Skip to main content

Full text of "Egenhändiga anteckningar af Carl Linnæus om sig sjelf : med anmärkningar och tillägg"

See other formats 


Smithsonian Institution 
Libraries FREE 


Gift of RE | 
Harry Lubrecht 


EGENHÅNDIGA ANTECKNINGAR 


AE 


CARL LINNEUS 


MED 


ANMÄRKNINGAR OCH TILLÄGG. 


UPSA EA, 
PALMBELAD & C., 


I 8 2 3. 


EGENHÅNDIGA ANTECKNINGAR 


OM SIG SIELF 
MED 
ANMÄRKNINGAR OCH TILLÄGG. 


Te cuneta loquetur 
Tellus, te variis seibent in floribus Hovr:e. 


Claudianus. 


HIOCKTTIOT ME NMPEEC XX 


= 4 


e& 


PY 


EL 


” 


NIA (ERE SE NÄRA) I 0 NGN 


AR VRETA 


Förstöde Förteckning på Respective Subscribenter lades under presi 
sen vid Jultiden år 1821 och blef färdigtryckt i början af Januarii månad år 1822. Den 
Ryska och Finska har jag låtit nästan ordagrant aftrycka sådan, som jag den erhöil 


år 1820. 


rymme och tillgång på stylar det me sdgirvit, 


stadkomma, ända till dess SE n begynie: 
der förekomma, hoppas jag vinna benägen ursäkt. De 


m. m., har jag naturligtvis ej kunnat upptaga. 


mödande oaktadt, ändå torde 
efter sistnämde tid skedde befordringar, 


Den Svenska har jag deremot sökt göra så fullständig och riktig, som ut- 


samt min egen möjliga åtgärd förmått å- 
För de brister och fel, som, nutt be- 


Efter 1821 års slut tillkomne Subscribenter: 


Alm, Joh. , Cormmissarie i Kamm. Rätten 
Alsiag, G., Fältväbel 

Arsenius, S.., Lagman och Häradshöfding € Ex, 
Carlén, C,, KronoBefallningsman 

De Ron, Fac., Grosshandlare 

Drås, P., Kamrerare 

Essen, Erih: Fr. UV. 'v., Major m.m. R SO 
Frålich , Grefve, C, G,, ÖfversteLieuten. RSO 
Gyllehhaal, L. Er. Assessor i Sv, HolRätlt 2 Ex. 
Hafner , F. C. Fr, HofCapellmästare, m. m, 
Hultman , P, 4., HäradsSkrifvare 


Till erhållande af någorhwda likformighet öfver allt i den Svenska Listan, 
så väl sora rättelse af de hufvudsakligaste, mig vetterlige eller al 


till uppfyllande 


Kjellén, F > KronoLänsman 

Palmstjernårs Erihs: C,; Os; Ölv, Lieut. m m BR 5 t 

Palmstruch, Margr. Chr, , få Sundberg y Enka SR 
Ryttmäst. Palmstruch 

Ratihke, F., Nat. Hist, Prof. i Christiania, R N 
O ON DA 


Recenstjerna, N. S., Kammar-Junkare 


Rudbeck , Frih. 4,, Hof-Marskalk, mm C WO 
R SO 

Silfverhjelm, A. Charl. Sopkh,, Friherrimna, f. Frih. 
ÅAdlermark. 


observerade, der varande brister och fel, har jag bordt tillägga och a följande : 


R SO St. 
Mer. O 
Adlersparre , framför Grefve G., insätt: 

Afrelius , L, P., tillägg: Prost och 
Afrelius, P. v.,, står: F., läs: M D K:s 1:ste 
Ahlfort, utstryk: m m 

Almgien , Villägg : Th. Lice, 

Aschan, FJ. L., tillägg: och BruksPatr. 
Asker , ullägg : och Kämn. Pra. 


Adlercreutz, tillägg: K, R af K Pr. 


H, Exc. 


Bayard , tilägg: Bruks- 

Becker , f. E., står: Pruks-, läs: Bruks- 
Bergencreutz, tillägg: i Sk:s o. B!:s Hof Rätt 
Berglund, -- tt och Akad, Bokhandl. 
Bergquist, J.W. tillägg: Bruks- 


Bergström , E,, -- : Th, Lic. 

Bodin, tillägg: Th, Cand, 

Bonde , framiör : Friherre Ci; H. Exc. 
efter: CN O, tillägg: R KC XLS 
OR SO 

Bonde , Frih. C, Carlsen, tillägg: Jur. Doct, 


Brandstrém, tillägg: Contraets= 


och 
Fomig 
Pring, efter: och, tillägg: Acad. 
Broman, A. F., == occhh Lice, 
Broman , S. A., - mm 
Broome » G., står: 'Theol. Semin. Frefect) 15: 
Kyrkoherde é 
Broome, Sv,, tillägg: i Kamm. Rätten 
Carleson , tillägg: i Svea HofRätt 
Carlstrand , står; F, läs: E 
Chrysander , F$. , villägg: Prost och 
Cronstedt, -- : R af KC XIIMM: O 


De La Gardie, -- :R af KC XII:s; O 
Dellwik , utstryk : m m 

Dubb, tillägg: R af KC XULs O, 

Dyrén, -- : Jur. Cand. 


Edholm , tillägg: R af K Pr. RÖ O a2:a Cl, 
kelund , eter: MD, insätt : Bat;s Läkare. 

Ekholm, -- : B, -- CR 

Ekström , C. U., står: Kyrkoherde, läs: Commin, 


AA 


Enebom, 4. L,, tillägg: Th. Cand. 

Fagelbechten, läs: Engelbrecht 

Engestråm , framför : Grofio L, v., insätt: 
efter : StatsMinister, 


H, Exc, 

: för Ut- 
rikes rend 

insåätt: R aF KC Xill:s 


O., m, m. 


före: mm, 


: Ericsson 
: Eriksson 


Ericssou , läs 
Ericsso2, -- 


L N O. En af de 18 i Svenska 
Academien 

Fremling , RN O 

Fries: står: Acad., läs: Botan. 


Franyén , tillägg: 


Gasolin, Lor., m m, nedflyttas en rad 

Gadolin uppflyttas, och i stället för JF. Es sätt: EJ. 
Gistrén , tillägges; 2 Exempl. 

Gumalius , Sam. , nedflyttes en rad 

GSranson, G., läses: C 


Halling, A., a 4 
Hartman , C. H. --: €. I 
Hasselrot, tillägg: Th. Cand, 
Ho!mstråém, : Th. Cand, 


Kahl, står: Eloqu, Rom, Docens, läs: LL 00 


Adjuncet 


Kass, C F., tillägg: m m 
Lagerlå8f, E., står: Pof-, läs Hof- 
Lidbeck, utstryk;: m nr 


På Ryska och 


Thermén, efter: FHandlande, 
Wegelius , -- i 


I tillägg: i Tavastehus 
Phiios. Mogister, insätt : Tjeust- 
förrättande 


Marcks von Wirtenberg , G. A. ””Häradsh. o. Dans. 
koFisk., i stället lör: Marks vor 
Mjärienbere. G., Häradshöfding ? 

Mellin, tillägg: Jur, Cand. 

Mor ström, 4A., läs: Ad; 


Nilsson, tillägg: Med. Cand, 
Nordmark, H. P., tillägg: 'Th. Caude 


Norlin , B-, 35 IM AR 
Olbers, tillägg: m m 
Osangius, 4. E, läs: 4. G. 


Rayalin, tillägg: Friherre 
före: m m, läs: RS O St. Krista CL 
Rinman » tillägg: Prost och 


Schlyter , C. J., stårg JaAL., läs: ID: 
efter: Jurispa. insätt: Crim. 
Siråmfelde , står till slut: m m, läs: R af KC 
KILLS O 
SedAl, tillägg : Contraots- 
Tawast , Grefve P. H, läs: 9. H. 
före: m ra, insätt: R SO SKK ista 
€l., m m 
Wadell ; ET LS Mor insätt: Prost. 
Westlinger , L., läs: D - 
Wrede » Irami ör: - Grek ve F., insält: H. Excz 


Finska Listan. 


Westiwynthius, Herm. Bernh., läs: Herm Berngs, 


Respective 


på framl. Arch. och Ridd, 


Subscribenter 
von LINNES egenhåndiga 


Anteckningar om sig sjelf, m. m. 


RAND 


HANS MAJESTÅT KONUNGEN. 


HANS KONGL. 


Bore, E. , Kyrkeherde. 

Acharius, G,, MD, Bat. Läkare, m m. 

Acekern, C. H. v., Borgmästare, R N O, 

Acrel, Bror. 

Acrel, O., MD, ÖfverFältläkare, m m, R W O, 

Adelin, FJoh., FältProst o, Kyrkoh. 

Adlerereutz , G. M., GeneralMajor, m m. C SO. 

Adlersparre, 4., V. Landshöfd. m m. R N O 

ÅDLERSPARRE, Grefve G., En af Rikets Herrar, 
m m. Ro, C af K M O. 

Afrelius, 4. A., HofPred. o. Kyrkoh. 

Afzelius, Joh, Chem, Profess. Em, R WO, 2 Ex. 

Afrelius ; Joh. AA.» Studerande | 

Åfrelius, fon. A.. ProtocollsSecreterare. 

Afzelius, L. P., Kyrkoherde 

Afzelius, P.v., F. Avrchiater, m m, RN Os 2 Ex, 

Afzelius, P W., Bibl, Amanvens 

Agardh. C. 4. Bot, & Oec, Professor 

Agerberg, A., Comminister 

Agrell, C. M , Th D, Contr, Prost o. Kyrkoherde 

Ahlberg, Carl G., Phil. Magister 

Ahlberg , Cl., V. Häradshöfding 

Ahlberg, 7- D-, Med. Candidat 

Ahlfort, 4. F., M D, StadsLäkare, m m, 

Ahlman G., Professor och Rector Scholze 

Ahlman, M. E., Th D och Professor m m, 

Ahiquist, 4., V. Collega Schol&e 

Ahlquist , I, S. M, Adjuncet 

Ahiquist, P., Collega Schole 

Ahnfelde , J., Contr. Prost o. Kyrkoherde 

Alén , &, Comminister 

Alenius, 7., Prost o. Kyrkoherde : 

Alexanderson, A , ContraetsProst och Kyrkoherde 

Alm, F., M D, Art. Obst. Professor, R W O. 

Almgren, C. G., Prost och Kyrkoherde 

Almquist , E. 4.» Th D, Biskop, L N O, 

Almquist, S- F., Th D, HofPr. C. Prost o. Kyrk, 

Alsterlund, F.> HofPredikant Contr, Prost o, Kyrk. 


2 Ex, 


HöGHET KRONPRINSEN. 


30 Ex. 


25 Ex, 


Ammilon , D., Lieutenant ? 

Anderson, F., Ho!Predikant och Kyrkoherde 
Andersson, N,, Comminister 

Anjou , ÅL. 4., Studerande 

Annell, Er., Kyrkoherde 

Apelquist, F. P., Kyrkoherde 

Apiarie, R. Fr., Apotekare 

Arbman, 7. O., Kyrkoherde 

Arborelius, O. U., Collega Scholx 

ÅArell, G. M., Studerande 

Arnl8f, Sv., NådårsPredikant 

Arnoldson, F., FältSecreterare, m m, 
Arosenius , C., Åssessor, m m,. 

Arosin, H., Prost och Kyrkoherde 
Arrhenius, C. M., ProtokollsSecreterare m im, 
Arrhenius, F., Phil. Magister 

Art henius, O., Phil. Magister 

Arvedson , A. A., Phil. Magister 

Arvedson, F. F., Collega Schole 


Afchan, F. L., M D, BergsRåd. 4 Ex. 
Afchan, NÅ. Nilsson , Studerande 

Asker, $f., Borgmästare 

Aspegren, G' C., Amiralite Kronobagare 2 Et; 


Aspelin, 7., Th D, Prost och Kyrkoherde 
Aspling , $., Kyrkoherde 

Asplund , F.. Prost och Kyrkoherde 

Atterbom , N., Contr. Prost och Kyrkoherde 
Aulander, F-, Prost och Kyrkoherde 

Aurelius, Dan. , Studerande 

Aurelius. D. Pi, ContractsProst o. Kyrkoherde 
Aurivillius, F. U., Studerande 

Aurivillius, P: P., Liit, Hum, Professor och Bibl, 
Axenborg, H., Prost och Kyrkoherde 


Backlund, 'os,, VicePastor 
Backman, &. , Cornett 
Backström, Ol,, Comminister 
Bagge» Jacob Peter, Handiande 


Sr 


Barvanrder, L. Fr... Kyrkoherde 
Bask, 4. P,, V. Häradshöfding m nm. 
Baumback, Nath., S. M, Adjunct 
Baumgarten, 4. L v;, Studerande 
Bayard , P., Bokhållare 
Beckeman, E. M., Contr, Prost och Kyrkoherde 
Becker, 4, Rådman, m m, 
Becker, €. 7. v, Lagman, m m. 
Becker, G., Häradshöfdink m m, 
Becker, f4 E.. PruksPredikant 
Beckman, C., BruksPatron 
Betkmar , FF W-, Catechet, 
Beckman, O,, Preus, Consuly R W O. 
Bennet sy Etih, Kjell C., Kammarhexrre: 
Berg, C. G.,, S. M. Adjunct 
Bergen, L. M, v., Med, Phil. Candidat 
Bergencreutz, G, F., HofRäusRåd 
Berger, 4. G,, OeconomieDirectör, mm, 
Berggren, A., KronoFogde 
Berggren, fac, , M D och Phil, Lector 
Berggren » on, HofPredik. Prost och Kyrkoh, 
Berggren, fon. 4.,.Studerande 
Berghman , AA, M , Ölverste, RS Os 
Berghman , f$. F., Häradsbölding 
Bergius, O. 4., Studerande 
Berglind, 4,, VicePastor 
Berglund , L. G,, Notarie 
Berglöf , C, F., FångPredikant 
Bergman, G., Karduansmakare 
Bergman, Isr,, Astron. Docens 
Bergman, $. W., Canzlisti Hand, och Fin. Exp, 
Bergman, L,, Handlande 
Bergner, St, , Comminister 
Bergquist, f. W., Läkare 
Bergquise, N. U.> VicePastor 
Bergquist, OL, Regem. Pastor 
Bergstedt, C. Z., HolPredikant och Kyrkoherde 
Bergsten, N, VicePastor 
Bergström, A, G.> Kyrkoherde 
Bergström, E,, Th Adj. Prost och. Kyrkoherde 
Bergström, G., Markseheider m m. 
Bergström, G. D., E O Canzlist i CanzliStyrelsen: 
Bergström, L. F., Commissarie 
Bergvall, M C., RegementsPastor 
Berlin, M., HofPredik. Prost och Kyrkoherde 
Rerlin, N. M., S. M. Adjuncet 
Beronius, B,. Kyrkoherde 
Berzelius, H WL, Apotekare 
Bewlin, F. £, MD, Professor mm 
Betrhygon, €. M., Studerande 
Bexell, $. P., Ho!Pr. Contr. Pr. o Kyrk. EL WO: 
Bibliothek , Apotek. Societetens i Stockholm: 

- >=  Blekingska Nations i Lund 
Calmar Gymnasii 
Fjerdhundra Nations i Upsala 


2 Ex, 


2 Ex, 


a - 


Bibliothek, Götheborgs Cymnasii 
Linköpings Gymnasii och Stift3 
Läk. Sällskapets i Stockholm 


- = Läs Sällskapets i Götheborg 
- oo Skara Gymnasii 
- = Stockholms Nations i Upsala 
- - Strengnäs Gymnasii 
åå . Vet. Academiens i Stockholm, 2 Ex, 
å - Vet, och Vitterh, Samh, i Götheborg, 
- . Wexiö Gymmnasii och Stifts 
- - Wisby Gymnasii 
Billberg, G. 7, KammarRätts Råd, R N Oj 


Billing, M., Häradsskrifvare 

Bissmark, Fr. 4., ConRestor Scholz 

Bjurbåck, O., Th D, Biskop, L N O. 

Bjurstén, 4., RegementsBP.astor 5 Ex, 

Björklund, C. FF, Auscultant i GCötha HofBätt 

Björklund, F., Studerande 

BjSrling, €, f., Rådman 

Björngren, F., Sv MÅ Adjuncet.. 

Björnstjerna, M, Fi, Gen. Major, R S Oå. 

Blom , Er, ,. MaiorMeehanicus, m m, 

Blom, O., Prost och Kyrkoherde i 

Blomberg, C€. P., Th D, Prost och Kyrkoherde 

Blomberg , P.. Inspector ” 

RBlomdakl, FR Us, Th D, Contr. Prost. oc Kyrkolgz, 

Boberg , A, Is., V. Bibliothecarie 

Bode, H P., Comminister 

Bodell, fon., Kyrkoherde 

Bodin, Foh., Greece & Hebr, Lingv, Lector 

Boéthius , JE... I.D,; Jur, Patc. Pocj- mim. 

Bogman, E.. M D och Professor, m m, 

Boheman, C. H., Fändsik 

Boheman, G., HolSecreterare, m m, 

Bohman , F., SM. Adjunct 

Bohman, P., Messingsslagare 

Bolin, Foh., Studerande 

Bolin, P. A', Kamererare 

Bolinder, A. JF... HofPred, Pr, o. Kyrkoh. L W Os 

Bolinder , 4. WW... Canzlist i KammarRätten 

Boman , 3. Er., V. Past. och Comminister 

Boman, N., EO Bat Predikant 

Bonpe, Friberre C., En af Rikets Herrar, m ms. 
CN O. 

Bonde, Friherre Ci Carlson. 

Bonde, Grefve G Trolle, HofMöarsk, RN O, 3 Ex, 

Bonnevier. ,, P. N 

Borgqvist , D., HofRätts Commissarie 

Boström , L, O., V. Häradshöolding 

Brandström, F., Th D, Prost och Kyrkoherde: 

Brandel.y. > ProtocollsSecreterare 

Brandelius, C., Bryggare m m, 

Brandelius, N: , Gartvare 

Brandes , C. W., V. Pastor och Comminister 

Brannius > F, W., MP, Cymn, och StasdsChirurg 


Er 


Bratt, G., V, Contr, Prost och Kyrkoherde 
Braun , G. W., LäzarettsLäkare 
Bredberg , B. G., BergsVärdie 
Bredberg, C. Jes Studerande 
Bredberg, Ol. , Litt. Rom, Docens 
Bredman, Joh, Astron, Professor 
Bremer, C. F., BruksPatron 

BYg», E. S., Jur, Cand,. och Adjunct 
Broman, 4. F., RegementsPastor 
Broman, 8 4, Kammarskrifvare 
Broome, G., Theol. Semin, Prefect 
Broome, Sv., Vice AdvocatFiscal 
Bruhn, S$., Th D, Professor och Lect, m ms. 
Brummer, Em. , Protoc. Secreterare 
Brunberg, €. N., Comminister 

Brunius , 4. 8., Med. Phil. Candidat 
Brunnér. E, G., Studerande 

Brusewitz, C. G., Studerande 
Bråkenhjelm, A. FÅ, Åssessor, m m, 
Bråkenhjelm, P., Prost och Kyrkoh, 
Bråkenhjelm, P. R., Studerande 

Bundsen, f. F. C., Studerande 

Bågenholm, F., Studerande 

Bårström, A, F., Comminister 

Båck , F. L., KrigsRåd m m, 

Bökelund , Jon. , S. M, Adjunct 


2 Ex, 


2 Ex. 


Calén » D., Contr. Prost och Kyrkoherde 
Callerholm, G af , OfversteLieutenant mm, RSO, 
Callerholm, N., Lagman m m, 

Camén > » Apotekare 

Carlander, C,, MD, Assess. mm, R N O, 35 Ex, 
Carlbeck, L., Kyrkoherde 

Carleberg, H. E., BruksPatron 

Carleson, C. Fr. , HolrättsRåd 

Carlmark, F., Cous, Notarie 

Carlson, B. F., Prost och Kyrkoherde 
€ar!lsorn, C., Apotekare 

Carlson, JF. 4», Lagman m m, 

Carlsson, P:, Gru'Predikant 

Carlstedt, C, Fry, Siuderanda 

Carlsten, O. F:>» M D, ProvincialMedicus. 
Carlscrand, F,, Phil. Magister 

Carlström , C: , Comminister 

Carnegie, 4, , Grosshandlare 

Carpelan, Er:b, JF. , StatsSecreterare mm, R NO, 
Casström, P., Sko'mästare 

Castman, N. L., Kyrkokerde 

Cederbaum >» P3 C., Pruk Patron 

Cederborg, S. M, T., Borgmästare 

Cederschjölsl, F., Jur. & Mor, Professor 
Chaumette des Fossés, Fr, Gen. Consul, RNO, 3 Ex. 
Chronander, Fv F., Covtr, Prost och Kyrkoherde: 
Chrijsander, &. ss Kyrkvherde: 


4 Ex, 


Chrysander, £., Kyrkoherde 

Chrysander,; ;F. » Apotekare 

Chrysander, M,, BruksInspector 

Clairfelt 5; M., GeneralAdjutant, m m, R SO 

Cleander, N., Prost och Kyrkoh, 

Cnattingius, S. 4, S. M, Adjunct 

Coijer , Carl Fr-, Major 

Colliander, C. E,, Assessor m m, 

Collin, F. G, , Chir, Magister 

Collin, M., ConRBector Schole 

Cramer, Cl. H., Prost och Kyrkob, 

Crelius, 4. G., Lagman m m. 

Cronstedt, Grelve N. 4,., General-Major m in; 
CSO med St. K. 

Cöster > O, f- >» Assessor mm, 


Dahl, C. f., BkegementsPastor 

Dah!, D., Handlande 

Dahlerus, E M., Kamererare i Kr. Collegio 

Dahllöf, O. E.. Prost och Kyrkoherde 

Dahlman, F , OlverJägmästare 

Dahlström , P., V. Pastor 

Dalman, f- 8&., M D, Bot, Demonstrator i m, 

Dalström, Er., Comminister 

Danielsson, H., Chemiz Adjunct 

Danielsson, F.> Piost och Kyrkoh: 

DeGéer, Grefve €., Ofv. Kammarjunk. m m. CNO, 

DeiaGardie, Crelve 7., Gen, Lieutenant m m, 
Ro. C af K M O, 

DeLaGrange, Frih, G., Gen. Major, mm, C S Ox 
m. St, Ko 

Dellwik, C. $., M D, Reg. Läkare m m, 

DeMare, A B., Copist i Hand, och Fin, Exp» 

Dickson, fames, Grosshandlare 

Dillner, Ol, , FHofPredik, och Kyrkoherde 

Djurberg, Fr A , Med, Licentiat 

Drakenberg, €. 4. , M D. StadsMedicus 

Drissel, f. D+, J.D, Jur, Patr. & Rom, Professor 

Dubb, P., M D, Öiv, Fältläkare m m;.C W O, 

Duse, C. M., 3. M. Adjuvct 

Duse, S. Ch. , fö d. Acad. Ombudsman 

Diker, Creltve € Fr. , CW Oo, RS O, 2Exi 

Dybeck, C., BruksPatron 

Dyrén. O. A., LandsSecreterare 

Dåbeln, C,. AA. v., Comett 

Döbeln, F. V. v., MD, Professor m m, R W Öv 

D$åbeln, S, 4, v. > Handiande 


Eckerström, Foh, , Perukmakare 

Edelercna, F-, Krigsråd, RN O, 

Edkolm, E., MD: Kon, 1:e Lilmedic, m m. RWO, 
Edwall. L., Kyrkoherde, 

Ehrenborg » Gv> VY; Landshöfdinge m m, RN. OO, 


ack 


Ehrensvärd , Eriherre Fr. Ad. , Cormett 

Ejserman, F. $S., PoiitieSecreterare 

Ekelund, Ds, Med, Docior m m, 

Ekelöf, P-, Prost och Kyrkoh, 

Ekenwall, P., Rector Schole 

Ekerman, C,. $., Grosshandlare 

Ekerot, O., Prost och Kyrkoherde 

Ekeroth, FM, , Handels] oikhäållare 

Ekholm, B., Kammarhävdshåd 

Ekman, G. H., CommerceRåd 

Ekman , L, P., Kougl. HofMedicus 

Ekmarck , C. E , Assessor, m m. 

Ekstrand, $., Math. Docens 

Ekstråéöm , A , Comminister 

Ekström, C U., Kyrkoherde 

Ekström, Foh >» Kyrkoherde 

Ekwall, Ch, R., Th D, Convtr. Prost och Kyrkoh, 

Elfman , 4. R., Härzdshö'ding , m ms. 

Elgerus., Ci Fr.s Borgmästare 

Elmqvist, M.., Kyrkoheråe 

Elmstråm, N. M,, HandelsBokhållare 

Embring , C. G., Collega Scholx 

Enebom , 4. L., FältProst och Kyrkoherde 

Enebom, G., f. d. Handlande 

Eneroth, F., MD, Prov, Medicus 

Engberg, 4. O > Studerande 

Engberg, C. G., M, L. BataljonsLäkare 

Engdahl, Germ. , Prost och Kyrkoherde 

Engelbrechten, €. W , Acad' Apotekare 

Engelhardt , E. L: Major R S O. 

Engeström , F. AA.» Phys, & Chem. Professor 

EnwGceEstrRÖM, Grefve L, v., StatsMinister m m, 
R o.C af KM Os m m. 

Engholm, F. F., Studerande 

Englund , Pe, Kyrkoherde 

Engström, A,, HofPredikant och Comminister 

Engström (F., LegationsRåd m m, 

Engström, P., S. M. Adjunct 

Enhörning, PÅ M., Prost och Kyrkoherde 

Ericssou, A., Kyrkoherde 

Ericsson, F., BruksInspector 

Evert, C. H., Assessor mm, 


Fabritius , A. , Canzl. Secreterare m m, 
Fagerlund, P. P.4 Consul 

Falck, H. , Phys. Exp. Docens 

Falhem, E. E., BruksPatron 

Falkenberg, Friherre Carl, Lieutenant 
Falkenberg, Friherre G, 

Falkenberg, Friherre M., Lieutenant 
Fallén, C. Fr., fist, Nat. Professor 
Fant, G. Fr., Prost och Kyrkoh. 

Faxe, fac.» Phil. Magister 

Faxe, W., Th: D, Biskop, m m. CN Ö. 2 Ex. 


Fersen , Grefve AA, v., Lieutenant 

Feuch , $., M D, f. d. StadsLäkara 

Filén , S. JF.» S.M. Adjunet 

Firerus, M., Inspector 

Flodman , 4, Fr. , Med, Licentiat 

Flodstedr, L. G., Med, Candidat 

Flodstedt , O. Z., Studerande 

Florén , M., Studerande 

Florin. Ol. , Kyrkoherde 

Flormar , 4. H., M D, Anat, & Chir, Professor 
Foenander , Th. , Studerande 

Fogelquist, PS. , Prost och Kyrkoh, 

Follén; F. E.. Prost och Kyrkoh. 

Fondelius , U. £., Studerande 

Fornander , A , Th D, Ho!Pred, Prost och Kyrkohs 
Fornander, Erl., S.M. Adjuncet 

Fornmark, E. G,, BruksPatron 

Forsberg, C. P., M D, EO Bot, Demonstrator 
Forslind , C., Rector Schole 

Forssberg, O. F , Hist, Lector 

Ferssell, E-., ViceComminister 

Forssell, Joh. E., Studerande 

Forsslöf, P. H , Studerande 

Franell, A., Prost och Kyrkoherde 

Franck, 4. G , Med. Licentiat 

Frankenfeldt, C Fr., Studerande 

Franxén , F. M., Th D, Professor m, m, 
Fremling, M., Ph. Theor. Professor 

Frestadius , $. 409 M D, Bat. Läkare m m, 
Fries, El., Acad, Adjunct 

Frykstedt, 7., Th D, Contr, Prost och Kyrkoh, 
Fryxell, 4., Hist. Nat. et Hist. Lector, R W. O. 
Fr8ålich, S., MD, OÖfverFältläkare m m. R W O. 
Fåhraus , f. F,, Canzlist i Hand, och Fin, Exp. 
Fåhreus , C. Nicl-, V. Pastor 


Gadelius , E., M D, Professor m m, R W O. 
Gadolin , Lor., S. M. Adjunct 

Gadolin, F. E,, V. Pastor o, Comminister 
Gahn , H. Fredricsson , Bergsman 

Gahn, 7, H., Saltp, Sjud, Directeur 

Galléen , Ol., M D, CommerceRåd 

Geijer, E G., Hist, Professor 

Genberg, C. JF.» Med. Candidat 

Gerdlund , P., Contr. Prost 'o. Kyrkoh, 
Gerdten, F. 4. G. v., Ståthållare m m, R SO, 
Gerdten, E. A. ve, Ofv, Lieutenant, R S O, 
Gjers, Gust, Ad.» Postskrifvare 

Gillner , C, F., Öfverste m m.: R SO, 
Gistrén, JF. H., M D, Piofessor, m m. 
Eleisman, IF. F.. Prost och Kyrkoherde 
Godenius , E. G. , Grosshandlare 

Gothén, Ol., Med, Licenciat 

Graffmar, H,, Th D; DomProst m m, 


sälta 


Grafstråm , Å. 4, Hist. Lecter 

Grandel , L., Kgl. Medaill, o. Professor im m. 

Grandelius , N.; Th D, Hof Pr, Contr, Pr, och Kyrk. 
DL N os WO, 

Grandinson, 'F. A., Assessor m m, 

Granell, E. $., riste Landtmätare 

Granlund , N., S. M,. Adjunct 

Gravander , P. O., Eloqu, & Poös. Lertor 

Grenander, El. Chr,, Professor och Ph, Adj. 2 Ex, 

Grenholm , P., S. M Adjunct 

Grevesmihl, I. G., Registrator i Sv, HofRätt 

Grevillius , C. J., Prost och Kyrkoherde 

Groen, 4. BergsRåd 

Grubbe , Sy, Log, & Metaph. Professor 

-Crundén , LL, 4., LandsFiscal 

Grönberger, And., Rådman 

Gullander, 4., HofPred. Contr, Prost o, Kyrkoh, 

Gullbransson, L,, Studerande 

Gumaelius , Sam, HofPred. och Kyrkoherde 

Gumaelius, G. F., E- O. Bibl, Anianuens mm, 

Gummerus , H. $., FälProst och Kyrkoherde 

Gyldenpalm , 4, Kammarjunkare 

Gyllenborg, Grefve oh Henr., Lagman 

Gyllenhaal, Gust., Ölverstinna, f. Bar, Budbeck 

Gyllenhal, F, L., Studerande 

Gyllenhal, Leon., Major, R W O. 

Gyllenhoff, G. M , LandsKamrerare 

Gylling, A. F, ProtocollsSecreterare i Eccl, Exp, 

Gåse, Jo J. , Rådman 

G8decke, KFs, d. ä., BruksPatron, R W Oj 

Gödecke , P., BruksPatron 

Göåranson, G., Apotekare 

Göårhe, 4., Conumissarie 


2 Ex, 


Heger, E., Oeconomie Directeur rm m, 

Hazggstråm, Ol, Medicine Licenciat 

Hagström, I E., Studerande 

Hagströmer, 4. $., M D, Medic. Råd och Gen, 

.ADirecteur m..m. R N och W O. 

Halén , YJohs, HofPr. Contr. Pr, o. Kyrk. LWO, 

Hallberg, 3. G., Med. Phil. Candidat 

Hallenberg, $F.. CanzliRåd och RiksHistor. RN O, 

Hallenius, 8, P., BruksPatron 

Halling, C-, Rådman 

Halling, A., Controlleur vid SjöTullsKammaren 

Hallman, L;, Prost och Kyrkoherde 

Hallström, C. E., Prost och Kyrkoherde 

Hallström, $& F., Contr, Prost och Kyrkoherde 

Hallström, N., Th D, SuperIntend,, C. Prost 
och Kyrkoherde, L N O. 

Hammarén, L. D., Kyrkoherde 

Hammarström, A. G., Kyrkoherde 

Hammarström, Ev G., Collega Schola 

Hammarstråm, P., Inspector 


Hammeria, Lars, Rådmöen och Handlande 

Hamrén, E. $., Assessor 

Hanngrea E. G., Contr. Prost och Kyrkoherde 

Hansson, H., VicePastor och Comminister 

Hartman, €. H., Med, Licenciat 

Hasselrot, M,, Prost och Kyrkoherde 

Hedén, C, E., Stnderande 

Hedenlund,; 4, 4., Comminister 

Hedenström, C. M., HotPred. och Kyrkoherde 

Hedin, Sv. 4,, Medic. Råd, m m, R W O och 
S:t Ann&e Ord, 2ta Class 

Hedin, $. G , Professor, f, d. Math. Lecter 

Hedlund, TA. M D, Laz, Läkare m m. 

Hedrén, L., Prost och Kyrkoherde 

Helander, E., Bergslogdo 

Hellberg, E., BergslagsKamrerare 

Hellsén , 4. M., Bergsman 

Herlitz, N., Prost och Kyrkoherde 

Hernquist, N., Comminister 

Hersl8f, C. , Prost och Kyrkoherde 

Hertzell, VY , Comminister 

Hertiman, P., Rector Schols 

Hessléen, M,, Comminister. 

Hjertström, C. G:, Borgmästare 

Hill, C€. $. D., Phil. Magister 

Hillberg, Sv., LandsSecreterare m m, 

Hillbom, $. E, Apotekare 

Hjort, C.J. , Studerände 

Hjorth , I, F.. E O BataljonsPredikant 

Hollberg, L., ÖfverFältläkare m m,, R W O. 

Hollstr&m , TA. , Grosshandlare 

Holm. &. N., V. Auditeur 

Bolm , $,, V. Notarie m m,. 

Holmberg , Fr. $ison, 'Tulllörvaltare 

Holmbergsson, 4,., Commissarie i Kamm. Rätten 

Holmeriz; P., Studerande 

Holmström, H, O., Phil. Lector 

Holst , FJ. C., Studerande 

Holten, $. Ju vi, fi Ad TolagsKamrerare 

Homan, C, R., VicePastor 

Horn , Grefve C, F., Ryttmästare 

Hornstedt , A., Rådman 

Hubendick, CO» $,, Studerande 

Hultberg, 43, FP , Assessor 

Hultbring, $- P., SM, Adjunct 

Hultén, And., Th D, Theol, Professor 

Hultin, O., Th D, Theol, Lector, m ra. 

Hummel , Sam. , V. Pastor och Comminister 

Hass, Ol, E!ls & Poöés. Lector 

Hwasser, G., TH) L, Kyrkoherde 

Hwasser, Paul, Med Ph, Candidat 

Hwasser, Sam, , Kyrkoherde 

Hylander, Sv. , BataljonsPredikant m m, 

Hylin , P,, Kyrkoherde 

Hagerstrand, S; 4,, S, M, Adjunct 


2 Ex, 


2 


: 


Hågg, €., Th D, HofPred, Prost ech Kyrkoherde 
Håggman, JF. P., Kyrkoherde 

Hållströmer , F., S. Mc Adjunct 

Hö8gberg, E., BergslagsMedicus 

Högfeldt, 7- N., Auditeur 

Högman, B, M:, VicePastor 

Högman, F. P., M D, m m, 

Högman, OL, 'Th D, HofPred: Contr, Piost mm. 
Högselius, 7. Po, BataljonsLäkare 

FHöbjier,, FJ. O., Grecz Lingve Professor 


Fansson, JF. C., Studerande 

Janzon, Fi, Kongl. Bibliothecarie, m m, 

Jennings, John, HofMarskalk, RN O: 

Ihre, Elof. Ryttmästare, RB S O. 

Ingman , Åke, AcademieSecreterare 

Johnsson, P. G., NådårsPredikant 

Jonsson, P. 7., S« M. Adjanct 

Josephson, 4, OeconomieKamrerare 

Isberg, F., Prost och Kyrkoherde 

Fuhlin, Ers, Studerande 

Juhlin, M., Lieutenant 

Justelius , €,, HofPred,. Contr. Prost och Kyrkoh, 

Jåriva, H., Landshöfdinge, En af de Aderton i 
Svenska Acad. C'N O. 

F8rlin, S >» Phil, Magister, m m; 


Kallman, F$. E., S. M. Adjunct 

Kahl, Ach. , Eloqu. Rom, Docens 

Kallenberg , F. » Kyrkoherde 

Kamp , S., FattighusPredikant 

Karlin, E , Comminister 

Karlström, IF. 4., Ryttmästare 

Karström, 7. V., Copist i Hand, och Fin, Exp, 

Kempe, P., Studerande 

Kexerus, AA, 7., Notarie i Götha HofRätt 

Kjellander, G,, Lagman , m m; 

Kjellander, F., El, & Poés, Lector, mm, 2Ez, 

Kjellborg , F&F M.: , Kyrkoherde 

Kjellenberg , EF. U., Studerande 

Kjellerstedt, L. M.;, Studerande 

Kjellman, C. F., M D, ProvincialMedicus 

Kjellman, O', Secreterare i KammarRätten, 3 Ex, 

Kjellstedt, P, A' A. , Grosshandlare 

Kjerner , 4: , Contr. Prost och Kyrkoherde 

Kihlberg, O., Contr. Prost och Kyrkoherde 

Kihlgren, S. Z., AmiralitetsJustitiarie, R WO; 

Kiklman, F. H., Comminister 

Kinberg , L., Studerande 

Klingenstjerna , C. F-» Exped, Secreterare 

Kliniberg, M. , Collega Scholze ; 

Klinteberg » Friherre HV, af , President o, Lands- 
hötdinge, CN Oå ARE 


Klinth, And. , Vice Contr, Prost och Kyrkoherde 
Knorring, B. U. von, Öfverste, R S O. 
Knorring, Friherre W-. von, Major R S Oc 
Knös, C. F., Th D, Prof. o. Theol. Lect, 2 Ex, 
Kn8s , Gust., Th D, L L O O Piofessor 
Kolmodin , O., Eloqu. & Pol. Prof. Skytt. 2Ex, 
Kolmodin, G , Contr. Prost och Kyrkoh. 1 W- Oj 
Koraen, C: Fry SM Adjunct 

Korsberger, F G., Colleza Schole 

Korssell, F. P., S M Adjunot 

Krok, Sv., Prost ogh Kyrkoherde 

Kronberg , » SkeppsByggmästare 

Krook , C,, OfversteLieutenant m m, RS Oj. 
Kröningsswerdy C. G. , Häradshöfding -m må 
Kullberg, F., Professor o. Math, Lect. 
Kållstedrt, Er., Comminister 

Köhler, M:, Kyrkoherde 

Könsberg, L. G., Collega Superior Scholz: 


Lagergren, A:, HäradsSkrifvare 

Lagergren, G. C., NådårsPredikant 

Lagergren, F. F.> Prost och Kyrkoherde 
Lagerheim, Or F., Kammarherre m m, l 
Lagerlöf , 4, H., ProtoNotarie i KammarRättenr 
Lagerlåf, E., Th D, PofPred' Contr. Prost m im; 
Lagerlöf, M, , Prost och Kyrkoherde 
Lagermarck, C., f d Capiten 

Lalér , 4. 7. , Studerande 

Lamér$ M:, Th D, DomProst mm, 

Lampa»; C. C., f d Cornett 

Eandström , S$. E;, Assessor 

Langenberg , R. v. , Copist i Just, Rev. Expedition 
Laurin, ,$. Ph. , Th D, Prost och Kyrkoherde 
Leffler, O: C, "Th D, Contr. Prost o, Kyrkoherde 
Leffler, S: P., Medicine Doctor 

Leksell, C. M., Collega Scholz 

Lemke , 7. D. , Capiten m m. 

Lewenhaupt, Grefve Cl, , Kammarherre a 
Leijonmarck , ff. 4., Kammarherre m m, R N Oj; 
Liborius, F A., Med. Phil. Candidat å 
Lichtenberg , L., Handlande 2 EX 
Lidbeck, A,., JEsth. Professor o, Biblioth. m m. 
Lignell, 4., ConsistoriiNotarie | 
Liljewalch, C. F., M D., Artis Obst. Professor 
Lilljebi8rn, K. F., Registrator i KammarRätten 
Lilljenwalldh; C. C., Th D, Öfv. HofPredik. m mag. 
Limnelius, N., Rådman och StadsMajor 

Linck , C. G., Studerande 

Lind, F., Pharm. Candidat 

Lindahl, O., Grec& Lingye Lector 

Lindblad , E P. ö Studerande d Hörs 

Linablom, Soph. Ulr., EnkeArkeBiskopinna 
Lindbohm, C:', Contr: Prost och Kyrkoherde: 
Lindbom, P. 4. >, Prost och Kyrkoherde: 


Eindbåck, Joh. , HofPredikant och Kyrkoherde 
Lindenstråm, F- M.-, Med. Phil. Candidat 
Linderholm, C , Apotekare 

Linderholm, 7. ; HofPred. Contr. Pr, och Kyrkoh. 
Linderholm, O., Th D, HofPr, C, Prost m m« LN OQO, 
Lindien, ÅL. , Th D, Professor, Prost o. Kyrkoherde 
Lindforss, R., Piost och Kyikoherde 

Lindquist, L., Trädgårdsmästare 

Lindquist, S. L., Handlande 

Lindroth, A. Bs, Studerande 

Lindström, 4., Contr. Prost och Kyrkoherde 
Lindstråm, F. N., Med, Candidat 

Lindwall, B. M. , Contr. Prost och Kyrkoherde 
Linné, Lovisa von, Fröken 

Linné , Sara Chr. v.. Enka efter Capiten Duse 
Littström , C.' M., BruksPatron 
Ljungberg, P. S., Kyrkoherde 
LTjengblom, C. 4. , Med. Candidat 
Ljungfeldt, H. &., KrigsRåd 
Ljunggren, C., Tull-Inspector 

Lodin, C. G., Med, Phil, Candidat 
Loenbom, C. F:, Kyrkoherde 

Lohman, C. E., V D M Studerande 
Lomberg. P. D. , Collega Scholx 

Losch, PD. Kyrkoherde 

Lovén, N.-, Philosophie Magister 
Luggude Contract i Skåne 

Luhr, R. E,, Studerande 

Zund, F., HospitalsSyssloman, R W O. 
LTundakl, 4d., Exp. KronoFogde 
Lundberg, 4., VicePastor och Comminister 
Lundberger. M. , HolPred, Prost och Kyrkoherde 
Lundblad, Gust , Contr, Prost och Kyrkoherde 
Lundblad, S.s Th D, ”Theologi& Professor Kals, 
Zundblåd , $-, Polits Docens 

Lundblad, Z.. BataljonsLåäkare 

Lundborg, I, 7:» Skolmästare 

Lundeberg, P., SM Adjunct 

Lundelius , B , Rector Schole 

Lundén , P. , ContractsPröst och Kyrkoherde 
Lundén, P. E., HofPredikant och Comminister 
Lundevall, € F., KroncFoögde m ms. 

Åundevall, W. E . HåäradsSkrifvare 

Lundgren, 4, Th .D; Coatr. Prost och Kyrkoh, 
Lundmark, F., Prost och Kyrkoherde l 
Lundmark, P., MD: MM, & Hist Nat. Lector 
Lundquist, 4 B, VD M S:uderande 
Lundstedt, P., Borgmästare m m, 

Lundström, 7, Th D. Prof Conir, Prost oKyrk, 
Lindsiröm , FoP... OectonomieDirecteur m m, 
Lundvall; C £., EN &' Poés. Professor 

Lunell, GC, MD, Assessor och Mathi Lector 
Luk 7 OC Hist. Legtor : 
"Lutteman , Foh , Prost och Kyrkoherde 2 Ex, 
Litkoman, G: T., TID, HolPred; Contr, Pr, mm, 


6 Ez, 


Lybeck, J.. Piost och KyrkoHerde 

Lychnell, L, P. Studerande 

Lyhundra Contract i Upland 5 Ex 
Lysholm, Th. , Rådman och KämnersPreses 
Löfgren, N. F., Studerande 

Löfling, F., Assessor och KronoFogåe 
E8ffledr, H., V D M Studerande 
Löfsiröm, F. G., Phi!. Magister 
Löfvenadler, C, F.. Häradshöfding m m, 
L8fvenadler, L., Lagman 0; LandsSecreterare: 
LbEhman , 4. W., Prost och Kyrkoherde 
Lönegren, P, S., Kyrkoherde 

Lönnrot >» Arv. , Capiten 


2 Ez, 


Malmberg, Di, VD M, Med. Lic, och Laz, Låk, 
Malmberg, F., Prost och Kyrkoherde 

Malmberg, P., BruksPatron, R W O, 
Malmsten, F., Collega Scholze 

Malmström, IF. FJ. >» Kyrkoherde 

Malmstråm, P., CanzliRåd, Prost och Kyrkoherde: 
Markliny Gabr,, Studerande 

Marks von Wirtenberg, G., Häradshölding? 
Martin, 4. G. , Revisor i KammarRKäåtten 
Martin, CR... MD, ProvincialMedicus 

Martin, P,, OfversteLieutenant , m m. BR. S Oj. 
Matérs; f. 4, v., Major m'm. Bj SÅ Or 
Matthisen, S. F., Studerande: 

Medelplan, Is. , PostDirecteur - 

Melén, E. G,, Med. Phil Candidat' 

Mell. ET. Ry, v., Kamrerare 

Mellander , F., Prost och Kyrkoherde 

Mellen, C. 4A. v,, ViceComminister 

Mellgren, 7. , "Th D. HofPred. Prost m my 
Mellin Fi F, , Prost och Kyrkoherde 

Mellring, A., Läkare 

Metizén, C. 7. , Studerande 

Meurling, F. 4., Kongl, Secreterare 

Milenius, 4., Contr. Prost och Kyrkoherde 
Mineur , P & , BruksSkrifyare 

Mjöberg, P., Handlande 

Moberg, P., f. d. Prof vid KrigsAcad., R- W. Oj 
Moberger, O. , Prost och Kyrkoherde 

Malander, 4., SM Adjunct 

Montan , Fo G., Capiten m m; 

Montgomerie, F- F., HofMarskalk: 

Moréus, 4. , Bergsman 

Morsing, F. T., Grosshandlare: 

Morström , 4. , Rådman m m, 

Morström , 4nd. , Comminister 

Munck of Rosensckbld', E Z., MD o, Professor 
Munckteil, G. , Comminister 

Muncktell, S$. U,, Kyrkoherde 

Minihe , $ A., Expe Secret, i Fland, ov Fin. Ezp;- 
Muhlenderlein, Jae GC,» Collega Scholx T 


- a 


Myhrman, O., AdvocatFiscal i KammarRätten 
Mårtensson, P, VicePastor 

Möller » , Commere- Råd 

Möller, H, F7., Comminister 

Möller, F., CommerceRåd os BorgmästareR WO, 


Mörner, Friberre Ludv., Th D, Biskop, CN O, 


Nasberg , H., Studerande 

Natckell, E. L., Comminister 

Nattsén , 4A,, Studerande 

Naturålskare , en ung, i Skåne 

Nensén, Abr. , ConsistoriiNotarie 

Nensén, And., Prost och Kyrkoherde 

Netrzel, 4Abr-, Prost och Kyrkoherde 

Nibelius, G., Th. L., Th, Dogm, & Mor, Docens 

Nibelius & Fo Fes Kyrkoherde 

Nilsson , S,, Professor och Oec, Adj. 

Nolin , S$., S M Adjunct 

Norberg. 4 » Th D, Prost och Kyrkoherde 

Norberg, I. Fr. Studerande 

Nordblad, C., M D, ProvincialMedicus 

Nordén, Faa Contr, Prost och Kyrkoherde 

Nordewall, E., Ofv. Licut. Mechan. m,m, RWO. 

Nordgren, P., Kyrkoherde 

Nordhammar, Ol. , Bector Schole 

Nordia, C. ff. af, Studerande 

Nordmark, H, P., LL O O Docens 

Nordmark, Zach. , Phys. Professor, R N Q. 

Nordquist, Ge 75» S. M, Adjunet 

Nordstedt, C. P. U,, Med. Ph, Candidat 

Nordstedt, S- F., Pnil. Magister 

Nordström, G. M. , KämnersNotarie 

Nordvall, Eskil, Cap. Mechanicus 

Nordvall, f,, Th D, HofPred, Prost och Kyrkoh, 
L N O, 

Nordwall, F., VicePastor 

Norell, S., Kyrkoherde 

Noréus » F., I D, Lagman m ms RN O. 

Noréus, O., M PD, Professor och Prov. Med, 

Norlin, Be, V. Contr, Prost och Kyrkoherde 

Norlin, 7- > S M Adjunct : 

Norlin, P. 4.» Assessor och Reg, Likare 

Norling, E. SÅ» Kyrkoherde 

Norrman, C E., S. M. Adjuncet 

Norrman, C. F., VicePastor 

Norrman, N: P., Prost och Kyrkoherde 

Norstedt, 7. G. , BruksPatron 

Norström , B., CommerceRåd, R W O, 

Norström, E. G. , Studerande 

Nyblaus, If. E., M D, BarnhusMedicus 

Nyblaus » N. F., LaudsKamrerare 

Nylund » E,, Prost och Kyrkoherde 

Nylbf, Fe Pos S M Adjunct 3 

Nystrand, I. , CommissionsLandtmätare m m; 


Odelberg; A., Studerande 

Odström , B., Kyrkoherde 

Oelreich, B. v. . HofPred, Prost och Kyrkoherde 
Olander, O., NådårsPredikant 

Olbers , LL. Th D, Professor och DomProst 
Olde , L., HofPredikant och Kyrkoherde 

Olin, F$. H., M D, Professor och Prov, Med, 
Olsson, 4., Conminister 

Osbeck , C. G., Läkare vid Ven. Laz, i Stockholm 
Osangius , 4. E., KammarRBättsRåd, RN O, 
Osterman , 7.5 S. M, Adjunct a, 
Ouchterlony , .7., Med. Licentiat 

Oxzxenstjerna , Friherre €. G,, Studerande 


Palbitski, Friherre Å., 

Palm, FJ. F., Acad. Secreterare m m, 

Palmblad , 4. R., Canzlist i Hand, o. Fin, Exps 
Palmblad , W. F,, Acad. Boktryckare 

Palmquist, LÅ. G., Plul. Candidat 

Peters, H. G., Grosshandlare 

Petersson, få P., Kyrkoherde 

Petrejus ; P., SkeppsClarerare 

Pfeffer, C: HB, , Phil. Magister 

Philipsen, L. M., M D , Professor m ms. 

Pihl, A., BergsHauptman , R N och W O. 
Plagemann , C. F., Apotekare 2 Ex, 
Pontén, F. , Comminister 

Pontin , D., Auscultant i Götha HofRätt 

Pontin, M. M. af, M D, LifMed, m m, RWO, ä 
Porath Cison, C., Secreterare vid Landtm, Cont, 
Posse , Grefve K. L., Cornett s 
Posse, Friherre G. M. 

Printz, P. A., Studerande 

Puke , Grefve 7. C., Ryttmästare, R S Oi 

Puke , Friherre E. 

Pyhlson , G. 4. , Studerande 


Quanten , CC. G. vv. , Capiten 
wennerstede, N., &. , Studerande 
Quensel >; Is. Fa Bergmästare 


Rabbén, 7., M D, Med. Adjunct 

Rabe, C,, Th D, Prost och Kyrkoherde 

Rabe , R., Studerande 

Rabenius , L. G., J D, Jur, Oec. & Com, Profeses 
Ramström, C. O., Acad, Boktryckare m m, 
Rayalin, S. ve, Amiral, CS O m, St K. m m, 
Rehausen, FJ. G. v , E O Canzlist i Kon, Canzl 
Rehnström, C. O., Auditeur 

Reinstedt , $. F., Commissarie i Kamm, Rätten 
Renström, A., Th D, Contr, Prost och Kyrhohs 
Retzius, N. I. , Bokhandlare 25 Ex, 


/ 2 4 ren 


Rettrefholm ; Friherre €. 4. E,, Studerande 
Rhedin, PE, Th L, RegementsPastor 
Ridderbjelke, FE. M; Öfv. Direct. 0, 
Ridderbjelke, 7. GG, Kyrkoherde 
Ridderstolpe » Fouh, Bi; Ölverste m, m. 
Ringberg , Ol. , Kyrkoherde 
 Ringenson ,'F.s L., M D., Professor m m. 
Fidkan Pr ISA Kyrko sferde 
Robsahm >, O. 2. ARN DINA ButaillonsTukade 
Roempke, M , Prost och Kyrkoherde ,, L W O, 
Rogberg, C. G., Th, Cand,, Semin, Docens 
Rollin, Ci G., Phil, Magister DX; 
Roos», C., Kyrkoherde 
Roos, F EE, Canzl; i Hand, 0. Fin, Exped. 
Röos , O. EC. Fäit-Kamrerare m m. + 
Rooth, F., M D, MedicinalRåd, R W O. 


Rasblias., OL, Directeur m m, 


R SO 


Rosell, H., V DD M; Studerande 
Rosens Glofve C. 4. v. >, Ryttm, m m., RSO, man; 
Rosenborg , ÅA , Corbett | 2 Ex. 


Rosen stein, C v., Th D, ÄrkeBisk. o. ProCanzl, 
C NO. En af de 18 i Svenska Acadgmien, 

Rossander, Er, , Med Licentiat 

Rothoff, B. F,, BergsRåd, RN O,. 

Rotstein, NR, Kyrko: ie da 

Rotstein, T. G., M D., m m, 

Runkrantz, M. C., Studerande 

Runström , C. M., Bruks-Inspector 

Runström , W., Comminister 

Rusén , L., Prost och Kyrkoherde 


Rutstråm » C. B., MD, Medicinal: Råd m m.,RNO, 


En af de 18 i Svenska Academien, 
Rydberg , G., Phil. Magister ech Med, Candidat 
Rydén , Sv. , Studerande 
Rydquist, 7. E-, Studerande 
Rylander , F., Uppbörds-Mönster-Skrifvare 
Rytzén, S., Prost och Kyrkoherde 
R8ådholm, C. Ez, S M Adjunct - . 

Röånbeck , C. S.,, Th D, ContrPr. o, Kyrkoh.LNO, 
Rönbeck , G.» (ÖfverDirecteur 

Rönquist , A. E., SM Adjunct 

Rönqvist, F. Fa ” Prost och Kyrkoherde 
Rönqvist, P. A., Th D, ContrPr. ov Kyrkoh, 


Sabelstråm > C., Kyrkoherde 

Sahlsteder, $ , Prost och Kyrkoherde 
Sahlstede , U. A. , StadsMåklare 

Salander , N., Th D , ContiPr. och Kyrkoherde 
Salmson, AA, Sten-Snidare , m m, 2 Ex, 
Sandahl, D. F., Piovisor 

Sandahl, G., V D M, Studerande 

Sandberg, Fal Kongl Hof Målare 

Sandberg » N. » Henan Egare 

Sanderskidld, OQO, M. , Kammärherre m m, 


r:e Landims. 


Sandin, P. G., SM Adjunct 

Schaar, $f., Fältkamrerare mm, 

Schalén , Co A., Lagman, f d LandsSecreterare 

Echarp , C. 4, > Grösshand'are 

Schawmhell, fs Cs Assessor m m, 

Schenbom , Har. » Assessor, R W O 

Schenmark, JF... Th D, ContrPro. Kyrkoh. 2 Ex, 

Schensfon, FF, JC, Academie Kamrerara 3 Ex, 

Schildt, Å. Z.v., Kammarherre m m, 

Schilling, E. B., Kyrkoherde 

Schiuberg', G. Handlånde 

Schlyter; C RN JL, Jurispr. Docens 

SCkLYLEr 9 If Härsdköfdidi 

Schmidt, H. C., HofRätvisRåd i Cötha FIOPRatt 

Schmitth, &F. M., V Pastor o, Comminister 

Sököländen. N. > ”Kirkoherdö 2 Ex, 

Schrevelius , Fr., Phil Magister 

Schröder , E. A. , Phil; Theor, Docens 

Schrbåder, 7- H-., Num, P:&ef., Bibl Aman. m m: 

Schrbder , S. L., Studerande | 

Schulzenheim , D. Schulz va» M D, K:s r:ste Ar- 
chiater, Ordf, i SundhColl,, C WW OM Dt RK. 

Schwan, H, N, Directsum m;, CW Om St K.,R NO. 

Schwerin, Marer- 3 Gidfrinnd , f, Frihi Rdmsky 

Schårlund > F 4 V. Pastor. 

Schånbeck » C. GC. M D, Art. Obst. Adjunct 

Schénherr , C. F.. CömmerceRAd 3 Ex; 

Schånmeyr, Sv. F., Studerande 

Sederholm, H. F., 12:e Exp. Secr, i Just, Rev. 

Sefström, F-. G., Comminister 

Segebaden ; C.v., Major, R WO, 

Segerberg, D., Prost och Kyrkoherde 

Segrelius , D., Prost och Kyrkoherde 

Selander, P., S M Adjuncet 

Sellmann, $$ N., ML, S M Adjunct 

Setterblad, E., Prost och Kyrkoherde 

rd » 4., Prost och Kyrkoherde 

Siderg, L., ConRector Scholz 

Silfuerhjelm., 5 HN HolJägmästare 

Silfverhjelm , $. M, Öfv. Tiditens m m,, RS 0. 

Sivers, C. H. v., TÄCUESNARE 

Siwertson, G. L,, Contri.Pr, o. Kyrkoh. , 

Själander , 4., Kyrkoherde 

Sjöbeck , C. F., M D, Lil Medicus 

Sjöberg , JOE Vice Pastor och Comminister 

Sjöbring, P., Litt, Gr&ec, et Orient, Adjunct 

Sjödahl, E. cl Contr. Prost och Kyrkoherde 

S gren, A.; Vice-Pästor 

Sjågren, C. En Phil. Magister 

Skjöldebrand , Frih, P. E., Landshöfd mm. CNO. 

Sjöstrand , O. F., Phil. Magister 

Skogman , C.D,,s ”Tillf, StatsSecr, i Hand, o.F: Exp. 

Smedberg , F. 4., Studeraude 

Smitt, f. F., Studerande 

Snellman , U,; Apotekare 


L WO. 


Sodenstjerna, E A.y Kyrkoherde 

Sodeastjerna, F. K., PostInspector 

Sohlberg, LZ. &., S M Adjunct 

Sommelius , $. G:, Professor o, Adjunct m ra, 

Sonnenstein, 7, S$., Borgmästare m om. 

Sparre , Grefve G& 4. PV. , Studerande 

Sprinchorrn, P. 4: , Kramhandlare 

Stagnelius , M., Ta D, Biskop, L N OO. 

Starck, C: > Kyrkoherde 

Stenberg, 7. G., Häradshöfding m ms 

Stenhammar, C,, M D, Hist. Nat. Professor 

Stenholm, 4,, Canzl, i CanzliStyr, Exped; 

Stenkula , P, A:, Kyrkoherde 

Stjernster, C , BruksInspector. 

Stolpe > 4. E., Vice-BRector Scholz 

Stolpe, G., KrigsRåd, RN O, 

Strandberg , O., FältProst och: Kyrkoherde 

Scraas , E. L. , UppbördsCommissarie: 

Streng > C. P. ,, Kyrkoherde 

Strettenberg, H. 7., V. Pastor och Comminister 

Ström Sen., D., BruksPatron, RB- W Ov 

Ström, G. T., M D, ProvincialMedicus 

Ström, P. Hansson, Exp.Secr. i Ecco, Exped, 

Strömberg » S. 7., M D, Brigad- och Reg.Läkare 

Strömfelt , Grefve C€, 4, , General, m m., R och 
CK MO, m m 

Sturtuenbecker , F., Prost och- Kyrkoherde 

Ståhl , F., Prost och Kyrkoherde 

Sundberg, E, O., Vice-Cons, Notarie 

Sundberg, Py M D, HofMed: och Professor m m, 

Sundelius, F. Ey, Contr.Prost och Kyrkoherde 

Sundevall, 7., Studerande 

Sundewall , M., Th D, Professor, Prost och Kyr- 
koherde L N Os 

Sunesson, N. C., Lagman och Häradshöfding 

Svanberg , F., Math, Inf, Professor, L N O, 

Svanberg, FI. P. y Prof. > V. Contr,Pr. ov Kyrkoh. 

Svensson, FF. , Vice-Pastor 

Swarsz, F. F., Fabriks[dkarö 

Swedenborg , G., Assessor m ms j 

Swedenstjerna , E. T., Directeur mm m.,R NO, 

Swederus, N.S , HofPred,, Contr Pr, o, Kyrkoh, 

Swederus, 5sy M EL, BataillonsLäkare 

Sydow , T. 4. v., V- Collega Sckolze 

Sylvan, N. > Kyrkoherde ; 

Syréen . P. H,, AmiralitetsKammarSkrifvare 

S4sf, M', Fabriksidkare 

Såderberg > Å. P.; Grosshandlare 

Söderberg » C.s» Studerande 

Såderberg, D. » Prost och Kyrkoherde 

S8derberg » S. > Trons 

58. ren , L. omminister 

Sd P.. V. ContrProst och Kyrkoherde 

Såderstrån , M. , AmiralitetsApotekare 

Sånnerberg, Fre M Da Med. Pract, Professor 


Famm, P. 4., BruksPatron, C WO, R NO, 

Fawase , Grefve P. H., GeneralLieutenant m fy 
C SO m St K., m m, | 

Tegmanskbld, G:, V Presid, i Göth. HofR.,: RNO. 

Felander , Ns, ProtoNotarig i Götha HofRätt 

Tempelman, O. C., Kamrerare o, Rev, i Kam, FR, 

Tersmeden, P. Ry, Öfverste, RS O: | 

Testrup , G. A., Phil. Magister 

Tilas, Erihetre &; H., 

Thalir, C. M., LandsKamrerare m mm, 

Thalin, P. A., Prost och Kyrkoherde 

Thelander , B, , Guld- och SillverArbetare 

Thelaus » F. S., Kyrkoherde |: 

Thelning ,.C-, M Er, Med: Pract: Adj, vid Car, Inst. 

Thomaus , FF. F-, HofPredikant och Ky:koherde 

Fhoman, E, P., Kal. Ho!Bildhuggare 2 Ex. 

Thomé: , , Capiten 

Thorén , $. D:, Lieutenant 

Thora >» F' C., Studerande 

Thorsander, $., Th D, E O Theol, Professsor 

Thudéry C. A:, BarnhusLärare , : 

Thulin , .& O., Provisor 

Fhyselius P., Th D:5: Prof, ; ContrPr. o, Kyrkoha: 

Tilléus, P. C., MD, Assessor m m., R W OQO. 

Tingstadius, F. 4:,-Th D, Biskep, C NO., En 
at de 181 Svenska Academien 

Tiselius , G., Prost och Kyrkoherde 

Torbjörnson, >» Philosophie Magister 

Torin, 7. , Th C, Theologiz Lec:or 

Trafvenfelt; C. M D , Profe- mm: KN 0. wW Os 

Frendelenburg , Pi rA-s M D, Ombudsm, 2 S.Colk, 

Troil, Fr. v., Häradshölding, = m, 

Trolle , Arv. , Major 

Tullberg , Hamp., Philosophie Candidatr 

Tunelli, C., Vice-Pastor 

Tårneros., 4is Lingu&e Latin, Docens 

Törngren , P.,,BruksPatron 

Ternsiwråm , F., WarfsBildhoggare: 


2-E&: 


Uddenberg , C. J., Kyrkoherde 

Uddenberg, F. G:s; Kyrkoherde ; 

Uddenberg, V-., Vice-KronoFogde 

Uhr , Br NN: fö, Studerande 

Ulfsparre, F. B, Studerande 3 | 
Ullgren, D., HofPr. , Contr Pr. o, Kyrkoherde 
Ungern Scernberg , Friherre M 4, vor | 
Uuterstråm, L, UU, Bector Schole ; 


Valerius , F$. D., Exped, 0» LandsSeer, > RN Os 
Valley , 4., Grosshandlare 

Varenius , P. A., Kyrkoherde 

Vinberg, G., ConRecior Scholz 

Vougt, F, MD, RegementsLäkare: 

Vougt » G,a Contr.Piost och Kyrkoherde 


W. i Wexiö Stift 

Wadell4 L., HofPredikant ock Kyrkoherde 

Wadstråm, >>» Anditeur 

Wadstråém, P. G., Rådman 

Wern , C. F., Handilande 

Wakl, >» OeconomieDirecteur Sr 

Wahlberg, I. G-, Fält- och RegementsLäkare' 

Wahålberg, P. F., Med. Phil. Candidat 

Wahlbom, C. 4.', Th D, Prof. El. &Poöés, Lect, 

Wahlbom, P, , Conir. Prost och Kyrkoherde 

Wahlenberg, G., M D, Bot, Demonstrator 4 Ex, 

Wahlstråm, F., Th L, Hof Pr. Contr, Pr, och Kyrk, 

Waåhrstedt, Mi, DomkvrkoSyssloman 

Walberg , 4, > Bokbindare 2 Ex, 

Walberg, S., VicePastor 

Waldius, Jå Fi, Contr. Prost och Kyrkoherde 

Walheim, C , Canzalist i Ho!Canzlers Expedition- 

Wai!l, H., Copist i Hand och Fin, Expedition 

Wallberg, E.-4., Studerande” 

Waltberg', H. 4:, Kyrkoherde 

Walleacerona, G., Capiten, R W O: 

Wallin, E,, Commissarie 1 KammarRätten = 

Wallin, F., EL & Poös, Lector 

Wallin, F. O., 'Th D, Pastor Primarius i Stock- 
holm, L NO. En af de Aderton i Sv. Acad. 

Wallmark, P. 4., CanziiRåd ' m m, - 

Wallquist, Ei, Phil. Magister 

Weallquise, $., Th D', Contr. Prost o- Kyrkoherde 

Wallstrém , A.«, V. Pästor och Comminister 

Wallstr8m , O- 4A-, Studerande 

Walsterson, F. F.. Fält- och LandsKamrer m m, 

Waiström , P., 'Trädgårdsnästare 

Warmark, 7,» Ho Pred. och Kyrkoherde 

Wassrin, P. A;, Studerande 

Wedenberg , A F., M D', K, LifMedicus, R WO. 

Weidenhjelm, L' H., Öfverste och Major, R5O. 

Weidman; T., Th D, Biskop, C N O. 2 Ex. 

Weigel, C.E. v.; M D', Kon, 1:ste Archiat. m m, 
C WOm S K., R NO. 

Weijerin , D., Hand, och Pol. Borgm, R W O. 

Weilander, O. M , M D' och Prov, Medicus 

Welizn, C; F.. MD, Ofv., FältLäk, o. Prof: RN O, 

Wendilandt, F ', Grosshandlare 

Wennberg, EE $ , Med. Phil. Candidat 

Wennerberg , G.. Kyrkoherde 

Wennerberg, S. , NådårsPredikant 

Wennerholm, L. P:, ViccPastor 

Wennerholm, M., Prost och Kyrkoherde 

Werner, fas S M Adjunet 

Wersåll , Joh. , Studerande 

Wesiblad, D., NummerLotteriCollecteur 

Westerberg, F. W >» SM Adjunct 

Westerberg, L., Studerande 

Westin, 4, 4 7 Studerande 

MWesilinger, Z., LandsKamreraro! 


Wesiman , H,, Grosshandlårg 

Westman; P,, Studerande 

Westman, $.:, M D, Assessor och Prov; Medicuä 

Westring IF. P., M D', 1:ste LifMedicus mm, 

Wiborgh, C. G. , Phil. Magister 

Wickbora , C:, PharmacieEleve 

Wickelius , F., Prost och Kyrkokerde IV 

Wickenberg > Cs F., Auscultant i-Götha HofRät? 

Wickner, M), S M Adjunct 

Widebeck , E., Th D, Contr, Prost oeh Kyrkoherda 

Widegren, C. U., KrigsRåd m m, 

Widell, F. €., Grosshandlare 

Widmark, N., LandtRäntmästare 

Wieslander, M., MD, OfverFältLåk. Professor m my - 

Wihlborg, M;, Köl. SlottsFogde 

Wijkman C:son , fo, Prost och Kyrkoherde 

Wijkman C:son, S., ThD, DomPiost, mm. LNO7«' 

Wikstråm, 7. E., M D, Bot. Intendent m m, 

Willman > O. 7... M D ProvincialMedicus 

Winbom, F., 'Fh D, Pr, Theol, Prof, och Doras 
Prost, m m. L N OO. 

Winge, P. E., Boktryckare 

Wingård , C. F. af, "Th D, Biskop, L N O, 

Wisiw8sm, Ci Fi, Handlande 

Wititbom, IF. , Phil, Car didat 

Wohlfahrt , F&F. FF. , Handlande j 

Wrangel, Grefve T, Hs; Studerande 

WxEebz, Grefve F, En af Rik, Herrar, : Fälts 
Marskalk, m m., Ro Cat KM O, 

Wulf, G., Apotekare 

Wulff, F., Lagman och LandtRäntmästare: 

Wulff, IF. >, Prost och Kyrkoherde 

Wulff, S., Aman, Consists Acad, Lund, 

Wurster , Ga G.. Assessor 'o, Laz, Medicus 

Wåéehlin, £., Th D, Pr. TH. Professor och Dome 
Prost, L N O, 

Wåhlin, Es L., HofPred, Prost och Kyrk. a Ez, 

Wåéehlin, E: P., Th D, Prost och Kyrkoherde 

Wdnman > Ir GC: > HoiPred, Prost och Kyrkohs 


Zachrisson, Z., Studerande 

Zander, H., Landtmätare 

Zellén, N, WW. af, Prot, Secret. i H, o, F, Exp; 
Zelling, A., Comm, Landtmätare 

Zetterberg , C , Decon. Directeur 

Zerrerstedr, F, WW. , Bot. Demonstrator m m. 
Zettersiröm,. €£,, MD, Med, Th. & Pr, Prof, 2 Er: 
Zielfeld: , D/A. , Kyrkoherde 


Åberg, FTF P., Kyrkoherde 

Åhlbouin, P. A., Prost och Kyrkoherde 
hlenius , ÅL, Z,, Studerande 
hman, S$. 7, Studerande 
kerblom, F,, 1:ste Landtmåtsre 


Åkerman , 4., Studerande 

Åkerman , F., E O Canalist i Kon, Canzli 
Åkerman, Z., MD, Anat. & Chir, Professor 
Ålenius, RR 0 5 Contr. Prost och Kyrkoherde 
Åman , FS. As M D, StadsMedicus 
Ångerman ; H. A.. Assessor, LandtRäntmästare 
Ångman , 7., Prost och Kyrkoherde 
Årman , C. P., HofPred, Prost och Kyrkoherde 
Åsbrink, L,, Contr, Prost och Kyrkoherde 


Öberg » E., Handlandsa i 
)dman C., Contr. Prost och Kyckohekle . 
Ödman , P. J.A Rådstuge- BättsNotarie i 
Österberg , N., Kyrkoherde j 
Östergren, D., Bat. Läkare = > « å 
dselund , Fa NådårsPredikant 


Östervall , G. ÅA.» Trädgårdsmästare 
.Orbom, (SRK ES Prost ch Kyrkoherde 


R ESPEC.TIVE S 


UBSUCRIBENTER 


i Ryssland och Finland: 


Adlercreutz, Ölverste 

Aeimelé, Christ. , M D och SlottsLäkare 

ÅAfrelius , 4. E:, I D och Professor "2 Ex, 

Agritola, Birger, E O HofRättsNotarie :'2 Ex. 

Agricola, JF. -G., Vice LandsSecreterare -2 Ex, 

Ahlberg, F Fv, AuctionsDirecteur 

Akhlkolm , Js., Studerande 

Alam , Gust. And., HofRättsNotarie 

Ale jus > Jos. Foach., Studerande 

Ale;nandér , Emil, Studerande 

Alopaus , Magn. , T D, DomProst och Professor 

Aminoff, Grefve IF. F., Geheime-Råd, C S O 
med St, K. 

dndersin, C€ U., E O Revisor 

Appelberg , Adolph, Lieutenant 

Appelberg , Gust,, Capellan 

Arwidsson, 4, J., Mag Docens 

"Aschan, C. H., Apotekare 

Asp, Carl Henr, , HofRättsAssessor 

”Aulén , Carl Gust., Adjuncet 

Avellan, Co F , ViceHäradshöfding -m m, 

Avellan, F. H., Histor. Professor 

Avellan; N. M.., ProtoNotarie 


:2 Ex, 


Backman , C. VW, 

Becker , Reinh. v. , Acad, Adjunct 

Bergbom , C. G., Studerande 

Bergenheim, S$,, ProtoNotarie 

Bibliotek , Kejss Universitetets i Abo 

Björkman , Alex. , KretsSkolLärare 

Blomquist, Alexand., Phil. Magister 

Bonsdorff , Gabr. v., Archiater, Professor, R. S:t 
WL O, 4:e Class 2 Ex. 

Bonsdorff, Foh., Litter. Greece Professor 

”Borealiska Nationens Bibliotek 

Borgström , C, A. Kammarförv. i K, Sen, för Finl. 

Borgström , Foh., Th D, Lecter och Prost 

Boucht, A. R., M D, Assessor m m. 2 Ex, 

Boye » Friherre 4. E., Registrator i K.Committ, 
för Finska Arenderne i S:t Petersburg 

Boye, C. U. , Protoc, Secreterare dersammastädes 

Brander, E. F., Hof RättsAssessor' 

Bruncrona , G. 4 , Svensk och Norsk Gen, Consul 

Båck , Hear, Reinh. , Th D. Refor, Secreierare 

Böcker, C, C., Finska Hush, Sällsk. Secret, 2 Ex. 


Calonius , M. , StadsChirurg 

Cautel, M, LandsCanzlist 

Cederwaller > AA.» Boktryckare i Wiborg 

Chydenius , And, Foh., Phil, Magister 

Cleve, Joh Fredr., Häradshöfding 

Cumenius, Er. F., M D och :Bat, Predikant 

Cygnaus , Z., Th D, FEvang, Biskop i'S:t Petersb, 
KR S:t Anne O 2:a Class 


Dahl , Sam. , Lagman och Häradshöfding 
Dahlbeck , Gerh., Colleg, Assessor 
Damnmert , 4d. Wilh,, Studerande 


Ehrencrona , Gammal, ILieutenart 

Ehrstråöm , And. , Capellan 

Ehrström , Er. Gust, , Mag. Doc. iRyska Litterat. 
Elfgren, Er. , Ph, Mag, V. Rect, vid-Abo Cathed, 

Schola 
Enckel , F$. I.» HofRättsAssessor 
Eneberg , C. M., Kammarskrifv, i Kejserl. Senaten 
för Finland 


Ervast, Henr., VicePresident i Keiserl Wasa Hof- 


Rä:t, R, S:t A O 2:a Class 


Fabritius 5 4., Kammarskrifvare i 'K, PostDirest, 
för Finland 
Fagerström , Ant. Er., HofRättsNotarie 


Feuerstern, C. G , VicePresident i K, Åbo Hofs 


Rätt, R S:t A O 2:a CL 
Florin, F., Ph: Mag, Kyrkoherde 
Forsberg » Fer., Cadett 
Forsius , Guse. Henr.. Histor, Lector 
Forsman , William , HofRättsNotarie o, Häradsk; 
Forssell, Carl Henr,, HofRättsSecreterare 
Forssman , Wilh,, Studerande 


Frenckell Fun. 5 F Co, Kejserlig Academia 
Boktryckare 5 Ex. 
Frosterus, E. Joh. , Contr, Prost och Kyrkoberde 
R S:t W Oj; 4:e CL 3 Ex 


Frosterus , foh. f., E O Kammarskrifvare i Kr 
Senaten för Finland 
Frosterus , Rob, Vallent, , Phil. Magister 
[å 


Cadolia , GCusts, Th D, DomProst och Theolog. 
Professor Prim, i Åbo, R S:t W O:4;e Cl. 

Gadolin , Fo, Chem, Professor, R St W O. 
4:e Cl, 2 Ex, 

Goldbach, Ludv;, M D, Acad, Adjunct i Moskau 

Granberg, f. 4., Handlande 

Grotenfeldt , Adolph, HofRätts Canzlist 

Grotenfeldrt, C. E., Capiten 

Erönberg » C. 4,, Colleg. Assessor 

Grönlund , Lars, Kemrerare 

Gylling, N. U., E O Kammarskrifvare. i Kejserl. 
Senaten för Finland. 


Haartmar, C. Di v:, MD, Chir. & Art. Obsto 
Adjunct 


SKR $ 19: Big HOTRattskad a Runt, Av .O 
2:a CL. 
'Haartman, L. G. v., Ledamot af K. Comm, för 


Finska. Åntend: 1 Sit Petersb. m m; R S:t W1. O 
3:e och S:t A O 2:a Class 
Hahl, Gust. Gi, Handlande- 
Hall, A. G., Lieutenant 
Hammarström, M.:, HoflRättsAssessor 
Harthin, L. €. i 
Hast, H. R., M D, Åssess, 0. Prov, Låk. 2 Ex, 
Hedman, FoAv, Hof Råd. 
Hellens » Lars, Gust, v., "HofRätts.Notarie 2 Ex, 
rara 4, F., Lagman, R S:t W O 4:e Cl. .2 Ex, 
Heikel, Carl Johan, Borgmästare 
Hjerpe, Carl Joh. , SockneAdjunct. 
Hjertman. Rudolph, Phil. Meg, 
fljärne,; Gust. , Landshö'dinge, RS O: 
Holm , Carl 7., Canzl. i K. Senaten för Finland 
Holmberg » Joh, Gust , HofRättsRåd 
Holmberg, F: Ri, Vice-LandsKamrerare 
Holmberg... Olof, HofRättsAssessor 
"Holméen > Gust. , Handlande 
Holméen, Dilh, , Handlande, 
Homén , Joh. Fac., Vic. Prep Prost o. Kyrkoh: 
”Hornbörg, 4:, M D' och PiovintialLäkare 
Hornborg, Foh, Georg, TitulärRåd m m:; 
Hwasser » Isr., MD... Med, Pract, Ptofessor 2. Ex; 
Hydén, Matts, Handlande 


FHaenisch , Christ, , NM D, Colleg, Råd' 

Fansson; i Vor Fabrikör 

Igmnatius , Bengt Facob, 'Th D, Prost och Kyrk, 
Zgnatius', Carl 4ad,. Phil Mag. Capellan: 
ZIlmoni, Immanuel, Phil. Mågister 

Ingelius, Foh. , Phil, Mag. och Kyrkoherde 
Ingelius, N. M., Phil. Mag. och Capellan, 
Ingmar ,. Gustaf. Henric, Studerande 


-fulin Sen., Joh.» 


Fulin, Eric , Provisor 

Assessor; Provincial Apotekare: 
(JFuiin: fun,, Pol, Ässessori Acad; Apotekare 
Firgenssohn, Georg Rudolf 

Juvelius , Fredric, Phil, Magister, Capellan. 
Jårnefelt >. Carl. Fiedric: HofRätts Cansalist 


Kalm, Matthias , Phil. och Med, Doctor, Chirurgi 


Docens m m, 


Kantzau iF. Chr. > Apotekare 2 Ex, 
Kihlman, 4; G., Collega Söholzx 
Kjölierf:ldr, H: Fi, Apotekare 2 Ex. 


