Full text of "Fredric Hasselquists ... Iter Palæstinum, eller Resa til Heliga Landet, förrättad ifrån år 1749 til 1752, med beskrifningar, rön, anmärkningar, öfver de märkvärdigaste naturalier, på Hennes Kongl. Maj:ts befallning"

See other formats

I 

Fredric  Hasselquists  m.d. 

Societ.  R*g.  Scient.  Upfal.  & Stockholm.  Soc. 

ITER  PAL/ESTINUM 

Eller 

RESA 

HELIGA  LANDET, 

FÖRRÄTTAD  IFRÅN 

ÅR  I 749  TIL  1752, 

Med 

Bejkrifningar , Rön , Anmärkningar , 

Öfvér 

de  märkvärdigaste  naturalier, 

HENNES  KONGL.  MAJTS 

BEFALLNING, 

Utgifven  ae 


CARL  LINNiLUS. 


STOCK  HO  L M, 

Trykt  på  LARS  SALVII  kåilnad,  I7f7. 


. V-.  " - v vÄ-t  -Mjjk*  ' 

Digitized  by  the  Internet  Archive 
in  2016 


. • 


https://archive.org/details/fredrichasselqui1757hass 


FÖRETAL 

Eédric  Håsselquist  var  född  deri 
3 Januarii, ft.  vet.  1721, uti  öfter- 
götland  och  Törn  valla.  Fadren 
And.  Haffelqutjl , dårftådes  Com- 
minifter  vid  den  fåmfla  Sacellanie  i Stiftet, 
afled  i Sonens  fpådaår,  utan  at  efterlämna 
för  honom  minfta  undfåttning;  Modrert 
Mana  Helena  Pontin , i finnes  krafter  lika 
fvag , inlöftes  til  fribröd  i V adftena  Hofpi- 
tal.  Således  hade  denna  Fredric  , hvilken 
likfom  uprunnit  af  en  utmärglad  rot , låt- 
teligen  förtvinat  uti  fina  fpädafle  år , om  ej 
Morbrodren  Paftor  Pontin  förbarmat  fig 
ofver  honom,  och  hållit  honom  tillika  med 
fina  barn  i Linköpings  Schola,  dår  han 
dock  nog  fnart  faknade  detta  underftöd* 
och  nödgades  igenom  yngre  barns  un- 
dervifrting  hjälpa  fig  fram,  fom  han  kunde^ 
til  defs  han  åndteligen  var  få  vida  kommen f 
at  han  borde  lämna  Scholan. 

Härifrån  begaf  han  fig  til  Upfala  Acäde - 
'mte  år  1741  > hvaråft  han  måfte  låta  fig  åt- 


FÖRETAL. 


nöja  med  de  lämfta  conditioner,  fom  lik- 
väl tilbringade  honom  den  förmon  at  fta- 
digt  få  viftas  vid  Academien,oclidageligen 
af  höra  Docentium  Förelåfningar.  Han  fat- 
tade ftraxt  en  fynnerlig  hug  för  Medicinfka 
Vetcnfkapen , och  tillika  uptåndés  uti  ho- 
nom en  brinnande  luft  för  Naturkunning- 
heten , under  det  för  öfrigt  i honom  lyfte 
några  gniftror  afPoefie.  Medicinfka  Fa- 
culteten  mårkte  efter  hand,  huru  denne  yn- 
gling med  en  belynnerlig  Hit  förkofrade  fig 
uti  de  Vetenlkaper  til  hvilka  han  våndt  fin 
tanka,  och  därföre  år  174.6  tilläde  honom 
Stipend.  Reg.  uti  lamma  Facultet.  Detför- 
fta  offenteligaprof  utaf  denna  fin  förvärf- 
vadekundlkap,utgaf  han  de  Vtnbm Planta- 
rum år  1747,  hvilket  han  få  q vikt  förfvara- 
de,  fom  han  det  artigt  utarbetat.  Samma  är 
hörde  han  en  gång,  uti  mina  enfkildta  före- 
låfningar Hiftorien  af  Botaniquen , hvari- 
bland  uprepades  hvilka  Länders  Natural 
Hiftorie  var  allmänt  kunnig,  och  hvilkas 
ännu  låg  orörd.  Håribland  förekom  åfven 
det  Heliga  Landet  Palaftina,  hvilkets  Na- 
tural ier  in  til  denna  dag  voro  mera  obekan- 
te 


Fö  R E TAL. 

te  ån  någonfin  de.fbm  finnas  i de  mail  aflåg- 

C?  1 

fne  Indier j och  faftånNatural  Hiftorien  ut- 
af  et  fä  mårkeligt  Land  vore  den  oumgån- 
geligafte  och  måft  åfkade,  af  de  llorfte  Thc- 
ologer  och  lårdafte  Philologer,  fom  på  Phy- 
tologia  facra  dnvåndt  otrolig  möda,  fa  ha- 
de de  med  alt  fådant  arbete  fögifmitffta  få- 
kerhet  at  förvänta,  förr  ån  nägoh  tilföre- 
ne  dår  på  orten  utftakade  hvad  växter  och 
Näturalier  Landet  fjålfmant  frambringar. 
Detta  förekommer  få  mycket-  fållfammare, 
fom  Botaniken  hafver  at  tacka  flitige  The- 
ologer,  at  de  uti  flera  landsändar  noga 
upteknat-.de våxter "fom  dår  finnas-  men 
ånnu  ingen , ehuru  månge  religiofi  catho- 
lici  årligen  anlåndt  til  Palaeftina,  någonfin 
låtit  detta  vara  fig  om  hjärtat.  Fredric 
Hasselquist  fattade  håraf  en  outflåckelig 
lufl:  at  biifva  den  i verlden , fom  en  fådan 
ften  rögde  utur  vågen,  och  fatte  fig  alde- 
les  i finnet,  at  icke  återvända  förr  ån  han 
kunde  komma  dit , och  utreda  Paladlinae 
Natural  Hiftoria.  Detta  fit  fattade  up- 
fåt  förtrodde  han  mig  icke  långt  därefter, 
men  jag , fom  förundrade  mig  öfver  en 

)(  3 rå" 


FÖRETAL. 

fådan  tiltagfenhet , föreftålde  honom  den 
länga  vågen , den  myckna  moda,  de  mån- 
ga farligheter , den  ftora  omkåftnad,  fom 
vid  et  fädant  företagande  fkulle  möta,  och 
at  två  toma  hander  fäfångt  fågtade  i luf- 
ten, famt  åndteligen  at  han' borde  betrak- 
ta fina  fvaga  lifskraftcr,  och  förnåmligaft 
ht  bråkliga  bröft , iom  redan  haft  anftöt 
af  blodftörtning ; han  däremot  yrkade  fa- 
ken  få  mycket  mera,  fom  juft  et  fvagt 
bröft  på  intet  annat  fått,  ån  igenom  refor 
och  förändringar  af  dimat  kunde  hjälpas, 
bief  ockfå  faft  vid  fit  beflut,  at  han  fade 
fig  icke  kunna  uphöra  förr  ån  han  kommit 
til  ialteftina,  faif  han  ån  ikulle  til  fots  gå 
dit  landvågen,  baken  var  hos  honom  af- 
gjord ; han  begynte  dårföre  at  föka  et  el- 
ler annat  af  Stipcndiis  Magnatum,  til  et 
få  låfvårdt  ändamåls  årnående,  men 
lyckan  gynnade  honom  intet  hårutinnan, 
Han  förmådde  fina  Landsman  ai  förftfam- 
manfkjuta  några  penningar  til  denna  refa, 
och  då  han  dem  fått,  anhölt  han  hos  Me- 
dicin fka  Faculteten  åfven  om  något  under- 
ftöd,  hvilken  tilläde  honom  tvånne  rum  af 

Stfö 


FÖRET  AU 

Stipendiis  Regiis , och  åfven  JundiJka  Fa- 
cultetcn  et,  något  därefter  gaf  ock  Fhtlo- 
fophifka  famt  åndteligen  Theologifka  Facul- 
teten  hvardera  ht  rum.  Men  hvad  kunde 
detta  förflå  til  en  få  koftläm  refa  ? Imed- 
lertid  gjorde  Hasselquist  fig  alt  mer  och 
mer  färdig  til  fullbordan  af  flt  föremål : be- 
gynte  låfa  Arabtjka  och  andra  Orientalilka 
fpråkj  och  på  det  denna  förelatta  rela  ic- 
ke Ikulle  förhindra  hans  Academifka  ända- 
mål, aflade  han  de  vanliga  fpecimina  aca- 
demica,  fåfom  Examina,  Difputation  pro 
gradu,  Forelåfmngar , etc.  at  han  faft  från- 
varande mätte  vinna  de  Honores  Academi- 
cos , fom  en  i Medicinen  ftadgad  yngling 
har  rått  at  fordra;  hvarföre  han  ock  år  1 7 5 1 
den  8 Martii  under  flt  fifta  viftande  i Cai- 
ro  vardt  til  DoBor  Medicin#  proclamerad; 
Då  Medicinfka  Faculteten , lom  lett  dennas 
flit  och  tårftighet  lämnat  !honom  under  alt 
flt  Academifka  viftande  gratis  alla  Collegia, 
Examina,  Pradidia  och  Promotion. 

Sedan  de  Academifka  ftycken  af  Licen- 
tiaten Hasselquist  voro  förrättade , refte 

)(  4 han 


företal . 


han  om  våren  1749  til  Stockholm , dåreft 
han  under  fommartiden  förelålte  Botani- 
cjuen  och  vant  allas  ynneft,  fom  Vetenfka- 
pen  gynnade.  Under  denna  tiden  beredde 
han  hg  nårmare  til  hn  relas  anhållande, 
då  Levantilka  Handels  Compagniet  läm- 
nade honom  fri  refa  til  Smirna. 

Hårpå  fteg  han  om  bord  den  7 Augufii 
famma  år,  och  ankom  lyckeligen  til  Smir- 
na den  %6  November  nåft  dårpå  följande. 
Til  hn  ftora  förmon  fant  han  i Smirna  vår 
General-Conful  Herr  Anders  Rydelius , få- 
fom  en  Landsman  och  flågtinge,  hvilken 
uptog  honom  med  all  faderlig  omvårdnad, 
och  på  alt  uptånkeligt  fått  gynnade  hans 
refa.  Sedan  han  i Smirna  hvilat  öfver  vin- 
tertiden och  befedt  hvad  et  få  milt  climat 
åfven  den  tiden  däromkring  frambringade, 
refte  han  i Martii  månad  1750  in  åt  Na~ 
tohen  til  Magnefta , befåg  bårget  Sipylus , 
lamt  åter  förfogade  hg  til  den  vårda  Ry- 
delms  i Smirna. 

Vid  Maji  månads  början  1750  lämnade 
han  Smirna  och  anftålde  refan  genom  A- 
lexandrta  och  Kofette,  famt  uti  Julii  månad 

an- 


FÖRETAL . 


anlände  til  Cairo , hufvudftaden  i /Egypten, 
där  han  et  års  tid  fördrögde,  under  hvil- 
ken  han  hade  det  häfta  tilfålle,  at  göra  hg 
underrättad  om  det  fållfamma  /Egyptens 
climat,  fom  fä  af  äldre  fom  yngre  Senben- 
ter  blifvit  namnkunnigt  för  ht  befynner- 
liga  lynne.  Hår  befåg  han  Pyramidernay 
et  af  de  7-verldenes  underverk ; gick  necl 
i Mumiernas  grafvar : tog  i akt  Nilft ro- 

mens fålllamma  ftigande  och  fallande, 
famlade  de  rarafte  Naturens  produder, 
och  alt  detta  nogare,  ån  någon  fom  före 
honom  detta  Land  befökt.  U nder  all  den- 
na tid,  brefvåxlade  han  flitigt  med  hna 
vänner  i Fäderneslandet , och  upfylde  hna 
bref  med  de  hårligafte  Rön  och  Anmärk- 
ningar, hvilka  blefvo  infatte  uti  Låt  da 
Tidningarna  och  allmänna  gjorde,  då  alle 
fom  dem  låfte,  fattade  en  fynnerlig  kärlek 
för  en  få  upmårkfam  Vandringsman.  Hem- 
ma i Fäderneslandet  var  vår  Hasselouist 
altfå  icke  eller  förgäten.  Medicinlka 
FaculteteniUpfalaföreflog  honom  i fråm- 
fta  rummet  til  den  då  lediga Medicinat  Ad- 
junduren,  och  Kongl,  Vetenfkaps  Societe- 

)(  5 ter" 


FÖRETAL. 


terne  i Upfala  och  Stockholm  kallade  ho- 
nom til  Ledamot.  Han  gjorde  fig  och  vär- 
dig et  lädant  förtroende  igenom  de  präk- 
tiga rön,  iom  han  inlände  til  bägge  Ve- 
tenikaps  öocieteterna,  och  där  finnas  in- 
dragne  uti  Deras  Handlingar,  fåfom  uti 
Actis  Upfalienfibus  1750  Mimofa  Leh - 
beck  pag.  9.  Cervus  Camelo-P ardalis  p.  1 5, 
Mus  'jaculus  p.  17.  Tur  dus  folttanus  p.  zi. 
Fultca  atra  p.  2 2.  Coluber  Fipera  p.  24.  Co~ 
luber  cornutus  p.  27.  Angws  Ceraftes  p.  28. 
Lacerta  Scrncus  p.  30,  och  uti  Tetenjkaps 
Academiens  Handlingar  1750.  Aleppijka 
Hemfjukan  pag.  13  6. 1751.  B år  g- falken  p. 
196.  Salmtaks  tilred ningen  p.  259,  1751. 
Gräshoppors  ätande  i Arabien  p.  76,  B args  - 
Råttan  p.  123.  Når  nu  under  denna  ti- 
den Do&or  Hasselquist,  ftadd  på  en  få 
dyr  ort , dår  man  icke  kunde  komma  et 
(teg  utan  omkåftnad , var  til  fit  un- 
derhåld  och  reläns  befrämjande  nödftåld 
om  pånningar , fåg  man  med  förundran 
vår  Nations  ömhet  för  en  fä  värdig  mans 
underftödjande,  då  alle  de,  lom  ålfkade 
Yetenlkaper,  gjorde  frivilliga  fammanfkdtt 


företal. 


några  gångor , få  at  fumman  fteg  innom 
kart  tid  til  mer  ån  7000  Daler  Koppar- 
mynt, et  exempel,  fc>m  man  nåppeligaft 
Ikulle  finna  bland  de  rikafte  Folkllag, 

Ändteligen  låmnade  DoÄor  Hassel- 
quist  i Martii  månad  17^1  Cairo,  och 
genom  Damtata  förfogade  fig  til  Jaffa 
och  det  Heliga  Landet.  Hår  föltje  han 
til  Jerufalem  med  Pelegrimerne,  lom 
Ikulle  fira  fin  Pafcha  ; och  därifrån  gick 
han  til  Jericho , "Jordan , Bethlehem , 
Rama , Acre , Nazaretlo , Tibenad , Ca- 
na , G ah  la  a , Ty  rus , Sidon , hvarifrån 
han  feglade  öfver  til  Cypren , Rhodus , 
C6/0,  och  ändteligen  återkom  olkadd  til 
Smirna,  rikt  laftad  med  en  otrolig  myc- 
kenhet af  Naturalier  i alla  tre  Naturens 
Riken,  fom  Orienr,  ./Egypten  och  Pa- 
IMtina  frambringar. 

Efter  förrättad  Rela  återftod  nu  intet 
mera,  ån  at  afvånta  Skepps  lågenhet,  med 
hvilken  han  kunde  öfverfåtta  fig  och  fi- 
na kåftbara  famlingar  til  Fäderneslandet  ■, 

Men 


FÖRETAL. 


Men  den  befvårliga  Refan  i Aark  het- 
ta uti  Palaefiina  hade  nog  utmattat  hans 

O 

krafter,  och  då  han  tänkte  dem,  igenom 
hviia  uti  Smirna  at  återhämta , upvåktes 
den  orm,  lom  han  få  länge  burit  i fin 
barm,  och  en  tärande  HeBique  med  matt- 
het , fömnlöfa , blodfpåttning  och  ande- 
täppa,  lade  honom  til  fångs , dock  med 
det  hopp , fom  alla  af  hans  öde  medföl- 
jer. Han  åftundade  dårföre  flyttas  utur 
den  ofunda  Staden  ut  på  Landsbygden, 
at  i friare  luft  bruka  mjölk- curen,  få- 
fom  den  enda  tilflygt , hvilket  ock  Iked- 
de;  men  alt  detta  oaktadt,  aftynade  vår 
ållkade  Dodor  Hasselquist  dageligen, 
fåfom  en  lampa  hvars  olja  år  förtärd, 
och  utfldcknade  den  9 Februaru  175  a klåc- 
kan  6 om  aftonen,  med  allas  forg  och 
affaknad,  fom  honom  kände. 

Detta  dödsfall  kundgjordes  firax  utal 
General-Confuin  Herr  Rydelms , fom  med 
fin  kärlek  fölgt  falig  Dodtor  Hasselquist 
i lifvet  och  efter  döden , hvilken  därjäm- 
te fördubblade  forgen  igenom  det  han  lät 

för- 


FÖRETAL. 

förftå,  a t falig  Do&or  Hasselquist,  ge- 
nom refor  på  få  koftfam  ort,  fördjupat  lig 
i fkuld  tii  14000  Daler  Kopparmynt,  och 
at  hans  Creditorer  vid  dödstimman  i kvar- 
ftad  tagit  alla  Dels  efterlämnade  Samlin- 
gar utaf  Naturalier,  Obfervationer  och 
Manufcripter , hvilka  icke  utan  reda  pän- 
ningar  kunde  återfås.  Således  hade  vi 
miftat  en  få  värdig  och  ållkad  Landsman: 
hans  namn  ftod  i lika  åfventyr , och  hans 
gjorda  arbeten  hotades  med  lika  under- 
gång uti  Barbarers  händer.  At  få  en  få- 
dan  fiimma  i häftighet  tilfammans  fågo 
vi  ofs  ingen  utväg,  men  den  värde  Herr 
Archiater  Bäck , lom  aitid  få  högt  ållkat 
Vetenfkaper  och  deras  idkare,  vågade  fö- 
redraga delfa  beklageliga  omftåndigheter 
för  Hennes  Kongl.  Maj:t  vår  allernädigfta 
Drottning  LOVISA  ULRICA,  fom  få 
nådigt  hägnat  Vetenfkaper  och  fattat  den. 
finafte  fmak  för  de  fillfammafte  Naturens 
under.  H:s  Maj:t  bellöt  ftraxt,  at  utaf  egna 
pänningar  deffe  14000  Dal.betala  och  Sam- 
lingen inlölä,  utom  hvilken  nåd,  verlden 
fent  eller  aldrig  fått  fågna  lig  utaf  detta 

verk. 


företal, 

verk.  Året  därpå  ankommo  til  Kongl. 
Luft-Slottet  Drottningholm  alle  defte  (kat- 
ter bärgade  och  väl  bevarade,  då  ock  jag 
hade  den  nåden  at  ftraxt  blifva  ditkallad , 
fbm  hiftnade  vid  befcådandet  utaf  fi  mån- 
ga ohörda  faker  på  en  gång.  De  mänga 
Herbaner  ifrån  Natolien , /Egypten , Pa- 
Iseftina , Cypren,  etc. ; alle  de  Stenar  och 
Jordarter  ifrån  få  många  märkvärdiga  ftål- 
len  uti  /Egypten  och  förlofvade  Landet : 
de  månge  fålifynte  Ftfkar  utur  Nil-ftröm- 
men ; och  giftige  Ormar  ifrån  /Egypten ; 
de  rare  InfeBer  ■,  de  vidlöftige  iamlingar 
utaf  Oiientalifka  Droguer ; Arabilka  Ma- 
nufenpter  • /Egyptilka  Mumier , etc. 
kunde  intet  annat  ån  fatta  en  i ftörfta 
förundran. 

Förledit  år  ankom  ock  denna  D.  Has- 
selqjuists  Refa  aflkrefven , med  de  för- 
nåmfta  Rön  , fom  af  honom  fjelf  i lifs- 
tiden  blitvit  utförde,  -dem  HENNES 
KONGL.  MAJESTÄT  tåktes  allernå- 
digft  anbefalla  mig  at  i ordning  ftålla  och 
af  trycket  utgifva  til  det  allmännas  nöje 

och 


Fö  R E TAL. 


och  nytta.  At  efterkomma  en  få  hög, 
lom  angenäm  befallning  , har  jag  ftålt 
verket  i ordning:  utftakat  hvart  och  et 
efter  fit  flägte:  til  fatt  namnen  på  örter  och 
Djur:  jämkat  Terminos  artis  och  den  an- 
dra Ikrifarten,  utan  at  därvid  på  något  lätt 
ändra  Audtors  mening:  låtit  verket  til- 
börligen  cenfureras  och  vid  fjelfva  tryc- 
ket haft  möjeligafte  uppfeende.  Synony- 
ma har  jag  hållit  onödigt  at  tillägga,  på 
det  verket  icke  lkulle  blifva  vidlyftigt, 
hälft  emedan  de  lått  kunna  igenfås , uti 
tionde  edition  af  Syftema  Naturte,  dår 
jag  indragit  deffa  namn.  För  öfrigt  lin- 
nes en  otrolig  mängd  af  alla  tre  Naturens 
Rikens  produdter  uti  den  falige  Audtors 
famling,  fom  blifvit  incorporerad  uti 
Deras  Kongl.  Majeftåters  Cabinetter  och 
redan  åro  belkrefne , fom  ock  torde  oför- 
dröj el  igen  med  andra  de  ftörfte  Naturens 
under  komma  i dagsljufet.  Hvad  Orter- 
ne  angår,  af  hvilka  Hennes  Kongl.  Ma- 
jeftät  allernådigft  tåktes  tildela  mig  tri- 
pletterne,  har  jag  dem  på  et  annat  ftål- 
le  utredt,  under  namn  a i Flor  a Palaftina, 


men 


FÖRETAL . 


men  hållit  onödigt  at  dem  å nyo  upråk- 
na , emedan  jag  icke  velat  här  införa  an- 
nat , ån  det  af  Audtors  egen  pånna  hår- 
flutit.  Jag  ikal  råkna  för  ltörfta  båtnad 
orå  jag  hårutinnan  kunnat  efterkomma 
Hennes  Kongl.  Majeststs  allernådig- 
fte  vilja,  och  allmänhetens 
åftundan. 


RE- 


RESAN  til  SMIRNA. 


g gick  om  bord  1740  den  7 Augufti, 
på  Svånfka  Levantifka  Compagniets 
fkepp  Ulrica , fom  nu  fkulle  gora  g:de 
refan  til  Smirna , och  fördes  af  Capit. 
Jonas  Ekeroth,  famt  feglade  kl. 
jo  från  Stockholm.  Skäggs  hamn  gaf 
ofs  om  aftonen  vårt  forfta  nattläger. 

Vi  lofverade  dagen  därefter  med  et  härligt  vä- 
der och  Sydlig  vind  til  Djurbamn , hvaråft  vi  til  den 
I 3 lågo  for  motvind. 


Jag  hade  altid  haft  mycken  luft.,  at  botanicera 
uti  den  Svånfka  Skärgården,  och  fick  nu  dårtil  et 
godt  tilfålle ; men  målte  fakna  denna  formoft  , i an- 
leende  til  års-tiden,  då  Åkermannens  lia  hade  gjort 
ända  på  denna  fommarens  härlighet.  Jag  hoppades 
dock,  at  fjoltranden  fkulle  någorlunda  iornoja  min 

A 


1 e 

lan£- 


2 


174 9-  ÖSTERSJÖN,  Auguft . 

längtan*  fteg  fordenlkul  den  ii.  i land  pä  en  Hol- 
me; men  tant  dår  icke  mer  ån  Glaitx  maritima  och 
Artnaria  peploides^  fom  redan  var  gången  i frukt. 

Bdrgsklippome  voro  hår  af  falta  vågen  k roffade, 
lå  at  de  långs  åt  hade  ftora  klyfter  och  Ikuror,  Des- 
fa holigheter  voro  fylde  med  klarafte  qvarts , få  at 
tydeligen  kunde  fes  fpor  til  denna  Sten- artens  ge- 
neration. 


Vi  kommo  den  13  om  natten  kl.  2 til  Daltron  y 
hvaråft  vi  togo  hamn,  til  at  på  Fällningen  vifa  våra 
pafs,  och  af  Tull-betjenter  bliiva  viliterade,  På 
båda  fidor  om  Hamnen  voro  hår  bygde  fmå  tråhus , 
få  at  orten  har  anfeende  af  en  liten  ftad  eller  köping. 
Det, fom  år  bebodt  på  ena  lidan,  kallas  Jutholmenj  och 
det  andra  egenteligen  Daleron . Invånarena  åro  på 
båda  Italien  merendels  Lotfar.  Hornfimper  ( Cottus 
quadricornis)  fångades  hår  på  nåt,  fom  undertiden  Iko- 
la fås  til  anfenlig  myckenhet.  Belägenheten  af  plät- 
ten var  obehageiig,  omgifven  med  bara  bårg  och 
torra  backar.  Jag  kunde  ej  på  denna  vågen  få  hora 
af  flera  vådertecken  , ån  at  då  fjon  börjar  ftiga  åt 
ftrånderna,  blir  vifst  nordlig  vind,  fom  våra  lotfar 
fade  lig  veta  af  gamm3l  forfarenhet* 

Den  14  feglade  vi  forbi  Sandtnars  Herregård, 
fom  hade  en  Ikon  belägenhet  åt  flora  farvatnet,  och 
cn  någorlunda  vacker  lult-trågård,  men  eljelt  ingen 
ting  märkvärdigt. 

Vi  lemnade  Dalero-hamn  den  1 6.  och  lyfte  vårt 
ankar  kl.  y for  middagen,  i tanka  at  icke  fälla  det, 
forrån  vt  lagdt  vårt  Baltilka  Haf  til  rygga,  hvilket 
ock  efter  ånlkan  for  ofs  lyckades. 


Landsort  var  den  ytterfta  landkånning  af  Stock- 
holms liår,  hvaråft  til  de  Ijo-refandes  tjenft  hålles 


i74P.  ÖSTERSJÖN*  Juguft.  ? 

Fyrbäk.  Hår  fleg  vår  fifta  lots  i land,  och  våre  fjo- 
mån  antogo  ftyrelfen  fjelfve. 

Under'  det  vi  den  17  i et  tnakalpft  vackert  våder 
fpatferade  på  halfdäcket,  berättade  vår  Capitaine  en 
håndelie,  han  haft  under  fina  fjo-refor,  at  han  varit 
den,  fom  ifrån  Corfica  ofverfort  til  Holland  den  be- 
kante  Konung  Theodor,  når  han  därifrån  måfte 
fly,  Han  biet  honom  itrax  utanför  Corfica  ofver- 
låmnad  af  en  Svånfk  Capit.  Lieutenant  Blix,  fom 
fjoledes  frålft  honom  därifrån,  och  Capit.  EkerotH 
lämnade  honom  från  fig  på  en  Hollånfk  Fifkare-Buys 
utan  for  Texel.  Hela  hans  fuite  beftod  då  i en  Kam- 
martjenare  och  en  Kock.  Jag  berättar  detta,  i fall 
denna  omftåndighet  ej  varit  kunnig  for  dem,  iom  ut* 
gifvit  en  iå  bekant  Perfons  lefvernes  beikrifning. 

Gottland  vifie  fig  i dag  til  vånfter  om  ofs  med 
fina  hoga  fimdbårg,  hvilka  pä  långt  håll  tyktes  fö- 
re dålla  likafom  med  konfi:  uthugna  Columner.  Af 
landets  byggnader  kunde  vi  med  glas  fe  et  Kyr- 
ko- torn. 

Carhoavne  vifte  fig  for  ofs  den  ig.  hela  for  mid- 
dagen. Kalkbårgen,  vid  deras  llrånder,  ftodofom 
hoga  fonderbrutne  murar  mot  Hafvet.  Båda  oarne 
voro  aldeles  bare,  och  fyntes  endaft  på  den  ena  2;ne 
bufkar.  ( It . Gotl.  282») 

Den  ip.  hade  vi  Öland  på  höger. 

En  liten  grå  fogel  af  fparfve- (lagtet,  kom  den  10 
kl.  1.  flygande  tätt  efter  Skeppet*  Capitainen  fade 
flraxt,  at  den  betydde  Stormväder*  En  half  tim- 
ma var  knapt  forbi,  ifrån  det  vi  iågo  honom,  då  vi 
fingo  et  nog  ftarkt  våder*  få  at  fjån  (log  oiver  re- 
lingen, fom  ånnu  ej  någon  gång  fcett.  Det  famma 

A % har 


4 


1749*  ÖSTERSJÖN»  Auguft. 

har  jag  federmera  mårkt  åtfkilliga  gånger,  både  i Ö- 
itcr- Nord- och  Spanfka  fjön  , at  da  foglar  komma 
om  bord,  följer  altid  något  elakt  våder  efter,  lå  at 
jag  tyckes  mig  kunna  gida,  at  Stormväders-fogelen 
( Proceliaria)  ar  icke  den  enda  oväders  fpåman  til 
fjofs. 


Bornholms  o var  det  forfta  af  Danfka  landet,  fom 
vi  den  21  Augudi  fingo  i ögnafigte.  Skåne  vide  (ig 
om  dyrbord,  fä  at  båda  2 folgde  ofs  hela  dagen. 


Den  22  kommo  vi  in  til  Skänjka  vallen,  och 
voro  Trälleborg  r>å  et  Canon-lkott  når  mot  aftonen, 
då  de  med  fädeslkylar  tått  befatte  Skånlka  åkerfälten 
gofvo  ogonen  en  angenäm  blink  af  landets  här- 
lighet. 


Sedan  vi  den  23  drifvit  hela  natten  utanför  Skåiv 
{ka  vallen,  af  fruktan  for  grund,  om  vi  nattetid  hade 
gått  närmare  Sundet,  fimp  vi  med  morgon-ronnan 
tvånne  vackra  ämnen  for  var  utfigt,  det  ena  til  lands 
af  Seelands  hvita  Kritbårg,  fom  emot  Hafvet  hade 
et  Ikönt  utfeende,  det  andra  til  fjofs  af  några  feglare, 
fom  hint  ofs,  medan  vi  om  natten  lofverade*  DrakS 
var  en  vacker  by  på  vänder  om  ofs  med  en  kyrka. 
Hår  hiflade  vi  dagg,  och  fingo  3 Danlka  Lotfar  om 
bord  , fom  emot  6 Riksdalers  betalning  ledfagade  ofs 
forbi  Köpenhamn.  At  farvatnet  var  hår  farligt,  lå- 
go vi  på  et  Hollånlkt  fkepp,  fom  dagen  forut  i vac- 
kert våder  gått  på  grund,  til  hvilket  från  Drakö  vo- 
ro utgångne  en  dor  hop  fmå  fartyg , fom  fkulle  lolla 
det  famma.  En  vacker  Ikogslund  fyntes  emellan  den- 
na by  ock  Köpenhamn , fom  fades  vara  en  fri-lyd  E- 
kefkog.  Vid  middagen  voro  vi  KÖPENHAMN 
på  et  Canon-lkott  när  , och  kunde  fe  defs  vackra 
Slott,  Örlogsfiotta,  Arfcnal  och  några  vackra  Kyr- 
kor. 


f 


1 749.  CATTEGAT.  Augufi. 

kor*  Danflce  lotfarne  gingo  här  från  ofs,  fcdan  de 
fpått  ofs  vackert  våder  och  god  vind,  hviiket  ock 
icke  flog  felt.  MALMÖS  kyrkor  och  ftora  hus  fyn- 
tes  om  ftyrbord  tvärtemot  Köpenhamn.  En  härlig 
Boklkog,  i hvilken  lågo  några  fkona  Stenhus,  iades 
vara  Kongl.  Danlka  Djurgården,  Hela  denna  tra- 
éten  ifrå  Dr  akö  var  ganlka  behagelig  at  fegla  forbi , 
och  tyktes  af  Naturen  vara  ärnad  at  fornoja  de  Sjo-re- 
fande  från  båda  Hafven,  fom  ofta  på  lång  tid  ej  fett 
annat  ån  himmel  och  vatten.  LANDSKRONA 
vifte  (ig  kl.  2 om  ftyrbord,  och  vi  gingo  helt  når  un- 
der Hven)  fom  åt  denna  fidan  var  aldeles  obebodd. 
Vi  kunde  endaft  fe  en  kyrka.  Strånderne  voro  på 
denna  6 helt  grona,  fom  vi  ej  fett  på  Skånfka  ftran- 
den.  Vi  gingo  i dag  efter  middagen  til  ankars  på 
redden  emellan  Helfingborg  och  Helfingör , til  at  i denna 
fifta  ftaden  betala  Danlka  Tullen*  Helfingör  v ar  en 
liten  ftad,bygd  af  korsverkshus,bredevid  hvilken  låg 
fäftningen  Cronoborg , fom  usantil  hade  anfeende  af, 
at  vara  tillråckelig  til  det  han  år  åmnad , nämligen 
en  nyckel  til  Baltifka  Hafvet. 

