae. 

Sectio  1.  Auchenor'hyncha.  Familiae:  Stridulantes ,  Ful- 
gorellcB,  Membracides,  Cicadellce. 

Sectio  2.  Stenorhyncha.  Familiae:  Psy Hides,  Thripsides , 
Aphides^  Gallinsectes. 

De  bada  siibordines  Frontirostria  ocli  GulcB- 
rostria  mots  vara  Latreili.es  Heteroptera  ocli  Homop- 
tera,  scctionerna  Gymnocerata  och  Cryptocerata  Bur- 
MEISTERS  grupper  Geocores  och  Hydrocores.  Gillas 
kan  ej  alt  FoiF.  utbytt  de  brukliga  aldre  beniirn- 
ningaine  mot  nya.  Abhaiidl.  Bohm.  Gesellsch.  d. 
Wissenscli.    1851. 

Uti  den  ofversigt  Bremi  meddelat  ofver  de 
Hemiptera,  som  blifvit  funna  i  Scliweiz  aniores  alt 
i  detta  land  forekomma  48  Coccina,  120  Aphidina , 
46  Psyllodes,  lOD  Cicadellina,  2  Membracina,  26  Ful- 
gorina,  5  Stridulantia,  10  Notonectici,  3  Nepini,  10 
liydrodromici,  7  Riparii,  13  Reduvini,  127  Capsini, 
65  Lyga'odes,  32  Coreodes,  60  Scutati,  36  Membra- 
nacei  och  22?  Pediculina  eller  tillsammans  732.  AF 
dessa  lefva  23  a f  inenniskors  och  djurs  blod,  43  sa 
val  under  larv  som  det  utbildade  lillstandel  af  rof, 
263  af  animabska  och  vegetabibska  amnen  saml  404 
endast  af  vegetabilier.  Mitlh.  Natiirf.  Gesellscli.  In 
Zurich    Heft.   Ill,   p    325. 

Rorande     Hemipter-arternas    framkomst     under 
aret    i     narlieten    af    Prag,   har  Fritsch  anfoit:   att 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  1  ^ 


162 

bland  dessa  vlsar  sig,  liksom  bland  skal-lnsektci  na, 
ctt  till-  ocli  aftagnnde.  Under  vintermanadcina  De- 
cember och  Januari  forsvinna  Hemlptera  lielt  och 
hallit,  med  undaiitag  af  nagra  arter  tdlhorande 
sliigtena  Pachymerus  och  Platynotus;  under  lillta- 
gande  varvarnie  okas  deras  antal  in  i  Juni,  livar- 
efter  de  i  Juli  markbart  aftaga,  livilkel  lorhallande 
i  August!  forandras,  da  anlalet  aler  okas.  Fran  den- 
na  tid  visar  sig  anda  till  vinterns  intradande  en 
bestiindig  minskning.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  IX, 
p.  554. 
Heterop.  Herrich-Schaeffers    "Die    Wanzenartigen    In- 

secten"  narmar  sig  nu  sin  fullandning.  Af  nionde 
eller  sista  bandet  liar  6:te  hiiftet  utkommit.  Det 
atestaende  7:de  komnier  att  innehalla  ett  fullslan- 
digt   register  ofver   hela   arbetet. 

Dallas  bar  utgifvit  ett  for  kannedomen  af 
Heteroptera  hogst  vigtigt  a r bete  *'List  of  the  speci- 
mens of  Hemipterous  Insects  in  the  collection  of  the 
British  Museum"  P.  1,  II.  I  forsta  delen,  som  at- 
foljcs  af  11  plancher,  afhandlas  endast  familjen  Pen- 
tatomidce  som  bar  benamnes  Scutata.  Denna  fa- 
milj  delas  i  tvenne  sectioner  Scutelleroides  och 
Pentatomoides  samt  16  grupper.  Af  de  senare  hora 
Pachycoridce,  Eurygastridce,  Podopidoe,  Odontoscelidce, 
PlataspidcB  och  Oxynotce  med  41  genera  samt  212 
arter  till  Scutelleroides,  de  ofriga  Asopidce,  CydnidcBy 
SciocoridcB,  Phloeidce,  Halydidce,  Pentatomidce,  Uro- 
stylidcb,  EdessidcB,  Phyllocephalidce  och  Megymenidce 
till  Pentatomides,  samt  besta  af  154  sliigten  med 
nara  700  arter.  Den  andra  delen  omfattar  famil- 
jerna  Spartoceridoi  med  sliigtena  Euagona,  Meneno- 
tus,  Spartocera  och  Acanonicus  tillsammans  15  ar- 
ter; Mictidce  med  sliigtena  Brachytes,  Dalader,  Amor- 
bus,  Molchina,  DerepteryXy  Bardistus,  Petascelis,  Mic- 
tis,  Machtima,   Zorcva,   Crinocerus,  Spatophora,  Pa- 


163 

cliylis.  Melucha,  Metapodius,  Petalops,  Plaxiscelis, 
Phyaomerus,  Rhomhogaster ,  Archimerus,  Merocoris, 
Himelia,  Nematopus  ocIj  Meropachus  mcd  lillhopa 
156  alter;  Homoeocerid(e  med  slagten;i  Paryphes, 
Carpia,  Galcesus,  Homoeocerus,  Philonus,  Ornytus  och 
Jjiqaria  ill  Isani  mans  31  a  iter;  Anisosceltdce  med  sliig- 
tena  Diactor,  Anisoscelis,  Leptoscelis,  Hypselonotus, 
Microhasis,  Lyhas,  Serinetha  och  Copius  lillsamnians 
54  arter;  Alydidw  med  slagteiia  Hypseiopus,' Hya- 
ly menus,  Alydus,  Euthetus  och  Micrelytra  tillsam- 
maiis  36  arlerj  StenocepJialidce  med  slagfena  Steno- 
cephalus  och  Leptocorisa  lillsanmians  9  arterj  Co- 
reidw  med  slagtena  Chorosoma,  Acestra,  Neides,  Me- 
tacanthus,  Phyllomorpha,  Hydara,  Gonocerus,  Cera- 
topacliys,  Discogaster,  Aulacosternum,  Anasa,  Sethe- 
nira,  Verlusia,  Coreus,  Syromastes,  Chariesterus,  Cla- 
vigralla,  Acanthocoris  och  Choerommatus  med  lill- 
sammans  77  arler,-  Rfwpalidce  med  slagtena  Hai^- 
mostes,  Atr  actus,  Cer  ale  plus,  Margus,  Maccevethus 
och  Rhopalus  med  tillsammans  26  arter;  Lygceidm 
med  slagtena  Lygoius,  Aracatus,  Nysius,  Or  stilus, 
Hetetogaster,  Lethmus,  Rhyparochromus,  Platygaster, 
Stenogaster,  Ortlma,  Ophthalmicus,  Cymus,  Micropus, 
Aphanus  och  Rlissus  med  tillsammans  156  arler; 
Anthocoridce  wed  slagtena  Anthocoris  och  Xylocoris 
8  arter. 

Under  titel  '' Monographia  Heteropterormn*  har 
GoRSKi  borjat  utarbeta  beskrifning  ofver  de  till 
denna  grupp  horande,  i  Sodra  Rjssland  forekom- 
mande  arter.  Sedan  Forf.  i  inledningen  redogjort 
for  de  skrifter  som  af  honom  blifvit  begagnade,  be- 
skrifvas  dessa  djurs  siirskilda  kroppsdelar,  hvarvid 
de  benamningar  anforas,  som  a  dem  blifvit  begag- 
nade. Hiirefter  vidtager  en  conspectus  ofver  famil- 
jer  och  slagten ,  hvilken  sasom  innehallande  flera 
nya   asigter   torde   fortjona   alt   meddelas. 


164 

Cohors  t*rima  Geocorisae  Latr. 
Antennae  extra  caput  exsertae. 
Tesskragondyli.      Vagina   losiri   4-articulata.     Articuli  ex- 
Iremi    tarsorum    biunguiculati.      Pulvilli    duo  minuti  un- 
guiculis  interjecti. 

A.   Fam.  1.    Longiscuti.     Scutellum   magnum,  tolum  abdo- 
men obtegens,  aut  saltern   medium  ejus  altingens. 

I.  Orbiscuti.  Hemielylra  usque  ad  marginem  costalem  a 
scutello  obtecta.  Scutellum  maximum,  basi  rectan- 
gulare. 

\  Tarsi    biarticulati.     Corpus   subhaemisphaericum    po- 

stice  latius Gen.  Vll.     Thyreocoris. 

ft  Tarsi   triarticulati. 

a.  Tibia3  seriatim  spinosae     .     Gen.  VI.    Odontoscelis, 

b.  Tibiae  tantum  ciliatae. 

a.  Membrana  hemielylrorum  4 — 5   nervia. 

*  Oculi  valde  exserti,  subpedunculati. 

0.  Trochanteres    supra   insertionem   femorum   in   proces- 
sum    dentiformem    producli;    segmenta    abdominalia 
margine  in  tubercula  elevata    Gen,  V.    Phimodera. 
00,  Trochanteres  et  segmenta  abdominalia  normalia. 

Gen.  IV.  Podops. 
**  Oculi  normales  .  .  .  Gen.  III.  Trigonosoma. 
^.  Membra  hemielytrorura  12 — 16  nervia. 

*  Caput  in  conum  subcylindricum  rostratim  productum; 
corpus  trapezoidale,   valde  convexum  immarginatum. 

Gen.  I.    Pachycoris. 
**  Caput    triangulare,    vertice    depresso;    corpus  ovale, 
subdepressum,  marginatum .     .     Gen.  II.    Tetyra. 

II.  CoMscuTi.  Hemielytra  majori  ex  parte  libera,  scilicet 
area  media  corii  et  clavo  a  scutello  non  obtectis.  Scu- 
tellum  mediocre,  parabolicum  vel  conico-triangulare. 

f  Spissirostres.  Rostrum  crassum,  rectum,  extensum, 
liberum,  scilicet  articulo  primo  vaginae,  sulco  men- 
tali  non  recondito. 

Gen.  XII.    Asopus. 
ft  Tenuirostres.     Rostrum  tenue,  geniculatum  ,  pectus 
extremum    aut    basin  abdominis  attingens,  basi  sua 
sulco  mentali  recondilum. 

a.  Spinipkdes.  Tibiae  distinctae  seriatim  spinosae,  antror- 
sura  angulatae Gen.   VIII.    Cydnus. 

b.  Nddipedes.  Tibiae  remote  ciliatae  vel  tantum  pilo- 
siusculae: 


165 

a.  Tarsi  biarticulati.    Raphe  slerni  laminatirn  inter  pe- 
des anlicos  in  cristam   porrecta. 

Gen.  XI.    Acanthosoma. 
fi.  Tarsi    triarticulati.      Raphe    sterni    carinulata    inter 

pedes  laminatim   non   producta: 
*  Caput    magnum,    parabolicum,   ciypeo  semicirculari. 
Tibiae    ex    parte    tenue  spinulosse  s.  remote  ciliatae. 

Gen.  IX.    Sciocoris. 
**  Caput  parvum,  triangulare  v.  quadrangulare.    Tibia? 
pilosuiae,  anteriores  infra  medium  denticulo  inslructae. 

Gen.  X.    Pentatoma. 
?.  Fam.    II.    SupEiucoRNEs.      Scutellum    parvum    dimidium 
abdominis  longitudinis  non  attingens.     Ocelli  conspicui. 
Antennae    filiformes    aut    capitata?,  ante  oculos  insertae. 
Antennae  margini  laterali  ciypei  capitis  insertae. 
I.  Trigonocephali.     Caput    triangulare.     Tubercula  anten- 
nifera  saepissime  obsoleta,  mutica. 
f  Rhopalides.     Articulus    primus    antennarum     parvus 
capite  brevior,  quartus  cylindrico-ihcrassatus: 

a.  Antennae    nuda\     Articulus  secundus  tertio  insigni- 
ter  brevior       .     .     .     Gen.  XXII.    Psewlophloeus. 

b.  Antennae    pilosuiae.      Articulus    secundus    et    leftius 
aequilongi Gen.  XXIII.    Corizus. 

c.  Antennae  setoso-pilosae.    Articulus  secundus  sursum 
attenuatus  tertio  longior.    Gen.  XVII.    Chorosoma. 

ff  CoREiDEs.     Articulus  primus  antennarum  iongitudine 

capitis  aut  capite  multo  longior. 
a.  LiMcoRNEs.     Articulus  quartus  antennarum   fHiformis 

aut  filiformi-cylindricus,  praeced^ntibus  vix  crassior. 

Abdomen  oblongum  aut  lineari-elongatum: 
a.  Femora  duo  postica  clavato-elongata: 

*  Femora    postica  subtus  spinis  armata;  corpus  pilosum. 

Gen.   XIV.    Alydus. 
■**  Femora   postica  subtus  inermia;  corpus  omnino  nu- 
dum; membrana   hemielytrorum  et  alae  nulla. 

Gen.  XVI.    Micrehjtra. 
jj.   Femora  duo  postica   non  clavata,  membrana  hemie- 
lytrorum nervosa: 

*  Hemielytra    coriacea,  Iongitudine  abdominis;  corpus 
lalius,  pilosum   .     .     ,     Gen.  XV^    Stenocephalus. 

**   Hemielytra  pcllucida,  abdomine  linear!  multo  brevioro; 
corpus   nudiusculum   .     .     Gen.   XVIL    Chorosoma 


160 

6.  NoDicoRNEs.      Articulus    quarlus    antennarum    tertio 
brevior,  perspicuo  cylindrico-incrassatus,  primo  ro- 
bustiis  aut  capillaris: 
Of.  Antennae  capillares,  a  primo  articulo  longissimo  ge- 
niculatim    (in    vivis    et    mortuis)  antrorsum  fractae, 
nutantes.     Femora    omnia    antennarumque  articulus 
primus  sub  apice  clavata.     Gen.  XVHl.    Benjtus. 
/9.  Antennae  robustae,  filiformes,  a   primo  articulo  brevi 
incrassato  prismatico,  horizontaliter  (saltern   in  mor- 
tuis) refractae: 
*  Pronotum    et    abdomen    margine  laciniatim  spinosa; 

caput  spinis  velatum.      Gen.  XIX.    Phyllomorpha, 
**  Pronotum    et   abdomen    margine  Integra;  caput  de- 

nudalum: 
0,  Antennae    et    corpus    nuda;    abdomen    ovatum;  he- 
mielytra    abdomen    non    excedentia;  membrana   he- 
mielylrorum   multinervia.       Gen.  XX.    Gonocerus. 
00.  Antennae   piloso-vel    setuloso-spinulosae;    bemielytra 
abdomine  angustiora;  membrana  hemielytrorum  pau- 

cinervia Gen.  XXI.    Coreus. 

II.  Tetragonocephali.      Caput    quadraliim;    tubercula    an- 
tennifera  oculis  anteposita  cum  lobis  clypei  lateralibus 
coalita,    in    spinas   soluta;    bemielytra  abdomine  mar- 
ginibus  elevatis,  angustiora.     Gen.   XIII.    Syromastes. 
C.  Fam.  III.  Infericornes.     Antennae   sub    margine  lateral] 
clypei  capitis  insertae. 
I.  Ocelli   nulli. 

t  Articulus  primus  antennarum  secundo  longior;  cor- 
pus magnum.     .     Gen.  XXXI.    Pyrrhocoris  Fall. 
•ft  Articulus  primus  antennarum  secundo  brevior;  cor- 
pus minutum.    Gen.  XXXII.    Microphysa  Westw. 
II.  Ocelli  duo  conspicui. 

f  Tesseracondyli  s.  Lygwodes  et  Rkyparochr amides.  Va- 
gina rostri  4-articulata;  bemielytra  coriacea,  rigida, 
membrana  inslructa  aut  ilia  carentia: 
a.  Membrana  hemielytrorum  parva  nervis  destituta  aut 
nulla.  Caput  latum,  transversum.  Oculi  maximi, 
ovales,  elongati,  subpedunculati. 

Gen.  XXVIH.    Ophthalmicus  Haiin. 
6.  Membrana  hemielytrorum  distincte   5-nervia.     Nervi 
simplices    aut    furcatim    divisi,  basi  separati,  liberi 
^       aut   anastomosi    transversa  conjuncti.     Oculi  subro- 
tundj,  normales: 


167 

Cf.  Nervi  raembrana;  hemielytrorum  omnes  simplices: 

*  Nervi  membranae  hemielytrorum   basi  nulla  anasto- 
mosi  conjuncti,  ibidem  saepius  obsoleti. 

Gen.  XXIV.    Pachijmerus  St.  .Iacq. 

**  Nervi  membranae  hemielytrorum  basi  distincti,  duo 
interiores  interdum  et  duo  sequentes  anastomosi 
transversa  conjuncti,  corpus  nitidum,  distincte  punc- 
talum Gen.  XXVII.    Cxjmus  Hahn. 

***  Nervi  membranae  hemielytrorum  omnes  5  distincti, 
basi  anastomosi  conjuncti;  corpus  nitidum,  pilosi- 
usculum.      .     .     Gen.  XXV.    Heterogaster  Schill. 

^.  Nervi  membranae  furcatim  ramosi,  duo  interiores 
anastomosi  conjuncti;  corpus  rubro  nigroque  vari- 
um,  non   punctatum.     Gen.  XXIV.    Lygwus  Auct. 

ft  Tricondyli  s.  Anthocorides.  Vagina  rostri  3-articu- 
lata;  hemielytra  coriacea,  tenera;  raembrana  hemie- 
lytrorum  nervo  unico  instructa.     Species  minutae: 

a.  Articuli  antennarum  omnes  ejusdem  diametri,  duo 
terminales  prismatici  aut  fusiformes,  secundus  se- 
quentibus  longior.      Gen.  XXIX  Anthocoris  Fall. 

b.  Articuhis  secundus  antennarum  incrassatus,  longi- 
tudine  sequentium,  duo  terminales  tenuiores,  selacei. 

Gen.  XXX.    Xtjlocoris  L,  Dof. 
D.  Fam.    IV.    Astemmites   s.  Bicelluli.     Antennae  setaceae, 
articulo  ultimo  capillari.     Ocelli   nulli. 
1.  Mirides.     Caput  supra  inspectum   longius  quam  latum, 
horizontale;    antennae    tuberculo    brevi   margini  capitis 
triangularis    arete    adnati,    plus  vel   minus  longe  ante 
oculos  insertae.  .     .     .     Gen.  XXXIII.    Mm  Aucr. 
U.  Capsides.     Caput  supra   inspectum  latius  quam  longum, 
antrorsum  declinatum: 
t  Hemielytra   membrana   instructa: 
a.  Oculi  subglobosi   normales: 
a-  Pronotum  a   latere  valde  marginatum. 

Gen.  XXX IV.    Lopus  Haon. 
(j.  Pronotum  a  latere  immarginatura: 

*  Articulus  primus  antennarum  longitudine  capitis,  vel 
capite  et  pronoto  simul  sumptis  longior: 

0.  Articulus  secundus  antennarum  longus,  tenuis  aequa- 
liler  superiora  versus  sensim  incrassatus;  abdomen 
oblongum,  glabrum   v.  pilosiusculum. 

Gen.  XXXV.    Phytocoiis  Fall. 


168 

**  Aiticulus  primus  anlennarum  capite  et  pronolo  si- 
mul  sumptis  brevior: 

0.  Arliculus    secundua    antennarum    dislincte  supeiiora 
versus  crassior: 

*  Articujus  secundus  antennarum  sublus  ulrinquese- 
curiformis,  dense  ciliatus:  tibiae  duae  anteriores  apiccm 
versus  curvatae.  Gen.  XXXVI.  Harpocera  Curt. 
**  Arliculus  secundus  antennarum  loto  ambitu  aequa- 
liler  incrassatus;  tibiae  anteriores  in  utroque  sexu 
non   curvatae: 

1.  Caput    triangulare,    pronoto  trapezoidali,  angustius; 
abdomen  grosse  punctatum. 

Gen.  XXXVllI.    Capsus  Auct. 

2.  Caput    globulosum,    pronoto    in    duos    jobos  diviso, 
latius.       .     .      .      Gen.  XXXVll.    Globiceps  Latr. 

***  Arliculus    secundus  antennarum   eximie  incrassatus, 
tola     in    longitudine    dilatatus,  abdomen   non   punc- 
tatum.   .     .     .     Gen.  XXXIX.    Heterotoma  Latr. 
000.  Arliculus  secundus  anlennarum  non  incrassatus;  an- 
tennae abdomine    incrassato,  lato,  obsolete  punctato 

breviores Gen,  XL.    Attus  Hahn. 

b.  Oculi   maximi,  protuberanles,  subpedunculati. 

Gen.  XLUL    Lahops  Burm. 
y.  Pronotum  lateribus  excisis;  membrana  hemielytrorum 
binervis   in   medio   anastomosi   conjunclis. 

Gen.  XLIV.    Cryptostemma  11.  S. 
tt  Hemielylra   membrana  desliluta: 

a.  Arliculus  secundus  antennarum   tenuis,  selaceus. 

Gen.  XLL    Halticus  Haun. 

b.  Arliculus    secundus    anlennarum,    superiora    versus 
incrassatus.    .     .     Gen.  XLIl.    Clilamydatus  Curt. 

IL  Varicondym.     Vagina   roslri   3 — 4 — 5  articulata.     Arficuli 

extremi   tarsorum   inter   unguiculis  pullvillis  destituti: 

E.   Fam.  V.  Membranacei  s.   Ductirostes.    Rostrum   basi  ca- 

nali   mentali  recondilum,    articulis  omnibus    aequiiongis. 

\.  Tenuipedes.     Pedes    omnes     normales,    gressorii;    ocelli 

nulli. 

i  FloricolcB:  Tingidew  Fieb.  Hemielylra  apice  reticu- 
lata V.  sagenae  abdomine  laliora;  rostrum  4 — 5  ar- 
ticulalum;  antennarum  arliculus  tertius  longissimus: 
a.  Vagina  roslri  inter  laminas  peclorales  recondila;  ca- 
put inter  antennas  inerme  (lobis  clypei  non  corni- 
culalis);  bemielylra   tola   reticulata  {SagencB). 


169 

a.  I'ronolum  rhomboideum,   laleribus  rotundatis,  carina 
dorsali    (media)    obsoleta;    sagenae    parum    convexa^, 
punctalo-reticulatae,    area    media     normali    carentes 
Gen.  XLV.    Agramma  VVestw. 
/?,   Pronolum   quadrangulare  aut  rhomboideum,  laleribus 
pulvillatis,    vesiculosis    aut    in    marginem    foliaceum 
expansis;   area   media  sagenae  cnnspicua: 
''   Area   media  sagenae  dorso  plana  aut  concava,  carinis 
elevatis;  pronotum   1 — 3  carinatum. 

0.  Area  media  sagena3  curvata,  per  tolam  ejus  longi- 
tudinera  decurrens;  pronotum  antice  excisum 

Gen.  XLVI.  Campylosleira  Fieb. 
00.  Area  media  sagenae  recta,  saepe  rhomboideo-oblonga, 
carina  interiore  recta  margini  commissurae  parallela; 
discus  pronoti  quinquangularis ,  saepe  hexangularis 
in  vesiculam  marginem  anieriorem  excedente  dilata- 
tus;  clavus  areolatus  et  scuteiJum  obtecla. 

Gen.  XLVII.  Orlhosteira  Fieb. 
000.  Area  media  sagenae  lanceolata  vei  oblongo-lriangu- 
laris:  carina  interna  curvata  vel  angulalim  fracta: 
*  Articulus  quartus  antennarum  rectus,  cyllndrico- 
ohlongus  directionem  axeos  arliculi  tertii  lenens; 
discus  pronoti  rhomboideus;  scuteilum  inconspicuum 
cum  clavo  a  processu  pronoti  oblectum;  area  media 
sagenae  oblongo-trianguiaris. 

1.  Anlennae  pilosac:  articulo  tertio  filiformi  aut  cylin- 
drico;  caput  breve,  quadrangulare;  vagina  rostri 
longa   quinque-articulata 

Gen.  XLVIII.    Monanthia  Fabr. 

2.  Antennae  granulatae,  strigosae,  articulo  tertio  crasso, 
cylindrico     .     .     .  Gen.   XLIX.     Dictyonota  Curt. 

**  Articulus  quartus  antennarum  crassus,  brevis,  a 
basi  lateraliter  compressus,  a  directione  axeos  ar- 
ticuli   secundi  clavati  declinatus,  obliquus. 

Gen.  L.    Eurycera  Lap. 

''*  Area  sagenae  media  et  lateralis  insimul  imbricatim 
tectiformes,  vesiculosae;  sagenae  vitreae,  grosse  areo- 
laliKi   articulus   terlius  antennarum   filiformis: 

o.  Sagenae  tota  in  longitudine  teclilormi  vesiculosae, 
supra  carinatae;  processus  pronoti  rolundalus  aut 
acutus Gen.   LI.    Derephysia  Spin. 

00.  Sjgenae  cum  vesicula  brevi  ovata,  ad  latera  extror- 
suni  depressa:  area  media  et  laterali  limitatis,  me- 
dium ejus  attingentibus      Gen.   LIL     Tiiujis  Fabr. 


170 

b.  Vagina  rostri  libera  pectori  incumbens;  laminae  pec- 
torales  carinatae  nullae;  caput  inter  antennas  cor- 
niculatum;  pronotum  trapeziforme;  hemielytra  vera 
saepius  cum   membrana  reticulata. 

Gen.  LIII.    Zosmenus  Laporte. 
ft  Corticicolm ,-  [Aradiem  Fieb.)  Alae  4  completae;  hemie- 
lytra abdomine  ovali  angustiora  brevioraque,  irregu- 
lariter    grosse  areolata,  arcolis  nervisque  irregulari- 
bus;    antennae    breves,    filiformes;    rostrum    breve, 
Iriarticulatum ;  corpus  deplanatum,  membranaceum: 
a.  Brachyrhynches.     Rostrum   capile  brevius! 
a-  Hemielytra   basi  coriacea,  apire  membranacea;  margo 
abdominis    fere    recte    truncatus;   antennarum  arti- 
culus  primus  minutus 

Gen.  LIV.    Brachyrhynchus  Lap. 
p.   Hemielytra   tota   membranacea. 

Gen.  LV.    Aneurus  Curtis. 
6.  Aradides.     Rostrum  capite  longius: 
a.  Articulus  antennarum  secundus,  reliquis  simul  sump- 

tis  longior Gen.  LVI.    Aradiis  Fabu. 

^.   Articulus  antennarum  secundus  tertio   non   longior. 
Gen.   LVIl.    Piesosloma  Lap. 
ttt  Sanguisuym  s.  Acanthides.    Hemielytra  abbreviata.    Alae 
nullae;  canalis   menlalis  obsoletus;  antennae  setaceae, 
articulo   ultimo  capillari.  Gen.  LVllL    Cimex  Linn. 
II.  Spissipedes   s.    Phymatides  Lap.     Pedes  antici  duo   rap- 
torii,  Ocelli   duo.    Hemielytra  abdomine  oblongo-rhom- 
boidali    late   marginato  mullo  angustiora,  areis  distinc- 
tis,  inaequalibus;  scutellum  minutum;  antennae  clavatae, 
sub    margine    clypei     insertae;    caput    antice    excisum. 
Rostrum    4-articulatum,    brevissimum,    inflexuni;    fe- 
mora valde  incrassata,  complanata;  tibiae  curvatae. 

Gen.  LIX.    Syrtis  Fabr. 
F.   Fam.    VI.    Reduvini  v.  Nudikostres.     Rostrum   plus  mi- 
nusve    patentiusculum ,    liberum,    nullo    canali    mentali 
reconditum.     Caput  retro  oculos   in  collum   constrictum. 
L  LongkoxL      Trochanteres    duorum    pedum    anleriorum 
valde  elongati.    Pedes  antici   raplorii,  posteriores  elon- 
gati.     Tarsi    anleriores    unguiculis  duplicatis.     Corpus 
anguslum,    ienerum.      Pronotum    quadratum.     Hemie- 
lytra membranacea,  maculata. 

Gen.  LXV.    Gerris  Fabr. 


171 

II.  Jhrvkoxi.     Trochanleres    pedum  anleriorum   normales, 
minuli,  globosi.     Pedes  omnes  subconformes,  gressorii. 
i"  Ungues  tarsorum  late  compress),  basi  denticulo  appen- 
diculati.    Abdomen  hemielytris  semimembranaceis  la- 
tins.   Tibiae  posticae  non  incrassatae.  Caput  crassiuscu- 
lum.    Collare  breve.    Gen.  LXIV.    Harpactor  Lap. 
ft  Ungues    tarsorum    tenues,    basi    denticulo  carentes, 

ejus  loco  saepe  setula  rigida  instructi: 
a.  Spongipedes  s.  Soleati.  Tibiae  quatuor  anteriores 
subtus  apicem  versus  fossula  spongiosa  (quasi  solea) 
instruclx\  Tubercula  antennifera  minula.  Caput 
antrorsum  conico-porrectum,  triangulare.  Scutellum 
apice  integerrimum. 

a.  Piratides.  Impressio  transversalis  pronoti,  margini 
ejus  posteriori  approximata:  area  anterior  magna, 
ovalis. 

*  Kostrum  breve,  crassum,  apice  pedes  anteriores  non 
altingens:  membrana  hemielytrorum  cellulis  discoi- 
dalibus  ordinariis: 

t  Lobus  anterior  pronoti  laevis  nitidi  sulco  longitu- 
dinali  exaratus.  Articulus  primus  antennarum  ca- 
pite  dimidio  parum  longior. 

Gen.  LX.    Pirates  Burm. 
tf  Lobus  anterior   pronoti  sine  sulco  longitudinali.    Ar- 
ticulus primus  antennarum  minutus,  ovatus. 

Gen.   LXI.    Prostemma  Lap. 
**  Rostrum    longum,    tenue,    pectus  medium  apice  at- 
tingens.      Membrana    hemielytrorum    nervis  longitu- 
dinalibus  instructa.    Articuli  omnes  antennarum  elon- 
gati;  primus   longitudine  capitis  aut   illo  longior. 
Gen.   LXII.    Nahis  Latr. 
^.  Reduvides.     Impressio    transversalis    pronoti    margini 
ejus   anteriori    approximata.     Anguli   pronoti   hume- 
rales    inermes    rotundati.      Solea    tibiarum    quatuor 
anteriorum  angusta,  oblonga.    Rostrum  breve.    Ocelli 
in   tuberculo  occipitali  elevato,  approximati.    Articu- 
lus   primus    antennarum  saltern   dimidii  capitis  lon- 
gitudine V.  longior.     Gen.  LXlll.    Reduvius  Fabr. 

b.  Siccipedi's.  Tibiae  quatuor  anteriores  subtus  ad  api- 
cem  fossula  spongiosa   (solea)  carentes: 

«.  Caput  antrorsum  conico-porrectum,  triangulare. 

*  Harpactor  ides.  Ocelli  approximati  in  tuberculo  occi- 
pitali   supra    oculos    elevati.     Pionotum    disco    non 


172 

tuberculatum.     Corpus    ovale.     Abdomen    integerri- 

mum Gen.  LXIV.    Harpactor  Lap. 

fi.  Cylindricipites.     Caput  longum,  horizontale  ante  ocu- 

los  cyiindrico-productum: 
*  Stenopodides.     Antennae  apici   capitis  insertae.     Arti- 
culus    primus   antennarum  apicem  capitis  excedens. 
Corpus  elongatum.     Pedes  longi,   tenues: 
f  Femora    anteriora    subtus    incrassata,  dentata.     He- 
mielytra   lata,  fere  iongitudine  abdominis. 

Gen.  LXYI.    Oncocephalus  Burm. 
ft  Femora  anteriora   brevia,  subtus  inermia.    Abdomen 
teretiusculum     v.    deplanatum.     Oculi    postice  spina 
una,  pectus  subtus  antice  spinis  duobus  armata. 
Gen.  LXVII.    Pygolamjns  Germ. 
G.  Fam.    VII.    Oculati    s.   Riparii.     Rostrum   plus  minusve 
palenliusculum ,   liberum,   nullo  canali   mentali   recondi- 
tum.      Caput    retro     oculos    in   collum   non  constrictum 
arete  thoraci  antico  adhaerens.     Ungues  tarsorum  maxi- 
mi,  liberi,  terminales 
I.  Rostrum    tenue,    elongatum,  apice  insertionem   pedum 
anteriorum  excedens.    Vaginae   articulus  secundus  lon- 
gior.    Antennae  filiformes.     Gen.  LXVIII.  Salda  Fabr. 
II.   Rostrum  crassum,   breve,  apice  pedes  anticos   non  at- 
tingens:    vagina?    articulus    primus    longior.     Antennae 

sefaceae Gen.  LXIX.    Leptopus  Latr. 

H.  Fam.  VIII.  Ploteres  s.  Hydrodromici.  Rostrum  plus 
minusve  patentiusculum ,  liberum,  nullo  canali  menlali 
reconditum.  Caput  retro  oculos  in  collum  non  con- 
strictum arete  thoraci  antico  adhaerens.  Ungues  minu- 
ti,  in  excisura  apicali  ultimi  tarsorum  articuli  insert!. 
I.  Tarsi   biarticulati. 

A.  Pedes  omnes  capillares,  ejusdem  longitudinis.  Caput 
cylindricum,  sursum  latius.     Corpus  lineare. 

Gen.  LXX.    Limnobates  Burm. 

B.  Pedes  anteriores  breviores  raptorii.  Ungues  minuti, 
in  excisura  ad  apicem  ultimi  tarsorum  articuli  in- 
sert!.    Caput   triangulare.     Corpus  angustum. 

Gen.  LXX  I.    Hydrometra  Fabr. 
II.  Tarsi   triartieulali,  articulo  primo   minuto: 
A.  Scutellum  a  thorace  oblectum. 
a.  Omnes  articuli  antennarum   incrassati,  elongati. 
Gen.   LXXII.     Veha  Latr. 


173 

b.  Articuli  antennarum   tres  priores  incrossali,   ultimus 
elongatus.     Corpus  minulum. 

Gen.  LXXIl.    Hydroessa  BunM. 
B.  Scutellum  conspicuum,  a  thorace  non  oblectum.    Cor- 
pus rainutum.     .     .     Gen.  LXXIV.    Hebrus  Curt. 
Cohors  secunda.     Hydrocorisae. 

Antennae  minutae,  inconspicuae,  sub  oculis  abscondilae. 
—  Excepto  Pelogono  omnes  in  aqua  vivunt. 

A.  Fam.  I.  Galgulini.     Ocelli  conspicui   duo. 

Corpus  ovale,  depressunn,  velutinum.  Caput  transver- 
sum,  breve.  Antennarum  arliculus  terlius  tenuis,  elongatus, 
cylindricus,  quartus  brevior,  ovalis. 

Gen.  LXXV.    Pelogonus  Latr. 

B.  Yam.  \\,  Nepini.  Ocelli  nulli.  Pedes  anlici  raptorii,  poste- 
riores  ambulatorii  scilicet  tibiis  nee  dilalatis  nee  ciliatis. 

I.  Antennae  4  articulatae,  tarsi  anteriores  uniarliculati. 

Gen.  LXXVllI.    Naucoris  Geoffr. 
II.  Antennae  3  articulatae.     Tarsi  omnes  uniarticulati. 

A.  Tarsi  anteriores  ungue  simplici   instructi. 

Gen.  LXXVIl.    Nepa  Linn. 

B.  Tarsi  anteriores  unguibus  destituti. 

Gen.  LXXVI.    Ranatra  Fabr. 

C.  Fam.  III.  NoTONECTici.  Ocelli  nulli.  Pedes  antici  non 
raptorii,  posteriores  natatorii  scilicet  tibiis  tarsisque  di- 
latatis,  utrinque  dense  ciliatis. 

I.  Tarsi  anteriores  uniarticulati: 

A.  Scutellum   non  conspicuum.     Antennae  quadriarticu- 
latae Gen.   LXXXIl.    Corixa  Geoffr. 

B,  Scutellum  conspicuum.     Antennae  triarticulatae. 

Gen.  LXXXI.    Sigara  Fabr. 

II.  Tarsi  anteriores  triarticulati: 

A.  Pedes  postici  unguiculati.     Antennae  triarticulatae. 

Gen.   LXXX.    Ploa  Steph. 

B.  Pedes   postici    unguibus  destituti.     Antennae  quadri- 
articulatae  .     .     .     Gen.  LXXIX.    Notonecta  Linn. 

Foi  fattaren  beskrifver  harefter  116  artcr,  nem- 
ligen  af  Pachycoris  2,  Tetyra  6,  Trigonosoma  7, 
Podops  1,  Phimodera  2,  Odontoscelis  4,  Thyreocoris 
1,  Cydnus  12,  Sciocoris  3,  Pentatoma  22,  Acantho- 
soma  5,  Asopus  7,  Syromastes  5,  Alydus  2,  Steno- 
cephalus  1,  Micr elytra  1,  Chorosoma  2,  Berytus  4, 
Phyllomorpha    1,    Gonocerus    3,    Coreus   6,    Pseudo- 


174 

phloeus  10  och   Corizus  9.    Gorski  Anal.  Entomogr. 
Imp.  Ross.   I.   p.   1. 

Elt   riklialiigt   hidrag  till   kannedomen   om   de  i 
Europa   forekonimande   Heteroptera   utgor:  "Descrip- 
tions de  quelques  Hemipteres  Heteropteres  nouveaux 
ou  peu    connus"  af  Mulsant  och   Rey.      Dessa    haC- 
va    noggiant    bcskritvit   foljande   arter:   Stiretrus  ma- 
culicornis  (Frank rike),   Cydnus  maculipes,   C.  farsa- 
lis  (Sodra   Frankrike)  Oploscelis   n.  g.  ci/ta/a  (Frank- 
rike,   pa   Melilotus  altissimus),  Sciocoris   angustipen- 
nis    (S(3dra    Franki'ike),    Pentatoma  lineolata  (Lyon, 
pa    Ek),    P.  annulata  (Lyon),  P.  roseipennis  (Mar- 
seille),  P.   Pinicola    (Deparlementet   Rhone),   P.   me- 
lanocera    (Cl)artreuse,    Chamounix),    Chorosoma  hre- 
vicorne    (Montpellier),    Heterogaster   depressus  (ber- 
gen   vid   Lyon),   Pachymerus  villosus  (Lyon),   P.  ad- 
spersus    (Villebois),    P.    ohsciirus  (Lyon),   P.   pilicor- 
nis    (Beaujolais),     P.    quinqnemaculatus    (Beaujolais), 
P.    ferrugineus    (Lyon),    Stenogaster  collaris  (Sodra 
Frankrike),    St.   tenuis  (Gard),  AntJiocoris  pilicornis, 
A.  festaceus    (Lyon),    Xylocoris  latior  (Clary),  Miris 
Megatoma    (Lyon),  Capsus  frontalis^  C.  coxalis  (So- 
dra    Frankrike),    C,  hteroglyphicus  (Pyreneerna),  C. 
picticornis  (Schweiz),  C.   bicolor  (Langiiedoc),  C.  cru- 
entatus    (Rhone),    C    lineellus    (Nimes),    C.  Aurora 
(Montpellier),  C.   irroratus  (Bresse),   C.  anticus  (So- 
dra   Frankrike),    C.   nigriceps  (Sodra   Frankrike),  C 
madula-rubra  (Lyon),  C.   Perrisi  (Sodra   Frankrike), 
C.  Proserpince,  C.  maculicollis,  C.  mollis  (Lyon),  C. 
punctipes  (Sodra    Frankrike),   C.   decoloratus  (Lyon), 
C    ocularis,    C.    melanaspis    (Sodra    Frankrike),    C. 
bivitreus  (Vestra   Frankrike),  C.  coarctatus  (Lyon),  C. 
fmiicornis  (Mont-Dore),  C.  tigripes  (Sodra   Frankri- 
ke), C.  antennatus  (Rhone),  C.  horridus  (Beaujolais), 
C.  stygialis  (Lyon),  C  tenuicornis  (Lyon),  Monanlhia 
unicostata  (Langucdoo),  M,  Kiesemvetteri  (Pvovcnce), 


175 

Harpactor  Carnifex,  H.  lividigaster  (Provence),  Me- 
sovelia  n.  g.  fuscata  (Isere),  ocI»  Corixa  fasciolata 
(Cliiny).  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1850—1852,  p. 
76  cum.    Tab.   Muls.  Opusc.  Ent.  I.  p.  95. 

Uli  en  afhandling  "Nya  Svenska  Hemiptera' 
har  Ref.  i  en  kort  redogorelse  anfort  dc  arbeten 
som  i  Sverge  utkominit  sedan  Linnes  tid ,  Ijvaraf 
visar  sig  att  niimnde  ForF.  af  Heteroptera  beskrif- 
vit  65  och  af  Homoptera  23,  eller  tillsammans  88 
arter.  Fallen  deremoi  af  de  forra  229  ocli  af  de 
senare  83,  eller  tillhopa  312  arler.  Genom  senare 
upptackter  af  Zetterstedt,  Dahlbom  och  Ref.  bar 
dessas  antal  blifvit  okadt  till  469.  Sasom  nya  ar- 
ter beskrifvas  nu  yllerligare  af  Ref.  nedanupprak- 
nade  39  species  nendigen:  Aelia  rostrata,  Pseudo- 
phloeus  dentipes,  Corizus  Ledi,  Pachymerus  Fraga- 
rice,  P.  insignis,  P.  gracilis,  P.  angu^ticollis,  P.  co- 
leoptratiis,  P.  antennatus,  P.  angustulus,  P.  spini- 
gerellus,  Anthocoris  longiceps,  A.  lugubris,  A,  obscu- 
rws,  Xylocoris  domesticuSf  Microphysa  pselaphifor- 
mis,  Phytocoris  annulicornis,  Ph.  flavo-sparsus.  Ph. 
validicornis,  Ph.  Lucorum,  Ph.  nigricepSy  Ph.  Morio, 
Ph.  pilosus,  Ph.  impurus,  Pachystoma  evanescens, 
i  Globiceps  gracilis,,  Cyllecoris  flavonotatus,  C.  dispar, 
Capsus  Mali,  C.  pulcher,  C.  elegantulus,  C.  constric- 
tus,  C  pellucens,  C.  antennatus,  Nabis  nervosus, 
\  Aradus  annulipes,  A.  crassicornis,  Hydrometra  ap- 
\  tera  och  Typhlocyba  bifasciata.  Denna  senare  ar 
[  forut  beskrifven  af  Fabricius  under  benamningeii 
C.  nitidula  hvarfore  delta  namn  sasom  aid  re  bor 
antagas.      Vet.   Akad.  Ofvers.   1852,   p.  49   och   65. 

Flera  nya  Heteroptera  hafva  af  SiGNORET  blif- 
vit beskrifna  och  afbildade,  neniligen  Agonosoma 
quadriguttatum,  Chlorocoris  distinctus,  Halys  pulchra, 
Discocephala  vicina,  D.  polita,  D.  scutellata,  D.  ovata, 
Ceralaulax    n.    g.    quadrivittatus,    Strachia  fasciata. 


170 

Arocera  circumcincta,  Tetratoma  n.  g.  (namnel  foriit 
begagnadt  (or  ett  Coleopler  slagte)  senegalensis,  Ca- 
renoscaptus  n.  g,  maculipes,  Eurysaspis  transversa- 
liSf  Brachystethus  vicinus,  B  geniculatus,  B.  ruhro- 
maculatus,  Phyllocephala  dilatata  ocli  Megarhynchus 
viltatus.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  329.  Tab.  10. 
Deiisanitne  liar  sedermera  upplyst,  att  flera  af  ho- 
nom  sasom  nya  anforda  arter  samtidigt  blifvjt  af 
Dallas  upptagne  i  List  of  the  Specimens  of  He- 
rn ipteroiis  insects  in  the  collection  of  Brilisli  JVlnse- 
uni,  hvarfore  foljande  benarnningar  bora  utbytas 
eniot  dem  som  af  Dallas  bbfvit  anvande  nendigen: 
Agonosoma  quadriguttatum  Signt.  =  A.  flavipes 
Dall.,  Chlorocoris  distinctus  S.  =  C.  rufispinus  D., 
Halys  pulchra  S.  =  Agceus  discolor  D.,  Cerataulax 
vittatus  S.  =  Mecidea  linearis  D.,  Stracliia  fasciata 
=  S.  elegans  Donov.,  Strachia  quadripunctata  = 
S.  nigro-ruhra  D.  och  Carenoscaptus  maculipes  S. 
=   Diplostira  valida  D.  1.  c.  IX,   p.  CVIII. 

Nedanstaende  nya  slagten,  tillhorande  Penlato- 
midoe,  hafva  af  SpinolA  i  hans  forut  omniimnda  ar- 
bete  blifvit  uppstallda:  Caternaultiella ,  Omyta,  En- 
costernum,  Myota,  Delegorguella,  Sagriva,  Amacosia, 
Thoreyella,  Hoffmanseggiella,  Hypogomphus,  Audine- 
tella,  Schce/ferella,  Dimenia,  Orthoschizops,  Hypaula- 
cuSj  Aeschrus,  Tyoma  och  bland  Reduvinii:  Ghilia- 
nella  samt   Blapton. 

Nagra  niarkvardigare  Heteropter-aiter  hafva  af 
SiGNORET  blifvit  karakteriserade  och  afbildade  nem- 
ligen:  Rhy parochromus  proderus,  (Sodra  Frankrike, 
Sardinien  och  Algier)  Acanthia  rotundata  (Isle  de 
Bourbon),  Astemma  Mulsanti  (Vincennerskogen)  Cap- 
sus  Fairmairii  (St.  Valery)  och  Pioiaria  uniannu- 
lata  (Vincennerskogen)  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  539. 
Tab.    16   f.    1—5. 

Nva 


177 

Nya  Hemi{3ler-ai  ter  fran  Gabon  i  Afrika ,  hafva 
blifvit  af  SiGNORET  karaktei  iserade  och  tijl  en  del 
afblldade  nemligen:  Calliphara  nigricornis,  Callidea 
novemmaculata,  Sphccrocoris  distinctus,  Hotea  vici- 
num,  Heterocrates  sellatus,  Pentatoma  spinosa,  P. 
maculata,  P.  hipartita,  Mormidea  maculipes,  Aspon- 
gopus  limbatus,  Pliyllocephala  striata.  Ph.  distincta. 
Ph.  vicina,  Mictis  metallicus,  M.  tuherculosus  ocli 
Pristhesancus  quadridens.  Rev.  et  Mag.  de  Zoo). 
1851,  p.  438.  Tab.  II.  a.  b.  12.  Senare  forklarar 
Forf.  att  Pentatoma  maculata  ar  identisk  med  Cimex 
Pugillator  Fabr. 

Dallas  bar  beskrifvit  ocb  afbildat  flera  Hete- 
roplera  lillhorande  Sculata  nemligen:  Oplomus  elon- 
gatus  (Brasllien?),  Sciocoris  australis  (Nya  Holland), 
Mecidea  {Cerataulax  Signt)  3  aiter  hvilka  likval 
forut  iiro  beskriPna,  Aednus  ventralis  (Hongkong), 
Dinidor  lineatus  (Para),  Tropicorus  latus  (Bvas'iVienl), 
Amphaces  virescens  (Australien)  och  Urostylis  notu- 
lata  (Ostindien).  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  II,  p.  6. 
Tab.   1   f.   1--6. 

Gruppen  Sciocorida^  bar  af  Fieber  blifvii  pa 
ett  fortjenstfnllt  salt  bearbetad.  Forf.  beskrifver  icke 
allenast  flera  nya  arter,  utan  bar  afven  uppslallt 
trenne  nya  slagten.  Gruppens  karakterer  bestam- 
mer  Forf.  pa  foljande  salt:  kroppen  merendels  platt, 
oval  eller  aflang,  bufvndet  platt,  med  bred,  blad- 
likt  utvidgad  kant,  antennrotcn  niistan  gomd,  an- 
tennerna  5-ledade,  fierde  och  femte  lederna  meren- 
dels tjockare  an  de  ofrlga,  snytet  fyrledadt,  prono- 
tum  bredare  an  langt,  scutellen  oftast  mer  an  § 
langre  iin  'yggen ,  fotterna  korla.  Efter  huCvudets 
bildninof  fordelas  slajTtena  i  tvenne  afdelninofar:  A. 
Hufvudet  framtill  mer  eller  mindre  klufvit.  Dryp- 
tocephala  Lap.  med  7  arter  af  hvilka  Forf.  endast 
Bohemans  Irsber,  1851,  1852.  "^2 


178 

sell  4.  —  B.  Hufvudet  aflnngt  fyrkanllgt,  med  frain- 
tilJ  innchule  framstaende  sicloflikar:  Oncodochilus  n.  g. 
med  1  art  Sciocoris  aradiformis  Herrich-Sch^ffer. — 
C  Hufvudet  bredare  an  langf,  eller  aflangt  afrun- 
dadt  nied  naslan  liel  kant.  Pionotum  tvarsofver 
sexlioniig  eller  njuiforinig:  Sciocoris  Fall,  med  24 
till  stone  delen  nya  arter;  Discocephala  Lap.  med 
8  arterj  Macrothyreus  n.  g.  med  1  art  fran  Brasi- 
lleii  M.  annulicornis;  Paramecus  n.  g.  med  1  ny 
Indisk  art  P.  7'ulicornis  (sl.'igtnamnet  ar  forut  an- 
vandt  bland  Coleoptera)  och  Sephela  Am.  et  Serv. 
FiEBER  Rbyucliotogr.   p.  7 — 36. 

En  monografi  ofvei*  de  arter  tlllhorande  slag- 
tet  Aelia  Fabr.,  hvilka  blifvit  lunna  i  Europa,  liar 
af  KtJSTER  blifvit  ularbetad.  Da  flera  af  dessa  tro- 
ligen  forekomma  i  Sverige  liar  Ref.  ansett  icke 
olampligt  anfora  de  gifna  diagnoserna.  De  kanda 
arterna   indelas   efter   fargen    i   tvenne   sectioner: 

A.  Pli  ofra  sidan  gula  med  svartaktigt  ryggstreck,  som  ar 
deladt  genom  en  Ijusare,  glatt  linea  lopande  efter  langden. 

1.  Aelia  Germari:  convexa,  rufescens  vel  flava;  capite  minus 
curvato,  apice  rotundato,  iateribus  recto;  laminis  gulari- 
bus  subrectis,  antice  sub-arcuato  terminatis;  thorace 
transversim   impresso,  elevato-trilineato. 

Long.   5—51"',  lat.  2\-2l'". 

Dalmatien   vid  Spalato  och  Ragusa. 

2.  Aelia  acuminata:  flava,  nitida;  capite  curvato,  apice  ro- 
tundato, Iateribus  ante  apicem  obsolete  emarginato;  la- 
minis  gularibus  antice  dentiformi-porrectis;  thorace  trans- 
versim impresso,  elevato-trilineato.   Long.  3.^ — 4.^,  lat.2'". 

Cimex  acumitmtus  Linn.  Faun.  Suec.  n:o  939.  Panz. 
Faun.  Germ. 

Aelia  acuminata  Fabr.   VVollf.  Fall.  Hahn. 

I  Sverige,  Danmark,  Tyskland,  England,  Frankrike, 
Sardinien,  Dalmatien  och  Sddra  Ryssland. 

3.  Aelia  Burmeisteri:  ferrugineo-flava ,  nitidula,  dense  forti- 
terque  punctata;  capite  curvato,  apice  rotundato,  trigono- 
exciso,  Iateribus  antice  transversim  impresso,  medio  linea 


J  79 

longiludinali  perfecto;  antennis  abdomineque  ferrugineis. 
Long.  34%  lat.  IV". 
Spanien  vid  Carlhagena. 

4.  Aeiia  pallida:  oblonga,  pallide  flava,  nitidula,  dense  punc- 
tata; capite  curvato,  lateribus  bi-emarginato,  apice  excise; 
Jameliis  gularibus  sub-rectis,  antice  abrupte  terminatis; 
thorace  lateribus  obsolete  emarginato,  dorse  quinque  li- 
neato,  lineis  externis  obsoletis;  ventre  quadriseriatim 
nigro-punctulato.     Long.  4 — A\"\  lat.  1|"'. 

Lika    allmSn    som   Ael.   acuminata.     Eriangen,   Halle, 
Danmark,  Siciiien  och  Dalmatien. 

5.  Aelia  Klugii:  sub-ovalis,  ochracea,  nitida,  dense  punctata; 
capite  forliter  curvato,  antice  excise,  lateribus  anle  api- 
cem  sinuate,  apice  infra  utrinque  lebate;  laminis  gula- 
ribus brevibus,  curvatis;  thorace  scutelloque  linea  lon- 
giludinali pallida;  hemelytris  costa  laterali  pallida,  intus 
nigre-marginata.     Long.   3 — 3V'\  lat-  I3 — if". 

Aelia  Klugii  Hahn.     Herrich-Schaffer. 
Var.  a.  ferruginee-flava,  scutello  antice  pedibusque  au- 
rantiacis. 

Vid  Bamberg,  Eriangen,  Niirnberg  och  Barnaul. 
B,  Kroppen  gul,  svartflackig. 

Hit  hor  en  af  Herricti-Scpiaffer  afbilclad  art 
som  varit  KiJSTER  okand.  Slett.  Ent.  Zeit.  Xlil,  p. 
386.    Tab.  3  f.   1—5. 

Dallas  bar  noggrannare  ulredt  synonymien 
och  olikhelerna  emellan  de  i  England  forekommande 
fjra  arterna  af  slagtet  Acanthosoma,  bvilka  ban 
salunda  indelar:  A.  Hufvudet  tillspetsadt  framat, 
den  mellersta  fliken  liingre  an  sidoflikarne.  Hak- 
kroppens  sidor  knappt  framstaendc,  utan  svarta  fliic- 
kar.  a.  Antennernas  basal-led  riickande  framom  buf- 
vudeis  spets.  1.  A,  hcemorrhoidale  Linn.  2.  A.  den- 
tatum  De  Geer,  hoematogaster  Schrank,  Herr. 
ScHAEFF.,  collare  Fabr.  b.  Antennernas  basal-led  icke 
rackande  franiom  hufvudets  spets.  3.  A.  liluratum 
Fabr.  Herr.  Schaeff.,  clypeatum  Burm.  —  B.  Huf- 
vudet framlill  rundadt,  sidoflikarne  lika  langra  med 
den     mellersta.       Hakkroppens     kanler     framslaende. 


180 

svart  och  gulflackiga.  4.  A.  griseiim  Linn.  Burm., 
interstinctum  Linn.,  Belulce  De  Geei\,  agathinum 
Fabr.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  L  p.  109.  Nagia  an- 
markningar  vicl  forestaende  uppsals  Iiafva  af  Curtis 
bliTvit   frarnsCalltla.     1.   c    p.  27L 

Slagtet  Pelascelis  liar  blifvit  oknclt  rncci  en  art 
P.  spinosus  fran  Silhet.  Signoret  Ann.  Ent.  II  Sew 
IX,   p.  12L 

Under  benaraningen  Ceiitrocnemis  liar  Signoret 
uppslallt  ett  nytt  slagte  horande  till  Spongipedes, 
1  art  C.  DeyroUei  fran  Java  an  fores.  Ann.  Ent.  II 
Ser.  X,   p.  545.    T.    16  f.  6. 

Ett  nylt  slagte,  som  blifvit  benamndt  Atelides, 
karakleriseras  af  Signoret  salunda:  Corpus  subo- 
vatum,  postice  latius.  Caput  foliaceum,  spina  utrinque 
ante  oculos  armatum;  lobis  lateralibus  intermedium 
longe  superantibus,  contiguis,  apice  hiantibus.  Oculi 
prominentes.  Antennae  crassae,  articulo  primo  brevi, 
secundo  elongato,  compresso,  sulcato,-  reliquis  caren- 
tibus.  Bostrum  ad  basin  pedum  intermediorum 
attingens,  articulo  secundo  longissimo.  Scutellum 
et  elytra  abbreviata.  Sternum  canaliculatum.  En 
art  A.  centrolineatus  fran  Silhet  anfores.  Ann.  et 
Mag.  Nat.  Hist.  II  Ser.  VII,  p.  359.  Tab.  5.  A.  f. 
1 — 5.    1.  c.  p.  436. 

A f  slagtet  Dinidor  bar  en  art,  D.  gibbus  fran 
Brasilien,  a f  Dallas  blifvit  beskrifven.  Trans.  Ent. 
Soc.   N.  S.  11,  p;.  18.   Tab.    1   f.   7. 

Ibland  Lygceites  hafva  af  HERRicH-SciiiEFFER 
foljande  slagten  blifvit  bildade  neml.  Arhaphe,  Cne- 
modus,  Epipolops,  Laryngodes,  bland  Capsini:  Mo- 
nalonion,  bland  Reduvini:  Platychiria.  Wanzart. 
Insect.   IX ,    baft.   6. 

FiEBER  bar  omarbetat  de  af  lionom  i  Weiten- 
weber's   Beitragon   zur   Nalur-   und    Heilkunde    gifna 


181 

kaiaktercr  pa  slagtei  Oxycarenus (=: Stenogastei'H AiWt 
Am.  et  Serv.)  samt  heskrifvit  16  dertill  horande 
arter,  af  hvilka  fyra  aro  nya.  0.  tardus  F]EB.  (Ste- 
nogaster  tardus  Hahn)  ar  redan  af  Fabricius  be- 
nanind  Lygceus  Lavanduloi  ocli  fores  under  delta 
specifika  nanin  af  SpinolA  till  Aphanus.  Fieber 
Rliynchotogr.  p.  37 — 44.  Abhandl.  Bohm.  Gesellsch. 
1851. 

Sliigtet  Ryparochromus  bar  af  Leon-Dufour 
blifvit  tillokt  med  en  ny  art  R.  brachiidens  fran 
Spanien.  Den  finnes  upptagen  samt  afbildad  i  Ann. 
Ent.   11   Ser.    IX,    p.   327.     fab.    11,   III. 

Ett  markvardigt  slagte  bland  Capsini  bar  af 
GORSKi  blifvit  under  benamningen  Myrmecoris  upp- 
staldt  ocli  afbildadt.  Det  star  med  liansyn  till  bri- 
slen  p'a  oceller  samt  genom  antennernas  form  nrira 
Capsini,  med  hansyn  till  de  langre  coxerna  narmast 
Nabis.  En  art  (Van  Litliauen  anfores.  Gorski  Anal. 
Fasc.   I,   p.    167.     Tab.   2   f.   1. 

Uti  en  liten  i  Messina  1850  utkommen  afhand- 
ling  "Discrizione  zoologici  d'una  nouva  specie  de 
Ploiaria  et  de  alcuni  Crostacei  del  porta  di  Messina" 
liar  Natale  letnnat  beskrifning  ocb  en  ilia  iitford 
ligur  ofver  en  ny  Ploiaria  (=  Gerris  Fabr.)  P.  am- 
higva.  Da  denna  afhandling  torde  egas  af  fa  ento- 
mologer  anser  sig  Ref.  bora  meddela  en  afskrift  af 
de  gifna  karaktererna :  "Corpore  griseo,  nniformi, 
lineare,  antice  teretiusculo,  demum  valde  dilatator 
hemelytris  absque  nullis,  antennis  longissimis,  bi- 
fractis,  corporis  dimidio  valde  longiorlbus,  oculis 
rotundatis,  nigris,  albopunctatisj  quatuor  pedibus 
posticis  linearibus,  longitudinem  antennarum  subse- 
quantibus,  anterioribus  dentatis,  posticis  suboequali- 
bus,  articnlis  invicern  reflexis,  dilatatis;  haustello 
mobili,   triarculalo,   usque  ad   collum    porreclo.** 


182 

En  uifurllg  beskrifning  ofver  Ploiaria  maculata, 
som  blifvit  fiinnen  1  Pensylvanien,  meddelas  af  Hal- 
demAn.     Sillim.   Journ.   IX,   p.    108. 

Lefnadt-  Rorantle   lefnadssattet   af  Tingidce   hafva   under- 

raltelser  af  ScHOLZ  blifvit  meddelade.  De  kunna  i 
delta  lianseeiide  fordelas  i  Irenne  grupper.  Till  den 
foisia  ban  fores  alia  de  arter,  som  hemta  sin  foda 
pa  en  viss  vaxt,  till  den  andra  alia  de,  hvilka  icke 
lefva  af  naj^on  bestamd  vaxt  men  dock  forelrades- 
vis  uppeballa  sig  under  bladen  af  vissa  vaxter  och 
slntligen  till  den  tredje  alia  de  species  som  tr.iffas 
spridda  bar  ocb  dei".  Forf.  uppraknar  alia  de  ar- 
ter som  med  bansyn  till  lefnadssattet  varit  bononi 
kanda.      Scbles.   Ent.  Zeitschr.   IV.   11.   1. 

En  uppsatts  af  Scott,  om  lefnadssiitlet  af  Cy- 
closoma  Saundersii  jemte  utredning  af  bada  konens 
olikbeter,  bar  blifvit  foredragen  i  Zool.  Soc.  1852. 
10   Febr. 

Ni-pides,  Mayr   bar   bland   Nepides   uppstjillt  tvenne  nya 

slagten  neml.:  Litnnogeton,  som  bor  erballa  sin  plats 
emellan  Sphserodema  ocb  Zaiilia  samt  Lethocerus,  Af 
hvardera  beskrifves  en  art  L.  Fieberi  och  Leth.  cor- 
dofanus,  bada  funna  af  Kotschy  i  Kordofan.  Verb. 
Zool.   Hot.   Ver.    in    Wien.    II,   p.   14.     Tab.    1,   2. 

Afven  SpinOlA  bar  utforligt  karakteriserat  ett 
nytt  slagte  Hydvocyrius,  narslagtadt  med  Belostoma. 
Det  ulmarker  sig  sardeles  genom  tvaledade  tarser 
med  lika  leder  och  stora  klor,  hvilka  ofvertraffa 
tarserna  i  lan^d.  En  art  H.  Columbice  fran  Co- 
lumbien. 

Kotonec-  Gruppen   Notonectce  bar   af  Fieber    blifvit    mo- 

nofjrafiskt  behandlad.  Den  bestar  af  sliiijtena  Bo- 
thronotus  Fieb.  {Enithares  Spin.),  Notomcta  Linn. 
och  Anisops  Spin.  Botbionotus  innehaller  fyra.  No- 
tppecta   elfva   och    Anisops  atta    arter  af  hvilka  storre 


183 

cleleii    fur   fcirsta   gangeii  beskrifvas.   Fieber  Rhyncho- 
togr.   p.  45—62.      Abliandl.    Bohm.  Gesellsch.*  1851. 

At'  Fieber  hafva  vi  iifven  alt  anmala  en  mo- 
nogiafi  ofver  slagtet  Corisa:  "Species  generis  Corisa 
monographice  dispositce"  hvaruli  ban  gjort  flera  til- 
liigg  till  sin  fona,  1848  utgifna  arhandling,  sardeles 
genom  utiorliga  beskrifningar  af  exotiska  artcr.  51 
arter  aro  af  Forf.  uiidersokta  ocb  noggrant  karak- 
teriscrade  ocb  20,  troligen  till  delta  slagle  borande, 
bos  atskillige  Forf.  omniimnda,  endast  till  nainneii 
iippraknade.  Pa  tvenne  stentrycksplancber  iiro  de 
olika  arternas  skofvellika  fraintarser,  bvilkas  form 
leinna  goda  karakterer  for  arterna,  framstallda.  Ab- 
bandl.  Bohm.  Gesellscb.   1851. 

Af  ^'List  of  the  specimens  of  Homopterous  In-  Homop- 
sects  in  the  collection  of  the  British  Museum*'  by  ^^^^' 
Walker  bafva  P.  I — IV  ulkornmit  i  London  1850 
— 1852.  Delta  arbete  innehaller  mer  an  titeln  lofvar. 
Del  upplager  nemligen  icke  ensamt  en  katalog  ofver 
Brittiska  Museum,  utan  utgor  en  forteckning  ofver 
alia  kanda  arler  med  deras  sjnonymi,  bvarjemte 
beskrilning  ofver  de  nya,  soin  finnas  i  berorde  Mu- 
seum, ineddelas.  Antalel  af  de  senare  ar  utomor- 
dentligl  stoit  ocb  upplager  I.  ex.  af  slagtet  Cicada 
mer  iin  bundrade  arter.  Fa  nya  slagten  bafva  blif- 
vit  bildade,  bvaremot  alia  af  Amyot  ocb  Serviixe 
uppsl/illda  genera  utan  nagon  noggrannare  kritik 
blifvit  bibeballua.  Synonymien  ar  med  flit  ocb  tem- 
lig  fullslaiidigbet  utredd.  Da  delta  arbete  ar  nod- 
vandigt  for  bvar  ocb  en,  som  med  allvar  vill  stu- 
dera  denna  grupp,  torde  nagot  utdrag  derulur  icke 
vara  niidigt,  belst  sadant  skulle  leda  till  en  alltfor 
stor    vidlyftigbet. 

Asa  Fitsch's  "Synoptical  Catalogue  of  the  Ho- 
mopterous Insects  of  the  State  of  New-York"  in  ford 
i    Fourtb     Annual     Repporl    of    ibe   Regents   of   tbe 


184 

Uiiiversitv  on  the  Condition  of  tlje  State,  Cabinet 
of  INaliiral  History  ar  Ref.  endast  bckant  genoni 
Westwoods  ofversigt  af  den  Entomologiska  littera- 
turen    1851. 

Med  ett  stone  antal  nya  arter,  sardeles  af 
Derhidcv,  liar  gruppen  Fnlgoiellye  af  WestWOOD 
blifvit  riktad ,  sasom  Aphana  sanguinicollis  {Ceylon'), 
A.  madagascariensis  (Madagnskixv),  Eurybrachus  cru- 
delis  (Ceylon),  Omalocephala  morosa  (Port-Natal) 
sanitidigt  af  Walker  beskrifven  under  namnet  Apha- 
na?  morosa,  Derbe  substrigilis  {l^rasiWen'),  Derbe  (^Phe- 
nice)  moesta  (Ostindien),  D.  (Ph.)  tessellata  (Sierra 
Leona),  D.  {Ph.?)  biclavata  (Congo),  D.  {Ph.?)  di- 
latata  (Sierra  Leona),  Z).  (P/i.?)  carnosa  (Ost indie n), 
D.  {Thracia)  Essingtoni  (Port-Essington),  och  D. 
[Thracia)  pterophoroides  (Ceylon).  Ann.  and  Mag. 
Nat.    Hist.   II  Ser   VII,   p.   208. 

Enligt  hvad  kandt  iir,  hafva  inom  Europa  af 
Membracidernas  talrika  familj,  endast  tvenne  arter 
tillhorande  slagtet  Centrotus  varit  kiinda.  Leon  Fair- 
MAIRE  bar  nu  ytteiligare  af  detta  slagte  upptackt 
en  art  C.  chloroticus,  funnen  i  narheten  af  Madrid. 
Aon.   Ent.   II  Ser.   IX,   p.  LXXXVL 

Sasom  fortsatlninij  af  sin  i  en  foreijaende  Arsber. 
anmalda  monografi  6f\ev  Eurymelides,  barSiGNORET 
nu  afhandlat  slagtet  jEthalion  Latr.  Af  14  arter 
som  Forf.  beskrifvit,  bafva  endast  tre  forut  varit 
kiinda,  neinl.:  jEth.  reticulatum  Linn.,  A.  albinervo- 
sum  Blanch,  och  A.  Servillei  Cast.  De  nya  iiro: 
A.  parviceps,  Lalreillei,  unicolor  fi-an  Chili,  semian- 
nulatum,  simile  fran  Hrasilien,  vicinum  fran  Colum- 
bien,  multicolor  fran  Chili,  parallelum  fran  Para, 
nigrum  fran  Brasilen,  curvatum  fran  St.  Fe  de  Bo- 
gota och  nervoso-punctatum  fran  Mexiko.  Hanarne 
synas  inoni  detta  sh'igte  vara  myckel  sallsyntare  an 
honorna.      Ann.    Ent.    II   Sei'.    IX,   p.    669.     'Jab.    14. 


185 

Flera  nya  slagleii  bland  Cicadelloi  hafva  i  Spi- 
nola's  forut  niimnda  arbele  blil'vit  upplagna,  nenil. 
af  Aphropboridae:  Captelasmiis,  Plinlhareus,  Tre- 
mapterus,  af  TettigonidLc:  Wolfella,  Proranus,  af 
Jassidae:  Protonesis,  Siva,  Deglenita,  Adioirotoma, 
Aglenita  ocb  Strongijloma. 

ToLT.lN,  som  undersokt  de  i  Mark  forekom- 
mande  arter  af  Cicadellina  Burm.,  bar  rorande  ving- 
nervernas  olika  lage  bos  ailerna  af  slagtet  TypMo- 
cyba  meddelat  intressanta  iakltagelser  ocb  anser  ban, 
att  de  bonom  bekanta  arter,  kiinna  pa  foljande  siitt 
fordelas   i   grupper: 

I.  Elytra   marginata;  areolis  quatuor. 
Typhlocyba  elegantula,   Ulmi. 

II.  Elytra   immarginata. 

a)  Areolis  quatuor. 

1.  Areola  elylrorum  tertia  basi   truncata. 
Alae  marginatae. 

a)  Alae  venis  apicalibus  fribus.  .^1 
Typhlocyba  citrinella,  aureola,  micantula.      ..i^  (jjinfilot^Ho 

b)  Alae  venis  apicalibus  duabus. 
Typhlocyba  viridula,  flavescens. 

c)  Alae  venis  apicalibus  quatuor. 
Typhlocyba  sulphurella. 

2.  Areola  elytrorucn   quarla   minutissima  et  apice  remota. 
Alae   immarginatae. 

a.  Alae    venis    apicalibus    tribus,   prima   basi   dichotoma 
et  cum  tertia  apice  convergentibus. 

Typhlocyba  Hyperici,  blandula,  iO-punctata,   scutellaris.         '• 

b.  Alae  venis  apicalibus  tribus,   prima   et  tertia   basi  di-' 
chotomis,  secunda  ad  tertiam  approximata. 

Typhlocyba  Coryli. 

3.  Areola   elytrorum   tertia   basi  acuminata,  petiolata. 
Alae  immarginatae. 

a)  Alae  venis  apicalibus  quatuor. 

Typhlocyba  concmna,    vittata,  picta,   Urticw,  fulva,  jucimda, 
tenella,  adspersa,  stellulata. 

b)  Alae  venis  apicalibus  tribus. 

Typhlocyba  Hosce,   fasciata,  Quercus,  nitidula,  6-puntata,  te- 
nerrima,  cruenia,  lineatella. 


186 

p.  Areolis  elytrorum  tribus. 
Alae  marginatae,  venis  duabus. 
Typhlocyba  smara^dula. 

Sasoin  varande  iiya  arter  beskrlfvas  T.  Coryli, 
roseipennis  ocli  fasciata.  Stett.  Ent.  Zoit.  XIl,  p. 
67  T.   I. 

Guerin-Meneville  omnainner  att  en  oheskiiC- 
ven  art  at'  slaglet  Jasstis,  som  ban  ben;imt  J.  Va- 
Statoi\  i  vissa  delar  af  Frankrike  aiistallt  betydlig 
skada  pa  sadesslagen.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1852, 
p.  41. 

AT  del  besynnerligt  bildade  si  aglet  Cystosoma, 
bar  yttcrbgare  en  art  C.  vitripennis  fran  Nya  Hol- 
land, biifvit  beskriFven.  Ann.  et  Mag.  Nat.  Hist.  l\ 
Ser.   VH,   p.   207. 

Foljande  uppsattser  "A  tieiv  American  Cicada, 
from  new  Philadelphia"  by  C.  Fischer  (Cicada  Cas- 
sinii)  Proceed.  Acad.  Nat.  Sc.  Phi  lad  V,  p.  272. 
^'Note  on  the  neiv  species  of  the  Cicada  and  on  the 
Cicada  septendecim"  by  Cassin  1.  c.  p.  273.  "On 
the  Seventeen-year  Locust  (Cicada  septendecimf  by 
Bennet.  Proced.  Host.  Soc.  IV,  p.  71  ocli  "on  the 
Seventeen-year  Locust"  by  Girard,  aro  Ref.  endast 
till  tileln  bekanta. 
Lefnads-  Flera   iakttagelser   rorandc  Cicada  septemdecim, 

*"  *  bvilken  endast  visar  sig  bvart  17:de  ar  i  Norra 
Amerika,  bar  at  VViiiD  biifvit  bekantgjorda.  Han 
anfor  bland  annat  att  staden  Ballimoie's  tidnin<]^ar 
d.  17  Juni  1850  tillkannagafvo,  att  dessa  insekter 
skulle  visa  sig  foljande  dag.  Manga  nyfikna,  i bland 
bvilka  Forf.  befann  sig,  begafvo  sig  (ill  en  niir- 
gransande  skog,  hvarest  fortruppen  bestaende  af  oni- 
kring  50  individer  snart  visade  sig.  Foljande  da- 
gen  framkommo  de  i  niilliontal  ocb  lato  bora  sig 
pa  betvdligt  afstand,  ty  hela  lufteii  var  uppfylld 
af  dessa    niusikanlci',    Endast    banurne   ega    fornuigan 


187 

alt  kumia  franibriiiga  Ijiul ,  livilket  verkstiilles  iiie- 
delst  en  trumlilnna  fastacl  vicl  basen  af  de  uiulre 
viiigarne  och  bcstaeiule  af  Hera  hvitakfiga  skifvor. 
Djuret  .'ir  trogt  i  sina  rfirelser  ocli  gripes  lall,  livar- 
emot  Cicada  brunneosa,  som  visar  sig  hvarje  ar, 
ar  svar  att  fanga  Den  30  Junl  eiler  14  dagar  ef- 
ter  framkomsten,  syntes  inga  individer.  Under  de- 
ras  koita  narvaro  liade  dc  gjort  betydlig  skada  pa 
skogar  och  tr;idgardar.  Honan  liigger  sina  iigg  i 
spelsen  pa  tradens  grenar,  hvarvid  lion  gcnombor- 
rar  dessa ,  sa  att  de  vid  minsta  blast  affalla.  Da 
larverna  framkomtna  utur  nggen  nedkrypa  de  djupt 
i  jorden,  men  besjnnerligt  nog  bar  man  oakUadt 
deras  stora  antal  aldrig  kunnat  finna  dem  bniu 
djupt  man  an  grafvit.  Endast  arct  fore  det  ntbil- 
dade  djurets  framkomst  traflPas  larverna  nara  jord- 
ytan  afvensom  under  slenar.  De  aro  da  mycket 
lifliga  och  dolja  sig  hastigt  vid  minsta  buller.  Den- 
na  Cicada  ar  en  stor  lackerhet  for  flera  iiusdjur 
och  forhires  begiirligt  icke  allenast  af  gass,  ankor 
och  hons,  utan  afven  af  kattor  och  hundar.  Ann. 
Ent.  11  Ser.  X,  p.  XVllI.  Om  forenamnde  djurs 
iitveckling  och  lefnadssatt  hafva  upplysningar  blif- 
vit  af  Burnett  meddelade.  Proceed.  Amer.  Assoc. 
Sixth.   Meet.   p.  307. 

Hat.deman    bar    beskrifvit   en    ny  art   C f ler mes .PayWidx. 
som    lefver   pa   Castanier,    livars    bJad    den    hoprullar. 
Den     benamnes     Ch.     Castanex.      Sillini.    Journ.    IX, 
p.   108. 

Om  familjcn  Physopoda^  eller  Thripsides,  som  Thripsi- 
hitlills  blifvit  foga  bearbetad,  hafva  vi  nu  alt  an- 
miila  en  fortjenstfull  afhandling  af  Heeger,  hvilken 
allt  sedan  1830  sysselsatt  sig  med  att  ulforska  hit- 
horande,  i  Ostei  rike  forekommande  arlers  metamor- 
fos  och  lefnadssall.  Forf.  inJclar  dessa  djur  [)a  fol- 
jande   salt: 


18$ 

Kara.    1.    TUBULIFEBA. 

Gen.  I.  Phloeothrips  Ha  lid. 

Fam.  A.  Aptera.     Utan  oceller  och  vingar. 

Af  denna  grupp  kanner  Fdrf.  6  arter,  hvilka  s§  vSlI  i 
anseende  till  lefnadssSttet,  som  i  fargen  och  kroppsdelarnas 
bildning  betydligt  afvika  fr§n  hvarandra  samt  kunna  sakert 
anses  sSsom  fullt  ulbildade. 

1.  hicolor:  capile,  meso-et  methathorace  abdomineque  obscure 
brunneis;   prolhorace  antennis  pedibusque  flavo-fuscis  J'" 

Fdrekommer  i  skogar,   under  affall  af  Ijung  o.  s.  v. 

2.  lativentris:  nigro-brunnea;  tibiis  tarsisque  flavo-brunneis; 
capite  tubuloque  anali  solito  longioribus;  elytris  alisque 
incompietis  l'" 

Traffas  under  lof  och  vaxtdelar. 
Fam.  B.  Elytroptera.     Med  oceller  och  vingar. 
a)  Hufvudet  med  teoiligen   parallela  sidor. 
*  Framtarserna  med  en  land  pa  insidan. 

3.  aculeata:  Fabr.  fusco-nigra;  antennis  totis,  tibiis,  tarsis 
alisque  flavescentibus;  femoribus  anterioribus  sub-incras- 
salis,  inermibus,  tubo  elongato  1 — I'" 

PS  flera  slags  blommor  under  sommaren. 

4.  Ulmi:  Fabr.  nigra,  antennarum  articulis  subaequalibus, 
tumidis,  2:o  toto,  sequentibus  basi  pallidis;  genibus  tar- 
sisque anticis  ferrugineis;  femoribus  anticis  incrassatis, 
bidentatis.  IJ"' 

Under  bok-  och  ek-bark.  Metamorfosen  af  Fdrf.  ut- 
redd. 

5.  flavipes:  Halid.  castanea,  ano  ferrugineo;  antennis  ante 
basin  pedibusque  flavo-ferrugineis;  femoribus  posticis  me- 
dio fuscis,  anticis   incrassatis.   1 — 1^'" 

PS   flera  slags   blommor. 

6.  Staticis:  Halid.  atra;  antennarum  medio  tibiarum  apice 
tarsisque  fusco-pallidis;  femoribus  anticis  incrassatis.  \ — |"' 

I    blommor. 
Gen.  2    Heliothrips. 

I.  hccmorrhoidalis:  fusca ,  ano  ferrugineo;  oculis,  antennis 
pedibusque  lividis.  | — V" 

Fdrekommer    i    drifhus    och   har  af  Fdrf,   blifvit  funnen 
pS   Ficus  relusa   och  Begonia  cebrina.     Metamorfosen  ulredes 
omstandligt. 
Fam.   II.  Terkbiuntlv. 

A.  Stenoptera    Burm.     Stenelytra    Halid.      Vingarne    smala, 

lanceltformiga,  med   1 — 2  langdticrver,  utan  tvarnerver. 


189 

Gen.  3.   Thrips  Auct. 

a)  B5da    konen  forsedda  med  vingar.     Hanen  mindre  an 
honan,  Ijusare  eller  olika  tecknad. 

1.  Ulicis:  BuuM.  elytris  nigricantibus,   basi  albidis.  | — V" 

Allman   i  blommor  at"  Reseda  och  Meliloti. 

2.  phalerata:  Halid.  elytris  nigricantibus,  fascia   ante  apicem 
basique  pallidis.  ^ — J"' 

I   flera  slags  blommor. 

3.  Kollari:    fusca;    antennis,  oculis,   tibiis,  tarsisque  anticis 
flavis;  alis  grisescentibus.  \"' 

4.  vulgatissima  {phijsapus  De  Geer):  corpora  fusco;  antennis, 
oculis  pedibusque  flavis;  alis  dilute  flavo-griseis.  J''' 

B.  Coleoptrata:  Ofvervingarne  bredare  i  bakkanten,  for- 
sedda med  fransar,  langd-  och  tvar-nerver.  Bakkrop- 
pen   mindre  platt.    Agglaggningsrdret  ofvan  bakat  bojdt. 

Gen.  4.  Melanothrips.     Halid. 

1.  obesa:  Halid.  atra;  alis  superioribus  nigricantibus.  J — l'" 
P§  solroser. 

Gen.   5.  Aelothrips. 

1.  fasciata:  Linn,  nigra;  elytris  basi,  fascia   media  apiceque 
albis.  J— 1"' 

I  Convolvuli  och  andra  blommor. 

2.  vittata:  'Halid.    nigra;   elytrorura    basi  costaque  anterior! 
dimidia  albis.   l'" 

1  blommor  af  Cochlearia  draba  m.  fl. 
Gen.  6.  Physapus. 

1.    Schottii:    ater;    oculis  luteis,  antennis  8-articulatis,  fili- 
formibus;  alis  ensiformibus.  i^'" 

Denna  afhandllng,  som  affoljes  af  val  och  i 
stor  skala  iitforda  fignrer,  finnt's  afven  under  titel 
"Beitrdge  zur  Naturgeschichte  der  Physopoden  (Bla- 
senfitssey  att  kopa  lor  1  Hialer.  Silzungsb.  Kaj- 
seil.  Akad.  IX  1852,  p.  123,  473  Tab.  14—23, 
38—43. 

Flera  nya  arter  af  Aphides  ha{\ a  af  BoucHE Aphides, 
blifvit  upptackta  och  karakteriserade  nendigeii:  As- 
pidiotus  Pomorum,  Pini,  Buxi,  Saliceti,  pinncBfor- 
mis,  Tilice,  Vaccinii,  Populi,  Juniperi,  Myrti,  Le- 
canium  Vini,  Salicis ,  Quercicola ,  Epidendri  och 
Ouercus.     Stett.  Ent.  Zeit.   XII,   p.    1 10. 


190 

Walker  liar  beskrifvit  flera  pa  Senecio  lef- 
vande  arter  af  Aphidii.  Newm.  Zool.  1850,  App. 
p.  CII. 

Leon  FatrmaIRE  har  funnit  en  ny  art  afslag- 
Ict  Schizoneura,  Inilken  icke  sasom  dess  samslag- 
lingar  lefver  pa  trad,  utan  naia  rottenia  pa  ett 
gras  tillliorande  slaglet  Setaria.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
IX,  p.  CVII. 

Tfiornton  har  for  Microscopical  Society  d.  28 
Jan.  1852  forevisat  pupan  till  en  insekt  n^ed  blad- 
lika  bihang,  som  ban  kallat  Phyllopfiorus  testudina- 
tus.  Den  har  blifvit  funnen  pa  bladen  af  Acer 
campe.stris. 

Coccides.  FoRSTERS  a  fhandlinix  "Z7e6er  Sc/ii7c//aMse."    Verb. 

Naturh.    Ver.    Preuss.   Rheinl.    iind    Westphal.   Jahrg. 

VIII,  heft.   3,  4  har  Ref.   icke   haft  tillfalle   se. 

Af  slagtet  Aleurodes,  hvaraf  endast  nagra  fa 
arter  hafva  varit  kanda,  har  BOUCHE  uppfackt  t ven- 
ue nemligeu:  A.  Aceris,  som  finnes  pa  bladens  un- 
dersida  bos  Acer  platanoides  och  A.  phyllicea',  som 
likaledes  uppehaller  sig  pa  undra  sidan  af  bladen 
pa  Phylhcea  media  Stett.  Ent.  Zeit.  XII,  p.  108 
samt  Haldeman  tvenne:  A.  abutilonia  som  forekom- 
mer  pa  bladen  af  Sida  Abutilon  och  A.  Curni  som 
IrafTas   pa   bladen   af  Cornus  sericea.    Sillim.  Journ. 

IX,  p.  708. 

Systema-  LEPIDOPTERA.  —   Lederer  ,   som    icke    fun- 

nit de  af  flera  Lepidopterologer  meddelade  upp- 
stallningar  af  fjarilarne  lillfredsstallande,  har  i  en 
storre  uppsatts  framstiillt  sina  asiglcr  i  delta  aniue 
samt  redogjort  for  den  ordning,  hvaruti  hau  anser 
familjerna  bora  folja  efler  hvaraudra.  Forf:s  upp- 
slalhiing   ar    hiifvndsakligen   af 


191 


pAPILIONrSA. 

I.  Alia    fdtterna    hos    bade    kdnen    fullslandigtl 

ulbildade. 

A.  Ogonen   runda. 
a)  Framvingarne  med  en  kort,  fran  inre  kan-i 

lens    nerv    till  vingkanten   lopande  gren., 
Bakvingarne    vid    innerkanten   utskurna,| 
s§ledes  ulan  nerven   la.     .  Equites. 
h)  Framvingarne    ulan    denna    gren.     Bak-' 

vingarne    ej    ulskurna,   saledes  fdrsedda  )SuccintaB. 
med   nerven    la      ....  Pierides.      ' 

B.  Ogonen    ofvan    och    under  slutande  i  en 
spetsig  vinkel      ....  Lyccenoidce. 

II.  Frambenen   hos  hanen   outvecklade,  hos  ho- 
nan  fuIIstSndiga. 


A,  Palperna  korta,  icke  tatt  hopsittande.  Bak- 

iten. 
Eurycinides. 


vingarnes  mittel-cell  lillsluten. 


B.  Palperna    af    antennernas    halfva    langd/ 
tatt    hopsittande.     Bakvingarnes    midtel- 
celi  emellan  4 — 5  nerverna   oppen. 

Lihytheoidce. 
III.    Frambenen   hos  bada  konen  ofullstandiga. 

A.  Bakvingarnes    midtel-cell    emellan  4  och| 
5   nerverna  oppen  eller  tillsluten.  ,^      ,   , 

Nymphalides.      /P^^^ulce. 

B.  Bakvingarnes    midtel-cell    genom    en  (5f-| 
verallt  lika  tjock  tvarnerv  tillsluten. 

a)  Mellan    och    baktarserna    utan    hakflikar] 
med   ISnga,  enkia  klor    .     .  Danaides. 

b)  Mellan   och   baktarserna  med  hakflikar  och 
korta   inskurna   klor.      .     .  Satyroidw. 

Roiande  de  ofilga  fjarilarnc,  till  och  med  sin- 
ter af  Hornby ces,  anser  lian:  att  Atijchia,  Thyris  och 
Sesia  bora  stiillas  (Vamst.  Nast  Sesiadce  bora  Sphin- 
gidce  folja ,  hvilka  sa  val  med  hansyn  till  antenn- 
formen,  soin  vingadrornas  lage  bar  batlre  passa  in, 
an  ZygcenidcB,  Syntomidce  bora  u ppsf alias  i  narhelen 
af    Zygcenidcv    ocb     fore    dessa.       Efter     de    senarc 


192 

komtna  Helerogynidce,   livilka   i  anseende  till  de  med 
16  fotler   forsedda,   fritt  lefvande  ocli   cocong  forfar- 
dlgande    larverna,    nervgangen    pa    vingarne   och   an- 
tennronnen,   betydligt  afvika   f'lan    PsycJiides.      Syri' 
tomidce    bilda    en   belt   ocli   liallit  egcn   grupp.      Na- 
gon     affinitet    med     Sesiadce    ega    dessa    icke,  sasorn 
saknande   oceller.      Larverna   afvika   afven    betydligt  i 
form     ocb    lefnadssatt.      Den  skenbara   likhelen   med 
Sesia   ar   endast   tillfallig   ocb    annii  mindre,  an  emel- 
lan    Sesia    ocb     Macroglossa.      Bland    de    arter,  som 
ega    borstformiga  anfenner,   gora   aler  Hepialidce  med 
bansyn    till   antenn-formen,   ett   undantag.     De  kunna 
likval   icke  skiljas   fran   Cossidce,   bvilka   lUmarka    sig 
genoni    tva    fria    innerkants   nerver    pjA    fram-   ocb  tre 
pa     bakviiigarne.       En     annan    bogst   egen    griipp   ar 
Psychidce.      Dessa    hafva   med   Cossidce  gemensamt  de 
tre     innerkants-nerverna     pa    bak-vingarne,   men   ega 
pa     (Vam-vingarne     endast     en    utlill    gafl'eldelt   nerv. 
Em  el  Ian   Cossidce  ocb   Psychidce  staller  ForF.  Typho- 
nidce,   afven    ett    besynnerligt   slagte,  ofver  bva rs  plats 
blifvit    mycket   tvistadt.      I    nervgangen  ofverensslatn- 
ma   de,    med    undantag  af  de   tre    innerkants   nerver- 
ne     pa    bakvingarne,   med    ingen   af  de    tvenne    forut 
namnde    grupperna.       I     anseende    till    saknaden  af 
palper    och     tunga     med     Psychidce,      Framvingarne 
ega   endast  en,   vid    basen   nagot  gafFeldelt  innerkants 
nerv,   men    bafva   en    fyrdelad    samt   bak-vingarna    en 
tvadelad    midtel-cell.      Cocliopodce   aro   iifven  fcirsedda 
med    Ire   fria   innerkants   nerver    pa  bak-vingarne  (af- 
ven    tvenne     pa    de    framre),    men   aro   genom    deras 
oniscus-lika     larver    skiljda    fran    alia    foljande   Hete- 
rocerer.     Harefter  staller   Forf.   Drepanulidce,   bvilka 
(sa     val    som    alia    foljande   grupper),   endast   ega   en 
fri    inneikants    nerv    pa    framvingarne,   aid  rig    mer  an 
tva    pa   bakvingarne.     Deras   larver  aro   baklill  spet- 


193 

siga  ocli  sakna  cle  bakrc  fotlerna.  Vidare  bora 
kotnma  Saturnidoij  Endromidce  ocli  J5om6?/cic/ce,  livilka, 
i  anseende  till  bristen  pa  del  lilla  hakformiga  ving- 
borstet,  bora  sta  tillsammans;  delta  saknas  nemllgen 
hos  ingen  af  de  foljancle  grupperna.  Till  BomhycidcB 
sluta  sig,  sa  val  rned  hansyn  till  larverna  soin  fja- 
rilarne,  Liparidce,  till  dessa  Lithosidm  och  Chelonidce, 
De  senare  hafva  oceller,  de  forra  sakna  sadana. 
Narniast  Noctuce  i  habitus  sta  i  alia  hiinseende  No- 
todontidcu,  Closterce  bilda,  genoni  de  em  el  Ian  sani- 
mandragna  blad  lefvande  larverna,  en  ofvergang  till 
Cymatophoridce,  hvilka  Fnrf.  staller  friiitist  bland 
Noctuce,  Jemte  forestaende  iifversigt  af  familjerna, 
meddelas  flera  uppljsningar  rorande  en  del  artcrs 
forekonimande  inom  Europa.  Verhandl.  Zool.  Dot. 
Ver.   in    Wien.     Abb.    II,   p.   14,  65. 

Herrich-Schaeffer   liar   borjat  en    utforlig    af- 
liandling  ofvcr   del  system   som    blifvit  grundadt    pa 
vingnervcrna    hos    fjarilarne,    hvarvid    ban    foreslagit 
en     ny     terminologi.      Fori",     gor     forst    en    skillnad 
emellan   nerver  QRippen)  och   grenar  (^j^sten).    Ner- 
ver  kallar   han   de  adror    hvilka    omedelbart    utlopa 
fran   basen ,   utgreningar  (rami),  de  hvilka    hafva  silt 
ursprung   fran   nerverna,  eller  dessas   gaffellika    for- 
greningar.    Vid    rakningen  upptagas  endast  de  nerver 
som    uppna   vingarnes   kant.     Forf.  atskiljer:  l:o  Z)or- 
sal-nerver,    hvilka    utlopa    narmast  innerkanten   vid 
vingbasen   och   som   ej   forgrena   sig;   2:o  Sub-dorsal- 
grenar,     hvilka     utlopa     fran     midtel-cellen    mot   de 
nerver,    som     begransa    innerkanten;    3:o    Subcostal- 
grenar,   hvilka   hafva  sitt  ursprung  fran  midtel-cellen 
emot    de    nerver    som     gransa    till    framkanten;    4:o 
Mellangrenar,  de   hvilka  befinna  sig  pa  alia  vingarne, 
emellan   dorsal-  och  costal-grenarna;  5:o  Costal-ner- 
verna,   hvilka   merendels   utan  sammanbindning  lopa 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  13 


194 

langs  framkanten;  6:0  Slutgren  {Schlussast)  hvilken 
vanligen  saiiimanbinder  subdorsal-nervens  sista  gren 
rued  subcostal-nervens  forsta.  Afliandlingeii  atfoljes 
af  figurer,  pa  hvilka  Dagfjarilarnes  nervgang  blif- 
vit  fratnstalld  och  hafva  de  slagten  soni  tillhora 
HeliconidcB  och  Danaidce  efter  skiljemarkeu  hemtade 
fran  vingnerveina,  blitvit  karakteriserade.  Abliandl. 
Zool.  Miner.  Ver.  in  llegensb.  Heft.  I,  p.  175. 
Uibred'  AdOi»F  och   AuGUST  SPEYER  hafva  fortsatt  deras 

ning.  .  f^j,|.g  Arsber.  p.  116  anmalda  afhandb'ng  ofvcr 
fjarilarnas  ulbredning  i  Tyskjand,  hvaraf  inhemtas: 
alt  &i  6:le  gruppen  Lithosides  28  arter,  al'  de  34, 
som  Herrich-Schaeffer  anfort  sasom  Europeiska, 
forekomma  i  Tyskland.  7:e  Chelonides.  Af  denna 
^rupp  uppraknar  Herrich  Schaeffer  47,  af  hvilka 
nagra  aro  sasom  arler  osiikra.  I  Tyskland  hafva 
hittills  blifvit  anmiirkta  25  hithorande  arter.  Dessa 
trafFas  foretradesvis  pa  slatt  eller  med  kujlar  upp- 
fylldt  land.  Sasom  karakterislisk  for  kull-  och  bergs- 
regionen  kan  Hera  anses.  Plantaginis  ar  likaledes 
foretradesvis  en  bergsfjaril,  men  trafias  afven  pa 
Preussens  slattland.  Quenselii  tillhor  uteslutande 
de  hogsta  bergen.  Af  de  ofriga  arlerna  finnes  Plan- 
taginis vid  snofalten,  Caja  i  den  subalpinska, /m/«- 
ginosa  och  russula  and<»  till  bergsregionen.  8:e  Li- 
jparides.  Af  de  26  i  Europa  trafFade  arlerna  fore- 
konima  16  i  Tyskland.  Ibland  dessa  ara  elt  storre 
antal  vidt  utbredda  och  allmanna,  sasom  awiflua, 
Salicis,  Monacha,  pudibunda,  fascelina,  antiqua,  chry- 
sorrhoea,  dispar,  V-nigrum  och  gonostigma.  Tre 
finnas  endast  i  de  syd-ostra  delarne  nemligen  Ericas, 
detrita  och  cocnosa.  Flera  af  dessa  aro  skadliga 
for  skogar  och  tradgardar.  9:e  Psychides.  Sasom 
Tyska  uppriiknas  19  arter,  hvilka  alia  lefva  i  da- 
larne  eller  pa  sliitllandet.  10:e  Cochliopodes.  De 
tvcnne   Europeiska    arterna   finnas   i    Tyskland.      Den 


195 

ena  Testudo  i\v  allmannare,  den  andra  Asellus  sall- 
syntare.  ll:e  Drepanulidce.  Alia  de  7,  i  Europa 
upptackta  arterna,  triifFas  1  Tysklaiid  och  uppehalla 
sig  i  de  tvenne  lagsta  regioneriia.  Alia  hafva  tvenne 
"enerationer  om  aret.  12:e  Saturnina,  Ibland  de  7 
Enropeiska  arterna  besitter  Tyskland  4,  af  hvilka 
Carpini  och  Tau  aro  iitbredda  ofverallt.  De  bada 
andra  Pyri  och  Spini  endast  i  de  sydliga  delarne. 
De  traffas  pa  slatterna  och  nagot  kuperad  mark. 
Carpini  finnes  i  subalpinska  och  Tau  i  bergsreglo- 
nen.  13:e  Endromidoi.  Den  enda  Enropeiska  arten 
ar  utbredd  ofver  hela  Tyskland.  14:e  Bombycides. 
Tyskland  eger  21  af  de  sasom  Enropeiska  anforda 
34  arterna.  Af  dessa  aro  10  utbredda  ofverallt. 
Ingen  art  forekommer  uteslutande  pa  laglandet. 
Lika  litet  besitia  de  hoga  bergen  nagra  egna  arter. 
Cratwgi,  Ruhi  och  Quercus  ga  iinda  till  den  sub- 
alpinska, Pini,  potatoria,  Populi,  Neustria,  Trifolii 
och  lanestris  till  bergsregionen.  15:e  Not odont ides, 
Af  de  44  Enropeiska  arterna  forekomnia  icke  mindre 
an  38  i  Tyskland.  Pinivora  och  processionea  bebo 
foretradesvis  laglandet.  Ingen  enda  art  tdlhor  fjel- 
len  eller  ens  de  nedre  delarne  af  den  subalpinska 
regionen.  I  bergsregionen  visa  sig  bucephala.  Car- 
melita,  camelina,  Dictceat  dictwoides,  Ziczac,  Fagi, 
bifida,  furcula  och  vinula.  Hos  flera  Notodontidce 
forekomma  tvenne  generalioner,  sasom  hos  curtula, 
reclusa,  palpina,  DictCEa,  dictceoides,  camelina,  Dro- 
medarius,  cuculina,  Ziczac  och  Fagi.  16:e  Cossina. 
Ibland  8  Europeiska  aro  6  tyska.  Af  dessa  traffas 
ligniperda  och  A^sculi  ofverallt.  Tre  arter  tillhora 
sydliga  trakter.  Af  dessa  finnes  Terebra  till  meller- 
sta  Tyskland,  Castrum  och  pantherina  mahanda 
endast  vid  Wien.  Endast  ligniperda  bar  blifvit  sedd 
i  bergsregion.  Ingen  art  tillhor  fjellen.  17:e  He- 
piahdes.    Endast  en,   nf  de  8  i  Europa  funna  arterna. 


196 

saknas  i  Tyskland.  Tre  aro  ofverallt  sprldda,  nem- 
llgen  Humuli,  sylvinus  och  hectus.  Ganna  ocli 
carnus  triiffas  i  sodern  och  der  mahanda  endast 
pa  alperna.  Velleda  forekonimcr  i  sodern  en- 
dast pa  de  Iiogsta  bergen ,  i  mellersla  Tyskland  i 
bergsregionen  och  i  norra  delarne  pa  slattlandel. 
Humuli  forekommer  i  den  subalplnska,  hectus  och 
lupulinus  i  bergsregionen.  Alia  dessa  arter  hafva 
endast  en  generation  om  aret.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII, 
p.  273,  313,  337. 

A.  Speyer,  som  gjort  en  excursion  pa  Patscher- 
Kofel  vid  Insbruck,  redogor  for  sina  verkstallda 
insaralingar,  hvarjernte  han  nppger  den  hojd  hvar- 
vid  han  funnit  der  forekommande  fjaril-arter.  Sa- 
ledes  hafva  inom  den  alpinska  regionen  traffats: 
Pieris  Callidice  em  ell  an  6900 — 6500',  Melitcea  Cyn^ 
thia  6900—6300',  Hesperia  CacalicB  6900—6000', 
Hesperia  Serratulce  6900',  H.  Alveolus  6900',  Psodos 
trepidaria,  Ennychia  rupicolalis  och  holosericealis 
6900' — 6000',  Eupt^epia  Plantaginis  6900',  Argynnis 
Lathonia  6900',  Erebia  Manto  6900 — 5000',  Ccbuo- 
nympha  Satyrion  6900—5500,  Botys  cenealis?  6900', 
Eudorecc  spec.  6900',  Argynnis  Pales  6100 — 4700', 
Zygcena  exulans  5900',  Erebia  Cassiope  5600'  och 
inom  den  subalplnska  regionen:  Zygcena  Minos  b^OO', 
Crambus  combinellus  5500- — 4000',  Erebia  Tyndarus 
5500 — 4800',  Chim.  lugubris  5500',  Argynnis  Euphro- 
syne  5500',  Lyccena  Acis  5500',  Hypochalcia  aurici- 
liella  5500 — 5000',  Crambus  pyramidellus  5500 — 
3800',  Erebia  Euryale  5300—3800',  Pararga  Mcera 
5300',  Procris  Statices  5000',  Setina  irrorella  5000', 
Coenonympha  Pamphilus  500(/,  samt  Par.  Circe  var. 
subalpina  5000  —  4500'.    Stett.   Ent.  Zeit.  XII,  p.  329. 

BELI.1ER  DE  LA  Chavignerie  har  uppriiknat  de 
fjaril-arter  som  af  honom  under  elt  bescik  i  Depar- 
temenlet     Lozere     bllfvit    Insamlade    och    hvilka   icke 


197 

finnas  uppLigna  i  Duponchel's  Katalog  (Ann.  Ent. 
I  Ser.  Ill,  p.  291)  ofVer  delta  lands  Lepidoptera. 
Flera  iakttagelser  rorande  lefnadssatt  ocli  forekom- 
mande  anforas.      Ann.   Ent,   II   Ser.   IX,   p.  681. 

DONZEL  liar,  efter  en  noggrann  beskrifning  of- 
ver  trakten  kring  DIgne,  iemnat  en  forteckning  pa 
alia  de  siillsvntare  fjaril-arter,  som  der  af  hononi 
blifvit  funna  och  bvilka  uppga  till  ett  icke  obe- 
tydligt  antal.    Ann.   Soc.    Linn.    1850 — 1851,   p.  3. 

WocKE  bar  redogjort  for  de  insamlingar  af 
ijarilar  som  af  bonom  blifvit  verkstallda  under  en 
resa  i  Altvatersgebirge  ocb  uppraknas  namnen  pa 
alia  de  arter  som  blifvit  funna.  Scbles.  Zeitscbr. 
fur  Entom.   IV.  4,   p.  43. 

StuAndfuss,  som  i  Lepidopterologiskt  banseende 
besokt  Reinerz  ocb  dess  omgifningar,  bar  meddelat 
en  omsliindlig  ofversigt  af  sina  der  gjorda  fynd. 
Scliles.  Zeitscbr.  fiir  Entom.  IV.  4,  p.  49.  V.  1, 
p.  61. 

Sasom  ett  bid  rag  till  kannedomen  om  fjarilar- 
nas  utbredning  inom  Sverige  bar  W^Allengren  Iem- 
nat flera  tillagg  till  en  forut  uppgjord  forteckning 
ofver  de  Lepidoptera  som  blifvit  funna  i  nordostra 
Skane  (se  Arsber.  1849  —  1850,  p.  126),  bvarjemte 
nu  afven  upptages  trenne  farniljer,  Noctuce,  Geome- 
tree  ocb  Pyralides  for  bvilka  forut  icke  redogjorts. 
Af  Papilionides  anforas  7,  Bombyces  13,  Noctuce  79, 
Geometrce  76  ocb  Pyralides  29.  For  hvarje  art 
finnes  anmarkt  tiden  da  den  ar  frarame,  samt  buru- 
vida  den  forekommer  sallsynt  eller  allmant.  Vet. 
Akad.   6fvers.   1851,   p.  283. 

Herrich-Schaeffer's  i  flera   foregaende  Arsbe-  Aiimau 
raltelser   anmalda    fortjenstfulla  arbeta  '"^Systematische 
Bearbeilung  der  Schmetterlinge  von  Europa,  als  Text, 
Revision  und  Sujyplement  zu  Hubners  Schmetterlinge 
bar   blifvit    forlsalt   med    biiftena   45 — 59.    Texten  till 


198 

4:tle  Bandel  arkena  14 — 36  innehallcr  en  boai  bcl- 
ning  af  Tortrices  hvilkas  469  arter  blifvit  fordelade 
pa  33  subgenera. 

Af  Freyer's  ''Neuere  Beitrdge  zur  Schmetter- 
liiigskunde"  hafva  liaftena  92 — 100  utkomniit,  livaii- 
genom  delta  under  manga  ar  lortsatta  arbcte  blK- 
vit  afsliUadt.  Flera  i  senare  haftena  afbildade  Ijari- 
lar  aro  sanitidlgt  framslallda  pa  Hf.rrich-Schaeffers 
Supplements   plancher. 

Uii  "List  of  the  Specimens  of  British  animals 
in  the  collection  of  the  British  Museum''  Pars  V 
Lepidoptera  by  Stepfiens,  London  1850,  bar  Forf. 
foretagit  sig  alt  lemna  en  kritisk  forleckning  ofver 
alia  i  England  forekommande  storre  fjarllar  till  ocb 
med  Pyralides.  Delta  arbele  ar  icke  allenast  i  an- 
seende  till  dess  fullstandigbet,  ulan  afven  med  ban- 
syn  till  den  omsorgsfullt  utarbetade  synonymien,  af 
elt  stort  varde.  Forf.  uppraknar  68  Papilionides, 
38  Sphinges,  95  Bomhyces,  291  NoctucB,  270  Geome- 
trcB  ocb  66  Pyralides  eller  tllisamnians  798  arter. 
Antalet  af  de  fjarilar  som  uteslutande  tillbora  Eng- 
land, ar  ej  sardeles  stort.  Som  sadana  anforas: 
Leucania  littoralis  Curtis,  Coenophila  suhrosea  Steph., 
Chrysophanus  dispar,  Polyommatus  Artaxerxes  ocb 
P.  Salmacis,  bvilken  senare  endast  synes  vara  en 
varietet  af  P.  Artaxerxes.  Dessutom  finnas  upp- 
tagna  foljande  i  det  ofriga  Europa  obekanta  arter: 
Sterrhopterix  hyalinella  Steph.,  Fumea  reticella 
Newm.  ,  Hadena  assimilis  Doubl.  ,  Senta  flammea 
Curt.,  Odoptera  fuscantaria  Haw.,  Aleucis  pictaria 
Curt.,  Erinobia  multistrigaria  Haw.,  Oporabia  au- 
tumnaria  Doubl.,  Eupithecia  palustraria  Doubl.,  col- 
lunaria  Staint.,  Emmelesia  tmniata  Steph.,  Cledeo- 
bia  alhistrigalis  Haw.,  costcestrigalis  Steph.  och  Hy- 
penodes  humidalis  Doubl,  af  bvilka  likval  flera  af 
Tyska   eller  Franska  skriftstallare  torde  vara  bcskrifna 


199 

under  andra  namn.  1  ett  biliang  uppraknas  de  af- 
ter som  blifvit  anforda  sasoni  forekommande  i  Eng- 
land, men  livilka  Forf.  anser  troligt,  alt  de  icke 
finnas  i  berorda  land.  Mot  den  systeniatiska  upp- 
stallningen  torde  nied  skal  kiinna  anmarkas,  att 
Forf.  oratt  alltfor  lancet  i  bildande  af  ofenera  ocli 
subgenera.  Af  Parmassius  fores  nastan  hvarenda 
art  till  ett  eget  slagte.  Vanessa  Atalanta  och  lo 
utgora  sarskilda  subgenera.  Forf.  synes  dock  sjelf 
fasta  foga  afseende  vid  dessa  afdelningar,  da  ban 
for  Argynnis  Aglaia  anvander  namnet  Acidalia,  som 
langt  for  delta  blifvit  begagnadt  for  ett  slagte  bland 
Geometrae. 

De  t.A  Haye  bar  under  titel  "Iconographie  des 
Lepidopteres  ou  PapiHons  de  Finance'  borjat  utgifva 
ett  arbete,  hvaraf  haftena  1  —  8  utkomrnit.  Som 
Ref.  ej  haft  tillfaJle  se  delta,  torde,  boxa  anforas 
hvad  BELLiER.,^^^-i^A;CHAViONERlR  u^  et^,  afigifven 
recension  derom  yttrar:  "De  utkomna  haftena,  som 
hvardera  innehalla  3:ne  plancher  utan  text,  forljena 
allt  loford,  sa  val  med  hansyn  till  de  viil  utforda 
figurerna,  som  det  billiga  priset.  Hitlills  hafva  en- 
dast  Dagfjarilar  blifvit  afbildade  af  slagtena  Papilio, 
Thais,  ParnassiuSy  Pieris,  Colias,  Anthocaris,  Leu- 
cophasia,  BJiodocera,  Thecla,  Nemeobius,  Argynnis, 
Melitaoi,  NymphaUs,  Vanessa,  Libythecij^  Limemtis, 
Apatura  och  Arge.  Hvad  recensentea,^;,j|lt|^/|^  skiil 
klandrar  ar,  alt  undre  sidan  af  de  afbildade  fjari- 
larne,  siirdeles  hos  Argynnis-  och  i/e/i^a'a-artern,^, 
icke    blifvit,   frainstalld.      Ann.    Ent.    II  Ser^^IX^  p» 

GuENEE,  sonV  ofveVtagit  fortsaltningeii  af  BoiS- 
duval's  stoi-a  verk  ''Species  general  des  Lepidop- 
teres'*, hvilket  utgor  en  del  af  Suites  a  Fkiilon,  bar  i 
Irenne   slarka  Volumer  beskrifvit  2000    arlcr    lillho- 


200 

rande  Noctuce*     Aibelet  aifoljes  af  figurer   (ramstal- 
lande  en   art  af  bvarje  slagte. 

Uti  *'Versuch  einer  Kritisch-Systematischen  Auf^ 
stellung  der  Europeisclten  Lepidopteren  mit  Beruch- 
sichtigung  der  Synonymie'  liar  Keferstein  medde- 
lat  flera  upplysningar  af  varde.  Bland  annat  upp- 
ger  han ,  alt  foljaiide  i  Europa  ej  forekommande 
fjarilar,  sasom  tillhorande  bercirde  verldsdel  bllfvit 
aCblldade,  nemligeii  lios  Hubner:  Papilio  Cheiranthi, 
Besperia  Tartarus,  Lycoina  Idmon;  hos  Esper:  Pa- 
pilio Ajax,  Telegonus,  Niphe,  Clytus,  Aceris;  hos 
Godart:  Papilio  Alcippus;  hos  Boisduval:  Papilio 
Alcippus;  hos  Freyer:  Pap.  Arcanoides;  hos  Her- 
rich-Schaeffer:  Pap,  Arcania;  hos  Wood:  Pap. 
Hemstediensis,  Huntere,  samt  hos  Gerhard:  Poly- 
ommatus  undulatus  och  mauritanicus,  Steit.  Ent. 
Zeit,  XII,  p.  220,  242,  272,  304,  323. 

Genom    utgifvande    af    en    systematlsk    foiteck- 
ning  ofver  Europas  fjarilar,    (^Lepidopterorum   Euro- 
pa^orum  Catalogus  methodicus  a  Heydenreich  Leip- 
zig  1851,  8:0,   130  sid.)   hafve   vi   erhallit  ett  arbete, 
hvaruti  alia   de  arter,   som    sedan   Boisduvals  Index 
methodicus    och    Guenees     katalog    utkommo,    blif- 
vit   upptackta,    pa  sina   stallen  (innas  anforda.   Denna 
skrift   lemnar  saledes  en   trogen    framstallning  af  |var 
niirvarande     kiinnedoin     om    de    i    Europa   forekom- 
niande  Lepidoptera,  och    kan    tjena   till  en  maltstock 
pa   de  framsteg   kanncdomen    om    dessa    djur    under 
de  sista    10  aren   gjort.     Forf.   utstracker,  sasoni    Le- 
pidopterologerna    vanligen     briika,    (\cn     Europeiska 
faunan  till  Kaukasus,  de  till  Ryssland  hurande  Trans- 
kaukasiska    liinderna    och    hela    Siherien    samt   anfor 
sasom    tillhorande    delta     gebit    548    Papiliones,  233 
Sphinges,  308  Bomhyces,  1047  Noctuai,  722  Geometrw, 
264  Pyralidoi,  720  TorlricidK,   1212  Tineido*  och  82 
Plevophoridm  eller   tillsammans  5172  arter. 


201 

V.  MoTSCHOULSKY  liar  mccldclal  diagnoscr  pa 
fjiirilar,  iiisamlade  af  TatARINOFF  ocli  Gaschrewitsch 
omkring  Peking,  tilllioiande  slagtena :  Serecinus, 
Melitcea?  Limenitis,  Satyrus,  Thecla,  Eudamus,  Ste- 
ropes,  Hesperia,  Syrichtus,  Amphelophaga,  Ambylix, 
Macroglossa,  Smerinthus,  Lithosia,  Calligena,  Setina, 
CJielonia,  Saturnia,  Pygcera,  Acronycta,  Mythimna, 
Caradiina,  Placodes,  Amphipyra,  Heliothis,  Plusia, 
Thy  as,  Catocala,  Ophiusa,  Philobia,  Boarmia,  Amphi- 
dasis,  AspUates,  Botis,  Hypcena  och  Nympfmla.  v. 
MoTSCH.  Etud.   Ent.  p.  58. 

BoiSDUVAL,    som    fran    Lorquin    fatt    emottaga 
en   betydligare   samling   Lepidoplera  fran  Californlfn, 
hvilka   lian   beskrifvit,    anmarker    alt  dessa    icke   aro 
forsedda    med   de   lysande    fiirger    som    pryda    de   ar- 
ter   hvilka   forekomma   emellan  tropikerna  i  Amerika, 
iitan  ega  storre  likhet   med   de  som  triifFas  i  Europa, 
och    man    kan   sajja   att   de   bilda    en  ofverc^anfij  emel- 
Ian     de    senare    och    de    Nord-Amerikanska    Forenta 
Staternas,      De    kunna    nastan    alia    hanforas    till   sa- 
dana   sla^ten   som    linnas   i    var    verldsdel    och    najx''^ 
aro   till   och    med   identiska    med    der   forekommande. 
Hvad  som   vacker   forvaning  ar,  att  slagtena  Parnas- 
sius  och    Limenitis,  som   ansetts   icke    tillhora    Ame- 
rika,  aterfinnas    i   Norra   delarne   af  Californien.    Da- 
nais    Archippus,    som    iir    utbredd    iinda   fran    New- 
York    till    Paraguay,   visar  sig   afven    vid    Sacramento 
och    Vanessa    Carye    uppstiger    fran    Chili    anda   till 
San     Fransisco,    der    den    triiffas    temligen    lalrikt    i 
sjillskap   med    Ivenne   narshigtade  arter,  V.  Cardui  och 
Hunter  a.      I   Europa    finnas   vissa  sliigten ,    hvars  ar- 
ter  forekomma    i    talrika    individer    och    som    tniffas 
ofverallt,  sasom    t.   ex.    MelitOia,    Argynnis,    Lyccena, 
Thecla,  Satyrus,  Syrichtus  och  Hesperia,    Fcirhallan- 
i\vl   i   Californien    iir   enahanda,   och    arlcrna,    ehuru 
olika,    hafva    samma    Icfnadssiitt.       Pa    alia    kala   och 


202 

sandlga  stallon,  der  vcgetationen  ar  nastan  iuiren, 
synes  fa  fjarilar  om  icke  nagon  vilsefarantle  Colias. 
Flod-stranderna,  de  med  vaxter  betackta  bergen 
och  de  stiillen  som  borjat  odlas,  aro  de  enda  livarest 
fjarilar  visa  sig.  De  arter  som  nu  beskrifvas  till- 
bora  slagiena  Papilio  4,  Parnassius  3,  Pieris  2, 
Anthocaris  2,  Rhodocera  1,  Colias  2,  Thecla  8,  Po- 
lyommatus  5,  Lyccena  12,  Danais  1,  Limenitis  2, 
Argynnis  3,  Melitcea  4,  Vanessa  8,  Satyr.us  4,  JE'u- 
ry damns  1,  Tanaos  4,  Syrichtus  5,  Hesperia  12, 
Pterogon  1,  Arctonotus  1,  Agarista  1,  Glaucopis  1, 
Clielonia  5,  Orgyia  1,  Cossus  1  och  Saturnia  1. 
Gemeiisanima  for  Europa  och  CaliFornien  aro  6  ar- 
ter nemligen,  Rhodocera  Rhamni,  Vanessa  Antiopa, 
Atalanta,  Cardui,  Hesperia  Comma  och  Sylvanus. 
Ann.   Ent.  II   Ser.   X,   p.   275. 

En  forteckning  ofver  de  i  Osterrike  forekom- 
mande  fjarilar,  med  undantag  af  Microlepidoptera, 
bar  af  Brittinger  bllfvit  uppraltad.  Vid  deras 
uppslalbiing  bar  ban  foljt  BoiSDUVALS  system.  Jemte 
narnnen  redogores  for  bvarje  arts  lefnadssalt,  tiden 
da  den  ar  framme  samt  de  vaxter  bvarpa  larven, 
da  denna  varit  kand,  lefver.  Foljande  artantal  an- 
fores  af  Papilionides  123,  Hesperidce  11,  Sesiarice  8, 
Sphingides  17,  Zygcenides  14,  Lithosides  18,  Clielo- 
nides  14,  Liparides  13,  Bombycini  17,  Saturnides  2y 
Endromides  2,  Zeuzerides  7,  Psychides  6,  Drepa- 
nulides  5,  Notodontides  26,  Noctuo-bombycini  10,  ^om- 
bycoides  17,  Amphipyrides  8,  Noctuides  28,  Hadeni- 
des  54,  Leucanides  9,  Caridrinides  6,  OrtJiosides  35, 
Xylinides  17,  Plusides  13,  Heliothides  7,  Aconthides 
12,  Noctuophalccnides  11,  Geometrce  167.  I  ett  bi- 
bang  biirtill  upptagns  ytterligare  11  arter.  Sitzungsb. 
Kajserl.    Akad.   1851,   VI,   p.'468,  537. 

En  ny  upprakning  ofver  Preussens  Macrolepi- 
doplera    bar    nf    Schmidt    blif\lt    uppgjord    uli    eit 


203 

program  utgifvet  vid  Joliaiinis-Skolan  i  Danzig.  FoiT. 
iuilor  i  detsamma  702  .'uler.  {Papilionides  107,  Sphin- 
gides  38,  Bomhyces   102,  Noctuce  249   ocli  Geometrce 

246). 

Uti  en  af  Vigei.ius  upprattad  katalog  ofvcr  de 
i  tiakten  aF  Wiesbaden  och  i  flcra  andra  delar  af 
Hertigdomet  Nassau  funna  Lepidoptcra  iippraknas 
Papilionides  lOO,  Sphingides  42,  Bomhyces  106, 
NoctuiE  243,  GeometrcB  199,  Pyrcdides  59,  Tortrices 
161,  TineCB  267  och  Akicitince  14  eller  tillsammans 
1191.  For  de  flcsla  arter  angifves  tlden  da  de  visa 
sig,  lefnadssaltet  och  de  lokaler  der  de  fVarnkornnia. 
Jahrb.    Ver.    d.   Naturk.   in    Nassau.     Heft.   YI,    p.   43. 

AssmAjNN  har  fortsalt  sin  foiteckning  ofver  de 
i  Schlesien  forekommande  fjarilar  och  upptager  nu 
af  Tortrices  285  och  af  Tineidce  556  arter.  Flera 
tillagg  och  rattelser  till  Forf.:s  forut  uppraltade 
forleckning  ofver  Schlesiens  fjarilar  hafva  blifvit 
gjorda,  hvarigenom  antalet  af  de  inom  beroide  land 
funna  arter  uppgar  till  1890,  nemligen  Papilionides 
127,  Sphingides  52,  Bomhycides  124,  Noctuidm  293, 
Geometridce  274,  Pyralides  89,  Tortricides  289  och 
Tineides  642.  Schles.  Zeitschr.  f.  Entom.  IV,  1,  p. 
11.  V.  2,  p.  69. 

ScHENCK  uppriiknar  de  Lepidopter-arter  som 
blifvit  insamlade  vid  Wehen  i  Nassau.  Dessa  ut- 
gora  Papilionides  71,  Sphingides  21,  Bomhyces  72 
och  Noctuoi  130.  Jahrb.  Ver.  d.  Naturk.  in  Nassau 
Heft.  YII,   p.  in. 

Uti  den  af  HeiinemAnn  meddelade  fortecknin- 
gen  ofver  de  fjarilarter,  som  blifvit  funna  i  narhe- 
ten  af  Braunschweig,  anforas  endast  Papilionides, 
Sphingides,  Bomhyces  och  Noctuce.  Jemte  uppgift 
pa  lokaler,  beskrifvas  afven  nagra  nya  varictcter. 
Stelt.  Ent.  Zeit.  XII,   p.   55.    XIII,   p.   58. 


204 

F.  Schmidt  liar  leimiat  cj  obctydliga  tlllagg 
till  Boll's  i  forra  Aisber.  p.  125  anmalda  ofversigt 
af  de  i  Mecklenburg  funna  Lepidoptera.  Arch.  Ver. 
d.   Freude   d.   Naturg.    in    Mecklenb.    Heft.    V^,    p.  124. 

Koch  bar  rattat  najrra  af  honom  beijanijna 
misstag  i  en  uti  Isis  XI  argangen  inford  uppsatts 
'Veber  die  Raupen  und  Schmetterlinge  von  Wetterau\ 
StcU.   Ent.  Zeit.   XII,   p.   86. 

Bremi-Wolf  bar  afven  meddelat  atskilliga  rat- 
lelser  i  en  af  honom  till  Speyrr  forul  lemnad  upp- 
gift  ofver  de  i  Zurich  forekommande  fjaril-arter. 
Stett.   Em.   Zeit.   XII,   p.   83. 

Af  AssMANNS  *'Die  Schmetterlinge  Schlesiens  in 
Ahbildungen  nach  der  Natur  und  mit  erlaut.  Text" 
bar  III  Bandet  1  Afdelningen  l:a  haftet  innebal- 
lande  Bombyces  utkommit  i  Breslau  1851,  8:o,  9 
plancher  (Pris   2  Thlr). 

Nedanstaende  arbeten  som  Ref.  icke  haft  till- 
falle  se,    kunna   endast   till   titlarna   anforas: 

Pr>EiMES  "Neueste  Sammlung  einheitnischer 
Schmetterlinge  und  derer  Raupen  mit  408  color.  Ah- 
bild.  auf  8  lithogr.  Taf.  nach  der  Natur  gezeichn. 
und  heschriehen'  4:o,   16  s.   Roln.   (f  Th.) 

Reichenbach  ''Der  Schmetterlingsfreund."  Aws- 
filhrliche  Beschreihung  der  Deutschen  Schmetterlinge^ 
ihre  Raupen  und  Puppen,  nebst  fassl.  anweisung, 
sie  auf  ziveckmassige  Weisse  zu  fangen,  zu  erzie- 
hen,  zu  todten,  aufzuspannen,  systematisch  zu  ord- 
nen  und  aufzubeiuahren.  Mit  118  color.  Abbild.  auf 
8   lithogr.   Tafeln,    169   s.     Leipzig    1852    (U   Thl.) 

VoGEL  Chronologischer  Raupenkalender,  oder  Na- 
turgeschichte  aller  Europeischen  Raupen,  loie  sie  der 
Zeit  nach  in  geivissen  Monaten  in  der  Natur  zu 
Vorschein  Jcommen,  nebst  ein  einleitende  Vorbericht 
ilbcr  das  Aufsuchen  und  ziveckmassige   Erzichen  der 


205 

Raupcn.  Mit  538  nach  dcr   natur  richtig   gezeiclin. 
unci  color.   AhhiW   41   Kupferpl.  4  Aufl.   8:o,   Berlin 

1851  (2  Tl.lr.) 

Hape  ''Das  Ausstopfen  der  Raupe,  genaue  Be- 
schreibung  ein  einfachen,  kurzen  und  hochst  hilligen 
Verfahren,  Raupen  fur  Entomol. ,  Sarnmlungen  halt- 
bar  herzustellen.  Eine  praktische  Zugabe  zu  jedem 
Schmetterlingstverke''  mit  2  litli.  Tafeln.  62  s.  Zurich 

1852  (12   ngr.) 

ScHENCK  *' Nassauische  Lepidoptera"  Jaliresb. 
Ver.   fiir  Naturk.   in   Nassau   Heft.    VIT. 

Bruand  ''Notice  fur  quelques  especes  nouoelles 
de  Lepidopteres"  Livr.   1   et  2. 

BR.UAND  " Monographie  des  Lepidopleres  nuisibles'* 
Livr.   1 — 8   in   gr.  8:o   avec   pi.   col. 

Bruajnd  "Catalogue  systematigue  et  synonymique 
des  Lepidopleres  du  departemeni  de  Doubs"  Brochure 
petit   in  4:o. 

SiEBOLD  "Ueber  einige  Zioeifel  das  Vorkommen 
gewisser  ScJunetterlinge  in  der  Prov.  Preussen  be- 
treffend."     Neu.  Preuss.   Prov.   Blatt. 

DouBLEDAY  "Synonymic  List  of  British  Lepi- 
doptera/'  som   nu   blifvit   fullandad. 

Flera  fjaril-arter,  hvilka  nyligen  blifvit  upp- 
tackla  i  Ryssland,  beskrifves  af  Eversmann  neni- 
ligen,  llipparchia  (Erebia)  Kefersteinii,  H»  Theano, 
H.  (Chionobas)  Sculda,  H.  Fulla,  H.  (Satyrus)  ma- 
crophthalmus,  H.  (Pararga)  Deidamia,  H,  (Coeno- 
nympha)  Iphias,  Lyccena  Panope ,  L.  subsolanus , 
Parnassius  Tenedius,  Colias  Chrysocoma,  Hesperia 
argyrostigma,  Zyga^na  Armenes,  Hepialus  macilentus, 
Cymatophora  albuncula,  Agrotis  detorta,  A.  Forficula, 
Amphiipyra  ligaminosa.  Hadena  Bombycia,  Caradrina 
distensa,  Xylina  Ruta,  Heliothis  rJiodites,  Ennomos 
acuminaria,  E.  rectistrigaria,  Boarmia  extinctaria, 
Fidonia  pruinaria,   F.  snhuraria,  Acidalia  rufularia. 


206 

A.  vitellinaria ,  Scopula  orientalis  och  Myelophila 
Sedakovella.  Bull.  de.  Moscou  XXIV,  p.  610.  Cos- 
rnia  Vulpecula  (Ural),  Hadena  multicuspis  (Wolga), 
H.  hidens  (Sihirien),  //.  fusca  (Sibirien),  H,  suban- 
tigua  (Ural),  //.  [elina  (Annenien),  Leucania  albi- 
radiosa  (Wolgn),  Ennomos  aniculaj'ia  (Wolga),  E. 
continuaria  (Irkutscli),  Aspilates  curvaria  (Irkutsch); 
Asp.  flavidarin  (Walga),  Amphidasis  lanaria  (Ural), 
Bohjs  peregrinalis  (Irkutsch),  B.  Sedakowialis,  B, 
costalis  (Sibirien),  Hercyna  expansalis  (Ural)  och 
Ennychia  melaleucalis.    (Irkutscli)  1.   c.  XXV,  p.  148. 

V.  NoRDMANN  liar  afven  beskrifvit  nagra  nya, 
1  Ryssland  upptackla  Lepidoptera  nemllgen,  Damora 
n.  g.  Paulina  funnen  i  trakten  af  Irkutsch,  Hespe- 
ria  (Steropes)  argyrostigma  fVan  Kiachta ,  Hesperia 
(Thanaos)  Popoviana  afvenledes  fran  Kiachta  och 
Sphinx  (Deilephila)  costata.  Bull,  de  Moscou  XXIV 
IV,   p.   437.   Tab.   11,   12. 

Ett  icke  ringa  antal  for  Sverlges  fauna  nya 
arter,  hafva  af  Wallengren  blifvlt  upplJickla  och 
genom  diagnoser  bekantgjorda  neniligen,  Leucania 
impura  Treitsch.  Nonagria  despecta  Treitsch.,  Ci- 
daria  marmdraria  Treitsch.,  Argyresthia  (Cedestis 
Zelt..)  auritinctella  n.  sp.  och  Oecophora  xanthoce- 
phalella.  Vet.  Akad.  Ofvers.  1852,  p.  80.  Zygcena 
Hippocrepidis  Hubn.,  Liparis  auriflua  S.  V.,  Enno- 
mos flexularia  Hubn.,  Hihernia  progemmaria  Hlibn., 
Chesias  spartiata  Fuessl.,  Minoa  griseata  S.  V.,  Her- 
minia  emortualis  S.  V.,  Penthina  acutana  Treits., 
Tortrix  consimilana  Hubn,,  T.  maurana  Hubn  (gros- 
sana  Tiibg),  Sericoris  palustrana  Lienig,  Ochsen- 
heimeria  taurella  S.  V.,  Micropteryx  aruncella  Scop., 
Nemophora  pilella  S.  V.,  Oecophora  laminella  Hubn., 
Argyresthia  (Blaslotere)  arceuthina  Zeei..,  Coleophora 
mayrella  Hubn.,  C.  paripennella  F.  R.,  C.  punctipen- 
nella   Nvi^anh,   C.  Gnaphidii  Zft.t>.,  Bncculatrix  gna- 


207 

j)haliella  Treits.,  Elachista  Bohemani  n.  sp.,  Ela- 
chista  Zetterstedti  n.  sp.  och  Pterophorus  PilosellcB 
I.  c.   p.  214. 

Rorande  nagra  fjaril-arter  hafva  arnnarkningar 
af  Zeller  blifvit  meddelade,  hvarigenoni  upplyses 
l:a  att  de  tradar,  hvarnied  pupan  till  Thais  Poly- 
xena  ar  fastad,  icke  lopa  ofver  midten  utan  ofver 
dess  ofra  delj  2:o  att  Simyra  dentinosa  Freyer  sak- 
nar  oceller  samt  saledes  bor  (oras  till  Botubyces 
och  troligen  uppstallas  nara  slaglet  Notodonta;  3:o 
alt  synonymien  till  Gnophos  serotinaria  och  diluci- 
daria  varit  oFulIstandigt  utiedd.  Den  forra  skiljes 
frail  den  senare  genom  foljande  karakterer.  Bak- 
tlbierna  ciro  hos  bad  a  konen  utan  mark  bar  fortjock- 
ning.  Hos  dilucidaria  c^  aro  de  till  |  af  deras  langd 
tydligt  fortjockade,  och  pa  den  sidan  som  ar  vand 
at  kroppen,  platla.  Hanens  antenner  hos  serotinaria 
aro  betydligt  langre,  deras  kamtiinder  kortare  samt 
aflaga  i  langd  mot  spetsen  hastigare,  hvarigenom 
denna  del  synes  langre  och  finare  an  hos  diluci- 
daria. Bada  konen  af  serotinaria  ega  ofra  delen 
af  hufvudet  svartbrunt,  framfor  antennerna  en  hvit 
tvarflackj  hos  dilucidaria  ar  den  hvitaktig,  iipptill 
bestrodd  med  gratt  stoft.  Stelt.  Ent.  Zeit.  XII, 
p,  145. 

Under  titel  " Lepidopterologische  Beohachtungen" 
bar  Ferdinand  Schmidt  meddelat  flera  iakttagelser, 
sasom  l:o  att  larven  till  Procris  Staticis  alltid  fin- 
nes  pa  Centaurea  scabiosa,  der  den  lefver  emellan 
bladhinnorna  2:o  alt  larven  af  Calpe  Thalictri,  som 
beskrifves,  triiffas  pa  Thalicfrum  flaviim;  3:o  be- 
skrifves  larven  af  Gnophos  Zelleraria  och  4:o  utre- 
des  metamoifosen  af  Depressaria  Schmidtella  Mann. 
LaFven  lefver  pa  Doronicum  austriacum,  hvars  blom- 
knoppnr   Acn    forfiir.      Stett.    Ent.   Zcii.    XH,    p.   74. 


208 

Upplysniiigar  rorande  nSgra  fjaril-ailer  hafva 
af  BoiE  blifvit  bekantgjorda.  Han  anfor  nemligcn 
alt  de  af  honom  i  Isis  1835  p.  324  omnamnde  Noc~ 
tua  Freyeri  =  A^.  furva  W.  V.  och  Noctua  dubiosa 
Treits.  =  N.  Fahricii  Boie.  Den  senares  larv  som 
bcskrifves,  lefver  i  vass.  Larven  af  Noctua  obsoleta 
HiJBN.  liar  iifven  blifvit  funnen  i  vassstra.  Metamor- 
fosen  af  Noctua  ripce  utredes,  Larven,  som  trafFas 
pa  Salsola  kali,  haller  sig  om  dagarne  dold  i  san- 
den,  hvarutur  den*  uppkryper  om  nalterna  for  att 
bemta  sin  foda.  Den  trafTas  afven  understundom 
pa  Cakile  maritima  och  en  art  Rumex  med  tjocka 
blad.  Larven  af  Noctua  hasilinea  bar  blifvit  fun- 
nen pa  Ely m us  arenarius.  Tortrix  dubitana  Hubn. 
tillhor  de  arter,  som  under  larv-tillstandet  lefva  gom- 
da.  Den  forekommer  da  i  blommorna  af  Senecio 
jacobaea.      Stett.  Ent.   Zeit.   XIII,   p.  382. 

Anmiirkningar  angaende  flera  i  Schlesien  funna 
Lepidopter-arter  bar  Zeller  meddelat,  bestaende 
deruti,  att  Sesta  laphricefoi^mis  blifvit  funnen  vid 
Glogau,  att  ban  i  narheten  af  samma  stad  fangat 
en  Atychia  mycket  lik  A.  Globularice,  men  troligen 
derifran  skiljd,  att  larven  af  Boarmia  glabaria  uppe- 
baller  sig  pa  Usnea  barbata;  alt  af  Ophiusa  Craccce 
icke  mindre  an  6  varieteter  forekomma  hvilka  blif- 
vit karakteriserade;  att  Eupithecia  immaculata  LiEmG, 
som  ar  identisk  med  E.  argillacearia  H.  S.,  blifvit 
funnen  i  Schlesien.  Till  slut  meddelas  anmarknin- 
gar  rorande  Cidaria  hicolorata,  C.  rivata ,  C.  balsa- 
minata  oeh  Idcea  diversaria,  hvarjemle  sasom  nya 
beskrifvas  Ephyra  strabonaria,  Cr ambus  uliginosel- 
lus,  C.  cacuminellus  och  C.  Warringtonellus.  Schles. 
Zeitschr.   f.   Enlom.   IV,  p.   31   V.  2,   p.  63. 

Bates  meddelanden  om  bans  insamlingar  i  So- 
dra   Amerika   innehalla  afven   bland  annat  underrat- 

telser 


2<J9 

telser  om   lefnadssattet  af  nagra   fjiiril-artcr  Zool.   p. 
3449. 

Beskrifningar  pa  nya  arter  af  Libythea  och 
Macroglossa  af  KirtlAnd  fin n as  inforda  i  Family 
Visitor  Ohio  76,  85. 

Genom  de  under  ar  1852  ulkomna  haften  ar  PapHlo- 
det  af  DouBLEDAY  paboijade  och  af  Westwood  foit- 
satta  praktverket:  "The  genera  of  diurnal  Lepidop- 
tera'*  afsluladt.  Det  utgores  af  tvenne  tjocka  band 
med  87  af  Hewitson  masteiligt  utforda  och  val 
colorerade  plancher.  Uli  texlen  meddelas  en  full- 
standig  forteckning  ofver  alia  hittills  bekanta  Dag- 
(jarilar,  hvilkas  synonym i  med  sorgfallighet  och  nog- 
granhet  hlifvit  utredd.  Det  inom  denna  afdelning 
iitomordenlligt  rika  Engelska  Museum,  har  satt 
Forfattarne  i  tillfalle,  att  sjelfva  undersoka  de  flesta 
forut  beskrifna  arterna.  Storre  delen  af  slagtena 
iiro  bar  for  forsta  gangen  uppstallda  och  karakte- 
riserade.  Att  dessa  likviil  icke  alia  kunna  ega  be- 
stand  visar  sig  deraf,  att  hanar  och  honor  af  sam- 
ma   art,   understundom   blifvit   forda  till  olika  genera. 

Forsta  delen  af  '^Catalogue  of  the  Lepidopterous 
Insects  in  the  British  Museum",  har  af  Gray  blif-* 
vit  utgifven  och  innehaller  367  arter  Papiliones, 
hvilka   till  storre  delen    blifvit  afbildade.  4:o  84  sid. 

For  att  utvidga  kannedomen  om  de  exotiska 
Dagfjarilarna  har  Hewitson  borjat  utgifva  ett  ar-* 
bete,  ''Exotic  Butterflies  being  illustrations  of  new 
species  selected  chiefly  from  the  collections  of  Saun« 
DEBS  and  Hewitson."  Hvarje  hiifte  innehaller  3 
plancher  nied  dertill  horande  text  samt  utkommer 
qvarlalsvis.  De  hittills  utgifna  hiiftena  innehalla 
arter  af  HeliconidcB,  Nymphalidce,  slagtena  Eresia, 
Cybdelis,  Epicalia,  Acrcea,  Pieris,  Ithomia,  Timetes, 
Eubagis,  Limnas  och  Nymphidium. 

Bohemans  Arsbcr.  1851,  1852.  14 


i. 


210 

Af  *'Entomographia  Rossica,"  som  utgifves  af 
Fischer  de  Waidheim,  bar  V  Tomen  utkommit 
1851.  I  denna  del,  som  bufvudsakligen  blifvit  be- 
arbetad  af  EversmAnn,  afbaiidlas  de  i  Ryssland  fV)- 
rekommande  Nymphalides  och  anforas  af  Argynnis 
27,  Melitcea  15  Vanessa  12,  Limenitis  5  och  Apatura 
2  arter.  En  enda  af  dessa,  Vanessa  Jonia,  upp- 
tackt  af  KiNDERMANN  vid  sodra  stranderna  afsvarta 
hafvet  fir  ny.  De  fiesta,  afven  de  allmannaste  ar- 
terna  aro  afbildade  pa  18,  till  storre  delen  val  ut- 
forda   plancher. 

De  nya  Dagfjarilar  som  finnas  i  Pa  riser-Mu- 
seum bar  Lucas  borjat  beskrifva.  l:sta  decaden  in- 
neballer:  Papilio  Godartianus  (Stilia  bafvets  oar), 
P.  Celadon  (Norra  Amerika),  P.  Arcesilaus  (Norra 
Amerika),  P.  Cacicus  (Columbien),  P.  Sadalus  (Qvi- 
to),  P.  Eurydorus  (Brasilien),  P.  Phryneiis  (Cayenne), 
P.  Zelicaon,  P.  Rutulus  ocb  P.  Eurymedon  (Cali- 
fornien).  Rev  et  Mag.  de  Zool.  1852,  p.  128,  p. 
10.  2:dra  decaden:  Papilio  Phronius  (Cayenne),  P. 
Zeuxis,  (Venezuela),  P.  Bochus  (Cayenne),  P.  Or- 
bignyanus  (Corrientes),  P.  Gayi  (Cusco),  P.  Neoda- 
mas  (Antillerna),  Euterpe  Ccesarea  (Colnmbien),  E. 
Nolha  (Venezuela),  E.  Hebra  (Columbien),  E.  Cora 
(Cusco),  1.  c.  p.  189.  3:dje  decaden:  £'w/e?'pe  7Wasco 
(Cusco),  E.  Semiramis  (Columbien),  E.  modesta  (Cus- 
co), E.  sebennica  (Mexico),  Leptalis  Beroe,  Z.  Lewyi 
(Bogota),  L.  Euryope  (Mexiko),  L.  Fa^dora  (Vene- 
zuela), L.  Kollari  (Rio  Janeiro),  Pieris  ccesia  (Quito), 
1.  c.  p.  290.  4:de  decaden:  Pieris  Nesba  (China), 
P.  Berenice  (Silhet),  P.  Homhronii  (Ambonia),  P. 
Jaquinotii  (Nya  Guinea),  P.  Nabis  (Nya  Holland), 
P.  peruviana  (Peru),  P.  abyssinica  (Abyssinien,)  P. 
Erota  (Columbien),  P.  Stamnata  (Venezuela),  P. 
Eleusis  (Columbien),  5:ie  decaden:  P .  Helena  [Qy\io\ 
P.   Nudina  (Silhet),  P.   Philonome,  P.   Ida  (Java),  P. 


211 

Alhama  (Nya  Guinea),  P.  Xanfhodice  (Peru),  Antho- 
cans  lanceolata,  A.  Sara,  A.  Ausonides  (Californien) 
och  A.  Eurygone  (Guinea)  I.  c.  p.  324  samt  1  6:te 
decaden:  AntJiocoris  Auxo  (Port  Natal),  A.  Zera 
(Abyssinien  och  Senegal),  A,  Isaura,  A.Celimene  (Abys- 
sinien),  Idmais  Amelia  (Senegal),  /.  Velleda  (Abys- 
sinien),  Gonepteryx  Terissa  (St.  Domingo  och  Ja- 
maika),  Terias  sinensis  (China),  T.  Zelia  (Columbi- 
en),   T.   angulipennis   (Nya    Holland)   1.  c.   p.   422. 

Af  Hewitson  hafva  flera  utmarkta  Dagfjarilar 
blifvit  beskrifna  och  afblldade  nemligen:  Papilio 
Telearchus  (Silhet),  P.  Pausanias  (Surinam),  P. 
Chabrius  (Amazon-floden),  P.  Orelluna  (Amazon- 
floden),  P.  Sakontala  (Silhet).  Trans.  Ent.  Soc.  N. 
S.  II.  p.  22.  Tab.  5,  6.  Papilio  Bolivar,  P,  Co- 
lumbus (trakten  kring  Amazon-Hoden),  Leptalis  acrCB- 
aides  (Minas  Geraes),  Calldhea  Batesii  och  Cata- 
gramma  (bada  fran  trakten  kring  Amazon-floden). 
Forf.  upplyser  afven,  att  flera  arter  maste  samman- 
foras,  sasom  endast  utgorande  olika  kon  af  samma 
sfiecies  och  utreder  nu  att  Papilio  Sesostris  ar  cf 
och  P.  Tullus  9,  P.  Proteus  <^  och  P.  Arcus  ?, 
P.  Ucophron  c^  och  P.  Pirothous  ?,  P.  Theroites 
(^   och    P.    Acamus  ?.   1.  c    I.   p.  97.    Tab.   10,   11. 

V.  NoRDiviANN  bar  uppraknat  de  i  districtet 
Taurlen  anmiirkta  Dagfjarilar,  hvilka  uppga  till  168 
arter.  Sasom  nya  beskrifvas  Colias  Tamara  (i  Her- 
RiCH-ScHAEFFERS  Suppl.  afbildad  under  benamningen 
C  Aurorina)j  Lycoina  Ledereri,  Doritis  Nordmanni. 
Flera  markligare  varicteter  hafva  afven  blifvit  an- 
forda  och  afbildade.  Bull,  de  Moscou  XXIV,  p.  395. 
Tab.   8-13. 

Nagra  bid  rag  till  kiinnedomen  om  de  Dag- 
fjarilar, som  forekomma  i  Hollands  Colonier  hafva 
-af  De  Haaint  blifvit  lemnade.  Verhandel.  Overs.  Be- 
sitt.   Zool.   64  sid.   9   pi. 


212 

Under  titel  "Verzeichniss  den'  Schmetterlinge  der 
Schiveiz*  l:e  Ablheilung  liar  Meyer-Dur  pa  ett  nog- 
grant  siilt  redogjort  for  de  dagfjarilar,  som  liittills 
blifvit  funna  i  Schweiz,  livarvid  en  valfortjent  upp- 
marksanihet  blifvit  fastad  vid  dessa  djurs  ntbredning, 
sa  val  i  horizontel  som  vertikal  riktning.  Rorande 
lefnadssattet  och  forekommandet  lemnas  afven  viir- 
defulla  upplysningar.  De  inom  detla  land  funna 
Papiliones  lillliora  foljande  slagten :  Papilio  2,  Thais 
1,  Parnassius  4,  Piei^is  5,  Anthocaris  2,  Leucophasia 
1,  Colias  4,  Bhodocera  1,  Thecla  8,  Polyommatus  8, 
Lyccena  28,  Nemeobius  1,  Limenitis  3,  Nymphalis 
1,  Argynnis  15,  Melitcea  9,  Vanessa  9,  Libythea  1, 
Apatura  2,  Ai^ge  1,  Erebia  22,  Satyrus  24,  Ste7'opes 
1,  Hesperia  4,  SyiHchtus  6,  Thanaos  1,  saledes  till- 
sammans  163  arter.  Tvenne  af  dessa  Polyommatus 
Hipponoe  och  Erebia  Nerina  toide  dock,  enligt 
F6rf:s  formodan,  ej  forekomma  i  Schweiz.  Enligt 
Herrich-Schaeffer  finnas  i  Europa  306  Papiliones^ 
af  hvilka  likval  flera,  sasom  endast  iitgorande  va- 
rieteter,  niaste  indragas.  Schweiz  eger  mer  an  halfva 
antalet  och  int^t  land,  med  undantag  af  Frankrike, 
kan  uppvisa  sa  manga.  Neu.  Denkschr.  Schweiz. 
Gesellsch.   XII,   p.  2 — 239.    Tab.   1. 

Westwood  bar  af  Papilio  Telamon  bildat  ett 
nylt  slagte,  som  ban  benamnt  Sericinus,  samt  dess- 
utom  beskrifvit  tvenne  nya  Papiliones  Thaumantis 
Honqua  fran  China  och  Drusilla  Myla^cha  fran 
Louisiadiska  oarne  i  Indiska  hafvet.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  1.  p.  173. 

En  forteckning  af  Brec  ofver  Dagfjarilar  fan- 
gade  i  Northamptonshire  jemte  anmiirkningar  om 
flera  arters  lefnadssatt  finnes  inford  i  Zool.  1852. 
Febr. 

Nedanstaende  tvenne  arbeten  har  Ref.  icke  haft 
till  fa  lie  se:  "Boring  die  Schlesischen  Tag  falter,  nach 


I 


213 

den  neuesten  Beohachtungen  zusammengestellt  und 
Beschrieben"  4:o  16  s.  1851  (i  Th\v)  samt" Englands 
Dagfjdrilar  af  Morris  hvaraf  borjan  utkommit. 

Af  Gerhard's  **Versuch  einer  Monographie  der 
Lyccenen  mit  Ahbildungen  nach  der  Natur"  hafva 
haftena  2 — 9  utkommit  1851 — 1852.  Detta  arbete 
innehaller  enclast  figurer  ofver  Europeiska  arter, 
hvilka  nastan  alia  ocli  Ilka  viil  finnas  afbildade  hos 
HiJBNER  och  Herrtch-Schaeffer.  Uti  en  af  Zeli.er 
ofver  l:a  haftet  afgifven  recension  framstallas  flera 
grundacle  anmarkningar  emot  detta  arbete.  Stett. 
Ent.  Zeit.   Xll,   p.    17. 

Upptiickten  i  Enropa  af  en  ny  dagfjaril  intraf- 
far  nil  mer  hogst  sallan.  Det  bar  likval  lyckats 
Mayer  tinna  en  sadan  pa  de  nakna  bergen  vid 
Spalato.  Den  benamnes  Pontia  Mannii  och  synes 
sta  niirmast  Pontia  Narccea  och  Rapce.  Stett.  Ent. 
Zeit.   Xir,   p.   151. 

En  markvardig  varietet  af  Cynthia  Cardui  an- 
fores  af  Newman.    Zool.   N:o  108. 

AssMANN  adagalagger  att  Hiparchia  Lyllus  en- 
dast  ar  en  varietet  i\^  H.  Pamphilus.  Schles.  Zeitschr. 
fiir  Entom.   V.   2,   pi.  61. 

Meyer  har  likaledes  utredl  att  Hipparchia  Adyte 
endast   utgor  en   varietet  af  H.   Euryale.    Stett.   Ent. 
Zeit.   XII ^   p.   298. 
^         Metamorfosen   af  Eudamus  Tityrus  har  \Gkssiz^fiamof- 

fos. 
omstandli^t    bcskrifvit    och    afbildat.      Larven    lefver 

pa    bladen   af  Robinia   viscosa   och   Pseudacacia.    Vid 

forpupningen     faster    den    sig    med    bakre    delen   af 

kroppen     genom     nagra    tradar,    sanit    drager   nagra 

andra     tvars    ofver     kroppen.      Den     forfardigar    sig 

dessutom     emellan     bladen     en    tunn,     genomskinlig 

cocong.      Smiths.   Con t rib.   T.   TI. 

Rorande   utvecklingen   af  Polyomrnatus  Corydon 

anfor  Zeller,   att   larven    uteslutande  tralFas   pa  Go- 


214 

rotiilla  varirt,  der  den  oni  dagarne  lefver  yomd  ocli 
sallan  visar  sig  vid  fullt  dagsljus.  Skulle  sa  intraffa 
finnes  den  merendels  onigifVen  af  sina  myroi-,  ntan 
alt  dessa  angripa  eller  visa  nagon  fiendlllghet  niot 
larven.  En  likarlad  observation  finnes  anford  i 
Fuesi-y's  Neiie  Magazin  p.  384  om  Polyommatus 
Argus  och  af  Petzold  i  Scriba's  Beitrage  p.  232  om 
P.  Damon,  Pa  sistnanuide  stiille  forsokes  en  fur- 
klaring  ofver  delta  forballande.  Petzold  uppgcr 
nemligen,  alt  dessa  Fjarilars  laiver  ega  pa  ryggen 
tvenne  sma  vartor,  livilka  kunna  ulskjutas  eller  in- 
dragas  och  genom  hvilka  afsondras  en  (or  myrorna 
anjjenam  vatska.  Zeller  liar  icke  varit  i  tlliralle 
bekrafta  denna  nppgift.  Den  af  honom  ofver  lar- 
ven och  pupan  uppgjorda  diagnosen  lyder:  Larva 
(onisciformis)  la^le  viridis,  seriebus  duabus  triangu- 
loriim  dorsalium  margineque  corporis  laterali  flavis; 
capite  stigmatibusqne  valde  conspicuis  nigris.  Chry- 
salis glabra,  fuscescenti-lutea,  linea  abdominis  dor- 
sali  obscuriore  ihorace  utrinque  pallida,  oculorum 
margine  anteriore  leevigato.  Steti.  Ent  Zeit.  XIII, 
p.   425. 

En   omstandlig   beskrifning  af  larven    och    pu- 
pan  till  Melilcea  Britomartis  bar  af  Assmann  blifvit 
inford   i   Schles.   Zeilschr.    fiir   En  lorn.    IV.  3,    p.   39. 
Skop.lika  Ofver   de   egendoniligt   bildade  bihang,  som  hn- 

hhang.  j^^g  p^  gjgjg  abdominal-segmenternas  undersida  hos 
honorna  af  Parnassius  Apollo  och  Mnemosyne,  hafva 
intressanta  iakttagelser  af  V.  Siebold  blifvit  medde- 
lade.  Forf.  anscr  dem  icke  uljrora  nSijon  inlecre- 
rande  del  af  dessa  fjarilars  hudskelelt,  emedan  de 
hos  Mnemosyne  latt,  bos  Apollo  med  nagon  storre 
svarighet  kunna  afsondras,  utan  att  nagot  sar  upp- 
kommer.  Dessa  bihang  bildas  forst  under  parnin- 
gen,  hvilket  genom  Reuti's  observationer  blifvit  full- 
slandigt    adagalagt.      Vid    framkomsten    ulur    pupan 


215 

saknar  honan  allt  spar  till  nagot  bihang.  Pa  hvad 
siitt  detsamma  bildas  under  det  parningen  forsig- 
gar,  liar  iinnu  icke  blifvit  utredt.  Siebold  ftirmo- 
dar,  att  lianen  eller  honan  derunder  afsondrar  ett 
slemmigt,  flylande  iimne,  som  utgjutes  ofver  hanens 
nied  honans  tatt  forenade  parnings  apparater  och 
gcnom  lillhardnande  astadkommer  en  langre  fore- 
ning  emellan  konen.  Efter  parningens  fullbordande 
och  sedan  konen  atskiljts,  qvarstadnar  den  utrunna 
vatskan  omkring  honans  konsorganer  och  framslaller 
ett  slags  aftryck  af  hanens  bakkropp.  Pa  den  olika 
formen  af  dessa  bihang,  som  hos  skiljda  arter  icke 
aro  lika,  hafva  Forfattarne  icke  fiistat  behorig  upp- 
marksamhet.      Stett.   Ent.  Zeit.  XII,   p.    176. 

Bar,  som    vislats   i   Cayenne,   bar   i   ett  bref  till  Castnise. 
BoiSBUVAL   meddelat   upplysningar  orn    metarnorfosen 
af  flera   arter   lillhorande   Castnia,  hvilkas  larver  lef- 
va     i     stammarna    af    Palmtrad.      Ann.   Ent.   II  Ser. 
X,   p.   Llll. 

Af   White    liar   Eusemia   Mariana   blifvit    be- Nyctaiu 
skrifven   och   afbildad    i   Macgillivray's  Narrative  of 
the   Expedit.   of  Rattlesnake   Appendix. 

Chaumette     har    beskrifvit    larverna     af    de   i  Sphiogi- 
Schweiz    forekommande    Sphinges.      Zool.    p.    3100, 
3158,  3241. 

Strandfuss,  som  funnit  flera  exemplar  af  lar- 
ven  till  Macroglossa  Oenothera,  upplyser  att  den 
triifFas  pa  Epilobium  angustifolium  och  icke  pa 
Oenothera  biennis,  som  Borkhausen  och  Ochsen- 
heimer  m.  fl.  uppgifva.  Schles.  Zeitschr.  fiir  Entom. 
V.  3,   p.  79. 

Pierre  Milliere,  som  insamlat  trenne  larver 
af  Deilephila  Vespertilio,  lyckades  utkliicka  alia  dessa. 
Sedan  den  ena  fjarilen,  en  hoiia,  blifvit  dcidad  med 
en  glodgad  nal,  som  infordes  under  hogra  ofver- 
vingcn,     ulkropo     utur    det    derigenom    fororsakade 


216 

lialel  35 — 40  lohlieumoiild-Iarvci',  hvilka  del  likviil 
icke  lyckades  honom ,  oaktadt  den  sorgfiilligasle  be- 
haiidling,  alt  bringa  till  utklackning.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   X,   p.  16. 

z>gaeni-  Ett   Hjlt,  ganska    niarkvai'digt  slagte  Myrmecop- 

Sis,  tillhorande  gruppen  Glaucopidat  bar  af  NewmAn 
blifvit  nppstalldt.  Del  liknar  till  utseendet  en  vin- 
gad  niyra.  Antennerna  aio  knappast  Jangre  an  hallVa 
kroppen,  fran  basen  till  niidten  kamformiga,  sedan 
sagade,  i  spetsen  ganska  fina  och  borslformiga.  Frani- 
vingarnes  discoidal-cell  djupt  delad,  vingarne  nakna, 
endast  adrorna  forsedda  ined  rjall.  Bakkroppen  skaF- 
lad ,  skaftet  fint.  1  art.  31.  eumenides,  fran  trakten 
af  Amazon-floden.      Zool.   App.   p.  CXXII. 

Bombyces.  ScHREiNER   bar  fiistat  Lepidoptei  ologernas  iipp- 

marksambet  pa  ett  misstag,  soni  afven  af  nyaie 
Forfatlare  blifvit  beganget,  da  de  ansett  Lithosia  de- 
pressa  och  helveola  vara  skiljda  arter.  De  tiro  en- 
ligt  Forfis  pastaende  endast  olika  kon  af  samma 
species.  Den  forra  honan  och  den  sednare  banen. 
Sasom  stod  for  denna  asigt  anfor  Forf.:  l:o  att  an- 
tennerna pa  den  stora  miingd  af  helveola,  som  ban 
undersokt,  befunnits  tydligt  vara  forsedda  med  fran- 
sar,  da  dessa  organer  deremot  bos  depressa  iiro 
borslformiga  och  vid  slarkare  forstoring  endast  flnt 
bariga.  2:o  alt  larverna  till  bada  forekomma  sam- 
tidigt  och  pa  samma  viixt.  3:o  att  dessa  i  form, 
farg  och  teckningar  icke  forete  nagon  miirkbar 
skillnad,  med  undantag  af  nagra  obetydliga  afvi- 
kelser,  hvilka  likval  hos  de  fiesta  andra  larver  ofla 
aro  mer  i  ogonen  fallande.  4:o  att  deras  lefnads- 
satt  och  forpupning  ar  lika  samt  5:o  att  deras  ut- 
vecklings  period  ar  samtidig.  Slett.  Ent.  Zeit.  XIII, 
p.    101. 

En   nastan   belt  och    ballet   enfargfad  varietet  af 
Bombyx  castrensis  bar  af  Bellier  de  lA  Chavignerie 


217 

blil'vit    ruiincti    och    afbildad.      Ann.    Ent.    11    Ser*    p. 
101.     Tab.  4  11. 

Foljande  tvenne  iippsatser  iiro  Ref.  till  inne- 
hallet  okiinda:  LoNGLEY  Varietis  of  Arctia  CajalLoo\. 
N:o  CXVI.  Bombyx  anastomose.  Des  moeurs  de  ce 
Lepidoptere,  de  ses  ravages  aux  environs  de  Poitiers, 
de  Vurgence  qu'il  y  a  de  detruire  cet  insecte  et  moyen 
propose  pour  y  parvenir  par  Malapert.  Broch.  8:o. 

Forsok  till  Systematisk  nppstallning  af  de  i 
Sverigc  forekommaiide  Natlfjarilar  af  C.  H.  Boheman, 
bar  af  Zeixer  blifvit  resenceradt.  Stett.  Ent.  Zeii. 
XII,   p.   12. 

Lucas  omnamner  att  larven    af   Megasoma    re^Metamor- 
pandum   lefver   pa  Viburnum   Tinus.      Ann.    Ent.    II 
Ser.  X,  p    XXIV. 

Chaumette  bar  rorande  lefnadssatlet  ocb  me- 
taniorfosen  af  Aglia  Tau  meddelat  sina  iaktiagelser. 
Zool.   p.  3063. 

Den  cocong  som  tillhor  Bomhyx  Paphia  liar 
af  Laboulbene  blifvit  afbildad.  Ann.  Ent.  II  Ser. 
X,   p.   535.     Tab.   15,   n:o   IV. 

Passerini  bar  anfort  att  Liparis  Salicis  under 
larv-tillslandet  fororsakar  mycken  skada  pa  Populus 
fastigiata.      Notizie  sopra   duo   insetti. 

Stephens  bar  rorande  Psychides  meddelat  an-Ps}c'"«ie 
markningar,  bvilka  hufvudsakligen  omfatta  dessa 
djurs  ratta  plats  i  systemet.  Forf.  soker  adagaliigga, 
hvad  som  viil  knappt  torde  behofva  bevisas,  alt  de 
iiora  till  Bombyces  ocli  att  de  pa  ena  sidan  aro 
narslagtade  med  Heterogynis  ocb  pa  den  andra  med 
Talosporia  bland   Tineaceoe.      Zool.   A  pp.   CVl. 

Newman  bar,  sasom  nya  i  England  upptackta 
arter  anfort,  Psyche  reticella  ocb  Ps.  fenella.  Stepfiens 
forklarar  den  senare  vara  identisk  med  Psyche  opa- 
cella  Herr.-Schaeff.  Newman  lemnar  vid  samma 
tilllidle   foljande   Synopsis   ofver  de    i    England    fore- 


218 

konimaiide  arlenia,  hvilka  ban  salunda  indelar:  A, 
Anteiinerna  soni  det  synes  31-ledade.  a)  Kroppen 
tjock,  sasom  lios  Bombyces  (Sterropterix  Hubn.  = 
Thyridopterix  Steph.  ''").  Vingarna  nakna,  kroppen 
svart.  Hit  liorer  ephemercpformis,  hvilken  likviil  ef- 
ter  livad  i  senate  tider  blifvit  adai^alairt  ar  Nord- 
A  merik  a  risk '•""■••).  Vinfrarna  balfnakna;  kroppen  svait. 
Ps.  fenella  Newm.  '-••■^-■••'*).  Vingama  bariga,  likasom 
kroppen,  brunga.  Ps.  nigricans,  febretta  ocb  stetti- 
nensis  Heering.  6)  Kroppen  smal  liksom  bos  Geo- 
nietrae  •*).  Vingarne  beliickta  med  glansande  fjall 
(^Lepidopsyche  Newm.  afven  utmarkta  genom  de  stora 
vingarna)  Ps.  graminella  Hubn.,  annu  ej  upptackt  i 
England,  der  den  troligen  finnes  ■•''••).  Yingarna  balf- 
nakna iitan  fjall,  med  spridda  bar  (Psyc/ie  ScHRANCK.) 
Ps.  calvella  Ochs.  =  fusca  Haw.  B.  Antennerna 
13 — i8-ledade  (^Fumea  Haw.)  a)  A^ingarna  lika  far- 
gad  e  Ps.  nitidella  Hubn.,  radiella  Curt.  6)  Vingarne 
natljkt  tecknade.  Ps.  undulella  FiscH.  ocb  reticella 
Newm.     ZooI.   App.   p.  XCIV,  XCIX. 

BoisduvAt.  bar  meddelat  korta  karakterer  pa 
trenne  i  Frankrike  uppiackta  arter  tillborande  slag- 
tet  Psyche,  nemligen  Graslinella,  Millieridella  ocb 
sternoxella.  Under  larvtillstandet  forfardigar  sig  den 
forstnamnda  bylsor  af  torra  stjelkstycken,  bvilka 
fiistas  transversellt.  Den  andra  af  mossa,  som  synes 
tillbora  Hypnum  repens,  samt  den  tredje  af  torra 
grasstran   som    anbringas    longitudinellt.     Ann.  Ent.  H 

Scv.  X,  p.  XX  n. 

*  ^  <. 

Mttamor-  V.    SlEBOi.D     bar     redan     i     forsla    Arnraniren    af 

Zeilsclirift   fiii-   wisscnscbaftlicbe  Zoologie  fiistat  pby- 

siologcrnas    iippmarksambet    pa  Psycbe-arternas  fort- 

plantnings-bistoria ,    derigenom    att    ban    sokt   bevisa, 

alt    den     furmodan,     det    ditborande    arters    bonor, 

kunde    utan    foiegaendc    parning   fortplanta    sig,    bvi- 

lade    pa   ell    misstag.    Genom    senare    undersokningar, 


219 

liar  liaii  likviil  komiiiit  (ill  dcii  olvertygolst',  ultTa-' 
Uvporia  lichenella  iir  en  kunlos  amnia,  emedan  af 
denna  arts  larver  endast  honor  framkomma  ocli  sa 
vidare  under  (lera  generatiuner  ater  honor,  hvilka 
nlan  parning  ^''t5»''^  frobara  iigg.  Dessn  vinglosa, 
ined  ett  agglaggningsror  forsedda  individer  af  T. 
lichenella  motsvaia  icke  honorna,  ulan  arc  konlosa 
amnjor  till  en  Talaeporia-art  som  ar  underkastad 
gonerations-vexel.  T  huru  manga  generationer  dcssa 
ammor  iolja  elter  hvarandra,  innan  den  konforsetlda 
generalionen  frarnkornmer,  har  annu  ej  blil'vit  iit- 
redt.  Forf.  har  bernodat  sig  alt  bestamma  den  kon- 
lorsedda  formen  af  T.  lichenella.  Ehuru  Zeixer 
till  dcnna  art  ha n for  Psyche  tiiquetrella  F.  R.,  sa 
synes  del  likviil  icke  afgjordt,  atl  bada  formerna 
verkligen  bora  tillsammans.  Siebold,  som  kiint  ha- 
nen  och  honan  till  Talceporia  triquetrella,  har  ofta 
iippfodt  dessa  i  deras  trekantiga  hylsor,  hvarvid  ett 
nara  lika  stort  antal  af  hvardera  konet  erhallits. 
Ehuru  bade  arternas  hylsor  synas  vara  trekantiga, 
arc  de  likval  betydligt  olika,  Skiljaktigheterna  be- 
sta  icke  i  det  amne  hvaraf  de  arc  forfardigade.  7\ 
lichenellas  hylsa  ar  bestamdt  mindre  och  morkare 
an  T.  triquetrellas.  Da  Talceporia  ammornas  hylsor 
sannolikt  iiro  olika  bildade,  da  dessutom  kan  anta- 
gas  att  amm-former  afven  forekomma  bland  andra 
Talaeporia-arter  och  man  dessutom  hitlills  faslat 
alltfor  liten  uppmarksamhet  pa  dessa  fjarilars  ge- 
nerations-vexel ,  sa  ar  det  inlet  tvifvel  underkastadt, 
att  atskiljandet  af  arterna  inom  slagtet  Talceporia, 
genom  dessa  invecklade  forhallanden  blifvit  mycket 
forsvaradt  och  maste  beQnna  sig  i  den  storsta  for- 
virring.  Stett.  Ent.  Zeit.  XII,  p.  341.  Denna  upp- 
satis  har  af  Staiiston  blifvit  ofversatt  pa  Engelska. 
Trans.  Eut.  Soc.  N.  S.    Vol.  1,  p.  234. 


220 

Stephens  anmarkte  i  England  en  oval,  gron, 
snack formig  larvhylsa,  livilken  inyckel  liknade  sina 
individer  af  Turbo  liltoralis.  Den  beboddes  af  en 
Talceporia.  F6ri\  lyckades  derutiir  endast  klacka 
honor,  hvilka  voro  narsliigtade  »ned  T.  tuhulella 
GuEN.  (Solenohia  clathrella  Bruand),  men  likval 
icke  med  denna  identiska.  Dereinot  anser  ban  deni 
tillhora  saniina  ait  som  Reaumur  afbildat.  Tom. 
III.    Tab.   15,   f.   17  —  19. 

Pa  samma  slags  bylsa,  hvilken  afven  forekom- 
mer  i  sodra  Tyskland  och  Itallen,  bar  v.  Siebold 
fastat  uppmarksamheten.  Den  larv,  som  iippeballer 
sig  deruti,  leFver  pa  Lotus  corniculatus,  Gnaphali- 
um  arenarium  Och  Anthyllis  vuhieraria.  Det  bar, 
enligt  Forlis  erfarejihet,  annu  ej  lyckats  nagon  att 
utur  dessa  Iiylsor  erhalla  vingade  Individer  och  det 
ar  saledes  alt  formoda,  att  de  lionoina  af  Psyche 
sa  lika,  maskformio[a  insekterna  Iivilka  utkomma  ur 
dessa  pupor,  liksom  Talceporia  lichenella,  aro  kon- 
losa  ammor,  som  fortplanta  sig  utan  foregangen 
parning.  v.  Siebold  bar  Foreslagit  att  benamna 
denna  art  Psyche  helicina,  hvilket  namn  sasom  redan 
anvandr  af  Herrich-SchAEFFER,  sedermera  blifvit 
forkastadt.      Bericbt.  Scbles.   Gesellscb.    1850,    p.    19. 

Noctuae.  Bruand   bar  uti  ett  afgifvet  svar   pa    Guenee''s 

anmarkningar  rorande  bans  uppstiillning  under  tvenne 
slagten  af  Noctua  Batis  och  derasa,  sokt  forsvara 
denna  atgiird.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  89.  T.  1. 
N:o   III. 

Tvenne  nya  arter  af  sliigtet  Leucania,  funna  i 
Veslra  Fronkrike,  liafva  af  GuAsi.lN  blifvit  beskrifna 
neml.  Leuc.  albivena  och  fuscilinea,  afvensom  en  art 
Stilbia,  S.  philophalis,  upptackt  i  Sodra  Frankrike. 
Ann,    Ent.    II   Ser.    X,    p.   407.     T.   8    n:o    T. 


221 

Ghiliani  omnamner  att  den  sallsynta  Plusia 
Zozimi  HiJBN.  bliFvit  funncn  i  Piemont.  Ann.  Ent. 
II  Sep  JX,  p.   LXVHI. 

Cooke's  uppsaits  "Capture  of  Diphthera  Orion" 
Zool.  N.   CXVI   har  Ref.  ej  sett. 

IIoRNiG  har  utredt  metarnorfosen  Si^  Anthophila Metamor- 
mendaculalis  Tr.  (Dardouini  B.  H.  S).  Larven  lef- 
ver  af  froen  till  Anthericum  ramosum  och  inborrar 
sig  da  den  ar  ung  belt  ocb  ballit  deruli,  men  da 
den  blir  aid  re  endast  med  de  3  eller  4  forsta  seg- 
nienterna.  Fullvaxt  ar  den  \  turn  lang,  temligen 
tjock  ocb  trog,  fram  ocb  baktill  nagot  afsmalnande 
med  endast  12  fotter.  Vid  ofvergangen  till  pupa 
spinner  den  en  bvit,  ganska  lang  ocb  smal  cocong 
i  bvilken  den  invafver  sma  span,  sandkorn  ocb  dy- 
likt.  Den  Ijusbruna  pupan  ar  i  dess  trubbiga 
spels  forsedd  med  fyra  at  sidorna  riktade  taggar. 
Verb.   Zool.   Bot.    Ver.   in    VVien    II.   Abbandl.   p.  136. 

Bellier  de  la  Chavigneui,  soni  fun  nit  larven 
af  Heliothis  peltigera  pa  Senecio  viscosus  i  narbeten 
af  Paris,  upplyser  art  den  under  fangenskapen  af-^ 
ven  fortar  Senecio  vulgaris.  Larverna  maste  ballas 
atskiljda,  emedan  de  i  annat  fall  uppata  bvarandra. 
Ann.  Ent.  II  Ser.   IX,   p.   LXXYII. 

Hela  metarnorfosen  af  Anthophila  Rosina  bar 
V.  HoRNiG  noggrant  utredt.  Larven  lefver  pa  Ju" 
rinea  mollis,  samt  uppeballer  sig  i  en  vafnad  pa 
bladens  undra  sida.  Den  ar  trog  i  sina  rorelser 
och  lemnar  aldrig  den  vafnad  hvarmed  den  omgif- 
vil  sig,  utan  forvandlar  sig  Inom  densamma  till  en 
gulbrun  pupa,  som  i  spetsen  ar  forsedd  med  fyra 
at  sidorna  riktade  taggar.  Verb.  d.  Zool.  Bot.  Ver. 
in    Wien.   II,   p.   68. 

Om   den   skada,  som   larverna  af  Agrotis  Sege-  Lefnads- 
tum   fororsakat   pa   Turnips  ocb    kalrotter,  bafva   at-     . 


trae. 


222 

skill iga  mulerrattelscr  blifvit  af  Trauenfeld  niedtle- 
lade.  Verb.  d.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  II,  p.  78, 84. 
Upplysniiigar  om  fcirekommandet  af  Valeria 
jaspidea  De  Villers  och  V,  oleagina  Horkh.  fmnas 
af  Bruand  inforda  i  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon.  1850 
—1852,  p.  253. 
Geome-  Bruand   liar    mcddelat    flera    aniniirkningar   vid 

den  uppstallning  Herrich-Schaeffer  anlagit  for  Geo- 
metrcB  och  Iivilken  blifvit  foljd  af  De  la  Harpe  i 
hans  forteckning  ofver  de  i  Scliweiz  forekommande 
arter  af  denna  familj.  Forf.  anser  alt  BoisduvAl, 
som  henitat  de  hufvudsakliga  karaktererna  for  sliig- 
lena  af  larverna,  allt  for  ofta  gjort  afbrotl  i  den 
naturliga  foljdcn,  iifvensoni  bildat  slagten,  bvilka 
icke  kuiina  besta.  Duponchel,  sedan  ban  en  langre 
tid  under  utgifvandet  af  silt  stora  arbele,  forkaslat 
en  uppstallning  grundad  pa  de  forsta  stadierna, 
bar  slutligen  i  sin  kalalog  ofvergatt  till  en  mot- 
satt  asigt.  De  lA  Harpe  som  ej  velat  antaga  nagot 
af  dessa  systemer,  bar  foljt  Herrich-Schaeffers  , 
hvilket  Bruand  betraktar  som  tlet  ofullstandigaste 
af  alia.  Den  senare  anser  icke  slagtet  Geometra 
utan  Amphidasis  bora  stallas  framst  bland  Geometra*. 
Efter  delta  bora  folja  sliigtena  Nyssia,  Hibernia  o. 
s.   V.      Ann.  Ent.   H   Ser.   X,   p.   51. 

For  att  eriialla  fullstandig  kannedom  om  en 
viss  insekt-art,  eifordras  att  narmare  studera  den 
i  alia  de  tiakter  der  den  forekommcr.  Elt  bevis 
hiirpa  utgor  Geometra  calabraria,  som  blifvit  for- 
vexlad  med  Ivenne  andra  arter.  Zeller  bar  nu 
gcnom  diagnoser  lydligt  adagalagt  deras  olikbcler 
och   utredt   synonymien    pa   foljande  siilt: 

1.  Sicanaria:  alls  anterioribus  luteis,  posteriorihus  laete  ochra- 
ceis,  striga  anteriorum  intus  adumbrata  fasciaque  com- 
muni  in  posterioribus,  antice  late  evanescente  purpureis; 
tibiis  a^  lerelibus,  tricalcaratis  sine  penicillo  basali. 


223 

Patria.    Sicilia  (Calabria?) 

Geometra  calabraria  Zell.  Isis  1847,  p.  505. 

IGeometra  calabraria  Hubn.  Beitr.  II.  4.  f.  M. 

2.  calabraria:    alis    luteis,    striga    anteriorum    ante    medium 

fasciaque  communi  postica  purpureis;  tibiis  c/*  sub-com- 

pressis,  tricalcaratis,    penicillo   basali    apicem    superante. 

Patria.  Italia,  Dalmatia. 

Phalwna  calabra  Pentagna  Spec.  Ins.  Calabr.  p.  38,  f.  23. 

Geometra  calabraria  Hubn.  f.  49  ?,  365  cf*. 

Geometra  calabraria  Esper  V.  p.  33.  T.  IV.  f.  1.  2  (mala). 

Idasa  calabraria  Treitsch.  VI.  2,  p.  262. 

Var.  b.  alis  pallidis,  striga  fasciaque  cinerascentibus. 

Aspilates  tceniaria  Freyer.  Neu.  Beitr.  2,  p.  53.  Tab.  131, 

f.   3. 

3.  tabidaria  Zell.:  alis  luteis,  striga  anteriorum  ante  medium 

fasciaque  communi    postica    punctoque    medio    purpureis; 
tibiis  o^  subcompressis,  Iricaicarafis,  peniciilo  basali  api- 
cem vix  attingente. 
Patria.  Asia  minor.     Stett.  En(.  Zeit.  XIII,   p.  180. 

Cidaria  tubulata  n.  sp.,  soin  blifvit  fumien  i 
Schlesien,  karakteriseras  af  Strandfuss  salunda:  an- 
lennis  fimbriatis,  alis  anticis  I'uscocinerels,  fascia  me- 
dia alba,  fusco-subiuidata,  posticis  obscure  albis, 
basl  et  margiiie  posteriore  can  is.  Schles.  Eiitom. 
Zeilschr.   V.  4,   p.   82. 

Freyer,  som  redogjort  for  sina  1851  verk- 
sliillde  insainlingar  af  fjarilar,  upptager  sasom  nya 
Irenne  arter  pa  hvilka  diagnoser  meddelas,  nemligeii 
Geometra  scripturata,  proluata  och  Gachtaria.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XIII,   p.   151. 

Slagtet  Eupithecia  bar  blifvit  tillokt  med  Irenne 
nya  arter,  af  hvilka  E.  palustraria  ocli  callunaria 
blifvit  upptackta  af  Doubleday  i  England.  Zool. 
A  pp.  CV  och  en  E,  Meyeri  af  Makn  i  narheten  af 
Wien.  Verb.  d.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  II.  Ab- 
handl.    p.    134. 

Zeller  bar  adagalagt,  att  under  Geome/ra  (^ci- 
dalia)  emutaria   trenne  arter  blifvit  sanimanblandafle, 


224 

af  hvilka  tien  i  mindre  Asien  forekommande,  af  ho- 
nom  blifvit  benamnd  G.  flavidaria.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIII,   p.   184. 

Nedanstaende  trenne  uppsatser  aro  Ref.  endast 
till  titlarne  bekanta:  "GruAnd  classification  de  la 
[amille  des  Phalenites  suivant  la  methode  naturelle\ 
Brocli.  pet.  4:o.  Harding  "Note  on  Aleucis  pictaria" 
Zool.  CXIIl  ocli  "Ndgra  anmarkningar  rorande  de 
arter  som  tillhora  Operabia".     Zool.  p.  3495. 

Beluer  de  la  Chavignerie  uppger  alt  han 
fiinnit  Boarmia  ilicaria  i  Boulognerskogen.  Denna 
art  hade  forut  endast  blifvit  observerad  i  de  syd- 
ligasle  delarne  af  Frankrike.  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX, 
p.   XVII. 

Timia  Margaritha  bar  af  Ghiliani   blifvit    pa- 
trnfTad   i   Piemont.     Ann.   Ent.   II  Ser.  IX,  p.  LXVIII. 
Metamor-  Som    bckant   ar   mota   ofta   stora  svarigheter  att 

kunna  finna  vissa  fjaril-arters  larver,  och  utan 
kiinnedom  om  deras  tillhall  sokas  de  ofta  forgaf- 
ves.  KocHS  iakttaijelser  rorande  larven  af  Pho- 
rodesma  smaragdaria,  hvilkens  lefnadssatt  hittills 
varit  okiindt,  forljena  derfore  all  uppmarksamhet. 
Forf.  an  for  att  denna  larv,  sa  fort  den  framkom- 
mit  utur  agget,  betacker  sig  med  afbitna  stjelkar  af 
viixter,  blomdelar,  tornma,  torra  froskal  och  andra 
sma  viixtdelar,  hvilka  den  lost  och  hyarflals  fast- 
spinner  vid  de  manga  pa  kroppen  befintliga  kno- 
larne.  Denna  bekladnad  skiljer  sig  likval  betydligt 
fran  Psychideernas  hylsor.  De  forstora  den  efter 
behof,  och  uppehalla  sig  deruti  temligen  sma,  ofver 
vintern.  Varsolen  framlockar  larverna,  som  finnas 
pa  Achillea  Millefolium,  hvars  blad  tjena  dem  till 
foda.  Vid  forpupningen  uppsoka  de  en  lorr  stjelk 
vid   hvars  spels  de    fasta   sig   och    bilda  dcr  omkring 


225 
siir  en    nastaii    ii^eiiomskinliij    hvlsa.      S(eU.    Ent.   Zeit. 

C?  ^  O  V 

XII,   p.  365. 

Metamorfoseii  aF  Acidalia  rufaria  har  af  v. 
HORNIG  omstanclligt  blifvit  utredd.  Larven  finnes  i 
Mai  pa  Alsine  media.  [Jen  uppeljaller  sig  For  det 
niesta  gomd  naia  jorden  ocli  betackt  af  v,axtens 
blad,  hvaiFore  den  hittast  erhalles  om  plantorna 
iippryckas  ocli  skakas  oFver  en  duk.  Yid  forpup- 
ningen  nedkryper  larven  i  jorden.  Verhandl.  Zool. 
Bot.   Ver.    in    Wien    II.    Abhandl.    p.    51. 

Asa  Fitsch  beskrifver  en  till  Geometrce  ho- 
rande  art,  Abraxas  ribearia,  jemte  alia  dess  ut- 
vecklings-stadler.  Den  ersatter  i  Forenta  Slaterna 
var  A.  grossulariata,  och  ioiorsakar,  liksom  denna, 
belydlig  skada  pa  Stickelbars-  orb  Vinbars-buskar. 
Trans.   New-York    State    Agrie.   Soc.   VII. 

Beltjer  de  la  Chavignerie  bar  fnnnit  larven 
af  Geometra  sinuaria  pa  Galium  venim.  Ann.  Ent. 
II   Ser.   X,    p.    LIV. 

Heinst.OW  hai-,  rorande  lefnadssattet  af  tvenne 
arter  Eupithecia,  lemnat  (lera  upplysningar.  Zool. 
1852.    Febr. 

De   af  J.    A.    Wahlberg,   under  dess  vidstrackta  Micmle- 
resor  i  CafFerlandet  insamlade  Microlepidoptera,  bafva^'AliE^' 
genom   Zeller    pa    ett    forfjenstfullt    salt    blifvit    be- '*"^'^^^"''* 
arbetade.      I    inledningen    anfores,    alt    nagra    af    de 
arter,   soni    forekomma    i    P2uropa    afven   blifvit   funna 
i    sodra    Afrika,    sasom    Pterophorus    aeanthodactylus, 
Hypena  lividalis,  Choreutes  australis,  Myelois  Cerato- 
nia!-   ocb    Asopia  farinalis.     Af  nedan  anf(3rda  slagten 
beskrifvas   arter   nemligen  Pyralides:   Hypena  7,  Her- 
minia  2,   Pyralis  5,   Acjiossa   1,  Asopia  2,  Ei^dotrHcha 
1,  Tegestoma  1,  Nt/mpliula  2,  Bolys  20,  Steropteryx 
1,    Eudioptes  3,  Zinckenia   n.   g.   2,  Ulopeza   n.   g.    1, 
Stenia  5,  Hymenoptychis  n.  g.   1,  Crocidolomia  n.  g. 
Itohemans  Arsber.  1851,  1852.  15 


226 

1,  Scirpophaga  1,  Schoenohius  2,  Chilo  1,  Ancylolo- 
mia  1,  Crambus  2,  Anerastia  1,  Myelois  2,  Po^o- 
notropha  n.  g.  1,  Epicrosis  1,  Roeselia  1,  Tortrices : 
Earias  1,  Eccopsis  n.  g.  1,  Sericoris  1,  Graphoiitha 
1,  Syndemis  1,  Dactra  1,  Choreutis  1,  Tineacece: 
Compsoclena  n.  g.  1,  Euplocamus  1,  Tmea  3,  A^e- 
7nopliora  1,  Ceromitia  n.  g.  1,  Setomorpha  n.  g.  1, 
Ej^etmocera  n,  g.  5,  Hyponomeuta  2,  Psecadia  3, 
Cryptolechia  n.  g.  2,  Gelechia  6,  Ypsolophus  1,  y^Ec/i- 
TWia  1   ocli   Pterophorus  4.     Vet.  Akad.  Handl.  1852, 

p.  1. 

Bruand  "Catalogue  SystemaHque  et  synonymique 
des  Microlepidopteres  du  departement  du  Doubs.'' 
Broch.  pet.  in  4:o  ar  Ref.  till  iiinehallet  obekant, 
afvensom 

Douglas  "On  rearing  Larvm  of  Microlepidoptera'' 
Zool.  CXIV. 

Under  titel  ''Contributions  towards  the  Natural- 
history  of  British  Micr^olepidoptera"  amnar  Douglas 
efler  hand  bekanlgora  resultaterna  af  sina  under- 
sokningar  rorande  smafjarilarnes  metamorfos.  1  bor- 
jan  af  denna  athandling,  soin  nii  kommit  oss  till- 
iianda,  anfores:  att  Gelechia  contigua,  blandella  ocli 
jraternella,  hvilka  aro  med  hvarandia  mycket  nar- 
slagtade  och  laltelii^en  kunna  ta^as  for  varieteter  af 
samma  art,  likval  aro  med  hansyn  till  deras  ut- 
veckling  val  skiljda.  Larverna  till  de  tvenne  forst- 
iiamnda  lefva  pa  Stellaria  holostea  och  till  den  tredje 
pa  Stellaria  iiliglnosa.  Slagtet  Coleophora  ar  ni<^d 
hansyn  till  larverna  af  stort  intresse.  Dessa  for- 
fardiga  sig  neniligen  liylsor,  hvilka  for  hvarje  art 
ega  en  sarskild  form  och  farg.  Metamorfosen  af 
Irenne  hithorande  arter  Coleophora  albitarsella,  hvars 
larv  traffas  pa  Glechoma  hederacea,  C.  alcyopen- 
nella  KollAR,  hvars  larv  lefver  pa  bladen  af  Cen- 
taurea   nigra   och   C  solitariella,  hvars  larv  forekom- 


•       227 

nuT    pa    wSfellaria    holosten,    ntredas  tK^ggiaiif.    Trans. 
Ei.t.   Soc.   N.   S.    II,    p.   75.     T.   10,   11^^ 

Bland   Pyralides   har   Doubi.eday   sasom    ny   artPyraiides. 
beskiiFvit  Hypemdes  humidalis.     Den   har   forst  blif- 
vit    funnen    i    IrJand    ocli    sedermera  i  England.   Zool. 
App.  CV. 

Crambus  malacellus  liar,  enligf  uppgift  af  Ghi- 
LlANl,  hlifvit  funnen  i  Plemont.  Ann.  Ent.  11  Ser. 
IX,   p.  LXVIII. 

JenUe  anmarkningar  ofver  Gymnancycla  canella 
har  Lederer  beskrifvit  en  denna  i  formen  liknande 
art  Spe7'7notop]Uhora  Hornigii^  iifven  horande  till 
Phycideernas  familj.  Detla  slagte  skiljer  sig  fran 
Anerastia  genom  (\{in  grolva  tungan  och  narvaron 
af  oceller.  Fran  Ephestia  och  Homoesoma  genoai 
de  bojda  anteiinerna.  Dessutom  afviker  det  fran 
slaglet  Ephestia  genom  saknaden  af  hartofs  vid  un* 
dersidan  af  hanens  framvingars  bas.  Fran  Acrohasis, 
Hypochalcia,  Epischnia  och  Ancylosis  genom  pa  1  per- 
nas  och  antennernas  form,  samt  bakvinijarnas  mid- 
tel-nerv  och  fran  Gymnancyclci  genom  pal  per  nas 
form,  den  grofvare  tungan  och  vingadrornas  lage. 
Verhandl.   Zool.    Bot.    Ver.   in    Wien    11    Abh.   p.   132. 

Stephens  "Catalogue  of  the    British    TortricidoiTortricesi 
with  indication  of  the  species   contained   in    the    col- 
lection of  British   Museum'*  London  1852  har  ej  kom- 
mit   Ref.    tillhanda. 

Enlifl^t  Stephens  ar  Tortrix  Penziana  Thunb. 
identisk  med  Cnephasia  hellana  Curtis.  Thunbergs 
beskrifning  och  afbildning  har  af  alia  aldre  For- 
faltare   blifvit    forbisedda.      Zool.   App.    p.   CVI. 

Metamorfosen  af  Sericoris  (Orthotcenia^  anti^ 
quana,  bar  af  Goureau  blifvit  utiedd»  Larven,  som 
lefver  i  rolterna  af  Stachjs  arvensis,  grafver  sig 
deruti  gangar  i   hvilka   den    forVandlar  sig   till   pupa* 


228 

fiarven  ar  cylindrisk ,  af  en  hiek ,  'hvitaktig  Targ, 
hul'vudet  kastaniebruiit  nied  kakarna  ocli  lahrinn 
svartbruna;  nagra  liar  finnas  spridda  pa  Imfvudet 
och  ki'oppens  segmeiiter;  fotterna  aro  livita.  Ima- 
gines frariikommo  d.  4  Juli.  Ann.  Ent.  II  Sev.  IX, 
p.   323.    Tab.   11.   i\:o   II. 

Ofver  de  forsia  stadierna  af  Cai'pocapsa  Kokei- 
lana  Freyer,  haFva  under raftelser  aT  Schmidt  1)1  if- 
vit  meddelade.  Larven  lefver  af  gallapplen,  som 
frainbringas  af  Cynips  lignicola,  samt  forpupar  sig 
i  dem.  V^id  fjaiilens  utklackning  uttranger  pupan 
fill  halften  ur  gallapplet.  Haiding.  Bericlite  VN, 
p.   53. 

Enligt  nppgift  af  Hill  finnes  larverna  afA^rm- 
thosetia  inopiana  pa  Inula  dysenterica  och  af  Tor- 
trix  spectrana  pa  Epilobiutn  hirsutum.  Zool.  p. 
3245. 

RURICOLA  (J.  Curtis)  bar  funnit  larven  af  Tor- 
trix  angustiorana  pa  parontrad,  hvijkas  blommor 
den  uppater.  Hela  melaniorfosen  ul redes  i  Gard. 
Chronicle  1850,  p.  20.  Westwood  bar  framstallt 
tvifvel  emot  denna  arts  forekommande  pa  berorde 
trad,  men  detta  bar  genom  senare  iakttagelser  blif- 
vit    undanrojdt.     1.   c.    p.   38. 

KollAR  afhandlar  let'nadssattet  af  Tortrix  vi- 
tisana  {Cochylis  relicjuana  Tr.),  bvilken  art  for  vin- 
rankan  ar  sardeles  skadlig,  samt  uppger  de  medel 
ban  anser  liimpliga  att  anviinda  mot  detia  lilla  djurs 
harjningar  under  larv-tillstandet.  Verhandl.  Zool. 
Hot.  Ver.  in  Wien  11  Abb.  p.  1. 
Tioeidae.  Under  titel  ''The  Entomologist's  Companion  being 

a  Guide  to  the  collection  of  Microlepidoptera  and 
comprising  a  Calendar  of  the  British  Tineidoe!*  By 
H.  Stainton  London  1851,  8:o,  75  sid.  bar  ett  ar- 
bete  utkommit,  som  inneballer  hogst  vigtiga  upp- 
lysningar    om    den    familj    det    afhandlar.      Efter    en 


229 

inletlning,  hvarnti  omstandligt  redogores  for  lamp- 
ligaste  satten  atl  insacnla  Microlepidoplera  och  deras 
larvei',  foljer  en  iipprakning  af  alia  i  England  funna 
arter  jemte  uppgift  pa  den  manad  da  de  bora  ef- 
tersokas.  Af  sardeles  intresse  ar  Forlattarens  redo- 
gorelse  ofver  larverna ,  saint  de  vaxter  hvarpa  de 
lefva. 

Uti  "Staintons  Supplementary  catalogue  of  tJie 
British  Tineidce  and  Pterophoridoi'  hafva  diagnoser 
a  ett  storre  antal  nya  arter  blifvit  leninade,  nemligen 
ofver  Tinea  caprimulgella  v.  He  yd..  T.  pallesientella, 
T.  griseocapitella,  Lymna^cia  phragmitella  Bentley, 
ett  nylt  ganska  markvardigl  slagte,  aflint  med  Ptero- 
lonche  Zell. ,  men  forsedt  med  uppbojda  palper, 
som  ega  en  ganska  lang  apical-led,  Gclechia  poli- 
tella  DouGL.,  cirsiella  Dougl.,  celerella  Dougi..,  car- 
linella  Dougi-.,  Coleophora  junicolella,  Elachista  pro- 
quinquella,  E.  consortella,  adscitella,  eleochariella,  ne- 
hulella,  decimella,  Bucculatrix  maritima,  Trifurcula 
atrifrontella,  Lithocolletis  quinqueguttella,  caledoniella, 
ulicicolella,  faginella  Mann,  alia  fran  England,  Tinea 
alpicella  F.  R.,  albicomella  F.  R.,  Gelechia  spurcella 
F.  R.,  Elachista  scurella  F.  R.,  dentosella  F.  R.,  ab- 
hreviatella,  rectifasciella,  rudectella  F.  R.  alia  upp- 
tackta  af  Mann. 

Zeller  bar  under  titel  ''Die  Schaben  mit  Ian- 
gen  Kiefertastern"  fortsatt  sin  fortjenstfulla  bear- 
betning  af  Tineacece.  Den  nu  afhandlade  grnppen, 
som  Forf.  benamner  Tineacea  plicipalpia,  karakteri- 
seras  salunda:  Capilll  hirsiiti  (raro  decumbentes). 
Palpi  maxillares  4 — 7  artieulati,  in  quiete  plicati, 
labiales  breviuscnli,  triarticulati,  articulo  secundo 
infra  piloso-squamato.  Haustelltim  breve.  Alae  an- 
teriores  vena  siibdorsali  ad  basin  furcata.  Larva 
saccophora  vel  intra  cuniculos  sericeos  vivens.  De 
nu    uppstiillda    sliigtena   aro: 


230 

1.  Euplocamus  Latr.  Caput  superne  et  in  fronte  hir- 
sutum.  Ocelli  nulli.  Antennae  alis  anterioribus  breviores. 
Palpi  labiales  articulo  secundo  infra  fasciculato-piloso,  ultimo 
tenui  adscendenti.  Haustellum  breve.  Aloe  anteriores:  e  cel- 
lula  discoidali  venae  4  in  marginem  costalem  prodeunt.  6 
arter. 

2.  Tinea  Linn.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsutun). 
Ocelli  nuili.  Antennae  alis  anterioribus  breviores.  Palpi  la- 
biales cylindrici,  pilosi,  articuli  secundi  apice  supra  setis  una 
pluribusve  instructo.  Haustelluna  subnullum.  Alae  anterio- 
res: e  cellula  discoidali  venae  5  in  marginem  costalem  pro- 
deunt.    Posteriores  squamatae,  longe  cilialae.     38  arter. 

3.  Eriocottis:  Zell.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsutum. 
Ocelli  distincti.  Antennae  alae  anterioribus  breviores.  Palpi  la- 
biales cylindrici,  pilosi,  articulo  secundo  infra  setis  dispersis. 
Haustellum  subnullum.  Alae  anteriores:  e  cellula  discoidali 
venae  4  in  marginem  costalem  prodeunt.  Posteriores  squamatae, 
ciliis  brevioribus.     1   art. 

4.  Lampronia  Steph.  Caput  postice  hirsutum,  capillis 
in  vertice  ac  fronte  decumbentibus.  Ocelli  nulli.  Antennae 
alae  anterioribus  breviores.  Palpi  labiales  cylindrici,  pilosi, 
articuli  secundi  apice  supra  setis  paucis  instructo.  Haustel- 
lum subnullum.  Alae  anterio'res:  e  cellula  discoidali  venae  5 
in  marginem  costalem  prodeunt.  Posteriores  ciliis  brvioribus. 
7  arter. 

5.  Incurvaria  Haw.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsu- 
tum. Ocelli  nulli.  Antennae  alis  anterioribus  breviores.  Palpi 
labiales  cylindrici,  pilosi,  articuli  secundi  apice  supra  setis 
paucis  instructo.  Haustellum  breve.  Alae  anteriores:  e  cellula 
discoidali  venae  5  in  marginem  costalem  prodeunt.  Posteri- 
ores (plerumque)  piloso-squamatae,  ciliis  brevioribus.    11  arter. 

6.  Micropteryx  Hubn.  Caput  superne  hirsutum,  orbitis 
superioribus  late  nudis.  Ocelli  distincti  ab  oculis  distantes. 
Antennae  alis  anterioribus  breviores.  Palpi  labiales  breves, 
cylindrici,  pilosi.  Haustellum  breve.  Alae  anteriores:  vena 
subcostalis  ramos  4  in  costam  emittit.  Posteriores  ovales, 
piloso-squamatae,  ciliis  mediocribus.     16  arter. 

7.  Nemophora  Hubn.  Caput  superne  et  in  fronte  hir- 
sutum. Ocelli  nulli.  Antennae  longissiraae,  articulo  basali 
incrassato.  Haustellum  breve.  Palpi  labiales  breves,  cylin- 
drici, pilosi.  Alae  anteriores:  vena  sub-costalis  ramos  tri- 
bus  in  costam  emittit,  quarum  tertius  furcatus  est.  Posteri- 
ores piloso-squamatae,  ciliis  mediocribus,     8  arter. 


231 

Slaglet    Euplocamus   delas    i    tvenne    sektioner: 

A,  Euplocamus  Latr.  {Epichysia  Hubn.)-  Hanens 
aiitenner  karnformiga.  Palpborstarne  rackande  langt 
ofver  andra  ledcn.  Vingariia  niorka  med  Ijusa 
droppformiga  flackar.  2  arlcr  (R  Fuslinellus).  B. 
Scardia.  Hanens  antenner  tofslikt  fransade.  Vingarne 
Ijusa  med  morkare  flackar.  4  arter.  Eupl.  Boleti  = 
Phycis  mediella  Ochs.  E,  polypori  Esp.  =  Scardia 
holetella  Zett.  Slagtet  Tinea  fordelas  i  griipper  sa- 
lunda:  1.  Blahophanes.  Framvingarne  aro  forsedda 
vid  spetsen  pa  midtelcellen  med  en  liten,  naken, 
genumskinlig  flack.  5  arter.  {T.  imella  Hubn.)  11.  Tinea. 
Framvingarne  iilan  genomskinlig  flack.  Fransarna 
langa.  Palpernas  spetsled  med  atliggande  fjall.  32 
arter.  (7".  fulvimetrella  Treitsch.)  111.  Myrmecozela, 
Vingarne  langstrackta,  enfargade,  iitan  genomskinlig 
flack.  De  bakre  kortfransade,  Palpernas  spetsled 
strafharlg.  1  art.  (T.  ochraceella  Tengstr.)  Slagtet 
hcurvaria  indelas  1  fjra  grupper:  A.  Hanarnes  an- 
tenner med  kamtiinder.    2  arter.   (T.  masculella  Bm^,) 

B,  Hanarnes  antenner  ntan  kamtander,  langa,  tjocka, 
iitai  afsmalnande.    2  arter.    (/.  angusticolella  F.  R.) 

C,  Hanarnas  antenner  utan  kamtander,  langa,  tjocka. 
Bak vingarne  med  runda  fjall.  1  art.  (/.  Oehlmanni^ 
ella  T.)  Z).  Hanarnes  antenner  ej  pectinerade,  kor- 
tare.  Bakvlngarne  med  harllka  fjall.  6  arter  (/. 
capitella  Linn.).  Micropteryx  bildar  tvenne  under- 
afdelnlnjjar :  A.  Forsta  costal-nerven  ffaflPeldelt,  10 
arter  (M.  callhella  Linn.).  B.  Forsta  costal-nerven 
enkel.  6  arter.  (M.  Sparmannella  Fabr.)  Linn.  Ent. 
V,  p.   301.     Tab.   1,  VI,   p.  81. 

Dessutom  \\&v  Zeller  borjat  bearbeta  en  annan 
gru pp  af  Tineacea  plicipalpia.  De  dertlll  hanforda 
7   sliigten    karakteriseras   pa    foljande   satt: 

1.  Lypusa  Zkll.    Capillis  decumbentes.    Os  pilosum,  pal- 
pis  haustelloque  niillis.     Antennae  cT  setaceae,    articulis  Ion- 


232 

giiisculis  in  dorsi  apice  incrassatis.  Ocelli  nulli.  Alae  oblongcp, 
mediocriter  ciliatae:  anteriorum  cellula  discoidalis  venas  sex 
in  marginem  poslicum  emjltit ,  supremam  furcalam,  ?  aptera? 
Larva  saccophora. 

2.  Talmporla  Hubn.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsu- 
lann.  Palpi  maxillares  nulli;  labiales  cylindrici,  pilosuli,  ar- 
ticuli  secundi  apice  supra  setoso.  Haustellum  nullum.  Ocelli 
distincti  pone  oculos.  Antennae  d^  selaceie,  crenulatae,  ci- 
tiatae.  Alae  oblongae,  nnediocriter  ciliatae.  cellula  discoidalis 
venas  sex  in  marginem  posticum  emiltit,  supremam  furcatam, 
?  aptera,  ano  lanato.  Larva  saccophora,  sacco  longo,  gra- 
ciii,  granulate,  anum  versus  attenuate. 

3.  Solenobia  Dup.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsutum. 
Os  pilosum,  palpis  subnullis.  Ocelli  nulli.  Antennae  cf^  se- 
taceae,  ciliatae.  Alae  oblongae,  mediocriter  ciliatae:  anteriorum 
cellufa  discoidalis  venas  in  marginem  posticum  quinque  emit- 
tit,  simplices.  ?  aptera,  ano  lanato.  Larva  saccophora,  sacco 
hreviusculo,  granulate,   anum   versus   attenuate. 

4.  Diplodoma  Zell.  Caput  superne  et  in  fronte  hirsu- 
tum. Palpi  maxillares  nulli ;  labiales  cylindrici,  pilosi.  Ocelli 
distincti  pone  oculos.  Antennae  setaceae,  (f  ciliatae,  ?  sub- 
dentatae.  Afae  anferiores  oblongae,  mediocriter  ciliatae;  an- 
teriorum cellula  discoidalis  venas  in  marginem  posticum  sex 
emittit,  supremam  simplicem,  subapicalem.  ?  alata,  ano  la- 
nato.    Larva   saccophora,  sacco  in    indusium   incluso. 

5.  Xysmatodoma  Zell.  Caput  superne  et  in  fronte  hir- 
sutum. Palpi  maxillares  nulli;  labiales  cylindrici,  breves, 
hirsuti.  Ocelli  nulli.  Antennae  setaceae,  c/"  setoso-ciliatae. 
Alae  (?  graciliores)  oblongae,  mediocriter  ciliatae;  anteriorum 
cellula  discoidalis  venas  in  marginem  posticum  quinque  emit- 
tit, ?  ano  lanato.  Larva  saccophora,  sacco  simplici,  hrevi- 
usculo, granulate. 

6.  Adela  Latr.  Caput  superne  hirsutum,  epistomio  ple- 
rumque  laevigato.  Palpi  maxillares  nulli;  labiales  cylindrici, 
infra  hirsuti.  Haustellum  mediocre.  Oculi  in  ulroque  sexu 
valde  distantes.  Ocelli  nulli.  Antennae  corpere  multe  longiores, 
basin  versus  incrassatae,  ?  breviores,  basi  villesa,  Alae  an- 
teriores  oblongae,  mediocriter  ciliatae,  anteriorum  venis  quinque 
in  marginem  posticum  exeuntibus.  Larva  saccophora,  sacco 
ancipiti. 

8.  Nemotois  Hubn.  Caput  superne  hirsutum,  epistomio 
laevigato.      Palpi    maxillares    nulli;    labiales    cylindrici,    infra 


233 

hirsuti,  ?  breviores.  liaustellum  mediocre.  Oculi  d^  magnj, 
approximati,  ?  minores,  valde  distantes.  Ocelli  nulli.  An- 
tennae corpore  miilto  longiores,  basim  versus  incrassatae  ac 
plerumque  barbatae;  ?  breviores.  Alae  anteriores  oblongae, 
mediocriter  ciliatae,  anteriorum  venis  quinque  in  marginem 
posticura   exeuntibus.     Larva  saccophora,  sacco  ancipiti. 

Forf.,  soni  denna  gang  endast  beskrifvit  de 
feiri  forstnajunda  slagtena,  upptager  a^  Lypusa  1  art 
(Tinea  maurella  Hubn.),  aF  Talcepona  3  arter  (T". 
pseudohombycella  Hubn.),  af  Solenohia  6  arter  (T, 
clathrella  Treitsch.),  af  Diflodoma  1  art  (Z).  war- 
ginepunctella  Steph.)  ocb  af  Xysmatedoma  3  arter 
(7".  astrella  H.  S.).  De  tvenne  ofriga  slagtena  komma 
att  afhandlas  i  ett  foljande  band.  Linn.  Ent.  Vlf, 
p.  325. 

En  monografisk  bearbetning  af  slagtet  Graci- 
laria  bar  af  Stainton  blifvit  lemnad.  Forf.  bar  bar- 
vid  bufvudsakligen  foljt  ocb  ofversatt  Zeij>ers  af- 
bandling  oni  defta  slagte,  bvilket  indelas  i  tvenne 
sectioner.  bvaraf  den  ena  eger  nio  nerver  utiopande 
fran  discoidal-eellen  ocb  den  andra  endast  8.  Sa- 
som  nya  beskrifvas  Gracillaria  stramineella  ocb  m- 
constans.  For  tvenne  af  Zet.ler  beskrifna  arter  G, 
picipenella  ocb  lacertella,  ba fva  de  aldre  namnen  G. 
semifascia  Haw.  ocb  aurogutella  Steph.  blifvit  ater- 
stalida.  Trans.  Ent.  Soc.  PV.  S.  I.  p.  115.  Tab.  14, 
\.   c.   p.   183.   T.   15,   f.   1—8. 

Da  Zeller  for  nafrra  fa  ar  sedan  iitii^af  sin 
rikbaltiga  monografi  ofver  slagtet  LithocolletiSi  bade 
man  anledning  formoda  att  liingre  tid  skulle  for- 
flyta  ocb  andra  trakter  noggrant  blifva  nndersokta, 
innan  nya  arter  kunde  upptiickas.  Sadant  bar  lik- 
val  icke  forliallandet  varit,  da  till  ocb  med  i  Tysk- 
]and  t.  ex.  vid  Breslau  ocb  Stettin  redan  nagra  nya 
fynd  af  detla  slagte  blifvit  gjorda.  Lange  bar  det 
varit     bekant,     att     flcra     Microlepidoptera,    bvilka    i 


234 

Tyskland  iiro  ganska  sallsynta  eller  (Jer  alls  icke 
patriiffats,  temliiycn  allmant  forekoninia  i  England. 
StAINTON  har  saleclcs  ansett  lainpligt  meddela  en  for- 
teckning  ofver  de  arter  af  detta  slagte  (36),  som 
bllfvit  observerade  i  sistberorde  land,  hvarvid  ban 
fullslandigt   beskrifvit   foljande   nya    species: 

L.  triguttella :  alis  anticis  dilute  croceis,  linea  basaii  te- 
nui  alba,  utrinque  nigro-marginata,  guttis  tribus  costae,  tri- 
bus  dorsi   introrsum   fusco-marginatis,  striola  apicis  nigra. 

L.  nigriscentella .'  alis  anticis  fusco-nigris,  linea  basaii 
argentea,  utrinque  nigro-marginata,  guttis  qualuor  costae, 
tribus  dorsi  argenteis,  gutta  prima  dorsi  cum  prima  ac  se- 
cunda  costae  confluente,  macula  apicis  ovata  nigra. 

L.  quinqueguttella :  alis  anticis  croceis,  linea  basaii  ar- 
gentea, utrinque  fusco-marginata,  vitta  costae  ex  basi  gut- 
tisque  quatuor  costae  tribus  dorsi  argenteis  introrsum  fusco- 
marginatis,  striola  apicis  nigra. 

L.  deflexella:  alis  anticis  dilute  croceis,  fuscescenti-irro- 
ratis,  linea  tenui  basaii  alba,  antice  fusco-marginata,  postice 
deflexa,  strigulis  quatuor  costae,  tribus  dorsi  albis,  introrsum 
fusco-marginatis,  striola  apicis   nigra. 

L.  spinicolella :  alis  anticis  dilute  croceis,  linea  tenui 
basaii  alba,  antice  fusco-marginata,  non  deflexa,  strigulis  qua- 
tuor costae,  tribus  dorsi  albis,  introrsum  fusco-marginatis, 
striola  apicis  nigra. 

L.  carpinicolella :  alis  anticis  dilute  croceis,  linea  basaii 
recta  alba  immarginata,  strigulis  quatuor  costae,  tribus  dorsi 
albis,  introrsum  fusco-marginatis,  prima  costali  exepta,  quae 
per  costam  basim  versus  producitur;  tarsis  posticis  fusco- 
maculatis. 

L.  caledoniella :  alis  anticis  ochraceo-rufis,  postice  nigro- 
squamatis,  linea  basaii  tenuissima,  strigulis  obliquis,  tenuis- 
simis  oppositis  in  medio,  strigula  parva  dorsi  ad  angulum 
analem  strigulaque  costae  minor,  apicem  versus  albis,  stri- 
gulis oppositis  utrinque  late  nigro-squamatis,  striola  apicis 
nigra. 

L.  corylifoUella :  alis  anticis  ochraceo-rufis,  linea  tenuis- 
sima basaii,  strigulis  duabus  tenuissimis  obliquis,  oppositis 
in   medio,  macula   parva  dorsi  ad  angulum  analem  maculaque 


235 

minima  costae  apicem  versus  albidis,  strigulis  oppositis  utrin- 
que,  sed  introrsum  tenuiter  cinereo-nebulosis;  striola  apicis 
cinerea. 

L.  viminiella:  alis  anticis  obscure  ochraceis,  linea  tenui 
basali,  strigulis  quatuor  costae,  tribus  dorsi  pallidioribus,  se- 
cunda  costae  secundaque  dorsi  introrsum  fusco-marginatis, 
tertia  quartaque  costae  tertiaque  dorsi  obsoletissimis,  squamis 
nigris  in  disco  ad  striolam  apicis  nigram  desinentibus. 

L.  ulicicolella :  alis  anticis  nitidis,  croceis,  linea  tenui 
basali  strigulisque  quatuor  costae,  tribus  dorsi  nitidis,  albis, 
striola   parva  apicis  nigra. 

L.  tristrigella :  Haw.  alis  anticis  ochraceo-vel  brunneo- 
rufis,  fasciis  duabus  fere  rectis  albidis  introrsum  fusco-mar- 
ginatis, fascia  tertia  albida,  introrsum  fusco-marginata,  an- 
gulala,  ex  angulo  strigulam  albidam  costalem  emittente; 
squamis  aliquot  nigris  sub  strigula  costali.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIII,  p.  77. 

V.  NicETJ.1  har  uppraknat  de  i  Pomern  fore- 
kommande  arter  af  slagtet  Lithocolletis,  samt  bifogat 
flera  anmarkningar  rorande  dessa  arters  synonymi, 
lef'nadssatt  och  utveckling.  Sasom  nya  beskrifvas  fyra 
iiemligen,  L.  Coryli  n.  sp.,  spinolella  Dup.,  capreella 
WocKE  n.  sp.  och  tristrigella  Haw.  Larverna  af 
L.  Coryli  och  tristrigella  minera  bladen  af  Corjius 
Avellena,  de  af  L.  spinolella  lefva  pa  en  art  Sahx 
och  af  L.  capreella  pa  Salix  Caprea.  Stett.  Ent. 
Zeit.  XII,  p.  34.  Stainton  har  ofversatt  denna 
uppsatts  pa  Engelska  och  dervid  fogat  nagra  an- 
markningar, hvilka  hufvudsakligen  rora  L.  pomonella, 
som  han  anser  bora  delas  i  fyra  arter:  L.  carpini^ 
colella  Staint.,  faginella  Mann,  deflexella  och  spi- 
nicolella.  Den  forsta  lefver  pa  Afvenbok,  den  andra 
pa  bok ,  den  tredje  pa  Prunus  spinosa  och  den 
fjerde  pa  starkbarsbuskar.  Dessutom  anmarker  Stain- 
ton  att  L  capreella  Wocke  =  salicicolella  Sircom, 
hvaremot  L.  tristrigella  Nic.  ar  skiljd  fran  tristri- 
gella Haw.     ZooI.  A  pp.  p.  CL. 


236 

Nya  arter  tlllliorande  slrigtet  Lithocolletis  aro 
L  Stettinensis,  livars  larv  lefver  pa  Ox  el.  v.  Nicelt.i 
Stett.  Eiir.  Zeit.  Xllf,  p.  219,  L  nigriscentella  Lo- 
gan. Trans.  Ent.  Sac.  N.  S.  T.  p.  182.  T.  15,  f.  19. 
L.  Dunningiella  Stainton.  Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S. 
I.   p.   172. 

Douglas  liar  forlsatt  sin  i  forra  Arsberattelsen 
p.  148  anmalda  monografi  ofver  de  i  England  fiinna 
arter  af  slagtet  Gelechia,  hvaraf  nu  upptagas  20  ar- 
ter.     Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.   I.    p.    101,   241. 

Ett  utdrag  af  Zellers  monografi  ofver  slagtet 
Coleophora  bar  af  Stainton  blifvit  gjordt,  hvarjemte 
ban  uppraknat  de  i  England  forekommande  arterna, 
bvilka    iippga   till   101.      Zool.   App.   LXXIII. 

Tvenne  nya  arter  af  Tineidop,  Depressaria  pe- 
tasites  ocb  Argyresthia  oleaginella,  som  blifvit  upp- 
tackla  i  Scblesien,  beskrifvas  af  Standfuss.  Schles. 
Zeitschr.    fur  En  torn.   N:o   17. 

Af  slagtet  Gelechia  hafva  tva  nya  arter  blifvit 
funna  i  England,  pa  bvilka  dignoser  af  SiRCOM  blif- 
vit meddelade.  Zool.  App.  p.  LXXil.  De  benam- 
nas  G.  acuminatella  ocb  fuliginella, 

Att   Adela  albicinctella  Schleicher   blifvit  upp- 
tiickt     i    Steyermark    anfores    af    Mann    i   Verbandl. 
Zool.   Bot.   Ver.   in   Wien    II     Abbandl.    p.   134. 
Lefnada-  W  EST  WOOD     bar    afbildat    ocb    beskrifvit  Oeco- 

batt.  pJiQ^fi  sulphurella  Gai-d.  Cbronicle  p.  404  ocb  Tinea 
(Xerostoma)  Xylosteella  1.  c.  p.  484.  Den  sistnamnda 
artens  larv,  bar  under  de  senare  aren  visat  sig  vara 
skadlig    pa    rofvorna. 

En   uppsatts  af  Lowe    om    Plutella   porrectella, 
bvars   larv    forstor   de   unga   skotten    pa    bvilkal,   fin- 
nes   intagen    i   Zool.   App.   1852. 
Metamor-  Ofver    flcra    Tinea-arters    lefnadssatt    bar    Hill 

lemnat   underrattelser.      Han    uppger   att   larverna  af 
Tinea  cloacella   tillfalliglvis   fortara  doda  insekter;  att 


237 

larverna  af  Depressaria  hypericella  lefva  pa  Hype- 
ricum perroralmn,  af  D.  ungmcella  och  D.  pallo- 
re.lla  pa  Angelica  sylvestris,  af  D.  nervosa  pa  Cicala 
virosa  ocli  af  D.  ciliella  pa  Angelica  sylvestiis. 
Zool.    p.  3245. 

BoYER  DE  FoNSCOLOiviBE  liar  utredt,  att  Oeco- 
phora  oleclla  och  Elachista  olivella  endast  utgora  en 
art,  ehurti  larverna  till  dessa,  sasom  skiljda  ansedda 
arter,  ega  elt  olika  lefnadssatt.  De  forekomnia  nem- 
ligen  foist  I  bladen,  men  sedan  dessa  blifvit  liar- 
dare,  liigger  den  derutur  framkomna  generationen 
sina  agg,  i  de  uiiga  och  annu  foga  utbildade  frukt- 
amnena.      Ann.    Ent.    II   Ser.   IX,    p.   XVII,   LIV. 

For  lefnadssattet  af  Astijages  hemerobiella  har 
WestwOOD  redogjort.  Larverna  lefva  i  cylindriska 
hylsor  pa  paronlrad,  gnaga  vaidigen  pa  bladens 
undersida  en  cirkelrund  oppning  och  fortara  sedan 
parenchymet.      Gard.   Cliron.    p.    357. 

Rorande  lefnadssattet  och  utvecklingen  af  Apo- 
stega  tremulella  har  Heeger  meddelat,  atl  sa  val 
pupan  af  denna  fjaril-art  ofvervintrar  eniellan  bla- 
den af  popplar,  som  afven  de  utbildade  djuren  un- 
der barken  eller  pa  andra  lampliga  stallen.  De 
senare  framkomma  om  varen  vid  9 — 10  graders 
varme,  Hyga  da  omkring  och  para  sig  om  aftnarna 
under  vackert  vader  innan  solnedgangen ,  hvarefler 
de  befrnktade  honorna  inom  nagra  dagar  lagga  sina 
iigg,  ett  och  ett  pa  undra  sidan  af  forenamnde  trads 
blad.  Efter  8 — 10  dagars  forlopp  framkomma  lar- 
verna och  ingnaga  sig  i  bladen  der  de  foda  sig  af 
parenchymet,  saint  gora  sig  knappt  synbara,  oregel- 
bundna  gangai",  hvarigenom  den  ofra  bladhuden 
skiljes  fran  parenchymet,  Deras  Irenne  hudomby- 
ten  forsigga  der,  efter  7 — 10  dagars  forlopp  emel- 
lan  hvarje,  efter  temperaturens  beskaffenhet.  Lar- 
verna  flylta   sig  7 — 10  dagar  efter  andra   hudomby- 


238 

tet  til]  bladkanten,  utgrafva  sig  der  ett  stort  rum, 
byta  otn  had  tredje  gaiigen,  hvaicfter  luifvudel  och 
slsla  bakkropps-st'gmentet  synas  vara  belt  och  bal- 
let forandrade,  forblifva  flera  dagai-  utan  att  hemta 
iiagoii  foda,  samt  otvciga  sedan  eftei'  6— —8  dagar 
till  pupor.  Sedan  ytteriigare  10 — 14  dagar  forflu- 
tit  framkommer  fjiirilen  slraxt  efter  soluppgangen. 
Harvid  uttriinger  pupan  till  haiften  genom  den  of- 
ra  bladhuden.  Under  gynnsamiria  forhallanden  ega 
tvenne  generationer  rum  om  arel.  Laiven  ar  full- 
vaxt  knappt  U'"  lang  och  I'"  bred,  tdl  tredje  hud- 
ombytet  grongul,  platt,  nied  framstaende,  annu  plat- 
tare  trekantigt  hufvud,  bakat  aro  de  12  kroppsseg- 
menterna  mycket  afsmalnande  och  olika  langa,  hu- 
den  ganska  tunn  med  sma  ttackar,  utan  bar.  Pa 
sidorna  af  10:de  och  ll:te  segmenterna  framskjuter 
bakat  en  trubbig,  koltartad,  ofaigad  tagg.  Silzungsb. 
Kajs.   Akad.   IX,    p.   278   Tab.   29. 

Hela  utvecklingen  af  Hypsolophus  lemniscellus 
bar  af  V.  HoRNiG  blifvit  fullstandigt  beskrifven.  I 
Maj  och  Juni  ar  laiven  lullvaxt.  Den  foder  sig 
af  bladen  till  Globularia  vulgaris  och  uppehaller 
sig  nara  jorden  i  storre  sallskap,  i  en  fin  hvit  hylsa. 
Den  ar  mycket  liflig  och  radd  ,  samt  lemnar  hastigt 
sin  boning  da  den  vidrores.  P'orpupningen  foisig- 
gar  i  samma  hylsa  der  larven  haft  sitt  tillhall.  Pu- 
pan ar  svartbrun,  dess  bakkroppssegmenter  besatta 
med  ytteist  korta,  l)usa,  samt  mot  andan  tatt  sit- 
tande  langa  bar.  Verba ndl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
II  Abb.   p.  152. 

Utvecklings-historien  a(Gelechia  stipella  Theitsch. 
bar  af  Heegeu  blifvit  utredd.  Denna  lilla  fjaril 
utvecklar  sig  utur  den,  i  en  tin  vafnad,  i  jorden  6(- 
vervintrande  pupan,  kring  medlet  af  Maj  kort  efter 
hvilken  tid ,  Sedan  parningen  foregalt,  honan  lagger 
ett  och   ett  agg   pa   undersidan   af  Atriplex  hortensis 


239 

eller  lociniata.      Efter   6 — 8   dagar   iilklackes    larven, 

som  forst    loitar   aggliutlen,    hvarefler   den    ingnager 

sig   i  bladet,    saint    hemtar  sin    naring  af   parencliy- 

niet,  utan     alt    hilda    narrra    orani:^ar.      Emellan    bada 

'  OOP 

bladluidaine  (oisigga  de  trejine  hudombytena,  hvar- 
dera  efter  8 — 9  dagars  forlopp.  Atta  till  tio  dagar 
efter  sista  luid-oni[)vlet,  gnager  sig  larven  ut  genorn 
den  undra  bladliuden  samt  shipper  sig,  fastad  vid 
en  fin  trad,  till  jorden ,  nedgrafver  sig  deruti  ofta 
1  turn  djupt,  spinner  sig  af  nagra  tradar  en  hylsa, 
samt  utvecklas  8 — 10  dagar  efter  forpupningen  till 
fjaril.  Larven  ar  i  borjan  hvitaktig,  efter  forsta 
hud-ombytet  gulaktig,  rned  trenne  Ijnsbruna,  af- 
brutna ,  efter  liingden  gaende  linier.  Fullvaxt  blir 
den  3'"  lang  och  ^  bred.  Hela  kroppen  ar  besatt 
med  ganska  korta,  bruna  bar.  Till  slut  beskrifver 
ocb  afbildar  Forf.  den  olika  formen  af  de  fjall, 
bvarmed  denna  fjaril-art  ar  bekladd.  Sitzungsb. 
Kajs.   Akad.    VII,   p.   351.    Tab.  4.     A   ocb   B. 

Flera  npplysningar  om  lefnadssiittet  ocb  meta- 
n:iorfosen  af  Lithocolletis  (Ornix)  emheriza'jjenneila 
BoucHE  bar  Heeger  framstallt  och  anfores,  att  de, 
i  de  affallna  bladen  af  Lonicera  befintliga  puporna 
af  andra  generationen  ofvervinlra,  afvensom  sjelf- 
va  fjarilarne,  dessa  senare  under  losa  barkstycken 
eller  nedfallet  lof.  Mot  slutet  af  April  framkonima 
de  under  vacker  vaderlek,  kringsvarma  Lonicera- 
buskarne  vid  solnedgangen  och  para  sig  vid  denna 
lid.      Nai^ra     da<>ar     harefler    laijii^er    den    befruktade 

o  o  Oo 

honan  ensanirna  agg  pa  undra  sidan  af  bladen  pa 
Lonicera  talarica.  Efter  10 — 14  dagars  forlopp  frani- 
komrna    larverna    och  in^naija  si"^  emellan  bladhuden, 

O         O  O  ' 

der  de  foda  sig  utan  att  gora  nagra  gangar,  forst 
af  den  undra  hudens  saft,  sa  att  innan  andra  hud- 
ombytet  intet  miirke  af  larvens  narvaro  synes  pa 
den   ofra   epidermis.    Efter   forsta  hud-ombytet,  hvil- 


24(J 

ket  foisiggar  efter  8 — 12  dagnr,  forflyda  i\e  sig  oni 
nalteii  i  elt  aiinat  blad,  cler  de  pa  sanuiia  s;itl  gnaga 
pa  bladets  undra  hud.  Efler  aiidra  liiid-ombytet, 
livllket,  liksojn  dot  tiedje  e<rev  rum,  efter  9  — 12 
dagars  (orlopp,  ofverspiniia  de  dagligen  deii  losgjoi- 
da  epidermis  iried  en  viifnad ,  hvarigenom  demia 
liopkrympes.  Niigra  dagar  efter  tredje  oml)ytet  af 
hud,  begviiner  laiveu  forfardifra  en  till  formen  el- 
liptisk  cocoiig.  Tolf  till  aderton  dagar  efter  foi- 
pupningen  utkliickas  fjiirilarna  om  morgnariia  sedan 
de  utborrat  pupan  genom  cocongen  ocli  bladhuden. 
1  borjan  af  Juli  vidtager  den  andra  generationen , 
hvilken  vanligtvis  ar  talrikare  och  skadligare  loi" 
viixten.  Larven  ar  forst  Ijust  grongul,  fullvaxt  och 
fore  inspinningen  blekgul,  mer  platl  an  valslormig 
med  gulbrunt,  hornartadt,  rundadt  hufvud  och  12 
kroppssegmenter.  Den  ar  forsedd  med  sex  fram- 
alta  buk-  och  tva  bak-fotter.  Langden  ar  2i  — 3'" 
samt  bredden  I  af  langden.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad. 
IX,   p.   282.      Tab.   30. 

Bertranis    afhandling:    "Mittel  gegen  Scliaben" 
infold    i    Jahrb.    Naturh.    Ver.   zu    Halle  II  Jahrnr.   bar 

o 

Kef.    icke    haft    tillfalle   se. 
Pteropho-  Under  titel   "Revision  der  Pterophoriden'  hafva 

vi  att  anmala  elt  hogst  fortjensffullt  aibete  af  Zeller 
(ifver  en  af  de  svarutreddare  grupperna  bland  Mi- 
crolepidoptera.  Forf.  som ,  sedan  han  1841  i  Isis 
utgaf  en  monografi  ofver  dessa  djur-,  haft  tillfalle 
granska  DuPONCHET.s,  Ha  worths  och  Stephens  arbe- 
ten,  bar  derigenom  blifvit  salt  i  tillfalle  att  battre 
utreda  synonymien,  och  da  elt  ej  obetydligt  antal 
nya  under  senare  aren  blifvit  upptiickta,  bar  var 
kannedom  om  hiihorande  arter  nu  afven  blifvit  myc- 
ket  okad.  For  att  icke  gifva  sin  afhandling  en  allt 
for  stor    vidd,    bar    Forf.  endast  fullstiindigt   beskrif- 

vit 


241 

vit  (le  nya  ailfina,  filer  sjulana,  livilkas  urskiljaiide 
genoin  tillkoinsfen  af  affiiia  former,  varit  forkuippad 
med  storre  svarigheter.  Med  hansyn  till  vingadror- 
nas  lage,  anser  Forf.  att  det  varlt  latt  fordela  Pte- 
rophori  i  en  mangd  genera,  men  da  likval  hvarken 
arternas  anlal  iir  sa  stort,  eller  andra  forhallanden 
forsvara  deras  sttidium,  liar  han  atnojt  sig  med  att 
endast  uppstalla  elt  nytt  sliigte,  hvilket  sa  betydligt 
al'viker  fran  Pterophorus,  att  det  mast  derifran  af- 
sklljas.  Det  of  Zeli.er  nu  beskrlfna  antalet  arter 
foidelas  pa  foljande  slagten!  Agdistis  HiJBN.  {Adac- 
tyla  Zeij..  Isls)  7,  Pterophorus:  Afdelningen  A.  Pla- 
typtilia  10  (Pt.  ochrodadylus).  Afdelningen  B.  Oxyp- 
tilus  Zfaa..  {Amblyptilia  Hubn.)  *  Fjallforeningarna 
pa  tredje  fjaderns  innerkant  langt  fran  spetsen,  5 
{Pt.  tristis  Zeix.)  '•'•'"  Fjallforeningarne  pa  tredje 
fjaderns  innerkant  nara  spetsen  eller  omslulande  den- 
samma,  7  (Pt.  filosellce  Zell.)  Afdelningen  C»  Pte- 
rophorus Zell.  (Stenoptilia  Hubn.)  23  {Pt,  ptero- 
dactylus  Linn.)  Afdelningen  D.  Aciptilia  Hubn  (^cip- 
tilus  Zeli,.)  15  (Pt.  pentadactylus  Linn.).  Det  nya 
slagtet  Deuterocopus  karakteriseras  salunda:  Alae  an- 
teriores  semitrifidse  (=  bifidop,  lacinia  inferiore  bi- 
fida). Posteriores  Iripartitae,  digito  tertio  abbreviate. 
Corpus  robustum.  Antennae  breviusculae,  filiformes. 
Pedes  breves,  llbiis  squaniato-nodosis,  posticarum 
spinis  longis.  1  art  D.  Tenystroemi  fian  Java.  Ett 
bogst  utmarkt  sliigte.  Vid  forsta  paseendet  liknar 
det  en  Pterophorus  af  afdelningen  B.  Fran  namnde 
genus  skiljes  det  latt  derigenom,  att  den  yttre  fram- 
vings-spetsen  anda  till  halften  ar  delad  i  tvenne, 
fran  livarandra  utstaende  linecira  laggar  ocli  att  den 
tredje  bakvings-fjadern  endast  racker  till  halften  af 
den  andra.  Kroppen  ar  dessutom  hoptryckt  och 
baktill  spetsig.  Antennerna  ovanligt  korta.  Benen 
Bohemans  Irsber.  1851,  1852.  ^^     - 


242 

koria  ocli  tjocka.  M  faniiljeii  Alucitina  upplages 
slagtet  Alucita,  hvais  8  arter  fordelas  1  Ivenne  grup- 
per:  A.  Framvingarnas  sisla  morka  biiite  borjar  i 
framkanten  nied  en  fliick,  del  vill  saga  alt  del  fin- 
nes,  nagol  bakom  delningen,  tvenne  paborjade  bal- 
ten.  B.  Framvingarnas  sisla  morka  balle  borjar  vid 
framkanlen  med  tvenne  morka  flackar,  del  vill 
saga,  att  pa  forsta  fjadern  finnas  fyra  balten.  Linn. 
Ent.  VI,  p.  319. 

Uuem°r  NEUROPTERA.  —   Newman    bar   i  The  Zoo- 

logist for  October  1852,  begynt  utgifva  en  afhand- 
ling  under  titel  ''Proposed  Division  of  Neuroptera 
into  two  Classes  from  the  character  of  their  meta- 
morphosis'*, hvilken  Ref.  ej  haft  tillfiille  alt  se.  For 
de  tvenne  Classer  han  iipprattat  foreslar  han  att 
anvanda  benamningarne  Neuroptera  Linn,  och  Steg- 
optera  Dumeril. 

Forsta  delen  af  "the  Catalogue  of  the  species 
of  Neuroptera  contained  in  the  collection  of  British 
Museum"  by  Walker,  innehallande  Phryganidcb  och 
Perlidce  bar  utkommit  i  London  1852. 

Hagens  i  flera  foregaende  arsberattelser  an- 
malda  fortjensifulla  **Uebersicht  der  neueren  Littera- 
tur  betreffend  die  Neuroptera"  Linne  bar  blifvit  fort- 
satt  och  hafva  nu  af  Forf.  foljande  grupper  blifvit  af- 
handlade,  nemligen  Hemerobii,  Nemoptera  Latr.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XII,  p.  118,  Ascalaphidce  1.  c.  p.  185, 
Phryganides  I.  c.  p.  345,  365  XIII,  p.  109,  154, 
230.     ConiopteryXj  Myrmeleonidce  1.  c.  XIII,  p.  90. 

Brauer,  som  forsokt  gruppera  de  slagten  som 
tillhora  Planipennia,  bar  harvid  sardeles  fastat  af- 
seende  pa  dessa  djurs  forsta  utvecklings  sladier.  Han 
foreslar  for  denna  familj  benamningen  Leptophya^ 
samt  delar  den  vidare  i  tvenne  sectioner  Leptophya 
och   Megaloptera ,    hvilka   lalt  atskiljas  sa   val  genom 


243 

mundelarnas  olika  beskaftVnliel  sum  lai  vernas  form. 
Alia  hittills  kanda  larver  tillhorande  sectionen  Lep- 
tophya  hafva  till  tuggning  lampliga  mundelar,  hvil- 
ka  mer  eller  mindre  ofverensstamma  med  den  ut- 
bildade  insektens,  samt  forpupa  sig  antlngen  i  en 
oval  jordhala  (SiahsJ,  i  en  oval  urbalkad  jordball 
(Panorpa),  eller  under  tradbark  (Raphidia),  altid 
utan  atl  omgifva  sig  med  nagon  vafnad.  De  hittills 
upptiickta  larverna  af  Megaloplera,  bafva  till  su- 
gande  beslamda  mundelar  i  likhet  med  Myrmeleon 
och  foifardiga  sig  vld  forpupningen  en  vafnad  i 
torr  sand  (Myrmeleon),  pa  blad  eller  under  bark 
(Hemerohius,  Chrysopa  och  ConiopteryxJ,  eller  ock 
under  slenar  (OsmylusJ.  Mundelarna  hos  de  fuli- 
bildade  insekterna  aro  mycket  olika  larvernas,  samt 
aro    bildade   till    tuggning. 

l:a  Sectionen  Leptophya  innehaller  3  Sub-divi- 
sioner: 

a.  Sialtdce  Leach,  med  slagtena  Sialis,  Chau- 
Ixodes  och  Corydalis.  Af  dessa  narmar  sig  Sialis 
genom  saknaden  af  oceller  tiW  Boreus,  Corydalis  ge- 
nom  sin  forlangda  prothorax  och  narvaron  af  ocel- 
ler till   Raphidia, 

b.  Panorpidce  Leach,  med  slagtena  Boreus,  Bit- 
tacus,  Chorista  och  Panorpa,  Af  dessa  bildar  Cho' 
rista  genom  de  foga  forlangda  mundelarna  en  6f- 
vergang  till  RhaphidiidcB,  Panorpa  till  NeuropteridcB, 
Bittacus  star  deremot   narmast   Boreus. 

c.  Rhaphidudce  Leach,  med  slagtet  Rhaphidia 
och  subgenus  Inocellia  Schneid.  Af  dessa  bildar 
Rhaphidia  en  ofvergang  pa  ena  sidan  till  Sialidce 
och  pa  den  andra  till  Panorpidce,  Inocellia  hufvud- 
sakligen   till   Mantispidce  genom   bristande  oceller. 

2:a  Sectionen  Megaloptera  omfattar  afvenledes 
trenne  subdivisiooer: 


244 

a.  NeuropteridcB  Burm.  Skiljes  la  it  fian  de  df- 
riga  genorn  de  snabelforinigt  forlangda  mundelarna, 
hvilka  icke  aro  sammanvaxta ,  sasorn  hos  Panorpi- 
derna,  ulan  pa  undersidan  ft  ia ,  samt  genom  de 
smala,  forkrympta  undervingarna.  Den  utgor,  att 
sluta  eftep  den  af  Westwood  afbildade  larven,  en 
inellanlank  emellan  PanorpidcB  ocli  Glaphyropteridce. 
Under  denna  subdivision  upptages  endast  ett  slagte 
Neuroptera. 

b.  Mantispidce.  Skiljes  liilt  fian  de  ofViga  sub- 
divisionerna  genotn  de  friimre,  till  fangst  bildade 
fotterna,  och  utgor  en  mellanlank  emellan  Rhaphi- 
dudcB  och  slagtet  Osmylus.  Den  innehaller  tvenne 
slagten  Mantispa  och  elt  annu  obenatnndt,  som  bor 
bildas  af  Mantispa  notha  Er. 

0.  Glaphyropteridoi.  Skiljas  fran  Neuropteridce 
genom  de  kagelformiga  mundelarna,  den  tandade 
ofverkaken  och  de  likformigt  utbildade  vingarna, 
samt  fran  Mantispidce  genom  benens  form.  Denna 
subdivision  omfattar  tvenne  grupper:  Myrmecoleon- 
tini  och  Hemerohinii.  Skillnaden  emellan  dessa  fo- 
refinnes  dels   i   antennernas,   dels   i   larvernas  form. 

a,  Myrmecoleontini.  Larverne  hafva  tandade 
sugkakar  och  pa  undra  sidan  af  hufvudet  liggande 
labialpalper.  Antennerna  aro  antingen  i  spetsen  klubb- 
lika  (^Myrmeleon  och  Ascalaphus),  eller  pa  mid  ten 
fortjockade  {Nymphes), 

j3,  Hemerohinii.  Larverne  hafva  otandade  sug- 
kakar. Den  fullbildade  insektens  antenner  aro  borst- 
(t.  ex.  Chrysopa)  eller  snorformiga  (t.  ex.  Heme- 
rohius). 

Myrmecoleontini  innehalla  trenne  slagten  Myr- 
meleon,  Ascalaphus  och  Nymphes.  Af  dessa  sluta 
sig  de  tva  forstnamnda  till  NemopteridcB ,  Nymphes 
till  slagtet  Myrmecoleon. 


245 

Hemerobinii  omfattar  sex  sliigien ,  Chrysopa , 
Apochrysa,  Hemerobius ,  Osmylus,  Sisyra  ocli  Coni- 
opteryx.  Af  dessa  bildar  Osmylus  drve-igang  till 
Mantispidce;  al'ven  Chrysopa  nannar  sig  de  sist- 
namnda  men  ar  mest  afliii  tned  Ascalaphus.  Nar- 
mast  slagiet  Chrysopa  star  Hemerobius  ocli  Osmylus 
som  eger  affinitet  sned  SiSym  genom  dess  ainpliibiska 
larv.  Coniopteryx  deremot  utgor  en  niellanliink 
em  el  Ian  Sisyi^a  och  Hemerobius,  liksom  det  nya 
slagtet  Apochrysa  emcllan  Osmylus  ocb  Chrysopa. 
Slett.   Ent.  Zeit.   XIU ,    p.   71. 

Genom  ''Revue  des  Odonates  ou  Libellules  d*Eu-  Libeiia- 
rope  par  Selys  Longchamps  at;ec  /a  collaboration  de 
M:r  Hagen"  Bruxelles  et  Leipzig  1850,  408  sidor 
ined  11  stentrycks  planchor,  liar  en  vasendtlig  lucka 
inom  den  entomologiska  litteiaturen  blifvit  fjlld , 
ocb  vi  knnna  nu  anse  var  kannedom  om  de  Euro- 
peiska  arterna  af  dessa  insekter  nara  nog  fullstan- 
dig,  da  det  lyckats  de  bada  Forfattarnc,  icke  alle- 
nast  att  sammanbringa  det  stoista  ait-anlalct  fran 
alia  Europas  olika  land,  utan  afven  bvad  som  gif- 
ver  arbetet  ett  annii  bogie  varde,  sprida  reda  inom 
den  biltills  osakia  sjnonymien.  Uti  (oretalet,  som 
npptager  22  sidor,  meddelar  Selys  LonGCHAMPS  i 
1  §  en  ofversigt  af  de  beljdliga  samlingar,  som  va- 
rit  for  bonom  tillgangliga.  I  2  §  aro  alia  de  ar- 
beten,  som  ntkommit  sedan  Selys  LonGCHAMps  ut- 
gaf  sin  monografi,  fullstandigt  anforda.  1  3  §  med- 
delas  underrattelse  om  biiru  Forfattaren ,  som  be- 
sokt  ocb  granskat  storre  delen  af  de  i  Europa  be- 
fintliga  samlingar,  erballir  noggran  kannedom  om 
naslan  alia  typer  till  de  fornf  allmangjorda  beskrif- 
ningarne.  Slutet  af  f oretalet  inneballer  en  forkla- 
ring  ofver  den  begagnade  terminologien.  Fran  si- 
dan  1  begynna  de  bogst  utforliga  beskrifningarna 
ofvcr  de  arter,  som    varit   forfaltarne   kanda,  97  till 


246 

antalet,  ocli  salecJes  37  fler  an  i  cle  forut  utgifna 
inonografierna.  Diagnosenia  aro  korta  men  karak- 
terlstiska.  •  De  utforliga  ocli  comparativa  beskrif- 
ningarna  lenina  ingenting  ofrigt  att  onska.  Alia 
varieteter  och  lokal-former  aro  med  noggranhet  an- 
forda.  Af  slagtet  Lihellula  upptagas  28  arter.  Des- 
sa  aro  fordelade  i  tvenne  seclioner,  hvilka  grundas 
pa  anfalet  af  cellraderna  nedom  vingkanten,  afven- 
som  pa  antalet  af  adrorna  pa  vingtrekanten.  l:a 
Sectionen  fordelas  i  Ire  subseclioner  efter  antalet  af 
ivaradrorna  emellan  vingbasen  och  cubital-punkterna. 
Sectionerna  delas  vidare  i  6  grupper  efter  abdomens 
form,  antalet  af  vcnulae  subcubitales  o.  s.  v.  Den 
forsta  Sectionen  motsvarande  begge  subgenera  Li- 
hellula och  Diplax  ChArp.  med  3  rader  celler  bak- 
om  vingtrekanten  omfattar  5  grupper  och  27  arter. 
Den  andra  Sectionen,  med  endast  2  rader  celler  bak- 
om  vingtrekanten,  innehaller  endast  en  art.  Den 
harefter  foljande  Tribus  II  Cordulina  omfattar  3 
slagten  nemligen,  2  Epitheca  med  1  art,  3  CorduUa 
med  6  arter,  hvilka  efter  narvaron  eller  bristen  af 
tvarader  i  vingtrekanten,  eller  langden  af  honornas 
anal-bihang,  indelas  i  tva  seclioner  samt  efter  for- 
men  af  anal-bihangen  i  trenne  grupper.  4  Macro- 
mia  Ramb.  med  1  art,  ett  markvardigt  slagte  af 
exotiskt  utseende.  Aeschnidce  fordelas  i  tvenne  Tri- 
bus, Gomphines  och  Aeschnines.  Tribus  1  Gomphi- 
nes  innehaller  trenne  slagten:  5  Gomphus  Leach 
med  9  arter,  hvilka  fordelas  i  tva  sectioner  och  tre 
grupper  efter  langden  och  formen  af  hanarnas  anal- 
bihang,  6  Lindenia  De  Haan  ett  intressant  slagte  af 
exotiskt  utseende  1  art,  7  Cordulegaster  Leach  bit- 
dande  en  ofvergang  till  de  egentliga  Aeschncp.  2  ar- 
ter. Tribus  2  Aeschnines  omfattar  de  tvenne  slag- 
tena  Anax  och  Aeschna:  8  Anax  med  2  Europeiska 
arter,    9    Aeschna    med    11   arter,   hvilka   till   lattnad 


247 

vid  bestiiinningen  blifvit  fordelade  i  t venue  sectioner 
efter  andra  bakkropps  segtnentets  form  och  ogonens 
mer  eller  mindre  storlek,  saint  i  f)  ra  grupper,  hvil- 
kas  skillnader  nicr  aro  grundade  pa  olikhet  i  far- 
gen  eller  storleken  af  de  bakre  vingarnas  membra- 
nula,  samt  till  nagon  del  pa  formen  af  anal-bilian- 
gen.  Agrionidce  indelas  i  tvenne  tribus,  Caloptery- 
gines  och  Agrionines,  hvilka  skiljas  isynnerbet  ge- 
nora  vingarnas  bildning.  Tribus  1  Calopterogynes 
innehaller  sliigtena  Calopteryx  Leach  med  3  arter, 
11  Euphcea  Sel.  Long,  af  belt  och  hallit  exotiskt 
utseende  med  1  art.  Till  Tribus  II  Agriones  rak- 
nas  slagtena:  12  Lestes  Leach  med  7  arter.  Det 
ar  ffirdeladt  i  tva  sectioner  motsvarande  slagtena 
Anapetes  och  Sympecma  Charp.  samt  i  tre  grup- 
per. 13  Platycnemis  Charp.  med  3  arter  fordelade 
i  tva  grupper  eftersom  de  fyra  bakre  tibierna,  an- 
tingen  endast  hos  hanen  eller  hos  bada  konen  aro 
utvidgade,  14  Agrion  med  21  arter  fordelade  i  5 
grupper.  Dessa  aro,  med  undantag  af  en  ny,  de- 
samma  som  Charpentier  uppsliillt  i  sitt  sista  ar- 
bete  ofver  denna  familj.  Af  synnerligt  intresse  ar 
den  p.  245  meddelade  ofversiglen  af  hithorande  ar- 
ters  geografiska  utbredning.  Stelt.  Ent.  Zeit.  XIII, 
p.  187.  Recenserad  i  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II 
Ser.   IX,   p.  56. 

En  fortecknin^r  ofver  de  i  Baden  hittills  funna 
arter  af  LibellulidcB  har  af  Fischer  blifvit  uppgjord. 
Deras  antal  uppgar  till  43  nemligen  af  Libellula  14, 
Epitheca  1,  Cordulia  1,  Gomphus  ^,  Cordulegaster  i, 
Anax  1,  Aeschna  7,  Calopteryx  3,  Lestes  3,  Sym- 
pecma  1,  Platycnemis  1  och  Agrion  8.  Sechzente 
Jahresb.   Mannh.   Ver.   1850. 

Newman  har  beskrifvit  en  ny  art  Mecistogaster 
Ancilla    fran   trakten  af  Araazon-floden.     Zool.   App. 

p.  cxx. 


248 

BrittinGER  alitor,  all  liaii  i  narlieten  at  staden 
Slevei'  under  fern  pa  livaraiidra  foljande  ar  oni  va- 
reii,  underslundoni  redan  de  loista  dagaiiia  af  Mars, 
sett  Sympecma  fusca  flygnndc  krlng  trad  och  bu- 
skar.  Alia  exeinplaren  voro  coinpletta  och  llera 
annu  nijuka  saint  deras  vingar  forsedda  med  elL 
gunimilikt  ofverdrag,  sa  att  ban  var  ofvertygad  oin, 
att  dcras  utklackning  belt  nyligen  forslggalt.  JVled 
undaiitag  af  de  bvitgra  ogonen,  hvarmed  banar  ocli 
honor  voro  lorsedda,  kunde  ingen  markbar  skillnad 
upptacktes  emellan  de  individer,  som  nu  f'angades 
och  de,  som  traffas  om  somniaren  oeb  som  ega  bla 
ogon.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  YII,  p.  167. 
Utbred'  Selys     Longchamps    bar    uppgjoit  en   ofversigt 

olver  den  geografiska  utbredn ingen  af  LibellulcB,  sa 
viil  inorn  Italiens  fastland,  som  inom  derlill  gran- 
sande  oar,  bvaraf  visar  sig,  att  inom  del  forra  blif- 
vit  observerade  49  arter,  pa  Sicilien  32,  pa  Sardi- 
nicn  31  och  pa  Corsica  12.  Den  analogi  som  fo- 
refinnes  emellan  Corsikas  oeb  Sardiniens  faunor,  bar 
formatt  forfattaren  all  uppstalla  den  ftirra  oens  Li- 
bellulcB bland  Italiens  och  ej  bland  Frankrikes.  De 
aro  forofrigt  foga  kanda ,  sa  att  ingen  saker  slut- 
satts  kan  dragas  af  del  anforda  antalet,  bland  bvil- 
ket  en  enda,  Libellula  CycnoSy  icke  blifvit  anmarkt  i 
det  ofriga  Europa,  sa  vida  den  icke  ar  identisk  med 
L.  sardoa,  som  endast  tillbor  Sardinien.  Sistnaninde 
6  och  Sicilien  cga  ett  temligen  lika  antal  arter, 
ibland  bvilka  flcra  iiro  ganska  anmarkningsvarda. 
Af  dessa  ar  L.  Bamburi  anmarkt  vid  Algier  och 
pa  Candia ,  testes  macrosticfma  forst  upptackt  i 
sodra  Ryssland  oeb  Agrion  Genei,  som  icke  blifvit 
sedd  annorstades  an  pa  dessa  oar.  Sicilien  ar  i 
hogre  grad  anmarkningsvard  genom  Gomphus  Genei 
som  ensamt  tillbor  denna  o,  genom  L.  Trimacria 
som   atfifinncs   i    Egypten   oeb   Senegal,  samt  genom 


249 

L.  nitidinervis  livilken  alven  torekommcr  i  Algier 
ocli  socliii  Spanieii.  Saimnani  akn.ult  ega  cle  tre  (iariia 
42  arter,  bland  livilka  12  icke  finnas  pa  Ttalietis 
(astlancl.  Delta  har  att  nppvisa  49  arter,  af  hviika 
19  Ickc  blifvit  observeracle  pa  oarna,  Fastlandet 
liar  tveiine  ailer,  som  icke  blifvit  amiiarkta  annor- 
stades  i  Europa,  nernlij^en  Libellula  nigra  och  Lin- 
denia  tetraphylla,  Jemford  med  sodra  Frankrikes 
fauna  frainter  Italiens  belydliga  olikheter,  genom 
narvaron  af  12  arler,  som  icke  finnas  i  Frankrike 
samt  saknaden  af  foljande  8,  Cordulia  Curtisii,  Ma- 
cromia  splendens,  Gomphus  Graslinii,  G.  simillimus, 
G.  uncatus,  Platycnemis  acutipennis,  P.  latipes  och 
Agi'ion  mercuriale.  Pa  en  annan  sida  jeniford  med 
norra  Frankrikes  och  sodra  Tysklands  faunor  ar 
isytinoihet  att  anmarka  saknaden  i  Italien  af  5  ar- 
ler, tillhorande  samma  grupp  som  L.  rubicunda  och 
hvilka  synas  hafva  alperna  till  grans  fcir  sin  utbred- 
ning.  JNaslan  detsamma  kan  sagas  om  L.  pedemon- 
tana  och  scotica,  hvilka  endast  nedtranga  i  Jtalien 
till  Piemontesiska  alperna.  Memorie  Acad,  di  To- 
rino  11  Ser.   XI,   p.   LXIV. 

Rorande  Libellulid-arternas  utbredning  och  fram- 
komst  i  trakten  kring  Wien,  hafva  upplysningar  af 
Brauer  blifvit  meddelade,  hvaraf  bland  annat  in- 
hemias,  att  af  sliigtet  Agrion  A.  phallatum  redan 
visar  sig  de  forsta  varma  dagarna  at' Mars  och  April. 
Efler  denna,  franikommer  i  Maj,  en  annan  annu 
obeskrifven  art,  hvilken  star  narmast  en  Siciliansk. 
Efter  dessa  tvenne  tidigare  arlerna  framkomma  och 
fortlefva  de  ofi  iga  samtidigt  under  hela  sommaren 
och  aftaija  forst  i  antal- under  Aui»usli.  Sasom  en- 
dast  up[)ehallande  sig  i  bergstrakterna,  hafva  A.  mi- 
nimum och  Pumilio  i  Juli  och  Augusti  blifvit  an- 
milrkta.  Arterna  af  slaglet  Platycnemis  framkom- 
ma   forst   i   Juli   och    Augusti.     Efter  delta,    foljer  elt 


250 

pa  arltT  faltigl  slagle,  neniligen  Gomphus.  AF  de 
fyra  i  6sterrike  funna  arterna  visar  sig  G.  varius 
I  Juni ,  G.  vulgatissimus  afvensom  G.  unguiculatus 
och  G.  forcipatus  i  Juli.  Alia  dessa  IrafFas  i  bergs- 
Ira  kter.  Cordulegaster  lunahis  ar  framme  under 
Juli  och  Augusti.  Af  Anax  eger  6slerrike  tvenne 
arter.  En  annu  obeskrifven  och  A.  formosus,  hvilka 
under  Augusti  traffas  pa  saiuma  stallen  i  bergen. 
Rorande  sliigtet  Aeschna  upplyses,  att  pa  slatilandet 
framkomma  A.  isocles  under  Maj,  A.  pilosa  och  en 
ny  art  i  Juni  och  sedermera  A.  grandis  och  mixta 
under  Augusti.  Hanen  till  den  senare  pafanns  forst 
i  September.  Bada  konen  fangades  annu  i  No- 
vember. I  bergsfrakterna  syntes  A.  isocles,  pilosa, 
cyanea,  maculatissima  och  juncea,  De  tre  arlerna 
af  slagiet  Cordulia  erhallas  i  Juni,  nemligen  C  cenea, 
metallica  och  flavomaculata.  Den  fjerde  C.  ornata 
i  Juli.  Af  slagtet  Leucorfina  traffas  vid  Wien  en- 
dast  en  art.  Slagtet  Lihellula  representeras  der  ge- 
nom  L.  quadrimaculata,  depressa  och  alhistilay  som 
visa  sig  i  Maj,  L.  coerulescens ,  Olympia  och  can- 
cellata,  som  traffas  i  Juni  och  Juli.  De  mindre 
talrika  arterna  observerades  i  foljande  ordning,  nem- 
ligen i  Juni  L.  insignis,  flaveola  och  affinis,  i  Juli 
L.  Roeselii,  scotica,  pallidistigma,  spectabilis  och  flera 
nya  arter,  i  Augusti  L.  vulgata^  i  September  utom 
de  forra,  flera  nya  arter,  i  November  L.  rubra  och 
rubicunda.  L.  variegata  erholls  endast  i  bergstrak- 
ler.      Hvidingers   Mittheil.   VII,   p.    178. 

Epheme-  V.   SlEBOLD   ha r  uppraknat  de  af  honom  i  Preus- 

*""^*'  sen  funna  arter  af  EphemerincB.  Preuss.  Pro  v.  Bl. 
1851   XI,   p.  351. 

Terraiti-  En  afhaudliug  af  Joly,  "Recherches  pour  servir 

***'•    a  tHistoire  naturelle  et  a  I'Anatomie  des  Termites", 

har   utkommit   i   Toulouse  och  skall,  enligt  den  korta 

anmalan     Ref.    deraf   sett,   innehalla,  jemte   hcla    fa- 


251 

miljeijs    nafural-hisloria,    sarskilda    upplystiingar   ro- 
raiide  Termes  lucifugus. 

Rorande  Termilernas  lefnadssatt  och  utbred- 
niiiir  hafva  irttressanta  uiiderrattelser  af  Hagen  blif- 
vit  meddelade.  Hvad  de  Europeiska  arterna  be- 
Iraffa  bar  man  i  dessa  hanseenden  lemligen  nog- 
granna  uppgifter.  Tie  arter  iiro  nemligen  fuiina  i 
denna  verldsdel,  J.  flavipes  soin  forekommer  i 
Algarvien,  T.  flavicollis  i  Provence,  Sardinien  ocb 
Spanien  samt  T.  lucifugus  som  IrafFas  i  Toscana , 
pa  Sardinien  och  Frankrikes  vestia  kust.  Hvad 
Forfaltaren  anfor  for  alt  losa  fragan  huruvida  Ter- 
miterna ,  sardeles  de  tvenne  sislniimnda  arterna,  aro 
egna  for  Europa ,  eller  om  det  dit  invandrat  fran 
friimmande  rejjloner  samt  blifvit  aklimaliserade,  ar 
af  sardeles  intresse.  Forf.  anser,  till  folje  af  de 
upplysningar  ban  kunnat  hemta  utur  iildre  skrift- 
stallare,  alt  Termiterna  blifvit  ofverforda  till  Grek- 
land  under  Pausanias  tid.  Deras  vidare  utbred- 
ning  synes  hafva  gatt  langsamt,  ty  forst  pa  1600 
talet  omnamnas  de  forstorelser,  som  af  dem  blifvit 
fororsakade  i  Calabrien.  Ofver  Termiternas  utbred- 
ning  inom  Afrika  eger  man  endast  till  en  del  sakra 
underriittelser.  Hogst  ofnllstiindiga  aro  dessa  med 
hansyn  till  Asien.  Soderhafvets  talrika  ogrupper 
iiro  rikligen  forsedda  med  Termiter,  men  i  de  nord- 
ligare,  sardeles  pa  Otaheiti,  skola  de  saknas.  Hela 
Nya  Holland  synes  vara  bebodt  af  dessa  djur.  Of- 
ver Amerika  aro  de  meddelanden  som  erhallits  nog- 
grannaie.  Redan  de  forsta  resande  inom  denna 
verldsdel  erhollo  kannedom  om  Termiternas  tillvaro, 
genom  den  skada  de  fororsakade  pa  de  med  stor 
raoda  fran  Europa  medbragta  efTekterna.  Mellersta 
Amerika,  Brasilien  och  de  Vestindiska  oarna  utgora 
deras  ratta  hemland.  ^oder  om  Paraguay  och  la 
Plata   blifva   de  sallsyntare  och  upphora  snart.     Mera 


252 

sill  Ian  visa  de  sig  i  noira  Ameilka,  dock  hafva  de 
blifvlt  anmarkta  i  Mexlko  ocli  Louisiana.  Deras 
nordligaste  grans  ar  i  cister  Pensylvanien  och  pa 
vestra  sidan  sodra  Calirorni<'n.  Oni  de  resullater 
samnianfaltas  hvartill  man  koiiimit,  sa  visar  sig  att 
Termiterna  hvarkcn  s.)der  eller  noir  om  oqvalorn 
ofverskrida  4():de  bredd-gradcn,  iifoni  i  Eluropa,  der 
de  liarutinnan  gora  ett  markvnrdigt  undantag  der- 
igenom,  att  de  annu  lefva  inom  45  graden.  Af  de 
fossila  Terrniter,  som  fiiinas  inneslutna  i  bernsten 
och  i  de  tertiara  lagren  vid  Ooningen  och  Radeboy 
i  Croat ien,  hafva  Pala^ontologerne  henitadt  stod  for 
deras  fornjodan,  att  norra  delen  af  jordklotet,  isyn- 
nei  bet  Europa,  fordom  egt  ett  myckct  varmare  kli- 
niat.  Ehiirn  de  i  Cernsten  funna  inchvideina  bora 
till  sallsyntheterna ,  bar  det  likval  lyckats  Hagen 
deraf  sanimanbringa  140  borande  till  6  arter.  Tre 
af  dessa  ofvertrafFa  de  tropiska  i  storlek.  Talrikare 
och  i  storlek  annu  mer  ofvertrafFLnide  de  nu  lef- 
vande,  iiro  Tt?rniilerna  fran  Oeningen  och  Radeboy, 
af  bvilka  Heer  beskrifvit  7  arter.  Lriggas  hartill 
de  som  blifvit  funna  i  Copal,  sa  uppgar  anlalet  af 
nu  kanda  arter  till  omkring  60,  bvaraf  40  annu 
existera,  ett  antal ,  bvilket  med  bansyn  till  dessa 
djurs  betydliga  utbredning  ofver  mer  an  3  af  jord- 
ytan,  maste  anses  relatift  ringa  och  endast  uppviiges 
genom  de  enskilda  arternas  vidstrackta  utbredning. 
Konigsberg   Naturv.    Unlerh.   11   P>d.   3   heft.   p.    53. 

Psocides.  E"     forteckuing    ofver   de   Psocides  som    blifvit 

funna  i  Preussen  bar  af  v.  Siebold  blifvit  upprattad. 
Preus.   Prov.   131.   1851    XI,   p.   351. 

Periarije.  En    ny    art    af   slagtet  Nemoura,  N.  speustica 

fran    Nya    Holland    bar  af  Newman    blifvit   karakte- 
riserad.      Zool.   A  pp.    p.   CXXXll. 
;ro-  Uti   en   afhandling  "Beschreibung  und  BeohacJi- 

tung  der  Oesterreichischen  Ai'leti  der  Gattung  Chry- 


ieinero 
binii 


253 

sopci'  har  HrAUER  icke  allenast  beskiifvit  de  13  a r- 
ter  af  delta  slagte  som  blitvit  fiiniia  i  Osterrike, 
utai)  iiFven  utredt  5  arters  metarnorfos.  JIvad  Forf. 
anToi"  loratide  larverna  i  allinanhef  torde  hiir  lor- 
tjena  ett  rum.  Dessa  ega  nagon  likliet  ined  myr- 
lejonens.  Deias  form  i\v  likval  langstriickiare  och 
deras  lefnadssatt  olika.  De  a  hufvudet  befintliga 
tangerna  aro  afvenledes  siigorganer,  men  sakna  tan- 
der  och  bar.  De  besta  af  en  61  re  ocb  en  iindre 
del.  De,  at  en  tjock  basal-led  och  flera  finare  yttre 
leder  sammansatta  antennerna,  aro  fastade  nara  ka- 
karne.  Bakom  antennerna  liafva  de  fyra  snia  ogo- 
nen  silt  lage  pa  en  svart  flack.  De  tre  brostrin- 
garne  och  sjii  af  bakkroppssegmenterna  aro  pa  si- 
dorna  forsedda  tned  en  kotl-arlad  varta,  hvilken 
antingen  ar  storre  och  skaftad,  eller  mindre  och 
oskaftad.  Segmenteina  aio  iifven  besatta  med  langre 
eller  kortare  bar  och  de  tvenne  sista  tjena  till  pa- 
skjutare  vid  gangen.  Benen  besta  af  kiigelformiga 
hofter,  cylindriska  lar  och  tibier,  enledade  tarser 
med  tvenne  klor.  Alia  de  kanda  larfverna  vistas 
pa  triid  och  buskar  samt  lefva  af  bladloss.  Da  de 
iiro  matta  <jomma  de  sijj  i  bladens  veck.  Endast 
med  moda  Ivckades  det  Forf.  att  forma  en  larv 
angripa  en  husfluga  och  utsuga  densaninia.  Se- 
dan detta  likval  en  gang  skett,  anfollo  de  utan 
svarighet  andra  flugor.  Vid  forpupningen  forfardiga 
siii^   larverna   coconijer   som  aro  klotforn)iija  och  besta 

on  o 

af  en  hn  viifnad.  Pupan  liknar  den  utbildade  in- 
sekten.  Den  eger  likval  i  stallet  for  vingar  ving- 
slidor  och  en  tjockare,  kortare  bakkropp.  Pup- 
tillstandet  varar  vanligen  14  dagar.  Haiding.  Naturw. 
Abhandj.   IV.   4,    p.   l.^Tab.    1,   2. 

Af  EvERSiYiANN  hafva  de  i  Ryssland  forekom- 
mande  arter  af  sliigtet  Ascalaphus  blifvit  beskrifna 
och   afbildade.      Dessa-  aro    fyra    nemligen    A.    longi- 


254 

cornis  met!  en  varietel  dubius  Eversm.,  som  iir 
mindre  och  utgor  en  egen  avt  =:  Kolywanensis  LkXM. 
=  macaronius  Scop.  =  oculatus  Brulle,  samt  trenne 
nya  A,  ustulatus  fran  Sodra  Caucasus,  A.  sibiricus 
Iran  6stra  Sibirien  och  A.  forcipatus  fran  sodra 
Caucasus.  Den  sistnamnde  ar  likval  identisk  med 
A.  hamatus  Klug.  Symb.  Pbyc.  Bull,  de  Moscou 
XXllI.  111.   p.  276.  Tab.  5. 

En  ny,  i  Spanien  upptiickt  art,  Ascalaphus 
Miegiif  bar  af  Grills  blifvit  karakteriserad  och  af- 
bildad.  Mem.  Acad.  Sienc.  de  Madrid  II.  Tab. 
9,    B. 

V.  SiEBOLD  har  lemnat  ett  litet  bihang  till 
Hagens  forleckning  ofver  de  i  Preussen  forekom- 
mande  Hemerobier,  Neu.  Preuss.  Prov.-Bl.  1851, 
p.  351. 

Tobias  afhandling  ''Der  Ameisenlowe  (^Myrme- 
leon  formicariumy\  Abhandl.  der  Nalurf.  Gesellsch. 
in  Gorlilz.  VI  Bd.  1  Heft,  ar  Ref.  endast  till  titeln 
bekant. 

Schneiders  i  forra  Arsberattelsen  anmalda  **Sym' 
bolce  ad  Monographiam  generis  Chrysopce",  har  blif- 
vit af  Hagen  recenserad  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII.  p. 
30,  35  och   i   Rev.  et  Mag.  de  Zool.    1852,    p.    206. 

Metamor-  Tvenne   upplysande   afhandlingar    rorande    den 

''"'  hittills  okanda  utvecklingen  af  Osmylus  maculatus 
hafva  utkommit.  Den  ena  af  Hagen  upptager  af- 
ven  en  noggrann  redogorelse  rorande  delta  djurs 
inre  byggnad.  Forf.,  som  utur  agget  utklackt  och 
uppfodt  omkring  40  larver,  anfor  att  de  fullvaxta 
aro  fran  spelsen  af  mandiblerna  till  anal-andan  2 
centimeter  langa,  hvaremot  deras  storsta  bredd  en- 
dast utgor  4  millim.  De  aro  spolformiga  och  nagot 
platta  samt  likna  larven  af  Chrysopa.  De  forvara- 
des    i    glasburkar,    hvilkas    botten    var    betackt   med 


l>55 

fuklig  sand,  joid,  legelstens-bitar  och  inossa.  I  all- 
manhet  voro  larverna,  sardeles  de  iildre,  da  de  icke 
oroadcs,  foga  lifliga,  endast  hufvudet  och  kakarna 
rorde  de  ofla.  Da  de  vidrordes,  lalsade  de  likasoiii 
myrlejoneri  vara  doda,  dock  endast  korla  stunder. 
Vislande  i  vatten  syntes  icke  beliaga  dem.  Meren- 
dels  lago  de  i  en  lurande  stallning.  Simma  kunde 
de  icke.  De  lefde  icke  af  rof.  1  brist  pa  annan 
foda  gaf  Hagen  dem  sonderslyckade  mjol-maskar, 
hvilkas  harda  hud  de  forgafves  sokle  genomborra. 
De  unga  erhollo  sonderdelade  flugor.  Vintern  till- 
bringade  de  i  narheten  af  vatten,  under  mossa  pa 
triidstubbar.  De  traffades  vanligast  nara  backar  som 
beskuggades  af  trad.  Att  doma  efter  deras  langsamma 
tillvaxt,  niaste  deras  larv-tillstand  vara  ett  ar.  Da 
de  voro  fardiga  att  forpupa  sig  spunno  de  en 
cocong  af  nierendels  rund  form,  emellan  ett  hop- 
bojdt  blad.  Detta  verkstalldes  nied  bakre  andan 
under  det  djuret  lag  pa  ryggen.  Rorelserna  har- 
under  aro  langsamma.  I  den  anatomiska  delen  af 
denna  uppsatts  beskrifvas  omstandligt  nutritions-or- 
ganerna,  spott-  och  urin-karlen,  musklerna  och 
konsorganerna.  Linnea  Entora.  VII.  p.  386.  Tab. 
3,  4.  Den  andra  afhandlingen  af  Brauer  redogor 
endast  for  larvens  lefnadssatt.  Den  ar  i  delta  ban- 
seende  amphibisk  och  finnes  i  vatten  under  stenar 
i  sallskap  med  Sialis  och  Ephemera  larver,  eller 
pa  stranderna.  Vid  forpupningen  aflagsnar  den 
sig  understundom  langt  fran  vaitnet.  Raiding.  Mitth. 
VII,  p.  153.  WiEGM.  Arch.  XVII,  p.  255.  Tab.  3. 
f.   1   a— c. 

GoszY  bar  utredt  metamorfosen  af  Hemerohius 
samt  dessutom  af  detta  slagte  karakteriserat  8  nya 
arter.  Rorande  dessa  insekters  utveckling  anfores:  att 
honan  lagger  sina  agg  pa  blad ,  der  de  fastas  med 
korta   tradar.      Efler  tvenne    veckors    forlopp    fram- 


250 

komiim  Inrverna.  Fore  fursta  liiulombytet  iiro  de 
gnllivila  ocli  genomsklnliga  samt  erhalla  forst  cleras 
bestarncla  feckiilngar,  sedan  de  flera  ganger  omsat 
hud,  I  det  liela  llkna  de  Chrysopa-lavvernat  men 
iiro  langstracktare  an  dessa.  HuCvudet  ar  litet, 
hjertformigt.  Vid  detsainnias  framre  kant  aro  an- 
tennerna,  beslaende  af  en  tydlig  basal  och  flera 
andra  leder,  fastade-  Bakom  dessa  hafva  ocellerna 
silt  lage  pa  en  morkbrun  fliick.  Bakkroppen  be- 
slar  af  9  segmenter,  som  blifva  succesift  mindre, 
af  hvilka  de  tre  sista  vid  gaendet  gora  tjenst.  Lar- 
vernas  vanliga  fdda  bestar  af  bladloss.  Vid  for- 
pupnfngen  forfiirdiga  de  en  tunn  vafnad,  hvaruli 
de  underga  sin  forvandling  till  imagines.  De  nya 
arterna  hvara  diagnoser  blifvit  uppstallda  benamnas: 
//.  eleganSy  lineatus,  coccophagus,  rufescens,  fasciatus, 
punctatus,  atomarius  och  Kollaru  Siizungsb.  Kaj- 
serl.   Akad.   VIIJ,  p.  344. 

En,  genom  hufvudets  kiiggelformiga  bildning 
utmarkt  Hemerobii-hr\ ,  bar  af  Dujardin  blifvit 
beskrifven  och  afbildad.  Den  bar  flera  ganger  un- 
der vintern  blifvit  funnen  pa  Viburnum  Tinus  i 
sallskap  med  Podurer  och  Acari,  af  hvilka  den 
sannolikt  lefver.  Den  ar  nastan  naken,  mjuk  och 
hvilaktig.  Kroppen  iir,  med  undantag  af  hufvudet, 
delad  i  11  tydliga  och  uppblasta  segmenter,  af  hvil- 
ka de  tre  framsla  aro  storst  och  bilda  thorax,  samt 
aro  vidhaftade  de  fina  och  med  styfva  bar  besatta 
fotterna.  De  ofriga  segmenlerna  alsmalna  srnanin- 
gom  anda  till  det  sista.  Hufvudet  ar  koniskt,  myc- 
ket  smalare  an  thorax,  samt  forsedt  pa  hvar  sida 
med  tre  sma  oceller,  belagna  pa  en  rund  knol. 
Anlennerna  som  aro  raka  och  besatta  med  styfva 
bar,  samt  lika  langa  som  thorax,  hafva  endast  tvenne 
korta    leder   vid    basen,   resten    bestar   af  en  enda  led. 

Munnen 


257 

Mimiicn  liknar  v.n  i  spelscn  athnggen  kori,  som  iir 
slrackt  framat,  Forf.  liar  ansett  tlenna  larv  tillhora 
Hemerobius  hirtus,  emedan  lian  om  somrarne  oFta 
funnit  denna  insekt  pa  samma  slalle.  Ann.  Scienc. 
Nat.  XV,  p.  169.  Tab.  3,  f.  15—21.  Westwood 
framstaller  i  Proceed.  Ent.  Soc.  1851,  p.  151  den 
formodan,  som  afven  synes  grundad ,  att  Dujardin 
beskrifvit  den  redan  af  Hai>iday  upptackta  ocli  af 
Curtis  afbildade  larven  af  Coniortes  Westw.  (Co- 
niopteryx  Curt. 

Sedan  WestWOOD  redogjort  for  litteraturen  ro-Mantispi- 
rande  slaglet  Mantispa  och  an  fort  att  Ericiison  i 
sin  nionografi  ofver  delta  slagte,  inford  i  GermARS 
Zeitschrif't  fiir  Entoinologie,  beskrifvit  24  arter,  af 
hvilka  14  arc  fran  nya  verlden,  sex  fran  Afrika, 
tva  fran  Europa ,  en  fran  Asien  och  en  utan  sa- 
ker  lokal,  meddelas  de  ofver  dessa  gifna  diagnoser, 
hvarjenite  8  arter  iipptagna  bos  flera  andra  forfal- 
tare  uppraknas.  Sasom  lillagg  till  hvad  forut  oni 
delta  slagte  blifvit  bekanfgjordt  beskrifvas  nu  fol- 
jande  nya  species:  M.  strigipes  (^Adelaide),  scutellaris 
(Nya  Holland),  delicatula  {Adelaide),  discolor  (\ustva- 
lien),  biseiHata  (Australien,  Morton  Bay),  4-tuber- 
culata  (Norra  Indien),  tropica  (Afrika,  Gambia),  areo- 
laris  (Brasilien),  javanica  (Java),  lineolata  (Nepal), 
indica  (Calcutta,  Nepal),  M.  (Trichoscelia)  fenella 
(Para).  Saledes  aro  numer  46  arter  kiinda  af  delta 
slagte.    Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.   1.  p.  252,  Tab.  17,18. 

Flera  iakttagelser  rorande  lefnadssattet  och  ut-^^*^'^'"'"'- 
vecklingen  af  Mantispa  pagana  hafva  af  Brauer 
blifvit  beknntojorda.  Larven  liknar  den  af  Rha- 
phidia ,  men  eger  ganska  langa,  tradforaiiga  nutri- 
tions-organer,  hvarigenom  dess  slagtskap  med  HB' 
merobini  antydes.      Wiegm.    Arch,   fiir   Naiiirg.   1852, 

p.  1. 

Bohrnimis  Arsber.  lS5i,  1852.  17 


258 

Panorpa-  ^^^    hittllls    ofullstancJ igt   k.'lntla    metamorfosen 

**•  af  Panorpa  communis  liar  Brauer  noggrant  utredt 
och  afbildat.  Under  paruingen  sitta  bada  kckien 
bredvid  hvarandia  ocli  hanen  fasthaller  harunder 
med  sitt  tanglika  organ  honans  anal-spets.  Fyra 
dagar  harefter  lagger  honan  aggen  i  fuktig  joid, 
en  linea  djupt  och  omkring  fyra  dagar  derefter  do 
bada  konen.  En  bane  parar  sig  icke  endast  med 
en  bona,  iitan  samma  dag  ofta  med  4 — 5.  Lar- 
verna  ega  mycken  likhet  med  flera  skal-insekters. 
Straxt  eFter  framkomsten  aro  de  hvitaktiga ,  men 
blifva  llkval  snart  morkare.  De  vaxa  fort  ocb 
aro  efter  30  dagar  fullt  utbildade.  Hufvudet  ar 
da  temligen  stort,  bjertformigt,  med  stora  framsta- 
ende  ogon,  korta,  af  en  ijock,  cylindrisk  basal-led, 
en  nagot  storre  klotformig  andra  led  ocb  tradfor- 
miga  spetsleder  bestaende  antenner  samt  starka  mun- 
delar.  Kroppen  eger  13  segmenter,  besatta  med 
bruna,  bornartade  vartor,  pa  bvilka  sitta  langa  borst. 
Pa  de  tre  sista  segmenterna  befinnas  pa  cylindriska 
ska  ft  annii  langre  borst,  2  pa  11  och  12,  ett  pa 
13:de.  I3enen  fastade  vid  brostsegmenterna  aro  kor- 
ta. Pa  sista  segmentet  finnes  ett  organ,  bestaende 
af  fyra  divergcrande  ror,  hvilket  kan  iifskjutas  och 
som  utsvettar  en  hvit  vatska.  Endast  pa  meso- 
ocb  metalhorax  markas  inga  stigmata,  for  ofrigt 
finnas  tva  pa  hvarje  segment.  Larvens  farg  iir  pa 
hulvudt't  lodbrun,  pa  prothorax  grabrun,  de  olViga 
segfiuiiterna  aro  olvantill  graroda,  pa  undra  sidan 
hvitgula.  Langden  da  den  iir  fuUvaxt  uppgar  till 
7  liniei".  Den  grafde  sig  hiistskoforn)iga  gangar,  af 
ett  turns  djup,  i  fuktig  jord  samt  foddes  med  rut- 
tet  kott  och  brod.  liudombytena  kuiide  ej  anmar- 
kas.  Yid  (orpupningen  nedkropo  larverna  djupaie 
i  jorden  och  forfardigade  sig  ovala  urhalkningar. 
1    allmanhet   aro    larverna    troga,    men    kunna  likval, 


259 

da  de  forfoljas,  skyndsamt  forflylta  sig.  De  lefva 
10  dagar  till  tre  veckor  i  jordbalorna,  innan  de 
forvandlas  till  pupor.  F'jorton  dagar  deiefler  IVam- 
komma  imagines.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  VII,  p. 
408.      Verbandl.    Zool.    Bot.   Ver.    in   Wien   I,   p.  23. 

V.   SiEBOLD   har  upprattat  en    forteckning  ofverphrygani- 
de    af    hononi     i     Preussen    anmarkia    Phryganider,     ^^^ 
Preuss.   Prov.   Bl.   1851   XI,   p.   351. 

Hagen  har  sokt  utieda,  att  Phryganea  striata 
Linn  icke  ar  den  art,  som  under  delta  namn  blif- 
vit  beskrifven  bos  andra  Forfatlare  utan  ar  ett  belt 
annat  djur,  som  sa  nara  liknar  Phryganea  grandis, 
att  det  med  denna  alltid  blifvit  sammanblandadt. 
For  att  adagaliigga  dessa  bada  narstaende  arters  skill- 
nader,  har  Hagen  a  dem  lemnal  nedanstaende  ka- 
rakteristik: 

Phryganea  grandis  Linn.  Antennerna  lerfcirga- 
de,  med  bruna  ringar.  Thorax  ocb  abdomen  brun- 
gula.  Hanens  ofre  anal-bihang  med  den  fortjockade 
spetsen  betydligt  bojd  innat  och  nedat.  De  undre 
anal-bihangen  bladformiga,  fyrkantiga,  framtill  tvart 
afskurna.  Sista  bakkropps-segmentet  pa  undra  si- 
dan  i  midten  utdraget  i  en  smal ,  tungformig  spets. 
Honans  sisla  bakkropps-segment  pa  undra  sidan  de- 
ladt,  sidoflikarna  utlopande  i  en  hvass  spets.  Un- 
dervingarna  gra,  vid  spetsen  och  i  bakkanten  langs 
adrorna  bredl,  svart  kantade,  sardeles  bos  honan. 
Honans  ofvervingar  med  breda,  svarta,  efter  langden 
lopande  streck,  pa  askgra  botten  samt  tva  bvita, 
sma    flackar. 

Phryganea  striata  Linn.  Antennerna  bruna, 
med  svarta  ringar.  Thorax  och  abdomen  morkt 
becklargade.  Hanens  ofre  anal-bihang  nastan  pa- 
rallel ,  den  fortjockade  spetsen  nagot  uppat  ocb 
sedan  nedat  bojd.  De  undra  anal-bihangen  blad- 
formiga,  framtill   pa    utsidan   afrundade.      Sista    bak- 


260 

kropps-segmentet  p^  uiulra  siclan  i  midten  bredt 
aggformigt  utlopande.  Honan:  sisla  bak kropps-seg- 
mentet pa  undra  sidan  deladt,  sidoflikarna  utlopande 
i  en  trubblg,  naslan  afrundad  spets.  Undervingarna 
ofverallt  svartgra.  Hoiians  ofveivingar  nied  en  kort, 
afbruten,  svart,  efter  langden  lopande  linea  och  tva 
hvita   flackar.      Linn.   Ent.   V.    p.  363. 

Heyden  bar  sasom  ett  nytt  slagte  och  en  ny 
art,  under  benamningen  Dromophila  montana  beskrif- 
vit  en  besynnerllgt  bildad  Neuropter-art,  Han  an- 
ser  delta  slagte  tillhora  Hemerobii  och  bora  erhalla 
sin  plats  i  niirbelen  af  Osw^/Zws.  De  karakterer,  som 
han  pa  detta  slagte  meddelat  aro  foljaiide:  Pannan 
med  tre  fran  hvarandra  aflagsnade  oceller,  anten- 
nerna  trad  form  iga,  tjocka,  tarserna  med  tva  hvassa 
klor  och  tvadelta  pulviller.  Tvenne  vingrudimenter. 
Stett.  Ent.  Zeit.  XI,  p.  83.  Hagen  har  senare  ada- 
galagt,  att  detta  slagte  blifvlt  grundadt  pa  den  hit- 
tills  obekanta  honan  till  Enoecyla  silvatica  Ramb. 
(=  Limnophilus  pusUlus  Burm.  =  Phjopteryx  Rei- 
chenbachi  Kol.)  och  saledes  hor  till  Phryganides. 
Det  synes  icke  tillbringa  sina  forsta  utvecklings- 
stadier   i   vatten.      1.  c.   XIIIJ,   p.   164. 

Aiimaa  HYMENOPTERA.  —  Ett   i   manga   hiinseenden 

htteratur.  yjgfjgf  bidrag  till  utvidgande  af  kannedomen  oni 
denna  klass  hafva  vi  alt  anmala,  neuiligen:  ''Die 
Ichneumonen  der  Forstinsekten  in  Entomologischer 
und  Forstlicher  Beziehung*  von  Ratzeburg  111  Band. 
4*  272  5.  Likasom  i  de  foregaende  delarna  har 
Forf.  pa  elt  forljenstfullt  salt,  icke  allenast  lagt  i 
dagen  en  mangd  till  Evaniales,  Braconides,  Ichneu- 
monides  och  Pteromalini  horande  arters  utveckling, 
Ulan  afven  beskrifvet  af  dessa  farailjer  elt  betydligt 
antal  nya  species.  Efter  ett  foretal  och  en  inled- 
uing,    som     innehalla     flrra    och    intressaota   asigter, 


2t>l 

vicltager     bearbetningen     af    de    sarskilda    ramiljerna, 
Dessa    indelas   i   slagten  saUinda: 

I.    EVANIALES: 

A.  Bakkroppen  fSstad  i  midten  af  me- 

tathorax 1.  Aulacus. 

B.  Bakkroppen  fastad  vid  framkanten 
af  metathorax. 

i.  Bakkroppen  l§ng 2.  Foenus. 

2.  Bakkroppen  ganska  kort   ...     3.  Evania, 
U.  Braconides. 

A.  Bakkroppen  bestaende  afettstycke, 
eller  best§ende  af  otydliga  segmen- 
ter,  belt  och  hallit  eller  till  storre 
delen   rugulerad. 

1.  Framvingarne     med     3     cubital- 

celler 1.  Chelonus. 

2.  Framvingarne  med  2  cubital- 
eel  ler     f    .     .     .     2,  Sigalphtis, 

B.  Bakkroppen  med  tydliga  segraenter, 
belt  och  h§llit  eller  till  stOrre  de- 
len slat  eller  punkterad,  sSllan  ru- 
gulerad. 

1.  Emellan  clypeus  och  munnen  en 
dppning. 

a.  Bakkroppen   fastsittande. 

a-  Andra    antenn-leden  kortare  &n 

de  fdljande 3.  Bracon, 

p.  Andra    antenn-leden    lika    ling 

som  den  3:dje 4.  Coeliodes, 

b.  Bakkroppen  skaftad  eller  fast- 
sittande. 

a.  Nervus  parallelus  Sr  icke  inter- 
stitialis.  Bakkroppen  merendels 
fdga  skaftad 5.  Exothecus. 

^.  Nervus  parallelus  ar  interstitialis. 

Bakkroppen  alltid  tydligt  skaftad     6.  Spathius. 

2.  Clypeus  betackande  munnen. 

a.  Mandiblerna    icke  tatt  samman- 

slutande. 
Of.  Mandiblerna  utsparrade. 

*  Stigmat  rundt  eller  afl§ngt    .     .     7.  Alysia. 

**  Stigmat  smalt,  linieformigt    .     .     8.  Orthostigma. 


262 


^.  Mandiblerna  5tskiljda    men  icke 

utsparrade 9.  Cosmophorus. 

b.  Mandiblerna    tatt    slutande  till- 

sammans  och  dS  de  undantags- 

vis    Sro    n§got    Stskilda    Sr  ra- 

dial-cellen    eller    den    inre  dis- 

coidal-cellen   oppen  eller  cubitus 

kort  afbruten. 
O.  2 — 3  cubilal-celler,  den  meller- 

sta  ganska  liten  eller  endast  half. 

*  Radius  fullstSndig  och   tydlig. 

t  Endast  tva  cubital-celler.    Are- 

olan  saknas 10.  Ischius. 

ft  Tre  cubital-celler. 
0.  Munndelarne     fdrlSngda     i     ett 

snyte 11.  Agathis. 

00.  Munndelarne  tandade. 

t  Radial-cellen  mycket  smal    .     .12.  Microdus. 
ft  Radial-cellen   icke  sSrdeles  smal   13.  MicroUjpus. 
**  Sista    halften  af  radius  otydlig, 

endast  ett  fint  veck    .     .     .     .14.  Microgaster. 
/?.  2 — 3  cubital-celler,  den  meller- 

sta  aldrig  sSrdeles  liten. 

*  Bakkroppen  skaftad. 

t  Fdrsta    och   andra  cubital-cellen 

atskiljda    genom    en   liten  stjelk   15.  Pachylomma. 
ft  Ffirsta  och  andra  cubital-cellen 
bredvid  hvarandra. 

0.  Tre  cubital-celler IG.  Perilitus. 

00,  Tv§  cubital-celler 17.  Microctonus. 

**  Bakkroppen  fastsittande  eller  nS- 

stan  skaftad  (nagra  Aphidii). 
f  Nervus  parallelus  Sr  interstitialis  18.  Aphidius. 
ft  Nervus  parallelus  ar  icke  inter- 
stitialis. 
0.  TvS  cubital-celler. 
f  Bakkroppen  aflSng  eller  oval. 

*  Andra  cubital-cellen  sluten  .     .   19.  Brachistes. 
**  Andra    cubital-cellen    icke  till- 

sluten.     Cubitus  kort,  afbruten. 
Inre  discoidal-cellen  cJppen. 

Radius  afbruten 20,  Pleiomerus, 

Radius  fullstSndig 21.  Blacus. 


263 

ft  Bakkroppen  linieformig     .     .     .  22.  Eubadizon. 

0.  Tre  cubital-celler. 

f  Radial-cellen  aflang. 

*  Andra  cubital-(5ellen  bredare  an 
hojden. 

Andra  cubital-cellens  nervus  ro-  / 

currens  insererad 2^.  Ophis. 

Forsta    cubital-cellens  nerv,  re- 

curr.  insererad 24.  Rogas. 

**  Andra  cubital-cellen  hogre  'an 
bredden,  eller  pan  nan  med  en 
kamm. 

Clypeus  i   midten  rak. 

Glypei  gropar  omiirkliga  .     .     .  25.  Helcon. 
Clypeus  med  tvenne  djupa  gropar  26.   Taphceus. 
*+*  Andra    cubital-cellen    hogre    an 
bredden,    eller    med    en    kamm 
emellan   antennerna. 

Clypeus  i   midten  framskjutande  27.  Aspigonus. 
t  Radial-cellen  trevinklig    .     .     .  28.  Ichneutes. 

IN.     ICUNEUJUONIDES. 

A.  Bakkroppen    fran  sidorna  samman- 
tryckt. 

1.  Bakkroppen  skaftad  eller  nSstan 
skaftad. 

a.  Baktotternas  tarser   tjocka. 

a.  Bakkroppen     redan     fr§n     andra 

segmentet  sammantryckt  ...      1.  Anomalon. 

/?.  Bakkroppen  forst  Iran  4:de  seg- 
mentet sammantryckt ....     2.  Scolobates. 

b.  Baktotternas  tarser  normala. 
cf.  LSren  icke  ovanligt  tjocka. 

*  PS  den  inre  cubital-cellen  sam- 
manstoter  endast  den  ena  nerv. 
recurr. 

f  Areola n  stor. 

o.  Areolan  oregelbundet  fyrkantig.     3.  Mesochorm. 
00.  Areolan  regelbundet  femkantig. 
f  Metathorax     med    en    i    midten 

n§got    fdrdjupad    efter    langden 

gSende  skdld 4.  Atractodes. 

ft  Metathorax    ulan    langd-skold  i 

midten 5.  Acrorknus. 


264 


f  Areolan   lilen,  understundom  fe- 

lande. 
o.  Bakkroppen   mer  hvalfil  an  sam- 

mantryckt 6.   Tryphon. 

00.  Bakkroppen     merendels     tydligt 

sammantryckt. 
f  Abdomens  skaft  l§ngt  och  tyd- 
ligt, eiler  da  s§   ej   forhaller  sig 

bakkroppen   fdrst  fr§n  4:de  seg- 

mentet  sammantryckt. 

Areolan  finnes,  eller  dS  den  fe- 

!as  de  bada  skanglarne  tillsam- 

mans  af  stigraats  hojd      ...     7.  Campoplex. 

Areolan  saknas. 

Endast    en    stangel   i  stallet  for 

areolan 8.  Cremastus. 

TvS  skanglar,  men   b§da  knappt 

af  stigmats  halfva   hojd    ...     9.  Porizon. 
ft  Abdomens   skaft   kort,  smSnin- 

gom   utvidgadt.    Bakkroppen  re- 
dan   fr§n    2:dra    och   3:dje  seg- 

menterna  sammantryckt    .     .     .10.  Paniscus. 
**  Den   inre  cubital-cellen  eraotta- 

ger  bSda   nerv.   recurr      .     .     .11.  Ophion. 
p.  Baklaren  ovanligt  tjocka. 

a.  Areolan   felas,  hufvudet  normalt  12.  Pachymerus, 

b.  Areolan  finnes,  hufvudet  mycket 

tjockt 13.  Cubocephalus. 

2.  Bakkroppen  fastsittande  eller  na- 

stan   fastsittande. 
a.  Areolan  felande. 

a.  Bakkroppen  sammantryckt     .     .14.  Neurateles. 
^.   Bakkroppen   endast  p§  sista  half- 
ten   sammantryckt 15.  Scolobates. 

b.  Areolan  finnes. 

a.  Honans  agglaggningsrdr  kort. 
*  Bakkroppen  fastsittande.  Sam- 
manbindningsnerven  emellan  are- 
olan och  nerv.  recurr.  1,  rak 
eller  nSra  areolan  foga  bojd.  .  16.  Banchus. 
**  Bakkroppen  nSstan  fastsittande. 
Sammanbindningsnerven  emellan 


265 


areola  n    och    nerv.    recurr.    1    i 

midten   vinklig  eller  bojd      .     .17.  Exetastes. 
p.  Ilonans  agglaggningsror   ISngt    .   18.  Coleocentrus. 
B.  Bakkroppen   pS   ofra  sidaii   plait  el- 
ler mattligt  kullrig. 