Klinkowstråm, Frih. Wilh., Verkl, Kammarherre: 

hos Hans Kejs. M:t, R S-O, 
Kothen, Friherre von, Lagman 
Krabbe, Carle "Arv, , HofRättsRåd, 

2:dra Class ds 
Krabbe,.Gust, Engelbr,, HoflRätts Åssessor - 
Foeten, ER Canzlist i K: Senaten för Fanesndh 
Krook >», 4.> HofRättsRåd: 


R St AA. O; 


LBagus, G. G., GCapellan- A 

Lagus, Wilh., I D och Acad. Adjunct' 

Landtman , G. & , Secreterare vid Landtrn, Cont 

Langenstein , O! jof. HofRättsRåd, R St AO 2:a: 
och St W Q.- 4:e Class 

Larick, Chr., Kamrerare 1 K, Brandlförsäkr, Diree- 
tionen. för. Finland: 

Lauraeus, Alex., Th D, Prost och Kyrkoherde 

Laurell , G., Prost och Kyrkoherde 

Eind , 4, Fu >» Ingenieur 

Findemarikt Få M., Phil, Meg. Acad: Adjunct: 

Linsén, Joh. Gabr., Phil. Mag:-Acad, Adjunct« 

Linsén.,. Sam. Fac:, eh diRen RANE 

Lohmann, Aipust,» Hoi Rätts Extra: Fiscal 

Lucander , f. W., Provisor, 

Låse- Biblioteket i Wasa 

Låse- Sällskapet i-Helsingfors: 

Löånnblad. Jos, LandsSesreterare R St WO 
42de Class. i 


Mallén, B. E., Karmsmaaxlri are 1 Kejs, Sen, för: 
Finland: 
Malm, Nilsy Rådman 
Målm, Pehr ;:CommerceRåd: 
Mannerheim, Friherre Carl GeheimeR8d. m ms. 
R S:t AO rsesdcheS:t VW OA :e Class 
Mannerheim, Erihenrre: Carl, Canzlist. i, Ka Comm, 
för Finska Axend, 1: S:t Petersburg i 
Meinander, F,. Kammarskrilvare. i Kejs. Senaten: 
för. Finland AA Mg - 
Mennanvder ;, 43 Pi,, Phil Mag: och Med, Candi. 


Tysk Språkmästare och Bok- 


Meyers Fi. A,, Lector, ch B 
31 Ex, 


handlare i Abo 
Molander , Torsten , Ho!RättsFiccal 
Molin , Gust., Eloquenti& Lector 
Monselius, D., HOfRävsR öd 
Mozxelli, Lars, Kamrerare och AnctionsDirecteur. 


Myrberg, dug. Max, , Studerande 


Neovius, And, Fab. , Collega Scholze 

Neovius, F: 4., ConRector 

Nordenskjöld, 4. G., Ölverste, R SO: 

Nordenswan, $- H, na fsetiare ee Senaten 
för Finland 

Nyberg , Fredric , Lieutenant 

Nyberg , I. A:, Organist i Aho Domkyrka 

Nykopp, Carl Cusi. , Phi, Mag. och Ae, Adjunet 


Ollberg, U., Phil, Mag, och GymnasiAdjunct 


Palander , Gabr., Philos. Theoret, Professor 2 Ex, 
Palmén , H. 7. , Kamrerare vid. K. TullDirection 
i Finland > Ex 

Palmgren, H. F-, Collega Schola 

Paulin , Abrah, , Capellan 

Pippingsköld . Foh,. fos. , Phil, 

Planiin Cavander , Carl , Phil. 
Secreterare 

Plomqvist, 4. F., Collegii Assessor 

Pomoell, Er. Foha VicePresident i K. åbo Hof- 
Rätt, BR S:t AO 2: Class 

Poppius. Georg, ViceHätadsSkeif vare 

Procopeus , G., MagistratsSecreterare 

Procopé, C. Ri, HofRättsNotarie 

Prytz, O;, Copist i K. Senaten för Finlandi 

Pychlau, G. E., BruksPatron 


Magister 
Magister, Academie 


Ramorino, F., I Sit Petersburg 
Ramsay » C.4:, Lagman. Exp. Secret. i K, Comm: 


för Fin ka Åren d. i Sit Petersb., BR. S:t WI O: 
4:e Class 

Rancken , Engelbr.. Capellan 

Rancken, N SR HolRattsNotaue 

RH auseni, C. M: von ,. Lieutenanut 

Rehbinder Friherre, Kob Henr., Chen mn, 
Ro S:t W O a2:a Ci, m. St KX Sit AO 1:a Cl, 


Richter ,. Carl' Fredr.y Hö R sd 

Roos ,.S-, Phil. Mag. och Medic. Candidat 
Roschier, Er, Gust,, AdvocarFiscali K. W. HofRätt 
Roschier, O. M;, Hö! RättsFiscal 

Rosenback, Erl,, Prost och Kyrkoherde 
Rosenbom,, Fr. , Phil. Magister. 


"Schaeffer, 


Synnerberg , EG 


Rotkirch >, C. Fr, , Presid, i K. Wasa HofRäått m mö; 
R S:t -A O 1:e Class: 
Rönnbåck, Fr., Ph, Mag. Gymnas, Lärare i Wiborg 


Sacklér ; HM, G., HofRätltsAssessor 

Sadelin, P. U. F., Collega Schole i Wasa 

Sahlberg, C. R., M D, Hist, Nat. Profess, 4 Ex. 

Salingre , Gust. Wilk,, Apoiekare 

Sovander ,. Pehr, LandsCentorist 

Savenius , S. Phil. Mag. och Med, Candidat 

C: Fö, Studerande 

Schalberg, L. F., Vice Häradshöfding 

Schierfbeck, Sven, Provisor 2 Ex, 

Schouliz, G. von, Major och Lärare i Navigation 

Schreck, FE. , Canal; i K. Senat. för Firland : 

Schumacher, D. , CollegiiAssessor 

Silfverhjelm, Friherre Gust, Adolf 

Simelius ; And. Gust: , Phil, Magister 

Snellman , HB, , 'Fh D och Bjofessör I R St W OO 
4.de Class 21 

Saellman, fFac. , Lagman och LandsSecreterare 

Stenbåck. Carl Fredr., Studerande 

Stenbäck , SÖ S., E O Canzl, i K. Committ, 
RO Ärend. i S:t Petersburg 

Sterky, G,, Svensk och Norsk Gen, Consul i S:t 
Petersburg, R W O, 4 Ex. 

Stuichaus, FF. F., Refer. Secret, i K, Senat. för 
Finland, R S:t A O 223 o. Sct W O 4:e Class 

Stjernwall , C. E , E O Canzl, i K, Senaten för 
Finland 

Stigtelius , £. C., Apotekare 

Strandberg, Carl: Henr., Phil. Mag, Capollan 

Sirengel, F. G. , FånghusPredikant 

Stribing , E Handlande 

Stålström. Aäo!f, Tandlande 

Sundius ,- Facob, M D och Acad. Adjunct 

Sunn , P. M,, Copist i K, Senaten för Finland 

Sylvander, E. U., Phil, Mag. Canzl, i K. Åbo: 


HofRätt 
R S:t WO 48: 
2. Ex 


för / 


Lagman, 
Class. 


Cantor vid' Fimska Församlingen i: 


Tallgrén” Sö 
19 Paz, 


St Petersburg 
Tamelander, Bror 44., HolRätts Canzlist 
Tamelander., , SecundLieutenant 
Tamelander >, £; R,, E- O Copist i K. Senaten: 
för Fin!and: 
Tamms, C 7; Studérande 
Tandefeldt , Friherre A. F., HofRättsAssessor 
Tengström, Jac . Th D, ErvkeBisk, ö!ver Finlandj, 
RS: W 6 2:a Cl, m,. St K 0, Sit A. O 13a Cl. 
L.N. OQO, 


fö 


Ed = 


Tengström , fo. 5; Th D, Contracts-Prost och 
Kyrkoherde i; 

Tengstråm , Joh. Magn. af, MD, Inspects Musei 

Thermén , », Handlande 

Ticcander , 4. D.y, Copist i Kejs. Senat. för Finl, 

Tihleman, G. 44, HofRättsCanzlist 

Tolpo » Nils , ContractsProst och Kyrkoherde 

Topelius , Z., M D, Provinc. Läkare, R. S:t A O 
3:e Class E 

Trapp » C., Handlande i Åbo | a 

Troil, Friherre XKaut von , Ordför. i K, Committ. 
för Finska Årend, i S:t Petersburg, Geh, Råd 
m m. R S:t Alex, N och S:t 4 O 1:a Class, 
CNO,R SO, 2 Ex, 

Törngren, f. 4.» M D och Professor 


Wadenfljerna, O: W. M., Vice Häradshöfding 

Waenerberg » Gust.» Kammarskrilfvare i K, Senat, 
för Finland 

Waleen , C:, Landshöfd. R S:t W O 53:e Class 

Walheim, JF. . Beferend, Secreterare m m. R S:t 
W O 4se Class ! 

Wallenius , Aug: Wilk., Phil, Magister 


Wallenius, F$. F., Eloqu. Professor, R &t AQ 
2:a och S:t W O 4:e Class 

Wasastjerna , F. D., BruksPatron 

Wasastjerna, $, 7. , BruksPatron 

Wasenius , Garl Fredr., HofRättsAssessor 

Wasenius , Gust, Otto , Handlande 

Wegelius, Fos., Phil. Mag. ÖfverLärare vid 
Gymnasium i Wiborg 


Westynthius, Carl G., Phil. Mag. Cons. Notarie 


Westzyynthius , Herm, Bernh. , HofRättsAssessor 

Widbohm, Nils 7. , Handlande 

Willebrand, A von, Verkl. StatsRåd och Led. 
i K. Committ. för Finska Årend. i Sit Petersb, 
R S:t A O 1:a Class 2 Ex, 

Winter , $f. P., HofRättsAssessor 

Wong, N. H., f. d. Post-Inspector 

Wrede , Friherre Gustaf 

Wrede , Friherre Gustaf Fabian 


Flander, B, F., :HandelsBokhållare 


Zitting, fohan Magnus , Collega Scholz, 


$ 


FÖRR fd 


D: jag företog mig alt med bifogade Tilläggningar och Rättelser till trycket 
befordra en på härvarande Kongl. Academiens Bibliothek befintlig, af framl, 
Archialern, Professoren och Riddaren CARL VON LINNÉ om sig sjelf och sina 
öden egenhändigt och i form af dagbok på Svenska författad Handskrift, ha- 
de jag redan haft tillfälle att se flera öfver honom utkomna Åreminnen, Åmin- 
nelseTal och Biographier, så väl som många andra honom rörande större 
och mindre Skrifter, utom hans egna talrika Arbeten; Någon underrättelse, 
som kunde väsentligen bidraga till vidare upplysning om hans märkvärdiga 
Lefnadsomständigheter, trodde jag då knappt vara att tillgå. Men så snart 
jag ögnat igenom nyssnämde Handskrift, fick jag helt annan öfvertygelse, 
och styrktes derutinnan än mer, sedan jag haft den lyckan, att få låna elt 
stort antal af hans otryckta Bref och många andra Manuscripter, hvaribland 
äfven finnas sådane af honom sjelf öfver sig författade LefvernesBeskrifnin- 
gar, som hau vanligen brukade dels alt öfverskicka till de lärda Samhällen, 
af hvilka han var Ledamot, och dels att lemna till flera af sina vänner. Af 
dylika Biographier hafva hittills 6 kommit till min kunskap, nämligen 2 
tryckte och 4 handskrifne; och om dessa vill jag nu 1 chronologisk ordning 


meddela några nödiga upplysningar. 


[. Wita CAroui Lisneart, insalt i början af det lilla, nu för tiden mycket 
rara, arket med Titel: Orbis Eruditi Judicium de CARoLi LiInneari M. D. 
Scriptis, utan trycknings-ort och år, men af hvilka detta senare säkert är 
1741 och den förra antingen Stockholm eller Upsala, — Denna Vita in- 
nehåller ingen ting obekant och intet annat än hufvudmomenterna af LIN- 


NI Lefverne, ifrån hans födelse till och med år 1739, och derefter upp-= 


H. 


II 


| 


sats på Opera a CAROLO LINNEO edita ifrån och med 1735 till och med 


2740, hvarunder finnes tillagd förteckning på de Auctorer, som antagit 
hans grundsatser. 


Historia Vitee mece tryckt i LInnar 10:de Bref till HALLER, dateradt 
Stockholm d. 12 Sept. f739 och infördt i Epistolarum ab Eruditis Viris 
ad ALB. HALLERUM scriptarum Pars 1. Latine, Vol. I &:a, der det i ord- 
ningen är det 186:te. — I denna Historia, som begynnes med år 1730, 
då LInnzavus läste publice för RUDBECK, och slutas med brefvets datum, 
visar han sig öfver alt qvick och sinnrik, har många väl afpassade uttryck 
och ger äfven några icke allmänt bekanta upplysningar, hvilka i öfversätt- 


ning äro följande: ”En viss Baron friade förut till Mori äldsta Dotter, 


men ulan minsta framgång. — — — Jag kom ändtligen tillbaka — och 
salte mig ner 1 Stockholm, af alla begabbad för min Botanik, — =— och 
ansedd såsom af SIEGESBECK tillintetgjord. — — — Men post diuturnas 


nebulas Phoebus. Jag kom upp, blef kallad till de förnäma, alt gick lyck- 
ligt. — Jag samlade penningar, besökte sjuka ifrån kl. 4 om mårgonen 
till sent på afton, och tillbrackte äfven hos dem hela nätter. Då sade jag: - 
Dat AESCULAPIUS bona omnia, Flora vero solos SIEGESBECKIOS. Jag upp- 
sade med Flora all befattning, beslöt väl tusende gånger att i evig glöm- 
ska begrafva mina samlade anteckningar, olyckligtvis alt förmånga, och 


gjorde ed, att aldrig svara SIEGESBECK. Sedan jag likväl blifvit Amirali- 


tete Medicus och Kongl. Botanicus — 1 Stockholm, — begynte jag åter 
älska växter. — —— — Och nu då bägge de ålderstigne Professorerne' 


RUDBECK och ROBERG söka afsked, blir, om detta dem beviljas, förmodli- 
gen Rosén den senares efterträdare, och jag kanske den förres. I annat 
fall önskar jag lefva och dö i Stockholm — eller om Ni efter 3 månaders 
förlopp ville kalla mig, skulle jag komma, allenast jag finge tillstånd att 


taga med mig min lille Hustru.” 


111 


Den här förekommande anecdoten om BROWwWALLIUsS, då varande Phy- 
sices Professor 1 Åbo, är i synnerhet märkvärdig och förklarar, hvad som 
säges i det nu tryckta Manuscriptet sid. 32. LINNAI egna ord lyda i öfver- 
sättning sålunda: ”Min bäste Vän B.... skickade till mig beständigt med 
posten min Kärestas bref och verkstälde det troget. Men det sista året jag 
vistades hos VAN ROYEN, (hvilket var det 4:de, fast min Svärfar ej utsträckt 
tillståndet till mer än 3), och det med min Fästmös bifall, ansåg B...» 
sig vara henne närmast, och ehuru genom min recommendation blifven 
Professor, påstod, att jag aldrig mer skulle komma åter till fäderneslandet, 
Han begärte min Fästmö och hade nära erhållit henne, derest icke en an- 


nan, som upptäckte bedrägeriet, mellankommit. Han blef och sjelf sedan 
straffad med tusende olycksöden.” 


IMH Vita Caronri Linser är Titeln på en Handskrift 1 Qvart-format, 
som går ifrån hans födelse till år 1751, och hvilken af hans 3:ne ännu lef- 
vande Döttrar förvarad, blifvit mig benägit till låns meddelad af hans Måg, 
f. d. Ombudsmannen vid Kongl. Academien i Upsala, Herr SAM. CHR. 
DvusE, med tillåtelse, att deraf göra det bruk, jag sjelf funne för godt. 
Den utgör 52 ark, och är alt igenom med LINNAEI egen styl. Af de mäån- 
ga underrättelser och anmärkningar, här förekomma och icke äro an- 
förda i det stora Manuscriptet, som jag nu låtit trycka, har jag gjort full- 
ständiga utdrag, hvilka kunna läsas i andra Stycket af detta Arbete ifrån 


och med sid. 101 till och med sid. 1253. 


TV. Fita CaAroti LiNNarl är Titeln på en annan Handskrift i Folio, som 
jag hade tillfälle att få se år 1799, då jag i September månad reste ifrån 
min födelse-ort i Westergöthland till Upsala, och under vägen besökte 
en Prestman, Mag:r ARON MATHESIUS, som förut hade varit Pastor vid 
Svenska Församlingen i London, blef sedan Prost och Kyrkoherde i Fo- 


IV 


gelås, och dog 1808, men bodde då på en sig tillhörig gård, Hallfaran kal- 
lad, i Björsåters Församling, och hade der inrättat en pensions-anstalt 
för Svenskar och Engelsmän att lära sig hvarandras modersmål. = Till ho- 
nom hade framl. Öfver-Intend. FREDENHEIM skickat ofvannämde Biogra- 
phie öfver LINNEUS på Svenska, renskrifven/ af någon, hvars styl jag ej 
kände, med begäran, all han ville densamma på Engelska öfversätlta; 
men hvarvid han sade sig hafva mött så många svårigheter, i anseende så 
väl till sin okunnighet i Natural-Historien och Medicinen, m. m,, som 
flera orediga ställen i sjelfva Manuscriptet, alt han ej irodde sig kunna 
ricktigt fullgöra, hvad honom blifvit uppdragit, utan anhöll, ait jag ville 
taga skriften med mig tillbaka och jämte anmälan af hans ursäckt, den- 
samma vid tillfälle till FREDENHEIM återlemna. Härom skref jag denne 
till i October månad med hemställan , om det icke vore nödigt, ali detta 
Exemplar af LiISNAI LefvernesBeskrifning af någon både i sak och språk 
kunvig man icke allenast öfversattes utan älven granskades, innan det till 
tryckning på utrikes orter borltskickades, Härpå fick jag strax ett svar, 
som gaf tillkänna mycket missnöje och innehöll tillsägelse ait med om- 


gående post till honom återställa , hvad jag emollagit; hvilket ock skedde. 


Sedan föll hela denna händelse mig aldeles ur minnet, och jag kom 
den icke förr ihog, än jag fick se A General View of the Iritings of 
LinNaUS by RICHARD PULTENEY, M. D., the 2:d Edition &:a by WiL- 
LIAM GEORGE MaATtON, M. D. &:a, to which is annexed The Diary of 
LINNAEUS, twritten by himself and now translated into English &:a, Lond. 
2805. 4:0, med LINNéÉéS Portrait af PaAscH, de öfver honom här i Sverige 
slagne 3:ne Skådepenningar; och Fac Simile af hans bref till Biskop MEN- 
NANDER , dat, Upsala d. 8 Maji 1766; altsammans öfvermålton väl i kop- 


par stucket, och till slut hans Slägtregister, tryckt som vanligt är i patent, 


v 


Jag fann då vid första ögnakastet, att detta LINNeI så kallade Diarium 
var just samma Handskrift, som jag förut på Svenska haft i händer, men 
nu blifvit på Engelska öfversalt, och om hvars öden Dir MATON i före- 
talet till ofvannämde Verk lemnar följande af mig försvenskade under- 


rättelse : 


”Mot slutet af år 1799 skickade under vissa vilkor M. FREDENHEIM ; 
Son af D:r MENNANDER, Årkebiskop i Upsala, till RoBERT GORDON, 
Esq., Handlande i Cadix, [med hvilken, såsom resande i Sverige, FRE- 
DENHEIM förmodligen gjorde bekantskap; OCfr ScHRADERS Journal fir 
die Botanik, 2:ter B:d. 1800, Götting. 1801, S.425.], åtskilliga Manuscri- 
pler att tryckas i London. Men i följe af M:r Gorpons död bletvo 
desse icke utgifue på sätt, som var ärnadt, utan = tillföllo hans 
"Testlament!s- verkställare , och föryttrade af dem till utgifvaren af detta 
Arbete, sedan likväl NI FREDENHEINS Arfvingar blifvit vederbörligen 
underrältade om alla omständigheter af denna underhandling. Utom ett 
betydligt antal af bref, skrifne med LINNEI egen hand, tll D:r MENNAN- 


DER, och några andra papper, fanns der en Manuscript-Bok 1 folio, ut- 
görande vid pass 80 sidor, på Svenska och med Titel: Zita CAROLI LIN- 
Ner, &c., M. FREDENHEINS Sköldemärke på insidan af permen vidhäf- 


tadtoch på sidan midt emot första delen af Diarium denna biljett skrifven:” 


Högvördige Herr Biskop, 
Budet vill icke vånta , tills jag får tid att skrifva. Var god 


och stryk ut, åndra och tillägg, pro tua sapienua. 


”Hvad härmed egentligen menas, upplyser en ibland de ankommne pap- 


peren befintlig Promemoria så lydande :” 


Den 22 Januar. 1770 skickade Archiater VON Linsé ifrån Up- 


VI 


sala sitt Curriculum Vite, ganska omståndligt och ånda till den 
tiden fortsatt, till Biskop MENNANDER, som då var vid Riksdagen i 
Stockholm, med nyssnåmde Biljett, skrifven på sjelfva documentet. 
— Denna LefvernesBeskrifning , som vidare omtalas i brefven af 
d. 29 Januar. 1762., samt d. 30 Oct. och 19 Nov. 1769., så vål 
som af d. 2 Januar. 1770., der den åfven fanns liggande afskrif- 
ven och således särskildt bevarad, tillika med en påbegynt Latinsk 
öfversåttning af min aflidne Fader, och Linnéska Famillens senea= 
logie, uppgjord af Landshöfdingen Friherre TiLAs, hade Linné ge- 
nom dictering uppsatt , med all sin okonstlade öpenhjårtighet, på 
somliga stållen sjelf skrifvit imellan raderna och densamma råttat. 
Den år utan tvifvel den enda af honom sjelf helt och hållet förfat- 
tade och följaktligen den interessantaste och vårdigaste att utgifvas 
af alla papperen, bland hvilka ock finnas 55 bref till hans ifrån 
ungdomen förtroligaste vån, som var nog lycklig, att hafva hufvud- 
sakligen bidragit, om icke att belöna denne store man, åtminstone 


att uppmuntra honom. 


”De ställen i ofvannämde bref, som menas i denna Promemoria, äro 
med samma hand, nämligen M. FREDENHEIMS, frammanför Diarium 


afskrifne och af följande innehåll: ” 


Jag har hår satt upp min egen panegyrik och funnit, att pro- 
pria laus sordet. Jag skulle aldrig hafva visat den för någon mån- 
niska i verlden, om icke för den ende af alla mina vänner, som har 
varit oförånderligt sådan ifrån de tider , då jag befann mig i min- 
dre förmånliga omståndigheter. Om Ni skulle finna för godt att 
deraf göra något utdrag, min båste Vån, så skulle det ådraga sig 


VIE 


uppmårksamhet, då det komme från en sådan penna som eder. Jag 
blyges verkligen att visa den för Eder, och skulle aldrig hafva 
gjordt det, om jag ej varit öfvertygad om eder vånskap och oföraån- 
derliga uppriktighet. 

Upsala Jan. 29. 1762. 


”Härvaf tyckes följa, att LINNZUS redan delta år skiekat sina antecknin- 
gar till ÅrkeBiskopen, [d. v. Biskop MENNANDER]. Men att döma at ett 
uttryck i ett annat bref, anfördt här nedanföre, erhöll han dem i sjelfva 


verket icke förrän d. 22 Januar. 1770.” 


Förnåmsta orsaken, hvarföre jag önskade få se Eder i Stock- 
holm, min båste Vän, var att bedja Eder, som visat mig den upp- 
riktigaste och beståndigaste vänskap, vid lediga stunder åtaga Ede 
det besväret att på Latin skrifva mina obetydlige lefnadshåndelser ; 
som böra öfverskickas till Franska Academien, emedan jag år Orvdi- 
narius Extraneus Professor. Och som ålder och åtföljande omstån- 
digheter påminna mig att colligere sarcinas , ju förr detta blir verk< 
ståldt , ju båttre. 

Upsala Oct. 30. 1769. 


Jag kan icke nåmna mina personliga förtjenster utan något slags 
företal; ty propria laus sordet, och egenkårleken vill hår och der 
visa sig.” 


Upsala Nov. 19. 1769. 


I förgår skickade jag med en bonde mitt Curriculum Vita under 
couvert till Archiater Bick. Om han icke skulle redan hafve öfver- 
lemnat det till Eder, så bör jag nåmna , att han bor midt emot Ca= 


nongjuteri-gården eller dess port 


VIII 


Om Ni skulle hafva tid, när Ni hemkonimit , så var god och 
tånk på mig. Det har blifvit skrifvet på sårskildta tider och såle- 
des med olika uppmårksamhat. Kåre, omskapa det på hvad sått 
Ni behagar, emedan det år årnadt att endast framstålla facta. Det- 
ta blir den sista tjensten, som kan göras mig, hvilken wnu ser folk 
af min ålder falla på alla sidor. Ego infelix socius resto. 


Jan. 24, 1770. 


”Dessa [lörsvenskade, väl till mening men säkert icke till styl åch 
uttryck öfver alt med Svenska Originalet lika lydande], utdrag upplysa 
tillräckligen alla omständigheter, som stå i förbindelse med LINNzIi Di- 


arium och behöfva ingen vidare förklaring.” 


”Årkebiskopens [Biskopens] latinska öfversättning sträcker sig ej läng- 
re än till år 1730. — — — — Och den Engelska, tryckt vid slu- 
tet af detta Verk, är gjord af M:r TrRoirivs, en Svensk, nu vistande i 
London och af samma Famille som framl. Årkebiskop VON TROIL, — — 
Originalets både styl och anordning äro på det möjligen nogaste sätt 
bibehållne och de Latinska ställena ordagrant afskrifne, på det att ingen 
vidare afvikelse ifrån LINNAI egna ultryck skulle förekomma , än så- 


dan, som vore ovillkorligt nödvändig.” 


”Större delen af det Svenska Manuscriptet är renskrifvet af Dr LINDWALL, 
en af LINNI Lärjungar. Men att flere dervid lagt hand, ser man tydligen 
af stylen; och det tyckes, som äfven de delar, af hvilka det består, blifvit 
sammanfogade med ganska olika uppmärksamhet. Skriften är på som- 
liga ställen svår att dechiffrera; på andra är meningen mörk; och der 


är ofta, som Läsaren skall finna, i sammansättningen en oförmodad 


, 


öfvergång ifrån 5:dje personen till den första.” 


IX 


Om härull lägges, hvad jag anfört i 2:dra Stycket, sid. 167. följ., så 
är detta tillhopa all den underrättelse, som D:r MaATON i sitt företal lem- 
nat oss om de af honom köpta LInNNzI Manuscripter, och i synnerhet 


hans deribland befintliga LefvernesBeskrifning. 


Eharu denna på Titeln af Boken och öfver alt inuti densamma kallas 
Döxry, har den likväl, der den står insatt p. 507, till rubrik: Life of 
CARL LInnaevs, Physician to the King, ete. Den begynnes som van- 
ligt med ett slags Merit-Lista, och derpå följer den utförliga Lefvernes- 
Beskrifningen, som går ifrån Linneri födelse till hälften inpå år 1769. 
Sedan anföres 1:0 en lång Artikel om LINN.AI förtjenster i afseende på Me- 
dicinen ech Natural-Historien 3; — 2:0 en med ö!verskrift: LINNéS Person, 
hvilken innehåller äfven andra oredigt sammanblandade saker; — 3:0 en 
med rubrik: Opera e Dies, der alla LinnzeIi Arbeten uppräknas 2:ne 
gånger , nämligen först i chronologisk ordning och sedan editionsvis, på 
bägge ställen med afbrott af mellanflickade anmärkningar, samt till slut hans 
på Svenska öfversatta Disputationer, så väl som andras Skrifter, hvilkas 
hela innehåll ifrån honom blifvit hemtadt; — 4:o några Lårda Måns 
Omdömen om LINNA&US, nästan ihophängande med föregående Artikel; — 
och ändtligen 5:o underrättelse om hans Herbarium , hvarefter förteckning 
är bifogad på hans Disciplar både dem, han öfvertalt att resa och äfven 
några andra, samt på böcker, hvilkas auctorer följt hans methode eller ock 


antagit hans grundsatser. 


Hvad det egentligen så kallade Diarium vidkommer, så finnas deruti 
öfver alt större och mindre både brister och fel, som torde härleda sig 
dels ifrån Originalets renskrifvare, dels ifrån dess öfversättare, och hvilka 
kunna ursäktas, då de angå namn på personer och orter 1 ett främmande 


land med mera dylikt. Men svårare blir att förklara, huru delivery, p. 559. 


)20 


Xx 


kunnat användas till öfversätining af ankomst; Se detta Verk, s, 43., då 
hvar Svensk åtminstone bör veta, alt Lovisa ULRrIicA icke blef förmält 
med ApDorPH FREDRICH förrän d. 29 Aug. 1744., — och huru D:r MATON 
kunnat säga 1 företalet, p. XIV: a period having been put to his un- 
dertaking [ MENNANDERS Latinska öfversättning] by death, då han lefde 
älminstone 16 år, sedan han fådt Linnés så kallade Curriculum Vitec, 


Alt förtiga andra ställen af nästan lika svår beskaffenhet. 


Ur detta Diarium har jag i 3:dje Stycket, s: 199 följ, anfört en af D:r 
MATON tillagd underrättelse om LiINNZUs, alt han fådt anbud komma till 
Spanien, m. m. Men som detta omnämnes hvarken af Arch. BåckK eller 
af LINNZUS sjelf i något Exemplar jag sedt af hans handskrifna Lefver- 
ne, så var jag ej fullkomligen säker derpå, förrän jag nyligen fann det 
bestyrkt af Sir Jam. EDwW. SmitH, som i sin Resebeskrilning: A Sketch 
of a Tour on the Continent, &:a, Vol. III., Lond. 17935. 0:0, p. 92., säger, 
att en ibland de personer han mäst önskade få se under sitt besök i Genua, 
var Hertigen af GRIMALDI, men att denne då var bortrest, hvarefter han 
fortfar: This nobleman, the well-known prime minister of the late King 
of Spain, would fain have tempted LinNnNzvs to settle in that country. 
The liberal offers made to that distinguished man of letters, of: nobility, 
the free exercise of his religion and an ample salary, [2000 Piaster år- 
ligen, STÖVER ], are sufficiently known, as well as his modest refusal. 
1 am possessed of the original correspondence, which does honour to both 
parties. On his own refusal, LiNN2ZUS was requested to recommend one 
of his pupils, to examine the natural history of Spain and South. Anerica. 


He sent LOEFLING &c. 


Ett Exemplar af Linwer Lefverne i folio, renskrifvet alt igenom af 


framl. Lif-Med. och Ana'!. et Chir. Professorn här vid Upsala Academie 


XI 


D:r ApDorrH MurnrAaY, och hvilket nu eges af hans Son, Herr FREDRICH 
Uno MURRAY 1 Stockholm, som visat mig den vänskapen att få det lå- 
na och lill nyttjande efter behag använda; Se 3:dje Stycket, s. 199. följ. 
Utan Titelblad och Titel, liknar det arnvars på det hela det näst föregå- 
ende eller det, som D:r MaATON iöålit trycka, och består äfven af samma 
Artiklar. Men det går till slutet af år 1771., är mycket redigare och fel- 
friare, och har således tjent mig på flera ställen till upplysning af det 
Manuscript jag nu utgifver, älven som att göra det fullständigare. Artuk- 
larne förekomma också i annan ordning än hos D:r MATON, nämligen, 
efter sjelfva LefvernesBeskrifuingen,-— 1:0 LINN.EI Persona; — 2:0 Opera 
et Dies; — 3:0 LinnNEmIi Herbarium; — 4:0 LINNAEI Förtjenster i af- 
seende på Medicine och Natural!-Historia ; — och ändiligen 5:o Lårda 
Måns Omdömen Öfver LiINNEUS. — Till slut är bifogadt Linneiska Slåg- 
tens Stamtråd, som lätt igenkännes vara af LinnEzvus sjelf upprest, och 
är, om jag ej misstager mig, just den Genealogie, som jag i 2:dra Styc- 


ket, sid. 102, omnämt, och hvilken jag derföre låtit ordagrant aftrycka, 


VI, Det Exemplar af LefvernesBeskrifning öfver Linnzaus, adlad von 
LINNÉ, som af honom sjelf författadt, äfven till största delen är med bans 
egen hand i folio skrifvet, och hvaraf jag nu meddelar Allmänheten ett aftryck. 
Detta Manuscript fans i Sterbhuset efter hans Son, Professoren Von LINNÉ, 
liggande ibland andra Handskrifter, och hvilket fraroöl. Med. Theor. et Pract, 
Professorn vid härvarande Academie och Ridd. af Kongl. Nordst. Orden, 
D:r Jou. GusT. ACREL hade den förtjensten att frälsa ifrån det missödet 
att på ett eller annat sätt gå förloradt. Han satte dessa lösa och som det 
synes, förut strödda pappersark i en viss ordning, och lät så inbinda dem, 


sedan de af honom blifvit förökte med följande tilläggningar: 


XII 


2: Det första öfver LiInnaus af EHRENSVERD år 1740 graverade Octav= 


Portrait, då han var 33 år gammal. 


2; Titelblad, som felades, och nu är försedt öfverst med ett stort aftryck 


af Familien ' VON LINNÉS Vapen samt nederst med en devise ur TaA- 
CITUS. 


3. Bägge sidors aftryck af de två äldsta öfver LIiNNAZUS slagne Skåde- 


penningar, tillika med ett af honom sjelf påfunnet och ritadt förslag vill 
sitt Vapen. 


4, Ett kort Företal, hvaruti bland annat säges, att ändamålet med denna 
Lefnadsbeskrifning förmodligen varit, alt LINNAZUS vid lediga stunder 
velat roa sina sinnen med hugkomsien af det framfarne, kanske åfven 
till sina närmaste efterkommandes uplysning, såsom han låmnat sin 


Nemesis Divina til moral för sin Son. 


5. Ett Exemplar af det på Latin tryekta Bref, som Prof, VON LINNÉ 
skickade till sin Faders utrikes vistande Correspondenter med underrät- 


telse om hans död, m, m., dateradt Upsalice d. x Cal. Febr. MDCCLXXVIII- 


6. En med öfverskrift: Discipuli Linneri extranei , wppsatt förteckning 
på de Utländningar, 27 till antalet, som hos honom studerat, tillika med 
de länder och ställen, hvarifrån de varit. 


7. Ett Exemplar af Orbis Eruditi Judicium de CAROLI LINA M. D. 
Scriptis. 


Af dessa 7 tillägg har Prof, ACREL med egen hand skrifvit N:o 2, 4 


och 6. samt imellan de fyra första, som börja Boken, och de tre sista, som 


sluta densamma , insalt hela LINNEI Manuseript nästan i samma ordning, 


som jag låtit det aftrycka, endast med den skillnad, att jag ifrån Florce 


LJ 


XIII 


Officiariz , uppflyttat Linneri Merita et Inventa till hans Omdömen öfver 
sina Arbeten, såsom dermed egande närmare gemenskap , och deremot i- 
från hans egna Yttranden om sin Lycka och Ryktbarhet, m. m., afskilt 
och till slutet nedflyttat Andras om honom fålda Omdömen, såsom icke 


af honom sjelf författade utan blott afskrifne, 


Till denna förändring har jag trodt mig vara så mycket mer berätti- 
gad, som de 10 Artiklar, af hvilka Manuscriptet består, alla äro begynta 
på särskildta pappersark, till ett bevis, alt LINNZUS sjelf ansedt dem för 
sådane, att de efter behag kunde i ordning sättas, och aldeles icke borde 
med hvarand:a hopblandas eller på något ställe till ett förenas , som likväl 
D:r MATON gjordt med LINNAI egna och andras yltranden. — Dessutom , 
då både 'Titelblad och en gemensam "Titel härtill felades, tullföll mig 
äfven rättighet att ditsätta den jag ansåge för det hela mäst tjenlig, och 
efter mogen öfverläggning har jag ej funnit någon bättre passande, än den 


jag anlagit. 


Af Manuscriptets Artiklar äro följande delar, nämligen den egentliga 
LefvernesBeskrifningen till ett stycke inpå år 1750; — LINNZI egua Om- 
dömen öfver 19 sina första Arbeten af de 21, som här anföras; — och 
ändtligen underrättelsen om hans Correspondance; — renskrifne af en 
främmande hand, som ACREL i sitt företal förmodar vara LöÖFLINGS, — 
Men alt det öfriga, äfven förteckningen på Correspondenterne, är med 
LINNAEI egen slyl. — Blott 4 af de här förekommande Artiklar äro af 
LIinnzvs sjelf försedde med öfverskrift. Af de 6 återstående har jag dit- 
satt den vid 4 andra, som jag endast 1trodt deraf vara för tydlighetens 
skull i behof. 


Till slut bör jag om dessa 10 Artiklar nänmnma, att de tvänne, som 


XIV 


halva till rubrik: Flore Officiarii och Linnés Tal i Consistorium ÅAca- 
demicum 1772., aldrig förut varit tryckta: — att en stor del af det, som 
innehålles i hans Omdömen öfver sina egna Arbeten och hans Merita et 
Inventa , väl finnes anfördt i det Diarium, som D:r MATON utgifvit, un- 
der öÖöfverskrift: Medicine, p. 552 - - 562., men hvarken på samma: sätt 
anordnadt, eller hvad den förstnämde Artikeln i synnerhet vidkonrrmer , li- 
ka så redigt och fullständigt; — att hans Correspondenter väl uppräknas i 
Arch, BÅcCcKs öfver honom hållne ÅminnelseTal, sid. 60 "följ. ock o2', nen 
i noterna, i alphabetisk ordning, utan tillägg af förnamn och hvad de va- 
rit, m. m., samt utan den i Manuscriptet befintliga inledningen; — att 
början af det, som förekommer i Artikeln om LiNNEL Lycka, Förtjenster 
och Ryktbarhet, väl står i Prof. ACRELS Presidu Tal, hållet för Kgl. Ve- 
tenusk. Academien år 1796., sid. 159 följ., men ej det mästa och sista 
deraf; — att hela nyssnämde Artikel tillika med den, som handlar om 
LiNNAEI Persona, väl är tryckt hos MATON, p. 562 — — 4566., men bägge 
till en hopslagne och för öfrigt ofullständige, oredige och äfven mycket 
felaktlige; — och ändtligen att Lårda Måns Omdömen om LIiNNzus väl 


också finnas hos D:r MATON, p. 572 följ., men till antalet långt färre. 


Hvad sjelfva LiefvernesBeskiifningen eller hans biographiska Anteck- 
ningar egentligen vidkommer, så äro de utan all tvifvel de fullständigaste, 
som gifvas, då de sträcka sig till hösten af år 1776., eller så långt, som 
några af honom sjelf kunnat möjligtvis skrifvas. Ty de sista ord han der 
anfört, vittna tydligen, att han efter den tiden ända till sin död, det vill 
säga, ofver ett helt år, varit af sjukdom så afmattad, att handen ej mera 
förmådde föra pennan. — Ehuru både ,den delen af dessa Anteckningar, 
som LÖörLING renskrifvit, och LINNA1i egenhändiga fortsättning deraf ända 
till början af 1770-talet är ganska redig och tämmeligen felfri, har jag lik- 


XV 


väl der och hvar funnit uteglömda och missskrifna ord, hvilka jag tilllagt 
och rättat, så godt jag förstådt. Men mot slutet blir stylen alt mera ore- 
dig, och de två sista åren i synnerhet är rätta meningen ej allestädes lika 
lätt begriplig. — På några ställen träffar man en hastig öfvergång ifrån 
tredje till första personen. Men jag har trodt mig böra öfver alt bibehålla 
den förstnämde, icke allenast för likstämmighetens skull, utan förnämligast 
af den orsak, att LINNEUS här och der sedermera sjelf ändrat den senare 
till den förra. — Ifrån är 1761., då hans Adelskap blef stadfästadt, har 
jag altid låtit honom heta LINNé, såsom han ock sjelf merändels kallat sig 
i Manuscriptet, hvilket jag för öfrigt alt igenom följt så ordagrant jag möj- 


ligen kunnat, både i afseende på skrifsätt och stafning. 


För mera redighels skull har jag indelat hela detta Arbete i 3:ne Afdel- 
ningar eller Stycken, af hvilka det Första innehåller icke annat än det, som 
LINNEVS dels under sin tillsyn låtit skrifva samt sedan på flera ställen rältat 
och med tilläggningar förökt, dels sjelf egenhändigt antecknat, eller som är 
det samma, ett troget aftryck af det Mauuscript jag nu utförligen omtalat, och 
sådant det på Kongl. Academiens Bibliothek härstädes finnes förvaradt; likväl 
med undantag af 2:ne ibland Hårda Måns Omdömen om LIiNNZUs insalte 
Afskrifter, som med flit blifvit wuteslutme, emedan ingendera hörer egentligeu 
hit, och dessutom den ena af dem, nämligen ur N:o 43 af Courier de VEu- 
ropé 1778. Mai 29, om grundläggningen af det Monument, Prof. HorPE 
lät till LInnés minne i Edinburgh uppresa, är tydligen efteråt af en främ- 
mande mig obekant hand ditsatt; hvaremot den andra väl igenkännes vara al 
LINNÉ egenhändigt tagen ifi ån R. B. Grelve ScurFFrrs bref af d. 25 Febr. 
2771., men fiones redan förut 2:ne gånger tryckt, nämligen både ofv anföre i 
detta samma Stycke, sid. 64., och i GJÖRWELLS Nya Lärda Tidningar fö! 


hvar 


år 1774, Stockh, 8:0, sid, 505. På förra stället är likväl detta brof hyarker 


XVI 


fullständigt eller felfritt, men på det senare dereraot både helt och correct. — 
— Det Andra Stycket innefattar endast utdrag ur särskildta LINNZI egenhän- 
händiga Manuscripter, så väl som 18 af hans bref till lika många Svenskar, 
ibland hvilka 14 äro tagne ifrån Originaler och de öfrige 4 från Afskrifter. 
AT alt som här förekommer, har ingen ting, mig veterligen, förut blifvit 
ifrån trycket utgifvet, mer än Förteckningen på hans ålsta Läårdomsarbeten, 
1 åtskilliga Böcker; ”Underråttelsen om Lappmarkens Odling, 1 Kongl. Ve- 
tensk. Acad. Econ. Annal., 2:dra B:t, Maji 1807, sid. 64-66., och det 1:sta 
Brefvet, nämligen till Landshöfdingen Friherre CYLLEN6GKIP, i framl. Med, 
Råd D:r HEDINS Minne af VON LINNé, Stockh. 1808, 8:vo, 2:dra Afdeln,,; 
sid. 64-68. Men som den förstnämde är fullständigare än någon jag hittills 
sedt; den andra, som jag har i afskrift och sammandrag, mycket rediga- 
re än den förut tryckta; och brefvet ibland de märkvärdigaste LiINNZEUS 
skrifvit, då det befriar honom ifrån den gjorda beskyllningen att vara Com- 
pilator; så har jag trodt alla 5 förtjena att å nyo komma till Allmänhetens 
kunskap. Den här nämda AnnotationsBoken, de dermed följande Anteck- 
mingar och Beskrifningar samt flera andra både handskrifne och tryckta LINnNné 
rörande Documenter fann jag förlidet år liggande i hans fordna sängkammare 
på Hammarby, och Fröken LInNé hade då den godheten låna mig alltsammans 
alt efter eget godtfinnande begagna. — — Det Tredje Stycket meddelar dels 
Tilläggningar eller sådane underrättelser, som ej finnas antecknade i de bägge 
föregående Styckena, dels några Rättelser eller upplysningar rörande omstäns 
digheter i LINN&Z1 Lefnadslopp, som af andra ej blifvit aldeles ricktigt be- 
rättade. Tilläggningarne äro af 2:ne slag, nämligen först sådane LINNZEI eg- 
na, som jag ej haft tillfälle att se af honom egenhändigt skrifne, och sedan 
dem jag sjelf tillsatt, bland hvilka finnas några anecdoter om hans sista lefnad 
och död, dem jag erhållit genom Hr Ombudsman DusEs benägna meddelande. 


Hela Första Stycket är, som LINNALI eget, tryckt med större bokstäf- 


XVII 


ver, och de här befintlige Tilläggningar äro inneslutne antingen inom paren= 
theser () eller klammer [ ]3: af hvilka de förre innehålla det, som härleder 
sig ifrån LINNZI egen hand, och de senare, hvad jag sjelf tillsatt på ställen, 
der meningen förefallit mig mörk eller för redigare begrepps skuld behöft nö- 
dig fyllnad, äfven som der, hvarest något blifvit antingen verkligen uteglömdt 
eller ock verkligen missskrifvet. — I Andra Stycket äro också alla LINNZI 
egna ord utmärkte med större bokstäfver, men tillika med citations-tecken ” 3 
hvaremot alt det, som jag för sammanhangets skuld och till vidare upplysning 
måst anföra eller efter afskrift låtit trycka, är med mindre bokstäfver, då det 
nemligen förekommer i särskildta stycken. Men i förening med LIiNnNnzeri Text 
hafva de större ej kunnat undvikas, hvilka då likväl äro till åtskillnad med 
klammer omgifne, likasom alla af mig tillsatte ord och meningar, äfven i den 
mindre Texten. Genom brist på behörig uppmärksamhet har dock händt, 
att både Underråttelsen om Lappmarkens Odling, sid, 142 -144., och Bref- 


vet af d. 23 Aug. 1754., sid. 145. följ., hvilka bägge, som jag sedt blott i 
afskrift, således bordt vara med mindre bokstäfver, kommit att få större med 
tillagde citations-tecken, Samma gäller äfven om de ur FABRICIUS och GME- 
LIN af mig sid. 130. 131. 132. 153. bis och 134 bis anförde citationer, så vi- 
da de finnas på egna rader tryckte. Såsom afvikande ifrån den gifna regeln 
böra till slut anmärkas de sid. 101 på 5 ställen och sid. 127 på ett, förekom- 
mande parenthes-tecken, hvilka då de innesluta ord tagne från LIiNNZI egen- 
händiga Manuscripter, rättligen bordt vara citations-tecken, likasom sid. 101 
följ., ehuru hvarken på detta sistnämda ställe eller sid. 127., inne uti en min- 
dre Text, tillika kunnat nyttjas större bokstäfver, som annars bordt ske. 
Häremot äro parentheserne sid. 131. 132. 148. 173. både till ord och tecken 


LINNA1 egne. — I Tredje Stycket har jag låtit trycka altsammans med de 


mindre bokstäfverna, emedan jag icke sedt något deraf skrifvet af LINNAZUS 


)3( 


XVIII 


sjelf, utom de få ord, jag inryckt på sid. 226. 230 och 232., samt der med 
citations-tecken ulmärkt; äfven som jag på andra ställen gjort med alt, hvad 
jag af säkra männer dels hört efter honom bokstafligen upprepas, dels sedt 
från hans originaler antingen tryckt eller blott afskrifvet, och således visst vet 
hafva ifrån honom ursprungligen härflutit. Hans egna ord på annat språk 
öfversalte, så väl som alla citeringar, utdrag och afskrifter ifrån andra förfat- 
tare har jag deremot haft den föresatsen att till, åtskilnad anföra med cursive 
styl, men måste här erkänna, att sådant af ouppmärksamhet blifvit ur agt lå- 
tit i afseende på Grafskriften öfver honom, sid. 255 följ., oci Lårda Måns 
Omdömen om honom och hans Skrifter, sid. 244-240.; hvaremot LINNEI 
egna ord, af mig citerade sid. 239 följ., bordt för likhetens skuld vara med 
andra än cursiva bokstäfver. På ställen, der jag till upplysning sjelf insatt nå- 
got i LiINNAI eller andras "Text, har jag som i föregå 


g gående Stycke betjentm ig 


af klammer-tecknen. Af de sid. 202, 208. 222. 244, 246 förekommande pa- 
rentheser finnas de tre förstnämde äfven i MurrAYs Manusecvipt, se ofvanföre 
sid. X följ., och de andre bägge i afskrifier benägit mig meddelte, den förra 
af Kongl. Secreteraren och Amanuensen vid K:gl. Bibliotheket i Stockholm 
Herr LOR. HAMMARSKÖLD, och den senare af Kammarherren och K:gl. Ex- 
peditions-Secreteraren Herr Baron FRED. ANTON VVRANGEL. 

Vid sammansättningen af den bifogade Linncetiska Slågtens Stamtafla, 
på hvars frånsida det här ofvanföre sid. XI omnämda Linneiska Slågtens 
Stamtråd fianes altryckt, har det Slägtregister, som åtföljer D:r MATON'S 
Diary of Linnweus, från Engelskan på Svenska öfversatt, blifvit, såsom -det 
riktigaste och fullständigaste af alla hitintulls utgifna, jag haft tillfälle att se, 
lagdt till grund, men sedan af mig mycket förökt och ända lill närvaraude tid 
utfördt, Dessa tillökningar äro hemtade dels från den Stamtafla öfver Linnejska 
Slägten, som uppgjord af Herr CanzhiRådet och Ridd. HALLENBERG, först är 


tryckt på Svenska i Collectio Gjörwelliana för år 1777., imell. sid. 196. 0. 197.) 


XIX 


och sedan på Tyska i Archiater BåcKs öfver Linné hållna och år 1779 öf 
versatta Aminnelse-Tal, — dels ock från utförliga både skrifliga och muntliga 
underrättelser, som LINNésS ännu lefvande Slägtingar, i synnerhet hans Dot- 
ters Måg, ÖfverDirecieuren och Förste Landtmätaren i Upsala Län, Herr FR. 
MAGCN, RIDDERBJELKE, och hans DotterDotters Son, Revisorn i Kongl. Kam- 


mar-Rättlen, Herr ANT. GusT, MARTIN, haft den godheten att mig till tryck- 
ning meddela. 


Ordningen förer mig nu tll de äfven hithörande Portraiter och vidriga 


Tabeller , hvilka gifvit mig anledning till många mindre angenäma betraktelser 


såsom Svensk, och många svåra bekymmer såsom Förläggare. — Redan vid 
1819 års slut begynte jag uppgöra planer att låta trycka de nu utkommande 
underrättelser om Linnés Lefnadslopp. Men dertill fordrades flera förbere- 
delser i afseende på Papper, Stylar, Portraiter och Tabeller. Alt detta 


borde efter min tanka vara Svenskt och det vackraste, som hos oss möjligen 


rm 


kunde erhållas. Ty Linné var icke blott Svensk, han var en ovanlig Svensk 


Man, som tillvunnit sitt Fädernesland en förut okänd lärdomslära , som väckt 


samtids och efterverlds beundran, och som lemnat efter sig ett stort minne 


icke allenast i Sverige utan öfver hela Europa, ja i alla verldsdelar, och det för 


evärdeliga tider. Han borde således ej med hopen bortblandas, utan på hög- 


tidligare sätt utmärkas. Sjelf beträdde jag en alldeles ny bana, och var der- 
före i behof af Vänners och Gynnares råd. Jag vidtalte Kännare och Konst- 


närer, gjorde nödiga anstalter, att företaget måtte lyckas, utdelade Prospectus 


att. visa papper och stylar, m. m., blef gynnad med ett öfver all förmodan stort 
antal Subscribeutler, och lade V 


bägge Portraiterna, både det större föreställande Linnzvs i hans manna-ål- 


erket' under pressen vid slutet af år 1820, — Att 


der, och det mindre visande honom sådan han var i yngre åren, borde gra= 
veras i Koppar, voro alla ense. Men hvad Tabellerna angick, rådde mig de 


Neste och äfven sådane Männer, hvilkas omdöme jag aldeles icke borde sätta i 


XX 


ivifvelsmål, att Steniryck kunde dertill bequämligen användas, emedan desse 
slags Tabeller blefvo mindre dyra och ändå för ändamålet tillräckligen vackra, 
Imedeltid fortsattes tryckningen af 'Texten hela 1821., och vid Jultiden detta 
år var den ifrån pressen färdig att utdelas, hvilket ock kan inhemtas af orden: 
innevarande år, sid. 2359 och 241 lin. 9, jämförde med det på sistnämda sida 
anförda brefvets datum, Zin, 10. Det lithographiska arbetet var väl då icke 
ännu fullbordadt; men hvad jag deraf sedt och erfarit, de svårigheter, som 
mött vid hvarje äfven den minsta ändring, de olikheter med originalerna, som 
på de flesta ställen voro aldeles ohjelplige, och det orediga utseendet, sådant 
som vanligen finnes på alla smutsiga aftryck, och hvilket med alt milt bemö- 
dande omöjligen kunde undvikas, m, m., hade redan ingifvit mig ledsnad, miss- 
troende och farhåga, at det icke skulle svara emot det åsyftade ändamålet, 
Allmänhetens billiga fordran och min egen gjorda förhoppning. Detta visade 
sig också på ett fullkomligen öfvertygande sätt, när alla dessa Tabeller blifvit 
färdige i Februarii månad 1822., och några hundrade Exemplar af hvardera af- 
dragne. Alla, som sågo. dem, funno då tydligen, att försöket misslyckats, — 
att mellan Lithographie och Kopparsiick vore större skillnad än man varligen 
förestälde sig, — att Fac-Simile, Noter, vissa Landskaps-stycken, berg och 
skogar, m. m., och i allmänhet större framstälde massor väl föllo någorlun- 
da fördelaktigt i ögonen, — men att de mindre föremålen, aldrig riktigt felfrie, 
förlorade sin tydlighet och renhet, — samt att det hela såge suddigt ut, och lem- 
nade den granskande åskådaren inga tillförlitliga och naturenliga intryck. När härtill 
kom, att långt färre så kallade goda Exemplar, än man påräknat, kunde af hvarje 
sten erhållas, och att således både flere omarbetningar och flere stenar, alltid 
med tillägg af nya utgifter, fordrades till något visst stort antal afdrag, så 
blefvo de lithographiske Exemplaren, då de räknades till 2000 af hvarje Ta- 
bell, icke heller betydligen till priset lindrigare än kopparstick, men kom- 


20 i värde och noggranhet långt derunder, — I anseende härtill trodde jag 


XXI 


mig med något skäl kunna bibehålla den Tabellen , som föreställer Fac-Simile 
af LINNÉS handskrift; men de öfrige, såsom aldeles misslyckade, salte mig i 
den obehagliga nödvändigheten att låta omgravera dem alla i Koppar. Delta 
medförde icke allenast eu ren förlust, utan ock nya omkostnader, alt förtiga 
andra ledsamma påföljder , ibland hvilka en dyrköpt utdrägt på tiden icke var 
den minsta. Genom efterfrågan och biträde af Vänner och Gynnare fick jag 
då förslag på tvänne ganska skicklige Männer, som också benägit ålogo sig 
dessa arbeten, nemligen Herr ÖfversteLieut, och Ridd. Carr FR. AKRELL, 
alt förfärdiga de 2 Tabellerna, som visa utsigten af Råshult och Hammarby, 
och Herr Graveur JoH. GUsT. RUCKMAN att omarbeta de 3 öfrige, som fö- 
reställa Vapnen och Sigillerna, Skådepenningarne och Monumentet , utom det 
redan långt förut mig lofvade Titelbladet med det mindre Portraitet , hvartill 
Originalet, ritadt af den store Tecknaren, framlidne Herr Hof-Intendenten 
J. REuN, nu eges af hans Dotterson, Herr Envoyén och Riddaren ÖCARL 
HocHscHILD, som visat mig den utmärkta ynnest att få låta detsamma afrila 
och gravera, — Sedan jag erhållit bestämd försäkran, att nu nämde arbeten 
skulle alla blifva färdige åtminstone till slutet af samma år eller 1822, lade 
jag då i October månad mitt Företal under pressen. Men som jag snart 
märkte, att endast Ferr ÖfversteLieut. AKRELL kunde till utsatt tid medhin- 
na att fullända sina påbegynta vackra 'Tabeller, måste jag inställa trycknin- 


gen, sedan tvänne ark blifvit satte och af 


dem tillräcklige Exemplar afdragne, 
emedan det tredje skulle innehålla ibland annat äfven underrättelse om bägge 
Portraiterna och alla 6 'Tabellerna. Herr Graveur RUCKMAN hade dels af en 
. .” [e] e . a 6 4 
svår ögonsjukdom dels af andra göromål hela detta år varit hindrad att rik- 
tigt fortsätta och fullgöra , hvad han lofvat. Då således vid innevarande års 
början deraf ännu återstod en ganska betydande del, uppdrogs på bans eger 
anvisning Monumentets förfärdigande åt Herr MyntProberaren C.A, BROLING, 


som redan i Maji fägnade mig med denna Tabell, på ett honom hedrande 


X XII 


sält fullbordad. Ändtligen fick jag efter hand också Herr RUCKMANS utmärkt 
väl graverade arbeten, nemligen ”itelbladet med Portraitet ungefärligen vid 
samma tid som Monumentet eller kanske nägot förut, och Vapnen med Si- 
gillerna i Junius. Men på Skådepenningarne måste jag ännu länge vänta, 
och det var med raöda som jag erhöll dem aldeles färdige i senare hälften af 
sistförflutne månad. — Således får jag nu sent omsider den länge efterlängtade 
tillfredsställelsen att kunna utgifva detta långsamma Verk , bestående af en nä- 
stan 2 års gammal Text, — en Tabell, som varit färdig 13 år, — ett Före- 
tal, hvaraf de 2 första arken legat öfver ett år tryckta, — 2:ne äfven nästan 
års gamla Tabeller, och slutligen de 3 öfrige tillika med Titelbladet i år full- 
ändade, utom Förklaringen öfver hvar och en "Tabell och "Innehållet af det 


hela, m. m., som alt nu inom en månad blifvit tryckt. Men jag måste bekla- 


ga, att elt af Verkets förnämsta prydnader ännu skall saknas, jag mevar,. 


AA 


let större LiINNés Portrait, som Herr Professor CHRIST. FORSSELL varit så 


od och åtagit sig att sjelf gravera , och hvilket han , i anseende till sina mån- 


fa 


a göromål, icke ännu hunnit fullborda. "Man har trodt, att alla, som värdea 


tva 


ra konsterna, hellre med nöje vänta, än sakna denna utmärkta Konstnärs 


namn ibland deras, som bidragit till detta Verks förskönande. 


Denna utförliga redovisning har jag, till vinnande af benägen ursäkt för 
ett annars oförlåtligt dröjsmål, trott mig vara skyldig en vördad Allmänhet 
och deribland förnämligast alle både Respective Subscribenter och andre, hö- 
gre och lägre, som genom meddelande af vigtiga Handlingar, märkvärdiga 
Underrättelser , goda råd och hvarje annat gynnande biträde på så utmärkt 
sätt behagat uppmuntra mig och till önskad verkställighet befordra mitt före- 
tag, och hvilka jag för all denna ynnest härmedelst utbeder mig få offentligen 
frambära min vördnadsfulla tacksamhets gärd. Månge har jag väl redan haft 
tillfälle att särkildt betyga min erkänsla, mestadels i Förklaringen öfver Ta- 


bellerna och här i Företalet. Men flere återstå ännu, och ibland dessa torde 


XXIII 


det höggunsligt tillåtas mig alt på detta ställe med djupaste vördnad först och 


främst få nämna 


Hans Excellence, Herr Orefve FLrzminG, En af Rikets Herrar, Riks- 
Marskalk i Survivance, Stats-Råd, Riddare och Comm. af K:dl. Maj:ts 
Orden, Ordens Canzler, Ridd. af K. Carl XII:s Orden , En af de A- 
derlon i Svenska Academicn. 


Sedan får jag med all tacksamhet erkänna de upplysningar och öfrige vän- 
skapsbevis , som jag erhållit af : 
Min Bror, Dir PEHR VON ÅFZELIUS, Kongl. Maj:ts Förste Archiater, Me- 
dicin&e Professor Umeritus i Upsala, R. N. O. 


Herr D:r AND. JoH. HAGSTRÖMER , General-Directeur, Merdicinal-h id 
och Iuspecior m. m. vid K:gl. Carol, Instit. i Stockholm, BR. N. o. W.O. 


Herr Mag, PEHR FABIAN AURIVILLIUS, Bibliothecarius och Litter. Human. 
Professor 1 Upsala. 


Herr Mag. JoH. FRED. WALLENIUS, Canzli-Råd, Eloq. Professor i Åbo, 
Ridd. af S:t Anne Ord. 2 dra och S:t VW. Ord. 4:de Class. 


Herr RAsmus NyERrRUP, Bibliothecarius och Professor i Kjöbenhavn. 


Herr D:r JoH. WiiuH. DALMAN, Bot. Demonstr. vid K:gl. Carol. Tastit. 
samt Biblioth. och Zool. Int. vid K:gl. Vet. Acad. i Stockholnu. 


Herr OLoF C. Swartz, Revisor och Aman. vid K:gl. Vet. Academicn i 


Stockholm. 
Herr ANDERS EursTtTRÖM, OCapellan i Kronoby Moderkyrko-Församhng i 
Finland. 


Herrar Curatorer för samtlige Nationerna här vid Academien år 1820. 


Till vidare upplysning om hvad som säges här ofvanföre sid, IV. VY. 
angående en handskrift af Linnzi Lefverne, som egdes af F'reDENHEIM och 


lemnades GORDON att tryckas, vill jag till slut meddela utdrag ur ett bref i- 
från framl. Envoyén VON ÅsrP, dat. Stockholm d. 8 Januar. 1802, till framl. 
Envoyén Friherre SILFVERHJEM , vår då varande Chargé des Affaives i Lon- 
don. Det finnes i denne senares efterlemnade Bref-Samling på Hacksta I Nås 


Socken vid Enköping. - Och af hans Enka, Fru Friherrinnan SILTVERIJELM), 


XXIV 


erhöll jag i November sistförflutne år benägen tillåtelse alt detsamma få af- 


skrifva, så sydande: 


”I går fick jag ifrån FREDENHEIM elt bref, hvarutur följande utdrag:” 


Tit. vet, att 1799 voro hår en uti samma person Eng. och Spansk 
Banquier RoB. GoRDoON, och en Mathematicus JOHN LEsiuE, bägge Scot- 
tar. De afreste d. 12 Oct. s. å. och hade med sig från mig bland an- 
nat ett bref till Hr DRYANDER af d.i1. hvaruti jag bad honom vaka of- 
ver alt den prågtiga Editionen af Linnés egenhåndiga Lefverne', jämte 
H:s bref till min salige fader, som jag låmnade GoRDoN bågge delarne 
in OÖriginali , och hvilken Edition Hr GORDON ville besörja , måtte ske 
med all den wurskilning, som endast en Svånsk kunde åstadkomma. Se- 
dermera har jag ej hördt ett ord, hvarken af saker eller personer; och 
det kan vara både deras, mitt och conjuncturens fel. — Jag bör imedel- 
tid tro att Hr DRYANDER ej fådt mitt bref, efter jag e& af honom fådt 
något svar. 


”Han anmodar mig vidare, alt vara honom behjälpelig att härom skaf- 
få någon upplysning.” 


”Detla tror jag mig ej kunna göra säkrare, än då jag meddelar H:r Baron, 
äfvanstående utdrag och beder hoxom härom fråga vår vänn DRYANDER. Det 
är så mycket billigare att härutinnan taga del i FREDENH. känslor , som han 
värkel. drefs af nit för vår LINNéS minne, och ansåg dessa Documenter såsom 
dyrbara, då H:r GORDON smekade honom att sig dem anförtro. Så mycket 
mera ligger det mig om hjärtat, som jag lärer hafva varit den” som tillstyrkte 
att så begå det H:r Bibliothecarien DRYANDER skulle komma att få någon 
befattning dermed.” = — om 


Att denna varit nödig , men icke blifvit anförtrodd åt någon, åtmin- 
stone kunnig man, kan lätt inhemtas af hvad jag sagt här ofvanföre sid. IX, 


X., och framdeles torde få tillfälle att än ytterligare bestyrka. 


Upsala d. 10 Nov. 18923. 


ADAM AFZELIUS; 


M. D. och Prof. E. O. i Mat. Med. och Dizxtet. 
vid Kongl, Academien i Upsala, 


I N NE H ÅT Db 


V . 
FR ta Stycket -- CARL LINNAr, adlad von LInNés, Egens 
håndiga Ameckningar om Sig Sjelf. — Ett särskildt Titelblad , som in- 
sättes näst framför sid. 21, och hvartill höra följande afdelningar: 


2. ÖARL LINNé, hvarunder anföras hufvudmomenterna af hans Lefverne 
SKO 5 Tr , 
ifrån födelsen till och med år 1768., sid. 1, 2. 

2. Hans utförliga LefvernesBeskrifning, i torm af Dagbok, ifrån födelsen 


till och med år 1776., sid. 3- 69. 
3. Hans egna Omdömen öfver 21 af sina utgifna Arbeten, sid. 69-78: 
4. Linwar Meorita et Inventa, sid. 78-81. 
5. LINNEI Brefvexling, sid. 32-099. 
6. LINNEI Persona och Caracter, sid, 36-89. 
7. LINNAEI Lycka, Förtjenster och Ryktbarhet, sid. 08-92: 
8. Elore Officiarii , sid. 92. 95. 
9. Linnés Tal i Consistorium Academicum 1772., sid. 94-96: 


20. Lärda Mäns Omdömen om LINNAUS, sid, 96-100... 


DS 


= 3, Pathologien, — 4, Dicten,; — 5. Materia Medica, sid. 
200-203. 


2. Natural-Historien, nemligen, i. Botaniquen, — 2. Zoologieny 
3. Lithologien , sid. 205-215. 


IL, Opera et Dies eller Förteckning på LINNAI och sedan VON LINNÉS 
Arbeten ifrån år 1751 tll och med 1771., — på hans försvenskade 
Disputationer, — och på de Auctorer, som hemtat alt ifrån hans 
utgifne Böcker, — som skrifvit enligt hans method, — och ändili- 
gen som antagit hans Genera, sid. 215-221, 


II Linwzri Herbarlum, och om några af hans Lärjungar, sid. 221= 
225, 


Bö. Tillägg och Råttelser af Uigifvaren, nemligen 
I, Om LINNés sista Lefnadsår, död och begrafning, sid. 226-237. 
II. Om LinneIi Upptäckt att frambringa ägta Pärlor, sid. 257-244: 


IE. Lärda Mäns Omdömen om Linnavs och hans Skrifter. 
Pörsta Fortsätlningen, sid. 244-248, 


IV:o, LinnNBiska Slågtens Stamtafa och på dess frånsida LINNZISKA 
Slågtens Stamtråd, ett ark tryckt i Patent. 


V:o. Förklaring dfver de VI hithörande Tabeller , af hvilka I. är 


Stentryck , men alla de öfriga äro Kopparstyck, arbetade II. III. VI i 
Strveck - manér och IV. V. i Aqua Tinta. Såsom tillägg kan här näm- 
nas, att det mindre Portraitet på Titelbladet är graveradt i Punctér- 
manér. 


VLo. Rättelser of Tryckfely — Anmärkningar 2 afseende på vissa andra 
Oriktigheter ,— och Hänvisningar till Upplysning om några mörka stållen, 


Första Stycket 


CARL LINNAI, aAvdrav von LINNÉ S, 
FEFGENHÅNDIGA ÅNTECKNINGAR 


OM SIG SJELF. 


Plevique , suam ipsi vitam narrare, fiduciam potius morum guam 


arrogantiam arbitrati sunt. 


TACITUS, 


CARE DIN NE 


Potest e casa vir magnus exire, 


$£707. Maj. 12 — 23. klåck. 12 å 1 om natten född i Råshult, Steua= 
brohults sochn , Småland. 
Fadren, Comministren Nils Linnsus, sedan Pastor ibid, 
Modren , primipara , Christina Brodersonia. 
1717. Wexiö Trivial Schola, introducerades. 
1724. Gymnasium Wexionense, dit flyttad. 
1727. Lunds Academie Student. 
1728. Upsala Academia Student. 
1730 och fölljandé åhr läste publice uti Horto Upsaliensi, vicarius Rud- 
beckii. 
'2732. Lapplands resan på Societatis Upsaliensis omkostnad. 
1733. Proberkonsten läste han privatim, den förste i Upsala. 
1734. Dahlska resan på Landshöfd. Reuterholms omkostnad. 
1755. Utländska resan antogs: Danmark, Tyskland, Holland, 
Medicine Doctor i Harderwik d. 9 Calend. Juli. 


2739. Cliffords Botanicus. - Engeland besöktes: och återkom: till Ciifford. 

1737. Utgaf många wärk uti Cliffords Museo. 

1738, Leyden hos Profess. v. Royen, inrättade med -honom Hortumz 
Leydensem. 


LS 


1742. 
1743, 
1744. 
1746. 
1747. 
1749. 
2751. 
1753. 
21758. 


1760. 


a761. 
2762. 


2763, 


3768, 


. Hemkom från Frankrike till Sverige. 


. Pension att läsa publice öfver Bergs-Collegii Cabinet, Maji 14. 


Ammiralitets Medicus i Stockholms Lazaret, Maji 15. 


Pre&ses primus Acad. Holmensis och en af dess 7 Fundatores. 


. Professor publicus Upsaliensis, Maji d. 5. 


Oelands och Gotlands resa på Ständernes ordination. 
Hortus Upsaliensis ödelagd, uptogs af nyo. 

Museum Academicum anlades först af honom. 
Secretarius Societ. Upsaliensis. 

Westgjöthe resan på Ständernes ordination. 


Archiater, utan att den söka, i Januario. 


Skånska resan på Ständernes ordination. 

Museum Regine beskrefs på Drottningholm. 

Museum Regis beskrefs på Ulricksdahl. 

Riddare af Nordstjernan, förste Literate i Riket. 

Kjöper sig Hammarby och Säfja, 10 hela hemman. 

Premium af Ryska Academien, första utländska för någon Swensk , 
100 Ducater. 

Adelsman April 4., då af Konungen utnämd. 

Academie Parisinse Socius extranens ordinarius: octumvir. 

Förste Swenske; största heder för Literati. 

Thé lefwande, dena förste som det fått i Europa; blommade 2765 
i Upsala. 

Museum proprium, bygdt af sten på Hammarby på ett högt berg. 


ERRIN PN NP NRO 


S TENBRORHULT är en Kyrka i Småland, Cronobergs Län, och 
Albo Härad, belägen nedre emot Skånska gränsen på en af de täckaste 
orter, som Sverige framalstrat; ty hon ligger inwid den ansenliga Sjöen 


Möklen, där han går in med en fjerdedels mils lång wik och lägger sig 
nedran wid denna kyrkans fötter. De släte åkerfälten omgifwa denna 


kyrka på alla sidor utom den wästra, där Möklen utsträcker det klara 


wattnet. Något stycke ifrån wisar sig den fagra bokskogen åt söder; 


Taxås höga berg åt norr, och Måklands öfwer sjön i wester. Däremot 
på östra sidan betäckas åkerfälten från norr med barrskogar, från öster 


och söder med de angenämaste ängar och löffulle trän. 


SAMUEL BRODERSONIUS war här Pastor wid begynnelsen af detta 
Seculo, en sagta och stilla man, som här hade haft (ifrån 1640) sina 
förfäder: sin Fader PETRUS BRODERSONIUS och sin Moderfader NILS 
TorGcERI, hwilke för honom warit Pastores, (som ock han [hade] sin 
Måg och Dotter-Son äfter sig till denna dag). Denne SAMUEL BRo- 
DERSONIUS hade till Hustru MARIA SKEE, Pastoris JÖRAN SKEEs Dot- 
ter ifrån Wisseltofta 1 Skåne. Med henne hade han 4 Barn, CHRISTI- 


NA, PETRUS, MARIA och JÖRAN. 


NiIcoLAUs LINNEUS war född år 1674. Hans Far war Bonde 
och het INGEMAR BENGTSON, bodde i (Småland uti) Wittaryds Sokn 
och Stegaryd, hvilkens Hustru het INGRID (INGEMARS-DOTTER), och war 


Syster till Kyrkoherden SwEen TIinIANDER i Pietteryd. Pastor SWEN 


4 


TILIANDER uptog sin Systerson NILs och hölt honom i Schola med 
sina Söner, där Systersonen såg Pastor SwEN TiLIANDERS nöje för gig 
Trägård, och däraf fick en smak för denna wettenskapen. Ånteligen 
måste denna NILS LInNnNavus med trånga wilkor draga sig fram wid A= 
cademien i' Lund, hwarifrån han äfter några åhrs wistande begaf sig up 
till sitt Stift IWWéxid, att där söka sig tjenst' Biskopi CAVAnEIUs:; som 
förut warit graane och wän med Pastor SAMUEL BRoOBERSON1IUS y Uta 
walde denna (N. LinnzUuM) till Adjunctus i: Stenbrohult, och sederme= 
ra åhr 1706 gaf honom fullmagt att wara Capellan wid yStenbrohult, 
hwarpå Comministern NinLs LiINNEUS begärade Pastoris älsta Dotter; 
CHRISTINA BRoODERSONIA, och fick henne till Hustru. De bodde till= 
sammans på Capellans Bostället Råshult, straxt vid Stienbrohults kyrka, 
där (Comministerns) dageliga nöje war att anlägga en wacker Trägård, 
och (hans Hustrus) att sköta sitt hushåld. Hans sinne war mycket sagt- 
modigt, jemt och godt; Hennes war spest, qvickt och arbetsamt, Här 
fingo desse tu åhr 1707 sitt första barn, det de kallade Carr, då straxt 
därefter Pastor SAMUEL BRODERSONJIUS dog, och i hans ställe kom 
Comministern i Wexié att få fullmagt på Pastoratet, men dog äfwen 
(utan att det tillträda), hwarpå HANns MAJ:T', (som då wistades i Pohs 
Jen), igenom Kongl. Secreterarens Josiz CÉDERHIELMS intercession) 
utfärdade fullmagt för Comministern LINNEUS, att wara Pastor i Stens 
brohult äfter sin Swärfader. Altså blef Stenbrohult ifrån åhr 1708 intill 
2748 i hela 40 åhren Pastorat för NicotAUS LINN2ZUs3, däräst han med 
sin Hustru sedermera hade det 2:dra Barnet, ANNA MARIA, som seder= 


mera blef Probstens GarRirL Hörs Hustra i HWirestad, 5:dje, SOPHIA 


5 
TE 


JUTIANA , Pastoris. JOHAN CortiIns: Hustru i Ryssby, (död 33 17 
4:de, SAMUEt, som suvccederade sin Fader i Pastoratet, och 5:te, EMg- 


RENTIA, Hustru till Häradsfogden BrANTiING. 


é 


CARL LINNZEUS war altså (älsta Sonen), född 1707, natten e- 


mellan den 52—1+ Maji klåck. 1, (just i wackraste wåren, då gjöl 


kef ut- 
ropat sommåren emellan” menses frondescentie och florescentize.) Den-= 
na sin Faders änvu ehda Son Liksom uppföddes i 'Trägården hos sin 
Fader; ty Fadren anlade (straxt han blef Pastor) wid Stenbrofmit en den 
wackraste Trägård, som war uti Länet, upfylld med utwealda Trän och 
de raraste Blommor, uti hwilken Fadren, då han war fri från ämbets- 
förrättningar, sökte sitt tidsfördrif. Sonen CAR war knapt 4 åhr, då 
han en gång följde sin Fader på en collation till MdÅåklands, uti den 
wackraste sommartiden, och då gästerna inewot aftonen hwilade sig på 
en grön äng, förestälde Pastorn för sitt sällskap, huru hwar blomma ha- 
de sitt namn, samt (åtskilligt) märkw värdigt och underligt (om wäxter), 
wiste därföre rötterna af Succisa, (Tormentillay, Orchides, med flera, 
Gossen ser på detta med ett hjertans nöje, och war just detta den 
sträng, som mäst war spänd uti Gossens genie. Härpå fick Fadren in- 
gen ro för Pilten, som stadigt frågade namn på wäxterna långt mera än 
Fadren kunne swara, men äfter Barns maner förgäter ock namnen, 
hvarföre han ock blet (en gårg) hårdt tilltalt af sin Fader, som sade 
sig aldrig skola gifwa honom något namn på örter, om han dem mera 
förgäter, hvarföre Gossens hela hog och tanka war sedan att komma ihog 


namnen, att han aldrig skulle gå miste om sitt angenämaste, 


6 


1714 — anförtroddes Gossen åt sin första Informator, JoHAN TE> 


LANDER, föga tjenlig att uppföda Barn. 


1717 — introducerades CARL uti Wexis Trivial Schola, där rude 
Lärmästare med lika rude method gåfwo Barnen hog för wettenskaper, 


att håren måste resas på deras hufwud, 


1719 fick CARL en annor Informator, GABRIEL HÖK, som se- 
dermera wart hans Swåger. Denne handhade Gossen med mera mild- 
het, dock förmåtte han icke inplanta hog (till studier), för dem Gos- 


sen fått största fasa. 


1722  wart CARL flyttad till Ringarne, altså slapp privat informa- 
tion, äfter det maner, som där är antaget, fick altså mera tillfälle att 
fly Boken; ty Gossens nöje war endast, att få gå ibland blomstren, att 
där lära sig känna örterna, så att då han åhrligen reste ifrån Stenbrohult 
till Wexid flera gånger, och igenom det han såg blomstren wid wägen 
med ögonen, war han i stånd att säja, hwaräst hwar ört wäxte på hela 


desse 5 milen. 


1724 = blef wår Carr flyttad ifrån nedre Scholan till Gymnasium, 
hwarpå han ännu fick mera fria händer, att undandraga sig studierna, 
för hwilka han i späda åhren igenom hård medfart fattat så stor aver- 
sation. Dock fruktade han icke för alla wettenskaper, ehuru. de mäste 
här gingo ut därpå att preparera tjenlige Prästämnen; ty som han war 
altid ibland de sämste af sine Camrater under Eloquentix, Metaphysi- 


ces, Moralium , Greece et Hebraice, samt Theologize Lectorerna, så war 


7 


han däremot altid en af de bäste för Matheseos och besynnerligen Phy- 
sices Lectoren. = Pilten hade skaffat sig åtskillige (Botaniska) Böcker, 
dem han natt och dag läste, att han dem kunne på sina fingrar, såsom 
[ArviIDH MÅNsoNns] Rydaholm. Örta-Book, TILLANDS's Flora Aboinsis, 
PALMBERGsS Serta Florea Svecana, (usla wägledare), hwartill kommo än- 
teligen BRoMELHIH Chloris Gothica och RuUDBECKILI Hortus Upsaliensis, 
fastän desse sednare tycktes ännu för honom wara nog höglärde. Med 
ett ord, Gossen hade fått en innerlig hog för en wettenskap, som på 
det stället och den tiden låg gömd i barbarie, och inga andra wetten- 
skaper woro gångbara, än de som gjorde Präster, hwartill ock Föräl- 
drarne, besynnerligen Modren, dömt sin Son alt ifrån waggan. CARL 
hade emellertid gått så långt uti en onyttig wettenskap, att både hans 
Lårare och Camrater kallade honom den lilla Botanicus , ehuru hans böc- 


ker och lärmästare icke svarade emot hans hog. 