Jag  var  den  24  uppe  i ftaden.  Dår  fåldes  al- 
lahanda,  fom  kunde  tjena  til  forfrifkning  for  f)o-re- 
fande,  åfven  {jo-klåder,  fom  voro  paftade  efter  de 
kalla  Haf,  fom  hår  på  båda  fidor  ftota  til.  Tråd-fruk- 
ter  funnos  nu  hår  i fynnerhet  til  ftor  myckenhet.  Fifk - 
Jlag  fom  hår  fångades,  och  vi  fingo,  voro  Forfk , 
Lax , Makrill , Hvttling  och  Flundror . Staden  kan 
kallas  en  Gåftgifvaregård  for  de  fjorefande* 

Vi  gingo  den  2.6  bittida  til  fegels  från  Sundet, 
och  ftålte  vår  kofa  åt  Götheborg , hvaråft  några  Oft- 
Indifke  Varor  af  ofs  {kulle  inlaftas,  och  for  Levan- 
tilka  Compagniets  rakning  til  Smirna  ofverforas*. 
Kullen  var  ytterfta  udden  af  Skåne,  y mil  från  Sun- 

A 3 det, 


6 


174$'  CATTEGAT.  dugufi. 

det,  och  beftod  af  hoga  backar,  på  h vilka  en  bålc 
var  upreft, 

Den  27blef  jag  hårvarfe  fådana  djur  och  våx* 
ter,  fom  jag  ej  förr  fett.  Om  jag  eljell  ej  vetat  dår- 
af,  hade  jag  kunnat  tanka,  at  jag  nu  var  i et  annat 
Haf,  De  förre  voro  Manetter  (Medufae),  fom 
både  i går  och  dag  blänkte  tufende  tals  i vatnet,  och 
gofvo  i en  ftilla  (jo,  mot  en  klar  himmel,  med  en 
fkinande  gron  fårg  et  härligt  utfeende.  De  fenare 
voro  Fua  veficulofus  , fafligiatus  , faccharinus , vid 
h vilka  hångde  en  flor  myckenhet  med  de  aldrafmår- 
fta  Concha^, 

Hallåndfke  kufterne  började  vifa  fig  för  ofs* 
Sedan  gingo  vi  den  28.  bittida  förbi  fVarbergs-Vizå 
och  fåftning,  famt  Nidingen , den  förfta  6 i Gothe- 
borgs  (kåren,  fom  tände  up  for  ofs  om  aftonenen 
ledfagande  eld. 

Vinga-o  och  båk,  famt  en  ankommande  lots,  gaf 
ofs  den  2p  tilkånna,  at  vi  nalkades  Götheborg. 

Vi  feglade  förbi  ELFSBORGS  Fåftning  vid 
middagen,  och  gingo  dår  innanföre  til  ankar.  Fåft- 
ningen  tyktes  vål  forfedd,  och  var  ganfka  vål  belä- 
gen, at  fpårra  in  farten  til  Gotheborg.  Skären  utan 
for  Gotheborg  beftår  af  många  helt  bara  klippor, 
fmä  och  tätt,  intil  hvarandra  belågne.  Många  af  dem 
ligga  under  vattnet , få  at  inloppet  hår  måfte  vara 
nog  farligt.  At  det  lå  år,  intygade  et  vrak  af  Oft- 
Indifka  Compagniets  (kepp  Gotheborg , fom  för  5 
år  fedan,  dådet  kom  laftadt  hem  från  Oft- Indien, 
fåg  (It  ode  på  en  blind  klippa  ftrax  innan  for  fällnin- 
gen. 

GÖTHEBORG  den  fafta  och  berömda  han- 
dels -ftaden,  fom  ofveralt  år  bekant  ibland  de  båfta 

ftå- 


1749*  GÖTHEBORG.  jiugufi..  7 

ftådcr  i Sverige  nåd  til  hufvuddadeti,  vide  fig  den 
30  for  våra  ögon.  Vi  hade  en  mil  fjöväg,  at  ro  från 
fäftningen  in  til  daden.  Hamnen  var  det  förda  jag 
fåg.  Den  år  dor  och  nog  fåker,  omgifveri  med 
höga  bårg.  Hår  lågo  några  fmå  Kongl.  örlogs-fke*pp 
och  Galerer.  Långre  fram  lågo  5 0d-Indifka  Com- 
pagniets  Skepp.  Skeppsvarfven  voro  3 a 4 ftycken. 
Sägqvarn , fom  drefs  af  våder  och  gick  med  dera  bla- 
der, famt  fjelf  fordrade  upp  timbret  ur  Sjön,  var  an- 
lagd på  cn  högd  vid  Hamnen.  Utur  den  dörre  Ham- 
nen kommo  vi  in  genom  en  dagbom  i en  graf  eller 
murad  Hamn,  fom  gick  tvårt  igenom  hela  daden. 
Dår  lågo  fmå  fartyg,  i fynnerhet  Hollåndlka  Smäc- 
ker, fom  afhåmtade  Oft-Indifka  Varor.  Staden  var 
medelmåttigt  dor.  Hufen  voro  öfveralt  af  trå,  un- 
dantagande några  få  Stenhus.  Byggnaden  var  gan- 
Ika  nätt,  i det  hufen  voro  med  bråder  öfverdrag- 
ne  och  färgade  gule  eller  rödo - fmå  trånga  gårdar 
voro  vid  hvart  hus,  fom  tyk tes  vara  n0g  farlig  an- 
läggning vid  eldsvåder.  Rådhufet,  det  öar  utmed 
nyfs  upförda  Stadshufet,  Oft-Indifka  Compagniets 
hus  voro  de  dörda  och  vakrade  i daden.  De  2:ne 
lida  dodo  ånnu  under  bygnad. 

Jag  blef  mycket  glad,  då  jag  den  31.  råkade 
min  flågtinge  Herr  Gustaf  Tollander,  fom  1- 
bland  andra  Od  - Indie  - tarare  i denna  Sommar  var 
hemkommen.  Af  honom  fick  jag  åtfkilliga  artiga 
underråttelfer  om  de  orter  och  folk  han  hade  fett, 
i fynnerhet  Chineferna.  Jag  betraktade  rått  noga  den 
Chinefifka  vigten,  och  blef  underrättad,  at  vigten 
i China  år  deld  i 1 Catche , fom  har  16  Teel.  1 2eel 
10  Mees.  1 Mees  ioCandrin.  1 Candrln  10  Caas.  En 
Catche  år  ungefår  ijfå»  100  Catche  göra  141  Svån- 
Ika  fä-  Den  brukeliga  peminge-vigten  håller  fo  Teel 
i China,  fom  gör  x Catche  och  z Teel,  1 Spanfkt 

A 4 flyck 


8 1749*  GÖTHEBORG,  Scptetnl? . 

ftyck  v.  Achtcn  häller  7 Mees  och  4 Candrin.  Jag 
jämnforde  den  med  Apothekare-vigten , och  fant, 

at  3j  gick  up  mot  8 Mces, 

Jag  hade  ej  litet  nöje  den  1 Sept.  at  fa  träffa 
tvånne  andra  Oft-Indifka  refande.  De  voro  Prå- 
fler,  och  hade  i år  kommit  hem,  M.  Thoren  med 
Freden , och  M.  Hjort  b er  g med  Hoppet . De  ha- 
de bada  två,  jämte  fina  arbets-fyflor,  med  ftorlta 
beröm,  vinlagt  (ig  om  Natural-Hiftorien  i de  or- 
ter de  varit.  De  hade  härom  blifvit  anmodade  af 
Oft-Indilka  Compagniet  vid  (in  bårtrefa  , och  efter- 
kommit det  til  (in  ftörfta  heder.  M.  Hjortberg 
hölt  nu  på  at  arbeta  färdig  (in  Dagbok,  kunde  rita, 
och  hade  dårföre  godt  före  at  pryda  (it  arbete  med 
Tabeller,  af  det  han  fett  i naturalier.  Han  hade  för- 
nåmligaft  utvalt  Fijkar^  ofver  hvilfea  i fynnerhet  Hayen 
( Squalus)  med  LotJ^xn  (Scomber  Duclor ) och  Su- 
gar en  (Echenctih  han  hade  vackra  anmärkningar  och 
Figurer.  Han  hade  åfven  famlat  några  Infeöter  och 
Vermes,  och  lofvade  inlämna  alt  detta  til  Kongl. 
Svånfka  Vet.  Academien.  M.  Thoren  hade  i Bota- 
niken vid  (ig  vara  en  värdig  Difcipel  af  (in  låromä- 
ftarc.  Herr  Arch.  Liknjeus,  hvilken  undervifning, 
han  åtnot  kärt  for  (in  afrefa.  Hans  famling  af  orter 
(kulle  vara  ganfka  anfeenlig,  den  han  redan  lämnat 
til  Commerce  - Rådet  Lagerström,  fom  ofverlfyrt 
den  til  Herr  Arch.  Linnäus,  at  til  famlarens  heder 
och  Naturens  åKkares  noje  göras  allmän. 

Vidare  fick  jag  den  z.  i denna  månad  fe  allahan- 
da  Naturalier  ifran  Oft-Indicn  och  China,  hos  Herr 
Commerce -Rådet  och  Direäeuren  af  Oft-Indifka 
Compagniet  Lagerström.  Denne  Herren  hade  för 
flera  år  tilbaka  nyttjat  det  tilfållet  han  ågt,  at  med 
Oft-Jndi(ka  Skepp  förfkaffa  fig  famlingar  ur  Natu- 
rens • 


9 


i?49*  GÖTHEBQRG.  September. 

rens  riken.  Det  jag  i häftighet  fåg,  var  en  anfenlig 
Snåcke-famling.  Skona  Millepora , i fynnerhet  en, 
fom  hade  et  ftort  ftycke  af  fin  bads  vid  fig,  forn 
beftod  aflera.  Vålbemålte  Herre  hade  fatt  hem  med 
fifta  fkepp  Gullfijkar  (Cyprinus  aureus)  4ftyckcnlef- 
vandes  i frifkt  vatten,  lyckeligen  hemförde  från  Can- 
ton  helt  qvicka.  Deras  mat  var  Oblater  * ( Bejkrifne 
af  Arch.  LINNMCJSi  Svdnjk.  Vet . Acad.  Handl , 
1745)*  En  Qyiga  p månader  gammal,  från  China, 
fom  var  i ingen  ting  fkild  ifrån  våra  kor,  endaft  fåg 
hon  något  mer  munter  och  qvick  ut , likare  at  hon 
fkolat  varit  upfodd  på  vilda  fåltet,  och  under  bar 
himmel,  ån  at  hon  någon Gn  varit  inftångd  i trån- 
ga hus  eller  mörka  hyddor,  fom  altid  ger  djuren  et 
trumpnare  och  dåligare  utfeende.  Fårgen  var  röd- 
brun. Hon  var  våi  frodig  och  fet,  lå  at  fjorefan  ej 
bekommit  hanne  illa.  Bambu-ror  (Arundo  B ambos\ 
iom  i China  brukas  ganfka  mycket  i deras  Oecono- 
mie,  var  våxande  hemförd,  Stammen  en  tum  tjock, 
articulatus,  fpithamseus  inter  genicula-,  Folia  erififor- 
miaj  altit.  bipedalis.  GYMNASII- Bibliotheket 
opnades  formigafdefs  foreftåndare  M.  Arvidsont, 
Sebas  präktiga  verk, var  vål  den  koftbarefta  boken  där 
fants:  En  Naturalie  famling  var  hår  vackert  begynt: 
dår  viftes  Flyg-fijken , en  ogemen  ftor  Al,  tänderna  af 
Manati , et  gänfka  vackert  Lithodendron^  cn  FEgagro- 
pila  uren  ko,  af  en  fullkomlig  knytnåfvas  ftorlek, 
en  hop  Petrificater  af  Salig  Arch.  Stob^eus  hit 
fkånkte. 

Qvinfolkem  rdgnhldder  kommo  hår  i Gotheborg 
icke  mindre  mig,  ån  andra  refande,  ovanligt  fore,  at 
fe.  Detta  är  et  klåde,  några  alnar  långt,  af  fvart 
tyg,  fom  de  altid  kafta  ofver  hufvudet,  och  haifva 
kroppen,  når  de  gå  ut,  iå  at  åfven  anfigtet  år  (kylt. 
Det  brukas  af  alla  gifta  af  medelmåttigt  ftånd , och 

A 5 år 


io  1749*  GÖTHEBORG.  September . 

år  detta  bruk  lå  fortplantadt  från  åldre  tider,  då  det 
utan  tvifvel  kommit  in  med  utlänningar,  fom  förft 
anlagt  ftaden,  at  det  intil  vår  tid  ej  kunnat  undergå 
de  omftåndighcts  oden,  fom  Fruentimbérs  kläde" 
bonad  eljeft  år  underkaftad. 

Jag  begaf  mig  den 7.  up  i en  Bondeby  på  landet, 
hvaråft,  fom  i hela  Bohus  lån,  en  del  at  Småland, 
och  Skåne  fkal  brukas,  fönltret  var  på  taket,  fom 
gjorde  ftufvan  nog  mork ; men  fkal  bidraga  myc- 
ket til  varma  rum.  Blåkål  var  här  planterad  på 
Hora  kål- täppor  utan  for  hvar  bondefluga,  och  fkal 
denna  helfofamma  och  nyttiga  vax  t vara  mer  bruke- 
lig  hår,  ån  i någon  annan  landsort. 

Vi  lyfte  den  8 Sept.  bittida  om  morgonen  vårt 
ankar,  och  gingo  ifrån  Elfsborgs  fattning,  fågo  ef- 
ter midd.  Marflrand , och  om  natten  Skagens  Bak. 

Den  p.  hade  vi  J utland  om  Babord. 

ESOX  roftro  cufpidato.  Artt  Sp,  2.  varen  fifk, 
fom  vi  den  10.  fångade  på  krok.  Näbbgädda  kallas 
den  allmänt  på  Svenfka,  och  i Bohuslän  Horngäl , defs 
befkrifning  kommer  måfl  öfverens  med  vår  allmän- 
na gadda  \ men  defs  långa  näbb  fkiljer  hånne  gantka 
vål.  Fjällen  voro  gröna,  hela  kroppen  färgade  grönt 
af  fig,  och  fjelfva  ryggbenet  och  relbenen  voro 
gröna,  fom  jag  eljeft  på  ingen  fifk  fett* 

Våftlig  vind  med  nog  hårdt  våder  fatte  ofs  de» 
13  an. 

Några  fmå  foglar  , iåfom  Rodfijerten  (Ruti- 
cilk.  Fn.  Sv.  124).  Svalan  och  en  Tärna  hade  den  if 
blifvit  angrepne  af  ovädret,  förr  ån  vi,  och  fökte 
altiå  hos  ofs  fin  tilflykt , och  icke  långt  därefter 

np 


1749-  VÄSTERHAFVET.  Sep.  u 

upvaktcs  en  ftark  ftorm  från  N W.  fom  p a it  od  i 
3 dygn. 

Vi  hade  et  dygn  haft  ftillare  våder,  då  vi  d.  20  for 
middagen  fingo  om  bord  några  Bofinkar  ( Fringilla  celebs) 
och  en  Tärna  (Sterna  Hirundo  ) , vanlige  fpåmån  til 
omikifte  al  våder.  De  bebådade  dock  denna  gån- 
gen ej  vårre,  ån  en  ftark  kulning  från  W,  fom 
kom  emot  aftonen  och  gick  fnart  ofver. 

En  {joman,  fom  fatt  up  i maften,  ropade  om 
morgonen  den  21,  at  han  fåg  Holländfka  Vallen ; men 
vår  Capitaine  trodde,  at  vi  ej  vore  komne  iå  långt, 
och  gafdårfore  ingen  akt  dårpå,  forr  ån  eftermidda- 
gen, då  han  med  de  andra  kunde  fe  Ängelfka  kuften 
vid  Yarmouth  från  toppen $ då  förftod  han  forft  hvar- 
åft  vi  vore,  och  at  det  var  tid,  at  bruka  forfigtig- 
het  \ emedan  vi  fvåfvade  emellan  de  bekanta  Ängel- 
fka Bankarna.  Lodet  år  vid  fådana  tilfållen  en  fjo- 
mans  högra  hand 3 det  brukades  ock  nu  rått  flitigt, 
och  det  juft  emillan  fruktan  och  hopp.  Man  hade 
vid  en  lödning  20,  och  vid  en  annan  f famnars  djup, 
ock  få  i några  timars  tid , tecken  til  den  aldra  ojåm- 
nafte  hafsbotten.  Sjomånnerne  befloto,  at  de  voro 
ur  råtta  farvattnet , och  på  någon  bank , fom  i deras 
kort  ej  var  utmärkt.  Vår  lycka  var  vid  detta  tilfål- 
let,  at  vi  hugnades  med  et  makaloft  vackert  våder , 
hunne  til  natten  i godt  farvatten,  och  fingo  en  ön- 
jkelig  vind, 

Holland  ar  ne  hade  på  defla  bankar  fin  guldgruf- 
va,  iå  kallas  med  fkål  deras  Sillfiikerien,  hvilken  icke 
kan  beftridas,  at  de  tagit  nårmare  up  vid  fina  gran- 
nars, an  fina  egna  ågor.  Vi  foro  den  22  forbi  gan- 
fka  många  af  dem  > och  kunde  i fynnerhet  råk  na  of- 
ver 30  ftycken  på  en  liten  krets. 


CA- 


iz  1749.  CANALEN,  Sep. 

C AN  ALENS  fmalalte  farvatten, emellan  Frank- 
rike och  Ängeland,  tillåt  o fs  den  2$.  vid  Solens  up- 
gång  fe  kulterna  af  båda  defla  mågtiga  Konungari- 
ken. Det  lenare  voro  vi  ganfka  nåra,  få  at  vi  med 
klara  ogon  kunde  Ikonja  defs  kritbärg,  bcfpeckadc 
med  Flintftenar,  och  den  dår  ofvanpå  belågne  Dou- 
vers  fällning.  Et  härligt  våder,  och  cn  önfkelig 
bord  forde  ofs  med  nöje  forbi  de  ftållen,  fom  i detta 
farvattnet  blifvit  få  många  fjorefandes  graf.  Vi  kom- 
mo  den  if  uti  Spanlka  fjon  vid  middagstiden  , fe- 
dan vi  på  z\  dygn  feglat  90  Svånlka  mil,  h vilket 
utgor  det  egente  ligen  , fom  Ijomån  råkna  for  Ca- 
nålen. 

Vår  Svånlka  flagg  hav  foga  at  frukta  for  Sjorof- 
vare  ifrån  Barbarilka  kullen,  la  långe  vår  Krona,  tii 
handele-ns  flora  fordel,  underhåller  en  god  fred  med 
de  mågtigalle  af  dem.  Några  fmå  rofvare-fartyg  ifrån 
Saleé  och  Tanger,  fom  undertiden  oroa  detta  farvat- 
net,  åro  de  endalle  for  hvilka  Svånlka  Ikepp  målte 
bruka  den  forfigtigheten,  at  fatta  lig  i forfvars  Iland* 
och  emedan  man  aldrig  bor  anfe  fin  fiende  for  ringa, 
få  lagades  til  våra  Itycken  och  fprångkiltor  , famt 
handgevär  utdeltes  den  2.6,  at  få  många,  fom  voro 
om  bord.  Uti  denna  llållning  hålla  iig  gårna  våra 
fkepp  til  defs  de  åro  forbi  Gibraltar,. 

Vi  hade  den  18,  vid  middagen  i ognafigte  hog- 
den  af  den  bekanta  udden,  utom  hvilken  de  gamie 
trodde  ingen  jord  mera  fants,  och  voro  ej  längre  ifrå 
land,  ån  at  några  Q^ånfifkor  (Fringilla  Ligurinus) 
hunno  til  ofs,  at  utmattade  foka  natthårberge. 

Himmel  och  Haf  tåflade  om , under  vår  fart  den 
30  genom  Spanlka  Ijon,  hvilken  fkulle  ofvergå  den 
andra  uti  behaglighet.  Jag,  fom  ej  hant  at  ltråc- 
ka  min  lilla  infigt  i Naturen  längre,  ån  til  de  3 ri- 
ken, 


i749-  SPANSKA  SJÖN.  Sept. 


ken  , fant  mig  i famma  tilftånd,  fom  den  dår  går  uti 
cn  park,  full  med  de  härligafte  vaxter  och  djur,  u- 
tan  den  ringade  infigt  i Natural-Hiflorien.  Han  kan 
faga,  at  det  år  vackert 3 men  ej  vidare.  Jag  tvi- 
flar  ju  icke  at  många  vackra  åmnen  både  på  himmel 
och  haf  lupit  oformårkt  forbi  mina  ogon,  fom  kun- 
nat gifva  anledning  til  nyttiga  anmärkningar,  åt  den, 
fom  haft  kunfkap  uti  AAronomie  och  Phyfique. 


St.  Fincents  udde,  fom  år  en  bekant  landkan- 
ning  for  de  fjorefande,  hade  vi  nu  låmnat  efter  ofsj 
når  vi  den  9 Ö£tob.  tor  middagen  hunno  up  en  Hol- 
låndfk  örlogs  Fregatt,  fom  (kulle  hemföra  en  Tripo- 
litanfk  Ali  Effendi,  fom  kom  ifrån  fin  befkickning 
hos  Hollåndfka  Republiquen,  och  var  den  famme, 
fom  i famma  årender,for  några  år  fedan,  varit  i Stock- 
holm. At  vi  voro  iofåkert  farvatten,  at  de  icke 
hiffade  någon  flagg,  få  fnart  vi  hilTat,  och  aldra- 
måft,  at  vi  få^o  Turkar,  och  en  hop  manfkap  med 
ofvergevår  pa  half-dåcket,  fåg  nog  mifstånkt  ut, 
och  gaf  våra  fjomån  anledning,  at  rufta  fig  något  li- 
tet til  forfvarj  men  all  mifstanka  förgick,  då  en  Lieut- 
nant  med  en  Under-Officerare  och  8 man  kommo 
ombord,  endaft  at  fråga,  hvadan  vi  komme , och 
hvart  vi  ån>nade  ofs. 


Vi  hade  ej  fett  Tumlare , fedan  i början  af  Nord- 
fjon,  forån  vi  den  10.  blefvo  varfe  flora  fkockar  af 
dem  drifva  från  W.  til  O.  Sjomånnerne  hollo  dem 
for  våder-fpåmån,  och  fade,  at  då  de  fynas  fä  nåra  i 
vattubrynet , kommer  garna  hårdt  våder  ifrån  det 
våder ftrek  , åt  h vilket  de  fara.  For  denna  g^g 
flog  deras  fpadom  felt 3 ty  det  famma  hårliga  väder, 
fom  folgt  ols  igenom  hela  Spanfka  fjon,  varade  ån- 
au  i några  dagar  med  ftark  varma. 


14  1749*  SPANSKA  SJÖN.  Octobv4. 

Vi  hade  Africanjka  kutten  den  ii.  hela  dagen 
i ognafigte,  och  emot  aftonen  den  Spanfka  til  höger 
ioro  fornt.  Det  feltes  ofs  altfå  ganika  litet,  åtkom* 
ma  i et  annat  Haf>  men  vi  matte  dock  låta  ofs  noja, 
at  i 2,  dygn  krytfa  mellnn  Spanien  och  Afncanika 
Vallen  for  en  tåmmelig  ttark  Ottlig  vind. 

Sundet,  fom  fkiljer  Europa  ifrån  Africa,  gingo  vi 
den  14.  efter  midd.  igenom.  Hoga  kalkbarg  fyntes 
på  båda  fidor  af  genomfarten,  utur  hvilka  r6k  utdog 
från  en  ftor  hop  eldar , hvilka  åro  kalkbrånnerier , 
dem  de  drifva  i båda  kufternas  bårgsklyfter  omfom. 
Med  detta  kalkbarg,  fyntes  andra  ut  af  los  fand,  fom 
ej  voro  lå  branta,  utan  duttade  emot  Hafvet.  De 
voro  helt  gvona,  ofvertåkte  med  en  frutex,  och 
hade  åtven  några  vingårdar.  Utfigten  af  detta  bårg, 
år  ingen  ting  mindre  ån  behaglig.  Nordifka  bår- 
gens prydnader,  ftadigt  gronfkande  Ikogar  af  Gran, 
Tall  och  En,  faknas  hår,  och  med  dem  det  noje  de 
tildela  fina  ålkådare. 

GIBRALTAR-  ftad  och  fattning  fyntes  den 
if , och  låg  vid  en  hég  klippa,  fom  dot  de  Spanfka 
bårgen  vid  Sundet.  CEUTA  låg  nåttan  gent 
däremot  pa  Ah*ican(ka  fidan.  Når  dette  åro  låmnadc 
akter  ut,  år  man  kommen  igenom  trångden,  och  far 
fe  et  annat  Haf. 

MEDELHAFVET  kom  ofs  med  morgonron- 
nan  i ognafigte,  och  vi  lofverade  långs  efter  Span- 
Ika  kuften,  hviljten  altid  de  fj  ofar  ande  hålla  nårmaré 
til,  ån  den  Morifka.  Vi  finge  ifrån  Spanfka  kutten 
en  liten  vacker  fogel  ( Motacilla  bifpanica  *)  om  bord* 
Den  fpådde  ofs  et  hårdt  våder,  fom  kom  några  timar 
efter  med  N.O.  vind  och  varade  hela  natten. 


Et 


*5 


i749*  SPANSKA  SJÖN.  Otlob. 

Et  ilark  t åikedunder  med  ljungande,  hagel  och 
rågn  kom  ofver  ofs  den  i8:de  om  natten,  fom  vid 
denna  årstiden  var  ovanligt  for  Svenfka  ögon.  De 
höga  Spanfka  bårgen  fölgdes  ånnu  åt,  och  iyntes  om 
dagen  tåkta  med  fnö,  och  om  natten  lyfa  af  eldar, 
hvilka  uptåndas  dels  af  dem,  fom  hålla  vakt,  dels 
af  dem,  fom  äro  tililådes  vid  kalkbränningarna.  Vi 
iingo  en  Lärka  ( Alauda)  och  en  MQTdCILLA  cor- 
fore  ex  fufco  •viridefeente , pettore  ferrugmeo , ombord. 
Den  förra  kunde  ej  annat  ån  efter  fin  vana  til  lands 
fatta  fig  ned,  åfven  på  Hafvet,  men  det  bekom  han- 
ne illa.  Många  blefvo  bårta,  och  en  enda  kom  däf- 
ven  och  elåndig  up  på  Skeppet. 

Fvrmenteva  vifte  fig  den  zf  för  m.  til  vånfler. 
Den  var  en  holme  i Medelhafvet,  mot  Spanfka  kä- 
ften , på  hvilken  endaft  iyntes  någre  bufkar,  hvars 
ftrånder  ikjuta  perpendieulairt  upat  Hafvet. 

Vi  fingo  i några  dagar  förfara  detta  Climatets 
höftevåder  (i  Medelhafvet ) med  ftorm,  kulen  vä- 
derlek, rågn  och  om  natterna  et  förlkråckeligt  ijun- 
gande  > men  om  natten  emellan  den  z$.  och  19.  kl. 
p,  då  vi  vore  iz  mil  vefter  om  Sardinien,  hade  vi 
det  grufveligafte  och  hårdafte  våder,  vi  hit  intil  på 
hela  vår  refa  utftått.  E11  N.  vind  med  aldraftarkafte 
ftorm-ilningar : et  häftig*  ljungande  från  alla  him- 
melens kanter  med  något  åikedunder:  et  flagrågn 
blandndt  med  hagel,  ftötte  på  en  gång  tilfamman; 
men  påftod  ej  långre,  ån  litet  ofver  en  half  tima. 
Haglen,  fom  då  föllo,  voro  til  en  delovale,  fom- 
liga  fphasriike,  fomliga  elliptiike  och  platte , andra 
kantige.  De  ftörfta  Voro  ftörre , ån  valnötter,  de 
mindre,  fom  Muikotter.  De  voro  hvita  och  klara 
utan  på,  och  hade  invårtes  en  kårna,  fom  ftötte  på 
klått  af  en  årts  ftorlek.  Jag  våg4e  några  fom  höllo  jj. 


\6  174  9.  MEDELHAFVET.  Nwemb. 

Nar  jag  tog  dem  i munnen  voro  de  få  kalla,  at  jag 
fruktade  tungan  Ikulle  bli  paralytifk , om  jag  vidare 
fortfatte  forfoket.  Sjofolket,  dem  de  flogo  i huf- 
vudct  och  ^å  hånderna,  "lomde  ej  den  natten  eller 
dagen  dårpå,  at  de  fått  kanna  dem.  Något  for  det- 
ta o våder  i fkymningen,  vifte  fig  100:  de  tals  Tumlar  e 
( Delphinus  1.  Linnsei  S.  N.  ) i vattubrynet,  fom 
fprungo  åt  Norden,  et  tecken  til  ovåder,  det  jag 
ofta  fett  ilå  in.  Mina  vanlige  Spåman,  Sparfoar,  fåto 
ålven  fe  iig  til  myckenhet  vid  detta  utfallet. 

Afrikan  (ka  kuften  fyntes  den  1 Nov.  tfrån  ma-fl- 
toppen,  från  hvilken  kom  en  Emberiza  (africana). 

Vi  feglade  den  z.  forbi  Sicilien  med  en  ftark  N. 
vind,  for  hvilken  vi  fågo  Tumlare  i vattubrynet  och 
foglar  kring  Ikeppet. 

En  oräknelig  myckenhet  Sparfvar  (Emberiza 
melitenfis)  kommo  den  5.  omkring  vårt  fartyg,  och 
ilrax  dårpå  blefvo  vi  anfatte  af  en  itark  ftorm,  fom 
varade  hela  den  andra  dagen. 

Vi  hade  den  7.  i ognafigte  kuften  af  Morea,  då 
en  Levant  (Så  kallar  man  en  N.  O.  vind):  motte 
ols  och  gjorde,  at  vi  til  den  n:te  måtte  kreutfa,  u« 
tan  at  vinna  någon  fordel. 

Vi  fingo  den  12.  bittida  om  morgonen  fe  Candia 
och  Certgo  på  vånfter. 

Morea  kom  ofs  i ognafigte  den  13.  på  våntfer, 
och  Milo  på  höger , då  en  god  bord  gaf  ofs  hopp  at 
fnart  ända  vår  reia,  och  en  hårlig  väderlek  lindrade 
lcdfimheten,  fom  et  få  långt  viltande  emellan  him- 
mel och  vatten  naturligen  kunnat  åftadkomma.  Men 
efter  middagen  byttes  tilftåndet  om.  Ju  mera  en 
fjoreun  nalkas  lar.d,  ju  fåkrare  rakning  gor  han 

P» 


1749-  MEDEL  H AF  VET.  Novemb * 17 

oftadi^t  våder*  Nordlig  vind  mötte  ofs  med  det  al- 
dra  fafc  liga  Ae  ltormvåder,  och  nödgade  ofs  at  kreut- 
fa  i z dagar. 