1.  Bakkroppen  fastsittande,  laren 
aldrig  fdrtjockade. 

a.  Bakkroppen  p§  ofra  sidan  kullrig. 
Cf.  Scutellen  rund.    Hufvudets  fram- 
sida   normal. 

*  Bakkroppen  utan  intryckningar. 
Agglaggningsroret  utgSende  fran 
anal-andan 19.  Lissonota. 

**  Bakkroppen  med  intrycknin- 
gar eller  spelsen  rugulerad  p§ 
tvaren,  agglaggningsroret  i  en 
remna. 

•}•  Thorax  puncterad  eller  slat. 

0.  Areolan  finnes. 

*  Bakkropps-segmenlerna    bredare 

an    langden 20.  Pimpla. 

**  Bakkropps-segmenlerna  langre  an 

bredden 21.  Ephialtes. 

00.  Areolan  saknas. 

*  Bakkropps-segmenlerna  med  tvSr- 
mlryckningar 22.  Polysphincta. 

**  Alminsione    tre    segmenter  med 

sneda   intryckningar     ....  23.  Glypta. 
ft  Thorax      pa      ryggen     rugulerad 

tvSrsofver 24.  Rhyssa. 

p.  Scutellen  fyrkantig.      Framdelen 

af  hufvudet  skoldformigt  intryckt  25.  Metopius. 
b.  Bakkroppen     mycket    nedtryckt, 

bredt  fasfsittande 26.  Bassus. 

2.  Bakkroppen  skaftad  eller  nastan 
skaflad,  sallan  fastsittande.  La- 
ren  understundom   fdrtjockade. 

a.  Bakkroppen  nSstan  skaftad  eller 
fastsittande  och  da  sa  ej  fdrbSlIer 
sig,  i  spelsen   sammantryckl. 

a.  Hufvudet  nastan  rundt,  under- 
stundom mot  mun  afsmalnande. 
Areolan    felande   eller   femkantig  27.  Xorides. 


'J66 

^.   llufvudel   bredt. 

*  Hela    friimre   delen    framstaende. 

Baklaren   korta  och  tjocka     .     .  28.  Exochus. 
**  FrSmre  dclen   af  hufviidet  ej  for- 

Ijockad.     Laren  normala. 
t  Bakkroppen      merendels      tydligt 

kullrig :29,  30.   Tryphon 

Chalinocerus. 
ft  Bakkroppen     mera     fran    sidorna 

sammanlryckt  an   kullrig.      .     .  31.  Campoplex. 
b.  Bakkroppen  alltid  tydligt  skaftad. 
a.  Scuteilen  markbart  knoligt  frain- 

stSende 32.  Trogtis. 

/?.  Scuteilen   platt. 

*  Honans     agglaggningsrdr    gomdt 
eller  nagot  framstaende. 

f  Poslpetiolus  glatt,  nairistad  eller 

oregelbundet   punkterad    .      .      .  33.  Ichneumon. 
ft  Postpetiolus    glatt    med    en    re- 
gelbunden      tvar     serio     tydliga 
punkter 34.  Poecilostictus. 


Honans     agglaggningsrdr     fram- 


st§ende, 
t  Areolan  femkantig. 
0.  Antennerna  och  benen  langa  och 

fina 35.  Cryptus, 

00.  Antennerna  och  benen  korta  och 
tjocka. 

*  Hufvudet  ganska  tjockt     .     .     .   36.  Cubocephalus. 
**  Hufvudet  normalt 37.  Phygadeiion. 

if  Areolan  fyr-  eller  trekantig,  ofull- 
standig  eller  helt  och  hallit  fe- 
lande. 
o.  Areolan  liten,  mest  trekaniig. 

*  Areolan  ovanligt  liten,  fyrkantig  3S.  Mcsostemis. 
**  Areolan  trekantig,  sallan  felande, 

d3    agglaggningsrdret    Sr    fram- 
staende. 

Bakkroppen   lansett-llnieformig  .   39.  Campoplex. 
Bakkroppen    paronformig  .     .     .  40.  Sj^hinclus. 
00.   Areolan    stor    eller    felande    (dii 
utan   agglaggningsrdr. 


Vingarna  fullslandiga. 


267 

f  Areola n   fin nes 41.  Mesochorus. 

ft  Areolar!  felando  eller  ofullstandig. 

Areolan   felas 42.  Ischnocerns. 

Areolan    ofullstandig,  fernkantig  43.  Hemileles. 
**  Hanen  och   honan,  eller  atmin- 
stone    honan    med    ofullslandiga 
eller   inga   vingar 44.  Pezomachus. 

IV.  Pteromalini. 

A.  Juncturen    utan   harborste. 

1.  Radial-nerven      felar,      vingarne 
ISngt  fransade. 

a.  Bakkroppen  skaftad. 

a.  Tarserna  fyra-ledade   ....     1.  Polyncma. 
p.  Tarserna   fem-ledade    ....      2.  Ooctonus. 

b.  Bakkroppen   icke  skaftad  ...      3.  Anaphes- 

2.  Radial-nerven  finnes  och  da  den 
felas  vingarna   ej   langt  fransade. 

a.  Stigma  finnes. 

a.  Hannens  antenner  vackert  kam- 

formiga 4.  Dendrocerus. 

/?.  Antennerna  trSdformiga  eller  en- 

kelt  sSgade 5.  Ceraphron, 

b.  Stigmat  felas. 
a-  Juncturen   felas. 

*  Subcostalnerven   icke  mSrkbar. 

t  Radial-nerven  lang  och   bojd     .     6.  Hadroceras. 
ft  Radial-nerven  kort,  knappt  mark- 
bar 7.  Aneure. 

**  Af  Subcoslal-nerven  finnes  mer- 
endels  spar,  den  stracker  sig 
likval   icke  till   vingkanten     .     .     8.  Platygaster. 

p.  Juncturen   finnes. 

*  Radial-nerven  vid  juncturen  el- 
ler felande. 

f  Radial-nerven   lang. 

0.  Radial-nerven   rak 9.   Teleas. 

00.  Radial-nerven   bojd 10.  Ophioneurus. 

ft  Radial-nerven  kort  eller  felande. 
0.  Pleural-skolden   felande.    Af  ra- 
dial-nerven  finnes  spar    .     .     .11.  Diapria. 
00.  Stor   hvSlfd   pleuralskold. 
t  Bakkroppen  normal. 
Inga  tydliga  gropar      .     .     .     .12.  Encyrlm. 


268 

Hakkropp  och   hulvud   med  tyd- 

liga  gropar 13.  Bothriolhorax. 

ft  Bakkroppen    fr§n    sidan   kniflikt 

sammanfryckt 14.  Copidosoma. 

**  Radial-nerven   bakom  juncturen. 
t  Bakkroppen    med  groplik  sculp- 

tur 15.  Siphonura. 

tt  Bakkroppen   utan   groplik  sculptur. 
0.  Stora   hvalfda   pleural-skoldar. 

*  Mellantarsen   tjock  med  borlfor- 
sedd   undersida. 

f  Radial-nerven    tydligt    bildad   af 
en  sljelk  och  liten   knopp. 

Agglaggningsrdret     J8ngt    fram- 

strackt 16.   Eupelmus. 

AgglaggningsrQret,     fdga     fram- 

strSckt 17.  Eusandalon. 

f  Radial-nerven    endast  bestaende 

af  en   punkt Id.  Stenocera. 

*  Tarserna  icke  sardeles  tjocka      .  19.  Coccohius. 
00.  Inga    sardeles     tydliga     pleural- 

skoldar. 
f  Tarserna   4-ledade. 

*  Antennernas    flagellum    bladfor- 
raig,   hogst  3 — 4  ganger  s§i  lang 

som   bred 20.   Telegraphus. 

**  Antennernas     flagellum     mycket 
langre  an   bred. 

*  Flagellum   mSttligt   harig. 
a.  Bakkroppen   fastsittande. 

a.  Hanarnas  flagellum  med   3  kam- 

stralar 21.  Eulophus. 

p.  Antennernas    flagellum   ej  kam- 

tandad. 

AgglSggningsroret  otydligt     .     .  22.  Entedon. 

Agglaggningsrdret     ISngt    fram- 

strackt 23.  Lonchentedon. 

h.  Bakkroppen  (atrainstone  hos  d^) 

skaftad 24.  Elachestus. 

**  Flagellum     ((/")     omgifven     med 

I§nga   bar 25.  Geniocerus. 

ff  Tarserna   5-ledade. 

*  Bakkroppen  groft  punkterad. 


269 

•}•  Bakkroppen  skaftad.    FSrgen  icke 

metallisk 26.   Eurytoma, 

*♦"  Bakkroppen   icke  skaftad.     Fdr- 

gen   metallisk 27.  Perilampus. 

ft  Bakkroppen  icke  groft  punkterad. 

*  Aggiaggningsrdret  alltid  langre 
an   halfva   bakkroppen. 

f  Antennerna   fdga   fortjockade. 
0.  Radial-nerven  med  en  iiten  hake  28.   Torymus. 
00.  Radial-nerven  med  en  stor  knopp  29.  Megastigmus. 
**  Antennerna   mot  spetsen  mycket 

fortjockade 30.  Roptrocerus. 

ft  Agglaggningsroret  doldt  eller 
kortare  an   halfva  bakkroppen. 

*  Antennerna   i  spetsen  trubbiga. 
0.  Bakkroppen  skaftad. 

a.  Radial-nerven  kort,  nastan  utan 

knopp 31.  Prosacantha. 

b.  Radial-nerven   tydligt  knoppad. 

*  Antennerna  korta,  de  markbart 
Stskiljda  lederna  hastigt  for- 
tjockade     32.  Asaphes. 

**'  Antennerna  l§nga,  lederna  tatt 
sammanfogade,  smaningom  for- 
tjockade     33.  Chrysolampus, 

00.  Bakkroppen   oskaftad. 

a.  Hanens  mellantibier  med  en  flik   34.  Mesopolobits. 

b.  Tibierna   utan   flikar. 

*  Mellantibierna   breda    ....  35.  Platymesopus. 
**  Mellantibierna   normala. 

t  1    Tagg  pa   baklibierna. 

0.  Mesot.   icke  med   3  pulviller       .   36.  Pteromalus. 

00.  Mesot.   med   3   pulviller     .     .      .  37.  Tridyrrius. 

tt  Baktibierna   med  tva  spetstaggar   38.  Cleonymus. 

**  Antennerna   spetsiga      ....   39.  Storthygocerus. 

B.  Juncturen   med  en   tydlig  hartofs    .   40.  Sciatheras. 

Till  slut  iippraknar  (orf.  nlla  de  insekter  sorn 
tjena    dessa    parasiter   till    fuda. 

Compte  Rendu  des  Hymenopteres  inedits  pro- 
venants  du  voyage  Entomologique  de  Mr.  Ghiliani 
dans  le  Para  en  1846  par  Maximiijan  Spinola. 
Turin     IB!)!,   4:o    78    sid.   InnchalU'r,   enligt    livad    ti- 


270 

l(,'ln  anlytler,  bt'skriliiin*^  pa  etl  slorre  antal  Hy- 
menopter-arler  at"  (oljand«  sliigtcn  nemligen,  Didy- 
mia  1,  Gymnia  '2,  Tenthredo  3,  Evania  1,  Iscura 
n.  g.  1,  Euhadizon  1,  Curlisella  n.  g.  1,  Opius  1, 
Wesmcelella  n.  g.  1,  Bracon  »],  Agathis  1,  Joppa  1, 
Mesostenus  3,  Anomalon  1,  Pimpla  1,  Figites  1, 
Eucharis  1,  Lycisca  1,  Chalcis  1,  Smicra  2,  Cleony- 
7nus  1,  Eupelmus  1,  Diapria  1,  Podium  2,  Sphex 
3,  Pompilus  2,  Agenia  1,  Pison  1,  />a?Ttt  1,  Jry- 
poxylon  i,  Scolia  2,  Mutilla  2,  Cryptocerus  3,  Lep- 
^a/cEa  1,  Ponera  1,  Cosmegetes  n.  g.  1,  Mesituis  n. 
g.  1,  Chatergus  1,  Brachygastra  1,  Polistes  5,  Z)t- 
dymogaster  1,  Eumenes  1,  Odynerus  3,  Halictus  2, 
Megachile  I,  Ancyloscelis  3,  Exomalopsis  n.  g.  2, 
Bombus  i  ocli  Trigona  3  a  iter  Mem.  Acad.  Scienc. 
de  Tin  ill   Ser.  II,   T.   XIII. 

En  omstandllg  katalog  ofver  de  i  England  fi3- 
rekominande  Acnleata  har  Smith  utarbetat  under 
titel,  "Lts^  o/*  //ie  specimens  of  British  animals  in 
the  collection  of  British  Museum"  Part.  VI  tJyme- 
noptera  aculeata,  London  1851.  Foif.  har  i  deHa 
arbete  icke  allenast  uppraknat  de  i  England  loie- 
kommande  arter,  ulan  afven  med  siirdeles  sorgfal- 
lighet  utredt  deras  synonymi.  Ibland  Apiarice,  sar- 
deles  bland  Bombi,  livilka  Forf.  gjort  till  foremal 
for  ett  inangarigt  studiuni,  liafva  efter  granskning 
af  Kirby's  original-exemplar,  ett  ej  ringa  antal  blif- 
vit  indragna.  I  ett  biliang  beskrifvas  flcra  nya  spe- 
cies. Sum  man  af  de  i  England  fimna  llynienoptera 
aculeata  uppgar  till  414,  hvilka  tillljoia  foljande  fa- 
miljer  och  sl'igien :  Formicarioi  22,  (Formica  9, 
Mijrmica  10,  Myrmecina  1,  Stenamma  1,  Ponera  \). 
Mutillarim  5,  (Mutilla  3,  Myrmosa  1,  Methoca  1), 
ScolietcB  3,  (Tiphia  3j,  Sapygidoi  2,  (Sapyga  2), 
Pompilii  20,  Pompilus  17,  Ceropales  2,  Aporus  Ij, 
Sphegimcc    6^    (Ammophila    3,    Miscus    t,   Sphex  1, 


271 

Dolichurus  \),  Larratce  7,  (Larva  3,  Miscoplius  1, 
Dinetus  1,  Astata  \),  Nyssonii  13,  (Nysson  5,0xy- 
belus  8),  Crabrojiites  74,  (Trypoxylon  3,  Crabro  35, 
Stigmus  1,  Spilomena  1,  Diodontus  3,  Passaloecus  3, 
Pernphredoti  3,  Ceratopliorus  3,  Cemonus  2,  Mellinus 
2,  Alyson  2,  Gorytes  5,  iJarpactus  2,  Psen  2,  il/i- 
wesa  3,  Cerceris  5,  Philanthus  \),  Eumenidai  13 
(Eumenes  1,  Symmorphus  3,  Ancistrocerus  6,  Oc/y- 
»ierws  31.)  Vesparice  6  (^Fespa  6J,  Apiarice  220  (Co/- 
/e^es  4,  Prosopis  8,  Sphecodes  7,  Halictus  27,  iln- 
c/rena  74,  Cilissa  2,  Macropis  1,  Dasypoda  1,  Pa- 
nurgus  2,  Megachile  9,  Osmia  13,  Anthocopa  1, 
S^e/is  4,  Ammobates  i,  Epeolus  1,  Nomada  24,  Coe- 
/iocci/s  4,  Melecta  2,  Anthidium  1,  Heriades  2,  C/ie- 
lostoma  1,  Ceratina  2,  Eucera  1,  Saropoda  3,  An- 
thophora  2,  Apathus  4,  Bombus  18,  .4pis  1)  ocli 
Chrysidides  23,  (Cleptes  2,  Chrysis  12,  Hedychrum 
8,  Elampus  1). 

Fyra  nya,  i  Furestaende  forteckning  upptagna 
alter,  aro   forut  af  Smith  beskrifna.     Zool.   A  pp.   p. 

cxxv. 

WesmAel  bar  under  titel,  "Revue  critique  des 
Hyinenopteres  Eoisseurs  de  la  Belgique',  borjat  ut- 
fijifva  ett  vifTtli't  bidraij  till  kniintdoinen  oni  hltlio- 
rande  Hymenoplera  och  iiro  Iiaiis  derutl  meddelade 
synonyruiska  annuirkningar  af  stort  varde.  Af  il/u- 
/i//a  anforas  6  arter,  af  livilka  en,  M.  subcomata,  ar 
ny,  af  Myrmosa  I  art,  af  Methoca  1  art,  af  Tiphia 
2  ocl)  af  Sap^J/^a  2  arter.  (Bull,  de  Belg.  XVIII  p. 
365)  Pompilidoi  indelar  Forf.  I  tvenne  gr upper  I. 
Andra  ahdominal-segnientet  pa  undra  sidan  hos  bada 
konen  koiivext,  Ponipiiidai  homogastricw.  Omfaltar 
slagtena  Ceropales,  Pompilus,  Salius  och  /Iporws  XL 
Andra  abdominal-scgrnetet  hos  honorna  forsedt  ined 
en  transversell  iniryckning,  Pompilidw  Typogastricoi 
nied   slagtena   Priocnemis,  Agenia  och   Pogonius.    Af 


272 

Ceropales  anfcires  2  arler.  Pompilus  iiulelas  i  sek- 
tioner  pa  foljande  salt:  1)  Taggrnderna  |)a  tibierna 
inycket  korla.  Metanotiim  lios  lionorna  pa  tvareii 
skrynkligt,  rundadt  i  spetsei).  2)  Taggraderna  pa 
tibierna  ganska  tydliga.  Metanolum  rundadt  bak- 
lill,  utan  skrynklor  tvars  ofver.  A.  Abdomen  svart 
med  hvita  tlackar  pa  ofversidan  (Franitarserna  starkt 
pectiiierade  lios  hoiiorna,  dcras  sisla  led  lios  hanar- 
na  symetrisk).  AA.  Abdomen  svart  utan  hvita  flac- 
kar  pa  ofversidan.  (Framtarserna  hos  hunorna  mer 
eller  niindre  langt  pectinerade,  deras  sista  artlkel 
lios  hanarne  symetrisk).  ilA^.  Abdomen  svart  utan 
hvita  fliickar  pa  ofversidan  (Framtarserna  hos  ho- 
norna  icke  pectinerade,  deras  sista  led  hos  hanarne 
utvidgad  pa  inre  sidan).  /lA^A.  Abdomens  bakre 
halft  svart,  vid  basen  tegelfargad  eller  rod  (Fram- 
tarsernas  sista  led  hos  hanarne  osymetrisk,  dess  inre 
kant  mer  eller  mind  re  utvidgad,  eller  innan  spet- 
sen  vinklig.  a)  Pronoti  bakre  kant  urskuren.  Ho- 
nornas  antenner  fina  och  tradformiga.  >J<  Framtai- 
serna  hos  honorna  icke  pectinerade.  Metanotum 
icke  ludet.  >^'^  Framtarserna  hos  honorna  pectine- 
rade. Mesonotum  icke  ludet.  'f'J^'f  Framtarserna  hos 
honorna  pectinerade.  Metanotum  med  langa,  npp- 
raltstaende  har.  aa)  Pronoti  bakre  kant  knappast 
urskuren.  Honans  antenner  korta  och  ijocka ,  af- 
smalnande  mot  spetsen ,  tarserna  pectinerade.  3) 
Sidornas  spelsar  pa  metathoracis  bade  sidor  forlang- 
da  i  en  stark  land,  tibierna  taggiga,  18  arler,  Salius 
1  art,  Aporus  2  arter,  Priocnemis  13  arter,  Agenia 
1  art  och  Pogonius  3  arter.  1.  c.  p.  451.  Sphe- 
cidoi  omfaitar  slagtena  Ammophila  med  1  art,  Psam- 
mophila  2  arter,  Miscns  I  art.  Dolichurus  1  art. 
Lan'idce:  Tacliytes  3,  Miscophus  2  arter,  Dineutes 
1   och   Astnta   1   art.      Bembecidce   1    art.    Nyssonida.': 

Nysson 


273 

Nysson  6,  Gorytes  2,   Hoplisus  5    arrer,    Lestifhorus 

1  art,  Arpactus  2  arler,  Mellinus  2  arter  och.  Z)i- 
c^mei6'   1   art.    1.  c.  XIX,   p.  82.    Cerceridw :  Alyson 

2  arter,  Cerceris  6  arter,  Philanthus  1  art,  Trypoxy- 
lon  2,  Mimesa  6  ocli  /'sen  2  arter.  PempJwedonidce, 
Pemphredon  i  art,  Ceratophorus  1  art,  Cemonus  3, 
Diodontus  2,  Passaloecus  4  arter,  Stigmus  1  och 
Spilomena  (Celia  Schuch.)  1  art.  1.  c.  p.  261.  CVa- 
hronidce:  Entomognathus  1  art,  Lindenius  4,  Rhopa- 
lum  3»  Crabro  33  och  Oxybelus  7  arler.  Afhand- 
lingen  slutar  mecl  en  synoptisk  tabell  ofver  Tamil- 
jens    iinderafdelningar   af  foljande   innehail: 

I.  Pronoti  bakre  kant  rSckande  till  de  framre  vingarnas  bas. 

PS  de  meilersta   tibierna  ofta  tvenne  spSrrar. 
A.  En  djup    inskarning    vid    foreningen    af    l:a    och    2:dra 
buksegmenterna. 

a.  Hofterna  narmade  bvarandra;  honorna 
vinglOsa MutUlidw. 

aa.  Mellanh()fterna  mycket  aflagsnade  frSn 

bvarandra;  bSda   kOnen   vingade  .     .  ScoUiddB. 
AA.  Abdomen   pS   undra  sidan  ofverallt  lika 
kuilrig. 

b.  Sidorna     pS     metatborax     konvexa. 
Framtibiernas   sp§rre    i  spetsen   ur- 

skuren SapygidcB, 

bb.  Sidorna    p§    metatborax    boptryckta. 

Framtibiernas  sparre  spetsig   .     .     .  Pompilidcg. 

II.  Pronoti  bakkant  icke  rackande  till  de  frSmre  vingarnas  bas* 
A.  De    bakre    vingarna    bafvande    midtei- 

cellen  fdrlangd  i  vingens  disk,  mer  el- 
ler  mindre  framom  stigmat.  Framre 
vingarna  i  allmanhet  fdrsedda  med  flera 
cubilal-celler. 

a.  Bakkroppen   med  fin,  cylindrisk    pe- 
tiolus.    Tvenne  spSrrar  pS  mellanti- 

bierna Sphecida. 

aa.  Bakkroppen  ofta  utan,  understundom 
med    en    tjock    eller  fin   nastan  tre- 
kantig  petiolus. 
Jiohemans  Arsber.  185 J,  W52/  1^ 


274 

f  Mandiblerna    nSra    faasen    uttill    ur- 
skurna.    P^  mellantibierna  oftast  en 

ends  spSrre Larrida. 

ft  Mandiblerna  utan   urskarning  i  yttre 
kanten. 
*  Labrum  mycket  framst^ende  .     .     .  Bembecidw, 
**  Labrum  gomd  eller  fdga  framstSende. 
0.  PS   mellantibierna   tvenne  spSrrar     .  Nyssonidw. 
00.  P5   mellantibierna  en  sp§rre. 
-  Tre   fuUstandiga,    sSllan  en  cubital- 
cell    CerceridoB. 

-  -  Tv§  fullstandiga  cubital-celler  .  .  Pemphredonidm. 
AA.  Bakvingarna  med  raidtel-cellen  upp- 
horande  vid  stigmat.  (Sdllan  felande). 
Framvingarna  med  en  enda  cubital- 
cell.  P§  mellersta  tibierna  en  spSrre. 
1.  c.  p.   589 Crabronidce.  " 

Under  tiiel,  "Eine  Centurie  neuer  Hymenoptereri\ 
har  FoRSTER  beskrifvet  ett  antal  iiya  Hymenoptera 
tillhorande  flera  familjer  och  slaglen.  JNagra  deca- 
der  hafva  ulkommit  i  Verba ndl.  Natuib.  Ver.  der 
Rbeinl.  VII,  p.  277,  485.  VIII,  p.  1.  Dessa  bar 
Ref.   icke   baft   tillfaile  se. 

Flera  nya  Hymenopter-arter,  insamlade  af  For- 
tune i  Cbina,  bafva  af  Smith  blifvit  beskrifna  och 
afbildade  nemligen:  Trogus  pepsoides,  Cryptus  pur- 
puratiis,  Ptso7i  regalis,  Cerceris  zonalis,  Rhynchium 
jlavo-marginatum,  Eh.  ornatum,  Ancistrocerus  flavo- 
pundatus,  Eumenes  decoratus,  Eum,  quadratus,  Po- 
listes  sulcatus,  Vespa  mandarinia,  V.  ducalis,  V.  cra- 
hronifonnis,  Crocisa  decora,  Xylocopa  appendiculata, 
X.  rufipes,  X.  pktifrons,  Bombus  tunicatus,  B.  hce- 
morrhoidalis,  B.  trifasciatus,  B.  atripes,  B.  nasutus, 
B.  breviceps  och  B.  /lavescens.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  II,  p.  33.  Tab.  8. 

Dciisamme  bar  afven  beskrifvit  ocb  afbildat. 
atskilliga  Hymenoptera  funna  i  Indien,  samt  dessutoni 
ineddelat   nagra   underrattelscr   om   deras  lefnadssalt. 


275 

De  anforda  arierna  aro:  Teiraponera  n.  g.  atrata, 
Hedychrum  rugosum,  Chrysis  pubescens,  Scolia  fervidOf 
Ammophila  atripes,  Pelopceus  bilineatus,  P.  separa^ 
tus,  Epipona  variegata,  Ancistrocerus  ornatusy  A, 
guttatus,  Prosopis  mixtus.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist. 
11  Ser.  IX,  p.  44.  Vespa  magnifca,  V.  auraria,  F. 
hasalis,  V.  ohliterata,  Bombus  eximius,  B.  [unerarius, 
B,  rufo-fasciatus  och  B.  simillimus.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.   il.    p.  45,  Tab.  8. 

Smith  bar  afven  karakteriserat  nagra  i  Engelska 
Museum  och  andra  samlingar  befintliga  nya  arler 
tiemligen:  Trigonalis  bipustulata,  T.  maculata,  Mi- 
cropteryx  bicolor.  M.  fasciata,  Larraxena  n.  g.  prin- 
ceps,  Trigonopsis  affinis,  T.  violaceus,  Chloi'ion  splen^ 
didum,  Gorytes  scutellaris  ocb  Sericophorus  chaly- 
bceus,     Ann.   and    Mag.   Nat.    Hist.   II   Ser.    VIT,  p.  28. 

Nagra  Nord-Arnerikanska  Hymenopter-arler  an- 
foras   af  Haldeman   i    Proceed.  Pbil.  Acad.  IV,  p.  203. 

V.  SiEBOi.D,  so!n  forlsatt  sin  forteckning  ofver 
i  Preussen  forekommande  Hymenoptera,  uppraknar 
nu  de  af  bonom  observerade  Myror,  Bin  ocb  Getin- 
gar.      Neu.   Preuss.    Prov.-Bl.   X,    p.   212. 

ScHEFFER  bar  uppgjort  en  katalog  ofver  de  i 
trakten  af  Wien  funna  Hymenoptera,  hvaruti  for 
flera  arter  angifves  de  slallen  bvarest  de  blifvit  pa- 
traffade,  afven  soni  de  insekler  bvaruti  en  del  un- 
derga  sin  metamorfos.  Denna  forteckning  upptager 
af  Tenlkj^edinidce  153  ajier,  Cynipsidce  5,  Evaniales 
5,  IchneumonidcB  498,  Braconida'  73,  ChalcididcB  8, 
ProctotrupidcB  2,  Chrystdidce  17,  Crabronidce  37,  Bem^ 
becidce  1,  SphegidcB  20,  Scoliidce  6,  Mutiltidw  7, 
Furmicidce  9,  Diplopterygce  16,  Andrcnidcu  35  ocb 
ApidcB  64.  Af  de  upplysningar,  som  blifvit  med- 
delade  rorande  en  maniiid  arters  melanioifos,  torde 
fortjena  anforas,  att  Ichneumon  Castigator  lefver  i 
larvfi    af  V;H)essa    Cardui,   /.  fossorius   i  Vanessa  An- 


276 

tiopa,  /.  extensorius  i  Orgyia  gonosligma,  /.  confu- 
sorius  i  Larentia  sertata,  /.  raftorius  I  Trachea  pl- 
iiipcrda,  /,  sarcitorius  i  Larentia  sertata  och  Cabera 
tersata,  /.  nycthemerius  i  Gastropacha  Querciis,  /. 
sugillatorius  i  Liparis  Monacba,  1.  Sputalor  i  Plusia 
Gamma,  Trogus  lutorius  i  Sphinx  pinastri  och  Tri- 
chiosoma  Lucorum,  T.  flavatorius  i  Sphinx  Stella- 
tarum  och  Smerinthus  Tiliie,  Cryptus  volubilis  i  Ci- 
daria  fluctuata,  C.  Sponsor  i  Agrolis  valligera,  C. 
Tiiillator  i  Zygsena  Coronillae,  C.  Incuhitor  i  Hylo- 
toma  Rosa  rum,  C.  Migrator  i  Harpyia  Erminea, 
Gastropacha  Quercus  och  Hjlotoma  Rosarum,  C. 
Peregrinator  i  Gastropacha  Quercus,  C.  ornatus  i 
Zygaena  Peucedani,  Mesostenus  Ligator  i  Bombyx- 
larver,  Hemiteles  melanarius  i  Pontia  Brassicae,  H» 
fulvipes  i  Pieris  Crataegi,  H.  palpalor  i  Pontia  Bras- 
sicae, H,  insignis  i  Atychia  Pruni,  H.  areator  i  Pla- 
typteryx  Falcula,  afven  i  Dermestes,  Anthrenus  och 
Tinea-larver,  H.  hicolorinus  i  Tinea  crataegella,  Co- 
leophora  Tiliella  och  i  sma  larvcr  af  Gastropacha 
Quercus,  Pezomachus  hortensis  i  Coleophora  vibi- 
cella,  P.  agilis  i  Pontia  Brassicae,  P,  hicolor  i  Tinea 
crataegella,  P.  cursitans  i  Coccidula  scutellata,  Me- 
socharus  tipularius  i  Harpyia  bifida,  M.  splendidulus 
i  Harpyia  bidda,  Hercyna  paljiolalis  och  Tinea  cra- 
taegella, Pimpla  flavicans  i  Sciaphila  Penziana,  Va- 
nessa Polychloros  och  Limenitis  Camilla,  P,  angens 
i  Curculion-larver  och  i  Epeira  Diadenia,  P.  rufata 
i  Zeiene  grossulariata,  P.  varicornis  i  Calyplra  Li- 
batrix,  Liparis  Salicis,  Botys  verticalis  oci)  Limeni- 
tis Camilla,  P.  graminelliB  i  Cosmia  diffinis,  P.  Ster- 
coratar  i  Larentia  veratrata,  P.  flavipes  i  Sciaphila 
Penziana,  P.  scanica  i  Coleophora  tiliella,  P.  Exa- 
minator  i  Euprepia  fuliginosa,  Psyche  hirsutella, 
Zerene  grossulariata_,  Gastropacha  processionea  och 
Harpyia    Vinula.      P.   Instigator   i   Calyplra  Libalrix, 


277 

Liparis  aiulflna,  L.  cln  vsorrha>fl,  Harpyia  erminen, 
Pontia  Brassica?  och  Orgyia  gonostigma,  Metopius 
dentatus  i  Gastropacha  Trifolii  ocli  Quercus,  Bassus 
fesiivus  i  Elachisia  Rocsella,  B.  Icetatorius  i  Syrpluis 
nitidicollis,  S.  limatus  och  Trypeta  lacliata,  Cam- 
poplex  xanthostomus  i  Ponlia  Brassicae,  C.  majali$  i 
Clavellaiia  Amerinae,  C.  sordidus  i  Elachisia  Roe- 
sella,  C.  virginalis  i  Pontia  Brasslcoe,  C.  albidus  t 
Coleophoia  viblcella  och  i  snia  larver  af  Gastro- 
pacha Quercus,  C.  ebeninus  i  Pontia  Brassicae,  G. 
Apostata  i  Tinea  cratoegeHa,  G.  orbitalis  i  Coleophora 
hallotclla,  G.  chrysostictus  i  Vanessa  Urticae  och 
Elachista  Roesella,  G,  rufimanus  i  sma  larver  af 
Gastropacha  Quciciis,  C  Pugillator  i  Carcina  fa- 
gana,  Larenlia  sertata  och  INotodonta  Ziczac,  Paniscus 
virgatus  i  Cucullia  Arteniisiae,  Harpyia  bifula  och 
Yinula,  P.  testaceus  i  Cimbex  Lucorum,  Anomalon 
circumflexnm  i  Gastropacha  lanestris,  A.  procerum 
i  Gastropacha  lanestris,  A,  xanthopus  i  Zerynthia 
Polyxena,  Platypteryx  Falcula  och  Laceitiila,  A* 
cerinopis  i  Tenlhredo-larver,  A.  signaturn  i  Gastro- 
pacha lanestris,  Ophion  luteus  i  Trachea  praecox, 
Harpyia  Vinula,  Cucullia  Scrophularioe  och  Chamo- 
millae,  0.  undulatum  i  Gastropacha  Trifolii,  0.  ra-- 
midvlus  i  Mamestra  Pisi  och  Harpyia  Vinula,  0. 
hombycivorus  i  Stauropus  Fagi,  Porizon  harpurus 
i  sma  larver  af  Gastropacha  Qvercus,  Ghelonus  si- 
milis  i  Penthina  Gentianae,  Gh.  oculatus  i  Coleophora 
tiliella,  Bracon  Variator  i  Trypeta  cuspidata,  Bi^a^ 
chymeria  minuta  i  Zygaena  Filipendulae  och  Diapria 
conica  i  Eristalis  tenax.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad. 
VI,  p.  370.  Samnia  afhandling  saljes  afven  sarskild 
under  titel  "Verzeichniss  der  grossentheils  in  Wie- 
nergegend    vorkommenden    Aderfliigler"  19  s.  (4ngr.). 

GoUREAU    har   under   klackningen  af  flera  a rtev  Mctafnor- 
smaflugor,     hvilkas     larver     niinera    vaxternas    blad , 


378 

erIiSllit  en  mangel  parasiter  lilllioraiRle  Braconides 
och  Pteromalini.  Dessa,  som  nied  la  iinclantag  an- 
setts  vara  nya,  bcskrifvas  under  foljande  namn  nem- 
llgen:  Alysia  Truncator  N.  v.  E.  (ur  Agromyza  Ma- 
quarii),  Dacnusa  flavipes  G.,  Blacus  FlorusG.,  Om^ 
phale  palustris  (utur  Agromyza  nana),  Dacnusa  in- 
certa  (ulur  Agromyza  pusilla  Meig),  Dacnusa  Punc- 
turn  G.,  Entedon  lepidus  G.  (ulur  Phytomyza  Sco- 
lopendrii),  Entedon  grains  G.  (ufur  Phyt.  Planta- 
ginis),  Dacnusa  maculata  G.,  Entedon  Laireillei 
Walk,  (utur  Pbyt.  Aquifolii),  Entedon  Cyrinus  G. 
(ur  Phyt.  flava),  Dacnusa  Lysias  G.,  Closterocerus 
Stigma  Westw.,  Cirrospilus  cyanops  G.,  Sysiacis 
celer  (ur  Pliyt.  horticola),  Coelinius  festus  G.,  Aphi- 
dius  rufus  G.  (ur  Pliyi.  Primulae),  Ophius  ambirius 
G.,  Dacnusa  Chereas  G.,  Ented.  copanices  Westw. 
(ur  Phyt.  ancholioe),  Dacnusa  flavipes,  Entedon  gra- 
cilis (ur  Phyt.  lateralis),  Alysia  picta  G.  (ur  Pego- 
niyia  Atriplicis)  och  Cynips  flava  G.  (ur  Pegomyia 
milis).      Ann.   Ent.  II   Ser.   IX,   p.   13f,   T.   5— -7. 

White  bar  sysselsatt  sig  nied  att  utreda  Hy- 
menopter-arlernas  geografiska  utbredning  inom  Ark- 
liska  delen  af  Norra  Amerika.  Hvad  man  baft  an- 
ledning  formoda  bekraftas  ock  af  hvad  Forf.  till 
slut  yttrar,  eller  att  material  annu  felar  for  att 
kunna  uppgora  nagot  fullslandigl  i  detta  banseende. 
Artie.  Search.  Exped.  by  Richardson  II,  p.  354. 
Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II  Ser.  VIII,  p.  503. 
Tenthre-  TiSCHBEiN   bar,   sasom    tilliigg  till   en    af   bonom 

**'"**•  i  Stett.  Ent.  Zeit.  Jahrg.  1846,  p.  75  inford  for- 
teckning  ofver  vid  Herrstein  funna  Tenthredinetce, 
uppraknat  alia  hithorande  arler  som  under  senare 
aren  der  blifvit  funna.  Sasom  for  vetenskapen  nya 
beskrifvas  dessutom:  Abia  mutabilis  (Turkiel),  Hy- 
lotoma  Friwaldsky  (Ungern),  Blennocampa  hicolor 
(Ungern),   Monophadnus  tJwracicus  (Dalmatien),  Mon- 


279 

rufo-niger  (Ungeri)),  Allantus  rufo-cingulatus  (Un- 
gern),  Slelt.  Eiit.  Zeit.  XTIl,  p.  103.  Macrophya 
Batzehurgi  (Ungern),  Macrophya  supcrha  (Mind re 
Asien),  Macr.  flainpes  (Herrstein),  Tenthredo  albo- 
'punctata  (Ungcrn),  Tenthr.  hungarica  (Ungern),  Ce- 
phus  orientalis  (Mindie  Asien),  Cephus  pulcher  {Vn- 
gern),  Dolichurus  Dahlbomi  (Herrstein),  Pediaspis 
n.  g.  Sorbi.    1.   c.   p.  137. 

Den  sallsynfa  Lyda  fasciata  jenile  dess  iarv, 
hvilken  senare  lelver  i  storre  sallskap  pa  parontriid, 
beskrifvas  af   Westwood  i   Gard.   Chronicle/ 

''Notice  sur  une  espece  d'Hymenoptere  du  genre 
Nematus"  8:o  avec  2  pi.  color,  par  Leduc  ar  Ref. 
till    inneliallet   obekant. 

GoKvSRl  liar  nofi^arant  iitredt  metamorfosen  a( Meiamor- 
Tenthredo  (Selandrid)  adumbrata  Hartig,  hvars  Iarv 
lefver  af  parencliymet  pa  korsbarsliad,  samt  dess- 
ulom  beskrifvit  och  afbildat  tvenne  Ichneumoner, 
som  i  densamma  lefva  sasom  parasiler,  nemligen 
Tryphon  Ratzeburgi  och  Tryphon  Gorskii  Gorski. 
Annal.   Fasc.   I.   Tab.   3.   f.   2,  3,  4. 

Utvecklingen  af  Tenthredo  (^Dolerus)  7iigra  KvcQ 
har  af  Heeger  blifvit  observerad.  Han  anfor  derom 
alt  larven  ofvervintrar  i  en  cocong,  likval  icke  i 
jorden  eller  emellan  afFalhia  lof,  utan  i  bladen  af 
Acer  canipestris  i  hvilka  den  lefvat.  p'orst  i  slutet 
af  April  forvandlar  larven  sig  till  pupa  och  imago 
utkommer  derutiir  efter  14 — 20  dagars  forlopp. 
Painingen  forsiggar  flera  dagar  derefter.  Den  be- 
frnktade  honan  lagger  forst  efter  tre  till  fyra  da- 
gar  iigg,  ett  och  ett  i  forenamnde  trads  blad,  pa 
sa  satt,  att  den  nied  sin  saglika  apparat  oppnar 
kanten  och  derefter  med  agglaggningsroret  infor 
agget.  Efter  10 — 14  dagar  utvecklas  larven  och 
foder  sig  af  parenchynret,  utan  att  gora  sig  nagra 
gangar,    byter    oin    hud    hvar    10 — 14   dag   och  spin- 


280 

tier  8  eller  12  clagar  efler  tiedje  lindombytet  i  del 
utatna  rutnmet,  en  nastun  ciikelruiid,  nagut  plattad 
coeong.  Larven  ar  i  borjan  blekgroii,  fulivaxt  blek- 
gul,  utplattad,  tned  plait  bufvud  och  12  tvdiiga 
seginenter.  Den  ar  da  5 — 6'  lang  och  franitill ,  der 
den  ar  bredast,  1'"  bred,  bakat  smanlngom  afsmal- 
nande,  sista  leden  J'"  bred,  med  6  bornarlade  ut- 
sparrade  fVamben.  Silzungsb.  d.  Kajseil.  Akad.  VII, 
p.   214,  Tab.   7. 

En  omstandlig  utredning  och  beskrifning  ofver 
bela  utvecklingen  af  en  Tenthredinid,  livars  larv 
ofta  belt  och  ballet  uppaler  bladen  pa  en  art  Ek , 
Quercus  Cerris,  bar  af  KoLiAii  blitvit  tneddelad. 
Denna  insekt,  soni  fornt  ej  varit  beskrifven,  benam- 
nes  Tenthredo  (^Emphytus)  Cerris.  I>arven,  som  forst 
ar  fulivaxt  mot  slntet  aF  Maj  eller  borjan  af  Juni, 
iippnar  en  langd  af  liogst  11  linier,  men  fcirvand- 
lar  sig  ofta  till  pupa  da  den  hunnit  8  llniers  langd. 
Genomskarningen  af  dess  tjockiek  oiuvaxlar  emellan 
li — 2  linier.  Hela  kroppen  iir  tvarsofver  fint  skrynk- 
lig,  naken,  pa  ryggen  blygra,  pa  sidorna  och  buken 
bvitaklig.  Pa  bvarje  sida  finnas  12  runda ,  satn- 
inelssvarta  flackar  i  en  rad ,  belagna  vid  gransen 
emellan  den  gra  och  hvita  fargen.  Vid  basen  af 
bukfotterna  Hnnes  en  annan  rad  svarla  flackar, 
hvilka  likval  icke  alltid  aro  tydliga,  Forvandlingen 
till  pupa  forsiggar  i  jorden.  Larven  nedgrafver  sig 
nemligen  deruti  i  narheten  af  tradet  pa  hvilket  den 
lefvat  i  turn  djupt,  spinner  ingen  coeong,  utan  ur- 
halkar  sig  i  sjelfva  jorden  ett  behofligt  rum.  Den 
lullbildade  insekten  framkonnner  forsta  dagarna  af 
Oklober,  samt  pjuar  sig  pa  stamniar  och  grenar. 
Fyra  manader  behofver  djuret  for  all  genoniga  sin 
forvandling.  Denkschr.  Kajserl.  Akad.  i\ev  Wissensch. 
Ill  Bd.  1  Lief.  p.  48,  Tab.  1,  f.  1 — 7.  Uii  ett  lillagg 
bar  KoLLAR  upplysl,  alt  honan  bigger  sina  agg  i  qvi- 


281 

stfirnns  ytlt'it»la  clelai,  i\vr  lion  gor  en  lilcn  inskar-" 
iiing  tru'tl  sin  si'iglika  apparal  ocli  att  de  sma  lar- 
verna,  sorn  liar  utklackas,  nagon  tid  foda  sig  af 
haslet  innaii  de  utkrypa  for  alt  fortiira  de  spiida 
lofven.      Silziingsb.    Kajsei  1.    Akad.    VI,    p.    556. 

GouuEAU     beriiltar    att     lian    funnit    lianeii    till  Cynip- 
Cynips   Rosce    under   halnlng,   vsedan    det  aid  rig  forut 
lyckals    lioiiofii    klacka    delta    koii    ur   den   pa  N\  pon- 
huskar     befinlliga     hedeguaren.      Ann.     Ent.    11    Ser. 
X,   p.   LXXIV/ 

De  i  gallapple-knolar  pa  rk  i  Krain  forekom- 
inande  Cynips-arler  aro  enligl  ScHMlDTS  iippgift: 
Cynips  Quercus  foiii  Linn.,  C.  Calicis  Burg.,  (7.  Ion- 
giventris  Hart.,  C.  Fecundatrix  Hart.,  C.  corlicalis 
Hart.,  Neuroteres  Malpiyhil  Hart.,  Teras  terminalis 
Fabr.  ocIj  Cynips  Lignicola  Hart.  Haiding.  Be- 
riclile   VH,    p.   51. 

Ell  liogvSt  riklialtigt  bidrag  till  kaniiedonien  otiiEyanJale*. 
de  arlei-  som  tillhora  Evaniales,  bar  af  West  wood 
blifvit  iitaibetadr.  Jeinte  det  fleia  upplysiiingar  ro- 
rande  synonyinien  blifvit  meddelade,  uppiaknar 
Westwood  de  i  senare  arbeten  npplagna  arter,  samt 
beskiifver  skill  igen  sasom  nyal  Evania  sericans 
(Kings  Georg  Sund  i  Auslralien),  E.  nobilis  (Bra- 
silien),  E.  perjida  (Van  Diemens  land),  Foenus  ru- 
fopictus  (On  S:t  Vincent),  F.  Kirbyi  ocb  F,  Barn- 
stoni  (Hudsons  Bay),  F.  varipes  (China),  F.  rha- 
phidioides  (Sodra  delen  af  Nya  Holland),  Aulacus 
Guerinii  och  A.  hcpmorrhoidalis  (Brasilien),  A.  flavo- 
guttatum  (Sodra  delen  af  Australien),  .4.  rufipes 
(Brasilien),  A.  resectivorius  (Hudsons  Bay),  Megalyra 
Schuckardii  (Nya  Holland),  M.  inutilis  (Adelaide), 
Megischus  ducalis  (Osiindien),  M»  maculipennis,  M. 
submactilatus  och  M.  cxjlindricus  (Para),  M.  indicus 
(Philippinema)  samf    Trigonal ys   maculata  (fran  Mo-. 


282 

retoii  Bay  i  Nya  Holland).  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S. 
1.  p.  213.   Tab."  7,   f.   2,  3,  4. 

Apiari*.  ScHENCK    liar    foifattat    en    monografi    cifvcr   de 

i  Heitigdotnet  INassan  loiekoninjande  Ri-arter,  livar- 
uti  lian  foist  alhandlai"  de  foi'  bestainmandet  af 
dessa  djiir  vigflgaste  delar  ocli  sedan  deras  indel- 
ning  i  grnpper,  hvarvid  han  liulvudsakligen  foljl 
Lepem.etiers  uppstallning,  livilken,  sason)  bekant 
ar,  grundar  sig  pa  lefnadssaltet  och  de  (or  insam- 
landet  af  fodoamnena  olikt  bildade  organcrna.  Forfrs 
synoptlska  ofversigt  ofver  slagtena,  sasoni  i  vissa  fall 
afvikande   fran    Lepelletiers,   ar    foljande: 

I.  Honans  bak-tibier  med  en   iirholkning  (corbicula).    I  sam- 
hallen   lefvande  Bi. 

a)  Ocellerna   belSgna   i  en  trekant;  inga 
taggar  pa   libierna Apis. 

b)  Ocellerna   belagna  i  enraklinea;  tag- 
gar  p§   tibierna Bombus. 

II.  Hela  yttre  sidan  af  baktibierna  och  ofta  baktarserna  eller 
undersidan  af  bakkroppen  bekladda  med  langa  bar,  ISmp- 
liga   for   insamling  af  pollen.     Ensamt  lefvande  Bi. 

A.  Endast    yttre    sidan    af    baktibierna    och  tarserna  for- 
sedda   med  h§r  for  fodans  insamlande  {Podelegidce), 

a)  Labialpalperna   tv§-bildade. 

1)  Tre   cubital-celler.     Honorna    med  en 

rak  spets  i   bakandan Anthophora, 

2)  Tva  cubital-coller. 

aa)  Utan  stigma.  Radial-cellen  aflagsnad 
fran  framkantens  spets.  Hanarnesan- 
tenner  Ilka   langa  som   kroppen     .     .  Eiicera. 

bh)  Stigmat    tydligt.     Radial-cellen     med 

spetsen   utiopande  i   framkanten     .     ,  Macropis. 

b)  Labial-palperna   en-bildade.   Tre  cubi- 
tal-celler. 

I)   Vingarne  genomskinliga.     Bakkroppen 

med   Ijusa   tvar-ballen. 

aa)   Den   forsta    bakatlopande    nerven    in- 

Iraffar     i     slutet     af     2:dra     cubilal- 

cellens    bas,   den    andra    i    midten    af 


383 

den   3:dje.  Ilunens  apicul-leder  p§  an- 

lennerna   hopriillade Systropha. 

bb)  Den   fdrsta  lillbakaldpande  nerven  in- 

Iraffar    ungefar    pa    midten    af   2:dra 

cubital-cellens   bas,  den  andra  bakom 

midten    af    den    3:djes    bas.     Hanens 

antenner    i    spetsen    icke    hoprullade; 

flagellum  p§  undra  sidan  nSgot  tandad  Kirbya. 
2)  Vingarna    svartbruna.      Kroppen    belt 

och   hlillet  svart Xylocopa. 

B.  Utsidan   af  baktibierna,  understundom   baktarserna,  inre 
sidan   af  baklarena  och   hdfterna,  afven  ofta  sidorna  af 
metafhorax    besalta    med    h§r    for    fodans  insamlande. 
Labial-palperna   en-bildade  {MeriligidcB). 
a)  Tv§  cubital-celler.  Snytel  under  hvilan 
bak§t  liggande,  tilltryckt. 

1)  Kroppen   belt  svart,  ofversidan  nastan 
naken  (sm§  arter). 

aa)  Hufvudet  bredt.  Radial-cellen  I  spet- 
sen  Irubbig,   med  ett   lilet  bihang     .  Panurgus. 

bb)  Hufvudet  smalt.    Radial-cellen  spetsig, 

utan   bihang Dufourea, 

2)  Bakkroppen   med   Ijusa   balten. 

aa)  Baktarserna  kortare  an  baktibierna. 
Hanarne  med  spetsar  i  bakkropps- 
Sndan Rhophites, 

bb)  Baktarserna  af  baktibiernas  ISngd.  Hos 
honan  tillika  med  tarserna  omgifna  af 
l§nga  h§r.  Flanens  bakkropp  utan  spets  Dasypoda. 
b.  Tre  cubital-celler.  Snylet  under  hvi- 
lan icke  bakSt  tilltryckt,  endast  till- 
bakadraget. 
i)  Tungan  framtill  smal,  spetsig.  Bak- 
kroppen vid  basen  afsmalnande  (oval, 
tiggformig,   lancettlik  linear). 

aa)  Honans  femte  segment  med  ett  naket 
streck  efter  langden,  eller  en  efter 
liingdon  gaende  naken  fcira  emellan 
h§rfransar.  Hanen  med  filtartadt  be- 
hSrad  framdel  af  hufvudet  och  meren- 
dels  gul  eller  hvit  spets  pS  hufvud- 
skolden.  (Hanens  antenner  merendels 


1>84 

ganska  I5nga.  Bakkroppen  myckelsmal, 
jamnbred Hylceus. 

bb)  Honans  femte  segment  raed  Stiiggande 
h§rfran.S(ir,  utan  naket  streck  efter 
langden  i  midten.  Hanens  frarndel  af 
hufvudet  tofslikt  beharad.  Hufvudskol- 
den  belt  och  h§llet  svart  eller  gul, 
i  senare  fallet  forsedd  med  svarta 
punkler Andrena. 

2)  Tungan  framtill  bred  och  tudelad. 
Bakkroppen  kagelformig.  framtill  tvart 
afhuggen Colletes, 

C.  Bakkroppens  undersida  betackt  med  h§r  till  fddans  in- 
samlande.  Tva  cubital-celler.  Labial-palperna  tv§-bil- 
dade.  Snytet  bakat  tilltryckt.    {Gastrilegidcs). 

a)  Bakkroppen  smal,  nasfan  valsformig. 
Labial-palperna  Ire-Iedade.  Hanens 
bakkropp  pa  undra  sidan  vid  basen 
med   en   kndl. 

1)  Honans  dfverkak  lang  och  smal,  fram- 
strackt.     Hanens   antenner    p§    undra 

sidan   tandade Chelostoma. 

2)  Honans  dfverkak^r  trekantiga,  liggande 
i  kors  dfver  hvarandra.  Hanens  an- 
tenner ej   tandade Heriades. 

b)  Bakkroppen  mer  eller  mindre  bred. 
Labial-palperna  fyrledade.  Basen  af 
hanens  bakkropp  pS  undra  sidan  utan 
kndlar  vid   basen. 

1)  Bakkroppen    med   gula  (sSllan   hvitak- 

tiga)  flackar.   Maxillar-palperna  oledade  Anthidium. 

2)  Bakkroppen  utan  fargade  flSckar.  Ma- 
xillar-palperna  tv§-   till   fyra-ledade. 

aa)   Maxillar-palperna  2-ledade.  Den  andra 

tillbakaldpande  nerven  ulldper  i  slutet 

eller     nara    slutet    af    andra    cubital- 

cellen.  Honans  bakkropp  temligen  plait, 

uppat  bdjd.   Hanens   bakkropp  med  do 

tvenne  sista  segmenlerna  bdjda  ned&t. 

Antennernas  apical-led  tydligt  ulplat- 

tad Megachile. 

bb)  Maxillar-palperna  4-ledade.  Den  andra 

tillbakaldpande  nerven  ulldpande  nSgot 


285 

framfor  andan  al'  2:flra  cubital-cellen. 
Honans  bakkropp  myckct  kullrig,  ej 
uppat  bdjd.  llanens  antenner  i  spetsen 
icke  eller   knappast  utplattade  .     .     .  Osmia. 

III.   Utan   alia   till   insamling  af  fodan   tjenliga    h3r.     Honans 
baktibier  och   buk   nakna   eller  foga    h§riga.     Parasit-bi. 

A.  Labial-palperna  tvSfaldigl  bildade.  Tungan 
JSng  Iradlik.     Snytet  bakat  tilllryckt. 
a)  Tre  cubital-celler, 

1)  Stora    Humle-artade    Bi    (Bakkropps- 

jindan   med  roda,  gula  eller  hvila  b§r).  Psithyrus. 

2)  SmS  eller  medelstora  Bi,  icke  lik- 
nande  Humlor. 

aa)  Bakkroppen   svart,    med    hvila  (sSllan 
gr§aktigal  harflackar  eller  hSrslreck. 

a.  Thorax  med  hvila,  af  Stiiggande  h§r 
bildade  flackar.  Bakkroppen  svart,  utan 
glans,  med  hvita  streck.  Benen  till 
en  del  eller    belt  och   h§llet  roslrdda 

(sma  Bi) Epeolns. 

p.  Thorax  med  lofslika  hvita  eller  gr§- 
aktiga  h§r.  Bakkroppen  glansande, 
svart,  med  hvila  eller  graakliga  flackar 
(medelstora  Bi  med  kort  bred  bakkropp). 

a)  Scutellen   bak§t  bladlikt  utvidgad      .  Crocisa. 
/?/?)  Scutellen    upphojd    med    tv§   taggar  i 

spetsen Melecta. 

bb)  Bakkroppen  Ijusflackig  (ofta  getinglik).  Nomada. 

a)  Hela  kroppen  enfargad,  svarlgron  (An- 

tennerna  korta,  klubbformiga) .     .     .  Ceratina. 

b.  TvS  cubital-celler. 

1)  Scutellen  utan  spets.  Bakkroppen  hos 
bada  konen  nastan  valsformig,  baktill 
inbdjd,  naken,  svart,  utan  hvila  har- 
flackar eller  streck.  (Vingarna  svart- 
akliga) Stelis. 

2)  Scutellen  med  tvS  taggar  i  spetsen. 
Bakkroppen  med  hvita  harbalten  eller 
flackar.  Hos  honan  spetsigt  kagelfor- 
mig.    Hos    hanen  mer  valsformig  med 

taggar  i   spetsen Coelioxys. 

B.  Labial-palperna  2-faldigl  bildade.  Tungan 

fram§t   bred.    Snytet  ej   bakSt   tilllryckt. 


a)  Tv5  cubital-culler.  Tungan  framSt 
bred,  afhuggen.  Bakkroppen  svart, 
sSllan  \svart  och  rod,  oftast  med  hvita 
tvarstreck.    (Hanens  hufvudskold  hvit)  Prosopis. 

b)  Tre  cubital-celler.  Tungan  spetsig. 
Bakkroppen  svart  och  rod,  ulan  hvita 
harflackar Dichroa. 

Jabrb.  Ver.  flir  Naturk.  in  Nassau.    Heft.  VII,  p.  1. 

NylAnder,  som  enligt  hvad  i  flera  foregaende 
Arsberattelser  blifvit  oinnamndt,  beskrifvit  de  i  Nor- 
den  forekommande  Bi-arter,  har  nu,  sedan  ban  haft 
tlllfalle  granska  flera  hithorande  typer,  under  litel, 
''Revisio  synoptica  Apurn  horealium,  comparatis  spe- 
ciebus  Europce  7nedice'\  meddelat  en  milngd  vigtiga 
upplysningar  och  rriltelser  betraffande  synonymlen. 
AF  den  forleckning  ofver  hithorande  arler,  som  till 
slut  finnes  uppgjord,  inhemtas  alt  de  i  norden  fnnna 
species  nppga  till  180,  hvilka  iipptagas  under  lol- 
jande  slaglen:  Melecta  i,  Epeolus  2,  Philercmus  1, 
Nomada  20,  Hyla^us  6,  Sphecodes  5,  Bhophites  3, 
Halictus  19,  Colletes  5,  Andrena  33,  Paniirginus  1, 
Panurgus  2,  Dasypoda  2,  Apis  1,  Bomhus  22,  Psi- 
thyrus  4,  Megilla  5,  Cilissa  3,  Macropis  1,  Eucera 
1,  Megachile  7,  Osmia  15,  Anthidium  3,  Heriades 
5,  Stelis  4  och  Coelioxys  8.  Af  de  an  ford  a  Apiartce 
visar  sig,  att  111  blifvit  funna  i  Danmnrk,  152  i 
Sverige,  104  i  Finland  och  36  i  Lappland.  Notis. 
ur   Sallsk.   Faun,   et   Flora.     Fenn.   II,    p.   225. 

Densamme  har  forut  till  sin  afhandlinsf  ofver 
Nordens  Bi-arter  lemnat  atskilliija  tillaijir  och  rat- 
telser  uti  "Supplementurn  adnotattonum  in  expnsi- 
tionem  Apum  horealiurn\  Notis  ur  S;illsk.  Faun,  et 
Flora.     Fenn.    II,    p.    93. 

Under  ben;ininingen  Prosopis  Rinki,  har  GoRSKi 
beskrifvit  ot  h  afbildat  en  i  Lithauen  funnen  art. 
Den    synos   sfa    n.ira     P,    dilitata    Kirbv,    men   skiljes 


'J87 

liilt  tleriliaii  genoni  (less  i  uirIcI  Imtvutl,  (1«  lielt 
ocli  liallot  svarfa  manclil)leinn,  alia  flagelli  Ictler  oi- 
cltMitligt  linglade  mecl  svait  och  lodt,  samt  genom 
den  glalla  abdomen,  soni  i\v  iitan  ludd  och  livila 
tvarslreck.  GoRSKi  Anal.  Fasc.  1,  p.  181.  Tab.  3, 
f.    1. 

Smith  bar  nieddelal  en  ny  beskrifning  pa  bada 
konen  af  Lestis  (^Apis  Fabr.)  homhylans,  samt  dess- 
utom  af  sanin)a  slagle  anfort  en  ny  art  L.  (EVata. 
Bada  aio  fian  Nya  Holland  och  (\cn  forsta  der 
niycket  allmiin.  Den  I'oifardigar  sina  bo  i  hoga 
slaminar   af  Zanila.     Tians.    Ent.   Soc.   N.  S.  I.  p.  179. 

Leon-Dufour  bar  uiredl,  att  Eucera  oraniensis 
Lepellp:tier  ar  sanuna  art,  sorn  Fabr.  benamdt 
Eucera  grisea.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  XLV,  samt 
alt  Eucera  numida  och  E.  nigrilabris  tillhora  samma 
art.    J.  c.   p.  XL VI. 

Inom  insekternas  talrika  klass  intager  Hyme- ^eUmof' 
nopter-ordningen,  med  hiinsyn  till  dithorande  arters 
utvecklings-historia  ett  utmiirkt  rum,  och  det  ar 
alhforval  bekant,  hum  konstigt  en  del  af  dessa 
djur  sasom  t.  ex.  Humlor,  Getingar  och  Honungs- 
bin  sammansalta  tie  boningar,  som  aro  amnade  till 
forvaringsrum  at  deias  afFoda.  Ridderbjelke,  som 
nu  lyckats  upplacka  huru  sblgtet  Trachusa  forfar- 
digar  sina  bon,  bar  harom  meddelat,  att  ban  un- 
der en  excursion  i  Upsala-lraklen  i  Juni  manad 
1852   observerat   en    lifen    koloni   af  Trachusa  Serra- 

tulcB,   sorn    hade   sina    bon    i   sanden    och  att  da  nasi  a 

«j 

af  de  hemkonuTiaude  fanojades,  befunnos  de  med- 
fora  klibbiij  tallkada.  For  att  lUroiia  hvartill  denna 
begagnades,  oppnades  ett  par  af  deras  gangar,  da 
det  befans  att  de  med  kadan  sammanklistrade  sina 
af  sonderskurna  blad  byggda  celler,  hvilka  lago  i 
fin  sand,  under  rotterna  af  Thyntus  Serpyllum,  un- 
gefar   3   turn  djupt  i  hoiizontell  riktning,  voro  klubb- 


288 

formii^a,  viratlc,  soniliga  ined  tinnslaiiga,  liings  el'ler 
afskurna  lofremsor  af  Betula,  nndra  nied  dylika  at" 
Salix,  samniaiifastade  med  faisk  kada.  Cellerna  voro 
tillslutiia  nied  en  ruindre  lotrenisa.  Faidiga  voro  de 
circa  1  tuni  langa  ocl>  \  tuin  1  dianjeler.  Larverna 
voro  blekgula,  slata,  iit.ui  liar,  foga  nier  iiii  i  turn 
Janga  och  framofver  ^  tuii>  breda,  bakal  nagol  a(- 
smalnande,  haf'va,  oberaknadt  hufvudet,  soin  cger 
varllika  ruciimenler  idl  antenner  och  palper,  tolf 
segmenler,  af  hvilka  de  tre  forsta  iiro  forsedda  med 
l)var  sitt  par  vartor  niira  sidokanten  i  stallel  for 
fotler.  Bade  larven  och  cellen  hafva  blifvil  afbil- 
dade.      Vet.    Akad.   Ofvers.    1852,   p.    187. 

Rcirande  lefnadssattet  ocli  utvecklingen  a( Osmia 
parietina,  bar  Smith  meddelat  intressanta  iakttagel- 
vSer.  Forf.  hade  i  Perthshire  vid  ornvaiidandet  af 
eii  17  tuin  lang  och  6  turn  bred  sten  funnit  en 
massa  coconger,  utgorande  230,  af  hvilka  ornkring 
en  tredjedel  voro  tomma.  Nagra  coconger  soni  opp- 
nades  befnnnos  iunehalla  iitbildade  individer  cller 
larver,  afvensom  en  och  annan  parasit  (Clirysis  au^ 
striaca).  Senare  framkommo  fran  Mars  till  Juli 
forst  hanar,  sa  honor  och  slntligen  parasilerna.  I 
Jnli  befunno  sig  annu  35  coconger  tillslutna  och 
da  2  —  3  af  dessa  oppnades  befunno  sig  deriili  lef- 
vande  larver,  hvilka  Smith  anser  ofverlefva  annu 
en  vinler  och  forst  pafoljande  var  iitklackas.  Zool. 
1851,  p.  3253.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  II.  p.  81. 
Fror.  Tagesb.   Bd.   II,   p.  285. 

Smith  omtalar  att  ban  funnit  en  cocong  af  en 
art  Osmia  inneslntcn  i  ett  skal  af  Helix  aspera. 
Zool.    1852,   p.   3498. 

Lucas,  som  beskrifvit  boet  af  Chalicodoma  si- 
cula,   anfor   atf    detsarnnia  blifvit   funnet  pa  en  klippa. 

Dot 


28d 

Det  var  af  sphaerisk  form,  samt  syntcs  vara  sani- 
mansatt  af  jord  ocli  satid.  Det  var  delarJt  i  tvenne 
rum  ocli  innelioll  8  celler.  Ann.  Ent.  IT  Ser.  IX, 
p.  XLIV. 

Smith  uppljser,  att  det  Ny-HoIIiindska  slfigfet 
Ahispa  forfardigar  ett  sard  el  es  konstigt  bo,  samt  af- 
bildar  Ahispa  Ephippium.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S. 
1.   p.    180.    Tab.    16,    f.  4. 

Newman  har  rorande  flera  Bombus-arters  lef- 
nadssiitt  ocli  lit veck ling  meddelat  vigliga  upplysnln- 
gar.      Proceed.   Ent.  Soc.   IN.   S.   I,   p.  86. 

Smith,  som  lemnat  nagra  underrattelser  om 
ett  bo  af  Bomhus  Derhamellus,  uppger  att  lian  i 
delsamma  funnit  en  miingd  sma  Acari,  larver  till 
Volucella  bomhylans,  Cryptophagus  Lycoperdi  i  alia 
utvecklings  stadier  (larven  lefver  af  vax  och  homing), 
nagra  exemplar  af  Emphylus  glaher  och  talrika  lar- 
ver af  Tinea  sarcitella,  som  fodde  sig  af  cocongerna. 
Proceed.   Ent.   Soc.   N.   S.   I.    p.    11  f. 

SicHEL  pastar  att  han  flerestades  i  narheten  af 
Paris  funnit  Bomhus  lapponicus.  Ann.  Ent.  II  Scv. 
X,  p.  XLVI.  Riktighelen  af  denna  uppgift  anser 
Ref.   dock    tvifvelaktijj. 

Smith  har  utur  Tornrosstammar  utklackt  Hy- 
IcPMS  Jujalinatus.      Trans.    Ent.    Soc.   IN.  S.   II.    p.   83. 

Af  Crocisa  scutellaris,  som  varit  niycket  sall- 
synt  kring  Paris,  har  det  lyckats  Perris  att  pa 
Lavendula  Spica  erhalla  flera  exemplar.  Han  anser 
den  vara  identisk  med  Crocisa  ramosa  och  orbata. 
Ann.   Ent.  II  Ser.   X,   p.   561. 

Rorande  Honungsbins  lefnadssatt  och  hushall- 
ning  hafva  iakttagelser  blifvit  af  DuJARDiN  niedde- 
lade  i  Ann.  Scienc.  Nat.  XVIII,  p.  231  och  af  SiE- 
BOLD  i  Uebers.  und  Veriinder.  Schles.  Gesellsch. 
1851,   p.  48. 

Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  -19 


I 


290 

Foljnnde  tvenne  afhnnclllngnr  iiro  Rof.  endnst 
till  titlarnn  bekanta  ntMiiligen:  "Gundelach  Nachtrag 
zur  Naturgeschivhte  der  fJoniegbienen'  8:0,  47  si(l. 
Diit  I  Slelntaf.  Cassel  (}  Thlr.).  v.  Siebot  D  Ueber 
die  Verletzungen  der  Rosenhlatter  durch  Megachile 
centuncularis  und  lagopoda.''  Bericht  i'lbw  tlie  Ver- 
hanfll.   zii    Bieslau    1850—51. 

Vespaiis.  Salssure   liar   boijat    utgilVa    ett    arbele    under 

titel  ''Monographie  des  Guepes  solitaires  ou  de  la 
tribu  des  Eumeniens,  comprenant  la  classification  et 
la  description  de  toutes  les  especes  connues  jusqiia 
ce  jour  et  servant  de  completement  au  Manuel  de 
Lepelletier  de  S:t  Fargeau."  Det  ntkommer  i 
hal'ten  ocli  de  atfoljande  fignrerna  skola  vara  ut- 
iiiiirkt  vackra.  Hvad  som  liittills  utkomniit  inne- 
lialler  slagtena  Rhaphiglossa  Saund.  (3  arter),  S/e- 
noglossa  (1),  Gayella  (1),  Elimus  (1),  Zethus  (25), 
Calligaster  (2),  Disccelius  (5),  Eumenes  (62),  Pachy- 
menes  (5),  Synagris  (12),  Montezumia  (14),  Monobia 
(6),  Monerebia  (2),  Bygchium  (27)  ocli  Odynerus 
(90).  Korlligen  recenserad  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1852,   p.  583*. 

Treniie  arter  af  slagfet  hchnogaster  n.  g.  hafva 
af  SAUSSLR.E  blilVit  beskrilna  neDiligei),  /.  fulgipennis 
GuFR  Iran  JNva  Guinea,  /.  micans  fran  Java  och 
J.  Mellyi  afvenledes  Iran  Java.  Till  slut  beskrifves 
del  bo  som  /.  Mellyi  rorfardigar  och  hvilket  fram- 
ter  ofverensstiimrnelse  nied  Polistidernas.  Det  ar 
likval  nagot  mindre,  kakoina  mindre  t.itt  hopsittande 
och  endast  samnjanCastade  genom  midtel-axeln.  Ann. 
Ent.   II   Sev.  X,   p.   19.    Tab.   2,   n:o   I. 

Saussure  bar  bland  Vesparioe  bildat  ett  nytt 
slagre  Synoeca,  sanrt  deraf  anfort  Carter:  S.  coerulea 
{Polistes  Fat5R.),  S.  cyanea  (Polistes  Fabr.),  S.  azu- 
rea   n.  sp.,  S.  idtramarina   n.  sp.,  S.   molacea   n.  sp. 


!?9l 

och   S.  chalijhea   n.   sp.     Ann.   Ent.   II   Ser.  X,  p.  549, 
T.    11,    n:o   111. 

De  karakterer  livnrigenom  Vespa  vulgaris  Linn. 
och  V.  germanica  Panz.  knnna  skiljas  Iran  hvar- 
andra,  liafva  af  Smith  blifvit  fVamstalKla.  Harighe- 
ten  lios  den  lorra  ar  langre  ocli  tatare.  Hanarne 
till  V.  germanica  hafva  nagot  ijockare  och  langre 
antenner,  samt  olika  bildade  konsorganer.  Hos  Aen 
senares  honor  ar  basal-segmentels  svarla  fascia,  hvil- 
ken  hos  V.  vulgaris  ?  alltid  ar  f)el,  afbruten.  Neu- 
trerna  al'vika  minst  fran  hvarandra.  V,  germanica 
iir  i  filrgteckningen  alhid  konstant,  hvaremot  V. 
vulgaris  varierar  niycket  och  ofta  kommer  V.  ger- 
manica nara.  Forf:s  up[)giftcr  stodja  .slg  pa  tahika 
nndersokningar    i    bon.    Zoo).    A  pp.    p.   CLXXXIU. 

Smith  har  beskrilvit  boet  af  den  \  Sodra  Ame- Meiamor- 
rika  forekommande  Polistes  Lanio  af'vensom  boef  af 
en  annan  i  sallskap  lefvande  Getirigart,  hvilken  lik- 
val  icke  blifvit  bestaind.  Oct  senate  var  samman- 
satt  af  sandijT  lera.  I  Polisfes-artens  bo  fans  sasom 
parasit,  Trigonalys  bipustulatus  Smith,  hvilken  Forf. 
senare  funnit  vara  identisk  rned  Sphex  depressa  Dt 
Gi  KR.      Trans.   Ent.   Soc.    N.  S.   1.    f>.     IJii.     Tab.    it). 

Nagra  fillagg  till  beskrifningen  af  det  bo  sorn 
forlardigas  af  Eumenes  infundibuliformis  hafva  af 
Perris  bbfvit  nieddelade.  Ann.  Ent.  IJ  Ser.  X, 
p.  557. 

Flera    intressanta    upplysningar  om  lefnadssattet  Ltfnadt^ 
af   Vespa  norvegica  och  rufa,   afvensom    rorande    de 
parasiter    soin    blifvit    traflPade    i   Getingbo,    hafva    af 
Smith   blifvit   bekantgjorda.     Zool.   1853,   p.   3699. 

Oni    antenn-ledernas   antal    hos    de   olika    konen  Masari- 
af  Mazaris   vespiformis   hav  en  tvist   uppstatt    etnel- 
lan  RoMAND,   Leon  Dufour  och   Lucas.      Den  forst- 
narnnde   raknade    hos   ett   exemplar,    som    ban   ansett 
tillhora    honan    tolf   leder,   salunda    att    vid    nrtggran- 


292 

tiare  iindersokiiing  visade  sig,  atl  den  laiiga  aplral- 
lediMi  bcstoc!  af  fern  tatt  sajriinainaxla  leder.  x4nn. 
Ent.  II  Ser.  1\,  p.  IJI.  LucAS  deremot  bifrader 
Latreii.le's  ocli  Br.ANCHARDS  asigt,  eller  all  lionan 
endast  egev  8  leder  i  aiitenneina.  I.  c.  p.  LXLIV. 
Slulllgen  har  Schaum,  sokt  adagaliigga,  alt  de  af 
ROMAND  och  Lucas  undersokta  exemplar  icke  aro 
honor,  ulan  son)  Latreillr  autaget,  hanai",  all  deii 
liillills  obeskrifna  honan  har  belydligt  kortare  an- 
tenner  och  sista  abdominal-segiTientet  rundadt,  saml 
att  bada  konen  endast  ega  alia  anlenn-leder,  men 
att  hanens  sista  led,  sasoni  Romand  anrniirkt,  beslar 
utaf  fern  tatt  med  hvarandra  forenade  leder.  I.  c.  X. 
p.  448.  Leon  Dufour  har  iifven  meddelal  ylterligare 
anmarkningar  i  delta  hanseende.  1.  c.  X,  p.  448. 
Bada  konen  af  en  ny,  i  Spanlen  uppfackt  art 
af  Celonites,  har  af  Leon  Dufour  under  benarnnin- 
^Qn  C.  dispar  blifvit  beskri fven  och  afbildad.  Hos 
denna  art  aro  hanens  antenner  belydliijt  lan<jre  »in 
honans.  L.  Dufour  har  dessntom  anniarkt,  alt  de 
fern  hitlills  bekanta  arterna  af  delta  slagte,  bora 
bllda  tveiuie  grupper.  Hos  den  ena  aro  bada  ko- 
nens  antenner  lika,  fijrsta  leden  kort,  halfklotformig, 
hanens  abdominal-seginenter  pa  bada  sidor  landade, 
det  sisla  forsedl  med  fyra  lander.  Hit  hora  C. 
apiformis  och  n»ahanda  C.  Fischeri  SviN.  Hos  and ra 
gruppen  aio  anlennerna  hos  konen  olika  (hos  ha- 
nen  sa  langa  som  thorax),  forsta  leden  langre  an 
de  foljande.  Hanarnas,  liksom  honornas  bakkropp, 
obevapnad,  hanarnes  sista  segment  ursknret.  Hit 
hora  C.  dispar  och  troligen  C.  orienlalis  och  afer 
Lep.  Ann.  Ent.  H  Ser.  IX,  p.  58,  63.  Tab.  3,  n:o  I. 
Efter  den  meddelade  figuren  synes  C  dispar  forr 
tillhora  slagtet  Ceramius  an  Celonites 
Crabioiii-  Westwood   uppger  alt   Cemonus  unicolor,    som 

forfardigar   sina    celler    i    ISvpon-,    Hallon-  och  andra 


293 

husk-slaniinar,  doiuti  infor  hlndluss  s^isom  f'cVda  at 
sina    Inrver.      Garden.   Chron.    1850,    p.   35. 

Ett,  1  anscende  till  antenneinas  form  hesvnner- 
ligt  sliigte  bland  Pompih'dce,  Clavelia,  liar  af  Lucas 
blifvit  iippsfalldt.  Det  liknar  Pompilns-artcrna  i 
liahitus  orl)  kroppsform,  men  anfennoe  arc  lios  Cla- 
velia pa  bada  sidor  af  hvaije  led  dentalo-pectinalce 
ocli  kakarna  otandade.  En  art  CI.  pompilifor- 
7711S  bar  blifvit  funnen  i  Nona  Afrika  vid  Boghar. 
Ann.  Enr.  II  Ser.  X,  p.  417.  T.  8,  n:o  II.  Leon 
DuFOUR  bar  sokt  bevisa,  att  denna  art  af  Dahleom 
blifvit  foriit  beskrifven  under  benamnlniren  Cteno- 
cerus  Rlugit.    I.   c.   p.  LXXXVI. 

En    ny,   i   England    funnen    art    af    Chrysidides,^^Hy^'^^^- 
har   af  Smith    blifvit   beskrifven  under  namnet  Chry^ 
sis  ornata.     Zool.  A  pp.   p.  CXXV. 

Lkon   Dufour    bar    utredt,   alt   Mutilla   barhara  Mntiiia- 
COQU.    ar     banen     och    M.    arenaria    Coqu.  Savigny 
bonan    af  samma   art.     Ann,    F]nt.    II   Ser.   X,p.  XLV^. 

SiCHEi.  bar  i  narheten  af  Paris  funnit  nianga 
exemplar  af  Mutilla  incompleta,  som  bittills  varit 
ansedd  sasom  mycket  sallsynt.  Han  formodar  att 
den  lefver  parasitiskt  i  bon  af  Halictus,  Ann.  Ent. 
II   Ser.   X,   p.    56L 

Af  siirdeles  intresse  for  insekternas  geografiska 
utbredning,  ar  upptackten  af  en  till  Thynnidoi  ho- 
rande  art  i  Ostindien.  Hittills  ar  blott  en  eirda 
bane  deraf  funnen.  WestWOOD  bar  sasom  nytt 
slagle  och  ny  art  beskrifvit  densamma  under  nam- 
net  Iswara  lutea.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  L  p.  232, 
T.  7,  f.  5. 

NylANDER     bar     med     anledninsf    af     P^ORSTERS  Formica- 

.  rise. 

Hymenopterologiscbe  Studien  1  Heft.  Formicaria?, 
fianistallt  fltra  anmarkningar.  Dessa  besta  hufvud- 
sakligen  i  nppl ysiiingar  rorande  FoRSTERS  bestam- 
ning   af  Atskilliga   arter,   saml   grunda  sig  pa  gransk- 


I 


294 

iiiiig  at  exempliir  sum  dfune  medtltlal  VValkeu. 
JNylandeii  aniiiJiiker,  all  Myronuis  faiir  orli  .sloilek 
aro  m}^^cket  foiaiKlerliga  ocli  alt  FoRSTEll  i  Hera 
tall  tiliagt  uiideroidnade  karaktt'ier  en  lor  stor  he~ 
lydtdse.  Sasom  F,  congerens  liar  den  senare  sandt 
F,  congerens  ^  ocli  F.  rufa  (/"$.  F.  polyctena  F. 
aMSes  endast  soin  vaiietet  af  F.  rufa.  F.  piniphila 
F.  =  F,  congerens  N.  till  deniia  senare  hor  afven 
sannolikt  F.  truncicola  ¥.,  hvilken  sakei  ligen  ar  skiljd 
Iran  F.  truncicola  Nyl. ,  F.  san guinea  F.  —  F.  do- 
minula  Nyl.,  F.  stenoptera  F.  iir  ej  annat  an  F. 
cunicularia  Latr.  F.  fusca  F.  =  F.  nigra  Lmrf. 
F,  timida  och  aliena  synas  endast  vara  fornur  af 
bamnta  art,  hvilka  loga  afvika  Iran  F.  nigra.  Ta- 
pinoma  collaris  F.  =  F.  glahrella  N.  M*  impura  F. 
ar  endast  en  blek  varietet  af  M.  fuscula.  M.  Icevi- 
uscula  F.  =  M.  nitidula  N.  M.  muscorum  sjnes 
afvika  Iran  M.  muscorum  N.  Ann.  and  jMag.  Nat. 
Hisi.   U   Ser.  YIII,   p.   J2(i. 

JVIayr  liar  inom  6sterrike  uj)plackt  flera  nya 
qrter,  liviika  han  beskiifvit  under  foljande  namn : 
Formica  austriaca,  Tapinoma  nitens,  Oecophthora 
sub'dentata,  Acrocoelia  n.  g.  ruficeps  och  A.  Schmidti. 
Verhandl.ZooI.-Bot.  Ver.  in  Wien  II.  Abhandl.  p.  143. 

FoRSTF.R  bar  karakteriserat  ett  antal  nya  arter 
Formicarioi  tVan  Algier  nendigen:  Myrmica  rujitar- 
sis,  amaurocyclia,  rhynchophora,  rufo-testacea,  For- 
mica megalocola  och  hemispila.  V^erh.  Naturh.  Ver. 
der  Rlieinl.    VII   Jahrg.    p.   485. 

Guerin-Menevii.le,  som  beskrifvit  en  af  Saixe 
funnen  ny  art  af  slagtet  Myrmica,  hvilken  han  be- 
niinint  M.  Sallei,  anior  all  denna,  soni  lorekomnier 
i  inre  delarna  af  St.  Domingo,  bygger  sig  bo  afett 
gratl  papperslikt  anine,  liknande  del  hvaraf  de  van- 
liga  gelingarne  forfardiga  sina  bon.  iVlyrorna,  som 
endast   trafTas   i    stoia    karrtrakter,    lasta   sina    bon  pa 


2^5 

der   hcdnlliga    buskais   grcnar,    llev.  et  Mag.  de  Zool. 
1852,   p.   73. 

En  afhaiidling  af  Hekr  om  hns-myran  pa  Ma- 
dera {OecoplUhora  pusilla  Halid.)  finnes  inlord  i 
Zurich.  Jugeiid.  1852,  54  Stuck.  Forf.  beskrifver 
2  slag  af  lieu  tier.  De  stone  eller  soldaterna  med 
breda  hufvude!)  ofveieiisstanima  med  WestwOODS 
sliigte  Solenopsis,  med  uiulantag  af  antennledernas 
antal  och  mandiblernas  lorm.  Hanarna  utn»arka  sig 
genom    1'7-ledade   aiiteniier. 

JNagra   underratlelser  om    lefnadssattet  af  Myr-  Lefnada^ 
mica  domestica,   liaf'va   af  Daniell  blifvit  meddelade. 
Ann.   and    Mag.   Nat.   Hist.   11   Ser.   X,   p.  457.     Pro- 
ceed.  Linn.   Soc.   1852,    Mars    16. 

Haliday  bar  afbandlat  Myrornas  natural-bi- 
storia  i  Irish.  Sunday-School,  May  1851.  Denna 
uppsatls   bar   Ref.   ej   haft   tillfalle   se. 

BoYER  DE  FoNScOLOMBE  bar  fortsatt  sin  afband-.^<=''".«."- 
Jing  ^'Ichneumonolocjie  provengale  ou  Catalogue  des' 
Icchneumonides  qui  se  trouvent  aux  environs  d'Aix*, 
bvaruti  afbandlas  slngtena  Phygadeuon  ined  19  ar- 
ter,  ibiand  hvilka  9  forul  icke  varit  beskrifna.  Ann. 
Ent.  II  Ser.  IX,  p.  103.  Mesostenus  med  4  och 
Hemiteles  med  24  arter.  I.  c.  X,  p.  29.  Pesomachus 
med  6  arter,  Phylodietus  med  1  art  samt  Mesocho- 
rus   med   6   arter.     1.   c.   p.   427. 

AC  FoERSTERS  i  Torra  Arsberattelsen  p.  182  an- 
malda  monogiafi  ofver  slagtet  Pezomachus  finnes 
fortsaltning   inFurd    i    Wiegm.   Arch.  XVII,   p.  26. 

Lkon  Dufour  klandrar  att  GRAWENtiORST  i  sin 
Ichneumonologia  Europce  vid  slcigtenas  uppstallning 
fiistal  sa  litet  afseende  pa  vissa  kroppsdelars  olika  form. 
Forf  anser  iiemligen  att  goda  kannenuirken  kunna 
sokas,  siirdeles  pa  mctathorax,  bvilk^n  underslnndom 
ar    ru ndad    t)ch    konvex,    iinderstundom    lv:iit    a(hug» 


296 

gen  viti  dess  bakre  liallt  och  da  onisom  shd,  kon- 
kav   o.  s.   V.      Ann.  Ent.  11  Ser.   X,    p.   458. 

Bracoiii-  Af    slagtet    All/son    liar    GoiiSKi    beskrifvit    ocli 

afbildat  en  vid  ViHna  funnen  ny  art,  som  blitvit 
benannid  A.  Pertheesi  GousKi.  Annal.  Fast*.  I,  p. 
i;9.    Tab.  2,   r.   2. 

Procto-  Utnr   en    i    Pens^lvanien    forekommande    ait    af 

slagtet  Aleurodes,  A.  Corni,  liar  HaldemAniv  ntkliickt 
tvenne  nya,  till  Poctotrupii  liorande  arter,  Amitus 
Corni  och  Eretmocerus  Corni.  Den  forstnamnde  of- 
verensstanimer  genom  saknaden  af  palper,  afvensoni 
genoin  de  fransade  vingarna  nied  AJyrmaridoe,  men 
genom  de  icke  afsmalnande  vingarna,  bvilka  sakna 
adror,  skiljes  i\en  liilt  fian  dessa.  Den  senare,  hvil- 
ken  mabanda  ar  en  parasit  bos  den  forra,  ulmar- 
ker  sig  sardeles  genom  antennernas  bildning.  Dessa 
aro  neniligen  5-ledade,  koitaie  an  kroppen,  den 
langa  flagellen  ar  mot  spetsen  afsmalnande,  andra 
leden  obkonisk,  tredje  och  fjcrde  lederna  ganska 
korta.      Sillim.   Journ.    IX,    p.    108. 

Pteroma-  WalKER    bar    forlsatt    sina    i     fleia     forefjaende 

Arsberattelscr  anmalda  nppsatser  olver  Chaicidites 
och  beskrifver  nii  elt  antal  nja,  tillhorande  sliigtena 
Encyrtus  4,  Myina  2,  Chcetostricha,  Megastigmus  och 
CalUnome  (1  art  af  hvardera),  Perilampus  1,  £"1^- 
pelmus  1,  Sparasion  1,  Smiera  2,  CaUimome  1, 
Chalcedectus  n.  g.  1,  (star  nara  Eupelnius,  men  eger 
bakfotterna  bildade  sasom  hos  Chalcis),  Megastigmus, 
Eupelmus,  Eulophus,  Leucopsis,  Chalcis,  Decatoma, 
Palmon  och  Monodontomerus  (1  art  af  hvardera). 
Forf.  meddelar  afven  en  synopsis  ofver  en  liten 
grupp,  som  ban  beniimnt  Tricliograimnini  med  13 
nya,  i  Irland  och  England  npptiickta  arler.  De  ka- 
rakterer,  som  a  denna  gi'npp  meddelas  aro:  '  Parsi 
trinieri;  tibice  anticae  calcari  apice  incisic,  antennae 
ait.   sex,    3    exlimis    in    cla\am    coarctatis,    abdomen 


297 


snbsessilo.  Slaliiia  Aphalini  W've  vt  Imic  magls  af- 
fines  videnJur  quain  Eiilophini,  Oligosita  vere  pedi- 
biis  gracilibus,  t.nsis  st'Cimdi  pai'is  elongatis,  alis 
longe   fiiiibriatis,   'JMiysaiii    specieni    nieiitilur".   Grup- 


pen    Tordelas    i    fvra   sbiiiten: 


b 


I.  Alae  anlicae  seriatim   pubescentes. 

•{•   Vena  costam  sinu    tantum    al- 

tingens  ad  orfum   radii  .     .     .   Trichogramma  Westw. 
ff  Vena   costam   longius  decurrens 

ante  ortum   radii Chwtostricha  Halid. 

II.  Alae  vage  pubescentes. 

t  Alae  anticae  late,  margine  sub- 
til iter  cilia  tae    Brachista  Halid. 

ft  Alae  anticae  angustaj,  longe  fim- 

briatae  (plumataj)- Oligosita  Halid. 

Ann.  Nat.  Hist.  II  Ser.  VII,  p.  210.  IX,  p.  39.  X,  p.  45. 

New^PORT,  soiii  efter  20  ars  forlopp  lyckats 
aterfiiina  Anthophorabia,  bar  aiisett  iiudigt  pFi  deniia 
insekt,  hvilken  sasom  bekant  ar  lefver  paraslti^kt  i 
bon  af  Aiilopliora,  icmua  en  riy  beskrifning,  da  al- 
skiliiga  debjr  i  bans  lorr  lemnade  nppsatts  blifvit 
mindre  noggrant  framslailda.  Siagtet  Antliophorabia 
karakterlseias  nu  salunda:  "Fein:  Caput  latitudine 
tboracis.  Antennae  9-arJicuIalie,  pllosap;  articulo  3:tio 
ad  sexliiin  snbaequalibus,  reliquis  clavam  sobdani, 
ovalem  effornianlibus.  Tborax  abdomenque  ix'qiiales. 
Tarsi  (4?)  5-arnculati  in  utroque  sexu;  articulo 
quinlo  ininimo,  ujolli,  pulvillo  simili,  fere  obsoleto. 
Mas:  Caput  magnuni,  OcuM  stemmatosi.  Antennye 
lO-ai  ticulatoe;  articulo  l:o  globoso,  minutissinio;  2:do 
arcualo  niagnopere  dilatato,  dimidio  anleriore  sub- 
excavato;  3:ilo  magru);  4:lo  adbuo  majore,  globoso 
vel  subangulato;  5:o,  6:o,  7  moqne  minimis,  cya- 
thiforniibusj  8:vo,  9:no  10  moque  acutis,  clavam 
solidam,  ovalem  efformantibus.  Alae  abbreviatie". 
Ibland    Ibi)  individer,  soni  Fori",  klackl  ulur  elt  bi-bo 


1>98 

hcrunnos  eii(l;ist  11  liiinaf.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
liisf.  II  Ser.  X,  p.  303.  Proceed.  Linn.  Soc.  1851, 
Febr.  3. 

V.  MorscHOUi  SKY  npply.ser,  alt  Trigonasfer  be- 
nignus  Guku.-Menev.  af  Dai.ivian  fornt  bliCvit  be- 
skijfven  under  benainnlngen  Kncyvlus  atricollis.  V. 
MOTSCH.    Pallid.    Entom.    \\   23. 

SiWlTll  anfor  alt  ban  nlur  larverna  af  Scolytes 
Destructor  ulkliickt  Cheiropacus  Quadrum  och  ulur 
larverna  af"  Ptilinus  pectJnIcornis  Caloseter  vernalis. 
Trans.   Ent.  Soc.   N.  S.    II.    p.  83. 

Systema-  DIPTERA.   —    BiGOT    bar   Forsokt   en   Systenia- 

"'''  tisk  Lippstalbilng  af  Dipter-klassen,  som  i  manga 
banseende  viisendfligt  alviker  Iran  den,  somafandra 
ForTatlare  bbfvit  anlai^en,  bvarfore  naijon  del  at 
densamnia  sasom  prof  pa  Porf.  salt  alt  i  delta  af- 
seende  ija  till  vai»a  torde  boia  meddelas.  Forf.  in- 
delar    faniiljerna    pa    loljande   salt: 

Fam.   I.    PHANEROcfeuES.  (Antennerna  ganska   lydliga). 

A.  Antennerna   bestSende  af  mer  an   5    leder   Tipulklii. 

B.  Antennerna     bestiiende    atminstone    af    5 
leder. 

A.  Tredje  anlenn-Ieden   nastan  deiad     .     .  Tabanidii. 

B.  Tredje  antenn-leden   enkel. 
f  Med   eller  ulan  seia. 

a.   Med  skagg,   vertex   ulholkad      .     .     .  Asilidii. 
•j-f  Utan  skagg,  vertex  jemn. 

A.  Palperna    utplaltade,    af    paralielogramisk 

form Apomeridii. 

B.  Palperna    nner    eller    mindre    ovaia,    plalla 

eller  runda. 

a.  Snyfet   med  hel  lapp  ofvantill,   Palperna 
icke   beiackande  snytet. 
*  Ilanens    konsorganer    saknandc  framsla- 

ende  lamellformiga    bihang. 
**   Fdrsta   antennleden   af  ovanlig  storlek. 
***   Bakfarserna   ej    ufvidgnde. 
****   Inga    nervi   spurii    pa    vingarna. 


299 

t  Snytel  ej   bcijdf. 

ft   HutVudet  spliaeriskt Emptdii. 

ft  Hufvudet  rner  eller  mindre  sphxM-iskt. 
fff  Tvenne  piilvjlli   pa   larserna. 
tttt  Selan  beslSende  af  fyra   tydliga   leder  Nemeslridii. 

tttt  Setari   enkel Leplidii. 

fff  Tvenne   pulviller  pa   tarserna  .      .     .  Bomhylidii. 

t  Snytet   bojdt   i   ett   knii Conopsidii. 

****■  En    nerv.  sptirius   p§   vingarna.     .     .  Ceridii. 

***  Baklarserfia   utvidgade Platyperidinii. 

**  Forsta   antenn-leden   ovanligt  l§ng     .  Longinidii. 
*   Hanens     konsor^aner     fdrsedda     nried 

framstaende  lamellformiga  bihang  .  Lonchopteriniu 
b.  Snylet  med  en  lapp  som  synes  de- 
lad  s§  val  ofvan  som  under.  Pal- 
perna  betSckande  snytet.  Hanens 
konsorganer  fdrsedda  med  mer  eller 
mindre     framstSende     lamellformiga 

bihang ,     .     .     .  Rhaphidii. 

B.  Setan  dorsal. 

a.  Snylet  med  en  lapp  som  synes  St- 
skild  sS  vSil  ofvan  som  under.  Pal- 
perna  betSckande  snytet.  Hanens 
kcJnsorganer  fdrsedda  med  mer  eller 
mindre  ~  framstaende     lamellformiga 

bihang Dolichopodii, 

b.  Snytet    med    vanlig     lapp.      Hanens 
konsorganer    ulan    framstaende    la-  '^ 
mellformiga  bihang;  n§gon  gang  sak- 

nande  snyte. 

A.  Vingarne   med   nerv.  spurius  .     .     .  Syrphidii, 

B,  Vingarna    utan    nevus  spurius. 

a.  Snylet  rudimenlSrt  eller   felande      .  Oestridiu 

b.  Snytet  ganska   tydligt Muscidii. 

Fam.   II.    CuypToceRKs.  (Antennerna  rudimen- 

tara   eller   felande). 

A.  Hufvudet  af  vanlig  storiek      .     .     .  Coriacidii. 

B.  Hufvudet    mycket    litet    eller    rudi- 

menlart Phtiromydii. 

Eltei"  dt'ima  olvtMsigt  af  «>iu|)j)crna  fcljer  en 
synoplibk  fVanistalliiing  al"  familjenia,  iivilken  skulle 
blilva    alll    tui     \idlvtti;'   all    Ijai     inteldela.     Hvad  som 


redan  blifvit  anloidl  svnes  hc(.  lilli/icklijj^t  adafja- 
lagga,  alt  Forf.  anvaiidt  vn  method  vid  gruppeiln- 
jren,  soiTi  icke  torde  vinna  efterloljd,  ocli  att  lian 
olta  uthytt  forut  anlagna  benainniiigai"  mot  nv«T 
eller  fdriindrade,  hvilket  forliMllande  icke  heller  kan 
gillas.  Ann.  Ent.  II  Sev.  X,  p.  471. 
Allmao  Etl    rikhaltigt   arhete    har     Walkfr    borjat    iit- 

eraur.^.p^^  ofver  (lenna  khiss  nemligen,  ''Insecta  Saun- 
dersiana  or  characters  of  undescribed  species  in  the 
collection  of  W.  W.  Sa hinders,  hvaraf  Tom.  I — III 
utkomnjit  i  London  1850 — 1852.  Forsta  delen  in- 
nehaller  Xylophagii  ocli  Tabanii.  Bland  de  forra 
hafva  6  nya  slagten  blifvit  uppsfiillda,  nemligen 
Inopus,  Phycus,  Dirnassus,  Dialysis,  Cyclotelus  och 
Nonacris,  Slfigtet  Pangonia  ar  med  dess  manga 
arter  deladt  i  15  seclioner,  hvilket  betydligt  under- 
laltar  bestammandet.  Af  slagtet  Tabanus  beskriFvas 
65  nya  arter.  Bland  dessa  ar  ett  nylt  slrigte  Scepsis 
grundadt.  Rev.  et  Mag.  de  Zoof.  1851,  p.  303. 
Andra  delens  innehall  ar  Ref.  obekant.  Den  Tredje 
upplager  afven  ett  stort  antal  arter  tillhorande  fa- 
mil  jerna  Therevidce,  Leptidce,  Anthracidoi,  Empidce, 
Dolichopodce  och  Syrphid(E. 

Af  Mkigens  "Systematische  Beschreibung  der  be- 
kannten  Europeischen  Ziveiflugeligen  Insecten''  Zweiter 
Verbess.  Auflage,  har  andia  bandet  utkotnmir.  (Pris 
3   Thlr). 

"Dipteres  exotiques  nouveaux  ou  peu  conniis*' 
par  Macquart  har  blifvit  fortsatt  med  4:de  supple- 
ment-bandel,   som    ntkommil    i    Paris    1850 — 1851. 

Af  ''List  of  the  specimens  of  Dipterous  Insects 
in  the  collection  of  the  British  Museum"  by  Walker 
har  4:de   delen    blifvit    utgifven. 

Under  tilel  "Insecta  Britannica  Diptera''  by 
Walker  London  1851,  har  forsta  bandet  ulkommit 
af  ett   aibite    sotn    lofvar   alt    blifva    af   stort   intresse 


30 1 

(or  kaiinedomen  orn  Englands  Diptern.  Att  liar 
iiiga  i  nagon  vidlyftigare  redogort'Ise  for  liinehalJet 
skiille  upplaga  alltfor  mycket  nun.  Det  torde  vara 
lIlKyllcstgorande  namna,  att  syiionyiuien  ar  noggrant 
utredd  och  alt  dc  Camiljer  soin  i  dfiina  del  upp- 
tagas  ciro,  1  Slratiomydw  49  a  if  cm-,  2  Xylophagidce 
3,  3  Tahanidoi  17,  4  Acroceridce  3,  5  Asilidce  25,  6 
Leptidce  15,  7  Botnbylidce  15,  8  ScenopinidcB  2,  9 
Empidce  155,  10  Dolichopidce  137,  11  Lochopteridoi 
5,  12  PlatypezidcB  17,  13  Pipunculidai  12,  14  Syi'- 
phidce  153  och  15  Conopidce  9.  Aiilalet  af  de  nya 
arterna    uppgar   till    29. 

Det  ar  lor  Rel.  en  synnerlig  fagnad,  alt  iin 
vara  i  tilllalle  aiimala  afslutandet  af  det  rikhaltiga 
och  Fortjensffulla  arhete,  soni  Zettekstrdt  under 
en  liingre  Foljd  af  ar  utgifvit  undei-  tltel  "Diptera 
Scandinavice"  och  hvaraF,  under  den  tidryn»d  denna 
Arsberattelse  omfattar,  tvenne  delar  eller  den  JO:de 
(Lundue  1851,  p.  3711 — 4090)  och  den  ll:te  (Lundce 
1852,  p.  4091 — 4596)  ulkomfnit.  Den  forra  inne- 
haller  en  fortsatlning  al  Forfattarens  i  9:de  Tomen 
paborjade  beskrifnlng  ofver  de  hiltills  alltfor  ofull- 
stiindigt  kiinda  Nemocei'erna  och  npptages  i  den- 
samma  af  Sciarinoi  (jO,  af  Tipulides  193  och  af 
Mycetophilinm  34  arter.  Den  senare,  eller  sista  de- 
len,  innehaller  forsi  fortsaltnlng  af  MycetopJulince 
nied  129  och  sederniera  Chioneides  njed  2  arler. 
Harefter  foljer  ett  bihang,  hvaruti  anfdras  rattelser 
och  lillagg,  sarnt  till  slut  ett  register  ofver  alia  de- 
larnes  innehall  Genom  delta  arbete,  soni  pabor- 
jades  1842,  bar  Skandinavlens  Diptei-Fauna  blifvit 
sa  fullst;indigt  utiedd ,  all  intet  annat  land,  dertned 
kan  framvisa  nagot  jemforligt.  Sasoni  stod  for  denna 
asigt  torde  vara  tillrackligt  nanina,  att  de  i  det- 
samma  upptagna  arter,  nppga  till  3388,  hvilka  blif- 
vit  f(3rdelade   i   51   familjer  och   281    slagten. 


302 

''Dipterologlsche  Deitraye'  von  Loew  4  TImmI. 
4:o,   40   s.    Posen    1850   (I    fhli)    hnr    Ref.    v\   sett. 

1  Newmans  Z(ujlooisi  Append,  p.  LXV  och 
XCIV  bar  Walker  infort  en  afhanciling  ''Chai'acters 
of  undescribed  Diptera  in  the  British  Museuni'  hvar- 
uti  ett  vStoire  antal  Diptera  heskiilvas.  De  fiesta 
tillliora  Tabanii,  nagra  StratiomydcE,  BombyliaricB 
och   Asilici. 

Leon  Dufour  har  f)eskrirvit  ocli  letnnat  vackra 
figurer  pa  flera  nya  l)lpter-ai  ter  funna  aF  MiEG  och 
Perez  i  Spanien,  nemligen  Nemotelus  cingulatus,  N. 
latendis,  Anthrax  nebulosa,  A.  trinotata,  A.  [ormosa, 
Bombylius  fumosus,  Ploas  macroglossa,  P.  fuminervis 
och  Dioctria  ochracea.  Ann.  Ent.  11  Ser.  X,  p.  5. 
Tab.   1,    n:o   I. 

En  utredning  af  de  i  Schlesien  forekomniande 
Dipter-arter,  har  af  Scholz  blifvit  paborjad.  1  den- 
samma  u|)praknas  (6ljai»de  slagten  och  ait-antal, 
nemligen  Beris  6,  Xylophagus  3,  Coenomyia  1,  Sd- 
vius  1,  Tabanus  14,  Chrysops  8,  Hcematopota  'i, 
Leptis  8,  Chrysopila  5,  Atherix  3,  Clinocera  2,  The- 
reva  13.  Scbies.  Ent.  Zeit.  IV,  4,  p.  35.  Anthrax 
13,  Bombylius  8,  Phthiria  2,  Ploas  1,  Dioctria  9, 
Dasypogon  10,  Laphria  8,  Asilus  22,  Leptogaster  2,- 
Hybos  5,  Ocydromia  4,  Leptopeza  2.  1.  c.  V.  I,  p. 
41.  Oedalea  ^,  Spania  1,  Anthalia  i,  Microphora^, 
Hilar  a   14,    Brachy  stoma    1,    Empis    18,    Pachymeria 

1,  Bhamphomyia  18,  Sciodromia  1,  Hemerodromia  7, 
Phyllodromia  2,  Tachydromia  24,  Tachypeza  8,  iir- 
doptera  2,   Elaphropeza   1,  Drapetis  3    och    Cyrtoma 

2.  1.  c.  V.  3,  p.  49.  For  de  flesta  arter  angilves 
fundort    hvarjemte    nagra    nya    beskrifvas. 

Uti  den  forteckning  som  af  ScfJENCK  blifvit 
upprattad  ofver  de  i  Hertigdomet  Nassau  funna 
Diptera,  upptages  t.  ex.  af  Nematocera  endast  53 
arter,    hvilkrt    liiiija    antal    tvdliijt    bevisar,   att    delta 


3(13 

land  i  Diptcrolooiskl  luinseonde  blilxll  allt  for  ofiill- 
st;iruligt  iindersokl.  Jalirb.  Vcr.  (".  Nciluik.  in  Nassau 
VI    heft.    p.    27.   VII,    p.    107. 

Haliday  har  i  en  skrilvelse  till  Dohrn  nied- 
delal  vi<rfiga  upplysningar  rorande  fiera  af  de  Dip- 
(♦M-art(M',  son)  (iinias  lorvaiade  i  LlNNES  i  London 
hefintliga  samlini^^  Bt'klaglii;lvis  liar  denna,  genom 
ovatsain  handlering  och  bli^lande  lillsyn,  blilvit  sa 
skadad,  att  Forfrs  annjatkningar  niasl  rnskranka  sig 
till  slagtena  Oestrus,  Tipula  sauit  nagon  del  af 
Musca.      Sletl.    Ent.   Zeit.   XIl,    p.    131. 

Ufi  en  uppsals  nied  titel  '' Diptei^ologisches*, 
upplyser  Winneutz,  att  nagra  af  hononi  i  7:de  ar- 
gangen  af  Stett.  Ent.  Zeit.  heskrifna  arter  redan 
forut  hos  andra  Forfattare  blifvlt  benaninda  och 
att  saledes  Ditomyia  tiifasciata  =  Mycetobia  [asciata 
Mkig,  Tetragoneura  hirta  =  Sciophila  sylvatica  ocli 
Macrostyla  latipes  =  Catocha  latipes,  afvensom  alt 
tvenne  af  de  geneiiska  narnn,  soni  af  honom  blil- 
vit begagnade,  masle  iitbjtas  neniligen,  Macrorliyncha 
mot  Asindulum  Latr.  och  Macrostyla  mot  Catocha 
JIalid.  Slutligen  beskrifvas  nagra  nya ,  af  Forf. 
under  senare  aren  funna  arler,  neniligen  Coryno- 
neura  celeripes  och  C.  atra ,  l>atla  fran  Crefeld , 
Heteropeza  nervosa,  hvars  larv  lefver  under  barken 
pa  uidoda  triid ,  Ditomyia  macroptera  fran  Aachen, 
kliickt  ntur  Polyporus  igniarins,  Plesiastina  n.  g. 
hvariill  hiin fores  Mycetobia  annulata  Meig.  och  P, 
apicalis  n.  sp.  (Larven  lefde  f  en  rutten  stam  af 
Carpinus  betulus),  Tetragoneura  n.  g.  sylvatica  n.  sp. 
Forf.  utredcr  iifven  att  Meigens  Mycetobia  fen^ugi- 
nosa  blifvit  af  Ruthe  i  Isis  1831,  p.  1210  beskrif- 
ven  under  benamningen  Diadocidia  jlavicans  och 
senare  af  Macquart  i  Suit,  a  Buffon  sasom  Macro- 
neura  Winthemi.  Meigens  slagte  Mycetobia  anser 
Forf.     bi/ra    delas     i    4    genera,    nemligen    Mycetohin 


304 

Meig.  mod  1  art,  M.  palUpes  Meig.  2  Diadocidia 
llUTHE  med  1  art  D.  ferruginosa  Meig,  3  Ditomya 
WiNNERTZ  mod  2  alter  Mycetohia  fasciata  Mkig. 
och  D  macroptei'a  saint  4  Plesiastina  med  I  art 
P.  annulata  Meig.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIII,  p.  49. 
T.  I. 
Udamor-  ScHOi>z   liar    ufarbetat   etl    tillagg    till   sin    forut 

'^*'  fdrfatlade  afhandling  oin  Dipternas  vistelseorter  un- 
der deras  foisla  iilvecklingsstadie^*.  Denna  uppsafs 
utijor  ea^entliijen  ett  sammandraof  af  hvad  lios  andra 
Forf.  i  dotia  hanseende  blilvit  anfordt.  Sclilcs. 
Ztitsclir.   fur  Ent.   IV.  3,   p.   l>5. 

Perris  bar  utredt  metamorfosen  af  flera  Dip- 
terarter,  sasorn  Sarcophaga  muscaria,  Lucina  fasci- 
ata, Gymnopoda  tomentosa,  Opomyza  gracilis  ocli 
Chyliza  atriseta.  Mem.  Soc.  Sc.  i^gric.  el  Aits  de 
Lille.   1852. 

Robineau-Desvoidy  bar  beskrifvit  flera  Dipter- 
arter,  som  af  GoUREAU  under  larv-tillstandet  befnii- 
nits  lefva  af  parencbymet  i  atskilliga  viixters  blad, 
nemligen  Pegomyia  Atriplicis  pa  A  triplex  bortensis 
ocb  Beta,  P.  Gouraldi  pa  Atiiplex  bortensis,  P, 
Rumicis  pa  Rumex  acutus,  P.  Acetosce  pa  Rumex 
Acetosa,  Zabia  longipes  pa  Rumex  Patientia,  Antlio- 
mya  ccepicola  pa  Allium  ascalonlcum  ocb  Anthomya 
BrassiciB  pa  Kalvexter.  Rev,  et  Mag.  de  Zool.  1851, 
p.  231. 
Diptera  I   en  afliandllug  'Ueber  den  Bernstein  und  Bern- 

jg"J^*J"j*J|^' sterns  Fauna  \  bvilken  ulkommit  sasom  program 
vid  Realskolan  i  Meseritz,  bar  LoEW  bekantgjort 
resultaterna  af  sina  omfattande  ocb  langvariga  un- 
dersokningar,  rorande  de  i  bernsten  inneslutna 
Diptera.  De  familjer,  som  tillbora  Diptera  nemato- 
cera,  ega  samlliga  sina  representanfer  i  Bernsten. 
Af  de   egenlliga    myggorna    ar   likval   endast  en  enda 

bona 


305 

liona    af   slajj^lct    Culcx   nnnt.irkt.     Desro   tnlilkare  ilro 

artcrna   af  Tipulafia  cidiciformia.      Endast  af  sliigtet 

Chironomus    aro     riicr    an    40  artrr   Foif'attaren    be- 

kanta.    Inorn    tamiljen    Tipularia  noctuwformta   hafva 

tvenne     nya     slagten    blifvil    bildade   nemhgen,   Phtt' 

Icenomyia    nied     9    arter.      Detta   slagte   afxiker   fran 

Psychoda     genom     antennerna,     som    icke    aro    perl- 

bandslika    samt    Poslhon     med    tradformiga    anfenner 

ocli    1   art.     ibiand   Gallkiiols-myggorna   bar  af'ven  elt 

nyrt  slagte   Monodricana    blifvit   uppslalldt,      Svamp- 

myo-fjorna     ofveMtraffa     i     anfalet    af  arter   ocb    indi- 
go d 

vider  alia  ofriga  faniiljcr.  Af  vissa  Sciara-arter  bar 
Forf.  fimnit  mer  an  40  exemplar  i  ett  bernstens- 
stycke,  De  blltills  for  de  lefvande  arteriia  bildade 
slagtcna  aro  icke  tillrackliga  for  de  fossila.  Forf. 
bar  derfore  nieddelat  en  ny  pa  vingadrorna  grun- 
dad  ofveisigt  af  bitborande  slagten,  af  bvilka  Dia^ 
nepsia,  Heterotricha  ocb  Adada  endast  omfatta  fos- 
sila arter,  Ibiand  Tipularia  terricola  befunnos  af- 
ven  flera  nya  former,  bvilkel  gifvit  Forf.  anledning 
att  meddela  en  ny  ofversigt  af  bitborande  genera, 
af  bvilka  Toxorhina,  Macrochile  (Ett  coleopler-slagte 
Macrochilus  finnes  forut),  Trichoneura,  Calohamon,  Ha- 
ploneura,  Critoneura,  Tanymera,  Tanysphyra  (bland 
Cuculionides  finnes  ett  slagte  benamdt  Tanysphyrus'), 
Stymigomyia,  Ataracta  ocb  Alarithmia  i  den  nu 
lefvande  fannan  icke  synas  bafva  nagra  representan- 
ler.  Inofn-  familjen  Tipularia  floricola  ar  saknaden 
af  slagtet  Bibio  anmarkningsvard.  Inom  nnderaf- 
delningen  Diptera  hrachycera  aro  Xylophagi  repre- 
senterade  genom  Xylophogns  ocb  tvenne  nya  slag- 
ten  Bolhomyia  ovM  Hahrosoma.  Tabanidm  ocb  An- 
thomerina  framte  endast  en  art  livardera.  Den  ena 
tillbor  slagtet  Silvius  ocb  den  and  re  ett  nytt  genus 
Arthropeas,  af  bvilket  en  art  afven  forekommer  i 
Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  20 


306 

Sibirien,  Xylotoma  iir  representerad  genom  Thereva, 
Bomhyliaria  genoin  en  art  af  Corsonnjza,  Asilici  en- 
dast  genom  3  Asilus-avtev  och  1  Dasypogon,  At' 
Leptidce  forekomina  Leptis  ocli  Atherix  i  talrika, 
ollast  val  bibeliallna  exemplar.  Af  Hybotince  till- 
hora  2  Hybos  och  1  Brachystoma.  Empidioi  finnas 
i  talnka  exemplar  och  arter  (3  Leptopeza,  21  Bham- 
phomyia,  16  Empis,  3  Gloma  och  5  ej  benamnda 
slagteii  med  10  arter).  Sam  ma  forhallande  eger 
rum  med  Tachydromidce  (3  Hemerodromia,  5  Ta- 
chypeza,  7  Tachydromia,  I  Drapetis).  Af  Pipun- 
culini  har  endast  en  hane  af  Pipunculus  blifvit 
funnen.  Utomordentllgt  stort  ar  indivldernas  antal 
af  DolichopodcB,  hvilka  enrlast  ofvertrafFas  af  Svamp- 
tnyggorna.  Dolichopodernas  anlal  beloper  sig  till  68. 
SyrphidcB,  som  aro  falaliga,  traflfas  sallan  i  igen- 
kanliga  exemplar.  Till  Myopince  hanfores  endast 
en  art,  som  likval  tillhor  ett  nytt  slagte.  En  mai'k- 
vardig  faltigdom  framter  bernsten  pa  MuscariCB  ocli 
AnthomyzidcB.  Af  28  arter  tillhorande  Acalyptera 
kunna  ganska  fa  beslammas.  Af  Leptopodea  hafva 
tvenne  vackra  Calobata-avlev  blifvit  anmarkta.  Ti'i- 
neU7'idcB  innefattar  11  arter,  alia  tillhorande  slagtet 
Phora, 

Asilici.  Flera  tillagg    hafva   af   Loew   blifvit   gjorda  till 

hens  i  forra  arsberattelsen  p.  196  anmiilda  afhand- 
ling  ofver  de  Asilici  som  forekomma  i  Europa. 
Sasom  nya,  eller  Forf.  forut  okanda,  upptagas:  Di- 
octria  bicincta  Meig.,  hvartill  D.  infuscata  troligen 
hor  sasom  varietet  och  Dioctria  annulata  Meig.  sa- 
som bona.  Laphria  fimbriata  Meig.  och  L.  Ursula 
n.  sp.  fran  Ryssland.  Forf.  upplyser  att  Dioctria 
nigripennis  Costa  =  Dasypogon  luctuosus,  Dioctria 
glaucia  Costa  =  Asilus  glaucius  Rossi  samt  att  flera 
af    Meigen    beskrifna   arter  sasom    Laphria  vulpina, 


307 

lutea,  fufgicia,  tibialis,  dioctriformis,  nigri'pennis  och 
Asiius   pictus   efter   ail   saiinolikliet    aro   exotiska. 

Under  tltel  '' Bemerkungen  iiber  die  Familie 
der  Asilideii'  liar  Loew  i  ett  program  utgif'vit  vid 
Real-Skolan  i  Meseritz  1851  4:o  22  s.  sammanfort 
allt  livad  som  varit  hononi  bekant  rorande  denna 
familj,  sedan  5:te  Baudet  aF  Linnea  Entoniol.  ulkoni. 
Ett  stort  antal  exotiska  former  hafva  gitvit  anled- 
ning  till  bildandet  aF  nya  subgenera.  Slagtet  Lep- 
togaster  liar  blifvit  tillokt  med  nagra  afvikaiide  ar- 
ter  Fran  tropiska  AFrika.  Inom  Dasypogon-gruppen 
liaFva  3  nya  subgenera  bli Fvit  uppstallda,  C^r^op/iri/s 
i  kroppsbildningen  likt  Dioctria,  Laparus  aFven  i 
formen  och  vingadrornas  lage  narslagtadt  rned  Di" 
octria,  men  genom  antennernas  bildning  vasendtligt 
skiljdt  ocli  Lastaurus  till  habitus  liknande  liariga 
arter  af  Mallophora,  Inom  Lapliria-gruppen  bildas 
flera  nya  slaglen  sasom  Lamprozoma  hvars  typ  ar 
en  ny  art  Fran  Chili  L.  auricincla,  Lamyra  med  en 
till  kroppsFormen  utmarkt  art  Fran  Port-Natal,  Te^ 
reutria  med  Ny-Hollatidska  arter,  hvilka  ega  en 
tagg  vid  spetsen  aF  Framtibierna,  Dasyllis  med  flera 
arter,   L.  hcemorrhoa   Fabr.  nigripennis   Wied.   m.  fl. 

Lucas,     som    under    sitt    vistande   vid    Boghar    i  Bombyli- 
Norra     AFrika    Fun  nit    under   stenar   i   en    nagot   san- j^/p^^^o^. 
dig    och     Fuktig    jordman     en    dipter-pupa,    hvilken     ^^** 
han     beskriFvit,     bar     derutur     kliickt     en    ny   art   af 
slagtet    Bombylius,   hvilken    han    benamnt   B.   Bogha^ 
riensis,      ForF.    tror    icke,   att   dessa    insekters   larver, 
i    enlighet   med    hvad    hos   Flora    Auctorer  biiFvit  upp- 
giFvit,    leFva     parasitiskt,    utan    att   de    hemta   sin    Foda 
aF     den     Fukt,     som    finnes    i   jorden.      Ann.   Ent.   II 
Ser.    X,    p.    11.      Tab.    1    N:o   II. 

MuLSANT,  som   anFort   att  Anthrax  flava   blifvit  Antraci. 
utklackt     utur     pupan    till    Argiopis    aprilina,     bar 
afven   beskriFvit   trenne   nya   arter  nemligen,  Anthrax 


308 

interrupta   (Grass),    A.  squamea  (Frojiis)  ocli   A.  ca- 
pitulata    (Sodra     Franklike).      Muls.   Opusc.   Entoiii. 
I,   p.    178. 
Meiamor-  Jaquelin-Duval   uppger,  att  hail   utklackt  An- 

'"*'     thrax    sinuata   utur   en   Hynienopter-pupa ,  sorn    ban 
anser   tillhoia    Megachile  muraria,     Ann.   Ent.  II  Sei . 
IX,  p.   LXXX. 
Tacliy-  Heeger     liar   beskrifvit   och   afblldat   en    ny   art 

iomides.gP    slagtet     Hemerodromia ,    som     blifvit    fiinnen    vid 
Wien.     Den   benamnes   H.  fernorata.    Silzungsb.  Kaj- 
serl.   Akad.   IX,   p.   179,  Tab.  55. 
Empidi«.  Lefebure     anmiirker     ganska    riktigt,    att    alia 

Forf.  som  beskrifvit  Empis  platyptera  Panz.  (^Rham- 
phomyia  marginata  Fabr.)  endast  kant  bonan  af 
denna  art,  bvarlill  ban  nu  tror  sig  bafva  funnit 
banen.  Besynnerligt  nog  visar  sig  likval  af  den 
meddelade  figuren,  att  endast  forslnamnda  kon  varit 
Forf.  bekant.  Ann.  Ent.  11  Ser.  IX,  p.  125  Tab. 
4  J\:o  III. 
DoHcho-  Tvenne   nya  arter  tillborande  slagtet  Dolichopus, 

podes.  j^gfyg  j,f  VVahlberg  blifvit  omslandligt  karakterise- 
rade,  nemligen  D.  discimanus  funnen  vid  Qnickjock 
pa  de  grasbevaxta  stranderna  vid  en  back  ocb  D. 
Bohemani  upptnckt  vid  Degeberga  i  ostra  Skane  pa 
tallbuskar  af  Ref.  Vet  Akad.  Ofvers.  1851,  p.  301. 
Stenhammar  bar  afven  riktat  Sverges  fanna 
genoin  upptackten  af  nagra  till  Dolicliopodce  boran- 
de  arter  nemligen,  Dolichopus  Huthei  LoEW.,  D. 
Zettei'Stedlii  n.  sp.  bada  funna  i  ett  karr  vid  Ring- 
stad  samt  Medeterus  pusillus  vid  liaradsbammar  i 
Ostergotbland.  Vet.  Akad.  Ofvers.  1851,  p.  128. 
Aletamor-  Rorande    lefnadssattet   ocb    utveckllngen   af  Por- 

f"^'  phyrops  fascipes  Meig.  bar  Heeger  meddelat  in- 
Iressanta  iakltagelser.  De  utbildade  individerna  of- 
vervintra    under    losa    tradbarkar   ocb    lof,  samt    lar- 


3f»9 

verna  och  pupoina  under  barken  al"  kullfallda  lall- 
stockar,  hvilka  blilvit  af  Bostricluis-arter  genom- 
borrade  och  bvilkas  bast  ofvergatt  (ill  forruttnelse. 
Imagines  framkonima  redan  i  sliitet  af  Mars  och 
borjan  af  April,  larverna  forvandhis  i  nicdlet  af 
April  inom  larv-huden  tdl  piipor,  utur  hvilka 
efter  10 — 14  dagar  de  fullbildade  djuren  framkom- 
ina.  Dessa  para  sig  forst  10 — 20  dagar  efter  de- 
ras  kliickning  och  detta  endast  under  varnit  sol- 
skens-vader  pa  eftermiddagarna,  samt  forblifva  en- 
dast korta  stunder  in  copula.  Honan  lagger  efter 
flera  dagars  forlopp  aggen,  e(t  och  ett  i  ruttnade 
vaxtamnen,  vid  kanterna  af  sma ,  smutsiga  vatten- 
pussar  eller  hufvudsakligen  oni  hosten  under  varm 
och  vat  vaderiek  under  franlossad ,  fuktig  bark, 
eller  i  de  hal  som  Bostrichi  borrat.  Har  foda  de 
sig  icke  allenast  af  skal-insekternas  exkrementer  utan 
isynnerhet  af  det  ruttnade  bastet.  Larverna  blifva 
2 — 2i  linia  laiiga,  knappt  I  sa  tjocka.  Pa  undra 
sidan  aro  de  slata,  fotlosa ,  ofvanpa  nagot  kullriga, 
Ijusbruna,  frani-  och  baktill  afsnialnande,  med  tyd- 
ligt  bufvud  och  12  kropps-segmenter.  Sitzungsb. 
Kajserl.    Akad.   IX,   p.   268.      Tab.   27. 

Under  benamningen  Tyzenhausia  har  GoRSKiSyrphici. 
bland  Syrphici  uppstallt  och  afbildat  ett  nytt  sliig- 
te,  som  till  utseendet  star  nara  vissa  arter  af  Mi- 
lesia,  fran  hvilka  det  lalt  skiljes  genom  antennernas, 
ogonens  och  hyposloniets  bildning.  Delta  slagte  ar 
likval  synonymt  med  Sphecomyia  Macquart  Dipt, 
exot.  Tom,  11,  p.  2,  hvarfore  det  af  Forf.  foreslag- 
na  generiska  nam  net  maste  forsvinna.  Den  beskrif- 
na  arten  T.  vespijormxs,  som  blifvit  upptackt  nara 
Wilna,  har  afven  blifvit  funnen  af  Professor  BONS- 
DORFF  i  Finland  och  af  Hr  EsMARR  i  Norge.  GoR- 
SKi    Anal.    Fasc.    1,   p.   170   Tab.    1     f.    1. 


310 

Af  sliiglel  Milesia  har  Gorski  beskrifvit  och 
afbildat  en  i  Lithauen  fiinnen  art,  som  han  be- 
namclt  M.  Waged,  ehurn  han  sjelf  upplyser  all  bans 
art  ar  identisk  med  Milesia  apiformis  Fabr.  Zett. 
Gorski.      Annal.   Fasc.   I,   p.   175.      Tab.    1.   f.  2. 

Baird    anfor    att    Sericomyia   Lapponum   under 
flygten    frambringar   tvenne   olika    Ijud.      Sattel   huru 
dessa   astadkommas    liar  ban  likval  ej  forklarat.     Pro- 
ceed.  Berverks    Club.   1851,   p.   68. 
Oesirides.  Om    metamorfosen   och   lefnadssattet  af  Oestrus 

Ovis  hafva  flera  upplysningar  af  Numan  blifvit  lem- 
nade.      Tijdschr.   vor   Wetensch.   IV,   p.   133.    Tab.  5. 

KollAr  omnamner,  att  Doctor  Lautner  i  Cairo 
funnit  i  magen  pa  en  Hyaena  striata  i  stor  mangd 
larver  af  en  Gastrus,  hvilka  fullkoinligt  ofverens- 
sfamma  med  i\em  af  Gastrus  Egui,  som  forekom- 
ma  i  hastmagar.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  VII,  p. 
201.  Schaum  upplyser,  att  han  ofta  i  nasborrarna 
pa  Kamelen  observerat  en  Oestrus-larv ,  som  icke 
foretedde  minsta  skillnad  fran  den,  hvilken  finnes  hos 
Faret.  Schaums  Jaresb.  1851,  p.  130. 
Haemato-  Som    bekant    ar    kunna    de    Dipter-arter,    hvilka 

myzides.  .  ,  ,        ,  ,    ,  n    i     • 

angripa  hornboskapen ,  delas  i  tvenne  atdeJningar, 
nemligen  sadana,  som  i  utbildadt  skick  hemta  sin 
foda  pa  dessa  djur,  och  sadana,  som  pa  dem  lagga 
sina  agg  och  hvilkas  larver,  da  de  ulklackas,  finna 
sin  naring  pa  kreaturens  yttre,  eller  i  dess  inre  de- 
lar.  De  insekter,  som  tillhora  den  forsta  afdelnin- 
gen,  aro  utrustade  med  sadana  mundelar,  att  de 
kunna  genomslicka  huden  for  att  atkomma  blodet, 
hvaraf  de  foda  sig  och  hit  hora  arter  af  slagtena 
Stomyxys,  Tahanu,  Culex  och  Simnlia,  Atskilliga 
andra  insekter  plaga  afven  notkreaturen,  ehuru  de 
ej  suga  blod  t.  ex.  flera  Muscariae.  De  insekter 
deremot,  som  pa  de  storre  djuren  pa  liimpliga 
stallen    lagga    sina   agg,   ega    icke   sa   utbildade   mun- 


311 

delar.  Saliinda  ino  Oestrides  antingen  belt  och  bal- 
let i  saknad  af  dylika,  eller  ega  endast  dessa  orga- 
ner  riidimentara,  samt  ixvo  salcdes  alldeles  uturstand- 
satte  att  kiinna  genomsticka  liudcn.  Af  den  forst- 
namiida  klassen  bar  Westwood  nu  beskrifvlt  lef- 
nadssaftet  af  eii  art,  Glossina  morsitans,  som  i  Sodra 
Afrlka  forekommer  i  stor  mangd  orb  der  ar  be- 
kant  under  benamningen  Tsetse,  Zimle  ocb  TsaU 
salya.  Dess  sling  jemfor  Capiten  Vardon  med  en 
loppas.  Icke  desto  mind  re  ar  denna  fluga  ganska 
besvarbg  for  hastar  och  bornboskap.  Da  dessa 
flugor  framkomma  i  mangd  aro  de  till  och  med 
lifsfarliga.  Efter  Cummings  berfitlelse  ofverfalla  de 
ofta  i  stora  svarmar  djuren,  bviika  understundom 
do  efter  korlare  eller  langre  tid.  Denna  flugart 
liknar  till  utseendet  vissa  Stonioxys-arter  ocb  dess 
bela  kroppslangd  ar  5  linior.  For  att  gora  sin  af- 
bandling  sa  mycket  fullstandigare,  bar  Westwood 
karakteriserat  tva  arter  af  Glossina,  nemligen  G. 
tachinoides  ocb  G.  tabaniformis ,  samt  uppstallt  ett 
narstaende  sliigte  Stylomyia,  bvaraf  tvenne  arter  St, 
confusa  och  Leonum  anforas.  Proceed.  Zool.  Soc. 
1850  Dec.  10.  Ann.  and.  Mag.  Nat.  Hist.  11  Ser. 
X,  p.  138.  OswEix  och  Arnaud  hafva  till  fore- 
slaende  uppsatls  meddelat  nagra  tillagg.  Ann.  and. 
Mag.  Nat.  Hist.  H  Ser.  X,  p.  463.  Compt.  Rend. 
XXXV   p.   560,   p.  603. 

Tvenne     forlsattningar    af    RoBiNEAU-DESVOiDY'sTachiDa- 
*'Myodaires    des   environs  de  Paris'   hafva   utkommil 
ocb     afhandla     10:de    och    ll:le  grupperna   af   Ento- 
niobice.      De     lilt    dessa    horande   slagten    karakterise- 
ras   salunda: 

Stirps  X  Thryptoceratce.  Antennae  ad  epistomate  de- 
scendentes;  primis  duobus  articulis  brevibus:  tertio  tri-aut 
quadri-Jongiore,  saepius  lateribus  sub-conDpressi*  facieque  an- 
teriore    plus    minus    convexa;    cheti    secundo    articulo  aequa 


312 

iongitudine  turtii  saepiusque  subarcuafo.  Ociili  nudr,  distan- 
tes  in  utroque  sexu;  fronte  facieque  latis;  facie  subobliqua; 
peristomate  subquadrato;  facialibus  solito  nudis;  radii  A.  B. 
C.  D.  alarum  piligeri  aut  cyrrhigeri  in  nervo  longiludinali 
cellularum  ^  et  y\  cellula  y  C  aperta  in  ipso  alae  apice, 
nervo  transverse  recto  aut  subrecto.  Slalura  parva.  Color 
niger  aut  nigricans,  cinereo-lineatiis.  Larvae  observatae  vi- 
lam   degunt   in   erucis   prcesertim   Tineitarum. 

1.  Thryptocera.  Macq.  Duobus  primis  antennarum  ar- 
ticulis  brevibus;  tertio  tri-aut  quadri-longiore,  lateribus  com- 
pressis,  subdilatatis,  apice  subrotundato  aut  subconvexo; 
cheti  secundus  articuius  bilongior  prtmo  interdum,  dumque 
subarcuatus;  tertius  longior.  Oculi  nudi,  distantes  in  utro- 
que sexu;  fronte  facieque  latioribus;  fronte  transversa;  fa- 
cie subverticali;  ciiiis  facialibus  nullis;  alarum  radii  A,  B,  C,  D 
piligeri  in  nervo  longiludinali  cellarum  ^  et  yi  cellula  y  G 
in  ipso  alarum  apice  aperta,  nervo  transverso  subrecto.  5 
arter  (ThnjpU  crassicornis  Meig.) 

2.  Herhstia  B.  D.  Characteres  Thryptocerarum;  antenna- 
rum  tertio  articulo  solitae  crassitudinis.  Badius  D  alarum 
head  ciliger  in  nervis  longitudinalibus  cellularum  ^  et  y, 
1   art  {Herbstia  tibialis  B.   D.) 

3.  Actia  B.  D.  Primis  duobus  antennarum  articulis  bre- 
vibus; tertio  laleribus  compressis,  tri-aut  quadri-longiore 
praccedentibus  et  ad  marem  crassiore;  cheti  secundus  arti- 
cuius trilongior  primo,  subarcuato;  tertius  ad  lenlem  tomen- 
tosulus.  Oculi  nudi,  distantes  in  utroque  sexu ;  frons  latior; 
facies  subobliqua;  peristoma  paullo  lalius  quam  longius,  epi- 
stomate  non  prominulo;  facialibus  nudis;  radii  alarum  A,  B, 
C,  D  ciligeri  in  nervis  longitudinalibus  alarum  /?  et  y;  cel- 
lula y  G  absque  nervo  transverso.     2  arter  (T.  Lamia  Zett.) 

4.  OsmcBa  B.  D.  Antennarum  tertio  articulo  caeteris 
trilongiori,  dorsoque  subconcavo;  cheti  secundo  articulo  elon- 
gafo,  subarcuato.  Facies  subobliqua?,  peristomate  corapresso, 
subtransverso;  cellula  y  G  in  alarum  apice  aperta.  1  art 
{Osmaa  grisea  B.   D.) 

5.  Bamburia  B.  D.  Antennarum  articulo  tertio  longio- 
re,  oblique,  prismatico  et  antice  subconcavo;  cheti  tribus 
articulis  aequa  Iongitudine  et  in  arlhritidibus  velut  genicu- 
latis.  Oculi  villosuli,  cicatricula  medianea;  facies  obliqua, 
peristomate  transverso;  ciliis  facialibus  porrectis  ultra  medi- 
um fossularum;  radii  alarum  A,  B,  G,  D  ciligeri  in  nervis 
longitudinalibus  [j  et  y;  cellula  y  G  in  ipso  alae  apice  aper- 


313 

ta.     1   art  (Fachina  setipennis  Fall.)     Ann.  Ent.  11  Ser.  IX, 
p.   177. 

Stirps  XI  GonMw.  Antennae  elongatae,  ad  epistoma  por- 
rectae;  primo  articulo  breviori;  secundo  bi-  aut  Iri-longiore; 
tertio  prismatico  tri-  aut  quadri-longiore  secundo.  Chetum 
rigidum,  quasi  coarctatum;  secundo  articulo  elongato,  saepius 
subarcuato;  tertius  rarius  longiore  secundo  et  in  ipsa  arthri- 
tide  geniculato.  Oculi  mediocres,  nudi,  semper  distanles; 
fronte  et  facie  latis,  buccatis;  opticis  facialibusque  interdura 
ciligeris;  peristoma  Jongius  quam  latius,  epistomate  subpro- 
minulo;  secundaque  proboscidis  sectione  subsolida:  cellula 
y  C  aperta,  ante  apicem  alarum  nervo  transverso  subarcuato, 
aut  fere  recto;  nervo  longitudinali  cellulae  ^  G  plus  minusve 
ciligero.  Tibiis  posterioribus  solite  postice  ciliatis.  Stature 
potens;  corpus  cylindriforme,  cylindrico-subrotundatum;  co- 
lor saepius  fusco-fulvus,  lineis  cinereis,  aut  niger,  aut  aler. 
Larvae  non   observatae. 

1.  Reaumuria  R.  D.  Antennae  elongatae,  verticales,  ad 
epistoma  porrectae;  secundo  articulo  abbreviato  apud  mares; 
et  dimidia  longitudine  tertii  apud  feminas;  cbeti  secundo 
articulo  saltern  longitudine  tertii  et  semiarcuato.  Frons  et 
facies  latiores,  inflatae;  ciliis  facialibus  nullis;  series  interior 
ciliorum  opticorum  in  facie;  proboscis  majori  parte  coriacea; 
epistoma  subprominulum;  cellula  y  G  ante  apicem  alae  aper- 
ta; nervo  transverso  recto  aut  subrecto;  nervo  longitudinali 
cellulae  y  B  ad  solam  basin  spinosulo;  corpus  cylindrico- 
subrotundatum,  crassum;  color  ater  et  fulvus.  5  arter  [Ta- 
china  capitata  Fall  ) 

2.  Isomera  R.  D.  Gharacteres  Reaumuriarum :  at  secun- 
dus  antennarum  articulus  aequalis  longitudinis  in  ulroque 
sexu   et  tribrevior  tertio.     2  arter  [Isomera  Blondeli  R.   D.) 

3.  Spallanzania  R.  D.  Antennae  breviores,  vix  ad  epi- 
stoma porrectae;  cheti  secundo  articulo  brevi,  recto,  non  se- 
miarcuato. In  facie  nuda  ciliis  opticis  nullis;  ciliis  faciali- 
bus ad  medium  fossularum  adscendentibus.  1  art  {Tachina 
Hebes  Fall.) 

4.  Pissemya  R.  D.  In  facie  subnuda  ciliis  opticis  ab- 
scentibus;  ciliis  facialibus  ad  tertiam  partem  fossularum  ad- 
scendentibus. Nervo  longitudinali  cellulae  y  C  ciliis  in- 
structo;  corpus  cylindriforme;  facies  obliqua;  color  ater.  1 
art  [Gonia  atra  Meig.) 

5.  Germaria  R.  D.  Antennis  elongalis,  cylindricis; 
terlius  articulus  secundo  trilongior;  secundus  articulus  cbeti 


314 

aequa  longitudine  tertii,  arthritide  quasi  perfracta.  Fronte 
facieque  latis;  facie  non  buccata;  corpus  cylindrico-rotunda- 
tum,  nigricans;  vittis  tessellisque  cinereis;  cellula  y  C  ante 
alae  apicem  aperta,  nervo  transverso  externe  concavo.  \  art 
(^Tachina  latifrons  Macqu.)  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  305. 
Meiamor-  Robineau-Desvoidy     har    recloijiort   for   utveck- 

lingen  af  10  TachinancB  funna  af  GoureAU,  af  hvil- 
ka  enclast  tvenne  forut  varit  beskrifna,  ncmligen 
Carcelia  Puparum,  klackt  ur  pupan  till  Arctia  fn- 
liginosa  ocli  Voria  ruralis  klackt  ur  en  pupa  inne- 
sluten  i  ett  blad  pa  ett  frukttrad.  De  nya  arferna 
benamnas  Carcelia  apicalis,  utvecklad  ur  pupan  till 
Arctia  fuliginosa,  Thryptocera  humeralis  ur  en  Tor- 
trix-pupa,  Gouraldia  n.  g.  pupivora  ocb  G.  binotata 
ur  pupor  af  Tortrix  laevlgana,  Elophora  Gouraldi 
afven  ur  pupan  af  Tortrix  Isevigana,  Phorocera  fla- 
vifrons  ur  Pieris  Rapoe  sa'mt  Phorocera  Hadence.  ur 
pupor  af  Hadena  Brassicoe.  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1851,   p.   147. 

Ref.  har  upplyst,  alt  utur  den  pupa,  som  ut- 
kommit  ur  ett  exemplar  af  Forfieula  auricularia  (se 
forra  arsber.  p.  32)  blifvit  utklackt  Tachina  setipen- 
nis.      Vet.   Akad.   Ofvers.   1851   p.   154. 

Utur  larven  af  Saperda  populnea  liar  Smith 
utklackt  Tachina  nitidula  Trans.  Ent.  Soc,  N.  S.  II, 
p.  82. 

Lambert  har  utur  Chrysomela  Graminis  erhal- 
lit  en  Dipter-larv,  hvaraf  en  ny  art  af  sliigtet  Bhi- 
nomya  blifvit  utklackt.  Denna  har  af  Robineau- 
Desvoidy  blifvit  beskrifven  och  kallad  Bh.  Lamherti. 
Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  XXII  och  p.  XXVII. 
Phasiariae.  Leon    Dufour   bar   upptackt   att   larven  af  Hya- 

Metamor- iQ^^y^^  ^{^pd^  lefver  sasom  parasit  i  Brachydercs 
lusitanicus.  Denna  larv  karaktcriseras  pa  foljande 
satt:  Larva  apoda,  acephala.  undecim-segmentata , 
uvata   ublongave,   glabra,  albida;   ujandibulis   latera- 


315 

liter  retractilibus,  atrlsj  stigmatibus  solum  posterio- 
ribus  binis  tubulosis,  exserlis,  niidis.  Long.  1 — li 
lin.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  443.  Compt.  Rend. 
XXXIII,  p.  13.5.  Ann.  and.  Mag.  NaU  Hist.  11  Ser. 
VlII,   p.   425. 

Lucas    beratlar   att   ett    individ    af  PlatydactylusSartopha- 
muralis,     som     blifvit    fodt    med   exemplar   af  ^«^^*- ^cLwor- 
phora   fulvibarbis    och   vomitoria,   nngon   tid   derefter     foa. 
befunnits     ovanligt    uppsvalld.      Sedan   den   dott   och 
blifvit    oppnad    voro    inalfvorna    uppfyllda   af   nastan 
fullvaxla     larver    till     namnde    tvenne    Dipter-arler, 
hvilkas    larver     ban    anser   hafva   i    djiiret   inkommit 
deriirenom,  att  det   till    foda    erhallit   honor  afnamn- 
da   flugor,   hvilka   voro   fardiga   att   lagga  agg.      Ann. 
Ent.     II     Ser.     IX,    p.   LXII.      En   likartad    fcireteelse 
bar   Gratioi.ET   anmiirkt    hos  Lacerla  viridissima,  som 
blifvit   fodd   med   larver   af  Calliphora  vomitoria  I.  c. 
p.   LXIII. 

Leon-Dufour,  som  ater  funnit  en  mangd  exem-Muscarite. 
plar  af  Lucilia  dispar  i  svalbon,  soker  bevisa,  att 
den  utgor  en  sjelfstandig  art,  och  icke,  sasom  Ro- 
bineau-Desvoidy  pastar,  tillhor  Phormia  reg ina  eWer 
coerulea,  hvilka  endast  aro  olika  kon  afsamma  spe- 
cies.     Ann.   Ent.   II   Ser.   X,    p.  460. 

Om    lefnadssattet   och    utvecklingen   a(  Notiphila^phydn- 
flaveola   Metg.   hafva    noggranna    iaktlagelser   af  ^^^- Metamor- 
GER    blifvit    meddelade.      Han   anfor   nemligen,   att  de     /t**. 
om    hosten   obefruktade    honorna   af  denna   art  ofver- 
vintra    under   vissnadt   lof,   stenar   och    fin    tradgards- 
jord ,   samt    framkomma    ofta    under    varma   dagar   re- 
dan   i    April,   foda    sig  flera    dagar   pa   blommor  och 
para    sig    sedermera    med    de    ofvervintrade    hanarne, 
pa    for   blast    skyddade   stallen.      Nagra   dagar   deref- 
ter    lagger     honan     sina    iigg,   ctt   och    ett    pa    undra 
sidan    af   bladeu    till   Cochlearia    och  niirslagtade  vax- 
Icr.      Efler     4 — 6    dagar    framkomma    larverna,  ata 


316 

sig  in  gcnom  epiclormis  ocli  foda  sig  af  pareiichy- 
met.  Elter  14 — 24  dagar  iiro  de  fullvaxta.  De 
stanna  da  vid  andan  af  gangen,  som  de  gjort  i  bla- 
det,  blifva  sniaiiingoin  korlare  ocli  tjockare,  hvar- 
efter  hudeii  tillhardnar  och  antager  Ijushiun  fiirg. 
Larven  ar  livit,  glatt,  nastan  trind,  med  spetsigt 
liufvud,  som  kan  indragas,  samt  svarta  nuuidclar. 
Den  bestar  af  12  otjdliga  scgmenter,  af  livilka  de 
fyra  sista  snianingom  afsmalna.  Anus  ar  tydligt 
inat  bojd.  Larverna  blifva  3 — 1  linea  langa  och  i 
sa  tjocka.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  IX,  p.  745. 
Tab.  53. 
Ortaiides.  Mt'tauiorfosen     af     Sapromyza     quadrifundata 

^^^^f^^«'"-FArx.     bar     af     Perris     blifvit    utredd.      Larven    pa- 
traflfades    i    ett    halmtak,  hvarmed   etl  farhus  var  tackt, 
Ann.    Ent.    II   Ser.    X,    p.   594.      Tab.    15,   N:o    II. 
Georayzi-  Heeger,     som    funnit   larven    af  Drosophila    va- 

jifeiamor-'^'^^S^^^  '  fu'^^'g^  exkremenler  af  larven  till  Cossus 
fos.  ligniperda,  nieddelar  foljande  upplysningar  om  den- 
na  flug-arts  lefnadssiitt  och  utveckling.  Larven,  som 
i  borjan  ar  livitaktig,  blir  sederniera  blekt  grabrun. 
Den  ar  hornartad,  med  nastan  oinarkbart  hufvud 
samt  bestar  af  12  tydliga  segmenter.  Ofvanpa  ar 
den  kullrig  och  besalt  med  taggar,  pa  undra  sidan 
platt,  framtill  afsmalnande,  baklilj  afrundad.  Fnll- 
vaxt  ar  den  2  linicr  lang  och  lialften  sa  bred.  Se- 
dan honan  laggt  agg  framkomma  larverna  snarl, 
samt  fortfara  att  viixa  under  20  dagar,  utan  att  byta 
om  hud.  De  krypa  ganska  langsamt.  Larvhuden 
underiiiar  icke  naji^on  miirkbar  forandrinjr  vid  for- 
pupningon  och  imagines  klcickas  derutur  efter  12 — 
14  dagar.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  IX,  p.  777. 
Tab.   54. 

Heeger  bar  omstandligt  beskrifvit  hela  ut- 
vecklingen  af  en  flug-art  Drosophila  Accti  KollAR. 
Denna    ofvcrvintrar    i    byggnader,   san)t    visar  sig  for&t 


317 

mot  sliitet  i»r  Mijj,  (la  dc  holVukrade  honorna  upp- 
soka  otnogna,  af  Rhyncliites-  eller  Tortrix-Iarver 
skadade,  ruttna  Apiikoser  eller  Applen ,  livariiti  de 
laarffa  sina  aijcf.  Efter  8 — 10  da<i[ai*  iitklackas  lar- 
verna  och  loda  sig  under  3  veckor  af  den  forskam- 
da  saften,  krypa  derefler  aiifingen  under  frukten 
eller  qvarsladna  nara  dess  yta,  samt  forvandla  sig 
utan  alt  afkl;ida  huden  till  pupor,  hvarutur  de  ut- 
bildade  djuren  otn  10 — 12  dagar  frauikomma.  Pa- 
tiafFar  flugan  i  karl  forvarad,  rutten  frukt,  lagger 
den  sina  agg  vid  kanterna  och  larverna  uppehalla 
sig  der  pa  I'm  k  fens  yta  i  det  gasande  am  net.  Den 
fullvaxta  larven  l\v  2h — 3"'  lang,  mot  midlen  ffir- 
tjockad,  fram-  och  baktill  afsmalnande,  blekt  gul- 
hvit,  med  litet,  hinaktigt,  alVundadt  och  indragbart 
hulvudj  kroppen  bestaende  af  12  naslan  liUa  langa 
segmenter;  pa  midten  af  ryggens  6:te  segment  aro 
tvenne  farglosa,  glalta,  glansande  knolar;  10:de  seg- 
mentet  har  2  afrundade,  nagot  allanga  svulster  och 
vid  bakkantens  sidor  trubbiga,  forlangda  utvaxter; 
det  ll:te  har  endast  en  rund  svulst  och  bakkantens 
sidor,  liksom  10:de  segmentet,  tagglika  bihang;  12:te 
eller  sisfa  segmentet  ar  forsedt  med  2  raka,  hin- 
aktiga,  i  spetsen  trubbiga  tappar.  Sitzungsb.  Kaj- 
serl.    Akad.    VII,   p.   205   Tab.   3. 

Nagra    upplysningar    om    den    skada   som  Dacus 

OleCB     fororsakar     pa    Oliv-tradet,   samt   huru  denna 

skall    forekommas,    har   af  Guerin-Meneville  blifvit 
meddelade.      Com  pi.   Rend.    XXXIV,    p.   370. 

KoLLAR  omtalar  att  en  liten  Dipter-larv,  som  Osciu ides, 
angriper  ragslran,  gjort  betydlig  skada  pa  detta  sa- 
desslag  i  Osterrike.  Larven  och  pupan  beskrifvas 
utan  att  det  synes  hafva  lyckats  Forf.  erhalla  det 
fullt  utbildade  djuret.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  VI, 
p.   459. 


318 

Agromy-  Soiii     kaiidt    ar   tillbringn    ett   slort   anlal    af  de 

p,f*j*„^y'smarre  Dipter-arterna  sina  torsta  iitvecklingsstadier 
zldes.  sasoni  blad-niinerare.  Goureau  liar  till  kannedo- 
'^ ^Jg'^^' luen  oin  dessa  djurs  raetamoitos  lemnat  ett  ej  ovig- 
tigt  bid  rag,  hvaruti  ban  upplyser:  l:o  att  Agromy  za 
Macquarti  R.  D.  sasom  larv  let'ver  i  bladeii  af  Ver- 
bascuin  Tbapsus,  2:o  att  larverna  a\'  Agromy  za  nana 
Meig.  (A.  Ireos  R.  D.)  forekomma  i  bladtMi  af  Iris 
Pseudacorus,  3:o  att  larveii  af  Agromy  za  pulchella 
traffas  i  bladen  af  Euphorbia  Cyparissias,  4:o  att 
larverna  af  Phytomyza  Scolopendrii  R.  D.  (PA.  ele- 
gans  Gour.)  lefva  i  bladen  af  Scolopendriiun  offi- 
cinale, 5:o  att  larverna  af  Phytomyza  Plantaginis 
uppeballa  sig  i  bladen  af  Plantago  lanceolata,  6:0 
alt  Phytomyza  Aquifoiii  Gour.  undergar  sin  meta- 
niorfos  i  bladen  af  Ilex  Aquifoliuin,  7:o  Phytomyza 
Xylostei  R.  D.  QPhyt.  aprilina  Gour.)  i  bladen  af 
Lonicera  Xylosteum,  8:0  Phytomyza  flava  Meig. 
{Phyt.  Hanunculi  R.  D.)  i  Ranunculus  acris,  9:o 
Phytomyza  Sphondylii  (Phyt,  nigra  Meig.)  i  bladen 
af  Heracleum  Sphondylium,  lOlo  Phytomyza  horti- 
cola  Gour.  (JPhyt.  geniculata  Macq.  R.  D.)  i  Hera 
vaxter,  sasom  Crambe  inaritima,  Papaver,  ll:o  Phy- 
tomyza Primulce  R.  D.  (^Phyt.  cinerella  Meig.)  i  bla- 
den af  Primula  grandillora,  12:o  Phytomyza  An- 
chalice  R.  D.  (Pbyt.  minuscula  Gour.)  i  bladen  af 
Aquilegia  vulgaris,  13:o  Phytomyza  lateralis  Macq. 
(Phyt.  Sorbi  R.  D.)  i  bladen  af  Soncbus  oleraceus, 
14:0  Phytomyza  lappina  R.  D.  {Phyt.  Lappce  Gour.) 
i  bladen  af  Arctium  Lappa,  15:o  Notiphila  flaveola 
Meig.  i  bladen  al  Tropaeolum  imx jusy  i5:o  Pegomyia 
Atriplicis  i  bladen  af  Atriplex  ocb  Beta  samt  16:o 
Pegomyia  milis  Macq.  (P.  Rumicis  R.  D.)  i  bladen 
af  Rumex-arter.  Ann.  Ent.  11  Ser.  IX,  p.  131,  T.5— 7. 
Robineau-Desvoidy  bar  beskrifvit  flera  af  de 
Dipter-arter,  som   GoUREAU   utkliickt,  nemligen  Agro- 


319 

myza  Macquarti,  A.  Ireos,  A.  Medicaginis,  A,  maura, 
A.  pusilla,  Phijtomijza  AquifoUi,  Ph.  Lonicerce,  Ph. 
Primulce,  Ph.  Aquilegice,  Ph.  Thapsi,  Ph.  Xylostei, 
Ph.  Lappcu,  Ph.  Sonchi,  Ph.  Sphondylii,  Ph.  Ranun- 
culi, Ph.  Scolopendrii,  Ph.  geniculata ,  Ph.  latercdis 
och  Ph.  Plantaginis.  Rev.  et  Mag  de  Zool.  1851, 
p.  391. 

llorande  lef'nadssattet  och  metamorfosen  af  Phy- 
tomyza  albiceps  Meig.  liar  Heeger  anfort,  atl  de 
under  aret  lorekommande  tlera  generationeina  af 
larver,  lefva  fran  varen  till  hosten  i  bladen  af  at- 
skilliga  vaxter  sasom  Atriplex,  Heliantliemuin ,  Dal- 
lota,  Sambucus  m,  fl..  De  bilda  sig  vagforrniga 
gangar  i  bladen  och  aro  fullvaxta  efter  12 — 20  da- 
gars  forlopp.  Vid  ena  andan  af  deras  gangar  blif- 
va  de  smaningom  korlare  och  tjockare,  liilliardna 
och  fcirvandla  sig  till  Ijusbruna  pupor  utan  att  af- 
klada  sig  buv-huden;  6 — 8  dagar  efter  forpupnin- 
gen  utvecklas  flugan,  som  vanligen  framkommer  ur 
pupan  vid  soluppgangen.  De  om  sen  hosten  klackta 
individerna  para  sig  sallan,  samt  ofvervintra  under 
vissnadt  lof,  losa  barkbitar  eller  pa  andra  stallen 
der  de  aro  skyddade  for  stark  kold.  Larven  rir 
hvit,  glatt  och  nastan  trind.  Hufvudet  spetsigt,  in- 
dragbart.  Kroppen,  med  12  tydliga  segmenter,  ar 
afsmahiande  mot  bakre  andan;  anal-segmenlet  in- 
bojdt.     Sitzungsb.   Kajserl.   Akad.    IX,  p.  774.   Tab.  52. 

Under  l)enamningen  Megistopoda  Pilatei,  harcoriacew. 
Macquart  beskrifvit  och  afbildat  en  af  PilATE  vid 
Tepea  i  Mi^xico  pa  en  laderlapp  funnen  Dipter- 
art,  soni  i  form  och  utseende  synes  sta  nara  slag- 
tet  Nycterihia,  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  331.  Tab. 
4  N.o   IV. 

Heeger     har     afven     omstandligt    redogjort   for  Hirteides. 
utvecklinffen   af  Bibio   Marci  Linn.      Larverna  ofver- ^*'^'^'"^''- 

fos. 

vintra     vanligtvis    i   slorre   sallskap   i    not-  eller   far- 


320 

spillning,  eller  ock  i  rorruttnade  vax-laninen  och 
forvandlas  till  pupor  i  borjan  aC  vaien,  redan  i 
slutet  af  Februari  eller  borjan  af  Mars.  Pupan, 
soni  ar  besynnerligt  bildad,  klackes  efter  14 — 
20  dagars  forlopp,  livarvid  honorna  forst  ocli  lia- 
narna  llera  dagar  senare  fran»komina.  In)agines 
loda  sig  da  pa  blomnior  och  uppehalla  sig  heist 
pa  vaxter,  livdka  aro  betackta  med  bladlciss  och 
hvilkas  blad  iiro  Fuktade  af  en  utsipprande  socker- 
vatska.  Sedan  de  salunda  fodt  sig  flera  dagar,  lor- 
siggar  parningen,  och  de  befruktade  honorna  lagga 
da  pa  passande  slalien,  hvarest  larverna  finna  liimp- 
lig  foda,  120  — 150  agg  pa  en  gang,  hvarefter  de 
snart  do.  Efter  3 — 4  veckor  frairikomma  larverna 
och  oinbyta  hud  3  ganger  nied  en  mellantid  af 
12 — 15  dagar,  samt  ofvervintra  fullvaxta.  Larverna 
aro  strax  efter  utklackningen  smutsigt  hvita,  blifva 
derefter  graaktiga  och  slutligen  brungra.  Hufvudet 
ar  ty(iligt.  De  tolf  kroppssegtnenlerna  aro  besatta 
med  tviirsofver  gaende  rader  af  taggar,  bekladda 
med  en  hornaktig  hud.  Fullvaxta  blifva  de  7 — 8 
linier  langa  och  iiro  belt  och  ballet  fotlosa,  Sit- 
zungsb.  KajserK  Akad.  IX,  p.  263.  Tab.  26. 
Scatopsi-  Heeger     har    adagalagt  att  Scatopse   leucopeza , 

^**     nigra,   punctata   och   notata   icke    utgora   skilda   arter 
utan    alia    tillliora    samtna   species.      Verhandl.    Zool. 
Bot.    Ver.    in    Wien    II,    p.   68. 
Chirono-  Inom     gruppcu    Nemocera    finnas   vissa    slagten, 

™"*  hvilka  utmarka  sig  franifor  de  ofriga  genom  en 
ovanlig  rikedom  pa  arler,  som  sins  emellan  ega  sa 
mycken  likhet,  att  de  med  svarighet,  och  endast 
efter  noggran  jemforelse  med  hvarandra,  kunna  at- 
skiljas.  Till  dessa  kan  slagtet  Ceratopogon,  sasom 
rikt  pa  narstaende  arler  hanforas.  Winnertz,  som 
under   en    liingre   lid   gjort   insamlingar  af  hirhorande 

djur, 


321 

cljur,  hvilka  han  med  sorglalligliet  undersokt,  liar 
nu  genom  en  monografisk  bearbetning  utredt  delta 
svara  slagte.  Sedan  han  forgafves  sokt  hemta  kon- 
stanta  karakterer  for  arterna,  giundade  pa  farg  ocli 
tecknlngar,  bar  han  mast  viinda  sin  uppmarksainhet 
pa  beskafFenheten,  stallningen  och  stoileken  af  de 
sarskdda  organerna  och  bar  genom  en  mangd  iakt- 
tagelser  och  jemforelser  ofvertygat  sig  om ,  att  de 
sakraste  skiljemarkena  forefinnas  i  de  enskilda  de- 
larnas  stalhiing  och  relatlva  storlek,  samt  sardeles 
i  vingadtornas  lage,  hvilket  senare  naslan  bos  alia 
arterna  rir  olika.  Forf.  indelar  till  folje  haraf  delta 
slagte   pa   foljande   salt: 

I.  Den  bakre  kant-cellen  deled  genom  en  tvSr-nerv. 

A.  Vingarna  belt  och  h&llet,  oiler  till  en  del,  hariga,  hos 
hanarne  af  nSgra  arter  nakna.  Alia  ISren  enkla,  obe- 
vSpnade. 

a)  Klo-lederna  med  hariga  pulviller.  Klorna  hos  bade 
kdnen  af  lika  langd. 

1)  Fdrsta  leden  pS  baktarserna  kortare  an  den  andra 
eller  bSda  lika  I§nga.  Auxiliar-nerven  fdrenad  med 
costal-nerven: 

*  I  midten  af  framkanten    eller   framfdr    midten.    4 

arter. 
**  Emellan    midten    af   framkanten    och    vingspetsen. 
3  arter. 

2)  Fdrsta  leden  p§  baktarserna  langre  an  den  andra. 
Auxiliar-nerven  fdrenas  med  costal-nerven  lika  som 
hos  1.     13  arter. 

b)  Klolederna  med  borstlika  h§r  i  stallet  for  pulviller. 
Klorna  hos  bada  konen  af  lika  langd.  Fdrsta  leden 
pS  baktarserna  ISngre  Sn  den  andra.  Auxiliar-ner- 
ven fdrenas  med  costal-nerven  som  hos  1.    17  arter. 

c)  Klo-lederna  utan  pulviller  eller  borstlika  h§r.  Den 
ena  klon  (endast  hos  honan?)  langre  an  den  andra. 
Fdrsta  leden  pa  baktarserna  langre  an  den  andra. 
Auxiliar-nerven  fdrenas  med  costal-nerven  emellan 
framkantens   midt  och   vingspetsen.     1  art. 

Bohemans  Arsber.  1851,  1852.  21 


322 

B.  Vingarna  belt  och  h5llet  nakna.  Auxiliar-nervcn  fdr- 
enar  sig  med  costal-nerven  emellan  framkantens  midt 
och   vingspetsen. 

a)  Laren  obevapnade. 

1)  Klorna  otandade. 

*  Klorna   bos  bSda  konen  af  lika  iSngd.  2  arter. 
**  De    lika    ISnga    klorna    bos    honan  ultill  med  en 

liten  bikjo.    1   art. 
***  Hos   bonan    den    ena    klon    langre   an    den  andra. 
3  arter. 

2)  Klorna   (endast    bos    bonan?)    med    en    tand    p§    inre 
sidan.    Klorna  af  lika  langd.    1  art. 

b)  N§gra,  eller  alia  laren  pa   undra  sidan  taggiga. 

1)  Klorna  otandade. 

a)  Klorna  hos  bada   kdnen   lika  langa. 

*  Tarserna   pa   undra  sidan   bariga.    2  arter. 
**  Tarserna  pa   undra  sidan  taggiga.    1   art. 

fi)  Hos  bonan   den  ena  klon  langre  Sn  den  andra.  Tar- 
serna pa  undra  sidan   bariga. 

2)  Klorna    (endast    bos    bonan.?)    med   en    tand  p§  inre 
sidan  s§som   hos  1.    1   art. 

c)  Baklaren   fdrtjockade  och   taggiga. 

Klorna    otandade.     Hos    honan    den    ena  klon  langre 
an  den  andra.    1   art. 

H.  Den  bakre  kant-cellen  odelad. 

Vingarna  nakna.    Auxiliar-nerven  forenar  sig  med  costal- 
nerven  emellan  framkantens  midt  och  vingspetsen. 

A.  Alia  ISren  obevapnade. 

1)  Klorna  otandade.    4  arter. 

2)  Klorna  med  en  tand  p§  inre  sidan.    1   art. 

3)  Klorna  med  en   uttill  befintlig  biklo.     Tarserna  un- 
dertill  taggiga.    1   art. 

B.  Nagra.  eller  alia  laren  pS   undra  sidan   taggiga. 

1)  Klorna  otandade.    4  arter. 

2)  Klorna  med  en  tand  p§  inre  sidan.    3  arter. 

Beskrifningarna  synas  vara  med  omsorg  och 
kritik  utarbetade.  Hvad  som  i  nagon  man  fdrsva- 
rar  examineringen  i\v  bristen  pa  diagnoser,  dock 
underlattas  arternas  igenkannande  betydligt  ej  mindre 
genom  de  manga  afdelningar,  som  blifvit  Inom  slag- 
tet     gjorda ,     an     genotii    de    ulnuiikta    iignrer,     som 


I 


323 

ofver  atskilliga  delar,  sfisoni  antenner,  klor  ocli  viii- 
gar,  blifvit  meddelacle.  Linn.  Ent.  VI,  p.  1.  Tab. 
1—8. 

Anatomlen  af  larven  till  Corethra  plumicornis  f^^'^^'^'^'^- 
bar  af  Leydig  pa  ett  noggrant  salt  blifvit  utrcdd 
och  askadliggjord  genom  val  utforda  figurer.  Sedan 
Forf.  i  korthet  anfoit  hvad  flera  aldre  skrifistiUlare 
sasom  Reaumur,  Slabber,  Lyonnet  och  Wagner 
i  detta  banseende  bekantgjort,  beskrifver  hau  lar- 
vens  yttre  bekladnad,  musklerna,  nervsystemet,  syn- 
organerna,  tarmkanalen,  respirations-organerna,  bjer- 
tat  och  blodet  samt  fortplantnings-apparaterna.  Slut- 
ligen  anfores  atskilligl  oin  larvens  Icfnadssatt,  hvaraf 
inlienilas  att  den  ar  myoket  lofgirig.  Ofta  b'gger 
den  halfva  timman  oiorlig  i  horizontell  stallning  i 
vattnet  och  gifver  kroppen,  ined  ett  organ  liknande 
ell  styre,  en  bndrig  rorelse  at  ena  eiler  andra  sidan. 
Lyonnet  liknar  saledes  denna  larv  icke  opassande 
vid  en  stillastaende,  pa  silt  byte  lurande  gadda. 
Under  del  larven  salunda  haller  sig  stilla  pa  ett 
stjille,  miirkes  liitt  hvarje  foriindring  i  dess  gran- 
ska  p,  hvartill  de  fjaderlika,  langt  utstrackta  haren 
bidraga.  Koinmer  en  liten  Ephemera-Iarv  eller  en 
vattenqualster  i  narhelen,  gripas  de  ogonblickligen. 
Zeitschr.    fiir   Wissensch.   Zoolog.  III.  p.  435.   Tab.  14. 

Ofver   Gallknols-myo^pforna    hafva    vi    af    LOEW  Cecido- 

f  r         •       '     *'     11        ri  II-  I      Ml  o      myzides. 

tatt  emotlaga  en  lortjeusltull  alhandling,  Iivdken  sa- 
som program  blifvit  1850  ufgifven  vid  Gymnasium 
i  Posen.  Forf.  borjar  nied  en  ganska  fullstiindig 
redogorclse  ofver  de  skrifter,  som  rorande  dessa 
djur  blifvit  albiiangjordn ,  hvarvid  ban  isynner- 
het  fiistat  sin  nppniarksamhet  vid  Bremi's  i  Arsb. 
for  1847 — 1848,  p.  306  anjnalda  uppsats.  Hfirefter 
vidlagcr  en  ulrcdning  af  de  systemaliska  forhallan- 
derna.  Gailknols-myggornjis  familj-karakterer  aro 
enligl    Forf.    foljnnde:     "Kroppen     lang,     cybndrisk, 


a24 

bencu  langa  ocli  fiiia,  libicriia  alhid  obcvapnacle, 
klorna  svaga,  med  eiulast  cii  pulvlll,  viiigarna  stora 
och  breda,  utan  vinpbibanef,  mod  3 — 5  efter  lanjj- 
den  lopande  nerver  och  hogst  en  tvarnerv,  ving- 
kanlen  befransad,  vingytan  ofverallt  nied  langre  eller 
kortare  bar."  Efter  niir-  ellcr  franvaron  afen  langd- 
nerv,  bvilken  ar  inkilad  eniellan  den  andra  och  den 
foljande  longitudinella  neiven,  delas  denna  familj  i 
Ivenne  val  atsklljda  grupper  och  hvardera  af  dessa 
later  iifven  med  latthet  dela  slg  i  tvenne  slagten, 
nemligen  Ira  gruppcn  da  den  namnda  langd-nerven 
felas,  i  slagtena  Cecidomyia  och  Lasioptera,  alltefter 
som  endast  den  forsta,  eller  den  forsta  och  andra, 
lanijd-nerven  aro  bebiofna  nara  vincfens  framkant. 
Den  2:dra  gruppen  da  langd-nerven  finnes,  i  slag- 
tena Campylomyza,  soni  eger  den  tillkonina  langd- 
nerven  enkel  och  Molobrcea  Rond.,  der  den  ar  delad. 
Slagtel  Cecidomyia  delar  Forf.  i  flera  sub-genera: 
A.  Med  3  longitudinella  nerver:  1.  Halskraefen  mer 
eller  niindre  karpusforrnig,  vingarna  utan  glans: 
Hormomyia.  2.  Halskragen  foga  utbildad.  a.  Tvar- 
nerven  telas  eller  ar  den  niattligt  sned.  «.  Hanarna 
med  dubbelt  sa  manga  leder  i  antenn-skaftet  som 
honorna:  DiplosiS.  /?.  Eada  konen  med  lika  manga 
antenn-leder.  "J*.  Antennerna  kransformigt  hariga: 
Cecidomyia,  ►J^-J-.  Antennerna  med  enkel,  kort  ha- 
righet:  Asphondylia.  b.  Tvarnerven  sa  sned  att  andra 
langdnerven  synes  ega  tvenne  rotter,  cc.  Antenner- 
nas  skaftleder  hos  bada  konen  tatt  forenade:  Dirhiza. 
p.  Antennernas  skaftleder  skaftade:  Epidosis.  B.  Med 
fyra  langd-nerver:  Asynapta.  Lasioptera  fordelas  i 
tva  sub-genera:  Lasioptera  Meig.,  med  korta  mun- 
delar  och  Clinorhyncha  (Ozirhynchus  Rond.)»  bos 
bvilken  mundelarna  bilda  ett  snedt  mot  brostet  rik- 
tadt  snyte.  Med  mycken  noggrannhet  redogcires  for 
dessa   inscklcrs    ulvecklings-historia.      Rorande    Gall- 


325 

knols-inyggornas  iiiveikaii  pa  cle  vaxter,  hvaraf  de 
liemta  sin  I'oda,  liafva  icke  allenast  flera  nya  iakl- 
tagelser  bliTvit  meddelade,  utan  afven  hvad  forega- 
ende  Forfattare  haroin  anfort,  fullstandigt  refereradt. 
Pa  en  bifogad,  val  utford  planche,  franistiillas  flera 
aF  LoEW  observerade  gallapple-knolar.  Till  slut 
ineddelas  beskrifning  pa  62,  med  fa  undantag  af 
Forf.  utkliickta  arter,  af  hvilka  manga  aro  nya. 
Deras  bestamniande  liar  mycket  blifvit  underlattadt, 
genom  den  ofversigt  som  ineddelas  ofver  de  vaxter, 
hvarpa  dessa  insekter  lefva.  Att  uppst/illa  och  be- 
skrifva  arterna  af  delta  sliigte  efter  torkade  exemplar, 
anser  Forf.  overkstallbart.  Schaiim.  Jahresb.  1850, 
p.   103. 

Tijl  kannedomen  om  Gallknolsmyggorna  hafva 
flera  bidrag  af  LoEW  blifvit  lemnade,  livaruti  icke 
allenast  nagra  nya  arter  beskrifvas,  utan  afven  forut 
gjorda  iaktlagelser  rorande  atskilliga  Cecidomyers 
lefnadssatt  blifvit  bekriiftade  eller  tillokta.  Linn. 
Ent.   V,   p.   370. 

Uti  en  liten  uppsatts  liar  HaldemAN  beskrifvit 
en  Cecidomyia,  som  under  larv-tillstandet  hoprullar 
bladen  pa  Robinia  Pseudacacia.  Amer.  Journ.  of 
Agricult  and   Scienc.   1847. 

Den  af  Koli>ar  beskrifna  Lasioptera  Cerris  bar 
af  Passerini  blifvit  anmarkt  och  anford  under  be- 
niimningen  Cecidomyia  Cerrifolice,  Nuov.  Acad.  d. 
Scienc.   Nat.   1850,   p.  475. 

Rorande  utvecklingen  ai  Lasioptera  pusilla  ha^ v a  Metamor. 
intressanta  upplysningar  af  Heeger  blifvit  bekant- 
gjorda.  Han  anfor  bland  annat  att  de  obefruktade 
myggorna  ofvervintra  under  lof  eller  i  kalla  hus, 
iifvensoni  larverna,  livilka  uppehalla  sig  i  bladen 
pa  den  vaxt  hvaraf  de  lefva.  De  utbildade  djuren 
franikomnia  forst  mot  medlet  af  Maj,  para  sig  om 
morgnarna    rller    aftnarne,    hvarefter   honoi  na    lagga 


326 

siu«T  agg>  clt  ocli  etl ,  pa  iirulra  sitlan  al  hiadcn  al 
Sonchus  oleraceiis.  Utiir  aijfc^on  fiamkomina  larverna 
el'ter  8 — 10  dagar,  ata  sig  it)  genoni  epidermis, 
livarefter  uppsvallniiigju-  borja  visa  sig,  bvilka  un- 
dei'stiindom  utvecklas  till  sloriek  af  eii  lins,  samt 
liafva  en  violett  f.irg.  Htidombyten  observerades 
icke  bos  larverna,  dock  forsijjs^a  dessa  troliijen,  lik- 
son)  bos  andra  larver  tillborande  delta  slagte,  ly 
f(3rst  efter  24 — '30  dagar  forfardiga  de  sig  i  dessa 
uppsvrillningar  en  silkesartad  hylsa,  i  bvilken  de 
elier  6 — 8  dagars  (orlopp  (orvandla  sig  till  pupor, 
utur  bvilka,  elter  en  lika  lidryind,  imagines  frain- 
komnia  ocb  borra  sig  ut  genom  bladens  ofra  epi- 
dermis. Larven  ar  i  borjan  bvitaktig,  men  blir 
smaningom  orangegul;  till  formen  ar  den  trind, 
samt  blir  fullvrixt  f"  lang  ocb  I'"  bred;  buden  ar 
fidlsatt  nied  vartor  utan  bar;  bulvudet  binaktigt, 
indiagbart,  knappt  |  sa  bredt  som  de  mellersta 
kroppsegmenterna,  med  binaktiga,  gaiiska  korta,  ka- 
gelformiga,  tvaledade  antenner,  De  toll  segmenterna 
aro  tydliga,  nastan  lika  langa  sojn  breda,  endast 
det  forsta  ocb  de  tvenne  sista  aro  nuirkbart  kor- 
ta re  ocb  de  senare  betydligt  smalaie;  anal-segmen- 
tet  afrundadt  ocb  knappt  i  sa  bredt  ocb  langt,  som 
de  mellersta;  vid  segmenternas  sidor,  med  undantag 
af  det  (orstas  ocb  sistas,  finnas  talrika  vartor,  for- 
sedda  med  ett  kort,  bvitt  borst.  Silzungsb.  Kajserl. 
Akad.   VII,    p.   342.    Tab.    10. 

Heeger,  son)  afven  utredl  metamorfosen  af 
Lasioptera  Rubi,  an  for  att  denna  mygg-art  ofver- 
vintrar  under  afFallit  lof  eller  under  lossnade  bark- 
stycken  pa  trad,  samt  framkommer  under  gynsam 
vaderlek  i  fiiedlet  al  April  om  morgnarna ,  straxt 
eFter  soluppgangen  ocb  om  aftnarna  innan  doss  ned- 
gang,  livarefter  bonorna  liigga  sina  iigg  pa  Vinbiirs- 
buskar.     Vanligen    framkonuna   lai  verna  efter  10 — 12 


I 


327 

dagar  ocli  gnaga  sig  in  under  den  Oijuka  barken, 
hvarpa  efter  14 — 20  dagar  en  synbar  nppsvallning 
visar  sig  och  barken  sonderspricker,  Efter  3 — 4 
veckor  utkomnia  de  utbildade  djnren.  Larven  ar 
rodgul,  bar  ett  mycket  Htet  bufvud,  som  kan  in- 
dragas,  sauit  11  nastan  bka  langa  segmenter,  det 
sista  iir  btet.  Den  ar  trind,  endast  mot  midten  for- 
ijockad,  samt  blir  2  linier  lang  och  4  linea  tjock. 
Den  kryper  langsamt  ocb  hoppar  aldrig.  Sitzungsb. 
Kajserl.   Akad.   VIl.    p.   203.     Tab.   2. 

Flera  upplysniiigar  oni  utvecklingen  af  Ceci- 
domyia  Tritici  hafva  af  Amyot  blifvit  meddelade. 
Ann.   Ent.   II   Ser.   IX,    p.   LVI. 

Ofver  lefnadssattet  af  den  i  Nya  Skottland  pa 
bvete  lefvande  Cecidomyza  Tritici,  hafva  nagra  un- 
deirattelser  af  Dawson  blifvit  bekanfgjorda.  Dessa 
innehalla  likviil  inlet  nytt.  Proceed.  Philos.  Acad. 
IV.    p.  210. 

Bechstein  'Der  Heeriourrn,  sein  Erscheinen,  sein Sciarinae. 
Naturgeschichte  und  seine    Poesi."     Ein    monograph. 
Versuch    mit    1   Tafel    Abbild,   4:o,   82   sid.    INilrnberg 
(i   Thaler)   ar   Ref.   endast    till    titeln    bekant. 

LoEW  bar  i  en  uppsatts  afhandlat  atskilligaTipuIides. 
slagten  tillhorande  Tipularice  terricolcB.  l:o  Anser 
ban  att  slaijtena  Ozodicera  och  Hemicteina  Westw. 
bora  forenas,  hvarvid  det  forstnamnda  bor  sasom 
genus-namn  bibehallas.  Sasom  karakteiistiskt  for 
detta  slagte  anser  ban  bildningen  af  snytet  (likadant 
som  bos  Tipula\  vingadrornas  liige  (nastan  alldeles 
soin  bos  Pachyrina)  ocb  de  enkla  eller  dubbla  kam- 
stralarna,  som  fortsaltas  fran  2:dra  till  7:de  antenn- 
leden.  Fern  arter  fran  Rrasilien  beskrifvas  af  detta 
slagte.  0.  fumipennis,  xanthostoma  n.  sp.  och  api- 
cahs  Meig.,  med  dubbla  kamrader  pa  antennerna, 
samt  0.  griseipennis  n.  sp.  och  pectinala  Wied. 
{pchracea   Macq.),   med    enkla    rader   kanitander.    2:o 


Sliigtet  Ptilogyna,  som  liar  den  i\y-Hollan(Jska  arteii 
Pt.  marginalis  Westw.  rill  typ,  har  blifvit  tillokt  med 
ett  nytt  species  Pt.  flahellifera,  hvarjemte  nam  net 
pa  den  i  Nord-Amerlka  funna  Pt.  fuliginosa  Macq. 
blifvit  andradt  i  Pt.  Macquarti,  e  med  an  Ctenophora 
fuliginosa  Say,  Wied  icke  sasom  Macquart  for- 
modat  ar  idenlisk  med  denna  art.  3:o  Anfores  alt 
bland  de  i  bernsten  inneslutna  Diptei-arter  finnas 
na<T|'a  hvijka  jjenom  bildninijen  af  deras  forlanyda 
snyte  aro  siirdeles  utmarkta.  Tie  af  dessa  tillhora 
ett  slagte,  som  Forf.  benrimnt  Toxorhina.  I  For- 
faltarens  afliandling  ofver  bernslens-insekterna,  har 
ban  uttalat  den  formodan,  att  shigtet  Toxorhina  vore 
synonymt  med  Aporosa  Macq.  Denna  uppgift  ater- 
kallas  nu  och  beskrifvas  af  sliigtet  Aporosa  6  nya 
i  Berliner-Museum  forvarade  arter:  A.  insignis  fran 
Brasilien,  tristis  fran  Brasilien,  rufescens  fran  Porto- 
rico,  tibialis  fran  Brasilien,  virescens  fran  St.  Tho- 
mas och  valida  (Van  Chili.  4:o  Af  slagtet  Toxor- 
hina LoEW,  hvilket  hittills  endast  blifvit  funnet  i 
bernsten,  har  Forf.  karakteiiserat  en  i  Portorico 
upptackt  art  T.  fragilis.  5:o  Beskrifves  och  afbil- 
das  en  miirkvardig  i  bernsten  funnen  art  Macrochile 
Spectrum.  6:0  Upptages  under  benamningen  Limno- 
bia  imperialis  en  vid  Petersburg  funnen  art,  hvil- 
ken  utmarker  sig  fran  alia  ofriga  derigenom,  att 
de  tva  sista  langd-nerverna  sammanbindas  genoni 
en  grof  tviir-nerv,  samt  slulligen  7:o  Beskrifves  en 
Brasiliansk  Tipula  art  T.  monilifera,  utmiirkt  ge- 
nom  vackra  vingteckningar,  afvensom  genom  anten- 
nernas  bildning.  Linn.  Ent.  V.  p.  385.  Tab.  2. 
Myteto-  Utvecklings-historien   och    lefnadssattet  af  Myce- 

Vy"^'  tophila  lunata   Fabr.   har  af  Heeger  blifvit  utredda. 
/«*•      Denna     niygg-art     ofvervintrar     i     kallrum,     kiillare, 
mellan    upplagd    vcd    o.    s.    v.,    underslnndom    afven 
som    pupa    i    tradsvanip,  hvarnli  larverna  fort^komma. 


329 

Dcssa  S(Miare  lefva  doremot  siillan  ofvcr  vlntern. 
Imagines  Iramkonitna  vanligen  i  slutet  af  April  el- 
ler  borjan  af  Maj.  Elter  parningen  lagger  honan 
sina  agg  i  gamla  svarnpar  pa  Hastkastanier,  20 — 30 
i  livarje  svamp.  Harvid  springer  hon  lange  orn- 
kring  vid  svampens  faste  till  dess  elt  lampligt  stalle 
for  aggens  laggande  pafinnes.  Efter  8 — 10  dagar 
utkomnia  larverna  och  intranga  pa  de  fuktigasle 
sliillena  emellan  svainpskifvorna.  Efter  forsia  hud- 
ornbytet,  hvilket,  liksoin  de  tvenne  andra,  forsiggar 
pa  vanliga  tider,  intranga  de  langre  i  svanipen. 
Vid  forvandlingen  till  pupa  utga  de  till  ytlre  kan- 
ten.  Larven  ar  gullivit,  trind,  nakcn  ocb  fotlos, 
ined  svart,  hornartadt  hufvud  och  9  mjcket  sma 
bornarlade  stigmata,  pa  9  af  de  lika  langa  segmen- 
terna,  livaremot  de  tva  forsta  ganska  korta  och  det 
sista  afrundade  segmentel,  sakna  sadana.  Fullvaxt  - 
ar  den  '2h — 3'"  lang  och  |  linea  tjock.  Sitznngsb. 
Kajserl.   Akad.   VII,   p.  344.  Tab.   11. 

Utur  en  brunn,  som  blifvit  nppgriifd  i  depar- 
tementet  Herault  uppkastades,  enligt  hvad  Gervais 
berattar,  sedan  man  hunnit  ett  djup  af  130  n»eler, 
hvarvid  ett  2  meters  makligt  kalkstenslager  blifvit 
genomborradt,  rodaktiga  Tipula-larver  af  20 — 22 
millim.  liingd,  hvilka  hufvudsakligcn  ofverensstam- 
ma  med  de  af  Reaumur  T.  14,  f.  12  afbildade  lar- 
ver.  Sednare  hade  den  fullbildade  insekten  afven 
blifvit  uppkastad,  utan  att  arten  blifvit  ntirmare 
bestamd,  eller  upplysning  meddelad  huruvida  brunnen 
inneholl  vattcn  eller  var  ultorkad.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   IX,   p.    LXX. 

APTERA.  —  "The  Catalogue   of  the   collection  ktwiAura. 
of  the  Anoplura  in  British    Museiwi',    som    utkom- 
mit     i     London     1852,     liar    Ref.    iinnu   ej    haft    till- 
lalle   se. 


330 

Hcematopinus  tiiherculatus  Durm.,  som  lefver 
pa  Bos  bubalus,  bar  blifvit  beskrifvcn  och  afbiltlad 
af  Lucas.  Ann.  Ent.  II  Ser.  X,  p.  529.  Tab.  11. 
n:o  IT.  Han  iipplyser  att  clenna  art  af  honom  forut 
blifvit  benamnd  Hacmatopinus  Bnbali.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   IX,   p.   ex. 

Lucas,  som  varit  i  tillfalle  ol)servera  Psilopte- 
7*W6'  Plataleoi  Denny  i  parning,  npplyser  att  hanen 
till  en  borjan  ar  faslad  pa  honaiis  rygg,  men  att 
ban  snart  ofverger  denna  stallning  och  viinder  sig 
sa  att  bans  rygg  (innes  placerad  under  honans  mage. 
Da  bonan  foiflyttar  sig,  synes  bon  vid  forsta  anblic- 
ken  vara  forsedd  med  10  par  fotter,  emedan  banen 
framskrider  i  samma  riktning.  Parningen  varar  myc- 
ket  lange  till  och  med  i  40  timmar.  Ann.  Ent.  II 
Ser.   X,   p.   XXXYIIL 

Suctori.K  Newman    bar    borjat    en    afbandling    '* Affinities 

of   the    Pulicites",    bvaruti    ban    sokt  adagalagga   att 
lopporna    bora    banforas   till    Diptera.      I    det    bittills 
lUkonina     forsta     kapitlet    afbandlas    dessa    djurs    lef- 
nadssatt   ocb    metamorfos.      Zool.   App.   p.   CXLIII. 
Podu-  Allman  bar  uppgxfxet  att  Anurophorus  {Podura 

Linn.)  fimetarius  Nicolet  sprider  ett  fosforescerande 
sken.  Pa  en  kuUe  nara  Dublin  markte  Rorf.  en 
mork  natt,  att  joiden,  da  den  omiordes  till  tre 
eller  fyra  turns  djup,  visade  ett  sken,  som  syntes 
utga  fran  en  miingd  olika  punkter.  Sedan  ban 
bemfort  nagot  af  den  fosforescerande  jorden,  upp- 
tacktes  att  skenet  fororsakades  af  en  mangd  indivi- 
der  tillborande  forutnamnde  art.  Exetnplar,  sotn 
forvarades  i  en  flaska,  fortforo  under  flera  natter 
att  framte  samma  vackra  fenomen.  Ann.  and  Mag. 
Nat.   Hist.   VllI,   p    15*2. 

Peiity  bar  mcddelat  nagra  lilliigg  till  sin  i  fore- 
gaende    Arsbercitlelse    p.    229    anmiilda    uppsatts    om 


331 

IdiMtlssaUet  uC  Podura   Nicoleti.     IVlilth.   iMiituir.   Gc- 
sollscb.    in    Bern    1851,    p.   88. 


Aracliuida. 

Uti  inledningcn  till  eii  Syi^tcinatisk  roitockuiiig-  uibrer/- 
oCvei-  tie  i  Osleirike  Funna  Spindcl-ai tei',  har  De-  "*"^' 
i.ESCllAL  afhandlat  [lithoraiule  djuis  geograliska  ut- 
brediiing,  hvaraf  inliemtas  att  at"  SolpugidcB,  livilka 
lian  anser  sta  insekteina  narmast,  omkring-  27  ar- 
ter  aro  kiinda,  hvilka  bebo  betare  lander.  Eu- 
ropa  eger  endast  en  art  Galeodes  araneoides,  soni 
forekomnier  i  Grekland.  Feiii  a  iter  triiffas  i  Ara- 
bien.  4  i  Egypten  ocb  10  pa  Coda  Hoj)j)siidden. 
Fran  nordvestra  delen  af  Afrika  ar  en  ocb  Iran 
Amerika  aro  fern  arter  kanda.  Ett  lika  lorballande 
eger  rum  nied  Scorpionidoi.  Af  de  140  kanda  ar- 
terna,  tillbora  de  fiesta,  eller  35,  Egvpten  ocb  Goda 
Hoppsudden.  Harefter  kommer  Aiuerika  nied  oni- 
kring  30,  sa  Asien  med  26  arter.  Inom  Enropa 
finnas  endast  nagra  smarre  arter  af  sliigtet  Scorpio. 
Deienjot  aro  fran  denna  verldsdel  manga  aiter  af 
slagtena  Clielifer  ocb  Ohisium  bekanta.  Blothrus 
spelcBUS  ar  egendomlig  for  Adelsbei'gergroltan.  Nya 
Holland  bar  riktat  Scorpionernas  anlal  med  endast 
en  art.  De  iikta  Spindiarna  aro  temligen  lika  ut- 
bredda  i  alia  zoner,  afven  Sverges  nordliga  trakter 
ocb  alptopparna  ega  nagra,  dem  utesliitande  tillbo- 
riga  arter.  De  olika  lamiljerna  af  denna  ordning 
aro  likval  mer  eller  tnindre  utbredda  ofver  vissa 
land,  a)  MygalidcP  aro  isynnerbet  allmiinnaie  i  de 
varma  landerna.  Af  de  biltills  kanda  75 — 80  ar- 
terna  tillfaller  den  Iropiska  delen  af  Amerika  52, 
Asien  5,  Afrika  13,  Nya  Holland  3,  Sodra  Enropa 
7.     Alypus  Sulzeri  triifFas  noidligast.    Den  bar  nagon 


332 

gang,  cliuru  siillan,  blifvit  funnen  i  Tyskland.  b) 
Cellicolce  aro  till  storre  delen  Europelska,  dock  torde 
niahanda  delta  forliallande,  vid  en  noggrannare  un- 
dersokning  af  tie  ofriga  verldsdelarna,  forandras. 
Till  denna  familj  raknas  110 — 120  arter,  af  hvilka 
ofver  70  iiro  kanda  sasom  lillliorande  Eiiropa  och 
28  Afrika.  Stalita  tmnaria  liar  endast  blifvit  fun- 
nen i  Adelsbeiger-grottan.  c)  Venatores  rakna  nagot 
ofver  loo  arler,  hvilka  foietradesvis  be  bo  Eiiropa 
och  det  tempererade  Anierika.  Fran  Norra  Afrika 
bar,  genom  den  sisla  Vetenskapliga  expeditionen,  25 
hilhorande  arter  blifvit  kiinda.  Slagtet  Ctenus  ar 
nied  uiidantag  af  en  art  extra  europeiskt  och  fore- 
tradesvis  Amerikanskt.  De  storre  Lycosa-arterna 
tillhora  Sodra  Europa.  d)  Saltici  aro  temligen  lika 
utbredda  ofver  alia  verldsdelar,  med  undantag  af 
Nya  Holland.  Af  de  kanda  300  arterna  forekomma 
i  x4merika  ungefar  110,  i  Europa  90,  i  Afrika  70 
och  i  Asien  30 — 40.  Slagtet  Myrmecia  tillhor  ute- 
slutande  Amerika,  hvaretnot  Eresus  der  saknar  na- 
gon  representant.  e)  Den  slagt-  och  art-rika  fa- 
miljen  Laterigradce  ai-  afven  till  storre  delen  Euro- 
peisk  och  sardeles  aro  arler  af  Thomisus  och  Phi- 
lodromus  funna  i  sodra  och  mellersta  Europa.  Sliig- 
tet  Delena  tillhor  uteslulande  Australien  och  Olios 
Amerika.  Markvardig  ar  en  art  af  sistnamnde  sliigte 
med  hansyn  till  dess  stora  utbredning.  Den  fore- 
kommer  nemligen  sa  val  i  Brasilien,  som  pa  Isle 
de  France,  f)  Familjen  Epeiridce  om  fat  tar  unge- 
fiirligen  130  arter.  Af  dessa  tillhora  60  Europa, 
52 — 54  Amerika,  10 — 12  Asien,  11  Afrika.  Anmiir- 
kas  bor  att  slagtet  Epeira  foretradesvis  tillhor  Eu- 
ropa och  Norra  Amerika,  hvaremot  slagtena  Gaste- 
racantha  och  Acrosoma  utaii  undantag  iiro  tropiska. 
g)  De  narslaende  Tlievidionidw  aro  isynnerhet  Eu- 
ropeiska,   da   af  de    beskrifna    120  arterna,    1(X)    fore- 


333 

konima  inom  Europa.  Ii)  Det  samma  kan  sagas 
om  Tubicolce,  af  livilka  f-delar  blifvlt  aiimarkta  i 
Europa.  Den  cna  griippen  af  PhalangidcE,  Gono- 
leptidoB,  bebor  uteslulande  dc  tropiska  landerna. 
Ensamt  Brasilien  iiger  af  dessa  50  arler.  De  egent- 
liga  Phalangidcp,  synas  vara  lika  utbredda  ofver  Eu- 
ropa, Norra  Afrika  ocb  Norra  Anierika.  Det  kanda 
antalet  Spindlar   uppgar  till    ungefiir   1300  arter. 

Efter  dessa  anmarkningar  rorande  Spindlnruas  Araneac. 
ulbrediilng,  foljer  en  forteckning  (ifver  de  i  Oster- 
rike  fnnna,  till  denna  familj  hornnde  arler,  livilkas 
antal  uppgar  till  268.  Dessa  tillliora  Ordo  1,  Ara- 
nina  ocb  familjen  MygalidcE  1,  Cellicoloi  30,  Vena- 
tores  34,  Saltici  36,  Laterigradi  35,  Tubicolce  10, 
Epcirid(E  32,  Thei^idionidai  27,  Ordo  2.  Phalangida 
familjen  Phalangina  37,  Ordo  3  Scorpionina  fanill- 
jen  Acarina  16.  Till  shit  beskrifvas  foljandc  nya 
arter:  Segestria  croatica,  Drassus  cephalotes,  Lycosa 
punctiventris,  L.  striatipes,  L  Kollari,  L.  alpigena, 
Scytodes  ruficeps,  Pyrophorus  austriacuSy  Philia  se- 
tigera,  Attus  viridimanus,  A.  Mannii,  A.  hiimpres- 
sus,  A.  quinquefoveolatus ,  Thomisus  graminicola , 
Epeira  affinis,  E.  dalmatina,  Theridion  Kollari,  Ischy- 
ropsalis  Redtenbacheri,  Egamus  atomarius,  Dicrono- 
palpus  n.  g.  gasteinensis,  Leiobunum  seriepunctatum, 
Nemastoma  flavipalpwn  ocli  N.  Kollari.  Sitzungsb. 
Kajserl.   Akad.   IX,   p.   622. 

Ett  vigligt  bidrag  till  kannedomen  om  de  Spind- 
lar, som  forekomma  i  Sverge,  liar  Westring  utar- 
betat.  Sedan  Forf.  i  inledningen  an  fort,  att  antalet 
af  de  inom  beiorde  land  funna  arter  uppgar  till 
253,  bland  bvilka  132  aro  for  Sverges  fauna  nya, 
foljer  en  upprakning  af  alia  dessa,  jemte  anforande 
af  synonym i,  fundort  samt  beskrifning  pa  de  for 
vetenskapen  nya.  Eliuru  Forf.  under  16  ars  tid 
egnat     dessa     djur    all     uppmiirksandiet,     anser    ban 


334 

troligt,  att  vld  en  noggrannare  undersokninfr  af  Svcr- 
£f(\s  vidstrackta  och  i  klimatiskt  hanscendc  olika  laiul- 
skap,  ett  icke  sa  ringa  antal  Spindlar  atersta  alt 
upptacka  och  all  saledes  nied  sannolikliet  kan  an- 
tagas,  att  arl-antalet  i  framtiden  kommer  att  uppga 
till  omkring  350.  De  nii  anforda  arlt^rna  upptagas 
under  fciljande  slagten  nemligen:  Epeira  29,  Tetra- 
gnatha  2,  fJnyphia  25,  Tapinopa  n.  g.  1,  Pachy- 
gnatlia  3,  Ero  1,  Theridion  20,  Episinus  1,  Erigone 
43,  PJiolcus  1,  Segestrin  2,  Dysdera  1,  Tegenaria  S, 
Ag(dena  1,  Textrix  1,  Philoica  1,  Hahnia  3,  Aposte- 
nus  n.  g.  1,  Lycodia  1,  Phryrolithus  2,  Micaria  n. 
g.  2,  Drassus  13,  Drassodes  2,  Argyronecta  1,  i4ny- 
phcena  1,  Amaurobius  2,  Cheiracanthum  2,  Dictyna 
3,  Cluhiona  7,  Sparassus  2,  Thomisus  14,  Philodro- 
mus  U),  Lycosa  22,  Dolomedes  1,  Ocyale  1,  Sphasus 
1,  Salticus  1  ocli  i4//i/s  22.  Till  slut  nppiaknar 
Foil.  7  alter,  som  finnas  anlorda  lios  Ci-ERK,  M)en 
sum  varit  honom  okanda,  De  tor  vetenskapen  nya, 
Ijc'ir  for  fcirsta  gangen  beskrifna  arterna  iiro:  Liny- 
phia  gracilis,  pallescens,  angulipalpis,  nigrina,  par- 
vula,  Erigone  nudipalpis,  reticulata,  coriacea,  conica, 
gibbicollis,  retusa,  erythropus,  subungualis,  scabricula, 
brempes,  robusta,  pinguis,  quisquiliarum,  simplex, 
Sundevallii,  gibba,  parasitica,  rugulosa,  penicillala, 
convexa,  Apostenus  fuscus,  Drassus  infuscatus,  Clu- 
biona  terreslris,  lutescens,  fuscula,  Thomisus  setosus, 
scabriculus,  lineatus  och  deplanatus.  Goth.  Vet.  och 
Vilterh.  Samh.  Handl.  II  Heft.  p.  25.  Onskllgt 
vore  oin  Forf.  snart  hlefve  i  tillfalle  afsluta  och 
iifglfva  den  descriptiva  afhandling  ofver  Spindlarna, 
som  en  langre  tid  utgjort  forenial  lor  hans  verk- 
samhet  och  hvaiigenom  (ifven  de  under  senare  lider 
tillkomna    arterna    kunde    blilva    bekanlgjorda. 

BlACKWAT.t.,     som     nppgjort    en     katalog   ofver 
de    i    England     funna    Spindlar,     har    iifven     rorande 


335 

Hera  artcrs  kroppsbildninnr,  liusiiallning  och  plats  i 
systeniet  meddclat  anmarkningar.  Foif.  aiifor  iol- 
jaiide  sliigten  och  artantal:  Atypus  1,  Lycosa  15. 
Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II  Ser.  VII,  p.  256.  Do- 
lomedes  2,  Hecwrge  1,  Eresus  1,  Salticus  (i,  1.  c. 
p.  396.  Salticus  5,  Thomisus  11,  PJiilodromus  2,  1. 
c.  p.  446.  Philodromus  5,  Sparassus  1,  Drassus  6, 
Clubiona  6,  1.  c.  VIU,  p.  37.  Clubiona  4,  Argyro- 
neta  1,  Ciniflo  2,  Ergatis  2,  Agelena  7,  1.  c.  p.  95. 
Tegenaria  3,  Cwlolcs  1,  Textrix  1,  Theridwn  4,  1. 
c.  p.  332.  Theridion  13,  Pholcus  1,  Linyphia  6,  I. 
c.  p  442,  Linyphia  IQ,  Neriene  18,  1.  c.  IX,  p.  J 5, 
Neriene   18,   Walkenara  10,   1.  c.   p.  268.   Walkencera 

11,  Pachygnatha  3,  Epeira  2,   1.  c.   p.  464.     Epeira 

12,  ].  c.  X,  p.  182.  Epeira  3,  Tetragnatha  1,  /)?ys- 
c/em  3,  Segestria  2,  Schoenobates  1,  Oonops  1,  Scy- 
/oc/es  1   och   Savignia   1.      1.   c.    p.   248. 

Hentz  har  foitsatt  och  afslutat  sina  beskrif- 
ningar  och  afbihiningar  ofver  de  i  Noiia  Amerika 
upptackfa  Spindlar  och  npptagas  nu  foljande  sliig- 
ten  och  artantal  neniligon,  Theridion  27,  Spintharus 
n.  g.  t,  Pholcus  1,  Sub.  gen.  Oophora  Sii.t.im.  1, 
My  gale  1,  Kataclysas  1,  Micrommata  2,  /1/^us  2  och 
Synemosyna  1.  Af  den  fill  slut  bifogade  oFversig- 
ten  visar  sig,  att  antalel  af  de  i  Norra  Amerika 
funna  Spindel-arter  uppgar  till  249,  eller  ungefar 
till  sanima  belopp,  som  de  inom  Sverge  hittills  upp- 
tackta.  Boston  Journ.  of  Nat.  Hist.  VI,  p.  271.  Tab. 
9,   10. 

De  Spindel-arter,  som  af  Walker  blifvit  in- 
samlade  i  grannskapet  af  Soutgafe,  uppriiknas  i  Ann. 
and    Mag.   Nat.   Hist.   II  Ser.   VIl,   p.    157. 

Foljande  nya  Spindel-arter  fran  Nya  Zeeland 
beskrifvas  af  White,  nemligen  Mygale  antipodum, 
hexops,  Dolomedes  lateralis,  sagittigcr,  Attus  Darwini, 
Sphastis  gracilipes,    Epeira    verucosa,    Tegenaria  an- 


336 

tipodiana,  Dayidridgia  dysderoides,  Phalangium  Li- 
sten ocli  Chelifer-  pallipes.  Piocced.  Zool.  Soc.  1849, 
p.  3.      Rev.  et  Mag.  cle  Zool.    1851,   p.   203. 

HlAckwAll,  som  i  England  upptackt  nagra 
nya  Spindel-aiier,  har  pa  dessa  meddelat  fullstan- 
diga  beskrifningar,  nemllgen  pa  Lycosa  calida,  Sal- 
ticus  notatus,  Tliomisus  umhratilis,  Philodromus  vi- 
vax,  Drassus  reticulatus,  Linyphia  pernix  ocli  Epeira 
calva.      Ann.   and    Mag.   Nat.   Hist.   If  Sicw  X,   p.   93. 

Under  benamningen  Olios  alhifrons  liar  Luc  AS 
karakteriserat  en  Spindel-art,  som  blifvlt  patriifTad 
ibiand  viixler  lieinforda  fran  On  Bourbon.  Ann. 
Ent.   11   Ser.   X,    p.   LXXVII. 

Yngre  individer  af  Segestria  perfida,  hvilka  i 
f.iigteckin'iigen  betydligt  atvika  fran  de  aldre,  be- 
skrifvas  af  LucAS.     Ann.   Ent.   II   Ser.   IX,  p.  LXLIX. 

Leon  Dufour,  som  erhallit  honan  af  Microm- 
mata  spongitarsis ,  hvllken  forut  varit  okand ,  har 
ofver  densamma  meddelat  beskrifning.  Ann.  Ent, 
II  Ser.    X,   p.  XLIV. 

Lucas  anfor  att  slagtet    Filislrata,    hvars   arter 
ansetts     uteslutande     tlllhora     gamla    verlden,     afven 
forekomma    i    den    nya.      Ann.    Ent.    II  Sei*.   IX,    p. 
XXVIII. 
Vafnader.  Shervill    omtalar,    att     ban     vid    Kerrkpur    i 

grannskapet  af  Mongliyr,  belaget  niira  Gangesfloden, 
observerat  stora  spindel-vafvar,  hvilka  gjorde  elt 
slarkt  molstand,  da  man  sokte  tranga  igenom  dem. 
Dessa  vafnader,  som  voro  af  en  gulaktig  farg,  egde 
en  utslrackninij  af  10 — 20  fot.  Den  natlika  delen 
hade  omkring  5  fot  i  diameter  och  befans  spindeln, 
som  var  6  tiim  lang,  svait  och  rod  till  fiirgen, 
sittande  i  viifvens  medelpiinkt,  afvaktande  sitt  rof. 
I  en  sadan  vaf  patrafFades  en  fogel  insniirjd  och 
(ifverspunnen.  Spindel-artcn  synes,  efter  den  be- 
skrifning 


■ 


337 

skrifiilnnr  som  hlifvit  ineddelad  ofver  dess  viifnad, 
tillliora  slagtet  Epeira.  Ami.  Nat.  Hist.  11  Ser.  VII, 
p.  429. 

Atskilliga  upplysiiingar  om  Spiiidlarnas  bete- 
ende  vid  forfardigandet  af  deras  vafnader,  finnas  af 
GlJYON   meddelade    i   Zool.    Jan.    1852. 

Notes    on    the    male   sexual-organs   of  Spiders f^onsorga- 
by   Burnett.      Proceed.   Bost.  Soc.   Nat.   Hist.  IV.   p. 
1U6,   afvensoirj 

Bennets  afhandling  om  Spindlarnas  konsorga- 
ner,  Inforde  i  Proceed.  Amer.  Assoc.  IV,  bar  Ref.  ej 
haft   tilH'alle   se. 

BlAnchard  bar  fortsatt  sin  afbandlinff  om  sp'md- Blod-om- 

I  I  1     I       I  I  I  r  •         ^'^PP' 

larnas   blodomlopp,    livaiutur   ett    iitdrag    imnes    in- 

fordt   I   Compt.   Rend.   XXXIV,    p.   402.     Denna  upp- 

satts    bar    blifvit    oFversalt    pa    Engelska.      Ann.    and 

Mag.   Nat.   Hist.   II  Ser.   X,   p.   150. 

Uti  en  oinslandliij  afbandlinjj  bar  Leon  DuFOUR  Scorpio- 
lagt  i  dagen  sina  undersokningar  om  flera  Scorpion-  Anatomi. 
arfers  inre  b}'ggnad,  samt  afbandlat  i  sarskilda  ka- 
pitel  dessa  djurs  kansel-organer,  muskier,  circula- 
tion, respiration,  tarmkanal,  konsdelar  ocb  slutbgen 
gift-organer.  Ann.  Scienc.  Nat.  XV,  p.  249.  Compt. 
Rend.   XXXII,   p.  28. 

Nagra  iaklfagelser  rorande  de  giftiga  betten 
af  Butus  supertus,  balVa  af  Guyon  blifvit  meddelade. 
Compt.   Rend.   XXXIV,   p.  404. 

En    ny    art    af    Ixodes,   benamnd   /.   variegatus,   Acan*. 
som    blifvit   funnen    lefvande    parasitiskt    pa    Cyclura 
Harlani    DuM.,    bar    af   LucAS   blifvit   karakteriserad. 
Ann.   Ent.   II   Ser.   X,   p.   LXXXVIII. 

Lucas,  som    i   Ann.  Ent.   II   Ser.   IV,   p.   57  an- 
fort   hanen   af  Ixodes  flavo-maculatus,   bar   nu   afven 
lyckats     upptiicka     bonan     pa     Pytbon     Seba.      Som 
Bohemans  Arsber.  1851.  1852.  ^2 


Halt. 


338 

lionan    iir    olika    ttx'unad,    bcskrlfves   den    rullslaiidigt. 
Ann.    Ent.    II    Ser.    IX,    p.   CXX. 

LabOULBENE  har  beskrifvit  ocli  albildat  trenne 
nya  Aca rider  af  sla^tet  Gamasus,  soin  lefva  i  sprln- 
oor  pa  klippor,  livilka  6fversv;iinnias  vid  hafvets 
stigande.  Dessa  beniiinnas  Gamasus  saliiius,  mari- 
timus  och  lialophilus;  en  art  af  slaglet  Tyroglyphus, 
T.  Mericourti,  som  blifvit  funnen  1  war,  hvilket 
utrann  ur  oral  pa  en  person,  som  lidit  af  inflam- 
mation, samt  sluiligen  en  Hydrachna  {Atax)  viridana, 
traffad    nara    Agen.    Ann.  Ent.  II  Ser.  iX,  p.  295.  Tab.  9. 

Hogst  sallan,  och  endast  i  enstaka  fall,  bar 
man  iiittills  funnit  Acarns-arter  i  de  ini-e  delarna 
af  andra  djur,  bvarfore  nedanstaende  iakllagelser  af 
ZoLl.lNGEPi  val  torde  forljena  uppmarksamliet.  Han 
bar  nemligen  patrafFat  i  magen  pa  Xylocopa  ame- 
tbystina  anda  till  25  individer  af  en  liten  Acarus, 
bvilken  ban  likval  ej  niirmare  bestamt  till  slagte 
cller  art.  De  storsta  individernas  langd  uppgar  un- 
gefar  till  J-J"'  ocb  bredden  till  l~V".  Fargen 
ar  jjiis,  genomskinlig,  smutsigt  gul,  nagot  morkare 
pa  undra  sidan.  Inom  samma  sack  forekomma 
Acarider  af  olika  storlek.  Da  de  bcfrias  ur  sin 
fangenskap  kringlopa  de  ofta  mnntert,  men  under- 
stundom  ligga  de  som  de  voro  doda,  eller  som  de 
befunno   sig    i    dvala.      Stett.    Ent.    Zeil.    Xll,    p.    236. 

llorande  Skabbdjiiret  (^Acarus  scabiei)  bafva 
flera  vigliga  upplysningar  blifvil  af  Bourgignon  med- 
delade.  Han  anfor  bland  annat,  alt  lianen  ar  mind  re 
an  bonan  ocb  forscdd  med  mycket  utbildade  konsde- 
lar,  som  bafva  sitt  hige  emellan  bakbenen.  Compt. 
Rend.  XXXIII,  p.  423.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1851. 
p.  498. 

Om  {\e\\  skada  som  vissa  Acarus-arter  foror- 
saka  pa  vaxlernn,  bar  Robineau-Desvoidy  meddelat 
sina    iakllagelser.      Compt.    Rend.   XXXIII,    p.   313. 


339 

DuJARDiN  liar  sokt  leda  i  bevls,  alt  DuGES  pa-^feiamor- 
slaende  saknar  giund,  alt  alia  utbildacle  Acarider 
bora  vara  lorsedda  med  8  fotter,  eller  att  alia  andra, 
med  ett  mind  re  antal  sadana  organer,  endast  maste 
bctraktas  sasoni  larver.  Till  stod  for  sin  asigt  bar 
DuJARDiN,  under  benamningen  Phytoptus,  beskrifvit 
en  Acarid,  som  icke  e^er  nier  an  4  l)en.  Den 
liafTas  i  i^allappleknolar  pa  Lind.  Ann.  Scienc.  Nat. 
XV,    p.   1(36.   Tab.   3.   f.   12—14. 


Bellier    de    i.A    Chavignerie    bar    an\andt   en  Diverse 
tuelliod    f(jr   att   erhalla    nattfjiirilar,  soin  iyckats  ofver  fj^ril- 
all    lorvantan.     Han    begagnade   nemligen  barvid  rep,  /«"(?«'• 
al    elt    lillfingers    tjocklek ,    som    blifvit    ofverstrukna 
med    bonung,    upplost    i    vatten.      Rcpen    fa^tades    se- 
dermera    enicllan    trad,    lagom    hogt    fran  jorden.     Da 
nalten     intriidt    undersokte    ban     repen    forsedd     med 
^Mi    lykta    oeli    fann   dem    nastan    belt    ocb     liallet    be- 
tiickta    al    fjarilar.     Dessa    bebofva  endast  lindrigt  vid- 
roras,     da    de    nedfalla    i    bafvcn.      Vanligtvis    kunna 
de     nppstickas     pa     stiillet    cler    de    sitta.      Vill    man 
anstalla     jagt    pa    sliita    angar   som    sakna    trad,     bor 
man    vara    lorsedd    med    storar,   a    bvilka     krokar   iiro 
inslagna,    bvarpa    repen    fastas.      Ann.    Ent.    11    Sei\ 

IX,  p.  cm. 

StAinton  anfdr  att  ban  vid  insamling  af  Micro- 
lepidoptera  begagnar  sig  af  en  haf,  15  engelska  turn 
i  diameter  ocb  29  turn  djup.  Ringen  bor  vara  af 
messingstrad.  Vid  insamlingen  medtages  ett  slorre 
antal  sma  papp-lador  af  2  —  6  liniers  diameter.  Sa 
snart  en  fjaril  l)lifvit  fangad,  lagges  en  sadan  lada, 
sedan  locket  blifvit  aftaget,  ofver  djuret,  bvilket 
vanligen  genast  inkryper  deruti,  bvarefter  locket, 
ntan  att  ladan  omvandes,  anyo  pasiittes.  Efter  bem- 
komsten    biggas   samtliga    de   sma     pappladorna    i    en 


340 

stor  glasbuik,  hvaruli  blifvit  inlagda  omkring  2(jO 
sonderclelade  blad  af  Prunus  lauiocerasus.  Da  bur- 
ken  harefter  tiickes  af  ett  tungt,  icke  hermetiskt 
slutande,  men  likval  tiitt  lock,  sa  bibehaller  ut- 
dunstningen  af  bladen  flera  nianader  sin  dodande 
kraft  och  en  liten  fjaril,  som  blifvit  ofver  natten 
pa  sadant  salt  foivarad  i  sin  lada,  ar  foljande  mor- 
gon  dod,  utan  atf.  den  gjort  ringaste  forsnk  all  fly- 
ga  eller  ofskafva  sig.  Den  liufvudsakliga  fordelen 
af  denna  method  bestar  deruti,  atl  cm  hinder  mo- 
ta,  atl  genast  sticka  och  spanna  de  fangade  sma 
fjarilarna,  dessa  fleja  dagar,  till  och  med  veckor, 
kunna  lemnas  i  bnrken  utan  att  de  hardna  och 
torka.      Ent.  Zeir.   XIT,    p.   226. 

Medd  att  Ibland   alia    medel,   sotn    blifvit   anvanda    for  aft 

sekter.  doda  fjaiilar,  hvilka  man  sederrnera  vill  forvara  i 
samlingar,  anser  Gertzen  tobaks-olja  vara  det  mest 
anvandbaia.  I  sadant  andanjal  for  man  med  sig 
under  excursioner  en  liten  flaska  fylld  med  fore- 
namnde  amne,  hvaruti  den  nal  neddoppas  hvarmed 
fjarilarna  skola  uppstickas.  Till  dodande  afsmarre 
fjcirilar,  som  hemfdras  i  sma  flaskor,  anser  han  to- 
baksrok  vara  tjenligare  an  svafvelangor,  emedan  de 
senare  ofta  skada  fargerna  hos  de  insekter,  som 
dermed  dodas.  Archiv.  d.  Ver.  Freund.  der  Naturg. 
in    Meklenb.    V,    p.    202. 

Neese  "ilber  das  Todten  der  Insekten".  Cor- 
respondenzbl.  INalurf.  Ver.  in  Riga  1851,  52.  N. 
1 — 2   ar   Ref.   till    innehallct   obekant   afvensom. 

insekters  DouGLAs    "Neiv    method    of  pinning  Microlepi- 

'Ting!' dopterar     Zool.  N:o  106. 

sstt  att  Bellier    de    LA    Chavignerie    uppgep,    ett    af 

fj^sta  ab'i^Q^Q^^     forsokt   och    lampli^l   befunnit  salt,   att   hos 

domen  pd  r    o 

fjuriiar.  fjarilar  forekomma  abdomens  aflossande  fran  den 
ofriga  kroppen.  Det  bestar  deruti  att  han  begag- 
nat    en    mycket    lang  och   fin   synal    hvarpa   en   trad 


341 

blifvit  upptradd.  Nalen  instickes  under  fjarilens 
hufvnd  ocli  traden  utforcs  genom  bakkroppens  iinda. 
Da  fjarilen  torkat  afklippcs  traden  sa  nara  som 
mojllgt.  En  annan  fcirdel  af  denna  beliandling  ar, 
att  fjarllarna  liasligt  dodas  och  saledes  icke  afnola 
sina  fjell.  For  att  lyckas  haruti,  doppas  traden, 
innan  den  begagnas,  i  en  arsenik  losning,  nicotine 
ellei'  naijot  annat  jjift.  Forf.  anser  afven  en  ylter- 
ligare  fcjrdel  hiirflyta  af  den  senare  atgarden,  eller 
att  sa  behandlade  fjarllar  icke  angripas  af  ninl.  Ann. 
Ent.   II  Ser.   IX,  p,  LXXVJII. 

Gertzen  anser  basta  siittet  att  for  si\m\iv]gar Prepara- 
preparera  fjiiril-larver  besta  deruti,  att  dessa  dodas  larver. 
genom  npphettade  vattenangor,  hvarefter  de  oppnas 
vid  bakandan  rned  en  fin  sax  och  de  in  re  delarne 
utkramas  cfenotn  en  varsan)  trvckninij  emellan  lask- 
papper,  som  ofta  ombytes.  Den  salunda  lUlcimda 
kroppen  fiistes  medelst  en  trad  vid  en  rund  pinne 
eller  ett  halmstra,  hvarefter  larven  torkas  ofver  en 
lindriij  kol-eld  under  bestandif;  vridninij  och  nodiff 
uppblasning.  Archiv.  Ver.  der  Freunde  dev  Naturf. 
in    Meklenb.   V.    p.   203. 

KiRTi.AND  bar  meddelat  underrattelse  orn  hum i" or var an- 
Lepidoptera,  som  skola  foivaras  i  samlingar,  hova pidoptera. 
behandlas.      Sillim.   Journ.   II   Ser.   XII,   p.   286. 

Curtis    beskrifver    en    af  Ghiliaini  uppfunnen^^^'^*^'"^^ 
apparat,     att     medelst    spritangor   rena    insekter   fran  instkter. 
mogel.       Apparaten,     som     icke    kan    goras  askadlig 
utan     en    teckning,   finnes   beskrifven   och   afbildad    i 
Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.   II,    p.    19.      Tab.   2. 

Under   de   tvenne   ar   denna   berattelse  omfattar,l^"*^«  ^"- 

I  1  17  II  n  •  II  tomologer. 

liar  den  bntonioJogiska  vetenskapen  mast  vidkannas 
manga  forluster,  genom  franfiillet  af  man,  som  ge- 
nom sina  kunskaper,  eller  sitt  nit,  forvarfvat  sig 
ett  aktadt  namn.  Salunda  saknas;  GuSTAF  KuNZE, 
Professor     i    Leipzig,    ^(.{\{\    1793,   dod    den   30   April 


3V2 

1853.  (Riogr.  nf  Kfesenwetter  i  Stett.  Ent.  Zeit. 
XII,  p.  257  ocl)  af  Reichenbach  under  titel  Worte 
zur  Erinnermig  GusTAF  KuNZi  ),  Phmjp  Willbuand 
Jakob  Muller  i  Odenhacli  d()(l  dcii  31  Mavs  1851, 
79  ar  gamma!  (Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  11,  p.  53), 
A'ON  Uechtrttz  i  Breslau  dod  i  Dec.  1851,  C.  F. 
Brisk  EN  i  Am  berg  dod  i  Febi-.  1852,  J.  J.  Soeier 
todd  den  8  Febr.  1792,  dod  i  Marseille  den  27  Nov. 
1851  (Biogr.  i\['  MuESANT  i  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
1850 — 1852  p.  63.  Mui.s.  Opnsc.  Ent.  1  p.  82), 
Charles  Athanase  Walkp:naer  dod  i  Paris  den  27 
April  1852  (Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  II,  p.  52),  Feist- 
HAMEL  General,  dod  i  Paris  den  18  Jan.  1851  (Biogr. 
af  BuQUET  Ann.  Ent.  II  Ser.  IX,  p.  IX),  Hippolyte 
Gory  dod  i  Paris  lb52  (Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S. 
H,  p.  53),  Pierret  d6(l  den  11  Nov.  1851,  74  nr 
gamniul.  (Ann.  Ent.  II  Sev.  IX,  p.  IX),  Louis 
Pilate  dod  i  Mejico  36  ar  gamnial,  Belsson  dod 
i  Mans  den  31  Dec.  1851,  49  ar,  Robyns  i  Briissel, 
dod  den  31  Mars  1852,  Francis  Stephens  fcidd  tlen 
16  Sept.  1792,  dod  den  22  Dec.  185 i  (Biogr.  af 
Westwood  Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  11,  p.  46),  Ro- 
bert Spence  dod  1852,  Gebeer  Doctor,  dod  1851. 
(Biogr.  af  Mannerheim  Bull,  de  Moscou  XXIII.  IV 
p.  580),  GuiSEPPE  Gene  fodd  den  7  Dec.  1800,  dod 
1851  (Biogr.  af  SismOiNDA.  Mem.  del  Acad,  di  To- 
rino II  Ser.  XI,  p.  1).  Ofver  tvenne  i  foria  ais- 
berattelsen,  sasom  dode  omnamnde  Entomologei",  hat- 
va  biografier  utkommit,  nemligen  ofver  Kirby  i 
Proceed.  Ent.  Soc,  New.  Ser.  I,  p.  21  och  ofver 
Meley  af  ScHAUiM  i  Stett.  Ent.  Zeit.  saint  af  Glex 
i   Ann.   Ent.    11    Ser.    IX,    p.   XXXV. 


Koslar  hiiftadi  R.'dr  4(tsk^iBm^f 


©»^' 


-(M^© 


^^r^^rd^vw- 


■•-AA/#'6^@'^^ 


BERATTELSE 


OM   FRAMSTEGEN 


INSEKTEENAS,  MYEIAPODEENAS 

OCH 

ARACMIDEENAS 
NATURALHISTORIA 

FOR 

1§53  ocli  i§54 

TILL 

KONGL.  VETENSKAPS-AKADEMIEN 

AFGIFVEN 
AF 

€.  H.    BOHJBillAlV. 


^^©^S'^AAA.- 


©^^1^ 


■^^AA^^e®@,^ 


© 


BERlTTELSE 


OM    FRAMSTEGEN 


INSEKTEENAS,  MYEIAPODEENAS 


OCH 


AEACHNIDEENAS 
NATURALHISTORIA 

FOR 

1953  odi  i§54 

TILL 

KONGL.  VETENSKAPS-AKADEMIEN 

AFGIPVEN 
AF 


STOCKHOLM,   1857. 

p.     A.     NORSTEDT     &     SONEE, 
KoogL    Boklryckare. 


innehAll. 


Sid. 

Insekternas  mundelar 1. 

BuRMEiSTER,  Skalinsektemas  vingar 4. 

Westwood,  om  insekternas  niandibler 5. 

AuBERT^  om  thorax-musklerna 6. 

Stein,  om  spottkarlen        — 

Mayer,  om  muskelfibrillerna 7. 

Lucaze-Duthiers,  om  konsorganerua — 

Leon-Dufour,  anotomi  af  Hymenoptera — 

DoRMiTZER,  skillnaden  emellan  Dytisci  och  Haliplidae 8. 

Leydig,  anatomi  af  Coccus — 

FiLippi,  anatomi  af  Silkesmasken 9. 

Anatomi  af  Ichneumon  Atropos — 

Ocellerna  hos  Anthophorabia — 

Respiration 10. 

Reproduction — 

Agazziz,  Klassifikation ., — 

Konsdelarnas  vitalitet — 

Insekternas  exkrementer — 

Larver  som  sprida  sken — 

Insekttag 11. 

Insekternas  beteende  vid  Solformorkelse 12. 

Insektiarver  under  menniskans  iigonlock 13. 

Surrogat  for  Spansk  fluga 14. 

Agglaggning  af  Hemcrobinii — 

Galiapple-knolars  bildning — 

Insekter  anvanda  till  foda — 

Vatteninsekternas  fiender 15. 

Silkesmaskarnas  forbjittring — 

Olika  arters  parning  nied  hvarandra — 

Strepsipteras  plats  i  Systemet — 

Insekter  besviirade  af  Entozoer ., 17. 

Insekter  skadliga  for  vaxterna 18. 

Underjordisk  fauna 19. 

Fossila  insekter 20. 

Insekter  funna  i  Bernsten 23. 

Hermafroditism 24. 

Missbildningar 26. 

Tidskrifter — 

Allman  litteratur 27. 

Recensioner '. 2S. 

Insekternas  utbredning .  29. 

Lefnadssatt 38. 

Resberattelser — 

Insekt-samlingar -^ 

Insecta. 

Coleoptera:   Allman  litteratur 39. 

Metamorfos 51. 


IV 

Sid. 
Enskilda  arbeten. 

Cicindeletae 52. 

Carabici 53. 

Dytisci 60. 

Gyrinites 62. 

Staphylinii , 63. 

Konskillnad 67. 

Metamorfos — 

Buprestides 68. 

Elateridae 69. 

Metamorfos 73. 

Eucnemides 74. 

Cebrionites — 

Atopidae,  Rhipiceridae,-Cyphonidae — 

Thelephorides 75. 

Melyrides — 

Ptiniores 76. 

Metamorfos 77. 

Scydmaenides — 

Silphales 78. 

Nitidulariae 79- 

Metamorfos — 

Byrrhi 80. 

Metamorfos ,     .     •  — 

Histerini 81. 

Cryptophagides 83. 

Cucujides 84. 

Metamorfos — 

Parnidae — 

Heteroceridae — - 

Palpicornia — 

Metamorfos 86. 

Lamellicornia 87. 

Metamorfos 88. 

Lefnadssjitt 90. 

Tenebrionites — 

Konskillnad 91. 

Lefnadssatt — 

Metamorfos 92. 

Colydii 93. 

Metamorfos — 

Pimeliariae 94. 

Lagriariae — 

Metamorfos — 

Oedemeritae 95. 

Metamorfos — 

Anthicides — 

Meloides 97. 

Curculionides 99. 

Metamorfos 103. 

Xylophagii 106. 

Cerambycini 107. 

Metamorfos UO. 


Sid. 

Chrysomelinae 111. 

Konskilluad 114. 

Metamorfos — 

Coccinellidae 119. 

Metamorfos 122. 

Endomychidae 123. 

Metamorfos 124. 

Orthoptera:  Allman  litteratur — 

Anatomi 130. 

Forficulina 131. 

Saltatoria — 

Hemiptera:  Allman  litteratur — 

Heteroptera  . 133. 

Nepides 135. 

Notonectides — 

Homoptera — 

Fulgoras  lysande 139. 

Thripsides — 

Metamorfos HI. 

Coccides ^ — 

Lepidoptera:    Allman  litteratur 142. 

Varieteters  uppkomst 149. 

Synonymi       152. 

Utbredning 157. 

Konskillnad — 

Lefnadssatt 158. 

Metamorfos 159. 

Papiliones 160. 

Metamorfos 162. 

Sugrorets  bihang 167. 

Lefnadssatt 168. 

Hesperoides — 

Metamorfos 169. 

Lefnadssatt 170. 

Sphingides — 

Sesiariae 171. 

Metamorfos 172. 

Zygaenides — 

Metamorfos — 

Bombyces — 

Metamorfos 173. 

Noctuae 175. 

Metamorfos — 

"Geometrae 178. 

Metamorfos 191. 

Pyralides 192. 

Metamorfos 193. 

Microlepidoptera,  Allman  litteratur 194. 

Tortrices 195. 

Tineidae 196. 

Metamorfos 201, 

Pterophorii 210. 

Metamorfos — 


VI 


Sid. 

Neuroptera:     Allman  litteratur 210. 

Libellulinae — 

Anatomi 214. 

Ephemeridae 215. 

Medel  mot  Termiter — 

Panorpatae 216. 

Lefnadssatt — 

Mantispidae — 

Metamorfos — 

Hemerobinii 217. 

Metamorfos — 

Lefnadssatt 218. 

Phryganides — 

Hymenoptera:  Allman  litteratur — 

Tenthredinetae 219. 

Urocerata       220. 

Evaniales — 

Metamorfos — 

Cynipsera — 

Apiariae — 

Honuugsbi 229. 

Vespariae — 

Lefnadssatt 231. 

Masarides       — 

Sphegidae 232. 

Metamorfos  och  lefnadssatt 233, 

Chrysididae — 

Scolietae 237. 

Mutillariae 238. 

Formicariae 239. 

Lefnadssatt ;  243. 

Ichneumonidae — 

Metamorfos 246. 

Braconidae 247. 

Pteromalini 248. 

Diptera:  Systematik — 

Halterernas  funktioner 259. 

Allman  litteratur 260. 

Metamorfos 262. 

Pangoniadae — 

Tabanii — 

Stratiomydae — 

Metamorfos — 

Asilici 263. 

Syrphici        264. 

Conopsariae 265. 

Metamorfos — 

Pipunculini — 

Metamorfos    ....  - — 

Oestrides — 

Tachinariae        266. 

Metamorfos 268. 

Anthomyzides 269. 


VII 

Sid. 

Copromyzinae 269. 

Oscinides 270. 

Lefnadssiitt — 

Tritieurides 271. 

Metamorfos — 

Coriaceae — 

Braulida 272, 

Chironomi 273. 

Metamorfos — 

Cecidomyzides 274. 

Sciarinae 276. 

Metamorfos — 

Tipulides 277. 

Metamorfos 278. 

Scatopsides 279. 

Metamorfos — 

Chioneides — 

Metamorfos — 

Aptera:     Allman  littcratur 280. 

Suctoria — 

Podurellae 281. 

Myriapoda : 

Scolopendridae 282, 

Lefnadssiitt — 

Armadillini       283. 

Arachnida : 

Araneae 284. 

Cirkulation 287. 

Scorpionides 288. 

Acari — 

Diverse  Notiser: 

Handbok  for  samlare 291. 

Fjarilars  fangst  och  dodande — 

Uppblasning  af  larver — 

Pupors  uppsokande 292. 

Satt  att  samla  Diptera — 

Spindlars  insamlande 293. 

Konservering  af  Podurellae — 

Dode  Eutomologer 294. 

Svensk  litteratur: 

Wahlberg  och  BoHEMAN,  om  insekttag 12. 

RosENSCHOLD,  Bref  fran  Paraguay 36. 

Thomson,  Ofversigt  af  Dytisci 60. 

»)         Ofversigt  af  Sverges  Palpicornia 84. 

BoHEMAN,  Monographia  Cassididarum  Tom  II .111. 

Stal,  Nya  Hemiptera 132. 

»      Nya  Hemiptera  fran  Cafferlandet 133. 

»      Nya  genera  bland  Hemiptera — 


VIII 

Sid. 

Wallengren,  Skandinaviens  Corisae 135. 

Stal,  Nya  genera  bland  Hemiptera — 

»      Kort  ofversigt  af  Sverges  Dulphax-arter 137. 

»      Nya  Svenska  Homoptera 138. 

Wallengren,  Nya  Svenska  Lepidoptera 145. 

»  Skandinaviens  Dagfjarilar 160. 

M  Skandinaviens  Hesperoidae 168. 

»  Sphinx  Euphorbiae 170. 

Wahlberg,  lakttagelser  och  anmarkningar  ofver  de  Nordiska  Hum- 

lorna 222, 

Dahlbom,  Hymenoptera  Europaea  praecipue  borealia  T.  II.  Chrysis 

in  sensu  Linneano 233. 

Holmgren,  Entomologiska    Anteckningar    under   en    resa  i  Sodra 

Sverge  1854 244. 

Wahlberg,  Bidrag  till  kannedomen  om  de  Nordiska  Diptera  .     .261. 

»  Sphecomyia  funnen  i  Norge 264. 

BoHEMAN,  Utvecklingen  af  Pipunculus  fuscipes 265. 

Stenhammar,  Skandinaviens  Copromyzinae 269. 

Thorell,  Om  hauen  till  Scytodes  thoracicus 287. 

Bruzelius,  Hydrachnider,  sora  forekomraa  inom  Skane  ....  288. 


^— *»»<iH3-Q  { 


feom  bekant  Sr  hafva  insekternas  mundelar,  be-  Insekter- 
stamda  till  den  flytande  fodans  upphemtande,  bit-" ^gj^"^' 
tills  blifvit  alltfor  ytligt  undersokta.  Refer,  ar  nu 
i  tillfalle  anmala  en  afbandling  "Ueber  die  Mwnd- 
theile  der  Saugenden  Insecten'  af  Gerstfeld,  som 
mera  omfattande  utreder  detta  amne.  Uti  ett  af 
Grube  meddeladt  iitdrag  redogores  for  FOrf:s  un- 
dersukningar  hvarigenom  adagalagges  att  sugroret 
kan  besta   antingen   af: 

A.    Tva    fran    hvarandra    skilda    rOr,    ett    pa    bogra 

och   ett  pa  venstra  sidan,  i  bvilket  fall  oesopbagus 

burjar  gaffellikt   klufven.      Detta   forballande   eger 

rum   endast   bos   fa,   mest  i   vatten  lefvande  larver. 

a.    Hvarje    ror    bestar  af  en    ufre   ocb  en   undre 

balft,    hvilka    ligga    tatt    tillsammans  och    sa- 

lunda  bilda   en   kanal. 

1.  Roren  aro  rata  och  icke  tillspetsade.  Pal- 
per  saknas.      Larverna  af  Sisyra. 

2.  Roren  framstalla  spetsiga,  mot  hvarandra 
bojda  hakar,  med  hvilka  sar  kunna  goras. 
Labialpalperna  4-ledade.  Maxillarpalper 
saknas.  Larverna  af  Hemerohius  och  Myr- 
meleon. 

h.  Hvarje  rur  utgores  af  en  kanalformig,  ge- 
nomborrad  mandibel;  de  korta  maxillerna  sitta 
nara  derintill  och  aro  forsedda  med  fyra- 
ledade  palper;  den  lilla  underlappen  bar  tva- 
ledade  palper.  Mandiblerna  besta  af  fina  mot 
hvarandra  bojda  hakar,  som  aro  tjenliga  till 
frambringande    af   sar.      Larverna    af  Dytisci, 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  ^ 


B,    Ett  (midtel)  ror. 

a.    Utan    stickande    delar.     De    hartill    horande 
djuren   suga  saften   utur   blommor. 
cl)  Roren   bildas    af    mer  eller   mindre   trad- 
formiga,  furlangda,urholkade  och  mot  hvar- 
andra    passande    maxillar-rannor    och    aro 
vanligtvis  spiralformigt  inruUade.  Maxillar- 
palper  finnas  och  aro  tva-  eller  tre-ledade, 
likval  mycket  kortare  an    de  tva-,    sallan 
tre-ledade    labial-palperna.      Ofverlappen, 
mandiblerna  och  mentum  korta.    Lepidop- 
tera. 
P)    Roren    bildas    af   den    rorlika,   forlangda 
ligulan,    hvilken     omger    paraglosum,    la- 
bial-   och    maxillar-palperna.       De    forra 
fyra-,  de  senare    1 — G-ledade,  samt  kor- 
tare   i    samraa    forhallande    som   maxillar- 
rannan   ar  lang.     Epi-  och  Hypopharynx 
finnas.      Ofverlappen   temligen    stor,  man- 
diblerna starka.    Melitidae* 
y)  Ett  kort,    med    mjuk  hud  bekladt  snyte, 
sora    utgores    af   den   forlangda.    undertill 
rorlikt   urhalkade  ofverlappen  och  den  vid 
des8    basaldel    med    maxillerna    samman- 
smalta    underlappen.      Maxillar-rannorna 
tvaledade,    deras    palper   tva-   hogst  fem- 
ledade.     Labialpalperna  treledade.     Man- 
diblerna   utat    sittande,    sma    eller    inga. 
Phryganidae. 
h.    Med  stickborst  *).    I  detta  fall  besta  de  egent- 
liga    roren    i    hvilka    stickborsten    ligga,    huf- 
vudeakligen  af  underlappen,  och  visar  sig  en 
olikhet  i   desamma    om    maxillerna   aro  borst- 


I 


*)  Med  stickborst  menar  Forf.  den  inre   delen  af  haustel- 
lum,  utan  att  denna  alltid  anvandes  till  stickning. 


formiga    samt    afven    upptagna   i  roren,   eller 

finnas    placerade    uttill    och    saledes    tjena   till 

skyddande   bekladnad. 

a)   ROrens   bildning  likasom   hos   Pliryganeae, 

men  mandiblerna  dolda  i  desamma,   borst- 

formiga,      Maxillerna    och    mentum    sam- 

manvaxtn.     LabialpaJperna  tva-    eller  en- 

ledade.     Thysanoptera, 

j3)  Sugroret  bildas  genom  de  med  hvarandra 

till  en   lialfranna  sammanvaxta  underlapps- 

rannorna,   pa  hvilka   ofverlappen  ar    bela- 

gen.    Labialpalper  sakuas. 

f.    Afven     maxillarpalperna     felas.      Den     af 

underlappen    bildade    halfrannan   ar  ledad 

(3-,    4-,    sallan    5-ledad).      Stickborstens 

antal   fyra,  eller  som   det  synes  tre,   deri- 

genom  att  maxillar-borsten  sluta  tatare  till 

hvarandra  an  mandibel-borsten.    Rhyncliota. 

2.     Maxillarpalperna     finnas,      \  —  5-ledade. 

Sugroret  oledadt,   utlopande  i  tva  sma  dy- 

nor.     Stickborstens  antal    varierar  emellan 

\ — 5,    eller     da     man    afven    raknar    den 

mycket  fina    och    spetsiga  ofverlappen  till 

6.     Hypopharynx,  maxiller  och   mandibler 

finnas.      Diptera    ovipara.     Af  dessa    borst 

felas  aldrig  hypopharynx,  sallan  maxillerna ; 

ofta  mandiblerna,   ea  forekommer: 

Endast  ett  stickborst  (Hypopharynx)  hos  Mu- 

scidae, 
Endast     tva     stickborst    (Hypopharynx     och 
borstformig  ofverlapp)  hos    Tipulidae, 

De  fiesta  af  dessa  endast  fina  (under- 
stundom  med  spar  af  tva  sidoborst),  Ce- 
ratopogon,  Simulia  afvensom  Conopidae  och 
Stomoojydi,  grofvare,  lampliga  till  stick- 
ning. 


Endast  3  stickborst  (Hypopharynx  och  ma- 
xiller).     Asilus,    Syrphus. 

EndavSt  4  stickborst  (Hypopharynx,  maxiller, 
cifverlapp).  Xylopliagus,  Stratiomys,  Empis, 
Ijeptis,   Anthrax,   Bombylius. 

Endast  nied  stickborst,  men  dessa  sex.  Cu- 
licidae  och  Tabanidae  (atmin stone  hos  ho- 
norna. 

y)  Sugroren  bildas  genora  foreningen  af  de 
fyra  eller  femledade  lablalpalperna,  emellan 
hvilka  tre  stickborst  (Hypopharynx  och 
mandiblerna)  finnas.  Det  skyddas  uttill 
af  de  smala,  tresidiga,  forlangda  maxillar- 
rannorna,  nied  deras  fyra-  eller  fem-ledade 
palper  (fordom  ansedda  for  antenner).  Un- 
derlappens  rannor  hafva  lika  litet  uppnatt 
sin  utbildning   som  ofverlappen.    Pulicidae. 

^)  Det  egentliga  sugroret,  endast  innehal- 
lande  ett  stickborst,  bildas  af  den  sam- 
raansatta  ofver-  och  underlappen,  men  ar 
afven  pa  sidorna  skyddadt  af  den  rorlikt 
urhalkade,  vid  dess  bas  med  en  kottartad 
svulst  omgifna  maxillar-rannan.  Man- 
dibler,  maxiller  och  labialpalper  fela.  Dip- 
tera  pupipara, 

g)   Sugroret    kan    framstrackas   och  indragas. 

Det   bestar  af  tva  mot  hvarandra  liggande 

halfror    (Mandibler?)    och    innehaller    tva 

likaledes    vid    hvarandra    befintliga    borst 

(Maxiller).    Palper  saknas.     Pediculidae. 

Archiv  fiir  Naturg.   XX.   p.   £4^. 

BuRMEi-  Den  beskrifvande  naturalhistorien  har  utom  dess 

^^g^'    uppgift  att  bestamma  arterna,  afven  en  svarare,  nem- 

insekter-  ligcn  framstallningen    af   det  narmare  eller  fjarmare 

nas  vm-  forh^jjande  hvaruti  arterna  sta  till  hvarandra.   Efter 
gar. 

deraf  foljande  slagtskapsforhallanden  bildar  man  af- 


delningar  iblaiid  dem,  af  hvilka  de  af  LlNNE  och 
hans  njlrmaste  efterfoljare  uppstallda  genera,  fOre- 
tradesvis  af  Latreille  blifvit  bearbetade  sasom 
naturliga  familjer.  Man  bar  i  senare  tider  infurt 
manga  forandringar  och  furbattringar  i  dessa  famil- 
jers  ordnande,  men  merendels  utan  att  nagon  all- 
man  griindsatts  blifvit  fOljd.  Burmeister  bar  nu 
i  en  afhandling  "  Untersuchungen  iiher  die  Flugeltypen 
der  Coleopteren'  bemodat  sig  iitfinna  en  sakrare 
grund  fur  bestammandet  af  de  allmanna  affinitets- 
forhallanderna  och  anser  sig  i  vingarnas  form  och 
adergang  hafva  funnit  en  sadan,  sedan  ban  forgaf- 
ves  sukt  utfinna  en  dylik  af  antennerna,  munde- 
larna,  futterna  eller  bakkroppen.  Sasom  exempel 
pa  vingarnas  vigt  vid  indelningen  i  grupper,  med- 
delar  Furf.  att  vid  de  undersokningar  ban  verkstallt 
med  Clavicomia  ban  konmiit  till  resultat  som  ada- 
galagga,  att  denna  familj  bur  furdclns  i  flera.  Da 
det  skulle  blifva  svart  och  allt  fur  vidlyftigt,  att 
utan  figurer  kunna  gura  Furf:s  manga  framstallda 
asigter  tydliga,  far  Ket  hanvisa  till  den  i  flera 
hanseenden  intressanta  afhandlingen.  Abhandl.  Na- 
turf.   Gesellsch.   zu   Halle.     11.   p.    125.    Tab.   IX. 

Westwood     bar     fastat     uppmarksamheten    pa  West- 

vigten   af,   att   narmare    oranska   och    beskrifva    olik-   ^^?^^; 
^  ,  ^  .  om  msek- 

heterna  i  tiindernas  form  och  antal  pa  insekternas  ternas 
mandibler,  sardeles  bos  Hymenoptera  och  Coleoptera,  "J^^j"  ^' 
an  hittills  varit  fallet.  Det  ar  likval  nudigt  att 
undersuka  dessa  organer  bos  bada  kunen.  Sasom 
exempel  pa  burn  vigtiga  dessa  kroppsdelar  aro  vid 
insekternas  indelning  anfur  Furf.  slagtet  Megaee- 
phala,  hvilket  till  fulje  af  mandiblernas  olika  bild- 
ning  latt  kan  indelas  i  flera  subgenera.  Fastande 
afseende  sa  v^l  pa  dessa  furhallanden,  som  pa  ar- 
ternas  fjirg  och  lefnadssatt  kunna  val  begransade 
grupper   uppst alias   bland   Megacephalides,  hvilket  hit- 


ler, 


6 

tills  mutt  mycken  svarighet.  Saledes  bilda  gamla 
verldens  arter  endast  en  grupp,  maMnda  delbar  i 
sm^rre  sectioner,  efter  fran-  eller  narvaron  af  vin- 
gar  samt  skalvlngarnas  form  och  fargteckning.  Den 
Australiska  arten  star  ensam  och  den  nya  verldens 
arter  kuuna  hanforas  till  trenne  subgenera  Ammosia 
Westw.,  Anaira  och  Tetracha.  Ann.  and.  Mag.  of 
Nat.  Hist.  11.  Ser.  XII.  p.  ^16.  Trans.  Zool.  Soc. 
Jan.  1851. 
AuBERT,  AuBERT,   som   mikroskopiskt   undersokt  thorax- 

j.°^j^ygj^.musklerna  hos  flera  insektordningar  sasom  Coleop- 
lerua.  tera,  Neuroptera,  Hymenoptera^  Lepidoptera,  DipUraj 
Orthoptera  och  Hemiptera,  har  dervid  hufvudsakligen 
kommit  till  foljande  resultat:  1:o  att  de  relativt  stora 
thorax-musklerna  hos  de  insekter  sora  under  flygten 
frambringa  Ijud,  i  friskt  tillstand  besta  af  fina,  pa 
tvaren  strekade  tradar;  2:o  att  dessa  tradar  aro 
niuskelprimitiv-fibriller;  3;o  att  emellan  fibrillerna 
stadse  finnes  en  grynig  massa  af  okand  betydelse; 
4:o  att  alia  ofriga  muskier  i  friskt  tillstand  icke 
visa  detta  furhallande;  5:o  att  Lihellulae  ega  i  tho- 
rax muskelprimitivband;  6:o  att  musklerna  besta  af 
sma  cylindrar,  hvilka  aro  sammanfogade  till  fibriller 
eller  skifvor;  7:o  att  fibrillerna  i  contraheradt  till- 
stand fortjocka  sig  ock  att  tvarstrecken  derigenom 
komma  hvarandra  narmare.  Siebold  und  Kolli- 
KER  Zeitzschr.  IV.  p.  388.  Tab.  15.  Sillim  Journ. 
Sept.  1853.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser. 
XIII.  p.  76.  Mull.  Arch.  1854.  Heft.  YI.  p.  48. 
Stein,  En    sardeles    uppmarksamhet   fortjenar   Steins 

ktirlen.  ^PPo^f^  ^tt  spottkarl  icke  finnas  hos  alia  skal-in- 
sekter,  utan  endast  hos  de  familjer,  hvilka  uteslu- 
tande  eller  hufvudsakligen  lefva  af  vegetabiliska 
amnen.  FOrf.  kunde  vid  de  noggrannaste  under- 
sokningar  icke  upptacka  det  ringaste  spar  af  dessa 
karl    hos     Ccu'tibici,    .Di/tisci,     hos     de    pa    doda   djur 


lefvande  Silphae,  Histeres  och  stcirre  Staphi/Unii,  Der- 
einot  funnos  de  stilndigt  hos  Curculionides,  hos  alia 
Cerambt/cini  och  allmaiit  hos  Chrysomelinae,  Vidare 
antaoer  Forf.  att  sekretet  fran  dessa  oro^aner  utof- 
var  en  fratande  verkan  pa  de  vaxt-  eller  vedartade 
delar,  hvllka  af  detsamma  inficieras  och  frambringar 
en  kemisk  fOrandring  sora  vedatande  insekter  eller 
deras  larver  astadkomma  pa  de  vaxtdelar,  hvaraf  de 
nara  sig.  Af  denna  spottens  forstorande  inverkan 
skulle  forklaringen  finnas  dertill,  att  ofta  obetydliga 
sarnader,  fororsakade  t.  ex.  af  Hytohius  pini,  anses 
hafva  till  foljd,  att  unga  barrtrad  fullkomligt  utdO. 
Tharand.  Jahrb.   VII.   N.   F.   I.   p.   ^31. 

Uti    Mayers    afhandling    "  Ueber    die    Spontane  Maykr, 
Bewegung  der  Muskeljibrillen  der  iiiedern    21iiere\   fo-  ?"|x.!^'."|~ 
rekommer    afven    nagra    korta  upplysningar  rurande    lenm. 
muskelfibrillernas     rorelser     hos     insekterna.      MiiLL. 
Aichiv.    1854,   p.   ;^14. 

LucAZE-DuTHiERS  har  i  en   vidlyftig   afhand- Lucaze- 
linof    fortsatt    sin  i   forra    berattelsen    p.    6,   aiimalda  ^^u^^" 
afliandling  rorande  generations-organernas  olika  bild-konsorga- 
ningar  hos  honorna  af  foljande  ordningar,   nemligen  °^^"*- 
Neuropterai     Thysanura,     Coleoptera,    Lepidoptera    och 
Aphaniptera.    Afhandlingen,  som  atfoljes  af  en  raangd 
val  utfOrda   och    upplysande    figurer,    ar   af  det  om- 
fang  och   den   beskaffenhet,    att    den    icke   egnar  sig 
for  nagot  utdrag:,   hvarfore  Ref.  far  hanvisa  till  Ann. 
Sciences    Nat.    III.    Ser.    XIX.    p.    ^5,    ^03.    Tab. 
a— 5. 

Ett  vigtigt  och   upplysande  arbete   rorande  in-    Leon 
sekternas   anatomi   har   af  Leon-Dufour  blifvit   ut-^^^,°^^ 

anatorai 

arbetadt   under    titel :    ''Mecherches    sur    lanatomie    desaf  Eyiue- 
Ilymenopteres    de    la  famille    des    Urocerates\      Forf;s  "^ptcra. 
undersokningar    hafva    egentligen    blifvit    verkstallda 
pa     Sirex   gigas,    hvars    sa    val   yttre   som   inre   delar 
noggrannt   beskrifvas.      Ett  af  de   hufvudsakliga   re- 


8 

sultat  hvartill   Forf.   kommit  ar,   att  han  anser  detta 

djur  redan   vid   dess    utklackning    utur    pupan    vara 

forsedt  med   sa   mycken   narande  substance,   som   er- 

fordras  under  hela  den  tid,   som  atgar  till  dess  fort- 

plantnlngs    period.     Ann.    Sciences   Nat.   IV.   Ser.  I. 

p.   201.   Tab.   4. 

DoRMiT-  DORMITZER  bar  anstM,llt  ganska  omfattande  un- 

gj^jj^^^Jg^dersokningar    rurande    slagtet    Haliplus    och     dithu- 

emellan  rande     arters    kroppsdelar,   hvaraf  visar  sig   att   Dy- 

och  Ha- ^^^^*''     ^^^     ^^^    namare    betraktande,    bora  fordelas   i 

liplidae.  tvenne  familjer  Dytiscidae  ocb   Haliplidae,     De  forra 

hafva  elfvaledade,  borstlika  antenner,  saaimantrycktn, 

till    simmande    inrattade    mellan-    och    bakben    och 

babenens     hofter    utan    sardeles    bihang.      De    senare 

utrnarka    sig    genom    'lO-ledade,    borstlika  antenner, 

genom   sasom   vanligt   till  gaende   bildade  frarn-   och 

n^ellanben,    med    langa    har    till    simmande    formade 

bakben   samt  genom  en   egendomlig  fran  bakhofterna 

utlopande  skifva,   hvilken    betacker    stursta    delen    af 

hofterna.    laren   och   bakkroppen.     Med   stod  af  dessa 

olikheter,   anser    Forf.    Haliplidae    icke  endast   sasom 

en  underafdelning  af  Dytisci,   utan   tror   att  de    bora 

utgora   en  sjelfstandig  familj,   likasaval   som    Cicinde- 

lidae  fortjena  skiljas  fran  Carabici.    Lotos  I.  p.  33,  52. 

Leydig,  Anatomien   af  Coccus  Hesperidum  har  af  Leydig 

af  Coc-  blifvit   omstandllgt    utredd.      Forf.    beskrifver    i  sar- 

cus.     skilda     kapitel    detta    djurs   matsmaltningsror,    respi- 

rations-organer,   muskier,   nerver   och    fortplantnings- 

organer.      Med     hilnsyn     till     den    yttre     bildningen, 

har    Forf.     endast    haft    en    anmarkning    mot    hvad 

derom     forut     varit    bekant,    att    gora,   nemligen   ro- 

rande  tarsernas   form.     Om   dessa   hafva  en  del  Forf. 

sagt,   att   de  aro  enledade,   med   en  enda,  haklik  klo, 

hos    andra     deremot    omnamnas    tarslederna  alkleles 

icke   i   karakteristiken,    da   de  aro   fur  sma   och   for- 

hallandet  annu  osiikert.     Enligt  Forf:s  undersokningar 


9 

eger  benens  apicalled  en  bestamd  och  egendomlig 
bildnino:.  Fran  tarsens  anda  utojar  nemlio^en  tva 
langre  och  tva  kortare  iina  spetsar,  hvilka  hvardera 
sluta  i  en  siigskal,  alldeles  pa  samma  satt  som  hos 
Sarcoptes  scahiei,  eller  andra  pa  djur  lefvande  qualster- 
arter  t.  ex.  Gamasus  coleoptj^atorurn.  Att  en  sadan 
benens  sammansattning,  afven  hos  Coccus,  ar  be- 
stamd  att  underlatta  dess  fastande  vid  vaxterna  an- 
ser  Forf.  otvifvelaktigt.  Siebold  und  Kolliker 
Zeitschr.   V.   p.    1.   Tab.    1.   f.    1—6. 

FiLiPPi  bar  fortsatt   sina  anatomiska   och  phy-  Filippi 

sioloofiska  undersokninp-ar   af  Silkesmasken,  samt  of-  ^J"^*.^,™^ 
^  .    '^  .  .      .  .         af  Silkes- 

ver  resultaterna  af  sina  forskningar  utgifvit  en  liten  masken. 
afhandling  Breve  Riassimto  di  alcune  ricerche  mia- 
tomico-jisiologiclie  sul  haco  del  Seta'  communicate  del 
Professore  Filippi  alia  Societa  delle  Scienze  biolo- 
giche  di  Torino  nella  tornata  del  13  Luglio  1853, 
Denna  afhandling  har  af  DoHRN  blifvit  ofversatt  pa 
Tyska  och  finnes  inford  i  Stett.  Entom.  Zeit.  XIV. 
p.    124.   Tab.   I,   II.   XV.   p.   8. 

Newport   har  meddelat  nagra   tillagg  och  rat-  Anatomi 

telser  vid   sin   forut  utsrifna   afiiandlino;  rorande  ana-  ^^  ^^^' 

'-^  .  neumon 

tomien  af  Ichneumon  atropos.   Trans.  Linn.  Soc.  XXL  atropos. 

II.    p.    85.      Ann.    and    Mag.    Nat.     Hist.    II.   Ser. 

XIL  p.   40. 

Newport  anfor,   att  sedan   ban   i    Transactions  Ocellerna 
of  the  Linnean     Society,    for    langre    tid    sedan   be-   /^°^  _ 
skref  ocellerna   hos    slagtet    Anthophorahia,   har   bans  phorabia. 
uppmarksamhet  anyo   blifvit   filstad   pa   egenheterna  i 
hanens    syn-organer.      Han     hade    redan    furiit    an- 
markt,     att    detta    kon    var    fursedt    med   oceller,   sa 
val  vid   sidorna   af  hufvudet   soin   pa   vertex,  och  att 
dessa  saledes   ega  samma  lage   som   ocellerna  och  de 
sammansatta    ogonen   hos    hoiian.      Han    anser   dessa 
organer    hos    bada     kOnen     saledes     vara    homologa. 


40 

Trans.  Zool.   Soc.   April    1853.   Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.   II.  Ser.  XIL   p.   44. 

Ecspira-  Om    respirHtionen    hos   Myriapoderna,  Insektema 

tionen.  ^^|^    Aracliuidema    har    Williams    furfattat  en  om- 

standlig    och    upplysande    afliandling,    hvilken   finnes 

infurd   i   Ann.   and.    Mag.  Nat.  Hist.  II.    Ser.   XIII. 

p.    180.   T.   9,    10. 

llepro-  On    some    peculiarities    of   the    Oecononny   of  re- 

^^^^^^^' production  in    certain  insects    by    Burnett.     Proceed. 

Bost.   Soc.  Nat.   Hist,    i85£.   p.   '2^Q  ar  Ref.  endast 

till   titeln   bekant. 

Agassiz,  En  omfattande  och  grundlig  recension  af  Agas- 

'^^''^j?^^^*' Siz's  i   fOrra  Berattelsen   p.    I.   anmalda  arbete    "The 

classification   of  insects  from    Emhryological    data'   har 

af  DORMITZER   blifvit  utarbetad,  hvaruti  flera,  sasom 

det  synes,  griindade  anniarkningar  blifvit  framstallda. 

Lotos   III.,  p.   55. 

Konsde-  BuREAU  omnamner,  att   han  d.  \2  Mars  i  sko- 

viuHtet  ^^^   ^^^   Meudon   insamlat  ett  storre  antal  wi  Brephos 

parthenias   och   notha,   hvilka   han    i   brist   pa  tid   for- 

summat  att   efterse   under   sex   dagar.     Da   han   efter 

denna    tids    furlopp    framtog    sin    gjorda   skord,   fann 

han   namnde   djur  torkade,   sa  att  antenner,   ben  och 

vingar  vid    minsta  vidroring    afbrotos,    men   genera- 

tions-organerna    voro    annu    rorliga,    hvilket    forhal- 

lande  fortfor  i   tvenne    dagar.     Ann.    Ent.    III.    Ser. 

II.  p.  XXII. 

Insektei-  En   afhandling  "Some  Observatiotis  on  the  Excre- 

nas  exkre-y^^g^^^.  ^y  {ng^f-ig"   by  Jqhn  David,  som  innehallcr  en 

menter.  "^  .  , 

mangd   undersokningar  fur  utronandet  af  de  kemiska 

bestandsdelarna    i    Insekternas     exkrementer,    finnes 

intagen  i  Trans.   Entom.   Soc.  N.   S.   III.   I.   p.    18. 

Larver  Reinhardt    onitalar    en    af    honora   i   Brasilien 

dT^skwi  funnen   insekt-larv,   ett   och   ett   halft  turn   lang,   som 

frambringar    ett    starkt    fosforescerande    sken    af   tva 

olika  slag.    Alia   kroppens   segmenter,  nied  iindantag 


M 

af  de  som  fin  n  as  pa  prothorax,  aro  forsedda  pa  rygg- 
sidan  med  tva  rader  lysande  flilckar,  som  sprida  ett 
gronaktigt  sken.  Hela  hufvudet,  med  undantag  af 
ogonen  och  mundelarna,  lyser  lika  som  ett  brin- 
nande  kol  och  ar  till  fargen  raycket  afvikande  fran 
de  ofriga  delarnas  sken.  Detta  fenomen  visar  sig 
icke  endast  i  morkret,  utan  synes  afven  vid  dags- 
Ijus.  Furf.  anser  det  intet  tvifvel  underkastat  att 
larven  tillhur  en  skal-insekt,  utan  att  det  likval 
varit  honom  mujligt  utreda  hvilken  art  som  deraf 
utvecklas  och  som  den  lysande  formagan  troligen 
icke  upphor  med  larvtillstandet,  anser  han  att  det 
skall  lyckas  honom  finna  imagines.  Som  i  Brasi- 
lien  endast  tva  grupper  skal-insekter  finnas  som 
sprida  sken,  nemligen  Elateridae  och  Lampyridae,  men 
den  nu  omnamnda  larven  icke  kan  hanforas  till  de 
forra,  synes  det  snnnolikt  att  den  tiilhor  nagon  art 
af  den  senare  gruppen.  Proceed.  Entom.  Soc.  N.  S. 
III.  p.   5. 

Att  vissa  insektarter  understundom  salla  sig  insekt- 
tillsammans  i  stor  mangd  och  sedermera  anstalla  tag,  ^^^' 
har  enligt  skedda  iakttagelsrr  i  flera  forogaende 
Berattelser  blifvit  omnamdt.  Tvenne  likartade  fore- 
teelser  hafva  afven  under  de  senare  aren  blifvit  an- 
forda,  nemligen  den  ena  af  Morren,  som  omtalar 
ett  tag  af  LiheMula  depressa,  hvilket  intraffat  d.  16 
Juli  1853  mot  klockan  4  eftermiddagen  vid  Has- 
seignies  i  provinsen  Hainaut.  Det  fortfor  oafbrutet 
under  trefjerdedels  timmas  tid  och  egde  en  utstrack- 
ning  af  atminstone  J  lieu  och  bestod  af  ett  orakne- 
ligt  antal  Trollslandor  af  forenamnde  art,  hvilka 
alia  styrde  kosan  fran  syd-ost  till  nord-vest.  Dagen 
var  mycket  varm.  Hvarken  voro  karren  denna  ti- 
den  uttorkade,  eller  kunde  nagon  annan  orsak  upp- 
tackas,  som  foranledt  dessa  insekter,  hvilkas  lif  sy- 
nes bero   af  vattnets   narvaro,   alt  utvandra.  Bull,  de 


Belg.  XX.  II.  p.  3^23.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist. 
II.  Ser.  XIII.  p.  ^39.  Det  andra  omnamnes  uf 
Hogg,  som  under  hosten  1853  i  norra  England 
observerat  stora  svarmar  af  Aphides.  Dessa  insekter 
visade  sig  i  niangd  pa  sanuna  tid  som  koleran  ut- 
brut  i  denna  del  af  landet,  hvarfure  manga  per- 
soner  ansago  att  de  hade  nagot  sammanhang  med 
den  hjirjande  farsoten,  eller  dtminstone  att  de  fore- 
badade  densamnia.  HoGG,  som  med  ratia  anser 
denna  formodan  sakna  all  grund,  tror  likval  att 
nagra  af  de  orsaker  som  gynnade  sjukdomens  ut- 
veckling,  sasom  stark  varme  och  lugnt  vader  kun- 
nat  bidraga  till  bladlOssens  stora  forukning.  Den 
art  som  nu  visade  sig  ansag  ban  tillbora  Aphis 
Rumicis  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser.  XIII. 
p.   427. 

Nagra  iakttagelser  roranfle  insekternas  beteende 
under  kolera-epidemiens  harjningar  i  S verge  och  af 
dessa  samtidigt  verkstallda  tag  hafva  af  Wahlbbrg 
och  Ref.  blifvit  bekantgjorda.  Vet.  Akad.  Of  vers. 
1854.  p.  B. 
Insekter-  Flera    observationer    rorande    atskilliga   insekt- 

nas  bete-jjj,j.^,j.g   fOrhallande  under  solfOrmorkelsen   d.  28  Julii 

ende  via 

Solfor-  185  1,  hafva  af  Bonsdokff  blifvit  meddelade.  Forf. 
morkelse.  g^^^  ^,^^  sysselsatt  med  insamling  af  Diptera,  hvilka 
ganska  tah'ikt  forefunnos  af  familjen  Syrphici  a  sar- 
skilda  blommor,  men  isynnerhet  pa  Spirea  salicifo- 
lia,  hade  tillfalle  anmarka  med  hvilken  liflighet  sar- 
skilda  arter  sasom  Volucella  pellucens  och  plumata, 
Ilelophilus  pendulus,  Syrphus  piceus,  arhustormn  och 
floreus  utforde  sina  rorelser.  Da  ett  litet  segment 
af  solen,  eller  ungefar  ^nidel  af  dess  yta,  var  for- 
dunklad  flogo  bien  annu  ut  och  in  i  kuperna  och 
de  anmarkta  Syrphici  voro  val  mindre  lifliga,  men 
flogo  annuj  utan  snrrande  och  langsamt  bort  till 
en   njirbelagen   blomma,   da   de   med  fingret  vidrordes. 


43 

Sedan  ungefar  halften  af  solens  yta  var  furmnrkad 
voro  Si/rphici  sa  betagna,  att  man  kunde  rora  dein 
utan  att  de  lemnade  den  blomma  hvarpa  de  be- 
funno  8ig,  men  kropo  annu  langsamt  omkring.  Ar- 
ter  af  slagtena  Bomhus  och  Crahro  hade  borjat  in- 
taga  nattqvarter  pa  blommorna,  hvilket  afven  var 
fallet  med  Trichius  fasciatus,  Leptura  4-maculatay 
Cetonia  aurata  m.  fl.  Da  SolfOrmorkelsen  framskridit 
sa,  att  blott  i  af  solen  aterstod  och  narmade  sig 
sin  kulmination,  voro  alia  ofvannamnda  arter  hogst 
kanslolosa,  sa  att  de  icke  sjelfmant  rurde  sig  fran 
stallet.  Skal-insekterna  hade  doldt  sig  i  blom- 
morna. Bien  kropo  alia  in  i  sin  kupa,  sa  val  de 
som  voro  sysselsatta  med  arbete,  som  de,  hvilka 
hangde  sammanhopade  under  flusterbradet.  Da  Sol- 
fOrmorkelsen var  helt  och  hallet  forbi,  blefvo  Syr- 
phici  mera  rurliga,  dock  icke  sasom  vanligt  vid 
vackert  vader  och  bien  begynte  ater  flyga  ut  och 
in   i   kuporna.   Act.  Soc.  Scient.  Fenn.  III.  II.  p.  799. 

Insekt-larver    hafva    nagon    gang    blifvit  funna  Insekt- 
under    menniskans     ogonlock,     utan     att    det     likval  ^er  meu- 
blifvit  narmare  bestamdt  till  hvilket  slagte  eller  art  niskans 
de  horde.      Schnel  af  Gorigoutzk   har   nu  anfort  ^^^"^ 
en    tilldragelse    der    det    lyckats    honom    bestamma 
sjelfva    djuret,    som    lagt    larverna.      Tvenne    gossar, 
den   ena  fyra  och   den    andra    tolf   ar,   hvilka  under 
varm    vaderiek    sofvit    pa    oppna    faltet,   kande  vid 
uppvaknandet    en    smarta  i  den  inre  ogonvran,  som 
tilltog  med    en    haftig    inflammation,    tills    det    an- 
gripna  ogat  forlorade   all   synfOrmaga.    Schnel  fann 
vid    undersokning    af    ogonvran    en    mangd    larver, 
som    forstordt    cellvafven     och    intrangt    sa    djupt    i 
orbitan,   att   bakdelen  var  fullkomligt  inbaddad  emel- 
lan   orbitan    och    ogonkorteln.      Sedan    alia  larverna, 
till  antalet    42 — 4  5,    blifvit    borttagna,    befunnos  de 
inre    ogonmusklerna    berofvade    all    cellvafnad.     Da 


44 

larverna  maste  uttagas  med  en  tang,  blefvo  de  fiesta 
sa  skadade,  att  de  icke  kunde  fOrvandlas  till  pu- 
por.  Nagra  ufvergingo  likval  hartill  och  de  derutur 
klackta  flugorna  befunnos  tillhura  Sarcophaga  ruralis 
eller  latifrons.  Fall.  Arch.  f.  Naturg.  XIX.  p. 
28^.  Ann.  and.  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser.  XIV.  p. 
238.  Enligt  uppgift  af  Ruthe  har  larven  2ii  Sarco- 
phaga latifrons  blifvit  funnen  i  sarnader  i  orat. 
Troschel  et  RuTHE  Handb.  der  Zool.  Ann.  and. 
Mag.  Nat.  Hist.  1.  c.  p.  238.  Arch,  fur  Naturg. 
XIX.  p.  282. 
Surrogat  I  vissa   trakter  af  Rysshind  ar  Lytta  vesicatoria, 

for  Spansk^jlgj,  ^^^  g^  kallade  spanska  flugan,  mycket  sallsynt. 
Enligt  Beckers  uppgift,  anvandas  i  stallet  med 
framgang  flera  andra,  der  allmant  forekommande 
arter,  tillhorande  samma  familj,  sasom  Lytta  collaris, 
syriacQi  Epicauta  melanocephala  och  flera  Mylahris- 
arter.  Bull,  de  Mosc.  XXVI.  11.  p.  452. 
Agglagg-  Den  markvardiga  fureteelsen  vid  agglaggningen 

Hem'enf-  ^^  Chrysopa  och  HemeroUus,  som  Reaumur  fram- 
binii,  stallde  sasom  en  hypotes,  men  Ratzeburg  och 
Schneider  fOrklarat  genom  egna  iakttagelser  vara 
grundad,  har  synts  Hagen  icke  annu  vara  med 
sakerhet  utredd.  Schneider  har  nemligen  obser- 
verat  att  tradarna  vid  hvilka  aggen  f^stas  forst  fram- 
komma.  Hagen  deremot  har  hos  Hemerohius  pha- 
leratics  och  Chrysopa  alba  anm^rkt  ett  motsatt  for- 
hallande,  eller  att  agget  forst  och  traden  sedan  ut- 
kommer.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  296. 
Gallapple-  CzECK,  som   sokt  forklara  huruledes  gallapple- 

knolars  bildningar    pa    vaxterna    forsiggar,    har  jemte  upp- 
'  raknande    af    alia    de    insekt-slagten    som  fororsaka 
sadana    utvaxter,    noggrant    redogjort    for    den    hit- 
horande  litteraturen.     Stett.   Ent.  Zeit.  XX.  p.  334. 
Insekter  WoLLACE,    8om    omtalar    att    Indianerna    sSr- 

till  foda.  deles  begarligt  fortara  flera  insekt-artcr  sasom  Oeco- 


45 

doma  cephalotes,  Termes  flavicolle,  Umhonia  spinosa, 
larven  af  Calandra  samt  slutligen  en  lusart  som 
traffas  pa  hufvudet,  anf'or  dessutom  flera  iakttagelser 
rurande  furenamnda  djurs  lefnadssatt.  Trans.  Ent. 
Soc.  N.  S.  II.  p.  ^41 

Bland     de    manga    Sender    af  hvilka  vattenin-  Vatten- 
sekterna    angiipas,     intaga    enligt    Hagens     uppgi^  nar?en- 
snackorna  ett  ej    ovigtigt    rum.      Han   har  nemligen     der. 
observerat  huruledes  Limnaeus  stagnalis  uppater  fuU- 
vS.xta  larver  till   Agrion  najas,   hvilka   snigeln  fangar 
med    den    breda    foten    och    fasthaller    genom    dees 
sammanklamning.    Likaledes   sag  han  Paludina-arter 
anstalla    stora    harjningar    bland    yngel   af  den  sail- 
synta  Agrypnia  picta,    Kolen.    Stett.  Ent.  Zeit.  XV. 
p.   296. 

Som   bekant  ar   rader    ibland    Silkesodlarna  ensilkesma- 
allman   klagan   ofver  Silkesmaskarnas   aftynande   och  ^i^f^f 
fursamring.    Ehuru   man   sukt   afhjelpa  det  onda  ge-   tring. 
nom   att    hemta    agg    fran    andra  lokaler,   har   likval 
ingen   forbattring   kunnat   formarkas.    Aube,   som   nu 
afhandlat    detta    amne.    anser    enda  sattet  att  aterge 
larverna  behorig  styrka  besta  uti   en   med  klok  be- 
rakning  verkstalld   croisering   emellan   de  skilda  ra- 
cerna.      Ann.  Ent.  III.  Ser.  11.  p.   367. 

Iakttagelser  rurande  Silkesodlingen  vid  mag- 
naneriet  i  Saint  Tulle  hafva  af  Guerin-Meneville 
och  Robert  blifvit  meddelade.  Rev.  et  Mag.  de 
Zooh   1853.  p.  503. 

Barand  omtalar  att  han  funnit  Timarcha  go-  Olika  ar- 
riaria  och  laevigata  i  parning  med  hvarandra.  -^iiii' n^ng  med 
Entom.    III.    Ser.    I.    p.   XLI.  hvaran- 

dra. 

Strepsiptera  bilda  en  sa  markv^rdig  och  egen-  Strepsip- 
domlig    insekt-grupp,    att    de  aldsta  Fransyska  och  J^^^^i 
Engelska  Entomologerna,  hvilka  forst  fastade  natur- Systemet. 
forskarnas  uppmarksamhet  pa  dessa  hogst    sallsynta 


46 

parasiter,  forde  dem  till  en  s^rskild  ordning.  Ge- 
nom  i  synnerhet  Engelska  samlares  fortsatta  forsk- 
ningar,  kanna  vi  nu  14  hithorande  arter  fordelade 
under  fern  slagten.  Dessa  djur  hafva  af  de  FOrf. 
sora  icke  ansett  dem  bora  utgora  en  egen  klass, 
blifvit  forda  till  de  mest  skilda  ordningar.  Del  fOrsta 
iorslaget  att  ufverflytta  dem  till  Coleoptera  fram- 
stalldes  af  Burmeister  i  dess  Handbuch  1833,  utan 
att  ban  narmare  utredcr  skalen  till  deras  stallande 
i  narheten  af  Mordellinae.  Denna  asigt  bar  nyligen 
blifvit  bitradd  i  England  af  Newman.  Siebold,  som 
nu  foretagit  sig  en  noggran  granskning  af  dessa 
djur,  motsatter  sig  ett  sadant  pastaende  och  anser 
Strepsiptera  pa  inga  villkor  kunna  raknas  till  Co- 
leoptera. Den  aberopade  likhcten  af  de  fOrras  larver 
med  Meloe-larvevna  pastar  ban  endast  vara  skenbar. 
De  sistnamnda  ega  tydligt  utbildade  mundelar,  hvilka 
de  andra  deremot  belt  och  ballet  sakna.  Alia  skal- 
insektens  mundelar  aro  bos  bada  konen  fullstandigt 
utvecklade,  bos  de  utbildade  Strepsiptera-hanarna 
utgOra  de  endast  tva  ofullstandiga  kak-rudimenter 
och  hos  honorna  fela  de  belt  och  ballet.  Protborax 
ar  bos  alia  Coleoptera  val  utbildad  och  den  ofra 
delen  af  den  samma  utgures  af  en  stor,  med  manga 
slagt-  och  art-karakterer  forsedd  yta.  Hos  Strep- 
siptera ar  denna  ofre  del  nastan  belt  och  ballet 
forsvunnen.  De  hopkrympta  och  skruflika  framvin- 
garna  hos  dessa  djur  aro  ytterst  rOrliga  bihang,  bos 
skalinsekterna  aro  namnda  organer  delar,  som  be- 
tacka  bakvingarna.  Alia  Strep siptera-hnnav  sakna 
klor  pa  sista  tarsleden,  en  for  alia  Coleoptera  nod- 
vandig  apparat,  emedan  de  alia  aro  bestamda  att 
begagna  sina  ben  for  att  dermed  springa,  klattra 
och  fasthalla  sig.  Eburu  Siebold  ar  ofvertygad 
om  att  Strepsiptera  icke  kunna  banforas  till  Coleop- 
tera^ 


17 

tera,  anser  han  sig  dock  icke  fur  narvarande  kunna 
bestiimt  afgora  om  de  bora  foras  till  en  egen,  eller 
nagon  af  de  forut  uppstallda  ordningarna.  Slutligen 
uppger  SiEBOLi)  en  fordelaktig  method  hvarigenom 
/S^?//op5-hannar,  som  aro  sa  sallsynta,  kunna  erhal- 
las.     Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.    133. 

Saunders,  som  beskrifvit  nagra  nya  arter  af 
Strepsiptera  fran  Albanien,  bar  afven  meddelat  iakt- 
tagelser  rtirande  dessa  djurs  utveckling.  De  nya 
arter na  aro  Xenos  Heydeni,  som  lefver  i  kroppen  pa 
Ancistrocerus  deflendus,  Xenos  Klugii  funnen  till- 
sammans  med  foregaendc  samt  Hylecthrus  Sieholdii 
upptackt  pa  Prosopis  variegata  Panz.  Trans.  Ent. 
Soc.  N.   S.   II.   p.    125.  Tab.    15,    16. 

Sedan  Siebold  under  flera  ar  rastlust  fortsatt  lusekter 
sina  undersokningar  om  de  intestinalmaskar,  som  ^esvarade 
traffas  i  insekternas  buk  kavitet,  bar  han  nu  be-  Entozoer. 
kantgjort  sina  ytteriiga  iakttagelser  rorande  dessa 
djur.  Han  bar  dervid  konimit  till  det  resultat,  att 
dessa  parasiter  endast  utgora  ett  mindre  antal  arter, 
hvilka,  med  hansyn  till  deras  vistelseorter,  ega  myc- 
ket  vidstrackta  granser,  Allmannast  och  mest  ut- 
bredd  synes  Mermis  cdbicans  vara.  Denna  forekom- 
mer  nemligen  sa  val  bos  Coleoptera,  Orthoptera, 
Diptera  som  Lepidoptera,  ja  till  och  med  bos  en  snacka 
Succinea.  Hvad  Gordiaceernas  forekommande  be- 
traifar  sa  aro  de  lika  allmanna  i  fjelltrakterna  som 
pa  slattlandet.  Forf.  uppraknar  till  slut  en  mangd 
Arachnider  och  insekter,  som  han  funnit  besvarade 
af  Fdarier.      Stett.   Ent.   Zeit.   XY.   p.    103. 

Hardenkoth,   som   funnit  en  mangd  larver  af 
Ptilopliora   plumigera    angripna    af    Filarier,    bar    ro- 
rande    dessas    forekommande     bos    insekterna   fram- 
stallt  atskilliga  hypoteser,    hvilka    bar   ej   torde   fur- 
Pro/.  Bohemans  Arsh.  ISitS,  W54.  ^ 


48 

tjena  anforas.      Verhandl.    Zool.    Bot.   Ver.  in   Wien 
III.  p.    124. 

Om    Filariers    furekommande    hos    flera    insekt- 

arter    hafva    underrattelser    af   Frauenfeld    blifvit 

meddelade.      Verb.    Zool.    Bot.    Ver.    in    Wien   III. 

p.    193. 

Inseliter  Nagra   bidrag    tiil    kannedomen    om    den   skada 

^  ^for^^  som    insekterna    utofva    pa   vaxterna,   kunna   anforas 

vaxterna.  sasoin  : 

"Les  plantes  herbacees  de  VEurope  et  leurs  In- 
sectes'  par  Macquart.  Lille  1854.  8:o  ar  Ref.  en- 
dast   till  titeln   bekant. 

Det  i  forra  Berattelsen  p.  27  anmalda  arbetet 
"Les  Arhres  et  arhrisseaux  de  VEurope  et  leurs  Insectes' 
par  Macquart  bar  af  Guerin-Meneville  blifvit 
recenceradt  i   Rev.   et   Mag.   d.   Zool.    1854.   p.  347. 

Genom  noggranna  och  ibardiga  undersokningar 
bar  Thenard  adagalagt,  att  den  skada  som  Eumolpus 
Vitis  fororsakar  pa  vinrankan,  framkallas  genom  de 
sarnader  som  larverna  gora  pa  rotterna.  Forf.,  som 
anser  att  larverna  bvarken  ega  det  utbildade  dju- 
rets  rorligbet  eller  styrka,  formodar  att  den  saledes 
svarligen  skulle  kunna  undkomma  verkan  af  ett 
giftigt  amne.  Det  berodde  saledes  pa  att  finna 
ett  sadant,  som  forstorde  djuret,  utan  att  det  men- 
Jigt  inverkade  pa  vaxten.  Efter  flera  ocb  med  olika 
amnen  verkstallda  fOrsok,  tror  Thenard  sig  bafva 
funnit  botemedlet  uti  anvandandet  af  sadana  kakor 
som  erballas  efter  oljans  utpressning  ur  senapsfro. 
Dessa  kakor  sonderdelades  fint  ocb  pulvret  utstrod- 
des  ofver  det  upphackade  faltet  samt  bade  till  foljd 
icke  allenast  att  vaxten  blef  mycket  frodigare^  utan 
afven  att  all  averkan  af  larverna  uppborde.  Rev. 
et  Mag.   de  Zool.    1854.  p.   646. 

Curtis    upplyser    att    Attelahus    betulae,    inom 
vissa    trakter    af   Italien,    gjort    skada    pa    Vinran- 


19 

korna.      Ann.    and.    Mag.    Nat.    Hist.   II.   Ser.   XIV. 
p.   231. 

BuziN  har  i  Franska  Vetenskaps-Akademien 
redogjort  for  en  insekt,  som  fOrstor  Betorna  under 
deras  fursta  utvecklings-stadium.  Detta  djur  ar  en 
llten,  knappt  I  millim.  lang  Coleopter,  beskrifven  af 
Stephens  under  benamningen  Atomaria  linearis.  Den 
angrlper  froen,  rotterna  och  bladen  samt  fororsakar 
understundom  betydlig  skada.  De  medel  som  BuziN 
tillstyrker  att  anvanda  mot  dess  harjningar  aro,  att 
ofta  ombyta  lokal  for  vaxten,  att  bulta  jorden  sa 
att  den  bllr  fast,  att  val  bruka  faltet,  att  roka  froet 
och  att  forratta  sadden  sent.  Dessutom  bor  man, 
om  insekterna  visa  sig  i  stor  mangd,  icke  spara  pa 
utsadet,  utan  oka  eller  till  och  med  fordubbla  det- 
samma  Rev.  et.  Mag.  de  Zool.  1854.  p.  441. 
Ann.   Ent.   III.   Ser.   II.   p.  XXXIV. 

Marshall  omtalar  den  skada  som  Phaedon 
hetulae  i  England  fororsakat  pa  Senap.  Proceed. 
Ent.  Soc.  N.  S.   III.  p.   24. 

Underrattelser  om  en  i  Indien  allmant  fore- 
kommande  larv,  som  orsakar  betydlig  skada  pa 
mullbarstraden,  hvars  rotter  den  angriper,  har  Luc  AS 
lemnat.  Den  insekt  som  utvecklas  af  dessa  larver 
har  befunnits  tillhora  Acanthophorus  serraticornis  Oliv. 
Ann.   Ent.  III.   Ser.   II.   p.  XLXII. 

Att  Halticus  pallicornis,  som  varit  mycket  all- 
man  i  trakten  af  Corbeil,  enllgt  uppgift  af  LuCAS, 
angripit  artor  och  honor  hvilka  deraf  betydligt  li- 
dit,  anfores   i   Ann.   Ent.   III.   Ser.   I.   p.   XXXI. 

Westwoods  afhandling  om  de  insekter  som 
skada  Tornrosbuskarna,  har  blifvit  anmald  af  Guerin- 
Meneville.    Rev.  et  Mag.   de  Zool.    1853.  p.  141. 

Om    de    i    Zoologiskt     hanseende    markvardiga  Under- 
underjordiska    Adelsberger    och    Lnegger    grottorna  Jordisk 

in*  It  1  IRUflftt 

hafva  intressanta  underrattelser  kommit  till  var  kan- 


^0 

nedom.  Under  ett  af  Schiner  der  gjordt  besok, 
fann  han  cfter  sju  timmars  ihardigt  sukande  ett 
enda  exemplar  af  Leptodirus.  Af  en  FJiora,  nar- 
slagtad  med  den  Schjodte  beskrifvit,  men  der- 
ifran  val  skild,  erholls  '13  individer.  Denna  lilla 
flug-art  lefver  i  grottornas  inre  afdelningar.  Den 
springer  utomordentligt  snabbt  pa  jorden  och  be- 
tjenar  sig  alldrig,  afven  om  den  forfOljes,  af  sina 
vingar.  Arten  bar  blifvit  benamnd  Fhora  aptina, 
Larven  af  en  i  grottan  forekommande  ny  Carabicin, 
Sj^hodrus  Schmidtn,  patraffades  temligen  djupt  in  i 
grottorna  och  meddelas  ofver  densamme  beskrifning. 
Under  en  fornyad  excursion  fangades  ytterligare 
4  exemplar  af  Leptodirus.  Stalita  taenaria  var  lika 
allman  som  Blothrus  spelaeus.  Tvenne  spindlar  till- 
horande  slagtena  Cluhiona  och  Lycosa  visade  sig 
sparsamt.  Af  Myriapoder  anmarktes  endast  trenne 
arter  nemligen  Litlwhius  forjicatus,  en  art  af  detta 
/  slagte,  som  ej  var  fullstandigt  utvecklad,  samt  Po- 
lydesmus  subterr emeus.  Luegger-grottan  framter  en 
annan  karakter.  Har  erhulls  Epeira  fusca  och  Pha- 
langopsis  cavicola,  Nara  oppningen  visade  sig  PW- 
stonychus  elongatus  och  Sphodrus  Schmidtii  i  temlig 
mangd.  Nagon  Anophthahnus  kunde  icke  upptackas. 
Verhandl.  Zool.  Bot.  Verein  in  Wien.  III.  p.  151. 
PoKERNY,  som  afven  iindersokt  forenamnda  grottor, 
redogor  for  sina  entomologiska  fynd,  hvaribland  lik- 
val  icke  nagot  hittills  obekant  djur  upptages.  1.  c. 
III.  p.  24. 
Fossila  Die  Insektenfauna  der  Tertidrgehilde  von  Oeningen 

msekter.  ^^^  ^^^  Radehoj  in  Croatien  von  Oswald  Heer, 
har  blifvit  fortsatt  med  tredje  afdelningen  omfat- 
tande  Rhytichota.  Af  denna  klass  beskrifvas  133 
arter  fordelade  under  31  slagten.  Manga  af  de 
funna  djuren  aro  sardeles  val  bibehallna  och  hvad 
som    i    hog    grad     fortjenar    uppmarksamhet  ar,   att 


21 

fargen  hos  flera  kan  urskiljas.  Vid  bestammandet 
af  de  Cimea^-artade  djuren,  hafva  vingadrorne  varit 
af  stor  vigt,  hvarfore  Forf.  funnit  sig  furanlaten  att 
inga  i  en  omstandlig  och  noggran  redogorelse  of- 
ver  dessa  delar,  hvilket  varit  sa  mycket  nodvan- 
digare,  som  vingadrorna  och  de  olika  vingfalten 
hittills,  utan  att  behorigt  afseende  blifvit  fastadt  pa 
de  ofriga  insektordningarne,  benamdts.  Af  fOrsta 
gruppen  Geocorisa  upptagas  81,  af  andra  Bt/- 
drocorida  4,  af  tredje  Cicadina  33  och  af  fjerde 
gruppen  Phytoptliires  6  arter  samt  i  ett  bihang,  un- 
der tryckningen  tillkomne  7  arter  Geocorisae,  Ar- 
betet  atfoljes  af  15  plancher  hvara  alia  de  beskrifna 
djuren  blifvit  afbildade.  Neue.  Denkschr.  Schvt^eiz. 
Gesellsch.  XIII.  p.   5. 

Heer  har  i  en  afhandling  "Die  Liasinsel  des 
Aargaus'  Zurich  1852  redogjort  fur  de  fossila  in- 
sekter,  som  i  stor  mangd  forekomma  i  Laisforma- 
tionen  vid  Mudlingen  i  Canton  Aargau  och  hafva 
pa  nagra  bifogade  plancher  flera  af  de  mest  fram- 
staende  formerna  blifvit  framstallda.  Forf.  lemnar 
en  liflig  tafla  af  naturverlden  pa  LiasOen  och  visar 
huru  mycket  insekterna  aro  lampliga,  att  lemna 
upplysningar  rorande  de  tidigare  jordperiodernas 
forhallanden.  Antalet  af  de  pa  namnde  stalle  upp- 
tackta  insekterna  uppgar  till  omkring  70  olika  species, 
hvilka  tillhura  30  slagten.  Tjugotva  af  dessa  arter 
nemligen  19  Coleoptera,  2  Orthoptera  och  \  Ilemipter 
hafva  af  Forf.  blifvit  med  stor  sakkannedom  be- 
stamda,  beskrifna  och  val  afbildade.  Alia  afvika, 
sa  val  fran  nu  lefvande,  som  fran  de  insekter  hvilka 
fOrekommit  under  tertiarperioden,  ehuru  ingen  ut- 
marker  sig  genom  nagon  besynnerlig  kroppsform. 
Storsta  antalet  (58)  tillhor  Coleoptera,  hvarvid  emed- 
lertid  torde  bora  anmarkas,  att  dessa  djurs  harda 
skalvingar    foretradesvis    bibehalla   sig.      Af  nattliga 


22 

djur  visa  sig  afvon  Kakerlackor  har,  men  repre- 
senterade  genom  andra  arter  an  i  Stenkolen.  De 
fiesta  skal-insekterna  tillhora  tradatande  djur  och 
sjlrdeles  talrikt  patraffas  Biiprestider  och  Elaterider 
(bada  tillsammans  28  arter).  Tvenne  Bellingera  ovalis 
och  Prototoma  striata  hafva  sannolikt  lefvat  i  svamp. 
Af  sottvattens-insekter  finnas  icke  mindre  an  12 
arter,  hvilka  tillhora  tre  familjer  och  fern  slagten. 
I  allmanhet  aro  insekterna  icke  stora,  likval  har  en 
Buprestid  blifvit  funnen,  hvilken  nara  uppnar  stor- 
leken  af  den  affina  Eucliroma  gigantea.  De  obser- 
verade  formerna  hantyda,  atniinstone  till  en  del,  pa 
ett  varmt,  tropiskt  klimat.  De  af  Furf.  beskrifna 
och  afbildade  arterna  aro:  Thurmannia  punctulata 
nytt  slagte  narstaende  till  Lehia,  Carabites  anthracinus, 
Colymhetes  armatus,  Gyrmites  troglodytes^  Pterofhorus 
truncatus  nytt  slagte,  soni  i  an  seen  de  till  kropps- 
Ibrmen  synes  tillhora  Nitidulaiiae,  Bellingera  ovalis 
en  liten,  sannolikt  till  Cryp)tophagi  horande  art, 
Prototo7na  striata,  troligen  till  horande  Mycetophagii, 
Hydropliilus  Acherontis,  Hyd,rohius  veteranus,  Wolla- 
stonia  ovalis,  en  af  de  mest  afvikande  formerna  af 
farailjen  Hydrophilidae,  egande  mycken  affinitet  med 
Spercheus  och  Berosus,  Eucliroma  Hasina,  Glaphyrop- 
tera  insignis,  depressa,  Gereliti,  g7'acilis,  eller  fyra 
arter  af  ett  nytt  Bup7'estid-s]a,gief  Melanophila  sculp' 
tilis,  Micj'anthaxia  rediviva,  en  liten  narmast  med 
Anthaxia  beslagtad  art,  Megacentt'us  tristis,  ett  egen- 
tlomligt  slagte  som  sammanbinder  Elater  med  Eucnemis, 
Curculionites  liasinus,  Gompliocerites  Bucklandi,  Blat- 
tina  formosa,  och  Protocoris  planus,  som  troligen  bil- 
dar  eii  efjjet  sla^^te  bland  Coreoderna.  Ett  utdraoj 
af  forenanmde  afhandling  finnes  infordt  i  Mittheil. 
Naturf.   Gesellsch.   in   Zurich   VII.   90.   p.    177. 

MiLLiERE,     som     erhallit     ett     fossilt    exemplar 
fran     Ambcrieux     af  en   Heinipter-i\Y{,   har   beskrifvit 


23 

och  afbildat  densamma  under  benamningen  Aphis 
longicaudatus,  Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  9.  Tab.  3. 
N:o  IL 

BuCKMAN  upplyser,  att  de  Lihellulid-Ymgav 
hvilka  blifvit  funna  i  Liasformationen  vid  Gloucester 
och  som  ansetts  tillhora  arter  af  tvenne  olika  genera, 
nemligen  Lihellula  Brodiei  och  Agrion  Buchmani  aro 
af  samma  art^  hvilket  blifvit  adagalagdt  derigenom 
att  man  pafunnit  ett  individ  med  nastan  fullstandig 
kropp  och  hvarvid  alia  fyra  vingarna  befunnits  fa- 
stade.  Framvingarna  voro  alldeles  ofverensstam- 
mande  med  dem,  som  man  beskrifvit  sasom  tillhu- 
rande  Agrion  Buckmani  och  bakvingarne  dem,  som 
man  antagit  vara  af  Lihellula  B7'odiei,  Ann,  and. 
Mag.  Nat.   Hist.  II.   Ser.   XII.   p.   436. 