1726 kommer Fadren inresandes till Wexid Gymnasium, att höra 
äfter sin käre Son, då alla Lectorerna kunne intet längre på sitt sam- 
wete råda Fadren att hålla sin Son wid boken, utan med enhällig röst 
styrkte Fadren, att i tida sätta sin Son till någon handtwärkare, (till 
Snickare äller Skräddare), såsom de woro öfvertygade, att han med bo- 
ken ingen ting kunne uträtta. Detta war ett dunderslag för Fadren, 
som äfter sine swaga wilkor, nu uti 12 åhr, anwändt på sitt käraste Barn 
alt det han kunne åstadkomma, och under det han skulle resolvera till 
hwad handtwärk han skulle anwända sitt Barn, går han äfwen till Pro- 
vincial-Doctorn, JOHAN RoOTHMAN, som war Physices Lector, att råd- 


föra sig med honom uti en krämpa, som några weckor hade warit ho 


8 


nom beswärlig. Under det han för Douctorn berättar sin sjukdom, kom 
mer han äfven att inrycka den sorg, han nyligen fått af sitt "käraste 
barn, på hvilket han hade förlorat både oleum och operam, äfter Lecto- 
rernas enhälliga instämmande. Doctor RoTHMAN däremot tog Sig på 
att curera bägge passionerna, och försäkrade Fadren heligt, att ibland 
alla där studerande Djeknar wore ingen, och icke en enda; som går= 
we det hopp om sig, som hans CARL; men ens wittnesbörd emot så 
mångas kunne icke upwäga hos Fadren, förrän Doctor RoTHMAN utlät 
sig, att om icke Fadren wille underhålla Sonen, så wille han taga ho- 
nom i sitt hus, och på sin räkning föda honom, och läsa för honom, 
det ena åhret, som ännu återstod, innan Gossen med sina Camrater 
skulle flyttas till Academien, och att Fadren måtte weta, det Lectorer- 
na hade däruti rätt, att hän aldrig kunne blifva Präst, men han däre- 
mot wore försäkrad, att CARL skulle blifwa namnkunnig Doctor , som 
rätt så wäl framdeles' skulle föda sig, som någon: Präst. Fadren blef 
tröstad, och Doctor RoTHMAN läste för Sonen privatissime. hela åhret 
derpå följande, Physiologien, då han äfter hållit Collegium examinerade 
Pilten, och fant honom fattat (till pricka) alt hvad han förestält. Än- 
teligen till slut wisade Doctor RoTHMAN för Gossen, att alt det han 
arbetat i Botaniquen, wore ingen ting, utan att man borde känna örterna 
äfter blommorna, såsom en ToURNEFORT lärt, hvarpå CARL fick: afri- 
ta Classes plantarum uti VALENTINT'S Historia Plantarum, då Gossens 
hela tanka gick därpå ut, att kunna föra hwar och en ört till sin Class 


(äfter ToURNEFORTS sätt). 


Y 


(Under det han innan sin resa till Academien skulle rangera alla 


9 
wäxter, som wäxte i Stenbrohult, förekommo många, som gjorde ho- 
nom nog bryderi: Cornus herbacea, Lobelia Dortmanna, Elatine Hydro- 
piper, Peplis Portula, Linum Readiola, Plantago monuanthos, Boetes lacu- 
stris, Anthericum = ossifragum, Aphanes arvensis, Trientalis europea, 
Scheuchzeria palustris, Andromeda potifolia, Calla palustris, Stratiotes 


Aloides , Utricularia vulgaris, som ännu icke woro af Botanicis utredde.) 


1727. Tiden war nu inne, att Gossen med sina Camrater skulle 
resa till Academien, Rector Gymnasii då warande, Ninrs KroK, gaf 
honom Testimonium Arcademicum af följande innehåll: att Ungdomen 
wid Scholorna kan liknas wid små trän uti en 'Träschola, där underti- 
den händer, fast sällan, att unga trän, ehuru man anwänt på dem stör- 
sta flit, icke arta sig, utan på alt sätt likna willa stammar ; men då de 
änteligen blifva omsatta och transplanterade, förändra sin willa art och 
blifwa sköna trän, som gifwa behagelig frukt. I hwilken afsigt och in- 
gen annor han ock nu afsänder denna Ynglingen till Academien, som 
kanske där kunne komma uti det climat, som gynnade hans tilltagande 


1 wäxten. 


Med detta respass förfogar sig LINNZEUS till Åcademien i Lund, 
hwaräst hans förre Informator, nu Magister GARRIEL HÖÖK, wistades, 
hwilken utan att wisa detta obehagliga Testimonium, tager sin forna 
Discipel med sig till Rectorem Magnificam och Decanum under den pree- 
text, att såsom hans Discipel inskrifwas wid Academien, och därpå skaf- 


far honom logement uti Doctor SToB.EI hus. 


10 


Doctor KII1lAN Stop rus , sedermera Professor och Archiater i 
Lund, tog emot denna Gossen, men fant hos honom ingen ting, som 
kunne behaga, mer än det allenast, att han ärnade studera Medicinen; 
hwartill han blef öfwertygad af det han såg hos denna Studenten ingen 
arnor bok än Medicinska. Här fick wår Student hos SToBZUM se ett 
artigt Museum af allahanda slags Naturalier: Stenar, Snäckor, Foglav 
och Herbarier af inlagde och inklistrade örter, (sådant han aldrig sedt). 


Ungkarlen behagade oförlikneligen det sättet att torka och inklistra ör- 


So 


ter i Herbarier, så att nu hela dess syssla blef att inlägga alla de ör- 
ter, som wäxte omkring Lund. STOBZEUS war en sjuklig man, enögd, 
krumpen på ena foten, plågad beständigt af Migraine, Hypochondrie 
och ryggwärk; men hade eljest ett makalöst genic. Han hade ock på=- 
tagit sig, att wara Medicus för Noblessen i Skåne, som med consulta- 
tioner gåfwo honom ingen ro, hwarföre han en gång kallar neder Lin- 
NEZUS, att hjelpa sig skrifwa ett bref och beswara en sjukdom; men 
LINNAEr ohöfsade hand i skrifwandet blef förkastad, så att den enda 
förmån LiINN/US ännu kunne winna hos honom, war att få bewista 
SToB/EI Demonstrationer uti Snäckorna , då kan lärde dem för MaAT= 


THIA BENZELIO och RETZIo. 


Under denna tiden hade Doct. StorzUs tagit i sitt hus en Tysk 


Medicine Studiosus wid namn Kounas, hwilken där lcfde såsom Son; 


och hade tiligårg till Doctorss Bibliotheque. LinNNEZvs gör bekantskap 
med denna Kouras och läs för honom Physiologien, såsom han den 
lärt af Doct. RoTAMAN, hwaremot KovLAs alla nätter utlånade böc= 


ker utur SToBEI Bibliotheque till LINnaus. Men SToBI gamla Moz 


IT 


der, som icke kunne sofwa om nätterna, ser ljuset alla nätter brinna 
uti LINNAEI fönster, och därföre warnar sin Son för Småländingen, 
som hwarje natt somnade ifrån ljuset och satte hela hans hus i äfwen- 
tyr. Ett par dagar däräfter, när som Linnzus sitter kl. 2 om nats. 
ten i fullt arbete med StoBzI böcker, kommer Doct. SToBZUS sagta 
upstigande med hårdt upseende, i tanka att råka LiNNEZUS sofwande 
ifrån ljuset, och frågar, hwerför icke han sofwo om nätterna, då annat 
folk sofwo. Ånteligen stiger [SToBZUs] fram till bordet, och ser der 
en stor hop af sina böcker liggande (upslagne), frågar honom hwar och 
huru han böckerna fått, då Linnzus måste berätta sakens sarnmman-= 
hang, hwarpå SToBzUsS befaller LINN EUS straxt förfoga sig i säng och 
sofwa som annat folk cm nätterna. Morgonen därpå blifwer LinNn=zUs 
nedkallad, att än widare förhöras om böckerna, då Doctor STonpZzUs 
sedermera (gaf Linnzus) sin nyckel till Bibliothequet, att där få utta- 
ga och sedan återställa, hwad böcker han behagade. Sände sedermera 
LiNNEUM till sina Patienter, och LINNZUS fick merändels spisa wid 
SToBAEI egit bord, med den försäkran att, om LINnNzUs så wile fort- 
fara, som han hade begynt, wille han göra honom till sin arfwinge, 


emedan han sjelf c€j hade några barn, 


17238 om wårtiden hade Linnzvs med Herr MATTHIAS Bon 
SELSTJERNA gådt ut till Fåclerång att botanicera en het dag, då LiN- 
N.rUsS kastar af sig råck och wäst i starka hettan, då (en Vermis, Fu- 
via infernalis kallad), sticker honom på högra armen, hwaraf hela ar- 
men upswulnade som en stock, och LINNzUsS måste till sängs. Inflam- 


mation tilltog ; STtopnvs hade utsatt Drunstermin wid Helsingborg, 


12 


måste altså lämna sin LINNZEUS 1 Fältskärens händer med föga hopp 
om hans lif, och därmed bortreste. Fältskären SNELL gjorde en stor 
öpning ifrån armbågen till axeln, och änteligen läkte såret, hwarpå då 
LINNAZUS war återstäld, han Öfwer sommaren reser hem till Småland, 


att besöka sina Föräldrar. 


Under LInnm:rt wistande i Stenbrohult anländer en gång Åssessor 
RoTEMAN, hwilken föreställer LINNZUS, huru som Lunds Academie icke 
wore tjäulig för hans ändamål, att studera Medicinen, däremot berömmer 
Upsala, huru där woro Medicine Professores: den lärda RoBERG uti 
sjelfwa Medicinen, den stora RUDBECK uti Botaniquen, huru där wore 
ett ståteligt Bibliothek och en wacker Academisk Trägård, med många 
Stipendia så Regia som Magnatum, utom hwilka en qwick, men fattig 
Medicine Studiosus aldrig kunne komma fort. - LiINNZUS war ung och 
snart intalt af den, som gjort sig så mycket godt.  Föräldrarne undsät- 
ta sin Son med 100 daler Silfwerm:t, med ett för alt, som de seder- 
mera icke widare kunne bispringa honom, och LINNZUS reser så till 


Upsala. 


När LINNZUsS kommit till Upsala (1728 om hösten), blefwo hans 
pengar snart ändade, och ingen condition, genom hwilka fattiga ynglingar 
pläga draga sig fram wid wåra Academier, kunne anförtros LiINNEUS 
såsom Medicins Studiosus; ty att studera denna tiden Medicin war in- 
gen heder. LINNAUS måste sätta sig i skuld för maten, och hade icke 
penningar till att såla sina skor, utan måste gå på bara foten, med 


något papper, som han lade i skon. Han hade önskat få komme igen 


13 


till sin hulda SToBzUS, men den långa 'wägen förnekade honom, utom 
det, att Doctor SToBrUs skulle blitwa hjärtelgen förtörnad, när han 
återsåg en yngling, för hwilken han fattat så mycket tycke, och som 


lämnat honom ohördan. [Men] 


2 - - - (labor omnia vinctit 
mprobus , et duris urgens in rebus egestas. VIRG.) 


1729 om höstetiden sitter LInnwevus i den förfallna Academie 
Trägården att beskriftva några blomster, då en wördig Prästman kom- 
mer in i Trägården, och frågar LINNAZUS hwad han beskref, om han 
kände örterna , om han studerat Botaniquen, hwarifrån han kommit, och 
huru länge han här hade warit. Frågade äfwen äfter namnen på en 
hop med örter, då L:NNZUS swarade på alla med namnen äfter ToUR— 
NEFORTS method; änteligen frågade han ock, huru många örter LIN- 
NAEUS hade in!agda , som swarade att han hade mer än 600 inländska, 
hwarpå han ber Ungkarlen följa sig hem , och då han kommer till Doc- 
tor CeErsi gård, stiger han där in; ty denna hedersman, (S. 'Theolog.) 
Doctor, O. Cursivs, (Pater), hade wistats ett par åbr i Stockholm wid en 
ang:lägen 'Ecclesiastiquc) Commission, och som han hade i sinnet att ut- 
arbeta IMHistoriam de Plantis Biblicis, så hade han ock lagt sig på Botani- 
quen och med. all flit upsökte de wilt wäxande örter. LiInNA2ZUs måste 
straxt gå äfter sitt Herbarium, hwaraf Doctor CELsius blef ännu mer 
öfweriygad om LiNN.Er ibsigt i denna wettenskapen. Åfter några da- 
gars förlopp, då han såg LINNE torftighet, lämnar han LINNZUS 


kammare 1 sitt egit hus, och lät honom merändels spisa wid sitt bord, 


14 


under hwilken tid LiInnzvus flitigt upspanade örter, som wäxte wilt 


kripg Upsala, war altid i sällskap med Doctor Cernsius, hwar han reste, 
och med honom utarbetade (Upsala-) örterna uti hans Bibliotheque., som 
war ganska ansenligt, älwen i Botaniquen, hwaraf Linnaus fick stör- 
sta tillfället att perfectionera sig. Nirns Rosén hade dagarne före LIn- 
NEJI ankomst blifwit Adjunctus i Upsala, och förrest till utländska Aca- 
deimier att promovera och göra sig färdig i Medicinen, under hwilken 
tid en PREUTZ war hans Vicarius, som intet hade någon credit hos Me- 
dicingee Studiosis, hwarföre åtskillige begynte gå privatissime till LIN- 
NZUM, såsom LETSTRÖM, SoHLBEERG och Professor RUDBECKS Son, 


JoHAN OLOF, hwarigenom LinNne&Uus fick skor och andra kläder. 


PETRUS ÅRCTADIUS, sedermera ÅRTEDI, war den endaste, som 
denna tiden ibland Medicine Studiosis hade något namn för qwickhet, 
Han återkom till Upsals, sedan han warit hemma i Ångermanland och 
Wwisat sin Far den sista äretjänsten. Med honom ingick LINNZUS en 
förtrolig wänskap, ehuru de bägge till statur och sinnelag wore gan- 
ska olika; ty ÅRTEDI War långwäxt, sen, alfwarsam, LINNZzUs liten, 
yr, hastig, qwick. ARrRTEDI älskade Chemien och besynnerligen Alche- 
mmien, så mycket som LINNZUS wäxterna. ÅnRTEDI hade någon insigt 
förut i Botaniquen, liksom Linnzvus i Chemien. Men som desse täfla- 
re icke sågo sig kunna hinna hwarandra, lämnade de hwars andras gö- 
romål. Då begynte bägge på en tid med' Fiskar och Insecter; men såsom 
icke L:nNNZUS kunne hinna ArTEDI 1 Fiskarne, så lämnade han dem 
aldeles, äfwen som ARTEDI Insecterna. ÅRTEDI arbetade på Amplibia, 


som LINNAZUS på Foglarna. Det war dem emellan en stadig jalousie 


15 


att hålla hemligt, hwad de upfunno,; som dock aldrig kunne stå öfwer 3 


dagar, förr än de måste skryta för hwarandra af sina decouverter. 


Medicine Professorerna woro då RUDBECK och RonrrG. RuD=< 
BECK läste öfwer sina wäl ritade Foglar, och RoBERG öiwer ÅRISTO- 
TELIS Problemata äfter CARTESII principer. Ingen såg någon Anatomie; 


ingen Chemie, och Linnzvs hade aldrig fått höra någon Botanisk Fö- 


reläsning, hwarken publice eller privatim, 


Linnezvs läste uti Åzctis Lipsiensibus en recension af VAILLANTS 
Tractat: de Sexu Plautarum, hwilket synnerligen smakade honom; ty be- 
gynte han att se på blomstren, hwad Stamiaa och Pistiller woro för slags 
ting. och A&RTEDI, som nu lämnade Botaniquen, förbehölt sig Plantas 
Umbelltas, emedan han däruti tänkte göra en ny method, hwarpå Lin-= 
NEUS äfwen fick i hågen att göra en ny method (öfwer alla Wädxter), 
sedan han sett på Sramina och Pistilla så länge, att han funnit det de 
icke wowo mindre skiljagtiga än Petala, och att de woro de essentiella- 
ste delar i blomman. Men wid åhrets slut kom då warande Bibliothe- 
carien, GEORG WALLIN, med en Philologisk Disputation: de Nuptis Ara 
borum, och som Linnzus icke fick tillfälle att opponera, skref han 
några ark om rätta sammanhanget af Sexu Planicrum ätter botaniskt sätt, 
dem han uti manuscript gaf till Doctor Crrsius, hwilket änteligen kom 
uti Professor OLor RUDBECKES händer och honom så behagade, att han 


hade lust känna den Ungkarlen, som det sammanskrifwit. 


1730. Den ålderstegna OLoF RuDercr fick nu frihet, att läm 


na sina publiqua Föreläsningar, allenast han hölle någon Vicariuwm, 


16 


Vice-Ådjuncten PrEuTtz blef först kallad att hålla Lectionerna i Trä- 
gården, men wid undersökningen af RUDBECK hölt intet målet, ty blef 
LINNAZUs förekallad, och af Faculteten examinerad , och med approba- 
bation antagen, fast Prof. RorrErG hölt äfsventyrligt, att göra en ännu 
icke 3 åhrs gammal Student till Docens, mycket mera att lämna honom 
publiqua Föreläsningar. Men som ingen annor war att tillgå, blef 
LINN2mUS den, som skulle läsa i Trägården, och därföre om wårtiden 
750 begynner sina (publique) Botaniska Lectioner, för en myckenhet 
Colleganter wid Botaniska Excursioner, och RUDBEGK tager honom i 
sitt hus till Informator för sine små Barn med senaste giftet. LINNZUS 
låter ändra hela Trägården, förer ifrån Trägårdar och Landsbygden de 
raraste blomster, dem han planterar äfter egen method. Förledit åhr 
existerade vacance wid Trägårdsmästare-Sysslan, den LInNnZzUus sökte på 
Prof. RoBERGS tillstyrkande, men Prof. RUDBECK afslog det, sägandes 
sig hafwa större tanka om LINNBUsS, hwilket honom hjärteligen förtröt, 
intill dess han nu (som Docens) fick befalla den succederande Trägårds- 


mästaren, att älterkomma sina ordres uti Trägården. 


LINNEUS begynte anställa Excursiones Botanicas uti private Colle- 
gier, och fick en myckenhet Colleganter, hwarigenom han förskaffade sig 
kläder. Han hade ock här ullfälle att nytja Prof. RUDBECKS wackra 
Bibliothek i Botaniquen, och att stadigt igenomgå hans oförlikneligen 
prägtigt ritade Swenska Foglar. Nu anwändes dagarne på arbete med 
Disciplarne, och nätterna på utarbetande af det nya System och den 
Reformation ,, som LINNZUS begynt i Botaniquen,. Nu begynte han 


skrifwa sin Bibliotheca Botamica, sina Classes Plantarum, sin Critica Bota: 


17 
mita och sina Genera Plastarum, att han ingen minut åsidosatte, så län- 


ge han wistades 1 Upsala, 


1731. Medicine Adjuncten Doctor Rosén hade nyligen återkom- 
mit från sin utländska resa, där han gjordt sig habil uti Anatomiez och 
Practiguen, och som ingen Practicus war i Upsala, blef han af alla upta- 
gen, Han emottog straxt den andra delen, (Anatomien), som hörde till 
RUDBECKENS Profession, att läsa den publice. RuUDBECKS 70 åhr gåf- 
wo honom hopp att snart kunna blifwa dess Successor, och ingen stark Com- 
petitor wore att förmoda, om icke LINNZUs emedlertid kunne komma 
upp. Han sökte att äfwen få läsa Botaniquen publice, den RUDBECK 
icke kunne anförtro Rosén,som sig därtill icke applicerat. Rosén sök- 
te lörmå LINNAUS att sjelf afstå Lectionerna, det LiNNEUS ock gjordt, 
om RUDBECK tillåtit det. Ty hände, att då LINNZUsS Öfwerwunnit ar— 
mod, måste han straxt fastna för afwunden, hwilkens spel woro så 
widlöftige som onödige att här specificera. Med ett ord, Bibliothekarien 
NORRELII otrogna Fru wistades nu i RUDBECKS hus, igenom hwilken 
Linn=£vs blef fö:hatlig hos sin Patronessa, alt han såg sig icke längre kun- 
na där förblifwa., Och som RUDBECK ofta talt om de sällsamme phaeno- 
mena och örter han sett på Lappska resan, så hade LInnzus fattat en 
stor håg att se desse länder. Secretern wid VWVettenskaps Societeten i 
Upsala, Mag. ANDREAS CELSIUS, påyrkade, att LINNZUS skulle resa till 
Lappland, hälst Kongl. befallning war, att någon af Societeten borde dit 
taga en resa, hwarföre ock i Societeten blef beslutit, att LINNZUS 
nästa ålr resa skulle.  LINNZUS tager därföre wid slutet af åhret al- 


- 


[20 


19 


sked från Rudbeckska eonditionen och reser neder till sin födelseort, 


Småland. 


1732 reser LINNAUsS några dagar till Lund att se STOB EI Sten- 


samling, hälst som han endast saknade hos sig kunskap i denna delen, 


af naturen; men som samlingen bestod mäst af Petrifirater , fant ban här 
icke sin uträkning, utan äfter ett par dagars drögsmål i Lund begilwer 
sig tillbakas åt Upsala, hwarifrån han reser åt Lappland d. 135 Maji till 
häst, utan impedimenta och allcnast som han går och står. Då han i 
Ångermanland går upp ifrån landswägen till den höga grottan i Skulaber= 
get, beledsagad af ett par Bönder, hade han på ett hår när warit olyck- 
lig, i det att Bonden, som klef ofwan för honom, ref en klippa lös, som 
slog neder just i wägen, där Linnzus skolat stådt, om han icke en 
handwändning tillförene ändrat sitt steg äfter den andra Bondens steg. 
Ifrån Umeå gick LINNAZUVS uppför floden åt Lycksele; men som wårflo- 
den begynte komma alt för starkt, måste han marchera till fots igenom 
skogar och myror, där isen låg under wattnet och stante änteligen upp- 
wid Olycksmyran, som landet denna tiden omögligen kunne igenomresas; 
hwarföre han måste tillbakas igenom Umeå-floden till Umes, hwarifrånr 
han förfogade sig åt Piteå och Lulså, där han fick i följe Bergmästa- 
ren SWANBERG, som då ärnade sig åt Kjuriware; altså seglades Luleå- 
fioden förbi Harris åt Jockmock, och därifrån fortsaltes resan åt Quick. 
jock, under khwilken resa Bergmästar SwWANBBRG , som funnit nöje uti 
LINNAI conversation, tillböd sig att lära honom Proderkonstes på en 
kort tid, om han wille besöka Calix på återresan. Ifrån Quickjock fick 


LinNavs tolk igenom Pastorskan Grors föranstakande, hwarpå han 


- 
gick upp för fjellea wid Walliware, där han såg Solem inocciduunm, och upp 
i fjellen en ny werld af örter, dem han med EFapparnes Oeconomie och 
Mores samt andra märkwärdigheter noga beskrifwer; fortsätter således 
resan öfwer hela fjellen och fjellryggen alt till fots, intill dess han ned- 
kommer i Norska Fingiarkea wid norra hafwet wid Torrfjorden, där han 
seglar ut åt Sa!lerön, [Hellerdn], men för wågor och storm kommer icke läns 
ger än till Reörstads Kyrka. Under återresan, då han en dag wid norra 
fjellsidan går upp, att söka örter och sterar, skjuter äfter honom en Sjö. 
finne, men råkar intet, utan då LINNZUsS drager på härtsfängarn, löper 
att han undslapp. Härifrån äfter ett par dagars hwila förfogar sig åter 
LiInNEUs öfwer fjellen, men drager sin kosa mera åt norr åt Kaitom- 
sidan, och återkommer neder igenom Luleå-floden, Under wägen då han 
gjordt sig en flotta, att igenom Purkijaur-sjön midt på natten segla öfwer 
till Purkijaur, war han åter i lifsfara; ty töknet förhindrade honom utsigten, 
samt wädret och strömen hulpos åt att draga honom på sidan, så att 
han med största plats undslapp forsen. Sedan han återkommit till Luleå, 
lärde hav af Bergmästar SWANBERG i Colix på 2 dagar och en natt 
Proberkonsten, och äfter en stark och långsam fatique hwilade sig hos 
Häradshöfdingen HötrJER., Resan fortsattes igenom Torneå, och LIiN- 
NAUS ärnade sig åt Torneå-fjell, men emedlertid möter honom wintren, 
att han måste wända cn, då han reser tillbaka [östra] strandwägen ige 


nom Kemi, Ulceå, Carleby, Wasa, Björneborg, åt Åbo. (MENNANDER, 


(Solus hyperboreas glacies Tanaimque nivalom 
Arvaque rhipheis rRumquam viduata pruinis 
Fustrabat, [) er fal a - Virsd 


20 


sedan Biskop i Åbo, [och sist Ärkebiskop i Upsala], war nu Student 
och undsatte LINNZUM med penningar för det LINNAZUS läste för ho- 
nom Historiam naturalem).  Åfier 8 dagars uppehåll i Åbo, begifwer 
LinwN2Us sig öfwer Trajecterna åt Åland, Grisselhamn och Upsala. ' Så- 
ledes hade han i detta åhr rest öfwer 1000 mil, och när han hemkommit, 
lämnar han till Wettenskaps-Societeten berättelse om sin resa, och win- 
ner dess approbation, samt 112 Daler Silfwermynt, som resan honom 
kostadt. 


Straxt .häräfter söker LINNEUS ett Stipendium, IVredianska Öf- 
werskottsmedlen kalladt, det han ock får, besynnerligen igenom Proftes- 
sor WALLRAVES gunstiga bemedlande, kwarigenom han för första åhret 
åtnjöt 30 plåtar, men sedermera intet; och så snart han: war utrest, 


. e . . . . CL 
gick han miste om samma Stipendium igenom sine owänners bemed- 


lande. 


1733 tog LINN&US sig före att hålla Collegiumi Proberkonsten, 
som tillförene wid denna Academien icke warit practiceradt, då han lär- 


de hwar och en Proberkonsten för 2 plåtar, hwarigenom han fick en 


myckenhet Colleganter. 


RoséN gjorde alt mer reflexion på Linnzer tilltagande, och före- 
stälte sig en alt farligare Competitor, ty begirar han af LINN2ZUS att få 
låna dess manuscripter i Botaniquen, dem han hopsatt, hwilket war 
det käraste LINNZUsS nu ägde; och som detta icke kunne winnas med 


lock, wans det med hot, hwarföre en del lämnades. Men som LIiN= 


21 


NAEUsS fick spörja att detsamma afskrefs , kunne hot icke mera utprässa 
de andre delarne. Rosén hade emedlertid tagit en ung Magister GoTT=- 
SKALK WALLERIUS till Eleve, den han lärt Medicinen snart ett åhr, 
Adjuncturen i Lund wid Medicinska Faculteten blef nu inrättad, den 
LinnzUus sökte med Professor RUDBECKS ampla föreskrift. — RoscN 
war nu för tiden Brunnsmedicus wid Wiksberg, och Cancelleren wid 
Lund, Gref CARL GYLLENBORG, war där Brunnsgäst. Således kunne 
LINNAUsS intet komma i comparation med WALLERIUS, som fick Ad- 


juncluren med sin mindre fromma. 


Wid slutet af åhret reser LInN=Us till Bergslagerne, beser Nors. 
berg, Bispberg, Afwestad, Garpeuberg, Stålhyttorna, Fahlu-Stad och Gruf- 
va. Då han är i Fahlun, anmodar honom Landshöfdingen REUTERHOLM 
att göra en resa öfwer Dahlarna på sin bekostnad, hwartill LINNAZUS 


jakar, men håller det för en sak, som endast war talt i wädret. 


1734. Då Doctor Rosén blifwit gift med Årkebiskopens Syster- 
dotter, hade han utwärkat sig en förordning af Cancelleren CRONHIELM, 
att aldrig någon PDocens må få antagas i Medicin wid Upsala Academie 
till Zdjunecti prejudice, hwarigenom händerna blefwo bundna på LiN- 
NAUS, som hade detta enda tll sitt uppehälle, och hwarigenom Rosén sig 
klarligen förestälde, att LINNAZUS skolat warit totalt slagen. Men weo- 
kan därpå kommer bref med wäxel ifrån Landshöfdingen REUTER- 
HOLM till resans fortsättande omkring Dahlarna, hwarpå LINNRUS straxt 


är färdig och i Fahlun tager med sig sju qwicka ynglingar, såsom NÅs- 


3 


MAN, CLEWBERG, FAHLSTEDP , SoOHLBERG, EMPORELIUS, HEDEN- 


22 


BLAD; SANDEL, och med detta följe reser öfwer Öster-Dahlarna, Dahl- 
ska Fjellen, alt intill Rdrås koppargrufwa i Norrige, och därifrån åter 
öfwer fjellen genom Wester-Dahlarna till Fahlun, hwaräst han aflämnar 
sin Journal till Landshöfdingen öfwer alt hwad han observerat på 


resan. 


JoHAN BROWALLIUS, då Hus-Präst och Informator hos Lands+ 
höfdingen REUTERHBOLM, sedermera Professor och Biskop i Åbo, gjor- 
de med LINNAZUS en besynnerlig wänskap, och hade lust af honom lä- 
ra Proberkonst, Mineralogie, Botanique, m. m,; hwarföre LINNZUS 
tager sig före att läsa Proberkonsten i Fahluwn, hwartill han får låna 
Bergslagens Proberkammare och får tillräckeligt Auditores. = LINNZUS 
hade äfter sin hemkomst (från Lapplandy besynner5gen lagt sig på Mi- 
neralogien, hwarföre han ock besökt Bergslagerna, att få ett System 
äfter Stenarnes nalur, som aldrig bättre kunne läras än wid Bergsla- 
gerna; hade ock nu fått det i fullt stånd, och läste det med grufwe- 
betjenternas myckna nöje. Emedlertid tyckte LINNEvs sig i Fahlun 
kommit i en ny werld, där al'a älskade och gynnade honom, hwaräst han 
ock fick en ansenlig Praxis medica. Men BrowaALuius såg icke någon 
utwäg för honom att komma på grön qwist, däräst han icke komme 
att resa ut och blefwe Doctor, då han sedermera hemkommen hade 
frihet att nedsätta sig, hwar honom hälst behagade, och då han ofelbart 
skulle berga sig. Men som härtill fordrades penningar, war intet annat, 


än att LINNAEUS borde engagera sig hos någon rik flicka, som först 


kenne göre bonom lycklig, och han sedan henne. Denna sats behaga- 


23 
de LINNrUsS theoretice, men oaktadt alla förslag blifwer därwid intet 
uträttadt. — Ånteligen som Physicus urbis, Doctor JonAN Monrzus, 
som war äfter silt stånd ansenligen rik man, hwilken såg LINNAZI 
framsteg både med förundran och afwund, nu war nog trött med den 
beswärliga Practiquen, och fast han hade resolverat att aldrig applicera 
något af sina Barn till Medicin, stiger detta oagtadt LiInnzUs såsom 
simpel Student och sedan han talt med Dottren, begiärar af Fadren for- 
melt hans älsta Dotter, och får därpå ett promt ja med sin och andras 


förundran , men icke så at Modren. 


1735 = wid nyåret reser LInNEvus (åt utrikes orter) i följe med 
CLAzs SomLBErc, Medicine Studiosus,  LINNZI trogna Camrat, AR= 
TEDI, hade rest nyligen förut ifrån Upsala till Engeland. LIinnzus bes 
söker sin födelseort, där han saknar sin Moder, som förledit åhr den 6 
Iunii afsomnat på sitt 45 åhr. Fortsätter resan genom Helsingborg åt Hels 
singör, hwarifrån han afseglar åt Tr[aw]eminde och Liibeck till Hamburg, där 
honom betygas mycken höflighet af Juris Eicentiaten SPREKELSEN, Pro= 
fessor Kort. och Doctor JenNiTscH. Här förnöjde han sig hela tiden 
och besåg de wackre Trägårdarne med hwad mera, som war märkwärdigt, 
samt ibland andra saker Borgmästar ANDERSSONS Museum och dess 
Broders Hydra med 7 hufwuden. Han war den förste, som såg, att det- 
ta mirakel war icke naturens utan konstens, och som det samma blef 
bekant, förmentes det odrägliga pris, som war satt på ett sådant un- 
derwärk, snart fal!a till intet; hwarföre EINNZUS måste skynda sin 


bortresa, alt undwika ÅNDERSSÖNERNAS hämnd; ty gick han till sjös 


ff” Å 
24. 


wid AZtona åt Amsterdam, då han under resan war i största äfwentyr 


på sjön. 


Amsterdam uppehölt LINNZUS en 8 dagar att se på den pragt och 
ombkostnad, som här war nedlagd, hwarpå han reser sjöwägen till Har- 
derwyk, där han tenteras, examineras, disputerar de Nova Hypothest 
Febrium Intermittentium, och promoveras den 52 Juni. Nu woro Linnzl 
pengar alla, som till summan warit, då han gick utur Sweriget, 600 
Dal. Kppm:t; ty följer LINNZUsS CLAES SoHLBERG, emedan han icke 
wille beswära sin Swärfader, äfter han hade sig noga dess sinnelag be- 
kant. Resan går från Harderwyk till Amsterdam, där LiInnzus besö- 
ker Professor Botanices BURMAN, sedermera genom Haarlem åt Leyden, 


där LiInNEvs ser Trägården och Professor VAN ROYEN. 


JoHAN FREDRIC GRONOVIUS ,: Medic. Doctor, war den curieusa- 
ste, som LINNAZUS fant i Holland. Den samma besöker LINNAZUS, 
GRoONOoViIUS åter besöker LINNZUM, och ser hans Systema Nature uti 
manuseript med sin stora förundran, begärer få uplägga det samma på 
egen bekostnad och trycket begynnes. . På Gronovir tillstyrckande be- 
söker LINNZUS den stora BOorrHAAVEN, och äfter 8 dagars ansökning 
får komma till honom, då BoErRHAAVE wisar sin Trägård utom 
Leyden med allehanda träd, som kunne tåla climatet, och då rödjer 
LINNZUS sin insigt uti Botaniquen och Historia litteraria Botanices. 
(BoErrHAAVE) råder därföre LINNZUS att ingalunda resa från Holland 
nu strax, som han ärnade, utan häldre att nedsätta sig och leflwa i Hol: 


land. Men som LINNZUs detta oagtadt nu ärnade sig tillbakas igenom 


24 


Amsterdam åt Swerige, beder han LInnzvs hälsa BURMANNUS i Ånmster. 
dam. Dagen därpå kommer LINNZus till BURMANNUM, som offere- 
rar honom en präktig kammare, upwaktning och kost wid sitt egit 
bord, och LINNZUsS tager mot detta goda tillfället till nästkommande 
åhr.  Emedlertid utg'fvver LiINNZUS sina Fundamenta Botanica och sin 
Bibiiotheca i Amsterdam , samt förnöjer sig att se BURMANNI arbete om 


Zeylanske Örterna och besöker flitigt Hortum medicum i Amsterdam, 


LINN2ZUS hade knapt nyttjat detta tillfälle hos BURMANNUM ett 
par månader, förrän den rika Banquieren, GEoRG CLriFForpD, J. U. D,, 
kommer att söka LINNZUM hos BURMANNUM, och inviterar honom att 
bese dess prägtiga Trägård på Hartecamp, då han öfwertalar BURMAN- 
NUM att lämna sig LINNZUM, den BoERHAAVE hos honom recommen- 
derat för sin stora insigt i Botaniquen. Altså blilwer LINNEUS hos 
CLIFFORD, där han får lefwa som en Prins, får den största Trägård 
under sin inspection, får förskrifwa alla de örter, som saknas i 'Trägår- 
den och köpa de böcker, som fattas i Bibliotheket; ty war ock nu till- 
fälle för LINNZEUS att arbeta i Botaniquen, då han hade alla de till- 
fällen, som önskas kunne. Han arbetar ock därpå både dag och natt, 
och i förstone söker få sin Hlora Lapponica på trycket, som ock tryck- 
tes i Amsterdam, och till hwilkens utredande ett sällskap därstädes, som 
war förenadt med BURMANNUS och hwilket LINNEUS ofta besökte, 


försköto tabellerna, 


AÅRTEDI kommer emedlertid ifrån London och just råkar LINNZUM 
4, 


26 


i Leyden på en dag, som LInnzuvs inkommit. - ÅRTEDI beklagade, ati 
Lans penningar wore åtgångne i London, och att han nu behöfde nya kläder, 
böcker, promotion och hemresa, men wiste sig till alt detta ingen till- 
gång, Men LinNnzus tröstade honom, att han nu icke war i Upsala 
under twång och förföljelse, och att han wille så laga, att alt skulle 
blifwa godt. ÅLBERrRTUS SEBA, den Tyska Apothekaren i Amsterdam, 
hade begärt för kort tid sedan Linn.zri hjälp till den tredje tomens 
förfärdigande af dess Thesaurus. Men LINNEus, som då war kommen 
till CLIFFoRD, kunne icke emottaga detta tillbudet, och dässutom wo- 
re den tredje delen, som nu skulle tryckas, om Fiskar, dem LINNZUS 
minst älskat. Ty tager LINNZUS ÅRTEDI med sig till Amsterdam, och 
recommenderar honom därpå hos SeBA såsom den största Icthyoloeg. AR= 
EDI tager emot arbetet med försäkran om hederlig discretion och mår 
wäl i Amsterdam samt förfärdigar arbetet, att allenast 6 Fiskar åter- 
stodo, då han om aftonen under hemwägen ifrån SEBA faller i grachten 
och ynkeligen drunknar. Så snart LiInnzuvs detta fått spörja, far han 
zill Amsterdam och söker att rädda ÅRTEDI manuscripter uti Icthyologien. 
Men som Wwärden gjorde en räkning på mer än ett par hundrade gyllen, 
söker LINNEUS förmå SEBAM att lösa manuscripterna, men denne gif- 
sver blott 50 gyllen till begrafningen, hwarföre LINnEus förmår 


OCLIFFoORD att lösa manuscripterna, dem han sedermera bringar i ordning, 


1736 reste LINNnEus på Herr CtiIFForDps omkostnad till Enge= 
land, där -han icke allenast besåg Trägårdarne i Chelsea och Oxford, u- 


tam ock därifrån förskaffade sig de mista rara örter, som inkommit och 


27 
ännu woro obeskrefne, samt gjorde sig bekant med de dår warande Lär- 
de. I Oxford blef LInnzvus wänligen emottagen af Doctor SHAWw, 
sora rest i Barbkariet, och räknade sig för en Discipel af LINNZZUS, 
emedan har med så mycket nöge läsit hans Systeme. Den lärda Bota- 
nisten DILLENIUS [emottog] LINNZUM i begynnelsen spotskt, som han 
ansåg LINNAEI Genera, dem han halftryckta fått öfwer från Holland; 
wara skrefne ermot sig, men sedermera qwarhölt LINNZUM hela måna-= 
den, utan att fimna honom en timma i fred om dagen, och änteligen 
släpte honom med tårar, kyssandes, sedan han tillförene tillbudit ho<- 
nom att lefwa och dö med sig, som Professionens lön wore tillräckelig 


för bägge, och äfwen den Sbherardiska Pinax. 


LiInnzvs kom tillbakas till Holland, riktandes CLiIrForDs Trägård 
med många lefwande örter och dess Herbarium med många torkade 
specimina.  LInn.zi Genera Plantarum trycktes nu med all flit i Leyden; 
och LiINNEUS blifwer kallad d. 3 Octob. att wara Ledamot af Kej- 


serliga Wettenskops Academien , med tillnamn af DIoOsCoRIDES 2:DUS, 


BoERHAAVE sökte öfwertala LINNZUM att gå öfwer till Caput Bo- 
se Spei och därifrån till Colonierna i America på publique depence, att 
skaffa till Holländska Trägårdarne allehanda rara och sällsamma wäxter, 
då han wille så begå, alt LiInn=zus icke allenast skulle få respennin- 
gar, utan ock wid hemkomsten wärkelig Professors fullmagt. Men LINn- 
NEUS försakade detta tillbud, under sken att han icke tålde de war- 
ma climater som uppfödd i de kalla, fast han hade andra (resonerj 


nåml.) att han war engagerad hemma, 


28 


1737. Linwavs hade nu emedlertid bragt i ordning CLIFFORDS 
ansenliga Herbarium , och fått örterna i 'Trägården förökte och stälde i 
sin ordning. Nu återstod för det CLIrFoRD icke allenast gifwit Lin- 
NAUS åbrligen ansenliga penningesummor, utan ock födt och hållit ho- 
nom som sir egen son, att LINNZUS griper an med det stora wörket 
Hortus Chffortianus, och det samma icke allenast utarbetar och skrifwer 
utan ock [igenomser] sjelfwa correcturerna, och alt detta innom tre 
fjerdedels åhr, hwilket en annor icke skulle göra äfter på flere åhr; 
och dässutom under det han utarbetar Hortum Cliffortiamunr, då han war 
"trött af detta arbete, förlustar ban sig med Critica Botamca, den han 
trycker i Leyden, Men af alt detta arbetet blef han ock så utmärglad 
wid hösten af åhret, att han icke mer kunne tåla Holléndska luften, 
ehuru han lefde i alt det wälstånd, som en dödlig önska kunne; ty han 
reste in till Leyden att höra BoErrRHAAYVE, när han behagade, fick åka 
på Amsterdams gator med 2 par hästar, fick wara i Ämsterdam, då han 
behagade, och fick wara på Hartecamp i den sköna Trägården, när ho- 
nom lyste, och hade där all upwaktning af kock och betjenter, och 
kunne altid emottaga dem, som gjorde besök, med all högtidlig wälfäg- 
nad. När nu CiiFForpD såg, att LINNEUs wille ifrån sig, tiliböd han 
honom att blifwa qwar, på hans depence lefwa i Leyden att höra 
BoERHAAVEN, då honom lyste, och icke öfwergilfwa sig, förr än 
Botaniska Professionen i Utrecht äfter den gamla SERRUBRBIER blefwe le- 
dig, då Linnzus kunne wara säker om henne, och CrarForDp wille 
emedlertid gifwa LiInNnaUM lön. Men oagtadt alla tillbud, oagtadt all 


wällefnad och heder, som LINNZUS åtnjöt, och där alla Botanici sökte ho- 


20 

nom såsom ett litet orakel, tager han afsked af: CLIFFORD; ty han 
såg sig icke warai stånd att lämna (att starkt) arbeta i ett så önske- 
ligt tillfälle. Dässutom längtade han hem, och Holländska climatet är 


icke för en Swensk länge hälsosamt. 


LinnzUus valedicerar CtirForpD och reser åt Paris genom Leyden,, 
där han ock valedieerar sina wänner och bekanta. Professor VAN 
RovYEN: blir bestört, att LINN EUS. wille: aldeles lämna orten, och offe- 
rerar: honom alla. de förmåner; som. någonsin kunne gifwas , om hamn 
wille: allenast blifwa hos, sig ett halft år, att ställa Academie-Trägårdern 
(med honom) i ordning och wara honom bebjälplig i dess utarbetande, 
samt demonstrera för honom sina Fundamenta Botanica, hwarigenom LIN- 
N.EI principer kommo; publice: wid en så lyster: Academie att propageras, 
och: de: LINNE namn, som han gifwit i Horto Cliffortiano och andra sina 
skrifter, kommo: att antagas, wid en: så namnkunnig Trägård.. LiNNZUS 
resolverar: och blifwer qwar , hwilket oändeligen grämde CtLiFFoRrD, hälst 
som. han hade: tillbudit LiNN.zUS: så många förmåner. LIiINNAZUS sökte att 
unskylla Sig. hos. CLIFFORD, att han icke blilwit qwar för någon annor 
orsak, än att hedra sig och sin wärdiga Herr CLirForpD. Leydiska 'Vrä- 
gården war anlagd ätter BOrERHAAVES method, den Proféssor: VAN. RovrEN 
hade: resolverat att: kasta alleles: omkull och antaga LINNJI; men 
LINN&UsS: kunne icke tillåta, alt den skulle stötas , som. gjoråt sig. så 
mycket godt, utan: äfter BoERHAAVES metliod ej kunne få stå, halp han 
VAN RoYEN alt utarbeta em egen. Örterna i Leyden mönstrades nu af 


LINNE£0 med VAN ROYEN. De fingo sig nya namn ock blefwo upp= 


30 


stälde, och LinNZus .warin alt förtroende hos VAN RoYEN; under 
hwilken tid han mäst hwar dag war hos sin GrRoNovius och halp ho- 
nom med sin Flora Virgimca, hwilken utkom nästan på en tid med 
Hortus Leydensis , som bägge antagit LINNAZI namn och principer. Men 
att nätterna icke måtte gå fruktlösa förbi, utgaf LINNEUS här sma 
Classes Plantarum och sin afledna Camrats PeErtrRI ARrRTEDIL Icthyologia 


af 5 delar, tillika med Corollarium Generum och Methodum Sexualem. 


1738 = existerade vacance wid den ordinaira Medici - sysslan 
i Surinam, hwilken skulle besättas af BoERHAAVEN, som sökte att 
få LINNZUM dit, föreställandes, huru dess Åntecessor innom 5 åhr skaf- 
fat sig några tunnor guld, såsom den endaste Medicus i orten; och 
hwad härliga örter funnos icke i ett sådant skönt climat? Men då 
LINNEUS drog sig undan, lämnade BoEerHAAVE honom tillstånd, att 
föreslå den tjänligaste, emedan ingen hade sig bättre bekant de unge 
Doctorerne, och dem som tillika hade kunskap uti Natural- Historier, LIN- 
NAEUVS nämner altså JoHAN BARTsSCH ifrån Königsberg, sin förtrogna 
wän , som af LINNEUS icke allenast lärt Botaniquen, utan ock besyn- 
nerligen Insecterna. Han blifwer straxt antagen och samma åhr afreser 


till Surinam, men till sin olycka. 


Under den tiden LINNZEUS wistades i Leyden, war en klubb inrät« 
tad, där Doct. J. FR. GRoNovIUs, D:r VAN SWIETEN, Doctor LiN- 
NAEUS, JOH, LAWSON, en lärd Skotte, som mycket rest, LINNEI be- 
synnerlige wän, och som ofta frågade LINNZUM, om han behöfde nå- 


got penningar, och då han swarade, nej, tog upp 60, 80, 100 gyllenm 


31 
och gaf LINNZEUS, säjandes sig sjelf ändå hafwaå nog, ty han älskade 
LINNZUM och GRONOVIUM oförlikneligen, och ägde mycket förnuft; 
LiIBBERKUHN, en stor och grof Preussare, som hade makalösa microsco- 
per; JoH, KRAMER, en lidlig och slarfwug "Tysk, med oförlikneligt ge- 
nie, till att minnas alt, hwad han hörde läsas, och som warit Studiosus 
af alla Faculteter; samt JoH. BARTscH, en smal , wacker, gwick, lärd 
och sedig yngling, [Woro Ledamöter]. Och då de samlades hos hwarandra, 
ålåg det den, som war wärd, att demonstrera något i sin sak, såsom Gro- 
NOVIUS i Bolaniquen, VAN SWIETEN i Praxi, Linnzvs uti Historia 
WNaturali, LAWSON uti Historien och Antiquiteterna, LiEBERKUUN uti 


Mäicroscopieis, KRAMER uti Chemicis och BARTSCH uti Physicis. 


Förrän LINNAUS tog afsked i Leyden, war den sjuke BOERHAAVEN 
redan så intagen af sin Hydrops Thoracis, af hwilken följde en stark 
andtäppa, att han nu icke mera kunne ligga i sängen, utan måste sitta 
uppe, och hade långt för detta förbudit, att ingen skulle till sig insläp- 
pas. LINNAZUS war ock den enda, som fick komma in, att kyssa sin sto- 
ra Informators hand , med ett bedröfweligt vale, då den swaga Gubben 
hade ännu så mycket krafter i sin hand, att han förde Linne hand till 
sin mun och kyste henne tillbakas , sägandes: ”Jag har lefwat min tid 
och mina åhr, samt gjordt, hwad jag förmådt och kunnat. Gud bewa- 
re dig, för hwilken alt detta återstår. Det wärlden af mig äskadt, har 
hon fått, men hon äskar långt mera ändå af dig.  Farwäl min kära 
Linnzus.” Tärarne tilläto ej mera, och då Linnzus war hemkom-=s 


men i qwarteret, sände han honom ett prägtigt exemplar af sin Chemie 


32 

Således förnöttes lefnaden i Leyden till wåren, då LInnaeavs får 
spörja hemmanifrån, att en bans wän sökte winna hans Käresta hos dess 
Swärfader. Ty skyndar LINNAUS på resan, men fastnar i en swår 
frossa, för hwilken han likwäl blifwer curerad af VAN SwIiETEN, meon 
fastnar i recidiv med Cholera, som brutit honom halsen, däräst icke 
Doct. VAN SwiETEN haft så mycken möda ospard. Ånteligen blef 
LINNAUS frisk, och den förtörnade CuirForD kommer då in att se 
LINNZUM, beder honom följa sig på en natt till sin Trägård, förestäl- 
ler honom äfwentyret att resa så matt, som han nu wore, tillbjuder 
honom sitt förra sälla vivere, med hästar på sitt stall, och att promene- 
ra, då honom behagade, samt en ducat hwar dag han hos honom wille 
wistas. — LINNZEUS blef qwar några weekor och åtnjöt alt detta goda, 
dock såg aldrig sin hälsodag, förrän han valedicerat Holland och kom- 
mit in i Brabant, då hans kropp blef (samma dag) liksom förnyad af 


luften, och liksom fri för en tung börda. 


Då LINNEUs tar afsked af Professor VAN ROoYEN i Leyden, skrit- 
wer denne med honom ett bref till Botanices Professorn i Paris, hwil- 


ket sedermera blef honom där wisat, af följande innehåll och ord: 


”Viro clarissimo ANTONIO DE JuUssiEU, Medico experieniissimo, Botanis 
ces Professori celeberrimo et Academie Regie Scieutiarum ina Galliis Socio et 
Membro dignissimo, s. p. d. ÅA. VAN RoYEN.” 

”Ea CAROLUM LINNEUM Scientie Botanice , (si quem noverim), facile 
”Pyincipem , qui mi scriptis innotuerit , experimentis innotescat.  Hic in plerisque 
Historie Naturalis partibus versatissimus, hasce Tibi tradet litteras. Hung 


yere doctum, eruditum et humanissimum Tibi tueque cura commendo, ut per 


332 
Fe, quantum potest fieri, opportunitatem habeat ommia, que ad hoc negotium 
speclant, perlustrandi; gwdquid outem et feceris beneficii , mihi , cum per alle 
quod tempus intimus fuit, factum reputabo. Vale, fratremque tum Nob. D. 


DU FaY meo nomine salvere jube. Dabam Leyde die 7 Maji 1738.” 


Af detta och flere omständigheter kan man döma, hwad LIinnzaus 
uträttat i Holland innom 3 åhrs tid. Han hade här mer skrifwit, me- 
ra nytt uptäkt, och mera reformerat Botaniquen än någon tillförne 
kunnat i hela sin lefpad; hwarföre ock tilldrog sig, att han städse blef 
besökt af de störste PBotanister uti CiIFronrps Trägård, då åtskilliga 
gånger hände, att GRONDViUS, ÖN Roves,) BURMANNUS, SERRU- 
RIER, ÅNDRY, LAWSON, och andra råkades utan att hafwa hos honom 
stämt möte. LINNAUS hade det nöjet, att Discens wid en så stor Aca= 
demie höra där sina Principia och Fundamenta läsas publice, då Stwden= 
terna wisade hwarandra den, som upbygt Thecrien. Ja, sjelfwa natu= 
ren favoriserade LINNZUM därmed, att hon lät igenom hans flit och 
föranstaltande den sköna Musa första gången blomma i Holland, hwil- 
ken besågs såsom ett under af hela landet, då äfwen de förnämste och 
sjelfwa BoerHAAvE kom dit [tll Hartecamp] att fordra af LINN EUS dess 
demonstration öfwer denna Musa, för äfterwerlden framlagd uti den 
tractat, som ban utgaf under namn af Musa Clifortiaona, och ätter 
hwilken hwar Trägård sedan kunnat drifwa fram henues blommor. Ios 
BURMANNUS i Amsterdam war LINNAZUS altid wälkommen ibland de 
Zeylanske och Africanske örterna; hos GRONOVIUS i Leyden war LINNAUS 

5, 


| 


34 


liksom hemma, där de Virginiske örterna mönstrades; hos VAN RovYEN 
fick altid LINNAUs det raraste till Clifordska 'Trägården och hwar må- 


nad wid pass besöktes Trägårdarne i Amsterdam, Utrecht och Leyden, 
men dagligen i Hartecomp. 


Sedan LInnzvs således blifwit stor i Holland och rik på kunskap 
om örter, reste han därifrån och passerade Antwerpen, Tvrefoutain, 
Mecklin, [Mecheln], Briissel, Mons, [Bergen], Valence, [Valenciennes], 
Cambrigie, [Cambray], Peromne, Roye, Pont å Pont, [Pont S:t Maixence], 
till Paris. Straxt han kom in i Brabant, såg han sig 'wara kommen ut- 
ur en skön 'Trägård på en mager betesmark, där folket war uselt och 
husen eländige. Staden Antwerpen hade gamla och prägtiga hus, men 
mästadels fattiga inwånare. I Brissel såg han de sköna fontainerna på 
gatorna, den dyrbara Arsenalen, och den här nu residerande KE1iISA- 
RENS Syster, med den Papistiska Religion, som här war i sitt högsta 
flor. På westra sidan ofwan på en wall bese han ofta hela denna 
sköna stad. På östra sidan hade Fransyskan redan trängt sig in. Wid 
JHons hölls en stark visitation, där ingen fick passera med mer än 950 
livress Men LINNZUS kom likwäl fram med ett par hundrade duca- 
ter. Denna staden, ehuru han icke war stor, hölt likwäl ellofwa Apo- 
thekare. — Häromkring brötos stenkohl och takskiffer.  Wid Valence 
[Valenciennes] blef LINNE coffert förseglad, emedan han hade med sig 
en hop med nya böcker; ty han hade tagit ett exemplar af hwarje bok, 
som han uplagt i Holland. Widare passerades HFlandrens fält, som lik- 


nade Skånes slätter. Husen woro bygda mästadels af en sten, som War 


30 


midt emellan sandsten och krita. Uti Cambrigie [Cambray] hwar gång 
klockan slog, sågos 2:ne af träd gjorde karlar, som slogo på klockan, 
Landswägen war stenlagd med en kalksten, som genereras af lera eller 


med Marmore primo, Syst. Nat, 6 p. 151. n. i. 


Så snart LINN.EUS kommit till Paris, blef han lefvererad af den 
gamle Professor ANTON DE JusstrEU, hwilken war dagligen sysselsatt 
med Praxis medica, till sin Broder, Demonstratorem Plantarum, BERN=- 
HARD DE Jussiru. Här blef LInNwAer göromål, att genomgå den wack- 
ra Trägården, att se JUSSIZORUM, TOURNEFORTII, VAILLANTII, SU-= 
RIANI och andras Herbarier, samt D'ISNARDS största samling af böc- 
ker i Botaniquen, BERNHARD DE JussiEU anstälte resor åt Fontaine« 
blsau och Burgundien, endast att wisa LINnzus de wackraste wäxter,; 
som finnas omkring Paris, i följe med LA SERRE, då LINNZUS hade 
fri resa, och BERNHARD DE JuUssIEU tjänte honom dageligen, så att 
LiNNAEUS här converserade med JUSSIEUERNA, REAUMUR, ORRIET, 
salig TOURNEFORTS (ritare och) resekamrat i Orienten, med LA SERRE, 
Ånkan VAILLANT och Mademoiselle BASSEPORT, som war Pictrix yes 
gia i Horto, Den 14 Junii anhöll LINNA2US hos då warande Prasea 
pu FAY att pro hospite få bese Wettenskaps Academien, då han äfter 
sessionen blef antydd att något dröja, och därpå fick weta, att Acade- 
mien antagit honom till Correspondent. Du FaY föreslog, om icke 
LINNAUS hade lust att blifwa Fransos, däräst Academien toge honom 
till Membrum med åhrlig Pension, men högre hog drog honom till sitt 
Fädernesland, 


30 


Sedan LInN2ZUus sett Slottet Versailles, Landet omkring Paris, Bi- 
bliotheken, Musea, Herbaria och REAUMURS samlingar, under lIhwilken 
tid han hos JUSSIEUERNA hade mäst dagligen frit vivere, tänkte han 
på hemresan. Ty Linna göromål war cj att lära Franska seder och 
utländska språk; hållandes före, att tiden på intet sätt dyrare köpes, 
än då man reser utomlands endast för språken skull. WVist war det, 
att LINNEI tid icke. tullstadde honom excolera språken; men så war 
ock att märka , det hans genie war så aldeles intet för språk, att han 
hwarken lärde Engelska, eller Fronsyska, eler Tyska, eller Lappska, 
ja, icke en gäng Holldndska, fast han hela 3 åhren wistades i Holland; 
icke desto mindre kom han allestädes fram wäl och lyckligen. "Sedan 
LINNAZUS således sctt det märkwärdigaste i Paris, far han till Rouen; 
och därifrån seglar med en strykande wind och storm till Cattegat , 
där winden straxt wänder sig åt sundet, och LiInnzus landstiger wid 
Helsingborg , hwarifrån han reser att besöka sin ålderstegne Fader i Sten. 
brohult , och älter några dagars hwila begifwer sig till Fohlun, där han 
finner sin förtrogne wän, JoHANNEM PBROWALLIUM, redan wara blef- 
wen Physices Professor i Åbo, och sin Käresta wänta hans hemkomst. 
LINNZUS får nu (formell) förlofning, hwarpå han reser till Stockholm, 


att där söka sin widare fortun. 


Stockholm emottog LINNZUM uti September månad såsom en främ- 
ling. LINNZUS ärnade här såsom Doctor försörja sig; men 'som han 
war allom obekant, wågade ingen 1 åhr att anförtro sitt kära lif uti en 


oförsökt Doctors händer, ja, icke en gång sin hund, att han ofta twif- 


3? 
lade om sin fortkomst i Riket... Han; som allestäds utomlands blef ärad 
såsom en' Princeps Botanicorum,- war hemma såsom en KLiMmius, kom- 
men ifrån underjordiska werlden, så att om: LInnzus nu icke warit 
kär, hade han ofelbart åter utrest, och lemnat Swerige.. Den enda 
ärkänsla, . som" han' märkte hos sina, war det, att då (Upsaliska) VVetten= 
skaps  Socicteten war tillsammanskallad till Stockholm hos sin Proeses Il- 
lustris, Riksrådet Gref Bonpr, den' 4' October, blef. LiINnNzus' enhäl=- 
ligt wald till Ledamot. 


1739... Sedan LINNAUS såg, alt han på intet sätt kunne få nå- 
gon Praxis medica, begynte han frequentera de allmännaste spisqwarte= 
ren, hwaräst han såg de unge Cavaillerer) som blifwit blesserade in ta- 
stris Veneris, sitta" abstemios,. då han' tillstyrker” dem): att wara wid 
godt mod och att dricka ett qwarter Bhenskt win, med försäkran, att han 
wille dem curcra innom 14 dagar), då änteligen 2:ne, som fruktlöst me= 
djcinerat, wågade sitt I:f uti hans händer, och dem han straxt curerade; 
hwarätter ban' innom" en månads tid fick under sin cur den mästa ung= 
domen. Härigenom begynte hans: credit att stiga under de då gängse 
koppor och frossor, så att han redan i Mars månad fått den ansenliga= 


ste pract:quen, 


LiNNzUs blifyver bekant med den wittra' Capitain TrRIEWALD, 
gom medelst Experimental-Pbysiquens' införande i Riket redan blifwit 
allmänt älskad. Denne Capitain TRIEWALD gick nu hafwande med en 


Wettenskops — Academies inrättande på modersmålet i Residence-Staden; 


a 


30 


om hwilken han ofta öfwerlägger med Baron HÖrreEN och Doctor Lin= 
NAEUS, som äfwen associerar sig den af sitt Fädernesland så högt för- 
tjänte JoNAs ÅLSTRÖM. Desse komma tillsammans, göra sina lagar, 
och fundera Academien uti Maij månad, samt kasta lott om rum och 
anseende, och änteligen om första Presidentskapet, då LIinnzus blir 
den första Preses i Wettenskaps Academien. Emedlertid stiger LINNAZI 


eredit under då warande Riksdag. 


Landtmarskalken, Gref CARL GUsTAF TESSIN, låter kalla LIN= 
NAEUM till sig, och frågar honom, om han hade något att söka wid 
Riksdagen, som han wore försäkrad, att Riksens Ständer skulle anse 
för ett nöje att gynna en Swensk , som så mycket distinquerat sig utom- 
lands. Men fast LInNnzvs sade sig intet hafwa att söka, bad han ho- 
nom ändå betänka sig till dagen äfter och då komma igen. Emedler- 
tid råder Capitain 'TRIEWALD LINNZUM att söka få i Bergs-Collegio de 
hundrade ducater åhrligen, som han för detta innehaft och nu woro 
lediga. Gref TESSIN tager denna ansökningen (d. 14 Maij), och befal- 
ler LINNZUM komma till sig åt middagen. <Emedlertid andrager han 
saken i Secreta Utskottet, och wid middagstiden gratulerar LINNEUM, 
att Riksens Ständer bifallit hans ansökning, hwaremot det ålåg honom 
att sommartiden publice på Riddarhuset föreläsa Botaniquen, och om 


wintren öfwer Bergs-Collegii Mineral-Cabinet. 


Emedlertid hade Gref TEssIN talat med Ammiral ÅNKARCRONA, att 
som vacance existerade äfter Doctor BorrE [BoyY] wid Ammiralitets-Me- 


dici beställningen i Stockholm, han därtill skulle kalla LINNZUM; ty 


39 
skickar AÅmmira! ÅNEARORONA äfter honom, föreställandes honom vacar- 
cen, samt huru en sådan Botanicus kunne hafwa tillfälle på Baraquer= 
na försöka Simplicium vires, och att om LInNaus wille söka syslan, 
han då skulle komma allena på förslaget, hwilket skedde, och LINNZUS 
blifwer af Hans Maz:T utnämd till Ammiralitets-Medieus d. 3 Maji, så alt 
LIiNN2US innom en månad blifwer publicus Docens på Riddarhuset vaed 
pension , Megicus wid Ammiralitetet med lön , och första Prases af Arcade 
snien med distinctiom  Gref TESSIN offererar dässutom LINNAZUS i sitt 
hus den kammare, som han sjelf bebodt, då han war ungkarl, samt fri 
taffel, där de förnämste wid Riksdagen samlades. Nu som under den- 
na Riksdag de 2 partier, Hattor och Mössor, besynnerligen uppkommo, 
blifwer LiInn=zvs allmänt (skämtewis) kallad af Hattarne deras Archias 
ter, hwarigenom LINNAEI practique steg otroligt, att han allena hade 
den så stor, som alla de andre Medici tillsammans, och förtjänte sig nu 
och sedermera i Stockholm åhrligen g000 Daler Koppm:t; ty hölt LIN- 
NEUS före nu wara tid att fägna sig af sitt arbete och därföre begä- 
rar bröllop, hwilket och sker, då han d. 26 Junii på sine Swärföräl- 
drars gård wid Fahlun, Swedes, får äga sin länge äfterlängtada Brud, 
SARA EtisABETH Monrsa. Åfter en månads nöje i Fahlun reser Lin- 

AUS åter till Stockholm, att bewaka sine antagne syslor, och wid slu- 
tet af September aflägger Presidium i Wettenskaps - Academien , då i 
constitutionerna war befallt att hålla en liten sermon wid afskedstagan= 
det. Men Linnevs håller i stället en formel oration om Mårkwårdighs- 
fer uti Insecterna till allas nöje, hwilket mönster sedermera alla Presides 


efterfölgt, och detta tal blef på Academiens befallning tryckt, 


40 


1749 om wåren dog Professor OtLoF RuDpBEcCK, då på försla- 
get kommo Rosén, Linnzus och WaLnLErtius. Men GCref TESSIN,; 
som 1 Paris hördt LINN.EI stora namn, recommenderar honom hos då 
warande Cancelleren Gref CARL GYLLENBORG, och denne jämkar så 
emellan Competitorerna, att Rosén skulle få vacancen, och som Profes- 
sor ROLERG nu för sin ålder toge afsked, skule LINNZUS syccedera 
honom, och de bägge sedermera byta Professioner, hwilket ock blef 
faststäldt dem emellan, hälst som han [Sref GYLLENBOBG] fant skäligt, 
att RoséN, som så länge tjänt wid Academien, borde få det första. Men 
man wet ej af hwad orsak, denne Herren sedermera ändrade .sig och 
hos HANS MaJ:T recommenderade LINNZUM, så alt det war på spet- 
sen, att Rosén gådt denna gången miste om Profussioncn, däräst icke en 
annor . omständighet infallit. Rosén får altså den lediga syslan.  Pro- 
fessor ROBERG tager därpå afsked, och alla möjliga .omswep upptänkas 
i Upsala, att LINNZUS ej måtte få den andra Professionen, hwarpå 
hela året åtgår, och Doctor (GoTTsCH.) WALLERIUS kommer fram 
med en publique Disputation att förlägga LiINN&I meriter och goda 
namn, då Professor BEronius, (sedermera Archiecbiskop), och Magister 
KLINGENBERG publice på Academien öiwertyga Docior WALLERIUS 
om sitt ofog. 


1741 kommer denna ifriga act för Riksens då församlade Stän= 
der, som allmänt misshaga Doctor WALLERI procedere, och Consi- 
storium får befallning att upprätta förslag, utan att mer provocera LIN- 
NAUM, som så wäl innom som utomlands gjordt sig namnkunnig. E- 


medlertid som kriget upptändts emellan Siwerige och Ryssland, war LIN=- 


41 
NEUs rädd, att han icke kunne undgå såsom Ammiralitets-Medicus, att 


blifva commenderad på flottan. Ty anser han för en förmån den befall- 
ning, som Riksens Ständer utgåfwo, att han skulle resa öfwer Öland , 
Gottland och Wastergötland, alt där beskrifwa landets producter. I 
det samma får han d. 5 Maji fullmagt, att wara Theoretices och Prarcti- 
cuws Professor i Upsala äfter Professor RoBERG, hwarpå han straxt as- 
socierar sig 5 ungkarlar, FP. ADLERHEIM, J. MorAaUus, H. J. GAHN, 
G. DuBois, FR. ZIERVOGEL och S. WeENDT, reser med dem åt Ö- 


land och Gottland, samt uptecknar de märkwärdigheter, där förefalla. 


Så snart han kommit från resan om hösten, flyttar han till Upsas 
la, håller där sin Oration de Peregrinationibus intra Patriam, och begyn- 
ner läsa publice Historiam Morborum för ett ansenligt Auditorium. VWVid 
slutet af åhret byter han och Rosén Professionerna sig emellan således, 
att Rosén tager Prefecturam Nosocomii, Anatomien, Pbysiologien, AEthi- 
ologien och Praeparationes Medicamentorum. LINNZUS däremot anta- 
ger Prefecturam Horti Academici, Botanicam, Materiam Medicam , Se- 
mioticen, Dizxetam och Historiam Naturalem, hwilket blef at Illustrissi- 


mo Cancellario confirmeradt. 


1742 — ingifwer LINNZUS en remonstration till Åcademien om A- 
cademie-Trägårdens uprättande utur sitt öde, och wisar oungänglighe- 
ten af ett Orangerie ; i anledning hwaraf blef resolveradt, att Trägår- 
den skulle å nyo anläggas och ett fullkomligt orangerie upbyggas, samt 
Domus Prefecti nedrifwas och åter upbyggas. Baron CARL HÅÄRLE- 

6, 


42 


MAN gilwer en präktig dessein till Trägårdens anläggande, hwilken blif- 
wer utwidgad, genomgrafwen och jämkad; dammar, qwarter och gångar 
anlagde; det gamla stenhuset, som war upbygdt af OtorF RUDBECK; 
Fadren, utan alt trä med jernposter och jernbjelkar, och hwilket nu lik= 


nade ett uglenäste, blef åter adapteradt till wåningsrum för Professorn. 


Den 21 Maji dör Professor RoBERG, och LINNAZUS, som hitintill 
åtnögt sig med sin pension, får fullkomlig lön. Sin Inträdes- Oration 


låter han i åhr trycka i Upsala, 


1743 = blifwer Orangeriet färdigt med bägge sine flyglar, och Trä- 
gården satt i stånd med många utländska wäxter, som sedermera åhr- 
ligen föröktes igenom de frön, dem LINnNsEri wänmner och allmänna com- 
merce med utlänningar kunne honom skaffa. LINnZvs läser nu pu- 
blice Experimental - dieten med rön och observationer; uti hwilken sak 
han samlat sig flere rön igenom sine resor och läsande, än som någon 
annor Åuctor förut ägt, hwarföre ock hans Auditorium blef det största. 
Den 51 Maji blifwer LInnzvs kallad till Ledamot af Wettenskaps- 
Academien i Montpellier. Och detta åhr tryckes hans Inträdes-Oration i 


Leyden, 


1744  drifwer LInnzvs Botaniquen härligen och arbetar på nöds- 
wändiga böcker, utom hwilka Professionen icke kunne stiga som sig 
borde, samt inrättar Trägården efter sitt System. Han utgifwer ock 
nu i Leyden sin Oration de Telluris habitabilis Ineremento, som han hål- 


Ut wid förledit åhbrs Promotion, 


43 


Då HaAns KoncrL. HÖGHET, PRINS ÅDOLPH FREDRIK, [första 
gången] besöker Academien, och då alla Professorerna presenteras af 
Cancelleren Gref GYLLENBORG, framställas Professorerna, ÅNDREAS CEL-s 
sus och CARL LINNAUS, såsom Äumnina Academie, för sin innom och 
utom Riket bekanta lärdom. Och äfwen samma åhr, då HENNES KONGL. 
HöcneT af Rector och 4 Professorer, ibland hwilka LiINNZUS War en, 
feliciteras till sin ankomst hit, blifwer LINNAZUS ensam antydd, att föl- 
ja med till Ekåholsund, att där få speciel audience hos HENNES KONGI 


HÖGHET. 


Den 12 Octob. blifwer LInnzvs tagen till Secreterare wid KoNGL, 
Wettenskaops-Societeten i Upsala äfter den nyligen afledne namnkunnige 
Astronomige Professorn ÅNDREAS CELSIUS; och d. 24 November wäl- 
jes han till Inspector Nationis Smolandice äfwen äfter samma Professor 


CELSIUS. 


1745 får Linszvs i Upsala Orangerie inrätta ett Museum Res 


rum Naturalium af de många rara djur, som Cancelleren CGref CARL 
GYLLENBORG gifwit, och af den stora samling HANS KONGL. HÖGHET 
täckts förära. (Detta föröker LINNZUS dageligen genom sin [flit] och 


wänners bistånd, att det blef ett af de härligaste.) 


I denna sommar reser LINNZUS till Fahlun, att emottaga sin Hu- 
strus arf äfter dess Fader, som wid slutet af förra åhret afsomnat. (Men 


lämnar däraf till Swärmodren största delen.) 


44 


Nu lät LINNAUS trycka o:ne för dess wettenskap mycket ange- 
ligna böcker: Floram et Faunem Svecicam, på hwilken senare han arbe- 
tat i 15 åhr. Ty utom dessa adminicula kunne icke Naturkunnigheten 
drifwas med det lif, som därtill fordrades. I åhr utgifwer han äfwen 


sin Oldndska och Gotilåndska Resa. 


1746 wid begynnelsen af Junio besågo bägge DERAS KONGL. 
HÖöGHETER Academien, och regalerade en hop af Professonerna med 
guldmedailler; men då de andre få hwardera sin, får LINNZUS 2:ne, 


till teckn af besynnerlig nåd. 


Straxt däräfter antager LINNEUS resan till Wdstergötland igenom 
Örebro , Mariestad, Lidköping, Skara, Sköfde, Falköping , Borås, ÅAlings- 
ås, Götheborg , Bohus, Märunsnd, Uddewalla, Wenmnersborg, Åmål, Carl- 
stad, Philippstad [och Nora], och kommer hem om hösten att förfärdiga 


xesebeskrifningen. 


Då Octroijen skulle förnyas med Ostindiska Compagniet, begår 
Riks-Rådet Grefwe TEssin så, att detta Compagnie skulle wara obli- 
gerat att åhrligen låta en Historie Naturalis Studiosus få fri fram- och 
återresa till China; hälst Magist. TERNSTRÖM, den LINNAEUS skickade 


förledit åhr, nu i åhr olyckligen dog på resan. 


Baron HÅRLEMAN, Baron HÖPKEN, Baron PALMSTJERNA och 
Gref EEEBLAD sammansätta sig att distinguera LINNZUM, och att honom 


Wwidare upmuntra medelst en medaille, den de låta slå och dedicera till 


45 


Grefwe TrEsstn, På ena sidan står LINN/EI bröstbild med [dessa ord]: 
CAROL. LINNZUS. M. D. BOT. PROF. UPS. JET. 39, och på andra si-. 
dan: CARoLo GusTAVO TESSIN ET IMMORTALITATI EFFIGIEM CA- 


ROLI LINN.EI CL. EKEBLAD, ÅND. HÖPKEN, N. PALMS'TJERNA ET C. 


HÅRLEMAN DIC. MDCCXLVI. 


1747 d. 10 Januarii täcktes HANs Maj:t utan ansökning, och 
utan att LINNZUsS därom kunne drömma, hedra Linnzus med AÄAr- 


chiaters character och anseende. 


Den 14 Februari, då Berlinska Wettenskaps-Academien skulle re<= 
staureras, och Ledamöter waldes ifrån alla Riken i Furopa, war LIN- 


NEUS den endaste ibland alla Swenskar, som därtill blef kallad, 


Professor HERMANNUS 1 ÅLeyden hade i förra seculo blifwit sänd 
till Ostindien af Holländarne att på deras Zeylon beskrifwa alla där wä- 
xande örter och specericr. Han återkom lyckligen, men fullbordade 
icke arbetet, och äfter hans död förswan det för den lärda wärlden, 
till dess det änteligen stante uti Apothekarens GUNTHERS händer i KJ- 
penhamn. — Han fick lust, att få weta desse upptorkade örters namn, 
och däsföre skickade dem till Holland, men fick till swars, att in- 
gen Botanist wore i stånd att dem nämna, förutan LInNzUus i Swerige; 
hwarföre han sände dom till Upsala, och då LINNAUsS igenkände Hen- 
MANS samling, fäguade han sig att han skulle ifrån förgängligheten få 
rädda denna Thesaurus , som hitintills förswunnit. Han anwänder altså 


dagar och nätter på detta HEROULIS arbete, att examinera så länge tor= 


46 


kade blomster, och skrifwer sin Flora Zeylanica, hwilken nu i åhr blilwer 


tryckt, likasom hans Wistgöta- Resa. 


Justitise-Cancelleren LÖWENHJELM lägger in förslag till Riksens 
Ständer om Historie Naturalis mera idkande, och den nytta Riket nu 
kunne göra sig af LINNAZUsS; hwilket kan läsas uti [Er. GusTt.] Lip- 
BECKS Disputation de Incrementis Svecie, [De recentioribus Regn Sviogo- 


Bhucr Inerementis, Praes. Jo. IHRE.] 


LINNEUS hade i flere åhr yrkat på en resa till Norra America ige- 
nom sin Discipel PER KALM och att för honom få Stipeudier och Oeco- 
nomie Professionen i Åbo , hwilket lyckades, och hwarpå denne Apostel nu 
blifwer afskickad till America, 


1748 — utgifwer Linnzus Hortum Upsaliensem och sjette edition 
al sitt Systema Nature med essentiella characterer, och altså drifwer här 
EE Upsala] Naturkunnigheten till sin högsta spets, så att Botaniquen i 
intet Rike i Europa kunne sägas wara i mera flor. Ty då han åhrli- 
gen botanicerade sommartiden, hade han ett par hundrade Auditores, 
som samlade örter och insecter, anstälde observationer, skjöto foglar, 
förde protocoll. Och sedan de ifrån morgonen kl. 7 till aftonen kl. 9 
onsdagar och lögerdagar botanicerat, återkommo de i staden med blom- 
ster i hattarna, samt med pukor och waldthorn fölgde sin Anförare till 
Trägården igenom hela staden. Åtskillige så utländningar som Herrar 
ifrån Stockholm bewistade dessa LINN.EI excursioner, Men ock just nu 
hade wettenskapen kommit till sitt högsta, 


47 
KonGLr. Cancellie- Collegium" gifwer ut en föroråning, att ingen 
Swensk fick trycka eller uplägga något utomlands wid 1000 Dal. Silf. 
wermits wite; hwilket endast hade afsigt på LINNZUS, emedan ingen 
annor gaf ut något utomlands, och således blefwo händerne och lusten 
på honom bundne. (Häraf hade Linnszeus ärnat att förswära, det han 


aldrig mer skulle utgifwa någon tractat, om icke några disputationer). 


LINNITUS: får af GMELIN, som reste öfwer Siberien, ett Herbarium 
af de mästa Siberiska. örter; äfwen som han fått tillförene ett dylikt af 
GrRonovIus utaf de Virgimske, och ett af Professor SAUVAGES i Mont. 


peller utaf alla de där wäxande.. 


[1749]; — Att intet måtte fattas wid dess Profession, utgifwer LIn- 
NAEUS sin Materiam Medicam, som ostridigt är den. största genwäg i den= 


na wettenskapens. 


Den 29 April antager LINnZzus resan åt Skåne, som honom af 
Riksens Ständer war anbefald wid senaste Riksdag, då denna resa stäl- 
les igenom Christianstad, Cimbrishann, Xstad, [Trålleborg, Falsterbo,] 
Skanör, Malmö, Lund, Landscrona, Helsingborg och Engelholm. På återre- 
san besöker LINNZUS: sin födelseort, där hans Fader förledit åhr 1748 
d. 22 Maji valedicerat detta wärldsliga, och hwaräst LInNnNZus hade 


det nöjet, att se sin enda: Broder stiga. i sin Faders ställe. 


Åfter hemkomsten fullföljer LINNsevs sine Academiska syslor, och 
på slutet af åhret. emottager Rectoratum Academicum, som under resan 


bordt komma till bans rum. 


Detta åhr reste LINNAI Disciplar: MONTIN till Lappland, HAG= 
STRÖM till Jemtland, och HASSELQUIST på hans tillstyrkan till Zgypten, 
att wisa hwad hans lära i Naturkunnigheten kunne uträtta. Alla Facul- 


teter i Upsala gåfwo då HASssEL Quist Stipendier. 


1750 = bewakar LInnz=vus flitigt Rectoratet och tillika sine private 
lectioner, då han igenom mycket arbete och af åhrens tillstötande får 
gickt med oerhörd smärta, som straxt äfter Rectoratet lägger honom till 
sängs, med föga hopp om lifwet. Dock blifwer han denne gången re- 


stituerad igenom det han åt [dagligen] en tallrik smultron. 


LINNEI Correspondenter hade åhrligen yrkat, att han måtte ut- 
gilwa sin Philosophia Botanica, på det termerna och principierna kunne 
fås tillsammans uti ett wärk,. Detta såg LiInnEzUus war ganska nöd- 
wändigt, icke allenast för den lärda werlden, utan ock för sine Discip- 


lar, och altså blef wärket nu förfärdigadt. 


Dässutom utarbetar nu LInnzus sin Skånska Resa och begynner äf- 


wen med tryckningen, att göra den till allmän nytta. 


Ånteligen som Trägården nu stigit till en ansenlig rikedom af ör- 
ter, att han kunne täfla med de yppersta Academie Trägårdar i Euro» 
pa, förmår LINNZUS Academien att bestå en gesäll, en orangerie- 


dräng och 100 lass wed åhrligen, utom de 20 frihetskarlarne hwarje åhr, 


LINNWAUS blifwer kallad af Academia Scientiarum Tolosana, att wa= 


ra Ledamot af dess Societet. 