Til  vår  lycka  voro  vi  Milo  fa  når,  at  vi  den  if 
kunde  foka  des  Hamn , i hvilken  vi  Inpo  in  med  en 
flygande  florm.  MILOS -Hamnar  en  af  de  bålta  uti 
Archipel,  omgifven  med  bårg  pa  alla  fidor,  af  hvil- 
ka  et,  vid  inloppet,  har  et  förflordt  Caflell,  med  en 
by,  fom  ofelbart  har  en  af  de  måft  hoglånta  belågen- 
heter  och  vidlöftigafte  horizont  i hela  verlden.  Vi 
kallade  ankar  pa  mer  ån  ao  famnars  vatten,  la  djup 
år  dennahamn,  hvilket  ej  litet  bidrager  til  defs  god- 
het. Han  vore  vård  at  ge  inlopp  åt  et  båttre  land* 
Vi  funno  med  befvär  ankar-botten  på  förefagdedjup, 
icke  långt  ifrån  landet*  Öfveralt  var  han  eljeft  dju- 
pare. 

Vi  rodde  den  1 6 for  middagen  i land,  och  gin- 
ro  up  til  (tade n , fom  har  famma  namn  med  on.  For 
mig  var  det  kart , at  denna  årstiden  fa  fe  några  vaxter 
i blomma,  fall  ån  hollen  hade  redan  fått  magt  med 
de  flålla,  eker  hvilka  jag  endafl  kunde  fe  deras  för- 
torkade qvarlefvor.  Den rorfta  jag  fåg,  var  fvånfl:, 
ontoclon  autumnale , fom  åfven  hos  ofs  blommar  om  hö- 
ilen*  Anemone  coronarict  flod  ån  i lin  båda  blomma, 
af  hvilken  fomlige  voro  hvita,  fomlige  blå.  Nexium 
Oleander  flod  på  1 ftållen  i flora  burkar  ut  vid  vågen, 
och  prydde  iit  ftällc  med  fina  falla  gro  na  blader  och 
långa  Ikidor,  hvilkas  frön  ej  ånnu  hint  at  vål  mo- 
gna. En  qvarters  hog[bufke  (A hfembvyanthemv.m  nodi - 
forum)  flod  öfver  hela  marken,  med  fmå  trubbuga, 
kottfulla  blan,  utan  blomma.  I murarna  voro  2:ne 
bufkar,  z alnar  höga,  den  ene  hade  fmå  ovala  gröna 
blan,  inga  blommor,  (Rhamni  fpecies);  Den  an- 
dra med  hvitgrå  blader,  fom  åfven  bclkrefs.  Vågen 
var  tull  med  klapperflen  och  klar  Qyarts  i lofa  ftyc- 

B ken, 


i8  t 749.  MILO.  Novemb. 

ken,  röd  och  Tvärt  Spat,  åndteligen  Sandften  ©ch 
härd  Kalk  Ilen.  Pä  bada  fidor  voro  gårdesgårdar  af 
grof  Sandlten  , bland  hvilken  var  blandad  en  grof 
blekgul  Lera  i llora  Itycken,  Tom  af  iolhettan  iomlig- 
ltådcs  var  fä  brand  , at  den  var  helt  rod.  De  voro 
härigenom  få  falte,  at  ingen  ting  tyktes  kunna  rub- 
ba dem,  och  därtil  med,  på  fomliga  Italien,  få  hö- 
ga, at  de  fnarare  tycktes  vara  anlagde,  at  bevara  en 
be  fa  It  itad,  än  några  illa  brukade  hvete-åkrar,  Tom 
lågo  där  innanföre.  Sedan  vi  gått  ~ mil  ifrån  ftranden, 
kommo  vi  in  til  itaden.  Dels  utfeende  kunde  ej  an- 
nat, än  upvåcka  fina  åfkådares  medömkan,  då  den  en- 
daft  vifade  bara  lämningar  af  forftorda  hus,  fom  vit- 
nade, at  de  tilforene  varit  präktige,  bygde  af  fyr- 
kantig Kalkften,  och  fyntes  ännu  några  qvarlefvor  af 
deras  forna,  både  in-och  utvårtes  prydnad.  Innom 
de  Ha  eländiga  murar , bodde  några  ufle  inbyggare,  af 
hvilka  de  lattige  hade  intagit  underfte  våningen,  hvar- 
ålt  deras  boning  uti  intet  annat  Ikildes  ifrån  våra  (vå- 
ra fängelfer,  ån  at  folket  hade  dorren  öppen,  och 
‘därigenom  fingo  fit  ljus,  i Hållet  for  fonfter,  och  ha- 
de frihet  at  gå  ut  och  in.  Vi  gingo  flrax  tillika  med 
en  Hollåndfk  Sjo-Capitaine  til  Holländfka  Conluln, 
och  fedan  han  val  undfägnat  ols,  och  budit  ofs  til 
middags- måltid,  folgde  vi  Vcnetianfkc  Confulen  , 
fom  forlt  förde  ofs  in  i Stadfens  kyrka.  Vid  vågen 
ifrån  Ilranden  funnes:  Nerium  Oleander , Erigeri  Ipe- 
cies,  Mefembryanthemum  etc . I Trägårdarna,  fom  vo- 
ro,elåndige,  fyntes  i:ne  Palmträn  ganfka  llora,  några 
Fifbnträn , Rofenmarin  i gamla  llora  bulkar,  Narciffus 
luteus , Majorana , fom  var  dår  hållen  för  den  raralie, 
och  näflan  den  endafte  bevarad  i krukor.  Vildt  til 
©mnoghet  fans  dår.  Bland  annat  var  dår  Tjäder , llorre  ån  i 
Sverige,  en  fållfynt  tog  cl  få  långt  i Söder.  Staden 
är  förltörd  och  fattig  3 men  full  med.  folk.  Barnen 


1749.  MILO,  Novemb . ip 

välmående,  hade  fin  boning  en  trappa  frän  jorden j 
men  deras  viftande  var  lika  ufelt.  Dar  var  2:ne  kyr- 
kor, bäde  Grekifke*  här  år  nu  ingen  Romerfk , ej 
eller  nägon  Mifionairaf  denna  Religionen.  Jag  gick 
in  i den  ena,  fom  var  i anleende  til  det  ofriga  itad- 
fens  tilftånd  tåmmeligen  vål  vid  magt  hållen.  De  vi- 
fte  mig  en  ctiriofité,  fom  var  vård  upmårkfamhet. 
Det  var  et  ftycke  af  en  (kepsplanka,  hvilken  var  ige-* 
nomborad  af  et  filkeben.,  fom  var  den  ftora  tanden  af 
uirtedii  Monodon,  icke  hel  och  hållen,  utan  et  ftyc- 
ke albrutit.  En  Franfk  Capitain  hade  funnit  det  i 
kolen  af  (it  (kepp,  kölhaladt  vid  Morea.  Han  hade 
huggit  ut  ftycke  t,  fam  t förd  t det  med  fig  hit,  och 
låtit  hånga  det  i kyrkan  til  åminnelfe.  Det  var  ar- 
tigt, utan  at  vara  Mirakel,  fom  det  goda  folket  ville  gif- 
va  det  ut  fore.  De  Franlke  hade  hår  en  Conful  af 
lin  egen  Nation,  och  Hollåndarne  famt  Venetianerne 
hvar  fin,  fom  åro  Grxker  af  landets  inbyggare.  På 
hela  denna  on  år  ingen  Turk.  Capitain  Paschan 
Ikickar  under  fin  fart  i Archipel,  en  Galére  hit,  fom 
hämtar  Turkifka  Keifarens  årliga  inkom ft,  hvilken 
är  nog  dryg  , i anfceude  til  landets  fattigdom  och 
brift  på  penningar.  Det  ftyres  af  Primater,  hvilka 
nphåmta  och  aflamna  (katten,  och  bilägga  tviftighe- 
ter.  Folket  ofver  alt  var  ganfka  vanligt  och  höfligt. 
Qyinfolkens  klådebonad  år  en  af  de  befynnerligafte 
och  tillika  oanftåndigafte , man  fer  pä  någon  6 i Ar- 
chipel, af  hvilken  hvar  och  en  har  fit  egit  (att  for 
könet,  at  utftoffera  fig.  Här  voro  de,  med  et  ord, 
nakne  framtil,  från  hallen  til  medjan,  och  hade  cn 
kart  kjortel,  fom  råkte  til  tjocka  benet,  famt  på  huf- 
vudet  et  löft  ;klåde , flängt  ofver  fina  flätade  hår, 
hvilka  hängde  dem  til  medjan.  Ön  kan  aflåmna  nå- 
got Bomull,  fom  hämtas  af  Venetianer  och  Franfka. 
Vinår  hår,  men  den,  fom  vil  veta,  hvar  det  fåmfta 
finnes  i verlden,  lå  kan  jag  vifa  honom  til  Milo. 

B z Den 


25  1749*  NATOLIEN.  Novemh. 

Den  1 8 : d e lyfte  vi  ankar  ifrån  Milo,  fedan  vi 
tagit  lots,  fom  fkulle  följa  ois  genom  hela  Archipel. 

Den  ip.  fågo  vi  öarna  Paris.  Den  20.  Tius, 
Negropont,  och  den  21.  kallade  vi  ankare  for  ku- 
llen af  Karuburno,  fom  år  Natoliens  falla  land  , dar 
vi  hade  Natolien  på  den  ena  fidan,  och  Scio  på  den 
andra.  Samma  dag  gick  jag  i land  vid  Karuburno 
men  fant  ingen  ting,  fom  lönte  mödan,  mer,  ån  at 
jag  fick  fe  T hy  mus  vulgär  is  , den  jäg  ilrån  barndomen 
fett  i våra  trägårdar,  växa  vildt.  Hahotis  och  Pu - 
tnex  voro  de  ofri  ga  naturalier  , fom  jag  fant. 

Vi  lyfte  ankare  den  27.  och  lofverade  under  Scio, 
dä  jag  hade  tilfalle,  at  pä  nog  nära  håll  fe  dels  tåmme- 
liga  vackra  Ilad  med  hus  af  vackert  utfeende , men 
mera  prydd  al  fina  planteringar  och  trägårdar,  fom 
frambringa  den  få  kunniga  Maftix  -y  denna  ons 
en  fak. 

Den  2(5.  kommo  vi  i Golfen  af  Smirna,  då  vi  ha- 
de land  af  Natolien  på  båda  fidor. 

Det  var  ej  långt  ifrån,  at  vi  icke  den  27 bittida, 
juftdä  vi  tänkte,  at  vi  öfvervunnit  alla  olyckor,  (lan- 
nat  til  11  ut  uti  en  fvärighet,  fom  tyktes  vilja  betaga 
ofs  v-rt  hopp  om  lyckeligt  (lut  pä  vår  re  fa.  Vi  ha- 
de Händigt  motvind,  och  nödgades  därfore  lofvera 
emellan  2:ne  land,  hvilket  år  åfven  få  äfventyrligt  i 
et  fm  alt  farvatten  , fom  det  år  den  endalie  och  läkra- 
fte  tilflykt  får  en  1 jo  man  i motvind,  då  han  år. i öp- 
na  ljön.  Vi  lofverade  åndteligen  ej  båttre,  än  at  vi 
gingo  för  når  under  land,  och  ilotte  på  grund  i dag- 
ningen.  Strax  kom  en  G ra:  k och  Turk  ombord, 
fom  voro  på  ftranden  at  fifka,  och  tilbudo  fin  tjenft, 
arfkafra  ols  fmå  fartyg,  at  lätta  vårt •>  men  vi  benöf- 
dc  ej  deras  hjelp.  Et  våder  ifrån  landet  tog  uti  våra 

fe- 


Z I 


1 749 . NATOLIEN*  Novemb. 

fcgel,  och  hjelptc  ofs  i rilråckeligt  vatten*  Vid 
middagen ‘kallade  vi  ankare  utan  for  Smirna-Caftell, 
fom  beikjuter  inloppet,  dä  vi  blefvo  påhålfade,  af 
vara  Svenfka  handlande,  Herrar  Palm  och  Hebbe. 
Vi  lyfte  ankare,  och  gingo  in  i Hamnen  for  Smirna, 
dår  vi  efter  vanligheten  blefvo  hålfadc  med  ftycke- 
fkott  från  alla  Nationers  fartyg,  förutan  de  Franfke, 
iom  ej  gora  denna  heder  åt  någonannan  Nation,  ej  el- 
ler åtnjuta  den  af  andra.  Efter  middagen  gingo  vi  i 
land  med  Capitainen,  och  blefvo  med  den  ynneft 
och  valvilja  emottagne  af  vår  Coilful  Herr  Ryde- 
lius,  Fom  vi  kunde  vånta  af  cn  man  af  hans  adla  c- 
genikaper. 


i 


f 


22 


1749'  SMIRNA.  November, 

RESAN  Kring  SMIRNA  och 
MAGNESIA. 

lag  gjorde  den  29.  min  far  fl  a vifite  hos  Herr  Peys- 
||  sonel,  Franfk  Conful,  och  Ledamot  af  L’ A- 
éJP  eademie  des  Jnicript  öcc..  Hans  märkeliga  infigt 
i de  faker,  fom  mäft  drifvas  i detta  vittra  Sällfkap , 
färdeles  Antiquitéter  och  Myntväfendet , hindrade 
icke  , med  mindre  jag  af  honom  fick  en  artig  an- 
märkning, fom  hörde  til  Naturali-Hftorien.  CoraL 
kr  ne  halva  i vårt  Seculo  varit  et  inbundit  ämne  for 
de  ftörfta  Natura  lifter.  Naturen  har  få  hop  veklat 

defla  fina  konftverk , at  det  tyks  vara  omöjeligt,  at 
utreda  dem.  Detta  har  gjordt,  at  de  haft  et  öde, 
iom  andre  naturalier  icke  undergått*  at  blifva  förde 
af  olika  Lärde  til  olika  Naturens  Riken.  De  hatva 
gått  igenom  alla  3 defia  Riken,  och  ännu  vet  ingen 
med  vifshet,  til  hvilket  de  böra  egenteligen  höra. 
Det  var  1 Herr  Peyssonels  umgänge,  fom  den  lär- 
de Grefven  Marsigli  tyktes  haft  itörre  lycka,  at 
öfvervinna  alla  tvifvelsmål  om  defia  naturalier,  än  han 
hade  emot  fina  ovänner,  då  han  i fin  dyrbara  Hifto- 
ria  Maris  ritade  for  hela  verldenes  ögon  Corallernas 
blomma.  De  voro  altfå  då  för  tiden  växter.  Man 
vet  ingen,  fomlftraxt  beilridde  denna  mening,  Gref- 
ve  Ma  r sigli  blef  bättre  hörd  af  de  lärda,  än  af  fina 
domare.  Herr  Peyssonel  hade  dock  igenom  nå- 
gra anmärkningar , dem  han  gjordt  vid  Franfka  ku- 
lten, åfven  förr  än  Marsigli  gifvit  fina  i dagslju- 
fet,  fått  anledning,  at  falla  på  andra  tankar,  juft  de 
famma,  fom  de  lårefb  Franfofer  nyligen  yttrat , un- 
deritodde  af  ron,  nämligen:  at  Corallerne  voro  mafk- 
bon.  Herr  Peyssonel  f)elf  hade  ej  Natural  * Hi- 
ilorien  för  fit  hufvud-arbete,  gjorde  darfore  intet  vä- 

fen- 


I74P»  SMIRNA.  December,  23 

fende  af  defia  anmårkningar.  Han  meddeltc  dem 
med  fin  Bror,  en  lärd  Medicus.  Brodern  okte  dem 
och  tänkte  göra  dem  allmänna,  okunnog  ännu  om 
det,  fom  Marsigli  trott  fig  uptåkt.  Andteligen 
förekom  Gref  Marsigli  Herr  Peyssonel,  och 
denne  full  af  harm,  at  fe  fin  tanka  kullkallas  af  en 
annan,  fom  var  honom  tvärt  emot,  och  hvars  uphofs- 
mans  anfecnde  ibland  de  lärda,  han  til  åfventyrs  trod- 
de kunna  bidraga,  atminlka  deras  förtroende  til  en  an- 
nans anmärkningar,  fom  ej  ännu  fått  bland  dem  famma 
infteg,  förqvafde  fina  och  fin  Brors  rön  \ men  tan- 
kan blef  dock  icke  aldeles  nedgrafven.  Herr  Confui 
Peyssonel  yttrade  den  för  Herr  Reaumur,  och 
rakade  juli  pä  den  , fom  vifste  at  göra  nytta  af  en 
fä  mårkeiig  fpeculation,  Herr  Reaumur  meddelte 
den  förökt  med  egna  tankar  och  anmårkningar  med 
Kongl.  Franfka  Vet.  Academien,  och  underlåt  ej 
med  heder,  at  komma  ihog  d«fs  forfta  uphofsman* 
Sådan  var  början  til  den  mening  om  Corollerna  , fom 
i vår  tid  funnits  värdig  Kongh  Franfka  Vet.  Acade- 
miens  och  andra  Lärdas  underfökning , och  nåftan 
vunnit  allmänt  bifall,  hvilkct  defs  uphofsman  ej  lof- 
vade  fig,  dåden  for  11  föll  honom  in. 

Den,  fom  nyfs  år  ankommen  i et  främmande 
land , år  nyfiken,  at  fe  dcfs  fedvänjor.  De,  fom  an- 
gå Gudstjenllen  åro  artige,  och  en  refande,  fom  an- 
tingen för  fit  nöje,  eller  i någon  nyttig  affigt,  vil 
närvarande  göra  fig  underrättad  om  alla  Religioners 
Ce  remonier,  fom  gjord  t målla  våfcnde  af  fig,  bör 
begifva  fig  til  någon  vifs  ilad  i Levanten,  där  kan 
hanjealla,  Afgudadyrkan  undantagen.  Gr<ektflia  kyr- 
kan mena  mänga  ibiand  de  Chrillna,  vara  den,  fom 
vid  fina  Ceremonier  kommer  nårmafl  in  til  det,  fom 
var  öfligt  med  Chrillna  Gudsdyrkans  början.  Jag  fåg 
den  förrättas  den  f Dec.  af  Förfamlingen  i Smirna  , 

B 4 få 


24  I74P-  SMIRNA.  Decmb . 

la  namnkunnig  for  fin  ålder,  och  ånnu  mer  dårföre, 
at  hon  förjölgd  af  Påfven  och  Turken,  kunnat  be- 
hålla fig  vid  det  tåmmeliga  goda  til  hånd , i hvilket 
hon  år,  då  defs  fy ll rar  redan  gifvit  fornhåtdame  fyfla 
nog,  at  upföka  lin  plats.  Forfamlingen  i Smirna  har 
en  Bilköp  , efterträdare  af  den,  fom  fick  af  ofverfla 
Herden  en  få  markclig  titul.  Hans  välde  ftråcker  fig 
ej  längre,  ån  ofver  de  Grasker,  fom  bo  i ffaden,  af 
hvilka  han,  åfven  genom  fam  man  fkott  och  viflaGere- 
monie - penningar,  har  fin  inkomft,  fom  biand  det 
Grxkifka  Pråiterfkapet  år  en  af  de  anfenligalle. 

Medicinens  tilftånd  på  ätfkilliga  orter  år  det,  fom 
al  dra  min  11  blifvit  vidrordt,  få  framt  det  nagonlin 
blifvit  påtänkt  af  dem,  hvilka  gifvit  ofs  Refebefkrif- 
ningar,  utom  Europa.  Få  Medici  hafva  reff  utom 
den  krets,  fom  innefluter  lärda  verlden,  och  de  of- 
rige hafva  dragit  omlbrg,  hvar  och  en  om  det,  fom 
hört  til  fin  Facultet.  Jag  har  funnit  min  fkyldighet, 
at  göra  mig  underrättad  om  det,  fom  angår  vårt,  pä 
dc  orter  jag  framfarit.  Smirna  var  på  den  tiden,  då 
de  Gneker  gjordt  Låkarekonflen  til  en  del  af  Himla- 
låran,  prydd  med  Guda-tempel,  helgade  åt  Sundhe- 
tens och  Kondens  Skydds  - gudar.  Dår  flogos  mynt 
til  deras  åminnelfe,  fom  förrättade  en  få  helig  Ve- 
tenfkaps  hemligheter,  och  fom  med  förnuft  utdelte 
de  medel,  fom  Förfynen  gifvit  dem  i händer  til  de 
ijukas  tröff,  fe  Me  ad  Orat.  de  honor.  Med . Lon- 
don, Tiden  har  oförlikneligen  förändrat  denna 
Konfts  tilftånd  hår  å orten.  Graekcrne  hafva  ånnu 
några  gn ilfor  qvar  af  den  eld,  fom  lyfte  i deras  fä- 
ders Fni lien  i men  de  biefvc  utan  tvifvel  aldeles  för- 
qvafde,  om  ej  några  få,  mera  upmuntrade  af  om- 
tanka  för  fin  utkom  ff , ån  af  kärlek  för  vetenfkapen  , 
tagit  fig  före,  at  i vår  vittra  Europa  låta  dem  upel- 
tias.  iMan  finner  altfå  i Conftantinopel  och  Smirna, 

o • 

na- 


I74P‘  SMIRNA.  Decentb . 2f 

några  Grseker,  fom  ftudera  pa  Medicinen  mail  i Pa- 
dua;  de, årogemenligen  födde  pä  någon  d i Archipel. 
Scio  har  i fynnerhet  et  antal  af  fkickeliga  Läkare, 
och  meddelar  äfven  ämnen  åt  andra  P lat  far.  Jag 
vet  ej  hvad  for  frihet  kringflutne  länder  fått  af  Na- 
turen, at  frambringa  Läkare-fnillen:  Stanckio  (Cous) 
och  Ängland  gifva  ols  märkvärdiga  exempel.  Jag 
fic!  anledning  at  göra  deflfa  anmärkningar,  då  Medi- 
ci  : Smirna  kallade  mig  den  p.  til  et  rådtlag  vid  fia 
fc  nämlta  medbroders  fjukdom,  en  Grsekifk  Doctor, 
född  på  Scio,  fom  innom  några  dagar  afied  af  et 
Älthma  convulfivum.  Han  hölt  fig  fjelf  falt  vid 
den  regel  han  fölgt  i fin  Praftiquc,  at  lämna  alt  ät 
Naturen,  utan  at  bruka  medel,  om  icke  Diactcti- 
Ika.  Defle  åro  nåltan  de  endafte,  fom  forordnas  af 
Läkarena  i Smirna,  och  hela  diseten  be-ftår  däruti , 
at  fatta.  De  föregifva  til  orfak , at  luften  år  födande , 
och  gör  tilfyllefc  for  en  fjulc  til  hans  uppehälle  5 men 
jag  ftyrktes  afen  ny  forfärenhet,  i den  fanning , at 
de  helfofammafte  reglor  kunde  blifva  fk  ad  di  ge , då 
de  drifvas  för  långt,  och  ej  lampas  med  förftand  til 
omftåndigheterna.  Defle  Mcdici  voro  i min  tid  en 
D.  Demetri  öfver  80  år  gammal,  född  på  Scio, 
fom  hade  re  (t  i Ängland,  öfyer  Ty  (k  land,  praéti- 
cerat  i 9 år  i St.  Efprit,  det  förnam  Ila  Hofpital  i 
Rom,  och  åfven  i fin  ungdom  gjordt  fig  hemma  i 
Botaniken,  hvi-lken  vetcnlkap  han  ej  handterat  med 
kall  finnighet , hälft  han  vid  denna  fin  ålder  ännu  ha- 
de fullkomlig  kunlkap  omRAji  och  T-ourneforts 
fyftemer.  Jag  gaf  Ide  om  vår  Linnmi  af  alla  beröm- 
da, och  af  många  vedertagna  fylteme.  Jag  fåg  en 
gammal  man  gladlynt  an  fe  de  undefrattelfer  han 
fick  urenverld,  hvars  invånare  han  fordom  varit  , 
©ch  från  hvilken  et  hemvift  hos  Barbarer  hade  iit- 
Itångdt  honom  på  famma  fått,  fom  en  krigsman  af 
famma  ålder,  oförmögen  at  infinna  fig  vid  llagtnin- 

B c gar 

/ o 


26 


1749-  SMIRNA.  Dccemb. 


gar  och  belägringar,  later  fina  fkrynklor  utplånas  af 
et  gladt  lynne  , då  man  börjar  tala  for  honom  om 
nya  bardaiekar.  D.  Zani  född  på  6n  Santorin,  var 
den  andra  af  Faeultetet  i Smirna,  fom  var  i anfeen- 
de  j en  ung,  vacker  och  naturligt  qvickcr  man,  för- 
ledd med  få  mycken  lårdom , fom  fordras  ordenteli- 
gen,  at  kunna  utreda  fig  vid  allmänna  fjukdomar: 
hade  ftörfta  hopp,  at  vinna  allmänhetens  förtroen- 
de, hvartil  han  redan  var  på  en  god  väg. 

Den  i<S.  gjorde  jag  min  förfta  luftrefa  til  haft, 
hvilken  gaf  mig  inga  behageliga  tankar  om  Öfter- 
lånderna.  Eländiga  vågar  öfver  bårg  och  dalar,  ful- 
la med  ften  eller  gyttja  , iåto  mig  fakna  Sveriges 
makalofa  landsvägar,  och  fatte  mig  i långt  nedrigare 
tanka,  om  de  utropade  Södra  Länder,  ån  jag  tilföre- 
ne  haft.  Men  det,  fom  pä  denna  min  refa  upvåkte  en 
ångftig  åtanka  hos  en  Svänlk,  värdet  ftället,  dår  Herr 
Kierman,  Svänlk  handlande  i Smirna,  och  Son  af 
Herr  Rådmannen  i Stockholm,  af  famma  hamn, 
for  <;  år  fedan-,  af  ftråt-rofvarej  hade  den  olyckan,  at 
blifva  ihjålfkuten.  Miftningen  för  vår  Svånfka  han- 
del, af  en  ung  man,  fom  tyktes  vara  född,  at  ftad- 
ga  den  famma,  kunde  ej  erlåttas  med  det  beklagan- 
de fjelfve  Turkarnc  yttrade  öfver  defs  olycka,  ej  el- 
ler kunde  Ikadan  erfattas,  genom  banemånnernas  rätt- 
mätiga ftraff,  det  de  ock  undergingo.  Det  förra  vi- 
far dock,  at  bland  dem,  fom  vi  hålla  for  Barbarer, 
finnas  kännare  af  dvgd,  och  det  lenare  intygar,  at 
Turkarne  lärt  denna  förnuftiga  regel:  At  rått  bör 
delas  för  månnilkor,  om  icke  för  Religions  forvariter. 
Hollåndlka  Confulns  Hochepieds  gärd  Budgia,  til 
hvilken  vi  kommo,  betog  med  fina  behageligheter 
defiTa  ångfliga  tankar.  Dcfs  Cyprefi  - park  , full 
med  Gazcller , och  upfyld  med  Påfoglar , Pb  x farter  ^ 
röda  Åkerbons  och  Näktergalar , år  ct  färlkilt  ftycke. 

C ar - 


27 


1 7 f o • S MI  RNA,  Januarii , 

Carnevals  luftharbeterne  firades  hål*  vid  arets  bör- 
jan, bland  Frankcrna,  fom  gofvo  hvarandra  Bale, 
och  vackra  aftoivmåltider.  Jag  infant  mig  den  y.  Jan. 
om  aftonen  hos  Hollandfka  Confulen  Hochiede, 
fom  på  bålfa  fatt  undfägnade  fin,  och  de  öiriga  Euro- 
pei  (ka  Nationer.  All  ting  var  hår  val  anftålt  efter  Euro- 
peifktbruk.  M u liken  år  det  endafte,  vi  måfte  hår  hålla 
til  godo  efter  landfens  plägfed,fom  vålardenelandiga- 
Ite  någon  kan  hora.  Den  beftod  här  af  i:ne  ufla  violer, 
ochåfven  få  många  Lutor,fom  vifst  icke  fpeltesafnå- 
gramåftare.  Denna  adla  konften  år  altfä  nulandsflyg- 
tig  ur  detta  landet,  dår  den  i de  gamla  Grxkers  tid 
var  bragt  til  få  ltor  högd.  Man  föker  altfå  fåfängt 
en  Or  PH  eu  s i dag  hos  Grsekerna  ; men  jag  fick  än- 
dock hår  et  fullkomligt  nöje  af  en  fak,  fom  var  en 
qvarlåtenfbap  af  den  Gradd  fk  a ålderdomen.  Det  var 
Gr<ektjka  danfen  , fom  danfades  endaft  af  Grsekifka 
fruentimmer.  De  voro  vid  pafs  15  til  antalet,  af 
h vilka  den  fråmfta  förde  de  andra  an,  ochgafdem  fina 
tecken  med  et  kläde , fom  hölts  1 den  ena  handen. 
Grunden  til  hela  danfen  , var  , at  hålla  e,n  jåmn 
half  cirkel,  hvilken  togs  under  alla  vånningar  noga 
i akt.  De  utgjorde  ock  några  gångor  en  Labyrinthj 
men  togo  ftrax  tilbaka  fin  förra  ftållning.  Jag  vet  icke 
hvad  fom  var  i denna  dans,  fom  vid  forila  pafeendet 
fade  mig,  at  han  måtte  vara  gammal.  Jag  blef  ock 
ffyrkt  i min  gifsning  af  FranfkaConfuln  Herr  Peys- 
sonel,  fom  har  mycken  infigt  i defaker,  fom  rö- 
ra den  Graddika  ålderdommen,  hvilken  åfven  fade 
mig,  at  man  funnit  minnes-marken  af  Marmor,  i 
hviika  famma  dans  varit  uthuggen.  Det  hade  vål  få 
mycken  behagelighet  med  (ig,  når  han  danfades  af 
Grsekinnor,  hvilkas  klädebonad  tycktes  vara  af  äf- 
ven  få  gammalt  bruk  , fom  danfen,  och  juft  til  den 
famma  lämpelig,  at  ingen  ting  af  det  vår  tid  i detta 
ilags  nöje  upfunnit,  tyktes  fvara  däremot.  Den 

Mu- 


2 S iyfc.  SMIRNA*  Februarii . 

Mufik,  iom  härvid  brukades,  förekom  mig  ickc 
i a Tom  af  de  gamla  har  tillämpad.  Det,  lbm  jag 
federmera  hörde  ljungås  , föreföll  mig  tjänligare 
därtil. 