En  i  manga  hanseenden  intressant  och  om-  insekter 
fattande  bearbetning  af  Hagen  ijhev  ^lQ  Neuroptera,^^"^^^ 
som  finnas  inneslutna  i  Bernsten  hafva  vi  nu  att 
anmala.  Hittills  hafva  34  arter  Pseudoneuroptera 
och  48  Neuroptera  blifvit  patraffade  i  detta  amne. 
Att  anstalla  en  jemfcirelse  emellan  de  nu  lefvande 
arterna  och  dem  som  inneslutas  i  Bernsten,  endast 
grundad  pa  kannedomen  af  Neuroptera,  anser  Furf. 
for  vagadt  och  foga  tillfurlitligt.  Det  ofvervagande 
storsta  antalet  af  de  fossila  arterna  ega  i  mellersta 
Europas  nuvarande  fauna  sina  representanter.  Har- 
ifran  bora  med  sakerhet  uteslutas  5  arter  af  Termes, 
]  Bmbia,  1  Amphientomum,  \  Empheria,  1  Agrion, 
1  Aeschna,  1  Pseudoperla,  \  Chauliodes,  1  Nyntj)hes, 
]  Osmyliis  och  en  Bittacus  eller  15  arter  af  8^. 
Af  dessa  ega  likval  %  Termes  och  '1  Embia  liknande 
djur  i  medelhafsfaunan.  Bestamdt  tropiska  former 
aro  deremot  trenne  storre  Termes,  Aphientomum, 
Agrion,  Aeschna,  Pseudoperla,  Nymphes,  Bittacus  va- 
lidus  och  mahanda  Os^nylus,  saledes  10  arter.  Haraf, 
liksom  af  de   i  Bernsten    funna  Diptera,  visar  sig  en 


u 

fauna,  hvilkon  i  allmanhet  ar  analog  med  Nord- 
Tyska  slatternas,  bernstenens  fundort,  oaktadt  upp- 
blandad  med  nagra  utinarktare  tropiska  former. 
Ibland  dessa  senare  adagalagga  de  storre  Termiterna 
med  sakerhet,  att  bernstenslandet  egt  ett  betyd- 
ligt  varmare  klimat  an  Preussen^  da  dessa  djur 
med  en  ofullstandig  forvandling  och  saknande  vin- 
tersomn  icke  kunna  furdrnga  en  kallare  temperatur. 
Alia  Bernstens-Neuroptera,  med  iindantag  af  Termes, 
Psocus,  Emhia,  Pseud  op  erla,  Phaphidia,  Hemerobius 
och  Coniortes  (saledes  icke  i:del  af  arterna  och  J  af 
individerna)  lefva  under  deras  forsta  stadier  i  vatten 
och  bevisa  saledes  bernstenslandets  rikedom  pa  detta 
element.  Alia  de  ofriga  aro  med  sakerhet  skogs- 
insekter  och  tyda  derpa,  att  alJa  de  arter  hvilkas 
utvecklingsstadier  fordra  en  sandig  jordman  sak- 
nats,  sasom  t.  ex.  Myrmeleo7i,  Ascalaphus  och  Ne- 
moptera.  Det  fortjenar  afven  anmarkas,  att  ingen 
af  de  i  Bernsten  funna  Neuroptera,  ar  identisk  med 
nagon  nu  lefvande  art,  da  deremot  Goppert  anser 
\  af  Bernstens-floran  identisk  med  for  nilrvarande 
befintliga  vaxter.  Pictet  forklarar  afven  alia  de 
af  honom  undersokta  insekter  sasom  utdoda  och 
Menge  har  bland  de  af  honom  granskade  Aptera 
endast  patraffat  en  Scolopendra,  som  det  icke  velat 
lyckas  honom  skiija  fran  en  nu  lefvande  art.  LoEW 
omtalar  likaledes,  att  han  efter  undersokning  af  mer 
an  '10,000  Diptera  val  funnit  flera  mycket  ofver- 
ensstammande  med  nu  existerande,  men  anfor  icke 
en  enda  hos  hvilken  icke  sma  olikheter  kunnat  an- 
markas.     Verb.    Zool.    Bot.    Vcrein   in   Wien.    Abh. 

ly.  p.  %'2L 

Hernia-  SiEBOLD     anser    att    hermafroditism    bland   in- 

itism.  gg]^^gi.jja  gy  en  hogst  sallsynt  foreteelse,  och  att  man 

derfore   icke   kan   eller   bor   antaga    den    monstrositet 

sora   ofta   visar  sig   pa   dessa   djurs  ena  sida  tillhora 


25 

en  sadan  bildning.  Hos  insekter,  der  konsskillna- 
den  i  det  yttre  ar  utmarkt  genom  mer  eller  min- 
dre  utvecklade  kroppsdelar  t.  ex.  i  nutritions-orga- 
iierna,  antennerna,  ugonen,  vingarna  eller  fOtterna, 
gifva  dessas  forandring  endast  tillkanna  en  miss- 
bildning  samt  hafva  understundom  foranledt  till  an- 
tagandet  att  en  sadan,  till  det  yttre  pa  ena  sidan 
framstaende  formskillnad  afven  skulle  antyda  en 
motsvarande  inre,  genom  halfva  kroppen  gaende 
konstruktion  af  kunsorganerna.  Underkastar  man 
de  beskrifningar  som  blifvit  gjorda  ofver  hermafro- 
diter  bland  fjarilarna  en  narmare  granskning,  sa 
visar  sig  att  de  afhandlade  djurens  bakkropp  fuU- 
komligt  ufverensstamt  med  hanarnas  eller  honornas. 
Detta  tillkannager  att  hermafroditismen  endast  ar 
skenbar,  ty  om  pa  de  inre  konsorganerna  en  efter 
ena  sidan  gaende  tvakunthet  varit  furhanden,  borde 
sadant  visa  sig  vid  namnde  organers  utgangspunkt. 
Furf.,  som  narmare  granskat  en  Melolontha  vulgaris, 
hvilken  pa  ena  sidan  varit  forsedd  med  en  antenn 
tillhorande  hanen  och  pa  den  andra  med  en  antenn 
af  honan,  liar  vid  a  detta  djur  anstalld  anatomisk 
undersokning  funnit  alia  dess  inre  delar  ofverens- 
stamma  med  hanen.  Detta  foranledde  honom  att 
taga  i  narmare  skarskadande  den  antenn  som  var 
bildad  sasom  hos  honorna.  Han  fann  da  att  den 
icke  var  sammansatt  sasom  hos  sistnamnde  kon, 
utan  utgjorde  endast  en  missbildning.  FOrf.  upp- 
manar  derfore  Entomoloo^erna  att  iakttaga  forsio'tis:- 
het  vid  sina  uppgifter  om  anmarkta  hermafroditer. 
Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.   98. 

NiCKERL  omtalar  flera  hermafroditer  bland 
fjarilarne,  nemligen  af  HtpparcJiia  Semele,  Lycaena 
Argus  och  Vanessa  Atalanta.  PIos  de  tvenne  fOrra 
ega  vingarnas  ofversida  pa  ena  sidan  hanens  farg 
och  fliickar,   pa   den    andra   honans.      Hos  den   sist- 


26 

namnda  var  endast  vingarnas  form  och  antennernas 
storlek  markbart  olika.  Lotos  I.  p.  22.  Sheppard 
omnamner  afvenledes  en  Polymmatus  Alexis  hvars 
hogra  sida  eger  hanens  och  den  venstra  honans 
fargteckning.  Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  II.  p.  34. 
Klug  har  beskrifvit  och  afbildat  en  herma- 
frodit  tillhorande  Forinicariae,  som  blifvit  funnen  vid 
Harstein.  Pa  hufvudet  visade  sig  de  mest  fram- 
staende  olikheterna.  Venstra  sidan  som  var  svart, 
framstallde  hanens  former  uttryckta  genom  de  storre 
ogonen  och  blindogonen,  antennernas  hogre  lage 
och  morkare  farg.  Hogra  sidan  som  tillhorde  honan 
hade  thorax,  abdominal-fjellqt  och  de  forsta  seg- 
menterna  rodgula.  Den  anfOrda  individen  syntes 
tillhora  Formica  sanguinea  Latr.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XV.  p.  102.  XIV.  Tab.  3.  f.  2. 
Missbild-  Atskilliga  missbildningar  hafva  blifvit  omnamnda 

nemligen  pa  thorax  af  Necrophorus  vespillo  och  pa 
elytra  af  Necrophorus  germanicus  af  Stollwerk. 
Verhandl.  Naturh.  Ver.  Preuss.  Rheinl.  und.  Westph. 
X.  p.  58,  pa  benen  hos  Anoplognathus  analis  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  II.  p.  III.  och  hos  Zygaena  occitanica^ 
hvilkens  hogra  sida  var  fOrsedd  med  tvenne  fram- 
vingar,  hvaremot  bakvingen  belt  och  ballet  saknades. 
1.  c.  III.  Ser.   I.  p.  LXVIII. 


Tidskrif-  Nedanstaende   tidskrifter,   af  hufvudsakligt  En- 

tomologiskt  innehall,  hafva  blifvit  fortsatta  nemligen: 
"Afinales  de  la  Societe  Entomologique  de  France'  Tredje 
Serien  Tome  I.  och  II,  "Transactions  of  the  Entomo- 
logical Society  of  London"  New  Series  Vol.  II.  Part. 
4—8.  Vol.  III.  Part.  1 — 2.  "Stettiner  Entomolo- 
gische  Zeitung"  Band.  XIV,  1853.  XV.  1854. 
"Linnea  Entomologica  Bd.  VIII.  1853  och  IX.  1854. 
ScHAUMS  "Bericht  ilher  die    Wissenschaftlichen  Leistun- 


yen  im  Gehiete  der  Entomologie'  for  1852  och  ''The 
Zoologisf  som  blifvit  oafbrutet  fortsatt,  men  hvilken 
Kef.  ej  varit  i  tillfalle  att  begagna.  Recens.  af 
Guerln-Meneville  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1854. 
p.   495. 


MuLSANT    har    fortsatt    siua    i   forra  Beratt.  p.  Allman 
36  anmalda  ''Opuscules  Entomologiques\  hvaraf  andra,  Lutera- 
tredje   och   fjerde   haftena   utkommit  1853.   For  detta 
rikhaltiga     arbete,     som    innehaller  afhandlingar   ro- 
rande    flera    olika    insekt-grupper,     kommer    langre 
fram   i   denna   Berattelse   att  redogoras. 

Melanges  Entomologiques  par  Perroud.  Deuxieme 
Partie  Lyon  1853.  14£  sId.  8:o  upptager  afven 
afhandlingar  af  blandadt  innehall,  for  hvilka  kom- 
mer att   pa  sina   stallen   redovisas. 

Insecta  Madereyisia  being  an  Account  of  the  In- 
sects of  the  Madeiran  group  by  T.  Vernon  Wol- 
LASTON  London  1854  4:o  with.  Thirten  coloured 
Plates.  (Pris  22  R:dr  Riksm.),  som  Ref.  icke  haft 
tillfalle  se,  berommes  mycket  i  en  recension  i  Nat. 
Hist.  Review  1854  p.  203.  Detta  arbete  skall 
innehalla  beskrifning  pa  213  genera  och  482  arter 
af  hvilka  senare  270  aro  for  vetenskapen  nya. 
Markvardigt  ar  att  Maderas  fauna  saknar  manga 
slagten  som  annars  aro  vidt  utbredda.  Saledes  fore- 
komma  inga  Cicindelidae,  Buprestidae  och  Pselaphi 
m.  fl.  Ehuru  oen  ar  betackt  af  skogar  och  strom- 
mar  aro  likval  Ceramhycini  och  Dytisci  sparsamma. 
Sallsyntheten  af  de  senare  ar  likval  icke  svar  att 
fOrklara.  Strommarnas  hastiga  lopp  och  deras  fall 
ofver  branta  klippor  ar  ingalunda  gynnsamt  for 
dessa  djurs  lefnadssalt. 

Sigismund:  ''Das  Insectenhilchlein.  Eine  Kurz- 
gefasste  Zusafnmenstellung  des    Wissenivurdigsten  aus  der 


28 

gesammten    Insectenkunde     in    praktischer    Aiiffassung.' 
Zeitz.    1853    Lief.    \  ixr  Ref.  endast  till  titeln  bekant. 

Flera  nya  insektarter  hafva  af  Haldeman 
blifvit  beskrifna  hvarjemte  upplysningar  rurande 
furut  kanda  species  meddelas.  De  nya  arterna  till- 
hora  slagtena  Cicindela,  Evarthrus,  Bolboceras,  Geo- 
trupes,  Enoplium,  Sandalus,  Cryptopleura.  Timarcha, 
JBelostoma,  Zaiitia,  Xya,  Termes  och  Eumenes.  Proceed. 
Acad.  Philad.  VI.  p.   361. 

Ett  utdrag  af  Graeals  i  forra  Berattelsen  p. 
39  omnamnda,  i  "Memorias  de  la  Real.  Academia 
de  ciencias  de  Madrid"  beskrifna  nya  Spanska  in- 
sekt-arter,  bar  af  Siebold  blifvit  gjordt.  Stett.  Ent. 
Zeit.  XIV.  p.  16. 
Recensio-  En    kort    ofversigt    af  atskilliga  Entomologiska 

"®^*     arbeten   bar  af   Bach    blifvit    utarbetad.      Verhandl. 
Naturh.  Ver.   d.  Rheinl.   und    Westph.    IX.   p.    568. 

En  af  de  storsta  sallsyntheterna  inom  den 
Entomologiska  litteraturen  utgor  kopparsticken  till 
SCOPOLIS  "  Entomoloc/ia  Carniolica."  Hos  FuESLY 
anfores  att  Scopoli  sjelf,  missnojd  med  det  ofOr- 
svarliga  utforandet  af  bans  vackra  teckningar,  of- 
vergifvit  foretaget.  De  fardiggjorda  43  plancherna 
hafva  alldrig  blifvit  utlemnade  i  bokhandeln  och 
redan  1785  kunde  de  icke  i  Wien  erhallas  for 
penningar.  Hagen,  som  haft  tillfalle  granska  ett 
exemplar,  har  redogjort  for  de  deruti  upptagna 
Neuroptera  och  de  namn  hvarunder  de  nu  aro 
kanda.      Stett.   Ent.  Zeit.   XV.   p.   81. 

Hagen  har  meddelat  flera  intressanta  upplys- 
ningar om  John  Hills  1773  i  London  utgifna 
arbete  ''Decade  of  curios  Insects"  Som  bekant  ar 
har  Fabricius  om  detta  arbete  i  foretalet  till  Spe- 
cies Insectorum  yttrat :  at  damnandae  memoriae  John 
Hill,  qui  decadem  insectorum  Londini  1773  figuris 
fictitiis  edidit.     Hagen  anser  likval,  att  ehuru  figu- 


29 

rerna  aro  mycket  ilia  gjorda  och  tie  fiesta  saledes 
oigenkilnliga,  man  likval  icke  har  nagon  aiiledning 
foriiioda,  att  de  framstallda  djuren  icke  i  verklig- 
heten  finnas.      Stett.    Ent.   Zeit.   XIV.   p.    108. 

Nedanstaende  arbeten  hafva  blifvit  recenserade 
nemligen :  Analecta  ad  Efiitomographiam  provinciarum 
occidentali-meridionalium  imperii  Rossici  auctore  GoiiSKi 
Fasc.  I.  af  Stein  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.  G2. 
Etudes  Entomologiques  redigees  par  Victor  de 
MoTSCHOi  LSKY.  Livr.  1  —  3  i  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.  1854.  p.  174.  Graells  afhandling  ufver 
nya  Spanska  insektarter  af  Fairmaire  1.  c.  1853. 
p.    140. 

Maklin  har  uti  en  Akademisk  afhandling  insekter- 
''Bidrag  till  hdnnedomen  om  insekternas  geografiska  ut-  "^^  V 
hredning  i  Norden  med  liufvudsakligt  afseende  pa 
Skandinaviens  och  Finlands  Fauna"  Helsingfors  1853 
8:o  42  sid.  lemnat,  rurande  det  behandlade  amnet, 
flera  vigtiga  underrattelser.  Forf.  yttrar  bland  an- 
nat:  "Ehuru  nordens  fanna  i  rikedoin  pa  former 
ofvertraffas  af  suderns,  erbjuder  den  likval  med  af- 
seende pa  de  enskilda  djurarternas  geografiska  ut- 
bredning  ett  nara  nog  storre  intresse.  I  de  tro- 
piska  landerna  hafva  de  generiska  formerna  en 
storre  utbredning,  men  dessa  aro  afven  haruti  pa 
mangfaldigt  satt  inskrankta.  De  storre  kontinen- 
terna  aro  emellan  vandkretsarne  atskilda  genom  vid- 
strackta  haf;  har  och  der  strodda  ogrupper  tjena 
foga  att  formedla  ett  narmare  sammanhang  dem 
emellan.  Endast  i  de  lander  der  stora  sandoknar 
forekomma,  som  fallet  ar  t.  ex.  i  Afrika,  hvarest 
en  likformig  natur  ar  radande  under  ett  storre  an- 
tal  bade  langd-  och  bredd-grader  ar  den  geogra- 
fiska utbredningen  vidstracktare.  I  den  norra  tem- 
pererade  zonen  deremot,  der  naturen  ar  i  hvarje 
hanseende  vida  mindre  mangfaldig  och  der  de  skilda 


30 

lantlerna  aro  mera  sammanhangande,  finna  vi  afven 
flera  arters  geografiska  utbredning  vara  vida  sturre. 
Men  afven  har  rader  annu  on  betydlig  skiJlnad 
afven  till  genera  emelJan  den  gamla  och  nya  verl- 
den,  och  dessutoin  ar  sjelfva  sattet  for  den  geogra- 
fiska  iitbredningen  till  en  del  olika.  I  gamla  verl- 
den,  der  i  alhnanhet  bergens  riktning  gar  fran  oster 
till  vaster,  giiller  afven  samma  regel  for  djurarter- 
nas  geografiska  utbredning,  likval  icke  i  nagot  di- 
rect forhallande  till  breddgraderna  utan  mera  efter 
de  sa  kallade  isothermiska  lineerna  eller  kurverna. 
Ifran  denna  regel  Hnnas  likval  betydliga  afvikelser. 
I  Amerika  ar  deremot  den  geografiska  utbrednin- 
gen  i  allmanhet  mera  riktad  fran  norr  till  soder, 
hvilket  afven  ofverensstammer  med  bergens  hufvud- 
sakliga  hojdstrackning  i  denna  verldsdel,  ty  hogre 
berg  afskara  alltid  mer  eller  mindre  enskilda  arters 
utbredning.  Forst  hogre  mot  norden,  der  icke  al- 
lenast  bergen  betydligt  aftaga  i  hojd,  utan  afven 
en  ndera  likformioj  natur  utbreder  s\^  ofver  den 
gamla  och  nya  verldens  lander,  hvilka  dessutom 
smaningom  allt  mera  narma  sig  hvarandra  och  slut- 
ligen  endast  aro  atskilda  genom  ett  smalare  sund, 
erbjuder  afven  de  enskilda  djurformernas  utbred- 
ninoj  ett  sardeles  hoojt  intresse.  Hvad  for  de  ofvan 
anforda  zonerna  blifvit  anfordt  som  undantag,  upp- 
trader  har  nastan  som  regel  och  det  ar  icke  nagon 
ting  ovanligt,  att  aterfinna  samma  djur-art  fran 
Island,  eller  fran  den  vestliga  delen  af  Europa, 
Iran  Skandinavien,  Lappland  och  Finland,  ofver 
hela  Sibirien,  anda  till  Gronland,  Canada  och  La- 
brador. Storsta  delen  af  de  Coleopter-arter,  som 
fordom  blifvit  ansedda  som  egendomliga  for  Norra 
Skandinavien  och  Lappland,  ja  till  och  med  for 
Finland,  aro  nu  redan  kanda,  sasom  forekommande 
i   sS-rskilda    delar     af  Sibirien,    till    en   del   afven   af 


I 


i 


31 

Nord-Amerika;  och  artnnmnen  lappomcus  och  fen- 
nicus  innebara  fur  de  fiesta  arter  pa  sin  hojd  ett 
historiskt  intyg,  att  desamma  forst  blifvit  pafunna 
i  dessa  trakter.  Una  lapponica  hade  t.  ex.  med 
lika  skal  kunnat  bar  a  nam  net  sihirica  eller  ameri- 
cana.  Nagra  arter  hafva  afven  pa  skilda  orter  erhallit 
olika  namn.  Silpha  lapponica  Hbst  har  t.  ex.  i 
Nord-Amerika  af  Say  erhallit  namnet  S.  caudata, 
Elaphrus  lapponicus  Ghl.  fran  Kamtschatka  har 
EsCHSCHOLTZ  kallat  EL  eloyigatus  och  Pteroloma 
Forstromi  Adolus  bruniieus  o.  s.  v.  Furf.  uppraknar 
till  slut  de  insekter  som  aro  gemensamma  for  Lapp- 
land  eller  Finland  och  Nord-Amerika,  sadana  som 
aro  utbredda  till  Ostra  Sibirien,  uppgaende  det  an- 
tal  finska  och  lappska  Coleoptera  som  furekomma 
anda  till  namnda  land  till  ett  ganska  betydligt  antal. 
Huru  langt  at  sOder  eller  norr  hvarje  enskild  insekt- 
art  forekommer  bade  hos  oss  och  i  Sibirien,  anser 
Furf.  fur  narvarande  omujligt  att  uppge.  De  fiesta 
rent  nordiska  former  torde  val  utbreda  sio^  anda 
till  Ishafvet.  Pa  Novaja  Semlia  har  man  endast 
funnit  en  skalbagge,  nemligen  en  furut  okand  art 
af  slagtet  Chrysomela,  Pa  samma  o  furekommer 
afven  Bomhus  lapponicus.  Bland  de  af  Baer  vid 
Ishafvet  insamlade  insekter  anser  Forf.  fuljande  fur- 
tjena  omnamnas:  Nehria  nivalis  Payk.  ,  Hydroporus 
Lapponum  och  Aphodius  piceus  Ghl. 

Rorande  insekternas  utbredning  i  CaJifornien 
hafva  vardefulla  meddelanden  af  Leconte  blifvit 
allmangjorda  ("Ow  the  geographical  distribution  of  Ani- 
mals in  California.''  Proceed.  Amer.  Assoc,  for  the 
advanc.  of  science  sixth  meeting  1851).  Den  fursta 
iakttagelse  som  en  samlare  gur  i  Californien,  ar  det 
ringa  antalet  af  de  pa  hvarje  stalle  fOrekommande 
arterna.  Under  eAt  2 — 3  manaders  vistande  i  samma 
trakt    kunde     Forf.    endast    sammanbringa  omkring 


3^ 

200  arter  Coleojytey^a  och  ungofar  lika  manga  arter 
af  (le  ufriga  ordningarna.  Derernot  omvexla  i  Cali- 
fornien  arterna  sa  betydligt  att  knai:)23t  7 —  8  per 
hundrade  hafva  en  vidstracktaie  utbredninor.  Delta 
fOrhallande  maste  forefalla  en  Entomolog  fran  de 
atlantiska  staterna  af  Norra  Amerika  sa  mycket 
besynnerligare,  som  i  dessa  ett  motsatt  forliallande 
eger  rum  och  ,  hvarje  lokal  framter  ett  stort  antal 
arter,  hvilka  finnas  utbredda  ofver  en  vidstrackt 
landstracka.  De  fa,  i  Californien  vidt  utbredda  ar-- 
terna  traffas  afven  vanligtvis  pa  den  ostra  sidan 
om  bergsryggen,  eller  aro  de  osterut  fOrekommande 
sa  lika,  att  man  endast  kan  anse  dem  som  klina- 
tiska  varieteter.  Betraffande  de  enskilda  familjerna, 
sa  ar  isynnerhet  antalet  af  ScaraheAder,  Elateridei' 
och  Ceramhyciner  ringa,  da  de  tvenne  forstnamnda 
endast  aro  hvardera  representerade  genom  25  och 
de  senare  genom  13  species  i  Furfattarens  af  om- 
kring  1000  skal-insekter  bestaende  samling.  Cur- 
cidionider  (70  arter)  och  Clirysomeliner  (50  arter) 
funnos  afvenledes  icke  i  samma  antal,  som  i  andra 
mera  skogbevaxta  trakter.  Coleoptera,  hvilka  lefva 
af  saft,  felas  nastan  belt  och  hallet,  med  undantag 
af  Histeres.  Dessa,  30  till  antalet,  aro  likval  lika 
talrika,  som  i  de  Atlantiska  Staterna.  Samma  fOr- 
hallande eger  ocksa  rum  med  Stapliylinerna  (135) 
och  Carabici  (170  arter).  Den  minskning,  hvilken 
genom  det  ringare  antalet  af  forstnamnda  familjer 
uppkommer,  ersattes  fullkomligt  genom  Tenehrio- 
niderna  (130  arter),  hvilka  annars,  efter  hvad  kandt 
ar,  endast  visa  sig  i  ett  ringa  antal  i  ostra  Nord- 
Amerika.  Malachierjia  aro  afven  i  Californien  art- 
rikare  an  i  de  Atlantiska  Staterna.  Ibland  Cara- 
bici forekomma  endast  fa  nya  genera.  Arterna  till- 
hora    antingen    kosmopolitiska    slagten   sasom    Cicin- 

dela, 


33 

dela,  Lehia,  BracMnus  in.  H.,  eller  sadana  som  iiro 
inhemska  i  Eiiropa  och  det  tempererade  Norra 
Amerikii.  Nagra  rent  Amerikanska  slagten  upp- 
trada  afvcn  sasom  Ega^  Diaphorus  och  Laclmopliorus, 
livilka  egentligen  aro  tropiska,  men  afven  finnas 
utbredda  inom  den  tempererade  zonen.  De  fur  de 
atlantiska  Staterna  karakteristiska  slagtena  (t.  ex. 
Dicaelus)  felas  belt  och  hallet  i  Californien.  Tene- 
hrioniderna  ega  foga  likhet  med  de  Europeiska,  men 
deremot  storre  ofverendstammelse  med  dem  som  traf- 
fus  pa  sodra  Amerikas  vestra  sida.  De  med  vin- 
gar  fursedda  glagtena  aro  ntan  imdantag  kosmo- 
politiska  (Phaleria,  Helops,  Uloma,  Teriebrio  m.  fl.); 
af  de  vinglusa,  hvilka  utgura  det  stursta  antalet, 
forekomma  endast  tre  i  de  atlantiska  staterna  och 
5  —  6  anda  i  tropiska  Amerika.  Histei^es  hura  nSstan 
uteskitande  till  slagtet  Saprinus.  Forf.  drager  af 
de  angifna  forhc4lIanderna  foljande  resultater:  ho 
att  Californien  utgur  ett  sjelfstandigt  zoologiskt  di- 
strict; 2:o  att  detta  district  sOnderfaller  i  flera 
skarpt  begransade  underdistricter,  hvilka  dock  i 
vissa  fall  hafva  en  stor  likhet  med  hvarandra.  Da- 
de ogrupper,  hvilka  Hgga  i  narheten  af  Amerikas 
vastra  kust  (Gallapagos  och  Sandwichs  oarna),  framte 
samma  egenhcter,  sa  synes  3:o  den  inskr^nkta  ut- 
bredningen  af  ett  mindre  artantal,  sasom  ett  karak- 
teristiskt  kannemarke  pa  stilla  hafvets  ustra  sida, 
liksom  den  vidstrackta  utbre<lningen  af  ett  stort 
artantal  ar  ett  framstaende--^rag  i  den  atlantiska 
faunans  karakter;  4:o  att  de  slagten  som  traffas  i 
detta  district,  utan  att  vara  egendomliga  fur  det- 
samma,  aro  antingen  sadana,  hvilka  forekomma  pa 
den  atlantiska  sidan  af  Amerika  och  i  Europa, 
eller  sadana,  hvilka  uteslutande  tillhOra  Amerika 
och   der   uppehalla  si'g  inom   tropikerna. 

Prof.  Bohemans  Arsh.  1853,   1854.  3 


34 

Lucas  hur  utarbetat  en  i  iDniign  lianseenden 
upplysande  uFversigt  af  dc  8kol(ttl«)sa  djur,  hvilka 
blifvlt  funna  pa  uen  Creta,  livaiuti  han  afven  1cm- 
nat  en  no«;<2:i'an  beskrifnino-  ufver  (b.nna  Os  natur- 
furhallanden  i  allmanhet  och  sardeles  ufver  dess 
vegetation.  Sasom  nja  anfOras  tre  ArarJinider :  Jjy- 
cosa  inelanognatha,  Salticus  flavipalpis  och  striatus. 
Bland  de  tre  funna  arterna  tillhorande  Myriapoda 
voro  tvenne.  Julus  ohesus  och  Scolopendra  cretica, 
fOrut  obeskrifna.  Skal-insekternus  klass  ixr  den  soin 
lemnat  de  fiesta  nya  arterna  nemllgen;  'Telephones 
fuscipes,  Dasytes  rufitarsis,  Anthrenus  molitor,  Pimelia 
Mmos,  Hedyphanes  crihripennis,  TL  lielopioides,  Anaspis 
rufitarsis,  Strophosomus  ohsolete-hispldus,  JEusomus  an- 
gustiis  och  angusticollis.  Af  tretton  Ortlioptera  hafva 
tvenne,  Ephippigera  Idominaei  och  Acinippe  RauUnii, 
forut  ej  varit  anmarkta.  Ibland  de  fa  Hemiptera 
som  blifvit  hemfurcla  befinnas  tvenne,  Lygaeus  cretimis 
och  Issus  palUpes,  nya.  Ingen  art  af  Nem^opteray 
Hymenoptera,  Lepidoptera  eller  Diptera  har  tillkom- 
mit.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1853.  p.  418.  T.  16. 
p.  514.  T.  19.  p.  565.  1854.  p.  28,  165,  278, 
487,   502. 

BuTTLEROFF,  som  mcddclat  en  beskrifnlno-  oni 
Inderscha  Saltsjon  omtalar,  att  antalet  af  de  insekter^j 
som  forekomma  pa  de  i  narheten  belagna  Stcpperna"' 
icke  ar  stort,  hvaremot  individerna  aro  ganska  tal- 
rika.  Stepperna  hvimla  s4  att  saga  af  Coprophagi 
och  skal-insekter  af  fiera  slag.  Under  stenar  gumma 
sig  Melasomata  och  CalUsteiies  Panderi  jemte  andra 
Carahici  i  siillskap  med  Scorpio  europaeus.  Pa  den 
med  sallt  genomdrilnkta  sjustranden  kringflyga  mun- 
tert  Cicindela  littoralis,  decipicns  m.  fl.  Fa  blom- 
morna  trjiffas  atskilliga  Mylabrlder  och  Ijamellicornier 
och  blnnd  dessa  ofta  pa  Artemisia  den  vnckra  Jidodis 
variolaris  om   hvilken   Pallas   trodde.   att   den  blifvlt 


I 


35 

ditford     genom     blasten    Iran    det   inre   af  Asien^   da 
ban   ciidast  fann   doda    exemplar     pa    stranden.      Pa 
Badaja    Rotiscli     visa    sig,    jemte    de  lifliga   Ciciride- 
ler7ia,  afven    troga    Ciirculioner.      Af  fjarilar,   hvarpa 
Stepperna  aro  sardeles   fattiga,  framkomma  under  de 
forsta    vardagarna    ett    betydligt    antal    af     Vanessa 
Cardui,   hvilken    bar    synes    ersatta    den    i   de  norra 
trakterna  allmanna    V.    Urticae.     Nagot   senare  burja 
Pieris,    Ijycaena    och     Sat7/rus-SiYter     att    kringflyga. 
Samtidigt   med  Pontia  Daplidice  framkomma  P.  Eu- 
pheme,   HippaTcliia  Afe7'  och   Phryne  samt  sallsyntare 
P.  Bella  ocb  annu  sparsammare  P.  Pyrotlwe,     Vid  de 
fur  solstralarne  utsatta  steniga  sluttningarna   vid   sjo- 
st  random  a  kringsvarma  Ijycaena  Epiphania  KiNDERM. 
Senare  i   Maj   visa  sig    en   storre    mangd   arter,  sar- 
deles    dagfjarilar,     sasom:     Hipparchia     Cordida,     H, 
Antlie,    Ijycaena    Pylaon,    L.    Panope,    Colias  Neriene, 
Colias    Edusa    tiilika    med    flera   i  Europa  allmanna 
arter.      1   mangd   furekommer  H.  Eudorea,   som  fort- 
lefver  till  slutet   af  Juni.    Forgafves  eftersokes  bland 
dessa  svarmar   den   narslagtade  Hipp.  Narica.   Denna 
traffas   endast  i   de  pa   blommor    fattiga    stepperna   i 
medlet     af    Juni,     der    den    vanligtvis    sattcr  sig   pa 
jorden.      Af    aftonfjarilar    ar    Sphinx  lineata  allman- 
nast    pa    med    Carduus    betackta    blomrika    stallen. 
Har    jagas     den     af     Vanessa     Cardui    fran    den   ena 
blomman   till   den   andra.      Antalet    af  nattfjarilar  ar 
icke    betydligt.      Bland    dessa    stnmarktes    afven    pa 
tistlar    Agrotis    stiff usa,     Cucullia    argentina,    leucania 
I.  album  m.    fl.    och    i     bergssluttningarna     Catocala 
Neonyinpha.      Mot   slutet   af  Juli   blifva   dessa  mark- 
vardiga    stepper    ode    pa  lefvande  varelser.      Solens 
brannande  stralar   fortorka   vaxterna,   komma   djuren 
att  fly,    doda    insekterna    och    allt    lefvande  forsjun- 
ker  i  dcidsdvala  anda  till  host  en,  da  regntiden   fram- 


36 

kallar    ett    nytt     lif,    en     iiy    period    i    veoetationen. 
Lotos   I.   p.   ^44. 

RoSENSCHOLD,  soiii  iiiuler  ett  flerarlgt  vistande 
i  Paraguay  gjort  hogst  betydliga  insektsamlingar, 
har  om  dessa  meddelat  nagra  underrattelser.  Han 
faster  dervid  synnerligen  uppmarksauiheten  pa,  att 
oni  man  vid  insamling  af  iii^ekter  unskar  erhalla 
det  storsta  mOjIiga  antakt  arter,  man  ej  Lor  gora 
urval,  utan  taga  hvad  som  fOrekommer,  .sa  vida 
man  ej  fullkondigt  kanner  dem.  Sasom  exempel 
harpa  anfores  slagtet  Clialcis.  Af  denna  grup[)  fore- 
komma  arter  i  forenamnda  land  nf  flera  storlekar, 
sasom  ifran  C.  sispes  anda  till  mycket  sma.  De 
fiesta  aro  gula  med  svarta  teckningar,  hos  andra 
ar  den  svarta  fargen  radande;  de  mind  re  aro  van- 
ligtvis  enfargade  Ijusbruna  och  nagra  arter  likna 
mycket  Chalcis  rninuta.  De  som  ega  samma  farger 
aro  hvarandra  sa  lika,  att  den  som  ej  specielt  stu- 
derat  dem,  ej  anar  nagon  skiljaktighet  till  arterna. 
De  traffas  temligen  allmant,  isynnerhet  pa  en  art 
Croton,  som  foretradesvis  vaxer  i  mangd  vid  skogs- 
brynen  och  hvars  saft,  som  utsipprar  fran  tva 
glandler  vid  spetsen  af  bladstjelken,  de  begarligt 
soka,  i  sallskap  med  nagra  sma  Coleoptera  sasom 
Rhynchaenus  och  Coccinella  m.  fl.  och  en  mangd 
mindre  Diptera.  Forledd  af  deras  inbordes  likhet 
brydde  Forf.  sig  ej  om,  att  gora  ttor  insamling, 
da  det  hande,  att  han  i  en  skog  patraffade  under 
Maj  manad  ett  ungt  trad  Yvira  polita,  hvarpa  fun- 
nos  en  stor  mangd  Chalcidides  sokande  pa  undra 
sidan  af  endast  nagra  vissa  af  dess  mangpinnerade 
blad  nagon  saft  eller  kada.  Manga  insamlades,  vid 
hvilkas  granskning  utreddes,  att  deribland  befunnos 
icke  mindre  an  30  arter.  Sedan  uppmilrksamheten 
blifvit  fastad  harpa,  insamlades  omkring  800  indi- 
vider  tillhorande   60   arter.     Om   hela   artantalet   be- 


37 

raknas  i  Paraguay  till  100,  hvllket  anses  ej  vara 
for  hugt  tllltaget  oeli  delta  ej  kan  vara  mer  an 
I  af  livad  soiD  finnes  i  det  ufriL'a  Amerika,  fas  det 
betydliga  antaiet  af  400  arter  fran  en  enda  verlds- 
dcl.      Yet.   Akad.   Ofvers.    1853.   p     102. 

Man  bar  anda  till  senarc  tider  trott,  att  de 
tropiska  landernas  fauna  hufvudsakligen  skiljde  sig 
fran  de  tenipererades  och  kalla  klimaternas  derige- 
nom,  att  den  fOrra  endast  hade  att  frauivisa  stora 
former,  hvilka  i  de  sistnamnda  antoojo  en  dvaro:lik 
gestalt.  Sa  forhaller  det  sig  icke.  Sma  djur  An- 
nas ofverallt  utbredda,  men  jemte  dessa  upptnida  i 
sodern  gigantiska  arter,  som  den  kallare  norden  icke 
fOrmatt  fo^tia  eller  foda.  Ett  nytt  bevis  for  ofvan 
antydda  asigt  bar  Dormitzer  fuunit  i  de  samlingar 
som  Helper  hemfordt  fran  Indien.  Sasom  exempel 
nnfores  Staph^Umi^  hvaraf  Erichsox  endast  kandt 
40  arter  fran  dessa  trakter,  Iivaremot  Helper  af 
denna  familj  hcmfort  500.  Nastan  alia  grupper  af 
dessa  djur  aro  deribland  representerade,  med  un- 
dantag  af  Omaliernas,  som  helt  och  hallet  saknas, 
men  som  ersattes  af  de  oss  felande  Plestinii.  Bland 
Aleocharae  nro,  liksom  i  Europa,  Homalotae  till  an- 
taiet de  fiesta.  Tachyporini  aro  ytterst  lika  namnde 
verMsdels.  Mind  re  talrika  aro  Staphylinidae.  Slag- 
tena  Platyprosopus,  Xantlioliniis,  Staphylinus,  Pliilon- 
thus^  Quedius  och  Ancyloplwrus  hafva~-sina  represen- 
tanter.  Dock  ofvertraffar  ingen  af  dessa  i  storlek 
Ocypus  similis.  Federinii  aro  mycket  talrika.  Alia 
kanda  slagten  af  Stenini  finnas  i  Indieti.  Oo'ytelini 
ega  manga  arter.  Bland  dessa  forekominer,  det  hit- 
tills  endast  fran  nya  verlden  bekanta,  slagtet  Mega- 
lops.  Samtliga  de  funna  arterna  aro  under  medel- 
storleken  och  ingen  enda  uppnar  8  —  9"  langd.  Lo- 
tos  I.   p.    59. 


38 

E.   Walker:    Notes    on    the  Uistribution  of  In- 
sects   in     Geographical    regions    Zoo!.    N.   CXXI.   liar 
Ref.   ej  haft  tillfalle   se. 
Lefnads-  Om   flera  insekt-arters   lefnadssatt   m.   in.   Iiafva 

®'^^*'  upplysningar  af  Varney  blifvit  meddelade.  FOrf. 
afhandlar  bland  annat  Blens  gadd,  Humlornas  koiis- 
skillnad,  Getingarnas  bo,  Murare-getingnrnn,  Getin- 
garnes  fangst  af  fliigcr  ocli  flera  larvers  utveckling. 
Trans.  EnL   Soc.  N.   S.  II.   p.    113. 

Afven  POPOFF  har  i   namnda   hanseende  ined- 
delat    underrattelser    rorande    i   njirlieten   af  Kiakhta 
under   aren    1846 — 1850   insamlade    insekter.     Bull, 
de  Moscou.  XX VI.  I.  p.    101. 
Resbeiat-  SiEBKE,    som    under    sommaren    1850   i   Ento- 

*^^®^''  raologiskt  hanseende  besokt  en  del  af  Guldbrands- 
dalen,  har  uppgjort  en  fOrteckning  ofver  sina  in- 
samlingar,  innehallande  naran  och  hvarje  arts  fund- 
ort.  I  denna  katalog  upptages  265  Coleoptera,  6 
Orthoptera,  9  Neuroptera,  167  Hymenoptera ,  52 
Rhynchota,  \  3  4  Lepidoptera  och  3 1  1  Dlptera.  Xy t 
Mag.  for  Naturwidensk.   VII.   p.   253. 

BiBRA  har,  vid  slutet  af  en  utgifven  beskrif- 
ning  ofver  sin  resa  i  Chili,  bifogat  en  namnforteck- 
ning  ofver  de  af  honom  derstades  insamlade  insekter, 
myriapoder  och  spindlar.  Denkschr.  Kajserl.  Akad. 
der  Wissensch.   Bd.   V.    Lief.   11.   p.    124. 

Uti  en  af  Dormitzer  furfattad  berattelse  orn 
en  1852  till  Dalmatien  foretagen  resa,  finnas  flera 
iakttagelser  rorande  af  honom  anmarkta  insekter 
framstallda.      Lotos  II.   p.    186. 

Scott:   Note  on  a  short  Excursion  to  JRannoch. 

Zool.  N:o  CXXXII   ar  Ref.  endast  till  titeln  bekant. 

lusekt-  DoHRN,    som    bcsokt    Stockholm,    har  aflemnat 

samlingar.gi^     redogurelse    om    der    befintliga    insektsnmlingar, 

hvaruti  han  hufvudsakligen  meddelat  upplysningar  om 


I 


39 

SoHON II p:uu.s,   pa  Kika-Museuni  forvarade  Curculion- 
samling.      Stett.    Ent.   Zeit.   XIV.   p.    368. 

Bkemi-Wolf  har  fortsatt  sin  i  fOrra  Beratt. 
p.  48  ainnakla  redogorelse  oni  dc  Entomologiska 
saiullngar  sum  finna8  i  Schweiz.  Verb.  Schweiz 
Naturf.   Gesellsch.   38    Ver.samJ.    1853.   p.   ^^3. 


COLEOPTERA.   —   Ibland   de  manga  arbeten  Allman 

hvarnied   litteraturen  rurande  dennn  insect-kiass,  un-  I^iJ^c'^-a- 

der     den     tidrynid     niirvarande     beriUtelsc     omfattar, 

blit'vit     riktad,     fortjenar     onekligen    i   forsta   rummet 

namnas:     Histoire    naturelle    des    Insectes,    Genei^a  des 

Coleopterea    ou    expose    metJiodique    et    ciitique  de  tons 

les  genres   proposes  jusqii    ici  par   Til.   Lacokdaire, 

hvaraf  tva  Tomer   utkommit  i  Paris   1854,  den  furra 

omfattande    familjerna     Cicmdeletes,    Carahiques,  Di/ti- 

scides,     Gyrinides    ocli    Palpicornes  samt   den   sednare 

Paussides,    Staphyliniens,  Pselaphieiis,  Scydmenides,  Sil- 

fhales,    Spheriens,    Trichopterygiens,    Scuphidilep,    Histe- 

rie}is,   Phcdacrides,  Nitididaires,  Trogositawes,  Colydiens, 

Rliysodides ,     Cucujipes ,     CryjJtophagides ,     Lathridiens , 

Mycetopj/iagides ,     Thorectides ,     Dermestins,    Byrrhiens^ 

Georyssins,    Parnides    och    Heterocerides.      FOrfattaren, 

som   genom   sina  furut  utgifna  monografiska  arbeten, 

inom     vetenskapen     furvarfvat    sig    ett   aktadt   namn, 

bar   nu  med  en  otroHg  flit  och  noggranhet  bcarbetadt 

den   Systcmatiska   delen.    Karakterer   for  familjer  och 

slagten    bat'va    omsorgsfullt     blifvit    g)"anskade    ocb 

faytvstallda,   samt,    sa   ofta    sadant    kunnat    skc,    beho- 

rigt     afseende     fastats     pa     insekternas     utveckbngH- 


40 

stadier.  Uti  noter  under  hvarje  sliigte  leninns  vig- 
tiga  upplysningar  om  alia  de  arbeten  hvaruti  dc- 
samma  omstrandllgare  blifvit  behandlade,  hvarjemte 
alia  de  arter  som  i  sprldda  arbeten  blifvit  be.^krifna 
uppraknas.  Recenseradt  af  Buquet  i  Ann,  Entom. 
III.   Ser.   II.   p.   IX   och  af  Amyot  1.   c.   p.   XIV. 

Genera  des  CoUopteres  cV  Europe,  coniprenant 
leurs  classification  en  families  naturelles,  la  description 
de  tons  les  genres  avec  des  figures,  representant  les 
types  de  ces  genres  et  leurs  caracteres  generiques  par 
Jaquelin  du  Val  et  Migneaux  8:o  med  colo- 
rerade  figurer,  hvaraf  12  haften  utkommit  i  Paiis 
1854,  bar  icke  kommit  Ref.  tillhanda.  (Pris  \ 
franc  50  cent,  per  bafte.)  Recens.  Rev.  et  Mag. 
d.  Zool.    1854.  p.   575. 

Af  KtiSTERS  "Die  Kdfer  Europas  nach  der 
Natur  heschrieheii'  bar  endast  XXVI  baftet  utkom- 
mit. Det  synes  saledes  som  detta  arbete  icke  vi- 
dare  kommer   att   fortsattas. 

Jacob  Sturms  " Z>eidschlands  Fauna  mit  Ab- 
hildungen  nach  der  Natw"  V  Abtbeiiung  Die  In- 
secten  fortgesetz  von  J.  C.  H.  Sturm  XXII  ban- 
det  1853,  98  sidor,  tab.  CCCXCIII— CCCCVIII 
inneballer  fortsattning  af  Nifidulariae  med  slagtena 
Rhizophagus  (12),  Nemozoma  (1)  hvarefter  folja 
Georyssi  (4)  samt  burjan  af  Parnidae  med  slagtena 
Parnus  (8),  Pomatinus  (1),  Potamophilus  (1)  ocb 
Limnius  (^1).'  I  ett  bihang  beskrifvas  fyra  i  under- 
jordiska  grottor  nyligen  upptackta  skal-insekter: 
Ijcptodirus  arigustatus,  sericeus,  Anophthahnus  Ilacquetii 
ocb  Jm^tus.  Recens.  af  Dohrn  i  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIV.  p.  357. 

Sedan  man  lange  saknat  en  fauna  ofver  Frank- 
rikes  Coleoptera,  bar  denna  brist  borjat  afhjelpas 
genom  "Faune  Entomologique  Francaise  on  description 
des    Insectes    qui    se    trouveid    en    France'    par   Leon 


41 

Faikmaike  et  Laeoulbi  ne  Paris  1851-  <S:o,  hvar.-if 
Livrais.  \  och  2  kommit  oss  tillhanda.  Detta  ar- 
bete  soin  at'liandlar  Ciclndelidae,  Carabici,  Dytiscidae, 
Gyrinidae,  Hydropli'didae,  Histeroidae,  SilpJudae,  Tri- 
chopterygidae,  Scaplddidae,  Scydmaenidae,  Pselaplddae 
och  borjan  af  StaqJiylinidae,  ar  forfattadt  pa  Franska 
spraket.  For  hvarje  familj  upptagas  korta  karak- 
terer,  redogurelse  for  dithoi-ande  djurs  metainorfos, 
lefnadssatt  och  affinitetcr,  hvarefrer  synoptiska  ta- 
beller  meddelas  ofver  slagtcna.  Pa  arterna  lemnas 
endast  diag-noser  och  uppgift  om  deras  forekom- 
mande.  Recens.  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1854, 
p.   575. 

Die  Kdferfauna  de?'  Preussischen  Rhemlande  mit 
besondere?'  Riichsicht  auf  Noi%l-  iind  MitteldeutscJdand 
bar  blifvit  fortnatt  och  afslutad  med  III  haftet,  som 
utkommit   i   Coblenz    1852. 

Foljande  fyra  arbeten  aro  Ilef.  ondast  till  tit- 
larne  bekanta:  Catalogue  des  especes  d'Insectes  Co- 
leopteres  recueillies  par  M.  F.  de  Saulcy  pendant 
son  voyage  en  Orient  par  L.  Reiche  4:o  Paris 
1854.  Innehaller  en  upprakning  af  omkring  600 
arter.  De  nya,  som  blifvit  betecknade  med  en  stjerna, 
komma   framdeles   att   fullstandigt   beskrifvas.-^ 

Clasen:  Ueberslcht  de?'  Kdfer  MeUenbiu^gs  Er-ste 
lidlfte.  Archiv.  d.  Yer.  Freunde  Naturg.  in  Mecklenb. 
Heft.   VI. 

Paciieh:  Ueher  db  Kdfer  in  den  Umgebnngen 
von  Sagritz  und  Neiligeriblid.  -Abh;indl.  Naturh.  Mn- 
senni   in   Karnthen.   JI   Jahrg. 

Hogans  uppiakning  af  de  vid  Diibh'n  funna 
Coleoptera.  Nat.  Hist.  Rcwiew.  1854.  Proceed.  [>. 
88,   98. 

Prenssische  Kdfer  filr  die  Sauimelnde  Pugend, 
beschrieben  von  Dr.  Lextz  Konigsberg  1853,  8:o, 
50   sid.    3    pi.    (^Pris    10    sgr).     Detta   sednare   arbete, 


801)1  tif"  Hagi:n  blifvit  Kecenscradt  i  Stect.  Ent.  Zeit. 
XIV.  p.  3l25  anses  vara  i  do  fiesta  delar  iinda- 
malsenligt  oeh  saledcs  utgura  en  laiiipllg  handled - 
ning   for   nyborjare. 

Of\er  de  Coleopter-arter,  soiu  af  PiyrEiis  blif- 
vit insainlade  under  bans  vistande  pa  Mosambique 
hafva  diagnoser  blifvit  u])pgjorda  af  Klug  ofver 
de  species  soin  tilihiira  Ciciudela  2,  BracJiinus  1, 
Grapliiptei'iis  I,  Autlda  3,  Siayona  '1,  Scar  lies  4, 
Tefflus  3,  Calosoma  \,  Oinophron  \.  Chlaenius  1, 
Oodes  ^,  Angionychiis  n.  g.  I,  Abacetus  1,  Feronia  I, 
Rhatijmus  1,  Platymetopus  I,  Selenophorus  3,  //a*'- 
pajus  I J  Stenolophiis  I,  Acupalpus  ^,  Ijaslocera  1, 
Noteriis  I,  Hypliydft'us  I.  Berlin  Bericlit.  1853  p. 
i44  samt  af  Geustaeckeu  ofver  Zopliosis  2,  ////- 
per  ops  1,  Macropoda  I,  Metriopiis  \,  Stenocara  1, 
lleteroscelis  'I,  Eurycliora  1,  Pogonohasis  'i,  Ilerpi- 
sciiis  1,  Crytochile  2,  Phasruerotoina  5,  Moluris  1, 
Ci-yptogonms  1,  Tachynotus  1,  Micronderus  1,  Kucyon 
n.  g.  J,  Gonopiis  'I,  Stizopus  1,  Eurynotas  t,  An- 
chophthahnus  n.  g.  ^,  Dhioscelis  n.  g.  'I,  Hlmatismus 
:2,  Praeugena  %.  1.  c.  p.  530  oeh  Mylahris  15.  I.  c. 
p.    694. 

7Je  Coleopteris  quae  Oscarus  et  Alfredus  PreJun 
in  Africa  legerimt,  disseruit  J.  H.  Apetz.  Alten-  H 
burgi  1854  4:o,  16  sid.  Inneballer  uppriikning  pa 
de  kiinda  oeh  beskrifning  pa  de  nya  arterna  af 
familjerna  Cicindelidae,  Carahici,  Dytisci,  Gyrini  oeh 
llisteri.  iSasom  nya  anforas:  Siagona  Alfredi,  Apo- 
toimis  flavescens,  Acupalpus  discigef,  Bemhidiuni  copti- 
cimi,  P.  ornatum,  Orectochilus  Oscari  oeh  Hister 
imjn'essus. 

En  fjerde  afhandling  ofver  Insccter  fran  Mo- 
zambique, har  Beiltoeoni  ntarbetat.  Memorie  doll' 
Academia   della   Scienze   di   Bologna   IV. -p.    345. 


I 


43 

Genom  ''iJiitter  Nacldrag  zui'  Kaefer-FaiuLa  tier 
Nord-Amerikanischen  Landed'  des  Russisclien  Reiches' 
von  Mannehheim  hafva  vi  fatt  eraottaga  ett  hugst 
rikhaltigt  och  Intressant  bidrag  till  kannedomen  om 
de  Coleopter-arter,  som  furckomma  i  liyska  besitt- 
ningarne  i  Nona  Amorikn.  De  insamlingar,  som 
Forf.  haft  tillfalle  granska,  och  som  varit  ganska 
betydliga,  hafva  blifvit  gjorda  under  ett  langre  vi- 
stande  i  berorde  lander,  af  Herr  IIolmberg.  Sedan 
Forf.  redogjort  for  de  trakter  som  blifvit  besokta 
och  i  korthet  beskrifvit  deras  naturforhallanden, 
anfor  han  att  540  species  nii  mera  aro  kanda  sa- 
som  tilihorande  dessa  nejder  af  hvilka  114,  eller 
saledes  mer  an  3,  tillhora  Cai'ahica,  35  Dytiscia,  \ 
Gyrinia,  13  Uydrophilia,  25  Silphalia,  3  Pselaphia, 
106  Stapliylinia,  5  Trichoptcrygia,  10  Anisotomia,  1 
PJialacra,  2  0  Nitidularia,  8  Cucujica,  1 5  Crypto- 
pliaga,  17  Lathridia,  2  Dermestifia,  6  Byrrliia,  1 
CeiitJiocera,  1  Heterocera,  6  Scarahaeina,  4  Buprestia, 
\    Eucnemia,    30    Elateria,    1    Cyplwida^   7    Telepliora, 

2  Cleria,    7    Ftinia,    20    Bostriclnna,    21    Ciirctdionia, 

3  Rhinosiniia,  19  Cerambycina,  12  OirysomeUnei;)  5 
CoccineUia,  1  Diaperialia,  6  Tenehrionia,  4  Serropal- 
pia,  1  Oedemeria,  3  Pyrochrota,  1  Antldcia,  2  il/or- 
dellina  och  2  Ccmthcmita.  Staphylinerna  och  en  del 
af  de  smarre  arterna  af  atskilliga  slagten  liafva 
blifvit  beskrifna  af  Maklin.  Foljande  nya  slagten 
uppstallas  nemligen:  Lyrosoma  i  narheten  af  Ptero- 
lofna,  Aegialithes  Eschsch  med  antenner  och  palper 
liknande  Scydmaenerna,  men  till  hufvudets  och  be- 
nens  form  narmast  Heloplerna,  Trichocanthus  MoT- 
SCHOULSKi  affinare  med  Ocypus  iin  Staphylimis,  Li- 
parocephaliis  Maklin  narmast  Paederus,  Dymastlies 
ett  besynnerligt  bildadt  slagte  af  n/istan  samma  form 
som  Nyctelia,  men  antennerna  deremot  som  hos 
Pachychila    och     Gnatliosia    samt   synec?   saledes    bilda 


en  ofvcrgang  eriiclhin  desya.  De  arter  soin  fore- 
komma  sa  val  i  Svergc,  soin  i  de  Ryska  besittniii- 
oarne  i  Norra  Amerika  aro  Celia  [Amara]  erratica, 
Ancliomenus  Bogemani,  Notaplius  undulatus  IB  majiis 
Ghl),  Cymato]jterus  dolahratits,  Hydrohius  fuscipes, 
NecrojyJiorus  niortuoriim,  Philontlms  cderrimus,  Olisthae- 
rus  megacephalus ,  Paramecosoma  serrata,  Atomaria 
ferruginea,  Lcdhridius  inimitus,  Simplocaria  metallica 
[Byry^hus  picipes  GllL.),  Elater  7iig7'inus,  Cryiitoliypnus 
liyperboreus,  Cyphon  vmnahilis  {jpuhescens  Ghl.)  JDino- 
derus  (^Apate)  suhstrmtus,  Bhagiwn  inquisitor,  I  Ana 
lapponica,  Gonioctena  viminalis,  Cassida  nohilis,  Hip- 
podamia  tredecimpimctata ,  Coccinella  trlfasciata  och 
Serropalpiis  striatiis.  Till  slut  uppraknas  de  Coleop- 
tera,  som  blifvit  anmarkta  i  andra  delar  af  Kyska 
Kikets  Nord-Araerikanska  besittnlngar,  an  i  de, 
livars  arter  nu  blifvit  beskrifna.  En  Cliarta  ujjp- 
tngande  de  lander  hvars  insektfanna  afhnndlats,  ar 
afven     bifogad.      Bull,     de    Moscou    XXVI.    III.   p. 

Mannerheim  liar  afven    med  tredje,  fjerde  och 
femte   decaderna   fortsatt    beskrifningarne   ufver   de   i 
Ostra  Sibirien   funna  nya,   eller  fuga   kanda  Coleop- 
tera,     samt     upptager    nu     fOljande     arter:      Carahus 
ocJioticus ,     Poecilonota     liinhata,    pretiosa,    nobtlissima,^m 
Sphenopteoxi    Popovii,     insidiosa,     laticoUis,    egena,    Co- 
ryrnbites     PipjnngsJcoeldi,     Diacanthus    spretus,    puncta-     .; 
tissimus,   singularis,   Ampedus  basalts,    AtJwus    daurictis,^A 
SedaJcovii,    Cantharis    daurica.    Sills    sexdentata,    Hister 
gratiosus,   IJydropJdlus  dauricns,  Aphodius  sellatus,  mon- 
golicus,     Pyrochroa    fuscicollis,     cardirialis,     GynnochilamX 
qiiadrisigiiata,     Pachyta    12-maculata,    aemida,    Stehura      •, 
Sedakovii  och    Grammoptera    dentato-fasciata.      Uti   en 
not     karakteriseras     dessutom     tva     arter    af    slagtet 
Poecilonota   nemligen   P.   decipiens   och   rutilans.     Bull, 
de  Mosc.  XXY.^IV,  p.   ^73. 


46 

Ell  tif  Blanche  ocli  Gaillaudot  i  Syrlen 
ojord  samling  af  Skal-Insekter,  har  blifvit  beskrif- 
veii  af  Chevrolat,  soni  iifven  frainstallt  en  Ofver- 
sist  af  de  hittills  inom  furenamnde  land  funna  Co- 
leoptera,  uppgaende  till  592  arter.  Af  dessa  aro 
320  egna  fur  Syrien  och  272  finnas  afven  i  Eu- 
ropa.  Af  den  meddelade  catalogeii  visar  sig  att 
Heteromera  aro  artrikast,  derefter  Lcmiellicornia,  sa 
Curculionides  ocli  Carahici.  De  nya  arter  som  nu 
tillkommit  aro:  Ilelluo  Saulcyi,  DoUchus  cordatus, 
Fristo7iyc]ms  plmiicollis,  Anchomenus  fuscatus,  Acmaeo- 
dera  chrysanthemi,  Melanopliila  consobrina  Rev.  et 
Mag.  de  Zool.  1854  p.  389,  T.  6,  Callirhvpis 
Blcmchei,  Malocogaster  adustus,  Telephorus  apicalis,  T. 
melaspis,  Malachiiis  macidiventris,  Anthocotnus  hicinc- 
tus  1.  c.  p.  432.  Glapliyrus  aulicus,  Pachycerus  an- 
chusae,  Ergates  Gcdliardoti,  Prionohius  Atropos,  Clytus 
datnascenus,  Phytoecia  syriaca,  Ph.  cdhoscutellata  och 
Ph.  insigyuta  1.   c.   p.    479,   T.    8. 

Genom  ''Catalogue  of  the  described  Coleoptera  of 
the  United-States  by  Melsheimer  revised  by  Hal- 
deman     and    Le     Conte     Washington       853,     8:o, 

o  J 

'174  sidor,  hafva  vi  erhallit  en  lange  Baknad  fetn- 
nedom  om  de  Forenta  Staternas  Coleopter-Fauna. 
Eliuru  denna  bok  endast  utgor  en  namnforteckning 
nied  nagia  fa  synonymier,  lemnar  den  likval  en, 
fur  de  olika  insekt-gruppernas  forekommande  inom 
de  skilda  verldsdelarne,  intressant  ofversigt.  Saledes 
\isar  i?ig  att  flera  slagten,  som  i  Europa  represen- 
teias  af  endast  fa  aiter,  i  Forenta  Staterna  aro 
mycket  artrika  och  tvartom;  sasom  exempel  hara 
kunna  anforas 
Cicindela  i  Europa  37. 
Carabus  »  112. 

Chlaenius  »  25. 

Necrojyhorns  »  \  0. 


Norra 

Amerika 

58. 

)) 

14. 

)) 

42. 

)) 

15. 

4G 


Atomaria            \ 

Europa   35.      i 

Norra  Amei 

•Ika      3. 

Latliridius  och 

Curtlcaria 

)) 

88. 

)) 

11. 

Sa2}7'imts 

)) 

33. 

)) 

45. 

Aphod'ms 

)) 

104. 

)) 

34. 

Ch^ysohothrh'i 

)) 

3. 

)) 

24. 

Lampyindes 

)) 

M. 

)) 

33. 

Podahrns 

)) 

(]. 

)) 

18. 

Dasytes 

)) 

30. 

)) 

5. 

Clems 

)) 

5. 

)) 

20. 

Sphenophorns 

)) 

7. 

» 

36. 

Oi'chestes 

)) 

32. 

)) 

2. 

Otiorhynchis 

)) 

206. 

)) 

2. 

Apion 

» 

125. 

8. 

Clytun 

)) 

30. 

)) 

38. 

Strangcdia 

)) 

M. 

32. 

Chysomela  o.  s.  v 

» 

124. 

2. 

Under  titel  ''Catalogue  of  the  Coleo'ptera  of 
Scotland'  by  Andrew  Murray  Edinburgh  1853 
8:o  146  sidor,  liar  en  forteckning  innehallande 
namn,  synonymic  och  habitation  for  alia  hlttills  i 
Skottland  funna  skal-insekter  utkommit.  Forf.  har 
vid  den  systematiska  anordningen  hufviidsakligen 
foljt  Redtenbachers  i  Fauna  Austriaca  gifna  upp- 
stallning.  fl 

Zebe  har  fortsatt  och  afslutat  sin  i  forra  Be- 
rattelsen  p.  51  omnamnda  Synopsis  ofver  de  i 
Tyskland  funna  Coloptera.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIV. 
p.   65,    113,   141,   173.  m 

Flora   vigtiga  tillagg  och  rattelser  till    Catalogvs^\ 
Coleop)tero7nim    Europae    ed.     4;ta,     som     utkommit    i 
Berlin     1852,    hafva    af  Dohrn  blifvit  framstallda. 
Stett.   Ent.  Zeit.    XIV.    p.   23,   60,    107,    166,   222. 

Uti  en  recension  ofver  Motschoulsky's  Ca- 
talog  ufver  Rysslands   Coleoptera,  hafva  flora  grun- 


47 

dade  anniilrkningar  vid  densamma  blifvit  af  Fair- 
MAiKE  gjorda.    Rev.   et  Mag.  de  Zool.   1853.  p.  383. 

Atskilliga  nya  eller  mindre  bekanta  Coleopter- 
arter  hafva  blifvit  beskrifna  af  Periiotjd.  som  afven 
meddclat  flora  iipplysningar  rorande  synonymien. 
Sain n da  utreder  ban  att  Anthia  massilicata  GuER. 
—  A.  natalensis  Perroud,  A.  graphipteroides  GuER. 
=  A.  suturata  Perroud,  A.  foveata  Perroud  = 
A.  exarata  Bhn  och  A,  notata  Perroud  =  A. 
amahilis  Bhn.  Ett  nytt  slagte  Atractonotus,  affint 
med  Netrodera,  uppstalles  med  1  art  A.  Mulsaiiti. 
Sasom  nya  arter  anfures  af  Buprestides:  Chryso- 
chroa  1  art,  Zemina  '1,  af  Curculionides:  Gymno- 
gnatlmis  1,  Ozotomerus  n.  g.  [Anthribides)  1,  Belus  2, 
Ceocephalus  3,  Rhyticephalus  1,  Brentlms  2,  Nemoce- 
pJialus  2,  Teramocerus  '^^-Naupactus  3,  Platyornus  1, 
JjacJinopus  8,  Platyaspites  1,  Pachneus  1,  Hypsonotiis 
5,  Geonemus  2,  af  Phytopbages  Poecilomorpha  \  art. 
Forf.  beskrifningar,  sasom  upptagande  3  hela,  ja  till  och 
med  nagon  gang  ufver  fyra  sidor,  aro  allt  for  vidlyftiga 
och  trottande.  Ann.  Sue.  Linn,  de  Lyon  1852  -  1853. 
p.   389.  Perroud  Melanges  Entomol.  U.  p.  1  —441. 

Jemte  meddelade  beskrifningar  ofver  nagra  nya 
Coleoptera  fran  China  och  Ceylon,  bar  Westwood 
afven  anfOrt  atskilliga  iakttagelser  om  flera  insekt- 
arters  lefnadssatt  i  berorde  land.  De  8  eller  9 
Ciclndela-Sivtev  som  forekomma  kring  Hongkong  fu- 
rete  mycken  olikhet  i  lefnadssattet.  Somliga  traffas 
pa  trad  och  buskar,  andra  dereraot  pa  sandiga  fait. 
Tricondyla  pulchripes,  som  icke  ar  allmiin,  lefver  pa 
Dimocarpus,  pa  hvars  stam  och  grenar  den  springer 
med  en  forvanande  snabbhet.  En  art  ColUuris,  nar- 
slagtad  med  C  longicollis,  forekommer  sallsynt  pa 
blommor  vid  stranderna  af  strummar  och  flyger 
hastigt  nndan  da  man  nalkas  o.  s.  v.  De  nya  arter, 
som   af  Forf   anforas   aro:    Callirlii'pis    Templetoni,    C, 


48 

CJiampioni  (Gen  Tapro!}tina),  lihijylcera  tesseUata  (Nya 
Holland)  IJchas  n.  g'.  (Elateridae)  fiuiehris  (China), 
FAigeims  n.  o-.  [Teleplwridae)  palpatoi'  (Oeu  Tapro- 
bana),  och  Clytellus  n.  g.  (Ceramhycinae)  tnethocoides 
(Hongkong\  Trans.  KnL  8oc.  N.  S.  II.  p.  232.  T. 
12.   Ann.   and   Mag.   Nat.    Hist.  11.  Ser.  XI.  p.  480. 

Tjiigo  nya  Skal-insekter  funna  i  Forenta  Sta- 
ternn  hafva  blifvit  karakteriserade  af  Lecoxte. 
Dessa  fOras  till  slagtena  Anisomera,  Antphizoa  n.  g. 
tillhurande  Dytiscidae,  Stenocolus  (Atopidae) ,  Chau- 
liognathns,  Callops,  Clerus,  Tostegoptera,  Cremastochi- 
lus,  Allofocneniis  n.  g.  (Peltides) ,  DerobraeJuis,  Calli- 
chroma,  Eburia,  Physocnernum,  Cacoplia,  Monilema, 
Nosoderma  och  Mycterus.  Proceed.  Acad.  Philad. 
VI.  p.  226. 

Lecoxte  har  meddelat  diagnoser  pa  14  Co- 
leopter-arter,  insamlade  af  Woodhouse  i  Missouri 
och  Nya  Mexiko  tillhorande  nedanstaende  genera: 
Cicindela,  Lachnopliorus,  Cldaenius,  Eurydeims,  Calo- 
soma,  Euphoria,  Eleodes,  My  odes,  Acmaeodera,  Dicer  ca, 
Pristolophus  och  ArJiopalus.  Proceed.  Acad.  Philad. 
VI.  p.  65.  Af  denna  uppsatts  finnes  ett  utdrag 
infordt   i   Lotos   IV.   p.    189. 

Nya  Coleoptera,  insandade  vid  Texas,  hafva 
fullstandigt  blifvit  af  Leconte  beskrifna,  af  slag- 
tena  Cicindela,  Tostegoptera,  Erirhipis,  Ste7iaspis,  Mac- 
mophorus,  Elaphidion,  Oph7'yastes,  Pelecypliorus,  Mi- 
croscathia,  Triorophiis,  Embaphion  och  lAjtta,  Proceed. 
Acad.  Philad.   VI.  p.   439. 

Nagra  nya  artcr  hafva  af  Jaquelin  du  Val 
blifvit  uppstallda  nemligen:  Adelops  meridionalis 
(Bourdeaux),  Euplectes  perplectus  ^Bercy\  Ijcptacinus 
ampliventris  (Bercy),  Eubria  marchantii  (^Toulouse  pa 
Marchantia),     Phantamocerus    n.    g.     (nUra     Clambus) 

aeneiceps 


49 

aeneiceps  och  Moronillus  n.  g.  (n^ra  Orihoperus)  tu- 
ficollis.   Ann.   Ent.   III.   Ser.   II.   p.   XXXVI. 

Nya  Coleoptera,  eller  sadana  som  forut  ej  varit 
noggrant  atskiljda,  hafva  af  MuLSANT  och  Rey 
blifvit  beskrifna,  sasom  Aedilis  ccantJioneura,  Rhjsodes 
sulcipennis,  Ptilinus  aspericollis  (Sicilien),  Apalochrus 
flavolimhatus  (Montpellier),  Tenehrio  noctivagus  och 
Trogosita  tristis  (Sicilien).  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
485^—1853.  p.  2.  Muls.  Opusc.  Ent.  IL  p.   4. 

lakttagelser  rOrande  atskilliga  ar  1853  af  Letz- 
NER  i  Schlesien  insamlade  Coleopter-arter  finnas 
inforda  i  Arb.  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.  1853. 
p.   176. 

Nagra  korta  underrattelser  om  de  Skal-insekter, 
som  blifvit  funna  i  narheten  af  Meran  i  Tyroleu, 
hafva  af  Letzner  bekantgjorts.  Arb.  und  Verand. 
Schles.   Gesellsch.    1853.  p.    175. 

Blanchard  uppraknar  nagra  sallsyntare  Co- 
leopter-arter, som  af  honom  blifvit  insamlade  vid 
Fouras  i  narheten  af  Rochefort.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.   I.   p.   III. 

Stabile,  som  lemnat  en  fOrteckning  pa^  de 
sallsyntare  Coleopter-arter,  hvilka  af  honom  blifvit 
funna  i  narheten  af  och  pa  Monte  Rosa,  har  afven 
fastat  uppmarksaniheten  pa  huru  hogt  de  uppstiga 
pa  berorde  berg.  Verhandl.  Schweiz.  Naturf.  Ge- 
sellsch.  38   Versaml.    1853.   p.   214. 

Kraatz,  som  meddelat  upplysningar  om  Aler- 
dalens  Coleopter-fauna,  anfor  att  densamma  foreter 
flera  arter,  hvilka  icke  blifvit  anmarkta  i  hela  den 
omgifvande  nejden  och  att  den  saledes  i  flera  fall 
eger  en  egen  karakter.  Furf. ,  som  tva  ganger  be- 
sOkt  denna  dal,  uppraknar  de  sallsyntare  arter  han 
der  patraffat  samt  beskrifver  sasom  nya:  Homalota 
fluviatilis,    fragilis,     thinobioides,    fragilicornis,    subtilis- 

Prof,  Bohemans  Arsb.   \853,  W54.  * 


50 

sima  och  Lithocharis  ripicola.     Stett.   Ent,  Zelt.   XV. 
p.    121. 

Uti  den  redogorelse,  som  Frauenfeld  afgif- 
vit  ofver  flera  af  Schmidt  i  de  underjordiska^grot- 
torna  i  Grain  gjorda  markvardiga  upptackterna,  be- 
skrlfvas  afven  nagra  nya  insekt-arter  nemligen: 
Sphodrus  Schmidtii  MiiLL.  och  ett  nytt  slagte  till- 
horande  Curculionides,  som  blifvit  benamndt  Tro- 
glorliynclius.  Det  eger  till  kroppsformen  nagon  lik- 
het  med  Stomodes,  men  saknar  belt  och  ballet  ogon. 
En  art  Tr,  anophthalmus  upptages.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver.  in  Wien  Abb.  IV.  p.  25.  T.   3.  f.    1. 

BiELZ  " Entomologische  Beitrdge  innehaller  nagra 
nya  arter  upptackta  i  Siebenbiirgen  nemligen:  Bem- 
hidium  transsylvanicum,  B.  hilunulatum,  Hydroporus 
ohliquesignatus  och  Argopus  discolor.  Verb,  iind  Mitth. 
Siebenb.   Vereins  III.    1852., 

Nedanstaende  fyra  afhandlingar  bar  Ref.  icke 
haft  tillfalle  se: 

Maillard,  "Be  petit  Entomologist  Collecteur  au 
Nord  de  Paris'    1    Partie.   Coleopteres.   Paris. 

Bold,  "Capture  in  the  North  of  England  of 
six  species  of  Coleojjtera  new  to  the  British  Fauna\ 
Zoolog.  N:o  CXXXI. 

PIampe,  "Beitrag  zur  Siebenhilrgischen  Kdfer- 
fauna."  Verb,  und  Mitth.  Siebenb.  Vereins  III.  1852<B| 

Fuss,  "Ueber  Attagenus  pantherinus,  Grammop- 
tera  nigroflava'  etc.  Verhandl.  und  Mitth.  Siebenb 
Ver.  III.    1852. 

ScHMiDT-GoBEL  upplyser,  att  trenne  af  Preyss- 
LER    beskrifna    arter    af  senare   Furf.   erhallit  andra^ 
namn,    bvilka    derfore     bora    utbytas   mot   de   aldrejl 
Saledes     maste     Iletae^ius     quadratus     benamnas    H.     ' 
sesquicornis    Preysl.,     Laemophloeus    monilis    Fabr. 
X.  dentiGulatus  Preysl.  och  Claviger  foveolatus  MiiLL. 


I 


5^ 

Qaviger    testaceus    Preysl.     Stett.     Ent,    Zeit.  XIV. 
p.    164. 

Det  ar  fur  narvarande  allmant  erkandt,  attMetamor- 
kannetecken  hemtade  fran  larverna,  aro  af  stor  vioft  ^°^' 
for  bestammandet  af  affiniteten  emellan  de  skiljda 
insekt- grupperna.  Skal  insekternas  utveckllngs-hi- 
storia  har  likval,  i  anseende  till  de  svarighcter  dess 
utredande  ar  underkastad,  beklagligen  alltfor  lange 
blifvit  fursummad,  ehuru  senare  tiders  forskningar, 
i  icke  ringa  man  bidragit  att  sprida  Ijus  afven  inom 
denna  del  af  Entomologien.  Rcf.  ar  nu  i  tillfalle 
att  anmala  tvenne  sturre  arbeten,  hvilka  innehalla 
en  rik  skatt  af  iakttagelser,  egnade  att  afhjelpa  en 
icke  sa  ringa  del  af  den  ofverklagade  bristen,  nem- 
ligen  'l:o  "Catalogue  des  larves  des  Coleopteres,  avec 
la  description  de  plusieurs  especes  nouvelles'  par  Cha- 
PUIS  et  Candeze  (Extrait  des  Memoires  de  la  So- 
ciete  Koyale  des  Sciences  de  Liege  T.  VIII)  Liege 
1853.  8:o,  313  sid.  9  pi.  Efter  inledningen,  hvar- 
uti  karaktererna  for  skal-insekternas  larver  blifvit 
pa  ett  tydligt  satt  framstallda,  vidtager  beskrifnin- 
garne  pa  de  larver,  som  hittills  varit  kanda,  ,eller 
af  Forfattarne  kunnat  tillaggas,  hvarvid  Erichsons 
i  WiEG3iANNS  Archiv.  1847.  p.  60  foreslagna  in- 
delning  hufvudsakligen  blifvit  foljd,  Att  har  inga 
i  nagon  vidlyftigare  redogorelse  for  innehallet  af 
detta,  i  sa  manga  hansec^nden  iij^JDlysande  arbete, 
torde  vara  ofverflodigt,  da  detsamma  ar  oumbarligt 
for  hvar  och  en  som  vill  sysselsatta  sig  med,  eller 
narmare  studera  skal-insekternas  metamorfos.  (Re- 
cens.  af  Elditt  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  187.) 
2:o  "Histoire  du  Phi  maritime'  par  Perris,  hvaruti 
pa  ett  noggrant  satt  forvandlingen  af  ett  stort  antal 
skal-insekter  ']  beskrifves  och  afbildas,  nemligen  af 
Phloeopora  reptans  Grav.  ,  Homalota  celata  Er.  , 
Homalota    cuspidata    Er.  ,     Oxypoda    ayialis ,     Placiisa 


5^ 

Pumilio,  Xantholinus  coUaris  Er.  ,  Quedms  seintillans 
Grav,,  Macropalpus  pallipes  Cuss  AC,  Omalium  vile 
Er.,  Omaliu7npu8illum¥ ABU.,  Ptilium  apterum  Gver., 
Carpophilus  sexpustulatus,  Ips  ferruginea,  Rhizophagus 
depressuSf  Temnochila  caerulea,  Aulonium  hicolor,  Di- 
toma  crenata,  Cerylon  histeroides,  Ijemophloeus  Dufowri 
Laboulb.  ,  Brontes  planatus,  Silvanus  unidentatus, 
Paramecosoma  abietis  Payk.,  Dermestes  mustellinus. 
Ann.  Entomot.  III.  Ser.  I.  p.  555,  T.  17—19. 
Platysoma  oblongwn,  (Furf.  upplyser  att  den  larv 
som  Paykull  i  sin  Monographia  Histeroidum  af- 
bildat,  sasom  tillhorande  Hololepta  quadridentata,  omoj- 
ligen  kan  tillhura  denna  art,  utan  sakerligen  ar 
larven  till  en  Sargus),  Paromalus  flavicornis,  Plega- 
derus  discisus,  Gnorimus.  variabilis,  Dorcus  parallelipi- 
peduSf  Ayicylocheira  flavo-inaculata,  Ancyloclieira  octo- 
guttata,  Chrysobothris  Solieri,  Melanopliora  tarda,  An- 
thaxia  morio,  Melanotus  (Elater)  rufipes,  Agrypnus 
aiomarius,  Atlious  rhombeus,  Elater  sanguineus  1.  c.  II. 
p.  85.  Tab.  4 — 5.  Anthocomus  lateralis,  Dasytes 
Jlavipes,  Thanasimus  formicarius,  Opilus  mollis,  Tri- 
cJiodes  alvearius,  Anobium  molle,  Anobium  abietis,  Ano- 
bium  longicorne,  Anobium  pertinax  och  Ennearthron 
(Cis)  cornutus  1.  c.  II.  p.  593.  T.  18. 
Enskilda  Ghiliani,  som    uppgifvit    skillnaderna  emellan 

arbeten.  Q^^^^^^^^i^  Audouini  och    C.  RiclitH,   Iivilka  tvenne  ar- 

Cicindele-  ^  ' 

tae.  ter  en  del  FOrfattare  velat  sammanfora,  anser  dem 
likval  vara  fullkomligt  atskillda  och  att  sadana  olik- 
heter  forefinnas,  att  de  till  och  med  icke  kunna  foras 
till  samma  grupp.  Ann  Entom.  III.  Ser.  1.  p.  645. 
I  anledning  af  furestacnde  afhandling  har  Reiche 
utredt  att  Cicindela  Audouini  Barthelemy  ar  samma 
insekt  som  Vigors  beskrifvit  som  Cicindela  Richtii 
och  att  (7.  Richtii  Ghiliani  ar  identisk  med  C. 
Peletieri  DelapOrt.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  II. 
p.  LVI. 


53 

Ett  for  kannedomen  af  Carahici  i  mansja  ban- Carabici. 
seende  upplysande  arbete  hafva  vi  nu  att  anmala 
nemligen  "Notes  on  the  classification  of  the  Carahidae 
of  the  United  States'  by  Leconte.  FOrf. ,  som  fun- 
nit  de  hittills  begagnade  karaktererna  for  slagtenas 
uppstallning,  sasom  hemtade  endast  fran  vissa  or- 
ganer  tillhorande  det  ena  konet,  mindre  lampliga, 
bar  utarbetat  en  ofversigt  af  Carahici,  bvarigenom 
denna  olagenhet  blifvit  afhjelpt.  Da  Forfattarens 
uppstallning  innehallcr  flera  nya  asigter,  torde  den- 
samma  bora  meddelas.  Familjen,  som  benamnes 
Adephaga  karakteriseras  salunda:  Coleoptera  pen- 
tamera,  protboracis  epimeris  et  episternis  distinctis; 
abdominis   segmentis   tribus   primis   connatis. 

Subseries  I.  Coxae  anticae  globosae,  in  pro- 
sterno  sitae,  posticae  ad  abdominis  margincm  non 
extensae.    Ciciiidelidae  et    Carahidae, 

Subseries  II.  Coxae  anticae  praecipue  globo- 
sae, raro  transversae,  inter  prosternum  et  meso- 
sternum  insertae;  coxae  posticae  ad  abdominis  mar- 
ginem  extensae:  (pedes  postici  saepissime  natatorii.) 
Amphizoidae,  Haliplidae,  Dytiscidae  et    GyrinidjM. 

Familia  1.  Cicindelidae.  Antennae  in  frontem  supra  man- 
dibularum  basin  insertae,  articulis  4  primis  glabris;  ligula  bre- 
vissima,  inflexa,  palporum  labialium  stipite  libera:  tibiae  anticae 
tenues  non  emarginatae,  abdomen  maris  1-,  feminae  6-articu- 
latum. 

Familia  2.  CARABioAFi.  Antennae  ad  mandibularum  basin 
sitae,  articulis  basalibus  plus  minusve  glabris:  ligula  porrecta, 
paragiossis  saepissime  distinctis:  abdomen  sexus  utriusque  con- 
forme. 

Subfam  1.  Brachimni.  Abdomen  sexus  utriusque  7-articu- 
latum:  epimera  metathoracis  fere  diagonaliter  divisa:  parapleurae 
appendiculatae:  tibiae  anticae  tenues,  emarginatae. 

Subfam  2.  IIarpalini.  Abdomen  sexus  utriusque  6-articu- 
latum:  epimera  mesothoracis  non  diagonaliter  divisa,  parte  po- 
steriore  brevissima:  parapleurae  appendiculatae,  tibiae  anticae 
emarginatae. 


54 

A.  Dryptae.  Tibiae  anticae  tenues  vel  dilatatae,  apice 
non  spinulosae.  Antennae  art.  4  primis  plus  minusve  glabris. 
Ligula  dilatata,  paraglossis  nuUis.  Tarsi  maris,  quando  dilatati 
papillis  raris  instructi. 

B.  Pterostichi.  Tibiae  anticae  tenues,  vix  spinulosae,  vel 
apice  incrassatae  et  spinulosae.  Antennae  art.  3  glabris,  rarius 
4  subglabris.  Ligula  paraglossis  distinctis.  Tarsi  maris  antici 
dilatati,  subtus  papillis  seriatis  instructi. 

C.  Harpali.  Tibiae  anticae  incrassatae,  plus  minusve  spi- 
nulosae. Antennae  articulis  2  glabris.  Ligula  paraglossis  di- 
stinctis.     Tarsi  maris  varii. 

D.  Chlaenii.  Tibiae  anticae  plus  minusve  incrassatae.  An- 
tennae articulis  3  glabris.  Tarsi  maris  articulis  dilatatis,  subtus 
dense  spongiosis.     Ligula   paraglossis  distinctis. 

Subfam.  3.  Scaritini.  Abdomen  sexus  utriusque  6-arti- 
culatum;  epimera  mesolhoracis  diagonaliter  divisa:  (parapleurae 
saepe  non  appendiculatae  et  tibiae  anticae  simplices.) 

E.  Ozaenae.  Parapleurae  appendiculatae.  Tibiae  anticae 
emarginatae,  truncatae.  Paraglossae  latissimae,  connatae,  di- 
stinctae.      Antennae  sub  frontis  laleribus  insertae. 

F.  Brosci.  Parapleurae  variae.  Tibiae  anticae  truncatae, 
emarginatae.  Ligula  dilatata,  paraglossae  angustae,  rarius  elon- 
gatae.     Antennae  articulis  4  glabris.  (Maxillae  basi  non  spinosae.) 

G.  Scaritides.  Parapleurae  variae.  Tibiae  anticae  emar- 
ginatae,  palmafae.     Paraglossae  distinctae,  apice  liberae. 

H.  Bembidia.  Parapleurae  appendiculatae.  Tibiae  anticae 
emarginatae,  truncatae.  Paraglossae  dislinctae,  apice  liberae. 
Antennae  artiCulis  2  glabris. 

I.  Carabi.  Parapleurae  non  appendiculatae.  Tibiae  an- 
ticae vix  emarginatae.     (Maxillae  praecipue  basi  spinosae.) 

A.  Dryptae. 

a.  Galeritae.  Caput  postice  constrictum.  Elytra  truncata. 
Tibiae  anticae  tenues.     Antennae  articulo  l:mo  elongato. 

b.  Helluones.  Caput  postice  modice  constrictum.  Elytra 
abbreviata,  subtruncata.     Tibiae  anticae  compressae,  dilatatae. 

c.  Moriones.  Caput  postice  modice  constrictum.  Elytra  in- 
tegra.     Tibiae  anticae  compressae,  dilatatae. 

d.  Panagaei.  Caput  postice  saepissime  constrictum.  Elytra 
Integra,  punctis  ocellatis  nullis.  Tibiae  anticae  non  dilatatae. 

B.  Pterostichi. 

e.  Lachnophori.  Caput  postice  constrictum.  Thorax  pe- 
dunculatus.  Elytra  vix  truncata,  stria  9:na  ambiente.  Palpi 
apice  acuminati.  Tibiae  anticae  tenues,  ungues  simplices. 
(Tarsi  maris  non  dilatati.) 


55 

f.  Odacanthi.  Caput  rhomboideum,  postice  constrictum. 
Thorax  elongatus.  Elytra  truncata  vel  subtruncata.  Palpi  labia- 
les  filiformes.     Tibiae  anticae  lenues;  ungues  varii. 

g.  Lebiae.  Caput  saepe  postice  constrictum.  Elytra  valde 
truncata.     Tibiae  anticae  tenues;  ungues  varii. 

h.  Trechi.  Caput  postice  non  constrictum.  Elytra  Integra, 
stria  8:a  interrupta.  Tibiae  anticae  variae;  ungues  simplices. 
(Antennae  saepe  articulis  basalibus  subglabris.) 

i.  PlaUjni.  Caput  postice  non  constrictum.  Elytra  non 
truncata,  stria   8:va   integra.  Tibiae  anticae  tenues;  ungues  varii. 

k'.  Stenomorphi.     (Menlum  non  dentalum.) 

k.  Pterostichi  (genuini).  Caput  postice  non  constrictum. 
Elytra  Integra,  stria  8:va  integra.  Tibiae  anticae  apice  incras- 
satae  et  spinulosae.    (Mentum  dentatum.    Corpus  glabrum.) 

C.  Harpali. 

1.  Harpali  (genuini).     Abdomen  non  pedunculatum. 

D.  Chlaenii. 

m.  Licini.  Labrum  impressum.  Mentum  non  dentatum. 
Elytra  punctis  ocellatis  solitis. 

n.  Chlaenii  (genuini.)  Labrum  planum.  Mentum  medio 
dentatum.  Elytra  punctis  ocellatis  soliiis.  (Corpus  valde  pube- 
scens.) 

0.  Oodides.  Labrum  planum.  Mentum  medio  dentatum. 
Elytra  punctis  ocellatis  margini  contiguis. 

E.  OzAENAE. 

p.  Pseudomorphi.  Elytra  truncata,  margine  non  interrupto. 
(p')  Ozaenae.  (Elytra  integra,  sulco  marginal!  interrupto.) 
(p")  [Siagonae?)  v^ 

F.  Brosci. 

q.  Psydri.  Tibiae  anticae  emarginatae,  truncatae.  Para- 
pleurae  appendiculatae.      Presternum   non   productum. 

r.  Melrii.  Tibiae  anticae  emarginatae,  truncatae.  Para- 
pleurae  appendiculatae.     Presternum   postice  productum. 

(r')  Brosci  (genuini).  (Parapleurae  appendiculatae.  Prester- 
num postice  non   productum.     Thorax  pedunculatus.) 

s.  Promecognathi.  Parapleurae  non  appendiculatae.  Tibiae 
anticae  non  emarginatae,  truncatae.  Prosternum  non  produc- 
tum.    (Labrum  breve,  sinuatum.) 

G.  SCARITIDES. 

t.  Scaritides  (genuini).  Parapleurae  variae.  Tibiae  anticae 
emarginatae,  palmatae.     Antennae  articulo  l:mo  non   longiore. 

u.  Clivinae.  Parapleurae  appendiculatae.  Tibiae  anticae 
emarginatae,  palmatae.     Antennae    articulo    primo    non  longiore. 

H.  Bembidia. 


66 

V.  Bembidia  (genuini.)  Parapleurae  appendiculatae.  Tibiae 
anticae  emarginatae,  truncatae.  Antennae  filiformes,  articulis  2 
glabris,  3:io  subglabro.  (Palpi  saepissime  subulati.  Elytra  stria 
marginali  Integra.) 

I.  Carabi. 

X.  Carabi  (genuini).  Tibiae  anticae  non  emarginatae.  Aceta- 
bula  antica  postice  hiantia.     Mesosternum  delectum. 

y.  Elaphri.  Tibiae  anticae  emarginatae,  vel  simplices. 
Acetabula  antica  Integra.     Mesosternum  detectum. 

z.  Omophrones.  Tibiae  anticae  vix  emarginatae.  Acetabula 
antica   integra.     Mesosternum  prosterno  diiatato  obtectum. 

Efter  denna  uppstallning  af  familjer  och  grup- 
per,  folja  karakterer  for  slagtena  jemte  diagnoser 
pa  flera  nya  arter.  Trans.  Anicr.  Philos.  Soc.  Phi- 
ladelph.  N.  S.  X.  III.  p    363. 

Geodophaga  Britannlca.  A  Monograph  of  the 
Carnivoreus  Ground-Beetles  indigenous  to  the  British 
Isles  by  Dawson  with  coloured  plates  London 
1854,  innehaller  en  ofversio;t  och  beskrifnino-ar  of- 
ver  alia  hittills  inotn  England  funna  Carahici,  I 
detta  arbete  har  Forf.  onekligen  gjort  vetenskapen 
en  verklig  tjenst  derigenom,  att  han  indragit  en 
mangd  arter,  som  af  iildre  Engelska  Forf.  pa  allt 
for  obetydliga  afvikelser  blifvit  uppstallda.  Salunda 
upptagas  nu  endast  290  arter,  da  Stephens  der- 
emot  i  sin  forteckning  anfor  icke  mindre  an  449, 
Sasom  nya  for  England  hafva  tillkommit:  Harpalus 
sulphuripes,  H.  melancholicus ,  Stenolophus  elegans, 
Bemhidium  fluviatiUy  stomoides  och  callosum,  samt  for 
vetenskapen :  Byschirius  impunctipennis,  D.  jejunus, 
Harpalus  Wollastoni  (synes  vara  narslagtad,  om  icke 
identisk  med  II.  litigiosus  Dej.),  och  Stenolophus 
derelictus  (affin  med  S,  brunnipes  Sturm.)  Kecens. 
i  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  11.  Ser.  XIV.  p.  198. 
Nat.  Hist.  Keview    1854.  p.    105. 

Chaudoir,  som  med  fjerde  delen  fortsatt  sin 
afhandling  ''Memoire  sur  la  famille  des  Carabiques' 
meddelar    deruti;    1:o    anmarkningar  rorande  nagra 


57 

af  Leconte  beskrifna  arter  af  slagtet  Cicindela  och 
inhemtas  haraf,  att  Cicindela  gravida  Lec.  =  hirti- 
collis  Say  (albohirta  Dej)  C  sigmoidea  Lec.  endast 
en  varietet  af  C.  trifasciata,  C.  cuprescens  =  (7.  blanda 
var.  2:o  Beskrifningar  pa  foljande  nya  Cicindeletae, 
C,  lacerata  (Furenta  Staterna),  C.  albicans,  C  se- 
micincta  (Nya  Holland) ,  C,  olivacea  (Cuba),  C,  amoe- 
nula  (narheten  af  Amazon  floden),  C,  misella  (Co- 
lumbien),  C.  egena  (Stranderna  af  Amazon  floden), 
C.  papillosa  (Mexico)  och  Megalomma  flavicans.  3:o 
Beskrifningar  pa  nya  arter  af  slagtena  Galerita, 
Calleida,  Catascopus,  AncJiomenus  och  Pristonychus, 
Bull,  de  Moscou  XXVII.  I.  p.    M^. 

En  monografi,  ofver  de  tvenne  i  Australien 
forekommande,  besynnerligt  bildade  slagtena  Pseu- 
domorpha  KiRBY  och  Adelotopus  Hope,,  har  af 
Westwood  blifvit  utarbetad.  Af  det  forra  uppta- 
ger  Furf.  i2  arter  nemligen  1.  Pseudomorpha  excru- 
cians  Kirby,  2,  P.  Lacordairei  Dej.  3.  P.  fallax 
Westw.  4.  P.  laevissima  n.  sp.  5.  P.  fug  ax  n.  sp. 
6.  P.  guttigera  Newm.  7.  P.  decipiens  Westw.  8. 
P.  suturalis  Germ.  9.  P.  hydroporoides  n.  sp.  10. 
P.  maculata  Newm.  11.  P.  nitiduloides  Guer.  12. 
P.  colymbetoides  n.  sp.  och  af  det  senare  8  arter 
nemligen  1.  Adelotopus  gyrinoides  Hope,  2.  A,  apho- 
dioides  n.  sp.  3.  A.  ipsoides  Westw.  4.  A.  dyticides 
Newm.  5.  A.  hydrobioides  n.  sp.  6.  A.  haemorrhoi- 
dalis  Erichs.  7.  A.  scoly tides  Newm.  sarat  8.  A. 
nemosonioides  n.  sp.  Till  slut  uppstalles  tit  nytt 
slagte,  som  star  i  narheten  af  de  furegaende.  Det 
benamnes  Hydroporomorpha.  Den  en  da  kanda  arten 
H.  lutea  ar  fran  Abyssinien.  Rev.  et  mag.  de  Zool. 
1853.  p.   395.  Tab.   14,    15. 

Synopsis  of  the  species  of  Pterostichus  BoN.  and 
allied  genera  ifihabitating  tetnperate  North  America  by 
Leconte  ar  Ref.  endast  till  titeln  bekant. 


58 

LAFEKTE-SENECTiiRE  har  fortsatt  beskrifningen 
Ofver  de  af  Bocande  i  Portuglsiska  Guinea  insam- 
lade  Carahici  och  anfur  nu  arter  af  slagtena  Clilae- 
nius,  Sphodrus,  Anchomenus.  Rev.  et  Mag.  de  ZooL 
1853,  p.  267,  Abacaetus  1.  c.  p.  303,  Drimostoma, 
Argutor,  Aristopus  n.  g.,  Masoreus,  Platymetopus, 
Anomostomus  n.  g. ,  Pangus,  Anisodactylus,  Brady- 
baenus,  Hypolitlius  1.  c.  p.  368,  Ophonus,  Stenolophus, 
Acupalpus  och    Tetragonoderus  1.   c.   p.    410. 

SciiAUM,  som  framstallt  flera  upplysande  an- 
markningar'^rorande  de  Panagaeus  arters  synonymic, 
hvilka  af  Laferti -Senecteke  blifvit  beskrifna  i 
Franska  Entom.  Societetens  Annaler,  har  afven 
meddelat  karakterer  pa  7  nya  hithorande  arter, 
nemligen:  Isotarsus  insignis  (Brasilien),  L  mandari- 
nus  (Hongkong),  /.  guttiferus  (Java),  /.  ampUcollis 
(Port-Natal),  /.  cyaneus  (Hongkong),  Peronomerus 
subgen.  nov.  fumatus  (Hongkong)  och  Panagaeus 
Thomae  (St.  Thomas).  Ann.  Entom.  HI.  Ser.  I.  p. 
429.  T.    4  3.  N:o  V. 

Upplysningar  rorande  synonymien  for  atskil- 
liga  Carabici  hafva  af  Kraatz  blifvit  meddelade. 
sasom  \:o  att  den  af  Suffrian  fran  Sardinien  er- 
hallna  Agonum  flavocinctum  endast  ar  en  lokalva- 
rietet  af  Agonum  marginatum  Fabr.  2:o  att  Ptero- 
stichus  (Steropus)  madidus  bor  sammanforas  med  P. 
concinnus,  da  dem  emellan  ingen  annan  skillnad  fo- 
refinnes,  an  att  den  ena  har  roda  och  den  andra 
svarta  ben,  3:o  att  Pterostichus  Welensi  och  P.  vario- 
latus,  sasom  endast  olika  till  storlek,  utgora  samma 
art,  samt  4:o  att  Nebria  nivalis  icke  kan,  sasom  en 
del  Forfattare  sokt  adagalagga,  hanforas  sasom  va- 
rietet  under  Nebria  Gyllenhalii,  utan  att  dessa  tva 
arter  aro  val  och  genom  konstanta  karakterer  at- 
skilda.     Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  327. 


59 

Uti  en  af  ScHAUM  foretagen  granskning  af 
elAQUELiN  Du  Val's  I  forra  Beratt.  p.  79  an- 
nialda  afhandling,  De  Bemhidiis  Europaeis,  hafva 
flera  anmarkningar  blifvit  framstallda.  Dessa  besta 
hufvudsakligen  deruti,  att  Schaum  ansett  Forf. 
hafva  gatt  allt  for  langt  vid  reducerandet  af  arter, 
eller  att  ban  t.  ex.  samraanfort  B.  foraminosum 
Sturm  ined  B.  striatum  Fabr.  B.  tihiale  med  B, 
fasciolatum  och  B.  obsoletum  Dej.  med  B.  tricolor 
o.  s.  V.  -Dessutom  meddelas  flera,  for  redandet  af 
dessa  djurs  synonymiej  vigtiga  upplysningar  af  hvilka 
ma  namna^,  att  Forf.  anser.  B.  nehulosum  Rossi  = 
B.  caraboides,  B.  nehulosum  Schaum  =  B.  pallipes 
och  B.  normannum  Jaqu.  Duv.  —  B.  pusillum  Ghl. 
Ann.   Ent.   III.  Ser.   I.   p.   61. 

Kraatz,  som  haft  tillfalle  undersoka  en  mangd 
Carabi,  bar  dervid  kommit  till  den  asigt,  att  alltfor 
manga  arter  .  inom  detta  slagte  blifvit  uppstallda, 
och  att  flera,  sasom  sjelfstandiga  ansedda,  vid  en 
narmare  granskning  maste,  sasom  endast  utgorande 
klimatiska  varieteter  indragas.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XV.  p.  22,  49.   ^ 

Chevrolat,  som  nppstallt  ett  nytt  slagte  bland 
Carabici,  hvilket  ban  benamt  Agrius,  anser  att  det 
bor  inrymmas  emellan  Nebria  och  Metrius.  Den  enda 
kflnda  arten  A.  fallaciosus  ar  funnen  i  narheteh  af 
Magellanska  sundet.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  II^-p. 
665.  T.    19.  N:o  I. 

Letzner  upplyser  att  ban,  efter  granskning 
af  en  mangd  exemplar  af  Chlaenius  tibialis  och  ChL 
Schra7ickii,  icke  kimnat  Anna  nagra  sa  konstanta 
afvikelser  dem  emellan,  att  de  kunna  utgora  tvenne 
skilda  arter.  Arbeit,  und  Verand.  Schles.  Gesellsch. 
1852.   p.   91. 

Reiche  bar  utredt,  att  den  art  som  Fair- 
MAIRE   beskrifvit  under    namnet    Coptodera  massilien- 


60 

sis  ar  identisk  med  Lebia  univittata  Dej.  Ann. 
Entom.  III.  Ser.  II.   p.  XLV. 

Sasom  nya  arter  uppstallas:  Procrustes  aspera- 
tus  fran  Caramanien  af  Mussant  och  Wachanru. 
Mdls.  Opusc.  Ent.  II.  p.  1^4,  Carabus  Adonis  irsm 
Grekland  af  Hampe.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Yer.  in 
Wien  III.  Bd.  p.  134.  Procrustes  pisidicus  fran  Ca- 
ramanien af  Peyron.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  IL  p. 
669.  Feronia  (Pterostichus)  alpicola  af  Mulsant  och 
Rey.  Muls.  Opusc.  Ent.  II.  p.  95  samt  Agonum 
flavocinctum  fran  Sardinien  af  Suffrian.  Stett. 
Entom.  Zeit.  XV.  p.    149. 

Narcillac    "Observations  sur  le  trochanter  dans 
la  famille    des     Carabiques'     8:o    Paris    ar    lief,    icke 
nM,rmare   kand. 
Dytisci.  MoTSCHOULSKY  har  under  titel  " Hydrocanthares 

de  la  Pussie"  Helsingfors  1853  fortsatt  sin  katalog 
ofver  Rjsslands  Coleoptera.  FOrf.  raknar  till  denna 
familj,  utom  Dytisci,  S-fven  Gyrini,  Hydrophili,  Geo- 
ryssi,  Parni,  Elmi,  Helophorif  Sperchei  och  Heteroceri. 
Hela  antalet  af  de  uppraknade  arterna  uppgar  till 
490.  Flera  nya  genera  uppstallas,  dock  utan  ka- 
rakterer,  sasom  Hydrovatus  {Hydroporus  cuspidatus 
Ahrens),  Graphothoraoc  {Dyt.  zonatus  Hoppe  m.  fl.) , 
Aulonogyrus  (Gyrinus  striatus  Fabr.),  lAnnoxenus 
(Hydrophilus  oblongus  Herbst),  Helophygus  t=  {He- 
lophilus  pallidus  MuLS.),  Physomus  {Ph.  velutinus 
MoTSCH.)  och   Hymenodes  (Elophorus  marinus  Payk.) 

Uti  "Ofversigt  af  de  arter  inom  familjen  Dyti- 
sci,  som  blifvit  antrdffade  pa  Skandinaviska  halfon" 
har  Thomson,  sedan  han  uti  inledningen  redogjort 
for  antalet  af  de  species,  som  i  aldre  skrifter  blifvit 
anforda,  utgorande  i  Linnes  Fauna  16,  hvaraflik- 
val  fyra  tillhura  Hydrophilerna  och  en  Gyrinus,  hos 
Paykull  53,  hos  Gyllenhal  i  Insecta  Suecica 
10^,  bland  hvilka  dock   honor  eller  varierande  for- 


6f 

mer  befinnas,  sa  att  verkliga  antalet  endast  upp- 
gar  till  92  samt  i  flera  andra  skrifter  sasom  Zett. 
Insecta  Lapponica  och  Vet.  Akad.  Handl.  9,  upp- 
gifves  att  antalet  i  nu  anmalda  afhandling  blifvit 
okadt  till  128.  Forf.  indelar  denna  familj  i  tva 
underfamiljer,  hvaraf  den  forsta  innhaller  gruppen 
Haliplmi  med  slagtena  Haliplus  (11  arter)  och 
Cnemidotus  (1).  Den  andra  underfamiljen  omfattar 
gruppen  Hydroporini  med  slagtena  Hydroporus  {^6\), 
Hyphydrus  (1),  gruppen  Colymhetini  med  slagtena 
Noterus  (2),  Laccophilus  (2),  Agahus  (26),  Byhius 
(10),  Colymbetes  (11),  samt  gruppen  Dytiscini  med 
slagtena  Dytiscus  (6),  Hydaticus  (6)  och  Acilius  {^). 
Pa  de  fOrut,  sasom  Svenska  kanda  arterna  med- 
delas  endast  diagnoser,  hvaremot  de  ofriga  full- 
standigt  beskrifvas  och  meddelas  dessutom  de  vig- 
tigare  synonymcrna.  De  af  Forf.  nu,  sasom  nya 
for  Skandinaviens  fauna,  upptagna  aro:  Haliplus 
lineatus  Aube  {H.  abliquus  var.  b.  Ghl.),  H.  flavi- 
collis  Sturm,  H.  Lapponum  nov.  sp.  {H.  ferrugineus 
Zett.),  H.  variegatus  Sturm,  H.  ruficollis  {H.  im- 
pressus  var.  b.  Ghl.),  H.  fulvicollis  YaR.  ,  Hyphydrus 
hilineatus  Sturm,  H.  Halensis  Fabr.,  H.  parallelo- 
grammus  Ahrens,  //.  articus  n.  sp. ,  H  Boliemani 
n.  sp. ,  H.  geniculatus  n.  sp. ,  H  acutangulus  n.  sp^ 
(//.  tristis  Zett.),  H,  elongatulus  Sturm  {H.  7nela- 
nocephalus  var.  b.  Ghl.),  H.  memnonius  NiCOL. ,  H. 
Gyllenhalii  Schjodte  {H.  piceus  Aube),  H.  obscurus 
Sturm  (H.  nigrita  var.  b.  Ghl.),  FI. pygmaeus  Sturm, 
H.  angustatus  Sturm,  Jjaccophilus  minutus  {L.  minu- 
tus  var.  b.  Ghl.),  Agahus  Zetterstedti  n.  sp.  (Hyti- 
scus  Sturmii  var.  b.  Ghl.),  A.  chalconotus  Panz. 
{H,  chalconotus  var.  c.  Ghl.),  A.  Haeffneri  Mhm. 
{D.  affinis  var.  c.  Ghl.),  A.  opacus  Mhm.  (H.  chal- 
conotus var.  b.  Zett.),  Uybius  crassus  n.  sp.  (Z>. 
fenestratus  var.   c.   Ghl.),   I  similis  n.  sp. ,  7.  ohscurus 


62 

(7.  4-guUatus  Er.),  L  sexdentatus  Schjodte  och  /. 
suhaeneus  Ee.  {D.  fenestratus  Zett.)  Flera  af  cle 
naiiin  Gyllenhal  begagnat,  liafva  mast  utbytas 
mot  aldre,  salunda  ar  Haliplus  fulvus  Fabr.  =  H. 
ferrugineus  Ghl.,  //.  fluviatilis  AuBi;  =  H.  iinpressus 
Ghl.  ,  Hyphydrus  Sanmarcki  Sahlb.  -—  //.  assimilis 
Ghl.,  H.  novemlineatus  Steph.  =  //.  nigrolineatus 
Ghl.,  H.  palustris  Linne  =  H.  6-pustulatus  Ghl., 
Hyphydr  us  ferrugineus  Linn.  =  Hypliydrus  ovalis  (^  och 
H.  gihhus  J  Ghl.,  Ijaccophilus  hyalinus  De  Geer 
=  Dytiscus  minutus  Ghl.,  Agabus  agilis  Fabr.  = 
D.  ohlongus  Ghl.,  A.  nigroaeneus  Marsh.  =  D.  dial- 
conotus  Ghl.  ,  A.  didymus  Oliv.  =  D.  vitreus  Ghl.  , 
A*  bipustulatus  Linn.  ~  D.  carhonarius  Ghl.  ,  Ily- 
hius  uliginosus  LiNN.  =  D.  fuliginosus  Ghl.,  Colym- 
hetes  histriatus  Bergstr.  =  D.  agilis  Ghl.,  C.  stria- 
tus  Linn.  =  D.  Bogemani  Ghl.  ,  C.  Paykulli  Er.  = 
D.  striatus  Ghl.  Forf.  sammanfor,  sasom  tillho- 
rande  samma  art,  Hydroporus  alpinus,  borealis  och 
hidentatv^,  Hydroporus  figuratus  Ghl.  anser  han  en- 
dast  vara  en  alpinsk  form  af  H.  dorsalis,  Dytiscus 
duhius  Ghl.  sasom  honform  till  D.  circumcinctus,  D. 
septent7'ionalis  Ghl.  sasom  en  slat  hona  af  D.  lap- 
ponicus  och  Hydaticus  verrucifer  sasom  varietet  af 
H.  zonatus.      Vet.  Akad.   Handl.    1854.   p.    177. 

Leprieur  uppraknar  nagra  Dytisci  som  han 
funnit  vid  Bona  och  hvilka  der  icke  forut  varit 
anmjirkta.      Ann.   Ent.   III.   Ser.   L   p.   LVIL 

Mink   omnamner   att   Hydroporus  flavipes  Oliv., 
som   forut   icke   blifvit    funnen   i   Tyskland,    temligen 
allmjint   forekommer   vid    Crefeld.      Stett.   Ent.   Zeit. 
XIV.  p.   308. 
Gyriiiites.  Laboulbene,    som    beskrifvit    och   afbildat  tre 

nya  arter  af  slagtet  Gyretes,  nemligen  G.  sericeus, 
G.  Sallei  (Caraccas)  och  G.  nitidulus  (Amazon  dalen), 
meddelar  afven    en    synoptisk    ofversigt  af  alia  hit- 


63 

tills  kanda  arter  tillhorande  detta  slagte.   Ann.  Ent. 
III.   Ser.  I.   p.   47.  T.  I.   N:o  11. 

Vid  den  undersokning  som  Jaquelin  Du  Val 
foretagit  med  de  generiska  karaktererna  hos  Gyrinii, 
har  han  funnit  Erichsons  uppgift  om  bildningen 
af  den  yttre  raaxlllar-loben  riktig  och  att  Aube, 
som  pastar  att  denna  lob  saknas,  misstagit  sig. 
Ann.   Entom.  III.   Ser.   I.   p.   XLV. 

Fyra    nya    arter     tillhorande    slilgtet    Myllaena  Staphy- 
hafva  af  KrAATZ  blifvit  uppstallda.     Deras   diagno- 
ser  arc  som   foljer: 

4.    M.  elongata:  elongata,    nigra,    opaca,    cinereo- 
sericea,  thoracis   angulis   posticis  obtusis,  baud 
prominulis.  Long.    \\  lin. 
Saxonia. 

2.  M.  forticornis:  nigra,  opaca,  cinereo-sericea, 
antennis  validioribus,  thoracis  angulis  posticis 
obtusis.     Long.  ^  lin. 

Prope  Bonnam,   in   ripa   voraginis. 

3.  M.  mfuscata:  nigro-fusca,  opaca,  sericeo-pu- 
bescens,  thoracis  angulis  posticis  rectis.  Long. 
h   lin. 

Austria. 

4.  M.  minima:  fusca,  opaca,  sericeo-pubescens, 
antennis  fusco-testaceis,  thoracis  angulis  po- 
sticis  subrectis.     Long,   vix   \  lin. 

Bavaria     Stett.   Ent.   Zeit.   XIV.   p.   373. 

Kraatz,  som  meddelat  anmarkningar  rorande 
flera  arter  tillhorande  slagtet  Gyrophaena,  beskrif- 
ver  afvcn  en  af  honom  funnen  ny  art  G.  laevicolUs, 
tagen  i  tradsvampar  nara  Heidelberg.  Stett.  Ent. 
Zeit.   XV.   p.    185. 

Flera  nya,  eller  mindre  kanda  arter  Brache- 
lytra,  hafva  af  Mulsant  och  Rey  blifvit  omstand- 
ligt  beskrifna,  nemligen  Homalota  luctuosa,  gac/atifia, 
meridionalis,   siibterranea,    laevicolliSf  fusciconm,   diffor- 


64 

mis,  piceata,  glohuUcolUs,  grandiceps,  Oxypoda  attenu- 
ata,  hicolor,  lucens,  fuscula,  riifida,  Aleochara  disci- 
pennis,  rufipes,  diversa,  Tachinus  laticollis,  Mycetoporus 
tenuis,  angularis,  Philonthus  tenuicornis,  temporalis,  sig- 
naticornis,  Symbalium  longicolle,  Litliocaris  rufa  och 
Stilicus  festivus.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon.  185^ — 
i853.  p.  ^2,  T.  n.  MuLS.  Opusc.  Ent.  IL  p.  35. 
T.  IL 

Leon  Fairmaire  har  bland  Staphylini  upp- 
stallt  ett  nytt  slagte  Apteranillus,  som  eger  till  sta- 
turen  mycken  likhet  med  Myrmedonia,  hvarifran  det 
afviker  genom  bristen  pa  ogon  och  genom  den  olika 
proportionen  emellan  antenn-lederna.  Den  enda 
kanda  arten  A.  Dohrnii  ar  upptackt  vid  Tanger. 
Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.   73. 

En  ny  art  af  slagtet  Lathrohium,  som  blifvit 
benamnd  X.  Tarnieon,  beskrifves  af  KouGET.  Ann. 
Entom.   IIL   Ser.   p.   83. 

AuBi-:  omnamner,  att  den  art  Cephennium,  som 
KiESENWETTER  funnlt  pa  Pyreneerna  och  hanfort 
till  C.  laticolle,  utgor  en  fran  denna  skild  art,  som 
bor  erhalla  namnet  C.  Kiesejiwetteri,  Ann.  Ent.  IIL 
Ser.   I.   p.  IX. 

Kraatz  har  utredt,  att  Phytosus  sipinifer  CuRTiS 
och  Ph.  nigriventris  Chevrolat,  som  af  den  forre 
och  af  Erichson  varit  ansedda  iitgora  olika  kon 
af  samma  art,  aro  tvenne  bestamt  skilda  arter. 
Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.   257.  T.  IIL  f.   5,   6. 

Korande  den  af  CusSAC  nyligen  i  Franska 
Entomol.  Soc.  Annaler  beskrifna  Macropalpiis  palli- 
pes,  har  en  strid  uppstatt  emellan  flera  af  Europas 
utmarktare  Entomologer.  Sedan  Schaum  uppgifvit, 
att  forenamnde  art  for  lang  tid  tillbaka  blifvit  ka- 
rakteriserad  under  namnet  Coryphium.  angusticolle 
KiRBY,  Steph.  och  att  Erichson,   som    1840  icke 

sett 


65 

sett  denne,  likvftl  upptog  Stephens  beskrifning  i 
sitt  stora  arbete  ufver  Staphylinii,  upptradde  AuBE 
med  det  pastaende,  att  ScHAUM,  som  veJat  rJitta 
(^it  misstag,  sjelf  begatt  ett  sadant  och  ntt  den  af 
CusSAC  uppstallda  arten  icke  kunde  hanforas  till 
Stephens  slagte  Coryphium,  utan  mycket  battre 
passade  in  med  den  beskrifning,  som  Sahlberg 
meddelat  pa  Boreaphilus  Henningiantis.  Uti  ett  harpa 
aflatit  svar  yttrar  Schaum,  att  ban  1847  haft  till- 
falle  se  Stephens  Coryphium,  hvilken  ban,  atmin- 
stone  bvad  slagtet  betraffar,  anser  bora  furenas  med 
Macropalpus.  Fliiruvida  de  bada  arterna  kunde  vara 
identiska^  bar  ban  icke  trott  sig  kunna  bestamt  af- 
gora,  men  att  Macropalpus  pallipes  skuUe  vara  samma 
art  som  Boreapliilus  Henningianus  bestridde  ban  belt 
och  ballet.  Slutligen  bar  Lacordaire  framstallt 
sina  asigter  rorande  Cuss  ACS  Macropalpus  pallipes. 
Han  anser,  att  slagtena  Boreaphilus  och  Coryphium 
bora  furenas  till  ett,  liksom  Haliday  gjort  (Neum. 
Ent.  p.  186),  ehuru  de  tva  arter,  som  gifvit  an- 
ledning  till  deras  bildande,  synas  forete  nagon  olik- 
het  i  formen  af  prothorax  och  att  Macropalpus  pal- 
lipes CussAC  utgor  en  tredje  art  af  slagtet  Borea- 
philus skild  fran  Henningianus,  men  att  den  forre 
redan  1833,  blifvit  af  Wesmael  beskrifven  under 
namnet  Harpognathus  JRobynsi.  Med  ett  ord,  La- 
cordaire antager  att  alia  de  fyra  generiska  benam- 
ningarne  aro  synonyma,  och  att  Boreaphilus  Sahlb., 
sasom  varande  aldst,  bur  bibehallas.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  I.  p.  XXXV,  XXXVI,  XXXVII.  11.  p.  XIX. 
Sedan  Kraatz  haft  tillfalle  granska  typerna 
till  alia  de  i  MuLS.  Opusc.  Ent.  I.  p.  15 — 46 
upptagna  nya  arter  af  slagtet  Homalota,  bar  ban 
adagalagt  att  flera  af  dessa  forut  varit  beskrifna. 
Silunda  ar  Homalota   micans  MuLS.  =  H.   hypnorum 

Prof.   Bohemans  Arsb.   1853.   1854.  ^ 


GG 

KiESENW. ,  //.  longicollis  MuLS.  —  H.  languida  Ek., 
H.  hruimipes  MuLS.  =  //.  paliistris  Kiesenw.,  II. 
producta  MuLS.  =  IL  luiidipennis  Mum.,  H.  incisa 
MuLS.  =  //.  sodalis  Er.,  //.  impressicoUis  MuLS.  == 
//.  divisa  Maukel,  H.  brevicornis  MuLS.  =  H.  in- 
erassata  MuLS.,  H.  picipennis  MuLS.  =  H.  nivalis 
Ksw.,  //.  foveola  Muls.  —  //.  autumnalis  Ek.  ,  //. 
pallens  Muls.  =  H.  macella  Er.,  H.  montana  MuLS, 
~  //.  celata  EiJ.  De  ofri^a  arterna  Muser  ,Kraatz 
vara  nya.      Stett.   Ent.   Zeit.   XV.   p.    17  G. 

Efter  kn\  anstalld  undersokning  af  flera  typer 
tillhorande  Aleocliarhd,  hafva  vigtiga  (ipplysningar 
i  synonyinlen  rurande  dessa  sma  djur  af  Kraatz 
blifvit  framytallda.  Han  utreder  saledes  att  Ericii- 
SON  under  Homalota  aterrima  sammanblandat  tvenne 
val  skilda  arter,  att  H.  deplanata  Grav.  ,  //.  polita 
ROSENH.  och  //.  eucera  Aube  tillhura  samnia  art, 
H.  pagana  EricHS.  —  //.  grcmigera  Ksw.,  II.  celata 
Er.  =  H.  indigeiia  Heer,  H.  luridipemiis  Mhm.  = 
H.  producta  MuLS.  =  //.  uliginosa  Thoms.  ,  //.  di- 
visa Markel  =  II.  impressicoUis  MuLS. ,  H.  macella 
Er.  -—  H.  pollens  Muls.,  H.  caesula  Er.  —  II.  bra- 
chyptera  Thoms.,  Oxypoda  cu7iiculina  Er.  =  0.  fa- 
niiliaris  och  0.  litigiosa  Heer.  Stett.  Ent.  Zeit, 
XIV.  p.  327. 

Vid  en  furetagen  revision  nied  de  arter  ai 
slagtet  Homalota,  som  af  Thomson  blifvit  beskrifnf 
i  Ofversigt  af  Vet.  Akad.  ForhandJ.  1852.  p.  'Vd\\ 
bar  Kraatz  sOkt  adagalagga,  att  Homalota  bra- 
chyptera  Thoms.  =  //.  caesula  Er.  ,  //.  fucicola  Thoms. 
=  H.  umbonata  Er.  ,  H.  aridula  Thoms.  =  H.  di-^ 
visa  Maixkel,  II.  plaiiicollis  Thoms.  =  H.  immersa 
Er.  ,  H  succicola  Thoms.  —  H,  validicomis  Markel 
och  H,  fimetaiia  Thoms.  =  H  subsiJiuata  Er.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XV.  p.    180. 


67 

Nagra     Styphilini    funna    vid    Bona    uppriiknas 
af  Leprieur.      Ann.   Ent.  III.   Ser.   I.   p.   LVII. 

Kraatz     har     utredt    att    konsskillnaden    hos  Konsskill- 
Diglossa  mersa  bestar  i   skalvingarnes  mark  ban  ollka     "^^• 
langd.      Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.   p.   259. 

Om  lefnadssattet  och  utvecklingen  af  6^3/ro-Metamor- 
phaena  ma7ica  Er.  ,  hafva  iakttagelser  af  Heeger  ^^^' 
blifvlt  meddelade.  Furf.  traffade  denna  lilla  insekt 
ofta  pa  Chelidonium  majus,  hvarest  den  fOdde  sig 
af  larverpa  till  Aleyrodes  chelido7iii,  Av  '1852  visade 
sig  saaima  art  afven  pa  Sambucus  nigra  i  sallskap 
med  sma  gula  larver,  hvilka  fortarde,  [)a  denna 
vaxt  i  stor  mangd  befintliga  sma  Acarider,  samt 
larverna  af  en  Physopoda-art.  Vid  fOrpupningen 
nedkrupo  de  sma  Gyrophaena-lar vernsi  i  fuktig  jord 
och  imagines  framkommo  i  borjan  af  Juli.  Nagra 
dagar  efter  parningen  lagger  honan  agg  pa  blad, 
som  aro  angripna  af  Acari.  Utur  aggen  utklackas 
efter  4 — 8  dagar  larverna,  hvilka  fore  forsta  hud- 
ombytet  lefva  af  Acaridernas  och  Physopodernas 
aggj  men  sedermera  af  deras  larver.  Larven  ar 
Ijusgul,  slat,  langstrackt,  jemntjock,  valsformig,  med 
gulbrunt  hufvud  och  morkbrun,  hornartad  scutell 
pa  fjerde  bakkroppssegmentet.  De  12  segmenterna 
aro  nastan  lika  langa  och  vid  bakkanten  besatta 
med  en  tvarsufver  gaende  rad  hvita  borst.  Den  ar  for- 
sedd  med  6  framben,  samt  blir  fullvaxt  I"  lang, 
men  knappt  i  sa  tjock.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad. 
zu  Wien  Bd.  X.  p.   460.  T.  I. 

Hela  metamorfosen  och  lefnadssattet  af  Oxy- 
porus  maxillosus  hafva  af  Heeger  fullstandigt  blif- 
vit  utredda.  Denna  insekt-art  ar  en  af  de  omta- 
ligaste  af  denna  familj  och  nedkryper  redan  i  medlet 
af  September  i  jorden  for  att  ofvervintra  samt  fram- 
kommer  pafuljande  var  ofta  forst  i  slutet  af  Maj, 
hvarefter     den     sOker  sin   fOda   i   svampar  (Agaricus 


68 

pratensls  ocli  oduiis),  under  livilkas  iiatt.ir  den  on» 
dagen  gomnier  sig.  Efter  sol-nedgangen  framkry- 
per  den  fur  att  ^oka  sig  foda  och  forratta  parnin- 
gen,  som  sallan  racker  mer  an  5  minuter  och  f'ur- 
nyas  mellan  fiera  hanar  och  honor.  De  sednare 
lagga  harefter  sina  Sgg  eniellan  svamparnes  skifvor 
och  do  utklackta  larverna  foda  sig  af  svampens 
undre  delar,  utan  att  skada  den  ofre  huden.  Mot 
slutet  af  Juni  burjar  den  andra  generationen.  Da 
larven  blifver  fuUvaxt  iir  den  5  6  linier  lang,  men 
knappt  en  linca  tjock,  spolformig,  bakat  afsinal- 
nande,  blekt  rodbrun,  med  1^  Jika  langa  segrncn- 
ter,  hvilka  tydh'gt  kunna  urskiljas  ocli  alia  aro  besatta 
med  en  bred,  vid  sidorna  tillspetsad,  rodbrun,  liten 
skold.  Hufvudet  ar  framstaende.  Sex  framben  fin- 
nas,  men  i  stallet  for  bakfotter  i  bakandan  ett  ror 
och  vid  sista  segraentets  bakkant  tvenne  tvaledade, 
smaln,  med  tunnt  hornartadt  amne  bekladda  ror. 
fastade  pa  ryggsidan.  Dessa  senare  utgora,  enligt 
Forf:s  formenande,  skaft  hvarpa  stigmate  hafva  sitt 
lage.  Sitzungsb.  d.  Kajserl.  Akad.  in  Wien  XI  Bd. 
p.   2i. 

Curtis,  som  funnit  flera  larver  af  Staphylinus 
dilatatus,  bekraftar  att  dessa  lefva  i  boen  af  balge- 
tingar.   Trans.   Entom.   Soc.   N.  S.   III.  p.   33.  T.  V. 

Occurence  of  the  larva  of  Diglossa  mersa  at 
Baldoyle,  Ireland,  hy  Hogan.  Zool.  N:o  CXXV.  har 
Ref.  icke   haft   tillfalle  se. 

Bupresti-  Trenne  nya  arter,  tillhorande  Buprestides,  hafva 

blifvit  beskrifna,  nemligen  Polyhothris  Lelieiii'i  fran 
Madagascar  af  Buquet.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  II.  p. 
75.  T.  3.  N:o  IV,  Chalcophana  Langeri  fran  Nya 
Orleans  af  Chevrolat  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
1853.  p.  308  och  Ancylocheira  Bellemaraei  fran 
Biskra  af  Lucas.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  LXVIII. 


69 

Leconte,  soil)  utarbetnt  en  monogr-afie  ofver  Elateri- 
Nord-Amerikas  Elateridae,  har  vid  deras  indelnins  ^^' 
i  grupper  ocli  slagten  anvandt  flera  forut  ej  be- 
gagnade  karakterer,  hvarfOre  det  torde  furtjena  att 
genora  ett  utdrag  lemna  kannedom  om  bans  satt 
att  harvid  ga  till  vaga.  Elateridae  indelas  nemligen 
'af  Forf.   pa   fOljaiule   satt: 

Subfam.  I.     Eucnemides.     Antennae     in     sinubus     inserlae, 

clypeus  anlice  dilalatus;   labrum    indistinctum;    abdomen   5-arti- 

culatum,  proslernuni  antice  non  vel  vix  lobalum. 

Divis.  1.  Melasides.  Antennae  fere  disf antes;  palpis  maxilla- 
res  articulo  ultimo  ovali,  acufo. 

Divis.  2.  Eucnemides  (genuini).  Antennae  approximatae;  pal- 
pis maxillares  articulo  ultimo  magno,  dilatato;  ungues 
non  pectinati. 

A.  Thorax  subtus  non  sulcatus. 

Coxae  posticae  laminis  angustis;  intus  qua- 

drangulariter  dilalatis    .     .     .     Gen.  Anelastes. 
intus  non  dilalatis Hydrochares. 

Coxae  posticae  laminis  magnis,    intus  sensim 
valde    dilalatis,    tarsi    antici    articulo 

l:mo  vix  longiore Emathion. 

intus     subilo     dilatatis    {d^     articuiis 

8  — 11   elongatis) Epiphanis. 

intus  sensim  maxima  dilatatis  (c/'  art.  ^— . 

9  — 11   elongatis) Euryptychus, 

B.  Thorax  subtus  ad  latera  sulcatus; 
(Coxae  laminis  magnis) 

Tarsi  articuiis   1 — 3  non  lobatis. 
Antennae  tenues,  subcylindricae    ....   Fornax. 
Antennae  serratae  vel  pectinatae        .     .     .  Eucnemis, 
Tarsi   articuiis  2 — 4   breviter  lobatis       .     .   Galba. 

C.  Thorax  subtus  ad  prosfernis   latera  sulcatus 
(Coxae  laminis  mediocribusj 

Tarsi  non   lobafi Microrhagus. 

Divis.   3.    Cerophytides.      Antennae     valde    approximatae;    palpi 

maxillares    articulo    ultimo    magno,    dilatato;    ungues 

pectinati. 

Subfam.    11.   Elateiudes.     Antennae   in   foveis  lateralibus  sub 

fronte  insertae;  clypeus  antice  non  dilatalus. 

Divis.  4.    Elaterides   (genuini).     Mandibulae    parvae,    labrum  di- 

stinctum;  abdomen    S-articulatum;   palpi  labiales  bre- 


70 

ves,  maxillares   arliculo    ultimo    niajore,    praecipue  di- 
latato;  prosternam  praecipue  lobatum. 
I.    Tarsi   suhaequaliter   pubescentes,    saepe    lobati;   mesosler- 
num  non  protuberans ,•  prosternum   semper   mucronatum  ■   anten- 
nae non  receptae. 

A.  Prosternum  semper  mucronatum,  Jateribus  rectis:  frons 
praecipue  concava  vel  plana,  fossulis  antennarum  male 
definitis:  coxae  posticae  laminrs  angustis,  intus  paulo  di- 
latatis,  vix  dentatis:  antennae  articulo  1:mo  mediocri ; 
ungues  simplices. 

A.  Prosternum  antice  truncatum  non  lobatum. 

Frons  producta,  marginata,  reflexa     .     .      .  Campylus. 
Frons  depressa,  antice   non   emarginata  .      .   Orestodes. 
B.  Prosternum  antice  lobatum,   rotundatum. 
Frons  antice  marginata;    tarsi  articulo   1:mo 

elongato. 
Tarsi    articulis    2    et   3   lobatis,   4:to   parvo, 

recepto Pedetes. 

Tarsi  articulis  non  lobatis,    4:o  non   recepto  Alhoits. 
Tarsi  articulis  2 — 4  breviter  lobatis,  4:o  non 

recepto Pilyobius., 

Frons  antice  marginata;  larsis  articulo  l:mo 

non   vel  vix  bngiore. 
Antennae  articulo  ultimo  non   majore     .     .  Limonius. 
Antennae  articulo  ulfimo  majore  ....  Gambr'mus. 
Frons  antice  non  marginata. 

Tarsi   filiformes,  art.   l:mo  paulo  longiore     .  Corymbetes. 
Tarsi  articulis  2 — 3   lobatis,  quarto  recepto,  j 

primo  elongato Asaphes. 

B.  Prosternum  lobatum  et  mucronatum,  sutura  concava,  an- 
tice non  exarata;  frons  praecipue  convexa,  apice  non 
marginata,  fossulis  antennarum  distantibus,  bene  defini 
tis;  coxae  posticae  laminis  variis^  antennae  serratae,  ar 
ticulo  primo  mediocri. 
Coxae  poslicae  laminis   postice  non   truncatis. 

Tarsi  articulo  primo   longiore Crigmus. 

Tarsi  articulo  primo   vix   longiore       .      .      .  Atractoplerus. 
Coxae    posticae    laminis    postice     truncato- 

emarginatis Ludius. 

C.  Prosternum  lobatum  et  mucronatum,  sutura  laterali  con- 
cava, antice  exarata,  frons  valde  convexa,  apice  non 
marginata:  coxae  posticae  non  valde  dilatatae,  intus  mi- 
nus dentafae:  antennae  vix  serratae,  articulo  primo 
elongato: 


1 


\ 


71 

Ungues  simplices,  palpi  dilatati     ....  Dolopins. 
Ungues  serratae,  palpi  acuminati  ....   Adrastus. 

D.  Prosternun[i  lobatum  et  mucronatum,  sutura  lalerali  con- 
cava,  praecipue  anlice  exarala:  frons  plus  minusve  con- 
vexa,  antice  marginata:  coxae  posticae  dente  interno  ma- 
gno,  acuto;  antennae  articulo  primo  mediocri. 

Ungues  simplices:  coxae   laminis  niaxime  dilalatis; 
Tarsi  articulo  tertio   longe  lobato    ....  Anchastus. 
Tarsi  articulo  tertio  breviter  lobalo    .     .     .  Brachycrepis. 
Ungues    simplices:    coxae    laminis  subsubito 

modice  dilatatis;  ^ 

Tarsi  articulis  2  et  3  subtus   longe    lobatis  Dicrepidius. 

Tarsi  non  lobati,  fili formes Elater. 

Ungues    simplices;    coxae    laminis    sinuatim 

sensim  dilatatis Blauta. 

Ungues  simplices;    coxae  laminis  regulariter 

sensim  dilalatis Cratonychus. 

E.  Prosternum  lobatum  et  mucronatum,  sutura  lalerali  sub- 
concava,  antice  exarata:  fronle  antice  marginata,  rotun- 
dafa:  coxae  posticae  laminis  intus  subilo  dilatatis,  dente 
rolundato:  antennae  articulo  primo  elongate;  ungues 
simplices. 

Tarsi  articulo  4:to  lobato  vel  simplici    .     .   Monocrepidius-. 

F.  Prosternum  lobatum  et  mucronatum,  sutura  fere  recta, 
non  exarata:  frons  antice  marginata;  antennae  flab^llatae, 
articulo  primo  longissimo:  coxae  posticae  angustae,V^ente 
interno  rotundato Hemirhipis. 

G.  Prosternum  lobatum  et  mucronatum,  medio  latiore  (su- 
tura inde  exlrorsum  convexa:)  frons  antice  marginata, 
rotundata,  parum  convexa:  antennae  articulo  primo  me- 
diocri: coxae  posticae  dente  interno  vix  prominulo;  tarsi 
non  lobati. 

Ungues  simplices:  tarsi   mediocres,  setosi     .  Cryptohypnus. 
Ungues  medio  unidentati;  tarsi  elongati,  pu- 

bescentes '  .      .     .  Oedosfethus. 

II.  Tarsi  non  lobati,  subtus  densius  pubescentes,  vel  sae- 
pius  inflali  et  penicellati ;  antennae  saepe  receptae,-  mesosternum 
saepe  protuberans ;  prosternum  semper  mucronatum  et  lobatum 
{frons  modice  vel  vix  marginata-)  laminae  coxarum  angustae, 
non  vel  vix  subito  dilatatae. 

\\.    Antennae   receptae;   thorax   vesiculis  nullis 

Antennae  articulo  ultimo  non  constricto       .  Adclocera. 
Antennae  .-uMiculo   ultimo  constricto  .     .      .   Agrypnus. 


72 

I.     Antennae    non    receptae;     thorax    vesicuiis 

luminiferis. 

Antennae  fere   12-articulatae Pyropharns. 

K.    Antennae  non   receptae;    mesosterriiim    pro- 

luberans;  thorax  vesicuiis  nullis: 

Frons  sensim  declivis;  tarsis  mediocres; 

Coxae  posticae  laminis  postice  sinuatis    .     .  Aphanobius. 

Coxae  posticae  laminis  non  sinuatis  .     .     .   Melanactes. 

Frons  subito  declivis;  tarsi  crassiusculi; 

Mesosternum  distinctum Alum. 

Mesosternum  connatum Chalcolepidius. 

III.  Tarsi  puhescentes,  saepe  subtus  lobati,  nee  inflati,  nee' 
penicellati,-  antennae  non  receptae;  mesosternum  protuberanSf 
presternum  antice  lobatum,  mucrone  postico  brevi,  truncato; 
frons  marginata,  ungues  varii Cardiophorus. 

Divis.  5.  Cebrionites.  Caput  porrecfum,  oculis  liberis;  raandi- 
bulae  eiongatae,  porrectae,  saepe  tenues;  labrum 
praecipue  connatum;  ciypeus  antice  non  dilatatus; 
antennae  distantes,  in  fossuiis  vix  distinctis  insertae; 
prosternum  non  lobatum,  sutura  laterali  praecipue 
distinctum,  mucrone  postico  in  aliis  distincto,  in  aliis 
valde  inflexo  et  inde  indistincto;  coxae  anticae  et 
intermediae  praecipue  majusculae,  posticae  laminis  in- 
tus  sensim  dilatatis;  tarsi  pubescentes,  non  lobati, 
unguiculis  simplicibus;  abdomen  articulo  fv.to  in  aliis 
rotundato,  in  aliis  truncato. 

A.  Abdomen  articulo   5:to  postice  rotundato,  sexto  abscondito. 
Antennae  filiformes;  frons  margine  porrecto  Aphricus. 
Antennae  flabellatae;  frons  non  marginata: 

Antennae  11-articulatae Plastocerus. 

Antennae  12-articulatae Euthysanius. 

B.  Abdomen  articulo  quinto  truncato,  sexto  con- 

spicuo;  antennae  subserratae. 
Tarsi   mediocres;   tibiae  anticae  apice  paulo 

productae Cebrio. 

Tarsi  longissimi;  tibiae  anticae  bidentatae    .  Scaptolenus. 

Efter    forestaende    uppstallning    foljer    en   om- 
standlig   beskrifniiig    ofver    slagtena,    samt   dingnoserj 
och     uppgift    pa    furekommandet     af    alia    hittill.s    i^ 
Norra   Amerika  upptackta  arter.   Trans.  Amer.  Pliilos. 
Soc.   at   Philad.  N.  S,  X.  p.   405. 


73 

Ett  nytt  sliigtc,  tillhOrande  Elateridae,  liar  af 
MuLSANT  och  GoDAHD  bJifvit  uppstalldt  under  be- 
naiiiiiingen  Trichophorus.  Det  utrnarker  sig  gcnom 
litenheten  af  andra  och  tredje  antennlederna,  men 
sardeles  geiioiu  den  harighet  hvarmed  prothoracis 
bakre  vinklnr  aro  bekladda.  Den  enda  hithurande 
arten,  T.  GuillebelU,  har  blifvit  funnen  vid  Narbonne. 
MuLS.  Opusc.   Ent.   II.   p.    181. 

Afven  ett  annat  nytt  ^alagte  af  denna  familj, 
Crepidophorus,  har  blifvit  bildadt  af  MuLSANT  och 
GuiLLEBEAU,  livilka  deraf  beskrifvit  en  art,  C.  an- 
ihracinus,  tagen  pa  flera  stallen  i  Fi-ankrike.  MuLS. 
Opusc.   Entoni.   II.   p.    189. 

Curtis,  som  meddelat  kritiska  anmarkningar 
rorande  flera  Elateridae  funna  i  England,  har  afven 
beskrifvit  och  afbildat  nagra  nya  arter.  Han  om- 
namner  bland  annat  att  Linnes  Elater  aterrimus  icke 
blifvit  anmarkt  i  forberorde  land,  hvaremot  tvenne 
andra,  fran  denne  val  skilda  arter,  E.  gagates  Curt. 
och  punctoUneatuSf  ofta  i  samlingarne  forekotnma  un- 
der forstnamnde  namn.  Sasom  ny  upptages  Aplo- 
tarsus  cothurnatus.  Trans.  Entom.  Soc.  N.  S.  III. 
p.    10.  T.  ^, 

Heeger  har  utredt  lefnadssattet  och  metamor-Metamor- 
fosen  af  Elater  pomonae  Geoffr.  och  meddelar  derom  ^°^' 
foljande:  De  individer,  som  ofverlefvat  vintern,  fram- 
komma  i  borjan  af  Maj  och  para  sig  nagra  dagar 
derefter.  Honan  lagger  sina  ilgg,  3 — 4  i  sender, 
i  murknadt  trad  af  Ek  (Quercus  Kobur  och  Q. 
Cerris).  Efter  10 — 14  dagar  utklackas  larverna, 
hvilka  vaxa  ovanligt  langsamt  samt  byta  om  hud 
fyra  ganger.  Tolf  till  tjugo  dagar  efter  fjerde  hud- 
omsningen  forsiggar  forvandlingen  till  pupa  och 
efter  ungefar  lika  lang  tids  forlopp  framkommer 
imago.  Hvarje  Individ,  som  forst  klackes  mot  slu- 
tet   af  Augusti   eller  senare,  parar  sig  icke  om  hosten, 


74 

utan  gar  mot  slutet  af  September  i  viriterqvartcr, 
under  barken  pa  gamla  stubbar  eller  i  ihaliga  trad, 
der  de  nedgrafva  sig  i  maskmjulet.  Larven  ar 
langstrackt,  nastan  valsformig,  rodbrun,  bekladd  med 
en  hornartad  hud;  hufvudet  framstrackt,  platt;  be- 
nen  sex;  pa  n^st  sista  segmentets  undersida  finnes 
den  framstaende  anal-uppningen.  Kroppsegmenterna 
kunna  endast  markas  genom  en  fin,  Ijusare,  tvars- 
ufver  gaende  linea;  sista  segmentet  ar  omvandt 
kao;ellikt  och  1  lano;re  an  nagot  af  de  ofrioi;a.  Lar- 
ven  blir  vanligtvis  sex  till  sju  lineer  lang  och  i  sa 
tjock.  Sitzungsb.  d.  Kajserl.  Akad.  zu  Wien  XIV. 
Bd.  p.   33.  T.  III. 

Flere  hithorande  arters  utvecklingshistoria  har 
dessutom  mer  eller  mindre  fullstandigt  blifvit  fram- 
stalld.  Sa  har  Curtis  funnit  ho  larver  af  Elatei^ 
rhomheiis  i  en  rutten  stam  af  ett  korsbarstrad.  Ann. 
Entom.  III.  Ser.  I.  p.  417.  T.  13.  N:o  III  och  2:o 
af  Elater  (Ampedus)  pomorum  Geoffr.  i  en  gam- 
mal  rutten  Salgstubbe  1.  c.  p.  43.  T.  3.  N:o  III. 
Eucnemi-  Lecontes  "Synopsis  of  the  Eucnemides  of  tem- 

des.  ,  perate  North  America'  har  af  DOHRN  blifvit  pa 
Tyska  Ofversatt  och  finnes  inford  i  Stett.  Ent.  Zeit., 
XV.  p.   163. 

Cebrioni-  Oni     utvecklingen     af    Cehrio   gigas,   hvars   larvj 

tes.     lefver  i  jorden,   hafva   nagra    iakttagelser    af   Lefe-I 
BURE   DE   Cerysi   blifvit   meddelado.     Compte   Eend.j 
XXXVI.   p.   225.   liev.   et  Mag.   de  Zool.    1853.   p.j 
87.    127.   T.   7.  Ann.    and    Mag.    of  Nat.   Hist.   II. 
Ser.  XI.  p.   340. 
Aiopidae  Leconte,     som     utarbctat    en   ''Synopsis  of  the\ 

T^\\]v^c^- Atopidae,  Rhipiceridae  and   Cyplionidae  of  the    United' 
(Wn\o^\. States'   indelar  den   forsta   gruppen  salunda: 

dae. 

1.  Tal'si   elongati,  simplices,   ungues  inlegri. 

Antennae    approximatae;    fronte    elongafa,  an- 

gusla;  dypeo   nullo Erlopria    Lm.. 


75 

Antennae  distanfes;   palpi  maxillares  cy- 

lindrici Stenocolus   Leg. 

Antennae  distantes;    palpi    maxillares  di- 

latati Anchytarsus  Guer. 

II.  Tarsi  elongati;  ungues  serrati  ....   Odontonyx  Guer. 

III.  Tarsi  articulis    iniermediis    dilalatis,    un- 

gues inlegri. 
Antennae  distantes,    art.    tarsorum   1 — 4 

subtus  lobe t is Dascillus  Latk. 

Antennae     approximatae,    art.  ^arsorum 

2 — 4  breviter  lobatis Eurea  Leg. 

Cyphonidae  grupperas  sSlunda: 

A.  Tarsi  arliculo  4:to   bilobo: 

Tarsi  omnes  articulo  3:lio  distincto  (Thorax 

non  clypeatus). 

Tibiae  caicaribus  obsoletis Helodes   Latr. 

Tibiae  caicaribus  elongatis  arraatae      .      .  Scirtes   Illig. 
Tarsi   postici   articulo    tertio    vix    dislinclo 

(thorax  clypeatus) Sacodes  Leg. 

B.  Tarsi  filil'ormes;  tibiae  calcaratae  .      .      .    Eucinetus  Scnupp. 

Proceed.  Acad.  Philad.   VI.  p.   350. 

Letzner    uppraknar     de    2'elepJiorus-aY ter  somThelcpho- 
han    insamlat    under    en     vid    Pingsttiden     anstalld    ^'^^^^^' 
excursion   till   Reisengebirge.   Lotos  IV.   p.   22. 

Strubing,  som  beskrifvit  en  ny  art  af  slagtet  Melyri- 
Malachius  under  namnet  M,  fallax,  furmodar  att  den  ^^^' 
endast  torde  vara  en  varietet  af  M.  aeneus.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XV.  p.  198.  Kraatz  bar  senare  upp- 
lyst,  att  den  af  Strubing  uppstallda  arten  icke  kan 
forenas  med  M.  aeneus,  utan  ar  identisk  med  M. 
ruhidiis  Er.   1.   c.   p.   297. 

Malachius  cyanescens  n.  sp.  an  fores  af  MuL- 
SANT  ocb  Rey.  Muls.  Opusc.  Entom.  II.  p.  93 
och  Troglops  limhatus  n.  sp.  af  Mink.  Stett.  Ent. 
Zeit.  XIV.  p.   58. 

En  katalog  ofver  de  arter  af  familjen  Mehj- 
rides,  som  blifvit  funna  i  Forenta  Staterna,  jemte 
beskrifningar  pa  flera  nya  dithorande  arter,  bar  af 
Leconte   blifvit    utgifven.   FOrf.   uppraknar  af  grup- 


76 

pen  Malachii:  \^2  Coclops  (6  nya),  3  Malachius, 
hviiribland  den  fran  Europa  inforde  M.  aeneus  och 
^  nya  arter,  14  Anthocomus  (5  nya),  7  Ebaeus  (4 
nya)  Acletus  n.  g.  "antennis  ll-articulatis,  njaris 
pectinatis;  clypeo  brevissimo,  indistlncto;  labro  parvo, 
transverse,  brevi,  palpis  maxill.  brevibus,  articulo 
4:o  apice  acuminato,  tarsis  anticis  maris  articulo 
prinio  inferno,  yeciuulo  obliquo".  Till  utseendet 
liknande  en  Malthinus,  men  med  langre  vingar,  l 
art  fran  Californien.  Microlipus  n.  g. :  "antennis  W- 
articulatis,  elongatis,  subserratis,  palpi  maxill.  bre- 
vibus, crassis,  articulo  quarto  conico;  labro  qua- 
drato,  apice  subrotundato;  clypeo  brevi,  coriaceo; 
tarsis  anticis  articulis  quatuor  subtus  breviter  lo- 
batis"  \  art  fran  Californien  och  Atelastus  3  nya 
arter.  Gruppen  Dasytini  innehaller  \  beskrifven 
och  18  nya  arter  af  slagtet  Dasytes  hvilka  saiunda 
lordelas   under  sectioner: 

A.  Ungues  omnes  appendiculati. 

a.  Thorace   transverso,   marginibus   integris  Spec.    1 — 8. 

b.  Thorace  elongate,  marginibus  integris  Spec.  9. 

c.  Thorace  lateribus  serrulatis  Spec.  10 — 17. 

B.  Ungues  non  appendiculati  Spec.   18 — 19. 

Proceed.  Acad.  Philad.  VI.   p.   16.i. 

Ptiniores.  BoiELDiEU,    som   amnar   utarbeta  en   monografi 

ufver  Ptiniores,  har  uppriiknat  alia  de  arter  af  denna 
grupp,  som  varit  honom  kilnda  och  nieddelat  dia- 
gnoser  pa  de  nya.  De  slagten  hviika  raknas  hit 
aro:  Hedohia  med  3,  Ptinus  med  51,  Niptus  med 
3,  Irigonogenius  med  6,  Mezium  med  3  och  Gibhium 
med   3    arter.   Ann.   Entom.  III.  Ser.  II.  p.  LXXVII. 

Fuljande  tie  nya  arter  tillhorande  Ptiniores, 
hvilka  blifvit  upptackta  i  Frankrike,  karakteriseras 
af  Lareynii,  nemligen:  Ptinus  Duvali,  Xyletinus 
rufithorax  och  Xyletinus  suhrotundatus.  Ann.  Entoni. 
HI.   Ser.   I.    127* 


/ 1 

Trenne  nyn  nrter  af  slagtct  Anobium  (Dryo- 
philus  Chevrol  )  nemligcn  A.  longicolle  (Provence), 
A.  compressicorne  (Mont.  Pilate)  och  A.  rugicolle 
(Lyon)  beskrlfvas  af  Mulsant  och  Rey.  Ann. 
Soc.  Linn,  de  Lyon  1852—1853  p.  \t,  T.  L  f. 
4      7.   MuLS.   Opusc.   Entom.   II.   p.    14. 

Rurande  utvecklingen  af  Dorcatoma  rubens  ocliMetamor- 
D.  flavicornis  hafva  upplysningar  af  Letzner  blif-  °^' 
vit  bekantgjorda.  Larven  till  den  forstnamnda  ar- 
ten  ar  hvit,  ^\ — 3'"  lang,  vid  1:sta  brostringen,  der 
den  ar  bredast,  1  linea  bred,  bakat  smaningom  af- 
smalnande,  pa  ofversidan  mycket  convex  och  ligger 
liksom  Bostrichus-larverna  hopbojd,  sa  att  bakan- 
dan  racker  till  tredje  fotparet,  ja  understundoni 
anda  till  munnen.  Hufvudet  ar  betackt  af  en  blekt 
gulaktig,  hornartad  skifva.  Pupan  ar  anda  till  2 
lineer  lang,  hvit,  kort  och  tjock  samt  slat.  Djuret 
lefver  i  mjukt,  murket  trad  i  gamla  Ekar  i  sall- 
skap  med  D.  cJirysoinelina,  jlavicornis  och  Penta- 
phylliis  testaceus,  ofvervintrar  sasom  larv,  och  bere- 
der  sig  innan  forpupningen,  i  den  fuktiga,  ofta  till 
maskmjol  forvandlade  veden,  ett  elliptiskt  rum.  Den 
fullbildade  insekten  framkommer  i  Juni  och  parar 
sig  kort  dcrefter.  Larven  och  pupan  af  D.  flavi- 
cornis forete  inga  vasendtliga  skillnader  fran  den 
nu  omtalade  artens;  de  arc  endast  nagot  mindre. 
Arbeit,  und  Verander.  Schles.  Gesellsch.  1853. 
p.    !77. 

Nagra  iakttagelser  med  hansyn  till  nietamor- 
fosen  af  Dorcatoma  Bovistae  KoCH  hafva  af  Stoll- 
VERK  blifvit  gjorda.  Larven,  som  lefver  i  tradsvamp, 
liknar  fullkomligt  larven  af  D.  flavicornis,  Verhandl. 
Nat.   Ver.  Preuss.    Rlieinl.    und    Westph.  X.   p.   56. 

Uti  ''Synopsis  of  the    Scydmaenidae    of  the    Uni-  Scydmae. 


ted  States'  by   Leconte  upptages    'I   Cephennium,  2 
Scydmaeni  (hvaribland   23   nya)  och  tva  arter  af  tit 


nides. 


78 

utiiiarkt  nytt  slagte  Brathinus,  hvilket  nagot  liknar 
Mastigiis,  men  isyniicrhet  derifran  afviker  oenom  de 
tradformiga  iiiaxillar-palperna,  den  nakna  kroppen 
och  brit^ten  pa  vingar.  Furf.  uppstaller  denna  grupp 
pa  fuljande   satt: 

A.  Palpi   maxillares  articulo  ullimo  minutissimo. 

Palpi  labiales  articulo  primo  elongato,  man- 

(libuiae  apice  emarginatae,  (thorax  am- 

plus) Cephennium  Mull. 

Palpi    labiales    articulo    primo  brevissimo, 

mandibulae  acuminatae  (thorax  parvus)  Scydmaenus  Latk. 

B.  Palpi   maxillares  filiformes,  articulo    ultimo 

longiore Bratliinus  Lfx. 

Tvenne  af  Forf.  anv^nda  namn  Scydmaenus 
hicolor  och  Scydm.  Schaumi  inaste,  sasom  furut  be- 
gagnade,  utbytas  emot  andra.  Slagtct  Eutheia  bar 
icke  varit  Forf.  bekant,  ehuru  en  art  deraf  fore- 
kommer  i  Norra  Amerika.  Proceed.  Acad.  Philad. 
VI.  p.  149.  Ett  utdrag  af  forestaende  afhandling 
finnes  infordt  i  Lotos  IV.   p.    139. 

Silphalcs.  Under   titel^   "Synopsis  of  the   Silphales  of  North 

America  and  North  of  Mexico\  bar  Leconte  lemnat 
en  ofversigt  af  de  arter  som  blifvit  anmarkta  i  be- 
rorde  lander.     Silphales  indelar  ban  pa  foljande  satt: 

Divis.   I.   Silphales  genuini.  Trocb  an  teres   postici  ful- 
crantes ;   coxae   posticae   approximatae,  med 
slagtena: 
Necrophorus  12  arter,  SUpha  A.  Antennae  articulis  tribus 
ultimis  longioribus  a)  antennae  laxae  articulatae,  oculi  prominuli 
1   art.    b)    antennae    minus   laxae    articulatae;    a)  thorace  sub-, 
inaequali,    piloso;    antennae    articulo    tertio   longiore,   1    art;    ^) 
thorace  glabro;  antennae  art.   2  et  3  subaequalibus;    *)    thorace; 
acquali,    elytris    truncatis,    1    art;    **)    thorace  inaequali,  elytris 
integris,    2    arter.     B.    Antennae    articulo    ultimo  solo  longiore, 
tribus    praecedentibus    aequalibus,    articulo    secundo    tertio    lon- 
giore;   a)    antennae    breves,    crassiusculae,    1    art;  b)    antennae 
elongatae,  tenues,  sensim  paulo  incrassatae,    1   art.     Necrophilus 
1   art,  Galops  9  arter  och  Colon   1   art. 


I 


79 

Divis.  II.  Anisotommi.  Trochanteres  postici    simplices;    coxae  po- 

sticae  approximatae.    Hit  raknas: 
Anisotoma  6  arter,  Cyrtusa  1   art,  Colenis  2,  Liodes  5,  Agathi- 
dium    5    och    Psilopyga    1    art.      Proceed.    Acad.    Philad.     VI. 
p.   274. 

Tvenne  nya  arter  af  det  markvardiga  slagtet 
LeptodiruSf  funna  i  de  underjordiska  grottorna  i 
Krain,  beskrifvas  af  Schmidt  i  Lotos  11.  p.  ^4^ 
under  namnen  X.  angustatus  och  X.  sericeus. 

Karakterer  pa  Catopsimorplms  pilosus  n.  s[).  f'ran 
traktcn  af  Lyon  meddelas  af  Mulsant  och  Rey. 
Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  185^—1853.  p.  10.  T. 
I.  f.    1  —  3.  MuLS.  Opusc.  Entom.  IL   p.    12. 

Sedan  Kraatz  lemnat  atskilliga  upplysningar 
rurande  lefnadssattet  af  de  arter,  som  tillhora  slagtet 
Colon  och  om  lampligaste  tiden  att  eftersoka  dessa 
sma,  i  allmanhet  sallsynta  djur,  beskrifver  han  tvenne 
ny  arter  C.  armipes  och  C.  Zehei,  bada  upptackta 
i   Schlesien.  Stett.  Entom.  Zeit.  XV.   p.   375. 

En   forteckning   ofver   de  Nitidulariae,  som  bhf- Nitidula- 
vit   funna  i  Schlesien,  har  bhfvit  uppgjord  af  Rendt- 
SCHMIDT    och     finnes    inford    i   Arbeit,   und   Verand. 
Schles.  Gesellsch.    1853.  p.    178. 

Ofta  hor  man  froforsaljare  och  landthushallareMetamor- 
klaga  ofver  att  froen  af  kal,  kalrotter  och  Raps  ^^^' 
belt  och  ballet  misslyckas  utan  att  den  verkliga 
orsaken  dertill  ar  dem  bekant.  Heeger  har  nu 
genom  noggranna  observationer  pa  lefnadssattet  af 
Meligethes  aeiieus  Fabr.  utredt  att  det  ar  denna  lilla 
insekt,  som  fororsakar  det  ofverklagade  onda.  I 
Maj  manad  framkomma  nemligen  de  temligen  djupt 
i  jorden  tifvervintrade  insekterna,  ofta  i  oerhord 
mangd  och  foda  sig  pa  atskilliga  Cruciferers  blom- 
mor.  I  borjan  af  Juni  sker  parningen  och  tre  till 
fyra  dagar  derefter  lagger  honan  aggen  ett  och  ett 
i  fruktamnena.  Efter  8  —  14  dagar  utvecklas  lar- 
verna,  hvilka  till  en  borjan    lefva    af    blomdelarna, 


80 

men  intranga  senare  i  skidorna,  hvarest  de  fortara 
de  oniogna  fruen.  Tre  ganger  ombytes  huden.  Lar- 
verna  aro  truga  men  snala  att  ata  och  forflytta  sig 
under  lugnt  vader  'ur  en  skida  i  en  annan.  Full- 
vaxta  nedfalla  de  pa  jarden,  der  de  icke  djupt  un- 
der ytan  furfardiga  sig  en  liten  hylsa  af  jord  och 
forvandla  sig  till  pupor,  utur  hvilka  efter  12 — 16 
dagar  imagines  visa  sig,  Larven,  2  lineer  lang  och 
i  linea  tjock,  iir  blekt  brungra,  med  brunt  horn- 
artadt,  framstaende  hufvud,  sex  framfOtter,  pa  krop- 
pen  besatt  med  svarta  harvartor,  utan  bukfotter 
och  pa  sista  segmentet  med  en  framstaende  varta. 
Sitzungsb.   Kajserl.   Akad.  XIV.   p.   278.   Tab.   3. 

Byrrhi.  Ett     nytt     slagte     bland    Byrrlii,   JBothriophorus, 

har  af  Mulsant  och  Key  blifvit  uppstalldt:  De 
for  detsamma  anforde  karaktererna  lyda  salunda: 
Prosternum  antice  latius  emarginatum.  Labium  non 
obtectum.  Thorax  antice  utrinque  profunde  fossu- 
latus.  Antennae  basi  incrassatae,  apice  clavatae, 
clava  triarticulata,  in  thoracis  fossula  antica  recepta. 
Femora  recepta,  tibiae  graciles,  tarsi  liberi.  Den 
enda  hithorande  arten  B.  atomus,  som  ar  mycket 
liten,  har  blifvit  patraffad  vid  Hyeres.  Ann.  Soc. 
Linn,  de  Lyon  1852—1853.  p.  19.  T.  L  f.  4—6. 
MuLS.   Opusc.  Ent.  IL   p.  2  1. 

Metamor-  Letzner,    som    funnit     larven     af    Simplocaria 

fos.  suhstriata  omnamner,  att  den  undergar  sin  fOrvand- 
ling  under  mossa,  hvaraf  den  afven  hemtar  sin  foda. 
Som  larven  under  en  resa  gatt  forlorad,  har  Forf. 
endast  kunnat  beskrifva  en  i  behall  varande  pupa. 
Denna  ar  nara  It  linea  lang,  hvit,  med  undantag 
af  de  stora  ogonen,  som  aro  svartbruna,  hufvudet 
emellan  ogonen  besatt  med  flera  glesa,  langa,  fina 
krokta  har.  Denkschr.  zur  feier  50  jahr.  Besteh. 
d.  Schles.  Gesellsch.  p.  205.  T.  IL  Lotos  IV.  p.  133. 

Sedan 


81 

Sedan  Paykull  18  H  utgaf  sin  monografi  Of- Histerini. 
ver  Histeres,  hvaruti  han  upptog  93  arter,  liar  samma 
familj  1834  blifvit  af  Erichson  anyo  bcarbetad 
och  fOrokad  med  97  arter,  furdelade  under  21 
slagten.  Ehuru  Leconte  ocli  andra  Forfattare  un- 
der de  senarc  aren  ytterligare  tillagt  flera  nya  arter, 
bar  likval  Makseul,  soni  nu  furetagit  en  ny  re- 
vision af  dessa  djur,  kunnat  mer  an  fOrdubbla  an - 
talet  af  arterna.  Denne  FOrf;s  arbote,  soin  varit 
furknippadt  med  betydliga  svarigheter,  synes  dock 
pa  ett  tillfredsstallande  satt  vara  utfurdt,  samt  kom- 
mer  onekligen  att  sprida  mycken  reda  inom  en  af 
de  svartutreddare  grup[)erna.  Da  det  skulle  leda 
till  alltfur  mycken  vidlyftighet  att  upptoga  Forf:s 
karakterer  for  sla<);tena  och  afhandlinojen  finnes  in- 
ford  i  en  allmilnt  spridd  Entomologisk  tidskrift, 
torde  vara  tillrackligt  att  bar  anfora  de  generiska 
namnen  och  artantalet.  Salunda  upptages  af  Holo- 
lepta  31,  Phylloma  n.  g.  3,  Leionota  n.  g.  15, 
Oxysternus  1,  Plaesius  3,  Placodes  2,  Aulacosternus 
n.  g.  2,  Macrosternus  n.  g.  5,  Platysoma  30,  Cy- 
listus  n.  g.  1,  Crypterus  1.  Ann.  Entom.  III.  Ser. 
I.  p.  131.  T.  4  —  7,  Pachycraeras  n.  g.  9,  Phelister 
n.  g.  20,  Sphyracus  n.  g.  2,  Rhypocarcs  n.  g.  1, 
Omalodes  30,  Psiloscelis  n.  g.  1,  Contipus  n.  g.  3, 
Margarinotus  n.  g.  1.  1.  c.  p.  447,  T.  14—16, 
Hister  101,  1.  c.  IL  p.  161,  T.  6  —  8,  Hister  (contin.) 
47,  1.  c.  p,  525.  T.  9  och  Epierus  %1,  1.  c.  p.  671. 
T.  10.  Arbetet,  som  atfoljes  af  sardeles  vackra  figu- 
rer,   kommer  att   fortsattas   i   ett  foljande   band. 

Ett  annat  vio-tiort  arbote  ofver  denna  familj, 
hvarest  endast  titeln  vid  fOrra  berattelsens  afgif- 
vande  varit  Ref.  bekant,  torde  vara  val  fortjent  af 
uppmarksamhet,  heist  Forf.  till  grund  for  slagtenas 
bildande    begagnat    belt    andra    karakterer   an  bans 

Prof.  Bohemans  Arsh.  1853,   1854.  " 


8^ 

foregangarc.      Uti     denna  afhandling,    "Hi7its   toiuard 
a  natural  classification  of  the  family  Histerini    of  Co- 
leopterous Insects'  by  Leconte,  grupperas  dessa  djur 
pa  fuljande   satt: 
A.  Caput  porrectum. 
I.  Caput    porrecfum;     prosternum    antice 
non  lobalum. 

Mandibulae  dentatae Helolepta  Pavk. 

Mandibulae  dentatae,  prosternum  latum, 

planum Phylloma  Er. 

Mandibulae    dentatae,    prosternum  ele- 

vatum,  sub-acuminatiim    ....  Oxystermis  Eb. 
II.   Caput     retractum;     prosternum    antice 
valde  lobatum. 

a.  Scrobiculi  antennales  antici. 

1.  Tarsi  antici  unguiculo  unico  .     .     .     .  Crypturus  Er. 

2.  Tarsi  omnes  biunguiculati. 
Mandibulae     porrectae,     antennae    sub 

frontis  margine   insertae,   capitulo  3- 

articulato Hister  Linn. 

Mandibulae  porrectae,  antennae  sub 
frontis  margine  insertae,  capitulo  so- 
lido,  truncato Hetaerius  Er. 

Mandibulae  retractae,  antennae  in  frontis 
margine  insertae,  capitulo  3-articu- 
lato,  rotundato Epierus  Er. 

Mandibulae  retractae,  antennae  in  frontis 
margine  insertae,  capitulo  3-articu- 
lato,  truncato Tribalus  Er. 

b.  Scrobiculi  antennales  medii,  laterales. 
Antennae  articulo  octavo  latiore      .     .  Dendrophilus  Leach. 
Antennae  articulo  octavo  non  latiore  .  Paromalus  Er. 

in.  Caput     retractum;     prosternum     antice 
non  lobatum. 

a.  Antennae  sub  frontis  margine  insertae. 
Mandibulae   exertae;  scrobiculi    anten- 
nales antici Caerosternus  n.  g. 

Mandibulae  exsertae;   scrobiculi  anten- 
nales ad  prosterni  latera  siti  .     .     .  Saprinus  Leach. 
Mandibulae  clypeo  obtectae   ....   Tryponaeus  Er. 

b.  Antennae  in  fronlem  insertae. 
Scrobiculi   antennales    medii,    laterales, 

prosterno  subproducto Teretrius  Er. 


83 

Scrobiculi  ant er.n ales  ad  prosterni  la- 
tera  siti Plegaderus  Er. 

Scrobiculi  antennales  antici    ....  Onlhophilus  Leach. 

Scrobiculi  antennales  medii,  laterales, 
prosterno  truncal o Abraeus  Leach. 

Slagtena  Phylloma,  Oxysternus,  Crypturus  och 
Tryponaeus  forekomma  icke  i  Norra  Amerika.  JMed 
slagtet  Hister  har  Forf.  forenat  Omalodes  Er.,  Pla- 
tysoma  Leach.  ,  Plaesius  Er,  samt  Placodes  Er.  , 
och  med  Saprinus  Er.  Pachylopus  Er.  Proceed. 
Acad.  Philad.  VI.  p.  36.  Forestaeiidc  afhandling 
har  af  Dohrn  blifvit  pa  Tyska  ofversatt  och  fin- 
nes   infurd   i   Stett.   Ent.  Zeit.  XV.   p.   74. 

En  synopsis  ufver  de  arter  af  slagtct  Ahraeusy 
som  blifvit  patraffade  i  Norra  Amerika,  har  af  Le- 
CONTE  blifvit  uppgjord.  Denna  upptager  13  arter 
och  har  Forf.  funnit  sig  foranlaten  bilda  tva  nya 
slagten  nemligen  Acritus,  som  salunda  karakteri- 
seras : 

Prosternum  utrinque  truncatum,  bistriatum;  mandibulae 
relractae;  scrobiculi  antennales  maximi,  profundi,  in  thoracis 
parte  inflexa  anticesiti;  antennae  funiculo  tenui,  capitulo  ovali; 
maxillae  mala  interiore  unco  apicali  armata;  tarsi  postici  qua- 
driarticulati;  pygidium  perpendiculare,  samt  Bacanius:  Proster- 
num latum,  postice  truncatum,  antice  breviter  lobatum  et  late 
rotundatum,  non  striatum;  mandibulae  subrelraclac;  scrobiculi 
antennales  magni,  diifusi,  ad  medium  thoracis  partis  inflexae 
siti;  antennae  funiculo  tenui,  articulis  penultimis  rotundatis, 
capitulo  ovali,  modice  compresso  ;  pygidium  inflexum;  tibiae 
anticae  dilatatae,  posteriorcs  angustae;  tarsi  omnes  5-articulatae. 
Proceed.  Acad.  Philad.  VL  p.  287. 

Tvenne  nya  arter  tillhorande  Histerini,  nemligen 
Hister  myrmecophilus  och  Saprinus  ciliaris,  beskrifvas 
af  MuLSANT  och  Rey  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
185£  — 1853  p.  73.  Muls.  Opusc.  Entom.  IL  p.  97. 

Kraatz,  som  lemnat  flera  underrattelser  om  Crypto- 
fundorten  och  lefnadssattet  af  nagra  arter  af  slagtet  P  "°'  ^^ 
Atomaria,  har  afven   uppstallt  nagra  nya  arter  nem- 


84 

Hgen:  A.  hcroline'usis,  A.  pchata,  A.  J'hcnonvrn^  A. 
sacicola  och  A.  hnineralls,   Stctt.  EiU.  Z(  it.  XIV.  p.  l)i. 

Cucujides.  Lufn  en  i\^  Prostomis  mandihulavis,  soin  af  CrilTiS 

Metaraor-bJJfvJt     patraffad     i     gam  la     ek-    och    valnntsJStiibbar, 
^^^-     beskrifvas    kortligen    i    Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.   111. 
p.  33.  T.  V. 

Parnidae.  Af  Leconte's  i  forra  Berattelsen  p.    109   an- 

raalda  Synopsis  ofver  de  i  Norra  Amerika  forc- 
kommande  Parnidae,  bar  DoiiRN  meddelat  ctt  om- 
fattande   iitdrag.   Stett.  Ent.  Zeit.  XV.   p.    145. 

Hetcroce-  Letzneii,    soni     lyckats    upptacka    larven     till 

Heterocerus  marginatus,hi^i^VY\^\i^v  i\Qn  saliinda:  Larven 
2i  linea  lang,  ar  forsedd  nied  12  tydliga  segmen- 
ter,  ntom  hufvudet,  detta  jir  smalare  an  brostet, 
framstaende,  svartaktigt,  ofvan  platt,  iiksom  bos  den 
utbildade  insekten  ocb  betackt  nied  korta,  tjocka 
bar,  blandade  med  flera  langre.  Pupan  ar  knappt 
mer  an  1'  linea  lang  och  ar,  utom  de  brunaktiga 
ogonen,  belt  och  ballet  bvit.  Da  larven,  som  lefver 
i  betackta  gangar  i  iippslammad  jord  vid  vatten, 
vill  forvandla  sig  till  pupa,  bildar  den  sig  en  liten 
bylsa  af  en  arts  storlek,  bvilken  pa  undra  sidan 
ar  convex  och  ofvan  platt.  Dcnkscbr.  zur  feier 
50-Jahr.  Besteb.   Scblcs.   Gescllscb.  p.  205.   T.  II. 

Palpicor-  THOMSON,     som     lemnat    en    Ofversigt   af  de   i 

"'^*  Sverge  forekommande  Palpicornia,  bar  inom  denna 
familj,  sasoni  nya  fur  berorde  land,  anfort:  Helo- 
phorus  boreaUs  Sahlb.,  //.  pallidipennis  n.  sp.  (Lapp- 
marken),  //.  aeneipennis  n.  sp.  (allman  i  stillastaende 
vatten),  //.  laticollis  n.  sp.  (Lappland),  //.  nivalis 
n.  s}).  (Tornea  fjell),  //.  nanus  Er.  ,  H.  pumilio  Er. 
(vid  Lund),  Hydrochus  carinatus  Germ.  (Lund), 
Ochthebius  rufomarginatus  (Skane),  Hydraena  gracilis 
Kiesenw.,  H.  pulchella  Germ.  (Ramlosa),  Limnebius 
papposus  (albnan  ofver  bela  Sverge),  L.  truncatellus 
(dito),   llydrophilus  aterrimus    (Gland),    Laccobius  ni- 


I 


I 


85 

grlceps  n.  {>p.  (Ennontekis,  Lapphind),  Philhyd'fus 
7naritinus  n.  sp.  (vid  hafskiuster),  Ph.  ovalis  n.  sp. 
(vid  Stockholm  och  pa  Gottland),  Cercyon  dorsostjia- 
tiini  n.  sp.  (under  uppknstad  tnng),  C  marinus  n. 
sp.  (vid  Loimna  ocli  i  Lappland),  C.  palustre  (vid 
Lund),  C.  laterah  (i  spiilning),  C.  flavipes  Fabr. 
(Mllman  i  liela  Sveroc),  C.  qumjidlmjn  (=  Sph.  uni- 
punctatum  o^  Ghl.,  allnian),  C.  centrimaculatum  SxuiiM 
(=  Sph.  pygmcveurn  var.  b.  Ghl.,  tendigen  allman) 
och  Megasternuni  holetophagiun  (i  Svamp,  Lund,  Gott- 
land, Smalnnd,  Stockholm.)  Vet.  Akad.  Forhandl. 
4853,   p.   40. 

En  noggran  revision  nied  de  i  England  funna 
arterna  af  slilgtet  Cercyon  och  en  nionografisk  ut- 
redning  af  niimnde  lands  Sphaerididae  har  af  Mur- 
ray blifvit  foretagcn.  En  af  denna  afhandlings 
hufvudsakligaste  forfjcnster  ligger  dcruti,  att  den 
mangd  hithorande  artcr,  soni  sa  ofullstandigt  blifvit 
beskrifna  af  Kirby  och  Stephens,  att  det  varit 
omojiigt  bestamma  livad  desse  Forfattare  dermed 
nienat,  '  nu  nier,  sedan  Furf.  haft  tillfiille  granska 
ett  stort  antal  typcr,  kunnat  hanforas  under  sina 
ratta  benamningar.  Sasom  exenipel  pa  den  oreda 
soni  hos  Engelska  Forfattare  varit  radande  i  no- 
menklaturen  inom  detta  slagte,  torde  vara  tillfyllest 
namua  att  Megasterniim  holetophagum  Er.  hos  Mar- 
SHAM  iinnes  upptagen  under  trenne  och  hos  Ste- 
phens under  icke  mindre  an  1i  olika  namn.  Ann. 
and  Mag.  of  Nat.  Hist.  IL  Ser.  XIL   p.   73. 

Waterhouse,  som  granskat  typerna  for  Ste- 
phens beskrifningar  ofver  de  arter  som  denne  fort 
till  slagtena  Hydrochus  och  Ochthehtiis,  lemnar  fOl- 
jande  upplysningar  rorande  synonyniien :  Ochthehius 
margipaUens  Latr.  =  0.  pusilliis  Steph.,  0.  aeratus 
Steph.  =  0.  nanus  Steph.  och  0.  pellucidus  Muls., 
0.  punctatus  Steph.  -   0.  hlhemicus  Curtis  samt  0. 


86 

exseulptus  Sturm  =  Erinocerus  viridiaeneus  c^  Steph. 
E.  Gihhsoni  9  CuRT.  E.  tristis  Curt.  Trans,  Entom, 
Soc.  N.  S.  II.  p.  229. 

MuLSANT,  8om  uppstallt  ctt  nytt  slagte  bland 
Palpicornia,  narstaende  till  Berosus,  bar  benamnt 
detsamma  Brachyga&ter.  De  fyra  arter  som  raknas 
till  detsamma,  aro  alia  fran  gam  la  verblens  beta 
luftstreck  nemligen  B.  denticulatus ,  B.  stagnicola 
(Madagascar)  B,  metalleseens  (Kurdistan)  ocb  B,  in- 
dicus  (Ostindien).  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1852 
—  1863.  p.   381.  MuLS.  Opusc.  Entom.  XL  p,   173. 

En    ny    art,    Hydraena  producta  Mulsant  ocb 
Key,  finnes  anford  i  Muls.  Opusc.  Entom.  II.  p.  L 
'  Leprieur   bar  sokt  adagalagga,  att  Jaquelin- 

DuvALS  pastaende  att  Hydropliiliis  piceus  ocb  iner- 
mis  Luc.  utgSra  samma  art,  icke  ar  ofverensstam- 
mande  med  verkliga  forballandet,  ocb  aberopar  sasom 
stod  for  sin  asigt  den  olika  formen  af  banarnes 
framtarser,  bvilka  blifvit  afbildade.  Ann.  Entom. 
IIL  Ser.  II.  p.   69.  T.   3,  N;o  III. 

En   upprakning   af  Palpicornia,  som   blifvit  an- 
markte   vid  Bona  i  Algeriet,   bar  af  Leprieur  blif- 
vit infurd   i  Ann.  Entom.  III.   Ser.  I.   p.  LVII. 
Metamor-  Letzner,   som  utredt   metamorfosen   af    Hydro- 

^^'  philus  aterrimus  anfor  derom,  att  larven  ar  21 — 24 
lineer  lang,  smal,  svartbrun,  narmare  dess  forvand- 
ling  Ijusare  ocb  nastan  gra,  med  undantag  af  buf- 
vudet  ocb  benen,  nastan  ofverallt  betackt  med  ett 
filtartadt  amne  ocb  saledes  utan  glans,  med  manga 
oregelbundna,  ofver  tvaren  gaende  veck.  Oaktadt 
dess  ben  synas  foga  lampade  till  simning,  sa  ror 
den  sig  med  mycken  lattbet  i  vattnet.  Detta  torde 
val  till  stor  del  bora  tillskrifvas  den  betydiiga 
muskelkraft  ocb  elasticitct  som  finnes  i  kroppsseg- 
menterna,  den  ar  nemligen  sa  stor,  att  om  larven 
befinner    sig    pa   land,   ban  genom  sammandragning 


i 


87 

och  utstrackning  af  kroppen  kan  furflytta  sig  langa 
stycken.  Rorelseriia  harunder  aro  stadse  hastiga 
och  kroppen  bojes  starkt  ofver  ryggen.  Pupan  ar 
till  mindre  hanar  1 5  lineer  lang,  helt  och  hallet 
hvit,  med  undantag  af  ogonen,  som  aro  svartaktiga, 
ryggen  mycket  convex  och  buksidan  concav.  Den 
ar  sardeles  kanslig  och  kastar  sig  hit  och  dit  vid 
den  ininsta  vidroring.  Denkschr.  zur  feir  50-Jahr. 
Besteh.  Schles.  Gesellsch.  p.  205.  T.  II. 

Flera  nya  arter  af  Cetonidae  fran  Afrika,  Asian  Lamelli- 
och  Australien  hafva  af  Westwood  blifvit  beskrifna  ^°^'^^** 
nemligen,  TmesorrJmia  Saundersii,  Gnathocera  ango- 
lensis,  Narycius  n.  g.  Hamiltoni;  Cosmiomorpha  setu- 
losa,  Macronata  fraterna,  M,  setipes,  Eupaecila  ochrax^ea, 
hvarjemte  upplysningar  om  ena  eller  andra  konet 
af  forut  kanda  arter  meddelas.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.   III.  p.   61  T.   G,   7. 

Saunders,  som  genom  Fortune  erhallit  ett 
storre  antal  nya  Lucanidae  fran  China,  har  deri- 
bland  uppstallt  och  afbildat  foJjande:  Lucanus  For- 
tunei,  Cladognathus  gracilis,  Odontolabris  nitidus,  0. 
sinicus,  0,  emarginatus,  Platyprosapiis  platgmelus,  P, 
Hopei,  Dorcus  striato-punctatus,  D.  vicinus,  D.  ohscu- 
ruSf  D.  lateralis,  D.  st7iatus,  Aegus  laevicollis  och 
Aeg.  punctiger.  Trans.  Entom.  Soc.  N.  S.  III.  p. 
45.  T.  3,   4. 

Rendschmidt  har  iippraknat  de  Melolonthidae 
som  blifvit  anmarkta  i  Schlesien.  Deras  antal  upp- 
gar  till  14  arter.  Uebers.  und  Verand.  Schles. 
Gesellsch.    '185!^,   p.   94. 

Smith's  i  forra  Bcrattelsen  p.  \  1 5  anmalda 
af  handling  ofver  slagtet  Fassalus,  har  blifvit  recen- 
serad  af  GuERiN-MENi.viLLE  i  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.    1853,   p.    138. 

Reiche  har  meddelat  flcra  vigtiga  upplysnin- 
gar   rurande     Lamellicorma,    sasom    att    Westwood 


88 

misstagit  s'lg  da  han  anfort  att  Paromia  dorcoides 
harstammar  fran  Columbien.  Den  ar  neniHgen  fran 
Swan  Kiver  i  Nya  Holland;  att  Macrodera  Greenii 
Westw.  =  Coprohas  fornicatus  ScHiiPP  Dej.  Cat.; 
Uroxys  citprescens  =  Copris  cliaeridioides  Buquet; 
OntJwcaris  myrmidon  Westw.  icke  ar  Onthocaris 
myrmidon  Lac.  ;  OntJiocans  smaragdind  Westw.  -Ay 
en  annan  art  an  0.  smaragdhia  Dej.  Cat.  Anomio- 
pus  nigricans  finnes  i  De jeans  samling  under  namnet 
Onthocaris  ohlonga.  Af  de  Lucanid-arter  som  West- 
wood  beskiifvit  anscr  Reiche  L,  Eafflesi  ~-  L  cin- 
namomeics  Gui:K.  ach  X.  seiiceus  —  L.  juvencus  Dej. 
Ann.   Entom.   III.   Ser.   I.   p.    425. 

IManga    upplysningnr    0€h    rattelser    i   synony- 

niien   hafva   af  Reiche   blifvk   framstallda  raed  ban- 

syn  till   de  Lucanides,    soni   iinnns    upptagna  i   BuR- 

^  MEISTERS   Handbuch   der   Entomologie.  T.    V.     Ann. 

Entom.   HI.   Ser.   I.   p.   67. 

Reiche  bar  ntredt  i\i^r\  invecklade  synonymien 
for  tvenne  i  Europa  fOrekommande,  till  denna  fa- 
milj  hurande  arter  ocb  tilldelat  detn  nya  namn. 
Den  ena,  soin  han  kallat  Hyhosoriis  Illigeri  =  Hyb. 
arator  Illig,  Meg  et  Auct.  nee  Fabricius,  H.  La- 
portei  Westw.  ocb  H.  thoracius  Westw.  Den  andra, 
Trox  Fahricii  Reiche,  ar  sarnma  .<om  Trox  graiiu- 
latus  Fabr.  et  Auct.  Till  slut  boskrifvcs  en  ny 
art  af  sistnamnde  slagte  Trox  italicits.  Ann.  Entom, 
III.  Ser.   I.  p.   87. 

Lucas  upplyser,  att  den  af  bonom,  sasoni  ny 
art  uppstallda  Thorectes  rotimdatus,  redan  1787  blifvit 
af  PoiRET  i  Voyage  en  Barbaric  T.  L  p.  201  bo- 
skrifven  ocb  benSmnd  Scarahaeus  marginafns,  hvilket 
senare  namn  saledes  fur  arten  maste  antagas.  Ann. 
Entom.  IIL  Ser.  I.  p.  XL 
Metamar-  De    iakttagelscr    som    Heeger    gjort    rorande 

^*"*-     lefnadssattet  oeb   utvecklingen    af   Amphimallus  (Me- 


89 

Ivlontha)  apriUnm  innchalla  hufvudsakligeti,  att  denna 
art  framkommer  sparsamt  redan  i  burjan  af  April, 
men  talrikare  fran  medlet  till  slutet  af  namnde  ma- 
iiad,  da  den  ofta  om  aftnarne  efter  solens  nedgang 
krinjjsvarniar  i  otroliff  manned.  Fvra  till  fern  dajjar 
efter  befrugtningen  burjar  lionan  lagga  aggen,  ett 
och  ett  i  jorden,  livarunder  Hon  nedgrafver  sig 
cmellan  graset  till  ett  turns  djup  och  fortfar  salunda 
flera  dagar  till  dess  hon  laggt  30 — 40  agg.  Mot 
slutet  af  Juni  framkomma  larverna  och  nedtr^nga 
smaningoni  tva  turn  djupt  i  jorden,  der  de  foda  sig 
af  griisets  finare  rotter.  Efter  forsta  hudombytet 
ga  de  annu  djupare  for  att  skydda  sig  for  varnien 
och  hemta  sin  foda  af  grofre  rotsltig.  1  medlet  af 
Augusti  omsa  de  andra  gangen  hud,  hvarefter  de- 
ras  matlust  betydligt  tilltager.  Forsta  dagarne  i 
Mars  pafoljande  ar  forsiggar  tredje  hudombytet, 
hvarefter  larverna  uppstiga  anda  till  jordytan,  foda 
sig  under  8—10  dagar  af  rotternas  ofra  delar,  byta 
sa  om  hud  fjerde  gangen  och  forvandia  sig  till 
pupor,  hvarutur  imagines  efter  12-4  4-  dagar 
framkomma.  Larven  Sr  smutsigt  hvit,  hufvudet  na- 
stan  linsformigt,  bekladt  med  en  tjock,  hornartad 
hud,  till  fargen  Ijusbrunt.  Frambenen  langa,  gul- 
bruna.  Kroppsegmenterna  genom  tvarintryckningar 
delade  i  nastan  3  lika  delar,  besatta  med  myckct 
korta,  fina  bort.  De  atta  bakkroppssogmenterna  pa 
sidorna  forsedda  med  runda,  hornbeklildda  stigmata, 
hvilka  likval  saknas  pa  sista  segmentet.  Sitzungsb. 
Keyserl.  Akad.  zu  Wien  XIV.  Bd.  p.  35,  T.  4. 
Kijrande  lefnadssilttct  och  nietamorfoscn  af  Apho- 
dius  foetens  hafva  upplysningar  af  Heegek  biifvit 
bekantgjorda.  Insekten  visar  sig  kring  Wien  mot 
medlet  af  April  eller  borjan  af  Maj.  Flere  dagar 
efter  utklackningen,  parar  den  sig  och  den  befrug- 
tade    honau     laggcr    sina    agg    i    jord,     som    ar   be- 


90 

tackt  af  spinning.  Efter  iO  till  ^0  dagar  fram- 
komma  larverna,  hvilka  gumma  sig  ^  till  3  turn 
djupt  i  jorden  och  uppkrypa  om  natterna  for  att 
hemta  sin  fuda  af  spillningen  samt  atervanda  om 
morgnarne  ater  i  jorden.  Trenne  ganger  byta  de 
om  hud  och  uppna  under  sommaren,  vanligen  efter 
fyra  till  fem  veckors  furlopp,  sin  fulla  storlek,  hvar- 
efter  de  i  jorden  eller  spillningen  furfardiga  sig  en 
oval  hala,  i  hvilken  den  fritt  liggande  pupan  forst 
efter  14—20  dagar  fOrvandlas  till  imago.  Larven 
ar  forsedd  med  en  hvitaktig  hud,  besatt  med  fina, 
icke  langa  har,  valsformig,  bajd,  bakkroppen  gra, 
hvilken  farg  likval  frambringas  genom  den  i  inelf- 
vorna  befintliga  fudan.  Ilufvudet  ar  Ijusbrunt,  horn- 
bekliidt,  rundadt,  nagot  platt,  mundelarne  mycket 
framstaende,  gula.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu 
Wien  XIV.  Bd.  p.  30,  T.  II. 
Lefuads-  RoUGET    omnamner,    att    han   ofta  fangat  Bol- 

boceras  mohilicornis  i  narheten  af  Dijon  flygande  of- 
ver  Luzern-falten,  sedan  det  blifvit  morkt.  Den 
visar  sig  likval  endast  i  klart,  varmt  och  lugnt 
vader.      Ann.   Entom.   III.   Ser.  I.   p.  XXV. 

Lucas  har  i  magen  pa  Bufo  pantherinus  fun- 
nit  i  mangd  exemplar  af  Bolhoceras  BocJms  och 
Hyhalus  cornifrons,    Ann.   Entom.   III.   Ser.   I.   p.   V. 

Tenebrio-  MuLSANT   och   Rey   hafva   fOrfattadt   en   mono- 

mtes.    gi.jjfl    ofver    en    grupp    af  Melasomata,   som   de   be- 

namt    Parvilahres,    hvilken    indelas    i  fyra  sectioner: 

Pedinites,  Pmida7ites,    Blapstinites    och    Opatrites.      De 

till  dessa   hanfurda   slagten   fordelas   salunda: 

Tribus   I.   Sect.    1.   Platynotaires :  Platyiiotus  ^6),  No- 
tocovax  (8),  EuGolus  (1). 
Sect.   2.    Opatrinaires :    Opatrinics  {\3)^   Se- 

liniis  (3). 
Sect.   3.    Tric/onopaires :    Trigonopus  (19). 


9^1 

Sect.   4.  Pedinaires:  Fedinus  (W),   Colpotus 
(6)   och    Cabirus  (2), 
MuLS.  Opusc.  Entom.  IV.  p.    1.   cum   tab.    4  —  4. 

Ett  nytt  slagte  Erelus  har  af  Mulsant  och 
Rey  blifvit  uppstallt.  En  art  E.  sidcipennis  fran 
Sicilien  anfcires.      MuLS.   Opusc.   Entom.  II.  p.  185. 

Peyron  har  beskrifvit  Cossyphus  rugulosus  n. 
sp.  fran  Caramanien.  Rev.  et  Mag.  de  Zooh  1854, 
p.  ^24. 

Lucas,  som  upptackt  en  ny  art  af  slagtet 
Eurycliora  i  Franska  besittningarne  i  Norra  Afrika, 
har  benamnt  densamma  E.  LevaillantL  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.   1853,  p.   30.  T.  I.  f.  6,  7. 

Fn  ny  art  af  slagtet  Orchesia,  har  af  Kraatz 
blifvit  be&krifven  under  namnet  0.  undulata.  Da 
han  anser  att  denna  art  af  Gyllenhal  blifvit  sam- 
manblandad  med  0.  fasciata  och  saledes  skulle  fore- 
komma  i  Sverige,  har  Ref.  trott  sig  bora  meddela 
den  gifna  diagnosen:  "fusco-picea,  pubescens,  subti- 
lissime  punctulata,  antennis  pedibusque  fusco-ferru- 
gineis;  elytris  piceis,  fascia  media  undulata  testacea 
pone  medium,  regulari  ante  apicem".  Stett.  Ent. 
Zeit.  XVI.  p.  256. 

Hoffman    uppger    att    han    funnit    konsskill-  K^nsskiU- 
naden    hos    Blaps    fatidica    besta   deruti,    att    hanen     "^*^' 
vid    bakkanten     af    forsta    buksegmentet    ar   fursedd 
med   en   rodgul  hartofs,   hvilken   deremot  saknas  hos 
honan.      Verhandl.    Zool.    Bot.    Ver.   zu   Wien.  III. 
Bd.  p.    105. 

BoULARD    omtalar    att    han    i  en  lada,  fran  d.  Lefnads- 
25   Oktober    1852    till    d.    25   Januari    1854,   hallit     '^"*' 
inneslutet    ett    exemplar    af    Blaps    ohtusa,    utan   att 
tilldela  detsamma  nagon   foda.    Det   visade  sig,  detta 
oaktadt,  lika   lifligt  afven    under    sista    tiden.      Ann. 
Entom.  HI.  Ser.  II.  p.  VII. 


92 

Metanior-  CuRTis    har,    i    stoiTG    tiadsvjimpar  af   slSgtet 

°^*  Boletus  (Polyporus),  patraffat  larvcr  till  Boletopha- 
giis  reticulatus.  Trans.  Eiitom.  Soc.  N.  S.  III.  p. 
33.  T.  V. 

Hagen  liar  upplyst  att  AVestwood  i  Intro- 
duction to  Entomology  begatt  ett  misstag,  da  ban 
anfort  att  larven  till  Tenehrio  Molttor  i  bakkropps- 
andan  endast  ar  forsedd  nied  en  spets.  Alia  de 
individer  Forf.  undersukt  egde  neniligen  tva  spctsar. 
Stett.   Ent.  Zeit.  XIV.  p.   5G. 

Letzner,  som  varit  i  tillfillle  observera  ut- 
vecklingen  af  Pentaphyllus  testaceus,  meddelar  deroni, 
att  larven  ilr  \\ — 2  Hneor  lang,  stnal,  masklik, 
nastan  cylindrisk,  de  batia  sista  segnienterna  mot 
spctsen  nagot  afsmalnande,  hvitaktig,  med  till  en 
del  genomsklniiga,  morkare  inelfvor,  slat,  glansande, 
med  spridda,  lilngre  bar,  som  pa  huf'vudet  sta  i  sex 
rader;  hufvudet  sa  bredt  som  brOstringarne.  Pupan 
ar  nara  en  linea  lang,  belt  och  ballet  hvit,  dess 
bufvud  nedbojdt,  samt  liksom  thorax  ocb  bakkrop- 
pen,  besatt  med  korta,  tatt  sittande  bar.  Den  mjuka, 
mycket  rorliga  larven,  som  lefver  i  murknad  ek- 
ved,  flyttar  sig  med  latthet  sa  val  fram  som  bakat 
i  de  i  densamma  befintliga  sma  gangarna.  Vid  for- 
pupningcn  tillrcdcr  den  slg  en  elliptisk  urhalkning, 
sanimankrymper,  ocb  afklader  den  tunna,  bvitaktiga 
larvbuden.  Det  fuUbildade  djuret  framkommer  efter 
8  — 10  dagars  forlopp.  Denkscbr.  zur  feier  oO-Jabr. 
Besteb.  Schles.   Gesellscb.   p.   ^05.  T.  II. 

Rurande  lefnadssattet  och  metamorfosen  af  Hy- 
pulus  hifasciatus  anfores  foljande  af  Heeger:  Larven, 
som  ar  vaxhvit,  fint  rugulerad,  nagot  platt,  blir 
fullvaxt  anda  till  5  lineer  lang,  men  knappt  \  sa 
tjock.  De  tolf  kroppssegmenterna  aro  lika  langa 
som  breda,  den  sista  ickc  halften  sa  bred,  men 
balften  sa  lans  som  den   fore;»;aende.    De  sex   fram- 


03 

bcnen  ;ifven  gulKvItn,  med  cnkia,  hint  utplattjule 
och  vid  hason  fnrtjockade  klor.  Den  finnes  hela 
ari:t  oni,  afvcn  un  ler  vintern,  af  ollka  storiek,  i 
lialfruttna  tradstubhar.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad. 
7A\   WIen   X.   p.    47  4-.  T.   5. 

Lefnadssattct  och  utvccklingen  af  Mf/cetocharis 
linearis  liafva  afven  af  Heeger  blifvit  utredda. 
Larvena  af  andra  grnorationon  ofvorvintra  i  rutt- 
nadt  trad  af  Lind,  Lonn  och  Hastkastanier.  De  aro 
stnutsigt  gulhvita,  valsformiga,  hafva  ett  injcket 
iitet  hufvud  och  sakna  belt  och  ballet  fotter.  De 
blifva  3  —  i"  langa,  men  knappt  i  sa  tjocka;  huf- 
vudet  fir  brunt,  rundt,  nagot  platt,  knappt  A  sa 
bredt  som  kroppen.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu 
AVien  X.  p.    173.   T.   5. 

Lucas  omnanmer  att  larven  af  Triholimn  ca- 
staneum  Herbst  {Margus  ferrugineus  De  J.)  f  ororsa- 
kat  betj^dlig  skada  pa  en  saniling  fjarilar,  som  han 
crhaliit  fran  Abyssinien.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  II. 
p.    5  1. 

Ett  nytt  slagte  bland  Colydii  bar  af  Keiche  Colydli. 
blifvit  bildadt  under  benamningen  Catarthrus,  Det 
bur  inrymmas  emellan  Aulonium  och  Colydium.  Den 
beskrifna  arten,  C.  cassias,  har  i  Marseille  blifvit 
talrikt  funnen  tillika  med  flera  andra  insekt-arter  i 
Cassia  fistula.     Ann.    Entom.   III.   Ser.   II.   p.   77. 

Habelmann  har  bcskrifvit  en  ny  art  af  slagtet 
lerediis,  som  han  kalladt  T.  opacus.  Den  har  l)Iif- 
vit  upptackt  pa  gamla  ekar  pa  oen  AFollin.  Stett. 
Entom.   Zeit.  XV.  p.   27. 

Om    lefnadssattct    och    metamorfosen    af  LyctusMeiamor- 
pubescens  hafva  iakttagelser  af  Heeger  blifvit  med-      °^' 
delade.      Larverna    och    imagines    efter   andra  gene- 
rationen,  lefva  i    kullfallda    ekar,    i    hvitvcden.      De 
forvandla  sig  i    April   till    pupor    och   de   fullbildade 
insekterna    framkomma    i     Maj.      Dessa  aro  nattliga 


94 

djur  och  visa  sig  saledes  forst  om  aft  name  efter 
solnedgangen,  da  de  para  sig,  hvarefter  aggen  lag- 
gas  pa  forutnamnda  trad.  Larverna  gora  i  veden 
raka  gangar  emellan  fibrerna  och  forpupa  sig  utan 
nagon  sardeles  forberedelse.  De  aro  nastan  vals- 
formiga,  bestandigt  nagot  bujda,  slata,  med  litet, 
brunt,  hornbekladt,  knappt  synligt  hufvud,  samt 
saknande  futter.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu  Wien 
XI.   p.   938.   T.    5. 

Pimelia-  En   ny  art  af  slagtet  Pi7nelia,    funnen   i   Alge- 

riet,  beskrifves  under  benamningen  P.  Mulsanti  af 
Levrat.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  185^—1853. 
p.    1.   med   pi. 

Lagria-  En   omstandlig    redogorelse    for    de   forsta   sta- 

dierna  hos  Laqria  hirta  har    af   Heeger  blifvit   af- 

MetaiTior-       ,  tt  i  r>         » /\     i 

fos.  girven.  Honan  lagger  o — 10  dagar  erter  parningen 
aggen  ett  och  ett  i  los  jord  under  buskar,  likval 
oftast  i  narheten  af  sma  skogsbackar.  Forst  efter 
30 — 40  dagar  framkomma  larverna  och  foda  sig  i 
borjan  endast  af  forruttnade,  fuktiga  vaxt-amnen, 
sedermera  af  atskilliga  vaxters  affallna  blad.  De 
byta  fyra  ganger  om  hud,  efter  olika  lang  tids  for- 
lopp.  Hud-omsningen  forsiggar  alldrig  forr  iin  efter 
20  daoar,  och  da  flera  larver  redan  innan  tredie 
hud-ombytet,  i  Augusti  eller  borjan  af  September«| 
begifva  sig  i  vinterqvarter,  sa  erfordra  nagra  hud- 
omsningar  anda  till  sex  manaders  tid.  Larverna 
aro  mycket  troga  i  sina  rorelser  och  om  man  ick^ll 
under  deras  uppfodande  haller  jorden  tillrackligt  ' 
fuktig,  eller  later  dem  svalta,  uppata  de  hvarandra. 
Vid  forpupningen,  i  borjan  af  Maj,  nedkrypa  de  i 
den  losa  jorden  till  buskarnes  rotter,  der  de  upp- 
soka  ett  beqvamt  tomrum.  Efter  12  dagars  pup- 
tillstand  framkommer  vanligtvis  det  utbildade  djuret. 
Larven  ar  valsformig,  med  tjock  hud,  morkbrun, 
pa  ryggen  en  Ijus  linea  och    Ijusa   flackar  pa  bada 


95 

sidorna  af  hvarje  segment,  med  iindantng  af  dot 
sista,  som  ar  belt  och  ballet  inorkbrunt.  Ofverallt 
ar  den  tatt  besntt  med  langa,  styfva,  rudbruna  borst 
ocb  vid  sidorna,  i  narbeten  af  luftbalen,  befinner  sig 
ett  belt  knip[)e  sadana.  Vid  sista  segmentets  bak- 
kant  finnas  tvenne  mjcket  nara  bvarandra  belagna, 
fuga  bojda,  brunaktiga,  hornartade  taggar.  Sitziingsb. 
Kajserl.   Akad,   zu  Wien   X.   p.    161.  T.    i. 

Ett    annat    intressant    bidrag   till  utredandet   af  Oedeme- 

skal-insekternas  utvecklino^s-historia  bar  Heeger  be-.^  , ' 

.  '^  Metaraor- 

kantgjort  genom  sina  iakttagelser  rorande  Ascle7'a  fos. 
caerulescens.  Imagines,  som  framkomma  fran  deras 
vintersomn  redan  mot  slutet  af  Mars,  para  sig  forst 
flera  dagar  derefter  samt  atervanda  sedan  till  sina 
gumstallen  eller  dolja  sig  under  bark.  De  befrug- 
tade  honorna  lagga  sina  agg  pa  unga,  sjuka  bokar. 
Efter  £0  —  30  dagar  (mot  slutet  af  Maj)  utkomma 
larverna,  hvilka  uppehalla  sig  pa  skadade  stallen, 
der  de  gora  oregelbundna  gangar,  afpassade  efter 
deras  storlek.  Oaktadt  all  uppmarksambet,  kunde 
Furf.  icke  observera  nagra  hudombyten.  Larverna 
bibehalla  sa  val  form  som  farg  anda  till  forpup- 
ningen,  hvarvid  de  nara  slutet  af  gangarne  forfar- 
diga  sig  ett  n^stan  aggformigt  rum,  utan  att  detta 
betackes  af  nagon  vafnad  eller  nagra  spanor.  Ima- 
gines visa  sig  vanligen  efter  14 — 20  dagars  for- 
lopp.  Larven  ar  vaxhvit,  platt,  mot  bakre  delen 
afsmalnande;  hufvudet  mycket  stort,  med  fram- 
staende  mundelar,  kroppssegmenterna  tolf,  fram- 
benen  sex,  bvarandra  narbelagna.  Den  blir  vanli- 
gen 4'"  lang  och  framtill  i  sa  bred.  Sitzungsb. 
Kajserl.  Akad.  zu  Wien  XL  p.  932,  T.   3. 

Leconte  bar  uti  en  Synopsis  ofver  de  Anthi-  Anthici- 
cides,    sora    forekomma    i    Norra    Amerika,    indelat     ^^^' 
denna  grupp  saledes: 


96 

A.  Antennae  articulo  undccimo  simplici. 
Thorax  cornutus;    larsi    arliculo    4:lo 

hilobato Notoxm  Geoffu.  (14). 

Thorax    simplex;    larsi    articulo    4:o 

hilobato; 
Antennae  moniliatae,  femora  incrassata   Tomoderus    Ferte    (2). 
Antennae  non  moniliatae;  humeri  in- 

distincti Formkomus  Ferte  (2). 

humeri  distincti  ....  Anthicus  Payk.  (40). 

B.  Antennae  articulo   11:o  elongato,  quasi  diviso; 
Thorax  simplex;  articulo  tarsorum  4:to 

simplici Tanarthrus  Lec    (2). 

Det  artrika  slagtet  Anthicus    fordelas  i  grupper  pa  foljande 
satt : 

A.  Caput  non  angulatum;  tibiae  calcaribus  fere  obsoletis.   Tho- 

rax  basi   marginatus. 

a.  Capite   rofundato,  occipite  non   impresso,  pal- 

pis  articulo    ultimo    maximo,    thorace  po- 

stice  constricto;  elytris  basi   impressis  .     .  Spec.   1 — 3. 

b.  Capite  rotundato,  occipite  breviter  impresso; 

thorace  postice  constricto;  elytris  basi  im- 
pressis      Spec.  4 — 6. 

c.  Capite  rotundato,  occipite  non  impresso;  tho- 

race postice  modice  constricto;  elytris  non 

impressis  ;  corpus  minus  pubescens       .      .   Spec.   7 — 9. 

d.  Capite   subquadrato;     thorace    elongafo,  tra- 

pezoideo;   corpus  vix  pubescens       •     .      .  Spec.   10 — i^. 

e.  Capile    subquadrato;    thorace    plus  minusve 

trapezoideo;  elytris  non    impressis;  corpus 
longius  pubescens. 

1.  Capite  postice  rotundato;  thorace  sub-cam- 

panulato;  antennis  tenuibus     ....  Spec.   14 — 18. 

2.  Capite    postice    truncato,    pone  oculos  non 

angustato;  oculis  prominulis     ....  Spec.  19 — 36. 

3.  Capile    postice    truncato,    pone  oculos  non 

angustato;  oculis  parvis;   elytris  lateribus 
rotundatis;   humeris  fere  nullis     .     .     .   Spec.   37. 

B.  Caput  non  granulatum;  tibiae  calcaribus  ob- 

soletis; thorax  basi  non  marginatus     .     .  Spec.   38. 
G.    Caput  iriangulare,  granulatum;  tibiae  calcari- 
bus valde  distinctis;    thorax    ovatus,    basi 

marginatus Spec.  39 — 40. 

Pro- 


97 

Proceed.     Acail.    Philad.    VI.    p.   9  1.      Dohrn 

har   af  forestaende   afhandling    gjort   att   utdrag,  som 
blifvit   infurdt   i   Stett.   Entom.   Zeit.   XV.   p.   214. 

Leconte,    som    afven     utarbetat    ''Synopsis   o/Meloides. 
the  Meloides  of  the    United,   States",    delar    denna  fa- 
milj  i  foljande  slagten: 

A.  Ungues  non  serrati. 

Elytra     abbreviata,      imbricala; 

unguibus  fissis Meloe  Linn.  (6   arter). 

Elytra   non   imbricala,   unguibus 

den  tat  is Cysteodemus  Leg.  (3  arter). 

Elytra  Integra,  non  connata; 
unguibus  fissis. 

Tarsi    articulo     penultimo     non 

emarginato Lylta  Fabr.  (52  arter). 

Tarsi  articulo  penultimo  emar- 
ginato       Tetraonyx    Latr.    (2    arter). 

B.  Ungues  serrati,  append  ice  instructi. 

Maxillae  elongatae      ....  Nemognatha  Illig.  (21  arter). 
Maxillae  breves. 

Ungues  appendicibus  filiformibus 

Antennae  filiformes     ....  Zonitis  Fabr.   (3   arter). 
Antennae  moniliatae   ....   Horia  Fabr.  (2   arter). 
Ungues  appendicibus  latis,obtusis  Cephaloon  Neum.  (2   arter). 
Slagtet  Lytta,  hvaraf  ett  storre  antal  arter  anforas,  indelas 
salunda  i  sectioner: 

A.  Antennae    apicem    versus    incrassatae,    articulo  secundo  bre- 

viore. 

A.  Labrum  subemarginatum 

a.  Tibiae    posticae     calcaribus     duobus     obtusis 

armatae Spec.   1. 

b.  Tibiae     posticae     calcare     altero    cylindrico, 

Iruncato,  altero  acuto Spec.  2 — 6. 

c.  Tibiae    posticae    calcare  altero  concavo,  al- 

tero acuto Spec.  7 — 16. 

d.  Tibiae    posticae    calcaribus    duobus  tenuibus 

subacutis Spec.   17 — 18. 

B.  Labrum   valde  emarginatum Spec.    19  —  23. 

B.  Antennae  filiformes  vel    setaceae,    articulo    secundo  breviore, 

e.  Corpus  glabrum;    antennae    laxe-articulatae; 

tib.  post,  calcare  externo  obtuso     .      .     .  Spec.   34  —  27. 

7 
Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  * 


98 

f.   Corpus     parce     pilosum     calcatibus    poslicis 

sabaequalibus Spec.  28  -30. 

g.  Corpus   pubescens,    antennis  laxe  articulatis  Spec.  31 — 39. 
h.  Antennae  arliculis  arete  conjunclis 

*  Ungues  aequaliter  fissi     ......  Spec.  40 — 41. 

'*  Ungues  parte  inferiore  minore  ....   Spec.  42  —  43. 

C.    Antennae  setaceae,  articulo  piimo  valde  elongato: 

i.    Corpus  apterum Spec.  44 — 45. 

k.  Corpus  alatum Spec.  45 — 52. 

Arterna   inom  slagtet  Nemognatlia  fordelas  p5  foljande  siitt: 

A.  Maxillae  valde  elongalae 

a.  Tibiae  posticae  calcaribus  duobus  latis  obtusis  Spec.   1. 

b.  Tibiae  posticae   calcari   altero  ciasso,  obtuso, 

altero  tenui Spec.  2 — 5. 

c.  Tibiae  posticae  calcaribus    duobus  tenuibus: 

*  Calcare  externo    latiore,    apice    rotundato  Spec.  6 — 10. 
**  Calcaribus  duobus  acutis       .     .     .     .     .  Spec.  11 — 15. 

B.  Maxillae  corpore   multo  breviores;    ore  valde 

attenuator 

d.  Elytra   nitida,  parce  punctata Spec.   16 — 17. 

e.  Elytra  scabro-punctata Spec.   18 — 21. 

Proceed.  Acad.  Philad    VI,  p.   328. 

Som  flera  arter  af  slagtet  Nemognatlia  blifvit 
i  samlingarne  samnianblandade  under  namnet  N, 
chrysomelina  har  Suffrian  lemnat  diagnoser  sa  val 
a  denna,  som  narstaende  arter,  nemligen: 

1.  N.  rostrata:  Fabr.  rufa;    antennis,    pectore,    abdominis  basi, 

elytrorum  punctis  tribus    nigris.   Long.  4^ — 5^'".     Africa 
borealis. 

2.  A^.  quinquemaculata :    E«.    rufa;    antennis,    thoracis    puncto, 

scutello,  elytrorum  punctis  binis  pectoreque   nigris.     Long. 
3^—5'".      Egyptia. 

3.  N.  chrysomelina:    Fabr.  supra   cum   pedibus    flava;    antennis, 

thoracis  elytrorumque  puncto  et  apice    nigris;    subtus   ni- 
gra, ano  rufo.   Long,   5^ — l'".      Asia  occidentalis. 

4.  iV.  gemina:     Er.    testacea;    antennis,    thoracis    puncto,    ely- 

trorum macula   apiceque   nigris.    Long.   3^ — 5'".     Egyptia 
et  Kordofan. 

5.  N.  nigripes:  testacea,    subtus    nigra;    ore,   antennis,   thoracis 

puncto,  scutello,  elytrorum   macula   et  apice  nigris.    Long. 
3i_4^'".  Gallia   merid.     Stett.   Ent.  Zeit.   XIV.   p.   234. 


90 

Under  tltel.  ''Fahricia  Entomologica  receuil  cV oh-  CwvcwWo- 
servations  nouveUes  sur  les  Insectesy  Monographies,  re-  "^  ^^' 
vision  des  groupes  et  des  genres,  classifications,  syno- 
nymies et  rectifications'  })ar  PL  Jekel.  Premier 
Partie.  Paris  1854  8:0.  Autographic  Typomorphe, 
har  ett  arbete  borjat  iitgifvas,  hvars  nu  anmalda 
forsta  del  innehaller  en  revision  af  de  Curculioni- 
der  soin  tillliora  det  furut  uppstallda  slagtet  Hyp- 
sonotus  hvilket  blifvit  furdelat  i  flera  o:enera,  Af 
Lordops  uppraknas  41  arter,  bland  hvilka  sasom 
nya  beskrifvas:  L.  Waterhousei,  Buquetii,  Spinolae, 
prodigus,  Pertyi,  Deyrollei,  catharifiensis,  ti^ansverse- 
punctatus,  funerarins,  tricinctus,  semicinctus,  amoenus, 
marginatus,  arciiatus,  albofasciatus,  obliquemarginatus, 
argentosus,  posticus,  ostentatus,  ohscurus,  conjugatics, 
fasciatus,  Troherti,  costiferus,  variabilis,  adspersus,  af 
slagtet  Trichochnemus  n.  g.  (narslagtadt  med  Lor- 
dops, men  skiljes  derifran  genom  thorax  och  elytra 
som  aro  parallela,  med  rata  sidor,  samt  mycket 
langre  kropp,  hanens  baktibier  pa  inre  sidan  for- 
sedda  med  langa  har)  1  art  7\  suturalis,  af  slagtet 
Aulametopus  n.  g.  \  ai't  {Lordops  acutus  ScHH.)  och 
af  slagtet  Alocorhinus  Sahlb.  9  arter  af  hvilka  en, 
A,  gemm.atus,   ar   ny. 

SuFFRiAN,  som  imderkastat  Curculionid-grup- 
pen  Cionides  en  noggrannare  iindersokning,  har  der- 
vid  funnit  sadana  olikheter  i  kloernas  och  antenn- 
farans  bildning,  att  han  ansctt  sig  bora  inom  denna 
grupp  infora  tvenne  nya  slagten.  Hans  uppstall- 
ning  ar  foljande: 

I.    Kloerna  med  Iva  alskilda  hakar  ( Tihierna 

pS  sidor na   forsedda    med  sporrar)       .  Cleoptifi  Meg. 
II.    Kloerna     med    tva    sammanvaxta    hakar 
a)  Tibierna     pa     sidorna     lorsedda     med 

sporrar Gymvaetron    Schh. 

bl  Tibierna   (hos  lian^n   alltid,  meriindels 
iifven   hos   honan)  obesapriade. 


100 

a)  Antennklubban  olydligt  4-ledad  .  Nanodes  Schh. 
^'  Antennklubban   tydlii^t  4-Iedad     .  Cioiius  Claikv. 
HI.    Kloerna  med    I    hake    (Tibierna    obevap- 

nade) Stereomjchas  n.  g. 

Till  Cleopus  hanforas  de  arter,  som  af  SchOn- 
HERR  upptaglts  under  slagtet  Gymnaetron  Stirps  3, 
sasom  G.  longirostris,  Grayiiinis,  Plantarum,  Campa- 
nulae  m.  fl.  och  till  Stereonyclius,  Cionus  Fraxini  och 
nagra  Capska  arter.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  94. 
Waterhouse  har,  jemte  beskrifning  af  flere 
nya  Amycterus-  och  Acantholophus-arter,  foreslagit  att 
till  lattnad  vid  examinerandet  indela  sistnamnda 
slagte  i  sectioner  salunda: 
I.    Med  tvfispetsad  tagg  ofver  ogonen. 

A.  med  tre  rader  knolar  eller  taggar  p§  hvarje  elytron, 
den  yttre  serien  bestaende  al"  fyra  eller  flera  taggar 
eller  knolar. 

a.  Saknande  subapical  tagg. 

A.  suluralis,    lateralis,    Marshami,  Adelaidae  n.   sp. 
planicollis  n.  sp. 

b.  Med  subapical   tagg. 

A.  hypoleucus. 

B.  Med  tva  rader  knolar  och  med  endast  tva  vjil  ulvec- 
klade  tuberkler  i  stnllet  for  de  fyra  eller  flera,  som 
finnas  i  yttre  serien   hos  Sect.   A. 

A.  hystrix,  bivittatus. 
II.     Med   enkel   knol    ofver    ogonon    och    hvarandra    narbelagna 
knolar  vid   rostri   bas. 
A.  caenosus. 
111.     Med  enkel   knol   ofver  ogonen. 

A.  Thorax     nedtryckt,    sidorna     utlopande    i    taggar,    en 
dessa   i   en   tandad  skrynkia. 

a.  Med  tre  rader  knolar  pa  hvarje  elytron. 

A.  dumosus. 

b.  Med    tv§    rader    knolar    pa    hvarje   elytron    och  en^ 
bakom  humeri  belagen  tagg. 

A.  aureolas. 

c.  Elytra   granulerade,   utan    utbildade  knolar. 

A.  granulatus. 

B.  Thorax   mer  eller   mindre  convex  och  utan  sidoskrynkler. 

A.   Bohemani,    scotohioides,    morosus,    Dohrni  n.  sp. 
crenkollis  n.  sp.  Trans.  Entom.  See.  N. S.  III.  p.  7  5. 


101 

Ett  sturre  antal  nya  arter  och  flera  genera 
tillhurande  Curculionides ,  hafva  af  Waterhouse 
blifvit  beskrifna  nemllgen:  Oxyrhynchus  Fortu7iei 
(China),  0.  philippinensis  (Philippinska  Oarne),  Te- 
traloplius  n.  g.  sculpturatus  (Nya  Holland),  Lepto- 
stethus  n.  g.  marginatus  (Sydvastra  Africa),  L.  Wal- 
toni  (dito),  Achlainomeus  n.  g.  eheninus  (Ostindien), 
Enaptorhinus  sinensis  (Norra  China),  Cuhicosomus  n.  g. 
miitei  (Nya  Holland),  Eurycldrus  n.  g.  hituherculatus 
(dito),  Placoderes  n.  g.  variegatus  (?),  Ecteinnorhinus 
n.  g.  viridis  (Kerguellen),  Drepanoderes  n.  g.  viridi- 
fasciatus,  fuscus  (Ostindien),  Synaptonyx  n.  g.  ovatus 
(Nya  Holland),  Chelotonyx  n.  g.  Batesii  (Para),  ylwo- 
moearthria  n.  g.  caeruleipemiis  (Brasilien),  Protopatus 
Schonherri,  Pezichus  n.  g.  binotatus,  Glochinorhinus 
n.  g.  Doubledayi,  Poropterus  Chevrolati,  Jeheli,  Parryi, 
Westwoodi,  Plagiocorynus  n.  g.  quadrituherculatus,  CJiae- 
tecietorus  spinipennis  (Nya  Holland),  Sympiezoscelus 
n.  g.  Spencii  (Nya  Zeeland)  och  Hyhophorus  n.  g. 
rufotuherosus  (Nya  Holland).  Trans.  Ent.  Soc.  N. 
S.   n.   p.    17^.   Proceed.   Ent.   Soc.   N.   S.  11.  p.  99. 

Nagra  anraarkningar  om  slagtena  Cherrus  och 
Polyphrades  Schpi.,  hafva  af  Waterhouse  och  Je- 
KEL  blifvit  framstallda.  Den  sednare  anser  dessa 
bada  genera  bora  sammanslas  och  endast  bilda  skilda 
afdelningar.     Proceed.  Entom.   Soc.   N.   S.   III.  p.  3. 

Gerstaecker,  som  vid  ordnandet  af  de  i 
Berliner  Museum  befintliga  Apioner,  bland  dessa 
funnit  ett  betydligt  antal  nya  arter,  har  pa  dem 
meddelat  fullstandiga  beskrifningar.  Af  de  nu  upp- 
tagna  species  aro  6  funna  i  Europa,  19  i  Colum- 
bien,  6  i  Norra  Amerika,  3  i  Mexiko,  2  vid  Por- 
torico  och  8  i  Brasilien.  Af  de  Asiatiska  arterna 
aro  4  fran  mindre  Asien,  3  fran  Ceylon,  1  fran 
Java  och  \  fran  China.  Stett.  Entom.  Zeit.  XV. 
p.   234,  267. 


Tveiine  nya  slagten  bland  Curculionides  hafva 
blifvit  uppstallda  nemligen :  1:o  Dichotrachelus  af 
Stierlein,  sorn  fiinnit  tva  (llthurancle  arter  D.  sul- 
eipennis  pa  Monte  Rosa,  9000  fot  ufver  hafvet,  un- 
der stenar  och  D,  Ruddeni  pa  Norra  sidan  af  Monte 
Rosa  vid  lika  hOjd.  Sl^gtet  Dichotrachelus  ar  affint 
med  Otiorhynchus,  men  skiljes  derifran  genom  sny- 
tet,  som  under  antennfastet  Icke  ar  fliklikt  utvid- 
gadt.  Fran  Peritelus  och  Omias  afviker  det  genom 
sin  platta  form,  afvensom  genom  den  djupa  midtel- 
faran  pa  Thorax.  Dei  bor  inrymmas  emellan  Otio- 
rhynchus och  Peritelus.  Stett.  Entom.  Zeit.  XIV.  p. 
171,  183.  %:o  Fentarthrum  af  Wollaston  till- 
horande  gruppen  Cossonides  Schh.  ,  men  afvikande 
fran  alia  hittills  kanda  genera  genom  antennernas 
5  ledade  skaft.  Den  anforda  arten  P.  Huttoni,  har 
blifvit  funnen  i  November  manad  nara  Exeter.  Ann. 
and  Mag.   Nat.   Hist.   II.   Ser.  XIV.   p.    129. 

Bach  anser  att  Chlorophanus  pollinosus  och 
graminicola  endast  aro  varieteter  af  Chi.  viridis.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XV.  p.   321. 

Sedan  Schaum  pastatt  att  den  art,  som  Emil 
CusSAC  benamnt  Elmidomorphus  Auhei,  vore  iden- 
tisk  med  Bagous  petrosiis  Herbst  eller  P.  latirostris 
Dej.  (Ann.  Entom.  III.  Ser.  I.  p.  9),  har  Franska 
Entomologiska  Societeten  utsett  trenne  personer 
Reiche,  Boieldieu  och  Lucas  att  utreda  det  om- 
tvistade  forhallandet.  Uti  af  Reiche  afgifvit  ut- 
latande  upplyses,  att  Comitterade  efter  noggran  jem-^B 
forelse  emellan  Elmidomorphus  Auhei  och  typen  for 
Schonherrs  beskrifning  af  B.  petrosus^  kommit  till 
full  visshet  derom,  att  Schaum  misstagit  sig,  men 
att  slagtet  Elmidomorphus  icke  bor  besta,  utan  den 
af  CusSAC  beskrifna  arten  foras  under  slagtet  Ba- 
yous.     Ann.  Entom.   III.   Ser.   II.   p.   521. 


I 


103 

Flera  till  denna  familj  horande  arters  lefnads-Metamor- 
satt  och  utvecklings-historia,  hafva  af  Heeger  blif-  °^* 
vit  omstandligt  beskrifna;  salunda  anfor  ban  1:0 
att  larven  af  Baridius  Lepidii  Mull,  finnes  nastan 
hela  aret  vid  rutterna  af  flera  vaxter,  s^rdeles  kal- 
arter,  pa  hvilka  den  frambringar  gallapplelika  knolar 
af  en  artas  storiek  och  finnas  understundom  flera  sa- 
dana  utvaxter  sammanhangande.  Utur  dessa  knolar 
framkomma  imagines  i  Maj  och  lefva  i  flera  ma- 
nader,  hvarunder  honan  lagger  sina  agg,  ett  och 
ett,  i  stjelkarna  eller  i  rotterna,  sedan  hon  forut 
med  snytet  deruti  borrat  ett  hal.  Larverna,  som 
utklackas  efter  8 — 14  dagars  forlopp,  byta  icke  om 
hud,  uppna  efter  4-5  veckor  sin  fullkomliga  stor- 
iek samt  forvandla  sig  till  pupor  i  gallapple-kno- 
larnes  ihalighet,  hvarefter  imagines  om  12 — 18  da- 
gar  framkomma.  Da  de  fOrekomma  i  mangd  i 
kokstradgardar  fororsaka  de  betydlig  skada,  emedan 
de  kalplantor  som  angripas  af  flera  larver  icke  satta 
nagra  hufvuden.  Larverna  aro  farglosa,  fint  och 
kort,  samt  endast  under  mikroskopet  synbart,  hariga; 
hufvudet  litet,  rundt,  bekladt  med  ett  hornartadt 
amne.  FuUvaxt  blir  den  3"  lang  och  1'"  tjock, 
(Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  in  Wien  XIV.  p.  28. 
T.  1.)  2:o  att  det  utbildade  djuret  af  Apion  cur- 
virostre  Schh.  tillbringar  vintern  nara  rotterna  af 
tradgards-malver,  men  framkommer  redan  i  borjan 
af  Maj,  da  det  foder  sig  af  de  spada  bladen.  Efter 
parningen  lagger  honan  aggen,  ett  och  ett,  efter 
langre  uppehall,  i  de  utvaxta  stjelkarna,  hvarvid 
hon  borrar  ett  hal  genom  den  tradartade  yttre  be- 
kladnaden  anda  intill  margen,  vander  sig  sa  om 
och  inlagger  med  det  laderartade  agglaggningsroret 
sin  affoda.  Larven  framkommer  efter  10 — 14  da- 
gar  och  fortar  margen.  Huru  ofta  den  byter  om 
hud,   kunde   ej  utronas.   Forpupningen  sker  pa  samma 


104 

stalle  cler  hirven  uppehallet  sig.  Dcnne  senure 
ar  fullvaxt  2 — ^\  liuea  lang,  naken,  gulhvit,  fot- 
lus,  mot  midten  nagot  fortjockacl,  bakat  tillspet- 
sad,  med  brunt,  hornbekladt,  rundt,  platt-tryckt, 
nedat  bojdt  hufvud  och  nagot  bojd  kropp  (1.  c. 
XIV.  p.  281,  T.  4.)  3:o  att  imagines  af  Ceuto- 
rliynchus  floralis  redan  i  bOrjan  af  Juli  nedkrypa  i 
jorden,  der  de  qvarblifva  till  foljande  Maj  manad. 
Vid  varm  vaderlek  framkomma  de  da  och  hemta 
sin  naring  af  Cruciferer,  bland  hvilka  de  foretra- 
desvis  traffas  pa  Lepidium  Draba.  Da  denna  vaxt 
bOrjar  erhalla  froskidor  parar  sig  insekten  och  lag- 
ger  derefter  sina  Sgg  i  desamma,  hvarvid  den  med 
snytet  borrar  ett  hal,  hvarigenom  agget  infores. 
Utur  detta  utklackes  efter  6-8  dagar  larven,  som 
foder  sig  af  de  spada  froen.  Efter  andra  eller  tredje 
hudombytet  forflyttar  den  sig  i  en  annan  skida, 
hvarest  den  fullvaxt  forpupar  sig  i  ett  uratet,  moget 
fro.  Larven  ar  vaxhvit,  naken,  laderartadt  bekladd, 
nastan  valsformig,  fotlos,  starkt  bojd,  mellankroppen 
foga  fortjockad,  analsegmentet  nastan  kaggelformigt, 
kort,  kroppssegmenterna  lika  langa,  stigmata  pa  si- 
dorna,  ganska  sma,  tunnt  hornbekladda,  Ijusgula, 
knappt  synliga  med  mikroskop,  (1.  c.  XIV.  p.  273. 
U  1.)  4:o  att  Ceutorhynchus  pulvinatus,  liksom  de 
fiesta  arterna  af  detta  slagte,  ofvervintrar  under 
buskar  och  lof  i  jorden  och  framkommer  i  borjan 
af  Juni,  samt  foder  sig  pa  atskilliga  blommor,  men 
senare  endast  pa  Cirsium  arvense,  i  hvilken  vaxt' 
den  undergar  sin  fcirvandling.  Honan  inlagger  nem- 
ligen,  sedan  hon  med  snytet  borrat  hal  i  den  half-il 
vaxta  blomknoppen  vid  stjelkens  ofra  del,  sina  ^gg.  ! 
Da  agget  blifvlt  infordt,  tillsluter  sig  den  lilla  opp- 
ningen  helt  och  ballet  pafoljande  dag  och  larverna 
utkliickas  efter  8  —  10  dagars  forlopp.  De  arc 
mycket   troga  och   icke   sardeles  snala  att  ata,  eme- 


I 


105 

dan  (le  under  7  —  8  da^i»;ar  knappast  furtilra  inne- 
hallet  af  ctt  fru.  Sex  eller  atta  dagar  efter  tredje 
hudOmsningen,  sedan  de  blifvit  fullvaxta,  lemna  de 
sitt  fOrra  tillhall  och  nedfalla  pa  jorden,  der  de 
forvandia  sig   till    pupor,    utan   att   furfardiga   nagon 

hylsa.      Imagines   utkomma   efter    10 14  dagar,  och 

finna  dessa  da  ingen  passnnde  foda,  nedgrafva  de 
sig  i  jorden  for  att  der  tillbringa  vintren.  Larven 
ar  3'"  lang  och  pa  midten  g  sa  tjock,  vaxhvit,  na- 
stan  valsformig,  framat  foga,  mot  anus  nagot  kag- 
gelformigt  afsmalnande,  fotlos,  med  nastan  klotlikt, 
brunaktigt  hufvud,  (1.  c.  XIV.  p.  275,  T.  2.) 
5:o  att  imagines  af  Orchestes  Populi  ofvervintra  un- 
der bark,  lof  och  mossa  m.  m.  i  narheten  af  pyra- 
midalpoplar,  i  hvilkas  blad  den  under  sommaren 
och  hosten  traffas  sasom  larv.  Den  fullbildade  in- 
sekten  visar  sig  fran  slutet  af  April  till  medlet  af 
Maj,  samt  foder  sig  af  bladen  och  parar  sig,  Ho- 
nan  lagger,  efter  2 — 3  dagars  forlopp,  aggen  en- 
samma  pa  bladens  ofversida,  sedan  djuret  gnagit 
ett  hal  i  epidermis.  Efter  10  — 12  dagar  utkomma 
larverna,  som  hemta  sin  naring  af  parenchymet. 
De  aro  platta,  langstrackta,  med  gulbrunt,  hornar- 
tadt,  till  halften  i  prothorax  indraget  hufvud,  de 
12  fotlosa  segmenterna  tydliga,  blekt  gula,  med 
Ijusgraa,  aflanga,  tifver  tvaren  gaende  ryggflackar, 
fullvaxta  blifva  larverna  14,  sallan  2  lineer  langa 
och  I  sa  breda.  Hufvudet  ar  nastan  cirkelrundt, 
men  vid  bakkanten  pa  ofre  sidan  nara  till  halften, 
pa  undra  sidan  till  |  djupt  och  rundt,  urskuret 
(1.  c.  XL  p.   42,  T.   6. 

Metamorfosen  af  tvenne  Curculionid-arter  har 
afven  af  Leon  Dufouk  blifvit  utredd  nemligen 
1:o  af  Lixus  veiiustulus,  hvars  larv  salunda  beskrif- 
ves:  "Larva  apoda,  dura,  punctis  duobus  stemmati- 
formibus,   oblongo-cylindroidea,   alba,   incurva;  capite 


106 

corneo,  castaneo,  rotunclo;  mandibulis  robustis,  apice 
bifidis;  abdominis  apice  simplici,  inermi;  pseudopo- 
dis  subpyramidatis,  unipilosis".  Long.  5  lin.  Habitat 
in  caulibus  Sii  nodiflori.  (Ann.  Entom.  III.  Ser.  II. 
p.  656.  T.  19.  N:o  IV.),  2:o  af  Nanodes  hemis- 
phaericus,  hvars  karakter  angifves  salunda:  "Larva 
cephala,  apoda,  acera;  oculis?  binis  punctiformibus ; 
elongata,  ochracea,  tenuissime  pilosa,  antice  sub- 
incurva,  capite  parvo,  orbiculato;  mandibulis  latis, 
tridentatis,  fuscanis;  pseudopodis  mammiforniibus,  uni- 
pilosis; segmento  anali  rotundato,  inermi".  Long.  1 
lin.  Habitat  in  gallis  caulium  et  ramorum  Lythri 
hyssopifolii.  Ann.  Entom.  IIL  Ser.  IL  p.  651.  T. 
19.   N:o   IIL 

Hela  utvecklingen  af  Flinthus  Megerlei,  bar  af 
Frauenfeld  blifvit  observerad.  Larven  lefver  i 
rotterna  af  Rumex  alpinus,  der  den  gur  sig  cylin- 
driska,  oregelbundna  gangar.  Verhandl.  Zool.  JBot. 
Ver.   in   Wien   IV.   Abh.   p.   35  1. 

Rorande  metamorfosen  af  Bruchus  Pisi  och  den 
skada  denna  insekt  under  larv-tillstandet  fororsakar 
pa  artvaxten,  hafva  underrattelser  blifvit  af  Kollar 
och  Mandell  meddelade.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien  IV.   p.   27. 

Den   skada    som     Otiorhynchus  Ugusttci  fororsa- 
kar pa  Vinrankans    blomknoppar    omtalas    af  Kal- 
BRUNNER.    Verhandl.    Zool.   Bot.  Ver.  in   Wien   Bd. 
IIL  p.    135. 
Xylopha-  Reiche,    som    haft    tillfalle    granska    den    af 

S"-  Olivier  beskrifna  Ips  gigas,  anser  densamma  bora 
bilda  ett  nytt  slagte  Thaumasus,  som  han  hanfort 
till  Cerambycini.  Af  den  meddelade  figuren  vill  det 
synas,  att  detta  slagte  bor  erlialla  sin  platts  i  nar- 
heten  af  Apate.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  I.  p.  419. 
T.    13.  N:o  IV. 


107 

Tvennc  nyu  arter  tillhurande  denna  fainilj 
hafva  blifvit  uppstaJlda  nemligen :  Bostriclms  Victoris 
fran  Basses  Alpes  af  Mulsant  och  Rey.  Muls. 
Opusc.  Entom.  II.  p.  9 1  och  Rhyncolus  pilosus  af 
Bach,  upptackt  vid  Osteiide.  Den  ar  narmast  lik 
Rh.  culinaris,  men  skiljes  hufvudsakligen  derigenorn, 
att  skalvingarna  mot  spetsen  sakna  den  lilla  knolen 
och  mot  midten  aro  nier  utvidgade.  Stett.  Entom. 
Zeit.  XV.  p.   361 

Ett  nytt  slagte  Coniophagus,  har  af  Mink 
blifvit  uppstaldt.  Han  har  ansett  det  tillhora 
Anobii  och  deraf  anfort  en  art  C.  humeralis.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XIV.  p.  58,  Kraatz  upplyser,  att  denna 
ar  identisk  med  Nitidula  duhia  Gyllenh.  eller 
Sphindus    Gyllenhalii  Chevrol.   1.   c.   p.    196. 

Under  titel  ''Catalogue  of  the  Colopterous  Insects Ctramhy- 
in  the  collection  of  the  British  Museum'.  Part.  VII.  ^^"'' 
Longicornia  I.  London  4853,  har  White  borjat 
redogora  fur  de  djur,  tillhurande  denna  familj,  som 
finnas  furvarade  i  det  rika  Britiska  Museum.  Forf. 
har  likval  icke  inskrankt  sig,  som  arbetets  titel  sy- 
ncs antyda,  att  ensamt  gruppera  der  befintliga  in- 
sekter,  utan  tvartom  upptagit  de  fiesta  genera  och 
arter  som  hos  foregaende  Furfattare  omnamnas. 
Den  nu  anmalda  1:a  delen  innehaller  Prionidae  och 
nastan  alia  Ceramhycini,  furdelade  under  205  slag- 
ten,  bland  hvilka  1 4  aro  nya,  samt  dessutom  be- 
skrifning  pa  146  forut  icke  kanda  arter.  De  fiesta 
af  Forf.  uppstallda  slagten  synas  val  grundade, 
deremot  har  han,  mahanda  utan  giltiga  skal,  indra- 
git  flera.  Den  art  som  blifvit  afbildad  under  namnet 
Malacomacrus  pallescens  ar  honan  till  Malacopterus 
gravidus  Germ.  Arbetet  atfuljes  af  fyra  icke  farg- 
lagda  plancher,  hvarpa  26  arter  blifvit  afbildade. 
Recens.  af  Buquet  i  Ann.  Entom.  III.  Ser.  I.  p. 
XLIII.   Rev.  et  Mag.   de  Zool.    1853.   p.   336. 


108 

Nagra  af  Fortune  i  China  upptackta  Ceram- 
hycini  hafva  af  Saunders  blifvit,  beskrifna  nemligen: 
Europoda  n.  g.  narslagtadt  med  Mallodon,  fran  hvil- 
ket  det  skiljes  genom  langden  af  forsta  och  tredje 
antenn-lederna,  de  korta,  tjocka  och  utplattade  la- 
ren  samt  tiblerna  och  genom  saknaden  af  tander 
pa  halsskOldens  sidor.  \  art  E,  antennata.  Philus 
n.  g.,  sona  bor  stallas  i  narheten  af  Eiioderus  och 
Tragosoma.  Fran  det  fOrra  slagtet,  hvilket  det  mest 
liknar,  skiljes  det  latt  genom  tredje  antennledens 
form,  Calliclirorna  Ealdermanni,  Colohus  sericeus,  Ce- 
Tosterna  hispida  och  Glenea  Fortunei.  Trans.  Entom. 
Soc.  N.  8.  11.  p.   109.  T.   4. 

En  monografi  ofver  de  arter  af  slagtet  Eury- 
prosopus,  som  varit  Buquet  bekanta,  har  af  honora 
blifvit  utarbetad.  Furf.  har  indelat  hithorande  spe- 
cies  i   tvenne   Sectioner   nemligen : 

Sect.  I.  Forsta  anlennleden  emarginerad  vid  basen,  skal- 
vingarne  matlligt  convexa.  1.  E.  Alexianus:  capite,  thorace  scu- 
telioque  rufo-ferrugineis;  elytris  obscure  viridibus,  anlennis  ni- 
gris,  articulis  quatuor  priniis,  pedibns  abdomineque  rufo-ferru- 
gineis. Long,  11 — 19,  lat.  3—4  millim.  Rio  Janeiro.  2.  E. 
Dardanus:  capite,  tborace  scutelioque  rufo-ferrugineis;  elytris 
viridibus,  macula  magna  flava,  dentafa  ornatis;  antennis  nigris, 
articulis  qualour  primis,  pedibus  abdomineque  rufo-ferrugineis. 
Long.  18  lat.  5  millim.  Brasilia.  3.  E.  clavipes:  rufo-ferrugi- 
neus,  elylris  maculis  duabus  obscure  viridibus.  Long.  15,  lat. 
3  millim.  Rio  Janeiro.  4.  E.  apicalis:  rufo-ferriigineus,  elytris 
apice  obscure  viridibus.  Long.  17,  lat.  4  millim.  Brasilia,  Sect. 
II.  Forsta  anlennleden  icke  urskuren  vid  basen,  skalvingarne 
nastan  platta.  5.  E.  niqripennis :  capite,  thorace  scutelioque 
rufo-testaceis;  elytris  nigris;  antennis  articulis  quatuor  primis, 
pedibus  abdomineque  rufo-testaceis.  Long.  14,  lat.  4  millim. 
Brasilia.  6.  E.  cyanipennis:  capite,  thorace  scutelioque  rufo- 
ferrugineis;  elytris  nigro-cyaneis;  antennis  nigris,  articulis  qua- 
tuor primis  pedibusque  rufo-testaceis;  abdomine  cyaneo.  Long. 
13,  lat.  4  millim.  Rio  Janeiro.  Rev.  et  mag.  de  Zool.  1853. 
p.   256.  T.   8.   f.    1—6. 


109 

An  attempt  to  classify  the  Longicorn  Coleoptera 
of  the  part  of  America  7iorth  of  Me.rico  by  Leconte, 
har  blifvit  recenscrad  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1854. 
p.   303. 

MuLSANTS  afhandling  om  Longicornia  (se  furra 
Berattelsen  p.  128)  har  afven  blifvit  infurd  i  MuLS. 
Opusc.   Entom.  II.   p.    105. 

Lucas  har  bhind  Ceramhycini  bildadt  (^ii  nytt 
slagte  Icosium,  narslagtadt  med  Deilus,  samt  af  det- 
samma  anfort  en  art  J.  tomentosurn  fran  Ponteba  i 
Norra   Afrika.      Ann.   Entom.   III.   Ser.  11.   p.  VIIL 

Flera  nya  arter,  tillhurande  denna  familj,  hafva 
blifvit  beskrifna  nemligen:  Ancylocera  terminata  (J^ra- 
silien)  och  A.  foveicollis  (Columbien)  af  Buquet. 
Rev.  et  Mag.  de  Zool.  '1864.  p.  343.  Ancistrotus 
uncinatus  af  gruppen  Prionii,  fran  Brasilien  af  Bu- 
quet. Som  namnet  uncinatus  af  Klug  forut  blifvit 
begagnadt  for  en  art  inom  forenamnde  grupp  har 
Buquet  senare  utbytt  sin  benamning  mot  aduncus. 
Ann.  Entom.  III.  Ser.  I.  p.  41.  T.  1.  N:o  I.  Po- 
lyrhapsis  Serv.  Grandifii  fran  Brasilien  och  P.  an- 
gustatus  fran  Cayenne  af  Buquet.  Fem  arter  arc 
saledes  nu  mera  kanda  af  detta  slagte.  Ann.  En- 
tom. III.  Ser.  I.  p.  443.  Dorcadion  meridionale, 
monticola,  navaricmn,  Donzelii  och  lineola  af  Mulsant. 
MuLS.  Opusc.  Entom.  II.  p.  24.  Metopocoelus  Dej. 
(Coptocephalus  Gray.)  Rojasi,  upptackt  i  narheten 
af  Caraccas,  af  Sallf.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  I,  p. 
649.  T.  20.  N:o  III.  Syempezozera  Paurasii,  funnen 
i  Algeriet,  af  LuCAS.  Rev.  et  Mag  de  Zool.  1853. 
p.  25.  T.  1.  f.  1 — 5,  Vesperus  Xatartii  $  (Ostra 
Pyreneerna)  af  Mulsant.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
1852—1853.  MuLS.  Opusc.  Entom.  II.  p.  121  och 
Grammoptera  Sacheri  (Gallizien)  af  Wolfner.  Lotos 
IL  p.   93. 


110 

Reicite,  som  uppgifvit  skillnadernn  emellan 
Ceramhyx  Mirhecki  LuCAS  och  C.  Heros,  har  afven 
utredt  att  Aegosoma  scabricorni  Scopoli  foriit  af 
Geoffroy  blifvit  beskrif'ven  sasom  Leptiira  ferru- 
ginea,  hvarfore  det  sistnilmnda  specifika  namnet,  sa- 
som varande  aldst,  bur  fOr  denna  art  antagas.  Ann. 
Entom.   III.    Ser.   II.   p.    81. 

Newman  har  meddelat  upplysningar  i  syno- 
nymlen  rorande  de  arter  som  tillhura  slagtet  Di- 
stichocera,  sarat  dessutom  beskrifvit  trenne  nya  dit- 
horande  arter  fran  Nya  Holland  D.  fulvipennis,  Kir^ 
hyi  och  Mac  Leayi.  Proceed.  Zool.  Soc.  Mars  1851. 
Ann.   and    Mag.   Nat.   Hist.    II.   Ser.   XL   p.  253. 

Metamor-  Heeger     hnr    redogjort     for     lefnadssattet   och 

*°^"  utvecklingen  af  Callidium  dilatatum  Payk.  Larverna 
traffas  pa  farska  boktrild,  der  de  gora  sig  ormlika 
gangar  i  barken,  i  hvilka  de  vanligen  nastan  fiill- 
vaxta  ofvervintra.  I  April  eller  Maj  furvandla  de 
sig  till  pupor,  iitur  hvilka  imagines  efter  M — 15 
(iagar  framkomma  och  ata  sig  ut  genom  barken. 
Efter  parningen  lagger  honan  aggen  i  gamla  gan- 
gar eller  sprickor  pa  barken.  Efter  10 — 12  dagar 
klackas  larverna,  som  i  bOrjan  fOda  sig  af  barken, 
samt  angripa  furst  veden  sedan  de  blifvit  halfvaxta. 
Nagra  hudombyten  anmarktes  icke.  Larverna  vilxte 
langsamt,  sa  att  de  forst  efter  6-8  veckor  voro 
fullt  utbildade.  Vid  forpupningen  gora  de  sig  af 
grofre  spanor,  hvilka  sammanhiiftas  genom  en  klib- 
big  vatska,  en  regelbunden  bostad.  Larven  ar  platt, 
frambrostsegmentet  bredt,  (de  andra  smaningom  af- 
smalnande,  temligen  tatt  besatt  med  fina  mikro- 
skopiska  har;  hufvudet  ar  gulhvitt,  platt,  hornartadt 
bekladt,  fOga  bredare  an  langt,  framtill  afrundadt, 
baktill  tvart  afhugget.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu 
Wien   XL   p.   935.  T.   4. 


1M 

Den   af  Leconte  forfattade,  i  forra  Berattelsen  chryso- 
p.    133   anmalda    Synopsis    ofver   de   arter   af  Dona-  "'<^^"^^^- 
cia,  som   forekomma   i   Norra   Anierika,   har  bllfvit  af 
GuKRiN-Mi:NKViLLE   recenserad.      Kev.    et    Mag.   de 
Zool.    1853.   p.    141. 

ScHAUM  har  utredt,  att  den  art  Haemonia,  som 
blifvit  funnen  i  stor  mangd  vid  hafskusten  nara 
Putziger,  icke  tillhOr,  sasom  man  lange  trott,  H, 
Gyllenhalii,  utan  ar  den  verkliga  II.  Curtisii  IjAC0ut>. 
Stett.   Entom.   Zeit.  XIY.   p.   86. 

En  furteckning  ofver  de  i  Schlesien  anmarkta 
arterna  af  Lema,  8  till  antalet,  har  af  Rendschmidt 
blifvit  uppgjord  och  finnes  in  ford  i  Arbeit,  und 
Yerander.      Schles.   Gesellsch.    185^.   p.   94. 

Monographia  Cassididarmn.  Auctore  C.  H.  Bo- 
HEMAN  Toraus  11.  cum  tab.  2  Holmiae  8:o  506 
pag.  har  utkommit  1854  och  innehaller  beskrifning 
ofver  slagtena  CJielymorpha  85,  Selenis  4,  Omoplata 
40,  Omaspides  4,  JSatonota  28,  Basipta  4,  Physonota 
43,  Eurypepla  n.  g.  3,  Platycycla  n.  g.  1,  Aspido- 
morpha  74,  Ischyrosonyx  6,  Cassida  155  och  Aste- 
riza  1.  De  bifogade  plancherna  framstalla  1  art  af 
hvarje   genus. 

Den  i  samlingarne,  under  namnet  Malacosoma 
lepida  kanda,  i  Sodra  Eyssland  och  Siberien  fore- 
kommande  arten,  har  bekommit  en  mangd  olika 
namn.  Suffrian,  som  nu  noggrant  utredt  dess 
synonymi,  har  ordnat  denna  pa  foljande  satt,  efter 
benamningarnes  alder:  Galleruca  luteicollis  Gebler, 
Galleruca  cyanoptera  Krynecki,  Malacosoma  triwn- 
phans  Falderm.  och  Malacosoma  lepida  Gebl.  Kii- 
STER.      Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.    151. 

Leon  Fairmaire  har  gjort  ett  utdrag  pa  fran- 
syska  af  Suffrians  i  Linnea  Entomologica.  T.  Y, 
inforda   afhandling   ofver  de  i  Europa  forekommande 


4  12 

Chrysomelae.     Ann.     Entoni.    III.    Ser.    1.   [).    9  1,   II, 
p.   313. 

Sedan  Letzner  insfimlat  och  jemfort  on  mangel 
individer  af  Clirysomela  fusco-aenea  Suffr.  ,  har  han 
kornmit  till  den  ofvertygelse,  att  denna  icke  utgur 
nagon  sjclf'standig  art  utan  endast  en  varietet  af 
Chrysomela  speciosissima,  for  hvars  alia  olika  former 
och  fargforandringar  han  noggrant  redogor.  Uebers. 
und   Verand.   Schles.   Gesellsch.    185^.   p.   87. 

Ehiiru  Asien  befinnes  sammanhangande  med 
var  verldsdel,  sa  ar  likval  dess  Insekt-fauna  min- 
dre  kand  an  flera  andra  langt  afiagsnare  landers. 
For  att  till  nagon  del  afhjelpa  denna  brist,  har 
SuFFRiAN  i  en  monografi  bearbetat  alia  de  arter 
Cryptocephali  fran  Asien,  som  finnas  i  de  Europeiska 
samlingarna.  Att  de  Asiatiska  arterna  af  denna 
grupp  framte  mycken  analogi  med  var  verldsdels 
och  att  de  oafsedt  manga  arters  utbredning  ofver 
bada,  ofta  visa  en  Europeisk  form,  foranledes  man 
att  vid  ett  ogonkast  pa  Chartan  formoda.  1  Norr 
formar  Ural,  hvarken  genom  sin  hojd  eller  rikt- 
ning,  bilda  en  skiljemur  emellan  tvenne  olika  fan- 
ner och  derfore  tillhora  det  Asiatiska  Rysslands 
arter  utan  undantag,  samma  typus  som  norra  och 
mellersta  Europas.  Sasom  lander  for  Asiatiska  for- 
mer atersta  det  Arablska  hoglandet,  hoglandet  emel- 
lan Tigris  och  Indus,  Indien  och  Indiska  oarne, 
China  samt  mellanlandet  fran  Altai  till  Hi 
Af  dessa  landstrackor  ar  endast  en  del 
undersokt  och  framter,  om  ocksa  ingen  mangfald  af 
former,  likval  ett  betydligt  antal  arter,  hvilka  till 
storre  delen  bilda  en  e«;endomlio'  de  a2:<2;formio:a, 
pa  Antillerna  forekommande  arterna,  liknande  gru23p, 
men  afven  sadana  som  tillhora  grupper,  hvilka  lefva 
i   medelhafsregionen.  -  Det    inre    af    Indien    och   de 

stora 


»JVcl      Ucll  lie, 

Himalaija.  fl 
af  Indien  ^ 


113 

stora  Sunda  oarne  aro  foga,  de  srnarre  Sunda  uarne, 
Molukkerna,  Philippinerna,  Japan  och  det  inre  hog- 
landet  alldeles  icke  undersukta  och  afven  hvad  China 
betraffar  inskrM,nker  sig  var  kannedom  till  tvenne 
arter.  Af  denna  ringa  bekantskap  med  vidstrackta 
Asiatiska  landstrackor  ar  det  latt  att  forklara  det 
ringa  antalet  af  hittills  kanda  arter.  Det  uppgar 
nemligen,  enligt  Suffeians  monografi,  endast  till 
133  arter  furdelade  under  5  slagten,  da  deremot 
147  arter,  upptagna  under  tre  genera,  aro  kanda 
easom  forekommande  i  Europa,  samt  183  arter,  till- 
hOrande  fem  slagten,  i  Norra  Amerika.  Markligt 
ar,  att  oaktadt  den  Asiatiska  faunans  ofverensstam- 
melse  med  den  Europeiska,  dock  afven  inora  den 
forra  fOrefinnas  Amerikanska  former.  Dit  hcira  icke 
alien ast  Monaclms  fran  Siberien  och  vissa  Pachy- 
brachz/s-?Lrter,  utan  afven  de  sraa  aggformiga  Cryp- 
tocephali  fran  Indien.  Ett  af  Forf.  uppstaldt  nytt 
slagte  Melixanihus  karakteriseras  pa  foljande  satt: 
Ogonen  emarginerade.  Antennerna  otydligt  trad- 
formiga,  med  tydlig,  sexledade  klubba.  Ryggdelen 
nastan  sammanfogad.  Frambrostet  langre  ^n  bredt, 
baktill  afhuggit,  med  hvast  framstaende  hOrn.  Scu- 
tell  finnes.  Ibland  de  arter  Forf.  i  sin  monografi 
anfort,  finnas  55  afven  i  Europa.  Slutligen  upp- 
raknae  de  arter,  som  hos  atskilliga  Forfattare  blif- 
vit  upptagna,  men  hvilka  varit  Suffrian  obekanta. 
Linnea  Entomol.  IX.  p.    1. 

Ett  rikhaltigt  bihang  har  SuFFRiAN  lemnat  till 
sina  i  Linnea  Entomologica  T.  II.  III.  inforda  af- 
handlingar  ofver  Cryptocephali,  hvaruti  icke  allenast 
flera  nya  arter  upptagas  utan  rattelser  i  synony- 
mien  blifvit  gjorda.  Sasom  forut  obeskrifna  anforas; 
C,  cicatricoma  Dej.  (Norra  Afrika),  C,  Prmias  (Brussa, 
Mindre    Asien)     C,    lividimanus   (Monte    Serrat),    C 

Prof.  Bohemam  Ar*b.  1853,  1854.  ^ 


lateralis  Dej.  (Kriin),  C.  r^igulipennis  (Sydostra  Eu- 
ropa),  C,  robustus  MOTSCH.  (Caucasus),  C.  alhoscutel- 
latus  (Sicilien,  Sardinien),  C,  tetraspiliis  (Catalonien), 
C.  pistacei  (nara  Aegeiska  hafvet),  C.  rujilahris  (Krim), 
C.  condnnus  (Sodra  Ryssland),  C.  capucinus  (Sudra 
Frankrike),  C.  politus  (Sicilien),  C,  ochropeziis  (Si- 
cilien), Pachyhrachys  pallidulus  (Perpignan)  och  Sty- 
losomus  ericeti  (Catalonien).  Linnea  Entom.  VIIL 
p.   88. 

Cryptoceplialus  gloriosus  n.  sp.  beskrifves  af 
MuLSANT  och  Wachanru.  Den  har  blifvit  funnen 
i  Caramanien.  MuLS.  Opusc.  Entom.  II.  p.  \%1 . 
SuFFRiAN  har  upplyst,  4:o  att  den  af  Char- 
PENTIER  i  Horae  Entomol.  beskrifna  Cas&ida  plana, 
8om  uppgifves  vara  fran  Pyreneerna,  ar  en  exotisk 
art  narslagtad  med  C,  punctaria  och  2:o  att  Clythra 
unipunctata  Oliv.  Entom.,  som  af  Lacordaire  an- 
forts  ibland  de  arter,  som  varit  honom  obekanta,  ar 
identisk  med  Clythra  Menetriesi.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XIV.  p.  232. 
Konsskill-  SuFFRiAN  har  utredt  konsskillnaden  inom  slag- 

"^^'  let  Orsodachna,  som  icke  bor  sOkas  i  hanens  och 
honans  olika  storlek,  utan  i  beskaffenheten  af  fram- 
tarsernas  apical-led.  Denna  ar  nemligen  hos  ha- 
narne  bredt  upp  och  nedvandt  kagel-  eller  till  och 
med  bilformig,  hos  honorna  smalare,  vals-  eller  '^gg- 
formig.  Till  folje  haraf  anser  han  0.  vittata  Say 
och  0.  trivittata  Dej.  sasom  olika  kon  af  sarama 
art.  Stett.  Ent.  Zeit.  XY.  p.  450. 
Metamor-  Till    kannedomen    om    flera,    till    denna   familj 

^°^-  horande  djurs  lefnadssatt  och  utveckling,  hafva  rik- 
haltiga  bidrag  blifvit  lemnade  neml.  af  Heeger  ro- 
rande  \:o  Donacia  menyanthides.  Denna  insekt  fram- 
kommer  vanligen  utur  vattnet  om  dagarne  i  Octo- 
ber och  parar  sig  kort  derefter,  hvaremot  de  mot 
slutet    af    namnde    manad,    eller    fOrst    i  November 


115 

klackta  individerna,  icke  para  sig  forr  an  pafoljande 
var,  sedan  de  tillbringat  vintern  under  forruttnande 
vaxtdelar.  Den  befruktade  honan,  som  efter  6 — 8 
dagar  nedkryper  under  vattnet,  lagger  der  sina  agg, 
ett  och  ett,  pa  de  tjocka  rutterna  af  Alisraa  Plantago. 
Efter  10  —  ^0  dagars  forlopp  framkomma  larverna. 
Dessa  foda  sig  i  borjan  af  de  spada,  senare  af  de 
grofva  rotterna  och  efter  tredje  hudombytet  af  de 
sistnamndas  yttre  bekladnad.  Till  derae  fullstan- 
diga  utveckling  atga  5  —  6  veckor.  Vid  forpup- 
ningen  forfardiga  de  sig  vid  rotterna  en  nSstan 
valsformig,  svart-violett,  glansande  och  pergament- 
artad  hylsa.  Efter  20 — 25  dagar,  vanligtvis  i 
glutei  af  September  eller  i  borjan  af  Oktober,  visar 
sig  det  utbildade  djuret,  sedan  det  vid  ofra  andan 
inifrah  afgnagit  ett  rundt  lack,  och  fasthallit  sig 
nagon  tid  vid  sjelken,  pa  vattenytan.  Larverna, 
5 — 6  lineer  langa  och  i\  linea  tjocka,  aro  nastan 
valsformiga,  pa  buksidan  efter  langden  urhalkade, 
blekt  grongraa,  glest  och  kort  hariga,  med  ett  mycket 
litet,  indragbart,  rundt  hufvud,  sex  framben,  p4 
nast  sista  segmentet  tva  bruna,  hornartade,  utat 
bojda  och  vid  basen  narmade  langa  taggar,  hvilka 
under  hvilan  ligga  tryckta  mot  buksidan,  men  da 
larven  gar  tjena  till  paskjutare.  De  7  forsta  seg- 
menterna  aro  vid  sidorna  forsedda  med  mycket  smd, 
runda,  rodbruna  stigmata.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad. 
in  Wien  XIV.  p.  38.  T.  5.  2:o  Haemonia  equiseti. 
I  September  patraifades  sa  val  larver,  i  coconger 
inspunna  pupor,  som  imagines  i  vatten  pa  stjelknrne 
af  Potamogeton  natans.  Konen  blifva  under  par- 
ningen  flere  timmar  tillsammans,  hvarunder  hanen 
sitter  pa  honans  rygg.  Efter  copulationen  uppkrypa 
hanarne  och  do  nagra  dagar  derefter.  Honorna 
lagga  aggen,  ett  och  ett,  vid  rotterna,  der  harrotter 
utvaxa.     Af   dessa   agg  utklacktes  forst  under  Maj 


116 

och  Juni  pafQljande  ar  de  unga  larverna,  hvilka  i 
borjan  hemtade  sin  fuda  af  de  fina  rotterna,  och 
sedan  de  blifvit  storre,  af  den  hudartade  beklad- 
naden  pa  de  tjocka  rotstammarne.  Hum  manga 
hudorabyten  larverna  underga,  lyckades  det  Heegek 
icke  att  observera.  De  krypa  mycket  langsamt  och 
framskjuta  derunder  bakkroppen  med  de  tvenne 
taggar  som  finnas  pa  nastsista  segmentets  under- 
sida.  Larverna  aro  ufver  3  lineer  langa  och  mer 
an  halften  sa  tjocka,  nastan  valsformiga,  vaxhvita, 
nakna,  alltid  nagot  bojda,  med  indragbart,  Ijus- 
brunt,  tunnt,  hornbekladt  hufvud,  sex  framben  samt 
vid  framkanten  af  nast  sista  segmentet  tva  bruna, 
hornartade,  inat  bOjda,  langa  taggar,  liknande  dem 
som  finnas  hos  flera  Podura-arter.  De  tolf  seg- 
menterna  aro  nSra  lika  langa,  tydliga  och  vid  si- 
dorna  fOrsedda  raed  mycket  sma  stigmata  1.  c.  XL 
p.  940.  T.  6.  3:o  Gastrophysa  polygoni  LiNN.  In- 
dividerna  af  den  sista  generationen  tillbringa  van- 
ligtvis  vintren  i  los  jord,  deruti  de  nedtr^nga  ett 
turn  djupt  eller  raera  och  framkomma  mot  slutet  af 
April  och  borjan  af  Maj,  foda  sig  nagra  dagar  af 
Polygonum  aviculare,  hvarefter  parningen  forsiggar. 
Honan  lagger  Sggen  6 — 10  tillsammans  pa  under- 
sidan  af  bladen  till  namnde  vaxt.  Efter  8 — \% 
dagar  framkomma  larverna  och  man  patraffar  hela 
sommaren  samtidigt  agg,  larver,  pupor  och  imagi- 
nes, sa  att  ingen  bestamd  generations-tid  kunnat 
anforas.  Vid  de  trenne  hudombytena  nedkrypa 
larverna  alltid  fran  vaxten  pa  jorden  och  nedtranga 
vid  forpupningen  deruti  ett  halft  turn,  sammanknada 
sig  en  hylsa  samt  utveckla  sig  till  imagines  efter 
14  — 16  dagars  furlopp.  Denna  art  skulle  i  otrolig 
mangd  foroka  sig,  om  den  icke  hade  flera  Cocci- 
nella-arter  till  fiende.  Dessas  larver  och  imagines 
uppsuka   Gaatrophysam  agg,  som  de  begarligt  fiirtara. 


117 

Larverna,  som  aro  ^4 — 3  lineer  langa  och  I  si 
tjocka,  aro  nastan  valsformiga,  smutsigt  hvita,  med 
murkare  sidor,  svarta  harvartor  och  svartbrunt  huf- 
vud.  De  tolf  kroppssegmenterna  aro  tydliga,  de 
sex  frambenen  graa,  bada  analbihangen  besta  af 
bJasor,  eom  kunna  indragas  1.  c.  XL  p.  927.  T. 
1.  4:o  Plagiodera  armoraciae,  De  i  August!  och  Sep- 
tember utklackta  individerna  para  sig  da  icke,  utan 
bege  sig  nagra  dagar  derefter  till  deras  vinter- 
qvarter,  hvilka  utgorns  af  affallna  lof,  mossa  och 
losa  barkar,  samt  framkomma  ater  i  Maj.  Forst  i 
bOrjan  af  Juni  para  de  sig  och  honan  lagger  3—4 
dagar  derefter  4 — 8  agg  i  sender,  pd  bladen  af 
Salices  och  Polygonum  aviculare.  Larverna,  som 
visa  sig  efter  8—10  dagar,  foda  sig  af  den  Ofre 
bladhuden  och  saften  samt  lemna  alltid  den  undre 
epidermis  orOrd.  De  trenne  hudombytena  verk- 
stallas  hvardera  efter  12  dagars  fOrlopp  och  lar- 
verna ofvergifva  da  alltid  det  blad  hvara  hudoms- 
ningen  skett  samt  forflytta  sig  pa  ett  annat.  For- 
pupningen  forsiggar  endast  pa  sadana  blad,  som 
aro  beskuggade  och  imagines  framkomma  efter  9 — 12 
dagar.  Larverna  ega  mycken  likhet  med  Cocci- 
nellernas.  De  aro  i  borjan  svarta,  efter  andra  och 
tredje  hudombytet,  mer  och  mer  blekt  grongraa 
med  hufvudet,  frambenen  och  harvartorna  svarta. 
Pa  sista  segmentet  hafva  de  i  stallet  for  bakben 
tvenne  indragbara  blSsor.  Kroppen  ar  nastan  spol- 
formig,  smaningom  afsmalnande  bakat  1.  c.  XL  p. 
930.  T.   2. 

Af  Letzner  hafva  vi  afven  fatt  emottaga  upp- 
lysningar  rorande  trenne  Chrysomelin-arters  utveck- 
lings-historia,  nemligen  om  1:o  Chrysomela  variane. 
Larven  till  denna  art  ar  utmarkt  fran  alia  hittills 
kanda  Chrysomeliners,  genora  dess  korta  och  con- 
vexa  form.      Hufvudet   ar  svart,    ogon   och   antenner 


118 

8om  ho8  de  redan  bekanta  arterna.  Prothorax  svart 
eller  svartbrun^  bekladd  med  ett  hornartadt,  glan- 
sande  skal;  den  Ofriga  kroppen  blekt,  smutsigt  kott- 
fargad,  understundom  skiftande  nagot  i  gront.  Meso- 
och  raetathorax  aro  icke  skilda  fran  ofversidan  hvar- 
ken  genom  fargen  eller  tvarintryckningar  af  storre 
eller  mindre  bredd.  Pa  hvardera  af  abdomens  sidor 
visa  sig  8  stigmata,  sasom  8  sma  svarta  punkter. 
Benen  aro  svartaktiga.  Pupan  ar  2 — '^^  linea  lang, 
ofverallt  blekt  Ijusrod  och  ligger  lo8,  utan  att  vani 
fastad,  i  vaxtens  bladveck.  Sedan  larverna,  som 
traffas  pa  Hypericum  perforatum,  quadrangulare  och 
tetrapterum,  forpupat  sig  i  medlet  af  Juli,  fram- 
kommo  de  utbildade  individerna  i  medlet  af  derpa 
foljande  Juli  och  voro  i  borjan  Ijust  blekroda. 
Uebers.  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.  1852.  p. 
93.  2:o  Chrysomela  Cochleariae.  Larven,  som  blifvit 
tagen  pa  Nasturtium  amphibium,  ar  fullvaxt  ^i  linea 
lang,  pa  midten  bredast,  sa  val  ofvan  som  under 
lindrigt  nedtryckt  med  undantag  af  hufvudet,  som 
ar  svart,  smutsigt  hvit  (nastan  genomskinlig),  med 
flera  mOrkare  fargade  (icke  genomskinliga)  upp- 
hojningar.  Genom  dessa  senare  visar  den  affinitet 
med  larverna  af  Chrysomela  Tremulae,  Armoraciae 
och  vitelUfiae  m.  fl.  da  deremot  de  akta  Chrysomela- 
arternas  och  Oreinas  larver  aro  mycket  convexa 
samt  sakna  alia  upphojningar.  Da  larven  ar  fardig 
att  forpupa  sig,  sa  lemnar  den  vaxten  hvarpa  den 
lefvat,  uppsOker  ett  morkt  stalle,  faster  sig  der  lost , 
med  analsegmentet,  sammandrager  kroppen  sa  att 
den  blir  kortare  och  bredare  samt  furblir  i  detta 
tillstand  3—5  dagar,  hvarefter  larvhuden  afklades. 
Pupan  ar  af  en  vacker  gul  farg,  temligen  convex, 
hvarje  segment  pa  midten  forsedt  med  tva  sma,  i 
spetsen  merandels  murkare  upphojningar,  hvardera 
med    ett    har.     Efter   8 — 11    dagar  utkropo  imagi- 


119 

nes;  de  fursta  den  22  Juli.  Denkschr.  zur  feier 
50  Jahr  Besteh.  Shies.  GeselJ.  p.  105.  T.  11.  Uebers. 
Arbeit  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.    ^852.  p.  91. 

Ehuru  knappt  trenne  ar  forlupit  sedan  MuL-Coccinelli- 
SANT  utgaf  sitt  stora  arbete  Species  des  Coccinellides,  ^^^' 
har  Forf.  likval  fiinnit  sig  ftiranlaten  dertill  lemna 
ett  rikhaltigt  supplement.  Jemte  flera  anforda  rat- 
telser,  beskrifvas  nya  arter  af  slagtena  Eriopis  1, 
Hippodamia  1,  Harmonia  2,  Coccinella  2,  Anaitis  1, 
Vodella  n.  g.  1,  Calvia  1,  Halyzia  1,  Psyllohora  1, 
Hiea  1,  Propylea  1,  Macaria  1,  Pristonema  1,  Caria 
1,  Leis  1,  Ballia  n.  g.  6,.  iV(?(^a  3,  Alesia '^,  Lemma 
1,  Caelophora  6,  Chilocorus  2,  Orcws  2,  Exochomus 
6,  Cleothera  19,  Hyperaspis  5,  Epilachna  13,  Eupa- 
lea  1,  Rodolia  3,  Chnoodes  2,  ^^rm  1,  ^wZ^5  3,  ^spz- 
dimerus  2,  Cryptolaemus  n.  g.  1,  Scymnus  16,  PZa- 
tyomus  n.  g.  (redan  begagnadt  for  ett  Curculionid- 
slagte)  2,  6'aZma  1,  Pentilia  1.  Till  slut  bifogas 
en  systematisk  Catalog  ofver  alia  Triraerae,  sorn 
blifvit  af  MuLSANT  i  Hans  bada  arbeten  anforda. 
Ann.  Soc.  de  Lyon  1852—1853.  p.  129.  MuLS. 
Opusc.  Entom.  III.  p.    1. 

Under  titel  "Remarks  upon  the  Coccinellidae  of 
the  United  States',  har  Leconte,  som  icke  haft  /or 
afsigt  att  upprakna  alia  de  Nordamerikanska  ar- 
terna,  hvilket  han,  sedan  Mulsants  arbete  utkom- 
mit,  ansett  ofverflodigt,  trott  sig  endast  bora  be- 
skrifva  de  nyligen  upptackta,  samt  meddela  sina 
asigter  rorande  den  systematiska  uppstallningen  af 
denna  familj.  Forf.  har,  utgaende  fran  den  riktiga 
synpunkten,  att  ett  naturligt  slagte  maste  genom 
tydliga  afvikelser  i  strukturen  eller  framstaende  olik- 
heter  i  den  yttre  formen  afvika  fran  de  narstaende, 
funnit  sig  foranlaten  indraga  manga  af  de  slagten 
MuLSANT  bildat,   sasom   uppstallda  pa  allt  for  obe- 


120 

tydliga  och  knappt  mftrkbara  skillnader.     FOrf.  in- 

delar  Coccinellidae  sdledes: 

Div.  I.  CocciNELLAE.  Antennae  articulo  primo  crasso,  secundo 
brevi,  rotundato:  tarsi  semper  dilatati,  articulo  lertio  minuto, 
recepto:  palpi  maxillares  securiformes;  alarum  margo  simplex. 

A.  Mandibulae  simplices  vel  bifidae. 

1.  Antennae  longiusculae,  basi  liberoe. 

a)  Metasterno  non  diviso,    epimeris  majusculis:  ^corpus 
oblongum). 

Ungues  simplices Anisosticta  Chevr. 

Ungues  dental i Hippodamia  Cuevr. 

b)  Metasterno  diviso,  epimeris  mi- 
noribus:  corpus  praecipue  ro- 
tundatum,  ungues  semper  den- 
tati). 

Antennae  clava  lata,    truncata     .      .  Coccinella  Linn. 
Antennae  clava  lata,  apice  rotundata  Psyllobora  Chevr. 
Antennae  clava  elongata:  (corpus  ro- 

tundatum,  glabrum) Myzia  Muls. 

Antennae  clava  elongata,  apice  emar- 

ginata:    (corpus  oblongum,    pube- 

scens) .     .  Coccidula  Kugel. 

2.  Antennae  breves,  basi  obtectae. 

Labrum  occultum Chilocorus  Leach. 

Labrum  conspicuum Exochomus  Redtenb. 

3.  Antennae  brevissimae,basi  liberae 

a)  Proslernum  antice  non  lobatum 

Corpus  glabrum,  pedes  antici  dentati  Brachiacantha   Chevr. 
Corpus  glabrum,  pedes  mutici,  ungues 

dentati Hyperaspis  Chevr. 

Corpus  glabrum,  pedes  mutici,  ungues 

simplici Oxynychus  Leg 

Corpus  pubescens,  ungues  dentati     .  Scymnus  Auct. 

b)  Prosternum    antice    lobatum, 

OS  obtegens Oeneis  Muls. 

B.  Mandibulae  multidentatae       .     .      .  Epilachna  Chevr. 

Slagtet  Hippodamia  fordelas  i  tvenne  sectioner: 
a)  ungues  omnes  acute  dentati  {Hippodamia  och 
Adonia  Muls.),  /3)  ungues  omnes  obtuse  dentati 
{Megilla  Muls.)  Coccinella  i  trenne  sectioner:  ct) 
Scuta  abdominis  margine  arcuato  {Adalia  Muls.) 
/3)  scuta  abdominis  margine  angulato  (Harmonia  och 


121 

Coccinella  MuLS.)  Y)  scuta  abdominis  margine  externo 
obliterato  (Daulis  MuLS.).  Med  Myzia  fOrenas  Anatis 
MuLS.  Slagtet  Scymnus  hvaraf  21  arter  anfOras,  bar 
blifvit  monografiskt  bearbetadt.  Det  indelas  i  fol- 
jande  grupper: 

A.  Abdominis  laminae  extus  omnino  obliteratae. 

a.  Elytra  maciilis  discoidalibus  nolata  .  Spec.   1 — 5. 

b.  Elytra   macula   apicali   notata  .     .     .  Spec.  6 — 7. 

B.  Abdominis  laminae  integrae  vei  vix  imper- 

fecta e. 

1.  Abdominis  laminae  extus  interruptae     .  Spec.  8 — 9. 

2.  Abdominis  laminae  integrae. 

c.  Elytra   testacea Spec.   10 — 13. 

d.  Elytra  nigra,  apice  testacea    .     .     .  Spec.  14 — 21. 

e.  Elytra  nigra,  immaculata  ....  Spec.   22 — 27. 
Divis.  II.  CoRYLOPHi.   Innehaller  mycket  sma   arter,  hvilka  liksom 

Cassida  eller  Cossijphus  hafva  thorax  framdragen  ofver  huf- 
vudet.  I  lefnadssattet  afvika  de  fran  de  Jikta  Coccinelliderna 
deruli,  att  de  fiesta  arterna  lefva  i  ruttnade  vaxtamnen.  De 
inom  Norra  Amerika  forekommande  arterna  tillhdra  fdljande 
slagten : 

I.  Caput  Jiberum. 

Antennae    9-articulatae,   tarsi    dilatati  Rypohius  Leg. 
Antennae  9-articulatae,    tarsi  angusti   Microsphaera  Redtb. 

[Orthoperus  Steph.) 

II.  Caput  obtectum,  tarsi  angusti. 
Antennae  9-articulatae,  corpus  rotun- 

datum,  glabrum Corylophus  Leach. 

Antennae  lO-articulatae,  elytra  trun- 

cata Sericoderus  Steph. 

Antennae  11-articulatae,  corpus  ellip- 

ticum,  pubescens Sacium   Leg. 

Slagtet  Clamhus  bar  Forf.  skiljt  fran  Coccinel- 
lidae  derfore,  att  de  till  skifvor  utplattade  bakcoxae 
bos  detta  genus,  icke  ega  nagot  analogt  inom  namnde 
familj.  Proceed.  Acad.  Philad.  VI.  p.  129.  Ett 
utdrag  af  forestaende  afhandling  bar  af  Dohrn 
blifvit  infurdt  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.   357,  393. 

MuLSANT  och  Rey  bafva  beskrifvit  nagra  ar- 
ter   af    slagtet     Scymnus,    nemligen    S.  alpestris  och 


\2% 

anomuSf    saint    uppstallt    ett    slagte   Coclopterus  (bor 
inrymmas    emellan     Clanis    och    Bucolus)  med    1    art 
C.  salinus,      MuLS.   Opusc.   Entom.   11.  p.   86. 
Metamor-  Sasom   bidrag  till   kannedomen  om  de  till  denna 

°®*  familj  horande  arters  lefnadssatt  och  fOrsta  stadier, 
hafva  upplysningar  blifvit  meddelade,  nemligen  1:o 
af  Heeger  rorande  Coccinella  vigintiduopunctata.  Un- 
der det  sa  val  larver  som  pupor  af  de  fiesta  arter 
tillhorande  denna  familj,  sardeles  val  trifvas  i  varme 
och  solhetta,  samt  saledes  endast  traffas  den  beta 
arstiden,  sa  forekommer  denna  insekt  och  dess  af- 
fcida  om  varen,  eller  senhosten  pa  buskartade,  af 
bladloss  angripna  vaxter,  allmannast  pa  Absinthium 
vulgare.  Den  lagger  sina  agg  3  —  4  tillsammans 
pa  stjelkarne  eller  bladens  undra  sida.  Forvand- 
lingen  forsiggar  liksom  hos  ofriga  arter  af  detta 
slagte.  Vid  fOrpupningen  fasta  larverna  sig  nara 
vaxternas  rotter  vid  stjelken.  Larverna  aro  full- 
vaxta  nagot  ofver  3  lineer  langa  och  |  sa  tjocka, 
nastan  spolformiga,  mot  midten  tjockast.  De  1^ 
kroppssegmenterna  aro  nastan  lika  langa  och  afven 
i  tjockleken  fuga  olika,  citrongula,  med  storre  runda, 
svarta  flackar.  Sex  framben  och  2  analbihang  An- 
nas. Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  in  Wien  XI.  p. 
30.  T.  3.  2:o  af  Letzner  om  Chilocorus  renipu- 
stulatus.  Som  denna  arts  larv  och  pupa  forut  An- 
nas hos  flera  Forfattare  omstandligt  beskrifna  och 
afbildade,  och  Forf:s  uppgifter  derom  ofverensstamma, 
bar  Ref.  ansett  sig  icke  behofva  for  dessa  redogora. 
Denkschr.  zur  feier  50-Jahr.  Besteh.  Schles.  Ge- 
sellsch.  p.  205.  T.  II.  3:o  af  Heeger  rOrande 
Scymnus  ater.  Detta  lilla  djur,  hvars  hushallning 
och  forvandling  hittills  varit  okanda,  tillbringar  vin- 
tren  under  affallna  lOf,  som  af  blasten  blifvit  sam- 
manforda  under  buskar  och  framkommer  forst  vid 
blidare    vaderlek,    samt    foder    sig    pa  olika  vaxter, 


123 

sasom  Sambiicus  nigra,  Tilia  eiiropaea,  grandiflora 
m.  fl.  af  de  ofta  i  otrolig  mangd  pa  bladens  un- 
dersida  forekommande  sma  Acari  och  af  en  pa  Sam- 
bucus  nigra  afven  i  mangd  lefvande  art  af  slagtet 
Thrips.  Tva  eller  tre  dagar  efter  parningen  logger 
honan  20 — 30  agg,  ett  och  ett,  under  flera  dagar, 
pa  sadana  blads  undersida,  der  Acari  och  Physapo- 
der  vistas.  Efter  8  — 10  dagars  furlopp  utklackas 
larverna  och  hemta  till  en  borjan,  sin  naring  af 
naninda  djurs  agg.  Vid  ofvergangen  till  pupa  blir 
larven  kortare  och  tjockare,  hvarefter  larvhuden 
bakat  afskjutes.  Imagines  frarakomma  efter  8 — 10 
dagar,  skalvingarne  aro  i  borjan  blekbruna  och 
blifva  forst  efter  24  timmars  forlopp  svarta.  Lar- 
verna aro  i  borjan  svartgraa,  efter  forsta  hudom- 
bytet  morkt  blagraa,  men  efter  andra  och  tredje 
hudomsningarne  blekare  och  innan  forpupningen 
brungraa.  De  blifva  1  —  1^  linea  langa,  men  en- 
dast  \  sa  tjocka.  De  aro  langstrackta,  bakat  myc- 
ket  afsmalnande,  nagot  platta,  hafva  ett  litet,  nedat- 
bojdt  grabrunt  hufvud,  sex  gulbruna  framben,  med 
en  enkel,  spetsig,  foga  bojd  klo,  12  segmenter,  inga 
bukfotter  samt  vid  anus  ett  blaslikt  bihang,  som 
ar  omgifvet  med  en  krans  sma  hakar,  ofvanom 
hvilket  analoppningen  har  sitt  lage.  Sitzungsb. 
Kajserl.   Akad.   in   Wien  X.   p.   467.   T.   3. 

Uti  den  "Synopsis  of  the  Endomychidae  of  /A^Endomy- 
United  States",  som  Leconte  utarbetadt,  har  han  ^^*'^^^- 
vid  slagtenas  gruppering  afvikit  fran  sina  foregan- 
gare  Germar  och  Mulsant.  Han  anser  dessa 
hafva  dels  bildat  allt  for  manga  genera  samt  dels 
skiljt  narslagtade  arter  allt  for  langt  fran  hvaran- 
dra.      Leconte's  uppstallning   ar  foljande: 

A.   Prosternum   inter  coxas  distinclum. 

Antennae    gradalim    incrassatae,    articulo 
ultimo   truncato Epipocus  Gkrm. 


124 

Antennae  articulis  ultimis  tribus  obliquis, 
majoribus 

Palpi   maxillares  dilalati Eudomychus  Wv.m.r. 

Palpi   maxillares  tenues Mycetina   Muls, 

Antennae  articulis  ultimis  tribus  perfolialis  Phymophora    Newm. 
B.  Prosternum  inter  coxas  non  productum. 

Femora  clavata;  antennae  articulo  decimo 
obliquo Lycoperdina  La  in. 

P'cmora   non   clavata;    antennae    articulis 

ultimis   perfoliatis lihanis  Leg. 

Proceed.   Acad.   Philad.   VI.   p.   357. 
Metamor-  Leon    Dufour    har    utredt    metamorfosen    af 

Lycoperdina  bovistae,  hvars  larv  han  salunda  karak- 
teriserar:  "Larva  hexapoda,  cephala,  antennata,  oculls 
destituta,  ovata^  oblonga,  alba;  abdominis  segmentis 
latere  lobato-dentiformibus,  brevi  pilosis;  disco  utrin- 
que  serie  tuberculorum  minutissimorum  hirtorum; 
segmento  apicali  bifido,  dentato,  subresupinato.  Long, 
2'.  linea.  Hab.  in  Lycoperdone  pyriforme.  Ann. 
Entom.  III.  Ser.  IL  p.  647.  T.  49.  N:o  IIL 
AUman  ORTFIOPTERA.  -  Oaktadt  de  manga  skrifter 

1  era  ur.  ^j  ^^^  ofver  Orthoptera  och  ehuru  dessa  senare  aro 
med  hansyn  till  deras  artantal  mindre  talrika  an 
andra  insektordningar,  samt  genom  sin  storlek  och 
merandels  korta  flygt  latta  att  fdnga,  finnas  de  lik- 
val  i  de  fiesta  samlingar  icke  med  tillracklig  nog- 
granhet  bestamda.  Orsaken  till  det  senare  forhal- 
landet  bor  fornamligast  sukas  deruti,  att  vi  hittills 
saknat  ett  omfattande  arbete  ofver  de  arter  af  denna 
ordning  som  finnas  inom  var  verldsdel.  Denna  brist 
har  nu  pa  ett  hcigst  fortjenstfullt  satt  blifvit  af- 
hjelpt  genom  "Orthoptera  Europaea".  Auctore  L.  H. 
Fischer.  Accedunt  tabulae  XVIII  quarum  ultima 
coloribus  partim  illustrata.  Lipsiae  1853.  4:o  454 
sid.  Detta  arbete  delas  i  en  allman  och  en  speciel 
del,  af  hvilka  den  forra  afhandlar  den  systtmatiska 
uppstallningen,  den  yttre  och  inre  strukturen,  lefnads- 
sattet,    metamorfosen,    den   geografiska   utbredningen, 


125 

de  fossila  formerna,  forvaringen  m.  m.  och  den  an- 
dra,  eller  den  enskilda,  divisioner,  familjer,  slagten, 
arter  och  varieteter.  Tvahundrade  fyratioen  arter 
furdelade  under  7  familjer  och  56  slagten  anforas. 
Manga  forut  beskrifna,  af  Furf.  sjelf  ej  sedda  ar- 
ter har  han  upptagit,  pa  det  andra  forskare  ma 
blifva  i  tillfalle  n^rmare  undersoka  dem.  Sasom 
ostlig  grans  fur  Europa  antages  Uralska  bergs- 
kedjan  och  floden.  Utur  afhandlingen  uteslutas  der- 
emot  de  arter  som  iinnas  pa  Kaukasus  och  i  Norra 
Afrika,  ehuru  manga  af  de  senare,  liksom  flera 
Asiatiska  arter,  aro  identiska  med  de  Syd-Europeiska. 
Pa  de  val  utforda  plancherna  framstalles,  genom 
talrika  afbildningar,  typer  for  alia  genera,  jemte 
deras  anatomic.  Ur  detta  rikhaltiga  arbete,  som 
ar  oumbarligt  for  hvar  och  en  som  nogare  vill  stu- 
dera  dessa  djur,  torde  endast  ett  kortare  utdrag 
vara  behufligt.  Forf.  indelar  denna  klass  pa  ne- 
danstaende  satt: 

Ordo  I.  Labiduroidae  Dumeril;  Leon  Dufour.  Corpus  parvum, 
oblongum,  anguslum,  postice  nonnunquam  dilatatum;  caput  sub- 
porrectum;  maxillarum  mando  galea  obtectus;  antennae  filifor- 
mes;  elytra  abbreviata,  coriacea,  non  venose,  sutura  recta;  alae 
e  medio  marginis  antici,  basi  coriacei,  arliculatione  replicatae; 
tarsi  Iriarticulati;  segmentorum  abdominis  laminae  dorsaies  et 
ventrales  ad  latera  imbricatim  oblique  conserta:  abdominis  apex 
forcipe  in  c/'  et  ?  diverse  formata  armatus, 

Familia  unica  Forficulina  Burm. 
Genus:  Forficula  (24). 

Ordo  II.  Orthoptera  Oliv.  Corpus  depressum  aut  angu- 
slum, plus  minus  cylindricum;  maxillarum  mando  galea  obtectus; 
palpi  max.  5-,  lab.  3-articuIati,  ut  in  Labidur.;  alae  heterono- 
mae,  anticae  angustae,  saepe  coriaceae,  non  plicatae,  posticae 
membranaceae,  dilatalae,  e  basi  plicatae;  segmentorum  abdominis 
laminae  dorsaies  et  ventrales  ad  latera  abdominis  vel  in  facie 
ventrali  linea  recta  consertae;  ad  apicem  abdominis  cerci  anales 
articulati  aut  non  articulati,  in  cf"  et  ?  conspicui. 

Sect.  1.  Cursoria  Latr.  Corpus  planiusculum,  ovale  vel 
suborbiculare,  caput  cordiforme,  cum  ore  retraclum,  pectoro  ad- 


B6 

plicatam,  pronoto  clypeato  transverso  absconditum;  elytra  aiaeque 
horizontalia,  non  raro  abortiva;  pedes  compressi,  coxis  latissimis, 
trochanteribus  perspicuis,  tibiis  spinosis,  tarsis  5-articulatis;  cerci 
anales  articulati.      Insecta   velocia,  nocturna  semper  mufa. 

Fam.  1.  Blattina  Burm. 
Genera:  Polyzosteria  Burm.  (3),  Perisphaeria  Burm-  (1),  Hetero- 
garnia  Burm.  (1),  Blatta  Linn. ',9),  Pen'planeta  Bum.  {2). 
Sect.  2.  Gressoria  Fieber.  Corpus  elongatum,  gracile; 
caput  liberum  h.  e.  a  pronofo  non  reconditum;  thoracis  seg- 
menta  longitudine  inaequalia,  plus  minusve  cylindrica;  elytra 
aiaeque  interdum  nulla,  pedes  omnes  aut  quatuor  posteriores 
graciles,  simplices,  ambulalorii;  trochanteres  perspicui;  tarsi  5- 
articulati.     Animalia  diurna,  muta  aiiibulantia. 

a.  Pedibus  anticis  raptoriis;  antennis  plerumque  setaceis;  ore 
retracto;  prothorace  mesolhorace  multo  longiore;  cercis  ana- 
libus  articulatis.  Fam.   2.  Mantodea  Burm. 

Genera:  Mantis  Burm.  (5),  Empusa  Illig.  (1). 

b.  Pedibus  omnibus  simplicibus,  ambulatoriis;  femoribus  an- 
ticis plerumque  basi  sinuatis;  antennis  brevibus,  cylin- 
dricis  (vel  longis,  filiformibus);  mesothorace  prothorace  multo 
longiore;  cercis  analibus  non  articulatis. 

Fam.   3.  Phasmodea  Burm. 
Genus:  Bacillus  Latr.   (2). 

Sect.  III.  Sanatoria  Latr.  Corpus  subcylindricum;  pedes 
postici  saltatorii  h.  e.  femoribus  incrassatis  (et  trochanteribus 
plerumque  obsoletis);  tarsi  (2-),  3-  vel  4-articulali ;  caput  li- 
berum, perpendiculare,  ore  infero  vel  subporrectum;  alae  inter- 
dum abortivae;  cerci  anales  non  articulati  {exl.  Xya).  Insecta 
saliendo  effugientia,  diurna  (rarius  cavicolae;  (f^  saepissime  stri- 
dentes.) 

a.  Pedes  inter  se  interdum  inaequales,  antici  enim  nonnullis 
fossorii;  tarsi  compressi  (2  vel)  3  articulati,  antici  aut 
postici  heteronomi  (i.  e.  aliter  formati,  ac  reliqui);  an- 
tennae setaceae,  raro  moniliformes  [Xya);  organum  stri- 
doris  in  area  intermedia  elytrorum  situm. 

Fam.   4,  Gryllodea  Burm. 
a)  Pedibus  anticis  fossoriis;  capite  subporrecto,  ovali. 

Gryllodea  fossoria, 
/?)  Pedibus  anticis  simplicibus;    capite   subporrecto  {Oecan- 
thus),  saepius  autem  globoso,  verticali,  ore  infero. 

Gryllodea  genuina. 
Genera:  Xya  Illig.    (1),    Gryllotalpa  Latr.     (1),    Myrmecophila 
Latr.  (2),    Oecanthus  Sery.  (1),    Platyblemma    Ericus. 


•I 


127 

(2),   Trigonidium  Skrv.   (1),  Gryllus  (15),   Brachytrypes 
Erichs.   (1). 

b.  Pedes   forma  aeqaales;   tarsi    4-articulat.i;    antennae  longae, 
setaceae;  organum  stridoris  in  area  anali  elytrorum. 

Fam.  5.  Locustina  Burm. 
Genera:  Rhaphidophora  Skuv.  (2),  Callimenus  Stev.  (3),  Pycno- 
gasler  Graklls  (2),  Onconotus  Fisch.  Waldh.  (3),  Bar- 
bitistes  Rambur  (1),  Ephippigera  Serv.  (10),  Orphania 
Fisch.  n.  g.  (1),  Odontura  Rambur  (14),  Cyrtaspis 
Fisch.  n.  g.  (1),  Phaneroplera  Serv.  (3),  Meconema 
Serv.  (1),  Saga  Charpent  (3),  Conocephalus  Thunb.  (1\ 
Xiphidiam  Serv.  (3),  Locusta  Serv.  (3\  Gampsocleis 
Fisch  n,  g.  (1),  Thyreonolus  Serv.  (1),  Pterolepis 
Rawbub  (5),  Thamnotrizon  Fisch.  n.  g.  (8),  Decticus 
Serv.  (9). 

c.  Pedes  forma  aequales;  tarsi  3-articulati;  antennae  breves, 
cylindricae,  plus  minusve  compressae  vel  friqiietrae  vel 
lanceolalae,  vel  clavatae;  organum  stridoris  (i.  e.  areolae 
dila(alae)  in  area  elytrorum  marginali  (antica)  vel  in  area 
antica  et  intermedia.  Fam.  6.  Acridioidea  Burm. 