OsBEcCz, som war LINNAaI Discipel i Naturkunnigheten, kom i 


äbr att gå till China såsom Präst, hwartill LINNAZUs mycket bidrog. 


Nu kommer bref ifrån HAssELQuisT, hwaruti kan beklagar sia 
nöd för pänningar. LINNAVUS giiwer honom 160 Daler, och sänder 
till Wettenskaps-Åcac emicn, att alla som älskade dygd och wettenska= 
per, skulle contribuera, och då samlas 4090 Daler Sifwerm:t af wet- 


tenskaps-älskande män i Stockholm, 


LINNEUsS blifwver anmodad af Spanska Ministern på sin KoNUNGS 
Wwägnar att skaffa en Botanicus att resa öfwer Spanien, hwartill Lin- 
NEUS nämner sin: bästa då warande Discipel LÖFLING, scm bortreser 


om wåren detta åhr. 


17351 = samma åhrstid kommer KALM ifrån Canada, lastad med 
en stor och ansenlig samling af örter, af hwilka LiInnaus får äfwen 
sin lett af hwarje slag. Ehuru han då war sjuk af podager, stiger han 


straxt upp, och kände ej mer någon sjukdom för nöjet af örterna. 


Så föröktes LINNE? ansenliga Herbarium wäldigt, att det nu täflade 
med de mästa i swverlden, sedan han fått tillhopa alt, hwad wäxte i 
Swerige, Lappland, Horto Cliffortiano, Leydensi, Oxoniensi , Chelseensi och 
Parisino , utom alla örterna från Virginien genom GRONOVIUS, från 
Sibirien genom GMELIN, från Camtscehatka genom DEMIDOFF, från Lan: 
guedoc genom SAUvAGEs, samt det han fått ur Upsala Trägård och 


ifrån alla Correspondenter. 
7. 


50 


GrorG TycHoe HoLM, en Student, sedermera Professor i Köpens 
komn, som warit skickad ifrån KONUNGEN i Danmark att lära Botani- 
quen af LiNN EUS, reser äfter ett åhrs information tillbakas till LINNAEI 


nöje och sin Nations heder. 


LÖFLING, anländ till Spanien, corresponderar flitigt med LINNZUS, 


som förorsakat ditresan genom sin recommendation. 


HASssELQUIST reser i åhr genom Terra Sancta, och fägnar LINNZUS 


och lärda werlden med sina rön. 


HENNES MAJ:T DROTTNINGEN får nöje för Naturkunnigheten och 
skaffar sig de ståteligaste samlingar af Conchylier och Insecter ifrån Indien, 
så att de täflade med de största i werlden,  Linnzvs får befallning 
att komma dit till Drottmngholm att beskrifwa alt detta, och nödgas så- 
ledes genombryta en wettenskap om Conchylierne, där aldrig någon ba- 
nat redig wäg; så att ock han skulle gå denna wäg, som han aldrig 
tänkt sig. Han fick då det nöjet dageligen conversera med en så stor 
och dråpelig DROTTNING samt en så mild KoNUNG. Han måste blifwa 


Hofman, han som aldrig, det ärnat. 


Nu begynner LINNEUS ett större wärk, att utarbeta Species Plan- 
farumr, sedan han absolverat och lagt grunden med Genera, på det han 
skulle kunna planera wettenskapen till sin tid; ett wärk, som är det stör- 
sta i wettenskapen. Men LINNZUs war denna tiden den endaste, som 


hade nog tillräckeliga subsidier, sedan han fått så stort Herbarium och 


51 


sett så många andras Trägårdar och samlingar, med ett ord, så mån- 
ga örter, att ingen Jå för tiden sett flera. Genom en sådan bok kun- 
ne hwar och en se, hwad wore redan uptäckt, hwad wore nytt, då 
något förekomme, och huru det rätt skulle nämnas, hwilket eljest ej wa- 
rit görligt. Under detta skrifwandet, som han inom twå åhr absolvera= 
de, kände han först Stenpassion hos sig genereras, ofelbart af stilla- 


sittande och tryckning på lifwet, uti högra regione renum, 


1752.  Linnzus hade den hjertans sorgen, att en hans käre Di- 
scipel, Doctor HAsSsELQuisT, äfter sin fatique i Terra Sancta dör af 
Phthisi i Smyrna d. g9 Febr., då alla dess samlingar och manuscripter 
blefwo sequesterade; men mister ej modet, utan recommenderar Doct. 
KXHLER hos HENNES MAJ:T till reserummet af Wrediska stipendium, att 
därmed gå för Botaniquens skull till Caput Bone Spa. Därtill gifwer 
DROTTNINGEN sin recommendation, och KAHLER får det. Men Hol- 
ländska Nationen nekar honom att få besöka Cap, hwarom genom Swän- 
ska Ministern gjordes ansökning 1 Hag. Hwem hade trodt för 50 åhr 
sedan, då wettenskaperne så florerade i Holland, att det landet äfter des- 
sa åhrs förlopp skulle blifwa så hårdt, att det nekade en annor på sin 
egen bekostnad resa, att göra sig och hela Publicum lika tjenst, att up- 


täcka Skaparens under. 


BERGIUS reser i åhr till Gott/and, och TipsTRÖM till Wistergöta 


land, bägge på Grefwe TESSINS bekostnad. 


OsBECK hemkommer ifrån China och sänder sitt hela Herbarlum 


52 


till LINNEUS samt skänker detsamma, bestående af mer än 600 Chuine= 
siska Örter. 


1753. — På slutet af sista och begynnelsen af detta åhr blef äter 
LInn2zUus kallad till Hofwet, då han beskref HANS MAJ:Ts egen Natu- 
ralie-samling på Ulriksdahl, och Gref TESSINS Sten-samling i Stockholm; 
fick ock då i föräring en skön guldring med en rubin uti af HENNES 
Maz:T och af Gref Tessin ett gulduhr samt den dyra boken, RUM- 
PHI Herbarium Amboinease, af 1200 plåtars wärde. Men största fägnaden 
war för LInnZzUs, att Hennes Mart, Lovisa ULRIGA, den makalö- 
sa DROTTNINGEN, frågade äfter LINNEI ende Son, huru han artade 
och hogade sig för Natural-Historien, och då Hon det förnam, lofwade 
sig wilja, då han blefwe fullwuxen, bestå honom fri resa på sin depence 


öfwer hela Europa, hwilken höga nåd hjerteligen fägnade LinNZUS. 


Doctor HAssELQVISTS alla Mantusocripter och Collectanea woro för 
skuld af 14000 Daler sequestrerade i Smyrna, ingen wiste, på hwad sätt 
de kunne återwinnas.  Arehiater BåcE, ÖLINNr endaste och aldrä- 
förtroligaste wän, wågade göra proposition för HENNES KONGE. MATT, 
som straxt betalade skulden och befalte låta samlingarne komma hit. 


Ett stort prof af en så stor och wis DROTTNING! 


Deras MAJEsTÄTER låto LINNZUs3 hela dagen wara i deras spe- 
eiella sällskap och liksom han tillhört Hofwet, då ej annat talades än om 
Naturalier, som af Öfwerheten nådigt hördes och betraktades.  Gref 


TESSIN war ock intagen af denna wettenskapen, besynnerligen af Ste=- 


53 
nar och Snäckor, och hans Grefwinna älskade Botaniquen. Således tyck- 
tes LInNNAUs' försatt sin wettenskap i landet ifrån ett intet till det hög- 
sta, då hon af de största och sjelfwa DE KONGLIGE älskades och cuiti- 


verades, Hwad större prof af flit! 


LÖFLINGS sändningar af örter till LiInnzevs från Sponien och 


Portugal stego till lika antal, som dem han nyss fådt ifrån OSBECK. 


April 27 blifwer LIiInnzus dubbad till Riddare af HANs MaAITs 
Nordstjerne- Orden al KONUNGENS egen hand, på wanlig ort och ställe; 
en nåd, som i Swerige aldrig tillförene skedt någon Doctor, Archiater 
äller Professor. Ja, ingen CammarHerre hade ännu, fast af adelig Stäm- 
ma, blifwit med denna stjerna benådad. Hans hörnskrift? [walspråk]: 


Famam extollere factis. 


Museum Tessiniamna tryckes, det LiNnzvs fugitivis oculis beskrif- 
wit och noterat, då han warit i Stockholm, och det Hans Excellence sjelf 
dedicerat till LINNZUsS och satt hans medaille ofwanföre, till ett teckn 


af den estime han hade för LiINN:EI Wwettenskap. 


LiNNEUs brukar under rötmånaden äfter wanligheten i stället för 


surbrunn Smultron-curen, och mår däraf rätt wäl, 


Doctor KEULER reser åt Iralien, därtill LiINNAVs skaffat honom 
Stipendium Wredianum, genom HENNES Marr och Consistorii recom- 


mendation hos Gref EKEBLAD, 


d4 


za ä r e . ac pe 
LÖFLING får ordres af KONUNGEN i Spanien att resa öfwer hela Sö- 


dra America och samla spectimina för Spanska Hofwet, PremierMinistern, 
KONUNGEN 1 fFronkrike, DROTTNINGEN i Swerige och LINNZUS. Stor 


heder för LINN EUS att blifwa hogkommen bland så stora KONUNGAR! 


Sedan GCMELIN sänt LINNZUS alla Sibiriska örter, DEMIDOFF skic- 
kat alla STELLERS samlingar, och SAUVAGES skänkt hela sitt Herba- 
rium, utom hwad LINNEUS sjelf samlat i Lappland, Swerige, Danmark 
på Selaud, Holland, Engeland och Frankrike, samt det han fått af KALM 
och GRoNoOVIUS ifrån Norra America, och af alla Botanicis från hela 
Europa, hade hans Flerbarium blifwit ett af de största i werlden; hwar- 


före han ock nu kunne fullända sina Species Plantarum. 


Detta wärk, ett af de nyttigaste och som wisar största förfarenhet, 
blifwer mot hösten färdigt i 2 Volumina, på hwilka LINNEUS an— 
wänt alla krafter. Men under ständigt skrifwande, sittande och arbe- 
tande får han en wärk i högra sidan, som lägger grund till hans sjuk- 


dom Stenpassionen, af hwilken han aldrig tillförene känt minsta mehn, 


men som förswan Gudi lof med åren och genom smultron-curen. 


1754 — April 7 kl. 3 äfter middagen gifwer LInNi Fru sin Man 
den 6:te arfwingen och andra Sonen, JoHANNES, 


Af Genera Plantarum, wid hwilka LINNZzus lagt sista handen, tryc- 


kes nu 5:te editionen. 


30 


Museum ÅDOLPHI FREDERICI, som LINNAUS hos sin stora Ko- 


NUNG skrifwit, går nu under pressen. 


Då Öfwerste-Lieutenanten DALBERG nu skulle resa till Surinam, 


förmådde LINNZUS genom wänners wänner, att han tog med sig DAN. 


ROLANDER, som i LINNAI hus alt ifrån LÖFLINGS tid blifwit uptödd, 


såsom Informator för dess Son, och som gjort under denna tiden alt sitt 


studium på Insecter. Förnämsta orsaken härtill war, att LINNEUS 


wille hafwa lefwande Coecionell.  Emedlertid fick LINNZUS på sådant 


sätt sina Apostlar ut öfwer hela werlden: 


TERNSTRÖM till 
KALM — 


HASSELQUIST — 


MONTIN -— 


HACSTRÖM = 


ÖSBECK — 
LÖFLING — 
BERGIUS -— 
TIDSTRÖM — 
KEHLER — 


ROLANDER = 


Ostindien 1745, dog [i Polocondor] 1746. 
Norra America 1747, rediit 1751. 
Smyrna 17409, LEgypten 1750 och Palestina 
1751, mortuus Smyrnue 1752. 

Lopplaud 1749. 
Femtland 1749. 
China 1750, rediit 1752. 
Spanien 1751 och Södra America 1754. 
Gottland 1752. 
Wistergötland 1752. 
Italien 12753. 

5 


Surimoem 1754. 


Alla dessa woro LInnNzi Elever och Disciplar. 


1755. — Flora Svecica uplägges andra gången mycket förökt med 


56 


species och oecorsmiska anmärkningar, att wisa wåra inhemska örters 


nytta 1 det allmänna. 


Då Wettenskaps-Academien i Stockhol/m skulle första gången utdela 
sine premier af Sparriska donationen, 2:ne guldmedailier åhrligen , af 10 
ducaters Wärde hwardera, föll den förste till LINNEUS, som förra åh- 
rei ingifwit till Academien ett rön att göra Lappska fjellen nyttige och 
fruktbare för det allmänna. 'Ty som hwarken äng eller åker kan där 
inrättas, tog LINNZUS sig före att genomgå de wäxter, som finnas på 
utländska fjellar i lika climater, och som kunne tjena till wår hushåll- 


ning; hwilket ock wore det endaste medlet, fast aldrig tillförene påtänkt. 


Sept. 29 ankommer Fyska Ministern till Upsala, att till LINNZUS 
aflefverera kallelsebref och diplome att wara Ledamot uti KEiJsERLI= 


GA Petropolitanska Academien. 


MaANETTI, som skrifwit emot LINNZUS, ångrar det. 


LiINnNNAUS blifwer Ledamot af Florentinska Societeten. 


1756. Hela detta åhret arbetade LINNAUS på 10:de editionen af 


sitt Systema Nature, att där införa alla species sibi cognatas Animalium, 


Jun. 29. ROoLANDER på hemresan ifrån Surinam, sänder Cactus 
med Coeccioneller i en kruka. Men LINnNrRUs presiderar och Trägårds- 
mästaren uptager örten, rensar bort all orenlighet, per consequens ock- 


så maskarne och omsätter henne i annor kruka , så att, fast maskarne 


57 

lyckeligen ankommo lefwande, förgingos de dock i Trägården, förr än 
LINN BUS fick dem se; och följacktligen förswan alt hopp att någonsin 
få dem , som han trodde med profit kunna cultiveras i Orangerie. Det- 
ta rörde honom så, att han fick Migraiae, en al de swåraste paroxys- 


mer han känt. 


ROoLANDER, denne otacksamme Discipel, gaf LINNZUsS intet af alla 


sina samlingar, utan twärtom förtalte honom allestädes. 


November 20. LINnN2Us nobiliterad kallade sig LINNé. 


1757 Martii 7. - LIinncer lilla Son, JOHANNES, som nyss begynt 
tala några ord och ännu ej fylt sina 3 åhr, får Tussim epidemice gras- 
santem et in Triteeum cum Åphtis degeneratam, och äfter 8 dagars sjuk- 


dom i natt kl. emellan 12 och 2 bjuder detta werldsliga farwähl. 


Junii 24. LINNAZUS fick ifrån trycket färdig och utgaf HASSEL 


QUISTS Resa. 


Julii 29 hade LiInnzvs de sorgfulle tidningar, att PEHR LÖFLING 
blifwit död i America. Aldrig hade någon haft mera tillfälle och capa- 
citet att distinguera sig och rätt uptäcka mycket, än denne, som war 
LINNEI bästa Discipel af alla och som communicerade så mycket på 
sina resor märkwärdigt. Då KONUNGEN i Spanien begärte af LINNZUS 
en Botanicus, sändes LÖFLinG, och war där 2 åhr, samlade och up- 


täckte samt communicerade oändligen mycket, Sedan blef han sänd att 
8. 


&£ 58 
f resa öfwer hela Södra America, men stante där uti en dubbel Tertiar, 


ech dog af wattusot [1756]. 


Doctor KEHLER kom hem ifrån Italm, Apulien, &c, med åtskil- 


liga samlingar. 


Åfwen hela detta åbret arbetar LInnzus på 12:de editionen af 
Systemate Nature, en samling af alt, hwad han sedt i werlden, och: ett 
yvärk , som i Naturkunnigheten ej haft sin like. Han begynner ock nu 


låta trycka detta wärk. 


" Novemb. 8 inemot kl. 8 om aftonen föddes LinneIi Dotter So- 
ezmA dödfödd, [skendöd], men genom insvfatoria medicina äfter en I 
timma fick lif och döptes dagen därpå den g:de. Faddrar woro Rector 
Magnif. CARL ÅAURIVILLIVS, Lifmedicus AURIVILLIUS, Landshöfding 


LILLJENBERGS Fru, som bar barnet, samt Fru BÖTTIGER,. 


1752 Mart. 3 ankom från Hans Excellence Grefua TEssIN den 
svackra Guldmedaille hen låtit slå till Linne hogkomst för den nyss 
utgifoa och till sig dedicerade första Tomen af Systema Nature. Å ena 
sidan af denna medelle står Linnzi bröstbild som på förra penningen 
och å den andra 3 kronor, af hwilka den första innehåller Djurs huf- 
svuden, .den andra Blommor och den tredje Crystaller och Stenar, dem 


alla ett ljus ofwanifrånv bestrålar med inscription: Ilustrat. 


Ad finem [anni] utgaf Linnzus sin kära Discipels, salig LÖF- 


59 
ANOS Jter Hispanicum, att något document skulle existera äfter en så 
wärdig Eleve. 


Köptes Hammarby ech Séfja för 80,000 Daler. 


1759 Januarii [22] blef LINnerI enda Son Demonstrator Hortt 


Upsaliensis. 


Utga&s andra Tomen af Systematis Nature editio X:a, äfwensom 
£:de Tomen af Ameoertetes Åcadwuice. | 


AE - E a 
Höst-Termin war Linwzevs Rector, då DerAs MATTER och 
PrRIns GusTAF med PRINSESSAN besökte Upsala och woro äfven i A- 
eademien, där LiInnzvUs orerade för Dem, och De woro rätt nögde 


med Swenska Orationens. 


1760 — fick LINN&ZVs premium, 100 Ducater specie, af Åcademik 


Imperiali Petropolitana för [swaret på| frågan om Sexus Plantarum, 


D:r BURMANNUS, sedermera Professor Amstelodamensis , och SCHRE= 


BER , sedermera Professor [i Erlangen], woro här att höra LINNZUS; 
1761 = utgafs en ny edition af Fawna Svecica. 


LINNAaUs läste för de hitkomne Ryske DEMIDOFFERNE, hwilka 


därföre gåfwo honom 3500 Daler. 


Doct. KUAN kommer från America att höra LINNEVS och war 
här ull medium af 2765. Har blef sedan förste [Medicinae] Professor i 


60 


Philadelphia. Aldrig hade förr någon American warit här, ehuru mån- 


ga utlänningar LINNZUS låckade hit, som förut war owanligt. 


I November fick LINNZUS HANS MaAresTtÅTS skrifteliga [egenhän- 
diga] underskrift om Adeligt Stånd och wärde, antidaterad 1757 d 4 A- 
pril; ett nytt prof af Koncn. nåd. 


, 1762,  Wid slutet på Riksdagen blef beslutadt, att de, sora HANS 
MAJ:T nämnt till adeligt Stånd, skulle blifwa bestående. Med dem blef 
altså LINNZEUS Ådelsman, under namn af VON LINNÉ. Till wapn fö- 
reslog han 3 Naturens fält: swart, grönt och öfwerst rödt, därofwanpå 
[liggande] ett anatomiceradt Ågg, samt i hjelmen Linnea. Men TILAS, 


såsom Censor af wapnen, förändrade det in totum. 


Wid denna Riksdag hade man sport, att Linné kunne konsten att 
göra Pårior. Han ditkalas, uptäcker hela konsten och får 18,000 Daler 
Kopparm:t därföre af Handelsman BAGGE i Götheborg samt af HANs 


Maz:T tillstånd att transportera sin tjenst på någon sin Eleve. 


LINNÉ bygger på Hammarby, som han märker sig blifwa swag, att 


Barnen måtte hafwa hus: 
Utgifwer sine Species Plantarum andra gången. 


Franska Wettenskaps-Academien har frihet kalla 8 utländska Leda- 
möter. : Åfter den frånfallne store Astronomen BrADLEY invoteras d. 


8 December Archiater Linné. Denna heder räknas bland de Lärde; 


61 


för den största, och har aldrig hänt tillförene någon Swensk. De nu- 
warande Ledamöterne äro MOoRrGAGNI, BERNOULLI, EULER, MaAc- 


CLESFIELD, POLENI, VON HALLER, VAN SWwWIETEN, VON ÅINNE. 


1763 — får LINNé tjenstfrihet och hans Son fullmacht på Professio- 
nen för Fadrens förtjenster, fast han war allenast 21 åhr gammal, Dock 
förestod Fadren sysslan, tills Sonen war i stånd att den sjelf bestrida; 
hwarigenom hans dyrbara Bibliotheque i hela Historia Naturali och hans 


owärderliga manuscripter samt Naturalier kunne räddas, att förtiga annat. 


The får änteligen Linné lefwande från China, hwarpå han arbetat 
så många: åhr, och som ingen til!förene kunnat erhålla; ty hwarken tåla 
frön eller roten att transporteras. = LINNÉ hade tillsagt, att frön skulle 
läggas, rätt som man reste från China, i jord och sedan wattnas, som en 
drifbänk. — Detta skedde, och således wälsignade Gud honom äfwen i 
denna puncten, att han fick första ähran se [lefwande] The infördt i- 
genom EKEBERG i Europa. Han ansåg ingen sak högre, än att stänga 


den port, hwarigenom bortgår alt sillwret i Europa, 


1764 Maj 3 = blef LInné angripen af en dödelig Pleurites , från 
hwilken han med plats och genom Roséns trogna bemödande undansla 
P ( 3 PP» 
hwarälter han fattar en otrolig wänskap för Rosén, och begifwer sig ut 
8 P fo d 
på sitt nyligen upbygda Hammarby att hämta frisk luft, och där han 
Julii g hölt sitt eget Silfwer- Bröllopp, och 
Julii 12 Bröllop åt sin äldsta Dotter, Lisa STINA, med Licute- 


nanten "wid Uplands Regemente CarRL FRIDR. BERGENCRANTZ. 


Ög 


Sjette editionen af Genera utgifwes mycket förbättrad och förökt. 


Uti September får Linné weta, att hans käcka Discipel FORSKÅNL; 
som blifwit Professor i Köpenhamm och rest till Arabien, där dödt förra 
åhret ; hwilket gick honom högeligen till sinnes, som wettenskapen där- 
igenom saknade oändeligen mycket. Men fägnade sig dock, att hafwa 
kunnat rädda det enda minnesmärke [äfter honom], och det som alla 
tider förgäfwes sökt, att upplösa hwad genus Opobalsamum wore, näms 


ligen Amyris. 


1765 «arbetar LInné på 1i2:te eller sista editionen af Systema 
Nature, och hela hösten på Clavis Medicine, som torde fordra än en 


mansålder , innan den förstås af de lärdaste. 


1766 «war han kallad om sommaren att rangera för sista gången 
FIrNNEs KonGL. Mas:rs Cabinet på Drottningholm, och. fick färdig 1:sta 
"Tomen af Systemet, ett dråpeligt wärk, hwaraf 1:sta Delen trycktes 
detta åhr. 


RKRONUNGEN i Dammnark skänkte LInné 2:ne dyrbara wärk, nämk 


Flora Danica och Museum Conchyliorum. 


Blef af Trondhjems Wettenskaps-Societet kallad till dess första ut 


ländska Ledamot. 


1767 — kallades til Ledemot af Oeconomiska VVettenskaps-Socie- 
teten i Celle. 


63 


Utkommer 2:dra Delen af a2:sta Tomen och hela andra ”Tomen af 


Systema Nature. 


1768  utgifwer LINNné 5:dje Tomen af Systemet, hwars introdue- 


tion, att förtiga annat, är äftertänkelig uti hwart enda ord. 


1769 — fulländar han på sin gård [Hammarby] den förlidit åhr be- 
gynta byggnaden af ett Museum på ett högt berg, jämte gården, med här- 
ligaste prospect, däruti han sedan hade sina Herbarier, Zocphyter, Con. 
chylier, Insecter , Mineralier, och dit alla curicuse kommo att se dem. Ne- 
dre i gården war hans förmak tapetzeradt med ritade örter från Ost- 
"och Westindien , och hans sofkammare med målade plantor ganska dyr- 


bart och härligt, att man näpligen sedt prächtigare och dyrbarare tapeter. 


Ankom en makalös samling af inlagde örter, bulbis och frön ifrån 
»Gouverneuren TULBAGH på Caput Bone Spei, och äfwen en dylik, som 


"KÖNIG samlat på samma ställe och i Maderaspatan. 


Mense Augusti får LInné besök af FRIDR, CALVERT Lord BALTI- 
MoRE och Possessor af Maryland, för hwilken han håller en hel för- 


middagslection. 


Hans KONGL. HöÖGuET KRONPRINSEN, sedermera KONUNG GuU- 
stTAF III, besökte älven LINNG på haus landtgård och besåg hans 


Cabinet. 


1770 i Janio war Linné på Drottningholm att reglera det nya af 


HENNES MaAJ:TS Cabinet. 


I Julio fick han ifrån Mylord BALTIMORE en makalös Gulddosa af 
100 Ducater och en präktig Necessaire om 6 marker Silfwer, mäster- 


Jigt utarbetad och förgyld, af 12,000 Dalers wärde. 


I September blef han åter dödeligen sjuk, men änteligen reparerades. 


I åhr antogs han till Ledamot af Societate Scientiarum Philadelphica. 


1771. KONUNGEN i Frankrike sjelf frågar efter LINNÉ. RiksRådet 
CARL FR. SCHEFFER skrifwer ifrån Paris d. 23 Febr. härom sålunda: 

”Under mitt wistande i Versailles har KONUNGEN af Frankrike flere 
gånger frågat mig äfter H:r Archiatern, och utom den. wälwilja Han för 
H:r Archiaterns person yttrat, äfven med mycken omsorg underrättat 
Sig om tillståndet af H:r Archiaterns Botaniska 'Trägård. HANs MaJI:T 
har sjelf samlat frön, dem han welat låta H:r Archiatern tillkomma , och 
som Dess egen utlåtelse war: Jag trodde, att sådant skulle göra Hr 
Archiatern nöje, har Han updragit mig, att desamma Hir Archiatern 
tillsända.” De woro 1530 slag. Denne KonUnG skickade äfwen 


lefwande wäxtcr. 


LInné läste emellan terminerne uti sitt Museo Hammarbyensi 8 


timmar om dagen för utlänningar. 


Utgaf i slutet af åhret sin andra Mantissa Plantarum. 


SOLANDER, LINNÉS bäste Discipel, af honom recommenderad till 
London, hemkommer [till England] äfter en Såhrig resa med ki:r BANKS 


kring werlden. 


63 


Sept. 10 blef LInné Ledamot af Societeten i Vlissingen , och äf- 


wWwen detta åhr af Botterdams Societet. 


1772 war Linné Rector sista halfåhret, och detta war hans 
3:dje Rectorat, under hwilket ingen Student blef anklagad, ingen hade 
spelat, ingen warit masquerad, intet oljud förspordts, aldrig så tyst ha- 


de man tillförene hördt någon Termin. 


Alla Nationer gingo däräfter tillsammans, deputerade sine Curatores 
att hos LINNÉ aflägga tacksägelse, och genom dem begärte att få tryc- 


ka Rectors-talet. 


LINNÉés Disciplar, Doct. THUNBERG och SPARRMAN, komma till 


Caput Bone Spei och sända därifrån samlingar, 


Den otacksamme SoLANDER däremot skickar ej en enda ört eller 


insect af alla dem, han samlat in Insulis australibus novis. 


ForsTtER går till Terras australes novas och sänder LINnNé sin hela 


samling af JInsecta Canadensia, han, som LINNé aldrig sedt. 


HILL gifwer honom sitt Systema Plantarum Folio imp., Volumina 25, 


af 800 Ducaters Wwärde, 


Oxoniska Academien skänker novam editionem ILisTERI Conchyliorum, 


JoHN MILLER sänder sina Botanical Priats, gjorde för LINNÉS Sy- 
stem, till exempel på alla ordines, med de prächtigaste figurer, som 


någonsin existerat. 
9. 


66 


Novemb. 3 blifwer LINNeG Membrum Honorarium Collegii Medici 


Edinburgensis. 


KONUNGEN i Engeland i sim Trägård Kew tager an LINNéS me- 


thod, likasom KONUNGEN 1 Frankrike förut på sitt Lust-Slott Trianon, 


1773 — blifwer Linné sjuk först af en Angina epidemica och sedan 


af Dolore Lumborum horrendo , hwilken änteligen stante uti Dolore I- 
schiadico. 


Kallas däräfter till Stockholm såsom förordnad Ledamot af Bibel- 


Commissionen. 


Får ifrån Caput Bone Spei en myckenhet örter af sine Disciplar 
"THUNBERG, SPARRMAN, BERLIN, och en mängd frön från Peregrina- 
tores Boetanicos Sihirie , med hwilka han lägger an på sin gård em sär- 
skilt Hortum Sibericum, att få wäxter till Swerige , som tåla wåra Trä- 


gårdar och wårt climat. 
Blifwver Ledamot af Academien i Siena. 


PRINSESSAN af Baden Durlach utgifwer fivurer öfwer hela LINn= 
NÅS Wäxt-system, JIcones ommum [Specierum] Plantarum LINNeri Equis 
tis, med den depense, g0,000 Ducater, som aldrig någon Regent till- 


förene gjordt för wettenskaper. 


1774. - PÅPWEN, som förut förbudit Linnés skrifter i sine län= 


der, utnämner en ny Professor att läsa hans System publice i Rom. 


67 


BuFFOoNn, som bodde i Botaniska Trägården i Paris, såsom Inten- 
dent, och altid skrifwit mot Linné, måste nu rangera wäxterna äfter 
hans System, nolens volens, sedan de blifvit så rangerade hos Ko- 


NUNGARNE i Frankrike och Engeland samti de mäste Trägårdar i Europa. 


Wettenskaps-Academien lät måla LINnnés Portrait att sätta ibland 
sine Fundatores [sådant], som den medaille AKRELL förut gjordt af 
wax; bägge mycket lika. 

War Linné åter kallad till Stockholm såsom Ledamot af Bibel- 
Commissionen, men dröjde där ej länge, utan reste tillbakas till sin Up: 
sala- Trågård och sin Science. 

Hwar gång han wistades i Stockholm, i all sin tid, bodde han hos 
sin bäste och trognaste wän, Årchiater BACK, som hos sin köttslige 
Broder. 

Först i Maji, då han läste privatim, bicf han ansatt af första döds- 
posten, ÄArsphixie, att han hwarken kunne stiga upp af stolen äller röra 
sig äller hålla hufwudet uppe. Detta öfwerwants tämmeligen, men sent; 


lindrades wäl, men' aldrig halps fullkomligen. 


Muris sände ifrån Carthagena och Nova Granada en myckenhet ra= 
ra inlagde och äfwen ritade wäxter, samt [i spiritu vini] inlagde foglar. 
Wid Juhltiden skickade Hans Maz:r 4 parlass med Naturalier af 
wäxter ifrån Surinan, 1 flera oxhufwuden spiritus vini, alla med blome« 
ima och frucht lefwande samlade och uti spiritu inlagde. - LINNé fick 


som nytt If att öfwer Juhlen desse beskrifwa och utreda, som woro 


200 stycken och en ganska dyrbar samling, 


68 


4775. Herr Rostin, som af andra tager 1000 plåtar, gör LIn= 
Nés Portrait gratis och så förträffeligt, att intet kan wara likare; alla 
andra äro något olike. 

August. 12 reser HANS MAJ:T från Ekolsund till Upsala att endast 
besöka LINNÉ och ingen annan, samt stannar qwar hos honom hela 
äftermiddagen. 

Blifwer antagen att wara Ledamot af Societeten pro Patria. 

Får den största samling han någonsin erhållit af inlagde wäxter; 


af THUNBERG och SPARRMAN ifrån Cap, och af KÖNIG ifrån Ostindien. 


1776. Skrifwer KONUNGEN till LINNÉ ett egenhändigt handbref. 

LINNÉ haltar, kan knapt gå, talar oredigt, kan knapt skrifwa. 

Begär af KONUNGEN afsked, men KONUNGEN will, att han till Å- 
cademiens heder blifwer qwar, emedan ingen så hedrat henne som han, 
och får därföre dubbel lön, samt 2:ne gårdar i Hubby för sig och si- 


na Barn, 


Ryska KEIJSARINNAN skänker LINNÉ en Guldmedaille om 20 Du- 


eater öfwer freden med Turken, såsom ordinarie Ledamot af Ryska 


MWettenskaps-Academien. 
Disciplar, HornEBow och BERGER ifrån Danmark, samt GRuUNo 
ifrån Hamburg ankomma. Men LINnné är så sjuk, att han knapt kan 


tala med dem; ty han hade nu också fådt 'Tertian till sin lamhet och 


matthet. 


DÖ ES PR 


Jodan wi sedt LiInnzI lefnad i korthet, och sedan wi hördt hans 
arbeten omtalas , wilje wi nu lika kort se, hwad han med sitt arbete 
uträttat. Ty som denna tiden är kommit i missbruk att skrifwa myc- 
ket, wilje wi skärskåda , huru LiINNZUS skrifwit sina böcker, då wi 
skole finna den åtskilnaden, som är emellan en Compilator och en Inven- 
tor; ty då hundrade compilatores födas, födes näppeligen en enda 


inventor. 


1. SrYrstEeMA4 NATURA war ett af de första wärk, som LIN- 
NEUS gaf på trycket, och uti hwilket han sökte framställa Skaparens 
mästa wärk i en redig kädja, samt bygde det på så många rön, som ob- 
jecter woro att tillgå. Det går an att skrifwa en eller annan märk- 
wärdig observation. Men till ett sådant System fordras mer; ty om 


en observation fattas, hänger kädjan icke tillsammans. 


I Sten- Riket hade ingen före LINNZUS gjordt någon redig method, 
ingen distingnerat Genera från Species , ingen gilwit characterer på Gene. 
7a, och ingen wetat, att alla Stenar warit varieteter, utan (trodt dem 
wara) distincta species.  LInnzus har ock uprättat denna rangord- 


ning äfter Proberkonst och Bergsmännernas rön wid Bergwärken. Dem 


70 


€ 


samma methoden är sedermera af andra ofta upstufwad, mem knapt 
förbättrad. 'fy hwad är naturligare, än att Stenarne antingen flyta i 
eld, gå till kalk eller blifwa eldfasta, dem LInnzvs först kallade Åpy- 
fi Eller hwad fins mer uti Mineralierne än Salt, Swafwel och Metall? 
Delningen emellan Metaller och Semimetaller rödjer Systematicorum okun- 
nighet i konsten,  Concreta och Petrificata äro så af LINNZUs upsatta, 


att icke ett enda genus en gång hypothetice kan tilläggas. 


Gå wi till Wdx-Riket, så skole vi finna där ännu större arbete , 
näml en hel ny indelning äfter Stanvina och Pistiller, de minsta partier i 
Blomman , som Botanici före honem icke wårdat sig att se på, och dem 
LiINNZUS altså måste hafwa antagit af egne rön, sedan han blifwit öf- 
wertygad, att de constitueraåe Sexum Plantarum, och woro de essentiel- 
laste i hela wäxten. Men här fordrades arbete att få rätt på alla blom- 
ster af alla genera och deras species, innan man kunne upställa en så- 
dan armée,. Detta hade allena kunnat sysselsätta en medelmåttig man 


uti hela dess lifstid. 


Hwad Djur-Riket angår, så är där äfwen all ting lika nytt. Lin- 
NAvs har warit den förste, som tagit Fyrfota Djurens characterer af 
Tänderna och dem först beskrifwit, samt Foglarnas kännemärken af 
Nåbbeny bägge lika essentielle delar för dessa twå slags djur. Ingen 
har förr än LINNZUS gjordt distineta genera uti JInsecterna, och knapt 


någon uti de andre Djur-Classerna, mer än ÅRTEDI i Fiskarne. 


nee 
Ena 


(Den 10:de editionen af Systemet är liksom ett nytt wärk. Den för= 


ZE 
sta Tomen om Djuren tyckes wisa, att LIiINNZUs warit större i Zoos 
logien, än i någon annor del, ehuru Botanici ärkänt honom för mästare, 
Ty om man rätt betrachtar denna Tome, finner man alla Classes och 
Ordines Naturales så wäl som Species samlade med otrolig omsorg, och 
Synonyma bopsökte med oändeligt arbete, JInsecter beskrifwas här flera, 
än alla i werlden sedt förut. Här är första rena methoden och grun- 
den för Conchylier ; att förtiga mycket annat. 

Till alla 3 Tomerna af Systemet äro I synnerhet Företalen märk- 


wärdige, hwilka aldrig nog kunna läsas och betraktas.) 


2. FUNDAMENTA BortANICA uptaga icke fullt 11 ark, se- 
dan LinNnNzvs bragt hela Botaniquen under så många reglor, som da= 
garne äro i åhret. Men det war få, som förstode, hwad detta per- 
spective wille säja, ehuru han wid slutet satt XII conclusioner om al- 
la delar i Botaniquen, och huru ofullkomligt den wore afhandlad. Om 
man igenomgår Botanicorum skrifter före LINNAEI tid, finner man icke 
öfwer 16 reglor och dem nog swaga, hwilket kommer däraf, att wet- 


tenskapen ej tracterats aphoristice. 


3. BIRLIOTHEGCA BOTANICA Wwisar, hwad kunskap LINNZUS 
ägde uti Historia Litteraria, när han utstakat, hwilsa hade beskrifwit 
örterna i hwar och en landsort och i hwar och en Trägård, och hwil- 
ka skrifwit i hwarje del af Botaniquen. Ty han har där uppstält alla 


Auctorer uti System, det ingen före eller äfter honom gjordt. 


72 


4 oGEenerRA PrANnTARUM är ett arbete, som ingen vågat att 
göra förut, till att beskrifwa så noga alla delar af Fructification uti spe- 
cies, och däräfter att göra characterer, så att ett Genus, som ännu 
icke är beskrifwit äfter LINNAEI sätt, är aldeles ofullkomligt. Detta 
ena wärk tycks hafwa fordrat en hel mans lefnad. Botanisterna kla- 
gade förut, att fructification icke war tillräckelig att distinguera genera, 
utan måste antecessores gå till blad och faciem plants, intill dess LIN= 
NAUS wiste dem annat; hwarföre ock desse [Genera] äro antagne se- 
dermera af alla Botanister , som gjordt något hufvwudsakligt. Om LIN- 
NEUS icke skrifwit sådana genera, hade de nyare icke fådt skryta 
med så många nya methoder; emedan genera äro så stälde, att ingen 


method kan uppfinnas, för hwilken de icke äro tillräckelige. 


5. CLrAssEs PLANTARUM äro ett kort begrepp af alla Sy- 
stemer, så alt den, som desse äger, kan umbära föregående Auctorers 
arbeten. Därtill med har LiInnzvus stält dem så äfter sina genera, att 
de lätt kunna förstås, och wid hwarje method wisat, hwad hwar och 
en gjordt godt eller ondt i wettenskapen; samt igenom desse [Classes] 


lagt å daga, huru man kan få igen en ört, om icke äfter en method, 


dock äfter en annan. 


6. CritrcA BortTANICcCA är ett ej mindre hufwudsakeligt ar- 
bete, emedan ingen hade förut wågat utstaka gränsorne för Botaniska 
Namnez, som därföre redan blifwit ett barbariskt språk, intill dess 
LINNAUS labore Herculeo rensade detta AuGiz stabulum. Och ehuru 


Botanisterne i hans tid höllo före det wara ett sacrilegium att förbyta 


75 


ett generiskt namn, ändrade LINNEvs dock mer än hälften och före- 


sat därpå tadla. Men 


drog därtill skälen, så att ingen solid Botanist wvåg 
med specifica namnen gick LINNZUS än Jängre, då han wisade, att 
ännu ingen differentia war af någon Botanist rätt gjord; hwarjämte han 
gaf tillkänna, huru dessa [Namn] rätteligen böra göras, och wärkstälde 
detsamma först sjelf. Varieteter hade Botanisterne törut gjordt till 
species och därigenom confunderat hela wettenskapen, tills LINNZUS 
med tillräckeliga känneteckn skiljde varieteter ifrån species. 


7. HorTtvs CLIFFoRTIANUS, Som LINNAUS skref på 3 


åhr, 
hade warit för en annor tillräckeligt arbete i 10. Ingen Trägård är 
ännu fullkomligare beskrifwen än denna och ingen rikare på species, fast 
LINNZUS utmönstrat varieteterna. Ingen Ört fick här inkomma, in= 
nan alla dess fructifications- delar woro undersökte, och hon blifwit med 
sina rätta känneteckn och sin Difercntia specifica utmärkt; hwarföre ock 
namnen utur Horto Clifortiano bletwo, för de rätte och tillräckelige dif- 

03.6 bj . 2” 

finitionerne på hwarje ört, antagne af VAN ROYEN, GRONOVIUS, 
WaACHENDORF, GUETTARD, DALISARD, HALLER och flere. Här 
blef en oändelig myckenhet af Afrikanske och Indianske wäxter först 
förde till sina rätta genera; och i detta wärk måste hwar ört bekänna 
sitt hemwist och sin födelseort, såsom det wore grunden till hennes 
cultur, men hwilket tillförene aldrig blifwit i någon Horto äfterfrågadt; 


att förtiga de många rara örter, som här först äro beskrifne. 


8. OVIRIDARIUM CLIFFORTIANUM är allenast ett compene 
dium af Horto Chffortiano, till alt bequämligen kunna bära hos sig. 


10. 


74 


Oo, MvsA CzLIFFORTIÄNA är den första fullkomliga beskrif- 

G  SÉ AE 2 OG | å vv 3 
ping, som Botanisterne ägt på denna rara wäxt; och i densamma har 
KLINN2US wisat, horu en wäxt, som tillförene aldrig blommade, skulle 


stadigt kunna drifsras därtill, igenom det, att cliraalet imiterades, 


10. FrorA SvrcrcÅé är en af de fullkomligaste Flor&e, som 
werlden hitintills sedt. Ty sedan Linnzus med Doctor CELSIUS 1 
flere åhr utspanat Swenska örterna, fann han, att en sådan Flora war 
oumbärlig för sina Disciplar, om Naturkunnigheten skulle i Fädernes- 
landet uppkomma och drifwas uti det skick, som den borde, och till den 
höjd, som den kunne hinna; hwarom LINNZuvs äfter sin hemkomst i- 


från främmande länder war mycket sorgfällig. 


11 oOFrorA LAPponiIcA är ett wärk, som wunnit allmän 
approbation för de många observationer om Lapplands beskaffenhet och 
ceconornie , som här och där finnas antecknade bland blomstren. I 
denna bok wisar det sig, som hade en del af Swejtsiska Alperna flyttat 
inom Sweriges gränsor, med många främmande blowster, jämte andra, 
som finnas hemma i Riket. LInnzvs vuptäckte här åtskillige wäxter, 
som ingen Botanist tillförene sedt, såsom Diapensa, Andromeda quadran« 
gularis, [tetragona], Azalea [lapponica], en Saxifraga , [cernua an rivula- 
7is?), och en Pedicularis, [lapponica an hirsuta?], utom hundrade andra 


ganska sällsynta och för Botanister mindre bekanta, 


12. FrorZ SvecicaA är ett arbete, som icke äftergifwer nå- 


got af de föregående, och uti hwilket LINNZUsS äfter 16 åhrs samling 


framstilt öfwer 1900 i Swerige fundna Insecter , med deras beskrifningar 
och skiljetecken älter genera, och de: som är mera förundranswärdt äf- 
wen med Synonymis, hwilket ingen Auctor före honom wågat, och så= 
ledes blef Faana Svscica ett wärk , som ingen ancor Nation ännu kun- 
nat framwisa, Igenom detta wann LINNZzvus den förmån, att han un- 
der sina excursioner med de Siuderande kunne lika lätt lära dem ait 
kärna Djur, Foglar, Ormar, Fiskar, Insecter och Maskar, och därigenom 
gifwa ungdomen smak, att betrackta Skaparens största wärk i de min- 
sta ting; hwarmed han ock uträttade det, att samma ungdom, som 
tillförene wid lediga stunder slog dank, sedermera fick i allmänhet nö= 


je att skärskåda Jasecter och deras undranswärda egenskaper. 


13. 14. 135. Irer ÖrExrANDIGCUM, GOoTTLANDICUM, We 
STROGOTHIGCUM, ScANwNiIEeUM = Dessa resor äro practiquen af Na- 
turkunnigheten, sedan man förut lärt känna örterna af Flora, djuren af 
Fauna och stenarna af Systemet. Här ser man, att hela Oeconomien 
stödjer sig pi licskanen om de naturlige kropparne, och att en grum- 
dad oecono:uie, som van tl'drene sökt i utländingars skrifter, hos oss 


upkommit genom de många rön tillsammanslagde, som LiNNZUS i des: 


ga sina resor framstält, där man finner en ansenlig samling af rara 
Stenar , Örter och Djur beskrifne, hwilka icke tillförene warit i Swerige 


bekaata, tillika med många rön uti Diet, Hushållning, Pkysique, Patho- 
logie, om landets belégenhet och inbyggarenas seder. Hade man alla 
Provincer i Swerige på sådant sätt igenomfarna, skuile ofelbart en 


Svensk Prinius kunna upstå långt snarare än de Romares. Utom en 


AN 


76 


sådan underrättelse om Riket, arbeta Oeconomi fåfängt i afseende på 


landets uphjelpande. 


16. HorTtvs UrsAaAriensis ådagalägger den flit och ospar- 
da möda, som LINNEUsS haft wid Academie Trägårdens iståndsättan- 
de, och wisar, att en oändelig myckenhet af JIndianske wäxter kunna 
wänjas wid wår Nordiska köld. Linnzvs har icke allenast gjordt det- 
ta arbete till ungdomens tjenst, att kunna lätt i minnet behålla namnen 
och kännemärken, utan han har ock wid hwarje ört upteknat dess sköt- 
sel och cultur. Ju längre en Trägård ligger i Norden, ju större konst 
fordras att bibehålla wäxterna, och altså hos oss den största. En otro- 
lig correspondance har förkaffat LINNZUS frön ifrån de aflägsnaste län= 


der, såsom Sibirien, Canada, Caput Bone Spei och Indien, 


17. FrorA ZEerräÄnricA innehåller de mäste Indianske Or- 
terna, med sina Synonymis, stälde äfter Genera och System, då tillföre- 
ne dessa aldrig undergått någon hufwudsaklig mönstring ; hwaremot nu, 
sedan denna bok utkommit, är lättare att igenfinna en Ostindisk wäxt 
än en Swensk, Ingen annor än LINNZUS hade kunnat utreda en så 


gammal och förfallen örtsamling. 


18. MArtErRIA MeEdDICA är ett kort begcepp af en widlöftig 
erfarenhet, där LInNnzUus gådt igenom alla de requisita, som höra till 
kunskapen om wåra Officinalia, så att ingen bok kan mindre umbäras af 
Medicine Studiosi. Ty så angelägen som sjukdomens kännedom är, 


så angelägen är ock Medicamentets. Här föreställes således sjelfwa 


ih 


Widxten, hwaraf medicamentet tages, äfter genus och kännemärken, dess 
historia äfter något utwaldt synonymon; henuwist och wäxtställe; art äf- 
ter waracktigheten; namn på Apotheken med dess delar och preeparater; 
egenskaper äfter luckt och smak; bruk mer eller mindre allmänt; kraft 
att wärka på människans kropp; de sjukdomar man har observationer på 


att den botar; och äntcligen preparater däraf. 


19. PuHirosorpHiAa BortAnica fattades ännu till Botaniquens 
upkomst och stigande till dess rätta högd. I denna bok har LINNzUS 
icke allenast noga distinguerat alla wäxternas delar, utan ock definierat 
dem så noga, att man skulle tycka, det man swårligen kunne komma 
längre i denna wettenskap; hwarjämte han wisat, huru beskrifningar, cha- 
racterer och andra lagar böra i Botaniquen förstås. Här wilje wi nu 
upräkna de delar, som LINnnN2zUus först infört, såsom Coralla, Spalka , 
Nectarium, Anthera, Filamentum, Germen, Stigma, Drupa, Receptaculum, 
Stipula, Bractea, Glandula, Scapus, Pedunculus , med hela Systema Folio= 
rum, ja , på wist sätt också Legumen, Gluma, Perianthium, Spina, dem 
han skildt ifrån andra. Termerne i Botaniska wettenskapen hafwa såle- 
des i denna bok blifwit polerade ifrån sin rost, och lagarne stadfästa- 
de medelst exempel, så att ett särskilt arbete fordrades, blott att den 


samma recensera, 


20. oAÅMOENITALES ÅCGCADEMICE äro en samling af alla 
LINNAEr förut särskilt utgifne Disputationer, innehållande åtskillige cu- 
rieusa argumenter och i den afsickt samlade, att de ej skulle förgås. 


Vol. Duo, [Sedan hafwa 8 Volumer utkommit, af hwilka 5 blefwo ut- 


78 
gifna af LINNné sjelf, och 3 efter hans död af SCHREBER, så att hela 


samlingen nu utgör 106 Volumer]. 


21. oSprciteEs PrÄAnTtTÄR VM, Vol 2 = I detta wärk, som 
LINNZUs altid sjelf höll för sitt bästa, har han wisat, hwad insickt han 
ägde uti Botaniquen, och knapt lärer något i denna wetenskap wara 
rikare på sjelf-bekante wäxter. 'Ty många gifwas, som tala om det de 
icke sedt; men LINNZUS talar aldrig om annat, än det har sjelf haft 


för ögonen och examinerat. 


LINNZI MERITA et INVENTA 


Botanigaen byggde han upp af grund i den förra förfallnas stäl- 
Je, så att, ifrån hans tid att skrifwa, har denna wettenskap fått 
ett helt annat utseende och en hel ny epok. 
2. Folia Plantarum med fixa termer definierade han först, Iwaraf alla 
Descriptiones Plantarum fått ny art och nytt ljus. 
ov Prolepsin Plantarum såg han först, den sällsammaste decouverte i 
naturen , som röjer sjelfwa Skaparens fotspår. 
5. Metamorphosin Plantarum uptog han å nyo, och därigenom bewiste 
Fundamentum Fruckficatioms. 
4, Sexum Plantarum, som drogs i twifwelsmål, satte han först i klar 
dag 


g, och wisade Pollens action på humidum Stigma, 


TA 


Systeme Sexuale byggde han härpå genom ett outsägeligt observeran- 


6. 


10; 


21. 


79 
de på alla wäxters Stamina och Pistiller, hwilket tillförene för- 
acktades. 

Partes. Fructificationis plurimas förde han först in i Botaniquen med 
sine namn: såsom Calycis Perianthium, Involucrum, Gluma, Spa- 
tha €&&:c., Corollam och Nectarie, Antheras, Germen, Siylum, Stig- 
ma, Siliquam och Legumen, Drupam, Arvillum och Reteptaculum, 
med flere ord, äfwen Stipulas och Bracteas, Scapum, Pedunculum 


och Petiolum,. 


Genera, som ej troddes kunna definieras. tillräckeligt af Fructifica- 


tion, beskref han med nya characterer af numero, figura, situ et 
proportione omnium. partium fructificationis , hwilka allmänt an- 
togos, och han uptäckie dubbelt flere genera, än alla Auctorer 
förut upfunnit. 

Species Ploeutarum definierade han först med solida åtskilnadsord; 
och. detorminerade äfwen de mäste Indianske. 

Nomina trivialia förde han först in i hela Natural- Historien, till 
ett nytt ljus och compenadiam. 

Varietotes, som inunderade Botaniquen, reducerade han till sina 
SPecCies. 


Loca Plantarum lade han till species, såsom fundament för all wäxt- 


CUltur. 
Sia:iones Plostarum undersökte han till fondament för landtculturen 
Calendarius ”lore utarbetade han först, såsom rättesnöre för alla 


operaticner + f3essuomia privata, och af Vernatione Arborum be= 


wiste han säningotidem. 


80 


14. 


17: 


18. 


19. 


20. 


21. 


Horologivm Flore såg han först och beskref det. 

Sommuwm Plantarum uptäckte han först, 

Plantas Hybridas wågade han proclamera och gifwa äfterwerlden 
anledning till Specierum caussam, 

Pana Svecicum och Pandoram Svecicam framstälde han, såsom arbe- 
ten, hwilka böra continueras af alla folkslag, emedan de dem 
förutan aldrig rätt kunna hushålla. 

Stenarnes generation förstod han bättre än någon förut, wisade, att 
Clirystallerne bereddes genom salt och att Silex kom af creta, be- 
styrkte wattnets aftagande, och bewiste de fyra Terrarum ortum; 
utom det att han först gjorde veritabel method i Stenriket. 

Djur uptäckte han ensam flere än alla, som lefwat före honom, 
och upgaf aldraförst deras characteres genericos et specificos 
med den naturligaste method. JInsecteraas kännedom och charac- 
terer bör man honom tillskrifwa; att förtiga den artiga method 
han först upfann att känna [af fenorna] Fiskar, a cardine Conchy- 
lia och a scutis Serpeutes. Cetos ad Mammalia, Nantes ad Amphi- 
bia reduxit, et Vermes ab Insectis removit. 

I Physiologien wisade han naturam medullaris substantie vivam a 
creatione, multiplicatione infinitam; att den aldrig foecunderas us 
tan adhuc matri adherens, då fostret till externa corporis blif- 
wer Fadren, men medullare systema Modrens; huru Animalia 
eomposita böra förstås; och att cerebrum födes af electrico per 
pulmones ingesto. 


I Pathologien gaf han de tydeligaste Characteres morborum äfter 


22. 


206. 


297. 


SI 


SAUVACES'S principer, men mycket förbältrade; han upwäckte 
ideen om glandularum infarctu, såsom Caussa morborum dolo- 
rificorum; han war den förste, som såg tydeligen Febres oriri a 
medullari corroso, se expandente sub frigore, contrahente sub 
calore ; och han bewiste Confagia ab exanthematibus vivis, Te- 
mam primus rite intellexit. 

I Praxi införde han först bland Medicos Svecie Dulcamaram, Herb. 
Britanuicam, Sckegam , Spigeliam, Cycomorium, Conyzanm, Lianneam. 

Qualitates Vegetabilium redde han först ut, byggde därpå wvires cons 
trarias Medicamentorum, som förut war obscurt, wisade deras mos 
dum agendi, och förlade hos Practicos Venenorum ideanm. 

Digeten framstälde han äfter egen method, stödd på observationer 
och casus, samt gaf den form af Experimental-Physique. 

Oeconomicos usus Planterum satte han aldrig å sido, utan samlade 
dem med största attention under sine species, hwilket förut war 
mindre wanligen iackttaget af Naturkunnige. 

Politiam Nature uti Oeconomia Divina uptäckte han, och öpnade 
därigenom wäg till det största nya land för äfterkommande, 

Faunam insatte han först i wettenskapen, och letade först upp Sep- 
tentrionis Scandinavie MNaturalia in till och med de aldraminsta; 
att förtiga det han uprättade här i landet den första och största 
Hortus Botanicus , som förut ej war wärd att nämnas, och att 


han här anlade första Museum af Anmimalibus i spiritu vini. 


RENEE 


& 
= 
Ben 


82 
[LINNAEI BREFWÅXLING]I 


Correspondance hade LINNZUS ganska ansenlig icke allenast med 
alla curieusa innom Riket, utan ock med åtskillige utlänningar, be- 
synnerligen med de lärdaste och curieusaste i Europa, hwilka här ne- 
danföre stå specificerade. Härigenom fick han både straxt weta, hwad 
nytt som uptäcktes i den lärda werlden, och äfwen wärkelig del där= 
af, så att de mäste böcker, som utkommo, skänktes honom gratis. 
Dässutom ärhöll han på sådant sätt åhrligen frön ifrån alla orter till 
sin 'Trägård, fast många blefwo på wägen fördärfwade; ty annars ha- 
de icke :3 Upsala- Trågårdar räckt till för så många wäxter, hwaraf 
åhrligen såddes emellan ett. och twå tusende slags frön. Bref och an- 
dra sändningar ifrån Doctor GrRonovius i Leyden, Professor SAU- 
VAGES i Montpellier, Professor GMELIN först i Petersburg , sedan i Ti- 
bingen, (och Riddaren RATHGEB i Venedig) woro för honom de wanli- 
gaste och käraste, hwilka altid ullbragte honom” något nytt. Denna 
dyrbara samling af Bref wore wärd att göras public, som den inne- . 
håller ett antal af många hundrade, uti hwilka afhandlas alt det märk- 
wärdiga, som tilldragit sig ifrån åhr 12735 till hans [LINNés] död. Ska- 
da allenast är, att han sjelf icke tagit copia af sine egne bref, hwarifrån 


hans myckna arbete förhindrade honom. 


RYSSLAND. ÅMMAN, JOHAN, Profess. Botan. i Petersburg. 
GMELIN, JOH, GEORG.» Prof. Chem. et 
Tiist. Nat. Petersburg. 


SIEGESBECK, JoH. GEOoRG,, Prof. Bot. [Pref, 


Hort. Med.] Petersburg. 


RYSSLÄND. 


DANMARK. 


TYSKLAND. 


MurLreEr, GER. FrREDER., 
DEMIDOFF, GÖREGORIUS, 
MoUNSEY, 
KRASCHENINNIKOW, STEPH., 


BUCHWALD, BALTHAS. DE, 
BRrREYN, JoH, PHIL., 


LuDoLF, MicH, MATTI. , 


GLEDITSCH, JoH, GoTTL., 
BURCHARD , ERN. FRED., 
JENIseH, GOoTTFR., JACOB, 


SPREKELSEN, J. H., 


KoHL, JoH. PET., 
LEssER, FRED. CHRIST., 


BuäcHNER, AND. ELIAS, 


LUuDwWwic, CHRIST. GoTTL. » 
HEBENSTREIT, JoH,. ERN., 
LANGE, JoH. JoACH., 
LEHMANN, Jo, GoTTL.,; 
WeEISMANN, JoH. FRED., 


EHRHARD, BALTHAS., 


BRUCHMANN, FRANC. ERN,, 


Prof. Histor. 


Nob. Ruthenus 


Med. Exercitus. 


Prof. Botan, 


Hist. Nat. 


er 


Profess,. Medic. 


Medic. Urbis 
Prof. Botan. [et 
Mat. Med.] 


Prof. Botan, 

Medicus 

Medicus 

Jur. Licent. 
Senator 

Professor 


Theologus 


et 


Prof. Medic., A. 
N. C. Proeses 
Profess. Medic. 
Prof. Medicine 
Prof. Matheseos 


Prof. Bot., Arch. 


[Medicus] 
Medicus 


83 


Petersburg, 


Moscow. 


Petersburg. 
Köpenhamn. 


Danzig. 


Berlin, 
Berlin. 


Rostock, 
Hamburg. 


Hamburg. 
Hamburg. 


Nordhausern. 


Erfurt. 
Leipzig. 
Leipzig. 
Halle. 
Dresden, 
Erlaong, 
Memmingen. 


Wolfenbittel, 


34 


TyszzAnp. HALLER, ÅLBERT VON, Prof. [Med. et] 


Bot., Arch. 


MuUNnNCHHAUSEN, ÖTTO VON, Lib. Bar. 


WAGNER, PET, CuRIST., Archiat, Ba- 


Görtingen. 


denb.-Culmb. Bayreuth. 


GESNER , JOH. ÅLBERT, Archiater Wirtemberg, 
HELVETIEN, GÖESNER, JOHAN, [Can. et Prof. Zirich.] 
SCHEUCHZER, JOHAN; Prof. Mathes. 
[Phys.] Ziirich; 
ITALIEN SEGUIER , JoH. FRANC., Jur. Consult. Verona 
DOoNATI, VITALIAN. > Profess. Bot. 


[et Hist. Nat.] Turin 


RATHGEB, JOSEPEL, 3 Legatus Cze- 
saris Venedig, 
SAGRAMOSO, Chevalier de Malte. 
FRANKRIZE. JUSSIEU, ÅNT. DE, Prof. Botan. Paris, 
JUSSIEU, BERNARD DE, Profess. [De- 


monst.] Bot. Paris 


GUETTARD, JoH. STEPH., Medicus [et 
Flist. Nat.) 

ROoBBE, FRANC., Religiosus 

CHARDON, Medic. Doct. 


Lz MoOnnier, CHRIST. GUI. , 


KAST, GL., Arehiater 


Paris. 
Paris. 
Paris. 
Paris. 


IEuneville, 


SAUVAGES, FRANC. BoIss, DE, Profess. Bot. Montpellier. 


FRANKRIKE. MAYNARD; 


EN6LAND. 


BARRERE, PETR.; 
ANGERVILLE , ÅUGER., 
LUDES, 

COLLINSON, PET.; 
MITCHEL, JOHN, 
LAWSON, IsSAAC, 
ANDREW, JOHN, 
DILLENIUS, JOH. JACOB, 
SIBTHORP, HUMPIREY »; 


DONELL, JACOB, 


NEDERLAND. BOERHAAVE, HERMAN, 


Os TFRIESLÄND. MOEHRING, PAUL I. GER., 


GRONOVIUS, JOH, UREDR,, 


ROYEN, ÅDRIAN VAN, 
SWIETEN, GERARD VAN, 


CLIFFORD, GEORG, 


BURMANN, JOHANN, 
RoerrL, GuIL., 
WACHENDORF, Ev. J. VAN, 


GORTER, DAVID DE, 


Prof. Medic. 


Prof. Bot. 
Botanicus 


Medicus 


Mercator curiosus 
Medic. ex Virginia 
Medic. Exercitus 
Medicine Doctor 
Profess. Botan. 
Profess. Botan, 
Medicus Irlandioe 
Prof. Medic. [Bot 
et Chem.] 
[ Consul ] 


Senator 


Urbis 


Profess. Botan. 
Archiater Caesaris 


Juris Consuli. 


Mercator 


Profess. Botan. 
Profess Anatom. 
Profess. Botan. 
Prof. Botan. [Me- 


dic.] 


Medicus 


85 


Toulouse. 
Perpignan. 
Rouen, 


Caen, 
London. 
London. 
London, 
Oxford. 
Oxfords 
Oxford. 
Cashel. 


Leyden. 


Leyden. 
Leyden, 
Leyden, 


Amsterdam. 
Amsterdam. 


Amsterdam. 
Utrecht. 


Hardevwyk. 


JFewer. 


86 


TurztreT. MACKENZIE, MorDACUS, Medicus Constantinopel.- 


AmErI04. BARTSCH, JOHANN, Medicus Surinam, 
LoGHAN, JAMES, [Juris Consulktus 
Pensylvanice] Germantown. 
CLAYTON, JoHN, [Mercat. Virginiee] Glocester. 
BARTRAM, JoHN, Colonus [Pensylv.] 


COLDEN, CADWALLADER, [Botanicus Nove- 
boraci ] Coldingham. 
GARDEN, [ALEXANDER], Medicus Caroline [Charlestown]. 


LINNAZI PERSONA J[Joch CARACTER.] 


PoRTRAITET , som står framför Philosophia Botanica 1751 är ibland 
de bästa. Men det som Wettenskaps-Academien lät måla 1774 kan fö-. 


ga förbättras. 


STATURA mediocre stor, snarare låg än hög, hwarken mager el- 
ler fet , med tämmelig musculeuse artus och stora ådror altifrån barn- 


ålren. 


HUFWwUD stort: oceipite gibbo; ad suturam lambdoideam transverse 
depresso. Pili in infantia nivei, dein fusci, in senio canescentes. Oculi 
brunnei, vivaces, accutissimi: visu eximio. Frons in senio rugosa. Ver- 
zuca obliterata in bucca dextra et alia in nasi dextro latere. — Dentss 


debiles, cariosi ab Odontalgia hereditaria in juventute. 


NV SZ 


ANIMUS promtus, mobilis ad iram et lzxtitiam et moerores, cito 
placabatur; hilaris in juventute, nec in senio torpidus ; in rebus agen= 
dis promtissimus ; incessu levis, agilis. Fan war aldeles intet trätgirug; 
och swarade därföre aldrig dem, som skrefwo emot sig. Han sade: 
”har jag orätt, blifwer det aldrig wunnet; har jag åter rätt, så får jag 


rätt, så länge naturen warar.” 


Curas demesticas committebat uxori, ipse nature productis unice 
intentus; incepta opera ad finem perduxit, nec in itinere respexit. Han 
war hwarken rik äller fattig, men rädd för skuld. Han skref sina 
wärk ej pro sostro, utan pro konore. = Aldrig försummade han någon 
lection; men Consistorialia tracterade han som aliena. Han upmuntra- 
de altid sine Auditores: att höra sine lectioner med nöje och behag, 
Han ägde ett excellent minne alt till 60 åhr, då nomina propria begyn=- 
te att mycket glömmas af honom, som haft sådane flere i hufwudet än 
mången annor. ÅA linguis addiscendis facile omnibus war han alien i. 
hela sin tid, 


Han kunne intet gjerna förställa sig och hyckla; 

— hatade i hög grad alt, hwad högfärd heter; 

— war ej luxurieux , men lefde som andra måtteligt; 

— sof om wintren från gg till 7, men om sommaren från 10 till 5; 
— skjöt ej upp det han borde förrätta; 

— inskref alt, hwad han observerade, straxt på sitt ställe, och för- 


litte sig aldrig på minnet; 


88 


Han skref kort och nerveust alt, hwad han utarbetade; 

— wisade allestädes sig född Methodicus; 

— sade sig häldre wilja få af PRrRIsciAn 3 slag, än af Naturen ett; 
— läste på jorden Stenar, Wixter, Djur, som uti en bok; 

— war en af de starkaste Observatores wi känt; 

— war ock därföre Auctor, men ej Compilator; 

— hade altid wördnad och admiration för sin Skapare, och sökte le- 

da sin wettenskap till dess Auctor; 
= hade också öfwer sin sängkammar-dörr skrifwit: 


Innocue vivito: Numen adest. 


Sedan han war i dödsens käftar af Podager 1750, och blef cure- 
rad med Smultron, åt han hwar sommar, så länge smultron warade, så 
mycket däraf han förmådde, och magen gitte emottaga; hwarigenom 
han icke allenast totalt slapp Podagern, utan ock hade af dem mer 

vwnylla än andra af sine Brunscurer , och öfwerwann äfwen Skjörbjug- 


gen, som hwar wår ifrån unga åhren gjorde honom tung. 


[LINNAZI LYCKA, FORTJENSTER och RYKTBARHE TJ 


Gup sjelf har fört honom med sin egen alsmägtiga hand; 
- har låtit honom upspricka utur en stubbotan rot, omplante< 
rat honom på en fjerran ort härligen, låtit honom up- 


stiga till ett ansenligt träd; 


GUD 


har 


59 
ingifwit honom en sådan brinnande hog för wettenstkapen, att 
den blifwit det aldrabehagligaste; 
gifwit, att ala önskeliga medel existerat på hans tid, att 
nian kunne winna sine progresser,; 
fört honom så, att det han önskat sig och ej wunnit, blif= 
wit hans största förmon; 
gjort honom uptagen hos Meecenates Scientiarum, ja, hos de 
Öfwerste i Riket och i Konungahuset; 
gifwit honom fördelachtig och hederlig tjenst, just den han 
mäst 1 werlden önskat sig; 
gifwit honom den Flustru han mäst önskade sig, och som 
bushållade, medan han arbetade; 
gfwit honom Barn, som blifwit beskedlige och dygdige; 
gifwit honom Son till Successor i tjensten; 
förlänt honom det största Herbarium i werlden, hans största 
nöje; 
förlänt bonom gods och annor egendom, att om intet warit 
öfrigt, dock intet fattats; 
hedrat honom med Åretitel: (Archiater), 
Stjerna: (Riddare), 
Skjöld: (Adelsman), 
Namn i lärda werlden; 
bewarat honom för eldswåda; 
bewarat hans lif öfwer 60 åhr; 


124 


30 


GuDp har låtit honom få koxa in uti sin hemliga Rådkammare; 

— — låtit honom se mera af sina skapade wärk, än någon dödelig 
före honom; 

— —  förlänt honom den största insicht i Naturkunnigheten , större 
än någon wunnit; 

HERREN hafwer warit med honom, ehwart han gångit hafwer, och 


hafwer utrotat alla hans fender för honom, och hafwer 


gjort honom till ett stort namn, såsom the storas på jor- 
dene, cfr, 2 Sam. VIZ: 9. 1 Chron. XVII: 8. 


Ingen före honom har 

— —  drifwit med mera nit sin Profession och haft flere Auditores; 

— — gjort flere observationer uti Naturkunnigheten; 

— — haft solidare insicht i alla 3 Naturens Riken tillika; 

— —  warit större Botanicus äller Zoologus; 

— — utarbetat så wäl Historiam naturalem Patrice: Floram, Faw 
sam , Itinera; 

— oo  skrifwit flere wärk, rättare, ordenteligare, af egen experience; 

— —  reformerat så totalt en hel science och gjort en ny epok; 

— —  rangerat alla Naturens producta i sådan redighet; | 

— "—  corresponderat så widlöftigt öfwer hela werlden; 

— —  utsänt sina Disciplar till så många werldens delar; 

— —  skrifwit sitt namn på flere wäxter, insecter, ja, på hela Na- 
turen ; 

— — sedt så många Skaparens wärk, och så noga; ; 


= —  blifwit mer namnkunnig öfwer hela werlden; 


gr 
Ingen före honom har 
— — besådt någon Åcademisk Trägård med så många slags frön; 
— —  uptäkt så många djur, ja, så många som alla andra; 
— — samlat sig så stort Herbarium; 
— — warit Ledamot af flere Wettenskaps Societeter: 
Kejserliga A. N. C. 1756, X: 3, D10SCoRIDES secundus dictus. 
(Paris, Corresp, Acad. Scient. 1758. VI: 24. vel 18.] 
Upsala, 1758. X: 4. [IX. 27.] et per 20 annos Secretarius, 
[ab ann, 1744. X: 12, ad ann. 1765. HI: 1231] 
Stockholm, Wet, Acad., 1730. V: — >» Fundatorum unus, 
Proeses primus. 
Montpellier , 1743. V: 31. 
Berlin, 1747. Il: 14, 
Toulouse , 1750. 
Petersburg, 1754. [1755.] IX: 25. [29]. 
Florents , 1759. [fel, 1755]. XII: [17]. 27. 
Paris, Membr. Acad. Scient, 1762. XII: [8]. 11. Ordina- 
rius Octumvir. 
London, 
Engelska Oecon., 1762. VI: 16. 
Trondhjem , 1766. Primus Extraneorum. 
Celle, 1766. [1767-] VIL: 19. 
Philadelphia, 1790. 
Vliessingen, 1771. IX: [10] 20. 
Rotterdam, 1771. 


92 
Edingburgh, 1772. XI: 3. Membrum Honorarium, 
Siena, 1771. [1770]. 
Bern, 1772. 
Stockholm, Patriot. Sällsk. 1775. 

Ingen före honom har 

— — warit ibland Swänskar ordinarie utländsk Ledamot af Fran- 
ska Wettenskaps- Academien; största heder för en Lärd, 
och som nu delas af 4 Medici: MOoRGAGNI, HALLER, 
SWIETEN , LINNÉ. 

— »  Dblifwit saluterad för Princeps Botanicorum ; hwilket kan ses af 
Botanisternas bref till honom, och af deras utkomne skrif- 
ter. CAsp. BAUHINUS, TOURNETORT, SHEHARD, DIL- 


ZLENIUS , kallades annars Principes sui 2evi. 
, P . 


FLORA OFFICIARIIL 


General; LiINNZzvs CAR, Prof. Upsaliensis. 

General-Major, JussIru BERN. Prof. Parisiensis. 

Öfwerstar, HALLER ALB. Prof. Göttingensis. 
GrRonovivs J. FR, Senator Leydensis. 
ROYEN ÅDR. Prof. Leydensis. 
GESNER 

Öfwerst-Lieut, BURMANN Jout. Prof. Amstelodamensis, 


GLEDITSCH J. GoTTL. Prof, Berolinensis, 


Öfwerst-Licut.: MozEurnrInG P. H, G. 


Majorer, 


Capitainer, 


Lieutenanter,, 


Fändrikar, 


Lupwic Car. G. 
GUETTARD J, ST. 
GMEIAN Jon. GEORG, 
SAUVAGES FRANSC. 
SIBTHORP HUMPH, 
KaALM PETER 
CELSIUS OLAUS: 


PONTEDERA JUL, 


SEGUIER JoH: FRANGC;. 


BRrREYNIUS J. PHIL, 
GorRTER DAVID 
WACHENDORF Ev. J. 
BERGEN: CAR. AUG. 
LECHE' JoH.. 
MARTYN: JOHN 


BARRENE PETR. 


WAGNER: PETR,. CHR. 


MILLER PHILIP 
MAYNARD 
COLLINSON PETER 


ENS ÅBRAK, 


Rumormästare, HEiIsTER LAUR.: 


Fältwäbel, 


SIEGESBECK J, GEORG: 


95 
Medicus Jeverensis; 
Prof. Lipsiensis. 
Acad. Parisiensis. 
Prof. Petropolitanus, 
Prof, Monspeliensis, 
Prof. Oxonmiensis. 
Prof. Aboensis: 
Prof, Upsaliensis. 
Prof, Patavinus. 
Jur: Cons. Veronensis; 
Medic. Gedanensis. 
Prof,. Harderovicensis. 
Prof. Ultrajectinus. 
Prof. Viandro-Francofurt. 
Prof. Aboönsis.. 
Prof. Cantabrigensis. 
Prof... Perpinianus:.. 
Arch. Badenburgico-Culmb.: 
Hortulanus: Chelseensis. 
Prof. Perpin, [Tolosanus]. 
Mercator Londinensis. 
Medic. Petropolitanus, 
Prof, Ilelmstadiensis, 


Prof, Petropolitanus.. 


94 


[LINNES TAL I CONSISTÖRTUMACADEMICUM 17273 


Mine wärde Herrar College! 


Med så stor bekymmersamhet, som jag antog detta [Rectors] stäl- 
le för 6 månader sedan, med så stor glädje får jag ock nu lämna det- 


samma, 


Mitt bekymmer war då öfwer de oroligheter, som denna tjenst plä- 


ga medfölja ; min glädje är nu, att hwad jag frucktade, intet hänt. 


Den Nådige Guden har hört min bön, ech wälsignat mig med fre- 
den. Fred har warit inom desse helgade wäggar, att jag sluppit höra 
olåt af och ibland mine Herrar Colleger. Fred har warit utom oss bland 


den studerande ungdomen, att ingen, ja icke en enda, af dem fram- 


dragits till rätta för något fel. 


Gud förläne oss framdeles beständigt en så fredsam lefnad, så lö- 
per wår tid oförmärkt och oskyldigt. Wi hafwa intet fått så elak 
vwerld, som wi oftast göra den sjelfwve. Wi hafwa intet fått så kort lif, 
som wi ofta förkorta det med denna werldenes fåfänga omsorger och 


onödiga bekymmer. 


Jag har nu Gudi lof tjent ut/min tid och får gå ur tjensten. Det 
är swårt att tjena en enda till nöjes, swårare att tjena månge. Wi 
fordra ock gemenligen mera af wåra betjenter, än wi lätteligen sjelf- 
we, i lika situation, skulle kunna wärkställa. Ty kan ja wid afskeds- 


tagandet aldrig nog prisa mina Colleger, som warit långmodige och tå- 


95 


lige med min swaghet. Jag bör af upricktigt hjerta önska Eder det 


samma tillbakas, då samma tjenst kommer till Eder, man äfter man. 


Jag får wid detta tillfället äfwen fägna mig öfwer Academiens wäl-- 
stånd och den wälsignelse, som Gud sjelf oss förlänt, Inga tadlare mär— 
kas nu gnaga på Academiens heder. Wår egen enighet har byggt oss 
fästningen. Öfwerhet, Riksens Råd, Potentaters Ministrar hafwa be- 
sökt oss; de hafwa funnit sitt nöje i wår lefnad och wid wår Academie ; 


de hafwa uphöjdt henne till stjernorne och många önskat sig wår sällhet. 


Erindrom oss häremot de förra tider, då partier, oenighet och för- 
tal förmörkade det folk, som nu lyser af sin lärdom, af sin flit, af sm 
samdrägt, Ty böra wi skära oss pipor i wassen och därmed sjunga 


Gudi en lofsång, som törlänt oss sådan fred osh Iefnad. 


Af wäårt exempel se wi äfwen ungdomen ledas till flit, wettenska- 


per, dygd, ära, enighet och alfwarsamhet. 


Gud förläne oss samtelige månge sådane sälla tider, att wår lefnad 
må flyta fram uti en spak ström och ej brusa af werldenes gräliga få- 
fänga, då simmer wår lycka lätt med oss och ej kullbytterar mot klip- 
por och i forssar. 

Jag har den äran önska min hedersamme Successor lika lycka, lika 
stillhet, lika nöjsam styrelse, som jag åtnjutit. 

Jag innesluter mig med tacksamt hjerta hos hwar och en af mine 

S (o] I 


wärdige H:rr Cotleger, som med tålamod och godhet uptagit min tjenst. 


96 


Le 
z 


Jag bör ej häller wid detta tillfället mod stillatigande bemöta wår 
wärde Academie-Secreterares oförtrutna trogna bistånd och uprichtiga- 
ste tjenst, som gjort mitt beswär lätt, min omsorg lindrig, mine expe- 
ditioner säkre; hwilket alt skall förbinda mig städse till all uptänkelig 
ärkänsla. Gud göre H:r Secreterarns dagar så sälle, som Hir Secrcte- 


raren gjort desse mina tryggel 


[LÅÄÅRDA MÅNS OMDÖMEN OM LINNA US] 


Tu decus. omne tuis, postquam te fata tulere, VIirc, 
JUNCEERUS, Profess, Halens., in Orat. ad Dissert, THEissEniu de In 
sectorum Noxa, 1757, ostendebat, Deum ADAMO hoc 
negotium primo dedisse, ut res creatas cognosceret et 
denominarct, 

Hanc cognitionem vero lapsu ADAMI iterum deperditam 
esse proponit, ut postea nemo inveniatur, qui tantam 
creatarum cognitionem habuerit, excepto SALOMONE, cu- 
jus tanta fuit cognitio, ut ipse S, Sanctus ejus in Sacris 
Litteris mentionem facere non dubitaverit, 

Post eum multos quidem fuisse dicit, qui ut justam 
harum cognitionem obtinerent, naturse studuere, omnes 
vero preejudiciis ducti a recta via aberrasse, et LIN= 
NZEUM esse unicum, cui tam amplam nature cognitio- 


nem dedit Deus, quam ante cum nernini, ita ut hic noga 


HH 


tantum longe plura naturalia ipse vidisset et exami- 
ni subjecisset, quam ulus umquam ante eum, scd 
etiam naturalem earum connexionem et affinitatem 
adeocue fines ot oeconomiam naturae mellis perspe- 
xisset, quam antecessorum ulius, simulque magis ad 
Dei ac nature cognitionem viam monstrasset ac illi. 
Älqvum ideo esse, ut gratiam hanc Divinam in il= 
lum coilatam cum submissa Dei laude melius agno- 
scamus et veneremur, magisque ecjus vestigia sequi 
studeamus, quam forte huc usque factum est. 
SCOPOLI in Flore Carnielice Prafatione: 
”In dubiis rebus LInNn.zo sepius fidem adhibui, et 
cur non crederem viro, quo nemo stirprum charac- 
teres adspexit propius, nemo majores in Rei Her- 
barie gratiam labores iniit, nemo denique mortalium, 
per plurima sacula, tanta pröestitt, quod unus ille 
Princeps Botanicorum, cujus eximia merita eeternum- 
que nomen grata numquam non agnoscet posteritas, 
nullaque livoris macula dissipabit.” 
HuDSOoN in Flore Asclicone Prafat. p. VT. 
”At exortwm est his sdicbus novum sidus, quod orbi 
Botanico Incem afiudit, ne in somniis quidem antea 
visam, qgus partes plantarum minutissimasque nonp 


omnino observalas detexit.” 