Den  flarka  kölden,  fom  pafbätt  en  hel  vecka, 
och  var  den  llrångalle,  fom  det  åld  ila  folket  i Smir- 
na  kunde  draga  lig  til  minnes , hade  nu  fä  vida  fla- 
git  före,  at  jag  den  z Febr,  efter  middagen,  kunde 
gä  utom  Ilad  en  i Trägårdarna  ? at  fe  huru  vinteren 
hushållat  med  mina  blommor,  dem  jag  för  kårt 
tid  fett  i fm  fägring.  De  hade  vål  uthärdat,  få  at 
Gbryfantbemum  och  Calendula  prydde,  med  åtfkillige 
andra,  ännu  marken > men  Syngeneftfterne  hade  til  en 
del  tagit  fkada.  Konflen  hade  fnart  fagt  aldrig  lagt 
handen  vid  Trägårdarna  hår  omkring,  om  icke  at 
plantera  Ponierants-trän , fom  icke  våxa  hår  vilda > 
men  finnas  dock  til  myckenhet.  Naturen  år  hår 
blid  och  vacker.  Om  allenafl  cn  ringa  konft  kom- 
me  til  hjelp,  få  (kulle  man  fnart  hår  få  ltörre  trä- 
gårds härligheter,  än  de  dår  pryda  vart  Norra  Euro- 
pa, fom  fordrar  fä  mycken  möda  och  koflnad,  fom 
finnes  i deras  trägårdar,  dår  en  hop  P omer ant s-trän 
växa,  h vilkas  frukt  ingen  aktar  af  hämta,  utan  den 
far  fitta  hela  året  öfver  til  allmänhetens  tjånfl,  til 
defs  den  faller  fjelf  af,  emot  den  tiden  cn  ny  blomma 
ikal  fpricka  ut.  Några  Fikon , Oliver  och  Granat - 
trän  flå  hår  och  dår  i oordning  om  hvarandra.  Po- 
pelträn  åro  nog  allmänna.  Palm  eller  Dadelträn  fy- 
nas  ganfka  fa,  fom  ock  tyckas  vara  af  cn  vacker  ålder. 
Cyprejfer  växa  hår  och  dår,  och  lliga  up  ät  fkyn, 
fom  de  flörfta  Pyramider.  Defle  åro  vål  de  ltörlla 
prydnader,  fom  Naturen  har  fkånkt  lamrna  orter. 
Hedera  Helin  Murgrön  växer  omkring,  och  uti  alla 
Smirna  Trägårdar,  få  allmänt,  at  den  knapt  kan  va- 
ra någorftådes  ymnogare.  Den  utgör  flörfta  delen  af 

de- 


29 


iyyo.  SMIRNA.  Februarii . 

deras  gårdesgårdar,  och  kryper  öfveralt  'i  trägårdar- 
na, dem  hon  väl  pryder,  men  foga  gagnar.  Jag 
fäg  i dag  nägra  Naturfens  malier- Mycken  af  denna 
växt,  fom  vidare  ftyrkte  mig  i det,  jag  tilforene  ve- 
tat, huru  tjänlig  den  år  til  trågårds-prydnader  , i 
fynnerhet  om  konlten  låmpar  hanne  på  goda  Ital- 
ien, hvilket  hår  felas.  Jag  fåg  på  et  ltycke  en  He- 
dera och  en  VtnranVa  följas  åt,  och  bekläda  et  Gra- 
nat-trå,  hvilket  gaf  en  härlig  ut  ligt.  På  et  annat 
ftällehade  fyra  refvor  krupit  up  på  et  fikona-trå,  och 
fält  lig  i barken  med  lina  htilningar,  hvilket  ickc 
fäg  mindre  tåkt  ut  3 men  det  fkcnulte  ltycke  af  alla 
var  et  Portik  jul,  fom  Naturen  Ijelf  gjort  af  Hedera, 
fom  til  en  och  en  half  alns  tjoklek,  och  4 alnars  långd 
hade  flätat  figtilfammanofver  en  eländig  trägårdsport. 
Sjelfva  porten  beftod  af  några  hopfpikade  ohyfläde 
bräder,  hade  varit  nog  flat  for  en  gemen  ftallgård  $ 
men  taket  hade  kunnat  pryda  ingången  til  en  Kong- 
lig  Trägård.  Planken  omkring  trägårdarna  åro  fåda- 
ne,  fom  fkogslöshet  lård  t dem  at  gora.  De  åro  mall 
lefvande,  och  altfå  beflåndige.  De  gora  dem  af 
Pilar,  dem  de  plantera  vid  et upgrafvit  dike , til  2 
alnar  från  hvarandra  rund  t omkring;  eller  af  trän,  fom 
ånnu  åro  präktigare,  och  endall  detta  landet  förbe- 
hållne,  nämligen  Capri fieus , dem  de  på  famtna  lått 
plantera.  Jag  tror  at  våra  Svenlka  Hushållare  ej  lära 
drilla  fig,  at  fortplanta  fådana  gårdesgårdar  3 men 
det  torra  flaget  vet  jag,  at  hos  ols  kommit  1 åtanka, 
hvilka  jag  Ikuile  onlka  få  fe  i Sverige  med  famma 
framgång  inrättade  fom  hår  3 emedan  jag  är  forfä- 
krad,  at  det  låter  gora  lig.  Jordvallar  äro  hår  ännu 
allmännare.  Hedera  och  en  hop  andra  bultar  växa 
därpå,  fam  t Strandrör  Pir  un  do  phragmites  ( Do- 
nax?),  mycket  llörre  ån  värt  Svenlka,  hvilka  göra 
dem  varaktige  och  oofverltigelige.  Jag  har  varit 
nyfiken  at  tå  veta,  huru  Röret  kommit  til  en  f ådan  myc- 
ken* 


3 ^ J7f°*  SMIRNA.  Febr  nar  ii . 

kenhet,  at  växa  i jordvallarna,  och  frågade  folket, 
om  ckt  blifvit  i ätt  eller  plantcradt  dit,  til  at  pryda 
och  ftadga  vallen  ? De  hafva  fvarat : Nej.  Jag  frå- 
gade om  dc  fördt  jorden  itran  Ha  fs  11  rand  en , och.  om 
rotterna  fåledes  fdlgt  med,  lom  ledan  här  lupit  up? 
det  nekades  älven.  Jorden  til  vailarna  år  tagen  pä  llället 
dar  de  åro,  och  upkaltad  ur  diken,  fom  aro  på  båda 
fidor.  Det  var  da  icke  Ivart,  at  med  någon  ringa 
eftertänka  finna,  hvarifran  denna  växten  på  detta 
llället  härllammade.  Hafvet  har  ej  iä  lange  fedan 
gått  up  til  dc  Trägårdar,  fom  nu  äro  et  Canon-lkort 
dårifran  belågne,  då  åfven  lom  nu  växt  ror  pa  dels 
flrånder.  Omfider  har  Hafvet  tagit  af,  och  defs 
botten  blifvit  falt  land , få  at  rotterna  af  denna  Hafs- 
våxt  blifvit  qvare  vid  defs  forna  llrånder,  hvilka  le- 
dan jorden  blitvit  upkaltad  i vallar,  fått  frihet  at 
utvidga  lig,  och  at  löpa  up  til  ltjelk  och  frukt,  fom 
den  omnigalte  fkog,  hvilket  icke  var  få  lått,  da  de 
lågo  gömde  i jorden  under  en  allman  far  våg.  Ler- 
viurar  aro  de  fåmila  llags  llångfci,  lom  har  brukas. 

Våren  begynte  redan  den  u Febr.  frambringa 
denna Sodra  verldenes  härligheter,  fom  gofvo  verkan 
af  et  blidt  Climat.  Mandcltrådet  blom  firades  rundt 
omkring  Smirnapåbar  qvifi.  Anemone r och  Tulipa- 
ner  prydde  fälten,  och  växte  i dalarna  och  vid  bårgs- 
fötterna  ofveralt  vildt.  De  förra  åro  Ikona,  af  åtlkilli- 
gc  fårgor,  purpurfargade , högröda,  coccinel-far- 
gade  med  en  hvit  ring  vid  bafis  af  Petala.  Jag  be- 
fkref  åfven  i dag  Solitaire , en  fogel , fom  fans  i vårt 
Svänfka  hus,  och  halds  i bur.  Den  år  en  fiags  Tra/i 
(Turdus  [olitarius ) , den  år  for  fin  hårliga  fång  högt 
värderad  i Öfterländerna,  och  hafva  de  berättat  mig, 
at  dcnblifvit  köpter  i Conllantinopel  anda  tiliooPia- 
ller,  jåm vål  af  Turkar.  Han  hviflar  och  kan  låra 
at  fjunga  hela  aires,  når  han  blir  tilhållen  och  öfvad. 


ijyo.  SMIRNA.  Februarii.  31 

Deras  hemvift  år  på  de  Graekifka  oarna.  Därifrån 
foras  de  ofver,  och  fåljes  af  Graeker,  fom  på  fi tt 
fp  råk  kalla  honom  Han  lefver  af  färlkt  kott, 

Infedier  och  Corinther,  når  han  hålles  i bur. 

Öpobalfamum  eller  Mecca  balfam , fom  få  fål- 
lan fas  upriktig  i Europa,  och  kanlke  aldrig  kom- 
mit ren  in  på  något  Svenlkt  Apothek,  var  jag  ange- 
lägen om,  at  fä  fe  på  en  ort  dår  jag  vifste  den  kun- 
de finnas  god,  ford  från  fit  hemviit  •,  det  år  et  Me- 
dicament,  fom  år  ibland  de  aldrafvårafie,  at  fa  ofor- 
falfkadt,  åfven  i fjelfva  Turkiet;  ty  de  bufkar  af 
hviika  den  hårntas,  åro  juli  icke  många  i Arabien, 
och  det  fom  årligen  af  dem  kan  falla , är  knapt  mer 
ån  hvad  fom  kommer  til  Kejfarens  Hof,  och  de 
dör  Ila  Turkifka  Herrar.  Några  fåmre  Turkar,  fom 
göra  fina  härfärder  til  Mecca,  kunna  ibland  hafva 
en  liten  flaika  med  fig,  fom  år  obemängt , och  nå« 
lian  ingen  af  iooorde,  fom  årligen  fara  dit  kommer 
hem,  fom  icke  forer  med  fig  någon  blanning,  den 
de  gifva  ut  for  famma  Balfam,  fall  de  gjordt  den  af 
Terpentin,  m.  m.  Sådant  lårer  det  måita  vara,  fom 
finnes  hos  Europeifke  Drogue- Handlare  och  Apo- 
thekare ; emedan  jag  f] el f fett  Européernas  fullmäg- 
tige  i Smirnarkopa  fädan  blanning,  i affigt  at  ofve^r- 
llyra  den  til  dem  , fom  i Europa  handla  med  läkeme- 
del, under  namn  af  Eaum  de  la  mecque.  De  t fory  jag 
fåg  den  r 3 Febr.  år  jag  förfåkrad  om,  at  det  var  upp- 
riktigt j emedan  omftandigheterne  härvid  llämde 
efverens  med  de  belhrifningar,  fom  de  både  Auélo- 
rer  ofs  gifvit,  famt  med  dem,  jag  har  mig  bekante 
om  defs  ofverfåndande.  Det  har  ej  felat  mig  tilfal- 
le , at  flera  gånger  få  fe  det,  de  gifvit  ut  for  god  BäL 
fam  j men  jag  tog  aldrig  någon  for  upriktig  mer  än 
denna,  fom  var  fadan,  fom  jag  den  bcfkrifvit. 


1 7 f o* 


SxMIRNA.  Fjbruarih 


Våren  nalkades  nu  ju  längre  ju  närmare:  var- 
men var  den  ft  ar  k alte  vi  bår  haft  hit  intilj  ty  gick 
jag  den  14.  utom  ftaden,  at  fe  hvad  verkan  en  få 
härlig  väderlek  gjorde  i Naturen,  och  hvad  orter 
denna  vårtiden  frambragte.  Jag  befokte  'Turkarnas 
beg rafnings-platfar  vid  detta  tilfaliet,  at  fe  hvad  de 
hade  , fom  voro  vårdt,  at  anmårka.  De  begrafva  me- 
rendels alla  fina  döda  utom  ftaden  , dock  har  man  hår 
och  dår  vid  deras  Kyrkor,  åfven  vid  enfkilta  hus, 
några  fmå  platfer  upfylta  med  grafftållen.  Alen  de 
fom  åro  utom  ftaden  äro  de  llörfta  och  måfta.  De 
intaga  anfenliga  falt  omkring  ftaden,  och  göra  altfå 
cn  otrolig  myckenhet  jord  obrukbar,  h vilken  dage- 
iigen  ökes  5 emedan  de  altid  gråfva  up  en  ny 
graf,  och  liadigt  föka  ny  plats,  när  de  begrafva  en 
dod.  De  hade  lina  grafplatfer  cmgifne  med  vackra 
murar,  fnyggare  ån  de,  fom  åro  kring  deras trå- 
och  vingårdar.  Vid  hvar  och  en  graf  var  upreft  cn 
iten  af  grof  Marmor,  malt  grå,  och  några  bruna.  På 
deffa  nnnncsmårkcn  hade  de  anvåndt  mer  eller  min- 
dre konft,  alt  fom  den  döde  varit  af  förmögenhet, 
och  i anfeende,  då  lian  letde.  jag  kunde  iluta,  at 
de  vöro  förnam  It,  öfver  hvilka  var  bvgd  en  trekan- 
tig huft  af  ften,  dårnåft  de,  öfver  hvilka  voro  up- 
refte  afiånga  ftenar,  på  hvilkas  ytterfta  ända  voro 
uthuggne  en  T urban  eller  T urkifk  hufvudbonad,  h vil- 
ken om  den  år  grön,  utmärker  det  en  Emil*  eller 
Maftomcts  flågtinge,  fom  dår  blifvit  begrafven.  De 
fåmlle  voro  flätte  ftenar,  på  hvilka  icke  var  anvåndt 
något  annat  arbete,  ån  at  de  voro  huggne  urfit  bårg, 
och  gjorde  jämna.  Biand  deffa  voro  ock  af  alla  lla- 
gen  de,  fom  hade  ofverfkrifter.  Det  fom  gör  Tur- 
karnas grafplatfer  vackra  ochbchageliga,  år  i fynner- 
het,  at  därvid  finnas  fköna  vaxter,  lom  de  åro  få 
angelägne  om,  at  plantera  öfver  fina  döda,  Cypreffer 
af  anfenlig  itorlek,  och  cn  oräknelig  myckenhet  af 


35 


i7j*o.  SM  IRNA.  Febr  nar  ii. 

Rofniarin- bufkar  voro  de,  fom  jag  i fynnerhet  fant 
öfveralt  planterade.  De  fednare  fiodo  nu  i full  blom- 
ma, och  gofvo  en  härlig  lukt.  De  förre,  fom  hållas 
af  Turkarna  tor  forge- 1 rå,  hade  fin  frukt,  och  äro 
icke  mindre  både  vinter  och  fommar  angenäme  for 
fyn  och  lukt,  få  at  en  hår  med  Ikäl  kan  fåga  (ig  fe 
de  dödas  gronlkande  ben,  Turkarne  hafva  ej  illa 
träffat,  och  åfven  långt  båttre  ån  de  Chriftné,  då 
de  förfi  lägga  lina  dödas  kroppar  utom  ffaden,  och 
ännu  vidare  plantera  öfver  dem  de  vaxter,  fom  med 
lin  aromatifka  och  balfamifka  lukt,  kunna  fortaga 
den  giftiga  Itank , med  hvilken  luften  på  fådana 
Hållen  blir  upfyld.  Jag  år  forfåkrad,  at  dc  härige- 
nom bartvånda  många  olyckor , fom  i Chriftenheten 
oförmårkt  upkomma  däraf,  at  de  lefvande  dageligen 
bo  och  vandra  bland  de  döda.  Ranunculus  Ficana  af 
en  ftor  och  vacker  varietet : Androface  Linn.  voro  nya 
blommor  af  året,  fom  jag  i dag  fick  älkada,  fåfom 
[ ock  Mandeltrdn , fom  voro  fnohvita  af  blommor.  Kvar- 
före  blommar  Mandeltrådet,  fom  har  Hermaphrodit 
blommor,  på  bar  qviff  ? ingalunda  af  (amma  orfak 
fom  Haflelen,  monne  icke  dar  fö  re  at  frukten,  fom 
år  en  nöt,  behöfver  längre  tid  at  våxa  ? de  prydde 
högderna,  och  efter  Naturens  ordning  borde  de  gifva 
anfenlig  frukt,  fom  blom  firas  en  årstid,  då  himme- 
len ftadigt  år  hårlig,  och  icke  gifver  något  rågn  el- 
ler annat  oväder,  fom  annorftådesofta  hindrar  en  hår- 
lig blomma,  at  gifva  en  önlkelig  frukt. 

jag  fant  den  17,  Hyachinthns  Mufcari  allmånt  vå- 
xa omkring  fiaden,  och  fiå  i full  blomma.  Turkar- 
ne kalla  denna  blomma  Mufchirumi , och  tjånar  dem 
i deras  kårleks  verk  på  detta  fått:  En  ung  karl  (kic- 
kar denna  blomma  til  en  flicka,  .fom  han  fattat  kår- 
lek före.  Då  hon  fer,  at  det  år  Mufchirumi , bör  hon 
komma  ihog  et  ord  på  rim,  fom  fvarar  däremot,  och 


34 


I7f0.  SMIRNA.  Februarii. 

år  ydfkerumi , fom  påminner  hanne  genom  omfvep, 
hvad  hannes  ällkare  af  hanne  åltundar.  Detta  må 
med  ratta  kallas  et  forblomerad  lätt,  at  tala.  Jag  fick  i 
denna  afton  lära  et  artigt  lått,  at  fatta  en  god  och  ljuflig 
fmak  på  vin  af  Franlka  Confulen  Herr  Peyssonel, 
hvilken  nyligen  hade  lart  det  af  Graeki&a  Bilköpen 
i Smirna.  Jag  har  belkrifvit  det  i mina  famlingar , 
och  förvarat  det,  hvarmed  det  Ikal  göras,  fom  af  lam- 
ma Conful  mig  lämnades. 

Den  24  hade  jag  efter  middagen  tilfålle,  at  få 
fe  "Judarnas  Synagoger , dä  jag  fölgde  med  Herr  De 
Costa,  den  anfenligafte  handlande  af  Judilka  Na- 
tionen 1 Smirna,  och  tillika  en  Man,  fom  ågde myc- 
ket vett,  famt  hade  nog  infigt  i mänga  faker , både 
af  förnuft  och  låfning.  Synagogerne  åro  ån  vid  pafs  6 
1 Smirna,  de  hafva  tilförene  varit  flere,  fom  genom 
vådeld  blifvit  i alkalagde,  och  federmera  ej  upbyg- 
de.  De,  fom  nu  åro  igen,  åro  fmå,  men  vackra 
hus.  Midt  i Synagogan  var  en  upbygd  plats,  om- 
gifven  med  et  Ikrank,  innom  hvilket  voro  bänkar. 
Jag  kunde  anfe  dem,  fom  dår  futto,  for  helige  Män. 
Rundt  omkring  väggarna  voro  åfven  bankar,  på  hvil- 
ka  manfolken  futto  och  på  fidorna  voro  afltångdc 
Ikrank  , få  vål  vid  golfvet,  fom  up  vid  taket,  h\  ar- 
ält  qvinnokönet  gjorde  fin  andakt.  Utur  taket  häng- 
de en  hop  med  lampor  af  glas,  och  några  ljufe (la- 
kar at  metall.  Mofis  bocker  vifades  mig  i den  ena 
Synagogan,  de  voro  med  vacker  Ebrafifk  llil  Ikref- 
ne  på  pergament,  fom  fedan  var  ofverklådt  med  vac- 
kert fidentyg,  och  på  kaflar  uprullade,  famt  om- 
bundne med  Ikona  fidenband.  De  hade  vid  pafs  4 
Ikåp  fulla  af  fådana  Volumer.  Dcfie  Ikåp  llodo  in  i 
väggen,  och  deras  dorar  voro  tåkte  med  förlåter, 
pä  hvilka  Mofis  lag:  de' 10  buden,  och  andra  (tyc- 
ken ur  hans  Ikrifter,  voro  virkade  med  bokllåfver  af 

fint 


wr°- 


SMIRNA.  Mart», 


3 r 


fint  fvart  klåde  utfkurne  , och  fa  fl  fy  d de  på  klåde  af 
åtlkilliga  fårgor.  På  ena  fidan  om  doren  fatt  i hvar 
Synagoga  en  gammal  Man,  kladd  i fvart  eller  hvitt, 
fom  iåfte  for  Förfamlingen  Molis  bocker,  hvilka  ock 
åtfkillige  af  dem,  fom  futro  omkring  på  bankarna 
hade  och  Iåfte  efter.  När  jag  kom  hem  fick  jag  en 
Ins  ( tuberofa ) imberbis,  corollis  apice  purpureis. 

Barnaba  år  en  al  de  vackrafte  byar  omkring 
Smirna,  2 timmars  refa  ifrån  ftaden,  dit  vi  gjorde  en 
lultrefa  den  6 Marti  i til  haft.  En  Aga  hade  ofver- 
befålet,  få  vål  i denna,  fom  några  andra  omliggan- 
de byar,  och  den,  fom  hittils  hade  foreftått  detta 
ämbetet,  hade  tilfogat  Frankerna  åtfkilliga  förtret- 
iigheter,  fom  gifvit  dem  anledning,  at  vid  Porten 
gora  anlokning  om  defs  afiattning,  vid  början  af  den- 
na månad,  då  alla  mindre  beftällningar  af Turkifka 
Regeringen  omlkiltas,  och  de  blifva  qvare,  fom 
Kejfarén  eller  hans  båfta  kreatur  vilja  hafva  ftad- 
faftadej  men  de  öfrige  lemna  fin  plats  åt  en  annan* 
Således  fick  äfven  denna  oordningsman  lit  refepafs 
härifrån,  hvilket  gaf  Frankerna  friare  luft,  at  njuta 
de  nöjen  , fom  landsbvgden  i en  annalkande  härlig 
årstid  kunde  tilbringa.  Åkermannen  vande  nu  om  den 
jord,  fom  detta  året  hvilat  fig.  Jordmonen  år  hår 
ganfka  los  och  låttbrukad,  och  behofver  fåledes  fo- 
ga moda  til  fin  fkotfel.  Den  beftår  måft  af  en  los  le- 
ra något  fandblandad  och  takt  med  en  rik  fvartmylla* 
Oxar  brukas  altid  til  åkrens  plogning,  huru  plogen 
år  gjord,  har  jag  fårfkildt  befkrifvit.  Det  artigafte 
vid  den  famma  år,  at  billen  tages  utaf,  når  de  lyk- 
radt  at  kora,  och  fåttes  på  igen,  når  de  vilja  bru- 
ka honom.  Vi  foro  forbi  denna  Byens  begrafningsplats , li- 
tet förr  ån  vi  komrao  fram.  Den  var  val  få  ftor,  at 
många  af  våra  Kyrko-foknar  i Sverige  icke  har  ftörre 
Kyrkogård.  Han  £kull«.  altfå  tyckas  vara  mer  ån 

C 2 .til- 


3 6 xyfc.  SMIRNA.  Martti. 

tilråckelig,  åt  en  by,  fom  vid  pafs  har  emillan  2,0 
och  30  Familier;  men  efter  Turkarnas  fatt  at  bc- 
grafva,  foip  aldrig  lägga  en  dod,  där  en  annan  legat 
förr,  mätte  en  fädan  plats  årligen  ökas,  få  at  med 
tiden  (kulle  det  tyckas,  at  hela  Byens  ågor  kunde  bli 
upfylta  med  likllenar,  och  de  dödas  ben.  Platfens 
florlek,  och  myckenheten  af  Minnesmärken  vifar, 
at  det  måtte  vara  en  anfenlig  tid , fom  folk  lefvat 
och  dödt  i denna  by,  på  en  ort,  dår  folket  hinna  til 
en  hög  ålder  , och  icke  båra  ut  många  lik  om  året* 
Vi  foro  up  til  den  förnam fta  Graekifka  Köpmannen 
1 Smirna  Herr  Begler,  en  Man,  fom  jag  med  heder 
bör  nåmna,  hade  mycket  vett,  och  de  båfla  egen- 
Ikaper  bland  alla  fina  landsmän,  på  fin  tid,  fom  lån- 
ge lefvat  i Holland,  och  nu  dref  anfenlig  handel  på 
iamma  ort,  i compagnie  med  en  Köpman  därifrån.  Hans 
hus  var  bygdt  i Hollånfk  fmak,  och  hade  omkring 
fig  en  liten  vacker  Trägård,  faftän  dår  ej  fants  an- 
dra vaxter,  ån  fådana,  fom  i landet  åro  allmånne: 

( Origanum  Majorana)  Mejram,  fom  gerna  hvar  bon- 
de hos  ofs  har  i linkryddegärd,  hölts  här  förden  rarafte 
vaxt,  fom  ftod  i en  kruka  vid  upgången  til  hufet , 
emot  hvilken  på  andra  fidan  fvarade  Cheiranthus  in - 
c. mus , på  andra  fidan  voro  Fikonetrån , Mafideltrån , 
Pomerantztrån , Platanus  or  lentalis  etc * fom  hos  ofs 
med  mycken  omforg  förvaras  i varma  rum,  och  fiål- 
las  i krukor  5 men  voro  hår  under  bar  himmel,  läm- 
nade til  Naturens  omforg  \ dock  markte  jag  med 
medömkan  huru  kölden,  fom  i fiutet  af  Februari  Må- 
nad hår  var  tämmelig  ftark,  hade  hushållat,  i fyn- 
nerhet  med  Pomeranstråna , hvilkas  löf  och  frukt 
hade  aldeles  tagit  fin  undergång.  Det  iåmma  hade 
åfven  fkedt  i Staden,  der  några  t rån  funnits.  Vid 
vår  återrefa  fågo  vi  Storkar , fom  voro  refande , 
komne  ifrån  Söder,  och  ämnade  fig  at  Norden,  hvil- 
kahade  tagit  fit  natthårbeage  på  en  hveteåke.r,  der 

de 


'37 


I7fs*  SMIRNA.  Mar  til. 

dc  gingo  fa  fpake  och  orådde,  fom  hemtamde  foglar, 
Ddfe  foglar  hafva  i Turkiet  lin  lyckeligafe  plats. 
Turkarne  åro  deras  förfa  Skyds-Herrar,  och  fkulle 
vål  en  Chrifen  råka  til  at  döda  en  nf  dcfTa  hos  dem 
helgade  foglar,  få  Ikulle  han  löpa  fira,  at  komma 
i förre  olycka,  ån  gärningen  förtjänte,  falt  han  ock 
blefve  angripen  af  en  ifrig  Mufulman.  De,  fom 
aga  hus,  der  Storkarne  bygdt  fina  nå  fen , hållas 
för  et  folk  , fom  fått  for  våifignelfe  af  fin  Skapare, 
och  menas  vara  frikallade  från  all  olycka.  Et  fådant 
na  fe  värderas  mer  af  en  vidfkepeligTurk,  ån  om  han 
ägde  fälten  fulla  med  Får  och  Camelcr  $ men  man 
måfe  dock  förefalla  fig,  at  han  bör  hafva  dennåm- 
de  egenfkapen,  eljef  lärer  han  veta  hvilket  han  hel- 
dre  vil  hatva. 

Den  7,  Martii  befåg  jag  efter  middagen  Sksps- 
varfvct  i Smirna,  efter  där  var  et  Svenfkt  Ikepp  til 
at  kölhalas.  Jag  mifsbrukar  detta  namnet,  da  jag 
Etter  det  på  en  eländig  brygga,  den  Turkarne  lagt 
an,  vid  hvilkcn  Ikepp  kunna  vindas  omkull  til  köl- 
halning,  fom  icke  kan  Ike,  med  et  medelmåttigt 
fkepp,  under  iyo  til  200  Piafters  omkofnad.  Plat- 
fen,  öfver  hvilken  vi  ginge  både  bart,  och  hem,  rör- 
de mer  min  upmarkfamhet,  ån  berörde  ftålle.  Den 
beltod  af  ct  tämmeligt  vidiöftiat  falt,  fom  efter  ög- 
nafigtet  kunde  innehalla  et  Svänfkt  tunnelands  jord. 
Jag  anfåg  detta  fält  fåfom  en  ny  verld,  eller  en  ny 
tiiökning  af  den  bebodda  jorden.  Det  torde  vara 
fvart  at  finna  någon  plats,  fom  få  tydeligen  vifar 
Hafvets  aftagande,  fom  denna,  hår  kunde  jag  tyde- 
ligen fe  en  uttorkad  Hafsbotten,  fom  befod  aflera, 
upfyld  med  fnåckor,  och  aliahanda  fjo-kråk,  omkring 
hvars  bräddar,  eller  de  forna  f rander,  lågo  aliahan- 
da f agaf Kifelfenar,  fom  af  Hafvet  blifvitupvråkte. 
Har  hade  ännu  inga  växter  hunnit  rota  fig,  och  för- 

C 3 


van 


38  l7f°-  SMIRNA.  MartiL 

vnndla  fig  til  fvartmylla  * men  innom  fa  ar  år  jag 
forlakrad  , at  man  far  hår  fp  a t fe  ra  fom  i en  Trägård, 
h imta  frukt  utur  en  Vingård  eller  fk ara  en  Akcr, 
til  h vilket  lenare  Turkarne  gjort  en  god  början  vid 
vådtra  kanten  af  platfen,  dår  en  liten  rand  var  fadd 
med  korn,  fom  vaxte  frodigt.  Hela  den  plats,  där 
SmirnaStad  nu  år  bygd,  har  haft.  lika  upnnnelfe  och 
lika  utfigt  med  detta  falt.  Safom  ock  dels  Trägår- 
dar, Vingårdar  och  upplögde  åkrar.  Aldrig  kun- 
de något  fynd  vara  mig  kärare,  ån  dcå  jag  fant  vår 
Svenlka  Salting  ( Triglochin  p al  u fl  re  ) viddetta  falte:  > 
Norra  kant.  Om  jag  icke  med  ögonen  kunnat 
Ikonja,  och  al  landsfolkets  beråttelfe  icke  hörd  t be- 
kräftas, at  denna  plats  (lått  under  vatten  få  hade 
denna  växt  varit  tilråckelig,  at  hårom  öfvertyga  mig 
och  andra  , fom  känna  dcfs  natur,  och  veta  at  han 
1 hela  verldcn  vil  våxa  pä  fådana  Hallen,  dår  han 
kan  hafva  lin  nåring  i en  jord,  fom  ännu  liar  lämnin- 
gar af  Hafvets  fälta. 