Genera:  Tryxalis  Charp.  (2),  Pyrgomorpha  Serv.  (1),  Opomala 
Erichs.  (3),  Chrysochraon  Fisch.  n.  g.  (2),  Oxycory- 
plius  Fisch.  n.  g.  (1),  Parasinema  Fisch.  ^1),  Steno- 
bothnis  Fisch.  n.  g.  (27,  Gryllus  viridilus  Linn.),  Stau- 
ronotus  Fisch.  (5),  Steteophyma  Fisch.  (2,  Gryllus  gros- 
sus  Linne),  Epacromia  Fisch.  (1),  Paraplem^us  Fisch.  {i), 
PezoteUix  Burm.  (5,  Gryllus  pedeslris  Linne),  Platyphy- 
ma  Fisch.  (1),  Caloptenus  Burm.  (3),  Porthetis  Serv. 
(5),  Acridium  Serv.  (1),  Cuculligera  Fisch.  n.  g.  (1), 
Pachytylus  Fieber  (5,  Gryllus  migratorius  Linne),  Oedi- 
poda  Burm.  (7),  Thrinchus  Fisch.  Waldh.  (4)  och  Tettix 
Charp.  (4). 

Alia  arterna  aro  omsorgsfullt  beskrifna  och 
deras  utbredning,  sa  vidt  den   varit   kand,   anford. 

Samtidigt  med  forestaende  arbete  bar  Fieber 
under  titel  "Synopsis  der  JEuropaischen  Orthoptera  mit 
besonderer  Riichsicht  auf  die  in  Bohrnen  vorkommenden 
Arten  als  Auszug  aus  dem  zum  D7'ucke  vorliegenden 
Werke  Die  Europeischen  Orthoptera'  uppraknat  och 
meddelat  diagnoser  pa  alia  honom  kanda,  till  denna 
class    horande    arter.     Da    FOrf;s    indelning    af   fa- 


1^8 

miljerna  nagot  afviker  fran  Fischers,  torde  ett  kort 
utdrag  deraf  bora  lemnas. 

Tribus  I.  Orthopteua  genuina,     Vingarne    med    rata,    hela,    fr§n 

vingbasen  strSIigt  utiopande  nerver, 
Sect.   1.    Stenopoda.    Hoflgroparne  bildade  genom  de  i  lika  hojd 

liggande  brost  och  sidostyckena. 
Stirps  I.    Cursoria.    Kroppen   nedtryckt,    kanten    skarp.    Spring- 

f otter.  Fam   1.  Blattina. 

Sect.   2.    Pleuropoda.  Hoftgroparne  vid  sidorna  af  den  parallelo- 

gramma   eller  valsformiga  kroppen. 
Stirps  II.  Gressoria.  Tarslederna   5,    de  bada   bakre  paren   foller 

skridfotter;  trochanlerer  vid   alia   l^ren. 

1.  Kroppen  langstrackt.  Pronotum  l§ngt,  de  framre  benen 
rofben.  Fam.  2.  Mantodea. 

2.  Kroppen  valsformig.  Pronotum  kort.  Alia  benen  lika, 
formade  till  gSende.      Antennerna  sndrformiga. 

Fam.   3.  Phasmodea. 
Stirps  III.  Saltatoria.    Tarslederna    3 — 4;    bakbenen    bildade  for 
hoppning,    ulan    trochanterer;    fram-  och  mellanbenen 
sma,  lika,  formade  for  gang. 

1.  Antennerna  korta,  tradlika,  vid  basen  eller  spetsen  ut- 
vidgade.  Tarslederna  3.  AgglSggningsroret  bestaende 
af  4  par  skifvor.  Pannsvulsten  med  2  knolar.  Hanens 
dfvervingar  ufan  Ijudorgan. 

Fam.  4.  Acridiodea. 

2.  Antennerna  l§nga,  borstlika.  Agglaggningsrdret  spjut- 
eller  sabelformigt.  Hanen  med  Ijudorgan  vid  dfver- 
vingarnes  bas. 

*  Tarslederna  4.  Hanen  med  2  starka,  oledade  krokar. 
Bukskifvan  med  2  griCflar.  Agglaggningsroret  sabel- 
formigt. Fam.   5.  Locustina. 

**  Tarslederna  3.  Hanen  och  honan  med  ledade,  syllika 
krokar.     Agglaggningsrdret  spjut-  sallan  sabelformigt. 

Fam.  6.  Gi-yllodea. 
Stirps  IV.  Fossoria.     Tarslederna   3.    De  tre  benparen  olika  bil- 
dade. Baklaren  starka,  tjenliga  till  hoppande,  de  framre 
till  grafning. 

i.  Antennerna  gisselformiga.  Kdnen  endast  igenkanliga 
p§  natet  af  de  hudartade  dfvervingarne.  Krokarne 
syllika.     Tarslederna   3.  Fam.   7.  Gryllotalpina. 

2.  Antennerna  perlbandslika.  Agglaggningsrdret  spjutfor- 
mrgt.     Ofvervingarne  korta,  pergamentslika,    utan  nSt. 

Vinj 


129 

Vingnerverna  sammanbundna  gonom  lmi  rad  tvarnerver, 
Tarslederna    ^.     Lnren   of!a   med   lameller. 

Fam.  8.  Xyodea. 

Tribus  II.  Hausioptkra.  Vingarna  meil  en  biidled  i  framkantens 
midt,  nerverna  fran  leden  utlopande  slralformigt  i  en 
halfcirkel,  med  veck  i  midfen  af  bvarje.  Tackvingarne 
korta,  utan  pergamentartadt  nat.  Bada  konen  med 
hornarlade,  oledade  krokar  i  kroppsjindan.  Tarslederna 
3,  perlbandslika.  Fam.   9.   Forficulina. 

Lotos   III.   p.  90,   115,   138,   l4r,,    108,  177,   184,    196,  201, 
220,   232,    252,   271. 

SCHAUM  bar  utarbetat  en  ufversigt  af  de  i 
Mosambique  af  Peters  insamlade  Orthoptera,  hvaraf 
visar  sig,  att  ibland  de  47  arter,  som  bllfvit  funna, 
%6  varit  obeskrifna.  Trenne  grashoppor  hafva  gif- 
vit  anledning  till  uppstallning  af  nya  slagten.  Den 
geografiska  utbredningen  for  de  forut  kanda  ^2 
arterna  ar  fOljande;  af  den  i  sudra  Europa  fOre- 
kommande  Forficula  gigantea  aro  flera  exemplar  in- 
samlade. Ibland  Blattariae  bor  isynnerhet  anmarkas 
den  vackra  Blatta  pacifica,  som  troligen  med  skepp 
blifvit  ford  fran  dess  ratta  hemland  Brasilien.  Dess- 
utom  finnes  den  kosmopolitiska  Periplaneta  americana 
och  den  ofver  en  stor  del  af  verlden  utbredda  He- 
terogamia  aegyptiaca.  Af  tre  Mantidae  ar  en,  Harpax 
ocellata,  kand  sasom  forekommande  i  Guinea,  den 
andra  Mantis  fenestrata  anmarkt  sa  val  i  Cap  Co- 
lonien  som  Egypten  och  den  tredje  Mantis  supersti- 
tiosa  en  Ostindisk,  hittills  inom  Afrika  ej  sedd  art. 
Tva  Spectrae,  som  tillhora  slagtet  Bacillus,  aro  af- 
ven  funna  i  andra  delar  af  Afrika.  Ibland  Achetae, 
ar  den  i  Sierra  Leona  upptackta  stora  Gryllus 
memhranaceus  funnen,  dessutom  tvenne  vidt  i  Afrika 
utbredda  arter,  Gryllotalpa  africana  och  Gryllus  hi- 
maculatus.  Fern  arter  Acridia  nemligen,  Acridium 
citrinum,  ruhellutn,  Poecilocerus  roseipennis,  Phymateus 
morhillosus  och    Petasia   spumans  aro   tagna   vid   Cap, 

Prof.  Bohemans  Arsb.   1853,  1654.  " 


430 

Mesops  productus  i  Guinea,  Aeridium  aernginosum  p4 
Comoriska  oarne.  Tre  arter  Truxalis,  T.  nasuta, 
Pardicnema  hisignata  och  Pachytylus  nigrofasciatus  aro 
icke  allenast  utbredda  ufver  oftanamnde  verldsdel, 
utan  afven  inhemska  i  sudra  Europa.  De  sasom 
nya  arter  beskrifna,  tillhora  slagtena  Blatta  1,  Pan- 
chlora  2,  Hormetica  1,  Mantis  \,  Gryllus  ^,  Hetrodes 
1,  Phaneroptera  ^,  Cymatomera  n.  g.  1,  Horatos- 
phaga  n.  g.  i,  Conocephalus  %,  Saga  A,  Truxalis  1, 
Poecilocerus  2,  Chrysochraon  i,  Catantops  n.  g.  i, 
Pachytylus  \,  Caloptenus  1,  Pam'pliagus  3  och  Chro- 
togonus    1.      Berlin.   Bericht.    1853.  p.   775. 

Yersin  har  beskrifvit  nagra  nya  eller  mindre 
kanda  Orthoptera  fran  Sudra  Frankrike.  Bull,  de  la 
Soc.  Vaudoise   1854. 

En    af   Fuss     uppgjordj  furteckning    ofver     de 
hittills    i    Siebenbiirgen    funna    Orthoptera  finnes   in- 
tagen  i  Mitth.   Siebenblirg.   Vereins  zu  Hermanstadt 
IV.  p.   40,  207. 
Anatomi.  Under  titel  "Peitrdge  zur  ndheren  Kenntniss  von 

Periplaneta  (Blatta)  orientalis'  von  C.  Cornelius  mit 
2  Tafeln.  Elberfeld  1853,  har  en  afhandling  ut- 
kommit  hvaruti  detta  djurs  sa  val  inre,  som  yttre 
delar  blifvit  pa  ett  noggrant  satt  beskrifna.  Uti 
inledningen  soker  Fcirf.  utreda  denna  insekts  ratta, 
heraland,  utan  att  han  bestamt  kunnat  afgOra  om 
den  harstammar  fran  gamla  eller  nya  verlden.  Har- 
efter  foljer  p.  9 — 21  en  utfurlig  redogorelse  for 
alia  djurets  delar.  Forf.  skiljer  sig  deruti  fran  BuR- 
MEISTER,  att  han  anmarkt  en  olikhet  i  bada  konens 
antenner.  Sidan  21 — 22  omtalas  parningen,  aid. 
23 — 28  agglaggningen,  sid.  29 — 3  I  larven  och 
pupan.  Harefter  foljer  till  sid.  37  nagra  anmark- 
ningar  rorande  lefnadssattet  och  den  inre  samman- 
sattningen  m.  m.  samt  slutligen  forklaring  ofver  de 
tvenne  bifogade,   val  utforda  plancherna,  hvarpa  dels 


131 

i  naturlig  storlek,  dels  furslorade ,  de  vigtigaste 
kroppsdclarne  blifvit  framstalJdn.  Recens.  af  Hagen 
i  Stctt.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.   374.  XV.  p.   378. 

En  af  MoKAViTZ  i  Dorpat  1853  utgifven 
Disputation  rorande  Anatomien  af  Blatta  germanica, 
afhandlar  pa  ett  fortjenstfullt  satt  detta  amne.  Soni 
Ref.  icke  haft  tillfalle  se  detta  arbete,  tillaler  han 
sig,  att  utur  en  af  Doktor  Hagen  i  Stett.  Entom. 
Zeit.  XV.  p.  378  inford  omfattande  recension  der- 
ofver,  anfora  slutorden  i  densamma:  "Jag  formodar 
att  hvar  och  en,  som  befattat  sig  med  insekt-ana- 
tomi,  skall  forsta  hvilken  moda  de  vunna  resulta- 
terna  kostat  Forf.  Matte  han  snart  med  ytterligare 
bidrag  rikta  denna   vetenskap". 

Brissout    de    Barneville    omtalar    att    han  Forficu- 
funnit    Forficula    acanthopygia    i     narheten    af    Paris.       "^' 
Den   har  forut   endast  blifvit  anmarkt  i  Italien.   Ann. 
Entom.   III.   Ser.   I.   p.   LXX, 

Fuljande   nya  Orthopter-arter,  funna  af  Yersin  Saltato- 
i  Sodra  Frankrike,   beskrifvas   nemligen  Epiiippigera     "^ 
terrestris,   E.  provincialis,    Odontura  Fischeri   och  Dec- 
ticus  sepium.     Bull.    Soc.  Vaudoise.   T.   IV.   N:o   33. 
p.  63.  T.   1.  2. 

Nya  arter  hafva  dessutom  blifvit  med  karak- 
terer  forsedda  nemligen:  af  Brissout  de  Barne- 
ville, Eremiaphila  harhara  och  Acridium  setifense 
fran  Setif  i  Algeriet,  Acridium  syriacum  fran  Syrien. 
Ann,  Entom.  III.  Ser.  II.  p.  LXX.  samt  af  Lucas 
Eremobia  Jaminii,  upptackt  vid  Biskra  1.  c.  I.  p. 
LXV.  IL  p.  710.  T.  20. 

Barhitistes  serricauda,  som  forut  icke  blifvit  ob- 
serverad  i  Norra  Frankrike,  har  nu  blifvit  funnen 
i  departem^entet  Basscs-Alpes  af  Brissout  de  Barne- 
ville.  Ann.   Entom.   III.   Ser.   I.   p.   VIII. 

HEMIPTERA.  —  Schaum   har  meddelat  dia-  Allmiin 
gnoser  ofver  de   af  Peters  i  Mosambique  insamlade  'itteratur. 


132 

Ilemiptera  uppgaende  till  5  1  arter,  af  hvilka  43 
hura  till  Heteroptera  och  8  till  Ilomoptera.  Af  dessa 
hafva  19  befunnits  vara  obeskrifna,  bland  hvilka 
tvenne     bilda   iitinarkta    nva   slaoten,   nemliojen    Cen- 

•/  O  ^  C5 

tf'aspis  tillhurande  Reduvlni  och  Butropistes  bland 
Fulgorellae.  De  fOrut  beskrifna  32  arterna  aro  till 
sturre  antalet  patraffade  i  Vestra  (Senegal,  Gui- 
nea), flera  i  Sodra  Afrika  (Cap  och  Port  Natal), 
nagra  sasom  Scutellera  duodecimpunctata,  Aganoscelis 
vei'sicolor,  Strachia  alienata,  Aspongopus  viduatus,  Mic- 
tis  heteropus  samt  Appasus  natator  synas  spridda  of- 
ver  stursta  delen  af  Afrika.  Sasom  resultatet  af 
Forfrs  undersukningar  visar  sig  alltsa,  att  flera 
Hemipter-arter  hafva  en  mycket  vidstrackt  geogra- 
fisk  utbredning  i  namnde  verldsdel,  och  i  detta 
hanseende  ofvertraffa  Coleoptera.  De  nu  sasom  nya 
anforda  arterna  tillhora  sliigtena  Sphaerocoris  1, 
Agonoscelis  1,  Mormidea  1,  Strachia  1,  Cimex  1, 
Mictis  1,  Gonocerus  1,  Alydus  1,  Pyrrhocoris  2,  Phy- 
sorhynchus  1,  Lestomerus  1,  Pirates  1,  Centraspis  1, 
Naucoris  I,  Eutropistes  1,  Apliropliora  1,  Selenocepha- 
lus  1  och  Cicada  1.  Berlin.  Bericht.  1853.  p.  356. 
Ett  icke  ringa  antal  nya  Hemipter-arter  fran 
olika  lander  hafva  af  Stal  blifvit  med  diagnoser 
forsedda,  nemligen  af  slagtena:  Solenosthedium  1, 
Callidea  2,  Sphae7'oco7is  1,  Ancyrosoma  I,  Aspide- 
strophus  n.  g.  1,  Platynopus  1,  Acatalectus  1,  Meci- 
dea  2,  Pentatoma  1,  Strachia  3,  Urostylis  1,  Tessera- 
toma  1,  Pycanurn  1,  Cyclopelta  1,  Nematopus  1,  Pa- 
ryphes  3,  Diactor  1,  Alydus  1,  Anasa  1,  I^ygaeus  1, 
Oxycaraenus  1,  Geocoris  5,  Dermatinus  1,  Physopelta 
2,  Dysderus  2,  Capsus  2,  Brachyrhynchus  1,  ylmw- 
ii/iza  1,  Spiniger  3,  Echtrlchodia  2,  Hammatocerus  1, 
Cethera  \,  Plaeogaster  1,  Harpactor  1.  Phonolihes  n. 
g.  1,  Saccoderes  1,  Chnhus  1,  Halohates  1,  Mononyx 
4,    Galgulus    1,    Naticoris    1,     Bo7'horotrephes   n.   g. 


133 

Zaitlia  \i  Belostoma  4,  Telmatotrephes  1,  Nepa  1, 
Ranatra  \,  Notonecta  1,  Platypleura  1,  Dundubia  \, 
Fidicina  ^,  Cicada  \2)  Huechys  \,  Hotinus  1,  Encho- 
phora  \,  Aphana  3.,  Lystra  1,  Pseudophana  1,  i>6/- 
phax  '10,  /ssws  3,  Hysteropterma  2,  Ricania  3,  7^/a^a 
1,  Poeciloptera  4,  Phlehopterum  n.  g.  I,  Tropiduchus 
n.  g.  1,  Elasmoscelis  2,  Te.ttigometra  1,  Umbotiia  '\, 
Utopa  1,  Cercopis  2,  Monecphora  6,  Ptyelus  6,  Xe- 
pyronia  2,  CJialepus  1,  Petalocephala  i,  Gypona  i1, 
Xerophloca  2,  Clastoptera  5,  Selenocephalus  2,  Coe- 
Zz(im  4,  Stenocotis  n.  g.  2,  Platymetopius  1,  Jassus 
%  och  Bythoscopus  1.  Vet.  Akad.  Ofvers.  1854. 
p.  231. 

AsSMAN  har  uppgjort  en  rikhaltig  forteckning 
ofver  (le  i  Schlesien  hittills  upptilckta  Hemiptera, 
upptagande  omkring  400  arter  Ileteroptera  furdelade 
under  77  slagten.  Breslauer  Zeitschr.  fiir  Entomol. 
VIII. 

De  i  Siebenburgen  funna  Hemiptera  uppraknas 
af  Fuss  och  Mayr.  Mittheil.  Siebenb.  Ver.  zu  Her- 
manstadt  IV.   p.   44,    142. 

Af  Costa's   forut    anmalda    arbete  ofver   Nea-Hcterop- 
pels    Heteroptera    hafva    3:dje    och    4:de   Centurlerne    ^^^^' 
utkommit.     Dessa  hafva  icke   kommit   Ref.   tillhanda. 

Flera  nya  slagten  bland  Heteroptera  hafva  af 
Stal  blifvit  uppstallda  sasom:  Elasmogaster  (Spar- 
tocerides),  Petalocnemis,  Nevrodederrhis  (Homoeocerides), 
AtractopJi07'a  (Rhyparochromides),  Dermatinus  (Pyrr- 
hocorides),  Sphinctothorax  (Capsides),  Phonergates,  Clo- 
pophora  (Redmndes),  Glymmatophora,  Cleptria  (Ectri- 
cliodides),  Pantoleistes,  Harpagocoris,  PJionoctonus,  Spha- 
giastes,  Laphyctes  (Harpactorides),  Trihelocephala  (Co- 
norlmiides),  Jjopodytes  (Stenopodides)  och  Tenagogonus 
(Gerrides),     Vet.  Akad.   Ofvers.    1853.   p.   259. 

Sasom  ett  vigtigt  bidrag  till  kannedomen  om 
de   rika  insamlingar   J.   A.    Wahlberg  hemfurt  fran 


434 

(less  vidstrackta  och  mangariga  resor  inom  Catlter- 
landet,  hafva  vi  nu  att  anmala  "Nya  Herniptera  frdn 
Cafferlayidef  af  C.  Stal,  uti  hvilken  uppsatts  ett 
betydligt  antal  hithOrande  djur  genom  diagnoser 
blifvit  bekaiitgjorda.  FuJjande  slagten  och  artantal 
anfuras:  Sphaerocoris  3,  Lihyssa  ^j  Choerocoris  1, 
JBolbocoris  3,  Eurygaster  i,  Podops  2,  Corimelaena 
\,  Coptosoma  5,  Plataspis  2,  Phymatocoris  n.  g.  \, 
Aeihus  6,  Sciocoris  4,  Paramecocoris  Stal  (Parameus 
FiEB.J  4,  Atelocera  4,  Agonoscelis  \,  Caenomorplia  \, 
Mormipea  3,  Eysarcoris  1,  Aelia  4,  Pentatoma  13, 
Strachia  2,  Rhapliig aster  8,  Lamus  n.  g.  1,  Gonie- 
lytrum  n.  g.  1,  Cyclopelta  1,  Aspongopus  4,  Priono- 
gaster  n.  g.  1,  Phyllocephala  4,  Basicryptus  2,  Te- 
<r*o<ia  2,  Macrina  4,  Dichelorhinus  n.  g.  1  och  Dichelo- 
cephala  4.     Vet.  Akad.   Ofvers.    1853.  p.  209. 

Coreides  hafva  blifvit  riktade  med  ett  nytt 
markvardigt  slagte  Gampsocoris,  Y^Qt  ar  isynnerhet 
utmarkt  genom  scutellens  form,  hvilken  utloper  i 
en  bakat  bujd  hake.  Dessutom  ar  andra  tarsleden 
markbart  kortare  an  den  tredje,  da  de  deremot 
tillsamraans  hafva  den  forstas  langd.  Till  kropps- 
formen  liknar  detta  djur  Berytus;  andra  och  tredje 
antennlederna  aro  likval  lika  langa.  En  art  G. 
transsylvanica,  funnen  i  Siebenbiirgen,  anfOres.  Mitt- 
heil.  d.  Hermanst.  Ver.    1852.  p.   73. 

SiGNORET  har  upplyst,  att  flera  af  de  namn 
Costa  anvandt  i  tredje  Centurien  af  Neapels  Ci- 
mices  bora  salunda  rattas,  att  Rhopalus  gemmatus 
Costa  pi.  VI.  f.  7.  =  Rhopalus  tigrinus  Schil- 
ling; Monantliia  villosa  Costa  pi.  VI.  f.  6.  = 
M.  pilosa  FiEBER  och  angusticollis  Here.  Schaeff; 
Miris  quadrivirgatus  Costa  p.  VII.  =  M.  hortormn 
WoLLF.  f.  155,  Harpocera  circumflexa  Costa  pi. 
VII.  f.  6.  =  Phytocoris  tJioracicus  Fall  in,  dispar 
Stephens,    Burmeisteri    Curtis,    curvipes    Meyer; 


I 


135 

Phytocoris    taenioma   Costa  pi.   VII.   f.   9.  =   Capsus 
Fraxini  Fabr.      Ann.   Entom.    III.    Ser.    I.   p.  LIV. 

KiRSCHBAUM  har  utredt,  att  den  af  Hahn  i 
Wanzenart.  Ins.  Bd.  III.  p.  8  beskrifna  och  fig. 
233  afbildade  Capsus  prasimis  icke  ar  Fallens 
Phytocoris  prasinus,  utan  identisk  med  sistnamnde 
FOrf'attares  Phytocoris  ericetorum.  Jahrb.  Verein  fur 
Naturk.   in   Nassau   IX.  II.   p.   45. 

SiGNORET,  som  meddelat  underrattelse  om  na- 
gra  Hemipter-arters  forekommande  i  Frankrike,  upp- 
lyser  afven  att  Amyots  enuma,  som  denna  trott 
vara  Neides  elegans  Curtis,  ar  iV.  rufescens  Herr. 
ScHAEPF  och  att  ramea  Amyot,  som  ar  N.  elegans 
Curtis,  ar  densamme  som  Metacanthus  punctipes 
BURM.   Ann.  Entom.  III.   Ser.   I.  p.   XXXIII. 

Letzner,  som  pa  Teucrium  montanum  funnit 
en  missbildning  i  blommorna,  har  i  densamma  pa- 
traffat  en  art  iMccometopus  n^rslagtad  med  X.  clavi- 
cornis  Linn.,  men  derifran  val  skild.  Den  benamnes 
X.  Teucrii,  Abhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  III. 
p.    157. 

Ett   nytt   slagte   bland  Nepides,  llyothrepes,  nar-  Nepides. 
mast  beslagtadt   med  Belostoma,   har  af  Stal  blifvit 
bildadt.     Vet.  Akad.  Ofvers.    '1853.  p.  264. 

Ofver  de  i  Sverge  forekommande  Corixae  harNotonec- 
Wallengren  lemnat  en  omsorgsfullt  utarbetad  mo-  *^*^^®' 
nografi.  Vid  slagtets  indelning  i  grupper  har  Fib- 
bers i  Acta  Reg.  Bohemiae  4  851  utgifna  afhand- 
ling  ofver  detta  slagte  hufvudsakligen  blifvit  lagd 
till  grund.  Forf.,  som  upptagit  sasom  Svenska  icke 
mindre  an  21  arter,  anfor  ibland  dessa  sasom  nya 
for  vetenskapen  C.  Fieheri,  vaga,  vernicosa  och  varie- 
gata.     Vet.    Akad.   Ofvers.    1854.   p.    140. 

Stal  har  afven  bland  Homoptera  uppstallt  och  Homop- 
meddelat    karakterer    a    nagra    nya    slagten    sasom: 
Ilypselometopum    (Lystroides),    Simotettix,    Strongylode- 


136 

mas,  Emholophora,  Rhinotettix,  Ilapalomelus,  Amhly- 
cotis,  Tropidocephala  (Cixidae),  Acrometopum,  Cystin- 
gocephala  (Flatidae),  Petalocephala  (AphropJiorides)  och 
Euryprosopum  (Scarides).  Vet.  Akad.  Ofvers.  1853. 
p.   264. 

Ett  hogst  rikhaltigt  och  med  utmarkt  vackra 
figurer  atfuljdt  arbete:  "Revue  Iconographique  des 
Tettigonides"  har  Signoret  burjat  utglfva.  Efter 
en  noggran  redogorelse  for  innehallet  af  hvad  om 
denna  grupp  blifvit  allmangjordt  och  for  de  olika 
slagten  8om  derinom  blifvit  uppstallda,  har  Forf. 
kommit  till  det  resultat,  att  alia  dessa,  i  anseende 
till  befintliga  ofvergangar,  bora  indragas  samt  en- 
dast  utgora  afdelningar  under  ett  enda  slagte  for 
hvilket  namnet  Tettigonia  bibehalles.  For  att  un- 
derlatta  examineringen  af  de  talrika  arterna  for- 
delas  dessa  under  foljande  sectioner: 

A.   Ilufvudet  utan   fdrlangning. 

I.   Prothorax  rhomboidisk   eller   fyrsidig. 

1  Gruppen.     Hufvudet  utan   fara. 

1  Ser.    Vingarne    med    den    inre  cellen   mycket  ulvidgad 
och  vid   basen  hoptryckt.     Spec.   1 — 15. 

2  Ser.    Hufvudet  enkelt,    rundadt  framfor  ogonen.     Spec. 
16—208. 

3  Ser.    Hufvudet  coniskt  och    i    spetsen    rundadt.     Spec. 
209—244. 

4  Ser.    Hufvudet  triangelformigl.     Spec.  245 — 258. 

5  Ser.    Hufvudet   triangelformigt.     Antennernas    borst  hos 
hanen  fortjockadt  i  spetsen.     Spec.  259. 

2  Gruppen.    Hufvudet   f§radt. 

Hufvudet  faradt,  tibierna   icke  utvidgade.    Spec.  260. 

3  Gruppen.    Tibierna  utvidgade. 

1  Ser.    Thorax  knolig. 

2  Ser.    Thorax  utan   knolar;  elytra  med   5  eller  6  nerver 
i   forsta  apical-cellen. 

3  Ser.    Thorax  utan  knolar;  elytra  med  tva  tydhga  cubital- 
nerver. 

4  Ser.    Thorax  utan  knolar;    elytra   med  en  cubital-nerv. 

5  Ser.    Thorax    utan    knolar;    abdomen    comprimerad    vid 
basen. 


137 

4  Gruppen.     Prolliorax   hexagonal. 

i    Ser.    Ocelierna    mer   narmande   hvarandra,  an  till  midlel- 
linean. 

2  Ser.    Prothorax   med   en   knol. 

3  Ser.     Prothorax   utan   knol. 
B,   Hufvudel  forlanj^dt. 

1.  Ser.     Hufvudet  med   en   tradlik    fdrlangning. 

2   Ser.     Hufvudet  med   en   kort  och   tjock   forlangning. 

3.  Ser.     Hufvudet  med   en   hiadlik   fdrlangning. 

Ann.  Entom.  III.  Ser.  1.  p.  13.  Tab.  ^.  p. 
3^3.  Tab.  8—12,  p.  Q6L  Tab.  21,  22.  II.  p.  5. 
Tab.  1,  2.  p.  341.  Tab.  11,  12.  p.  483.  Tab.  17. 
p.  717.  T.  21. 

Uti  en  uppsatts,  "Kort  ofversigt  af  Sverges 
Delphax-arter'f  har  Stal  jemte  meddelande  af  dia- 
gnoser  ofver  alia  hittills  kanda  species,  hvilkas  antal 
enligt  Forf:s  uppgift  uppgar  till  35,  fordelat  dessa 
under  sectioner  och  afdelningar  salunda: 
1.  Frons  unicarinata. 

A.  Caput  supra   intra  oculos  visum  latitudine  longius.     Spec. 
1 — 7. 

B.  Caput    supra     intra    oculos    visum,    latitudine    brevius  vel 
longitudine  aequale. 

a)  Carina   frontis  a   medio  fere  furcata.     Spec.  8,   9. 

b)  Carina    frontis    basi    tantum    plus    minusque    distincte 
furcata.     Spec.   10 — 30. 

IL  Frons  bicarinafa.     Spec.   31 — 35. 

Som  af  de  fiesta  hithurande  arter  tvenne  for- 
mer forekomma  hvaraf  den  ena,  som  ar  den  sall- 
syntare,  eger  hemelytra  langre  an  kroppen  och  den 
andra  korta  eller  rudimentara  tackvingar,  har  Furf. 
med  sorgfallighet  sokt  sammanfura  dessa,  da  de 
varit  under  olika  namn  beskrifna  och  upplyser  nu 
att  D.  striatella  ar  den  langvingade  och  D,  hamata 
Bhn.  den  kortvingade  formen,  D.  lepida  Bohem. 
form,  macroptera  Z>.  tristis  Bohem.  form,  brachyp- 
tera,  D.  fuscinervis  Bohem.  form,  macropt.  D,  alho- 
sigiiata  Dahlb.  form,  brachypt.  D.  collaris  Stal 
form,    macropt.    D.  moesta  Bohem.   form,  brachypt. 


138 

D,  7iasaUs  Bohem.  form,  macropt.  och  D.  mutahilis 
BoHEM.  form,  brachypt.  Sasom  nya  for  vetenska- 
pen  upptagas  tvenne,  D.  pallens  samt  D.  hyalipen- 
7m.     Vet.  Akad.   Ofvers.    1854.   p.    189. 

Nagra  under  senare  aren  inom  Sverge  upp- 
tackta  Homoptera  hafva  af  Stal  blifvit  omstand- 
ligt  beskrifna  nemligen:  Delphax  smaragdula,  sordi- 
dula^  GoUaris,  Atliysanus  ohtusifrons,  Typhlocyha  picti- 
lis,  placidula  och  Wallengreni.  Vet.  Akad.  Ofvers. 
1853.  p.    174. 

SiGNOKET  bar  uppstallt  ett  nytt  slagte  Ecty- 
pus,  som  bar  utseende  af  en  Tettigonia,  tillhorande 
gruppen  Aidaciz,  men  som  afviker  derlfran  dels 
genom  sina  korta  hemelytra,  dels  genom  bristen  pa 
oceller.  Den  enda  hittills  kanda  arten  E,  coriaceus 
ar  fran  Bolivia.  Eev.  et  Mag.  de  Zool.  1853.  p. 
263.  Tab.   8.  f.   8. 

Scott,  som  noggrant  utredt  konsskillnaden 
hos  Cystosoma  Saundersi,  meddelar  llfven  underrat- 
telser  om  dess  lefnadssatt.  Den  ar  mycket  allman 
pa  Ash  Island  och  frambringar  ett  Ijud  sa  starkt, 
att  det  pa  nara  hall  blifver  besvarllgt  samt  ar 
mycket  olikt  de  vanliga  sang-cicadernas.  Larven 
lefver  i  jorden  af  vaxternas  rotter  och  dess  for- 
vandling  forsiggar  pa  samma  satt  som  nSrslagtade 
arters.  Den  utbildade  insekten  visar  sig  arligen  i 
September  och  ar  framme  tills  i  Februari.  Ann. 
and  Mag.  Nat.   Hist.  II.   Ser.  XIII.  p.   337. 

SiGNORET  har  framstallt  en  mangd  anmark- 
ningar  emot  den  af  Walker  utgifna  Catalogen 
ofver  de  i  British-Museum  befintliga  Tettigonides  och 
Cercopides,  af  hvilka  ban  uppger  att  mer  an  tredje- 
delen  bor  utga,  sasom  endast  utgorande  varieteter 
eller  sadana,  som  flera  ganger  blifvit  beskrifna  un- 
der olika  naran.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1853. 
p.    173. 


139 

Hagen  ointaJar,  att  den  i  Sodra  Europa  hit- 
tills  endast  anmarkta  Cicada  co7icinna  nyligen  afven 
blifvit  funnen  i  Prciissen.  Stett.  Entom.  Zeit.  XV. 
p.   310. 

Den  markvardigt  biidade  Dorydium  lanceola- 
tum  BuRM.,  som  endast  blifvit  fOrut  sedd  pa  Sici- 
lien,  har  blifvit  af  SiGNORET  patraffad  vid  Lardy 
i   Frankrike.      Ann.  Entom.   III.   Ser.   II.   p.  LIII. 

Newman  bar,  rurande  en  liten  Cicadella-arts 
lefnadssatt  meddelat  iinderrattelser.  Den  fanns  pa 
Ornibunkar  och  beskrifvas  i  korthet  af  Forf.,  utan 
att  den  tilldelas  nagot  namn.  Proceed.  Entom.  Soc. 
N.  S.  II.  p.    13^. 

Tvisten  ora  huruvida  Fulgora  lanternaria  fram-  Fulgoras 
bringar  ett  sken  eller  icke,  har  nu  mer  med  be-  ^^^"  ^' 
stamdhet  blifvit  afgjord  till  fordel  for  den  senare 
asigten,  ehuru  likval  nastan  arligen  forsvarare  af 
den  forra  anyo  upptrada.  Lange  har  man  trott, 
att  Sibylla  Merian  varit  den,  som  forst  satt 
denna  fabel  i  omlopp,  men  Hagen  har  nu  adaga- 
lagt  att  sa  ej  forhaller  sig,  utan  att  Grew  i  Mu- 
seum regale  1685  p.  158  redan  beskrifvit  och  af- 
bildat  detta  djur,  hvarom  ban  bland  annat  yttrar: 
"Hvad  som  utom  hufvudets  form  ar  besynnerligt 
hos  denna  insekt  ar  namnde  kroppsdels  lysande 
formaga,  ty  den  sprider  om  natten  ett  sken,  som 
en  liten  lanterna  och  om  tva  eller  tre  individer 
fastas  vid  en  kapp,  eller  pa  annat  lampligt  vis 
anbringas,  lemna  de  tillrackligt  Ijus  fur  att  dervid 
kunna  arbeta  eller  resa".  Stett.  Ent.  Zeit.  XIV. 
p.   55. 

Uti  ett  appendix  till  fjerde  bandet  af  List   of  Thripsi- 
Homopterous    Insects    in    the    collection    of   British       ^^' 
Museum,   har  Haliday  lemnat  en  forteckning  Ofver 
slagten    och    arter    tillhorande    Thysanoptera.      Detta 
arbete   har  Ref.   ej   haft   tillfalle   se. 


140 

Heeger,  som  vid  Wien  upptackt  tva  nya  Tlirips- 
arter,  har  jemte  beskrifning  ufver  de  utbildade  dju- 
ren  afven  meddelat  upplysningar  om  deras  lefnads- 
satt  och  iitveckllng.  Den  ena,  Heliothrips  .Dracaenae, 
har  blifvit  funnen  pa  Dracaena-arter  i  drifhus,  ofta 
till  hundradetal  sittande  bredvid  hvarandra.  Vid 
agglaggningen  borrar  honan  rned  det  sagformiga 
agglaggningsruret  ett  hal  i  bladets  undre  sida.  Till 
folje  af  denna  sarnad  uppsvalla  de  med  agg  be- 
lagda  stallena  och  erhalla  ett  brunaktigt  utseende. 
Den  andra,  Thrips  Sambuci,  fOrekommer  pa  Sambu- 
cus  nigra  och  flera  andra  vaxter  sasom  bunor,  lind- 
trad  och  turnrosbuskar.  Den  har  mycken  likhet 
med  Thrips  Ulicis  men  afviker  fran  denna  genom 
mycket  mindre  thorax,  smarre  ogon,  spetsigare  vin- 
gar,  saknaden  af  den  raellersta,  efter  langden  gaende 
nerven  pa  framvingarne,  samt  annorlunda  bildade 
fransar  pa  alia  vingarna.  Vintren  tillbringa  dessa 
djur  under  bark  eller  lof  och  framkomma  i  medlet 
af  Maj.  Honorna  lagga  sina  agg,  ett  och  ett,  van- 
ligen  vid  de  grofre  bladnerverna.  Sitzungsb.  Kaj- 
serl.  Akad.  in"^  Wien  XIV.  p.   365.  T.    1,  2. 

Herrich-Schaeffer  har  borjat  utgifva  ^'Die 
Pflanzenlduse  (ApJiiden)  getreu  nach  clem  Lehen  abge- 
hildet  und  beschriebe7i"  von  C.  L.  KoCH  Niirnberg 
1854  8:o.  Arbetet,  som  kommer  att  besta  af  10 
haften,  skall  innehalla  sa  val  fullstandiga  beskrif- 
ningar,  som  afbildningar  pa  hvarje  art.  Af  de 
fyra  haften  som  utkommit  1854,  upptager  det  forsta 
slagtena  ChaitopJiorus  12,  Ilyalopterus  5,  Rhopalosi- 
phum  7,  2:dra  haftet  Rliopalosiphum  cont.  9  samt 
Aphis  16,  3:dje  och  4:de  haftena  fortsattning  af 
Aphis  khi  arter.  Figurerna  kunna  val  icke  sagas 
vara  fint  utfurda,  men  tyckas  likval  vara  natur- 
trogna. 


141 

Rurande  bladlussens  utveckling,  har  Burnett  Metamor- 
i  en  oififattande  afliandling  allmangjort  sina  iakt- 
tagelser.  Da  det  skulle  leda  till  alltfcir  stor  vid- 
lyftighet  att  nagorlunda  fullstandigt  och  fattligt  gora 
reda  for  FOrfrs  asigter,  far  jag  hanvisa  till  Sillim. 
Amer.  Journal  for  Januari  1854  och  Ann.  and 
Mag.  Nat.   Hist.  IL  Ser.  XIV.   p.   81. 

Uti  en  afhandling,  "Memoh^es  sur  les  D orthesia  Coccides. 
et  sur  les  Coccus  en  general  comme  devant  former  un 
ordre  partioulier  dans  la  Classe  des  Insectes\  har 
DujARDiN  utvecklat  den  asigten,  att  Cocci  bora  ut- 
gora  en  egen  insekt-ordning,  som  skulle  inrymmas 
emellan  Diptera  och  Hemiptera  och  soker  adaga- 
lagga  detta  genom  foljande  lange  bekanta  forhal- 
landen  att:  'l:o  hanarne  till  Cocci  endast  ega  tva 
vingar  och  att,  ehuru  de  aro  forsedda  med  ett  ut- 
veckladt  nervsystem,  de  likval  sakna  i^natsmaltnings- 
ror.  Da  pupan  saknar  locomotiv  rorelse  anses  de 
genomga  en  fullstandig  metamorfos.  (Det  ar  likval 
uppgifvet  af  andra  Forfattare  att  pupans  oformaga 
att  flytta  sig  icke  ar  fullkomlig.)  Honorna  byta 
icke  om  hud.  ^:o  Benen  hafva  farre  leder  an  hos 
andra  insekter,  tarsen  bestar  endast  af  en  led, 
(Detta  fcirhallande  agcr  afven  rum  hos  Coleopter- 
slagtet  Ai'ticerus).  Det  ororliga  snytet  bestar  af 
tva  sammanvaxta  leder  och  innesluter  en  sugap- 
parat  af  fyra  borst,  hvilka  hoprullas  i  en  lang 
contractil  sack.  3:o  Anal-  och  genital-oppningarne 
aro  skilda  fraij  hvarandra.  (Detta  ar  det  normala 
furhallandet  hos  alia  insekter.)  De  till  Cocci  ho- 
rande  slagten  vill  Forf.  grunda  pa  lefnadssattet, 
secretet  och  den  yttre  formen  och  antager  till  folje 
deraf  endast  fyra:  Aspidiotus  och  Lecanium  bada 
med  orOrliga  honor,  det  forra  utan  vaxartad  secre- 
tion, med  larver  och  honor  som  lefva  under  en  af- 
skild    skold,    det    andra    utsvettas    vax   fran   buken, 


4  4"2 

hvilket  tjcnar  till  skydd  fur  aggcn.  Dorthesia,  iit- 
markt  geuom  honornas  rorligliet  och  gcnom  en  rik 
betjickning  af  vax;  Coccus  (livarniecl  Monopldehus 
och  Porphyropliena  bora  forenas)  hvars  arter  fran 
liela  kroppcn  afsondra  fina  tradar  och  dessiitom 
karakteriseras  genom  den  ofullstandiga  utveckllngen 
af  honornas  ben.  Slagtet  Aleyrodes,  sasom  genom- 
gaende  en  ofullstandig  metamorfos  och  egande  lika 
bildade  kun  samt  fyra  vingar,  vill  Furf.  skilja  fran 
Cocci  och  fura  till  Psyllidae,  hvartill  det  val  icke 
hurer,  sasom  saknande  furmagan  att  hoppa.  De 
speciella  meddelanderna  inskranka  sig  till  I).  Car- 
cliarias,  hvilken  blifvit  traffad  i  Tourraine  der  den 
lefver  pa  Euphorbia  och  en  annan  art  upptackt  pa 
rutterna  af  Spiraea  salici folia,  hvilken  art  val  be- 
skrifves,  men  icke  erhallit  namn.  Compt.  Rend. 
XXXIV.  p.   510. 

Lucas  omtalar  en  (7occMs-art,  som  lefver  pa 
ofra  sidan  af  bladen  pa  Zizyphus  Spina  Christi, 
hvilka  deraf  synas  svartflackiga.  Den  ar  endast  en 
millimeter  lang,  oval,  belt  och  ballet  af  en  glan- 
sande  svart  farg,  uppviken  vid  kanterna  och  prydd 
med  sma  trans versel la  faror.  Den  benamnes  Coc- 
cus ZizyphL  Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  XXVIII. 
Aiiman  LEPIDOPTERA.    —    Herricii-Schaeffers 

htteratur.  ^.^^^^  j  g^^.^  Berattelser  omnamnda  fortjenstfulla  ar- 
bete,  "  Systeinatische  Bearheitung  der  Schmetterlinge  von 
Europa,  als  Text,  Revision  und  Supplement  zur  HliB- 
NERS  Schmetterlinge' ,  bar  blifvit  fortsatt  med  haftena 
60  -62. 

Af  Heydenreichs  " Systematische  Verzeichniss 
der  Europdischen  Schmetterlinge'  bar  tredje  tillokta 
upplagan  utkommit  1854.  Recens.  af  Freyer  i 
Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.   362. 

Ett  vigtigt  bidrag  till  kannedomen  om  Italiens 
Lepidopter-Fauna    och    fjarilarnes     geografiska    ut- 


143 

bredning  har  Giuliani  meddelat  genom  en  iipp- 
rattad  furteckning  Ofver  de  i  Sardinien  funna  Le- 
pidoptera  "Materiali  per  servire  a  la  compilazione  della 
fauna  entomologica  italiana  ossia  elenco  delle  specie  de 
Lepidotteri  riconisciute  essistente  negli  stati  Sardi  de 
ViTTORi  Ghiliani  Mem.  delle  Reale  Acad,  delle 
Scienze  de  Torino  Ser.  11.  T.  XIV.  1852.  I  denna 
forteckning  anforas  178  *  arter,  furdelade  under 
401  slagten,  hvarjemte  fOrekommandet  och  tiden 
for  framkomsten  angifves.  Da  konungariket  Sar- 
dinien bestar  af  fyra  olikartade  trakter,  nemligen 
oen  Sardinien,  Ligurien,  Piemont  och  Savoyen,  sa 
har  Forf.  noggrant  ornnamnt  lokalerna  for  hvarje 
art.  Piemont  har  mest  och  Ligurien  minst  blifvit 
undersokt. 

De  Graaf  har  i  Herklots  utgifna  arbete 
Boutstopfen  voor  eene  fauna  van  Nederland  meddelat 
en  forteckning  pa  de  i  Holland  forekommande  Le- 
pidoptera  864  arter,  ibland  hvilka  flera  finnas,  som 
ej  blifvit  anmarkta  i  Belgien.  Denna  uppsatts  har 
Ref.  ej  sett. 

Reutti  har  utarbetat  en  omstandlio;  ofversigt 
af  Storhertigdomet  Badens  Lepidopter-Fauna,  hvar- 
jemte en  mangd  upplysningar  om  der  funna  arters 
lefnadssatt  och  vistelseort  meddelas.  Forf.  har  belt 
och  ballet  foljt  Herrich-Schaffeiis  systematiska 
uppstallning  och  uppraknar  126  Papilionides,  46 
Sphifiges,  132  Bomhyces,  323  Noctuae,  274  Geo- 
metrae,  137  Crambidae  och  Pyralides,  265  Tortrici- 
dae,  430  Tineae  och  33  Pterophoridae  eller  tillsam- 
mans  1766  arter.  Beitrage  zur  Rheinisch.  Naturg. 
III.  Heft.  L  p.    1—216. 

Grey  och  Bremer  hafva  utgifvit  "Beitrage 
zur  Sclimetterlings-Fau7ia  der  iiordlichen  China",  Pe- 
tersburg 1853.  Namnda  lilla  afhandling  upptager 
121     arter    funna    i    narheten   af  Peking,  af  hvilka 


144 

53  forekomma  i  niellorsta  och  Suclra  Europa,  GO 
jlro  extra-Europeiska  och  af  dessa  49  hittills  obe- 
skrifna.  Recens.  af  Zfller  i  Stett.  Enf.  Zeit.  XV. 
p.  474.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Verein  in  Wien 
IV.   p.   9. 

Bertoloni  har,  i  4:de  haftet  af  '' Illustrazione 
dei  prodotti  naturali  del  Mozamhico  Insetti  Lepidotteri" , 
upptagit   !Ei    Papilonides  och    Spliingides. 

Green  uppraknar  de  fjarilar,  som  blifvit  funna 
i  Irland  till  slutet  af  Geometra.  Natural.  Hist. 
Keview.    1854.  Proceed,  p.    4  65,  ^38. 

MoESCHLER,  som  erhallit  betydliga  samlingar 
af  Lepidoptera  fran  Sodra  Kyssland,  har  ofver  dessa 
uppgjort  forteckningar  samt  dessutora  bifogat  an- 
markningar  rorande  flera  arter,  hvilka  genom  kli- 
matiska  forhallanden  franite  afvikelser  i  storlek  eller 
fargteckning.    Stett.   Entom.  Zeit.  XV.  p.  218,  261. 

En  Catalog  ofver  de  Lepidoptera,  som  blifvit 
anmarkta  inom  Charkowska,  Poltawska  och  Ekate- 
rinolawska  gavernementerna,  har  af  Czernay  blif- 
vit upprattad.  Da  den  endast  upptager  namnen  pa 
218  arter,  synes  den  vara  allt  for  ofullstandig. 
Bull,  de  Moscou  XXVII.  I.  p.   212. 

Nedanstaende  sex  afhandlingar  aro  Ref.  endast 
till   titlarne   bekanta: 

Catalogue  des  Lepidopteres  de  Pay-de-Dome  par 
Guillemot  8:o   1854. 

Glaser:  Die  Schmetterlinge  der  GrossJierzog- 
thums  Hessen  mit  Ausschluss  der  Mikrolepidopteren. 
Dritter  Bericht  der  Oberhessischen  Gesellsch.  1853. 

DiCHORE :  Versuch  eines  VerzeicJmisses  der  Schmet- 
terlinge in  der  Gegend  von  Giessen.  Zweiter  Bericht 
der  Oberhessischen   Gesellsch.    1849. 

Dichore:  Nachtrag  zu  dem  zweiten  Bericht  der 
Oberhessischen    Gesellschaft   gelieferten    Verzeichniss  der 

Schmetter- 


145 

Schmetterlinge  in  tier    Gegend  von    Glessen.   Dritt.   Be- 
richt   der  Oberhess.   Gesellsch.    1853. 

Bruand,  Monographie  des  Lepidopteres  nuisihles 
5   LIvrais.   8   med   plancher.  * 

V.  Franzenau  Lepidopterologische  Mittheilungen, 
Verhandl.   und   Mittheil.   Sieb.   Verelns  III.    \85^2. 

Strandfuss  har,  i  Abhandl.  Naturw.  Gesellsch. 
Saxonia  1.  p.  23,  latit  infOra  sin  forut  i  Zeitschr. 
des  Verein  fur  Schles.  Insectenkunde  IV.  N:o  12. 
1849  allmangjorda  afhandling  Lepidopterologische 
Beitrage   zur   kenntniss   der  Iserwiesen. 

Sasom  nya  for  Sverges  Fauna  hafva  foljande 
arters  diagnoser  af  Wallengren  blifvit  meddelade 
nemligen:  Orgyia  V-nigrum  (Blekinge),  Lupe.rina 
testacea  (Trolle  Ljungby,  Skane\  Mamestra  infesta 
(Trolle  Ljungby  och  W.  Wram.),  Cosmia  affinis 
(Skane),  Erastria  paula,  Ijarentia  aquearia  (Skane), 
Acidalia  sylvestraria  (Dalarne  —  Skane),  Eupithecia 
obrutaria  (Trolle  Ljungby),  Cidaria  elutaria  (Skane), 
Tortrix  spectrmia  (Skane,  Stockhohn),  T.  diversana 
(W.  Wram.),  Eudorea  sudetlca  (Trolle  Ljungby), 
Tinea  spretella  (Skane) ,  Swamjnerdamia  oxyacanthella 
(Trolle  Ljungby),  Depressaria  depunctella,  D.  hadiella, 
Gelechia  velocella  (Trolle  Ljungby),  G.  galinella  (Gua- 
lof,  Skane),  G.  Manniella  (Trolle  Ljungby,  Gott- 
land),  G>  leucomelanella  (Skane),  G.  galhanella  (W. 
Wram,  Stockholm),  G.  tenehrella  (Skane),  G.  dimi- 
diella,  G.  inopella  (Trolle  Ljungby),  G.  naeviferella 
(Gualof),  Coleophora  albicans,  Bucculatrix  cristatella 
och  Pteropliorus  microdactylus  (Trolle  Ljungby).  Vet. 
Akad.   Ofvers.    1853.   p.    169. 

Bellier  de  la  Chavignerie,  som  i  andamal 
att  imsamla  fjarilar  besokt  departeinentet  Basses- 
Alpes,  anser  denrja  del  af  Frankrike  vara  en  af  de 
rikaste     i     Entomologiskt     hanseende.      I    de   mindre 

Prof.  Bohemans  Arsb.   1853,  1854.  '•  ^ 


146 

hC)(xt  belagna  tlelarne  aterfinnas  de  fiesta  arter  soin 
tillhora  Provence,  da  dereuiot  en  milngd  insekter 
hvilka  furekomma  i  Piemont  och  Valais  bebo  de 
hogre  rcgionerna,  hvarest  temperaturen  och  vege- 
tatlonen  jiro  olika  med  forstnamnda  landskaps.  Kring 
Digne  finnas  fortraffliga  lokaler,  sasom  berget  Notre 
Dame,  Maderie,  Pic  Cocco,  Colette  skogen,  Rocher 
Coupe  m.  fl.  Berget  Lure  1900  metres  hogt  of- 
ver  hafvet,  belaget  i  syd-ostra  delen  af  departe- 
mentet,  erbjuder  rika  skordar  och  faunan  ar  der 
belt  olik  den  pa  mindre  upphojda  stallen.  Sudra 
sluttningen,  8om  fordom  varit  skogbevaxt,  framter 
nil  en(hist  nakna  klippor,  pa  hvilka  vegetationen  ar 
fattig  och  snart  forstord  af  solstralarna;  pa  norra 
sidan  deremot  finnas  statliga  skogar  af  sekelsgamla 
bokar  i  hvilkas  skuorcra  fiera  vaxter  trifvas  val. 
Berget  Faille-Feu,  belaget  nord-vest  fran  Digne 
pa  ett  afstand  af  9 — '10  lieux,  ar  2000  metres 
hogt.  Dcss  nedra  del  ar  bekladd  med  vacker  tall- 
och  granskog.  Faunan  bar  eger  nagon  likhet  med 
Auvergnes.  Forf.  uppraknar  till  slut  sina  markli- 
gare  fynd  och  redogor  for  de  lokaler  der  dessa 
blifvit  gjorda.      Ann.   Entom.   III.   Ser.   II.   p.   29. 

Mann,  som  verkstallt  en  resa  till  Ofra  Krain 
och  kustlandet  for  att  insamla  fjarilar  for  Wiener 
Musci  rakning,  har  efter  en  beskrifning  ofver  de 
trakter  han  besokt,  uppraknat  de  arter  han  erhallit 
samt  dessutom  har  och  der  meddelat  iakttagelser 
rorande  deras  lefnadss^tt  och  forekommande.  Att 
insamlingen  varit  betydlig,  visar  sig  deraf  att  Mann 
hemfort  88  arter  Papilioiies,  34  Sphinges,  59  Bom- 
hyces,  80  Noctuae,  133  Geometrae,  61  Pijralides,  115 
Tortrices,  234  Tineaceae  och  \(^  Pteroplioridae.  Flera 
arter  bland  dessa  hafva  befunnits  vara  nya,  sasom: 
Boarmla  supinaria,  Minoa  cyparissaria,  Cidaria  pro- 
baria,     Botys    tenuialis,     Cochylis    ccdlosana,     Sciaphila 


147 

oxyacantliana.  Cramlms  cassentiniellus,  AncJmiia  herhe- 
ridella,  A,  argentistrigella,  Oecophora  nodoseUa,  De- 
pressaria  arideUa,  Geleehia  suhericinella,  Aechmia  ma- 
jorella,  A.  oculatella,  OrnLv  anqjliatella,  Elachista  magni- 
ficella  och  E.  p^^atoliniella.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.   in   Wien    IV.   p,    545. 

Uti  en  uppsatt^,  ''Lokaliteteti  an  der  Ostkiiste 
Siciliens  in  Lepidopterologischeyi  Hinsicht  dargestelU\ 
har  Zellek  noggrant  redogjort  fur  de  lokaler  han 
pa  Sicilien  besukt  i  andamal  att  der  studera  fja- 
rilarna  samt  nppraknar  afven  sina  markvardigare 
fjnd.     Bull   de   Moscou    1854.   III.   p.    \. 

Straube,  som  i  samma  andamal  besokt  trak- 
ten  kring  Constantinopel,  har  efter  en  kort  redo- 
gorelse  om  dervarande  jordbildning  och  vegetation 
lemnat  fOrteckning  ofver  de  Dngfjarilar,  Sphinges 
och  Bomhyces,  som  af  honom  blifvit  anmarkta.  Ab- 
handk   Naturw.   Gesellsch.   Saxonia  I.   p.    9. 

Under  titel,  '' Lepidopterologisches  aus  Sibirien\ 
har  Ledeker  redogjort  for  de  insamlingar  af  Le- 
pidoptera  som  Kindermann  verkstallt  i  narheten  af 
Altaiska  bergen.  Dessa,  som  hafva  en  utstr^ckning 
af  flera  hundrade  mil,  hafva  nu  blifvit  undersokta 
emellan  Ustkamenogorsk  och  Ustbuchtarminsk  ej 
langt  fran  Chinesiska  gransen.  Bergen  aro  hoga, 
kala  och  steniga.  Det  hoga  bergslandet  eger  en 
god,  svart  mylla  och  en  vegetation,  som  i  yppig- 
het  vida  ofvertraftar  den  som  finnes  pa  norra  sidan 
af  Caucasus,  men  ehuru  harliga  och  praktfulla  blom- 
raor  betacka  stora  strackor,  aro  dessa  trakter  yt- 
terst  fattiga  pa  fjarilar.  Pa  Ryska  sidan  ligga  stora 
snofjell.  Dessa  synas  likval  icke  vara  sardeles  hoga 
och  aro  merandels  mot  slutet  af  Juli  till  det  mesta 
fria  fran  sno.  Fa  busk-  och  tradslag  visa  sig  har. 
Utom  den  Sibiriska  Cedern  och  de  vanliga  barr- 
traden   ar  bjorken    allmannast,    i    dalarna,    vid   flod- 


U8 

strilnderna  aro  Pil-  ocli  Puppel-arter  dc  radandc. 
Af  buskar  ar  Lonicera  tatarica  ymnigast,  vilda  torn- 
rosbuskar  och  det  sibiriska  Arttradet  forekomnui 
afven,  ehuru  sparsammare.  Af  denna  fattigdom  pa 
Joftriids-arter  harflyter,  att  nntalet  af  fjarilar  liar  ar 
iiiindre  an  i  Tyskland,  hvarest  ekar,  bokar  och  lin- 
dar  lenina  fOda  at  sa  manga  arter.  I  niedlet  af 
April  smalter  snon  vanligen;  iiro  bergen  och  step- 
perna  derifran  befriade^  sa  tandes  eld  pa  vaxterna 
och  liela  trakten  visar  sig  da  svart,  tills  en  ny 
ve^Jfetation  framtrader.  Varmen  blir  under  som- 
maren  mycket  stark  och  samtidigt  med  densamma 
framkomma  en  otrolig  mangd  Diptera,  som  aro 
mycket  besvarliga.  Efter  de  meddelade  underrat- 
telserna  om  landets  beskaffenhet  foljer  en  upprak- 
ning  rurande  resultaterna  af  Kindermanns  forsk- 
ningar,  hvarvid  vigtiga  upplysningar  om  flera  ar- 
ters  fOrekommande,  flygtid  och  metamorfos  med- 
delas,  hvarjemte  nya  arter  beskrifvas  och  afbil- 
das.  Dessa  aro:  Satyrus  Heydenreichei ,  Ijimenitis 
Syclyi,  L.  Ilelmani,  Epialus  nuhifer,  Psyche  de- 
trita,  Lithosia  flavociliata,  Hadena  veterina,  II.  areta, 
11.  altaica,  H.  Eversmanni,  11.  inops,  Agrotis  trucu- 
knta,  Xanthia  zelotypa,  X.  vulpecida,  Omocnemis  strio- 
ligera,  Charadrina  congesta,  Ch.  morosa,  Hypena  tri- 
stalls,  Gnophos  opJithcdmicata,  Phasiane  biparata,  Fu- 
mea  proxima,  Boarmia  bituminaria,  B.  strictaria,  Eu- 
bolia  semilutata,  Cidaria  ravaria,  C.  fluidata,  C.  ser- 
pentina, Eupithecia  despectaria,  Tortrix  aerosana,  Eu- 
dorea  sibirica,  Crambus  quadrijidellus,  Epischnia  adul- 
tella  och  Ilomoeosoma  Sedakovella.  Verhandl.  Zool. 
Bot.  Ver.  in  Wien  Abhandl.  III.  p.  35  1,  Tab. 
2  =  7.      Recens.  i   Stett.   Ent.   Zeit.  XV.   p.    175. 

WoCKE  har  redogjort  for  en  af  honom  den 
11  — 15  Sept.  anstiilld  resa  till  nagra  bergstrakter 
i   Schlesien   och   upprA-knat   de  sallsyntare  fjaril-arter, 


I 


149 

som  derunder  bllfvit  insumlade.  Arb.  und  Ver. 
Schles,  Gesellsch.    1853.  p.    183. 

HoRNiG,  som  i  sallskap  med  Lederek  besukt 
alperna  i  Istrien,  bar  uppgjort  en  katalog  ufver  der 
insamlade  Lepidoptera.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien.  Abb.  IV.  p.    177. 

Bar  bar  meddelat  underrattelser  om  nagra  af 
bonorn  i  Cayenne  anmarkta  fjaril-arter.  Ann.  Ent. 
III.   Ser.  II.   p    XIX. 

Zeller  bar  recenserat  den  del  af  Exploration 
scientifique  de  V Algerie  pendant  les  ann^s  1840  — 1842, 
som  berur  Lepidoptera  ocb  dervid  framstallt  atskil- 
liga  upplysande  anmarkningar.  Stett.  Ent.  Zeit. 
XV.   p.   280,   299. 

Freyer  reklamerar  sin  prioritets  ratt  till  na- 
gra larv-beskrifningar  bvilka  blifvit  gjorda  i  Stett. 
Ent.  Zeit.  samt  framstaller  anmarkningar  mot  flera 
af  Zeller  anfOrda  synonymer.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV. 
p.   355. 

Stainton  the  Entomologist  annual  for  1854 
comprising  Jiotice  of  new  British  Insects  detected  1853, 
bar  Kef.   ej   baft   tillfalle   se,   likasom 

Herrichs  Schaffers  afbandling  "Ueber  die 
Endungen  der  Artna^nen  der  Schmetterlinge.  Corresp. 
Blatt.  Zool.  Mineral.  Vereins  in  Regensburg  VI 
Jabrg. 

Kan'nedomen    om     fjarilarna    bar   under  senare  Variete- 

aren   blifvit   betydlio^t  utvido^ad   ocb  vunnit  i  intresse,     ^^''®  , 
'Z        o  «  _  'uppkomst. 

sedan  man  icke  mer  nujer  sig  med  att  endast  sam- 
manbringa  vackra  samlingar,  utan  foretagit  sig  nog- 
grant  undersoka  djurens  lefnadsforballanden  ocb  ut- 
bredning  m.  m.  En  fureteelse,  som  afven  fortjenar 
uppmarksambet,  ar  de  manga  varieteter  bvilka  upp- 
sta  dels  af  klimat  ocb  arstider,  dels  genom  vege- 
tationen  ocb  de  geognostiska  forballanderna.  Vi 
kunna    boppas,    att    genom    fortsatta    iakttagelser   i 


150 

tletta  iiansecnde  icke  allenast  iiiera  reda,  sanning 
ocli  Ofvertygelse  skall  vinnas  i  art-kannedomen  och 
den  nu  hoptrasslade  synonyinien,  iitan  vi  skola  efter 
langre  eller  kortare  tid  komma  till  visshet  derom, 
att  dessa,  som  det  synes  tillfalliga  furandringar,  lik- 
val  tillkomma  efter  bestamda  reglor.  Vi  hafva  nu 
nujet  anmala  en  afhandling,  som  beror  de  antydda 
furhallanderna,  nemligen;  "Ueber  dimatische  und  geo- 
cfraphische  Einflilsse  auf  Farhen  und  Formen  der 
Schmetterlinge'  von  Meyer-Duk.  Forf.  anfor  bland 
annat,  att  om  fOrst  det  kllmatiska  inflytandet  be- 
traktas  efter  den  horlzontella  utbredningen,  sa  fin- 
ner  man  att  \:o  norden  gor  a)  de  roda  fargerna 
pa  vingarnas  ufversida  morkare  och  mattare  hos 
slagtena  Satyrus  och  Argynnis;  b)  de  hvita  flac- 
karne  storre  hos  lAmeiiitis;  c)  den  Ijusgraa  eller 
hvitaktiga,  marmoreda  undersidan  pa  bakvingarna 
brunare  och  murkare,  sasom  t.  ex.  hos  grupperna 
Satyrus,  Maera  och  Maegaera;  d)  de  pa  slattlandet 
och  i  de  sub-alpinska  trakterna  forekommande  ar- 
terna  af  Lycaena  mindre;  e)  framvingaine  kortare 
och  utkanten  ratvlnkligare  afhuggen  hos  Polyotn- 
matus  och  nagra  Satyrus~?iYtQ\\  tillhorande  samma 
grupp  som  Davus;  att  sOdern  deremot  a)  gor  alia 
rodgula  eller  roda  farger  klarare,  samt  den  svarta 
fargen  mindre  hos  Melitaea;  b)  urbleker  Lycaener- 
nas  hvitbla  farg  sasom  t.  ex.  hos  L,  Corydon;  c) 
forvandlar  den  graa  undersidan  pa  de  rent  bla 
Lycaenerna  i  en  vacker  brungul  farg  (X.  Adonis, 
Alexis);  d)  forminskar  och  forvandlar  i  gult  det 
metallgrona  pa  vingarnes  undersida  (Lycaena);  e) 
''afvensa  den  blaaktiga  skiftningen  pa  de  bruna  ho- 
nornas  ofversida;  f)  de  rodgula  -S^T/^^Ms-arterna  er- 
halla  pa  ofversidan  en  Ijust  guldfargad  harighet; 
g)  sodern  lemnar  storre  exemplar  af  Satyrus  och 
storre   costalflackar   hos    arterna   5.   allionea  och   Eu- 


151 

doi^ea;  h)  smarre  exemplar  af  Dorttis;  i)  gulaktigare, 
intensivare  hvitt  hos  honorna  till  Pontia;  k)  blekare 
giilt  hos  Pap,  Podalirius,  men  starkare,  mer  chrom- 
gult  hos  P.  Machaon.  2:o  Markbarare,  men  hit- 
tills  knappt  anmarkta,  aro  temperaturens  inverk- 
ningar  pa  de  olika  generationerna  som  forekomma 
till  och  med  pa  samma  stallen.  Sa  hafva  t.  ex. 
varfjarilarna  af  Pontia  bred  are  bakvingar  an  de  som 
visa  sig  under  sommaren,  mer  utbredt  svart  vid 
basen  och  mycket  murkare  bakkropp.  Hos  de  Pofitia- 
arter,  som  aro  framme  om  sommaren,  ar  det  hvita 
pa  ofversidan  intensivare,  pa  bakvingarne  med  gul 
anstrykning,  de  svarta  teckningarne  morkare  och 
bakkroppen  ofverpudrad  med  hvitt.  Hos  Leucophasia 
ar  om  varen  flilcken  pa  vingspetsen  gra,  hos  den 
andra  generationen  svart,  undersidan  pa  bakvingarna 
om  varen  grongratt  chatterade,  hos  andra  eller  som- 
margenerationen  urblekta.  (Leucophasia  Sinapis).  Af 
manga  Lycaener  (t.  ex.  Aleccis)  blifva  individerna 
under  sommaren  mindre,  framvingarne  spetsigare, 
den  bla  fargen  mattare,  den  svarta  kanten  smalare 
och  undersidan  gulaktigare.  3:o  Alpnaturen  visar 
afven  sina  verkningar.  Den  gor  a)  de  pa  fjallen 
forekommande  arterna  mindre;  b)  framvingarna  mer 
langstrackta  hos  Argynnis  (Euphrosyne) ;  c)  under- 
sidan blekare  (hos  Selene);  d)  de  rodgula  fargerna 
murkare  hos  Melit.  Artemis  och  den  Ijusgraa  under- 
sidan hos  Lycaena  Argus  och  Aego7i  brun;  e)  hojer 
den  ruda  fargen  hos  Vanessa  Urticae;  f)  fordunklar 
ofversidan  hos  honorna  af  slagtet  Pontia;  h)  fcir- 
lilnar  honan  af  Argynnis  Pales  en  vacker  skiftning; 
i)  furminskar  ofversidans  hvita  flackar  och  utplanar 
eller  gor  undersidans  teckningar  murkare  hos  He- 
speria  (Cacaliae,  Serratulae  och  Caocus).  4:o  Jord- 
manen  inverkar  hufvudsakligen  endast  pa  under- 
sidans    farg.      Hvita,     torra     kalkfalt    forvandlar   det 


152 

brimgula  i  hvitgult  (X.  Cory  don) ,  da  (leremot  svarta 
kalkschiffer-klippor  gora  de  Ijusgraa  fargerna  mor- 
kare.  Liksom  sOder  ocli  norr,  uster  och  vaster,  var 
och  sommar,  alp-  och  slattland  hvar  fur  sig  utofva 
sitt  inflytande,  sa  kunna  afven  olikartade  verknin- 
gar  framkallas  af  lokala,  vegetabiliska  och  geogno- 
stlska  furhallanden.  En  fjarils  fOrekommande  pa  en 
stenig,  het,  sydllg  sluttning  eller  pa  en  vild,  skogig 
nordsida,  pa  granit,  kalk,  sandsten,  pa  yppiga  angar 
ejler  torfmossar,  i  skogar  eller  pa  uppna  fait  aro 
vigtiga  furhallanden  for  det  utbildade  djurets  tidi- 
gare  perioder  och  saledes  fortjenta  af  ett  narmare 
studium.  Verhandl.  Schweiz.  Natiirf.  Gesellsch.  37 
Versaml.  1852.  p.  145. 
Synony-  En  med  mycken  sakkannedom  och  kritik  saint  for 

""•  synonymiens  redande  vigtig  granskning  af  Clerck's 
''Icones  Insectorum  rariorum\  har  af  Zeller  blifvit 
anstalld.  Da  det  torde  vara  af  intresse  att  erfara 
till  hvilka  resultater  Forf.  kommit,  har  Ref.  ansett 
ett  kort  utdrag  af  denna  rikhaltiga  uppsatts  har 
bura   intagas. 

Clercks  Tab.  I.  f.  1 .  Gothica  =  Ortliosia  gothicaTn. 
f.  2.  leucomelas  =  Catocala  Ramhuri  f.  3.  C.  nigrum  = 
Noctua  C.  nigrum  Tr.  f.  4.  exclamationis  ^=  Agrotis  excla- 
mationis  Tr.  f.  5.  tragopoginis  obestambar  f.  6.  oculta  = 
Polia  oculta  Tr.  f.  7.  lucernea  =  Agrotis  cataleuca  BoisD. 
f.  8.  scabriusGula  ■■=  Cleophana  pinastri  Tr.  f.  9.  ha- 
stata  =  Cidaria  hastata  Tr.  f.  10.  piniaria  =  Fidonia 
piniaria  Tr.  f.  1  1.  carhonaria  —  Fidonia  picearia  H. 
S.  f.  12.  albicillata  =  Zerene  alhicillata  Tr.  f.  13. 
tristata  -==  Cidaria  tristata  Tr.  Tab.  II.  f.  1,  fuscana 
har  ej  kunnat  bestammas;  f.  2.  polyodon  =  Cleo- 
pliana  perspicillaris  f.  3.  rubricollis  =  Litliosia  ruhri- 
collis  Tr.  f.  4.  asinana  =  T,  mauranaf  f.  5.  margi- 
nata  =  Zerene  marginata  Tr.  f.  6.  xylosteana  =  Tor- 
trix  xylosteaua    Tr.    f.    7.    Hastiana  —   Teras  sparsana 


153 

Til.  var.  f.  8.  jimiperata  =  Chesias  junlperata  Til.  f. 
9.  piceana  ~  Tortrix  piceana  Tr.  f.  10.  c'mgulata  = 
E)inycliia  cingulalis  Tr.  f.  11.  datlwata  =  Fidonia 
clathrata  Tr.  f.  12.  ministrana—  Tortr.  ininistrana  Tr. 
f.  13.  foyiella  ■=  Paedisca  foeiiana  Tr.  f.  \^.  farinalis 
=  Asopia  faiiyialis  Tr.  f.  1 5.  functata  tillhor  De- 
pressaria,  men  arten  har  ej  med  sakerhet  kunnat 
bestammas  (appla7iaf)  Tab.  III.  f.  1.  prosapiaria  = 
Miopia  fasciaria  Tr.  f.  2.  vihicaria  =  Idaea  vihicaria 
Tr.  f.  3.  incanata  =  Erinomos  strigilata  Tr.  f.  4. 
glaucinalis  =  Asopia  glaucinalis  Tr.  f.  5.  mendica  ~ 
Euprepia  mendica  Tr.  f.  6.  pusaria  =  Caber  a  pusaria 
Tr.  f.  7.  uncula  ~  Erastria  unca  Tr.  f.  8.  colonella 
=  Apliomia  colonella  Zr.  f.  9.  putata  —  Geometra 
putataria  Tr.  f.  10.  vittella  =  Plutella  vittella  Zell, 
f.  11.  Sociella  =  Aphomia  colonella  $  Zell.  f.  12. 
lactearia  =  Geometra  aeruginaria  Tr.  f.  13.  ustella  = 
Tmm  ustella  Linn.  f.  14.  pratella  =  Cr ambus  pra- 
torum  Zell.  f.  15.  bicostella  =  Anchinia  bicosteUa 
Zell,  Tab.  IV.  f.  1.  russida  =  Euprepia  russula  $ 
Tr.  f.  2.  melanaria  —  Zerene  melanaria  Tr*  f.  3. 
aulica  =.  Euprepia  aulica  Tr.  f.  4.  hamana  ■=  Tortrix 
Zoegana  Tr.  (Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.  199.)  f.  5. 
irrorella  =  LitJiosia  irrorea  Tr.  f.  6.  pallens  =  Xew- 
cam'a  pallens  Tr.  f.  7.  ham,ana  =  Tortrix  hamana  Tr. 
f.  8.  helvola  =  Xanthia  rufina  Tr.  f.  9.  lutarella  = 
Litlwsia  luteola  =  Tr.  f.  10.  Hartmanniana  =  Tortrix 
Bawnanniana  Tr.  f.  1 1 .  tiliaria  =  Fidonia  pinearia 
9  Tr.  f.  12.  emarginaria  =  Ennomos  emarginaria  Tb,. 
f.  13.  gnomana  =  Tortr,  gnomana  Tr.  f.  14.  meso- 
mella  —  Lithosia  ehorina  Tr.  f.  \b.  piiiella  =  Cram- 
bus  pinetellus  Zell.  Tab.  V.  f.  1.  floccosa  —  Gastro- 
paclia  crataegi  Tr.  f.  2.  strigillata  —  Geometra  stri- 
gillata  LiNN.  ™  Herminia  tarsicrinalis  Tr.  f.  3.  6ar- 
[>a/zs  =^  Herminia  barbalis  Tr.  f.  4.  proboscidalis  = 
Ilypena    proboscidalis    Tr.     f.    5.   fasciaria  =  Ellopia 


154 

fasclaria    Tr.     f.     6.    pidveraria  =  Fidonia  pulveraria 
Tr.   f.   7.   aversata  =  Idaea   aversata    Tr.     var.    f.     8. 
scopularia  =    Orgyia    pudihunda     Tr.   f.    9.   lividata  = 
Geometra  diversata?   H.   S.   f.    11.  punctaria  =  Cahera 
punctaria  Tr.   f.     12.    remiitata  =  Geometra  sylvestrata 
Linn,   (y?    f.     13,     14.    populata  ~  Cidaria  populata 
Tr.   f,    15.  dotata  =  Geometra   populata    Linn.   Tab. 
VI.   f.    1.  plagiata  =  Larentia  plagiata  Tr.   f.    2.   c/w- 
bitata  =  Acidalia    duhitata    Tr.    f.   3.  undulata  —  Aci- 
dalia  U7idulata    Tr.    f.    4.   quadrifasciata  =  Cida7'ia  li- 
gustraria  f.    5.   riheata  =  Boarinia  abietaria  Tr.   f.    G. 
liturata  =  Ennomos    litiiraria    Tr.    f.   7.  interrogationis 
=  Plusia  irterrogationis  Tr.   f.    8.   repandata  =  Boar- 
mia    repandaria    Tr.    f.    9.  flavicornis  =    Cymatophora 
Or.   Tr.   f.    10.   didymata  =  Acidalia  scahraria   Tr.   f. 
11.  notata  =  Ennomos  7iotaria  Tr.  f.  \'^.  immutata  = 
Cahera   sylvestrata  ^   Treits.    f.    13.   hilineata  =  Aci- 
dalia hilineata  Tr.   f.    14.  ferrugata  =  Acidalia  ferru- 
garia  Tr.  f.    1 5.  fulvago   har  ej   kunnat  med    saker- 
het   bestammas.  Tab.   VII.  f.  1.  hirtaria  =  Ampliidasis 
hirtaria  Tr.   f.    2.    hidentata  =  Ennomos    dentaria  Tr. 
f.    3.  prunata  =  Cidaria  prunata  Tr.  f.  4.  defoliaria  = 
Fidonia  defoliaria  Tr.   f.    5.  pendularia  =  Cahera  pen- 
dularia    Tr.    Tab.     VIII.    f.    1.   /o^a  =  Orthosia  lota 
Tr.   (1.   c.   p.   239.)   f.   2.  7niata  =  Geomet7'a  coraciata 
HiiBN.   f.   3.   hepatica  =  Noctua  hepatica  Linn,  har  ej 
kunnat   med   sakerhet   bestammas   f.   4   utan  namn  = 
Earentia    psittacata    Tr.    f.    5.   congelatella  —  Exapate 
gelatella  Zell.    Isis.   f.    6.  7rcta7igulata  ~  Earentia  de~ 
hiliata    Tr.    f.    7.    utan    namn  =  Boa7'mia   ca7'honaria 
Tr.   f.    8.    succenturiata  =  Earentia    succenturiata    Tr. 
f.   9.   ahsi7ithiata  =  Eare7itia  succenturiata   var.  obscur. 
f.    10.    Schreheriana  =   Tortrix    Sclireheriana  Linn.   f. 
1 1 .  succenturiata   /3  =  Ea7'entia    centaureata    Tr.   Tab. 
IX.   f.    1.   tipuliformis  =  Sesia    tijndiformis   f.    2.   apz- 
formis  =   Sesia    apiformis    f.    3.    culiciformis  =  /Sesm 


155 

caUclformls  f.  4.  lupuliiia  =  Scopula  stict'uxdis  Til.  f. 
5.  Mi  =  Euclidia  Mi  Tli.  f.  6.  st7igilis  —  Apamea 
strigilis  Tk.  f.  7.  complana  —  Ahrostola  asclepiadis  Tr. 
f.  8.  palfina  =  Notodonta  palp>ina  f.  9.  furcula  = 
Harpyia  furmda  Tk.  f.  1 0.  imrpuralis  =  Pyrcmsta 
purpu7'alis  Tk.  f.  11.  purpuraria  ~  Aspilates  purpu- 
raria  Tr.  f.  '12.  viridaria  —  AntJwphila  aena  Tr.  f. 
13.  Tremula  =  Notodonta  dictae  Tr.  Tab.  X.  f.  1. 
Alstromericma  =.  Depressaria  Alstroemeriana  Isis  1839. 
f.  2.  Lecheana  =  Tortr,  Ijecheana  Tr.  f.  3.  logiana 
har  ej  kunnat  bestamnias  f.  4.  Forshaleana  —  lortriv 
Forskdeleana  Tr.  f.  5.  Bergtnanniana  =  7'.  Bergman- 
niana  Tr.  f.  6.  Loeflhigiana  =  Tortrix  plumhana  Tr.  f.  7. 
Holmiana  =  Tortrix  Holmiana  Tk.  f.  8.  arcuella  = 
Carpocapsa  arcuana  Tr.  f  9.  pariana  =  Choreutes 
parialis  Tr.  f.  1 0.  gemella  har  ej  kunnat  bestammas 
f.  11.  busticeUa  =^  Graph olitha  nehritana"^  f.  12.  Z^- 
t^mna  =  Penthina  Lienigana?  FiSCiiER,  f.  13.  tedella 
=  Coccyx  comitana  Tr.  1 4.  sequella  =  Plutella  sequella 
Zell.  f.  1 5.  picarella  =  Ji'Tim  riganella  Zell.  Tab. 
XI.  f.  1.  capitella  =  Incurvaria  capitella  Zell.  f.  2. 
cinctella  har  ej  kunnat  mecl  tillforlitlighet  bestam- 
mas, f.  4.  pruniella  =  ArgyretJiia  se7nifusca?  Haw.  f. 
5.  p)opulella  =  Gelechia  popidella  Isis  1839.  f.  6.  cwie- 
reZ/a  =  Gelechia  cinereUa  Tr.  f.  7,  Phryganea  Lazuri 
=  Micropte7yx  semipurpurella?  Steph.  f.  8.  utan 
namn  =  en  LithocoUetis  nara  pomifoliella  f.  9.  pu- 
p>illana  =  Grapholitha  ahsinthiana  Tr.  f.  10.  Roher- 
tella  =  Ne7no2^hora  jjilulella  Linnea  V.  f.  11.  vestia- 
7ieUa  =  Py7'austa  caespitalis  Tr.  f.  12.  tapetzella  = 
Ti7iea  tapetiella  Zell.  f.  13.  argentella  =  Elachista 
cyg7iipennella  Tr.  f.  14.  a7'genta7ia  =  Tort7'ix  goiiana 
Linn.  f.  15.  lapella  —  Gelechia  lapella  Linn.  Tab. 
XI L  f.  1.  Swammerdamella  =  Nemopli07'a  Swammer- 
damella  Linnea  V.  f.  2.  Reauniurella  —  Adela  viri- 
della?    Tk.     f.     3.  De    Gee7'ella  =  Adela  Be    Geerella 


156 

Isis  1839.  f.  4.  braGteella=  Harpella  hracteella  Isia 
1839.  f.  5.  stipella  =  Oecophora  similella  vel  sul- 
phurella?  Zell.  f.  6.  nisella  —  GraphoUtha  siliceana 
Tr.  f.  7.  wiguicella  ■=  Carpocapsa  Woeberiana  Tr.  f. 
8.  lAnneella  —  Elachista  Linneella  F.  R.  f.  9.  Jun- 
giella  ~  GraphoUtha  loderana  Tr.  f.  ]  0 .  strohilella  = 
GraphoUtha  cosmorhorana  ?  Tr.  f.  11.  petiverana  = 
GraphoUtha  petiverana  Tr.  f.  1^-.  RhedieUa  =  Gra- 
phoUtha Rhediana  Tr.  f.  13.  RoeseUa  =  Elachista 
RoeseUa  Zell.  f.  14.  GoedarteUa  —  Tinea  Goedar- 
teUa  Linn.  f.  15.  turioneUa  ~  Tortrix  BuoUana  Tr. 
(1.  c.  p.  £71). 

Zeller  har  ytterligare  meddelat  nagra  upp- 
lysningar  rurande  Clercks  Icones,  hvarvid  han 
hufvudsakligen  anfur  hvad  Guene  yttrat  om  nagra 
af  Zeller  sasom  tvifvelaktigt  ansedda  Noctuer.  Han 
har  dessutora  sokt  bestamma  tvenne  fjarilar  som 
bllfvit  beskrifna  hos  Esper  och  Gladbach  samt 
utreder  slutligen  att  fyra,  i  Borkhausens  arbete 
upptagna  fjarilar  erhallit  andra  namn.  Salunda  ar 
Geometra  luridata  BoRKH.  =  G.  extersaria  HIibn., 
G.  associata  BoRKH.  ~  marmorata  HiiBN. ,  G.  sca- 
hiosata  BoRKH.  =  Eupithecia  ohrutaria  H.  S. ,  G. 
carpinata  Borkh.  =  lohulata  HuBN. ,  och  Noctua  fa- 
mula  Esper.  =  Geometra  cojicordaria  HuBn.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XIV.  p.   408. 

Zeller,  som  afven  haft  tillfalle  granska  ett 
annat  mycket  sallsynt  arbete  ofver  Lepidoptera,  nem- 
ligen  " Beschreihung  neuer  Europdischen  SchmetterUn- 
gen,  die  weder  in  Roesel  noch  Kleeman  heschriehen 
stehen,  herausgehen  von  J.  G.  Gladbach.  Erster 
TheiL  Frankfurth  ain  Mayn  1771,  4:o,  har  kritiskt 
bestamt  nastan  alia  der  afbildade  fjaril-arter.  Zeller 
yttrar  i  slutet  af  sin  redogorelse,  att  de  fa  figurer  ofver 
larver,  som  meddelas,  aro  elandiga  karlkaturer  och 
framstalla     arter    hvilkas    naturaihistoria    langesedan 


457 

blifvit  fullstandigt  utredd;  undorrattelserna  rorande 
lefnadssattet  ilro  opalitliga  och  till  en  del  origtign, 
hvarfore  Zelleb  anser  att  detta  arbete  bur  betraktas 
sasom  en  barnbok  och  att  det  i  vetenskapliga  skrif- 
ter  icke  fortjenar  citeras.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV. 
p.    168. 

Uti  en  uppsatts^  '^ Bestimmung  der  Esperschen 
Ahhildungen  Europeischer  Schmetterlinge  nacli  Ochsen- 
heinier,  Treitsche  und  Heydenreych  zusammengestellt  von 
Hi'iNiCH.  Leipzig  1854,  4:o.  36  sid.  (Pris  2  R:dr 
24  sk.  Banko),  bar  Furf.  pa  ett  noggrant  satt  sokt 
utreda  under  hvilka  benamningar  de  af  Esper  af- 
bildade  fjarilarne  finnas  upptagna  hos  nyare  For- 
fattare. 

Zur  Synonymik  der  Sclime.terlingskunde  von 
Herrich-Schaffer  Corresp.  Blatt.  Zool.  Mineral. 
Vereins   in   liegensburg   VI.  Jahrg.   och 

Die   geographische    Verbreitung    der   EuropaiscJien  Utbred- 
Schmetterlinge    in    anderen     Weltlieilen   von   G    KocH,    "^^^" 
nehst  einer  statistichen    Tahelle.    Leipzig    1854,   8:o   (1 
Thaler    12   sggr.)   aro   Ref.   endast  till  titlarne  kanda. 

Nagra  anmarkningar  rorande  kunsskillnadenKonsskill- 
hos  fjarilarna  med  hansyn  till  vingarnas,  antenner-  "*  ' 
nas,  fotternas  och  palpernas  bildning  hafva  af  Ke- 
FERSTEIN  blifvit  framstallda.  De  fornamsta  resul- 
taterna  af  Forfattarens  undersokningar  besta  deruti 
att  1:o)  konsskillnaden,  oberaknadt  genitalia,  i  all- 
manhet  ar  obestarnd  och  sallan  bunden  vid  vissa 
familjer  eller  slagten;  2:o)  hos  SpJmiges  ar  den, 
nied  undantag  af  nagra  fa  genera,  otydligast  ut- 
tryckt;  3:o)  den  konsskillnad,  som  tillkommer  alia 
familjer  bestar  i  honans  tjockare  bakkropp  och  vi- 
sar  sig  tydligast  hos  Bomhyces  samt  minst  hos  Pa- 
pilionides;  4:o)  hos  Dagfjarilarna  aterfinnes  den  en- 
dast pa  vingarnc,  utoni  hos  Doritis  genom  detta 
slagtes     bakkropps     hylsa;    5:o)   ett   agglaggningsror 


158        . 

finnes  f'oretradesvis  hos  Sphinges,  Bombyces,  Noctuae 
och  Tineidae;  en  ullbekladd  analanda  endast  lionor 
af  Bombyces  och  Thieidae;  G:o)  olikliet  i  viiigbild- 
iiing  trafFas  endast  hos  Bombyces,  Geometrae  och 
Tineidae,  hos  Noctuae  endast  i  mindre  skahi;  7:o) 
da  honorna  af  Bombyces  i  alhiianhet  aro  storre  an 
hanarne,  befinnas  de  senare  deremot  ofta  prydda 
med  lifligare  farger;  8:0)  sasom  konsskillnad  aro 
vingarnas  farg  och  teckningar  mest  framstaende  hos 
Papilionides.  Hos  Bombyces,  Noctuae,  Geometrae,  Py- 
ralidae  och  Tineidae  hafva  de,  sardeles  inom  de  fyra 
senare  famlljerna,  ingen  stor  betydelse,  hvaremot 
hos  dessa  en  vasendtlig  kunsskilhiad  fnrekommer  i 
antennernas  form;  9:o)  da  dessa  aro  olika,  sa  jlro 
hanarnes  alltid  mer  sammansatta  an  honornas;  I0:o) 
om  fotterna  antyda  olikhet  i  kun,  sa  aro  hanarnas 
forsedda  med  vissa  bihang,  sasom  t.  ex.  borst, 
hvilka  saknas  hos  honorna  och  \  \:o)  om  den  fin- 
nes pa  palperna,  sa  aro  honornas  merendels  langre. 
Stett.  Entom.  Zeit.  XIV.  p.  349,  362. 
Lefnads-  Soin   bekant   ar,   ofvervintra   en   del   fjarll-arter 

^^^^'  utan  att  man  hittills  pa  denna  omstandighet  i  all- 
miinhet  fastat  serdeles  uppmarksamhet.  Utan  tvif- 
vel  tilltager  fran  norr  till  suder  och  fran  bergs- 
hojderna  till  slattlandet  dessa  djurs  formaga,  att 
antingen  i  obefrugtadt  eller  befrugtadt  tillstand 
kunna  utharda  vintrens  kyla,  for  att  om  varen 
uppvakna  till  ny  verksamhet.  Det  skulle  saledes 
vara  af  intresse  om  inom  olika  trakter  iakttagelser 
i  forenamnde  hanseende  verkstalldes,  sa  mycket  mer, 
som  dessa  afven  for  hannedomen  om  insekternas 
geografiska  utbredning  kunde  vara  af  vigt.  Ett 
fursuk  i  den  antydda  rigtningen,  "  Verzeichniss  der  in 
mittleren  Odergegenden  im  geflilgelten  Zustande  ilber- 
winternden  Lepidopteren',  har  af  Zeller  blifvit  ut- 
arbetadt.      Furf.,    som    anser    att   sadana  uppgifter, 


159 

for  att  vara  af  nytta,  bora  nicd  storsta  noggranhet 
upprattas,  har  uteslutet  allt  hvarom  han  ej  egt  full 
visshet  och  hade  efter  bans  foriiienande  antalet  af 
ofvervintrande  arter  bordt  blif\  a  storre,  an  det  slut- 
ligen  visat  sig.  De  arter,  som  af  Zelleu  funnits 
lefva  ofver  vintren,  iiro:  Vanessa  Antiopa,  Jo,  C-albu7n, 
Fohjchloros,  Urticae,  Cardui,  IlJiodocera  Bliamni,  Ma- 
croglosa  steUatarum,  Eriogaster  lanestris,  Scoliopteryx 
Ubatrir,  Charadrina  cubicularis ,  Iloporina  croceago, 
Cerastis  satellitla,  vaccinii,  ruhiginea,  Xylina  vetusta, 
eccoleta,  conformis,  rhizolitha,  Asteroscopiis  cassinia,  Dip- 
terygia  pinastri,  Plusia  gamma,  Larentia  psittacataf 
Hypena  i^ostralis,  Choreutis  pariana,  Fahriciana,  Sa- 
rothripus  Revayanus,  Teras  llastiana,  mixtana,  (Stett. 
Ent.  Zeit.  XIV.  p.  49.)  Ephestia  ehdella,  Chima- 
hache  phryganella,  Tinea  tapetiella,  grafiella,  fuscipunc- 
tella,  pellionella,  hiseliella,  Plidella  cruciferarmn,  hi- 
cingulata,  Jisella,  asperella,  cultrella,  Ypsolophus  asi- 
nellus,  Oecopliora  lactella,  Depressaria  palorella,  cha- 
racter ella,  Alstromeriana,  vaccinella,  lutarella,  applaria, 
cupreolella,  impurella,  depressana,  albipunctella,  JJaii- 
cella,  pimpinellae,  Chaerophylli,  Heracleana,  Gelechia 
humeralis,  Roslerstammia  assectella,  Gracillaria  stigina- 
tella,  falconipennella,  populetorum,  elongella,  phasiani- 
pennella,  Coriscium  substriga,  Lyonetia  Clerkella,  Pliyl- 
locnistis  suffiicella,  saligna,  Eithocolletis  pastorella,  po- 
jyulifoliella,  Pterophorus  acanthodactylus,  pterodactylus, 
Alucita  liexadactyla  och  polydactyla  (1.   c.   p.   82). 

^sedaiistaende    tvenne    afhandlingar   hafva  icke 
kommit   Ref.   tillhanda,   nemligen: 

GiiASSNEu:    Blicke    hi    das  Jjcben  unci  die  Ent- Mctamov- 
tcicMungsgeschichte  de?'   Sclmietterlinge     1853     (1    Tha-      °^' 
ler)   och 

Creve:   Note   on  Lepidoptera  red  from  Larvae, 

Zooiog.  N.  cxxxr. 


100 

Papilio-  Sedan     DvVLMan     181G    i   Koiigl.   Vctenskaps- 

nes.  Akademiens  Handl.  utgaf  sin  uppstallning  af  Sverges 
fjarilar,  har  nagot  fuUstandigt  fursuk  till  utredande 
af  vara  Papilionides  icke  blifvit  utarbetadt.  Vi  kunna 
likval  nu  anmala  ett  sadant  '' Skandinaviens  Dagfjd- 
rilar'  beskrifna  af  Wallengren.  MalinO  1853  8:0, 
280  sid.  FOrf. ,  som  Onskat  gora  sitt  arbete  an- 
vandtbart  afven  fur  nybegynnaren  och  landtbruka- 
ren,  har  till  stursta  delen  furfattat  detsamma  pa 
Svenska  spraket,  men  afvenledes  for  slagten  och 
arter  bifogat  diagnoser  och  beskrifningar  pa  latin 
fur  att  gifva  utiandska  Entoniologer  underrattelse 
om  de  arter  som  furekomma  pa  var  halfu.  Uti 
inledningen  beskrifvas  fjarilarnas  s^rskilda  delar, 
hvarjemte  redogures  fur  den  bogagnade  terminolo- 
gien.  Efter  hvad  man  kunnat  vanta,  hafva  icke 
sardeles  manga  nya  arter,  af  dessa  latt  observerade 
och  om  dagen  i  rurelse  varande  djur,  tillkommit, 
dock  aro  nagra  fur  fursta  gangen  anfurda  sasom 
tillhurande  Sverges  fauna:  Pararga  Hiera  Hi'iBN., 
Colias  BootJiii  lioss,  Lycaena  aquilo  BoiSD. ,  L, 
Donzelii  BoiSD.,  Heteropterus  Sylvius  Knoch,  He- 
speria  Lineola  S  CRIB  A  och  Syrichtus  Andromedae 
Wallengren,  hvilken  senare  afven  ar  ny  fur  ve- 
tenskapen.  Fciljande  arter  anser  Furf.  deremot  bora 
utslutas  ur  var  fauna  nemligen :  Coenonympha  Iphis, 
Argynnis  Amathusia,  Dia,  Colias  Flyale,  Polyommatus 
Hippothoe,  Heteropterus  Paniscus  och  Syrichtus  mal- 
varum.  Ett  nytt  slagte  har  blifvit  uppstaldt  under 
benamningen  Aphantopus,  hvartill  Pap.  Hyperanthus 
hanfures.  Argynnis  Arsilache  anses  sasom  varictet 
af  A.  Pales.  I  bifogade  noter  upptagas  korta  be- 
skrifningar pa  nagra  arter,  som  Furf.  ansett  muj- 
ligen   i   framtiden   kunna   hos   oss   patraffas. 

FIewitsons    i     forra    Berattelsen    p.    209    an- 
malda     praktfulla     planche-verk ,    ''Exotic    Butterflies 

being 


161 

being  illustrations    of   neiv  species'   har   blifvit   fortsatt 
till    12   haftet. 

Nagra  nya,  utmarktare  Dagfjarilar  hafva  dess- 
utom  af  Hewitson  blifvit  fullstandigt  beskrifna  och 
afbildade,  nemligen:  Erycina  Saundersii  (Nya  Gra- 
nada), Acraea  Amida,  Papilio  Cot^ow  (Nya  Granada), 
Haetera  Hortona  (Amazon  dalen),  H.  Hypesia  och 
Dircenna  Duillia  (Nya  Granada).  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  a  II.  p.  245.  T.  22,  23. 

Fortsattuing  af  de  beskrifningar  Ofver  nya  Pa- 
piliones,  som  finnas  i  Pariser-Museum  (se  furra 
Beratt.  p.  210),  har  af  Lucas  blifvit  utgifven  och 
innehaller  i  7:de  decaden:  Peridromia  Arete  (Mexiko), 
P,  Mexicana  (id.),  P.  Arinome  (Cayenne),  Euplaea 
Dehaani  (Java),  E,  Ochsenheimeri  (Ostindien),  E, 
GyllenJialii,  E.  Haworthi  (Java),  E,  Cramerl  (Ma- 
nilla), E.  Godarti  .(Java)  och  E,  Boisduvalii  (Au- 
stralien).      Rev.   et  Mag,   de  Zool.    1853.   p.  310. 

YoiGT  har  uppgjort  en  namnforteckning  ofver 
de  Dagfjarilar,  som  af  honom  blifvit  anmSrkta  i 
Oberlausitz,  hvarjemte  anmarkningar  ofver  deras 
forekommande,  och  tiden  da  de  aro  framme,  blifvit 
meddelade.  De  uppraknade  arterna  tillhora  Melitae 
3,  Argynnis  8,  Vanessa  9,  Lirnenitis  2,  Apatura  1, 
Hipparchia  17,  Lycaena  24,  Nemeohius  1,  Papilio  %, 
Doritis  1,  Pontia  8,  Colias  4  och  Hesperia  7.  Ab- 
handl.  Naturw.   Gesellsch,  Saxonia  I.  p.   33. 

Gerhard  har  med  16:de  haftet  afslutat  sitt 
arbete,    Versuch  einer  Monographie  der  Lycaenen, 

En     kort    ofversigt   af   de    Dagfjarilar,  som  af 

Westwood     hanforas     till    slagtet    Serecinus,  har  af 

G.  R.   Gray    blifvit    uppgjord.     Trans,    Zool.  Soc. 

Mars     1853.      Ann.    and    Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser. 

XIV.  p.   305. 

\  \ 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  •  * 


i6^ 

Verzeichniss  der  Sclmietterlinge  der  Schweiz.  1. 
Abth.  Tagfalter  mit  bernchsigtigung  ihrer  Klima- 
tischen  Abweichungeii  nach  horizontaler  unci  vertl- 
kaler  Verbreitung  bearbeltet  von  Mayer-Dur  lof- 
ordas  pa  (let  hogsta  i  en  af  Freyer  derufver  for- 
fattad  recension,  som  finnes  inford  i  Stett.  Ent. 
Zeit.  XIV.  p.   417. 

Atskllliga  iakttagelser  rorande  de  arter  af 
slagtet  Argynnisy  som  hittills  blifvit  funna  i  Schlesien, 
hafva  af  Neustadt  blifvit  allmangjorda.  Arbeit, 
und   Verand.  Schles.   Gesellsch.    1853.   p.    180. 

Lucas  har  beskrifvit  och  afbildat  en  art  af 
slagtet  Leptalis,  som  blifvit  funnen  vid  Tubana  i 
mellersta  Arnerika,  den  benamnes  Fortunatus  och  ar 
mest  affin  med  L.  Theonoe  Hewits.  Ann.  Entom. 
III.  Ser.  II.  p.   51.  T.   3.  N:o  I. 

Bellier  de  la  Chavignerie  anser  den  i 
Dalmatian  forekommande  Satyrus  Ijyssa  icke  utgora 
en  egen  art,  utan  endast  en  lokalvarietet  af  S.  Mae- 
gera,     Ann.   Entom.   III.   Ser.   I.   p.   319. 

Bellier  de  la  Chavignerie  omtalar  att  han 
funnit  tvenne  Dagfjarilar  Erehia  Oeme  och  Satyrus 
Philea  i  Auvergne,  der  de  forut  ej  blifvit  sedda. 
Ann.  Entom.   III.  Ser.   II.  p.   LII. 

DuTREUX  uppger  att  Papilio  Ajax,  som  ansetts 
icke  forekomma  inom  Europa,  blifvit  af  Matthieu 
funnen  i  Portugal.  Den  fOreter  likval  nagra  afvi- 
kelser  fran  de  individer  som  harstamma  fran  Norra 
Amerika.  Stett.  Entom.  Zeit.  XV.  p.  142. 
Metamor-  En    m^ngd    furut    okanda    eller    raindre    nog- 

fos.  grant  karakteriserade  Dagfjarils-larver  beskrifvas  af 
Freyer,  nemligen:  1:o  af  Papilio  Aphirape.  Larven 
ar  kort  och  tjock,  silfvergra,  med  korta,  hvitgraa 
greniga  taggav,  pa  ryggen  ar  den  mycket  convex, 
nedom  densamma   finnes  pa  hvarje  segment  ett  svart, 


463 

nedtlll  med  hvita  Hneer  forsedt  tvarstreck,  ufver 
fotterna  finnes  ett  annat  hvitt  sidostreck,  buken 
brun,  hufvudet  rOdgratt.  Lefver  pa  Polygonum 
bistorta  och  Scabiosaj;  2;o  Papilio  Ino,  Larven  ar 
langre  och  smalare  an  furegaende,  hufvudet  kott- 
fargadt,  kroppens  grundfarg  grungra,  taggarna  korta 
och  svafvelgula,  en  lika  fargad  linea  luper  ISngs 
ryggen  och  pa  sidorna.  Den  trafi'as  pa  Spirea 
Aruncus  och  Ulmaria  samt  pa  Sanguisorba  offici- 
nalis. 3:o  Papilio  Cynthia,  Larven  ar  svart,  med 
tjocka  furgrenade  taggar,  segmenterna  i  kanten  af- 
ven  som  stigmata  gula,  hufvudet  beckfargadt.  Fin- 
nes i  Augusti  pa  Pedicularis  rostrata;  4:o  Papilio 
Artemis.  Larven  ar  svart,  med  mycket  korta,  for- 
grenade  taggar,  pa  sidorna  finnas  hvita  streck  och 
punkter,  hvilka  bilda  en  linea,  hvaruti  de  hvit- 
kantade,  runda  stigmata  aro  belagna,  hufvudet  ar 
litet  och  svart,  bukfotterna  rodbruna.  I  slutet  af 
April  och  borjan  af  Maj  pa  Scabiosa  sylvatica.  5:o 
Papilio  Athalm  och  Dictynna,  Bada  larverna  traf- 
fades  fuIlvSxta  i  Juni  pa  Melampyrum  sylvaticum. 
De  likna  hvarandra  mycket.  Larven  till  den  senare 
var  nagot  mindre  och  morkare.  Deras  farg  ar 
askgra,  taggarna  mycket  korta,  rodgula,  hufvudet 
litet  och  svart,  hela  kroppen  bestrOdd  med  hvita, 
tata  punkter.  C:o  Papilio  LatJwnia.  Larven  ar  svar 
att  finna,  den  traffades  redan  i  Mars  pa  Viola  ca- 
nina.  Till  form  och  storlek  liknar  den  larven  af 
P,  Artemis,  grundfargen  ar  svartgra,  taggarna  korta, 
forgrenade,  sitta  pa  gula  vartor,  pa  hvarje  rygg- 
segment  finnas  mAnga  sma  hvita  punkter.  7:o  Pa- 
pilio Pandora.  Larven  lika  stor  som  Papilio  Paphias, 
grundfargen  svartbrun,  taggarne  icke  sa  langa  som 
hos  den  sistnamnde,  rodgula,  den  bakre  delen  af 
hvarje  segment  purpurbrun,  den  frSmre  sammets- 
svart,  med  rostgula,  korta  lineer,  hufvudet  glansande. 


i6i 

brunt.  Pa  Viola  arter.  8:0  Papilio  Paphia.  Larven 
iir  svart,  taggarne  ockrafargade  och  greniga  sitta 
pa  gula  vartor,  pa  hufvudet  tvenne  lika  beskaffade 
Idnga  taggar,  hufvudet  klotnindt,  ofvantill  med  hvita, 
graaktiga  punkter,  langs  ryggen  en  svafvelgul,  ofta 
morkgul  linea.  HaJler  sig  gomd  och  traffades  pa 
jorden  i  Maj  rnanad  pa  vissnade  vaxter.  9:o  Pa- 
pilio Euphrosyne.  Larven  liknar  mycket  den  af  P. 
Artemis,  men  ar  icke  sa  kort,  smalare,  samt  saknar 
de  hvita  punkterna  pa  ryggen.  Den  varierar  myc- 
ket, flera  exemplar  voro  belt  och  ballet  svarta,  an- 
dra  egde  i  stallet  for  svarta,  gula  taggar,  dessa 
aro  mycket  korta.  Finnes  i  Mars  pa  nedfallna  vaxt- 
lemningar.  iO:o  Papilio  Niohe.  Larvens  grundfarg 
grasvart,  taggarna  rostgula,  fullvaxt  kottfargad,  icke 
sardeles  lang,  hufvudet  rostbrunt  med  taggar,  langs 
ryggen  en  bvit  linea.  I  borjan  af  Maj  traffades 
den  pa  angar  i  narheten  af  Viola  canina.  \\:o 
Papilio  Adippe.  Larven  fanns  pa  samma  stallen  ocb 
vid  samma  tid  som  furegaende,  hvilken  den  i  bor- 
jan mycket  liknar.  Fullvaxt  saknar  den  den  hvita 
rygglinean,  men  eger  deremot  pa  hvarje  segment 
en  sammetssvart  storre  flack,  prydd  med  tvenne 
mindre  hvita  flackar,  taggarna  rostbruna,  temligen 
langa,  hufvudet  svartbrunt  med  tva  halstaggar.  12:o 
P.  Aglaia.  I  borjan  liknar  denna  larv  P.  Artemis, 
fullvaxt  ar  den  olika,  svart,  utmarkt  genora  8  roda 
flackar  pa  sidorna,  de  greniga  taggarna  och  huf- 
vudet aro  svarta,  pa  den  svarta  grundfargen  visa 
sig  afven  fina  hvita  punkter.  Forekommer  pa  Viola 
hirta  och  V.  canina.  43:o  Papilio  Cardui,  Larven 
traffas  pa  Echium  vulgare  och  Cannabis  sativa. 
\k:o  Papilio  Sibylla.  Larven  lefver  pa  Lonicera 
Xylosteum.  Hufvudet  ar  mycket  stort,  rodbrunt, 
med  sma  taggar,  grundfargen  ar  gron  med  manga 
hvita    punkter,    taggarna    rodbruna,   med  sma  gre- 


I 


165 

nar,  buken  rodbrun,  ofvan  om  densamma  en  hvit 
sidolinea,  hvilken  likval  furst  borjar  fran  4:de  seg- 
mentet.  fotterna  grOna.  1 5:o  P.  Iris  och  Clyihia. 
Bada  larverna  traffades  i  burjan  eller  medlet  af 
Juni.  Den  furra  ar  blagron.  den  senare  mera  gras- 
gron.  16:0  Papilio  Galathea.  Larven  fanns  ung,  sa- 
som  ofvervintrande,  i  Mars  och  April.  Den  blir 
vanligtvis  fullvaxt  i  Juni  och  uppehaller  sig  vid 
grasrotterna.  Den  ar  smutsigt  halmgul,  fint  harig, 
med  kottfargadt  hufvud,  langs  ryggen  loper  en 
niorkbrunare  linea  och  pa  sidorna  om  densamma 
afven  ett  hvitt,  efter  langden  gaende  streck,  den 
bakre  afsattsen  ar  forsedd  med  tva  kottartade  spet- 
sar.  17:o  Papilio  lAgea.  Larven  upptacktes  i  April 
pa  gras.  Den  liknar  larven  till  P.  Galathea,  men 
ar  mycket  kort  och  tjock,  samt  till  fargen  gulgra. 
18:o  Papilio  Phaedra.  Larven  traffades  belt  ung  i 
April  pa  gras.  Den  ar  smartare  an  de  ofriga  ar- 
ternas,  lang  och  serdeles  bakat  mycket  afsmalnande, 
fargen  gulgra,  hufvudet  rodaktigt  med  fyra  morka 
streck,  ofver  ryggen  loper  en  morkare  linea.  (Stett. 
Ent.  Zeit.  XIV.  p.  301).  18:o  Papilio  Janira.  Jj^r- 
ven,  som  erholls  under  hafning  pa  skogiga  angar 
i  Maj  Hr  Ijusgron,  med  ett  Ijusare  klotformigt  huf- 
vud och  en  morkare  rygglinea,  pa  hvarje  sida  fin- 
nes  ett  litet  sidostrek,  ofvanom  hvilket  de  sma 
svarta,  med  hvitt  infattade  stigmata  befinna  sig,  sista 
segmentet  ar  forsedt  med  tvenne  kottfargade  bi- 
hang,  fotterna  grona  I  borjan  af  Juni  ar  den  full- 
vaxt. l9:o  Papilio  Dejanira.  Larven  erholls  afven  i 
Maj  pa  gras,  likval  endast  pa  skuggiga  stallen  i 
skogiga  trakter.  Den  ar  af  samma  form  och  stor- 
lek  som  P.  Janiras,  men  den  grona  fargen  ar  na- 
got  morkare,  ofver  ryggen  stracker  sig  fran  3:dje 
segmentet  en  morkgron,  hvitkantad  linea,  en  hvit 
linea  utgar  afven    fran    3;dje  segmentet  nedom  4en 


166 

forutnamnda  och  ofvan  sidolinean,  hvilken  senare 
afvenledes  ar  hvit  och  ofvantill  murkare  kantad, 
buken  ar  morkgron,  futterna  Ijusgrona,  sista  seg- 
mentet  fOrsedt  med  tva  hvita  spetsar,  hela  kroppen 
ar  bestrodd  med  hvita  punkter  och  hvita  har.  ^0:o 
Papilio  Chryseis.  Larven  fanns  den  1 5  Maj  pa  bla- 
den  af  Rumex  acetosa.  Till  fornien  ar  den  oniscus- 
lik,  hufvudet  myckct  litet,  knnppt  synbart,  grund- 
fargen  morkt  grun,  huden  ar  sammetslik  derigenom, 
att  den  ufverallt  ar  bekladd  med  fina  har,  ofver 
ryggen  loper  en  niOrkare  linea,  pa  sidorna  finnas 
Ijusare  lineer,  hvilka  aro  nagot  upphojda  och  bilda 
en  kant,  stigmata  aro  mycket  sma  och  svarta,  seg- 
mentfogningarna  hvitgrona.  '^  \:o  Papilio  Alexis.  Larven 
forekom  talrikt  i  medlet  af  Augusti  pa  Ononis 
epinosa.  Den  ar  kort,  tjock  och  gron,  pa  ryggens 
segmenter  finnas  morkare  trekanter,  som  aro  hvit- 
kantade,  langs  sidorna  loper  ett  hvitt  strek  efter 
hela  kroppslangden,  eniellan  rygg-  och  buklineerna 
finnes  pa  hvarje  segment  tva  fina,  hvita  strek,  huf- 
vudet ar  svart,  mycket  litet  och  indraget  i  forsta 
segmentet.  2^:o  Papilio  Argus.  Larven  ar  mindre 
och  smalare  an  den  furegaendes,  forofrigt  densamma 
lik  i  teckningen,  fargen  ar  morkgron,  rygglinean, 
som  afven  bestar  af  trekantiga  flackar,  ar  likval 
morkbrun  eller  purpurrod,  sidolinean  ofvantill  hvit, 
nedtill  med  en  rod  kant,  hufvudet  mycket  litet, 
svartbrunt  och  mer  framstaende.  Den  lefver  pa 
Lotus  siliquosus.  23:o  Papilio  Ruhi.  Larven  traf- 
fades  ofta  i  mangd  pa  Genista  sagittalis.  Fargen 
ar  morkgron,  ofver  ryggen  loper  en  bred  linea, 
som  i  midten  pa  hvarje  segment  ar  forsedd  med 
ett  smalt,  hvitt  strek,  nara  densamma  aro  Ijusgrona, 
trekantiga  flackar  belagna,  sidolinean  Ijusgron,  huf- 
vudet litet,  doldt  under  fursta  segmentet  24:o 
Papilio   Spini.     Larven     lefde  pa  Rhamnus  saxatilis, 


167 

den  ar  vackert  Ijusgrun  och  liknar  till  formen  nar- 
staende  arters.  25:o  Papilio  Pruni.  Larven  furekom 
p4  Prunus  spinosa,  den  ar  vackert  gron  och  pa  de 
mellersta  ryggsegmenterna  forsedd  med  fjra  rost- 
roda  punkter,  hvarigenom  den  latt  skiljes  fran  alia 
narslagtade  arters.  2 6:0  Papilio  Betulae.  Larven  er- 
holls  ofta  allmant  pa  Prunus  spinosa,  den  ar  sm^r- 
tare  ocli  langre  samt  mer  convex  ar  n^rstaende  ar- 
ters, till  formen  mer  trekantig  an  rund,  serdeles 
derigenom  att  ryggen  bildar  en  hvass  kant,  fargen 
Ijusgron,  fore  forvandlingen  rodbrun ,  rygglinean 
morkare,  infattad  af  tvenne  gula  strek,  pa  sidan  af 
livarje  segment  tre  Ijusgula,  sneda  tvarstrek,  sido- 
linean  Ijusgul  afvensom  de  ofvanfor  belagna  stig- 
mata,  hufvudet    brunt,    mycket    litet.   (1.   c.   p.   330). 

Ghiliani,  som  uppfodt  larven  af  Papilio  Ho' 
spiton,  hvilken  blifvit  tagen  pa  en  Ferula,  anser 
nainnde  fjaril  vara  skiljd  fran  P.  Machaon  och  icke 
deraf  utgora  en,  genom  klimatiska  forhallanden  fram- 
bringad  varietet.  Mem.  Acad.  d.  Scienze  de  To- 
rino.  Ser.   II.  T.  Xiy.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  319. 

DoRFMEiSTER  har  meddelat  nagra  bidrag  till 
utvidgandet  af  var  kannedom  rorande  forvandlingen 
af  Limenitis  populi.  Verb.  Zool.  Bot,  Verein  in 
Wien   Abhandl.  IV.  p.   483.  T.    10. 

Efter  ett  noggrant  studium  af  nagra  Melitaea- 
arters  lefnadssatt  och  utveckling  har  Dorfmeister 
derom  bekantgjort  sina  iakttagelser.  Verhandl.  Zool. 
Bot.  Ver.  in   Wien  Bd.  III.  p.   136. 

Nedanstaende  tvenne  afhandlingar  aro  Kef.  en- 
dast  till   titlarna   kanda: 

HoGAN :  Inquire/  respecting  certain  appendages  to  Sugrorets 
the  haustellum  of  Diurnal    Lepidoptera.    Zoolog.  N:o    '  *^"^' 
CXXIV.  och 

Douglas  :  Inquiry  respecting  certain  appendages  to 
the  haustellum  of  Diurnal  Lepidoptera.  Zool.  N:o  CXX  V. 


168 

Lefnads-  Om   (le  fjaril-arters  lefnadssatt,  som  fOrekomma 

*^*''  i  Amazon-dalen  hafva  talrika  och  intressanta  un- 
derrattelser  blifvit  af  Wallace  meddelade.  FOrf. 
indelar  namnda  trakt  i  fyra  regioner,  af  hvilka 
hvar  och  en  eger  flera  arter  som  sallan  traffas  i 
de  andra,  nemligen  1:o  de  oppna  falten.  Har  An- 
nas endast  sparsamt  sadana  arter,  som  aro  egna  for 
Amazon-dalen,  men  deremot  flera  af  sOdra  Amerikas 
allmannaste  Dagfjarilar  sasom:  Papilio  Polydamas^ 
Danais  Archippus  och  nagra  allmanna  Callidryas. 
2:o  Fiodstranderna,  sardeles  da  vattnet  ar  i  fallande. 
I  dessas  granskap  traffas  manga  och  vackra  arter 
af  Papilio,  Ttmetes,  Cybdelis,  Callianira  och  Megi- 
stanis  samt  tillfalligtvis  Aganisilios,  Marpesia  och 
Victorina.  3:o  Skogarna  och  de  stora  planteringarna. 
Pa  sadana  stallen  flyga  i  mangd  Heliconidae  och 
Papilio-Sirter  med  rcidflackade  vingar,  hundradetals 
af  Eurycinidae  och  Theclae  afvensom  Epicaleus,  Cal- 
litheaSf  Morpho  och  Hesperidae.  4:o  De  stora  vilda 
skogarna  i  hvilkas  skugga  visa  sig  manga  vackra 
Satyridae  och  Ithomias  och  nagra  de  tackaste  Eu- 
rygonas,  Melosemias  och  Thecla-SiVtev,  Individerna 
aro  alidrig  sa  talrika,  som  pa  de  oppna  falten. 
Efter  inledningen  uppraknar  Forf.  de  anmarknings- 
vardaste  genera  och  species  med  bifogade  upplys- 
ningar  om  deras  furekommande  och  beteende.  Trans. 
Entom.  Soc.  N.  S.   11.  p.  253. 

Hesperoi-  Uti    en     uppsatts,    "  Skandinaviens  Hesperoidae" , 

^es-  har  Wallengren  anfort  att  Dalman  uti  sin  be- 
ekrifning  af  Sverges  Dagfjarilar,  inford  i  Vet.  Akad. 
Handl.  4816,  endast  upptagit  6  arter  af  slagtet 
Hesperia,  hvilka  med  sakerhet  kunnat  anses  sasom 
namnda  land  tillhoriga.  Ibland  de  ofriga  af  Dal- 
man anforda  arterna  voro  H.  Paniscus  och  Sylvius 
bekanta  sasom  Finska  och  en  art  H,  malvarum 
uppford  sasom  tvifvelaktig  for  var  fauna.    Den  se- 


169 

nave  har  ej  eller  sedan  (less  blifvit  inom  Skandi- 
naviens  nuvarande  omrade  sedd,  hvarfore  den  bur 
tills  vidare  utstrykas  pa  var  fjarillista.  Af  de 
tvenne  Finska  arterna  har  H.  Sylvius  sedermera 
blifvit  patraffad  i  Norge.  Hartill  kommer  en  art 
fran  Gottland  H.  alveus  och  dessutom  trenne  H, 
Lineola  fran  Skane,  H.  Serrattdae  och  Andromedae 
fran  Lappland,  sa  att  var  fauna  for  narvarande 
raknar  i  1  arter,  hvilka  af  Forf.  fordelas  under  fol~ 
jande,   med   korta  karakterer  angifna  genera: 

A.  Tibiae    pedum    posticorum   calcaribus  duobus  (Costa  7  et  8 
alarum  ad  basin   approximatae)    .     .     .  Heteropterus  1   art, 

B.  Tibiae  pedum  posticorum  calcaribus  quatuor: 

1.  Costa  7  et  8  alarum  anticarum  ad  basin  approximatae. 
a    Costa   5   alarum   anticarum    e  plica   transversa  cellulae 

oriens  et  basi  ad  costam  4  propius  accedens.  Ex 
apice  cellulae  discoidalis  posticarum  plica  tenuissima, 
baud  distincta,  egreditur  .  .  .  Hesperia  4  arter. 
b.  Costa  alarum  anticarum  e  plica  transversa  cellulae, 
sed  exacte  in  medio  inter  costam  4  et  6  oriens.  Ex 
apice  cellulae  discoidalis  posticarum  plica  sat  distincta 
egreditur Syrichtus   5  arter. 

2.  Costa  7,  8  et  9  alarum  anticarum  ad  basin  approxima- 
tae (Costa  5  in  medio  inter  costam  4  et  6  e  plica 
transversa  cellulae  oriens Thanaos  1  art. 

Vet.  Akad.  Ofvers.  1853.  p.  19. 

Hela  utvecklingen  af  Hesperia  Lavaterae  harMetamor- 
af  Heeger  blifvit  utredd.  Larven  ar  fullvaxt  na-  ^°^* 
got  ofver  ett  turn  lang  och  i  forhallande  hartill 
ganska  tjock.  Kroppens  grundfarg  ar  blekt  bla- 
gra,  med  manga  svartbruna  atomer,  hvilka  blifva 
tatare  pa  ryggen  i  qU  smalt  och  vid  sidorna  i  ett 
bredare  strek,  hufvudet  ar  rundt,  svartbrunt  och 
pa  pannan  har  och  der  bekladt  med  en  ytterst 
kort,  Ijus  harighet.  Larven  fanns  mot  slutet  af 
April  halfvaxt,  i  narheten  af  Wien  pa  Stachys  recta, 
hvars  blad  den  genom  nagra  fina  tradar  hvalft  of- 
ver sig.     I    medlet    af   Maj   inspann   den  sig  i  en 


lies. 


470 

af  grofva  tradar  forfardigad  vafnad  och  imago  fram- 
kora  i  medlet  af  Jiini.  Verhaiidl.  Zoo).  Bot.  Ver. 
in   Wien.   Abhandl.   IV.   p.    511. 

Horning,  som  uppger  att  han  funnit  larven 
af  Syrichtus  alveus  pa  Polygala  Chamaebuxus,  be- 
skrifver  endast  pupan,  som  vid  fursta  betraktandet 
frarater  mycken  likhet  med  en  Bombyx-pupa.  Ver- 
handl.     Zool.    Bot.    Ver.  in   Wien   Abh.   IV.   p.    17. 

Lefuads-  WALLACE:   Somc  Remarks  on    the  habits  of  the 

'^"-    Hesperidae.  Zoolog.   N:o  CXXVII,    har  Ref.  ej   haft 
tillfalle  se. 

Sphingi-  Som   bekant   ar  har  den  i   Linnes  Fauna  Sve- 

cica  upptagna  Sphinx  JEuphorbiae  furorsakat  Ento- 
mologerna  mycket  bryderi,  eraedan  man  icke  ater- 
funnit  denna  art  i  Sverge.  Man  har  visserligen  icke 
bestamdt  kunnat  neka  till  att  Linne  mojligen  asyf- 
tat  den  af  senare  Forfattare  under  samma  namn 
beskrifna  art,  da  han  uppgifver  sasom  kannetecken 
"antennae  albae",  hvilket  just  vid  forsta  ogonkastet 
skiljer  denna  art  fran  den,  genom  hela  Sverge,  anda 
upp  i  Lappmarken  forekommande  Sphinx  Galii,  men 
man  har  pa  flera  satt  sokt  forklara  denna  svarig- 
het.  An  har  man  trott  att  Linne  haft  den  senare 
fur  ogonen,  men  forbisett  olikheterna  och  afskrifvit 
en  forut  utkastad  diagnos  till  Sphinx  Euphorbiae; 
an  har  man  furmodat,  att  han  icke  ens  kant  Sphinx 
Galii,  utan  genom  misstag  insatt  ett  fran  utlandet 
erhallet  exemplar  af  Sphinx  Euphorbiae  o.  s.  v. 
Wallengren,  som  lange  varit  af  den  senare  asig- 
ten,  har  nu  vid  ett  besok  i  Lund,  i  dervarande 
Universitets  Entomologiska  Museum  patraffat  ett 
exemplar  af  Sphinx  Euphorbiae,  dit  skjlnkt,  jemte 
andra  insecter,  af  Thorell.  Detta  exemplar,  som 
ar  en  hona,  ar  enligt  en  pafastad  sedel  funnet  i 
KoRNERS  tradgard  i  Lund  den  ^  Augusti.  Nagon 
furvexling  har  icke   kunnat  ske,    emedan   alia  de  af 


17  1 

Thorell  (lit  skflnkta  insekter  icke  blifvit  utiir  sina 
forvaringslador  rubbade,  ej  eller  fOrefanns  deribland 
nagon  ntlandsk  art.  Wallengren  anser  saledes 
troligt  att  LiNNK  verkligen  haft  ett  Svenskt  exem- 
plar, da  ban  i  sin  fauna  beskref  ifragavarande  art. 
Vet    Akad.   Ofvers.    1854.   p.    16. 

Becker  omtalar  att  larven  af  Acherontia  Atro- 
pos,  som  hittills  uteslutande  blifvit  funnen  p4  Potatis- 
vaxten,  1853  pa  flera  stallen  i  Tyskland  angripet 
Tobaksbladeii,  pa  hvilka  den  orsakat  mycken  skada. 
Ann.   Ent.   III.  Ser.   II.   p.   8. 

Douglas:  Notes  respecting  Acherontia  Atropos, 
Zoolog.  N:o  CXXIII  och  CXXIV  ar  Ref.  till  in- 
nehallet  obekant. 

De  Sesiis  Agri  Be7'olinensis  Dissertatio  Entomo-  Sesiarine. 
logica,  Auctore  O.  Staudinger.  Accedunt  Tabulae 
II.  Berolini  1854,  4:o  66  sid.  innehaller  forst  en 
fullstandig  redogorelse  for  Sesiernas  alia  utvecklings- 
stadier,  samt  derefter  en  uppstallning  och  beskrif- 
ning  af  de  arter  som  blifvit  funna  i  narheten  af 
Berlin.      Forf.   indelar   Sesia  i   foljande  subgenera: 

A.  Arliculus  terminalis  antennarum  setatus. 

1.   Antennae  maris  pectinatae,   bieviter  ciliatae  .  Trochilium. 

W.  Antennae  maris  sub-pectinalae,  longe  cilialae  Sciapteron. 

III.  Antennae  maris  dentate,  longe  ciliatae  .     .  Sesia. 

B.  Articulus   terminalis  antennarum   non  setatus. 

IV.  Antennae   maris  bipectinatae Bembecia. 

Till    subgenus    Trochilium    raknas    ^   arter:    T, 

Apiformis,  T.  JLaphmaeformis,  till  Sciapteron  n.  subg. 
aS.  Asiliciformis,  till  Sesia  Stirps  A.  articulus  palpo- 
rum  labialium  terminalis  dimidia  medii  longitudine; 
area  longitudinalis  cuneiformi  longior:  S.  Scoliae- 
formis,  S.  Sphegiformis,  S.  Culiciformis,  S.  Myopae- 
formis^  S.  Fhrmicaefortnis,  aS.  Cynipiformis,  S.  Cono- 
piformis,  S.  TipuUformis.  Stirps  B.  Articulus  pal- 
porum  labialium  medius  terminalem  una  et  dimidia 
longitudine    superans.      Area    cuneiformis    longitudi- 


\'7^ 

nalem  extrinseciis  perspicue  superans;  area  longl- 
tudinalis  in  feminis  saepe  nulla.  aS.  Tenthrediniformis^ 
aS.  Philanthiformis,  S.  Leucospidiformis  ocli  till  Bem- 
becia  B.   Hylaeiformis'. 

Metamor-  Nagra    iakttagelser    om    utvecklingen   af  Sesia 

Culiciformis  och  S.  Scoliaeformis,  hafva  af  NiCKERL 
blifvit  meddelade.     Lotos  II.  p.    144. 

Zygaeni-  Zeller  bar  ytterligare   adagalagt    att   Zygaena 

^^'  Ephialtes  och  Z,  Peucedani  tillhora  samma  art  och 
att  det  forra  namnet  sasom  aldst  bor  bibehallas. 
Stett.  Ent.   Zeit.   XV.  p.  92. 

Metamor-  DoRFMEmxER,   som   en   langTC  tid  sysselsatt  sig 

°^'     med  uppfodandet  och   klackningen   af  flera  Zygaena- 

arters   larver,  bar  om   dessa  djurs  metamorfos  med- 

delat    vardefulla    iakttagelser.      Abbandl.    Zool.   Bot. 

Ver.  in   Wien  III.  p.    178. 

ROrande  flera  Zygaena-2iviQv&  metamorfos  hafva 
upplysningar  afven  af  Frauenfeld  blifvit  lemnade. 
Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  Abb.  IV.  p.  473. 

Boniby-  En   monografi    ofver    slagtet    Trichosoma  bar  af 

Lucas  blifvit  utarbetad,  hvaruti  foljande  arter  upp- 
tagas  1.  Trichosoma  corsicum  Ramb.  ,  2.  baeticuni 
Ramb.  ,  3.  parasita  Esper,  4.  hemigenum  Graslin, 
5.  pudens  n.  sp.  6.  atlanticum  n.  sp.  7.  mauritani- 
cum  Luc.  och  8.  Algiricum  Luc.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  L  p.   391.  T.   13.  N:o  IL 

Newman  bar  beskrifvit  en  ny,  af  Bates,  nM-ra 
Santarem  funnen  art  af  Perophora,  hvars  larv  lef- 
ver  i  en  i  bada  andar  oppen  hylsa,  som  den  for- 
fardigar  sig  af  tvenne,  med  synnerlig  konstfardighet 
sammanfogade  blad.  Hanarne  af  denna  fjaril,  likna 
till  antennernas  form  mycket  Zeuzera,  men  honan 
afviker  derifran,  och  vingadrorna  aro  olika  med 
namnde  slagtes.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  8.  III.  p.  1. 
T.   1.  f.  2-7. 


ces. 


173 

Nylander.  som  lyckats  klilcka  den  hittills 
okanda  hanen  af  Pysclie  Uelia;  SiEBOLD,  har  nog- 
grant  redogjort  for  dess  ntseende.  Ann,  Entom. 
III.  Ser.  II.  p.  335.  Med  anledning  af  forestaende 
uppsatts  har  Bruand  framstallt  nagra  anmarknin- 
gar  I.  c.  p.  LX. 

ScHREiBER  har  anyo  afhandlat  den  lange  om- 
tvistade  fragan,  huruvida  Euprepia  Urticae  och  men- 
tJiastii  utgura  skilda  arter,  eller  endast  varieteter. 
Forf.  bitrader  deras  mening,  som  anse  dessa  tvenne 
fjarilar  bura  atskiljas,  samt  anfor  flera  skiljemarken 
hvarigenom  de  afvika  fran  hvarandra.  Stett.  Entom. 
Zeit.  XIV.  p.    137. 

Schneider  har  burjat  en  katalog  ofver  de 
arter  tlllhorande  Lithosidae,  som  blifvlt  funna  i  Eu- 
ropa.  Arbeit,  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.  1853. 
p.   180. 

En  tvist  rorande  Lithosia  depressa  och  helveola 
har  uppstatt.  Sedan  Mann  uppgifvit  att  de  ut- 
gora  tvenne  val  skilda  arter,  har  Neustadt  och 
Schreiner  sokt  adagalagga  motsattsen,  eller  att 
de  endast  aro  olika  kon  af  samma  art,  heist  de 
ofta  traffat  dessa  djur  i  parning  med  hvarandra, 
hvarvid  Lithosia  helveola  alltid  visat  sig  vara  hanen 
och  Lithosia  depressa  honan.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Verein  in  Wien  IV.  p.  61,  109.  Uti  ett  harpa 
afgifvet  svar  vidhaller  Mann  sin  uppgift  och  pa- 
star  sig  i  Bohmen  vid  Reichstadt,  manga  ganger 
hafva  sett  dessa  arter  hvar  fur  sig  i  parning  samt 
anfor  dessutom,  sasom  stod  for  sin  asigt,  att  de 
frarakomma  under  olika  tider.  X.  depressa  visar  sig 
nemligen  i  Juli,  men  X.  helveola  forst  i  Augusti 
och  September  1.  c.  III.  p.   18. 

En    ny,   i   Mexiko  funnen    art     af    slagtet     iSa- Metamor- 
turnia,    hvars     larv     lefver    pa    Platanus   occidentalis     ^°^* 
och  Erythrina  rubra,   har  af  Salle    blifvit   beskrif- 


.-174 

ven  och  bar  sa  val  larven,  cocongen  som  sjelfva 
fjarilen  blifvit  afbildade.  Rev.  et  Mag.  de  Zool. 
4853.  p.   171.  T.   5. 

Lucas  bar  meddelat  nagra  underrattelser  oin 
Bombyx  (Saturnid)  Cynthia,  bvars  larv  formodas  fram- 
bringa  det  i  Ostindien  valkanda  silket  tusa,  De 
unga  larverna,  som  blifvit  utklackta  i  Paris,  for- 
tarde  med  beo^arlighet  bladen  af  Ricinus  communis 
och  man  hyste  godt  hopp  om,  att  denna  insekt 
skulle  kunna  acclimatiseras  i  Frankrike.  Ann.  Ent. 
III.  Ser.   II.  p.  XLV. 

BoiSDUVAL  bar  utredt  att  den  ofvannaranda 
arten  af  Saturnia,  bvarmed  nu  fOrsok  anstallas  i 
Frankrike  for  att  frambringa  silke,  icke  ar  Satur- 
nia Cynthia,  utan  en  an  nan  obeskrifven  art,  som 
han  benamnt  S.  Ricini.  Till  slut  lemnas  nagra 
underrattelser  om  Bomhyx  Paphia  och  det  silke 
denna  art  producerar.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  II. 
p.  755. 

Strube  bar  anyo  latit  trycka  sin  i  Stett.  Ent. 
Zeit.  1849  infurda  afhandling  om  sattet  att  upp- 
foda  larverna  af  Bomhyx  dryophaga.  Abhandl.  Na- 
turw.   Gesellsch.   Saxonia  I.   p.    1 4. 

Rorande  utvecklingen  af  Cossus  Tevebra  hafva 
upplysningar  af  Rechenberg  blifvit  meddelade.  Han 
anser  den  storsta  omsorg  nodig  vid  dennas  upp- 
fodande  fran  larv.  Med  tillhjelp  af  ett  langre  agg- 
laggningsror  infOr  honan  under  Juni  och  Juli  ma- 
nader  sina  agg  under  Asptradets  bark,  der  denna 
ar  sprucken  eller  skadad.  Sedan  larven  utkommit 
borrar  den  sig  in  I  tum  under  barken.  I  andra 
aret  intranger  den  i  atammens  midt  och  i  det  tredje 
gnager  den  sig  ut  till  motsatta  sidan  nara  till  bar- 
ken. I  fjerde  aret  angriper  han  barken  och  gor 
sig  en  hala  med  en  mycket  tunn  betackning,  hvar- 
igenom   fjarilen   skall   framtranga.   Sedan  sadant  skett 


175 

ar  tiden  for  (less  furvandling  nftra.  Den  drager 
sig  nu  tillbaka  i  stanimens  midt  for  att  efter  3  —  4 
veckors  forlopp  ofverga  till  en  Ijusbrun  pupa.  I 
detta  tillstand  Hgger  den  omkring  4  veckor  och 
antager  derunder  en  allt  morkare  och  morkare  farg, 
samt  framtranger  slutligen  mot  den  tillredda  opp- 
ningen,  der  den,  med  de  trenne  vid  hufvudet  be- 
fintliga  taggarna,  losbryter  det  tunna  locket  och  ut- 
kryper.  De  aspstockar  hvaruti  larverna  finnas,  maste 
forvaras  i  en  med  fuktad  jord  fylld  balja,  hvarvid 
likval  bor  tillses  att  for  mycken  fuktighet  ej  in- 
tranger  i  tradet.  Fjarilen  klackes  i  Juni  och  Juli, 
vanlioftvis  emellan   kl.    \  —  3   eft.  m.      Larven  liknar 

o 

mycket  Cossus  Ligniperdas.  Abhandl.  Naturw.  Ge- 
sellsch.   Saxonia   I.    p.   20. 

De  leducation  des  vers  a  soie,  dapres  les  prin- 
cipes  suivis  en  Lombardie  par  Eugene  de  Masquard. 
Nimes    1853   8:o,   har  ej   kommit   Ref.   tillhanda. 

En  ny  art  af  slagtet  Cucullia  har  af  DoRF-  Noctuae. 
MEISTER  blifvit  beskrifven  under  namnet  (7.  Scopariae, 
Den  synes  sta  mycket  nara  C,  Absinihi  och  C.  Abrotani, 
men  ar  likval  derifran  skild.  Larven  traifades  pa 
Absinthium  scoparium.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien.  Abh.  III.  p.   413. 

Rorande  de  i  Schlesien  forekommande  arter Metamor- 
af  slagtena  Leucania  och  Nonagria  hafva  flera  v^rde- 
fulla  upplysningar  af  Neustadt  blifvit  allmangjorda. 
Ibland  annat  anfor  han  om  deras  larver,  att  de 
alia  lefva  af  grasslag,  cyperaceer  eller  typhaceer. 
De  fiesta  traffas  fullvS-xta,  under  April  och  Maj 
manader,  pa  grasbevaxta  stallen  emellan  affallna, 
torra  blad.  Sardeles  lyckades  fangsten  emellan  sam- 
manrullade  lof  af  kastanier,  som  lago  nara  dammar. 
Pa  fuktiga  och  sumpiga  stallen,  hvilka  Jjeucanierna 
fOretradesvis  tycka  om,  men  hvarpa  torra  blad  sak- 
nas,  inkrypa   larverna    ofta   i   gamla   afhuggna   vass- 


176 

stran,  som  de  forst  lemna  orti  nftnarna  eller  nat- 
terna  for  att  soka  sin  foda.  I  borjan,  da  Forf. 
fodde  larverna  med  afskuret  gras,  dogo  de  fiesta, 
men  sedan  han  begagnat  hela  grastorfvor,  hvilka 
dagligen  nagot  fuktades,  lyckades  han  ofver  fur- 
vantan.  Graset  bibeholl  sig  da  lange  friskt  och 
larverna  inspunno  sig  emellan  rutterna.  Alia  hirver 
af  slS-gtet  Nonagria  lefva  i  vass-  och  saf-arter,  i 
hvilka  de  slfven  fOrpupa  sig.  De  aro  mycket  latta 
att  uppsoka,  da  nastan  hvarje  vaxt,  hvaruti  de  atit, 
latt  faller  i  oo^onen  deriorenom,  att  en  del  af  bladen 
aro  fortorkade  och  gulnade.  Da  det  ar  svart  att 
bibehalla  de  stran  friska,  hvaruti  larverna  finnas, 
ar  det  lampligare  att  insamla  puporna,  dessa  for- 
torka  likval  afven  latt,  da  man  har  svart  bibringa 
dem  den  fuktighet  som  ar  nodig  for  deras  utveck- 
ling.  Forf.  har  derfore  funnit  andamalsenligt,  att 
afskara  de  stran,  hvaruti  puporna  befunnit  sig,  na- 
gra  turn  ofver  och  under  dem,  samt  sedan  straen 
blifvit  klufna,  sa  att  puporna  lattare  kunna  rora 
sig,  nedsticka  stran  i  vat  sand.  Under  larvtill- 
standet  lefver  Noncbgria  jiexa  i  Glyceria  maxima 
och  i  Carices,  iV.  Paludicola  i  Arundo  phragmites, 
N.  Cannae  i  Typha  latifolia,  angustifolia  och  Scirpus 
lacustris,  N,  Typhae  i  Typha  latifolia  och  angusti- 
folia och  N.  Sparganii  i  Typha  latifolia.  Arb.  und 
Verand.  Schles.  Gesellsch.    185^.  p.   98. 

Som  larverna  af  Episema  trimacula  och  Ophiusa 
licdicra  hittills  icke  varit  kanda,  har  Dorfmeister 
Ofver  desamma  gifvit  en  kort  beskrifning.  Larven 
till  den  forra  traffades  under  terra  bind,  ofta  djupt 
nedgrafd  i  den  losa  jorden,  i  narheten  af  unga  ek- 
eller  andra  buskar.  Den  ar  cyliiidrisk,  med  litet, 
Ijusbrunt,  glansande  hufvud,  ryggen  grabrun,  skif- 
tande    i     violett,    med    en    Ijus.    genomskinlig,   ofta 

knappt 


'I  J  J 

knappt  rnarkbar  nudtellinea,  som  orenonilOper  nnck- 
skOlden  och  analdelen,  hvilka  bada  aro  nagot  mor- 
kare  brunt  glansande,  an  hufvudet;  emeilan  rygg- 
fargen  och  den  hvitgra  buken  aro  de  svarta  luft- 
halen  beJagna.  Den  leiVer  pa  Muscari  racemosum. 
Larven  till  den  senare  eller  Ophiusa  ludicra  fanns 
afven  under  torra  luf  i  narheten  af  buskar  och 
foddes  med  vicker.  Fullvaxt  ar  den  lir  turn  lang 
och  bar  ett  brunhvitt  hufvud  nied  svartbruna  strek, 
ofver  ryggen  lOper  ett  pa  niidten  af  hvarje  segment 
utvidgadt  mOrkviolett  band,  deladt  genom  en  Ijus 
niidtellinea,  ryggen  sklljes  fran  de  hvitaktiga  si- 
dorna  af  en  svart  linea.  Pupan  ar  Ijusbrun,  med 
tvenne  i  spetsen  hopslutande  taggar.  Verhandl. 
Zool.   Bot.   Ver.  in   Wien.   Abh.  III.   p.    4  i  5. 

Hela  metamorfosen  af  Plusla  consona  har  af 
von  der  Planitz  blifvit  utredd.  Fjarilens  larv, 
som  visar  sig  tva  ganger  oin  aret,  nemligen  i  Maj 
och  sedermera  i  Juli  eller  i  Augusti,  har,  sasom 
alia  Plusia-larver,  42  fullstandiga  fotter  samt  en 
Georaeter-lik  gang.  Fullvaxt  Sr  den  ungefar  en 
turn  lang,  till  fargen  blagrOn,  med  spridda  har  och 
en  knappt  markbar  Ijusare  rygglinea;  hufvudet  ar 
Ijusare  gront,  med  en  svart  linea  pa  hvarje  sida, 
hvilken  ock  fortsattes  pa  dess  undra  sida  samt  kan 
anses  sasom  en  hufvudsaklig  skillnad  fran  Ofriga, 
till  detta  slagte  hOrande  larver.  Den  synes  lefva 
ensam,  samt  traffas  endast  pa  Lycopsis  pulla.  Helt 
ung  lefver  den  i  blomknopparna,  men  senare  furtar 
den  bladen.  Inspinningen  forsiggar  mot  slutet  af 
Maj  och  i  Augusti  i  en  fin  vafnad,  som  fastes  vid 
bladen  eller  bladskaften.  Utvecklingen  till  fjaril 
intraffar  14  dagar  till  3  veckor  efter  forpupningen. 
Nagra  pupor  ofvervintra  och  imagines  framkomma 
da  pa  varen.     Stett.  Entom.  Zeit.   XIV.  p.    137. 

Prof.  Bohemavs  Arsb.  1853,  1854.  ^* 


trae. 


178 

DORFMEISTER  har  beskrlfvit  larven  af  Agrotis 
sagittifera.  Horning  har  mot  den  meddelacle  descrip- 
tionen  framstajlt  flera  anmarkningar  och  pastar,  att 
den  icke  ar  sa  uppgjord,  att  denna  larv  kan  skiljas 
fran  narstaende  arters.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien  IV.   p.    104. 

Nagra  upplysningar  om  lefnadssattet  och  me- 
tamorfosen  af  Noctua  Airae  BoiSD. ,  finnas  af  BoiE 
infurda  i   Stett.   Ent.   Zeit.   XIV.   p.    57. 

Kaferstein  omtalar   att    Cosmia  pi/ralina,  after 
endast     tre   dagars    pupptillstand,   forvandlar  sig   till 
fjaril,      Stett.   Ent.  Zeit.  XIV.   p.   310. 
Geome-  Lederer,    som     foretagit    sig    en    omfattande 

bearbetnino;  af  Geometrae,  hvaruti  han  i  manga  han- 
seende,  sardeles  hvad  slagtenas  bestammande  vid- 
kommer,  afviker  fran  alia  furegaende  Forfattare, 
anser  att  dessa  djur  bora  indelas  i  fyra  storre  grup- 
per.  Den  forsta  (slagtena  Pseudoterpna  och  Jodis) 
aro  utan  bihangs-cell  pa  frajiivingarna,  med  lika 
tjock  o:tc  och  fritt  fran  basen  iitlupande  8:de 
nerv  pa  bakvingarna,  5:te  nerven  utloper  p4  fram- 
och  bakvingarna  alhid  narmare  till  6:te  an  till  den 
4:de,  Andra  gruppen  (Acidalia  —  Pellonia)  har  en 
bihangs-cell  pa  framvingarna,  bakvingarna  arc  som 
hos  foregaende  grupp  med  undantag  att  femte 
nerven^  utloper  i  midten  emellan  4:de  och  6:te 
eller  nagon  gang  narmare  den  forra.  Tredje  grup- 
pen (Rhyparia  ■—  Gypsochroa)  har  ingen  bihangs-cell 
pa  framvingarna,  bakvingarnes  8:de  nerv  utgar  fran 
basen  (ett  undantag  harifran  gor  slagtet  Anicop- 
teryx,  hos  hvilket  den  utkommer  fran  midtel-cellens 
framkant.  Detta  genus  skulle  alltsa  efter  fram- 
vingarna hora  hit,  men  efter  bakvingarna  till  nSsta 
grupp),  femte  nerven  ar  vanligtvis  finare  8-n  de  6f- 
riga  eller  felas  belt  och  ballet,  men  forekommer  af- 
ven   hos  nagra    slagten    (Eremia,    Heliothea^    Cimelia, 


I 
I 


479 

Gypsochroa  och  Aplasia)  lika  grof.  Dessa  slagten 
hOra  dock  hit,  emedan  framvingarna  icke  aro  fOr- 
sedda  med  bihangs-cell  och  5:te  nerven  pa  bak- 
.vingarna  icke  utloper  sa  nara  den  6:te;  attonde 
utgar  fritt  fran  basen.  Fjerde  gruppen  (Sterrlm  — 
Eupithecid)  har  en  bihangs-cell  pa  framvingarna, 
lika  grof  5:te  iierv  och  fran  midtel-cellens  framkant 
utlOpande  8:de  nerv  pa  bakvingarna.  I  sistnamnde 
hanseende  afvika  hanen  af  LohopJiora  lohulata  och 
slagtena  Odezia  samt  Siona  sa  till  vida,  att  den 
8:de  nerven  hos  dessa  ar  afskild  fran  midtel-cellens 
framkant  och  lOper  parallelt  med  densamma.  Vid 
berakningen  af  nerverna  och  benamningarna  har 
Forf.  noggrant  foljt  Herrich-Schaeffer.  Med 
bihangs-cell  menar  Forf.  en  liten,  vid  spetsen  af 
midtel-cellen  belagen  cell,  och  raknas  nerverna  fran 
vingarnas  innerkant  framat.  De  af  Furf.  antagna 
slagten  bestammas  salunda: 
1.  Gruppen: 

1.  Baktibierna  hos  bada  l<6nen  med  Iva 
par  sporrar.  Hanens  antenner  pecli- 
nerade. 

A.  Hanens    antenner    langre    an    halfva 

framkanten .  Pseudolerpna  H.  S. 

{G.  coronillaria  Hbn.) 

B.  Hanens    antenner    kortare    iin    halfva 
framkanten. 

a)  Ramtanderna    kilformiga,     temligen 

korta Geometra  Boisd. 

{papilionaria  L.) 

b)  Kamtanderna  langa  och  fina       .     .  Phorodesma  Boisd. 

[smaragdaria  Fabr.) 

c)  Kamtanderna  rutformiga,  fasfade  vid 

skaftet,  antennspetsen  naken  .     .     .  Jodis  Hubn. 

iputataria  Linn.) 

2.  Hanen  endast  apical-,  honan  midtel- 
och  apical-sporre,  antennerna  hos  hanen 

franslika Nemoria  HiiflN. 

{viridata  Linn.) 

3.  Hanen  och  honan  med  endast  apical- 
sporrar.    Hanens    antenner    pectinerade. 


180 

a)  Bakvingarna  med  he!  kant     ,     .     .   Eitcrostis  Hubn. 

[herbaria   Hubn.) 

b)  Bakvingarna  emeilan  fjerde  och  sjetle 

nerverna  urskurna Thalera  Hubn. 

{thymiaria  Link.) 
II.  Gruppen: 

1.  Framvingarnas  bihangscell  enkel. 

A.  Hanens  antenner  pectinerade  med  na- 
ken  spets. 

a)  Bakvingarna  vid  fjerde  nerven  med 
skarp  vinkel.  Baktibierna  bos  bSda 
konen   med  2   par  sporrar. 

a)  Framvingarna   framfor  spetsen  med 

iirskarning       ....  Ochodonlia  Led. 

[sareptanaria  Frky.) 

fi)  Framvingarna  ej  urskurna  .     .     .   Timandra  Boisd. 

(amataria  Linn.) 

b)  Bakvingarna  rundade,  elierhogst  med 
en  trubbig  utvidgning  vid  4:de  nerven. 
a)  Palperna    korta    och    fina.      Bak- 
tibierna   bos    banen    med    ett,    bos 

honan  med  2  par  sporrar     .     .     .  Zonozoma  Led. 

{pendularia  Linn.) 

fi)  Palperna  rSckawde  ISngt  xiiom  huf- 
vudet.  Baktibierna   lios  bada  kdnen 

med   2  par  sporrar Boletobia  Boisd.  *) 

{carbonaria  S.  V.) 

B.  Antennerna  antingen  enkelt  borstfor- 
miga  eller  med  vinkellikt    framstaende 

leder,  eJler  pectinerade  a nda  till  spetsen  Acidalia  Tr. 

[mmulala  Linn.) 

2.  Framvingarnas  bibangscell  ludelad  ge- 

nom  en  tvarnerv '     .  Pellonia  Dup. 

[vibicaria  Linn.) 
IIL  Gruppen:    Nedanstaende  7  genera  omfatta  Treitschkes  slag- 
ten  Zerene  ocb  Cabera  samt  karakteriseras  sSlunda: 

1.  Framvingarna  p§   undra  sidan  med  en 

naken  flack  vid  basen Rhyparia  Herbst. 

{melanaria  Linn.) 

2.  Framvingarna  utan  naken  flack. 


*)  Begagnadt  for  ett  Dipter-slagte  tillhorande  Tipulariae. 


I 


181 

A.  Tredje  och  fjerde  nerven  utlopande 
fr§n  en  punkt.     Antennerna  hos  bada 

kdnen  knappt  synbart  befransade  .     .  Bapta  Steph. 

ipictaria  Thbg.) 

B.  Bakvingarnas  tredje  och  fjerde  nerv 
atskilda.  Antennerna  hos  honanXinare, 
hos  hanen  med  starkare  fransar. 

a)  Baktibierna  med  2  par  sporrar      .  Zerene  Tn. 

{gi'ossulariata  Linn.) 

b)  Baktibierna     med     endast     apical- 

sporrar Orthoslixis  H.  S. 

{cribraria  Hubn.) 

C.  Hanens  antenner  pectinerade. 

a)  Bakvingarna  hos  hanen  pa  ofra  si- 
dan  vid  basen  med    en    naken  flack  Cabera  Tr. 

{pusaria  Linn.) 

b)  Bakvingarna  utan  naken  flSck. 

a)  Bakvingarnas    tvarnerv    bSgformig   Terpnomicta  Led. 

[dilutaria  Hubn.) 
^)  Bakvingarnas  tvarnerv  inat  vinkel- 

likt  bruten Numeria  Dup. 

{pulveraria  Linn.) 
Foljande  18  genera   innefattas  i  Treitschkes    slagte    Enno- 
mos  och  bestammas  sSlunda: 

1.  Framvingarna  med    hvasst    framsprin- 
gande  horn. 

A.  Bakvingarna  emellan  fjerde  och  sjette 
nerverna  icke  urskurna. 

a)  Desamma     pa    fjerde    nerven    med 

langre  udd Eugonia  Hubn. 

[tiliaria  Bkh.) 

b)  Desamma  iika  uddiga. 

a)  Uddarna     ganska     svaga,     hanens 
antenner    med    korta,    tjocka  kam- 

tander Odontoptera    Steph. 

{bidentata  Linn.) 
^)  Uddarna  hvassa,  hanens  antenner 
med  temligen  langa,  fina,  horizontellt 

utstSende  kamt§nder Therapis  Hubn. 

{evonymaria   S.  V.) 

B.  Bakvingarna  emellan  fjerde  och  sjette 

nerverna  urskurna Selenia  Hubn. 

{illunaria  Hubn.) 


489 

2.  Framvingarna    ulau     vinkellikt    fram- 
springande  horn. 

A.  Deras  somm  rak. 

a)  Bakvingarna  med  en  svans  .     .     .  Urapieryx  Leach. 

{sambucaria  L.) 

b)  Bakvingarna  utan  svans. 

a)  Bakvingarna  emelian  Ijerde  och 
sjette  nerven  iirskurna. 

f  Palperna  mycket  korta,  knappl 
rackande  lill  pannan      .     .     .  Angerona   Dup. 

{prunaria  Linn.) 
ff  Palperna  framslaende,  af  huf- 

vudets  langd Epione  Dup. 

/9)  Bakvingarna  emelian  fjerde  och 
sjette  nerverna  ej  urskurna.  Hanens 
antenner  pectinerade. 

f  Pannan   med  kagelforraig  toffs  Himera  Dup. 

{pennaria  Linn.) 
f  f  Pannan  med  rundad  toffs  .     .  Crocallis 

[elingimria  Linn.) 
tff  Pannan    med    tatt    atliggande 
fjall. 
*)  Kamtanderna   langa  och  fina   Heterolocha  Led. 

{laminaria  H.  S.) 
**)  Kamtanderna  korta  och  tjocka  Hypoplectis  Hubn. 

{adspersaria  Bkh.) 

B.  Deras   somn    raed  vinkellika  arskai- 
ningar. 

Hanens  antenner  pectinerade. 

a)  Antennspetsen  naken.  Bakvingarna 
emelian  4:de  och  6:te  nerverna  icke 
urskurna    ..........  Eurymene  Dup. 

{dolabraria  Linn.) 

b)  Antennspetsen  sagtandad.  Bakvin- 
garna emelian  fjerde  och  sjette  ner- 
verna urskurna Pericallia  Steph. 

{syringaria  Linn.) 
3.  Framvingarna  fore  spetsen  med  skar" 
formiga  urskarningar  (felande  hos  3  arter 
af  Macaria,  hvilka  likval  afvika  fran 
2:dra  afdelningen  genom  bakvingarna^ 
form),  annars  med  jemn  kant. 


183 

A.  Bakvingarna  emelian  fjerde  och  sjetle 
nerven  urskurna.  Pannan  blSslikt  upp- 

hojd Caustoloma  Lkd. 

{flavicaria  S.  V.} 

B.  Bakvingarna  emelian  fjerde  och  sjette 
nerverna  icke  urskurna.  Pannan  nor- 
malt  bildad. 

a)  Bakvingarne  vid  fjerde  nerven  vin- 

kellikt  utlopande Macaria  Curt. 

{notata  Link.) 

b)  Bakvingarna   fullkomligt  rundade     .   Elicrina  Boisd. 

[cordiaria  Hubn.) 
Hanarna  till  foljande  fem  slagten  aro  mycket  smarta,  hafva 
ganska   finnerviga,  vid  basen  smala,  ul§t  mycket  utvidgade  vin- 
gar.     Alia  arterna  framkomma  om   v§ren  eller  hosten. 

1.  B§da  kdnen   vingade. 

A.  Antennerna  bos  bada  konen  enkla, 
borstformiga Ploseria  Boisd. 

[diver sata  S.   V.) 

B.  Antennerna  hos  hanen  pectinerade  .  Dysemon  Leber. 

(caliginaria  Rbr.) 

2.  Endast  hanen  forsedd  raed  vingar. 

A.  Attonde  nerven  pS  bakvingarna  fran 
basen  utlopande. 

a)  Palperna    och    laren    med  ludd  be- 

satta Lignyoptera  Led. 

[fumidaria  HiiBif.) 

b)  Palperna  och  laren  med  Slliggande 

fjall Hibernia  Latr. 

{defoliaria.) 

B.  Attonde  nerven  pa  bakvingarna  fran 
midtel-cellens  bakkant  utlopande   .     .  Anisopteryx. 

[aescularia  S.  V.) 
Nedanst§ende    9    slagten    hafva    merandels    ett    mer   eller 
mindre    Bombyx-artadt    utseende,    en    med    grofva   h§r    besatt, 
stundom  ganska  bred  thorax,  mdrka,  tradbarkslikt  fargade  vingar. 
1.  Hanen  utan  naken  flack  vid  framvin- 
gens  bas. 

A.  Baktibierna  endast  med  apicalsporrar. 
a)  Tredje  och  fjerde  nerverna  pS  bak- 
vingarna §tskilda,  eller  utg§ende  fr&n 

en  punkt Biston  Leach. 

[zonaria  S.   V.) 


484 

b)  Tredje  och  tjerde  nerverna  pa  bak- 
vingarna  skaftade      ......   Apochima  H.  S. 

[flabellaria  Heeger.) 
B.  Baktibierna  med  tv§  par  sporrar. 

a)  Tungan  kort  ocb  mjuk. 

a)  Fjarilen    smSrt,    bada  konen   fullt 

utbildade Synopsia   Hiibn. 

{sociaria  HiiBN.) 
[•})  Fjarilen   Bombyx-lik.    Honan  med 
korta  flikar   i  stallet  lor  vingar  .     .   Phigalia  Dup. 

(pthsaria  S.   V. 

b)  Tungan   spiraliormig,  hornlik. 

a)  Fjarilen   Bombyx-Iik      ....  Amphidasys  Tr. 

{bettdaria  Linn.) 

^)  Fjarilen  smart Hemerophila  Steph. 

(abruptaria  Thbg.) 
2.   Hanen    (hos    Tephronia   afven   honan) 
med  en    naken    (hos  abietaria  och  itni- 
braria    ganska    otydlig)  grop  vid  fram- 
vingarnas  bas  pa  undersidan. 

A.  Baktibierna  med  2  par  sporrar. 

a)  Tungan    kort    och    mjuk,    kroppen 

robust Nychtodes  Leder. 

{lividarfa   Hubn.) 

b)  Tungan  spiralformig,  kroppen  smart  Boarmia  Tr. 

[abietaria  S.   V.) 

B.  Baktibierna  endast  med  apical-sporrar  Tephronia  Hubn. 

{corticaria  Hqbn.) 
Foljande    slagten    Sro    de  fdregSende  narmast,  men  skiljas 
fran    dem    g«nom    smartare    kropp,    finare  nerver  och  sparsam- 
mare  silkeslik  barighet,  sardeles  p3   undra  sidan. 

1.  Palperna  med  latt  Stliggande  fjall. 

A.  Vingarna  langa,  ovala Stahnelia  Boisd. 

{hippocastanaria  Hubn..) 

B.  Vingatna  breda,  de  t'ramie  mer  eller 

mindre  triangelformiga Gnophos  Tr. 

(serotinaria  Hubn. 

2.  Palperna  med  tofssar. 

A.  Hanens  antenner  pectinerade. 
a)  Fjarilen  stor.  Framvingarna  hos  ha- 
nen   triangelformiga,    sommen    vai  J 
af    framkanlens     langd;     hos    honan 


185 

koria  och    rundade    (sSsom  hos  Gno- 

phos  Zelleraria) Dasydia  Guen. 

{torvaria  Hubn.) 
b)  Fjarilen  liten  och  smartare.  Hanens 
framvingar  icke  triangelformiga,  mer 
jemnbreda,  deras  somm  knappt  half- 
ten  sa  lang  som  framkanten,  ho  nans 
spetsiga,  langa  och  smala,  knappt  half- 
ten  sa  breda,  som  langa    ....  Calatogyna  Led. 

{fusca  Thbg.) 
B.  Antennerna    hos    bada  kdnen  borst- 

lika Psodos  Tr. 

[trepidaria  Hbn.) 

De  nu  harefter  uppraknade  23  slagtena  hafva  merandels 
langa  vingar,  de  frSmre  aro  mer  eller  mindre  triangelformiga, 
merSndels  vackert  fargade,  de  bakre  oftast  blekare  an  de  framre, 
sommen  hos  alia   rak. 

1.  Framtibierna  med  en  stor  klo  i  spelsen  Enconista  Led. 

{perspersaria  Tr.) 

2.  Framtibierna  obevSpnade. 

A.  Hanens  framvingar  pa  undersidan  med 

en  naken,  intryckt  grop  vid  basen. 

a)  Tungan  spiralformig. 

a)  Pannan  med  tatt  atliggande  fjall. 

f  Palperna   borstforsedda    (Hanar- 

nas    antenner    med    korta    kam- 

tander) Fidonia  Tr. 

{carbonaria  Linn.) 

ft  Palperna     med    tatt    atliggande 
fjall. 
*  Hanens    antenner   med  fja- 
derlika,  utbredda  kamtander. 
0.  Palperna    icke    rSckande 
till     pannan,     kamtander 
Snda    till    antennspetsen  .  Bupalus  Leach. 
{piniarius  Linn.) 
00.  Palperna  rackande  fram- 
om  pannan,   yttersta   an- 
tennspetsen naken       .     .  Selidosema  Hubn. 
{pennaria  S.   V.) 
**  Antennerna  hos  hanen  med 
korta    kamtander,    i    spetsen 
sagtandade. 


0.  Bakvingarnas  tredje  och 
fjerde  nerver  Stskilda       .    Thamnonoma  Lkd. 
{wauvaria  Ll^N.) 
00.  Bakvingarnas    tredje  och 
fjerde     nerver     utlopande 
fr§n  samma  punkt      .     .  Euholia  Boisd. 

{murinaria  S.  V.) 
fi)  Pannan  med  horizontelt  framstaende 
spetsig  lagg.  (Hanens  antenner  kam- 

tandade Diastictis  Hubn. 

[artesiaria  S.  V.) 
b)  Tungan  felande.     Hanens  antenner 
med  ISnga  rutformiga  kammar. 
cc)  Palperna  med  borst       ....  Athroolopha  Lkd. 

ipennigeraria  Hubn.) 
^)  Palperna  med  lofsar      ....  Eurranthis  Hubn. 

{pliimistraria  Hbn.) 
B.  Hanens  framvingarutan  grop  vid  basen. 

a)  Pannan  med    kSgelformigt  uppratt- 

stSende  ludd Prosolopha  Led. 

{opacaria  Hubn.) 

b)  Pannan  utan  ludd. 
a)  Palperna  med  borst. 

f  Hanens  antenner  med  korta  kam- 

tander Heliothea  Boisd. 

{discoidaria  Rbr.) 
ft  Hanens  antenner  med  ISnga  rut- 

lika  kammar Ematurga  Led. 

{atomaria  Linn.) 
fi)  Palperna  med  tatt  §tliggande  fjall. 
f  Hanens  antenner  kamtandade. 
*  Kamtanderna     fjaderlikt     ut- 

bredda Eremia  Hubn. 

{culminaria  Eversm.) 
**  Kamtanderna    horizontelt   och 
vidt  frSn  hvarandra  st^ende    . 
0.  Tungan    felande.     Bakvin- 
garnas sjette  och  sjunde  ner- 
ver §tskilda Eugea  Dup. 

ipravaria  Hubn.) 
00.  Tungan  spiralformig.    Bak- 
vingarnas   sjette   och   sjunde 
nerver  korta,  skaftade     .     .  Eusarea  H.  S. 

{telaria  H.  S.) 


***  Kamtanderna,    s§8om    vanligt, 

nSgot  fram-  samt  nedSt  riktade. 

0.  Framtibiernas  bihang  ISingt 

och  spetsigt,  framst^ende. 
+  Thorax  tatt  uUig      .     .     .  Scodiona  H.  S. 

ifavillacearia  HiiBN.) 
++    Thorax    med    fina,    slatt- 

strukna  har Aspilates  Tr. 

{strigillaria  Hubn. 
00.  PVamtibiernas    bihang    icke 

framstSende. 
■*■  Bakvingarnas  somm  emellan 
tjerde     och    sjette    nerverna 
icke  indragen.  Femte  nerven 

lika  tjock Cimelia  Leber. 

{margarita   Hubn.) 
■*"*"  Sommen  emellan  fjerde  och 
sjette      nerverna      indragen. 
Femte  nerven  mycket  fin    .  Cleogene  Boisd. 
[lutearia  Fabb.) 
tf  Hanens  antenner  borstformiga. 
*  Baktibierna  med  2  par  sporrar. 
0.  Femte    nerven   pa  bakvin- 
garna  lika  grof   med  de  6f- 

riga Aplasia  Hubn. 

{ononaria  Fuesl.) 
00.  Femte    nerven  pS  bakvin- 
garna    mycket    finare  an  de 
ofriga. 
"*"  Bakvingarna  rundade,  Sjette 
och  sjunde  nerverna  atskilda  Phasiane  Dup. 

{petraria  Esper.) 
"^+  Bakvingarna      med     fram- 
staende    framvinkel.      Sjette 
och    sjunde    nerverna  utga- 
ende  frSn  samma  punkt       .  Scoria  Steph. 

{dealbata  Linn. 
**  Baktibierna  med   mycket  sm§i 

apical-sporrar Gypsochroa  H.  S. 

{renitidaria  Hubn.) 
IV.  Gruppens  slagten  karakteriseras  salunda : 
1.  Bada  konen  vingade. 
A.  Bakvingarna    hos    bada    konen  med 
lika  nerver. 


488 

a)  Framvingarnas  bihangscell  enkel. 
a)  Palperna    borstbekladda.      Hanens 

antenner  kamlika Lythria  Hubn. 

{purpuraria  Linn.) 
/?)  Palperna  med  grofva  fjall.  Hanens 

antenner  borstformiga Odezia  Boisd. 

{chaerophyllata  Linn.) 
y)  Palperna  med  tail  Stliggande  fjall. 
f  Hanens     antenner     kamtandade 

med  naken  spets Sterrha  H.  S. 

{rosearia  Tr.) 
ft  Antennerna     bos     bada    konen 
borstformiga. 

*  Framvingarnas  tredje  och 
fjerde  nerver  utlopande  nara 
hvarandra,    nastan  fr§n  samma 

punkt Mesotype  Hubn. 

{virgata  Hufnagel.) 
**  Framvingarnas  tredje  och  fjerde 
nerver   lopande    pS  vanligt  af- 
stand  fr§n  hvarandra. 
"*■  Fram-  och  bakvingarna  pro- 
portionerliga  (utan  teckningar)  Minoa  Boisd. 

{euphorbiata  S.  V.) 
"*"*■  Bakvingarna    i    fdrhSllande 
till  de  framre  sm§.  (Alia  vin- 
garna  med  v§gformiga  lineer)  Eupithecia  Curt. 

{strobilata  Hubn.) 

b)  Bihanscellen  delad. 

a)  Hanens    framvingar   pS  undra  si- 
dan  vid  basen  med  en  stor  hSrtofs  Lygris  Hubn. 

{prunata  Linn.) 
fi)  Hanens  bakvingar  p§  undra  sidan 
med  en  hSrtofs  vid  innerkanten      .  Eucosmia  Steph. 

{undulata  Linn.) 
y)  Vingarne  utan  hartofs. 

f  Hanens    bakkropp  mycket  lang, 
med  en  pensellik  hartofs  pa  anal- 

segmentet Scolosia  Steph. 

{vetulata  S.  V.) 
ft  Bakkroppen    och    analtofsen    af 
vanlig  langd. 

*  Bakvingarna  djupt  urskurna  .  Triphosa  Steph. 

{dubitata  Linn.) 


189 

*•  Bakvingarna   mod   hel  kant. 
0.   Fjarilen  robust,  bakvingarna 
med  utstSende  framvinkel     .  Ortholilha  Hubn. 

[cervinata  S,   V.) 
00.  Fjarilen  smartare.    Bakvin- 
garna   rundade,    framvinkein 
icke  utlopande       ....  Cidaria  Tr. 

{ocellata  Linn.) 
B.   Bakvingarna  hos  hanen  utan,  hos  ho- 
nan  med  en   nerv  vid  inre  kanten. 

a)  Bakvingarna  med  betydligt  utlo- 
pande framvinkel Siona  Dup. 

[exalbata  Hubn.) 

b)  Bakvingarna  rundade  hos  hanen 
med  mer  eller  mindre  tydligt  hud- 
bihang  vid  basen. 

a)  Framtibierna  fortjockade  (med  en 
klo  i  spetsen.) 
f  Framvingarna  hvasst  tillspetsade, 
fjallbekladningenkritlik,utan  glans  Lithostege  Hubn. 

{asinata  Hiibn.) 
f  f  Framvingarna  mera  ovala,  siden- 
iikt  glansande,    med  mycket  fina 

nerver Chesias  Tr. 

[spartiata  Fuksl.) 
/?)  Framtibierna  icke  fortjockade. 
j-  Framvingarna  med  grofva  ner- 
ver och  hvasst  utdragen  spets. 
Framtibierna,  undantagande  hos 
lithoxylata,  numidaria  och  soro- 
riata,  med  en  klo  i  spetsen  .     .  Anaitis  Boisd. 

{lithoxylata  Hubn.) 
ff  Framvingarna    med  fina   nerver, 
rundade,   habitus  och  teckningar, 
som    hos    Cidaria.      Framtibierna 

obevapnade Lobophora  Curt. 

[sexalata  Bkh.) 
2.  Hanen    endast    vingad,     honan     med 

korta  flikar Chimatobia  Steph. 

[brumata  Linn.) 

Afhandlingen   atfoljes   af  tvenne  plancher  frani- 
stallnnde  vingar  och   deras   nerver  samt   slutJigen  af 


490 

en   katalog  ofver  alia   kanda    Geometrae.      Verhandl. 
Zool.   Bot.  Ver.  in   Wien.  Abb.   III.  p.    165. 

Ett  annat  rikhaltigt  bidrag  till  kannedomen  om 
Geometrae  utgur  De  la  Harpe's  monografie  ofver 
de  arter  af  denna  grupp,  som  blifvit  patraffade  i 
Schweiz.  Sedan  Forf.  i  inledningen  fastat  upp- 
marksamheten  pa  vingnervernas  vigt  vid  classifica- 
tionen,  samt  vid  deras  benamning  hufvudsakligen 
foljt  Heers  terminologie,  bar  ban  ansett  sig  bura, 
med  nagra  fa  modificationer,  fulja  Herrich-Schaf- 
FER8  uppstallning.  Eburu  denna  val  icke  ar  utan 
brister,  bar  den  likval  synts  Forf.  vara  den  mest 
naturliga.  De  grupper  som  bilda  Herrich-Schaf- 
FERS  genera  aro  nemligen  understundom  allt  for 
mycket  inskrankta,  understundom  allt  for  mycket 
utvidgade.  Den  Scbweitziska  faunan  visar  sig  lika 
rik  pa  Geometrae,  som  pa  andra  battre  kanda  djur. 
Heydenreichs  katalog,  som  utkom  1851,  upptager 
7^^  Europeiska  arter.  Om  man  fran  detta  antal 
afdrager  60  till  70  nummer,  anvanda  for  variete- 
ter  eller  osakra  arter,  sa  uppgar  antalet  af  Euro- 
peiska endast  till  660.  De  af  La  Harpe  i  den 
nu  anmalda  afbandlingen  anfurda  arterna  uppga  till 
329,  eller  omkring  balften  af  de  som  finnas  pa 
kontinenten.  Detta  forballande  forklaras  genom  la- 
get  af  Scbweiz  i  nara  midten  af  Europa,  afvensom 
genom  detta  lands  alpnatur  ocb  geologiska  beskaf- 
fenbet.  De  329  arterna  aro  salunda  fordelade,  att 
omkring  s  eller  112  finnas  utbredda  ofver  hela 
Europa,  med  undantag  af  de  varmaste  ocb  kallaste 
delarna.  Ett  nagot  storre  antal,  eller  130,  arosall- 
syntare  ocb  endast  anmarkta  bar  ocb  der.  De  fiesta 
af  dessa  senare  (vid  pass  80)  forefinnas  icke  ute- 
slutande  pa  inskranktare  lokaler,  hvaremot  de  of- 
riga  blifvit  sedda  pa  fa  stallen  ocb  1 1  ensamt  i 
Schweiz.      Af  de   i   n?imnda    land   funna  arterna  ilro 


191 

48  rent  alpinska,  af  hvilka  flera  a,fven  tillhora  norra 
Europa;  16  subalpinska  visa  sig  afven  i  norra  Tysk- 
land.  Sudra  delen  af  Schweiz  raknar  %1  sydliga 
arter.  Dessa  erhallas  endast  vid  de  stora  sjOarna 
eller  i  de  varmare  dalarna.  FOrf.  bar  icke  gjort 
nagon  inskrankning  i  familjen,  utan  bibehallet  den 
sadan,  som  den  alltsedan  Linnfs  tid  blifvit  af  En- 
tomologerna  antagen,  raed  undantag  deraf,  att  en 
art,  Aventia  flexularia^  blifvit  ofverfljttad  till  Noctuo- 
phalenites,  hvilket  blifvit  fOranledt  sa  val  af  larvens, - 
som  det  utbildade  djurets  karakterer.  Tiden  dd 
hvarje  art  framkommer  samt  de  lokaler  hvarpa  den 
traffas,  hafva  med  stor  noggranhet  blifvit  angifna. 
Neue   Denkschr.  Schweiz.  Gesellsch.  XIII.  p.  I.  T.  1. 

Ett  nytt  slagte  bland  Geometrae  benamndt 
Chondrosoma,  bar  af  Anker  blifvit  uppstaldt.  Det 
star  narmast  Amphidasis  Tr.  ,  men  afviker  derifran 
betydligt.  Den  beskrifna  arten,  Ch.  Jiduciaria,  bar 
blifvit  funnen  i  Ungern.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver* 
in   Wien   IV.  p.  III. 

Nagra  nya,  till  denna  familj  hurande  arter, 
hafva  blifvit  beskrifna,  nemligen  1  :o  af  Mann  PsocZos 
alticolaria  funnen  pa  Gross  Glockner  och  Geometra 
beryllaria  fan  gad  i  Dalmatien.  (Verb.  Zool.  Bot. 
Verein  in  Wien  Abh.  III.  p.  75)  sarat  %;o  af 
MoESCHLER  Pericallia  (Ennomos)  Freitagaria  frdn 
Sarepta.      (Stett.   Ent.   Zeit.   XV.   p.    143.) 

MiLLiERE  omnamner  och  afbildar  en  af  honom 
funnen  varietet  af  Gnophos  obscuraria,  utmarkt  ge- 
npin  vingarnas  bleka  farg.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  I. 
p.   389. 

Vid    den     af    Koppe   meddelade   beskrifningen  Metamor- 
Qfver    larven    till    Scodiona  favillacearia,    bar   Egger     ^°^' 
fnnnit  sig  foranlaten   framstalla   flera  anm^rkningar.^ 
Verhandl.     Zool,    Bot.    Ver.    in    Wien.     Abh.     IV/ 
p.   18. 


19« 

Kaferstein    upplyser    att    larven   af  Boarmki 
cineraria    vanligtvis    trMffas     pa    gamla,    med    niossa 
betackta    tegeltak.     Stett.   Ent.    Zeif.    XIV.  p.   310. 
Pjralide&.  Under  titell,  "Histoire  Naturelle  des  Insectes.  ■Spe- 

cies genSras  des  Lepidopteres  par  Boisduval  et  GuE- 
NEE  Tome  hvitieme  Deltoides  et  Pyralites'  par  M.  A, 
GuENtE.  Paris  1854  8:o,  448  sid.  8  pi.,  har  ett  om 
dessa  grupper,  hvad  de  exotiska  formerna  betraffa, 
rikhaltigt  arbete  utkommiu  Forf. ,  som  funnit  sig 
foranlaten  skilja  en  del  arter  fran  PyralideSf  har  af 
dessa  bildat  en  -egen  grupp  Deltoides,  hvilken  &tar, 
sa  val  med  hansyn  till  larvernas,  som  de  utbildade 
djurens  form,  narmast  Noctuae,  Denna  grupp  delas 
i  tre  familjer  nemligen  Plaiydidae  med  3  slagten 
och  6  arter,  hvilka  alia  bebo  Amerika  och  Indien. 
Hypenidae  med  40  genera  -och  44  arter  (i  S verge 
forekomma:  HypeMa  prohoscidalis,  r^Mralis,  arassalis,) 
fferminida£  2^0  slagten  med  8i  arter.  (Svenska:  Rivula 
sericealiSf  Sophronia  emortualis,  Herminia  harhalis,  tarsi- 
crinaliSf  grisealis,  tentaculalis  m.  fl.)  Pyralides  indelas 
i  Trib.  I.  Squamosae,  Famil.  1.  Odontidcui  '2  siagten 
3  arter.  Trib.  11.  Pulverulentae  Famil,  \  Pyralidae 
6  slagten,  32  arter.  (Svenska:  Pyralis  fimhrialis,  fa- 
rinalis  (Lineigalis  var.^,  glaucinalis,  Aglossa  pinguina- 
lis),  Fam.  2.  Cledeohidae  3  slagten  48  arter  (Svensk 
art:  Cledeohia  angustalis).  Trib.  III.  Luridae.  Famil. 
\.  Hercynidae  7  genera  20  arter  (Svenska:  Hercyna 
holosericealis ,  Poreaphila  ScandinaviaUs),  Famil.  2. 
EnnycJiidae  7  slagten  47  arter,  (Svenska:  Pyrausta 
porphyralis,  punicealis,  purpuralis-,  Herhella  caespitalis, 
Ennychia  cingulalis,  octomaculalis  m,  fl.)  Famil.  3. 
Asopidae  17  slagten,  85  arter.  Fam.  4.  Steniadae 
10  genera,  38  arter.  (Svensk  art:  Diasemia  litter alis). 
Fam.  5.  Ilydrocampidae  8  slagten  28  arter.  (Svenska: 
Calaclysta    Lemnalis,    Paraponyx    stratiolalis,    Hydro- 

campa 


193 

campa  nymphaealis  m.  fl.)  Famil.  6.  Spilomelidae  3 
sliigten,  14  arter.  Fam.  7.  Margarodidae  W  genera, 
58  arter.  Fainil.  8.  Botydae  ^\  slagten,  194  arter. 
(Svenska:  Botys  pandaUs,  flavalis,  verticalis,  urticalis, 
Ebulea  samhucalis,  Pionea  forjicalis,  margaritalis,  Sca- 
pula olivalis,  prunalis  m.  fl.)  Trib.  lY.  Plicatae.  Fam. 
Scoparidae  3  slagten,  30  arter  (Scoparia  mercurialis 
m.  fl.) 

Mendl,  som  patraffat  larven  till  Botys  mar-Metamor- 
ginalis  i  fruskldorna  af  Rhaphanus  sativus,  hvars 
innehall  den  uppater,  lemnar  pa  densamma  fOljande 
beskrifning.  Den  ar  6  lineer  lang,  2  lineer  tjock, 
cylindrisk,  mot  bakandan  nagot  afsmalnande;  huf- 
vudet  ar  svart,  glaneande;  kroppen  gulgron,  vid 
halsen  tvenne  svarta  flackar  och  pa  ryggen  fyra 
rader  sturre  svartbruna,  och  nara  de  tva  yttre  ra- 
derna  annu  en  rad  mycket  sma,  punkter;  pa  hvar- 
dera  af  de  storre  punkterna  finnes  ett  sty  ft,  borst— 
likt  bar;  brostfotterna  gulgraa,  bakfutterna  (4  par) 
aro  forsedda  med  en  krans  af  brunaktiga  borst,  af- 
vensom  de  tva  bakre;  undersidan  ar  grongul  utan 
flackar.  Abhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  III. 
p.    116. 

Horning  bar  utredt  metamorfosen  af  Pyrausta 
phoenicealis.  Larven  ar  fullv^xt  en  turn  lang.  Den 
framre  delen  blir  mot  det  lilla  hufvudet  betydligt 
smalare  an  den  bakre  kroppen,  fargen  ar  mycket 
foranderlig,  sa  att  den  ofvergar  fran  smutsigt  Ijus- 
gron  till  Ijusgra  eller  rodbrun,  hufvudet  ar  rod- 
brunt  med  morkbruna  flackar  och  svarta  vartor; 
ofver  ryggen  lopa  tva  Ijusare,  efter  langden  gaende 
lineer,  emellan  hvilka  grundfargen  bildar  ett  inten- 
sivt  strek.  Den  traffas  mot  slutet  af  Augusti  pa 
Salvia  glutinosa  och  uppehaller  sig  i  en  fin,  hvit 
vafnad,   som   ar   fastad     emellan    stjelkarna.      Sa   val 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  '3 


194 

blommorna  som  bladen  furtiiras.  I  September  for- 
pupar  den  sig  i  en  IjUsbrun  vafnad  och  imago 
framkommer  mot  slutet  af  foljande  Juni  manad. 
Verhandl.  Zool.   Bot.   Ver.  In  Wien  Abh.  III.  p.  409. 

Microlepi-  Man     bar    hittills    ansett    att    de    hetare  luft- 

°^  ^^^'  strecken   skulle  ega  ett   ringa  antal  Microlepidoptera, 

litteraTiu-  "*®"  forhallandet  ar  likval  icke  sadant,  utan  bristen 
pa  dessa  djur  i  vara  samlingar  harflyter  till  stor 
del  deraf  att  de  samlare,  som  besuka  andra  verlds- 
delar  anse  alltfor  besv^rligt  och  tidsodande  att  be- 
fatta  sig  med  dessa  sma  och  brackliga  djur.  I  se- 
nare  tider  hafva  dock,  genom  en  och  annan  till 
Europa  ankommen  samling,  innehallande  smarre  in- 
sekt-arter  blifvit  adaG^alao-dt,  att  de  hetare  zonerna 
afven,  med  hansyn  till  sadana  former,  kunna  mata 
sig  med,  ja  ofvertraffa  de  tempererade.  Sasom  bi- 
drag  till  det  ringa,  som  kotnmit  till  var  kannedom 
om  de  exotiska  smafjarilarna,  har  Zeller  beskrifvit 
och  afbildat  trenne  af  Tengstrom  pa  Java  upp- 
tackta  arter,  nemllgen  Opogona  n.  g.  dimidiatella, 
Rhagophanes  n.  g.  tortriciformis  och  Pseudohlahes 
OopJiora.  Bull,  de  Mosc.  XXVI.  IV.  p.  502.  T.  IV. 

Af  Staintons  "The  Entomologist  Companion' 
har  andra  betydligt  tillokta  upplagan  utkommit  i 
London  1854.  Recenserad  i  Nat.  Hist.  Reuiw.  1854. 
p.    1  12. 

Af  de  kataloojer,  som  uto^ifvas  ofver  Britiska 
Museum,  hafva  trenne  delar  utkommit  nemligen: 
List  of  the  specimens  of  British  Animals  in  the  col- 
lection of  the  British  Museum  T.  X  et  XII,  hvaruti 
Tortrices  och  Cramhidae  blifvit  af  Stephens  om- 
sorgsfullt  bearbetade,  samt  T.  XVI.  innehallande 
Tineina  och  Pterophorina  uppgjord  af  Stainton. 
De  innehalla  jemte  slagt-  och  art-namn  fullstandig 
synonymi. 


195 

Nedanstaende  afhandling  har  Ref.  ej  haft  till- 
falle   se,   nemligen: 

Stephens  Reply  to  M:r  Douhledays  Note  on 
Stephens  Catalogue  of  Lepidopterous  Insects  in  the 
Cabinet  of  British  Museum  (Tortrices).  Zoolog.  CXXII. 

Douglas  liar  sokt  utreda  och  bestamma  de 
arter  af  Microlepidoptera,  som  blifvit  anforda  i  Reau- 
MURS  fortjenstfulla  arbete.  Trans.  Ent.  Soc.  of  Lond. 
N.  S.  II.  p.  97. 

Kritiska  anmarkningar  rorande  nagra  Tortrix- Tortrices. 
arter  hafva  af  Schlager  blifvit  meddelade,  1:o 
Furf.  anser  att  Herrich-Schaeffer  handlat  ratt 
da  han  anfort  Tortrix  treueriana  Wien.  Verz.  sa- 
sora  synonym  med  Teras  asperana,  hvaremot  namnet 
treueriana  icke  kan  bibehallas  for  den  af  HiiBN.  f. 
100  afbildade  arten,  utan  maste  vika  for  ett  aldre 
T.  niveana  Fabr.  S:o  Utredes  synonymien  af  fol- 
jande  arter:  Tortrix  Abilgaardana  Frol.  Treitsch. 
Dup.  =  cristana  HiiBN.  f.  55.  T.  Abilgaarda7ia  Fabr. 
=  T,  Schalleriana  var. ;  T.  imriegana  Fabr.  W.  V. 
=r  T.  prosterana  HoFFM.  eller  amhiguana  Treitsch.; 
T.  variegana  Frol.  =  T.  Abilgaardana  Treitsch. 
3:  Adagalagges  att  T.  psorana  Frol.  endast  ar  en 
varietet  af  T,  scrabana.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p. 
52.  4:o  Att  Frolichs  T.  cristana  afvenledcs  ar 
en  varietet  af  T.  scabrana.  5:o  Att  T.  gerrnarana 
Frolich  endast  ar  en  fargforandring  af  T.  sparsana 
och  slutligen  6:o  att  T.  ochraceana  Frol.  icke  kan 
,  skiljas   fran    T.  ferrugana  J.   c.   p.   67. 

Wocke,  som  hallit  ett  foredrag  ufver  Herrich- 
Schaeffers  systematiska  indelning  af  fjarilarna, 
har  i  detsamma  redogjort  for  de  arter  af  slagtet  Teras, 
hvilka  hittills  blifvit  funna  i  Schlesien.  Arb.  und 
Verand.  Schles.  Gesellsch.    1852.  p.   97. 

Scott  Note  on  the  Larva  of  Eudonea  maurana, 
Zool.   N.  CXXXII.   har  Ref.   ej   sett. 


196 

Tineidae.  Ett  af  (le   vigtigare  arbeten,   som  under  de  se- 

nare  aren  utkommit,  ar  onekligen  ''Insecta  Britan- 
nica  Lepidoptera :  Tineina'  by  Stainton.  London 
1854,  8:0,  314  sid.  10  plancher.  Furf.,  som  na- 
stan  uteslutande  gjort  dessa  sma,  men  intressanta 
djur  till  foremal  for  sina  undersokningar,  bar  der- 
vid,  sardeles  med  hansyn  till  metamorfosens  utre- 
dande,  adagalagt  en  otrolig  flit  ocb  ihardighet.  Man 
finner  nemligen  bar,  icke  allenast  sorgfalligt  utar- 
betade  beskrifningar  ofver  hvarje  art,  utan  afven 
en  mangd  upplysningar  om  lefnadssattet  ocb  ut- 
vecklingen,  grundade,  nastan  uteslutande,  pa  Forfts 
egna  iakttagelser.  En  annan  stor  furtjenst  eger 
dessutom  detta  arbete  genom  den  ofverallt  noggrant 
utredda  synonymien,  bvarigenom  vi  kommit  att 
battre  och  sakrare  kanna,  en  mangd  arter,  som  af 
aldre  Engelska  Forfattare  blifvit  upptagna  under 
namn,  hvilka  till  en  stor  del  varit  fastlandets  En- 
tomologer  obekanta,  eller  dubiosa.  Da  ett  langre 
utdrag  af  detta,  for  hvar  och  en  som  vill  studera 
dessa  djur,  oumbarliga  arbete,  skulle  blifva  allt  for 
vidlyftigt,  atnojer  sig  Ref.  att  endast  meddela  Forf:s 
indelning  i   grupper  af  de  i  England  funna  Tineinae. 

A.  Honans  vingar    mindre    utvecklade   an 
hanens,    korla    och    spetsiga.     Hanens 

bakvingar  breda,   icke  emarginerade    .    1   Exapatidae. 
AA.  Honan   utan   vingar.   [Tineidae  pars). 
AAA.  Honans     vingar     lika    utvecklade    som 
hanens. 

B.  Antennerna     icke     framstrSckta    under 
bvilan. 

C.  Antennernas  basalled  icke  utvidgad  till 
en   ogontackare. 

D.  LabiaJpalperna   korta   och  tjocka. 

E.  Framvingarne  afl§nga,  maxillarpalperna 
vanMgtvis  fullt  utbildade       ....   Tineidae. 

EE.   Framvingarna  smala,    maxillarpalperna 
alldrig   utbildade. 


I 


197 

F.  Bakvingarna  aflSngt  lancellelt-lika  (Ho- 
ponomeutidarum  pars). 

FF.  Bakvingarna  lancelllika 7   Argyresthidae. 

DD.  Labialpalperna  korta,  apicalleden  spetsig. 

G.  Framvingarna  l§nga  och  smaJa,  bak- 
vingarnas  cilier  icke  nara  sa  langa  som 

bredden  af  bakvingarna        ....  3  Hyponomeutidae, 
GG.  Framvingarna  aflanga,  bakvingarnas  ci- 
lier nSra  sa   langa  eller  langre  an  bak- 

vingarnes  bredd 6  Glyphipterygidue, 

DDD.  Labialpalperna  langa  och  spetsiga. 
H.  Bakvingarna    breda    eller  emarginerade 

framfor  spelsen 5  Gelechidae. 

HH.  Bakvingarna  snnala,  icke  emarginerade 

framfor  spetsen. 

1.  Maxillarpalperna  foga  ulbildade,  knappt 

synbara;  den  ulbildade  insekten  hvilar 

nedtryckt  p§i  den  yta  der  den  befinner 

sig 10  Elachistidae. 

II.  Maxillarpalperna  val  utbildade,  trad- 
formiga;  insekten  hvilar  med  upphojdt 
hufvud,  kroppen  bildande  30:o  vinkel 
mot  den  yta   pa  hvilken  den  befinner 

sig 8  Or;nichidae. 

DDDD.  Labialpalperna  korta,    trubbiga.    Bak- 
vingarna lancettlika 11   Lithocolletidae. 

CG.  Antennernas    basalled    utvidgad    i    en 
ogonlackare. 
K.  Antennerna    mer    an  halften  sa  langa 

som  framvingarna 12  Lyonetidae. 

KK.  Antennerna  icke  halften  sa  ISnga  som 

framvingarna 13  Nepticulidae. 

BB.  Antennerna  framstrackta   under  hvilan. 
L.  Hufvudet  ojemnt.  Framvingarna  lancett- 
lika     4  Plutellidae. 

LL.  Hufvudet  slalt.    Framvingarne  lancett- 
lika     9  Coleophoridae. 

Hvar  och  en  af  dessa  grupper  fordelas  i  manga 
genera.  Pa  plancherna  framstallas  hufvuden  med 
deras  delar,  vingar  och  fjarilar  af  de  olika  slag- 
tena  samt  en  mSngd  larver.  Hela  antalet  af  de  i 
England  funna  Tineina  uppgar  till  59^,  upptagna 
under    89   genera. 


198 

Zeller  har  fortsatt  sin  i  furra  Berattelsen  p. 
231  omnamnda  afhandling  ofver  Tineacea  plicipalpia 
samt  beskrifver  nu  de  aterstaende  tvenne  slagtena, 
nemligen  1:o  Adela  med  30  arter.  Dessa  fordelas 
under  nedanstaende  sectioner: 

A.  Cauchas  Zkll.  Isis  1839.  Antennerna  foga  langre  an  krop- 
pen,  hos  bada  konen  temligen  lika.  Hufvudet  nastan  till 
munnen  grofharigt.  Sisia  halften  af  honans  bakkropp  sam- 
mantryckt,  harig,  med  triangelformigt  agglaggningsror  (4 
arter.  A.  fibulella  S.   V.) 

B.  Eutyphia  Hubn.  Cat.  Antennerna  betydligt  langre  an  krop- 
pen,  hos  honan  merandels  kortare  an  hos  hanen.  Hufvudet 
atminstorie  nedtill  belackt  med  afliggande,  glansande  fjall. 
Honans  bakkropp  baktill  sammantryckt,  tillspetsad,  med  na- 
ket  spetsigt  agglaggningsror. 

a)  Med  tjockt  hufvud  (genom  harbekladnaden).  Antennerna 
hos  bada  konen  temligen  lika.  Hanens  hufvud  endast 
nedtill  glatt,  hos  honan  hogre  upp.  (1  art  A.  rufimetrella 
Scop.) 

b)  Med  litet  hufvud.  Hanens  antenner  mycket  langa,  honans 
betydligt  kortare,  vid  basen  genom  harfjall  fdrtjockade. 
Hufvudet  hos  bada  konen  hogt  upp  glatt  och  glansande, 
framvingarna   enfargade.  (1    art.  A.  violella  Tr.) 

c)  Med  litet  hufvud.  Honans  antenner  icke  fdrtjockade, 
framvingarne  med  en  Ijus,  icke  kantad  fascia.  (4  arter. 
A.  Mazzolella  Hubn.) 

d)  Med  litet  hufvud.  Hanens  antenner  mycket  langa,  ho- 
nans betydligt  kortare,  mot  basen  merandels  genom  har- 
fjall fdrtjockade.  Framvingarna  med  en  Ijus,  svart  och 
violett  kantad   fascia  (6   arter  A.   De  Geerella  L.) 

C.  Adela  Latr.  Antennerna  langa,  hos  honan  kortare  och  vid 
basen  kala.  Hufvudet  och  benen  hos  h&narna  med  styfva 
bar.      Framvingarna  utan   flackar. 

a)  Sugrdret  och  basalleden  pa  hanarnas  antenner  mycket 
hariga;  honornas  palper  korta,  antennerna  vid  basal- 
halften  betydligt  fdrtjockade.  Hufvudet  glatt  och  glan- 
sande.   (2   arter.   A.  virideUa  Scop.) 

b)  Sugrdret  naket.  Antennerna  fina  och  glatta.  Hufvudet 
hos  bada  konen  bekladt  med  tata  h§r.  Honans  palper 
sma,  hanens  temligen  liinga  och  borstformigt  hariga.  (2 
arter   A.  Cuprella  S.  V.); 

och   2;o  Nemotois  HiiBN.  med   14  arter  salunda   fdr(}elade: 


i 


199 

A.  Har.ens  antenner  med  tydliga  pannknolar.  Honans  bakkropp 
mycket  lang,  sista  halften  merandels  naken.  Framvingarna 
utan  Ijusa  flSckar  eller  morka  fascier.  (2  arter  N.  scabio- 
sellus  Scop.) 

B.  Hanens  antenner  med  otydliga  pannknolar,  honans  bakkropp 
]fing,  aggliiggningsiorot  endast  naket. 

a)  Framvingarna   med  tva  mot  hvarandra  belagna  Ijusa  fliic- 
kar.   (2  arter  N.   Latreillellus.) 

b)  Framvingarna     med     Ijusa    och    morka   fascier.    (1    art  N. 
pantherellus  Guen.) 

C.  Hanens  antenner  med  otydliga  pannknolar,  ofver  basalleden 
med  eller  utan  skagg.  Honans  bakkropp  foga  lang,  med 
naket  agglaggningsror.  Framvingarna  med  en  morkt  skug- 
gad  fascia.   (9  arter  N.  cupriacellus  Hubn.) 

Linnea  Entom.  VII.  p.    1. 

Slagtet  Depressaria,  med  nagra  till  detsamma 
narstaende  genera,  har  bHfvit  pa  ett  hogst  full- 
standigt  och  noggrant  satt  bearbetadt  af  Zeller. 
Om  sjelfva  slagtet  utgor  ett  bland  de  naturligaste 
inom  Tineaceae,  och  saledes  icke  blifvit  sardeles 
uppblandadt  med  frammande  bestandsdelar,  muter 
deremot  sa  mycket  storre  svarighet  vid  bestamman- 
det  af  de  talrika,  hvarandra  narstaende,  arterna. 
Till  samma  grupp  som  Depressaria  har  FOrf.  fort 
de  slagten,  hvilka  bilda  en  ofvergang  till  Gelechia. 
Till  dessa  sistnamda  hora  tva  artfattiga  Europeiska 
och  flera  Exotiska  slagten,  af  hvilka  atminstone 
tvenne  synas  ega  talrika  species.  De  tvenne  i 
Europa  fOrekommande  genera  karakteriseras  pa  fOl- 
jande  satt: 

Exaeretia  Staint.  Antennae  d^  pubescenti-ciliatae.  Palpi 
labiales  articulo  secundo  infra  scopiformi,  scopis  longitudinaliter 
divisis.  Alae  anteriores  vena  apicali  furcata,  furcae  ramae  in- 
feriore  in  apicem  exeunte;  posteriores  margine  postico  ante 
angulum  analem  sinuato.  Abdomen  9  convexulum,  oviducto 
exserto  1    art.  {E.   alisella). 

Depressaria  Haworth.  Antennae  denticulalae.  Palpi  la- 
biales articulo  secundo  infra  scopiformi,  scopis  longitudinaliter 
divisis.  Alae  anteriores  vena  apicali  furcata,  furcam  in  costam 
terminala;    posteriores    margine    postico    ante    angulum    analem 


200 

sinualo.      Abdomen     planum,    sqiuimis  marginatum,  oviducto  ab- 
scondito. 

Hithorande   arter   fordelas  under   '2    sectioner. 

A.  Palporum  articulus  secundus  infra  sropilormis.  Vena  alarum 
anieriorum  mediana  aut  in  4  ramos  solvilur  aut  in  3  quo- 
rum  primus  Ionise   I'urcalus  est.     Spec.   1 — 62. 

B.  Palporum  articulus  secundus  infra  longe  fasciculatus.  Vena 
alarum  anteriorum  mediam  4  ramos  simplices  exserit.  Spec.  6,3. 

Orthotelia  Staph.  Abdomen  elongatum,  convexum,  non 
marginatum.  Palpi  bieviusculi,  cylindrici,  reflexi,  articulo  ter- 
minali  praecedentem  longitudme  superante.  Alae  breviter  ciliatae, 
anleriores  Iruncatae.   1    art.   (0.  sparyaniella  Tubg.) 

Till  slut  anfOras  flera  exotiska  slagten  med 
dertill  horande  arter,  nemligen :  Cryptophasa  Lewin 
(5),  Cryptolechia  Zell.  (26),  Loxotoma  n.  g.  (1), 
Auxocrossa  n.  g.  (1),  Mesoptycha  (1),  Antaeotricha 
n.  g.  (5).  Afhandlingen  atfoljes  af  tvenne  plancher, 
hvarpa  vingar,  palper  och  fotter  finnas  afbildade. 
Linnea  Entom.   IX.   p.    189. 

MiLLiERE  bar  beskrifvit  och  afbildat  nagra  nya 
Microlepidoptera,  nemligen:  Incurvaria  psycliidella  (Mont 
Pilate),  Cephalispheira  aereinitidella  (id.),  Clirysialeu- 
cochryseUa  (Giers  Loire),  ChauUodes  ochreomaculeUa, 
Argyresthia  cyaneimarmorella  (Mont  Pilate)  och  Pte- 
rophorus  brunneodactylus  (Lyon).  Ann.  Entom.  III. 
Ser.  IL   p.   59.  T.   3.  N:o  IL 

WocKE  har  meddelat  en  ofversigt  af  de  ar- 
ter tillhorande  de  af  Zeller  i  Linnea  Entomolo- 
gica  7:de  och  8:de  Bd.  afhandlade  Tineaceae^  som 
blifvit  funna  i  Schlesien.  Furf.  anfor  af  Talaeporia 
i,  Solenohia  4,  Xysmatodoma  2,  Adela  iO  och  Ne- 
motois  6  arter.  Arb.  und  Ver^nd.  Schles.  Gesell- 
sch.    1853.  p.   i8L 

Tvenne  nya  arter  beskrifvas  nemligen,  \'.o  af 
Zeller,  Elachista  festucicolella :  alis  anticis  flave- 
scenti-albis,  posticis  inde  a  medio  valde  coarctatis 
O^,  canescentibus,  ?  albidis;  antennis  fuscescentibus. 
Fran    Glogau    (Stett.   Entom.    Zeit.    XIV.    p.    415) 


201 

och   2:o   af  Soott  Lithocolletis    iradiella    fi-an    Eng- 
land.  (Trans.   Entom.   Soc.   N.   8.   III.  p.  9.  T.  Lf.  1. 

Fuljande  tvenne   uppsatser    aro    af  Ref.  endast 
till  titlarna   kanda: 

Stainton:   a.  glance  at  the  present  State  of  our 
Knowledge  of  the    Coleopho7'ae.  Zoolog.   N:o  CXXXI. 

Stainton:    An    Introduction    to    the    Study    of 
Nepticulae.  Zoolog.   N:o  CXXX. 

Af  HoRNiG  hafva  vi  fatt  emottaga  upplysnin-Metamor- 
gar  om  flera  Phycideers  metamorfos,  nemligen  om  °^* 
\:q  Pempelia  palumbella,  hvars  larv  fullvaxt  ar  nara 
en  turn  lang,  smart  och  anda  till  analsegmentet  lika 
tjock.  Fargen  pa  kroppen  ar  mOrkt  rOdbrun,  uf- 
ver  ryggens  midt  loper  efter  langden  en  morkare, 
olivbrun,  med  blekare  farg  infattad  linea,  till  hvil- 
ken  sluter  sig  ett  brett,  rodbrunt  strek.  Hufvudet 
ar  rundt,  liksom  den  stora  nackskulden,  glansande 
svart.  Larven,  som  lefver  pa  Polygala  chamaebuxus, 
ofvervintrar.  Om  af  denna  art  finnes  mer  an  en 
generation  bar  Forf.  ej  kunnat  utrona.  Larvens 
langa  lifstid  synes  dock  gora  sadant  mindre  troligt. 
(Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  Abb.  IV.  p.  15). 
2:o  Gymnancycla  canella.  Larven  till  denna  fjaril  ar 
en  turn  lang,  smal  och  bakat  tillspetsad.  Fargen 
ar  foranderligt  rodgra.  Nackskulden  stor,  kroppens 
efter  langden  gaende  teckningar  fortsattas  pa  nack- 
skulden. Larven  traffades  i  September  och  Okto- 
ber  pa  stallen  der  Salsola  Kali  vaxte.  Den  for- 
fardigar  sig  pa  vaxten  en  hvit,  rorlik  vafnad,  som 
endast  bebos  af  en  larv,  hvilken  hemtar  sin  fuda  af 
stjelkarna.  I  en  med  jordpartiklar  ivafd  tjock,  af- 
langt  rundad  hylsa,  som  forfardigas  pa  jorden,  eller 
straxt  under  dess  yta,  forvandlar  den  sig  efter  na- 
gra  dagar  till  en  Ijust  gulbrun  pupa,  hvarutur 
fjarilen  framkomraer  i  slutet  af  Juli  eller  borjan  af 
Augusti.      3:o   Sperniatophthora  Hornigii.      Larven  ar 


20^ 

fullvaxt  '\  turn  lang,  tjockare  an  de  smdra ,  Fhi/ci- 
deemas,  Kroppens  grundfarg  smutsigt  blekgron;  huf- 
vudet  raycket  litet,  brungult.  Den  traffades,  i  Sep- 
tember och  Oktober,  pa  Atriplex  angustifolia  af 
hvars  frohylsor  den  lefver.  Under  dess  forsta  lef- 
nadsperioder  uppehaller  den  sig  i  sjelfva  fruen,  pa 
hvilka  intet  spar  af  dess  innevanare  formarkes.  Da 
dess  tillvaxt  nOdsakar  den  att  ofvergifva  detta  till- 
hall,  furfardigar  den  sig,  emellan  och  fastad  vid 
hylsorna,  en  fin  rorforinig  vafnad.  Ofta  aro  vax- 
terna  belt  och  hallet  betackta  deraf.  Vid  forpup- 
nino;en  fOrhaller  den  si<>;  lika  som  furefi;aende  art 
och  fjarilen  framkommer  afven  samtidigt  med  denna. 
4:o  Homoesoma  hinaevella.  Larven  ar  en  half  turn 
lang,  temligen  tjock,  mot  hufvadet  nagot  afsmal- 
nande.  Grundfargen  ar  i  rOdt  dragande,  smutsigt 
Ijusgra.  Hufvudet  ar  litet,  rundt,  glansande.  Den 
lefver  pa  fuktiga  angar  i  blomknopparna  af  Carduus- 
arter  och  traffas  i  slutet  af  Maj  och  borjan  af  Juni. 
Fjarilen  framkommer  i  medlet  af  Juli.  5:o  Crypto- 
hlahes  rutilella.  Larven  ar  en  turn  lang,  smal,  fram 
och  baktill  nagot  afsmalnande.  Grundfargen  ar  for- 
anderlig,  ganska  Ijust  gulaktig  eller  rudbrun,  van- 
ligtvis  vattrad  med  oregelbundna,  morka,  rodbruna 
flackar;  hufvudet  litet,  rundt,  Ijusbrunt,  genom  mor- 
kare  flackar  sprackligt.  Larven  lefver  pa  Albuskar 
och  vistas  der  i  en  oregelbunden  vafnad,  som  an- 
lagges  emellan  tva  sammanspunna  blad  eller  ock 
ett  sammanbojdt  blad.  Den  ar  foga  radd  och  traf- 
fas i  sallskap.  Vid  forpupningen  furfardigar  sig 
larven  en  vidlyftig,  fin  vafnad  emellan  bladen  eller 
pa  jorden.  Forpupningen  sker  i  Oktober  och  fjari- 
len framkommer  i  Mars  pafoljande  aret  1.  c.  Ab- 
handl.  IIL  p.   70. 

HeegeRj    som    pa  ett  fortjenstfullt  satt  utredt 
en   mangd  insektarters  lefnadssatt    och    utvecklings- 


203 

historia,  har  afven  i  detta  hanseende  rurande  Mi- 
crolepidoptera  lemnat  rikhaltiga  bidrag,  saledes  anfor 
ban  att,  1:o  Tinea  quercicolella  som  larv  foder  sig 
af  flera  olikartade  amnen,  sasom  tradsvampar,  murk- 
nadt  trad  ocb  Mais,  da  denna  furvaras  pa  fuktiga 
stallen.  Tvenne  generationer  forekomma  om  aret, 
derigenom,  att  storsta  delen  af  larverna  ofvervintra. 
Forf.  kunde  alldrig  marka  att  fjarilen  hemtade  na- 
gon  fOda  af  blommor,  eburu  alia  tillfallen  dertill 
erbjodos  densamma.  Den  parar  sig  sanima  dag  den 
blifvit  utklackt,  hvarefter  bonan  lagger  sina  agg, 
10  —  15  bvarje  gang,  pa  sadana  stallen  der  larven 
kan  erhalla  tjenlig  fuda.  Sex  till  tio  dagar  der- 
efter  framkomma  larverna,  som  kringsprida  sig  ocb 
suka  gumma  sig,  i  bvilket  andamal  de  tillsluta  de 
oppningar,  som  de  lemna  efter  sig.  Furpupningen 
fursiggar  i  en  temligen  tjock,  bvit  bylsa.  Larven 
ar  Ijust  rcidbvit,  cylindrisk,  med  gulbrunt  bufvud 
ocb  nackskold;  den  ar  prydd  med  knappt  synbara, 
farglosa,  slata  barvartor  samt  blir  fullvaxt  ^i  till 
4'"  lang  ocb  J  sa  tjock  som  lang ;  2:o  Tinea  oxya- 
cantliella  Mann.  Larven,  som  fullvaxt  ar  4 — b'" 
lang,  blir  knappt  in  sa  bred.  Den  traffas  pa  Cra- 
taegus oxyacantba,  der  den,  tills  tredje  budombytet 
forsiggatt,  lefver  emellan  tvenne  blad,  som  den 
sammanfaster  mot  bvarandra  samt  bemtar  sin  fuda 
af  det  undra  bladets  saft,  utan  att  skada  den  un- 
dra  epidermis.  Efter  tredje  budombytet  spinner 
larven  pa  ett  storre  blad,  vanligen  i  midten,  ofver 
sig  en  natlik  betackning,  bvilken  nagot  samman- 
drager  bladet  ocb  furvandlar  sig  bar  till  pupa. 
3:o  Gracilaria  syringella.  Larven  lefver  i  sallskap 
icke  allenast  pa  Syringa  persica,  utan  afven  pa 
Fraxinus  excelsior,  Evonymus  europaeus,  Ligustrum 
vulgare  ocb  andra  buskar,  bvars  blad  den  pa  ett 
eget   satt   sammanrullar.      Da    larverna  utkomma  ur 


204 

aggen,  ata  de  sig  in  genom  bladets  ofra  hud  i 
parenchymet,  och  foda  sig  der  flera  tillsammans 
anda  tills  forsta  hudombytet  forsiggatt;  efter  detta 
utkrypa  de  om  natterna  och  fOrorsaka  genom  spunna 
tradar  att  bladets  utatna  spets  vikes  uppat  och 
hoprullas.  Pa  detta  satt  forhalla  de  sig  hvarje 
natt  och  bege  sig  efter  fullandadt  arbete  ater  i  det 
sammanrullade  bladet  och  furtara  ufverhuden  och 
parenchymet  pa  den  ny-sammanrullade  delen  af  det- 
samma.  Vid  forpupningen  nedkrypa  de  i  jorden 
och  tillverka  sig  der  med  nagra  tradar  en  bostad. 
Larven  ar  i  bOrjan  gulhvit,  genomskinlig  och  har 
ett  ganska  stort  hufvud.  Efter  forsta  hudomsnin- 
gen  blir  hufvudet  cirkelrundt,  gulbrunt  och  horn- 
artadt;  fargen  ar  blekt  blagron.  i:o  LithocoUetis  fri- 
tilella  FiscH.  Larverna  lefva  pa  undra  sidan  af 
bladen  pa  Pyramidalpoppel  der  de  inata  sig  genom 
bladhuden  och  foda  sig  fortfarande  pa  samma  stalle 
af  parenchymet,  likval  mer  vid  undra  huden,  sa  att 
bladet  endast  pa  detta  stalle  nagot  drager  sig  till- 
sammans. De  byta  om  hud  tre  ganger  och  in- 
spinna  sig  i  urhalkningarna  med  nagra  fa  hvita 
silkeslika  tradar.  L^ven  ar  i  borjan  Ijust  blagron 
och  bibehaller  denna  farg  tills  nagra  dagar  fore 
fOrpupningen,  da  den  blifver  gul;  den  ar  platt, 
framtill  bred,  bakat  smaningom  afsmalnande  sa  att 
sista  segmentet  ar  smalare  an  hufvudet.  Den  blif- 
ver \\  till  %'"  lang.  5:o  Tischeria  gaunacella  F.  R. 
Larven  forekommer  pa  hagtorn,  der  den  inater  sig 
emellan  bladens  hud,  men  forflyttar  sig  efter  hvarje 
hudomsning  i  qH  annat  blad.  Den  uppehaller  sig 
alltid  vid  bladkanten,  utan  att  gora  sig  nagra  gan- 
gar.  Forpupningen  sker  inuti  .bladet,  hvarest  larven 
forfardigar  sig  en  temligen  tjcck,  hvit  vafnad.  Full- 
vilxt  blir  den  ^i — 3"  lang  och  \  sa  tjock,  platt,  mot 
bakandan     foga     afsmalnande,    med    12    tydliga  seg- 


205 

mentor,  Ijust  blekgrun,  mycket  smart,  med  hvita, 
endast  for  mikroskopet  «ynliga  har,  med  sex  fram-, 
atta  buk-  och  2  bak-fotter.  (Sitzungsb.  Kajserl. 
Akad.  in  Wien  X.  p.  7.  Tab.  1,  3,  4,  5,  6).  6:o 
Gelechia  Hermanella  Fabr.  Puporna  af  sista  gene- 
rationen  ufvervlntra  i  jorden  uti  en  hylsa,  fOrfar- 
digad  af  temligen  tjocka  silkeslika  tradar.  Fjarilen, 
som  framkommer  fran  medlet  till  slutet  af  Maj, 
lagger  2  till  3  dagar  efter  befruktningen  pa  olika 
arter  af  Atriplex  och  Chenopodium  sina  agg.  Efter 
8  dagars  furlopp  framkomma  larverna  som  intranga 
i  bladen  hvaruti  de  gora  sig  gangar.  Atta  till  tio 
dagar  efter  tredje  hudombytet  utkrypa  larverna  ur 
bladen  och  uppsoka  sig  en  lamplig  platts  till  fur- 
pupning  i  den  losa  jorden.  Fjarilarna  klackas  fran 
burjan  till  midten  af  Juli.  Larverna,  som  vanligen 
blifva  2i  —  3"  langa  och  \  sa  tjocka,  aro  i  borjan 
gulhvita,  nastan  cylindriska,  men  bekomma  vid  an- 
dra  hudombytet  ett  Ijusrodt  ryggstrek  samt  ett  brun- 
aktigt  hufvud.  (1.  c.  X.  p.  164.  T.  2).  l:o  Elachista 
testacella.  Puporna  af  andra  generationen  ufvervintra 
i  en  fin  vafnad  under  bladen  pa  den  vaxt  hvarpa 
larven  lefver  eller  ock  under  tradbark.  I  borjan  af 
Maj  framkomma  fjarilarna,  para  sig  mot  medlet  af 
narande  manad  och  lagga  derefter  sina  agg,  10  till 
15  pa  samma  stalle,  pa  undra  sidorna  af  palster- 
nackornas  blad  eller  Sambucus  nigra.  Atta  till  tio 
dao-ar  derefter  framkomma  larverna  och  foda  sis!  af 
den  undre  epidermis  och  parenchymet,  utan  att 
skada  ofverhuden.  Forpupningen  forsiggar  nio  till 
tio  dagar  efter  tredje  hudombytet,  och  efter  ungefar 
lika  tids  forlopp  framkomma  imagines,  och  salunda 
visar  sig  vanligen  den  andra  generationen  i  borjan 
af  Juli.  Larverna  aro  langstrackta,  bleka,  smutsigt 
gula,  fullvaxta  3^  till  4  lineer  langa  och  j  sa  tjocka, 
alia    harvartorna    svarta    samt   hvardera   besatt   med 


206 

ett  langt  bort.  (1.  c.  X.  p.  167.  Tab.  3).  8:o  Tinea 
quercicolella  FisCH.  Denna,  med  Tinea  granella  ofta 
furvaxlade  art,  lefver  icke  under  larvtillstandet  af 
sadeskorn  utan  af  tradsvampar.  Den  ofvervintrar, 
sa  val  utbildad,  som  i  de  forsta  stadierna^  pa  gamla 
tradstubbar  under  bark  och  i  springor.  Imagines 
framkomma  i  slutet  af  April  och  den  befrugtade 
honan  lagger  sina  agg  pa  unga,  eller  i  brist  deraf 
pa  aldre,  svampar.  Tva  eller  tre  dagar  efter  andra 
hudombytet  ata  de  sig  allt  mer  och  mer  in  i  svarn- 
pen,  der  de,  liksom  Triplax  russica,  gora  sig  ore- 
gelbundna,  krokiga  gangar.  Tolf  till  fjorton  dagar 
efter  furpupningcn  utkomma  fjarilarna,  som  kring- 
flyga  till  klockan  10  om  aftnarna,  hvarefter  de 
gumma  sig  och  sitta  hela  dagen  stilla.  Larverna, 
som  i  burjan  Sro  hvita,  blifva  efter  fursta  hudoms- 
ningen  nagot  rodaktiga,  fullvaxta  uppna  de  en  langd 
af  3  lineer  och  blifva  i  sa  tjocka,  nara  cylindriska, 
med  hornartadt,  framstrackt  hufvud,  och  hvita,  af- 
langa  harvartor  pa  kroppssegmenterna.  (1.  c.  X.  p. 
464.  Tab.  %).  9:o  Elacliista  Stadtmillerella.  Larven 
till  denna  lilla  vackra  fjaril  lefver  minerande  i  bla- 
den  af  Cornus  alba  och  mascula,  pa  skuggiga, 
lugna  stallen.  Den  forfardigar  sig  efter  tredje  hud- 
ombytet en  platt,  elliptisk  hylsa  emellan  bada  blad- 
huderna,  hvilka,  genom  sammandragningen  af  spinn- 
tradarna,  losrifVas,  hvarefter  hylsan  nedfaller  pa  jor- 
den.  Har  oppnar  sig  hylsan  ater  sa  mycket,  att 
larven  kan  med  framre  delen  uttranga,  hvarefter 
den  med  sin  bekladnad  kryper  till  ett  passande 
stalle  under  lOf  eller  jord,  der  den  befintliga  upp- 
ningen  ater  tillslutes.  De  larver,  som  tillhora  andra 
generationen  cifvervintra.  Efter  foregangen  parning 
lagger  honan  aggen,  ett  och  ett,  vid  bladnerverna 
pa  undra  sidan.  Larverna,  som  framkomma  10 — 12 
dagar  harefter,   inata  sig  i   bladen,    hvarest    de   icke 


207 

gora  nagra  gangar,  utan  endast  efter  behag  minera 
ett  stalle.  Larverna  aro  Ijust  sjogrona,  med  en 
starkare  fargad  flack  pa  midten  af  ryggens  seg-^ 
menter,  platt,  nastan  jemnbred.  med  riara  lika  langa 
segmenter.  Fullvaxt  ar  den  2'"  iang,  men  knappt 
i'"  tjock.  (1.  c.  X.  p.  471.  Tab.  4).  '10:o  Coleophora 
nigrostigmatella  KoLL.  Af  denna  art,  hvars  lefnads- 
satt  Fcirf.  ej  lyckats  fullstandigt  utreda,  furmodar 
han  att  larven  lefver  af  mossa  eller  lafvar.  Sacken 
hvaruti  larven  vistas  ar  vanligtvis  2  lineer  Iang 
och  I  linea  tjock,  foga  bojd,  alltid  svartbrun,  tatt 
ufverspunnen  med  hvitt  ludd,  oppningen  aggformig 
med  upphojd  kant.  Larven  uppnar  en  iangd  af 
%—  21"'  och  ar  \  sa  tjock.  Den  ar  nastan  cylin- 
drisk,  nedom  midten  nagot  fortjockad,  slat,  blekt 
Ijusgul,  med  gulbrunt,  hornartadt  hufvud,  sex  fram- 
ben,  men  inga  buk-  eller  bakfotter,  kroppssegmen- 
terna  lika  breda  som  langa.  (1.  c.  X.  p.  476.  Tab. 
6).  \\:o  Coleophora  vicinella.  F.  R.  Larverna  af 
andra  generationen  ofvervintra  efter  forsta  hudom- 
bytet,  i  mycket  smala,  skidformiga,svarta  hylsor,  ibland 
affallna  lof  under  buskar,  framkomma  ater  i  slutet 
af  April  eller  borjan  af  Maj  samt  uppsoka  de  vaxter 
hvaraf  de  hemta  sin  fOda,  nemligen  Astragalus  och 
Galega-arter,  pa  hvilkas  undra  bladsida  de  inata 
sig.  Efter  nagra  dagar  sker  andra  hudorabytet  i 
sackarna,  hvarefter  dessa  ofvergifvas  och  andra  for- 
fardigas,  hvilka  betackas  af  ett  skumlikt  amne.  I 
dessa  nya  bekladnader  forsiggar,  sa  val  tredje  hud- 
omsningen  som  furpupningen,  efter  9 — 12  dagars 
forlopp  emellan  hvardera.  Anmarkas  bor  att  larven, 
nagra  dagar  fore  ofvergangen  till  pupa,  vander  sig 
om  i  sacken,  sa  att  hufvudet  kommer  att  ligga  mot 
den  baktill  varande  tvaflikiga  oppningen.  Efter 
tio  till  tolf  dagar  framkommer  fjarilen.  Larverna, 
^2 — 3"  langa  och  i  sa  tjocka,    aro    brungula,   nara 


208 

cylindrlskn,  luigot  platta,  de  1%  kroppssegmcnterna 
nastan  lika  langa  sora  breda,  knappt  niarkbart  at- 
skilda,  med  sex  korta  fram-,  men  utan  buk-  och 
bakfutter.   (1.   c.   XL   p.   39.  Tab.   V). 

Af  Douglas  hafva  vi  afven  fatt  emottaga 
vardefulla  bidraof  till  kannedomen  om  i  Eno-land 
forekommande  Microlepidopter-arters  forsta  stadler. 
Salunda  upplyser  han,  att  \'.o  Litliocolletis  trifasciella 
som  larv  minerar  bladens  undersida  pa  Lonicera 
Periclymenum.  2.o  Beskrifves  en  ny  art  af  fOre- 
namnda  slagte,  Ijitliocolletis  scabiosella,  jemte  dess  ut- 
veckling.  Larven  forekommer  i  rotbladen  pa  Sca- 
biosa  columbaria,  hvilka  den  minerar  pa  undra  si- 
dan.  3:o  Larven  och  pupan  af  IMhocoUetis  Emhe- 
rizaepennella.  Den  forra  minerar  undersidan  af  bla- 
den  pa  Lonicera  Periclymenum.  4;o  Utvecklingen 
af  Gracillaria  F7'anckella,  hvars  larv  hopruUar  spet- 
sen  af  loberna  pa  ekblad.  5:o  Gracillaria  stigma- 
tella,  till  hvilken  art  larven  traffas  pa  blad  af  pop- 
pel  med  flera  trad,  samt  hoprullar  bladens  spets  i 
form  af  en  kon.  6:o  Gracillaria  aurogutella.  Larven 
minerar,  fOrst  i  midten,  bladen  af  Hypericum  perfo- 
ratum och  humifusum.  Fullvaxt  hoprullar  den  bla- 
det,  sa  att  det  liknar  en  liten  cigarr.  (Trans.  Ent. 
Soc.  N.  S.  IL  p.  M9.  T,  13,  14).  7:o  Bedellia 
somnulentella.  Larven  minerar  bladen  af  Convolvulus 
arvensis  och  Sepium.  8:o  Elachista  suhnigrella.  Lar- 
ven lefver  i  bladen  af  Bromus  erectus.  9.  Elachista 
Megerlella.  Larven  minerar  bladen  af  Melica  uniflora 
och  I0:o  Elachista  cygnipennella.  Larven  traffas  i 
bladen  af  Dactylis  glomerata.  1.  c.  p.  207.  Tab. 
17,    18. 

Larven  nf  Pempelia  cingilella  beskrifves  af  Mayer. 
Den  uppnar  en  langd  af  5 — 6  lineer,  samt  ar  fram 
och    bakat    nagot  afsmalnande.      Den  forekommer  i 

mogna 


^09 

frokapsler  af  Tamarix  germanica.  I  September  ar 
den  fuUvaxt  och  fOrfardigar  sig  da  en  aflang,  skinnlik 
hylsa,  i  hvilken  den  invafver  jord  och  vedpartiklar, 
samt  ofvervintrar  deruti  som  pupa.  Verh,  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien   III.   p.   76. 

Hela  metamorfosen  af  Depressaria  Angelicella 
utredes  noggrant  af  Hornig.  Larven  ar  fullvaxt 
ungefar  \  turn  lang,  fOrsta  och  sista  segmentet  na- 
got  smalare  an  de  Ofriga,  kroppen  enfargad,  Ijust 
grungul.  Nara  midten  af  ryggen,  fran  fjerde  seg- 
mentet, finnes  en  efter  lan^den  oaende  rad  af  stora 
svarta  punkter,  tvenne  pa  hvarje  segment,  af  hvilka 
den  bakre  ar  belagen  nagot  mer  utat;  hufvudet  och 
nackskulden  arc  glansande  svartbruna.  Larven  fin- 
nes fullvaxt  i  slutet  af  Juni  manad  emellan  sam- 
manspunna  blad  af  Laserpitium  latifolium.  Forpup- 
ningen  fursiggick  i  en  pa  jorden  liggande,  med 
manga  jordpartiklar  ivafd  hylsa,  och  imago  fram- 
kom  i  senare  halften  af  Juli.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver. 
in   Wien   Abh.   IV.   p.   512. 

KoLLAU  oratalar  att  i  senare  tider,  pa  flera 
stallen  inom  Osterrike,  skada  blifvit  orsakad  pa  ma- 
gasineradt  hvete  af  en  liten  fjarillarv,  som  uppe- 
haller  sig  inuti  kornen,  der  den  fOrtar  hela  mjol- 
substancen.  Fjarilen  har  befunnits  tillhOra  Tinea 
(Gelechia)  poryphagella  och  Kollar  tror,  att  detta 
skadedjur  inkommit  till  n^mnde  land  med  infor- 
skrifven  spanmal.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
IV.  p.  6. 

Nedanstaende  tre  afhandlingar  aro  Ref.  till 
innehallet   obekanta: 

Scott:  A  few  Notes  on  the  necessity  for  rea- 
ring all  the  Tineidae  and  other  small  groupps.  Zool. 
N:o  CXXXVI. 

Prof.  Bohemans  Arsh.  1853,  1834.  ^* 


240 

Scott:   Food    and    transformation    of  the  Larva 
of  ElacMsta  locupletella.  Zoolog.  N:o  CXXIIl,  CXXIV. 
Stainton  :  Remarks  on  the  Larvae  of  Oecophora 
and  ElacMsta,  Zoolog.   N:o  CXXXV. 

Pteropho-  WoCKE,   som  lemnat  en  ofversigt  af  de  i  Schle- 

"''  sien  funna  arter  af  Pterophoridae,  uppger  deras  an- 
tal  till  8.  Arb.  iind  Verand.  Schles.  Gesellsch. 
185^.  p.   97. 

Metamor-  HoRNiNG,   som   anmarkt  utvecklingen   af  Ptero- 

•^^^'  phorus  (Platyptilia)  acanthodactylus,  an  fur,  att  larven 
fullvaxt  ar  6  —  7  lineer  lang,  ijusgrun,  med  en  mer 
eller  mindre  markbar  ofvergang  at  rodt  mot  huf- 
vudet.  Den  forekom  mot  slutet  af  August!  pa 
Salvia  glutinosa,  i  hvars  blommor  den  gommer  sig. 
Fjarilen  klacktes  i  September.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver. 
in  Wien  Abb.  III.  p.  409. 
Aiiman  NEUROPTERA.    —    Hagen,    som    uppgjort 

era  ur.  jjagnoser  pa  de  af  Peters  i  Mosambique  insam- 
lade,  till  denna  ordning  horande  arter,  16  till  an- 
talet,  anfor  att  8  af  dessa  forut  varit  kanda  nem- 
ligen:  Ijihellula  hasilaris,  L.  albipuncta,  Lj.  flavistyla, 
Agrion  glahrum  och  Termes  hellicosus,  hvilka  alia  af- 
ven  blifvit  funna  vid  Afrikas  vestra  kust.  Tvenne 
af  de  nya,  Palpares  litrinus  och  Myrmeleon  leucospi- 
los,  forekomma  likaledes  i  Cap  och  Cafferlandet. 
De  nu  uppstallda  nya  arterna  tillhora  slagtena 
Termes  (2),  Chrysopa  (1),  Micromus  (1),  Ascalaphus 
(1),  Palpares  (3)  och  Myrrneleon  {^).  Berlin.  Bericht. 
1853.  p.   479. 

Libellu-  Selys  Longchamps   bar  under  titel   ^'Synopsis 

des  Gomphines"  Bruxelles  1854  94  sidor,  utgifvit 
en  ofversigt  af  dessa  djur,  som  i  hog  grad  for- 
tjenar  uppmarksamhet.  Forfattarens  indelning  af 
Gomphines  ar  foljande: 

Divis.  I.  Integrilabres.  Underlappen  hel.  Basalfaltet  fritt.  Ogonen 
markbart  aflagsnade  fr§n  hvarandra. 


\ 


I 


Leg.   1.  Ingen,  eller  nSstan  ingen  membranula.  1.  Gompfms. 
Coh.   1.  Alia    trianglarna    och    det   ofvanfor  liggande  tSHet 
fritt. 

Gen.  "1.  Heterogomphus,  Hanens  ofre  analbihang  af  nara 
de  tva  sista  segmenternas  langd.  Det  undre  mycket 
IJufvet   med   ganska   aflagsnade  grenar.      5   arter. 

Gen.  2.  Onychogomphus.  Hanens  dire  analbihang  af  na- 
stan  samma  langd  som  de  tva  sista  segmenterna. 
Det  undre  mycket  klufvet  med  forgrenade  grenar. 
14   arter. 

Gen.  3.  Ophiogomphus.  Hanens  ofre  analbihang  af  sista 
segmentets  langd.  Det  undre  mycket  klufvet  med 
fdrenade,  eller  nastan   fdrenade  grenar.   6   arter. 

Gen.   4.   Gomphus.      Hanens    ofre    analbihang    af  10:de 
segmentets  langd,  eller  kortare.    Det   undre  klufvet, 
med   franskilda  grenar.      41    arfer. 
Coh.   2.   Alia   trianglarna,  eller  en   del  af  dem  delade. 

Gen.  5.  Progomphus.  De  framre  vingarnas  ofre  sida  af 
trianglarna  langre  an  den  inre,  bruten.  Faltet  df- 
ver  desamma  fritt.  Bagens  sektorer  mycket  at- 
skilda  fran  deras  bdrjan.  Pannan  framslSende.  6 
arter. 

Gen.  6.  Gomphoides.  De  framre  vingarnas  ofre  sida  pS 
triangeln  kortare  an  de  tvenne  andra,  som  aro  na- 
stan lika  den  yttre,  icke  bruten.  Faltet  ofvanfor 
reticuleradt.  Bagens  sektorer  utgaende  fran  samma 
punkt,  med  ett  lilet  brunt  marke  dem  emellan. 
Pannan   nedtryckt.      10  arfer. 

Gen.  7.  Zonophora.  De  framre  vingarnas  dfre  sida  p§ 
triangeln  langre  an  den  inre,  den  yttre  langst. 
FSltet  ofvanfdr  fritt.  B§gens  sektorer  Stskilda  fran 
deras  iitgangspunkt.  Pannan  mycket  nedtryckt.  2 
arter. 

Gen.   8.   Hagenius.    Triangelns    dfra    sida   mycket  langre 
an  den   inre.      Den   yttre  langst,  v§gformig.     Faltet 
ofvanfdr  fritt.    Pannan   framstaende.    2  arter. 
Leg.    2.  Membranulan  stor  eller  medelmSttig     Trianglarna, 

eller   en   del  af  dem,  delade.  2.  Lindenia. 

Gen.  9.  Diastomma.  Membranulan  liten.  Pterostigmats 
nerv  icke  fdrlangd  till  den  fdrnamsta  sektorn.  Fdt- 
terna   mycket  korta.      1    art. 

Gen.  10.  Ictinus,  Membranulan  temligen  stor.  Ptero- 
stigmats nerv  fdrJangd  till  den  fdrnSmsta  sektorn. 
Fdlterna  temligen   ISnga,  starka.     14  arter. 


Divis.  H.  FissiLABREs.     Underlappen    mer    eller    mindre  klufven. 
Alia   trianglarna,  eller  en  del  af  dem,  delade. 
Subdiv.   1.    Basalfaltet    reticuleradt.     Ogonen    temligen  af- 
iSgsnade  frSn  hvarandra.    Membranulan  ncigorlunda  stor. 
Leg,   3.   Karaktererna   lika  som    hos    subdiv.    1. 

1.   Chlorogomphus. 
Gen.   11.  Chlorogomphus.  Trianglarna   delude.   Pterostig- 
mat  kort.     Fotlerna  korta,  svaga.     L§ren   icke  tag- 
giga.      1    art. 
Subdiv.   2.  Basalfaltet  frilt.    Ogonen   nagot  sammansittande, 
eller  knappast  Stskilda.  2.  Cordulegaster. 

Gen.   12.   Thecaphora.    Vingarna    temligen    breda,    med 
tat  reticulering.    Pterosligmat  medelmatligt.    Ogonen 
icke    sammansittande,    men    mycket  nSrmade  hvar- 
andra.     Benen  temligen  langa.      1   art. 
Gen.   13.   Cordulegaster.  Ogonen   sammansittande  till  en 
mindre  del.     Pannan    framst&ende.      Vingarna    icke 
flackiga.      11    arter. 
Gen.  14.  Petalia.    Vingarna    temligen    korta,    med    tSt 
reticulering.  Plerostigmat  kort.    Benen  medelmattiga. 
1   art. 
Subdiv.   3.    Ogonen     markbart    afliigsnade    fran    hvarandra. 
Membranulan   liten.  3    Petalura. 

Gen.  15.  Petalura.  Antennsefan   ej    ledad.     Sidorna    af 

thorax  utan   framsl3ende  spetsar. 
Gen.   16.  Phenes.    Antennsetan    treledad.     Bakhufvudet 
forsedt    ofvantill    med    2   horn.     Sidorna  af  thorax 
med  en  framst§ende  hvass  spets,      1   art. 
De  fiesta  slagten   indelas   dessutom  i  flera  sub- 
genera,   hvarjemte    diagnoser  pa  alia  arterna  med- 
delas. 

Sedan    Selys    Longchamps   i    Bull.  Belgique 

Annexe     1853 1854     p.    i— 73   allmangjort  "Si/- 

nopsis  des  Calopterygines" ,  bar,  under  titel  ''Mono- 
graphic  des  Calopterygines  par  Selys  de  Long- 
CHAMPS  avec  la  collaboration  de  M:r  H.  A.  Hagen". 
Bruxelles  et  Leipzig  1854,  8:o,  29£  sid.  14plan- 
cber,  ett  arbete  utkommit,  hvaruti  de  i  det  forst- 
namnda,  endast  med  diagnoser  anforda  arterna,  blif- 
vit  omsorgsfullt  och  noggrant  beskrifna.  Da  Linne 
af  denna  grupp  endast  kande  2,  Fabricius  4,  Bur- 


213 

MEiSTER  18.39,  16  och  Bambur  1841,  27  arter, 
uppga  de  species  hvilka  nu  i  det  anmalda  arbetet 
anforas,  till  omkring  100.  Med  hansyn  till  den 
geografiska  utbredningen  finnas  Calopterygini,  ofver 
hela  den  beta  och  tempererade  delen  af  jordklotet, 
da  Oceanien  undantages.  Halften  af  de  kanda  ar- 
terna  aro  fran  gamla  verlden,  som  bebos  af  de  stora 
grupperna  Eiiphaea,  Lihellago  och  Calopteryx.  Denna 
senare  ar  likval  representerad  genom  6  arter  i 
Norra  Amerika.  De  fyra  andra  grupperna  Thore, 
Amphiteryx,  Dicterias  och  Haeterina  aro  fran  den 
tropiska  delen  af  Amerika.  Den  sistnamnde  grup- 
pen,  narslagtad  med  Calopteryx,  ar  afven  ganska 
talrik  och  innehaller,  liksom  denna,  en  tredjedel  af 
de  kanda  arterna.  Forfattarnes  indelning  af  denna 
grupp  ar  foljande: 

Subfam.  Galoptf.rygines. 

Divis.   I.   Reguh'era.   De  tvenne  seklorerna   af  arculus  ulgSende 
ungefar  fran   dess  midf. 
Subdiv.   1.  EquinervuUes.  Costal- och  subcostalnerverna  na- 

stan   lika  fill  antalet. 
Sect.   1.  Planinases.    Episfomet  icke  framsl§ende. 
Leg.  i.  Calopteryx.    Pterostigmat  felande  elier  kort. 
Gen.   1.  Calopteryx. 

Subgen.  Sylphis  Hagen.  2  arter. 

Calopteryx  Leach.   13  arter. 
Matrona  De  Selys.  1   art. 
Gen.   2.    Echo. 

Subgen.  Cleis  De  Selys.   1   art. 

Sapho  De  Selys.   2   arter. 
Mnais  De  Selys    2  arter. 
Echo  De  Selys.   1   art. 
Gen.  3.    Phaon. 

Subgen.  Phaon  De  Selys.  1   art. 

Neurobasis  De  Selys.   1    art. 
Gen.  4.   Vestalis. 

Subgen.    Vestalis  De  Selvs.  3  arter. 
Gen.   5.  Hetaerina. 

Subgen.  Lais  Hagen.   6  arter. 

Hetaerina  De  Selys.  25  arter. 


^14 

Leg.   II.  Euphaea.  Pterostigmat  ganska   ffing!. 
Gen.  6.    Euphaea. 

Subgen.  Animpleura   De  Selys,  1  art. 
Epallage  Charp.   2  arter. 
Euphaea  De  Selys.   8  arter. 
Dj/sphaea  De  Selys.    I   art. 
Gen.  7.    Heliocharis. 

Subgen.   Heliocharis  De  Sklys.    1    ait. 
Gen.   S.    Dicterias. 

Subgen.   Dicterias  De  Selys.    1    art. 
Sect.  II.  Product inases.   Epistomet  mycket  framslaende,  fdr- 
langdt  i  en    upphojd    knoL    Abdomen   kort,  tjock,  mer- 
andels  mindre  nedlryckt. 
Leg.  3.  Libellago.  Langt  Plerostigma. 
Gen.   9.    Libellago  De  Selys. 

Subgen.   Bhinocypha   Rajib.   13  arter. 
Libellago  De  Selys.   4   arter. 
Gen.  10.  Micromerus. 

Subgen.   Micromerus  Ramb.   2  arter. 
Subdiv.   2.  InequinervuUes.    Endast    andra  ocb  tredje  sub- 

costal-nerverne  finnas,  ett  storre  antal  coslal-nerver. 
Sect.  1.  Epistomet  Jcke  framsfaende. 
Leg.  4.  kmphipteryx.   Langt  Pterostigma. 
Gen.  11.  Amphipteryx. 

Subgen.  Amphipteryx  De  Sklys.   2  arter. 
Divis.   \\.  Irreguliera.   De  tva  sektorerna   pa  arcufus    utgaende 
tillsammans  fran  dess  ofra   del. 
Subdiv.   1.    Costal-    och    subcostal-nerverna  nastan  af  lika 

antal. 
Sect.   1.   Epistomet  jcke  framstaende. 
Leg.   V.   Thore. 

Subgen.  Calcopteryx  De  Selys.    1    art. 
Thore  Hag  en.   5  arter. 
Cora  De  Selys.    1    art. 

De  arbetet  bifogade  plancherna,  som  framstalla 
vingar  och  analbihang,  aro  utmarkt  val  och  natur- 
troget  utforda,  samt  underlatta  betydligt  dessa  svar- 
utredda  djurs  examinerlng.  Recens.  Ann.  and  Mag. 
Nat.  Hist.  11.  Ser.  XIII.  p.   3^5. 

Anatomi.  Med  anledning  af   Leon-Dupours  afhandling 

ofver    Libellulid-larverna,    har  Hagen    forfattat  en 


215 

grundlig  och  omfattande  redogtirelse  ofver  den  lit- 
teratur,  som  rur  dessa  larver  och  deras  forvandlin- 
gar.  Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.  98,  237,  260, 
311,   334. 

Den,    enligt     uppgift    i    Brasilien  funna    0%(?- 'Epheme- 
neuria  anomala,   har  enligt  Kirchbaum  afven  blifvit   " 
patraffad   i   Nassau.   Jahrb.  Ver.  f.  Naturk.  in  Nassau 
Heft.  IX.  11.  p.    44. 

Flera  iakttagelser  om  lefnadssattet  och  utveck- 
lingen  af  Oligoneuria  rhenana  hafva  af  Imhoff  blif- 
vit meddelade.  Bericht.  Verhandl.  Naturf.  Gesellsch. 
in  Basel  X.  p.  177.  Hagen  utreder  att  den  fure- 
naranda  arten  ^r  synon3'm  med  0.  anomala  Pictet. 
Stett.   Entom.   Zeit.   XY.   Jahrg.   p.   318. 

Hagen  omtalar,  att  den  hittills  endast  i  sodra 
Europa  anrnarkta  Palinge7iia  longicauda  afven  blifvit 
patraffad  i  Preussen.  Stett.  Entom.  Zeit.  XV.  p. 
316. 

Betraffande  lefnadssattet  af  Oligoneuria  rhenana, 
som  i  narheten  af  Basel,  vanligtvis  i  Augusti  mk- 
nad  visar  sig  i  stor  mangd,  hafva  underrattelser  af 
Imhoff  blifvit  meddelade.  Bericht.  iiber  Verhandl. 
Naturf.  Gesellsch.  in  Basel  1852.  p.  177.  Ann. 
and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser.  XIII.  p.  77. 

Det  ar  val  bekant,  att  Termiterna  bebo  de  beta  Medel 
eller  atminstone  de  tempererade  luftstreken  inom  Te^^jg^ 
bada  kontinenterna,  och  att  de  der  ofta  fororsaka 
betydlig  skada  pa  menniskornas  boningar,  utan  att 
man  hittills  lyckats  utfinna  nagot  medel  att  for- 
hindra  deras  harjningar.  Quatrefages,  som  i  detta 
hanseende  anstallt  flera  forsok  att  fordrifva  dera  for- 
medelst  gasarter,  anser  sig  haruti  hafva  lyckats  Of- 
ver forvantan.  Sardeles  verksam  har  chlor  visat 
sig.  Den  ar,  enligt  bans  formenande,  nagot  krafti- 
gare  an  andra  gasarter  och  har  befunnits  mindre 
besvarlig  for  menniskans  respirations-organer.    Dess 


246 

tillredning  ar  dessutom  lattare  och  mindre  dyr.  For 
att  utoda  Termiterna  bur  foretradesvis  valjas  den 
tidpunkt,  da  honorna  aro  fardiga  att  lagga  agg;, 
Ann.  Scienc.  Nat.  III.  Ser.  XX.  p.  5.  Compt.  Rend, 
XXXVI.  p.   556. 

Panorpa-  Rurande  lefnadssattet  n{' Bittacus  tip^ilariuSf  hafvi 

^^^'     flera  intressanta  iakttagelser  af  Brauer  blifvit  gjordai 

^'{^^^'' Forf.  traffade  denna  insekt-art  under  Jiili  manad  i 
stor  mangd  pa  Parietaria  erecta.  Den  hanger  sig 
med  forsta  fotparet  vid  en  gren  och  later  de  ofriga 
benen  hanga  fria  nedat.  Da  en  fluga,  ellen  annan 
liten  insekt,  narmar  sig  ett  af  de  fritt  hangande 
benen,  sa  omfattar  detta  med  tarsen  djuret,  som 
sederraera  fores  till  mun.  Anmarkningsvardt  ar, 
att  de  sista  tarslederna  passa  in  uti  hvarandra  sa- 
som  laret  och  tibian  pa  roffotterna  hos  Mantis.  I 
skymningen  flyger  Bittacus  efter  sitt  byte.  Om  en 
hona  pa  detta  satt  forskaffat  sig  fOda,  sa  nalkas 
ofta  en  hane,  som  soker  att  deraf  blifva  delaktig. 
Under  det  bada  konen  ata  sker  parningen,  hvarvid 
de  bibehalla  stallningen  emot  hvarandra,  eller  sa  att 
konens  magar  aro  vanda  mot  hvarandra.  Honan 
lagger  efter  4  dagars  forlopp  sina  agg  i  jorden, 
Langre  lyckades  det  icke  Forf.  att  folja  utvecklin- 
gen.   Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  III.   p.    151. 

Mantispi-  Brauer  har  utklackt  larverna  af  en  Mantispa 

dae 

utur  agg,  som  en  befrugtad  hona  lagt,  sedan  hon 
f^g  blifvit  fangad.  Aggen  voro,  liksora  Hemerobiernas, 
forsedda  med  ett  langt  skaft  med  hvilket  dfe  fa- 
stades  vid  vaxterna.  I  Juni  manad  lades  af  en 
hona  omkring  300  agg  och  i  September  framkommo 
larverna.  De  langa,  raka,  framtill  spetsiga  kakarna 
hos  dessa,  anvisa  slagtet  Mantispa  sin  platts  i  He- 
merobiernas familj.  Arch,  fur  Naturg.  XVIII.  p. 
1.  T.   If.   1-3. 


217 

Curtis  har  beskrifvit  tvenne  for  England  nya  Hemero- 
Hemerobii,   nemligen   Sisyra  terminalis  n,   sp.  och  Hc" 
merobius  dipterus  BuRM.  Trans.   Ent.   Soc.   N.  S.  III. 
p.   56. 

En  ny,  utmarkt  vacker  art  af  denna  familj, 
har  af  Guerin-Meneville  blifvit  uppstalld  och  af- 
bildad  under  benamningen  Apoclirysa  marianella.  Den 
har  blifvit  fiinnen  vid  Para.  Revue  et  Mag.  de  Zool. 
1853.   p.   261.  Tab.   8.  f.   7. 

Hagen  omnamner,  att  Acantliaclisis  occitanica 
Ramb.  ,  som  forut  endast  blifvit  funnen  i  sodra  Eu- 
ropa,  nu  blifvit  upptackt  sasom  tillhorande  Preus- 
sens   fauna.   Stett.  Ent.  Zeit.  XV.   p.   316. 

Brauer,  som  varit  i  tillfalle  folja  hela  ut-Metamor- 
vecklingen  af  tvenne  Neuropter-arter,  nemligen  Asca-  •^^*' 
laphus  macaronius  och  Myrmeleon  tetragrammicus  Pall., 
anfor  derom:  1:o  att  den  forstnamde,  sasom  utbil- 
dad  insekt,  endast  flyger  under  solsken  och  i  lugnt 
vader,  samt  uppstiger  da  ganska  hogt  i  luften.  Dess 
flygt  liknar  Zygaena-arternas.  Om  morgnarna  och 
under  kalla,  regniga  dagar  sitter  den  pa  grasstran 
med  takformigt  hoplagda  vingar.  Den  ar  da  svar 
att  se,  emedan  den  uppmarksammar  hvarje  rorelse 
af  den  forfoljande  och  flyttar  sig  kring  stjelken  sa, 
att  den  alltid  doljes  af  densamma.  Flygtiden  borjar 
i  slutet  af  Juni  och  varar  hogst  till  medlet  af  Au- 
gusti.  Parningen  verkstalles  i  luften.  Hanen  fan- 
gar  dervid  honan  med  tangen  pa  sista  segmentet 
och  bada  sanka  sig  mot  jorden  samt  fasta  sig  pa 
nagon  vMxt.  Stallningen  harunder  ar  som  hos  Noc- 
tuae.  Fa  dagar  efter  parningen  lagger  honan  sina 
agg,  40 — 50  pa  samma  vaxtstjelk,  vanligtvis  ett 
grasstra,  i  tva  parallela  rader.  Larven  har  mycken 
likhet  med  en  Myrmeleon-larv,  men  afviker  deri- 
fran  i  flera  hanseenden  markbart.  Den  lefver  pa 
angar^    der    den    gommer    sig    under    och    emellan 


ai8 

niossa,  torra  lof,  snid  stenar  och  gr^s,  samt  a,r  i 
anseende  till  sin  bruna  farg  ganska  svar  att  upp- 
tacka.  Den  ar  trOg  i  sina  rorelser  och  ligger  ofta 
still  och  vantar  pa  sitt  byte.  Dess  hufvudsakliga 
fOda  synes  besta  af  bladlGss.  2:o  Att  larverna  af 
Myrmeleon  tetragrammicus ,  som  likna  det  vanliga 
Myrlejonets,  traffas  foga  betackta  pa  bergsangar  i 
narheten  af  myrstackar.  Den  furfardigar  sig  inga 
gropar  i  sanden,  utan  vandrar  omkring  for  att  soka 
sin  foda,  hvilken  hufvudsakligen  bestar  af  myror. 
Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  Abb.  IV.  p.  463. 
Tab.   7  —  9. 

Ehuru  larverna  till  slagtet  Myrmeleon  lange 
varit  kanda,  sa  hafva  skiljaktigheterna  eraellan  de 
olika  arternas  icke  blifvit  anmarkta.  Beauer,  som 
under  flera  ar  sysselsatt  sig  med  dessa  djurs  upp- 
fodande,  bar  lyckats  utreda  metamorfosen  af  M. 
formicalynx,   hvars   larv   ban  fullstandigt   beskrifver. 

Om  det  vanliga  Myrlejonets  (Myrmeleo7i  formi- 
carius)  lefnadssatt,  hafva  nagra  iakttagelser  af  To- 
bias blifvit  meddelade.  Dessa  innehalla  likval  ingen 
ting,  som  forut  ej  redan  varit  bekant.  Abh.  Naturf. 
Gesellsch.   zu   Gorlitz   VI.   heft.  I.   p.    15. 

Lefnads-  Rorande  lefnadssattet   af  Ascalaphus  italicus,  och 

***^'  sardeles  om  dess  beteende  vid  parningen,  hafva  na- 
gra underrattelser  af  Lafresnaye  blifvit  allman- 
gjorda.      Ann.  Entom.  III.   Ser.  II.   p.  XLVIII. 

Phryga-  ScHNEiDER   bar   uppraknat  de  i  Schlesien  funna 

"^^^^'    arter  af  Phryganeoidea  Kolen.,   hvarvid  ban  fOljt  den 

uppstallning  som   sistn^mde  Forf.   gifvit  ofver  denna 

familj.      Arb.   und   Verand.   Schles.   Gesellsch.  1852. 

p.    101. 

Allman  HYMENOPTERA.   —  Uti    "Melanges    Hyme- 

^^^^^^^^^^- nopterologiques"  par  Saussure  1  fasc.  (Extrait  du 
Tome  XIV  des  Mem.  de  la  Soc.  Physique  de  Ge- 
neve)   1854,   4:o,   68  sid.  med    1    kol.  planche,  upp- 


%>\9 

tagas  nya  arter  af  Vespides,  Crdbronides,  Bembecides, 
och  Scoliades,  tillhGrande  slagtena  Celo7iites  (\),  Cer- 
ceris  (2),  PUlanthus  {%),  Pison  (1),  Palarus  (2),  Ta^ 
chytes  (4),  Astata  (2),  Tacht/rrJiosius  n.  g.  (2),  Stizus 
(1),  aSco/^  (10)  och  J^Zz*  (10),  hvarjemte  anmark- 
ningar  och  npj)lysningar  meddelas  om  manga  forut 
kanda   arter. 

Leon  Dufour  har  beskrifvit  1^  af  Dours  i 
Algeriet  upptackta  Hymenopter-arter,  nemligen  Sphex 
pubescens  Fabr.  SpJu  nweata,  Tachytes  ruficrus,  Di- 
netus  nigeVf  Benibex  galactina,  Palarus  humeralis,  Cer- 
ce7'is  elegans,  C.  nigrodncta^  Philanthus  ecoropalus, 
Odynerus  rhombiferus,  Anthidium  coronatum  och  An- 
drena  Doursana.   Ann.   Ent.   III.  Ser.   1.   p.   375. 

En  forteckning  pa  de  i  narheten  af  Kaplitz  i 
Bohmen  forckommande  Ilymenopteray  har  af  KiRCHNER 
blifvit  uppgjord.  Om  densamma  inom  vissa  familjer 
skulle  kunna  antagas  vara  nagorlunda  fuUstandig, 
sa  visar  sig  deremot  inom  andra,  huru  ofuUstandigt 
den  katalogiserade  traktens  insekter  blifvit  efter- 
sokta.  Saledes  upptages  t.  ex.  af  Crypti  endast  48 
arter,  af  Tryphonides  30  o.  s.  v.  ett  antal,  som  sS.- 
kerligen  ar  alltfur  ringa.  Yerh.  Zool.  Bot.  Yer.  in 
Wien  Abh.  lY.  p.  285. 

Smith  Note  on  the  Hymenoptera  of  Southend 
and  its  Vicmity.  Zoolog.  N:o  CXXXII  har  Kef. 
ej   haft  tillfalle   se. 

KiRCHBAUM,  som  undersokt  nervgangen  pa  vin- 
garna  hos  flera  exemplar  af  Miscus  campestris,  Nysson 
spinosus  och  N,  maculatus,  har  funnit  denna  under- 
stundom  foranderlig,  hvarfore  han  anser  att  karak- 
terer  hemtade  af  dessa  delar,  bora  med  forsigtighet 
begagnas.  Jahrb.  Yerein  f.  Naturk.  in  Nassau  IX. 
II.  p.   42. 

TiscHBEiN    har    under    namnet    Nematus    Wes- T^rxthre- 
maeli    beskrifvit    en    ny,    pa    Pinus    Larix   lefvande    ^°®  ®' 


Tenthredinet,  utur  hvars  pupor  han  afven  erhallit 
tvenne  parnsiter  Tryplion  utilis  och  Campoplex  con- 
vexus,  pa  hvilka  afven  korta  descriptioner  meddelas. 
Stett.  Entom.  Zeit.  XIV.  p.   347. 

Curtis  afhandling  Ofver  Selandria  Robinsonii, 
har  nil  fullstandigt  utkommit.  Trans.  Lin.  Soc. 
XXI.  I.  p.   35. 

Urocerata.  LucAS    omtalar    att    tvenne    exemplar  af  Sirex 

gigas,  som  undergatt  sin  metamorfos  i  refven  pa  en 
vafstol,  derutur  framkommit  sedan  de  afgnaget  det 
flera  slag  om  refven  virade  tyget.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  I.  p.  LXIII.  En  likartad  foreteelse  har  af 
Ref.   i   Smaland  blifvit  observerad. 

Evaniales.  Westwood,    som    undersOkt  nagra  agg  af  en 

^etomor- exotisk  Blatta,  hvilken  blifvit  inford  med  Orchideer, 
har  i  dessa  agg  funnit  sa  val  larver  och  pupor, 
som  de  utbildade  djuren  af  Evania  appendigaster. 
Proceed.  Ent.  Soc.  N.   S.  III.  p.  ^1. 

GiRAUD  har  upplyst    att   Aulacus  exaratus  un- 
der sin  metamorfos  lefver  som   parasit  i   larverna  af 
Xiphydria    dromedarius.      Verb.    Zool.    Bot.    Ver.   in 
Wien.  Abhandl.   IV.  p.   604. 
Cynip-  LuCAZE  DuTHiERS  och  RiCHE    hafva  pa  che- 

misk  vag  undersokt  de  gallknolar,  hvaruti  en  del 
Cynips-artev  underga  sin  furvandling,  hufvudsakligen 
i  andamal  att  utrona  dessa  utvaxters  bestandsdelar 
samt  de  fodoamnen,  som  under  utvecklingen  tjena 
Cynips-nrterna,  till  naring.  Ann.  Scienc.  Nat.  IV. 
Ser.  11.  p.  81.  Rorande  innehallet  af  forenamnde 
afhandling  har  Quatrefages  afgifvit  en  kort  be- 
rattelse.  1.  c.  III.  Ser.  XX.  p.    M5. 

Apiariae.  ScHENCK    bar,    till    sin   i   fOrra  Berattelsen  p. 

282  anmalda  monografi  ofver  de  i  Hertigdomet 
Nassau  fOrekommande  Apiariae,  utarbetat  ett  mycket 
omfattande  och  upplysande  bihang,  haruti  icke  alle- 
nast  anmarkningar    och    rattelser  rorande  af  honom 


2^1 

forut  beskrifna  arter  anfuras,  utan  iifven  ett  icke 
ringa  antal  nya  species  uppstallas.  Enligt  en  till 
slut  meddelad  fui  teckning  hafva  inom  Nassau  blifvit 
funna,  af  Apis  i,  JBombus  14,  Anthophora  9 ,  JEucera 
'I,  Macropis  2,  Kirhya  {Cilissa  LeacH.)  1,  Systropha 
1,  Xylocopa  1,  Panurgus  2,  Dufourea  i,  Dasypoda 
4,  Rhophites  4,  Andrena  66,  Hylaeus  (Halictus  Fabr.) 
65,  Colletes  5,  Megachile  12,  Osmia  15,  Anthidium 
4,  Chelostoma  ^,  Heria4,es  3,  Psitliyrus  5,  Melecta  2, 
Crocisa  1,  Epeolus  \,  Nomada  22,  Ceratina  1,  Coe- 
/20^?/s  8,  aS^^/zs  5,  Phileremus  \,  Prosopis  13  och 
Sphecodes  8.  Afhaiidlingen  atfoljes  dessutom  af  en 
synoptisk  tabell  innehallande  en  ofversigt  af  slag- 
tena,  uppstallda  efter  framvingarnas  nerver  och  celler, 
samt  tabeller  hvarefter  arterna  inom  de  talrikare 
och  svarutreddare  slagtena  kunna  bestammas.  Jahrb. 
Ver.  f.  Naturk.   in   Nassau  IX.   I.  p.   89  —  306. 

EvERSMANN,  som  fortsatt  sin  Fauna  Hymenop- 
terologica  Volgo-Uralensis,  har  denna  gang  till  fore- 
mal  for  sin  bearbetning  valt  Apiariae.  Utom  diag- 
noser  och  beskrifningar,  har  Fori',  framfor  hvarje 
slagte,  innehallande  manga  eller  svarutreddare  arter, 
meddelat  en  analytisk  tabell,  hvarigenom  arternas 
iojenkannande  betvdli"'t  blifvit  underlattadt.  Vid 
slagtenas  bestammande  har  Forf.  foljt  JuRiNES 
method,  grundad  pa  formen  och  antalet  af  vingcel- 
lerna.  Nedanstaende  slagten  och  artantal  upptagas 
nemligen  Andrena  64,  Hylaeus  25,  Colletes  5,  Dichroa 
4,  Prosopis  9,  Dasypoda  5,  Nomia  1,  Systropha  1, 
Rhophites  3,  Macropis  i,  Panurgus  3,  Osmia  6,  Me- 
gachile '12,  Chelostoma  4,  Coelioxys  4,  Anthidium  4, 
Stelis  3,  Ceratina  4,  Phileremus  2,  Pasites  2,  Nomada 
21,  Epeolus  3,  Melecta  2,  Crocisa  1,  Saropoda  1, 
Anthophora  17,  Eucera  4,  Macrocera  7,  Meliturga  1, 
Xylocopa  1,  Psithyrus  4,  Bomhus  21  och  -<4pz5  1. 
Bull,  de  Mosc.  XXV.  Ill,  p.   1. 


Oaktadt  Humlorna,  hvilka  furetradesvis  synas 
tillhura  de  kallare  zonerna,  liksom  Xylocoperna  de 
varma,  genom  storlek,  fargteckning  och  lefnadssatt 
for  lang  tid  tillbaka  adragit  sig  Entomologernas 
uppmarksarahet  och  till  stor  del  af  aldre  Forf.  blif- 
vit  beskrifna,  aterstar  annu  mycket  att  vid  dem 
utreda.  Ref.  ar  nu  i  tillfalle  anmala  en  uppsats: 
" laktta^elser  och  anmdrkningar  ofver  de  nordiska  Hum- 
lorna' af  P.  F.  Wahlberg,  hvaruti  pa  ett  fortjenst- 
fullt  och  noggrant  satt  manga  tvifvelaktiga  forhal- 
landen  blifvit  forklarade.  Forf.  har  neraligen  fun- 
nit,  att  utom  de  fargforandringar,  som  hos  dessa 
djur  fororsakas  af  aider  eller  andra  omstandigheter, 
synas  af  de  flesta,  kanhanda  af  alia  arterna,  sa  val 
af  de  egentliga  Bombi,  som  Psiihyri,  forekomma  en 
Ijusare  och  en  morkare  hufvudform,  med  eller  utan 
mellanformer,  hvilket  forhallande,  hittills  forbisedt, 
torde  forklara  vissa  tvifvelaktiga  species  och  isyn- 
nerhet  dem,  hvaraf  blott  ett  kon  blifvit  funnet.  Forf. 
uppraknar  harefter  de  arter,  hos  hvilka  en  sadan 
olikhet  af  honom  blifvit  iakttagen,  samt  lemnar  om 
alia  dessa  vardefulla  upplysningar,  sa  val  for  art- 
bestamningen,  som  for  redandet  af  synonymien.  Vid 
bestamraandet  af  arterna  inom  slagtena  Bombus  och 
Psithyrus  anser  Forf.,  att  man  kan  erhalla  mycken 
ledning  sa  val  af  hufvudets  form,  som  af  den  ro- 
senlika  lukt  nagra  arter  under  lefvande  tillstandet 
vid  beroring  sprida.  Sedan  Forf.  beskrifvit  tvenne 
nya  arter,  Bombus  cingulatus,  funnen  i  Lappland  och 
Psithyrus  suaveolens,  utspridd  ofver  flera  trakter  af 
Skandinavien,  faster  han  uppmarksamheten  pa  for- 
hallandet  att  de  djurarter,  som  lefva  tillsammans, 
eller  under  liknande  omstandigheter  ej  sallan  ega 
en  viss  ofverensstammelse  i  farg  om  de  ock  till- 
hora  belt  olika  klasser.  Detta  synes  afven  ega 
rum  inom  humlornas  bada  slagten.    Salunda  traffas 


223 

neraligen  Psithyrus  rupestris  i  boen  hos  Bomhus  la- 
pidarius,  P.  vestalis  hos  B.  terrestris  och  P,  saltuwn 
hos  B,  Pratorum.  De  tva  furstnamnda  likna  i  farg- 
teckning  nastan  fullkoniligt  de  Bombus-arter  hos 
hvilka  de  lefva,  och  den  sistnamnde  afviker  blott 
genom  fargen  pa  abdominal-andans  harighet.  Ro- 
rande  de  humle-arter,  som  forekomma  i  de  nord- 
liga  landskapen  och  isynnerhet  i  Lappland  med- 
delas,  att  dessa  tyckas  hafva  temligen  bestamda 
granser  for  sin  utbredning  mot,  eller  pa  fjellen. 
Nar  man  soder  ifran  besoker  dessa  trakter  blifva 
forst  Bomhus  Agrorum  och  Scrimshiranus  allmanna, 
hvilka  forut  blott  sparsamt  antraffats.  Derefter  mo- 
tes B.  cingulatus  kring  Bottniska  viken  isynnerhet 
vid  Kalix  elf*).  De  foljande  arterna  tillhora  alia 
hufvudsakligen  egentliga  fjellbygder,  sardeles  Lapp- 
land,  der  B.  lappo7iicus  finnes  sa  val  i  dalarna  nedom 
fjellen,  som  pa  fjellsidorna  och  ofta  pa  de  narmast 
skogsgransen  liggande  falten.  B.  consohrinus  lefver 
mest  i  backdalar  pa  fjellsluttningarna  inom  Bjork- 
regionen.  B.  nivalis  vid  denna  regions  ofra  grans 
och  pa  de  tillstotande  plataerna.  B.  alpinus  pa 
hogt  ofvan  tradgransen  befintliga  slatter  samt  B, 
hyperhoreus  i  snogransens  granskap,  dock  endast 
bland  stora  fjellmassor.  B.  lapponicus  ar  i  Lapp- 
land  den  allmannaste  och  vidstracktast  utbredda 
arten.  Anmarkningsvardt  ar  afven  att  humlornas 
arter  ej  blott  i  harighet,  utan  ock  i  storlek  tilltaga, 
ju  htigre  upp  mot  norden,  eller  pa  fjellen,  de  lefva. 
Vet.  Akad.  Ofvers.    1854.   p.    199. 

Kriechbaumer,  som  furetagit  sig  utreda  de 
i  Tyskland  fOrekommande  Psithyrus-SiViQvu^^  har  fun- 
nit    de    hittills,     hufvudsakligen    af    fargen   hemtade 


•)  Namnde  art  har  af  Ref.  ar  1856   temligen  allmSnt  blifvit 
funnen  utmed  UmeS  elf  Snda  till  ForsbSck. 


224 

skillnaderna  sasom  mycket  varierande,  icke  lamp- 
liga,  hvarfure  han  sokt  utfinna  andra  och  nier  kon- 
stanta  karakterer.  Han  anser  att  ehuru  latt  det 
ar,  att  skilja  honorna  af  detta  slagte  fran  Bombi, 
lika'  svart  ar  det  deremot  att  behorigen  afsondra 
hanarna  utan  att  mundelarna  undersukas.  Han  an- 
ser att  de  basta  yttre  skillnaderna  finnas  pa  bak- 
tibierna  och  antennerna.  De  fOrra  aro  pa  deras 
yta,  liksora  hos  honorna,  alltid  convexa,  ojemna  och 
hariga,  hvaremot  de  hos  humlorna  aro  platta,  slata 
och  glansande;  de  senare  aro  alltid  tjockare  an  hos 
narstaende  Bombi,  med  enkla,  valsformiga,  eller  en- 
dast  svagt  bujda,  alldrig  utvidgade  leder.  Skillna- 
den  emellan  honor  och  hanar  bestar,  utom  i  den 
inbojda  anus,  i  den  ganska  karakteristiska,  hos  de 
skilda  arterna  egendomligt  bildade  spetsen  af  sista 
segmentet.  Luddets  farg,  som  hittills  nastan  ute- 
slutandcj  atminstone  vid  diagnoserna  blifvit  begag- 
nad  vid  arternas  atskiljande,  har  mycket  olika  varde. 
Minst  foranderlig  ar  fargen  pa  bakkroppens  yttersta 
spets,  likval  hos  konen  olika.  Understundom  aro 
teckningarna  pa  brostskOldens  framkant  och  scu- 
tellen  konstanta,  understundom  mer  eller  mindre 
varierande.  Den  storsta  olikheten  aro  de  2  eller 
3  forsta  bakkropps-segmenterna  underkastade;  dessa, 
afvensom  scutellen,  aro  nemligen  hos  bada  konen 
merandels  betydligt  olika,  och  hanarna  utmarka  sig 
ofta  genom  talrikare  Ijusa  har  pa  dessa  delar,  hos 
manga  varieteter  sa,  att  den  morka  grundfargen 
forsvinner.  Hos  flera  arter  (t.  ex.  P.  vestalis,  qua- 
driGolor)  finnes,  oafsedt  de  forandringar  hvilka  fram- 
bringas  genom  aldern,  en  forandring  af  vissa  farger, 
t.  ex.  fran  gult  till  hvitt  och  fran  gult  till  gratt. 
Olikheten  af  hufvudets  form  och  stallning  hos  Psi- 
thyms  aro  underordnade  sista  bakkropps-segmentets 

bild- 


I 


2^5 

bildning,  deremot  gifver  beskaffenheten  af  bakbe- 
nens  fOrsta  tarsled,  sardeles  hos  honorna,  och  an- 
tennernas  langd  hos  hanarna  nagon  gang  vigtiga 
yttre  karakterer.  Furf.  omtalar  harefter  dessa  djurs 
lefnadssatt,  men  som  bans  uppgifter  i  detta  han- 
seende  icke  innehalla  nagot  nytt,  torde  de  kunna 
utelemnas.  De  Forf.  bekanta,  i  Tyskland  fore- 
kommande  6  arterna  Psithyrus  rupestris,  cmnpestris, 
saltuum,  vestalts,  quadricolor  och  glohosus  beskrifvas 
fiillstandigt,  med  alia  till  dessa  hurande  varieteter. 
Da  den  sistnamnde  hittills  Icke  blifvit  funnen  i 
Sverge,  men  troligen  afven  kan  traffas  der,  torde 
vara  skal  meddela  Forfattarens  pa  densamma  gifna 
diagnos : 

Psithyrus  glohosus:  niger,  quandoque  griseo  aut 
flavescenti-signatus,  abdomine  subgloboso,  segmentis 
3   (saltern    postice)    4    5   (et   6   in   (/■)   fulvis. 

9  Segmento    anali    infero    apice  ex   ovali  com- 
presso-acuminato,    conico-foveolato,    margine 
utrinque   ante  apicem    vix   obtuse  sub-angu- 
lato.      Long.    15 — 47   m.m. 
cj^  Segmento     anali     infero    semiovali,     forcipe 
utrinque  apice  styliformi,  introrsum  laminate 
et  dentato.  Long.    12 — 13   m.m.    Long,  fla- 
gell.  antenn.   ii  -  5^  m.m. 
Afhandlingen  atfoljes  af  en   planche  pa  hvilken 
de  olika  arternas   anal-appendices  finnas  framstallda. 
Linnea  Entom.  IX.  p.    170. 

Arterna  af  slagtet  Coelioxys  anses  med  ratta 
bland  de  svaraste  att  atskilja,  mindre  af  den  orsak 
att  man  har  bar  att  gora  med  ett  stort  antal  olika 
former,  utan  fastmer  derfor,  att  de  i  allmanhet  blif- 
vit allt  for  ytligt  beskrifna.  Foekster,  som  haft 
tillfalle  granska  22  species,  af  hvilka  1 1  blifvit 
funna  i  narheten  af  Aachen,  har  nu  sokt  utreda 
detta  slagte.  For  att  underlatta  arternas  igenkannande, 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  ^^ 


226 

har  han   ofver  dessa  meddelat  en   ofversigt,  som  har 
torde   fortjena  anforas.      Den   lyder  som   foljer: 
A.a,  Ogonen  nakna. 

*  Honorna. 

b.  Den    dfre   analskolden  framfdr  spetsen 

starkt  comprimerad constricta    n.    sp. 

bb.  Den  dfre  analskolden  icke  comprime- 
rad   tridentata  Ntl. 

**  Hanarna. 

c.  Buksidan  tatt  betackt  med  hvita  h§r; 
de  fyra  inre  taggarna  p§  dfra  anal- 
skolden nastan  lika  ISnga    ....  cretensis  n.  sp. 

cc.  Buksidan  betackt  med  hvita  h§r;  af 
de  fyra  inre  taggarna  p§  den  dfre 
analskolden   aro  de  tvenne  undre  myc- 

ket  langre  an  de  dfre diplotaenia  n.  sp. 

as.  Ogonen  h§riga. 

d.  Bakkroppen  med  fascier  bildade  af 
fjall. 

*  Hanarna. 

e.  Den  dfre  analskolden  med  tv5  hvita 
flackar. 

f.  Fjerde    och    femte    segmenterna  utan 

hvita  fascier echinata  n.  sp. 

ff.   Fjerde    och    femte   segmenterna    med 

breda,  hvita,  afbrutna   fascier    .     .     .  octodentata  Lep. 
ee.  Den  dfre  analskdlden  utan  hvita  flackar. 

g.  Bakkroppens  fascier  bredt  afbrutna    .  coronata  n.  sp. 
gg.  Bakkroppens  fascier  hela,  d.  v.  s.  icke 

afbrutna polycentris  n.  sp. 

**  Honorna. 

h.  Analskdlden     mycket     fdrlangd,     den 

undra  halften  sS  ISng  som  bakkroppen  macrura  n.  sp^ 
hh.  Den  undre  analskdlden    mycket   kor- 
tare  Sn  bakkroppen. 
i.  Den  dfre  analskdlden  svart      .     .     .  emarginata  n.  sp. 
ii.         »  »  mer  eller   min- 

dre  rod. 
k.  Den  dfre  analskdlden    och  fdrsta  seg- 

mentet  rdda haemorrhoa  n.  sp. 

kk.  Den  dfra  analskdlden  rdd,  fdrsta  seg- 
mentet  svart. 


^%1 

1.  Benen   till  slqrre  delen  roda,  scutelien 

vid  spetsen  med  en  hvit  tvarlinea      .  erythropyga  n.  sp. 
Jl.  Benen  svarla,  scutelien  utan  hvit  tvar- 
linea       octodtmtata  Lep. 

dd.  Bakkroppen   med  fascier  bildade  af  har, 
Hanarna. 

m.  Den    dfra    analskolden    med    en  liten 

tand     vid     andan   af  gropen   i   midten 

af  urskarninmen    emellan    de  undersia 

midteltaggarna, 

n.  Bakkroppens    fascier    breda,    icke    af- 

brutna apiculata   n,    sp. 

nn.  Bakkroppens  fascier  bredt  afbruina     .  microdonta  n.  sp. 
mm.  Den    ofre    analsk6lden  vid  spetsen   af 
gropen  ulan   midteltand. 
0.  Fjerde  och  femte  buksegmenterna  i  mid- 
ten   vid  bakkanten   icke  urskurna  .      .   divergens  n.  sp. 
00.  Fjerde  och  femte    buksegmenterna   vid 

bakkanten   urskurna. 
p.   De  fyra   inre  taggarna  till  en  del  sam- 

manvaxta fissidens  n.  sp. 

pp.  De  fyra  inre  taggarna  icke  samman- 
vaxta. 
q.  Den  ofre  analskolden  anda  tiH  spetsen 
tydligt  kolad;  gropen  bred,  icke  djup; 
femte  segmentet  med  en  fascia  ^  .  fraterna  n.  sp. 
qq.  Den  ofre  analskolden  icke  anda  till 
spetsen  kolad;    femte    segmentet  utan 

fascia diglypha  n.  sp. 

**  Hanarna. 

p.   Den    undre    analskolden    fore  spetsen 

icke  tandad. 
s.  Bakkroppens  fascier  mycket  bredt  af- 

brutna. 
t.  Femte    buksegmentet     i    spetsen    ur- 

skuret mandibularis  Nyl. 

tt.  Femte    buksegmentet    i    spetsen    icke 

bredt  utskuret conoidea  Illig. 

ss.  Bakkropdens  fascier  icke  afbrutna. 
u.  Den  undre  analskolden  rackande  langt 

utom  den  ofre elongata  Lep. 

uu.  Den  undre  analskolden  rackande  foga 
iSngre  an  den  ofra. 


228 

V.  Femte  buksegmenlet  tiiti  och  Pint  punk- 

teradt acuta  Nyl. 

vv.  Femte  buksegmentet  icke  fjitare  punk- 

teradt  an  de  foregSende      ....  hebescens  Nyl. 
rr.  Den   undre  analskolden    framfor  spet- 

sen  rned  en  land. 
w.  Femte  buksegmentet  i  spetsen   at  si- 

dorna  vinglikt  utvidgadt      ....  alata  n.  sp. 
WW.  Femte  segmentet    icke  vinglikt  utvid- 
gadt. 
X.  Clypeus  utan  nedSilutande  borsthar    .  aurolmbata  i\.sp. 
XX.  Clypeus  med  nedaflutande  borsthar. 
y.   Den  ofre  analskolden  glansande    .     .  trinacria  n.  sp. 
yy.  Den  ofre  analskolden  fullkomligt  matt  tricuspidata  n.  sp. 

Efter  detta  schema  fulja  omstandliga  beskrifningar 
ofver  alia  arterna.  Diagnoserna  aro  pa  latin,  det 
ofriga  pa  tyska.  Verb.  Naturb.  Ver.  Preuss.  Rbeinl. 
und  Westph.  X.  Jabrg.  p.  266. 

Diagnoser  ocb  figurer  ofver  de  arter,  tillbo- 
rande  slagtet  Dasypoda,  som  blifvit  funna  i  guver- 
nementet  Pultava,  bafva  af  Baer  blifvit  meddelade. 
Foljande  arter  upptagas  nemligen,  D.  Mrtipes,  ne- 
moralis  n.  sp.,  palleola  n.  sp.  plumipes,  Tschertko- 
viana  n.  sp. ,  tJioracica  n.  sp.,  melanopleura  n.  sp. , 
decora  n.  sp.  ocb  nigrans  n.  sp.  Bull,  de  Mosc. 
XXVI.  I.  p.   69.  Tab.   \, 

Af  det  vackra  slagtet  Nomia  bar  en  ny  art 
N,  hungarica  blifvit  af  Foerster  uppstalld.  Verb, 
Naturb.  Ver.  Preuss.  Rbeinl.  und.  Westpb.  X.  Jabrg. 
p.   356. 

SiCHEL  bar  lemnat  diagnos  pa  en  ny,  af  bo- 
nom  vid  Paris  funnen  art  Rhophites,  som  ban  be- 
namnt  Mh.  hifoveolatus.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  II. 
p.  LXXIV. 

Kriechbaumer  anfor,  att  slagtet  Megachile 
sonderfaller  i  tvenne  naturliga  afdelningar,  nemligen 
den  ena,  hvars  banar  ega  utvidgade,  ocb  den  andra 
enkla    fraratarser.      Hanarna    tillborande    den    forra 


229 

gruppen  kunna  latt  skiljas  fran  hvarandra,  genoiii 
de  karakteristiska  teckningarna  pa  frambenen,  hvar- 
emot  de  individer  af  naranda  kun  soqi  tillhura  den 
senare  afdelningen,  och  hvilka  sakna  dessa  skilje- 
marken,  aro  svarare  att  atskilja.  Lilkviil  erbjuda 
bar  de  tander,  eller  utskiirningar  som  finnas  pa 
sista  bakkropps-segmentet,  afvensom  nast  sista  seg- 
mentets  form,  antennernas  apicalled,  saint  fordel- 
ningen  af  harbeklildnaden,  goda  kannemarken.  Stett. 
Ent.  Zeit.  XV.  p.    155. 

Leon  Dufour  bar  utredt  -dti  Anthophora  eras- 
sipes  Lepell.  ar  hanen  och  A.  mixta  Lepell.  ho- 
nan   af  samma   art.    Ann.   Entom.   III.  Ser.  I.  p.  386. 

Densamme,  soni  haft  tillfalle  granska  ett  stort 
antal  exemplar  af  Macrocera  ruficollis  och  rufa  Le- 
pell., bar  blifvit  furvissad  derom,  att  de  tillhura 
samma  art.  Det  forsta  namnet  gifvet  af  Brulle, 
bcir,  sasom  aldst,  bibehallas.  Ann.  Ent.  II.  Ser.  X. 
p.  XLV. 

SiCHEL  upplyser  likaledes  att  Anthophora  mixta 
Lepell.  endast  ar  en  varietet  af  A,  quadrimaculata. 
(Ann.  Entom.  III.  Ser.  IL  p.  LXXV)  och  att 
Anthophora  flahellifer  Lepell.  ar  hanen,  samt  A. 
pubescens  honan,   till  samma  art.   1.   c.   p.   LXXVI. 

Uti    en    omfattande    afhandling    bar    Desbou- Honings- 
ROUGH  sOkt   adagalagga   huru   lange  visen,  dronarne 
och  arbetsbin    lefva,    samt    anser    att    denna  kanne- 
dom     ar    af    stor    nytta   fur   alia  dem   som   ega  bin. 
Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  IL  p.    U5. 

Pickard-Cambrigde  :  On  Robber  Bees,  the  Phe- 
nomen  thus  denominated  attributed  to  the  presence  of 
the  Honeymoth.  Zoolog.  N:o  CXXII.  ar  Kef.  en- 
dast till  titeln   bekant. 

Genom   femte   och   sjette   haftena  bar  Saussure   Vespa- 
afslutat  sin    i    furra    Berattelsen   p.   290   omnamnda 
Monographie  des    Guepes    solitaires   ou  de  la  tribu  des 


^30 

Eumeniens.  Hela  arbetet,  aom  utgor  en  voiym  i 
8:0,  atfuljes  af  2^  ganska  val  utfurda  och  colore- 
rade  plancher.  Antalet  af  de  beskrifna  arterna 
uppgar  till  omkring  350,  af  hvilka  ^00  aro  nya. 
Vid  slutet  af  hvarje  slilgte  upptagas  alia  tvifvel- 
aktiga  arter,  hvarjeinte  furteckning  bifogas  ofver  de 
species  som  oratt  blifvit  upptagna  sasom  tillhorande 
Vespariae,  men  derifran  bora  afskiljas.  Recens.  Rev. 
et  Mag.   de  Zoolog.    1853.  p.    188. 

Sedan  Saussure,  enligt  hvad  of  van  fore  blifvit 
anmaldt,  afslutat  sin  uppsatts  ofver  de  ensamt  lef- 
vande  getingarna,  har  han  ntgifvit  ett  nytt  arbete: 
"Monographic  des  Guepes  sociales  ou  de  la  trihu  des 
Vespiens,  ouvrage  faisant  suite  a  la  monographie  des 
Guepes  solitaires',  Paris  1853—1854,  innehallande 
en  icke  mindre  svarutredd  grupp,  som  omfattar  in- 
sekter  hvilka  foitjena  mycken  uppmarksamhet  med 
hansyn  till  deras  lefnadssatt.  Efter  fullstandigt  med- 
delade  karakterer,  hvarigenom  hithorande  djur  skiljas 
fran  narstaende  grupper,  samt  ofver  slagtena,  of- 
vergar  Forfattaren  till  arternas  beskrifning.  Afven 
detta  arbete  ar  forsedt  med  sardeles  vackra,  illu- 
rainerade  figurer.  Rec.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1854. 
p.   45,   239. 

Under  titel  " Beschreibung  der  Nassauischen  Allien 
der  Familie  der  Falterwespen  (Vesparia,  Diploptera)" 
har  ScHENCK  utarbetat  en  monografi  ofver  alia  i 
Nassau  funna  Vespariae.  Han  indelar  dessa  i  tvenne 
grupper,  nemligen;  Vespidae,  innehallande  slagtena 
Vespa  med  1£  och  Polistes  med  2  arter  samt  Eu- 
menidae,  hvarunder  raknas  Eumenes  med  1,  Dicoelius 
med  1  art,  Pterocheilus  {Oplopus  Wesm.)  med  3, 
Odynerus  med  9  och  Symmorphus  med  3  arter.  Sa- 
som nya  beskrifvas  Vespa  similis,  flavicincta,  rufoscu- 
tellata  och  tridens.  Till  slut  uppraknar  Forf.  alia  i 
Tyskland   forekommande,  i  Nassau  annu  ej  anmarkta, 


231 

hithOrande     species.      Jahrb.     f.     Veieiii    Naturk.    in 
Nassau  iX.  I.  p.    1—87. 

SiCHEL  anser  de  trenne  arter  af  slagtet  Po- 
listes,  8om  blifvit  funna  i  Frankrike,  nemligen:  P. 
gaUicus,  higlumis  och  Geoffroyi,  endast  utgora  varie- 
teter  af  samma  art.   Ann.  Entom.  III.  Ser.  II.  p.  XII. 

Observations  on   the  economy    of    Vespa  7iorvegica  Lefnads- 
and    Vespa  rufa  loith  figures    hy    F.   Smith.      Zoolog. 
N:o   CXX.   har   Ref.  ej   haft   tillfalle   se. 

Af  tredje   delen   ''Etudes  sur  la  famille  des  Vespi-  Masari- 
,      des'   par   M.   H.   de   Saussure,    tribu    des  MasarienSy     ^^^' 
har   Livr.    1    och   2    utkommit   i   Paris    1854.    Afven 
denna   del   ar  atfoljd   af  vackra   plancher. 

Den  i  forra  BerSttelsen  p.  294  omtalade,  emel- 
lan  flera  Entomologer  forda  tvisten,  om  antennle- 
dernas  antal  hos  de  olika  kOnen  af  Masaris  vespi- 
formis,  har  blifvit  fortsatt.  Sedan  ScHAUM  ytterli- 
gare  svarat  pa  de  anmarkningar,  som  blifvit  fram- 
stallda  mot  bans  asigter  rorande  konsskillnaden  hos 
forenamnde  art,  har  ban  sokt  bevisa  att  ban  haft 
ratt  och  att  Saussure  misstagit  sig  da  han  af  ho- 
nan  uppstallt  det  nya  slagtet  Eurynnis.  (Ann.  En- 
tom. Ill  Ser.  I,  p.  653.  T.  20.  N:o  1).  Franska 
Entomologiska  Societeten,  som  utsett  comitterade 
for  att  reda  denna  fraga,  har  genom  Fairmaire 
bekantgjort  resultaterna  af  de  anstallda  undersOk- 
ningarna  (1.  c.  III.  Ser.  I.  p.  XVI.)  Uti  en  bi- 
fogad  not  har  Saussure  tillkannagifvit  sina  asig- 
ter rorande  detta  amne,  hvaraf  inhemtas  att  den 
Masaris,  som  finnes  i  Pariser-Museum,  ar  en  hane, 
men  Romands  exemplar  deremot  en  bona.  Han 
anser  att  ett  fel  blifvit  beganget  i  comitterades  ut- 
latande,  da  deruti  uppgifves  att  8:de  antennleden 
bestar  af  en  enda  del,  ty  den  ar  sammansatt  af  5, 
hvilket  ar  synligt  pa  undra  sidan.  Harefter  meddelar 
Saussure  en    kort    uppstallning    af  Masaridesy  samt 


23ie 

raknar  till  (.Itnna  grupp  slagtenu  Masaris  Fabr., 
Celonites  Latr.,  Eurynnis  n,  g.j  Ceramius  Klug  och 
Paragia  Schuck.   1.   c.   III.   Ser.   I.   p.   XVI. 

Sphegi-  En   fOrteckning  Ofver  de   i   narheten    af   Wies- 

^^*  baden,  Dillenburg  och  Weilburg  i  Hertigdomet 
Nassau  patraffcide  Sphegidae  har  uf  Kirchbaum  blif- 
vit  uppgjord.  Uti  densarnraa  an  fores  af  Mimesa  4, 
Psen  ^,  Misciis  1,  AmmopMla  1,  Psam7nop1iila  \, 
Sphex  I,  (Stett.  Enr.  Zeit.  XIV.  p.  28),  Ceropales 
2,  Aporiis  1,  Pompilus  13,  Pogonius  1,  Agenia  2, 
Priociiemis  8,  Miscophus  ^,  Dinetiis  1,  Tacliytes  3, 
Astata  1,  Ahjson  2,  Harpactus  3,  Stizus  1,  HopUsns 
4,  (hvaribland  en  uy  Z/.  pimctatus),  Gorytes  2,  ^'^/s- 
son  4,  Bemhex  ^,  Philcmtlius  'I,  Cerceris  5,  Mellinus 
1,  Ce?'/a  1,  Stigmus  1,  Passaloecus  4,  Diodontus  2, 
Cemonus  3,  Pemphredon  1,  Trypoxylon  ^,  Oxyhelus 
8,  Entomognatlms  1,  Lindenius  3  och  Crahro  23, 
eller  tillsnrnmans  120  arter.  Om  lefnadssattet  och 
fOrekoramandet  hafva  iakttagelser  blifvit  meddelade. 
1.  c.  p.   43. 

En  ny  Cercerls-art  C.  straminea  fran  Algeriet 
beskrifves  af  Leon  Dufour.  Ann.  Entom.  III.  Ser. 
I.  p.   388. 

Ytterligare  en  ny  art  af  slagtet  Clavelia,  som 
blifvit  benamnd  C/.  meZas,  har  af  Lucas  blifvit 
uppstalld.  Den  har  blifvit  upi)tackt  ornkring  Pon- 
teba  vid  stranderna  af  Chelif  Ann.  Entom.  IIL 
Ser.   I.   p.  XXXL 

Lucas  sOker  bevisa  att  Leon  Dufour  miss- 
tagit  sig  da  han  uppgifvit,  att  Clavelia  pompilifor- 
ynis  Luc.  skulle  vara  samma  art  som  Dahlbom 
upptagit  i  sin  Hymenopt.  Europ.  T.  I.  under  be- 
namningen  Ctenoeerus  Kliigii.  Ann.  Entom.  III.  Ser. 
I.   p.   XIV, 


233 

Smith  har  utredt,   ej   mindre  raetaraorfosen  SifMetamor- 
Pompilus    Punctum,    som    undergar   sin    forvandling  £^*  ^^ 
inom  sma  aflanga  coconger,    an   afven   att  denne  ar    satt. 
hanen  och  P.  petiolatus  Schuck.    honan    af    samma 
art.   FOrf.  meddelar  dessutom  upplysningar  om  flera 
Hymenopter-arters    lefnadssatt,     sasom    bland   annat 
att   Sapyga  quadriguttata  fangar  sma  lepidopter-larver, 
hvarmed    den     fyller    sina    bon,    hvilka    anlaggas  i 
sandbankar  och   likna  dem  som  fOrfardigas   af  vissa 
Osmia-arter.      Trans.  Entom.  Soc.   N.   S.   III.  p.  41. 

GiRAUD,  som  meddelat  iakttagelser  om  lef- 
nadssattet  af  Pompilus  viaticus,  afhandlar  hufvud- 
sakligen  huru  detta  djur  beter  sig  da  det  forfS-r- 
digar  sitt  bo.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien. 
Abhandl.  IV.  p.   601. 