98 


SFTILLINGFLEET in Proefat. ad Miscell, Tracts, p. XVIII 
”When we consider Linné in this light of a ma- 
ster, he must appear like HoMER at the head of 
the Poets, SoCRATES at the head of Greek Mora- 
lists, and our NEwTOoN at the head of the Mathe- 
mathical Philosophers.” 

SVEM in Histor. Literar., (Actis Nidrosiensibus inserta), 
nämner ibland dem, som wunnit lärda werldens pris, 
allenast 6 Odddelige, såsom största titul att gifva 
de Lärdaste, nämligen 

GALILEUS, Italus, Åstronomus. 
NEWTON, Ånglus , Mathematicus. 
ELEIBNITZ, Germanus, Philosophus. 
BoERHAAVE, Belga, Medicus. 
LINNÉ, Svecus , Naturae Consultus. 
GraAM, Danus, Historicus, 

BALTIMORE F. BArRo DE, Marilandiee Dominus, Gaudia Poitita— — 
”LINNZ0 Optimo, Sapienti, Sagaci, totius Europee 
Oraculo, Ornamento Regni SvecicL ——-— D. D. D.” 

HALLER de Studio Medico, p- 280., gravis auetor, mimine LINNAI 

amicus : 
”Systemate Nature primum Iinnotuit celeberrimus 
LINNZUS, qui fortissime consilio Botanicen penitus 
eruere et ordinare de imtegro sibi sumsit. Hoc ope- 


re totam Naturam in nova Genera novasque Classes 


HALLER 


99 
redegit. In Animalibus et Mineralibus idem, quod in 
Plantis, secutus consilium. Nova Epocha ab eo tempore 
in Botanicis numerari potest.” 

In Bibliotheca Botamica Vol. 2. p. 244. orditur epocham 

ultimam a LinN£Oo, 

”qui maximam in universa re herbaria conyersionem mo- 
litus est, et qui omnino pene integre suo fine est poti- 
tus. A natura ardente animo instructus , acerrima ima- 
ginatione, ingenio systematico, opportuanitatibus imprimis 
posteriore susse vite parte usus copiosissimis, cum ex u= 
niverso orbe undique ad eum certatim naturales thesauri 
confluerent, omnibus sui animi viribus, quas possidet 
maximas, in novam rei herbarise constitutionem incubuit; 
seque vivente et superstite placita sua a plerisque suis 


coétaneis recepta vidit,” 


RouvssrAu till BjÖrNstTÅHL i Paris: (Extract ur denne senares Bref i 


GJÖRWELLS Ållmånna Tidningar 1770 1. 152) 
”Ni känner då min Mästare och Liårare, åen store LaNn- 
NEUS; når Ni skrifver honom till, — — — så håla 
honom ifrån mig et mettez moi å genoux devant lut, — = 
och såg, at jag icke kånner någon större månniska på jor- 
den — — — I denna Boken [Philosopbia Botanical] är 
mera visdom ån uti de aldrastörsta Foliaunter, och i det stål- 
let at måst alla edra Böcker ifrån Norden äro tchargerade 


med förmycken erudition, så år icke et ord i denna, som 


100 


icke år nödvändigt m. m. Så mycket beröm af H:r Rous- 

skAUS mun var oförväntadt; som icke eljest talar mycket, 

och är ganska sparsam på loford; men vid Ir v. LINNÉS 

namn blef han aldeles enthusiasmerad. — — — Han sade 

ock, att ÅDANSON i Frankrike likasom Cranzius i Tyskland 

lärdt alt det de veta af H:r LINN2ZUsS, och sedan hafva de 

slitit och förklenat lans namn, at de voro otacksamme emot 

sin Mästare, &0.” 

AmicUs ad LInNnzUM scripsit verba SENECEZ de Aveusto in MAE- 

CENATEM, mutatis mutandis: 

”Tot habenti millia hominum unum reparare difficile erat, 

Ceesae sunt legiones et protinus scriptee, 

Fracta classis et intra paucos dies nova natabat, 

Sevitum in opera publica ignibus, surrexerunt meliora con- 
sumtis; 


Åt tota vita MACENATIS vacayit locus.” 


Andra Stycket. 


UTDRAG UR 
CARL LINNAI, aAvdruadD von LINNES, 


EGENHÅNDIGA MANUSCRIPTER. 


, « Similes aguoscit pagina mores, 


CLAUDIANUS. 


rIOrI 


a e 
L UR ETT EXEMPLAR AF LINNEi UNDERRÄTTELSE OM 


SITT LEFNADELOPP. 


Denna Handskrifi i Quart-format går icke längre än till år 1751. Och 
ehuru den är mindre faltstärndig än den till samma tid i föregående Stycke 
redan tryckta LefvernesBeskrifning, innehåller den likväl flera der saknade 
Anteckningar och äfven ibland med starkare uttryck anmärkta Händelser och 
fälda Omdömen. Den har ock gifvit anledning till rättelser så väl af min- 
dre ricktige Titlar på några förut anförda Skrifter, som i synnerhet af flera 
Anachronismer, rörande åtskilliga omnämda Arbetens utgifvande och uppkom- 
na utan tvifvel genom förväxling af tiden, då de blifvit utarbetade, med den, 
då de först kommit under pressen eller sedan lemnat densamma färdigtryckte. 
Detta alt har jag trodt mig på detta ställe böra bevara för glömska och för- 


SlOringe 


Titeln är: ”ViTA CAROLI LINNZI;” och nederst på samma sida finnas 
skrifne VIRGILIH verser: | 

”Stat sua crique dies: breve et irreparabile tempus 

Omnibus est (positum.) [vitae: sed] Famam (cextollere) [extendere] factiz 
Hoc virtutis opus. = — -— — — — LEN. X. 467. 599. 

På baksidan af Titelbladet stå Ovipi verser: 
”Quid properasse juvat? quid (pauca) [parca] dedisse quieti 
Tempora? quid nocti conseruisse diem? 


Si (tandem) [tamen] hic standum (est?) — — — 3 Åmor. VI. 9. sag” 


I sjelfva början af denna LefvernesBeskrifning säges, att bägge Linne 
Föräldrar ”härstammade af slätt och jemt folk, Bönder äller Präster, som 


10. 


102 


fölljande Genealogie utwisar.” Någon sådan fanns likväl icke bifogad. Men 
som jag fådt densamma ifrån annat ställe, ehuru ej egenhändigt skrifven, 


skall den i nästa eller 3:dje Stycket blifva meddelt. 


1707. [Linnzvs föddes i] — — ”Råshult by, södra gården 
— — och fastän partu difficili, war han doch mycket kiär, såsom 
första fruchten af Åchtenskapet, — — och diades at Modrens e- 


gua bröst.” 


1708. följ. ”Wid Stenbrohult, [Pastors-Boställe], wäxte CARL up 
ibland blomstren, till hwilka han med sjelfwa modersmjölken fattade så 
stort nöje, att det sedermera af ingen nöd kunne utplånas” — — 
[Såsom första anledningarne härtill anförer han], ”att Fadren altid älska- 
de Örtkunskapen; hade lärt sig några örters namn på Latin; hade sjelf 
inlagt 50 med egen hand till ett Herbarium vivum, då han studerade 
wid Academien 1 Lund; anlade, straxt han war gift, en liten Trägård 
wid Råshult, där han införde så många wäxter, han utur Trägårdar 
kunne sig förskaffa; och hade i ingen ting större nöje än i denna sin 
Trägård, mehr för sjelfwa örternas skull än någon nytta däraf, — samt 
att Modren, under det hon war hafwande, stadigt såg sin Mans inrätt- 
ningar i 'Trägården, och sedan, medan gossen ännu war helt liten, så 
snart han blef olåtig och på intet annat sätt kunne blidkas, altid stack 


honom en blomma i handen, då han straxt tystnade.” 


”Denna så till sägandes. medfödda Just för örter föröktes sedermera 


därigenoin , alt gossen hörde sin Fader ofta referera något om wäxter, 
> 3 3 Lå 


103 


som war sällsamt; att han af honom straxt fick lära Swänska namn på 
en stor dehl wäxter; att han fick stadigt wistas i den Trägård, Fadren 
anlade i Stenbrokult och hwilken, hwad differente wäxter angår, war san- 
nerligen den curieusaste i landskapet; samt att gossen fick lof göra sig 
en egen Trägård i miniatur, där han på en liten plats hade ett stånd af 


alt det, som fants i den större 'Trägården;” 


1727 ”blef han inskrefwen — = — till Student af dåwa- 
rande Rectore Magnilico, D:no S.S. Theol. Doctore [et Prof. MARTIN.] 


HEGARDT.” 


”Han war ej wähl Student, förän han kiöpte sig JoHRENII Hode.= 
gus Botanicus, äfter ”TOURNEFORT ej kunne ärnås, och af honom lärde 
sig sjelf dennes method. Han gick straxt omkring på slätterne wid Lund, 


i synnerhet uht åht hafssidan, att leta äfter örter, som han ej sedt till- 


förene.” 


”StToBAUVS såg denne ungkarlen, men fant, att hwarken ansichte, 


kläddrächt, seder äller något kunne recommendera honom, Doch wiste 
han honom som hastigast sitt Herbarium vivum, sådant han aldrig hört 
omtalas. Men förän ett åhr war förbi, hade han mäst alla örter, som 
funnos kring Lund i Trägårdar och wilt wäxande, på sådant sätt inlag- 


de uti ett eget Herbario.” 


”S'rToB/AUs märkte ifrån den natten, [han såg LInnzUus 1 sitt Bi- 


bliothek], stadigt denna ynglingens flit. Ty lät han honom nyttia alla 


sina Collegia gratis, =— — —-— —-— gaf honom underwisning om alla 


104 
Petrificata och Snäckor, och lärde honom fundamenta uti åtskillige par= 


tibus Medicinze.” -— [ESS 


1728. ”Modren ängslade sig jämmerligen, då hon såg, att CARL; 
[hemkommen ifrån Lund till Föräldrarne öfver sommaren], intet gjorde 
annat än klistrade örter på papper, och märkte då först, att få sin kiä- 


ra Son till Präst, wore nu mehr aldeles intet hopp öfrigt” 


”Föräldrarnes förmåga war ringa. De pengar CARL fick, [då han 
reste till Upsala], woro snart alle, Medicinska Wettenskapen war för- 
fallen till största barbari. Professores Medicinze läste föga äller intet. 
RUDBECK hade aldeles åsidosatt Medicinoe Studiosos och sina Lectioner, 

och RoBERrGs, den andre Professorens , wänskap uphörde, så snart CARLS 


pengar woro alle. Han begynte nu lida wärkelig nöd.” — — «= 


1729. [Men sedan han blifvit bekant med den] ”gamble hedersamr- 
me Gubben, Doct. OtrtoFf CELSIUS, — — = tackade Carr, Gud, 
som så nådigt gifwit honom: en annor StToprus i Upsala; och då gick 
hela CARLS omtanke och alla hans göromål endast uht på örter.” — — 
[Han höll också då föreläsningar för de andre Medicine  Studiosi] ”uti 


Botanicis, Physiologicis. och. Chemicis,” 


1730, ”Prof. RUDBECK = «—- skickar bud äfter LINNAUS, för 

eo nm .” 9 + . .o 1 bed 
rer honom i 'Trägarden, exambrerar honom noga och länge, och frågar 
honom. till slut, om ham ej. wille de publique Lectionerne sig åtaga. 


Han , som wiste sig, ej wara mehr än 235 åhrs Student, blir bestört. öf= 


105 


wer att skola gå fram och publice lära wid en så stor Academie. Men 
jakar likwäl därtill med wördnad, om Professoren wågade honom sådant 


committera,.”. — — 


1731. ”RUDBECKEN talade esomoftast för LINNEUS om sin ÅLap- 
ska resa, och wisade honom de örter han där funnit, vivis coloribus 
depictas.” [Af dessa har man tvänne graverade i Acta Literaria Svecie 
för år 1720, nämligen Linnea borealis, p. 96. fig. I. och Lobelia Dorta 


manna, p. 97. fig. II] 


1732, ”när wintren gått bort först i Februario, reste LINNZUS 
från Lund till Smoland, och blef där till Martiom, - När wintren äfwen 
här uphört, for han åter till Upsala, där ännu war stark winter, och 
måste där fördröja till d. 13 Maji, då alt war grönt, och han begaf sig 
på resan åht Lapland, helt allena, hafwandes ej annat med sig, än skrif- 
don, 2 lintyg och de kläder han stod uti: stöflar, liten råck och car- 
pus, en mätlstock, [baculum, qui insculptas exhibebat mensuras, Flor. 
Lapp. Lect, plag. 2], och en liten wäska för papper och pennar. Re- 
san gick åht Gefle genom Gestrikland, Helsingland och Medelpad, där han 
war uppe på Norby Knylen, och sedan genom Hernosand åht ÅnRgerman. 
landy — — där han på Schulberget at Guds nåd slapp undan med 
lilwety — — och där han straxt på Schula-skogen fick wintern igen 
3:dje gången, med godt före och mycken snö. Uti Umeå blef han af- 
styrkt att resa till Lapland om sommaren , såsom en omöjlig sak; men 
han giek ändå derpå löst. Straxt ofwanför Umeå begynte folket bryta 


på målet. Här blef en hud bolster och en ränsnara betsel; — «== 


2 


106 


Ifrån Lycksele fördes han af en Lapp till en annor, helt allena, stadigt 
till fots äller med seglande uti små båtar, som roddes mot strömen af 
Sockte [Roddaren], och buros på hufwudet af en enda Lapp förbi fors- 
sarne, som ej woro navigable; måste altså lefwa på Lapparnes nåd och 
onåd, utan att kunna tala med dem, begiära mat äller wägwisning, i 
willa skogar, bland wildt folk; lefwa som de utan bröd, dricka och salt, 


endast af färsk fisk.” 


”Då han härifrån [Rörstaa] stälde kosan åht Torneå-fjell, föll han 
en gång neder uti en springa i den uråldriga snön så djupt, att han 
måste med rep updragas, och slog sig då hårdt på högra låret; men 
kom sig doch snart före igen. Halfannor månad lefde han med Lappar- 


ne som en Lapp.” 


”Kom till Upsala i November, sedan han detta åhr — «= == 


gådt öfwer 300 mihl till fots.” 


”Af Stipendium Wrediamum fick han första halfwa åhret 8 Ducater, 


men sedermera intet för betjenternes otrohets skull.” 


1733. [Till de i Bergslagerna besökte orter tilläggas] ”Davidsberg 
och Trellbo, I Fahlun kröp LiNNAUsS om dagarne ibland stenarne i gruf- 


wan och satt om nätterna wid smältugnarne.” 


- 


1734 ”i April kom han igen till Upsala att rangera de Stenarter, 
han på resan samblat, och att få sitt nyss påbegynta Systema Lapidum 


i ordning.” 


109 


”En Magister OELREICH, sedan Professor i Lund, war denna ti- 


dem LiNNEI Discipel i Botanicis.” 


Ingen hade vågat göra LINNZUS sällskap till Lappland. Men nn, då han 
vid Pingstiden reste till Dalarne , hade många Studenter lust att följa med 


honom; och de 7 af dem han dertill utvalde, tilldelte han hvar och en sina 


göromål, 

”så att NÄSMAN blef Geographus och Concionator. 
CLEWBERG  —  Physicus — - Secretarius. 
FAHLSTEDT Mineralogus — — Stallmäster. 
SORLBERG Botanicus — - Quartermäster. 
EMPORELIUS Zoologus — - Jägmäster. 
HEDENBLAD Domesticus — - Adjutant. 
SANDEL Oeconomus — - Räntmäster.” 


[Efter återkomsten till. Fahlun] ”informerade LiInnzus äfwen Lands- 


höfdingern. REUTERHOLMS Söner uti Historia Naturali.” 


1735. 
ker Trägård.” 


[Juristen SPREKELSEN i Hamburg] ”ägde en utmärkt wac- 


[Så svart] ”LINN2Uvs såg Hydram SEBE, [med 7 halsar och huf- 
vuden, 2 fötter och vinglös samt ormlik kropp), — ——  uptäckte han 


af tändern, att detta monstrum ej war naluroe utan artis miraculum.” 


”COUIFFoRD — — i Ämsterdam, — —- som fattat ett syn- 


nerligt nöje lör Botaniquen, hade ock inrättat en oförlikaelig Trägård 


108 


på sin landtegendom, [Hartecamp], emellan Leiden och Haarlem, hwilkeng 
underhåll kostade honom åhrligen 12,000 gyllen, «= = «=: Tan sat« 
tes i största förundran, då han märkte, att LINNAUS straxt kiände de 
obekantaste Indianske wäxter, dem han aldrig tillförene sedt, allenast 
han fick öpna blomman och rächna dess partier. Förmådde honom altså. 


att blifva hoos sig öfwer wintren.” — = 


Hos BURMAN i Amsterdam fullbordar fu LINNAUsS både Bibliothedå och 


Fundamenta Botanica, dem han är 1750 begyat hos- RUDBECK, och 


1736 utgifver han bägge dessa Arbeten af trycket, äfven i Amsterdam: 


I London besåg Linnwzvs det oförlikneliga SLOANEsS Museum och hos 
DILLENIUsS i Oxford SHERARDS Herbarier , ernade tll fortsättning af CAsP, 


BAUHINI Pinax. 


”När han kommit tillbakas till Holland, begynte han straxt att be- 
skrifwa Hortum Cliffortianum. "Och som han wähl förstod, att när den 
komme uht, skulle många förundra sig öfwer de nya namnen på Vä 
terna, syslosatte han sig om aftnarne, trött af Horto, med sin Critica Botanica,” 


hvartill han hos RupBECK lagt första grunden. Han fortsatte äfven trycknin- 


gen af sina likaledes hos RUDBECK påbegynta Genera Plantarum , så väl som 


afsin Flora Lapponicas. 
1737 utkommo alla 4 dessa Verk ifrån trycket och till ett slut också Vi= 


ridarium ÖClifjortianum. 


”Då LInnavs tog afsked af CLIFForRD, fick han af honom 100 


Ducater för beswäret med Horto Cliffortiano.” 


109 
1738 [till våren ifrån hösten 17357] ”leflde LINNZzUs ganska wähl i 
Leyden på Prof. VAN ROYENS omkostnad, hörde den lärde BoERHAA- 
vENsS publique och private föreläsningar, fölgde honom till de sjuke uti 
Nosocomiis, omgicks dagligen med därwarande Lärde «=» — — och 
utgaf från trycket sina Classes Plantarum och — — sin afledne wäns, 
ARrRTEDI, Ichthyologie, den han med mycken möda extraherat ur dess 


Auctors schedulis.” 


”Beste i Rötmånaden ifrån Paris åht Rouen.” 


1739. Att Linsevs blef af Grefve Tuxssin först känd och så mycket 


gynnad, bidrog förnämligast Capt. TRIEWALD. 


, 


”Straxt förän LINnAZUs firade sitt bröllopp, hade 6 wittre Herrar, 
TRIEWALD, HÖPKEN, ÅINNEUVS, ÅLSTRÖM, BJELKE och CEDER- 


HJELM inrättat en Swensk Wettenskaps Academie i Stockholm,” 


1740. [Doctor LINnNAvs läste publice Botaniquen hela denna li- 
kasom nästföregående sommar, men Mineralogien om vintren imellan 
27359 och 1740]. — ”Således satte VWVettenskaps- Academien, publique 
Lectionerne, Ammiralitets Nosocomium och en oändelig hop Patienter 


LINNEUS nog att syssla,” 


1741 ”Januarii 20 hade LInnAzvs det nöjet, att hans kiära Fru 


födde honom en Son, den han lät kalla CARL.” 


I följande månad kom WaALLERIivs fram med sin bekanta Disputation; 


14, 


110 


Men detta oaktadt blef LINNEUS strax derefter uppförd i första tummet på 
förslaget till Medicin&e Professionen efter ROBERG, som året förut tagit 
afsked. 


Den på Manufactur-Contoirets bekostnad anbefaldta resan till Öland och 
Cothland anträdde LINNAZvs Pingstdagen , sedan han öfverenskommit med de 


6 unge Herrar, som skulle utgöra hans resesällskap, att vara honom behjäl- 
pelige, nämligen 

”JoH. MOoREUS i Mineralogicis «SAM. WENDT i Botanicis, 
GoTTFR. DuBoIs — Zoologicis, P. ADLERHEIM — Physicis. 


[FRIED. ZIERVOGEL — Pharmaceuticis.] H, JoH. GAHN — Oeconomicis.” 


”På Öland i Alungrufwan hade han så när mistat sitt ben, wid 
Blåkulla war han i sjönöd, och på öfwerfarten från Gotland i stor lifs- 


fara under en stickande storm.” 


”Sedan LINNZUS wid Michaelis flyttat till Upsala, — = giör 
han straxt en wänlig förening med sin Camerat, Lif-Medicus Rosén, 
och förgäter alt gammalt; hwaräfter desse twå Professorer bytte Scien- 
cerne i Facultate Medica.” [Och ibland de Vetenskaper, som LINNEUS 


sedan skulle läsa, nämnes här äfven Chemien.] 


17422 — — ”Det förfallna Botaniska Huset — —  nedrefs 
och åter upmurades; grunden lades till ett Orangerie; och Trägården 
fick ny indelning — — med 3 reservoirer och communications- 
trummor dem emellan, — — blef ett par alnar djupt öfwer alt ge- 


nomgrafwen, — —  föröktes med den bortom reservoirerne liggan- 


III 


de dehl, som Academien kiöpt af RUDBECKS, Sonens, Sterbhus, — — 


och riktades med alla willa wäxter och öfwer 10090 utländska” 


1743 ”Junii 14, mane hora 5, föddes LInNnI Dotter ELISABETH 


CHRISTINA.” 


1744. ”April 25 lämnade det wärldsliga, till intet ringa sorg för 
LINNAZUS, hans specielle wän och slächtinge, Åstronomen ÅNDREAS 


CELSIUS.” 


”Med hwad oändelig möda LINNZUsS reformerar Academie Trägår- 
den, kan slutas af den mängd fröen, som skickade och skänkte af DIiL- 
LENIUS, GRONOVIUS, V. ROYEN, JUSSIEN, COLLINSON, BARRERE, SAU- 
VAGE, GESNER, HALLER, GMELIN, ÅMMAN, LUDWIG, därstädes 
blefwo sådde, nämligen 1742 — 567 , 1743 = 500 och 1744 mehr än 


1000 differente species.” 


”Baron STEN BJELKE kom ifrån Ryssland och tillbrachte LINNZ9 
alla de örter, som de månge Botanici: MESSERSCHMIDT, GERPER, CME- 
LIN, STELLER, HEINZELMAN, &c, observerat och upletat i Sibirien, 


aldrig tillförene sedde, aldrig bekantgjorde.” 


”Detta åhr fick han ock Musam till Sverige ifrån Holland, hwilket 


gjorde honom en hjärtans glädje.” 


”Septemb. 8, kl. 1 om natten, föddes LINNI 3:dje Barn, en Dot- | 
ter, SARA LENA kallad. — Sed flos fuit iste caducus. Hon dog d. 25 


Sept., kl. 8 om morgonen, ex ÄAphtis, 15 dagar gammal,” 


112 


”Nu hade LInSnzvs anseende, den tjenst, hwartill han war född, 
tillräckeliga pengar, dem han till en dehl fådt med sitt gifte, en kiär 
Hustru, wackra Barn och hedersnamn; bodde i ett skönt hus, åht ho- 
nom af Academien bygdt ganska beqwämligt; och såg Trägården dagli- 
gen nalkas sin fullkomlighet. Hwad mehr kunne då en man sig önska, 
som ägde alt, intill och med ett nöje, som omöjligt kunne uphöra, så 
länge 1 hans Sambling funnos så många Stenar, i hans Herbarier och 
Trägård så många Wädxter, i hans Skåp så många upsatte Insecter, och 
i hans Lådor så många på papper klistrade Fiskar? Alt detta, utom hans 


eget Bibliotheque, gaf honom nog syslosättning och äfwen tidsfördrit.” 


”I hans rum såg man på wäggarne de bägge BUDBECKARNE, twän- 
ne hederswärde Autecessorer, aftagne så lika, att man tyckte dem fat- 
tas endast måhl. Utom dem såg man också där hänga afmålade de mä- 
ste store Botanici, :såsom TOoURNEFORT, RAJUS, MOoRISON, RIVINUS 
VAILLANT, BoERHAAVE, BURMAN, PLUEENET, BREYNIUS, COLUM- 
NA, JUNGEEMAN, KOENIG, SIMON PAULI, CAMERARIUS, CAsSP, BAU- 


HINUS, TILLI, SLOANE” 


1745 begynte tryckas på Liner Fauna Svecica, och 


1746 utlemnades till allmänheten detta för Svenska Studerande omiste- 
lNiga verk. 

”Jynii 3. fick LINNZUS den nåden emottaga DERAS KoNnNcL. HÖe- 
HETER i Åcademie Trägården, för att wisa Dem Wäxterha och Mu- 


seum.” 


rI3 
”Junii 12 antager han resan åht Westergötråland m, m, — — och 


äfter hemkomsten därifrån arbetar med Species Plantarum, ett obegrip- 


ligen swårt och widlöftigt arbete.” 


1747: ”Nu hade Historia Naturalis, genom LINNAI förtjänster, 
hans Lectioner i Stockholm och Upsala, jämte hans Resor, genom Wet- 
tenskaps Academien i Stockholm och Academie Trägården samt Mu- 
seum i Upsala, kommit i rop. Men detta war ej nog. LINNAUS be- 
går så hoos sina wänner wid Riksdagen, att ett Memorial ingafs om 
nyttan af Historie Naturalis Lectioner wid Scholar och Gymnasier, samt 
att ingen skulle få blilwva Promotus Magister, som ej presterade Exa- 


men häruti för LINNZUS. Detta bifölls.” 


1743 ”blifwer södra flygelen af Orangeriet ombygd och adapterad 


så wäbhl till Drifhus som Museum.” 


”FICK, som LINN2ZUS mycket hulpit, anklagar hemligen : 
: Su 2 NEON OD 0 : 4 vi 
4 RI kr 
LiInnzus får ett bref utaf H:r HARLEMAN, som nästan dödat honom. 


Han fick däraf ej sofwa på 2 månader.” 


”Linnzus utgifwer en Disputation de Curiositate Naturali in laudem 
Creatoris, det hans bästa wän, HALENIUS, publice opponendo bestri- 
der, ehuru han förut sedt och gillat denna Disputation. Däräfter trod- 


- 


de LiInnauvs honom aldrig mehr.” 


”Förbud utkommer att ej skicka någon bok utomlands att där tryc- 


kas,” m. m, 


114 


nd 


”Dessa 3 förargliga händelser bröto så LInnzI1 hog, att han ka- 


stade pennan ifrån sig, och sade sig hädanäfter skola arbeta lagom.” 


”Nu kom [Henr.?] Missa från Paris att höra LINNE lärdom in 
Botanicis. Aldrig hade föruht någon Student rest ifrån Frankrike till 


Upsala Academie,” 


”I åhr uptäcker LINNZUS och utarbetar Taeniam, Pan, Horo- 


logium Flore.” m. 


”I sitt Collegio hade han 140 Colleganter. Grefwe GYLLENBORG, 
Commerce-Rådet ALsTRÖM och Maltheser-Riddaren SAGRAMozo kom- 


mo att biwista hans privata Botaniska Excursioner.” 


1749 ”Dec, 24 föddes LINNAEI Dotter LovIsA.” 


1750 ”Junii 15 sjuknar han, så att han med möda kunne 
— 16 aflägga Rectoratet, hwarpå han straxt måste gå till 
sängs och wederfås något, Men änteligen blef han 


Julii 15 så illa sjuk, att intet hopp war om lifwet 


— 16, hwaräfter det resolverar sig till Podager.” 


Linnaeus utarbetar och låter i slutet af året trycka sin Philosophia 


Botanica. Men 


1751 vid årets början kommer den först ut ifrån tryckeriet. 


”Tanuar. 24 föddes LINnNAEI 4:de Dotter SARA.” 


115 


Här slutas den egentliga LefvernesBeskrifningen. Men efteråt följer för- 


teckning på LINNAEI 

2. Rön i Kongl. VetenskapsAcademiens Handlingar, till antalet 16, ifrån 
1759 till 1744. 

2. Observationer i Upsala Societets Acter , 5 stycken, ifrån: 1732 till 1741. 


5. ”Veritable Rön, insatte i Almnachor , nämligen 
1742 i HjJjorTtERS, Hus-Curer för Frossan, 


1743 — HJoRTERS, Ånmärkningar om inländska Wäxter, [Här 


handlas egentligen om Tallen och dess nytta.] 


1744 — HJorRTERS, Ånmärkningar om inländska Wäxter, conti- 
nuation. [Här slutas först underrättelsen om 
Tallen, och sedan anföres nyttan af Gra- 
nen. Den vid slutet lofvade fortsättningen 


kom aldrig ut], 


— & CELSII Underrättelse om nyttan af Waäxternes olika 
Kiön wid Åkerbruk och Trägårdar. 


1745 — CELSII,, Widare Underrättelse om: nyttan af VWäxter- 
nes olika Kiön. [Fortsättning, som här till 


slut lofvas, kom ej till verkställighet]. 


— — HJoORTERS, Continuation af Hus-Curerne för de gångbare 


Sjukdomar. [Här anföras blott Specifica i 


åå 
[9] 


e ör . såå 
Dysenterie, och fortsällningen, som vid slu- 


tar lnikkgs tohlaf 
UCL i0ivas, ute blef]: 


1746 i Horn tTers, Anmärkning. om Thee och Thée- drickandet. 
1747 — HjorRTERs, Åomärkningar om Cofé. 


1748 — HrorTErs, Anmärkningar om Brännwin. 
1749 — Wer, /AcAD:Ns, Beskrifning om ÖL” 


3, ”Opera non proprie Auctoris, sed tamen ÅAuctori maxime operosa, 

ARTEDI Ichthyologia, Lugd. 1733, 8:0. E schedulis corrasit de- 
mortui. 

FERBER. Hortus Ågerumensis, Stockh. 1739. 80. Totus LIN- 
NJEI est, 

BRoWALLII Examen [Epicriseos] Siegesbeckiane, Aboe 1739. 
4:03 Lugd. 1743. 8:0. Multa Gömmunick vil 

RovYENI Prodromus Flore Leydensis. Lugd, 1739. [1740] 8:0. Si- 
mul cum Auctore elaboravit 1758. 

GRrRoNoviI Flera Virginica, Lugd. 1739. 8:10. Una cum Åuctore 
elaboravit. 

— Museum Lapideum, [An Index Supellectilis Lapideze, 
cet.? Vid. LAUR. THEoD. GREoNoviI Biblioth. Regni Anim, 
atque Lapidei, Lugd. 1760. 4:0 p. 17.1, Lugd. 1740. 8:0o. Pa- 
riter et totaliter fere, 


GLEDITSCH. Consideratio Epicriseos Siegesbeckianse, Berl. 1740. 8:0. 


117 
RuDpercK. Diss. de Sceptro Carolino, Ups, 1731 4:0 'Totae 
KunaseE, Diss. de Betula Nana, Ups. 1743 4:0 sunt 


HeEGARDT. Diss. de Ficu, Ups. 1744 4:07  LINNAEL?” 


5. ”Opera propria [under LINNJEI eget namn utgifna]. 


Diss Hypothesis Nova de Febrium Intermittentium Causa, Har« 
der. 1735. 4:0. — Stockh, 1739. 80. — Lupgd. 1749. 8:0. [in e- 
dit. D:ni CAMPER Amoen. Acad. LInn, Vol. I:mi, p. 1—19.] 

Systema Nature, Lugd. 1735. F:o. — Hale, 1740 4:0. Lat. Ger- 
man. per LANGIUM, — Stockh. 1740. 8:0. auctius, — Paris, 
1744. 80, nomin, Lat. et Gallicis, — Hale, 1747. 8:0. nom. Ger= 
manicis, — Stockh. 1748. 8:o0. auctius, — Lips. 1748. 8:0. nommn. 
Germaniceir. 

Fundamenta Botanica, Amstel. 1736. 8:0, — ÅAbor, 1740, 4'0, — 
Stockh. 1749. 8:0. — ÄAmstel. 1741. 8:10. -— Paris. 1744. 8:0. — 
Hale, 1747. 8:0. 

Bibliotheca Botanica, ÅAmstel. 1736. 8:0. — Hale, 1747. 8:0.— An 
stel, 1751. 8:0. 

Musa Cliffortiana, Lugd, 1736. 4:0. ct. fig. 

Critica Botanica, Lugd. 1737. 8:0. 

Hortus Cliffortianus, Amstel. 1737. F:o. c. fig. 

Genera Plantarum, Lugd. 1737. 8:0. — Lugd. 1742. 8:0. — Pa. 
vis. 1743. 8:0. add, nomin, Gallicis, — Hale, 1747. 8:0. 


Flora Lapponica, Amstel. 1737. 8:0. €. fig. 


113 


Viridarium Cliffortianum, Åmrstel, 1737. 8:0. 

Methodus Sexualis, Lugd. 1737. 8:0. 

Corollarium Generum Plantarum, Lugd. 1737. 8:04 
Classes Plantarum, Lugd. 1738. 8:0. — Hale 1747. 8:0. 


Oratio de Mcemorabilibus in Insectis, Stockh. 1739. 8:0. Svethtce, — 


Lugd, 1741. 12:0. Belgice, — Paris. 1743. 8:0- Latine, [in Amoen. 


Acad. Vol. 2:d0, p. 3881. = Stockh. 1747. 80. aucta, Svethice. 


Oratio de Peregrinationum intra Patriam Necessitate, Ups. 1742. 


4:0. — Lugd. 1743. 8:0. cum aliis, — Holhu. 1751. 8:0. [in ÅA: 


moen. Åcad. Vol, 2:d0, p. 4081. 

Oratio de Telluris habitabilis Incremento, Lugd. 1744. 8:o. [una 
cum ÅNDR. CBLsU Ovatsone de Mutat. General. in Superficie 
Corp. Coelestiunil, — Holm. 1751. 8:0. [in Anmoen, Acad. Vol. 
2:d0 > p. 4301. 

Flora Svecica, Stockh. 1745. 80. c. figura Linneg. 

Iter Oelandicum et Gothlandicum, Stockh. et Ups. Tä ED. 6. fe 
Svethice. | fö 

Fauna Svecica, Stockh, 1746. &0. t. figg. 

Iter Westrogothieum, Stockh. r747. 8:0 sb. JB: Sueihice. 

Flora Zeylanica, Holm, 1747. 80, t: figg. 

Hortus Upsaliensis, Vol I Stockh, 1748. 8:0: e. figg. 

Materia Medieax, Lib. I. de Plantis, > Holm. 1749: "8:0; «. Kg. 
Oplhuiorrhize. | 


Amoenitates Academicee, Vol, I. Lugd. 1749. 8:0. ce. tabb, entis, 


119 


opera PETRI CAMPER, —- Holm, et Lips. 1749. 80. ct. tabb. 
enes, LINNE; — Vol, IL Holm, 1751. c. tabb. ou. 
Philosophia Botanica, Stockh. 1751. 8:0. e. figg. eneis, 


Iter Scanicum, Stockh, 75 80, e. tabb. äneis, Svethice.” 


6. En sådan chronologisk uppsats, som står främst i den redan tryckta 
LefvernesBeskvilningen, och äfven af lika innehåll, utom följande, 
nämligen 
2” Wik 48 AA ev / é - 

71739 Maji 22, En af de 6 Wettenskaps Academiens Fun- 


datores. 


1745. Flyttar till Academie Trägården in uti det nya Profes- 


sors-Huset,” 


a 


Härefter stå anförde Omdömen öfver 10 af de Böcker, LIinNAUus till 
den tiden utgilvit, nämligen 


1. Systema Nature, om hvilket ej säges något, som icke redan är tryckt 


i det föregående, sid. 69 följ. 


2. [Fundamenta Botanica] — — — — ”Hwad han här gjort, 
är klart af slutet, där det heter: Altså äro Stamina och Pistiller 
de essentiellaste delar, dem ingen föruht brytt sig om; altså är 
ej £ af alla' Nomina Generica Plantarum duglig; altså är intet 


Nomen Specificum rätt giordt; altså böra Varieteter föras under 


sina Species och ej räknas för särskilte plantor; altså äro flera 


120 


Partes Plantarum, än man tillförene wetat utaf, såsom Stipule, 
Glandule , Bractee; altså är ingen Character Genericus, härtill 


dags gifwen, rätt gjord.” 


3. ”Bibliotheca Botanica. I Botaniquen fattades föruht en specification 
på alla utkomna böcker, dem LiNNzUs samblat tillhopa och så 
indelt, att man straxt kan se, hwilka beskrifwit Örter, en äller 
flera, rara äller allmänna; hwilka gifwit Figurer; hwilka förfat- 
tat Floras öfwer något land; hwilka låtit trycka Hortos Botani- 
cos; hwilka rest för Botaniquens skull och hwart; hwilka på 


'Theorie; hwilka på Trägårdsmästare-konsten.” 


4, [Classes Plantarum, Utom uppräknandet af] ”alla methoder, såsom 
CAESALPINI, RAJI, HERMANNI, MORISONI, KNAUTII, RIVINI, 
RurpPi1, LUDWIGII, TOURNEFORTII, MAGNOLII, VAILLAN- 
ti1, &c.,” [af hvilka LINNZUs i denna bok gjordt ett kort sam- 
mandrag, är alt det öfriga, fast med andra ord, förut anfördt, 


sid. 721. 


5. [Critica Botanica. Om denna förekommer ungefärligen samma yt- 
trande, som redan är tryckt, sid. 72 följ.; men till slut tilläg- 
ges]: ”Man kan med skiähl undra, att LINNZUS wågade skrifwa 
denna bok, och än mehr, atthan slapp henne otadlad. Men Bo- 


tanici ärkiände sanningen, och hela wärlden ändrades däräfter.” 


6. ”Genera Plantarum, — «= =— LINNAZUS antager 7 Partes Fru- 


121 


etificationis i Blomman, — =— —-- = och giör däräfter Cha- 
racterer sådane , som inger tänkt på föruht och som aldrig be- 
höfwa ändras, ehuru många nya Genera upfinnas.” = == — wm 
[Detta var ett ganska mödosamt arbete], ”till hwilket ban exa- 
minerat och anatomieerat mehr än 10,000 Species Florum, alla 
många gånger, -— — — och hwarigenom han allena påfun- 
nit flera Genera, än alla Botanici tillsammans, som före honom 
lefwat.” -— -— — [Härefter uppräknas 191. af dessa hans 
nya Genera och säges till slut): ”Atit förtiga, det så godt som 
alla Genera kunna anses för LInNEr egna, då han måst cassera 
och sjelf omarbeta alla d: andras ofulkormliga Characterer. I 
Graminibus och Filicibus war ingen method, förän LINNEVUS 


där gjorde Genera.” 


n. ”Hortus Cliffortianus. Uti denna har LINNEUs först fört Species 
till sina wissa Genera, — — samt Synonyma — — och 
Varieteter under sina Species, — — dem han gifwit nya No- 
mina specifica, gerom hwilka örten kan kiennas ifrån alla andra 


Species, utan beskrifning, utan figur.” =— —=— =. 


8. Flora Lapponica, om hvilken ingen ting säges, som icke förut är 


NTE a nm 4 
tryckt, sid. 74. 


9. ”Musa Clifortiana. Här har LINNEUS först = == == odwit 
grund-beskrifning och characterer på Palmerne,” [m. m,, Som 


står anfördt ofvanföre, sid. 741. 


I22 


29. ”ÅRTEDI Ichthyologie. Detta wärk hade aldrig sedt ljuset, om ej 
LINNZUS vindicerat, kiöpt, renskrifwit, hopsatt och utgifwit det, 
så att man ej wet, bwilkendera man därföre har mäst att tacka, 


ÅArR'TEDI äller LINNZUS.” 


”Af alt detta kan ses, hwad LInneus uträttat förnämligast i Bo- 
taniquens — — — — Alt hade han conciperat för sig, innan 
han ännu war 23 åhr gammal; alt utarbetat, förän han kom tillbakas 
hem till fäderneslandet. Och fast han gjort mehr än de fläste Profes- 
sores i Upsala, wille de ej, då han där sökte Professionen, ärkiänna 
honom för god, förän han disputerat, — — — Men Hans MAz:T 
gaf utslag, att LINNZUS wore nog distinguerad föruht och behöfde ej 


aflägga mera prof.” 


[Sedan säger han, att han efter sin hemkomst utifrån, ibland an-= 
nat), — == —  ”gjorde första Observationen de Horticulture funda- 
sento, en sak af stort wärde,” [och fäller derefter korta omdömen om 
sina 3 första Orationer, 10 första Disputationer, Flora och Fauna Sve- 
cica, Öländska och Gothländska Resan, Observationer i VWVetenskaps- 
Academiens Handlingar, och hvad han uträttat i Upsala, sedan han blifs 
vit Professor,-m. m. Men hvilket alt är förut bekant af det redan 
tryckta, utom hvad som anföres om 3 Disputationer, nämligen — Ficus, 


att der lemnas underrättelse] ”om den underliga Caprificationen, den in; 


123 


gen tillförene förståät;” — [Peloria, att den är] ”ett widunder i natu- 
ren, funnit i Sverige af Studiosus ZidBrErRe ifrån Roslagen, som jämte 
andra wettenskaper winlagt sig orm Botaniquen;” — [och Amphibia Gyl- 
lenborgiana, att der är gjord en] ”ny decouvert om sättet att beskrilwa 


Ormar.” 


Aldrasist beskrifver han sitt utseende och sin Caracter, och detta icke 
ned inblandning af Latin utan blott på Svenska, tillven del med andra ord och 
äfven mycket kortare än det som läses sid. 86 följ. Hvarföre jag trodt mig 


böra här till slut införa denna korta beskrifning hel och hållen så lydande: 


”LINNZUS war intet stor, intet liten, mager, brunögd, lätt, hastig; 
orde alt ting promt, tolte ej sent folk, war sensi- 


gick fort, gj 
bel, blef snart rörd, arbetade continuerligen, och kunne ej 
spara sig, 

Han åht gjerna god mat och drack goda drycker; men war aldrig där- 
uti öfwerfdlöd:ig. 

Han brydde sig litet om exterieuren, utan trodde, att karlen borde pry- 
da kläderna, men ej vice versa, 

Consistorium war ej hans nöje äller gjöromåhl; ty han war till annat 
slagen och annat tänkte på, än sådane saker, som där förehaf= 


was och afgjöras.” 2 


-4 


I. UR ÅTSKILLTGA STRÖSKRIFETER. 


En AnnotationsBok för åren 1744 ——— — 1750 

Denna lilla Bok om 43 ark och i stort Octav-format innehåller 

a Observationer, hörande till Vigiliae Florum, Horologium Florae, 
Par Svecus, Hospita Insectorum Flora och Calendarium Florae. — 
De, som angå tiden på dagen, då vissa Växter öpna sina blommor 
och sluta dem åter tillhopa, samt således lägga grund för en Floras 
Timvisare , äro sedan fullständigare införde i Plulvsophia Botanica, 
p. 272—275 , och alla de öfrige i 5:ne under ofvannämde Titlar åren 
1749. 1752. 1756. utkomne Disputationer; se Åimoen. Åcad. Vol. 2. 
p. 225., Kol. 3. p. 271., Vol. 4, p, 587. — De Rön, som ulvisa, 
hvilka Insecter uppehålla sig på vissa växter och deraf hemta näring, 
äro ganska få. — De åter, som hafva afseende på Floras Calerder , 
stiga till ett stort antal och sägas vara gjorda 1748. i Upsala af MONTIN, 
i Götheborg at OsBECK, 1 Hargs Socken vid Linköping och i Ska- 
ra. De öfrige, som ej stå under någon af dessa rubriker, härleda 
sig utan tvifvel ifrån LiINNZUS sjelf. -— Hvad slutligen vidkommer 
den här befintliga förtekning på de Växter, som mer eller mindre 
begärligen ätas af de 5 hemtamda Däggdjuren, nämligen Nötkreatur, 
Getter, Får, Hästar och Svin, så tyckes den hafva varit egentliga fö- 
remålet för bokens inrättande. upptager deraf största delen och är i 
det närmaste lika så fullständig, som i den tryckta Disputationen, samt 
älven på samma sätl anordnad. Den har sitt eget 'Titelblad, och på 
baksidan deraf stå anteknade de "personers namn, som förnämligast 
bidragit till dess fullbordande. Linnzvs hade nämligen till denna 
undersökning, likasom han vanligen gjorde vid andra dylika tillfällen, 


utvalt vissa af sina Disciplar, dem han funnit mäst kunnige och på 


125 


uppmärksamme , indelt dem i 5 flockar, en för hvardera Bjurslaget, 
och saft en föreståndare för hvar och en af dem, förmodligen den 
han ansåg dertill skickeligast, men hvilken icke altid svarade emot 
del honom gifna förtroende, som närmare kan upplysas af LINN/EI 


på Titelbladets baksida befintliga uppsats, hel och hållen så lydande: 
”LINNAELI Flora Lapponica, n. 201. p. 159. 
Liber Baro BJELKE multa communicavit. 


Prof:ris KALM JIter estrogothicum et Bahusiense. 


ÅHLBOM, Gothlandus. 

HAARTMAN, - Fenno. 
Boves, VWASLBoOM, egregie KALLERHOLM, Ostrogothus. 

TÖRNSKJÅR, = Ölandus. 


| BIBERG, Medelpadus. 


EKELUND, Sudermannus, 


BrRÖMS , Sudermannus, 
CAPRE, LÖFLING WALILIN, Sudermannus. 
TUVÉN, Sudermannus:. 


SCHIULTZ, Uplandus. 


LiIDBECK, Wermelandus. 
SÖDERBERG , Wermeclandus, 
Ores, RotHoOF, nihil BARCH, Uplandus. 
BARCH, Smolandus. 
GRÖNDAHLI, Östrogothus, 


16. 


126 


SIDRÉN, Westrogothus. 
MONTIN , Gothoburgensis. 
- Å OLEERS, Gothoburgensis. 
Fovr, HACSTRÖM, pulchre 
Br.opp, VYestrogothus. 


FORNANDER , Smolandus, 


AURELIUS, Gothoburgensis, 


HALLMAN, Stockholmiensis, 

SUNDIUS, Stockholmiensis. 
Sves, FORSKÅLNL, bene LAUERBECK, Östrogothus. 

SIGOLSTRÖM, Ostrogothus. 


WAHLSTRÖM, Gestricius.” 


IKELUND, HAGSTRÖM, VWAHLBOM, MONTIN, OÖLBERS, Fons- 
KÅHL och FORNANDER nämnas inunder särskill; hvarmed meningen 
lärer vara, att dessa utmärkt sig såsom de flitigaste och bäste Obser- 
vatorer; hvilket ock är så mycket troligare, som samma namn, med 
tillägg af Mag:r LirDBECK, finnas anförde 1 den utkomna Pan Sve- 


eus; se Amoen. Acad. Vol. 2. p. 227. | 


Näst efter ”Titelbladet följer en Inledning eller ett Företal huf- 
vudsakligen af lika innehåll med det, som står i den tryckta Dispu- 
tation och egentligen i dess N:ris 5. 6. 7. Men fastän mycket kor- 
tare och af mindre ful!ständighet, förekomma likväl der några an= 


märkningar, som 1 Dispulationen saknas, nämligen att 


”Höåas dö förr af hunger än swälja en enda Lupin; Papegojor 


förtära utan olägenhet fröen af Safflor , Wachtlar af Swart Prust- 


127 


got och Starar at Språngörten; och Gådss sätta lifwet tll af 


Persilja.” 


b. Förtekning på LiNNAI Åhörare i hans Collegier, och hvilka förmod- 
ligen tillika gjorde honom sällskap på hans Naturalhistoriska ulvan- 
dringar under en eller flera af de ofvananförda årens sommar-månader. 

- De stiga till-ett antal af 153 personer, och ibland dem äro 56 1 det 
föregående redan nämde, såsom GYLLENBORG, SAGCRAMOZO , HAG- 
STRÖM, VVAHNLEOM , SIDRÉN, MONTIN, FORSKÅNL, BIBERG med 
flera. Åfven finnas der många andre väl kända namn; men öfver 
100 äro mig ännu så obekante, alt jag behöfver upplysning, innan jag 


om dem kan vidare yltra mig. 


e, Beskrifningar öfver Djur och Växter, till antalet 435 och författade; 
som LINNZvs vanligen brukade, på nästan lika många papperslap- 
par, icke större, än att 12 eller 16 sådane kunna fås af ett enda ark, 
och liggande i AnnotationsBoken lösa. Af dessa Beskrifningar äro 24 
tryckta i VON LINnés Mantissa Plantarum altera, nämligen på Sca- 
rab&eus claviger , Curculio Colon och Arator , (in Spicis Secalis Lu- 
ropae, N. UNBECK), Papilio Hecuba, Thoas, Doris, Acontius och 
Eryx, Culex Lanio , Cancer Sintcus , glacialis och en utan trivials 
namn, Ascidia vagabunda , Myulus striatulus och Pholadis, Strom- 
bus minimus och Clavus, Buccinum rugosum, Murex succinctus och 
contrarius, Genus Befaria och Genus Triopteris, Sophora alba un- 
der Crotalaria, och ändtligen Bunias balearica. Mytilus striatulus 

och Pholadis stå på samma papperslapp, likaså Befaria och Trio- 

pteris på en annan, och under Sophora alba skiljes derifrån S. au- 
stralis med kännetecken , som också blifvit införda i 2:dra Mantissan 


Pp. 5379. Den onamnade Cancer kallas didactylus, 


128 


1, 


2. 


De öfrige Beskrilfuimgarne på 21 lappar äro icke tyckte i någon 
af LINNéS utgilne Böcker , och fastän kanske hälften deraf angå Na- 
tura!ster, som af senare Auctorer blifvit i Systemer upptagne , torde 
likväl alla förtjena att, såsom LINNÉS egna, komma ostyckade till 


Allmänhetens kunskap. De äro följande: 


”MUSscICAPA gutturalis: gula alba fusco undulata, tectricibus a- 
larum nigricantibus: apice albo. 

Sturnus collaris, ScoP. Aan. I. p. 134 [CMEL. Syst. Nat. Tom. 
Is: P3 805: Me 10: "I. 

Fringilla s. Passer in Etruria Sordone dicta, MANETT. Orn. t. 
SSU le 

Avis Kyburgensis, GEsnN. Orn. App. 725. 

Habitat in Kuropa Australi, J. NVHITE, Phalaridis: seminibus 
nutritur; Motaciilee forma vita moresque; sed Fringille fe- 
re crassilies rostri: mendibula superiore pone apicem parum” et vix, 
manifeste emarginata, 

Corpus magnitudine Passeris domestici, nebulosum. Rostrum apice 
nigrum, lateribus pallidum. Gula albida: lunulis nigris. Ee- 
mora pennis aliquot testaceis. Hypochondia ferruginea, ”Te- 
ctrices alarum nigre; primi et secundi ordinis macula alba in 
ipso apice, unde Puncta alba quasi in fasciam alarvum transver- 
sam notata.  BRemiges fusce; secundarie apice albescenees. Cau- 


da emarginata: Rectricibus apice albicantibus.” 


”MOoTACILLA !eucomela , nigra: pileo abdomine uropygio crisso= 


que albis, 


129 


Totacwilla dorso pectoreque nigris, capillitio abdomineque albis, 
Act, | Novi Comm.] Petrop. 14. Pp. 503: i. 4. fi 2. 
Motacilla leucomela, Act. [Ncv. Comm] Petrop. 14. p. 584. t. 22. 
£. 3 [GMEL. Syst: Nat. Tom, ic p 974. n. ur.” 
Habitat od Wolge ripas preruptas. Mas femine dissimilis, 
Pileus, Oceciput, Abdomen, Uropygium, Crissum alba.  Reli- 
qua migra. Remiges nigricantes.  BRectrices intermedie duv 


nigre , laterales albe : fascia terminali lata nigra.” 


3. ”MOoTACILLA Tithys, nigra: cauda ferruginea, abdomine macula- 


que alarum albis. 

Magnitado Motacille albe,  Caput Dorsumque fusca: gula jugulo 
crissoque atris. Ale fusce: macula oblonga alba &e latere exte- 
riore Bemigum secundariarum. - Abdomen albidum, — Cauda 


integra uti et Crissum et Uropygium ferruginea.” 


Om den Fogel, som här menas, är LATHAWws Sylvia ZTithys el- 
ler någon ung af Phoenicurnus , som äfven blifvit så kallad , lärer icke 
kunna med säkerhet afgöras. Beskvifningen är dertill förkort och för 
obestämd. Den innehåller kännetecken , som tillhöra bägge dessa ar- 
ter och deremot andra, som icke tyckas passa på någondera. Se 
KINN: Fauns. Svec. ed+ i. ps Od. 10. 227: "> Syst. Natsred. 122 Tom. 1. 
ps 335. .n. 34. p.", GMEL. Syst. Nat. Tom. 1. pc 987, nn. 54 Öva 


NiLSsS. Orn, Svec. p. 210. sqq. + 


”MOTACILLA 
Habitat ad Caput Bone Spei, JoH. DASSAW. 


130 


Magnitudo Motacille albe. Rostrum subtrigonum non emarginatum. 
Corpus supra nigrum. Linea ab utrogue latere Colli alba. 
Pectus tfotum ferrugineum.,  Abdomen, Uropygium, Crissum 
alba.  Alae nigre: fascia alba ex Tectricibus albis. — Cauda 
subrotunda, nigra. 

An Muscicapa torquata, Syst. Nat, p. 328. 1 17? 

An Motacilla Sibilla , Syst. Nat. p. 337. n. 44?” 


”MOTACILLA 

Habitat ad Coput Bone Spei. 

Corpus statura Mot, albe, cinereum, subtus albidum. Pectus fuscum. 
Uropygium albidum, Remiges fusce; prima margiue exterio- 
riore alba; secundarie aopice albe.  Recirices nigre; extima 


NEC | ,> 
alba: margine interiore fusco; secunda apice alba.” 


”SCARABEUS EN scutellatus: thorace gibbo compres- 
so bicorni, capitis cornu furcato. 

VOET Stat, tf. 13. f. 1032 104, 

Act. [Nov. Comm.] Petr.u.p. qr.t.1i2. f.2, Scarabaeus thorace turrito: 
[Scarabeus Chorinzeeus, FABR. Syst. p.5.", GMEL. Syst. T.1. p. 1527. 
Scarabaus Jason, FAER. Syst. p, 6.", GMEL. Syst. Nat. T.1. p. 15284 
Geotrupes Chorinoeus, Fabr. Syst. Eleuth. Tom. 1. p. 5. n. 9] 
Habitat — — i 
Corpus magmun nigrum. Caput: cornu magno elongato adscendente, 


apice bijido s. furcato. Dens in gquibusdam supra taput in core 


8. 


131 


mu, Tabivm denticulatum. ”Phorax compressus in gibbum e- 
levatum, antice retusum, terminatum antice: cornibus duobus mqua- 
libus, distautibus, porrvectis antrorsum, vix capite longioribus. 


Femora dentata.” 


”PAPILIO consanguineus, Nymphalis, alis dentatis fulvis albo 


nigroque varicgalis; posticis: snbtus ocellis duobus, supra 


tribus caesis. 


JDRURY MxOl 0. de fe fö la 


[Papilio Huntera, GMEL. Syst. Nat. Tom. 1. p. 2305. sq. FABR. 


Ent. Syst. Lom, 30 Pot, på 109] 


Habitat in Virginia, Simillimus Pap. Cardui, ut incautum fallat, 


sed ale primores magis angulate. 


Ale supra Primores fulve nigro varicgate: apice punctis albis ut 


Cardui; Secundarice fulve: margine postico duplici: arcu ni- 
gro; ante marginem Öcelli quingue mnigri ceti; excepto 2 et s. 
pupilla cerulea.  Subtus Primores similes P. Cardui, ssd ad 
opicem Punctum album cum ocello; Punctum etiam album in di- 
sco rubro; Posticoe nom mnihil sinules Cardui, sed fascia albida 
(non macula albay; versus postica ocelli tantum duo IMGJOves ; 


Margo posticus duplex, prior cerulescens.” 


”PAPiLIo Nas, Nymphalis: alis dentatis variegatis; posticis sub- 


tus anterius: punctis duobus ocellaribus sanguineis, 


Habitat in India Orientali, D. D. FoOnRSTER, 


Ale Primores supra lutee: maculis 3 diformibus fasciaque arcuata 


undulata nigriss subtus luteole: antice lunulis 2 sanguincis nigro 
cinctis. Posticoee supra lutem: margine postico fusco; ante postica 
[marginen] Puncta 5 nigra fasciam formantia; subtus lutescen- 


tes ; versus basin Puncta 2, (altero onteriore), sangvinea morginue 


nigro; postice Punacta 5 minuta nigricantia.” 


All Hesperia Nais, FABR. Ent. Syst. Tom. 3. P. a. p. 292. n. 
115.”, är en helt annan Fjäril, kan lätt inhemtas af bägges sins emellan 
jämförda beskrifningar, så väl som af stället i Systemet, der LINNés 
Nais bör insättas, nämligen ibland de sista af hans Papiliones Nym- 


phales Gemmati. 


”PAPILIO —— Plebejus: alis caudatis nigris, supra 


Oo 


diseo cyaneo, subtus ferrugineis. 
Habitat — — — FoOoTHERGILL. Post P. Cupidinem inserendus. 
[Papilio Alcides, GMEL. Syst. Nat. Tom, 1. p. 2345. n. 736. 
Hesperia Ålceides, FABR. Ent. Syst, Tom. 3. P. 1. p. 283. n. 86."?] 
Corpus statura et magnitudine Pap. Cupidinis, nigrum,  Antenonze 
clavate nigre. Ale omnes supra migre: disco communi cyaneo 


nitido; subtus ferruginee s. cinnamomee.” 


(0, ”PHALAZNA Omicron, Noctua, spirilinguis: alis superioribus O albo 
> SP 2 
ifscriptis; inferioribus ferrugineis immaculatis. 
ITabitat in America Sepiemtrionali, ANNA BLACKBURNE. 
Habitus Ph, Gamme, Corpus tinereum incisuris albicantibus. An- 
tennee nigre.  Pedes nigri geniculis albis. Ale superiores 


tupra griseo-nebulose, o albo notate, infra cineree ; inferiores 


11. 


12. 


13. 


133 
supra helvole, latere anteriore magis fuscescentes, infra cineree 


et subferrugineg: puncto arcuque nigro obsoletioribus.” 


”PHALANA —— pectinicornis, spirilinguis: alis albis con- 
coloribus: limbo nigro; corpore flavo. 

Habitat —— — — FOTHERGILL. 

Statura Pap. Brassice , sed major pilosior. Corpus totum flavum. 
Antenna dense pectinicornes nigre. Ale omnes albe: limbo la- 


to fusco, linea alba vepanda perreptato; sed subtus linea deest.” 


”PHALAENA = Geometra , pectinicornis: alis albis 
concoloribus subfasciatis : punctis nigris, 

Drury Exot. 17. t. 8 f. 3. 

[Phalzena catenaria, GMEL,. Syst. Nat, Tom. 1. p. 2461. m 660.; 
FABrR,. Eat. Syst. Tom.3. P. 2. p. 140. n. 41, "] 

Habitat in Noveboraco, ANNA BLACKBURNE, 

Corpus mediosre album. ÅAntennee utrinque pectinate. Caput Pun- 
ctaque 2 supra alas aurantiaca, Aloe patentes rotundate utringque 
concolores albe; Puncta nigra subconcatenata: quasi triplici or- 
dine transverso, primo prope basin, secundo in medio, tertio i4 


margine postico, prater Punctum nigrum in disco.” 


”LIBELLULA Jlongissima: oculis distantibus, abdomine longissimo, 
DrunY Exot. 2. p. 87. t. 48. fi i. 
[Libelula linearis, GMEL. Syst, Nat, Tom. 1. p. 2625. n. 45. 


17. 


134 


n4. 


25, 


260, 


Agrion linearis, FABR, Eat. Syst, Tom, 2. p. 388. n. 5. I. 
Habitat ad Caeput Bone Spei. 
Ale erecte anguste hyaline.  Abdomen cylindricum longissimum; 


alis tripio longius, cerulewm.” 


IMYRMELEON nigrum: alis medio fascia posticeque maculis albis 


Habitat in Africa, D. D. FOTHERGILL. 

Corpus Myrm, formicarii, sed ale latiores, et tolum nigrum. "Ån= 
tenn& setacem. Ale nigre contolores: fascia alba lincari inter 
zupta in medio, sed postice maculis albis plurimis majoribus mar 
gis sparsis” 

”ICHNEUMON phyllophoras, mger: ano folioso: aculeo corpore du= 
plo longiore, 

Habitat — — — FOTHERGILL. 

Corpus statura Ichn. macrouri, [Mant. Plant. alt. p. s40.”T, totans 
atvum glabrum. - Äbdomen subsessile, Cauda exserit Folium 
moajusculum cordatum verticale albidum diaphanum et Aculei 

Tibice lutece, 


Setas 2 nigras, corpore duplo s. triplo longiores. 


uti etiam femora antica.” 


”PHALANGIUM longipes: corpore minuto lincari Izevi, pedibus 
longissinrs. 

[Cfr. Pycnogonum spinipes, FABR. Faun, Gröml, p. 232". 

Habitat in profundo Maris Nervegicet, | 

Corpus stetura Phal. gvossipedis I. Opilionis hujusque mognitudine, 


album lineare oblongum. "Thorax ovato-oblongus obtusus Icvisa 


18. 


19. 


135 


Palpi sub thorace filiformes 3-articulati; vix thorace longiores. 
Chele&e 2 bidigitate ad basin thoracis, vix eo longiores: brachiis 
biarticulatis.  Pedes 5 parium, filiformes, longissimi, articulis 
$: pare primo reliquis breviore: ovario globoso flavo, in medio 


pedi adnexo.” 


”SCoRPIO — pectinibus 5-dentatis, manibus subcor-= 
datis sexangulatis. 

Habitat in Sumatra, Jon, DASSAW, 

Corpus piceum leve.  Chelee supra, preter carinatos angulos, tricas 
yinate, subtus unicarinate. Ungues rubri. Digiti fusci,  Pe= 


ctines dentibus 5. Abdominis latera mollia cana.” 


”CANCER Digeresis, brachyurus: thorace levi: linea transversa 
insculpta, marginibus serratis; chelis lzevibus. 


Habitat Gibraltarie. NWEITE,. 


Corpus fotum leve. "Thorax subquadratus convexiusculus Ievis: in 
medio lineola excavata tramsversa. — Frons: margine transverso 
tenui, pone marginem obsolete quadriloba: marginibus lateralibus 


serraturis 3 1. 4. Chele et Pedes leves. Cauda inflexa ovata 


absque ciluis.3 


”CANCER —— brachyurus: thorace levi antice rugoso; 
marginibus serratis; chelis tuberculatis, 


Habitat in Carolina, D. GARDEN. 


Thorax «cordato-subrotundus, convexiusculus, Ievis. suturis aliquog 


136 


20, 


21. 


notatus, antice rugosus s. scaber. Frons emarginata subhispida: 
margimbus lateralibus : serraturis 6 I, 7. Antenna örevissime. 
Chelze et Brachia extus muricata tuberculis obtusis.  Pedes & 
hispidi: ungue tenui subulato.  Cauda inflexa ciliata pilis 


densis.” 


”CRINUM Aasiaticwm, Spec. Plant. ed. 2. Tom. 1. p. 419. 
Habitat ad Caput Bore Spei. 
Bulbus solidus. Folia nervosa gwingquepedalia perennia, caulem tonm= 


pressum formantia. Corolla supera, Stamina corollé breviora. 
Pericarpium saccatum foetum bulbo orbiculato compresso.” 
Alt det öfriga, som står skrifvet på denna lapp, finnes infördt i 


Mantissa Plant. Altera, p. 362. sq. " 


”SCHMIDELIA. Character emendatus. Octandria Monogynia. 

CAL. Perianthium tetraphyllum: foliolis subrotundis obtusis patu- 
lis; duobus exterioribus concavis, duobus interioribus planis. 

Cor. nulla. 

STAM. Filamenta octo, setacea, calyce paullo longiora. Anthe- 
re ovate incumbentes. j 

Pist. Germen didymum subrotundum compressum. Stylus filifor— 
mis, longitudine staminum. Stigmate duo oblonga, ; 

PER. dicoccura 

SEM. | 

Habitus Rhois Toxicodendri. Rami flexuosi. Folia ternata subsera 


rata. Bacemi axillares simplices.” 


Må 


137 

Dessa sista anmärkningarne, som redan äro tryckte under Schmi- 
delia racemosa i LInNNés Mant. Plant. dels den 1:a sid. 67. och dels 
den 2:a sid 514, kunna lämpas både på detta Genus och på ett nya- 
re, kalladt Ornitrophe. Men den ofyanför stående beskrifningen på 
Fröredningsdelarne, som icke blifvit utgifven af LINNnNé, är alde- 
les öfverensstämmande med den senares generiska Caracter, utom 
hvad Blombladen angår, hvilka i detta Slägte äro ganska små och ti- 
digt affalla. Af alt detta skulle man således lätt kunna blifva förd 


på den misstanken, att Ornitrophe och Schmidelia, som nu räknas 
för tvänne åtskilda Genera; se Juss, Gen, Plant. ed. USTERI p, 274. 
och WiLzipD. Spec. Plant. Tom. 2. p. 322. 455., icke torde vara mer 
än ett enda, med några olikheter, som kanske snarare härflyta ifrån 
en mindre noggran undersökning, än befinua sig i sjelfva naturen. 
Visst är det åtminstone, att de exemplar af Schmidelia racemosa, 
som jag efter min återkomst ifrån Africa såg och examinerade i 
framl. S:r JoseEru BANKS's rika Örtsamling i London, hörde alla till 
Ornitrophe. Skada var, att jag samma gång icke hade tillfälle att 
äfven rådföra LINNéS egna Herbarium, som i denna sak bör gifva 
det säkraste utslaget, emedan det då redan blifvit vill Norwich bort- 


flyttadt. Se vidare härom AFz. Disp. Rem. Guin, p- 43—51, 


Till slut får jag anmärka, att de xo Species af ofvanbeskrifne 21 
Naturalster , nämligen 4, 5.83. 10, 11. 14. 15. 17. 18. och 19, vid hvil- 
ka jag icke gjordt Ullägg af mer och mindre säkra Synonyma, har 
jag med alt mitt bemödande icke em gång gissningsvis kunnat finna 
under något namn i de Auctorer, til hvilka jeg för nä varande haft 
tillgång. De må således tills vidare anses för nya, ehuru det är gan= 


ska troligt, att flera af dem redan äro genom trycket bekanta, 


133 


2. [Lyckönsknings-Skri ft, kallad] ”Ödmjukt Offer, då — — 
Herr OLoF RuUDppEcK, Sonen, Doctoren och Professoren uti A- 
nmatomien och Botaniquen wid Upsala Academie, — —  Her- 
ren till Bohlstadwik och Rydingholm, celebrerade sin namnsdag uti 
Upsala d. 29 Jul. 1731, frambrächt af dess ödmjukaste tjänare, 


CARoLUS LINNAZUS.” 


rn . . A / 
Efter en kort inledning fortfar han sålunda? 


”När menniskian i detta omwäxlande lifwet hunnit förskaffa 
sig och de sina nödtorfiigt uppehälle, hwad söker hon då mehr; 
än att, äfter den oundwikliga bortgången, kunna gjöra sitt namn 
odödligt till någon tid hoos Åfterkommander? — — — Sådant 
förmena sig somliga winna genom stora Familier; andra genom 
Adelig stam och härkomst; andra genom prächtiga huus, kyrkjor 
och slott; andra genom förnäma tjensters beklädande; andra ge- 
nom stor lärdom; ja, hjälten, som wågar sitt dyra blod och kjä- 
ra lif, söker det genom tapperhet. Men, genom alt detta winnes 
doch sällan mehr än 100 å 200 åhrs åminnelse. Ty de största 
Rikedomar förswinna; de härligaste Slott ruineras; de ansenliga- 
ste Städer blifwa till intet; och de mächtigaste Riken underkuf-= 


Was,” -— — — 


”En späd planta; en förgängelig ört, will jag däremot offra 
på titt altare, Store RUDBECK, titt namn till ewärdelig ähra; 


Denna kallar jag RUDBECKIA, ex auctoritate omnium Botanicorum 


139 


et per corisequens etiam mihi consessa, Den skall gjöra titt namn 
odödligt och bära det fram för Konungar och Förstar, för Botani- 
cos och Medicos, ja, för alla menniskjor, så att, om hela wärlden 
tege, skola Örterne Rudbeckie, tahla, så länge Naturen icke förgås, 


och Foglarne Rudbeckiane sjunga om titt edla namn.” 


”Kong GENTII wisdom är af Ilyrierna förgäten, EUPATORII 
tapperhet, LYSIMACHI regemente och VALERII rike äro af men- 
niskjorna längesedan förglömde, Men örterna Genatiana, Hupato- 
vinm, Lysimachia och Valeriana ropa upp deras namn åhrligen utan 


återwändo.” 


> ”CHIRON!S medicamenter och ZEscULAPII Skrifter äro för 
långliga tider tillbakas förkomne; men deras namn grönska ewär- 
ligen uti örterna Centaurium och ÅArselepias.” [efr. G.R. BorHMERI 


Comm. de Plomt, in IMemor. Cultorum nomin, p. 40. n. 39. Asclepias.] 


”Då de one Bröderne Ant. MusA och EUPHORBUS blefwo 
af Kejsar AUGUSTO med ärominnen bekrönte, tyckte Musa sig 
wunnit det förnämsta, i det han fick en Kopparstod på Roms 
Torg och EuPHorBUs allenast en liten Ört. Men si! det har; 
händt twärtom. Tiden har nu gjort Musz stod till intet; Eu- 
PHOEBL planta grönskas och föröker sig åhrligen alt mehr och 


mehr.” 


”I slik afsicht har jag kallat upp denna ört äfter Tig; RUD- 


BECK, och haft därtill större orsak än någor annor. Ty hwadå 


hafwa Konungar och andra Herrar för skiähl att i Botaniquen 
söka heder? Hwad wilja Therapeutici, Anatomici och slike gjöra 
här. Men här, på de Elyseiske Slåttmarkerne, har Tu kämpat som 
en hjälte. Tu har wist Tig tapper att anskaffa manskap ifrån den 
afllägsna Lappmarken, dit ingen Botanicus föruht wågat resa. "Tu 
har såsom en hurtig Fåltherre i tina unga åhr upstält och com- 
menderat tin Armee med förstånd. Ty är ock största skjäl att 
Tu här till slut triumpherar, och att denae Soldaten står wid tin 


dörr utstofferad med titt seger-liberi.” 


”Denne Soldaten, jag menar Örten, är hög , hwarmed betek- 
nas tin person och tjänst, smal, hwarmed wisas tin gestalt, — — == 
och delar sig i många stjelkar med en myckenhet blommor och 
fruchter, såsom lika många träffeliga smycken, hwarmed Tu fram- 
för andra Tig utprydt, nämligen Botanica , Ornithologia, Anato= 
mia, Poösis, Philologia, &a &a. Blommorna utsiras med stråhe 
Jar , emedan Tu genom dessa wettenskaper lyser, som Solen bland 
stjernorna, icke allenast för oss Swänskar, utan ock för alla Eu- 
ropas lärde män, — — — Roten är perennis, på. det hon 
hwar sommar må gjöra titt namn nytt. Örten är hortensis, — — 
men fins öfwer hela Europa och allestädes tit titt namn komma 
bör. Blomman wänder sig städse äfter Solen, och är den sam- 
ma, som the store RUDBECKAR, Fadren oeh Sonen, burit i si- 
na Insignia och Deviser, och samma, som denne senare nu bär i 
i sitt adliga wapen. Således quadrerar alt på denna här upnäm- 
da Ört? 


IAI 

”Tag henne altså emot icke för wärdet, utan för effecten. 
Jag har icke kallat henne upp, att därigenom winna någon wärlds- 
lig förmon äller en lumpen penning, utan i den afsicht, att jag 
såsom en ringa Botanicus borde för tina dater Tig rättmätigt i- 
hogkomma, Jag har icke upkallat henne, att jag därmed än mehr 
skulle tillwinna mig tin gunst, utan att jag måtte frambära ett litet 
wördnads-offer af tacksamt hjärta för den stora godhet mig härtils 
blifwit bewist. ”Tager Tu altså henne nu emot såsom en skyl- 
dighet och ej som skjänk, är jag glad och har ärhållit, hwad jag 
önskar. Jag, som tillförne af alla för min fattigdom war förach- 
tad, är nu genom tin ynnest af alla blifwen ährad. Jag därföre 
gifwer poma, qui non non habeo aurea dona. Fwad mer som ex 
arte fordras att Botanice illustrera detta namn, skall jag widare 
ex professo gjöra uti mina Fundamenta Botanica, [snarare Genera 
Plantarum, vid. ed. 1, p. 262, RUDBECKIA.]|, och jag har redan gjort 
det uti Horto Uplandico, som oförtöfwadt lärer winna sin fullbor- 


dan.” [Förmodligen menas här Ädonis Uplandicus Anuo 1731. Vid. 
LINN. Bibl. Bot. ed. 1. p. 79]. 


”Store Gud, som låtit Wälborne Herr Professorn räckna 71 
sina namnsdagar, lät ej numertalet blifwa försnart fullt; —-— — — 
utan lät honom i roo få öfwerlefwa ännu många sådana med sin 
kjära Husfru CHARLOTTA RoOTHENBURG och deras små Lifsarfwingar, 


den wälborna Jungfrun, Mademoiselle CHRISTINA CHABLOTTA och 


289. 


142 


Herrarne OLoF FRIDRICH, ÅLEXANDER och ÅDOLPH! Lät dem 
såsom späda telningar få af sin stam draga ömnog föda, tills de 
förmå sig sjelfwa försörja! Lät ock mig få ynnest att kunna wa> 


ra mitt Härskap till behag och de små Herrarne till tjänst” 


Häraf kan slutas, att LINNEUS icke ännu d. 29 Julii 12731 tänkt 
lemna RuDpBEcKs Hus. Men alt han sedan fann sig nödsakad dertill; 


innan samma år gick till ända, kan ses ofvanföre, sid. 17. följ. 


3, Underrättelse om Lappmarkens odling, ibref till Lands- 


höfdingen GABRIEL GYLLENGRIUP i Umeå, dat. Upsala d. 1 Oct. 1733e 
Triherre GYLLENGRIIP hade delta år blifvit Landshöfdinge i Wester- 


bottens Län, se HuLPHERsS om detta Län sid. 9. not. a (15, och LINNZUS 


hade året förut besökt våra Lappmarker , där han funnit ett grässlag 
växande, hvilket han här uppgifver såsom tjenligt att odla på dessa o=- 


fruktbara fjälltrackter, och om hvilket han yttrar sig sälunda: 
”Följande Puncter äro så klara, alt jag ingalunda drageribe- 


tänkande dem för Höga Öfwerheten declarera: 


1:o Mästa delen af Lappmarken består af torra sandhedar , på hwil- 
ka ingen wanlig säd kan wäxa, emedan kjölden destruerar 


den samma. 


2:0 Denna slags säd wäxer däruppe af sig sjelf, och tål altså gan- 
ska wähl den starkaste winterkjöld. 


3:o Den wäxer på sand äller moo, utan mylla, och kan altså sås 


på Lappska hedarne, där lika jordmåhn finnes, 


143 


40 Fiöen äro skabllösa, som af de här inneslutna, ännu omogna; 


tydligen kan ses. De äro altså i detta afseende bättre än 
Hwete och Råg. 

5:0 Deras storlek synes älwen häraf till sin längd, men i omoget 
tillstånd, och altså äro desse till tjockleken försmahla. Då de 
blifvit rätt mogna, äro de dubbelt så tjocka, och förslå con- 


sequenter tll föda som wanlig säd. 


6:o Axets storlek wisar det här innelyckta, som ej är utwalt stort; 


utan ordinairt, taget på den tiden det stått i blomma. Det ce- 


derar altså icke andra sädes-ax. 


3:0 Alla skahl i axet äro lika som i Hwete , och hörer altså den” 


na säd till Hweteslächtet, 


8:o Som Hswete, Råg och Korn, duger åen altså till föda, Ihwil- 


ket ock at smaken än mehra confirmeras. 


g:o Ålla örter låta så sig, men inga så lätt som säd- och gräs- 


slag, hwaraf följer, att detta kan sås utan minsta swårighet, 


10:0 Roten går ej uht, sedan den en gång framburit frö, som an= 
nor säd, utan står öfwer wintern och flera åhr bortåht, Ty 
kan denna säd lättare cultiveras, än all annor, då man slip- 

a a d äl 4 : FER o o - 
per så den ährligen; hwilket är en ogemen besparing både i 


arbete och utsäde, 


21:0 Att halmen är sträfware än på Hwete, märkes nog; men den 


synes icke desto mindre kumna tjena till foder, då sjelfwa 
granriset och annat, som är många gånger sträfware, kan 


brukas, 


22:0 Rötterna äro tjocka, hwita och söta; torde consequenter kun= 
na anwändas till bröd, lika så wähl som Österländernas Ra- 
dices Cyperi, och långt bättre, än hoos oss bark och Miss: 


ne-rötter. 
23:o Med rötterna låter äfwen detta sädslag plantera sig. 


24:0 Men det wore fåfängt att härtill kunna persuadera Lappar, 
Nybyggare och Bönder; ty de gå aldrig ifrån sina förfäders 
wana, utan komme saken att wärkställas , så borde jag sjelf 
få resa till Westerbotten och där hämta frö till någon quanti- 
tet, emedan andra känna dem ej ännu. Om sedan Wälbor- 
ne Herr Landshöfdingen låte så dessa fröen, och sjelf distri- 
buerade dem uht till Eappska Prästerna, skulle Nybyggarne 
taga dem emot med upräkta händer, då de blefwo öfwertya 
gade om nyttan däraf, och skulle sedan bruka denna säd, 
hwarigenom Fäderneslandet kunde med tiden winna många 


Tunnor guld,” 


Att det sädesslag, som LINNAZUS här menar, är hvad han sedan 
kallade Elymus arenarius , och den vi gifve namn af Sirand-Råg och 
Strand- eller Sandhafre , är ganska säkert. Ty under: Triticum ra- 
dice repente , foliis rigidis , LINN. Flor. Lapp. n. 34, har framl Dir 


SOLANDER i sitt exemplar af denna bok med egen hand tillskrifvit: Z- 


149 


lymus arenarius, hvilket jag 1 Banksiska Bibliotheket sjelf sedt. Län. 
ge räknade LINN£Us detta och andra under samma genus nu hörande 
grässlag till Triticum, och det var först i Hortus Upsal, p- 22, som 
han beskref 2:ne species af Elymus, och i Syst. Nut. ed. 6. p. 85., som 
han med några ord skiljde detta Slägte ifrån Triticum, fastän han sedan 
icke af trycket utgaf derpå full beskrifning, förrän i sina Genera Plant. 
Holm. 1754. p. 36. n. gi. HuLPHERS i sin Beskrifning om Westerbot- 
ten säger sid. 220., att Sandhafren trifs särdeles väl vid Nedre Torneå 
Kyrka, och Demonstratorn D:r WAHLENBERG underrättar oss 1 sin 
Flora Lapponica , att den växer emellan 70 och 71 HLatituds graderna 
vid hafvet öfver hela Nordlanden och Finmarken 1 öfverflöd, och vid 
Tana-elfvens sandiga stränder, samt emellan 65 och 66 graderna i Umeå 
Lappmark på fiera ställen vid Zindel-elfven äfven till myckenhet, och 
ändtligen ait den här i Norden öfver alt, isynnerhet vid elfvernas ute 


lopp, är så frodig, att axet deraf blir öfver en tum tjockt. 