Jag  åftundade  fe  NatoViens  inra  låge  och  ut- 
fgt,  innan  jag  begat  mig  från  defs  kuller,  och  re- 
fte  de rfo re  den  ii  Martii  til  Staden  M Agne  fl  a , fom 
år  g timmars  våg  belägen  ifrån  Smirna.  Jag  gaf 
mig  pä  vågen  vid  Solens  upgång  och  tog  i följe  med 
mig  en  Drogueman,en  Armenianfk  dräng  och  envåg- 
vifarc  : alla  voro  vi  vål  beväpnade,  fom  har  i landet 
år  brukeligt,  och  ofta  nödvändigt  vid  den  min  Hare- 
fa.  Vi  togo  ofs  häftar  af  Karavan , fom  går  alla 
• Ons-och  Söndagar  från  Smirna  til  Magnelia.  Lan- 
dets utieende,  fåfom  det  på  denna  (idan  kom  mig 
för  ögonen,  var  denna:  En  timas  våg  från  Staden, 
mötte  ofs  et  llort  flått  fält,  bevåxt  med  Ohveträn , 
och  på  nagra  ftällen  upbrukar  til  åkrar.  Omkring 
detta  falt,  lågo  några  Byar,  öfver  hvilka  cn  Aga  ha- 
de befälet , fom  hade  fit  fäte  i Barnaba , cn  af 

de 


1750.  MAGNESIA.  Mar  t ii.  39 

de  ftorfta  och  vackrafte.  Når  detta  varåndat,  bc- 
gynte  vi  at  fe  en  annail  (kapnad  på  landet,  och  den  ia 
belynnerlig  , at  jag  tsviflar,  om  någon  kan  inbilla  fig 
den  famma,  fom  icke  fett  Öfterlånderna.  Bårg  och 
dalar  omlade  härom  hvarandra,  på  famma  fått,  fom 
en  kan  fore  Hålla  ii  g,  at  bankar  och  djup  åro  blanda- 
de under  en  fvåfvande  bolja,  och  ingenftådes  år  låt- 
tare,  ån  hår,  atfe,  huru  det  fafta  land,  fom  vi  kal- 
la jord,  af  början  varit  Hafvets  botten.  Bargen  vo- 
ro til  fkapnad,  fomlige  ojämne,  ofvantil  platte  : en 
del  på  fin  yta  jåmnflätte,  och  hade  en  rund  kägel- 
aktig  fkapnad  (figura  conica).  På  långt  håll  (kulle 
mången  tagit  dem  for  hop  fat  te  af  fand,  grus,  lera 
eller  någon  jordart*  efter  de  åro  takte  med  (vart- 
mylla  och  växter.  Men  når  de  närmare  ålkådades, 
fick  en  fe  , at  den,  fom  hade  tagit  dem  for  jord  eller 
fandbärg,  hade  bedragit  fig  och  andra.  De  beftå 
fomlige  afen  fvartbrun,  grof,  los  Skiffer  ' Schiftus) 
fom  tydeligen  fy  nes  hopfatt  af  tunna  fkifvor,  och 
kunna  lätteligen  med  fingren  föndergnuggas.  Jag 
fint  lädana  (kifverbårg  utvid  vågen,  och  1 dem  oge- 
ment  ftora  brott,  fom  blifvit  uthuggne,  at  gencrfi 
bärgen  gora  våg.  Kalkjlen , fom  var  hvitaktig,  me- 
delmåttigt fin,  och  hade  grofva  gntftor,  var  den 
fterrnrt,  hvaraf  de  andra  bärgen  i Natolien  beftodo, 
i dem  blcf  jag  åfren  var  fe  några  ftora  brått-,  men 
oändeligen  (torre  myckenhet  lofa  ftenar  af  famma  art, 
takte  både  bärg  och  vägar.  Icke  eller  feltes  löla 
ftenar  af  Quapts,  Spat,  rodaktig  Kalkften,  Sand  (ten, 
Spat  och  med  Quarts  blandad  * utan  fans  til  myc- 
kenhet* dock  var  ren  klar  Qiiarts  något  fållfynt,  faft 
altid  i fårfkildta  Mycken.  Sådane  Gulbär  g , fem  vi 
mail  hafve  i Norden,  fy  nas  här  icke.  Svartmyllan 
gor  bfverfta  (korpan  på  alla  bärg , i hvilka  finnes  åt - 
(killige  växter*  men  ingen  år  få  allmän  fom  Arbutus 
Andrachne . Denna  bulke  betäcker  bårgen  ofveralt 

C 4 och 


4o 


J7fo.  MAGNESIA.  Martti \ 

och  våxer  i fådan  ömnoghet,  at  jag  aldrig  fett  nå- 
got falt  vara  lå  öfverhölgt  med  Enebårsbufkar  hos  ois. 
Dcfse  fenare  voro  däremot  här  få  fallfynte,  at  jag  på 
hela  vågen  knapt  fett  et  halft  tjog  dåraf.  Spanfk 
Tall  ( Pinus  Picea')  var  något  allmännare,  och  intog 
de  magrafte  ftållen.  Här  fyntes  dock  af  den  fam  ma 
merendels  unga  trän,  Alla  bårgen  lågo  obrukade, 
til  tecken  af  et  illa  håfdadt  land.  Vore  Natolicn 
ffarkt  bebodd,  och  folket  goda  hushållare,  få 
fkulle  man  fäkert  fe  dem  använda  fjelfva  bår- 
gen  til  nytta.  Hår  kunde  de  båfte  Vingårdar  an- 
läggas, af  det  (köna  (lags  Rankor,  fom  finnes 
omkring  Smirna.  Hår  fkulle  kunna  födas  en  myc- 
kenhet Får,  på  de  ftållen,  fom  for  defia  krea- 
tur åro  tjänlige  , dår  ( Feftuca  ovina ) L.inn<ei  får- 
gras  finnos  tilråckeligt.  Getter  fkulle  här  til  långt 
itorre  antal  kunna  födas,  ån  hår  åro*  ty  här  fkulle 
h varken  felas  dem  qviltar  at  bita  eller  grås  at  gnaga 
pa.  Ja,  om  all  annor  jord,  fom  hår  ligger  obrukad, 
vore  använd  til  åker,  få  fkulle  en  omtånkt  hushålla- 
re på  deiia  bårg  få  den  fkönafte  fad,  hälft  om  han 
med  Andrachne  ville  bränna  Svedjeland,  fom  vore 
en  fkog,  den  hän  låtteligen  och  utan  affaknad  kunde 
mifta.  Men  det  lårer  gå  några  mansåldrar  ut,  in- 
nan Äfiens  Inbyggare  behöfva  fä  i bränd  jord,  dar 
fä  god  tilgång  år , på  den,  fom  kan  plogas.  Dalar* 
ne,  fom  lägo  emellan  bårgen,  forekommo  mig  ej  få 
märkvärdige,  fom  fjålfva  bårgen.  Dc  beftodo  me- 
ra af  fmala  dålder,  fom  fkilde  et  bårg  ifrån  det  andra, 
ån  af  några  vida  och  flåtta  fält.  Jag  fåg  inga  fåda- 
na  ilätter  mer,  ån  på  z a 3 ftållen,  fom  dock  ej  voro 
ftora  eller  öfvervåxte  med  Andrachne.  Denna  lan- 
dets fkapnad  väller,  at  utfigten  år  hår  mer  underlig 
ån  bchagqlig,  och  at  vågarne  för  de  refande  åro  de 
aldraftyggafte  och  obeqvamligafte , dår  de  emellan 
fönaerbrutna  ftenar  ftadigt  målte  rida  up  och  utföre 

de 


4i 


i7fo.  MAGNESIA.  Martiu 

de  högfta  bårg.  Vi  foro  öfver  flcnlagda  gator  pä 
några  Italien,  fom  voro  fäfom  lämningar  af  gamla  verl- 
dens  omforg  for  fina  refandes  beqvämlighet.  Sten- 
bryzgor , anlagde  med  hvalt  och  pelare,  voro  pä  nägra 
ilällen  bygde  otver  fioden  - - de  iyntes  för  koftba- 
ra  at  vara  upråttade  af  det  folk,  forr.nu  llyrer  landet; 
det  kunde  lcs  at  det  var  et  arbete  gjordt  dä  landet 
varit  i fit  vålftånd.  De  hafva  ock  fordom  varit  mer 
nodvåndige  ån  nu,  dä  floden  mätte  varit  ftörre ; e- 
medan  vi  nu  ej  behofde  at  rida  öfver  dem  , utan  kun- 
de med  beqvämlighet  komma  öfver  vattnet  dem  för- 
utan* Krogar  feltes  ej  vid  vägen.  Vi  råkade  3 a 
4 (tycken;  men  de  hafva  intet  annat  at  lämna  de  re- 
fande  för  penningar,  än  Caffe  och  rent  Vatten, 
det  hvar  och  en  kunde  hämta  utur  källan  fjelf,  fom 
var  därbredevid.  Caffehufet  beltod  af  en  upftaplad 
ftcnhög,  öfvertåkt  med  enlöfhydda,  pä  hvilken  en 
Turk  gjorde  eld  för  Caffekannan  och  Tobakspipan, 
fom  jämte  vattulkälcn,  äro  de  endafte,  fom  en  til 
kroppfens  förnödenheter  kan  bekomma,  på  en  re  fa  i 
Turkiet.  Vin  och  Brånvin  åro  ohörde  fak  er  för  en 
Turk,  at  fålja  dier  gifva  åt  en  refande;  men  blif- 
ver  han  fägnad  med  et  glas  däraf , fom  en  refande  fö-» 
rer  med  fig,  få  ges  väl  den,  fom  glömmer  Religio- 
nens ftiängher,  lä  långe  han  fupe-r  det  famma.  Dock 
gör  merendels  en  Tui  k af  anfeende  och  eftertän- 
ka fig  lamvete  vid,  at  öfvértråda  det  Bud  i deras  Lag 
fom  förbjuder  dem  fl  ark  a drycker.  De  finnas  dock 
fiere  fom  anfe  nu  detta  för  en  lindrigare  befallning, 
ån  de,  fom  hålla  detta  för  en  af  de  lfråhgafle,  och 
når  den  hopen  bland  Turkarna,  fom  ej  aktar  fylleri  för 
fynd,  blir  få  talrik,  fom  den  år  hos  de  Chriftnafolk- 
flag,  få  -Ikal  lefnaden  bli  långt  eländigare  både  för 
dem  och  främmande.  Vi  Aego  af,  at  hvila  vid  et  af 
de/Ta  nallen,  och  jag  betjente  mig  af  detta  tilfallet, 
at  le  litet  omkring  mig, hvad  växter  Våren  hår  fram- 

C f bragte. 


42. 


i7fo.  M AGN  ESI  A*  Martti. 

bragte.  Saftan  (Crocus  fativus.  Hort.  Upf.  i r ) var 
den  förlla,  och  tillika  den  dyrbarafte  jag  iant.  Om 
jag  ej  mera  märkvärdigt  funnit  pä  hela  denna  refan, 
fä  tykte  jag  mig  nögd,  at  fä  fe  den  lamma  i iit  egit 
rike.  Den  ölterländlka  Safran  är  til  lit  fpecies  ej 
flcild  ifrän  den  Europeilka  ; men  defs  godhet  och 
kraft  i Medicinen,  har  altid  varit  högre  värderad, 
ån  den  fe  na  re  * darföre  ock  Dolis  håraf  är  mindre,  få- 
fom  den  är  flarkare.  Den  vaxte  hår,  juli  icke  få 
ymnog,  bland  bulkarna  af  Arbutus  Andrachne  ■,  icke 
höglt  uppä  bärgen,  utan  vid  deras  (lutning j icke 
i opna  (olhettan  , utan  där  den  hade  Ikugga. 
Färgen  däraf  var  öfveralt  blekgul  j men  jäg  har 
omkring  Smirna  lett  den,  fom  varit  mera  mörk, 
och  naftan  brandgul  Natolien  är  rik  af  denna 

* O • . o 

dyra  växt  , utan  at  kon  Ilen  har  dar vid  nagot  at 
lylla,  och  pä  villa  orter,  fom  omkring  Magnelia 
ät  nägden  af  Brulla,  famlas  däraf  en  anfenlig  myc- 
kenhet, fom  (kickas  til  andra  orter,  både  i Aiien 
och  Europa,  dock  har  jag  nog  anledning  -t  tvifla, 
det  alla  våra  Europeilka  Apothekare  aga  den,  (om 
härifrån  år  håmtad,  nar  vi  förelkrifva  Crocus  orien- 
talis. En  Medicus  tillika  med  Apothekaren,  kan  cj 
annat  ån  tv  i (la  om  defs  upriktighet,  ledan  den  gått 
igenom  några  Krydkrijmares  ( Droguillers  ) hanjjer, 
fom  jag  f)  el  t fett  huru  de  förllått  fin  konlt,  at  fpa- 
da  ut  en  vara,  fom  de  med  vinil  ej  kunna  fålja  ren. 
Darföre  om  någon  vore  angelägen  om,  at  hafva  O- 
rientalilk  Safran  oförfalikad  , fom  år  få  härligt  Mc- 
dicament;  fa  mafle  han  löka,  at  få  den  inur  för  (t  a 
hand  , iom  kan  bålt  lite  ifrån  de  nämnde  Städer,  och 
tillika  några  öar  i Archipel,  der  Safran  ånnu  växer 
ymnogare.  En' Medicus,  fom  cj  år  förfä  k rad  om, 
at  medicamentet  på  detta  fattet  är  IkafFadt,  lårer 
finna  öfverens  (läm  mande  med  förligtigheten,  at  hål- 
dre  förordna  den  Europeilka  (Crocus  biitannicusj 

i Hor- 


4} 


i7fo.  MAGNESIA»  Septemb. 

i Hörre  dolis,  ån  at  han  (hal  fkrifva  et  och  få  et  an- 
nat. Hyacintbus  (#)  (Jmithogalum  ( #)  voro  de  or- 
rige  Vårblommor,  jag  omkring  mit  hviloHålle 
plåckade.  Vi  kommo  til  Staden  kl.  3 efter 
middagen,  och  fingo  Hårbårge  i defs  forfla  Khan 
eller  Caravanferai  Hälle,  fom  fvara  til  nyttan  emot 
G ä H g i fv  a r c gä  r da  r i ChriHenheten , och  i h vilka  en 
retande  har  efter  landets  bruk  det  famma,  fom  ide 
lenare.  Det  var  et  valbygt  hus,  men  illa  vid  magt 
hållit , takt  med  bly,  och  ofver  hela  taket  voro  up- 
högde  runde  hvalf  vid  pafs  6 alnar  ifrån  h varandra. 
Bygnadén  var  2 våningar  hög.  I den  öfra  voro  Kam- 
rar för  folk , och  i den  andra  eller  nedra  Magaliner 
för  varor,  och  rum  för  hålfar.  Den  var  anlagd  i 
fyrkant,  och  inncflöt  en  (f or  fkön  gård , fom  midt 
uti  hade  en  god  fontaine,  fom  gaf  godt  vatten,  hvil- 
ket  år  det,  fom  Ollerlandlke  folken  äro  målf  ange- 
lägne om , at  hålla  vid  magt  för  lig  och  refande. 
Jag  fick  hår  för  (fa  gången  förnimma,  huru  en  refan- 
de blifver  hårbergerad  i Turkiet.  Vi  blefvo  upför- 
de  i en  Kammare,  til  hvilken  upgången  var  fvårare 
ån  til  de  höga  bårg,  jag  federmera  fteg  upföre*  eme- 
dan  jag  på  de  fenare  hade  en  falf  grund  at  Ifiga  på, 
men  här  löfa  up Hoplade  ftenar.  Defs  anfeende  var 
invårtes  fådan  fom  den  kunde  vara,  1 et  rum,  fom 
på  några  ioo:de  år  ej  hade  varit  omlagadt,  nämligen 
ifrån  lin  början,  och  kanfke  några  iooo:de  Månni- 
Ikor  villats  dåruti.  En  matta  af  Säf  lades  på  golfvet 
för  ofs  h vardera,  därpå  lade  vi  våra  fångkläder,  fom 
vi  fördt  med  ofs,  och  då  fågo  vi  alla  vara  Meubier, 
bord,  ftolar  och  fång.  De  göra  har, inga  vid- 
löftiga  an  Halter,  til  beqvåmlighet  för  refande,  och 
de  lefva  ändock  tåmmeligen  vål,  endaH  ovanan  gör 
någon  jvårighet  i början.  Mujelem  , få  kallas  högfta 
befalhafvaren  ofver  en  Had  i Turkiet,  var  den  föifte, 
hos  hvilken  jag  borde  göra  min  vifue,  at  lämna  ho- 
nom 


44  l7f °*  MAGNESIA.  Aiartii. 

nom  mina  befordrares  bref  från  hans  vänner  i Smir- 
na,  toch  at  gifva  honom,  fåfom  Hadfens  Styresman, 
tilkånna  mit  upfåt,  at  befe  Staden  och  defs  någd. 
Jag  gick  ftrax  tii  honom,  lämnade  honom  några  för- 
åringar,  fom  jag  medbragt.  Ingen  refanjie  vågar 
fig  til  någon  Turkifk  ämbetsmän,  i fynn erhet  om 
han  har  nagot  at  göra  med  honom , utan  at  han  törH 
tagit  den  omHåndighet  i akt,  at  tilfora  honom  några 
Ikänker.  Så  år  landets  bruk,  fom  det  åfven  varit 
hos  de  gamle  ÖHerlånningar,  hvilket  kan  fes  af  gam- 
la Teftamentets  Reiebefkrifningar  på  några  Hållen: 
Sockerbakelfe  (confi  turer)  Thé  eller  något  dylikt, 
åro  de  faker,  fom  en  refandc  vid  defla  tilfallen  kom- 
mer baft  til  våga  med,  och  fom  åfven  äro  välkomne. 
Når  jag  förH  kom  in,  var  han  begrepen  i et  ange- 
lägnare verk,  ån  at  emottaga  mit  befök.  Det  var 
at  gora  fin  bon  , hviiken  var  den,  fom  efter  den  Ma- 
homitanfka  Religionen  göres  en  Hund  for  Solens  ne- 
dergång,  och  ingen  Mufulman  låter  det  vigtigaHe 
årende  afbryta  detta  fit  goromål.  Jag  gick  dårforc 
bårt,  och  blef  af  hans  betjänter  ford  i et  hus,  dår 
en  Turkifk  bröllops  Högtid  firades.  Jag  blef  dår, 
få  val  fom  öfver  alt,  hvar  jag  kom  i Staden,  ganfka 
höfligt  emottagen.  Sjelfva  vigflen  eller  de  nygifte 
kunde  jag  ej  fa  fe.  De  åro  ganfka  få  af  Turkarna 
fjelfva,  mycket  mindre  någon  ChriHen,  fom  härvid 
få  vara  tilHådes.  Men  jag  fick  fritt  åfkådagåHernas  nö- 
jen, fom  anfiåltes  i det  Hora  förmak,  fom  altid  år 
utanför  Turkarnas  Kammare.  De  beHodo  hår,  fom 
annorHades,  i Mufik  och  dans,  fom  dock  var  nog 
främmande  i vår  fmak.  Spelet  beHod  i z:ne  fma 
Koppar-pukor,  och  en  art  ftråft  och  illa  låtande  hnc- 
kebräde.  Både  flagen  rördes  af  fpelmånnen  fä  ftarkt, 
at,  i et  ganfka  Hort  rum,  fom  var  öppit  på  alla  fi- 
dor,  kunde  ingen  höra  hvad  de  andre  talte  med  hög 
‘röH,  men  dår  var  ingen  liknelfe  til  ordning  eller 

fam- 


175°*  MAGNESIA.  Martti . 45* 

famljud.  Danfen  förrättades  af  en  enda  karl,  fom 
med  råtta  fages  kunna  danfa  for  alla.  Han  var  klådd  i 
fin  kårta  troja,  och  barfotad,  och  fag  ut,  lom  cn 
Turkifk  Krigsman.  Han  holt  i hvardera  handen  2:ne 
trå-fkedar.  1 denna  ruftning  hoppade  han  omkring 
midt  i fålen  , och  rorde  åfven  få  fladigt  hufvudec 
och  armarna,  fom  fotterna,  fiimt  gjorde  tillika  mån- 
ga bogningar  på  f]elfva  kroppen  fram  och  tilbaka, 
och  åt  fidorna.  Han  holt  fkedarna  få  emellan  fin- 
gren, at  han  fom  oftafi  kunde  flå  dem  tiifamman, 
h varje  2 på  fin  fida,  fom  jämte  den  hårda  Mufik  gjor- 
de et  låte,  fom  for  främmande  oron  juft  icke  var 
det  behageligafte.  Så  mycket  jag  kunde  märka,  få 
bellod  florfla  nojet  dåruti,  at  fe  huru  en  månnifka 
kunde  i fulla  | timmar  uthärda  med  en  få  ftark  ro- 
reife,  vid  hvilken  kropp  och  alla  lemmar  på  en  gång 
voro  i fullt  arbete.  Det  år  altfa  ännu  qvar  hos  detta 
folk , hvad  fom  hos  de  gamla  deffii  länders  inbygga- 
re var  brukeligt,  at  deras  florfla  luflbarheter  beilo- 
do  i,  at  vifil  och  fe  kropfens  flyrka  och  öfning.  Jag 
gick  tiibaka  til  Mufelem,  och  fick  nu  hos  honom 
tiltråde,  fiunt  blef  emottagen  med  mycken  hofiig- 
het.  Han  var  vid  den  ålder,  at  hans  Myftacer  nyfs 
begynte  fpricka  ut,  och  hade  altfå  nog  tidigt  kom- 
mit til  en  få  anfeenlig  beflållning,  Vågen  år  den 
famnra  til  ämbeten  bland  Turkarna,  fom  hos  andra 
folkflag.  Stundom  hjälpa  fortjånfler  ; men  oftafi: 
fiågt  , rikedomar  och  magt.  Kara  Ös  man  Og- 
lou,  en  af  de  mårkvårdigafte  perfoner  under  Tur- 
kifk a Regeringen  på  denna  tid,  var  hans  fader.  Han 
hade  funnit  utväg  genom  fit  anfeende,  at  fkaffa  fig 
befälet  ofver  hela  den  delen  af  Natolien,  fom  flråc- 
kcr  fig  från  Smirna  til  Brufie  (Bourfc),  och  hade 
vid  den  omväxling,  fom  Turkifk  c Kej faren  i år 
gjort  med  ämbetsmän,  uträttat  få  mycket,  at 
fian  blifvit  for  ordnad  til  Mufulem  i Magnelia,  där 


4* 


iyyo.  MAGNESIA.  Mart  ii. 

han  lämnade  i fit  ftålle  denna  fin  Son,  och  fkickade 
fin  Mag  til  Smirna,  fom  hittils  varit  i Magnclia. 
Han  Ijelf  bodde  i KyrkagatCh,  en  by  idagsrefor  i frän 
Magnefia,  fom  har  de  rikafte  och  fkönalte  Bomuls- 
planteringar  i Natolien.  Han  kunde  firax  boda  upp 
200G0  man,  fom  llodo  under  hans  befal,  och 
til  inkcftnfter  gaf  rycktet  honom  1200  Piaftcr 
om  dagen.  Det  var  nu  vid  Solenes  nedergång, 
och  altfä  den  tid,  dä  Turkarne  höllo  fin  aftonmåltid * 
ty  tog  jag  mit  aftråde,  fedan  jag  blifvit  anmodad , 
at  dårpä  komma  tilbaka.  Jag  fiant  ej  at  lliga  ned  af 
foffan,  och  komma  til  doren,  innan  bordet  var  dn- 
kadt,  och  2 råtter  flutadc.  Turkarne  åta  med  en 
otrolig  hailighet.  Jag  vet  at  en  malt  d af  några  och 
tiugo  råtter,  har  blifvit  flutad  innom  en  fjerdedels 
timma. 

Innan  jag  något  vidare  kunde  taga  mig  fore, 
borde  jag  fortlätta  min  vifite  hos  Mufeiem.  jag  var 
fåfom  Medicus  ganfka  väl  anfedd  hos  honom,  hvilket 
exempel  icke  allenaft  alla  hans  betjänter,  utan  ock 
hela  ltadcn,där  jag  gick  fram,  cfterfolgde,  och  långt 
ifrån,  at  någon  Ikulle  peka  fingerat  mig  eller  min 
betjänt,  och  ropa  Jaur  ( otrogen),  fom  eljefl  år  et 
allmänt  bruk  hos  Turkarna  mot  de  Chriflna,  i fyn- 
nerhet  då  de  fe  en  iråmmande,  fä  horde  och  fåg  jag 
mig  ofveralt  utmärkas,  fåfom  Hekim  Pachi.  Jag  åt- 
not  dock  ej  denna  hoflighet  forgåfves.  Han  fjelf, 
fåfom  den  fornåmfte  i Staden,  började  at  mycket 
forgfålligt  Iråga  mig  om  fin  helfa,  och  åfvcn  itorlla 
delen  al  hans  Hof  folk,  och  fä  många  i Staden  jag 
kom  at  tala  vid , fölgde  hans  efterdome.  Det  år  nog 
allmänt  bland  Turkarna,  åfven  hos  Graekerna,  at  vara 
fjuka,  fä  fnart  de  få  tala  vid  någon  Läkare.  De  mälle 
åro  fallne, och  en  llor  del  angripne  af  Hypochondrie, 
och  fom  den  har  med  fig,  at  man  altid  tviflar  om  fin 

hel- 


47 


ijfo.  MAGNESIA.  Martii. 

he#lla,  i fynnerhet  på  landet, och  i de  fmårre  Ståder, dår 
man  kan  Ike  en  gång  eller  aldrig,  får  fe  någon  fom  har 
forltånd,  at  gifva  dem  belked  om  deras  tilllåndj  få 
år  cj  underligt,  om  de  åro  nyfikne,  och  at  en  Lå- 
kare  hos  dem  blir  både  välkommen  och  fyflofatt.  Det 
behofves  ej  at  begåra  kanna  på  Pulfen.  Det  forlla 
den  gor,  fom  vil  veta  huru  det  ftår  til  med  fig,  år 
at  han  blåttar  armen,  och  räcker  fram  honom.  Jag 
vet  ej  hvar  de  lårt  detta,  fom  ofta  i all  fin  tid,  och 
h vilkas  forfåder,  många  til  åfventyrs,  aldrig  vifåt  fig 
for  någon  Låkare,  fom  forflått  at  domma  eller  kän- 
na efter,  huru  deras  puls  gått.  Om  jag  far  lof  at  gif- 
fa,  fy  år  det  en  lämning  af  Foråldrar  til  barn,  alt 
ifrån  den  tid, den  flora  Läkare-konllens  Mirakel,  hår 
rådfrågades,  fom  fatte  få  flort  och  förnuftigt  vårde 
på  Pulfens  utforfkning  ( exploratio  pulfuum  ),  hvilken 
var  en  af  de  vigtigafle  delar  af  deras  vetenfkap.  Jag 
har  ej  fvårt,  at  forellålla  mig,  huru  den  ftore  Läka- 
ren från  Stankio  ( olim  Cous  ),  til  at  inhämta  en  full- 
komlig förf  arenhet,  på  hvilken  han  bygde  all  fin  ve- 
tenfkap, här  i landet  infordt  det  bruk,  at  få  fnart 
någon  fjuk  rådfrågat  honom,  har  han  underfokt  hans 
puls,  hvilket  han  fortplantat  på  fina  lärjungar,  fom 
fedan  utfpridt  det  bland  folket,  hvilket  behållit  det 
in  til  denna  dag,  utan  at  veta  hvarfore,  på  fammafått, 
fom  det  fkedt  med  Ceremonier  i Himla-Låran,  bland 
mänga  folkllag,  hvilka  åro  i behåll,  fall  ingen  af  dem, 
fom  ofva  dem,  vet  hvårifrån  de  kommit,  eller  for- 
ftår  hvartil  de  tjåna,  ledan  de  genom  tidernas  om- 
växling blifvit  utodde , fom  forfl  infordt  och  fort- 
plantat dem.  Jag  gaf  min  Mufulem  medicamenter , 
fom  jag  fordt  med  mig  från  Sverige,  at  flyrka  ma- 
gen-, emedan  han  klagade,  at  han  var  fvag,  och  full 
med  11  em.  En  Frulluga  if  ljålar  flark,  hvilken 
han  vid  få  tidig  ålder  lagt  fig  til,  var  nog  mågtig 
at  gora  en  forfkåmd  magaj  men  jag  vil  icke  råda  nå- 
gon 


48 


i7fo.  SMIRNA.  April. 

gon  af  minå  med  b foder,  fom  kunde  komma  i dylik 
händelfe,  at  gifva  rad  ät  en  Turkifk  Magnat  om  dels 
helfä,  at  läfa  denna  texten  * ty  det  kunde  låtteligen 
fke,  at  han  blefve  Martyr  for  lin  fann  ing  v Härar 
balt  at  tanka  och  göra  det,  fom  en  finner  vara  tjän- 
ligaft  5 men  tala  det  minfta,  fom  möjeligt  är.  Hår 
emot  gaf  han,  fä  fom  Herre  öfv  er  Staden,  mig  frihet, 
at  obehindrad  gå  öfveralt,  och  fe  alt  hvad  jag  åftun- 
dade,  och  lofvade  at  draga  förforg,  at  bargen  och 
andre  platier,  dår  jag  tänkte  Botanicera,  fkulle  vara 
llkre , fom  var  för  mig  den  balka  belöning  jag  kun- 
de iftunda. 

Gradd  fke  och  Armenianilke  Kyrkorne  hade  i denna 
vecka  (den  12  April)  fin  Domme Ivecka  ( La  fanta 
fettimana).  De  följa  gamla  flylen,  åfven  fom  vi  i Sve- 
rige 5 men  vår  Celjianjka  förbättring  at  Svenfka  Ca- 
lendern  gaf  ofs  i år  Påfkan,  och  Faftan  lika  med  Ca- 
tholiker  och  andra,  fom  följa  nya  ftylen.  De  Cere- 
monier, fom  ofelbart  utgöra  det  måltå  af  de  hårftådes 
Chriltnas  Gudstjånft , vifte  fig  alla  delTa  dagar  mer, 
ån  någon  annan  tid,  nu  nämligen,  då  tiden  fordrade, 
at  de  fkulle  vara  i fin  ftörfta  andakt*  De  gä  må  fl 
alla  dårpå  ut,  och  åro  af  ålderdomen  inrättade,  at 
lifligen  vifa  och  föreftålla  alt  det,  fom  Hifloricn  be- 
rättar fkrifteligen  om  CHRIST1  lidande,  upftåndel- 
fe  och  Hans  drapcliga  gärningar.  Om  Skärtorsda- 
gen firades  åminnclfen  af  fota-tvagningen  1 båda  For- 
lamlingarna.  Om  Långfredagen  förellältcs  begraf- 
ningen,  aldcles  efter  bok  ila  fv  en.  Om  Påfkadagen 
viltes  perfonligen,  huru  det  gick  til  då  CHRI- 
STUS  upltodj  dock  förelfåltes  icke  FRÄLSAREN S 
perfon  af  någon  mannifka,  utan  den  var  målad  på  en 
tafla,  med  en  fana  i handen,  fom  bars  af  Pre  ft er, 
Gnekerne  hålla  åfven  proccftioner $ men  drifta  fig  ej 
at  gå  längiv  ån  omkring  kyrkan,  1 ftållet  Catholi- 

ker- 


4P 


i7fo*  SMIRNA.  jrfpriL 

lcerne  gå  fritt  hela  Franlka  gatan  igenom  fråir  Capu- 
cinernas  til  Jefuiternas  Klofter.  De  hafva  den  fri- 
heten, fäfom  underfåtare  af  Europeifka  Mngter  3 men 
Grackerne  falom  Turkilka  Kej farens  egne  underfå- 
tarc  tillätes  det  icke.  Jag  fåg  Fota-tvagningen  förrät- 
tas klockan  1 1 for  middagen  af  Graddika  Bilkö- 
pen, i deras  ftorlta  kyrka  St.  Photini , fom  på  detta 
fättet  gick  til:  Sedan  MålTan  var  hällen,  fom  Iked- 
de  i Sakriltian,  hvaraifc  Prålterne  och  Bilköpen  en- 
farnne  begingo  nattvarden,  kommo  12  Prålter  utur 
Sakriltian,  klådde  i Måfshakar,  hade  pä  hufvudet 
fina  Prålterliga  myllor  med  flor  ofverholgde,  fom 
år  Graekifka  Pråfternas  hufvudbonad.  Dette  intogo 
fina  flållen  på  en  upbygd  Theater,  3 trappfteg  hdg, 
bygd  i fyrkant,  där  de  fat  te  lig  på  2.:  ne  bänkar,  6 
på  h varje  lida.  Bilköpen  kom?  en  liten  Ilund  däref- 
ter, klådd  i fin  fulla  Ikrud,  med  2,  om  icke  3 Chor- 
kåpor,  med  vidhängande  fmå  Bjelror,  med  Bilköps- 
mylTa  af  förgylt  filfver,  och  rikt  med  ftenar  beprydd; 
fin  Bilköps  ilaf  i handen,  beledfagad  af  4 Prålter. 
Han  lleg  up  på  Theatren,  och  intog  fin  fiol  fråmft , 
få  at  han  hade  fina  Abbotar  fram  f5r  lig  på  båda  lidor. 
I det  famma  lleg  en  gammal  man,  fom  varit  Bilköp 
på  annat  ftålle;  men  blifvit  af  Turkarne  affatt,  up 
på  Predikftolen,  fom  var  midt  emot  Theatren,  klådd 
i Chorkåpa,  beledfagad  af  4 Pråller,  och  hade  med 
fig  Evangelifternas  (krifter  på  Littcral  Graddika 
handfkrefne  i foliant,  inbundne  i et  ptågtigt  lilfv^r- 
band.  Så  fnart  han  var  gången  af  linBilkopliga  llol, 
vifade  någre  förnäme  Graekcr  rnig  den  hoflighet,  at 
de  låto  mig  intaga  den  famma,  hvarifrån  jag  vål  kän- 
de fe  alla  Ceremonier.  Den,  fom  vil  föreftålla  lig 
Bilköpen,  fom  vår  HERra  Chriltus,  och  de  12  Prä- 
fterne  fåfom  Hans  Apolllar,  och  låfä  beråttelfen  om 
denna  A6t  hos  Evangelilterna  j få  kan  han  lått  begri- 
pa huru  alt  gick  tif  Hiltorien  om  Chrifti  fot-tvag- 

D*  ning 


fo  i7?o,  SMIRNA.  April. 