Ett  af  de  vigtigare  arbeten,  hvarmed  de  sista  Chrysidi- 
tvenne  arens  Entomologiska  litteratur  blifvit  riktad,  *^* 
utgor  onekligen  " Hymenoptera  Europaea  praecipue 
horealia  a  A.  G.  Dahlbom  T.  II.  Chrysis  in  sensu 
Linnaeano"  8:o,  412  sid.  12  plancher.  Berlin  1854, 
sasom  utgorande  en  monografisk  bearbetning  af  en 
hel  Hymenopter-grupp.  For  att  gifva  en  kort 
frametallning  om  det  rikhaltiga  innehallet  far  Ref. 
anfOra,  att  Forf.  noggrant  beskrifvit  213  hithorande 
arter,  fordelade  under  foljande  1 2  slagten  nemligen : 
Cleptes  6,  Heterocoelia  1,  Omalus  7,  Elampus  9^  Ho- 
lopyga  6,  Hedychrum  24,  Chrysis  142,  Spintharis  3, 
Stilbum  3,  Spinalia  1,  Euchraeus  7  och  Parnopes  4. 
Af  dessa  forekomma  mer  an  halften,  eller  1 1 8  i 
Europa.  Af  de  exotiska  finnas  i  Asien  25,  i  Afrika 
61,  i  Amerika  29  och  i  Australien  1  art.  Mindre 
Asien  har  dock  flera  arter  gemensamt  med  sydostra, 
och  norra  Afrika  med  sydvastra  Europa.  De  inom 
sistnamnde  verldsdel  icke  anmarkta  slagtena  Hete- 
roGoelia  och  Spintharis,  aro  kanda  hittills  sasom  en- 
dast    Afrikanska.      Den    vidstracktaste  utbredningen 


234 

eger  Stilbimi  splendidum,  sum  blifvit  funnen  i  Oster- 
rike,  Sodra  Europn,  Mindre  Asien,  Ostindien,  Se- 
negal och  Westindien,  Clirysis  nitidula  ar  anmarkt 
ofver  hela  Europa  och  i  Norra  Amerika.  Nagra 
Europeiska  arter  traffas  hugt  mot  norden  t.  ex. 
Cleptes  nitidula  till  60",  Omalus  auratus  i  narheten 
af  polclrkeln,  Elampus  Panzeri  till  65°,  Hedychrum 
roseum  till  60",  Chrysis  fulgida  anda  till  Nord  cap 
och  Chrysis  hicolor  till  Norra  Lappland.  Utom  de 
12  plancherna,  som  upptaga  representanter  for  slag- 
tena  och  manga  figurer  upplysande  sculpturen,  An- 
nas afven  i  texten  flera  tradsnitt,  hvilka  betydligt 
underlatta  arternas  igenkannande.  De  hittills  i 
Sverge  upptackta  arterna  aro:  Cleptes  riitidula  F abr., 
CI.  semiaurata  Fabr.  ,  Omalus  auratus  Dahlb.  ,  0. 
caeruleus  Dahlb.,  0.  aeneus  Panz.,  Elampus  trun- 
catus  Dahlb.,  E.  Panzeri  Latr. ,  Holopyga  ovata 
Dahlb.,  Hedychrum  lucidulum  Dahlb.,  H.  minutum 
Lepell. ,  H.  integrum  Dahlb.,  H.  roseum  Fabr., 
Chrysis  austriaca  Fabr.,  Chr.  hicolor  Dahlb.,  Chr. 
integrella  Dahlb.  ,  Chr,  Gyllenhalii  Dahlb.,  Clir, 
unicolor  Dawlb.  /  CJir..  cyaiiea  Linn.,  Chr.  indigotea 
Dahlb.,  Chr.  7iitidula  Fabr.,  Chr,  soluta  Dahlb., 
Chr.  fulgida  Linn.,  Chr.  splendidula  Rossi.,  Chr. 
bidentata  Linn.,  Chr.  scutellaris  ¥abr. ,  Chr,  succincta 
Linn.,  Chr.  auripes  Wesm. ,  Chrysis  ignita  LiNN. 
och  Chrysis  Zetterstedtii  Dahlb.  Recens.  Stett.  Ent. 
Zeit.  XV.   p.    153. 

Jemte  beskrifning    ofver    flera   nya    Chrysididae, 
har    FoERSTER    uppgjort    en   synoptisk   tabell   ofver 
alia  af  honom   kanda   arter,     hvarigenom     dessa   latt 
kunna  bestammas.      Den  ar  af  foljande  lydelse: 
A.   Hela  bakkroppen   gron   eller  bla,  utan  me- 

tallglans,    eller  StminStone  intet  segment 

helt  och  ballet  guldglSnsande. 
a.  Sisla     segmentets    bakkant    helt    och 

hallet  trubbigt Chr.  lazulina  n.sp. 


235 

aa.  Sista    segmentets    bakkant    icke    belt 
ocb   hSllet  trubbigt. 

b.  Sista   segmentets    bakkant    Iretandad, 
sidotanderna  mycket  sma    ....  cyanea  Linn. 

bb.  Sista  segmentets  bakkant   fyrtandad. 

c.  Sista  segmentet  fran   basen    till  mid- 
ten   emellan    punkterna    laderlikt  ru- 

guleradt cingulata  n.   sp. 

a.   Sista  segmenterna   emellan  punkterna 
ofverallt  slatt. 

d.  Andra    segmentet  med  ganska   tydlig 

midtelkol cyanochroa  n.  sp. 

dd.  Andra  segmentet  ntan,  eller  med  myc- 
ket otydlig,  midtelkol. 

e.  Hadialcellen  nSstan  sluten       .     .     .  janthina  n.  sp. 
ee.   Radialcellen  vidt  oppen      ....  violacea  Panz. 

AA.    En  eller  flera  segmenter  guldglansande. 

f.  Sista  segmentet  lika   largadt  med  det 
foregaende. 

g.  Forsta  segmentet  morkt  blagront,  utan 
sp§r  af  guldglans. 

h.  Andra  segmentet  rent  gronfdrgyldt    .  fulgida  Linn. 
hh.  Andra  segmentet  med    en   gron   eller 

bla  flack Stuodera  Spin. 

gg.  Forsta    segmentet    lika    fargadt  med 
det  andra. 
i.  Sista  segmentet  i  spetsen  tandadt. 
k.  Radialcellen   vidt  dppen      .     .     .     .  chrysoprasinan.s^. 
kk.  Radialcellen   icke  vidt   dppen. 

].  L§r  och  tibier  guldglansande  .     .     .    f  ^"^.^"  ^S''"''' 

I  auripes  Wesm. 

11.  Lar  och  tibier  icke  guldglSnsande. 
m.  Sista  segmentet  vid  bakkanten  myc- 
ket trubbigt,  knappt  markbart  tandadt  obtusiventrisn.sii. 
mm.  Sista  segmentet  tydligt  tandadt. 
n.  Thorax    mer    eller  mindre  guldglSn- 

sande succincta  Linn. 

nn.  Thorax  icke  guldglansande. 
0.  Panngropen  med  tydliga  tvarskrynklor  teniophrys  n.   sp. 
p.  Vingarna  fullkomligt  glasklara      .     .  comta  n.  sp. 
pp.  Vingarna  mer  eller  mindre  brunaktiga  ignita  Linn. 
ii.  Sista    segmentet    i  spetsen  icke  tan- 
dadt. 
q.  Bakryggen  vid  basen  n§got  kndllik  .  aurichalcea  Lep. 


236 

qq.  Bakryggen  vid  basen  icke  knollik. 
r.  Radialcellen  ganska   vidt  oppen    .     .  neglecta  Sciiuck. 
rr.   Radialcellen    icke   vidt  oppen. 
s.  Pro-  och  mesonotum  hell  och  hallet 

roda  och  guldglansande. 
t.    Radialcellen     tydligt    oppen,  fortsall- 
ningen  vid  spetsen  af  forsta  discoidal- 

cellen  mycket  kort caeruleipes  Gkhm. 

tt.  Radialcellen    nastan    alldeles    sluten, 
lortsattningen    vrd    spefsen    af  forsta 
discoidalcellen   mycket   lang      .     .      .  candens  Germ. 
ss.  Pro-    och    mesonotum  icke  rdda   och 

guldglansande. 
u.  Bakkroppsryggen   med  en    smal  mid- 

telkol austriaca  Fabh. 

uu.   Bakkroppsryggen   ulan   midtelkol. 
V    Tredje    segmenlet  framfdr  bakkanlen 

med  en   ganska   fin   tvarintryckning  .  trimamlata  n.  sp. 
vv.  Tredje    segmentet  framfor  bakkanten 

med  en  djup  tvarintryckning  .     .     ,  mutica  n.  sp. 
fT.  Sisla    segmenlet    hell  och   hallet  eller 
till  en  del  blall,    violelt    eller   svart- 
aktigt. 
w.  Sista  segmentet  i  spetsen  tandadt. 
X.  Hela  sista  segmentet  blatt  eller  violelt. 
y.  Pro-  och  mesonotum    grona  eller  bla  analis  Spin. 
yy.  Pro-  och   mesonotum   rdda   och  guld- 
glansande   bidentata  Linn. 

XX,  Sista  segmenlet    endast  efter  tvarin- 
tryckningen   blatt  eller  violelt. 

z.  Tarserna  gula flavilarsis    n.    sp. 

zz.   Tarserna   mdrka. 
a.  Pannan  skild    fran  hjessan  genom  en 

hvass  tvarlist Sybarila  n.  sp 

aa.   Pannan   med  svagl  spar  af  en  tvarlist  Illigeri  Wesm. 
WW.  Sista  segmentet  icke  tandadt  i  spetsen. 
/J.  Sista  segmentet  hell  och  hallet  blStt 

eller  violelt. 
y.  Antennskaftet    pS    undra    sidan    rdd- 
gult,    pS    dfra  sidan   med  svarta  och 

gula  ringar cingulicornis  n.sp. 

yy.  Hela  antennskaftet  mdrkt   ....  dimidiata  Fabr. 
^^.  Sista  segmentet   endast   bakom  tvar- 
intryckningen  blStt  eller  violelt. 


£37 

d.  Radialcellen  vidL  ojDpen,  sisia  seg- 
mentet  bakom  gropen  morkt  pnrpur- 

rodf lamprosoma  n.^p. 

dd.  Hadialcellen  icke  mycket  oppen  och 
sista  segnienlet  bakom  gropen  icke 
morkt   purpurrodt. 

£.   Fram-  och   mellan-brosldelarna,  afven 

som  scutellen,  roda,  guldglansande    .  Leachii  Schuck. 
ee.  Fram-    och    mellan-brostdelarna  blS- 
grdna,  icke  roda. 

L,,  Scutellen  guldglansande;  bakkropps- 
segmenterna  slarkt  roda,  guldglan- 
sande, punklerna  p§  desamma  lika 
flirgade Rosejihaueri  n,  sp. 

t^.  Scutellen  blagron,  bakkroppssegmen- 
terna  matt  guldglansande,  punkterna 
pS  desamma  i  bolten  grona,  sardeles 
pa   tredje.segmentet aureola  n.  sp. 

Forf. ,  som  bland  Chrysididae  uppstallt  tva  nya 
slagten  karakteriserar  desamma  salunda:  Clirysogona : 
Chryside  plane  congruens  hoc,  genus  a  specibus 
illius  non  differt  nisi  corpore  multo  angustiore  areis- 
que  alarum  discoidalibus  primis  apertis,  {\  art  Chr, 
gracillima  fran  Herrstein)  och  Notozus:  Caput  an- 
tennarum  flagello  elongato,  filiformi.  Thorax  post- 
scutello  plus  minus  acuminato,  producto.  Pedes 
femoribus  anticis  basi  plerumque  extus  rectangula- 
tim  dilatatis,  tarsorum  articulo  ultimo  unguiculis 
serratis.  Abdomen  segmento  tertio  apicem  versus 
valde  angustato,  apice  ipso  reflexo  {Ellampus  Pan- 
zeri  och  5  nya  arter).  Dessutom  upptagas  arter  af 
Cleptes  1,  Hedyclirum  3  och  Ellampus  5.  Verb.  Na- 
turh.   Ver.  Preuss.  Rheinl.  und  Westph.  X.  p.  304. 

Under  titel  " Bemerkungen  ilher  der  allgemeinen  Scolietae. 
Bau  und  die  Geschlechtsunterscheide  hei  den  Arten  der 
Gattung  ScoUa"  har  Bukmeister  lemnat  ett  rik- 
haltigt  bidrag  till  kannedomen  om  hithorande  arters 
metamorfos  och  kunsskillnad.  Forf.,  som  funnit,  att 
hanar  och  honor  af  samma  art  ofta  blifvit  beskrifna 


238 

sasom  skilda  arter  under  olika  namn,  har  siikt 
sammanfOra  dessa  under  samma  artbenanming,  hvar- 
jemte  han  meddelat  diagnoser  pa  alia  de  species, 
65  till  antalet,  som  varit  hononi  kanda.  Sasom 
grund  for  afdelningar  inom  slagtet,  hafva  vingcel- 
lerna  blifvit  begagnade  och  grupperas  de  hithorande 
arterna  i   foljande   sectioner: 

A.  Alia  nio   cellerna  finnas.      f)   arter. 

B.  Endast  atta  celler  finnas  pa  ofvervingarna  och 
den   nionde  (bakre)   saknas.      6   arter. 

C.  Endast  atta  celler  finnas  pa  ofvervingarna,  men 
den  nionde  (bakre)  cellen  finnes  ock  den  framre 
(attonde)  spetcellen   saknas.      27   arter. 

D.  Framvingarna  hafva  endast  sju  celler,  den  at- 
tonde och  nionde   saknas.      27   arter. 

Nedanstaende  arter  blifva  af  Forf.  samman- 
forda:  S.  interrupta  Fabr.  (^  —  S.  G-maculata  Fabr.  ?; 
5.  5-cincta  Fabr.  c^^  —  Tiphia  villosa  Fabr.  5;  Scolia 
hortorum  Fabr.  c^  =  Sc.  flavifrons  Fabr.  $;  S.  hae- 
morrhoidalis  Pabr.  o^.  =  S.  erythrocephala  Fabr.  ?; 
>S.  birnaculata  Fabr.  o^  =  S.  hidens  Lepell.  ^5  ^' 
procer  Fabr.  ^=  S.  capitata  Fabr.  cf ;  S.  ruhiginosa 
Fabr.  ^  —  S,  omata  Lepell.  ? ;  S.  4-notata  Fabr. 
cf'  =  aS.  4-maculata  Fabr.  V ;  S.  senilis  Fabr.  (/>  = 
Tiphia  thoracica  Fabr.  ^;  Scolia  collaris  Fabr.  $  = 
S,  eriophora  Klug.  ?;  aS.  d-fasciata  Fabr.  cf  =  Ti- 
phia annulata  Fabr.  f;  Scolia  Iris  Lepell.  (^  z=  S. 
radula  Fabr.  ? ;  S.  aurea  Fabr.  (j^  =  S.  ciliata  Fabr.  $ ; 
S.  radula  Fabr.  ^^  =  S.  fossulana  Fabr.  $  och  S, 
Hoffmanseggi  Klug  <^  =  S,  fuscata  Klug  $.  Ab- 
handl.  der  Naturf.  Gesellsch.  zu  Halle  L  p.  1.  T.  1. 
Mutilla-  BURMEISTER,    som     beskrifvit    alia  af  honom   i 

nae.  grasilien  insamlade  arter  af  slagtet  Mutilla,  yttrar 
i  inledningen  att  dessa  djur,  liksom  Scolietae,  aro 
utbredda  ofver  hela  jordklotet,  men  att  de  fore- 
tradesvis    tillhora    de  varma,   sardeles  de  aldra  he- 


^39 

taste  landerna.  Mellersta  Europa  framter  endast 
nagra  fa  arter,  allmannare  och  talrikare  blifva  de  i 
Sodra  Europa  och  Norra  Afrika,  hvilken  senare 
trakt  synes  vara  sardeles  rik  pa  hithorande  species. 
Arternas  antal  ar  afven  stort  i  det  ofriga  Afrika, 
men  deremot  mindre  i  Indien  och  Nya  Holland. 
Sardeles  talrika  aro  Mutillariae  i  Sodra  Amerika 
och  denna  rikedom  ar  sa  mycket  mer  ofverraskande 
som  afven  bar,  likasom  i  Nya  Holland,  den  ana- 
loga  TAynmcZ-gruppen  representeras  genom  en  mangd 
arter.  I  det  hela  synes  dock  Nya  Holland  relatift 
ega  flera  Tliymiidae  och  farre  Mutillariae,  men  der- 
emot Sodra  Amerika  tvartom.  Brasilien  anser  Forf. 
vara  det  land,  der  olikheten  konen  emellan  hos  de 
arter,  som  tillhOra  sistnamnde  familj,  uppnatt  sitt 
maximum,  hvarigenom  de  olika  arternas  bestam- 
mande  till  bada  konen  ar  underkastadt  stora  sva- 
riojheter.  Hanarna  aro  alltid  smartare  och  naojot 
mindre,  samt  sakna  merandels  de  hvitgraa  eller 
rodgula  teckningar,  hvarmed  honorna  aro  prydda, 
eller  da  de  fOrra  ega  dessa  teckningar  framsta  de 
i  en  annan  form  nemligen  hos  hanarna  sasom  bal- 
ten,  hos  honorna  sasom  mot  hvarandra  belagna  flac- 
kar.  Deremot  ofverensstamma  de  enskilda  kropps- 
delarna,  sa  att  honor  med  sma  hufvuden  ega  ha- 
nar  som  afven  ega  denna  del  liten  o.  s.  v.  Antalet 
af  de  arter  Forf.  anfOr  i  sin  afhandling  uppgar  till 
icke  mindre  an  54.  Abhandl.  Naturf.  Gesellsch.  in 
Halle  II.   Viertel  Jahresb.  p.    19. 

Onekligt  ar,  att  hvarje  forsok  till  utredandeFomica- 
af  nagon  viss  grupp,  om  detta  till  och  med  skulle  ^^^^' 
vara  mindre  fullstandigt,  vacker  hagen  hos  en  mS-ngd 
forskare  att  narmare  studera  djur,  som  ofta  forut 
blifvit  forsummade.  Sedan  Latreille  utgaf  sitt 
stora  arbete  ofver  myrorna,  syntes  hagen  for  un- 
dersokningar    om    dessa    intressanta    organismer    en 


langre  tid  hafva  slumrat,  till  (less  NYLANDERgenom 
sina  varderika  uppsattser  ofver  Nordens  Formicariae, 
framkallat  en  ovanlig  verksamhet  I  de  flesta  land, 
att  narmare  granska  sa  v^l  der  befintliga  arter, 
som  de  i  sainlingarna  forvarade  exotiska  formerna. 
Redan  i  fOregaende  Berattelser  bar  Ref.  haft  till- 
falle  fasta  uppmarksamheten  pa  flera  fortjenstfulla 
arbeten  i  denna  riktning  och  manga  af  de  bidrag 
vi  sedermera  erhallit  fortjena  uppmarksamhet.  I 
forsta  rummet  torde  bura  namnas  " Beschreibungf  Nas- 
sauiscJier  Ameisen'  af  Schenck.  Sedan  Furf.  uti 
inledningen  afhandlnt  dessa  djurs  kroppsdelar  och 
lefnadssatt,  lemnar  ban  synoptiska  tabellen  ofver 
tilagt-  och  art-karaktererna.  De  forra  hafva  blif- 
vit  framstallda  pa  foljande  satt: 

A.  Bakkroppens  petiolus  med  ett  Ijall, 

a)  Fjallet  uppraltstaende. 

aa.  Bakkroppen  bakom  forsta  segmentet 
hopdragen;  iva  cubitalceller.  Ar- 
betare  och  honor  med  gadd,  de 
forra   utan   markbara   ogon    .      .     .   Ponera   1    art. 

bb.  Bakkroppen  bakom  forsta  segmen- 
tet icke  hopdragen;    en   cubitalcell. 

1,  Ofverkaken  smal,bagformig,  spet- 
sig.  Arbetare  och  honor  med 
gadd.  Basaidelen  af  metathorax 
baktill  convex Polyergus    i    art. 

2.  Ofverkaken   bred,  niistan  trekan 
tig,  framtill    mnngtandad    (utom 
hos  flera    hanar).     Arbetare    och 
honor    utan     gadd,     metathorax 
baktill  icke  convex     ....  Fromica  20  arter. 

b)  Fjallet  snedt,  framat  nagot  hogre  an 
bakat.  Bakkroppen  vid  basen  med  ett 
fjallet  ofverskjutande  bihang;  en  cubi- 
talcell; ingen  gadd;  kakarna  breda,  tre- 

kanliga,  tandade Ta^^moma  2  arter. 

B.  Bakkroppens  petiolus  med  2  kndlar. 

a)  Labialpalperna  6-Iedade,  sa  langa  eller 
langre  an    underkaken;    en    cubitalcell 

(med 


(med  undantag  af  en  art);  hela  thorax 
bildar  en  niistan  horizontel  yta  (med 
undantag  af  en  art);  pa  melalhorax 
tv5  taggar  eller  atminslone  tva  sma 
tander  hos  arbelare  och  honor  (med 
undantag  af  en  art). 
aa.   Ofverkaken     bred,    trekantig,   fram- 

till  tandad Mijrmka  1  Tarter. 

bb.   Ofverkaken  smnl,  bagformig,  afsmal- 

nande  i  en  spets Eciton   1    art. 

b;  Labialpalperna  mindre  an  6-ledade,  kor- 
tare  an  underkaken;  tva  cubitalceller. 
Thorax  framtill  mycket  convex.  Meta- 
thorax  hos  arbetarne  utan  taggar  och 
tander.  Arbelarnas  hufvud  mycket  stort 
och  bredt Alia   1    art. 

Sasom  nya  arter  beskrifvas;  Formica  pallescens, 
affinis,  incisa,  Myrmica  atratula,  corticalis,  parvula, 
cingulata,  interi'upta  och  Eciton  testaceum,  Jahrb.  Ver. 
f.  Naturk.  in  Nassau  VIII.  I.  p.  \.  Af  furestaende 
afhandling  bar  ett  omstandligt  utdrag  blifvit  in- 
fort  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XIV.  p.  157,  185,  225, 
296.  Furf.  upplyser  deruti,  att  den  art  ban  be- 
namnt  Eciton  testaceum,  vid  narmare  granskning  be- 
funnits  bora  bilda  ett  etijet  slao^te  som  ban  foreslar 
att  kalla  Myrmus. 

Mayr,  som  haft  tillfalle  granska  de  i  Pie- 
mont  och  Sardinien  forekommande  Formicariae,  upp- 
raknar  forst  alia  de  furut  beskrifna  arterna,  hvar- 
efter  han  lemnar  fullstandiga  karakterer  pa  nedan 
uppraknade  species,  nemligen :  Formica  lateralis  Oliv. 
Aphaenog aster  n.  g.  sardous,  A.  senilis,  Myrmica  mon- 
tana.  Till  slut  upptagas  afven  nagra  andra  ¥or- 
micariae,  hvilka  blifvit  FOrf.  tillsanda  fran  olika 
trakter.  Dessa  aro  Formica  Herrichi  (Turkiet)  och 
AcroGoelia  Mayri  (Dalmatien).  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in  Wien.  Abb.  III.  p.    4  01 

Prof.  Bohemans  Arsh.  1853,  1854.  ^^ 


242 

Ibland  myrorna  finnes  icke  nagot  slagte,  hvara 
arter  forete  sa  mycken  olikhet  i  formen  som  Cryp- 
tocerns,  och  man  skulle  saledes  vara  bujd  att  vid 
fursta  paseendet  tro,  att  de  tillhurde  olika  genera. 
Smith,  som  nu  monografiskt  bearbetat  hithOrande 
arter,  liar  likval  funnit,  att  dessa  skiljaktigheter  en- 
dast  utgura  modificationer  af  en  enda  typ.  Antalet 
af  de  arter  hvilka  fiirut  varit  beskrifna  uppgar  till 
omkring  20,  hvartill  Forf.  nu  fogat  15.  Fyra  arter, 
som  furekomma  i  gamla  verlden,  liafva  blifvit  forda 
till  ett  nytt  slagte.  De  genera,  hvaruti  denna 
grupp  nil  furdelas,  aro:  Cryptocerus  med  28,  Me- 
7'anoplus  med  2,  Cataulacus  n.  g.  med  4,  Daceton 
med  3  arter  och  Orectognathus  n.  g.  med  1  art. 
Storre  delen  af  de  upptagna  arterna  finnas  afbildade 
pa  trenne  bifogade  plancher.  Trans.  Ent.  Soc.  N. 
S.  II.  p.  2  13.  T.  19—21.  Ann.  and  Mag.  of  Nat. 
Hist.   II.   Ser.  XL  p.   333. 

Sedan  Jerdon  i  Madras  Journal  of  Littera- 
ture  and  Science  1851,  infurt  en  fOrteckning  ofver 
de  Formicariae,  som  blifvit  funna  i  sodra  delen  af 
Ostindien,  bar  Moore  nu  af  denna  afhandling  med- 
delat  ett  utdrag.  Jemte  korta  beskrifningar  ofver 
djurens  utseende,  redogOres  noggrant  for  deras  lef- 
nadssatt  och  vistelseorter.  Foljande  slagten  och 
artantal  anfures  nemligen:  Atta  6,  Ocodoma-l,  Eciton 
4,  Myrmica  6.  Ann.  and  Mag',  of  Nat.  Hist.  II. 
Ser.  XIII.  p.   45. 

Mayr  har  ytterligare  uppstallt  nagra  nya 
Formicariae  funna  i  Osterrike  nemligen:  Formica 
foveolata,  F.  fuscipes,  cinerea,  Myrm^ica  clypeata  och 
M.  Kollari.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Verein  in  Wien 
Abh.  III.  p.   277. 

Imhoff  har  bildat  ett  nytt  slagte  bland  For- 
micariae, hvilket  ban  benamnt  Sphegomyrmex,  Den 
hithOrande  arten  fran  Akropiny  vid  Guineiska  Guld- 


I 


243 

kusten,  saknar  helt  och  hallet  ugon,  samt  har  skar- 
lika  mandibler,  hvilkas  innerkant  ar  fran  niidten 
till  spetsen  besatt  med  en  rad  sm4  tander.  Forf. 
har  likval  senare  funnit  att  hans  djur  tillhor  slagtet 
Anomma  ScHUCK.  Bericht.  Verhandl.  Naturf.  Ge- 
sellsch.  in  Basel  X.  p.  175.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.  II.  Ser.  XIII.  p.   75. 

Mayr  upplyser  att  Nylanders  Myrmica  ru- 
hriceps,  som  af  Forf.  blifvit  beskrifven  under  namnet 
Acrocoelia  rujiceps,  redan  1842  af  Gene  benilinndts 
Myrmica  rediana.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
IV.  p.  30. 

Lucas,  som   forut   uppglfvet   att   den  af  \\or\om  Lefnads- 
beskrifna     Typhlopona    oraniensis    skulle   lefva   spridd     ^""* 
under  stenar,   har   nu   genom   iakttagelser,  meddelade 
af    Blanchard,    kommit    till     den    ofvertygelse  att 
denna    art,    liksom     de    fiesta    Formicariae,    lefver    i 
storre  samhallen.  Ann.   Ent.  III.  Ser.  I.  p.  XXXVII. 

Flera  underrattelser  om  atskilliga  Myr-arters 
lefnadssatt,  hushallning  och  utveckling  hafva  blifvit 
bekantgjorda  af  Wakefield  i  Trans.  Linn.  Soc. 
4854  April.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser. 
XIV.  p.  463  och  af  Mayr  i  Stett.  Ent.  Zeit.  XV. 
p.    131. 

Daniell:  Notice  of  the  habits  of  My^rnica  do- 
mestica  Schuck.  Zoolog.  N:o  CXXIII,  CXXIV. 
har  Ref.  ej  sett. 

Boyer  de  Fonscolombe  har  fortsatt  sin  i  ichneu- 
flera  foregaende  Berattelser  anmalda  afhandling:™^"^^^®* 
'' Ichneumonologie  provencale  ou  Catalogue  des  Ichneu- 
monides  qui  se  trouvent  aux  environs  d'Aix  et  descrip- 
tions des  especes  inedits'  och  har  nu  afhandlat  slag- 
tena  Glypta  (6),  Lissonota  (21),  Polysphincta  (2), 
Schizopyga  (1)  och  Clistopyga  (3).  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  IL  p.    497. 


^44 

Wesmael,  som  genom  sin  masterliga  bearbet- 
nlnii:  uf  de  akta  Ichneumonerna  ftirvarfvat  sioj  ett 
aktadt  namn  inoin  den  Entomologiska  litteratiiren, 
bar  nu  utiiifvit  tvenne,  fur  kannedomen  om  dessa 
djur  vigtiga  arbeten,  hvilka  innehalbi  rikhaltiga  til- 
lagg  och  upplysande  rattelser  till  Forf:s  forut  i 
Belgiska  Akademiens  Handlingar  infurda  uppsatts: 
'' Tentamen  dispositionis  metliodicae  Ickneumonwn  Belgii\ 
SOU!  utkom  1845.  Det  ena  "Ichneumones  Platyuri 
Europaei'  innehaller,  utom  en  milngd  anmarkningar, 
beskrifning  pa  foljande  nya  arter  nemligen:  Proho- 
liis  concinnus,  Eurylahus  dims,  Pristiceros  ferrarius, 
Platylahus  pullus,  leucogramtyius,  varipictus,  pallidens, 
Apaeleticus  longicornis,  inimicus  ocb  inclytus.  Bulk  de 
Belgique  XX.  III.  p.  :297.  Det  andra,  ''Amhlypygi 
Europaei",  ar  afvenledes^  uppfyldt  af  vigtiga  upplys- 
ningar,  bvarjenite  sasom  nya  anforas:  Amhlyteles 
novitius,  atirdorius,  ignotus,  bipustulatus ,  lusitanicus, 
efferus,  ruhriventris,  injucundus,  haereticus,  homocerus 
och  Trogus  lapidator.  Bull,  de  Belg.  Annexe  1853  — 
1854,   p.   7  5 — 14:^    med   illuminerade   plancher. 

En  gjinska  valkommen  burjan  till  utredandet, 
af  Sverges  hittills  alltfor  litet  kanda  Ichneumonider] 
ar  Ref.  nu  i  tillfalle  anmala,  nemligen:  ''Entomolo" 
gisha  Anteckningar  under  en  resa  i  Sodra  Sverge  1S34'* 
af  A.  E.  Holmgren.  FOrf.,  som  besokt  Halland 
och  en  del  af  Skane,  bar  derunder  insamlat  ett  icke 
obetydligt  antal  arter  af  furenamnde  familj,  samt 
redogor  nu  pa  ett  noggrant  satt  fur  sina  iaktta-  \ 
gelser.  Harvid  hafva  hufvudsakligen  Grawenhorsts  W 
och  Wesmaels  indelningar  blifvit  lagda  till  grund, 
men  pa  flera  stallen  bar  Furf.  funnit  sig  furanlaten 
att  vidtaga  furaiulringar,  hvilka  af  behofvet  och  det 
ukade  artantalet  varit  pakallade.  Af  de  261  arter, 
som  anfuras,  hafva  endast  44  varit  sasom  tillho- 
rande    Sverges    fauna     beskrifna    och   39   hafva  fur 


^55 

vetenskapen  befunnits  nya.  Vid  (li}ijiMo.><ernas  och 
beskrifningarnas  furfattande  bar  en  valfOrtjent  upp- 
marksamhet  blifvit  fastad  vid  sculpturen,  hvilken 
inom  denna  f'amilj  ar  af  sardelcs  vigt  da  fargteck- 
ningarna  hos  manga  arter  aro  niycket  furanderliga 
och  saledes  ofta  icke  lemna  fiillt  tillfurlitliga  ka- 
rakterer  for  bestamningen.  Nagra  nya  islagten  hafva 
blifvit  uppstallda  nemligen;  Macrobatus  {Cryptus  ma- 
crohatus  Grav.J,  Peiilissus  {Mesoleptus  jilicornis  GuAV.), 
Friopoda  {Mesoleptus  sticticus  Grav.  m.  f1.),  Lasiops 
{TrypJwn  pilosellus  Grav.),  Mesolekis  {Mesoleptus  ni- 
gricollis  Grav.  m.  fl.),  Colpotrochia  {Tryphon  ele- 
gantulus  Grav.)  och  Monoplectron  {M.  zygaenato7'  n. 
sp.)  De  for  vetenskapen  nya  arterna  aro  foljande: 
Ca77ipoplex  areolator,  nitidulator,  validicomis,  fallax^ 
fumipennis,  antennator,  ndnutus,  pectoralis,  sericeus, 
juniperintis ,  fuscipes,  incrassator,  Utoralis,  stagnalis, 
Anomalon  Wesmaelt,  Ichneurnon  eurimiervis,  Cryptus 
Sohemmd,  Heiniteles  nasutus,  MesocJiorus  gibhulus,  Me- 
soleptus foveolator,  ajffinis,  gracilis,  paludicola,  xnacrO" 
dactyluSf  Mesoleius  meridionalis,  Exenterus  himaculatusy 
limhatus,  Polyhlastes  caudatus,  laevigahis,  Tryphon  hi- 
cornutus,  confinis,  tri^eulptus,  fuscicornis,  Exochus  fla- 
vomarginatus,  Monoplectron  zygaenator,  Bassus  areola- 
tus,  Pimpla  variabilis,  Phytodietus  albipes,  Lissonota 
dubia,  Clistopyga  rufator  och  Glypta  albifrons.  Vet. 
Akad.  Handl.    1854.   p.    1      104. 

Bada  konen  af  en  ny  Ichneumon,  soni  blifvit 
benamnd  /.  paludicola,  beskrifvas  af  Desvignes. 
Den  ar  narslagtad  med  1.  saturatorius  och  lefver 
sasom  parasit  i  piipan  af  Nonagria  Typhae  och  N. 
paludicola.      Trans.    Ent.   Soc.   N.   S.   III.   p.   44. 

Kriechbaumer,  som  meddelat  nagra  anu»ark- 
ningar  rorande  Ephialtes  manifestator,  anser  att  tvenne 
skilda  arter  blifvit  sainmanblandade  under  denna 
benainning.    Huruvida  Linni-    med   sin  /.  manifestator 


246 

afsett  nagon  af  de  arter  Furf.  haft  fur  ogonen  be- 
tviflar  ban,  hvarfore  nya  benamningar  blifvit  dem 
tilldelade.  Da  bada  trollgen  forekomma  i  Sverge, 
meddelas   de  a  dem  gifna  diagnoserna; 

Ephialtes  imperalor  {manifestator  Gray,  part.)  Niger,  pe- 
dibus  rufis,  femorum  posficorum  apice  sunimo,  tibiis  tarsisque 
postieis  plerumque  t'uscis,  larsis  fibiis  longioribus;  alls  silaceo- 
hyalinis,  basi  et  squamulis  rufis,  stigmate  nervisque  fuscis,  ab- 
domine  segmenlis  1 — 5  eiongalis,  3 — 5  supra  subrhombeo- 
depressis,  ?  (erebra  tertia  corporis  parte  longiore,  tenuissima, 
valvis  subpiiosellis.  Long.  9'"  (terebra  pauIo  supra  11'")  —  18'" 
(terebra   25'"). 

Ephialles  Rex.  {manifestator  Gray,  part.)  Niger,  pedibus 
rufis,  tibiis  tarsisque  postieis  longitudine  aequalibus,  rufis  aut 
I'uscis,  alis  flavescenli-hyalinis,  basi  et  squamulis  rufis,  abdomine 
segmentis  1-5  oblongis,  3 — 5  ulrjnque  obsolete  tuberculatis, 
?  terebra  fere  tertia  corporis  parte  longiore,  valvis  pilosellis. 
Long.  10'"  (terebra  13|/")  — 14'"  (terebra  19'").  Stett.  Ent. 
Zeit.  XV.  p    15  5. 

Metamor-  En   ny' art  af  slagtet    Cremastus,  som   undergar 

sin  forvandling  i  larverna  och  puporna  af  Orthotae- 
nia  BuoUana,  bar  af  Curtis  blifvit  uppstalld  samt 
benamnes  Cremastus  Buolianae.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  III.  p.  60. 

Utvecklingen  af  den  i  larverna  af  Mamestra 
pisi  parasitiskt  lefvande  Paniscus  virgatm  FoURC.  bar 
blifvit  utredd  af  Newport,  som  afven  lemnat  upp~ 
lysningar  rorande  denna  arts  anatomi.  Ratzeburgs 
talrika  iakttagelser  rorande  Ichneumonidernas  me- 
tamorfos  synes  varit  Newport  obekanta.  Trans. 
Linn.  Soc,  XXL  L  p.    L 

Vigtiga  underrattelser  rorande  metaraorfosen 
ocb  den  in  re  byggnaden  af  Ichneumon  Atropos,  som 
blifvit  klackt  ur  pupan  till  Spliinx  ligustri,  bafva  af 
Newport  blifvit  inforda  i  Trans.  Linn.  Soc.  XXI. 
IL  p.  85.  T.  9.  Ett  tilJagg  till  forestaende  af- 
b  and  ling    af    Crew    '^  Additional   Note  on  Ichneumon 


247 

Atropos    CuKT."    Zoolog.    CXXXI   har   Ref.  ej   haft 
tillfalle    se. 

Att  Rhyssa  curvipes  lefver  under  sina  fursta 
stadier  i  larverna  af  XipJiT/dria  dromedarius  har 
GiRAUD  anmarkt.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien.  Abh.  IV.  p.   604. 

Nagra    bidrag    till    kannedomen    oni    de  talrika  Braco 
och  svarutredda  Braconiderna  hafva   vi  fatt  emottaga      ^^ 
af  RuTHE,   som   inom   denna   familj   funiiit  sig  fOran- 
Mten   bilda   nedanstaende   nya  slagten: 

1.  Dimeris.  Caput  globosum;  antennis  submoniliformibus,  17- 
articulatis;  scapo  elongate.  Aperlura  oris  ampla,  semicircu- 
laris.  Palpi  maxillares  5-articulati,  articuiis  tribus  ultimis 
lenuioribus,  sub-aequalibiis.  Abdomen  biarticuialum,  sessile; 
segmentQ  primo  seniicirciilari,  incisura  profunda  discreto. 
Terebra  exserta.  Articulatio  suturiformis  nulla.  1  art.  D. 
mira. 
Genom  den  Ivaledade  bakkroppen  skild  t'ran  alia  af  Neks 
AB  EsEjNBECK  och  Wesmael  bcskrifna  slagtenv 

'2.  Araphis.  Caput  subglobosum,  hyposlomate  reclinato;  aper- 
ture oris  sennicircularis;  antennis  submoniliformibus.  Meso- 
thorax  subtrilobus.  Abdomen  petiolatum,  segmento  secundo 
maximo,  laevissimo,  caeteris  occultalis.  Articulatio  suturi- 
formis nulla.     Terebra   exserta.     1    art.  A.  tricolor, 

3.  Bhaconotus.  Caput  globosum;  antennis  tenuiter  filiformibus. 
Apertura  oris  parva,  semicircularis.  Palpi  elongati.  Abdomen 
sessile,  sub-elevatum,  aciculatum;  articulatione  suluriformi 
distincta,  impressa,  lateribus  curvafa.  Alae  anguslae;  nervo 
parallelo  recto,  intersfitiali;  cellula  discoidali  interna  apice 
acuto  clausa.     Terebra   exserta.  i   art.  Bh.  aciculatus. 

4.  Trachyusa.  JVIandibulae  apice  tridentatae,  distantes.  Palpi 
maxillares  6-articulati.  Abdomen  sessile,  depressiusculum, 
subelevatum,  subtilissime  exasperatum.  Articulatio  suturiformis 
impressa.  Terebra  subexserta.  Alae  anteriores  cellulis  cubi- 
talibus  tribus,  nervo  parallelo,  subinterstitiali,  cellula  discoi- 
dali  interiore  apice  aperta.   1    art.    T.  nigriceps. 

Till  slut  beskrifves  en  art  af  slairtct  Alysia 
benamnd   A.  plcticornis.   8tett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  343. 

GiRAUD  har  utredt  att  Bracon  oblitei^atus  un- 
dergar  sin   metamorfos  i   larverna   till  Xiphydiia  dro- 


us 

medarius.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  Abh. 
IV.  p.   604. 

Utforliga,  nied  figurer  beleclsagade  beskrifnin- 
gar  af  Anthophorahia  retusa  och  Monodontomerus  ni- 
tidus  hafva  af  Newport  blifvit  utgifna.  Med  han- 
syn  till  det  forra  slagtet  bekraftar  Furf.  sina  forut 
meddelade  uppgifter,  att  hanen  endast  eger  en  ocell 
och  saknar  sanimansatta  ogon.  Trans.  Linn.  Soc. 
XXI.   I.   p.   6  1.  II.  p    95. 

Crew:    Note    on    the   ocelli  in  the  genus  Antho-* 
phorabia  Newp.   Zool.   N:o  CXXXI.  ar  Ref.  endast 
till   titeln    bekant. 
Pteroma-  Walker  bar   fortsatt   sina    beskrifningar  ofver 

'^"^-  Chalcidites  tillhOrande  slagtena  Jsosoma,  Dicyclus,  Pte- 
romalus,  Cerchysius  och  Tetrastichus.  Ann.  and  Mag. 
Nat.  Hist.  Sec.   Ser.  III.   p.   204. 

Smith  bar  jemte  flera  upplysningar  om  den 
bos  bi-arter  lefvande  parasiten  Melittohia  casta  ut- 
redt  att  Cirrospilus  Acasta  Walk.  4839,  Melittohia 
Audouini  Westw.  ^  1847  och  Anthophorahia  retusa 
Newp.  o^?  1852  aro  synonyma.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  II.  p.   248. 

Systems-  DIPTERA.    —    BiGOT   har   fortsatt   sin   i  forra 

Berattelsen  p.  298  anmalda  systematiska  uppstall- 
ning  af  Diptera  och  bar  nu  afhandlat  den  andra 
stora  afdelningen  Tipididii,  bvilka  ban  salunda  in- 
delar  i   fainiljer  och    slagten. 

A.    Yingade. 

Fcim.   I.    Cui.iciDAE       Hanens    antenner,   alminstone   (ill   en   del 
af  deras   langd,   plumerade. 

1.   Snyfet   fini,   sl,icl<ande,   mer   eller   niipdre   forlSngdt. 
Palperna,  da   de   finnas,  raka. 

a.  Med   pal  per. 

b.  Hanens  palper  aldrig   korlare  an  snytet. 

c.  Palperna     hos    bfida     konen,     afminstone    lika    langa 
som  snytet. 

d.  Snvtet  rakt. 


249 

e.  Hanens  balcben  mycket  ludna  .  G.  Sabethes   Rob.  d. 
ee.  Hanens  bakben   naslan  nakna  .  Anopheles  Macq. 
d(J.  Snytet  bojdt  ned§t     ....  Megarhina  JMacq. 
cc.  Palperna,    endast    hos  hanatna, 

atminsfone  lika  langa  som  snytet  Culex  Macq 
bb.  Palperna    hos    bada  konen  kor- 

tare  an  snytet Aedes  Macq. 

aa.  Palperna  otydliga.  Hanens  an- 
tenner  fint  ludna,  med  en  I§ng 
hSrpensel   i  spetsen    ....  Limnobiorhynchus 

Macq. 
2.  Snytet    kort,    icke    stickande,    mer 
eller  mindre  fortjockat. 
Palperna   nedat  bojda. 
a.  Antennerna,  atminstone  hos  ha- 
narna,  plumerade  anda  till  spet- 
sen. 
b    Hdfterna  fastade  pa   lika  afsland 

fran   hvarandra Corelhra   Macq. 

bb.  De  framre  hofterna  langre  be- 
iagna  fran  de  mellersta  an  dessa 
frSn  de  bakre. 

c.  Hanens  sista   antennled  langst. 

d.  Hanens    sista    antennled    aldrig 
uppsvalld. 

dd.  Hanens  sista  antennled  nSgot 
uppsvalld    i    form    af    en    kort 

klubba Corinonevra  Lotw. 

cc.  Hanens     nast    sista     antennled 

langst Tanypiis  Macq. 

aa.   Hanens  anlenner  endast  mot  ba- 

sen    plumerade Ceratopogon  Macq. 

Fam.   II.  Rhyphidae.     Hanens  antenner  icke  plumerade.    Vin- 
garna  atminstone  med    en    discoidalcell.      Hufvudet    enkelt. 
Utan  eller  med   mindre  framslaende  snabel. 
a.   Hanens     antenner      16-ledade. 

Vingarna  med  tre  discoidal-celler  Rhyphus  Macq. 
aa.  Hanens      antenner     14-Iedade. 

Vingarna  med   en  discoidal-cell  Glochina  Macq. 
Fam.  III.  TiPULiDAK.     Hanens  antenner  icke  plumerade.  Vin- 
garne  Stminstone  med  en  discoidal-cell.   Hufvudet  fdrlangdt 
genom  en  mer  eller  mindre  lang  snabel. 
1.  Snytet  fint,  mycket  langre  an  huf- 
vudet. 


950 


a.  Snytet  rackande    l§ngt  Iramom 

rostri  spels Geranomyia  Macq. 

aa.  Snytet  doldt    eller  knappl   rac- 
kande  utom   rostri  spets. 

b.  Palperna  med  fyra  tydliga  leder. 

c.  Rostrum    af    nastan    lika   langd 

som  kroppen Toxorhina  Loew. 

cc.  Rostrum    icke    langre    an    an- 

tennerna Rhamphidia  Macq. 

bb.  Palperna  med  en  enda  tydlig  led   Aporosa  Macq. 
2.  Rostrum    tjockt,    nSgot    langre,    af 
samma  langd  eller  kortare  an  huf- 
vudet. 

a.  Palpernas  sista  led  mSirkbart 
langre  an  de  foregSende,  mer 
eller  mindre  bojd  efler  langden, 
atminstone  hos  hankdnet. 

b.  Anfennerna  greniga  eller  pec- 
(inerade. 

c.  Antennerna  greniga  eller  pec- 
tinerade  hos  bada  konen. 

d.  Hanens    antenner  mer  an    14- 

ledade Gynoplistia    Wkstw. 

dd.  Ha'nens    antenner    med  §tmin- 
slone    14  leder. 

e.  Hanens  antenner  l4-ledade. 

f.  Vingarnas  andra  bakre  cell  skaf- 

tad.    Rostrum  kortare  an  huf- 

vudet Ctenogyna  Westw. 

ff.    Vingarnas  andra  bakre  cell  ulan 

skaft.    Rostrum  atminstone  Ilka 

langt  som   hufvudet   ....   Ptilogyna  Westw. 
ee.  Antennerna   1 3-ledade  .      .     .  Ozodicera  Loew. 
cc.  Antennerna  endast    pectinerade 

hos  hanen. 
d.   Hanens  antenner  med  4  rader 

tander  eller  grenar,  honans  latt 

sSgtandade,  lederna  nastan  lika  Ctenophora  Macq. 
dd.  Hanens   antenner    med  tre  ra- 
der tander  eller  grenar,  honans 

enkla,   1,    3,  4  och  5  lederna 

langre  an  de  andra  ....  Xyphura  Brulle. 


251 

ddd.  Hanens  antenner  med  tvS  rader 
tanderelIergrenar,honans  enkla, 
alia  lederna  nastan  lika      .     .  Dictenidia  Brulli^. 
bb.   Hanens  antenner  hvarkcn  gre- 
niga  eller  pectinerade. 

c.  Hanens   antenner  med  mer  an 
10  leder  af  normal  storlek. 

d.  Hanens    antenner  med  mer  an 

"16  leder Nephrotoma  Macq. 

dd.  Hanens  antenner  medhogstl6 
leder. 

f.  Vingarna    med  fem  bakre  cel- 

ler,  den  andra  skaftad  .     .     .  Pedicia  Macq. 
ff.  Vingarna  med  fyra  bakre   cel- 
ler,  den  andra  oskaftad. 

g.  Vingarna  med  tva  submarginal- 
celler. 

h.  Hanens  antenner  16-ledude  .  Limnohia  Macq. 
hh.  Hanens  antenner  15-ledade  .  Rondania  n.  g. 
gg.   Vingarna    med    en  submarginal 

cell, 
h.  Antennerna   16-Iedade  hos  ha- 

nen Dohrnia  n.  g. 

hh.  Antennerna   14-ledade  hos  ha- 

nen Numantia  n.  g. 

ee.  Hanens    antenner     hdgst     13- 
ledade. 

f.  Hanens  antenner  pa    undre  si- 
dan  fint  saglandade  ....  Prionocera  Lokw. 

ff,  Hanens  antenner  enkla. 

g.  Vingarnas  andra  bakre  cell  skaf- 
tad,  rostrum  temligen  fdrlangdt   Tipula  Linn. 

gg.  Vingarnas     andra     bakre     cell 

oskaftad,  rostrum  temligen  kort  Pachyrhina  Macq. 
cc.  Hanens  antenner  med  10  myc- 

ket  ISnga  leder Megistocera  Macq. 

aa.  Sista  leden  p5  hanens  palper  af 

nastan  samma  langd  som  de  fo- 

regSende  eller   Stminstone  nast 

den  sista,  rak. 

b.  Hanens    antenner    pectinerade 
eller  greniga. 

c.  Hanens    och    honans    antenner 
pectinerade;  lederna  icke  skaf- 


%52 


tade.      Hanens    viriitnr    med    5 

hakre  celler I'ariptera   n.   g. 

cc.   Hanens     antennleder     skaft;ide. 

Vingaina   med  lyrabakre  celler  lihiphidia  RIacq. 
bb    Hanens  antenner  hvarken  poc- 

tinerade  eller  greniga. 
c   Vingarna   med   fern  bakre  celler. 

d.  Vingarnas  inre  basal-cell    delad 

genom  en   tvarnerv    ....   Idioplera   IVIacq. 
dd.   Vingarnas    inre    basal-cell    icke 
delad  genom  en   tvarnerv. 

e.  Hanens  antenner  greniga,    32- 

ledade Cerozodia  Macq. 

ee.   Hanens  antenner   icke  greniga. 

f.  Antennerna     tradformiga,    sista 
lederna   tydliga. 

g.  Antennernas  tredje  och  foljande 

leder   nastan    klotrunda  .      .      .   Philydorea   n.   g. 
gg    Antennernas  tredje  och   foljande 


leder  cylindriska Cylindrotoma   Macq. 

tf.   Antennerna     Iradlika,    sista   le- 
derna  olydliga Trichocera   Macq. 

cc.   Vingarna   med  fyra  bakre  celler. 
d.   Hanens  antenner   16-Iedade. 
e.    Vingarnas    auxiliarnerv   mycket 

bojd Symplecta   Macq. 

ee.  Vingarnas  auxiliarnerv  icke  bojd    En'optera   Macq. 
dd.   Hanens     antenner     l4-ledade? 
krokarne    p^    hanens  konsorga- 

ner  gaffellika? Styringomyia   Loew. 

ddd.   Hanens  antenner   13-ledade     .  Goureautia  n.  sp. 

Fam.    IV.   LINN0^HIL1DAE?    (Bigot.)    Vingarna   utan   di.scoidalcell. 
Hanens  antenner    rackande    atniinstone  till  midlen  at  tho- 
rax, vanligtvis  tradformiga.     Hanens  hofler    korta.      Bakbe- 
nen  enkla,  ofta  med  fina  och  korta  taggar  i  spetsen.   Vin- 
garna   med    mindre    an     nio    longitudinella    nerver,    utom 
kantnerverna.     Vingarna  med  tvenne    basalceller,  eller  St- 
minstone   tvenne  tvarnerver,    skilda   den   ena   fr§n   den  an- 
dra   genom   en    eller  flera   langdnerver. 
1.  Hufvudet  fdrlangdt  i  etl  snyte  eller 
rostrum. 
a.  Rostrum  langre  an  hufvudet  och 

thorax  tillsammans    ....  Macrochila  Loew. 


1 


253 

an.  Rostrum  mycket  korlare  an  huf- 
viiflel   och   thorax   tillsammans. 

b.  Palpernas     fjerde    led     mycket 
liingre  iin   de  foregaende. 

c.  Vingnrnas  analcell   oppen. 

d.  Hanens  antenner  28-ledade     .  Polymera  Wied. 
(Id.   Hanens    antenner    med   mindre 

an   28   leder. 

e.  Hanens     antenner      17-ledade, 
omkring    tvj^    ganger   sa    iSnga 

som   kroppen Ula    Halid. 

ee.   Hanens     antenner     ungefar    af 
kroppens  langd. 

f.  Hanens     antenner     16-ledade. 

Benen  af  vanlig  sloriek       .     .  Ptychoptera    Macq. 
IT    Hanens  antenner  13-eller  12- 

ledade.  Benen   mycket  langa    .  Apeilesis  Macq. 
cc.   Vingarnas  analcell  sluten,    icKe 
uppnaende     den     inre    kanten, 
tredje  och  fjerde  langdnerverna 
mycket  bojda,  inat  convexa     .   Trentepohlia  n.  g. 
bb.  Palperna    hos    hanen  med  na- 
sfan   lika  leder. 
c.   Vingarna  med    5  bakre  celler. 
d.   Hanens    antenner    mer  an   12- 

iedade.  Benen  af  vanlig  storlek   Limnophila   Macq. 
dd.   Hanens  antenner  medhdgstl2 

leder.  Benen   mycket  langa       .   Dolidiopeza    Macq. 
cc.   Vingarna  med  fyra  bakre  frans- 
forsedda  celler,  nerverna  ludna. 
Hanens  antenner  Ift-ledade     .  Octavia  n.  g. 
ccc.   Vingarna   med  tre  bakre  celler. 
Hanens  antenner  med  sex  l§nga 

leder Anisomera  Macq. 

2.  Hufvudet  Ulan   rostrum  eller  snyte. 
a.  Palpernas  fjerde  led   hos  hanen 

langre  an  de  foregaende     .     .   Dixa  Macq. 
aa.  Palpernas     leder     nastan     lika. 
Vingarnas  andra  langdnerv  bil- 
dande    en  rundad  ok-lik  gaffel 

i  spetsen Zigonevra  Macq. 

Fam.  V.  Cecidomydae.  Vingarna  med  en  enda  basal-cell,  eller 
atminstone  en  tvarnerv. 


$54 


1.  Vingarna    med    mer   an    tre  langd- 

nerver  utom  kantnerverna. 

a.  Ett    rostrum    eller    snyte    lika 

langt  som  hufvudet  ....  Liponeura  Loew. 
aa.   Rostrum  eller  snyte. 

b.  Vingarna  med  atminstone  en 
tvarnerv. 

c.  Bakbenen  mycket  ISnga  .  .  Macropeza  Macq. 
cc.  Benen   nSstan   lika  langa. 

d.  Vingarna  med  atminstone  fyra 
bakre  celler. 

e.  Hanens  anlenner  med  mer  an 
9  leder. 

f.  Hanens  antenner  15-ledade     .  Lestremia  Macq. 
ff.  Hanens  antenner  11-ledade     .  Cecidogona  Loew. 
ee.  Hanens  antenner  med  hogst  9 

leder Anarete  Macq. 

dd.   Vingarna    med  mindre  an   fyra 
bakre  celler.  Tarsernas  fyra  sisla 
leder  ovala,  utvidgade     .     .     .  Asthenia  Halid. 
bb.  Vingarna  utan  tvarnerver    .     .  Mimosciara  Bond. 

2.  Vingarna     med     hogst     tre    langd- 
nerver  utom  kantnerverna. 

a.  Vingarna  med  atminstone  en 
tvarnerv. 

b.  Vingarna  med  tre  langdnerver 
utom  kantnerverna. 

c.  Vingarnas  tredje  langdnerv  gaf~ 
fellik.  Hufvudet  forenadt  med 
thorax  genom  en  kort  hals,  sedt 
ofvanifran  foga  mSrkbart. 

d.  Hanens  antenner  1 5-ledade  .  Neurolyga  Bond. 
dd.  Hanens  antenner  10-ledade  .  Micromyia  Bond. 
cc.   Vingarnas  tredje  langdnerv  en- 

kel.  Hufvudet  forenadt  med 
thorax  genom  en  cylindrisk, 
temligen  l§ng  hals,  sedt  ofvan- 
ifran ganska  tydligt ....  Asynapta  Loew. 
bb.  Vingarna  med  hogst  tv§i  langd- 
nerver utom  kantnerverna, 

c.  Thorax  kort,   af  vanlig  form. 

d.  Vingarna  med  tvS  langdnerver, 
utom  kantnerverna. 


255 

e.  Vingarna    med   Stminstone  den 
ena  langdnerven  gaffellik. 

r.    Vingarnas     Idrsia     och      andra 

ISngdnerver  gaffellika      .      .      ,  Campylomyza  Winn. 
ff.   Vingarnas  andra  ISngdnerv  gaf- 

fellik Cecidomyia  Macq. 

ee.  Vingarnas  langdnerver  enkla. 

f.  Hanens     antenner    enkla    eller 
knutlika.  Lederna  icke  skaftade. 

g.  Honans  anienner  enkla,  cylin- 

d  risk  a Spaniocera  Lokw. 

gg.   Hanens    och    honans    antenner 

knutlika,   13-ledade.      .     .     .  Porrycondyla  Rond. 
ff.  Hanens  antenner  med  skaftade 

leder Colpodia  Winn. 

dd.  Vingarna   med  en  enda   langd- 

nerv Lasioptera  Macq. 

cc.  Thorax    forlangd    i  form  af  en 

cylindrisk   hals Clinorhyncha  Loew. 

aa.   Vingarna   utan  tvarnerver. 

b.   Hanens  antenner  14-Iedade    .  Heteropeza  Loew. 
bb.   Hanens  antenner  11-ledade    .  Brachyneura  Rond. 

Fam.  VI.  PsYCiioDiDAE.    Vingarna    med  minst  nio  langdnerver, 
utom   kantnerverna. 

1.  Vingarna  Stminstone  med  en  basal- 
nerv,  elier  en   tvarnerv. 

a.  Vingarna  med    tre  basalnerver, 
elier  tre  tvarnerver. 

b.  Hanens    antenner    med    cylin- 

driska  leder Posthon   Loew. 

bb.  Aniennernas  leder  coniska  .     .  Diplonema    Loew. 
aa.   Vingarna    med    tv§    basalceller 

eller  hdgst  tvenne  tvarnerver. 

b.  Vingarna    med    tvS    basalceller 

eller  tv§  tvSrnerver  .  .     .  Philoematus  Loew. 

bb.  Vingarna  med  en  basalcell,  eller 
en  enda    tvSirnerv. 

c.  Palpernas  sista  led  mycket  ]§ng  Phloebotomus   Rond. 
cc.  Palpernas  sista  led  temligen  kort  Hemasson  Loew. 

2.  Vingarna  utan  basalceller  eller  utan 
tvarnerver. 

a.  Hanens    antenner     med    enkla 

leder Nemapalpus  Macq. 


256 

aa.  Hanens    antenner  med  skaftade 

leder     ........  Psychoda   Macq. 

Fam.  Vlh    Mycktophilidae  ^Bigot.)    Hanens    hofter    forlangda. 
Baktibierna    vanligtvjs    torsedda    med    talrika    taggar,  eller 
ofla  leinligen  langa   taggar  i  spetsen.  Understundom  endast 
en  af  dessa  karakterer. 
1.  Palperna   med  fyra  tydliga  leder. 

a.  Palpernas  andra   led  enkel. 

b.  Hufvudet  forlangdt  genom  ro- 
strum  eller  snyte. 

c.  Rostrum  och  snytet  forlangda. 

d.  Rostrum  en  gang  langre  an  huf- 
vudet. Snytet  foga  eller  knappt 
framstaende Gnorista  Macq. 

dd.  Rostrum  korlare  an  hufvudet. 
Snytet  och  lapparna  mycket 
framstaende  ulfill       ....  Asindulum  Macq. 

cc.   Rostrum  och  snytet  korta. 
d.  Hanens  antenner  langre  an  huf- 
vudet   och    thorax  tillsammans. 
Kakarna  mycket  tydliga.     Vin- 
garna  med   basalceller    .     .     .  BoUtophila  Macq. 

dd.  Hanens  antenner  kortare  an  huf- 
vudet och  thorax  tillsammans. 
Kakarne  foga  synliga.  Vingarna 
med  en  enda   basalcell  .     .     .  Platyura  Macq. 

bb.  Hufvudet  ulan  rostrum  eller 
snyte. 

c.  Med  oceller. 

d.  Tre  oceller. 

e.  Hanens     antenner     atminstone 

lika  ISnga  som  kroppen      .     .  Macrocera  Macq. 
ee.  Hanens    antenner  mycket  kor- 
tare an  kroppen. 

f.  Vingarnas  kantcell  enkel;  ab- 
domen trind,  nedtryckt,  eller 
hoptryckt  hos  hanen. 

g.  Baktibierna  hos  hanen  med  tv§i 
rader  temligen  ]§nga  taggar. 
Hanens  abdomen  lindrigt  hop- 
tryckt eller  sammantryckt. 

h.  Vingarna  med  tv§  korta  tvar- 

nerver Tetragoneura  Loew. 

hh.  Vingarna  med  en  enda  tvarnerv  Leia  Maqu. 


257 

gg.  Baklibierna    med    ganska  korla 

eller  inga  taggar  hos  hanen.   Ha- 

nens  abdomen  trind  ....  Macroneura  Macq. 
ff.  Vingarnas  marginalcell  delad  ge- 

nom  en   kort    langdnerv.      Ha- 

nens  abdomen  lindrigt  nedtryckL 
g.  Palpernas  sisla  led  mycket  ISngre 

an  de  andra Diadocidia  Rdthr. 

gg.  Palpernas   sisla  led  nastan  lika 

med  de  foregaende   ....  Mycetobia  Macq. 
dd.  Tsk  oceller, 

e.  Vingarnas     marginalcell     delad 

genom  en  tvarnerv   ....  Sciophila  Macq. 
ee.  Vingarna  utan  tvarnerver. 

f.  Vingarnas     externo-mediannerv 

enkel,  normal Mycetophila  Macq. 

ff.  Vingarnas    externo-mediannerv 

af  agglik  form,  icke  normal     .  Synapha  Macq. 

€0.  Utan  oceller Cordyla  Macq. 

aa.  Palpernas    andra     led    mycket 

uppblast. 
b.  Palpernas    leder    af  nastan  lika 

'    langd PlesiasHna  Winn. 

bb.  Palpernas    leder  af  olika  langd  Ditomya  Winn. 
2.  Palperna  med  hogst  tre  tydliga  leder. 

a.  Palperna  med  tre  tydliga  leder. 

b.  Palpernas  forsta  led  enkel.  Sny- 

tet  kort Sciara  Macq. 

bb.  Palpernas     forsta     led     mycket 

fortjockad,  eller  uppblast.  Utan 

snyte Pachypalpus    Macq. 

aa.  Palperna    med    en  enda  tydlig, 

mot     midten     fortjockad     eller 

uppsvalld  led Ceroplatus  Macq. 

Fam.  VIII.  BiBioNiDAE.  Hanens  antenner  icke  rackande  till 
midten  af  thorax,  perlbandslika,  mer  eller  mindre  fortjoc- 
kade,  n§gon  gang  lindrigt  perfolierade  eller  slutande  i  en 
klubba. 

1.  Antennerna  hos  hanen  syllika,  en- 

dast  vid  basen  fdrtjockade     .     .     .  Chenesia  Macq. 

2.  Antennerna  hos  hanen  alldrig  syl- 
lika, mer  eller  mindre  trinda,    eller 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  ^7 


258 

mer  eller  mindre  perlbantislika,  na- 
gon  gSng  perfolierade. 

a.  Palperna  4-  eller  5-ledade. 

b    Med  oceller. 

c.  Hanens  antenner  enkia,  mer 
eller  mindre  cylindriska. 

d.  Tarserna  med  3  pulvijier. 

e.  Thorax  enkel.  Hanens  framre 
tibier  vanligtvis  utan  taggar. 

f.  Vingarna  med  tv§  marginal- 
celler.  Hanens  framre  tibier  utan 
taggar. 

g.  Vingarnas     andra     bakre     cell 

skaflad Plecia  Macq. 

gg.  Vingarnas     andra     bakre     cell 

enkel Eupeitenus  Macq. 

ff.  Vingarna  med  en  enda  margi- 
nal-cell. Hanens  framre  tibier 
med  en  tagg  i  spetsen  .     .     .  Bihio  Macq. 

ee.  Hanens      thorax       pectinerad. 

Framre  tibierna  taggiga       .     .  Dilophus  Macq. 

dd.  Tarserna  med  tva   pulviller. 
e.  Antennerna   12-Iedade  .     .     .  Crapitula  Gimm. 

ee.  Antennerna  11-ledade  .     .     .  Pentethria  Macq. 

cc.  Hanens  antenner  klubblika  eller 
slutande  i  en  knapp. 

d.   Hanens  antenner  klubblika .     .  Arthria   Macq. 

dd.  Hanens  sista  antennled  formad 
som  en  knapp,  lindrigt  plattad 
och  concav Aspistes  Macq. 

bb.  Utan  oceller. 
c.  Hanens   fyra    antennleder  nast 
fore    den     sista     parlbandslika, 
den  sista  lang  och  smal.    Vin- 
garnas langdnerver  rata      .     .  Diamesa  Meig. 

cc.  Hanens  alia  anntennleder  na- 
stan  lika,  lindrigt  perfolierade. 
Vingarnas  langdnerver  bojda    .  Simulia  Meig. 

aa.  Palperna  med  en  enda   led      .  Scathopse  Macq. 
AA.  Utan  vingar. 

Fam.   IX.  Chioneidae  (Bigot.) 

a.  Hanens  antenner  knutiga,  15- 
ledade.  Hanens  konsorganer  af 
tre  segmenter,     ingSende     den 


£59 

ena    i    den    andra  i  glasogons 

form Atomaria  n.  g.*) 

aa  Hanens  antenner  trcidlika,  enkla, 
.    10-]edade.   Hanens  konsorganer 
med    ett    spjut    af    tvenne    p§i 
hvarandra  liggande  skifvor  .     .  Chionea  Dalm. 

Forf.  har  dessutom  uppraknat  en  mangd  slag- 
ten,  anforda  hos  atskilliga  Forf.,  men  hvara  karak- 
tererna  varit  sa  ofullstandiga  att  han  icke  kunnat 
inrymma  dessa  genera  i  sin  uppstallning.  Ann.  Ent. 
III.  Ser.  II.  p.   447. 

Sedan  Bigot  af  Goureau,  Macquart  och 
RONDANI  fatt  emottaga  manga  anmarkningar  ro- 
rande  hans  i  furra  Berattelsen  omnamnda  borjan 
till  en  systematisk  uppstallning  af  Diptera,  har  han 
uti  en  ganska  vidlyftig  uppsatts  sokt  besvara  dessa. 
Da  han  likval  mast  medgifva,  att  flera  af  de  gjorda 
Inkasten  befunnits  grundade,  meddelas  till  slut  rat- 
telser  i  den  forut  lemnade  klassifikationen.  Ann. 
Entom.   III.   Ser.  I.   p.  ^95. 

CzERMAK  har  upplyst  att  det  icke  ar  Schelver  Halterer- 
som  furst  omtalat  Halterernas  funktioner  vid  l>z»-"??  ^'^^'^* 
ternas  flygt,  utan  att  prioriteten  af  denna  iakttagelse 
tillkommer  Winters chmidt  i  Niirnberg,  hvilken  re- 
dan 1763  derom  yttrar  i  ett  bref  till  LedermIiller: 
"Det  markvardigaste  hos  haltererna,  hvilka  jag  vill 
kalla  luftblasor,  ar  deras  formaga  att  uppehalla  flu- 
gorna  i  luften.  Borttager  man  med  en  liten  tang 
dessa  sma  delar,  utan  att  vingarna  det  ringaste 
skadas  eller  djuret  klammes  sa  blir  det  oformoget 
att  flyga.  Man  bor  harvid  iakttaga,  att  sa  val 
blasan  som  skaftet  borttages,  ty  ar  det  senare  qvar 
eger  flugan  nagon  kraft  att  hcija  sig  i  luften.  Det 
ar  val  icke  att  formoda  det  sm^rtan,  som  fram- 
kallas  genom  denna  operation,  forhindrar  djuret  att 
flyga,  ty  om  man   berofvar  en  mygga   alia   6   benen 

*)  Anvandt  for  ett  Coleopter-slagte. 


260 

eller  hela  bakkroppen  sa  hujer  den  sig  i  luften  Ilka 
vill,  som  den  ej  vore  skadad.  Burmeister,  soni 
vitsordat  Schelvers  uppgifter,  bifogar  icke  nagot 
yttrande  om  denna  foreteelse  och  fragan  om  halte- 
rernas  funktioner  anser  FOrf.  saledes  sta  pa  samma 
punkt  som  '1763.  Lotos  IV.  p.  235. 
Allman  Ett    ganska    rikhaltigt    bidrag  till   kannedomen 

1  era  ur.  ^^^  denna  Insekt-klass  utgor  "Neue  Beitrdge  zur 
Kenntniss  der  Dijpteren'  von  LOEW.  Zweiter  Beltrag 
Berlin  1854,  4:o,  24  sid.,  hvaruti  56  nya  arter 
blifvit  beskrifna,  tillhorande  fuljande  slagten,  nem- 
ligen:  Psyclwda  1,  Bihio  1,  Leptis  \,  Thereva  1, 
Lomatia  1,  Anthrax  2,  Eocoprosopa  3,  Heteropogon  1, 
Sticliopogon  1,  Promac'hus  3,  Lophonotus  7,  Eutol- 
mus  4,  Macliimus  1,  Mochtherus  2,  Tolnierus  1,  Cy- 
clogaster  1,  Odontomyia  2,  Hoplomyia  2,  Chrysogaster 
2,  Doros  1,  Didea  4,  Helophilus  1,  Xylota  1,  Ocyp- 
tera  2,  Tetanops  1,  Ortalis  3,  Platy stoma  1,  Psairop- 
tera  1,  Pyrgota  1,  -4c^ora  1,  Ijoxocera  1,  Chyliza  \ 
och  Chalohata  3.  Vid  beskrifningen  af  Ijoxocera 
anmarker  Forf.  att  hithOrande  arters  synonymi  blif- 
vit af  Zetterstedt  oriktigt  framstalld. 

Nedanstaende  tvenne  vigtigare  arbeten  aro  af 
Ref.   endast  till  titeln    kanda: 

Insecta  Saundersiana  or  characters  of  undescrihed 
species  in  the  collection  of  Saunders  by  Walker. 
Tom.  IV.  London  4853  och  Neue  Beitrdge  zur 
Kenntniss  der  Dipteren  Erster  Beitrag.  Programm 
der  K.  Realschule  zu  Meseritz  von  Loew.  4:o,  1853. 

Diagnoser  ofver  de  af  Peters  i  Mosambique 
upptackta  Diptera,  uppgaende  till  35  arter,  hafva 
af  Loew  blifvit  uppgjorda.  De  fOras  under  fol-- 
jande  slagten  nemligen:  lAmnobia,  Tabanus,  Midas, 
Leptogaster,  Stichopogon,  Microstylum,  Stenopogon,  Ija- 
phria,  Exoprosopa,  Anthrax,  Bomhylius,  Conops,  Thi- 
nophilus,  Phorocera,    Ochromyia,  Pyrellia,  Idia,  Hyalo- 


I 


261 

myia,  Coenosia,  Senopterina,  Platystoma,  Dacus,  Lauxa- 
7iia,  Ulidia,  Psilopa  och  Crassiseta.  Berl.  Bericht. 
185^.  p.   658. 

Genom  en  afhandling  "Bidrag  till  kdnnedomen 
om  de  Nordisha  Diptera'  har  Wahlberg  fortsatt 
sina  beskrifningar  ufver  nya,  till  Skandinaviens  fauna 
horande  arter  af  denna  klass  och  anfur  Forf.  nu 
fuljande:  Beris  Morrisii  Dale  (palUpes  LoEW.)  fran 
Westergothlandj  B,  geniculata  fran  Quickjock,  Pa- 
chygaster  orhitalis  n.  sp.  funnen  pa  aspved  i  Oster- 
gothland,  Sargus  rujipes  n.  sp.  fran  Quickjock,  Da- 
sypogon  jiammanus  fran  trakten  af  Abo,  Anthrax 
capucina  Finland,  lliereva  ursina  n.  sj).  fran  Wester- 
gOthland  och  Lappland,  Ptiolina  nigrina  n.  sp.  fran 
Dalarne,  Jenitland  och  Stockholm,  Pt,  nitida  n.  sp. 
fran  Dovre,  Quickjock  och  Spania  nigra  tagen  pa 
salgblomnior  vid  Gusum  och  Quickjock.  Dessutom 
meddelas  fullstandiga  karakterer  a  de  forut  ej  kanda 
hanarna  till  Pachygaster  pallipennis  och  Psilocephala 
eximia  samt  nya  diagnoser  pa  alia  Svenska  Ptiolina- 
arter.     Vet.  Akad.  Ofvers.    1854.  p.   211. 

Bachman  har  lemnat  bidrag  till  Ostpreussens 
Dipter-fauna,  derigenom  att  han  uppraknat  100  vid 
Insterburg  anmarkta  arter  af  faniiljerna  Tabaniiy 
Stratiomydae,  Asllici,  Bomhyliariae,  Leptides,  Hyho- 
tinae,  Tachydromides,  Empidiae  och  Syrpliidae.  Af 
dessa  saknas  31  i  Siebolds  och  Hagens  forut 
uppgjorda  forteckningar. 

Under  titel  " Pepidopterologische  Fragmente'  hafva 
SCHINER  och  Egger  tid  efter  annan  utarbetat  be- 
skrifning  pa  nagra  nya  Dipter-arter  sasom  Eumerus 
elegans,  Syrphus  leiopldhahnus.  Abhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in  Wien  Abh.  III.  p.  54  mit  Tab.  Paragus 
ductus,  Cheilosia  fasciata  1.  c.  }>.  96,  Nycteribia  Schmidtii 
funnen     pa     Miniopterus     Schreibersii    1.    c.   p.    151, 


262 

Chio7iopho7U    Kollari    och     Stratioinys  clavicornis  1.   c. 
IV.  p.   1  Tab.   %.  f.    4—6. 

Metamoi'-  Leon    Dufour    upplyscr    att    metamorfosen   af 

'^^^'     Helomyzai    Cheilosia,   Pliora  och    Sciara  blifvit   af  ho- 
nom   for  flera  ar  sedan   utredd   och  icke  varit,  sasom, 
GOUREAU    pastatt,    okand.      Ann.    Entom.   III.   Ser. 
I.   p.   383. 

Utvecklingen  af  Sarcophaya  muscaria,  Lucina 
fasciatai  Gynmopoda  tomentosa,  Opomyza  gracilis  och 
Chyliza  atriseta  har  af  Perris  blifvit  utredd  och  af- 
bildad.      Mem.   Soc.  Agric.   de  Lille    1853. 

Pangonia-  Pangonia  aterrima  nov.  spec,  beskrifves  af  LeoN 

^^^-     Dufour  i   Ann.   Ent.  III.   Se'r.  I.  p.   388. 

Tabanii.  KoLLAR   har   funnit   att    Taba7ii  icke  lag-g^a  sina 

^gg    i    jorden     utan     pa    gras8tran   samt   att   antalet, 
som    hvarje    bona    afsatter,    uppgar  till   350 — 400. 
Sitzungsb.    Kajserl.    Akad.  zu   Wien  XIII.   p.   531. 
Stratio-  Egger  upplyser  att   den   art  af  slagtet  Stratio- 

^^  ^^'  mySf  som  ban  beskrifvit  under  namnet  Stratiomys 
clavicornis  af  Saundi:rs  fcirut  blifvit  benamnd  Allio- 
cera  graeca.  Vehandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  IV. 
p.  35. 

Metavior-  Lefnadssattet  och   utvecklingen   bos   slagtet  Pa- 

^^^-  chygaster  hafva  af  Heeger  blifvit  observerade.  Den 
lilla  larven  ^r  fullvaxt  knappt  3"  lang  och  i  sa 
bred.  Den  lefver  ofver  vintern  under  buskar,  i 
affallet  lof.  Redan  i  April  framkomma  imagines 
vid  en  varme  af  9 — 10  grader  vid  sma  polar  pa 
angar  i  graset,  der  de  para  sig.  Tva  till  tre  da- 
gar  efter  parningen  lagger  honan  aggen  6 — 10  pa 
jorden  vid  fuktiga  stallen  och  framkomma  larverna 
8^ — 10  dagar  derefter  samt  hemta  sin  fOda  af  doda 
djuriska  bestandsdelar.  De  fortara  afven  friskt  kott. 
I  nodfall  angripa  de  lefvande  djur,  sasom  met- 
maskar,  fjaril-larver  m.  fl.  och  hvad  de  en  gang 
bemaktigat  sig,  slappa  de  icke  mer.  Vanligen  stofva 


263 

de  omkring  efter  rof  om  natterna.  Nagra  hudom- 
byten  anmarktes  ej.  Till  pupor  fOrvandla  de  sig 
inom  larvhuden.  I  borjan  aro  de  smutsigt  hvita, 
men  blifva  efter  nagra  dagar  brunaktiga  och  be- 
komma  senare  pa  ryggen,  liksom  pa  buksidan  breda, 
morkbruna  strlmmor;  de  aro  platta,  hufvudet  frara- 
strackt,  betackt  med  tjock  hornartad  bekladnad,  na- 
stan  kagelformigt  och  niorkbrunt.  De  tolf  kropps- 
segmenterna  nastan  lika  breda,  endast  de  trenne 
forsta  och  det  sista  smaningora  afsmalnande,  det 
sista  afrundadt  och  dubbelt  sa  langt  som  de  andra; 
Sitzungsb.  Kajserl.   Akad.  X.   p.    176.  T.   6. 

Under   titel  "Diptera  Austi-iaca.   Aufzdhlung  oiler  Asilici. 
in   Kaiserthume    Oestereich    hisher    aufgefundenen  Zwei- 
fliigler  L  Die  Asiliden     von    J.   R.   Schiner.    Wien 
1854.   8:o,   90   sid.   har  borjan    till    ett    arbete    ut- 
kommit,   hvaruti   efter   hand,    de   inom   Osterrike   pa- 
traffade   Diptera   komma  att  uppraknas.     Forf.,  som 
i   det    nu    fureliggande    haftet    afhandlat   Asilici,  har 
sa    fullstandigt    som   det    varit    honom   mujligt,   sokt 
for    hvarje    art    utreda    synonymien,    fundorten  och 
lefnadssattet.    En   valfOrtjent  uppmarksamhet  har  af- 
ven  blifvit   fastad    pa    hithorande    arters    geografiska 
utbredning.    Med   mindre  stil  anforas  alia  i   Europa 
funna   species,    sa  att  detta   arbete    afven   lemnar  en 
fullstandig   Ofversigt   af  hvad   hittills  af  denna  djur- 
grupp  blifvit   anmarkt    inom    var    verldsdel.      Sasom 
Osterrikiska  upptagas   af  Leptogaster  3,  Dioctria  18, 
Dasypogon   30,    Laphistia    1,    Laphria  24   och   Asilus 
52  arter.    Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in   Wien  Abh. 
IV.  p.  355. 

Schneider,  som  uppgjort  en  katalog  ofver 
de  Asilici,  hvilka  blifvit  funna  i  Schlesien,  upptager 
af  denna  familj  fuljande  slagten  och  artantal  nem- 
ligen:     Leptogaster    2,    Dioctria    10,    Dasypogon    10, 


^64 

Laphria  9  och  Asilus  ^5  arter.  Arb.  und  Verb. 
Schles.  Gesellsch.    1852.  p.  95,   178. 

Syrphici.  Bland   de  m5rkligaste  fynd,  som  i  senare  tider 

inora  Dipterologiens  omrade  i  norden  blifvit  gjorda, 
kan  Si/rphid-slsigtet  Spliecoinyia  onekllgen  raknas. 
Wahlberg,  som  nu  fullstandigt  beskrifvit  sa  val 
delta  slagte,  som  den  i  Finland  och  Norge  patraf- 
fade  arten  Sph.  vespiformis,  leranar  om  detta  genus 
flera  vigtiga  synonymiska  upplysningar.  Han  anfor 
att  detta  slagte  ar  1829  uppstalldes  af  Latreille 
efter  en  fran  Norra  Amerika  hemford  art.  Ar  1830 
beskrefs  densamma  af  Wiedemann  och  benamndes 
Chrysotoxum  vittatmn  och  framstalldes  likaledes  af 
nyssnamnde  Forf.  under  namn  af  Psarus  ornatus. 
Ar  1842  aterfurde  Maoquart  den  ifragavarande 
arten  till  det  af  Latreille  bildade  slagtet  och 
kallade  den  Sphecomyia  vittata,  samt  afbildade  hanen. 
Sedermera  har  Gorski  1852  af  den  Europeiska 
arten,  som  blifvit  funnen  vid  Wilna,  efter  en  han- 
individ  uppstallt  ett  nytt  slagte  Tyzenhausia,  Slagtet 
Sphecomyia,  ehuru  fattigt"  pa  arter,  hittills  endast 
Sph.  vittata  och  vespiformis,  ar  sa  mycket  utmark- 
tare  genom  sina  karakterer  och  fureter  kannetecken 
af  flera  bland  Syrphidernas  hufvudgenera.  Genom 
epistomets  form  paminner  det  om  Ceria,  Sericomyza, 
Volucella,  Syrphus,  Criorhina,  Mallota,  Helophilus  och 
Brachyopa;  genom  en  sned  harrad  fran  antennroten 
till  hvardera  ogat  om  Sericomyza;  genom  pannut- 
skottet,  hvarpa  antennerna  sitta  om  Ceria,  Psarus 
och  Criorhina,  samt  genom  antennernas  bildning  om 
Chrysotoxum,  Microdon  och  Psarus,  med  hvilket  sist- 
namnde  det  narmast  Ofverensstammer  i  karaktererna, 
liksom  det  till  storlek,  statur  och  fargteckning,  samt 
vingarnas  nervgang,  mest  liknar  Milesia.  Vet.  Akad. 
Ofvers.   1854.  p.   151. 


^65 

Ett  arbete,   "DiptSres  des  environs  de  PariSf  fa-  Conopsa- 
mille  des  Myopaires"  par  J.  B.  Robineau  Desvoidy     ^^^^' 
Auxerre   4853   8:0,    8^  sid.,    sora  Ref.  ej  haft  till- 
falle    se,    skall,    enligt  en   i  Rev.  et  Mag.   de  Zool, 

1853,  p.  541  inford  kort  recension,  innehalla  be- 
skrifning  pa  de  till  nSmnde  grupp  hurande  arter, 
fordelade  under  14  genera.  Borjan  upptages  af  de 
allmanna  furhallanden  som  rora  Myopae,  hvarefter 
foljer  en  ofversigt  af  slagtena  och  slutligen  arternas 
beskrifningar  med  kritiska  och  synonymiska  anmark- 
ningar.  De  upptagna  genera  aro  fOljande:  Dal- 
mannia   5,   Fairmaina    1,    Haustellia   1,    Jjonchopalpus 

I,  Melanosoma  5,  Myopa  1,  Myopella  5,  Myopina  1, 
Occemia  16,  Phorosia  1,  Pictinia  1,  Purpurella  1, 
Sicus  1,  (forut  anvandt  for  ett  annat  Dipter-slagte) 
och  Zodion  5.  For  hvarje  art  upptages  diagnos  pa 
latin  och   utfurlig  beskrifning  pa   Fransyska. 

KiRCHBAUM    omtalar   att  han  utur  en  hane  afMetamor- 
Bemhex  tarsata  utklackt    Conops   chrysorrhoeus  Meig.    •'*'*• 
Den    utkom    emellan    forsta    och    andra  abdominal- 
eegmentet.     Jahrb.    Ver.    f.    Naturk.  in  Nassau  IX. 

II.  p    44. 

Ref.,  som  utredt  att  Pipunculus  fuscipes  under Pipuncu- 
larvtillstandet  uppehaller  sig  i  bukkaviteten  pa  Tham-     ™* 
notettix  (Cicadida)  virescens,  har   beskrifvit  och   afbil-    y^s. 
dat  sa  val  larven  som    pupan.      Vet.   Akad.   Ofvers. 

1854.  p.  304.  T.   5. 

Kellner  har  under  flera  ar  fortsatt  sina  un- Oestrides. 
dersokningar  af  de  pa  Hjortar  forekommande  Oestrus- 
arter,  samt  har  dervid  kommit  till  det  resultat  att 
larverna  till  tvenne,  nemligen;.  Oestrus  trompe  och 
0.  pictus  hemta  sin  naring  fran  slemhinnan  i  dessa 
djurs  nasborrar,  och  en  tredje  art  0.  lineatus  up- 
pehaller sig  under  huden  pa  ryggen.  Sa  val  larverna, 
puporna,  som  de  utbildade  djuren,  beskrifvas  nog- 
grant.     Stett.  Entom.  Zeit.  XIV.  p.  89. 


266 

Tachiua-  Macquakt     har     fortsatt    sin    bearbetning    af 

^^^'  Tachinariae  och  nu  behandlat  andra  gruppen,  hvars 
hufvudsakliga  karakterer  ban  anser  vara  foljande: 
Kroppen  vanligtvis  liten,  svart,  glansande,  mer  eller 
raindre  harlOs.  Hanens  panna  ofta  smal,  med  tera- 
ligen  sma  pannborst,  endast  nedgaende  till  anten- 
nernas  bas.  Dessa  ofta  korta,  andra  artikeln  mer- 
andels  temligen  lang,  setan  vanligen  finharig.  Bak- 
kroppen  merandels  elliptisk.  Vingarna  ofta  spet- 
siga,  den  fOrsta  bakre  cellen  i  yttre  kanten  ofta 
sluten ;  forsta  tvarnerven  belagen  i  samina  hojd  som 
yttre  delen  af  midtelcellen,  den  andra  merandels 
mot   midten.      Sl^gtena  grupperas  salunda: 

I.   Honans  abdomen  slutande  i   tva  krokar. 

1.  Vingarnas  forsta   bakre  cell  oppen  .     .     .  Labidogaster. 

2.  Den   forsta  bakre  cellen  sluten  ....  Clelia. 
H.   Honans  abdomen  slutande  utan  krokar. 

A.   Den  forsta  bakre  cellen  oppen. 

1.  Ogonen   hariga. 

a.  Pannan  bred  hos  d^.    Honans  antenner 
nedbojda Erehia. 

b.  Pannan  smal  hos  c^.  Antennerna  lutande.  Zophomyia. 

2.  Ogonen  nakna. 

a.  Tredje  antennleden    mycket    langre    an 

den  andra Hijpostena. 

b.  Tredje  antennleden  i    langd    foga    olik 
den  andra. 

*  Antennsetan  naken  eller  fint  harig. 
a.  Tredje    antennleden    slutande    i    en 

spets Onaxicera. 

/?.  Tredje    antennleden    icke   slutande  i 
en  spets. 
0.   Ansigtet  kantadt  med  vibrisser      .    Gymnostyli 
00.  Ansigtet  utan   vibrisser. 

f   Abdomen     slutande     genom     ett 

under  mageo  liggande  bihang    .   Uromyia. 
ft  Abdomen     utan     bihang     under 

magen Medoria. 

**  Antennsetan  plumerad. 


U7 

a.  Epistomet    framstSende.     Den    forsta 
bakre     cellen     myndande    vid    yttre 

kanten Nyctia. 

h.  Epistomet  icke  framstfiende.  Den  forsta 
bakre  cellen  myndande  i  spetsen. 

■  a-  Benen  langa Calobatemyia. 

^.   Benen  af  vanlig  langd     ....  Morinia. 

B.  Den  forsta  bal<re  cellen  sluten. 

Den  forsta  bakre  cellen  med  kort  skaft. 
a.   Antennerna   nedlutande. 

*  Ansigtet  perpendiculairt Microsoma. 

**  Ansigtet  nedat  eller  uppSt  bojdt. 
a.  Ansigtet  bojdt  nedat,  naket      .     .     .  Clista. 
/?.   Ansigtet  bojdt  uppat,  med  cilier  .      .  Peteina. 

C.  Antennerna   nedlutande. 

*  Ogonen  hariga. 

«.  Tredje    antennleden    mycket  langre  an 

den  andra.   Ansigtet  nedbojdt    .     .     .  Fallenia. 
^.  Tredje    antennleden    fdga  olik  den  an- 
dra. Ansigtet  perpendiculairt     .      .     .   Tryphera.  . 
**  Ogonen  nakna. 
«.  Epistomet  icke  framstaende   ....  Pletioneura. 
/?.  Epistomet  framstaende. 

f  Antennerna    icke    rackande    till  epi- 
stomet       Anihrahia. 

ft  Antennerna  rackande  till  epistomet  .  Microcheilosia. 

c.  Ansigtet  med  nagra  bar  vid  ogonen     .      .  Rhinophora. 

d.  Ansigtet  utan  h&r  vid  ogonen. 

*  Vingfjallen   temligen  stora. 

a.  Ansigtet  perpendiculairt Leucostoma. 

^.  Ansigtet  nedbojdt. 

f  Ansigtet  h^rigt Scopolia. 

ff  Ansigtet  naket.    Antennsetan  kort     .  Brachystyla, 
**  Vingfjallen  temligen  sma. 
a.  Ansigtet  lutande.    Pannan  framstaende.  Plesina. 
/?.  Ansigtet   perpendiculairt.     Pannan  icke 

framstaende Melanophora. 

Harefter  vidtager  borjan  till  beskrifningarna 
ofver  de  till  denna  grupp  horande  arter.  Ann.  Ent. 
HI.  Ser.   11.   p.   733.    Tab.    46. 

Macquaet's  i  furegaende  Berattelser  anmalda 
af  handling   ofver    forsta    gruppen   af   Taehinariae  bar 


268 

blifvit  fortsatt,  och  hafva  nu  foljande  slagten  af 
Forf.  bearbetats,  nemligen:  Tachina  med  45,  Oodi- 
gaster  med  21  {Tachina  agrestis  Fall.  m.  fl.),  Cly- 
tia  med  6  {Tachina  pellucens  Fall.),  Miltogramma 
med  12  {Tachina  oestracea  Fall.)  Apodacra  med  1, 
Heteropterina  med  1  {Miltogramma  heteroneura  Zett.) 
Myohia  med  19  {Tachina  aurea  Fall.)  och  Demo- 
ticus  med  1  art  {Tachina  pleheja  Fall.)  Ann.  Ent. 
III.   Ser.   II.   p.   373.   Tab.    13-15. 

Uti  en  liten  uppsatts:  Ueher  die  osterldndische?i 
Arten  der  Gattung  Echinomyia  Dumeril  und  Trixa 
Meigen  von  Theodor  Apetz  indelar  Furf.  det 
forra  slagtet  salunda:  I.  Palperna  klotformiga  E. 
ferox.  II.  Palperna  tradformiga  a)  Bakkroppen  med 
korta,  icke  tata,  bakat  riktade  bar.  E.  grossa,  fera, 
praeceps  (=  magnicornis  Zett.),  tessellata.  b)  Bak- 
kroppen besatt  med  tata,  langa  upprattstaende  bar. 
E.  lurida  {Tachina  Fabr.)  och  ursina.  Af  slagtet 
Trixa  an  fores  endast  en  art  T,  dorsalis. 
Metamor-  NEWPORT   omtalar  att  ban   nyligen   lyckats  ut- 

'^^^'  reda  metamorfosen  af  en  Dipter-art,  som  lefver  pa- 
rasitiskt  i  abdomen  pa  Forficula  auricidaria,  Han 
anser  den  erhallna  fluo^an  tillhora  Meigens  slao^te 
Metopia  och  lemnar  a  densamma  foljande  karakte- 
rer;  M,  forficulae:  cinerea,  oculis  testaceis,  antennis 
nigris,  corpore  pedibusque  pilis  longis,  nigris  vesti- 
tis;  thoracis  pilis  lineas  6  longltudinales  eiforman- 
tibus,  scutello,  alarum  basi  femorlbusque  ferrugineis. 
Den  ar  nagot  mind  re  an  Musca  domestica.  Trans. 
Linn.  Soc.  Maj  1853.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist. 
11.  Ser.  XH.  p.  473.  Ref.  bar  utur  abdomen  pa 
Fhrjicula  auricularia  iitklackt  Tachina  setipen7iis.  (Ars- 
ber.  1851,  1852.  p.  314).  Newport  bar  afven 
klackt  Ex'orista  larvarum  utur  pupan  till  Saturnia 
pavonia  minor,  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser. 
XII.  p.  473. 


269 

Masquaut,   soni   fran   Salle  erhallit  en  ny  art  Antho- 
Aricidf     hvsirs     larv     hlifvit     funnen    i   en    bulnad    pa  *^^^'  ^^' 
vingmembranen     hos    Picus    striatus,    bar    beskrifvit 
och   afbildat    denna     Dipter-art    under   benamningen 
Aricia  piei,      Ann.    Ent.   III.   Ser.   I.   p.    657.   T.  20. 
N:o   II. 

Ett  hugst  rikhaltigt  och  med  mycken  kritikCopromy- 
utarbetadt  bidrag  till  kannedomen  af  Sverges  Dipter- 
fauna,  bar  Ref.  nu  att  anmala,  nemligen:  ''Skatidi- 
naviens  Copromi/zinae  granshade  och  heskrifna'  af  Che. 
Stenhammar.  Som  dessa  djur,  sardeles  de  arter, 
som  tillhara  slagtet  Limosina,  till  fargteckning  och 
utseende  aro  hvarandra  ytterst  lika  och  saledes  efter 
de  karakterer  som  blifvit  hemtade  fran  dessa  for- 
hallanden  icke  kunnat  med  sakerhet  bestammas,  har 
Forf.  begagnat  skiljemarken,  tagna  af  vissa  kropps- 
delar,  sasom  vingnervernas  olika  langd  och  abdo- 
minalsegmenternas  beskaffenhet.  Det  har  harigenom 
lyckats  honom  att  utreda  ett  ovantadt  stort  antal 
nya  arter,  tlllhorande  hufvudsakligen  sistnamnde 
slagte.  Familjen  Copromyzinae  indelas  af  Forf.  pa 
foljande   satt: 

Sect.  \.  Metatarsus  posticus  cylindraceus,  articulo  secundo  lon- 
gior.  Nervus  alarum  auxiliaris  in  mediam  fere  costam 
exiens.  Setae  raystacina  verae  nullae.  Setae  anten- 
narum  basi   incrassata. 

A.  Epistomate    subqnadrangulari,     longitudine    latitudinern 
excedente,  concavo-curvato  1.  Coelopa. 
Seclio  ad  familias  affines  defleclens. 

Sect.  II.  Metatarsus  posticus  dilatatus,  articulo  secundo  brevior. 
Nervus  alarum  auxiliaris  costae  partem  vix  tertiam 
exitu  attingens.  Seta  mystacina  utrimque  unica.  Seta 
antennarum  aequalis. 

B.  Epistomate    semiorbiculari,    area  media  dilatata,  latera- 
libus  obsoletis  2.  Copromyza. 

3.  Limosina. 

C.  Epistomate  subtrapeziformi,   areis   lateralibus  retroflexis. 

4.  Sphaerocera. 


^70 

For  (le  talrikare  slagtena  aro  flera  underafdel- 
ningar  uppstallda,  hvarigenom  uppexamineringen  af 
dessa  djur  betydligt  underlattas.  Af  Coelopa  an- 
foras  4  arter  (1  ny  C.  eximid),  af  Cojpromyza  \  4 
arter  (^  nya  C.  pallipes  och  fumipennis)  af  lAmo- 
sina  40  arter  (^6  nya  Z»  curtiventris,  verticella,  ni- 
tens,  aeneiventris,  anceps,  breviceps,  lutosa,  septentrio- 
nalis,  piligera,  opacula,  oelandica,  hr  achy  stoma,  Dia- 
dema,  coxata,  ferruginata,  hifrons  (ocliripes  Zett.  v.  c.) 
curvinervis,  scutellaris,  rujilabris,  heteroneura,  litoralis, 
obtitsipenniSf  parvula,  leucoptera,  nigerrima  och  melania) 
och  af  Sphaerocera  4  arter.  Flera  vigtiga  synony- 
miska  iipplysningar  meddelas.  Sasom  narslagtade 
till  Copromyzinae  beskrifvas  Orygma  luctuosa  samt 
Coelopa  fucorum  hvilken  senare  fores  till  qH  nytt 
slagte,  som  FOrf.  benamndt  Pliycodroma.  Vet.  Akad. 
Handl.    4853.  p.   257. 

Oscinides.  ScHiNER,    som    upptackt    en  ny  art  af  slagtet 

Lipara,  hvilken  han  kallat  L.  similis,  uppger  att 
den  undergar  sin  forvandling  i  vasstran.  Verhandl. 
Zool.  Bot.  Ver.  in    Wien  Abh.   IV.  p.    169. 

Lefnads-  Rurande   lefnadssattet   af    Gymnopa  aenea  hafva 

flera    iakttagelser    af   Schiner   blifvit  bekantgjorda.  ■ 
Han  fann   denna  lilla   flugart  i  stort   antal,   vid  sol-     i 
skensvader  i  springor  pa  murar.    Om   aftnarna,   na- 
gon  gang  om   dagarna    da  luften  var  kail  eller  so-M 
len    bortskymdes    af    moln,    brukade  den  nedgrafva     • 
sig  i  sanden.    Denna  operation  forrattades  med  stor 
hastighet    och    en    markvardig    skicklighet.      Djuret  fl 
staller    sig    nemligen   i   en   mycket  krokig  stallning,  "I 
nagot    uppratt,    med    bakkroppsandan  i  sanden,    och 
undangrafver  denna  med  bakfotterna,  sa  att  det  allt 
djupare    nedtranger    och    pa  detta  satt  doljes  anda 
till  thorax.     Nu  bcirjar  flugan  for  att  belt  och  ballet 
kunna   betacka  sig  en    egen    manover.     Hon    fattar 
nemligen    med    framfotternas    klor   grofre  sandkorn 


sdtt. 


271 

och  kastar  dessa  sa  lange  ufver  sig,  att  hela  rygg- 
skolden  denned  betackes.  Harefter  bojer  sig  djuret 
platt  ned,  sa  att  de  fran  thorax  ofver  hufvudet 
nedrullande  sandkornen  fullkomligt  skyla  detsamma. 
Har  hvilar  det  nu  tills  foljande  dagens  solstralar 
ater  framlocka  det.  Oroas  ett  salunda  nedgraft 
djur,  sa  framkommer  det  belt  hvitt  och  betackt 
med  stoft,  samt  uppsoker  ett  fredadt  stalle  for  att 
anyo  gomma  sig.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
Abb.   III.  p.   99. 

Metamorfosen  och  lefnadssattet  af  Phora  ruJi-Uvmmri- 
pes  Fall,  bafva  af  Heeger  blifvit  utredda.  Denna  ^^^' 
fluga  ofvervintrar  i  ladugardsbyggnader  och  larven  y^^ 
i  af  urin  fuktad,  sandig  jordman,  pa  osnygga,  lugna 
stallen.  Den  furra  parar  sig  redan  vid  en  varme 
af  8  till  9  grader  och  den  senare  furpupar  sig  i 
burjan  af  Maj  pa  torra  stallen.  Parningen  forsig- 
gar  om  aftnarna  och  natterna.  Den  befrugtade  ho- 
nan  logger  40-50  agg.  Forst  efter  10  till  14 
dagar,  vid  kylig  vaderlek  betydligt  senare,  utvecklas 
larverna,  hvilka  vid  varm  vaderlek  v^xa  hastigt, 
utan  att  byta  om  hud.  De  uppehalla  sig  harunder 
i  sallskap  och  tatt  tillsaramans.  Forpupningen  verk- 
stalles  sedan  larvhuden  blifvit  afkladd.  Larven  ar 
smutsigt  hvit,  slat,  mot  bada  andarna  afsmalnad, 
nastan  spetsig.  Den  blir  11  till  1^'"  lang  och  i  sa 
tjock,  De  12  segmenterna  aro  endast  under  mi- 
kroskopet  synliga  och  de  fasta,  svarta  mundelarna 
visa  sig  under  fram-  och  mellanbrost-segmenternas 
fina  hud.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  in  Wien  X. 
p.    170,   T.   4. 

Slagtet     Camus,    som    af  Nitsch    1818   grun-  Coria- 
dades    pa     en     hos     unga    Starar    funnen    Dipter-    *'^^^' 
art,     furdes     icke    af    honom     till     Pupipara,      utan 
till    Conopsariae.      Egger     har    nu    vid    en    noggran 
undersokning    af    detta     besynnerliga    djur  anmarkt 


272 

flera  vasendtliga  afvikelser  i  (less  bildning  fran  hvad 
NiTSCH  uppgifvit.  Saledcs  aro  antennerna  icke  sa- 
som  den  sistnamnde  antagit  enledade,  utan  ega  be- 
stamdt  tre  Jeder,  af  hvilka  den  andra  och  tredje 
till  och  med  aro  temligen  stora  och  den  senare  i 
spetsen  fOrsedd  med  ett  tvaledadt  borst,  som  af 
NiTSCH  icke  omtalas.  Snytet  bestar  af  ett  enkelt 
ror  utan  slidor,  vid  basen  sacklikt  utvidgadt,  sedan 
allt  mer  och  mer  afsmalnande,  i  spetsen  snedt  af- 
hugget  med  ett  borst  inuti.  Scutellen  ar  icke  bred, 
kort  och  baktill  afrundad,  utan  smal,  spetsigt  trian- 
gelformig.  Bakkroppen  ar  utan  segmenter  och  la- 
der-artad  sasom  hos  alia  Pupipara,  till  hvilken  fa- 
milj  Egger  anser  det  hora,  ehuru  annu  ej  blifvit 
utredt  om  den  hithorande  arten  lagger  pupor.  Efter 
meddelade  nya  slagt-  och  art-karakterer  namner 
Fcirf.  att  de  exemplar  han  haft  tillfalle  granska, 
blifvit  funna  pa  unga  individer  af  Falco  tinnuncu- 
lus,  pa  hvilka  de  lefva  i  temlig  mangd  under  vin- 
garna.  Abh.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  Abh.  IV. 
p.  3.  T.  2.  f.  7— M. 
Braulida.  Enligt    hvad    kandt   ar  lefver  pa  vara  vanliga 

honungsbin  en  liten  parasit,  som  af  Nitsch  blifvit 
benamnd  Braula  coeca,  I  dess  beskrifning  hafva 
likval  flera  misstag  insmugit  sig,  hvilka  Egger  nu 
sokt  ratta.  Sedan  denne  noggrant  redogjort  for 
hvad  Reaumur  och  Nitsch  om  detta  djur  anfort, 
adagalagger  han,  att  den  senare  oratt  uppgifvit, 
att  denna  insekt  skulle  vara  utrustad  med  fyrale- 
dade  antenner,  att  thorax  skulle  vara  delad  i  tva 
segmenter  och  salunda  likna  bakkroppen,  samt  att 
klorna  pa  tarsarna  skulle  ega  en  tvars  ofver  gaende 
rad  med  talrika  hakar.  Egger  har  nemligen  efter 
hogst  omfattande  undersokningar  funnit,  att  anten- 
nerna aro  treledade,  tredje  leden  forsedd  med  qH 
styft  apicalborst,  att  ryggskolden   bestar  af  ett  enda 

seg- 


£73 

eegment  och  att  bakkroppen  icke,  sasom  NiTSCH 
fOrmodat,  bestar  af  fyra,  utan  af  fern  segmenter. 
Pulvillerna  aro  icke  sasom  hos  Diptera  fastade  of- 
vanom  klorna  pa  undra  sidan  af  sista  tarsleden, 
utan  bakom  tand-  eller  kloraden  pa  yttre  sidan, 
hvilken  besynnerliga  byggnad  fullkomligt  Ofverens- 
stammer  med  det  bruk  denna  insekt  gur  af  sina 
futter.  Hvad  slutligen  delta  djurs  klassifikation  be- 
traffar,  sa  anser  Forf.  att  med  hansyn  till  de  tre- 
ledade  antennerna,  forsedda  med  ett  apikalborst, 
mundelarnas  beskaffenhet  och  de  femledade  tarserna, 
det  ovilkorligen  bor  erhalla  sin  platts  bland  Dip- 
tera. Da  det  likval  icke  kan  inpassas  under  na- 
gon  af  de  hittills  uppstallda  familjerna  bland  Pu- 
pipara,  bar  Forf.  for  detsamma  bildat  en  ny,  Brau- 
lida,  som  bor  stallas  i  narheten  af  Nycterihia.  Verb. 
Zool.  Bot.   Ver.   in   Wien   Abh.  III.   p.    401. 

Rorande  metamorfosen  af  Dipter-slagtet  Chiro-  Chirono- 
nomus  hafva  flera   iakttagelser  af  Ellenberger  blif-     ™"' 
vit  meddelade.    Forf.   anfor  bland  annat,  att  larverna    fos. 
bygga    sig    hylsor,     som    hafva   mycken   likhet   med 
Tineidernas    eller    Phryganidernas,    likval    aro    dessa 
boningar,   hvilka    ofta    befinnas    mycket   langa,   sam- 
mansatta   af   sa    sma   vaxtdelar  samt   deras   byggnad 
sa    bracklig,    att    de   icke  forma  motsta  den  minsta 
stot.      Dessa    hylsor    forfardigar    larven   pa  sa  satt, 
att  den   med   mundelarna   for  de  sma  vaxtpartiklarna 
intill    hvarandra,    hvarefter    de  sammanhaftas   genoni 
en    silkesartad    trad.     Den  inre  sidan  af  dessa  hylsor 
betackas  med   en   fin   vafnad  och   da  larven   standigt 
vaxer,    sa    maste  den    ock    standigt  arbeta  pa  deras 
forlangning.    Lotos   II.   p.   89. 

Karsch.  De  Corethrae  plumicornis  metamorphosi, 
Monasterii  Guestphalorum  1854  4:o,  bar  Ref.  icke 
haft  tillfalle  se. 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  ^^ 


274 

Cecido-  Da    Ref.    i    furra    Berattelsen    p.   323   anmalde 

myzides.  Lqews  fOrtjenstfulla  afhandling  ufver  Gallmyggoriia, 
kunde  han  icke  formoda  att  ett  annu  mer  omfat- 
tande  arbete  i  samma  amne  sa  snart  skuUe  utkomma. 
WlNNERTZ,  som  gjort  gig  fordelaktigt  kand  genom 
sina  forskningar  inorii  flera  af  Tipulariernas  svar- 
utreddare  grupper  bar  nn  pa  ett  for  kannedomen 
om  dessa  djur  tillfredsstallande  satt,  utarbetat  en 
for  sin  rikedom  pa  arter  hogst  vigtig  monografi. 
Det  stora  antalet  af  de  till  slagtet  Cecidomi/ia  M.EIG. 
horande  arter,  hvilka  nastan  alia,  sardeles  sedan  de 
torkat,  aro  ganska  svara  att  bestamma,  bar  formatt 
Forf.  att  fordela  dem  i  flera  subgenera,  hvilka  blif- 
vit  salunda  karakteriserade: 
I.  Vingarna  med  tre  efter  langden  lopande  nerver. 

A.  Tvarnerven    belagen    emeilan   basen  och  spetsen  af  fdrsta 

langdnerven. 
Cecidomyia.  Den  andra  longitudinella  nerven  vid  basen  upp- 
stigande  i  en  svag  bage,  forenar  sig  med  kostal- 
nerven  fore  vingspetsen.  Antennledernas  antal 
hos  bada  konen  vanligtvis  lika,  lederna  skaftade, 
eller  oskaftade  och  derigenom  sammanstotande. 

1.  Antennernas    leder,    utom   den   forsta,    hos  hanen 
skaftade,  hos  honan  sammanstotande.  25  arter. 

2.  Antennernas  leder,  utom  den  fdrsta,  hos  bada  ko- 
nen skaftade.  4  arter. 

3.  Antennernas  leder  hos  hanen  och  honan  samman- 
stotande. 2  arter. 

Diplosis.  Den  andra  longitudinella  nerven  vid  basen  upp- 
bojd  i  en  svag  bage,  forenar  sig  med  kostalnerven 
i  eller  nedom  vingspetsen.  Hanens  antenner  2  +  24 
ledade,  ofta  med  bdrjan  till  annu  en  led,  de  skaf- 
tade lederna  omvaxlande  korta  och  langa,  mycket 
sallan  alia  lederna  enkla,  hos  n§gra  arter  pa  ofra 
sidan  med  spridda  langre  h§r.  Honans  antenner 
2  +  12  ledade,  ofta  med  bdrjan  till  annu  en  led, 
de  cylindriska  lederna  skaftade. 
a)  Den  andra  longitudinella  nerven  fdrenas  med  kostal- 
nerven i  vingspetsen. 

1.  Antennernas  leder  hos  hanen   omvaxlande  korta 
och  l§nga. 


275 

*  Vingarna  oflackade.    11  arter. 
**  Vingarna   brokiga.   5   arter. 

2.  Anlennernas  leder  hos  hanen  enkla.    3  arter. 
b)  Den    andra    longiludinella    nerven  forenar  sig  med 
kostal-nerven  nedom  vingspetsen. 

1.  Kransharen    pa    hanens    antenner   lika   ianga  p§i 
ofra  och  undra  sidan. 

*  Vingarna  oflackade.   16  arter. 
**  Vingarna  brokiga.  2  arter. 

2.  Hanens    antennleder    besatta    med  Ianga  h§r  p§i 
ofra  sidan.   3  arter. 

Asphondylia.  Den  andra  longitudinella  nerven  vid  basen  upp- 
stigande  i  en  svag  bage,  forenar  sig  med  kostal- 
nerven  nedom  vingspetsen.  Antennerna  hos  b§da 
kdnen  med  cylindriska  leder,  Jederna  utan  i  krans 
sittande  bar.   1   art. 

Hormomyia  Den  andra  longitudinella  nerven  vid  basen  upp- 
stigande  i  en  svag  bage,  forenar  sig  med  kostal- 
nerven  i  vingspetsen  eller  nedom  densamma.  Thorax 
mer  eller  mindre  convex,  ofta  karpus-likt  fdrlangd 
ofver  hufvudet.  Hanens  antennleder  skaftade,  ho- 
nans  antingen  skaftade  eller  sammansfdtande. 

a)  Thorax  karpuslikt  fdrlangd  dfver  hufvudet.    1   art. 

b)  Thorax  mycket  convex.  8  arter. 

Colpodia.  Den  andra  longiludinella  nerven  uppstigande  vid 
basen  genom  dubbel  urbugtning,  fdrenar  sig  med 
kostalnerven  nedom  vingspetsen.  Tvarnerven  tjock. 
1   art. 

B.  TvSrnerven,    som    eger   ett  mycket  snedt  lage,  utg§r  fran 
basen  af  fdrsta  langdnerverna. 

Dirhiza.  Detta  slagte,  som  varit  Fdrf.  obekant,  bar  enligt 
LoEW  den  andra  langdnerven  vid  basen  tvS  ganger 
urbugtad,  utan  alt  uppstiga  i  n&gon  svag  bage. 
Antennlederna  aro  hos  hanen  oskaftade  eller  nastan 
oskaftade. 

Epidosis.   Den  andra  langdnerven  vid  basen  tva  ganger  uppSt 
urbugtad,  fdrenar  sig  langt  nedom  vingspetsen  med 
kostalverven.     Antennledernas    antal  obestamdt,  le- 
derna  hos  bada  kdnen  skaftade.    12  arter. 
II.  Vingarna  med  fyra  efter  langden  gaende  nerver. 

Asynapta.  a)  Tvarnerven  och  basen  af  andra  langdnerven  som 
hos  Epidosis.  1  art. 

b)  Tvarnerven  och  den  andra  langdnerven  som  hos 
Diplosis.  1  art. 


276 

Spaniocera  n.  g.  Hufvudet  lilet.  Antennerna  frams(§ende, 
trSdformigfi,  2  +  11  leddde,  lederna  I§nga,  cylin- 
driska,  med  kort  h§righet  och  utan  i  krans  sit- 
tande  hSr.  Vingarna  m§ttligl,  stora,  jiggrunda,  med 
smal  bas  och  tre  enkla  langdnerver,  den  fdrsta  lo- 
pande  nSra  kostalnerven,  den  andra  utiopande  i 
kostalnerven,  l§ngt   nedorn   vingspetsen.    1    art. 

Lasioptera.    Meig. 

Subgen.  Lasioptera   Lw. 

a)  Vingarna    nned    en    hvit  punkt  i   framkan- 
tens  midt.  2  arter. 

b)  Vingarna    ulan   hvit  punkt  vid  framkanten. 
1  art. 

Subgen.  Clinorhyncha  Lw. 

Flera  upplysande  iakttagelser  bifogas  rorande 
dessa  sma  djurs  utveckling  och  oai  de  gallapple- 
bildningar,  som  af  dem  frambringas,  hvarjemte  na- 
gra  larver,  pupor  samt  vingadrornas  lopp  och  an- 
tennernas  samrnansattning  framstallas  genom  val  ut- 
forda  figurer.  Till  slut  uppraknar  FOrf.  alia  hit- 
horande  arter,  som  Loew  beskrifvit,  och  hvilka 
varit  honom  okanda,  uppgaende  till  ej  mindre  an 
67  arter.  Linnea  Entom.  VIII.  p.  154.  T.  1-3. 
Tvenne  arter  af  sl^gtet  Cecidomyia  nemligen 
C,  (Hormomyia)  juniperina  LiNN.  och  C.  (Diplosis) 
Pisi  n.  sp.  hafva  af  Winnertz  noggrant  blifvit  be- 
skrifna.     Stett.   Ent.  Zeit.   XV.  p.   322. 

ScHiNER  anfor  att  han,  utur  en  liten  knol- 
artad  utvaxt  pa  vass,  utklackt  en  ny  art  af  slagtet 
Lasioptera^  som  benamnes  L.  Arundinis.  Verhand. 
Zool.   Bot.   Ver.   in   Wien.   Abh.  IV.  p.    175. 

Ueher     Cecidomyia    saliciperda,  eine  den    Weiden- 

baumen  nachtheilige    Gallmiicke  von   C.   Th.  von  Sie- 

BOLD  mit   1    Taf.    Verb.    d.  Schles.  Forstver.   1852. 

ar  Ref.   endast  till  titeln   bekant. 

Sciarinae.  Om    lefnadssattet    och    utvecklingen    af  Sciara 

Metamor- fuscipes  Meig.   hafva  flera  underrattelser  af  Heeger 

•^''*'     blifvit    bekantgjorda.     Honan    lagger    sina   agg   pa 


I 


277 

skuggiga  stallen  i  jord,  som  ar  bhindad  raed  riittna 
svampar,  eller  likartade  vegetabiliska  amnen,  i  korta 
snoren  bildade  af  6  — 10  agg.  Utur  dessa  utvecklas 
vid  vanlig,  medelmattig  varme  af  1^  15  grader, 
efter  8  -  i  0  dagars  furlopp  larverna,  hvilka  i  sinora 
tid  oregelbundet  byta  om  hud.  De  aro  fotlosa,  cy- 
lindriska,  gcnomskinligt  hvita,  med  bruna  ryggstreck, 
hvilka  uppsta  genom  den  i  niagen  befintliga  fodan; 
fullvaxta  aro  de  H  till  \V"  langa  och  I  sa  tjocka. 
Det  svartbruna  hufvudet  halles  framstrackt.  Krop- 
pen  bestar  nf  l^  fotlusa,  tydliga,  lika  langa  seg- 
ment er;  analsegjnentet  ar  kort  och  afrundadt.  Sit- 
zungsb.   Kajserl.   Akad.   in   Wien  XL  p.  27.  Tab.  2. 

Osten-Sacken,  som  iakttagit  att  vhsi\  Erioptera-TlimUdesK. 
arter  aro  forsedda  med,  men  andra  individcr  der- 
emot  sakna  midtelcell  pa  vingarna,  bar  utredt  att 
Erioptera  trivialis  Meig.  af  sistnamnde  Forf.  afven 
blifvit  beskrifven  under  ben^mningen  E.  cinerascens. 
Sasom  synonymi  till  denna  art  upptages  M,fven  Lim- 
nohia  ciliaris  ScHUM.  I  Zetterstedts  Diptera  Scan- 
dinaviae  finnes  enligt  Furfrs  fOrmenande  denna  art 
upptagen  under  tre  olika  namn,  nemligen:  Erioptera 
trivialis,  E.  cinerascens  och  Limnohia  ciliaris.  Han  ar 
likval  bujd  tro  att  Zetterstedt  mojiigtvis  under 
den  sista  benamningen  beskrifvit  en  med  Limnohia 
ciliaris  narstaende   art.   Stett.    Ent.   Zeit.  XV.  p.  209. 

Densamme  bar  framstallt  nagra  anm^rkningar 
vid  Loews  beskrifning  ofver  Eimnobia  imperialis, 
samt  meddelar  karakterer  pa  en  ny,  med  denna 
afiin-art,  som  ban  benamnt  Limnohia  caesarea,  Stett. 
Ent.  Zeit  XV.  p.    2  12. 

Nagra  af  de  varieteter,  som  af  Schummel  blif- 
vit anfOrda  under  LJmiiohia  modesta,  anser  Osten- 
Sacken  tillhora  Glochina  atitumnalis  Staeg.  Stett, 
Ent.  Zeit.  XV.  p.   2-11. 


^78 

Uti  en  uppsatts:  ''Ueher  den  Baue  der  letzten 
Hinterleihs' Segments  bei  Limnohien-Mdnchen  mit  Be- 
riicksigtigung  der  Classification'  har  Osten-Sacken 
anfort,  att  de  talrika  raodifikationerna  i  bildningen 
af  iimno^m-hanarnes  sista  abdominal-segment  kunna 
hanforas  under  tvenhe  hufvudformer,  hvaraf  hos  den 
ena  hanens  yttre  genitalia  hufvudsakligen  besta  af 
tvenne  kottartade,  mjuka,  mycket  rorliga  tanger  och 
ett  under  desamma  befintligt  griffelformigt  bihang. 
Ingen  af  de  gaffellika  adrorna  furgrenar  sig  anyo. 
Antennerna  merandels  14  eller  15-ledade.  Hit  hora 
en  stor  del  af  de  akta  Limnohiema  (enligt  Mac- 
quart  t.  ex.  L.  nigropunctata,  tripunctata,  modesta, 
morio,  inusta,  imperialism)  Rhaphia  och  Glochina.  Hos 
den  andra  hufvudformen  besta  hanens  yttre  genita- 
lia, af  tvenne  tudelade,  hudartade,  fasta,  invandigt 
mer  eller  mindre  urholkade  delar,  utur  hvilka  horn- 
artade  bihang  framsta.  En  af  de  gaffellika  ner- 
verna  furgrenar  sig  ater.  (Yanligtvis  den  forsta, 
mycket  sallan,  sasom  hos  rivosa,  den  andra).  An- 
tennerna merandels  16-,  sallan  17-ledade.  Hit  hora 
Limnophila  Macq.,  Idioptera,  Symplecta,  Pedicia  och 
nagra  arter  som  blifvit  forda  till  de  akta  Limno- 
hierna,  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  203. 
Metamor-  Rorandc  lefnadssattet  och  utvecklingen  af  IJm- 

-f^^'  nohia  platyptera  hafva  foljande  upplysningar  af  Heeger 
blifvit  meddelade,  att  de  befrugtade  honorna  om 
aftnarna  lagga  sina  agg  30  —  40  ett  och  ^ii  pa 
undre  sidan  af  svampar,  i  hvilka,  efter  fyra  till  sex 
dagars  furlopp,  de  raasklika  larverna  utveckla  sig. 
Efter  6 — 10  dagar  burja  svamparna  ruttna,  da  de 
halfvuxna  larverna  forflytta  sig  till  svampens  fastare 
delar.  Larven,  som  efter  28 — 30  dagar  ar  full- 
vaxt  och  da  3 — 31''  lang,  nedkryper  \  tum  i  lOs 
jord,  der  den  efter  8  —  10  dagar  genom  afkladandet 
af  larvhuden  fOrvandlar  sig  till  pupa.      Denna  lik- 


279 

nar  fuUkomligt  fjarilarnas  och  Hgger  i  jorden  utan 
omkladnad.  Larven  ar  hvit,  nastan  glatt,  cylin- 
drisk,  med  brunt,  rundadt  hufvud,  fotlos,  med  16 
sma  svarta,  hornbekladda  luftoppningar  och  knap- 
past  markbart  antydda  kroppssegmenter.  Hufvudet 
ar  nastan  halfrundt,  knappast  halften  sa  bredt  som 
kroppen,  hornartadt,  brunt,  metallglansande,  tem- 
ligen  konvext.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  in  Wien 
XI.  p.  34.  T.  4. 

Om  '  de    forsta    stadierna    och    lefnadssattet  af  Scatopsi- 
Diamesa    culicoides    har    Heeger  anfurt:   att  honan, ,, 

.  .  ,  Metamor- 

24  timmar  efter  parningen,  Jagger  10 — \%  agg  pa  fos. 
samma  stalle,  pa  stenar  eller  andra  fasta  foremal 
vid  strander,  som  tid  efter  annan  ofverskoljas  af 
vattnet.  Efter  8 — 10  dagar  framkomma  larverna, 
som  aro  mycket  lifliga.  De^sa  uppsoka  sadana  ste- 
nar, som  ligga  i  rinnande  vatten  och  forf^rdiga  sig 
pa  deras  yta  en  sacklik  vafnad,  i  hvilken  de,  ut- 
strackande  hufvudet,  lura  pa  sitt  rof.  Efter  hvarje 
hudombyte  gora  de  sig  en  ny  och  rymligare  boning. 
Atta  eller  tio  dagar  efter  sista  hudombytet  tillverka 
de  sig  pa  sa  belagna  stenar  en  tjockare  och  bre- 
dare  hylsa,  hvaruti  de  fOrpupa  sig  och  efter  lika 
lang  tid  framkommer  det  fullt  utbildade  djuret. 
Larven  ar  i  burjan  hvit,  senare  pa  ryggen  brun- 
aktig,  efter  tredje  hudombytet  morkast,  langstrilckt, 
cylindrisk,  med  hornlikt  brunt  hufvud  och  \  1  seg- 
menter  samt  blir  6'"  lang  och  knappt  i'"  tjock. 
Pupan  liknar  fullkomligt  Tortricidernas,  Sitzungsb. 
Kajserl.  Akad.   in   Wien   X.   p.    10.   T.   2. 

Ibland     Europeiska    Diptera    torde     val    ingen  Chionei- 
art,  med   undantag  af  de   parasitiskt  lefvande,  sa  val      ^®' 
genom  sin   besynnerliga    form,    som  lefnadssatt,  for-    j-qs. 
tjena    storre    uppmarksamhet,    an    Chionea  araneoides, 
Egger  och   Frauenfeld,  som   i  narheten  af  Wien 
funnit  detta  djur  i  temlig  mangd,   hafva  lyckats  att 


280 

i  en  lada,  hvaruti  flera  exemplar  forvarades,  forma 
dessa  att  IS-gga  ^gg,  af  hvilka  flera  larver  iitvec- 
klades.  Dessa,  hvaraf  nagra  efter  hvad  det  syiitea 
voro  nara  fuUvaxta,  dogo  likval  efter  hand,  sa  att 
det  icke  var  ipujligt  bringa  dem  i  puptilletand. 
Larven  var  3?  linea  lang.  Mundelarna  aro  mycket 
indragna,  sa  att  de  endast  synas,  som  tva  cylin- 
driska  tappar,  pa  buksidan  omgifna  af  tva  upp- 
svalda  halfringar.  Fran  ofra  sidan  aro  dessa  icke 
och  tapparna  foga  synliga.  Sasom  bihang  till  denna 
uppsatts  bar  Brauer  meddelat  en  noggran  anato- 
misk  beskrifning,  sa  val  af  det  iitbildade  djuret, 
som  af  larven.  Afhandlingen  atfoljes  af  utmarkt 
vM,l,  och  som  det  synes,  noggrant  utfurda  figurer. 
Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  Abb.  IV.  p. 
609.  Tab.    11. 

Allman  AFTER  A.  —  BescTireibung  der  auf  T.  von  Mid- 

'  dendorfs  Sihirische  Reise  gesammelten  Parasiten  von 
D:r  Grube.  Fetersburg  '1851,  4:o,  39  pp.  cum 
tab.  duab.  col.  (Aftryck  ur  Middendorfs  Sihi- 
rische Reise.  Bd.  II.  Theil  I.)  innehaller  ^3  Mai- 
lophaga  (hvari bland  7  nya),  Pediculina  (2  nya)  och 
Pulex  1.  Beskrifningarna  aro  med  omsorg  utar- 
betade  och  de  nya  arterna  afbildade.  Rorande  des»?a 
djurs  lefnadssatt  meddelas  flera  upplysningar,  sa- 
som: att  Nirmus  pallidovittatus  lefver  pa  Tetrao  uro- 
gallus,  N.  fulvofasciatus  pa  Tringa  cinerea,  pugnax 
och  subarquata,  N.  orriatus  pa  Larus  canus,  N.  nor- 
mifer  pa  Lestris  Richardsoni,  Lipeiirus  Tetraonis  pa 
Lagopus  alb  us,  Menopon  Lagopi  pa  Lagopus  albi- 
nus,  Trinoton  g^'acile  pa  Anas  falcata,  acuta  m.  fl., 
Pediculus  hispidus  pa  Lemmus  Obensis  och  P.  lae- 
viusGulus  pa  Spermophilus   Eversmanni. 

Suctoria.  BuRMEiSTER    bar    i    korthet    redogjort   fOr  sina 

iakttagelser  rorande  Pulex  penetrans,  som  enligt  hvad 
kandt  ar,  forekommer  i  alia  hetare  trakter  af  SOdra 


£81 

Amerika.  De  inclivider  af  denna  art,  som  intranga 
under  menniskans  hud,  sardeles  vid  fotsalan  och 
taspetsarna,  understundom  pa  handerna,  aro  alia 
befrugtade  honor,  hvilka  uppsoka  dessa  stallen,  for 
att  finna  lamplig  platts  for  utvecklingen  af  deras 
stora  aggmassor.  Djurets  uppsvallning  till  storleken 
af  en  liten  art,  ar  en  foljd  af  aggens  tillvaxt  och 
mojliggores  genom  den  mjuka  hudens  utstrackning 
emellan  thorax  och  bakkroppen.  Den  senares  spets 
qvarstadnar  i  den  gjorda  oppningcn,  hvaremot  huf- 
vudet  och  thorax  befinna  sig  nedat  i  blasan.  Om 
de  fardiga  aggen,  eller  de  klackta  larverna  utslap- 
pas,  har  annu  icke  blifvit  med  sakerhet  utredt. 
Emedlertid  fOrsakra  infodingarna  att  inga  larver 
blifvit  funna  i  blasan.  Den  vidare  utvecklingen 
fursiggar  otvifvelaktigt  utom  blasan",  i  husdjurens 
spinning.  Att  djuret  tillhor  loppslagtet  och  icke 
Acarif  som  en  del  uppgifvit,  ar  sakert.  Enligt  BuR- 
MEISTERS  undersukningar,  har  den  val  med  de  se- 
nare  lika  bildade  antenner,  kakar  och  palper,  men 
deremot  en  annorlunda  formad  underlapp,  pa  hvil- 
ken  palper  saknas.  Han  anser  att  denna  art  nar- 
mar  sig  till  Pupipara,  med  hvilka  lopporna,  en- 
ligt bans  formenande,  visa  storsta  ofverensstammelsen. 
Sa  val  Westwood  som  Guerin  hafva  af  detta 
djur  uppstallt  ett  nytt  slagte,  som  den  forre  be- 
namnt  Sarcopsylla  och  den  senare  Dermatophilus,  Abh. 
Naturf.  Gesellsch.  zu  Halle  H.  Viertel-Jahrsb.  p. 
1.  Lotos  IV.  p.    167. 

Ett  nytt  slagte  bland  Podurellae,  Tritomurus,  har  Podurel- 
af  Frauenfeld  blifvit  bildadt.      Den    enda     hitho-      ^^' 
rande  arten    T.  scutellatus  ar  funnen   i   en  underjor- 
disk  grotta    i    Schischka.    Verb.    Zool.   Bot.  Ver.  in 
Wien  IV.  p.   15.   Tab.  3.  f.   6. 


28^ 

]fIyi*iapo€la« 

Scolopen-  Ett,  genom   den   egna   bildningen   af  del  bakre 

dridae.  fotparet  utmarkt  slagte,  bar  saratidigt  blifvit  bildadt 
under  tvenne  olika  namn.  Imhoff,  som  benamndt 
detsamma  Alipes,  lemnar  dera  foljande  karakterer: 
Pedum  postremorum  articulis  primo  et  secundo  elon- 
gatis,  inermibus,  reliquis  membranaceo-dilatatis,  alam 
triarticulatam  exhibentibus.  Narmast  kommer  det 
till  slagtet  Branchiostoma  Newp.  Den  enda  hitho- 
rande  arten  A.  multicostis  fran  Afrikanska  guldku- 
sten,  bar  erhallit  nedanstaende  diagnos:  Scgmentis 
corporis,  anterioribus  exeptis,  in  dorso  carinatis,  ca- 
rinis  septem,.  posteriorum  paucioribus;  pedum  postre- 
morum ala  subelliptica,  lobis  basali  et  apicali  quam 
intermedio  minoribus.  Verb.  Naturf.  Gesellsch.  in 
Basel  I.  p.  120.  Tab.  \.  Samma  djur  bar  af 
Gerstaecker  blifvit  beskrifvet  och  afbildadt  under 
benamningen  Eucoryhas  crotalus.  Det  bar  af  Genzius 
blifvit  funnet  i  n^rheten  af  Port  Natal  och  bar 
denne  om  dess  lefnadssatt  meddelat,  att  da  det  oroas, 
upplyftes  med  mycken  hastighet  sista  fotparet,  hvar- 
igenom  frambringas  ett  Ijud,  liknande  det  som  astad- 
kommes  af  storre  Lamier,  likval  med  den  skillnad, 
att  det  hasfigare  upprepas.  Det  stalle  hvarifran 
Ijudet  utgar,  anser  Genzius  bora  sokas  i  fjerde 
ledens  bas,  hvilken  ar  forsedd  med  den  storsta  blad- 
lika  utvidgningen,  emedan  stridulationen  lattast  ob- 
serveras,  da  samma  bihang  pa  bada  benen  inat  gni- 
das  mot  hvarandra.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  310. 
Tab.   2.  f.    1. 

En   ny   art   Scolopendra  fran   Cayenne,    Sc.   Me- 

linonii,    bar    af    Lucas    blifvit   noggrant   beskrifven. 

Ann.  Ent.   III.  Ser.   I.  p.  LV. 

Lefnads-  Om  lefuadssattct  af  Scolopendra  Scopoliana  hafva 

sdtt.    n^gpa  underrattelser  af  Lucas   blifvit   bekantgjorda. 

Han     omnamner     bland   annat,   att   detta   djur  under 


I 


283 

en  langre  fangenskap  blifvit  underhallet  raed  at- 
skilliga  Hyraenoptera,  Diptera  och  Spindlar.  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  I.  p.  L. 

Ibland  Armadillini  bar  ett  nytt  slagte  /Sp/iae- Armada- 
roniscus  af  Gerstaecker  blifvit  uppstaldt  med  fol- 
jande  karakterer:  .Antennae  extensae,  9-articulatae, 
seta  terminali  instriictae.  Annuli  thoracici  anteriores 
lateribus  valde  attenuati,  apice  rotundati.  Annuli 
abdominis  duo  anteriores  ceteris  non  breviores,  ulti- 
mus  subtriangularis.  Pedes  spurii,  ultimi  paris  arti- 
culo  terminali  externo  minuto,  postico;  interno  elon- 
gato.  Den  enda  hithorande  arten  Sph.  flavomacu- 
latus,  hvilken  eger  en  stor  formaga  att  sarnman- 
rulla  sig,  bar  blifvit  upptackt  i  Nya  Granada  och 
beskrifves  salunda:  Oblongo-ovalis,  convexus,  laevis, 
nitidus,  fuscus,  capite  processibusque  annulorum  la- 
teralibus  pallidioribus,  seriebus  duabus  macularurn 
dorsalium  marginibus  annulorum  posticis  lineaque 
media  pallide  flavis.  Stett.  Ent.  Zeit.  XV.  p.  314. 
Tab.  II.   f.   2. 

Newman,  som  funnit  att  Oniscus  armadillo  for- 
orsakar  mycken  skada  pa  Ormbunkar  och  Lycopo- 
dier,  meddelar  rorande  detta  djur  flera  iakttagelsor 
af  intresse,  sasom,  att  honan  foder  lefvande  ungar, 
hvilka  finnas  redan  i  aggsacken  fullbildade.  De  aro  > 
vanligen  till  antalet  16 — S2,  samt  fasta  sig,  sedan 
de  framkommit,  vid  modrens  ben  och  kringfuras  sa- 
lunda af  henne.  Ungarna,  som  befunnos  ega  full- 
komligt  utbildade  rOrelseorganer,  aro  likval  icke  af 
samma  form  som  de  aldre  djuren.  Andra  segmentet 
ar  proportionsvis  bredare  och  forsedt  med  ogon, 
hvilka  aro  belagna  nara  dess  yttre  kant.  Desse  sma 
individer  ega  mycken  likhet  med  sma  utdoda  Tri- 
lobiter,  sardeles  sadana  som  tillhura  slagtet  Asaphus, 
hufvudsakligen  med  hansyn  till  det  utvidgade  an- 
dra   segmentet    och     formen    af  ogonen,  hvilka  aro 


^84 

aflanga,  jemnbreda,    mycket    atskilda   och    forsedda 

med  en  yttre  kant,  som  ar  upphojd.    Proceed.  Ent. 

Soc.  N.  S.  II.  p.    13^. 


itracliiiicla. 

Araneae.  Ohlert,   som  icke    funnit    de  organer,   hvarpa 

Spindlarnas  indelning  grundas,  medfora  tillracklig 
sakerhet  vid  dessa  djurs  grupperlng.  har  trott  sig 
bora  anvanda  andra,  hittills  obegagnade  kannemarken 
vid  deras  uppstallning,  och  anser  att  klornas  bild- 
nlng,  for  uppnaende  af  bans  syftemal  aro  bland  de 
vigtigaste,  heist  dessa  vid  vafvarnas  forfardigande, 
och  saledes  vid  dessa  djurs  ekonomi,  spela  en  sa 
stor  roll.  For  att  utrona  hvilken  betydelse  dessa 
organers  form  och  sammansattning  kunde  utofva  pa 
karakteriserandet  af  familjer,  slagten  och  arter  bland 
spindlarna,  preparerade  han  klorna  af  alia  de  arter, 
som  blifvit  funna  i  Preussen,  emellan  glasskifvor. 
Alia  akta  spindlar  befunnos  hafva  pa  alia  benen, 
i  spetsen  pa  sista  leden,  invid  hvarandra,  tva  klor, 
som  vanligtvis  aro  sagtandade.  Hos  ganska  manga 
finnas  dessutom  emellan  och  nagot  framfor  de  namnda 
klorna,  ett  par  olikstora,  smarre  klor.  Dessa  senare 
benamner  Forf.  biklor  (Afterkralle)  och  de  forstbe- 
rorda  hufvudklor  (Hauptkralle).  Dessutom  ega  de 
flesta  arternas  honor  vid  spetsen  af  hvarje  palp  en 
enda  tandad  eller  otandad  klo.  Hanarne  deremot 
hafva  vanligtvis  pa  pnlperna  icke  nagon  klo;  endast 
hos  namnde  kun  af  Dolomedes  visar  sig  ett  sadant 
bihang.  De  skilda  spindlarna  afvika  ofta  i  klornas 
form  och  de  dera  befintliga  tandernas  antal  mycket 
fran  hvarandra  och  dessa  lemna  saledes  furtraffliga 
kannemarken  till  deras  bestammande,  men  hos  samma 
art   aro   dessa   organers   bildniiig   f'ullkomligt  lika  och 


I 


285 

endast  antalet  af  tander  underkastadt  mindre  skilj- 
aktioheter.  Kfter  flera  allmanna  betraktelser  i  detta 
hanseende  ofvergar  FOrf.  till  en  narmare  gransk- 
ning  af  spindlarnas  klor.  Haraf  visar  sig,  att  en 
pa  dessas  form  grundad  klassifikatlon  i  allmanh(;t 
sammanfaller  med  den  hittills  vanliga,  pa  andra 
karakterer  baserade  och  saledes  bekraftar  den  se- 
nare  sasom  naturenlig,  afvensom  att  fastadt  afseende 
pa  klornas  form,  i  vissa  delar  tjenar  till  berikti- 
gande  och  ofta  underlattar  en  spindels  inrymmande 
pa  dess  ratta  platts  i  systemet.  Med  anledning  af 
klornas  beskaifenhet  indelar  Forf.  spindlarna  pa  fol- 
jande   satt: 

A.   Biklor    finnas    alltid,     ingen    fjaderlik    hSrknippa.      De  beizge 
hufvudlJoma   merandels  med    lika     manga     tander.      PalpKlor 
finnas  merandels  hos  honorna  och  aro  sagtandade. 
aj  IJiklorna  alltid  sagtandade,  hanens  palper  utan   klo. 

I.  Epeirides.  Klorna  merandels  breda  och  starka,  bi- 
klor med  tva  merandels  koria  och  trubbiga  tander, 
honan  alltid  forsedd  med  tandade  palper. 
H.  Theridides.  Klorna  for  det  mesta  fina.  Biklorna  med 
1  till  2  merandels  fina  och  spetsiga  tander  (endast 
hos  Dictyna  med  6  tander),  honans  palper  finnas 
merandels  och  aro  s§g(andade.  (De  saknas  endast 
hos  Erigone  och  Micryphantes). 

a)  Honans  palper  alltid   forsedda    med   klor. 
Linyphia,    Phurolilhes,    Steatoda,    Asagena,    Theri- 
dium,  Pachygnatha,  Eucharia,  Bolyphantes,  Dictyna. 

^)  Honans  palper  utan   klor. 
Erigone,  Micryphantes. 

III.  Agelemdes.  Klorna  starka,  latt  och  langt  tandade. 
Biklorna  tre-  till  femtandade,  honorna  alltid  forsedda 
med  tandade  palpklor. 

b)  Biklorna  merandels  otandade,  hos  nagra  afven  ha- 
narnes  palper  med  en  klo  eller  nagot  analogt  bi- 
hang. 

IV.  Lycosides.     Honans  palpklor  stora  och  tandade. 
a)  Biklorna  med   1   till   2  bdjda   tander. 

Dolomedes,  Ocyale,  Potamia,  Leimonia, 
^)  Biklorna    otandade,    bildade    som    en    kort,    men 
tjock  hake. 


286 

Pardosa,   Trochosa,  Areto&a,  Tarantula,  Zora. 
V.  Dysdkridfs.      Honans  palper  smS,  olandade. 
B.  Biklorna    saKnas,    ruira    hufvudklorna    merandels  en  fjaderlik 
hSrtofs;  pa   de  yltre  hufvudklorna  mycket  farre  tander  an  p§ 
de  inre. 
a)  Honans  palper  forsedda  med  klor. 

VI.  Thomisidks.    Honans  palpklor  ofverallt  starka  och  fler- 
tandade. 

a)  Fjaderlik  hartofs  saknas.    Klorna  merandels  breda, 
Janderna  iSnga  och  bojda. 
Thomisus,  Xysticus,  Episinus. 
/?)   Fjaderlik    hartofs    finnes;    klorna    fina,    tanderna 
merandels  korla  och  raka. 

Artamiis,    Philodromus ,     Thanatus,    Micrommata, 
Sparassus. 
VII.  Drassides.     Honans    palpklor  merandels  fina  och  un- 
derstundom  otandade. 
a)  Palpklorna   mattligt   stora  och  tandade. 

Drassus,  Melanophora,   Pythonissa,   Anyphaena. 
^]   Palpklorna  mycket  sma  och  otandade. 

Clubiona,  Cheiracanthium,  Macaria,    Amaurobius. 
b)  Honans  palper  utan  klor. 
VIII.  Attides.  Klorna  fina,  de  yttre  och  inre  mycket  olika, 
fjaderlik  hSrtofs  finnes  alltid. 

Afhandlingen  atfoljes  af  tvenne  plancher,  hvarpa 
klornas  och  tandernas  olika  form  blifvit  frarastaHd. 
Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  Abh.  IV.  p.  233. 
Tab.   5,  6. 


I 


Flera  vigtiga  och  upplysande  bidrag  hafva  af 
Blackwall  blifvit  meddelade  till  bans  Catalogue 
of  British  Spiders,  hvaruti  forekomma  anraarkningar  H 
om  dessa  djurs  bildning,  hushallning  och  systema- 
tiska  uppstallning.  Ann.  and  Mag.  of  Nat.  Hist.  II. 
Ser.  XL  p.   113.  XIV.  p.  28.  M 

Nya  Spindel-arter  hafva  af  Blackwall  blifvit 
beskrifna    tillhorande    slagtena   Salticus  3,    Thomisus   _. 
1,    Drassus    1,    Linyphia    8,    Nereine  3,  och    Walke-  f| 
7iaera   1.     Ann.    and    Mag.   Nat.  Hist.  11.  Ser.  XL 
p.   14,  XIIL  p.  473. 


287 

En  monografi  ufver  slagtet  Dysdera  bar  af 
DoHLiKA,  blifvit  utarbetad.  Fcirf.  upptager  i  den- 
samma  10  arter,  af  hvilka  tvenne  aro  nya  nemli- 
gen,  D.  longirostris  fran  Taurien  och  D.  Kollari  fran 
Dalmatian.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  Abb. 
III.  p.   M5. 

Af  GiEAU©  bafva  nagra  nya  Spindelarter  af 
olika  familjer,  funna  i  Louisiana,  blifvit  oinstandligt 
beskrifna.  Nat.  Hist,  of  the  red  Eiver  of  Louisiana. 
Zoology   Washington    4853. 

I  bihanget  till  Southerl.  Journ.  of  a  Voyage 
in  Baffins-Bay.  London  1852,  har  White  meddelat 
karakterer  pa  flera  nya  species  tillhorande  Arach- 
nidae. 

Den  hittills  okanda  hanen  till  Scytodes  thora- 
cicuSf  som  af  Thorell  blifvit  upptackt  i  landerna 
kring  medelhafvet,  der  honan  till  denna  art  temli- 
gen  allmSnt  forekommer,  beskrifves  af  honora  full- 
standigt  i  Vet.  Akad.  Ofvers.    1854.  p.   197. 

Leon  Dufour  har  gifvit  karakterer  pa  och 
afbildat  den  forut  ej  bekanta  honan  till  Galeodes 
barhara.      Ann.   Ent.  III.  Ser.   p.    5. 

En  markvardig  varietet  af  JEpeira  scalaris,  fun- 
nen  i  en  skog  vid  Bondy  nara  Rainy,  beskrifves 
af  Lucas.     Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  LIV. 

Under  titel  "Sur  les  mouvements  du  fluide  nour-  Cirkula- 
ricier  chez  les  Arachnides  pulmonaires"  har  Blanchard  ^^"" 
utgifvit  en  afhandling,  hvaruti  ban  soker  adaga- 
lagga,  att  det  blod  som  finnes  i  adrorna  hos  de 
med  lungor  forsedda  spindlarna,  under  en  stor  del 
af  dess  omlopp  cirkulerar  genom  kanaler,  och  att 
det  anlander  i  bukkaviteten  for  att  derifran  uttranga 
i  respirations-organerna,  fran  hvilka  det  aterfores 
till  hjertat  genom  en  egen  mekanism.  Compte  Rend. 
XXXVL  1079.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1853.  p. 
275.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  11.  Ser.  XIL  p.  219. 


^88 

Scorpioni-  Uti  en    uppsatts   ''Modifications  du  type  dans  la 

^'  famille  des  Scorpionides'  anfor  Blanchard,  att  de 
lampligaste  karaktererna  for  indelningen  af  Scorpio- 
nides  i  griipper,  bora  hemtas  frau  abdomens  svans- 
lika  bihang  samt  af  frambenens  form,  och  att  ju 
mer  dessa  kar<jkterer  aro  utbildade,  desto  fullkom- 
ligare  ar  djurets  organisation.  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.  1854.  p.  295. 
Acari.  Sedan  vissa  grupper  af  Arachniderfia  inomSverge, 

bland     hvilka    ma    namnas     Acari,    lange    varit  belt 
och  ballet  fursummade,  ar  det  tillfredsstallande  kunna 
namna,     att    dessa    sma  och   svarutredda  djur  afven 
nu  borjat  adraga   sig  en   valfortjent  uppmarksamhet. 
Uti  en   Akademisk   afhandling  '' Beshrifnhig  ofver  Hy- 
drachnider  som  forehomma  inom   Skdne',   Lund  1854, 
8:o,   54   sid.   med   4   plancher,    bar    Bruzelius,    se- 
dan  ban   redogjort   for  dessa  djurs   organisation,  be- 
skrifvit  de  arter  af  denna  grupp.som  blifvit  i  sodra 
Sverge  patraffade.    Forf.   anfor  bland  annat,  att  alia 
hithorande   djur,    sa  vidt   man   bar  sig  bekant,   fort- 
planta   sig   genoni   agg,   samt   att  hos  nagra   arter  de 
nyss  utklackta  ungarne    aro    betydligt    olika   de   ut- 
bildade    djuren.      Dessa     ungar    genomga    sedermera  W 
en   ganska  markvardig   metamorfos.      Hvad   de  olika 
konen     betraffa,     sa    bar    man     hos    manga   arter  ej    ^ 
kunnat    upptacka     nagon    annan   yttre   skillnad   dem  fll 
emellan,    an     storleken,     hos    nagra    deremot  afviker 
hanen   deremot   betydligt   fran    bonan   genom  kropps-   ^ 
formen,    och    eger    ofta  en   af  sista   benparets  leder  H 
forsedd    med    bihang,    eller  ock   aro  dessa  af  olika 
form   med   de    ofriga.      Hithorande    djur,    som     med       ^ 
undantag    af    en  enda  art,   hvilken   blifvit  funnen  i   H 
bafvet,    tillhora    sott  vatten,    aro   oftast  mycket  sma 
och    endast    fa    arter  uppna  en  storlek   af  3   till   4 
milJim.   De  fiesta  aro  lifliaja  och  deras  rorelser  snabba. 

De 


289 

De  traifas  si  val  i  stillastaende,  som  rinnande  vat- 
ten.  Fuljande  slagten  och  artantal  anforas  af  Forf. 
nemligen  Ataa;  Fabr.  2,  Nesaea  Koch.  3,  Arrenu" 
rus  DuGES  6,  Midea  n.  g.  1,  Hygrohates  KoCH.  1, 
Limnesia  KoCH.  3,  Diplodontus  DuOES  1,  Ilydrachna 
MiiLL.    \    och  Eylais  Latk.    \. 

Ett  nytt  slagte  Eschatocephalus,  som  bor  erhalla 
sin  platts  emellan  Argasidae  och  Ixodidae,  har  af 
Feauenfeld  blifvit  uppstaldt.  Forf.  anfor  deraf 
en  art  E.  grucilipes,  funnen  i  Adelsberger-grottan, 
hvarest  den  forniodas  lefva  pa  de  derstades  i  mangd 
sig  uppehallande  dufvorna.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver. 
in   Wien  III.   p.    55   med  planche. 

Tvenne  nya,  af  Schmidt  i  de  underjordiska 
grottorna  funna  Acari,  nemligen  Haemalaster  graci- 
lipes  och  Ixodes  vespertilionis  hafva  af  Frauenfeld 
blifvit  noggrant  beskrifna.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien   Abh.  IV.  p.   27.  Tab.   3.  f.   4. 

Af  slagtet  Trombidium  har  en  ny  art  fran  Texas 
blifvit  af  Leconte  uppstalld.  Proceed.  Acad.  Philad. 
VI.  p.   i45. 

Det  har  redan  lange  varit  bekant,  enligt  Du- 
GES och  nagra  andra  naturforskares  iakttagelser,  att 
vissa  Acariy  tillhurande  slagtena  Trombidium  och  Ori- 
hates,  spinna  pa  ytan  af  stenar  och  vaxter  en  hvit 
vafnad,  under  hvilken  honorna  dolja  sig  for  att 
lagga  sina  agg,  och  nyligen  har  genora  Dujardins 
undersokningar  blifvit  laggt  i  dagen,  att  Gamasi, 
hvilka  lefva  som  parasiter  pa  insekter  och  jordrot- 
tor,  foda  lefvande  ungar,  som  af  honom  i  borjan 
fordes  till  ett  eget  slagte  Hypopus.  Dessa  aro  for- 
sedda  med  fotter,  genom  hvilka  de  fasthalla  sig  till 
dess  de  uppnatt  sin  fulhi  utveckling,  men  man  var 
alldeles  okunnig  om  de  stallen  hvarpa  de  Acari, 
som    lefva    parasitiskt    pa    Sparfvar    och    pa  Helix 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1853,  1854.  ^^ 


290 

aspersa,  afsatte  sina  agg  och  de  medel  hvarigenom 
deras  utveckling  skyddades.  Genom  iakttagelser, 
gjorda  af  Portailli^  under  Februari  manad  1850 
pa  foglar  af  slagtena  Parus,  Emberiza  och  Frin- 
gilla,  bar  det  nu  blifvit  utredt  att  det  ar  pa  ytan 
af  deras  kropp,  sora  den  der  lefvande  Acarus-nYten 
lagger  sina  agg,  sedan  den  furfardlgat  en  vafnad 
af  ett  hvitt  silkesartadt  amne,  som  tjenar  dem  till 
skydd.  Under  denna  vafnad,  som  understundom 
finnes  pa  fogelns  lar,  men  annu  oftare  pa  kroppens 
framre  delar,  varseblir  man,  sedan  man  med  till- 
hjelp  af  en  nal  borttagit  densamma,  nastan  genom- 
skinliga  agg,  sma  Acari  utan  fotter  och  tomma  skinn, 
de  sednare  formodligen  qvarlefvor  efter  hudomby- 
tena,  samt  en  eller  flera  honor,  hviika,  vid  saraman- 
sattningen  af  deras  bon,  haft  den  forsigtigheten  att 
anbringa  en  liten  oppning  genom  hvilken  ungarna 
senare  kunna  utkrypa.  Omsorgen  fur  den  affoda, 
som  en  annan  liten  Acanis-Sirt  lagger  pa  Helix  aspera, 
ar  icke  mindre  anmarkningsvard.  Fuktigheten  pa 
Snigelns  kropp  tillika  med  den  gnidning  hvarfor 
dess  yta  ar  utsatt  mot  snackskalet  och  andra  fram- 
mande  kroppar,  tillater  icke  denna  Acarus  att  ga 
till  vaga  pa  samma  satt  for  att  uppna  sitt  anda- 
mal.  Han  begagnar  saledes,  da  agglaggningen  skall 
verkstallas,  det  ogonblick  da  Snigeln  utvidgar  sinfl 
lungoppning,  i  afsigt  att  lata  luften  instromma  i 
respirations-kaviteten,  for  att  deruti  intranga  och 
lagga  sin  affoda.  Pa  detta  satt  skyddade,  droja 
aggen  icke  att  klackas  och  nar  ungarna  framkomma, 
begagna  de  samma  vag  for  att  lemna  sin  vagga, 
hvarefter  de  lefva  som  parasiter  pa  snigelns  kropp. 
Sa  val  af  Dujardins  uppsatts  om  Hj/popus,  som  af 
denna  afhandling,  visar  sig,  att  de  arter,  hvaraf 
slagtet  Gamasus  bestar,  aro:  \:o  Sadana  som  uppe- 
halla    sig    pa    insekter    och  jordrottor   samt  hviika 


^91 

foda  larver  som  blifvit  benamnda  Hypopm,  och  2:o 
sadana  som  lefva  pa  Sparffoglar  samt  Sniglar  och 
framkomma  utur  agg,  liknande  de  fiesta  andra  Arthro- 
poders.  Ann.  Scienc.  Nat.  III.  Ser.  XIX.  p.  106. 
Crisp  berattar  att  aggen  af  en,  pa  Buceros 
rhinoceros  lefvande  Acarus-urt  laggas  till  ett  antal 
af  20 — 50  vid  fastet  af  nagon  fjader,  dit  fogeln 
icke  kan  racka  med  sin  stora  nabb,  ofta  pa  huf- 
vudet,  nacken  och    strupen.     Zoolog.   XL  p.   3916. 


Andra   upplagan  af  'Griindliche  Anweisung  Kru-  Diverse 
stenhiere,   Asseln,  Arachniden  und  Insecten  oiler  Klassen  ^^^^^^^ 
zu    sammeln,    zu    prdparii'en,    aufzuhewahren    und    zu  for  sam- 
versenden  bearbeitet''   von  Hahn.   Niirnberg  1854,  8:o,     ^^^' 
154   pag.    2   Tab.,     hvilken     under     aret    utkommit, 
utgor,     enligt    hvad     titeln   antyder,   en   handledning 
for   nyborjare,    hvaruti   i   sarskilda    kapitel  afhandlas 
om   de   instrumenter    som    bora   begagnas   vid   insek- 
ters  insamling,  om   de   saker  som   erfordras  till  dessa 
djurs   forvaring  under  excursioner,  om  insekters  upp- 
sokande,     uppstickning    och     dodande,     uppstallning, 
preparering,    ordnande,     forvarande    samt    forsand- 
ning   m.   m. 

Som  bekant  ar  hafva  manga  olika  satt  blifvit  Fjiirilars 
foreslagna  sasom  anvandbara  vid  smafjarilars  in-  ^^fJ^Je 
samling  och  dodande.  Christoph,  som  ansett  alia 
de  uppgifna  methoderna  icke  vara  fullt  andamals- 
enliga,  har  nu  fOreshigit  en  inrattning  hvaruti  de 
insamlade  fjarilarna  kunna  dudas  med  aether.  Na- 
turw.   Gesellsch.   Saxonia  I.   p.   42.   , 

Frauenfeld  beskrifver  en  af  Kapeller  upp-  Uppbifis- 
funnen  machin  for  fjarillarvers  uppblasning,  hvilken  "'"^  ^^ 
han   fOrordar   sasom    ganska    andamalsenlig,    sardeles 


^9^ 

att  begagnas  under  resor.    Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien  ly.  p.   2^. 
Pupors  Green,   som   med  sardeles  framgang  sokt  natt- 

l^^f'  fjarilspupor  om  vintern,  bar  derunder  betjenat  sig 
af  en  spade,  hvars  blad  ar  rundadt  i  spetsen.  Man 
uppsoker  sadana  trad,  hvilkas  rotter  vid  stammen 
aro  betackta  med  los  jord,  uppgrafver  denna  till 
nagra  turns  djup  ocb  genomletar  densamma  noga. 
De  tradslag  Forf.  funnit  fordelaktigast  aro  Lind, 
Ek,  Ask,  Bok  ocb  Asp.  Angar  ocb  parker,  be- 
skuggade  af  stora  trad,  bafva  lemnat  det  rikaste 
bytet,  ocb  ju  narmare  dessa  aro  belagna  intill  be- 
bodda  stallen,  desto  fordelaktigare  bafva  de  visat 
sig.  I  stora  skogar  bur  mossan,  som  omgifver  tr^- 
dens  rotter  genomsokas,  ocb  bafva  de  mest  gifvande 
lokaler  varit  sadana,  snm  baft  sitt  lage  i  narbeten 
af  oppna  platser.  Proceed.  Ent.  Soc.  N.  S.  II. 
p.  109. 
Satt  att  ScHiENER   uppgcr  att  ban  funnit  nedanstaende 

D^ptera  f^^^'f^^^ingssatt  sardeles  forraanligt  vid  insamlandet  af 
Diptera.  Han  bar  nemligen  dervid  begagnat  en 
flaska  med  vid  bals,  som  kan  tillslutas  med  en 
tunn  korkskifva,  pa  bvars  undre  sida  en  Hten  svamp 
fastas  formedelst  en  trad,  som  gar  igenom  korken 
ocb  som  ungefar  1  turn  ofvan  skifvan  ar  fastad 
vid  en  liten  tvars  ofver  gaende  pinne,  bvilket  un- 
derlattar  att  korken  kan  utan  besvar  utdragas,  till 
ocb  med  med  munnen.  Sedan  man  en  stund  baf- 
vat,  sammanfores  innehallet  i  ett  born  af  hafven, 
i  bvilket  flaskans  bals  infores,  da  alia  i  bafven  be- 
fintliga  Diptera  skyndsamt  inkrypa  deri.  Pa  den 
lilla  svampen  gjutes  nagra  droppar  aetber  ocb  kor- 
ken insattes  i  flaskan.  Efter  nagra  minuters  for- 
lopp  aro  alia  Diptera  dudade,  ocb  man  kan  i  allt 
lugn  med  en  pensel,  af  dessa  franskilja  bvad  som 
ar  anv^ndbart.      Stett.   Ent.   Zeit.  XIV.  p.    168. 


293 

Mead,  sora  uppgifvit  basta  sattet   att    insamla  Spindlars 
Spindlar,    pastar    att    dessa  foretradesvis  bora   sokas  \°^*J^" 
under    stenar,    som    ligga    lOsa    pa   jorden    och   att 
manga    indivlder    under    alia    arstider,    sardeles   om 
varen,    traffas    pa    sadant    satt.      Nat.    Hist.   Review. 
1854.   Proceed,  p.    160. 

Svarigheten  att  kunna  i  igenkSnligt  skick  bi-Konserve- 
behalla  vissa  insektgrupper,  bar  onekligen  orsakat,  ^pf(J^^ 
att  dessa  blifvit  mer  forsuramade  an  andra,  som  rellae. 
efter  doden  fullkomligt  bibehalla  sin  form  och  sina 
farger.  Som  bekant  ar  tillhora  Podurellae  de  forra, 
till  folje  af  den  ringa  consistens  deras  kropp  eger, 
hvilket  orsakar  att  de  i  torrt  tillstand  ofta  icke 
kunna  bestammas,  Elditt,  som  lange  forsokt  pa- 
finna  nagot  lampligt  satt  att  konservera  dessa  sma 
brackliga  varelser,  tror  sig  hafva  upptackt  en  for- 
faringsmethod,  som  ban  anser  till  alia  delar  vara 
andamalsenlig.  Han  bar  dervid  begagnat  Dammar- 
harts  upplost  i  sprit.  Djuren  bora  insamlas  i  glas- 
flaskor,  sa  att  de  icke  blifva  skadade  eller  afnotta. 
Vid  sjelfva  prepareringen  tillgar  salunda,  att  man 
har  i  beredskap  sma  aflanga  glasskifvor,  hvarvid 
djuren  bora  fastas  och  andra  fyrkantiga  sadana 
hvarmed  de  betackas.  Flaskan,  hvaruti  de  infan- 
gade  djuren  forvaras,  oppnas  sedan  den  blifvit  upp- 
och  nedvand  och  stalles  pa  ett  papper,  och  hvarje 
djur,  som  utkryper,  betackes  med  ett  urglas.  Der- 
efter  drypes  en  droppe  af  det  upplosta  hartset  pa 
midten  af  en  aflang  glasskifva,  hvarefter  urglaset 
aflyftes  och  den  med  harts  fuktade  sidan  af  skif- 
van  vandes  mot  papperet,  samt  fores  sa  nara  intill 
djuret,  att  detta,  da  det  hoppar,  kommer  i  hartsen. 
Nu  kan  man  med  en  nal  ordna  djurets  stallning, 
hvarefter  tackskifvan  palagges  och  preparatet  lem- 
nas  att  torka  i  horizontell  stallning.  Efter  denna 
inledning  om   sattet    att    konservera  dessa  djur,   har 


294 

Forf.    meddelat    en    ofversigt   af   all    den  litteratur, 
hvaruti    beskrifningar  om   dem,  eller   deras  lefnads- 
satt,  finnes  intagne.   Stett.   Ent.  Zeit.   XV.  p.  11,  37. 
Dode  Under  den  tidrymd  denna  Berattelse   orafattar 

^J^g^^'hafva  flera  Entomologer,  som  nitiskt  bidragit  till 
vetenskapens  framgang,  med  doden  afgatt.  Salunda 
saknas:  Ernst  Friederich  Germar  fodd  i  Glauchau 
d.  3  November  1786,  dud  i  Halle  d.  8  Juli  1853. 
(Biogr.  af  Schaum  i  Stett.  Entom.  Zeit.  XIV.  p. 
375.  Ofversatt  pa  Franska  af  Leon  Fairmaire. 
Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  689).  Fetter  Samuel 
Schilling  fOdd  d.  10  April  1773,  dod  d.  15  De- 
cember 1852.  (Biogr.  i  Arb.  und  Verand.  Schles. 
Gesellsch.  1852.  p.  103).  Johan  Ernst  Klopsch 
fodd  d.  18  Oktober  1790,  dod  d.  5  Jan.  1853. 
(Biogr.  Arb.  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.  1853. 
p.  185).  Felix  Rendschmidt  fodd  d.  10  Maj 
1786,  d.id  d.  13  Aug.  1853.  (Biogr.  1.  c.  1853. 
p.  185).  Grefve  Carl  Gustaf  Mannerheim  dod 
i  Stockholm  d.  9  Oktober  1854.  57  ar  gammal. 
Fischer  de  Waldheim  dod  d.  18  Oktober  1853, 
82  ar  gammal.  (Biogr.  af  Pascault.  Bull,  de  Mo- 
scou  XXVI.  IV.  p.  554).  Grefve  Constantin 
Tyzenhaus  fodd  d.  22  Maj  (13  Juni)  1786,  dod 
d.  16  (28)  Mars  1853.  (Biogr.  af  Adamovics 
Bull,  de  Mosc.  XXVI.  IV.  p.  517).  De  Haan 
dud  1853.  (Ann.  Ent.  III.  Ser.  I.  p.  XLII). 
Etienne  Laurent  Hippolyte  Boyer  de  Fon- 
SCOLOMBE  fodd  i  Aix  d.  22  Juli  1772,  dod  d.  13 
.  Febr.  1853.  (Biogr.  af  Mulsant.  Ann.  Soc.  Linn, 
de  Lyon  1852—1853.  p.  337.  Muls.  Opusc.  Ent. 
IL  p.  129.  af  Saporta.  Ann.  Ent.  IIL  Ser.  I.  p. 
XIII).  Pedre  Ormancey  fodd  i  Dijon  d.  1  Aug. 
1811,  dod  i  Lyon  d.  29  Aug.  1852.  (Biogr.  af 
Mulsant.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1852 — 1853. 
p.   77   med  portrait.      Muls.    Opusc.    II.    p.    101). 


I 


295 

Allibert  dod  i  Paguioisson  Basses  Alpes  1853. 
Makip:  Rose  Waciianru  fudd  i  Marseille  d.  18 
Mars  1821,  dod  d.  19  Jan.  1853.  (Biogr.  afMuL- 
SANT.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1852 — 1853.  p. 
353.  MuLS.  Opusc.  II.  p.  145).  Ofver  flera  forut 
aflidne  Entomologer  hafva  Biografier  utkommit,  neni- 
ligen  ofver  HuGUES  Fleury  Donzel  af  Mulsant 
i  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  1852 — 1853.  p.  363. 
MuLS.  Opusc.  II.  p.  155,  James  Francis  Ste- 
phens af  Gray.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  Ser. 
XL  p.  78  och  af  Westwood.  Proceed.  Ent.  Soc. 
N.  S.  II,  p.  46,  Philip  Wilbrand  Muller  af 
Westwood  1.  c.  p.  53,  Hippolyte  Gory  af  West- 
wood  1.  c.  p.  53.  Charles  Athanase  Walkenaer 
af  Westwood  1.  c.  p.  51  samt  ofver  Solier  af 
Westwood  1.  c.  p.  52. 


9-C^'go-CNi>eVM- 


3    ll:DR   RlKSM. 


SA;VPj-r- 


■^""^^^'^^^''f^ 

©) 


BERATTELSE 


OM   FBAMSTEGEN 


INSEKTERNAS,  MYEIAPODEENAS 

OCH 

AEACHNIDEENAS 
NATURALHISTORTA 

FUR 

I§55   oeli   flS5e 

TILL 

KONGL   VETENSKAPS-AKADEMTEN 

AFGIFVEN 

AF 

C.   H.    BOHEJflAIV. 


y 


«@^^^^^AA.'> 


^AA%e^@ 


BERATTELSE 


OM   FRAMSTEGEN 


INSEKTERNAS,  MYEIAPODEENAS 

OCH 

AEACIINIDEENAS 
NATURALHISTORIA 

FOR 

1^55  ocli  1§50 

TILL 

KONGL.  VETENSKAPS-AKADEMIEN 

AFGIFVEN 

AF 

e.    H.    BOHGi^lAIV. 


STOCKHOLM.     1859. 

p.      A.      N  O  R  S  T  E  1)  T      A      S  6  N  E 

Kniigl.  Boktryckaro 


INNEHALL. 


Sid. 

Insekternas  iigg  och  micropylc 1^ 

Befruktade  och  obefruktadc  iigg  af  bi 4^ 

Zaddach,  Phryganeideriias  agg 5. 

Lespes,  Spermatophorer  hos  Grylli 6. 

Leuckart,  Pupiparernas  utveckliug J\ 

Vivipara  insekter — 

Leon  Dufouk,  oin  bristen  af  ncrv-sjstcin 9. 

Leydig,  Histologiska  bidrag , 1(K 

Menzel,  oia  Chitin ,  ,  .  .  .  — 

Fabre,  lefnadssiittet  af  Cerceris 11. 

Insekternas  civkulntion  och  respiration 13. 

Lefverns  funktioner 15. 

Insekternas  vingar — 

Insekternas  thorax 17. 

Lysmaskeus  sken 20. 

.SammansJittning  af  getingarnas  bo .  — 

Gallapple  bildningar 21. 

Haltererna  hos  Diptera 27. 

Tachina-ai'ters  uttrangande  ur  pii[)skalct — 

Insekter  soni  angripa  rnenniskan 28. 

Parasiter  hos  Honioptera 29. 

Surrogat  for  Spanska  flugan — 

Skarp  Vfitska  hos  Carabi 30. 

Parning  emellan  olika  insekt-arter — 

Hybrider  bland  insekterna — 

Vikarierande  former  bland  Coleopteua 31. 

Pupors  fordrojda  kliickning 33. 

Paradoxa  insekter — 

Vax  af  insekter 34. 

Svampar  hos  insekter — 

Parasiter  pa  Phryganea-laryer ,  , 37. 

Insekter  besvarade  af  Entozoer 38. 

Varieteters  uppkomst — 

Insekt-larver  pa  snon — 

Insekttag 39. 

Hermafroditisra 40. 

Missbildningar ,  , 41. 

Insekternas  periodiska  framkomst 42. 

Aklimatisering  af  Silkesfjarilar — 

Insekter  skadliga  for  vaxterna 43. 

Insekter  funna  i  bernsten 46.. 

Fossila  insekter 5U 

Tidskrifter ,  55.. 


IV 

Sid. 

Litteratur-ofversigter 56. 

Entomologiens  historia — 

Larobocker 57. 

Eutojnologisk  nomenklatur 58. 

Allrriiin  litteralnr — 

Lefnadssiitt 64. 


Insecta. 

Coleoptera:  Allmiin  litteratur 69. 

Synonynii 85. 

Metamorfos 86. 

Euskild  litteratur. 

Cicindeletae 88. 

Carabici 89. 

Metamorfos 96. 

Dytisci 99. 

Gyrinites .' 100. 

Staphylinii — 

Syuonymi    104. 

Lefnadssatt 105. 

Buprestides 106. 

Elatcrides — 

Synonynii 107. 

Metamorfos 108. 

Eucnemides — 

Metamorfos — 

Cyphonides — 

Lampyrides 109. 

Telephorides 110. 

Melyrides Ill 

Clerii — 

Ptiniores — 

Metamorfos 114.' 

Scydmaenides 

Silphales 

Metamorfos 150; 

Histerini 

Trichoptcrygii 121.' 

Lathridii — 

Colydii 122, 

Cryptophagides 123, 

Dermestides — 

Metamorfos 124. 

Byrrhi. — 

Palpicornia 125. 

Metamorfos 127. 

Lamellicornia — 

Synonymi 131. 

Metamorfos 132. 

Melasoma — 

Metamorfos 13i. 


I 


Sid. 

Mehuidryiidiie 136. 

Metamorfos — 

Cistelidae — 

Lagriariie ^ 138. 

Meiauiorfos — 

Pyrochroidfs — 

Authiciui 139. 

MeUimoi-fos 140. 

Rhipiphoridcs — 

Mordellonae 141. 

Oedemeritae 142. 

Sali)ingides — 

Curculionides — 

Metamorfos 146. 

Bostrichini 149. 

Pausidae 150. 

Cerambycini 151. 

Metamorfos 155. 

Cla-ysomeliuae 157. 

Metamorfos 160. 

Erotylenae 162. 

Cocciaelliuae 163. 

Metamorfos 164. 

Pselaphidae — 

Orthoptera:  Allman  litteratur , 165. 

Metamorfos 167. 

Stridulation 168. 

Lefnadssatt — 

KoQSorganer — 

Forficulina — 

Mantides 169. 

Parning — 

Metamorfos — 

Locustariae 170. 

Acridiodea — 

Ilemiptera :  Allman  litteratm* — 

Ncpiiii 179. 

riomoptera ' — 

Tre  occllcr  hos  Derbidcs 183. 

Psyllodes 184. 

Metamorfos — 

Coccina 185. 

Metamorfos — 

Aphidina 186. 

Thripsides  ._ — 

Lefnadssatt 187. 

Lepidoptera  •  Allman  litteratur — 

^          Utbredning 208, 

Fiirgernas  fordelning  efter  brcddgradcrr^a 209. 

Nomenklatur 210. 

Metamorfos -U. 

Rccensioner — 


VI 

Sid. 

Eiiskild  litleiatur. 
Papiliones 211. 

Metamorfos 215. 

Sphingides — 

Metamorfos 216. 

Zygaenides — 

Metamorfos — 

Chelonariae 219, 

Bombycides 220. 

Metamorfos 223. 

Noctuae — 

Metamorfos 221. 

Geometrae 229. 

Metamorfos 230. 

Pyralides 231. 

Metamorfos 232. 

Microlepidoptera.     Allnuin  litteratur 233. 

Tortrices 234. 

Metamorfos 235. 

Tineina 238. 

Metamorfos 241. 

Neuroptera:  Allman  litteratur 240. 

Anatomi  och  metamorfos 247. 

Libellulinae 248. 

Utbredning 249. 

Ephemerinae 250. 

Termitina 251. 

Hemerobini 253. 

Metamorfos — 

Sialidae 255. 

Phryganeidae — 

Panorpatae — 

Hymenoptera :  Allmiin  litteratur 256. 

Tenthredinetae 263. 

Metamorfos 264. 

Apiariae 265. 

Honimgsbi 270. 

Vespariae 271. 

LefnadssStt 272. 

Crabronidae ,  .  .  .  .    — 

Lefnadssiitt — 

Pompilidae 273. 

Pormicariau — 

Scolietae , 284, 

Chrysidides — 

Ichneumonides — 

Synonym] 295. 

Metamorfos — 

Braconides 297. 

Metamorfos 302. 

Pteromalini — 

Metamorfos — 


VII 

Sid. 

Diptera:  Systematik 303. 

Allman  littcratur 308. 

Tabanii 318. 

Stratiomydae 319. 

Metamorfos 323. 

Asilici 324. 

Bombyliariae — 

Anthracides 328. 

Metamorfos — 

Syrphici 329. 

Henopii 333. 

Oestrides 334. 

Metamorfos — 

Tachinariae — 

Metamorfos 337. 

Authomyzides — 

Metamorfos , — 

Ortalides — 

Metamorfos 338. 

Synonymi — 

Ulidinae — 

Metamorfos — 

Ephydriiiae 339. 

Copromyzinae — 

Coriacea 340. 

Sciarinae 341. 

Metamorfos — 

Chironomii  Metamorfos 342. 

Cecidomyzides 343. 

Aptera :     Thysanurae 344. 

Podurellae — 

Parasita — 

Suctoria 345. 

Myriapoda : 

Allman  litteratur 345. 

Anatomi  och  utveckling 346. 

Arachnida : 

Araneidea 348. 

Phalangidae 350. 

Scorpionides 352. 

Pseudoscorpionides — 

Acarina 353. 

Diverse  notiser: 

Fjarilars  insamling 359. 

Larvers  uppfodande — 

Medel  mot  vaggldss^ — 

Persiskt  insekt-pulver — 

Dode  Entomologer 361. 


VIII 


Sve7isk    litteratur : 

Sul. 

BoiiEMAN,  Om  parning  eniellan  olika  insekt-nrter 30. 

FoRSELL,  Oni  Curculio  (Sitoncs)  lincatus 4i. 

Thomson,  Ofversigt  af  slagtet  Oxypoda J  00. 

»  Nya  arter  af  insekt-slagtet  Homalota — 

»>  Artei-  af  slagtet  Omalium,  funna  i  Sverige 103. 

»  Ofversigt  af  Cyphonidae,  funna  i  Sverige 108. 

»  Ofversigt  af  Trichopterygia,  funna  i  Sverige 121. 

Stal,  Entomologiska  notiser 157,   166,  168. 

BoHEMAN,  Monographia  Cassididarum.   Tom.  Ill 159. 

Stal,   Orthoptera  Cursoria  och  Locustina  fran  Cafferlandet    ....   165. 

»       Nya  Heiniptera 170. 

»       Hemiptera  fran  Kafferlandet 171. 

»       Hemipterologiska  bidrag 172. 

»       Hemiptera,  samlade  af  Victorin  i  Caplandet — 

»       Om  Cimex  Stockerus  och  Cimex  Augur 174. 

»       Om  Derbides  med  tre  oceller 183. 

Wallengren,  Anteckningar  i  Zoologien 189. 

»  Bidrag  till  Sveriges  Lepidopter-fauna 193. 

»  Om  Lycaena  argus  och  Lycaena  calliopis 213. 

Wahlberg,  Om  Humlefjarilen .* 232. 

Holmgren,  Monographia  Tryphonidum  Sueciae 285. 

»  Om  slagtet  Schizopyga 294. 

Zetterstedt,  Diptera  Scandinaviae.   Tom.  XII 308. 

Thorell,  Recensio  critica  Aranearum  Succicarum  etc 348. 


xJet  vigtigaste  resultat,  som  under  de  sednare  dren  Insekter- 
genom  mikroskopiska  undersokningar  blifvil  vunnit.^^jj^^^^^j^, 
bestar  deruti,  att  man  fun  nit,  att  alia  de  fOrsta  ele-  pyle. 
menterna  inom  de  bada  organiska  naturrikenas  krop- 
par  Ofverensstamma,  och  att  naturen,  for  aterstal- 
landet  af  dess  mest  olikartade  former,  betjenar  sig 
af  de  enklaste  och  sins  emellan  mest  ofverensstam- 
mande  medel.  Likasom  hos  vaxten  pollenmassan, 
sdsom  befruktande  element,  intranger  genom  pistil- 
lens  micropyle,  har  Meissner  och  Leuckart,  ge- 
nom samtidigt  skedda  undersokningar  funnit,  att 
Spermatozoerna  hos  leddjuren  intranga  i  aggets  gula, 
genom  en  lika  beskaff'ad,  begge  ai^ghinnorna  ge- 
nomgaende  oppning,  hvilken  afven  blifvit  benamnd 
micropyle.  De  tva  afhandlingarne,  hvarigenom  denna 
vigtiga  upptackt  blifvit  bckantgjord  aro:  '\:o  "J5eo- 
bachtungen  ilber  das  Eindringen  de7'  Samenelemente  in 
den  Dotter'  von  Meissner  (Zeitschr.  fiir  Wissen- 
schaftliche  Zoologie  VI  Band.  p.  ^'l^  Tail.  IX)  och 
2:o  "  Ueber  die  Micropyle  und  den  feineren  Bau  der 
.  Schalenhaut  bei  den  Insekteneiern,  zugleich  ein  Beitrag 
zur  Lehre  von  der  Befruclitung'  von  Leuckart 
(Archiv  fiir  Anatomic  und  Physiologoie  1855  p. 
90  Tail.  VII— XI.)  Under  det  den  forstnamnde 
Forfattaren  fOrst  adagalagt,  att  micropyle  finnes  pa 
insekternas  agg,  innehaller  Leuckarts  afhandling, 
utom  en  stor  mangd  undersokningar,  tillika  bevis, 
att   narande   apparat   atminstone  allmant    forekommer 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  185(k  ' 


hos  de  egentliga  insektorna,  ehurii  den  sa  val  till 
lage,  som  oppningarnas  antal  furhaller  sig  pa  manga 
olika  satt,  Furf.  har  tillika  observerat  Spermato- 
zoerna,  hvilka  sammansittande  i  form  af  en  tapp  in- 
trangdt  genom  micropyle.  Leuckakt,  som  under- 
sokt  aggen  af  180  insekt-arter,  tillhorande  olika  ord- 
ningar,  anfur  bland  annat,  att  det  lange  varit  be- 
kant,  att  insekternas  agg  icke  ega  i  den  yttre  for- 
men  samma  Ofverensstamnielse,  som  man  vanligen 
traffar  hos  de  hogre  djurens.  Klotformen,  med 
mer  eller  mindre  afvikelser,  forekommer  dock  talri- 
kast  afven  hos  de  forra,  men  det  finnes  dessutom 
agg  med  olika  utseende,  af  cylindrisk,  halfklotfor- 
mig  eller  linsformig  bildning,  ja  till  och  med  sa- 
dana  som  ega  skaft  eller  mangahanda  olika  bihang. 
For  att  kunna  uppfatta  alia  dessa  olika  former  och 
deras  inbordes  sammanhang,  maste  man  forst  gora 
sig  hemmastadd  med  den  lampliga  terminologien. 
Insekternas  agg  bildas,  efter  hvad  kandt  ar,  utan 
undantag  i  rorformiga  kortlar  (Drtise)  och  ligga 
det  ena  efter  det  andra.  Genomskarningen,  som 
sammanfaller  med  dessa  aggrors  axel,  anser  Forf. 
lampligast  bora  benamnas  langdgenomskarning,  af- 
ven i  de  fall  i  hvilka  densamma^  mahanda  under- 
stiger  aggets  ofriga  genomskarningar.  Storleken  af 
densamma  ar  mycket  omvaxlande.  Den  framre  an- 
dan,  som  ar  riktad  mot  aggrorets  tillslutna  spets, 
utmarker  den  ofra  eller  framre;  den  motsvarande 
andan,  som  ar  belagen  mot  kons-organernas  yttre 
oppning  och  som  forst  framkommer,  den  undre  el- 
ler bakre  aggpolen.  Denna  benS-mning  ar  likval 
icke  allenast  genom  aggets  lage  riktig,  utan  afven 
genom  forhallandet  till  embryo,  som  inneslutes  i 
detsamma.  Aggets  ofre  pol  innesluter  nemligen  all- 
tid  djurets  hufvud.  Lilttast  kan  man  ofvertyga  sig 
harom,     vid     undersokning     af   cylindriska    agg    (af 


flugor,  barfisar  och  grashoppor  m.  fl.),  men  afven 
de  runda  aggen, '  som  innesluta  ett  sammankrympt 
embryo,  gOra  harlfran  intet  undantag.  Under  sa- 
dana  omstandigheter  furklaras  det  latt,  att  de  tack- 
apparater  och  tunnare  stallen  hvilka  underlatta 
embryots  utkrypande,  alltid  traffas  vid  aggets  framre 
pol.  Den  bakre  polen  tjenar  deremot  vanligtvis  till 
aggens  fastande  och  ar  fur  detta  andamal  ofta 
platt  eller  forsedd  med  stjeik.  De  klotformiga  ag- 
gen, och  sadana  som  ega  en  forkortad  langdaxel 
aro  liksom  andra  djurs,  af  lika  bildning,  fullkomligt 
radiart  byggda.  Efter  langd-axeln  delas  de  i  tvenne 
halfter,  hvilkas  utseende,  sculptur  och  bihang  full- 
komligt ofverensstamma.  Annorlunda  ar  forhallan- 
det  hos  de  langstrackta,  cylindriska  aggen,  hvilka  i 
motsatts  till  de  forstnamnda  formerna  benamnas 
sido-symmetriska  (seitlich  symmetrische).  Hos  dessa 
finnes  det  en  enda  langdfara,  som  delar  agget  i 
tvenne  halfter,  hvilka  genom  deras  sculptur  och  bi- 
hang markbart  afvika  fran  hvarandra.  Den  con- 
vexa  eller  kuUrigare  ytan  kallas  aggets  buksida, 
den  midt  emot  belagna,  hvilken  ofta,  sardeles  hos 
Diptera,  ar  forsedd  med  veck  och  bihang,  deremot 
dess  ryggsida.  Om  Forf.,  vid  benamningen  af  dessa 
ytor,  endast  afsett  agget,  skulle  han  ombytt  nam- 
nen,  men  da  han  foretradesvis  fastat  afseende  vid 
embryots  lage,  och  aggets  convexa  sida  svarar  mot 
den  unga  larvens  buk,  sa  har  han  ansett  det  vara 
ratt  att  sa  benamna  dessa  delar.  Hos  insekt-aggen 
finnas  vanligen  tva  omkladnader,  den  inre  eller  ag- 
gulshinnan  och  den  yttre,  som  kallas  chorion.  Man 
har  val,  enlig  Steins  uppgifter,  satt  i  fraga  till- 
varon  af  aggulshinnan  och  velat  inskranka  aggets 
omkladnad  ensamt  till  chorion,  men  sadant  anser 
Forf.  vara  oratt.  Agguls-hinnan  kan  ganska  tyd- 
ligt    urskiljas,    ehuru    den    vanligen,    i   anseende  till 


dess  tunna  beskaffenhet,  fastklibbas  vid  chorion. 
Den  ar  alltid  utan  textur,  samt  liknar  gulans  hinna 
hos  de  ofriga  djuren.  I  motsatts  till  denna  hinna 
ar  chorion  vanligtvis  af  en  fast  beskaffenhet  och 
betydlig  tjocklek,  ehuru  fall  gifvas  da  foga  skill- 
nad  foreter  sig  emellan  de  tva  omkladnaderna.  Un- 
der sonare  forhallandet  ar  chorion  lika  homogent 
och  textur-lost,  som  den  inre  agghuden,  ehuru  det 
annars  galler  som  regel,  att  den  yttre  bekladnaden 
ar  tecknad  pa  ett  karakteristiskt  och  prydligt  satt. 
Ett  utdraoj  af  forestaende  afhandiinoj  "Observations 
sur  le  micropyle  de  I'oeuf  des  insects"  finnes  infOrdt 
i  Bull.  Belg.  XXL  II.  p.  655. 
Befrukta-  En   annan,  for  befruktnings-  och  fortplantnings- 

de  och  o-^|^gQj.|gjj   inom   insekternas   klass   vigtig  upptackt,  har 
de  agg  afaf  Leuckart  och   SiEBOLD    blifvit    gjord,   hvarige- 
■^'^-     nom   adagalagges,   att   hos   Bin,    jemte    en   fortplant- 
ning  genom    befruktade    agg,    en    sadan     afvenledes 
eger    rum    utan    forutgangen    befruktning.      Om   af- 
ven   mojligheten   af  en  sadan   tilldragelse  hos  samma 
Individ,   redan   i   och   for  sig   maste   vacka  den   stor- 
sta    forvaning,    sa    okas    denna    i    hog    grad   genom 
det  forhallande    i    hvilka    Bivisens     befruktade    eller 
obefruktade    agg    sta,     till    det     ur    dem    framkom- 
mande  ynglet.      Alia    obefruktade    agg  lemna   nem- 
ligen   dronare,   de   befruktade   deremot   visar  och  ar- 
betsbin.      Den    praktiska    biskotseln    hade    redan  for 
lang  tid   tillbaka    lemnat    de    mest    tydliga   bevis   pa 
ett   sadant   forhallande   derigenom,    att    det    var    ut- 
redt,     att    visar    raed    missbildade    vingar  som   icke 
kunde   flyga    ut    och    salunda   para  sig,   endast   lagt 
agg,   hvarutur    dronare    utvecklades.      Ett  lika  phe- 
nomen   hade  afven  blifvit   anmarkt    vid   sadana  till- 
fallen   da  inga  dronare   funnos  i   bikuporna.   I  dessa 
befintliga    visar,    befunnos    vid   anatomisk   undersok- 
ning  obefruktade,  det   vill  saga,   deras   receptaculum 


seminis  var  icke  uppfy licit  med  Spermatozoer.  Der- 
emot  visade  sig  detsarama  fylldt  med  Spermatozoer 
hos  en  vise,  som  blef  fangad  vid  sin  aterkomst  fran 
en  utflygt  och  hvilken,  genom  det  i  vulvan  qvarsit- 
tande,  vid  parningen  afbrutna  han-ruret,  befans  be- 
fruktad,  En  sadan,  genom  en  dronare  befruktad 
bona,  kan  S,fven  efter  behag  lilgga  befruktade  eller 
obefruktade  agg,  det  vill  saga,  drunare,  arbets- 
bin  eller  visar.  Hon  bestammes  genom  den  storre 
eller  mindre  storleken  af  den  cell,  i  hvilken  hon  in- 
fOr  bakkroppen,  om  ett  agg  som  blifvit  utsatt  for 
Spermatozoernas  inverkan  eller  som  icke  blifvit  det, 
skall  afsattas.  Harmed  star  i  samband  afven  det 
forhallande,  att  arbetsbin  understundom  kunna  lagga 
agg,  utur  hvilka  likval  endast  dronare  framkomma, 
hvilket  harflyter  deraf,  att  arbetsbin  icke  kunna  para 
sig.  Leuckart  fann  hos  ett  arbetsbi,  som  lade 
Sigg  till  dronare,  pa  hogra  sidan  sex  och  pa  den 
venstra  fem  ror  med  fullfardiga  agg,  samt  dess- 
utom  ett  rudimentart  receptaculum  seminis  (Siebold 
Wahre  Parthegonesis  bei  Schmetterlingen  und  Bie-- 
nen  Leipzig  '1 8 5 6.  8;o  '\  Thaler).  Det  direkta  be- 
viset  for  att  aggen  till  dronarne  icke  aro,  men 
aggen  till  arbetsbin  deremot  aro,  befruktade,  maste 
dessas  undersokning  med  hansyn  till  Spermatozoer- 
nas intrangande  genom  micropyle  lemna;  von  Sie- 
bold, som  under  mikroskopet  undersOkt  ett  stort 
antal  ao^or  tillhorande  bada  konen,  har  alltid  funnit 
i  honornas  Spermatozoer,^  hvilka  deremot  saknats  i 
hanarnas. 

Ett  arbete,    hvilket  i  Embryologiskt   hanseendeZADDACH 
intager  ett  utmarkt  rum  ar:   "  Untersuchu7igen  ilber  ^^^  ^gj j JrnTs 
Eritwickelung  und  den  Bau  der    Gliedertkiere.    \   Heft.     agg. 
Die    Entwickelung    des    Phryganiden-Eies'    von    Zad- 
DACH  mit   5   Kupfertafeln   Berlin    1854    4:o.      Forf. 
framstaller  haruti,  icke   allenast   flera  nya  asigter  ro- 


6 

rande  leddjurens  utveckling,  sa  val  sins  emellan, 
som  afven  i  motsatts  till  ryggrads-djuren.  Pa  ett 
klart  satt  skildrar  FOrf.  de  forandringar,  som  for- 
sigga  i  Phryganidernas  agg  ifran  den  dag  de  lag- 
gas,  till  dess  de  unga  larverna  framkomma.  Med 
de  ytterst  sorgfalligt  anstallda  och  ofta  fornyade 
iakttagelserna,  anstaller  Forf.  jemfOrelser  med  de 
ofriga  Arthropodernas  utveckling  och  kommer  hari- 
genom  till  resultater,  hvilka  Sro  af  stor  vigt  for 
tydningen  af  de  sarskilda  kroppsdelarnas  funktioner. 
Lespes  Tillvaron     af    Spcrniatophorer     hos    insekterna, 

Sperma-  ^^^    hittills    endast    ojenom    nagra    enstaka   observa- 

tophorer    .  i  t      .  i        i  t  •    i     •  ^       • 

hos  Grylli.tioner  blifvit  adagalagd,  men  deras  inbnngande  i 
honans  genitalia  bar  deremot  varit  obekant.  Af 
vigt  ar  derfore  LESPiiS  upptackt  huru  detta  forsiggar 
hos  Gryllus  campestris  och  domesticus.  Enligt  Forfrs 
iakttagelser  framkrystar  hanen  vid  coitus  utur  sin 
genital-oppning  en  liten  hornartad  blasa,  som  slu- 
tar  i  en  tunn,  af  en  fin  kanal  genomborrad  lamell, 
hvilken  infores  i  honans  vulva.  Dess  vidfastande 
gar  pa  sa  satt  for  sig,  att  endast  lamellen  infores 
i  honans  bakkropp,  hvaremot  blasan  stadnar  utan- 
for.  Mikroskopiska  undersokningar  af  den  sednare 
visadc,  att  den  inuti  egde  en  ihalighct,  som  var 
uppfylld  med  Spermatozoer.  Dessa  uttommas  sma- 
ninfTom  i  honans  inre  genitalia  t]^enom  den  Bna  ka- 
nalen,  anda  till  dess  den  tomma  blasan  hopkrymper 
och  till  slut  bortfaller.  Da  Spermatophoren  utkom- 
mer  utur  hanens  kOksorganer  ar  den  till  fargen  Ijus 
samt  mjuk,  men  blir  sednare  hornartad  och  antager 
ofta  en  brun  farg.  Spermatophorernas  bildning  for- 
siggick,  enligt  Forf:s  iakttagelser,  i  en  hastskolikt 
bojd  blasa,  belagen  i  hanens  genital-ring  och  i  hvars 
anda  Vas  deferens  utlOper.  Dess  undre  anda  star 
deremot  i  forbindelse  med  sjelfva  copulations-or- 
ganet.    Spermatozoerna  voro   tradformiga,  men   alltid 


orurliga.  Ann.  Scienc.  Nat.  IV  Ser.  IV.  p.  306. 
Tab.  X.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1855,  p.  434.  Ett 
kort  utdrag  af  Forf:s  hufvudsakligaste  iakttagelser 
bar  QuATREFAGE  infui't  i  Comptes  Rendus  T.  XLI 
p.  381.  Uti  en  sednare  uppsats,  "Deuxieme  note 
sur  les  spermatJiophores  du  Gryllus  sylvestris'  (Ann. 
Scienc.  Nat.  IV.  Ser.  T.  IV,  p.  244)  rurande  sam- 
ma  amne,  anfur  Furf.,  att  ban  funnit  ofvan  beskrifna 
organ,  dock  i  nagot  modifierad  form  bos  Gryllus 
sylvestris,  ocb  meddelar  dessutom  den  iakttagelse, 
att  Spermatozoerna  i  fullvaxta  bonors  receptaculum 
seminis  fOrekonima  under  olika  form,  ocb  i  detta 
tillstand,  bvilket  synes  nodvandigt  fur  befruktnin- 
gen,  utmarkte  sig  genom  bastiga  rorelser.  Anmar- 
kas  bor  att  iakttagelsen  om  Spermatopborernas  fo- 
rekommande  bos  Gryllus-arterna  icke  ar  ny,  utan 
redan  omnamnd  af  Yj  rsin  i  Bull.  Soc.  Vaudoise 
III,  der  detta  organ  af  bonom  benamnes  "Utricule 
seminale"  utan  att  dess  ratta  betydelse  blifvit  an- 
gifven. 

Leuckart,   som   sysselsatt  sig   raed   undersOk-LEucKART 
ningar  rurande   Pupiparernas   utveckling   omnamner,j.^j."^gP^"^_ 
att   deras   larver   tillvaxa   i   modrens   kropp   anda  till  veckling. 
dess   de   forvandlas  till   pupor.      Hvad   som   isynner- 
bet  adragit   sig   Furfrs   uppmarksamliet    ar,    att    lar- 
ven,  da   den   ufvergar   till   pupa,  icke  allenast  afkla- 
der   sig  sin   bud,   utan   afven   furlorar   en   stor   del  af 
de   tracbeer,     bvarmed    den    varit   fursedd    under   sin 
forsta  alder.      Spar  efter  dessa   tracbeer   visa   sig  pa 
den    afkladda     larvbuden.      Bull.    Belg.    XXI.     II. 
p.   851. 

Det  bar  lange     varit    bekant,    att   flera   insekt-  Vivipara 
arter    tillborande    olika    insekt-ordningar    uppeballa 
sig   bland   myror.    Schjodte   bar   nu   meddelat  upp- 
lysningar     om,    att    Reinhardt    i    provinsen    Minas 
Geraes  funnit   trenne  arter  af  familjen  Stapbylinidae, 


8 

hvilka  hafva  sitt  tillhall  bland  termiter.  Hvad  som 
likval  mer  an  denna  upptackt  adragit  sig  uppmark- 
samhet  ar,  att  Schjodte  vid  undersokning  af  den 
ena  artens  abdomen,  deruti  funnit,  icke  allenast  agg, 
utan  afven  sma  larver,  hvaraf  med  sakerhet  kan 
antagas  att  dessa  sma  djur  aro  vivipara,  ett  for- 
hallande,  som  forut  icke  varit  anmarkt  inom  skal- 
insekternas  talrika  klass.  De  trenne  nu  upptackta 
arterna  bilda  tvenne  nya  slagten.  Dessa  visa  Of- 
verensstammelse  med  Lomecliusa  och  Dinarda  der- 
uti, att  de  ega  en  hornartad  hake  i  spetsen  af  den 
inre  maxillar-fliken,  men  i  andra  hanseenden  framte 
de  karakterer  i  mundelarnas  och  tarsernas  form,  som 
skilja  dem  fran  alia  ofriga  genera  af  denna  familj. 
Abdomen  eger  en  besynnerlig  bildning,  den  ar  be- 
kladd  nastan  af  en  hinna,  ovanligt  stor  samt  sa 
mycket  framat  bOjd,  att  den  betacker  thorax.  Det 
ena  slagtet,  som  blifvit  benamndt  Corotoca,  har 
tvenne  arter  C  Melantlio  och  Phylo.  Dessa  aro 
omkring  3  millim.  fran  pannan  till  spetsen  af  andra 
abdominal-segmentet.  Af  den  forstnamnda  kanner 
Forf.  bada  kunen.  Hanen  ar  nagot  mindre  an  ho- 
nan,  men  kan  furufrigt  endast  skiljas  fran  denna 
genom  undersokning  af  generations-organerna.  Af 
det  andra  slagtet,  som  blifvit  benamndt  Spirachtha, 
ar  hanen  annu  okand.  Bakkroppen  ar  forsedd  med 
tre  par  bihang,  som  aro  langa,  cylindri^ka,  tvale- 
dade  och  rorliga  genom  vid  basen  belagna  muskier. 
Dessa  bihang  hafva  mahanda  samma  andamal  som 
de  hartofsar,  hvilka  finnas  pa  abdomen  hos  Clavi- 
ger  och  som,  enligt  hvad  bekant  ar,  sugas  af  my- 
rorna.  Hos  Lomechusae  finnas  afven  likartade  har- 
lika  bihang  vid  sidorna  af  abdomen.  Af  Spirachta 
ar  endast  en  art,  Sp.  Eiurymedusa  2  millim.  lang, 
bekant.   Danske   Vidensk.   Sellsk.   Skrifter   N.  R.  IV. 


9 

I.  p.   42  Tab.    i,   i^.  Ann.  Scienc.  Nat.   IV.  Ser.  V. 
p.    169.  Tab.  I.  f.    1  —  1(5. 

Perroud  har  afven  anmarkt,  att  tvenne  Chry- 
someliner  af  sub.  gen.  Oreina  fOda  larver.  Nagra 
hon-exemplar  af  Oreina  speciosa  och  superha,  som 
furvarades  i  en  lada,  lade  nemllgen  sma  larver, 
hvilka  utkommo  utur  den  starkt  uppsvalda  bak- 
kroppen.  Antagandet,  att  de  straxt  efter  framkom- 
sten  fortart  agghuden,  blef  vederlagdt  genom  anato- 
misk  undersokning  af  flera  hon-individer,  hvilka 
funnos  ega  i  abdomen  larver,  utan  nagot  spar  efter 
aggskal.  Ann.  Soc.  Linnc^ene  de  Lyon,  II.  p.  402. 
Ann.   Ent.  III.    Ser.   IV.   p.   LXXXVIII. 

Under  titel  ''Researches  on  the  developinent  of 
the  Viviparous  Aphides'  har  Burnett  meddelat  sma 
iakttagelser  rorande  de  vivipara  Bladlossens  fort- 
plantning.  Denna  afhandling  innehaller  inga  nya 
upptackter.  Proceed.  Amer.  Assoc,  of  Advanc.  of 
Science   VII  Meet.  p.   203. 

Den   fullkomliga   bristen   af  allt   nervsystera  hosL^oN-Du- 

en   insekt,   liksorn   hos   hvilket    nnnat  djur  som   heist, ,^^^7  °™ij 

•^  'bristen  af 

vore  en  foreteelse  som  pa  det  bestamdaste  motsa- Nerv-sy- 
ges  genom  den  erfarenhet  man  eger  inom  physio-  ^*^"^* 
logien.  Da  derfore  Leon  Dufour  i  en  uppsatts 
"Note  sur  Tabsence  dans  le  Nemoptera  lusitanica  dun 
systeme  nerveux  appreciable'  pastar,  att  han  hos  Ne- 
moptera lusitanica,  efter  flera  ganger  upprepade  un- 
dersukningar,  icke  funnit  ringaste  spar  af  Qit  nerv- 
system,  sa  synes  sadant  antyda,  att  dess  upptackt 
torde  vara  forknippnd  med  sardeles  svariglieter,  men 
icke  att  det  belt  och  ballet  saknas.  Att  Nemop- 
teras  nervsystem  maste  vara  ytterst  fint  kan  man 
sluta  deraf,  att  djurets  bildning  ar  mycket  spad. 
Ann.  Science  Nat.  IV.  Ser.  IV.  p.  153»  263.  Compt. 
Rend.    1855.    Dec.    p.    1204.   Ann.  und   Mag.   Nat. 


10 

Hist.   XVII.   p.   366.    Ett   utdrag  af  denna  afhand- 
ling  finnes  infordt  i  Compt.  Rend.  XXXVIII  p.  484. 
Leybig  Rikhaltlga  undersokningar  ofver  leddjurens  Hi- 

<^iska^bi-  stologiska  forhallande  bar  Leydig  bekantgjord  i  en 
drag,  sturre  afhandling:  ''Zwn  feineren  Bau  der  Arthropo- 
den"  (Archiv  fur  Anatomi  und  Physiologie  Jahrg. 
1855  p.  376.  Tab.  XV  -  XVIII.  Den  beror,  utom 
den  yttre  kroppsbekladnaden,  muskel-  och  nervsy- 
stemet,  sinnesorganerna,  af  hvilka  isynnerhet  ugat 
omstandligt  afhandlas,  sarnt  till  slut  de  sarskilda, 
inre  delarna.  Forf.  bar  genom  detta  arbete  fyllt 
dels  mangen  befintlig  lucka,  dels  vederlagt  flera 
forut  skedda  undersokningar  sarnt  slutligen  fram- 
stallt  manga  nya  asigter. 
Menzel  Jyie    Chitin- Gebilde    in     Thierkreise    der    Arthro- 

n?Y  P^^^^^  ^o"  ^'  Menzel.  Zurich  4  855.  4:o  42  pag. 
c.  tab.  I.  F(Jrf.  bar  i  denna  lilla  skrift,  som  ar 
beraknad  att  spridas  bland  en  storre  allmanhet,  icke 
allenast  pa  ett  lampligt  satt  redogjort  for  hvad  hit- 
tills  varit  bekant  cm  Chitins  forekommande  hos  de 
lagre  djuren,  afvensom  den  kemiska  sammansattnin- 
geu  och  den  mikroskopiska  strukturen  af  de  delar 
hvaruti  den  innehalles,  utan  afven  genom  egna  iakt- 
tagelser,  hvilka  isynnerhet  anga  kroppens  yttre  be- 
tackningar,  betydligt  utvidgat  var  kannedom  i  detta 
amne.  Pa  den  bifogade  planchen  aro  afbildningar, 
som  framstalla  den  mikroskopiska  beskaffenheten  af 
Crustaceernas  och  Arachnidernas  hud.  Denna  af- 
handling har  af  Hagen  kortligen  blifvit  recenserad 
i  Stett.  Ent.  Zeit.  1855,  p.  306.  Uti  en  annan 
uppsats  har  Menzel  lemnat  vigtiga  tillagg  till  fu- 
restaende  arbete,  foranledda  hufvudsakligen  af  HoL- 
LARDS  i  Revue,  et  Mag.  de  Zool.  1851.  p.  ;^83 
in  ford  a  afhandling:  "  U7itersuchunge7i  ilher  die  anato- 
misclien  Charahtere  der  Hautanlidnge  hei  den  Glieder- 
thiere.''    I  flera  hanseende  gillar  Forf.  hvad  Hollard 


11 

anfort,    men    i    anilra    har    lian    frarastallt    en    olika 
asigt.      Stett.  Ent.  Zeit.    1856,  p.    117. 

Af  stort  intresse  for  nervsystemets  physiologie  Fabre 
hos  insekterna  ar,  en  afhandling  af  Pabre  i"ft)rd,  ^^^J"^^*^^^^ 
under  titel:  "Observations  sur  les  moeurs  des  Cerceris Ccrcerk. 
et  sur  la  cause  de  la  longue  conservatio7i  des  CoUopteres 
dont  Us  approvisioiinent  leurs  larves"  i  Ann.  Sciences 
Nat.  IV.  Ser.  IV.  p.  129.  Ehuru  det  hiifvudsak- 
ligen  beror  Cerceris-arternas  naturalhistoria,  inne- 
haller  detta  arbete  sa  manga  vigtiga  upplysningar 
rorande  insekternas  biologic,  att  ett  utdrag  har  val 
fortjenar  att  intagas.  Enligt  hvad  kandt  ar  har 
Leon-Dufour  redan  fastat  uppmarksamheten  der- 
pa,  att  Cerceris  huprestida  endast  fangar  Buprestider 
till  foda  at  sina  larver,  och  att  de  furra,  dodade  ge- 
nom  ett  sting,  bibehalla  en  fullkomlig  mjukhet  i 
kroppsdelarna  och  icke  visa  minsta  spar  till  inre 
forruttnelse.  Utan  att  narmare  undersoka  orsaken 
till  denna  besynnerliga  foreteelse  atnOjde  sig  Du- 
FOUR  antaga,  att  den  vatska  som  Cerceris-arten 
insprutat  i  skal-insekten  forekommer  all  forskam- 
ning.  Fabre  har  nu  genom  skarpsinniga  och  nog- 
granna  iakttagelser  adagalagt,  att  Cerceris-artens 
sekret  icke  eger  en  sadan  egenskap,  utan  att  den 
dudade  kroppens  fortfarande  vegetativa  funktioner, 
endast  och  allenast  bero  af  en  egendomlig  bildning 
i  nervsystemet.  For  att  nojaktigt  lOsa  det  af  Du- 
FOUR  iippgifna  forhallandet  var  det  nodigt,  att  fOr- 
skaffa  sig  kannedom  Om,  pa  hvad  satt  Cerceris- 
arten  dodade  sitt  rof.  I  detta  andamal  observerade 
Fabre  en  langre  tid  en  storre  arts  beteende,  hvil- 
ken  uteslutande  sysselsatte  sig  med  att  fanga  ex- 
emplar af  Cleonus  ophthalmicus.  Det  var  forvanande 
att  se  Cerceris-artens  insamling  af  tlenna  skal-insekt 
och  huru  den  med  storsta  latthet  flyger  genom  luf- 
ten     med     ett    djur,    som    ar    dubbelt    tyngre.      Om 


rofvet  vitl  ankomsten  till  boet  blef  taget  ifran  Cer- 
ceris-arten,  sa  kora  den  redan  efter  10  minuters 
forlopp  tillbaka  med  ett  nytt  och  sadant  fornyades 
af  samma  individ  8  ganger  efter  hvarandra.  Pa  fOre- 
namnde  satt,  och  genom  fcirstorandet  af  ett  bo,  kunde 
Forf.  med  latthet  fOrskaffa  sig  Ofver  100  Cleoni,  da 
han  annars,  eftersukande  dessa  djur  hela  dagar,  med 
muda  kunde  ertappa  3  exemplar.  Den  omstandig- 
heten,  att  alia  de  af  Cerceris  fangade  Cleoni  redan 
voro  dodade,  furmadde  Fabke  att,  da  Cerceris-ar- 
ten  utkrop  ur  boet  framlagga  en  lefvande  skal- 
insekt,  hvilken  likval  fOrsmaddes.  Da  den  ater- 
vande  med  ett  nytt  dodat  exemplar  och  lade  detta 
framfur  oppningen  for  att  inskjutas  med  frambenen, 
utbyttes  detta  hastigt  emot  ett  lefvande  och  stekeln 
beredde  sig  genast  att  bemaktiga  sig  detsamma. 
Fattande  skal-insekten  med  benen,  greps  dess  rost- 
rum med  Cerceris-artens  mandibler,  hvarefter  denna 
med  abdomen  sokte  uppna  Curculionens  buksida 
och  instack  taggen  pa  det  stalle  der  thorax  ar  fa- 
stad  vid  abdomen.  I  ogonblicket  lag  skal-insekten 
utan  rorelse.  Fortsatta  forsok  lemnade  samma  re- 
sultat,  och  alltid  var  det  samma  kroppsdel,  som 
stekeln  sokte  sara.  FOrfattaren  framstallde  nu  for 
sie:  den  frao-an,  hvarfore  stekeln  aJltid  valde  samma 
Stalle,  for  att  infora  sitt  gift  och  om  icke  andra 
kroppsdelar  voro  lika  lampliga?  Rofdjuret  vet  lik- 
val, som  man  sager,  att  traffa  spiken  pa  hufvudet, 
ty  just  vid  det  stalle  der  thorax  ar  fastad  vid  bak- 
kroppen,  finnas  hos  Curculionerna,  sa  val  som  hos 
Buprestiderna,  de  nastan  till  en  svulst  concentre- 
rade  brost-  och  buk-ganglierna,  och  ett  i  desamma 
riktigt  infordt  sting,  maste  fororsaka  upphorandet  af 
djurets  lifs-funktioner.  Hos  andra  insekter,  hvilkas 
gangliger  icke  ligga  sa  nara  hvarandra,  ar  verkan 
af  ett   sadant   sting  belt  olika,   den   bestar  t.  ex.  hos 


13 

Carabici,  Longicornia  och  Melasomata  i  convulsiviska 
rorelser,  men  djuret  blir  snart  ater  lifligt.  Da  stin- 
get  blifver  fur  djupt  eller  ofta  furnyas,  foljer  do- 
den.  Fortfarandet  af  de  vegetativa  funktionerna 
ar,  hos  Buprestiderna,  Curculionei'na  och  Scarabaei- 
derna  m.  fl.,  alldeles  lika,  om  dessa  saras  och  kau- 
stik-ammoniak  infores  i  saret,  som  efter  stinget  af 
Cerceris.  Genom  anvanda  retraedel,  sasom  Benzoe- 
tinctur  och  i  synnerhet  genoin  Vohaiska  stapeln, 
kunna  antennerna  och  benen  en  kort  tid  fOrsattas 
i  rorelse.  Genom  de  af  Leon-Dufour  och  Fabre 
gjorda  iakttagelserna,  tror  den  sednare  sig  kunna 
sluta,  att  de  olika  Cerceris-arterna  endast  angripa 
sadana  insekter,  hos  hvilka  en  concentrering  af  ner- 
verria  eger  rum.  I  sjelfva  verket  synes  ocksa  dessa 
hufvudsakligen  forfoljas  af  Cerceris-arter.  emedan 
Westwood  anmiirkt  en  som  insamlat  Strophosomi 
och  Latreille  en  annan  som  bemaktigade  sig  en 
Lixus.  En  af  de  alhuannast  forekommande  arterna 
C.  ornata  anvander,  enligt  Walkenaers  uppgift, 
till  foda  for  sina  larver  Halictus-arter,  ehuru  hos 
dessa  ganglierna  ligga  atskilda.  Formodligen  do- 
dar  denne  sitt  rof  pa  ett  annat  salt,  och  skulle 
iakttagelser  i  detta  hansecnde  vara  af  stort  intresse. 
Leon-Dufour  har  i  Ann.  Scienc.  Nat.  IV  Ser. 
IV.  p.  26  I  upplyst,  att  den  af  Fabre  under  nam- 
net  Cerceris  Dufouri  beskrifna  arten,  ar  identisk 
med  Cerceris  tuber  culata  Villers  =  C.  vespoides 
Rossi  och   C.  major.  Spinola. 

En   i   manga   hanseenden  upplysande  afhandlinglnsekter- 
af  Thomas    WilliaMs:    "On    the    mechanism    of  A-  ^^^iJ^^^ 
quatic    Respiration    and    on    the   Structure  of  the    Or-  och  re- 
ga7is    of    Breathing    in    Invertebrate    Animals',  finnes^^^^^  ^°°* 
inford    i    Jardine    och    Selbys   Ann.   and  Mag.  of 
Nat.  Hist.  Tome  XII  och  XIII.   Da  Forf.  i  ett  sam- 
manhang    afhandlat    circulations-    och    respirations- 


14 

organerna  hos  Insekterna,  Myriapoderna  ocli  Arach- 
niderna,  hvilka  sinsernellnn  visa  stor  ofverensstam- 
melse,  torde  en  kort  redogorelse  for  alia  tre  klas- 
serna  bura  meddelas.  Sedan  atskilliga  anmarknin- 
gar  blif'vit  framstallda  mot  Newport's  i  detta  amne 
fratnstallda  asigter,  ofvergar  Forf.  till  en  gransk- 
ning  af  tracheernas  sammansattning;  samt  visar  ge- 
nom  anatomiska  undersokningar  af  deras  struktur, 
det  oratta  i  Blanchards  theori,  enligt  hvilken 
blodet  skulle  circulera  emellan  tracheernas  hudlika 
delar.  Tracheernas  yttre,  genomskinliga  membran 
visar  nemligen,  da  den  genom  anvandande  af  attik- 
syra  lossas  fran  den  underliggande  spiralen,  annu 
tydliga  intryck  af  densainma,  ett  tecken  att  den 
ligger  tatt  intill  meinbranen,  sa  att  en  blodstrOm 
emellan  de  bada  hinnorna  ar  otankbar.  Efter  Furf:s 
iakttagelser  forsvinner  dessutom  icke,  i  de  yttre  fi- 
nare  fOrgreningarne  af  tracheerna,  sasom  Newport 
furmodat,  deras  membran,  utan  spiralen,  sedan  den 
blifvit  allt  mer  och  mer  fin.  Han  atskiljer  saledes 
fran  spiral-tracheerna  dessas  slutfurgreningar,  hvilka 
han  anser  som  membranOsa  tracheer.  Ett  undantag 
harifran  gora  tracheerna  i  vingarna.  Dessa  bibehalla 
merendels    spiralerna    i    deras    yttersta  furgreningar. 

Observations  on  the  respiratory  Movements  of  In- 
sects hy  the  late  Barlons.  Arranged  and  comnmni- 
cated  by  Paget  innehaller  de  resultater,  hvartill 
Forf.  kommit  vid  sina  anstallda  undersokningar  ro- 
rande  atskilliga  Libellula-arters  respiration.  Proced. 
Roy.  Soc.  Vol.  VII.  p.  167.  Philosoph.  Trans,  of 
the  Royal  Soc.  of  Lond.  1855.  Part.  I.  p.  139. 
Ann.   and  Mag.   Nat.   Hist.   XV   p.    153. 

Nedanstaende  tvenne  afhandlingar  fortjena  af- 
ven  anforas  nemligen:  Williams  ''On  the  Tracheal- 
System  of  Insects"  (Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  XVII. 
p.    347)    och    Krohn,    "Ueber    das    Herz   und   den 


15 

Blutlaiif  in  den  Pycnogoniden  (Archiv  fiir  Naturg. 
1855  p.  6.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  Sec.  Ser. 
XVI  p.  176.  T.  VII  f.  7).  Den  sednare  Forf. 
bekrattar  narvaron  af  ett  tydligt  hjerta,  hvilket  forut 
af  Zenker  blifvit  funnit  hos  Nymphon^  afven  hos 
en  Phoxichilus-art.  Det  ar,  genom  tva  par  djupa 
intryckningar  pa  sidorna,  deladt  i  tre  kamrar,  hvilka 
framifran  bakat  aftaga  i  storlek.  Vid  basen  af 
hvarje  intryckning  finnes  en  fur  blodets  genom- 
strOrnmande   befintlig   uppning. 

Uti  en  afhandlina;  af  Blanchard  om  lefverns  Lefvcrns 
funktioner  hos  Arachniderna  anfures,  att  den  stora  "JJgj.^"' 
utbildningen  af  detta  organ,  hos  en  mangd  lagre 
djur,  synes  antyda,  att  det  har  en  ganska  vigtig 
rol.  Hos  Arachniderna  ar  lefvern  sardeles  stor, 
jemforelsevis  mot  de  andra  organerna.  Genom  de 
fortsatta  undersokningar,  som  af  Forf,  blifvit  verk- 
stallda  har  han  kommit  till  den  ofvertygelse,  att 
lefvern  tjenar  till  blodets  renande.  Compt.  Rend. 
XLL  p.    1256. 

En  uppsatts  af  Newman  '' Memo7^andum  on  ^Ae  Insekter- 
Wing-Rays"  innehailer  ingenting  nytt  i  detta  amne, 
utan  afhandlar  endast  redan  kanda  furhallanden. 
Att  insekternas  vingadror  icke  aro  hvarken  nerver, 
blodkarl  eller  tracheer  behufver  val  for  narvarande 
ingen  utredning,  da  det  allmant  ar  bekant,  att  dessa 
organer  aro  tillslutna.  Det  ar  saledes  fullkomligt 
likgiltigt  om  man  benamner  vingadrorna  costae, 
nervi  eller  venae,  da  alia  dessa  uttryck  aro  hem- 
tade  fran  analogien  och  endast  beteckna  en  form- 
likhet.   Trans.    Entom.   Soc.   N.   S.  III.   p.   225. 

Burmeisters  afhandling,  "Ueber  die  Flilgel- 
typen  der  Coleopteren'  Pars  I  Clavicornia,  har  blif- 
vit recenserad   i   Nat.   Hist.   Review.   III.   p.    1. 

Hicks  har  beskrifvit  och  afbildat  ett  af  ho- 
nom  funnit    nytt   organ   hos  insekterna.      Forf.,  som 


nas  vin- 
gar. 


16 

forst  afhandl.ut  en  egcn  bildning  i  Dipterornos  hal- 
terer,  bestaende  i  mikroskopiska  blasor  liggande  i 
rader  och  omvaxlande  med  bar,  uppger  att  ban  pa- 
traffat  likartade  bibang  vid  basen  af  vingarnes  sub- 
costal eller  costal-nerver,  sa  val  bos  fOrenamnde, 
som  andra  ordningar.  Betraktadt  i  sammanhang 
med  storleken  af  de  nerver,  som  ga  till  basen  af 
vingarne  och  till  haltererna,  anser  FOrf.  dessa  or- 
ganer  antyda  satet  for  ett  kanslo-organ,  eller  for 
lukten.  Det  synes  likval  som  Lehmans,  Erich- 
sons,  BuRMEiSTERS  och  flera  andra  Entomologers 
undersukningar  af  antennernas  finare  delar  tydligt 
lagt  i  dagen,  att  namnde  sinne  bar  sitt  sate  i  dessa 
organer.      Journ.   Proceed.  Linn.   Soc.   I.   p.    136. 

Att  vingadrorna,  vid  bestammandet  af  slag- 
tena  iuom  flera  insektordningar,  aro  af  stor  vigt 
torde  icke  kunna  fornekas,  heist  ofta  inga  sakra 
och  i  ogonen  latt  fallande  karakterer,  pa  annat  satt 
kunna  erhallas.  Det  intraffar  likval  icke  sa  sallan, 
att  individer  af  atskilliga  arter  forete  abnormiteter, 
till  folje  hvaraf  dessa  species  borde  inrymmas  i 
andra  genera.  Man  raaste  harvid  taga  sin  tillflykt 
till  andra  kannemarken,  for  att  anvisa  djuret  sin 
ratta  plats.  Enligt  af  Mayr  nu  meddelade  iakt- 
tagelser,  finnes  ofta  en  sadan  abuormitet  hos  my- 
rorna,  merendels  furorsakad  derigenom  att  vena 
recurrens,  bvilken  sammanbinder  vena  cubitalis  med 
den  inre  grenen  af  vena  externo-media,  saknas  till 
en  del  eller  belt  och  ballet,  hvarigenom  den  annars 
slutna  discoidal-cellen  blir  oppen.  Denna  anomali 
forefinnes  likval  icke  hos  alia  FormicaricB,  utan  sy- 
nes vara  inskrankt  till  vissa  arter.  Den  traffas 
oftast  hos  hanarne,  s^rdeles  af  Formica  flava,  mera 
sallan  hos  F,  nigra,  alpina  och  umhrata.  Hos  ho- 
norna   bar  Forf.   anmarkt    denna  anomali  endast   pa 

ett 


rax. 


'17 

ett  exemplar  af  Formica  flava  och  pa  ett  individ  af 
Acrocoelia  Rediana.  Ofia  finnes  denna  olikhet  i  nerv- 
gangen  pa  ena,  men  saknas  pa  den  andra  vingen. 
Ehuru  de  talrika,  till  myrorna  horande  arterna 
kunna,  med  hansyn  till  den  Oppna  eller  slutna  di- 
scoidal-cellen,  delas  i  tvenne  grupper,  sa  har  man 
likval  aldrig  forsokr,  att  placera  en  hane  af  For- 
mica flava  med  oppen  discoidal-cell  i  fursta  grup- 
pen,  emedan  andra  karakteren  lagga  hinder  der- 
emot  och  slagtet  Formicas  furdelning  efter  vingfalten 
i  tvenne  grupper,  bh'r  saledes  ganska  naturlig.  Verh. 
Zool     Bot.   Yerein   In    Wien.   V.   Sitzungsb.    p.   Q. 

Ett,  fur  Skal-insekternas  Systematik  vigtigt  Insekter- 
arbete.  ''Bidrag  till  hundskah  om  Insekternas  tliorax,  ^^^  ^  °' 
med  fortrinligt  hensyn  till  Latreilles  Theori  om  Segment 
mediaire  og  till  forekomsten  og  Fordelingen  af  spira- 
cula  thoracica'  (Overs,  over  Danske  Vidensk.  Sellsk. 
Foih.  185  5  p.  360.  1856  p.  135)  af  Schjodte 
hafva  vi  nu  att  anmala,  Furf.  soker  kritiskt 
framstalla  Latreilles  nastan  inom  vetenskapen 
bortglomda  theori,  sasom  den  enda  sanna  grund 
fur  en  physiologisk  lara  om  insekternas  thorax. 
Han  anser  sig  dessutom  hafva  genom  sina  un- 
dersukningar  undanrujdt  de  brister  som  Latreille 
ansag  vidlada  sina  uppgifter,  samt  adagalagdt,  att 
den     furkastelsedom,     som     flera    anatomer,    sardeles 

BURMEISTER,      Le      PeLLETIER     DE      St.      FaRGEAU, 

Westwood  och  Newport  uttalat  Ofver  desamma, 
dels  beror  pa  missfurstand,  dels  pa  ofullstandiga 
undersukningar.  Det  hufvudskal  for  underkannan- 
det  af  LatreilleV  lara,  som  man  funnit  i  den  af 
Zootomer  upp<2:ifna  bristen  af  det  andra  paret  spi- 
racula  thoracica  hos  Hymenoptera,  bevisar  Furf.  vara 
utan  o^rund,  da  han  adao;alao:o^er,  att  insekter  af 
denna    ordning,     liksom     ufverhufvud    alia    insekter 

Prof.  Bohemam  Arsh.  1855,  18511  ^ 


18 

med  bevingad  metathorax,  ega  ett  par  tydligt  ut- 
vecklade  spirakler,  belagna  emelhin  prothorax-epi- 
mererna  och  metathorax.  De  hufvudsakliga  resul- 
tater,  hvartill  Forf.  genom  sina  egna  undersoknin- 
gar  kommit,  besta  deruti:  1:o  att  der  livarest  tho- 
rax-skifvorna  aro  atskilda  sasom  sjelfstandiga  delar 
af  hudskelettet,  kunna  alia  olikheterna  i  brostskif- 
vornas  inbordes  fOrhaliande  hanforas  till  fyra  huf- 
vudtyper,  som  finna  deras  bestamda  uttryck,  da  det 
namnes  hvilken  det  ar  af  dessa  skifvor,  som  na 
hofterna  eller  hvilka  det  ar,  som  icke  ega  denna 
utstrackning.  ^:o  Mellanhufterna  inneslutas  a)  en- 
dast  af  mesosternum  och  metasternum  med  uteslu- 
tande  af  episterna  och  epimera  mesothoracica;  b) 
af  mesosternum,  metasternum  och  episterna  meso- 
thoracica, med  uteslutande  af  epimera  mesothoracica; 
c)  af  mesosternum,  metasternum  och  epimera  me- 
sothoracica, med  uteslutande  af  episterna  mesotho- 
racica och  d)  af  mesosternum,  metasternum,  epi- 
sterna och  epimera  mesothoracica.  De  allmanriast 
forekommande  typerna  ^ro  a.  och  c.  Vid  nagra  till- 
fallen  deltager  afven  ett  smalt  bihang  fran  de  inre 
hornen  af  episterna  methathoracica  i  bildandet  af 
hoftskalens  kant.  3:o  Dessa  former  sta  i  de  aldra- 
flesta  fall  i  ett  sa  innerligt  fOrbund  med  djurens 
naturliga  slagtskaps-fOrhallanden,  att  de  dels  komma 
att  lemna  vigtiga  karakterer  for  hogre  grupper, 
dels  blifva  en  fortrafflig  profvosten  for  betydelsen 
af  andra  zoologiska  och  anatomiska  karakterer.  Inom 
Clavicornia  ega  de  varde  dels  som  familj-,  dels  jsom 
grupp-karakterer.  Sternoxernas,  Malacodermernas,  He- 
teromerernas,  Curcidionernas,  Cerambycinernas  och 
Chrysomelernas  stora  afdelningar,  kunna  ofta  genom 
dem  skiljas  i  storre  eller  mindre,  genom  andra 
olikheter  ofverensstanimande  grupper,  som  dels  sam- 
manfalla  med   sadana,  som  pa  andra   grunder   blifvit 


19 

uppstallda,  dels  med  sadana,  som  man  ansett  sig  kunna 
efter  habitus  sanmianfora.  Inom  Carahernas  stora 
familj  forefinnas  endast  typerna  a  och  c,  som  at- 
skiljas  derigenotn,  att  metathorax-epimererna  uppna 
ellei"  icke  uppna  mellanhufterna.  Den  fursta  huf- 
vudafdelningen  ar  i  nedanstaende  Ofversigt  fordelad 
i  grupper,  hvarvid  fornamligast  tjenat  sasom  griind 
Forf:s,  1847  i  en  afhandiing  ofver  tva  Guineiska 
Caraber,  bekantgjorda  undersokningar.  Sedan  Furf., 
enligt  hvad  der  antydes,  blifvit  uppmarksam  pa 
antenn-vidfastningens  systematiska  betydelse,  bar  ban 
af  fraintibiernas  omvaxlande  bildning  bos  Siagonini, 
kuiinat  sluta,  att  Elaphrini  och  Carabici  utgora  en 
naturlig  grupp.  ForOfrigt  har  framtiblernas  form, 
pa  ett  par  stallen  blifvit  begagnad,  men  den  anses 
i  allmanhet  vara  af  underordnad  betydelse.  Cicin- 
delinerna  anser  Furf.  endast  utgora  en  Carabicin- 
grupp,  ungefar  pa  samma  satt.  som  Stenini  fOrhalla 
sig  till  till  de  ofriga  Staphylinerna.  Forf:s  indel- 
ning  af  Carabici  efter  forestaende  grunder  ar  foljande: 

I.     Epimera  mesothoracica  coxas  iufeiius  attiiigentia. 
A.     Epimera  mesothoracica  appendice  exteriore  nulla. 

1.  Antennae  frontales  (se  Naturh.  Tidskr.  1847  p  36  2). 

\ .       CiCINDELINI. 

2,  Antennae  pone  mandibulas  genis    (1.  c.  p.  36  2). 

a.  Antennae    scrobiculis   baud    recipiendae,    basi  de- 

tectae.  (1.  c.   p.   361—364:. 

2.  Carabint. 

(Indus.  Elaphrinis  cum  gen.  Loricera 
Latr  et  Migadops  Waterh.) 

b.  Antennae  scrobicuhs  recipiendae,  saepissirae  frac- 

tae.  (1.  c.) 
*  Antennae  basi  detectae.  Tibiae  inerraes.  (Men- 
turn   concretum.   Epimera   metathoracica  con- 
creta). 

3.  SlAGONINI, 

(1.    c.  p.    356—357) 
**  Antennae  basi  lamina  frontali  supertectae.   Ti- 
biae antice  palraatae  (1.  c.  p.  363.; 


20 

4.  SCARTTINI. 

B.     Epimera  metathoracica  appendice  exteriori  instructa. 

a.  Antennae  basi    lamina  frontali  supertectae,    scro- 

biculis  recipiendae.     Tibiae  antice  integrae. 

5.  HlLETINI. 
(1.  c.   p.    3  5  9) 

b.  An^tennae    basi    detectae,    scrobiculis    baud,    reci- 

piendae.    Tibiae  eniarginatae. 

6.  OZAENINI. 

(Type  Ozaena,  Mystropomus,    Mormolyce\ 

II.     Epimera  raesotlioracica  eoxas    inferius  baud  attingentia. 

Trib.  Carabor.   eet! 

Sasom    bihang    till   denna   afhandling  foljer  ett 
svar   pa    Erichsons    anmarkningar     vid    P^jrfrs    af- 
handling    ufver     Micralymma,     en     recension     ofver 
Larcordaires   Genera  m.   m. 
Lysma-        Atskilliga     iakttagolser     om    det    sken   som   fram- 
skens    bringas    af   Lysmasken,    hafva    blifvit  ,  meddelade   af 
^  '"'    Blanchet.    Bull.    Soc.    Vaud.    IV.    36   p.   430   och 
af    Joseph    Zeitschr.    Ent.    Ver.     Schles.    Insektenk. 
VIII.  p.    \.     Som   bada   dessa   afhandlingar   icke  in- 
nehalla    nagot    nytt,     anser    Ref.   sig  icke   bora   utur 
desarnma   lemna   naij^ot   utdrao^. 
Samman-  De   Forfattare,   som   hafva   studerat  getingarnas 

sattning  markvardiffa   bo,   hafva   i   allmanhet    behandlat   detta 

af  Getin-  &  ' 

games  bo. amne,  sasom  en  besynnerlighet  i  naturen  och  alia 
hafva  inskrankt  sig  till  anforande  af  enstaka  fakta, 
utan  att  soka  framstalla  allmannare  betraktelser, 
hvarigenom  de  lagar.  som  llgga  till  grund  fur  bons 
sammansattande  blifvit  framstallda.  Vi  hafva  nu  i 
detta  sednarc  hanseende  att  anmala  tvenne  fortjenst- 
fulla  arbeten  nemligen:  "Nouvelles  considerations  sur 
la  nidijications  des  Gukpes"  af  Saussure,  hvaruti 
Forf.  noggrant  afhandlar  sammanhanget  emellan  bon 
och  deras  byggmastares  lefnadssatt  samt  de  olika 
byggnadssatten.  Han  anser  att  bon  kunna,  efter 
deras    olika     konstruktion,    indelas   i   tvenne    klasser 


^1 

'' Phragmocyttares  ou  nids  indejinis'  och  " Stelocyttares 
ou  nids  dejinis\  hvilka  sedan  furdelas  i  flera  min- 
dre  grupper.  Bibliot.  Univers.  de  Geneve  XVIII 
p.  89  raed  pi.  Ett  ntdrag  af  denna  afhandling 
finnes  infordt  i  Ann.  Scienc.  Nat.  IV.  Ser.  Ill  p. 
153.  Den  andra  uppsatsen:  "Die  Nester  der  Gesel- 
ligen  Wespen  und  einiger  neuen  Wespen-Arten  des 
Naturhistorischen  Musemns  in  Hamburg,  nebst  Betrach- 
tungen  iiiber  den  Nestenbau  im  AUgemeinen'  af  Mo- 
Bius  med  19  colorerade  plancher,  innehaller  afven 
rikhaltiga  bidrag  till  kannedomen  om  Getingarnas 
lefnadssatt.  I  den  till  slut  meddelade  allmannare 
delen  afhandlas  bons  yttre  form  och  vidfastande, 
storlek,  oppningar,  kakor,  celler  och  byggnadsamne 
m.  m.  De  fiesta  bo,  som  Furf.  niikroskopiskt  un- 
dersokt,  besta  af  vaxt-amnen.  Endast  Polybia  cayen- 
nensis  bygger  af  lera.  Bons  farg  ar  beroende  af 
byggnads-aninet.  Abhandl.  Naturw.  in  Hamburg  III 
p.  V\Q.  Tab.  I— XIX.  WiEGM  Arch,  fur  Naturg. 
XII  p.  32 1  cum  tab.  Bada  dessa  arbeten  inne- 
halla  manga  vardefulla  uppgifter,  hvilka  likval  aro 
svara  att  aterge  i  ett  utdrag  och  knappast  kunna 
goras   begripliga   utan   figurer. 

Ofver  gallapple-bildningarne  bar  FRAUENFELDGallapple- 
utgifvit  en  furtrafflig  afhandling,  hvaruti  ban  gjort  \^y^' 
ett  forsok  att,  efter  deras  hufvudtyper  och  vaxtfor- 
hallande,  gruppera  de,  genom  insekterna  frambrin- 
gade  utvaxter.  Forf.  pttalar  sig  forst  emot  Kalch- 
BERGS  och  Ha^mmerschmidts  furfarande,  att  hafva 
sammanblandat  gallapple-bildningarne  med  andra, 
belt  och  ballet  heterogena  former,  hvilka  uppkomma 
pa  vaxterna,  utan  insekternas  medverkan.  De  verk- 
liga  gallapple-bildningarne  anser  Forf.  bora  forde- 
las  i  trenne  hufvudgrupper.  Den  forsta  bestar  af 
de  omslutande  gallapplena,  det  vill  saga  sadana, 
som   alldrig  uppkomma   i   det   inre   af  en  vaxtdel  och 


22 

icke  innehalla  nagon  tillsluten  larv-boning  (Blad- 
hylsor,  kottlika  bildningar  pa  grenarnas  spet«5  (Zap- 
fenrosen),  sammanruDningen  af  blad,  missbildningar 
af  blomdelar).  De  insekter  som  frambringa  dcissa, 
tillhora  Coleoptera,  Diptera  (mest  Tipulariae)  Hemip- 
tera  och  Acari,  men  ingen  Hymenoptei^a.  En  liarsta- 
ende  grupp,  hvilken  sluter  sig  till  den  forsta  och 
iwed  densamnui  ofverensstammer  deruti,  ntt  gall- 
apple-bildningarne  icke  aro  belt  och  ballet  till- 
slutna,  utgura  sadana,  som  uppsta  i  vaxtdelarnas 
vafnader  (bladnerverna,  i  Syngenesisternas  frukt- 
faste).  De  djur  som  astadkomma  dessa  tillhora 
Diptera  och  besta  af  Tipulariae,  men  isynnerhet  af 
JW/peto-arter.  Den  andra  gruppen  bildas  af  de  till- 
slutna  gallapplena.  Dessa  karakteriseras  derigcnom, 
att  de  icke  ega  nagon  naturlig  oppning,  sa  att  de 
inneboende  djuren  aro  nodsakade,  att  gnaga  sig  ut. 
De  forekomma  pa  mycket  olika  vaxtdelar,  sasom 
pa  fro,  blad,  stjelkar  och  rotter,  samt  visa  en  stor 
mangfald  i  form  och  bestandsdelar.  Deras  hogsta 
utveckling  erhalla  de  i  vissa,  pa  trad  forekom- 
mande  gallapplen.  Dessa  fororsakas  af  Diptera, 
Coleoptera  men  framforallt  af  Hymenoptera.  Sadana 
gallapplen  kunna  fordelas  i  tvenne  grupper,  nemli- 
gen  de  som  hafva  begransade  och  de  som  egu 
skilda  rum.  Slutligen  raknas  till  den  tredje  huf- 
vudgruppen  de  ledade  gallapple-bildningarne.  Dessa 
aro  antingen  ofiillstandiga,  det  vill  saga  sadana, 
som  endast  besta  i  en  utvidgning  af  bladytan,  elle'r 
fullkomliga,  det  vill  saga  de,  som  aro  tillslutna.  De 
frambringas  vanligen  af  Cecidomyia-avter :  Sitzungsb. 
Akad.  der  Wissensch.  in  Wien,  Mathem.  Naturw. 
Classe  XV.   p.   255. 

En  an  nan  omfattande  afhandling,  om  de  inom 
Budweisser-kretsen  forekommande  gallapple-bildnin- 
garne och  om  de  insekter,  som  frambringa  dessa,  hafva 


23 

vi  fatt  emottaga  nf  KiRCHNER.  Af  Forf:s  under- 
sokningar  visar  sig,  att  sanima  insekt-art,  om  den 
lefver  pa  tvenne  olika  vaxter,  alltid  frambringar 
gallapple-knolar,  soni  fullkoniligt  ofverensstamma  sa 
val  till  den  yttre  fornien,  som  den  inre  bildningen. 
Sasom  exempel  harpa  anfores  Dorthesia  Urticae, 
som  traffas  sa  val  pa  Urtica  dioca,  som  pa  Eu- 
phorbia Cyparissias.  Olika  insekter,  hvilka  angripa 
gamma  vaxt,  frambringa  deremot  alltid  olikartade 
gallapplen.  Forf.  drager  haraf  den  slutsatts,  att 
hvarje  Hi/menopter-urt ,  som  frambringar  gallapple- 
knolar,  gifver  at  dessa  en  egendomlig  form.  En- 
ligt  anstallda  undersukningar,  anser  Kirchner  sig 
bora  indela  gallapple-bildningarne  i  trenne  hufvud- 
grupper  nemligen:  'l:o  efter  deras  innehall  i  a) 
saftknolar,  b)  mjOlknolar  och  c)  margknolar;  2:o 
efter  deras  vidfastning  i  a)  bladknolar,  b)  knopp- 
knolar,  c)  stjelk-  eller  stamknolar  och  d)  frukt- 
knOlar  samt  3:o  efter  deras  inre  byggnad  i  a)  en- 
rummiga,  b)  flerrutnmiga  c)  Oppna  och  d)  slutna. 
I  saft-gallapplen  furekomma  Cynips  longiventris,  Te- 
ras  terminalis,  Trigonaspis  crustalis,  Aylax  Sabaudi 
och  A.  RJioeadis.  I  mjol-galiapplen  arter  af  slag- 
tet  Neuroterus.  Marg-gallapplen  aro  egentligen  inga 
akta  sadana  bildningar,  utvaxten  bestar  har  huf- 
vudsakligen  i  en  utsvallning  af  margsubstansen, 
hvilken  derigenom  erhaller  ett^orOst,  lost,  nastan 
svam[)]ikt  utseende.  Bladgaliapplen  traffas  saval  pa 
bladens  ofra,  som  undra  sida.  Knoppgallapplen  ut- 
tranga  fran  grenarnas  eller  skottens  spets.  Stjelk- 
och  stamgallapplen  besta  i  en  utsvallning  af  dessa 
delar,  hvilka  omgifvas  af  de  egentliga  gallapple- 
knolarne.  Frukt-gallapplen  utgoras  af  en  utsvall- 
ning i  vaxternas  blomdelar.  Med  ett  rum  forsedda 
gallapplen  finnas  pa  bladen  af  Rosa  canina.  De 
af    Cynips    longiventris    och    (7.    dioca  frambringande 


24 

utvaxter  ega  endast  eft  rum.  De  med  flera  rum 
hafva  sin  meet  framstaende  typ  i  bedeguaren,  som 
allmant  forekommer  pa  nyponbuskar  o.  s.  v.  Ne- 
dan  upptagna  insekter  frambringa  verkliga  gall- 
applen: 

A.  Cynips-arter :  Denna  grupp  intager  fursta 
rummet.  HithOrande  arter  bilda  gallapplen  pa  Quer- 
cus  pubescens,  pedunculata  och  Robur,  Rosa  canina, 
centifolia  och  Eglanteriae,  Papaver  Rhoeas  och  mi- 
nor, Rubus  caesius,  fruticosus  och  Idaeus,  Hiera- 
cium  murorum  och  sabaudum,  Campanula  Trachelium, 
Acer  platanoides,  Glechoma  hedcracea,  Potentilla  ar- 
gentea  och   reptans   samt    Vinca   minor. 

B.  Tentliredineter.  Af  dessa  frambringa  Nematua 
Vallisneri,  similis,  pedunculi  och  medullaris  blad-  och 
stjelk-knOhir  pa  Salix  aurita,  fragilis,  amygdalina, 
pentandra  och  RuseUana,  samt  flera  af  de  tradar- 
tade   gallapplena   pa   atskilliga   Populus-arter. 

C.  Galldpple-myggor.  Dessa  fOrorsaka  gall- 
apple-bildningar  pa  Fagus  sylvatica,  Piunus  spinosa, 
Triticum  aestivum  och  hybernum,  Tilia  cuculata  och 
grandiflora,  Tanacetum  vulgare,  Spartium  scopariuin, 
Serratula  arvensis,  Salix  caprea,  alba,  fragilis  och 
aurita,  Rubus  fruticosus,  Rhamnus  Alaternus,  Pyrus 
Malus,  Juniperus  communis,  Genista  tinctoria,  Eryn- 
gium  campestre,  Cornus  sanguinea,  Cnicus  palustris, 
Artemisia  vulgaris,  Aristolochia  Clematitis  och  x4e- 
sculus   Hippocastanum. 

D.  Galldpple-flugor.  Ibland  dessa  finnas  flera 
arter  af  slagtet  Trypeta,  pa  Arctium  Lappa,  Ar- 
nica montana,  Arundo  Phragmites,  Betonica  offici- 
nalis, Carduus  nutans,  Centaurea  Cyanus  och  au- 
striaca.  Chrysanthemum  Leucanthemum,  Heracleum 
Spondylium,  Helianthemum  vulgare,  Lotus  cornicu- 
latus,  Rubus  idaeus,  Serratula  arvensis,  Thymus 
serpyllum   och    Veronica   serpyllifolia. 


25 

E.  Galldpple'Skalinsekter.  Dessa  frambringa 
utvaxter  pa  Campanula  rapunculoldes,  Linaria  vul- 
garis, Populus  nigra  och  tremula,  Spartium  Sco- 
pariuri)    och    Verbascum    nigrum. 

F.  Bladlus-artade  djur.  Inom  denna  familj 
finnas  manga  som  orsaka  gallapple-bildningar  och 
traffas  sadana  pa  Corniis  sanguinea,  Euphorbia  Cy- 
parissias,  Fagus  sylvatica,  Fraxinus  excelsior,  Hie- 
racium  pilosella,  Lonicera  xylosteum,  Pinus  Abies, 
Picea,  Larix  och  sylvestris,  Populus  nigra,  Pyrus 
communis  och  Malus,  Quercus  pubescens,  Urtica 
dioica   samt   Ulmus   campestris. 

G.  Lepidoptera.  Tvenne  arter  hafva  blifvit 
anmarkta,  hvilka  frambringa  gallapplen,  nemligen 
Tinea  silvestrella  och   Pedisca  foenana. 

Larverna  till  Cynipsae  lemna  alldrig  den  hala, 
hvaruti  de  hemta  sin  foda,  men  sa  ar  icke  forhallan.- 
det  med  iVema^ws-arternas,  af  hvilka  flera  ofvergifva 
sin  bostad  sedan  de  blifvit  fullvaxta,  hvarefter  de 
nedkrypa  i  jorden,  der  de  omgifva  sig  med  en  ko- 
kong.  Af  gallapple-steklarna  forekomuia  trenne 
slag:  \:o  Psenides,  2:o  Inquiliner  och  3:o  Parasiter. 
Till  de  forra  hOra  alia  arter  af  slagtena  Cynips, 
Andricus,  Teras,  Apophyllus,  Rhodites,  Spatliegaster, 
Trigonaspis,  Diastrophus,  Neuroterus  och  Aylax.  Alia 
dessa  lefva  under  larvtillstandet  af  vaxternas  safter 
och  cell-vafnad.  Till  den  andra  gruppen  raknas 
Synergus  och  Ceroptra.  Deras  larver  lefva  dels  af 
de  akta  gallapple-steklarne,  dels  af  den  saft  sadana 
utvaxter  innehalla.  Till  den  tredje  gruppen  hura 
flera  Pteromaliner  och  Braconider.  Efter  inlednin- 
gen,  hvarutur  endast  ett  kortare  utdrag  kunnat 
meddelas,  folja  flera  vidlyftiga  tabeller  upptagande: 
\:o  Vaxten  pa  hvilka  de  olika  gallapplena  bildas; 
^:o  Deras  inre  och  yttre  byggnad;  3:o  De  insekter 
som   frambringa   dem   och    4:o   Dessa   insekters  para- 


26 

siter.  Lotos  V.  ]>.  127,  157,  202,  236.  Uti  ott 
tillagg  har  Forf.  meddelat  nagra  nya  upplysningar, 
samt  dessutom  gjort  en  och  anrinn  rattclse  i  sina 
forra   uppgifter  1.    c.   p.   218. 

Frauenfeld,  som  iijort  en  resa  till  Dalma- 
tien  och  Egypten,  har  derunder  fastat  sardeles  upp- 
marksamhet  j)a  sadana  gallapple-bildningar,  soin  pa 
vaxterna  frambringas  genom  insekternas  inverkan. 
Af  de  intressanta  iakttagelser  han  varit  i  tillfiille 
gOra  rurande  flera  insekters  utvecklings-historia, 
torde  nafijra  af  de  markliocare  fa  anforas.  Salunda 
har  han  utur  niissbildade  blommor  af  en  art  Gna- 
phalium  erhallit  en  Trypeta,  som  visserligen  ar  nar- 
slagtad  rned  T.  stellata  och  terminata,  men  likval  i 
flera  hanseende  skild  fran  bada.  Den  benamnes 
Tr.  Mamulae.  Utur  blaslikt  uppdrifna  blommor  af 
Scrophularia  canina,  klacktes  en  liten  Cecidomyia. 
I  blommorna  af  Phlomis  fruticosa  patraffades,  sa 
val  larver  som  pupor  af  den  utmarkta  Trypeta  fe- 
moralis  R.  D.  Utur  de  blaslikt  uppsvalda  froski- 
dorna  af  Cytisus  spinescens  framkom  en  liten  Ceci- 
domyia, samt  utur  de  missbildade  blommorna  af 
Erica  mediterranea  afvenledes  en  art  af  namnde 
Dipter-slagte.  Af  dot  storsta  intresset  var  likval 
fyndet  af  en  utvaxt  pa  Inula  viscosa,  hvars  frukt- 
faste  var  uppsvalldt  till  en  artas  storlek.  Den  be- 
fanns  innehalla  Trypeta-hwver.  Den  art  som  har- 
utur  klacktes,  befans  vara  den  ytterst  sallsynta  7?% 
longirostris  LoEW  I  blommorna  af  Cistus  mospe- 
liensis,  hvilka  icke  oppnat  sig,  utan  hvilkas  blad 
voro  liksom  hopklibbade,  patraffades  i  den  under 
dessa  befintliga  haligheten,  en  knappast  |  '  lang 
larv  af  hvit  farg,  mycket  lik  den  som  forekommer 
i  blommorna  af  Vicia  och  Trifolium,  samt  i  stjel- 
karna  af  Rumex  och  Malva.  Af  denna  larv  ut- 
vecklades  Apion  tubiferum,  som  forut  ej  blifvit  funnen  . 


i  Osterrike.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien  V. 
Abhandl.  p.  Ki,  149.  {"Beitrag  zur  Insektengeschichte' 
och   " Beobachtungen  ilher  Insekten-Metamorpliosen'). 

Robineau-Desvoidy  h;ir  under  titel  "Memoire 
sur  le8  Galle-Insects  de  V  Olivier,  du  Citronnier,  de 
r  Orangery  du  Laurier  Rose  et  sur  les  maladies  quils 
y  occassionent  dans  la  Province  de  Nice  et  dans  le 
departejnent  du  Var"  bekantgjort  sina  undersuknin- 
gar,  hufvudsakligen  omfattande  den  sjuklighet  som 
angriper  dessa  trad  och  hvilken  blifvit  benamnd 
morfea.  Furf.  an8erj  att  den  franibringass  af  en  li~ 
ten  Coccus-art,  C.  adonidum.  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.    1856   p.    1^1,    180,   277,   387. 

Slutligen  bar  afven  Westwood  i  Gardener's 
Chronicle  infort  en  afhandJing  ''An  Essay  on  the 
British  Ink  Galls',  hvilken  Ref.  ef  ej  haft  tillfalle 
se.  Proceed.   Ent.   Soc.    4  855.   p.   88. 

Af  KiKCHNER  hafva  vi  att  an  mala  en  beskrif- 
ning  ofver  de  insektarter,  som  pa  barrtrad  orsaka 
en  utgjutning  af  kadan,  inom  hvilken  deras  meta- 
morfos  forsiggar.  Dessa  arter  aro  Tortrix  resinatia. 
Tinea  cosmophorana  och  Cecidomyia  Pini.  De  para- 
siter  som  lefva  pa  namnde  djurs  bekostnad,  hafva 
afven   blifvit   uppraknade.      Lotos   VI.   p.   9. 

WoLFNER  iipplyser,  att  i  en  1764  i  Niirn- Halterer- 
berg  utkoinmen  afhandling,  "Geschichte  der  gemeinen  ^  ^^^ 
Stuhenfliege  von  dem  Herrn  Verfasser  der  Neuesten 
aus  dem  Reiche  des  Pflanzen,  nehst  vier  mit  Farhen 
erleuchteten  Kupfertafeln"  Herausgeben  von  Johan 
Christopher  Keller,  atskilliga  iakttagelser  blif- 
vit ineddelade  om  halterernas  och  vingfjallens  funk- 
tiontr. 

Ibland   de   phenoiiien   inom   insekternas   lif,  som  Tachina- 
aro   fOrtjenta  af  all  uppmarksamhet,  ar  de  nyklackta,|".J*^'^^  "*' 
mjuka     TacAwa-arternas     fOrmaga,    icke   allenast   att  ur  pup- 
kunna   sonderbracka    det   harda   skal   hvarmed   deras   ^^^^^^- 


28 

pupor    omgifvas,    utan    afven    att    uttranga    fran   de 

gallerier    och    andra    arters   pupskal   hvaruti   de   ofta 

finnas  inneslutna.      Reisig,    som   gjort   detta   furhal- 

lande   till   foremal   for   fortsatta   undersOkningar,   har 

harvid     kommit    till   det  resultat,   att   de   flugor   sora 

aro    fardiga    att    utklackas,     ombilda    sina    hufvuden 

till    en    hOgst    markvardig,     pa    samma    satt   som   en 

hydraulisk    press    verkande   apparat,  och   med   denna 

icke    allenast    sOnderspranga    piipskalet,    utan   afven 

bana   sig   vag   genom   andra   hinder    for   deras   fram- 

komst.      Archiv    fiir    Naturg.    XXI.    p.    189.     Ann. 

and   Mag.   Nat.   Hist.   S.   S.   XVII.   p.   365. 

Insekter  Huruvida    det   finnes    en     Oestrus    hominis    eller 

som  an-  ^^   fluff-artad   insekt,    hvars    larv   blifvit   anvisad   att 
gripa  o 

menni-  Icfva   under   menniskans   hud,  ar  en  fraga  hvars  lus- 

8kan.  jjjj^g  jjlltjemt  sysselsatter  naturforskarne.  Att  Sting- 
eller  andra  Dipter-arter  understundom  anse  menni- 
skokroppen  lamplig  for  att  deruti  nedlagga  sin  af- 
foda,  finnes  ofta  uppgifvet.  Keferstein,  som  nu 
pa  ett  stalle  sammanfort  hvad  harom  varit  bekant, 
anger  slutligen  sina  egna  asigter  rorande  detta 
amne.  Dessa  besta  deruti:  \:o  att  i  ofverensstam- 
melse  med  hvad  Goudot  och  MiiLLER  anfort,  till- 
varon  af  Oestrus  hominis  eller  nagon  flug-artj  hvars 
larv  ar  anvist  att  lefva  under  menniskans  hud  belt 
och  ballet  maste  bestridas,  2;o  att  det  i  sodra  Ame- 
rika  forekommande  slagtet  Curterehra  och  isynnerhet 
C.  noxialis,  som  ursprungligen  lefver  pa  der  inhem- 
ska  djur,  innastlat  sig  pa  dit  inforda  notkreatur 
och  hundar,  samt  att  den  pa  vissa  stallen  blifvit 
en  farlig  fiende  fur  dessa;  3:o  att  Curterehrae  icke 
sallan  lagga  sina  larver  under  menniskans  hud; 
4:o  att  afven  i  Europa,  ehuru  sallan,  Oestrus-arter 
och  i  synnerhet  Oestrus  bovis,  blifvit  patraifade  un- 
der menniskans  hud  och  slutligen  5:o  att  andra 
Dipter-arter,   sardeles   af  slagtena  Sarcophaga,  Musca, 


29 

Tacliina,  Ludlia  och  Calliphora,  anse  sarnader  pa 
inenni^kans  kropp,  sasom  lainpHga  uppehallsstallen 
for  (leras  affoda.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
VI.   Abh.   p.   637. 

De  afhandlingar,  som  i  furra  Arsber.  p.  '13 
blifvit  anmalda,  rorande  insekt-larver  hvilka  blifvit 
patraffade  under  menniskans  ogonlock  och  i  nasan, 
hafva  i  korthet  blifvit  referacJe  i  Bibliot.  Univers. 
de   Geneve   XXVIII.   p.   243. 

Die  in  und  an  dem  Korper  des  lehenden  Men- 
schen  vorkommenden  Parasiteri  ar  titeln  pa  en  af 
KiiCHENMEiSTER  utgifven  larobok  (Leipzig  1855), 
hvaruti  de  pa  menniskan  furekommande  parasiter 
af  Insekternas  och  Arachnidernas  klass,  utfOrligt 
blifvit   afhandlade. 

IIaliday  bar  fastat  u{)pmarksamheten  pa  de  Parasiter 
sma  parasiter,  hvilka  icke  sallan  finnas  fastade  pa^^^^  ^^j.^" 
Homopter-arter.  Det  bar  llkval  annu  icke  lyckats 
honom  att  bringa  dein  till  utveckling.  Furf.  anser 
dock  troligt,  att  dessa  larver  tillbora  nagon  liten 
Dipter-art.  Nat.  Hist.  Review  II.  p.  4  16.  Ref ,  som 
for  flera  ar  sedan  i  Vet.  Akad.  Forhand.  4850  p. 
211,  beskrifvit  likartade  parasiter  hos  en  Typhlo- 
cyba-art,  bar  oaktadt  fortsatta  forsok,  annu  icke 
kunnat  utrona  hvilket  djur,  som  pa  detta  satt  un- 
dergar   sin   forvandling. 

Omkrino^  Montevideo  forekomma  allmant  trenne  Surrogat 

.         for 

Insekt-arter  Lytta  (Epicauta)  adpsersa  Klug,  Epi-  Spanska 
cauta  caverfiosa  Reiche  och  Jjytta  (Causima)  vidua  Augan. 
Klug,  hvilka  enligt  Courbon  kunna  i  medecinskt 
hanseende  begagnas  i  stilllet  for  den  vanliga  Span- 
ska  flugan  [Lytta  vesicatoria).  Den  forstnamnda 
arten,  som  ar  allmannast,  ar  den  mest  verksamma 
som  lakmedel  och  dess  dragande  kraft  ar  storre,  an 
hos  den  vanliga  Spanska  flugan.  Den  forenar  harmed 
en   annan   marklig   egenhet  bestaende  deruti,  att  den 


30 

aldrig     frambringar     nagon    retelse     pa    urin-orga- 
nerna.      Compt.     Rend.     XLI.     p.     1003.      Rev.     et 
Mag.   de   Zool.    1855    p.    584.    Ann.   and  Mag.  Nat. 
Hist.  S.  8.  XVII.  p.  75. 
Skarpviit-      Pelouze,   som   sukt    utrona  bestandsdelurna  i   den 

Carabi.  Scarpa  vatska  som  Carabi  utspruta  genoin  bak- 
kropps-andan,  har  funnit  den  innehalla  en  betjd- 
Jig  del  smor-syra.  Rev.  et  Mao^.  de  Zool.  1856. 
p.   350. 

Parning  Ehuru,    som    bekant    ar,    flera    insekt-arter   till 

olika    fo^"^   och   utseende   sta   hvarandra    ytterst    n^ra,   och 

Insekt-  saledes  ofta  ar  svara  att  atskilja,  synes  likval  par- 
ning einellan  de  olika  arterna  hogst  sallan  ega  rum. 
Tvenne  sadana  fall  hafva  nu  blifvit  anmarkta;  nem- 
ligen  af  Fairmaire,  som  funnit  hanen  af  Chryso- 
mela  haemoptera  i  parning  med  en  bona  af  Timarcha 
tenebricosa  (Ann.  Ent.  III.  Ser.  Ill  p.  XCVIII) 
och  af  Ref.,  som  vid  en  excursion  i  Haga-parken 
under  Juni  manad  '1855,  patraffat  tvenne  Curcu- 
lionider,  Cneorhinus  Coryli  och  Strophosomus  muri- 
catus,  afvenledes  parade  med  hvarandfa.  Den  forra 
var  hane  och  den  senare  bona.  De  observerades 
lange  i  detta  tillstand  och  kunde  med  svarighet 
atskiljas.  Det  torde  bora  anmarkas,  att  dessa  djur, 
horande  till  samma  familj,  aro  hvarandra  sa  olika 
att  de  blifvit  forda  till  tvenne  skilda  slagten.  Vet. 
Akad.   Ofvers.    1856.   p.  229. 

Hybrider  Hybridisering,   temligen   allm^n   inom  v^xtriket, 

^J'^fgJ^'ar  sallsynt  ibland  djuren.  Flera  sadana  fall  hafva 
visserligen  losligt  blifvit  angifna,  utan  att  forhallan- 
dena  noggrant  blifvit  utredda.  Det  ar  emedlertid 
ett  bekant  faktum,  att  fyrfota  djur  och  foglar  i  tamt 
eller  f§ngsladt  tillstand  para  sig  med  olika  arter 
och  att,  efter  en  sadan  parning,  en  blandad  race 
uppkomraer.  Inom  de  andra  klasserna  af  djuren 
har   man   icke   haft   nagot   sakert   exempel   att   fram- 


34 

visa  Bland  Zygaenerna  har  man  val  flera  gan- 
ger traffar  iiarslagtade  arter  i  pnrning  nied  hvar- 
andra,  men  man  har  alldrig  lyckats  erhalla  agg, 
hvarutur  larver  framkommit.  Deilephila  epilobii^och 
Vespertilioides  hafva,  af  utmarkta  for5?kare  blifvit  an- 
sedda  sasom  hybrider,  men  ingen  har  kunnat  fulja 
deras  utveckling  under  aHa  stadierna,  och  det  torde 
saledes  vara  osakert  om  icke  dessa  kiinna  vara 
egna,  myeket  sallsynta  arter,  eller  mahanda  varie- 
teter  af  de  arter  som  frambringat  dem.  Guillemot 
uppger  Ilk  val  nu,  att  han  bekommit  '^gg  efter  en 
hane  af  Dicranura  vinula  och  en  bona  af  Dicranura 
erminea,  hvilka  blifvit  funna  i  parnlng  och  att  de, 
utur  dessa  lUvecklade  larverna  lemnat  sju  fjarilar, 
nemligen  sex  hanar  och  en  bona.  De  furra,  som 
alia  voro  lika,  nJlrmade  sig  liksom  bonan,  mer  at 
D.  vinula,  men  var  till  fargen  brunare  an  denna. 
Ann.    Ent.   III.   Ser.   IV.    p.    29    Tab.   I.   N:o   11. 

Om    man    narmare    undersciker    nordens    fauna,  Vikarie- 
skall     man     finna,     att    i    Asien    och    Amerika    f^^i'^-J^^er  bland 
komma,     icke   allenast   en    mangd    sadana   djur-arter,  Coleop- 
hvilka    fullkomligt    ufverensstamma    med    de   species      ^^^" 
som    bebo   den  hogre  Europeiska  norden  t.  ex.  Lapp- 
Lmd   och    Finland    och    saledes   med   allt   skal   maste 
anses   identiska    med    dem,     utan    afven   ett   betydli- 
gare   antal,    hvilka    mer    eller   mindre   arc   egendom- 
liga  for   nagon   viss   trakt   i   begge  dessa  verldsdelar. 
Dock     forekomma    afven    bland    de    djur,    som    for- 
modeligen    aro   egna   for    vissa    trakter   i    de    nordliga 
delarne    af  Asien    ocli    Amerika,    manga   arter    bvilka 
i   (leras  yttre   form,   vid   en   flygtig   blick,   tyckas  ega 
en    forvillande    likhet    med    motsvarande   Europeiska 
djurarter,     men     likval    vid    en    narmare    jemfOrelse, 
forete    betydiiga    och    konstanta   afvikelser    fran    de- 
samma.    Det   ar   till   och   med   ofta  fallet,   att   en  och 
samma  Europeiska  djurart  salunda  representeras,  icke 


3^ 

allenast  af  ett  ytterst  narstaende  species  i  Ostra  Si- 
birien  utan  derjemte  af  en  eller  flera  raotsvarande 
arter  i  skilda  trakter  af  det  nor(Jligaste  Amerika. 
Dessa  djurarters  narstaende  representanter  i  andra 
lander  eller  verldsdelar,  isynncr'net  i  den  hogre  nor- 
den,  aro  egentligen  de,  hvilka  i  zoologien  erhallit 
benamningen  vikarierande  djurformer.  Detta  amne, 
som  nu  utgjordt  foremal  for  en  afhandling,  '.S^- 
drag  till  kdnnedomen  om  sa  kallade  vikarierafide  for- 
mer bland  Coleoptera  i  Norden\  Akademisk  afhand- 
ling af  Maklin.  Helsingfors  den  \^2  Maj  1855, 
58  sid.  8:o,  bar  af  Furf.  pa  ett  fortjenstfullt  satt 
blifvit  behandladt.  Genom  en  mangd  anfurda  ex- 
empel  adagalagger  ban  den  likbet  ocb  ofverens- 
starnmelse  som  forefinnes  ibland  olika  arter  tlllhO- 
rande  de  nordliga  trakterna  af  furenamde  verldsdel. 
Forf.  anser  att  vikarierande  djurformers  furekom- 
mande  i  allmanhet  star  i  visst  furhallande  till  de- 
ras  geoo^rafiska  utbredninfy  ocb  att,  liksom  i  den 
beta  zonen,  enskilda  djurarter  vanligen  aro  in- 
skrankta  inom  ett  ringa  onirade,  hvaremot  de  ge- 
neriska  formerna  hafva  en  nagot  storre  utbredning; 
sa  representeras  i  allmanbet  icke  beller  enskibla 
djurarter  t.  ex.  i  det  tropiska  Amerika  af  motsva- 
rande  ocb  narstaende  former  i  Afrika  eller  sudra 
Asian,  men  val  kan  man  till  en  del  anse  somliga 
genera  pa  satt  ocb  vis  motsvara  bvarandra  i  dessa 
verldsdelar.  I  den  norra  tempererade  zonen  der- 
emot,  bvarest  afven  enskilda  djurarter  ega  en  vida 
storre  geografisk  utbredning,  representeras  dessa 
stundom,  men  vanligen  endast  i  narmast  angran- 
sande  lander,  af  fullkomligen  motsvarande  djurfor- 
mer, som  likval  i  ett  eller  annat  afseende  aro 
skiljda,  bvaremot  samma  generiska  former  smaningom 
utbreda  sig  ofver  de  fiesta  lander,  afven  i  skilda 
verldsdelar.      J     den     bogre     norden     slutligen,     der 

enlist 


33 

enligt  regel  icke  allenast  de  fiesta  genera  aro  ut- 
bredda  omkring  hela  nordpolen,  utan  dessutom 
manga  enskilda  arter,  forekommer  afven  det  stor- 
sta  antalet  vikarierande  djurformer.  I  den  nordli- 
gaste  delen  af  Amerika,  hvarest  endast  ett  jemfO- 
relsevis  ringare  antal  af  de  species,  som  fOrekomma  i 
det  nordliga  Europa  traffas,  ar  dessa  representanters 
antal  likval  sturst  i  forhdllande  till  de  kanda  artorna 
och  man  ser  saledes  att  de  vikarierande  djurfor- 
mernas  antal  i  norden  star  ungefar  i  ett  omvandt 
furhallande  till  de  enskilda  djurarternas  geografiska 
utbredning. 

Som  bekant  ar,  ligga  vissa  nattfjarilars  pupor  ^"P^rs 
understundom  flera  ar  innan  de  utvecklas,  hvar-],JJ^g]j^ij,„ 
emot  ett  sadant  forhallande  hOgst  sallan  blifvit  an- 
markt  bland  dagfjarilarnas.  Bellier  de  la  Cha- 
VIGNERIE  omnamner  nu,  att  han  erhallit  sex  ex- 
emplar af  Thais  medisicaste  utur  pupor,  som  voro 
tva  ar  gamla.  Alia  de  salunda  sednare  klackta  in- 
dividerna,  voro  till  fargen  brunare  an  de,  som  un- 
der forsta  aret  utkornmit.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV. 
p.  LXIX. 

CouQUEREL  har  beskrifvit  och  afbildat  trePaiadoxa 
markvardiga  insekter,  hvilka  pa  On  Bourbon  lefva  ^"''^^^^*^^' 
i  det  inre  af  frukten  pa  Ficus  terragena.  Deras 
form  ar,  efter  de  meddelade  figurerna,  sa  besyn- 
nerlig,  att  deras  systematiska  plats  ej  kan  bestam- 
mas.  Djuren  aro  sma,  af  endast  ^  -  3  millim 
langd,  saknande  vingar  och  Ogon,  forsedda  med 
korta  mandibler  och  korta  antenner,  hvilka  sednare 
endast  ega  tre  till  fyra  leder.  Tva  af  dessa  djur, 
som  COQUEREL  benamt  Apocrypta  paradocca  och  A, 
perplewa,  aro  forsedda  i  spetsen  af  den  bakat  ka- 
gelformigt  utvidgade  abdomen  med  tvenne  gallika 
bihang.      Den    tredje,    Sypocrypta  caeca,    har  en   vid 

Prof.  Bohemans  Arsb.   1855,  1856.  ^ 


34 

basen  klotformig  bakkropp,  som  slutar  i  en  lang, 
smal  svans.  Den  nffinitet  som  denna  skulle  ega 
med  slagtet  Scleroderma  Westw.  finnes  icke,  hvil- 
ket  ar  tydligt,  sa  val  med  hansyn  till  kroppsfor- 
men,  som  antennernas  och  mundelarnes  bildning. 
Det  8ynes  mer  an  troligt,  att  de  djur  FOrf.  anfOrt 
under  benamningen  Aprocrypta  aro  larver,  ehuru 
ban  uppger,  att  ingen  forandring  knnnat  hos  dju- 
ren  furmarkas  under  flera  manaders  tid.  Rev.  et 
Mag.  de  Zool.  VII.  p.  365,  4^2. 
Wax  af  MURCHISON    anser,    att    det    chinesiska    vaxet 

Insekter.  j^j^g  allenast  frambringas  af  Coccus  ceriferus^  utan 
att  det  afven  tillverkas  af  det  hvita,  vaxartade  am- 
ne,  som  i  stor  mangd  afsattes  af  Flata  limhata.  Ann. 
and  Mag.  Nat.  Hi^st.  S.  S.  XVI.  p.  356.  En,  i 
samma  amne,  af  Westwood  forfattad  uppsatts: 
"Notes  on  Insects  producing  Wax  from  Port-Natal 
and  China'  finnes  inford  i  Journ.  Proceed.  Linn. 
Soc.  Vol.  I.  p.  104, 
Svampar  For  hvar  och  en  ar  det  egendomliga  dodssatt 

ktT  bekant,  hvarfure  var  vanliga  husfluga  (Musca  dome- 
stica),  sardeles  mot  ho8ten  ar  utsatt,  och  hvarvid 
bakkroppssegmenterna  finnas  utstrackta  sa,  att  den 
hinua  hvarmed  de  aro  sanimanhaftade  tydligt  fram- 
stdr.  Vingarna  framte  harvid  ofta  ett  ovanligt  lage, 
de  aro  omsom  bcijda  uppat  mot  hvarandra,  liksom  hos 
dagfjarilarna,  Omsom  aro  de  nedlutande  sasom  hos 
nattfjarilarne.  Har  langre  tid  furflutit  sedan  flu- 
gans  dud,  visar  sig  for  ufrigt  ingen  sardeles  for- 
andring. Kroppen  utmarker  sig  likval  da  genom 
mycken  skorhet,  sa  att  icke  allenast  benen  utan  afven 
bakkroppen  latt  afbrytas,  hvarjemte  hela  abdomen, 
benens  och  vingarnes  undersida  finnas  betackta  af 
ett  hvitt  stoft.  Hanger  flugan  pa  en  slat  yta,  t.  ex. 
pa  en  glasruta,  synes  denna  betackt  med  ett  hvitt, 
stoftartadt   amne,   som   bildar  en   nara  rund   flack  af 


36 

ungefarligen  ett  turns    genomskarning,  i   hvars   midt 
flagan  befinner  sig.  Ar  denna  nyligen   dod,  sa  syncs 
buken     ovanligt    uppsvald   och   man   marker   emellan 
bakkroppens  svartaktiga  segmenter,   ofta  mellan  bu- 
ken   och    thorax,    likasom    vid    halsen    hvita,   af  ett 
mjukt   amne   bestaende    gordlar.      Samnia    amne  fin- 
nes  och  pa  buksidan.     Cohn,    som    nu   omstandligt 
afhandlat     orsaken    till    den    anmarkta    sjukdomen, 
hvilken    furorsakas    af    en    parasit-svamp,     Empusa 
muscae,    har    icke    allenast    noggrant     redogjort    fur 
allt  hvad  hittills  rorande  detta  amne  blifvit  nnfordt, 
utan   afhandlar,  i  sarskilda  kapitel,   sjukdomens  for- 
hallande,    svampen    som    framkallar  der.sainma   t^amt 
dess  utseende  och   form.   Slutligen,   .sedan   FOrf.   an- 
stallt   en    jemforelse    rorande   analogien   emellan   flu- 
gornas  sjukdom   och   den   sa   kallade   muticardlne  hos 
Silkesmaskarne,   sammanfattar     han     re^ultaterna     af 
sina  undersukningar  salunda:   att    1:o  Husflugan  an- 
gripes  om  husten  af  en  dudlig  sjukdom,  hvilken  upp- 
trader  epidemisk   och   under   vinterns   Jopp   ater   for- 
svinner;     2:o    denna    sjukdom    ar   karakteristisk  ge- 
nom   utvecklingen    af  en   mikroskopisk  svamp  i   flu- 
gans   kropp.      Djurets   dod  furorsakas   genom   svam- 
pens   tillvaxt;   3;o  sjukdomen   ger  sig  forst  tilikanna 
genom    en    viss    troghet    i   flugans   rorelser.      Under 
detta  stadium   okas   den  emellan  inelfvorna  befintliga 
vStskan   i  hug  grad   och   erhaller  ett   mjolklikt  utse- 
ende;    4:o    I    blodet     visa    sig    talrika,    mycket   sma 
celler,  med  tunn,  i  burjan  knappt  markbar  membra n, 
och  grynigt  innehall;    5;o  cellerna   uppna  hastigt  en 
betydlig  storlek   och    bibehalla,   vid   lika  tillgang  pa 
naring,  den   ursprungliga   kul-  eller  aggformen.   Vid 
olika   naring,  som    furmodligen    astadkommes  genom 
blodets   omlopp,    blir    forraen    kortare;     6:0    kulorna 
forehalla  sig   i   vatten   och   andra   reagentier    alldeles 
som  unga,  genom   fri   cellbildning    uppkomna  celler. 


36 

De  uppsvalla  deruti  etarkt  och  deras  innehall  rin- 
ner  ut;  7:o  ett  par  timmar  fOre  duden  upphur  flu- 
gans  rurelser  och  bakkroppen  blir,  genom  den  ukade 
blodmassan  och  de  deruti  talrikt  simmande,  hastigt 
tillvaxande  svainp-cellerna,  mycket  utvidgad;  8:0 
dessa  sednare  hafva  nn  alia  antagit  aggform;  9:o 
efter  duden  ar  flugans  kropp  hopkrymt,  benen,  vin- 
garna,  bakkroppen  och  snytet  utstrackta;  'I0:o  blo- 
det,  liksom  inelfvorna  fOrstoras  af  svampar,  hvilkas 
rot  mer  och  mer  forlanges,  hvaremot  den  motsatta 
andan  klotformigt  uppsvaller.  Harigenom  utvidgas 
bakkroppen  smaningom  och  segmenterna  utskju- 
tas  fran  hvarandra;  1 1:o  atta  till  tio  timmar 
efter  doden  genomtranges  den  tunna  binna,  som 
sammanbinder  segmenterna  af  Empusa-cellernas 
kulformiga  spetsar.  hvarigenom  hvita  gyrdlar  upp- 
sta  pa  bakkroppen;  'l2:o  den  kulformiga  svampan- 
dan  utvaxer  hastigt  och  afsondrar  sig  fran  rot- 
andan,  sa  att  svampen  nu  bestar  af  tva  delar,  eller 
en  rot-  och  en  stjelk-cell;  i3:o  stjelk-cellen  ut- 
vaxer i  spetsen  i  ett  kort,  cylindriskt  bihang,  hvil- 
ket  snart  blasformigt  uppsvaller.  Pa  detta  satt  bil- 
das  de  encelliga  sporerna,  som  snart  antaga  en 
klocklik  form.  Salunda  ar  Empusan  en  tre-cellig 
vaxt;  14:o  genom  det  af  stjelk-cellerna  utofvade 
trycket,  kastas  sporerna  elastiskt  pa  ett  tums  af- 
stand  och  de  kringspridda  sporerna  bilda  ett  hvitt 
stoft  rundtomkring  den  doda  flugan  samt  klibbas 
afven  fast  vid  dess  ben  och  vingar;  1 5:o  ofta  fin- 
nas  sporerna  omgifna  af  blasor  och  salunda  flera 
hopade  tillsammans;  4  6:0  det  har  annu  ej  lyckats 
observera  sporernas  groning,  hvarken  i  vatten, 
i  fuktig  luft  eller  genom  deras  inympande  i  det 
inre  af  lefvande  flugor;  17:de  lagges  en  af  denna 
sjukdom  dud  fluga  i  fuktig  luft,  sa  utvecklar  sig 
pa  densamma  andra  svampar  (Penicilium),  som  likval 


I 


37 

icke  ega  nagot  gemensamt  med  Empusae;.  18:de 
flugornas  sjukdom  eger,  sa  vidt  hittills  ar  kandt, 
sin  enda  analoga  form  i  den  hos  silkesmaskarne 
upptradande  muscardine,  hvilken  frambringas  af  en 
annan  svamp-art  Botrytes  Bassiana.  Acta  Acad. 
Curiosor.  XXV.  I.  p.  301.  Tab.  12,  13.  Raben- 
HOEST,  som  meddelat  ett  utdrag  af  fOrenamnde  ar- 
bete,  omtalar  att  tvenne  andra  arter  af  slagtet  Em- 
pusa  blifvit  funna,  hvaraf  den  ena  utvecklar  sig  i 
Culex-arter  och  den  andra  i  Mycetopliilae.  Allgem. 
Deutsche  Zeitschr.  N:  F.   I.  p.  377. 

WkiGHT  "On  Fungi  parasitic  on  Insects,  with 
peculiar  reference  to  some  lately  discovered  Irish  Spe- 
cimens' (Nat.  Hist.  Review  VL  p.  55).  Ibland  de 
anforda  insekterna  pa  hvilka  svampar  visat  sig,  ut- 
markte  sig  isynnerhet  en  Othius  fulvipennis,  hvars 
bakkropp  och  ben  befunnos  betackta  med  tradlika 
svampar.  hvaremot  hufvudet,  thorax  och  skalvin- 
garna  voro  belt  och  hallet  fria  frdn  sadana  ut- 
vaxter. 

Pa  kaktradarne  af  flera  Phryganea-larver,  harParasiter 
LiEBERKiiHN  funnit  sma,  cylindriska,  merendels  till-P^  ^^^y" 
spetsade  hylsor  af  ungefar  ^  '"  langd  och  ^  '"  larver. 
tjocklek.  De  minsta  voro  likval  endast  \  '"  langa 
och  3jjjj  '"  tjocka.  Nagra  af  dessa  innehollo  en  farg- 
los,  genomskinlig  substans,  i  hvilken  funnos  in- 
strodda  manga  sma,  kornlika  bildningar.  Oppnades 
en  sadan  hylsa,  sa  utflot  innehallet,  merendels  i 
form  af  storre  eller  mindre  kiilor,  hvilka  vanligen 
losgjorde  sig  fran  den  ofriga  rnassan.  Hylsans  mem- 
bran  befanns  sakna  nagon  markbar  struktur.  An- 
dra af  dessa  hylsor  voro  uppfyllda  af  spolfor- 
miga  kroppar,  hvilka  ega  mycken  likhet  med  Pso- 
rospermier,  som  finnas  i  gaddans  urinblasa.  Spo- 
larnas  langd  var  ungefar  ^^ '"  och  deras  storsta 
tjocklek  ^  '" ,     De  syntes    uppfyllda    med    samma 


38 

amne  som  hylsorna  och  utkastades  ofta  ur  dessa 
genora  en  hastig  rorelse.  Betraktas  en  sadan  spole 
nagon  tid,  sa  visar  sig,  att  den  fordelas  i  tva  till 
fern  stycken,  hvilka  genast  borja  rOra  sig,  lemna 
sitt  furvaringsruQi  och  kringkrypa  med  stor  hastig- 
het.  De  siiia  djuren,  hvilka  Forf.  icke  narmare 
bestamt  eller  beskrifvit,  lefde  en  hel  dag  i  vatten 
och  drogo  sig  klotlikt  tillsammans  innan  de  dogo. 
Mull.  Arch,   fiir   Anat.  und  Physiol.    1856. 

Insekter  Gordius-arter  hafva  af  von  Heimhoffen  blifvit 

de^^af"  P^'^^r^ff^de   hos    Ocypus  mepacephalus  och    i    larver  af 

^ntozoer.  Amp hidasis  hetularia.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien   V.   Sitzungsb.   p.   76. 

Variete-  On  the    variation    of   Species,  with  especial  refe- 

k^omsf  '^^'^^^  ^0  the  Insecta  followed  hy  an  inquiry  into  the 
Nature  of  Genera  by  Wollaston  8:o  London  1856, 
skall,  enligt  den  korta  recension  Ref.  haft  tillfalle 
se,  i  Nat.  Hist.  Review  III.  p.  43,  innehalla  re- 
siiltaterna  af  Forfis,  pa  On  Madera,  anstallda  un- 
dersukningar  om  orsaken  till  varieteters  uppkomst 
bland  insekterna.  Arbetet  kostar  5  enorelska  skillino:. 
Insekt-  Heer  omtalar,   att   den   30   Januari    1856,  vid 

^^^^";j'^  Molin  i  Canton  Glarus,  pa  den  nyfallna  snon  blif- 
vit anmarkte  en  stor  massa  larver  och  att  sadana, 
sanima  dag  om  morgonen  afven  visat  sig  emellan 
Oberdettingen  och  Hettlingen  i  Canton  Bern  pa 
den  1  till  en  och  en  qvart  fot  djupa  snon.  Dessa 
larver  befunnos  alia  tillhora  Telephorus  fuscus,  en 
inom  dessa  trakter  allmant  forekommande  art.  Ro- 
rande  deras  upptradande  meddelar  Forf.,  att  sedan 
jorden  anda  till  bergen  under  14  dagars  tid  varit 
snofri,  uppkom  natten  emellan  den  29  och  30  Ja- 
nuari en  temligen  stark  sydvestlig  blast,  som  at- 
foljdes  af  ett  betydligt  snufall.  Pa  snon  visade 
sig  nu  larverna  talrikt  och  nagra  traffades  till  och 
med  pa  taken.      Ostligt    om    de  snOfalt   hvarpa  lar- 


39 

verna  observerades,  finnas  angar  och  sedermera  en 
brant  hujd,  hvilken  ar  bevaxt  med  tall-  och  bok- 
skog.  Som  jorden  har  icke  var  tillfrusen  och  snu- 
fri,  anser  Forf.  troligt,  att  larverna  kommit  fran 
denna  skog.  De  Ofvervintra  iiemligen  i  storre  sall- 
skap  vid  tradrotterna  och  hafva  saledes  troligen 
blifvlt  forda  fran  sitt  vistelsestalle  genoai  stormen. 
Markligt  ar,  att  alia  larverna  tillhurde  en  enda  art, 
ehuru  man  skulle  vara  bojd  formoda,  att  andra  in- 
sektlarver,  hvilka  afven  Ofvervintra  emellan  trad- 
rutterna,  bordt  deltaga  i  resan  genom  liiften.  Det 
synes  saledes  ligga  nagot  i  dessa  Telephorus-lar- 
vers  lefnadssatt,  som  underlattar  deras  framkomst, 
heist  likartade  foreteelser  pa  manga  andra  stallen 
blifvit  anmarkta.  Viertel  Jahresschr.  Naturf.'  Ge- 
sellsch.  II.  p.   85. 

Om  de  larver  och  Podurer  hvilka,  sardeles 
vid  blid  vaderlek,  ofta ,  framkomma  pa  snon  i  stor 
mangd  har  Elditt  meddelat  underrattelser.  Han 
anser  att  de  furstnamnda,  icke  i  enlighet  med  hvad 
man  alimant  trott,  foras  af  vinden,  utan  framkrypa 
fran  sina  vinterqvarter,  da  temperaturen  ar  blid. 
Konigsb.  Naturw.  Unterhalt.  Neue  Folge  Heft.  11. 
p.   205. 

Tvenne  storre  insekttag  hafva  blifvit  anmarkta. Insekttag. 
Det  ena,  som  omtalas  af  Gerichau,  intraffade 
i  Meklenburg  d.  \  5  Mai.  Det  bestod  af  Gras- 
hoppor  {Gryllus  migratorius)  och  varade  fran  kl. 
\  9  till  J  pa  12  formiddagen.  Insekterna  flogo 
ungefar  8  fot  hogt  ofver  jorden  och  intogo  en  bredd 
af  omkring  100  fot.  Da  hus  eller  skog  fanns  i 
deras  vag  hojde  de  sig  i  luften,  men  sankte  sig 
ater,  da  hindren  voro  forbi.  Arch.  Ver.  der  Fre- 
unde  der  Naturg.  in  Mecklenb.  X  heft.  \  Abth. 
p.  84.  Det  andra,  som  omnamnes  af  Amerling, 
intraffade  vid  Prag   den   30   Aug.   och    utgjordes   af 


40 

en  otrolig  mangd   larver   till    Pontia    Brassicaet  Lo- 
tos VI.  p.    196. 
Henna-  Om    man    undantager    de    djurklasser,    der    en 

froditism.  utbiifjad   hermafroditism    hur    till   regeln,    antraffas  i 
allmanhet    bland   de   Ofriga  ytterst   sallan  sadana  in- 
divider,     hvilka    mer    eller    mindre  markbart   antyda 
en   sammansattning    af    begge    kOnen.     Afven    bland 
insekterna,   der  man   foretradesvis  inom  Lepidopter- 
nas  ordning   varit  i   tillfalle  observera  flera  af  dessa 
afvikelser  fran   naturens    vanliga    ordning,    kan  man 
ingalunda  forneka,   att   sadana   hermafrodit-exemplar 
hura   till   de   storsta   rariteter,   om   man   nemligen  ta- 
ger   i    berakning  observatorernas  antal  och  den  langa 
tid,     under     hvilka    dessa    enstaka    fall    blifvit    iakt- 
tagna.      De    hafva     derfure    i    alia    tider    vackt    ett 
sardeles   intresse   och   redan   utgjort   foremal  for  flera 
afhandlingar.      Ett   af  de   vackraste   prof  pa   herma- 
froditismen    inom    steklarnas    ordning,   utgor  onekli- 
gen   det   exemplar  som   Maklin  funnit  vid  Helsing- 
fors    af    Mutilla    obscura    och    som    de    beo^o^e    konen 
inom    detta    slagte,    sardeles    hos   denna  art,   ganska 
betydligt     afvika    fran   hvarandra,   bade   till   kropps- 
form   och   fargteckning,    ar    detta  individ   sa   mycket 
mera   utmarkt.   Hela   hogra  sidan   motsvarar  i  hvarje 
ufseende   de  mindre  exemplaren  af  Mutilla  europaea  $, 
som   afven   af  Nylander   anses   vara   honan   till    M' 
obscura,   hvaremot    den    venstra   sidan   fullkomligt  uf- 
verensstammer  med   hanen   till   sistnamde  art.      Hela 
exemplaret    ilr    snedt,     till    folje    af  de   bada   kunens 
olika   kroppsform.      Den    hogra    antennen   ar  mycket 
kortare,   samt   hufvudet    fur    ofrigt   deladt  genom   en 
krokig  linea   i   tvanne   halfter,   hvaraf  den  hOgra  ut- 
marker   sig   genom    fullkomligen    svart  farg,   mycket 
grofre    och    glesare     punktering,    samt    genom   ogats 
lage   narmare    frarasidan   af  hufvudet.      Den   venstra 
sidan    af   hufvudet    ar    till    fargen    svartbla,    mycket 


41 

finare  och  tatare  punkterad,  samt  forofrigt  fursedd 
med  tvenne  punktOgon,  som  belt  och  hallet  sak- 
nas  pa  den  hogra.  K-yggskolderj,  som  pa  hogra 
sidan  ar  rudbrun,  saknar  icke  allenast  vingar,  utan 
derjemte  alia  de  delar,  som  tjena  till  vingarnas  fa- 
stande  ocb  erbjuder  derigenom  en,  genast  i  ogonen 
fallande.  likhet  med  de  vinglosa  honorna  inom  detta 
slagte.  Den  venstra  sidan  af  ryggskulden  ar  svart 
och  bevingad.  Bakkroppen  ar  afvenledes  genom  en 
linea  delad  i  tvanne  halfter,  hvaraf  den  hogra  ar 
svart  med  de  hos  beojo^e  konen  furekommande  silf- 
verglansande,  hvita  tvarbanden  och  skiljer  sig  fran 
den  venstra  svartbla  manliga  sidan,  genom  en  sar- 
deles  lang  och  tat  harbekladnad.  Olikheterna  pa 
buken  aro  mindre  i  ugonen  fallande.  Ofvers.  af 
Finska  Vet.   Soc.   Forh.   Ill  p.    '106    med  tafla. 

Nagra  monstrositeter  bland  insekterna  hafvaMissbild- 
blifvit  antecknade  af  Perroud.  (Ann.  Soc.  Lin-  ningar- 
n^ene  de  Lyon  II.  p.  325)  och  af  Letzner  (Ar- 
beit, und  Verander.  Schles.  Gesellsch.  fur  Vaterl. 
Cultur  1854  p.  86,  106).  Den  af  Perroud  om- 
namnda  missbildningen  liar  blifvit  funnen  hos  Rhi- 
zotrogus  aestivus,  som  pa  venstra  frambenet,  jemte 
den  vanliga  tibian,  egde  amne  till  tvenne  andra  och 
pa  hogra  bakbenet  tre  fullt  utbildade  tibier.  De  af 
Letzner  observerade  tvenne  missbildningarne  hafva 
traffats,  den  ena  hos  ett  exemplar  af  Carabus  Za- 
cheri,  hvars  ena  antenn  egde  de  forsta  sex  lederna 
normala,  den  sjunde  endast  till  forsta  halften,  fran 
densammas  midt  och  undre  sida  utgick  en  attonde, 
hvilken  knappt  var  langre  an  den  sjundes  sista 
halft,  men  d;  remot  smalare  an  den  sjette  eller  ba- 
sen  af  den  sjunde.  Till  denna  mindre  sloto  sig 
trenne  leder,  i  langd  och  tjocklek  nagot  aftagande, 
sa  att  de  fyra  sista  tillsammanstagne  icke  voro  lan- 
gre an  tva  normalt  bildade.      Den    andra    monstro- 


4^ 

siteten,  pa  en  antenn  af  Chrysomela  Cacaliae,  be- 
skrifves  salunda,  att  de  sju  forsta  lederna  voro  nor- 
malt  bildade,  den  sjunde  befanns  likval  i  spetsen 
bredare  an  den  borde  vara,  de  foljande  fyra  le- 
derna visade  sig  sa  val  till  tjocklek  som  till  form 
olika  de  inotsvarande  pa  andra  sidan. 
Insekter-  Sekreteraren    i    fureningen     for    utvidgandet  af 

"^,Pj^"°"kannedomen  cm  Schlesiens  Insekt-fauna,  Assmann, 
fram-  bar  utfardat  en  uppmaning  till  Entomologerna,  att 
komst.  anstalla  iakttagelser  ofver  insekternas  framkomst 
ra.  ra.  och  foreslar  att  foljande  anteckningar  borde 
verkstallas  1:o  Insektens  namn;  2:o  tiden  da  de 
forsta  larverna  framkomma  ur  aggen;  3:o  da  de 
alia  framkommit;  4:o  da  larverna  borjat  och  slutat 
att  infinna  sig;  5;o  vid  hvad,  tid  den  forsta  utbil- 
dade  eller  alia  individerna  blifvit  klackta;  6:0 
parning  och  agglaggning;  7:o  da  den  sista  indivi- 
den  blifvit  aninarkt;  8:0  lokalen,  dess  forhallande 
och  beskaffenhet,  dess  geografiska  lage  med  hansyn 
till  langd  och  breddgrad,  hojd  ofver  ha f vet  samt 
slutligen  hvad  som  forofrigt  kunde  fortjena  upp- 
marksamhet.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V. 
SitziiDgsb.  p.  98.  Archiv  Ver.  der  Freunde  der 
Naturg.   in  Meklenb.   IX  heft.   p.    192. 

Uti   den   redogorelse,   ofver   vaxternas  och   dju- 

rens  framkomst,   som  blifvit  inford  i  Mem.  de  I'Acad. 

Belgique    XXIX    p.   81,    finnes    tiden   angifven,   da 

flera  insekt-arter  forst   visat   sig  under  aret. 

Aklimati-  Sedan     larverna    till    den    vanliga    silkesfjarilen 

^^S'?k  .  (-^^^^-^    Mori)    under    sednare    aren    visat  ett   mer 

fjiirilar.  och   mer  aftjnande    tillstand    och   en   storre   sjuklig- 

het,   bar   man  varit  ifrigt  sysselsatt,  sardeles  i  Frank- 

rike,   att   soka    aklimatisera    andra    fjaril-  larver  som 

skulle    kunna    lemna    nao^ot    surroo^at   for   den  min- 

skade  silkesproduktionen.    Berattelser  om   dessa  for- 

sok,     hvilka    dock    icke    synas  lofva   nagon  sardeles 


43 

framgang,  finnas  inforda  i  Ann.  Entom  III  Ser. 
III.  p.  LXVIII,  LXXXIX,  XCVIII.  Compte  Rend. 
XXXIX  p.  389,  616,  676,  7^7,  76  1,  986.  XL 
p.   1166,   1220.  XLI.  p.   19,   504,   565. 

Rorande  den    skada,    som   en   del  insekter  for-  Insekter 
orsaka  pa   vaxterna  hafva   atskilllga  storre  och  min-  fQ^^^^- 
dre  afhandlinorar,    under    den  tidrvmd   denna  berat-    tema. 
telse   omfattar,  utkommit   nemligen:    Macquart  har 
med    tredje    delen    slutat    sitt    arbete    "Les  plantes 
herhach   de    V Europe   et  leurs  Insectes\     Mem.   de  la 
Soc.  de  Lille  Sec.  Ser.  II.  p.  253. 