Det är i anledning af hvad nu blifvit anfördt, som man ej kan inse 
orsaken, hvarföre LINNAzvs hvarken i sin Florula Lapponica, uti Act. 
Lit. et Scient. Svec. Vol. 3. ann. 1732 , nämner Strandhafren , om det 
icke skall vara Gramen loliaceum , radice repente, C. B., p. 47., eller i 
någen af sina Böcker eiterar Flor. Lapp. n. 54., eller i sina Anmåärk- 
ningar om nyttiga Växter, som kunde och borde planteras på Lapp- 
ska Fjällen , införde i Vet. Acad:s Handlingar 1754 sid. 182-189,» 


äfven uppgifver Elymus arenarius, såsom nyttig alt der odlas. 


[I en senare skrifvelse till Landshöfdingen Baron GYLLEN- 


fa 


GRIP, dat. Faklun d. 29 Aug. 1734., säger LINN&£vs]: ”Nu ändt- 


. . . 
ligen har jag absolverat min 7 weckors långa resa genom Öster 


746 


och Wester-Dahlarne, Doalska Fjellen och en liten del af Norrige; 
och under densamma gjort märkwärdiga observationer i Historia 
Naturali och Oeconomica. Jag har hållit journal i Geographien, 
Physiquen , Mineralogien , Botaniquen, Zoologien och Oeconomien. 
Jag har ock fått anledning till nya projecter, huru Fjellen possi- 
blast skulle kunna cultiveras och det genom rotwäxter, hwarpå 


naturen sjelf lämnat mig, genom ny autopsie, åtskilliga exempel” 


4, Yttrande om Klintebo Hälso-Brunn, hvilken HäLPHERS i 
sin Förtekning på de i Sverige uptagne Mineral-Brunnar, sid. 19, med 
dessa ord omnämner: Grytnås eller Klintbo Brunn vid Dalelfven, 3 
mil ifrån ÅAvestad, blef af Arch. v. Linné försökt 1733, och till nyes 
uptagen 1764 igenom Doctor PRINTZ, sumt då vidare examinerad. År 
årligt i bruk, och har platsen blifvit skånkt till ståndig ego af JAN 
ANDERSSON i Håste och Norberg. LinNnNzvs, som tyckes hafva blifvit 
rådfrågad om denna Brunns beskaffenhet af någon, som ville deraf be= 


tjena sig eller redan gjordt det, utlåter sig derom på följande sätt; 


”Att några dagar gjöra försök att dricka af detta wattnet, i 
tanka, att där det honom ej hulpe, det dock mindre skada skulle. 
Ålter åtta dagars drickande fant han sig ifrån sin passion endtle- 
digad och befriad. Nu som detta watten består af samma prin- 
cipicer, som de andra i Swerige bekanta Surbrunnar, har det o-« 
twilwelacktigt samma effect. Tjenar altså i all Skjörbjugg, Mjält- 
sot, Podager, Gickt, Sten, Ryggwärk, Fråssa, Hufwudwärk, Ör- 
värk, Catharr och oräkneliga andra sjukdomar, som ej specifice- 


ras kunna, såsom flytande sår, förskjämd mage, &:a. Tjenar dock 


147 


aldeles intet i Lungsot, Kräftan, ej heller i Weattusot, där det 
icke wore i begynnelsen och af en förståndig Medico underhul< 
pes. Utwärtes tjenar wattnet till bad, att styfwa och gjöra spän- 
stiga de utwärtes delar, som i hwar kropp på hwarjehanda sätt 
blifwit förlamade, besynnerligen om den gula Ochran, som där 
finnes, dässemellan pålägges. Sjelfwa hinnan däröfwer har samma 
kraft, som wid andra Surbrunnar, att rena och hela elacka ögon. 
Hälsones Gud ware med sin wälsignelse wid detta wattnets bru- 
kande! Honom ske lof i all äwighet! I hastighet författat af CARD 
LINNEZUS” 


III. UR MEDICINSKA FACULTETENS PROTOCOLLEER 


Medicinska Faculteten i Upsala har en Protocolls-Bok, som går ifrån bör= 
jan af år 1742 till slutet af år 1777., och hvilken således, på några måna- 
der når, innefattar samma tidelängd, som Archiater YON LIiINNé här vid Aeas 
demien var ämbetsman. Den är ock af honom sjelf egenhändigt skrifven, nå- 
några få ställen undantagne, hvilka nedanföre skola anmärkas, och den ins 


nehåller följande: 


2 Förtekning på Professorerna i Medicinska Faculteten, 15 till anta= 
let, "ifrån och med CHESNECOPHERUS till och med SIDRÉN, jämte 
årtalen, då de blifvit befordrade och med döden afgådt, samt deras 
indelning i Practici och Botanici, Theoretici, Anatlomici, m. ms 
hvilket alt är upptaget i de LefvernesBeskrifningar öfver Medicin- 


ska Facultetens Ledamöter, som framl, Professoren, D:r J. G, As 


149 


CREL, infört i Bihanget, sid. 67 — =. 176., till sitt Presidii- Tal 
om Låkare- Vetenskapens Grundlåggning och Tillvåxt vid Ri- 
kets ålsta Lårosåte i Upsala, hållet uti Kol. V. etenskaps-Acade- 
mien d. 10 Aug. 1796. 


2. Egentliga Protocoller, som innefatta underrättelser om de van- 
liga Faculteten tillhörande göromål, såsom Stipendii-, Candidats- 
och Licealtiats - Examina, Förslags uppsättande, Promotioners firan- 
de; Svar på ankomne Bref, Betänkanden i hvarjehanda mål; samt 
Förtekningar på ventilerade Disputationer, närvarande Medicine 
Studiosi och hvarje Termins Stipendiarii Regii ända till hösten af 
år 1759., då en särskildt Stipendiat-Bok inrättades. I dessa Proto- 
coller, såsom mäst af LINNZUS sjelf författade, finnes mycket af den 
beskaffenhet och det värde, att det förtjente tryckas. Men det 
skulle denna gången blifva för vidlöftigt, och jag inskränker mig 
derföre nu blott till några få och korta artiklar, dem jag vill anfö- 


ra efter årtalen: 


1742 ”Maji 21, emellan kl. 3 och 4 äfter middagen, afsomnade Me- 
dicinee Professoren Doctor Lars RoBErRG, äfter kort sjuk- 
dom, af Tussi Senili på sitt 79 ålders åhr, sedan han warit 
här Medicine Theoretice och Practice Professor ifrån 1698 
äller uti 44 åhr.” 


”Maji 22. Devisen [på Facultetens nya Sigill] är twänne or- 
mar, beteknandes bägge Medicos. Den ena håller ett Ågg, 
(vite principium), Physiologien; den andra ett Cransium, be- 
märkandes Pathologien. I fältet synas några Wixter, bety- 


/ 
149 
dandes Meteriem Medicam, med öfwerskrift: His servamus wur- 
bes. - Wäxterne äro Franhenia , Rudbeckia, Rosa, Linnea, eme- 
dan desse: FRANKEENIUS, RUDBECK, RoséN, LINNAUS warit 


Horti Academici Preiecti och Botanices Professorer.” 


1744 ”April 16 beswarade Faculteten Consistorii Hernösandensis 
bref af d. 20 Marti, som ankom d. 7 April, och uti hwilket 
Consistorium begjär nogare wittnesbörd om de framsteg Med. 
Candidaten GIssLER gjort uti rebus medicis, och om han 
därutinnan wore så grundelig, att han kunde förestå den be- 
ställning, som skall inrättas wid Herudsands Gymnasio medelst 
Physices Lectionens och Proviucia!-Medici Syslans copjunction, 


enligt HAns Masg:rs Bret af d. 3 Nov. 1743.” 


AT Medicinska Facultetens Handlingar upplyses, att GIssLER hos 
Faculteten begärt dess förord till erhållande af dörtvänrne syslor, som 
nu skulle förenas i Hernösand , sedan sista Physices Lectorn derstä- 
des, SÖDERSTRÖM, till Pastorat fädt befordran; att Faculteten hos 
Upsala Academies dåvarande Canzler, RiksRåd. Grefve GYLLENBORG, 
tull samma beställning följaktligen recommenderat honom, såsom född 
z Norrland och således van vid både Nationen och Climatet, utom det 
alt han gjordt Faculteten fullt nöje i Examen Theoreticum; och 
alt han i anledning häraf genom ansökning till oftanämde sysla sig 
anmält; men att DomCapitlet, innan det företog sig borigifvandet 
deraf, ville förut af Faculteten göra sig nogare uuderrättad, om 


GissLER verkligen egde den insickt 1 Läkare-Vetenskapen, att han 


10, 


tullika kunde vara Provincial-Medicus, och hvarom Faculteten ge- 
nom skrifvelse försäkrade Consistorium, sedan GISSLER förut sam- 
ma dag efter med honom anstäld Examen Practicum blifvit formli- 


gen erkånd för Licentiat. 


1745 ”Mart. g. På Hans Mar:rts Remiss, som till Faculteten 


inkom d. i Dec, 1744, angående Doct. HAMNERINS förslag till 
en Chirurgie Professions inrättande wid Upsala Academie, pro- 


jecterades det swar, att Chirurgien nu läses af Practices Profes- 


soren åhrligen, då BoErHAAVII Institutiones expliceras.” 


”April 30 och Sept. 30 ankommo, och Oct. ir beswarades Col- 
legii Medici Bref om Succedanea Thee, Coffee och Chocolade, i 
anledning af HANns Mar:rs befallning, att sådane at inländske 


Wäxter skulle upgifwas, på det de utländske måtte kunna om- 


bäras.” 


I detta svar, hvartill conceptet, med LinNzri egen hand corrige- 
radt, ännu förvaras i Facultetens Acter, säges, att för Theet finnes 
i Sverige intet genuinum succedaneum, utan föreslås att ifrån China 
förskrifva Thee-Busken, som försäkras tåla vårt climat.: Men ime- 
deltid uppgifvas bladen af Citron-Meliss , al den Årenpris, som kal- 
las Chamaedrys , och af Linnés-Ört, såsom de hos oss tjenligaste, att 
brukas i stället för Thee. — Med Caffe har i hela Sverige ingen 
växt slägtskap, mer än Caprifolium och Try. Men som deras frön 
äro försmå och man vet, att den empyreumatiska oljan är det för- 


nämsta i Caffet, så nyttjar man i dess ställe brända Årter, Bönor, 


151 


Lupiner, Flelgryn och Malt, m. m. — Hvad ändtligen Chocolade 


angår, så torde man i stället för detsamma kunna betjena sig af den 
drycken, som allmänt tllredes i Hushållen af brändt Hvetmjöl med 


Ågg-gula , Canel och Cardsmummor. 


1746 April 30 afslogs väl det till Faculteten d. 9 Nov. 1745 remitlera- 
de D:r VVALLERII Project tll ett Laboratorium Chemicum vid Kgl. 
Academien i Upsala, och det förnämligast i brist på dertill erforder- 
liga medel, som befarades skola öfverstiga 70,000 D:r K:mt. Men 
förmodeligen gaf likväl detta Förslag första anledningen till den ej 


långt derefter inrättade Chemiz Professionen. 


17149 ”Febr, 20.  Quzastionen, på huru lång tid en Cursus Pra- 


lectionum Publicarum uti Facultate Medica bör absolveras, be- 


swarades sålunda: 


RoséN LinNZUS 
1, Demonstrationes ÅAÅnato- i. Demonstrationes Plantarum in 
micee hwar winter, Horto hwar sommar. 

2, Pharmaceulica 1 åhr 2. Materia Medica 1 åhr 
3. Physiologia 1 åkr 3. Semiotica 1 åhr 
4, Pathologia 13 åhr 4. Dixta 1; åhr 
5, Praxis tt åhr 5. Historia Naturalis 13 åhr 

ergo 5 åhr” ergo 5 åhr.” 


1750. ”Oct. 26. Upsattes förslag till Medicine Adjunctus äfter 
Doct. GoTTSCH. WALLERIUS, som blifwit Chemie Professor, och 


på detsamma upfördes : 


15 


2 Med, Licent. HASSELQUIST, som rest åht Palestina. 
2: Med. Licent. VWAHLBOM, 


3. Med, Licent. SIDRÉÖN, som rest till Göttingen.” 


Förnt säges, alt älven VWAHLBOM skulle resa utrikes, men ice 
ke tull hvad ställe. 


”Nov. 7. Doctor WALLER Supplique till HAns Kor. Hög- 
HET att få säte och stämma uti Facultate Medica, och af Con- 
sistorio Academico communicerad, togs nu i öfwerwägande , då 
Faculteten för sin dehl tyckte, att Chemie Professionen hörde 
rättare till Philosophiska Faculteten för Metallurgiens skull, 
hwarföre den egentligen blifsvit antagen, och som Prefessorn än=- 


doch skulle i Philosophien examinera alla Promovendos,” m. m. 


Hans ansökning afslogs äfven af KONUNGEN d 13 Febr. 1751, med 
tillägg, att Chenu& Professorn skulle vid Fhilosophiska Examen no- 
gare undersöka alla Medicine Studiosi och deröfver lemna dem sär- 
skildt betyg med approbation , och att han: skulle bafva lika rätt med 


Medicin&e Professorerne till inseende öfver Upsala Apothek, m. m. 


1756 ”Maji 18 introducerades Lif-Medicus SAMUEL ÅURIVILLIUS, 


som blifwit utnärd till Medicine Professor Ordinarwus.? 


”Archiater RoséN, som ifrån 1740 med mycket beröm löre- 
stått denna Profession, och ofelbart ibland alla Swänska Medi- 
cos, som äro äller warit, äger den största lärdom och experi= 


ence, hade nämligen fått tillståed att byta sysla med sin Mög» 


153 
som tli"örene warit Bibliothecarius Upsaliensis, på det han med 


stör:e ro och bequämlighet måtte få skjöta sin hälsa uti dun ull 


stundaude alderdomen.” 


1758 vid Vår Te: minens slut, sedan LINNAUsS ditintills ifrån och med 
1742 ensam fördt och renskrifvit alla Faculteleus Protocvoller, begyu= 
te först AURIVILLIUS och derefter SIDRÉN att med honom vexla om, 
men äudåä ej altid hvarannan Termin. Ty äfven under denna tiden 
hände, alt han ibland hela året öfver var Facultetens Protocollist; 
hvarutaf man kan sluta till hans ogemena flit och oförtrutna bemö- 
dande att fullgöra alt älven det minsta, som han ansåg vara en skyl- 


dighet, 


1759 ”Januar. 22 täcktes Hans Excellence, Ilustrissimus Cancel- 
larius, sedan HANS KONGL. Marr den 5 Dec. sistledne förord- 
nat, det en Demonstrator wid Botaniska Trägården skule anta- 
gas, utiurda fullmacht för CARL LINnnevs, Filius, att wara 
samma Demonstrator uti Horto Academico ; Hwarwid han jem- 
te den heder, som Adjuncto och Prosectori äfter tjenstens in- 
rättning tillkommer, doch tjenar utan lön, intill dess Academiens 


Räntcamare framdeles 'kau finna tillgång därull” 


1767 ”Mart. 4 afsomnade Facultetens hederliga Ledamot, SA- 
MUEL ÅURIVILLIUS, Kongl, Lif-Medicus, Anatomigze och Pra- 
ctices Professor, af en fatal Hemitritea cum angustatione fau- 
cicum , sedan han prydt detta Lärosöte uti 11 åhr [såsom Pro= 


fessor], och med mycken lärdom lyst 1 weriden, Han lämnar 


äfter sig en Ånka, född YON RosENSTEIN, med 8 små wackra 


barn. Han dog i sin bästa ålder 46 åhr gammal” 


”Maji 11 uprättades förslag till Medicine Professionen äfter 
ÅURIVILLIUS, hwartill sig anmält Prof. Anat, Holm Doct, RoL. 
MARTIN, Province. Med. Calmar. Doct. JoH. GuUsT. WAULBOM, 
och Adjunct. Med, Facult. Doct. Jon. StorénN, Alla 3 på en 
gång promoverade; alla 3 Anatomici; upstältes därföre äfter 


tjensteåhren 


1. Dir SIDRÉN, 17 åhrs Medicine Adjunct, excellit Physiologia, 
2, D:r MARTIN, 12 åhrs Ånatomie Professor, excellit Anatomia. 


: 99 


3, D:r VWAHLBOM, 22 åhrs Provincial-Medicus, excellit Praxi. 


”Sept. 8 utnämde Hans Marz:T Doct. SIDRÉN till Practices 
Professor, hwaräfter han tog d. 30 Oct. sin introduction med 
oration De tuenda KFruditorum valetudine, och d. 23 Nov. sitt 


rum i Faculteten såsom dess Ledamot.” 


1773 ”Dec. 10 beslöt Faculteten, att Professor Linné Fil. skulle 
nästa Termin läsa pubblice, då Archiater Linné kommer att 


resa till Bibel-Commissionen i Stockholm ex mandato Regis.” 


1775, för Höst- Terminen, är det sista Protocoll Linné egenhändigt 


skrifvit. 


1776 Dec. 6 introducerades Anatomizx Professoren ÅDOLPH MURRAY 


etter hållen oration De Statu hodierno Scientiae Anatomicae. 


3. 


155 


Pere. 10 anstältes Examen Practicum med Candid. GCERSDORFF 
hemma hos Decanus Arch. och Ridd. von LINnné för dess sjuklig- 
hets skull, och för samma orsak kunde han icke heller då examine- 
ra. Detta var sista gången han deltog i några Faculiets - göromål 


De Counsistor:ella lade han redan förut lemnat. 


Dec. 16, då Med. Cand. SANTHESSON och DuBB undergingo Exa- 
men Practicom, var Arch. Linné för sjukdoms skull frånvarande, 


och i hans ställe examinerade Prof. LINNé, 


Dec. 20, då Med. Lic. och Mag. Doc. HELLENIUS ventilerade sin 
Gradual-Disputation De Hyperico, presiderade äfven Prof. LInné i 


sin sjuka Faders ställe. 


1777 Oct. 17 introducerades Hist. Nat., Mat. Med. och Dizfet. Profes- 


soren CARL VON LINNÉ, efter hållet Tal De Incremento Botanices 


in hoc, quo vivimus , seculo. Hans Fader, Archiatern, kunde hela 


detta året icke taga minsta befattning med något enda göromål. 


”Doctores creati Upsalixe ab anno 1741 ad annum 
2768.” 


Denna underrättelse om Medicine Doctors-Promotionerna 1 Upsa- 
Za har Linn? med egen hand skrifvit. Men den är för vidlöftig att 
nu kunna tryckas, om det också skulle behöfvas, då framl. Professor 
Jon. GusT. ACREL ful!ständigare afbandlat samma ämne 1 silt Pro- 
gramm lill Doctors-Promotionen, hvilken han såsom Promotor höll 
d. 13 Juniv 1700. 


I Medicinska Faculteter inskrifne Studerande, med un- 
der: ättelse, hvad deras Föräldrar varit, när de sjelfve biitvit födde, 
kommit tl Academien och låtit sig såsom Medicine Studiosi antek- 
na, jämte flera dem rörande omständigheter, Lisxnzavus begynte för- 
modligen denna Matrickel år 1742, och inskref derulti sådana, som då 
här vid Academien mer och mindre syslosatte sig med de till Medi- 
cinen hörande vetenskaper, och dem han efter hand kurde påminna 
sig. Hvarföre ock denna förtekning i börian är hvarken fullständig 
eller 1 ricklig chronologisk ordning. Det första inskrifnings-året är 
1737, det andra 1740, det tredje 1741, det fjerde 1745, och sedan 
alla de påföljande åren ända till och med 1777, men altid mer och min- 
dre vexlade om hvarandra; och för många ibland de älsta Medici är 
intet inskrifnings-år anteknadt. — Hela antalet af dem, som här finnas 
uppräknade, bestiger sig till 204 Personer, ibland hvilka 14 varit Fin- 
nar, 2 Norrmäånner, 3 Danskar, 2 ifrån Hollstein, 5 ifrån IWiborg, 
r ifrån England, + ifrån Hamburg, 1 ifrån A'gier och 2 ifrån Ame- 
rica, samt 2 födda i Tyskland, men som följde med F'r 'dra n> 
till Sverige, och 2 ändtligen födda i Stockholm af Tyska F-rild.ar. 
Af dessa 4 sistnämde, så vida jag ännu vet, flyttade blott Prof. 


JoH. AND. MURRAY ur Riket. 


Utom dessa 284 Studerande, som blifvit upptagne i Facultetens 
Matrikel, och af hvilka 242 äro af LInNNAUvs sjelf inskrifne, finnas 
äfven andra endast i Protocollerna anteknade dels såsom Examinera- 
de , dels såsom Stipendiater och dels såsom blott Medicinze Studiosi, 
till eit antal af 60, nämligen 54 Svenskar, 2 Finnar och 4 Tyskar, 
&f hvilka 2:ne stannade quar i Riket. — åndtligen hafva 18, som stå 


hvarken i Inskrifnings-Catalogen eller i Protocollerna, under Linné 


157 


disputerat, och ibland dem voro 4 Ryssar. -- Dessa nu uppräknas 
de tillhopa 362 Personer, utom många andra, i Facultetens Handlin- 
gar icke nämde, som både enskildt och offentligen åtnjuut denne o= 
dödlige Mans undervisning , och bland hvil.a flere äro mig bekante, 
kunna och böra allesamman anses för hans Disciplar och förtjena i 
detta afseende särskild uppmärksamhet. Men att nu lemna en möj- 
ligen fullständig underrättelse om hvar och cp a” dem alla, skulle blilf= 
va förmycket vidlöftigt och upplaga mer rum, äu jag denna gängen 
har att meddela. Jag får således spara detta ull eti lägligare tillfälle 


och vill nu endast anföra dem , som jag tror eller visst vet vara lef- 


vande, nämligen 
2:0 Inskrifoe i Faculteten, efter den ordning de der äro anteknade, 


12. ”DAvID ScHULTZ [adlad SCHULTZ VON SCHULTZENHEIM, 
M.D. o. C.M., Kon:s Förste Archiater, Ordförande i Kongl. 
Sundh. Colleg. med Presidents rang och värdighet, C. W. 
'O. m. St. K., Vet:s Acad:s Senior sedan år 1808.] Född 
d. 27 Mars 1752. Fadren Chirurgus wid Dahl-Regemen- 


1” 


tet. Student i Upsala 1752, Inskrifven i Faculteten —". 


2, ”ADOLPH FRIDRICH WEDENBERG, [M. D., Kongl. Lif- 
Medicus, R. W. O.] F. d. 5. Oct. 12743.  Fadr. Handlande 
i Stockholm. "Stud. 1763. Inskr. 1764”, 


3. ”AnpDErRs BLAD, [M. D., Protessor och Medicus vid Strand- 
bergska Läkare-Inrättningen i Stockholm för fattige Stånds- 


20, 


158 


personer]. F. d. 2 Januar. 2748. Fadr. Handlande i Oster 


botten, Stud. 1764, Inskr. —” 

4, ”PrerR CorRNenivs :Tinnezvs, [M. D., Assessor och Me- 
dicus i Daga Härad i Södermanland, BR. W. 0.) F. d 
24 Aug. 1747. Fadr. Prost och Kyrkoherde i Simtuna 1i 


Westmanland. Stud. 1755. Inskr. 1755.” 


5, ”CARL PETER THUNBERG, [M. D., Med. och Bot, Pro- 
fessor i Upsala, Academiens Senior, C. W. O.). F. d. 
11 Nov, 1743, Fadr. Handlande i Jönköping. Stud, 1761. 


Tnskr. 1761.” 


6. ”ÅNDERS JoHAN HAGSTRÖM, [adlad HAGSTRÖMER, M. 
D. o. C. M., Medicinal-Råd, General-Directeur för Sjuk- 
skötseln vid Lazaretterne i Riket, Inspeetor och Anat, Prof. 
vid Kongl. Carolinska Institutet i Stockholm, BR. N. o. W. 
Od. F. d 8 Sept. 1753. Fadr. Inspeetor på Lemma Bruk 


i Södermanland. Stud. 1762. ITnoskr, 1769.” 


7. ”SvEN ÅNnDERs Henis, [M. D., Medicinal-Råd, Kongl. 
Förste Lif-Medicus, R. W. O,, R. af S:t Anne O:s 2:a 
Cl): F. d 17 Aug. 1752. Fadr. Bruks-Inspeetor wid Hu- 
saby i Småland. Stud. 1769. Inskr. =.” 

8. ”Perr Duger, [M. D., Öfver-Fält- Läkare, Förste Ami- 
ralitets —- Medicus i Götheborg, C. W, O., BR. K. C. XII:s 


159 
OJ]. F.d 14 Januar. 1750. Fadr Wågmästare i Mariastod, 


Stud. 1768. Inskr, 1769.” 


9. ”JAcoB ÅLm, [M,. D., Assessor i Kongl. Sundhets-Colle- 
gum, Art. Obstetr. Prof. och Direct. vid Kongl. Carolin- 
ska Institutet, R. W. O.J. F. d 10 Maj 1754.  Fadr. 
Rådman i Upsala. Stud. 1766. Inskr. 1771.” 


10. ”JoHAN PETER WEsTRING, [M. D., Kongl. Förste Lif- 
Medicus och Practicns i Norrköping].  F. d. 24 Nov. 1753, 

Fadr. Borgare i Linköping. Stud. 1772. Inskr. 1775. 

11, ”JoHN RoTtHERAM, [M. D., Professor of Physick in the 
University of S:t Andrews in Scotland, lefde icke länge 
sedan]. F. d. 25 Sept. 1751; — Fadr. Practicus i Staden 
Newcastle upon Tyne i England, Stud. 1773. Inskr. 1773.” 


12. ”CarRL H. WERTMULLER, [M. D., £. d. Provincial-Me- 
dicus i Stockholms Eän]. F. d. 8 Aug. 1752. Fadr. Apo: 
thekare i Stockholm. Stud. 1770. Inskr. 1779.” 


23, ”SAMUEL NicLAS CaAssTRÖM, [Commerce-Råd i Kongl. 
Commerce-Collegium, R. N. OJ. F. d. 3 Dec. 1763. 
Fadr. Rector wid Catheral-Skolan i Upsala. Stud. 1770. 
Inskr. 1777.” 


2:0 Stipendiater i Facultieten, i den ordning de först fådt Stipendium, 


260 
24. ”MAGNUS REINHOLD: ÅPIARIE, [Åssessor och Apothe- 
kare i Wexid. F. d. 19 Jul. 1752. Fadr. Apothekare på 
samma ställe. Stud, 1768]. Stipendiat 1768 och 1769 i 


2 Terminer.” 


25, ”LARS: GRANDEL, [Kongl Medailleur, Professor och Di- 
recteur: i Academien för de Fria Konsterna i Stockholm, 
Född 1750. Fadr. Greece Lingu. Lector vid Gymnasium 


i Skara. Stud. 1769]. Stip. 1769 och 1770 i 2 Ter= 


miner.” 


26. ”SAMUEL ÖDMANN, [Th. D., Theol. Pastoralis Profes- 
sor och Seminarii Director i Upsala, L. N. O. F. d, 25 
Dec. 1750,  Fadr. Prost och Kyrkoh. i Hjelmseryd i Små- 
land, Stud. 1768]. Stip. 21770., 1771 och 1772 i 4 Ter- 


miner.” 


27, ”LARS: CHRISTIAN TincestADIUS, [M. D., Medicinal- 
Råd, C. W. O. Född 1750. Fadr. Kyrkoherde i Lunda 
och Kihla. Församlingar i Södermanland, Stud. 1759],  Stip. 


1773 1 2 Termin,” 


289. ”SvVEN INGEMAR LIuNnGH, [Lands-Kamererare, R. W. 
O. Fi. d. 5 Junii 1757. Fadr. Prost och Kyrkoherde i 
Björkö och Nåfvelsjö Församlingar i Småland. Stud, 1775]. 
Stip. 1776 och 1777 i 2 Terminer.” 


10r 


3:0 Endast nämd i Protocollerna ibland Medicine Studiosi. 


19. ”JoHAN CARL Roos, [M. D., f£ d Fattg-Medicus i 
Stockholm, Född 1745 på samma ställe, der ock Fadren 


var Bryggare. Stud. 1759], Presens 1767 om wåren” 


£:0o Hvarken Inskrifne eller Stipendiater eller i Acterna ens. omtalte , 


anförde i den ordning, de först kommit till Upsala. 


20. Hans Excellence Herr PEDER ÄNKER, Norrsk Stats-Minister, 
R. o. C. af K. M. O0., C. m. St. K. af K. D. D; O., täcktes 
Sjeif underrätta mig, då jag år 1799 under hemresan ifrån Eng- 
land besökte: Norrige, att Han hade varit Studiosus i Upsala 


2764 och räknade sig då ibland: LInnés Disciplar. 


2. FRIDERIK LUDVIG MoLTKE, Dansk Grefve och Geheime- 
Råd, var hos Linné i Upsala 1764, och lefde ännu 1819 i Lu- 
beck 74 år gammal. Se NyEruUrs Progr. till Jubil. d. 29 Sept. 


1019 3:0 sid. 19. 


22, ANDERS EHRSTRÖM, Kapellan i Kronoby Moderkyrko-För- 
samling i Finland. F.d. 16 Junii 1745. Fadr. Bonden och Hä- 
radsnämdemannen Eric HANssoNn: Ers: i Nerpes. Socken. Stud, 
1763 i Upsala, der han sedan vistades r z:ne år, afhörde LiN- 
Nés Föreläsnivgar och: åtföljde honom: på hans Botaniska Ex- 
cursioner. Utdrag ur de: artiga underrättelser, som han beha- 
gat skicka mig angående sim store: Läromästore, skall vid lägli- 


gare: tillfälle blifva meddeldt, 


762 


25. JONAS ASPELIN, Th. D.; Prost och Kyrkoherde i Dådesjö 
Pastorat i Småland. F. d. 50 Oct, 1744. — Fadr. Comminister 
1 IWexiö Stift, Stud. 1764. 


24, JONAS WETTERLING, Prost och Kyrkoh, i Sjösås Pastorat i 


Småland. F. d. 24 Januar. 1746. Fadr. Bonde äfven i Små- 
land. Stud. 1765. 


Bägge desse Prostar äro uppgifne af Curator för Smålands 
Nation såsom ännu lefvande och LInnés Lärjungar, den tid de 


här vid Academien voro studerande, 


25, JOHAN WinzoMm, Th. D., Dom-Prost och Prim. Theol. Pro- 
fessor i Upsala, L. N. O. F. d. 9 Oct. 1746. Fadr. Commi- 


nister i Ulricaehamns Tandt-Församling. Stud. 1768. 


26. ÅDAM AFZELIUS, M. D., Mat. Med. och Dietet. Professor E. 
O. i Upsala. F. d. 7 Oct. 1750. Fadr. Contr:s-Prost och Kyr- 
koherde i Larfs Pastorat i IV estergöthland. Stud. 1768. 


27, JOHAN ÅrFZzELIUS, Chem. Professor Emeritus i Upsala, R. 


W. O, FF. d. 13 Juni 1753. Fadr. Prost och Kyrkoh, i Larf, 
Stud. 1769. 


Sistnämde 3 Professorer bivistade ungefärligen samma tid, fe. 
re eller färre Terminer, LINnnés Föreläsningar och följde om 


Somrarne med honom på Excursioner, 1 synnerhet på 1770-talet. 


205 ILEONARD GYLLENHAL, Major, R. W. O. F. d. 3 Dec 1752; 
vå Säteriet Höberg i Wånga Pastorat i Westergöthland. Fadr. 


Cornets Kom 1769 till Upsala, der han begagnade sig af LIN- 


163 


weös undervisning, och har sedan blifvit en i Entompologier 


namnkunnig och för grundlighet vidtberömd Auctor. 


29. JONAS HALLENBERG, Canzli-Råd, Riks-Historiograph, 1. N. 
O. F.d. Nov. 1740. Fadr. Bonde i Småland. Stud. 1771. 
Adlad 1818. Af sin odödlige Landsmans och vördade Inspectors 
uppmuntrande föreställningssätt intagen, fattade lust för Natu= 
ral-Historien i synnerhet Botaniken och förskaffade sig derutin- 
nan större insigler , än många som blifvit till Medicime Doclo- 
rer promoverade, 

30, Nins SAmUrL SwEpbEeErus, Kongl. Hof-Predikant, Contracts> 
Prost och Kyrkoherde i Näsby och Ervalla Församlingar i 
IV estmanland. FE. d. 24 Aug. 1751 1 Stockholm. Fadr. först 
Kongbh, HolPredikant och sist Kyrkoherde 1 Stultuna Pastorat 
ej långt ifrån IV esterås. Stud. 1774, och var hela detta år en 
Hitlig Linnés Åhörare, hvarefter han giort sig känd som Ento- 
molog genom sina vackra beskrifningar på en mängd nya Spe- 
cies och äfven några nya Gencra af Insecter. 

"AT 

Om några af Linnés Disciplar, som ännu lefva, skulle i of- 
vanstående Förtekning, såsom af mig okände, vara förglömde, 
bvilket är ganska möjligt, så kan detta hjälpas till nästa gång, 
då jag skall bjuda till att både fylla brister och rätta fel, son 
oacktadt alt mitt bemödande jag vet i densamma nu finnas, Jag 
skall ock då, med dessa fullständigare underrättelser om de nu 
letvande, förena korta biographier äfven om alla, som äro döde, 


både Svenskar och Utländningar, så vida jag om dem kan er- 


hålla någorlunda tillförlitelig kunskap genom Vänners och Släg- 


tingars , Samlares och Gynnares benägna biträde. 


3. Uppgift på Svenskar, som utrikes disputerat och antagit Me- 
dieinge Doctors - Graden, såsom LÅHRMAN, DAALHEMIUS, EHJÄR- 
NE och audre, men hvilken, med tillägg af många flere sådane 1- 
bland våra äldre Läkare, nu finnes tryckt i framl, Prof. PET. JON. 
Brecon Inträdes-Tal om Stockholm för 200 år sen och Stockholm 
au för tiden, m. m. hållit for Kgl. Vet.s-Academien d. 20 Aug. 


17530. sid. 150 följ. 


iv. UR LINNAEI BREFVEXLING MED SVENSKAR: 


LINNÉ hade ett långt större antal af Correspondenter, än man allmänt vet och 
någonsin kan föreställa sig, icke allenast på utrikes orter nästan öfver hela 
verlden, och af hvilka 70 uppräknas här frammanför sid. 32--86, utan ock in- 
om Sverige i alla Folk-Classer, förnämligast ibland de Lärda samt i allmän- 
het sådane Herrar och Män, Högre och Lägre, som gynnade och älskade Ve- 
tenskaper, men egentligen Natural-Historien. Af dessa hans bref äro väl mån- 
ga redan förstörda, men också många dels genom tryck och dels i samlingar 
ännu bevarade. Hvad de förra angår, som blifvit skrifne till Utlåndningar, 


har jag hitintills haft tillfälle att deraf se och genomläsa 


2:0 26 Bref till ALBERT VON HALLER, daterade Museum Cliffortianum, 
Amsterdam, Leyden, Hartecamp , Stockholm och Upsala 1737-= 
1749, och alla tryckte i Epistolarum ab Eruditis Viris ad ALB. 


165 


HALLERUM scriptarum Pars I. Latinae. Vol. I. 11, III. Bernae 
1773. 1774. 8:0, samt omtryckte i Collectio Epistolarum, quas ad 
Viros Illustres &a scripsit CAR. äå LINNé &a. Ed. DiETER, 
HENR. STOEVER, Hamb. 1792. 8:o p. 1 - - 71. 


2:0 2 Bref till THOMAS PENNANT, daterade Upsala d. 3 Dec. 1756 och 


d. 2 Maji 1773, samt tryckte i SToEVERS nyssnämde Collectio E- 


pistolarum &:a p. 72. sq. 


3:0 20 Bref till DOMINICUS VANDELLI, daterade Upsala 1759 - - 1773, och 


7:0 


tryckte iz Florae Lusitanicae et Bruasiliensis Specimen, et Episto- 


lae ab Eruditis Viris, CAR. å LINNé &:a, ad DOMIN. VANDELLI 


scriptae , Conimbricae, 1788. 4:0 p. 75 - = 90: 


1 Bref till Kongl. Vetenskaps Academien i Paris, dateradt 
Upsala 1763, tryckt i Analecta Epistolarum &:a, Diss. OL. AND. 
Kwös, Specim. II. Ups. 1787. 4:0 p. 20. sqq., och omtryckt af 
STOEVER, [I. c. p. 74. sqq. 


4 Bref till MORTEN THRANE BRUNNICH, daterade Upsala d. 20 Aug. 
och 20 Dec. 1764 samt d. 4 Sept. och 9 Nov. 1770, och tryckte i 
Et biographisk Omrids som Program til Jubilaeet d, 29 Sept. 1819. 
forfattet ved RaAsm. NYERUP, Kjöbenh. 8:o p. 19 - 21. 


8 Bref till PAuzL DretrRIcH GISEKE, daterade Upsala 1768. 17978. 


1771. 1772. 1774. 1775. och tryckte af STOEvER, LZ. c. p. 98 - - 115. 


1 Bref till Ernst CHRISTOPiER SCHULZ, dateradt Upsala d. 24 Ju 
ni. 1771. och tryckt al STOBVER, I. c. p. 118, 


21. 


166 


d:o 3 Bref till CHRISTOPH GOTTLIER VON MURR, daterade Upsala d. 2 
Maji och 24 Aug. 1772 samt d, 22 Mart. 2776 , och tryckte i hans 
Journal zur Kunstgeschichte und allgemeinen Litteratur , Nirnb: 


80, 6:ter Theil, 1778. S.279 sqg. Ofr 4:ter Theil, 1777. 8. 169. sq. 


9:0 4 Bref till JOHANN SEBASTIAN MILLER, daterade Upsala 1773. 1774. 
2775. och tryckte i slutet af Företalet till hans Jllust. System. Se- 
xual. LINNE, Lond. 1777. F:o max. , på Latin och Engelska, samt 


omtryckte af v. MURER /Z. c. p. 276 sqg. Cfr ir:ter Theil, 1783. S.15 sq. 


20:0 3 Bref till JOHANN REINHOLD FORSTER, daterade Upsala, det 2:dra 
d. 2 Apr. 1775. och det 3:dje d. 1 Sept. 17753 men det 1:sta är utan 
årtal och datum. Alla tryckte i C. M. WiELANDS Neue Teutsche 
Merkur , 2:ter B:d. Weimar 1805. 8:0 S. 261 - - 268. 


Flera än dessa 72 Bref, skrifne af Linné, alla på Latin tll 
Lärda män utom Riket, har det icke ännu varit mig möjeligt att få 
se tryckta. D:r STövER i sin Collectio Epistolarum, Praef. p. X. 
omnämner väl dessutom en i Madrid utkommen Colleccion de Car- 
Zas, som innehåller bref ifrån HALLER, LINNAZUs, BERGIUS, SCHRE- 
BER och många andra till Prof. ANT, CAPDEVILA, Men denna Sam- 

Ing finnes förmodligen icke i Sverige, åtminstone, mig vetterligen, 
hvarken i Stockholm eller här 1 Upsala. — Af Linnés Bref till Sven- 


ska Mån har jag till det närvarande sedt endast 22 tryckta, nämligen 


2:0 2 Bref till Archiater ÄBRAH, BåcK, daterade Upsala d. + Januar: 
1754 och d. 25 Julii 1766, samt tryckte i Handlingar rörande 
Skandinaviens Historia, 8:de Delen, Stockh. 1820 8:0 sid. 302, 


167 


följ., med ett bifogadt Fac Simile af de sista orden och underskrif- 


ten i 2:dra brefvet. 


2:0 4 Bref till Bibliothekarien CARL CHrRisT. GJÖRWELL, daterade Up- 
sala 1757. 1758. 1760, och tryckte i hans Brefvåxling , Stockh. 
8:o, 1:sta Bandet 1799. s. 65. följ. och 87 följ., samt 5:te B:t 1807. 
s. 67 följ. och 97 följ. 


3:o 2 Bref vill R. R. Grefve CARL GuUsT, TEesSIN, dateradt Upsala d. 
3 Mars 1758. och tryckt i Stockholms-Posten N. 1010 de 2 Majt 
2021. 


4:0 5 Bref till årkeBiskop CARL FREDR. MENNANDER, såsom Biskop i 
Åbo, daterade Upsala 1762. 1766. 1769. 1770. och tryckte i Engelsk 
öfversättning i D:r PULTENEY's General View of the Writings of 
LINN2ZUsS, 2:d Edition by D:r MATON, Lond, 1805. 4:03 de 4 href- 
ven blott i utdrag in the Pref. p. XII. XIII., men det af d. 8 
Maji 1766. helt och hållet, p. 502, tillika med ett bifogadt, myc- 
ket väl i koppar stucket och ganska likt Fac Simile af Svenska o- 
riginalet, — I Företalet säges vidare, att Linnés bref till MEN- 
NANDER, som kommo öfver till England , voro inalles 55; — att 
det första af dem var dateradt Upsala 1734, med utanskrift till ho- 
nom såsom Etudiant en Philosophie et Historie Naturelle å Stock- 
holm , och det sista d. 8 Nov. 1775, då han nyss blifvit ÅrkeBiskop; 
— att de alla nästan helt och hållet hade afseende på enskildta an- 
gelägenheter ; — och att det således icke ansågs nödigt att af dem 
utgifva mer än de nyssnämde i företalet tryckta utdvagen, och 
hvad som anlingen uplyste historien om LINNésSs lärda arbeten, 


[Linngeus's literary history] eller annars anginge saker af något 


168 


värde, dem han i sin LefvernesBeskrifning förglömt, och hvilket 


blifvit i sjelfva texten uptaget. 


5:o 2 Bref till Capit. CARL GustT. EKEBERG, daterade Upsala d. 18 Aug. 
och 17 Sept. 1763, samt tryckte i Stockholms-Posten N:o 28. d. 4 
Febr. 1813. 


6:0 8 Bref till Prof. och Comm, Doct. CARL PET. THUNBERG, såsom 
Med. Licent. och Doctor, daterade Upsala 1771. 1773. 1774., men 
det 4:de och 5:te utan namn, datum och årtal; alla tryckta 1 SToE- 
VERS Collectio Epistolarum, p. 77 - - 97. på Svenska, öfver alt 
mer och mindre, men på några ställen så felacktigt, att meningen 


derigenom blifvit obegriplig. 


Om jag således, till följe af det nu anförda, ej egt det nöjet att 
se många af Linnés Svenska och till Svenskar stälda bref ifrån tryc- 
ket utgifne, har jag deremot varit lycklig att, genom ynnest och 
godhet af både Gynnare och Vänner, få tillgång till så stort antal 
sådane handskrifne, som mig velterligen icke ännu kommit till 
Allmänhetens kunskap, att de stiga till 494. Denna dyrbara Sam- 
ling, af hvilken 458 äro Originaler och 36 Afskrifter,har jag med så 
mycket större tillfredsställelse gådt igenom, som den innebkåller gan- 
ska interessanta bidrag till LINNés LefvernesHistoria och vittnar ojäf- 
acktigt om hans enthusiastiska nit för sin Vetenskap, oupphörliga er- 
känsla emot sina Välgörare, ifriga bemödande att tjena sina dugliga 
Disciplar och hans outtröttliga arbetsamhet, m. m. Många af dessa 
bref angå väl endast privata saker, andra hafva blifvit föråldrade, 
och några äro icke ännu tryckbare. Men så förtjena och kunna kik- 


väl de fleste utgifvas, och jag beklagar blott, att hvarken tid eler 


2:sta 


169 


rum eller andra omständigheter nu tillåta mig att meddela mer, än 
några få, som jag vill välja ut ibland en mängd till Corresponden- 


ter af alla Stånd, och anföra i ordning efter åren de blifvit skrifne. 


Brefvet, till Presidenten och Landshöfdingen i Umeå Baron GYL- 
LENGRUP, dat. Upsala d. 1 Oct. 17353, åtföljde den förut sid. 142. 
följ. tryckta Underråttelsen om Lappmarkens odling , och lyder i 


afskrift och utdrag som följer: 


Vid Academien har jag beflitat mig om ett stilla, tyst, nycktert 
och Christeligt lefverne, att ingen kan mig öfvertyga hafva begått nå- 
got minsta crimen, så att jag ännu aldrig varit för Domare anklagad; 


ej eller har jag någon på minsta sätt moleslerat. 


I Lund blef Archiater StoBzus så bevekt af min flit och nöje 
för mitt Studium, hvartill jag mig applicerat, att han på slutet be- 


stod mig fri kost och information. 


Men som jag hörde så mycket talas om Upsala Academie, dess 
Professorer, Bibliotheque, &c., lämnade jag Lund och begaf mig 
hit. Men som jag ej hade att underhålla mig med, vardt jag nära 
totalt destruerad, där ej Doctor CELstivs blifvit bevekt af mina vill- 
kor och någorlunda aflagde flit, att han lämnade mig fri Cammare 
och kost samt öppet Bibliotheque. Men då han efter 1729 kom igen 
till Stockholm uti den Ecclesiastique Deputationen, måste jag denana 
förmån umbära, och hade då åter blifvit ruinerad, där icke mine 
Camerater, Medicins Studiosi, begynt betjena sig af mina Uollegier, 


att jag någorlunda kuune släpa mig fram. 


År 1750 vart jag af Professor D. RUDBECK. anordnad, att i dess 


170 


ställe företräda publique Lectionernas; det jag ock gjorde detta och 
följande året, till dess Adjunctus Medicine kom från sina ulländ= 


ska resor. 


I slutet af år 1751 var jag utvald af Kgl. WettenskapsSocieteten 
att illustrera Lappland i afseende på Historia Naturali, hvartill jag 
under största släp använde halfva året 1732 ifrån Maji begyunnelse till 
Octobris slut. 


Alt sedan jag kom till Academien 1 Lund intills nu, har jag in= 
gen Termin varit ifrån Academien, och mäst dragit mig fram utan 
conditioner eller preceptorerande, på det jag min tid med dess stör- 


re alfvare måtte kunna nyttja. 


Skulle ock nu frågas, huru jag tiden anlagt, länder följande till 
svar: 

Disputefra har jag ej kunnat för meddellöshet; ej eller har en 
Medicin& Studiosus däraf minsta förmån, då en annan gång frågas 


efter gradum Doctoratus på annor ort. 


Om någon förstår sina delar sämre i Medicinen af alla dem, som 
här studera, anstår ej mig förhäfva mig däröfver. 


Chirurgien har jag lärt theoretice, Docimasticam ex professo; 
Mineralogiam älskat städse, men Dialectica, Zoologica, Botanica ha 


altid varit mina förnämsta studia. 
Såsom fruckter däraf kan jag framvisa följande Arbeten i Manu= 
script af mig propria Minerva elaborerade, såsom 


t:0 Bibliotheca Botanica , hvilken recenserar alla böcker, rangerade i 


naturel ordning; alla Methodicorum Assecl&e under sina Primores: 


| 171 


2:0 Systemata Botanica, där alla Botanicorum Theoria visas in 


3:0 


4:0 


5:0 


6:0 


compendio, 


Philosophua Botamca. Då alla Botanici ej ägt öfver 20 å 30 ges 
nerelle grundsatser, har jag här bragt dem till 200 å 400. Den 
visar först, huru kar och hora aflar hos Örterna på nästan lika 
sätt, som hos Djuren; hvarutaf man bör känna alla Örter vid 
första påseendet; hvaruti Botanici bedragit sig, då de gjort de 


nya galne Systemer, 


Harmonia Botanica visar, hura alla örters namn böra göras; 
att ej 10:de delen af alla Nomina generica äro ricktige; att intet 


Nomen specificum är rätt gjordt; huru dessa böra formeras, 


Characteres Genericiz Att känna alla Örter af första påseendet 
genom Blommans definition, bevises här practice; och att dessa 
Characteres kunna appliceras till alla Methoder, det ingen Botaz 


nicus förut förstått. 


Species Plantarum under sma Genera, Tomi duo, 


7:0 Nuptiae Plantarum. I Sverige är ännu ingen method gjord; 


8:0 


men utomlands vanligen en i hvart Rike; att göra en allmän, är 
största konst i Botaniquen ; jag har försökt en sådan af ett nytt 
principio; då alla andra äro af ett falskt, är ej min så, Denna 


Bok är nu 1 Tyskland att tryckas. 


Adonis Uplandicus eller Trägårds-örter i Upland, beskrifne för 
de Studerande , äfven utskickad att tryckas 


g:0 Flora Lapponica beskrifver de Orter, Buskar ooh Träd, som i 


Lappland växa, så noga, att äfven alla Fungi och Musci iackta= 


172 
gas, med nyttan och bruket af hvarje hos Lapparne, utom figu= 
rer och beskrifningar på mera än 100 rara Örter, mäst aldrig sed- 
de, mycket mindre någonsin tillförne beskrifne, 


10:0 Lachesis Lapponica gifver vid handen Lapplands Physique, Oe- 


conomie, Klädedrägt, Jagt, &:a, på Svenska. 


11:0 Åves Sveciae. Öfver 300 Species beskrifvas af Foglar i Sverige 


observerade, och man läres alt känna dem vid första påseendet, 


12:0 Insecta Uplandica. Här beskvifvas 1200 Insecter i Upland ob- 


serverade, samlade och af mig ännu behållne. 


33:0 Diaeta Naturalis lärer ex Principiis Zoologicis på ett hittills o- 
bekant sätt, huru en människa kan hinna till en hög ålder, be- 
styrkt med alla dem, som länge lefvat, och huru en svag kropp 


kan lång tid uppehållas. 


2:dra Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academnrien i Stockholm , 
med utanskrift till dess Secreterare ELvIus, upläst i Academien d 


13 Sept. 1744. Ifrån Originalet. 


”Wälborne Herr President 
och Herrar Ledamöter af Kongl. Wettenskaps Academien, 
Mine Herrar.” 


”Ett särdeles tillfälle har yppat sig, af hwilket Kongl. Aca=> 


demien kan göra sig gagn, mig nöje och Nationen heder.” 


”En Prästman wid namn CuHristorH. TERNSTRÖM, som 


den tiden han här frequenterade Academien, gick stadigt uht 


173 


med mig och H:r Doctor CELtsIiuvs at botanicera åhren 1758 till 
1744, och kommit så långt i Botaniquen, at ingen i Riket ut- 
om H:r KALM kan compareras med honom; han har lagt in 
hwar enda Uplands wäxt, kjenner dem alla med sina namn &c: 
med et ord, naturen har willat haft honom till Botanicus, fast 


konsten gjort honom till Präst.” 


”Denna man har haft en ledsamhet, at han nu aldeles satt 
sig före med alla krafter söka at få komma på et Ostindiskt 
skepp och gå såsom Präst till Ostindien, dels för sin egen skull, 


dels at få botanicera.” 


”Om han därtill kommer, är jag för wisso säker, att han 
.skall sambla inlagde örter och frön af alt det han finner, och 
om möjligt är, skaffa frön af Thee, det sal. TURELIN nu ej 
mehra kan.” 

”Det kostar Kongl. Academien at bidraga till detta institu- 
tum ej mehr, än at allenast recommendera honom hoos H:r 
Ammiral ANKARCRONA och Archiebiskopen (såsom ännu Bi- 
skop i Götheborg) at få en dylik tjenst på nogot Ostindiskt skepp, 
som skall afgå, hwarpå åhrligen plägar wara tillfälle.” 

”Samma man lofwar ock, at alla de Fiskar han kan öfwer- 
komma, skola inläggas i flaskor med bränwin och noga hemftö- 
ras till H:r Ammiral ÅNKARCRONA, at Academien således kan 


på twänne sätt profitera.” 
22, 


174 


: NEG 

”Jag bönfaller altså hoos Kongl. Academien;, at denne CHRI- 
STOPH. TERNSTRÖM må blifwa härtill recommenderad ,. och för— 
säkrar, at om samma man lefwer, tills han kommer hem, Aca- 


demien aldrig skall ångra detta beswär.” 


”Förblifwer 
Mine Herrars 
”Upsala d: ro Sept. ödmjuke tjenare 
1744. Carl Linna us,” 


”H:r Ammiral ÅNKARCRONA kan härwid gjöra alt, såsom: 


Directeur och wid Compagniet aldeles fulltrådande.” 


Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academiens Secreterare PEHR 


ELviUs, utan. ställe hvarifrån , utan datum, år och namn, men skrif- 


vet med LIinner egen hand, och sedan ofvanstående ansökning gådt 


lyckligen igenom, som: af sjelfva början kan inhemtas.. 
”Min Bror.” 


”Nu war H:r Ammiral ANKARCRONA en mehr än dödelig 
Herre. Nu skall Bror och hela Academien hafwa tack. Gud 
låte TERNsTRÖM komma wähl fram och tilbakas, och Gud lå- 
te mig lefwa därtills, — — så skall han skjämmas, om han 
kommer tomhänd, och jag, om jag ej kan wända det både till 


H:r Ammiralens, hela Academiens och min Brors heder.” 


”Genista spinosa går rätt swårt i Sverige, om icke det wo- 


175 
ve i Skåne. Jag har sått henne i Trägården hwart åhr; men 
bon dör uht om wintrarne, 'Till häckar är hon rätt braf; ty 
hon håller Creaturen borta. Men doch ser jag ej, hwaruti hon 
är bättre än wärt Hagtorn. I Holland, Engeland, Frankrike är 
hon mycket allmän, Jorden bör wara sandblandad, där hon 
skall trifwas wähl,” fär menas förmodligen G. Anglica eller 


Germanmsa ; som bägge nu äro funne i €verige vilda.] 


”Om jag alt skulle åsidosätta, må Bror wara wiss på, at 


jag skall gjöra observation om Pomerantzsen, den jag redan fått.” 


”Denna Terminen skall jag disputera om Academie- Trågår- 
den, [hvaraf kan slutas, att detta bref var skrifvet 1745], men 
kan intet afmäta graderne af warme, för det jag har ingen 
Thermometer. Den II:r ExsTRÖM gjorde förledit åhr, fick jag 
intet, ty han gick sönder. Se till, om Bror kan förmå honora 
at skaffa mig en annan, så snart här blifwer snö. Åljest hål - 


ler intet H:r ExsTRÖM det han lofwat Societeten.” 


”Jag har hört, at den Herren, som förledit åhr gick till 
Spanien äller Portugal, och som skulle föra så mycket öfwer till 


Sverige, skall wara längesedan kommen tillbakas. Lät mig we- 
ta, om han skulle hafwa något för mig.” 


4:.de Brefvet, tull Hans Excellence, RiksRådet, m. m,, Grefve CARL 
GUSTAF TESSIN, ifrån Originalet. 


176 


”Secientiarum Summe Mecenati,” 


”Eders Excellence befalte Höggunstigt, då jag, senast hade 
den lyckan winna Eders Excellences: nåd, at jag. skulle inkom- 
ma med et rön till VVettenskaps Academien. Här har jag up- 
satt et kort och ringa; meir jag wet, at jag mer lärer tappa än 


winna Eders Excellences höga nåd, då jag kommer med et 


slächte, som Eders Excellence af naturen har afsky före; hwil- 


ket går mig hjärteligen till sinnes. Jag will doch bättra mig 


härnäst, och skrifwa onr något angenämare, då jag får så myc- 


ken tid, at jag det kan gjöra. - Om jag får något nämna till 


denna Ormens, [Coluber EChersea, Åsping, LINN. Fauiwn. Svec ed. 2. 


Pp. 103. sg:], recommendation, så. är för hononr de bewekande skiähl, 


at han aldrig tillförene blefwit i Historien omrörd äller' införd 3; 


at hans portrait aldrig warit tillförene aftagit och infört, min- 
dre uphängdt på wäggarne af de högste Herrars Palatser. Skul- 
le något wara i beskrifningen för fritt skrifwit , anhåller jag al- 
lerödmjukast, at en enda rad af Eders Excellences penna täckes 
det ändra, antingen till wettenskapens, Academiens äller clien- 


tens förmon, om det icke kan ske för sjelfwa ormens merite.” 


”Den högste Guden låte oss länge få äga Eders Excellence: 


till wårt wärn. Jag lefwer med oaff djup wördnad” 
”Eders Excellences: 
”Upsala 1749, underdån-ödmjuke tjenare 


d. 13 October. Carl Linn&eus.” 


Fö 
5:te Brefvet, till Majorew vid Amirealitetet &c:, Jou. FRED! DALMAN, 
efter afskrift, 
Min Herre, 


Det guld ifvån: Opluir, som M. H. täcktes i dag fägna mig med, 
var det raraste gods jag sedt ifrån Zudien föras till våra hamnar. 
Därifrån nya öen Gulomanca, [månne ej PuloNanca? i Strat Bancal, 
och Mancao [Macao ?] var alt rart, så at bloden sprätte i lilltåen af 
endaste åskådandet.. Jag har beskrifvit tllförene alla: i Flora Zeyla- 
nica, såsom 

Commelina, 31. — [nudiflora, Sophora', 163. [tomentosa' ; 


LINN. Sp. Plant. ed. 2. p: 61-] LINN. I. c. pi 553.) 


Euphorbia, 197: — [hirta, LINN: Vitex, 413. [trifolia, 
bop s O5L LiINN- LZ: ce. p: 390.] 

Jatropha 348. [ moluccana » Volkameria, 231. [inermis,LINN: 
LINN, LI. cop. 1428.] bee: på 0001: 

Clerodendron, 2352. [infortunatum;, Lobelia, 313. [ Plumierti > 
LiINN. I. cpi 089.1 LINN. I. ce. p: 1317. — Sce- 

Dolichos', 292, [scarabaeoides; vola, Linn. Mant. Plant. alt. 
ILINN. lc: pi 1020] Pp 140: SG 


Då jag tänker på alt cet rara, som gifves i Indierne, så gjör 
mig ondt. at så litet är bekant, som det så lätt kunne blifva, om nå- 
gon resande allenast samblade' allahanda slags Insecler, mossar och ör= 


ter äller träd med sina blommor och. frucht. 


Af M. H:s Lobelia lärde jag, at alla Authorer orätt beskrifvit 


fruchten 1 IWestindien , där hon växer. 


Af Sophora gjöres den härligaste blå färg. 


178 
Dolichos har de artigaste frön, som se uht just som en Torn- 
dyfvel. 


Om vintren är här svårt al studera Potaniguen, om sommaren 
lika lätt. 
Wid Mocka [?] är en ny värld, där aldrig någon med öpna ö- 


gon sedt naturen. 


Försumma intet tillfället till den odödlighet, som lämnas men- 
niskjor till namnet ; äller åtminstone, om M. Hs tillstånd ej tillstä- 
djer honom sjelf resa, laga då för Guds skull, för Fäderneslandets 


skull och för Dygdens skull, at någor annor får resa. 


Jag innesluter mig i min Herres gunst, såsom 


Min Herres 


Upsala d. 5 Dec. hörsamste tjenare 
1749. Carl Linneus. 


&te Brefvet, till Contracts-Prosten och Kyrkoherden i Hasslöfs Pa- 
storat iz Halland, D:r PEHR ÖSBECK, såsom nyss utnämd Präst på 
elt af våra Ostindiska Skepp att följa med till Canton i China. 


”Högwördige Herr Botanicus” 


”Intet hade jag trott at med bref som jag skref, kunna 
något uträtta, fast jag ser af effecten, at det slagit an, ehuru 
det näkades mig.” 

”Jag gratulerar Flora, at M. H:re blilwit Neptum Präst. 
Jag skall notificera det för hela werlden. Alla Botanici begyn- 


179 
na redan önska, at Zolus wille skyndsamt föra Eder till Inadier: 
aa och tillbaka med de spolia, som Fatum ärnat till brudskatt 
åt Scientia Naturalis, då wi få af Edra samblade lagrar binda 
krantsar at kröna Flore Präst, och wi skola skjära Edert namn 
i hårdare och durablarare materia än Demanter. O rarissima 


Osbeckia, wälkommen under Flore armé.” 


”Far, res, segla för 2 skiöt; men om I kommer igen utan 


eaperie, så skall Pi/uto och all hans här kasta Eder ner i Styx.” 


”Men utan skämt. Jag gratulerar Eder tll tjensten; wet- 
tenskapen till en ledamot, som kar gagna henne och föröka 
henne; mig at jag fått åstad en wän, som jag önskat kunna 
gjöra tjenst, fast jag därtill ej warit i stånd.” 


”Lef lyckligen; jag är Min Fires 


”r750 Sept. 10 hörsame tjenare 


Upsala C. Linngeus” 


”Hälsa H:r ÅHLELÖF), säg honom, at jag fått Ormen och 
skall swara härnäst. 


”Hälsa H:r L. MOoNTIN och tacka honom för rötterne,” 


7:de Bre fv et, till Assessoren och Provincial-Medicus i Calmar Län, samt 
vill slut Kgl: Förste Lif-Medicus, D:r JOHAN GUSTAF WAHLBOM , 
såsom tillärnad Anatomia Professor i Stockholm och uppehållande sig 


i Berlin. Ifrån Originalet; 


10 


”Min kjäraste Fr Doctor ;” 


”För H:r Doctorens kjära hogkomst af d. 25 November 


aflägger jag rätt mycken tacksägelse, och ser at den samma H:r 


Doctorens manliga upförande ibland H:rr Germanos, och at Hr 


Doctoren redan kjänner dem rätt wähl” 


”Tack för Erysimum Lozrs. [Sisymbrium Loeselii , LINN.]. 


Både specimen och frön woro ganska wälkomne.” 


”At H:r GLEDITsCcH är en den bästa Botanicus ibland alla 
Germanos, är intet twilwel, och det håller jag honom positi- 
vet före i hela Tyskland. Han war så gunst'g och för några 
älir sedan sände mig öfwer 50 frön. Gud gifwe H:r Docto- 
ren kunne få af honom Hydrophylluwm. Edert råd om arbete in 
Umbellatss äller alia speciali materia yvar mycket moget; men 
effecten följer ej altid af conclusionen.” 


”Om vis abortiva hos omogen Ananas är allmänt bekant i 


Ostindien.  Arnice vis im Hemoptysi, som alla Stahliani urgerat, 
tror jag cj förr än jag ser det. Succus Phytolacce radicis in 
Cancro hafwa wi haft ifrån Italien, där experimenta äro anstäl- 


te, och slår undertiden in uti Cancro aquoso äller superficiali.” 


”Huru har ”ToURNEFoRTS Herbarium kommit till Berlin? 
Mån det intet är GUNDELSCHEIMERS, som war Socius itineris 
TOURNEFORTII in Orientem? Om altså specimina ligga där till 


hela ToURNEFORTS Corollarium, så se till för all ting, om man 


181 


kan få på dem notas specificas. — Åller lät mig fråga, och H, 


D. beser Herbarium samt swarar däräfter.” 


"Af MYLit character ser jag utgången på den stora resan, 
och fägnar mig, at han ej skämmer uht mine Disciplar.” — [Se 
HALL. Biblioth. Boton. Tom. 11, p. 402, om utgången af Christ- 
lob Mylii resa till America] 


”Af OsBecK fick jag flere örter än af Prof. KALM, näm- 
ligen öfwer 600 rara slag. - LÖFLING har i sommar skickat 


från både Portugal och Spanien tillsammans 540 örter, alla rara.” 


”DROTNINGEN, wår makalösa DROTNING, har utbetalt 
pänningar till lösen af D:r HASSELQUISTS sequestrerade Natu- 
ralier och alt annat, med en summa af 14000 Daler Koppar- 
mynt. Jag har tackat Henne därföre, och gick sedan till Gref 


TESSIN, som redan gifwit ordres därom.” 


”Den quisten från Orangeriet, som D:r och Prof. GLz- 
DITSCH sändt för et nytt Genus, har jag fordom noga under - 
sökt och sjelf gjerna welat hafwa till distinet Genus ob faciem 
et patriam, men kunne doch «cj det hos mig sjelf winna, Ör- 
ten är Lantana foliis alterms sessilibus , floribus solitariis, Hort. 
Cliff. 320.”  [Lantana? africana, LiNN, Spec, Plant, ed. 2. p. 875, 
— Spielmannia, ScHrEB. Gen, Plant. ed. 8. Vol. II. Francof. ad 
Moen. 1791 8:0 p.- 414] 

23. 


182 


”H:r D:rens Orobus tyckes wara, ehuru specimen gått sön— 
der, at jag det ej. wähl ser, Vicia cassubica äller Vicia peduncu- 


lis multifloris, caule fruticoso, Hort. Cliff. 368.” 


” 


 ”Selinum n2. 3. är et litet specimen med förlitet blad. Kan 
doch ej se annat, än at det är Sium foliolis linearibus decurrenti- 
bus connatis , Hort, Cliff. o8., Spec. Plant. 252, äller Falcaria.” 

”Daå jag för 6 dagar sedan war i Stockholm och hörde, at 
D:r SIDRÉN skulle åstundas till Professor Anatomie, sade jag 
dem min mening, och de woro ej obenägne för H:r Doctoren, 
Då jag nästa Thorsdag 8 dagar åter kommer till Stochholm, skall; 
jag widare insistera därpå.” 

”Jag sänder innelyckta till D:r LEHMAN, och recommen- 
derar H:r D:rem: det bästa jag förstår; ty jag gjör ingen af alla 
mine fordne Disciplar något häldre till willjes, och ingen äl- 
skar jag så af hjertat, som. H:r Doctoren. Men huru jag skul- 
le kunna öfwerwinna mig, at om SIDRÉN komme bort, då vo- 
tera på H:r RiBE, det ser jag, icke,” 

”Om KzHuLER icke kommer till Cap. b, Spei, så kommer 
han till Guinea äller någon annor kust. Wärlden är wid, alle= 
städes lika full af Skaparens under; Hade han hushållat, så 
hade han länge sedan warit borta.” 

”Hälsa H:r D:r BALK rätt mycket ifrån mig.” 

”Archiater Rosén gjorde Barosöhl i Onsdags. Han fick 
på en gång en Son och en Dotter. År icke det nytt?” 


183 
”D:r BACK lärer ofelbart blifwa Proeses Collegii äfter Ar- 


chiat. RiBE; ty ingen söker äller will hafwa det härifrån Upsala.” 


”Kjära, se äfter i Berlin det där bewarade Herbarium 
Jopomicum , och git mig därom relation. Jag har fått nyligen 
one Tomer af et nytt Herbarium, tryckt i China med många 
figurer på örter, wid pass 700 å 800 stycken, Mån det är 
samma slag med det Japoniska?” 

”När H:r Doctoren får se ToURNEFoRTS Herbarium, så 
examinera: 

Ceratvides , quot stamina et pistilla? och hela fructificationen; ty 
jag kjänner ej det Genus. [Axyris Ceratoides, Linn, Spec. 
Plant. ed, 2. p. 13891. 

ÅAvteroides orientalis , Petasitidis folio, [TOURNET. Coroll. p. st uti 
hans Insetit, Rei Herb. T.I 4:0] qualis? [Anne Buphthalmum?] 

Anblatum orientale, flore purpurascente; an distineta a Lathraa no- 
strate, vel an varietas? [Lathr&ea Anblatum, LIiNN, Spec. 
Plant. 3, p. 844] 

Phelypee quot stamina? [Lathrea Phelypea, IL et p. cit| 

Cuscuta orientalis , [TOURN. Coroll, p. 45.] an distincta a nostrate? 

Chrysosplenium ovientale, Gei facie, magno fructu, [TOURNEF, Co- 
roll. p. 8.1] quale ?” 

”Jag är, så länge jag lefwer, 

”H:r Doctorens 
”Upsala 1752. trognaste tjenare 


d. 8 Dec. C. Linngeus.” 


184 


ö:de Brefvet, till Kongl. Archiatern och Prseses i Collegium Medicum, 


D:r ABRAHAM BåcK, RB. N. O.,, ifrån Origmalet. 
”Min Hjertans kjäre Broder,” 


”Tack M. K. Broder för Nyåhrs-önskan, Jag wet min 


Broder unnar mig alt godt af hjertat. Men de många Heders- 


Titlarne woro tomma nötter.” 


”Det war mig kjärt, at M. B:r kunne wisa Fruen det M. 
B:r war i stånd at gjöra, det en annor Archiater ej med alla si- 
na instrumenter kunne åstadkomma. Otacksamheten måste sjelf 


niga för min Broder och med bitande läpp kyssa M. B:rs fötter.” 


”Iag gratulerar SunDpius och condolerar ROLANDER” 


”At D:r MARTIN fick här afslag på sit stipendium, det 
torde han till stor dehl tacka mig före; ty han hade ock här 


skaffat sig gynnare.” 


3» 


Jag rådde SIDRÉN söka Medici Provincialis Syslan, hwar- 
wid lärer wisst blifwa lön Det är troligt, at han kan få hen- 
ne, men ock möjligt, at han går miste. Nu äro ej Landshöf- 
dingens och Rosens Fruentimmer wänner, och står detta, tor- 
de SiDRÉN få tjensten, men annars lärer den wara ärnad nå- 


gon annor.” 


”En novus Auctor har beskvifwit Zermes [Fasciola hepa. 


tica?] in Hepote Boum, Ovium, &c., hwilka där lefwa och bo, 


g:de 


185 


och alt för illa handtera Creaturen. Emot dessa är intet bät- 


tre medel än salt i watten, hwaraf de straxt dö.” 


”Sequitur, hwarföre alla idislande Djur älska Sleke; 
hwarföre de må alla wähl i Skjären; 


hwarföre saltstenar läggas i Fårhuset.” 


”Gud gifwe alla gratulationer woro förbi. De hafwa suttit 


här och uppehållit mig alt till postslaget.” 


”Hälsingland roar BerGivs öfwer helgen, hwaräfter han 


straxt kommer tillbakas.” 
”Jag mår bättre, då jag mindre arbetar.” 


”Förblifwer med oaflåteligt estime 
”Min sötaste Broders 
”Upsala 1754, lydige tjenare 


d. 4 Januar. C. Linnaus.” 


Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academiens Secreterare, PEHR 


WILHELM WARGENTIN, ifrån Originalet. 
”Min Herre” 


”Nu har jag fått öfwer 2:ne delar af PruMirrs Historia 
Plontarum, [lörmodligen Plantarum Americanarum, gquas C. PLu- 
MILRIUS detexit, É7ec. et JoOIzANNES BURMANNUS edidit, Amstel, 
F:o, Fascic. v:mus 1755. et 2:dus 17561, hwilka skola öfwersändas 


med den första, som reser till Stockholm.” 


fm 
00 
[>] 


”BURMANNUS har äfwen öfwersänt ett par Exemplar af 
sin Thesaurus Zeylanicus med 110 Tabeller och sina Plante Ca= 
penses, [Rariorum Africanarum Plantarum EFe. Decades X. Amst. 
1738: 11739. 4:0]> med 1060 Tabeller. Cammarherren DE GEER 
tog i dag ett exemplar af hwarje, Skulle Academien willja haf- 
wa det andra, skall jag det ölwersända. Det är wärkligen ett 
Bibliotheques wärk och kostar 12 Gyllen stycket i Holland , äl- 
ler bägge tillhopa 24 Gyllen, hwilket är aldeles samma kjöp; 
som det fås före i Holland, utan någon styfwers avance; hwar- 


emot det knapt såldes af Bokförare för dubbelt.” 


”De one delarne at PLUMIERS Wwärk kosta tillsammans , 


med icone Authoris, [Editoris], 7 Gyllen.” 


”Hälsa Eder unga Fru. Jag önskar Eder af alt hjerta 


långwarig trefnad” 


”Förblifwer 
”Min Herres 
”Upsala 1756. lydige tjenare 
d. 2 Junii. C. Linne&eus” 


4 


”En Gyllen gjäller 4 D:ler 26 öre KopparMynt.” 


sode Brefvet, till Commissarien i Stockholms Borgerskaps Bemed- 
lings-Commission, CARL CLERCK, ifrån Originalet. 


LJ 


187 


”Edel och Högachtad H:r Commissarie; 
Min upriktige VVvän,” 

”Då wi senast genomgingo andra "Tabellen [till CAROIrI 
CLERCK Icones Insectorum Rariovum, Holm. 1759. 4:0, med illumin. Fi- 
gurer], hade jag hos mig 2 stränga Assessorer, H:r Directeuren 
ALSTRÖMER och H:r SOLANDER, som då opponerade alt hwad 
opponeras kunne, Det är braf, att de tala förrän det är ut- 


kommit; ty sedan höres det ej så lätt.” 
”Jag tycker nu att Tabellen är braf.” 


”Här har warit ett sådant kalfatrande, att jag omöjligen än 
fått tid att se igenom lådan, men skall bjuda till i morgon att 
gjöra det.” 

”15. bipastella; Iwar pustula är en hwit punct, [punctata., 
CLERCK. Icom Tab. 2. fig. 15.1] 

4, asinana; ty hon har färg af Äsna,” [asinana, CLERCK. 


Leon; Tab. 2. fig. 4.1 


”Förblifwer 
”Edel och Högachtad H:r Commissariens: 
1758. Oct. 2: lydige tjenare 
C.L; 


irte Brefvet, till Historie Naturalis och. Pharmaceutices Professorn 
i Stockholm, D:r PETER JonASs BERGIUS , såsom ännu blolt Medici- 


n&e Doctor, ifrån Origmalet. 


188 


12:te 


”Edle och Högförfarne H:r Doctor,” 


”För det präktiga och så mascule utarbetade Talet, [Om 
Stockholm för 200 år sedan m. m , se ofvanföre sid. 1564], som ic- 
ke kan läsas utan både nöje och båtnad, aflägger jag hjertelig 
tacksäjelse. Det gläder mig neder i stortåen, att mina gamble 
wänner kunna wisa sig på lärda 'Theatren som hjeltar. — H:r 
Doctoren hedrar på alla ställen sitt rum och lyser mot sine 


jämnårige som ächta sten mot flussar.” 


”Gud gifwe H:r Doctoren lycka swarande emot sitt snille.” 


”Jag förblitwer 
”Edel och Höglärde H:r Doctorens 
”Upsala d. 20 Martii hörsamste tjenare 


1759. C. Linn& us.” 


Brefvet, till Hattstofferaren ANDERS GERINGIUS i Stockholm, 


såsom stor älskare af Natural-Historien och ifrig samlare af fler- 


faldiga Naturens alster, ifrån Originalet. 


”Högachtade Herre.” 


”För gunstig hogkomst wid Nyåhret aflägger jag skyldig 
tacksäjelse och uprichtigt önskar, att den Allsmächtige Guden 
wille uppehålla M. H:re i detta åhr och många tillkommande 
tider wid all sjelfönskelig sällhet; så twiflar jag ock icke, med mins 


dre den ädlaste wettenskapen däraf tillflyter ansenlig förmon.” 


189 


”Jag beklagar, att hos mig wid detta tillfället war intet att 
se, men hoppas det skall ärsättas, om jag får fägna mig af M. 
H:res visite midt i sommaren. Jag förbl. 
”Min Högtärade Herres 
”Upsala 1760. hörsamste tjenare 


d. 25 Januarii. Carl Linneus.” 


13:de Brefvet, till Medicine och Botanices Professoren i Göttingen, 


D:r JOHAN ANDERS MURRAY, BR. W. O., ffrån Originalet. 


”Edle och Höglärde H:r Professor, 


Min kjäre VWän och wördade Gynnare.” 


”Ölwermåtton tack för H:r Professorens af d. 7 Decem- 
ber, tillika med den omständiga relationen om Toeenia hydatige: 
na, [Oydra Fydatula, Linn. Syst. Nat. ed. wv2. Tom. I. P. II, 


Siockh. 1767. p. 1320. sg], som war alt för wackert utarbetad.” 


”Mitt folk tillbrakte mig flere i höstas, sedan jag begyn- 
te fråga däräfter, då Fåren slachtades; men ehuru warma, war 
jag doch aldrig i stånd att få se motum voluntarium i deras 
cylinder. Kjäre H:r Professor säg mig, om H:r Professoren 
sjelf fått se i dem sådan motum , då jag skall aldrig mer tän- 
ka därpå. Tenia kan det ej blifwa i min 'conception, som ej 
wet af andra Tanias än Animalia composita, och deras mun på 
sidorne. Det måste wähl blilwa ett distinct genus.” 


24, 


190 

”Det är fatalt, att ingen i Upsala bar Acta Gottingensia 
[Commentarii Societatis Reg. Scientiarum Gottingensis, Tom, I-V. 
Gotting. 1752. 1755. 4]. Jag hade sjell begynnelsen; men sedan 
jag såg mig i hwarje så hårdt och oskyldigt angripen af HaAL- 
LER, hade jag ej lust roa mig mera med dem. Således får jag 
ej se RöpEenErs Trichurides , [anne Trichocepkalus, CMEL. Syst. 
Nat, T. I. P. VI. p. 3038?], om jag ej kan få läna Acterne 


från Stockholm.” 


”Lefwer jag, tills jag får Systemet tryckt, skall jag straxt 
begynna med Materia Medica, som jag hoppas skall blifwa an- 


nor än den förra.” 


”Nu tryckes i Stockholm min Clavis Medicine, som blifwer 


allenast 2 ark. Då han utkommer, skall jag sända honom.” 


”På ena sidan. ”På andra sidan. 
Excreta. Retenta. Aquosa. Sicca. 
Motus, Quies, Acida, Amara. 
Vigiliae. Somnus, Pinguia.. Stiptica, 
Fames. Cibus. Dulcia. Acria, 
Frigus. Calor”” Mucosa. = Salsa.” 


”Universunr rerum discordia equilibratur.”” 


”Men detta är en gåta, till dess jag fått sända sjelfwa 
Nyckeln.” — [Se Titelbladet till Clavis Medicine, Stockh. 1706. 8:0., 


191 
och de på detsamma anbragte Nycklar med 2mne händer hvar- 
dera, på hvilkas fingrar ofvanstående stridiga saker böra an- 


ses såsom varande skrifne]. 


”Nu roar jag mig med ett djur, som är likt en "Sirén och 
kommit från America, Det har allenast 2 framfötter med ar- 
mar och händer, men inga bakfötter, utan liknar där en åhl. 
Det har både lungor och branchias, och sjunger som en Fogel, 
Jag tänker disputera därom” 

”Förblilwer med mycket estime 

”Min kjäre Wäns 
Upsala 1765. ödmjuke tjenare 


d. 24 Januari Carl v. Linné” 


14:de Brefvet, till General - Majoren, General - Quartermästaren och 
Directeuren af Fortificatlionen , C. med St. K, af S. O., ALEXANDER 
MICHAEL VON STRUSSENFELT, såsom Öfversle vid Fortificationen 
och R. S. O., ifrån Originalet. 