ning  värden,  fom  maffådes  af  Pråften  på  Prådikfto- 
len,  och  få  fort  han  fade  hvad  Frälfaren  gjort,  gjor- 
de  den  andre  det  efter.  Judas må  (te  äfvenvara  med,at 
fylla  antalet  af  de  :i  Heliga  Mån , men  hans  Perfon 
ville  icke  gerna  någon  Prält  i^lada  lig  uppenbarli- 
gen, utan  han  hade  modan  val  beiön:  * dårfore  måite 
den  af  de  andeliga , fom  påtager  (i  g at  vara  Judas  cn 
liten  Hund,  betalas  med  if  Pialter.  Det  vore  en 
mojelig  lak,  om  det  gingo  ofver  med  at  heta  Judas  i 
Kyrkan,  få  långe  han  låter  tvätta  fotterna j men  han 
far  gerna  behålla  namnet  i all  lin  lifstid.  Petrus  gjor- 
de lithodiga  afilag,då  den  delen  af  Texten  lalles,  fom 
angick  honom  j därföre  voro  de  ej  mer  ån  ii,  fom 
bletvo  tvättade.  Bilköpen  tog  lina  Chorkåpor  på  lig 
igen,  och  (lot  med  en  vållignelfe,  fedan  han  fjelf 
hade  tvåttadt,  torkat  och  kylt  deras  fotter,  fom  vo- 
ro hans  ringafte  medbroder,  och  de  däremot  haft  den 
åran,  at  kyfia  hans  Bilkopeliga  hufvud,  eller  rättare, 
moflan,  hvarmed  Acten  var  ilutad.  Under  hela  a- 
£ten  brunno  ganfka  många  flora  och  fmå  vaxljus  i 
hela  kyrkan,  och  en  oåndelig  hop  med  lampor.  Bi- 
lköpen f]elf  hade  tre  fmå  vaxljus  i handen,  fatte  i 
korsvis,  och  hvar  Prålt  bar  åtven  (it.  Forfamlingen 
fong  chor  vis  lina  hymnos:  men  med  lin  Gradufka 
Meiodie,  hvilken  vål  år  den  omkeligafle,  fom  en  o- 
Van  någonfi n kan  hora.  Buller  och  oljud,  fom  äfven 
gick  til  örfilars  utdelande,  feltes  icke  medan  detta 
påftod.  I en  Grsekifk  kyrka  har  folket  icke  tilfalle 
at  fofva,  fom  likväl  ofta  plågar  fke  i andra  v i (Ta  Reli- 
gioners kyrkor j emedan  de  målle  (tå,  och  va- 
ra i cn  ftändig  rorelfe  med  korfar.de  och  bugande ; 
men  dc falla  i det  Hållet  på  den  andra  extremiteten,  at 
vara  for  mycket  vakande.  Jag  fåg  Grekernas  Natt- 
vards-gdng,  då  jag  gick  utur  kyrkan.  Vigde  Prålter 
åro  de  cndafte,  fom  med  egen  hand  få  brödet  och 
vinet,  hvilka  gifvas  dem  af  Bilköpen.  Detta  (ked- 

• de 


l7fo.  SMJRNA.  dpril.  71 

de  i dag,  fom  förr  år  fagt , innan  fot-tvagningen. 
Brödet  var  af  h vete,  tjolct,  härdt,  i fma  kakor  af  £ 
quarters  diameter  j och,  fom  jag  kunde  tyck.*; , at 
det  flaget,  fom  Europeifke  Skeps-Capitainerne  i 
Smirna  låta  baka  til  Skepsbröd,  h vilket  eljeft  aldrig 
brukas  af  folket  i landet.  Kakan  bröts  af  Bilköpen 
i några  fmårre  (tycken.  De  togos  af  Pråiterna,  fom 
ftodo  runde  omkring  altaret,  hvilka  beto  dåraf  en 
bit,  och  togo  därpå  vinet*  fom  åfven  Bilköpen  gaf 
dem.  Folket  Communicerades  af  cn  Prålt  efter  fot- 
tvagnings  aöten.  Han  tlod  i et  litet  Capell,  fom 
var  utmed  Sakriftian,  öpnade  en  lukka,  genom  hvil- 
ken  han  utdelte  Sacramentet.  Han  hade  bröd  och 
vin  blandadt  tilfammans  i en  Silfver-kalk  , afhvilket 
han  gaf  en  Thé-lked  full  åt  hvar  och  en,  fom  kom 
fram,  hvilket  (kedde  i detfamma,  fom  folket  ftor- 
made  aldramåft  utur  kyrkan  , och,  hade  juft  lin  våg 
förbi,  der  det  förrättades,  hvilket  icke  jufl  tyktes 
Vara  den  båda  inrättning  vid  et  få  vigtigt  verk. 
Skriftermålet  hade  förut  blifvit  förrättad  t,  och  fker 
det  hår,  fom  i Latinlka  kyrkan,  med  hvar  och  en 
lårlkildt  (confeffioauricularis).Graekilka  kyrkan  påläg- 
ga barnen  , få  fnart  de  kunna  tala,  at  låta  fkrifta  fig, 
och  gifva  dem  åfven  nattvarden.  Armenianer- 
ne  förrättade  famma  Aét  efter  middagen.  Men 
den  hade  ej  på  långt  når  det  anfeende,  fom  Greker- 
nas. Den  (kedde  framför  altaret  i kyrkan,  af  en  i- 
bland  de  fornåmfta  Pråfter*  emedan  dc  här  ej  hafva 
någon  Bilköp  boende,  utan  hålla  fig  däruti  gemen- 
famt  under  andra  Förfamlingars  Bilkopar,  fom  då  och 
då  refa  hit.  Dår  hölts  förft  en  måfla.  Pråften  var 
klådd  i Chorkåpa  och  Ceremonie-möffa  af  filfver : 
fatte  fig  ned  på  en  tapet,  och  framför  honom  flod  en 
lånd  fiol,  i h vilken  den  ene  efter  den  andra  fatte  fig 
af  dem,  fom  (kulle  tvättas.  Deförfte,  fom  blefvo 
tvättade,  voro  izPråller,  och  fedan  gick  odmjuk- 

D z he- 


52 


ijfo.  SMIRNA.  Jpril. 

heten  längre,  ån  hos  Grackerna * emedan  hår  låmna- 
des  (amma  frihet  ät  hela  Forfamlingen,  utan  åtlkil- 
nad  imelhn  den  rikafte  Köpman  och  den  fam  tia  lf  all- 
dräng, afhvilka  2:ne  (lag  denna  Forfamlingen  fnart 
fagt  beflår.  Pråfterne  tvättade  och  torkade  fotter- 
na, och  lmordc  dem  med  fmor,  fom  fades  vara  gjordt 
af  den  förfla  mjölken,  fom  tages  af  en  ung  ko.  Den 
tvättade  och  fmorde,  k ylle  Präftens  hutvud,  gick 
nogd  bart,  och  Lämnade  rum  åt  en  annan,  hviiket 
de  fade  mig,  (kulle  dröja  långt  frampå  natten.  På 
båda  iidor  om  Pr  alten  var  en  hop  med  folk,  unga  och 
gamla,  fom  fungo  näfran  i famma  ångfliga  Melodie, 
fom  Graekernej  men  i Armenifka  fp  raket,  hviiket 
ock  brukas  vidderas  Gudstjänlh,  är  Literal  Armenia- 
nifka,  fom  år  få  mycket  ådkildt  ifrån  det,  de  i all- 
mänhet tala,  fom  Literal  Graekilka  ifrån  det,  fom 
dageligen  talas.  Ordning  och  fkickelighet  togs  min- 
dre i akt  hår,  ån  hos  de  förra.  Hvilken,  fom  förd 
kom  åt,  begynte  at  (junga,  och  vid  ak,  fom 
(kulle  goras  med  Pråfternas  af-och  påklädande,  lju- 
fens  uptånning  m.  m.  marktes  den  ena  fpringa  kors 
om  den  andra.  Hår  voro  icke  få  många  ljus , i an- 
feende  til  kyrkan,  fom  år  (lor,  (kön  och  präktig, 
mot  hvilken  Grekernas  ingalunda  gar  up.  Det  åi- 
(keliga  könet  vifar  (ig  aldrig  uppenbarligen,  vid  de 
Öfierlånd(ka  Chriftnas  Gudstjänft,  eller  blandar  (ig 
i hop  med  manfolket  > men  finna  (ig  altid  tililådes 
i kyrkan,  där  de  hafva  Läktare  för  (ig  allena,  fram- 
för h vilka  åro  bygde  tråfkrank  , få  at  de  kunna  fc 
alt  hvad  fom  förehafves , men  blifva  icke  fedde  til- 
baka. 

FRÄLSARENS  Brgrafnings-JlR  firades  afGrse- 
lcerna  den  13  efter  middagen.  Ev^e  döttrar  haf- 
va i kraft  af  EvangcliUka  Hidorien  fig  förbehållit, 
at  enfamne  begå  denna  Ceremonie,  det  år  ock  (kå- 

ligt* 


ijfo.  SMIRNA,  Jtpril.  fi 

ligt;  emedan  Naturen  har  gjort  dem  fkickeligaft 
därtil;  fom  härvid  fordras,  nämligen  at  gråta.  Hu- 
ru många  de  voro,  fom  fullgjorde  lin  fkyldighet,  år 
jag  icke  i (tand,  at  berätta;  emedan  jag  ej  älfunda- 
de  at  gå  dit  in*  Skränet  gaf  ofmak  på  långt  håll,  och 
dår  var  intet  behageligt  at  åfkåda;  ty  de  voro 
hölgde.  Huru  mycket  gick  af  hjärtat  vet  jag  ic- 
ke. Jag  (kulle  tro  at  detta,  fom  alt  annat,  var  gjord: 
högtiden  til  prydnad. 

yirmenianerne  höllo  den  14.  fom  var  Pafkafton,  eK 
ter  middagen  , en  (tor  och  präktig  måflä,  vid  hvil- 
ken  jag  var  tilftådes.  Ifrån  början  til  (lutet  gick  dår 
få  til:  I Choret  nedanför  altaret,  fattes  en  Pulpet, 
på  hvilken  lades  EvangeliPBoken,  fkrefven  på  litte- 
ral-Armeniani(ka,  inbunden  i foliant  i rödt  gull-moir. 
På  ena  (idan  af  denna  Pulpet,  fattes  en  låndltol,  hvil- 
ken intogs  af  den  förnåmita  Pråften,  fom  (kulle  i (fal- 
let for  Bifkopen  fora  (fyrelfen  vid  Aften,  klädd  i fin 
Pråflerliga  fvarta  Kappa,  och  hufvud-dok.  På  hvar- 
dcra  (idan  om  honom  lätt  en  Praff  på  golfvet,  klådd 
i famma  drågt.  Sex  vigde  Pråiter  gingo,  den  ene 
efter  den  andra,  fram  til  Pulpeten,  af  hvilka  fomlige 
låfte,  fomlige  maftade  et  (tycke  ur  boken*  De  voro 
klådde  i (ina  fvarta  Praff  kläder,  och  når  de  började 
fin  tjånff,  hångdes  på  dem  en  vacker  C horkåpa, 
hvilken  den  ene  lämnade  åt  den  andra.  På  båda  fi- 
dor  om  Pulpeten  hollos  vaxljus  af  en  Prå(t,  klådd 
i Chorkåpa  och  Ceremonie-möfia,  famt  några  goflär, 
klådde  i hvita  (kjortor,  med  korfs  beprydde.  Når 
defse  lyktäde  fin  omgång,  (tego  1 2, unga  vackra  karlar 
fram  til  famma  (f alle , klådde  i hvita  fotlida  (kjortor, 
firade  på  rygg  och  armar  med  röda  kors.  De  gingo 
med  bart  hufvud,  voro  rakade  jåmt  mad  öronen,  och 
hade  öfverft  en  platt,  fom  de  Romerfke  Munkar 
bruka.  Efter  den  underråttelfe  jag  kunde  få  om 
deftä,  få  voro  fomlige  af  dem  åmnefvånner  til  det  an- 

D 5 de- 


f4  iyyo.  SMIRNA.  Jprih 

deliga  ftåndctjmen  fomlige  voro  gemena  drångar,  fom 
dock  hade  den  formon,  at  de  befökt  de  heliga  orter 
vid  Jerufalem , och  forvårfvat  fig  namn  at  Hadgi. 
Alle  voro  vakre  och  val  vuxne  ynglingar,  lom  hade 
anfeende  at  at  vara  (kickeligare,  at  ftå  under  en  Öf- 
verftes,  ån  en  Biotops  befäl.  Når  de  gingo  fram , 
kylte  hvar  och  en  Vice-Bilko-pens  arm,  hvilket  de 
åfven  togo  i akt,  då  de  gingo  tilbaka.  De  måftade 
eller  låfte  hvar  och  en  fit  ftycke  ur  boken,  påfamma 
fått,  fom  de  forre,  och  emellan  hvar  och  en,  fteg 
en  af  de  Pråfter,  fom  iutto  på  golfvet  up,  och  fade 
några  ord,  3 gånger  de  fam  me.  Jag  forftod  ej  hvad 
det  var  3 men  fom  de  fade  mig,  fä  värdet  Gloria. 
Deras  fång  blef  ändad.  Derpå  iteg  en  af  dem,  fom 
åfven  tilrorene  m iflat,up  et  trappfteg, då  han  ftannade 
framför  altaret,  hvilket  ånnu  var  tilflutit  med  en  gar- 
din. Når  han  dår  maffat  et  ftycke  ur  fammabok, 
börjades  nedanfore  Altaret  en  vocal  och  Inftrumen- 
tal  Mulik.  Denna  fenare  beftod  af  et  ftags  fmå  järn- 
ror,  ej  olika' Nyckelharpor , fom  (logos  tillammans, 
och  tvånne  runda  måffingsplåtar,  fom  efter  någon 
takt  llogos  ihop.  Denna  Mufik  år  Turkilk,  och  gif- 
ver  bland  fång  icke  juli  et  fåaldeies  obehageligt  ljud. 
Då  och  då  hördes  några fmåkläckorjåm vål  klinga.  Når 
Mufiken  en  ftund  pållått,  och  var  fom  ftarkaft,  6p- 
nades  tapeten  eller  gardinen  med  hvilken  almrets 
niche  var  hit  intii  tåckt.  • Når  den  var  öpnad , 
fick  man  fe  en  gammal  hederlig  Pråftman,  pråg- 
tlg  med  gyllende  Bifkops-mofta , prydd  med  vackra 
ftenar,  hvilken  ftod  et  ftycke  från  Altaret.  På  bå- 
da fidor  om  honom  ftodo  z:ne  Pråfter  i fvarta  kläder, 
och  närmare  intii  honom  ftod  den  Pråften , fom  til- 
forene  var  vid  Pulpeten  med  rokelfe-kar,  och 
ljus  i händerna.  Pråften  begynte  at  mäfta,  och  dela 
ut  vålfignelfer , fom  med  fång  och  Mufik  fvarades  af 
Forfamlmgen.  Efter  en  liten  ftund  blcf  Sacramentet 

fram- 


I7f0.  SMIRNA.  jfpril. 

framburit  utur  et  rum,  fom  var  bakom  Altaret.  Det 
bars  af  en  de  unga  omtalta  lärjungar,  fom  förde  det 
uphögdt  jämt  med  fit  hufvud,  och  fatte  det  på  al- 
taret. I det  famma  kom  en  annan,  och  tog  molfan 
afPråften,  hvars  fylla  var  nu  at  vålfigna  Sacramen- 
tet , och  vifa  det  för  Förlamlingen.  Hvar  och  en 
tände  nu  up  fit  ljus,  fom  tilforene  för  penningar  vo- 
ro utdelte  i hela  kyrkan,  och  al  de  ljufen,  fom  voro 
til  anfenlig  myckenhet  och  ftorlek  på  Altaret , tän- 
des z och  i i fånder  up,  få  fort  det  led  med  Ceremo- 
niernas förrättande.  De  ftörfte,  fom  ftodo  framför 
Altaret,  och  hade  vid  pafs  en  half  fot  i tvårflrek, 
tändes  up  då  Sacramentet  vålfignades.  Dock  voro 
icke  defamme,  fom  brunno;  utan  de  hade  fatt  fift 
fmårre,  vid  deras  öfverfta  ända,  fom  uptåndes.  Måfs- 
ning  afPråften,  och  fång  af  Förfamlingen  fortlättas 
fedan  til  hela  A ölens  flut.  De  Präfter,  fom  ftodo 
påftdorna,  hade  en  rund  plåt , hopfatt  af  bjällror, 
fållad  vid  en  lång  itång,  med  hvilken  de  gjorde  vis- 
fa fvångningar  och  Hamrade,  då  något  vigtigt  förena- 
des. Präften  med  rökelfe- karet  efterfatte  ej  eller  fin 
fkyldighet,  at  fiere  gånger  vefta  och  utdela  fina  håf- 
vor,  både  åt  Altaret  och  Choret*  Förlåten  drogs 
omfider  igen,  til  tecken  at  alt  var  flutadt,  och  at 
hvar  och  en  kunde  bege  fig  til  fit.  Tvånne  fmå  Al- 
tare voro,  et  på  hvar  fida  om  det  ftörre,  vid  hvilka 
ingen  Ceremonie  förrättades*,  men  i et  ftort  fkönt 
Capell,  utanför  kyrkan,  hölts  måfta  af  andra  Präfter 
för  dem , fom  ej  hade  rum  i kyrkan. 

Den  15  börjades  PASKA  Armenienarnas  och 
Grxkernas  högtid.  Det  var  vårdt  at  fe,  huru 
den  firades  af  de  fe  na  re ; emedan  det  utmärkte  hu- 
ru mycket  ännu  ar  qvar  hos  denna  Nation,  af  defs 
forna  böjelfe  til  yppiga  luftbarheter  vid  fina  hög- 
tider. Den,  fom  vet  hvad  fom  berättas  om  deras 
förfader;»  BacchanaUer  etc.  kan  hår  fe  qvarlefvor  ?S 


f6  T7fo.  SMIRNA.  JpriL 

dem  hos  deras  efterkommande.  De  köpa  fig  frihet 
af  fin  ofverhet  Turken,  at  utan  hinder  få  fortfåt- 
ta  fina  nöjen.  Dårföre  gifva  de  i Smirna  hvart  år 
en  pung  foo  Riksdaler)  til  Mufulem*  men  i Con- 
itantinopel  betala  de  s å 6 pungar*  Emot  denna 
afgift  hafva  de  frihet  öfver  alt,  at  i hus  och  på  ga- 
tor, fupafig  fulla,  llåfs,  danfa,  fpela  och  göra  alt 
hvad  deras  hjärta  lyfter,  det  de  ock  mårkeligen 
veta  at  ftålla  i verket.  Sällan  aflöper  någon  Påfkhelg 
i Conftantinopel,  dåreft  icke  någon  fåtter  lifvet  til, 
då  den  ene  mördar  den  andra  i fit  raferi.  Påfk-natten 
hölts  i båda  deras  kyrkor  en  ftor  måsfa.  Den  flöts 
vid  midnatten,  och  knapt  var  hon  fluten  innan  hela 
Förfamlingen  ropade  med  höga  röft  civrjcre^  då 

var  åfven  deras  ftora  och  ftränga  fafta  ändad,  dårföre 
började  de  i famma  ögnableck,  at  åta  af  hvad,  fora 
hvar  och  en  tagit  med  fig  i kyrkan,  och  når  de  få- 
lunda  börjat  fin  glädje  i kyrkan  , fåg  man  alt  lef- 
vande rufaut,at med  nöje  begifva  fig  tii  fitt  kött-fat, 
och  det  med  en  f ådan  häftighet,  at  jag  år  förfåkrad* 
at  månge  fingo  ynkeligaPåfkmårken,fom  voro  i begrep 
at  börja  fin  glådje.  En  ftor  mäfsa  och  präktig  Pro- 
ceffion  förrättades  af  Bilköpen  i St.  Trinit.  kyrka 
om  Påfkedagen  vid  middagen,  den  upftåndna  Frål- 
faren  til  åra.  Härvid,  få  vål  fom  vid  hela  deras 
Gudst jenft,  feltes  intet  af  den  prakt  och  anfeende, 
fom  kan  röra  en  eftertånkfam  ålkådares  finne. 

Den  itf  och  17  var  inter  annat  at  fe  och  höra, 
ån  Graekernas  Påfkfrögd,  på  gator  och  gränder,  i 
hus  och  gårdar.  De  tåflade  med  hvarannan,  i fynncr- 
het  den  menige  hopen,  hvem  fom  Ikulle  kunna  iupa 
och  fråsfa  mall.  De  danfade  fina  Graskifka  daniar 
långs  Franke  - gatan , efter  fåckepipor,  trummor 
och  andra  inftrumenter,  fom  icke  åro  bekante  hos 
ofs,  men  hvarken  få  konftige  ellsr  behagelige,  at 


i7foé  SMIRNA*  April.  f7 

«!e  förtjena  mycken  upmårkfamhet.  Et  (lag  af  dem 
beflod  af  Peritonaeum  af  oxar,  fom  var  upipitad  pä 
en  Cirkel  af  trä,  pä  hvilket  de  fiogo  med  fingren. 
Atde  mätte  fä  fupa  utan  koflnad , finna  de  up  åtfkil* 
liga  fukter,  at  göra  på  gatorna,  för  hvilka  de  få  nå- 
gra penningar  af de,m, fom  hafva  luft  at  vara  deras  åikåda- 
re.  Bland  andra  fag  jag  en,  fom  kunde  få  vålBalancera 
med  hufvudct,  at  han  fatte  därpå  en  ifor  flalka  vin, 
pä  h vilken  han  lade  en  fimla,  och  darofvanpå  et 
glas  med  vatten,  i hvilket  han  fatte  en  qvålf  med 
Törnc-rofor , och  med  detta  danfadc  han  hela  gatan 
igenom,  hoppade  och  höll  god  takt,  hvilket  var  et 
markeligt  prof  af  en  ffark  öfning.  I all  deras  fång 
uprepade  de  fom  oftaft  avyi(ri»  I denna  Hel- 

gen hördes  ej  af  något  mord  ; emedan  Bilköpen  bru- 
kat den  förfigtighet,  at  Påfkafton  förklara  den  för 
bannlyft,  fom  (kulle  under  högtiden  båra  knif  eller 
pilfol  på  fig.  Armenianerne  åro  et  långt  fedigareoch 
förnuftigare  folk,  fom  icke  fira  fin  högtid  med  fåda- 
na  öfverflödigheter.  Jag  fåg  dem  aldrig  danfa,  fu- 
pa eller  hafva  något  uptog  pä  gatorna,  utan  om  de 
roa  lig,  få  fker  det  i något  hus  eller  i en  Chan,  där 
Armenianfka  drängar  gingo  tilfamman,  och  hade 
cdkyldiga  nöjen,  eller  göra  de  et  fållfkap,  och  fara 
ut  til  håll,  hvaruti  de  hafva  ftort  nöje,  och  vifa  at  de 
årft  af  fina  förf  åder  at  vara  kacka  ryttare. 

SEDEKIÖ  vid  Smirna,  år  en  få  mårkelig  ort, 
på  hvilken  den  itore  Sherard,  fom  i fin  tid 
var  Regent  i den  Botanilka  verlden  , har  gifvit  Flo- 
ra et  fäte  , och  borde  ej  med  något  ringa  nöje  af  en 
Botanicus  ålkådas,  Jag  (löt  derföre  den  20,  at  gö- 
ra mittbefök,  på  en  fä  vårÖig  plats.  Denne  ftore 
Botaniquens  ållkare  och  bcfordrare , hade  fjelf,  i 
det  hus  jag  fag,  fin  nöjfamma  Sommarboning,  under 
hela  den  tid  han  var  Ängelfk  Conful  i Smirna,  och 

D y i det 


i7fo.  SMIRNA.  Jpril. 


i det  famma  haft  det  ftörfta  fommar-nöje,  fom  till  af* 
ventyrs  någon  Europé  hittils  på  denna  orten  åtnju- 
tit, då  han  hår  anvandt  tiden  til  de  ftörfta  BotanHka 
i am lingar,  med  h vilka  han  gjort  fig  odödelig.  Vid 
hulet  år  cn  liten  trägård  af  honom  anlagd,  i hvilken 
han  ej  infort  några  främmande  växter,  eller  anvandt 
mycken  möda  til  dels  prydnad.  Han  har  haft  orfak, 
ut  haldre,  vid  en  dylik  anläggning,  använda  både  tid 
och  koftnad  i (it  fädernesland,  ån  i et  Barbarilkt 
land,  dår  hans  viftande  ej  vore  aldeles  ftadigt. 


i7fo.  ALEXANDRIA*  Maji,  fy 

RESAN  Til  ALEXANDRIA. 


Jag  for  den  if  Maji  ut,  at  befe  Alexandrinfka 
Trägårdarna  , h vilka  voro  det  förita  ItElle, 
fom  jag  befökte  efter  min  ankomft.  Jag  fick 
et  res-don,  fom  jag  aldrig  förr  brukat.  Det  var  en 
Afna,  med  en  Arabifk  fadel,  fom  beftår  endaft  af  et 
hyende,  på  hvilket  jag  kunde  fitta,  och  et  vackert 
bctfel.  På  båda  fidor  om  Afnans  hufvud  gik  en  A- 
rab,  och  efter,  en  annan,  fom  drogo  omforg  om,  at 
hjälpa  mig  fort.  Kreaturet  var  i (it  (lågte  et  af  de 
vackrefta,  fom  någon  ville  fe:  qvickt  och  Vål  hållit. 
Jag  faknade  hår  den  formon  jag  ägde  for  z:ne  veckor 
fedan  i Natolien,  at  få  rida  på  haffar.  Turkarnas 
höga  tanka  om  (ig  fjelfva,  oeh  förakt  emot  Chriftna, 
Judar  och  Morer,  åro  i ^Egypten  på  det  aldraflrånga- 
fte  i akt  tagen,  hvaraf  detta  år  et  prof,  at  de  aldrig 
tillåta  någon  af  de  förutnämnde  folkllag  rida  på  en 
haft,  hvilken  de  hålla  för  mera  ådelt  kreatur,  ån  at 
det  (kulle  båra  få  förakteligt  folk,  och  fom  endaft 
bör  tjana  en  Mufelman.  VilTe  Araber  eller  Morer, 
fom  åro  af  något  anfeende,  lagfarne  mån  eller  dyli- 
ke, hafva  frihet  at  rida  på  en  Mul-åfna.  De  Chrift- 
ne  roa  (ig  åt  denna  tokuga  anffalt,  fom  icke  annat 
utmärker,  ån  en  dumhet,  (ligen  til  fin  högltagrad. 
Sedan  vanan  har  infördt  bruket  af  defia  kreatur,  kan 
det  föga  anfes  för  förakteligt.  I clet  flållet , må  en 
på  vifst  fått  vål  vara  nögd  med  denna  anffalt.  Man 
kan  aldrig  i någon  ffad  komma  lättare  fort,  ån  iCairo 
och  Alexandria.  Alla  gator  åro  nåftan  fulla  med  Af- 
noi\  Den,  fom  ej  årkar  eller  vil  gå,  itiger  på  en  Af- 
na,  fom  han  båft  tyckerom,  och  behöfvef  icke  lån- 
ge vänta,  förr  ån  han  år  et  ftycke  våg  framkommen. 
Det  betales  i,  2,  högft  3 para,  få  kan  enrefa,  om 
en  fä  vil  kring  hela  ftaden.  Morerne  åro  ågare  at 


6o 


i7fo.  ALEXANDRIA.  Maji. 

defia  kreatur,  och  fatta  nog  varde  pa  dem.  Ingen 
fkuile  tro,  at  et  fä  eländigt  djur  {kulle  köpas  för  ftör- 
re  pris,  ån  det  gifves  for  en  (kön  håll,  både  hår  och 
i Chriftenheten.  Ägaren  til  den,  fom  ]ag  red  på, 
fade,  at  hon  koftade  20  Ducater,  och  han  ville  icke 
mifta  hanne  for  dubbelt  få  mycket  emedan  han  af 
den  famma  fkuile  håmta  all  fin  inkomft,  och  hela  fit 
lifs  uppehälle.  Jag  hade  pa  den  ort  jag  hittils  viftats 
gått  uti  Trägårdar  af  Citron,  Pomerants,  Fikon  och 
Mullbårstrå.  Jag  hade  fett  hela  fält  fulla  med.de 
fkönafte  vinrankor.  Jag  hade  farit  igenom  fkogar  af 
oljoträn,  och  h vilat  i de  hårligafte  lunder  afCypres- 
fer  j men  jag  fäg  bland  alla  delta  Öftra  verldenes  här- 
ligheter icke  nu  en  enda  möta  mig  i ABgypten.  Hår 
mötte  mig  en  Trägård  full  af  et  annat  ilags  växt, 
den  Skaparen  lämnat  Södra  verlden  til  fit  hemvift. 
Palm-eller  Dadle-trån,  voro  de,  fom  nu  (kylte  ofs 
med  fin  härliga  fkugga.  Jag  begynte  ftraxt  at  un- 
derrätta mig  af  landets  folk,  om  de  egenfkaper,  fom 
de  kunde  hafva  fig  bekante  om  denna  växt,  at  där- 
med kunna  öka  Hiftorien  dårom,  fom  hos  Botani- 
fterna  hit  intil  år  få  ofullkomlig,  och  hade  redan  frå- 
gat : om  de  vifste  något  om  han  och  hon  af  Dadel- 
tråaet  , och  om  dels  parning^  men  den  Franlke 
Drogue-man,  fom  jag  hade  med  mig,  kom  mig  nu 
på  et  annat  tal  (*). 

Jag  refte  den  30,  Idåckan  2 om  natten,  från  A- 
lexandria  med  en  liten  båt.  IClåckan  12  kom  jag  in 
i Nilen  vid  den  öpningen,  fom  går  til  Rofette  dår 
han  vid  början  år  et  Canon-fkott  bred.  Stråndcrne 
voro  i förftone  torra , betåckte  med  fand  *,  men  län- 
gre in  åt  landet,  fom  år  jämt,  voro  de  fulle  med 
vackra  Palm-trän*  Längre  in  blefvo  ftrånderna  fma- 

lare, 


(*)  Befkrifnl/tgen  om  Alexandria , fom  varit  drnad  til  me~ 
ra  uplyfning , var  har  ej  ful Ifblgd. 