Asa  Fitsch  'First  Report  on  the  Noxious,  Be- 
nificial  and  other  Insects  on  the  State  of  New- York" 
Albany  1855,  8:o  150  sidor,  hvaruti  redogores  for 
en  rnangd  arters  lefnadssatt,  utrotande  m.  m.  Ar- 
betet  ar  prydt  med   flera  i  texten   inforda  figurer. 

MoDLiNGER  "Die  kleinen  Feinde  der  Landt- 
wirthschaft"  Stuttgart  Cotta  1855,  ar  eit  arbete, 
hvilket  enligt  titeln  narmare  beror  de  for  landt- 
bruket  skadliga  insekterna.  Ref.  har  icke  haft  till- 
falle  se  detsamma.  _ 

Af  samma  orsak  kan  endast  titeln  angifvas  pa 
Emmons  "Agriculture  of  New-  York  comprising  an 
account  of  the  Soils  and  Rocks  and  of  the  climate 
and  agricultural  productions  of  the  State,  together  with 
descriptions  of  the  more  common  and  injourious  In- 
sects' Vol.  V.  The  Insects  of  New- York  Albany 
1854.  Genom  en  af  Le  Conte  i  Sillim.  Amer. 
Journ.  XIX  p.  247  gjord  anmalan  af  denna  af- 
handling,  synes  den  endast  vara  en  compilation, 
gjord  utan  behorig  urskillning,  och  saledes  sakna 
allt  vetenskapligt   varde. 

Kawall  har  meddelat  en  forteckning  ofver 
de  insekter,  som  i  Kurland  visat  sig  skadliga  for 
sadesslagen.  Sasom  sadana  anforas  for  ragen:  20 
arter,   for  hvetet:   22,   for   kornet:    10    och  for  haf- 


44 

ran:  5.  Af  dessa  forekonuna  llkval  flera  arter  pa 
de  olika  sadesslagen  och  flera  aro  i  Kurland  sa 
sallsynta,  att  de  der  knappast  kunna  raknas  till 
skadedjuren.  Kurland.  Landtw.  Mitth.  XVI  Jahrg. 
1855.     N:o    10,    11. 

En  i  samma  syfte  af  Mocquerys  uppgjord 
forteckning  Ofver  sa  val  nyttiga  som  skadliga  in- 
sekter,  har  blifvit  infurd  i  Ann.  Entom.  III.  Ser. 
IV.   p.   731. 

Guerin-Meneville  omtalar,  att  Bwprestis 
(Capnodis)  tenebrionis,  som  ar  allman  i  sodra  Frank- 
rike,  ofta  angrlper  mandeltraden,  hvars  unga  skott 
den  uppater.      Ann.   Ent.   III.  Ser.   IV.   p.   LXX. 

Guerin-Meneville  har  lemnat  en  kort  re- 
dogorelse  ufver  innehallet  af  Passerinis  1851  ut- 
gifna  afhandling  om  de  skal-insekter,  som  lefva  pa 
Flkontradet  och  a  detsamma  visat  sig  vara  skad- 
liga.    Rev.  et  Mag.  de  Zool.    1855   p.  201. 

Betydlig  skada  fororsakas,  enligt  hvad  CoQUE- 
REL  uppgifver,  pa  Gocostraden  pa  Madagaskar  af 
larverna  till  Oryctes  Ranavalo  och  0,  Radama.  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  III.   p.    167. 

Bland  larverna  af  de  fjaril-arter  som  angripa 
den  spada  ragplantan,  har  Kollar  afven  funnit 
larven  af  Noctua  hasilinea.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien  V.  Abh.   p.   677   med   tafla. 

FoRSELL  redogor  for  den  skada.  som  i  We- 
stergothland  blifvit  orsakad  isynnerhet  pa  klofver- 
och  vickerfalten  af  en  liten  skal-insekt,  Curculio 
(Sitones)  lineatvs.  De  sednare  skuflas  svarast  pa  va- 
ren  och  och  de  forra  pa  eftersommaren  eller  ho- 
sten.  Djuret  anstaller  sina  forodelser  under  natten, 
da  t.  ex.  pa  ett  enda  klofverblad  6 — 8  stycken  i 
den  glupskaste  ifver  kappas  om  bladets  uppatande. 
Vid  solens  uppgang  begifva  de  sig  till  hvila  och 
halla   sig  i  stillhet  hela   dagen,  hvarvid  en  del  tager 


45 

plats  pa  bladets  undersida,  men  de  fiesta  aterfinnas 
pa  marken  vid  plantans  rot.  En  del  iiedtranga  i 
sjelfva  jorden.  Ar  1853  syntes  skadan  pa  klOf- 
vervallarne  forst  hafva  uppkommit  i  burjan  eller 
medio  af  Augusti  och  insektens  attid  synes  hafva 
rackt  i  fyra  till  sex  veckor.  De  angripna  falten 
voro  i  September  nastan  totalt  afbetade  pa  det  sat- 
tet,  att  bladskifvorna  voro  fortarda,  med  lemning  af 
bladets  trenne  nerver.  Manga  klofverland  af  flera 
tunnlands  utstrackning,  sagos  salunda  belt  och  bal- 
let skofiade.  Nagot  annat  botemedel  emot  denna, 
for  landtmannen,  ganska  kanbara  forlust,  an  att 
slappa  kreaturen  pa  bete  innan  klofvern  blifvit  af 
insekten  furtard,  bar  man  enligt  Furfrs  kannedom 
icke  forsokt.    Landtbr.-Akad.   Handl.  XIV.   p.    138. 

Thenakd's  i  forra  Arsber.  p.  18  anmalda  af- 
handling  om  sattet  att  utrota  den  for  vinrankan 
skadliga  Eumolpus  Vitis  finnes  afven  inford  i  Compt. 
Rend.  XL.  p.   ^5. 

Bazin  omnamner  att  Halticus  pallicornis  {Ci- 
cada aiptera  Linn)  angriper  honor,  melonefr  och  lac- 
tuc  pa  sa  satt,  att  den  med  snytet  sticker  hal  i 
bladen  for  att  utsuga  saften,  hvarigenom  dessa  blifva 
flackiga  och  hopkrympas.  Compt.  Rend.  XXXVIII. 
p.   861. 

Kraus  uppraknar  de  insekter,  som  i  Wur- 
tenberg  visat  sig  mest  skadliga  for  frukttraden  i 
tradgardarna,  nemligen  Geometra  brumata,  Hypono- 
meuta  padella  och  Gryllotalpa  vulgaris.  Wiirtemb. 
Naturw.  Jahresh.   XII.   p.    52. 

Om  den  betydliga  skada,  som  under  aren  1854 
och  1855  inom  Schlesien  blifvit  fororsakad  af  Spliinss 
pinastri,  Bomhyx  Pini  och  B.  monacha,  hafva  un- 
derrattelser  af  v.  Pannewitz  blifvit  meddelade. 
Arb.  und   Verand.  Schles.  Gesellsch.    1855.  p.  113. 


46 

Om  den  larv,  som  pa  Mauritius  angriper  soc- 
kerroret,  och  h\  arigenom  skorden  af  detsamma  myc- 
ket  forminskas,  hafva  upplysningar  af  Westwood 
blifvit  bekantgjorda.  Den  synes  tillhcira  Phalaena 
sacharalis  Fabr  eller  Diatracha  sachari  Guilding, 
hvilken  afven  visat  sig  i  Westindien  forstorande 
for  denna  vaxt.  Journ.  Proceed.  Linn.  Soc.  Vol. 
1.  p.    102. 

GuERiN  Meneville,  som  i   narheten   af  Paris 
i  tnangd  anmarkt  Chlorops  lineata,  omtalar  den  skada, 
som   detta  lilla   djar  orsakar  a  sadesslagen.    Compt. 
Kend.  XXXIX  p.   616. 
Insekter  Redau    under    forra  arhundradet  hafva  de  or- 

m.  fl.  ganiska  kroppar,  som  finnas  inneslutna  i  Bernsten 
Bernsten.  adragit  sig  naturforskamas  uppmarksamhet.  Om 
man  likval  granskar  aldre  afbildningar  af  dessa  fo- 
remal,  ofvertygas  man  latt,  att  de  blifvit  mycket 
ofullstandigt  utforda  och  att  man  icke  gjordt  tili- 
bOrlig  skillnad  emellan  de  djur  som  finnas  i  Bern- 
sten eller  Kopal.  Doktor  Berendt,  som  hopbrin- 
gat  en  samling  af  4220  Bernstensstycken,  af  hvilka 
3200  innehollo  Insekter,  utgaf  redan  ar  1830  en 
liten  afhandling  ofver  bernstens  forekommande  och 
om  de  djur,  8om  deruti  blifvit  patraffade,  hvarefter 
1845  forsta  bandet  af  ett  storre  arbete  "Die  in 
Bernstein  bejindlichen  Organisclie  JReste'  af  samme 
Forf.  utkora,  hvaruti  Berendt  sjelf  afhandlat  Bern- 
stens-formationen  och  Prof.  Goeppert  de  vegeta- 
biliska  lemningarne.  Den  andra  delen,  som  afven 
ar  forsedd  med  sarskild  titel,  "Die  in  Bernstein  he- 
Jindlichen  Crustaceen,  Myriapoden,  Arachniden  und  Ap- 
teren  der  VorweW  mit  17  Lithogr.  Taf.  IV.  124 
eidor,  har  efter  Berendts  och  Kochs  dod  blifvit 
1854  utgifven  af  Menge.  Af  de  i  detta  verk 
meddelade  upplysningar  kunna  manga  vigtiga  re- 
sultater    fur   Zoologien    af    allmant    intresse  hemtas. 


47 

De  i  Bernsten  inneslutna  vinglusa  insektartade  dju- 
ren  aro  sadana,  som  vistas  I  skogarna,  och  in- 
gen  enda  tillhur  djur,  som  lefva  i  vatten;  haraf 
kommer  ock  att  medan  spindlar  aro  mycket  tal- 
rika,  endast  nagra  fa  Criistaceer  blifvit  anmarkta. 
Ibland  de,  i' Bernsten  inneslutna  arterna  finnes  in- 
gen  enda,  som  ar  identisk  med  de  nu  lefvande, 
ehuru  ofta  mycken  analogi  finnes  dem  emellan,  sa 
att  olikheterna  merendels  aro  fuga  iframstaende.  Sa- 
ledes  bar,  da  Bernsten  bildats,  en  belt  annan  fauna, 
an  den  nu  varande,  existerat.  Deremot  tillhora  de 
fiesta  i  Bernsten  befintliga  arterna,  i  synnerbet  de 
fa  Crustaceerna,  alia  Myriapoderna,  skorpionerna 
ocb  spindlarna,  med  undantag  af  en  art,  alia  Le- 
pismae  ocb  Podurae,  nu  lefvande  slagten,  eburu  de 
pa  arterna  anmarkta  karaktererna  icke  till  alia  de- 
lar  stamma  ofverens  med  slagtenas,  en  omstandig- 
bet,  som  afyen  bar  sin  grund  deruti,  att  de  nu  lef- 
vande arterna  aro  belt  andra  an  Bernstens-perio- 
dens,  bvarfure  slagtkaraktererna  nu,  med  fastat  af- 
seende  pa  bada  forballanderna,  maste  nagot  foran- 
dras.  Markvardigt  ar,  att  de  i  Bernsten  represen- 
terade  genera  till  stor  del  forete  en  Europeisk  ocb 
fiera  en  syd-Europeisk  eller  transalpinsk  form, 
bvaremot  andra  ega  ett  tropiskt,  syd-Amerikanskt, 
Afrikanskt,  ja  till  ocb  med  ett  Ny-Hollandskt  ut- 
seende.  Manga  arter,  sardeles  bland  spindlarna, 
tillbora  belt  ocb  ballet  utdoda  slagten,  af  bvilka 
den  nuvarande  faunan  icke  eger  nagra  represen- 
tanter  ocb  dessa  utduda  forballa  sig  till  de  nu  lef- 
vande, som  10  till  3.  Ett  slagte  visar,  sardeles  i 
anseende  till  bufvudets  ocb  kakarnes  bildning,  sa- 
dana  egenheter,  att  det  maste  foras  till  en  egen  fa- 
milj.  Detta  slagte,  Archaea,  furekommer  ej  sallan 
och  fyra  arter  aro  deraf  kanda.  Af  sadana  och 
andra  olikheter  fuljer,    att    sedan   Bernstenens  bild- 


48 

ning  en  ganska  betydlig  furandring  i  temperaturen 
egt  rum,  hvilket  forhallande  icke  torde  kunna  be- 
tviflas,  da  man  tager  i  betraktande  de  djur,  som 
blifvit  funna  i  Stenkals-bildningen.  Beraknar  man 
det  stora  antal  insekter,  som  finnes  inneslutet  i 
Bernsten  och  lagger  hartill,  att  dessutom  manga  af 
dessa  annu  icke  ^nnas  i  samlingarna,  och  att  Bern- 
sten endast  innehaller  sadana,  hvilka  vistats  i  sko- 
garna  eller  aro  sma,  sa  kan  man  val  med  Menge 
formoda,  att  rikedomen  pa  insekter  da  icke  varit 
mindre  an  nu.  Likval  torde  en  bestamd  slutsats  i 
detta  hanseende  forst  kunna  dragas,  da  arterna  af 
alia  de  insekt-ordningar,  som  patraffats  i  Bernsten, 
blifvit  utredda.  Recens.  i  Gott.  Gelehrte  Anzeig. 
1855.   p.   995. 

Af  Berendts  utmarkta  arbete  ''Die  im  Bern- 
stein hejindlichen  Organischen  Reste'  bar  afven  tredje 
delen,  omfattande  Hemiptera,  OrtJwptera  och  Neu- 
roptera,  utkommit  i  Berlin  1856,  folio  med  8  taf- 
lor.  De  tvenne  forst namnda  klasserna  aro  bearbe- 
tade  af  Germar  och  den  sistnamnda  af  Pictet  i 
Genua  och  Hagen  i  Konigsberg.  Rorande  Hemip- 
tera och  Orthoptera  i  allmanhet  yttrar  Forf. :  Jem- 
forelsevis  ringa  ar  det  antal  af  Hemiptera,  som  fo- 
rekommer  i  Bernsten  och  ibland  dithorande  arter 
traffas  allmannast  sadana  som  lefvat  pa  bark  eller 
som  varit  parasiter  pa  grenar  och  blad,  men  knap- 
past  mota  OSS  nagra  former,  hvilka  den  nuvarande 
verlden  icke  har  att  uppvisa,  ja  icke  en  gang  sa- 
dana, som  hantyda  pa  ett  klimat,  hvilket  varit  sar- 
deles  afvikande  fran  vart.  Likval  bor  harvid  icke 
forbises,  att  de  tropiska  Hemiptera,  mera  af- 
vika  genom  sin  storlek,  an  genom  formen,  fran 
dem  som  forekomma  under  hogre  breddgrader  och 
att  storre  insekter  sallan   eller  alls  icke^  furefinnas  i 

bernsten. 


49 

bernsten,  emedan  de  ^annolikt  egt  styrka  att  lOs- 
jxora  i?i<»:  utur  Iiarzets  klibbi<''a  massa,  cllcr  art  dcnna 
icke  bildats  i  tillracklig  mangd  for  att  betacka  sa- 
dane  djiir.  Sasoiii  en  egenhet  i  Bcrnstcnsfaunan 
kan  aiimarkas  att  flera  arter  af  Cicadae  och  Cixius 
aro  furscdda  nied  ett  mycket  langt  snyte,  likval  ar 
forhallandet  i^adant  cndjist  lios  vi^sa  arter,  hvarfure 
liAraf  icke  torde  kunna  dragas  nagra  alhnannjire 
slutsatser.  Sallsyiit  forckoinma  i  Bernsten  nagra 
af  dc  pa  vatten  lefvande  Hydromici.  Bland  deysa 
isynncrhet  den  endaet  vid  hafsstrandcrna  lefvande 
Halobates,  och  man  har  svart  att  farklara  dees 
upptradande.  Detta  forliallande  synes  dock  ada- 
p;alaij[:i»a,  att  Bernsten:sbiidnin";en  fursiorgatt  vid  hafs- 
kusterna  och  icke  ensanit  pa  tradstammarna,  utan 
afven  pa  sjelfva  jorden.  Den  nuvarande  j)eriodens 
OrtJwptera  fordelas  enligt  Burmeistek  i  Blattina, 
Mantodea,  Fhasniodea,  Acridioidea,  Locustina,  Gryl- 
lodea  och  Forficulwa.  Faniiljerna  Mantodea  ocli 
Fhasmodea  aro  egna  fur  de  varmare  landerna,  de 
ofriga  aro  utbredda  ufverallt,  cluiru  vissa  slagten 
tillhora  egna  klimat.  Manga  arter,  sardeles  af  Ka- 
kerlackorna  och  Gradhopporna,  ega  en  vidstrackt 
utbredning  och  kunna  akliinatisera  sig  i  olika  verlds- 
dehir.  1  Bernsten  aro  sa  val  lurver,  som  fuUbil- 
dade  insekter  af  denna  ordning  icke  sallsynta,  och 
det  torde  kunna  antagas,  att  dessa  i  fornverlden 
tillhurt  de  djur,  hvilka  tidigast  upptradt,  hvilket 
vinner  stud  deraf,  att  hithorande  arter  blifvit  an- 
mrirkta  redan  i  Stenkalsformationen.  Hittills  kan- 
ner  man  likval  fa  former,  sasom  forekommande  i 
Bernsten,  och  ingen  af  dessa  eger  en  tropisk  ka- 
rakter.  Af  familjerna  Phasmodea  och  Mantodea,  soni 
fOrekomma  till  45  graders  nordlig  bredd,  har  in- 
gen art  blifvit    upptackt.      Om    en    Gryllns-art,    G* 

Prof.   Bohemans  Arsb.  1855,  1856.  * 


50 

macrocenis,  liknar  en  Westlndlsk  form,  sa  hantyder 
likval  dess  mindre  storlek  derpa,  att  detta  djur 
kunnat  traffas  nordligt  och  troligen  finnas  annu  llk- 
nrtadc  i  Norra  Aiiierika.  Blatta  haltluca  eger  myc- 
ken  ofverensstammelse  med  den  i  Europa  nllmanna 
Blatta  lapponica  o.  s.  v.  De  allmilnna  betraktelser 
som  meddelas  ufver  Neuroptera  innehalla  hiifvud- 
sakllgen :  att  de  fossila  insekterna  hittills  icke  blif- 
vit  studerade  pa  ett  satt,  att  deraf  kan  dragas  na- 
jira  vio-ticrare  slutsatser.  Bernstcn  innehaller  likval 
sa  talrika  och  val  bchallna  exemplar,  att  man  fur 
narvarande  kan  hoppas,  erlialla  nagot  posltift  ytt- 
rande  ufver  denna  talrika  klassens  historia  i  forn- 
verlden,  och  man  skall,  utan  tvlfvel,  finna  bekriif- 
telse  pa  de  resultat,  som  studiet  af  de  redan  lange 
bekanta  och  i  olika  lager  furvarade  djiirens  qvar- 
lefvor  lemnat.  PiCTET  anser  fOljande  utgura  de 
furnamsta  momenterna  af  bans  undersokningar,  nem- 
ligen  bekraftandet  af  en  lag,  hvilken  val  fur  nar- 
varande, men  oratt,  blifvit  af  vissa  geologer  klan- 
drad,  n)en  som  Pictet  ansett  allt  mer  och  mer 
vinna  bekraftelse  genom  de  utmarkfaste  Palaontolo- 
i^ers  arbctcn.  Denna  la<4  fordrar  sar^kilda  arter 
fur  hvarje  formation  och  antager  dervid  sasom 
grundsats,  att  ingen  fossil-art  ar  identisk  med  na- 
gon  nu  lefvande.  Det  var  derfure  af  sa  mycket 
storre  intresse,  att  sOka  bekraftelse  pa  denna  lag 
inom  Nem^opteimas  klass,  da  insekterna  hittills  icke 
blifvit  utur  denna  synj^unkt  studerade.  De  i  Bern- 
stcn inneslutna  Neuroptera  bekrafta  det  uppgifna 
forhallandet  till  alia  delar.  Ingen  enda  art,  hvars 
undersukning  kunnat  med  sakerhet  verkstallas,  har 
funnits  ofverensstammande  med  nagon  nu  lefvande 
och  om,  sasom  FOrf.  ej  betviflar,  de  ofriga  ordnin- 
garna  lerana  stud  for  samma  asigt,  sa  kan  det  an- 
ses  sasom  sakert,  att   ingen    insekt    fran   de  tertiara 


51 

formatlonerna  ofveigatt  till  oss,  utan  aro  alia  fur- 
gaiigna  och  ersatta  af  nyn.  Jcmfurelsen,  niellan  de 
arter  som  finnas  inneslutna  i  bernsten  och  var  tids, 
synes  antyda,  att  de  forra  sta  narmast  de  former 
som  traifas  kring  raedelhafvet  och  antages  till  fulje 
hiiraf  att  norra  Preusscns  klimot,  under  den  tertiara 
perioden  vaiit  varmare,  an  under  narvarande  tid. 
Recens.   i  Frorieps   Notiz.    4  856.   III.   [>.    161. 

Af  Os^yx\LD  IIeee,  som  en  langre  tid  egnat  Fossila 
sina  undersOkningar  at  de  fossila  insekter,  hvilka '"*''^' *^^' 
forekomma  i  grannskapet  af  Aix  i  Provence,  hafva  vi 
nil  fatt  emottaga  ett  rikhaltigt  bidrag  till  kiinnedo- 
men  om  fOrenilmda  organismer.  Under  det  Kac- 
kerlacker  och  Termiter  aro  allmannast  i  de  forsta 
sekundiira  formationerna,  iiti  hvilka  Coleoptera  och 
Rhyncliota  afven  temligen  talrikt  forekomma,  men 
Diptera  och  I-Iymenoptera  aro  sallsynta,  visar  sig  i 
den  tertiara,  insekter  af  alia  ordningar,  med  iin- 
dantag  af  fjarilarna,  i  tahika  arter  och  slagten.  Dc 
fornamsta  lokaler  for  sistnajmnde  period  aro  Oenin- 
gen,  Radeboj  och  Aix.  I  sednare  tider  hafva  fofe- 
sila  insekter  tillhorande  den  tertiara  formationcn 
visserligen  blifvit  funna  pa  andra  stallen,  sasom 
vid  Monod  och  Rivas,  i  mergeln  vid  Lausanne  och 
i  brunkalen  vid  Grasset  i  Bohmen,  men  i  fa  exem- 
plar och  i  ett  fragmentariskt  tillstand.  Den  rik- 
haltigastc  fossila  insckt-faunan  nast  Bernstens,  eger 
onekligen  Oeningen,  hvarest  under  sista  tiden  en 
mangd  nya  intressanta  former  blifvit  funna.  som 
gifva  vigtiga  forklaringar  ofver  forhallanderna  un- 
der forntiden.  Afven  fran  Radeboj  ar  ett  betyd- 
ligt  antal  arter  kanda  och  ingen  annan  lokal,  har 
lemnat  ett  sa  stort  antal  exemplar  som  dessa.  Fran 
Aix  aro  de  bekanta  arterna  icke  sa  manga.  Detta 
harflyter  likval  deraf,  att  denna  lokals  fossila  djur 
aldrig  noggrant   blifvit   eftersokta,  och   hafva  hittills 


5£ 

endast  30  arter  derlfran  blifvlt  beskrifna.  Aix  ar 
en  teinligen  stor  stad,  belitgen  vid  den  furra  vagen 
frail  Marseille  till  Avignon,  «om  nu  blifvit  afsknren 
af  en  stOrre  jernvag.  I  narheten  af  den  stora  da- 
len,  soni  genonifiytcs  af  den  lilla  floden  Arc,  och  i 
hvilken  dalstrilckning  staden  ar  belagen,  hoja  sig 
pa  bada  sidor  laga  kedjor  af  kullar,  bestaende  af 
tertiilr  kalk  och  mergel,  livilka  visnt  sig  for  det 
mesta  vara  sottvattens  bildningar.  Endast  i  narhe- 
ten af  staden  ligga  ofver  dessa  ett  lager  hafssand, 
hvilket  innehaller  stora  ostron-skal.  Da  sottvattens- 
kalken  lii2:<j:er  under  hafskalken,  maste  den  forra 
vara  aldre.  1  denna  finnes  afven  inbaddade  rika 
lager  af  gips.  Begifver  man  sig,  omkring  en  tini- 
mas  vag  fran  staden^  till  hojden  af  de  nordligt  be- 
lagna  kullarna,  passerar  man  ofver  gipsbryggor. 
Under  gipsen  finnes  en  fast  kalk,  i  hvilken  fore- 
koninia  nagra  vackra  insekter,  sardeles  af  slagtet 
Bibio.  Gipslagrets  betackning  bestar  af  en  hvitgra, 
mycket  finkornig  kalk-rnergol  af  ungefarligen  \  fots 
niaktighet,  hvilken  latt  sOnderdelas  i  tunna  skifvor, 
Af  dtssa  innehalla  de  meller^ta  de  vackraste  fossila 
insekterna.  Af  de  60  arter  Forf.  granskat  fran 
Aix,  hafva  fyra  blifvit  ilfven  funna  vid  Oeningen  och 
nio  vid  Radeboj.  Butraktar  man  de  insekter,  hvilka 
blifvit  insan)lade  vid  forenamnde  stallen,  sa  adrager 
sig  rikedomen  af  mygg-artade  djur  (Bibioner  och 
Svampmygg)  var  uppmarksamhet  och  det  stora  an- 
talet  af  dessa,  synes  vara  karakteristiskt  for  hela 
tertiar-formationen.  Vid  Aix  aro  myrorna  sallsyn- 
tare  an  vid  Radeboj,  dock  fela  vid  det  forra  stal- 
let  icke  bladlossen,  hvilka  sta  i  sa  nara  forhallande 
till  myrorna.  Hvad  som  fortjenar  anmarkas  ar, 
att  ingen  af  de  storre  Buprestiderna  blifvit  funna 
vid  Aix.  De  hafva  troligen  icke  har  kunnat  spela 
samma    rol,    som    vid    Oeningen,    hvarest    de    fore- 


63 

komma  i  talrika  exemplar.  Deremot  am  Phyto- 
phager  och  CurcuUoner  representerade  pa  alia  dessa 
stallen.  Fjiirilar  aro  vid  AIx  ytterst  sfillsynta,  lik- 
val  bar  en  vacker  dagfjaril  dcrifran,  Cyllo  sepulta^ 
nf  BoisduVal  blifvit  afbildad.  Furf.  har  endast 
erhallit  tva  nattfjarilar,  hvilka  likval  befunnos  i 
niycket  daligt  sklck.  Efterscr  man  hiiruvida  de*sa 
insekter  kunna  lemna  ett  begrepp  om  utseendet 
kring  Aix  under  den  tertiara  perioden,  sa  finner 
man,  att  de  forekommande  lAheUulid-liii'VGrnn  ocli 
Ilt/drobn,  liksom  fiskarna  och  molluskerna  gOra  det 
otvifvelaktigt,  att  kalkmergcln  vid  Aix  ar  en  sott- 
vattens-bildning.  Sannolikt  liar  bar  varit  en  pjt', 
i  hvilka  dessa  djur  lefvat.  Sjons  strander  voro  val 
till  en  del  omgifna  af  moras  och  bar  vistades  de 
sma  Bemhidierna,  Xantholinerna,  Philonthus,  lAtliO- 
carls  och  Stemis-ixYiern^i  jemte  Clconi.  De  fiesta  in- 
sekterna  antyda  likval  en  fuktig  skogsmark.  liar 
har  tummelplatsen  varit  fur  Limnohierna,  Xylopha- 
gerna  och  de  talrika  Blbiojierna,  hvilkas  larver  up- 
pelialla  sig  i  murknadt  trad  ocb  i  fuktig,  fet  skogs- 
jord.  Har  har  afven  varit  tillhallet  fur  svampmyg- 
gorna,  hvartill  larverna  lefva  i  kottiga  svampar, 
som  icke  kunnat  felas  i  skoo-arna  krin<j^  Aix.  Un- 
der  tradens  bark  vistades  IJylesinus,  Bostrichus^  Sco- 
lytes  och  Apate-arter.  Pachymenis  Pini,  som  tiSffas 
i  barrskogar,  har  troligen  upjieliallet  sig  pa  Finns 
liepios.  Da  det  funnits  savjil  salg-  som  poppel- 
arter,  hafva  Bythoscopus  muscaiius  och  Aphrophora 
spumifera  pa  dessa  baft  sitt  tillball,  hvaremot  Psen- 
dopliana  amatoria  troligen  vistats  pa  en  art  Ek. 
Afven  urter  hafva  funnits.  11  eterog aster  antiquus  lik- 
nar  den  pa  nilsslor  forekommande  //.  wticae  uch 
den  vackra  Pachyinerus  pulchellus,  P.  piclus,  Cassida 
Blancheti  furutsatta  tillv'aron  af  Synantherer,  Thrips 
antiqua  och    llilaretes    hellus    af    blomsterrika    skogs- 


54 

trakter.  Man  kan  alltsa  tanka  sig  nejden  kring 
Aix,  sasom  ett  laiuldkap  I  hvilket  en  sjO  onigifven 
af  morasiga  strandcr,  bevaxta  med  Sabalpaltner  fun- 
nits.  Den  narbelagna  skogen  bildad  af  Kaneltrad, 
Ekar  och  Podocarper,  pa  de  torrare  stallena  af  barr- 
triid  och  cypresser,  sanit  liar  och  dcr  afbruten  af 
ftngar.  Omkring  Pahnerna  fladdrande  broklga  fjil- 
rilar,  i  akogarna  hcJa  svannar  af  blomniygg,  tal- 
rlka  svampmygg  och  vedatande  inscktcr,  da  dcr- 
euiot  sma  Carahlcl,  Stci'phyUiiii  och  Cleoni  vandrade 
omkring  vid  sjOstrilnderna.  Torra  och  sandiga  lo- 
kakir,  sadana  som  nu  allmant  finnas  i  Provence, 
synas  da  icke  hafva  fOrekommit,  livarfure  ock  sa- 
dana insekter,  hvilka  bcbo  sa  beskaffade  stilllen, 
synas  feki,  sasom  t.  ex.  Melasomata  hvilka  nu  aro 
allmanna  i  sOdra  Frankrikc  och  Spanien.  Flertalet 
af  de  insekter,  som  patraffas  vid  Aix  ega  likhet 
med  de  arter,  som  forekonmia  kring  medelhafsku- 
sten,  hvaijemte  afven  nagra  typer  blifvit  funna,  som 
ilro  frammande  for  dessa  trakter.  Slagtet  IJippor- 
liinus  finnas  for  niirvarande  cndast  i  Caplandct  och 
i  Nya  Holland,  Cyllo  endast  i  Indiska  Achipelage]i 
och  Litliocaris  varicolor  ufvei-ensstanuner  niira  nietl 
en  nordamerikansk  art.  Eftcr  inledningen  fOljcr 
beskrifning  ofver  de  arter,  som  blifvit  funna  vid 
Aix  nemligen:  2  I  Coleoptera,  2  Gynmogatlta,  5 
IJymenoptera,  2  LepiJoptera,  '17  Diptera  och  13 
Rhynchota.  Viertels  Jahreschr.  Naturf.  Gesellsch.  in 
Zurich    I   Jahrg.   I   heft.    p.    \.   Tab.    1,    2. 

Ett  vigtigt  bidrag  till  kannedomen  om  forn- 
verldens  Insekt-fauna  har  Goldenberg  meddelat  i 
sin  afhandling  ''Der  fossilen  Iiisekten  der  Kolilenfor- 
mation  von  Saar-hr lichen'  (Duxker  und  VON  Mayer 
Palaeontographien  IV.  p.  17-38.  Tafl.  3—6). 
Genom  de  har  beskrifna  insekterna  blir  Heers  pa- 
staende,   att  i  dessa   lager  cndast    skullc  forckomma 


55 

sddana,  livllka  undorga  en  ofullstandig  forvandlinpr, 
till  en  del  bekrilftad,  men  till  en  del  motsagd,  ty 
jcmte  Blattae  och  Termiter,  hafva  ilfven  Neuroptera 
af  Sialidernas  grupp  jemte  en  2>o.r-artad  Lamelli- 
corn  blifvit  patraffade.  De  af  Forf.  bcskrifna  och 
afbildade  qvarlefvorna  af  insekter  tillhora  fuljande 
sbigten:  Blattae  3,  Gryllacris  1,  Termes  4,  I)icf//o- 
neura   (nytt   Slalid-sh'igte)    3    och    Troxites    \. 

Uti  Westwoods  "Contributions  to  fossil  En- 
tomology' (Quartly  Journal  of  the  geological  Society 
of  London  X.  p.  378  —  39G)  lemnas  underrattelser 
oni  ett  stort  antal  i  England  funna  fossila  insek- 
ter, hvilka  afven  blifvit  afbildade  [)a  Tafl.  14 — 18. 
De  har  beskrifna  qvarlefvorna  af  insekter  tillhora 
alia  ordningar,  och  aro  for  det  niesta  sma  eller 
medelstora,  sa  att  de  synas  hafva  lefvat  i  tenipe- 
reradt  klimat.  Markligt  ar,  att  endast  delar  af 
balen  och  af  vingarna  patriiffats,  hvaremot  alia  ex- 
treniiteter  saknats.  Till  storre  delen  aro  de  anforda 
djuren  af  sadan  beskaffenhet,  att  det  ar  svart  be- 
8tamma  till  hvilka  slagten  eller  faniiljer  de  bora 
hiiiiforas. 


Foljande  tidskrifter,  hvilka  hufvudsakligeri  af- Tidskrif- 
handla  Entomologiska  amnen,  hafva  under  de  tvenne  ^^^' 
ar  denna  beriittelse  omfattar  blifvit  fortsatta,  nem- 
ligen:  "Annales  de  la  Socieie  Entomoloyipie  de  France" 
Tredje  Serien  Tome  III  och  IV.  ''Transactions  of 
the  Entomological  Society  of  London'.  New  Series 
Vol.  HI.  Part.  3—8,  Vol.  IV.  Part.  1—2.  " Stet- 
finer  Entomologische  Zeitung"  Band.  XVI  '1855  XVII 
1856;  Linnea  Entomologica"  Band.  X  1855.  "Zeit- 
schrift  far  Erdomologie  im  auftrage  des  Vereins  fiir 
Schlesische  Insektenhunde  zu  Breslau"  IX  Jahrg.  1855 
och   X   Jahrg.    1856.    "The  Zoologist"   har  oafbrutit 


56 

blifvit    fortsatt    och    en    ny    " Handlhigen    der  Neder- 
landsche    Entomologisclie      Vereniaing''    borjat    utgifvas. 
Vol.   I.   Stuck    1,   2.    Debsa   tvenne   seclnare  bar  Eef. 
ickc   varit   i   tillfalle   att   beo-Morna. 
Litiera-  De   af  EiiiCHSOiV    paborjade    arliga   redogorel- 

sieter!  "^^^'^'^  ufver  Entomologieiis  framsteg  hafva,  under 
titcl  "J3ertcht  ilbe?'  die  Wissenscha/tlichen  Lelstungen 
im  Gehiete  der  Entomologie\  af  Geustaecker  blif- 
vit  utglfna   for   aren    1853,    1854   och    1855. 

Zoologisk-Botaniska  Foreningen  i  Wien  bar, 
sasom  bihnng  till  femte  bandet  af  sina  FOrhandlin- 
gar  utgifvit  '' Ber'wld  iiber  die  Oesterreichisclie  Litte- 
Tatar  der  ZooJogie,  Botanik  und  Pal dordol ogle'  nns 
den  Jahren  1850 —  1853,  8:o.  Wien  1855,  375 
sidor,  hvaruti  litteraturcn  om  leddjuren  blifvit  af- 
bandlad  fran  p.  20  56.  Icke  allenast  alia  de 
inoni  Osterrike,  under  namnde  ar,  utkomna  arbeten 
blifva  bar  anforda  och  mer  eller  mindrc  fullsstan- 
digt  recenserade,  utan  afven  i  andra  lander  ut- 
komna verk  eller  uppir^afser,  som  ber«jra  foron/imde 
lands  fauna  annialas.  En  arllg  fortsattning  af  detta 
nyttiga   arbete   utlofvavS   af  redaktionen. 

Uti  ett  tal,  hallit  i  Belgiska  Akadenden,  hiir 
Selys-Loxgschamps  fullstiindigt  uppriiknat  alia  de 
arbeten  som  inom  Bulgien  utkommit,  rorande  detta 
lands  Entoniologiska  Fauna.  lliiraf  vi^ar  .^ig  alt 
llcra  klasser  af  inticd<tcrna  derstades  alldelesM(d<e, 
eller  ocksa  ofullstandigt,  blifvit  bearbelade.  Bull. 
Belg.   XXII.   II.   p.    1208. 

Slutligen  bar  BuiiSE  uppgjort  en  forteckning 
ofver  alia  do  arbeten,  som  utkommit  rorande  Liff- 
lands,  Kurlands  ocli  Fstlands  Insekt-fauna,  hvaruti 
titlarna  jemte  tryckningsaren  angifvas.  Corresp. 
Blatt.  Naturf.  Ver.  in  Riga  VII  Jahrg.  p.  136. 
Entomo-  For  Entomologiens  historia,  skall  det  af  Mayer 

hH*^r  "^gi^""^     arbetet    "Arldoteles    Thierhunde,    ein    Beltrag 


57 

zur  Ge.schwhte  der  Zoologie,  Fhystologle,  und  alien  Phi- 
losopJiie'  Berlin  1855  vara  nf  stort  intresse.  Da 
Kef.  ej  haft  till  fill  le  att  af  detsfinnna  tao:a  en  nar- 
nifue  kilnnedoni,  bar  lian  j(  nite  dest;  anmalande  trott 
sig  bura  namna,  att  det  pa  flera  stallen  blifvit  for- 
delakti^t   recenseradt. 

Undir  titel  "  Cours  Elemerdaire  d'lJistoire  Na^  LHro- 
tnrelJe  contenant  les  applications  -  de  cette  Science  aux  ^^'^^* 
dicerses  connaissances  Utiles'  par  Mulsant,  Lyon 
185(3,  352  sidor,  bar  en  handbok  utkoniniit  i  Zoo- 
logic  n,  som  synes  laniplig  for  de  forsta  elenienter- 
nsis  inlaranne.  Lcddjuren  afbandlas  fran  p.  2(3  1 
till  328.  For  att  gora  sina  framstallda  lUigter 
tydliga,  bar  Forf.  i  texten  latit  infora  en  nuingd 
figurer. 

The  world  of  Insects  a  guide  to  its  wonders  by 
J.  W.  Douglas,  London  185G  inneballer,  enligt 
en  af  Dohun  afgifven  recension,  12  kapitel  af- 
handlande:  Husen,  blonistertradgarden,  trad-  ocb 
vaxt-tradg.irden,  falten,  backarna  ocb  gaiigarna, 
gardesgardarna,  bedarna  ocb  angarna,  t-aijdf;iltena, 
skogarna,  vattneii,  bafskusterna  ocb  beigen.  Foif. 
bar  af^ett,  att  i  en  blttlast  stil  framstaUa  det  in- 
tressantaste  af  insekternas  Jefnadssfttt,  nagra  af  de 
biitsta  lokalerna  for  deras  efteisokande  ocb  lainp- 
llga  fangOK'tboder,  allt  i  det  bop[),  att  Ifisaren  skall 
bcgngna  bans  und(rrattelser.  l>i)k(n  innoballando 
244  sidor  b)fordas  j)a  dot  bogt^ta.  Kccens.  i  Nat. 
Hist.   Rcvitnv   III.   p.    53. 

Af  ''Introduction  to  Entomology^  or  Elements  of 
the  Natural- History  of  Insects"  by  W.  KiUBY  Jind 
W.  Spence,  bar  sjunde  npplagan  utkoninn't  i  Lon- 
don   I85().   Kecens   i   Nat.    Hist.   Keview   lU.   p.  50. 

A  Natural  History  of  the  Animal  Kingdom  be- 
ing a  Systematic  and  Popular  IJcscriptions  of  the  Ha- 
bitSf   Structure  and    Classification   of  Animals,  from  the 


58 

lowest  to  tie  hujliest  forms,  arrarujed  accord'ii'ig  to  their 
orgainzation'  hj  Dallas,  Loud.  'iS56,  t^kall,  cnliot 
en  koit  recension  i  Nat.  Hist.  Keview,  utgura  en 
compilation  Iran  andra  t^k  lifter,  soni  synes  vara 
\erkstalld    nied    ni;<kiljning. 

A  marnial  of  Natural- History  for  the  use  of 
travellers,  being  a  deserijjtioits  of  the  families  of  the 
animal  and  vegetable  Kingdom  by  Arthur  Adams 
London  '1854  iir  ivcf.  endast  bekant  genom  en  an- 
niiilan  i  Proceed.  Entom.  Soc.  HI.  p.  (32.  Enligt 
dcn^amma  aro  2  50  t^idor  egnade  at  Entoniologien. 
fJie  Mysterien  der  Jnsectenwelt.  Kin  geheimer 
Schliissel  far  Samnder  aller  Insecten-Ordnungen  und 
Stdnde,  behufs  des  Kangs,  des  Avfhaltsorts,  der  Woh- 
jiung,  Tag  und  Jahreszeit  u.  s.  u\  oder  autoptisehe 
Darstellung  des  Insectenstaats,  in  seinen  Zusamenhange 
zum  bestehen  des  Naturhaiishaltes,  ilberhaupt  und-  in- 
besondere  in  seinem  Kinflusse  auf  die  fhanerogamische 
und  cryptogamisehe  Ffianzenbevolkerung  Kuropas.  Zum 
ersten  Male  naeh  fnnf  und  zwanzigjdhn'gen  eigenen 
Krfahrungen  ziisammengestellt  und  lierausgeben  diirch 
Prof.  Dr.  eToHANNES  GiSTEL,  Kcmptcn  '1850.  Detta 
arbete  skalJ.  oaktadt  den  langa  och  prunkande  ti- 
teln,  enligt  en  i  Stett.  Ent.  Zeit.  1856  af  Doiirn 
fOrfattad  recension,  vai-a  utan  sardeles  vetcnskap- 
]Igt  viirde,  sanit  dessutom  innchalla  icke  sa  fa  oi'ik- 
liga  uppgifter. 
Eiitoino-  K<">raiide   don    Entomologiska  nomenklatui-en  liar 

logisk  iio-g.pi,>|j^x  yttrat  sii.''  och  framstiillt  niWra  forslai>-  till 
1111-.  lurandring  i  slagt-  och  lainijj-benanuiingarne.  (otett. 
Ent.  Zcit.  1855,  |).  282).  Han  amser  att  do  sed- 
iiare  inom  Coleoptcra  bora  slutas  pa  ides,  men  bland 
fiugor,  bien  och  fiorvingar  pa  idae.  Haliday  bar 
af'vcn  afhandhit  samma  ilmne  1.  c.  p.  287. 
Allniiin  Af    " Opuscules    Kntomologiques'    par    Mulsant 

liuenitur.ij.^f^.a   trennc    haftcn    elkr    Cahicrs    V,  VI   ocli   VII 


59 

ntkonimif.      For   innehallet    af   dctta    aibete   konimer 
ntt    rodoii'Oras    lan(>;re   fram    i    deniiii    bcratteL-o. 

Melanges  Entoinologhjues  af  Pkuiioud  livaraf 
III   Part.    I    Cah.  utkoiniiiif,   liar  I\ef.   icke   lial't   till- 

falle    so. 

Stainton  har  burjat  iitgifva  (tt  aibete  '"The 
Entomologist,  comprising  notice  of  the  neio  British  In- 
sects", hvaraf  tvenne  liiiften  for  4854  och  1855 
kominit  i  bokhandeln.  Detta  arbete  koinmer  aft 
iniU'lialhi,  cj  mlndre  afhaiullingar  i  popuklr  stil,  an 
iifvcMi  do  ii[)ptacktcr,  soin  under  aret  koniina  att 
8ke  inom  England,  sniarre  uppsatser  ocdi  anuialaii 
af  utkomna  P]ntomologiska  skrifter.  I  dct  forst 
lUkomna  haftet  liafva  endast  Lepidoptera,  Ihjmenop- 
tera  och  Coleoptera  bllfvit  afhandlade.  l)e  forst- 
namnda  aro  bearbetade  af  utgifvaren,  Ilgnienop- 
tera  af  Smith  och  Coleoptera  af  Janson,  Stain- 
ton  upprfiknar  de  sedan  1835  i  England  upp- 
t/ickta  Lepidoptera  och  meddelar  anniarkningar 
om  Tineldae.  Smith  an  for  de  sedan  KirjiYS  tid 
funna  Apia.riae  och  de,  sedan  Suuckahd  utarb^'- 
tade  sin  "E?say",  tilikomna  Hymenopteva  fossoria 
och  slutligen  har  Janson  up})tagit  de  sedan  Ste- 
phens "Systematic  Catalog"  antniirkta  skal-insekter. 
Af  detta  hafte  har  redan  andia  Lip[)lMgan  blifvit 
behoilig.  Kccens.  i  Ann.  and  Mag  Nat.  Hist.  See. 
Ser.  XV.  [).  53,  3 56.  Xat.  Ili.-t.  lu-vicw.  II.  [). 
09.  III.   p.    16. 

Etudes  Entomologiques  redigees  [)ai-  V.  DE  j\IoT- 
SCHOULSKY  Livr.  II,  lil  och  IV.  Ilelsingfors  185'i, 
'1855,  jnnehalla  underriittelser  oni  Linnes  och  Fa- 
Buicil  insektsamlingar,  upplysningar  roranrle  syno- 
nyniitn  till  nagra  af  Mannerheim  och  utgifvaren 
benjimnda  ai'ter  och  slutligen  en  planclie  fi-anistal- 
lande   atskilliga  Coleoptera,  de  fiesta  tillhurande  Sc7/d- 


GO 

maeni  ocli  Faehq^Jii,  hvllka  val  erhalllt  namn.  men 
icke    blifvit   be^krifna. 

Uti  '' SielfCiiter  BeTiclit  de?'  Vereins  far  die  Fau^ 
iia  der  Prochiz  Preussen"  1855  finnes  iiitagna  ut- 
forliga  me;l(l<lMnden  om  de  upptackter,  som  inom 
iianinde  lan<],  under  de  trenne  si.sta  aren,  blif- 
vit  <ij()rda.  Har  "forekonimor  fur  (let  for6ta  en  fui- 
teckning  ufver  de  af  Elditt  funna  Thysauurac, 
uppg.Unde  till  40  arter.  Af  redan  forut  katalogi- 
serade  ordningar  li -fva  Neuroptei-a  erhallir  en  till- 
nkning  af  5  Ilemerohii  och  20  Plirygainder.  Co- 
h'opiernas  antal  har  blifvlt  hojdt  fran  ^,145  till 
2,»H7  och  Dlpternas  genoin  tillkomsten  af  33  artcr 
iippbiingadt  till  542.  Af  Lepidoptera  hafva  33 
Macro-  och  1  1 9  Mlcrolepidoptera^  sasom  forut  ej 
anmarkta,   uppraknats. 

Fuss  har  fortsatt  sina  bid  rag  till  utvidgande 
af  kannedoinen  oni  Siebenburgcns  insckt-fanna,  ge- 
nom  upprilknandet  af  derstades  nyligen  upptiickta 
arter,  tilihorande  klasserna  Fliynchota,  Orthoptera, 
Neuroptera  och  Coleoptei^a,  Likasom  furut  nie(hlehi8 
upplysningar  lorande  artcrnas  forekonimande  ocii 
lefnadssatt.  Verb,  und  Mitth.  Siebcnb.  Yer.  zu 
Herrmannst.    VI   Jahrg.   \).    20. 

HiNTEROCKER  har  uppgjort  en  forteckning  pa 
-  fiera  sall^yntare  insekt-arter,  som  af  honom  l)!irvlt 
])atraffade  i  narheten  af  Linz.  Verhandl.  Zool.  But. 
Ver.   in   Wien.    V.    Sitzungsb.    p.    44. 

l^EUTUAND  Lachenee  omnamuer  nagra  insck- 
ter,  hvilka  ban  futmit  i  grannskapct  af  Cherbourg. 
Mem.   de  la  Soc.   de   Cherb.   II.   p.   97.   III.   29G. 

En  kort  bei-fittclse  om  de  insandingar  af  iu- 
sekter,  som  blifvit  verk.^tallda  i  Old -Calabar  pa 
Afrikas  ve.stra  kust,  har  af  Murray  blifvit  afgif- 
ven.  Report  Britisch  Assoc,  for  Advene,  of  Science 
25   Meet.  p.    114. 


61 

Bidrag  till  kannedonien  om  den  aequatoriahi 
dclcn  af  Sudra  Ainciikas  insekt-fauna  firinas  upp- 
tagna  i  '' Esplorazione  delle  regione  eqwdoriale  lungo 
il  Napo  ed  il  Jiiune  delle  Amazzom'  da  Gaetano 
OscuLATi  Milnno  1854.  De  besta  uti  Iro  en  upp- 
rakning  af  de  Lepidoptera,  i>oin  blifvit  funna  vid 
Quito  (p.  135),  ^:o  en  af  Spinola  uppriittad  fOi- 
teckning  ufvor  Coleoptera  och  IJymenoptera  fran 
sanima  trakt  (p.  20i^).  Ibland  dcssa  aro  ^5  an- 
sedda  vara  nya,  men  nicd  undantag  af  ett  nytt 
Malacoderm-ii\\\g{Q,  icke  beskrifna;  3:<)  en  upprak- 
ning  af  de  Diptertiy  livilka  ROiNDAM  ansett  vara 
nya,  och  som  af  hononi  1850  blifvit  beskrifna  i 
iNuovi  Annali  delle  Scienze  Naturali  di  Bologna 
p.   240. 

Da LTOn's  beskrifningar  i  ''History  of  British 
Guiana'  London  1855,  V'ol.  II  ofver  namndc  lands 
leddjur,  skola,  enligt  en  recension  soni  Kef.  haft 
tillfalle  se,  vara  utan  allt  vc'ten8ka{)ligt  viirde  och 
anser  Kecens.  arbetet  adagalagga  t^a  inycken  brist 
pa  sakkannedom,  att  det  varit  battre  om  det  aldrig 
blifvit  utgifvet.  Sa  t.  ex.  for  Forf.  vissa  Ijamelli- 
corniuy  sacsom  Cetonia,  MelolontJia,  o.  s.  v.,  till  He- 
tf-romera  och  omnamner  sasom  allmant  forekonmiande 
i  British-Guiana,  Mantis  religiosa,  Xylocopa  violacea 
och  Gryllus  campestris  m.  fl.  De  vanliga;*te  arters 
nainn  Oro  oratt  anforda,  och  ganska  lojliga  misstag, 
sasom  Julius  (i  stallet  for  Julus)  maximuSf  forekom- 
ma    pa   nastan   hvarje   sida. 

Eorande  Mexikos  insekt-fauna  hafva  nagra 
underr/itttdser  af  Dehne  blifvit  meddehade.  I  n^mnda 
land  forckomma  Bup)restider  i  stor  mangd.  Vidare 
aro  slagtena  Cetonia,  Trichius,  Scarabaeus  och  Ela- 
ter  m.  fl.  representerade  genom  talrika  arter.  Utom 
skal-insekter  forckomma  fjarilar  i  mangd,  men  dessa 
^ro  svara  att    forvara,    sedan    de    blifvit     torra,  for 


de  alltfOrsturande  myrornn,  hvllku  i  aiovix  skaror  in- 
trfinga  i  Iiiisen.  En  nf  do  vackraste  ocli  tillika 
allmannaste  dagfjarilar  ar  Papilio  Laertes,  Den  i\y- 
gcr  vanligtvis  i  skuggan  nara  floderna,  Iivarundcr 
den  langsamt  rur  vingarna.  Af  do  svarta  Lquites 
incd  skarlakansrOda  flackar,  finnas  liar  manga  ar- 
tcr.  Allgeni.  Deutc^clie  Naturli.  Zeit.  N.  F.  I.  }).  3  17. 
Om  de  tropiska  liindernas  inscktfauna  i  Nord- 
()<ti'a  AfVika,  hafva  vi  crhalllt  nagra  upplysningar 
gcnoin  BiiEMM.  Sasom  man  liaft  all  anli-dning  lur- 
nioda,  niastc  dc8sa  landers  yppign  vegetation  frani- 
bringa  en  stor  rikedom  af  insekter.  Man  finner 
ocksa  har  alia  ordningar  af  denna  klass  represen- 
terade  genoin  talrika  artcr  ocli  individer.  Bupre- 
atiderna  flyga  oni  dagarne  allnijint  kring  de  blom- 
mande  Minioserna.  Pa  alia  soliga,  fiiktiga,  gras- 
lOsa  stallcn  furekonnna  praktfulla  Ciclndeletae,  hvilka 
krlngsvarma  i  Jiiften  elicr  pa  sanden.  De  aro  myc- 
kct  radda,  men  kunna  lik^al  liitt  fangas  om  morg- 
narne,  da  de  finnas  vid  flodstriinderna,  fastade  pa 
fukti<j;a  fjrasstran.  I  siOarna  och  floderna  livimla 
Dijtisci  och  Gyrini,  Copropliagi  ilrOj  i  granskapet 
af  livarje  kreaturslijord,  tatrika.  Elateridae  och  Cur- 
culionidae  traffas  ufverallt.  Ilymenoptera  furekonima 
i  stor  mangd.  Om  kring  hvarje  dodt  djur  8anda 
sig  stora,  farliga  gctingar  till  hundrade  tal  och  fur- 
tara  af  kOttet.  Chrysididae  svarma  i  stort  antal 
och  dessa  vackra  djiir  aro  en  verklig  plaga  fur  re- 
sande.  En  art  traffas  vanligen  i  boningsrum,  den 
liknar  en  lysande  smaragd,  men  sticks  ganska  svart. 
Verkliga  honingsbin  finnas  afven.  Anmarknings- 
vardt  jir  att  man  ser  sa  fa  Lcpidopte^^a.  Dagfja- 
rilarne,  bland  hvilka  Eqidtes  mest  forekomma,  falla 
lattare  i  ogonen  an  nattfjarilarna,  men  aro  mindre 
talrika  an  dessa,  sa  val  till  arter,  som  individer. 
Orsaken   hartill  torde   bora  sokas    deruti,    att    natt- 


63 

fjarilarnas  pupor,  sasom  ofta  skyddadc  mot  solen, 
biittre  motsta  den  torra  arstidcn.  Dagfjarilarne  iiro 
rnercMdels  till  fargerna  praktfulJa.  Den  gula  och 
svarta  fargcn  i  alia  nyanscr,  syncs  vara  den  ra- 
dande.  Alia  sturre  dagfjarilar  aro  nier  cller  min- 
drc  skygga  och  forsvinna  vSnart,  da  de  fOrfoljas,  uf- 
ver  de  hogsta  tradcns  toppar.  Fur  Dlptera  aro  de 
tropi'ska  skogarna  ctt  rigtigt  paradivS.  Afven  af 
Neuro'ptera  finnas  manga  familj(^r,  slagtcn  och  ar- 
ter.  Afrika  ar  likaledcs  Oi'tliopterims  hemland  och 
Furf.  anscr,  r.tt  nntalct  af  Mantldes,  Phasmide^, 
Acridldes  ocli  Locustina  hiir  rcpresentcras,  genoui  4 
a  500  arter.  Af  Ileteroptera  omnanmcs  Hydro- 
cover  och  Tetyrae  s;lsom  alhnanna.  Pulex  irritans, 
som  talrikt  furekommcr  i  Egypten,  finnes  Icke  har. 
Deremot  hafva  innevanarne  att  kiimpa  mot  en  milngd 
andra  parasiter.  Hos  negrerna  aro  dessa  svarta 
och  saledes  andra  ar(er  an  vara.  Allg.  Deutsche 
Natmh.  Zeit.   N.   F.   I.   p.   2  16. 

Nagra  up2:>!ysningar,  betraffande  Malaccas  och 
Borncos  insekt-fauna,  hafva  af  AVallace  blifvit 
bekantgjorda  i  The  Zoolog.  1855  p.  4636,  4803. 
Dessa  bcrura  hufvudsakligen  Colcoptcra  ocli  Lepi- 
doptera  och  ibland  dessa  endast  utmiirktare  former, 
hvilka   adraga   sig   rcsandes   uppmarksamhet. 

Voyage  an  Pol-Syd  et  dans  I  Oceanie  pendant 
les  annees  1837 — 1840  sur  les  Corvettes  V Astrolabe  et 
la  ZeUe  sous  le  commendement  de  Dumont  d'Uk- 
viLLE.  Zool.  T.  IV  Insectes  par  Blan chard  har 
1853    fiillstandigt  iitkommit. 

Bellier  de  la  Chavignerie  har  ntarbetat 
en  intrcssant  bcrattelse  om  sina  i  Basses-Alpes 
gjorda  fynd  af  Jjepidoptera  och  Coleojytera,  hvaruti 
noggrant  redogures  fur  de  fiesta  arternas  furekom- 
mande  och  iitbrediiing  inom  dessa  bcrgskcdjor.  Till 
slut  npptagcs    och    afbildas    en    ny    Geometra,  nem- 


64 

li^en    Analtls  Maydaleiiarla.    Ann.    Eut.   III.    Ser.   IV. 
p?  5.  Tab.    I    N:o  I. 

Un(]er  titel  "Beitrag  zur  Fauna  Dalmatlens" 
liar  FuAUEXFELD  redogjort  for  sinn,  under  en  rosii 
i  berurde  land,  insamlade  insekter,  hvilka  ock  till 
nuninen  blifvit  uppraknade.  Verb.  Zool.  But.  Ver. 
in   Wien.   VI.   p.   43  1. 

EvEUSMANN,  ,  som  undcr  aren  1852 — 1853 
ffjort  en  rcvsa  ^^enoni  en  del  af  Frankrike  till  Al- 
•zier,  liar  iiti  en  derom  afgifven  berattelse  anfurt  at- 
ykilliga  iakttagelser,  oni  de  insekter  ban  annijirkt. 
Bull,  de  Mo8c.  XXVII.  IV.   p.   398. 

En  rect-nsion  ofver  "Insecta  Maderensia'  af 
AVoLL ASTON  (se  furra  Beratt.  p.  27)  bar  blifvit 
infOrd   i   Ann.   and   Mag.    Nat.   Hist.   XVII.   p.    318. 

BuRMEiSTEU    bar    granskat    Maria    Sibylla 
Merians    arbete    och    sukt    bestamma  de  deruti   af- 
bildade    insektartorna.     Abb.     Naturf.     Gesellsch.    zu 
Ilalle   II.   Viertels   Jabresb.    p.    58. 
Lcfiiads-  Rorande     in^ekternas    busballning   och   lefnadt^- 

**'*"  satt  bar  en  afbandh'ng  ''Die  Deutschen  Phytopliagen 
aus  der  Klasse  der  Insehten  oder  Versuch  einer  Zit- 
sainmenstellung  der  auf  Deutschlands  Pfianzen  heo- 
hachteten  Beicoliner  und  deren  Feinde '  af  Kalten- 
BACH  borjat  utgifvas.  Arbetet,  soni  konimcr  att  i 
alfabetisk  ordning  upptaga  vaxterna,  samt  de  p.i 
dem  lefvande  insekter,  redogor  i  den  del  soni  nu 
iitkominit,  fur:  1:o  Acer  hvarpa  45  arter,  dels  sa- 
som  utbildade  djur,  dels  sasom  larver  lefva,  2:o 
Acbillea  millefolium  som  hyser  34  arter,  3:o  Aco- 
nitum  4,  4:o  Aegopodium  podagrariae  6,  5:o  Ae- 
sculus  bippocastanum  7  arter,  6:o  Aethusa  I,  A- 
-  grimonia  1  art,  8:o  Aira  10,  9:o  Alchemilla  3,  I0:o 
Alcea  rosea  6,  1  l:o  Alliaria  officinalis  5,  12:o 
Alisma   4,    '13:o  Allium   8,     14:o    Alnus    116   arter, 

\  5:o 


65 

'1 5:o  Alopecurus  4  art,  1 6:o  Althea  officinalis  ^, 
4  7:o  Alyssurn  2,  18:0  Amygdalis  communis  och 
persica  1^,  19:o  iVnagallis  ^  arter,  ^0:o  Anarhi- 
nura  bellidifolium  1  art,  ^1:o  Anchusa  12,  22:o 
Andromeda  3,  23:o  Anemone  5,  24:o  Anethum 
graveolens  och  f'oeniculum  4,  25:o  Angelica  sylve- 
stris  7,  26:o  Anthemis  6,  27:o  Anthericum  Liliago 
t  arter,  28;o  Anthoxantum  \  art,  29:o  Anthriscua 
10,  30:o  Anthyllis  4,  31:o  Apargia  3,  32:o  Apium 
graveolens  och  petroselinum  6,  33:o  Aquilegia  5, 
34:o  Arctium  20,  35:o  Aristolochia  3,  36:o  Ar- 
nica 2,  37:o  Artemisia  55  arter,  38:o  Arum  4  art, 
39:o  Arundo  26  arter,  40:o  Asarum  1  art,  4  4:o 
Asclepias  3,  42:o  Asparagus  9,  43:o  Asperula  2, 
44:o  Aster  2,  45:o  Astragalus  11,  46:o  Atriplex 
20,  och  47:o  Atropa  Belladonna  6  arter.  Verh. 
Naturh.  Ver*  Preuss.  Rheinl.  und  Westph.  XIII. 
p.    165. 

Kawall  har  afven  meddelat  upplysningar  om 
flera  insekt-arters  lefnadssatt,  hvaraf  bland  annat 
inhemtas:  att  atskilliga  Elateres  sasom  t.  ex.  Elater 
tesellatus  fOrtar  bladluss,  att  Hydroporus  tristis  Payk. 
och  H.  umbrosus  Ghl.  endast  aro  olika  kon  af 
samma  art,  att  Panorpa  communis  funnits  uppata  de 
inre  delarna  af  Formica  herculeana,  att  Ichneumon 
scuiellator  Grav.  blifvit  klackt  utur  pupan  till  Ze- 
rene  grossulariata,  Phoeogenes  semivulpinus  Grav.  ur 
pupan  till  Tortrix  rosana,  Trogus  lapidator  ur  pu- 
pan till  Papilio  Macliaon,  Campopleoo  inajalis  Grav. 
ur  larver  till  Plutella  xylostella^  Ichneumon  pro-- 
tens  Grav.  ur  pupan  till  Sphino)  Elpenor,  Hemi" 
teles  vicinu^  Grav.  ur  pupan  till  Pontia  Bros-' 
sicae,  Helcon  ruspator  ur  larver  af  Leptura  quadri^ 
fasciata,  Encyrtus  scutellaris  ur    Coccus  tiliae  och  Pe-^ 

Prof.  Bohemans  Arsb.   1855,  1856.  5 


66 

zomachus  agilis  ur  pupor  till  Clonus  Fraxini.  Till 
slut  meddelas  underrattelser  om  atskilliga  Tenth^e- 
do,  Cynips,  Spatheg aster  och  Ch7ysis-ixrter,  samt  om 
Pornpilus  albispinus,  Aulacus  striatus,  Codrus  paUipes 
och  Fompilus  Zelleii.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855,  p. 
1^60,  ^77. 

Andra   insekters  forfuljande    af  Parasit-Hyme- 
noptera,     deras    skadliga     elier    nyttiga    inflytande   i 
naturens   hushallning,   forhaliandet   niellan   dessa   och 
de     djur    pa    hviikas     bekostnad     de     lefva,     lemna 
onekligen     anledning    till     intressanta    observationer 
och     laijoa     smaninorom    i    daoen    fOrhallanden   ofver 
hvilka  morker   annii   hvilar.      Kirchner  har  nu  of- 
ver  detta  amne   forfattat    en   uppsats    '' Hymenoptero^ 
logischer    Beitrag    zur    Physiokratie*    deruti    han    all- 
mangjort    de    iakttagelser    han    lyckats    gora    under 
flera    ar    verkstallda     klackningar    af    Hymenoptera. 
Furf.   anfor   salunda    1:o   att   hvarje   Iclmeumonid,  all- 
tid    uppsoker    en,     fur    arten    egendoinlig    insekt,    af 
klasserna    Coleoptera,  Diptera,  Hemiptera,  Lepidoptera, 
Orthoptera    eller    Aptera,   ja    till    och     med    af   Hy- 
menoptera   fur    att    i    deras    agg,    larver    eller     pu- 
por   nedlagga    sin   affOda;   !^:o  aro  vardarne  stuckna, 
sa   utveckla    sig   pa    eller    inom    dem    Ichneumonid- 
ynglet.    De   furra   blifva    val   sjuka,   nien  kunna  lange 
fortlefva,   till   och    med  forpupa  sig.    Furf.  har  manga 
ganger  observerat  pa  larver  af  Papilio  Brassicae,  at\ 
hela    kroppen    fure    furpupningen    blifvit   ofverspun- 
nen    af    de     derutur    utkropna    Microgaster-lsiv verna^ 
Vanligtvis   upplefvn   icke   sa   manga    larver,  som  blif- 
vit  angripna   af   parasiter,     sin    fOrpupning    och   merj 
an    halften    do    vanligtvis     under     de    olika    utveck- 
lingsstadierna.      Ofta     dudas     de     redan    i    agget    ai 
slaotet    Teleas,   ofta   som   unga  larver,  da  dessa  blifva 
stuckna,   genast   efter   framkomsten   ur  agget,  ganska* 
ofta  forst  sedan  de  inspunnit  sig,  men  fore  furpupnin- 


gen,  hvilket  intraffar  rnetl  sddana  som  hysa  Pimpla-^ 
Tryplwnid-i  Campoplex-  och  Cryptus-  arter.  Man  gen 
gang  do  de  fOrst  som  pupor  och  detta  under  tvenne 
fOrhallanden  nemligen,  da  de  antingen  erhallit  sina 
gaster  i  pupan  och  hvilka  dit  infOras  af  nagra 
Fimpla-  och  Try phonid- artery  eller  da  de  hyst  sina 
gaster  redan  som  larver  och  ofverfora  deni  i  pu-* 
pan,  hvilket  ofta  intraffar  med  sadana  som  aro  an- 
gripna  af  Anomaloner,  Ichneumoner  samt  Mesochorer^ 
3:o  Det  finnes  monophagiska,  polyphagiska  och 
panthophagiska  Ichneumoner,  A.  Monophagiska  aro 
sadana,  som  alltid  underga  sin  furvandh'ng  i  samma 
insekt-art.  B.  Polyphagiska  de,  som  under  sin  ut- 
veckling  lefva  i  vedatande  insekter  af  olika  arter 
och  C.  Panthophagiska  alia  sadana,  som  under  sin 
metamorfos  vistas  sa  val  i  olika  ved-  som  vext- 
atande  insekter.  De  forra  delas  af  Forf.  i  ovil- 
korliga  och  vilkorliga.  Ovilkorliga  aro  sadana,  som 
pa  skilda  lokaler  alltid  klackas  utur  samma  vardar, 
sasom  t.  ex.  Cremastus  interruptor  och  Pachymerus 
vulnerator,  hvilka  Ofverallt  erhallits  utur  Tortrix 
Buoliana,  Microgaster  ordinarius  utur  Bomhyx  Pini 
samt  Tryphon  eques  utur  Ijophyrus  rufus.  Vilkor- 
liga deremot  aro  sadana,  som  vanligtvis  uppehalla 
sig  hos  samma  art,  men  afven  traffas  hos  andra, 
da  dessa  i  storlek  och  lefnads^^att  nilrma  sig  de  ratta 
vardarne;  sa  t.  ex.  aterfinnas  samma  parasiter  ofta 
hos  Tinea  padella,  evonymella  och  cognatella.  Hvad 
polyphagerna  betraffa,  har  Pimpla  stercorator  blif- 
vit  klackt  bade  utur  Bomhyx  antiqua  och  neustria^ 
Pimpla  turionellae  sa  val  ur  Bomhyx  Pini  som  utur 
Tortrix  Buoliana,  Torymus  ohsoletus  bade  utur  Cy- 
nips  Kollari  och  Lophyrus,  Pini,  Panthophagerna 
hafva  sitt  tillhall  i  de  mest  olikartade  trad-  och 
vaxt-atande  insekter.  Salunda  har  Pimpla  instiga- 
tor blifvit    utklackt,    icke    allenast   utur    Bomhyx  di- 


68 

spar  och  Noctua  pi7iiperda,  utan  afven  ur  Papilio 
Brassicae,  Cry  plus  cyanator  saval  utur  Bomhyx  neu- 
stria  som  ur  Geometra  fulvata.  4:o  Nagra  Ichneu- 
mom'c^-slagten  lefva  som  parasiter  nf  parasiter  och 
dessa  benamnas  parasit-parasiter.  Furf.  har  an- 
markt  att  larverna  af  slagtena  TacJdna,  Fhora,  A- 
gromyza  och  Miisca,  hvilka  traffas  som  parasiter  i 
fjaril-larver  och  der  biifvit  fullvaxta,  angripas  af 
Hymenoptera.  Ibland  Hymenoptera  hafva  Aphidius, 
Bracon,  Eurytoma,  Hemiteles,  Microgaster,  Perilitus, 
Cryptus  och  OpJiion,  hvilka  underga  sin  metamorfos 
i  fjaril-  och  andra  insekters  larver  och  pupor,  be- 
funnits  angripna  af  andra  parasiter.  5:o  Det  ban- 
der understundom,  att  i  parasit-parasiterna  innastla 
sig  andra  parasiter,  sasom  t.  ex.  Pteromalus  Bou- 
cheanus.  Larverna  af  Papilio  Crataegi  angripas  furst 
af  Microgaster  reconditus,  denne  aterigen  af  Hemite- 
les  socialis  och  slutligen  denne  af  Pteromalus  Bou~ 
cheanus.  6:0  Det  finnes  afven  fall  da  samma  Ich- 
neumonid-B.n  upptrader  dels  som  parasit,  dels  som 
parasit-paraslt.   Lotos   V.   p.    187. 

Korande  atskilliga  insekt-arters  lefnadssiltt  och 
metamorfos  hafva  underrattelser  af  CuRTiS  biifvit 
meddelade.  Saledes  upplyser  han,  att  utur  blom- 
morna  af  Anthemis  Cotula  biifvit  utklackta  Tephri- 
tis  radiata,  \  Cecidomyia,  \  Lasioptera,  Phytomyza 
lateralis,  Cochylis  subrosana,  Phalacrus  aeneus  och  ^ 
arter  Pteromaliner,  Utur  blommorna  af  Senecio  Ja- 
cobaea,  Tephritis  marginata  och  Cecidotnyia  flava 
Meig.  Utur  Inula  dysenterica,  Tinea  Inulella,  Mi- 
crogaster lacteipeiinis  CuRT.,  Pteromalus  cupreus  och 
en  Ichneumonid,  narslagtad  ined  Trachyderma  eller 
Bassus.  Utur  Carduus  lanceolatus,  Tephritis  pallens. 
Utur  Juncus  glomeratus,  Porrectaria  leucapennis  Haw. 
och  en  liten  gron  Pteromalin.  Utur  Artemisia  ma- 
ritima   en   liten    Cecidomyia  och   en  annu  mindre  En- 


69 

tedon,  samt  utur  Pistacia  Lentiscus  en  ny  art  A- 
gromyza,  som  blifvit  benamnd  A.  Pistaciae.  Trans. 
Ent.   Soc.  N.  S.   III.  Proceed,  p.   43. 

Histoire  des  metamorphoses  de  divers  Insects  par 
E.  Perris,  innehaller  iitredning  ufver  metamorfo- 
sen  af  I  \  Coleoptera  och  ''2  Diptera.  Detta  ar- 
bete,  som  Ref.  ej  haft  tilifalle  se,  skall,  enligt  en 
anmalan  i  Gerstaeckers  Bericht,  innehalla  manga 
vigtiga    upplysningar. 


Iiisecta. 

Coleoptera  —  Versuch  einer  Einfuhrung  in  Allman 
das  Studiuyn  der  Coleopteren  von  Imhoff  Basel  /J  ^  5  6  ^^^*""^*"^" 
utgOr  ett  arbete,  hvaruti  Forf.  sokt  pa  ett  stalle 
sammanfora  det  vigtigaste  af  hvad  kandt  ar  cm 
skal-insekternas  klass.  I  den  allmanna  delen  skil- 
dras  dessa  djurs  bikini ng  och  lefnadssatt,  deras  for- 
hallande  till  menniskan  och  den  ofriga  naturen.  I 
den  speciella  delen  lemnas  en  ofversigt  af  alia  fa- 
miljer  och  afdelningar,  af  hvilka  de  vigtigaste  in- 
landska  och  exotiska  anforas  och  karakteriseras. 
Vederburlig  uppmarksamhet  har  afven  blifvit  fastad 
vid  metamorfosen.  Pa  tvenne  taflor  framstallas  mun- 
delarna  och  pa  25  plancher  hafva  660  arter  blif- 
vit afbildade,  hvilka  representera  de  upptagna  fa- 
miljerna  och  till  en  del  afven  sub-familjer  och 
smarre  grupper.  Denna  bok  ar  saledes  icke  alle- 
nast  anvandbar  for  alia  nybegynnare,  utan  kan  af- 
ven tjena  till  handbok  for  mer  forsigkomna  En- 
tomologer,  heist  den  ar  mer  omfattande  an  West- 
woods     "Introduction     to    the    modern    classification"  y 


70 

hvilken  icke  ingar  i  de  mindre  gruppernas  frarn- 
stallande. 

Lacordaire's,  i  furra  Berattelsen  p.  39  an- 
malda  forfjenstfulla  arbete,  "Histoire  Naturelle  des 
Insectes.  Genera  des  Coleopteres',  bar  blifvit  fort- 
satt  med  tredje  tomen  8:0,  549  sidor,  Paris  1856, 
hvaruti  familjerna  Pectinicornia  och  Ijamellicornia 
blifvit  afhandJade.  Da  denna  bok  for  hvar  och  en, 
som  intresserar  sig  for  Entomologien,  ar  oumbarlig 
och  ett  utdrag  derutur  skulle  leda  till  allt  for  myc- 
ken   vidlyftighet   far  Ref.   hanvisa   till   densamma. 

Af  BuRMEiSTERS  "Handbuch  der  Entomologie' 
har,  efter  ett  atta-arigt  afbrott,  fjerde  bandets  an- 
dra  afdelning  utkommit  1855,  innehallande  Phyllo- 
phaga  chaenochela.  Af  foretalet  inhetntas  att  Forf. 
ansett  fortsattningen  af  detta  arbete  oviss.  For  in- 
nehallet  af  detta  band  kommer  under  Scarabaeides, 
att   omstandligare  redogoras. 

Jacquelin  Du  Val  och  Jules  Migneaux 
hafva  fortsatt  ''Genera  des  CoUopteres  d Europe!'  De 
43  fOrsta  haftena,  132  sidor  text  och  30  plancher 
med  H7  colorerade  figurer,  aro  egnade  at  Curcu- 
lioniderna.  I  de  foljande  haftena,  med  sarskild  pa- 
ginering  och  numerering  af  plancherna,  hafva  Cicin- 
deletae  och  Carahici  blifvit  bearbetade.  Texten  till 
dessa  tvenne  familjer  utgor  28  sidor  och  plancher- 
nas  antal  uppgar  till  24  med  120  figurer.  I  23 
och  24  haftena  afhandlas  Dytiscidae  och  Hydrophi- 
lidae.  Flera  nya  genera  hafva  blifvit,  som  det  sy- 
ncs, pa  goda  grunder  uppstallda.  ,  Figurerna  aro 
val  utforda  och  farglaggningen  gjord  med  omsorg. 
Recens.  i  Rev.   et   Mag.   de  Zool.  1855,  p.  47,  538. 

Sedan  det  utmarkta  arbete  Erichson  borjade 
ufgifva  under  titel:  "  Naturgesclmlite  der  Insecten 
DeutsGhlands\  genom  bans  alltfor  tidiga  bortgang 
afstadnat,  hade  man   icke  hopp,  att  fa  se  detsamma 


1 


71 

sa  snart  fortsatt.  Trenne  af  Tysklanrls  utmarkta- 
ste  Coleopterologer  Schaum,  Kraatz  och  v.  Kie- 
SENWETTER,  hafva  nu  borjat  dels  en  omarbetning 
af  forsta  och  andra  bandet,  uti  hvilka  Erichson 
endast  upptagit  de  i  Mark-Brandenburg  funna  skal- 
insekterna,  dels  en  fortsattning  af  beskrifningar  ofver 
de  familjer,  som  annu  icke  blifvit  afhandlade.  Schaum 
som  till  en  borjan  atagit  sig  oinarbetningen  af  for- 
sta bandet,  innehallande  Carahici,  bar  deraf  1856 
utgifvit  Erste  Lieferung  Bogen  I  — 12.  Kraatz, 
som  kommer  att  omarbeta  andra  bandet,  Staphylinii, 
bar  deraf  utgifvit  Lief.  1  och  %  Bogen  1 — 24. 
Af  Fjerde  bandet,  som  skall  redigeras  af  v.  KlE- 
SEMVETTER,  har  nagot  hafte  annu  ej  i  bokhandeln 
blifvit  syniigt. 

Af  "H'istoire  Natu7'elle  des  Coleopteres  de  France" 
par  MussANT  har  fenite,  sjette  och  sjunde  volu- 
merna  utkommit  sedan  forra  Berattelsen  afgafs.  I 
den  femte,  tryckt  1854,  396  sidor,  afhandlar  Purf. 
Latigenes  hvartill  raknas  familjerna  Tentyriens^  Pi- 
meliens,  Akisiens,  JElenopJioriens,  Tageniens.  Scauriens, 
Asidiens,  BJapsiens,  Crypticiens,  Pediniens,  Pandari- 
ens,  Opatriens,  Trachysceliens,  Phalerien^,  Diaperiens, 
Bolithophagiens,  Ulomiens,  Triholiens,  HypophUens^ 
SitopJiagiens,  Calcariens,  Tenehrionieiis  och  Helopiens, 
I  den  sjette,  tryckt  1856,  96  sidor,  upptages  Pec- 
tinipedes,  omfattande  familjerna  Cisteliens  och  Omo- 
phliens.  Den  sjunde  delen,  tryckt  1856,  334  si- 
dor, innehaller  Barhipalpes  med  familjerna  Tetrato- 
miens,  Orchesiens,  Serropalpiens,  Melandryens,  Myce- 
tomiens,  Conopalpiens,  Osphyens  och  Ij07igipedes  med 
familjerna  MordelUens,  Anaspiens,  Scraptiens,  Rhipi- 
phoriens,  Myodiens  och  Ptiloplioriens  samt  slutligen 
Latipennes,  med  grupperna  Lagriides,  Pythides.  och 
Pyrochroides, 


12 


Leon  Fairmaire  och  Laboulbene  hafva  med 
tredje  Livr.  fortsatt  "Faune  Entomologique  Francaise 
ou  description  des  Insectes  qui  se  trouvent  en  France.'' 
Genom  detta  hafte,  soni  innehaller  slutet  af  Staphy- 
linidae,   har  forsta   delen   blifvit  fullstandig. 

Af    vigt    for    kannedomen    om     Sodra     Italiens 
Insekt-fauna  aro  en   mangd,   af  Cost  a  tid  efter  an- 
nan   under   flera   ar,   utgifna   Coleopterologiska  arbe- 
ten.      Dpssa   hafva   nu   blifvit    pa    ett   stalle   samlade 
och   i   bokhandeln    tillgangliga    under    titel:     ''Fauna 
del  Regno  di  Napoli    ossia    Enumerazione    di  tutti  gli 
animali  che  abitano  le  diverse  regione  di  questo  regno" 
di  O.  G.    Costa.      Coleotteri    per    Achille  Costa 
Part.  I  cum.   XXIV   tavole.      Napoli   1849      1854. 
Forf.   har  i  sitt   arbete   icke   foljt   nagon   systematisk 
ordning,     utan    afhandlar    mestadels    smarre   familjer 
eller  grupper,   och   detsamma   foreter  afven  flera  bri- 
ster,  sasom   en   nastail     total     obekantskap    med   den 
nyare   litteraturen.      Vld    nagra   familjer   anforas  en- 
dast  Fabricius,  Olivier  och  Latreille    och    vid 
en     enda     Oedemerites,    har    den     nyare     litteraturen 
blifvit   begagnad.   Att   saledes   de  af  Forf.  uppstallda 
arterna    maste    underkastas    en   sorgfallig  kritik   och 
synonymien    pa  flera    stallen    tillokas,    faller    af    sig 
sjelf.    For   bestammandet   af  de   nya   arterna   aro   de 
betydligt   forstorade    (igurerna   af  vigt.    De  aro  van- 
ligtvis  icke   sa   val   utforda,   men  likval  ternligen  ka- 
rakteristiska.      Da    detta    arbete    torde    for    fa    vara 
tillgangligt   har  Ref.   ansett   sig  bora   omnamna   dess 
innehall,  som   ar  foljande:    1)    Ofversigt  af  Neapels 
Scarabaeider  (44    pag);    4    Scarabaeus    (Ateuchus),   2 
GgrmiopleuruSf     1    Sisyphus,     2    Copris,    1    Bubas,   3 
Onitis,   3    Oniticlcellus,    10     Onthophagus  2)  Ofversigt 
af  Agestidea  (4    sidor):    ^  Pentodon,    3)  Pachypidea: 
\     Callicnemis    och    2    Pachypus.      4)    Trogidea:    (10 
sidor)    3    Trox    och     1     Hybosorus,      5)     Geotrupidea 


73 

(14  si  dor):  4  Ceratophyus  och  5  Geotrupes.  6)  Ce- 
toniidea  (32  sidor):  7  Cetonia,  \  Aethiessa,  i  Oxi/- 
tht/rea,  1  Tropinota.  7)  Trichiidea  (46  sid.):  1  Os- 
moderma,  1  Valgus,  2  Trichius,  2  Gnorimus.  8) 
Lucanidea  {\t  sid.)  1  Lucanus,  \  Dorcus,  1  P/a- 
tycerus,  \  Sinodendron.  9)  Mordellidea  (32  sid.)  4 
Myodites,  2  Emenadia,  1  Tomoxia,  7  Mordella,  5 
Mordellistena,  \  Natirrica,  7  Anaspis,  2  Plesianaspis. 
10)  Oedemeridea  (36  sid.)  I  Sparedrus,  1  Nacer- 
des,  1  ^woncocZ^s,  1  Asclera,  \  \  Oedemera,  1  Oede- 
merina  och  1  Ste,no stoma.  11)  Salpingidea  (12  pag.) : 
1  Mycterus,  1  Salpingus  och  2  Rhinosimus.  12)  Coc- 
cinellidea  (112  sid.)  och  13  Eiidomychidea  (16  sid.) 
For  de  tvenne  sista  familjerna  hafva  redogorelser  i 
foregaende   Berattelser   blifvit   afgifna. 

Ett  stort  antal  beskrifningar  pa  nya,  sa  val 
inlandska  som  utlandska  arter,  finnas  upptagna  i 
den  1855  utkomna  Andra  delen  af  ''Annates  de  la 
SocietS  de  Lyon."  Forf.  till  de  samma  aro  MuL- 
SANT,  Perroud,  Godart,  Guillebeau  m.  fl.  Till 
sturre  delen  upptagas  enstaka  beskrifningar  och  da 
dessa  vanligtvis  aro  forfattade  af  tvenne  personer, 
hafva  descriptionerna  ofta  en  l^ngd  af  4  till  5  si- 
dor,  utan  att  de  harfor  kunna  tillerkannas  nagot 
synnerligt   varde. 

A  Rearrangement  of  the  Nomenclature  and  Sy- 
nonymie  of  those  species  of  British  Coleoptera  which 
are  comprised  under  the  Sections  Geodephaga,  Hy- 
dradephaga  and  part  Philhydrida  Being  the  first  por- 
tion of  a  General  British  Catalogue  by  Dawson  et 
Clarke  8:o  London  1856.  (Recens.  i  Nat.  Hist. 
Review  III.   p.   52),   har   Ref.   ej   haft  tillfalle  se. 

Reiche  och  Saulcy  hafva  borjat  beskrifva 
de  nya,  eller  mindre  val  kanda  Coleopter-arter,  som 
af  den  sednare  blifvit  insamlade  under  en  resa  i 
Orienten.      Af  de   hemforda   600   arterna  hafva  196 


befunnits  vara  nya.  Af  dessa  upptagas  nu  59  Carabici, 
6  Di/tiscL  Ann.  Entom.  III.  Ser.  HI.  p.  561.  Tab. 
2^.  6  Hydrophilii,  7  Staphylinii,  \  Histerii,  1  Par- 
nii,  22  Lamellicorniai  \  Pecticornia,  5  Buprestii  och 
4  Elaterii,  Ett  nytt  slagte  Gnaphalostetha,  narslag- 
tadt  nied  Rhizotrogus  och  Schizonycha,  har  blifvit 
uppstaldt  1.  c.  IV.  p.   353.  Tab.    12. 

GoBEL,  "Grundlage  zur  Kenntniss  der  um  Son- 
derhausen  vorkonunenden  Kdfer'  in  Schulprogramm 
des  Sonderhauser  Gymnasiums  von  1854.  Inne- 
haller  en  upprakning  af  1015  arter,  jeaite  bifogade 
anmarkningar  rorande  de  lokaler  hvarpa  de  lefva 
och   uppgift   pa   deias    mer    eller   niindre   salisynthet. 

En  forteckning  ofver  de  i  Ofra  Schlesien  funna 

Coleoptera,   har  af  Royer   blifvit    uppgjord.      Afven 

haruti   anfores,  jemte   namnen  pa   arterna,  de  lokaler 

pa   hvilka   de   bora  eftersOkas.    Zeitschr.   fiir  Entom. 

-Ver.   Schles.   Insektenk.   X.   p.    1. 

Under  titel   "Zur  Fauna  der  Nieder-Eihe.    Ver 
zeichniss  der    bisher    um  Hamburg    gefundenen    Kdfer, 
Mil  angabe  der  Fundorte  und    sonstige    Bemerhmgen. 
Hamburg    1854,     8:o    48    sidor,     hafva    Endrula 
och  Tessien   noggrant   redogjort  for  de  kring  Ham 
burg  funna  skal-insekter.   Vid  den  systematiska  upp 
stallningen    har    Catalogus     Coleopterorum    Europa 
blifvit   fOljd.      Synonymi    anfores     endast    for    nagra 
fa    arter.      Ett    tillagg    till     forenamnde     forteckningi 
har  af  Endrulat    blifvit    infordt  i  Stett.    Entomol 
Zeit.     1855,  p.    185.     Recens.    af   Dohrn    i    Stett. 
Ent.  Zeit.    1855,  p.  29.  ■ 

ScHASCHL   har  uppraknat   de   vid   Ferlach    an-" 
markta  skal-insekter.    Jahrb.   des  Naturh,  Museums 
in   Karnthen  III.  Jahrg.   p.   89. 

En  forteckning,  "Catalogue  des  Insectes  Coleop- 
thres  du  Canton  St.  Sauveur  en  Puisaye'.  (Yonne) 
par  Robineau-Desvoidy.     Brochure    8:o    1854 — 


I 
I 


75 

1855,  bar  utkonnnit.  De  tvenne  haften  som  leni- 
nat  pressen  innehalla:  Longicornia,  C7iocendes,  Ga- 
lerucides,  Donacides,  Clythrides,  Eumolpides  och  Hi- 
spides.  For  hvarje  art  anmarkes  fundorten,  tiden 
da  den  ar  frarxime,  lokalens  geologiska  beskaffcri- 
het  och  namnet  pa  de  vaxter  hvaraf  den  hemtar 
sin   foda 

Catalog  der  Schweizerischen  Coleopteren  als  Vor- 
Idufer  der  Beitrage  fur  Schweitzerischen  Entomologie 
von  Bremi-Wolf  Zurich  1856.  8:o  78  sidor,  ut- 
gor  endast  en  namnforteckning  ofver  Schweiz's  skal- 
insekter. 

Bulletin  Entomologique  des  Coleopteres  observes 
au  Mont-Rose  val  Masagna  par  Stabile,  ar  ett  li- 
tet  sardeles  intressant  arbete  i  anseende  till  de 
noggranna  uppgifter,  som  deruti  meddelas  om  huru 
hOgt  hvarje  art  furekommer  pa  alperna.  Rev.  et 
Mag.  de  Zool.    1855,  p.   540. 

Sedan  Clasen  i  '^Archiv  des  Vereins  d.  Freun- 
de  der  Naturgeschichte  in  MeMenhurg'  VIII  haftet 
leranat  en  katalog  ofver  de  skal-insekter,  som  blif- 
vit  patraffade  inom  namnde  land,  har  han  funnit 
sig  foraniaten  i  samma  Tidskrifts  9:de  hafte  p.  116 
meddela  ett  temligen  betydligt  supplement,  hvaruti 
jemte   de  tillkomna  arterna,   flera   rSttelser  upptagas. 

Af  "Catalogus  Coleopterorum  Europae  ,  hvars 
redaktion  besorjes  af  Entomoligiska  foreningen  i 
Stettin,  har  5:te  upplagan  utkommit  1855  och  den 
6:te  1856.  Atskilliga  rattelser  och  tillagg  till  fo- 
renamnde  katalog  hafva  af  Steffahny  blifvit  in- 
forda  i   Stett.   Entom.  Zeit.    1856,   p.    5^. 

En  ofversigt  af  de  slagten,  som  upptagas  i 
Zebes  Synopsis  ofver  Tysklands  Coleoptera,  jemte 
arternas  antal  inom  hvarje  familj,  har  af  KiRCH- 
BAUMER  blifvit  upprattad,  Stett.  Ent.  Zeit  1855, 
p.    116. 


70 

GoBANZ  bar  upprattat  en  fortecknirig  ofver  de 
Coleoptera^  som  blifvit  insamlado  pa  Steiner-Alperna 
och  i  Vellach-dalen,  samt  angifver  fur  hvarje  art 
Jefnadssattet  och  fundorten.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver. 
in   Wien   V.   Abh.   p.   733. 

Schmidt- GoBEL  har  meddelat  rikhaltiga  til- 
lagg  till  Zebes  Synopsis  ofver  Tysklands  Coleop- 
tera.      Stett.   Ent.  Zeit.    1855,  p.   ^212. 

Sasom  tillag  till  "Nord-und  Mittel-Deutschlands 
Coleopter- Fauna  af  Bach,  har  denne  an  fort  och  be- 
skrifvit:  Ptochus  quadrisignatus,  Baridius  Resedas, 
hvars  larv  lefver  af  rotterna  till  Reseda  luteola, 
Pliytonomus  monticola,  Sciaphilus  Ptocliioides,  Sapri- 
nus  specularis,  Haltica  nigriventris,  Hydropliilus  sma- 
ragdinus  och  Eucnemis  Heijdeni.  Till  slut  iipplyser 
Forf.  att:  Otiorliynchus  suhdentatus  Bach  =  0.  pu- 
pillatus  Schh.  Stett.   Ent.  Zeit.    1856,   p.  241. 

Nedanstaende  tvenne  afhandlingar  aro  Ref. 
endast   till  titeln   bekanta: 

Perkier  et  Manuel.  "Observations  sur  quel- 
ques   CoUopteres  de   Savoie.   8:o    1855. 

WoLL ASTON.  Description  of  two  Coleopterous 
Insects  new  to  tJie  British  Fauna.  The  Zool.  N  CLIl. 
Maij    1855. 

Guerin-Meneville,  som  redogjort  for  de,  af 
Osculati  aren  1847  och  1848  insamlade  skal-in- 
sekter,  under  en  af  denne  gjord  resa  vid  stran- 
derna  af  Napo-  och  Amazon-floderna,  uppraknar  407 
arter,  ibland  hvilka  nedanstaende,  sasom  nya,  blif- 
vit forsedda  med  diagnoser  pa  franska  spraket  nem- 
ligen:  Apiodera  elegans,  Agra  Osculati,  Semiotus  af- 
Jinis,  striatus,  Megaloplitlialmus  marginatus,  Photinus 
sub-costatus,  Lucidota  Osculati,  Calopteron ,  gracile, 
speciosum,  binotatum,  Silpha  anticola,  StaphT/linus  Oscu- 
lati, Platycoelia  scutellata,  Canthon  sanguinicollis,  sex- 
spilotum,    quadripustulatum,     Copris    cotopaxi,     Ontho- 


77 

phagns  compy'essus,  nasutus,  Osculati,  Eurysternus  pec— 
toralis,  Platyomus  Bourcieri,  f\ircatus,  viridivittatus, 
Heilipus  Osculati,  Leprosomus  deplanatus,  complana- 
tus,  marginatus,  Diorymerus  armatus,  Pyrodes  nigri- 
cornis,  Anisocerus  stellatus,  Acanthoderes  antennatus, 
Colohothea  Osculati^  Hemilophus  brachialis,  tuherculi- 
colliSf  frontalis,  Canistra  Osculati,  Dolichotoma  Bolie- 
mani,  Dorypliora  Osculati,  fidvicornis,  flavocincta,  JB[our- 
cieri,  bivittata,  Humholdti,  congregata,  suturella.  Do- 
ry sterna  n.  g.  Bourcieri,  Polyspila  flavitarsis,  scalaris, 
Plagiodera  encausta,  Gennari,  taeniata,  Endocephalus 
flavipennis,  Aspicela  Osculati,  rugosa,  Bourcieri,  nigro- 
viridis,  Aegythus  consularis,  Bourcieri,  Erotylus  Cor- 
naliae  och  Ghiliani.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien 
V.   Abh.   p.   573. 

Var  kannedom  och  Chinas  Coleopter-Fauna 
har  blifvit  riktad  genom  foljande  bidrag  nemligen: 
1)  VON  MoTSCHOULSKY  "  CoUopteres  de  la  Nord  du 
China'  (Shangai).  Etiul.  Entom.  Ill,  p.  63.  2)  vON 
MoTSCHOULSKY  "Diagnoses  des  CoUopteres  nouveaucc, 
trouves  par  Tatarinoff  et  Guschkewitz  aua;  en- 
virons de  Peking'  Etud.  Entom.  II.  p.  44  och  3) 
Menetries  "CoUopteres  recueillis  dans  la  Mongolie 
Chinoise  et  aux  environs  de  Peking"    1.   c.   III.    p.   26. 

Diagnoser  ofver  de  af  Peters  i  Mosainbik 
insamhide  Coleoptera  hafva  dels  blifvit  forfattade  af 
Klug,  dels  af  Gerstaecker.  Den  furre  har  af- 
handlat  familjerna  Staphylinii,  Buprestides,  Elateri- 
des,  Ijycides,  Jjainpyrides,  Melyrides,  Lymexylo7ies,  Hi- 
steroides,  Nitidulariae,  Dermestini,  Hydrophilii,  Co- 
prides,  Aphodidae,  Orphnidae,  Hyhosoridae ,  Tro- 
gidae,  Oryctidae,  Strategidae,  Phileuridae,  Melolon- 
tJiidae  och  Cetoniadae,  tillsammans  124  arter.  Mo- 
natsb.  Akad.  zu  Berlin  1855,  p.  643.  Den  sed- 
nare  Longicornia,  Paussidae  och  Ptiniores,  Ibland 
de    hemforda    23     Longicoriiia    hafva     14    befunnits 


78 

nya,  nemligen:  Cerambyx  (Hamrnaticherus)  incultiis, 
Callichroma  heterocnemis,  leucorhaphis,  ruficrus,  Comp- 
somera  speciocissima,  Closteromerus  insignis,  Obrium 
murinum,  Ceroplesis  militaris,  Cymatura  n.  g.  hifa- 
sciata,  scoparia,  Rhaphidopsis  n.  g.  rnelaleuca,  Tra- 
gocephala  frenata,  Zographus  hieroglyphicus^  Oberea 
scutellaris  och  pallidula.  Af  Paussidae  har  Peters 
funnit  tva  arter,  hvaraf  den  ena,  P.  inermis,  fOrut 
icke  varit  karakteriserad.  Af  Ptiniores  upptages 
endast  tre  arter  Ligniperda  (^Apate)  congener,  cylin- 
drus  och  Sinoxylon  cornigerum  1.  c.  1855,  p.  265. 
Chrysomelinae,  Melasomata  och  Curculionides  hafsa 
afven  af  Gerstaecker  blifvit  med  diagonoser  for- 
sedda  neml.  Sagra  festiva,  Clythra  Tettensis,  Acola- 
stus  n.  g.  {Cryptocephalides)  callosus,  Corynodes  De^ 
jeani,  Pachnephorus  flavipes,  Colasposoma  cruentatum, 
Ceralces  h.  g.  (Clirysomelae  genuinae)  ferrugineus, 
Polysticta  confluens,  Plagiodera  egregia,  Cerochroa  n. 
g.  ruficeps,  Galleruca  divisa,  Monolepta  flaveola,  M, 
disGoidea,  M.  trivialis,  Diamphidea  (Gallerucariae)  fe- 
moralis^  Opatrum  angusticoUe,  Cossyphus  grandicollis, 
Lagria  aeruginea,  Leptoharis  n.  g.  castaneus  och  Hy-- 
lesinus  pusillus  1.  c.    1855.   p.   636. 

Bertoloni  beskrifver  och  afbildar  foljande  nya 
Coleoptera  fran  Mosambik  nemligen:  Ranzania  splen- 
dens,  Onitis  gigas,  Heteroscelis  Savii,  Cryptorhynchus 
ehevis,  Hammaticherus  serraticornis  och  Oberea  Ales- 
sandri.  Mem.  Acad,  of  Bologna  VI.  p.  419  med 
^  plancher.  Efter  Forf:s  obestamda  beskrifningar 
vore  det  omojligt  att  bestamma  arterna,  om  dessa 
icke  blifvit  afbildade,  ehuru  figurerna  afven  ar 
mindre   val   utforda. 

Flera  nya,  utm^rkta  Coleopter-arter  hafva  a 
Thomson  blifvit  beskrifna  och  afbildade  nemligen: 
Goliathus  Fornasinii  Bertol.,  Rumania  splendens 
Bertol.,  Plagiopistha  n.  g.  (narslagtadt  med  Dacne) 


a 

I 


79 

liaradoam  (Mosnmbik),  Pantheropterus  n.  g.  (nara 
Episcapha)  Pfeifferi  (Borneo),  Hammoderus  Buqueti 
(Mexiko),  Tefflus  Thomsoni  Bektol.  (Mosambik), 
Cicindela  flammula  (Mexiko),  Hyperantha  Chabrillari 
(Brasilien),  Psiloptera  Guerini  (Cafferlandet),  Arach- 
nosphoerus  n.  g.  (nara  Euriopes)  7negacephalus  (Mo- 
sarnbik).  Ozaena  cyanoptera  (Mexiko),  Bostrichopho- 
rus  n.  g.  (Cicindeletae)  Walkeriana  (Costa  Kica). 
Forf.  bar  af  Cicindela  fatidica  bildat  ett  nytt  slagte 
Prodotes,  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p.  317.  Tab. 
7,  8.  Distipsidera  Mnizechii  (Nya  Caledonien),  Eti- 
rymanthus  Belzehuth  (Seneganibien),  E.  vesuvioides 
(Grand  Bassani),  Psiloptera  presidens  (Panama),  Co- 
nognatha  navarchis  (Tasmanien),  Stigmodera  capucina 
(Nya  Holland),  Capnodis  Saroltae  (Goda  Hoppsud- 
den),  Promecotheca  Trilhyi  (China),  P.  scorpio  (Phil- 
lipinska  Oarne)  och  Alurnus  Cupido  trakten  af 
Aniazon-floden).  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1856.  p. 
\\%.  T.  5.  6.  Iphis  mortuus,  J,  lymphaticus  (Bor- 
neo), Elate7'  Chahrillarii  (Br  a  si  lien),  Eucamptus  flihu- 
ster  (Costa  Rica),  E.  Ipeocacarilla  (Chili),  Eumorplius 
Satanas  (Borneo),  Erotylus  Spectrum  (Ainazon-dalen), 
Ptychodes  Lecontei,  Amphionycha  Knownotliing  (Costa 
Rica),  Sceloenopla  aristocratica  (Cayenne),  Acenthrop- 
tera  basilica,  A.  alapista  (Brasilien),  Octocladiscus  n. 
g.  Jlahellatus  (Cayenne),  Alurnus  Elysianus  (Aniazon- 
dalen),  Craspedopliorus  aegualitas  (Port  Natal),  Myr- 
mecoptera  Bertoloni  (Mosambik)  och  Plioedinus  Coe- 
meterii  1.   c.    4856.   p.   472.   Tab.   23,   24. 

Under  titel  "Miscellanea  Entomologica\  har 
Fairmaire  beskrifvit  en  mangd  nya  Coleopter-arter 
fran  olika  trakter,  neniligen:  Pristonychus  hypogaeus 
(Orienten),  Feronia  {Ahaoc)  curtula  (Apenninerna), 
Amara  Barnevillii  (Meudon),  A.  i7iterstitialis  (Sici- 
lien),  Harpalus  Janus  (Pyreneerna),  Adelops  grandis 
(grottan   Isturitz,  Pyreneerna),  Anisotoma  distinguenda 


80 


(Boulogne),  Pylades  n.  g.  {Leptomastax  Pirazoli) 
Coquereli  (vid  viken  Beikos),  Microrliagus  Manueli 
(Savoyen),  Dictyopterus  alternatus  (Pyreneerna),  Pla- 
tydema  subplumbea  (Sicilien),  Bins  tetraphyUus  (Pisa),  . 
Brachycerus  Pradieri  (Bretagne),  Strophosomus  subnu- 
dus  (Pyreneerna),  Barynotus  viridanus,  B.  aiironuhi- 
lus  (Pyreneerna),  Otiorcliynchus  Ghiliam  (Spezzia), 
0.  planidorsis  (Pyreneerna),  Mesites  cribratus  (Beikos), 
Pogonocerus  accentifer  (Beziers)  och  Chrysomela  (0- 
reina)  nigriceps  (Pyreneerna).  Forf.  meddelar  till 
slut  upplysning  rOrande  flera  arters  synonyini  sa- 
som,  att  Achenimn  striatum  Latr  =  A.  distinctum 
Lucas,  Psoa  italica  KiiSTER  —  JDermestes  dubius  Rossi, 
Xanthochroa  carniolica  =  Oedemera  Blossevillei  GuER., 
Attagenus  fallax  Gene  =  Dermestes  bifasciatus  Oliv., 
Philax  plicatus  LuCAS  ==  Opatrum  granulosiim  Billb., 
Callidium  thoracicum  —  C.  brevicolle  Dalm.  och  Par- 
mena  algirica  =  Lamia  pubescens  Dalm.  Ann.  Ent. 
III.   Ser.   IV.   p.   317.      Tab.    16   n:o  11. 

Leon-Fairmaire  har  dels  beskrifvit,  dels  lem- 
nat  upplysningar  om  flera  Coleopter-arter  fran  Me- 
delhafstrakterna.  De  nya  arterna  aro:  Leistus  ere- 
natus,  Pristonychus  melittensis,  Myrmedonia  Fernandi, 
M.  tuberiventris,  Ocypus  bellicosus,  Lethrus  brachiicol- 
liSf  Lampra  Guiraoei,  Platydema  parallela,  Cleonus 
Miegii,  Prionus  Besikanus,  Pogonocherus  decoratus  och 
Dorcadion  Lorquinii.  Af  de  meddelade  upplysnin- 
garna  inhemtas  att  Feronia  Hagenbachii  Sturm  - 
Pterostichus  alpicola  MuLS,  att  Amaurops  Aubei  eger 
tre  leder  pa  tarserna  och  icke  tvenne,  som  pa  fi- 
guren  blifvit  framstalldt,  att  Bolitochara  elegans 
Fairm.  endast  ar  en  varietet  af  B.  lucida,  Rhys- 
sodus  trisulcatus  Germ.  =  P.  sulcipennis  MuLS.  och 
Rey,  Balaninus  rufosignatus  Fairm.  =  B.  ochreatus 
ScHONH.  och   Astynomus   Edmondi   Fairm.  =  Aedilis 

xantho- 


81 

xanthoneiira    MuLS    et    Key.      Ann.    Enf.    III.     Ser. 
III.   p.   307. 

Diagnoser  pa  tio  nya,  i  Europfi  och  Norra 
Afrika  upptackta  Coleopter-artcr.  hafva  af  Leon 
Fairmaire  blifvit  uppgjorda  ofver  Leistus  crenatus 
(Sicilien),  Pristonychus  melittensis  (Malta),  Myrme- 
donia  Fernandi  (Neapel),  Ocypus  hellicosiis  (Tanger), 
Lampra  Guiraoi  (Miircia),  Platydema  parallela  (Sici- 
lien), Cleoiius  Miegii  (Madrid)  och  Balaninus  rufo- 
signatus  (Sodra  Frankrike)  Rev.  ct  Mag.  de  Zool. 
1855   p.    107. 

Densammo  bar  ytterligare  beskrifvit  foljande 
nya  arter:  Pylades  n.  g.  (Scydmaenidae)  Coquereli, 
Feronia  curtula,  Anisotoma  distinguenda  och  Otio- 
rhynchus  planidorsis  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1856.  p. 
179  sanit  Oryctomorphus  parumstriaUis,  Bolhoeeras 
tubericeps,  B.  laesicollis,  Polycesta  rubropicta,  Pitlii- 
scus  Sagittarius,  Conognatlia  splendidicollis  och  Lati- 
palpis  metallica,  alia  de  sednare  fran  Chili  1.  c. 
p.   483. 

Nagra    nya    Coleopter-arter,     npptackta     inom 

Franska    besittningarna    i    Norra    Afrika,     hafva    af 

Lucas    blifvit   karakteriserade,    nemligen:    Glaphyrus 

pulchellus,     Tentyria    Godartlana,    T,    Ottii,    T.   acumi- 

nipennis,    T.    Mulsanti,     T.    longicollis,    Pachycerus  te- 

sellatus,    Otiorhynchus   Naudinii   och    Holchorinus  albo- 

QYiargiriatus.      Rev.   et   Mag.   de   Zool.     1855,    p.    290. 

Vid   undersokning  af  fran   Venezuela  ankomna 

tobaksbalar,    bar    SCRIBA  i    desamina   patraffat   ofver 

200   skilda   Coleopter-arter.    Bland   de   23  deribland 

befintliga   Staphylirni,    hafva    foljande    befunnits    vara 

nya   nemligen:     Tachyporus    brevis,  flavicollis,    Cuma- 

nensis,     Scytalinus    rugiceps,     Ijeptacinus    glabripennis, 

Osorius  parvulus,   Holotrochus    punctulatus   och  glaber, 

Stett.   Ent.  Zeit.    1855.   p.   295. 

Prof.   Bohe.mnns  Arsb.   1855,   1856.  " 


82 

Nagrn  nya,  i  Britiska  Museum  furvnrade  Prio- 
nidae,  Lamiadae  och  Cetoniadae  haf\'a  af  White  blif- 
vit  fullstandigt  beskrifna.  Af  <len  furstnamnda 
grup[)en  uppstallea  och  afbildas  ett  nytt  slagte  Psa- 
lidocoptus,  hvilket  ar  affint  med  Psalidognathus.  Den 
liithOrande  arten,  P.  scaber,  har  blifvit  uj)ptackt  pa 
Anderna.  Af  slagtet  Tragocepliala  anfuras  6  nya 
arter,  alia  fran  Afrika  ocli  af  Cetoniadae:  Trigono- 
phorus  IJookeri,  Stethodesma  Servillei,  Schizorhina, 
Emilia,  Schiz.  Idae,  Cetonia  procera  ocli  C.  Schaumi. 
Proceed.  Zool.  Soc.  Febr.  1856.  Ann.  and  Mag. 
Nat.   Hist.  XVIII.  p.   475. 

Ofver  flera  af  Webb,  under  aren  1750 — 1852, 
i  Mexico  insanilade  Skal-insekter,  har  Le  Conte 
nieddelat  fullstandiga  beskrifningar.  De  nu  anforda 
arterna  tillhOra  slagtena  Cicindela  2,  Melanotus  1, 
Acilius  1,  Dineutes  1,  Stetlioxus  1,  Plusiotes  1,  Clia- 
lepus  1,  Polyphylla  1,  Copris  1,  Ochodaeus  i2,  Chal- 
colepidius  2,  Pelecyphorus  2,  Euscliides  2,  Epitragus 
1,  Cysteodemus  1,  Lytta  1,  Asclera  2,  Ripiphorus  1, 
Ophryastes  2  och  Caelocjiemis  2.  Proceed.  Acad. 
Philad.  VII.  p.   220. 

Ytterligare  hafva  Mexi  kanaka  Coleoptera  af 
samme  Forf.  blifvit,  genom  diagnoser  karakterise- 
rade.  Dessa  tillhora  slagtena  Cicindela,  Pasimachus, 
Harpalus,  Phileiirus,  Athyreus,  Anomala,  Helichus, 
Cymatodera,  Elaphidion,  Oncideres,  Aedilis,  Ulochoetes  ^ 
n.  g.  (Leptufidae),  Mallodon,  Buprestis,  Phaenops,U 
EusattuSy  AsboluSf  Allecida,  Meloe,  Lytta,  Zonitis  och 
Tanymecus.      Proceed,   Acad.   Philad.   VII.   p.   79.        ^. 

De   skal-insekter,   som   af  Cooper  blifvit  hem-  ■ 
forda     fran     ett     besok     vid     Oregon,    hafva    af    Le 
Conte    blifvit    bearbetade.    ^Nya    arter    hafva   deri-      j 
bland   befunnits   af  slagtena    Carahus,    Calosoma,   An-  ■ 
cylocheria,     Ellychnia,     Lytta,     Ditylus,     Phymatodes, 
Asemum,     Crossidius,     Toorotus,    Strangalia,    Plectrura, 


i 


Tetraopes,  Coccinella,  Hippodamia,  Necrophorus  och 
Alophus.      Proceed.    Acad.    Phila!.    VII.    p.    16. 

Flera  nya  Colcopter-arter  tiilhurande  iienera 
Omaloplia,  Agrilus,  Sphenophoyus,  Chlorophanus,  Ba- 
ridius,  Acanthoderes,  Dorcaschema,  Pachnephorus  och 
Nemognatlia^  nafva  af  Uhlers  blifvit  beskriftia.  Pro- 
ceed.  Acad.   Philad.   VII.    p.    115. 

Atskilliga  utmarkta  skal-inv<cktei-,  hemforda  af 
Salle  fran  St.  Domingo,  hcskrifvas  af  denne  un- 
der namnen  Ahius  nobilis  (Larven  omtalas  afven), 
Eudactylus  n.  g.  (Elaterides)  Wupleri,  Praepodes  al- 
hosquamosus,  Barldlus  Tahaci,  Solenoptera  femovata,, 
Eburia  sericea.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  IIL  p.  263. 
Tab.  14.  f.  I  -6.  Mallosoma  hicolor,  Callidium  hi- 
guttatmn,  Plectrocerum  cribratum  och  Steirastoma  acu- 
tipenne   1.   c.   IV.    p.    687: 

Peyron  bar  up[)stallt  tvenne  nya  slagten  och 
nagra  nya  arler  fran  Orienten.  Slagtet  Phloeoze- 
teiis  [lar  till  typ  Coptodera  plagiata  Reiche  och 
Saulcy  ocli  till  Orthotrichus  borer  0.  cymindoides 
Dej.  De  nya  arterna  aro  Cymindis  Osirides,  Fe- 
Tonia  JoJiannis,  Cybister  Aegyptiacus  och  Hydrophilus 
(Temnopterus)  Aegyptiacus.  Ann.  Entom.  III.  Ser. 
IV.  p.  7  15. 

Af  Chhevolat  hafva  nagra  nya  Coleopter- 
arter  blifvit  beskrifna,  nemligen:  Galba  funebris  (Bor- 
neo), G.  albiventris  (Java),  G.  sericata,  Leprodera 
fimbriata'  (Borneo),  Leprodera  trimaculata  (Java)  och 
Dorcadion  bitliyniensis  (Brusca).  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.   p.   84. 

Nagra  nya  skal-insekter  fran  Venezuela  hafva 
fullstandigt  blifvit  karakteriserade  af  Rojas  nemli- 
gen: Colobogaster  Acostae  och  Taeniotes  Pazii.  Rev. 
et  Mag.  de  Zool.  1856.  p.  565.  Hyperantha  Sallei, 
Semiotus  caracasanus  och  Spheniscus  Chevrolati.  Ann. 
Entom.    Ill,     Ser.    IV.    p.    693.    Tab.    20.    N:o    II. 


84 

DiHgnoser   A    sistiuuiinde   trenne   nrter    finn.is   intngne 
i   Rev.   et  Mag.   de   Zool.    1855,    p.    160. 

Diagnoser  hafva,  af  en  okand  Furf.  blifvit  in- 
i'orda  i  Rev.  et  Mag.  do  Zool,  pa  nedan  upprak- 
nade  Coleoptera,  ufver  hvilka  franideles  fullstiindiga 
beskrifningar  ^utlofvas  nemligen:  Lucaniis  pentaphyl- 
lus  Ri:iCHE  (Sodra  Frnnkrike),  Prionus  Ijefehvrei 
Marsuel,  Prionohius  cedri  Mars.  (Syrien),  Xeno- 
doriirn  Bonvouloiri  Mars.  (Paris,  troligen  utur  ut- 
land.<ka  vedslag),  Dorcadion  Anioti  iMars.  (Spa- 
niel)),  och  Triammatus  Saundersi  Chevuol.  (Borneo) 
1.   c.    '1856    p.   47. 

Perris  bar  uppgjort  diagnoser  pa  7  Coleop- 
teray  soni  ban  funnit  i  depaitementet  Landes,  och 
bvilka  ban  anser  vara  nyu  nemligen:  Laemophloeus 
hi/pobori,  Hylesinus  Tliuyae,  H.  Auhei,  Tomicus  Co- 
ryli,  Sibines  silenes,  Cassida  Pllaginis  ocb  Timarclia 
marltima.      Ann.    Ent.   III.   Ser.    III.   p.   LXXVII. 

Bremi-Wollf  bar  beskrifvit  nagra  skal-In- 
sekter  upptackta  i  Sebweiz,  bvilka  ban  benamnt: 
Polydrosus  peiininus,.  Cassida  alpina,  Phytirhinus  al- 
pinus,  T'eretrius  hispidulus,  Ebaeus  perspicillatus,  Meloe 
ruftpes  ocb  Omias  neglectus.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.    196. 

Tre     nya     Coleopter-arter     nemligen:      Gyrinusl 
Suffrianif   Ilomalota  planicollis  ocb    Trogophloeus  myr- 
mecophilus    antoras     af    Scrjba    i    Stett.    Ent.    Zeit.i 
1855.   p.   !^80. 

Lucas  bar  bland  myror,  Formica  barbara  ocb  I 
Formica  testaceo-pilosaj  bvilka  torckomma  i  Alge- 
riet,  upptackt  tvenne  sma  Coleopter-arter,  bvilka  ickel 
kunnat  banforas  till  nagot  af  de  slagten  som  foruti 
blifvit  uppstallda.  Bada  sakna  belt  ocb  ballet  ogon. 
Det  ena,  Oclirotus,  med  en  art  0.  unicolor,  anser 
Forf.  narma  sig  till  Alphithophagus,  Steph.  eller 
Phyletus   Megerle;    det    andra    Mecrophysia^  afven- 


85 

ledcs  nitd  on  art,  M.  fovmicaria^  har,  i  ansecnde  till 
(le  trcilcdnde  tarserna,  varit  sv<irare  att  anvisa  en 
Jamplig  plats  i  vsystemet.  Det  synes  likval  bora 
inrymmas  i  narheten  af  Holoparamechus.  Kev.  et 
Mao.   de  Zooi.    1855.  p.   335,   358.  Tab.   9. 

DoHRN  ornniimner  nagra  sallsyntare  Coleopter- 
arter.  hvilka  af  honom  blifvit  patraffade  i  narheten 
af  Stetfin,  sasoni  t.  ex.  Miscodera  arctica,  soni  i  stor 
n^aniid,  ofta  It)  —  ^0  stvcken,  biifvit  trliffade  pa  en 
quadrntfots  vldd,  viiitertiden  under  rnos<a.  De  of- 
riga  aro  Chlaenius  quadrisidcatus,  Mai' mar  opus  Bes- 
seri,  Rosalia  alpiria,  Athous  rhombeus,  Drapetes  e(pie- 
stris,  Salpingiis  blmacrdatus,  Masoreus  Wetterhalli,  Lac- 
cophilus  cariegatus,  Dytiscus  lapponicus,  Colymbetes 
striatus,  notaticollis  och  Hydroporus  nitidus  Sturm. 
Stetf.    Ent.   Zeit.    IcSoO.   p.    19  1. 

ROrande  aynojiyniien  ;if  flera,  i  Mulsant's  Syno- 
arbete  (0[)uscules  Enfoni.)  fsa.^om  nya  anforda 
Coleopter-arter,  liafva  vi  af  Kraatz  fatt  enjottaga 
vigtiga  upplysningar.  Han  utreder  saluiida  att  Li- 
tliocharis  rufa  MuLS.  =  L.  fuscula  Er.  Catopsinior- 
phus  pilosus  MuLS.  -  C.  arenarius  Hampe,  Hister 
myrmecoplnlus  MuLS.  —  H.  ruficornis  Grimm.,  Crept- 
dophorus  anthraclnus  MiJLS.  =  Athous  foveolatus  Hampe 
=  Athous  mutilatus  Rosen n.,  Hornalota  luticola  Woll. 
~  H.  luridipennis  Mhm.  (producta  MuLS.  uliginosa 
TriOMS.),  Hornalota  currens  WOLL.  =  H.  palustris 
KlESENW.,  //.  tayitdla  WoLL  ~  H.  analis  Grav. 
var.  minor.,  E.  plebeja  Woll.  =  H.  clientula  Kiiiciif^., 
Ephistemus  palustris  WoLL.  =  Ephist.  globosus  Waltl., 
Atomaria  pallida  Woll.  =  A.  ferimginea  Sahlb., 
Mdigethes  flavicornis  MuLS.  =  M.  flavipes  Sturm,  M, 
carimdatus  Forsteu  =  M.  erythropus  Gyllenh,  Stett. 
Ent.   Zeir.    185  5,   p.    165. 

Densannua  har  ytterli^are,  rorande  svnonvmien 
af  atskilliga    ar'.er    tillhurande    olika    familjer.     n|)p- 


nvnii. 


8a 

Jyst :  att  Ct/nmidia  flavomart/huUa  Letzn.  =  C.  cinyu- 
lata  Dej.,  Ayabus  silesiacus  Letzn.  =  A.  foidinatis 
8teph.,  Cautharis  denticollis  SCHUM.  ==  Rhayonycha 
Redtenbacheri  Maerkel  {nivalis  Redtenb.),  Meloe 
rujipes  Bremi-Wollf  —  Meloe  violaceus  Marsh., 
Omias  neyUctus  Bremi-Wollf  —  Liosomus  ovattdus 
Clairv.,  Plectroscelis  compressa  Letzn.  =  Haltica 
tarda  Maerkel,  Dircaea  tenuis  Rosenh.  =  D,  fu- 
scula  Illig.,  Stenolophus  affinis  Hach  =  S.  Scrims- 
hiranus  Steph.,  Phytonomus  varieyatus  BaCH  =  Pliyt. 
fascicularis  Herbst,  Iaxus  maryinemacidatus  Bach  = 
L  Myayri  Oliv.,  Erirhiiius  rnoestiis  Bach  =  Procas 
Steveni  Schonh.,  Erirhinus  Richtii  Bach  =  Erirh, 
filirostris  ScHONH.,  Nanophyes  stramineus  =  N.  ylo- 
bulus  Germ.,  Telephorus  Erichsoni  Grimmer  in  litt. 
=  Rhayonycha  terminalis  Redtp:nb.,  Ayriotes  confu- 
sus  Bach  =  A.  blandus  Germ.,  och  Clytus  Kelchii 
Bach  =  Clytus  tropicus,  Stett.  Ent.  Zeit.  '1856. 
p.    179. 

Chevrolat  har  af'ven  lemnat  upplysningar  rO- 
rande  nagra  arters  synonyiiii,  eller  att  Elater  Cha- 
brillaci  Thoms  =  Cyathodera  lonyicollis  Bl  AN  CHARD 
och  troligen  med  Occycleidius  niyriceps  EsCH.,  Am- 
phionycha  Knoivnothiny  Thoms.  =  A.  {Cerambyx) 
spectabilis  Drury,  Cicindela  flammula  Thoms.  =  C. 
luteolineata  Chevrol.,  Ozaena  cyanoptera  Thoms.  = 
O.cyanipeniiis  Chaud.  och  Macrocheilus  Saidcyi  ReicHE 
=  Helluo    Saulcyi   Chevrol.      Ann.    Ent.    III.    Ser. 

IV.  p.  cv. 

Metamor-  Att     skal-insckternas     mctamorfos,     under    den 

^°*-  sednare  tiden,  alh  mer  och  mer  burjat  adraga  sig 
uppmarksamhet  kan  icke  annat  an  vaia  fagnande, 
heist  gen(>m  kannedonien  om  dessa  djurs  forsta  sta- 
dier,  icke  allenast  vigtiga  upplysningar  erhallas  fur 
den  systematiska  indelningen,  utan  andra  affinets 
furhallanden     som     varit    obekanta,    lag<^aa    i   da^^en. 


87 

Antalet  af  cle  larver  soni  blifvit  beskrif'na  ar  nu 
mer  icke  sa  obetydligt.  Letzner  har,  for  att  un- 
derliitta  besviiret  fur  dem  som  8y8selsatta  eig  med 
Coleopternas  rnetamorfos,  att  fa  reda  pa  hvnre«t  de 
strodda  uppsatserna  i  detta  amne  finnas  inforda, 
utarbetat  en  systematisk-synonymisk  forteckning  Of- 
ver  alia  hittills  iakttagna  och  bekanta  Europeiska 
skal-insekters  larver.  Genom  den  ofver8i<it  Forf. 
meddelat  visar  sig,  att  676,  eller  ungefSr  jij  af  alia 
Coleopter-larver  aro  be^krifna,  af  hvilka  tillhura 
Cicindeletae  ^,  Carabici  2  1,  Dytiscidae  4,  Hydro- 
phili  4  0,  Silphales  12,  Claviyeri  '\,  Stapliylini  29, 
Histerini  5,  Trichopterygia  2,  Fhalacrides  i,  Nitidii- 
lariae  13.  Colydii  6,  Cucuijdes  8,  Ci'uptophayldes  6, 
Mycetophagides  4,  Dermestini  14,  Byrrlii  3,  Farni- 
dae  3,  Heteroceridae  2,  Scarabaeides  44,  Buprestides 
28,  Eucnemides  2,  Elaterides  18,  Cebrio7iites  1,  Ato- 
pites  1,  Cyphonidae  2,  Ly aides  1,  Lampyrides  5,  7e- 
lepliorides  4,  Melyrides  6,  (7/^rz7  9,  Ptiniores  24, 
Cioidae  8,  Eyiiiexylones  2,  Tenebrionites  22,  Melan- 
dryadae  6,  Lagriariae  2,  PyrocJwoides  4,  Mordellinae 
8,  Meloidae  6,  Oedemeritae  6,  Salpingides  1,  Curcu- 
lionides  106,  Bostriclwidae  53,  Cerambycini  42,  Chry- 
somelina  84,  Erotyloidae  2,  Coccinellidae  25,  Endo- 
mychides  5  och  Latliridii  3.  Saledes  100  arter  nier, 
a,n  som  upptagas  i  ''Catalogue  des  Earves  des  Cole- 
opteres'  af  Chapuis  och  Candez,  hv;iruti  577  eu- 
ropeiska arter  anforas.  Enligt  den  af  Forf.  med- 
delade  ofversigten  ar  metarmofosen  af  Bostricliii 
fulltitandigast  utredd,  da  af  88  kanda  arter  utveck- 
lingen  af  53  ar  bekant.  Afhandlingen  atfoljes  af 
1  planche  pa  hvilken  en  larv  af  hvarje  famiij  blif- 
vit fratnstalld.  Zeitschr.  fiir  Entom.  Ver.  Schles. 
Insektenk.   IX.   p.    1. 

Den,   fur   kannedonien    om   in8ekternas   utveck- 
Iingshi>storia   vigtiga   afhandling   '' Histoire  du  Fin  ma- 


m  IHHHHJI^IRIIPIHHHH 

ritinie'   iif  Pekkis,    soni    blifvit    aiunald    i   tuna   Be- 

ratt.   p.    51,    har    blifvit   forfsatt    och   innelialler  afven 

nu   en   rik   sktitt   nf  vardefulla  inkttagelser  ufver  me- 

tamorfosen     och     lefnad^ssattet    af    en    mangd    arter, 

hvilka   let'va    pa   bekostnad   at'  Pinus   rnaritiiiia.      De 

arter,   som   pa   vanJigt   noggrannt  satt  blifvit  afliand- 

lade   aro:     Tomicus    stenoyraplms,    Duftschm.    Tonii- 

cus  Laricis   Fa  BR.    7".   ramulormn   n.   sp.    T.    eurygra- 

plius  Er.,    Crypturgus  pusillus    Ghl.,    Hylurgus   ligni- 

perda,   H.   pinipei'da,    Hylurgus    minor    Hart.,    Hyla- 

stes  ater  Payk.    //.    palliatus     Gyllenh.,    H.    angu- 

status  Herbst,    H.   attenuatus   Er.   H.  variolosus  Per- 

RlvS,   Dryophtliorus    lymexylon    Fabh.,   Rhyncolus  por- 

catus   MiiLLER,   Hh.  st^^angulatus   Perris,   Mesites  pal- 

lidipennis     ScilONH.,     Magdalinus    carbonarius    Fabr. 

Ann.     Entoin     HI.     Ser.     IV.     p.      173.    Tab.    5,    6. 

Pissodes  notatus   Fabr.,   Hylohius  Ahietis  Linn.,  Dlo- 

dyrhynchus   austriacus  ScHONli.    Spondylis    huprestoides 

Linn  ,    Ergates    Faher    Linn.  ,     Criocephalus    rusticus 

Linn.,     Hylotrupes    hajulus     Linn.,     Aedilis    moutana 

Serv.,   Monoliammus  galloprovmcicdis  Oliv.   Rhagiuni 

indagator  Fabr.   och    Leptura  ruhro-testacea  Illig.   1. 

c.  IV.  p.   423. 

Enskild  Den     under     langre    tid     fortsatta    tvisten,    ro- 

htteratur  j..,j^(]g   identittten   eiuellan    Cicindela   Ritchii   ViG.  och 
Cicinde- 
letae.    Audouini   Barth.,    liksom    den    nyligen    tillkornna    C 

Peletieri,   har    I'ortgatt   i    Annal     Entoniol.     HI    och   i 

GuiiRlNS     Rev.    et    Mag.    de    Zool.    VII,    men    synes 

nu  genom  Truquis  noggranna   undersokningar  andt- 

ligen    vara     bringad     till     slut.      (Rev.    et    Mag.    de 

Zool.    p.    86).      Till    Cicind  Ritchii  ViG.    (med   lang- 

strackt     kropp,     iiiida    till    spetsen    groft    punkterade 

skal-vingar,   gula    labial-palj)er    och    utvidgade   api- 

kal-leder     pa    antennerna)    hor    sasom    synonym:    C. 

Audouini    Barth.     Ghil.     Lapliyra    Audoidni    Dej, 

Lac.    och    C.   Ritcldi  Westw.      Dereniot    bur    han- 


I 


89 

fOras  till  Cicind,  Feletieri  (mod  endast  vid  basen 
punkternde  skalvingar,  kortare  kropp,  enkla  anten- 
ner  och  svarta  labial-pajper)  hvilken  redan  1847 
af  Lucas  erkandes  och  be^skrefs  som  egen  art,  C. 
Kitchii  Erichs.,  Ghil.,  Lucas  och  Lacord.  Pa 
denna  utredning  svarade  Reiche,  (1.  c.  p.  156)  att 
blnnd  exemplaren  af  C.  RlTCHil  ViG.  afven  fun- 
nos  flera  individer  med  enkla  antenner,  och  att  ec>- 
ledes  hos  denna  art  antcnnernas  form  icke  vore 
nagot  sakert  skdjemarke.  Vid  granskning  af  dessa 
exemplar  fann  Truqui  derlbland  en  tredje  art,  som 
ehuru  lik  C.  Ritcliii,  latt  derifran  kan  skiljas  ge- 
nom  enkla  antenner  hos  bada  kunen  och  kortare 
tarser  (1.  c.  206,  12  53)  Guerin  Meneville  har 
bet^krifvit  densamma  under  benamningen  C.  Truqui. 
Ann.   Ent.   III.   Ser.   III.   p.   XXllI,   L. 

En  ny  art  af  Cicindela,  nendigen  C.  Craveri 
fran  Mexiko,  beskrifves  af  Thomson.  Rev.  et  Mag. 
de  ZooL    1856.  p.   529. 

Dietrich,  som  funnit  formen  af  clypens  ut- 
gora  det  sakraste  skiljemarket  emellan  de  i  Tysk- 
land  forekommandc  arterna  af  slagtet  Cicindela,  har 
beskrifvit  denna  kroppspel  hos  C.  sylvicola,  riparia 
och  chloris,  hvilken  sednare  han  anser  specifikt  skild 
fran  C.  sylvicola.  Detta  syncs  dock  Ref.  tvifvel- 
aktigt.      Stttt.    Ent.   Zeit.    '1855.   p.    334. 

Le  Conte  har  meddelat  nagra  anmarkningwr 
rorande  slagtet  Amhlyclieila^  hvaraf  han  uj>ptager 
tvenne  arter;  A.  cylindriformis  Say  och  A.  Ficco- 
lomini  Reiche.    Proceed.   Acad.   Philad.   YII.  p.  32. 

Chaudoir     har     fortsatt    sin    afhandling    "ilie- Carabici. 
moires  siir   les    Carabiques'    med    tvenne   delar,    hvaraf 
den     ena     afhandlar    '))    gruppen     Ozaenae,    som    sa- 
lunda    blifvit    fordelad: 

.     )  Mcutiiiu    siinf)l('x Ku6Lra. 

I         n         dcutatmn        "2. 


90 

(  Meuti  (leiite  bitido Mystropoinus. 

'  \  »  simplici 3. 

„    i  Maxillae  apice  extiis  penicillatae    .  4. 
»                   »            glabrae      .     .  0. 
Mandibulae  intus  valde  dentatae    .  Picnis. 
4.  [          »               »      mediocriter   den- 
tatae ....  5. 
Pa       labiales  articuli  secundi  tenui 
•>•  i                                           sub-coiiico  .  Sphaerostylus. 
»                 »           crasso  ovato  Scythropazus. 
.    (  Tarsi  antici  maris  simplices  .     .     .  Physea. 
'  \           »               »      dilatati      .     .     .  7. 
iTarsorum  articuli  primi  duo  dilatati  Ozaena. 
7.  j         »             »        secundus    tertius- 

(  que  dilatati  .     .  Ramus. 

2)  1 1  nya  arter  af  slagtet  Agra^  3)  Uppraknas  alia 
kanda  arter  af  elagtet  Morio,  samt  anfures  tvenne 
nya.  i)  Beskrifves  en  ny  art  af  Odontoscelis,  5) 
Trenne  arter  af  Pelecium,  6)  \  art  af  PJpicosmus 
{Isotarsus  Laferte),  7)  Tva  arter  af  Oodes,  8)  1 
art  af  Anomostomus,  9)  1  art  af  Chydaeus  n.  g. 
40)  1  art  af  Oxycentrus  n.  g.  \\)  \  art  ai  Basolia 
samt  12)  I  art  af  Nehria.  Bull,  de  Moscou  1854 
II.  p.  279.  Uti  den  andra  delen  har  FOrf  gjort 
ett  fursuk  att  furdela  Scarites  i  flera  slagten.  Fur 
hela  gruppen  fureslar  han  foljande  karakter;  "Li- 
gula  retracta,  pone  menti  dentem  abscondita,  ejus- 
detnque  paginae  superiori  arete  adhaerens,  valde 
concava,  postice  hispida,  utrinque  in  dentem  seti- 
gerum  producta;  paraglossae  barbatae,  angustae,  11- 
gulam  longe  superantes."  De  10  slagten  Forf. 
bildat  indelas  i  sadana,  pa  hvilka  maxillerna  aro 
trubbiga^  eller  sadana  som  ega  dem  spetsiga  och 
fOrsedda  med  hakar.  Forfattarens  uppstalining  ar 
fuljande : 

.    j  Maxillae  apicc   obtusae     ,     .     .     .     2. 
»  »      acute  luunatae    .     .      8. 


I 


91 

,,    (  Mfiudibuliic  iiitus  deiitiitac    ...  3. 

I  »  »      crenulatae       .     .  7. 

1  Palpi    labiales     articulo    peiiultiino 

brevi Oxylobus.  ^ 

I  Palpi    labiales     articulo    penultimo 

elongato     . ' 4. 

(  Tarsi  antici  articulo  ultimo  elongato  5. 

*  (  w  »  »       brevi     .  6. 

^    j  Thorax  postice  rnuticus     ....  Geoscaptus. 

'  (       »  »        dentatus    ....  Ochyropus. 

{ Thorax  postice  dentatus    ....  Cryptoscaphus. 

'  \       »  »        rnuticus     ....  Haplotrachelus. 

( Palpi  crassiusculi,  breviores  .     .     .  Dyscherus. 

\     »       tenues  eloiigati Horthodontus. 

I  Labrum  amplum,  complanatum  .     .  Crepidoptertis. 

j       »         brevissimum,  inaequale  .     .  9. 
/  Palpi  niaxillares  articulo  penultimo 

Q    I      brevi Taeniolobus. 

\  Palpi  maxillares  articulo  penultimo 

'      ultimum  subaequante    ....  Scarites. 

Till  hela  denna  grupp  raknas  98  arter  af  hvilka 
6  1  tillbOra  slagtet  Scarites,  hvarforutan  28  arter, 
som  varit  Forf.  okanda  anfOras  1.  c.  1855,  I.  p.  1. 
Hvad  de  uppstallda  slagtena  betraffa,  synas  dessa 
icke  kunna  besta,  da  en  del  af  de  karakterer  som 
fur  dem  blifvit  framstallda  aro  underkastade  fOran- 
dring,  ocb  alltfur  narslagtade  arter  komma  att  lOs- 
ryckas   fran   hvarandra. 

En  8yno[)si8  ofver  slagtet  Platynus  jemte  nar- 
slagtade genera,  bvilka  blifvit  funna  inom  Forenta 
Staterna  i  Norra  Amerika,  bar  af  Le  Contk  blif- 
vit utarbetad.  HithOrande  slagten  hafY<\  #Iqnda 
blifvit   karakteriscrade: 

Meiitum   dente  bicuspi;  ungues  plus  minusve  serrati:- 
Paiaglossae  ligula  non  longiores  .     .      Calathus  BoN.. 

(6  arter), 
Paraglossac    longiores    ultra    ligulam 

exteusae Pristodactyla     Df;^, 

(i   arter)'. 


9^ 


Mentu) 


cute  simplici;   ungues  siuiplices 


Paraglossae.  ligula    lougiores 


pii 


Paragk 


sae  liguli 
Antennae  artic 
sesquilongiore 


non  Ion 
lo    tertio 


":iores. 


sequente 


Antennae    articulo    tertio  sequente 
subaequali 

Mcntum   dcnte   nullo 


Anchiis  \\. 
(1    art). 


llhadine  Lec. 
(I  art). 

Flatymis  Bon. 
(01    arter). 
OUsthopus  Dej 
(12   arter). 


De  talrika    arterna    tillhorande  slagtet  Flatyuus  indelas 
i  grupper  salunda: 

A.  Corpus     apterum,    gracile;     thorax    fortiter     niarginatus, 

ovalis;    elytra    huineris    rotundatis,    indistinctis.     Spec. 
1  —  4. 

B.  Corpus  alatum,  gracile;  thorax  margine  mediocri;    elytra 

basi  truncata,  angulis  posticis  distinctis,   tripunetata. 

a.  Angulis    posticis    thoracis     non    prominulis;     antennae 

sub-setaceae;  elytra  tenuiter  triata.     Spec.    5  —  7. 

b.  Angulis  posticis    thoracis    prominulis;    antennae    filifor- 

mes;  elytra   tenuiter    striata.     Spec.  8,   9. 

c.  Nigerrimi;   elytra  profunde  striata.     Spec.    JO,    11. 

C.  Corpus    alatum,    gracile;     thorax     sub-cordatus,    tenuiter 

marginatus,    angulis    posticis    distinctis,    impressionibus 

basalibus  praecipue  profundis,  productis. 
a    Elytra  tripunetata;  pedes  concolores.     Spec.    12,    J  3. 
b.  Elytra     multipunctata;     pedes     rufi    vel     pieci.      Spec. 
14—18. 

D.  Corpus  alatum,    praecipue    minus    gracile;    thorax   rotun- 

datus  (raro  quadratus);  elytra   tripunetata. 
a.  Praecipue   nigri   (raro    picei  vel  metallici);   i)edes  conco- 


lores. 


spec. 


19-3 


b.  Pedes  testacei  vel  rufi;   thorax  convexus,  tenuiter  mar- 
ginatus.    Spec.  3  2,   33. 

E.  Corpus  alatum,    gracile;    thorax  ovalis  vel  leviter  corda- 

tus,  tenuius  marginatus;  elytra  tripunetata;    pedes  plus 
ininusve  testacei.     Spec.  3  4  —  40. 

F.  Corpus  alatum,  gracile,  praecipue  elongatum;   thornx  ova- 

lis; elytra  multipunctata;    pedes    plus    minusve  testacei. 
Spec.   41—48. 

G.  Corpus  alatum;    thorax    rotundatus,    tenuissime   margina- 

tus; elytra  I'oveata.      Spec.   4  9. 


93 

H.  Corpus  alatum,  minus  j^rneile;  thorax  praecipue  rotun- 
datus  (praecipue  tenuiter  uiarginatus),  impressionibus 
hasalihus  latis,   minus  profundis;  elytra  multipunctata. 

a.  Corpus  elongatum,  metallicum,  pedes    concolores.  Spec. 

50,   51. 

b.  Corpus  minus    elono^atum,    sub-graeile;    pedes  plus  mi- 

nusve   testacei.     Spec.   5  2 — 5  4. 

c.  Corpus  robustius;  angulis  thoracis  posticis  fere  distinctis. 

Spec.    5  5,    56. 
I.    Corpus    alatum,    fere    gracile;    elytra    oblonga,  basi  valde 
emarginata    apice   fere    truncata;    elytra  vel     tripunc- 
tata,    vel    quadrifoveata.      Spec.     5  7 — 61.      Proceed. 
Acad.  Philad.  VII.  p.  35. 

Uti  den  revi.sion,  som  af  Le  Conte  blifvit 
anstalld  med  de  arter  af  slagtet  Amara,  hvijka 
blifvit  anmarkta  inoin  Nord-Ameriknnska  Forenta 
Staterna,  anser  ban  att  de  af  Zimmeumann  upp- 
stallda  genera  icke  kiinna  bibehallas,  hvaremot  de 
af  denne  angifna  skillnader  aro  lampliga  att  an- 
vanda  fur  underafdelningar.  Dessa  karakteriseras 
salunda : 

1.  Thorax  ante  basin   hitior. 

a.  Tibiae  posteriores  sexns  utrisusque 

intus  simpiices Liocnemis   Zimm. 

(1    art). 

b.  Tibiae  intermediae  maris  intus  bi- 

dentatae Lirus  Zimm. 

(10  arter). 
c  Tibiae  posticae  maris  intus  dense 

pilosae Brady tes  Zimm. 

(15   arter). 

2.  Thorax  ante  basin  haud  latior. 

a.  Tibiae  posticae  maris  intus  dense  pilosae. 
a.   Tibiae    anticae    calcare    trifido 

terminatae Amara  Zimm. 

(17   arter) 
/?.    Tibiae  anticae  calcarae  simplici     Triane  Lec. 

(1    art). 

b.  Tibiae  posticae    maris  intus  haud 

vel  vix  pilosae Celia   Zimm. 

(15   arter). 


94 

Ofverhufvud  fir  dcnna  afhandling  i  systemca- 
tlskt  hanseende  af  vigt  derigenom,  ntt  Forf.  varit 
i  tillfalle  genom  jemforelst;  ined  typorna  till  flera 
arter,  kunna  dels  gora  indragningar,  dels  sakrare 
bestamuia  hittills  osakra  arter.  Forf,  som  granskat 
49  Nord-Amerikanska  arter,  linr  noggrant  iitredt 
dessa.   Proceed.   Acad.   Phllad.    VII.    p.   346. 

A  TAst  of  British  Species  of  Geodephaga  by 
GuYON,  ar  Ref.  endast  bekant  genom  en  antnalan 
i   Nat.   Hist.    Review.  II.   p.    76. 

For  flera  ar  sedan  erholl  man  kannedom  cm 
en,  pa  Monte  Baldo  i  Sodra  Tyrolen,  funnen  Ca- 
rabicid,  som  ansetts  sasom  en  af  de  markvardigare 
npptackterna  under  sednare  tider  inom  Europa. 
Detta  djur,  som  af  RoSENHAuer  blifvit  fordt  till 
ett  nytt  slagte,  hvilket  ban  benamnde  Broscosoma, 
ansags,  sa  val  af  honom,  som  af  Ericfison  for  ett 
utmarkt  genus  af  Harpalidernas  grupp,  derigenom 
att  det  tillika  med  de  Ny-Hollandska  arterna  af 
Promecoderus  och  de  for  Amerikas  vestra  kust  egen- 
domliga  formerna  Eripus,  Creohius  och  Cascellius, 
bildar  en  sarskild  Hten  afdelning,  bvilken  med  ett 
BrosGus-'i\n\n\t  utseonde,  furknippar  den  egenheten, 
att  endast  de  tva  forsta  lederna  i  hanens  andra 
fotpar  aro  utvidgade  och  pa  undersidan  forsedda 
med  den,  hos  detta  kun  karakteristiska  bekladna- 
den.  Den  i  ogonen  fallande  yttre  likheten,  som 
Broscosoma  haldense  forcter  med  den  fur  lansr  tid 
tillbaka  kanda  Miscodera  arctica,  betecknar  Erich- 
SON,  som  blott  habituel  och  yttre  ocli  alltsa  sasom  ^ 
en  mindre  vasendtlig  ofverensstammelse.  Sciijodte,  fl 
som  nu  anstallt  en  ytterst  neggrann  undersokning 
af  dessa  tvenne  djur,  har  derigenom  kommit  till  ^_ 
det  resultat,  att  Miscodera  arctica  och  Broscosoma-^^ 
baldense  langt  ifran  att  bilda  tvenne  slagten,  af 
hvilka  det   ena  skulle  hiira   till    Pterostichinernas  och 


95 

(Ion  andra  till  IJarpalideimas  grupp,  tillhora  samma 
genus  cell  bura  hanfnras  till  <len  sist  namnda  grup- 
pen.  Overs,  over  Danske  Videnskabs  Sellsk.  Forh. 
1855,   p.   35  1. 

Fairmaiiie,  som  funnit  sig  furanlatcn  gora 
flera  riittelser  i  de  af  Hope  framstallda  karakte- 
rerna  for  slagtet  Eurymorplia,  bar  af  detsamma  be- 
skrifvit  en  ny  art,  E.  Moufjleti,  funnen  nara  Cap 
Negro.   Ann.   Entom.   III.   Ser.   IV.   p.    93. 

Att  flera  af  de  arter,  som  sta  nara  Carahus 
monilis,  men  derlfran  blifvit  af  aldre  Furf.  skilda, 
med  denne  ater  maste  forenas,  bar  lange  varit  ifra- 
gasatt  och  Dejean  bar,  redan  for  ofver  30  ar  se- 
dan, indragit  flera  former,  men  likval  felaktigt  ut- 
redt  dessas  synonymi.  Suffrian,  som  nu  sokt 
ratta  bristerna,  anser  synonymien  bora  blifva  fol- 
jande : 

Carahus    monilis    var    B.     Dej.    —    var     minor.     C, 
Schartovii    Hb:er.     var    inter    a    et  /i  intermedia, 
virescens.    C.  ohlongus  Sturm. 
/y.    C.  monilis  var   e   Heer. 
y.    C.    monilis    var    a  —  d.     Heer.     C.    consitus 
Panz.  Sturm.   C.  granulatus  Oliv. 
var.  subdepressa  laete  virens.  C,  Kronii  HOPPE 

et    HORNSCH. 

J.   C.  monilis  Fabr.  Illig.  Sturm.  Dej. 
var.   aenea  minor  eademque  angustior.  C.  gra- 
cilis Ahr. 
var.   atropurpurascens,   major.    C.   monilis  Var 

A.  Dej. 
var.   atropurpurascens   minor,  margine  laterali 
plerumque   viridi-aureo   vel  cupreo.    C.  af- 
finis  Panz.  Sturm.   C.  regularis  Knock. 
8,   C.  Helveticus  Heer. 
Stett.  Ent.  Zeit.    4856.  p.   91 


SuPFRiAN  har  I  Stett.  F^ntom.  Zoit.  1855.  p. 
'144-  iinderkastat  Carahus  gramilatus  Linne,  afven- 
som  de  varieteter  fieri ne  hanfordt  till  densamma,  en 
noggrann    utredning. 

Jacquelin  du  Val  har  snkt  vederlagga  alia 
de  anmarkningar,  som  af  Schaum  blifvit  fram- 
stallda  emot  hans  Monographie  ofver  de  Europei- 
ska  arterna  af  slagtot  Bemhidium,  hvarjenite  han 
underkastat  DawsONS  '' Geodephaga  Brittanica'  och 
Stettinska  Catalogen  ofver  Coleoptera,  iitkommen 
1855,  en  kritlsk  granskning  med  han8yn  till  de 
doruti  anforda  Bembidier.  Till  slut  meddelar  Forf. 
nagra  tillagg  och  rattelser  till  sin  forutnamnde  af- 
handling.   Ann.   Ent.   III.   Ser.   III.   p.   647. 

Flera  utmarkta  arter  horande  till  Carabici  hafva 
blifvit  beskrifna  och  till  en  del  afbildade  nemligen: 
af  Thomson:  Carabus  Adonis  (Grekland),  C.  Elysii 
och  Flduciarius  (Norra  China).  Ann  Entom.  III. 
Ser.  IV.  p.  336.  Tab.  9,  af  Stellart:  Carabus 
coelestis  (Norra  China),  1.  c.  III.  Ser.  III.  p.  75. 
Tab.  7  n:o  I.  af  Sella  Carabus  Olympiae,  upptrickt 
pa  A{)enninerna  och  narmast  beslagtad  med  C,  pur- 
purascens.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1855.  p.  469. 
Tab.  11.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  HI.  p.  LXXXVI 
af  Salle:  Iresia  Boucardiu  Cicindela  luteolineata, 
Procephalus  raaculicornis,  Agra  dimidiata,  A.  virgata 
och  A.  fada,  alia  fran  Mexiko.  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.  1856,  p.  351,  af  Neumann:  Fseudomorpha 
amaroides,  Adelotopus  ephippiatus  och  A,  riibiginosus. 
Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  HI.  Proceed,  p.  126. 
Meta-  Af  alia  de   hittills   bekaiita,  orenom    deras   sreo-l 

morfos.  gpafiska     utbredning    intressanta    arterna    af  .  sl^gtet 
Nebria,   af  hvilket    representanter    finnas    fran    hafs-l 
kusterna    till    de    ofversta    gransorna   for   allt   orga- 
niskt    lif,   hafva   endast  larverna  till  tvenne  nemligen,| 

Nebria 


97 

Nehria  Germari  Heer  och  N.  hrevicollis  Fi^BR.  va- 
rit  kaiida.  Low  har  nu  lyckats  utieda  hela  ut- 
vecklingen  af  en  tredje  art,  Nehria  picicornis.  Lar- 
ven  patraffades  vid  stranderna  af  Donaii,  dels  uti, 
dels  i  narlieten  af  vattnet.  Den  liknar  vid  fOrsta 
paseendet  fulikomligt  en  DytisGusAnYw .  Da  den  traf- 
fas  i  vattnet  finnes  den,  liksom  Perla-  och  Ephe- 
mera-arternas  larver,  eittancle  stiiia,  iurande  pa  rof, 
vid  den  undra  sidan  af  stenar.  Pa  stranden  har 
den  deremot  sitt  tillhall  under  stenar,  som  ligga  pa 
den  vata  sanden,  Oroas  den,  springer  den  undan 
med  stor  hastighet.  Den  synes  om  dagarne  halla 
sig  stiHa,  men  om  natterna  vandra  omkring  for  att 
sOka  foda.  Den  ofvervintrar  och  traifas  vanh'gen 
fullvaxt  i  April.  Under  fursta  halften  af  denna 
manad  forpupar  den  sig,  i  hvilket  andamal  den 
nedgrafver  sig  i  sand.  Pupan  ligger  nngefar  fem 
veckor  i  jorden  och  afklader  sig  vid  utvecklingen 
derstades  puphuden.  Den  utbildade  in^ekten  be- 
hofver  en  veckas  tid  for  att  antaga  sin  normala 
farg.  Da  man  betraktar  de  hittills  kanda  Nehria- 
arternas  larver,  kan  for  dem  foljande  gemensamma 
karakterer  antagas.  Kroppen  lang,  smal  och  platt, 
fram  och  bakat  afsmalnande,  samt  utom  hufvudet 
bestaende  af  trenne  thorax-  och  nio  bakkropps- 
«egmenter.  Hvarje  segments  ofversida  bet^ckt  med 
en  ladeiartad  skifva.  Hufvudet  nara  quadratiskt 
med  afrundade  horn,  liku  bredt  soin  pronotum. 
Ogonen  tva,  belagna  pa  det  platta  hiifvudets  sidor, 
hvardera  bestaende  af  sex  atskiida  punktOgon.  An- 
tennerna  lika  langa  som  hufvudet,  fyra-ledade. 
Andra  antenn-leden  ar  den  lang^ta,  och  den  sista 
^r  i  spetsen  pa  inre  sidan  forsedd  med  ett  antenn- 
likt  bihang,  hvarigenom  antennerna  synas  femledade. 
Mandiblerna    stora,    mycket    framstrackta,    med    en 

Prof.    Bohemans  Arsb.   1855,   1856.  .' 


98 


tJind  pa  insidan.  Maxillar-palperna  tva,  af  hvilka 
den  inre  ar  tva-  och  den  yttre  fyra-ledad.  Pro- 
notum  langre,  eller  lika  sa  langt  som  bredf.  Mesu- 
och  Metanotum  bredare  an  langden.  Bakkropps- 
segmenterna  dubbelt,  eller  mer  an  dubbelt  sa  breda, 
som  langa.  Sista  segmentet  liar  ett  anal-rur  och 
tva  langa,  med  raka  utstaende  bar  besatta  borst. 
Fotterna  sex,  lika  bildade,  hariga,  med  temligen 
lanoa  lar-rino^ar,  korta  tibier  och  enledade  tarser. 
Sitzungsb.  der  Kajserl.  Akad.  zu  Wien  XXII.  p. 
298    med   planche. 

Under  exkursioner  pa  Riesengebirge,  har  Letz- 
NER  flera  ganger  patraffat  larver  och  pupor  af  Ca- 
rahus  sylvestris,  ufver  hvilka  ban  raeddelat  noggrann 
beskrifning.  Larven  ar  \Q  11  liner  lang  och  2 
linier  bred,  belt  och  ballet  svart,  glansande,  af 
samma  form,  som  larven  till  C.  auronitens.  Hufvu- 
det,  emellan  antennernas  has,  eger  en  obetydlig 
upphOjning,  som  pa  midten  har  en  liten  intryck- 
ning.  Mandiblerna  bujda,  sper^iga,  vid  basen  med 
en  lang  bOjd  tand.  Ofverliippen  skiljd  fran  huf- 
vudet  genom  en  tvarsofver  gaende  linea,  framtill 
med  en  upphojd  kant  och  en  i  midten  mycket  fram- 
staende  tvaspetsig  tand.  Yttre  maxillar-palperna 
bruna,  fyrledade,  de  Inre  tvaledade,  finare  an  de 
yttre.  Antennerna  tjocka,  fyra-ledade,  forsta  leden 
kort,  den  andra  langst  och  likasom  den  foga  kor- 
tare  tredje,  upp-  och  nedvandt  k^gelformig,  med 
mycket  fnrtjockad  spets,  den  fjerde  knappt  langre 
an  den  forsta,  men  finare  och  elliptisk.  Ogonen, 
pa  hvarje  sida  6,  belagna  pa  en  upphojning.  Pro- 
thorax  nagot  mera  hvalfd  och  langre  an  de  ofriga 
segmenterna  vid  sidorna,  liksom  dessa,  forsedd  med 
en  upphojd  kant.  De  nio  bakkropps-segmenterna 
hafva  nedat  riktade,  spetsvinkliga  bakhorn.  Benen 
bruna    eller    svartaktiga.      Pupan    ar    7    linier   lang, 


I 


99 

hvit,  glatt,  alldeles  lik  pupan  till  C.  auronitens.  Lar- 
ven  traffas  alltid  under  8tenar,  der  den  uppehaller 
sig  i  en  urhalkning.  Arbeit,  und  Verand.  Schles. 
Gesellsch.    1854,  p.   84. 

Uti  "Verzeichniss  der  in  der  Wolga-Uralensischen  Dytisci. 
Fauna  beobachteten  Wasserkdfer"  af  Ballion  angif- 
ves  fOljande  antal  arter  nemliiren :  I  Cybister,  2 
Acilius,  7  Hydaticus,  6  DyfAscus,  9  Colymbetes,  5  lly- 
biits,  17  Agabus  (1  nya  art  A.  Eversmanni),  3  Lac- 
cophilus,  2  Noterus,  1  Hyphydrusy  £3  Hydroporus 
och  4  Haliplus.  Lokaler  och  synonymi  anfores 
for   hvarje   art.  Bull,  de  Mosc    XXVIIL  III.  p.  ml. 

Rorande  de  i  England  forekommande  arterna 
af  denna  farailj,  hafva  flera  uppsatser  blifvit  inforda 
i  The  Zoologist  for  1855,  nemJigen  af  Clarke 
''Notes  on  certain  British  Hydrocantliaridae"  (p.  4769) 
och  ''Synonymic  List  of  the  British  Carnivorous  Wa- 
ther- Beetles i  together  with  critical  remarks  aiid  notices 
of  foreign  allied  species'  (p.  4846).  Denna  ofversigt 
innehaller:  6  Dytiscus^  1  Cybister^  \  Pelobius,  ^ 
Acilius,  4  Hydaticus,  7  Colymbetes,  6  llybius,  49 
Agabus,  2  Noterus,  ^  Jjaccophilus,  1  Hyphrydrus,  \ 
Cnemidotus,  46  Hydroporus,  \  \  Haliplus  (5  Gyrinus 
och  1  Orechtochilus).  Af  Wollaston  ar  Hydro- 
porus elongatulus  Sturm  funnen  i  England  (1.  c.  p. 
4655). 

Leconte  har  uppgjort  en  analytisk  tabell  of- 
ver  de  Hydroporus- artev,  som  blifvit  anmarkta  inom 
Forenta  Staterna,  samt  dessutom  beskrifvit  manga 
nya  arter.  Hela  antalet  af  de  inom  namnde  land 
funna  species  uppgar  till  82,  af  hvilka  Forf  haft 
tillfalle  granska  73.  De  indelas  i  1^  grupper,  for 
hvilkas  karaktiserande  kroppsformen,  de  belintliga 
intryckningarna  pa  thorax^  bildningen  och  rundningen 
af  hufvudskolden   m.  m.  blifvit   begagnade.   Tjugosex 


100 


Stapliy- 
linii. 


I  arter     beskrifvas    hS-r  for   fur^ta     ii;ani>t'n.      Proceed. 

Acad.   Phil.   VII.   p.   290 
Gvrinites.  En   ny   art   af  ^-liigttt    Gyrinus,  sou)    blifvit    be-- 

namnd  G.  Suffriani,  anfores  af  Scriba.  Den  ar 
affin  med  G.  fnarinus,  men  halften  mind  re  0(;h  till 
formen  mer  elliptisk.  Sutt.  Entom.  Zeit.  1855, 
p.    280. 

Flera  bidrag  till  kannedomen  om  de  i  Europa 
forekommande  Staphylinii  hnfva  vi  fatt  emottaga. 
Salunda  har  Kraatz,  sasom  nya  arter  af  slagtet 
Oxypoda  beskrifvit:  Oxypoda  micans,  Soror,  graeca 
och  longipennis  fran  Grekland,  assimilis  fran  Spa- 
nien   samt  rugatipennis   fran   Montpellier 

Thomson,  som  utnrbetat  en  ofversigt  af  de 
arter,  tillhurande  .  slagtet  Oxypoda,  hvilka  blifvit 
funna  i  Sverige,  an  for  att  Gyllenhal,  i  Insecta 
Suecicfi,  af  detsamnia  endast  anfort  5,  hvaremot 
Forf.  upptnger  icke  mindre  an  25  species,  ett  for- 
hallande  som  adagajagger,  hum  otroligt  niycket 
aterstar  att  inora  vart  land  upprackii,  sardeles  bland 
de  smarre  djuren.  Forf.  indelar  slagtet  i  tvenne 
grupper  Fusiformes  och  Lineares.  Till  den  forra 
raknas  18  och  till  den  sednare  7  arter.  Alia  ar- 
terna  arc  forsedda  med  latinska  diagnoser,  de  nya 
dessutom  med  utforliga  beskrifningar  pa  svenska. 
Af  de  sednare  hora  till  Fusiformes:  0.  curticollis, 
planipennis  och  riparia  samt  till  Lineares:  0.  lati- 
collis  och  convexicollis.  Vet.  Akad.  Of  vers.  1855, 
p.    193. 

Genom  fortsntta  insamlingar  af  Homalotae  har 
det  lyckats  Thomson,  att  af  dessa  inom  Sverige 
upptacka  ett  icke  ringa  antal  nya  arter,  hvarige- 
nom  de  inom  namnde  land  funna  arterna  nu  uppga 
till  ungefar  100.  De  arter,  som  anforas  sasom 
nya  for  Sverige  aro:  Homalota  nitidula  Maerkel, 
//.   aretica    n.    t^p..    H,    incana     Er..     H.    lissonura   n. 


I 


101 

sp.,  H.  insecta  n.  sp ,  H.  hygrobia  n.  sp.,  H.  Gyl- 
lenhalii  n.  sp.,  H.  melanocera  n.  sp.,  H.  gregaria  Er., 
H.  palustris  Kiesenvv.,  H.  macella  Er.,  H.  atrica- 
pilla  MuLS.,  H.  holetohia  n.  sp.,  H.  xanthopus  n.  sp.. 
H.  compressicollis  n.  sp.,  ^.  boletophila  n.  sp.,  ^. 
pallidicornis  n.  sp.,  ^.  aaiilaris  Mhm.,  H.  nigriventris 
n.  sp.,  ZT.  nigripes  n.  sp.,  //.  nudiuscula  n.  sp.,  /^. 
angusticollis  n.  sp.,  i7.  corvina  n.  sp.,  i/.  sericea 
MuLS.,  ZT.  fmiehris  n.  sp.,  i/.  nigripes  n.  sp.,  £^. 
aeneipennis  n.  sp.,  fi^.  celata  Er.,  £^.  Zosterae  n.  sp., 
iy.  cyrtonota  n.  sp.,  //.  laticeps  n.  sp.,  i/.  viduata 
Er.,  //.  confusa  Maerk.,  ^.  hospita  Maerk.,  ^. 
cinnamoptera  n.  sp.,  //.  macrocera  n.  sp.,  ^T.  pilosi- 
ventris  n.  sp  och  i/.  obfuscata  Grav.  eller  tillsam- 
mans   38   spec     Vet.   Akad.   Ofvers.    1856,   p.   91. 

Ett  bland  de  intressantare  fynd,  som  under  sed- 
nare  aren  erhallits  uti  do  uti  Krain  belagna  grot- 
torna,  utgor  ett  af  Kraatz  beskrifvet  litet  djur, 
som  blif'vit  benamndt  Typhlobium  stagophilum.  Det 
liknar  till  kroppsfornien  en  Lathrobium,  men  synes 
icke,  sasom  Leptodirus  och  Anophthalmus,  vara  full- 
komligt  blindt.  Det  finnes  nemligen  i  stallet  fur 
ogonen  ett  organ,  hvilket  efter  all  sannolikhet  bar 
till  andamal  att  gora  djuret  emottagligt  fur  Ijusets 
intryck.  Icke  langt  fran  antennernas  faste  finnes 
nemligen  bakom  desamma,  pa  bada  sidor  af  huf- 
vudet  ett  litet,  ovalt,  sredt  lopande  stigma,  ufver- 
draget  med  ett  gulaktigt  pigment.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver,  in   Wien   VI.  Abh.   p.   625    med   planche. 

WoLLASTON  "Note  on  the  Tacliyporus  nitidicol- 
lis  of  Stephens."  The  Zool.  N:o  CL,  April  1855. 
ar  Ref.   endast  till  titeln   bekant. 

Uti  "Essai  specijique  sur  les  Scopaeus  des  envi- 
rons de  Lyon"  hafva  Mulsant  och  Rey  meddelat 
en  ofversigt  af  de  arter  af  Scopaeus,  som  blifvit 
funna   kring  Lyon.     Utom   de   fyra   arter   Erichson 


0^ 


anfort  sasom  Europeiska,  upptaga  Forfattarne  a 
nya,  hvilka,  liksom  de  forut  kanda,  fullstandigt  be- 
skrifvas.  For  arternas  atskiljande  bar,  utom  de 
kannemarken  som  hemtats  af  storleken,  formen  och 
fargen,  goda  karakterer  erhallits  g6nom  den  olika 
bildningen  af  hanarnes  sjette  buksegment.  De  nya 
arterna  foras  under  tvenne  afdelningar  a)  Hufvu- 
det  nastan  cirkelrundt  eller  upp-  och  nedvandt  agg- 
formigt,  med  mycket  afrundade  bakvinklar,  baktill 
icke  bredare  an  vid  ogonen,  vid  basen  trubbigt 
rundadt  eller  nastan  afhugget.  Thorax  utan  fara: 
1)  Sc.  laevigatus  Ghl.  2)  Sc.  apicalis  n.  sp.  3)  *S. 
sericans  n.  sp.  b)  Hufvudet  mer  eller  mindre  fyr- 
kantigt,  med  foga  rundade  bakvinklar,  bakat  sma- 
ningom  bredare,  vid  basen  antingen  afhugget  eller 
urskuret.  Thorax  med  en  fin  fara,  4)  Sc.  ruhidus 
n.  sp.,  5)  Sc.  didymus  Er.,  6)  Sc.  ahhreviatus  n. 
sp.,  7)  Sc.  cognatus  n.  sp.,  8)  Sc.  minutus  Er.  och 
9)  Sc.  minimus  Er.  Saratliga  arterna  hafva  blifvit 
afbildade.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon.  IL  p.  161. 
Tab.    1    och  2. 

Tva  nya  arter  af  slagtet  Staphylinus  aro:  Sta- 
phylinus  Ludovicae  Mulsant  och  Godard  fran 
Krim,  hOrande  till  Erichsons  nionde  grupp.  Ann. 
Soc.  Linn,  de  Lyon  IL  p.  263  och  Staphylinus 
Osculati  GuERiN  fran  Amazon-dalen.  Verb.  Zool. 
Bot.   Ver.   in   Wien   V. 

Fuss  bar  lemnat  foljande  ofversigt  af  de  i 
Siebenburgen  forekommande  Paederi  \)  Thorax  en- 
dast  rod:  P.  ruJicoUis  Payk.  2)  Thorax,  jemte  de 
fyra  forsta  abdominal-segmenterna  roda,  vingade, 
thorax  langre  an  bred,  a)  Roda  tibier  och  sista 
tarsleden  endast  till  halften  svart:  P.  longipemiis 
och  b)  med  svartbruna  tibier  och  belt  och  ballet 
svart    sista    tarsled:    P.    Umnophilus,    eller    ovingade 


103 

med   klotformig   thorax   i)ch   svarta   kna,  P.   littoralis. 
Siebenb.   Verhandl.    1854    Jan.    16. 

Dietrich  har  beskrifvit  tva  nya  arter  af  slag- 
tet  Paederus  nemJigcn:  P.  geniculatus  och  P.  'palu- 
dosus.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  200.  Den  lorst- 
namnde  ar  enligt  Gekstaecker  endast  en  varietet 
af   P.  brevipennis  Ek. 

De  i  England  funna  arterna  af  slagtet  Ste- 
nus,  hafva  af  Watertiottse  och  Janson  blifvit 
uppraknade,  hvarjeinte  de  lokaler  hvarpa  <le  fore- 
korama  angifvas.  Deras  antal  uppgar  till  48.  Till 
slut  meddelas  vigtiga  upplysningar  om  de  benani- 
ningar,  som  for  dessa  blifvit  begagnade  i  Kirby's 
och  Stephen's  arbeten.  Trans.  Ent.  See.  N.  S. 
III.  p.    136. 

Med  den  begransning,  som  Erichson  gifvit 
slagtet  Omalium  kunna  endast  17  bland  de  af  Gyl- 
lenhal  i  'Pnsecta  Suecica'  till  <letta  slagte  forda 
arter  nu  iner  raknas  till  dets:.mma.  Uti  den  revi- 
sion som  Thomson  anstallt  ined  hithurande  i  Sve- 
rige  funna  arter  anforas  25,  bland  hvilka  foljande 
forut  icke  i  beruide  land  varit  anrnarkta,  nemligen: 
0.  septentrionis  =  0.  rivulare  Zett.,  0.  riparium,  0. 
Pineti  -~  0.  planum  Zett.  ^  Oncytelus  lapponicus 
Zett.,  0.  vile  Er.,  0.  testaceum  Er.  och  0.  con- 
cinnum  n.,  sp.  Forf.,  som  mast  forandra  atskilliga 
af  de  namn  som  Gyllenhal  begagnat,  upplyser 
att  0.  fossulatum  =  0.  caesum  Ghl.,  0.  caesum 
Gray.  =  0.  Oxyacanthae  Ghl.,  0.  florale  Payk.  -= 
0.  Vihurni  Ghl.  -  0.  Fdhraei  Zett.,  0.  nigrum  -- 
0.  salicinum  Ghl.,  0.  lucidum  =  0.  hrunneum  var 
b.  Ghl.,  0.  luridum  Ghl.  —  0.  alpinum  Zett. 
Vet.   Akad.   Ofvers.    1856.   p.   223. 

Trenne  nya  utmarkta  slagten  bland  Staphy- 
linii  hafva  blifvit  uppstallda,  nemligen  1)  Ett  af 
MiiLLER,   horande   till   gruppen    Oxyporinii,    Det   be- 


104 


■  namnes    Glyptomerus  ocli   ar  i  saknad   af  Ogon.    Den 

■  en  da   hithorande   arten    Gk.  cavicola^   har   blifvit  up[)-- 

■  tackt  i  en  grotta  icke  Idngt  fran  Laibach.  Stett. 
I  Ent.  Zeit.  1856.  p.  308.  ^2)  Ett  af  Mulsant  nar- 
K  staende  till  Tragophloeus.  Det  har  blifvit  kalladt 
K  Ochthephilus     ocb      skiljes      fran       Tragophloeus      ge- 

■  norii  formen  af  ^ista  leden  pa  maxillar-palperna,  ■ 
B  som  bestar  af  en  tilkpetsad  kon,  i  staller  for  att 
B  den  hos  aistnamntJe  slagte  ar  sylfortnig.  Den  be- 
B  skrifna  nya  arten  0.  flexuosus  har  erhalllts  vid 
B  Beaujolais.  Tvenne  af  Erichson  under  Trago- 
B  phloeus  upptagna  species  7>.  omaJinus  och  angusta-  \ 
B  tus  bora  hanfuras  till  det  nya,  af  Mulsant  bildade 
B  sJagtet.  MuLS  Opusc.  VII.  p.  1.  Tab.  f.  3.  och 
B  slutligen  3)  Ett  af  Mulsant  och  Rey  under  nani- 
B  net  Pholidus.  Detta  ar  affint  nied  Pseudopsis  ge- 
B  nom  hufvudet^  form  och  niaxillar-[)alpernas  ijista 
B  led,  men  afviker  fran  detsamma  genom  bildningen 
B  af  antennerna  och  prothorax.  Den  hithorande  Plio- 
B  lidus  insignis  har  blifvit  funnen  vid  Hyeres.  Mills, 
i  Opusc.   VII.   p.   7.   Tab.    f.   t. 

Syvit^  Kraatz    har    franit^tallt    atskilliga    anraarknin- ! 

^yrrn.  g^j.  i.()rande  en  del  af  de  StaphyUnii,  som  MuL- 
SANT  anfOrt  i  Opuscules  Entomoi.  II.  Cahier,  hvar- 
igenom  upplyses  att  Homalota  gagatina  MuLS  =  H, 
Jiuviatilis  Kraatz,  Oxypoda  fuscida  MuLS.  "•  0.  fer- 
ruginea  Er.,  Aleochara  diversa  MuLS.  -  -  A.  iyiquilina 
Maerk.,  Tachinus  rufescens  MuLS.  -  T.  humerali» 
Grav.  Slagtet  Sipalia  MuLS.,  grundadt  pa  de  ar- 
ter  af  slagtet  Homalota,  hvilka  sakna  vingar,  eller 
endast  ega  dessa  rudimentara,  som  aro  forsedda 
med  sma  och  rudimentara  ogon  med  stora  facetter, 
korta  skalvingar  och  en  bakat  merendels  utvidgad 
bakkropp,  anser  Kraatz  icke  kunna  besta.  Till 
glut    lemnas    diagnoser    pa    tvenne    arter:     Tachinus 


105 

fTox'mms    och    1.    laticollis    Grav.     Stett.   Ent.  Zeit. 
1855,  p.   ^0. 

BoiELDiEU  anser,  att  den  Aleochara  som  blif- 
vit  funriLn  i  Svalbo  och  af  Fairmaire  benanind  A. 
nidicola,  ar  id^mtisk  rued  A,  pulla  Ghl.  Ann.  Ent. 
III.   Scr.   111.   p.  LXVII. 

En  niangd  viotiga  upplysningar,  rurande  sy- 
nonymien  af  flera  Staphi/linii,  hafva  vi  fatt  emottaga 
af  Kraatz.  Salunda  utredtn-  FOrf.,  att  Homalota  ni- 
grina  AuBE  H.  graminicola  Grav.,  U.  planaticol- 
lis  AuBE  —  H.  arcana  Er.,  H.  major  Aube  ~  H. 
hospita  Maerk.,  H.  anthracina  Fairm.  —  H.  puncti- 
ceps  Thom.<.,  Aleochara  nidicola  Fairm.  -  A.  pidla 
Er.,  Boletochara  elegans  Heeii  -  Myrmedorda  ful- 
gida  Gray.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855,  p.  26.  Calodera 
sulcicollis  Aube  -  Cal,  Bech  Baudi,  Homalota  ha- 
sicornis  MuLS  =  //.  autumnalis  Er.,  H.  granulata 
Mhm  -  H.  graminicola  Grav.,  IL  planicollis  Scriba 
=  //.  immersa  Er.,  Aleochara  scutellaris  LuCAS  =  A. 
tristis  Gray.,  AL  morosa  Heer  t-  ^/. /wwato  Grav., 
AL  decorata  Aube  —  AL  puherula  Klug  —  Al.  Ar- 
mitagei  WOLL ,  Oligota  pent'atoma  FORSTER  =  0. 
granaria  Er.,  Tachyporus  brevis  ScRiBA  =  T.  rutilus 
Er.,  Tachyp.  flavicollis  Scriba  ---  T.  nitidulus  Er., 
Tachyp.  Cmnanensis  Scriba  =  T.  pulchellus  Er.,  Phi- 
lonthus  gracilis  Letzner  =  Phil,  tenuis  Er.,  Phil, 
paederinus  Sachse  =  Phd.  hlandus  Er.,  Staphylinus 
capensis  Sachse  =  St.  hottentottus  Er.,  Quedius  ne- 
moralis  Baudi  =  Qued.  ohliteratus  J^r.,  Paederus  ge- 
nicidatus  Dietrich  =  P.  hrevipennis  Lac,  Anthohium. 
Rhododendri  Baudi  :^  A.  sorbi  och  Omalium  Mdr- 
keli  Sachse  =  Om.  philanthus  Er.  1.  c.  1856,  p.  177. 

LESPi:8    har    meddelat     underrattelser    om     (let  Lpfnads- 
satt   hvarpa    Lomechusa  paradoxa    matas    af  Formica     ''""^^' 
vufa.     Under    det    myrorna    fortarde    af    dem    fore- 
la;>t   fuktadt   socker.   narmade  sis:  en   Lomechusa  och 


100 


slog  tned  sina  antenner  pa  en  riiyras  hufvud,  denna 
framrackte  genast  sin  oppna<le  mun,  hvarutur  Xo- 
niechusan  sugade  sockersaften.  Den  med  Claviger, 
af  MtiLLER  gjorda  likartade  iakttagelsen  l)ekraftas 
af  Lespks.   Ann.   Ent.   III.   Ser.   III.   p.  LI. 

KiKCHNER,  som  anttallt  iakttagelser  rorande 
nagra,  bland  myror  iefvande  skal-insekters  lefnads-- 
satt,  pastar  att  han  ofta  observerat  huruledes  niy- 
rorna  mat  a  Lomechusa  strumosa  och  Claviger  foveo- 
latus  med  sma  Acari,  som  de  tillfora  dem.  Lotos 
V.  p.  223. 
Bupre-  Foljande  nya  arter  tillhorande  Buprestides  hafva 

stides.  blifvit  beskrifna  nemligen  af  Mulsant  och  Go- 
dart:  Antliaocia  hilaris  fran  Grekland,  Lampra  hie- 
roglyphica  fran  Spanien.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon. 
II,  p.  5  och  7,  Lampra  mirijica  fran  sodra  Europa 
1.  c.  p.  146  och  af  Marc  Aurele  de  Koyas: 
Hyperantha  Vargasi  fraii  Carraccas.  Ann.  Ent.  III. 
p.   261.   Tab.    13.   n:o  II.  f.    1. 

Gehin     "CoUopteres    nouveaux    ou    peu    connus' 
Premier    decade    Buprestiens    Broch.    i    8:o   med   ko- 
lorerade  figurer   ar  Ref.   endast   till   titeln   bekant. 
Elateri-  Description    de    quelques    especes    d'Elaterides  par 

^^s-  E.  Mulsant  et  Guillebeau.  De  haruti  beskrifna 
arterna  harstamma  till  det  mesta  fran  Sodra  Frank- 
rike  och  Schweiz.  De  aro:  Cratonychns  amphitho- 
rax  (Narbonne),  aspericollis  (Sicilien),  sulcicollis  (So- 
dra Frankrike),  Athous  acutus  (Mont-Pilat),  villiger 
(Mont-Pilat),  frigidus  (Basses  Alpes),  melanoderes 
(Basses  Alpes),  sylvaticus,  tomentosus  (Briancon),  paZ- 
lens  (Grand-Chartreuse),  flavescens  (Chamouni),  her- 
higradus  (Mont-Pilat),  canescens  (Beaujolais),  semi- 
pallens  (Schweiz),  Ampedus  ruficeps  (Isere),  Crypto- 
hypnus  consobrinus  (Schweiz),  gracilis  (Lyon)  och 
Diacanthus  micans.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  IL 
pag.    1 7. 


107 

Sainiiu;  Furf'attare  hafva  ytterligare  karakterise- 
rat  ett  icke  i-inga  antal  arter  hOrande  till  denna 
familj  nemligen:  AtJious  titanus,  Dejeanii  fuscicornis 
(8u( Ira  Frank rike),  escorialensis  (Spanien),  Godarti, 
vestitus  (Sodra  Frankrike),  cylindricollis  (Bourdeaux), 
subtruncatus,  analis  (Sodra  Frankrike),  olhiensis  (Hy- 
eres),  Cardiophorus  versicolor  Sodra  Frankrike), 
Diacanthus  aenatus  (Mont-Pilat)  MuLS.  Opusc.  VII. 
p.  60,  Cardiophorus  curtulus  och  Ampedus  melanu- 
rus  (Frankrike).  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  II. 
p.  317. 

MuLSANT  och  GoDART  hafva  beskrifvit  Agrio- 
tes  monachus  fran  Krim.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
11.  p.   ^265. 

SuFFRiAN  bar  sokt  adagalagga  att  skalvin- 
garnas  farg  icke  ar  lamplig  for  att  atskilja  Co- 
rymhites  cupreus  och  aeruginosus,  da  af  bada  fore- 
koa)ma  individer  nied  belt  och  ballet  grona  eller 
gulflackiga  elytra.  Skilnaden  bor  nemligen  sokas  i 
skalvingarnas  punktur,  som  erbjuder  vasendtliga 
akiljemarken.  Efter  det  sednare  kannemarket  bar 
Forf.  franskiljt  en  tredje  art,  hvilken  ban  dock  icke 
tillagt   nagot  namn.   Stett.   Ent.  Zeit.    1855.   p.  ^77. 

Atskilliga  anmarkningar  rorande  de  JEJlateridae,  Syno- 
soni  af  Curtis  blifvit  beskrifna  i  forsta  faskikeln  "^™*" 
af  3:dje  volumen  Trans.  Entom.  Society,  hafva  af 
Janson  blifvit  frarnstallda.  Haraf  upplyses  att  Ec- 
tinus  gagates  CuRTis  =  Ampedus  lugens  Redtenb., 
N.  C^  punctatolmeatus  Curtis  =  Cratonychus  niger 
Erichs.,  Elater  7iigrinus  Curt.  —  Ampedus  nigrinus 
Germ.,  Aplotarsus  maritimus  Curt.  tiJlhor  ej  detta 
slagte  utan  Cardiophorus^  Cardiophorus  formosus  Cvii- 
tis  ar  troligen  en  varietet  af  Cardiophorus  sexpunc- 
tatus,  Aplotarsus  cothurnatus  CuRTiS  =  Ampedus  suh- 
carinatus  Germ.   Trans.  Ent.  Soc.   N.  8.  III.  p.  2^^. 


108 


Metamor-  La r veil    af  Ludius  ferruyineus    LlNN.    hnr    nog- 

-^^^  grant  blifvit  beskrifven  af  Mllsant  och  Guillk- 
BEAU.  Den  lefver  i  nmurknade  delar  af  atskilligg 
trad^lag  och  undergar  i  dessa  sin  fOrvandling  til] 
puj)a.  Imaoines  framkomnia  i  Juni  elier  Juli  ma- 
nad.   MuLS.   Opusc.   Vll.   p.    187. 

Perris    bar     funnit     larverna    af    Cryptohypm 
liparius    under    stenar     vid    stranderna    af   en   sju 
Pyreneerna,    tilltsaminans    med    pupor    i)ch    utbildad 
individer.      Om     larven    ar    kutt-    ellcr    vaxt-atande 
bar  Forf.    ej    anmarkt.     Mem.    Soc.    des    Scienc.    d< 
Liege  X.  p.   236.  Tab.   5. 

EucTiemi-  Ett     nytt    slagte,     benamndt    Rhacopus,    bar    a] 

^^^-  Hampe  bland  Eucnemides  blifvit  uppstaldr.  Det  stai 
narmast  Tharops,  men  skiljes  latt  derifran  genoi 
langre  antenner  och  tarsledernas  form.  Den  hitho- 
rande  arten  Rhacopus  cinnamomeus,  som  blifvit  fun- 
nen  vid  Sebenstein  i  Oisterrike,  ar  sakerligen  iden- 
tisk  med  Eucnemis  Sahlbergi  Mhm.  Verb.  ZooJ.  Bot] 
Verein   in    Wien   V.    Abh.   p.   255. 

Metamor-  Hela    utvecklingen    af    Fornax    madagascariensi^ 

■f^^-  bar  af  Coquerel  blifvit  utredd.  Sa  val  larven, 
som  pupan  finnas  afbildade  i  Ann.  Ent.  IIL  8er, 
IV.   p.    511.   Tab.    15.   f.   3. 

Cyplioni-  En   ofversigt  af  de   arter    tillhorande   Insektfa- 

des.     miljen    Cyphonidae,    som    blifvit    funna   inom   Sverigt 

bar  af  Thomson  blifvit   utarbetad.     Slagtet    Cyplwi 

indelas   af  Forf.  i   grupper  salunda: 

A.  Thorace  semicireulari ;  antennarum  articiilo  tertio  parvo^ 
De  tvenne  arter,  som  innefattas  under  denria  afdel- 
uing,  hafva  ganska  stora,  iiastan  klotrunda  ogon ;  an-"? 
teunenia' langre  an  halfva  kroppen,  de  7  sista  lederna 
langstrackta,  tatt  bekladda  af  fina,  hvita,  utstaende 
bar;  tibier  och  tarser  bevapnade  pa  utsidan  med  smaj 
fina  borstlika  tornar;  baktarsernas  andra  led  lika  lang, 
som  de  tre  sista  tillhopatagna;  bakhofterna  naende  na-j 
stan  till  spetsen  af  andra  ventral-segmentet. 


i09 

1.  C  pallidas.     2.   C.  margmatus 

B.  Thorace    brevi,    basi    bisinuato.    angulis    atiticis   late  ro- 

tundatis,  haud  porrectis;  antennarum  articulo  tertio 
secuiido  majori. 

Artenia  inom  denna  afdelning  hafva  aiitennerna  af 
halfva  kroppslangden ;  sidorna  af  thorax  starkt  run- 
dade,  utplattade;  bakhof'terna  ej  riaende  till  spetsen  af 
forsta  abdominal-segraentet;  tibier  och  tarser  endast 
harkaiitade;  tarsernas  andra  led  foga  storre  an  den 
trcdje. 

3.   C.   Lividus.     4   C.  Bohemani. 

C.  Thorace    brevissiino,    apice    eraarginato,    angulis    anticis 

porrectis;  antennarum  articulo  tertio  tenui. 

Denna  grupp  innefattar  de  arter,  som  hafva  anten- 
nerna  kortare  an  halfva  kroppslangden,  tredje  leden 
smalare  an  de  ofriga,  fjerde  langst;  thorax  niycket 
kort,  vid  roten  urbugtad  pa  bada  sidor  om  midten,  i 
spetsen  urbraddad,  framhornen  framstrackta ;  mellan- 
hofterna  ej  hopstaende;  bakhofterna  raed  basaldelen  na- 
ende  anda  till  episterna  pa  metathorax;  tarsernas  an- 
dra led  nagot  storre  an  den  tredje,  raycket  kortare  an 
de  tre  sista  tillhopatagna. 
a    elytris  lineis  tribus  sub-elevatis;  alis  fuscis. 

*)   elytris  aequaliter  punctatis. 
5.   C.  coarctatus  Payk.   [griseus  Ghl.),    6     C.  nitidulus 
Thoms.  [griseus  var  b.  Gyllenh.),    7.    C.   palustris 
Thoms. 
*)  elytris  circa   scutellura    densius  et   subtilius    punc- 
tatis. 
8.   C.  fuscicornis  Thoms.    9.  C  pallidiventris  Thoms. 
b)  elytris  lineis  nullis  elevatis;  alis  albidis. 
U).   C.  variabilis  Thom.  (pubescens  Ghl.)     11.   C.  palli- 
dtihis   BoHEM.     12     C.    Padi.  Linn.    13.   C.  serri- 
cornis'  MiiLi.. 
Vet.    Akad.   Ofvers.    '1855,   p.    317. 

Newport  ''On  the  Natural- History  of  the  glow-  Lampy- 
worm  Lampyris  noctilucar  Denna  uppsats  af  den  ^^^^^* 
utmarkte  anatomen  fanns,  vid  bans  allt  for  tidiga 
bortganor,  icke  belt  och  hallit  afslutad.  Som  bans 
undersokningar  Hkval  aro  af  stort  intresse,  bafva 
de  blifvit  allmangjorda  i  Journ.  Proceed.  Linn.  Soc. 
I.  p.   60. 


HO 

Telepho-  SuFFRlAN,   soin   haft   tillfalle   o:ran8ka   de  i  Fa 

rides.    Bfjicji    samling    befintliga    nrter    af  slagtet    Cantliar 
upplyser   att   af    1)    Cantharis  fusca   3    exem|)lar   fin 
nas.      Det  ena   ar    C.   dispar  Gyllenh.,   de   tva  till 
hora    C.  fusca.      %)    C.   livida   %   ex.      Det    ena    C.   li 
turata,   det   andra    C.  livida  Ghl.   3)    C.   dispar  ^  ex 
Det   ena  =  C,  dispar,    det    andra    en   smutsig    C.  li 
vida,    4)    C.    analis     \    ex.  --  Phryganophilus    rujicollis 
Sahlb.      Samma    art    ar    afven    af   Fabricius    be- 
skrifven  under   benamningen   Dircea  rujicollis.    7)    6M 
ohscura   2   ex.   tillhura   bada   denna   art.    9)    C.  viigri- 
cans  lika   med   andra   Forfattares.    10)    C.  pellucida  2    , 
ex.  =  med   n:o    3   eller    C.    dispar.    13)    C.  rubens  =U 
den   enfargade   gula  varieteten   af   C.  alpina.    14)   C. 
tristis   %    ex.      Sarnma     art    som    nu    ar    kand    under 
detta   namn.    18)    C.  atra   ^   ex.   Det   ena   synes   till- 
hora    C.   atra  Ghl.,     det    andra    ar    ett    genom   fett 
morkt  blifvit   exemplar    af    C.    testacea.     ^4)    C.  pal- 
lipes  ^   ex.  =  C.  pallida  Auct.   25)    C.   harhara  1  ex.B 
Ar  icke    identisk     med     den    art    man    tillagt    detta 
namn,    utan  synes   vara   derifran   skild.   26)    C.  hae- 
morrhoidales   \    exempl.  =  C.  clypeata  Illig.   27)    Cfl 
pallida—  C,  pallida  Auct.  28)  C.  rujicollis  2  ex.   Det  ena^ 
Silis  rubricollis,  till  hviiken  C.  torquata  Ghl  afven  bor 
hanforas,   det   andra  tillhor    C.   thoracica  Oliv.  Ghl. 
34)    C.  laeta   2    ex.  ■--  C.   laeta    Auct.    35)    C.  rubri- 
collis 2   ex.  =  C.  rubricollis  Ghl.   42)    C.  nigripes    1 
ex.  =  Nacerdes    melanura    LiNN.     46)    C.  nitidula   \ 
ex.  =  Silis  spinicollis  (^  Charp.    48)    C.   bicolor.    Ar 
egen   art,   som   af  Gyllenhal   blifvit  ansedd    sasom 
varietet   af   C.    liturata    och    52)    C.   testacea^   ex.  = 
C.  testacea.   Auct.  Stett.  Ent.  Zeit.    1856,   p.   248. 

Spinola  bar  uppstallt  ett  nytt  slagte  Boeo- 
scelis,  som  star  mycket  nara  Phengodes  och  Actenista. 
Fran  det  forra  skiljes  det  derigenom  att  sidobihan- 
gen   pa  antennlederna,    ehuru    atminstone  fyra  gan- 


I 
I 


I 


1 1  i 

ger  sa  langa  som  sjelfva  leden,  icke  apirallikt  sani- 
rnanrullas,  fran  (let  sednare  genom  fritt,  framstaende, 
horizontelt  hufvud  och  fran  bada  genom  langdfor- 
hallandet  af  de  mellersta-  och  baktarserna,  hvilka 
aro  lancrre  an  tibierna.  Den  hithorande  arten  B, 
Osculati  ar  fran  stranderna  af  Napo  i  Provincen 
Quito.  Osculati  Esplorasione  delle  regioni  aequato- 
riali   p.   !^03. 

En  ny  art  Malachius  stolatus  beskrifves  af  MuL-  Melyri- 
SANT  och  GoDART  i  Ann.   Soc.   Linn,   de  Lyon  II.     ^^^• 
p.   268. 

Westwood,    "Descriptions    of    some    species    of  Clerii. 
Cleridae  collected  at  Singapore   by    Walxace.      Pro- 
ceed.   Zool.    Zoc.    XXIII.    p.   74    har  Ref.  ej   haft 
tillfalle  se. 

En   monografi  Ofver  Ptiniores,  atfoljd  af  utmarkt'ptiniores. 
vackra   och   vai   utforda    figurer,    har    af    BoiELDIEU 
blifvit    utarbetad.      Forf.     karakteriserar    hithorande 
slagten   pa   fuljande   satt : 

I.  Skalviiigarna  ludna,  pa  sidorna  icke  sammantryckta. 
A.  Thorax   baktill  afsraalnande,  bildande  en  hals. 

a.  Forsta  leden  af  maxillar-palperna 

liten,den  fjerde  afhuggen  ispetsen     Hedohia  Sturm. 

(13  arter). 

b.  Forsta  leden  af  maxillar-palperna 

bojd,  den  tjerde  spetsig 
a.  Hakans  tander  spetsiga;  Itippen 

rmidad,  nastan  afhuggen     .      .     Ptinus  Linne. 

(54  arter. 
^.   Hakans    tander    i    spetsen   trub- 

biga;  llippen  bredt  nrskuren     .     Niptus  Boield. 

(13   arter). 
13.  Thorax  afsinalnande  i  en  haJs  baktil]      Trigonogenius  SoL. 


II,  Skalvirip-arna    shnta,    o-lansande. 


(6   arter). 


sidorna  sammantryckta. 
A.  Thorax    tatt    luden    eller    betackt 

med    ijall Mezium  Curtis. 

(3  arter). 


\\i 

F).  Thorax    slat   och    glaiisande      .     .     Gihbiwii  Scopoli. 

(3   arter). 
Det     artrika     slagtet    Ptinus    indelas    i   grupper 
salunda: 

I.  Thorax  pa  sidorna  forsedda   rned  oroiilika   trindcr. 

A.  Skalvingarna  helt  och   hallet  betackta  iiied  fjal'lika  h;ir. 

a.  Skalvingarna  paraiella,  med  vinkell'orniiiia  huincii  (4 
arter;  typ.  Pt.  irroratus  Kiesenw  ) 

b.  tSkalvingarna  med  rundade  sidor,  humeri  foga  frara- 
staende   hos  honan  (1    art;  Pt.  farinosus   A'UBE  . 

B.  Skalvingarna  prydda  med    endast    tvenne    transvcrsella 
band  af  hvita  fjidlika  hiir. 

a.  Skalvingarna  paralella,  med  vinkell'ormiga  humeri 
hos  honan,  (6  arter;  Ptinus  carinatus  Lucas). 

b.  Skalvingarna  med  rundade  sidor,  humeri  hos  honan 
toga  framstaende  {2  ailer;    Ptinus  gibbicollis  Lucas). 

c.  Skalvingarne  utan  hvita  fascier  (I  art;  Ptinus  niti- 
dus  Sturm'). 

II.   Thorax  forsedd   med  sma  tander,  bildade  af  upprattsta- 
ende  har, 
A.  Skalvingarna  paralella,    med   vinkelformiga  humeri  hos 
bada  konen, 

a.  Skalvingarna  betackta  n^ed  en  hvit-  eller  gulaktig 
fjiillik  harbekladnad  (2  arter;  typ.  Ptinus  germanus 
Fabr.). 

b.  Skalvingarna  med  tvenne  transvcrsella  fascier  af 
hvita  har. 

*  Hanen  rodaktig  och  utan  transvcrsella  fascier  pa 
skalvingarna.  Honan  svart.  ;l  art;  Ptinus  varie- 
gatus  Rossi.) 

Hanen  och  honan  svarta.  (5   arter;  typ.  Pt.  tom.en- 
tosus  Dej.) 

Hanen    och    honan    nf    rodaktig    fiirg.    J    art;   Pt. 
phlomides  Kiesenw.) 

c.  Skalvingarna  endast  prydda  med  fliickar  af  mjoik- 
hvita  har. 

*  Helt  och  hallet  roda.  (1    art;  Pt.  exulans  Er.) 
H(dt  och  hatlet  svarta.   (2  arter;  typ.   Pt.  sexpunc- 

tatus  Panz.) 

d.  Skalvingarna  enfargade  gula.  (1  art;  Ptinus  dubius 
Sturm.) 

e..  Skalvingarna  enfargade  svarta.  (1  art;  Pt.  albicomus 
n.  sp.) 

B. 


H3 

B.  Skalvingania  med  paralella    sidor   hos  lianen,    randade 
hos  honan. 

a.  Skalvingarna     hos    hanen    belt    och    ballet    betackta 

med  gulaktiga  bar.  (1  art;  Pt.  italicus  Arragona.) 

b.  Skalvingarna  prydda,    nagon    gang  bos  bada  konen, 

alltid    bos    bonan,    med    tvenne    transversella    bvita 
fascier. 

a.  Tborax    forsedd    med    fyra    raka    tander,    bildade    af 

upprattstaende  bar, 

*  Hanen  med  enfargade  Skalvingar.  (1    art;    Ft.   ru- 
fipes  Fa  BR.! 

'*  Hanen  med  bvita  fliickar  pa  skalvingarna. 

a.  Thorax  med  bvita  flackar.  (3   arter;  Pt.  ornatus 

MiJLLER.) 

^.  Thorax    utan    bvita    flackar.    (4    arter;    Pt.    bi- 
cinctus  Sturm.) 

b.  Tborax    forsedd    med    fyra    tander,   de  mellersta  for- 

langda  i  bvitaktiga,  transversella  och  convergerande 
knippen.  (1   art;  Pt.  Fur  Linne.) 

C.  Skalvingarna  tecknade  pa    humeri    med    linier  af  bvita 

bar.  (4   after;  Pt.  pusillus  Sturm.) 

D.  Skalvingarna  pa  humeri  knappt  tecknade  med  en  flack 
af  gulgra  bar,  eller  belt  och   ballet  enfargade. 

'   a.  Skalvingarna  med  en   flack  pa  humeri.  [2  arter;  Pt, 
pilosus  Mull.) 
b.  Skalvingarna  enfargade. 

*  Kroppen   betackt  med    liggande    tjocka  gra  bar.  (2 
arter;  Pt.  frigidiis  n.  sp.) 

**  Kroppen  med  en  tunn  harighet.   (4  arter;  Pt.  Lu- 
tro  Eabr.  Pt.  crenatus  Fabr.) 

III.  Tborax  i  midten  med  tvenne  stora,  rodaktiga  bartof- 
sar,  bvilka  nastan  betacka  densamma.  (I  art;  Pt.  bi- 
dens  Oliv.) 

IV.  Tborax  med    fyra    tander.      Skalvingarna    med    fyrkantig 

bas,  prydda  med  sammanlopande,    bvita    teckningar.   (1 
art;   Pt  nobilis  Dej.) 
V.  Thorax  otandad.  [2  aiter;  Pt.  niveicollis  n.  sp.) 

Till  slut  anfures  de  arter,  hvilka  blifvit  hos 
andra  beskrifna,  men  som  Forf.  icke  haft  tillfalle 
granska.  Ann.  Entom.  III.  Ser.  IV.  p.  285.  Tab. 
10  p.   485.  Tab.    13,  p.   629.  Tab.    17,   18,   19. 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1835,  1856,  ^ 


114 

Bremi,    som    pa    St.    Bernhard    vid   7000   fots 

liojd   upptackt   en    ny   art   af  slagtet  Ptinus,  har   be- 

skrifvit     densamma     under    namnet   Pt.    Ottii.      Stett. 

Ent.  Zeit.    4855,   p.   329. 

Metamor-  AzAMBRE,   som   ofta  traffat   Ptinus  sexpustulatus 

•^^^'      pa   sandfalt,    har    fuiinit     att    larven   lefver   i    bon    af 

Andrenae,  hvilka    af   dessa    blifvit    ofvergifna.      Ann. 

Ent.  III.   Ser.  III.   p.   LII.   Det  ar   afven  bekant  att 

Ptinus  crenatus   traffas   i    bi-bo. 

Scydmac-  Ett   i  flera   hanseenden   utm^rkt    nytt  slaote   af 

niaes.    ^^^^.^  familj,   ar   det   af  Pirazzoli   uti  Italien  funna 

och   under    benamningen    Ijcptomastax    hypogeum,  uti 

en    liten   skrift    "  Coleopteri  Italici  genus  novum  Lepto- 

rnastaos.'    Forocornelli    '1855    beskrifna   och   afbildade 

djur.      Storleken    och   kroppsforaien,   antennernas  fa- 

ste  samt   benens   bildning   (med   femledade   tarser)  ar 

lika    som    hos     Scydmaenus.      Antennerna    aro   likval 

genom    forsta     ledens     furlangning    brutna,   hufvudet  ^ 

bredt,    inandiblerna   ytterst   langa    och    fina,    skarfor- ^ 

niiga,   likasoni    hos    Ijucani    utgaende    fran    hufvudet, 

maxillarpalperna    endast   treledade,   sista   leden  starkt 

paronlikt    utvidgad.      Ogon    fela,    dock    finnes,    efter 

Forfrs     uppgift,     vid     basen    af    hvarje    mandibel    en 

ocell.      Hos   hanen   aro   de   bada  sista  bakkroppsseg- 

menterna    baglikt    urskurna. 

Af  Le   COxNTe's  i   forra  Berattelsen    p.   77  om- 
nainnda   Syno{)sis    Ofver    Nord-Amerikas    Scydmaeni- 
dae,    finries    ett     ntdrag     infordt    i    Stett.     Ent.    Zeit. 
1855,  p.    17. 
Silphnips.  Slagtet   Silpha  har    blifvit    riktadt    med    tvenne 

nya  arter:  Silpha  Levaillanti  Mulsant  och  Go- 
dart,  fran  Krim.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  II.  p. 
270  och  Silpha  anticola  GuJiR.,  fran  Amazon-dalen. 
Verb.    Zool.    Hot.    Ver.   in    Wien    V. 

En    tnono^rafi    (jfver   <ie   svarutredda   arterna   af 
rflagtet    Catops   haf^'a    vi    fatt    emottaga   af  Mltrray. 


115 

Sedan  Forf.  noggrant  redogjort  for  alia  de  arbe- 
ten,  hvaruti  djur  tillhurande  detta  slagte,  blifvit  an- 
fOrda,  samt  fur  de  grunder  hvarpa  de  blifvit  for- 
delade  i  sectioner,  vidtager  bans  egen  uppstallning 
som   ar   foljande: 

Genus  Catops.  Grupp.  1.  Subgenus  Choleva. 

Mesosternum  icke  koladt;  kroppen  aflang;  antennerna 
raerendels  tradformiga;  benen  langa  och  iina;  de  bakre  tro- 
chanterna  mer  eller  mindre  utbildade    hos  hanarne,   5   arter. 

Gruppen  II  Subgenus  Catops.  Mesosternum  okoladt; 
kroppen  aflang;  antennerna  mer  eller  raindre  klubbformiga 
eller  tilltjocknade  mot  spetsen;  attonde  leden  raarkbart  min- 
dre an  den  sjimde  och  nionde.  De  bakre  trochanterna  icke 
mer  utbildade  hos  hanarne. 

Subdiv.  1.  Basen  af  thorax  tydligt  urskuren,  sa  att 
thorax  och  elytra  ickc  bilda  en  jemn  yta.  Mellantarserna 
utvidgade  hos  hanarne,   20   arter. 

Subdiv.  2.  Thorax  bildande  en  rat  eller  nastan  rat 
linea  med  elytra;  mellantarserna  hos  hanarne  utvidgade  hos 
en  del,  icke  utvidgade   hos  andra  arter. 

A^  Antennerna  klubbformiga;   hanens    mellantarser   utvid- 
gade,  4  arter. 
B.  Antennerna  icke  klubbformiga;    hanarnes    mellantarser 
sallan  utvidgade,    19  arter. 

Gruppen  III.  Mesosternum  koladt;  mellersta  tarserna 
lika  hos  bad  a  konen. 

Subdiv.  1.  Kroppen  glansande;  elytra  tvarsofver  ej 
strekade,  2  arter. 

Subdiv.  2.  Kroppen  icke  glansande;  elytra  strekade 
tvarsofver,   12  arter. 

Af  Catops  Frankenhauseri  Mannehh.  bildar  Forf.  ett 
nytt  slagte,  som  han  benamndt  Catoptrichus. 

Ofver  de  Europeiska  arterna  har  nedanstaende  tabell 
blifvit  meddelad: 

I  Mesosternum  eukelt 1. 

I  Mesosternum  koladt 30. 

Antennerna    nastan    tradformiga    och 

markbart  langre  an  thorax    ...   2. 
Antennerna  mer  eller  mindre  klubb- 
formiga,   icke,    eller    foga  langre  an 
thorax 5. 


8. 
9. 

10. 

11. 

12. 
13. 


116 

Thorax  baktill  bredare  an  fraratill    .  agilis. 

Thorax  icke  bredare  baktill  an  framtill  3. 
,^  Punkteringen  tydlig,  luddet  langt  och 

)    spridt,  elytra  breda spadiceus. 

\  Punkteringen    fin,    luddet    langt    och 

\    tatt,  elytra  aflanga  och  smala     .     .   4. 

(Kanten    af   thorax  Ijusare  an  midten  angustatus,. 

<  Kanten    af    thorax    icke    Ijusare    an 

(    midten var.  cisteloides. 

Basen  af  thorax  urskuren,  sa  att  den 
icke  bildar  en  rat   linea    mot   skal- 

vingarna 6. 

>  Basen  af  thorax  rat  eller  nara  rat, 
I    sa   att   den    med    thorax    bildar    en 

\    rat  linea 19. 

/  Fargeu  pa  luddet  gra  och  brun  eller 
I  morkt  gulaktig  pa  thorax;  gulak- 
\   tiga  har  vid   skalvingarnas   bas  och 

]   kanter 7. 

jFargen  pa  luddet  klart  gul  pa  tho- 
j  rax;  en  brun-  eller  purpurskiftning 
f  pa  skalvingarna^  och  vid  dessas  sidor 
'    och  bas,    gulaktiga    har  .     .     ,14. 

Antennerna  langa  och  nastan  tradfor- 
miga,  foga  klubblika 8. 

Antennerna  kortare  och    mer    klubb- 
formiga 12. 

Elytra  tvarsofver  strekade    ....  acicularis. 

Elytra  tvarsofver  icke  strekade     .     .   9 

Antennerna   med  Ijus    spets  .  picipes. 

Antennerna  med  spetsen  icke  Ijusare   1 0. 

iBakvinklarna  pa  thorax  baktill  spetsiga    1 1 . 
Bakvinklarna  pa  thorax  icke  spetsiga 
baktill fuscus. 

iBakvinklarna    mer   framstaende;    an- 
tennerna helt  och   hcillet  roda     .     .  meridionalis. 
Bakvinklarna  foga  framstaende;    an- 
tennerna mot  spetsen   morkare    .     .  nigricans. 
j  Antennerna    raycket   klubbformiga     .  chrysomelinus. 
\  Antennerna  mdttligt  klubbformiga     .   1 3. 
Insekten  l^ng  och  smal       ....  morio. 
Insekten  kortare  och   bredare  .     .     .  coracinus. 


417 

( Anteiinerna  jeraforelsevis    ISnga    och 

14.  I    nastan;;klubbformiga      •      .     .     .     .  nigrita. 
(Antennerna  raycket    klubbforraiga     .   15. 

i  Thorax  cljupt  punkterad      ....  neglectus. 

15.  Thorax  mer  eller  mindre  transversellt 

'    granulerad 16. 

I  Thorax  nastaii  parallel  pa  sidorna     .  quadraticollis. 
I  Thorax  icke  parallel  pa  sidorna    .     .17. 
(Thorax  fint  transversellt  skrynklig    .   18. 

I  Thorax  granulerad tristis   var  rotun- 

dicollis. 
j  Thorax  3  kort,    transversell    och    icke 
]    bred;  skalvingarna  vanligtvis   langa  tristis  (type). 
■  \  Thorax    bred;    skalvingarne    raattligt 

'    langa tristis   var    gran- 

dicollis. 
,  Mellantarserna  utvidgade  hos  hanarne  20. 
19.   .Mellantarserna  icke  utvidgade  hos  ha- 

'    name     .     .     .     ; 25. 

I  Antennerna  mycket  klubbformiga  .  21. 
I  Antennerna  nastan  klubbforraiga  .  .  22. 
I  Thorax    vid    basen    icke    smalare    an 

)      skalvingarna funiatus. 

j  Thorax    vid   basen    smalare   an  skal- 

(    vingarna alpinus. 

)  Bakvinklarna  pa  thorax  rundade   .     .  brevicollis. 
\  Bakvinklarna  pa  thorax  icke  rundade  23. 
„    j  Sidokanten  af  thorax    viklik     .     .     .  depressus. 
'  I  Sidokanten  af  thorax  rundad   .     .     .24. 
/Thorax  med  bakvinklarna  mycket  ut- 
l    staende   bakat,  bildande    en    spetsig 
1    vinkel;    skalvingarna   utan   silkeslik 

j   harighet umbrinus. 

Thorax    med    bakvinklarna    foga   ut- 
st^ende  bakat,    vinkeln   icke  spetsig 
utan  rat;  skalvingarna  med  silkeslik 
harighet      .........  scitulus. 

I  Thorax   icke    bredare   an   skalvingar- 

25.       nes  bas 26. 

(  Thorax  bredare  an  skalvingarnes  bas  praecox. 


118 

(  Skalving-arna    mer   an    tre   gSriger  sS 

'    Ifinga  som  thorax     ......   transversostriatns. 

Skalving-arna  icke  mer  an  tre  ganger 

(    sa  Ijinga  sonri  thorax 27. 

.    j  Basaldelen    af    thorax    sinuerad     .     .  velox. 

\  Basaldelen  af  thorax    rat     ....   28. 

2^    jBakvinklarna  pa  thorax  rata    .     .     .  badius. 

I  Bakvinklarna    pa    thorax  trubbiga     .  29. 

j  Insekten  rund anisotomoides. 

I  Insekten   mer  afljing brunneus. 

j  Kroppen    skinande 31   lucidus. 

\  Kroppen  icke  skinande 32. 

I  Skalving-arna  icke  afhiiggna      ...   33. 

1  Skalvingarna  afhuggna 33. 

I  Skalvingarna  spetsiga strigosus. 

\  Skalvingarna  icke  spetsiga  ....  Colon. 

-    (  Antennernas  spets  Ijus varicornis. 

I  Antennerna  utan   Ijus  spets      ,     .     .34. 
J  Antennerna  tydligt  klubbforraiga  raed 

1    icke  Ijusare  bas validus. 

'  j  Antennerna     mattligt     klubbformig-a, 
\    basen   Ijusare    an    khibban       .      .      .  sericeus. 

For  att  underlatta  arternas  igeDkannande  bar 
Forf.  latit  i  texten  infora  kontur-teckningar  af  de 
fiesta  arterna.  Ann.  and  Nat.  Hist.  XVIII.  p.  133, 
30^,   391,   457. 

Tvenne  nya  arter  af  6*lagtet  Catops  hafva  af 
Kraatz  blifvit  karaktiserade,  nemligen  Catops  niti- 
dicollis  (Paris)  och  C.  nivalis  (Riesengebirge).  Stett. 
Ent.  Zeit.    1856,  p.   237. 

En  ofversigt  ufver  de  hittills  kanda  Europei- 
ska  arterna  af  slagtet  Adelops  Tellkampf  (Ba- 
ihyscia  Schjodte),  har  Miller  uppgjort.  Hitho- 
rande  arter  indelas  i  a)  sadana,  hos  hvilka  lederna 
i  antennklubban  aro  forlangda:  1)  Adelops  Milleri, 
fran  Pasiza  Grottan  i  Krain.  2)  A.  Khevenhillleri 
Miller.  3)  Freyeri  n.  sp.  fran  grottan  Dolma 
jama.     4)  glohosus  n.  sp.   fran  grottan  Ledenica.   5) 


11 9 

byssinus  .Schj5dte,  6)  acuminatus  n.  sj).  ftvin  en 
grotta  vid  Treffeu ;  1>)  sadana,  lios  hvilka  antenn- 
klubbans  leder  aro  korta:  7)  Schjodtei  Kiesenw. 
8)  ovatus  Kiesenw.  9)  montanus  Schjodte,  10) 
AuBEi  Kiesenw.  Alia  a r tenia  aro  fCtrscdda  med 
diagnoser  och  de  nya  kortligen  beskrifna.  Verb. 
Zool.   Bot.   Ver.   in   Wien    V.   Abh.   p.    505    cum  tab. 

En  ny  art  af  slagtet  Adelops  benainnd  A.  Mil- 
leri,  soni  blifvit  upptiickt  i  Pasiza-grottan,  beskrif- 
ves  af  Schmidt.  Denna  art  afviker  betydligt  fran 
ofriga,  till  detta  slagte  horande  djur,  genom  dess 
smala  och  aflanga  form.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien  V.  Abb.   p.   2. 

Tvenne  nya  slagten  Oryotus  ocb  Drimeotus, 
hvilka  blifvit  funna  i  grottor,  hafva  af  MiLLER 
blifvit  uppstallda.  Det  forstnamnda  ar  af  samma 
smala  och  langstrackta  form,  som  Catops  angustatus 
och  utgor  med  den  i  Ungern  patraffade  Pholeuon 
angusticolUy  sa  val  till  det  yttre,  som  genom  mun- 
delarnas  bildning  och  de  fyraledade  framtarserna, 
en  fuUstandig  mellanlank  emellan  Catops^  Adelops 
och  Leptodirus,  Den  enda  hittills  kanda  arten,  0. 
Schmidfi,  bar  blifvit  patraffad  af  Schmidt  i  grot- 
tan  Volcia  i  det  inre  af  Krain.  Verb.  Bot.  Zool. 
Ver.  in  Wien  VI,  p.  627  med  figurer.  Det  an- 
dra  slagtet  Drimeotus  liknnr  Oryotus,  men  afviker 
genom  honans  fyraledade  framtarser  och  skalvin- 
garnas  upphojda  kant.  Den  hithurande  arten  D, 
Kovasci,  bar  blifvit  upptackt  i  Igriezer-grottan  i 
Ungern   1.   c.   VI   p.   035. 

Fran  orottan  Vuntsasse  i  Uncrern  har  Hampe 
erhallit  en  skal-insekt,  som  gifvit  anledning  till  bil- 
dande  af  ett  nytt  slagte  Foleuon.  Detta  star  nar- 
mast  Leptodirus,  men  skiljes  derifran  genom  nar- 
varon  af  scutell,  genom  det  med  kol  forsedda  bro- 
stet   och  den  syl-lika  sista  leden  i  maxillar-palperna. 


1^"        Fran     Catops    afViker    det     genom    de    mycket    fran 
hvnrandra   iiflag.^nafle    bak-coxae.      En   art   P.    angu- 

;-  sticolle.      Verh.   Zool    Bot.    Ver.   in    Wien    VI.    Abh 

i  p.   463. 

\  Af  Anlsotoriia-grupjjen   har   Fairmaire  genom 

dingnoser,  gjort  trenne  i  Frankrike  funna  nrter  be- 
kantn,   nemligen ;   Anisotoma   ornata.     Ann    Ent.   III. 

\  Ser.    III.    p,   XXX,   A.    lucens  och  Hydnohius  Perrisii 

1.  c.  III.  p.   LXXV. 

Metamor-  He  la    metam(3rfosen    af    Liodes    castanea    bar   af 

fos-     Perris    blifvit    utredd.      Lnrven    liknar    inycket   lar- 

ven   af  Agathidium   och  lefver,  iiksom  denna,  i  svamp 

(Reticularia   hortensis).    Mom.    Soc.   des    Sciences   de 

Liege  X  p.   233.   Tab.   5. 

Histerini.  Marseul     bar    fortsatt    sin   i    forra   berattelsen 

anmalda  furtjenstfulla  bearbetning  af  Histerini  och 
anfor  nu  fuljande  slagten  och  artantal  nemligen: 
Carcinops  n.  g.  12,  Faromalus  12,  Monoplius  n.  g. 
i,  Pelorus  n  g.  1,  Sapomegas  u.  g.  2,  Notodoma 
n.  g.  1,  Haeterius  I,  Eretmotus  n.  g.  1,  Detidrophi- 
lus  2,  Tribalus  6,  Sphaerosoma  n  g.  1,  Ann.  P]nt. 
III.  Ser.  III.  p,  83.  Tab.  8,  9,  Saprinus  120  I.e. 
p.  327.  Tab.  16  —  20,  Saprinus  (forts.;  43,  jemte 
ett  stort  antal  lios  andra  Forfattare  anforda  arter, 
hvilka  varit  Marseul  okanda  1.  c.  p.  677,  Pachy- 
lopus  2,  Trypanaeus  21,  Teretrius  6,  Xiphonotus  n. 
g.  1,  1.  c.  IV.  p.  97.  Tab.  2,  3.  Plaegaderus  10, 
Glymma  n.  g.  1,  1.  c.  p.  260,  Onthophilus  7,  Bac- 
canius  4,  Ahraeus  8,  Acritus  23.  1.  c.  IV.  p.  459. 
Tab.  11,  14.  De  arbetet  atfoljande  plancherna 
framstalla,  liksom  forut,  alia  de  beskrifna  arterna 
och   aro   sardeles   val   utforda. 

SuFFRiAN  har  gifvit  diagnos  pa  en  art  Hister, 
som  han  erhfUlit  unfler  benamningen  H.  unicolor, 
fran  hvilken  den  likval  ar  skild.  Den  har  blifvit 
funnen    vid   Baikal-sjon   och   foreslar   Forf.   for  den- 


121 

sanuDH   namiiit    //.    atramentarius,      Stett.    Ent.    Zeit. 
1855.   p     I4i. 

Sasoin  nya  arter  af  denna  familj  anfurns  dess- 
utom  af  Peyiiox:  Hister  preter missus,  funnen  n^ra 
Ro^nnc.  Ann.  Entom.  III.  8er  IV.  p.  7^7  af  MuL- 
SANT  och  Rey:  Flegaderus  hispidulus  fran  Dra- 
guignan.  MuLS.  Opusc.  VII.  p.  5,  gamt  af  Lucas 
Hetaerius  punctulatus,  funnen  i  sallskap  nied  Formica 
harhara   i    Algeriet.    Ann.  Entom.  III.  8er.  III.  p.  III. 

Uti  en  ofversigt  af  de  arter  tillhcJrande  Tn- 'AVichop- 
chopterygia,  som  blifvit  aninarkta  inom  Sverige,  har 
Thomson  anfurt  ett  icke  ringa  antal  inom  detta 
land,  forut  icke  kanda  species.  Vid  utarbetnndet 
af  denna  afhandling  har  Forf.  hufvudsakligen  be- 
gagnat  GiLLMElSTERS  uppsats  ofver  dessa  djur,  in- 
ford  i  17:de  bandet  af  Sturms  Deutschlands  In- 
secten.  Af  Trichopteryx  upptagas  10,  af  Ptilium 
8,  af  Ptenidium  5  och  af  Sphaerius  1  art.  Nya  for 
vetenskapen  aro:  Trichopteryos  littoralis,  Ptilium  elon- 
gatum  och  Ptenidium  turgidum.  De  redan  kanda  ar- 
terna  aro  endast  forsedda  med  diagnoser.  Vet.  Akad. 
Ofvers.    1855.   p.   335. 

Nedanstaende,     till    denna    familj    horande   nya 

arter   hafva   af  Haliday    blifvit  beskrifna,  nemligen: 

Ptilium,  coarctatum,   Pt.  clandestinum,  Trichopteryx  suf- 

focata     och     Tr.    mollis.      Nat.    Hist.    Review.   II.   p. 

1^22.   Tab.   3.   f.    5,    6,   7. 

Hoffmann,  som  undersokt  mundelarne  hos 
Sphaerius  acaroides,  har  funnit  maxillar-palperna  sa 
beskaffade,  som  de  beskrifvas  af  Redtenbacher, 
men  deremot  labial-pal perna  ofverensstammande  med 
Erichsons  uppgift.  Tarserna  voro  pa  alia  benen 
treledade.      Stett.   Ent.   Zeit.    1855.   p.    194. 

Uti   "Synopsis  of  the  Lathridiides  of  the    United L^WiuAix. 
States    and    northern    contigous   territories'     an  for    Le 
CoNTK   af  denna   familj   tre   slagten:    Corticaria   med 


\^i 


Colvdii. 


28,  Lathridius  mecl  I  1  och  Monotoma  nied  6  arter. 
Alia  de  af  Mannerheim  beskrifna  Nord-Anieri- 
kanska  arterna  hafva  varit  FOrf  okanda.  Corticaria 
delas  i  tvenne  grup{)er  nemligen  1)  sadnna,  hos 
hvilka  nionde  och  tionde  antennlederna  aro  nastan 
lika  stora  (26  arter)  och  2)  sadana  hos  hvilka  an- 
tennlederna, fran  den  nionde  till  den  elfte,  tilltaga 
i  storlek.  Lathridius  Jiliformis  Mhm.  forekommer  af- 
veu  i  Norra  Amerika,  dit  den  troligJn  blifvit  in- 
fOrd.      Proceed.   Acad.   Philad.   VII.   p.    299. 

Lucas  har  meddelat  en  utforlio^  beskrifnino- 
och  figur  pa  Merophysia  formicaria.  Furf.  anser  att 
detta  slagte  bor  inrymrnas  emellan  Holoparamecus 
och  Cholovocera,  hvilka  det  ock  synes  8ta  n^rmast. 
Rev.  et  Mag.  de  Zool.   VII.   p.   335. 

En  ny  art,  Corticaria  borealis,  funnen  i  Eng- 
land, beskrifves  af  Wollaston.  The  Zool.  1855. 
p.    4655. 

Hampe  har  uppstallt  ett  mycket  egendoraligt 
slagte  Pleganophorus,  hvilket  isynnerhet  utmarker 
sig  genom  antennernas  bildning.  Dessa  besta  nem- 
ligen endast  af  fyra  leder,  af  hvilka  de  tre  forsta 
aro  korta,  bredt  hjertformiga,  den  sista  lang8trackt, 
langre  an  de  foregaende  tillsarnraanstagne.  Kropps- 
formen  har  nagon  likhet  med  den  af  Throscus.  Huf- 
vudet  ar  bredt,  ogonen  mycket  sma,  halsskoldens 
bakvinklar  mycket  utdragna,  tarserna  fyra-ledade; 
labial -palperna  2-  och  maxillar-palperna  3-ledade. 
En  art  PL  bispinosus  funnen  vid  Hermannstadt  pa 
en  gammal  ekstam.  Verh.  und  Mitth.  Siebenb. 
Ver.   VI.   p.   97. 

En  utforlig  beskrifning  ofver  slagtet  Dereta- 
phrus  har  Wollaston  meddelat.  Forf.  anser  Erich- 
SONS  asigt  riktig  da  han  fordt  detta  slagte  till  Co- 
lydii.  Zool.    1855.  Append.  Neuman    upptager  i  en 


123 

not   till   denna   uppsats   2   nya    arter:    D.     Wollastoni 
och   Erichsoni  bada  fran   Nya    Holland. 

Trenne   nya    arter    af    Cryptophagus    anfuras   af  Crypto- 
Kraatz  nemiigen:    C.  grandis  (Norra  Tyskland),    Cr^  ^^^  ^^' 
validus  (Thiiringen,   Berlin,    Paris)    och    C.   suhfuma- 
tus  (flerestades  i  Tyskland).     Stett.   Ent.  Zeit.  1856, 
p.   239. 

Uti    den    Synopsis,     som    Le    Conte    uppgjortCucujides. 
ofver   de    i   Norra    Amerika     forekommande    Derme- 
stidae  uppstallas   dessa   salunda  i   slagten: 

I.  Ocellus  nullus   .......  Dermestes  Linn. 

(13   arter). 
11.  Ocellus  frontalis. 

A.  Mesosternum  angustum;  coxae  in- 

termediae    approximatae    (os    li- 

berum) Attagenus  Latr. 

(4  arter). 

B.  Mesosternum  transversum;    coxae 

intermediae  distantes: 

a.  Mesosternum  bifidum;  os  proster- 

num  obtectum. 

Labrum  mandibulaeque  libera  (li- 

gula  dilatata) Trogoderma  Latb. 

(5   arter). 
Labrum  solum  liberura; 
Fossulae  antennales  submargina- 
les;  corpus  pubescens     .     .     .   CryptorhopabmGviiR. 

(6   arter). 
Fossulae  antennales  raarginales; 
corpus  squamatum     ....  Anthrenus  Fabr. 

(5   arter). 

b.  Mesosternum  integrum. 

Tibiae    anticae    tenues;     corpus 

longe   pilosura Apsectus  n.  g. 

(1   art). 
Tibiae  anticae  latiores,  os  obte- 
gentes;  corpus    glabrum       .     .   Orphilus  Er. 

(1   art). 
Proceed.  Acad.  Philad.  VII.   p.   106. 


24 


Metamor 
fos. 


Byrrhi. 


Dermestes  leopardinus  fran  Kiim  ocli  D,  gulo 
fran  Lyon  beskrifvas  af  Mulsant  och  Godart. 
Ann.   Soc.   Linn,   de   Lyon   IL    p.   273. 

En  ofversigt  ofver  de  inom  Furenta  Staterna 
fiinna  Cucujides  liar  af  Le  Conte  blifvit  meddelad. 
Alia  de  anforda  arterna  tillhora  kanda,  till  stor- 
sta  delen  for  Europa  egendomliga  slagten  och  flera 
arter  aro  identiska  med  sadana,  som  forekomma 
inom  var  verldsdel  t.  ex.  Silvanus  dentaUis,  frumen- 
tarius,  hidentatus  Fabr.  och  advena  Er.  De  i  Norra 
Amerika  funna  genera  aro:  Catagenus  med  1  art, 
Pediacus  med  3,  Cucujus  med  2,  Laernophloeus  med 
13,  Dendrophagus  med  2,  Brontes  med  3  arter, 
Telephanus  med  l  art,  Silvanus  med  1 1  och  Nemicelus 
med    \    art.      Proceed.   Acad.   Philad.    VII,   p.    73. 

Flera  upplysningar  rorande  utvecklingen  af 
Antlirenus  museorum  och  claviger  hafva  af  Letzner 
blifvit  meddelade.  En  af  de  intressantare  foreteelser 
Forf.  anmarkt  ar,  att  dessa  arters  larver  byta  om 
hud  icke  mindre  an  8  ganger,  i  motsats  emot  de 
fiesta  andra  skal-insekters,  hvilka  endast  omsa  hud 
4  ganger.  Larven  af  A.  claviger  synes,  utom  den 
mindre 'Storleken,  nagot  smalare  kroppsformen  och 
Ijusbrunare  fargen,  icke  afvika  fran  larven  till  A. 
museorum,  Pupan  till  den  fOrra  bar  en  nagot 
spetsigare  anal-del  och  manga  fina  bar  pa  ryggen. 
Arb.   und   Verand.   Schles.   Gesellsch.    1854,   p.   82. 

Le  Contes  "Synopsis  of  the  Byrrhidae  of  the 
United  States',  som  blifvit  inford  i  Proceed.  Acad. 
Philad.  VII.  p.  \\1,  upptager  foljande  slagten  sa- 
sora  inhemska  i  Norra  Amerika,  nemligen:  Noso- 
dendron  1,  Syncalypta  2,  Byrrhus  7,  Cytilus  I,  Pe~ 
dilophorus  {Morychus  Er.)  1,  Simplocaria  2,  Am- 
phicyrta  3,  Limnichus  6  och  Physemus  1  art.  Slag- 
iet  Cytilus  ar  bildadt  af  den  i  Europa  allmant  fo- 
rekommande  Byrrhus  varius. 


cornia. 


125 

En,  som  (let  synes,  ny  art  nf  slagtet  Byrrhus 
fran  Thuringen,  narslagtad  med  B.  ornatus,  fran 
hvilken  den  likval  ar  skih],  anfores  af  Giebel 
under  namnet  B.  Thurmgiacus.  Zeitschr.  f.  gesamm- 
ten  Naturw.   V.   p.    127. 

Enligt  Le  Conte  ar  Simplocaria  strigosa  Melsh. 
en  art  af  slagtet  Syncalypta  och  sannolikt  identisk 
med  den  i  Europa  f'orekomrnande  ;S.  paleata  Er. 
Proceed.   Acad.   Philad.   VI  i.   p.   217. 

De   IN ord-Amerikanska    arterna    af    denna    fa-  paipi 
milj   hafva   blifvit    bearbetade    af  Le   Conte  i  "Sy- 
nopsis   of   the    Hydrophilidae    of   the    United    States." 
Forf.  anser  sig  bora  gruppera  de  hithorande  slagtena 
salunda: 

I.  Tarsi  posteriores  articulis  quatour 

primis  brevibus,   aequalibus    .     .  Spercheus. 
II.  Tarsi  posteriores  articulis  quatuor 

primis  brevibus,  prime  indistincto  Helophorides. 
Palpi  maxillares  articulo  ultimo  lon- 

giore;  oculi  integri. 
Antennae    novem-articulatae;     palpi 

omnes  longiusculi Helophorus  Fabr. 

(8  arter). 
Antenne  septem-articulatae;  palpi  la- 

biales   breves Uydroehus  Gerin. 

(11    arter). 
Palpi  maxillares  articulo  ultimo  brevi, 

subulato Ochtebius  Leach. 

(7   arter  . 
Palpi  maxillares   longissimi     .     .     .  Hydraena  Kugell. 

(3  arter). 
Tarsi  posteriores  articulo  secundo  e- 
longato,  primo  brevissimo. 
III.  Tarsi  posteriores  compressi;  meta- 

sternum    postice  spinosum      .     .  Hydrophilides. 
Prosternura  minutum,  sulcatum  .     .  Hydrophilus  Geoffr. 

(10  arter). 

Presternum  carinatum Hydrocharis  Latr. 

(2  arter). 


126 

IV    Tarsi   posteriores  baud    compressi; 

metasternum  simplex    ....  Hydrobtdes. 
(Oouli  duo;  abdomen  segmeiitis  veu- 

tralibus  quinque.) 
Tibiae  et    tarsi    posteriores    ciliatae; 
antennae   octo-articulatae       .     .     .  Berosus  Leach. 

(14  arter). 
Tarsi    posteriores    breviter    cib'atae; 
trochanteres  postici  magni;    anten- 
nae octo-articulatae Laccohius  Er. 

(2  arter). 
Tibiae    et    tarsi    simplices;    trochan- 
teres postici  mediocres. 
Palpi    maxillares    elongati,    articulo 
ultimo  breviore;    antennae    novem- 

articulatae Philhydrus  SoL. 

(13   arter). 
.  Palpi   maxillares  articulo  ultimo  lon- 
giore;    antennae    9-    (raro   8-)  arti- 

culatae Hydrobius  Leach. 

(7   arter). 
V.  Tarsi    posteriores     articulo     prirao     . 

elongate SPHAERIDIIDES. 

Antennae    novem-articulatae;    meta- 
sternum antice  productum    .      .      .   Cyclonotum    Er. 

(2  arter). 
Antennae  octo-articulatae;  mesoster- 
nura    angustum;  prosternum    cari- 

natum Cercyon  Leach. 

(12  arter). 
Mesosternura  pentagon  urn  dilatatum. 

Prothorax  raarginatus Megalosternum  MuLS. 

(1    art). 

Piothorax  immarginatus Cryptopleuriim  MuLS. 

(1    art\ 
Proceed.    Acad.  Philad.  VII,   p.   356. 

AcKERMANN  har  beskrifvit  en  ny  art,  Berosus 
Salmuriensis,  fran  Saumur  Ann.  Soc.  Linn,  de  Maine 
et   Loire   I.    p.    197. 

Atskilliga  rattelser  och  tillagg  till  Monografien 
ofver  Palpicornia  hafva  af  MuLSANT  blifvit  inforda 
i   Mills  Opusc.   VIL   p.    166. 


127 

Rurande  parningen  och  agglaggningen  af  Hydro- Metamor- 
biusfuscipes,  hafva  iakttagelser  af  CussAC  blifvit  gjorda. 
Agglaggningen  borjar  mot  niedlet  af  Mars  och  varar 
omkrina:  tre  manader.  Under  deiina  tid  faster  honan 
omkring  15  sma,  nastan  runda,  silkesartade,  hvitak- 
tiga  hylsor  vid  vaxter,  som  iinnas  pa  vattnets  yta. 
Dessa  hylsor,  som  fastas  med  tvennp  tradar,  inne- 
halla  hvardera  20 — 24  agg,  hvilka  klackas  unge- 
far  en  manad,  sedan  do  blifvit  lagda.  Klackningen 
paskyndas  eller  forsenas  genom  varme  eller  kold. 
Utur  de  coconger,  som  handelsevis  komma  fur  djupt 
ned  i  vattnet,  utvecklas  inga  larver.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  III.   p.   246.   T.    13   n:o  1.   f.   22—24. 

Enligt  hvad  forut  blifvit  namndt,  far  Ref  harLamelli- 
nagot  narmare  redogura  for  innehallet  af  BuRMEl- 
STERS  '  Handbuch  der  Entomologie'  Fjerde  ban- 
dets  andra  afdelning.  Forf:s  Phyllophaga  cJioeno- 
chela  mots  vara  hufvndsakligen  Erichsons  Melo- 
lonthidae.  hvarifran  likval  de,  af  den  sednare  rak- 
nade  Euchiridae,  Phenomerini  och  Hoplides  uteslutas. 
Den  forsta  af  dessa  gr upper  for  Burmeister  till 
Melitophilay  den  andra  till  Rutelidae  och  den  sist- 
namnda  fordelas  under  Anthobia  och  Phyllophaga 
systelochela,  hvilket  grundar  sig  pa  klornas  bildning, 
som  Furf.  hufvudsakligen  lagt  till  grund  for  sin 
indelning.  De  ofriga  sex  af  Erichson  antagna 
Melolonthid-grupperna  Pachypodii,  Tanyprocti^  Me- 
lolonthidae,  Macro dactylidae^  Sericoidae  och  Sericidae 
utgora  saledes  Burmeisters  Phyllophaga  choenochela. 
Den  sednare  har  likval  endast  bibehallit  fern 
grupper,  hvilka  efter  utvidgningen  af  prothoracis 
imdre  sida  och  efier  framcoxernas  form,  bilda 
tva  hufvudafdelningar.  Jemfor  man  Burmeisters 
och  Erichsons  grupper,  sa  motsvara  badas  Seri-- 
cidae  hvarandra  fuUkomligt,  afvenledes  ofverens- 
stamma   i    det     narmaste    deras    Macrodactylidae    och 


128 

Melolonthidae,  endast  att  Burmeister  raknar  till  de 
forra  slagtet  Diaphylla  Er.  men  deremot  fran  de 
sednare  uteslater  Liparetrus.  Detta  slagte  forenas 
af  Burmeister  med  Sericoidae.  Under  Forfis  si- 
sta  griipp  upptagas  Pachypodii  och  Tanyproctini  Er., 
hvilka  genom  habitus  komma  hvarandra  mycket 
niira.  Forfis  forsok  att  bestamnia  slagten  och  arter 
efter  Blanch ards  Catalogue  hafva  icke  lyckats, 
hvarfore  Forf.  behandlat  sitt  amne,  utan  att  fasta 
nagot  afseende  vid  namnde  arbete.  Recens.  i  Nat. 
Hist.   Review  III.   p.   57. 

Som  bekant  ar  tillhora  Goliathidernas  talrika 
grupp  nastan  uteslutande  Asien  och  Afrika  och  en- 
dast en  art  Ischnoscelis,  nendigen  J.  Hoepfneri  har 
af  Burmeister  blifvit  an  ford,  sjisoni  forekommande 
i  Mexiko.  Westwood  har  nu  ytterligare  beskrifvit 
och  afbildat  en  annan  hithorande  art,  Ischnoscelis 
Dohrni,  funnen  i  det  inre  af  namnde  land.  Den 
skiljes  latt  fran  Burmeisters  art  derigenom.  att 
hornet  pa  hanens  hufvud  ar  tvadeladt  i  spctsen, 
hvaremot  hufvudet  hos  den  andra  ar  forsedt  med 
tvenne   horn.   Linn.   Ent.    X.  p.  3^26.   Tab.  2.  f.   1,  i, 

Perris  har  utredt,  att  Chasmatopterus  viUosus 
ar  honan  och  C.  liirtulus  hanen  af  samma  art,  samt 
fureslar  att  benamna  densamma  Chasm.  llligerL  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  III.  p.  271.  Reiche  framstaller 
sardeles  val  grundade  anmarkningar  emot  denna 
namnforandring  och  anser  att  Illigers  namn,  eller 
Ch.  villosulus,  bor  bibehallas.  Med  Illigers  Mel. 
hirtula  ar  Chasm,  hispidulus  Graells  identisk.  Per- 
Ris  tror  dessutom  att  Chasm,  parvulus  Graells  = 
pillosulus  Illig.   1.   c.   p.   285. 

Slagtet  Geotrupes  har  blifvit  tillokt  med  tvenne 
nya  arter:  Ceratophyus  laevipennis  och  Geotrupes  fi- 
micola  Mulsant  och   Godart,   den  fOrra  fran  Spa- 

nien 


1^9 

nien  och  den  andra  utan  angifven  fundort.  Slagtet 
CeratophyiLS  vilja  FOrfattarne  icke  allenast  bibehalla, 
utan  afven  dela  i  tvenne,  Cerato'phyus  och  Minotau- 
rus.  Till  det  furra  raknas  de  arter,  hvilka  aro  for- 
sedda  med  ett,  Iran  midten  af  hanarnes  thorax  ut- 
gaende  horn  {G.  Arnmon,  Fisclieri,  Hoffmaneggi); 
till  det  sednare  de,  som  ega  ett  vid  hvardera  sidan 
belaget  horn  {G.  TypJweus,  Momus  och  den  har  be- 
skrifna   nya   arten).   Ann.   Soc.   Linn.   II.    p.    1,  277. 

Pa  ett  noggrant  satt  har  synonymien  for  de 
arter,  som  tillliora  slagtet  Flyhalus  blifvit  af  LuCAS 
utredd,  hvarefter  de  species  som  varit  Forf.  be- 
kanta  beskrifvas.  Dessa  aro  H.  Twgitainis  (Tan- 
ger),  H.  cornifrons  (Algeriet,  Morea,  Sicilian,  Nea- 
pel),  H.  dorcas  (Oran),  //.  Doursii  (Ponteba),  H. 
tricornis  (Tonga),  H.  parvicornis  n.  sp.  (Medea h)  och 
H,  angustatus  n.  sp.  (Asiatiska  TurkietJ.  Ann.  Ent. 
III.   Ser.   Ill   p.    535. 

Westwood,  som  utarbetat  en  monografi  ofver 
slagtet  Cryptodus,  upptager  af  detsanima  7  arter, 
hvilka  fordelas   under   foljande   sektioner: 

A.  AnteuiKie    iiovern-articuljitae.      Ungues    pedum    anticorum 

in   mare  siinplices  aequales  [Cryptodes)    1.   C  paradoxus 
Mac  Leay,  2  C.  variolosus  White.   3.  C.  piccus  Geum. 

B.  x\ntennae  decem-articulatae.   Ungues  pedum   anticorum  in 

mare  inaequales,  unco  intus  bifido. 

a.  Prothorax  antice    hand    tuberculo   armatus.      Elytra  pa- 

rum   aut  vix  sulcata  [Cryptodinus  Westw.). 
4.  C.  Tasmaniamis  Westw.     5.    C.  polihis    Westw.   6.   6\ 
Fa.ssaloides  Westw. 

b.  Prothorax  antice  in   medio  tuberculo    armatus      Elytra 

sulcis  numerosis  interstitiis  acute  elevatis, 
7.  C.  caviceps. 
Trans.   Ent.   Soc.   N.   S.    p.  IV.   p.    1.   Tab.    1. 

Uti  "Descriptions  of  the  species  of  Trox  and 
Omorgus  ijihahiting  the  United  States'  by  Le  Conte 
anfores     af    slagtet    Trox    1 4    aitcr,    hvilka   af  Forf, 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  185(k  '■^ 


130 

fOrdelas  under  tvenne  grupper  a)  thorax  inaequalis, 
praecipue  bicostatus:  T.  Sonorae  (Tucson),  alternans 
(Nya  Mexiko),  sordidus  (Georgien),  porcatus  Say, 
tuherculatus  Herbst,  erinaceus  (Syd-Carolina)  terre- 
stris,  Say,  capillaris  Say,  b)  Thorax  liaud  inae- 
qualis: T.  variolatus  Melsh.,  aequalis  Say,  fascifer 
(St.  Fransisco),  laticollis  (New-York),  striatus  Melsh. 
och  atroa;  (Longs  Peak).  Af  slagtet  Omorgus  hafva 
\  \  arter  varit  Forf.  bekanta,  hvilka  afven  sonder- 
delas  i  tvenne  grupper:  a)  Corpus  apterum;  tho- 
race  bullis  nitidis  ornato:  0.  Tetanus  (Texas), 
scutellaris  Say,  suturalis  och  umhonatus  (Texas);  b) 
Corpus  alatum;  thorace  tuberculis  punctatis,  baud 
nitidis  ornato:  0.  scahrosus  Palis.,  pustulatus  (So- 
dra  Staterna),  aspei'  (Georgien),  pwictatus  Germ., 
moi'osus  (Texas),  integer  (Texas)  och  tesselatus  (Me- 
xikanska  gransen).  Proceed.  Acad.  Phil.  VII. 
p.   £11. 

WestwOOD  har  beskrifvit  och  afbildat  ctt 
storre  antal,  dels  nya,  dels  ofullstandigt  kanda  Lu- 
canid-arter  nemligen:  Colophon  Westwoodi,  C,  Tliun- 
bergi  (Sodra  Afrika),  Lucanus  Thiheticus,  L.  hipla- 
giatus,  Odontolabris  Evansi,  Cladognathus  piceipennis 
(Asien),  Streptocerus  elegans,  Sderostomus  hastatuSy 
Scl.  Neotragus,  S.  Ditomoides,  S.  costatus,  S,  fe- 
moi'alis ,  Scortizus  macidatus  (Amerika),  Cacostomus 
squamosus,  Lepidodes  rotundicollis,  Sclerostomus  caviceps, 
lAssotes  n.  g.  Menalcas,  Lissotes  ccmcroides,  Ij.  suhtu- ' 
bereulatus,  Ij.'  crenatus,  Ij,  obtusatus,  I.  reticulaius, 
Dorcus  luteuSy  Figulus  lilliputanus  och  D.  Pelorides, 
(Nya  Holland).  Trans.  Entom.  Soc.  N.  S.  III.  p. 
497.  Tab.    10— 1£. 

Thomson,  som  afven  lemnat  karakterer  pa 
fyra  nya  arter  tillhorande  lucanides,  omnamner  att 
bans  samling  af  denna  grupp  innehaller  150  ar- 
ter.     De    nu    beskrifna     aro:     Cyclophthalmns    Mnis~ 


131 

/ 
zechi  (Borneo),  Dorcus  {Cladognatlms)  forjicula  (Norra 
China),  Aegus  malacus  (Malacca,  Borneo)  och  Aegus 
Myrmidon  (Malacca).  Till  slut  har  Forf.  latit  af- 
trycka  HoPES  1845  utgifna  katalog  ofver  Lucani- 
das,  hvilken  varit  svar  att  erhalla.  Rev.  et  Mag.  de 
ZooL   1856.   p.   5  16. 

Bestammandet  af  arterna  inom  gruppen  Luca- 
nides  ar  forenadt  med  de  storsta  svarigheter,  i  an- 
seende  till  de  utomordentligt  stora  skiljnktigheter 
som  sarnma  organer  hos  olika  individer  aro  under- 
kastade  och  endast  gcnom  undersOkning  af  ett  stort 
antal  exemplar,  kan  man  komma  till  nagot  sakert 
resultat.  Reiche  har  nii  beskrifvit  en  i  Frankrike 
upptackt  art  af  slagtet  hucanus,  80in  han  benamndt 
1j.  pentapJiyllus  och  som  hittills  blifvit  sammanblan- 
dad  med  L.  Cervus,  fran  hvilken  den  likval  saker- 
ligen  ar  skild,  genom  smalare  kroppsform  och  an- 
tennklubbans  sammansattning.  Rev.'  et  Mag.  de 
Zool.    1856.   p.   80. 

Vidare  hafva  MuLSANT  och  Godart  sasom 
nya  arter  uppstallt;  1)  Lucanus  Fahianus  fran  So- 
dra  Frankrike.  Den  ar  vanligen  forsedd  med  en, 
af  fern,  sallan  af  fyra  lameller  bestaende  antenn- 
klubba  och  skall  isynnerhet  afvika  fran  L.  Cervus 
och  Ponihrianti  genom  hufvudets  form.  2)  Dorcus 
Trugui  fran  Apenninerna.  Denna  synes  enligt  be- 
skrifningen  vara  mycket  narslagtad  med  D.  paral- 
lelopipedus.      Ann.   Soc.    Linn.   II.   p.    i^oO,    14. 

Jemte  beskrifning  ofver  en  ny  art  af  &\3igtQtsynonymi. 
Onitis,  har  Reiche  meddelat  vigtiga  upplysningar 
rorande  till  detta  slagte  horande  djurs  synonymi. 
Fjorton  arter  uppraknas  sasom  forekommande  i  Eu- 
ropa  vid  Medelhafskusterna  nemligen:  1)  0,  Oli- 
vieri  Illig.  —  0.  Sphinx  Oliv.  2)  0.  Damaetas 
Steven  =  Steveni  Bhulle.  3)  Ezecliias.  4)  0.  Jon. 
Oliv  =   VandelU    Fabr.    5)    0,  Numida   Castel  = 


132 

strigatus  Dej.  Er.  6)  0.  Jmmerosiis  Pallas  =  Me- 
nalcas  Pall.  =  Clievrolati  Luc.  7)  0.  Inuiis  Fabr. 
8)  0.  unguiculatus.  9)  0.  irroratus.  4  0)  0.  ungaricus 
Herbst  =  Clinias  Fabr.  —  A7nyntas  Stkv.  =  Meli- 
haeus  MuLS.  I'l)  0.  Famphilus  Dej.  12)  0.  Moeris 
Pall  =  Sophax  Fisch.  13)  0.  furcifer  och  14) 
Osirides  n.  sp.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1856.  p.  118. 
ROrande  synonyrnien  af  nedanstaende  Coleop- 
ter-arter,  har  Reiche  upplyst  att  Onitis  melibaeus 
MuLS.=  0.  ungaricus  Herbst.;  Clinias  Fabr.  — ^m?/?2- 
tas  Stev;  OntJwphagus  Orcas  Menetr.  —  0,  Amyn- 
tas  Oliv.  $,  Tages  Oliv.  =  0.  Hiibneri  Fabr.;  0. 
Morio  Brulle  ~  0.  Taurus  ?  LiNN. ;  0.  nitidicol- 
lis  Brulle  =  0.  lucidus  Fabr.  var  minima;  0. 
suturellus  Brulle  =  0.  Maid  $  Illig  ;  0.  sulaeneus 
Menetr.  —  0.  rufieapillus  Brulle;  0.  emarginatus^^ 
MuLS.  =  0.  punctatus  Illig.  ;  0.  mundus  Menetr, 
=  0.  histeroides  Menetr.;  0,  centroihaculatus  Red-I 
tenb.  =  0.  cruciatus  Menetr.  Ann.  Ent.  III.  Ser 
IV.  p.  XXII. 

Reiche,   som   haft   tillfalle  granska   typerna  till' 
de    af    Faldermann    i    Fauna    Transcaucasica   an- 
furda   Aphodius-arter    upplyser:    att   A.  gagatinus  ar' 
en    distinct  art,  A.  camenarius  =  A.   depressus   var  ni- 
gra;  A.  asiaticus  —  A.   ohscurus    Fabr.,    A.   deplana- 
tus  =  A.  Iu7idus  Fabr.    var   obscura,   A.  siiarius  och 
A.   caspius   distinkta   arter,   A.    rapax  =  A.  prodomus 
Brahm.   var.,     A.    equiiius  —  A.  pecari    Fabr.    var., 
A'  buhalus  —  A.    obseurus    Fabr.    var    elystris    rufis, 
A*  Muturalis  god    art    ocli    A-    elon^atus  —  A.  gt^aria- 
rius  LiNNE.   Ann.    Ent.   III.   Ser.  IV.   p.   393. 
jTetcmioi-  Hela    utvecklingen     af   Amphimallus    marginatiis 

^^*'     har  af  Mulsant   och    Maget    blifvit    noggrant   ut- 

redd.      Muls.   Opusc.   Ent.   VII.  p.    100. 
Mela-  Descriptions  des    Oniocratates    et  des    Heliopatha- 

*""^^'  tes,  dernier s  hisectes    de    la    trihu    des    Pandarites    par 


133 

MuLSANT  et  Key.  Utgor  ett  aftryck  af  den  af- 
handlino;  FOrfattarne  forut  latit  infura  i  femte  haf- 
tet  af  Opuscules  Entom.  cifver  slai^tena  Omocrates, 
Meladeras  och  Heliopathes.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
11.  p.  77. 

MuLSANT  och  Rey  hafva  gemensamt  uti  en 
afhandlino:  ''Essai  dune  division  des  derniers  Melaso- 
mes"  fortsatt  sin  bearbetning  af  Pandarid-gru{)pen. 
Den  sauima  fOrdelas  i  ire  sektioner:  1)  Eurynotus- 
artade:  ugonen  aro  untingen  fullstandiga  eller  ofuU- 
standigt  emarginerade  genorn  hufvudets  sidokant. 
Prothorax  stodjer  sig  mot  skalvingarnas  bas.  Dessa 
e<ia  merendels  '10  strek,  sallan  endast  nio.  Anten- 
nernas  3 — 6  leder  tradformiga  och  den  tredje  lika 
lang  som  de  tvenne  foljande  tillsammantagne.  ^) 
Pandarus-artade :  Ogonen  och  prothorax,  som  hos  de 
furegaende.  Skalvingarne  med  nio  strek  eller  punkt- 
rader.  Tredjo  till  sjette  antennlederna  icke  trad- 
formiga. 3)  Heliopates-artade :  Ogonen  genomskurna 
af  hufvudets  sidokant;  femte  och  sjette  antennle- 
derna vanligen  upp-  och  nedvandt  kagelformiga. 
Skalvingarna  med  nio  strek  eller  punktrader.  Till 
forsta  afdelningen  hOra  slagtena:  Melanopterus  n.  g. 
med  3  arter,  Eiirynotus  med  10,  Lasioderus  n.  g. 
med  1  och  Jsocerns  Latr.  med  1  art.  Till  den 
antlra  afdelning  foras  Pandarus  med  20  arter,  Pan- 
darinus  n.  g.  med  5  arter,  Biplanes  n.  g.  \  art  och 
till  tredje  afdelningen  Melamhius  n.  g.  med  1,  lA- 
tohorus  n.  g.  med  2,  Phylax  med  7,  Micrositus  n. 
g.  med  16  arter,  Omocrates  n,  g.  med  10,  Mela- 
deras  n.  g.  med  3  samt  Heliopathes  med  1  1  arter. 
MuLS.   Opusc.   Ent.   V.   p.    1. 

Lucas  har,  under  benilmningen  Micipsa,  upp- 
stallt  ett  nytt  slagte  hvilket  star  narmast  Tagona, 
hvarifran  det  skiljes  derigenom,  att  tredje  antenn- 
leden    icke    ofvertraffar    de    begge   foljande  i   langd 


134 

och  att  ogonen  aro  runda  sarnt  mycket  convexa. 
Den  afbildning  som  Mifvit  gifven  pa  arten,  M.  ru- 
jitarsis,  framstalJer  en  Pimelia-lik  form.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  III.  Ser.  p.  XXXIV.  Mem.  Soc.  Scienc.  de 
Liege  X:o   p.   294. 

Flera  till  denna  familj  liorande  n3^a  arte,r  be- 
skrifvas  och  afbildas  af  Lucas  nemligen:  Morica 
Jevini.  Ann.  Ent.  IJL  Ser.  IV.  p.  712.  Tab.  21, 
f.  7.  Tentyria  Godartiana,  Ottii,  acuminipennis,  Mul- 
santi,  longicollis  och  gihhicollis  1.  c.  p.  697.  Tab. 
21,  f.    1—6. 

Tvenne  arter,  hvilka  bilda  ett  nytt  slagte  Me- 
lasia,  tillhorande  gruppen  Ulomiens  beskrifVas'  af 
Perroud  och  MuLSANT.  nemligen  M.  gagatijia  (Si- 
cilien)  och  M.  tarsalis  (Senegal).  Detta  slagte  af- 
viker  fran  JJloma  genom  mindre  aflang  kroppsform 
och  genom  antennernas  6 — 10  leder,  som  icke  aro 
afhuggna.      MuLS.   Opusc.   Ent.   VII.  p.    160. 

MuLSANT,  Key  och  Godart  m.  fl.  hafva  dess- 
utom  anfort  nedan  uppraknade  nya  arter  i  Ann. 
Soc.  Linn,  de  Lyon  II:  Heloj>s  superbus  (p.  152) 
fran  Corsica,  Pandarinns  (subgen  Dichromma  Friv.) 
foraminosus  fran  Creta  (p.  194),  Mycetocl cares  fa- 
sciata  fran  Basses  Alpes  p.  255,  Uloma  Perroudi 
fran  Frankrike  och  Schweiz  (p.  421).  Helops  pla- 
cidus  fran  Sodra  Frankrike.  MuLS.  Opusc.  Entom. 
VII.  p.  15  och  Orchesia  niaculata  fran  Sicilien  1.  c. 
VIL  p.    108. 

Nedanstaende  tvenne  afhandlingar  aro  Ref.  en- 
dast   till  titlarne   bekanta: 

"WoLLASTON,     Note    on    the     Orchesia     minor." 

The   Zool.   CL    1855   och   "Guyon   Singular  State  of 

a  Living  Helops'   1.   c.   CLIII.    1855. 

Metamor-  Larven   af  Elenophorus  collaris,  som  lefver  dold 

■'^^'     i  jorden   i  likhet  med   larverna   af  Blaps,  beskrifves 


135 

af  E.  och  V.  MuLSANT.     MuL8.  Opusc.  Ept.  VII. 
p.    133. 

Utvecklingen  af  l^enebrio  obscurus  och  transver- 
salts,  har  af  Mulsa^t  och  Guillebeau  blifvit  ut- 
redd.  Den  furras  larv  lefver  i  kastanie-trad  och 
den  sednares  i  ekar.  Larven  af  T.  transversalis  skil- 
jer  sig  fran  larven  af  T,  obscurus,  molitor  och  opa- 
cus  derigenoni,  att  dess  sista  kroppsegment  slutar  i 
en  spets,  hvaremot  de  ofriga  arternas  aro  forsedda 
nied   tva.      Ann.   Soc.   Linn,   de  Lyon   II.   p.   9. 

Hela  metamorfosen  af  Mycetocliares  linearis,  har 
af  CussAC  blifvit  beskrifven.  Larven  har  blifvit 
traffad  i  torr  ved  af  Populns  alba,  hvaruti  den  gur 
sig  longitudinella  gangar,  vid  hvilkas  anda  den, 
utan  att  forfardiga  nagon  hylsa,  ofvergar  till  pupa. 
Den  ar  10  millim.  lang  och  1  —  \\  millim.  bred, 
till  formen  halfcylindrisk,  mycket  glansande.  na,stan 
belt  och  ballet  af  en  gul  tegelfarg,  kroppen  lindrigt 
bujd  framat,  bestar  af  \  2  segmenter.  Brostskol- 
dens  trcnne  segmenter  hafva  hvardera  ett  par  fot- 
ter.  Forsta  segnientet  ar  fyrkantigt  mod  en  fara 
langs  efter  midten;  de  andra  aro  transversella,  med 
undantag  af  det  sista,  som  ar  koniskt,  och  slutande 
pa  undra  sidan  i  en  halfcirkelformig  flik,  forsedd 
med  tvenne  biliang,  hvilka  afvenledes  aro  koniska. 
Har  finnas  pa  forsta  och  sista  samt  under  hvarje 
segment.  Ann.  Ent.  IIL  Serl  III.  p.  243.  Tab.  13 
n:o  I,   f.    11—21. 

'  Lucas,  som  funnit  larven  af  Tribolium  casta- 
neum  i  en  i  papper  forvarad  samling  fjarilar  fran 
Abyssinien,  har  om  densamme  meddelat:  att  den  i 
sina  rorelser  ar  temligen  qvick  och  i  gangen  lik- 
nar  Dermestidernas  larver.  Da  den  skall  ofverga 
till  pupa  visar  den  sig  orolig.  Utvecklingen  fran 
larv  till  fullbildad  insekt  forsiggar  mycket  hastigt. 
Salunda    har    Forf.    observerat    d.    22  Juli  en   larv, 


136 


soin  var  i  full  rorelse,  ufverga  foljande  dag  till 
pupa  och  dagen  derefter  framkomma  sasom  fullbil- 
dad  int^ekt.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  ^49.  Tab. 
13   n:o  III. 

Larven  af  SpJiindus  Gyllenhali  bar  af  Perris 
blifvit  funnen  tillsammanvS  nied  IJodes  castanea  i  Re- 
ticularla  hortensis.  Perpjs  bar  efter  larvens  form 
ansett  sig  icke  kunna  bestamma  detta  djurs  plats  i 
systemet.  Mem.  Soc.  Scienc.  de  Liege  X.  p.  £51. 
Tab.  5. 
Melau-  Kraatz   anser,   att    Conopalpus    testaceus  Oliv. 

dryadae.  ^^^  (j^  flavicolUs  tillhOra  samma  art  och  att  C.  Vi- 
gorsi  Steph.,  troligen  ar  identisk  rned  dessa.  En 
ny  art  C  hrevicollis  fran  Thiirlngen  beskrifves.  Stett. 
Ent    Zeit.    1855,  p.   373. 

Metamor^  Perris,   som   funnit   larven  af  Dircaea  laevigata, 

^^^*  bar  afbildat  densamma  i  Mem.  Soc.  Sciences  de  - 
Liege  X.  p.  £48.  Erichson  bar  fOrut  beskrifvit  fl 
densamma. 

Cistelidae.  En   revision   af   Cistelidae  bar  af  Mulsant  blif- 

vit anstald,  hvaribland  icke  allenast  ett  nytt  slagte 
Upiiiella  (type  Cistela  aterrima  KliSTEr)  uppstalies  utan 
ock  flera  nya  arter  beskrifvas  nemligen:  Hymenorus 
rugicollis,  Cistela  serrata,  Isomera  Corsica,^  Eryx  «?^-  ■ 
thracina  och  E.  Mauritania.  De  arter  af  slagtet  Po- 
doritUi  som  varit  FOrf.  bekanta  furdelas  i  grupper 
salunda: 

A,  Prothorax    vid    baseii    icke    utlopande    otVer    skal-vin- 

garnes  Immeral-vinklar:  P.  lugiibris. 
A  A.    Prothorax   markbart    utlopande    bakat    vid    basen    ofver 
skal-ving-ariias  humeral-viiikel. 

B.  Antennerna  knappt  sa  laiiga    eljer    knappast    langre  nil 

halfva  kroppen.     Skalvinu-arne  trubbigt  afhnggna    el- 
ler    nastaii    rundade    i    hvarderas    spets:    P.  nigrita, 
Aiibei. 
BB.    Antennerna    langre    an    halfva    kroppen.     Skalvingarne 
tillsammanstagne  i  spetsen  rundade:    P.  alpina. 


137 

Artcrna   af"  slagtct    Cteniopus    Solier    indelas   pa    fol- 
jande  salt: 

A.  Prothorax    smalare    vid    basen    an    elytras    frarnre  del. 
Skalvingarne  gula. 
B.  Framcoxae  synbart  atskiljda  genom   prosteniura. 
Ct.  Altaicus,  lutens. 
BB.  Fraracoxae    iiiistan    lorenade.       Prosternum    mycket 
hoptryckt,    ofta    till    en    del    af   dess    Ijingd    foga 
markbart. 

Ct.  sulphureuSy  pallidus. 
AA.  Prothorax    nastan    lika    bred,    soin    elytras   frarare   del. 
Skalvingarna  svarta. 
Ct.  sulphuripes. 
Arterna   af    slilgtet    Heliotauriis   foras    under  nedansta- 
ende  grupper: 
A.  Elytra  forsedda  nied  bar. 

B.  Elytra  korthariga.     Buken  belt  ocb  ballet  rod  eller 

af  rodaktig  farg. 

C.  Prothorax  rod. 

H.  nigripennis. 
CC.  Prothorax  svart. 

D.  Laren  svarta. 

H.  abdominalis,  ovalis,  anceps. 
DD.  Laren  roda. 

H.  rufiventris. 
BB.  Elytra  forsedda  med  laiiga  bar. 

E.  Prothorax  och  buken  roda  eller  rodaktiga. 

H   erythrog aster. 
EE.  Prothorax  oeh  buken  morkt  fiirgade. 
H.  caerideus. 
A  A.   Elytra  utan  bar. 

F.  Prothorax  rod. 

G.  Buken  belt  ocb  ballet  rod  eller  rodaktig". 

H.  Pk;rroudi. 
GG.  Buken  atminstone  till  storre  delen  raork. 
H.  Bukens  spets  rod. 
//.  distinctus. 
HIi.  Buken  belt  och  ballet  svart. 

H.  ruficollis. 
FF.  Prothorax  svart  eller  af  mork  tii-rg. 
H.  angusticollis ,  Rtichei. 
Till   slut   beskrifvas  iiagra  nya  arter  af  slagtet 
Omophlus  nemligen:     0.    armillatus,  orientalis,  scutel- 
laris  och  syriacus.  MuLS.  Opusc.    Ent.  VII.   p.    17. 


138 

Lagri-  Sedan  larven  och   utvecklingeii   af  Lagria  hirta 

ariae.    £^j.   j-j.gj^j^g   ^^  Sedan   af  Hkeger    omstfindliot   blifvit 

Metamor-  i  i      i      /•  •  i  ^  n. 

fos,  utredd,  hatva  vi  att  nu  anmaia  tvenne  aihandlin- 
gar  i  samma  auine.  Den  ena  af  Perris,  som  af- 
ven  beskrifvit  larven  af  Lagyia  lata.  Ftirf.  anser 
larven  vara  kutt-iltande,  eliurii  han  i  detta  liS,nse- 
ende  icke  gjort  nagra  bestanida  iakttagelser.  Mem. 
Soc.  Sciences  de  Liege  X.  p.  ^55.  Den  andra  af 
MuLSANT  och  GuiLLEBEAU  Under  titel  "Notes  pour 
servir  a  THistoire  des  Lagries."  Utom  larven  at' 
Lagria  hirta,  beskrifves  larven  af  en  annan  art, 
Lagria  atripes,  som  anses  vara  ny.  Denna  finnes  i 
Sodra  Frankrike.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  IL 
p.   65. 

Pyro-  Uti   den   Synopsis,   som   Le   Conte  utgifvit  of- 

chroides.  ^^^  Forenta  Staternas  Fyrochroides,  bar  en  utvidg- 
ning  af  denna  familj  blifvit  gjord  derigenom,  att 
de  af  La  Ferte  till  Anthicini  forda  slagtana  Eu- 
rygenius,  Macrartliia  och  XylopTiihis  af  Forf.  blifvit 
furda  till  fOrenamnde  familj,  emedan  de  afvika  fran 
Anthicini  genom  urskurna  ugon  och  parallela  para- 
pleurer.  De  till  denna  grupp  horande  genera  ka- 
rakteriseras   salunda: 

A.  Collum    crassum;    tarsi    articulo    penultimo    emarginato; 

ungues  siinplices;  abdomen  quirique-articulatura. 
Palpi  maxillares  articulo  ultimo 
dilatato,  triangulari  ....  Eurygenius   La  Ferte. 

(3   arter). 
Palpi  maxillares  articulo    ultimo 

elougato,   cultriformi      .     .     .  Stereopalpus  La  Ferte. 

(3   arter) 

B.  CoHum  tenue;  tarsi  articulo  penultimo  lobato;    abdomen 

qui'ique-articulatum,    articulo    prirao    longiore ;    ungues 
deute  magno  armati. 
Antennae    articuHs     tribus    ul- 
timus  majoribus,  elongatis       .  Macrarthia   Newm. 

{2  arter). 


139 

C.  Collura  tenue;  tarsi  articulo  pevmltimo   praecipue  lobato; 

abdomen  articulo  primo    baud   loiigiore;    palpi  maxilla- 
res  articulo  ultimo  longiore. 
"  Ungues  dente  mngni  armati;  ab- 
domen maris   sex-articulatum     .  Pedilus  Fischer. 

(10   arter). 
**  Ungues     vix     dentati;     abdomen 
maris  sex-articulatum,?  quinque- 
articulatum. 
Ungues  baud  appendiculati;  tarsi 

lobati. 
Oculi  distantes. 
Palpi    maxillares    articulo   ultimo 

sub-triangulari Pyrochroa  Fabr. 

(2  arter). 
Palpi    maxillares    articulo    ultimo 

ovali Schizotus  Newm. 

(1   art). 
Oculi  maximi  approximati  .     .     .  Dendroides  Latr. 

(4  arter). 
Ungues  appendice  filiformi,    elon- 
gata  instructi;  tarsi  filiformes    .  Nematoplus  Leg. 

(1   art). 

D.  Collum  tenue;    ungues   simplices,    minuti,   palpi  articulo 

valde    dilatato;    abdomen   quinque-articulatum,  articulo 

primo  baud  longiore Xylopliilus  Bon. 

(6  arter). 
Proceed.'  Acad.  Philad.   VII.   p.  270. 

Truqui  har,  i  XVI  bandet  af  "Memoire  (^^Z/aAnthicini. 
Heale  Acad,  di  Torino',  uppraknat  de  af  honom  i 
Syrien  och  pa  Cypern  anmarkta  arter  af  denna 
familj,  samt  beskrifvit  och  afbildat  de  nya.  Namnde 
lokaler  visn,  med  hanseende  till  der  furekommande 
arter,  ofverensstammelse  med  den  Syd-Europelska 
Faunan.  De  i  denna  afhandling  upptagna  arter 
tillhura:  Notoxus  5  (1  ny),  Mecynotarsus  1,  Myrme- 
cosoma  4,  Anthicus  30  (14  nya)  och  Ochthe^iomus  3 
(1  ny).  Beskrifningarna  pa  de  nya  arterna  arc 
noggranna,  teckningarna  val  utforda  och  vackert 
farglagda.      Denna    uppsats    finnes    afven    att    kupa 


140 

sarskllclt   under  titel   "Anthicini  insulae    Cypri  et   Sy- 
riae\   auctore   TiiUQUi  Taurini   1855  4:o  cum  tab.  \. 

Metamor-  Larven   och    pupan    af  Agnathus  decoratus  hafva 

''^^'  af  MuLSANT  och  Key  blifvit  upptackta.  Den  furra 
karakteriseras  salunda:  'Corpus  elongatum,  leviter 
convexum,  parce  ciliato-piloselluni,  luteo-testaceuui, 
tenuissiuie,  longitudinaliter  caualiculatuin,  segmentis 
duodec'un  praeter  caput  compositum,  hoc  verticali, 
segmentis  tribus  priinis  ultimisque  tribus  caeteris 
nuijoribus;  uhimo  granuhito,  apice  profunde  bifo- 
veolato  et  bihamato."  Den  har  blifvit  traffad  vid 
flodstiander  i  gamla  al-t^tubbar.  Forfattarne  formoda 
att  den  lefver  af  larver  till  Bostriclius  Aim  MuLS. 
Opusc.   Ent.   VII.   p.    114.   Tab.   I. 

Rhipipho-  Under  titel,  '' Ripiplioiidum    Coleopteromin  fanii-  fl 

^^^^^-    lias  dispositio     systematica."     Berol.     1855,    4    med     I 

Tab.   auctore    Gerstaecker,    hafva     vi    att    anmala  ^ 
en    fortjenstfull    utredning  af  denna    grupp.      Sedan  fl 
Forf.   redogjort   for    skalen,    hvai'fore   ban  ^ansett  sig 
af  dessa    djur    bora    grunda    en    egen    familj,     ski  Id 
fran    Mordellonae,    ofvergar    han    till    densammas   in-  fl 
delning    i    grupper     och  ^  slagton.      Forsta     gruppen 
Ftilophorini  ut marker    sig    genom    skalvingarnas   ut- 
veckling,   hvilka   betacka   hela   kroppen,    scutellen   ar  fl 
synlig,   ogonen    urskurna,     hanens     antenner    kamm- 
formiga,   honans    sagade,    klorna    merendels   tandade.       i 
Hit    hora    sju    genera     nemligen:     Trigonodera    Dej.  ■I 
(13   arter),     Geoscopus    n.   g.   (1),   Pelecotoma   FisCH. 
(i2)    Clinops   n.   g.    (J),   Ancholaeims    n.   g.   (1),   Eiicte- 
nia   n.    g.   (1),    Ftilolphorus   5    och    mojligen    Ctenidia 
Costa,     som    Forf.    ej   haft   tillfalle   se.      Den   andra 
gruppen     Rliipidini    ar,    genom    hanens    ogon    hvilka 
upptaga   heln    hufvu<]et,   den    rudimentara    bildningen 
af  mundelarna   och    de   korta    vingarne  jemte  honans 
hirvlika     utseende,     utmarkt.      Dct    enda    hithorande 
slagtet   Rhipidius  omfattar   3   arter.     Tredje  gruppen 


144 

Myodotini,  hvnrtill  afvcnledes  ett  slagte  Myodites 
raknuf;,  afviker  fVan  alia  Ofriga  genoin  hofternas  be- 
tydliga  afsfand  fran  ?nidtcl-linien  och  sinter  sig  till 
den  foregaende  genoni  de  furkortyde  skalvingarna. 
Fjerde  gruppen  Rhipiphorini  karakteriseras  derige- 
noin,  att  scutellen  betackes  genom  en  flik  af  tho- 
rax, att  klorna  aro  klufna  i  spetsen  och  att  skal- 
vingarna,  hvilka  icke  belt  och  ballet  racka  till  kropps- 
andan,  vid  suturen  aro  atskilda  De  tvenne  hitbO- 
rande  slaojtena  aro  Metoecus  Dej.  mod  1  och  Rlii- 
piphorus  Fabr.   med   40   arter. 

Den  af  Cost  A,  i  "Fauna  del  regno  di  Napoir 
Tab.  19,  sasom  ny  art  atbildade  Emenadia  hipunc- 
tata  =  Wiipiphorus  hipunctatus   Fabr. 

Costa  bar,  icke  allenast  utfurligt  beskrifvit  deMordello- 
i  konungariket  Neapel  forekommande  Mordellonae,  "'^^* 
utan  afven  foretao^it  sii^r  att  sonderdela  slafjjtena 
Cordelia  och  Anaspis  i  flera  genera,  eburu  de  iipp- 
gifna  karaktererna  i  alhuanbet  synas  vara  alJt  fur 
obetydliga.  Det  en  da  slagte  som  torde  kunna  be- 
sta,  ar  To77ioxia  med  \  art,  T,  bucephala,  bos  bvil- 
ket  antennernas  apical-led  ar  bilformig  och  i  spet- 
sen afbuii^jen.  Under  siaotet  Mordella  anfores  7 
arter  M,  coronata  n.  sp.  (en  varietet  af  M.  fasciata), 
M.  interrupta  n.  sp.  (den  vanliga  formen  af  M,  fa- 
sciata  Fabr.),  M.  fasciata  (en  mig  obekant  art)  M. 
hasalis  n.  sp.,  M.  aculeata  Linn.,  M.  hrevicauda  n. 
sp.  och  M.  perspicillata  (knappt  skild  fran  M.  hi- 
pwictata  Germ.).  Fuljande  arter  skiljas  fran  Mor- 
della nemligen :  Mordellistena  n.  g.  som  karakterise- 
ras salunda:  "Corpus  nragis  compressum,  latitudine 
altius,  pronoto  longitudine  baud  laliore,  sub-qua- 
drato,  elytris  angustis,  a  pice  acutis."  De  fern  bit- 
bora  nde  arterna  aro:  M.  stricta  n.  sp.,  purpurascejis 
n.  sp.  =  Mordella  piimila  GriL.,  picipes  n.  sp.,  conji- 
nis  n.    sp.    och     minima   n.   sp.      Vidare    Natirrica  n. 


14^ 

g.  "Antennae  subfillformcs,  scutellum  vlx  ullum,  om- 

nino   obtectum"    1    art   N.  meridionalis.     Anaspis   med 

7    arter   af  hvilka   aro    nya:    A.   labiata,   melano stoma 

och     vulcanica,      A.     macidata     CoSTA   =    A.     obscura 

Marsh.      SlatHgen    bilclas    af    Anaspis    thoracica  och 

fiava,   hvilka   FOrf.   anser^  vara   skihla,   ett  nytt  slagte 

Plesianaspls,   hos   hvilket   tredje   till  feinte  abdominnl- 

segmentet  hos   hanen   ar  klufvet  och  ^:dra  och   3;de 

skola   vara   forsedda   med   tva   tradformiga   bihang. 

Oedeme-  Le    Conte    har    upprattat    en    Synopsis    ofver 

ritae.    j^    Qedemeritae,     som    blifvit    upptackta    inom   Norra 

Amerika,  hvaruti    upptages   af   Calopus    1,   Dltylus   3, 

Anoncodes    \    och   Asclera    10   arter.     Proceed.   Acad. 

Philad.   VII.   p.   20. 

Af  Costa  hafva  flera  nya  arter  tillhurande 
denna  familj  blifvit  beskrifna  och  afbildade  sasom: 
Sparaedrus  Orsinii,  Anoncodes  meridio7ialis,  Oedeme.ra 
angusticollis,  marginata,  maculiventvis  och  pusilla.  Af 
Oedemera  lurida  Gyllenh.  bildar  han  ett  nytt  slagte 
Oedemerina  och  antager  for  Stenostoma  rostrata  Pe- 
TAGNAS  ahJre  specifika  namn  caerulea.  Fauna  del 
regno  di   Napoli.  Tab.   9,    10. 

MuLSANT     och     GODART     hafva    afven    riktat 

denna  familj    med   en  ny  art:   Mycterus  ruflcornis  fran 

Krim.   Ann.   Soc.   Linn,   de   Lyon   II.   p.   278. 

Salpingi-  De  af  CoSTA    i  ''Fauna    del    regni    di   Napoli" 

upptagna    och    afbildade    arterna:     Rhinosimiis    Genei 

Tab.    \l   f.    3   och     Rhinosimus     Spinola    f.    4,   synas 

vara  identiska,   den   forra   med  Rhin.  ruficollis  Panz, 

och   den   sednare   med    Rhinosimus  planirostris  Fabr. 

Curculio-  Uti   "Insecta    Saundersiana    or    characters  on   un- 

"^'^^^'    described    insects   in    the    Collection  of  W.   Saunders. 

Coleoptera   Cu7^culionides"      Part.  I  har   Jekel   upp- 

stallt  flera    genera    och    dessutom    beskrifvit  ett  be- 

tydligt  antal   nya  arter.     Bland   de  forra  torde  bora 

namnas:    Caryopemon    (Bruchides),    Dendrotogus,    Ca- 


143 

maroderes,  Basitropis,  Ancijlotropis  och  Araeocory- 
nus.  Da  det  sknlle  leda  till  allt  for  mycken  vid- 
lyftighet,  att  redogora  fullstandigt  for  innehallet, 
far  Ref.  hanvisa  dem  som  intressera  sig  for  Curcu- 
lionidernas  studiuin,   till   forenamnde   bok. 

Saunders  och  Jekel  hafva  geiDensamt  be- 
skrifvit  och  afbildat  ett  storre  antal  nya  Curculio- 
fdder  fran  Nya  Hebrlderna.  Sardcles  uppmarksam- 
het  adrager  sig  det  nya  slagtet  Hybomorphus,  hvil- 
ket,  enligt  den  lemnade  fignren,  foreter  mycken  lik- 
het  nied  slagtet  .Erodius.  Det  tillhor  Cryptorhynclii- 
des  ScHONH.  och  ofveren.^stammer  mod  dessa  i  sny- 
tets  bildning.  Den  hithorande  arten,  H,  melanoso- 
mus,  har  blifvit  upptackt  pa  Lord  Howe-Island. 
De  ofriga  nya  arterna  aro:  Elytrmrus  alatus,  margi- 
natus,  Isomerintlius  barhipes,  Trigonops  dispar,  Ortho- 
rhinus  laetus,  0.  Zeseleuci  och  0.  variegatus.  Ann. 
Ent.   Ill    Ser.   HI.   p.   287.   Tab.    15. 

Af  de  Curculionerj  som  af  Peteus  blifvit  in- 
samlade  [)a  Mosambik,  hafva  trenne  af  Gerstaec- 
KER  befuiinits  bora  biida  nya  genera  nemligen  \) 
MitopJiorus  horande  till  Brachyderides  Schh.  1  art. 
M.  pruinosus.  ^)  Tetragonops  af  Cryptorhynchides 
nara  beslagtadt  med  Zygops  och  Sphadasmus,  \  art. 
T.  fascicularis  och  3)  Leptobaris,  tillhorande  grup- 
pen  Baridii  \  art.  L.  castaneus.  Dessutom  medde- 
las  diagno^er  a  fOijande  nya  arter:  Apoderus  nigri- 
pes,  Ceocephalus  latirostris,  Brachycerus  amndatiiSf  con- 
gestus,  erosus,  Microcerus  spiniger,  subcmidatus,  albi- 
vent7'is,  Spartecerus  quadratus,  capucinus,  Siderodacty- 
lus  flavescens,  Alcides  olivaceus  och  RJiina  amplicollis. 
Monatsb.  Akad.  Wissensch.  zu  Berlin  1855.  p.  83. 
Gerstaecker  har  utredt  skillnaden  emellan 
de  hittills  bekanta  arterna  af  slagtet  Bradybates, 
Den  af  Forf.  under  benamningen  B.  subfasciatus 
upptagna  arten,  har  af  Schoniierr  oratt  blifvit  an- 


144 

eedd  vara  Bradyh,  Creutzeri  Germ.  VIdare  karak- 
teriserar  FOrf.  ett  nytt  Europelskt  Circulionid-slagte 
Hypoglyptus,  liknande  en  Hylohius,  rnen  med  ett 
langt  och  smalt  snyte  som  hos  Erirhinus.  Den  hit- 
hurande  arten,  //.  pictus,  ar  fran  Corfu.  Till  slut 
adagalagges  att  Curculio  arcticus  Payk.  icke  hor  till 
Hylohiibs  utan  till  Lepyrus,  hvilket  sa  v^l  lefnads- 
sattet,  SOU!  dess  fullkomliga  ufverensstammelse  raed 
ofriga  till  sistnamnde  slagte  horande  arter,  gifver 
vid  handen.  Det  synes  afven  Foi-f.  troligt,  att  den 
Sibiriska  Lepyrus  quadrinotatus  SCHH.  endast  utgor 
en  lokalvarietet  af  Hylobius  arcticus.  Stett.  Ent.  Zeit. 
1855.   p.    167. 

RouzET  har  bland  Curculionides  bildat  ett  nytt 
slagte  SopJw7'hinus.  Det  ar  affint  med  Crypto- 
rhynchus  och  CamptorJiinus.  Den  hithurande  arten 
X.  Duvernoyi  har  blifvit  klackt  utur  frun  fran  Ga- 
bon. Ann.  Entom.  III.  Ser.  III.  p.  79.  Tab.  7. 
n:o  III. 

Kraatz  bestrider  Erichsons  pastaende,  att 
RJiinomaeer  attelaboides  skulle  vara  hanen-  till  Dio- 
dyrhynchus  austriacus,  furst  af  den  anledning  att  sist- 
namnde art  saknas  i  trakter,  der  den  fOrra  ar  all- 
man  och  fur  det  andra  i  anseende  till  olikheten  i 
punkteringen  och  harigheten  samt  fur  det  tredje  att 
hos  olika  exemplar  af  Diodyryhnchus  skillnad  fure- 
kommer  i  antennernas  faste,  hvilket  scdnare  Furf. 
anser  sasom  kunskillnad.  Hos  Rkinomacer  har  Forf. 
deremot  icke  kunnat  upptacka  nagon  skillnad  emel- 
lan  kunen.  Gerstaecker,  som  anser  den  generiska 
olikheten  harigenom  icke  vare  adagalagd,  har  ge- Jl 
nom  mikroskopisk  undersukning  kominit  till  den  of- "f 
vertygelse,  att  §a  val  han-  soin  hon-exemplar  fin- 
nas  af  bad  a.  Da  hos  Diodyrhynchus  tydliga  yttre  U 
kunskiilnader    icke    kunna     upptackas,    kunna    dessa  " 

hos 


145 

hos  Uhinomacer  latt  observeras.  Hanen  ar  nomligen 
fursedcl,  pa  de  tvenne  nast  sista  buksegmenterna, 
nied  en  tatt  hvitharig-  niidtrlflack  som  honan  der- 
einot  saknnr.  Mundelarnas  betydliga  af\  ikelser  ratt- 
fardiga  fullkomligt  dessa  arters  hanfOrande  till  tvenne 
slagten.   Stett.  Ent.  Zeit.    1855,   p.   372. 

SuFFRiAN,  som  fastat  uppmarksainheten  derpa, 
att  ScHONHERRS  skiljemarken  enielliin  slagtena  Acal- 
les  och  Sderopterus  endast  besta  i  den  olika  formen 
af  framtibierna,  anser  dessa  olikheter  endast  ega 
varde  som  kons-  eller  artskillnad,  hvarfore  dessa 
slagten  efter  bans  formennnde  bora  sammanslas. 
Stett.  Ent.  Zeit.    1856,  p.   250. 

Jekel  bar  antnarkt.  att  den  af  Jaquelin  du 
Val  sasom  nytt  slagte  och  ny  art,  under  benam- 
ningen  Barypeitlies  rujipes  beskrifna  art,  ar  identisk 
med  Omias  sulcifrons  Schonh.,  hvarjemte  nagra  an- 
markningar  rorande  CurcuUonidernas  klassifikation 
blifvit  framstallda.  Forf.  bar  harvid  tagit  i  betrak- 
tande  antennfarans,  antennernns  och  tarsernas  vigt, 
samt  afven  fa?itat  uppmarksarnheten  pa  de  karakte- 
rer,  som  kunna  hemtas  af  bakkroppens  form  och 
sammansattning.   Ann.   Ent.   III.   Ser.   Ill,  p.  XXVI. 

Densamme  bar  sokt  utreda,  att  Platytarsus  se- 
tiger,  hvilken  Schaum  ansett  vara  identisk  med 
Tracliypliloeus  inermis;  icke  allenast  ar  ski  Id  fran 
denna,  utan  bor  hanforas  till  forstnamnde  slagte  och 
att  Mitomeryx  Hystrix  ar  samma  art,  som  Catliormi- 
cerus  variegatus  KliSTER.  Ann.  Ent.  II [.  Ser.  IV, 
p.  LXXIL 

Stierlein  up[)lyscr  att  Polydrosus  panninus 
Venetz,  endast  ar  en  nagot  morkare  varietet  af  P. 
fulvipennis,  och  att  Rhytirhinus  alpinus  Bremi  icke 
ar  skild  fran  Dichotrachelus  Rudenii  Stierlein.  Stett. 
Ent.  Zeit.    1856,   p.   361. 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  1856.  '  '^  ^ 


146 

Pfeil  omnamner  att  Mannarojms  Besse^n  blif- 
vit  funnen  i  flera  exemplar,  sa  viil  vid  Stettin,  8om 
vid  Neustadt-Eberswnlde.  Stett.  P]nt.  Zeit.  1855, 
p.   305. 

Guerin-Menevjlle  bar  funiiit  Liams  cylin- 
dricus  i  mangd  pa  Laserpitium  gnlliciim,  som  v^xer 
pa  torra  och  sterila  stallen  i  Alperna.  Ann.  Ent. 
III.  Ser.   IV,   p.  LXX. 

Enllgt  VON  Pannewitz,  har  den  furut  inom 
Grefsknpet  Glaz  salinn  anmarkta  Otiorhynchus  niger, 
1855  der  blifvit  sedd  i  stort  antal.  Arb.  und  Ve- 
rand.   Schles.   Gesellsch.    1855,   p.    112. 

Metamor-  Rorande    metamorfosen    af   Bruchus    Pisi    hafva 

^^^'  fuUstandiga  iinderrattelser  af  Letzner  blifvit  med- 
delade.  Larven  ar  kort  ocb  tjock,  omkring  ^\  linea 
lang  och  1^  linea  bred,  hvit,  med  brun  mun;  huf- 
vudet  litet,  betackt  af  en  blekgul  hornskifva,  naed  B 
en  fin  efter  langden  gaende  fara;  ufverlappen  smal, " 
urskuren;  mandiblerna  korta,  mycket  tjocka,  i  spet- 
sen  morkbruna;  palperna  tvaledade,  fursta  leden 
tjock  och  ganska  kort,  den  andra  nagot  finare  och 
foga  langre;  de  tjocka,  langa  fastena  pa  hvilka  de 
aro  infogade,  aro  besatta  med  inat  riktade  korta  borst. 
Pa  deras  inre  sida  befinnas  tvenne  langa,  nara  hvar- 
andra  belagna,  tjocka,  tagglika  har,  hvilka  aro  rik- 
tade uppat  och  inat;  antennerna  aro  endast  genom 
en  liten  upphojning  vid  mandiblernas  bas  antydda; 
futter  saknas;  kroppen  ^r  forsedd  med  talrika  tvar- 
skrynklor  och  har  en  standigt  bojd  form.  Pupan 
ar  foga  mer  an  tva  linier  lang  och  1^  linea  bred, 
cylindrisk,  tjock,  hvit,  utan  harighet  och  iitan  na- 
gra  framstaende  egenheter.  Da  larven  ar  fullvaxt, 
bereder  den  sig  i  det  inre  af  arterna  en  elliptisk 
hylsa,  genom  sammanklibbandet  af  det  gnlaktiga 
maskmjolet.    Ar  urhalkningen  for  stor  fastes  cocongen 


I 


I 


I 


I 


147 

vid  ena  sidan.  Arb.  unci  Vorand.  Schles.  Gesellsch. 
1854,   p.   79. 

Metnmorfosen  af  Pissodes  abietis  Ratzeb.  (Cur- 
culio  Pini  Linn.)  har  af  Letznek  afvenledes  blifvit 
utredd.  Larven  ar  3  —  4  linier  lang,  hvit,  glatt, 
pa  hufvudet  i  niirlieten  af  mun,  vid  sidorna  af  tho- 
rax ocfi  abdomen  besatt  med,  spridda,  korta  har, 
afven  de  foga  framstaende  fotknolarne  aro  forsedda 
med  nagra  borst;  hiifvudet  ar  betackt  nied  en  blek- 
gul  liornskifva,  pa  pannan  finnes  en  gaffel-lik  in- 
trycknlng;  framkanten  af  thorax  blekgul,  den  bakre 
halften  med  en  djupt  intryckt  midtellinea.  Pupan 
%\  linea  lang,  glatt,  utan  har,  lik  den  af  Ratze- 
BURG  afbildade  pupan  af  Pissodes  piceae,  fran  hvil- 
ken  den  dock  afviker  derigenom  att  forsta  antenn- 
leden  icke  racker  sa  nara  ugat,  att  vingslidorna  icke 
pa  sa  langt  ned  med  deras  spets  o.  s.  v.  Larven, 
som  uppehclller  sig  i  skotten  pa  barrtrad,  fororsa- 
kar  pa  dessa  mycken  skada,  sa  att  traden  under- 
stundom  belt  och  ballet  do  ut.  Arb.  und  Verand. 
Schles.   Gesellsch.    1854,   p.   88. 

GouREAU  omtalar  att  ban  uti  sadana  gall- 
applen,  som  frambringas  af  Cynips  Quercus  termi- 
nalis  funnit  Coleopter-larver,  af'hvilka  det  slutligen 
lyckats  honom  att  utklacka  flera  exemplar  af  Bala- 
ninus  villosus.      Ann.  Ent.   IIL  Ser.  IV,   p.   CIIL 

Nagra  underrattelser  om  lefnadssattet  och  ut- 
veckllngen  af  Erij'hinus  vorax  finnas  infurda  i  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  IV,  p.  LXXXIV.  Larverna  lefva  i 
skidorna   af  Cytisus   laburnum. 

Bach,  som  funnit  larven  af  Baridius  resedas  i 
rotterna  af  Reseda  luteola,  har  a  densarama  lemnat 
foljande  beskrifning:  Den  ar  1^ — 1^'"  lang,  fotlos, 
cylindrisk,  hvit,  med  gult  hufvud  och  bruna  kakar. 
Inga  antenner.  Ogonen  svarta,  utan  glans.  Maxillar- 
palperna    koniska.      Labial-palperna    sma,    tvaledade, 


U8 

kakarne  breda,  bildande  en  liksidig  triangel,  trc- 
tanclade,  tanderna  fran  spetscn  mot  bnsen  aftagande 
i  storlek.      Stett.    Ent.   Zeit.    1856,   p.    241. 

LABOULBi':NE,  SOU)  iipptackt  sina  gallapple-lika 
knolar  pa  Draba  verna,  hur  uti  desamnia  funnit  lar- 
ver  till  en  Hten  Curculionid,  8om  ban  benilmnt  Ceu- 
torhynclms  Drabae.  Lnrven  och  pupan  hafva  blifvit 
pa  foljande  satt  karakteriserade:  "Larva  incurvo- 
hamata,  albida,  cnpitata,  apoda,  fere  glabra;  capite 
sub-corneo,  rotundo,  rufo-flavescente;  antennis  bre- 
vissirnis;  mandibulis  duris,  brunneis,  dentatis,  maxil- 
lis  apice  intus  setosis,  dorso  palpigeris,  palpis  trl- 
arcticulatis;  labio  fere  quadrato,  palpigero,  palpis 
biarticulatis.  Nympha  folliculata,  ovata,  crassiuscula, 
postice  attenuata,  capite  rostroque  pectori  incurnben- 
tibus.  Funiculus  ovato-rotundatus,  extus  scabrosus, 
intus  levis,  ex  sabulosa  tectus."  Ann.  Entom.  III.  ^ 
Ser.   VI.   p.    U5.   Tab.    4.   f.    1  —  11.  f 

CusSAC   beskrifver  noggrant    larven   och   pupan 
af   Ceutorliynchus   Baphani.    Den    forra   ar   8 — 9    niil- 
lim.   lang  och    ^    niillim.     bred,    aflang,    afsmalnande 
mot    bada  andar,    pa    ofversidan    konvex.   pa   under-H 
sidan    platt,   belt   och    hallet   af  en   smutsig  hvit  farg, 
temligen   mjuk,   med   undantag   af  hufvudet,    munde- 
larna  och    forsta    brostsegmentet,   hvilka  aro    gulrodaB 
och    hornartade.      Kroppen    bestar    af   12   segmenter, 
fOrsedda   med    talrika    transversella    veck.      Se<imen- 
terna   aro  dessutom   undertill   pa  sidorna  besatta  med 
en   dubbel     rad   af   sma    vartor,    som     begagnas    vid 
djurets   rorelser.    De   spada  larverna,   belt   och   hallet 
hvita,    framkomma    nagra    dagar    sedan    honan     lagt  h 
agg,   och   intranga  genast    i    stjelkarna  pa   Symphy-      ' 
turn   officinale,   hvarest   de   lefva  af  margen,  samt  un- 
derga    der    sin    forvandling    till    pupor,    ungefilr    en  n 
manad   after   deras   framkomst.      Puptillstandet   varar 


i 


149 

12 — 14   (jagar.   Ann.   Entom.   III.   Ser.  III.   p.   i242. 
Tab.    13   n:o  1.   f.    1-10. 