”Wälborne H:r Ölwerste och Riddare.” 
”För H:r Öfwerstens gunstiga .communication af Rönen af- 
lägger jag ödmjuk tacksäjelse.” 
”Holothuria Phoutapus war det prächtigaste och artigaste , 
jag någonsin sedt af det slaget. Jag beder, att det ju förr ju 


häldre måtte inkomma antingen uti Upsala äller Stockholsus 
Acter.” 


jag 


192 


”Gadi woro ock rätt artige. Jag som ej sedt många hafs- 
fiskar lefwande, stannar wid det andra species B., och wet 
ej ännu wisst, om det icke kan wara Gadus Mustela, Hos dem 
jag sedt, har fram på läppen warit 2 och ej 4 Circus. Mån en 
förlorats händelsewis? [Var af denna Torskart blott en varietet, 
se Vet, Acad:s Handl. för år 1773., s. 24. sqq. Tab. II. Bl. 


”Den andra kjänner jag icke. Nu är jag wistande på lan- 
det öfwer sommaren. Då jag kommer till mitt Bibliotheque, 
skall jag nogare underrätta mig, om någon Author sedt ho- 
nom.” [Denna blet året derpå af LINNé uptagen såsom särskildt 
species, under namn af Gadus cimbrius, se Syst. Nat, ed. 12. p. 
440. sq., och vidare af STRUSSENFELT sjelf både beskrifven 
och afritad i Vet. Acad:s Iondl, IL c. s. 22. sqq. Tab. II. Al 


”Jag förblifwer med högachtning 
”Wälborne H:r Öfwerstens och Riddarens 
”Upsala, Hammarby ödmjuke tjenare 


2765. d. 27 Junii. Carl v, Linné.” 


I Originalet, som jag har till låns, af ofvanstående Bref var in- 
lagdt LINNéS egenhändiga yttrande öfver STRUSSENFELTS beskrifning 
på den nämda Holothuria, förmodligen tll Vetenskaps Academien, 
men utan ställe hvarifrån , utan Ööfverskrift, datum och år, så ly- 


dande : 


”Jag har läsit VWälb, H:r- Öfwerste STRUSSENFELTS härli> 


15:de 


193 
ga Rön om Holotkuria Phantapus, som är så wackert och präch- 


tigt, att det intet kan förbättras,” 


”Uti ingen dehl af Naturkunnigheten saknas ännu så myc- 
ket, som uti JMolluscis, hwaraf Holothurie utgjöra ett genus; 
och det för den orsak, att desse Djur bewarade hopdragas och 
kunna sedan ej utredas; måste altså endast af dem, som bo 
på äller wid halwet, beskrifwas. BoHADSH är den enda, som 
angående dem presterat något karlwulet, men har doch rätt få 
slag. Denna Holothuria är så sällsam, att jag ej haft mig hen- 
ne bekant tillförene af någon Author. Önskar därföre att detta 
wackra rön, som så lifligen föreställer ett nytt djur, måtte snart 
blifwa allmänt Jag wet därwid intet att tillägga äller ifråntaga.” 


Carl v. Linné” 


Brefvet, till Provincial-Medicus i Östergöthland, D:r JOHAN 
OTTO HAGSTRÖM, ifrån Originalet, 


”Edle och Högförfarne H:r Provincial-Medice.” 


”Nu har jag läsit 8:de gången H:r Doctorens Pan Apuwn, 


som H:r Doctoren täcktes sända mig. Jag kan tillstå, utan 


skrymtande, att den är en Juvel. H:r Doctorens alldeles nya 
rön, korta och sinrika skrifsätt, rediga tankar och slutsatser 
gjöra, att den skall hafwa sten till hjerne, som ej röres och 
får effection för boken, ehuru grof läsaren were. H:r Docta- 


ren har med detta enda wärket gräfwit sitt namn så djupt i ti- 


194 


16:de 


dens hälleberg, att inga tiders omskiften kunna -det utrota. Jag 


gratulerar H:r Doctoren till odödlighet. Förblifwer” 


”Min gamble Wäns 


”Upsala 1768. hörsamste tjenare 
d, 25 October. Carl vy. Linné.” 


”Alt för artigt determineradt species.” 


Brefvet, till Capiten vid Amiralitetet och Ostindiska Compag- 


niel, CARL GuUstTAF EKxEBERG, R. W. O., ifrån Afskrift, 


Edle och Högachtad H:r Capitaine , 


Min makalöse Gynnare. 


Oändeligen välkommen hem ifrån en så farlig och besvärlig, 
«doch snar och lyckelig resa, den jag wäntat som foglen äfter ljusa 
dagen. Ty H:r Capitainen har städse varit den endaste af våra 
Landsmän, som fägnat mig och vettenskaperne med något nytt ifrån 


den främmande världen. 


Af H:r Majoren v. PALMs gratieusa bref är omöjeligt att in- 
hämta, hvad saker han presenterat HENNES MAJ:T ENKEDROTT- 
"NINGEN. Till exempel, en Fogel, en Fisk, Snåcka, &c., fordra be- 
skrifning, innan man dem kan specificera. Icke heller lärer HENNES 
Magz:rtT förstå hvad det är, innan HENNES MaAJ:tT får därpå explica- 
tion. Wisserligen skulle H. M:T sätta därpå mera värde, om jag vid 
dess praesenterande gåfve dem sitt tillbörliga värde; äljest torde de 


blifva lagde ad acta och fördärfvas , som ej en gång skedt, och 'blif- 


100 
va förglömde. hälst och förnämligast nu, då H, M:t genom sorg är 
aldules förgäten af världen. 


När H:r Capitainen fått sina saker hit, och resan någon dag sker 
till Upsala , anhåller jag ödmjukast, att H:r Dapitainen täcktes skicka 
någon gosse expresse ut lill mig, då jag den samma skall conten- 
tera 3 äller ock säjx till Academizx Trägårdsmästaren, alt han på stun= 
den rapporterar mig genom en Trägårdsdrängs utskickande, då jag 


straxt skall komma in; ty jag bor allenast 1 mil från Upsala i Dan- 


marks Sockn. 


Jag begråter den hederlige och fromme Generalen TULBAGHS 
frånfälle, som varit ibland alla Holländare dem resonablaste: jag känt. 
Det fägnar mig, att jag kunnat upresa hans äreminne [med ett nyti 
Örtgenus, kalladt Tulbaghia, se Mant. Plant. Alt. p- 148 et 223], 


på det älminstone alla Botanici skola hogkomma hononr i alla tider. 


Jag längtar äfter den dagen, då H:r Capitainen får sina saker hit 
och jag får upvachta min vördade Gynnare i Upsala, som altid har 
hugnat och fägnat mig med något nytt, så ofta H:r Capitainen lyc- 
keligen återkommit från Ostindien, och hoppas nu äfven få hämta 


de smulor, som falla af den: rika Herrens: bord. 


Med. mycken vördnad framhärdar jag att vara till mitt sista 


Weiälb, H:r Capitainens 


Upsala 1771. ödmjuke tjenare 
d. 28 Junii.. Carl Linné, 


r7:de Brefvet, till Contracts-Prosten och Kyrkoherden i Luleå Slads- 


och Lands-Församlingar, Jonas HoLLtsTtEN, dateradt d. 9 Nov. 1773, 


efter afskrift och som det tyckes äfven i utdrag, så lydande: 


Aldrig har jag skrifvit till Tit. med större fägnad än nu, då jag 
får gratulera till den nåd, Gud och Hans Mazrt gjort Eder med 
Luleå Pastorat. Tandem justa caussa triumphat. Man arbete så 
mycket man vill, så är doch fåfängt, intill dess Guds egen hjelpe- 
timma kommer. Har nu T. väntat länge, så har han ock fått så 
mycket mer. Vår Herre som gifvit detta, kan ock gjöra Edra dagar 


så mycket längres det vi alle af hjertat önske. Amen. 


I bjuden nu de majestätliga fjällen farväl. Faren nu väl I men- 
löse, täcke fjällblommor: Åndromedae, Saxifragae, Diapensiae, 
Dryades, &e. I fån sedan aldrig se dem mer.  Hälsen dem ifrån 
mig med yttersta valete, då I resen tädan. Sänden mig några Ief- 
vande, förrän flyttvoingen sker; ty sedan är aldrig raer att hoppas 
för mig. Jag äger ingen lefvande fjällört i hela Trägården utom Rho- 
diola och Sonchus alpinus; ty förut har jag ej vetat cultivera dem. 
Nu lämnar T. sitt lugn, sitt tysta Jockmock och kryper ur skogen 
ut i öpna världen, där vädret brusar på alla sidor, och där men- 


lösheten är fördömd och landsflyktig uti en splendidior varietas. 


Jag med Edra vänner, Archiat. BåcKk och Secreter. WAR- 
GENTIN, lo3 af Eder befordran ett hjerteligt nöje. Herren förläne 


Eder hälsa och låvgt Nf, så går nu mera alt annat af sig sjelft, 


När T. kommer i sitt förlofvade Land, Luleå, så lägg där an 
en Trägård. Jag skall bjuda till att fylla honom med rara växter, 
nämligen Sibiriska, som tåla starkare köld än våra fjällväxter, och 


hvaraf jag äger ett par hundrade i Trägården Jag fick dässutom i 


20:de 


2O7 
sommars af Ryska KEJSARINNAN 4 å 500 slags frön, som till stör- 
re delen redan upvuxtt i min Sibiriska 'Tvägård på milt Hammarby. 
Dessa frön hafva blitvit samlade af PALLAS, GMENMN, FALK, Giän- 


DENSTEDT, som någva är rest öfver Sibirien alt bolanicera. 


Brefvet, till hvilken är osäkert, då utanskrift saknas, ifrån O- 
riginalet. 
”Min Bäste Herre,” 

”Aldrig har jag kunnat blifwa mera fägnad af min Herre, 
än med de sista frön ifrån Nova Zeelardia. Ach, att några af 
dessa måtte lyckligen upkomma, och jag finge lefwa och se 
dem, huru hjerteligen de. skulle fägna mig. Ingen flit skall jag 
spara att drifwa dem, om minsta lif är i dem öfrigt, Det wo= 
re alt för artigt, om några Sddra Polens wäxter kunne winna 
Norra Polens jus civitatis. Millioner tacksäjelse för hwart enda.” 


”Min Bäste Herres 


”Upsala 1775. ödmjuke tjenare 
d. 15 November. Carl Linné.” 


”Jag wäntar ännu dageligen, att få Ryska exemplaren med 
Upsala Jachterne, som ej ännu hunnit framkomma.” 


Som detta Bref låg i en bundt af dem jag lånt, med påskrift: 


Till Kongl. Vetenskaps Academien, så förmodar jag, att det varit 


skrifvet til! Academiens Sccreterare, och i den händelsen till VVAR- 


GENTIN. 


198 


I den samling af LInNés Original-Bref, som jag sid. 168. omnämt, 
och af kvilka 14 här ofvanföre äro aftryckta, hade jag tillfälle alt se 5 olika 
slags Sigill, nämligen det 

2:sta en liten aflång Attkant med Linnaea inuti en ring, omkringslingrad 
af 2:ne Ormar, uppehållande en öpen bok, i hvars ena hälft: Nun- 
guam otiosus , och i den andra en sol besträlande en diagonalt mot- 
stående växt, och nederst 1 omskrvift: Dioscorides 2:dg. På bref 

ifrån. 1742 till 1754. 

2:dra i cirkelrund form med en stor Linrnaea 1 midten och öfverskrift: 
Tantus Amor Florum. På bref ilvån 1745 till 1774. 

3:dje en aflång Åttkant med Linnaea 1 midten på en sköldlik med rand 
omgifven uphöjning, såsom hjelm ett liggande genomskurel ägg, på 
ömse sidor nedhängande rankor, och nederst en Nordstjerna med un- 

dersatt devise:: Famam Extollere Factis. På bref ifrån 1755 ull 1770. 

Detta och det nästföregående Sigillet voro lika stora och slörre än 

det Första. 

4:de i oval form med Linnaea i midten på en sköldlik uphöjning 
omgifven af rankor och andra sirater, såsom hjelm ett uprätlstående 
genomskuret ägg inom en gloria, m. m., och nederst hängande en 

Nordstjerna med underskrift: Famam Evxtollere Factis. På endast 5 

bref 1757-1759. 

åse det Adliga af samma storlek som det föregående, och bägge större: än. 


det 2:dra och 3:dje. På bref ifrån 1762 till 1776. 


Tredje Stycket 


TILLÅGGNINGAR CcH RÅ TTEIELSER 


I AFSEENDE PÅ 


CARL LINNZEI, aAdtav von LINNÉ S, 


LEFNADS ÖMSTÅNDIGHE T ER. 


Ne dubita, nam vera vides, 


VIRGILJIUS, 


Tre os rÅ pp e DD ee 2 e do cc m.>|” ec ec 


Utom de bägge, af mig i föregående Stycken begagnade, Exemplaren af 
LINNEA egenhändiga Underrättelse om sitt Lefnaadslopp, har jag äfven sedt 
tvänne andra Exemplar deraf, men dessa blott i afskrift. Det ena har jag 
nu hos mig till låns ifrån Stockholm, och det andra hade jag i händer om 
hösten 1799, då jag nyss hemkommit ifrån mina utländska resor, och hvil- 
ket efter åtskilliga öden nu finnes på Engelska öfversatt i D:r PULTENEY'S 
View of the IWritings of Linnaeus by D:r MATON, p. 509 --578. Detta 
senare går ej längre än ett stycke inpå är 1769, men det förra till 1771 


års slut. 


Ehuru bägge dessa afskrifter äro icke allenast i flera afseenden ofullstän- 
dige utan ock på många ställen felacktige, hvilket isynnerhet gäller om den 
Engelska Öfversättningen, så innehålla de ändå något, som saknas i de Origti- 
naler jag nyttjat, och hvilket fast icke så authentikt som LINNéS egenhändi- 
ga, likväl, då det honom angår eller af lonom bär omisskännelig stämpel, 


förtjenar att anföras , nämligen ur den Engelska Ofversåttningen: 


1756, då Linnaeus var i Eugland, säges här, p. 528 i noten, ifrån hans egen 
handskrift, att Miller gave him many rare plants from the garden at 
Chelsea. 


1755. Vid slutet af detta år meddelas p. 548. i öfversättning ur Göttingische 
Anzeigen von gelehrten Sachen , der 1:ste Band auf das Jahr 1755, 68. 


St. d. 7 Jun. S. 632, under gelehrte Neuigkeiten aus Schweden , en anec- 


200 


dote om Einnzvus, hvilken jag häldre anförer på originalspråket, så 1y- 
dande: Der Ritter und Königl. Leibarzt Herr LInNZUS ist neulich von 
dem Könige in Spanien berufen worden , Freyherr und Oberaufseher der 
Botanik in Spanien zu seyn, und sich zu Madrid niederzulassen, woselbst 
er völlige Gewissensfreiheit geniessen solle; man hoft aber, dass er Schwe- 


den nicht verlassen werde, wenn ihn der König zum Freyherra erklåre. 


1769 om sommaren, då den sedan olycklige Hertigen af ROCHEFOUCAULD 
var i Sverige, besökte han äfven Linné på Hammarby ech besåg hans 
dervarande Museum , 1 anledning hvavaf det heter p. 552: The Duc de la 


Rochefoucauld viewed it with the greatest admiration. 


Utom dessa korta tilläggningar 1 Engelska Ofversåttningen finnas både i 
denna och i det Svenska Manuscriptet trenne långa Artiklar af mera betyden- 
het, och hvilka jag således vill meddela ifrån afskriften såsom mera tillför- 


litelig än en öfversättning. , 


I LINNAI FÖRTJENSTER I AFSKENDE PÅ DE HANS PROFESSION TILL- 


HÖRIGE VETENSKAPER, 


Härom är väl förut handladt sid. 78-81, men mycket kort och ofullstän— 
digt, så att en utförligare och redigare underrättelse derom icke hör kunna an- 


ses för öfverflödig. 


1 ”Medicinen” 


”, Praxzsin Medicam exercerade LINNAZUS i Stockholm 


1739 - 1741, där han då var AmiralitersMedicus för ett stort Noso- 


Po, 


- 


20: 


201 


comium , och hade dässutom i Staden så stor praxis, som alla andre 
Medici tillhbopa. Men vid ankomsten till Professionen lämnade han 
Praxin Medicam; ty antingen borde Professionen eller Practiquen 


försummas, Beljente altså därefter aldrig någon annan än yänner och 


fattige.” 


Physiologien har af honom ett ganska stort inventum, 
nämligen Generationem ambigenam. Tarvevr påstod, att rudimen= 
tum futuri foetus låg uti ovi puncto saliente, och LEEUWENHOEKX, 
att det fans uti geniturae vermiculis svermaticis; men LINN2US där- 
emot, alt af Modeen kom carina Malpighii, rudimentum encephali, 
och af Fadren punctum saliens cordis et inde totum corpus, hvilkei 
han beviste af hybrida djur och hybiida växter, &c.; — att således 
begrepp och sinnen med lifvets ihärdighet härledde sig ifrån Modren, 
men ansickte och yttre utseende med kroppens styrka ifrån Fadren; 
— och ändtligen att medulla spinalis växte tin infinilum, om hon ej 
eoarclterades af spina dorsi tandem ossificata in pubertate, et a re- 
tropressione libido; tvärtemot hvad som händer i Zaeniae och i 


växter, där ej linnes crusta ossea.” 


»”Hvad Respirationen äangär, var han den förste, som trod- 
de, att lungan droge electricum ur luften och gåfve det till medul- 
lare, säledes vore det samma som spiritus animales, — och att 
lungans. förnämsta function därföre ej vore att accelerera bloden, 
Många utländningar hafva ansett delta som en hypothese; men Lin- 


NAEUS ansåg det som elt axiome.” 


Pathologien var det argument, om hvilket han correspon= 


derade öfver 30 är med den lärde SAuVAGES , hvars mer än 100 bref 
annu ligga quar.? 


w 


202 


”Genera Morborum är af ingen så redici förestälde; intet 
enda ord onyttigt; största compendium för en begynnare. ' Febrar- 
ne fördelte han i 3 classer, på helt nytt och eget sält: Exanthe- 
maticae, typo Scabiei, ab exanthematibus vivis contagiosis; Cri- 
ticae, typo Rheumatis , (Fluss), ab acido seri sangvinis; P hlo- 


gisticae, typo Inflammationis , a putrido cruoris sangvinis.” 


”Han var den förste, som förklarade, alt Taenriaär utan huf- 
vud och växer in infinitum, äfven af sina stycken fortplantas; — att 
Lepra förorsakas af ett species Gordit, funnen förnämligast i Sill, 
hvilket Norvegi sedan bekräftat; -- att Raphania uppkommer af 
RBaphanistrum, en uträkming som fordrade hela naturkuunighelen ; — 


och att Scorbutus härleder sig ifrån Koksalt.” 


”Med Clavis Medicinae uti dess 8 paginge har Pathologien, 
grunden ull hela Medicinen och till all Theoria Medica, mera vun- 
nit än med 100 Auctorer och folianter. Den är ett mäslerstycke och 


en den största juvel i Medicinen.” 


”Nog hade Medici Mechanicr sett, att värkan af Sapida be- 
stod i relaxerande och sammandragande, alt efter naturen af deras 
smak. Men hvarken voro species saporis eller deras opposita ut- 


redde, än mindre naturen af Olida.” 


”LINNéÉ såg först, att hela naturen balancerade på contrariis och 
altid fördelade sig numero quinario. Han såg, att Skaparen gifvit 
djuren 2:ne sinnen, smak och luckt, äfvensom att Sapida agerade en- 
dast på flytande och fibreusa solida delar, och Odora endast på hjer- 


SE AS Al 6 
ne och nerver. Han fant, att vitia corporea så in fluidis som soli- 


203 


dis vore blott 5, och vitia Encephali s. Systematis nervosi älven 5, 
hvart och ett med lika många opposita. Han fant, aw Sapida och 
Odora voro likaledes 5, med älven så många opposita , och då desse 
contraria sattes: emot contraria, fick man en rätt indication. Med 
exempel bevistes alt detta. Hvad kan vara starkare? Härtill fordra- 
des all den kunskap LInné ägde i Diaet , Naturalhistoria, Medici- 
ne, Materia Medica, och få hafva tillika känt alla dessa delar. — 
Att förtiga det han var snart sagt den förste, som påstod, att mäst 
alla starka medicamenter voro Venena , och att Medici ej borde för- 


döma dessa, utan bruka dem, som Chirurgi sina knilvar, varsamt.” 


”& Diaeten har aldrig någon tracterat på artigare och solidare 
sätt, än LINNAZUS, fast han ej utgifvit något därom. Han förestälde 
der som en experimental-vetlenskap grundad på rön oci exempel, al- 
deles som de nyare Physici gjort sin genom experimenler nöjsam. 
Han föredrog alt, som händer in vita communi, och anförde det som 
bevis på sina vederbörliga ställen. Därföre var ock hans Audilorium 
aldrig fullare af Disceiplar än under dessa Lectioner. Många hafva 
då noterat; men alla. collegier han sjell sedt, fant han oricktige, 
Annars hafva vi några spår däraf 1 hans Inebriantia ,, Varietas Ci- 


borum, &e. Men det är kort och hopdraget. 


”5 Materia Medica var oredig och i henne många mörka 
saker, tills LINNZUS reformerade henne. Han införde Genus, Spe- 
ciei differentia, Synonyma selecta, Locus, Cultura, - han deduce- 
rade af Qualitates Odoris et Saporis medicamenternas Vires och U- 
sus, — och han beskref till slut åtskilliga Composita; hvilket alt ha— 
de förut af de mästa blifvit confunderadt eller superficielt handteradt, 


men som LINNEZUS I sin Materia Medica distmcet förestälde.” 


”Han determinerade först Sarcocolla, Balsamum Tolu, Quassia, 
införde åtskilliga nya artiklar och uplifvade många förgätna, såsom 


Oplhiorrhiza, Fungus Melitensis , Benega.” 


”Dul!camara begynte han först i Sverige att bruka, och curerade 
därmed "yplulis och Scorbutus. Bevis på dess nytta i sistnämde 
sjukdom finnes in Act. Paris. 1761. p. 54 --58: Virgo scorbuto sum- 
me afflicta, quum omnis generis remedia frustra essent adhibita, ejus- 
que gradus ad summum pervenisset, Mcdicus RAZoUT, consilio SAU- 


VAGESIT, eam Derfecle curavit solo usu decocti Dulcamarae uod 
, | 2 


remedium Prof. SAUVAGES ab Il. LixNzo acceperat. [Ce fut dans 
FÅ 


ces circonstances que NM. DE SAUVAGES, qui se trouva alors äå Nimes, 


conseilla äå N. BRAZoUT d'employer la simple décoction du Solanum 


igeandens ov Dulcamara, qui lui avoit été indiquée par M. LINNAUS, 


comme un spécifique contre ces sortes de maladies scorbutiques. -- 
Enjin la malade passa dun etat presque desespéré å une entiére 
guégrison , sans autre reméde que le Solanum Dulcamara, Hist. de 
BAcad. Roy. des Sciences, Année 1761. Par. 1763. 4:0 p. 56.]. — 
DNulcamarae decocto multos etjam Sypfluliticos "curavit D:nus SAU- 


VAGES hujus usum a LINNZO edoctus.” 


”SAUVAGESIUM paucis ante obitum annis lippum, ut vix legeret 
librum, curavit LINYé infaso Caryoplyllorum , ut ipse in literis fa- 


tetur : Tibi debeo oculos meos.” 


”Ledum lärde han först vara det förnämsta specificam emot Tus- 


sis ferina.” 


”Moschus imiroducerade han först emot contagieusa sjukdomar 


soh 


som ett preservative eller expellens horum, ex principio Febrium 


contagiosarum ab exanthematibus vivis.” 


»Rad. Britannicae bruk emot ulcera cacoéthica fick han först 


veta ifrån America och communicerade det med Europeer.” 


”AILHAUDS Pulver påstod 'han vara Pulvis Baccarum Rhanun, 


och GuY's Pulver emot Kråftan Pulvis Foliorum Actaeae.” 


2, ”Natzural- Historien” 


”i. Botaniguen var hans första och sista arbete ech hans fa- 
vorit-sludium, Han réf i grund neder de gamles Botanique och 
upbygde en ny, som nu florerar. Ilan såg, alt Fructificationen icke 
bestod endast af Petala, Calyx och Fructus, utan äfven af andra 
delar , som han därföre antog, såsom Involucrum, Gluma , Amen- 

tum, Spatha , Calyptra, Volva, Corolla, Nectarium, Filamenta , 

Antherae., Pollen, Fovilla, Germen, Stylus, Stigma, Siliqua, Le- 

gumen , Folliculus, Pomum, Bacca, Drupa , Arillus , Receptaculum 

triplex; ja, han introducerade ännu fera delar, såsom Stipulae, 

Bracteae , Glandulae , Spinae, Aculei, Sitmuli, Cyma, Scapus, Pe- 

tiolus, Pedunculus; och alla desse blefvo definierade för att antingen 

determinera något nytt eller visa oricktigheten hos föregående Auc- 
torer. Åndtligen definierade och afritade han figuras Foliorum med 
sina af honom påsalte namn, hvilka figurer månge sedan afcopierat; 
men få nämt, af hvem de dem tagit. Således då man läser Auwuctorer 


före och efter LINNés reformation, finner man språket helt olika,” 


26. 


206 


”Sexus Plantarum, som var ömsom bejakadt, ömsom refu- 
teradt och nekadt, beviste han så tydligen, att alle hans Adversarii 
tystnade. Och hvem kunde väl göra det bättre än LINNé, som en- 
dast för den orsaken examinerat alla bekanta växter, hvilket allena 
fordrade en mans hela tid? Ja, han gick så långt härmed, att han på 
detta, såsom det aldraessentiellaste i växten, bygde hela sin Metho- 


dus Plantarum eller silt Systema sexuale.” 
VY 


”Metamorphosis Plantarum beviste han ske uti fructifica- 
tionen, då sjelfva Larva vegetabilis transformeras i blomman, på 
samma sätt som ett Insect declareras, och alt man kan se alla partes 
Plantee interne 1 sjelfva fruciificationen explicerade, nämligen Cortex 
till Calyx , Liber tll Corolla, Lignum till Stamina och Medulla 
Vill Pistillum.” 


”Fundamentum Fructificationis hade alle omtalat, men 
ingen förstådt. ÅLINNAEI sats var, atl af alla växters Genera hade i 
begynnelsen blott ett enda blifvit skapadt; att detta sedermera foe- 
cunderats. händelsevis af andra, då dess inre väsende blifvit likt mo- 
dren, men det yttre fadren, såsom med hybrid afföda altid händer; 
att häraf upkommit äfven så raånga Species; och att följaktligen alla 
de, som komma öfverens i fructification, äro af samma slägt och vä- 
väsende, af enahanda natur och egenskaper, altså ett Genus Na- 


turale.” 


”Characteres Plantarum gjorde hvar Auctov efter eget god- 
tycke osäkre och otillräcklige. Men LINNZUS tog sig före att exa- 


minera numerum, jiguram, situm et proportionem al alla bekanta 


207 


växters' fructificationsdelar, äfven de minsta, och de tillförene förak- 
tade Stamina och Pistiller. Han lofvade och han hölt ord att pra- 
;stera characterer för alla uptäckte och alla uptänkelige Botaniska me- 


thoder , och hvilka nu äro af hela verlden antagne.” 


”Genera Plantarum Naturalia eftersökte han med mera 

. .” [al ev .” .” . 
flit än någon före honom. Han mönstrade ut och förkastade öfver 
hälften af andra Auctorers genera. Men han ersatte dem med dub- 


.'belt flera ifrån Africa, Ostindien och America 


”Nomina Generica casserade han mer än hälften och gjorde: 
i deras ställe nya, som voro sådane, att de ej confunderade veten- 


skapen.” 


”Differentiae Specificae, eller så kallade speciella namn; 
förkastade han hvart enda ett af de förut gjorda och satte i stället så- 
dane, som på kortaste sättet kunde skilja ett species ifrån alla andra 
af samma genus, så alt man ej för dess determinerande behöfde of- 


ta slå upp Auctorer.” 


”Nomina Trivialia voro förut ohörde,  LINNAZUS införde 
dem öfver alt. Det var detsamma som a!t sätta kläpp 1 en klocka. 
Två namn kunna lält minnas, lätt nämnas och skrifvas, långt bät- 
tre än som förut skedde, långa definitioner. Härigenom fick Bota- 


niquen nylt lif, helt annat och naturligt skick,” 


”Varieteter hade onyttigt förökt växternas antal till dubbelt; 
så alt man ej visle, om ett namn betydde samma eller någon annan 
växl. LINNZUVS lade varieteterna under sina species och utmönstra- 


de således många 1000:de namn.” 


208 


”Descriptiones Plantarum voro författade i en oratorisk, 
vidlöftig och odeterminerad still LINNAZUS lörde alt beskrifva med 
definierade Termer, där intet ord var utan vigt, och att utesluta 


structuram naturalem , som gjorde onödig vialölughel” 


”Systema Plantarum bygdes på växternas kön. med den 
fallkomlighet till antal af Genera och Species, alt intet annat där- 
med hitintills kunnat compareras. Det blef så stäldt, att växten ge- 
nom blomman eller fructificationen skulle: säga silt eget så förnamn 


som tillnamn, (Nomen triviale et genericum), med undersatta syno- 


nyma och hvad som angående växten, beneficio seculi, blifvit uptäckt.”' 


”Theorie var förut snart sagt ingen i Botaniquen, LiNNAZUS i 


sin Philosoplua Botanica nämner Auctorer, hvarom de skrifvit, väx- 


ternas och fructificationens delar, sättet att göra genera och species: 


med deras namn, &c.” 


”GCramina voro alla under ett enda genus. LIinNzvs utstakade 
flera i denna mörka Class med deras characterer. Så gjorde han äf- 


ven ibland Filices.” 


”Prolepsis, LINNE uptäckt, visar, huru trädens knoppar hysa 
inom sig alla de blad ;. som skola framkomma på de 5 följande ären, 
och huru till blommans production fordras, att naturen måste ante- 
pregnera växten hela 5 år. Ingen har längre ingådt i naturens hem- 


ligaste.” 


”Somnus Plantarum Har icke heller varit observerad förrän 


209 


Oo i ” [al A 21 
LiInnaUvs såg den, och gaf verklen därpå så måvga sällsamma ex- 


empel.” 


”Calendarium Florae och Vernatio Arborum- äro af 


angenäm och nyltig. Och dessa ämnen blifva ofelbart för framtiden 


al största vigt för Landteculturen.” 


”Horologium Florae, eller att af blommors öpnande och ull. 


slutande se hvad klockan är på dagen ifrån morgonen till altonen, ä: 
älven en LINnzei upfinning, och som blifver för verlden af angenänr 


nylta”” 


”Pan och Pandora eller hvilka växter ätas af vissa Pjar och 
Insecter, voro aldrig pålänkte, förrän LiInNNzvs dem 1 dagsljuset 
framdrog. Hans Pan är eu mästerstycke och har fordrat mer, än 
af en man kunnat väntas. Den är grunden ull Herdelefnaden , oci 


vore önskeligt, alt flere arbetade på dess fullbordan,” 


”Plantae Oeconomicae eller växter nyttige i allmänna Lot 


[I 


vernet , Landthushållningen , Färgkonsten, &c., som få utom PRA3Ius 


- EA 
het 1 sms 


vidrört, har LInné framdragit och förökt till oändelig mycker 


Resor, Flora Svecica , Plantis oeconomicts , tinctoriis , &c.” 


”Stationes Plantarum har förra verlden sedt öfver. Men 
TZ.INNé har vid hvar ört tillsalt Locus natalis eller rätta hemvisten, 
där den växer vild, för att dävifrån kunna förskrifvas, ja, äfven 
jordmånen till läge och beskaffenhet, där det låtit sig göra. Och han 


önskade, att alla ville fortfara därmed vid utländska växters bgskrils 


ning. På sådant sätt har han lagt ricktig grund till all växtculture 
och all Horticulture, förut bygde utan grundvalar.” 

”Flora Svecica — — — — lärer oss till pricka, hvad 
som växer 1 Fäderneslandet, det vi förut icke viste. Men att prceste- 
ra denna, måste LINNZUS resa genom de mästa Provincer 1 Riket 
och gå till fots genom det ovägade Lappland, oeh allestädes med o- 


trolig möda krypa omkring alt snoka upp växter.” 


”Flora Lapponica allena tillstod han kostade honom mera ar- 
bete än alla andra hans resor tillhopa, på det att man målte få se 


hvad växter tillhörde det hårdaste climat 1 verlden.” 


”Flora Zeylanica var honom ett helt års arbete, innan han 
hant upmjuka och öpna alla desse blommor, som öfver ett seculum 


varit torkade, och dem beskrifva samt till genera och synonyma 


hänföra,” 


”Flora Palaestina, af HASSELQVIST samlad, utarbetades icke 


heller utan mycken svett och möda.” 


”Hortus Upsaliensis tog LinNnzvs upp af öde och gjorde 
den till en af de vackraste och på växter rikaste i Europa. Uu in- 
gen Academisk Trägård hafva så många slags frön blifvit sådde, fast- 
än flera, som kommit långväga från Indierne, varit effoeta, och cli- 
matet med korta och kalla somrar varit för hårdt för de mästa, som 


alla Botanici täflat att hitskicka i otalig mängd.” 


”Thebusken säges hafva varit sedd i flera Trägårdar. Men 


211 


ganska säkert är, att han aldrig funnits 1 någon , förrän kan kom till 


Upsala.” 


”Sibiriska Växter, som nu pryda våra Trägårdar och där 
äro allmänna, hafva till mästa delen först varit cultiverade i Upsala, 


och därifrån blifvit kringspridda öfver Europa.” 


”Ordines Naturales äro framstälde som en Appendix till Ce- 
nera Plantarum, och dessa skulle en okunnig lätueligen tro vara af 
föga värde och nytta. Men Linné räknade dem ibland sina mäster- 
stycken, Många hafva försökt alt raffinera på dem, men utan fram- 
gång. Den som kan finna claven därtill, har upfunnit Methodum 
Naturalem. Men detta torde ej ske förrän quadratura Circuli uptäc- 


kes, Den som brukar dem i stället för Methode, bygger hus utan tak.” 


”ao Zoologien var före LINNAI tid ett AUGIZE stlabulum, up= 
fyldt med fabler och dårskaper, och långt ifrån att vara en Veten- 
skap eller ett systematiskt verk, Han upbygde den likasom Botani- 
quen helt och hållet å nyo, och gjorde den. både lätt och begriplig, 
så alt många Auctorer inom några år däruti arbetat. Han indelade 
Djuren i 6 Classer, formerade ibland dem Genera och Species , och 
insa'te under hvarje de dithörande synonyma och kännetecken. Fan 
uptäckte flera species af Djur, med Insecterne inbegripne, än alla Auc-- 


torer tillsammans, som. före honom lefvat.” 


”Mammalia förökte han med Cete och Amphibia med Pisces: 
chondropterygti , åiskillde Ormarne, som man ej trodde kunna rätt 


distingueras, förmedelst scuta , och förde Vermes ifrån Insecta.” 


212 


”Pisces hade väl vår dråplige ARTEDI artigt utarbetat; men hans 
metlhode var svår, vacklande och otillväckelig. LINNZUS fant på en 
helt ny och ganska lätt af siiu pinnarum ventralium. Hans beskrif- 
niug med räknande af radii pinnarwm var ett otroligt arbete för ho- 


nom, som det begynle.” 


”Insecterne tycktes vara utan ända och öfvergå en nvans före- 
lag. LINNEVS samlade och beskref alla Svånska, och skaffade sig 
en myckenhet ifrån bägge Indierna, ja, äfven från södra Hemisphe- 
ren , hvarifrån ej 10 förut varit sedde, utom de uti HEnneEs MAJ:Ts 
Cabinet. Alla dessa beskref han, constilnerade nya genera, påsalte 
nomina generica, differentias specificas , nomina trivialia , och där 
det ver möjeligt, utforskade af hvad växter de lefva. Att få rätt på 
deras synonyma, var isynmnerhet ett ganska penibelt arbele. Genom 
alt deta har han gjort det begripligt, som förut ej kunde fattas eller 
beskrifvas.” ; 


”Conchylierne hade många rangerat, men ingen af deras me- 
aAhoder dugde. LInNeUs fant på naturens egen clave uti Cardine, 
gjorde genera och differentias specificas, och med otrolig möda ut- 


arbetade synonyma , så att äfven denna delen blef redig och städad.” 


”Zooplyta fördes af somliga till Mossor, af andra till Djur. 
LInNaUs deciderade, att desse, som stå på gränsen imellan Djur- och 
Växt-Riket, voro till sin larva och stam Växter, till sitt inre och 


sin blomning Djur, och därvid förblifver det ännu”. 


”Museum i Upsala grundlades af Linnezvs med de samlingar 
han förskaffade ifrån gynnare och vänner, och med hvad han sjelf 


dilskäukte.” 


213 


”Termer fattades i detta Rike, och sådane präglade han rätt 
många, såsom för Mam malia: Suturae, Verrucae , Calli;— Aves: 
Capistrum , Lorum., ÅArmilla , Crissum , Impennes, Compedes, Re- 
miges primarit et secundartii, Alula , Rectrices, &&. >; —Amphibia; 
Scutum, Scutellum, Nantes, Meantes; —Pisces: ÅApodes, Jugula- 
res, Thoracici, Abdominales; —Insecta: Palpi, Halteres, Scutel- 
Jum , Stemma, Alae fenestratae et reversae, Stigma, Larva, He- 
miptera, Fymenoptera , Neuroptera ; — Vermes: Tentacula , Car= 


do, Vulva, Anus, Animalia composita, &c.” 


”Fauna Svecica är den första Fauna af något värde, som 
verlden sedt. Den är ett Compendium af ett oändeligt arbete och en 
otrolig flit, att hafva kunnat hopsamla så mänga Djur, besynnerli- 


gen Insecter.” 


”Historia Animalium, huru den bör tracteras, har LIN 
NAUS visat i några Disputationer, nämligen de Cane, Sue, Ove, 


Mure.” 


”5S Lithologien bör ej heller vara otacksam emot LINnNé. Han 
var en ibland de första och förnämsta, som påstodo vattnets aftagan-= 
de och continentens utvidgande, och han gick därmed så långt till- 


"baka som Lili Paradiset. Han ville gerna hafva trodt jorden äldre, är 


sjelive Chineserne påstå, em Skriften det tillåtit.” 


”Han sade big aldrig sedt rudera diluvii wuniversalis; men väl 


sUccessipa temporis. Fan sökte artigt och ingenieust att explicera 


Me 


strata montium, och påstod sig ännu aldrig kommit genom rudera 


aevi till terram primigeniam.” 


”Han statuerade allenast 4 slags Terrae, och trodde det icke 
möjeligt, att flera gåfvos, Han deducerade all Calx ifrån Djur-Riket, 
Humus ifrån Växt-Riket, Argilla ifrån Oceanens Slem, och Arena 
ifrån Salt Vatten.” 


”Från dessa 4 Terrae eller Jordslag härledde han alla Bergarter. 
Han påstod Silex komma af Creta och ej tvärtom; — han sade, alt 
alla Crystalli Lapidei determineras af sale och terra; — han expli- 
cerade Calculorum historiam tydeligt och redigt; — han beskref Co- 


rallia fossilia och afritade dem ganska distinct.” 


”Han var den förste som i Sten - Riket wförde Systeme med 
Classes och definierade Characteres genericos, på hvilka Mineralo- 
gien sedan blifvit bygd och upodlad. Hans Concreta, Petrificata, 


och Terrae tyckas icke en gång hypothetice kunna delas i flera genera.” 


”Oeconomia och Politia Naturae, äro 2:e höga argument, 
dragne ifrån de 3 Naturens Riken tillika, och hvilka visa oss Theologien 
eller fines rerum , för hvad ändamål alt blifvit skapadt, och den con- 
nection, som är imellan de skapade tingen, till deras framalstring, 
ceonservalion och destruction. Ingen har fådt se in i dessa naturens 
heliga kamrar före LINNé, som gjordt sig lika förtjent af alla 3 natu- 


rens Riken. 


21 


”De öfriga hans Disputationer och andrasmåsaker gås här förbi 
att vinna korthet, Dock äro de fleste desse Disputationer upfylde 
med något rart, märkvärdigt och nytt, hvarföre de ock blifvit så 


mycket begärlige och omtryckte i Ämoenitates.” 


”Den, som vill rätt lära känna LInNNAI djupa penetration och 
rediga skrifsätt, bör läsa hans introduction till Systema Naturae och 
alla 3 dess Riken med sina Classser. Och den säge sedan, hvilken 


annan gjordt något dylikt.” 


II. ”OoPERA ET DIES.” 


> 
”Hec non sola mihi patefecit opinio fame 
Vulgaris , quasita libris, nec lectio priscis, 
Sed labor et studium , quibus otia longa dierum 


Postposui.” — — ES ee = 


Under denna Rubrik upräknas, i 2:ne Förtekningar, alla LiINNAI Arbes 
ten, som utkommit till 17712 års slut, nämligen först i chronologisk ordning 
och sedan efter indelning i större Verk och mindre Skrilter , med alla, till den 
tiden LINNé bekante, uplagor anförda under den första, och med utsatt ' 
vid dem, som han sjelf utgifvit. — Devefter följer Förtekning först på hans 
försvenskade Disputationer, sedan på andras Skrifter , som ifrån honom hem- 
tat, hvad i dem innehålles, och till slut på sådane, hvilkas Auctorer varit de 
förs'e. som antagit så väl hans System som hans Genera, eller som han det 


sjelf kallar, Vetenskapens grundsatser. 


216 


Då innehållet af de bägge förstnämde förtekningarne är aldeles lika, på 
elika sätt anordnadt, så tyckes det vara nog att anföra blott den ena deraf, 
och då bäst att vilja den, som öfverensstämmer med den i föregående Stycke 
iryckla vppsals, hviiken det också torde vara tillräcktigt att här fortsälta med 
tillagd sstevisk vid de uplagor , som LINNÉ erkänner för sina egna... 'Men så 
vida de första edilionerna af alla hans mer än en gång utgifne Arbeten, utom: 
sta Volumen af Ämoenitates Academucae, äro at sådan beskaffenhet, så be- 
höfva dessa med: stjerna lika så litet utmärkas, som de Skrifter, af hvilka der 
finnes blott en enda uplaga. — Ibland dem, som stå uppteknade sid. 117 följ. , 
äro här med'” förseåde , utom de första editionerna, af Dissertatio de Febri- 
bus , Stocklis 2739, — Systema Naturae, Stockh. 740 och 1748., — Funda-- 
menta Botanica, Stockh. 1740., — Orationes de Insectis, Peregrinatione et 
Tellure, Holm. 1051., — och ÄÅmoenitates Academicae, Vol. I. Holm. et 
Lips. 1749. samt Zol. II. Holm. 1751. 


Fortsättningen af den förut tryckta Förteckning på Linnés Arbeten , efter 


år 1751, se sid. 119, är som följer, nämligen 


”Genera Plantarum , Halae, 1752. 3:0, cur: STRUMPFFI; — "Holm, 1754 8:0,;. 


reformata et auctaz; — + Holm, 1764. 8:0, perfecta:” 


”Systema Nature, "Stockh. 17.53, 8:0..c. tab. 3 aeneis , Begnum Vegetabile,. 
auctius, Svethice [Indelning i Ört-Riket]. per I. J.. HAARTMAN; — 
Lugd. 1756. 8d:0. c. tab. 8 aeneis, per GRONOVIUH ;-— Florent. 1756, 
d:o. c. tab. 2 aeneis, Regnum Kegetabile, cur..MANETTLI; — + Holm. 
8:o. Tom. I. 1758., Tom. HI. 17,59. , longe auctius; — Lugdi 1759. 3:0, 
Regnum Animale s, Animalium Specierumsin Classes, Ordines, Ge- 


mera, Species methodica disposilio; — ftZalae, 1760. 3:o. Kolly2, 3, == 


SIV 


Eips. 1762... 8:o. Voll. 2.3; — "Holm, 8:o. Tom, I. 1766, Tom. I. P.2. 
et Tom.ll. 1767., Tom. III. 1768:, perfectum.” 

”Species Plantarum., > Holm. 1753. 80. Tomi 23, — + Holm. 8o, Tom, I. 
2762., Tom. II. 1763, perfectae.” 

”Museum 'Tessinianum, Holm. 1753. F:o, c. tab.r2 aeneis, Latine et Svethice.” 

”Museum REGIs, ADOLPHIL FRIDERICI, Stockh. 1754. F:o. c. tab. 33 aeneis, 
Datine et Svelhice, -— "Tomi Secuudi Prodromus, Holm. 1764. 8:0,y. 
una cum Museo REGINA.” 

”Flora Svecica, + Stockh. 1755. 9:0, aucta et emendata.” 

”Iter Scanicum, Lips. 1756.. 8:0o, Germanice.” 

”Tter Palzestinum HAssELQVistir, [Resa till Heliga Landet], Holm. 1757. 8:0; 
Svethice.” 

”Iter Hispanicum LozrrFrzinon, [Resa till Spanska Länderna uti Europa och 
America], Stockh, 1758; 9:0 ,» Svethices — Berl. x766. 8:0, Germa- 
nice.” 

”Oralio Regia, [Tal vid DErRAs MarEsTÅTERS Närvaro i Upsala], Ups. 1759. 
FE:n, Svethice.” 

”Disquisitio de Sexu Plantarum premio ornata, Petropol. 1700. 4:0.” 

”Fauna Svecica, + Holm, 1761. 8:o. ce. tab.” 2 aeneis , aucta.” 

”Amocnitates Academic, Kol. I. Lond. 1762. 3:o, Anglice mut; — Kol. II. 
+ Holm. 1762. 8:0o. c. tab. & aeneis , auctum ; -— Kol. III. " Holm. 1756 
et 1764. 8:o. c. tab. 4aeneis; — Vol. 17.” Holm. 1759. 8:o. c. tab. 4 
aeneisy — Vol. V. " Holm. 1760. 8:0. ce. tab. 3 aeneis; — Vol, VI, 
= Holm. 1763. 8:o. c, tab, 4 aeneis;, — Vol. VIL " Holm, 2769, 8:0 
e. tab. 7 aeneis. 

”Genera Morborum, + Upsal. 1763, 8:0o, nomin. Svecanis. 

”Museum REciNz Lupovisz ULRrice, Holm, 1764. 8:0,” 


”Philosophia. Botanica, Lond. 12765, 8:0, per J.. LEE contracta.” 


218 


”Clavis Medicinze, Holm 1766. 8:0.” | 
”Mantissa Plantarum, Holm. 1767. 8:0..— — Altera, Holm. 1771. 8:0.” 


Härefter uppräknas alla LINNEI Disputationer, som innehållas i de 7 af 
honom sjelf utgifne Volumer af Amoenitates Academicae, och hvilka äro till 
antalet jämt 150. Men som denna förtekning med fulla titlar och namn skul- 
le upptaga mera rum, än omständigheterna nu tillåta, så går jag densamma 


här förbi och meddelar blott hvad som derpå 1 ordning närmast följer. 


”Man må beskylla LINnzus för skrifsjuka. Men den, som det gör, skall 
endast afcopiera hans verk och anmärka hans flit, utan att nämna hans otali- 
ga upptäckter, det svåraste af allt. Han vågade aldrig uppskjulta, ty han an- 
såg tiden som det mäst osäkra i verlden. Häraf kom det, att hans Systema 
Naturae blef ett så vidlöftigt verk, likasom hans Genera och Species Plan- 


taäarum. 


”Om LINNEVs icke publicerat ÅRTEDI Icht/hyologia, HASSELQVISTS och 


LÖFLINGS Resor, FORSKÅHLS Öpobalsamum, så hade troligen desse Aucto- 


rers upptäckter gådt för den lärda verlden förlorade.” 


”LINNAI på Svenska öfversatte Disputationer. 


Flora Oeconomica, HushållsNyttan af Svenska vilda Örter, ASPELIN, 
Stockh. 1749, d:0, 

Svonsalia Plantarum , Blomstrens Bilä ger, VWAHLBOM, Stockh. 1750. 8:0. 

Plaute Esculente Patrige, JLIalåndska Åtliga Växter, HJoRTH, Stockh. 
1702. Ö:0, 

Oeconomia Nature, Skaparens allvisa Inrättning på vår Jord, BiBERG, 
Scockh. 1750, 3:0. 


119 


Cw Bono? Hvartill duger det? GEDNER, Stockh. 1753. 8:0. 

Canis Familiaris, Beskrifning om Hunden, TLIinNDECRANTZ, Westerås, 
1756. 8:0. 

Calendarium Flor&, Blomster-Almanach, BERGER , Stockh, 1757. 4:0. 

Medicus Sui Ipsius, Såttet att vara sin egen Låkare, GRYssEnuiws, Ye- 


sterås, 1770. 3:0.” 


”Hvart enda Ord taget ifrån LINNZUS, 


Landtskötsel, LÖWENHJELM, Stockh. 1751. 8:0. 

Elementa Botanica, SOLANDER, Upsal. 1756. 4:0. 

Nomencelator Extemporaneus, CLERCK, Stockh. 1759. 8:0. 
Introduction to Botany, LEE, Lond. 1760, 3:0. 

Miscellaneous 'Tvacts, STILLINGFLEET, Lond. 1762. 8:0. 

Nomina Insectorum , WiLCKE, Gryphistw. 1763. 4:0. 

Clavis Anglica Lingv&e Botanicee, BERCKENHOUT, Lond. 1764. 8:0. 
Specimen [Enchiridion] Botanicum, LiPP, Zienn. 1765. 0:0. 
Vermis Tenia, BEpbDE, Vienn. 1766. 

Anvisn ng till Naturens Kännedom , HOrFBERG, Stockh, 1768. 3:0- 


Index Regni Vegetabilis, JACQzIN; Vindob. 1770. 4:0.” 


”Linngeana Methodo scripsere 


GorTER, Flora GelroZutphanica, Harderov. 1745. 8:0. 
-— Flora Ingrica, Petrop. 1761. 8:0. 
DALIBARD, Flora Parisiensis, Paris 1749. 38.0. 
GrRonovius, Flora Ocientalis, Leyd. 1755. 8:0. 
BROWNE, Historia Naturalis Jarnaic&e , Lond. 1756. F:0, Anglice. 


120 


KRAMER, Vegetabilia et Animalia per Austriam, Vienn. 1746. 8:0. 
MEEsE, Flora Frisica, Franeker. 1760. 8:0. 
Flirt, Flora Britaunica, Lond. 1760. 8:0. 
LEYSER , Flora Halensis, Halae, 1761. 3:0: 
HUDSON, Flora Anglica, Lond. 1762. 8:0. 
GovaANn, Hortus Monspeliensis, Monspel. 1762. 9:0: 
JACQUIN, Stirpes Vindobonenses, Vienn. 1762. 

— — - Americane, Vienn. 1763. F:o, Voll. 2: 
REYER , Flora Gedanensis, Gedan. 1764. 8:0. 
BERGIVS, Plantae Capenses, Sitockh. 1767. 8:0. 
BURMANNUS, Flora Indica, Amstel, 1768, 4:0:” 


”Genera Linnz2&ana ss. Artis Principia assumsere 


SEGVUIER, Plante Veronenses, Veronae, 1745. 8:0. 
VVACHENDORF, Hortus Ultrajeetanus, Ultraject. 1747. 8:0. 
GuMELIN, Flora Sibirica, Tom, I-—III., Petrop. 1747—17690. 4:0: 
GUETTARD , Observationes Plantarum , Paris. 1749. 12:0, Gallice. 
'SAUVAGES, Methodus Foliorum, Hagae, 1751. 8:0. 
BURMANNUS, Plante Americane PLUMIERIT, Fasc. T—X,, Amstel, 1755—= 
2760. Fo. 

ALL1ONI, Pedemontii Stirpium Specimen, Laurin. 1758. 4:0. 

— Stirpes Niceensés, Taurin. 1757. 8:0. 
ZiNN, Hortus Gotlingensis , Gotting. 1757. 3:0. 
MILLER, Lexicon Hortulanorum , ed. 7:a , Lond. 1759, F:o, Änglice, 
Scorouiri, Flora Carniolica, Vienn. 1760. 8:0. 


GERARD, Flora Gallico-Provincialis, Paris. 1761. 8:0c 


221 


WHEELER, Lexicon Botanicorum et EHortul , Lond. 1763. 8:0, Anglice, 
IGUNNERUS, Flora Norvegica, P. I., Nidros. 1756. F-o0. 
BARNADES, Principia Bolanica, Madrit. 1767. 4:0, Hispanice.” 


Til. ”LINN1 MERBARIUM” 


”Utan fvifrel det största, som man hitintills sedt.” 


”;, Alt ifrån min barndom har jag samlat de i Sverige vilda växter och äf- 
ven alla jag funnit i Svenska Trägårdar.” 

”2, Alla de Lappska upletade jag med otrolig flit.” 

”3, På mina resor genom Dannemark, Tyskland, Holland, England och 
Frankrike sparade jag ingen möda att botanicera.” 

”4, Cliffordska Trägärden , som var stäld under min disposition 13 års tid, 
och dit jag fick förskrifva alt, hvad jag kunde ärhålla, gaf mig en an- 
senlig myckenhet, dem jag sorgfälligt iniade.” 

”5, CriFForD ägde sjelf ett präcktigt Herbarium, af hvilket ban skåäckte 
mig alla dupletter.” 

”6. Då jag ha!p VAN ROYEN att rangera Academisxe-Trägården i Leyden, fick 
jag ganska många båle där lefvande och af hans torrkade växter.” 

”7. Under det jag halp D. GRONOVIUS att examinera Plantas CLAYTONI 
ifrån Virginien, ärhöll jag där dupletter af de mästa.” 

"98, MILLER i Chelsea tillät mig samla många i Trägården och gaf mig dess- 
vtom flera torra exemplar af dem Houston hemfört ifrån America 


meridionali.” 


38. 


222 


”g9. Oxfordska Trägården under DILLENIuvs förskaffade mig ock många.” 

”10. JUSsIEU lämnade mig åtskillige torkade, utom de rara jag samlade i Pa- 
risiska "Trägården.” ; : 

”i1. Professor SaAuvaGEs hade fådt hela MaGNOoLiH (den s'ore Boltanis!ens) 
Herbarium af dess Son, och detta skänkte mig SAUVAGES.” 

”12. Sedan GMELIN hemkommit ifrån sin mångåriga Sibiriska resa, sände 
han mig elt exemplar af alla de växter han samlat, att däröfver in- 
hämta min utlåtelse.” 

”13. STELLER, som var GMELINS Adjunctus på Sibiriska resan och född alt sam- 
la växter, gick än längre upp ända till Camtschatka och norra delen 
af Ämerica och dog på återresan i Kjumenti,  Peubeln tog hans samlin- 
gar och sålde dem till DEMIBOFF, som sedan sände mig altsammans 
att därpå tillskrifva namnen med lof att få taga af alla dupletter.” 

”14. BROWNE samlade elt skönt Herbarium på Jamaica, det han utgaf i Fo- 
lio efter sin hemkomst till London. Då han åter skulle resa till ÄÅ- 
merica , sålde han det till mig. Det var en härlig och rar samling.” 

”15. Professor KALM, skapad alt upleia örter, samlade en otrolig mängd i 
Norra America, och gaf mig af alla ett exemplar.” 

726. Professor LOEFLING, som med obeskriflig flit upsökte de Spanska väx- 
terna, lämnade mig äfven ett exemplar af hvar enda.” 

"17. De växter Dr HASSELQVIST sam'ade i Naiolien , Egypten och Palae- 
stina, har jag alla.” 

”18. Pastor OsBECK gaf mig en af hvarje, han fant i China och på Java.” 

”19. D:r BASTER på Zeeland skickade mig ett Herbarium ifrån Java af mera 
än 300 växter.” 

”20, CommerceRådet LAGERSTRÖM obligerade dem, som gingo ut på Ostin- 
diska skeppen, att årligen samla örter, dem han alla tillsände mig.” 


722. Commissarien [CLA€s] ALSTRÖMER, som med all upmärksamhet reste 


223 


genom England, Frankrike, Spanien och Italien, skickade mig flera 
stålliga samlingar, dem han dels gjordt sjelf, dels fådt ”af andra.” 


3» 


NM 
ND 


Uti ingen Trägård har väl någonsin förut blifvit sådde så många slags 
frön som i Upsala under min tid. — Ty jag har fådt frön från alla 
curieusa i hela verlden och har aldrig försummat att inlägga dem, 
som jag ej förr haft.” 

25. KLEINHOF, som på Java anlade den första Botaniska Trägård utom 

Eurepa och där så fluigt cultiverade en mängd Ostindiska växter, 


sände mig vid hemkomsten till Holland en stor kista deraf full.” 


”24. Alla Bolanici på min tid hafva liksom täflat att meddela mig exemplar 
af nya och rara växter, för att om dem inhämta min utlåtelse och att 
fägna mig med något märkvärdigt, e. g., JACQUIN, SCHREBER, HAL- 
LER, ÅRDUINI, TURRA, BAssI, MILLER, D. ROYEN, L. N. Bur- 


MANNUS, SCOPOLI, DUCHESNE, GOUAN, SEGUIER , ALLIONI, HUD- 
SON, GARDEN.” 


25. KCENIG, hemkommen ifrån Island, skickade mig de Isländska växter- 
na, ibland hvilka samlingen af Fucis och andra hafsväxter var utan 
like. Och efteråt sände han från Madeira, Caput Bonae Spei, Ma- 
dras och Tranquebar en stor samling, bestående af flera hundrade, 
så att jag fick åtminstone ett specimen af hvarje, och däribland voro 
många aldeles nya.” 

”26. Professor BURMANN har flera gånger skickat mig växter från Caput Bo- 

nae Spei, så att jag tror mig äga därifrån en af de största samlingar.” 

20. ROLANDER samlade på öarne vid America en stor hop rara växter, dem 

, han gaf till Hof-Marskalken DEGEER , och hvilka denne skänkte till 


mig. 


2204 


28. TULBACH, Gouverneur på. Caput Bonae Spei, sävde mig öfver 200 dö: 
raraste växter, ganska väl inlagde, utom en myckenhet lefvande röt- 


ter och bulbi, att planteras i Trägårdar:” 


”Odisputabelt är af alt delta, att ingen Botanicus ägt bältre och mångfal- 
digare tillfällen att få större samlingar af torkade växter eller ett rikare Her- 
barium ; hvilket är lagdt i ordning efter genera ,, ordines och. classes med. ne- 


danlill påskrifne nomina. specifica. 


”Alla dessa växter Har jag inklistrade hvart species på ett särskildt halft 
ark papper; och alla halfark, som höra till samma genus, har jag inlagde i 
ett helt pappersark, på hvilket jag skrifvit namnet af genus och på hallarket 
namnet af species. Genera eller de hela arken har jag rangerade efter ordines! 
och classes i 2:ne skåp, med indelningar afpassade efter. classerna, så att, då: 
genus och class äro bekante, man straxt kan. finna rätt på. den. växt man söker. 


Så simpel arrangering har icke blifvit påtänkt förut.” 


”Där som flera exemplar fordrats, i anseende till varieteter eller några: 
förändringar i species, har jag lagt åtskilliga qvartblad imellan, och alla de- 
qvartblad, som höra till samma species, har jag fästat tillsammans. med en. 


knappnål i sidokaualten.” 


”Alt samla växter reste jag icke -allenast sjelf både utrikes och i Sverige 
öfver Lappland, Dalarne, Oland, Gottland, Vestergöthland och Skåne, m;m.,. 


ulan jag öfvertaite äfven mina Diseiplar att resa öfver hela verlden:” 


Härefter uppräknas alla. de, som stå anförde förut sid. 55., undantagne 


HAGSTRÖM och 'TiDsTRÖm, och dessulom tilläggas: 


så 
220 


”TORÉN till Särat 1750, SKepps-Predikant, kom hem 1752 och dog 1753. 


SOLANDER — Pitheå Lappmark 1753, sedan Tutendent vid Brittiska Museum 
( . 1 London 
MARTIN = — Spitsbergen 1758, därefter Medicine: Candidat i Åbo. 


FALK — Gothland 1760, sedan Professor 1 Petersburg. 
ALSTRÖMER — Södra Europa 1760, slutligen CanzliRåd. 


ForRskKÅHL — Arabien 1761, Professor i Köpenhamn, död i Yemen 1763.” 


Vidare nämnas Här till slut såsom LINNAI Disciplar: 


”MENNANDER , Biskop i Åbo [och sist Årkebiskopl. 
BRoWALLIUsS, Biskop i Åbo. 

Horm, Professor 1 Köpenhamn , Dansk. 
AscANIUS', Professor i Köperhamn, Dansk. 
SCcHREBER, Professor i Erfurt, "Tysk. 

BECKMANN, Professor i Göttingen, ”Tysk, 
FABrRicIUs, Professor i Köpenhamn, Dansk. 
KuvuNn, Professor i Philadelphia, American. 
ZOEGA , Demonstrator i Köpenhamn , Tysk. 
LiEDBECK, Professor i Lund. 


BURMANN., Professor i Amsterdam, Hollöndare.? 


226 


Hitintills har jag låtit Linné tala nästan ensam 1 de handskrifter, han 
efterlemnat, och af hvilka de fleste, som jag anfört, varit verkliga Originaler 
och de öfrige af sådane tillförlitlige Afskrifter. Det återstår nu att om honom 
hemta underrättelser äfven ur andra källor, Men desse, som äro både mång- 
faldige och vidt kringspridde, böra i förhand noga undersökas, att man icke 
om honom berättar något, som förut må hända är allmänt bekant , och ull 
detta mödosamma arbete fordras mera tid och utrymme, än jag nu eger. Jag 
måste således denna gången mskränka mig tll några få artiklar , som till silt 
innehåll äro, så vida jag vet, okände åtminstone för de fleste Läsare, och 

i 


hvilka, efter min tanke, kunna förtjena att allmänheten meddelas, nämligen 


I OM LINNÉS SISTA LEFNADSÅR OCH HANS DÖD. 


Oaktadt han plågades i yngre åren ofta af tandvärk, fluss och sjörbjugg, 
samt 1 mannaåldern understundom af migrån, gickt och podager, utom en 
svår känning af början till stenpassion , som han ådrog sig genom mycket stil- 
lasiltande i synnerhet under utarbetandet af sina Species Plantarum ifrån år 
1731 till 1755, men hvilken, jämte gicktplågorna, han öfvervann genom dag- 
ligt och för en annan omåtteligt ätande af smultron den tiden hela sommaren 
öfver, då de för hvad pris sora hälst möjligen kunde förskaffas; så bibehöll han 
ändå ett muntert sinne och tämligen god helsa ända till 1773 och 1774., då han un- 
der loppet af det förra året besvärades af flera krämpor, i synnerhet en gruflig 
värk öfver veka ryggen och länderna, samt det senare i början af Maji må- 
nad under en privat föreläsning i AcademieTrädgården fick helt oförmodadt 
elt ganska farligt anfall af slag , hvarvid han förlorade målet, all sansning och 


rörelseförmåga. Han kallade sjelf detta sin ”första dödspost,” och ehuru han 


, 


Pg 


derefter mycket, förbättrades, blef han aldrig till helsan fullkomligen återstäld, 


utan fortfor att vara ganska matt och hafva svårighet alt röra sig. 


Vid Jultiden detta sistmämda är tilldrog sig likväl en lycklig händelse, 
som på nylt upplifvade honom. Det var en stor och dyrbar samling af Na- 
turalier ifrån Surinam, som KOonunG GustaFr III:dje skänkte honom , 
och under hvilkas utredning så väl som noggranna beskrifning han förglömde 
alla sina plågor och mådde sedan någorlunda väl hela året 1775.; hvartill 
dessutom andra orsaker mycket bidrogo, såsom det märkvärdiga och långvariga 
besök han då fick af KONUNGEN incognito, och äfven de samlingar af inlagde 
växter, som blefvo honom tillsände af THUNBERG och SPARRMAN ifrån Cap, 
samt af KönrGe ifrån Ostindien, och hvilka han sjelf erkänner voro de slörsta 
han någonsin erhållit. — Han tyckes likväl hafva fruktat ett nytt anfall af sin 
sjukdom, eller var han ännu så svag, att han såg sig icke altid kunna upp- 
fylla sina skyldigheter. Ty i PrielectionsCatalogen, som detta år utkom , lät 
han insätta , att han skulle läsa antingen sjelf eller genom sin Son, [”aut ipse 
aut per Filium”], Professor C. v. LInné. Men härmed må vara, huru det 
vill, så bör på detta ställe nämnas såsom ytterligare bevis på hans förbättrade 
helsa,, att han år 1775 gaf ut 3 Disputationer och skref sjelf Facultetens Pro- 
tocoller, då han om hösten var dess Decanus, m. m.; hvaremot han är 1774 
hade blott 4 Disputationer tryckta, anteknade icke ett enda ord i Protocoller-- 
na och tyckes knapt hafva varit närvarande vid de Examina, som då 1 Facul- 


teten anstäldes. 


Men det följande året eller 1776 aftogo alla hans både själs- och kropps- 
krafter beständigt och ögonskenligen. Icke dess mindre fortfor han med sina 


vanliga ämbetsgöromaål nästan oafbrutit ända till Vår-Terminens slut. Denna 


var likväl den sista, som han höll föreläsningar, och den sista Disputation, 


223 


för hvilken han sjelf presiderade, var ACHARII Planta Aphyteja. — Han 
hade nu förlorat silt både i ungdomsåren och månnaåldern förträffiiga minnes. 
Han begynte tala oredigt, kunde icke utan svårighet flytta sig ifrån ett ställe 
till ett annat, och skref tidtals med så darrande hand, att flera ord äro 'alde- 
les .oläslige, 'hvarpå i synnerhet ett bref till Arehiater BåcKk, dateradt d. 24 
Muaji detta år, är det tydligaste bevis, hvaremot andra finnas skrifne till ho=- 


nom både nyss förut och äfven efteråt, af hvilka de förro äro ganska redige 


och de senare icke så ohegriplige. 


Som han likväl märkte sina lifskra'ter småningom alt mer och 'mer afty- 
ra, så fann han sig om våren detta år nödsakad att ånyo begäta afsked, eller 
som orden lyda i KonunG GusTtAF Til:s Bref till AcademieCanzleren, R. R. 
Grefve RUDENSCHÖLD, al d. 1 Maji 1776: ”att få afträda sin beställning vid 
Upsala Academie tll sin nuvarande Vicarius med bibehållande af lön och för- 
måner, Inspeclionen öfver Botaniska 'Trägården, säte uti Consistorio och Fa- 
culteten samt den efter aflidue Archiatern och Riddaren ROSÉN v. ROSEN-) 
STEIN lediga Professoris Emeriti löp.” Men härom yttrar sig KONUNGEN i sam- 
ma bref sålunda: Som Ii ganska ogårna skulle se, det under W år Rege- 
ring en af Upsala Academie och Fåderneslandet så förtjent, samt af den 
lärda verlden så allmänt hågacktad man skulle till större eller mindre de 
sin beställning nedlägga; så vele IVi i Nåder hafva updragit Eder att för- 
må honom till qvarblifvande vid hela sysslans utéfning. Hvarjemte Wi ej al- 
denast förklare Oss benågne samt finne med billighet inståmmande , att der- 
emot tillägga Archiatern von Linné den efter Rosenstein ledige Profes- 
soris Emeriti lönen , utan ock öfverlemne till Eder och Consistorio Acade- 
mico, huru förmonerna för bem. Archiater måge på något ytterligare sått, 
uten Academiens gravation, kunna ökas; i hvilket fall I med -Consistorio 


4 £ vs ke - 5 Eg a Lal . me Lå - 
särdeles befordra vårt Nådiga nöje 6fver den erkånrsla, somvises en man , 


229 


hvars hugnad och belöning lårer af ganska få kunna andragas till preju- 


d: cat. 


3 


Sedan Linné i anlelning häraf förklarat sig villig att vid Professionenm 
än vidare qvarblifva, lät KONUNGEN (Gll BR. BR. Grefve RUDENSCHÖLD afgå 
ett senare bref, dateradt d. 8 Juni S. Å., med befallning, att LInné nu 
skulle inställas uti den honom i förra brefvet beviljade löneförbättringen. 
Och till följe af KONUNGENS I samma bref yttrade önskan uppstod sedermera 
rädplägning , på hvad sätt förmånerna för LINnNé måtte än ytterligare kunna 
ökas, och efter mycken öfverläggning derom blef ändtligen stadfästadt, att 
Han, hans Enka och Barn skulle för lifstid få Abo - rätt på 2:ne Academien 
tillhörige och nära intill hans egen gård Hammarby belägne hela mantal 
Frälse , Hubby kallade. Men icke LINnné sjelf, utan hans Enka, låugt efter 
hans död, kom först 1783 i åtujutende af denna förmån, och sedan hon år 
1806 aflidit 94 år gammal, öfvergick densamma till hennes efterlemnade Döt- 
trar , hvilka nu på lifstid äro i besittning af nämde hemman emot en vise 
skatt till Academien , som för bägge stiger till ungefärligen 54 Tunnor span- 
nemål om året. — Af alt detta kan slutas, huru LINNés ord, sid. 68., böra 
rättligen förstås, och huru oricktigt saken bufvit uppfattad af några hans 
Låltalare, t. e. Archiater Båck och Medicinal-Rådet Hrpin, af hvilka den 
förre säger i sitt Åmuinnelse-Tal sid. 69, satt KONUNGEN ytltral sin nådiga vil- 
ja, det LINnå måtte utom annat, få två gårdar till skånks för sig och st- 
na Barn, och den senare i sitt Minne af honom sid. 87 , att Konungen skånk- 
te 2:ne kemman till evårdelig ågo åt v. Linné och dess efterkommande. 
KONUNGEN kuude icke bortskänka någon Academiens tillhörighet, än mindre 


densamma till evärdelig ägo. 


230 


Af våra Handlingar och Protocoller så väl som af Linnés brefväxling 
med Archiater BåcK upplyses, hvad värde Collegium Medicum i Stockholm 
satte på Medicinska Faculteten i Upsala en lång tid bortåt, sedan en RosEN=- 
STEIN och en ÅINNÉ blifvit dess Ledamöter, och huru densamma rådfrågades 
vid syslors bortgifvande, sjukdomars botande och tillfällen af hungersnöd 
jämte andra olyckshändelser, m. m. ; — men också tillika, i mån desse store och 
vidtfrägdade Män omskapat hvar sin lärdomsgren, Låkarekonsten och Natu- 
ralHistorien , brackt både dem och de dermed närmäst beslägtade vetenskaper 
till en hos oss förut okänd högd, och ändtligen genom sina insigter och sin 
undervisningsförmåga tilldanat en mängd skicklige Ambetsmän och Lärare, — 
huru man, sedan desse 1 synnerhet blifvit i Stockliolm bosatte och tjenstgö- 
rande, sökt efter hand bidraga till förminskande af Facultetens anseende och 
älven alt undergräfva dess constitutionella grundvalar, enligt hvad LINNé i ett 
bref märkvärdigt yttrar sig: ”Det går med wettenskapen som med Cynosu=: 


s sä 5 sola 
rus caeruleus. Hon vissnar där hon begynts, men vidgas alt omkring,” 


Således Hade man år 1776 uppgjort förslag att frånkänna Faculteten den 
henne ifrån början tillhöriga och nära 40 år tull Svenska Läkarekonstens verk= 
liga fördel utöfvade rältighet att promovera Medicine Doctorer, och att öfver= 
föra densamma på Collegium Medicum i Stockholm. Det försäkrades äfven, 
all KONUNGEN redan lemnat sitt fulla bifall till denaa flyttning. Men Prof. 
SIDRÉN , den. enda då i Upsala närvarande friska Facultets-Ledamot, wunder- 
rättad härom af rättsinnige Läkare inom sjelfva Hofvet, och. af dem varnad: 
för följderna, i fall LINNÉ ej kunde förmås alt snart infinna sig i Stockholm. 
och häremot göra tjenliga föreställningar, såsom det enda kraftiga medel att 
förekomma sakens verkställighet , öfvertygar den sjuka Gubben om nödvän- 
digheten af denna resa, sätter honora, så bräcklig han än var, 1 en vagn, öfverförer: 


honoxa directe till Drottningholm, der Hofvet då vistades, och begär för ho- 


231 
nom privat Audience, hvilket ock strax beviljades. Med stapplande steg var 
LISNNé knept inkommen och förestäld MONARKEN, innan han, hänförd af sitt 
velenskapsnit och upprörd af sin öfvertygelseskänsla, utan att iacktaga Cere- 
moniellets lagar, hastigt framstammar dessa ord: ”Det går aldrig an EDERsS 
MaJ:T. Det förstörer Academien och Vetenskapen. Jag kan aldrig öfverlefva 
denna olycka.” KONUNGEN förundrad och öfverraskad af sådane oväntade ut- 
tryck, frågade den närstående Prof. SIDRÉN, hvad var å färde, då denne 
kortligen framstälde sakens sammanhang och resans löremål, hvarpå KONUN- 


GEN går leende fram till LINNé, klappar honom på axeln och säger: Det 


skall icke ske, min &. LInNNé Res Ni hem i fred och var lugn. Så egde 


OO 3 


a 


stor "man på sjelfva grafvens brädd och med all sin yttre svaghet ännu nog 
styrka inom sig att kunna afvärja den icke obetydliga fara, som då kotade 


Upsala Lärosäte. / 


Strax efter hemkomsten ifrån denna resa, som var den sista långväga han 
gjorde, och den sista gången han såg sin KOnunc, blef han ånyo rörd af 
slag och fullkormligen lam i högra sidan, der han förut ofta haft smärtsamma 
känningar. I samma mån blef också svårigheten för honom att kasta sitt vat- 
ten ganska pinsam, och detta befanns merändels varblandadt, Genom dessa 
förnyade anfall försvagades än mera icke allenast hans utmärglade kropp utan 
ock hans redan slöa sinnen, och minnet förföll så aldeles, att han förglömde 
de allmännaste saker och kunde icke en gång påminna sig de vanliga bokstäf- 
verna, utan skref Grekiska ech Latinska. om hvarandra i ett och samma ord, 
hvarpå STÖVER 1 Leben des RBitters CARL VON LINNÉ, 2:ter Theil, Hamb. 
2792. 12:0. S. 37. z noten anförer exempel. — Med de utländningar, som den- 
na höst ankommo till Upsala att afhöra hans föreläsningar, kunde han knapt 
tala; ty utom hans lamhet och afmattade tillstånd, hade nu äfven infunnit sig 


en Tertian-feber, Och dessa ord äro de sista, som han i sitt Diarium förmålt 


232 


antekna. — Det tyckes likväl, som han sedan b'ifvit något bättre, emedan han 
lät i PreelectionsCatalogen införa samma underrättelse som året förut, och 
var denna Höst-Termin icke allenast Facultetens Decanus, utan skref också 
bref till Archiater BåcKk, af hvilka det sista jag sedt, är dateradt d. 9 Dec., 
och som bland annat innehåller desse väl oredige men icke oläslige ord: 
”Gud hafver beslutit att upplösa mer än hälften af de band, som hållit mig 
vid det jordiska” — Han var äfven denna Termin tillstädes vid den första i 
December hållna Licentiat-Examen , men förmådde hvarken bivista den andra 
strax derpå följande eller sjelf presidera för sin sisla, I samma månad ventile- 


rade, Disputation de Hyperico. 


Ifrån början af år 1777 ända till sommaren, eller under hela vintern ock 
gårtiden, då han ständigt vistades i Upsala, var han både till kropp och själ 
i högsta måtto förfallen. Alla hans lemmar och organer, i synnerhet tungan, 
de nedre extremiteterna och urinblåsan, vore förlamade. Hans tal var osam= 
manhängande och oftast obegripligt. Utan andras hjälp kunde han icke kom- 
ma från det ställe, der han satt eller låg , icke kläda sig, äta eller verkstäl- 
la det minsta han behöfde. AF hans organiska lif fanns blott andedrägten, 
matsmältningen och blodets omlopp ännu i någorlunda godt skick. Alt annat 
var mer eller mindre förstördt. Hans själ hade förlorat all sin yltringsförmå-: 
ga genora verktygens fullkomliga oordning. Hau hade intill och med förglömt 
sitt eget namn, och han tycktes merändels vara utan all medvetenhet af både 
det framfarna och det närvarande. Icke dess mindre hade han tidtals sina ly-: 
" sande ögonblick, och det var i synnerhet då, — när han fick se någon af si- 
na fordna Disciplar, den han särdeles älskade, vid hvilka ullfällen hans an- 
sickte gaf tillkänna ett glädjefvllt deltagande; — när i hans närvaro uppstod 
tal om någon del af NaturalHistorien, i hvilket han rimed leende 'mine altid 


böd till att deltaga; — ock när han fann liggande framför sig några böcker 


233 


af Botaniskt eller Zoologiskt innehåll, äfven sina egna, 1 hvilka han bläddrade 
med synbart nöje och lät förstå, att han skulle ansett sig för lyckelig , om 


"han kunnat vara Auctor till så nyltiga verk. 


Så snart den varmare årstiden inträffat, fördes LINNÉ ut på landet till sin 
gård Hammarby i Dannemarks Socken 1 mil ifrån Upsala, der han sedan 
gvarblef hela sommaren öfver, och bars dagligen ut, så ofta som väderleken 
det tillät, antingen i sin nära intill byggningen belägna trädgård, der han lå- 
tit plantera åtskilliga härdiga både utländska och Svenska träd, buskar och ör- 


ter, som der änvu växa, — eller upp uti sitt Museum, der han väcktes af 


glada hågkomster och förnöjde sig flera timmar å rad med betraktandet af sina 
der samlade käraste skatter, samt återbars derifrån altid mycket muntrare. 
På sådant sätt kom han om hösten med förbättrad helså tillbaka till Upsala. 
Men detta skenbara välstånd varade icke länge, och ehuru har i dem Przele- 


ctionsCatalog, som nu utkom, lät insätta, att han ville gerna tjena den Aca- 
demiska ungdomen, så myeket hans förstörde krafter det tulläto, tog ändå 


hans Son i October månad sitt inträde som ordinarie Professor, och derefter 
både läste publikt och förrättade alla andra syslan tilhörige göromål, med 
hvilka Fadren hela detta år icke kunnat taga minsta befattning. Denne sena- 
re fortsatte sedan sitt mechaniska Lif, likväl så mycket friskare, än han var 
den nästföregående vintern, alt han nu kunde ibland låta leda sig, med nöje 
röka sin pipa Tobak, och efter Läkarnes föreskrift under vacker väderlek fara 
ut att hemta frisk luft, då drängen hade befallning att aldrig köra honom ut- 
om Stadens tullportar. Men vid ett sådant tillfälle hände sig en dag i De- 
cember månad, då efter ett snöfall släde brukades, att han befalte drängen 
föra sig ut öfver Kongsängen til sin: gård! Såfja ungefärligen en half mil 
ifrån Staden. Härtill nekade väl drängen i början; men på förnyad befallning, 


'ech efter undfångna hotelser lyder han och begifver sig till det anvista stället. 