1 75*0.  ROSETTE.  Junis.  6 1 

lare,  och  hårligarc  prydde  med  Wafs  och  dc  fkönaftc 
Ris-åkrar.  Ännu  längre  in,  funnos  tåtaPalm-lkogar.Vi 
foro  förbi  tu  fmå  Caftell,  et  på  hvardera  fidan : det 
ena  långre  fram,  ån  det  andra.  Några  byar  lågo  pa 
vånftra  fidan,  fom  åro  belågne  på  Delta.  Delphiner 
och  Morer  tumlade  i vattnet  hvar  på  fin  fida.  Jag 
kom  Kl.  z til  Rofette,  och  blef  vål  emottagen  af 
Fr.  Conful.  du  Salauze.  Emot  aftonen  gick  jag  ut  pa 
Risåkrarna,  fom  voro  lådde  for  8 dagar  feda,..  Rifet 
var  i qvart.  högt.  Vatnet  ilod  en  t vårhand  högt 
öfver  jorden,  och  vindades  up  med  hjul,  hvilka 
drogos  af  oxar  och  llåptes  på  åkrarna  , genom 
Canaler,  hvilket  ftadigt  fker  få  länge  rifet  vä- 
xer och  mognar.  Jag  hörde  et  ljud,  fom  liknade 
något  artificielt,  til  ex.  fom  om  någon  hade  knackat 
ihop  hårda  tråftycken  emot  hvarandra.  Når  jag 
frågade  hvad  det  var;  fick  jag  veta,  at  det  vore 
millioner  af  ct  litet  flags  grodor^  fom  höllo  lig  under 
vattnet  och  föror fakade  detta  late.  Vi  voro  på  vå- 
gen förfölgde  af  2 flags  djur,  af  olika  natur;  faft  bå- 
da z hogade  at  göra  ofs  fkada,  nåml.  Myggor  och 
Buffel-oxar.  De  fenare  hade  bcfynnerligen  ondt  öga 
til  mig  och  en  Drogue-man,  fom  föigöe  mig,  efter 
vi  vore  rödklådde.  Vår  Janifar  målle  med  lin  påk 
fatta  ofs  i fåkerhet  för  defsa  beftar,  fom  eljeit  ofel- 
bart gjort  ofs  fkada.  Hvarålt  en  hälft  år  under 
Turkilk  regering,  målle  en  hvart  ögnableck  vara  be« 
redd  pä  våld  och  förfvar.  Folket  år  i Rofette  tame!, 
befkedligt  eller  fedigt,  få  at  en  kan  vara  läker,  at  af 
dem  ej  blifva  öfverfallen-,  men  i det  11  alle  målle  man 
bereda  lig  på,  at  blifva  angripen  af  defsa  djur. 
En  Janifar  tjenar  til  förfvar  emot  dem  bagge;  men 
dc  andre  våra  fiender,  myggor  ne , fall  de  voro  långt 
fvagare  til  krafter,  låto  ej  kurva  fig  af  denna  tuktc- 
måltaren.  Deras  myckenhet  gjorde,  ät  de  voro  for- 
tretelige  och  at  de  ej  kunde  öfvervinnas.  Ris-åkrar- 

ne, 


6z  17JC.  ROSETTE,  Junii. 

ne,  fom  flåndigr  åro  takte  med  vatten,  och  altfå 
utgöra  en  fumpig  jord,  tjenlig  til  denna  ohyrans 
underhåll,  och  i hvilken  de  kunna  lå?gga  fina  agg, 
gynna  hår  fom  malt  deras  ymniga  framalltring. 
De  voro  icke  af  farnma  dag , fom  de  vi  hafve  i Euro- 
pa. De  voro  väl  mindre,  men  ltucko  värre  och  läm- 
nade Itorre  bulor  i huden,  med  en  oliderlig  kläda, 
på  det  ltålle  de  ftungit.  Defia  äro  af  et  tullkomligen 
fädkildt  fpecics,  frän  dem  jag  fåg  i Allexandria,  hvil- 
ka  dår  voro  lä  flora  fom  våra  i Sverige  * men  af  en 
annan  färg,  nämligen  alkfårgade  med  hvita  flackar 
vid  lederna  på  benen. 

Den  ii  Junii  fåg  jag  hos  Ängelfka  Conf.Mrr  Bar- 
ton fom  lade  ihop  lina  blan  emot  aftonen 

och  efter  fölens nedergång.  En  varictet  af  Katt- huf- 
vuden,  något  mer  a fläng  t ån  på  allmänna  Kattor,  dels 
florlek  var  märkvärdig  och  iheg  lig  til  y fpann  lång, 
3^  hög,  bred  , från  ryggraden  til  naflen.  Arten 
finnes  i TLgypten.  Jag  fick  ock  underråttelfe  om 
Salmiac  och  huru  det  gores  i AEgyptcn  til  mycken- 
het. En  mera  ån  galen  inbildning  år,  at  defs  mate- 
ria år  Camel-urin.  Det  gores  af  fot,  fom  famlas 
af  bränd  dynga  efter  oxar  och  Cameler  (#)  föres  af 
Venetianerne  härifrån  til  myckenhet.  Tilredmngen 
och  ftållet , der  det  gores,  hålles  fördoldt.  Om 
Stinchus  marinus  ct  medicament,  fom  år  brukeligt  i 
Europa,  men  nåltan  obekant  til  fin  hiiloria,  år  en 
ödla,  fom  finnes  i ./Egypten  vid  Nilens  ftrånder  och 
uppe  i landet,  åfven  i hufen  (*)  Denna  torkas  och 
faljes  åt  Venetianer  och  Genuefer,  fom  göra  den  til 
pulfver , för  beqvåmligare  öfverförfcl , dårfore 
har  det  ock  varit  fvårt,  at  få  veta  hvaraf  Medicamen- 
tet  var  tagit.  Landets  inbyggare  i iEgvpten  åro 
i allmänhet  rådde  för  detta  djur,  dårfore  finnes  alie- 
naft  några  vifsa,  fom  för  vinning  (kul  fånga  dem 

och 


i7fo.  ROSETTE.  Junti.  6 } 

och  fålja  dem  åt  Européerna.  iEgyptierne  bruka 
den  at  llimulera  venerem,  af  hvilka  Europaeerneutan 
tvifvel  lårt  fam  ma  defs  bruk. 

Jag  bor  ock  något  nåmna  om  kycklingars  ut- 
klack  ning  i iRgypten.  Det  aldraartigafle  år,  hvad 
qvinfolken  dårvid  bruka,  nämligen  at  kläcka  ut  dem 
på  det  fått,  at  de  låe;ga  aggen  i armgropen,  och 
gifva  fig  tolamod  at  halla  dem  dår  qvar,  til  defs  den 
naturliga  vårman  frambragt  kycklingen.  Jag  fick 
ockCoraller,fomblifvit  tagne  vid  rodaHafvet  (*). 

Vi  redojut  den  iz  Junii,  bittida  om  morgonen, 
uti  et  fållfkap  at  promenera  , aliefamman  pä  ås- 
nor, jåmval  ock  Confulen.  På  vägen  var  en  otalig  myc- 
kenhet Bönder,  fom  drefvo  åfnor,  en  del  laftade 
med  torkad  tråck  , andre  med  torra  fljelkar  af  Saf- 
faranos  YCarthamus),  hvars  bärgning  redan  var  forbi. 
Bagge  defse  voro  ämnade  til  brånile,  hvartil  man 
foker  all  ting  i iEgypten.  CaJJia  fiftula , Sefamum , Bam - 
mia  ftodo  nu  i blomma.  Vid  hemrefan  fingo  vi  fe 
en  hop  qvinfolk,  fom  gingo  omkring,  at  bjuda  til 
Gåftebod  på  et  befynnerligt , märkvärdigt  och  utan 
tvifvel  urgammalt  fått.  De  voro  vid  pafs  io  a 12, 
öfverhöigdc  med  fvart  dok  efterlandets  bruk.  For 
dem  gingo  4 fnopingar.  Efteråt,  och  på  fidorna 
Morer  med  fina  brukeliga  fiafrar.  Under  det  de  gin- 
go, ftåmde  de  alla  in  med  h varannan  i et  late,  fom 
fades  mig  (kulle  betyda  glädje-,  men  jag  kunde  dår- 
vid icke  finna  någon  liknelfe  til  frögd  eller  glådje- 
fång.  Ljudet  var  få  befynnerligt , at  jag  har  fvart 
vid  at  gifva  begrep  dårom,  for  dem  fom  ej  hordt  det. 
Det  var  gällt,  fomqvinfolks-röfh  år  * men  de  hade  et 
drillande,  fom  var  nog  fårlkildt,  och  hvilket  de  ge- 
nom lång  ofning  lård  t fig.  Det  liknade  mycket  fam- 
ma  ljud,  fom  jag  hörde  af  grodorna  omkring  Rofette> 
men  var  högre  och  finare. 


Kl. 


64  ij^o.  ROSETTE,  Junii. 

K 1.6  om  aftonen  fölgde  vi  Fr.  Consulen,  at  fe  på 
en  högud,  fom  firades  af  en  rik  Turk,  hvilken  fkullc 
låta  omlkåra  fin  Son.  Fadren  far  en  Privat  Man  af 
de  rikafte  i ^Egypten  ^ ty  fparde  han  ingen  omkoft- 
nad  at  fira  denna  högtid,  fom  af  Turkavne  begås  med 
äll  uptånkelig  prakt.  Högtideligheterne  varade  i 
50  dagar  för  barnets  cmfkaveUe,  af  hvilkn  denne  var 
den  ii fte , och  anftalterne  hade  alla  dagar  varit  lika, 
med  öpit  bord  för  hvem  fom  kom , fyrvårkerier  och 
illuminationer,  Mufik  och  dans  o.  f.  v.  Vi  gin- 
go,  at  befe  illuminationema,  fom  vorotilråttade  på  et 
ltort  fält  (Är.  Birk),  fom  var  framfor  fadrens  hus. 
De  liknade  väl  icke  dem,  fom  göras  i Chriften- 
heten * men  voro  artige  nog  at  vara  anllåldte  af  det- 
ta landets  folk.  De  voro  Til  höger  1 et  hörn  på 
platfen  , var  cn  I 3 dubbel  ruta  ( Rhombusj,  lom  u- 
tantil  flöts  med  cn  qvadrat,  hvars  hörn  voro  afhugg- 
ne.  Til  vänder  vid  andra  hörnet  foreftåltes  den  Ma- 
chine,  i hvilken  Coran  plägar  hvart  år  föras  til  Mec- 
ca,  då  Caravan  med  vallfarare  refer  dit.  Där  fyntesta- 
peten  uphögd  och  delt  i fina  torn,  lamt  Camelcn 
fom  bar  den  fam  ma,  artigt  föreilåld,  Midt  uti  eller 
närmare intil  dens  hus,  fom  kådade på  denna  högtid, 
var  en  ltor  Portik*  altfammans var  hopfitt  af  lampor, 
fom  hängde  pa  fnören,  utan  någon  vidare  bygnad. 
Fyrvärkeriet  bellod  mäft  uti  en  flor  myckenhet  Ra- 
queter,  fom  ilego  väl,  någve  hjul  och  fontainer, 
lamt  2: ne  gofTar,  de  där  hade  fäftat  midt  om  krop- 
pen 2:ne  Machiner,  fom  liknade  häftar,  utur  hvilka 
på  alla  lidor  fprang  ut  eld.  Artigt  var  at  fe  huru 
folket,  fom  til  anfenlig  myckenhet  var  förfamladt, 
fatt  llilla  på  marken  i en  ring,  utan  at  göra  minfta 
buller,  tvärtemot  det,  iom  år  vanligt  i Chriften- 
heten  vid  dylika  tilrallen.  Mufiken  var  efter  lan- 
dets fmak,  ined  11:  all  maj  or  och  Pukor.  Tiiofs  bars 
Caffe,  lom  var  af  det  pråktigafte  fluget  och  tapeter 

i fall 


i7fo.  ROSETTE.  Junii ♦ 6y 

i fall  vi  åftundade  firta  ned.  Omkoftnaden  vid  den- 
na om(kårelie-a£t  troddes  vifst  (liga  til  8000  Duca- 
ter.  Defle  koftnader  betalas,  til  en  god  del,  med  de 
anfenliga  (kånker,  Tom  (kickas  nl  den,  lom  låter  om- 
fkåra  (it  barn,  af  alla  defs  vånner.  Här  taltes  om  2.0 
til  30  Cameler,  laftade  med  (kånker,  fom  blifvit 
Ikickade  til  honom, fom  gjorde  denna  fäll.  V id  få- 
dant  tilfålle  made  ock  alla  defs  underhafvande  vifa 
fin  fkyldighet  med  några  (kånker,  hvilka  bedå  i Ca- 
meler, Får,  Oxar,  eller  dylikt  fom  räknas  bland 
deras  egendom. 

JEgyptiflca  danferfkor  vide  (ig  den  11  Junii, 
vid  middagstiden,  utan  for  fönftren  al  det  Franlka 
hufet,  dår  ]ag  hade  tilfålle  at  få  fe  dem.  Hvart  och 
et  land  har  fina  egna  nöjen,  fom  ifrån  urminnes  tider 
åro  lämpade  efter  folkets  böjelfer.  iEgyptierne,  fall- 
ne for  (korlefnad,  förnöja  (ig  åt  detfa  lina  allmänna 
danferfkors  uptåg.j  emedan  de  aldeles  åro  lämpade 
til  at  reta  kottfens  ludar.  Detta  år  ock  forundran 
vårdt,  at  i det  land,  där  qvinfoiken  annars  åro  förva- 
rade innom  lås  och  nyckel  och  bevakade  af  dräng 
vakt,  defle  likväl  hafva  tilftånd  af  Regeringen , icke 
allenaftat  vifa  (ig  for  allmänheten, utan  ock, at  låta  fe  (ig 
i de  aldraliderligafle  och  i Europa  oanftåndiga  åthåf- 
vor.  De,  fom  ofva  detta  fpelet  och  (kaffa  lig  pen- 
ningar därigenom , åro  ungabpnde- pigor  ifrån  lan- 
det och  ftundom  gifta  qvinnor,  alla  fvartbruna, 
och  foga  annat,  ån  nakne,  klådde  i et  blått  lintyg 
och  firade  med  åtlkilliga  bjållerty^,hopfatte  af  en  hop 
afi ånga  ihåliga  Silfver- Machines,  hvilka  klingade, 
dä  de  rörde  lig  och  utgjorde  en  del  af  den  Mufik, 
fom  tjånte  dem  vid  deras  fjolloghet,  De  hade  fina 
anfigten  tåckta  efter  landets  bruk  , med  et  täc- 
kelfe , lom  endafl  lämnar  öpning  for  ögonen  och  hån- 
ger  loit  ned  öfver  anletet,hvilket  de  pryda  med  allahan- 

E da 


66 


tjfo.  ROSETTE.  Junii. 

da  klingande  fakcr  af  måffing,  filfver,  åfven  guld  efter 
lin  förmögenhet.  De  blottade  låilan  anfigtet  j men  hade 
intet  betankande  vid  at  blottade  delar,  iom  våra  Euro- 
peilkeqvinnor  aldrig  låmnabarai  allmän  åfyn,och  fruk- 
ta däremot  ejat  utan  åtikillnad  vifa  fina  aniigten.  Et 
bruk,  fom  de  i fenare  tider  infort,  hvilket  itorfta  delen  af 
de  gamle  folkflag  hållit  för  åfven  få  oanftåndigt,  fom 
vi  tycke  det  vara  löjcligt,  när  vi  fe  det,  men  behälles 
ån  i dag  hos  deras  efterkommande  i Öfferlanden. 
Mufiken,  fom  de  hade  härvid,  förutan  deras  flam- 
mertyg,  var  et  flags  trumma  med  en  botten,  eller 
et  pergament,  utfpåndt  på  en  träcirkel,  på  hvilket 
et  qvinfolk  flog  med  fingerna,  och  en  art  Viol  med 
2:ne  ilrångar,  fom  gaf  et  late  likare  et  blås-inltru- 
ment,  ån  någon  Viol. 

Jag  fåg  vid  middagstiden  den  23.  en  Lik-pro- 
cefs,  fom  var  ibland  de  mårkvårdigafle  här  i landet. 
Det  var  en  Scheke , få  kallas  Moreinas  och  Arabernas 
Lagkloke.  Denne  mannen  hade  varit  öfver  80  år  gam- 
mal, fom  genom  et  fromt  och  årligt  upforande  gjort  fig 
i lifstiden  allmant  älfkad,  och  mycket  fiaknad,  då 
han  dog.  De  mente  , at  han  (haffat  fig  et  la  ilort 
anfeende  genom  fit  goda  lefverne,  at  han  fkulle  bli 
förklarad  Helig  på  fin  döda  mull,  hvilket  är  veder- 
tagit  hos  Mahometancrna,  få  val  fom  v i ila  Chriitna. 
Han  hade  varit  föreftåndare  för  en  Kyrka  (Mosquc), 
belägen  uti  Chriftna  quarteret  j ty  hade  han  ock  haft 
tilfalie,  at  göra  fig  kand  och  ål  (k  ad  af  Turkarna, 
dem  han  gjort  godå  tjanfler,  vid  de  tilfållen,  fom 
de  bchöfr  hans  bi  (land,  hvilket  år  ganfka  nödigt  i et 
tyrannifkt  land.  Defic  Scheker  föka  altid  at  vinna 
meniga  hopens  förtroende,  och  på  det  fåttet  kunna 
dc  göra  fig  nödvändiga,  åfven  fruktade  hos  fjelfva 
Turkiika  Regeringen,  fåfom  de,  hvilkaäro  i itånd, 
at  refa  menigheten. 

Lik • 


1750.  ROSETTE.  Jttnii.  ^ 

Lik-proceffen  fkedde  på  följande  fatt:  fiåmfl  gick 
en  gammal  vördig  Dervicb , fom  bar  en  fana , l ådan, 
fom  brukas  på  deras  Kyrkotorn  (Minaret)  vid  deras 
högtider.  På  båda  fidor  om  honom  gingo  2 anfeen- 
lige  Morer.  Därpå  fölgde  en  oräknelig  hop  med 
folk,  alla  karlar  utan  ordning,  af  h vilka  en  ftor  del 
fbalte  ii  g på  båda  iidor  om  gatan.  Bland  dem  voro 
några  Scheker,  fom  buro  Fanor.  Ändteligcn  kom 
liket,  lagt  i en  eländig  k i (la,  utan  lock,  ofverhölgdt 
med  et  groft  itycke  lintyg.  Omkring  liket  buros 
Fanor.  Näffc  därefter  kommo  Qyinfolk  tii  en  tåm- 
melig  myckenhet,  alla  öfveihölgde  med  fina  bruke- 
liga  fvarta  klåder.  Omiider  flöts  troppen  med  några 
fanor,  fom  af  manfolk  buros  i bredd.  Hela  hopen 
af  manfolk  fkrek  med  hög  röft,  och  åkallade  Gud 
för  den  döda*  och  iig  fjelfva*  hvilket  gaf  et  fafeligt 
och  obehageligt  ljud.  Qvinfolketi  däremot  hade  fam- 
må  läte,  fom  jag  tilförene  hört,  då  de  budit  til  Gå- 
itebods.  SälHamtnog,  at  de  ej  antagit  fnarare  for- 
geljud*  men  jag  frågade  orfaken  hårtil,  då  de  fvara- 
de  .*  at  de  mente  Sångerftor  voro  tjänligare,  ån  grä- 
tenkor,  vid  en  rättfärdig  mans  Jordafärd,  öfver  hvars 
lyckeliga  tilftand  de  borde  vara  glade.  Vid  andra 
Jord  färder  i Cairo  har  jag  fett  gråterlkor  vara  bruke- 
lige.  Ingen  ting  var  få  fällfynt*  fom  at  fe  huru  an- 
gelägen hvar  och  en  var,  at  föra  vid  den  dödas  kropp. 
Med  Itörita  möda,  kunde  de*  fom  buro  den  famma 
flippa  fram,  för  den  myckenhet  folk,  fom  trånade 
iig  igenom*  at  njuta  denna  förmon.  Sedan  de  rört*vid 
kroppen,  förde  de  handen  til  fin  panna,  med  en  myc- 
ket andäktig  Upfyn.  Hela  denna  Pröcefs  gick  den 
gatan  fram,  på  h vilken  deii  Franita  Nation  har  lina 
hus  j emedan  den  dode  ikulle  båfas  til  en  Mosqtié 
fom  var  vid  ilutet  på  famma  gata.  Denna  våo  Vilr 
nog  befvårlig  for  de  öfrige  MuiTelmån,  fom  fågo  de 
Chriilna  åfkäda  fin  andakt,  och  fä  många  våliÅnel- 

E 2 fer 


68 


i7fo.  ROSETTE.  Junii. 

fer  de  utdelte  ofver  fin  doda,  få  många  förbannelfer 
flackade  de  ut  ofvev  fina  tros  fiender. 

Tafnfpelare  åro  allmSnne  i ./Egypten.  De  åro 
bönder  ifrån  landet,  fom  komma  in  tii  Cairo,  at  for- 
tjåna  fig  penningar  med  defla  fina  uptäg.  jag  fåg 
den  14  en  , fom  var  nog  behändig,  ochjgick  vål 
up  i vighet  mot  dem,  vi  hafve  i Europa  j men  de  zE- 
gyptilke  kunna  dock  gora  en  ting,  fom  de  Europei- 
ike  ej  äro  i itänd,  at  gora  dem  efter  •,  nämligen,  t ju - 
fa  ormar.  De  taga  de  forgiftigafle  Pip  r<e  med  bara 
hånder,  leka  med  dem , {läppa  dem  i barmen,  och 
gora  många  flere  konfter  med  dem , hvilket  jag  flera 
gånger  fett.  Den,  fom  jag  fåg  idag,  hade  endaft 
en  liten  Vipera ; men  jag  fant  dem  eljeft  ofta  gä  om- 
kring med  fadana,  fom  voro  3 til  4 fot  länga,  jufl 
af  det  gvufveligafte  fl  aget.  Jag  har  vål  gjort  mig 
underrättad,  och  fett  efter,  om  de  icke  klippa  ut  or- 
mens giftiga  tänder;  men  jag  har  blifvit  af  egen  åfyn 
ofvertygad,  at  de  ej  gåra  det.  Det  år  altl  å fåkert, 
at  ån  i dag  finnes  i ^Egypten  Ormatjufare  ( P fy  ll  i ) ; 
men  hvad  konfl  de  bruka  dartil  år  icke  få  lått  at  ut- 
grunda. Som  folket  år  oivermåttan  vidlkepeligt, 
få  tros  allmant,  at  detta  fker  af  någon  ofvernaturlig 
kon  fl  , h vilken  de  aga  af  något  ofynligt  våfende.  Jag 
vet  icke,  antingen  det  år  en  ond  eller  god  uphors- 
man  de  tilfkrifva  denna  fin  kraft  * men  det  vet  jag, 
at  de,  til  at  företaga  detta  fit  goremål,  bruka  en 
hop  vidfkepelfer.  Jag  fkal  utforligen  gifva  hårom 
beråttelfe  och  anmärkningar  långre  fram. 

Jag  var  den  2 fulii  hos  Gr#\ijka  Pqtriårchen , fom 
hår  har  fit  fåte , i Hållet  for  Alexandria,  och  år  St. 
Athanafii  efterträdare.  En  from  man  vid  pafs  60  år 
gammal,  fom  tyktes  vål  forflå  fin  Religions  grund- 
fat ier,  och  var  mycket  hogad  for  vår  Evangelifka 

låra: 


69 


iyfo.  ROSETTE.  Julti. 

låra : talte  ej  annat , ån  Gra:kifka : var  klådd  i Grae- 
kifk  Prafle-habit:  fedan  hos  Koptifka  Patriat\en , cn  JE- 
gyptier,  af  Koptifka  Nation,  vid  pafs  40  år,  var 
i foga  värde  i anfcendenl  kläderna*  fom  voro  fåda- 
ne  , fom  de  brukas  af  en  Arab  eller  Turk:  var  gan- 
Ika  hoflig:  fyflofått  vid  min  ankom  il,  at  afgöra  tvi- 
fligheter  emellan  fina  åhörare*  emedan  han  ar  1 min- 
dre mal  åfven  Dommare,  eller  på  Embetes  vägnar  en 
medlare  Han  lät  följa  mig  i fin  Patriarchal-kyrka. 
Ingången  var  1 en  fmal  mörk  gata,  genom  en  eländig 
trång  port,  fom  var  endafl  et  hål,  huggit  uti  en  te- 
gelmur. Kyrkan  vardelt  i z:ne  våningar,  den  nedre  me- 
delmåttig llor,  delt  i s rum,  med  fkrank,  -fom  gin- 
go  tvärt  öfver  det  ena  efter  det  andra.  1 det  fram- 
ila var  Altaret  i en  nicke  under  et  hvaif,  på-  hyilket 
låg  etRiturium,  handfkrifvit  uti  Koptifka  fpråket. 
Skranket  ui anför  detta  rum  var  nog  prågtigt  och  våi 
arbetade  efter  landets  fmak,bygt  af  dyrbara  trå.n  från 
Indien  och  öfverait  inlagdt  med  flora  korfs  och  andra 
prydnader  af  Elfenben.  Pä  alt  are  t flod  et  par  Ijufafkakar, 
fom  aldeles  liknade  för  (la  Förfamiingens  enfaldighet. 
Debellodo  af  et  Itycke  tråaf  Sycomorustil  fot,  och  en 
liten  gren  af  fanima  trå  til  pipa  eller  arm,  vid  hvilkets 
låda  ljufct  klcntes  fa  fl.  Ifrån  taket  hångde  Itfkilliga 
lampor,  hvars  fnoren  voro  beprydde  med  Strutsfo- 
gel-agg.  Omkring  på  väggarna  voro  en  hop  målade 
taflor.  Jungfru  Maria  med  barnet  JEfias.  S:t  Gö- 
ran tilhäfl,  fom  ftr-idde  med  draken.  St.  Antoni- 
us med  många  flera  deras  helgon,  fom  föreftåltes , 
efter  gamla  tidfens  fått,  at  måla.  Biand  andra  voro 
där  ock  någre  taflor,  hvarpå  riakne  Månnifkor  vo- 
ro målade,  dem  de  fade  vara  gjorde  til  åminnelle  ef- 
ter några  Indianer,  fom  bliivic  af  deras  kyrka  anfed- 
de  fåfom  helige.  Ingen  huggen  bild.  Bcfynner- 
ligt  var,  at  jag  fåg  bland  annat  i deras  Kyrka,  en 
myckenhet  Kryckor,  gjorde  af  obarkade  grenar  af 

E 3 Sy- 


7o 


i7fo.  ROSETTE.  JuIiL 

Sycomorus  och  andra  trån  til  cn  half  mans  långd, 
och  lagom  tjock  at  handtera,  med  et  korfs  i ofverda 
andan,  om  en  half  alns  längd.  Sådana  dodo  i Choret 
eller  framila  rummet  en  hop,  och  eljeft  ofveralt  i 
Kyrkan  -y  men  innöm  dorren  i ytterlla  rummet  lågo 
i et  affkildt  rum  ioootals  fådane  kappar.  Jag  frå- 
gade hvartil  de  voro  åmnade?  da  Kopterne  fvarade  mig, 
at  i forna  tider,  vid  for  fam  lingens  början,  hade  de 
Chriftne  brukat  dem  til  vapen,  at  forfvara  hg  med, 
då  de  blefvo  ofverfallne  i kyrkan  af  fina  fiender,  och 
ifrån  den  tiden  , har  bruket  blifvit  qvar,  at  hvar  och 
cn  år  forfedd  med  en  fådan  kapp,  under  det  han  af- 
hér  måflan,  fom  dock  nu  ej  tjenar  til  något  annat,  ån  at 
därpå  hviia  armarna,  hvartil  de  åro  beqvåmligc,  och 
nödige  i en  Kyrka  där  inga  ftolar  eller  bånkar  finnas. 

Den  3.  Det  var  nu  råtta  tiden,  at  fånga  alla  flags 
ormar,  fom  finnas  i iEgypten,  da  den  darka  hettan 
frambragte  desfa  kråk.  Jag  låt  dårfore  gora  an- 
ilalt  at  famla  få  många,  fom  iEgypten  hyler,  och 
på  en  gång  fick  jag  4.  fårfkildta  flag,  dem 
jag  befkref  och  i aqva  vitas  forvarade.  Defle  voro 
Vipera  vulgär  is , Ceraftes  alpini,  Jaculus , en  Anguis 
marinus.  Den,  fom  forde  ormarna  til  mig,  varen 
Ormtjuferfka,  hvilken  fatte  mig  i forundran  tillika 
med  frarifka  Confulen  Herr  Lironcotirt  och  nådad 
hela  Franfka  Nationen,  fom  famlade  fig  omkring 
ofs,  at  fe  huru  hon  handterade  de  aldragirtigade  och 
fötliga lie  kreatur  lefvande  och  qvicka  med  fina  bara 
händer,  utan  at  de  gjorde  eller  bodo  til,  at  gora 
henne  den  minda  ftada.  Når  hon  fkulle  låg- 
ga  dem  in  i flafkan,  dår  de  borde  förvaras,  tog  hon 
dem  emellan  bara  hånderna,  och  handterade  dem, 
fom  våra  fruentimmer  gora  med  finafnörband.  Hon  ha- 
de ingen  fvårighet  vid  deofriga,  men  huggormarne 
(Viperae  officinales)  ville  ej  kännas  vid  detta  hårbår- 

get. 


*7fO.  ROSETTE.  Juli i.  71 

get.  De  funno  fått  at  flinga  fig  ut,  innan  flafkan 
handt  blifva  tiltäpt.  De  fprungo  ofver  handerna  och 
in  på  bara  armen  på  Qvinnan,  utan  at  hon  hade  den 
ringafte  räddhoga  vid  en  fak,  fom  fåkert  kunnat  å- 
ftaakomma  flera  dåningar  hos  den  ftarkafte  af  våra 
Qvinnor.  Hon  tog  fina  ormar  med  all  fagtmodighet 
ifrån  (in  kropp,  utan  at  de  gjorde  hånne  något  ondt, 
och  körde  dem  in  i det  rum,  iom  fkulle  bli  deras 
graf  Samma  qvinna  hade  tagit  defia  ormar  ute  på 
marken,  utan  fvårighet , och  med  famma  lätthet, 
fom  hon  hår  handterade  dem,  hvilket  den  Araben, 
iom  förde  hånne  til  ofs,  beråttade.  Det  år  ofelbart, 
at  detta  qvinfoik  ågde  någon  hemlig  konft,  med 
hvilken  hon  vifste  at  få  ofkyldigt  omgås  med  de 
kreatur,  fom  injaga  en  förfkråckelfe  uti  alt  lefvande. 
Här  var  det  få  mycket  mindre  frågan  om,  at  fa  nå- 
gon uplyfning  i denna  fak.  Det  var  omöjeligt,  at 
formå  hånne,  at  öpna  fin  mun.  Konften  at  tjufa  or- 
mar,  år  hos  ^Egyptierna  en  hemlighet.  En  fak,  fom 
år  vård  alla  Naturalifters  underfökning,  och  alla  re- 
fandes  forgfållighet,  at  föka,om  någon  fin  tilfålle  kan 
gifvas,  at  hårom  få  veta  något.  Huru  gammal  den- 
na konften  år  hos  Afncanerna,  kan  flutas  af  de  gam- 
le Marti  och  Psylli,  fom  voro  från  Africa,  och 
vifade  dageliga  prof  af  fin  konft  i Rom.  En  mer  ån 
märkvärdig  omftåndighet,  at  ofver  zooo  år  en  fak 
kunnat  hållas  få  dold  och  bibehållen  innom  vifta  per-' 
foner,  dår  vi  likvål  fett,  at  få  många  hemligheter 
blifvit  på  den  tiden  uppenbarade.  De  omftåndighe* 
ter  jag  hort  mig  berättas  i /Egypten  om  deras  orm- 
tjuferi,  åro  i fynnerhet  (a),  at  konften  endaft  år 
bekant  för  vifta  Familier,  fom  fortplanta  den  famma 
på  fina  efterkommande  (b):  atden,  fom  åger  kon- 
ilen,  at  tjufa  ormar,  befattar  fig  aldrig  med  andra 
giftiga  Djur,  fåfom  Scorpioner,  giftiga  Ödlor  eller 
dylikt.  De  åro  fårfkilte  perfoner,  fom  veta,  at  tjufa 

E 4 defia 


71 


i7fo.  ROSETTE.  Julii. 

defladjur,  hvilka  däremot  ej  rora  vid  ormar  (c)*  at 
de,  fom  tjufa  ormar,  åta  dem  både  räock  kokta,  och 
koka  äfvcn  på  dem  en  foppa,  fom  de  äta,  hvilket  år 
nog  allmänt  bland  dem;  men  i fynnerhet  taga  de  al- 
tid til  lifsen  fådan  rått, då  dc  tänka, at  gå  utochfanga 
ormar.  De  hafya  ock  fagt  mig , at  ormar  (lekte 
ock  kokte,  år  en  nog  allmän  fpis  bland  Araberna, 
både  i /Egypten  och  Arabien,  falt  de  icke  äro  tjufa- 
re,  utan  fånga  dem  eljeft  med  våld  lefvande  eller 
dode  (d).  Sedan  de  ätit  fin  foppa,  taga  de  en  väl- 
fgnelfe  af  fin  Schek  (Pråft  och  lagfaren),  hvilken 
brukar  några  vidfkepeliga  Ceremonier,  och  bland 
annat,  at  fpötta  några  gånger  med  vifia  åthåfvor. 
Denna  omftändighet , at  taga  vålfignelfe  af  Scheken, 
år  en  ren  vidlkepelfe,  och  gor  vuTerligen  icke  det 
ringa  (te  til  kraften  , at  tjufii  ormar  *,  men  de  tro 
dock  , eller  vilja  åtminftone,  at  andre  (kola  tro,  at 
hela  kraften  hårrörer  därifrån.  Man  fer  hårutaf,  hu- 
ru de  veta  at  betjäna  fig  af  fam  ma  grep,  fom  under- 
tiden fes  hos  andra  folkflag,  nämligen,  at  (kyla, 
under  cn  vidfkepelig  Religions  mantel,  det,  forn 
verkeligen  bor  och  kan  naturligen  förklaras,  hälft 
når  dc  antingen  icke  vilja  eller  kunna  yppa  och 
förklara  den  naturliga  orfaken.  Jag  (kulle  tro,  at 
alt  det  man  talt  fordom,  och  ån  i dag  talar,  om 
hexeri  och  trulldom  bor  komma  under  famma  Ar- 
tikel, med  det  /Egyptifka  ornnjulandet.  En  li- 
ten omftändighets  upcackande  torde  med  tiden  lä- 
ra hela  verlden  at  tjufa  ormar,  och  då  kun- 
de denna  kraften  utofvas  af  dem,  fom  icke  und- 
fått den  famma  af  någon  helig  Scheks  hand,  åf- 
vcn fom  värman  efter  naturens  ordning  altid  (kul- 
le bringa  fram  K jk lingar  i /Egyptifka  ungarna, 
utan  den  omftändighet , at  cn  Schek  lägger  fig 
naken  öfver  ugnen,  då  äggen  i ro  nyfs  inlagde, 
hvilken  Cercmonie  dock  dc  vidfliepelige  /Egyp- 
tier, 


i7fo.  ROSETTE.  Julii,  73 

ticr,  tilfkrifva  all  lyckelig  utgång  af  Kyklingar- 
nas  utkiäcknmg , då  de  tilfporjas  om  orfaken  där- 
til.  Det  har  biifvit  beråttadt  for  mig,  omen  ort, 
med  hviiken  de  beltro  eller  beftryka  fig,  forr  ån 
de  handtera  ormarna;  men  jag  har  hittils  ej  hår- 
om fått  den  ringade  omflåndighet  3 ty  har  jag 
anfett  det  endaft  fåfom  ct  loft  tal. 