Von  Haimhoffen,  soni  pa  rOtterna  af  AJys- 
siim  incanuni  anmarkt  en  knOl-aitad  utvaxt,  har 
utur  densamma  utklackt  Ceutorhynchiis  sidcicolUs. 
Larven  till  denna  art  ar  \  '"  lang,  i  borjan  ben- 
hvit,  sednare  mcr  gulaktig,  glansande,  i  Jiggande 
.staJIning  nagot  bOjd,  cyJindric>k,  med  \t  segmenter, 
hufvudet  hornartadt,  liksom  den  ufriga  kroppen, 
honingsgult,  med  tva  Ijusare,  fran  vertex  till  niun- 
delarne  lo[)ande  linier;  kakhakarna  spetsiga,  briina, 
inat  bujda,  i  spetsen  svartaktiga;  ofvanom  deesa  pa 
hvarje  sida  tva  svarta  stigmata;  segnjenterna,  liksom 
de  sex  fotvartorna,  bcsatta  med  sma  borst.  Hos 
manga  larver  ar  tarmkanalen  langs  ryggen  genom- 
skinlig  och  visar  sig  der,  sotn  en  murkare  linea, 
Kroppen  mot  bakaniian  spetsig.  Larverna  aro,  da 
de  oroas,  lifliga.  Sasom  parasit  lefver  pa  deras  be- 
kostnad  en  liten  Braconid,  hvilken  likval,  hvarken 
till  slagte  eller  art  blifvit  bestamd.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien   V.  Sitzungsb.   p.    128.    Abh.   p.   525. 

Reinhard  upplyser,  att  Apion  sulcifrons  ge- 
nomgar  sin  mctamorfos  i  gallapple-artade  uppsvall- 
ningar,  som  finnas  pa  stjelkarna  af  Artemisia  cam- 
pestris.     8tett.   Ent.  Zeit.    1856,  p.    109. 

Tvenne  nya  till  denna  familj  horande  arter,Bostrichi- 
hafva  blifvit  beskrifna  under  samma  namn,  salunda  "•• 
har  MuLSANT  och  Rey  upptagit  en  Bostriclms  Aim  fran 
Lyon.  MuLSANT  Opusc.  Entom.  VII.  p.  Ill.och  Georg 
afvenledes  en  Bostrichus  Alni  fran  Liineburg,  der 
den  blifvit  patrafPad  under  Albark.  Stett.  Ent.  Zeit. 
1850,  p.  59.  Ratzeburg  har  1.  c.  p.  60  gjort 
nagra  tillagg  till  den  af  Georg  meddelade  descrip- 
tionen.  Savida  bada  arterna  icke  aro  identiska, 
maste  den   sistnamnda  tilldelas  ett   annat   namn. 


150 

En  annan  ny  art,  Bostrichus  hispinus,  funnen  i 
England,  anf'ores  af  Guyon.  Efter  den  meddelade 
beskrifningen  synes  dennu  vara  B.  hidens  Fabr., 
hvaremot  den  art  Forf.  anser  vara  B.  hidens  torde 
vara  identisk  med  B.  bispinus  Ratzeb.  1  alia  han- 
seenden  kan  det  af  Guyon  gifna  namnet,  sasom 
furut  anvandt,  ick(3  bibehallas.  Zool.  1855,  p.  4815. 
Paufiidae.  Af    det    i    sa     nianga     hanseende     markvardiga 

slagtet  Pausus,  hafva  flera  nya  arter  tillkommlt  nem- 
ligen:  P.  jmcijiciis  (Ceylon),  P.  De  Geeri,  P.  Afzelii 
och  P.  Bohemani  (Cafferlandet)  Westwood.  Trans. 
Ent.  Soc.  N.  S.  III.  p.  81.,  P.  Murrayi  (frand  Old 
Calabar)  Westw^ood.  Journ.  Proceed.  Linn.  Soc.  I. 
p.  74,  Paussus  inermis  (Mosainbik)  Gerstaecker 
Bericht  Berl.  Akad.  1855.  p.  268,  samt  P.  Mariae 
(Caramanien)  Mulsant.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon 
II,  p.    143. 

Det  ar  intet  tvifvel  underkastadt,  att  undcr- 
sokningar  af  Termiternas  och  de  exotiska  myrornas 
boningar,  komma  att  likta  Elntomologien  med  en 
inangd  hittills  icke  aninarkta,  genom  form  och  ut- 
seende  markvardiga  insekt-arter.  Sedan  resande 
naturforskares  uppmarksamhet  blifvit  fair^tad  harpa, 
har  redan  ett  och  annat  djur  af  den  mest  egna 
bildning  blifvit  upptackt.  Westv^^OOD  har  af  dessa 
beskrifvit  och  afbildat  en  af  Bates  i  Brasilien  vid 
Santa  rem  i  sallskap  med  My  r  mica  {Crematogastris) 
victima  lefvande  art,  hvars  plats  i  systemet  synes 
mycket  tvifvelaktig.  De  treledade  antennerna,  den 
i  midten  hoptryckta  thorax,  de  korta,  plattryckta 
benen  och  femledade  tarserna  narmar  den  till  Paus- 
sidae,  ehuruval  de  hvalfda  skalvingarna,  hvilka  be- 
tacka  hela  bakkroppen,  afvensom  mundelarnas  be- 
skaffenhet  tala  emot  en  forening  med  denna  familj. 
Den  enda  till  detta  slagte  horande  arten,  hvaraf 
en  egen  familj   torde    fa    uppstallas,    har    blifvit    be- 


151 

nanind    Qyiostus  foruticicola.      Trans.   Ent.   Soc.   N.   S. 
111.  p.   90.   Tab.   8. 

Af  "Catalogue  of  the  Coleopterous  Insects  in  the Cevamhy- 
Collection  of  the  British  Museum  Part.  Vlll.  Longi-  ^'"'• 
cornia  af  White  bar  andra  delen  (p.  175—412. 
Tab.  V — X)  utkommit  i  London  1855.  Den  inne- 
baJler  sednare  halften  af  Cerambycini  genuini  och 
borjan  af  Lamiariae.  Upprakningen  af  de  bittills 
kanda  arterna  ar  ofullstandig.  De  i  Dejeans  Ka- 
talog  upptagne  och  i  Chevkolats  samling  befint- 
liga  species,  bar  Forf.  ansett  tillrackligt  kanda, 
emedan  lian  endast  anfOr  deras  namn,  utan  att  na- 
gon  desciption  nieddelas.  Beskrifningarna  a  de  nya 
arterna  synas  i  albnilnhet  vara  val  uppsattsi,  men 
icke  sa  sallan  hafva  en  del  af  dessa  forut  under 
andra  namn  blifvit  bekantgjorda.  Sasom  exenipel 
barpa  torde  fa  anforas  att :  Acyphoderes  sericiuus 
WhitPj  =  A.  aurulentus  Kirby,  Odontocera  ch^yso- 
zone  White  =  Necydalis  fasciata  Oliv.,  Eriplius  pla- 
giatus  W.  =  E.  sellatus  Buquet,  Cosmisorna  sub-vi~ 
rescens  W,  =  C.  aeneicolle  Er.,  Malacopterus  flavo- 
signatus  W.  =  Eurymerus  ehurioides  Serv,  ocli  Ebu- 
rodacrys  megaspilota  White  =  Eburia  Virgo  Newm. 
o.  s.  V.  Pa  de  bifogade  plancherna,  innebaUande 
hvardera  9-10  figurer,  hafva  de  af  Forf.  bildade 
nya  slagtena   blifvit   framstallda. 

Ett  hogst  rikhaltigt  bidrag  till  kannedomen 
om  de  arter,  som  tillhora  denna  familj,  hafva  vi  nu 
att  anmala.  Chevrolat  bar  nemligen  dels  med- 
delat  diagnoser,  dels  fullstandiga  beskrifningar  a  ett 
stort  antal  Longicornia,  de  fiesta  fran  Old-Calabar 
(Guinea).  Salunda  upptagas:  Listroptera  carbonaria, 
L.  thoracica  (VenezueUi),  L,  atra  (Brasilien),  L,  te- 
nuis (Mexiko),  Corethrogaster  annulipes,  Oerne  nigrita, 
Sfuodimn  ebeninum,  Monoharnmus  Thornsoni,  Pachy- 
stola  aunulicortds,   F.   arcuata,    Iragocephala    Galathea, 


^5^ 


Sternotomis  Myrrayi,  Prosopocera  my  ops  l^ecton  n.  g. 
quadrisignatum,  Temnoscelis  n.  g.  Waddeli,  Phrissoma 
BufOf  Parmena  Callizona,  Glenea  quinque-lineata  G. 
carneipes  (Old  Calabar),  Desmocerus  aiireipennis^  Lep- 
tura  militaris  (Rocky-Montains).  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.  1855.  p.  478.  Xystrocera  femorata,  Cordylo- 
mera  rujicornis,  Callidium  sphaericolle ,  Jjistrocerum 
aspericorne,  Monohamnins  viridipetinisy  Protocera  sea-  fl 
laris,  Mesosa  rubida,  M.  femoralis,  Sophronia  calceata, 
Acrldocephala  n.  g.  bistriatai  Sphenura  larifiiga,  Obe- 
reopsis  obscuritarsis,  NemoU^agus  calabaricus,  N,  atra-  ■ 
tus,  Distenia  apicalis  (Old  Calab  r)  1.  c.  p.  28^.  ^ 
Parastemia  clavata,  Callicliroma  chrysogrammum,  Clo- 
steromertis  rufiventris,  Xystrocera  cyanella,  Exocentrus 
occidentalism  Monohammus  irrorator,  M.  sparsutor,  Eu- 
rysops  Esau,  Ceroplesis  Hecate,  Tragocepliala  signati- 
corniSf  T.  jaguarita,  Phymasterna  quadripunctata  (Old 
Calabar)  1.  c.  p.  5  13.  Pachydissus  femorellus,  Cal- 
lichrorna  calcaratum,  C,  similatum  1,  c.  1856,  p.  340. 
Callichroma  episcopate,  lAtopus  cinereipes  (Old  Cala- 
bar) 1.  c.  p.  436,  Temnoscelis  biemarginata,  T.  fusci- 
Pterot7'agus    n.   g.    lugens,    Astynoinus    lineola- 


cornis, 

tus,  Monohammus  ocullfrons,  M.  cordifer  1.  c.  p.  285, 
Pacliystolal  decussata,  Phymasterna'^  flavosignata,  Cros- 
sotus  collaris,  Apomecyna  parumpunctata  1.  c.  p.  531, 
Hammaticherus  chloropterus,  Pachydissus  dilatatus,  Obri- 
umf  fuscatum  och  Euporus  disparilis,  (Old  Calabar) 
1.   c.   p.    566. 

Flera  af  Wallace  fran  Malacca  och  Borneo 
hemsanda  nya  arter  af  Longicornia,  ibland  hvilka 
nagra  gifvit  anledning  till  uppstailande  af  nya  slag- 
ten,  beskrifvas  af  Pascoe  nemligen:  Blemmya  n.  g. 
WJiitei,  Prothema  n.  g.  signata,  P.  funerea,  Acrocyrta 
n.  g.  clytoides,  Astates  simulator,  Serixia  n.  g.  apica- 
lis, ,/S.  modesta,  ISJeoxantha  amicta,  Eutelopes  Wallacei, 
Dialeges  n.   g.  pauper,    Iriammatiis    Chevrolati,    Mono- 


I 

I 
I 
I 


153 

hammus  luridus,  M,  aspersus,  M.  infelix,  M.  hlattoi- 
des,  M.  diophthalmus,  M.  angustus  och  Golsinda  tes- 
sellata.  Trans.  Entoiii.  Soc.  N.  S.  IV.  pag.  42. 
Tab.    16. 

Flera  rattelser  rurande  benamningen  af  de 
Coleoptera,  soin  blifvit  funna  i  FOrenta  Staterna 
meddelas  af  Le  Conte.  Bland  annat  utreder  FOrf. 
att  slagtet  Argaleus  Lec.  blifvit  grundadt  pa  ofull- 
standiga  karakterer  Typen  till  detsamma,  A,  nitens, 
ar  identisk  med  Leptura  monticola  Randall  af  hvil- 
ken  slagtet  Evodinns  blifvit  grundadt.  Detta  sed- 
nare  niaste  saledes  indragas.  Den  andra  arten  af 
Argaleus  {Pachyta  attenuata  Haldem.)  ingar  i  slagtet 
Antlwphylax  Lec.  Piodes  dereniot  niaste  forenas 
med  Acmaeops,  Borjande  med  Rhagmm  anser  Forf. 
att  de  i  Norra  Amerika  forekommande  Lepturidae 
bOra  sa  indelas: 

I.  Antennae  ante  oculares;    tibiae  calcaribus 
ad  apicera  sitis. 

a.  Sterna  gibba,  coxae  antieae  discretae     Rhagium. 

b.  Prosternum   simplex;    coxae   antieae 

contiguae;  oculi  integerrimi. 
Mesosternum  protuberans  ....     Gaurotes. 
Mesosternum  planum    .     .     ;     .     .    Acmeops. 
II.  Antennae  vix  intraoculares. 

a.  Tibiae   calcaribus   ante   apicem  sitis     Toccotus. 

b.  Tibiae  calcaribus  ad  apicem  sitis. 
Oculi    mediores;    elytra    postice   an- 

gustata Argaleus. 

Oculi  magni;   elytra   linearia      .     .     Centrodera. 
III.  Antennae  interoculares;  oculi  intus  emar- 
ginati;  tibiae  calcaribus  ad  apicem  sitis. 

a.  Palpi  labiales  dibitati Anthophylaa;. 

.b.  Palpi   labiales   maxillaribus   non  la- 
tiores. 
Antennae  articulis  externis  utrinque 

impressis Tgpoceriiit. 

Antennae    undecim-articulatae,  arti- 
culis baud  compressis. 


154 

Thorax  augulis  posticis  productis    .     Strangalia. 
Thorax   angulis   posticis    haud   pro- 
ductis        Leptiira. 

Proceed.   Acad.  Philad.   VII.   p.   216. 

Perroud  har  furfattat  en  af  handling  ''De- 
scription de  quelques  especes  nouvelles  on  pen  connus 
et  creation  de  quelques  nouveaux  genres  dans  la  fa- 
niille  des  Longicornes'  hvaruti  nedanstaende  nya 
slagten  nppforas.  Tetraommatus  star  midt  emellan 
Gracilia  Serv.  och  Leptidea  MuLS  med  1  art,  T. 
Jiliforrnis  fran  Pondichery,  Apiogaster  narslagtad  med 
Oregostoma  Serv.  och  Rhinot^^ogus  Germ,  med  1  art 
A,  rufivefitris  fran  Brasilien,  Sphingrotus  grundadt  pa 
Tmesisternus  mij^ahilis  BoiSD.  Trigonoptera  narmast 
Megabasis  1  art  Tr.  maculata  fran  Nya  Guinea,  Lo- 
phoptera  affint  med  Lachnia  och  Coptops  Serv.  1 
art  X.  spectabilis  fran  Port  Natal  och  Traclieloptera 
narslagtadt  med  Pelargoderus  och  Gnoma  \  art.  Tr. 
curvicollis  fran  Java.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  II. 
p.   3i^7,   365. 

Ofver  de  arter  som  tillhOra  slagtet  Aegosoma, 
har  White  utarbetat  en  monograjS  hvaruti  6  spe- 
cies upptagas,  nemligen:  1)  Aegosoma  scahricorne 
ScoPOLi,  2)  sinicum  (China),  3)  07maticolle  (Ostin- 
dien),  4)  marginale  (China,  Goda  Hopps-Udden),  5) 
sulcipenne  (Ostindien)  och  6)  tibials  (Norra  Ostin- 
dien),  livarjenite  ett  nytt  slagte,  affint  med  Aego- 
so7na,  blifvit  uppstftlldt  under  benamningen  Cyrto- 
nops.  Af  detsamma  beskrifves  en  art,  C.  puncti- 
perinis,  fran  Ostindien.  Proceed.  Zool.  Soc.  Febr. 
1853.   Ann.   and   Mag.   Nat.   Hist.   XV.   p.    137. 

Fj^ra  nya  Longicorrda,  upptiickta  i  Europa,  an- 
foras  af  Chevrolat  nemligen:  Callidiwn  Deltili 
(Frankrike),  Dorcadion  alpinuni  (Digne),  Oberea  3Iairii 
(Orleans)  och  0.  pedemordana  (Piemont).  Rev.  et 
Mag.  de  Zool.    1856,   p.   435. 


I 


155 

Lucas  har  fastat  uppmarksamheten  pa  en  af 
Newman  beskrifven  Cerambycin,  Tricheops  ephippiger, 
8om  sardeles  utmarker  sig  genom  beskaffenhcten  af 
sina  synorganer.  Om  man  undersoker  detta  djurs 
uofon  finner  man,  att  de  aro  delade  i  tre  bestamdt 
skilda  delar,  sa  att  denna  art  kan,  utan  att  rura 
sig,  fullkomligt  urskilja  hvad  som  passerar  ofver, 
under  eller  pa  sidorna.  Detta  ogonens  lage  ar 
temligen  allmant  hos  A7'an eider na,  som  iiro  fursedda 
med  slata  eller  enkla  ogon,  men  synes  icke  fOrut 
vara  anmarkt  hos  insekter  med  facetterade  ugon. 
Ann.   Entom.   III.   Ser.   III.   p.   CVI. 

Menesia  ar  ett  af  Mulsant  karakteriserat  slagte, 
som  skiljes  fran  Polypsia  genom  odelade  ogon  och 
genom  tredje  och  fjerde  antennlederna,  som  aro  na- 
stan  lika  langa.  Denna  sednare  karakter  aflagsnar 
det  fran  Saperda.  En  art  M.  Pei^risi  fran  Mont 
Marsan   (Landes).   MuLS.   Opusc.   Ent.   VII.  p.    157. 

Sasom  nya  arter  beskiifvas  dessutom  Ceram- 
hyx  Manderstjernae  fran  Krim,  af  Mulsant  och 
GODART.  Ann.  Soc.  Linn,  de  Lyon  II.  p.  280, 
Exoceiitrus  pimctipennis  fran  Lyon,  af  Mulsant  och 
GuiLLEBEAU.  MuLS.  Opusc.  Entom.  VII.  p.  103. 
Sternotomis  Thomsoni  fran  Madagascar  Buquet. 
Ann.  Entom.  IIL  Ser.  IIL  p.  77.  Tab.  7  n:o  IL 
Cerosterna  voluptuosa  (Norra  China)  och  Batocera 
Victoriana  (Borneo),  af  THOMSON.  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.  1856.  p.  529,  samt  Leptura  saucia  af 
Mulsant  och  Godart,  fran  Krim.  Ann.  Soc.  Linn, 
de  Lyon   II.   p.   282. 

Larven     och     pupan     till     Aegosoma    scahricoriie  Metamor- 
hafva  af  Mulsant   och    Gacogne    blifvit   besUrifna.    ■'^'^*- 
Larven   traffas   i   skadade   stammar   af  atskilliga  tad- 
slag  sasom   lindar,    popplar,    kastanier  o.   s.   v.      Det 
utbildade   djuret   framkommer    i    slutet   af  Jiili,   eller 


156 

borjan   af  Augusti.      Ann.    Soc.    Linn,    dc    Lyon  II. 
p.    149. 

Utvecklingen  af  nedanstaende  artcr  har  dess- 
utom   blifvit   anmarkt  och   iitredd   nemligen   af: 

Oo'ypleurus  Nodieri  och  Hesperophanes  nehulosm, 
af  MuLSANT.  Larven  till  den  fOrra  lefver  i  barr- 
trjids-stammar,  i  hvilka  den  gor  sig  cylindriska 
gangar,  till  den  sednare  i  Fikontradens  bark.  Ann. 
Soc.   Linn,   de  Lyon   II.   p.    191,   258. 

Exocentrus  punctipennis  af  Mulsant  och  GuiL- 
LEBAU.  MuLS.  Opusc.  Ent.  VIL  p.    103. 

Exocentrus  balteatus  af  Perroud.  Larven  up- 
pehaller  sig  i  torra  grenar  af  Lind.  Ann.  Soc.  de 
Lyon  IL  p.  321. 

Agapantliia  suturalis  af  Perris.  Larven  ar  af 
en  egendomlig  form.  De  tvenne  bakre  thorax-seg- 
mcnterna  Sro  mycket  korta  och  breda,  sa  att  de  i 
form  af  en  buckia  racka  in  pa  de  nargransande. 
Den  traffas  i  stjolkar  af  Melilotus  macrorhiza.  Mem.  ^ 
Soc.   Sciences   de  Liege   X.   p.   244.   Tab.   5  ■ 

Leiopus  iiebulosus  af  Heeger.  Larven  upp- 
tacktes  under  barken  af  flera  slags  frukttrad,  sasoni  ^ 
af  aprikoser,  paron  och  aplen,  for  hvilka  de  voro  fl 
mycket  skadliga.  I  borjan  af  Maj  forpupade  sig 
larverna,  utan  att  oragifsra  sig  med  nagon  vafnad. 
Efter  18-24  dagar  utvecklades  imagines.  Sedan 
dossa  under  flera  dagar  pa  blommorna  samlat  kraf- 
ter,  parade  de  sig  efter  skymningen,  hvarvid  hanen 
hela  natten  blef  fastad  vid  honan.  Sex  till  tio  da- 
gar harefter  borjade  honan  lagga  sina  agg,  ett  och 
ett,  i  sprickor  pa  barken  eller  i  smarre  hal,  samt 
afsatte  under  8  10  dagar  30  40  agg.  Utur 
dessa  utvecklas,  efter  nagra  veckors  forh)pp,  lar- 
verna. Dessa  vaxa  langsamt,  byta  tre  ganger,  men 
efter  olika  tid,  om  hud,  sa  att  de  sallan  fore  Ok- 
tober,    och    de    flesta    forst     fOljande     var,    forpupas. 


I 
I 


I 


157 

Larverna  a,ro  blekroda,  men  erhalla  ofter  forsta  hud- 
oinbytet,  en  gulaktig  anstrykning  i  fargen.  De 
blifva  fullvaxta  6  linier  langa  och  en  linca  tjocka, 
nagot  pkitta,  fram-  och  bakat  furtjockade  och  kropp- 
segnienterna  otydligt  atsnOrda.  Huf\udet  ar  horn- 
artadt,  brunt,  platt  cylindriskt,  nara  ^  sa  bredt  och 
halften  sa  langt,  som  thorax-segmentet,  vid  bak- 
kanten    bredt,   indraobart   i   brust-seirmenterna.    Injjja 

'  o  c>  r? 

egentliga  fotter  finnas,  dock  observeras  pa  de  sex 
mellersta  segmenterna  12  tydliga  buk-svulster,  hvilka 
pa  innersidan  aro  forsedda  med  taggar,  hvarigenom 
larvens  rurelser  underJattas.  Pupan  ar  vaxhvit,  na- 
stan  aflangt  aggformig,  nara  en  J  kortare,  men  en 
J  bredare  an  larven.  Ogonen  mycket  utstaende. 
De  langa  antennerna  folja  yttre  kanten  af  sidorna 
under  vingslidorna.  Sitzungsb.  KajserL  Akademie  in 
Wien  XVIII.  p.  36.  Tab.   2. 

Letzner  bar  sasom  en  ny  art  anfort  Donacia 
palustris.  Den  synes  likval  vara  identisk  med  Do- 
nacia sericea,  Zeitschr.  Ent.  Ver.  Schles.  Insektenk. 
VIII,  p.    18. 

Tvenne  nya  arter,  tillhorande  slagtet  Crypto-  Chryso- 
cephalus,  hafva  blifvit  beskrifna,  nemligen  1)  Cryp- 
tocephalus  Saliceti  af  Zebe,  funnen  i  Grefskapet  Glaz 
pa  Salix  caprea.  Stett.  Entom.  Zeit.  1855,  p.  28. 
2)  C.  hetulae  nanae  af  Letzner.  Denne  ar  troli- 
gen  endast  en  varietet  af  C.  decempunctatus.  Zeit- 
schr.  Ent.   Ver.   Schles.  Insektenkunde  VIII.   p.   18. 

SUFFRIAN  upplyser  att  Cryptocephalus  insignis 
Payk.  endast  ar  en  abnormt  fargad  C.  nitens;  C. 
Mariae  MuLs  =  C.  signatus  Oliv.  ;  C,  lepidus  MuLS. 
=  C,  tetraspilus  SuFFR.  och  C.  centrimaculatus  Suffr. 
=  C.  Rossii  var.    Stett.    Ent.    Zeit.    1855,  p.   275. 

Stal  bar  af  det,  bland  Megalopidernas  grupp 
utmilrkta  slagtet  Poecilomorpha,  beskrifvit  en  ny  art 
P.  Fairmairei,  samt  dessutom   uppstallt  ett,  med  det- 


158 

summa  affint  genus,  Lucastea.  Detta  skiljer  sig  fran 
det  forra  hufvudsakligen  genom  {mtcnnernas  bild- 
ning.  De  aro  iicmligen  nastan  at'  hufvudets  och 
brostskuldens  langd  elJer  nagot  langre,  mot  spetsen 
smaningom  tjockare,  aldrig  pectinerade,  basalleden  . 
langre  an  de  ufriga.  De  trenne  hithurande  arterna 
L.  Dohr?m,  liigens  och  najia  jiro  alia  fran  Caffer-  ^ 
landet.   Vet.   Akad.   Of  vers.    1855.   p.   343.  | 

En  monografi  ofver  de  i  Australian  funna  ar- 
ter  af  Chrysomela,  Phyllocaris  och  narstaende  slag- 
ten,  har  af  Baly  blifvit  utarbetad.  Den  meddelade 
uppstallningen   af  hithurande   genera  ar   fuljande: 

Antennerna  utvidgade    at  sidorna     .     Diphyllocera  Westw. 

(1   art.) 
Antennerna  enkla. 

Klubban  utvidgad. 
Palperna      aggtbrmiga;      antennerna 

perlbandslika Phyllochai^is  Dalm. 

(6  arter.) 
Palperna  aggformiga;  antennerna  na- 
stan tradformiga Chalcolampra  Hom'br. 

(9   arter.) 
Palperna    klubbforraiga;     antennerna 

tradformiga Eulma  n.  g. 

(1   art.) 
Palperna    klubbforniiga,     antennerna 

nastan  fortjoekade Aiistralica  CiiEVR. 

(24   arter.) 
Klubban  enkel. 
Palperna  aggformiga,  kroppen  aflling     Lamprolina  n.  g. 

(4  arter). 
»  »  kroppen    rund. 

»  »  sista  palpleden 

kort     .     .     .     Cyclomela  n.  g. 
(1   art.) 
»  »  sista  palpleden 

lika  lang  med 

den  tredje     .      Chalcomela  n.  g. 
(4   arter.) 

Palperna  klubbformiga Chrysomela  Linn. 

(1   art.) 


159 

Indelningcn  af  Phyllocaris-arterna  i  sadana 
som  hafva  ruda,  svartfiackiga,  eller  svartn,  rodflac- 
kiga  skalvingar,  synes  mindre  liimplig,  i  aneeende 
till  den  furanderlighet  hithurande  arter  aro  under- 
kastade  i  fargteckningen.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S. 
Ill,  p.    170,   241  Tab.    U. 

SuFFRiAN  har  anmarkt,  att  den  af  honom  be- 
skrifna  Chrysomela  ignita  befunnits,  vid  jemforelse 
med  Oliviers  typ- exemplar,  vara  en  annan  art, 
hvarfure  ban  utbytt  sitt  namn  mot  C.  resplendens, 
Stett.   Ent.  Zeit.    1855,   p.    143. 

Sasom  en  ny  art  uppstalles  Chrysomela  Ludo- 
vicae  af  Mulsant.  Den  har  blifvit  upptackt  pa 
Pyreneerna.   MuLS.   Opusc.   Ent.   VII.   p.    \2,  f.    1, 

Att  vissa  insekt-arter  genom  deras  form,  ut- 
seende  och  farg  forete  mycken  likhet  med  andra, 
tillhOrande  familjer  dit  de  icke  kunna  banfOras,  ar 
bekant.  Ibland  de  mest  framstaende  exempel  i  detta 
hanseende,  ar  den  nu  af  Dohrn  beskrifna  och  af- 
bildade  Loxoprosopus  ceramboides  Guer.,  hvars  bane 
genom  hufvudets  form  och  antennernas  langd,  eger 
sa  mycken  likhet  med  vissa  Ceramhycini,  att  ett 
misstag  om  dess  ratta  plats  i  systemet  vore  urs^gt- 
ligt.  Den  af  Guerin  icke  kanda  honan,  som  af 
Dohrn  blifvit  granskad,  adagalagger  tydligt,  att 
detta  besynnerliga  djur  tillhor  Gallerucides,  hhirni  hvilka 
det  bor  erhalla  sin  plats  i  narheten  af  Octogonotus. 
Honan  afviker  fran  hanen  genom  mycket  kortare 
antenner  och  annorlunda  bildadt  hufvud.  Linn.  En- 
tomol.  X.  p.   329.  Tab.   2.  f.   3,   4. 

Af  "Monographia  Cassididarum'  auctore  C.  H. 
BoHEMAN,  har  tredje  delen  544  sidor,  1  tafla  ut- 
kommit  1855.  Den  innehaller  beskrifning  af  foi- 
jande  slagten  och  artantal,  nemligen:  Hyhosa  5, 
Charidotis  n.  g.  45,  Laccoptera  n.  g.  21,  Psalido- 
nota  n.   g.   8    och    Coptocycla    407.      Till    slut    upp- 


ICO 

riiknas   de   species   som    forut    blifvit    beskrifna,   men 
som  Furfiitturen   icke    haft    tlllfalle    se,    eller  kunnat 
med   sakerhet   hanfora    till    nagot   af  de   slagten   han 
antagit. 
Metamor-  Letzner,   soui   pa   bladcn   af    Salix   aurita   fun- 

'^^*'     nit   larverna   af    Chrysornela    viminalis    omnamner:   att  a 
dessa   fullvaxta   aro   4   linier   langa   och    \    linea  bre-  ™ 
da,    aflanga,    jemnbreda,     ofvanpa     mattligt     hvalfda, 
brunsvarta,   pa   undra    sidan    platta,   blekbruna,    icke 
glansnnde,   ofversidan   med  tata,  fina  skrynklor.   Hiif-  — 
vudet  svart,     gliinsande,     med    brunaktiga,    temligen^ 
langa,   bojda  bar  och    med   en   fOrdjupad,  efter  lang- 
den   gaende,   linea.    Maxillar-palperna    4-ledade,   ka- 
gelformiga;   labial-palperna  treledade,  afvenledes  ka- 
gelformigt   tillspetsade.    Antennerna   korta,    3-ledade, 
kagelformiga,   den   sista    leden    mycket    finare   an   de  — 
tva   foregaende,   knappt  langre   an   den   andra     Ogo-« 
nen     sex.      Prothorax    brunaktig,      skrynklig,     foga 
glansande,   (dock   nagot   mer    an    de   ofriga   segmen-—, 
terna)  med   en    fin    linea    efter    langden,    fOrsedd  pa  HI 
hvarje   sida   med   sex,    icke    tydliga    gropar.      Meso- 
thorax   pa   midten   genom    en  djup,    nastan   anda   till 
sidokanten   rackande,  tvarlinea   delad  i   tvenne    half- 
ter.      Den   framre    bar    pa    bada    sidor,    sa    val   som 
metathorax,   tre   foga  framstaende  tvarsofver  sittande_j 
knijlar.      Den     bakre    halften    af  segmentet   eger   paB 
hvarje    sida    afvenledes     tre    kncilar.      Pupan    ar    ^\ 
linea  lang  och    U  linea   bred,    Ijusrod.      Till   formen 
liknar    den    pupan    af    Chrysornela    varians,     men    ar 
nagot  bredare.      Arbeit,    und    Verand.    Schles.    Ge- 
sellsch.    1855,  p.    409. 

Hela  utvecklingen  af  Chrysornela  vitellinae,  hvars 
larv  lefver  pa  bladen  af  Salix  purpurea,  bar  af 
Leitzner  blifvit  noggrant  utredd.  Den  fullvaxta 
larven   ar  omkring   3   linier  lang,  gulhvit,   med  cha- 

grinerad 


I 


1 


161 

grinerad  ufvcrsida  och  liknar  i  form  och  tecknin- 
gar  larven  till  Chrysomela  cochleariae.  Hufvudet  Sr 
morkt,  svart,  glansande,  bcsatt  med  spridda,  temli- 
gen  langa  har,  fran  pannan  loper  framat  en  fordju- 
pad  linea,  vid  hvars  anda,  icke  iangt  fran  hufvud- 
skolden  p4  hvarje  sida,  finnes  en  liten,  rund  grop. 
Bada  groparna  furenas  genom  en  furdjupning.  Huf- 
vudskulden  brun;  ufverlappen  svart,  i  framkanten 
icke  klufven.  Antennerna  tre-ledade;  de  tvenne 
forsta  lederna  tjocka  och  korta,  den  tredje  fin,  cy- 
lindrisk,  foga  langre  an  den  andra.  Ogonen  fyra, 
bilda  en  fyrkant,  belagna  bakom  antennerna.  De 
hos  andra  arter  befintliga  bada,  mer  framat  liggande 
ogonen,  synes  fela.  I  deras  stalle  finnes  tva,  med 
ett  borst  besatta  punkter.  Maxillar-palperna  svarta. 
Thorax  obetydiigt  smalare  an  brcVst-segmenterna, 
brunaktig,  pa  bada  sidoi-,  icke  Iangt  fran  kanten 
svartaktig,  liksom  betackt  med  en  horns kifva.  For- 
sta bakkroppssegmentet,  kortare  an  metathorax,  har 
liksom  mesothorax  vid  framkanten,  nara  midtellinean, 
pa  hvardera  sidan  en  liten  svartaktig  och  bakom 
densamma  en  lang,  tv^rs  ofver  belagen  knol.  Un- 
dersidan  gulaktig,  hvarje  segment  pa  sidorna,  med 
ett  brunaktigt  stigma  och  narmare  midten  en  liten 
blek,  brunaktig  flack.  Benen  svarta.  Pupan  ar 
1}  linea  lang,  gulhvit,  nagot  smalare  och  bakat 
spetsigare  an  pupan  till  C,  cochleariae,  Arb.  und 
Verand.   Schles.   Gesellsch.    1855.   p.    106. 

Kawall,  som  meddelat  nagra  upplysningar 
cm  lefnadssattet  af  Galleruca  Viburni,  anfor  bland 
annat,  att  honan  lagger  sina  agg  om  hosten  i  Sep- 
tember och  Oktober  manader  pa  de  unga  skotten 
af  Viburnum  opulus  och  V.  Lantana,  hvarvid  hon 
gnager  ett  litet  hal  till  margen  och  inlagger  i  det- 
samma  vanligen  5 — 9  agg,  hvarefter  detsamma  be- 
Pro/.  Bohemans  Arsb.  1855,  1850.  ^  ^ 


162 

tackes  med  de  losfifjorda  delarna.  Sadana  bo  lag- 
gas  i  rad  nara  hvarandra ,  langs  efter  skotten, 
emellan  tvenne  bladknoppar.  Aggen  aro  hvitgula, 
runda  och  hafva  ett  temligen  hardt  skal.  Om  va- 
ren  utkrypa  de  snia  larverna  och  furtara  bladen. 
Corresp.  Blatt.  Naturf.  Ver.  zu  Riga.  VII  Jahrg. 
p.    60. 

Larven  af  Hispa  testacea  Linn,  har  af  Perris 
blifvit  upptackt.  Den  minerar  bladen  af  Cistus  sal- 
vifolius.  Genom  den  platta  och  breda  kroppsfor- 
men  kommer  den  nara  Cassida-larverna,  men  eger 
utom  hufvudet,  endast  tolf  kroppssegmenter.  Mem. 
See.   Scienc.   de   Li^ge  X.   p.   260.  Tab.   5. 

Hela  nietaniorfosen  af  Cassida  lineola,  har  af 
Letzner  blifvit  noggrannt  beskrifven.  Larven,  som 
lefver  pa  Artemisia  campestris,  ar  4  linier  lang  och 
ij — 1|  linea  bred,  nagot  platt^  mellan-  och  l>ak-bro- 
stet  bredast,  bakat  smaningom  afsmalnande,  gr^H 
eller  smutsigt  gron,  icke  genomskinlig  och  i  all^ 
manhet  kortare  och  robustare  an  de  andra  arter- 
nas.  Hufvudet  nedtryckt,  ofvanifran  sedt  gomdt  un- 
der thorax,  betackt  med  en  svartaktig  hornskifva, 
pa   vertex   med   en   gulaktig,   framtill   gaffellikt  delad 

,  langd-linea.      Pannan   djupt    intryckt.      Ogonen   sex, 

svarta,  mycket  frarastaende.  Id^t  fOrsta  ligger  vid 
hufvudets  sida  ofver  antennerna.  Zeitschr.  f.  Ent. 
Ver.   Schles.  Insektenk.  IX  Coleopt.   p.   80. 

Letzner  har  afven  beskrifvit  larvjiylsorna  a' 
Clythra  Scopolina,  Cryptoceplialus  Pini  och  C,  jan- 
tliinus.  Larven  till  den  forstnamnda  har  blifvit  fun- 
nen  pa  Spartium  scoparium.  Dess  hylsa  skiljer  sig 
fran  Clythra  quadripunctatas  derigenom,  att  den  till- 
tager  i  tjocklek  bakat.  Zeitschr.  f.  Ent.  Ver.  Schles. 
Insektenk.  IX.   Coleopt.   p.   78. 

Erotyle-  De  Nord-Amerikanska   arterna  af  denna  familj 

har    Le    Conte    uppraknat    i   "Synopsis  of  the  Ero- 


i 


iiae. 


463 

tylidae  of  the  United  States.''  Ftirf.  raknar,  liksom 
Erichson,  till  derma  famiJj,  de  med  Triplcue  affina 
tslagten,  hvilka  Lacordaire  derifian  uteslutit.  Salunda 
fOrekomma  i  Norra  Amerika  af  Engis  \  art,  JDacne 
%,  Iscliyrus  1,  Languria  'IS.  De  sednare  fordelas  i 
grupper  salunda  a)  6:te  intiJl  1  !:te  antennlederna 
utvidgade:  L.  tJwracica  Fabr.  och  puncticollis  Say 
b)  7:de  till  \\:iQ  antennlederna  hastigt  utvidgade, 
nastan  lika:  L,  laeta  n.  sp.,  collaris  n.  sp.  trifasciata 
Say,  pulchra  n.  sp.  c)  Antennerna  nagot  forlangda, 
deras  7:de  till  llite  leder  utvidgade,  den  7:de  mer 
jin  halften  mindre  an  den  fOljande:  L.  Latreillei  (L, 
bicolor  Latr,),  discoidea  n.  sp.,  taedata  n.  sp.  Mo- 
zardi  Latr.,  angustata  Palis.,  hrevicollis  Rand  och 
inornata  Rand.  De  trenne  sednare  har  Forf.  icke 
sett,  Triplax  19  arter.  Med  detta  slagte  har  Tri- 
torna  blifvit  forenadt.  Sasoai  nya  anforas:  Triplax 
macra,  calif ornica  och  conflnis.  Erotylus  ^  arter. 
Proceed.    Acad.   Philad.   VII.  p.    158 

Gehin  "Catalogue  synonymique    des    CoccinelliensCocc'mel- 
observh    dans    le    departement    de    la  Moselle'  ar  Ref.     "^^'^^ 
endast    bekant    genom    en    anmalan    inford    i   Bull. 
Soc.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  CXIX. 

Atskilliga  tillagg  och  rattelser  har  MuLSANT 
meddelat  till  sin  1853  utgifna  Moi  ografi  ofver  Coc- 
cinellinae,  Sasoni  nya  arter  anfuras:  Hippodamia  le- 
porina  (Californien),  Anisosticta  Dohrniana  (Ungern), 
Adonia  interrogans  (China)  Coccinella  Juliana  (Cali- 
fornien), Anatis  Circe,  Cleis  licia,  Propylea  conglo- 
bata,  Leis  Calypso,  Caelophora  symbolica,  Chilocorus 
monachus,  Orcus  Cei^berus  (China),  Epilachna  serva 
(Quito),  Aspidimerus  stellaris  (China),  Scymnus  orna- 
tus  och  Sc.  lacustris  (Norra  Amerika).  Till  slut 
lemnas  foljande  upplysning  rorande  synonymien: 
Harmonia  venusta  Melsh.  =  H.  notulata  Muls.,  H, 
picta  Randall  =  H,  contexta  MvIjS,,  Exochomus  tri- 


164 

pustulatus  MuLS.  =  Chilocorus  verrucatus  Melsh.,  E. 
marginipennis  Le  Conte  --  Eicochomus  praetea'tatus 
Melsh,,  Coccinella  alhifrons  Say,  tillhOr  slagtet 
Brachyacaiitha,  Brachyacantha  basalts  Melsh.  =  B.  > 
Gonfusa  MuLS.  B.  quadripunctata  Melsh.  =  B.  di- 
versa  MuLS.,  Hyperaspis  signata  Oliv.  —  H.  leucop- 
sis  Melsh.,  //.  bigeminata  Rand.  =  H.  Guexi  MuLS., 
Scymnus  chatchas  MuLS.  =  S.  collaris  Melsh.  och 
Scymnus  fastigiatus  MuLS  =  So.  consobrinus  Le  Conte. 
MuLS.  Opusc.  Ent.  VII,  p.    133. 

Metamor-  Oiii   den   furiit  bckanta   metamorfosen   af  Chilo- 

-f^^-  corns  renipustulatus  och  Ch.  bipustulatus,  har  Letz- 
NER  meddclat  flera  inulerrattelser.  Arb.  und  Ve- 
rand.  Schles.   Gesellsch.    1854,  p.   89.  ^ 

Larven   af   Grypliinus  piceus  Com.   har  af  Per-^ 
KIS    blifvit    upptackt   i   ruttnude    iimnen,    hvaribland 
afven   befunno   sig  en   mangd   Podurer;   om   de    fuda 
sig  af  dessa   kunde   ej   utrOnas.      Mem.    Soc.   Scienc 
de  Liege  T.  X.  p.  270.  Tab.   5. 

Psclaphi-  De    underjordiska    grottorna    i   Krain    hafva  af 

*^"'^'  denna  familj  lemnat  en  hOgst  markvardig  form,  ut- 
markt  genom  hufvudets  och  mundelarnas  abnorma 
form.  Det  har  af  Miller  blifvit  beskrifvet  och 
afbihladt.  under  benamningen  Macliaerites  spelaeus* 
Hufvudet  ar  luycket  langt  eller  nastan  diibbelt  sa 
langt  som  bredt,  i  stallet  for  ogon  finnes  tvenne 
framstaende  svulster,  pannan  ar  forsedd  med  2  kno- 
lar,  pa  hvilka  antennerna  aro  fastade;  pa  dessa  ar 
fursta  leden  sa  lang  som  de  fern  foljande  tillsam- 
manstagne,  den  andra  lika  tjock,  som  den  forsta, 
de  foljande  mycket  finare.  Maxillarpalperna  ovan- 
ligt  stora,  mycket  langre  an  antennerna,  de  bada 
fursta  lederna  starkt  sagtandade,  den  tredje  kniflik, 
med  tata  har;  tnrtserna  aro  bevapnade  med  en  klo. 
Arten   ar    \    linea    lang,    glansande    rodbrun.      Den 


i 


1 


165 

har    blifvit     fangad     i    Struge-grottan       Verb.    Zool. 
Bot.   Ver.   in    Wien   V,   p.    509   med   tafl.^ 

Flera  markvardiga  Pselaphidae,  upptackta  bland 
myror  i  Nya  Holland  och  Brasilien,  hafva  af  West- 
wood  blifvit  beskrifna  ocb  afbildade,  nemligen: 
Bryaxis  strigicollis^  B.  quadriceps,  B.  atriveritris^  Ty- 
rus  spinosus,  T.  humeralis.  Batrisus  angulatus,  Psela- 
phus  geminatus,  PseL  Antipodum,  Articerus  curvicor^ 
niSf  A.  angusticollis,  A.  dilaticollis^  A.  setipes  (Mel- 
bourne, Nya  HolUmd),  A.  Brasiliensis,  Metopias  bel- 
licosus  och  M,  pacificus  (Brasilien).  Trans.  Ent.  Soc. 
N.   S.   III.  p.   268.  Tab.    16,    17. 

Fairmaire  har  funnit  att  slagtet  Amaurops 
icke  har  tva,  utan  tre  leder  pa  tarserna.  Den  fOr- 
sta  ar  likval  tnycket  liten.  Ann.  Soc.  Ent.  III. 
Ser.   III.   p.   .307. 

ORTHOPTERA.  —  Uti  "IJst  of  the  Specimens  Allman 
of  British  Animals  in  the  Collection  of  British  Museum,  ^^^'^'■^*"^- 
Part.  XVII.  No7nenclator  of  Anoplura,  Euplexoptera 
och  07'thoptera"  London  1855  har  White  lemnat 
en  iiaiunforteckning  ofver  de  i  Eng^land  funna  Or- 
thoptera  och  Dermatoptera.  Som  man  latt  kan  inse, 
ar  Englands  Orthopter-Fauna  fattig  pa  arter,  i  an- 
seende  till  detta  lands  nordliga  lage.  Sasom  bar 
forekommande  upptagas:  4  Forficulae,  9  Blattariae 
(af  hvilka  4  blifvit  infOrda),  5  Achetidae,  M)  IjOCu- 
stariae  och   ^6   Acridii. 

Stal,  som  granskat  de  af  Wahlberg  under 
dess  resor  i  Cafforlnndet  insamlade  arter  af  famil- 
jerna  Blattina,  Mantodea  och  Jjocustina  omnamner, 
att  den'  sistnamnde  jemte  fiera  nya  species,  hemfort 
den,  troligen  i  alia  verldsdelar  kringspridda  Peri- 
planeta  americana,  vidare  Perisphaeria  micansf  Pro- 
scratea  deusta,  Mantis  superstitiosa,  pustulata  och  fe- 
nestrata,  Harpax  lohata  och  ocellata,  den  vackra  Pha- 
neroptera    zebrata    samt     den     utmarkta     Pomatonota 


166 


Af  Phasmodea    medbraijtes    endast    Bacillus] 


I 


Dregei.      iii  Jt^nasmc 

gracilis,  furst  patraffud  i  Abyssinif^n  och  lyckliga 
Arabien,  sedennora  afven  anmarkt  i  Mosambik.  De 
forut  icke  beskrifna  arternn  Sro  af  Blattina:  Hetero- 
gamia  pilifera,  Ischnoptera  gibbicollis,  macra,  Homa- 
lodemas  n.  g.  exarata,  Blatta  ampla,  B.  proterva,  B. 
tenella,  B,  vinula,  B,  misella,  Periplaneta  caffra,  P. 
Wahlbergi,  P.  alhilatera,  P.  diluta,  P.  orha,  Panchlora 
caffrorum,  Proscratea  deusta  Thunb.,  af  Mantodea: 
Vates  WaJdbergi,  Sibylla  n.  g.  pretiosa,  fuscosparsa^U 
Cheiropacha  maura,  Mantis  fatiloqua,  M.  natalensis, 
M,  orba,  M.  maura,  M.  vidua,  Popa  n.  g.  spurca, 
Danuria  n.  g.  Thunbergi,  af  Locustina:  Phylloptera 
CereriSf  Phaneroptera  sparsa^  Ph.  grallatoria  och  Cy- 
matomera   Schaumi.  Vet.  Akad.  Of  vers.  1856,  p.  165.    . 

Flera  Orthopter-arter  fran   olika   lander,   hafvafl 
af  Stal   blifvit     forsedda    ined    diagnoser    nemligen: 
Forficecila  elegans  (Nya   Granada),   F.  oeanthopihs,  An-    , 
cistrogaster  n.   g.   luctuosus  (Rio  Janeiro),  Psalidophorc^k 
insignis,   Forficula  speculigera   (Nya    Granada),    F,  ge-^ 
niculata  (Java),   F.   vitticollis    (China),    F.   vigilans,   F, 
amoena  (Java),    Cylindrogaster  n.   g.  gracilis,   Sparettc^^ 
rufina,    S.     nigrina    (Rio     Janeiro"*,     Blabera     luctuosc^ 
(Mexiko),    B.   monstrosa    (Brasilien),    Blatta   gloriosa 
(Sierra  Leona),    Gryllus   lugubris  (Sennaar),    Hirpinu^i 
n.   g.   afer,    Clonia  n.   g.     Wahlbergi,    Poecilocerus  po-^ 
rosus,   Petasia  rubroornata   (Port-Natal.),  Monachidium 
superbum  (Honduras),   Amycus   n.   g.   xanthopterus,  A 
rJiodiopterus  (Port-Natal)  och  Tettia;  Mellerbo^yi  {Jhyh), 
Vet.  Akad.  Ofvers.    1855,  p.   348. 

FiEBER   har,   sasom   tillSgg   till   sin   i   forra  Be 
rattelsen   p.    1^7,   anmalda  afhandling  ofver  Europas 
Orthoptera,   an  fort  ett  storre  antal  nya  arter  pa  hvilka 
diagnoser   blifvit   meddelade,   nemligen  af  Fam.  Gryl'-ml 
lodea:     Ceratinopterus  cicindeloides,    Platyblemmus  wm-" 
bra^ulatus,  lusitanicus,  Brachytrypes  megacephalus,  Gryl- 


n 

I 


i67 

lus  capensis,  desertus,  melas,  tristis,  hispanicus,  arven- 
sis,  pipiens,  lineolatus,  hordigalensis ,  Gryllomorplia 
longicauda,  dalmat'ma,  Mogoplistes  brun7ieus,  Fam. 
Xyodea:  Xya  variegata.  Faoi.  Forjiculina:  Forjicula 
Orsini,  smyriiensis,  ruficollis,  Tomis  pallidicornis,  pu- 
bescens,  rneridionalis,  analis,  hrevis,  siniiata,  dilatata, 
alpina,  simplex,  anthracina,  paupercula,  Anisoldbis  ma- 
rithna,  A.  moesta,  Forficula  thoracica  och  F.  hispa- 
nica.   Lotos   V.   p.   ^b,   89. 

Brissout  de  Barneville  uppraknar  de  af 
Bellier  de  la  Chavignerie  i  departementet  Bas- 
ses Alpes  anmarkta  Orthopter-arter.  Forf.  upply- 
ser  har,  att  Gomphocerus  melanopterus  BoRCH  af 
Fischer  de  Waldheim  forut  blifvlt  beskrifven  un- 
der namnet  Acridium  scalare.  Ann.  Entonri.  III. 
Ser.  IV.  p.   ^7. 

Uti  den  forteckning,  som  Hagen  uppgjort  of- 
ver  de  af  Redde  pa  Krim  insamlade  Orthoptera, 
anforas  14  arter,  bland  hvilka  ingen  ar  ny.  Stett. 
Ent.  Zeit.    1855,   p.,  109. 

Nagra  nya  Orthopter-arter,  Mantis  pusilla,  Oe~ 
dipoda  7nacrodactyla  och  0.  simplex,  hafva  af  Evers- 
MANN  blifvit  upptackta  pa  Kirgiser-stepperna.  Bull, 
de  Moscou  XXVII.  III.   p.   195. 

En  omstandlig  recension  ofver  Fischers  "Or- 
thoptera Furopaea'  har  af  Zeller  blifvit  inford  i 
Stett.  Ent.  Zeit.    1856.   p.    18. 

Yersin  har  i  en  uppsatts,  "Note  sur  la  der-Metamor- 
niere  mue  des  Orthopteres,  framlagt  resultaterna  af  f^^- 
sina  undersukningar  om  vingarnas  olika  bildning 
hos  larver  och  imagines  af  vissa  Orthopter-arter, 
sardeles  hos  sadana  som  ega  rudimentara  vingar. 
Ett  sakert  bevis  ofver  larv-  eller  imago-tillstandet 
hos  en  art,  anser  han  finnas  i  undervingarnes 
beskaffenliet,  afven  hos  sadana,  der  de  under  hela 
lefnaden    blifva   korta;  dessa    aro    nemligen    hos   det 


168 


utbildade  djuret  solfjaderslika,  men  hos  larverns 
deremot  slata  och  liksora  forsedda  med  tjocka  n 
ver.  Denna  skillnad  ar  visserligen  riktig.  Forf. 
synes  dock  icke  hafva  iakttagit,  att  vingarnes  sol- 
fjaderslika  form  hos  larverna  icke  ar  synlig,  eme- 
dan  de  aro  omgifna  af  en  bekladnad,  eom  forst  vid 
sista  hudombytet  forsvinner.  En  annan  vigtig  om- 
standighet  ar  tSckvingarnas  och  undervingarnes 
lage,  hvilket  hos  larven  ar  belt  annorlunda  an  hos 
imago.  Ofvergangen  fran  ena  tillstandet  till  det 
andra  bar  Forf.  pa  ett  askadligt  vis  genom  sche- 
matiska  figurer  adagalagt.  Det  fOrsiggar  nemligen 
en  halfcirkelformig  skrufning  af  vingrudinienterna, 
hvarigenom  det  later  forklara  sig,  att  undervisnin- 
garne  som  hos  larven  ligga  ofverst,  deremot  hos 
det  utbildade  djuret  komma  att  ligga  under  tack- 
vingarna.   Bull,   de  la  Soc.   Vaud.  IV.   p.   314.  ^ 

striduia-  Yersin  'Memoire  sur  quelques  faits  relatifs  a  ZdHi 

tnm.     gtridulation    des     Orthopteres    et    leurs  distribution  geo^ 
graphique  en  Europe"   br.   8:0  med   bifogade  noter  &r^ 
Ref.  endast  till   titeln   bekant.  H 

Lefnnds-  Rorande   flera    arters    lefnadssatt    hafva  iaktta- 

mtt.    ggiger  af  Yersin   blifvit    verkstallda,    under    tvenne 
besok   vid   Hyeres.   Bull   Soc.   Vaud.   IV.   p.   737. 

Konsor-  LuCAS,   som   undersokt   konsorganerna   hos  Or- 

ganer.  iJ^Qpf^^^^  [  audamal  att  utrona,  huruvida  dessa  icke 
kunde  lemna  karakterer,  hvarigenom  adagalades  hu- 
ruvida djuret  uppnatt  sin  fullstandiga  utveckling^ 
bar  harvid  kommit  till  det  resultat,  att  hithorand( 
arter,  innan  de  aro  fullt  utbildade,  det  vill  s^gt 
medan  de  annu  sakna  hemelytra  eller  vingar,  egf 
de  delar  hvarmed  moderslidan  aro  bevapnade,  en- 
dast i  rudimentart  tillstand.  Ann.  Entom.  III.  SerJ 
III.  p.  759. 
Forficu-  Ibland    de    atta    Forficulinae,    som    Wahlber( 

^*"*-    hemfort  fran   Cafferlandet,  hafva  fyra  befunnits  nyaJ 


169 

Descia  hiifva  nu  af  Stal  blifvit  fullstandigt  beskrifna 
ocli  benairinas:  Forficesila  Uturata,  Forficula  quadri- 
maculata,  natalensis  och  ochropus.  Vet.  Akad.  Of- 
vers.    1^^55,   p.   347. 

Lucas,  som  beskrifvit  en  ny  art  af  slagtetMantides. 
Eremiaphila,  hvllken  blifvit  upptackt  i  Franska  hv- 
sittningariie  i  Norra  Afrika,  bar  benamnt  densainma 
E.  denticollis,  mtddelar  doscfutom  flera  upplysnin- 
gar  rorande  dessa  djurs  lefnadssait  och  forvand- 
lingar,  ^aiut  soker  adagalagga  att  flera  af  de  ar- 
ter,  som  forut  inorn  (letta  slagte  blifvit  uppstallda 
aro  outvecklade  individer.  Snlunda  bora  bland  an- 
dra  Lefebvres  arter  E.  Savigny,  Khamsin,  Hrcdil, 
Keych,  Typhon  och  Petitii  forsvinna,  sasom  varande 
endast  larver  eller  pupor.  Rev.  et  Mag.  do  Zool. 
1855.  p.   96,  395.    1856.  p.   42. 

Brissout  de  Barneville  bar  besvarat  nagra 
af-  de  anmarkningar,  som  af  LuCAS  blifvit  fram- 
stallda  rorande  arternas  uppstallande  inom  slagtet 
Ererniaphila.  Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1855.   p.   44^. 

Rorande  parningen  och  hggVeiggmngQn  o^i  Man- Paming. 
tis  religiosa,  bar  Kollar  meddelat  nagra  upplys- 
ningar.  Vid  parningen  sitta  djuren  icke  pa,  utan 
bredvid  hvarandra,  likasom  Panorpa,  Honan  uppat 
sedan  parningen  var  fuUbordad  icke  allenast  hanen 
utan  JiiVen  ett  sednare  inslappt  exemplar.  Aggen 
lades  efter  sex  dagars  forlopp,  sedan  forut  ett 
mjolklivitt  amne  till  deras  saninianfastande  blifvit 
utgjutet. 

Hela   utvecklingen   af  Phyllmm    Scythe,     bar  •d^Metamor- 
Murray    blifvit    utredd    i   en    uppsats.     "Notice    on    "^^** 
the  Leaf-Insect    (PhylUum    Scythe)    lately   read   in  the 
Royal    Botanical    Garden    of   Edinburgh  ivith  remarks 
on  its  metamorfoses  and   growth,"    Edinb.    New.  Phil. 
Journ.    1856.  T.   6      8. 


170 

Locusta-  Yersin   liar   i    en   a f handling,   ''Note  sur   le  Xi- 

phidium  fuscum\  rattat  FiSCllERS  uppgift  rorande 
Cerci  bildning  hos  Xiphidmm  fuscimi,  livilken  icke, 
sasom  den  franistalles  i  bans  arbete  ar  enkel,  utan 
bevapnad  i  innerkantens  midt  med  en  lang,  platt 
tagg.  Dessutom  oinnamner  ban  en  varietet  af  denna 
art,  hvilkcn  ban  funnit  i  Provence,  som  utom  en 
betydligare  storlek,  afven  afviker  genom  langdfor- 
hallandet  af  bada  konens  genital-apparater.  Bull, 
de   la   Soc.   Vaud.   April    1855    med   planche. 

Acridio-  LuCAS   omnamner   att   ban    funnit    bada   konen 

*^^^-     af   Oedipoda    azurescens    Ramb.   i    iNorra   Afrika,   och 

att   den   bestamt   ar  en   skild   art   fran    Oed.  caerulans 

Linn.,  med  hvilken  art   den   blifvit  af  Fischer  fur- 

enad.      Ann.   Ent.  III.   Ser.   IV.   p.   XXXVII. 

En    varietet   af   Oedipoda  mauritanica  beskrifves 
af  Lucas.   Ann.  Entom.   III.   Ser.  IV.   p.  LXVI. 

Allman  HEMIPTERA.   —   Ofver    ett    stort  antal   nya 

litteratur.j^j^|,j^j,g^j^jg  arter  fran  olika  verldsdelar  och  land,  hafva 
diaojnoser  af  Sstal  blifvit  meddelade.  De  sla^ten 
8om  i  denna  afhandling  upptagas  aro:  Cailidea  med 
\  art,  Pachycoris  1,  Brachyplatys  1,  Coptosoma  1, 
Paramecocoris  2,  Aednus  'I,  Macropygiurn  I,  Anti- 
teuchus  1,  Pentatoma  ^,  Strachia  'I,  Eurysaspis  1, 
Edessa  3,  Aceratodes  3,  Spartocera  I,  Crinocerus  3, 
Metapodius  2,  Paryphes  3,  Diactor  1,  Anisoscelis  1, 
Microhasis  1,  Hypselonotus  1,  Serinetha  1,  Discoga- 
ster  1,  Clavigralla  1,  Physopelta  '1,  Largus  2,  ReM- 
henia  1,  Capsus  5,  Miris  \,  Tropidocheila  1,  Ra- 
sechus  '1,  Pirates  1,  Acantliaspis  5,  Reduvi^is  4,  Phy- 
sorhynchus  ^,  Apiomer'us  '2,  Pristesanchus  1,  Har- 
pactor  ^,  Eccagoras  3,  Isocondylus  '1,  Zelus  \,  Hae- 
matochares  n.  g.  '1,  Ptilomera  '1,  Zaitha  1,  Notonecta 
1,  Apliana  1,  Poe.ocera  3,  Poeciloptera  ^,  Derhe  ^, 
Haemisphaerius     1,    Eurybrachys     \,    Monecephoou     I, 


171 

Tettigonia  5  och  Tha7rmotettix  \.  Vet.  Akad  Of  vers. 
1855.   p.    18'1. 

Stal  har  fortsatt  sina  beskrifningar  ufver  de 
af  J.  Wahlberg  fran  Cafferlandet  hemforda  He- 
rniptera  ocli  anfor  nu  fOljande  slagten  och  artantal, 
nemligen:  Elasmogaster  \,  Mictis  i3,  Physomerus  ^, 
Petalocnemis  1,  Paryphes  1,  Philonus  ^,  Serinetha  \, 
IJypselopus  ^,  Alydus  2,  Euthetus  3,  Neides  1,  Hy- 
dura  1,  Gonocerus  "i,  Clavigralla  4,  Corizus  4,  Acan- 
thocoris  1,  Lygaeus  4,  Rhyparochromus  \^,  Atracto- 
phora  1,  Oxycaraenus  2,  Micropus  4,  Geocoris  1, 
Odontopus  \,  PyrrhoGoris  2,  Dermatinus  2,  Dysde- 
rus  1,  Sphiyictothorax  1,  Phytocoris  \,  Capsus  5, 
Zosmenus  1,  Phyllontocheila  2,  TropidocheUa  J,  P%- 
satocheila  1,  Elasmognathus  1,  Brachyrhynclius  \, 
Acanthia  1,  Pirates  4,  Metastemma  2,  Glymmato- 
phora  3,  Nobis  \,  Acanthaspis  6,  Reduvius  3,  Opz- 
Tiws    1,   Phonergates    '),     Clopophora    2,    Physorhynchus 

3,  Cleptria  2,  Pantoleistes  1,  Harpactor  24,  Harpa- 
gocoris  1,  Phonoctonus  1,  Arilus  £,  Sphagiastes  1, 
Laphyctes  1,  Oncylocotis  \,  Zaica  \,  Oncocephahis  3, 
Stenopoda  %,  Tribelocepliala  1,  Rliaphidosoma  3,  Xo- 
podytes    1,    Emesa  2,    Hydrometra    1,    Tenagogonus    1, 

Fe/m  1,  Mononyx  1,  Pelegonus  1,  Naucoris  1,  i7^- 
plotiychus    \    och   llyothrepes    1.      Vet.   Akad.    Ofvers. 

1855.  p.  27.  Asinops  3,  Notonecta  1,  .P/oa  1, 
Platy pleura  1,  Oxypleura  2,  Cicada  8,  Hypselometo- 
pum    '1,    Simotettix    i,   Pseudophana   6,  Strongylodemas 

1,    Cixius    9,   Embolophora    1,   Delphax   2,   Rhinotettix 

4,  Amblycotis  I,  Hapalomelus  4,  Tropidocephala  '\, 
Derbe  3,  /ssws  1,  Colobesthes  2,  Acrometojjum  1, 
Phalaenomorpha  1,  Ricania  2,  Cy  sting  ocephala  1, 
Centrotus  4,  Rhinaulax  1,  Monecphora  6,  Apliro- 
phora  1,  Ptyelus  10,  Tettigonia  2,  Bohemania  2, 
Penthimia  2,  Acocephahis  6,  Selenocephalus  1,  Coeli- 
dia    %,    Platy tnetopius    1,     Deltocephalus    1,    Jassus  3, 


172 


Athysanus    2,    Bytlioscopus    ^Z    samt     Tettiyometra     \, 
1.  c.  p.   89. 

Densarniiie   har   bOrjat  fullstandigt   be8krifva  cle 


Hemipt 


era 


pa 


hvilka    ban     forut    endast     meddelat 


diagnoser,  hvarjemte  nagra  upplysningar  rorande 
synonymien  anfuras.  De  arter,  hvilka  nu  afliandlas 
bora  till  gruppen  Scutata,  nemligen:  Solenosthedium 
chine7ise,  Scutellera  lanius,  CalUdea  coelestis,  C.  jacta- 
tor,  Pachycoris  scurrilis,  Ancyrosorna  simile,  Brachy- 
platys  cingalensis,  Coptosoma  nigro-punctatum,  Acata- 
lectus  nitidicollis,  Paramecoris  biriotatus,  P.  gastricus, 
Mecidea  pallida,  M.  longula,  Aednus  circumflexus,  Ma- 
cro'pygium  flavopustulatum  =  Cimex  pustulatus  De  Geer, 
Antiteuchus  luctuosus,  Pentatoma  principalis,  P.  Halys, 
Strachia  puncticollis.  Sir.  ponderosa  Stal  =  Vulsirea 
nigro-rubra  Spin.,  S,  generosa  Stal  =  Strachia  spe- 
ctahilis  Drury,  aS.  circumdata,  Eurysaspis  Signoreti, 
Urostylis  flavoannulata,  Edessa  albidicornis,  E.  capreola, 
E.  Bos,  Aceratodes  flavovirens.  A,  albomarginatus,  A. 
flavomarginatus,  Tesseratoma  Afzelii,  Pycanum  ponde- 
rosum,  P.  pretiosum,  Cyclopelta  tartarea,  PJionolibes 
venustus,  Haematochares  obscuripennis,  Borborothrephes 
Hedenborgi,  Telmatotrephes  sculpticollis,  Phlebopterum 
praemorsum  ocb  Stenocotis  subvittata.  Vet.  Akad. 
Of  vers.    1856,  p.   51. 

De  af  var  landsman,  den  alltfOr  tidigt  bort- 
gangne  unge  naturforskaren  Victorin  under  en  resa 
till  Cap-kolonien  gjorde  insamlingar  af  Hemiptera, 
hafva  af  8tal  blifvit  granskade,  hvarvid  af  de 
hemfOrda  60  arterna,  11  befunnits  vara  nya.  Se- 
dan de  forut  kandas  nainn  blifvit  uppraknade,  of- 
vergar  Forf.  till  beskrifning  af  de  nya  eller  ofull- 
standigt  karakteriserade.  Dessa  aro:  Cyd?ius  crura- 
lis,  Pentatoma  Victorini,  Gonocerus  pmigens  Thunb. 
G.  spissicorids,  Ijygaeus  marginatus  Thunb.,  Nysius 
punctipes,    Oxycaraenus  cruralis,    Cleptria  rujipes,  Nau- 


I 


173 

coris  spurcus,  Cicada  Holmgreni,  C,  ruficollis  TflUNB., 
Rliinaidax  sev-icans,  Ptyelus  patruelis  och  PL  callifer. 
Vet.   Akad.   Ofvers.    1856,    p.    193. 

Stal,  som  haft  tilifalle  undersoka  typerna  till  Syno- 
flera  af  de  Hemipter-arter,  hvilka  af  Thunberg  "^"'^* 
blifvit  bedkrifna  i  atskilliga  Akadeniiska  afhandlin- 
gar,  har  rOrande  dessa  arters  synonymi  meddelat 
u})ply«ningar.  Salunda  ar  Cimex  villosus  Thbg.  — 
Reduvius  personatus  Linne,  Cimex  analis  T.  —  Nema- 
topus  Indus  L.,  iimex  transversus  T.  --  Rhaphigaster 
torquatus  Fabr.,  C.  fuscus  T.  =  Spartocera  moesta  F., 
C.  hrunneus  T.  =  Aspongopus  obscurus  F.,  C.  costa- 
tus  T.  —  Cimex  civilis  Germ  ,  C  hilineatus  T.  —  C 
civilis  Germ.,  C.  hexophthalmus  T.  =  Serinechta  moe- 
sta Stal,  C.  superstitiosus  T.  =  Lygaeus  cingulatus 
Fabr.,  C  alhidus  T.  =  Lygaeus  crudelis  Fabr.,  (7. 
purpureus  T.  —  Harpactor  milthinus  H.  S.  C.  deustus 
T.  =  Pyrrhocoris  Forsteri  F.,  C  angustatus  T.  —  Hy- 
drometra  stagnorum  L.,  Cercopis  transversa  T.  =  Mo- 
necphora  fascicoUis  Stal,  C,  maura  T.  =  Rhinaulax 
luge7is  Stal,  C.  trifurca  T.  =  Rhinaulax  analis  Fabr., 
Tettigonia  crenata  T.  =  Cicada  catena  Fabr.  —  C.  au- 
rora? Walk.,  Cimex  gastricus  TiiBG.  =  Paramecoco- 
ris  gastris  Stal,  C  luguhris  T.  =  Acanthosoma  im- 
pluviata  Germ.  =  Rhaphigaster  fusco-irroratus  Stal, 
C.  quadridens  T.  —  C  aherrans  Germ.,  C.  dilatatus 
T.  =  Burns  rotundatus  Dallas,  C.  retusus  T.  = 
Acanthosorna  haemorrhoidale  L.,  Tetyra  marginata  Thbg. 
=  Plataspis  coracina  White,  Copium  cornutum  T.  = 
Laccometopus  calvicornis  L.  Fieber,  Alydus  scaler  T, 
—  Acanthocoris  scabrator  F.,  A.  annulatus  T.  =  Ho- 
moeocerus  nigripes  BuRM. ,  Reduvius  ornatus  T.  = 
Acanthaspis  id  Stal,  R.  pallens  T.  =  larva,  R.  Urn- 
batus  T.  =  larva,  Lygaeus  immaculatus  T.  =  Pyrrho- 
coris carnifex  F.,  X.  ater  T.  —  Rhyparochromus  Echii 
Panz.,  Pendulinus  ater  Thbg  =  larva  Galaesis  hasti- 


cornis,  P,  bilineatus  T.  —  Pachylis  PJiaraonis  F.,  P. 
quadrilineatus  T.  =  Spatophora  hiclavata  F.,  P,  ma- 
culatus  T.  =  larva,  P.  gigas  T.  -  Pachylis  laticornis 
F.,  P.  hidentatus  T.  ~  Pachylis  laticornis  F.,  P.  gros- 
sus  T.  =  Pachylic  laticornis  F ,  P.  armatus  T.  = 
Chareisterus  gracilis  Lap.,  Copiurn  maculatum  T.  =  C 
guttatum  T.  =  Cimex  claviger  Herbs t  och  Copium  ser- 
ratiim  T.  =  larva.   Vet.  Akad.  Oi'vcrs,  4855.  p.   345. 

SiGNORET  har  uppstallt  ett  nytt  slagte  bland 
Pentomidae^  som  han  benfimnt  Ijeptolobus,  utmarkt 
genom  utvidgningen  i  laineller  af  hufvudets  bada 
sidofllkar.  Det  bor  inrymmas  emellan  Macrorhaphis 
Dall.  och  Phyllocheirus  Spin.  Den  enda  kanda  arten 
L.  Murrayi  ar  fran  Guinea.  Ann.  Entora.  III.  Ser. 
Iir.   p.   61.    Tab.    7    n:o   IV. 

Uti  "Dissertatio  Entomologica  novas  Insectorum 
species"  beskref  Thunberg,  bland  andra  Hemiptera, 
afven  en  art  under  namnet  Cimex  Augur  och  upp- 
tog  af  densamrna  fyra  varieteter.  Stal,  som  un- 
dersokt  typ-exemplaren  har  funnit,  att  dessa  varie- 
teter icke  allenast  utgora  olika  arter,  utan  afven 
bora  foras  till  tvenne  skilda  slagten,  hvarfore  han 
ansett  sig  bora  a  alia  nieddela  beskrifning.  Cimex 
Augur  var  a  Thbg.  =  Odontopus  Coqueherti  Fabr., 
C.  Au^ur  var  /?  T.  =  Dysderus  Augur  Stal,  C 
Augur  var  ^  T.  =  Dysderus  Thunbe7yi  Stal  och 
C.  Augur  var  J"  T.  =  Dysderus  thoracicus  Stal.  Vet. 
Akad.  Ofvers.    1855.   p.   390. 

Ibland  Ilemiptera  torde  det  finnas  fa  arter  om 
hvilka  forfattarne  hyst  sa  olika  asigter  och  sa  miss- 
kiln  t,  som  den  af  Linne  i  'Museum  Ludovicae  Ul- 
ricae'  beskrifne  Cimex  Stockerus.  Stal,  som  sokt 
bringa  roda  i  den  invecklade  synonyniien  anfor,  att 
den  furste,  som  efter  Linne  upptog  nagon  art  un- 
der   detta     namn     var    Fabricius,    men    hvad    han 


I 


175 

harmed  menat  ar  nagot  belt  annat  an  LiNNES  art. 
Sedermera  hafva  Wollp,  Lateeille,  Guerin, 
BuKMEiSTER  m.  fl.  och  senast  Dallas  under  denna 
benamning  namnt  ellcr  beskrifvit  arter,  utan  att  de 
haft  for  ogonen  den  ratta  Linneanska  och  knappast 
hafva  de  med  detta  namn  betecknat  samma  art. 
Det  finnes  dock  ett  arbete  der  en  Callidea  Stoche- 
rus  finnes  upptagen,  hvilken  verkligen  ar  identisk 
med  Linne's  och  det  ar  "Histowe  naturelle  des  He- 
mipteres'  af  Amyot  och  Serville,  ehuru  ingen 
synes  vilja  hafva  medglfvit  att  dessa  forfattare  haft 
ratt.  Stal,  som  granskat  typen  for  Linne's  be- 
skrifning,  bar  ofver  denna  art  icke  allenast  medde- 
lat  en  noggrann  diagnos  utan  afven  salunda  utredt 
dess  synonym!:  Cimex  Stockerus  Linn.  Mus.  Ludov. 
Ulr.  =  Scutellera  dilaticollis  Guer.  Voy.  Coq.  = 
Chrysocoris  Stolli  Hahn  Wanzen.  Ins.  =  Callidea  ab- 
dominalis  Hope.  Cat.  Germ.  Zeitschr.  =  Galostha 
Stockerus  Am.  et  Serv.  Hist,  des  Hemipt.  =  Calli- 
dea dilaticollis  Dallas  Li.st  of  Hemipt.  Vet.  Akad. 
Ofvers.    1855.  p.   389. 

Haliday  bar  afbildat  och  utforh'gt  beskrifvit 
Crypto stemma  aliena  Herr.  Schaefp.  Det  forut  an- 
vanda  genusnamnet  forandrar  ban  till  Dipsocoris. 
Herrich  Schaeffer  och  Meyer  hafva  bada,  bos 
denna  art,  ofversett  cellerna  och  den  sednare  for 
den  med  tvekan  till  Capsini.  Haliday  anser  den 
tillhcira  Lygaeodes  och  sta  narmast  Antliocoris.  Nat. 
Hist.  Review.   VI.   p.   61. 

Ett  ganska  vigtigt  bidrag  till  kannedomen  om 
de  svarutredda  Caspini  hafva  vi  nu  att  anmala  nem- 
ligen:  " Rhynchotographische  Beitrdge  I.  Die  Capsinen 
der  gegend  von  Wiesbaden'  von  Kirchbaum.  Olika 
med  de  fiesta  Forfattare,  bvilka  vid  arternas  be- 
stammande  fastat  en  ofvervagande  vigt  vid  farg 
och   teckningar,    bar    Kirschbaum    egnat   mer  upp- 


176 

inarksamhet  dt  formen  och  den  rrhitiva  atorleken  af 
kroppsdelarna,  fjilrdeles  af  thorax,  antennerna  och 
antennledernas  olika  langd,  ufversidans  skulptur, 
dess  glaiis  eller  harigher  och  sist  vid  arternas  ka- 
rakteriserande  fastat  afseende  pa  fargen.  Det  nu 
anraalda  arbetet  upptager  154  arter,  ibland  hvilka 
31  aro  nya.  For  hvarje  art  angifves  stallet  der 
den  blifvit  anmarkt,  tiden  da  den  ar  framine,  samt 
de  vaxter,  hvarpa  den  fOretradesvis  vistas.  Har- 
efter  vidtager  en  tabell  for  arternas  bestammande. 
Sasom  exempel  hum  Forfattaren  gatt  till  vaga, 
torde  en  tabell  ofver  de  slagten  ban  antagit  bora 
meddelas. 

I.  Thorax  pa  sidorna  kantad   eller   forsedd    med    en  hud- 

artad   sora. 

A.  Thorax  vid  basen  foga  bredare  an   lang;  vid   siiorna 

endast  kantad,  utan  som,  pa  midten  med  e»  otyd- 
ligt  upphojd,  efter  liingden  gaende  linea.  Hufvudet 
ot'van  ifran  sedt  sa  liliigt  eller  liingre  an  bredden. 
Pannan  framtill  skild  fian  den  vertikala  hufvud- 
skolden  genom  en  tvarsofver  gaende  fara;,  mellan 
ogonen  i  midten  en  fordjupad  linea  efter  langden. 
Forsta  antennleden  betyciligt  tjockare  an  den  andra. 
Forsta  tarsleden  langre  an  den  tredje.  Kroppen 
smal,  jemnbred,  med  hemelytra  fyra  till  fem  ganger 
sa  langa,  som  breda.  Hufvudet  och  thorax  nastan 
horizontella.  1   Miris  AucT. 

(Spec.   1—7). 

B.  Thorax  vid  basen  atminstone    dubbelt   sa    bred,   som 

lang.  Hufvudet  ofvanifran  sedt,  bredare  an  langt; 
da  detta  icke  ar  handelsen,  thorax  forsedd  med 
hudlik  sora  {L.  carinata  H.  S.)  eller  pannan  och 
hufvudskolden  icke  atskilda  genom  en  inskarning 
[L.  albidus  Hahn  och  [L.  nasutus  n.  sp.). 

2  Lopus  H.  S. 

(Spec.   8-15. 

II.  Thorax  vid  sidorna  hvarkeu  med  som  eller  kant. 

A.     Forsta  antennleden  sa  lang  som  eller  langre  an  tho- 
rax,  med  spridda,    upprattstaende   bar.     Antennerna 


I 


177 

langa  ocli  ofverallt  fina.  Thorax  utan  tydlig  tvar- 
fara.  Ofversidan  utan  glaiis,  hos  en  art  toga  glan- 
sande,  utan  punkter,  med  glesa,  morka  har,  och 
mellan  dessa  merendels  nedtryckta  hvitaktiga  sma- 
har,  af  hvilka  de  form  latt  afnotas. 

2  Phytocoris  H.  S. 
(Spec.   16—22). 

B.  Forsta  antennleden  koitare  an  thorax  (hos  nagra  ar- 
ter  ar  den  lika  iang  som  thorax).  Dessa  afvika 
fran  de  sista  arterna  af  Phytocoris  derigenora,  att 
ofra  sidan  ar  glatt  och  att  de  hvita  smaharen  sak- 
nas.  C.  histrionicus  L.  och  C.  angidatus  aro  pa  tho- 
rax forsedda  med  en  tviirfara;  hernelytra  aro  langa 
och  sraala,  mer  an  fyra  ganger  sa  langa  som  thorax 
vid  basen  ar  bred.  C.  striateUus  har  pa  framkan- 
ten  den  sraala  knol,  som  finnes  hos  Capsus  afdel- 
ningen  II  och  III.  (Hos  C.  histrionicus  och  C. 
StriateUus  saknas  all  betydligare  harighet). 

a.  Thorax    framtill    bredare    an    baktill,     utan    knolar. 

Hufvudet  bredare  an  thorax,  lutande  nedatbojdt, 
trekantigt,  spetsigt.  Antennerna  fastade  langt  fram- 
om  ogonen,  narmare  hufvudets  framre  del  an  pan- 
nan.  Midtelryggens  framkant  endast  betackt  af 
framryggen,  sa  att  hemelytras  fiiste,  atminstone 
hos  exemplar  med  forkortade  vingar,  ilr  belaget 
bakom  forryggens  bakkant.  Tibierna  taggiga. 
Forsta  tarsleden  sa  Iang  som  andra  och  tredje 
tillsamraanstagna.  Bakkroppen  synes,  i  anseende 
till  det  forsta  smala  segnientet,  skaftad. 

4    Myrmecoris  Gorski. 
(Spec.   23). 

b.  Thorax    framtill    icke    bredare    an    baktill.      Anten- 

nerna  icke  fastade  langt  framom  ogonen.  He- 
melytrernas  bas  endast  hos  en  art  C.  Mdrkeli 
H.  S.  nagot  bakom  andan  af  thorax. 

^   Capsus  H.  S. 

(Spec.  24—154) 
aa.  Thorax  Iang,  antingen  delad  genom  en  tydlig  tvars- 
ofver  gaende  fara  i  en  framtill  smalare  och  bak- 
till bredare  del,  eller  da  faran  icke  ar  tydlig, 
forsedd  med  tvenne  atskilda  eller  i  en  buckla 
sammanflytande  knolar,  framtill  utan  nagon  ring- 
Pro/.  Bohemnns  Arsb.  1855,  1856.  ^2 


178 

tbrrnig  svulst.     Kroppen   alltid   mer   eller   mindre 
ISng    och    smal.     Baktibierna    taggiga.     (Hos    C 
marginellus   F.    och   striatellus   L.  finnes  afven  en 
otydlig  fordjupning  pa  thorax,   men    den   stracker 
sig   icke    ofver    hela    dess    bredd,    afvensom    den 
ringlika  svulsten  hos  Capsus  afdelningen  II  och  III). 
Afdelningen  I.  Cyllecoris  Hahn. 
(Spec-  23  —  34). 
bb.  Thorax   utan   tydlig   tvarfara  och  utan  tydliga  kno- 
lar.  Afdeln.  I— V. 
a.  Thorax    vid    hela    framkanten    med    smal   ringlik 
svulst.     Afdeln.  II.  III. 
aa.  Membrancn  med  tva  celler,  en  yttre  mindre,  och 
en  inre  mycket  storre.     Baktibierna  taggiga. 
Afdelningen  11.  Deraecoris. 

(Spec.  35  —  75). 
^^.  Membranen   med   en   rund   femhornig  cell.     Bak- 
tibierna utan  taggar. 

Afdelningen  III.  Monalocoris  Dahlb. 
(Spec.   76). 

^.  Thorax  utan  ringlik  svulst  vid  framkanten.    Bal 
tibierna  med  taggar.     Afdeln.  IV.  "V. 
act.  Baktibierna   icke   eller   foga   fortjockade   eller  ut 
plattade,    det    vill    saga    5  —  6    ganger  sa  langa" 
som  breda. 

Afdelningen    IV.  Leptomerocoris. 

(Spec.  77—114). 

pp.  Baktibierna  atminstone  hos   honan   markbart   foi 

tjockade,  det  vill  saga  mindre  an  5 — 6  sa  lang! 

som  breda. 

Afdelningen  V.  Eurymerocoris. 
Spec.   115—154. 

Till  slut   fcilja   noggranna    beskrifningar  pa  d^ 
nya  arterna.      Diagnoserna    aro    pa    latin,   de  utfor- 
liga  descriptionerna   pa  Tyska.    Jahrb.  Ver.  Naturl 
in  Nassau  X.  p.    461. 

Tvenne   nya    arter    Heteroptera,    funna  i   Geor- 
gien,     nemligen:     Reduvius    pungens    och    Conorhim 
sanguisugUf    hafva    af   Le    Conte    blifvit    beskrifnf 
Proceed.   Acad.   Philad.  VII.  p.   404. 


^9 

Plera  nya  arter  bland  Heteroptenx  hafva  af 
MuLSANT  och  Key.  blitVit  uppstallda  sasom:  Ster-- 
nodQntus  n.  g.  [Scutellerides)  obtusus  (Marseille),  De-*- 
rula  n.  g.  {Scutellerides)  jiavognttata  (Marseille),  Scio* 
coris  auritus  (Avignon  med  flera  stallen),  Capsiis 
Yersini  (Ardeche)  och  C»  Foreli  (Ardeche)  Muls. 
Opusc.  VII.   p.    119.  Tab.  11. 

Uti  "Memoire  sur    wie    nouvelh    espece  de  Belo-^  Nepini. 

stoma  (5.  algeriensis)  et  reflexions  sur  ce  genre  ctHt-^ 

miptere  aquatique^  par  M.  Leon  Dufour,  har  Forf» 

beskrifvit  och  afbildat,   efter   hvad   han   formodat  en 

ny  art,   hvilken    skiljer    sig    fran  de  ofriga  af  detta 

slagte  genora  dubbla   klor   pa  fraratarserna.   Den   ar 

likval  fOrut   af  Spinola   (4850)  I  ''Tavola  sinottica' 

upptagen    under    namnet    Hydrocyrius   Colombiae  och 

af  Stal     sednare     benarand     Ilyothrepes     herculeus^ 

Denna  insekt,   som  i  anseende  till  sin  beiydliga  stor- 

lek   och    utmarkta   karakterer   icke  latt  kan  forvexlas 

raed  nagon   annan,  synes  hafva  en  kosmopolitisk  ut- 

bredning,   da  den   blifvit  funnen   icke   allenast   i  Co- 

lumbien   utan  afven   ofver   hela   Afrika,   Sa  val  detta 

forhallande,  som  dess  stora  likhet    med  Belostomum, 

kunde  LUa  furmoda,  att  de  emellan    bada  befintliga 

olikheterna    endast    aro    sexuella.      FOrf.   ingar  i  en 

noggrana  framstallning    af   alia  djurets   kroppsdelar, 

sardeles   med   hansyn   till   dess   skillnader  fran  B.  in- 

dicwn  Seuv.      Sadana  finnas   bland   andra   i  antenn- 

bildningen;     hos    bada    utgar   fran   andra  och   tredje 

leden   en    lang,    skarformig,    bOjd    gren;    den   fjerde 

ar   hos   B.  alyeriense  aflang,    odelad,    hos   B,  indicum 

deremot   delad   i  spetsen   och  afven  nara   basen   for- 

sedd  med  en  bojd  gren.  Mem.  Soc.  Scienc.  de  Liege 

X  p.    186,   pi.  L 

Hagen   har   pa  ett  hogst  fortjenstfullt  satt  sokt  Homop- 
utreda    och    bestamma    de,    sa    val   genom    sin   form    *^^^* 
som  fargteckning,  svarbestambara  Europeiska  arterna 


180 

nf    slagtet    Cicada*      Med    fastadt    afseende    pd    osS- 
kerheten   att   kunna   bestaimna  artcrna  efter  f^rg  och 
teckningar,   har   Forf.   bemodat  sig  att  utfinna  form- 
skillnader   och    ban    bar   patraffat   sadana  i  ofvervin- 
garnas   nerver,   i    forinen   af  kanten    pa   prothorax,   i 
bildningen    ocb    storleken    af  Ijud-organet    bos    ba- 
narne,   i   antalet   ocb    laget    af   t^nderna    pa   frambe- 
nen   ocb   slutligen   i  beskaffenbeten  af  konsorganerna. 
Pa    vingania    ar    det     isynnerhet     basal-cellen,    som 
Jemnar  de   lattfattligaste   kannemarkena  ocb  som  kan 
med     fordel     anvaiidas    vid    indehiingen     i    grupper. 
Den    ar   umsom    tiflang   (C    tibialis y    haematodes),   6m- 
som   knappt   langre    an    bred    (C.    Orni),   understun- 
dom   quadratisk   (C.  pleheja).    Harefter,   ocb   med    fa- 
stadt   afseende   pa  de  bada  sektorernas  utgangspunkt, 
fordelas     de    Europeiska     Cicaderna    i    fem    grupper. 
De   ofriga    kannemarkena    aro    isynnerbet    af   v^rde 
fur  arternas   bestammande.      Dessas    synonymi,    geo- 
grafiska    utbredning,     lefnadssatt    m.    m.    bafva  om-  fli 
sorgsfullt    blifvit    behandbide.]     Till    fursta    gruppen 
bora:    \)    C.   haematodes,   2)    C.   tomentosa.   Till   andra 
gruppen  3)  C.  pleheja.   Till  tredje  gruppen  4)  C.  Orni,  fl 
C.  querula,  5)  C.  hi/alinay  6)  C.  lineola,  1)  C.  atra.   Till 
fjerde   grupi^en:   8)    C.    montana,    9)    C.  prasina,    iO) 
C.  tibialis,    41)    C.  annulata,    \%)    C,  fiaveola,    13)    C. 
argentata,    14)    C.  demissa,    15)    C.  picta,    16)    C.  ae- 
stuans  ocb   till   femte   gruppen:    17)    C.  violacea.    Till 
slut   foljer  en   fOrklaring    cifver    den    bifogade   tabel- 
len.  Stett.   Ent.  Zeit.    1855,  p.   340,   379,    1856   p. 
27,   66,    131.   Tab.   t. 

Desok  ''Sur  V apparition  reguliere  des  Cigales 
en  Amerique.^'  Forf.  bekraftar  i  denna  lilla  upp- 
satts  LiNNES  nppgift,  att  den  Nord-Amerikanska 
Cicada  septemdecirn  alltid  aterkommer  efter  17  ars 
fOrlopp.  Denna  period  ilr  sa  saker,  att  alia  tid- 
ningar    forut    forkunna    djurets     framkomst.      Likval 


I 


¥ 


18  1 

\Uav  (let  sig  icke  samtitligt  ofverallt,  ty  1845  fram- 
koin  (let  i  Nord-Ostra  Staterna  af  New- York,  1849 
i  de  Norra,  1850  i  New-Yersey  och  i  nord-ostra 
Pensylvanien,  1851  i  mellersta  och  sodra  Pensyl- 
vanien,  Maryland,  Georglen  och  Virginien.  Denna 
omvaxling  af  lokaler  skall  val,  vid  fortsatta  iaktta- 
gelser,  lemna  narinare  upplysningar  ofver  denna  arts 
periodlska  framkomst,  ty  att  med  Desor  antaga  att 
larven  skulle  lefva  i  47  ar,  vore  val  mycket  vagat. 
Bull.   Soc.   de   Neufchatel   III.  p.   68. 

Uti  ''Catalogue  of  Ilotnopterous  Insects  collected 
at  Singapor  et  Malacca'  har  Walker  dels  upprak- 
nat,  dels  beskrifvit  73  arter  af  fuljande  sUgten: 
Platypleura  1,  Dandubia  4,  Cicada  1,  Hyechus  1, 
Hotinus    1,   Aphaena   2,   Dictyophora    1,   Cromna  n.  g. 

1,  Daradax  n.  g.  1,  Elica  n.  g.  1,  Elidiptera  1, 
Cixius   3,   Euria  n.   g.    1,  Bidis  n.   g.    1,  Euryhracliys 

2,  Matoides  4,  Ricania  1,  Cohna  n.  g.  1,  Benna 
n.  g.  1,  Pochazia  6,  Nephesa  1,  i^/a^a  1,  Colohesthes 
2,  Poeciloptera  2,  Eupilis  n.  g.  1,  Centrotus  5,  il/z- 
creune  1,  Cercopis  7,  6b^sa  n.  g.  1,  Ptyelus  1,  7>^- 
tigonia  5,  Ledra  3,  PentJdmia  1,  Acoceplialus  1,  6*06- 
/2cZm  2  och  Monopldehus  1.  En  del  af  de  nya  slSg- 
tena  finnas  afbildade.  Journ.  Proceed.  Linn,  Soc. 
I.  p.  82,  97.  Tab.  3,   4. 

Flera  nya  Syd-Fransyska  arter  af  Fidgorellae 
hafva  af  Mulsant  och  Key  blifvit  anfOrda,  af  hvilka 
tva  bilda  nya  slagten:  1)  Conosimus  horande  till 
Issides,  Kroppen  aflangt  aggformig,  hjessan  matt- 
ligt  bred,  framtill  trubbigt  vinkelformig,  pannan  af- 
lang,  trekolad,  ogonen  rundade.  icke  emarginerade, 
ocellerna  icke  synliga,  tackvingarna  vid  sidorna 
mattligt  bukiga,  inga  vingar,  benen  korta  med  fina 
taggar,  1  art  C  caelatus  fran  Hyeres.  2)  Peltonotus 
af  samma  grupp.  Kroppen  tjock,  nastan  cylindrisk, 
hjessan   bred,    framtill    afhuggen,    pannaa  bred,   tre- 


I 


182 

kulad,  ogonen  bredt  aggformiga,  ocellerna  icke  syn- 
liga,  prothorax  frnmtill  skoldlikt  utvidgad,  scutellen 
ganska  8tor,  lika  bred  som  thorax,  tackvingarna 
fOrkortade,  trekOlade,  nastan  jemnbreda,  inga  vin- 
gar,  benen  korta  med  fina  taggar,  1  art  P.  rani- 
formis  fran  Basses  Alpes.  De  nya  arterna  aro: 
Dictyophora  multireticulata  (Lyon),  Delfhax  tuberipen- 
nis  (fran  Nimes),  Hysteropterum  maculifrons  (Pro- 
vence), Tettigometra  sulphur ea  (Nimes)  och  T.  im- 
pressijrons  (Languedoc).     Ann.   Soc.   Linn,   de   Lyon 

n.  p.  197. 

Tvenne  nya  Fulgorellae  fran  Venezuela  karak- 
teriseras  af  Signoret  nemligen :  Phrictus  ocellatus 
och   Lystra  hypoleuca.  Ann.  Ent.  III.   Ser.  Ill,  p.  V. 

Signoret's  i  furra    Arsber.    p.     136     anmalda 
utraarkt    vackra    arbete,    "Bevue    Iconographique    des 
Tettigonides' ,  har  blifvit  fortsatt  och   afslutadt.    Hela    i 
antalet    af   de    beskrifna    arterna    uppgar    till   379,fl 
hvarjemte    16   arter,   upptagna  hos  andra  Furfattare, 
anforas.      De    afhandlingen    atfOljande    figurerna  aro 
utmarkta,    genom    noggrannhet    i   tormernas  atergif-J 
vande  och  en   ytterst   omsorgsfull  kolorering.      Ann.    : 
Entom.    IIL    Ser.    III.    p.    49.    Tab.    VI.    p.    225. 
Tab.  VII,  XII.  p.    507.  Tab.  XXL  p.  765.    Tab. 
XXIII,  XXIV. 

Af  MuLSANT  och  Rey  hafva  flera  Cicadellinae 
fran  sudra  Frankrike  och  trenne  nya  slagten  blif- 
vit karakteriserade.  De  sednare  aro  1)  Chiasmus: 
Kroppen  aflang,  hjesssm  trekantig,  pannan  aflang, 
jembred,  ogonen  stora,  breda,  ocellerna  tydhga,  prO' 
thorax  kort,  bred,  scutellen  triangelformig,  tackvin 
game  i  spetsen  urskurna,  korsande  hvarandra,  be 
nen  langa.  forsedda  med  taggar,  1  art  C,  translu 
cidiis  fran  Marseille.  2)  Stegelytra:  Kroppen  tjock 
baktill  sammantryckt,  hufvudet  trubbigt  triangelfor 
migt,  hjessan  urgro])t,  pannan  forlangd,  nastan  jemn 


183 

bred,  ogonen  stora,  protfiorax  kort,  bred,  ocellerna 
tydliga,  scutellen  stor,  triangelformig,  tackvingarne 
bakat  uppstigande  med  upphujd  sutur,  benen  langa, 
forsedda  med  taggar,  .1  art  St.  alticeps  fran  Pro- 
vence. 3)  Proceps:  Kroppen  aflang,  nastan  linear, 
hufvudet  forlangdt,  i  spetsen  nagot  afsmalnande, 
ogonen  stora,  nastan  aggformiga,  prothorax  kort, 
bred.  Scutellen  triangelformig,  tackvingarne  for- 
langda,  baktill  nagot  korsande  hvarandra,  benen 
forlangda,  furscdda  med  taggar,  1  art  P.  acicularis 
fran  Hyeres.  De  nya  arteriia  aro:  Ptyelus  notatiis 
(Provence),  Bythoscopiis  ustulatus  (Lyon),  B.  ocularis 
(Hyeres),  B.  sinuatus  (Marseille),  Jassus  cyclops  (Pro- 
vence), J.  haematoceps  (Hyeres),  J,  didymus  (Bresse), 
Athysanus  quadrinotatus  (Beaujolais),  Deltoceplialus 
medius  (Lyon),  D,  luteus  (Basses  Alpes),  Typlilocyba 
lunaris,  bisignata  och  roridxx  (Hyeres),  J*,  stigmati- 
pennis,  nivea  och  punctuhim  (Avignon).  Ann.  Soc. 
Linn,   de  Lyon.   IL  p.   ^13. 

De  diagnoser,  som  af  Mulsant  och  Key  i 
deras  forut  namnde  afhandlingar  blifvit  meddelade 
ofver  Syd-Fransyska  Heteroptera,  hafva  af  Wei- 
TEi^WEBER  blifvit  inforda  i  Lotos   VI.   p.  235,  248. 

En  intressant  iakttagelse  har  af  Stal,  vid  un-Treocei- 
dersokning  af  Derbides,  blifvit  gjord,  nemligen  ^^^ D^^^bides 
nagra  af  dessa  aro  pa  hufvudet  forsedda  med  tre 
oceller,  ett  forhallande,  som  hittills  blifvit  forbisett 
af  alia  de  Forfattare,  hvilka  bearbetat  denna  grupp. 
Westwood,  som  ofver  dessa  djur  utgifvit  en  om- 
fattande  monografi,  har  endast  anmarkt  hos  hitho- 
rande  species  tvenne  oceller,  for  sa  vidt  de  icke 
belt  och  ballet  saknas.  Efter  meddelande  haraf 
uppstaller  Forf.  tvenne  nya  slagten  Briwia  och  Ada- 
nia,  bvardera  med  en  art,  samt  lemnar  dessutom 
diagnoser  pa  Phenice  furcatovittata,  Mysidia  albicans 
och   Phrygia  fuscata.   Vet.   Akad.  Forh.  1856.  p.  161. 


184 

rodes.  Mink   har   funnit  en   ny  art   af  Livia,  som 

benamnt  L.  crefeldeiisis.  Den  skiljes  latt  fran  L 
juncorum  genom  antennernas  form.  Andra  Jeden  ar 
nemligen  hos  sistnamnde  art  tre  ganger  sa  lang 
och  vid  basen  dubbelt  sa  tjock  som  den  fOrsta, 
hvaremot  hos  L.  crefeldensis  den-  fursta  antennleden 
ar  foga  oHk  den  andra  och  den  andra  endast  en 
tredjedel  sa  lang,  som  de  atta  foljande  tillsaiiimans- 
tagne.  Stett.  Entom.  Zeit.  1855,  p.  370. 
Metamoi"  For    lefnadssattet    och     utvecklingen    af   Psylla 

^^^'  succincta  har  Heeger  fullstandigt  redogjort.  De 
nyklackta  insekterna  para  sig  om  dagen,  sittande 
derunder  sa  val  bredvid,  som  med  bakdelcn  mot 
hvarandra  och  furblifva  i  detta  tillstand  flera  tim- 
mar,  hvarefter  de  lefva  nagra  dagar.  Hanarne  do. 
likval  alltid  forr  an  horiorna.  De  befruktade  ho- 
norna  lagga  under  4  —  5  dagar  de  sma  aggen,  ett 
och   ett,  foretradesvis   vid   kanten   af  bladen  pa  Ruta- 

graveolens.   Furst   efter   8 14   dagars  furlopp  fram- 

komma  larverna,  som  sakna  vingslidor,  och  suga 
sig  fast  vid  en  bladstjelk  eller  ung  gren,  der  de 
blifva  stilla  till  nasta  hudombyte,  hvilket  vanligen 
intraffar  efter  9  — 12  dagar.  Harefter  lemna  de 
det  gamla    stallet     och     rudimenter    visa  sig   nu   till 


I 


I 


vingslidor.  Efter  lika  lang  tid  folja  andra  och  ^_ 
tredje  hudOrasningarna  och  qvarblifva  de  efter  den  fl 
sednare  pa  samma  stalle.  Vingslidorna  aro  nu  tem- 
ligen  stora.  En  bona  lagger  pa  4 — 5  dagar  30  —  40 
agg.  Forst  efter  andra  hudombytet  borja  larverna 
utsippra  ett  blaaktigt  amne,  hvaraf  vaxten  ofta  be- 
tackes.  Larverna  aro,  innan  forsta  hudombytet, 
blekgula,  smala,  nastan  cylindriska,  halften  sa  tjocka 
som  langa.  Det  framat  afsmalnande  hufvudet  ar  sa 
bredt  som  thorax.  Antennerna  kagellika,  treledade. 
Ogonen  vid  bakhufvudets  sidor  triangelformiga, 
svartgra.    Mundelarna  annu   mycket  otydliga.    Bak- 


185 

kroppen  nastan  klotforinig.  Efter  andra  hudomby— 
tet  aiVika  de  isynnerhet  derigenom,  att  de  aro  storre 
och  fursedda  med  tydliga,  ehuru  ilnnu  ofollstandiga 
vingslidor.  Efter  tredje  huddombytet  blifva  ugonen 
mer  framstaende,  hufvudet  smalare,  antennerna  tyd- 
ligt  7-ledade.  De  tva  forsta  lederna  mycket  korta, 
den  tredje  langst,  nastan  cylindrisk,  fjerde,  femte 
och  sjette  korta,  tillsammanstagne  icke  sa  langa 
8om  den  tredje,  den  sjunde  kagellik,  nastan  sa  lang 
och  tjock  som  den  tredje,  med  tva  apical-borst. 
Benen  ega  annu  inga  tydliga  klor,  men  i  deras 
stalle  tva  nedat  bojda  borst  och  under  dessa  en 
stor,  aflang  pulvill.  FOrpupningen  furslggar  inom 
larv-huden,  sora  blir  torr  och  rudbrun.  Ar  insek- 
ten  fullbildad,  sa  spricker  ijfra  ryggsidan  efter  lang- 
den,  hvarefter  imago  framkommer,  lemnande  qvar 
den  tunna,  hvita  puphuden.  Sitzungb.  d.  Kajserl, 
Akad.   zu  Vien   XVIII.   p.   43.   Tab.^  4. 

Upplysningar  rurande  metamorfosen  af  Aleu-  Cocciua. 
rodes  immaculata,  hafva  af  Heeger  blifvit  madde-Metajtwr- 
lade,  hufvudsakligen  af  foljande  innehall:  att  sa  val  •^^^' 
imagines  som  larverna  traffas  pa  undra  sidan  af 
bladen  till  Hedera  Helix.  Parningen  forsiggar  i 
skuggan  vid  14  —  16  graders  varme,  hvarunder 
konen  sitta  bred  vid  hvarandra.  Honan  lao^oer  efter 
2—3  dagars  furlopp,  pa  en  gang  14 — 24  agg, 
merendelt  ett  och  ett,  pa  bladens  undersida,  sa  att 
de  aro  skyddade  mot  blast  och  regn.  Da  vader- 
leken  ar  varm  framkomma  larverna  utur  aggen  ef- 
ter 5  —  6  dagar,  fastsuga  sig  pa  de  unga  bladen 
och  lemna  det  stalle  de  salunda  intagit,  endast  ef- 
ter hvarje  hudombyte.  Vid  dessa  remnar  thorax 
ofvanpa  efter  langden.  Forpupningen  forsiggar  pa 
det  stalle  hvarest  larven  left  efter  tredje  hudomby- 
tet,  hvarvid  larvhuden  torkar  och  merendels  blir 
brun.      Honan   faster    M,ggen  med   en   klibbig  vatska 


186 

pa  sa  satt  vid  bladet,  att  de  i  torkadt  tillstand  sy- 
nas  fursedda  med  korta  skaft.  Larverna,  som  likna 
en  skold,  aro  platta,  aflangt  runda,  men  furst  efter 
tredje  hudombytet  kan  den  fina  och  mjuka,  vid 
skoldens  rygg  sammanvaxta  kroppens  narvaro  ur- 
skiljas.  Hufvudet  ar  bredt,  foga  smalare  an  bak- 
kroppen.  Brustet  tredeladt.  Bakkroppen  bestar  af 
9  tydliga  segmenter.  Benen  uppblast  fortjockade, 
bibehalla  efter  alia  tre  hudomsningarne  en  blekgul 
farg.  Ryggskolden  uppnar  en  langd  af  ^ — f",  ar 
knappt  J  smalare  an  lang  och  skiljer  sig  markbart 
fran  AL  chelidonii  derigenom,  att  den  under  hvarje 
utvecklings-stadium,  pa  yttre  sidan  inom  den  hud- 
artade  sOmmen  ar  fOrsedd  med  30 — 34,  men  pa 
ryggen  med  fyra,  efter  langden  gaende  rader  af 
8 — 10  blekgula,  korta,  i  spetsen  trubbiga  taggar. 
Den  utbildade  insekten,  som  i  flera  hanseenden  lik- 
nar  AL  clielidonii,  skiljes  latt  fran  denna  derigenoni, 
att  vingarna  sakna  den  morka  flacken.  Sitzungsb. 
Kajserl.   Akad.  zu  Vien  XVIII.   p.   33.   Tab.    \. 

Aphidina.  Af  KoCHS    ''Die    Pflanzenlduse,    Aphiden   getreu 

nack  dem  Lehen  ahgehildet  und  heschriehen  hafva  haf- 
tena  5 — 7  utkommiL  I  dessa  bar  slagtet  Aphis 
med  1%  arter  blifvit  afslutadt.  De  innehalla  dess- 
utom  foljande  slagten:  Siphonophora  Herr.  Sch. 
med  36  arter,  Drepanosiphum  med  4  arter,  Callip- 
terus  med  11,  Dryohius  med  %  och  Lachnus  med  3 
arter.  Likasom  i  furegaende  haften  aro  alia  ar- 
terna  temligen  naturtroget  afbildade.  Forsta  haftet 
af  detta  arbete  har  af  Berthold  blifvit  recense- 
radt  i  Gutting.   Gelehrte  Anzeig.    1855.   p.    159. 

Thrip-  Newman,   som   uppstallt  tvenne  nya  arter,  till- 

sides.    horande    Thripsides  fran   Mysore,  har  benamnt  dessa: 

Idolothrips  Halidayi  och  Phlaeothrips  Anacardi.  Trans. 

Entom.  Soc.  N.   S.  III.   p.   264. 


I 


187 

Rurande  lefnadssattet  af    Tlirips    haemorrlioida- Lefnad*- 
lis  hafva    ndgra    iakttagelser    af   Bremi    blifvit  be-    *""' 
kantgjorda.   Stett.   Ent.  Zeit.    4855,   p.   313. 

LEPIDOPTERA.  —  Herrich  Schaepfer  bar  Alhuan 
1856   afslutat  sitt    4  848  paborjade  stora  arbete  "%-l^^^^''^^^"'*- 
stematische  JBearbeitung  der  Schmetterlinge  von  Europa," 
Delta  arbete  ar   fordeladt  i   sex  band,  af  hvilket  det 
fursta  innehaller  Dagfjdrila7me ;   det  andra   Heterocera 
{SpJiinx,    Bombyx    och    Noctua    till    hvilka    sednare 
Forf.  afven    raknar   JRoeselia,  Nola,   Herminidaei   Hy- 
ponidae    ocb    Nycteolidae);  det  tredje    Geometrae,  det 
fjerde    Crambidae,  Pyralides  och  Tortricides;  det  femte 
de   ofriga    Microlepidoptera    eller    Tineina    och   Ptero- 
phoridae,   samt   det  sista  eller  sjette  tillagg   och   for- 
battringar  till   de  foregaende,   en   systematisk   ofver- 
sigt    och     slutligen  ett   fiillstandigt  alfabetiskt  regi- 
ster.     Sex    och    trettio    taflor    framstalla    den    yttre 
anatomien,     for    sa    vidt    som    den    blifvit    begagnad 
for    systeiiuitiken,    sardeles    vingadrorna,    pa    hvilkas 
lage,    som    bekant    ar,     Forfrs    indelning    i    grupper 
och  slagten   hufvudsakligen  grundar  sig.    Antalet   af 
de  arter,   hvilka  upptagas  i    detta    verk    kan    lemna 
ett  begrepp    om    dess    omfang.      Sasom    Europeiska 
anforas   och  afbildas    373    Rhopalocera,    4255   Hete- 
rocera,    573     Geometrae,    904     Cramhidae,    Pyralides 
och    Tortricides,    4  464    Tineina  samt  7  0  Pterophoridae 
och  Alucitinae,  eller  tillsammans   4333   arter.    Priset 
for  hela  arbetet   med   646   illuminerade  och  36  oko- 
lorerade   plancher  ar   200    Thaler.      Texten   med  de 
sistnjlmnda  36   taflorna   20   Thaler.    Om   arbetet   di- 
rekte   reqvireras  hos   Forf.  och  kontant  betalas,   lem- 
nas  J  rabatt  af  summan.  Recens.  af  Speyer  i  Stett. 
Ent.  Zeit.   4856,  p.   383. 

Samme  Forfis  '' Lepidopterorum  exoticorum  spe- 
cies  novae  aut  minus  cog7iitae''  har  blifvit  fortsatt  till 
och    med     47:de    haftet.      I    de    sist    utkomna    fa- 


188 

skiklorna  innehalles,  liksom  i  de  forut  utgifnn,  af- 
bildningar  af  nya  arter,  hvilkas  namn  finnes  utsatte 
pa  omslagets  baksida.  Den  utlofvade  texten  bar 
annu  icke  utkommit.  Det  vore  visserligen  battre 
om  texten  och  plancherna  samtidigt  lemnades,  hvar- 
igenorn  Fcirf.  kunde  tillforsakra  sina  benamningarj 
priori  tet. 

Af  ''List  of  the  Specimens  of  Lepidopterous  In-\ 
sects  in  the  Collection  of  the  British  Museum  Lepi-^ 
doptera  Heterocera"  by  Walker  bar  forsta  och  an- 
dra  delen  utkommit  i  London  1854  samt  tredje 
och  fjerde  1855.  De  tvenne  forsta  banden  inne- 
halla  familjerna  Cydimonii,  Castniae^  Zygaenidae  och 
IJthosidae,  de  sednare  ArctiidaCf  lAparidae)  Notodon- 
tidae,  Limacodidae,  Saturnidae,  Endromidae  ocli  Bom- 
hycidae.  Inom  flera  familjer  hafva  en  mangd  nya 
slagten  blifvit  uppstallda,  hvilka  da  de  icke  blifvit 
systeniatiskt  ordnade,  kunna  bar  forbigas.  De  nya 
arternas   antal   ar   ocksa   hogst   betydligt. 

I  likhet  med  Londoner-  och  Pariser-museerna 
har  borjan  blifvit  gjord  att  ofver  Petersburgcr  en- 
tomologiska  samlingarne  utgifva  en  katalog.  Forsta 
delen,  som  omfattar  Lepidoptera,  har  foljande  titel: 
''Catalogue  de  la  collection  Entomologique  de  I'Acade- 
mie  Imperiale  des  sciences  de  St.  Petershourg  Lepi- 
dopteres"  1:ere  Partie  Les  Diurnes  af  E.  Mene- 
TRIES.  Den  innehaller  en  upprakning  af  alia  i 
Petersburgska  museum  befintliga  Dagfjdrilar,  Uespe- 
roidae  deruti  inberaknade;  hela  deras  antal  u])pgar 
till  1105.  (Enligt  en  uppgift  af  Gerstaecker 
eger  Berliner  museum  af  denna  familj  3600).  I 
ett  bihang  aro  flera  nya  eller  otillrackligt  kanda 
beskrifna  och  pa  6  kolorerade  taflor  igenkanligt 
framstallda.  Af  figurerna  visar  sig,  att  nagra  af 
de  sasom  nya  beskrifna  stamina  ofverens  med  forut 
kanda   species.   Sa  ar  t.   ex.  Sericinus  fasciatus  Brem. 


189 

endast  honan  till  S,  Telamon  DoNOV.,  Colias  Wos^ 
nesensJd  en  icke  sallsynt  varietet  af  C.  Cesonia  Bo- 
TSD..  Terias  hecabioides  och  Aesiope  Menetr.  endast 
lokala  varieteter  af  T.  Hecabe,  af  hvilka  den  fcirsta 
redan  forut  ^r  af  BoiSDUVAL  benamnd  T.  suava 
och  den  sednare  T.  hlanda.  Mesosem.ia  coelistina  Men. 
=  Hesperia  geminus  Fabr.,  Charis  sylvestra  Men.  = 
Lemonias  Ptolomaeus  Fabr.  Uppgiften  om  de  land 
hvarifran  en  del  arter  harstamma,  synas  vara  orik- 
tig,  ty  t.  ex.  Thais  Cerysii  'Av  aldrig  funnen  i 
Sohweiz,  P.  Euphono  icke  i  Osterrike  och  Satyrus 
Anthelea  icke   heller  i   Schweiz  o.   s.   v. 

For   kannedoraen   om   utvecklingen  af  Surinams 
Lepidoptera  aro  Sepps   "  Vlinders,    naar  het  leven  ge- 
tecken\  hvaraf  tredje  och    sista    delen    utkommit,   af 
vigt.      Detta    arbete    inskr^nker    sig  hufvudsakligen 
till   afbildningar,   emedan    den   Hollandska  och  Fran- 
syska   texten   nastan   uteslutande  innehaller  uppgifter 
ofver  larverna,   huru   lange   deras   puptillstand    varar 
och    vaxterna     hvarpa   de    lefva    o.   s.   v.,   mer   sallan 
kritiska   antnarkningar    ofver    Stolls   och   Crameks 
arter.      Hvad   arternas   systematiska    bestamning   be- 
tiiiffar,   sa   har    harvid    intet    afseende   blifvit   fastadt 
pa   vetenskapens   framsteg   under   de  sednare  tiderna. 
Sjelfva  figurerna    kunna  icke  tillerkannas  nagon  syn- 
nerlig    noggrannhet,    da    koloriten    ofta    ar   vardslos 
och   storleken   oriktig. 

Var  kannedom  om  Afrikas  Insekt- fauna  ar 
annu  sardeles  ofulistandig,  synnerligen  som  kust- 
landerna  hittills  endast  varit  tilloranofliora  for  re- 
sande  naturforskare,  af  hvilka  ganska  fa  lyckats  in- 
trjinga  i  det  inre  af  denna  verldsdel.  Ehuru  flera 
af  vara  landsman  afven  besokt  denna  del  af  jor- 
den  och  derifran  hemfordt  rika  samlingar,  har  lik- 
val  ingen  i  detta  hanseende  gjort  sig  sa  fortjent  af 
vetenskapsmannens   tacksamhet,   som  var  nyligen  be- 


490 

klagligtvis  bortryckte,  ofortrutne  och  utmarkte  for- 
skare  J.  A.  Wahlbehg.  Af  (let  stora  antal  nya 
arter,  han  under  sitt  7-ariga  vistande  i  Kafferlan- 
det  hopsamlat,  har  visserligen  nagon  del  blifvit  be- 
skrifven,  men  annu  atersta  haraf  hogst  betydliga 
massor.  Wallengren,  som  nu  furehaft  till  bear- 
betning  de  af  Wahlberg  funna  Macrolepidopteray 
har  i  en  akademisk  disputation  under  titel;  '^An- 
teckningar  i  Zoologien'  Lund  4856  8:0,  96  sidor 
upptagit,  efter  en  intressant  skildring  af  Kafferlan- 
dets  lage  och  naturfurhallande,  1)  En  furteckning 
pa  de  storre  fjarilar  som  af  Wahlberg  och  De-M 
LEGORGUE  blifvit  funna  inom  sistn^mnde  land,  upp- 
gaende  till:  4  55  Papiliones,  37  Sphingides,  tH  Bom- 
byces  och  53  Noctuae  a  hvilka  sednare,  sa  vidt  de 
varit  nya,  diagnoser  blifvit  meddelade.  Denna  for- 
teckning  visar,  att  ehuru  visserligen  manga  arter, 
som  deruti  upptagas,  synas  vara  egendomliga  fur 
Kaiferlandet,  eller  atminstone  for  det  inre  af  Af- 
rika  soder  om  aequatorn,  hvilket  annu  S,r  sa  foga 
k3,ndt,  att  man  for  narvarande  icke  kan  med  sa-M 
kerhet  afgora,  hvad  som  egentligen  uteslutande  till-^' 
hor  hvardera  af  de  der  belagiia  landerna,  likval^ 
flera  arter  arc  gemensamma  sa  val  med  sOdra  Eu- 
ropa,  som  de  sydligare  delarne  af  Asien,  med  Af- 
rikas  aequatorial-lander,  med  Caplandet,  med  Afri- 
kanska  oarne  i  Indiska  oceanen,  med  Sunda  oarn^l 
samt  afven  med  Sodra  Amerika.  Forf.  anser  att  •' 
migrations-drift  finnes  hos  fjarilarne,  likasom  hos 
foglarna,  ehuru  den  icke  ar  regelbunden,  som  ho« 
flyttfoglarna.  Den  kan  saledes  icke  jemfOras  me( 
den,  som  fororsakar  fo^jlarnas  ordentlisja  aflaf^snandt 
fran  och  atervandande  till  deras  hemlander,  utai 
snarare  med  den,  som  fororsakar,  de  af  sa  kallad( 
ziguenar-artade  foglar  pa  obestamda  tider  fure- 
•  tagna  vandringar  i   stort.    Fullstandiga  beskrifninga^ 


191 

5fver  alia  de  nya  arterna  komma  frauideles  att  in- 
foras  i   Vetenskaps-Akademiens  Handlingar. 

Freyers  "Neiieren  Beitrdge  zur  Schmetterlings- 
hunde  mit  Ahhildungen  nacli  der  Natur'  hafva  blifvit 
fortsatta  till  och  med  1 1 0  haftet.  Flera  nya  arter 
upptagas   i  de  sednast  utkomna  haftena. 

Nedanstaende  tvenne  arbeten  aro  Eef.  endast 
till  titlarne  bekanta,  nemligen:  "Fratical  Hints  re- 
specting Mooths  and  Butterflies  with  Notices  of  their 
Localities,  forming  a  Calendar  of  Entomological  ope- 
rations  throughout  the  year  in  pursuit  Lepidoptera"  by 
R.  Shield  1856  (Pris  3  s).  Recens.  i  Nat.  Hist. 
Review  III.  p.  53  och  "Manual  of  British  Butter- 
flies and  Mooths"  by  Stainton  8:o  London  N;o 
1 — 7.  Emot  delta  sednare  arbete  hafva  flera  an- 
markningar  blifvit  frarastallda  uti  en  i  Nat.  Hist. 
Review  HI.  p.   98  inford  recension. 

Af  Woods  "Index  Entomologicus,  or  a  complete 
illustrated  Catalogue  of  the  Lepidopterous  Insects  of 
Great  Britain  har  West  WOOD  burjat  utgifva  en  ny 
upplaga  {A  new  and  revised  edition  with  figures  of 
the  newly  discovered  species  by  J.  O.  West  WOOD 
N:ris  1  och  1  1855).  Enligt  Newmans  Berattelse 
i  Proceed  of  the  Entom.  Soc.  N.  S.  IH.  p.  6^  in- 
nehalla  desamma   5   nya  taflor  med    180   figurer. 

Flera  af  Oxley  i  Australien  insamlade  Lepi- 
doptera  hafva  af  Newman  blifvit  beskrifna  nemli- 
gen: Zeuzera  Duponcheli,  Teara  denticulata,  T.  Gue- 
nei,  T.  Edivardsi,  Termessa  Sheppardi,  Oenosandra 
Boisduvali,  Tortrix  Aschworthana,  T.  Standishana^ 
Chimahache  Cinderella,  Tinea  ethesella,  Bondia  nigella, 
Adela  taurella,  Anesychia  Stella,  Depressaria  melesella, 
D.  Lawinella,  Boydia  criniferella,  Tortricopsis  Rosa- 
bella, Oecophora  Arabella,  0.  Zitella,  0.  Paulinella, 
0,  Agnesella,    0.   Semelella,  0,  Hecatella,  Glyphipteryx 


i9% 

Sabella,  LitJiocolletis  Lalagella  och  Pterophorus  tinctidac- 
tylus.   Trans.   Entom.  Soc.  N.  S.  III.  p.  281   Tab.  18. 

En  systematisk  katalog  ofver  Europas  fjarilar, 
med  till^gg  af  de  arter  8om  forekommn  i  Siberien 
och  i  Mindre  Asien,  bar  af  Herrich  Schaeffer 
blifvit  inford  i  Korresp.  B].  Zool.  Mineral.  Ver.  in 
Regensb.  IX.  p.    17. 

Diagnoser  pa  ett  stort  antal  for  Sverlges  Fauna 
nya  Lepidopter-arter  hafva  af  Wallengren  blif- 
vit meddelade.  Salunda  anfores:  Diphtei^a  coenohita 
EsP.,  Apamea  fibrosa  Enor.,  OpigenafemiicaYiYV.us^., 
Eugraphe  glossematis  n.  sp.,  Ilazus  ochroleucus  W.  V., 
Calocampa  vetusta  HiiBN . ,  Toxocampa  Pastinuni 
Treitsch.,  Catocala  electa  Roesel,  C.  promissa 
RoESEL,  Eupithecia  eociguata  HiiBN.  E.  venosata  Fabr., 
Idaea  mutata  Roesel,  Idaea  bisetata  Berol.  Mag., 
Herminiu  tarsipennalis  Treits.  ,  Sciaphila  incertana 
Treitsch.,  Paedisca  profundana  W.  V.,  Retina  du- 
plana  HiiBN.,  Dicrorharnpha  politana  W.  V.,  D,  ca- 
liginosana  Treitsch.,  Chrosis  rutilana  HiiBN.,  Cram- 
bits  ericellus  Zinck.,  Mhodophoea  consociella  HiJBN., 
Pempelia  adornatella  Treitsch.,  Tinea  arcella  Fabr., 
T.  ignicomella  F.  R.,  T.  misella  Zi:ll.,  Micro'pteryx 
rubrifasciella  Haw.,  Diplodoma  marginepunctella 
Steph.,  Adela  rufimetrella  Scop.,  Nemotois  mi7iimel- 
lus  W.  v.,  Harpipteryx  alpella  W.  V.,  H.  horri- 
della  KuHLW.,  Butalis  parvella  F.  R.,  B.  inspersella 
HiiBN.,  B.  siccella  Zell.,  Depressaria  propinquella 
Treitsch.,  Gelechia  Hermannella  Fabr.,  Argyresthia 
fagetella  Moritz,  A.  sei^itestacella  Curt.,  Coleoplwra 
livella  Zell.,  C.  therniella  Zell.,  C.  annidatella  Ny- 
LAND.,  C.  granulatella  Zell.,  Gracillaria  quadrisig- 
nella  Zell.,  Cosmopteryx  turdipennella  Treitsch., 
lAthocolletis  pomifoliella  TiSCii.,  Liili,  quercifoliella 
¥:  R.,  Lith.  alniella  Tiscii.,  Litlu    Cramerella  Fabr., 

Ptero- 


193 

Pterophorus  Ericetorum  Zell.  och  Pterophorus  sero- 
tinus  Zell.,  tilfsammans  51  arter.  Vet.  Akad.  Of~ 
vers.    1856.   p.   213. 

Sasom  bidrag  till  kannedomen  om  fjarilarnas 
utbredning  inom  Europa,  hafva  talrika  lokal-fauner 
i   atskilHga   tidskrifter   blifvit   inforda  sasom: 

1)  V.  Hymmen  "  Ve^'zeichniss  der  Lepidopteren 
welche  in  der  Umgegend  von  Trier  gefangen  oder  aus 
Raupen  erzogen  sind,  nehst  Angahe  der  Fangorte^ 
Jahresb.  Gesellsch.  niitzl.  Forsch.  zu  Trier  vom 
Jahre  1853.  Synes  vara  rikhaltig  och  omfattar 
alia   familjer. 

2)  Zweiter  Nachtrag  zur  SchUsischen  Lepidop- 
ter-Fauna  zusammengestellt  von  WoCKE.  Haruti 
uppraknas  alia  de  nya  fjaril-arter,  som  under  sed- 
nare  aren  blifvit  upptackta  inom  Schlesien,  hvari- 
genom  antalet  af  de  nu  anmarkta  arterna  uppgar 
till  2097,  nemligen  127  Papilionidae,  54  Sphin- 
gidae,  143  Bombycidae,  338  Noctuaeidae,  283  Geo- 
metridae,  1  1  Pyralidae,  316  Tortricidae,  154  Cram- 
hidae,  635  Tineidae  och  36  Pterophoridae.  Slutligen 
beskrifves  en  ny  art,  Gelechia  pudorina.  Zeitschr.  f. 
Entom.   Ver.   Schles.    Insektenk.   X.   p.    1. 

3)  Stollwekk  "  Verzeichniss  der  bisher  im 
Kreise  Crefeld,  namentlich  in  der  Umgebung  der  Stddte 
Crefeld,  Uerdingen,  Finn  und  der  ndchstgelegenen  Ort- 
schaften  gefundenen  Schmetterlinge  upptager  62  Papi- 
lionidae, 86  Bombycidae,  139  Noctuaeidae,  133  Geo- 
metridae  eller  tillsammans  448.  For  hvarje  art  an- 
fores  stallet  der  den  blifvit  funnen,  jemte  andra 
upplysande  anmarkningar.  Verhandl.  Naturh.  Ver. 
Preuss.  Rheinl.  und  Westph.  XI.  p.  393.  Om  denna 
forteckning  ar  nagorlunda  fullstandig,  synes  trakten 
vara  fattig  p4  Fepidoptera. 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  1856.  ^  ^ 


194 

4)  Haupt  "  Verzeichniss  der  um  Bamberg  his- 
jefzt  aufgefundenen  Schmetterlinge'  omfattar  alia  fa- 
miljer  af  Lepidoptera.  Zweiter  Bericht  Besteh.  und 
Wirken   Naturh.   Ver.  in  Bamberg    1854   p.  80. 

5)  Boll  omnamner,  i  sin  Forteckning  ofver 
Meklenbiirgs  Lepidoptera,  att  antalet  af  hittills  inom 
detta  land  funna  fjaril-arter  uppgar  till  1437,  af 
hvilka  tillhora  Papilionidae  100,  Sphinges  '6b,  Bom- 
hycidae  99,  Noctuaeidae  iJ73,  Geometridae  ^'15,  P?/- 
ralidae  66,  l^ortricidae  219,  Cramhidae  72,  TineidaC' 
337  och  Pterophoridae  21.  Archiv  Ver.  Freunde 
der   Naturg.   in    Meklenb.   IX   heft.   p.    158. 

6)  MoLLER  "  Verzeichniss  der  in  Miihlhauser 
Kreise  vorkommenden  Schmetterlinge  mit  Hinzufugung 
ihrer  Fundorte."  Haruti  upprilknas  af  Papilionidae 
85,  Sphingidae  26,  Bomhycidae  I'd,  Noctuaeidae  162, 
Geometridae  164,  Pyralidae  36,  Tortricidae  92,  Ti' 
neidae  106  och  Pterophoridae  9.  Zeitschr.  f»r  Ge- 
sammten   Naturw.  III.   p.    103. 

7)  *' Zur  Fauna  der  Nieder-Elhe.  Verzeichniss 
der  bisher  um  Altona  und  Hamburg  gefundenen  Schmet- 
terlinge, mit  Angabe  der  Fundorte  und  sonstige  Be- 
merhungen'  von  Tessien  Hamburg  1855.  Denna 
forteckning  omfattar  Papiliones,  Sphinges,  Bombyces, 
Noctuae  och  Geometrae;  utom  lokalen  der  de  blifvit 
funna,  meddelas  underrattelser  om  fjarilarnas  flyg- 
tid  och  om  d,e  vaxter  hvaraf  larverna  hemta  sin 
foda.  Hamburger-faunan  eger  73  Papiliones,  30 
Sphinges,  94  Bombyces,  223  Noctuae  och  173  Geo- 
metrae. Med  anledning  af  denna  forteckning  hafva 
anmarkningar  blifvit  framstallda,  sa  val  af  Hee- 
RING,  som  anstallt  en  jemforelse  emellan  dessa  trak- 
ters  och  nargransande  landers  fjaril-fauner.  Stett. 
Ent.  Zeit.  1855,  p.  302,  som  af  Schreiner,  hvil- 
ken  gjort    atskilliga    tillagg  till   uppgiften  om  tiden 


,5 

i 


195 

ila  fjarilarne   aro   framrae   och  sardeles  om  de  vaxter 
hvaraf  larverna  lefva.   J.   c.    1856.   p.    110. 

8)  Tillagg  och  rattelser  till  en,  i  sjette  haftet 
af  Jahrblicher  des  Vereins  fiir  Naturkunde  in  Her- 
zogthum  Nassau  infurd  forteckning  ofver  de  i  nejden 
af  Wiesbaden  anmarkta  fjarilar,  hafva  af  en  onamnd 
Forf.  blifvit  framstallda.  Den  nu  anmalda  Kata- 
logen  upptager  tiden  da  hvarje  art  visar  sig,  samt 
anmarkningar  rorande  nagra  sallsyntare  arters  me- 
tamorfos.  Jahrb.  d.  Ver.  fiir  Naturk.  in  Nassau. 
X.  p.   87. 

9)  Greene  har  uppraknat  de  af  honom  vid 
Aylesbury  i  Buckinghamshire  observerade  fjarilar. 
Dessa  aro  likval  icke  sardeles  manga.  Zoolog.  1854. 
p.  4184. 

10)  Schleicher  har  upprattat  en  fOrteckning 
ofver  de  Lepidoptera,  som  blifvit  patraffade  i  di- 
striktet  Wienerwalde,  och  upptages  i  densamma  106 
Papiliones,  32  Sphinges,  73  Bombyces,  142  Noctuae, 
195  Geometrae,  57  Pyralides,  170  Tortrices,  265 
Tineina  och  19  Pterophoridae.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien.   VI.  Abhandl.   p.   653. 

11)  Julius  Muller  anfur,  att  omkring  Briinn 
blifvit  funna  111  Papiliones,  42  Sphinges,  96  Bom- 
hyees  och   243  Noctuae.     Lotos  VI.  p.  143,  166. 

12)  Hoffmann  och  Herrich-Schaeffer  haf- 
va uppgjort  en  forteckning  ofver  de  i  narheten  af 
Regensburg  forekommande  Lepidoptera.  Korrespond. 
Bl.  in  Regensb.  VIII.  p.  101,  109,  113,  144,  167, 
190.  IX.  p.   57,   133,    182. 

13)  Guillemot  de  Thiers  ''Catalogue  des  Li- 
pidopteres  du  Departement  du  Puy-du-Dome\  Cher- 
mont.  Ferrand  1854,  8:o,  120  sid.  har  Ref.  ej  haft 
tillfalle   se,   lika  litet  som 

14)  CouRTiLLERS  forteckning  ofver  de  i  nar- 
heten af  Saumur  anmarkta  Papiliones  och   Sphinge9. 


i96 

Ann.  de  1.  Soc.  Linn,  de  Maiie  et  Loire.  I.  p.  195. 
Denna  uppsats,  som  skall  vara  utan  allt  veten- 
skapligt  varde,  upptager  arterna  under  Fransyska 
namn. 

15)  Hawker  har  uppraknat  de  af  honom  vid 
Horndean  funna  Papiliones  och  Sphinges,  afvensom 
AswORTH  anfurt  ett  antal  i  Wales  forekommande 
sallsyntare   fjaril-arter.    Zool.  1855.   p.  4650,  4814. 

16)  Schmidt  meddelar  namnen  pa  16  fjaril- 
arter,  som  blifvit  upptackta  i  Meklenburg  och  hvilka 
icke  finnas  omnamnda  i  Bolls.  Katalog  ofver  be- 
rOrde  lands  Lepidoptera.  Arch.  Ver.  Freund.  Na- 
turw.   in   Meklenb.   X.   Abth.   L   p.   63. 

17)  ''Die  Schmetterlinge  der  Sydwestlichen  Deittsch- 
lands"  von  G.  G.  KoCK.  Cassel  1856  bar  annu  ej 
kommit   Ref.   tillhanda. 

18)  WoCKE  har  redogjort  for  de  af  honom  i 
Schlesien  under  sommaren  1854  insamlade  sallsyn- 
tare arter.  Sasom  ny  beskrifves  Eudorea  Zelleri. 
Arbeit,   und   Yerand.   Schles.  Gesellsch.  1854.  p.  94. 

19)  Neustadt  har  lemnat  bidrag  till  kanne- 
domen  om  de  fjaril-arter,  som  ban  under  Juli  ma- 
nad  funnit  vid  Grafenberg  och  Altvater,  samt  an- 
ger for  hvarje  art  fundorten  och  den  vertikala 
utbredningen.  Zeitschr.  Ent.  Yer.  Schles.  Insektenk. 
IX.  p.   29. 

20)  Becker  har  uppgjort  en  tabell  rorande 
flygtiden  af  flera  Lepidopter-arter,  anmarkte  under 
aren  1848  —  1853  i  trakten  af  Sarepta,  och  tillika 
angifvit  de  vaxter,  som  de  foretradesvis  besoka. 
Bull,  de  Moscou.  XXXIL  IL  p.   464. 

21)  Prittwitz  anfOr  nagra  for  Schlesiens  Le- 
pidopter-fauna  nya  arter,  om  hvilka  upplysningar 
dessutom  af  Assman  blifvit  meddelade.  Zeitschr.  Ent. 
Yer.  Schles.  Insektenk.   IX.  Lep.  p.    1,   5. 


197 

^^  Schneider  har  redogjort  fur  de  sallsyn- 
tare  Lepidoptera,  som  han  erhallit  i  Schlesien  under 
sommaren  1855.  Arb.  und  VerS-nd.  Schles.  Gesellsch. 
1855.  p.    120. 

23)  Zeller  om  nya  Lepidopter-arter  funna  i 
narheten  af  Gross-Glogau.  Zeitschr.  Ent.  Ver.  Sohles. 
Insektenk.   VIII.   p.    9. 

24)  HoGAN  har  afslutat  sin  forteckning  ofver 
de  Dagfjdrila7'  och  Sphingidae,  soin  blifvit  patraffade 
kring   Worcestershire.    Nat.  Hist.  Review.  II.  p.  108. 

25)  Slutligen  har  Becker  upprattat  en  Kata- 
log  ofver  de  i  narheten  af  Sarepta  insamlade  fja- 
rilar,  hvaruti  upptagas  89  Papiliones^  30  Sphinges^ 
53  Bombgces,  114  Noctuae,  68  Geometrae,  16  Py- 
ralides,  12  Tortrices,  20  Tineina  och  1  Pterophorus 
eller  tillsammans  403  arter.  Nagra  underrattelser 
meddela.'5  afven  om  flera  arters  furekommande  och 
metamorfos.      Bull,   de    Mosc.   XXVIII.   II.  p.   460. 

Jemte  bidrag  till  kannedomen  om  Rysslands 
Lepidopter-fauna,  har  Eversmann  afven  meddelat 
en  kort  beskrifning  ofver  de  trakter  der  insamlin- 
garna  blifvit  verkstallda,  eller  de  sa  kallade  Step- 
perna  i  Asien.  Dessa  erbjiida,  sardeles  de  sodra, 
ehuru  nde  och  okenlika  de  synas,  naturforskaren 
mycket  af  intresse.  Deras  fauna  och  flora,  bero- 
cnde  af  klimat  och  jordman,  afvika  sa  niycket  fran 
andra  trakters,  att  man  rattvisligen  tilldelat  dem 
namnen  Steppfauna  och  Steppflora.  Verkliga  stepp- 
vaxter  aro  alltid  perenna.  Deras  rotter  tranga  otro- 
ligt  djupt  ned.  for  att  kunna  emotsta  torkan,  och 
andra  vaxter  traffas  der  icke,  ty  de  kunna  icke 
fortkomma.  De  stepperna  tillhorande  insekterna  aro 
merendels  vinglosa,  sasom  de  talrika  Melasomata  och 
Cleonif  som  har  uppehalla  sig.  De  ofriga  insekt- 
ordningarna  aro  foga  representerade  och  traffas  huf- 
vudsakligen   i   sadana  trakter,   som  nagot  afvika  frin 


198 

Steppernas  natur.  Endast  Orthoptera  oora  harifran 
ett  undantag,  men  afven  dessa,  sasoii]  glupska  atare, 
Ofvergifva  stepperna  och  begifva  sig  till  stallen  der 
vegetationen  ar  yppigare.  Af  ainphibler  finnas  ett 
stort  antal  odlor  och  ormar,  hvilka  foda  sig  af  skal- 
insekter.  Landtskoldpaddar  forekomma  endast  syd- 
ligt  i  sandoknarna  och  af  dessa  endast  en  art,  Te- 
studo  ibera,  men  denna  likval  i  sior  mangd.  Af 
foglar  visa  sig  ett  stort  antal  larkor  af  olika  arter, 
hvilka  hemta  sin  nari ng  af  vaxternas  fron  och  af 
skal-insekterna.  Om  vintern  uppehalla  de  sig  p4 
saltflackarne,  hvarest  snon  icke  blir  liggande,  och 
forlara  da  saltvaxternas  fro.  I  allnianhet  aro  step- 
perna fattiga  pa  arter,  men  deremot  rika  pa  indi- 
vider.  Deras  fattigdom  ar  likval  icke  sa  stor,  som 
man  trott.  Orsaken  till  denna  formodan  finnes  der- 
uti,  att  de  verkliga  sodra  stepperna  i  naturhistoriskt 
hanseende  blifvit  foga  undersokta  och  dels  aro  svara 
att  undersoka.  Forf.  anser,  att  det  afven  finnes  en 
annan  vigtig  orsak  till  att  vissa  arter,  sa  val  af 
vaxter  som  djur,  icke  alia  ar  upptrada.  Under  ett 
ar  t.  ex.  finner  man  en  viss  art  i  otrolig  mangd, 
under  ett  eller  flera  derpa  foljande  endast  nagra  fa 
individer  eller  ocksa,  hvilket  ofta  intraffar,  ingen 
enda.  Haraf  kommer  det  att  nastan  livarje  resande, 
som  besoker  dessa  nejder,  medfor  nagot  nytt  och 
att  forut  funna  arter  forgafv;es  eftersokas.  Det  kom- 
mer saledes  att  annu  droja  lange  innan  steppernas 
fauna  blir  fullstandigt  kand.  Skalen  till  att  sa 
m^anga  arter  saknas  under  vissa  ar  aro  flerfaldiga. 
Insekternas  framkomst  forhindras  icke  sallan  genom 
den  starka  torka,  som  herrskar  inom  dessa  trakter. 
Uteblifver  regn,  sa  skjuta  vaxterna  knappast  nagra 
fa  blad  och  fortorka  snart,  endast  roten  fortlefver. 
De  insekter,  hvilkas  larver  foda  sig  af  vaxternas 
blad,  framkomma  icke   det  foljande   aret.     En  annan 


199 

oi'sak  hvarfore  hela  generatloner  ga  furlorade  finnes 
(Icniti,  att  de  arter,  som  underga  sin  furvandling  i 
jorden,  Icke  kunna  framkommaj  sardeles  da  efter  ett 
haftigt  regn  langvarig  torka  intraffar,  hvarigenom 
steppernas  af  lera  bestaende  jordman  blir  hard  som 
sten,  sa  att  den  nyklackta  insekten  icke  kan  ge- 
nomtranga  densamma.  Dessiitom  blifva  hela  gene- 
ratloner af  insekter  nastan  totalt  forstorda  af  odior, 
larkor  och  andra  foglar  (Charadrius,  GJareola  och 
Pterodes).  Af  dessa  i  korthet  antydda  forhallanden 
ar  det  latt  att  forsta,  det  hvarje  samlare  alltid  med- 
for  nagot  nytt  fran  de  sodra  stepperna  och  anfor 
EvERSMANN,  soHi  gjort  en  resa  till  AralsjOn  och 
Sir-Durja,  sasom  icke  forut  beskrifna:  Lycaena  El- 
vira, Polyommatus  Eparejyras,  P.  Athamantis,  S'ine- 
rinthus  Eversmanni,  Zygaena  Truchmaena,  Cossus  cam- 
picola,  Agrotis  fallax,  Orthosia  porosa,  Hadena  acu- 
minifera,  H.  abrupta,  Xylina  scripturosa,  Ophium 
sesquistria,  Anthophila  gratiosa  och  Hercyna  intri- 
calis.  Bulk  de  Mosc.  XXVII.  III.  p.  174.  Tab.  I. 
fig.    1-6. 

Lederer  har  utgifvit  ett  for  Lepidopterologien 
\igtigt  arbete  under  titel:  '' Beiirag  zuv  Schmetter^ 
lings-Fauna  von  Cypern,  Bairut  und  einem  Theile- 
Klein-Asiens\  hvaruti  han  redogor  for  de  af  Zach 
under  dennes  resor  gjorda  iakttagelser  och  samlin- 
gar.  Denne,  som  furst  besokte  Cypern  och  trakten 
kring  Bairut,  har  upplyst  att  han  funnit  det  furst- 
nainnda  landet  sasom  kalt,  saknande  vatten  och 
egande  kritgrund,  endast  framte  en  ytterst  torftig 
vegetation,  hvadan  han  der  endast  lyckats  ertappa 
nagra  fa,  i  Europa  vanliga  fjarilar  och  de  allman- 
nast  vid  Medelhafskusterna  forekoramande  Coleoptera. 
Bairut  deremot  ligger  i  midten  af  vackra  tradgar- 
gar  och  grona  kullar,  hvilka  nedstiga  fran  Liba- 
nons  hojder,   hvars   hogsta  punkt   val  ligger  10,000 


«00 


fot  ofver  hatvet  ocli  M-r  betackt  mud  evig  snu.  Sko- 
game  besta  af  barrtrad,  dalarna  och  sluttningarna 
aro  rikllgen  forsedda  med  vattendrag,  med  mullbars-, 
oliv-,  citron-  och  Johannisbrodstrad  och  uppfyllda 
af  yppiga,  grona,  blomsterrlka  angar.  I  narheten 
af  staden  utlopa  tvenne  floder  i  hafvet.  Deras 
strander  aro  bevaxta  med  Nerium,  vackra  buskar 
och  blommor.  Narmare  bergen  blir  landet  klippigt. 
I  denna  trakt  lyckades  fangsten  battre  an  pa  det 
torra  Cypern  och  det  var  isynnerhet  vid  str^nderna 
af  Hundfloden  (Nahr  el  Kelb)  som  skorden  blef  rik. 
Fjarilarna  voro  dock  fOga  talrika,  deremot  patraffa- 
des  flera  sallsynta  skal-insekter,  ibland  hvilka  upp- 
raknas  Siagona  Oberleithneri,  S.  Jennisoni,  Nehria 
Kratterif  Procustes  impressuSf  Carabus  Hemprichi  och 
C.  Ehrenhergi,  Temnorhynchus  retusus,  Amphicoma 
purpurea,  Chalcophora  stigmaticaf  Perotis  chlorana, 
Actnaeodera  Ottomana,  A.  hyacinthina,  A.  villosula, 
A.  hivittis  och  A.  discoidea,  Melyris  hicolor,  en  ny 
Adesmia,  en  vacker  Iaxus  nara  angustatus,  men  dub- 
belt  sa  stor,  Prionohius  Germari,  Hammatocerus  velu- 
tinus,  H.  miles,  Phytoecia  egregia,  Phyt.  humeralis, 
Purpuricenus  dabnatinus,  en  ny  Adirnonia,  Rhapliido- 
palpa  foveicollis  och  Chrysomela  Sahlbergi,  Rorande 
de  af  KiNDERMANN  i  mindre  Asien  beresta  trakter 
meddelas,  att  han  d.  3  Maj  1848  anlande  till  Sam- 
sun,  hvars  omgifningar  aro  sardeles  roinantiska;  vac- 
kra berg,  skogbevaxta  slatter  och  sandfalt  omvaxla 
har  med  hvarandra.  Trakten  visade  sig  dock  fat- 
tig  pa  insekter.  Vid  Kindeumanns  ankomst  voro 
ekar  och  lOnnar  annu  icke  fullkomJigt  grCna  och 
vegetationen  for  ofrigt  foga  utvecklad,  hvarfore  inga 
andra  insekter  an  Lycaena  Anteros,  Euplocamus  Fue- 
slinellus  och  den  vackra  Geotropes  fulgens  voro  framme. 
I  hopp,  att  sednare  gora  en  rikare  insamling  qvar- 
drujde    han    annu   tre   vcckor,    men   da   afven    under 


I 

V 

I 
I 


(lenna    tifl    endast   Pieris  damone  och   Zethes  insularis 
visade  sig,  lemnade  han   dessa   nejder  och  begaf  sig 
till  Amasia,   dit   han   anliinde   i   bOrjan  af  Juli.    Sta- 
den   skildrar   han   sasom   belagen   i   en   trang   dal  vid 
en  flod,   emellan   hoga,   klippiga   berg.      I   denna   dal 
nedflyta  fran   bergen   nara  hundrade  storre  och  min- 
dre    backar,    sa    att    man   manga  ar,   da  vattenflOdet 
ar    starkt,    knappast    kan    genomsuka    halfva   dalen. 
Ungefar    6    tiinmars   vag  nordligt  ligga  snobetJlckta 
berg,    hvilkas    hOjd    uppskattas  till   6000   fot.      Har 
gjordes   rika  insamlingar.     Vid  ankomsten  kringflogo 
Pieris  ausonia,   P.  chloridice  och  P.  eupheme  (alia  re- 
dan  skadade),    Lycaena  baetica,  Ij.   telicanus,   L.   tro- 
chilus,    Ij.    halearica,     Polyommatus    Hipponoe,    Thecla 
Nogelli,   Satyrus  Antelea,   S.   Mnizechi,   Hesperia  Mar- 
loyi,    Tesselhnn,   TjCivaterae,  Zygaend  GaiiymedeSf   Lipa- 
ris    terehynthi,    Orgyia    duhia,    Heliotliis  Frivaldsky,   H, 
doSf     Heliodes    i%ipieola,    Acontia    urania,    Plusia   gra- 
pldca,    Ophiusa    algira,    0.   stolidctf     Thalpochares  pan- 
nonica,    Th.    Wagneri,    Ijeptosia    Leda,    Pyralis^  conse- 
cratilis    m.   fl.      Under    loppet    af    Juli    framkommo: 
Polyommatus    ocJdnus,    P.   ignitus,    Vanessa  Jonia,    Sa- 
tyrus Mamurra,    S.   BiscJioffi^y    S.  statilinus   var.  fatua, 
Hesperia  Alcides,  Heliotliis  rhodites  och  manga  andra. 
Under    Augusti    erhOlls    i    de  hogre   bergen   och   al- 
perna    flera    sjillsynta    arter.      Ar    1849    gjordes  in- 
samlingar   vid    Tokat,    som   ar  lika   fOrdelaktigt  be- 
laget    och   omgifvet  af  hogre   berg   an   Amasin.      Fa 
andra    arter    an    de   furut   iippraknade   erhollos   har. 
Ar     1850     attoljde    Kindermann    en    karavan    till 
Diarbekir.     Under   resan   uppeholl  han  sig  vid  Char- 
put,   men   trakten   deroinkring  fanns  foga  lamplig  for 
insamlingar.     Till   Diarbekir  anlande   han  d.  i5  Maj, 
men     farm     sig    toga    nojd   med   stadens   lage.      Hcla 
den   omkringliggande  nejden   var   upptagen  af  aker- 
falt,    enda.^t    kring    floden    Tigris    finnas  hojder  och 


yppiga  trad,i»'ardar,  men  dessa  hade  endast  allraanna 
Europeiska  arter  att  bjuda  pa.  Kindermann  be- 
slot  derfure  att  atervanda  till  Bakir-Maden,  som 
hail  under  vagen  passerat  och  hvars  lage  synts  for- 
delaktigare.  Men  afven  har  patrafiades,  utom  de 
ofverallt  allmanna  Thais  Cerysii,  Doritis  ApolUnus, 
Thecla  Nogelli,  Zygaena  Ga7iymedes  och  nagra  Geo- 
metrae,  intet  af  varde,  hvarfore  insamlingarne  huf- 
vudsakligeu  inskrankte  sig  till  Coleoptera,  af  hvilka 
Hera  nya,  utmarkta  arter  upptacktes.  Fran  Argana 
Maden  atervande  Kindermann  till  Tokat  Under 
farden  samlade  han  nagra  dagar  vid  Sinus,  hvars 
hogslatter  haf\  a  likhet  raed  de  Ryska  stepperna  och 
afven  foretedde  samma  arter  som  dessa  eller  Erehia 
afra,  Pterogon  gorgoniades,  Cucullia  argentina  oc 
Aspilates  mandataria.  Efter  redogorelser  for  de  re 
sor,  som  lemnat  materialier  till  Lederer's  afhand-^ 
ling,  uppraknar  han:  \)  De  arter  ZaCH  insamla 
pa  Cypern,  uppgaende  till  37  Rhopalocera  och  5^ 
Heterocera,  af  hvilka  sasom  nya  beskrifvas:  Sesia. 
fervida,  Nola  exasperata  och  Pericyma  squalens.  2) 
De  arter  som  Zach  hemfort  fran  Bairut,  nemligen: 
50  Rhopalocera,  af  hvilka  sasom  nya  anforas:  Ly- 
caena  Gamra,  L.  Galba,  Hesperia  Nomas,  H.  hypo- 
leuGos  och  H.  Zelleri,  samt  178  Heterocera,  Sasom 
forut  okanda  beskrifvas:  Sesia  Azonos,  S.  Pipizifor- 
rnis,  Deilephila  syriaca,  Zygaena  Graslini,  Psyche  Bru- 
a7idi,  Hypeuthina  fulgurita,  Ocnogyna  clathrata,  Bryo~ 
phila  labecula,  Spintherops  exsiccata,  Charadrina  late- 
brosa,  Talpochares  Phoenissa,  T.  psilogramma,  Acidalia 
inclinata,  A.  coenosaria,  Synopsia  deliciosaria,  Gnophds 
Poggearia,  Eubolia  pumicaria,  E.  perviaria,  Cidaria 
Schneider  aria,  C.  cerrusaria,  Asopia  subustalis,  Potyswi 
ruficostalis,  B.  pentadalis,  B.  rupicapralis,  Nymphula 
thyridialis,  Crambus  tersellus,  C.  desertellus,  ,Anerastia 
ichorella,  Myelois  biflexeila,   M.  convexella,    Coccyx  sea- 


4 


^03 

bidulana,  Retina  Thurijicana,  GraphoUtha  effusana,  Aty- 
chia  nana,  Hapsifera  parcula,  Anclmiia  sparella,  De- 
pressaria  comitella,  D.  thoracica,  Choreutis  lascivalis 
och  Elachista  sumptuosella.  Slntligen  foljer  3)  for- 
teckning  ofver  de  fjarilar  Kindermann  1843 — 1850 
insamlat.  Dessa  utgoras  af  154  Rhopalocera  och  275 
Heterocera,  bland  hvilka  endast  foljande  befunnits 
obeskrifna,  nemligen:  Pyralis  conoecratalis,  Tegostoma 
venustalis  och  Myelois  pumicosa.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver. 
V.   Abh.  p.    177.   T.    1  —  5. 

Lederer  har  ytterligare  meddelat  ett  rikhal- 
tigt  bidrag  till  kannedomen  om  de  i  Altai-btrgen 
forekommande  Lepidoptera,  hvilket  ar  af  stort  in- 
tresse  med  hansyn  till  dessa  djurs  geografiska  ut- 
bredning.  For  att  lemna  kannedora  om  den  trakt, 
hvaruti  de  anforda  fjarilarne  blifvit  af  Kindermann 
insamlade,  aufores:  att  man  ankommer  till  den  Ry- 
ska  byen  Mikotinn,  belagen  ungefar  35  werst  noid- 
ligt  fran  floden  Buschtarminns  forening  med  Irtisch, 
sedan  man  passerat  ofvcr  kala,  steniga  berg.  Dessa 
aro  temligen  hoga  och  i  Augusti  pa  norra  sidan 
flackvis  betackta  med  sno.  Vid  Mikotina  begynna 
bergen  blifva  skogbevaxta,  men  deras  toppar  aro 
merendels  nakna  eller  bevaxta  med  laga  buskar. 
Tradslagen  aro  bjork,  asp  och  gran.  Vaxtligheten 
ar  i  de  lagre  trakterna  sardeles  yppig  och  rik  pa 
arter,  men  detta  oaktadt  aro  de,  foretradesvis  pa 
norra  sidan,  fattiga  pa  insekter.  Vid  en  fortjusande 
bergshojd,  hvilken  man  val  20  ganger  maste  pas- 
sera,  fora  sparen  af  en  knappt  markbar  vag  uppat, 
och  man  uppnar,  efter  25  wersts  resa  fran  Moka- 
tina,  en  utmarkt  vacker  flod^  Ulbn,  som  endast  da 
Tattnet  ar  lagf,  kan  ofverfaras  med  hast.  Vid  str^n- 
derna  vaxa  salg-arter  och  en  poppel  med  langa, 
salglika  blad.  Sedan  denna  flod  blifvit  passerad, 
vandrade  Kindermann  langs  stranden  till  dess  han 


204 

uppnadde  den  fOrsta  af  de  stOrre  backnr,  af  hvilka 
flera  nedflyta  i  Ulba  fran  fjellen.  Vagen  uppat 
dessa  var  mycket  besvarlig.  Endast  med  moda  och 
fara  kunde  backarne  ofverridas  och  pa  stallen,  der 
graset  var  bogt,  patraffades  oftast  moras  eller  sump- 
halor,  i  hvilka  hasten  nastan  helt  och  hallet  ned- 
sjSnk.  En  hel  dag  maste  anvandas  pa  farden 
fran  Ulba  till  foten  af  Ulbikinska  alperna  och 
likval  utgjorde  den  tillryggalagda  vagen  knappt 
25  vrerst.  En  ridvag  finnes  val  fran  Mikotina  till 
den  pa  vestra  sidan  belagna  Litterkiska  silfver- 
grufvan.  Denna  va^r  ville  likval  Kindermann  icke 
begagna,  da  ban  hade  for  afsigt  att  pa  sodra  si- 
dan  uppna  nagra  ostligt  belagna  snOberg.  I  dennaj 
alptrakt  borjade  Lepidopter-faiinan  att  blifva  rik- 
haltigare  an  pa  norra  sidan,  och  ibland  en  mangd 
allmanna  Europeiska  arter  fanns  mycket  som  ar 
egendomligt.  Pa  oppna,  klippiga  stallen  visade  sigj 
Doritis  clarms,  pa  grashevaxta  plats("r  Doritis  Stu-^ 
bendorffi  och  Erehia  Theano,  nara  skogsgransen  Do- 
ritis  Smintheus,  Argynnis  Thore  var.  Isis  och  flera! 
andra  Schweitzlska  artcr.  Hognordiska  arter  funnosj 
icke,  ehuru  flera  skola  forekomma  pa  Altai,  med 
undantag  af  Melitaea  Iduna,  Sedan  man  hunnit  till! 
hogsta  spetsen  af  den  forsta  alpkedjan,  sa  har  man 
at  alia  sidor  den  herrligaste  utsigt.  Mot  norden] 
hoja  sig  berg  ofver  berg,  dalarne  aro  uppfyllda  ai 
sjoar  och  berg.  Skogarna  bosta  pa  dessa  hojder] 
mest  af  larktrad  och  Sibiriska  cedern,  hvilken  sed- 
nare  med  dess  tjocka,  vackert  morkgrona  barr  ochl 
de  bla  kottarna  tao^er  sio;  sardeles  val  ut.  Insek- 
terna  aro  har  foga  talrika,  ty  utom  Erehia  Mantol 
syntes  endast  nagra  fa  individer  af  Erehia  Kefer- 
steini,  Argynnis  Pales  var.  Isis,  inga  Geometrae  eller 
Pyralidae  och  af  skal-insekter,  utom  'Nehria  aenea 
och   altaica,    intet   af  varde.      Annu    fattigare   pa  in- 


I 


£05 

sekter  a,ro  de  hogsta  alperna,  ehiiru  dessa  aro  tem- 
ligen  yppigt  bevaxta  med  gras.  Klimatet  ar  bar 
kallare  och  marken  betackes  ofta,  da  det  regnar  i 
dalarne,  med  sno,  hvilket  forhallande  otvifvelaktigt 
forstor  insekterna.  Sa  hogt  upp  som  fjarilar  visa 
sig,  finnas  myggor  i  otrolig  mangd.  Dessa  sednare 
aro  storre  an  de  som  forekomma  i  dalarna  och  man 
har  ganska  svart  att  skydda  sig  for  deras  efter- 
hangsenhet.  Ostligt  forenar  sig  med  UJbikinska 
alperna  Katunja-fjallen.  Dessa  fortsattas  emot  syd- 
ost  och  synas  vara  betydligt  hogre.  Mot  suder 
loper  en  hel  kedja  af  berg.  Denna  del  bildar  gran- 
sen  mot  China  och  ar  bebodd  af  Kirgiser,  som  be- 
tala  skatt  till  namnde  land.  Vid  klart  vader  upp- 
tacker  man  bakom  Irtisch-bergen  en  alpkedja,  hvil- 
ken  synes  lopa  fran  oster  till  vester.  Sannolikt  ar 
denna  de  Tarbataiska  snobergen,  pa  hvars  sydostra 
sida  den  Chinesiska  staden  och  gransfastningen 
Tschugutschak  ar  belagen.  Efter  denna  beskrifning 
ofver  lokalen,  der  insamlingarne  skedt,  uppraknas 
alia  de  arter  som  blifvit  funna,  hvarjemte  de  nya 
beskrifvas  och  afbildas.  Dessa  aro:  Thecla  Frivaldsky, 
Nudaria  Altaica,  Setina  ochracea,  Graphophora  eminens, 
Agrotis  foeda,  Hadena  arida,  Folia  eccpressa,  Orthosia 
circumducta,  Synopsia  phaeoleucaria,  Cidaria  melanicte- 
rata,  Tortrix  exsulana,  Cochylis  cultana  och  Plu- 
tella  excisella.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  V.  Abb.  07. 
Tab.    1,   2. 

Mann,  som  ar  1855  i  andamal  att  insamla 
Lepidoptera  besokt  Corsika,  har  lemnat  sa  val  be- 
skrifning ofver  de  trakter  der  han  uppehallit  sig, 
som  redogjort  for  sina  fynd.  Till  vistelseort  valde 
han  forst  ons  hufvudstad "  Ajaccio,  dit  han  ankom  i 
April.  Denna  stad  ar  belagen  pa  vestkustens  nord- 
liga  anda,  pa  en  landtunga.  Hela  den  omgifvande 
nejden   bestar  af  granit.    De   annu   ouppodlade   bcr- 


^06 


la 


gon    egfi    en    yppig   vegetation.      Vaxterna   aro  ick< 
manga    till   arterna,    men   frodigare   an    de   annorsta- 
des     blifvit    sedda.       Nara    hafsviken,    vid    vagarnai 
frodas  tistelarter,  Epilobier   och  saltvaxter.     Pa  kul- 
larne  upptrada  Elyclirisium  angustifolium,  Lavandula 
staechns,     Scrophularia    ramosissinia,    Cistus    salviae- 
folius,   villosus,   creticus  m.  fl.,    Asphodelus   microcar- 
pus,   Genista  juncea,   Cytisus   triflorus   och  ianigerus* 
Dessa    ga    temligen    hogt  pa  bergen,   hvavest   Erica 
scoparia    och    arborea,    myrten,   lagerbarstradet,   Ar- 
butus,  Terebynther,   vilda   oliver  och   standigt   gron- 
skande   enbuskar  utgora   den   egentliga  vegetationen^ 
De     hogst    belagna    stallena    hafva    ett   annu   kalan 
utseende.     Hoga   trad   forekomma   sallan  kring  Ajac- 
cio.      Utoin    nagra  ekar   och   kastanier   visa  sig,   hai 
och   der,   emellan   vingardarna  en  och  annan  Quercui 
Ilex    eller    suber.      Endast  en   liten   skog,   bildad   al 
Quercus   Ilex    och    hvilken   syntes   temligen   gamma! 
fanns   i  dalen   San   Antonio.      Mot  oster   resa  sig  de^ 
10,000    fot    hoga    bergen   Mont-Rotondo,  Doro  och 
Renoso,     soderut     manga    berg   mot   Sentene   och   pa 
langt    afstand  de   hoga  Sardiniska  bergen;    mot  ve-__ 
ster    visar    sig     hafvet,    i    norr   den   stora  viken   vidi 
Sagone    och    bergen    Vico.      I   medlet   af  Juli  begaf 
Mann    sig   till  Corte,    belaget  midt   pa  on.      I   dess^, 
grannskap    kunde    foga    utrattas,    da  bergen  aro  safl 
hogt   upp  odiade   att  granitklipporna  gOra  all  vidare    ' 
odling    omojlig.       Han    gjorde    derfore   utvandringar 
till   urskogarne,   hvilka   vidtaga  tre  timmars  vag  fran 
Corte.      Floran    liknade    har    den    vid   Ajaccio,   men 
framtedde  likval   nagra   vaxter  som  vid  namnde  stad 
icke  forekomma,  sdsom:   Santolina  incana,   TeucriumH 
Marura,   en   tjockstjelkad   Ferula,   nagra  Thymus  och    * 
Saxifraga-arter.    Fangsten   af  insekter  var  icke  sar- 
deles  lonande,   ty   med   undantag  af  Elychrisum   ochj 
Santolina    voro  alia   vaxter   furtorkade.      Fran   Cort( 


'201      . 

begaf  sig  Mann  till  Bastia.  Detta  stalle  eger  en 
rikare  vegetation  an  Ajaccio.  Sardeles  manga  exem- 
plar af  Agave  Americana  blomma  har  emellan  oliv- 
traden  och  vingardarna.  Under  nagra  dagar  be- 
soktes  bergen  kring  Bastia,  fran  hvilka  utsigten  sa 
val  5fver  landet  som  hafvet  ar  vidstrackt  och  vac- 
ker.  Folket  beskrifves  ^asom  vanligt  och  gastf'ritt 
mot  framlingar.  Efter  inledningen  vidtager  en  upp- 
rakning  af  de  insamlade  arterna,  livaruti  tiden  da 
de  blif\  it  funna,  afvensom  lokalerna  hvarpa  de  lefva, 
angifves.  Atskilliga  iakttagelser  rorande  lefnads- 
sattet  och  utvecklingen  meddelas  afven.  Af  JPapi- 
Hones  upptagas  62,  af  Sphinges  \  \,  Bomhyces  33, 
Noctuae  50,  Geometrae  74,  Pyralides  48,  Tortrices 
67,  Tineina  128  och  Pterophoridae  20.  Sasom  nya 
beskrifvas  af  dessa:  Acidalia  carnearia,  Eupiihecia 
persidata,  E.  glaucomictata,  Stenia  insidalis,  Cochylis 
languidana,  C.  impurana,  C»  pentactinanai  .C,  roseo- 
faseiana,  Pe7ithina  Altheana,  Pedisca  Mancipiana,  P. 
quaggana,  Myelois  afflatella,  Nemotois  chalcochrysellus, 
Anchinia  Cyrniella,  Oeeophora  Lavandulae,  0.  quadri- 
fariella,  Depressaria  alticornella,  Gelechia  selaginella, 
Roeslerstammia  fumociliella,  R.  Eglanteriella,  Opostega 
Menthinella,  Lithocolletis  Endryella^  Pterophorus  gigan- 
tens,  Pt.  semiodactylus  och  Pt.  icterodactylus.  Verb. 
Zool.   Bot.   Ver.   in   Wien.   V.   Abh.   p.    529. 

Staudinger  har  forfattat  en,  i  flera  hanseen- 
den  intressant,  berattelse  om  sina  i  Ofver-Karnthen 
gjorda  insamlingar  af  fjarilar.  Han  intraffade  d.  i  5 
Juli  vid  Heiligenblut,  hvarifran  ban,  under  de  fa 
vackra  dagar  ban  kunde  begagna  till  excursioner, 
hufvudsakligen  besokte  de  hogre  belagna  alperna. 
De  harpa  befintliga  hogsta  punkterna  voro  fattiga 
pa  lefvande  varelser,  och  Sciaphiala  Alticolana  var 
den  sista  fjaril,  som  visade  sig.  Vid  9000'  hojd 
traffades    Qii    vackert    exemplar   af    Vanessa  Antiopa, 


S()8 

ehuru  Erehia  Manto  h^r  icke  vidaro  visade  si^. 
Flera  individer  af  Pieris  Brassicae  och  Rapae  kring- 
flOgo  ofvanfur  Gamsgruf'van,  hvilkon  for  ufrigt  var 
mycket  fattig  pa  fjarilar.  Vid  Moharkopf,  som  be- 
soktes  under  vackert  vader,  var  insanilingen  obe- 
tydlig,  sardelcs  pa  vcstra  sluttningen.  FTar  fanga- 
des  flera  afnotta  Pieris  Callidia,  hvaremot  Melitea 
Asteria  afvensoni  Colias  Phicomone  voro  allmannare. 
Med  Astener-falten  var  FOrf.  icke  heller  belaten. 
Sluttningarna,  som  trenne  ganger  besOktes,  lesnnade 
ett  rikare  utbyte.  Har  visade  sig  Doritis  Delius, 
Ijycaena  Eros  och  pheretes  allmannare  an  pa  andra 
stallen  och  utom  Zygaena  exulans  och  Colias  Pa- 
laenOf  erhOlls  den  mycket  sallsynta  Scopula  murinalis 
Fischer,  hvilken  hittills  endast  blifvit  funnen  i 
Ryssland.  Deremot  saknades  har  Melitaea  Asteria 
afvensom  Lycaena  orbitulus,  ehuru  denne  sednare  ar 
allman  pa  alia  alper.  Efter  dessa  allmanna  betrak- 
telser,  upprS-knar  Forf.  alia  af  honom  funna  arter 
och  meddelar  underrattelser  om  deras  forekommande 
och  utbredning  inom  dessa  alptrakter.  Stett.  Ent. 
Zeit.  1855.  p.  374.  1856.  p.  37. 
Utbred-  Uti   "Die  geograpJiische    Verbreitung  der  Europei- 

"*"^'  schen  Schnetterlinge  in  anderen  Welttheilen.  Nebst  einer 
statistischen  Tabelle\  Leipzig  1854  8:o,  153  sidor, 
har  Koch,  som  g(  nom  begagnandet  af  betydliga 
samlingar,  sasom  i  London,  Paris,  Berlin  och  Ley- 
den,  sokt  forskaffa  sig  ett  temligen  betydligt  mate- 
rial, genom  sammanstallandet  hvaraf  han  kommit  till 
flera  intressanta  resultat.  Hvad  anordningen  be- 
traffar,  sa  innehaller  den  speciella  delen  en  upprak- 
ning  af  de  Europeiska  arterna,  i  enlighet  med  Bois- 
DUVALS  system,  hvilka  blifvit  funna  i  andra  verlde- 
delar.  Hartill  hor  en  tabellarisk  ufversigt,  i  hvilken 
de    olika   verldsdelarna  blifvit  stallda   bredvid   hvar- 

andra 


I 


I 


209 

andra    och    arternas    furekommande   utmarkt  genom 
en    liten    stjerna.      Hufvudresultaterna    aro    fuljande. 
Af  de   313   Ofver  Europas  gransor  utbredda  Rhopa- 
locera,    hafva    203    blifvit    anmarkta    i    Asien,    71    i 
Afrika,   31    i   Amerika  och   3  i  Australien.    De  sed- 
nare   aro   Lycaena  haetica,  Aegon  och   Vanessa  Levana, 
Af  84   utom  Europa  funna   Sphinges  hafva   51  blif- 
vit traffade   i    Asien,   23   i   Afrika,    1   i  Amerika  och 
2  i  Australien.    Af   102  Bomhyces:   80  i  Asien,  13 
1   Afrika,   5   i   Amerika   och    1   i  Australien.    Af  288 
Noctuae:   220   i   Asien,   36   i   Afrika,   20   i   Amerika 
och   8   i  Australien  samt  slutligen  af  169  Geometrae: 
144    i    Asien,    21    i   Afrika,    3   i   Amerika    och    1  .i 
Australien.      I    alia    fern    verldsdelarne    traffas:    Va- 
nessa  Cardui,  Euprepia  pulchra,  Agrotis  suffusa,  Plusia 
gamma,   Heliothis  peltigera  och  armigera,  mahanda  af- 
ven    Sphinx   Corivolvuli  och    Celerio,   hvilkas   furekom- 
mande i  Amerika  annu  icke  ar  sakert  utredt.    Furf. 
har    afven    forsokt,    att    i   en   forutgaende   del   upp- 
stalla  en  ofversigt  af  fjarilarnas  geografiska  utbred- 
ning  i  allmanhet,  hvilket  synes  hafva  mindre  lyckats 
honom.      Han   rakar   har  i  de  mest  pafallande   mot- 
sagelser  vid  bestammandet  af  de  inverkande  momen- 
terna    och   ofverhufvud   synes   hela  framstallningen  i 
detta    hanseende    vara  oredig  och   oklar.      Recens.  i 
Zeitschr.  Gesammt.  Naturw.  IV.   p.   255.      Zeller, 
som   recenserat   furestaende   arbete,   har   anmarkt   at- 
skilliga    oriktigheter    i    arternns    bestammande    Stett. 
Ent.  Zeit.    1855.   p.   68,    hvarjemte    Prittwitz    till 
samma  recension   meddelat   nagia  tillagg.   1.  c.  p.  36. 

V.  Prittwitz    har  uti  en   afhandling,  ''Bemer-  Farger- 
hungen    ilber    die   geographische  Farhenvertheilung  unter  ^^^^i^^^J 
den    Lepidopteren" ,    forsokt    att    uppdraga    bestamda    efter 
gransor    for    vingarnas    farger   efter  den   ^^^ografiska  ^,^^^^^^ 
bredd,   hvarunder  fjarilarna  forekomma.    Sa  litet  det 

Prof.  Bohemam  Arsb.  1855,  1856.  14 


210 

kan   fornekns,   att    vissa  far^rer,   sasom  rudt,  bldtt  och 
gult,   mer   framsfaende   visa  sig  under  tropikerna,  da 
de   deremot  aro   mer   blandade   mod  andra  i  de  tem- 
pererade     och     kalla    zonerna,    sa    torde   dock   nagot 
allmant  gallande   i   detta   hanseende   svarligen  kunna 
antagas.     Forf.   anfor  sasom   bevis  for  sin   asigt  tal- 
rika  exempel,    hvilka  likval   oftast  aro  skenbart   be- 
visande;    salunda    adagalagger    hau,     huru    hos    de 
trenne  i  Europa   forekommande   Papilio-arterna,  den 
gula    fargen     aftager    i    intensitet    mot  norden,    men 
tilltager    mot   sodern.      Tager   man   i   betraktande   de 
exotiska    arterna,    sa   forsvinner   hela   hypothesen,  ty 
bar    gifver    det   sig  tillkanna   att  de   tre   Europeiska 
arterna  icke   kunna  jemforas   med   hvarandra,   da  de 
tillhora  trenne  olika,  utom   Europa  talrikt  represen-  fl 
terade    grupper,     och     Podalirius    tillhor    en    grupp,  ™ 
hvars  tropiska  former  aro   de   farglosaste  och  tillika 
tunnast    fjellbetackta.      Genom   hvad    nu   bh'fvit   ada- 
gaJagdt    forfaller    tillika   Forfrs   pastaende,   att   tunn- 
fjelliga   fjarilar  aro   egendomliga  for  norden.     Afven 
bland   de   Europeiska   arterna   kunna   exempel  fram- 
dragas  som   strida   mot    Forfts   theori.     Man  jemfore 
t.   ex.    den    hogroda    Skottska   varieteten   af  Lycaena 
Hippothoe  (kand  under  namnet  dispar)  med  den  myc- 
ket    Ijusare    hufvudarten,    som    forekommer  i   Tysk- 
land,    och  i   motsats    hartill   de   blekt  fargade  exem- 
plaren    fran    Lappland  af  L.  virgaureae,  med  de  lifligt 
roda   som   traffas   i   Tyskland.     En  sa  diametral  mot- 
sats   emellan    tvenne    narslagtade  arter  adagalagger, 
att     i\ei    formodade    inflytandet    ar   oss   obekant   och 
att   den    geografiska  breddgraden  harvidlag  icke  lem- 
nar  nagon  upplysning.   Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  175. 
Nomen-  Unger   bar  sokt   adagalagga,   att  en   del  af  de 

klatur.  £^j.  fjarilarna  begagnade  namn  antingen  blifvit  oratt 
bildade,  ellcr  genom  skrif-  och  tryckfel  fatt  en  orik- 
tig  sammansattning.      Han   anser  salunda   t.  ex.  Ma- 


I 


211 

tuma  bora  andras  till  Manturna,  Arsilache  till  Orsi- 
loche,  Adippe  till  Antldppe,  Vanessa  till  Phanessa, 
Hiera  till  Jaera,  Bore  till  Beroe  (en  dotter  till  Ne- 
reus),  Embla  till  Emhlo  (utur  Hesychius),  Lycaena 
Pheretes  til)  Pheres,  Optilete  till  Optiletis  (Minervas 
tillnamn),  Battus  till  Balius  (Bacchi  tiilnamn)  o.  s.  v. 
Om  Forf:s  anniarkningar  till  en  del  kunna  vara 
grundade,  sa  synes  han  pa  fiera  stalien  misstagit 
sig,  sardeles  da  han  pd  de  arter,  livilka  erhallit 
sina  benamningar  iir  Nordens  mythologi,  velat  for- 
andra  namnen.  Arch.  Ver.  d.  Freunde  d.  Naturg. 
X.  heft.    1   Abth.   p.   53. 

Atskilliga  anmarkningar  hafva  nf  von  'H^Y'deih Metamor- 
blifvit  framstallda  emot  KoCHS  afhandling:  ''Die  f^^- 
Raupen  und  Schmetterlinge  der  Wetterau,  insbesondere 
der  umgegend  von  Frankfurt  und  der  Ostlichen  Ah- 
dachung  des  Taunusgebirges" .  Stett.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.  41.  Uti  ett  harpa  afgifvet  svar  har  Koch  sokt 
bemota  flera  af  de  gjorda  anmarkningarna.  1.  c.  1855. 
p.    113. 

Zeller    har  kritiskt   sokt   bestamma  de  {ja.v\\- Recensio- 
arter,   som   finnas  upptagna  i  ScoPOLis  " Entomologia     ^^^' 
Carniolica\    Denna  uppsats,  som  adagalagger  gi  und- 
liga  forskningar,  innehaller  en   mangd   vigtiga  upp- 
lysningar     rorande    synonyniien.      Stett.    Ent.     Zeit. 
1855.'  p.  233. 

Under  titel  "  Gladbachiana" ,  hafva  flera  npplys- 
ningar  rorande  Gladbachs  fjaril-verk  af  Zeller 
blifvit  bekantgjorda.      Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  59. 

En  kort  anmalan  af  Ghilianis  Katalog  ofver 
Sardiniens  Lepidoptera,  upptagande  dess  hufvudsak- 
liga  innehall,  har  af  Guerin-Meneville  blifvit  in- 
ford  i  Rev.  ett  Mag.   de  Zool.    1855.   p.   202. 

Hewitsons  praktfulla  arbete  "Exotic  Butterflies  Enskild 
being  illustrations  of  new  species'  har  blifvit  fortsatt  p^tj-ij^- 
med  haftena    12 — 16,   hvilka,  liksom  de  foregaende,     ues. 


21^2 

utmarka  sig  genom  figurernas  naturtrogenhet  och 
den  omsorgsfullt  utarbetade  texten.  Utgifvaren  for- 
tjenar  afven  att  lofordas  derfore,  att  han  af  svdr- 
utreddare  slagten  eanitidigt  afbildat  ett  storre  antal 
hvarandra  narstaende   arter. 

HoPFFER  bar  uppgjort  diagnoser  ofver  de  af 
Peters  fran  Mosambik  heraforda  nya  dagfjarilar, 
nemligen:  Pieris  Thysa,  P,  Eunoma,  P.  Simana,  An- 
ihocharis  Pallene,  Terias  Zoe,  Acraea  Oncaea^  A,  Ca- 
bira,  Neptis  Marpessa,  Romaleosoma  Neophron,  Ate- 
rica  Theophaiie,  Harma  Aclilys,  H,  concordia,  Myca- 
lesis  Eusirus,  Dipsas  Antalus,  Jolaus  Orejus,  J,  Cal- 
culus, Lycaena  Calice,  L.  Syharia,  L.  Johates,  L, 
Osiris,  L.  Asopus,  Ahantis  n.  g.  Tettensis,  Pamphila 
Philander,  P.  Fatuellus,  P,  lugens,  P.  Herilus  och 
Pyrgus  Diomus,  Monatsb.  Akad.  zu  Berlin.  1855. 
p.  639. 

Under  titel  ''The  Butterflies  of  Great  Britain^ 
bar  Westwood  burjat  utgifva  ett  popiilart  arbete 
ofver  Englands  Dagfjarilar.  Den  1855  utkomna 
fursta  delen  innehaller  en  inledning  pa  36  sidor,B 
hvaruti  redogOres  for  dessa  djurs  bildning  och  phy-" 
siologi.  Det  ofriga  af  boken  Sr  egnadt  at  arternas 
beskrifning,  deras  metamorfos  och  lefnadssatt.  Hvad 
som  gifver  detta  arbete  ett  hogt  varde  ar,  att  icke 
allenast  imago,  utan  afven  larven  och  pupan  blifvit 
afbildade  Recens.  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1856. 
p.   290.    Nat.  Hist.  Review.  II.  p.   81. 

Nedanstaende  trenne  arbeten  bar  Ref,  icke  haft 
tillfalle  se,   nemligen: 

"A  History  of  British  Butterflies'  by  MoRRiS. 
London  1853.  Recens.  i  Nat.  Hist.  Review.  II. 
p.   61. 

Young  ''Naturalist  Library.  Beautiful  Butterflies, 
British  Species"  by  Adams.  London  1855.  (Pris  1  s), 
anmaldt   i   Nat.   Hist.   Review.   II.   p.   87,   och 


I 


I 


213 

NizzoLi  'Lepidotteri  diurni  del  Montovano",  Dis- 
sertazione  inaugurale.    Pavia    1854,   8:0    (36   sidor). 

Strandfuss  har  framstallt  anmarkninsfar  ro- 
rande  de  vid  Spaniens  och  Siciliens  kuster  fore- 
kommande  Dagfjdrilar  och  anstaller  en  jemforelse 
emellan  dessa,  och  sadana  individer,  som  blifvit 
funna  inom  andra  lander.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.    151.    1856.  p.   48. 

Tvenne  nya,  utmarkt  vackra  arter  af  slagtet 
Ornithoptera  hafva  blifvit  beskrifna.  Den  ena  af 
Wallace  under  benamningen  0.  Broohiana  fran 
Borneo.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  III.  Proceed,  p.  104. 
och  den  andra  af  Gray  under  nnmnet  Papilio  {Or- 
nithoptera) Victoriae.  Proceed.  Zoo).  Soc.  Febr.  1856. 
Ann.   and  Mag.   Nat.   Hist.   XVIII.   p.    486. 

I  flera  nummer  af  Zoologist  for  185  5,  hafva 
Hawker,  Newman,  Bree,  Doubleday,  Douglas, 
Stainton  och  Greene  utforligt  afhandlat  fragan 
huruvida  Colias  Rhamni  eger  en  eller  tva  generatio- 
ner  om  aret.  Newmans  pastaende,  att  endast  en 
generation  skulle  forekomma.  bestrides  i  synnerhet 
af  Stainton.  Sd  val  har  som  i  Tysklnnd,  finnes 
larven  en  gang  under  somuiaren  och  det  synes  sa- 
ledes  icke  troligt,  att  den  i  England  skulle  visa  sig 
iwk   ganger. 

Nagra  upplysningar  om  den  sallsynta  Arge  titea 
hafva  af  Bellier  de  la  Chavignerie  blifvit  med- 
delade.  FOrf.  anser  den  vara  mest  affin  med  A. 
Lachesis.      Ann.   Ent.   111.   Ser.   HI.   p.   XHI. 

Coenonympha  Anaxagoras,  som  anses  for  en  va- 
rietet  af  C.  Iphis,  karakteriseras  af  AsSMUSS.  Zeitschr. 
Ent.   Ver.   Schles.  Insektenk.   X.   p    9. 

Inoiri  Europas  fiesta  lander  upptackes  nu  mer 
hogst  sal  Ian  nagon  forut  ej  aninarkt  Dagfjarils-art 
och  afven  inom  vart  land  torde  icke  sardeles  manga 
af  denna   grupp  undgatt   uppmarksamheten.     Wal- 


LENGREN,  som  nu  i  en  skogstrakt  inom  Ifvetofta 
socken  funnit  Lycaena  calliopiSf  hvilken,  sasom  n^r- 
slagtad  med  X.  Argus,  hittills  blifvit  furbisedd,  ut- 
reder  fullstandigt  dessa  arters  synonymi  och  adaga- 
lagger  att  Linnes  Papilio  Argus  och  Idas  aro  sy- 
nonyma  med  L.  Aegon  W.  V.,  hvaremot  Forfattar- 
nes  L.  Argus  maste  tilldelas  ett  annat  namn,  emedan 
det  den  bar  ej  med  full  rattighet  tillhor  honom. 
BoiSDUVAL  har  bildat  ett  nytt  namn  fur  en  varietet 
af  X.  Argus  Auct.  och  detta  namn  kan  med  fullt 
skal  tillaggas  arten,  sa  att  den  benamnes  L,.  Cal- 
liopis  BoiSD.  Men  om  de  ofvan  anforda  grunderna 
for  det  har  foreslagna  och  uti  "Lepidoptera  Scandi- 
naviae  Rhopalocera'  genomforda  namnbytet  ej  skulle 
anses  fullt  tillrackliga,  sa  anfores  ytterligare:  att 
om  afven  Linne  vid  forfattandet  af  beskrifningarne 
till  P.  Argus  och  Idas  haft  bade  L.  Aegon  och  L, 
Calliopis  for  ogonen,  sasom  man  pastatt,  sa  ar  dock 
P.  Aegon,  sasom  den  allmannaste  af  bada  inom 
Sverge,  att  anse  som  typ,  och  bor  sa  mycket  mera 
bibehalla  det  af  Linne  gifna  namnet  P.  Argus,  som 
detta  blifvit  af  MiiLLER  uti  ''Fauna  Insectorum  Fri- 
drichsdalia"  ar  4764,  saledes  endast  tre  ar  efter  det 
Linne  utgaf  sin  fauna,  tilldelad  detsamma,  samt 
namnde  Forf.  forfarit  pa  samma  satt  uti  "Frodrom, 
Zool.  Danl'  1776,  hvilket  man  kan  anse  sasom  af- 
gjordt,  d4  man  vet  att  inom  Danmark  endast  X. 
Aegon  forekommer,  enligt  Boies  uppgift  i  Natur- 
historisk  Tidskrift  af  Kroijer.  Hartill  kommer  ock, 
att  Dalman  och  Zetterstedt  bibehallit  de  Linne- 
anska  namnen  for  L,  Aegon,  ehuru  detta  skett  af 
den  orsak  att  de  icke  kande  Calliopis  sasom  Svensk. 
Forofrigt  har  Forf.  narmare  utredt  synonymien  och 
de  hufvudsakliga  skiljaktighetcrna  arterna  emellan 
uti    bans    arbete  ''Lepidoptera   Scandinaviae  Rhopalo- 


^ 


iI5 

cera     p.   206   och    :^09,    till   hvilket   Ref.   s^ledes   far 
hanvisa.      Vet.   Akad.   Ofvers.    1855.  p.   205. 

En  albinos-varietet  af  Militaea  Dictynna,  har  af 
MuLLER  blifvit  anmarkt  och  afblldad.  Stett.  Ent. 
Zeit.    1855.   p.    108.   Tab.   II.   f.    1. 

Densamme,     som     gjort    nagra  iakttageJser   vo-Metanwr 
rande  lefnadssattet   af  larven   till    Vanessa    V.  album,    "^''** 
meddelar    att    den     blifvit    traffad     pa    Betula    alba. 
Stett.  Ent.  Zeit.    1855.   p.    108.  Tab.  II.   f.  2. 

LoEWE  bar  upplyst,  att  larven  till  Polyomma- 
tus  Artaxerxes  lefver  pa  Helianthemum  vulgare  och 
att  den  vid  forpupningen  icke,  som  ofriga  larver  till 
detta  slagte,  faster  sig  vid  vaxten,  utan  nedkryper 
i   los  jord.     Proceed.   Soc.   of  Edinb.   III.  p.  349. 

BURMEISTER    har    uppgjort   en   systernatisk   of-  Sphingi- 
versigt    ofver    Brasiliens     Spliingides    och    meddelar, 
ofver   alia   af  honom   inom   namnde  land  funna  arter, 
korta   beskrifningar.     Abhandl.   Naturf.  Gesellsch.  zu 
Halle.  III.   Viertes  Jahresb.   p.    58. 

Ett,  for  kannedomen  om  slagtet  Sesia,  vigtigt 
■arbete,  har  Staudinger  utgifvit,  nemligen:  "Beitrag 
zur  Feststellung  der  bisher  bekannten  Sesien-Arten  Eu- 
ropas  und  angrenzenden  Asiens'.  Sedan  Forf.  uti  en 
orafattande  litteratur-ofversigt  adagalagt,  att  han 
gjort  sig  val  bekant  med  allt  hvad  om  dessa  djur 
blifvit  skiifvet,  ofvergar  han  till  en  kritisk  behand- 
ling  af  alia  honom  bekanta  arter,  56  till  antalet, 
hvilka  afven  beskrifvas.  De  fordelas  under  slag- 
tena  Trochilium  Scop.  (3),  Sciapteron  Staudgr.  (5), 
Sesia  Fabr.  (45),  Bembecia  HiiBN.  (1)  och  Paran- 
threne  HiiBN.  (2).  Stett.  Ent.  Zeit.  1856.  p.  145, 
193,  257,   323. 

Schneider,  som  funnit  Sesia  braconiformis 
Herr.-Schaeff.  vid  Breslau,  upplyser,  att  S.  tri- 
annuliformis  Freter,  S.  meriaeformis  Assman  och 
S.  philantiformis  AssMAN  bora  hanforas  sasom  syno- 


216 

nymer  till  den  forstnamnda.   Arb.  nnd  Veraud.  Schles. 
Gesellsch.    1856.   p.    \20, 

Newman  omtalar  att  Sesia  scoliaeformis  bllfvit 
funnen  i  England.  Eien  fores  af  honom  oriktigt  till 
slagtet    Trochilium,     Zool.    1855.   p.   4928. 

Koch  anfOr  att  Acherontia  Atropos,  som  innan 
potatissjukan  utbrOt  i  Meklenburg  derstades  icke  var 
sa  sallsynt,  nu  mer,  eller  allt  sedan  1845,  icke 
blifvit  anmarkt  inom  namnde  land.  Arch.  Ver.  d. 
Freunde  Naturg.  in  Meklenb.  IX.  p.  187.  Da  denna 
fjaril  i  allmanhet  ar  sallsynt  och  endast  efter  lan- 
gre  mellantider  talrikare  upptrader,  torde  val  orsa- 
ken   till   det   angifna   forhallandet  fa   sokas  haruti. 

Metamor-  Om     utveckllngen    af   en    i   Brasilien   fOrekom- 

'^^^'  raande  art  af  Spliingides,  Callioma  Pluto,  hafva  un- 
derrattelser  af  Chavannes  blifvit  bekantgjorda.  Bull. 
Soc.   Vaud.   35.   p.   243   med   planche. 

Zygaeni-  Rorande     de    i    Steiermark    forekommande  Zy- 

^®^*  gaena-arterna  och  deras  utveckling  hafva  iakttagel- 
fQg^  ser  af  Dorfmeister  blifvit  meddelade,  nemligen 
of  ver  1)  Zygaena  Minos,  livars  larv  fullvaxt  ar 
smutsigt  gulgron,  hufvudet  svart,  ofvan  mun  med 
ett  gratt  tvarstrek.  Pa  ryggens  bada  sidor,  ofver 
hvars  midt  en  svag  mOrk  adra  ar  synlig,  finnes  pa 
hvarje  segment  en  rund  svart  flack  och  under  denna 
en  mindre  af  gul  farg.  Luftoppningarna  aro  svarta. 
2)  Zygaena  Acliilleae.  Den  fullvaxta  larven  ar  p4 
ryggen  morkgron,  pa  sidorna  Ijusare,  pa  undra  si- 
dan  blek;  hufvudet  svart,  ofvan  mun  gratt,  haren 
fina,  hvitaktiga,  i  sma  tofsar;  pa  hvarje  segment  be- 
finner  sig  pa  bada  sidor  om  ryggen  tva  sma,  runda, 
svarta  flackar,  af  hvilka  den  bakre,  da  larven  kry- 
per,  forenar  sig  med  den  narmast  belagna  pa  det 
framoravarande  segmentet.  Luftoppningarne  aro 
svarta.  3)  Zygaena  Meliloti.  Larven  finnes  nog- 
grant    beskrifven    hos    Ochsenheimer.      4)  Zygaena 


I 


217 

Lonicerae,     Larvens    <rrun(]farg    gront    gragul;    huf- 
vudet   stort,   glansande   svart,    ofvan   mun   hvitt,   ha- 
righeten   hvitaktig,   bildar  sma  tofsar.      Grundfargen 
eger    langa    ryggen     ett    strek,    i    hvilket    segment- 
fogningarne  aro   nagot  Ijusare  gula.     Pa  bada  sidor 
om     detsamma    finnes  en   rad   tjocka,  svarta  flackar, 
pa    hvarje    segment    tvenne,    endast    atskilda  af  en 
hartofs.      FOrutom    dessa  ar  hvarje   segment   forsedt 
med  en  aflang,  Ijusgul  flack.    5)  Zygaena  Filipendulae, 
Larven  till  denna  art  varierar  betydllgt.    Som  den  a,r 
ofverallt    kand   och   pa  flera   stallen  beskrifven,  torde 
hvad     Forf.     om     densamma    an  fur    kunna    furbioras. 
6)   Zygaena   Onobrychis.    Larvens   grundfarg  ar  gron, 
framtill    gronare,    baktill    gulaktig;    hufvudet   svart, 
ofvan    mun   hvitaktigt,    haren   fina  och   blekgula,   pa 
ryggens   midt  ett  otydligt  gult  langdstrek  med  gula 
fogningar,   pa  sidorna  begransadt  genom  svarta  flack- 
rader;    pa  hvarje  segment   finnes  en   trekantig  flack, 
som    framtill    ar    tvart   afhuggen.      I  en   otydlig   gul 
sidolinea,   som   gransar  intill   trekanterna   pa  ryggen, 
finnes    bakom    dessas  spets   en   aflang,   gul   flack,  si- 
dorna    aro    for    ofrigt    oflackade.      Luftuppningarne, 
till    en     borjan     hvita,    blifva    sednare   kantade   med 
svart.      7)    Zygaena    Angelicae,      Larven    ar    betackt 
med   korta   gulaktiga  har,    livilka  pa   ryggen   och   de 
framrc   segmenterna   aro   blandade   med   svarta;   huf- 
vudet   svart,     ofver    mun     gratt,     langs    ryggen    ar 
grundfargen    smutsigt  gulgrun,   i  segmenternas   fog- 
ningar   Ijusare,     med    en    svart    linea    efter  langden 
och   pa   bada  sidor   en    rad   tjocka,  fyrkantiga,  svarta 
flackar,   som   aro   riktade   bakat;    pa   sidorna  ar  lar- 
ven  ofvantill   Ijusgul,   nedtill  lika  fargad  som  ryggen. 
8)   Zygaena  Peucedani.     Larven    ar  smutsigt  grongul, 
pa     buken     mellan    brostfotterna    ofvergaende   mer  i 
gront,    ofver    fotternas    sidor    nastan    i    form   af  ett 
otydligt    strek;    hufvudet    svart,    ofvan    mun    gratt, 


218 


haren  mjuka,  temligen  tata,  i  smd  knippor  pa  vdr- 
ter,  de  aro  blekgula,  pa  forsta  segmentet  blaridade 
med  svarta  bar;  midt  p4  ryggen  efter  langden  en 
svart  linea  och  pa  bdda  sidor  om  ryggen  en  rad 
med  lika  fargade  flackan  8om  pa  hvarje  segment 
bestar  af  tvenne  olika  stora  runda  flackar;  ofvan 
fotterna  finnas  svarta  strek.  9)  Zygaena  Scahiosae. 
Larvens  grundfarg  ar  citrongul;  hutVudet  svart, 
ofvan  mun  gratt,  kroppen  betackt  med  hvita  och 
svarta  bar;  forsta  segmentet,  i  hvilket  hufvudet  ar 
tillbakadraget,  ar  forst  rundtomkring  detsamma  gult, 
sedermera  graaktigt  och  slutligen  ater  gulaktigt, 
langs  ryggen  loper  en  vid  fogningarna  afbruten 
svart  linea;  pa  bdda  sidor  om  ryggen  finnes  vid 
borjan  af  hvarje  segment,  fran  det  andra  till  det 
sista,  svarta  fyrkantiga  flackar,  som  alltid  aro  rakt, 
men  baktill  snedt  afhuggna,  framfor  dessa  en  svart 
rund  och  bakom  dem  i  ofra  sido-Iinean  en  aflang, 
Ijusgul  flack;  emellan  ryggflackarna  ar  den  svart 
punkterad  eller  gra.  De  vigtigaste  resultater,  hvar- 
till  Forf.  genom  fortsatta  forskningar  rOrande  dec-sa 
djars  metamorfos  kommit,  besta  deruti:  \:o  att  Zy- 
gaena Peucedariiy  Althamantae,  Ephialtes,  Falcatae  och 
Trigonellae  endast  aro  varieteter  af  samma  art,  sa- 
som  klackta  af  larver,  som  Forf.  icke  kunnat  atskilja; 
2:o  att  dessa  varieteter  icke  uppsta  genom  fodans 
inflytande,  da  alia  larverna  blifvit  uppfodda  med 
Coronilla  varia;  3:o  att  Z,  Ephialtes  och  Falcatae, 
icke  sasom  Treitschke  tror  och  Boisduval  an- 
tager  som  bestamdt,  uppkomma  genom  parning  emel- 
lan Z.  Trigonellae  eller  Coronillae  med  Filipendulae; 
4:o  att  den  vidt  utbredda  och  i  flera  trakter  all- 
mant  forekommande  Z.  Peucedani  bor  antagas  sasom 
typ  for  arten  och  Ephialtes  sasom  en  sallsyntare 
varietet.  Antagandet  att  Z.  Peucedani  ursprungligen 
uppkommit     genom     parning    emellan    Ephialtes    och 


I 


^19 

Filipendulae  anser  sig  Forf.  icke  kunna  bestrida; 
5:o  att  Zygaena  Erythrus  icke  torde  utgura  en  sjelf- 
standig  art,  utan  endast  en  varietet  af  Z,  Minos. 
Verh.   Zool,   Bot.   Ver.   V.   Abh.   p.    87. 

En    upprakning    af  de   i   Europa   funna  ZeYAo- Chelona- 
sidae  bar  af  Schneider   blifVit   gjord,  hvaruti  dessa    "**^" 
fordeJas    i    foljande    slagten    och   grupper,   nemligen: 

I.  Lithosia.  Kroppen  srnal.  Framvingarna  smala  och  langa, 
Ufistiiu  jeranbreda,  utan  bihangscell,  med  \2  nerver. 
BakvingMine  haircirktirorniiga,  under  hvilan  nagot  rul- 
liult:  om  kroppen.  Eeiiitu  iieiveu  saknas.  Bakkrop- 
\)v.\\  knappt  langre  an  undervingarna.  Hufvudet  litet. 
Palperna  raycket  korta.  Antennerna  sanimansatta  af 
aflangt  fyikaiitiga,  tydliga,  med  liartotsar  forsedda  leder. 

1.  Framvingarne  utau   punkter. 

A.  Den  radande  fargen  agguls  gul. 

1.  imita  W.  V.  2.  palleola  Hubn.  3.  pallifrons 
Zell.  4.  aureola  Hubn.  .').  lutarella  Linn.  6. 
cereola  Hubn.   7.  Jiavociliata  Leder. 

B.  Endast  framvingarnas  framkant  och  fransarna  gula. 
8.  complana  Linn.   9.  plumbeola  Hubn.    10.  moro- 

sina  Keferst.    1  I .  arideola  Heering. 
C   Lengula  artcr,  endast  fransarna  iigguls-gula.  Fram- 
vingarna  mot  basen  och  spetsen   gulaktiga. 

12.  helveola  Hubn. 

D.  Gratargade  arter.    Framvingarnas  framkant  smalt 
gul. 

13.  griseola  HiJBN.   14.  canioJa   HiJBN. 

2.  Framvingarna    med    svart    midtelpunkt   och  bakom 
densamma  en  rad   punkter. 

1.5.  muscerda  Hufn. 

IL  Gnophria   Steph.     Endast    skildt    fran    slagtet   Lithosia 
genom   narvaron  af  en   bihangscell  pa  framvingarna  och 
femte  nerven  pa  bakvingarna. 
I.  riibricollis  LiNN. 

III.  Oenistis    HiJBN.      Afviker    endast    fran    det    foregaende 
slagtet  genom   saknaden  af  bakvingarnas  femte  nerv. 
1 .  Quadra  Linn. 

Arbeit,  iind   Verand.   Schles.  Gesellsch.  1854.  p.  91. 


220 


Bombyci 
des. 


Sedan  Westwood  i  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist. 
1850.  p.  290  anstallt  en  revision  af  de  arter  till- 
horande  slagtet  Saturnia,  hvilka  blifvit  funna  i  Afrika, 
samt  i  Cabinet  of  Oriental  Entomology  beskrifvit 
och  afbildat  ett  antal,  till  samma  slagte  horande 
arter,  fran  olika  trakter  af  Ostindien,  bar  ban  nu 
lemnat  ett  rikhaltigt  bidrag  till  kannedomen  om  de 
species  som  blifvit  upptackta  i  nya  verlden,  hvilken 
synes  ega  en  stor  rikedoin  af  dessa  djur.  De  nu 
anforda  aro:  Saturnia  Orizaba  (Mexiko"^,  Zacateca 
(Bogota),  Jorula^  Lavendera,  Calleta,  Chapata  (Me- 
xiko),  Sapatoza  (Bogota),  Janeira  (Brasilien),  Pluto 
(Venezuela),  Thiheta  (Thibet)  och  Melvilla  (Melvilles 
on).  Proceed.  Zool.  Soc.  Dec.  1853.  Ann.  and 
Mag.  Nat.  Hist.  Sec.  Ser.  XV.   p.   294. 

CoQUEREL  har  beskrifvit  tvenne  Bombyx-arter, 
som  forekomma  pa  Madagaskar  och  hvilkas  larver 
spinna  hylsor,  hvaraf  ett  vackert  silke  erhalles.  Det 
anvS-ndes  af  infodingarne  till  ett  tyg,  utm^rkt  genom 
dess  styrka  och  glans.  Dessa  tvenne  arter,  som  be- 
namnas  Bombyx  Radana  och  Diego  lefva  under  larv- 
tillstandet  pa  Sutria  Madagascariensis,  Mimosa  Leb- 
bek  m.  fl.  leguminosae.  Puporna  angripas  af  en 
parasit,  som  fOrstor  en  betydlig  mangd  och  mark- 
vardigt  nog  tilihor  fjarilarnas  klass  samt  slagtet 
Chilo.  Dennes  larver  lefva  af  den  feta  vafnad  sooi 
omgifver  Bombyx-artens  pupor.  De  angripa  icke 
larverna,  utan  visa  sig  forst  da  cocongerna  blifvit 
fardigspunna.  Da  Chilo-larverna  framkomnia  uppata 
de  icke  allenast  Bombyx-pupan,  utan  afven  dess 
omgifningar,  samt  spara  eiidast  den  harda  delen  af 
hylsan.  Vid  forpupningen  forfardiga  de  coconger 
af  nagra  hvita  tradar  inuti  den  angripna  hylsan. 
Denna  art,  som  afven  karakteriseras,  har  erhallit 
namnet  Chilo  Carnifex,  Ann.  Ent.  IH.  Ser.  IH. 
p.   529. 


22  1 

Uti  Franska  Vet.-Akad.  har  Guerin-Mene- 
VILLE  hallit  ett  foredrag  om  inforandet  af  den  Chi- 
nesiska  silkesniasken  i  Europa.  Larven  lefver  pa- 
ck och  skall  lemna  ett  utmarkt  silke.  Fjarilen  till- 
hur  en  annu  obeskrifven  art,  Saturnia  Pernyi,  som 
blifvit  afbildad.  Den  star  nftrmast  Sat.  Mylitta  Fabr. 
Ann.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  LV.  Rev.  et  Mag.  de 
Zool.   1855.  p.   im.  Tab.  6. 

Densamme  upplyser  att  Bomhyx  Assamensis,  re- 
dan 1837  af  Helper  beskrifven  i  Journ.  of  the 
Asiatic  Society  of  Bengale,  af  Westwood  i  Oriental 
Cabinet  anyo  blifvit  upptagen  under  benamningen 
Saturnia  Assama,  afvensom  att  bans  Saturnia  My- 
thimnia  ar  identisk  med  Bomhyx  Bauhiniae  Gui:R. 
Iconogr.,  Rev.  et  Mag.  de  Zool.    1855.  p.   300. 

Flera  omstandligare  meddelanden  rurande  sil- 
kesmaskars  uppfodande  och  behandling  hafva  ut- 
konimit,  hvilka  endast  aro  Ref.  till  titlarne  bekanta, 
nemligen:  1)  '^ Monographic  du  Bomhyx  du  murier' 
{Bomhyx  mori  L.)  (Pris  25  francs).  Recens.  af 
Gu^rin-Meneville  i  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1855. 
p.  203.  2)  O.  G.  Costa,  "Storia  naturale  delle  Sa- 
turnia Cynthia,  volgarmente  della  Bomhice  del  JRicino, 
del  modo  di  educarne  i  hachi  della  seta  chessi  produ- 
cono\  Napoli  1854,  8:o,  27  pag.  c.  tav.  1.  Pa 
taflan  ar  fjariK^n,  larven  under  des8  olika  stadier, 
vaxten    hvarpa    den    lefver    och  cocongen   afbildade. 

3)  Griseri,  ''Relazione  sulle  tre  educazione  del  Baco 
di  Seta  del  Bomhyx  Cynthia  e  sidle  cultura  del  Ri- 
cino  per  V alimentazione  dei  hachi\    Torino  1855,  8:o. 

4)  '' Monograjia  del  Bomhice  del  Gelso  puhlicatd'  dal 
Prof.  Emilio  Cornelia^  4:o,  cum  tab.  1 5  Lith.  Nouvi 
Ann.  delle  Scienze  di  Bologna.  X.  5)  Chavannes, 
''Sur  la  premiere  education  faite  en  Suisse  du  Saturnia 
Mylitta".      Bull.  Soc.   Vaud.   N:o   37. 


m% 


Uti  ''Descriptions  of  some  species  of  Lepidopte- 
rous  Insects  belonging  to  the  genus  Oiketicus'  har 
Westwood,  utora  de  af  Landsdowne  Guilding 
anforda  tva  arterna:  0.  Kirbyi  och  Mac-Leayi^  ut- 
forligt  beskrifvit  flera  nya  species.  Den  af  Saun- 
ders under  namnet  0.  elongatus  uppstallda  arten 
tillagges  ett  nytt  namn,  0.  Saundersi,  hvarjemte  at- 
skilligt  om  dess  metamorfos  omnamnes.  Vidare  aro 
nya:  Oiketicus  Hiihneri^  Lewini,  Boisduvali,  Ilerrichi, 
alia  fran  Australien,  0.  Douhledayi  och  Crameri  fran 
Ceylon.  For  en  tredje,  af  Templeton  fran  Ceylon 
beskrifven  art,  0.  tertius,  foreslas  namnet  0.  Temple- 
toni.  Till  slut  meddelar  Forf.  en  analytisk  tabeil, 
f5r  att  underlatta  arternas  igenkannande.  Dessa  in- 
delas  i  tva  sectioner.  Den  forsta  innehaller  hannr 
med  till  halften  pectinerade  antenner  och  mycker 
lang  bakkropp  samt  langa  vingar.  Hos  den  andra  ^ro 
hannens  antenner  anda  till  spetj^en  dubbelt  pectine- 
rade; bakkroppen  och  vingaina  korta  eller  mattligt 
langa.  Proceed.  Zool.  Soc.  XXII.  p.  2  19.  Tab. 
34—37. 

En  fortecknino  Ofver  de  i  Schlesien  funna 
arterna  af  Bornbycid-gruppen  Notodontidae  har  af 
NeU8TADT  blifvit  uppgjord,  hvaruti,  jemte  arternas 
namn,  fundorten  uppgifves.  Arb.  und  Verand.  Schles. 
Gesellsch.   1854.   p.  90. 

Sasoni  ny  art  beskrifves  Saturnia  Nurragj  fun- 
nen  pa  Sardinien,  af  Ghiliani.  Stett.  Ent.  Zeit. 
1855.  p.   78. 

Nagra  underrattelser  om  Notodonta  {Glyphidia) 
crenata  hafva  af  Trief  blifvit  meddelade  i  Zeitschr. 
f,   Entom.    Ver.   Schles.    Insektk.   VIII.   p.    7. 

Flera  i  ZoolojJiist  inforda  uppsatser  nuande 
Bombycides  har  Rcf.  ej  haft  tillfalle  se,  sasom: 
Brompield,  ''Note  on  the  Economy  of  Saturnia  Fyri" 
N:o   CL.     ."Characters    and  some  account  of  the   Keo- 


223 

7iomy  of  a  supposed  neiv  Australian  Bombyx'  by 
Newman  N:o  CLII.  Machni,  ''Occurence  of  Noto- 
donta  carmelita  in  Kenf  N:o  CLIII  och  Atkinson, 
"Capture  of  Gastropacha  ilicifolia  on  Channoch  Chase" 
N;o  CLIII. 

VON  Heyden,  som  funnit  larven  till  den  s^W- Metamor- 
synta  Chelonia  Quenseli  pa  alperna  i  Graubiinden  •^^^' 
vid  en  hojd  af  6400  fot  ofver  hafvet,  bar  sa  val 
5fver  densamma  som  ofver  fjarilen  meddelat  full- 
standiga  beskrifningar.  Larven,  som  traffades  emel- 
lan  stenar  och  troligen  bemtar  sin  fdda  af  laga  vax- 
ter,  ar  fullkomligt  af  samma  form,  som  larven  till 
Chel.  Plantaginis.  Den  Ar  temligen  lang,  betackt 
nied  langa,  svarta  bar,  besatt  med  tjocka,  svarta,  vid 
sidorna  hvitaktiga  varter.  Buken  rodaktig,  harig. 
Hufvud  och  ben  glansnnde  svarta.  Callimorpha  Par- 
thenice  Kirby  och  Callimorpha  Virguncula  Kirby 
anser  P'orf.  troligen  endast  vara  varieteter  af  CheL 
Quenseli.      Stett.   Ent.  Zeit.    1856.   p.    184, 

Ehuru  en  mangd  anteckningar  rorande  Ryss-  Noctuae. 
lands  Lepidopfer-fauna  blifvit  allmangjorda,  bar  det 
likval  bittiils  saknats  ett  systematiskt  arbete  ofver 
bithorande  djur,  som  forekomma  inom  namnda  land. 
Visserligen  borjade  Fischer  de  Waldheim  och 
Eversmann  1851  utgifva  ett  storre  verk,  "Lepi- 
dopt^res  de  la  Russie\  men  detta,  som  endast  om- 
fattar  PapilionideSf  Bonibycides  och  Sphingides,  torde 
icke  langre  komma  att  fortsattas.  For  att  nu  af- 
bjelpa  den  brist,  som  harigenom  uppstatt,  bar  Evers- 
mann borjat  en  bearbetning  af  Rysslands  Noctuae, 
Andamalet  med  denna  uppgifves  vara:  1)  att  be- 
kantgora  och  sammanfora  i  systematisk  ordning  alia 
bithorande  djur;  2)  att  angifva  deras  lokaler,  geo- 
grafiska  utbredning  och  tiden  for  deras  framkomst 
och  3)  att  lemna  dem,  som  intressera  sig  for  dessa 
fjarilar,    en     handledning,    hvarefter    arterna    i  sam- 


224 


lingarna  kunna  bestammas.  Som  de  genera,  i  hvilka 
Forf.  fordelat  Noctuae,  aro  amnade  att  underlatta 
igenkannandet  af  obekanta  arter,  bar  ban  nagot  af- 
vikit  fran  de  nyare  systemerna,  bvilka  ofta  blifvit 
grundade  pa  djurens  forsta  stadier.  Han  bar  dess- 
utonri  forsokt,  sa  mycket  mojligt  varit,  att  furmin- 
eka  antalet  af  de  understundom  pa  lusliga  grunder 
uppstallda  slagtena,  hvilka  i  sednare  tider  blifvit 
alltfor  manga.  Detta  bar  format t  bonom  att  ordna 
genera  efter  karakterer  bemtade  af  de  fullt  utbil- 
dade  insekterna.  Hans  indelning  af  Noctuae  ar 
foljande: 

Fam.  I.  BoMBYCoiDES. 

A.  Framvingarna  aflanga,  rundade 
i  spetsen,  gra,  tecknade  med 
svarta,  efter  langden  gaende 
strek 1   Asteroscopus    TreitsT 

(2  arter). 

B.  Inga  efter  langden  gaende  svarta 
strek. 

a.  Franovingarna  vinkelformiga 

i  slutkanten 2  Gonoptera  Latr. 

(1   art). 

b.  Samrag  vingar  skfirlika,  for- 

sedda   med    en  stor  tand   i 
bakkanten  


e.  Ingen  sadan  tand. 
a)  De  ofre  vingarna  gra,  tvars- 
ofver  forsedda  med  ett  antal 
vagiga,  svarta  linier 

^}  Inga  sadana  linier. 

t  Midtelflaekarna    tydliga, 
stora,    Ijusa      .     .     .     . 

tf  Inga,  eller  foga  tydliga, 

rnidtelflackar    .     .     .     . 

*  Ofvervingarna   grcina      . 


Calpe  Treits. 
(1   art). 


Cymatopliora   Treits. 
(6  arter). 


Trachea  Treits. 
(1   artl 


6  Jaspidia  BoiSD. 
(1   art). 

**  Samma 


225 

**  Samma  vingar  af  lifliga 

farger,  men  utan   gront     7   Thyatyra  Treits. 

(2  arter). 

Fam.    II.    ACRONYCTIDES. 

A..  Thorax  raed  raycket  morka  fliic- 

kar;  stora  arter,  kroppen  tjock     8  Diphtera  Treits. 

(3  arter). 
B.  Thorax  utan  flackar;  stora  eller 
medelraattiga  arter;    kroppen 

tjock 9  Acronycta  Treits. 

(13  arter). 
0.  Thorax  utan   flackar;    sma   ar- 
ter; kroppen  fin       ....   10  Bryophila  Treits. 

(.5  arter). 
Fam.  III.  Leucanides. 

A.  Framvingarna  af   klara  fai-ger; 

iiiga  raidteiflackar  eller  linier  1 1   Symira  Treits. 

(6  arter). 

B.  Framvingarna    srautsigt    enfar- 

gade,  saknande  de  vanliga  li- 
nierna  eller  flackarne.  Den 
njurformiga  fliicken  ersatt  ge- 

nom  en  punkt 12  Nonagria  Ochsenh. 

(7  arter). 

C.  Framvingarne     strekade     efter 

langden  pa  en  klar  botten, 
vanligen  halmfargade.  Sallan 
aro  de  af  klara  farger  och 
utan  teckningar.  I  stallet  for 
den  njurformiga  flacken  oftast 

en  hvit  punkt 13  Leucania  Ochsenh. 

(16  arter). 

D.  Framvingarna  af  en  rod-   eller 

brunaktig  ockra-farg,  med  raer 
eller  mindre  tydliga  midtel- 
linier.  I  stallet  for  den  njur- 
formiga flacken  en  hvit  punkt  14  Mythinma  Ochsenh 

(6  arter). 
Fam.  IV.  OiiTHOSiDES. 
A.  Ingen  klubbformig  flack  pa  vin- 
garna,  da  den  flnnes  ar  den 
stor,  svart  eller  klar  och  i  sa- 
dant  fall  de  subcostala  fyr- 
kanterna  svarta. 

Prof,  Bohemans  Arsb.  1855,    1856.  ^  ^ 


tf6 

a.  Midtellinierna     crenulerade, 

understHndora  fiSgn  tydliga 
eller  inga.         , 
a)  Pramvingarna     raer     eller 
raindre  skiirlika  och  i  spet- 
sen    tillspetsade;    fargerna 

lifliga 15  Xanthia  Ochsenh. 

(li   arter). 
/?)    Framvingarna      trubbiga, 
bruna  eller  gra. 
t  Hufvudet  med  en  fram- 
staende     tofs ;     kroppen 

tjock 16  Orihosia  Ochsenh. 

(30  arter). 
ft  Hufvudet    utan    hartot's; 
kroppen     och     vingarna 

smalare 17   Caradrina  Ochsenh. 

(19  arter). 

b.  Midtellinierna     fullkomligt 

hela,  trapezie-formiga    .     .18   Cosmia  Ochsenh. 

(13  arter). 
B.  Den   klubblika    flacken    tydlig, 
lika    med     grundtargen,    och 
omgifven    af   en   mork   linea. 

a.  Midtelflacken   tydligt   infat- 

tad  och  hel,  den  klubbfor- 
mi^a  aflang    .     .     .     .     .19  Tethea  Ochsenh. 

(3  arter). 

b.  Den  njurformiga  flacken  foga 

hel,  den  klubbformiga  kort  20  Gortyna  Ochsenh. 

(5   arter). 

Pam;    V.    NOCTUIDES. 

A.  Bakvingarna    gula    med    svart 

kant 21    Triphaena  Ochsenh. 

(6  arter). 

B.  Bakvingarne  utan  gult. 

a.  Framvingarna  glansande,  bre- 
da  vid  basen,  raycket  trub- 
biga och  rundade  i  spetsen  .   22  Amphipyra  OcHS. 

[2  arter). 

b.  Framvingarna  icke glansande. 
a)  Framvingarna  omsom  bre- 

da,  omsom  aflanga,  vanligt- 
vis  med  sub-costal  fyrkan- 


i 


2^27 

tenia  mycket  tydliga.  Mid- 
tclflfickarna  hcla.  Midtol- 
liniarna  oftast  lindrigt  cre- 
nulerade  eller  hela    .     .     .23  Noctua  Linn. 

(27  arter). 
/J)  Framvingarna  raer  eller 
mindre  aflanga,  ined  mid- 
tellinieriia  crenulerade,  sal- 
Ian  tandade,  understun- 
dom  ersatta  genom  tvenne 

punkter 24  Agrotis  Ochsenh. 

(10  arter). 

Bull,  de  Mosc.  XXVIII.  p.   129.  IV.  p.  313. 

Foljande  nya  arter  af  Noctuae  beskrifvas,  nem- 
ligen:  Agrotis  Ashworthi  af  Doubleday  i  Trans. 
Ent.  Soc.  N.  S.  III.  Proceed,  p.  94,  HeliotJiis  ma- 
ritima  af  Graslin  i  Ann.  Entom.  III.  Ser.  III.  p.  65. 
Denna  fjaril  flyger  under  dagen  och  Sr  svar  att  fanga, 
sanit  Miana  eocpolita  af  Stainton  i  Entomologists 
Ann.  for  1855. 

MiLLiERE  har  afbildat  en  intressant  varietet  af 
Catocala  Electa,  pa  hvilken  framvingarna  aro  mer 
gulbruna,  hvareraot  det  roda  pa  bakvingarna  ar 
gult.  Ann  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  ^05.  Tab.  II. 
N:o  L  Constant  har  1.  c.  p.  209.  Tab.  XL  N.o  II. 
afvenledes  framstallt  trenne  varieteter  af  Orthosia 
Gothica. 

MoscHLER  har  noggrant  eokt  utreda  skilnaden 
ernellan  Heliothis  nubigera  och  peltigera.  Han  anser 
att  den  forra,  sasom  funnen  vid  Sarepta,  tillhor  Eu- 
ropas   fauna.      Stett.  Ent.  Zeit.    1855.   p.   211. 

AsSMANN,    sotn   lyckats   finna   larven   af  Noctua  Met  amor 
conflua  pa  Polygonum    bistorta,  leninar  pa  densarnma     •^"*" 
foljande   beskrifning.     Den   uppnar  fullvaxt  en  langd 
af   \\  turn.     I   formen  ofverensstammer  den  med  lar- 
ven till  N.  C.  nigrum  och  festiimy  med   hvilken  sed- 
nare  den   for  ofrigt  visar  myck^n  ufverensstammelse. 


2^28 


Den  varicrar,  ukm]  undantng  nf  hufvudet,  betydligt 
i  fargen,  soni  onisom  ar  Ijusare,  oinsoin  morkare. 
Hufvudet  ar  alltid  morkt  honungsfiirgadt,  med  svart- 
bruiia  teckningar.  Antennerna  aro  Ijusare  an  huf- 
vudet, forsta  och  andra  lederna  med  en  svart  ring 
i  spetsen.  Den  sistnamnda  ofta  helt  och  hallet  brun. 
Mundelarna  af  antennernas  farg.  Kroppen  ar  lika 
fargad,  som  hos  de  furutnamnda  arterna.  Rygg- 
streket  ar  inest  foranderligt,  det  ar  Ijuat  eller  gul- 
aktigt,  kottfargadt,  blekt  numjerodt  elk^r  Ijust  brunt 
och  ar  pa  bada  sidor  begransadt  af  en  hvit  eller 
svafvelgul  linea.  Ernellan  bada  dessa  linier  ar  grund- 
fargen  pa  de  tre  forsta  segrnenterna  prydd  med  Iju- 
sare eller  morkare  sma  punkter,  pa  de  ofriga  seg- 
rnenterna bilda  dessa  rutformiga  flackar.  Fran  fjerde 
till  elfte  segmentet  finnes,  pa  hvarje  sida,  en  svart- 
brun  eller  helt  och  hallet  svart,  kilformig  flack, 
med  spetsen  riktad  framat.  Pa  hvarje  segment  vi- 
sar  sig  dessutom  fyra  sma,  merendels  endast  under 
mikroskopet  synliga,  med  korta  har  besatta,  svart- 
aktiga  vartor.  Larverna  iefva  under  fulla  1 1  ma- 
Tiader  eller  fran  Augusti  till  Juli  pafoljande  ar.  For- 
pupningen  forsiggar  i  jorden,  utan  all  vafnad.  Pur)an 
ar  af  vanlig  form,  6 "  lang,  ijushiun,  glansande,  i 
spetsen  besatt  med  attu  borst.  Zeltschr.  Ent.  Ver. 
Schles.   Insektenk.   IX.   p.    15.   Tab.    1. 

Larven  af  Heliothis  maritima,  som  blifvit  af 
Graslin  upptackt,  ar  till  formen  lang,  nagot  af- 
smalnandc  mot  bada  andar  och  platt  pa  undra  si- 
dan.  Den  varierar  mycket  till  fargen,  men  icke  i 
teckningarna.  Vanligtvis  ar  den  af  en  klar,  gron- 
aktig,  nagot  i  gratt  ofvergaende  farg,  med  ett  tem- 
ligen  bredt  strek  nedom  ryggen  pa  hvarje  sida, 
hvilket  blir  nagot  spetsigt  mot  bakandan.  Hufvudet 
ar  litet  och  kort,  af  en  gragul  farg.  Larven  lefver 
af  fron   till   Spergularia   marina   och    media,  men  fo- 


^^9 

redrager  den  foi'stiiamiida.   Ann.  Entom.  111.  8er.  111. 
p.  65.  Tab.   7,  N.  V.   i    1—7. 

Rtirande  metamorfosen  nf  /bdhophila  Wimmeri 
har  Keller  upplyst,  att  lai-ven  oni  husten  traffa« 
pa  Artemisia  campestris.  Den  }i()[)par.  da  den  oroas. 
liksom  Cucullia-larverna.  Den  5,r  mycket  snia],  sar- 
deles  mot  hufvudet,  som  ar  gulgrunt,  med  en  hvit, 
triangelformig  flack.  Kroppsfargen  ar  vackert  grup, 
med  fern  hvita,  efter  langden  gaendc  linier,  af  hvilka 
den,  som  finnes  pa  ryggen,  ar  snialast.  Emcllan 
rygg-  ocli  sidolinierna  ar  den  Ijusare  gra  och  mot 
de  hvita  linierna  murkarc  chatterad.  Vid  forpup- 
ningen  forfardigar  den  sig  en  liten  fast  iiylsa  af 
jord.  Pupan  ar  gronbrun.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.   339. 

Johnsons  uppsats:  "JEgg  and  Larva  of  Cry- 
modes  Te7npli\  infurd  i  Zool.  N:o  CLlll,  har  Ref. 
ej   haft   tilJfalle   se. 

De  la  Harpe  har  utgifvit  ett  supplement  till  Geome- 
sin  i  furra  Berattelsen  p.  190  anmalda  afhandling  *^^^- 
ufver  de  i  Schweiz  forekonnnande  Geometrae,  Jemte 
uppgift  pa  nya  lokaler,  nieddelas  afven  rattelser  i 
synonymien.  Till  slut  beskrifvas  och  afbildas  nagra 
nya  arter,  sasom :  Geometra  Schaefferaria,  majoraria 
och  livinaria.  Antalet  af  de  i  Schweiz  funna  Geo- 
metrae uppgar  nu  till  346.  Neue  Denkschr.  Schweiz. 
Gesellsch.   fiir   Naturw.   XIV.   p.   2    med   Tafl. 

Schneider  har  fortsatt  sin  npprakning  af  de 
Geometrae,  som  blifvtt  funna  i  Schlesien,  hvarvid 
han  begagiiat  den  indelning  som  af  Lederer  blif- 
vit  uppgjord.  Foljande  slagten  och  artantal  anfores: 
Acidalia  27,  Boletohia  \,  Zonosorna  8,  Timandra  \ 
och  Pellonia  \.  Arbeit,  und  Verand.  Schles.  Ge- 
sellsch.   1854   p.   92.    1855.  p.    115. 

Lareritia  Milleriata  n.  sp.  fran  Frankrike  be- 
skrifves  af  Bruand.   Ann.  Ent.  Ill    Ser  111.  p.  LIX. 


rso 

GuENEE,    som  erhallit  den   hittills  okanda   ho- 
nan    af    Acalia    fumidaria,    oinnamner    att    den   belt 
och   hallet  saknar   vingar.      Ann.   Ent.   III.   Ser.  IV. 
p.  CXI. 
Metamor-  ROrande  metamorfosen   af  Cidaria  caesiata  hafva 

*^*'*'  vi  fatt  emottaga  underrattelser  af  Hornig.  Larven 
^r  fullvaxt  ufver  ett  turn  lang.  Dei  afrundade  huf- 
vudet  ar  gulbrunt;  nackskolden  rodbrun  och  rundt- 
omkring  dess  som  besatt  med  10  svarta  pUnkter. 
Kroppens  farg  ar  furanderlig,  merendels  Ijusgron 
eller  gulgrOn,  segmentfogningarna  Ijusare.  Pa  ofver- 
sidan,  vid  andra  och  tredje  segmentet,  en  tvftrs  ofver 
gaende  rad  af  fyra  sina,  svarta,  Ijuskantade  punkter. 
Fran  fjerde  segmentet,  pa  bada  sidor  om  ryggens 
raidt,  en  efter  langden  gaende  rad  af  svarta  punk- 
ter,  af  hvilka  tvenne  finnas  pa  hvarje  segment. 
Tolfte  segmentet  ar  forsedt,  liksom  det  andra  och 
tredje,  med  tva  morka  punkter  pa  bdda  sidor  om 
ryggens  midt.  Larverna  traffades  i  stort  antal  for- 
sta  dagarna  af  Juni  i  fjallens  subalpinska  region  pa 
Erica  carnea.  I  medlet  af  Juni  forvandlade  de  sig 
till  pupor,  sedan  de  nedkrupit  i  jorden,  der  de  om- 
gafvo  sig  med  en  fin  vafnad.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in    Wien.   VI.   Abh.   p.   21 

Keller,  som  patraffat  larven  af  Idaea  deal- 
bata,  anfur,  att  den  ar  ofver  ett  turn  lang,  framat 
afsmalnande,  bakat  temligen  tjock,  gulaktig  eller 
schiffergra,  baktill  slutande  i  en  spets.  Hufvudet 
bar  tva  morka  strek;  pa  ryggen  ett  mOrkbrunt  oftn 
afsmalnande  eller  utvidgadt  strek;  pa  segmenterna 
finnas  nara  detsamma  fram  och  baktill  fyra  svarta 
punkter  och  pa  sidorna  ett  strek,  som  synes  hvit- 
aktigt,  men  som  ofta  knappt  kan  urskiljas.  Larven 
traifas  i  Maj  pd  Cytisus.  Fullvaxt  forfardigar  den 
sig  en  gul  eller  hvitaktig  hylsa.  Pupan  ar  gul  med 
mdrka    chatteringar    vid    fram-  och   bakdelen.     Ut- 


J 


231 

vecklingen  forsiggar  etter  i — 3  veckois  puptillstand* 
Stett.  Ent.  Zeit.    1855.  p.   336. 

Hela  utvecklingen  af  Eupithecia  Mayeri  liar 
blifvit  utredd  af  Schedl.  Larven  ar  ett  turn  lang 
och  mycket  smal;  hufvudet  litet,  gulbrunt;  nack- 
skolden  lika  fargad;  kroppens  grundfarg,  sa  vSl  pd 
ofra  som  undra  sidan,  gulaktigt  grOn,  men  Ofvergar 
ofta  i  brunt;  langs  ryggen  loper  en  niork  olivgrOn 
linea,  hvilken  ar  delad  genom  en  Ijusare;  pa  sidorna 
om  denna,  pa  hvarje  segment,  tva  fran  hvarandra 
aflagsnade,  morka  punkter  bakom  hvarandra  Un- 
der stigmata  finnas  murka,  ulivgruna  strek;  lufthaJen 
bruna;  undersidans  midt  ar  fursedd  med  tn  efter 
langden  gaende  rad  rudbruna  flackar,  af  hvilka 
tvenne  finnas  pa  de  fursta  tva  segmenterna,  samt 
fran  tredje  till  attonde  en  pa  hvarje  segment.  Lar- 
ven  lefver  nastan  uteslutande  pa  Alsine  verna.  Den 
sammanrullar  ^ig  vid  minsta  beruring  och  faller  till 
jorden.  Furpupningen  forsiggar  antingen  giundt  i 
jorden  eller  pd  dess  yta,  i  en  fin,  los  vafnad. 
Verb.   Zool.   Bot.   Ver.  in    Wien.    VI.   Abh.   p.    163. 

Om  lefnadssattet  af  Larentia  pyropata  bar  Ass- 
man  meddelat,  att  denna  fjaril  vissa  ar,  i  Augusti 
och  September,  forekommer  i  tradgardarne  i  gou- 
verneraentet  Moskau.  Om  dagarne  traffas  den  pa 
tradstammnr  eller  stangsel.  I  skymningen  besoker 
den  olika  blomuior.  Larven  letver  fran  Juni  till 
Augusti,  icke  sasom  Fkeyer  formodar  pa  s^lgartcr, 
utan  pa  Ribes  grossulariae.  Zeitschr.  Ent.  Ver. 
Schles.   Insektenk.   X.   p.    10. 

De  la  Harpe  bar  med  femte  delen  fortsattpyralidts 
sin  "Faune  Suisse  Lepidopthres\  hvaruti  Pyralides  af- 
handlas.  Af  de  anforda  176  arterna  tilihOra  afven 
18  de  norra,  29  de  sodra  regionerna,  38  uteslu- 
tande alperna  och  91  aro  mer  eller  mindre  spridda 
ofver  hela   Europa.      Om  man  jemfor  det  antal  ar- 


I  ter,    som    blifvit    funnet    i   Schweiz,  med   de  kanda 

I  Europeiska,    forhaller    det  fprra  sig  till   de  sednare, 

I  som    1    till    3.      For    hvarje    art    meddelas  synonymi 

I  och    habitation.      Endast    trenne    nya    arter  anforas, 

: .  nemligen  Botys  cyanalis,  Eudorea  ancipiteHa  och  Cram- 

bus   rostellus.      Neue    Denkschr.    Schweiz.    Gesellsch. 
I  Naturwissensch.    XIV.    p.    1.  med   tafia.      Bull.   Soc. 

Vaud.  N:o  35.  p.  237. 
Metamor-  Det  ar  allmant  bekant  att  humlen   mer  an  de 

•'°^'  fiesta  andra  kulturvaxter  ar  utsatt  for  olagenheter, 
genom  hvilka  dess  afkastning  minskas  eller  forhin- 
dras  och  hvartill  flera  fjaril-arter  i  icke  obetydlig 
man  bidraga.  Vi  hafva  nu  genom  Wahlberg  fatt 
emottaga  fullstandiga  upplysningar  om  en  af  dessa, 
eller  den  sa  kallade  Humleblads-fjarilen  {Hypena 
rostralis),  som  under  alia  dess  utvecklings-stadier 
beskrifves.  Ifragavarande  insekt  synes  hos  oss  hafva 
tvenne  generationer  oni  aret  och  ofvervintrar  san- 
nolikt  i  puptillstand.  Forf.  traffade  fjarilen  redan 
d.  21  Maj  klackt  och  kringflygande  humleplante- 
ringarne.  Om  dagen  haller  den  sig  dold,  saint  fly- 
ger  endast  korta  stycken  om  den  oroas.  Mot  slutet 
af  Juni  visa  sig  larverna  pa  de  halfvuxna  humle- 
standen.  Huru  lang  tid  aggen  behofva  innan  de 
klackas  lyckades  det  ej  Forf.  utreda.  Larven  up- 
pehaller  sig  endast  pa  undersidan  af  bladen,  vanli- 
gen  flera  under  samma  blad,  och  sitta  der,  nar  de 
aro  i  hvila,  rakt  utstrSckta  och  liksom  tilhryckta, 
men  da  de  oroas  blifva  de  ganska  lifliga  ocli  slappa 
sig  till  marken.  Lagger  man  dem  i  handen  hoppa 
och  slingra  de  sig  pa  mangfaldigt  satt,  liksom  en 
ur  vattnet  uppdragen  fisk.  De  fortara  bladsubstan- 
sen  emellan  adrorna  och  visa  sig  forst  pa  de  ne-- 
dersta  bladen,  fran  hvilka  de  stnaningom  uppstiga 
anda  till  spetsen  af  rankorna,  som  slutligcn,  da  lar- 
verna   uppnatt    full    storlek,    sta   iielt   nakna,  endast 


^33 

nied  bladskaften  och  de  grufre  adrorna  qvarsittande, 
samt  bortdu  slutligen.  Kring  medlet  af  Juli  for- 
pupades  de  och  nagot  ofver  14  dngar  dereftor  eller 
omkring  d.  4  Augusti  borjade  fjarilarne  klackas. 
Forf.  anser  att  man  icke  bor  forsumma,  att  sa  vidt 
ske  kan  forhindra  detta  djurs  utveckling  och  ett 
icke  overkstallbMrt  sfitt  dertill  erbjuder  larven  sjelf 
geiiom  sitt  beteende.  Sa  snart  en  humlestang  vid- 
rores,  annu  mer  om  den  lindrigt  skakas,  nedfalla 
sig  till  Jordan  alia  under  rankans  blad  befintliga 
larver,  hvilka,  om  en  duk  forut  pa  marken  omkring 
stangen  blifvit  utbredd,  falla  pa  dent^atiima  och  der 
latt  kunna  hopsamlas  och  dOdas.  Larven  uppnar, 
efter  vanliga  hudomsningar,  omkring  |  tums  langd, 
den  ar  belt  smal,  i  synnerhet  bakat,  sammansatt  af 
12  leder  utom  hufvudet,  och  eger  framtlll  3  par 
egentliga  fotter,  pa  1,  2  och  3  lederna,  3  par 
bukfotter  pa  7,  8  och  9  lederna,  samt  vid  andan 
pa  sista  leden  ater  ett  par  nagot  langre  an  de  of- 
riga,  vanligen  utsparrade  och  bakat  utstrackta.  De 
tre  mellersta  fotparen  aro  saledes  genom  ett  mel- 
lanrum  afskilda  aa  val  fran  de  framre,  som  fran 
fotparet  vid  andan.  Fargen  ar  Ijusgron,  med  en 
morkare,  fin  rygglinea,  en  smal  hvit  linea  pa  hvar- 
dera  sidan,  samt  smala,  hvita  linier  tvars  ufver  vid 
kroppsringarne.  De^risutom  finiias  belt  sma,  svarta 
punkter  strOdda  pa  ytan.  Ur  hvarje  sadan  utgar 
ett,  fur  blotta  Ogat,  knai)pt  markbart  bar.  Hufvu- 
det ar  brungult.  ,  Sedan  larven  uppnatt  sin  full- 
komliii^a  storlek,  omofer  ban  siijj  mellan  blad  eller 
inkrupen  i  nagon  gomsla,  med  en  tunn  och  lus  gra 
vafnad,  inora  hvilken  ban  forpupar  sig.  Landtbr. 
Akad.   Handl.   XIV.   p.    132, 

En     fOrteckning    ofver    de    i    Irland    forekom-Microlepi- 
mande  Microlepidoptera    har  af  HoGAN   blifvit   med-    °^^^.^^* 
delad.     Han  upptager  i   densannna   88    Tortrices,    i 3 utteratur. 


234 


H         Crambidae  ocli    HI    Tineina.    Nat.   Hist.  Review.   11.  I 

■        p.    109.  I 

H  Flera    nya    Microlepidoptera    hafva   af  Heine-  H 

B        MANN   blifvit   beskrifna,    neiiiligen:    Penthina  ohscure-^^ 

fasciana,    Carpocapsa  Herrichiana,  Syndomis  Gollicola7ia^  fl 

Crambtts  liercyniae,    Tinea  niveistrigella,    Oecophora  ru-  H 

ficeps,    Argyresiliia    semipurpurellai    Coleophora    Zelleri-  fl 

ella,    C,  nemorum  och   Elachista  aridella.     Zeitsclir.   f.  ■ 

Ent.   Ver.   Schles.   Insektenk.  VIII.   p.    i.  ■ 

Ofver  de    Tineidae  och  Fterophoridae,  soni  fure-  fl 

komma    i    Schweiz,    har    Frey  utgifvit   ett   fullstan-  H 

digt   systematiskt   arbete.     Detta  ar  i   manga  hanse-B 

enden   intressant,  sardeles  derigenoin,  att  Forf.  fastat  ■ 

mycket    afseende     pa    hithorande    arters    utbredning 

inom   landet,    sa   val  i   horizontal  som   vertikal   rikt-  ^ 

ning.    Recens.   i   F^or.   Notiz.    1856.   III.   p.  248.       f 

Tvenne  nya  smafjarihir  hafva  af  Mann  blifvit 
upptackta  och  afbildade,  nemligen;  Psyche  Zelleri 
fran  Kroatien  och  Tortrix  aurofasciana  fran  Ktmig- 
steige  och  Grossglockner.  Verh.  Zool.  Bot  Ver.  ini 
Wien.   V.  Abh.  p.   756. 

Scott    har  anyo   upptagit   till   behandling   fra- 
gan   huruvida   Psychidae  bora  raknas   till  Bombycides] 
eller    Tineina,    hvarvid   han   koniniit   till    det   resultat, 
att    de     aro     meet     affina    med    de  sistnanmdn.      De 
nyare   undersokningarne  ofver  Psychidae  synes  Forf. 
icke    hafva    kant    och    bans   bevis  synet^   i   allmanhet 
icke   vara   af  stort    vS-rde.      Saknaden    af  vingar   hosl 
honorna   menar   han   t   ex.  icke   bevisa,  att  Psychidaei 
aro   Bombyces,   ty   det  kunde   afvcn   handa  att   vini 
losa     dagfjarilar    eller    Sphingides    kunde    upptackas,| 
hvilket   val   kan   vara   mojligt,    men   dock   synes   Ref. 
mindre  troligt.     Zool.  N:o  CL. 
Tortrices.  WOCKE  har   uppraknat  de  arter  af  slagtet  Co- 

chylis    Tr.    8ora    Hnnas    i    bans    gainling,    uppgaende 
dcvssa    till    25.      Rorande  de  fiesta  meddelas   under- 


235 

rattelser    om    deras    forekommantU*    och    lefnadstiJitt. 
Arb.   und   Verand.   Schles.  GeselLsch.     1854.    p.   98. 

En  ny  art  af  slagtet  Grapholitha,  bcnainnd  G, 
Homigiana,  beskrifves  och  afbildas  af  Ledeker, 
Den  bar  blifvit  upptackt  vid  Mudling.  Vcrhandl. 
Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Abh.  p.  77.  Tab.  2.  f.  8. 

GouREAU   upplyser  att  den  lilla  tjaril-larv,  som  Me/amor- 
lefver    i   det  inre  af  blommorna  pa   Dipsacus  sylve-     ■^^^' 
stris    och    som    Bonnet  redan   omtalat   utan  att  det 
utbildade    djuret    varit    honom    bekant,    tillhur  Pen- 
thina  gentianana,    Ann.  Ent.  III.   8er.  III.   p.  VI. 

Rorande  utvecklingen  af  Grapholitha  contermi- 
nana  hafva  vardefuUa  up})ly8ningar  af  Hornig  blif- 
vit leninade.  Den  mot  bakre  delen  betydligt  aft^mal- 
nande  larven  ar  fullvaxt  omkring  \  turn  lang.  Huf- 
vudet  ar  platt,  rundt,  svartbrunt;  nackskulden  stor, 
glansande  svart.  Kroppsfargen  ar  smutaigt,  Ijust 
brunrod,  langs  ryggens  aiidt  en  otydlig  morkare 
linea  och  derintill,  pa  bada  sidor.  tva  efter  langden 
gdende  rader  mycket  sma,  nagot  Ijiisa,  i  niidten 
svarta,  raed  ett  svart  bar  besatta  vartor.  Stigmata 
svarta.  Larverna  traffades  i  trakten  af  Wien  un-- 
der  senare  halften  af  September  pa  Lactuca  sca^ 
riola,  i  hvar8  blommor  den  sasom  spad  belt  och 
ballet,  men  aldre  enda^^t  mtd  halfva  kroppen  inater 
sig.  Vid  forpupningen  nedUry[)er  den  i  jorden  och 
bildar  sig  der  en  hylsa,  be.satt  med  jordpartiklar. 
Verb.  Zool.   Bot.   Verb.   VI.  Abh.   p.   21. 

Metamorfosen  af  nagra  Cochylis-arter  bar  af 
HoRNiG  afven  omstandligt  blifvit  utredd,  nemligen 
af  1)  Cochylis  posterana  IIffsmgg.  (ambiguana  Tr.) 
Larven  till  denna  art  ar  ^  turn  lang.  Det  runda 
och  temligen  platta  hufvudet  ar  svartbrunt;  nack- 
skulden Ijust  brungra,  baktill  med  en  svartbrun  in- 
fattning.  Kroppen  enfargad,  smutsigt  Ijusgul.  P4 
andra    och    tredje    segmentet    finnes    p^   ofversidan, 


!^36 


vid    bada   sidorna  om   ryggens   midt,  en   tv^rs   u 
gaende    nid     af    fyra    yma,     Ijusgra,     parvia    stalJda 
punkter.      Fran   fjerde  segmentet   visar  sig   pa  ryg 
gen,    emellan     midten   och   lufthalen,  tva  langdiade 
gra   punkter,    hvaraf  den   framre  ar  mindre.      Luft- 
halen  aro   bruna,  ofvanom  hvardera  ar  en  gra  punkt, 
En  efter  langden   gaende  rad   af  sadana  sma  punk 
ter     ar    belagen    ofver    fotterna,    och   en   tvarrad   a 
fyra  sadana  pa   undersidan   af  det  fotlosa  segmentet 
Hvarje   punkt   ar  besatt  med  ett  fint,  Ijust  har.    Lar 
ven   forekom   vid    Wien   Mlhuant   i  blomknopparna  a 
Carduus     acanthoides.       Enligt    Zeller    lefver    de 
afven   i   Carduus   nutans,  Arctium  bardana  och  Cen 
taurea    jacea,       Forpupningen     forsiggar    i    eller    pa 
jorden,    i    en     tjock,     med   jordpartiklar    tatt   besatt 
hylsa.      Imagines    framkommo    i    slutet  af  Maj   eller 
bOrjan    af    Juni.      2)    Cochylis  rubellana,     Larven   ar 
till    formen    lik   den   foregaende,    nagot   mindre,   un 
gefar    4    linier   lang.     Hufvudet  ar  Ijusbrunt,  pa  ofra^ 
sidan     vid     bakre    delen    kastaniebrunt,    iiali^skuldea 
smutsigt    gul,    nagot     morkare    an    kroppen,    baktill 
med   en  obestamd   gulbrun   infattning.     Kroppen  en- 
fargad,   smutsigt  Ijusgul.     Antalet  och  laget  af  punk- 
terna   lika   som   hos   larven   till    (7.  prosterana,   ehuru 
endast    de    inre   punkterna   af  den   IVamre   tvarraden 
och    pa    den   yttre   langdraden,    de  som   finuas  ofver 
lufthalen     och     nagra     af    de  som   tillhora   de   undre 
tvarraderna,   voro   synliga.    Larven  fanns  ofta,  i  slu- 
tet  af   Augusti,   i    blommorna  af  Antirrhinum  linaria. 
Inspinningen   foisiggar  i  jorden   eller  pa   dess   yta,  i 
en     aflangt    rundad,    tjock,   med  jordpartiklar    besatt 
vafnad.     Fjai'ilen   framkommer  under  olika  tider  fran 
slutet  af  Maj   in   i   Juli.     3)  Cochylis  dubitana.    Lar- 
ven   ar    af    samma    storlek    och   form    som   larven   af 
C.  prosterana,      Huf\  udet   ar  Ijusbrunt,    nackskolden 
af    lika    farg,    baktill   svartbrun.      Kroppens   grund- 


237 

farg  ar  Ijust,  smutsigt  gul,  pa  ryggen  ofvergaende 
mer  elJer  rnindre  i  rod  brunt.  Antalct  och  laget  af 
(le  grona  punkterna  alldeles  som  hos  de  namnde. 
Larveii  traffades  talrikt  i  blommorna  af  Picris  hie- 
racioides.  BoiE  bar  erhallit  den  i  blommor  af  Se- 
necio  jncobaea.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V. 
Abb.   p.    129. 

Larven  af  Cochylis  hilar  ana  Herr.-Schaeff. 
bar  af  Perris  blifvit  funnen  i  sma  gallapplelika 
knolar  pa  Artemisia  campestris.  Den  ar  \  \  millim. 
lang,  men  kan  utstracka  sig  till  en  langd  af  13 
millim.,  belt  och  ballet  bvitgul  och  till  fargen  matt 
sedan  den  blifvit  fullvaxt,  tidigare  af  en  blekgron 
farg.  Hufvudet  ar  brunrudt  med  Ijusare  flackar. 
De  framre  tva  tredjedelarne  af  forsta  segmentet 
prydt  med  en  rodaktig  flack,  bvars  bakre  kant  ar 
sinuerad  ocb  morkare.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p. 
33.   Tab.   I.   N:o  III. 

Hela  iitvecklingen  af  Choreutis  delosana  Herr.- 
ScHEFF.  bar  af  Milliere  blifvit  bekantgjord.  Lar- 
ven, som  lefver  pa  Aristolocbia  clematitis,  foder  sig 
af  bladens  parencbym.  Den  ar  aflang,  hvitgra,  na- 
got  skiftande  i  rodt  pa  undre  sidan,  7  —  8  millim. 
lang,  forsedd  med  8  par  fotter,  af  bvilka  3  par 
aro  barda,  men  de  ofriga  mjuka.  Kroppen  bestar 
af  12  tydliga  segmenter,  hufvudet  undantaget;  ab- 
dominal-segmenterna  aro  smalare,  bvarigenora  krop- 
pen ser  s[)olformig  ut.  Tborax-segmentet  ar  prydt 
med  en  svart,  lysande  fiack.  Hufvudet  ar  litet. 
svurt  och  glansande,  kakarna  temligen  starka,  gan- 
ska  synliga  under  lupen.  Eyggen  ar  morkare  an 
den  ufriga  kroppen,  som  ar  genomskinlig.  Forpup- 
ningen  verkstalles  emellan  bada  bladhudarna.  Ann. 
Ent.  III.   Ser.   IV.   p.    39.  Tab.    1.  N:o  IV. 

Stainton,  "Habits  of  the  Lat'va  of  Glyphipteryx 
Ha2vorthand'  Zool.N:oCL,  bar  Ref.icke  baft  tillfallc  se. 


I 


238 

Om   lefnndssftttet   och   metsunorfosen  af  Graphi 
Ittha   corollana    hafvji    iakttagelsei-  af  Zeller   blifv 
meddtlade.  Tran^.  Ent.  Soc.  N.  S.  III.  Proceed,  p.  27. 
TiiKMiia.  Ett  for  kannedomen  om  Tineina  utmarkt  arbete, 

*'The  statural  History  of  the   Tineina  \  By  H.  Stain- 
TON,  assistated  by  Prof.  Zeller  and  J.  W.  DouglasI 
Vol.  L  containing  Nepticula  Part.  \   Cemiostoma  Part. 
1   London    1856.    8:o,    338   pag.    8   tab.  col.  hafva 
vi   nu   att   anmala.    Forf:s  afsigt  ar,   att  i   detta  ar- 
beta    behandla     Tineidemas    fainilj,    hvilket,   om  de< 
kommer  att   fortsattas  i  likhet   med  det  nu  utkomni 
bandet,    knappast    torde   ega  sin  like.      Det   ar  ick< 
ailenast    furfattadt    pa  fyra   sprdk   (Engelska,   Fran- 
syska,    Tyska    och    Latin),    utan    afven   fOrsedt  me( 
manga    och    vackra    afbildningar,    hvilka  underlattj 
igenkannandet  och   bestammandet  af  deesa  sma  va- 
relser.      FOrf.   amnar   for  ofrigt  icke  utgifva  ett  sy- 
steniatiskt   verk,   utan   bans  afsigt  ar  att  befordra  och* 
utvidga    kannedomen     om    arterna.      Han    upptager 
forst   sadana  arter,   hvilkas   naturalhistoria  i  alia  sta- 
dierna  ar  fullstandigt  bekant,  och  afhandlar  for  hvar 
odi    en    sattet   att   finna  larven   och  fjarilen,   larvenaB 
lefnadssatt    fran    dess   framkomst   ur  agget   tills   for- 
pupningen,    den    geografiska    utbredningen,   eynony- 
niien   o.  s.   v.      Att  arbetet   genom   en   sadan  omfat- 
tande   behandling   kommer  att   vaxa  till  manga  bandj 
ar   klart.      Det   nu  aninalda   forsta   bandet  innehallerl 
endast   beskrifning  pa   2i  arter,  nemligen  2  1  Nepti- 
cula och   3    Cemiostoma^    hvilka    alia    aro  i   forstoradj 
skala  afbildade.    Utom  den  utbildade  insekten  fram- 
stalles  alltid  larven  och  dess  hylsa,  afvensom  bladet 
af  den  vaxt  hvarpa  larven  lefver.    Sardeles  hos  Blad- 
minerarne  ar  den   stora  mangfalden   hvarpa  de  bilda  _j 
sina  gangar  af  stort  intresse  och   dessa  hafva  pa  ett  ■ 
naturtroget  satt  blifvit  atergifna.    Ree^ens  i  Nat.  Hist. 
Rev.  HL  p.   9. 


I 


239 

Herrich-Shaeffer  har  i  '' Systematische  Be- 
arbeitung  der  Schmetterlinge  von  Europa'  Bd.  V  skiljt 
fran  Tineina  tva  sina  grupper  och  deraf  bildat  egna 
farniljer,  nemligen :  1)  Canephorides^  hvilken  omt'uttar 
slagtena  Fumea  Haw.,  Epiclwpteryx  HiiBN.  och  Ly- 
pusa  Zell.  Dessa,  som  af  Zeller  blifvit  raknade 
till  Psychides,  behandlas  nu  af  Herrich-Schaepper, 
sasom  tillhorande  Tineina,  2)  Micropterypides  med 
ett  slagte,  Micropteryx,  hvilket  Forf.  efter  vingadror- 
nas  lage  och  antennbildningen  ansett  vara  analogt 
med  Hepialus  och  uppstallt  i  slutet  af  hela  klassen 
efter  Pterophoridae.  Inom  de  aterstaende  Tineina 
antager  Forf.  efter  vingadrornas  l^ge  tre  hufvud- 
grupper.  Ho8  den  forsta  finnes  pa  fram-  och  bak- 
vingarna  en  sluten  cell,  hvilken  saknas  hos  de  bada 
andra  (atminstone  alltid  pa  bakvingarna).  Den  an- 
dra  ar  endast  negatift  karakteriserad,  i  dat  att  den 
innehaller  arter  med  breda,  i  spetsen  afrundade 
bakvingar,  hos  hvilka  cellen  saknas  (Hyponomeutidae 
och  Hypsolophidae),  Hos  den  tredje  gruppen  ar  for- 
sta vingadern  pa  framvingarna  vid  basen  icke  gaffellik. 
Fran  slagtena  till  forsta  gruppen,  hvilka  Zeller 
forenat  under  benamningen  Tineacea  plicipalpia,  ut- 
sluter  Herrich-Schaeffer  Euplocamus,  och  for 
detta  slagte  till  andra  afdelningen,  sora  eger  rudi- 
mentara  palper  eller  ocksa  saknar  sadana. 

Under  titel  ''Entomological  Botany  with  more 
especial  reference  to  the  plants  frequented  by  the  Ti- 
neina" har  Stainton  i  Zoologist  1854  — 1855  upp- 
raknat  de  vaxter,  hvilka  tjena  fjarilarna,  sardeles 
Tineidernas  larver,  till  foda. 

Ofver  de  svarutredda  arterna  af  slagtet  Bu- 
talis  hafva  vi  fatt  emotlaga  en,  med  vanlig  omeorg, 
af  Zeller  utarbetad  monografi.  De  kannemarken, 
hvurigenom  namnde  slagte  skiljes  fran  de  narsta- 
ende,   besta  enligt   Forf:s  formenande  i  foljande:   Ett 


i240 

nagot  i  thorax  indraget,  slatt  hufvud,  hvilket  ofvan- 
ifran  sett  visar  en  sturre  bredil  an  langd;  anten- 
nerna  trad-  eller  borstforniigu,  med  korta,  hopsit- 
tande  leder,  hos  hanarne  fOrsedda  med  fina  fransar; 
labialpalperna  kortare  an  thorax,  uppat  bujda,  fint 
tillspetsade,  utan  borstlik  harighet  pa  andra  leden; 
haustellum  tjenligt  till  sugande,  atminstone  af  bak- 
kroppens  langd,  pa  basens  Ofra  sida  fjellbekladt; 
bakvingarna  lancettformiga,  utan  urskarning  vid  bak- 
kantens  spets,  med  ovanligt  langa  fransar;  kroppen 
merendels  betydligt  tjock.  Slagtet  fordelas  i  fol- 
jande  sectioner:  A.  Butalis  Fr.  A  lis  posticis  postice 
coarctatis,  apice  acuminate,  a)  Unicolores  29  arter. 
b)  Variegatae  1 8  arter.  B.  Hypatima  H.  S.  alarum 
posteriorum  apice  subrotundato.  2  arter.  Vid  arter- 
nas  bestamraande  har  Forf.  lagt  mycken  vigt  pa 
fargen  och  formen  pa  hanens  hartofs,  f^stad  vid 
bakkroppens  spets.     Linn.   Entom.  X.   p.    196. 

Zeller  har  utarbetat  ett  tillagg  till  sin,  i 
nionde  bandet  af  "Linnea  Entomologica\  meddelade 
monografi  ofver  slagtet  Cryptolechia.  Alia  de  nu 
upptagna  arterna,  13  till  antalet,  finnas  forvarade  i 
Berliner- Museum  och  harstamma  fran  Mexiko,  Co- 
lumbien   och  Brasilien.    Linn.   Entom.   X.  p.  145. 

Frey  har  uppraknat  de  i  Schweitz  anmarkta 
arterna  af  Lithocolletis,  uppgaende  till  37,  af  hvilka 
sasoni  nya  beskrifvas  Lith.  Sorbi,  Prmii  och  scabio- 
sella,  Flera  vigtiga  upplysningar  rorande  atskilliga 
arters  lefnadssatt  och  metamorfos  meddelas.  Mitth. 
Naturf.   Gesellsch.   in  Zurich.  IIL   heft.  p.   600. 

Sasom  nya  arter  hafva  blifvit  beskrifna  af 
Stainton:  Coriscium  orientate,  Phyllocnistis  Citrella 
och  Litliocolletis  Bauhiniae,  funna  i  Ostindien.  Trans. 
Ent.  Soc.  N.  S.  III.  p.  301.  Haemylis  TheopUlella, 
fran   Frankrike,  af  Bruand.  Ann.  Ent.  IIL  Ser.  III. 

p.  LIX. 


I 

I 

I 
I 


241 

p.  LIX.  Gelecliia  viscariella,  Elacliista  poae,  G.  Greg- 
so7ii,  LitJiocolletis  vucciniella^  Nepticula  Weaioeri  och 
N.  pratorutn,  fran  England,  af  Stainton.  Entomol. 
Ann.    1855.  p.   43. 

Stainton  har  nieddeJat  korta  underrattelser^eia»nor- 
om  lefnadssattet  af  Tineidernas  larver,  i  andamal  •^'^** 
att  derigenom  underlatta  deras  igenfinnande.  Sa- 
lunda  anfur  Forf.  att  larverna  af  Ewapate,  Dasystema 
och  Clwnahache  vanligtvis  traffas  under  sommaren 
och  hosten  pa  salgarter,  der  de  hafva  sitt  tillhall 
emellan  tvenne  saininanhilftade  blad.  Talaeporia  och 
Selenohia  forfardiga  sig  under  larvtillstandet  hylsor 
saint  lefva  af  lafvar,  som  vaxa  pa  tradstammar  och 
stangseh  Diplodoma  och  Cysmatodorna  furhalla  sig 
som  larver  pa  samma  salt  soin  de  tvenne  furega- 
ende  sJagtena.  Ochsenheimeria,  Larverna  uppehalla 
sig  i  grasstran.  Euplocamus,  Undergar  sin  forvand- 
ling  i  stora  Boletus-arter.  Tinea.  En  del  larver 
lefva  i  klader,  inobler  och  pelsverk,  men  de  fiesta 
i  Bolctus-arter.  Lampronia.  Larverna  till  tvenne 
arter,  X.  Ruhiella  och  X.  quadripunctella,  traffas  i 
unga  skott  af  Rubus  idaeus  och  i  tornrosor.  En 
tredje  furfardigar  sig  en  platt  hylt^a  och  forekom- 
mer  pa  bladen  af  Fragaria  vesca  och  Geum  urba- 
num.  Incurvaria.  Larverna  till  flora  arter  forfardiga 
sig  hylsor  /.  capitella  tillbringar  sina  forsta  stadier 
i  stjelkarna  af  Ribes.  Lcunprosetia.  Larverna  uppe- 
halla sig  i  hylsor  pa  Asplenium  trichomanes  och 
Ruta  muraria.  Metamorfosen  af  Micropteryx  ar  annu 
okand.  Adela  och  Nemotois  vistas  som  larver  i  hyl- 
sor och  traffas  pa  lagre  vaxter,  sasom  Veronica 
chamaedrys.  iV^emop/iora-larverna  okanda.  Sivam- 
rnerdanila  och  Scythropa  forekomma  som  larver  pa 
blad,  der  de  ofver^pinna  sig  med  en  silkeslik  vaf- 
nad.    En   del  lefva  i  samhallun.     Yponomeuta.   Traffas 

Prof.   Dohemuns  Arsh.  1855,  1850.  ^" 


242 


som  larver  i  sturre  sallskap,  i  silkesartade  vafnader. 
Anesycliiae  forekomraa  innan  deras  utvcckling  pa  Aspe- 
rifoliarier.  Chalyhe,  Larverna  hittllls  icke  patraffade. 
Prays,  Larverna  fortara  om  varen  knopparna  af  ask, 
hvars  iinnu  ej  utslagna  blad  de  uppata.  Eidophalia 
och  Thuistis.  Metamorfosen  okand.  Plutella.  Lar- 
verna hemta  sin  foda  af  bladen  pa  Hesperis  matro- 
nalis  och  atskilliga  Crusiferer.  Cerostomae  tillbringa 
sina  forsta  stadier  pa  bladen  af  flera  busk-  och  trad- 
slag,  emellan  nagra  silkeslika  tradar.  Larverna  aro 
utmarkt  lifliga  i  sina  rorelser.  Den  enda  kanda 
artens  larv  traffas  pa  Sparganium,  hvars  blad  den 
till  en  bOrjan  fortiir,  senare  gOr  den  sig  gangar  i 
stjelken.  Semioscopis  och  Ezaeretia.  Utvecklingen 
annu  okand.  Enicostoma.  Larven  af  den  enda  kanda 
arten  traffas  pa  bladen  af  plommontrad,  der  den 
ofverspinner  sig  med  en  fin,  silkesartad  vafnad.  De- 
pressaria,  De  fiesta  hithorande  larver  traffas  pa  um- 
bell^ter,  hvars  blad  eller  blommor  de  furtara.  D, 
Heracliana  nedkryper  i  stjelkarna  af  Heracleum  sphon- 
dyliura.  Salgarter,  Hypericum,  Centaurea  och  Car- 
lina  tjena  afven  till  foda  fur  hithorande  arter.  Ann. 
Ent.  IlL  Ser.  IV.  p.   749. 

Schneider  har  uppraknat  de  i  Schlesien  fore- 
kommande  arterna  af  slagtet  Gi'acillariaf  till  antalet 
16.  For  en  och  annan  meddelas  iakttagelser  ro- 
rande  lefnadssattet  och  utvecklingen.  Salunda  upp- 
lyses  bland  annat,  att  larven  till  G.  Swederella  lef- 
ver  pa  ekblad,  genom  hvilkas  sammanrullande  den 
bildar  sig  en  kagelformig  bostad.  Larven  af  G, 
stigmatella  forekommer  pa  salgarter  och  hoprullar 
dessas  blad  i  spetsen.  Larven  af  G,  hemidactylella 
vistas  pa  Acer  campestris  och  Pseudoplatanus,  hvil- 
kas blad  den  pa  samma  satt  som  G.  Sioederella 
hoprullar.  Larven  till  G.  populetorum^  som  FOrf. 
aldrig  sett  pa  Populus-arter,   fann   han  deremot  all- 


243 

mant  pa  bjork,  hvars  blad  den  efter  langden  eam- 
mnnrullar.  Larverna  till  G.  elongella  ar  allman  pa 
al.  G.  phasianipennella  och  quadrupleUa  hafva  blif- 
vit  klackta  af  alldeles  lika  larver  funna  pa  Poly- 
gonum hydropiper,  P.  orientale,  Rumex  acetosa  och 
K.  sanguineus.  Larven  af  G.  aurogutella  minerar 
till  en  borjan  bladen  af  Hypericum  perforatum,  men 
utkryper  senare  och  sammanruljiar  bladen  efter  lang- 
den. Arbeit,  und  Verand.  Schles.  Gesellsch.  1855. 
p.    \%h. 

Ofver  lefnadssattet  och  hela  metamorfosen  af 
ColeopJwra  sereriella  FiSCH.  hafva  noggranna  iaktta- 
gelser  af  Heeger  blifvit  gjorda.  Redan  i  borjan 
af  Maj  framkomma  fjarilarna  af  den  fran  forra  aret, 
i  sina  sackar,  ofvervintrande  generationen  och  svar- 
ma  fore  solnedgangen  omkring  de  vaxter,  af  hvilka 
deras  larver  hemta  sin  foda,  para  sig  och  qvar- 
blifva  Ofver  natten  i  detta  tillstand.  Efter  6 — 8 
dagars  fOrlopp  lagger  honan  pa  en  gang,  pa  ofra 
sidan  af  ett  blad,  sina  agg;  dessa  ligga  da  liksom 
fiskfjall  ofver  hvarandra,  till  ett  antal  af  180  eller 
flera,  vanligen  i  12-15  rader,  Efter  14 — 18  da- 
gar  framkomma  larverna,  hvilka  icke,  sasom  andra 
fjaril-larver,  sonderbryta  aggskalcts  ofra  sida  utan 
den  undra  och  qvarblifva  hiir  nagra  dagar  samt 
fe)da  sig  af  bladen.  Efter  2 — 3  dagars  forlopp  for- 
fardiga  de  sig  en  liten  platt,  bojd,  baktill  oppen 
hylsa,  bestaende  af  epidermis  af  de  minerade  bladen 
pa  Colutea  arborescens,  och  tilloka  denna  i  samma 
man  de  tillvaxa,  med  storre  bladdelar.  Den  inre 
eidan  af  hylsan  beklades  med  hvitt,  glansande  silke. 
Da,  djuret  ar  stilla  fastes  den  pa  undra  sidan  af 
ett  blad  eller  vid  en  gren.  Larverna  ombyta  be- 
stamdt,  innan  forpupningen,  tre  ganger  hud.  Dessa, 
liksom  alia  andra  hudomsande  larver,  fortarde  ingen- 
ting  2 — 3  dagar  fore  hvarje  hudombyte,  utan  fastade 


244 

eig  mcd  hylsnns  framre  oppning  vid  en  gren,  hvar- 
efter  huden  och  exkrementerna  uttrangdcs  genom 
den  bakre  uppningen.  Larverna,  som  i  borjan  aro 
nastan  aggul^^gula,  blifva  efter  fursta  hudombytet 
gronaktiga.  De  aro  cylindriska,  med  Ijusbrunt,  horn- 
artadt  hnfvud,  svartbrnn  halsskuld  och  analbetack- 
ning,  ega  6  fram-  och  6  bakfOtter.  De  bHfva  full- 
vaxta  3'"  langa  och  J  sa  tjocka.  Segmenterna  foga 
insnorda.  Hiifvudct  ar  nastan  cirktdrundt,  baktill 
i  midten  tcmligcn  djupt  urskuret;  den  morkare  ver- 
tex aflangt  trekantig;  munOppningen  nastan  sa  bred 
som  halfva  hufvudet.  Antennerna  fastade  bakoni 
ofverkakarna,  kagelforniiga,  treledade.  Den  f'orsta 
leden  kortast,  ringlik,  den  andi'a  lika  lang  soin  den 
tredje,  cylindrisk,  i  franikanten  uttill  besatt  med 
ett  borst,  den  tredje  spetsig,  kagellik,  med  apikal- 
borst.  De  fem  betydligt  utstaende  ogonen  aro  be- 
lagna  pa  hvarje  sida,  bakom  antennerna,  i  en  half- 
cirkel.  De  sex  framfotterna  arc  korta,  fyraledade, 
lederna  nastan  lika  langa.  Pupan  J  kortare,  men 
nara  J  bredare  an  larven,  Ijusbrun.  nastan  cylin- 
drisk, vid  hufvudet  afrundad,  i  spetsen  pa  bada 
sidor  med  en  enkel  tand,  hvardera  forsedd  med  ett 
borst.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu  Wien.  XVIII. 
p.  39.  Tab.   3. 

Schneider,  som  funnit  larven  af  Acrolepia 
hetulella  pa  purjolOk  (Allium  Porrum),  omnamner: 
att  den  forstnamnde  lefver  pa  yngre  stand  i  det 
inre  af  bladen  och  stjelken,  i  hvilka  den  mincrar 
eig  langa  gangar.  Pa  frolokar  uppehOll  den  sig 
afven  emellan  blommorna,  hvilka  den  fortarde  och 
hvarigenom  skorden  af  fro  betydligt  minskades. 
Pupor  funnos  endast  pa  frulokarna,  der  de  hvita 
hylsorna  voro  fastade  langs  stjelkarna.  De  larver, 
hvilka  uppehollo  sig  i  bladen,  lemnade  dessa  och 
begafvo  sig  till  i  granskapet  varande  grasstra  eller 


245 

affalliia  luf,  pa  hvilka  do  furfardlgade  .^ina  vafnader. 
Pupan  ilr  3  linier  lang,  framtill  trubbig.  Pa  bak- 
kroppen,  fran  tredje  segmentet  finncs,  pa  hvarje 
sida,  tva  korta,  gulaktiga,  i  spetsen  nagot  brunaktiga 
sidotaggar.  Analdelen  ar  temligen  bred,  trubbig, 
besatt  ined  en  tofs  gulbruna,  i  spetsen  murkare  bar. 
Vingslidorna  halften  sa  langa  som  pupan,  anten- 
nerna  endast  J  sa  langa.  Bakbenen  raoka  knappt 
framoin  vingspetsen.  Fargen  gulbrun.  Imagines 
framkommo  i  slutet  af  September  eller  burjan  af 
Oktober.  Arb.  und  Veiand.  Schles.  Gescllsch.  1855. 
p.    P23. 

Ledereu  bar  beskrifvit  och  afbildat  en  ny  art 
tillhurande  .•^lagtet  Psyche,  bvilken  blifvit  benamnd 
Ps\  Echsteini,  Fran  Ungern.  Larven,  som  traffades 
om  senhusten^  och  pa  varen,  ofvervintrar  fullvaxt 
samt  uppehaller  sig  i  tJitt  gras,  nara  jorden.  For- 
pupningen  forsiggar  i  Mars  och  larven  faster  da  sin 
hylsa  niira  jorden  pa  buskar,  rotter  eller  grasstra. 
Fjarilen  f'ramkommer  i  April.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver. 
in   Wien    V.   Abb,   p.   7  55    med   tafl. 

Stainton,  som  gcnom  fortsatta  och  ihardiga 
forskningar  gjort  sa  manga  vigtiga  upptackter  ro- 
rande  smafjarilarnas  metamorfos,  upplyser  nu  att  de 
fiesta  arterna  tillhorande  slagtet  Elacliista,  under  larv- 
tillstandet,  minera  bladen  af  Graiiiineae  och  Cype- 
raceae.      Trans.   Entom.   Soc.  N.   S.   III.   p.   84. 

Densamme  bar  afbildat  Elacliista  Treitschkiella 
jemte  larven  och  ett  af  denne  mineradt  blad.  Ann. 
Entom.   III.   Ser.  III.   Tab.    M. 

GouREAU  bar  utredt  att  larven  af  Myelopliila 
cribrella  lefver  i  stjelkarna  af  Dip^acus  sylvestris, 
der  den  foder  sig  af  margen.  Ann.  Entom.  III. 
Ser.   III.   p.   2  11.   Tab.    M.   N:o  III. 

Stainton  omtalar  en  af  Godcheu  de  Re- 
VILLE     1750     pa    Malta    funnen    liten   fjaril,    hvars 


I  larv   mineral'   bladen   af  vinrankan.     Denna  art,  hvil- 

I  kens    utvcckling    af    Reville    noggrant   blifvit   be- 

i  skrifven,     bar  *  pa    sednare    tider    ingenstades    blifvit 

I  anmarkt,     hvarfore    Stainton    ansett  sig   bora   fasta 

w  uppmarksamheten    harpa,   sa  att  det  kan  blifva  iitredt 

1  hvilken  fjaril-art  som  af  denna  larv  utvecklas.    Ann. 

I  Ent.  III.  Ser.  III.   p.   211. 

Allman  NEUROPTERA.  —  Af  "List  of  the  specimens 

I  era  ur.  ^y  j^Qn^Qpterous  Insects  in  Collection  of  the  British 
Museum'  bar  Part.  III.  Termitidae  och  Part.  IV.  Odo- 
nata  1853  utkommit  i  London.  Bada  delarna,  som 
aro  pa  vanligt  vis  bearbetade  af  Walker,  inne- 
halla  beskrifningar  pa  ett  temligen  stort  antal  nya 
arter.  De  forut  kanda  hafva  blifvit  furscdda  med 
diagnuser  och  synonymi,  Af  familjen  Lihellulinae 
bar  hittills  endast  afdelningen  Agrionidae  utkommit. 
Tvenne  andra  delar  af  samma  arbete  hafva 
ytterligare  blifvit  utgifna,  nemligen:  1)  ''List  of  the 
,  specimens  of  Neuropterous  Insects  in  collection  of  the 
British  Musemn\  Part.  II.  Sialidae — Nemopterides. 
London  1853.  Forf.  framstaller  i  denna  sista  delen 
af  de  akta  Neuroptera  nagra  egna  asigter  rOrande 
dessa  djurs  klassifikation.  Salunda  for  han  t.  ex. 
Rhaphidia  och  Mantispa  till  tva  olika  familjer.  Det 
forra  slagtet  raknar  han  jemte  Sialis,  Chauliodes  m.  fl. 
till  Sialidae  och  det  sednare  jemte  Osmylus,  Clwy- 
sopa  och  Hemerohius  m.  fl.  till  Hemerohidae.  Myr- 
meleon  och  Ascalaphus  bilda  enligt  bans  asigt  en 
familj,  Myrmeleonites,  samt  Nemoptera  afven  en  egen 
familj,  Netnopterides.  Rika  pa  nya  arter  aro  isyn- 
nerhet  slagtena  Myrmeleon  och  Ascalaphus,  Af  det 
forra  uppraknas  217  och  af  det  senare  81.  2)  'LAst 
of  the  specimens  of  British  animals  in  the  Collectioii 
of  the  British  Museum.'.  Part.  XIV.  Nomenclature  of 
Neuroptera.   London    1853.     Endast   en  enkel  namn- 


247 

furtcckning  ofver  ile  hittills  inom  England  anmarkta 
Neiiroptera,  hvarvid  White  foljt  Walkers  Katalog 
och  Selys  Longciiamps  arbete  ofver  Europas  Li- 
hellulinae, 

Brauek,  soni  uppgjort  en  forteckning  ufver 
de  inoin  Osterrike  funna  Odonater  och  Perlider,  har 
tillika  for  hvarje  art  anfort  fundorten.  Af  de  upp- 
raknade  arterna  tillhora  Lihellida  22,  Epitheca  1, 
Cordulia  4,  Gomplms  5,  Cordulegaster  2,  Anax  2, 
Aeschna  8,  Ccdopterym  2,  Lestes  6,  Platycnemis  1, 
Agrion  \^.  JJlctyopteryw  3,  Perla  6,  Chloroperla  4, 
Isopteryx  2,  Capnia  1,  Taeniopteryx  4,  Leuctra  5  och 
Nemura  5.  Till  slut  har  Forf.  ansett  sig  bora  ada- 
galagga,  hvarfore  han  jeinte  Perla  marginata  PiCT. 
afven  uppiagit  P.  maxima  ScOP.  sasom  egen  art. 
Genom  undersOkning  af  ett  stort  antal  individer 
har  han  blifvit  ofvertygad  derora,  att  under  Pictet's 
Perla  marginata  tvenne  arter  blifvit  sammanblandade. 
P.  maxima  skiljer  sig  fran  P.  marginata  genom  dot 
i  forhallande  till  thorax  mycket  breda,  rodbruna 
hufvudet  och  fran  P.  cephalotes  Curt,  genom  de  med 
langa  vingar  forsedda  h^narna.  Verhandl.  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien.  VI.   Abh.   p.   229. 

Under  titel  "Beitrdge  zur  Kenntniss  der  innern  Anaiomi 
Baues  und  der  Verwandlung  der  Neuroptereri'  hafva  ^^^^  ^^^ 
vi  af  Brauer  fatt  emottaga  flera  upplysningar  om 
Neuropter-arternas  anatomi  och  forsta  utvecklings- 
stadier.  Forst  och  framst  ut redes  metamorfosen  af 
Ascalaphus  Macaroniiis^  Mantispa  pagana  och  Acan- 
thacUsis  occita^iica,  hvilken  Forf.  upptackt  eller  full- 
standigare  utredt.  Vidare  meddelar  han  sina  ana- 
tomiska  undersOkningar  af  nagra  representanter  for 
familjer  och  grupper,  sasom  af  Limnopliilus,  Bitta- 
cus,  Boreus,  Mantispa  och  Formicaleo,  samt  begagnar 
de  hilrigenom  vunna  resultatcrna  vid  ett  narmare 
bestamraande     af    de    grupper    han    forut    uppstallt. 


ti 


Libella- 
linae. 


De  anatomiska  dctaljcrna  framstallas  pa  feni  bifo- 
gadc  taflor.  Till  slut  iippraknas  alia  hittills  i  gran- 
skapet  af  Wien  funna  Neuro'piera.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver.  in   Wien.  V.   AWi.   p.   479,  701,   777. 

Den  af  Selys -Long champs  fOrfattade,  i  furra 
Berattelsen  p.  210  anmalda  afhnndling,  '^Spiopsis 
des  Gomphines" ,  finnes  inford  i  Bull.  Belgique.  XXI. 
II.  p.  23. 

Uti  den  forteckning  som  Fuldner  uppratfat 
ufver  de  Lihellulinae,  som  blifvit  observerade  i  Me- 
klenburg,  uppgifver  ban  deras  antal  till  43.  Af  dessa 
tillhara  16  Libellula,  \  Epitheca,  3  Cordulia,  2  Gom- 
phus,  1  Anaa;,  6  AescTina,  2  Calopteryx,  3  Lestes, 
4  Platyc7iemis  och  8  Agrion.  Trettiofem  fOrekomma 
afven  i  nargransande  lander  (Hannover  pa  ena,  samt 
Pommern  ocb  Ost-Preussen  pa  den  andra  sidan). 
Den  sallsynta  Anax  parthenope  bar  icke  blifvit  fun- 
nen  i  sistnamnde  land.  Till  slut  bifogas  trenne 
tabeller,  den  forsta  innehallande  karakterer  for  af- 
delningar,  fainiljer,  snbfamiljer  ocb  slagten;  den  an- 
dra kannemajkena  for  arternas  bestammande  och 
den  tredje  matten  pa  bakkroppen,  bakvingarnas 
stigma  och  bos  nagra  pa  de  ofra  analbihangen.  Da 
langdforhallanderna  af  vissa  delar  bos  skilda  artcr 
bland  Lihelhdinae  aro  under  kastade  mind  re  foran- 
dringar  an  bos  andra  insekter,  lemna  de  ofta  goda 
karakterer  for  arternas  bestammande.  Arch.  Ver. 
Freunde  Naturg.  in   Meklenb.  IX.  p.   49. 

Hagen  bar  lemnat  en  ofversigt  ofver  de  Li- 
hellulinae,  som  blifvit  funna  inom  Ryska  riket.  Se- 
dan Forf.  noggrant  redogjort  for  den  Ryska  litte- 
raturen  om  dessa  djur,  uppraknar  ban  alia  de  arter 
ban  haft  tillfalle  granska,  nemligen:  fran  Archan- 
gel 1,  Peteraburg  4,  Caucasus  13,  Sibirien  17, 
Kamscbatka    8,     Kirgisiska    stepperna    9,    Kuriliska 


249 

uarna    3,     Ajan    2,    Ryska   Amcrika    2   och   Califor- 
nien    8.      Stett,    Entom.   Zcit.    1856.   p.   363. 

En  ny  art  af  clot  ntmarkta  slagtet  Linde7iia 
har  af  EvERSMANN  blifvit  upptackt  vicl  Sir-Darjas 
strander.  Den  benamnes  Ij.  quadrifoliata.  Bull,  de 
Moscoii.  XXVII.  III.  p.    194.  Tab.    1.  f.   7  —  9. 

De  i  trakten  af  Saumiir  furekomniande  Lihel- 
lulinae  hafva  blifvit  af  Ackermann  och  Coutiller 
uppraknade.  Endast  namnen  anforas.  Antalet  arter 
uppo*ar  till  48.  Ann  Soc.  Linn,  de  Maine  et  Loire. 
185^4.  L  p.    196. 

Ett  for  kannedomen  om  Odonaternas  utbred-  Utbred- 
ning  rikhaltigt  arbete  utgOr  Schjodtes  berattelse  "^"^' 
om  de  insaralingar  af  dessa  djur,  som  blifvit  gjorda 
af  Kjellerup  under  Galntheas  expedition.  Enligt 
en  af  Forf.  meddelad  tabell,  uppgick  hela  insam- 
lingen  till  107  arter  i  368  exemplar,  bland  hvilka 
ofver  halften  eller  57  befunnits  for  vetonskapen  nya. 
Harefter  uppraknas  det  antal,  som  inom  de  skilda 
landerna  blifvit  funna,  och  saledes  anfores  fran  Ni- 
kabariska  oarna  15,  fran  Java  16,  fran  kustlandet 
af  Coromandel  8,  fran  Singapor  4,  fran  Bengalen 
11,  fran  China  14,  fran  Oahu  7,  fran  Borabora 
och  Taiti  3,  fran  Chili  11,  fran  Peru  5  och  fran 
Brasilien  13  arter.  For  att  gora  ofveisigten  af 
Odonaterna  fullstandigare  mcddelar  Forf.  slutligen 
en  forteckning  ofver  alia  hithurande  arter,  som  for- 
varas  i  Kopenhamns  Museum,  hvaraf  visar  sig  att 
detsamma  innehaller  16  arter  fran  Afrika,  24  fran 
Asien  och  47  fran  Amerika.  Overs,  af  Danske 
Vidensk.   Sellsk.  Forh.    1855.   p.    1U8. 

Ofver  antalet  af  Odonaterna  och  ofver  deras 
utbredning  har  Hagen  meddelat  vardefulla  upplys- 
ningar.  Forf.  beraknar  antalet  af  hithorande  djur, 
som  finnas  i  de  P'^uropeiska  samlingarna,  till  1000 — 
1100,   af  hvilket  antal  omkring  100  traffavs  i  Europa. 


250 


Uppskattas    de     Eiiropciska    artcrna    till    de    6h\ga\ 
verldsdelarnas    sasom     1:25,    sasoin   detta   visat   sis 
af  Calopterogynae,  hvilket  dock  knappast  torde  kunna 
antagas    fur    de    ufriga  grupperna,   sa  skulle  maxi- 
mum    af    de     existerande    arterna   uppga  till   2500.^ 
Betraffande    de    Europeiska    arternas    utbredning    ifl 
andra    verldsdelar,    sa    hafva    sadana    endast  blifvit 
funna  i   Vest-Asien  och  Norra  Afrika.     Nagon  arts 
furekommande     i     Norra    Amerika    ar    annu    ej   med^ 
sakerhet   kaiidt.    Den   mest   utbredda  Europeiska  ar- 
ten    ar    Anax   formosus,     hvilken    trilffas    ofver   hela. 
Europa   och   Afrika.     Af  extra  Europeiska  arter  ega 
lAhelliila  flavcscens,    Lib.    Tillarga,   Anaa;  tnedittera7ieus\ 
och  Libellida   Sabina  den  storsta  utbredningen.   Stett. 
Ent.  Zeit.    1855.  p.    131. 
Epheme-  Slagtet    OUgoneuria  Pictet  har  af  Hagen  blif- 

riuae.   ^jj.    gorgfalligt    undersOkt    och   de   tvenne  hithurande 
arterna    0.  anomala  och   rhenana   beskrifna.     Af  den 
sednare    arten,    som   alia   ar   visar  sig  i   stor   mangd 
vid   Basel   pa   Rhens   strander,   har  Forf.  haft  tillfallei 
se  sa   val  imago   som   subimago  af  bada   konen.     Afj 
synnerligt   intresse  ar   vingarnas   bildning,   bestaende 
deruti     att    innerknnten    i     form    ^f   ett    smalt,    fritt 
band,    som    racker    and  a    till   tredje  bakkropps-seg- 
mentet,   ar   skild   fran  desamma.    Vidare  forhallandet 
af    fram-    och   bakvingarnn,    som   atminstone   i   deras^j 
yttre   del   aro   starkt   sammanfastade,   hvilket  foranliit 
Imhoff    antaga    att    djuret    endast   var   forsedt   med. 
tvenne   vingar,   som   sednare  dela  sig  i  fyra.    Hagen 
an  marker    med    ratta,    att   detta   antagande   ar  orik- 
ti<yt.      Da    bada    vinofarna    vid    basen    alltid    aro  at- 
skilda  och   deras   fiiste   vid   meso-  och  metathorax  ar 
regelbundet,   sa   kan    endast   en   stark  hopfastning,  af 
annu    obekant    orsak,     antagas.       Pa    den    bifogade 
planchcn    framstallas    de    olika  utvecklings-stadicrna 
hos    OUgoneuria  rhenana,  afvensom  cnskilda  karakte- 


251 

ristiska  kroppsdelar.    Stett.  Ent.  Zeit.   1855.  p.  262. 
Tab.   3. 

Af  Imiioffs  i  forra  Bcrattelsen  p.  215  om- 
namnda  afhandling  om  Oligoneuria  rhenana  finnes  ett 
utdrag  infurdt  i  Bibl.  Univers.  de  Geneve.  XXVIII. 
p.    167. 

Ett  arbete,  som  i  hug  grad  furtjenar  uppraark-  Termi- 
samhet  ar,  " MoJiographie  der  Termiten\  af  Hagen.  ^"^^' 
Furf.  bar  haruti  egnat  ett  sarskilt  kapitel  at  under- 
sukningar  om  ursprunget  till  och  olikheteii  i  Ter- 
miternas  nanin.  Allt  hvad  som  bos  Grekiska  och 
Romerska  Furfattare  om  dessa  djur  finnes  anfordt 
citeras  och  deras  benamningar  bos  olika  nationer 
angifves,  allt  vittnande  om  ett  grundligt  studium  af 
aid  re  och  nyare  Auctorer.  Harefter  vidtager  en 
noggran  redogOrelse  ufver  den  spridda  litteratxiren, 
sa  vidt  denna  ror  familjens  biologi.  Af  sardeles 
intresse  aro  undersukningarna  om,  huruvlda  Termi- 
terna  redan  under  medeltidcn  voro  i  Europa  be- 
kanta,  emedan  sadant  maste  erbjuda  en  saker  ut- 
gangspunkt  for  bestammandet  af  deras  ursprungUga 
utbredning.  Enligt  Forfrs  formenande  ar  dessa 
djurs  plats  i  systemet  annu  icke  tillrackligt  utredd. 
Han  anscr  dem  likval  bora  stallas  i  narheten  af 
Blattae,  emedan  bada  dessa  familjer  visa  mycken 
ofverensstaminelse  i  lefnadssattet,  bada  lefva  i  sam- 
hallen,  aro  mycket  lifliga  i  sina  rorelser,  sky  Ijuset 
och  aro  omnivora.  Deras  formaga  att  i  stor  m^ngd 
foroka  sig  och  deras  latthet  att  aklimatiseras  aro 
afven  gemensamma,  De  torde  saledes  lampligen 
kunna  inrymmas  emelbin  Blattina  och  Emhidae.  De 
forra  bilda  genom  Mantis  ofvergangen  till  de  egent- 
liga  Orthoptera,  de  sednare  utgora  en  fOreningslank 
med  PsocL  Slutligen  behandlas  den  Paleontologiska 
litteratiiren.  Af  denna  redogorelse  inhemtas  huf- 
vudsakligen,   att   slagtena    Termes  och  Blatta  tillhora 


(le  aldsta  fossila  inscktcrna.  De  finnas  ncmligen 
redan  under  Kol-  och  Triasperioden.  Del  ar  mark 
vardigt  att  dessa  tvenne  djiirslag,  hvllkas  nara  slagt- 
skap  hittills  blifvit  furbisedd,  samtidigt  och  fOrst 
upptrada.  Liksom  inom  vaxtverlden  de  blomlusa 
vaxterna  forst  visa  sig,  furekomma  bland  insekterna 
afven  fOrst  Ametahola.  Skogarna  under  var  jords 
aldsta  tider  hafva  bestatt  af  barrtrad  och  Equise- 
tum-arter  och  i  dessa  uppchoUo  sig  forst  Gras- 
hoppor,  Kakerlackor  och  Tcrmiter.  Anno  under 
Jurapcrioden  spela  insekterna  med  ofullstandig  me- 
tamorfos  liufvudrollen.  Tvenne  arter  Termiter,  neni- 
ligen  Tineltes  lithopJiilus  och  Apiaria  antiqna,  h;ifva 
derunder  fOrekommit.  I  kritan  och  de  tertiara  hi- 
gren  finnas  talrika  individer,  af  hvilka  flera  utinjirka 
sig  genom  sin  storlck.  Talrikast  patraffas  de  vid 
Radeboj  i  Croatien.  I  kopal  och  bernsten  hafva 
afven  flera  arter  blifvit  upptackta.  En  noggran  of- 
versigt  rorande  anatomiska  undersokningar,  som  pa 
dessa  djur  blifvit  anstallda,  meddelas  afven.  Det 
sista  kapitlet  afhandlar  Termiternas  fiender.  Haruti 
oinnamnes  att  larverna  pa  manga  stallen  begagnas 
till  fuda  af  menniskor.  Idinnerna  i  Amazondalen 
fortara  hufvudet  och  thorax  af  de  sa  kallade  solda- 
terna,  men  bakkroppen  forknstas.  Hos  atskilliga 
andra  folkslag  ates  hela  kroppen  sa  val  af  imagi- 
nes, som  af  larverna.  Lefvande  fOrtaras  de  endast 
af  Hottentottcrna  och  innevanarne  vid  Amazon- 
floden,  annars  torkade,  stekta,  kokta  ellcr  med  mjol 
bakade  till  kakor.  Ett  betydligt  antal  fyrfota  djur 
hemta  af  dem  sin  fuda.  De  fortaras  likval  i  annu 
sturre  mangd  af  foglarna.  Under  tropikerna  finnas 
hackspatts-arter,  hvilka  med  deras  starka  nabbar 
gora  hal  pa  Termiternas  boningar.  De  insektatande 
amfibierna  anstalla  afven  bland  dem  stora  fOrodel- 
ser,     och     af    insekterna     finnes    ett    stort    nntal   som 


253 

lefva    pa    Termitetmas   bekostnad.      Linn    Entom.   X. 
p.    1,   270. 

Lespes  har  i  en  ornfattande  afhandling  iitredt 
bildningen  och  lefnadssattet  af  Termes  lucifugus,  De 
fornanista  resultater,  hvartill  FOrfattaren  komniit, 
besta  deruti:  1)  att  lian  kunnat  narmare  bestiimma 
arbetarne,  som  do  fleste  och  bland  de«sa  afven 
Latrkille  ansett  vara  larver;  2)  tillvaron  af  neu- 
trer,  sa  vitl  af  hanar  som  honor;  3)  tillvaron  af 
snia  konungar  och  sma  drottningar  samt  4)  de  olika 
ylagens  metamorfos,  hvilken  hittills  varit  endast  ofull- 
standigt  kiind,  afvensoin  de  fornamsta  organernas 
betydelse.  Rev.  et  Mag.  de  Zoo).  1856.  p.  439. 
Ann.  Scienc.   Nat.  V.  p.   227.  Tab.    5,   6,   7. 