234 


Då LInné ej kommer på vanlig tid tillbaka; blir hans hemmavarande Famille 
ganska orolig och skickar bud ut på a'la håll att söka efter honom. : En af 
dessa hade då den lyckan att träffa honom på Såfja, der han fanns liggande 
1 bondstugan framför en stor eldbrasa ganska förnöjd på sin släd!äll och med 
sin lilla pipa i mun. Den utskickade hade icke allenast stor svårighet att få 
honom ifrån detta kära ställe, der han ändtligen ville tillbringa natten, utan 
ock mycket bekymmer aut kunna föra houom väl och lyckligen hem, sedan 
det redan blifvit mörkt, och töväder slagit till med hällregn. Efter denna 
färden kom LINNÉ aldrig utom någon af Stadens tullportar och få gåvger 


äfven utom sill hus, 


Hans lifsud blef sedan icke beller lång; ly knapt mer än 9 dagar hade 
af är 1779 förflutit, innan han, mätt af ålder och ära, somnade af ifrån alla 
sina plågor och sitt myckna lidande att stå upp till ett bättre lif, Han dog 
af flera förenade orsaker, men den egentligaste tyckes till slut hafva varit sår 
i urinblåsan, hvaraf han år 1755 kände första början och som han då sjelf 
trodde vara stenpassion. Vid dödsstunden, som inträffade kl. 8 f. m. d. 10 
Januarii, och således hvarkeu vid middagstiden, sora STÖVER säger 2:ter Th. 
S. 58., eller kl. 2 e. m., som nedanföre berättas, vore iane i rummet när- 
varande endast Häradshöfdingen DUsE, som sedan blef Academiens Ombuds- 
man och LINNés Måg, samt Doctor ROTHERHAM, som nu är Professor i 
Naturkunnigheten i S:t Andrews i Scotland. Dagen efteråt kom en liten 
skrift ut, som sades vara författad af dävarande Academie-Seereteraren FLY- 
GARE , med tilhjälp af Med. Adjuncten D:r ACREL. Den är i octav-format 
och på ett qvarlblad, af hvilket ena hälften utgör titel och den andra text, 


Som innehållet deraf är ovanligt och få exemplar blefvo tryckte samt ännu 


färre utdelade, så att hon nu för tiden är ganska rar och kan knapt erhållas, 


235 


har jag trodt henne förtjena att å nyo Allmänheten meddelas. Hon lyder 


som följer : 


Vid Archiaterns och Riddarens af Kongl, NordstjerneOrden , Välborne Herr 
CARL von LINNES död d. 19 Januar, 1778. Upsala, tryckt hos Jo, 
EDMAN , Kgl. Acad. Boktr. 


Då jag 1 dag klockan tre eftermiddagen feck tidning at den Store Linné, 
en tima-förut gådt ur verlden , upväcktes hos mig flere betraktelser öfver 
mennisko-lifvet , öfver store Män , huru de, lika Solar tändas, man vet icke 
hvaraf, sprida ljus och värma , täras af sin egen eld och änteligen slockna. 
Jag föll härunder uti en dvala, och tyckte mig se LInné högt öfver skyarna 
ännu kasta en blick på denna vår Planet, hvilken för Honom syntes såsom en 
liten punct i det stora Verlds-Systemet. Fan tycktes anse densamme med en 
upmärksamhet, för hvilken Han likväl icke fant något, antingen värdigt eller 
okänt ämne, Han uppehölt sig ej länge härvid, utan skyndade til sit mål 
högt öfver stljernorna , hvarest jag såg, på et vidsträckt fält upfyldt af Örter 
och Träd, en präcktig thron af något silfver-hvitt ämne, till skapnaden som ett 
ägg. Trapporna därtil voro af råa Diamanter, På sidorna lågo Leijon och Cro- 
codiler, och på längre alstånd visade sig ett brinnande bärg vid hvars fot ned- 
störtade et häftigt vattn-fall. På thronen salt ett Fåsende som ej kan be- 
skrifvas. Uti ena handen hölt Det et ymnighets horn och i den andra en spi- 
ra omgifven med en växt, som vid närmare påseende fants vara Linnaca. 
Det var NATUREN, som ifrån denna 'Thron styrde tre sina Riken. All den 
okonstlade pragt, som lyste kving Gudinnan, förblindade icke LLnnNé. Glädjen 
i Dess ögon ökades för hvart steg Han nalkades Henne. Han var för väl 
bekant med Henne för at icke genast igenkänna Henne, och Han hade förut. 


så väl sedt all Dess pragt, att Han nu ej rördes af den heliga rysning som 


236 


dödlige känna då de nalkas Gudar. Han nalkades thronen med dristiga 
steg, och ehuru denna Gudinna altid är god, syntes likväl at LInnNés ankomst 
ökade Hennes milda utseende ock gaf det et slags förnöjelse, som hos en död- 
lig skulle kallats glädje. LINNÉ emottogs af ARISTOTELES, PLINtUS, Dio- 
SCORIDES, BOERHAAVE och v. HALLER med den bekantskap, som hade De 
alla länge varit hände, ty stora själar äro aldrig för hvarandra främmande, 
och Han intog ibland Dem främste rummet, med den ädla drvistighet, som 
altid åtföljer värkeliga förtjensten. De förde Honom til Gudinnans thron och 
Han hälsade Henne såsom en älskare sin älskarinna , och på lika sätt emot- 
tog Hon Honom. Din ankomst säger Hon, skulle icke fägna mig, om något 
återstådt för Dig att uträtta ibland de Dödlige och om någon belöning för Dig 
varit öfrig , sedan Du länge varit hela verldens förundran och ämne för de 
störste Regenters nåd. Din lön skall nu blifva at lära känna de af mina un- 
der, dem Du som dödelig ej kunnat fatta, och ämnen för Dina vettgirighet 
skola aldrig tryta Dig. Dit göromål blifver, at hägna den Vetenskap , som 
Du sjelf skapat. Dix ande skal lifva och styra Dina Lärjungar kring hela 


verlden, och hela verlden skal vara Diaz Lärjunge, så länge jag är NATUREN, 


LiINnés hbisättning i Upsala Domkyrka var den högtidligaste Act jag till 
den tiden hade sedt, och gjorde på mig djupt intryck, som ännu varar o- 
förändradt. Det var en dyster och tyst afton , hvars mörker endast skingra- 
des på stället af den genom staden långsamt tågande Processionens facklor, 
bioss och lanternor, — och hvars lugn endast stördes af den på gatorne för- 
samlade folkmängdens dåfva sorl, och af den majestätiska storklockans grofva 
ljud, som ehuru för LINNÉ i lifstiden besvärligt, nu skulle första gången vid 
likbegängelser höras ensamt att på ovanligt sält till grafven beledsaga en ovan- 
lig man och att blifva för kommande tider ett efterdöme, — Det var en af 


hela Academie-Staten och ganska många främmande personer bestående talrik 


SOT 


och lysande Procession, sem med biträde af flera Medicir& Doctorer, alla 
Linnés fordne Lärjungar, hortörde stoftet af denne store Man, som trot- 
sande alla fö hinder och alt motstånd, blott af egen kraft röjde sig väg upp 
till den, i Vetenskapernas Rike högsta ära att blifva en allmänt erkänd ny 
Lagstiftare inom den egentliga Natura!Historiens hela område, -— och hvars 
Namn således Adrig skall dö, utan fortfara att altid stå lysande i Vetenska- 
pens häider och af hvarje sann Naturkännare bibehållas i kär och vördnads- 


full -hågkomst tll tidens slut. 


TI. Om LInNNET UPPTÄCKT ATT FRAMERINGA ÅGTA PERLOR: 


I flera arter af Musslor, i synnerhet i Mytilus margarttifer, och Mya 
margaritifera, finnas Perlor, som merendels sitta inuti sjelfva djuret, men 
också ofta på inre ytan af ettdera eller bägge skalen. Sedan de hunnit till 
en viss ålder och erhållit vederbörlig rundning, torde hända, att de då lossna 
ifrån skalet, och på det sättet komma in uti djurets kropp. De som i han- 
deln gå under namn af Österlåndska , äro de skönaste och dyrbarasie. De be- 
stå alt igenom af helt tunna öfver hvarandra liggande lager, hafva en mjell- 
hvit och lysande färg, och äro af åtskillig storlek, mer eller mindre runda. 
De största gå till 2 skrupler i vigt och i auseende till sin rarhet betalas gan= 
ska dyrt. De fås, som bekant är, egentligen vid Ceylon och i Persiska hafs- 
viken ur den väl kända Perlmorsmusslan , Mytilus margaritifer, som 
annars finnes på flera ställen i Indiska och Americanska Oceanen , och af 
hvilkens ofta fots långa och breda samt tums tjocka och inuti af en silfverlik 
yta glänsande skal erhålles det rätta Perlmor, hvaraf också Musslan fått sitt 


NAN 


30, 


238 


De Perlor deremot, som kallas Zesterlåndske, äro mindre sköna och 
hållas derföre i mycket ringare värde. De hafva i allmänhet hbyarken den 
glans eller hvita genomskinliga färg, och äro icke heller af den vackra och 
regelbundna skapnad, som de Persiske och Ceylonske. De komma till oss 
merendels ifrån Vestindien, men fås äfven i norra Europa , vid Californiens 
södra stränder och på flera i stilla oceanen belägna dar, ur den bekanta 
Perlmusslan, Mya margaritifera, som finnes i många Polynesiens och 
hela det nordliga jordklotets floder, strömar och åar, äfven här i Sverige, 
förnämligast i våra Lappmarker, och af hvilken likaledes erhålles Perlmor, 
men af föga värde, emedan Musslans skal äro mycket mindre, tunnare, skö- 
rare och innanlill icke så lysande, m. m., Vanligen räknar man de Perlor, 
som fås i Europa, för de sämste, ehuru det händt, att man också i denna 
verldsdel då och då funnit någon, som varit ganska vacker och kunnat kallas 
dyrbar. — Perlmusstor kunna beqvämligen flyttas ifrån ett ställe till ett annat, 
och äfven till större myckenhet instängas i dammar, för ändamål att af dem 
erhålla Perlor. Att döma af skalens växt och de derpå befintlige ringlika af- 
satser, skulle man tro, att djuret kunde hinna ända till 50 eller 60 ärs ålder. 

Perlornas rätta upprinnelse är ännu icke utredd. Men att de härleda sig 
ifrån någon sjukdom hos Musslorna, är icke troligt, utan skulle man snarare 
falla på den tankan, att då de först tilldanas, voro de att anse som ett slags 
försvarsanstalt, hvarmedelst djuret afvärjde åtskilliga sjö-kräks försök att bor- 
ra sig igenom skalen, eller ock ett slags medel att läka den redan tillfogade 


skadan. Visst är det åtminstone, att man midt under hvarje innantill fästad 


Perla blir utanpå skalet varse en liten öppning eller mer och mindre tydligt 
märke derefter. Om detta gaf LInnzvus anledning till sin upptäckt att efter 
behag sätta lefvande Musslor i nödvändigt tillstånd att frambringa Perlor, och 


om hela denna konst, som CHEMNITZ i sin Afhandling vom Ursprunge des 


2379 


Perlen , + Beschåft. der Berlin. Gesellsch. Naturf. Freunde, 1:er B:d, Berl. 
1775, 80. S. 344 - - 558, säger bestå endast deruli, att utanifrån göra på 
skalet någon åverkan eller ett hål, så att Perlor altid i början finnas vid nå- 
got skal fastväxte, kan så mycket mindre med säkerhet bestämmas, som hand- 
lingarne rörande denna sak icke ännu blifvit af trycket utgifne. STÖVER på- 
står väl i sin w1:ster Theil. S. 360, all LINNÉS Öriginal-manuscript om Per- 
lors uppkomst nu befioner sig 1 England hos S:r J. E, SmitH. Men D:r 
MATON nekar härtill p. 93, och jag vet visst, alt det med åtföljande handlin- 


. e . . [a] .” . 
gar ännu var qvar i Götheborg vid innevarande års börjans 


Som Perlmusslan finnes på fiera ställen i våra rinnande vatten, äfven 
ibland till betydande mängd, så var det ock en tid, förnämligast midt i sist- 
förflutna århundrade, som man mycket sysselsatte sig med att skrifva om den- 
na Mussla och Perlfiskeriernas upphjelpande i Riket, m. m.; hvarom kan läsas 
V. STJERNMANS Samling af Stadgar angående Sveriges Commerce m. m., 
5:te Del. Stockh, 1766. 4:0. sid. 241. 542. 497, — KöniGs Lårdoms-Öfning, 
6:te Tom. Stockh. 1747. 8:o, Cap. YI, s. 43 - - 53, — samt Vet:s Acad:s 
Handlingar för åren 1742, sid. 214 och 225, — 1759, s. 139, — 1761, se 
266, — och 1762, s. 65, — Att LInNNZUS till dessa senare afbandlingars ut- 
gifvande ganska väsentligen bidrog, ger hans bref-växling med Vet:s Acad:s 
på 1740-talet varande Presides och Secreterare tydligen tillkänna. Att han 
ock sjelf redan den tiden genom försök på Musslor hunnit till visshet om sät- 
tet, huru Perlor hos dem kunde frambringas, och att han således länge hade 
känt denna konst, innan han densamma upptäckte, kan inhemtas af hans 25:te 
Bref till HALLER, dat. Upsala d. 13 Sept. 1748, se dennes senares Epist. 
Vol. ut. p. 411. och StövErs Collect. p. 69, der han utlåter sig sålunda: 
”Tandem intellexi, qua ratione margarite nascantur et generentur in con-= 


chis, et potero jam efficere, ut quelibet concha margaritifera, quam licet 


. 


340 


in manu tenere, post 5: vel & annos ferat margaritam, magnitudine seminis 


e vicia vulgari?” 


Men alt Linné verkligen gjort en sådan upptäckt, och hade hela förhål- 
landet dermed sig bekant, blef först vid 1761 års Riksdag iblavd. allmänheten 
kunnigt. Och sedan saken på Rikets då församlade Ständers: befallning gått 
alla instantier igenom, vederbörande Utskott och Deputerade afgifvit deröfver” 
infordrade betänkanden, och Linné sjelf icke allenast blifvit flera gånger för- 
hörd, utan ock aflemnat både skriftelig underrättelse om sina med Perlmusslor 
anstälda försök och äfven flera skålpund ägta af honom framskaffade Perlor, 
blef ändlwigen tillstyrkt, att han för denna konst stulle med '12,000:D:r S:mt 
belönas; och dertill tyckes dåvarande Biskop MENNANDER i Åbo hafva mycket 
bidragit med sitt omständliga Memorial af d. 29 Januar. +762, som + Engelsk 
ölversättning och såsom appendix. finnes tryckt hos MATON.p. 579.- - 583, 
och hvilket i anseende till. den vackra framställning det innehåller om LIiNNés 


förtjenster i allmänhet, är ganska interessant och vore väl värdt att här med-- 


delas, om jag till. Svenska originalet. egde tillgång. 


Orsaken, hvarföre Linné icke fick hela den föreslagna' summan, utan; 
Blott hälften deraf, och denna ändå icke af puklika medel utan af en privat 
man, är ännu: en hemlighet. Men atv så verkligen förhöll sig, berättar han 
sjelf i det föregående sid. 60, der det också säges, att han dessutom erhöll af” 
KONUNGEN Näådigt tillstånd: att till sin efterträdare i Syslan få utvälja hvem 
af sina Disciplar han-hälst behagade. Att han härvull ernat SOLANDER, som” 
då var Informator för hans Son, vet jag med tämlig visshet... Men då denne 
icke ville gå in på de framstälde vilkoren, föreslog. han. dertill sin egen Son, 
som då nyss blifvit myndig, och hvilken. också det följande året eller d. 19; 


Mars 1763 fick verklig fullmagt på Fadrens Profession. — Att Handelsman 


41 


PerttER BAGGE 1 Götheborg, sedan han för LInnés upptäckt till honom ut- 
Betalt 18,000 D:r K:mt, och af Kon. ADOLPH FREDRIC fått :Privilegium 
derpå för sig och arfvingar, icke sjell betjente sig af denna fördel, och att 
icke heller någon annan hitintills gjordt det, är åter en hemlighetsfull omstän- 
dighet, som tyckes knappt medzilva annan förklaring, än all antivgen upptäck- 
ten varit af föga värde eller ock alt handlingarne genom. någon hindelse 
omkommit. Men att det senare visst icke händt, och at det förra icke hel- 
ler är så aldeles troligt, kan inhemtas af nedanstående afskrifter, sow i början 
af innevarande år blefvo mig benögit meddelte af Herr JACOR SAMUEL BAGGE 
"F bref, daterad: Götheborg d. 29 Dec. 1820, och hvilket i utdrag lyder, 


som. följer: 


Då jag för några månader sedan af en händelse kom att genomleta 
några min Farfars documenter, fant jag deribland alla handlingarne en- 
ligt nårlagde specification af den hemlighet, min Farfar tillhandlat sig af 
aflidne ÅArchiatern och Riddaren LiNNZUS för 6000 D:r S:mt, jemte Ko- 
NUN& ADOLPH FREDRICKS Privilegium att ensamt i Biket för honom 
och arfvingar impregnera Musslor och Snåckor till producerande af ågta 
Perlor. Som Tit. lärer snart utgifva ett interessant verk rörande LIiINNZEL 
biographie och andra underråttelser om denna namnkunniga och stora man, 
så tillåter Tit. mig uttrycka den Önskan att deri låta inrycka, det jag år 
inneliafvare af dessa: documenter, hvaribland finnes en högst mårkvårdig 
Promemoria af Linne egen hand på 4 sidor, med förtekning på lans verk, 
Detta papper innehåller hans Merit-lista, som inlemnades. till Secreia Uti- 
skottet vid Riksdagen år 1061. — — — I dessa handlingar år både hemlig- 
heten beskrifven, och andra högst interessanta uppgifter förekomma äfven 
der om. LINNAUS sjelf så vål som om. Perle-Musslors natur och beskaffenhet: 
Som jag 1 dessa dagar reser till Liverpool, der jag fådt condition hos H:rr 
JosEPH. LEicH & Comp., så kan jag e& sjelf begagna mig af hemligheten 


EE 


4 


24 3 


men önskade likvål, att Sverige deraf droge nytta. Skulle likvål ingen hål 


: Riket — — vilja tillhandla sig dessa handlingar, så får jag söka anbrin= 


ga dem till fördel utomlands. — — — — — -—- 


Den i förestående bref nämda och mig i afskrift meddelta specification på 


hithörande Handlingar är ord för ord följande: 


N:o I 


. 


"N:o 2. 


Fr 
Oo 
(ON 


N:o 4. 


Förtekning på de Skrifter och Documenter, som, uppå Högtofl. 
Secreta Uiskåttets befallning , underskrifven af Lagmannen OLivE- 
CREUTZ emoltagit, rörande Pårlefiskeriet och i synnerhet Archiaterns 
och Riddarens LiNNEI uppgift att genom Musslors impregnerande 


frambringa ågta Pårlor. 


Archiater LANNEI bref till Öfversten Bar. FUNCK den 6 Febr. 1761 
af innehåll, det han ågde konsten att impraegnera Musslor, samt 
att han densamma till Publici gagn och nyttjande erbjuder, dock 


med förbehåll om belöning. 


Kongl. Cammar-Collegii Memorial och beråttelse till Cammar-Oeco- 
nomie Utskåttet den 25 Febr. 1761 om Pårlefiskeriets i Riket till- 


stånd i gemen och 1 synnerhet Inspector HEDBERGS Pårleplantering. 


Cammar-Oeconomie Utskåttets Deputerades till Pårlefiskeriernes upp- 
hjelpande utfårdade Extractum Protocolli under den 8 Julii 1761 


till Ärchiater LinNNEvs, att för dem upptåcka ofvannåmde dess 


konst. 


Protocoll den 27 Julii 1761, hållet vid bemålte Archiaters företråde 
hos Deputerade, då han sin konst munteligen förklarade, såsom den 


i samma Protocoll utförd och beskrifven finnes. 
ee 


243 


N:o 5. Protocoll af den 28 ejusdem vid ett ytterligare ÅArchiaterns företrå- 


de till nårmare utredande af konsten. 


N:o 6. Deputerades Betånkande till Secreta Utskåttet den 14 Aug. 1761 
angående Pårlefiskeriets upphjelpande och förbåltring genom Archia- 
terns uppgift. 

N:o 7. Utdrag af Proiocollet, hållet i Secreta Utskåttet den 15 ejusdem, om 
visse dess Ledamöters sammantråde med Deputerade öfver detta 


H 
årende. 


N:o 8 Protocoll uti sammantrådet med Deputerade och Secreta Utskåtts- 


Ledamöterne den 22 Sept. 1761. 


N:o 0. Protocoll i ett annat sammanträde den 23 Nov. 127621, då Konsten 
9 791) 


med nyssnämde Ledamöter communicerades. 


2 . e Kd 
N:o 10. Åfvenledes Protocoll i sammantrådet den 9 Dec. samma år. 


Nio 21. Ytterligare afgånget betånkande till Secreta Utskåttet under den 24 
Nov. 2761 om ÄÅrchiaterns Päårle-impraegnation, samt tillstyrkande 
till dess belönande med 12,000: D.r Silf. M:t. 


N:o 12. Ärchiaterns egenhändiga Promemoria om Pårleplanteringens låtta=- 
ste verkstållande, 
FE åka EA 5 ; ö l 
N:o 13. Dess ingifna Merit-Lista och förtekning på dess tryckta Arbeten. 
Nev 14. 5 Lisp. af Archiatern aflemnade Musselskal och Nio skålp. ågta af 


honom producerade Pärlor såsom vedermålen och bevis på konstens 


rigtighet. 


244 


N:o 15. Professor GADDsS bevis till möjligheten att förs”tta Musstor och 
Snåckor i det stånd, att de kunna frambringa ågta Pårlor, åfven- 


ledes ingifvet till Deputerade. 


Detta ofvannåmde har jag altsommans af Lagman ÖLIVTCREUTZ 
nu emottagit, som hårmed betygas och honom till decharge lemnas. Stock 


holm di 20 Julit 1762. 


CARL STJERNGRANAT:. 


Rigtigheten af Afskriften intygar 


Jacoz P. BAGGE; 


Ill. LÅRDA MÅNS OMDÖMEN OM LINNÉ OCH HANS SKRIFTER; 


FÖRSTA FORTSÄTTNINGEN. 
Ur Monthly Beview , Vol. III. Lond. 1758, pag. 205. 


When LINNZAUS, the greatest Botanist, that the world ever 
did or probably ever will know, was here and offered to this So- 
ciety (the Royal Society of London) the discoveries, for which 
he has since been almost deified, has had titles on titles accumula= 
ted on him, offices of profit as well as dignity conferred, and me- 
dals struck in honour of him, he was despised, his papers laught 
at, and himself, had it not been for the generous friendship of the 


late D:r Isaac LAWsonN, had perished for want. 


2 45 


TeEssir, O G., Crefve och RiksRåd, m. m., i sin Dagbok för år 1757. 


Juliv den 6:te. 
Jag väntar med längtan efter Hr Professor Linnzus, Jag be- 
höfver hans undervisning. Mitt tröga åldriga begrepp tarfvar old 


och värma. — 


Hr Linnevs liknar en kjäck och drifvande Landshöfdinge, som 


hälldre resolverar 2 gånger, änn att låta vänta på resolution. — 


Allt som vår värde Naturletare hämtat mera visshet, har han 


sjelf nedbrutit sin byggnad, fast den varit aldrig så ny. — 


En slik man, skarpsynt, outtrötelig och fogelig, är ej lik våra 
tiders visa män, och måste ju hinna till tinnarne af den Vetten- 


skap, som han emfamnat. Det vänte vi ock nu af dess nya snart 


utkommande Systema. — 


Hade jag igen mina ungdoms år, mina ögon och mitt minne; 
så vet jag visst, att örtkännedomen är en ibland de angelägnaste 


för en hushållare och en landtman, Dock mitt begär står till hög- 


den och ej till marken. — 


Julit den g:de 
Klockan 3 till 8 efter middagen kom Hr Archiatern LiNneus 
från Upsala till Åkerö, — 


Julit den 14:de. 
Hr Archiatern LiInnevs har i går och i dag haft den godheten 


att lägga mina musslor efter sitt nya Systéme. 


07: : 


246 


Under en nöjsam aftongång med vår lärde Herr LINNZUS, 
som med visshet ser djupare ned i jorden, än det Portugisiska 
Fruentimbret, hvars skarpa syn så mycket omtalas, vardt jag varse 
ett Rågstånd af 68 stammar utur ett frö, och i ett enda ax räkna- 


des 96 korn. — 


Julii den 20:de. 


Vår store och i verlden nampnkunnige LInNnNevs förtjenar att 
till dess öden blifva bekandt. I hans ögon och förstånd ligger all 
den quicka eld, af hvilken den bör upplysas, som vågar sig in i 


Naturens mörka irrgångar att dem utreda till andras vägvisande. — 


I brist af bättre penna skall jag vid lägligare tillfälle utföra hvad 
mig om min vän bekandt är. Imedlertid vill jag här till minnes 


anmärka de efterrättelser jag af honom sjelf begärt och fått. — 


Vår LInnNa&Uvs, (hvars nampn ej behöfver att ziras med titlar), 
har slagit sig igenom alla villomeningar, falska intryck och gamla 
bofasta irrsatzer, och är vorden en af de män, om hvilka SENECA 
talar, då han Libr. 1. Epist. 94. säger: att det år nödigt att: blif- 
va underråttad och att åga dem , hvilkas röst må framföra san- 


ningen, oacktadt alla villfarelsers gny och buller. — 


[Härefter följer först en kort underrättelse om Linns förnäm- 
sta Lefnads-öden till år 1753, och sedan en Förtekning på alla 
hans utgifna arbeten och upplagor deraf till och med 17438; hvil- 
ket alt är i det förgående anfördt. Men vid år :753, då han dub- 
bades till Riddare, anmärkes, att det då ej behöfde heta: Var 


värdig , utan år vårdig. Sedan fortfar Gr. 'TEssIn sålunda]: 


247 
Märk! hvad en arbetsam Man kan göra, som tager sitt af sitt 
eget och ej behöfver låna af andra. — En slik Man är värd att 
upphöjas och belönas, Jag önskar hjerteligen att kunna säga om 
honom, som fordom CICERO sade om MARCELLUS och Innevå- 
narne i Rom: Laetari omnes, non ut de unius solum sed wi de 


commun omnium salute sentio. — 


Julit den 21:ste 
Efter middagen bortreste Hr Archiater LINNZUS mig till stor 


afsaknad, — 


BALTIMORE, LorDpD, Gaudia Poética 1769. 4:0. p. XXIV, — XXVIL 


Vilis erat natura suis submersa tenebris, 
Aeternåque dolens-sapientia note jacebat. 

Produt. obscuro. LINNEUS ,: sapiensque: sagaci 
Lustravit Sophia totumque laboribus orbem, 
Intravi thalamos trepidantibus ecce cameenis 

O LINNZE! tuos, mitto exiguosque labores 
LucRrETto. 'Tu parce precor, quos Upsale versus 
Inter cunctantes scripsi, venerande , magistros, 
Sit celeber Svecorum flos et piscis et ales, 


Sit celeber densis et Svecica Fauna sub umbris. 


La nature avilie étoit submergée dans les ténébres , et la science 
déplorablement prosternée. LiNNEUS la fit sortir de son obscuri- 
té et la dévoila illuminant avec son jugement et avec ses études 
toute la terre. O LINNEUS! Je suis entré vosi portes avec ma 


muse tremblante. Tenvoye le plus pauvre et miserable ouvrage 


245 


& un LUCRECE. Pardonnez je vous prie, o Sage venerable! leurs: 
defauts, car je les at composés å la håte dans fa ctompagnie de 
vos profonds Docteurs. Que les fleurs , les viseaux, les poissons 


et la Faune Suedoise soit toujours célebre par vos écrits, 


SmMiTiH, J. E., i företalet till ÅA Dissertation on the Sexcs of Plants, transla- 


ted from the Latin of Linnevs, Lond. 1786, 9:o, kallar 
LINNÉ p. x. först the Prince of Naturalists, och säger sedan 


om honom p. xI. sy: 


Fike all other great men vho have distingvished themselves 
above the rest of minkind, LiInnzus has had his enemies, al- 
though few have had more friends. It is not wonderful that the 
innovations he made should alarm those who thought themselves 
his superiors in the science which he taught, and who had loug 
been dealing out the opinions of others, without daring to think 
for themselves. His opponents of this kind, as well as those 
who on: making use of their judgment disapproved of his pub= 
lications, are now,, with their works, for the most part gone off 
the stage. The futility of their objections has been repeatedly 
shewn by many of LInwezus's pupils and admirers , he himself 
scarce ever deigning to notice them, and trusting for his justifi- 
cation to time alone. Its decision has been most 'completely iw 
bis favour. He lived to enjoy the bighest honours and rewards 
that his country could bestow, aud to see his system, by beco- 
ming universal, contribute more to ihe advancement of his dar- 


ling study, than the united labours of a!l mankind before him, 


NER EE 


FÖRKLARING örver TABELLER NA. 


Tab. I. Fac Simile af ett LInnés bref till Archiater BåcKk, dat. Upsala 
d. 4 Jul. 1774. . nästan likare hans handskrift, än de lithographiska jag 
förut sedt, nemligen det Svenska , som omtalas sid. 166. följ., — det 
Engelska, som är början af et bref på Latin till ELris i London, dat. 
Upsala d. 11 Aug. 1760., men derjemte i öfversältning tryckt helt och 
hållet i Selection of the Correspondence of LinNNNAUS, and other Na- 
turalists, from the Original Manuscripts, by Sir JAMES EDWARD 
SMITU , Kol. I. London 1821 8:0 p. 154 sq., — och det Franska , som 
är elt helt bref på Latin till GoUAN i Montpellier , dat, Upsal. d. 16 
Oct. 1774. och infördt i Fascicule de Quatorze Planches faisant Par- 
tie du Premier Volume des Memoires de la Société Linnéenne de Pa- 
ris, äå Paris 1822 4:0 Pl, XIII. — Detta sista ser väl bättre och vack- 
rare ut, än de föregående, men är ingalunda tillförliteligt, då både det 
omtryckta brefvet och dess öfversättniug, som åtfölja Planchen , bägge 
äro felaktige. till bevis att utgifvaren varit okunuig eller mycket vårds- 
lös. — Det Engelska Fac-Simile häremot, som finnes i koppar stue- 
ket och blifvit utgifvit af D:r MATON, är i noggranhet öfver all jem- 
förelse med de lithographiske, se sid. 167. 


"Tab. II. Linnés Vapen och Sigiller: 


Fig. a. Det af Landshöfdingen Friherre Tiras föreslagne och sedan 
af Konung ADOLPH FREDRICH stadfästade Linnceiska ÄAttens 


Vapen. 


Fig 2. Det af Linné sjelf påfundne och ritade Förslag till sitt Vapen, 
som likväl icke fanns antagligt, se sid. 60. 
Genom K:gl Hof-Bildhuggaren, Herr ERNsST PHIL. THo- 
MANS vänskapsfulla åtgärd har jag fått bägge dessa Vapen af- 
ritade ifrån Originalerne, af hvilka det förra finnes i LINNÉS 
Sköldebref, till låns mig benäget lemnadt af hans Döttrar, 
och det senare åtföljer hans Manuscript till den nu tryckta 
LefvernesBeskrifningen. 


Fig. 3. Det älsta mig bekanta af LInnzvs brukade Sigill. 
Fig. 4. Det andra i ordning efter åldren. 


"Tab. III. 


= 


Fig. 5. Det tredje i ordningen. 


Fig. 6. Det fjerde jag sedt, eller det som nyltjades näst före det adliga. 


Alla dessa Sigiller, här förestälde i original-storlek , utom 
det andra, som kommit att blifva något, men obetydligt stör- 
re, finnas beskrifne sid. 199. 


Öfver LInnN£vus slagne Skådepenningar: 7? 


Fig. I. 1. Bägge sidorne af den Första Svenska, beskrifven sid 44 följ. 


Fig. 1. 11.  Likaledes af den Andra = — — sid. 593. 


Fig. tt. 111. Likaledes af den Tredje — eller den Medaiile af 


Fig. 1V. 


17:de Storleken, hvarmed "Konung Gusrtar IiI förevigade 
LINNéS minne, och hvilken finnes först beskrifven.i franl. 
Archiater Bicks öfver honom i K:gl. Vet Academien d. 5 5 Dec. 
1778 hållna Äminnelse-Tal, tryckt i Stockholm 1779, 9:o, sid. 
69 i noten. I samma Tal beskrifvas också de bägge föregåen- 
de Jettonerne, sid. 67. 68., äfven som i framl. Canz. Rådet 
BerRcKs Beskrifning Öfver Sve enska Mynt och K: gl. Skåde- 
EE Upsala 1773 4.0, sid. 559. N:o 140. 141. Dossa 
e beskrifningar hafva sedan blifvit på ganska många ställen 
RER Men sjelfve Skådepenningarne har jag ej "sedt för- 
ut graverade mer än i den, sid. 167. nämde, af D:r MATON 
utgilna upplaga of the IWritings of LinNsavs, Tab. p. 112,, 
och på den Tabell, som ålföljer framl. Med, Råd. Dr HeE- 
DINS Minne af VON LInsé, Fader och Son. Bägge Jeltoner- 
ne säger ock BERCK på nämde ställe vara afritade uti Beschr. 
einer ”Berlinsch. Medeaillon Sanmlung 1772. 


En annan frånsida till framsidan Fig. 1. Denna Skådepen- 
Ding, till åminnelse af LInNNnés hundrade-åriga fö”'else-dag d. 

& Maji 1807. af Linnéiska Institutet i Upsala , är älven gra- 
a på ofvannämde D:r FuzpiNs Tabe'!l 'och af honom om- 
talad i Minnets 2:dra Afdelning, sid. 86. n. 62) 


Till samma framsida finnes ännu den 5:dje frånsidan med 
K:gl. Vet. Academiens vanliga pregel: En strålande Stjerna 
emellan Sveriges tre Kronor och deröfver den Kongliga, med 
Öfverskrift : Regia Academia Scientiarum. — Denna är en 
Belbnings-Penning, som Academien lät år 1764 slå öfver L1N- 
Né och utdelte för de bästa då inkomna Rön. Se Svenska 
Mercurius, Junius 1764., Stockh. 8:o, sid. 488. Den finnes 
här i Upsala i K:gl. Academiens rika Mynt-Cabinet, men är 
annars ganska rar. 


Ser 


Fig. v. v. Bägge sidorne af en Skådepenning 1 Collection de cent Mé- 
darldes des Honmunes Celebres de toutes les Nations, (Series 
Numismatica universalis Viruim Illustrium), som iof res al 
M:r DURAND i Paris, och hvilken Svit börjas med VON LINNÉ 
Se Bihang till Svensk Litteratur- Tidning N:o 5 Mars 1022, 
sid. 38. 


Fig. Vi. Framsidan af en Skådepenning, preglad i EPugland, och hvar= 
till efter Sammlares intyg ingen frånsida lärer Fajlvas. Se 
Journal Ck Svensk Litteratur , år 1801 , Femte Band let, sid. 
853. 2. 5g. Den finnes i Bronze i Herr Öfver-Taspector D. 
G. NEscuErs vackra Mynt-Cabinet i Stockholm, och har 
blifvit mig till afcopiering benägit lånad af en gammal Vän, 
Herr Ber gs-Rådet och Riddaren BROLING, tillika med hela den 
föregåe nde Franska Medaillen. 


"Tab; LV: Capellans-Bostället Råshult i Småland, dev IaiN- 
ZUS var född, se sid. 1. 4. 102., och hvaraf Lieutenanten vid K:al. 
Wendes Artll. Regem,, Hr A. C. VWETTERLING, behagat till nyttjande 
skänka mig en ganska väl ritad utsigt, för hvilken jag således erkänner 
mig vara Hos OA i mycken forbludelse 


Tab. V. Berustade Säteriet Hammarby, LINNés Landtgård i 
Upland , der han bodde under sommar-ferierne och äfven höll före= 
läsningar 8 timmar om dagen för Utländningar och sina mest älskad de 
Lärjungar , hvilka då bodde i de närmast deromkring belägne bondgår 
a Se sid. 2. 59. 60. 61. 65. 64. 66. 195. 209. 220 2300 Sten 
är tagen ungefärligen 1 5. O, ifrån hufvudbyggningen på elt lägt ställe, 
fe bästa, som Mörk Lector GRAFSTRÖM, hvilken gynnade mig med 
afritningen, för sådant ändamål fann nära vid gården, men me edföran- 
de den olägenheten , alt bägge fönstren af LINNÖS förlunk I byggnin= 
gens öfra våning, och inom hvilket han hade sin sängkammare, der 
bortskymdes af ett vackert Castanie-träd, som han berättas med egna 
händer hafva plauterat. 


Tab; VL Den Minnesvärd, som åt CARL VON LINNÉ, Bota 
Furste, af Vänner och Läårjungar blef upprest år 1799 1 Upsala 
kyrka. — Den första tryckta underrättelse vi härom ege, är al framl. 
ÄrkeBiskopen, m. m,, D:r UNO von Trorr införd i Jnrik. Tidn ungen 
d. 20 Juni 1799, och 1 ur så lydande: 


il 275 
Do JiXY= 


”Detta Monument, förfärdigadt efter den dessein Herr Hof-Iulen- 
denten SUNDVALL haft den godheten at dertill upgilfva, är helt och 
hållet af Porphyr, med all möjelig noggranhet och skicklighet vid L/f- 


rä ag 


vedals Porphyrverk arbetadt, under Herr Geschvoren HAGSTRÖMS 
imseende. Dess höjd är 10 fot, dess bredd 43, och består af en Socle, 
hvarpå den base hvilar, som tjenar till Fot för två Hörn-pilastrar, 
imellan hvilka, på mellanstycket som utgör en piece, siller VON LIN- 
Nés Medaljon i Bronze, förträffligt lik, modellerad af Herr Profes- 
sorn och Riddaren SERGELL.” 
”Till Couronnement eller öfverstycke har man valt den form, som 
Anliquen vanligtvis tillegnat dylika Monumenter. Den är rund, och 
å densamma, midt öfver Medaljonen , en Ekekrans, modellerad af 
Herr LJUNG, äfven gjuten i Bronze och jemte Medaljonen öfverdra- 
gen med verd antique”. 

”Alt Bronze-arbetet är med utmärkt skieklighet gjutet och fästadt 
på Porphyren, af Capilen Mechanicus APPELQUIST, och är denna dyr- 
bara Minnesvård , för mera anseende och prydnad, uphöjd på 3 gra- 
dins af brun Ölandssten.” 

”Vid sal. Archiaterns Grat var icke något tjenligt ställe att upsätta 
detta Monument. Herr Öfversten och Riddaren Baron JoHAN GABRIEL 
BANER har derföre genom Bref till underteckn id (U. v. TRO1IL), med nöje 
samtyckt och förklarat, at han anser för en heder, at inom Baner- 
ska Famillens Grafchor (från stora Dörren det tredje till venster, ic- 
ke långt ifrån VON LINNésSs Graf) bevara minnet af den för sina in- 
sigtsfulla förtjenster, Öfver snart sagt hela verlden berömde voN 
LINNé, hvarigenom det således tått en vacker och i afseende på dags- 
ljuset ganska lycklig plats.” 


Härtill får jag tillägga, att jag trodt det vara nog att endast i 
Svensk öfversättning meddela, som jag ofvanföre gjort, den under 
Medaljonen stående bekauta Inscriplionen, — att de vackra bokstäfver, 
hvaraf den består, äro af koppar, på den röda Porphyrens polerade 
yta med stifter fästade och förgylde, — och ändtligen att hela Monu- 
mentet är skönt och enkelt, värdigt en oförgätlig Man, och upphöjer 
sig öfver mängden af dylika Nytidens arbeten till täflan med Alderdo- 
mens mäserstycken. — Hos Herr Fof-Intendenten och Riddaren 
SUNDvALL får jag härmed ull slut erkänna mig vara 1i största förbin- 
delse för visad ynnest att hafva lemnat mig ritning af denna Minnes- 
vård, till förekommande at alt misstag af honom sjelf både transporte- 
rad till den på Tabellen varande storlek, och äfven laverad med rik- 
tiga skuggningar. 


ILE 


Sädstpgek al C: Mulle. 


AR 


Ör 


2 
A 
MAM EXTENDERE FAC 


i 


MR 


TIL. 


JUST R JT 


id MEMORIAR SN 
OSAR CULARI 
UDANIVMANNIDE CV 
INST ITUTUM d 
. LINNAEANUM | 
VW UP SALIEN SB / 


IV. 


OO 


5 


Ze SS 
AZ NATUS > 
ROOF SH ULTAR 

IN SUECTIA 
ANM. DCCY II - 
OBIIT 
(AN.M.DCC JLXNY III 


SERIES NUMISMATICA 
SALIS VIRTM ILLUSTRIUM / 


N 


SANTO 


TAROLO 
GUSTAVO TIESSIN 
ET 
= $  IMMORTALITATI 
lår EFFI16LEM 


8 = CAROLI LINNAEI 
15 CILEIKBIBLAD ANDHÖPKEN 
Nå NPALMS TIIIR NA 

Y » ET 

N&, CHÄRIIE MAN DIC 


SR 


SR k | 
| | 4 t ALM 
, ; | 
SN / 
WT ; 
. 5 Å L 
é 4 i ; | 5 | 
- t , ; 6 d 
5; : / 
$ EU ; ; 
j ; ; ; - if 
- så / JA | 
s 
N ” ; N Sa = 
| | p » d ee ä 
z Yv , . b 
& N ; Kv 
- N j a RE | 
f fi 5 + s 
/ pd j ; 
- en A ä > v S É 
3 
5 i j Fn ; 
i on 
å S 3 4 | 
X 4 å 
q 
3 - é 3 SR 
; 3 5 
i i ; ; 
i i - ; - 
- j q 
; 6 -— Få o 
a 
j | sd & AD 
S | . | ; 
i 
i Öre jä ADR - NT 
| hå i s - 
p ” [å - 
i 
| i s s / 4 
| För ” 
a a i ha | 
då Z 
N Rolk AS é 9 ; 
N i - [ Le ö 
v ; L , 
- Aa ra | ; ; | 
e Tu | 
s "då ; 
i 4 | | 
z : | i 
; > 
Å - | | 
- - Sn ; 
z e fö | | 
, 
å i ; 
| 4 
| ; Xx 
5 i: 
: ä 2 
vd | o 
| pd 
år f 
i - al 
; ; i 
- . - - . 
/ 2 | ; | 
- SAO bran RN ka fr a ) N N ; PROSA I 
- z i | 


TID. IV 


2 ÅG 
Peotryck ak Miller 


SE AA NG 


ä ' 
[ od j 
-. å | 
LI . 
, 
; | 
d a 
, 
v 
3 | 
i 4 
AT NN & 
N 
. Fr hå 
N 9 å 
& 
H M a 
4 
ä 
4 
. . e 
H ; 
Y » nd , 
k & : 
i 
d i u 
+” - I - 
k Vv 3 
Na bj 
Å u i 
- , T ' | 
FN FORT & 
é tar | 
. Nja - 4 
I SÄ na 
, s RE: 
: . | 4 
; 
- 
i 
h 
VAG - 
: | | 
ee . 
” | /' 


Karel Arekakren 


Focakolm 


öl) före Rrasfl Fe SIESSI 
Q | 
Här CA ag hopp | I SR 2 2 
2 a 


ET kacför han vell 
Pe Ifen Qruden. Her Jrall Kary 
Ar ae 


flin kaj Fog 


pla V74 | er 
UA gul Ls Inne 


Sterilisck al CO Muller 


a 
& 
a 
Kal 
h 
pers 
. 
RR 
HJ 
. 
Vb 
Mr 


ON TO 
FANS UNLESS 
UPN 


hd 
, 


Tål M. 


ANA 


SEN 
=) 


N 
N 


NW 
Ne 
WOST OBITUM 

OS IRDICLAN: MDC ES 


UPSALIAKR 


NAT ALIUM 
MEMORIAE 
SAECULARI 
DRALVMAIMDCCCVIS 
INSTITUTUM 


Scentyek al: CO Muller. 


, 
- $ 
- 
LD 
i H : ' t | 
I ” - 
Q K i Y 
i 
| i 
: +. 
- & 
KH 
ee & y 
a , > . 
a | - 
Lå Lj 
ko CS 
- KH 
; SN 
; E : H 
| I 
. 
, 
, 
- LD 
i 
- 
| - 
LJ 
är 3 - z 5 i 
j | 
i - & 
- 


RATIO AAA Brag 


UPN AKER NAN gb 5 Ur Lo URNA Gr Aas ga UN ne glid SR SNR 


2 SIA 


”t 


arg 


Ar | 
L2000092 


( 


(6 ]) 
S08 


til 7 
Ng RA INA 
[1 AR 


fit Å 


a LLA ER 
? 2 


Visser (MAR DÅ | | 5 | ; b z g Bk SO VI 


CU 


FE 


NEN 
NUR 


ULYF SPL 
| ULPARSSPAG) FO "PT 


Kå 


ER 
AA 


FS 
E (0) ;l 
Miu ln c SANT 


DE 


&&&  X 8) 
=S XX 


JKn 


LLELLLLULE EDNER AE HE bLbAREA KLEN LERA LE EA Db n0bHA 5 DER LDRLRb Ab BEA bbbA 0 bbUR bh ED bL AD bEA4 bb Abb0a500 ADEL DBn DG Ab AL be bbbAb Lb UN ULL ILLA bn bLn Ned LLLLANAbNalLl 
TT TT 


Wu 


; DU dt 


Nm 
I 


Will 
NN 
MN 


Il 


WNN 
Sm 


| 


I 
| 


mn 


| SOPHIA, 
ls fn. d. 8 Nov. 1755: 


Kd [ES 
| se |) 
- - i" 
sk 
ee tg 
y 
N ol ” - 
ma 
Kd 
KE K SN 
d - ee | i 
— ee 
I 
DC 
- ee 
I 
- vr 
ee - 
a ee 
at 
I 
fn 
KS ee 
OA 
- 
PN 
ee 
- 
ee 


LEK 


Linneiska Slågtens Stamtråd. 


CARL LINNZUS, 
nat. d. 20 Jan. 1741 


LISA STINA ; 
n. d. 14 Junii 1745 ; 


JOHANNES, 
n. td 7 April 1754, 


SARA STINA, 


n. d. 24 Jan, 1751. 


SARA LENA, 
n. d. 8 Sept. 1744. obiit 


LOVISA , 
n, d. 24 Dec, 1749. 


SOPHIA, 


ni, d. 8 Nov. 1759. 


i Fahlun. nupta d. 12 Julii 1764, d. 23 Sept. e. a. aphlis. I denat, d.7 Mars 1757: 
cum C. Fr. Bergen- 
crantz I 
IV I Here | | 
Ne 
CAROLUS LINNZUS, "SARA ELIS. MORAA, | 
nun. d. 15 Maji 1707, uxoratus d. filia Johannis Mori, Ass. 
26 Junii 1759, Prof. Med. Ups. Coll, Med,, Med. Fahlunens., nat. 
1741, Arch. 1747, Eques 1753, d. 28 April 1716, maritata d. 
Nobilis 1762: 26 Junii 1759. 
I 
i I 
2 
NICOLAUS LINNAEUS . . . , . gift med + : . « , CHRISTINA BRODERSONIA, 
Past. i Stenbrohult 1708, n. d. I n. d. 10 Nov. 1698, den. di 6 
Julii 1674, ux. 1706, ob. d. 12 SS Jun. 1755. 
Maj 1748. 
Sn —Ä AA ON 
INGEMAR gift med INGRID ifr. Jönsboda , SAMUEL BRODERSONIUS gift mel MARIA SKEE, 
i Stegaryd, Hyittaryd D. 2641, ob, d. 24 Past. 1682. Stenbrohult. per 25 obiit d, 2 Nov. 1703, a cancro 
Socken, n. 1635, ob. Jun. 1717. a senio, annos. Obiit 1707 d. 50 Dec. dextre mamme el. 40 ann. 
d. 5 Febr. 1695. ob- maritata d. 24 Junii el, 50 a fract. clavic. e tym- — ON 
stipatione alvi, uxo- 12661. panitide product. Upsal. 
ralus d, 24 Junii 1661. ANNA gg. m. JÖRAN 
| [ — — | SKEE, 
mV — — I — — PETRUS CHRISTINA = | "PETRUS, i Wi 
äg - & m É PETRUS Past. i Wis: 
BENGT i Stegaryd gm. INGRID INGIERD g.m. — INGEMAR BRODERSON; KLEEN, Past, i Wisseltofta. Seltofta, n. 
ob, el. 80 ann, LINDELIA. RNE NE i Jönsboda, Past, i Stenbrohult obiit =t, 60 ab empro- MEL NVVÄBTol Dr NERO ne 
Hvilaryd , cujus 1662, obiit 1681 et. sthotono ex Ascaridibus gix pro- 
5 T2 — MM SVENg.m. INGRID. filii, Carol. Ti- 60 a crurifragio die a mariti obilu pro- pe urbem 
IGE 5 E : e 5 Pp S 
INGEMAR g.;n. INGEBORG, ANDERS g.m. MARTA. i Torp. lianderet Sve- fistuloso, xima, Skeen. 
i Wårås, i Backegården, vo Tiliander. 
= k / H SN —— — 
Hängeryd S:n, Hängeryd S:n, —— —— A R 
stbo Härad, HansBtöder Ge BROR g.m. BOTILA. = N.TORGERIg.m. INGIERD 
blind, får syn SOPA mio SVEN g.m, MÅRTA. i Gethult, KLEEN fr. Hislanda, 


igen i ålder- 


i Trötteslo, i 
domen, 


Berga Socken, 
Cornett . Fadr. 
var Carl Jöns- 
soniRunesbo- 
ård , Westbo 
ärad , f.i Osle 
och Berga S:kn. 
Modren Mär- 
ta Barbro, 


Unnaryds S:kn, 


b. et. 30. 
Skomakare, Oe. 


Hospitals Präst i 
Wexiö , Past, i 
Stenbroh. 1640, 


obiit 1660. 


Lindelius, 
Past. i Långa- 
ryd, och Lars 
Lindelius, 
Past. i Jönköp. 
Hans Fader var 
Jöns i Linne- 
gården uti Dan- 
näs Socken och 


Westbo Härad. 


CARL JÖNSSON 

i Runnesbogården uti 
Westho Härad, född i 
Osle [Öslof7] och Berga 
Socken, var Kronofogde, 
men kunde hvarken läsa 
eller skrifva, gilt med 
Barbara, 


SVEN i Torp 
g m. Ingrid. 


SVEN CARLSSON 
i Trölteslo i Berga Soc- 
ken, dog Cornett i Pål- 
ska kriget, gift med 
Märta. 


INGEMAR SVENSSON g-m. INGÅRD 


i Jomsboda uti Hvittaryd » Svensdotter. 
Socken. 


— a oo NN  — — 
INGÅRD = g.m. 


Ingemaridotter, 


£. 1641. Fa727. 


C. TILIANDER Sv. TILIANDER 
St. i Ups. 1660. — St. i Ups. 16-83. 
Kyrkoh. i Leka- Huspr. hos Gr. H. 
ryd 1678, + barn- Horn i Bremen, 
lös 1697. Hans sedan Kyrkoh. i 
Symb: Clypeus In Pjetteryd, +1712. 
Te Sperantibus, Somstorälskare af 
beteknade Carolus trädpl. och väx- 
Ingemari Tilian- ter. anlade han en 
der, Smol. Tog vacker Trädgård, 
tillnamn af en stor som dock sedan 
Lind mellan Joms. förfallit. 

boda ochLinnhult. 


NICLAS TILIANDER ABIEL TILIANDER 


Regements-Präst vid  K:koh.i Pjetteryd 1708, 
Tremänningarne. drunknade i en brunn i 

2 Rydaholms Prästgård 

1744. Se Smål. Beskr. 

sid. 585. 

C. TILIANDER, f. 1701. St. i Lund 1720. 

Philos. Adj. derstädes 1729. Theol. Adj. 1750. 

Kyrkoh, i Jönk. 1741. Theol. Doct. Riksdags- 

man 1745 och 1751. + 1764. 

—A ÄN ee 
P. TILIANDER, N. TILIANDER, 


Gymn. Adj.i Wexiö 1777. Fändrik. 


Linn&eAiska 


JÖNS i Linnegården 


uti Dannäs Socken och 
Westbo Härad. 


ANDERS JÖNSSON 
i Backegården uti Hänge- 
ryd Socken. (Hans Bröder 
voro Ambjörn Linde- 
lius, Past. i Långaryd, 
och Lars Lindelius, 
Past. iJonköp.). Gift med 
Märta, 


INGEMAR i Wärås 


uti Hängeryd Socken och 
stbo Härad, var i många 
år blind. fick sin syn igen 
uti ålderdomen, g. m. In- 
geborg. 


I 
BENGT INGEMARSSON g m. INGRID LINDELIA. 


Bone i Stegaryd uti Hvitta- 
ryd Socken, dog 80 år gam- 


mal. 
ee or 

INGEMAR BENGTSSON 

i Stegaryd uti Hvittlaryds 
Socken, Arrendator på Sä 
tesgården Erikstad, f. 1635. 
g 1661. + 1695. 
SE 


NILS INGEMARSSON LINN4EUS . vw. 


log tillnamn af samma Lind som Tiliander, var lödd i Joms- 
boda Östregård 1674. Stud. i Lund 1699. Präst 1704. Com- 
minister i Stenbrohult 1705, Kyrkob, derstädes 1708, 
+ 1748. Hade mycken kärlek för Botan. och efter ti- 
deis beskaffenhet någon insigt i densamma, och an- 
lace Trädgård både på Råshult och i Stenbrohult, 
i hvilken sednare han ägde öfver 400 species ull. växter, 


Släågtens 


Sstamtafla 


BROR i Getahult, [Gate- NILS TORGERSON KLEEN, 
bult ?], uti Linnaryds S:ken, 


Skomakare, g. m. Botela. 1640, + 1660. 


Gilt m. Ingierd från 
landa. 


PEHR BRODERSSONIUS g. m. CHRISTINA NILSdotter KLEEN, 


dog 60 år gammal af en krampaktig sjukdom, 


Past. i Stenbrohult 1662. 
+ 2681 på sitt 60 år af elt 
benbrolt, som ölvergick till 
fistuleusa sår, 


(Emprosthotonus), förorsakad af maskar 


RN 


re 
» +» CHRISTINA BRODERSONIA, 


f. d. 10 Nov. 1698. + d. 6 Junii 1753 
af blodgång. 


« gift med 


CARL LINNAZUS, Apvradv v.LINNE 


född d. 15 Maji 1207, kom till Skolan i Wexiö 1717, 
till Gymn, 1724, St. i Lund 1727, i Ups. 1728, vici 
rierade för Arch, Rudbeck i Bol. 1750 - 51, M. Doct. 
Harderwyk 1755.:, g- m. SARA ELt1s. MORA 1759. Vet. 
Ac, första Przes., Prof. Med. Ord. i Ups. 1741, Arch. 
1747, R. af NO. 1755, adlad 1756, Ledamot af Vet, 
Acid. i Paris 1762, och af de förnämsta andra Vet. Acad. 
i bela Europa, + i Ups. d. 10 Jan. 1778 at slag. 


CARL v. LINNE, f. i Fahlun d. 20 Jan. 1741. 
St, i Ups. 1750, Demonstr. 1759, design. M.& 
Bot. Prof. 1765, Med. Doct. 1765, efterträdde 
Fadren 12777, + i Ups. 1783, 


ELISABETH CHRISTINA, 


f di 14 Jun. 1745. gift 1764 med d. v. Lieutenanten C. 
Fr, Bergenerantz, (f 1725. + med Majors afsked d. 4 
Jul, 1792), + d. 20 Åpr. 1781. Deras barn voro: 
Sonen C, Fredric, f. o. + 1765, och Dottren Sara 
Elisabeth, f. d. 28 Julii 1766, gift d. 14 Sept. 1786 
med P. Martin, f. d. 5 Mars 1760, d. v. Fendr. vid 
Up! Reg. men nu Commend på Waxholms och Fredriks- 
borgs fästningar, ÖfversteLieut i Armén och R. S, O. 
De hafva följande Barn : 

3) C. Roland, f. 1787 d. 46 Julii, M. D. Chir. Mag. 
Prov. Med. i Söderm. 2) Pehr Reinhold, f. 1788 
d. 22 Jun., Capil., g. d. 4 Octob. 1815 m. Constantia 
Brandes, (f. d 4 Oct. 1796 af Prosten vid Holländska 
Lutherska Förs. i Batavia Jan Brandes och Char- 
lotta Wimmermark), och har Barn : Constan- 
tia Marie Elise, f. 1816 d.3 Aug. samt C. Reinhold, 
f. 1818 den 31 Mars. 53) Charl. Elisabeth, f. 1789 
den 6 Sept. 4) Fr. Bernhard, f. 1790 d. 30 Nov. , 
Lieutenant vid Kongl. Svea Artillerie. 5) Sara 
Gustava, f. 1792 den 26 Aug. + 1801 iJulii. 6) Ant. 
Gustaf, f. 179å den 20 Sept., Revisor i K. Kamm. 
Rätten. 7) Wendela Christina, f. 1795 d. 17 Sept. 
8) Otto Samuel, f. 17 6 den 3 Dec., Fändrik vid 
K.:sta LilGrenad. Reg. 9) Paul August, f. 1797 d. 
11 Dec. + i Jul. 1801. 10) Sophia Lovisa, f. 1799 
den 6 Junii. 11) Thure Knut, f. 1801 den 18 Maj. 
Fändr. vid Kgl. Nerik. Regem. 12) Sara Johanna, 
f. o. + 1803, 15) Paul August, f. 1805 d. 23 Jan. 
Studerande. = 14) Johanna Maria, f. 1807 den 6 
Noy. 


2 — 
ANNA MARIA, SOPHIA JULIANA, SAM. LINNEUS, 


f. 1714, g.m. K:koh, f. 1718. St i Lund 1758. 

J.ColliniRyssby. Disp. de Wexionia 2. ne 
del, Prästv. 1741. Mag. 
1745. Kyskoh.iStenbru= 
hult 1749. Utg. en beskr. 
om Biskötseln1763. G.m. 
N. Osander, dotter af 
Prost. Nils Osander 
i Markaryd. 


f. 1710, g. m, Prosten 
G. Hök i Wiresta. 


SARA LENA, LOVISA, SARA STINA, JOHANNES, 
f.d. 8 Sept. 1744. f.d.24 Dec. ff. d 24 Jan. 1751. f. d. 7 Apr. 1754 
+ d. 25 Sept. s.å. 1749: gm. Cap. vid Ner. + d. 7 Mart 1757: 
af'Torsk, och Werm. Reg. 


Hans Henric 
Duse, hade med 
honom inga barn 
och blef Enka den 
22 Jun. 1812. 


carides), på följande dagen efter maunens död. 


Hospit. Präst i Wexiö, sedan Past. i Stenbrohult 


Wis- 


(As- 


a EA 
SAMUEL PETRI BRODERSONIUS g m. MARIA SKEE, 


Past 1682 i Stenbrohult i 25 år, + d. 30 
Dec. 1707 af ett nyckel-benbrott i Up- 
sala, som åbiagte vädersvulst (Emphysema), 


EMERENTIA,;, 
gm. Kronobefall- 
ningsmannen i Sun- 
nerbo Härad Carl 
Ammon Bran- 
ting. 


— 


SOPHIA, f. skendöd 


den 8 November 1757, 
g. m. Acad. Ombudsm. 
Sam, Christ. Duse 
17835: Derasenda barnz 
Johanna Elis. So- 
phia, f. den 15 Dec. 
1784, gift rm. förste 
Landtm. i Ups. Län, 
Öfv. Direct. F.M.Rid- 
derbielke d.11Sept. 
1810. Deras barn: 1) 
Christ. Mauritz, f. 
d. 23 Jun. 18ir, + 5 
dagar gammal. 2) Cph. 
Mauritz, f.d. 25 Apr. 
1813. 5) Soph, Lov. 
Ch., f. d. 24 Mart. 
2815, och 4) C. Fr. 
Åke, f. d.14 Apr. 1820. 


dog på sitt 40 år 1705 
af kräfta i högra brö- 
stet efter 2 års plågor. 


PEHR, Pastor i Wisseltofta 
uti Skåne. 


JÖRAN SKEE g. m. ANNA PEHRSdotter. 
Pastor i Wisseltofta uti 
Skåne, född i Norrige 
nära staden Skeen. 


tan taasfila. 


NILS TORGERSON KLEEN, 


t. Präst i Wexiö, sedan Past. i Stenbrohult 
+T 2660. Gift m. Ingierd från Wis- 


PEHR , Pastor i Wisseltofta 
uti Skåne. 


RISTINA NILSdotter KLEEN, JÖRAN SKEE pg. m. ANNA PEURSdotter, 


e 


år gammal af en krampaktig sjukdom, «Pastor i VVisseltofta uti 
»sthotonus). förorsakad af maskar (As- Skåne, född i Norrige 
), på följande dagen efter mannens död. = nära staden Skeen. 


[UEL PETRI BRODERSONIUS g. m. MARIA SKEE, 


1682 i Stenbrohult i 25 år, + d. 30 dog på sitt 40 år 1705 
1707 af ett nyckel-benbrott i Up- af kräfta i högra brö- 
om äbragte vädersvulst (Emphysema). stet efter 2 års plågor. 
SARA nal 
BRODERSONIA, 

ig8. + d. 6 Junii 1733 

biodgång. 

SS en 

ANA, SAM. LINNZUS, EMERENTIA, 

:koh, f. 1718. St i Lund 1758. gm. Kronobefall- 

;sby.  Disp. de Wexionia 2.ne — ningsmanneniSun- 


del. Prästv. 1741. Mag. nerbo Härad Carl 
1745. Kyskoh.i Stenbro- Ammon Bramn- 
hult 1749. Utg. en beskr. ting. 

om Biskötseln1763. G.m. 

N. Osander, dotter af 

Prost. Nils Osander 

i Markaryd. 


—r— —— — — ————2— ev 
ARA STINA, JOHANNES, SOPHIA, f. skendöd 


d. 24 Jan. 1751. f. de 7 Apr. 1754 den 8 November 1757, 


å avt. 1757. 8 m. Acad. Ombudsm. 
ÖA ÄN sd Sam. Christ. Duse 


nm IN AS 1 8 


RÄTTELSER, ANMÄRKNINGAR 
OCH 


HÅNVISNINGAR 


I Företalet 


S. HI. lin. 11 står: och, läs: ock S. VILL lin. 23 framför: Skriften, tillägg: 
MN — 1 — : Mallfaran, 1. Half" Hand- É 
faran — XIL — 24 utstryk: nästan 
— 123 efter: i, tillägg: början af "= XV. — 11 står: skrifsätt och stafning, 
—V. — 6 står: skickade, läs: öfver- läs: skrifart och stafnings- 
3 lemnade sätt. 


23 står: -ropé, läs: -rope 


— 20 efter: 1801, tillägg: 8:o 
28 står: förkdet år, 1. år 1820 


— 19 — : Sköldemärke: til- — XVL 


119 


sl i lögg : var 23 framför: alldeles, tillägg: så 
-— VI. — -'6 står : 2, läs: 24 
— 22 — : mån- läs: män- > XVIIL — 13 står: betjentm ig, läs: be- 
— VI. — 19 — : vore, —: var tjent mig 


oe 


I Innehållet står mot slutet: Kopparstyck, läs: Kopparstick 


I Lefnads Sammandraget. 


Att alla händelser här icke finnas anmärkte under samma årtal, som inne ut: 
Texten, härleder sig utan tvifvel både ifrån missskrifning och kanske oftare ifrån an- 
gra orsaker, som jag framdeles torde få tillfälle att förklara. För närvarande vill 
jag endast nämna som verkliga skrif- och tryckfel: 


Sid. 2 lin. 4. 7 Fundatores i stället för 6. bör nedflyttas till midt för: 
Se sid. 109 och 119 Kjöper sig, m. m. 
-— 15 Artalet: 1758, såsom en rad Sid. 2 lin. 20 extranens i stället för: ex- 
förhögt uppsatt, hvarlöre det traneus 


Sid. 


1 


4 


23 


26 


32 


57 
39 


41 


lin. 


Ib 


rg 


= =0 


I Texten. 


9 efter: 1706, insätt: [1705]. 
Se både den bifogade och 
den. af Canzl. Rådet HALLEN- 
BERG. utgifna Stamtafla, så väl 
som. Rupas. Beskr.. om Små- 
land, sid. 368. 

står : Måklandås , läs: 
lanas; 

står: -satiomn: läs : -siom 

: studerat. läs: studerade: 
efter : bekostnad, tillägg : och 
på samma. sätt, scm han rest 
öfver: Lappland , 

står : NAs- läs : Näs- 

» följ. säges, att Linnzri Mo- 
der: afled 1734 på sitt 45 år. 
Men enligt både Stamtaflan 
och. Ståmträdet dog hon: 1733: 
på sitt 35:te 

följ. står: 
thesö Febri Tum 
tentivem , läs: 
do] Novam Hypothesin de 


Febrium Intermittentium: 


Caussa: 
12: 
1 | 
6. 


10: står : med, 


står: -Icthyolog-.., läs: Ich- 


thyolog.. 


läs: 


efter: det följande: och, wut-- 
strykes:.. 

135 efter :: OrrieTt,. tillägg: [Au-- 
BRIET | 


17" står: BAssEPoRT , i BJÖRNSTÅHLS: 
Bref, Del. L, sid. 53 följ. 
BasserortE, och i BäcKs Tal, 
sid... 31. Bassrort. Hvilket är 
det rätta ? 

14 efter :: som, tillägg: länge och. 
5 står: d.. 3 Maji. läs d. 15 

vr — : Hattor ; läs: Hattar 
6 — : -cus, : -Ces 


Mök-- 


de Nova Hypo- 
Iatermit-. 
[ proponen-- 


och, hvar-- 


Sid. 4x lin. 


43 — 


58 
— 59 


- 20 


6 
: och, tillägg: Thera- 


7 står: 5, läs: 
15 framför 
pien 
20-22... Detta stycke måtte vid 
renskrifningen hafva kommit 
af misstag, att hit nerflyttas 
ifrån. 1743.,, der det rätteli- 
gen bör stå. Ty Linnar Svär- 
fader, Morzvs: dog d. 29 Nov. 
1742. Se hans Ärem. i Vet. 
Acad.. af Srörine, sid. 5. 31. 
Framför: /ÄZgypten, tillägg: 
[Smyrna och] 

. står: detta, läs: 
jande: 6 

står : Urnica — : ULrRrIca, 
"[Polocondor], läs: 
[Pulo-Condore], af Pulo, 
ö, och Condore, den öns 
namn, der TErystrRöm dog d. 
4 De 1746. Se Osr:s Dag- 
bok, sid. 108 
står : Lappland, läs :: Luleå- 
Lappmark.. > 
står: Ä, läs: Å 
De: frerufor KvunN i 
scriptet stående bokstäfver 
äro» så oredigt skrifne, alt 
jag. ej. med visshet kan säga, 
om. de äro: D:r eller D:s. 
Doctor blef han ej här i Sve- 
rige. Också heter ham i bref 
skrifne 1765 af Eruis: till Lin- 
NÉ, Jan. 1., Jul. 19, blolt 
M:r, och af Linné till Eruis 
Febr. 12.. et Sept. 24, en- 
dast D:nus. Hvaremot han 


NM 


nästpåf öl « 


14 


126 
1.9, 


Manu-: 


kallas D:r i bref till: LiInnÉ . 


både af Coriinson d. 1 Maji 
1765, och af Eriis d. 28 
Dec. 1770. Se S:r J.E. Smitir's 
Corresp. of Linsavs, Vol. I. 


| 


-— 86 


-— Q0 


-— 01 


-— 02 — 


lin. 


22 


1 


AAA 


p. 163. 167. 165. 178 sq. 65. Sid.g96 lin. 10 framför: Deum, tillsätt: cita- 


256. — Men [Medicine] lin. 
20., torde böra ändras till [Bo- 
tanices]. Se D:r Mavwosns IV rit. 
of LINNZUs; Pp. 119. 

står : 4, läs: 7 

efter :: Julit 12, ins. [Jun. 24T 
står : 23, läs: 25. Det härun- 
der införda bref är hvarken 
felfritt eller fullständigt. Se 
Föret. sid. XV följ. 

står : Vlissingen, läs: Vlies- 
Sing em 

står : 4 parlass, >> 
efter: Patria, tillägg: [Pa- 
triot. Sällskapet] Se s. 92 
står : dif-, läs: de- 

— : FrorA, —: FAUNA 
voralla , läs : Corolla, 


efter: honom, tillägg: för- 


nämligast 

efter: Isaac, tillägg: Scotus 
— : Leyden , tillägg: och 
Wien. 

efter: Botanicus, tillägg: et 
Gubernator 

står: accutissimi, 
tissimi 

efter:. Åuditores, tillägg: vid 

vår Academie; 

efter: 1755, tillägg: se sid. 56, 
och utstryk: [17]. Jag har nyli- 
gen haft tillfälle att se sjelf- 
va Diplomet, som väl icke 
är dateradt förrän d. 27 Dec. 
1759, men i hvars context 
står, att LInnavs blef vald 
till Ledamot redan d.. 17 Aug. 
BIDO: 

står: Edingburgh , läs: E- 


läs : acu-- 


dinburgh, som äfven flytt-- 


tes ner under Siena 


— 94 — 3 står: antog, lås : intog, 


tions-lecken 


— 97 — 3 står: earum, läs: eorum 
— 10 efter: est, tillsätt: citations- 


tecken 


— 98 — 11 framför : Gatinavs, tillsätt: 


— 16 


citations-tecken 
efter: Ihstoricus, tillsätt: ci- 
tations-tecken 

Äf de 6 här uppråknade 
Lärde Männers: namn har 
LiIssÉ i sitt Manuscript, på 
2:ne bredvid hvarandra ståen- 
de: rader, antecknat 3:ne på 
hvardera rad, likasom D:r 
Marton: låtit trycka denr, p. 
573. — De kunna således lä- 
sas antingen i den ordning 
jag anfört dem, eller som jag 
nu efteråt funnit, att de blif- 
vit nämde af Murray i hans 
afskrift, nemligen GALtirzus, 
BorErHAAVE, NEWTON, LINNE, 
LEIBNITZ , GRAM 


102— 3 står: i, läs: efter 


107 — 4 


— : Pingstiden, läs: Pingst- 
tiden 


112 — 11 står: BUDBECKARNE, läs: RuD- 


113 — 13- 


BECKARNE ,. 
14 imellan: Museum” och 
”FicK, insätt: ”Annars fatalt 


åhr.” Ty 


— 14-16 Rätta meningen 1 detta 


114 — 8 


ENS) 


stycke af Manuscriptet, der 
några ord äro genom illa skrif- 
ning oläshge och andre för- 
modligen öfverhoppade , kan 


jag med säkerhet icke be- 
stämma.. 
står: Grefve, läs: Hof Can- 


celleren, [Grefve HENnninG A- 
DOLF] 
Marquis pE SaGrRaAMoso kal- 


Sid.114 lin.20 


— 117 — [5] 


II 


II 


I 1 


I 


118 — 


119. 


124 — 
127 a 


6 


5 


i 
SÅ 


SR 


Jar han sig sjelf i sitt Inträ- 
des Tal i K:gl Vet. Acad. d. 
26 Apr. 1748. Men Baron 
ROSENHANE skrifver SAGRAMO- 
zo 1 sitt Presidu Tal d. 13 
Febr. 1805, sid. 396. n. 8. 
efter: Sara, tillägg: STINA 
står: Stockh. 1793 2:0, hvil- 
ka ord, såsom missskrifning, 
utstrykas 
står: Paris 1743, läs: Holm. 
1751 
står: främst i den redan, läs: 
sid. 1.2 framför den i före- 
gående Stycke 
efter: på, tillägg: Naturen 
Meningen, som här är otyd- 
lig, bör så förstås, att den i 
Mantissa altera, p. 542, utan 
namn beskrifna Cancer, kal- 
las här 2 Manuscriptet dida- 
ctylus, ej linearis, som i 
några Exemplar af misstag 
kommit att tryckas. 
står: albescences , läs: albe- 
scentes 
står: -riore, läs: -re 
efter: Skrift, tillägg: i Ori- 
inalet 
efter : beklädande, tillägg: an- 
dra genom många penningar; 
efter: utsiras, tillägg: såsom 
en sohl 
efter : som, 
efter: 1733, tillägg: 
skrift i sammandrag. 
står: 29, läs: 23, — och efter 
1734, tillägg: och som jag 
har i afskrilt, 
efter: af, tillägg: eller för 
— : deron:, tillägg: egen- 
händigt 
efter: 1751, : men 


står: pubblice, läs: publice 


sen 
Efter af 


Sid.157 lin.13 i orden: ScHuLtz VON SCHULT< 


ZENHEIM, utstrykes T på bäg- 
/ ge ställen 
— 20 efter: 3, insätt: [26] 

158 — 1 står: Oster-, läs: Östers 
—20 —: -säby, —: -seby 
159 — 4-5 — : Kongl. Carolinska Instia 

tutet, läs: Allmänna Barn- 
sängs-huset i Stockholm. 
— 10 står: Physick, läs: Natural- 
Philosophy 
— 13 står: 1773, men: 17743 Kil. 
Acad. Student-Matrikel eller 
Inskrifnings-Bok. 
161 — 4 står: 1759, men: 1760 i Kl. 
Acad. Student-Matrickel eller 
Inskrifnings-Bok. 


164 — 6 står: nu, läs: redan 
— 21 efter: Hartecamp, tillägg: 
Rouen , 
167 — 20 står: Historie, läs: Histoire 
OO SES läs: vardt 
170— 4 —  : var, 
171— 2 —: Theoria, läs: Theorie 


— 4 efter: dem, tillägg: genom ea 

otrolig autopsie 

efter: Methoder, tillägg: som 

gjorde äro eller göras kunna, 

står: 13, läs: 13 ; 

— : TUrRELuINS, läs: TURELON, 

hvarmed förmodligen menas 

TurRLoÖN, som dog 1743. Se 

Trih. ROsENHANEs Presidi- 

Tal, sid. 192. n. 32. 

177 — 6 står: [månne ej Pulo Nanca? 
i Strat Banca], läs: [för- 
modligen Pulo-Nanca, el 
ler Ön Nanca]. Se OsBEcks 
Dagbok, sid. 106 

178 — 17 efter: China, tillägg: Ifråa 


— 14 


172 — 126 
173 — 13 


Originalet. 
179 — 5 står: durablarare, 1. durablare 
180 — 10 -— : -vet, läs: -ve 


182— 1 efter: tyckes, tillägg: mig 


Ag 


Sid.229 lin.14 står: 94, läs: go 


Sid.184 lin.22 står: bo, läs: dö, 
— 185 — 16 efter: WARGENTIN, tillägg: R. 


= 
== 
— 


N. O. 


188— 3 står: sedan, läs: sen 


193 — 22 —: effection, — : affection 
194 — 7 — : Capiten, —: Captenen 
— 1 -skrifning, läs: -sichtning 
202 — 21, Sid. 203 lin. 6, Sid. 204 
lin. 21, Sid. 206 lin. 3, Sid. 
209 lin. 4. 18. 21., Sid. 211 
lin. 8, Sid. 213 lin. 17, Sid. 
214 lin. 21, Sid. 216 lin. 5. 
står: LInnÉ, läs: LiInnzus 
— : 0j, ej 
: blomman, läs: blomma 
: vå-, som utstrykes 
står: den första, läs: denna 
sista 
efter: här, tillägg: nämligen 
i den på föregående sida sist- 
nämda Förteckningen , 
efter : editionerna , tillägg : 
äfven de senare LINNnzer 
egna, såsom 
utstryk: Dissertatio de Fe- 
bribus, Stockh. 1739. Cfr. 
sid. 117 
står: LinnÉs, läs : Linnsazr 
— : Lupovisz, läs: Lupo- 
VICE 
Plantz Esculente cet. flyttas 
ner under: Oeconomia Natu- 
re, cet. 
219 och 220 sättas öfverst i brädden i 
stallet för de der nu ståen- 
de 119 och 120 
224 — 8 efter: inklistrade, tillägg : med 
Ichthyocolla 
226 — 5 utstryk: icke 
— 6 efter: berättar, tillägg: hvarken 
som , är oriktigt 
eller, och utstryk : är 
228 — 19 står: allmänt hågacktad , 
läs: allmånt högacktad 


203 — 9 —: 
206 — 9 
— 20 


215 — 17 


216 — 10 


15 
217 — 27 


218 — 21 


— 25 — : ägo, läs: ego 
230— 8 — : brackt - - - närmäst; 
läs: bragt - - - närmast 
232 — 18 står: blotets, läs : blodets 
— 27 — : ock, —: och 
234 — 2 — : En, —: Ett 
236 — 18 — : bisättning, läs: begraf- 
ning 


239 — 9 står: innevarande, läs: 1821 
— 18 efter: senare, tillägg: veten- 
skapliga 
240 och 241 sättas öfverst i brädden i 
stället för de der nu stående 
numr. 340 och 341 


241— 9 står: innevarande år, läs: år 
1821 
— : SAMUEL, läs: PETER 
244 — 12 efter: pag. 205, tillägg: É 


från Afskrift. 

245 — 1 efter: 1757 tillägg: Ifrån Af- 
skrift. 

247 — 10 efter: XXVII, tillägg: Ifrån 
Originalet. 

— 12 står: note. läs: nocte 

248 — 9 —: distingvished, läs: dist- 

inguished 
Till slut bör anmärkas, att 

hela den här anförda cita- 
tionen ur S:r James EpwaArpo 
Sarmw's Företal är tagen ifrån 
Originalet, 


PET SN 


Er 


I Stamtaflan och Stamtrådet 


1712, utan 2706. Se-Rup. 
Beskr. om Småland, sid. 
383. i 
. ÅBIEL TILIANDER | 1724, ej 
1714. Se Buona L c., som 
kallar honom ÅBIGALL. i 
. SAM. Åinnzus, Prästv. 1744, 
ej 1741: G. m. ÅNNa Herr 
NA, ej N. ÖSsANDER. Se PR, 
P.Tirtanvers Arn. Tal 6fv. 


ÅL — 


Der förra: 1. Sv. TirtanpEr blef ej död Detsenare: 1. Sven Carisons Moder hetté 


blott Barsara eller BaArsro, 
och Märta var hans hustru. 


. Linser Dotter, Lisa STINA; 


blef ej gift d. 12 Juli, som 
han säger både här och i Tex- 
ten, sid. 61, utan d. 24 Juniti, 
enligt den af hennes Dotter- 
Son, H:r Revisor Martin; 
mig meddelade skriftliga un- 
derrattelse. 


Pr. Sam. Linsavs d. 7 Jul. 
2797. Wex. 4:0 
Hvad som idessa bägge Genealogiska Uppsattser ännu återstår att ändras såsom 
oriktigt och att utredas såsom mörkt eller mot hvartannat stridande, lemnas till fram- 
tidens åtgärd. 


Till slut får jag anhålla, att den benägne Läsaren täcktes icke allenast sjelf 
rätta de fel, som ännu säkert förekomma i detta Verk, men hvilka jag hoppas icke 
skola vara så betydande, att de på något sätt förvilla meningen, utan ock ursäkta 
de små olikheter i stafningssättet, som under en inemot tre års ofta afbruten tryck- 
ning ej så aldeles kunnat undvikas.