Bates,  som  undersokt  ofver  hundrade  bon  af 
Termiter,  har  rorande  dessa  djurs  naturalhistoria 
meddelat  nagra  korta  notiser.  De  upplysningar  han 
lemnat  aro  hufvudsakligen,  att  det  endast  finnes  tva 
slags  larver,  sa  kallade  soldater  och  arbetare,  samt 
att  flera  skilda  arter  bygga  deras  boningar  tillsam- 
mans.  Proceed.  Linn.  Soc.  1854.  Jan.  Ann.  and 
Mag.  Nat.   Hist.  S.   S.  XV.  p.   310. 

Under  tit  el  "Buckblick  auf  die  in  Jahre  1850  Hemero- 
heschrieberien  Oesterreichischen  Arten  der  Gattung  Cliry-  ^"'* 
so'pa  Leach,  har  Biiauer  meddelat  flera  vigtiga 
anmarkningar  rorande  dessa  djurs  synonymi,  hvar- 
jemte  han  till  slut  beskrifver  och  afbildar  en  ny  art, 
som  blifvit  benamnd  Chrysopa  tricolor.  Hela  antalet 
af  de  arter,  som  hittills  blifvit  funna  inom  Oster- 
rike,  uppgar  till  20.  Verhandl.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien.  YL   Abh.  p.   703   med  tafl. 

Brauer    har    genom    upptackten   af  den   h\\\~  Metmnor- 
vSxta    larven     och    cocongen   af  Ascalaphus  Macaro-     ''^^' 
niiis    bringat    till    fullstandighet   detta    djurs   utveck- 
lings-historia.     Den   sednare  fanns   nara  jorden  fast- 
spunnen     vid    vaxter;    den    ar    klotformig,     vackert 


^54 


blahvit,  af  en  fin  vafnad  och  later  latt  samman- 
trycka  sig.  Likasom  hos  Myrmeleon  qvarstannai 
puphuden,  vid  djurets  klackning,  i  hylsan.  Afven 
af  Mantispa  pagana  liar  Forf.  traffat  cocongen,  den 
fanns  i  en  liten,  ett  turn  djupt  beUgen  grop  i  jor-B 
den,  omgifven  med  gras.  Den  ar  oval,  temligen 
fast  och  sammansatt  af  gronhvita  tradar,  5  linier 
lang  och  omgifven  med  en  losare  vafnad.  Helt  och 
och  hallet  ny  ar  raetamorfosen  af  Acantliadisis  occi- 
tanica.  Larverna  jemte  cocongen  hafva  af  Bacei- 
MANN  blifvit  funna  i  Preussen  vid  Ostersjons  stran-| 
der.  De  fOrstnamnde  grafva  sig  inga  trattformig 
halor  i  sanden,  utan  furrada  sin  narvaro  endas 
derigenom  att  deras  narmaste  omgifning  ar  betack 
med  ren,  hvit  sand,  da  deremot  den  ufriga  terran 
gen  ar  betackt  med  svart  jord  eller  barrtradsaffall 
Den  gar  lika  val  fram-  som  bakat  och  har  liksoi 
Myrmeleon-larverna  analbihang.  I  alia  vasendtlig 
punkter  ofverensstamma  de  med  namnda  larver,  sist 
bakkroppssegmentet  ar  likval  klotformigt.  Hylsan  a 
8  liniers  langd  ar  klotformig  och  ofverspunnen  me 
sand.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  1855.  V.  Abh 
p.   479,   777   med   tail. 

Schneider  har  bestridt  riktigheten  af  Hagen 
uppgift,  enligt  hvilken  Chrysopa  furst  skulle  lagg 
agget  och  sednare  skaftet,  vid  hvilket  det  finne 
fastadt.  De  af  Schneideii  observerade  Chrysopai 
afsatte  vid  agglaggningen  furst  alltid  skaftet  oc 
sedan   agget.      Stett.   Ent.  Zeit.    1855.   p.   72. 

''Description  seleiitffique  de  la  vie  du  Myrmeleon 
par  Coindre.  Lyon  4  855.  1i^:o,  28  pag.  Inne- 
haller  beskrifning  ofver  detta  slagtes  lefnadssatt. 
Den  lilla  afhandlingen  innehallcr  ingenting  nytt  och 
den  meddelade  beskrifningen  ofver  Myrmeleon  eger 
intet  vetenskapligt  varde.  Recens.  i  Rev.  et  Mag. 
de  Zool.    1855.  p.   541. 


255 

Noggranna  beskrifningar  pa  tvennc  svarskilda  Sialidae. 
arter  af  slagtet  Sialis  hafva  af  Brauer  blifvit  upp- 
gjorda.  Da  bada  arterna  mojligen  kunna  fore- 
koiiinia  inom  vart  land,  meddelas  deras  skiljemar- 
ken:  1)  Sialis  fuliginosa  Pictet,  Burm.  Svart,  pa 
bakhufvudet  tva  aflanga  och  nara  dessa  flera  runda 
intryckta  flackar  af  rodbrun,  gulbrun  eller  svart 
farg;  pa  hufvudets  sidor  bakom  ogonen  bruna,  ovala, 
intryckta  flackar.  Prothorax  svart.  Vinghuden  gra 
(cf^)  eller  brunaktig  (^).  Ofvervingarna  eniellan  basen 
och  emellan  cubitus,  ram.  post,  och  postcosta  mork- 
brun,  costan  vid  basen  svartbrun,  vingkanten  under- 
stundom  infuscerad.  ^)  Sialis  lutaria.  Svart,  pa  bak- 
hufvudet tva  aflanga  och  nara  dessa  flera  runda,  > 
intryckta  flackar  af  rudgul  farg,  pa  hufvudets  sidor 
och  under  ogonen  understundom  gula  flackar.  Pro- 
thorax  svart,  nagon  gang  gulkantad.  Vinghuden 
brunaktig,  ofverallt  lika  fargad.  Costan  pa  ofver- 
vingarna vid  basen  gul.  Dessa  arter  skiljas  dock 
lattast  genom  sista  abdominal-segmentets  form,  hvil- 
ken  blifvit  afbildad.  Verb.  Zool.  Ver.  in  Wien. 
VI.   Abh.,  p.   397. 

Ha  gen;    som    haft    tillfalle  granska  flera  typer  Phryga- 
till    de    af   Pictet  i  "'Eecherches  pour  servir  a  VHi-  "^'^''^^• 
stoire  et  a  VAnatomie  des  Phryganides'   anforda  arter, 
bar   kritiskt  bestamt  dessa.     Stett.  Ent.  Zeit.    1855. 
p.   204. 

En  ny  art  Phryganea,  Stenophylax  areatus,  be- 
skrifves  och  afbildas  i  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien. 
VI.  Abh.  p.    165. 

Brauer  bar  upptagit  trenne  i  Osterrike  fore- Panorpa- 
kommande  arter  af  Fanorpa,  nemligen  utom  Panorpa     ^^^' 
communis,     tvenne    nya    P.  montana  och  P.  variabilis 
Bremi.     Af    den    forstnamnda    bar    Brauer   afven 
nyligen   funnit  larven,  hvilken  skiljer  sig  fran  larven 


256 

till  P.  communis  genom   munncns   olika  farg.    Verb. 
Zool.  Bot.  Ver.  V.  Abh.  p.   72i2. 

Allman  HYMENOPTERA.   —   Forteckningarne  ufver 

'de  i  Britiska  Museum  forvarade  Hymenoptera  bafva 
blifvit  fortsatta  med  fern  nya  haften,  alia  utarbe- 
tade  af  Smith,  neinligen:  \)  ''List  of  the  specimens 
of  British  Animals  in  the  collection  of  the  British 
Museum"  1853.  Innehaller  endast  en  upprakning 
af  namnen  pa  de  i  England  anniarkta  Hymenoptera. 
Vid  nagra  familjer  bar  synonymien  blifvit  utredd. 
2)  "Catalogue  of  Hymenopterous  Insects  in  the  Collection 
of  the  British  Museum",  Part.  I.  Andrenidae  et  Api~ 
dae.  London  1853.  Denna  Katalog  onifattar  An- 
drenetae  och  de  narmast  staende  slagtena  af  Apiariae: 
Panurgus,  Rhophites,  Osmia  och  Megachile.  Alia  liit- 
tills  kanda  arter  uppraknas  och  de  i  Engelska  Mu- 
seum befintliga  nya  arterna  blifva  onioorgsfullt  be- 
skrifna.  Ett  betydligt  antal  nya  slagten,  grundade 
pa  munndelarnas  berfkaffenhet,  hafva  blifvit  upp- 
stallda  och  pa  sex  bifogade  taflor  afbildade.  3) 
"Catalogue  of  British  Hymenoptera  in  the  collection  of 
the  British  Museum".  Part.  I.  Apidae.  Bees.  London. 
1855.  248  pag.  11  pi.  Detta  band  innehaller  en 
fullstandig  systematisk  bearbetning  af  de  i  England 
inhemska  Andrenetae  och  Apiariae.  Sardeles  vigtig 
ar  utredningen  af  denna  familjs  synonymi,  derige- 
nom  att  icke  allenast  de  af  Kirby  i  dess  monografi 
afliandlade  bi-arter  blifvit  kritiskt  utredda,  utan  af- 
ven  de  arter,  som  af  fastlandets  Forf.  beskrifvas, 
ofta  eftcr  original-exemplar  blifvit  med  Kirbys  ty- 
per  jemforda.  Alia  slagten  och  arter  hafva  anyo 
sorgfalligt  blifvit  karakteriserade,  hviiket  varit  sa 
mycket  behOfligare,  som  ett  icke  ringa  antal  forst 
blifvit  upptagna   i   flera   foga  spridda  Engelska  tid- 

skrifter. 


257 

skrifter.      Afvcn    rOrande   lefnadssattet   har  Furf.  sa 
val   i   korthct   mcddclat   hvad  fOrut  varit  bekant,  som 
tillagt    flera  nya  iakttagelser.      De   bifogade   taflorna 
innehalla  ett  antal  utmarktare  arter,  framstallning  af 
de    vigtigare   kroppsdelarna,    isynnerhet   mundelarna, 
vingarna,   tibierna,   sista   abdominal-segmentet  o.  s.  v. 
Recens.  i  Ann.   Nat.  Hist  S.S,  XVL   p.  1^4.    Nat. 
Hist.    Review.    II.    p.   98.      4)  "Catalogue    of  Hyme- 
nopterous  Insects  in  the   Collection  of  the  British  Mu- 
seum',   Part.   II.   Apidm.    London    1854    (p.   199 — 
465.   pi.  VII — XII).     Utgor  en  fortsattning  af  det 
under  N:o  2  anmalda  arbetet  och  innehaller  en  upp- 
rakning  af  ufriga  i  Britiska  Museum  forvarade  Apia- 
riae.    Liksom  i  denna,   uppraknas  endast  namnen  pa 
de   bekanta  arterna  jemte  deras  synonymi,  hvarjerate 
de    nya    beskrifvas.      Bestammandet  af  arterna  efter 
Forf:s    beskrifningar    fursvaras    derigenom,    att  inga 
diagnoser    meddelas    och    att,  i   stallet  att  gruppera 
arterna   i  sektioner  efter  framstaende  olikheter,  dessa 
blifvit    uppstallda    efter   faderneslandet.      Vid   Xylo- 
copa    har    Forf.    icke    sammanfort    de    olika   kunen, 
hvilka  ofta  visa  betydliga  skiljaktigheter,  ehuru  man, 
genom   jemforelse    af   exemplar  fran   samma  lokaler, 
i    detta   hanseende    kan    komma   till   temligen   sakra 
resultater.      For  ofrigt    synes    litteraturen    vara  om- 
sorgsfullt   anford.     Af  nya  slagten  finnas   fa  i  denna 
del    upptagna.      Af   de  sex  bifogade   taflorna   fram- 
stalla    de    tvenne    forsta  nya  arter,    de  ofriga  mun- 
delar,  vingar   m.  m.      5)   ''Catalogue  of  Hf/menopterom 
Insects  iri  the   Collection  of  the  British  Museum",   Part. 
HI.  Mvtillidae  and  Pompilidae.    London    1855.   206 
sid.   6   pi.      Ofverensstammande  med  foregaende  ar- 
bete    i    planen    hvad  utfurandet   betraffar,   innehaller 
detta  band  familjen  Mutillidae  i  inskranktare  mening, 
det  vill  saga  slagtena  Mutilla,  Apterogyna,  Bradyno- 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  1856.  '  ' 


258 

baenus,  Myrmosa,  Methoca  och  Scleroderma,  vidare 
Scolietae  och  Pompilidae,  Ilvarfore  Furf.  endast  rak~ 
nar  Mutillariae  till  Heterogyna  och  icke  afven  Sco- 
lietae, utan  tvartom  forenar  de  sistnamnda  med  Pom- 
pilidae  under  en  afdelning,  ar  ej  latt  att  fOrsta.  De 
tvenne  forsta  gruppernas  affinitet  ar  gifvet  mycket 
storre.  Denna  del  synes  icke  vara  med  sarnma  om- 
sorg  utarbetad  som  de  forestaende,  atminstone  icke 
i  alia  hanseenden.  Bast  synas  Mutillariae  vara  be- 
handlade,  hvaremot  Forf.  vid  Scolietae  fastat  for 
mycken  tillit  till  andra  Auctorers  uppgifter.  Anda- 
malsenligt  hade  varit  att,  vid  gruppering  af  de  sist- 
namnde,  bogagna  vingadrornas  ISge,  emedan  artcrnas 
bestammando  harigenom  betydligt  underlattas.  Vid 
indelning  af  Pompili  har  intet  afseende  blifvit  fastadt 
vid  klornas  bildning,  hvarigenom  ett  stort  antal  af 
de,  sasom  nya,  anforda  arterna  icke  med  sakerhet 
kunna  bestaramas.  Sex  plancher,  som  atfolja  denna 
del,  upptaga  dels  markvardigare  arter,  dels  laget 
af  vingadrorna,  dels  andra  karakteristiska  kropps- 
delar. 

Under  titel  "Melanges  Hymenopterologiques'  har 
Saussure  meddelat  dels  kritiska  anmarkningar  of- 
ver  flera  arters  synonymi,  dels  beskrif^it  ett  icke 
ringa  antal  nya  arter  horande  till  1)  Vespides,  nem- 
ligen:  Celonites  Cyprius  (Cypern);  %)  Crahronides: 
Cerceris  australis  (Van  Diemens  land),  Philanthus 
Homandi  (Brasilien),  Ph.  patagonerisis  (Patauonien), 
Pison  australis  (Nya  Holland),  P.  Spinolae  (Egypten), 
Tachytes  Tachyrrhostus,  T.  australis,  T,  femoratus  (Nya 
Holland),  2^.  natalensis  (Port-Natal),  Astata  Spinolae, 
A.  chilensis  (Chili),  Tachyrrliostus  n.  g.  viridis,  T.  cya- 
neus  (Nya  Holland);  3)  Bembecides:  Stizus  caffer 
(Cafferlandet);  4)  Scolides:  Scolia  frontalis  (Nya  Hol- 
land \  S.  penangensis  (Penang),  aS.  Picteti,  S.  fulvi- 
frons  (Ostindien),    S.    Savigny  (Egypten),    S.  Jurinei^ 


£59 

S,  indica  (Oi^tindien),  S.  tuherculiventris  (Nya  Holland), 
/S.  Cypria,  S.  co7isohrina  (Cyj)ern),  Elis  consanguiiiea 
(Nyn  Holland),  El.  continua,  El.  lativentris  (Amazon- 
dalen),  El.  tasmaniensis  (Tasmanien),  EL  gracilis  (Nya 
Holland),  El.  fallaos,  El.  sericea,  El.  dimidiati'pmnis 
(Patr.  okandt)  och  El.  crinita  (Port- Natal).  Mem. 
Soc.  Phys.  et  d'Hist.  Nat,  de  Geneve.  XIV.  I.  p.  1. 
med   tafln. 

I  andra   Centurien    nya  Hymenoptera  af  FoER- 
STER,     hvaraf    borjan    utkomrait,    upptagas    arter   af 
olika   familjor,   sasom:    Ctenochira  n.  g.  hisiyiuata,   Ste- 
pJianus    anomalipes    (Ungern) ,     Dasypoda    pyrotrichia 
(Mindre    Asien),    Megachile  hucepliala   (Creta),    Ano- 
malon  vicinum,   A.  propugnator,   A.  melanops^  A.  hre- 
vicorne  (Ungern),  Xenodocon  n.  g.  rujicornis  (Ungern), 
Flaltichella  bideris  (Mindre   Asien),   //.  tuberculata,   H. 
sea;dentata,    H.   subarmata,    Ismarus   Halidayi,    Aclasto- 
cera  Frivaldskyi  (Ungern),  Pliileremus  rufiventris  (Tur- 
kiet),     Arnmobates    extraneus    (Mindre   Asien),    Ecoila 
decipiens,     E.    sculpturata    och     E.    rufida    (Aachen). 
Slagtet    Ctenochira  sluter  sig,  genom  brisfen  af  areola 
pa  vingarna,  till  slagtena  Polysphincta,  Schizopyga  och 
Clistopyga     bland     Fimplariae,    men    skiljes    latt   fran 
dessa     sa     val     soni    ofriga    genera   af  denna   grupp, 
genom    de   pectinerade   klorna,  afvensom   genom  me- 
tanoti   egna   bildning.     Den   ar  nemligen  delad  i  tyd- 
ligafalt,    hvilket   forhallande   icke   eger   rum   hos   de 
ofriga   Pimplariae.      Xenodocon    liknar    mycket   i    ha- 
bitus   Campoplex,   men    den   framstaende  ofverlappen, 
afvensom    den    mycket   stora   pentagonala  areolan   pa 
vingarna,     gifva    fullt  skal   till   dess   afskiljande   fran 
namndc   slagte.     En   annan   egendomlighet  hos   detta 
slagte    bestar   deruti,   att  de  sista  tarslederna  pa  bak- 
fotterna   aro,   pa  undra  sidan   innan   spetsen,   bev^p- 
nade     med    fyra    starka  taggar,   som   latt   kunna   ses. 
Det   besynncrliga  slagtet  Aclastocci^a  anser  Forf.  svart 


260 


I 


att  anvisa  lamplig  plats  i  systemet,  men  staller  det 
bland  Vespariae,  med  hvllka  det  framter  ufverens- 
stammelse  i  habitus  och  mundelarnas  bildning.  Der-  fl 
emot  forefinnas  betydliga  afvikelser  fran  dessa,  sa- 
som  de  icke  brutna  antennerna  och  vingnervernas 
olika  lage.  Den  beskrifna  arten  af  detta  slagte  ar 
likval  icke  ny,  utan  identisk  med  Folochrum  repan- 
dum,  redan  1806  i  Insect.  Ligur.  upptagen  af  Spi- 
NCLA.  Slagtet  tillhor  icke  Vespariae,  utan  bor  in- 
rymmas  under  Heterogyna  i  narheten  af  Sapyga, 
Verb.  Naturh.  Ver.  Preuss.  Rheinl.  und  Westph. 
XII.  p.  226. 

Nagra  utmarkta  nya  Hymenoptera,  upptackta  af 
EvERSMANN  i  Ryska  stepperna  nara  Wolga,  hafva 
blifvit  karakteriserade,  nemligen  Xylocopa  fasciata, 
Eumenes  fulva  och  E.  tabida.  Bull,  de  Moscou.  XXVII. 
III.  p.   198. 

Smith  har  meddelat  underrattelser  ora  de  i 
Stephens  "Systematic  Catalogue''  sasom  nya  anfurda 
Hymenoptera,  Dessa  utgora  vanligtvis  andra  kunet 
eller  varieteter  af  sadana  arter,  som  hos  atskilliga 
Forf.  furut  finnas  bekantgjorda.  Entom.  Annual. 
4855.  p.   75. 

GiRAUD,  som  lyckats  finna  bada  konen  af  flera 
Hymenoptera,  af  hvilka  hanen  eller  honan  varit  okand, 
har  sa  val  a  dessa  som  nao^ra  andra  marklia^are  ar- 
ter,  lemnat  fullstandiga  beskrifningar.  De  nu  anforda 
aro:  Pristocera  depressa,  hvars  hane  ar  fcirsedd  med 
vingar,  men  honan  deremot  i  saknad  af  sddana; 
Epyris  niger  Westw.;  Meria  nitidula  Klug.  ;  Myr- 
mosa  nigra  o^  Lepell.;  Tiphia  femorata  c^?  Fabr.; 
Elasmus  flahellatus  (f^  Westw.;  Onychia  scutellata 
ViLL.  =  0.  bicolor  Dahlb.  ;  Calaspidia  Fonscolombi 
Dahlb.  Till  slut  utreder  Forf.  synonymien  till  Ne- 
matiis  abdominalis  och  Monophadnus  ventralis.  Den 
forra    ar    =  Nematus  fuscipennis  Lepell.  =  N,  ven- 


261 

tralis  Hart,  och  den  sednare  —  Hylotoma  abdomi- 
nalis  Fall.  =  Tenthredo  ventralis  Panz.  =  Athalia 
abdominalis  Lepell.  =  Tenthredo  croceiventris  Klug. 
=  Monophadnus  croceiventris  Hart.  Verh.  Zool.  Bot. 
Ver.  in  Wien.  VI.  Abh.  p.    179. 

Dahlboms  '' Hymenoptera  Europaea  praecipue  bo- 
realia'  Tom.  H.  har  blifvit  recenserad  i  Zeitsclir. 
Gesammt.  Naturw.  HI.  p.   316. 

Flera  intressanta  iakttagelser  rorande  atskilliga 
Hymenopter-arter  hafva  af  BoiE  blifvit  meddelade. 
Salunda  upplyser  ban  att  Pompilus  melanarius  blif- 
vit klackt  ulur  coconger,  hvilka  patraffats  i  vass- 
stran.  Af  Astatus  satyrus  Illig.  beskrifvas  bada 
konen,  afvensom  larven  af  Lyda  clypeata,  Solenius 
cephalotes  har  blifvit  klackt  utur  pergamentsartade 
hylsor,  fiinna  i  murknad  salgved.  Stett,  Ent,  Zeit. 
1855.  p.   48. 

GouREAU  omnamner  att  ban,  utur  larverna  och 
puporna  af  de  tre  i  Frankrike  allmant  forekommande 
Yponomeuta-arterna,  erhallit  foljande  parasit-insekter, 
nemligen;  Pimpla  scanica.  Ichneumon  brunnicomis, 
Campoplex  sordidus,  Anomalon  tenuicorne,  Mesochorus 
splendidulus  samt  Encyrtus  fuscicollis  Walker.  Ann. 
Ent.  HI.  Ser.  III.  p.  XXXV. 

Kirchner,  som  redogjort  for  de  parasit-Hy- 
menoptera,  som  ban  utklackt  utur  i  narheten  af 
Kaplitz  insamlade  bladlusartade  djur,  uppraknar  dessa 
samt  angifver  tillika  utur  hvilka  de  framkommit.  Af 
dessa  pai-asiter  tillhora  1  Ichneumonides,  1  Braconi- 
des,  22  Pteromalinii  och  8  Proctotrupides,  Lotos. 
VI.  p.   28. 

Manga  insekt-arters  lefnadssatt  och  utveckling, 
sardeles  de  talrika,  parasitiskt  lefvande  Hymenopter- 
nas,  aro  annu  sa  ofullstandigt  utredda,  att  hvarje 
bidrag  till  kannedomen  i  detta  hanseende  maste 
vara  valkommet.     Reinhard,  som  i  sadant  andamal 


26^ 


anstallt  talrika  forskningar,  FTnr  nu  mcddelat :  att 
Ichneumon  laminatorius  blifvit  klackt  utur  pupor  till 
Sfliinos  Elpenor,  Ichn.  hrunnwornis  ur  pupor  af  Ypo- 
nomeuta  padella,  Trogus  lutoriUs  ur  pupor  af  Sphinx 
ligustri,  Cryptus  migrator  Grav.  ur  pupor  af  Tri- 
chiosoma  lucorum,  Hemiteles  imhecillus  ur  gallapple- 
knolar,  som  funnos  pa  undre  sidan  af  nyponbuskar- 
nas  blad,  H.  palpator  ur  en  pa  jorden  lef vande 
spindels  agghylsor,  H.  fulvipes  ur  Microgaster-pupor, 
som  man  traffar  om  hosten  pa  grasstran,  omgifna 
af  ett  hvitgult,  filtartadt  amne;  Pezomachus  agilis 
utur  forenamnda  Microgaster-pupor,  Fez.  aranearum 
FoUECR.  ur  en  spindel-arts  agghylsa,  Pimpla  vari- 
cornis  Gray,  ur  pupan  af  Papilio  Brasaicae,  Spa- 
thius  clavator  ur  pupan  till  Anobium  striatum,  Aphi- 
dius  varius  ur  Aphis  Rosae,  Aph.  enervis  ur  Aphis 
Samhuci,  Aphid,  dissolutus  ur  Aphis  papaveris,  Aphid, 
exoletus  ur  Aphis  Pruni,  Microgaster  reconditus  ur  de 
pa  grasstran  befintliga  filtartade  hylsorna,  Bracon 
immutator  ur  gallapple-knolar,  frambringade  af  TeraB 
terminalis,  Bracon  variator  Nees  ur  uppsvallda  fro- 
kapsler  af  Campanula  Teucrium,  i  hvilka  Gymnae- 
tron  Campamdae  undergar  sin  metamorfos,  en  mangd 
Torymus-arter  ur  atskilliga  gallapplen,  Eupelmus  De 
Geeri  ocli  ui'ozonus  afvenledes  ur  gallapple-knolar, 
Syphonura  variolosa  ur  gallapplen,  flera  Pteromalus- 
arter  dels  ur  gallapplebildningar,  dels  ur  bladloss 
eller  Microgaster-pupor,  Chrysolampus  suspetisus  tal- 
rikt  ur  Aphis  Rosae,  Eulophus  flera  arter  ur  fjaril- 
pupor  och  gallapplen,  Platygaster  niger  ur  gallapple- 
lika  uppsvallningar  pa  hallonbuskar,  frambringade 
af  en  Cecidomyia.  Utur  Bedeguar  hade  Forf.  er- 
hallit,  utom  Rhodites  Rosae,  Eurytoma  Ahrotani,  To- 
rymus  hedeguaris  Dalm.,  ater  Nees,  Pteromalus  fusci- 
palpis  FoRSTER,  Aulax  Brandtii  Hart,  och  Hemiteles 
luteolatoT  Grav.,  samt  Allotria  erythrocephala  talrikt 


263 

ur  Aphid   Rosae   och   Allotria  circumscripta  ur   Aphis 
Sambuci.     Stett.   Ent.  Zeit.    1856.  p.    103. 

Utan  nagot  sardelcs  varde  Av  Gouueaus  upp- 
riikning  af  Hymenoptera,  som  angripa  Aphis-  och 
Coccus-arter,  da  han  hvarken  meddclat  namn  eller 
beskrifningar  a  de  erhallna  parasiterna.  Ann.  Ent. 
III.  Ser.  III.   p    XXXVII. 

FoRSTEK,  som  uppraknat  alia  de  i  narheten  Tenthre- 
af  Aachen  funna  Tenthredinet-arter,  bar  dessutom  ^^"^**®- 
beskrifvit  ett  stort  antal  nya  till  denna  grupp  ho- 
rande  species,  nendigen:  Hylotoma  aenescens  (sodra 
Frank  like),  Leptopus  rufipes  (Aachen),  Nematus  purus 
(Westphalen),  N,  arnbiguus,  N.  co?ifusus  (Aachen), 
iV.  ferrugiiieus  (Liittich),  N.  microps  (Aachen),  N. 
Eversmanni  (Kasan),  N.  emarginatus  (Boppard),  A^. 
gemellus  (Aachen),  N,  respondena  (Osterrike),  N,  rni- 
cranthus  (Aachen),  N,  xanthohaptus  (Koln),  N,  pygo- 
stolus,  N.  pleurostictuSf  N.  leucocnemis  (Aachen),  Epi- 
tactus  praecox  (Aachen).  Verb.  Natur.  Ver.  Preuss. 
Rheinl.  und  Westphal.  XI.  p.  kt\.  N,  segmentarius, 
N,  oligospilus,  N.  polyspilus,  N.  leptocerus,  N,  fusdo^ 
maculatus,  N.  trisignatus,  N,  moerens,  N.  brachyotus, 
N,  incompletus,  N.  notatus  (Aachen),  N.  collactaneus 
(ur  tradartade  gailappleknoiar  pa  Salix  repens  vid 
Crefeld),  N.  circumscriptus,  N.  incanus,  N.  hypoleucus, 
N.  suhaequalis,  N.  scotaspis,  N*  anoynalopterus,  iV.  ery- 
thropygus,  N,  scotonotus,  N.  prototypus,  N.  hypoxan- 
thus,  N.  dissimilis,  N.  xanthogaster,  N,  infinnus,  N, 
dejiciens,  N,  Myosotides,  N.  approximatus,  N^  simila- 
tor,  N.  protensus,  N.  aplianthoneurus,  N,  cathoraticm, 
N.  hiscalis,  N.  nigellus,  N.  amphiholus,  N^  pullus, 
N.  amentoruni,  N,  aUenatus,  iV.  brevicollis^  N.  Sali- 
cetif  N.  stenogaster,  N.  validicornis,  N,  luctuosuSf  N. 
7nicrophye6y  N.  lepidus,  N,  congruens,  N.  declinatus 
ocli  iV.  posticus  (alia  fran  Aacben).  Af  de  65  sa- 
son*    nya    beskrifna    Nematus-arterna    aro   mojiigtvis 


^^  omkring  20  identiska  med  iif  Hartig  uppstallda 
arter.  Vid  beskrifningarna  har  Furf.,  mer  an  hit- 
tills  skedt,  lagt  vigt  pa  vingadrorna  och  af  de  fiesta 
har  anfurda  arter  afbildat  saval  framvingarnes  fyra 
cubital-celler,  som  cubital-  och  discoidal-cellen  pa 
bakvingarne.  For  en  art,  hvilken  i  allt  hufvud- 
sakligt  ofverensstammer  med  Nematus,  men  derifran 
afviker  derigenom,  att  den  andra  bakatlopande  ner- 
ven  utgar  fran  tredje  cubital-cellen,  har  Furf.  bil- 
dat  det  nya  slagtet  Epitactus,  1.  c.  XI.  p.  205. 
Tab.  3,   5,  0,  7. 

Diagnos  pa  en  ny  art  af  slagtet  Ahia  fran 
Pieraont,  som  blifvit  benamnd  A.  aurulenta,  har  af 
SiCHEL  blifvit  uppgjord.  Den  ar  narslagtad  med 
A.  sericea,  fran  hvilken  den  likval  latt  skiljes  deri- 
genom, att  den  forstnamndes  hane  saknar  den  sam- 
metslika  longitudinella  flacken  pa  abdomen.  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  Ser.  IV.  p.  LXXVII. 

Meiamor-  Ett    lika    vackcrt    som   innehallsrikt  arbete   of- 

fos'  ^gj.  Tenthredineternas  forsta  utvecklingsstadier  har 
Brischke  borjat  utgifva  under  titel:  "Abbildungeti 
und  Besclireihungen  der  Blattivespen-Larven  mit  Be- 
riicksichtiguncf  ihrer  Entstehungsgescldcte  und  des  ScJia- 
dens,  den  Sie  an  Land-  und  Forstwirthschaftlichen 
Gewdchsen  anrichten'.  Detta  arbete,  hvaraf  forsta 
haftet  i  4:o  innehallande  2  ark  text  och  3  tailor, 
ar  tryckt  i  Berlin  1855.  Hvarje  art  framstalles 
tillika  med  den  vaxt  hvaraf  den  hemtar  sin  fcida. 
I  det  utkomna  haftet  aro  inalles  iS  arter  afhand- 
lade,  nemligen:  Teiithredo  obesa  Klug,  Nematus  Sa- 
licis  LiNNE,  N,  perspicillaris  Klug,  Allantus  scroplm- 
lariae  LiNN.,  Hylotoma  ustulata  Linn.,  Nematus  ven- 
tralis  Panz.,  Cladius  viminalis  Fall.,  CI.  albipes 
Klug,  CI.  diformis  Panz.,  Hylotoma  rosarum  Fabr., 
H,  enodis  Linn.,  Nematus  striatus  Hart.,  N,  alni- 
vorus   Hart.,    Emphytus   viennensis    Schrank,    Lyda 


I 
I 


265 

depressa  Schkank,  Nematus  myosotidis  Fabr.,  Allcm- 
tus  tricinctus  Fabr.  och  Emphi/tus  cinctus,  Sednare 
kommer  en  systematisk  ofversigt  ait  meddelas. 

Enligt  hvad  Letzner  uppgifvit,  lefver  larven 
af  Tenthredo  pwictulata  pa  buskar  af  Salix  limosa, 
hvars  blad  den  ofta  helt  och  ballet  uppater.  Arb. 
und   Ver^nd.  Schles.  Gesellsch.    1854.   p.    100. 

Menzel  bar  t  Trado:ardsfurenin<>;en  i  Ziirich 
hallit  ett  foredrag  "  Ueber  den  Afterraupenfrass  der 
Kohl-  oder  Weissruhen-Blattmespe,  .  Atlialia  centifoliae, 
und  uber  Blattwespen  ilberhaupt '  mit  besonderer  Rilck- 
sicht  auf  Gartenhdtur  und  Landbau^  hvilket  under 
denna  titel  blifvit  tryckt  i  Zurich  1855.  I  denna 
lilla  skrift  meddelas  en  omstandlig  berattelse  ofver 
de  harjningar,  som  denna  TenthredinetAsLYv  anstallt 
i  Schweiz,  om  de  forhallanden  som  bidraga  till  dess  • 
fOrOkande,  samt  om  medlen  att  fOrekomma  dess 
alltfur  stora  spridning.  Harefter  berur  Furf.  Ten- 
thredinet-Iarvernas  naturalhistoria  i  allmanhet,  om- 
namner  de  vaxt-familjer  och  slagten,  hvilka  mest 
hemsokas  af  dessa  larver,  samt  uppraknar  till  slut 
de  arter,  som  isynnerhet  visat  sig  skadliga  for  frukt- 
traden. 

Rorande  nagra  svarutredda  slagten  och  arter  Apiariae. 
ibland  Apiariae  hafva  anmarkningar  af  Schenk 
blifvit  framstallda.  Salunda  anser  han  Bombus  in- 
terruptus  Kirby,  subterraneus  Dahlb.  ex  parte,  Le- 
febvrei  Lepell.  fem.  Burellanus  Kirby  o^  och  Cul- 
lumanus  Kirby  (/•  endast  vara  varieteter  af  Bombus 
pratoru7n  Linne.  Betraffande  Bombus  agrorum  upp- 
lyses  att  den,  sa  val  som  den  narstaende  B.  musco- 
rum,  mycket  varierar  och  att  med  den  forra  bora 
sammanforas  Apis  Beckwithella,  Frandnolella,  Sower- 
hyana,  floralis  och  Forsterella  Kirby.  Bombus  Der- 
bamellus  och  Rajellus  anses  for  skilda  arter.  For  att 
underlatta   igenkannandet  af  de  svarutredda  arterna 


206 


inom  slagtet    Coelioxys  meddelas  ofver  dessa  nedan- 
stdende  synoptiska   tabell: 


li  o  n  o  r  n  a : 

Tibiernas  taggar  belt  pcli  bal- 
let brunroda.  (Den  undre  bak- 
kroppsspetsen  mycket  langre 
fin  den  ofra ;  framfor  den  for- 
ras  spets  tva  sma  sidotiinder.) 
a.  Femte  buksegmentet  i  spet- 
sen  nastan  vinglikt  fram- 
strackt . 


V.  alata  Foerst 


.   Femte    buksegmentet   ioke 

IVamstrackt. 

«.  Stigmat  rodbrunt.  Femte 
buksegmentet  framfor  spet- 
sen    raed    en    fordjupning 


efter  langden 


^.  Stigmat  brungiilt.  Femte 
buksegmentet  utan  fordjup- 
ning 


efter  langden 


C.  qiiadridentata  Smith? 
[denticulata  Scheikk.) 


G.  elongata  Lepell. 
{stigmatica  Schenk.) 


G.  ohtusata  Sciibnk. 


B.  Tibiernas  taggar  pa  inre  sidan 
brunroda,  for  ofrigt  svarta. 

a.  Eakkroppen  med  fascier; 
undra  anal-delen  foga  langre 
an  den  ofra,  i  spetsen  af- 
rundad,  framfor  densamma 
tva  trubbiga  sidotander  .     . 

b.  Bakkroppen  med  hvita  si- 
doflaekar;  undra  anal-delen 
markbart  liingre  an  den  ofra, 
smaningom  afsmalnande  och 

spetsig,  utan  sidotander .     .   G.   ambhjua  ScuENK. 

C.  Tibiernas  taggar  belt  och  bal- 
let svarta. 

a.  Bakkroppen  med  bvita  si- 
doflackar;  undra  anal-delen 
smaningom  tillspetsad,  utan 
sidotander,  markbart  langre 
an  den  ofra      .... 

b.  Bakkroppen  med  fascier, 


G.  punctata  Lepell, 


J 


267 

a.    Uiidra    anal-delen     foga 

Ijingre    fin    den   ofra,    till- 

spetsad,     framfor    spetscn 

med  tva  sma  sidotander. 

Hufvudskolderi     endast 

med  nedtryckta  har;  ofra 

anal-delen  i  spetseii  uppat 

tillbakabojd.      Scutcllens 

spets  rak C.  remrva  Schenk. 

{aurolimbata  Foerst.) 
**  Hufvudskolden  med  ned- 
tryckta    och    g'lesa    har, 
den  ofra  anal-delen  icke 
i     spetsen     tillbakabojd. 
Scutellens  spets  bojd      .   0.  apiculata  Nyl. 
/?.  Undra  anal-delen  ungetar 
dubbelt    sa   lang  som  den 
ofra,  utan  sidotander  .     .  C.  acuta  Nyl. 

H  a  n  a  r  n  e : 

I.  Abdominalspetsen  forsedd  med 
sex  taggar,  tva  vid  sidorna  och 
fyra  i  midten. 

A.  Tibiernas  taggar  brunroda. 
Fascierna  mycket  afbrutna,  na- 
stan    forkortade  till  sidostrek. 

a.  I)e  tvenne  ofra  af  de  mel- 
lersta  abdominal- spctsarne 
icke  hopvaxta  med  de  un- 
dra, bada  paren  divergeran- 
de.  Apikal-segmentet  endast 
vid  bason  med  spar  af  en 
efter  langden  gaende  kol. 
Scutellens      spets     temligen 

lang,  bcjjd.    A\  lin.    .     .     .  C.  distincta  Schenk. 
(Mahjinda  hanen  till  C.  qua- 
dridentata  Smith). 

b.  Do  tva  ofra  af  de  meller- 
sta  analspctsarne  samman- 
vaxta  med  de  undra,  dessa 
paralella,  de  ofra  mycket  di- 
vergerande.     Aiudsegmentet 


268 


Ifingscftcr  koladt.    ScutcUeus 
spets   inycket  kort,  rak.    i\"  (J.  parvula  ScHENK. 
(trolig-eii  hanen  till  C  elon- 
gata  Lepell.) 

B.  Til)iernas  taggar  pa  iure  sidan 
briinroda,  annars  svarta.  De 
ivenne  ofra  af  de  mellersta 
anal-spetsanie  samrnanvUxta 
med  de  tva  undra,  bada  paren 
divergerande,  Scutellens  spets 
temligen  lang,  bojd.  Femte 
segraeiitet  tandadt. 

a.  Bakkroppen   med   liela  fa- 
scier. 
«.  Femte  och  sjette  segmen- 

terna  ofvantill  med  en  mid- 
telfascia.  Hariglieten  hvit. 
Fjerde     buksegraentet  ur- 

skuret.    4^'" C.  carinata  Schenk. 

(Troligen  hanen  till  C  api- 
culata  Nyl.) 

b.  Bakkroppen  med  livita  sido- 

flackar G.  amhigua  Schenk. 

C.  Tibiernas  taggar  helt  och  hfdlet 
svarta.  De  tvenne  ofra  mellan- 
spetsarne    sammanvaxta    med 
de  undra. 
a.  Bakkroppen  med  fascier. 

a.  Thorax  lika  lang  som  seg- 
menterna    1 — 4.     Spetsen 
pa  thorax  kort. 
*    Femte    segmentet    utan 

sidotand,  endast  med  ett 

bakat   framstaende  horn. 

De  undra  af  de  mellersta 

analspetsarne     converge- 

rande,  de  ofra  nastan  pa- 

ralella.    Bakkroppen  med 

hvit     harighet,     emellan 

fascierna   graaktig,    utan 

glans,  Analsegmcntet  vid 


basen    med 

midtelkol. 

femte 


spar  af  en 
Fjerde  och 
ur- 


269 

skurna.  Spetsarne  pa  tlio- 

i-fix  njistan  raka.     4|'"    .  C  converQens  Schenk. 

**  Femte  segmentot  med  en 

utstaende    sidotand;     de 

mellersta      analspcitsarnc 

divergerande;     bakkrop- 

pens  fascier  svarta,  glan- 

sande.    Ofra  analsegincn- 

tet  utan  spar  af  en  niel- 

lankol.  Fjcrde  och  femte 

buksegmenterria  utan  ur- 

skiirning,     Spetsarne    pa 

thorax  bojda.    4V"    .     .  C,  recurva  Schenk. 

{auroUmbata  FoERST.) 

p  Thorax  lika  lang  soni  scg- 

Hicnterna  1   -  3.  Spetsarne 

pa    thorax    temligen    hln- 

ga,    bojda.     De    mellersta 

analspetsarne  divergerande. 

Femte   segmentet  med  en 

utstaende  sidotand.     Bak- 

kroppen  emellan  fascierna 

niycket  slat  och  glansandc. 

Sjette  segmentet  vid  basen 

med  spar  af  en  kol.  Fen'ite 

buksegmentet  foga  ursku- 

ret.    o;!'" C.  longiuscula  Schenk. 

b.  Bakkroppen  med  hvita  trian- 
gelformiga  sidoflackar.  Spet- 
sarne pa  thorax  temligen  lan- 
ga  och  raka;  de  mellersta 
iindre  analspetsarne  nastan 
paralella.    Femte  segmentet 

med  en  sidotand  .     .     .     .   C  punctata  Lepell. 
II.  Bakkroppen  i  analandan  med  atta 
spetsar,  tva  bred  vid,  och  tre  par 
i    midten,    tre   och    tre  samman- 
vaxta.    3'" C  octopunetata  Lepell. 

Ibland  dessa  hanar  utmarka  sig  carinata,  re- 
flexa  och  convergens  derigenom,  att  de  tvenne  ofra 
af  de  mellersta  analspetsarne  aro  ganska  langt  sam- 
nianvaxta    med  de  iindra,  hos  convergens  mest,  eller 


270 


K        nara    till    spetsen.     Hos    dessa    trenne  arter  aro  del 

■  tvetine   undre,    vid  basen  smaningom   triangelformigt 

■  tillspetsade,  liksom   de  ofra,  hvilka  aro  mycket  kor- 
m'        tare  och   bredare.     Hos  recurva,  distincta  och  parvula 

■  aro    de    undre    af   de  mellersta  analspetsarne  smalajfl 
B        vid   basen   fuga  bredare,   de  ofra  afven  mycket  sma- 
■-       lare,   an   hos   de   tre  forstnamnda   arterna.      Ovanligt 
m        korta    i    anseende    till  sammanvaxningen  aro  de  at- 
B        skilda  delarne  af  de  mellersta  spetsarne   hos  convev' 

■  gens,      Hos  longiuscula,  punctata  och   amhigua  aro   d( 

■  raed  hansyn  till  bredden  midt  emellan  de  tre  forstf 
B.       och    de    tre     mellersta,     men    aro  langre  an   hos   d( 

■  sednare.  Jahrb.  Ver.  fur  Naturk.  in  Nassau.  X^ 
I       p.   137. 

■  ScHENK  har  uppgjort  ett  fullstandigt  register' 
K        ofver   alia  de  bi-arter,  som  af  honom  blifvit  beskrifna 

■  i  Jahrb.  Ver.  fiir  Naturk.  in  Nassau  haft.  7,  8,  10, 
I        i.  c.   X.  p.    151. 

K  Nylander   ''Genus  familiae  Apidarum  Heriadi 

B  quod  synopsi  monographica  exponit" .  Metn.  de  h 
B  Soc.  Imp.  de  Cherbourg,  ar  Ref.  endast  till  titeli 
B        bekant. 

B  SiCHEL   har   uppgjort  diagnos  pa   en   ny  art  ai 

B  slagtet  AnthopJiora,  som  han  benamnt  A.  PassemiV 
B  Den  har  blifvit  upptackt  vid  Florens.  Ann.  Entom. 
I        III.   Ser.  IV.   p.  XIX.  M 

Tonungs-  Honungsbins    natural-historia,   med   synnerligen    ■ 

**•      fastadt   afseende   pa  biskotseln,   har   blifvit  behandlad 
i   flera   skrifter,   sasom: 

MenzeL;  '' Naturgescliichte  der  gemeinen  Haus- 
und  Honigbiene  als  grimdlage  einer  rationellen  Bienen- 
.  zucht".  Zurich  1855.  8:o  (28  sgr.).  Innehaller  en 
intressant  skildring  om  honungsbins  yttre  och  inre 
organisation,  deras  hushc4llning  o.  s.  v.,  hvilken  ar 
val  fortjent  af  uppmarksamhet.  Rocens.  af  Hagen 
i   Stett.   Ent.   Zeit. 


271 

BusCH,  ''Die  Honighiene,  Eine  Darstellung  Hirer 
Naturgescliichte  in  Brief en\  Goth  a  1855,  bar  Kef.  ej 
haft  tlllfalle  se. 

Desborough,  som  fortsatt  iakttagelserna  om 
langden  af  honungsbins  lifstid,  meddelar  sina  der- 
under  vunna  resiiltater.  Han  antager  som  sakert 
att  visen,  utan  att  parningen  fornyas,  tre  efter  hvar- 
andra  foljande  somrar  lagger  agg.  Af  intresse  ar 
Furfis  anmarkning,  att  antalet  af  ynglet  betydligt 
tilltager  med  visens  alder.  Forsta  aret  tillkommo 
7,060  bi„  det  andra  23,70i  och  det  tredje  31,332, 
saledes  under  alia  tre  aren  tillsammans  62,000. 
Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  III.  p.    187. 

Nagra  underrattelser  oni  bins  hushallning  hafva 
af  DE  Beauvoye  blifvit  bekantgjorda.  Ann,  Scienc. 
Nat.  IV.  Ser.  IV.  p.  151.  Dessa  innehalla  likval 
ingenting  nytt,  utan  bekrafta  endast  en  del  af  Hubers 
furut  gjorda  observationer. 

Caron,  '' Nouveaux  procedSs  pour  I  exploitation 
fructueuse  des  Abeilles'  avec  1  pi.  St.  Quentin  1854, 
8:o,  och  A.  DE  Farriere,  "Xes  Abeilles  et  I'apicul- 
ture  avec  32  vignettes.  Bibl.  des  chemins  de  fer 
5   Ser.,   aro   Ref.  endast  till  titlarne  bekanta. 

Nagra  nya,  i  Britiska  Museum  forvarade  Fe-Vespariae. 
spariae,  hafva  af  Saussure  blifvit  beskrifna,  nemli- 
gen:  Smithia  n.  g.  natalensis  (Port -Natal),  Eumenes 
multipictus  (Sumatra),  Leptochilus  denticidatus  (Mexi- 
co), Icaria  speciosa,  Polyhia  sumatrensis  (Sumatra)  och 
Chartergus  emortualis  (Brasilien).  Det  nya  slagtet 
Smithia  ar  affint  med  Elimns,  men  skiljer  sig  deri- 
fran  genom  en  mycket  langstrackt,  smal  kroppsform; 
hufvudet  ar  stort,  hvalfdt,  bakkroppen  langt  skaftad, 
skaftet  lika  langt  som  thorax;  den  andra  cubital- 
cellen  ar  skaftad  och  upptager  de  bada  nervi  re- 
currentes.    Rev.   et   Mag.   de  Zool.    1855.  p.  371. 


Lefmads-  '  Lespi^s  har  observerat  en  Odynerus-art,  hvil-  j 
*""'  kens  namn  likval  ieke  anorifves,  sorn  Ifiofijer  sina  aofsc  1 
i  cellerna  af  en  Anthophora-art,  i  hvilka  den  inlade  1 
till  foda  for  eina  larver  tva  till  tre  larver  af  Chry- 
somela  iremulae.  Annal.  Soc.  Ent.  III.  Ser.  III.  p. 
LVIII.  Likartade  iakttagelser  hafva  forut  af  West-  | 
WOOD   och   Waterhouse   blifvit  g:jorda.  i 

Likasa  ufverensstamma  Nietners  meddelanden  J 
om  lefnadssattet  af  Eumenes  Saundersi  hufvudsakli-  1 
gen  med  hvad  Saunders  harom  anfOrt  i  Trans.  Ent.  J 
Soc.  I.  Utom  de  grona  larver,  som  den  sednare  j 
namner  att  de  insamla  till  underhallet  af  sin  affoda,  J 
har  NiETNER  funnit  att  de  afven  anvanda  spindlar.  j 
Stett.  Ent.  Zeit.    1855.  p.   223.  ] 

BuiST  har  meddelat  nagra  underrattelser  om  J 
en  geting-art,  som  forekommer  i  Ostindien,  samt^ 
omtalar  dessutom  sattet  pa  hvilket  den  bygger  sittj 
bo.  Artens  vetenskapliga  namn  ar  ieke  angifvet.j 
Proceed.  Linn.  Soc.  4854  Jan.  Ann.  and  Mag.  Nat.  j 
Hist.   S.  S.  XV.   p.   310. 

Fur   formen   och  sammansattningen  af  flera  Hy-J 
menopter-arters  bo,  insamlade  af  Guenzius  vid  Port- 1 
Natal,    har    Smith    redogjort,   nemligen   af:   Synagi^isi 
calida    Linn.,     S.    mirabilis    Guer.,    Eumenes    tinctor 
Christ.,   Rhapldgaster  guineensis  Sauss.,   Mischocytta- 
rMS    lahiatus    Sauss.,    Icaria  guttatipennis  Sauss.,  Eu- 
menes   6pec.   ignot.,    Odynems  spec,   ignot.,    Pelopaeus 
chalybaeus    Smith,    Chalicodoma  caelocera  Smith,    Ce- 
ratina    spec,   ignot.    och    Anihidium   cordatum    Smith. 
De    trenne    sednare    tillhorande    Apiariae,     Proceed. 
Linn.   Soc.    1855. 

Ci-dbroni-  Newman,     On  a  supposed  New  species  of  Pelo- 

^^^'    paeus\    Joiirn.   Proceed.   Linn.   Soc,    ar  Ref.   endast 
till  titeln   bekant. 

Lefnads-  En  art  af  slagtet  Cemonus,  som  Goureau  be- 

*""•    namnt   C.  letJufer,   bygger  sina   bo  i  ihaligheter  som 

finnas 


1 


273 

finnas  i  stjelkarne  af  Dipsacus  sylvestris,  dit  han 
infur  bladlOss,  som  tjena  till  fuda  at  larverna.  Ann. 
Ent.  III.  Ser.  III.  p.   VII. 

GouREAU,  som  upptackt  huruledes  Celia  troglo- 
dytes surjer  for  underhallet  af  sin  affoda,  omnamner 
att  honan  grafver  sig  sma  gangar  i  mjukt  trad, 
samt  infor  i  dessa  en  liten  Coccus-art,  for  att  der- 
med  uppfoda  sina  larver.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV. 
p.   CVIII. 

Dahlbom  bar,  for  att  hafva  ovisslieten  cm  de  Pompili- 
verkliga  karaktererna  pa  sliigtet  Ctemocerus,  medde-  ^^^' 
lat  ofver  detsarama  den  fullstandigare  beskrifning 
han  1847  ofver  detta  djur  forfattat  under  sitt  vi- 
stande  i  Berlin.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p.  345. 
Lucas  anmarker  i  anledning  baraf,  att  han  i(?ke 
anser  sitt  slagte  Clavelia  vara  identiskt  med  Dahl- 
BOMS  Ctenocerus,  hvarjemte  Ran  dessutom  upplyser 
att  sistnamnde  namn  blifvit  af  Latreille,  redan 
18^7,   anvandt  for  ett  Elaterid-slagte.   1.  c.   p.  349. 

Fa  insekt-familjer  hafva  under  de  sednare  aren  poj.j,^jca 
blifvit  sa  flitigt  bearbetade  som  myrorna,  och  vi  riae. 
hafva  nu  att  meddela  flera  rikhaltiga  bidrag  till  ut- 
vidgandet  af  kannedomen  om  dessa  intressanta  djur. 
Ibland  dessa  fortjenar  onekligen  att  i  forsta  rum- 
met  namnas  den  omfattande  afhandling,  som  Mayr 
utgifvit  ofver  Osterrikcs  Formicariae,  hvaruti  han 
afven  i  ett  tillagg  redogor  for  alia  de  arter,  som 
blifvit  anmarkta  i  Tyskland,  Schweiz  och  Italien. 
Sedan  Forf.  i  inledningen  anfort  dessa  djurs  skil- 
nader  fran  ofriga  Hymenoptei^a,  deras  vistelscorter, 
foda,  lefnadssati,  fortplantning,  nytta  och  skada, 
verlikala  och  horizontella  utbredning,  ofvergar  han 
till  den  speciella  delen,  hvaruti,  sedan  forst  alia  de 
sarskilda  kroppsdelarne  blifvit  beskrifna,  han  nog- 
grant     soker    bestamma    vingcadrornas    och    cellernas 

Prof.   Bohcmans  Arsb.   1855,   1850.  ^^ 


274 

benamningar.  Da  F6rf:s  uppstallning  i  vissa  delar 
afviker  fran  aldre  Auctorers,  har  Ref.  ansett  sig 
bora  af  densamma  meddela  ett  utdrag.  Myrorna 
indelas  nemligen  af  Furf.   salunda; 

I.  Petiolus  enledad. 

a)  Bakkroppen    emellan  forsta  ocli  andra 
segraentet  icke  hopklamd Formicidae. 

b)  Bakkroppen    emellan   forsta  och  andra 
segraentet  hopklamd Poneridae. 

II.  Petiolus    forsedd    med  tva  Icder,   lederna 
bestaende  af  tva  knolar Mymicidae. 

Forsta  gruppen  fordelas  i  foljande  slagteu; 
I.  Petiolus  forsedd  med  ett  fuUkomligt  upp- 
rattstaende  fjall. 

a)  Ofverkakarne  breda,  tandade  eller  at- 
minstone  forsedda  med  en  platt  tand. 
Maxillar-palperna  sex-ledade.  Labial- 
palperna  fyra-ledade.  Vingarne  med 
eller  utan  sluten  discoidal-cell.  Arbe- 
tare  och  honor  med  giftkarl     .     .     .  Formica. 

b)  Ofverkakarne  ganska  smala,  bagfor- 
migt  bojda,  tillspetsade,  utan  tander. 
Maxillar-palperna  fyra-ledade.  Labial- 
palperna  tva-ledade.  Vingarne  med 
sluten  cubital-cell.  Arbetare  och  ho- 
nor med  en  tagg Polyergus. 

II.  Petiolus  med  ett  framatlutande  fjall. 

a)  Metanotum    icke   raarkbart  upphojdt, 

med  tva  tander Tapinoma. 

b)  Metanotum  betydligt  upphdjdt,   bak- 

till  urhalkadt,  med  tva  tander      .     .  Hypoclinea^^. 

III.  Petiolus  knolfolmig. 

a)  Kroppslangden  liten  (4.^  millim).  Vin- 
garne med  tva  slutna  cubital-celler  .  Hypoclinea  d^. 

b)  Kroppslangden  stor  (10 — 12  millim)  Monocombus. 

Andra  gruppen,  Poneridae,  omfattar  endast  slagtet  Po- 
nera,  hvaremot  den  tredje  eller  Myrmecidae  fordelas  i  slag- 
ten  sSlunda: 

Arbetarne: 
A.  Bakkroppen  tillspetsad,  raindre  hvalfd'pa 
ofra    an    pa  undra  sidan.     Petiolus  hogre 


275 

jin  vanligt,  inffistad  i  bakkroppon.  Maxillar- 
palpcrna   fem-,    labial-palpcnia  tre-ledade. 

Metanotum  med  tva  taggar Crematog aster. 

B.  Bakkroppen  baktill  icke  tillspetsad,  dess 
ofra  sida  raer  hvalfd  an  d6n  uiidra.  Pe- 
tiolus  fastad  vid  midten  af  bakkroppcns 
t'ramre  anda. 

1.  Ofversidan  af  thorax  emellan  meso- och 
metanotum  hopkliimd.  Kroppslangden 
2\~\2  millim. 

a)  Pro-  och  mesonotum  bilda  en  ofver 
metanotum  betydligt  upphojd  buckla. 
Kroppslangden  4 — 12  millim.  Maxil- 
lar-palperna  fyra-,  labial-palperna  tre- 
ledade Atta. 

b)  Pro-  och  mesonotum  bilda  en  ofver 
metanotum  mattligt  upphojd  buckla. 
Kroppslangden    4 — i\  millim.     Huf- 

,vudet  mycket  stort.  Metanotum  med 
tva  tander.  Maxillar-  och  labial-pal- 
perna tva-ledade Oecophthora. 

[miles). 

c)  Pro-  och  mesonotum  foga  upphojda 
ofver  metanotum,  bilda  en  foga  kull- 
rig  skifva. 

a.  Kroppens  langd  U  millim.  Ma- 
xillar- och  labial-palperna  tva-ledade  Oecophthora. 

[operaria). 

/?.  Kroppslangden  3^ — 8  millim.  Ma- 
xillar-palperna  sex-,  labial-palperna 
fyra-ledade Mjirmica. 

2.  Ofversidan  af  thorax  emellan  mcso-  och 
metanotum  icke  hopklarad,.  hogst  med 
en  fara.    Kroppslangden   H — 3^  millim. 

a)  Metanotum  obevapnadt.  Kroppslang- 
den  1^ — 2^  millim. 

a.  Maxillar-  och  labial-palperna  tva- 
ledade,  kroppsfargen  gul ....   Diplorhoptrum. 

ft.  Maxillar-palperna  en-,  labial-palper- 
na tva-ledade ;  kroppsfargen  svart- 
brun Monomorium. 

b)  Metanotum  med  tva  tiinder.  Kropps- 
langden atminsfbne   2-t   millim. 


27G 


«.  lliifvudet  ocli  thorax  slata.    Maxii 
lar-palperna    fyra-,    labial-palperiia 
tre-ledade,  andra  leden  af  fla^ellura 
pa  undra  sidan  t'orsedd  med  en  tagg  Formicoxenm 
/?.    Hufvudet   och   thorax   skryiikliga. 
Maxillar-palperna  4 — 5-ledade,  la- 
bial-palperna    tre-ledade,    andra  le- 
den af  flagellum  utan  tagg. 
*  Hufvudet,  thorax  och  bakkroppen 
till  storsta  delen  svarta.    Clypeus 
tvatandad.     Metanoti  tander  lio- 
rizontelt  bakat  riktade.    Maxillar- 
palperna  fyra-,  labial-palperna  tre- 
ledade    Myrmedna. 

**  Prothorax  gul,  brun  eller  svart- 
aktig.  Clypeus  otandad.  Meta- 
noti tander  bakat  och  uppat  rik- 
tade- Maxillar-palperna  fyra-,  la- 
bial-palperna tre-ledade.  Flagel- 
Jens  andra  led  bredare  an  lang. 
Hufvudet  och  thorax  temligen 
groft  efter  liingden  strekade,  eller 
den  sednare  groft  natadrig  .  . 
*"  Thorax  gul  eller  brunrod.  Cly- 
peus otandad  (endast  hos  en  art 
otydligt  tandad).  Metanoti  tan- 
der horizontelt  bakat  eller  bakat 
och  uppat  riktade.  Maxillar-pal- 
perna fern-,  labial-palperna  tre- 
ledade.  Flagellens  andra  led  lika 
lang  som  bred.  Hufvudet  och 
thorax  lint  skrynkliga  .... 

H  0  n  0  r  n  a : 
A.  Bakkroppen  bakfit  tillspetsad,  pa  ofra  si- 
dan  mindre  hvalfd  an  pa  den  undra.    Pe- 


Tetramorium. 


Leptothorax. 


tiolus    hogre 


an    vanliat   infastad  i  bak- 


B. 


kroppen.  Maxillar-palperna  fern-,  labial- 
palperna  tre-ledade.  Pa  vingarne  ar  costa 
transversa  endast  forenad  med  den  yttre 
cubital-grenen,  hvarigenom  endast  en  slu- 

ten  cubital-cell  bildas Crematogaster. 

Bakkroppen    baktill  icke  tillspetsad,  dess 
ofre  sida  mer  hvalfd  an  den  undra.     Pe- 


277 

tiolus     fastad    i    mitlten    af    bakkrOppens 
tram  re  del. 

1.  Pa  vingarne  forenar  8ig  costa  trans- 
versa vid  delningsstallet  med  costa  cu- 
bitalis,  hvarigenom  en  sluten  cubital- 
cell  uppkommer. 

a)  Pannan  och  vertex  sljita,  glansande. 
Maxillar-paiperna  fyra-,  labial-palperna 
tre-ledade.  Kroppslangden  3  millim. 
Hufvudet  gult.     Elagellens  andra  led 

med  en  tagg  pa  undra  sidan  .     .     .  Formicoxenus, 

b)  Pannan  och  vertex  strekade  efter 
langden  cller  fint,  oredigt  skrynkliga. 
Maxillar-paiperna  fyra-,  labial-palper- 
na tva-ledade.  Kroppslangden  3 — 8 
millim  (da  den  endast  ar  3  millim, 
sa  ar  hufvudets,  petioli  och  bakkrop- 
pens  ITirg  brunsvart).  Flagellens  an- 
dra led  utan  tagg Tetramoriimi. 

c)  Pannan  och  vertex  efter  langden  fint 
strekade.  Maxillar-paiperna  fem-,  la- 
bial-palperna tre-ledade.  Kroppslang- 
den 3 — 4^  millim.  Petiolus,  atmin- 
stone  pa  undra  sidan,  alltid  gul  (en- 
dast hos  en  art  helt  och  hiillet  svart- 
brun,  men  hos  denna  aro  bakkropps- 
segmenterna  i  kanten  gula).  Flagellens 

andra  led  utan  tagg Leptothorax. 

2.  Pa  vingarne  forenaj-  sig  costa  trans- 
versa endast  med  den  yttre  cnbital- 
grenen,  hvarigenom  endast  en  cubital- 
cell  bildas. 

a)  Metanotum  taggigt.  Maxillar-paiper- 
na fyra-,  labial-palperim  tre-ledade. 
Kroppslangden  4  millim.  Bakkroppen 

liten Myr?necma. 

b)  Metanotum  obevapnadt.  Maxillar-pai- 
perna tva-,  labial-palperna  tvii-ledade. 
Kroppsliingden  (>| — 6.^  millim.  Bak- 
kroppen stor DiplorJwptrum. 

3.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  transversa 
med  biida  CAibital-grenarne,  hvarigenom 
tvennc  slutua  cubital-celler  uppsta. 


278 


a)  Ofverkakeiis  breda  innerkant  iir  skarp 
och  enclast  framtill  bevjipnad  med  tva 
stora,  hvassa  tjinder.  Maxillar-pal- 
perna  tva-,  labial-palperna  tva-ledade. 
Flagellens  andra  led  dubbelt  sa  liing 
som  den  forsta.     Kroppslangden   7  — 

8  millim Oecophthora. 

b)  Ofverkfikens  breda,  inre  kant  tandad. 
Maxillar-palperna  fyra-,  labial-palperna 
tre-ledade.  Flagellens  andra  led  sa  bred 
eller  foga  bredare  an  langden.  Kropps- 
langden  7—14   millim Atta. 

4.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  trans- 
versa med  bada  cubital-grenarne,  men 
ett  stycke  af  den  yttre  cubital-grenen 
ar  icke  tydlig,  hvarigenora  en  till  half- 
ten  delad  cubital-cell  bildas.  Maxillar- 
palperna  sex-,  labial-palperna  fyra-ledade  Myrmica. 

Hanarne: 
A.    Mesonotum    med  tva  fordjupade,    baktill 
forenade  linier. 

1.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  trans- 
versa med  bada  cubital-grenarne,  dock 
blir,  i  anseende  till  saknaden  af  en  del 
af  den  yttre  cubital-grenen,  endast  en 
till  halften  delad  cubital-cell  bildad. 
Kroppslangden  Ah — 10  millim     .     .     .  Myrmica. 

2.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  trans- 
versa endast  med  den  yttre  cubital- 
grenen.     Ofverkiiken    mycket  kort,   som 

det  synes  felande.    Vingarne  svartaktiga  Myrmecina. 

3.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  trans- 
versa med  costa  cubitalis  vid  delnings- 
stiillet. 

a)  Antennerna   10-ledade,  andra  flagell- 

leden  raycket  lang     .     .     .     .     .     .   Tetramoriwn. 

b)  Antennerna  12 — 13-ledade.  Meta- 
notum  obevapnadt;  petioli  forsta  led 
hogst  en  half  gang  sa  lang  som  den 
andra;  antennerna  sa  viil  som  ving- 
adrorna  mjolkhvita;  den  inre  cubital- 
cellen  merendels  ganska  otydlig  eller 

ofta  icke  synbar Lep  toll  tor  tuv. 


^79 

c)  Aiitennenia  13-ledadc.  Metanotiim 
med  tva  korta  smatjinder.  Petioli 
forsta  led  dubbelt  sii  lang  som  den 
aiidra.  Vingarne  brunaktiga.  Den 
inre    cubital-grenen    tydlig,    nerverna 

bruugula , Formicoxenus. 

B.    Mesonotura    utau    fordjupade,  saminanlo- 
pande  lineer. 

1.  Pa  vingarne  torenar  sig  costa  trans- 
versa endast  raed  den  yttre  cubital-gre- 
nen,   hvarigenom    en   sluten  cubital-cell 

bildas.     Antennerna   1 2-ledade     .     .     .  Diplorhoptrum. 

2.  Pa  vingarne  forenar  sig  costa  trans- 
versa med  bada  cubital-grenarne,  hvari- 
genom tvenne  slutna  cubital-celler  upp- 
sta.      Antennerna   13-ledade. 

a)  Mesonotum  racker  otVer  pronotum  och 
en  del  af  hufvudet.  Hufvudet  iir  lan- 
gre  an  bredt.  Forsta  leden  i  flagelleji 
cylindrisk.  Scutellen  mycket  livalfd. 
Metanotum  endast  hos  de  minsta  ar- 
terna  (4  raillira  langa)  bevapnadt  med 
tva  taggar ...  Atta. 

h]  Metanotum  racker  endast  ofver  pro- 
notum. Hufvudet  sa  langt  som  bredt. 
Forsta  antenn-leden  klotrund.  Scu- 
tellen foga  hvrilfd.  Metanotum  obe- 
vjipnadt.  Kroppslangdeu  4^ — 5  millim   Oecophthora, 

Jemte  utforliga  beskrifningar  ofver  arterna  med- 
delas  ufver  desamma  analytiska  tabeller,  hvarigenom 
dcras  igenkannande  betydligt  underlattas.  Verb.  Zool. 
Dot.  Ver.   in    Wien.   V.   Abh.   p.   ^73   med  tafl. 

Ett  annat  vigtigt  arbete  om  niyrorna  ar:  'Es- 
say  on  the  Genera  and  Species  of  British  Formicidae' 
by  F.  Smith.  I  den  intressanta  inledningen  anfor 
Fori'.,  att  Fortnicidae  troligtvis,  hvad  arternas  antal 
betraffar,  kunna  tafla  med  de  fiesta  Hymenopter- 
familjer  och  mahanda  endast  ufvertraff'as  af  Ichneu- 
nionidae.  Enligt  anstilllda  noggranna  undersoknin- 
i^ur   af    Amazon-daieii   anser   Bates,    att  ofver   400 


^80 


olika  arter  forekomma  inom  densamma,  och  da  har- 
till  laggeSj  hvad  som  inorn  andra  verldsdelar  finnes 
af  dessa  djur,  tror  han  deras  artantal  vara  hogst 
betydligt.  Sasora  tillhorande  Englands  fauna  aro 
hittills  kanda  af  Formica  8,  Tapinoma  2  (hvaribland 
en  ny,  T.  polita)i  Ponera  4,  Myrmica  14  (en  ny, 
M.  laevigata),  Myrmecina  \  och  Stenamma  2.  Diagno- 
serna  aro  pa  latin  och  de  utfOrliga  beskrifningarne 
pa  Engelska.  Vid  slutet  af  dessa  redogOres  i  kort- 
het  fur  arternas  lefnadssatt  och  vistelseort.  Med 
liansyn  till  synonymien  upplyses,  att  af  de  Myrmica- 1 
arter  CuRTiS  nyligen  becskrifvit  ar  Myrm.  rubra] 
Curt.  —  scahHnodis  Nyl.,  M.  vagans  Curt.  ~  rugi- 
nodis  Nyl.  och  M.  perelegans  Curt.  =  sulcinodis. 
Nyl.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  III.  p.  95.  Tab.  9. 
Ett  fortjenstfuUt  bidrag  till  kannedomen  om 
de  inom  Frankrike  och  pa  Afrikas  norra  kust  an-' 
markta  Formicariae  utgOr:  'Synopsis  des  Formicides] 
de  France  et  dAlgerie'  par  W.  Nylander.  For  alia 
haruti  anforda  arter  meddelas  diagnoser,  synonymi 
och  lokaler.  Af  denna  uppsats  visar  sig,  att  af  J 
omkring  de  sasom  Europeiska  kanda  100  arterna™ 
eger  Frankrike  och  Algeiiet  68,  eller  samma  antal 
som  Tyskland,  da  till  detta  land  raknas  Osterrike, 
Ungern  och  Lombardiet.  Artantalet  af  dessa  djur 
minskas  mot  norden.  Skandinavien  har  endast  32, 
Lappland  20  och  England  27.  Det  finnes  knap- 
past  i  fjelltraktei-na  10,  af  hvilka  likval  ingen  ar 
egendomlig  for  dessa.  Af  Frankrikes  68  arter  aro 
20  fran  sudra  Frankrike  och  Algeriet,  men  detta 
antal  kommer  troligen  att  snart  okas  genora  upp- 
tackten  af  flera  annu  okanda,  i  dessa  i  hymenopte- 
rologiskt  hanseende  foga  undersokta  traktcr.  Vissa 
grupper  aro  der  de  radande,  hvaremot  andra,  sa- 
sora t.  ex.  den,  hvartill  Formica  rufa  hor,  och  den 
fOrsta    subdivisionen    af   Myrmica  egentligen   tillhOra 


(let  tempererade  och  norra  Europas  skogar.  Ilari- 
genom  visar  sig  faunan  med  hansyn  till  myrorna 
mycket  olika  emellan  de  sudra  och  de  ofriga  delarne 
af  Frankrike.  Omkring  Paris  finnas  3  1  arter,  af 
hvilka  '\9  utbreda  sig  anda  till  landets  sydliga  de- 
lar,  hvareiiiot  2  I  forekomma  i  norra  Europa.  Na- 
gra  af  de  nordliga  arterna  bebo  endast  Frankrikes 
bergstrakter.  Den  Algieriska  faunan,  som  framter 
mycken  likhet  nied  sodra  Frankrikes,  eger  likval 
nagra  egna  arter,  af  hvilka  en,  Typhlopona  oraniensisy 
tillhor  ett  fur  Europa  frammande  slagte.  Ann.  Scienc. 
Nat.  IV.  Ser.   V.  p.   51.  Tab.   3. 

Under  titel  "Descriptions  of  some  species  of 
Brazilian  Ants  belonging  of  the  genera  Pseudomyrma, 
Eciton  and  Myrmica,  with  observations  on  their  eco- 
nomy" by  Bates,  har  en  afhandling  af  F.  Smith 
utkommit.  De  har  sasom  nya  beskrifna  arterna  arc: 
Pseudomyrma  unicolor,  bicolor,  termitaria,  maculata, 
sericata,  elegans,  nigriceps,  oculata,  pallida,  Eciton  ha- 
mata,  vagans,  cwvidentata,  rapax,  crassicornis,  simil- 
liinay  legionis,  Myrmica  saevissima,  Pseudomyrm,a  testa- 
cea  och  P.  cephalica.  Endast  af  en  art,  Pseudomyrma 
cephalica,  beskrifver  Forf.  alia  tre  konen  och  an- 
niarker,  att  det  af  hononi  forut  uppstallda  slagtet 
Tetraponera  maste  indragas,  da  den  lionom  allena 
bckanta  honan  befunnits  tillhOra  Pseudomyrma,  13e- 
traffande  lefnadssattet  af  Pseudomyrma  har  Bates 
gjort  den  iakttagelsen,  att  dithorande  arter  lefvii  i 
Terinitcrnas  boningar,  i  tetnligen  stora  elliptiska  rum 
i  de  ofra  lagren.  Hvarje  koloni  bestar  af  fa  indi- 
vider;  puporna  aro  icke  inneslutna  af  coconger. 
Trans.  Ent.   Soc.   N.  S.   III.  p.    156.   Tab.    13. 

CuiiTis,  soin  beskrifvit  de  i  England  funna 
Myrmicae,  redogor  forst  for  de  vigtigare  arbeten, 
hvaruti  dessa  djur  blifvit  afliandlade.  Af  slagtet 
Myrmica    anfuras    13    arter,    bland   hvilka  M,  longi- 


282 

scapus,  perelegans  och  denticornis  ansetts  af  Forf. 
vara  nya.  Af  Stenamma  2  arter  (den  ena  St.  albi- 
pennis  ar  ny)  och  slutligen  en  art  af  Myrmecina. 
Proceed.  Linn.  Soc.  1854  Mars.  XXI.  111.  p.  211. 
Tab.   23.    Ann.   and   Mag.   Nat.   Hist.   XV.   p.    151. 

Nylander  har  redogjort  for  de  arter  af  For- 
micariae,  som  af  hononi  blifvit  funna  pa  Mont-Dore, 
samt  for  deras  utbredning  derstades.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  IV.   p.  LXXVIII. 

I  den  berattelse,  som  Mayr  aflemnat  ofver  en 
af  honom  utford  resa  till  Szegedin,  finnas  atskilliga 
iakttagelser  infurda  rorande  de  Formicariae  ban  pa- 
traffat  i  Ungern.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  VI.  Abb. 
p.    177. 

Nylander,  som  narmare  granskat  den  myr- 
art,  hvilken  blifvit  funnen  i  drifhusen  i  Paris  och 
allmant  ansetts  tilihora  Formica  (Tapinoma)  vividula 
Nyl.,  forklarar  att  den  icke  ar  identisk  med  denna 
art,  utan  ny.  Den  karakteriseras  och  benamnes  Ta- 
pinoma  gracilescens.  Till  slut  upplyser  Forf.  att  Ca- 
tagliphis  Fairmah^ei  Foeust.  —  Formica  viatica  cf 
Fabr.  och  Aplienogaster  senilis  Mayr  =  Myrmica 
pallido-setosa  Lucas.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p. 
XXVIII.  Den  sednare  upplysningen  i  synonymien 
har  Lucas   afven   meddelat.   1.   c.   p.   XXXIV. 

Af  Lucas  bar  blifvit  adagalagdt,  att  Atta  ca- 
pitata  Latr.  redan  af  Linne  blifvit  beskrifven  un- 
der naranet  Formica  harhara.  Det  sistnamnda  spe- 
cifika  namnet,  sasom  varande  aldst,  maste  saledes 
antagas.      Ann.   Ent.   HI.   Ser.  IV.   p.   341. 

SciiENK  upplyser,  att  den  af  bonom  fOrst  un- 
der benamningen  Eciton  testaceum  uppstallda  art,  vid 
noggrannare  undetsukning,  befunnits  icke  tillbura 
slagtet  Eciton,  Iivarfore  ban  1853  i  Stett.  Ent. 
Zeitung  fOrandrade  dess  namn  till  Myrmus  emargi- 
natiiH.     Samma   djur    blef  sistniiinnde   ar  bcskrifvet  af 


^83 

Mayu,  8om  kallade  det  Strongylognathus  testaceus. 
Jahrb.   Ver.   fiir  Naturk.   in  Nassau.   X.   p.    150. 

Lucas  anfOr,  att  Crematogaster  scutellaris  Oliv. 
blifvit  upptagen  under  olika  namn,  nemligen  Myr- 
mica  Rediaiia  Leon  Dufour,  Myrmica  rubriceps 
Nyl.,  Myrmica  algerica  Lucas,  Acrocoelia  Schmidtii 
Mayr.     Ann.  Ent.  IIL  Ser.  IV.  p.  XIX. 

SiCHEL  pastar  att  Formica  aliena  FOERST.  en- 
dast  ar  en  varietet  af  F.  flava,  Ann.  Ent.  III.  Ser. 
IV.  p.  XXX. 

Oin  den  markvardigt  bildade  myran  Myrmeco- 
cystus  mexica^ms  Wesm.,  som  blifvit  af  DuGES  upp- 
tackt  i  Mexico,  hafva  nagra  underrattelser  af  LuCAS 
blifvit  lemnade.  Den  benamnes  af  infudingarne  ho- 
nungsmyra.  Den  vatska,  som  finnes  i  dess  abdo- 
men, skall  till  smaken  icke  vara  oangenam.  Arten 
uppehaller  sig  i  jorden.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IIL 
p.   LIV. 

Af  Jerdons  i  fOrra  Berattelsen  p.  242  an- 
malda  uppsats  om  de  Formicariae,  som  blifvit  funna 
i  sodra  Ostindien,  bar  ett  kort  utdrag  blifvit  infordt 
i  Bibl.  Univers.  de  Geneve.  XXVIII.   p.  78. 

Heers  i  Berattelsen  for  185  1,  1852  om- 
namnda  afhandling  om  husmyran  pa  Madera,  bar 
af  Low  blifvit  ofversatt  pa  Engelska  och  finnes  in- 
ford  i  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  XVIL  p.  209, 
322.   Tab.   3. 

Nagra  korta  underrattelser  om  lefnadssattet  af 
Formica  7iigra  hafva  af  Daniell  blifvit  meddelade. 
Proceed.  Linn.  Soc.  1854.  p.  290.  Ann.  and  Mag. 
Nat.  Hist.  XV.  p.  153.  I  fOrstnamnde  tidskrift  p. 
293  berattar  Wakefield,  att  ban  dagar  och  natter 
sett  denna  art  vara  sysselsatt  med  att  infora  fron 
af  Viola  odorata  i  dess  boningar,  hvaraf  ban  tror 
sig  kunna  sluta,  att  deras  pastaende  ar  grundadt, 
som   antaga  att   myrorna,  insamla   vinterforrad. 


Jones  i  Zool.  N.  CL    inforda  uppsats  "  White 
Ant  in  India'   har  Rcf.   icke  haft  tillfalle   se. 

Scolietac.  Tveiine   nya   arter   af  slagtet   Scolia,   S.  orycto- 

pliaga  och  S.  carnifeaj,  hvilka  underga  sin  forvand- 
ling  i  de  Oryctes-arter,  som  fOrekomma  pa  Mada- 
gaskar,  hafva  af  Coquerel  blifvit  beskrifna  och 
afbildade.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  170.  Tab.  10. 
f.   2,   3. 

Chrysidi-  Kawall    har   iakttagit,    att    Clirysis  ignita  lag-- 

des.  g^_^j.  gjjjj^  g^gg  J  Odynerus  bo  och  later  denne  fuda 
de  derutur  framkoiiimande  larverna.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.  260.  Detta  Ofverensstaranier  Icke  med  Lepel- 
LETIERS  observationer,  enligt  hvilka  Chryjsis-aggen 
laggas  i   redan   fullvaxta  getings-Iarver. 

Ichneu-  En   upprakning  af  de  i  England  fOrekoinraande 

momdes.  JcJmeuinonidae  hafva  vi  nu  att  anmala,  nemligen: 
"Catalogue  of  British  Ichneumonidae  in  the  Collection 
of  the  British  Museum'  by  Desvignes.  London  1856. 
Detta  arbete,  som  hufvudsakligen  Innehaller  namnen 
och  en  kort  synonymi  fur  de  kanda  arterna,  upp- 
tager  afven  beskrifningar  pa  Qii  mindre  antal  nya 
species.  Att  detta  lands  Ichneunionld-fauna  annu, 
sardeles  hvad  de  mindre  arterna  betraffa,  ar  alltfOr 
ofullstiindigt  kand,  visar  sig  af  det  ringa  antal  ar- 
ter, som  under  vissa  genera  blifvit  anfurda.  Furf. 
synes  afven  icke  haft  sardeles  reda  pa  den  hithu- 
rande  Htteraturen  och  man  saknar  i  bans  arbete 
till  och  med  slagten  och  arter,  hvilka  finnas  i  En- 
gelska  tidskrifter  anforda  af  Curtis  och  Haliday.  . 
For  att  leinna  en  framstallning  om  antalet  af  de 
Ichneumonidae,  som  hittills  aro  kanda,  sasom  fure- 
kommande  i  England,  torde  nedanstaende  uppgift 
pa  slagtena  och  arterna  bora  anfOras.  Salunda  upp- 
raknas  af  1)  Ichneumo7i:  167  (14  nya)  Subgcn. 
Fristoceros  I,  Ischnus  3,  Stilpnus  5  och  Brachypte- 
rus    1.     2)    Tryphon:  Subgen.   Mesoleptus   48   (1   ny), 


285 

Tryplion  61  (3  nya).  3)  Cte7iiscus  Halid.  [Exen- 
terus  Hart.):  10.  Subgen.  Exockus  17  (1  ny),  Sco- 
lobates  2,  Chrysonomon  1,  SpJwictus  1.  4)  Trogus: 
4,  Subgen.  Platylabus  2,  Apaleticus  1.  5)  Alomya:  1. 
6)  Cryptus:  Subgen.  Hoplismenus  7  (1  ny),  Cryptus 
58  (5  nya),  Phygadeuon  25,  Mesostenus  3,  Hemiteles 
15,  Agriotypus  \,  Pezomachus  23,  Phytodietus  11  (2 
nya),  Ischoceros  1,  Mesochorus  \S,  Plectiscus  3,  Ve- 
toes 4,  Glypta  18  (7  nya),  Lampronota  (Lissonota 
Grav.)  25  (^5  nya),  Polysphincta  3,  Schizopyga  3, 
Clistopyga  17,  Pimpla  18,  Ephialtes  11  (1  ny), 
Bhyssa  1.  7)  Metopius  3.  8)  Bassiis  11  (1  ny) 
Subgen.  Orihocentrus  3,  Euceros  3.  9)  Banchus: 
Subgen.  Banchus  4,  Exetastes  12  (3  nya),  ^rotes  1, 
Macrocoleus  1.  10)  Ophion:  Subgen.  Campoplex  44 
(4  nya),  Paniscus  4,  Anomalon  18  (3  nya),  Ophion 
9,  Trachynotus  1,  Pa'chymerus  1,  Pristomerus  1,  CVe- 
mastus  5,  Porizon  9,  Atractodes  2,  Acoenites  1.  11) 
Xorides:  Subgen.  Xylonomus  4  (1  ny),  Xorides  3 
(1  ny)  och  Ecthrus  1.  Saledes  tillsammans  736  ar- 
ter.  Diagnoserna  aro  pa  latin  och  de  utforliga  be- 
skrifningarne  pa  Engelska.  Emot  Forf:s  gruppering 
af  dcnna  familj  och  dess  indelning  i  genera  och 
subgenera  kunde  vara  mycket  att  anmarka;  men  da 
bans  arbete  endast  utgor  en  namnforteckning  och 
saledes  gor  foga  ansprak  pa  systematiskt  v^rde, 
torde  det  icke  vara  lampligt  att  derofver  inga  i  en 
vidlyftigare   kritik. 

Som  bekant  ar  utgor  Ichneumonidernas  talrika 
familj,  sa  vai  med  hansyn  till  arternas  stora  antal, 
som  deras  parasitiska  lefnadssatt,  en  af  de  intres- 
santare  grupperna  inom  insekternas  klass.  Deras 
foranderlighet  i  storlek  och  fargtekningar,  afvensom 
svarigheten  att  hopfora  de  till  form  och  utseende 
ofta  hogst  olika  konen,  forsvarar  i  hog  grad  deras 
studerande.    Dcssa  sednare   forhallanden  hafva  ocksa 


286 

troligen  vallat,  att  dcras  nndersokning  fatt  sta  till- 
baka  for  andra,  mer  lattutredda  djurs.  Den  ende, 
som  hittills,  sedan  Gravenhorst  fur  28  ar  sedan 
utgaf  sitt  fortjenstfulla  arbete  ofver  Europas  IcJmeu- 
monider,  fursokt  systematiskt  behandia  nagon  storre 
grupp,  ar  Wesmael,  som  inonografiskt  beaibetat 
de  akta  Ichneunioniderna.  Denne  Forf.  bar  likval, 
genom  den  noggranhet  och  skarpa,  som  utmarka 
bans  karakterer,  gjort  sig  fortjent  af  det  hogsta 
loford.  Deremot  bar  inom  vart  land  hittills  denna 
familj,  sedan  Linnes  tid,  icke  blifvit  fuUstandigt  ut- 
redd,  och  det  ar  saledes  med  fagnad  Ref.  gar  att 
anmala  en  borjan  bartill  genom  det  arbete,  som 
Holmgren  fOrfattat  under  titel:  "Forsok  till  upp- 
stdllning  ocli  heshrifning  af  de  i  Sverige  funna  Try- 
pho7iider\  (Afven  tryckt  under  titel:  " Monographia 
Tryplionidum  Sueciae\  Holm.  1856).  Denna  afband- 
ling  adagalagger  icke  allenast  den  stora  rikedom 
vart  land  eger  af  hithorande  arter,  utan  kommer 
tillika  sakerligen  att  framkalla  hag  och  forskningnr 
for  utredandet  af  dessa  djurs  natural-historia,  bvilka 
komma  att  lagga  i  dagen  manga  vigtiga  och  nya 
iakttagelser.  Da,  enligt  hvad  forut  blifvit  antydt, 
karakterer  hemtade  endast  af  den  foranderliga  far- 
gen,  for  arternas  bestammande  icke  funnits  till- 
fyllestgorande,  bar  Forf.  ofverallt  i  diagnoserna  och 
beskrifningarne  fastat  synnerlig  uppmarksamhet  vid 
formen  ocb  skulpturen,  hvarigenom  mer  saker.het 
vid  deras  bestammande  kunnat  uppnas.  Sedan 
Forf.  inom  Ichneumoniderna  antagit  fem  familjer, 
nemligen:  Ichneumonides,  Crypti,  Ophionides,  Tryplio- 
nides  och  Pimplariae,  karakteriserar  han  Trypho- 
nideSf  som  nu  utgjort  foremal  for  bans  bearbetning, 
salunda: 

Caput  traiisvorsuni,  tiimidiusculum  1.  subglobosmn.  Oeuli 
inte^ri,  rarissime  ad  basin  antcnnarum  cmarginati.     Clypeus 


287 

plerumquc  discrctus.  Mandibulae  «ipicom  versus  parum  an- 
giistatac,  denticnlis  intcrdiim  longitudine  inaequalibus.  An- 
tennae filifoi'mes  vel  sctaceae,  rarius  medio  vel  apice  cras- 
siores.  Thorax  robustus.  Mosotborax  distincte  1.  obsolete 
areolatus;  spiraoulis  circularibus,  rarius  ovatis.  Abdomen 
depressum,  rarius  postice  (in  ?)  subcompressum,  ovatum  1. 
oblongo-fusii'orme,  petiolatum,  sessile  aut  sub-sessile,  seg- 
raento  primo  subrecto,  rarius  subarcuato,  spiraculis  ante  me- 
dium 1.  prope  basin,  rarius  in  medio  1.  paullo  pone  medium 
sitis.  Terebra  brevissima,  saepe  subocculta.  Alae  mediocres, 
areola  triangulari  aut  nulla,  rarissime  5-gona.  Pedes  medio- 
cres, crassiusculi,  calcaribus  tibiarum  posticarum  rarius  nullis; 
unguiculis  tarsorum  interdum  pectinatis. 

Denna  familj  delas  i  fyra  subfamiljer: 

A.  Scutellum    plus   minusve   elevatura,   apicem  versus  angu- 
statum,  apice  ipse  rotundato. 

a.  Dente  mandibularura  superiore  integro. 

Clypeus  discretus  1.  subdiscretus.  Faeies  parum  pro- 
minens.  Antennae  articulo  prirao  flagelli  seeundo 
semper  longiore.  Metathorax  spiraculis  rotundatis. 
Femora,  praesertim  anteriora,  gracilia. 

Tryphonides  homalopi. 

**  Clypeus  non  discretus.  Faeies  saepissime  valde  pro- 
tuberans.  Antennae  articulo  primo  et  seeundo  fla- 
gelli plerumque  longitudine  subaequalibus.  Meta- 
thorax spiraculis  saepe  oblongis  1.  ovalibus.  Femora, 
saltern   postica,  incrassata,  subcompresssa. 

Tryphonides   prosopi. 

b.  Dente     mandibularum     superiore    bifido,     mandibula 
inde  quasi  tridenticulata. 

Tryphonides   schizodonti. 

B.  Scutellum    apice    truncatura  angulis  apicalibus  productis. 

Tryphonides  a  s  p  i  d  o  p  i. 

De  fyra  grupperna  delas  i  slagten  salunda: 

Tryphonides  homalopi. 

Sectio  I;     Tibiae  posficae  calcaratae. 
Div.  I.      Caput   transvei'sum,    non   huccatum\  vertice 
emarginato;  clypeo  non  elevato.  Antennae  scapo 
ovato.   Abdomen  petiolatum;  spiraculis  segmenti 


^88 

primi    iit  plurimum   in  medio  sitis.     Unguicidi 
tarsorum  simplices. 

a  Segmentum  primum  abdominis  rectum,  lineare 
vel  apicem  versus  sensim  paulo  dilatatum. 

1.  Mesoleptus  GiiAV.     19   aitci*.  (8   nya). 

b.  Segmentum  primum  abdominis  curvatum  I. 
subeurvatum;  parte  ejus  petiolari  angusta, 
postpetiolari,  aiitem  apicem  versus  sensim 
dilatata. 

2.  Catoglyptus  Foerster.     Denies    mandibularum    longitu- 

dine  inaequales,  inferior  scilicet  longior.    Tcrebra 
ferainarum  subsursum  curvata.    7  arter.  (3   nya). 

3.  Euryproctus   n.  g.      Dentes    mandibularum    longitudiue 

aequales.     Terebra    feminarum    recta.     20  arter. 
(8  nya). 

4.  Notopygus  n.  g.    Dentes  mandibularum  longitudine  sub- 

aequales.    Segraenta  ultima  abdominis  in  ?  emar- 
ginata,  terebra  dorsali.     5  arter.  (4  nya). 

Divis.  II.  Caput  transversum,  plerumque  subbucatum; 
vertice  sid)emarginato ;  clypeo  non  elevato.  An- 
tennae scapo  ovato.  Abdomen  petiolatum ;  spi- 
raculis  segmenti  primi  ut  plurimum  paulo  ante 
medium  sitis.     Unguicidi  tarsorum  pectinati. 

5.  Ctenopelma  n.  g.    Caput  vix  buccatum.    Segmentum  pri- 

mum abdominis  elevatum.  Unguiculi  tarsorum 
crassiusculi,  creberrime  et  longe  pectinati.  1 0 
arter  (9  nya). 
0.  Prionopoda  Holmgr.  Caput  buccatum.  Segmentum  pri- 
mum abdominis  planiusculum.  Unguiculi  tarso- 
rum remote  et  breviter  pectinati.     2  arter. 

Divis.  III.    Caput  buccatum  vel  subbuccatum;  vertice 

subemarginato ;    clypeo    vice   elevato.     Antennae 

scapo    ovato.     Abdomen  plerumque  petiolatum; 

segmentum   primum   laeviusculum   [h.  e.  canali- 

cula    et   carinidis   nullis  vel  parum  manijestis), 

'spiraculis  in  medio  I.  paido  ante  medium  sitis. 

Unguiculi  tarsorum.  simplices. 

7.  Perilissus  Foerster.    Caput  buccatum  vel  subbuccatum. 

Dentes     mandibularum     longitudine     inaequales. 

Segmentum     primnm    abdominis    ante    spiracula 

sub- 


289 

subcoarctatum ,  spiraculis  paiilo  ante  medium 
sitis.  Areola  alarum  fere  semper  adest.  14  arter 
(4  nya). 

8.  Eclytus  n.  g.     Caput  buccatum.     Deiites  mandibularura 

longitudine  aequales.  Antennae  et  femora  gra- 
cillima.  Segmentum  primura  abdominis  angustum, 
spiraculis  in  medio  sitis.  Areola  alarum  nulla. 
2  arter  (2  nya). 

Divis.  IV.  Caput  os  versus  angustaturn;  vertice  sub- 
rotundato;  clypeo  fornicato.  Lahrum  occuUum. 
Antennae  scapo  subgloboso.  Abdomen  petiola- 
tum;  segmentum  prhnum  angustum,  curvatuiUy 
spiraculis  fere  in  medio  sitis.  Areola  alarum 
nulla. 

9.  Megastylus  Schj5dte.     4  arter  (1   ny). 

Divis.   5.     Caput  transversum    in  Polyblastis  quibus- 
dam  valde  buccatum).    Abdomen  plerumque  ses- 
sile   vel    subsessile,   rarius   subpetiolatum ;  seg- 
mento   primo   saepissime   canaliculato  I.  bicari- 
nato,  spiraculis  plerumque  ante  medium  sitis. 
a.   Unguicidi  tarsorum  nonpectinati  [Erromenus 
unguiculis  tarsorum  obsolete  I.  imperfecte  pe- 
Gtinatis  sub  litt  b.  querendus.) 
Lahrum  vise  exsertum. 

10.  Mesoleius  Holmgr.     Caput   pone   oculos  non  dilatatum. 

Clypeus  vix  elevatus.  Metathorax  areis  superio- 
ribus  0 — 3  plerumque  incompletis  1.  obsoletis- 
simis.  Segmentum  primum  abdominis  basin  ver- 
sus sensim  angustatum,  canalicula  media  et  ca- 
rinulis  ut  plurimum  subobsoletis.  Areola  alarum 
saepissime  nulla.  Pedes  graciles,  femoribus  po- 
sticis  longiusculis.  Terebra  recta.  1 1 5  arter. 
(88  nyal. 

11.  Trematopygus  n.  g.    Caput  pone  oculos  dilatatum.    Cly- 

peus depressus,  apice  plerumque  rotundatus.  Me- 
tathorax areis  superioribus  plerumque  determi- 
natis.  Segmentum  primum  abdominis  basin  ver- 
sus sensim  angustatum,  saepissime  nonnihil  eur- 
vatum,  carinulis  subdistinctis;  2  et  3  plerumque 
scabricula.     Areola    alarum    ut   plurimum   nulla. 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,    1850.  '  ^^ 


:290 

Pedes  mediocres.  Terebra  subexserta,  tenuis,  sub- 
curvata  1.  rarius  recta.    16  arter  (13  nya). 

1 2.  Tryphon  Fallen.     Caput    pone    oculos    vix    dilatatum. 

Clypeus  supra  medium  saepissirae  transversim 
elevatus.  Metathorax  areis  superioribus  3 — 5 
saepissime  distinctis.  ^Segmentum  primum  abdo- 
minis basin  versus  parum  angustatura,  canalicula 
media  et  carinulis  ut  plurimum  valde  distinctis. 
Areola  alarum  saepissime  praesens,  irregularis, 
plerumque  petiolata.  Pedes  mediocres,  femoribus 
brevioribus,  validiusculis.  Terebra  recta.  %2  arter 
(M    nya). 

13.  Grypocentrus  Ruthe.     Caput  pone  oculos  subdilatatum. 

Clypeus  valde  elevatus.  Antennae  breviusculae. 
Metathorax  imperfecte  areolatus.  Segmentura  pri- 
mum abdominis  planiusculum,  carinulis  nullis. 
Areola  alarum  saepe  subquinqueangularis.  Pedes 
graciles;  tibiis  posticis  validiusculis,  basi  angu- 
sta,  Terebra  curvata,  apice  subharaata.  8  arter 
(3   nya). 

Labrum  longe  eocsertum. 

14.  Adelognaihus  n.  g.     9  arter  (9  nya). 

b.  Unguiculi  tarsorum  pectinati  [in  Eucerotibus 
et  Erromenis  quibusdam  fere  simpliees  vel 
obsoletius  pectinati). 

15.  Euceros  Gray.     Antennae   maris   in    medio  valde  dila- 

tatae.  Pedes  simpliees.  Terebra  occulta.  3  arter 
(2  nya). 

1 6.  Polyhlastus  Hartig.    Antennae  in  utroque  sexu  simpliees. 

Pedes  mediocres  1.  graciles;  unguiculis  tarsorum 
distincte  pectinatis.  Terebra  exserta,  incrassata. 
43  arter  (34  nya). 
16 — 17.  Monoblastus  Holmgr.  Antennae  in  utroque  sexu 
simpliees.  Clypeus  non  discretus,  foveola  utrin- 
que  notatus;  unguiculis  tarsorum  basi  tantura 
pectinatis.  Terebra  brevi,  vix  exserta.  5  arter 
(4  nya). 

17.  Erromenus  n.  g.     Antennae   in   utroque  sexu  simpliees. 

Pedes  breviusculi;  femoribus  incrassatis.  Terebra 
brevis,  crassa.     4  arter  (1   ny). 


I 


291 

Sectio  II.     Tibiae  posticae  non  calearatae. 

a.  Denies  mandibulariim  longitiidme  inaequales. 
Clypeus  apice  trimcatus  vel  stibtruncatiis. 

18.  Acrotomus  n.  g.     5   arter  (3   nya). 

b.  Denies  mandibularum  lorigitudine  siibaequales. 
Clypeus  apice  late  rotundatus. 

19.  Exenierus  Hartig.    Abdomen   sessile  1.  basin  versus  sen- 

sim  angustatum;  segrnento  primo  basi  vix  dila- 
tato.  Unguiculi  tarsomm  saepissime  pectinati. 
47  arter  (33   nya). 

20.  Eccyston  Schjodte.     Abdomen  subpetiolatum ;  segrnento 

prirao  subaequilato,  basi  dilatato.  Unguiculi  tar- 
sorum  simplices.     1   art. 

Tryphonides  prosopi. 

Sect.  I.  Oculi  saepissime  juxia  basin  aniennarum 
leviier  emarginaii.  Aniennae  scapo  incrassatae, 
ovato  I.  oblong o-ovato.  Metathorax  spiramdis 
ut  plurimum  ovatis.  Areola  alarum  saepissime 
nulla,  rarius  irregulariier  triangularis.  Femora 
omnia  incrassaia  I.  subincrassata. 

A,  Abdomen  petiolatum  spiracidis  pone  medium 
sitis.     Areola  alarum  praesens. 

a.  Tibiae  posticae  unicalcaratae. 

21.  Periope  Curtis.     1   art. 

b.  Tibiae  posticae  bicalcaraiae. 

22.  Ischjrocnemis  n.  g.      1    art  (1    ny). 

B.  Abdomen  sessile  I.  subsessile,  rarissime  sub- 
petiolatum, spiracidis  ante  medium.,  rarius 
in  medio  sitis.  Areola  alarum  saepissime 
nulla. 

a.  Metailiorax  areis  superioribus  nullis. 

23.  Colpotrochia  Holmgr.      1    art. 

b.  Metaihoraoo  areis  superioribus  instrucius. 
*  Articulus    aniennarum    tertius    [Jlagelli 

l:mus)   laiitudine  saepissime  plus  duplo 
longior. 

24.  Exochus  Gray.     Abdomen  basin  versus  saepissime  niti- 

dum,  laeviusculum,  segrnento  2:do  nunquam  ca- 
rinulato.    Femora  incrassata.    29  arter  (17   nya). 


29i? 

25.  Chorinaeus    u.  g.      Abdomen    basin    versus    scabriculuin; 

seg-tnento  secundo  carinulato.  Femora  validiuscula. 
4  arter  (3   nya). 

Articulus   antennarwn   tertius    [fiagelli 
-l:mus)  brevissimus  siihtransversus. 

26.  Ilyperacmiis  n.  g.      1    art- 

Sect.  II.  Oculi  integri.  Antetinae  scapo  cyliiidrico. 
Metathorax  spiraculis  circularibus.  Areola  ala- 
rum ant  triangularis  aut  quinqueangularis  aut 
nulla.  Femora  anteriora  simplicia.  Condylus 
tarsorum  longiusculus,  cylindricus. 

27.  Orthocentrus  Gray.     55   arter  (48  nya). 

Tryphonides  Schizodonti. 

28.  Bassus  Fallen.     41    arter  (19   nya). 

Tryphonides  Aspidopi. 

29.  4/c^optMS '  Panzer.     5  arter. 

Af  forestaende  visar  sig  att  499  arter  blifvit  be- 
skrifna,  af  hvilka  33^  aro  for  vetenskapen  nya. 
Onskligt  vore  att  Forf.  matte  snart  blifva  i  tillfalle 
fortsatta  sin  fortjenstfulla  utredning  af  denna  familj. 
Vet.  Akad.  Handl.  Ny  foljd.  1855,  p.  93.  1856. 
p.   305. 

RuTHE  bar  bland  Ichneumonides  uppstallt  ett 
nytt  slagte  GrypocentruSf  hvilket  genom  forsta  ab- 
dominal-segnientets  form  liknar  Hemiteles,  men  i 
anseende  till  det  icke  framstrackta  agglaggnings- 
roret  och  bakkroppen,  som  knappast  ar  skaftad, 
battre  ofverensstammer  med  Tryphonides.  Den  af 
Forf.  meddelade  karakteren  lyder  salunda:  "Abdo- 
men subpetiolatum,  basi  ascendens.  Terebra  crassa, 
apice  hamata,  ceteroquin  recta  aut  subcurvata,  ab- 
domen baud  superans.  Areola  irregulariter  quin- 
queangulata  aut  nulla.  Os  clypeo  plus  minusve 
elevato,  semiapertum".  Fyra  arter,  alia  funna  i 
nS-rheten  af  Berlin,   beskrifvas,  nemligen:    G.  cinctel- 


293 

luSf  itwlsuluSy  albipes  och  hasalis.  Vidare  anfOras  sa- 
som  nya  Chalinocerus  maucuSf  Ch.  defectivus  (af  hvil- 
ken  honan  tillhor  Gravenhousts  Lissonota  defectiva 
och  hanen  'E-atzeburgs  Chalinocerus  longicornis) , 
Phytodietus  elegans,  Tryplion  aberrans  och  Trachy- 
derma  breve,  Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  5 '1,79.  Ref. 
far  upplysa  att  slagtet  Chalinocerus  forut  blifvit 
uppstaldt  under  tvenne  nainn,  nemligen  Cylloceria 
SCHJODTE  och  Lam'pronoia  Haliday,  hvilket  sed- 
nare,   sasom   aldst,   maste   bibehallas. 

Ett  hogst  vigtigt  biih-ag  till  kannedomen  om 
de  akta  Ichneumonerna  hafva  vi  iiu  att  ainiiala,  nem- 
ligen " lch7ieumo7iologica  Miscellanea"  auctore  C.  Wes- 
MAEL.  Detta  arbete,  som  utmarker  sig  fur  samma 
klarhet  och  noggranhet,  som  nnm  ar  van  att  finna 
i  denne  Forf:s  skrifter,  innehaller  dels  rattelser,  dels 
tillagg  till  bans  fOregaende  uppsatser  rOrande  dessa 
djur,  dels  beskrifningar  pa  ett  icke  ringa  antal  nya 
arter,  eller  andra  konet  af  sadana,  hvaraf  det  ena 
forut  endast  varit  kandt.  De  nya  arterna  aro: 
Ichneumon  cornicida,  medialis,  divef^sor,  grains,  intri- 
cator,  indiscretus,  subreptorius,  ignobilis,  obliteratus,  me- 
lanocerus,  lutevpes,  gracilipes,  rneUmosomus,  refractarius, 
velatis,  inutilis,  piceatorius,  melanopygus,  magus,  sordi- 
dus,  fiicatusy  dolosus,  altercator,  Hoplismenus  pica, 
Amblyteles  ater,  politus,  Eurylabus  intrepidus,  Platyla- 
bus  Histrio,  Dicoelotus  morosus,  Phaeogenes  mysticus, 
tetricus,  stipator,  solers,  hybridus  och  Bohemani.  Bull, 
de  I'Acad.   Belg.   XXII.   p.   36i. 

En  forteckning  ofver  dc  hittills  i  Kurhind 
funna  Ichneumonides  bar  af  Kawall  blifvit  upp- 
gjord.  Den  upptager  hcla  artantalet  till  endast  437, 
hvilket  bevisar  att  denna  trakt  annu  matte  vara 
ofnllstandigt  undersokt.  Forteckningen  innehaller  af 
Ichneumon  94,  Ischnus  1,  Mesoleptus  18,  Tryphon 
32,   Exochus    10,    Scolobates    I,    Trogiis   2,    Alomya    \, 


^294 

Hoplismenus  2,  Cryptus  45,  Phygadeuon  20,  Meso- 
stefius  1,  Hemiteles  23,  Pezomachus  16,  Pliytodiaetus 
1,  Mesochorus  4,  Plectiscus  1,  Glypta  8,  Lissonota 
19,  Polysphincta  4,  Clistopyga  1,  Pimpla  17,  Ephi- 
altes  6,  Rhyssa  4,  Tr  achy  derma  1,  Metopius  3,  Bassus 
18,  Orthocentrus  \,  Banchus  3,  Exetastes  9,  Coleo- 
cent7'us  1,  Campoplex  26,  Paniscus  2,  Anomalon  8, 
Ophion  7,  Trachynotus  1,  Pachymerus  1,  Cremastus 
4,  Porizon  7,  Acoenites  2,  Xylonomus  3,-  Xorides  1, 
Odontomerus  2  och  Echthrus  2.  Corresp.  Blatt.  Naturf. 
Ver.   za  Kiga.   VIII   »Tahrg.   p.   41. 

Holmgren,  8om  beskrifvit  de  i  Sverige  funna 
arterna  af  slagtet  Schizopyga,  anser  att  detsamma 
ratteligen  bor  erhalla  sin  plats  inom  Pimplariae. 
Gravenhorst  upptager  af  detsamma  endast  fyra 
Europelska  arter  och  ett  lika  antal  anfores  bar,  sa- 
som  tillhorande  forstn^randa  land.  Af  dessa  aro 
tvenne,  nemligen  Schizopyga  podagrica  och  analis, 
hvilka  furas  till  Forfrs  forsta  afdeluing:  i^acie  in  fe- 
mina  nigra,  forut  beskrifna,  hvaremot  tvenne,  Schiz. 
varipes  och  flavifrons,  tillhorande  andra  afdelningen: 
jpcici^  m  utroque  seosu  flava,  aro  for  vetenskapen  nya. 
Till  slut  upplyser  Forf.  i  en  not,  att  arterna  af 
slao^tet  Orthocentrus  undero;a  sin  forvandlinoj  i  Mi- 
crolepidopter-larver,  afvensom  att  de  af  Zetter- 
STEDT  under  namnen  Bassus  pusillus  och  minutissimus 
beskrifna  arterna  endast  aro  skilda  kon  af  samma 
species,  samt  hora  till  den  forut  af  Gravenhorst 
upptagna  Orthocentrus  Merula.  Af  de  tvenne  arter 
Zetterstedt  beskrifvit  under  namnet  Bassus  affinis 
tillhor  den  ena  sl^gtet  Orthocentrus  och  den  andra 
ar  identisk  med  Oylloceria  nigra  Schjodte  eller 
Phytodletus  niger  Grav.  Vet.  Akad.  Ofvers.  1856. 
p.   69.   Tab.    1. 

Sichel  bar  utredt  att  Lissonota  insignita  c^ 
Gray,   och   L.   verberans  9   utgOra  en   art,   afvensom 


295 

att  Bassus  ornatus  Grav.  ar  hanen  och  B.  rufipes 
honan  af  samma  species.  De  tvenne  sednare  hafva 
blifvit  patraffade  i  parning.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV. 
p.  LXXVIII. 

UtI  en  anmalan  af  Holmgrens  i  Vet.  Ak^-Symnymi. 
demiens  Handl.  for  1854  I  Del.  p.  \  inforda  af- 
handling:  "Entomologiska  Anteckningar  under  en 
resa  i  Sodra  Sverige",  upplyses  att  det  af  honom 
begagnade  genusnamnet  Lasiops  forut  blifvit  anvS-ndt 
for  ett  Dipter-slagte;  att  Monoplectron  Zygaenator 
1838  blifvit  i  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  II.  p.  1  U 
beskrifven  under  namnet  Periope  Auscultator  och 
slutligen  att  slagtet  Chalinocerus  Ratzeb.,  som  ratt- 
ligen  ansetts  vara  synonynit  med  Cylloceria  Schjodte, 
bor  benanmas  Lampronota,  hvarunder  det  1830  fo- 
rekommer  i  Curtis  British  Entomol.  N:o  407. 
Steph.  Illustrations  of  Mandibulata  Vol.  VII.  p.  126 
och  i  Ann.  Nat.  Hist.  1838.  Vol.  II.  p.  121.  Nat. 
Hist.  Review.  IV.  p.   7. 

Under  titel  " Beobachtungen  und  Bemerkungen'  Metamor- 
har  BoiE  meddelat  flera  vardefulla  iakttagelser  om  •^^^' 
Ichneumoniderna,  Utom  beskrifningar  pa  nya  species, 
redogores  for  en  del  arters  lefnadssatt,  metamorfos, 
fargforandringar  och  synonymi.  Sasom  nya  anforas: 
Ichneumon  Circes,  erhallen  utur  pupan  till  Papilio 
Circe,  I.  vanessae,  Tryphon  Eupitheciae  klackt  utur 
pupor  af  Eupithecia  minutata,  Cryptus  filipendulae  ur 
pupan  af  Zygaena  filipendulae,  C.  saturniae  ur  pupan 
till  Saturnia  Carpini,  C.  arundinis  ur  pupan  af  Cos- 
sus  arundinis,  C.  graminellae  ur  pupan  till  Psyche 
graminella,  Hemiteles  trichocampis  ur  Tenthredinet- 
larver,  H.  Phloeas  ur  pupor  till  Lycaena  Phloeas, 
H,  populneus,  Phygadeuon  Volucellae  utur  pupan  till 
en  Volucella-art,  Pimpla  hicolor  ur  larver  af  Noctua 
obsoleta,  P.  Heraclei  utur  rotter  af  Heracleum,  hvar- 
uti  pupor   af  Depressaria  Heracleella    voro  inneslutna, 


296 


Campoplex  Cayae  utur  unga  larver  af  Bomhyx  Caja, 
C.  Oxyacanthae  ur  larver  af  Noctua  Oxyacanihae, 
Anomalon  menyantliidis  ur  pupor  af  Noctua  menyan- 
thidis,  A.  xanthura  ur  Noctua-pupor,  A,  scahridum, 
Ophion  Artemisiae  ur  pupor  af  Noctua  Artemisiae. 
Betraffande  de  bada  af  Ratzeburg  uppstallda  slag- 
tena  Chalinocerus  och  Cuhocephalus  upplyses  att  dessa 
aro  identiska,  det  forra  med  Cylloceria  och  det  sed-^ 
nare  med  Pion  Schjodte.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855. 
p.   89,  97. 

KiRCHNER,  som  lyckats  utklacka  ett  betydligt 
antal  Ichneumonider,  uppraknar  dessa,  samt  anfor 
atskilligt  om  deras  lefnadssatt  och,de  djur  hvarutur 
de  erhallits.  Salunda  upptages  af  Cynipseae  11, 
Evanidae  4,  Ichneumones  25,  alia  utur  fjaril-pupor, 
Crypti  31,  utur  fjaril-,  Tenthredinet-  och  Coleopter- 
pupor,  undantagsvis  ur  gallapple-steklar,  Pimplae 
37  utur  Lepidopter-  och  Coleopter-larver  och  pu- 
por, Tryphonides  \  5 ,  Bassi  utur  Syrphus-pupor, 
Tryphones  utur  Tenthredineter  och  Scolobates  utur 
Sphinx  ocellata,  Exochus  utur  Tinea-pupor,  Exenterus 
ur  Tenthredlnet-pupor,  Banchi  9  utur  Lepidoptera 
och  Hymenoptera,  Ophiones  28  utur  fjaril-  och  Ten- 
thredinet-pupor,  64  Braconides,  111  Chalcidides  och 
46  Proctotrupides  ur  diverse  andra  insekt-ordningars 
larver  och  pupor.  Lotos  VI.  p.  33,  63,  107,  146, 
169,   185,  214,   226. 

Afven  Kawall  har  lemnat  fiera  upplysningar 
rorande  IcJmeumonidernas  utveckling.  De  flesta  har 
han  klackt  ur  Lepidopter-pupor.  Cryptiis  rufulus 
lefver,  enligt  hans  uppgift,  i  larverna  af  Phytonomus 
rumicis.     Stett.   Ent.  Zeit.    1855.   p.   230. 

DouMERC  har  utur  puporna  till  Hemerohius 
perla  klackt  en  liten  Ichneumonid  af  1j  lin.  langd 
och  har  a  densarnma,  som  han  benanint  Microgaster 
perlae,    gifvit   en   diagnos.      Ann.    Ent.   III.   Ser.   III. 


^97 

p.  LXXXI.  Enligt  hvad  Sichel  upplyst  tillhor 
denna  art  elagtet  Acoenites.  Den  utmarker  sig-fran 
Ofriga  hithorande  arter  genom  den  egendomliga  tex- 
turen  pa  metathorax  och  framvingarnes  stora  stigma. 
1.  c.  p.  LXXXVIII. 

En   monografi  ofver-Braconid-sIagtet  Microtonus  Braconi- 
Wesm.   har  af  Ruthe  blifvit  utarbetad.    Det  karak-      ^^' 
teriseras   salunda: 

Os  labro  clypeoque  arete  clausum.  Palpis  articulatis, 
fiiiforraes.  Mandibulae  apice  decussatae.  Antennae  inter 
oculos  insertae,  approximatae.  Oculi  oblongi,  glabri.  Meso- 
thorax  aequalis.  Alae  anticae  cellulis  cubitalibus  duabus. 
Abdomen  longe  petiolatum.  Terebra  vel  exserta  vel  rainime 
inclusa. 

De  hithorande  arterna  fordelas  i  grupper  pil  foljande  satt: 

A.  Forsta  cubital-cellen  och  den  yttre  discoidal-eellen  sam- 
manflytande  (saledes  iitan  skiljenerv,  hvars  stalle  endast 
ar  antydt  genom  ett  Ijiisare  litet  fjilt,  hvilket  ar  nagot 
hogre  belfiget.  Skiljenerv  saknas  ock  helt  och  hallet  i 
cubitalfaltet).     N:o    1—18. 

B.  Radius  ar  rat,  eller  foga  utat  bojd  och  utlopanda  icke 
langt  fran  vingspetsen.  Ar  den  nagot  mer  bojd  och 
utloper  langre  fran  vingspetsen,  sa  ar  likval  yttre  sidan 
af  radial-cellen  dubbelt  sa  lang,  som  det  stora  gula 
stigmat.     N:o   1 — 4. 

a.  Bakkroppens  forsta  segment  ar  langt,  bakat  foga 
tilltagande  i  bredd,  helt  och  hallet  eller  njistan 
glatt,  poleradt.     N:o   1 — 3. 

b.  Metathorax  pa  ryggen  med  tva  glansande,  glatta, 
genom  en  smal  kol  skilda  fait,  Andra  brachial- 
nerven   saknas  nastan   helt  och  hallet. 

c.  Merendels  rodaktigt  gula,  endast  ofversidan  af 
meso-  och  metathorax  mer  eller  mindre,  afven- 
sora  spetsen  af  bakkroppen,  svarta.  [M.  vernalis 
Wesm.) 

cc.  Hufvudet,  thorax,  bakkroppen  och  bak-coxae  svarta. 

[M.  politus  n.  sp.) 
bb.  Metathorax  afven  pa  ofversidan  tint  skrynklig  och 

nastan    matt,    baktill    bredt    och    djupt    intryckt. 

Andra  brachial-nerven  ar,  om  ock  Ijusare  och  fo^a 

synlig,  likval  tydlig.  [M.  elegans  n.  sp.) 


298 

aa.  Bakkroppens  forsta  segment  vid  bakre  delen  starkt 

utvidgadt  samt  pa  midten  af  ofversidan  fint  skrynk- 

ligt.     Thorax   och    bakkroppeu  svarta.   [M.  Klugii 

n.  sp.) 

A  A.  Eadius    ar    vanligen    utat    raycket   bojd;    ar    bqjningen 

mindre,  sa  uppnar  likval  den  fria  (ofver  stigmat)  ytter- 

kanten    af    radial-cellen    sallan    nagot    mer  an  stigmats 

fulla  langd.     Oftast  ar  den  mycket  kortare. 

d.  Antennernas  soapus  ar  antingen  ovanligt  lang 
eller  sardeles  tjock;  aldrig  kortare  an  forsta  leden 
af  flagellura. 

e.  Hufvudet  och  thorax  helt  och  hallet  eller  till  storre 
delen  rodgula.  Antenn-scapus  fin,  langre  an  de 
tva  forsta  lederna  af  flagellum.  (2  arter,  M.  macro- 
scapus  och  plumicornis  B,uthe). 

dd.  Antennernas  scapus  kort,  dubbelt  sa  lang  som 
vandleden,  som  vanligen  ar  kort,  icke  sa  lang 
som  forsta  leden  af  flagellum. 

f.  Eadius  ar  vanligen  auda  till  spetsen  mer  eller 
mindre  krokt,  den  fria  ytterkanten  af  radial-cellen 
standigt  kortare  an  vingkantens  del  fran  dess  spets 
till  vingspetsens  midt.    N:o  7 — 16. 

g.  Bakkroppen  ar  antingen  helt  och  hallet  eller  vid 
spetsen  mer  eller  mindre  svart.     N:o  7 — 13. 

h.  Antennerna  hos  hanar  och  honor  18 — 25-ledade, 
hos  honorna  nagon  gang  28-ledade,  laren  mer 
eller  mindre,  benen  ofta  helt  och  hallet,  svarta. 
N:o  7—12. 
i.  Stigmat  ar  mer  eller  mindre  brunt;  understundom 
mer  eller  mindre  beckbrunt,  i  detta  fall  ar  forsta 
delen  af  radius  mycket  kort.     N:o  7 — 10. 

k.  Forsta  delen  af  radius  ar  langre.  Agglaggnings- 
roret  ar  icke  mer  an  halften  sa  langt  som  bak- 
kroppen, understundom  kortare. 

1.  Metathorax    ar    ofverallt    oregelbundet    skrynklig,  " 
utan  tydliga  fait. 
m.   Alia  coxerna  hos  de  fiesta  hanarne,  afven  den  6f- 
riga    delen    af   benen,    svarta.    (1    art,  M.  aethiops 
Nees.) 
mm.  Alia  coxerna   lergula,    eller  de  bakre  endast  i  yt- 
tersta  spetsen  svarta.  (I    art,  M.  melanopus  n.  sp.) 

11.  Metathorax  iir  tydligt  eller  temligen  regelbundet 
forsedd    med   fjilt.    (I    art,   M.  aemidus  n.  sp.) 


^299 

kk.  Forsta  deleii  af  radius  iir  mycket  kort  och  stigmat 
raycket  mindre.  Agglaggningsroret  nastan  sa  langt 
som  bakkroppen.  (1  art,  M.  lancearius  n.  sp.) 
ii.  Vingarnes  stigma  ar  blekt,  sallan  foga  brunaktigt. 
Radii  forsta  del  ar  langre  an  halfVa  breddeu  af 
stigmat. 
n.  Brostet  rodgult.  Antenuerna  20 — 21-ledade.  Agg- 
laggningsroret af  kroppens  halfva  langd.  (1  art, 
M.  bicolor  Wesm.) 

nn.  Brostet  svart.  Antennerna  18-ledade.  Agglagg- 
ningsroret foga  kortare  an  bakkroppen.  (1  art, 
M.  parvicornis  n.  sp.) 

hh.  Antennerna  29-ledade.    Benen  Ijusa.    {M.  fulviceps 

n.  sp.) 
gg.  Bakkroppen    ar    fran    basen    af    andra   segmentet 
eller    ocksa   i   spetsen    mer  eller  raindre  gulaktig, 
atrainstone  brun,  saledes  Ijusare  an  vid   basen. 
o.  Basen    af   forsta    segmentet   gulaktig   eller   atmin- 
stone  Ijusare  an  bakre  delen.  [M.  vaginatus  Wesm.) 
00.  Bakkroppen  vid  basen  svart. 
p.  Ofversidan  af  metathorax  rodgul.  [M.  labialis  n.  sp.) 
pp.  Ofversidan    af   metathorax    svart,    sallan    dragande 
nagot    i    brunt.     Sidorna    svarta    eller   rodaktiga. 
[M.  spurius  n.  sp.) 
ff.  Kadius   ar    foga    krokt,    isynnerliet    mot    spetsen. 
Eadial-cellens    ytterkant    fore   stigmat   ar  sa  lang 
eller  nagot  langre,  sallan  nagot  kortare,  an   ving- 
kanten  fran  spetsen  till  raidten  af  vingspetsen. 
q.  De  bakre  tibierna  icke  morkare  vid  basen.  {M.  de- 
ceptor  Wesm.) 
qq.   De  bakre  tibiernas  bas  svart.    {M.  retusus  n.  sp.) 

AA.  Forsta  cubital-cellen  genom  en  tydlig  nerv  skild  fran 
den  yttre  discoidal-cellen. 
§.  Forsta  delen  af  radius  tydlig,  till  det  minsta  sa 
lang  som  stigraats  halfva  bredd,  vanligtvis  lan- 
gre. Honans  agglaggningsror  mycket  frarastrackt, 
sallan  kortare  an  halfva  bakkroppen.  N:o  19 — 22. 
r.  Benen  Ijusa  afvensom  alia  coxae,  sallan  den  yttre 

basen  eller  tibierna  nagot  infuscerade. 
8.  Radius   ar   krokt  anda  till  spetsen,   radial-cellen 
aflangt  aggformig,  trubbig,  den  yttre  sidan  framom 
stigmat  uiigefar  hiilften  sa  lang  som  vingkanten 


300 


Mn  dess  spets  till  viugspetscns  inidt.  [M.  dubius 
Wesm.) 
ss  Radius  ar  vid  dess  sista  hfilft  niistan  rak,  radial- 
cellen  aggformig,  laucettlikt  tillspetsad,  dess  ut- 
kant  frarafor  stigraat  lika  lang  sora  vingkanten 
Iran  dess  spets  till  vingspetsens  midt.  [M.  rutilus 
Nees.) 
IT.  Benen  raer  eller  mindre  morkt  fargade,  alia  coxae 

vanligtvis  svarta,  atminstone  de  bakre. 
t.  Scutellen  ofverallt  punkterad,  vingadrorna  tydliga, 
merendels    raorkbruna ,    agglaggnings-roret    rakt. 
[M.  terminatus  Nees.) 
tt.  Scutellen  glansande,  slat.    Vingadrorna  af  vanlig 
tjocklek;   agglaggningsroret  raycket  skarlikt  nedat 
bojdt.  [M.  falciger  n.  sp.) 
.  Forsta   delen    af  radius    bestar    af  en  punkt,    eller 
saknar    en    sadan    belt   och  ballet,    dess  andra  del 
utgar    fran    det  stora  stigraat,    liksora  iifvcn  skilje- 
nerven  ernellan  forsta  och  andra  cubital-cellen.  Hos 
storre  exemplar  af  M.  barhiger  Wesm.  ar  den  forsta 
delen    nagon    gang  litet  forlangd.     Honorna  sakna 
framstaende  iigglaggningsror.    Andra  cubital-nerven 
nastan  beT  eller  mot  basen  otydlig. 
u    Hvarken    cubital-    eller    discoidal-cellen    tydliga. 
Radius  mycket  fin  och  radial-cellen  utoinordentligt 
snial.   [M.  deficiens  n.  sp.) 
uu.  Sa   val  cubital-  sora  discoidal-celler  finnas,  ehuru 
understundom    sma    och    bleka,    inerendels    tyd- 
ligt    begriinsade,    sallan  felas  den   bakat  lopande 
nerven. 
V.  Metathorax  mycket  convex,    baktill  tvart  af  hug- 
gen.    [M.   truncatiis  n.  sp.) 
vv.   Metathorax   fran  basen  till  spetsen  rak  eller  na- 
got    kullrig,    endast    hos  en  art  (29)  jir  den  ha- 
stigt    sluttande,    och    denne    fir,    utom   metatho- 
rax   och    bakkroppens  petiolus,  nastan  enfargadt 
rodgul. 
w.  Mesothorax  glansande,  sliit,  utan  spar  af  intryckta, 
bakat    sammanlopande  linier  pa  ofversidan,  eller 
i  deras   stalle  fint  chagrinerad,  i  sista   fallet  aro 
vingarne  i  midten  bruna,  med   hvita  tvarband. 
x.  Vingarne    klara,   icke    markbart  iufusceradc    (3/ 
parmdus  n.  sp.) 


301 

XX.  Vingarne  frSn  brachial-cellen  till  spetsen  brun- 
aktiga,  i  midten  med  ett  bredt,  inat  sraalare 
band.  [M.  fascipeiinis  n.  sp.) 
WW.  Mesothorax  pa  ofra  sidan  med  de  bada  vanliga 
fordjupningarne  bakat  sammanlopande,  merendels 
punkterade  linier,  dessa  sallan  hos  smarre  exem- 
plar mindre  tydliga,  men  kunna  dock  alltid  ur- 
skiljas. 

y.  Den  inre  brachial-cellen  pa  bakvingarne  i  spetsen 
oppen  eller  understundom  endast,  som  det  synes, 
sluten  derigenom,  att  vid  slutnerven,  fran ,  hvil- 
ken  den  raellersta  brachial-nerven  borde  utga, 
en  ganska  fin,  punktformig  fortjockning  ofvantill 
ar  synbar.     Honans  ^ntenner  alltid   1 6-ledade. 

z.  Skilnadslinien  eraellan  hypostomet  ocli  kinderna 
lika  lang  som  ogonens  langd-axel.  Ljippen  fram- 
staende,  afhuggen,  vid  I'ramvinklarne  forlangd  i 
en  liten  tand.  [M.  claviventris  n.  sp.) 
zz.  Skilnadslinien  emellan  hypostomet  och  kinderna 
icke  hiilften  sa  lang  som  ogonens  langd-axel. 
Lappens  framkant  lindrigt  afsmalnande  och  utan 
tander  vid  vinklarne. 
/?/?.  Forsta  delen  af  radius,  sasom  gemensam  borjan 
for  andra  delen  och  skiljenerven  i  cubitalfaltet  fin- 
nes  alltid,  om  afven  endast  som  en  punkt;  hos 
storre  individer  nagot  mer  forlangd,  men  aldrig 
raer  an  till  \  af  stigmat.  Pannan  punkterad. 
Bakcoxerna  ofta  infuscerade. 

y.  Benen  Ijusa,  bakcoxerna  lika  fargade  eller  vid 
basen  morkare.  Antennerna  gulaktiga,  honans 
mycket  korta,  knappt  rackande  till  midten  af 
metathorax.  [M.  brevicornis  n.  sp.) 
yy.  Benen  rodgula,  ofvergaende  i  lergult,  bakcoxerna 
merendels  svartaktiga.  Antennerna  mot  spetsen 
bruna,  sallan  belt  och  hallet  gulaktiga,  hos  ho- 
nan  icke  mycket  kortare  an  hos  hanarne,  at- 
minstone  rackande  till  bakkroppens  midt.  {M. 
barbiger  Wesm.) 

I  ett  tillagg  upplyses  att  M.  spurius  endast  ar 
en  varietet  af  M.  aethiops  Nees.  Stett.  Ent.  Zeit. 
1856.  p.  289. 


30^ 

RuTHE  har  afvenledes  fortsatt  sina  bidrag  till 
kannedomen  om  Braconiderna,  genom  beskrifning 
af  tvenne  nya  arter,  Ewotliecus  discolor  och  Ascoga- 
ster  pallida.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  ^291.  Dess- 
utom  meddelar  han  karakterer  pa  hanen  till  slagtet 
Dimeris,  hvilken  ar  forsedd  med  vinofar.  Hos  denne 
ar  pannan  mer  framstaende,  likasom  antennerna,  an 
hos  honan,  och  andra  bakkropps-segmeotet  tydligt 
langre.  Pa  framvingarne  finnas  tva  cubital-celler, 
den   inre   discoidal-cellen   sluten.   1.   c.   p.   3^7. 

Metamor-  Utui*   gallapplelika   knolar  pa  Alyssum  incanum 

^^^-  har  VON  Haimhopfen  erhallit  en  liten  Braconid, 
Tephaeus  conformis,  hvilken  han  formodar  lefver  soni 
parasit  i  Ceutorhynchus  sulcicoUis,  som  undergar  sin 
forvandling  i  forenamnde  utvaxter.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver,  in   Wien.   V.   Sitzungsb.   p.    1^8. 

Utur  larven  af  Macrotoma  corticinum,  som  ar 
mycket  allman  pa  Madagaskar,  har  Coquerel  klackt 
en  art  af  slagtet  Agathis,  A.  crudelis.  Ann.  Ent.  III. 
Ser.  IV.  p.   508.  Tab.    15.  f.   ^. 

Pteroma-  Under    benamningen    Dicelloceras    vihrans    har 

Menzel  beskrifvit  ett  genom  hufvudets  och  anten- 
nernas  form  utmarkt  djur.  Da  detsamma  lefver  aro 
antennerna  alltid  i  en  vibrerande  rorelse.  Sasom 
saknande  vingar  kan  det  icke  flyga.  Stett.  Ent.  Zeit. 
1855.  p.  270.  Tab.  4.  Ruthe  har  sednare  upp- 
lyst,  att  denna  art  ar  identisk  med  Encyrtus  platy- 
cerus  Dalm.  och  troligen  med  Mira  mucorum  be- 
skrifven  af  Schellenberg  i  dess  arbete  'Genres 
des  mouches"  p.  69.  Tab.  14.  1.  c.  p.  40. 
Metamor-  CoQUEREL,   som   upptackt   en    liten  Pteromalin, 

•'^^"  Priomerus  insidiosus,  hvilken  undergar  sin  forvand- 
ling i  aggen  af  den  pa  Madagaskar  forekommande 
Mantis  pustulata,  omtalar  att  han  flera  ganger  funnit 
honorna  af  dessa  sma  parasiter  fastade  pa  vingarne 
under    hemelytra    pa    denna    Mantis-art    och    anser 


303 

saledes  troligt,  att  den  valt  delta  tillhall,  for  att 
medan  aggen  a.nnu  aro  mjuka,  kunna  i  dem  infOra 
sin  affoda.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p.  503.  Tab. 
15.  f.    i.  a. 

DIPTERA.     -       RONDANI,    SOm    gjort    slg  kand  Systema- 

genom  flera  arbeten  ofver  Italiens  Diftera,  bar  ut- 
gifvit  ett  arbete:  " Dipterologiae  Italicae  Prodromus, 
Vol.  I.  Genera  Italica  ordinis  Dipterorum  ordinatim 
disposita  et  distincta  in  familias  et  stirpes  aggregata", 
Parmae  1856,  8:o,  228  sid.,  hvaruti  FOrf.  lemnat 
en  ofversigt  af  de  familjer  och  slagten,  hvilka  till- 
hora  denna  insekt-klass.  Da  Forf.  i  manga  han- 
eeenden  afviker  fran  sina  foregangare,  bar  Ref. 
ansett  sig  bora,  sasom  prof  pa  bans  satt  att  harvid 
ga  tillvaga,  meddela  den  synoptiska  tabell,  soni  blif- 
vit  lemnad   ofver  familjerna,   sa  lydande: 

A.  Antennae  articulis  tribus  (stilo  vel  arista  exceptis  si 
adsunt)  raro  duobus  tantum,  ad  summum  sex  mani- 
festis,  et  tunc  palpi  articulis  ad  summum  duobus  di- 
stinctis. 

B.  Antennae  artioulo  ultimo  baud  circulatim  inciso  et  sti- 
ligerae  vel  setigerae,  si  vero  stilus  et  arista  non  adsunt, 
vel  loco  stili  articuli  aliqui  supranumerum  siti  sunt, 
tunc  proboscis  cornea-  est  et  porrecta;  rarius  proboscis 
membranosa  et  brevis  antennaequae  muticae  sunt  et 
tunc  caliptera  amplissima. 

C.  Os  fere  clausum,  proboscis  et  palpi  non  aut  vix  appa- 
rentes.  Pam.  J.    Oestridae. 

CC.  Os   magis    vel   minus  late  apertum,    proboscis  semper, 
palpi  saepius  distinctissimi. 

D.  Proboscis  saepissime  brevis  et  membranosa,  si  raro 
cornea  et  porrecta  tunc  arista,  in  dorso  articuli  tertii 
sita,  aut  venae  longitudinales  alarum  ad  summum  octo 
si  apicalis  vel  nulla. 

E.  Vena  longitudinalis  supranumerum  spuria  inter  quar- 
tam  et  quintam  ordinarias  adest. 

Fam.  II.    Syrphidae. 
EE.  Vena    nulla    spuria    supranumerum    inter   quartam    et 
quintam  longitudinales. 


304 

P.  Proboscis  cornea  et  eloiigata,    si  raro  brevis,    vel  sub- 
membranosa,  pedes  setis  validis  destituti. 

Fam.  III.    Conopidae. 
FF.  Proboscis  brevis  et  membranosa,  si  raro  cornea  et  elon- 
gata,  tunc  pedes  setis  validis  instructi. 
G.  Alae  venis  longitudinalibus  saltern  sex,  saepius  septem, 
et   si    raro   quinque  tantum  vel  minus,  tunc  proboscis 
a  palpis  non  tecta,  neque  ad  basira. 
H.  Alae  venis  longitudinalibus  ad  summum  septem,  prima 
etiamsi  spuria  vel  brevis  considerata,  et  analis  quoque, 
seu    ultima   postica,    etiamsi  margini  non  producta:  si 
venae  septem,  tunc  arista  dorsualis. 
I.  Vena   quinta    longitudinalis    sursum   flexa  et  cubitata. 
Caliptera  magis  vel  minus  ampla,  squama  infera  magis 
producta.  Fam  IV.    Muscidae. 

II.  Vena  quinta  longitudinalis  recta  vel  subrecta  usque  ad 
apicem,  si  raro  parum  flexa,  tunc  calliptera  parva  vel 
subnulla,  squama  infera  non  latiore. 
K.  Vena    transversaria    aliqua    inter   longitudinales   adest, 

saltern  unica  prope  radicem  alarum. 
L.  Venae  longitudinales  quinque  costali  productae,  si  pri- 
mae  duae  spatio  interposito  calloso  subconfusae,  tamen 
usque  ad  apicem   raanifeste  divisae  sunt. 

Fam    V.    Anihomydae. 
LL.  Venae  longitudinales   quatuor    vel   tres  tantum  costali 
productae,  et  si  prima  basi  duplex  apice  tamen  unica. 
Fam.  VI.    Agromyzidae. 
KK.  Venae  transversariae  nullae  neque  ad  basim  alarum. 

Fam.  VII.    Phoridae. 
HH.  Alae  venae  longitudinalibus  saltem  octo,  prima  etiamsi 
spuria    et    brevis   considerata,    et  si  septem  distinctae 
tantum,  tunc  arista  apicalis. 
M.  Alae  venis  transversariis  nuUis. 

Fam.  VIII.    Loncopteridae. 
MM.  Alae  venis  aliquibus  transversariis. 
N.  Stilus  antennarum  apicalis. 

Fam.  IX.    Platypezidae. 
NN.  Stilus  antennarum  in  dorso  articuli  tertii  insertus. 

Fam.  X.    Pipu7icididae. 
GG.  Alae   venis   longitudinalibus    quinque   vel    sex   tantum. 
Palpi  proboscidem  saltem  ad  basim  tegentes.    Organa 

copula- 


305 

copulatoria    maris    saepius   appendicibus  latis  vel  fim- 
briis  Jongiusculis  instriicta. 

Fam.  XI.    Dolichopidae. 
DD.  Proboscis   cornea    et  nori  labiata,    si  raro  membranosa 
et   labiata,  tunc  stilus  apicalis  et  venae  longitudinales 
alarum  decem   vel  undecim. 
,  O.  Caliptera  parva  vel  subnulla. 
P.  Venae  longitudinales  alarum  ad  sumraum  octo. 

Fam.  XII.    Empidae. 
PP.  Venae  longitudinales  alarum  saltern  novem. 
Q.  Venae    longitudinales    alarum    undecim.      Frons   inter 
oculos  valde  excavata.      Fam.  XIII.    Leptidae. 
QlQl.  Venae    longitudinales    alarum    novem    vel    decem,    et 
quando    undecim,    tunc    frons    inter   oculos  valde  ex- 
cavata. 
K.  Frons  inter  oculos  valde  excavata. 
S.  Ocelli  distincti.     Antennae  vel  stiligerae  vel  non,  sed 
quando   stilus   abest  tunc  articulis  magnis  supranurae- 
rum  ad  apicem  destitutae. 

Fam.  XIV.    Asilklae. 
SS.  Ocelli  non  mauifesti.    Antennae  non  stiligerae,  et  loco 
stili  articuli  magni  supranumerum  adsunt. 

Fam.  XV.    Mydasidae. 
ER.  Frons  inter  oculos  baud  valde  excavata. 

Fam.  XVI.    Bombylidae. 
00.  Caliptera  sub  alas  satis  ampla. 

Fam.  XVII.  Cyrtidae. 
BB.  Antennae  articulo  tertio  circulatim  inciso,  vel  raro  in 
articulos  aliquos  distinctos  diviso,  si  vero  rarissimo 
integro  et  non  sulciolato,  tunc  stilus  abest,  proboscis 
brevis  et  membranosa,  et  caliptera  parva. 
.T.  Antennarum  articulus  tertius  non  sulciolatus  circula- 
riter.     Stylus  nullus  insertio  prope  orem. 

Fam.  XVIII,  Scenopidae. 
TT.  Antennae  articulo  tertio  circulatim  inciso,  saltem  ad 
apicem  vel  in  articulos  aliquos  distinctos  diviso:  magis 
vel  minus  ab  ore  distantes,  et  si  prope  orem  insertae, 
tunc  stilus  adest. 
U.  Antennarum  articulus  tertius  sulciolis  ad  summura  qua- 
tuor  distinctis  (stilo  excepto  si  adest)  si  vero  sulciolis 
magis  numerosis  tunc  caliptera  ampla,  halteres  saltem 
maxima  parte  tcgentia. 

Prof.  Bohemans  Arsb.   1855,   1856.  ^^ 


306 

V.  Tibiae  nullae  spinalis   validis  seu  caloaribus  terminan- 
tibiis.     Caliptera  parva.     Halteres  delccti. 

Fam.  XIX,    Stratiomydae. 
VV.  Tibiae  saltern  iiiterraediae  calcaribiis  terminantibus.  Ca- 
liptera ampla,  halteres  salteui    basi  tegentia. 

Fam.  XX.     Tabanidae. 
UU.  Antennae   articulo   tertio    suleiolis   saltern  quinque  di- 
stinctis;    stilo    semper  nullo;    caliptera  parva;    halteres 
detecti.  Fam.  XXI.    Xylopliagidae. 

AA.  Antennae  articulis  plurimis  saepe  instructae,  si  raro 
sex  tantum,  tunc  palpi  articulis  saltern  tribus  mani- 
festis. 
X.  Alae  (nisi  abortivae  vel  nullae)  venis  longitudinalibus 
saltern  septem,  ;spuriis  et  decoloribus  etiara  conside- 
ratis):  si  raro  sex  tantum  vel  quinque  raanifestis,  tunc 
antennae  pilis  verticillatis  non  instructae. 
Z.  Antennae  capite  transverse  breviores,  articulis  longitu- 
dine  latioribus,  si  vero  aliquando  in  utroque  sexu  paulo 
longiores,  non  satis  longae  et  alarum  venae  longitudi- 
nales  sex  vel  quinque  tantum,  quarum  tres  vel  qua- 
tuor  posteriores  omnino  spuriae. 

Fam.  XXII.    Bihiotiidae. 
ZZ.   Antennae  capite    transverse    satis  longiores,    saltern   in 
maribus,    et    si  aliqunndo  in  utroque  sexu   parum  lon- 
giores sunt  Cripite,  tunc  articulis  latitudine  longioribus 
aut    subglobulosis  instructae,    vel  alarum   venae  poste- 
riores non   spuriae. 
Y.   Antennae    piloso-verticillatae    in    utroque    S(^xu    nisi  in 
mare  plumatae  vel  raniosae,  si  raro  subnudae  aut  pu- 
bescentes  in   mare  et  femina,  tunc  alae  (nisi  abortivae 
vel  nullae)   venis  longitudinalibus  distinctis   saltern  de- 
cern, et  irons  ocellis  non   manifestis. 
W.   x\ntennae    in    mare  plumatae,    et  si  raro  ut  in  feniiiia 
verticillato-pilosae,     tunc     venis    alarum    posterioribus 
spuriis.  Fam.  XXIII.    Chironomidae. 

WW.  Antennae  nisi  aliquando  ramosae  in  maribus,  piloso- 
verticillatae,  vel  tonientosae,  vel  raro  subnudae  in 
utroque  sexu.  Alae  (nisi  abortivae  vel  obliteratae) 
venis  longitudinalibus  spuriis  nullis  vel  subnullis. 
Z.  Alae  venis  transversariis  aliquibus  tantun)  non  loiige 
a  basi,   vel  omnino   nullis. 

Fam.   XXIV.  Phlaebotomklae. 


307 

ZZ.  Alae  (nisi  abortivae  vel  nuUae)    venis  transversariis  in 
medio    et    non    raro    etiam    in    parte  exteriori  alarum 
praeditae. 
a    Alae  completae,  rarissirae  abortive,  sed  numquam  om- 

nino  obliteratae.  Fara.  XXV.     Tipulidae. 

ix'd.  Alae    oninino    obliteratae. 

Fam.  XXVJ.  CMoneidae. 
YY.  Antennae  nudae,  siibnudae  vel  breviter  pilosae,  sed 
pilis  non  verticillatis  manifeste.  Alae  venis  longitu- 
nalibus  ad  suramura  novem,  saepius  octo,  et  si  raro 
venis  decern  praeditae  vel  abortivae  sunt,  tunc  ocelli 
manifest!. 

b-  Antennae  articulis  duobus  primis  maxime  incrassatis. 
Ocelli  non   manifesti.         Fara.  XXVII;  Orphnephilidae. 

bb.  Antennae  articulis  duobus  primis  non  aut  parum  in- 
crassatis etsi  aliquando  paullo  crassis  tunc  ocelli  di- 
stincti. 

c.  Alae   abortivae,   rainime. 

Fam.  XXVIII.    Berteidae. 
cc.  Alae  latitudine  ordinaria. 

d.  Femora  postica  abdomine  longiora.  Tibiae  calcaribus 
indistinctis.  Fam.  XXIX.     Asihenidae. 

dd.  Femora  postica  abdomine  breviora,  et  si  raro  longitu- 
dine  fere  abdominis,  tunc  tibiae  calcaribus  magis  vel 
minus  sed  semper  manifestis,  aut  saltem  unico  in- 
teriori. 

e.  Alae  venis  lougitudinalibus  marginem  petentibus  sal- 
tem novem,  et  areola  vera  discoidali  praeditae. 

Fam.  XXX.    Rhiphidae. 
ee.  Alae  venae    longitudinalibus   marginem    petentibus    ad 
summum   octo,  areola  discoidali  vere  destitutae. 

Fam.  XXXI.    Mycetophilidae. 
XX.  Alae    venis   longitudinalibus    quinque    vel  minus  et  si 
•      raro  sex  tunc  antennae  pilis  verticillatis  praeditae. 

Fam.  XXXII.    Ceddomydae. 

Efter  denna  uppstallning  af  familjerna  foljer  ka- 
rakterer  pa  alia  de  slagten,  som  tillhOra  dem.  I 
de  foljande   delarne   komma  arterna  att   beskrifvas. 

Sedan    Bigot    uti  en  langre   uppsats  sokt  ve- 
derlagga    de    anmarkningar,    som    af   LOEW    blifvit 


308 

framstallda  emot  hans  systematiska  uppstallning  af 
Diptera,  har  han  slutligen  meddelat  en  synoptisk 
tabell  ufver  de  slagten,  soui  tillhOra  familjerna  Ta- 
banidiif  Acanthomeridae,  Xylophagidae,  Pachystomidae, 
Coenomydae,  Stratiomydae,  Nemestrinidii,  Cyrtidii  och 
Leptidii.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p.  51. 
Allman  Af  Zetterstedts   stora,  i  flera  foregaende  be- 

litteratur.j.^j.^glgg^  omnamnda  fortjenstfulla  arbete  ''Diptera 
Scandinaviae"  har  Tomus  duodecimus  sen  Siipple- 
mentum  Tertium,  8:0,  p.  I— XX.  4547 — 4942  ut- 
kommit  i  Lund  1855.  Utom  beskrifning  af  110 
arter,  som  blifvit  inom  Skandinavien  iipptackta,  se- 
dan 11:te  bandet  utgafs,  innehaller  denna  del  dels 
rattelser  till  de  foregaende,  dels  uppgift  pa  en  mangd 
nya  lokaler  for  forut  anforda  arter.  Bland  rekry- 
terna  for  Nordens  fauna  fortjena  foljande  sardeles 
upptnarksainhet,  nemligen:  Spania  nigra,  Spliecomyia 
vespiformis  (funnen  i  Norge  och  Finland)  samt  Idia 
fasciata  (Finland).  Denna  Tome  hnr  blifvit  recens. 
i  Nat.   Hist,  Review.  III.   p.   32. 

Af  de  Kataloger,  hvilka  utgifvas  ofver  de  sam- 
lingar,  som  finnas  forvarade  i  Britiska  Museum, 
hafva  foljande  fortsattningar  utkommit,  nemligen: 
1)  ''List  of  the  specimens  of  Dipterous  Insects  in 
the  collection  of  the  British  Museum",  Part.  V.  VI. 
(Supplement  (I.  II.)  London  1854.  Dessa  tvenne 
band  aro,  liksom  de  foregaende,  forfattade  af  Wal- 
ker och  innehalla  on  ny  bearbetning  af  migra  fa- 
miljer,  sasom:  Stratiomyidae,  Xylophagii,  Tabanii,  He- 
nopii  och  Asilici,  2)  ''List  of  the  specimens  of  Dipte- 
rous Insects  in  the  collection  of  the  British  Museum' 
by  Walker.  Part.  VII.  (eller  drt  tredje  nf  Supple- 
mentet)  upptager  fort^attning  nf  Asilici.  Det  mqst 
framstaende  beviset  pa  bristande  kritik  hos  Forf. 
a.r,  att  de  olika  konen  af  Craspedia  splendidissima 
icke   allenast   fores   till   tvenne  olika  slagten,  utan  till 


309 

bch  med  till  tva  skilda  grupper.  3)  ^' List  of  the 
specimens  of  British  animals  in  the  collection  of  the 
British  Museum".  Part.  XV  Nomenclature  of  Diptera. 
London  1853.  Utgor  endast  en  u{)prakning  af  nam- 
nen  pa  de  i  Walkers  'Lnsecta  Britaimica  Di'ptera' 
anforda  arter. 

Walkers  'Lnsecta  Britannica  Diptera'  har  af- 
ven  blifvit  fortsatt  med  andra  (1853)  och  tredje 
delen  (1856).  Den  fOrstnamnda  burjar  med  Mu- 
scides,  Forf.  delar  dessa  i  Calypterae  och  Acalyp- 
terae.  Den  forra  gruppen  innehaller  familj^rna: 
Tachinides,  JDexides,  Sarcophagides,  Muscides  och  An- 
thorny zides.  Phasia  och  narslagtade  genera  h^nfuras 
till  Tachinides  och  Stomoxys  till  Muscides.  Alia  for- 
sok  att  sakert  atskilja  Tachinides,  Decides,  Sarco- 
phagides och  Muscides  hafvn,  som  det  synes,  lika 
litet  lyckats  for  Walker,  som  for  hans  foregangare. 
Acalypterae  delas  af  Forf.  i  Helomyzides,  Borhorides, 
Lauxanides,  Ortalides,  Sepsides,  Loxocerides,  PsilideSy 
Oscinides,  Geomyzides,  Phytomy zides  ocli  Hydromy zides. 
Denna  del  slutar  med  Eprohoscidea.  Tredje  delen 
innehaller  Tipulariae  med  familjerna:  Mycetophilidae, 
Cecidomyidae,  Bihionidae,  Simulidae,  Chironomidae,  Cu- 
licidae,  Phlebotojnidae,  Heteroclidae,  Tipulidae  och  Rhy- 
phidae.      Recens.   Nat.  Hist.   Review.  III.   p.   67. 

'Pnsecta  Saundersiana  or  characters  of  undescrihed 
Insects  in  the  collection  of  W.  W.  Saunders".  Tome 
IV  by  Walker.  London  185  5,  ar  Ref.  endast  till 
titeln   bekant. 

Af  Macquart's  "Bipteres  exotiques  nouveaux  ou 
peu  connus"  (inforda  i  Memoires  de  la  Societe  des 
Sciences  de  Lille),  har  femte  supplementet  utkom- 
mit  1855  och  innehaller  be^krifningar  pa  ungefar 
200  arter.  Desamma  tillhora  Bigots  samling  och 
harstamma  till  storre  delen  fran  de  tropiska  delarne 
af  Afrika,   norra    China,  Nya  Holland  och  Baltimore. 


310 

Flera  nya  sUgten  hafva  blifvit  uppstallda.  I  den  sa 
kallade  inledningen  gor  FOrf.  oss  bekant  med  de 
grander  ban  fOljt  vid  Dipternas  bearbetnlng.  Pa 
den  anmarkning  Loew  framstallt  ufver  otillracklig- 
heten  ocb  kortheten  i  Forf;s  beskrifningar,  svarar 
ban,  att  utforliga  beskrifningar  endast  aro  behofliga 
vid  Monografiers  utarbetande.  1  ett  aHmant  arbete 
sadant  som  bans  "Histoire  nat.  des  Diipteres'  aro  de 
dereraot  hvarken  nudvandiga,  eller  i  anseende  till 
utrymmet  mojliga.  Macquart  hade  likval  gjort 
battre  i  att  i  sadant  fall  utelemna  de  arter,  som 
efter  bans  arbete  icke  kunna  igenkannas.  I  forfat- 
tandet  af  sina  arbeten  anser  ban  sig  hafva  adaga- 
lagt,  att  ban  pa  ett  fortjenstfullt  satt  foljt  Meigens 
ocb  WiEDEMANNS  exempel,  derigenom  att  ban  tagit 
deras  beskrifningar  till  forebild.  ja  till  ocb  med  for- 
battrat   dessa! 

LOEW  bar  fortsatt  "iVewe  Beitrdge  zur  Kennt- 
niss  der  Dipteren'  med  Vierter  Beitrag.  Berlin  4  856, 
4:o,  58  sidor.  Haruti  upptages:  1)  En  ber^ttelse 
om  (le  i  Wien  befintliga  Dipterologiska  samlin- 
garne.  2)  Redogurelse  for  verkstallda  excursioner 
till  Schneeberg,  Neusiedler-See  och  till  Sallalp  i 
Karnthen  samt  slutligen  beskrifningar  pa  69  nya 
Dipter-arter  tillhorande  slagtena:  Ceratopogon,  lAm- 
nohia,  Chrysops,  Tahanus,  Leptis,  Anthrax,  Eocopro- 
sopa,  Antonia  n.  g.  [Boinbyliariae),  Platypygus,  The- 
reva,  Empis,  Rhamphomyia,  Gloma,  JBrachystoma,  Sti- 
chopogon,  Rhadinns  n.  sp.,  Sisyrnodytes  n.  g.,  Epi- 
triptus,  Mochtherus,  Apoclea,  Mallota,  Platycheirus, 
Pelecocertti  Campiscnemus,  Psilopus,  Cyrtoneuraf  Idia, 
Lispe,  Ortalis,  Platystoma,  Trypeta,  Pacliycerina,  Psila, 
Sciomyza,   Prosopomyia   n.  g.,   Ephydra  och   Notiphila. 

DOLESCHALL  bar  dels  iippraknat,  dels  beskrif- 
vit  och  afbildat  43  Dipter-arter,  funna  i  Holland- 
ska   besittningarne   i   Ostindien.     De   sasoni   nya   an- 


311 

furda  arterna  tillhura  siiigtena:  Culex,  Chironomus^ 
Tanypus,  Ctenophora,  Tipula,  Plecia,  Scatopse,  Taba- 
nus,  Haematopota,  Ephippium,  Ptilocera,  ClirysocJilora, 
Ommatius,  Dasypoyoii,  Asilus,  Anthrax,  Conops,  Dia- 
pliorus,  Psilophus,  Argyra,  Eristalis,  Syrphus,  Seno- 
gaster,  Bacha,  Myohla,  Nerius,  Bactrocera,  Enslna, 
Tephritis,  Diopsis^  Taenioptera  ocli  Michogaster.  Na- 
tuurk.  Tijdschr.  Nederlandsch  Indie.  N.  S.  VII.  p. 
404.  Tab.    \  —  \i. 

Af  de  i  Walkeks  ''Catalogue  of  the  DipteroTis 
Insects  collected  at  Sarrawak  and  Borneo  by  Wal- 
lace with  descriptions  of  neiv  species'  an  ford  a  170 
arterna,  hafva  99  befunnits  nya.  Foljande  slauten 
bildas,  neinJigen:  Caliica  bland  Stratiomydae,  Evaza 
i  vingadrornas  laue  Hknande  Clitellaria,  men  med 
fyrtandadt  scutellum,  och  Gauzania  bland  Helomyzi- 
des.      JoLirn.   Proceed.   Linn.   Soc.   I.   p.    105. 

Walker  bar  afven  redogjort  for  de  af  Wal- 
lace vid  Singapore  och  Malacca  insamlade  Dii)tera. 
Af  de  123  nrter,  hvilka  uppraknas,  arc  90  forut 
obeskrifna.  Elfva  hafva  gifvit  anledning  till  uppstal- 
landet  af  nya  ^lagten.  Journ.  Proceed.  Linn  Soc. 
I.  N.  L  p.  1.  Tab.  1,  2.  Dessa  arc:  Massicyta 
{Stratiomydae)^  Zamhesa  (Muscidae)^  Xarnuta  {Helo- 
myzides),  Xangelina  (Ortalides),  Themura,  Strumeia^ 
Valoniay  Sophira,  Rioooa,  Xiria  (Ortalides)  och  Te- 
xara  (Psilides), 

Under  titel  '^Bidrag  till  kdnnedomen  om  Afrikas 
Diptera"  bar  LoEW  borjat  redogora  for  de  insam- 
lingar  af  dessa  djur,  som  J.  A.  Wahlberg  hem- 
fort  fran  sina  mangariga  resor  i  Cafferlandet  och 
yttrar  Forf.  i  inledningen  bland  annat  foljande: 
Den  forsta  kannedomen  oin  Afrikas  Diptera  bOrjade 
med  nagra  arters  uppstallande  af  Linne,  De  Geer 
med  flera  andra.  En  derpa  foljande  rikhaltigare 
upplysning   om   desamma   meddelade   Fabricius   ge- 


3B 


nom  beskrifningen  af  77  arter.  For  att  kunna 
lemna  en  ofversigt  ofver  den  smaningom  utvidgade 
kannedomen  och  en  tydlig  bild  af  densammas  nar- 
varande  standpunkt,  bar  Furf.  ansett  nOdigt  indela 
Afrika  i  distrikter.  Dei  forsta  af  dessa  omfattar 
de  uster  om  ROda  hafvet  belagna  landen  Egypten, 
Nubien  och  Abyssinien  saint  stracker  sig  fran  Me- 
delhafvets  kuster  till  norra  andan  af  viken  Aden. 
Omkring  157  fur  denna  trakt  egendomllga  arter 
aro  hittills  upptackta.  Med  Afrikas  vestra  kust  och 
sOdra  udde  har  den  endast  att  uppvisa  nagra  fa 
identiska  species.  Det  andra  distriktet  omfattar 
hela  kusten  fran  Tripoli  till  Marokko.  Detta  be- 
namnes  Nordkustdistriktet,  och  kanner  man  derifran 
omkring  310  arter.  Ungefar  halften  af  dessa  till- 
hora  afven  Europas  fauna.  Huru  langt  utbrednin- 
gen  af  de  i  detta  distrikt  funna,  Europa  icke  till- 
horiga  arter  stracker  sig,  kan  annu  icke  utredas, 
lika  litet  som  om  dess  vestra  del  eger  en,  fran  den 
Dstliga,  sardeles  afvikande  fauna.  Med  Afrikas  tro- 
piska  vestkust  och  sodra  udde  har  detta  distrikt 
endast  ganska  fa,  till  en  del  afven  till  Europa  ut- 
bredda  arter,  gemensamt.  Det  tredje  distriktet  om- 
fattar den  tropiska  vestkusten  fran  Senegambien  till 
Benguela.  Det  ar  rikt .  pa  utmarkta  former.  Af 
har  forekomiuande  arter  aro  174  kanda.  Rurande 
Europeiska  och  Nord-Afrikanska  arters  fOrekom- 
mande  inom  detta  omrade  ar  nastan  ingenting  be- 
kant,  deremot  har  detsamma  och  afven  dess  nord- 
ligt  .  fran  equatorn  belagna  hillft,  ett  storre  antal 
arter,  som  afven  traffas  inom  Cap-kolonien,  an  man 
haft  skal  for  mod  a  med  hiinsyn  till  det  stora  af- 
standet  och  olikheten  i  de  geografiska  breddgra- 
derna,  samt  deraf  harflytande  klimatiska  skiljaktig- 
heter.  Sodra  Uddens  eller  Caplandets  distrikt  rac- 
Jcer  anda   till   sodra   vandkretsen  eller  atminstone  till 


I 

a 


313 

^0;de  sydligii  breddgraden.  Hos  atskilliga  Forf. 
aro  harifran  471  arter  bekanta.  Dessutom  aro 
kanda,  dels  sav^^orn  fOrekommande  i  Europa,  dels  i 
andra  delar  af  Afrika,  omkring  30  species,  sa  att 
antalet  af  de  inom  detta  omrade  inhemska  arterna, 
som  blifvit  uppraknade,  minst  kan  beraknas  till 
500.  Sa  sakert  det  ar  att  flera  af  de  i  Caplandet 
funna  Europeiska  arterna  dit  blifvit  ofverfOrda,  lika 
sakert  ar,  att  sadant  med  andra  icke  egt  rum. 
Till  den,  med  hansyn  till  dess  Dipter-fauna  minst 
kanda  delen  af  Afrika,  hOr  den  tropiska  ostra  ku- 
sten,  fran  Mosambik  till  Bab  el  Mandeb.  De  har- 
ifran  kanda  arternas  antal  inskranker  sig  till  50, 
af  hvilka  13  afven  furekomma  i  Caplandet.  Slut- 
ligen  aterstar  Madagaskar  med  de  oster  om  det- 
samma  belagna  oarne,  hvilka  Forf.  betraktar  som 
ett  eget  distrikt.  Fran  detta  aro  90  arter  bekant- 
gjorda,  till  hvilka  knappt  ett  halft  dussin  kunna, 
sasom  afven  forekommande  i  Europa  eller  Caplan- 
det, tillaggas.  Antalet  af  alia  hittijls  kanda  Afri- 
kanska  Diptera  uppgar  saledes  till  1190,  fran  hvil- 
ket  val  nagra,  sasom  tvenne  ganger  beskrifna,  kunna 
afraknas,  men  till  hvilket  deremot  minst  200  Eu- 
peiska  arter,  som  afven  blifvit  funna  i  Afrika,  bora 
tillaggas,  sa  att  det  jemfOrelsevis  obetydliga  frag- 
mentet  af  Afrikas  Dipter-fauna,  hvilket  genom 
mangus  forenade  beniudande  blifvit  bekantgjordt, 
uppgar  till  1400.  Harefter  uppgifver  Forf.  att 
Wahlberg,  med  undantag  af  Nemocera,  hemfort 
omkring  450  arter,  af  hvilka  ungefar  50  med  sa- 
kerhet  forut  aro  beskrifna.  Nagra  flera  torde  val 
vid  narmare  granskning  finnas  forut  karakterise- 
rade,  men  med  visshet  kan  antagas  att  minst  350 
arter  Brachycera  aro  nya,  en  tillokning,  som  Dipter- 
faunan  aldrig  forut  pa  en  gang  erhallit  fran  en 
icke    Europeisk    trakt.       Till    slut    meddelar    Forf, 


314 


diagnoser  pa  foljande  nya  arter;  Chrysonotus  flavo- 
marginatuSf  Chrysomyia  bella,  Microphysa  circumscripta, 
M.  SGutellaris,  Odontoinyia  quadrinotata,  0.  adusta, 
Nemotelus  dissimilis,  N,  haemor^'hous,  Oxycera  nuhi- 
fera,  Epliippium  maculipenne,  Sternobrithes  n.  g.  tu- 
midus  och  Ptilocera  quadrilineata.  Vet.  Akad.  Of\ers. 
1856.  p.   255. 

Nya  ItaHenska  Diptera  hafva  af  Costa  hlifvit 
beskrifna  i  Annali  Scientifici  Vol.  1.  1854.  Dtnna 
uppsats,  med  titel  "Framenti  di  Entomologia  Napole- 
tana  Articulo  I  Nuove  speciei  di  Ditteri',  \v.v  lirf. 
icke   haft   tillfalle   se. 

Flera  nya  DIpter-arter,  funna  pa  Kirgi^iska 
stepperna,  anforas  och  at'bildas  af  Eversmann,  neni- 
ligen:  Asilus  gigas.  Anthrax  nomas,  A.  hilaris,  A. 
rhymnica  och  A.  campicola.  Bull  de  Moscou.  XXVII. 
III.   p.   200.   Tab.    \.   f.    10—17. 

Trenne  nya  Dipter-arter,  funna  i  Osterrike, 
hafva  noggrant  blifvit  karakteriserade  af  Egger, 
nemligen:  Stichopogon  Fraiienfeldi,  Moclitherus  Schi- 
neri  och  Lophonotus  tridens.  Dessutom  upptages  i  ett 
tillagg  Onesia  fulvipes,  hviJken  Schiner  likval  anser 
vara  identisk  med  Idia  cyanescens  LoEW.  Verhandl. 
Zool.   Bot.   Ver.   in    Wien.   V.   Abh.   p.    5. 

LoEW  hnr  uppgjort  korta  beskrifningar  pa  fyra 
i  Grekland  upptackta  arter:  Cyrtosia  obscuripes,  Ste- 
nopogon  graecus,  Trypeta  strigilata  och  T.  macrura. 
Stett.   Ent.  Zeit.    1855.   p.   39. 

En  intressant  redogorelse  har  af  Schiner  blif- 
vit lemnad  rOrande  de  insamlingar  af  Diptera,  som 
han  gjort  under  sina  exkursioner  till  Neusiedler- 
See.  Denna  sjo,  som  ligger  ungefarligen  tva  tim- 
mars  vag  fran  Bruch,  har  forut  lemnat  rikt  utbyte 
af  andra  insekt-ordningar.  FOrf.  genomvandrade, 
for  att  uppna  densamma,  Spitfelwalde.  Har  traifa- 
des     pa     buskarnes    blad    flera    salLsynta    Tacliinariae, 


315 

hvariblnnd  Neinora^a  pellucida  Meig.  omnamnes,  eme- 
dan  honan,  som  Meigen  beskrifvit  under  benam- 
ningen  Tackma  negleGta,  traffades  i  parning  med  den 
forstnamnda.  I  graset  nara  skogskanten  furfoljde 
flera  Asilici  sitt  rof,  sasoin  Lophonotus  praemorsus 
LoEW.,  forcipula  Zeller,  himucronatus  LoEW.,  spi- 
niger  Zeller  m.  fl. ,  hvaremot  Dasypogon  teutonus 
och  Dioctria  oelandica  lurande  hangde  pa  lagre  vax- 
ter.  Den  rikhaltigaste  skorden  erhulls  pa  den  i 
blomma  varande  Crataegus  Oxyacanthae.  Pa  denna 
visade  sig  den  vackra  Odontomyia  ornata  Meig., 
Criorhina  asilica,  Milesia  vespifoi'mis,  ho7nhylans  och 
speciosa.  Kring  blommorna  af  Anthemis  svarmade 
Ploas  viresce7is.  Pa  angarne  i  narheten  af  Yoyss 
insamlades  nagra  vanliga  Cheilosia-arter  (isynnerhet 
Cheil.  flavimana  Meig.)  och  i  stort  antal  Chrysoga- 
ster  metallicus  cT  $?  hvaremot  Cheil.  viduata  sparsamt 
visade  sig.  Pa  umbellater,  hvilka  betackte  sjo- 
stranden,  och  pa  Chrysanthemum  Leucanthemum  pa- 
traffades  flera  Stratiomyd-arter,  sasom:  Nemotelus 
pantherinus  och  uliginosus,  Odontomyia  viridula  och 
ornata,  Stratiomys  Chamaeleon,  furcata  samt  longicor- 
nis.  Ibland  det  frodiga  graset  kringflog  allmant 
^Merodon  spinipes,  af  hvilken  ett  stort  antal  exem- 
[)lar  insamlades,  utan  att  deribland  patraffades  ett 
en<]a  ofverensstatnmande  med  den  varietet,  som 
RoNDANi  upptauit  sasom  egen  art  under  namnet 
Merodon  nigritarsis.  Det  stora  antal  arter,  som  traf- 
fades vid  sjons  strander,  ofversteg  all  forvantan. 
Vid  alia  sumpar  hvimlade  det  af  Lispa-  och  um- 
bellat-blommorna  voro  nara  betackta  af  Stratiomyd- 
arter,  af  hvilka  sednare,  utom  de  furut  namnda, 
traffades  Nemotelus  nigrinus  och  glohuliceps  LoEW., 
Odontomyia  tigrina,  mer  sallsynt  Stratiomys  Cerisia 
samt  den  nyligen  af  Frivaldsky  upptackta  Nemo- 
telus signatus.      Anmarkningsvardt   ar,   att  sa   fa  Syr- 


316 

phid-arter  forekomma,  ehuru  afven  bland  dessa 
nagra  furtjena  namnas,  sasom  Merodon  clavipes^  He- 
lophilus  peregrinus,  Frutetorum  och  versicolor.  Af  H. 
peregrinus  fanns  den  hittills  obeskrifna  honan,  hvara 
diagnos  meddelas.  Slagtet  Clirysotoxmn  var  icke 
sardeles  talrikt  representeradt.  Endast  C.  sylvarum, 
festivum  och  vernale  visade  sig.  Ett  enda  exemplar 
af  Sphegina  clunipes  och  den  belt  och  ballet  svarta 
varieteten  af  Merodon  davipes  erholls.  Verb.  Zool. 
Bot.  Ver.  in   Wien.   V.  Sitzungsb.   p.   65. 

Egger,  som  afven  afgifvit  en  berattelse  om 
sina  vid  Neusiedler-See  gjorda  exkursioner,  faster 
dervid  isynnerbet  uppmarksambeten  pa  de  arter, 
bvilka  der  blifvit  funna,  men  hittills  tillbOrt  sydli- 
gare  landers  fauna,  sasom  t.  ex.:  Helophilus  pere- 
grinus, bvilken  allmant  forekommer  vid  N^eusiedler- 
See;  H,  versicolor  och  Frutetorum,  bvilka  hittills 
bufvudsakligen  blifvit  anmarkta  i  de  sydliga  delarne 
af  Osterrike,  afven  som  Micropalpus  vulpinus  och  Myo- 
bia  aurea,  forut  patraffade  i  Dalraatien.  Till  de 
storsta  sallsyntbeterna  hor  Zeuxia  cinerea  Meig.  och 
Mallota  vittata  Meig.  Pa  Daucus  Carota  forekommo 
nSstan  alia  inom  Osterrike  furut  funna  arter  af 
Phasia.  I  en  not  omnamner  Forf.  afven  att  ban, 
vid  besok  pa  sluttningen  af  berget  Alpels,  erballit 
den  hittills  i  Osterrike  ej  anmarkta  Echinomyia 
Marklini,  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Sit- 
zungsb.  p.   74. 

En  omfattande  utredning  af  de  Dipter-arter, 
som  blifvit  beskrifna  af  Osterrikiska  Eintomologer, 
bar  af  Schiner  blifvit  utarbetad.  Han  har  gjort 
borjan  med  Pod  as  foga  bekanta  arbete:  "  Insecta 
Musei  Graecensis  in  ordines  genera  et  species  juxta  sy- 
stema  Naturae  Caroli  Linnei  digessH'  cum  tab.  aen. 
Graecii  1761.  Detta  arbete  utkom  i  disputations- 
form    och    har    ofta    blifvit    citeradt   af  Scopoli   och 


317 

SCHRANK.  Fabricius  namner  PoDA  pa  nagra  stal- 
len.  I  sitt  furenamnde  arbete  afhandlar  PODA  sidan 
11 'i  1^0  Diptera,  af  hvilka,  bJand  41  anforda 
arter,  9  sasom  nya  beskrifvas.  De  slagten,  under 
hvilka  arterna  hum,  aro  Linnes  Tipula,  Musca,  Ta- 
hanus,  Culea;  Empis,  Conops,  Bo7nhylius  och  Hippo- 
hosca.  For  alh\  dessa  rneddelas  upplysande  anmark- 
nil!  gar.  Nast  efter  Pod  as  verk  redogor  Furf.  for 
innehaJlet  af  "Scopoli's  Entomologia  Carniolica  ex- 
liihens  iyisecta  Carnioliae  indigena  et  distrihuta  in  or- 
dines,  genera  species,  varietates  methodo  Linnaeano\ 
Vindobona  1763,  8:o.  Detta  arbete  anser  Schiner 
sd  fortraffligt,  att  det  synes  honorn  obegripligt,  hvar- 
fore  det  af  nyare  tiders  Digterologer  adragit  sig 
sa  fuga  uppmarksarnhet  ScoPOLi  har  i  detsamraa 
uppstallt  slagtena  Ceria,  Anthrax,  Rhingia,  Erax, 
Styrex,  Hirtea  och  Sicus.  Afven  har  uppraknas  alia 
i  sistnamnde  arbete  upptagna  arter  raed  bifogade 
anmarkningar.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver  in  Wien.  VL 
Abh.   p.   399. 

Flera  arbeten  afhandlande  Nordens  Diptera, 
sasom  Zetterstedts  Insecta  Lapponica,  Diptera 
Scandinaviae,  Staegers  Systematiska  Fortegnelse 
over  de  i  Danmark  fundne  Diptera  och  Danske 
Dolichopoder,  Stenhammars  Forsuk  till  gruppering 
och  revision  af  de  Svenska  Ephydrinae  samt  smarre 
bidrag  af  Wahlberg,  Dahlbom  och  Boheman, 
inforda  i  Yet.  Akad.  Handlingar  eller  Ofversigt, 
hafva  blifvit  recenserade  i  Nat.  Hist.  Eeview.  II. 
p.   49. 

Atskilliga  anmarkningar  rurande  de  insekt- 
arters  metamorfos,  som  af  Frauenfeld  blifvit  om- 
namnd  i  bans  beskrifning  ofver  de  fynd  ban  gjort 
under  en  resa  i  Dalmatien,  hafva  af  ScHiNER  blif- 
vit frarastallda.  Sardeles  uppmarksarnhet  anser  den 
sistnamnde    en    mygg-art    fortjena,    som   vid  Triest 


318 

blifvit  funnen  under  vattnet  i  de  pa  klipporna  fa- 
stade  sma  mueslorna.  Den  tillhor  slagtet  Cluneo  och 
bar  blifvit  benamnd.  CI,  adriaticus.  Verb.  Zool.  Bot. 
Ver.   in   Wien.   VI.   Abb.   p.   216. 

Det  ar  bekant  att  Meigen  antog  beskaffenbe- 
ten  af  midtelcellen  pa  Dipternas  vingar,  om  den  var 
sluten  eller  oppen,  sasom  en  god  genus-karakter 
inom  Tachinariae  ocb  sasoin  ett  sakert  artmarke  for 
Muscides.  Ora  man  studerar  de  "jifna  slao^t-karak- 
tererna  for  Macquartia  ocb  Panzeria  ocb  jemfcir  ar- 
ter  af  dessa  slagten  med  bvarandra,  skall  man  finna, 
att  de  foga  afvika,  om  man  undantager  att  midtel- 
cellen ar  oppen  eller  sluten.  Egger,  som  gran- 
skat  en  mangd  till  Panzeria  lateralis  borande  indi- 
vider,  bvilka  till  alia  delar  visat  den  storsta  ofver- 
ensstammelse,  bar  funnit  mycken  olikbet  i  midtel- 
cellens  bildning.  En  lika  beskaffad  foranderligbet 
i  formen  af  denna  cell  forekommer  bos  Tachina 
vertiginosa,  af  bvilken  man  traffar  exemplar  dels  med 
oppen,  dels  med  sluten  midtelcell.  Bland  Muscides 
bar  Forf.  isynnerbet  anmarkt  ett  sadant  forballande 
bos  Polletiia  rudis.  Om  man  vartiden,  da  denna 
art  pa  samma  stalle  visar  sig  i  mangd,  insamlar 
manga  individer,  sa  kan  man  latt  skilja  dem  i  djur 
af  olika  storlek.  De  storsta  ega  en  mycket  oppen 
midtelcell,  de  medelstora  en  foga  oppen  cell  ocb 
de  minsta  en  belt  och  ballet  sluten  midtelcell.  Forf. 
anser  troligt  att  Musca  varia  Meig.  motsvarar  den 
minsta  formen  ocb  Pollenia  intermedia  Macq.  den 
medelstora.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V. 
Abb.   p.   9. 

Tabanii.  ScHNEiDER,     som     upprftknat    de    i     Scblesien 

funna  arterna  af  Tabanus,  anfor  af  detta  slagte  '1 5 
arter.  Af  de  nordiska  arterna  hafva  Tahanus  auri- 
pilus    ocb     borealis    afven     blifvit    anmarkta   i    forst- 


319 

namnde  land.      Arb.   and   Verand.  Schles.  Gesellsch. 
1^54.   p.   99. 

ScHiNER,  80111  fortsatt  sin  forteckning  ofver  de  Siratio- 
inoni  Osterrike  forekoinmande  Diptera,  har  nu  upp-  "'y^^^- 
raknat  de  till  Stratiomydae  och  Xylophagii  horande 
arterna.  Af  den  forra  fainiljen  anfOres  \  Alliocera, 
8  Stratiomys,  \  5  Odontomyia,  1 1  Oxycera,  \  Ephip- 
piurrif  \  Clitellaria,  3  Cyclogaster,  8  Nemoielus^  8 
Sargus,  3  Chrysomyia,  ^  Pachygaster  och  6  Beris 
saint  af  den  sednare  2  Xylophagus,  1  Pachystomus, 
3  Suhula  och  1  Coenomyia.  For  att  gora  sin  af- 
handling  fullstandigare  har  han  afven  upptagit  alia 
de  arter,  hvilka  blifvit  funna  i  andra  delar  af  Eu- 
ropa.  De  olika  slagtena  af  Stratiomydae  anser  Forf. 
kiinna   atskiljas   pa   foljande   satt: 

1  Bakkroppen    med  fern  eller  hogst  med 
1.  j      sex  [Eccochostoma]  synliga  segmenter  2. 

'  Bakkroppen  med  sju  synliga  segmenter  Beris. 
^    (  Scutellen  bevapnad  med  taggar  .     .     .3. 

(  Scutellen  obevapnad 9. 

iAntennerna  med  endast  rudimentar  eller 
utan  apical-griffel  (griffel)    ....  4. 
Autennerna    med  utbildad  apical-griffel  7. 
(  Tredje  antennleden  i  spetsen  bredt  sam- 
I      inantryckt,  nastan  tvaflikig     .     .     .  Alliocera. 
'  \  Tredje  antennleden  icke  bredt  samman- 

l      tryckt 5. 

Porsta  antennleden   mer  an  dubbelt  sa 

lang  soin   den   andra 6. 

Forsta  antennleden  sa  lang  eller  hogst 

dubbelt  sa  lang  som  den  andra  .     .  Odontomyia» 
„    j  Munkanten  framstaende     .....  Exochostoma, 
\  Munkanten  icke  framstaende  .     .     .     .  iStratiomys. 
( Eyggskolden    ofvan    vingbasen  med  en 

7.  j      tagg Ephippium. 

'  Byggskolden  utan  sidotaggar      .     .     ,8. 

I  Bakkroppen  platt Clitellaria. 

'  \  Bakkroppen  mycket  kuUrig    ....  Oxycera, 


3^0 

)  Epistomet  kagelformigt  tillspetsadt .     .  Neinotelus. 

1  Epistomet  icke  kagelformigt  tillspetsadt   10. 

J  Antenn-griffeln  borstformig     .     .     .     .12. 

'  I  Antenn-griffeln  icke  borstformig.     .     .11. 

Tredje    antennleden   lika  lang  med  de 

tvenne  foregaende.    Tredje  palpleden 

.  .    /      icke  klotformig Lasiopa. 

Tredje  antennleden  langre  an  de  tvenne 
foregaende.  Tredje  palpleden  klot- 
formig     Cyclogaster. 

I'Bakkroppen  kort,  nastan  klotformig; 
I  fran  den  lilla  discoidal-cellen  utlo- 
1     pa  tre  nerver  mot  vingkanten     .     .  Pachygaster, 

12.  (jBakkroppen  merendels  mer  eller  mindre 
1  forlangd;  fran  den  lilla  discoidal- 
J      cellen  utlopa  stadse  fyra  nerver  mot 

vin-^spetsen 13. 

Hanens  ogon  atskilda;  antennsetan  fa- 
stad    nagot    tore    spetsen    af    tredje 

13.  (      antennleden Sargus. 

Hanens  ogon  hopstotande;  antennsetan 

apical Chrysomyia. 

Xylophagii    fordelar    Forf.   pa   nedansta- 
ende  satt: 

A.  Bakkroppen  smal.     Scutellen  obevapnad. 

I.  Forsta   antennleden  mycket  langre  an 
den  andra. 

1.  Tredje  antennleden  med  atta  ringar  Xylophagus. 

2.  Tredje  antennleden  med  tre  ringar  Pachystomiis. 
II.  Forsta  antennleden  sa  lang  eller  knappt 

langre  an  den  andra  ......  Suhula. 

B.  Bakkroppen  bred;  scutellen  bevapnad  .     .   Coenomyia. 

^Slagtet  Alliocera,  sasom  endast  grundadt  pa 
specifika  karakterer,  kan  icke  ega  bestand,  deremot 
hor  Stratiomys  splendens  Fabr.  icke  till  Odontomyia, 
utan  i  anseende  till  vingadrornas  heterogena  lage, 
till  ett  nytt  slagte.  Clitellaria  pacifica  Meig.  kan 
icke  saminanfuras  under  samma  genus  som  Clitel- 
laria   Dahlii,    sasom    saknande    taggar    pa  scutellen, 

bvartill 


321 

hvartill     kommer     ett     annat     lage     af    vingadrorna. 
Verb.    Zool.    Bot.   Ver.   in   Wien.    V.   Abh.    p.   613. 

Ett  genoui  rikhaltiga  iakttagelser  utmarkt  ar- 
bete,  "JEinige  Bemerkungen  ilher  die  Gattung  Sargus', 
hafva  vi  att  anmala  af  LoEW.  Forf.  granskar  forst 
de  Europeiska  arterna  och  omnamner  isynnerhet  de 
tvifvelaktiga,  till  hvilka  ban  raknar  S.  nuheculosus 
Zett.,  caeruleicollis,  nitidus  ocb  minimus  Meig.  Sa- 
som  nya  beskrifvas:  Sargus  frontalis,  angustifrons  ocb 
alhiharhus.  De  tvenne  furstnaninda  aro  fpdn  Tysk- 
land  ocb  den  sistn^mnda  fran  Dabnatien.  Ibland 
Chrysomyiae  ar  Sargus  malampogon  Zell.  —  Clirys. 
speciosa  Macq.,  Chrys.  cyaniventris  Zett.  anser  Forf. 
icke  vara  skild  fran  S.  pallipes  Meig.  Vid  be- 
arbetning  af  de  bitborande  exotiska  arterna,  bar 
Forf.  fastat  mycket  afseende  vid  antennbildningen, 
bvilken  bos  dessa  djur  foreter  manga  olikbeter. 
Loew's  uppstallning  af  de  genera,  som  tillbora  denna 
grupp,  ar   foljande: 

A.  Antennerna  linieformiga ;  tredje 
leden  fordelad  i  flera  ringar,  bor- 
«tet  mycket  kort. 

a.  Scutellen  obevapnad. 

a.  Antennerna  fyraledade  .     .1.  Acrochaeta  Wied. 

[A.  fasciata  W.) 
^.  Antennerna  feraledade   .     .  2.  Eudmeta  W. 

{E.  marginata  Wi) 

b.  Scutellen  bevapnad     .     .     .     .3.  Analcocerus  LoEW. 

[A.  nigriceps  L,) 

B.  Tredje  antennleden  hel,  ringlad; 
antennsetan  lang. 

a.  Scutellen  bevapnad. 
«.  Antennsetan  apical. 
*  Nast  sista  framkants-cellen 
lang.    Bennen  mycket  fina   4.  Hoplistes  MAca. 

(*S'.  bispinosiis  W.) 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,  1856.  -^  ^ 


3«^ 

"  Nast  sista  framkauts-cellen 
temligen  kort.    Benen  icke 

sard  el  es  fin  a 5.  Rhaphiocera  Macq. 

(*S'.  armatus  Wied.) 
^.     Antennsetan     sittaude     pa 
sidan. 

*  Scutellen    bevapnad    med 

tva  taggar 6.  Basentidema  Macq. 

[B.  syrphoides  Macq.) 
**  Scutellen  forlangd,  gaflfellik  7.  Dicranophora  MAca. 

{S.  furcifer  W.) 
b.  Scutellen  obeviipnad. 
1.  Hanens  ogon  atskilda. 
a.  Antennsetan  apical    .     .     .   Chrysochlora  Latr. 

(aS'.  amethystinus  Fabr.) 
/?.     Antennsetan     sittande     pa 
sidan. 

*  Andra  antennleden  pa  inre       ^ 

sidan  tumlikt  forlangd.     .  Plecticus  Loew. 

iS.  testaceus  Fabr.) 
"  Andra  antennleden  af  van- 
lig  form. 

f  Ocellerna  lika  aflagsnade 
fran  hvarandra. 
§  Baklaren  och  antenn- 

setans  bas  fortjockade  Merosargus  Loew. 
[S.  obscurus  W.) 
§§  Baklaren  smala;    an- 
tennsetans  bas  knappt 
fortjockad   ....   Chrysonotus  Loew. 

[S.  hipunctatus  Scop.) 
ft  Ocellerna  olika  aflagsnade 

fran  hvarandra.     .     .     .  Sargns  Fabr. 

[S.  cuprarius  Linn.) 
%.  Hanens  ogon  sammansittande. 

a.  Ogonen  tatt  hariga  .     .     .  Chrysomyia  Macq. 

(*S'.  formosus  Scop.) 
/?.  Ogonen  nastan  nakna    .     .   Microchrysa  Loew. 

[S.  politus  Linn.) 

Verhandl.  ZooL  Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Abh.  p.  131. 

En  ny  art  af  slagtet  Nemotelus,  funnen  af  Fri- 

VALDSKY    i    Ungern,    beskrifves   af  Schiner   under 

benamningen    N.  signatus.     Den   liknar   N,  probosci- 


3r.i 

deus  LoEW,  fran  livilken  den  likval  Jatt  skiljes  ge- 
nom  sitt  korta  haustellum.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver. 
in   Wien.   V.   Abh.   p.    81. 

Sedan  Heegek  iyckats  upptacka  larverna  tillMetamor- 
Oxycera  Meigenii  St  a  eg.  och  Oxycera  trilineata,  hvilka  •^^** 
lefva  vid  sma  backar,  der  de  vanlioen  halla  sioj 
dolda  i  den  uppslaininade  jorden,  hvarpa  de  under 
vackert  och  t^oligt  vader  u[)pkrypa,  har  ban  pa  dem 
och  deras  Jefnadssatt  meddelat  fOJjande  beskrifning. 
Bada  arterna  fuddes  under  fangenskapen  med  rot- 
delar  af  vaxter,  brodkulor  och  inetmaskar,  hvilka 
amnen  de  begarligt  fortarde.  Vid  forpupningen 
uppsokte  de  torra,  ofta  pa  betydligt  afstand  belagna 
stailen,  samt  nedkropo  under  stenar  eller  i  sprickor 
pa  murar.  De  qvarstanna  harvid,  liksom  de  foiut 
bekanta  Stratiomys-  och  Sargus-arterna,  i  birv- 
huden.  De  fullvaxta  larverna  till  0.  Meigenii  aro 
6  —  7  "  langa  och  1j"  breda,  smutsigt  gragrona 
med  niorkare  teckningar.  De  aro  fullkomligt  fot- 
h'isa,  platta,  aflangt  elliptiska,  ofver  midten  bredast; 
den  ten)ligen  fasta  huden  ar  rugulerad  och  visar 
under  mikroskopet  blomlika  celler,  lika  detn  som 
ho8  Sargus-arterna  blifvit  anmarkta.  De  tre  framre 
segmenterna  aro  fuga,  de  ofriga  mycket  tydligt  in- 
snurda  och  med  undantag  af  de  tre  sista,  som  arc 
betydligt  langre,  nastan  alia  lika  langa.  Vid  kropps- 
andan  finnas  bibang,  fursedda  med  stigmata.  Pa 
ryggens  midt  loper  efter  langden  ett  smalt,  rod- 
aktigt  strek,  hvilket  racker  fran  andra  till  sista 
segmentet  och  nara  detsamma  [)a  hvarje  segment 
en  mork  trekantig  knol,  belagen  pa  de  fem  forsta 
segmenterna  vid  bakkanten,  men  pa  de  sex  ofriga 
vid  framkanten.  Nara  dessa  knolar  visa  sig  pa 
hvarje  sida  mot  kanten  morkare,  med  borst  besatta 
punkter,  hvilka  likval  saknas  pa  forsta  och  andra 
segmentet.      Det    sista    ar    ofvanpa     forsedt    med    3 


3^4 

murka  efter  langden  gaende  linier.  Buksidan  ar 
utan  alia  teckningar.  Det  hornartade  hufvudet  ar 
brunsvart,  framstrackt  och  aflangt  aggformigt.  Ogo- 
nen  belagna  framfOr  iiiidten,  pa  sidorna  af  hufvu- 
det, halfklotformiga  och  hvitglansande.  Framfor 
dessa  ^ro  de  cylindriska  antennerna  fastade.,  De 
besta  af  tre  leder,  af  hvilka  de  tvenne  forsta  aro 
lika  langa.  Larverna  till  0.  trilineata  aro  mycket 
mindre,  hogst  5"  langa  och  knappt  \"'  breda.  De- 
ras  form  ar  mer  aflangt-aggrund  och  fiamat  bredast. 
Den  roda  linien  pa  ryggen  saknas.  De  morka 
teckningarne  arcT  pa  de  tre  forsta  aegmenterna  otyd- 
liga,  pa  det  fjerde  och  femte  bilda  de  pa  midten 
nastan  en  ring,  som  innesluter  en  Ijus,  rod  flack. 
Fran  sjette  till  elfte  segmentet  finnes  vid  framkanten 
fyra  aflanga,  bakat  bojda  knolar,  hvilka  pa  nast 
sista  och  sista  segmentet  synas  som  fyra  lilngdlinier. 
Pa  sjette,  sjunde  och  attonde  finnes  pa  hvarje  sida 
en  temligen  lang,  cylindrisk  tagg,  hvarigenom  denna 
larv  vid  forsta  ogonkastet  kan  skiljas  fran  larven  af 
0,  Meigenii.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu  Wien. 
XX.  p.   345.  Tab.   3,   4. 

Asilici.  ScHiNER  har,   i  ett   bihang   till   sin  forteckning 

ofver  Osterrikes  Asilici,  meddelat  upplysningar  om 
flera  hithorande  arters  synonymi  och  fundort.  Verh. 
Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  VI.   Abh.  p.    167. 

Bomby-  LOEW  har,  Under  titel  ''Neue  Beitrdge  zur  Kennt- 

niss  der  Dipteren'.  Meseritz  '1855.  4:o,  5^  sidor, 
lemnat  ett  ganska  vigtigt  bidrag  till  kannedomen 
om  Bomhyliani,  Forf.  upptager  haruti  7 1  Euro- 
peiska  urter,  bland  hvilka  32  har  for  forsta  gan- 
gen  beskrifvas.  Likasom  bland  Asilici  har  Forf.  an- 
tagit  9  sectioner,  hvilka  han  tillagt  egna  namn.  Ett 
antal  karakteristiska  exotiskn  former  anforas  af- 
ven,  och  har  Forf.  indelat  hithorande  djur  pa  fol- 
jande   satt: 


325 

I.  Forsta  bakkants-celleu  sluten.     .  Sect.  I.    2'riplasius. 

(1   art.) 

A.  Tre  celler  vid  yttre  kanten. 

B.  Tva  celler  vid  yttre  kanten. 

1.  Den  framre  basal-cellen  langre 
an  den  bakre     ......  Sect.  II.    Bonibylius. 

a.  Ofversidans  harighet  svart  el- 
ler   atminstone   pa   vissa  delar 
uteslutande  svart.     ...     .     .   l:sta  Gruppen. 

a.  Kroppen  langharig   .     .     .1.  Afdelningen. 

(7  arter.) 
/?.  Kroppen  kortharig    ...  2.  Afdelningen. 

(3  arter.) 

b.  Ofversidans  harighet  giil,  gra- 
gul  eller  hvit,  ofta  med  flera 
strodda  svarta  bar. 

a.  Vingarna  flackiga      .     .     .  2:dra  Gruppen. 
t  Pa  andra  sidan  om  den  lilla 
tvaradran  i  den  slutna  forsta 
bakkants-cellen   ingen   svart 

flack 1.  Afdelningen. 

*  Tredje  antennleden  mycket 

bred .1.  Under- Afdelningen. 

ll   art.) 
**  Tredje  antennleden  sinal .   2.  Under-Afdelningen. 

(1   art.) 
if  Pa  andra  sidan  om  den  lilla 
tvaradran  i  den  slutna  forsta 
bakkants-celleu  en  svart  flack  2.  Afdelningen. 

(7  arter.) 
^.  Vingarne  utan  flackar. 
f  Vingarnes  framre  hiilft  raed 
bruu,  skarpt  begriinsad  farg  3:dje  Gruppen. 
*  Med  en  mork  flack  i  for- 
sta bakkants-cellen  .     .     .1-   Afdelningen. 
§  Den  framfor  liggande  cel- 
len    belt  och  hallet  mork   1.  Under-Afdelningen. 

(4  arter.) 
§§   Den    framfor    liggande 
cellen  med  en  Ijus  flack  .   2    Under-Afdelningen. 

(3  arter.) 
*"  Utan   mork  flack  i  forsta 
bakkants-cellen    ....  2.  Afdelningen 

(3  arter.) 


3i6 


tf   Vinganie   antiiigeu   klara, 

eller  eiidast  vid  basallialften 

-  brunaktiga,  understuadoin  pa, 

friimre     halfteii    brunaktiga, 

deiina    farg    rv  i  bakkanten 

otydlig. 

Bakhufvudet  med  laiig  ha- 

righet,     vid     bakre    ogon- 

kaiiten    med    jinnu    langre 

svarta  har. 

§   Harigheten    ofverallt    af 
vaulig  Ifingd      .... 

§§  Hela  kroppen,  isynnei- 
het  hufvudet,  laii^harig  ' 

**  Bakhufvudet  med  kort,  el- 
ler temligen  kort  harigliet, 
den  bakre  ogonkanten  utan 
svarta   har. 

g    Den  frarare  delen  af  viii- 
garne  brunaktig. 
o.    Harigheten     pa     bak- 
kroppsandan  icke  toflfslik 

00.  Harigheten  pa  bak- 
kroppsandan  raer  eller 
mind  re  toffslik 


5§  Vingarne  helt  och  hal- 
let  klara,  eller  endast  ba- 
salhalften  brunaktig,  hos 
honan  Ijusare  an  hos  ha- 
nen. 

0.  Den  lilla  tvaradern  langt 
fran  andra  sidan  af  di- 
scoid al-cel  lens  raidt,  eller 
pa  densamma. 
00.  Den  lilla  tvaradern  icke 
langt  fran  andra  sidan 
af  discoidal-cellens  midt, 
eller  pa  densammma. 
'*'  Hypostoraet  glfinsande 


i-.da  Gruppen. 
a   art(.T.) 

5:te   Gruppeu. 
(3  arter.) 


6:te  Gruppen. 
{2  arter.) 


7:de  Gruppen. 
{2  arter.) 


9:de  Gruppen. 

(2  arter.) 


327 

■*"'"  Hypostomet  icke  glan- 

sande 10:de  Gruppen. 

0.  Benen  morka     .     .1.  Afdelningen. 

(5   arter.) 
00.  Benen  Ijusa ...  2.  Afdelningen. 
(14  arter,) 
2.  Bada  basal-cellerna  lika  langa  Sect.  III.  Systoechus, 

a.  Harigheten  lang  och  mot  bak- 

andan  nastan  toffslik     .     .     .   l:sta  Gruppen. 

{3  arter.) 

b.  Harigheten  af  vanb'g  langd, 
mot  bakkroppsandan  icke  toffs- 
lik      ;2:dra  Gruppen. 

a.  Bakkroppssegmenternas  fog- 

ningar  med  svarta  bar     .     .1.  Afdelningen. 


/?.  Bakkroppssegmenternas  fog- 
ningar  utan  svarta  bar     .     .  2.  Afdelningen. 


(5  arter.) 

Afdelningi 
(5  arter.) 


11.  Forsta  bakkants-cellen  oppen. 

A.  Tre  bakkants-celler. 

a.  Kroppen  af  vanlig  form.  Vin- 

garne   mot   basen  afsmalnande  Sect.  IV.  Sobarus. 

b.  Kroppen  kort,  platt.  Vin- 
garne  mot  basen  icke  afsmal- 
nande  Sect.  V.  Platamodes. 

B.  Tva  bakkants-celler. 

a.  Vingarne  utvidgade     .     .     .  Sect.  VI.  Legnotes. 

b.  Vingarne  icke  utvidgade 

«.  Vingarne  vid  basen  kilfor- 

migt  afsmalnande    ...  Sect.  VII.  Scinaa^. 
/?.  Vingarne  af  vanlig  form, 
f  Utan  borst  pa  baklarens  un- 

dersida ^ect.Y  III.  Spamopolius, 

*  Den  framre  basal-cellen  fo- 
ga  langre  an  den  bakre. 
Porsta  antennleden  icke  for- 

tjockad l:sta  Gruppen. 

0.  Utan  setae  mystacinae  .   1.  Afdelningen. 
00.  Med  sma  setae  mysta- 
cinae     2.  Afdelningen. 

(1.  art.) 
**    Den    framre    basal-cellen 
mycket  Hingre  an  den  bakre. 


328 

Forsta  antennledeii  icke  for- 

tjockad 2:dra  Gnippen. 

o.  Utan  setae  raystacinae  .   1.  Afdelningen. 

(1    art.) 
00.  Med  srafi  setae  raysta- 
cinae    2.  Afdelningen. 

(1   art.) 
ff   Med   borst   pa   baklarens 

undersida Sect.  IX.  Dischistiis. 

*   Med    svarta   bar   vid    ab- 
dorainal-segmenternas  fog- 

ningar l:sta  Gruppen, 

(5   arter.) 
Utan  svarta  bar    vid  ab- 
dominal-segmenternas  fog- 

ningar 2:dra  Gruppen. 

(6  arter.) 

Betraffande  den  anfarda  synonymien  ar  denna  om- 
sorgsfuUt  utredd  och  bar  Forf.  kritiskt  bestamt  de 
af  MiKAN  besskrifna  arterna.  Att  bar  till  namnen 
upprakna  de  nya  species,  som  finnas  anfOrda,  torde 
vara  ofverflndigt,  da  ingen,  som  intresserar  sig  for 
Dipternas  studium,  kan  undvara  det,  i  manga  han- 
seenden,   fortjenstfulla   arbetet. 

Anthra-  Letzner,     som    omstandligt    redogjort   for  ut- 

cides.  vecklingen  af  Thereva  subfasciata  Schum.,  omnamner 
f^^'oXt  larven  ar  1^—15  linier  lang  och  ofver  midten 
I  linea  tjock,  masklik,  styf,  glatt,  mot  bada  andar 
lika  tillspetsad,  hvitaktig.  Den  bar,  utom  bufvudet, 
19  segmenter  samt  anus,  af  bvilka  den  sednare, 
liksom  det  med  en  brun  hornskifva  betackta  buf- 
vudet, hY  mindre,  kortare  ocb  isynnerbet  smalare 
an  de  ofriga  segmenterna.  Larven  uppeboll  sig  i 
den  mjuka,  ruttnade  veden  af  en  gammal  ek  och 
flyttade  sig  hastigt  fram-  och  baklanges  genom 
kroppens  bojningar  och  sankningar.  Pupan  ar  5 
linier  lang,  framtill  foga  mer  an  1  linea  bred,  cy- 
lindrisk,     bakat    foga   afsmalnande,    hvitaktig.      Muq 


329 

och  ogon  kunna  tydligt  urskiljas.  Ofver  de  sednare 
krOka  sig  antennslidorna,  hvilka  sluta  i  en  kort, 
brunaktig  tagg.  De  tva  forsta  brostringarne  aro 
icke  tydligt  atskilda,  men  liksom  den  tredje,  ut- 
markta  genom  en  rodaktig,  bakat  bojd  liten  tagg 
vid  hvar  sida.  Bakkroppssegmenterna  aro  pa  rygg- 
sidan,  liksom  bakkanten  af  metathorax,  fursedda  med 
styfva  borst  och  pa  hvarje  sida  framfure  bakkanten 
med  3 — 6  styfva,  nedliggande  borst,  framom  hvil- 
kas  faste  det  sasom  en  brun  punkt  synliga  stigmat 
ar  belaget.  Spetsen  betacktes  af  den  hopkrympta 
larvhuden.  Vingslidorna  racka  endast  till  bakkanten 
af  metathorax  och  lemna  sa  mycket  rum  vid  deras 
spets,  att  frambenens  tarser  tydligt  aro  synliga; 
bakom  dessa  kunna  mellanbenens  tarser  och  litet 
bakom  dessa  bakhofterna  urskiljas.  Arb.  und  Verand. 
Schles.   Gesellsch.    1854.  p.   99. 

Rorande  slagtena  Microdon  och  Chrysotoxum  Syrphici. 
hafva,  sardeles  med  hansyn  till  hithorande  arters 
synonymi,  vigtiga  upplysningar  af  LoEW  blifvit  be- 
kantgjorda.  Hvad  arterna  af  det  fOrstnamnda  slagtet 
betraffa,  sa  anser  han  Microdon  mutahilis  Zett.  bora 
erhalla  naranet  M,  apiformis  De  Geer  och  M.  api- 
formis  Zett.  benamnas  M.  devius,  hvilket  namn 
LiNNE  tilldelat  densamma.  De  svarutredda  arterna 
af  Chrysotoxum  kunna  enligt  LoEW  efter  nedan- 
staende  tabeil   sakert   atskiljas: 

A.  De  tvenne  forsta  antennlederna 
tillsammanstagna  kortare  an  den 
tredje,  eller  ungefar  lika  liinga  som 
denna. 

I.  Bakkroppeii  tydligt  harig. 
a)     Hanens     genitalier     mycket 
stora. 
a.  De  gula  bakkroppsfascierna 

bred  a X.Chr.sylvaramMma. 


330 

^.  De  gula  bakkroppsfascierna 
smala 

b)  Hanens   genitalier   af  vanlig 

storlek. 

a.  Vingarne  med  uastan  till, 
spetsen  rackande  bruri  in- 
fuscerins; 


I 


2 .  Chr.  SI/ Ivarwn  M  E  i G . 
var.  wipudkum. 


^.  Vingarne  utan  brun  infu- 
scering,  eller  flack   .     .     . 
II.  Bakkroppen  naken. 

a)  Bakkroppens  sidokant  svart, 
eller  endast  der  fascierna  upp- 
na  densamma,  gul  .... 

b)  Bakkroppens  sidokant  belt  och 
ballet  (orange-)  gul      .     .     . 

B.  De  tvenne  forsta  antennlederna 
tillsammanstagne  betydligt  langre 
an  den  tredje. 

I.  Bakkroppens  ofversida  med  fyra 
afbrutna,  lika,  eller  teraligen  lika, 
fascier. 

a)  Vingarne  med  brun  flack,  som 
fori  anger  sig  till  en  skugg- 
ning;  de  gula  bakkroppsfa- 
scierna icke  ofvergaende  pa 
sidokanten. 

a.  Forsta  antennleden  mycket 
langre  an  den  andra     .     . 
/?.  Forsta  och  andra  antenn- 
lederna  nastan  lika  langa. 

1.  Den  bruna  vingflackeu 
mycket  stor,  rackande  of- 
ver  4:de  langdnerven     . 

2.  Den  bruna  vingflac- 
keu liten,  understundom 
otydlig. 

t  Laren  belt  och  hallet 
gula 

f  f  Fram-  och  raellanlaren 
fran  basen  infuscerade 


3.  Chr.  fasciolatuiii 

De  Geer. 

4.  Chr.  arcuatum  Linn. 


5.  Chr.   intermediuin 

Meig. 

6.  Chr.  cisalpinum 

Bond. 


7.  Chr.  iineare  Zett. 

8.  Chr.sibiricumLoEW. 

9.  Chr.  festivum  Linn. 
10.  Chr.  veruale  LoHW. 


331 

b)  Vingariie  utiin  brun  flack  eller 
skuggning,   de  gula  fascierna 
ofvergaende  till  sidokanten. 
a-  De  bada  streken  pa  midten 

af   thorax    hvitaktiga,  rac- 

kande  foga  ofver  midten. 

1.  Hanens  genitalier  gula; 
bakkroppens  nast  sista 
segments    bakkant    myc- 

ket  bred II.  Chr.  8-maculatum 

Curtis. 

2.  Hanens  genitalier  svar- 
ta;  bakkroppens  niist  sista 

segments  bakkant  smal  ,    I  2.  Chr.  elegmis  LoEW. 
^.  De  bada  streken  pa  midten 
af  thorax  gulaktiga,  mycket 
breda,    rackande    till   dess 
bakkant 13.  Chr.  parmense 

EOND. 

II.  De  gula  fascierna  pa  andra 
och  fjerde  abdominal-segmen- 
terna  breda  och  hela,  pa  tredje 
och  femte  smala  eller  felande  .   14.   Chr.  bicinctum 

LiNNE. 

De    fyra    forsta    arterna    kunna   i    brist  af  hanarne  sa- 
lunda  skiljas: 

a)  Vingarne   med   brun,    nastan 
till   spetsen   rackande  sku^^g- 

ning Chr.  fasciolatum. 

b)  Vingarne    utan    brun  skugg- 
ning, eller  flack. 

a.  De  gula  tvarflackarne  be- 

lagna    midt  pa  abdorainal- 

segmenterna    .....   Chr.  arcuatum. 
/?.  De  gula  tvarflackarne  be- 

lagna    vid    abdominal-seg- 

menternas  bas. 

1.  De    gula    fascierna    pa 
bakkroppens     ofversida 

breda Chr.  sylvarum. 

2.  De    gula    fascierna    pa 
bakkroppens     ofversida 

smala id.  var.  impudicurn. 


33^2 

De  hos  Zetterstedt  uppraknade  arterna  aro 
enligt  LOEW :  1.  Chrysotooeum  bicinctum  ■■=  id.  2.  Chr. 
arcuatum  Zett.  =  Chr.  festivum.  3.  Chr.  fasciolatum 
Zett.  =  Chr.  arcuatum.  4.  Chr.  marginatum  Zett. 
=  Chr.  fasciolatum.  5.  Chr.  lineare  Zett.  =  Chr. 
linear e.  6.  Chr.  intermedium  Zetx-  =  Chr.  octo- 
maculatum.  7.  Chr.  vernale  =  id.  och  8.  Chr.  ele- 
gans  =  id.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Abh. 
p.   699. 

LoEW,  sora  anstallt  en  kritisk  undersokning 
af  de  arter  som  tillhora  slagtet  Eumerus,  bar  af 
detsamma  beskrifvit  tvenne  nya  arter,  E.  sinuatus 
fran  Wien  ocb  E.  longicornis  fran  Ungern.  Forf. 
indelar  detta  slagte  i  tvenne  grupper,  samt  lemnar 
ofver  arterna  tillhorande  andra  afdelningen  fOljande 
Ofversigt: 

1.  Bakkroppen  vid  sidorna  rod. 

A.  Antennerna  stora.     Hanens  ogon  sam- 
manstotande  i  en  linia. 

a)  Harigheten  pa  thorax  och  scutellen 
lang;  tredje  langdnerven  rnycket  bojd. 
i.  Thorax    utati    tydliga    liiiier   efter 

langdeu E.   ovatiis. 

2.  Thorax  rned  raycket  tydliga  linier 

efter  langden E.  smuatiis. 

b)  Harigheten  pa  thorax  och  scutellen 
kort;  tredje  langdnerven  foga  bojd. 

1 .  Tarserna  belt  och  hallet  svarta    .  E.  annulatus. 

2.  Tarserna  rned  Ijusa  ringar  .     .     .  E.  tarsalis. 

B.  Antennerna  sma.    Hanens  ogon  endast 
narrnade  hvarandra  till  en  liten  del. 

a)  Ogonen  mycket  hariga E.   tricolor. 

b)  Ogonen  nastan  nakna E.  sabidonum.. 

Rorande  synonymien  af  flera  arter  upplyses,  att 
Eumerus  Delicatae  Rond.  =  E.  pulchellus  Loew,  an- 
gusticornis  ROND.  =  hasalis  LoEW,  nivipes  RoND.  = 
argyropus  LoEW,  uncipes  RoND.  anses  fur  en  8Jelf- 
standig   art.     Den   af  Schiner  anfOrda  E.  elegans  c^ 


333 

torde    vara    samma    art    lued    E.  flavitarsis  Zett.   ?. 
Verh.    Zool.    Bot.    Ver.   in    Wien.    V.   Abh.    p.   687. 

Familjen  Henopii  utgor,  genorn  dithurande  ar-  Henopii 
ters  markvardiga  kroppsforin  och  deras  egendomliga 
lefnadssatt,  ostridigt  en  af  de  utmarktare  grupperna 
inom  Dipternas  klass.  GerstaeckeUj  som  nu  egnat 
dessa  djur  en  noggrann  uppnaarksamhet,  bar  kom- 
mit  till  det  resultat,  att  banar  och  bonor  tillborande 
samma  arter  af  Erichson  ra.  fl.  Forfattare  ansetts 
utgora  skilda  species.  Salunda  bar  Acrocera  glo- 
bulus c^  af  Erichson  blifvit  benamnd  A.  globulus, 
af  Fallen  '  Henops  globulus  var.  d  ocb  af  Meigen 
Acrocera  albipes.  Honan  deremot  af  Meigen  Acro- 
cera globulus,  af  Panzer  Syrplius  globulus,  af  Fallen 
Heuops  globulus  var.  a.  /?.  y.,  af  Macquart  Acro- 
cera globulus  ocb  orbiculus,  af  Fabricius  Syrphus 
orbiculus  samt  af  Erichson  Acrocera  orbiculus  ocb 
tumida.  En  ny  art  af  detta  slagte,  upptackt  pa 
Sardinien,  beskrifves  under  naninet  A.  laeta.  Kon- 
skilnaden  bos  slagtet  Acrocera  bestar  deruti,  att 
abdomen  bos  banen  ar  aggformigt  tillspetsad,  bos 
bonan  kort  utvidgad.  Vingarne  bos  den  sednare 
langre.  Hanens  bufvud  storre,  bonans  mindre.  Hos 
Ogcodes  ar  banens  bakkropp  aflang,  cylindrisk,  bo- 
nans kort,  rundad.  Vingarne  bos  den  forre  kortare, 
lios  den  sednare  langre.  Hanens  bufvud  storre, 
bonans  mindre.  Synonymien  till  Ogcodes  utreder 
Forf.  salunda:  1)  Hanen:  0.  gibbosus  ^  Erichs., 
0.  cingulatus  Erichs.;  ^)  Ogcodes  zonatus  c/',  0.  zo- 
natus  9  Erichs.;  Syrphus  gibbosus  Panz. ;  3)  Ogco- 
des  varius  c^  Erichs.,  0.  varius  $  Erichs.,  0.  fuli- 
ginosus  Erichs.  Till  slut  beskrifvas  tvenne  till  He- 
nopii borande  arter:  Eulonchus  n.  g.  smaragdinus  fran 
Californien  ocb  Ocnaea  lugubris  fran  Babia.  Stett. 
Ent.  Zeit.    1856.  p.   339. 


^H     334  mJM^mm^BBEmmsm^B^ 

^Bffies.  KoNDANi    liar  i   en   uppsats,  "Degli  Estridi  del 

Cavallo\  vederlagt  en  af  Prof.  Lissona  i  Turin 
framstalld  formodan,  att  de  olika  Oestrus-arter,  soni 
tillhOra  hasten,  endast  skulle  utgora  varieteter  af 
samma  species,  samt  framstaller  skilnaderna  emellan 
G.  JEquif  haemorrhoidalis  och  ferruginatus  Zett.,  hvil- 
kas  nervgang  pa  vingarne  blifvit  i  trasnitt  fram- 
stalld. Nouvi  Annal.  delle  Scienze  di  Bologna.  Ser. 
III.  T.  IX.  p.  67. 

Metamor-  En    noggrann     beskrifning    ufver    larverna   och 

'^^^'  puporna  till  Oestrus  Equi,  Cephalemyia  Ovis  och  Oe- 
strus Cervi,  har  af  Hennig  blifvit  utarbetnd.  Pa 
bifogade  plancher  finnas  de  forras  inre  delar  af- 
bildade.  Allg.  Deutsche  Zeit.  N.  F.  I.  p.  297. 
Tab.    1,   2. 

Tachina-  Macquart    har    genom    tvenne    fortsattningar 

"^^'  afslutat  sin  uppsats  ''Nouvelles  observations  sur  les 
Dipthres  d! Europe  de  la  Tribu  des  Tachinaires.  Ehuru 
detta  arbete,  hvad  arternas  karakteriserande  angar, 
leinnar  mycket  ofri<>:t  att  on  ska,  eger  det  hvad  slag- 
tenas  ifruf)pering  betraffar  atskilliga  fortjenster.  Er- 
kannande  med  ratta  det  felaktiga,  som  Meigens 
uppstallning  af  Tachinariae  innehaller,  har  Forf.  for- 
sokt  en  natiirli<rare  gruppering  och  har  t.  ex.  for- 
enat  alia  de  slagten  som  hafva  en  smal  kroppsforin, 
merendels  glansande  svart  farg  och  sluten  forsta 
bakkants-cell  i  en  grupp.  Pa  sarama  satt  samman- 
foras  arterna  med  langstrackt  kroppsforni,  met!  0[)- 
pen  cell  och  harig  antennseta,  och  rned  dessa  for- 
enas  Meigens  slagten  Nyctia  och  Moninia,  Forf. 
har  pa  alia  slagtena  meddelat  nya  karakterer  och 
5kat  en  del  med  ett  stort  antal  nya  arter.  Arbetet 
innehaller:  \)  Hypostena  Meig.  4  arter  (3  nya). 
2)  Agulocera  n.  g.  Ogonen  och  antennsetan  nakna, 
fursta  bakkants-cellen  oppen,  antennerna  korta,  knap- 
past   uppnaende  midten  af  facies,  tredje  leden  dubbelt 


335 

sa  lang  som  den  andra,  f'raiiitill  slutande  i  en  liten 
spets,  1  art,  A.  nigra  fran  Schweiz.  3)  Gymno- 
stylina  n.  g.  Ogonen  och  antennsetan  nakna,  forsta 
bakkants-cellen  nastan  oppen.  Honans  panna  bred, 
icke  framstaende,  tredje  antennleden  dubbelt  sa  lang 
8om  den  andrn,  1  art,  G.  nitida  fran  Frankrike. 
4)  Uromyia  Meig.  1  art.  5)  Medoria  Meig.  7  arter 
(4  ny).  0)  Nyctia  Meig.  £  arter.  7)  Calehatomyia 
n.  g.  Benen  langa,  baklaren  temligen  tjocka;  ogo- 
nen nakna;  antennsetan  ofvanpa  kortharig;  ansigts- 
borsten  endast  uppnaende  antennernas  bas,  dessa 
icke  rackande  till  raunoppningen,  tredje  leden  na- 
got  konkav,  knappt  dubbelt  sa  lang  som  den  andra, 
\  art,  C.  nigra  fran  Schweiz.  8)  Morinia  Meig. 
4  arter.  9)  Microsoma  n.  g.  Skiljes  fran  forega- 
ende  sl^gte  genom  fina  palper,  andra  och  tredje 
antennlederna  som  arc  nastan  lika  langa,  den  nakna 
setan  och  slutna  bakkants-cellen,  1  art,  M.  nigra 
fran  Schweiz.  10)  Clistq,  Meig.  7  arter  (1  ny). 
'11)  Peteina  Meig.  '1  art.  1^)  Fallenia  Meig.  ^  ar- 
ter {\  ny).  13,  Tryphera  Meig.  3  arter.  14)  Fle- 
sioneura  n.  g.  Ogonen  och  setan  nakna;  cellen  slu- 
ten,  kort  skaftad,  slutande  i  vingspetsen;  andra  tvar- 
nerven  sned,  mycket  inat  belagen;  antenneina  endast 
rackande  till  an.-igtets  midt,  '1  art,  P.  incisuralis 
fran  Frankrike.  15)  Anthracia  Meig.  i  arter  (1  ny). 
16)  Microcheilosia  n.  g.  narslagtadt  med  Tryphera^ 
PhinopJiora  och  Leucostoma,  skildt  fran  det  forsta 
genom  framstaende  munkant,  langre  antenner  och 
nakna  ogon,  fran  Rhinophora  genom  harig  antenn- 
seta  och  saknaden  af  borst  langs  ogonen  och  fran 
Leucostoma  genom  palpernas  langd,  genom  den  fram- 
staende pannan  och  antennernas  langd.  Fran  alia 
tre  genom  snytet,  hvilket  ar  kortare  an  palperna, 
1  art,  M,  nitida  fran  Schweiz.  M')  Rhinophora  Meig. 
10   arter  (4   nya).      18)   Leucostoma  Meig.    1 1  arter 


336 


(4  nya).  49)  Seopolia  Meig.  5  urter  (1  ny).  ^20) 
Brachystylum  n.  g.  Skiljdt  fran  Seopolia  genom 
langden  af  tredje  antennleden  (sex  ganger  sa  lang 
som  den  andra)  och  de  korta  och  tjocka  borsten; 
ogonen  nakna ;  forsta  bakkants-cellen  sluten,  temligen 
langt  skaftad,  1  art,  Br.  nigrum  fran  Belglen.  %\) 
Plesina  Meig.  1  art,  samt  Melanophora  Meig.  3  arter 
(2  nya).  Ann.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  21.  Tab.  1,  2. 
p.    177.  Tab.   3,   4. 

Egger  har  beskrifvit  nya  arter  tillhurande 
Tachinariae  och  Dexiariae,  samt  dessutom  meddelat 
upplysningar  rorande  flera  andra  Dipter-arter.  Bland 
de  forstnamnda  uppstallas  flera  slagten,  easom:  Ha- 
lidaia.  Skiljer  sig  fran  alia  Tachinariae  raed  nakna 
ogon  och  Oppen  midtel-cell,  genom  hufvudets  ut- 
markta  bildning,  den  breda,  mycket  langt  nedat- 
strackta,  lindrigt  hvalfda  pannan,  den  ytterst  korta, 
icke  under  ogonen  nedgaende  pannan.  Det  bor  er- 
halla  sin  plats  nast  fore  Miltogramma,  Tvenne  hit- 
horande  arter,  H.  aurea  och  H.  argentea,  anforas. 
Zelleria.  JSarmast  beslagtadt  med  Myobia,  men  af- 
viker  fran  detsamma  genom  det  intryckta  epistomet 
och  nagot  upphojda  munkanten,  genom  hanens  bre- 
dare  panna,  den  nakna  antennsetan  och  det  korta 
forsta  abdominal-segmentet.  Det  hor  till  Meigens 
tredje  afdelning  och  bor  stallas  emellan  Miltogramma 
och  Myobia,  1  art,  Z.  longimana,  Loewia.  Afviker 
fran  alia  slagten  med  sluten  midtel-cell,  sasom 
Clista,  Rhinophora,  Leucostoma  och  Melanophora  ge- 
nom de  hariga  ogonen,  fran  Panzeria  och  Wiede- 
mannia  genom  de  korta  antennerna,  samt  fran 
Baumheria  och  Seopolia  genom  de  borstlosa  sidorna 
af  ansigtet,  1  art,  L.  setibarba.  Macquartia.  Skiljes 
fran  Panzeria  lateralis,  hvilken  den  liknar,  genom 
den    oppna    midtel-cellen,    de    tathariga  ogonen   och 

de 


337 

i\e  langa  benen.  Sasom  nya  arter  upptagas  dessutom: 
Tachina  cognata,  Fallenia  fasciata,  Clista  atra,  Nemo- 
rea  tessellans,  Dexia  erythraea  och  D.  lata.  Verhandl. 
Zool.  Bot.   Ver.  in    Wien.   VL   Abh.   p.   383. 

GoUREAU  omtalar,  att  en  Dipter-art  i  stov  Metamor- 
mangd  lefver  som  parasit  af  larverna  till  Ypono-  ''^^' 
meuta-arter.  Det  erhallna  djuret  anser  ban  tillhura 
slagtet  Euryaster  Macqu.,  utan  att  ban  bestamt 
arten.  Ann.  Ent.  III.  Ser.  III.  p.  XXXV.  Ref. 
bar  i  Sverige,  sasom  parasit  bland  dessa  smafjari- 
lar,  ofta  i  stort  antal  patraffat  larver  till  Sarcophaga 
affinis  Meig. 

Ofta   uppsta   pa  kalvaxter,  sardeles  pa  kalrotter,Anthomy- 
sma  knullika  utvaxter,  hvilka  frambringas  af  en  Aug-    ^'  ^^' 
art,   Anthomyza  hrassicae,   som,   da   den  i  mangd  fore-    y^^. 
kommer    a    namnde     vaxt,    orsakar    betydlig  skada. 
FoLKERSAHM    anser   sakraste   medlet  att   forekomma 
denna    flugarts     harjningar    besta   deruti,    att  jorden 
uppblandas    och    bestros    med     kolstybb.      Bull,   de 
Mosc.   XXVIII.  III.  p.  25  1. 

Frauenpeld,  som  flera  ar  sysselsatt  sig  medOrtalides. 
utklackning  af  arter  tillhorande  slagtet  Tryjpeta,  bar 
om  sina  gjorda  iakttagelser  lemnat  vardefulla  upp- 
gifter,  De  fiesta  arter  lefva  under  larvtillstandet 
pa  Compositae  och  endast  nagra  fa  fran»bringa  niiss- 
bildningar  pa  stjelkarne,  eller  i  spetsen  af  desamma. 
Nagra  lefva  i  stjelkarnes  ihalighet.  Halften  af  alia 
kanda  Europeiska  Trypeta-arter,  byilkas  utveckling 
ar  bekant,  underga  densamma  pa  Compositae  och 
endast  nio  hafva  varit  Forf.  bekanta,  som  tilibringa 
sin  forsta  lefnadsperiod  pa  andra  stallen.  Dessa 
arc:  T.  alternata,  som  uppeballer  sig  som  larv  i 
nypon^  T.  Meigenii  i  berberisbiir,  T.  speciosa  i  kors- 
bar,  T.  ayitica  i  frukten  af  hagtorn,  T.  Cerasi  i 
korsbar    och    i    berberisbar,    T.   Heradei  i   flera  um- 

Prof.  Bohenians  Arsb.  1855,  1850.  ^^ 


338 

bellater,  T.  Wiedemanni  i  hundrofva,  T.  plantaginis 
i  grodblad  och  T.  femoralis  i  bloQimorna  af  Phlo- 
mis  fruticosus.  Till  slut  foljer  upplysningar  om  flera 
arter,  hvarjemte  sasoni  nya  beskrifvas  och  afbildas: 
T.  amoena  klackt  ur  Lactuca-arter  och  ur  Picris 
hieracioides,  T.  afflnis  klackt  ur  Centaurea  panicu- 
lata,  T,  Eggeri,  T.  intermedia,  T.  mamulae.  T,  Maura, 
T.  Schaefferi  och  T.  Conyzae.  Sitzungsb.  Kajserl. 
Akad.   in   Wien.   XXII.   p.    5£3   med   planche. 

Metamor-  Roraude    utvecklingen   af  Platy stoma  umbrarum 

•^'^**  hafva  underrattelser  af  Perris  blifvit  bekantgjorda. 
Larven  fanns  af  honom  under  ruttnad  ved,  der 
den  troligen  fOder  sig  af  den  utsipprande  saf- 
ten.  Mem.  Soc.  des  Sciences  de  Liege.  X.  p.  ^74. 
Tab.    5    bis. 

Synonymi.  ScHiNER  anscr   att   trenne  hittills   sasom  skilda 

ansedda  Piophilae,  P.  Casei  Fall.,  P.  atrata  Meig. 
och  P.  petasionis  Leon  Duf.,  tillhora  -eamma  art. 
Verb.   Zool.   Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Sitzungsb.  p.  37. 

Ulidinae.  Densamme    upplyser     att    han    ar    1855   funnit 

jj/eiamor-yasstran  angrlpna  af  tvenne  Lipara-arters  larver, 
nemligen  af  L.  lucens  och  X.  similis,  och  att  den 
sednare  skiljer  sig  fran  den  forra  genorn  de  olika 
missbildningar,  som  den  frambringar  pa  namnde  vaxt. 
Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in  Wien.  V.  Sitzungsb.  p.  37. 
Heeger,  soin  lyckats  fuUstandigt  utreda  hela 
metamorfosen  af  tvenne  hvarandra  narstaende  flug- 
arter,  Lipara  lucens  Meig.  och  Lipara  similis  ScHi- 
ner,  anfor  att  bada  arterna  under  larvtiilstandet 
uppehalla  sig  i  spetsarne  af  vasstran,  pa  hvilka  den 
forstnamnda  frambringar  uppsvalJningar,  hvaremot 
de  stran,  som  bebos  af  den  sednares  larver,  icke  fo- 
rete  en  sadan  missbildnintr.  Den  4  —  5  "  lanoja  larven 
till  L.  lucens  ar  benhvit,  cylindrisk.  Forsta  kropps- 
segmentet  hornartadt,  brunt,  de  korta,  kagelformiga 
palperna    racka    knappt    frarnom   munOppningen;   de 


339 

svarta,  hornartade  mundelarne  bestd  af  tvenne,  fram- 
till  nedbojda,  i  spetsen  femtandade,  haklika  delar, 
hvilka  baktill  sluta  sig  uti  ett  gaffellikt,  pa  midten 
fastvaxt  biliang,  som  stracker  sig  temligen  langt 
bakat;  pa  andra  segmentet  finnas,  pd  bada  sidor, 
de  knappt  markbara,  cirkelrunda  framstigmata,  hvilka 
vid  stark  forstoring  visa  i  kanten  18  sina  runda 
kottvartor;  bakstigmata  pa  midten  af  sista  segmen- 
tet aro  temligen  nara  hvarandra  och  framte  pa  mid- 
ten  tre  aflangt  runda  fordjupningar,  af  hvilka  de 
tvenne  framre  aro  forsedda  med  en  tvars  ofver  ga- 
ende  och  den  bakre  med  en  efter  langden  sig  strac- 
kande  kol;  framfor  desamma  observeras  en  vartllk 
upphojning.  Den  omkring  3"  langa  larven  till  X. 
similis  liknar  i  de  fiesta  hanseenden  den  foregaende, 
likval  ar  den  i  furhallande  till  langden  betydligt 
smalare.  De  hornartade  svarta  mundelarne  forete 
mycken  olikhet.  Det  finnes  nemligen  pa  de  framre, 
nedatbojda,  hakformiga  delarne,  nara  de  fern  tan- 
derna  i  spetsen  under  desamma,  en  bred,  tandlik 
utvidgning,  som  sedd  fran  sidan  latt  faller  i  ogonen ; 
det  forlangda  gaffellika  bihanget  ar  pa  det  stalle, 
hvarest  det  ar  sammanvaxt  pa  bada  sidor  tydligt 
och  djupt  urskuret,  sa  att  hela  apparaten  bestar  af 
tre  olika  hufvuddelar,  da  den  deremot  hos  den  andra 
arten  endast  ar  tvadelad.  Puporna  framte,  med  un- 
dantag  af  storleken,  inga  vasendtliga  skilnader.  De 
aro  glansande,  kastaniebruna,  framtill  hornartade  och 
ega  pa  sista  segmentet  runda  upphojningar,  hvilka 
sannolikt  motsvara  stigmata.  Sitzungsb.  Kajserl. 
Akad.   zu   Wien.   XX.   p.   342.   Tab.   2. 

Sasom   ry   art   beskrifves  Discomyza  cimiciformisE^hyAu- 
af  Haliday  i  Nat.   Hist.  Review.  II.   p.    B4.  "^^• 

Stenhammars   afhand^ing   '' Copromyzinae  ^Scaw- Copiomy 
dinaviae'   har  blifvit   recenserad   i  Nat.  Hist.  Review.    '^'""'^" 
III.  p.   32. 


340 

Coriacea.  Denna  familj   har   blifvit  riktad  med  flera  inark- 

vardiga   nya  former.     Macquart   har  under  benam- 

ningen    Brachytarsina   flavipemiis    uppstallt    ett    med 

Strehla  affint  slagte,    hvllket  endast  eger  fyra,   efter 

langden    gaende    nerver    pa    vingarne.      Den   fursta 

utgar  fran   basen   till  yttre   kantens  midt,   den  andra 

borjar    vid    slutet   af  den   forras  tredje   del   och   slu- 

tar    afvenledes    fure    vingspetsen,    den    tredje   utgar 

fran   basen   anda  till  vingspetsen  och  ar  furenad  med 

den    andra    genom    en  tvarnerv,    den   fjerde  utluper 

frdn   den   tredje  och   ar  afven  sammanhangande  med 

denna  genom  en   tvarnerv;   vingarnes  kant  ar  Ofver- 

allt   besatt   med   har.      Ogonen   aro  stora   och  endast 

atskilda    genom    ett    smalt    strek;    antennerna   korta, 

cirkelrunda;    tarserna    raycket    korta,    med   tva   klor 

och    tva   pulviller.      Arten  ar  fran  Algier;   pa   hvil- 

ket    djur    den    lefver    ar    okandt.      Nya    arter    arc 

dessutora:    Ornithomyia  asiatica,    tasmane7isis   (identisk 

med    0.  7iigricornis    Erichs.),     Nycterihia    aegyptiaca, 

Strehla    avium    pa    papegojor    och    dufvor,    fran   St. 

Domingo    och   Hippohosca  albomaculata  fran  Austra- 

lien.      Macqu.   Dipt.   Exot.   4,   5   Suppl. 

Ett  annat  nytt  slagte,  ofverensstammande  med 
det  forut  namnda  i  kroi)psformen,  de  korta  tarserna, 
vingarnes  harbekladnad  i  kanten  och  vingadrornas 
lage,  har  blifvit  bildadt  af  Frauenfeld.  Det  skil- 
jer  sig  fran  Brachytarsina  genom  saknaden  af  ogon 
och  genom  nagra  olikheter  i  nervgangen.  Den 
forsta  langdnerven  utsander  nemligen  nara  vid  ving- 
basen  en  liten  gren  till  yttre  kanten,  den  emellan 
tredje  och  fjerde  langdnerverna  belagna  tvarnerven 
ar  vinkelformigt  bruten,  och  ger  upphofvet  till  en 
dem  emellan  lopande  langdnerv.  De  bada  af  Frauen- 
feld i  Egypten  upptackta  arterna  aro:  R.  Kollari 
traffad  pa  Rhinopoma  microphyllum  3  millim  lang 
och   R.  Huheri  pa  Rhinolophus   tridens    \  mill.  lang. 


341 

Sitzungsb.   Kajserl.   Akjul.   in    Wien.    Math.   Naturw. 
Closse  XVIII.   p.    320   mcd    pi. 

Af  CoUTiLLERE  liar  en  ny  art  af  slagtet  01- 
fersia  blifvit  beskrifven  och  afbildad  under  namnet 
0.  Courtilleri  Fairm.  in  litt.  Kroppsfargfen  Sr  glan- 
sande  morkbrun,  med  nagot  bronsfargadt  skimmer. 
Den  bar  blifvit  funnen  vid  Saumur  pa  Tachypetes 
minor.  Ann.  8oc.  Linn,  du  Departement  Maine  et 
Loire.   I.   p.    196. 

Flera  upplysande  anmarkningar  hafva  af  Frau- 
ENFELD  blifvit  meddelade,  rorande  slagtena  Ray- 
rnondia  Frauenf.,  Strehla  WiedEm.  och  Brachytar- 
sina  Macq.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu  Wien. 
XXII.  p.   468. 

Kolenati,  som  upptackt  en  ovanligt  stor,  ny 
art  af  slagtet  Nycteribia  pa  Vespertilio  murinus,  har 
karakteriserat  och  afbildat  densamma  under  benamr- 
ningen  N.  Frauenfeldi.  Verb.  Zool.  Bot.  Ver.  in 
Wien.  VL   Abh.   p.    189. 

Berthold,  som  noggrant  redogjort  for  meta- Sciarinae. 
morfosen  och  lefnadssattet  af  den  sa  kallade  Y[?iv- Metavior- 
masken,  omnamner  i  inledningen  allt  hvad  aldre 
och  nyare  Forf.  om  detta  markvardiga  djur  anfort. 
Larven,  hvars  alia  delar  blifvit  beskrifna  och  af- 
bildade,  karakteriseras  salunda:  "Larva  cephala,  ocu- 
lata,  albido-grisea,  hyalina,  cuspidata,  cotylis  ambu- 
latoriis  utrinque  tribus;  capite  atro,  sub-globoso, 
occipite  repando,  maxillis  triangulis,  sulcatis,  serratis 
31 — 4"'.  Nympha  oblonga,  isabellina,  thorace  con- 
vexo,  oculis  rotundatis,  antennis  arcuatis  ad  primum, 
alis  lamellaceis  ad  secundum,  pedibus  sub-aequa- 
libus  ad  tertium  segmentum  porrectis".  Long.  2  —  3 
lin.  par.  Ehuru  nagra  Forfattare  pastatt,  att  den 
flug-art,  som  framkommer  af  dessa  larver,  skulle 
tillhora  en  annan  art  an  Sciara  Thomae,  adagalag- 
ger    Berthold,    som    flera    ganger  bringat  dem  till 


34^2 

utklackning,   att  sadant  ar  ogrundadt.    Abhandl.  der 
Gesellsch.   der  Wissensch.   zu  Gottingen.   VI.   p.  39 
med   tafla. 
Chirono-  Utvecklingen    och    lefnadssattet    af  Ceratopogon 

™"*  varius  har  af  Heeger  blifvit  afhandlad.  Larven 
f^js.  traffades  i  sprickor  pa  nyligen  klufna  vedtrad  af 
bok.  Den  var  annu  vid  6  graders  kuld  temligen 
lifllg  och  syntes  hemta  sin  fOda  af  den  saft  som  ut- 
sipprade  utur  veden.  Pupan  lag  i  en  liten,  vid 
tradet  fastklibbad,  hjisa.  Fullvaxt  ar  larven  Ij  linia 
lang.  Nagra  hud om byte n  kunde  ej  observeras.  Det 
eynes  afven  som  hostens  och  vinterns  fuktighet  ar 
nodvandig  fur  deras  valbefinnande,  ty  under  som- 
maren  funnos  larverna  ofta  doda  i  hylsorna.  Aggen 
aro  aiiangt  aggformiga,  hvita,  ^"'  langa  och  halften 
sa  tjocka.  Den  blekruda,  fotlosa,  Ij — ^'"  langa 
larven  ar  langstrackt,  nagot  platt,  framat  afsmal- 
nande.  Kroppssegmenterna  fOga  insnOrda,  nastan 
lika  langa  och  fran  det  5:te  till  och  med  i1:te 
forsedda  med  sex  nastan  f^rglosa,  platta,  runda  har- 
vartor,  hvilka  aro  belagna  nara  hvarandra,  i  en 
tvars  ofver  gaende  rad.  I  granskapet  af  dessa  hafva 
de  knappt  synliga  stigaiata  sitt  lage.  Analsegmen- 
tet  ar  afrundadt  pa  bada  sidor  och  i  midten  djupt 
urskuret,  sa  att  tvenne  rundade  bihang  uppsta,  pa 
hvilkas  bakkant  i  midten  en  hudartad  varta  ar  be- 
lagen.  Hufvudet  ar  laderartadt,  hvitt  och  foga 
smalare  an  forsta  segmentet,  halften  sa  langt  som 
bredt.  De  kagelformiga  antennerna  aro  hornartade 
och  tvaledade,  lederna  nastan  lika  langa.  Pupan, 
som  liknar  fjarilarnes,  ar  langstrackt,  cylindrisk,  med 
ett  fint  horn,  framtill  ufverallt  blekrod,  hvilken  farg 
pa  vingslidorna  ofvergar  i  morkbrunt.  Den  ar  foga 
kortare  an  larven.  Sitzungsb.  Kajserl.  Akad.  zu 
Wien.  XX.  p.   339.  Tab.    1.  f.    1—7. 


343 

Af  Perris  har,  under  namnet  Cecidomyia  en-  Cecido- 
tomophila,  en  ny  art  af  detta  slagte  blifvit  beskrif-  "^y^"^®- 
ven,  hvilken  af  honom  flera  ganger  blifvit  traifad 
lefvande  i  insekt-lador.  Larverna  foda  sig  af  ex- 
krementerna  efter  sma  Acari,  som  afvenledes  der 
uppehalla  sig,  och  aro  fullvaxta  1^  millim  langa. 
Nastan  af  samma  storlek  ^v  den  utbildade  insekten. 
Mem.   Soc.   Sciences   de   Liege.    X.   p.   274.   Tab.    5. 

Amblard,  som  anmarkt  en  liten  gallapplelik 
bildning  pa  Tamarix  brachystylis,  hvaruti  funnos 
sma  pupor,  hvilka  Jikval  voro  fortorkade,  anser  dessa 
tillhura  en   Cecidoinyia-art. 

Utur  gallapplelika  knolar  pa  Salix  purpurea 
har  Letzner  utklackt  en  liten  Cecidomyia-art,  som 
ban  anser  vara  identisk  med  C.  salicina  Meig.,  fran 
hvilken  C.  saliciperda  DuFOUR  icke  synes  vara  skild. 
Arb.   und   Verand.   Schles.   Gesellsch.    1855.  p.  426. 

Om  de  harjningar,  som  i  Norra  Amerika  for- 
orsakas  pk  hvetet  af  Cecidomyia  tritici,  hafva  under- 
rattelser  blifvit  meddelade  af  Howell  i  Proceed. 
Amer.  Assoc,  for  Advancement  of  Science.  VII. 
Meet.  p.  179,  af  Amyot  i  Ann.  Ent.  HI.  Ser.  III. 
p.  CIV    och  af  Charles  Bazin  1.  c.  IV.  p.  VIII. 

Hela  utvecklingen  af  Lasioptera  arundinis  ScHi- 
NER  har  af  HeegEr  blifvit  utredd.  Larven,  som 
blifvit  funnen  i  vasstra  (Phragmites  arundinis),  lef- 
ver  i  sallskap  af  8  —15  stycken.  Aggen  aro  vals- 
formiga,  nagot  hopdragna  i  midten,  hvita,  afsmal- 
nande  mot  bada  andar,  knappt  J  linia  langa.  De 
till  en  borjan  hvita,  sedermera  kottfargade.  fotlosa 
larVerna  aro  fullvaxta  3"  langa  och  |"  breda.  Det 
hudartade  hufvudet  ar  mycket  litet,  framstrackt  och 
framat  afsmalnande;  de  klotlika  antennerna  aro  hvita 
och  tvaledade.  De  bruna,  hornartade  mundelarne 
aro  anda  till  bakkanten  af  andra  segmentet  synliga 
genom   den   fina   huden.      Ofvanifran   sedda  likna  de 


^F         344  ^ 

I  ett  ankare   med  temiigen  utstrackta  armar,  pa  hvilka 
framtill   och   i   midten  finnas  tvenne  fOga  nedat  bujda 

I  spetsar.      De    framre  stigmata  vid   andra    segmentets 

I  sidor     aro    sma    och    fciga   synliga.      Utom   hufvudet 

\  bestar   kroppen,    som   bakat  nagot   afsmalnar,   af  tolf 

k  segmenter.      Pa  sista  segraentet   befinna  sig  de  myc- 

I  ket  sma,   halfrunda;   gula   bakre   stigmata.    Pupan  ar 

I  gulgra,     slat,     nastan    cylindrisk,    omkring  J  kortare 

F  an   larven   samt  bakat  afsmalnande.    Den  nao^ot  mur- 

[  kare  ryggskOlden,    som   intager  J  af  kroppslangden, 

i  ar   kullrig   och   eger  framat   pa  bada  sidor  ett  stigma. 

I  Hufvudet    ar    mycket    nedat   bojdt,   med   stora   ogon. 

I  Nara  antennslidorna  finnas   tva  temiigen  langa  borst. 

k  Sitzungsb.    Kajserl.    Akad.    zu   Wien.    XX.    p.   335. 

[  Tab.    I.   f.    1  —  11. 

Thysanu-  APTERA.  —  Under  benamningen  Atelura  for- 

^^^'  micaria  har  vON  Heyden  uppstallt  ett  nytt  slagte 
af  denna  familj,  hvilket  blifvit  funnet  i  bo  tillho- 
rande  My r mica  cespitum.  Kroppen  ar  aflangt  agg- 
formig,  i  spetsen  med  tre  korta,  foga  ledade  anal- 
borst,  antennerna  11 -ledade,  niaxillar-palperna  5- 
och  labial-palperna  4-ledade,  tarserna  med  tre  leder. 
Detta  slagte  synes  sta  narmast  Lepismina  Gervais, 
fran  hvilket  det  likval  skiljer  sig  genom  fyraledade 
antenner.  Arten  ar  1^  —  ^'"  lang,  till  fargen  gul, 
glansande  som  siden.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  368. 
1856.  p.    181,    188. 

Podurel-  Brauer,   som    undersokt   den   pa  flera   stallen  i 

^^*     Schweiz    observerade,    sa    kallade    svarta    snon,    har 

deruti     funnit     en    stor   mangd   sma  Podurer,   hvilka 

han    anaer    tillhOra    Isotoma  glacialis    NiOOL.      Verb. 

Zool.   Bot.   Ver.   in   Wien.   Y.   Sitzungsb.   p.   £2. 

Parasita.  De    i    England    furekommande    PedicuUvii   och 

Mallophagi  aro  af  White  uppraknade  i  "List  of  the 
specimens  of  British  Ardmals  in  the  collection  of  Bri- 


345 

tish  Museum'.  Part.  XVII.  Nomenclator  of  Anoplura 
or  parasitic  Insects.  London  1855.  Denna  katalog 
ar  endast  ett  utdrag  af.  Dennys  bekanta  verk  ofver 
Englands   Anoplura, 

Af  intresse  ar  en  uppsats  af  framlidne  Chr. 
NiTSCH,  'Zur  Geschichte  der  Thierinsekten\  hvilken 
GiEBEL  bekantgjort  i  Zeitschr.  fiir  die  gesammten 
Naturwiss.  V.  p.  269.  Den  innehaller  Forf:s  raang-  , 
ariga  studier  ofver  denna  insekt-klass  och  hvaraf  resul- 
taterna  endast  till  nagon  del  fOrut  blifvit  allmangjorda. 

Uti  en  afhandling,  "On  the  affinities  on  the  Apha- ^^(^^o^i^- 
niptera  among  Insects',  bar  Haliday  noggrant  redo- 
gjort  for  de  olika  asigter,  som  gjort  sig  gallande 
rorande  det  stalle  i  systemet,  som  rM,tteligen  borde 
tillkomma  slagtet  Pulex.  Forf.  synes  bitrada  dem, 
som  anse  hithorande  djur  bora,  sasom  en  egen  fa- 
milj,  hanforas  till  Diptera.  Nat.  Hist.  Review.  Pro- 
ceed.  III.   p.   9. 


Jflyriaiioda. 

Peters  bar  genom  utforliga  beskrifningar  be-  Allman 
kantgjort  de  af  honom  i  Mosambik  insamlade  My-  ^  *^^^ '^^• 
riapoder.  Af  de  14  uppraknade  arterna  bar  endast 
en,  Heterosto7na  trigonopoda  Leach,  forut  befunnits 
vara  kand.  De  ofriga  nya  aro  af  Chilognatha :  Spi- 
rostreptus  gigas,  semilunaris,  flavifilis,  stylifer,  ornatus, 
Spiroholus  crassicollis,  htctuosus,  Polydesmus  mossam- 
hicus  och  Strongylosoma  aculeaturn.  Af  familjen  Chi- 
lopoda:  Scolopendra  Mosamhica,  Ptychotrema  {Bran- 
chiostoma  Newp.)  afrum  och  Geophilus  hilineatus.  Mo- 
natsb.   Akad.   d.   Wissensch.   zu  Berlin.    1855.  p.  75. 

Nagra  nya   arter  fran  Avignon  hafva  af  Fabrb 
blifvit    i    ett    bihang    till    bans   har  nedan   anmalda 


346 

afhandling  upptagna,  nemligen:  Julus  aterrimus  4  0 — 
50  millim.  lang,  med  47  -  52  segmenter;  Geophilus 
ilicis.  Han  en  80  millim.  lang,  med  96  fotpar.  Honan 
70  millim.,  med  72  fotpar;  och  Geophilus  convolvens. 
Hanen  62  millim.,  med  66  —  68  fotpar.  Honan  70 
millim.,  med  75 — 86  fotpar.  Ann.  Scienc.  Nat.  IV. 
Ser.  HI.  p.  260,  288. 
Anatorai  E-orandc    Myriapodernas    konsorganer    och    ut- 

Y°^.^.yj  '  veckling  har  ett  ganska  omfattande  arbete  af  Fabre 
blifvit  utgifvet  under  titel  "Reche7xJies  sur  VAnatomie 
des  organes  reproducteurs  et  sur  le  developpement  des 
Myriapodes" ,  hvarigenom  de  forut  gjorda  undersok- 
ningarne  af  Treviranus,  Stein  och  Gervais  m.  fl. 
dels  blifvit  styrkta,  dels  utvidgade.  Betraffande 
konsorganerna  hos  Chilognatlia  bekraftar  Forf.  till- 
varon  af  tvenne  ovarier;  att  Newport  och  Siebold 
endast  funnit  eit,  harror  deraf  att  de  tagit  den  sack, 
hvaruti  ovarierna  inneslutas,  for  ovarium.  Att  de  i 
sjelfva  verket  ega  tva,  fran  hvarandra  skilda,  agg- 
stockar  adagalagges  latt.  genom  undersokning  af 
Craspedosoma,  der  hvardera  for  sig  ar  innesluten  i 
en  sack.  Receptacula  seminis  har  Forf.  funnit  tvenne 
hos  Craspedosoma^  men  hos  Polyxenus  ett.  De  sak- 
nas  deremot  hos  Glomeris,  Julus  och  Polydesmus.  De 
tvenne  sma  kOrtlarne,  som  Stein  hos  Julus  ansett 
vara  sadana  organer,  hafva  enligt  Fabre  en  annnn 
betydelse.  Den  yttre  genital-oppningen,  som  hos  alia 
CJiilognatha  ar  belagen  emellan  andra  och  tredje 
kroppssegmentet,  har  tva  modifikationer.  Hos  Glo- 
meris och  Polyxenus  ligger  den  fritt  vid  basen  af 
andra  fotparet  och  liknar  till  formen  en  varta.  Hos 
,  ,  Polydesmus,  Julus  och  Craspedosoma  har  den  sitt  lage 
i  en  grop.  I  botten  af  denna  grop  visa  sig  tva 
gulaktiga  kroppar  af  trubbig  konisk  form,  hvilka 
djuret  kan  ut-  eller  indraga,  Hanarne  till  CJiilo- 
gnatha   hafva    alltid     en     enda,     mycket     langstrackt 


347 

testikel,  som  pa  bada  siclor  ar  besatt  med  sma  skaf- 
tade  blasor;  hos  Polydesmus  och  Julus  bestar  den 
af  tva  bredvid  hvarandra  liggande  strM,ngar,  for- 
enade  genom  korta  transversella  kanaler.  Sardeles 
fortjenar  namnas,  att  Forf.  funnit  hos  Craspedosoma 
mycket  rorliga  harlika  spermatozoer,  hvaremot  de, 
som  blifvit  anmarkta  hos  de  ofriga  slagtena,  befun- 
nits  korta,  spolformiga  och  utan  rorelse.  Af  sardeles 
intresse  arc  Forf;s  iakttagelser  ofver  sattet  huru 
parningen  fursiggar  emellan  arter  af  Julus  eller  Po- 
lydesmus. Det  var  nemligen  en  icke  utredd  fore- 
teelse,  att  testiklernas  utgangskanal  hade  sin  opp- 
ning  pa  andra  kroppssegmentet,  da  deremot  hanens 
copulations-organer  hafva  sitt  lage  p4  den  sjunde. 
Innan  parningen  narmar  hanen,  genom  vridningar 
pa  kroppen,  sjunde  segmentet  till  det  andra  och 
upphemtar  med  parningsapparaten  en  droppa  af  sS,- 
desvatskan,  hvarefter  parningen  fursiggar  pa  sa  satt, 
att  han  infur  den  pa  sjunde  segmentet  belagna  penis 
i  honans  vulva.  Tillvaxten  af  ynglet  och  de  form- 
forandringar,  som  Julus,  Polydesmus,  Polyxenus  och 
Glomeris  efter  hvarje  hudombyte  underga,  har  Forf. 
genom  ofta  upprepade  iakttagelser  utredt,  och  hari- 
genom  fyllt  manga  luckor  i  var  kannedom  om  dessa 
djur.  Hos  Chilopoda  deremot  ar  aggstocken  enkel, 
men  afvenledes  innesluten  i  en  sack.  Forf.  har  icke 
funnit  Leon  Dufours  uppgift,  att  denna  sack  hos 
Uthohius  skulle  vara  delad  i  tvenne,  bekraftad. 
Ovarium  slutar  hos  Lithobius  och  Scutigera  i  tvenne 
oviducti,  hvilka  innesluta  rectum,  hos  Scolopendra, 
Cryptops  och  Geophilus  finnes  endast  en  Hos  alia 
finnas  tva  receptacula  seminis,  men  af  olika  form, 
nemligen  kulformiga  med  hakformigt  bojd  spets  hos 
Scolopendra,  karnlik  hos  Cryptops,  oval  eller  sphae- 
risk  hos  Geophilus.  Den  utforliga  framstallning  Forf. 
lemnar  pa  hanarnes  parningsapparater  hos  Chilopoda 


348 

innehaller  mycket  intressant,  men  afviker  icke  va- 
sendtligt  frdn  hvad  hos  aldre  Auctorer  harom  finnes 
anfordt.  Med  hansyn  till  Chilopodernas  befruktande, 
hvilken  hittills  varit  okand,  ar  nedanstaende  iakt- 
tagelse  af  Forf.  fOrtjent  att  anfuras:  Han  fann 
nemligen  i  September,  vid  hvilken  tid  alia  Myria- 
poders  parning  synes  ega  rum,  i  en  lada,  hvaruti 
ban  furvarade  manga  individer  af  Geophilus,  tillho- 
rande  bada  kunen,  fina  nat  liknande  spindelvaf  och 
i  midten  af  hvarje  en  liten  hvit  kula.  Vid  mikro- 
skopisk  undersokning  af  denna  visade  den  sig  vara 
en  sadesdroppa  raed  talrika  spermatozoider.  Da  co- 
pulations-organer  saknas  hos  alia  hanar  till  Cliilo- 
poda,  synes  honans  befruktning  forsigga  derigenom 
att  hon  upphemtar  dessa  sma  sadeskulor.  Slutet  af 
den  andra  delen  innehaller  afven  en  redogurelse 
ofver  Chilopodernas  utveckling.  Arbetet  atfoljes  af 
fyra  taflor,  hvilka  framstalla  genital-apparaterna  hos 
olika  slagten.  Ann.  Sc.  Nat.  IV.  Ser.  IV.  p.  ^57. 
Tab.   6—9. 


Aracliiiida. 

Aranei-  Under    titel    "JRecensio   critica  Aranearum   Sueci- 

^^'  carum  quas  descripsunt  Clerkius,  Linnaeus  et  De  Geerus' 
har  Thorell  utgifvit  en  afhandling,  hvaruti  han  pa 
eit  noggrant  och  kritiskt  satt  sokt  bestamnia  de  ar- 
ter,  som  af  forenamnde  trenne  Forf.  blifvit  beskrifna 
eller  afbildade.  I  eii  appendix  uppraknas  de  spind- 
lar,  som  blifvit  funna  i  Upland,  uppgaende  deras 
antal  till  202.  Sasom  nya  for  Sveriges  fauna  be- 
skrifvas  slutligen:  Epeira  Westringii,  Linyphia  index, 
Jj.  arcuata,  Drassus  villosus,  D.  puhescens,  Xysticus 
convexus,    Tarentula  pinetorimi    och   Potamia  idiginosa. 


349 

Acta  Soc.  Scient.  Upsal.  III.  Ser.  Vol.  I.  p.  61. 
Borjan  till  forutnamnde  arbete  har  under  den  an- 
forda  titeln  utkommit  i  disputationsform  i  Upsala 
1855.   8:o,   16  sid. 

Flera  nya  i  England  upptackta  spindel-arter 
hafva  af  Blackavall  blifvit  karakteriserade,  sasom 
Ciniflo  humilis,  Neriene  affinis.  Ann.  and  Mag.  Nat. 
Hist.  S.  S.  XVI.  p.  1;^0.,  Neriene  cornigera,  N.  mon- 
tana,  Walkenaera  vafra.  1.  c.  XVII,  p.  233.  och  Pa- 
chygnathus    nothops.    1.   c.   XVI.    p.    1^0.   Tab.   VIII. 

Leon  DurouR  har,  sasom  nya  arter  fran  Frank- 
rike,  beskrifvit  och  afbildat  Epeira  tomisoides  och  TJie- 
ridion  ardesiacum.  Forf.  utreder  tillika  att  Walke- 
NAERS  pastaende,  att  de  bad  a  konen  af  Tlieridion 
dispar  Dufour  skulle  tillhOra  tvenne  skilda  arter, 
nemligen  hanen  Th.  Payhullianum  Walk,  och  honan 
Tlu  triste  Walk.,  ar  ogrundadt.  Ann.  Entoui.  III. 
Ser.  III.  p.   5.  Tab.  V.  f.   3—14. 

Rorande  de  karakterer,  som  aro  lampliga  till 
spindel-arternas  atskiljande,  sardeles  inom  slagtet 
AmaurobiuSf  hafva  atskilliga  upplysningar  af  KoCH 
blifvit  meddelade.  Korrespbl.  Zool.  Mineral.  Ver. 
in   Regensb.  IX.   p.    158   med   figurer. 

Sasom  nya  arter,  tillhorande  denna  familj,  an- 
foras  dessutom:  af  Lucas  Mygale  luctuosa,  funnen  i 
sudra  Spanien.  Ann.  Ent.  IIL  Ser.  III.  p.  15.  Tab. 
V.  f.  1,  2.  och  af  Clark  Salticus  Blachwalli,  upp- 
tackt  i  England.  Ann.  and  Mag.  Nat.  Hist.  S.  S. 
XVL  p.  329. 

Nedanstaende  trenne  afhandlingar  har  Ref.  icke 
haft  tillfalle  se,  nemligen:  Walker,  "List  of  Spiders 
found  at  Piercefield  \ear  Chepstoio",  Zoolog.  1855.  p. 
4561.  Ralph,  'On  the  Kalepo  a  supposed  pisonous 
Spider  of  New-Zealand,  extract  of  a  letter'.  Journ. 
Proceed.  Linn.  Soc.  I.  p.  1.  och  Bell,  "On  the  habits 
of  Argijroneta  aquatica',    1.   c.   p.   2. 


350 

Rorande  atinospherens  inverkan  pa  spindlarnes 
beteende  hafva  flera  iakttafjelser  af  Coquerel  blifvit 
bekantgjorda,  utan  att  Forf.  likval  omnamner  pa 
hvilken  art  de  blifvit  verkstallda.  Salunda  bar  ban 
funnit,  att  spindlarne  mot  regn  eller  blast  mycket 
forkorta  de  sista  tradarne,  hvarmed  deras  vaf  fastas, 
och  lemna  den  orord  sa  lange  som  vaderleken  ar 
ostadig.  Om  djuret  deremot  gor  dessa  tradar  langre, 
ger  sadant  tillkanna  att  vadret  blir  vackert,  och 
man  kan  bedoma  dess  varaktighet  efter  langden  af 
tradarne.  Om  spindeln  sitter  overksam  ar  detta 
tecken  till  regn,  men  om  den  ater  borjar  arbeta, 
antyder  sadant  att  nederburden  snart  kommer  att 
upphora.     Rev.  et  Mag.  de  Zool.    1856.   p.    130. 

Phalangi-  En   monografi  ofver  de  arter,  som  tillhora  Pha~ 

^^"^-  langidae  och  hvilka  blifvit  funna  i  England,  har  af 
MEli^D  blifvit  utarbetad.  De  af  Koch  grundade 
slagtena  bibehallas  af  Forf.,  som  atergifvit  en  del 
af  dem  sina  aldre  namn.  De  af  Mead  antagna 
genera   karakteriseras  salunda: 

1.  Phalangium  Limne.  Beuen  langa  och  fina,  andra  parets 
fem  eller  sex  ganger  sa  langa  som  kroppen.  Kroppen 
aflangt  oval,  konvex.  Cephalothorax  bestrodd  nied  kno- 
lar,  hvilka  otta  aro  forsedda  med  taggar.  Ogonen  fram- 
staende,  af  medelnnattig  storlek,  ofvantill  forsedda  med 
en  dubbel  kam,  bildad  af  knolar  eller  tander.  Bak- 
kroppen  vanligtvis  prydd  med  en  vinkelformig  ryggflack. 
Palperna  mattligt  langa,  med  undantag  af  hanarnes  hos 
nagi^a  arter,  andra  och  tredje  lederna  ofta  med  framsta- 
ende  vinklar,  aldrig  greniga.  5  arter,  Phal.  cornutum 
Linn.,  cornigenim  Herrm.,  parietinuin  De  Geer,  cane- 
scens  Koch  och  minutum  n.  sp. 

2.  Megabunus  n.  g.  Ogonen  framstaende,  mycket  stora, 
forsedda  med  en  tydlig,  dubbel  kam.  Palperna  greniga 
och  taggiga  pa  undra  sidan.  Benen  mattligt  langa  och 
fina.  Kroppen  mera  kort,  och  cephalothorax  bred  hos 
bada  konen  2  arter,  M.  corniger  Herrm.  och  msignis 
n.  sp. 


354 

3.  Opilio  Herbst.  Benen  mattligt  langa,  andra  paret,  hvil- 
ket  alltid  ar  langst,  merendels  icke  mer  an  fyra  ganger 
af  kroppens  langd  ocli  hos  honorna  ofta  mindre.  .Foista 
tarsleden  odelad.  Kroppen  nfigot  nedtrvckt;  cephalo- 
thorax  med  treune  framstaende  tiinder  pa  dess  ofra  och 
framre  sida,  sidokanten  oftast  erenuleiad.  Ogoneu  sma, 
med  en  tandad  karn.  Palpeina  af  mattlig  liingd ;  tredje 
och  fjerde  lederna  ofta  med  framstaende  bihang  eller 
vinklar;  forsta  och  andra  lederna  bevapnade  med  talrika, 
starka  taggar  pa  undra  sidan;  coxerna  och  trochantererna 
afven  taggiga;  ryggflacken,  da  den  finnes,  vanligtvis  af- 
lang,  i  spetsen  afhuggen.  Abdominal-segmenterna  ofta 
forsedda  med  hvassa  knolar  eller  taggar.  4  arter,  0. 
Hystrioo  Latr.,  ephippiatiis  Koch,  agrestis  n.  sp.  och 
terricola  Koch. 

4.  Leiobunus  Koch.  Benen  siirdeles  langa  och  fina.  Krop- 
pen kort  och  rund,  siirdeles  hos  hanarne;  cephalothorax 
utan  knolar  eller  taggar.  Ogonen  framstaende,  sma,  utan 
kam.  Palperna  korta  och  fina,  utan  framstaende  bihang 
eller  vinklar.      1    art,  L.  rotundus  Latr. 

5:  Nemastoma  Koch.  Kroppen  kort  och  aggformig.  Ce- 
phalothorax och  abdomen  utan  nagon  markbar  skiljo- 
linia.  Ogonen  antingen  belagna  pa  en  oregelbunden 
upphojning  nara  framre  kanten  af  cephalothorax,  eller 
pa  skallika  upphojningar.  Kroppen  tydligt  ringlad,  rin- 
garne  atskilda  vid  abdomens  spets.  Palperna  langa  och 
tradformiga.  Palces  hos  hanarne  forsedda  med  horn.  2 
arter,  N.  bimaculatum  Fabr.  och  chrysomelas  Herrm. 

6.  Homalonotus  Koch.  Kroppen  nedtryckt  och  platt  pa  ofra 
sidan.  Cephalothorax  punkterad  i  pannan,  utan  stigmata 
vid  kanterna  och  tydligt  skild  fran  abdomen.  Ogonen 
framstaende,  sma  och  knolformiga,  utan  reguliar  kam. 
Bakkroppssegmenterna  tydliga  pa  undra  sidan,  men  for- 
enade  i  en  enda  skold  pa  ryggen,  hvilken  ar  forsedd 
med  atskilliga  rader  af  stora  knolar.  Benen  korta  och 
taggiga,  andra  paret  finare,  de  andra  fortjockade;  forsta 
tarsleden  odelad.      1   art,  H.  quadridentatus  Fabr. 

Ann.   and   Mag.   Nat.  Hist.  S.  S.  XV.  p.  393.  Tab. 
10,   M. 

Lucas    har    redogjort    fur    skilnaden    emellan 
Homalonotus   bispinosus    n.   sp.    och    //.  quadridentatus 


352 

Fabr.       Den    forstnamnde    har    blifvit     upptackt    i 
granskapet  af  Paris.    Ann.  Ent.  III.  Ser.  IV.  p.  CXI. 

Scorpio-  Skorpionerna   utgOra,   som    bekant   ar,   en  af  de 

-mdes.  jj^g^  begransade  familjer  inom  Arachnidernas  klass. 
Blanchard,  hvllken  anstallt  en  noggrann  under- 
sokning  af  dessa  djurs  organisation,  har  meddelat 
de  resultater,  hvartill  ban  i  namnde  hanseende  koni- 
rait.     Compt  Rend.  XXXVIII.   p.   965. 

Pseudo-  En    fortrafflig    afhandling    ofver    denna  familj, 

^nider'  ^^'^  Forf.  foreslar  att  benamna  Chernetidae,  har  af 
Menge  blifvit  utarbetad.  Forf.  afhandlar  haruti 
dessa  djurs  sa  val  yttre  som  inre  organisation,  med- 
delar  iakttagelser  ofver  deras  lefnadssatt  och  be- 
skrifver  slutligen  de  vid  Hamburg  funna  slagtena 
och  arterna.  Pa  fem  bifogade  taflor  hafva  alia  de 
anforda  djuren  i  betydlig  forstoring  blifvit  afbil- 
dade,  afvensom  deras  anatomi.  De  upptagna  ar- 
terna fordelas  i  fem  slagten,  hvilka  salunda  karak- 
teriseras : 

1.  Chthmiius  Koch.  Med  fyra  ogon,  aflangt  fyrkantig  huf- 
vudbrostskold,  bihang  pa  palpernas  brostskifvor  och  fram- 
ben  af  hufvudbrostskoldeiis  langd.  2  arter,  Ch.  ischno- 
chelus  Herrm.  (mahanda  densamme  som  Orbisium  ortho- 
dactylum  Leach),  den  andra  funnen  i  bernsten. 

2.  Obisium  Illig.  Med  fyra  ogon.  Hufvudbrostskolden 
aflangt    fyrkantig,    elfva    bakkroppssegraenter,   bihang  pa 

'  palpernas  brostdelar,  nara  underliippen.    Frambenen  kor- 

tare    an    hufvudbrostdelen,      2  arter    (en  lefvande  och  en 
i  bernsten). 

3.  Chelifer  Latr.  Med  tva  ogon.  Hufvudbrostskolden  tri- 
angelforraig,  fraratill  paraboliskt  rundad.  Benen  med 
tydliga  larringar.  6  arter  (tva  lefvande  och  fyra  i  bern- 
sten). 

4.  Cheiridium  Menge.  Med  tva  niycket  sraa,  dolda  ogon. 
Hufvudbrostskolden  triangelforraig,  framtill  med  afhug- 
gen  spets,  tio  bakkroppssegmenter.  Hofterna  och  ofvcr- 
laren    pa    de  tvenne  sista  fotparcn   knappt  miirkbart  for- 

tjockade. 


353 

tjockade.     Bekladnaden    skallik.     Typen    ar  Chelifer  mu- 
seorum  Leach,  (en  art  i  bernsten^. 

5.  Chernes  Menge.  Utan  ogon.  Hufvudbrostskolden  trian- 
gelformig,  fraratill  paraboliskt  ruiidad  Fotterna  med 
tydliga  larringar.  2  lefvande  arter,  Scorpio  cimicoides 
Fabr.,  Ch.  oblongus  n.  sp.,  och  1  art  i  bernsteri.  Neueste 
Schrift.  Naturf.  Gesellsch.  in  Danzig.  V.  Part.  I.  p.   44. 

Ett  utmarkt  arbete  ofver  Acarina  bar  af  Ni-  Acarina. 
COLET  blifvit  paborjadt  under  titel;  ''Histoire  natu- 
relle  des  Acariens,  qui  se  trove7it  aux  envisons  de 
Paris'.  Den  hittills  utkomna  delen,  hvilken  af- 
handlar  den  fOrsta  familjen  "Acariens  terrestres  ou 
aeriens"  eller  Oribatidae,  innehaller  en  mangd  vig- 
tiga  iakttagelser,  hvarigenom  var  kannedom  om  dessa 
djur  blifvit  i  hog  grad  utvidgad.  Icke  allenast  de- 
ras  yttre  och  inre  organisation  bar  blifvit  framstalld, 
utan  afven  metamorfosen  af  de  sarskilda  arterna 
utredd,  hvarigenom  adagalagges,  att  flera  hithorande 
slagten,  sasom  Astoma,  Leptus,  Cams,  Ocypeta,  Acly- 
sia,  TrocJiinus,  Myohia,  Cellaeno,  Murcia,  Hypochtlio- 
nius  m.  fl.  blifvit  uppstallda  efter  larver,  hvilket 
forhallande  antyder  det  fciga  varde  de  karakterer 
ega,  hvarpd  slagtena  blifvit  grundade,  och  hvari- 
genom ofta  arter  icke  allenast  af  ett  slagte,  utan 
afven  af  en  familj,  endast  aro  outvecklade  individer 
af  en  annan  familj.  Forf.  indelar  Acari  i  tvenne 
storre  afdelningar  eller  sadana  som  lefva  pa  landet 
och  sadana  som  vistas  i  vattnet.  De  forra  eller 
Oribatides  sunderfalla  i  fem  grupper:  Oribatides,  Ga- 
masides,  Acarides,  Ixodides  och  Trombidides.  Vatten- 
Acari  bilda  tvenne  grupper:  Hydraclmides  och  De- 
modides.  Genom  anstalld  jemforelse  emellan  de  ar- 
ter, hvilka  blifvit  insamlade  i  narheten  af  Paris, 
och  de,  som  blifvit  funna  pa  andra  stallen  inom 
Frankrike,   Tyskland   eller   Schweiz,    anser   Forf.  sig 

Prof.  Bohemans  Arsb.  1855,    185(1  23 


354 

kunna  sluta,  att  de  i  mellersta  Europa  forekom- 
mande  species,  alia  kunna  hanfuras  till  nagot  af  de 
slagten  Forf.  antagit.  Arbetet  delas  i  kapitel,  in- 
nehallande  allmanna  betraktelser,  embryologi  och 
metamorfos,  anatomi,  klassifikation  och  granskning 
af  karakterernas  varde.  De-  organer,  som  ansetts 
lemna  de  basta  generiska  skiljemarkena,  aro:  nutri- 
tions- och  rorelse-organerna,  kroppens  och  dess  bi- 
hangs  form.  Kroppsforrnen  fortjenar  sa  mycket 
mer  afseende,  som  de  olikheter  den  foreter  alltid 
sta  i  ofverensstammelse  med  nutritions-  och  ro- 
relse-organerna. Haren,  de  ma  ega  hvilket  lage 
som  heist,  hafva  ingen  generisk  betydelse.  Forf:s 
indelning  af  de  Acari,  som  lefva  pa  landet,  ar 
foljande: 

I.  Oribatides.    Forsedda  med  skiflika  bihang,  fastade  antin- 
gen  under  eller  pa  sidoiua  af  cephalothorax. 

A.   Med  vinglika  och   rorliga  utvidgningar  pa  abdotneris 
sidor. 

1.  Felops  Koch.  Kroppen  iiastan  rund,  nagot  platt. 
Palperna  fina,  forsta  leden  mycket  kort,  den  an- 
dra  storre,  nagot  uppblast  och  lika  lang  som  de 
tva  foljande  tillsammanstagna,  hvilkas  diameter 
forminskas  fran  basen  till  spetsen,  sista  leden 
smal,  cylindrisk,  lika  lang  som  den  andra  och 
slutande  i  en  trubbig  spets  forsedd  med  har. 
Lappen  oval.  Kakarne  ganska  korta,  spetsiga, 
tvaflikiga,  med  sjelfva  spetsen  nagot  nedbojd. 
Mandiblerna  langa,  urskurna  vid  framre  midten, 
hastigt  tilltagande  i  bredd  mot  den  bakre  half- 
ten  och  slutande  med  en  liten  tvatandad  tang, 
som  pa  insidan  ar  tandad.  Tarserna  treledade, 
med  den  mellersta  klon  storre  an  de  tvenne  an- 
dra. Hjessans  har  spadlika,  fastade  under  en 
skiflik  och  fyrkantig  forlangning  af  abdomens 
framre  kant.     5  arter. 

2.  Oribata  Latr.  Kroppen  mer  eller  mindre  klot- 
formig,  ofvanpa  mycket  konvex.  Palperna  nastan 
spolformiga,  forsta  leden  ganska  kort,  den  andra 


355 

stor,  uppblast  och  lika  laug  sora  cle  tre  toljande 
tillsammaustagna,  den  femte  smal,  urskuren  eller 
afhuggen  i  spetseni.  Lappen  triangelformig,  med 
nagot  rundade  sidor.  Kakarne  icke  spetsiga, 
med  den  yttre  fliken  tvadelad,  den  inre  forsedd 
med  ett  skaft,  som  slutar  i  tvenne  ludna  borst. 
Mandiblerna  stora,  korta,  breda,  intill  fyratan- 
dade.  Tarserna  treledade,  med  klorna  lika  som 
hos  foregaende.  Pannans  bar  borstlika.  Ingen 
forlangning  vid  abdomens  framre  kant.  1  5  arter. 

B,  Inga  vingformiga  sido-utvidgningar. 

3.  Leiosoma  Nicol.  Kroppen  aggformig,  spetsig 
bakat,  mycket  konvex.  Palperna  cylindriska, 
korta,  knappt  rackande  framom  kakarnes  taste, 
forsta,  tredje  och  fjerde  lederna  korta,  den  andra 
langre  an  de  tre  foljande  tillsammanstagna,  den 
femte  konisk,  nagot  langre  an  den  foregaende, 
Lappen  stor,  f  ram  till  foga  rundad,  nastan  af- 
huggen  och  uppblast  vid  hvarje  sida  nara  pal- 
pernas  faste.  Kakarne  spetsiga,  med  den  yttre 
fliken  langre  an  den  inre.  Mandiblerna  stora, 
uppbhlsta,  pa  insidan  fyratandade.  Fotterna  fa- 
stade  under  kroppens  sidokant,  pa  lika  afstand 
fran  denna  och  fran  raidtellinien.  Tarserna  som 
hos  de  tvenne  fdregaende  slagtena.      6   arter. 

4.  Cepheus  KocH.  Kroppen  bred  och  migot  platt. 
Palperna  fina,  tradformiga,  forsta  och  tredje  le- 
derna ganska  korta,  den  andra  dubbelt  sa  lang 
sora  de  tva  foljande  tillsammanstagna,  den  sista 
lang,  konisk  och  besatt  med  har.  Lappen  bre- 
dare  an  lang,  framre  kanten  sinuerad  och  bil- 
dande  en  vinkel  i  midten.  Kakarne  stora,  rac- 
kande langt  framom  lappen.  Mandiblerna  korta,. 
tjocka,  pa  inre  sidan  fyratandade.  De  tre  sista 
fotparen  fastade  under  kroppens  sidokant,  i  en 
dubbel  urskarning  pa  sidan  af  sternum  Tarserna 
treledade,  med  lika  klor.      3   arter. 

5.  Notaspis  Herrmann.  Kroppen  mer  eller  min- 
dre  klotformig,  med  de  tre  bakre  fotparen  fa- 
stade vid  sidokanten.  Palperna  langa,  nastan 
cylindriska,  synliga  ofvanifran  da  djuret  ar  i  ro- 
relse,  andra  leden  nastan  lika  lang  som  de  tre 
foljande    tillsammanstagna,    men    knappast   tjoc- 


356 


kare,    sista    leden   lika  lang  som  de  tva  forega- 
'  ende  tillsammanstagna  och  forsedd  i  spetsen  med 

bojliga  har.  Lapperi  bred,  nastan  tviirt  afhug- 
gen  i  dess  frarnre  kant,  eller  bildande  en  oppen 
viiikel.  Kakarne  langa,  tvaflikiga,  den  inre  fli- 
ken  spetsig,  slutande  i  tva  eller  tre  borst.  Man- 
diblerna  korta,  tjocka,  ganska  uppsviillda  i  raidten, 
slutande  i  en  tvadelad  tang,  hvars  skanglar  intill 
aro  tretandade.  Tarserna  treledade,  med  trad- 
formiga,  lika  klor.    3  arter. 

IL   Orhitides    utan    taggar    eller  skiflika  bihang  pa  cephalo- 
thorax. 
A.  Tarserna  treledade. 

6.  Eremaeus  Koch.  Kroppen  aflang,  nedtryckt, 
hopklarad  vid  cephalothoracis  faste.  Palperna 
tradformiga,  sista  leden  langre  an  den  torega- 
ende  och  urnupen  pa  yttre  sidan.  Lappen  bre- 
dare  an  lang,  cirkelforraig,  pa  sidorna  fraratill 
rundad,  betackande  hela  munoppningen.  Kakarne 
ganska  korta.  Mandiblerna  korta,  pa  insidan  fyra- 
tandade.  Tarserna  korta,  uppsvallda,  treledade, 
den  inre  kroken  storre  an  sidokrokarne,  som  aro 
tradformiga.      3  arter, 

7.  Nothrus  Koch  Kroppen  aflang,  taggig,  ofta  fyr- 
kantig,  pa  ofra  sidan  urhalkad.  Palperna  stora, 
cylindriska,  forsta  leden  langre  an  de  andra, 
den  fjerde  minst,  den  ferate  trubbig  och  bevap- 
nad  med  afhuggna  taggar.  Lappen  bred,  med 
rundad  bas,  t'ramkanten  bildande  en  nastan  rat 
vinkel.  Kakarne  langa,  med  inre  fliken  tretan- 
dad.  Mandiblerna  grofva,  korta,  pa  inre  sidan 
med  fyra  eller  fern  tander  pa  hvarderas  spets. 
Fotterna  tjocka,  taggiga,  mindre  lapga  an  krop- 
pen, tarsernas  krokar  lika.     6   arter. 

^.  Tarserna  enledade. 

8.  Damaeus  Koch.  Kroppen  klotformig,  med  langa 
och  fina  ben.  Palperna  langa,  cylindriska,  nastan 
borstlika,  andra  och  femte  lederna  af  lika  langd 
och  langre  an  de  tre  ofriga  tillsammanstagna. 
Lappen  fyrkantig,  framre  kanten  trubbig.  Ka- 
karnes  yttre  flik  knappt  sinuerad.  Mandiblerna 
jcorta,  tjocka,    med  tretandade  spetsar.     5  arter. 


357 

9.  Tegeocranus  NicoL.  Kroppen  kort  och  tjock. 
Palperna  spolformiga,  andra  och  femte  lederna 
lika  langa  som  de  tva  raellersta  tillsamraans- 
tagna,  den  sednare  i  spetsen  understundora  ur- 
skiiren,  stundom  raangtandad.  Kakarne  spetsiga, 
bildande  en  tang,  Mandiblerna  stora,  pa  in- 
sidan  knappt  tandade.     3   arter. 

10.  Herrmannia  NicoL.  Kroppen  aggforniig,  mycket 
kullrig  pa  ofversidau.  Palperna  stora,  spolfor- 
miga; forsta  leden  nastan  lika  lang  som  den 
tredje,  men  mycket  tjockare,  den  andra  tjock 
och  uppsvalld  pa  inre  sidan,  nagot  mindre  an 
de  tvenne  foljande  tillsamraanstagna,  den  sista 
liten  och  konisk.  Lappen  lika  lang  som  bred, 
mycket  vinkelformig,  pa  sidorna  toga  urskuren. 
Kakarne  langa  och  djupt  urskurna  vid  basen  for 
palpernas  gommande.  Mandiblerna  sma,  koni- 
ska,  pa  insidan  mangtandade.  Fotterna  naende 
sterni  midtellinia,  hofterna  mycket  tydliga.  3 
arter. 

1 1.  Hoplophora  Koch.  Kroppen  aggformig,  mycket 
kullrig,  med  rorlig  cephalothorax.  Palperna  trad- 
formiga,  fyraledade.  Lappen  ganska  liten,  bil- 
dande en  spetsig  vinkel  och  endast  betackande 
en  liten  del  af  kakarne.  Kakarne  langa,  med 
den  inre  fliken  spetsig.  Mandiblerna  pa  insidan 
mangtandade.  Fotterna  korta  och  cylindriska. 
3  arter. 

F6rf:s  iakttagelser  rorande  dessa  djurs  utveck- 
ling  aro  af  stort  intresse.  Salunda  borjar  embryots 
bildning  redan  i  honans  kropp  och  ar,  da  agget 
lagges,  sa  for  sig  kommet,  att  det  snart  klackes. 
Det  unga  djuret  eger,  da  det  framkommer,  endast 
tre  par  fotter.  Det  andra  felas  under  denna  pe- 
riod. Endast  slagtet  Hoplophora,  en  afven  i  an- 
dra hanseenden  afvikande  form,  gor  harifran  ett 
undantag  och  framkommer  med  fyra  fotpar.  Det 
felande  andra  fotparet  visar  sig  vanligen  forst  efter 
forsta  hudombytet,  hvarefter,  sa  val  som  efter  alia 
de   foljande,  kroppsformen  vasendtligt  forandraSj  tills 


358 

(Ijuret  erhallit  sin  fullstandiga  utblldning.  Har- 
vid  forekomma  dock  tvenne  modifikationer.  Hos 
den  afdelning  af  Oribatides,  hvilken  i  fullvaxt  till- 
stand  utniarker  sig  genom  pa  sidorna  af  cepliMlo- 
thorax  belagna  lamellika  bihang,  aro  larverna  anda 
till  sista  hudOmsningen  af  en  heterogen  kroppsform. 
Hos  den  andra  deremot,  hvarest  dessa  bihang  sak- 
nas,  aro  larverna  redan  fran  forsta  tiden  mer  eller 
mindre  lika  imagines,  och  narma  sig  dessa  vid  hvarje 
hudombyte.  Archives  Mus.  d'Hist.  Nat.  VII.  p.  381. 
Tab.   ^4  —  33. 

GossE,  som  uppstallt  ett  nytt  slagte,  Hala- 
carus,  hvilket  han  oratt  for  till  Oribatides,  har  pa 
detsamma  raeddelat  foJjande  karakterer:  Kroppen 
betackt  nied  en  skold,  antingen  slat  eller  farad 
tvars  ofver.  Undersidan  delad  efter  midten.  Sny- 
tet  liknande  ett  hufvud,  bestaende  af  en  lapp,  slu- 
tande  i  en  spots,  delad  efter  nastan  hela  langden, 
ined  ett  par  fina  mandibler.  Palperna  sluta  med 
en  klo.  De  tvenne  hithorande  arterna,  H.  rJiodo- 
stigma  och  H.  ctenopus,  lefva  i  hafvet.  Ann.  and 
Mag.  Nat.  Hist.  S.  S.  XVI.  p.  ^7.  Tab.  3.  f. 
1  —  10. 

Weber  har  letnnat  en  fullstandig  beskrifning 
och  noggran  afbildning  af  Tetranychus  telarius,  hvil- 
ken, som  bekant  ar,  med  sin  fina  vafnad  ofver- 
spinner  vaxterna  och  harigenom,  sa  val  som  ge- 
nom utsugandet  af  deras  saft,  fororsakar  att  de 
do  ut.  Zwei  und  Zwanzigst.  Jahresb.  Mannheim. 
Ver.   p.   20. 

Om  den  Acarus-art,  tillhorande  slagtet  Oidium, 
som  forekommer  pa  vinrankan,  hafva  nagra  iaktta- 
gelser  af  La  Habpe  blifvit  bekantgjorda  i  Bull. 
Soc.  Vaud.  N:o   35.  p.   ^^9. 

En  med  vackra  figurer  forsedd  afhandling  of- 
ver   skabbdjurets    anatomi,    physiologi    och    utveck- 


359 

ling  har  BoURGiGNON  utgifvit  under  titel:  "TraitS 
Entomologique  et  patliologique  de  la  gale  de  l'homme\ 
Mem.  presente  par  divers  Savans  a  I'Acad.  des 
Scienc.  <le  I'lnstitut  de  France.  Sciences  math,  et 
phys.   XII.   p.    L 

BiELER  har  funnit  att  skabb  hos  kattor  fQr- 
orsakas  af  en  lit  en  Acarus-art,  soni  han  benamnt 
Sarcoptes   Cati.     Bull.   Soc.   Vaudoise.   N.  35.  p.  194. 


Bureau,    som    redogjort    fur    sina    forsok    att  Diverse 
scenom     begao^nande     af    honinir    insamla  nattfjarilar,  J^ '  ^  ' 
anser  lampligare  att   med   detta   anine   bestryka  iv'^-insaviUng. 
dens   bark;  an  att   harvid  begagna  rep  insmorda  med 
honing.      Fangsten    pa    detta    satt   lyckas   likval   en- 
dast    om   husten,    da   de   flesta   blommorna  aro  forbi. 
Under    en     manads    tid    hade  omkring    4  00   arter  i 
4  500   exemplar  erhallits.      Ann.   Ent.  Ill    Ser.   III. 
p.   215. 

Shield    har    meddelat   ilnderrattelser  om   huru  Lawers 
man   bor   bete   sig   vid  uppfodande  af  larver  och  for-   XnS. 
varande  af  pupor,   sardeles  Microlepidopternas,     Nat. 
Hist    Review.  II.   p.    106. 

Thenard  har  i  Franska  Vetenskaps-Akade-^etZe/mo< 
mien  upplast  en  afhandling  rorande  sattet  att  utuda  "^'^^  ''**' 
vSggloss.  Forf.  har  dertill  anv^ndt  tval,  upplost 
i  vatten,  hvilken  dodar  alia  de  individer,  som  der- 
med  kunna  atkommas.  Under  sednare  aren  har 
samma  medel  med  framgang  blifvit  anv^ndt  for  att 
dermed  fordrifva  Coccus-arter  och  andra  insekter, 
som  angripa  vaxterna.  Rev.  et  Mag.  de  Zool.  1855. 
p.   433. 

En    nyttig    upptackt    utgor    ostridigt    det   gul-  Persiskt 
grona,   oangcnamt    luktande   pulver,   hvilket    for  om-  puher. 
krinor     ^0     ar    sedan    kommit   i   handeln    under   be- 
namningen     Persiskt     eller    Kaukasiskt    insektpulver. 


360 

Detta,  som  i  burjan  betaldes  med  25 — 40  rubel 
silfver  for  hvarje  pud,  bar  sa  betydligt  sjunkit 
i  pris,  att  samma  qvantitet  nu  saljes  i  Tiflis  for 
20 — 40  kopek  silfver.  Noschel,  som  dermed  an- 
stallt  en  mangd  forsok,  forordar  pa  det  bogsta 
dess  anvandande  afven  i  Museer.  Han  beskrifver 
dess  verkan  pa  insekterna  salunda:  att  dessa  ge- 
nast,  sedan  det  blifvit  utstrodt,  visa  sig  oroliga  och 
angsliga.  De  bakre  extremiteterna  borja  neka  att 
gora  tjenst.  Djuret  vacklar  och  faller  latt  ikull, 
visar  ett  bemodande  att  ga  at  sidan  eller  baklan- 
ges,  vid  mun-  och  analoppningen  fOrete  sig  kramp- 
aktiga  rorelser  i  musklerna,  sugrOret  utstrackes, 
slutligen  folja  krakningar  och  utsot,  hvarefter  det 
lagger  sig  pa  ryggen.  Vingarne  aro  annu  i  ro- 
relse.  Det  forsoker  flyga,  faller  till  jorden  och  dor. 
Pulvret  tillverkas,  enligt  hvad  kandt  ar,  af  Com- 
positae.  Allmannast  anvandes  hartill  Pyrethrum 
carneum  och  P.  roseum.  Dessa  finnas  temligen 
hogt  upp  pa  bergen,  ofvanom  tradgransen,  6000  — 
7000  fot  hogt.  Ofverst  forekommer  P.  roseum, 
som  lemnar  det  basta  pulfret.  For  ofrigt  anvandes 
hartill  Pyrethrum  caucasicum,  P.  sericeum,  P.  ino- 
dorum,  P.  corymbosum  och  Chrysanthemum  leucan- 
themum,  ehuru  de  trenne  sednare  visat  sig  mindre 
kraftiga.  De  insamlade  blommorna  torkas  i  luften, 
utbredda  pa  tacken.  Till  erhallande  af  ett  verk- 
samt  pulver  hor  sasom  ett  hufvudvilkor,  att  blom- 
morna hastigt  och  fuUkomligt  torkas.  Om  de  fri- 
ska  blommorna  ligga  langre  tid  tillsammans,  blifva 
de  odugliga.  Innan  de  formalas,  sonderkrossas  de 
med  en  enkel  vals.  Korresponsbl.  Naturf.  Ver.  zu 
Riga.  VIII.   p.    17,   25. 


361 

Slutligen  dterstar  ntt  i  korthet  omnamna  de  Dode 
Entomologer,  som  under  aren  1855  och  1856  med  ^"^'°™''* 
dOden  afgatt.  Dessa  aro:  Georg  Newport,  fodd 
d.  U  Febr.  1803,  dOd  i  London  d.  6  April  1854 
(Biogr.  Trans.  Ent.  Soc.  New.  Ser.  III.  Proceed. 
p.  51);  Doctor  Wilhelm  de  Ha  an,  dOd  d.  45 
April  1855,  54  ar  gamma  1  (Biogr.  af  Vrolik. 
Versl.  en  Medel.  van  Wetensch.  III.  p.  399.,  af 
Newman.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S.  III.  Proceed,  p. 
433);  William  Wing,  dOd  1855  i  London,  28 
ar  gammal  (Biogr.  af  Newman,  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  III.  Proceed,  p.  49);  Abel  Ingpen,  fodd 
d.  20  Maj  1796,  dod  d.  14  Sept.  1854  i  Chel- 
sea. (Biogr.  af  Newman.  Trans.  Ent.  Soc.  N.  S. 
III.  Proceed,  p.  50);  Ofverste-Lieutenant  Cham- 
pion, dod  1855  genom  erhallna  sar  under  falttaget 
pa  Krim.  (Biogr.  af  Newman.  Trans.  Ent.  Soc. 
N.  S.  III.  Proceed,  p.  53);  Doctor  Friederich 
Klug,  fodd  d.  5  Maj  1775,  dod  d.  3  Februari 
1856  i  Berlin.  (Biogr.  af  Gerstaecker.  Stett. 
Entom.  Zeit.  1856.  p.  225);  Jean  Theodose 
Doublier,  fodd  d.  1 1  Januari  1814  1  Draguignan, 
dod  d.  15  Januari  1854  (Biogr.  af  Mulsant. 
Muls.  Opusc.  Ent.  VII.  p.  175);  Macquart,  dod 
i  Lille  1855;  Johan  Sepp,  fodd  d.  18  Sept.  1778, 
dod  i  Amsterdam  d.  19  Dec.  1853  (Biogr.  af  von 
Heyden.  Stett.  Ent.  Zeit.  1855.  p.  16);  Tradgards- 
Direktoran  P.  Fr.  Bouche,  dod  i  Berlin  d.  3  April 
1855,  12  ar  gammal;  Wilhelm  von  Jenison, 
fodd  d.  1^  Dec.  1796,  dod  d.  14  Juli  1853  i 
Ohio  (Biogr.  af  von  Heyden.  Stett.  Entom.  Zeit. 
1855.  p.  15);  Fru  Lienig,  kand  genom  sina  Le- 
pidopterologiska  forskningar  i  Liffland,  dod  1856; 
DiCKHOFF,  fodd  d.  8  August!  180^  i  Pommern, 
dod  d.    19   Dec.    1854  i  Stettin  (Biogr.  Stett.  Ent. 

Prof.  Bohemam  Arsb.  1855,  1850.  2* 


36£ 

Zeit.  1855.  p.  35);  Anton  Roll,  tlod  ^3  ar  gam- 
ma 1  (Biogr.  af  Pokorny.  Verh.  Zool.  Bot.  Ver. 
in  Wien.  V.  Sitzungsb.  p.  105).  En  Biographic 
ofver  GoTTHKLF  Fischer  de  Waldheim  bar  blif- 
vit  forfattad  af  Amyot.  Ann.  Enr.  III.  Sew  III. 
p.   323. 


fris:    3    Ruir    Riksmyiit. 


^^¥^h 


'^m 


■^:JS 


*^-x 


?^3M