"4  I7f°-  GAMLA  CAIRO,  Julii. 

RESAN  ifrån  CAIRO  til  fE- 
GYPTISKA  Pyramiderna. 

Iag  begaf  mig  den  17.  kl.  4.  efter  middagen  från 
Cairo,  ledfagad  af:  en  Janifaire  och  min  drång. 
Jag  tog  ock  til  toljeflagare  en  refande,  fodd  i 
Alepp,  och  upfodd  i Tyfka  JCejfarens  Hof,  fom  hår 
kallades  Baron,  med  tilnamn  af  B ur  kana , och  nyli- 
gen var  hitkommen  frän  Rom, en  Georgianer  Chritlen, 
fom  var  en  af  landets  Låkare,  cch  en  Judifk  Rabin 
från  Nyrenberg.  Vi  redo  alle  på  åfnor.  Når  vi  än- 
dat Cairos  eländiga  tränga  dambiga  och  oftenlagda 
gator,  kommo  vi  på  et  tammeligen  vidlöftigt  och  o- 
bebodtfalt,  fom  liknade  en  liten  odemark,  endaft 
med  den  Itfkilnad,  at  någre  Sycomori  och  Tamarifct 
prydde  med  iina  gröna  Jöf  detta  torra  och  fterila 
fa  nd  fal  t 

Darnaft  kommo  vi  til  GAMLA  CAIRO,  fom 
ar  en  af  Cairos.  férftåder.  Vi  fägo  några  flora  och  i 
landets  fmak  vackra  hus,  hår  vid  förbigående,  iom 
åro  Turkifka  Magnaternas  fommarbonmgar.  Vid 
hvart  och  et  var  en  ltor  vidloftig  Trägård,  med  hår- 
liga tran  a SCuJJia,  Acacia , Mufa,  Pbosnix , Tamar /*, 
Lebek  ( Mimofa  ) och  många  flera  $ men  alla  utan 
ordning,  och  aldeles  lämnade  å;  Naturens  fkotfe). 
Defla  luflhus  lågo  utmed  Nilen,  och  var  deras  be- 
lägenhet fådan,  at  den  verkeligen  kunde  förnöja  Ga 
ågare. 

Den  plats,  dår  vatnets  högd  måtes  (NILO- 
METREN)  under  den  tid  Nilen  ökas,  varder 
mårkvårdigafle  vid  gamla  Cairo.  Det  år  et  hus  i 
fyrkant  tammeligen  flort  bygdt  vid  floden.  Defs 
tak  flutar  Gg  i en  murad  hvit  Pyramid.  Nedre  vid 


i75-o.  GAMLA  CAIRO.  Julii.  7f 

dcfs  grundval  åro  opningar,  igenom  hvilka  vatnet 
har  fritt  inlopp.  Midt  uti  denna  bvgnad  ftår  en  Mar- 
mor-pelare, på  hvilken  år  en  fcala  af' tum.  På 
denna  måttftock  år  det,  fom  de  dageligen  taga  vat- 
nets  til- eller  al-tagande  i akt,  alt  intil  defs  floden  är 
inflåpt  i ftaden,  och  ofver  landet.  Regeringen  for- 
ordnar någon  hit,  at  ftundeligen  göra  forefagde  an- 
märkningar, och  under  denna  tid  tillåter  deras  vid- 
ffcepelighet  icke,  at  någon  af  annan  Religion,  ån 
den  Mahometanfka  får  komma  dit  int  Det  var  altfå 
ej  möjeligt  för  ofs,  at  for  denna  gången  fa  fe  denna 
deras  helgedom  innantilj  men  jag  fick  tilfålle  en  an- 
nan gång,  at  fe  den  famma.  Vi  låto  fatta  ofs  ofver 
Nilen  i en  liten  Prom  eller  Flackbåt,  med  våraAfnor 
och  alt  vårt  resdon , och  kommo  på  andra  fidan  til 
Gifa,  en  af  de  vackra  fl  a byar  omkring  Cairo,  dar 
' Salmiac  åfven  gores  (#j.  Vi  flego  iland,  och  fort- 
fattc  vår  väg  til  vårt  Natthärbärge,  en  annan  by  et 
flycke  därifrån.  Jag  hade  et  färdeies  noje,  at  få  fe  på 
denna  vägen  en  fullkomlig  landsbygd,  et  flått  land, 
byar,  bönder,  bondeqvinnor , åkrar,  bofkap,  åker- 
red  (kap  m.  m.  ^Egypten  liknar  hårutinnan  aldeles 
våra  Europeifta  filåtta  landsbygder.  Vid  denna  ti- 
den liknade  all  ting  vår  hofl : åkrarne  voro  torra  och 
tomma,  .och  på  hela  marken  fyntes  knapt  et  grönt 
blad,  om  icke  har  och  dår  någon  åker  var  be  f åd  cl 
med  Abdellavi  ( Cucumis ) och  Sefamum . Det  år  vid 
vår  vinter  och  vårtid  i December,  Januarii,  Febru- 
arii och  Mars  månader,  fomiEgypten  flår  i fin  här- 
lighet > ty  då  har  Nilen  lyktat  at  floda,  och  all  jor- 
den år  befådd.  Då  fynes  det  från  et  litet  bårg,  få- 
fom  et  gront  haf , jag  menar  en  gronfkande  jord , 
hvars  ande  cj  kan  fkonjas  med  ogonen.  Vi  kommo 
til  vårt  natthärbärge,  dår  vi  blefvo  hofligt  emottag- 
ne  af  den  Schek,  fom  var  fornåmfl  i byen.  Han  lät 
fora  ofs  in  i en  flor  fal,  uti  et  Stenhus,  fom  horde 


en 


-6 


i7fo.  GAMLA  CAIRO.  Julii. 

c n Turk  i Cairo  til.  Efter  en  (lund  fkulle  vi  fpifa 
aftonmaltid , ^vilken  var  anrättad  efter  landet-  fatt, 
u un  mycken  vidloftighet.  Vår  Schek  hade  flagtadt 
2.  kiid  ar  h jorden,.  I iämmafpad,  fom  de  voro  ko- 
kade, kokades  en  myckenhet  hvetebröd  tii  en  grot. 
Darmed  fyl.de  de  z karil  af  den  florlek  , at  z karlar 
behofdes  at  bara  h vardera.  Midi  uti  ofver  detta  ko- 
kade brödet  var  kokadt  ris.  Rundt  omkring  b vad- 
darna var  kottet  lagdt,  fonderfiitit  i fmå  llyckcn. 
Goifvet blef  vart  bord.  En  matta  af  vafs  tjånte  til 
duk,  handi 'fven  til  fked  och  fingrarna  til  gaffel  och 
knif.  Den,  fom  på  detta  fåttet,  cj  vu  låta  no  ja 
iijg,  at  bli  undfägnad  af  Araber,  tager  hg  illa  fram 
bland  dem.  Men  håller  en  til  godo  deras  välmen- 
ta fått,  at  undfägna  fina  främmande  * fä  tyiflarjag 
om  någon  ilorre’ valvilja,  openhjärtighet  och  gail- 
frihet  f kal  finnas  hos  något  folk,  ån  hos  dem.  Så- 
dant hav  varit  deras  fäders  fått,  hvilkas  lerverr.es 
belkrifningar,  vi  hafvc  i den  Hel.  Skrift,  och  fådant 
år  det  ån  i dag  och  lärer  bli  oforändradt  til  evårdeliga 
tider.  Sedan  vi  hvilat  ofver  nätten,  feegåfvo  vi  ofs  i 
fdrfra  dag  ning  en  på  vagen  til  vår  toreiatta  ort.  Efter 
en  och  en  half  timas  vag  ofver  åkerfält  och  forbi  åt- 
fkilliga  byar,  .kommo  vi  til  Arabernas  tak,  fom 
halva  fit  lager  rundt  omkring  Pyramiderna,  hvilka 
hafva  til  fin  forman  en  Schek,  utan  hvilkens  goda 
minne  ingen  kan  komma  til  Pyramiderna.  Han 
fkickade  fin  ållta  Son  emot  ofs  til  fot,  at  bjuda  ofs 
vara  välkomne,  hvilken  ock  förde  ofs  in  i ct  litet 
hus,  bygt  for  refande,  et  kycke  från  deras  tålt.  Jag 
låt  dår  gifva  honom  de  fkänker  , hvilka  jag  bragt 
med  mig,  och  fedan  han  gifvit  ofs  Caffé  ltego  vi  på 
våra  åfnar,  at  fara  til  det  Hållet,  (om  var  vart  ogne-f 
märke.  .Schqkcn  kom  då  fjelf  ut  ifr  a\  fit  låger  yd 
fin  yng Ila  Son, liviika redo h vardera  påen  präktigmUl, 
och  beledfagade  ofs  anda  til  Pyramiderna.  Dår  fick 


77 


irfo.  PYRAMIDERNA,  >//*. 

jas;  låra,  hvad  atfkillnad  det  år  imellan  cn  lefvande 
och  död  ideé,  imellan,  at  fe  ung  med  egna  eller  med 
andras  ogon.  Jag  har  läft  alla  Refcbelkrifyares 
berättellcr  om  ^Egyptilka  Pyramiderna;  Jag  bar 
fett  deras  ritningar,  jag  har  hort  deras  lefvande  bc- 
fkrifnmga  • af  dem , lom  dar  vant : ån  mer,  jag  har 
fjelf  fett  dem  på  långre  och  nårmare  hall,  fedan  jag 
kom  til  TEgypten,  men  med  alt  detta  v-ifste  jag  icke 
hvad  ALgyptens  pyramider  voro  til  fin  utvårtes  Ikap- 
nad,  fon*  än  jag  var  dem  på  zo  deg  når,  falt  mindre 
til  den  invårtes,  innan  jag  gått  dit  in.  Vi  g ing  o 
forft  omkring  den  ftorda  och  vackre  da  Pyramiden, 
at  befe  defs  hogd , bredd , form  och  hopfåttning. 
Dårpå  gingo  vi  in,  fedan  ingången  var  opnad  och  vi 
tånat  up  våra  facklor,  famt  lodat  några  Piftoler  vid 
ingången.  Scheken  med  fin  Son  lediagade  och  fölg^ 
de  mig  trogit  vid  fidan  genom  alla  hvalf,  gångar 
och  kamrar.  Vi  gingo  dit  in  kl.  7 och  kommo  ut 
kl.  half  p.  Når  vi  kommo  ut,  begynte  jag  enfam, 
medan  de  andre  togo  någon  forfrifkning , at  utantil 
itiga  up  på  famma  Pyramid  och  famla  de  Naturalier, 
jag  där  fant  af  ltenar  och  Petrificater.  Jag  utvalde 
vådra  fidan  och  holt  mig  nårmaft  til  den  vandra  An- 
gelen, fåfom  den  båda  vågen.  Jag  hade  redan  iåm* 
nat  halfva  Pyramiden  nedan  om  mig,  och  i hvar  af* 
f åttning  funnit  något,  fom  var  vårdt  upmårkfamhet,  då 
ilenarne  af  Solen  up  /årmde,  begynte  brånna  igenom 
Papuchernn,ochaltfå  mycket  mindre  iatororafigmed 
händerna,  hvilket  hindrade  mig  at  for  denna  gången 
ftiga  up  til  Pyramidens  fpets.  Made  altfå  åtnöja  mig 
med,  at  famla,  vid  defs  fot,  det,  fom  horde  til  dels 
Natuval-hidoria.  Sedan  begofvo  vi  ofs  til  de  min- 
dre Pyramider,  om  h vilka  jag  red  och  betraktade 
noga  deras  utfeende  (*).  Jag  ville  åndteligen  veta 
om  denriket  var  det,  fom  hår  endad  kunde  fyflo- 
fätta  min  nyfikenhet , och  om  en  brinnande  fand  al- 

deles 


78  i75o.  PYRAMIDERNA.  JuliL 

deles  utflöt  alla  invånare  af  de  andra  Naturens  riken 
från  denna  ort.  Om  jag  icke  fett  nogare  omkring 
mig,  hade  jag  fåkert  Hannat  vid  den  tankan , och 
altlä  bifallit  deras  fanafaga,  fom  i Cairo  lagt  mig, 
at  jag  omkring  Pyramiderna  fkulle  fafangt  foka  något 
lefvande  djur,  mycket  mindre  någon  vaxt.  Ifjelf- 
va  verket  år  jordmonen  fådan  hår,  at  mången  (kuile 
hålla  for  et  underverk , om  något  lefvande  eller  vä- 
xande, hår  kunde  finna  (in  näring  och  uppehälle. 
Dock  fant  jag  här  af  båda  (lagen,  nämligen,  en  en- 
da växt,  fom  var  en  Syngeneliit,  ( Chondnlla  juncea). 
Af  djur  fåg  jag  den  lilla  Odlan^  (#j,  fom  jag  ofver- 
alt  i Levanten  fett  fp  ringa  i murar,  löpa  til  mycken- 
het i fanden.  Men  aet,  fom  malt  gladde  mig,  var  et 
Myrhjon , fom  har  hade  (in  egen  Repuiplique.  Såda- 
ne  fprungo  hundradetals  i fanden,  på  (amma  lått, 
fom  Myror.  Alla  höilo  (len,  fand,  rutna  träbitar  eller 
något  annat  imellan  (in  artiga  tålig,  och  (kyndade 
lig  därmed  til  fina  hemvilt,  dem  de  gjort  iig  hår 
och  dår  i fanden.  Rundt  omkring  fåg  jag  en  myc- 
kenhet af  de(Ta  krakens  boningar.  De  voro  upkalla- 
de  i form  af  fma  tufvor  i fanden,  af  vid  pafs  2 ktiyt- 
nåfvars  (torlek,  ofvantil  något  nedkramade.  Midt  uti 
denna  plattheten  var  et  litet  hål,  om  en  vafs  pipas 
itorlek,  genom  hvilket  de  gingo  ut  och  in.  Jag  an- 
grep dem  i deras  forfkanfniilg,  och  kallade  ofverån- 
da  några  dåraf,  i tanka  $ at  fa  fe  deras  iilra  bygnad 
och  hushållning 5 men  jag  bedrog  mig,  och  gjorde 
härmed  intet  arinat  * än  förllötde  deras  utan- 
verk , ifrån  hvilket  gick  en  löngång  få  konflig  ledd, 
at  det  var  fåfängt,  at  foka  hinna  deras  innerfta  bo- 
ning. All  den  bygnadskonlt,  prakt  och  koftnad, 
lom  lvfer  i de  Halta  Pyramider,  kart  ej  gifva  en 
Naturens  betraktare  de  hoga  tankar,  fom  detta  lilU 
djurets  konlt  förmår  åltadkomma. 


I7f0.  PYRAMIDERNA.  Julii . 79 

Jag  fåg  imellan  Arabernas  tålt  och  Pyramider- 
na, den  faleliga  Hora  BILDEN,  fom  år  omtak  af  alla 
Auötorer.  H.»n  var  nu  få  illa  medfaren,  at  ingea 
liknelfe  mer  fyntes  af  anfigteté  Araberne,  fom  ef- 
ter Mahometanika  Religion  ej  tåla  några  bilder,  haf- 
va  aldeles  forftort  defs  anlete,  i få  måtto,  at  de  ka-. 
Hat  fina  Lantfar  på  bilden,  fåfom  til  et  mål.  I fm 
tid* har  detta  varit  et  präktigt  liycke,  måfidarföre, 
at  hela  bilden  varit  på  Hållet  Uthuggen  i et  kalk- 
bårg. 

Vi  begofvo  ofs  tilbaka  til  våra  Arabers  tålt. 
Jag  hade  ej  tilförene  fett  deras  lefnadsfåttj  ty  var 
jag  nyfiken,  at  därom  närvarande  underrätta  mig, 
och  vil  jag  i karthet  lemna  följande  befkriftung.  A- 
raberne  fatta  (ig  tilfamman  i vifia  hushåll,  fom  intaga 
en  plats,  dår  de  Hå  up  fina  tålt.  Denna  hop  utfer 
en  til  fin  Schek  eller  höfdinge.  Hans  göromål  år, 
at  bilågga  de  imellan  dem  upkomna  tviHigheter, 
famt  at  föra  dem  an,  når  det  gäller  på  at  torfvara  fig. 
Deras  hushållning  år  ej  vidiöftig;  men  aldeles  tilråc- 
kelig,  at  gifva  dem  en  förnogd  lefnad.  Deras  tålt, 
fom  merendels  åro  gjorde  af  Carnel-har,  åro  deras 
boning,  Det  år  få  afdelt,  at  Qvinkonct  har  fit  rmm 
för  fig,  och  Manfolken  fårfkildt^  emedan  båda  kö- 
nen, efter  Öiterlåndika  bruket,  ej  få  ak  Hadigt  lef- 
va  i et  rum  tilfamman,  ej  eller  få  Qvinfolken  efter 
MahotnetilTva  Religionen,  lata  fe  fig  for  andra  Man- 
folk. Deras  husgeråd:  år  hos  de  välmående  en  matta, 
den  de  breda  öfver  jorden  i fit  tålt,  hvarpå  de  fatta 
en  Så  Ha  fråmH  i taltet,  fom  tjänar  dem  til  bord,  Hol 
ocli  fång.  De  hatva  några  kåril , at  koka  fin  mat  uti 
af  koppar,  och  några  träfat  at  ofa  den  uti,  dä  de 
{kola  äta6  Deras  ågendom  beHår  i bofkaps  kreatur, 
Håfiar,Afnor,  Cameler,Oxar,  Kor,  Får  och  Getter, 
af  hviika  hvart  och  et  hushall  har  fina,  utan  for  fit 

tålt. 


8o  i7fo.  PYRAMIDERNA.  Julil 

tålt.  Dc  håll  A fordénfkul  en  myckenhet  hundar. 
Vid  denna  tiden  hade  Araberne  all  fin  bofkap  hem- 
ma, och  födde  den  med  hackelfe  och  torkad  våplingj 
men  Håfcärna  med  korn.  Den  tid  på  aret , då  tE- 
gypten  grönlkas,  föka  de  fådana  platfer , dår  deras 
kreatur  kunna  lefva  af  gröna  växter.  Hällar  åro  A-' 
rabernas  ilörlla  ågenaom.  De  hafva  ock  or  fa  k , at 
fatta  ilort  varde  på  dem  > emedan  de  fåkert  åro’de 
vakraile  och  båfte,  fom  nc°gon  vil  fe  i deras  fiägte. 
En  Arabifk  håll  cår  fmårt,  har  lång  hals,  rena  ben, 
fint  hull,  år  full  med  eld,  och  har  et  ogement  qvikt 
fpräng.  De  målta  åro  tegelbrune  til  färgen,  en 
del  fkumlige,  af  h vitt  och  järngråt  blandadt.  Eil 
fvart  haft  är  hos  dem  aldeles  fålifynt.  Om  de  få 
någon  af  den  färgen,  fom  icke  har  något  märke,  hål- 
la de  honom  för  olyckelig,  och  göra  lig  af  med  ho- 
nom. Araberne  äro  ftalta  Ryttare,  inöfvade  frän 
fpåda  åldren  y de  fitta  faft  och  vål  til  Håfl.  Deras 
fadel  år  näflan  gjord  på  famma  fått  fom  våray  men 
den  efterila  bommen  år  lä  hög,  at  han  (kyler  mer 
an  halfva  ryggen  på  Ryttaren.  Stcgbyglorna  äro  på 
Turkifka  fåttet  af  en  plåt,  fom  Ikyler  hela  foten. 
De  hafva  aldrig  någon  buk-gjord  , utan  Sadelen  lig- 
ger lös  på  hållen,  hvilket  gör  konften,  at  rida  och 
at  ftiga  til  håll,  få  mycket  itörre.  Man  fer  Arabi- 
Ika  ynglingar,  fom  midt  under  häftens  fulla  fp  rang  , 
relä  lig  up,  ftå  raka*  i fadelen  och  hålla  fullkomlig 
jämnvigt,  kalla  fin  lants,  vånda  lig  fram  och 
tilbaka  y man  fer  ock  dem, Tom  i famma  fulla  fprång, 
kalla  fig  om,  och  ilå  på  hufvudet  i Sadelen.  Deras 
kläder  åro  éj  mycket  konitige.  Öfver  kroppen  haf- 
va de  et  ftycke  hvitt  ylletyg,  af  hvilket  (kräddaren  ej 
har  någon  förtjånft.  De  kalla  det  några  fiag  up  och 
nedifrån  fotterna  öfver  axlarna,  fåledes  at  hän- 
derna altid  åro  frie.  Dc  bruka  ock  lmtyg.  DefTe, 
hos  hvilka  jag  vai* , hade  på  fotterna  röda  Gampa- 

cher 


1770.  PYRAMIDERNA.  Juli 7.  81 

dier  öch  omkring  hufvudet  en  Turband.  Deras 
gevår  är  cn  lants,  merendels  af  6 alnars  långd  , med 
en  fpets  på  ena  ändan,  den  de  bruka  i ftrid,  och  då 
de  gora  någon  lång  ritt.  En  flridshammare  faftad 
vid  en  kapp  af  alns  långd,  famt  en  liten  kantig 
aflång  jarnklubba,  fåftad  Vid  en  dylik  kåpp , åro  de- 
ras vapen,  fom  de  dageligen  fora  med  lig.  De  bru- 
ka inga  Skjut-gevår,  ej  eller  Sablar  eller  Knifvar. 

Araberne  åro  af  medelmåttig  långd,  kott  fulle; 
men  ej  fete,  hafva  11  ark  a mulklar  och  llråf  hud* 
Deras  hy  år  fvartbrun,  och  fedan  de  åro  gifte,  låta 
de  våxa  lit  Ikågg , hvilket  alle  hafva  fvart* 

Med  deri  Nymåne,  fom  den  11  Julii  kl.  7 for  mid- 
dagen gick  in,  börjades  den  tid,  dä  alle,  fom  åro 
Mahometanfka  Religionen  tilgifne,  vända  up  och 
ned  på  Naturens  ordning,  i la  måtto,  at  de  gora 
natten  til  dag,  och  dagen  til  natt,  h vilken  tid  utgor 
deras  bekanta  Ramazan  eller  Rumadam , och  varar  i 
30  dagar,  eller  hela  månadens  omlopp.  Under  hela 
denna  tid  athåller  hvar  och  en  Mufelman  lig  ifrän 
mat,  dricka,  Tobak  och  Caffé.  Med  et  ord  : ingen 
ltan  vid  ftraff  tilgorande  tagå  til  lifsen  droppa  vatten, 
ifrån  Solenes  upgång  til  hannes  nedergängj  men  fä 
fnart  Sofen  år  nedgången,  borja  de  på  at  äta,  dricka, 
gora  lig  glada,  intil  defs  upgång.  Alla  Minarets  el- 
ler torn  på  deras  Mofquér,  åro  denna  tiden  prydde 
med  brinnande  lampor,  hela  nätterna  igenom  , faforri 
ock  de  fornåmfta  gator.  Jag  fteg  i afton  klåckan  7. 
uppä  en  altan , at  fe  Cairos  oräkneliga  Minerets  illu- 
minerade, hvilket  var  et  tåmmeligen  vackert  fpe^ 
ftakeL 

t Cairo  holts  en  högtid  den  2.7,  hvartil  Naturen 
£ifvit  denna  Ilad  allena  rått  3 och  dårfore  ingen  an- 

F nor* 


82,  I7f°-  CAIRO.  Julit. 

norftådcs  i vcrlden  kan  firas.  Det  var  i dag  den  tid, 
dåvatnet  fläptes  in  i lladen  utur  Nil-Arömmén,  och 
aitfå  gjordes  en  början  til  /Egyptens  fruktbarhet  for 
nåftkom mande  år.  Nu  fom  landets  lycka  eller  olyc- 
ka framter  fig  pa  denna  dagen  , i anfeende  til  vatnets 
ymnoghet  j få  är  den  med  (kal  den  högtideligafte  de 
hafva  i hela  året»  Nilen  flår  hel  och  hållen  under 
män  ni  (kors  Ityrelfe.  Han  öfverflödar  landet  j men 
hårlkar  icke  efter  fin  egen  vilja.  Han  ledes,  dam- 
pas och  ftyres  efter  landets  behof  med  förfigtighet , 
och  omtanka.  Endall:  kan  ingen  månnilklig  konft 
bidraga  til  dtfs  förökelfe.  Detta  år  Naturens  verk* 
Når  Nilen  begynner  våxa,  upkallas  en  dam  af  jord 
vidöpningen,  af  den  graf,  fom  for  lång  tid  tilbaka 
af  Kejfer  Trajanus  är  gjord  från  floden,  och  gar 
genom  lladen,  fom  fordom  Hutat  fig  i Hafvet  vid 
Rofette,  ledan  den  vatnat  hela  landet,  dår  han  lupit 
fram.  Når  vatnet  ffcigit  til  en  tilråckelig  högd, 
hvilket  fes  i den  namnkunnoga  Nilometren,  opnas 
denna  dam  (Caliz)  och  grafven  fylles  med  vatten, 
fom  fedan  efter  hand  ökes,  och  ledes  genom  Canaler 
öfver  hela  landet.  Den  dagen,  fom  detta  fker,  år 
högtideiig,  hvilken  jag  nu  fåg  firas.  Högtid' lig- 
heterne  voro  icke  detta  året  få  anfenliga,  fom  de  för- 
ra, aforfak,  at  Turkarne  begynt  fin  Ramadan,  då 
all  ting  är  tyll  och  andäktigt.  Ordenteligen  förråt- 
tas Acten  på  följande  fått:  Pachan  i Cairo,  beledfa- 
gad  af  et  detachement  Janifarer  ioco:de  man,  eller 
flera,  fimt  fin  Kiaja,  och  flera  Officerare,  beger 
- fig  kl.  7 om  morgonen  til  håll:  til  dammen,  dår  han 
ftiger  in  i en  Tchiofsk  (en  öppen  fommar-bygning  ) 
och  ger  befallning,  at  dc,  fom  böra  öpna  dammen, 
hälla  fig  färdige.  Denna  hedren,  at  förråtta  öpnin- 
gen  år  delt  i mellan  Turkar,  Copter  och  Judar,  få 
at  den  tilkommer  dem  hvart  fit  år.  Når  alt  år  färdigt 
til  öpning,  kallar  Pachan  med  egen  handenjårn- 


83 


17  yo.  CAIRO.  dugufti. 

fpada  i dammen.  Sa  fnart  han  det  gjort,  håfves  den 
omkull  af  dem,  fom  därtil  åro  förordnade,  under  et 
himmels  högt  rop  af  frögde-betygelfer,  utaf  en  oräk- 
nelig myckenhet  folk,  af  den  nedrigafte  hopen* 

Turkilke  Kejfaren  hade  fkickat  en  ny  Pacha  til 
AEgypten,  h vilket  nåftan  fker  hvart  ar*  Ati  Paicha, 
fom  för  6 månader  ledan,  var  ltor-Vizir,  värden, 
fom  för  denna  gång  blifvit  dårtil  utfedd.  Han  kom 
den  iö  Ang.  om  aftonen  til  Bulaok,  efter  i o dagars 
refa  på  Nilen.  Han  hade  drogt  få  länge  pä  en  kärt 
väg  j emedan  deffe  Fartyg,  gå  hvarken  för  fegel  el- 
ler åror,  utan  dragas  med  tog  af  en  myckenhet  folk, 
fom  gå  på  falla  landet.  Vid  en  Pachas  ankom  ti  gö- 
ra Cairos  Råds-Herrar  ( Beyer)  och  andre  befal-haf- 
vare  , anltåndiga  anllalter  til  defs  emottagailde. 
Deffe  voro  de,  fom  jag  red  ut  med,  at  befe  proces- 
iion,  tillika  med  Angelika  Confulen  Herr  Borton. 
Når  vi  farit  genom  fladen  och  Bulak,  lfego  vi  af, 
och  fölgde  ftranden  långs  efter  til  fots.  Vi  hade  då 
Nilen  på  vånflra  handen,  fom  nu  var  ftigen  til  en 
tåmmelig  högd:  dilla  och  behagelig  at  åfkada,  och 
på  den  vandra , Beyernas  och  de  öfriga  lf oras  pråg- 
tiga  tålt,  framför  hvart  och  et,  en  vacker  illumi- 
nation  af  lampor  i adkiltiga  figurer,  på  fnören  up- 
häiigde.  Nilen  och  delfa  ljus  bidrogo  til  hvars  an- 
nars prydnad  , och  båda  två  gofvo  lina  åfkådare  nöje. 
Jag  gick  in  i en  ung  Beys  tålt,  hvilkens  fal  var  af 
den  liorlek,  at  200  perfoner  dår  kunde  hafva  rum, 
öfver  alt  innantil  bckladt  med  fkönt  Drap  d’or,  med 
fåffor  af  (amma  tyg,  *>ch  Ifeöna  Indianifka  Tapeter 
uppå  marken.  En  pragt,  fom  båttre  an llår  en  Prins, 
ånertperfoti,  lotn  för  några  år  fedan  varit  köpt  för 
50  a 6 o Piafler,  hvars  upkomft  varit,  at  lia  på  knå, 
och  (kånka  uti  Caffé,  och  at  tånda  på  tobakspipan 
åt  en,  fom  tilförene  itigit  fam  ma  deg  til  ärans  itol. 

F 2 " Så- 


84  iyfo.  CAIRO.  jrfugufti. 

Sådan  år  de  AEgyptifka  Regenters  upkomft.  Pachan 
hade  lagt  til  land  med  fina  fartyg  vid  andra  (Iranden, 
gent  emot  tälten,  dår  han  biet' i fit  fartyg  ofver  nat- 
ten. Om  morgonen  därpå  fatt  lian  ofver  floden,  och 
blef  emottagen,  af  alla  Beyerne  pcå  Ilranden,  med 
mycken  pragt.  Han  fteg  til  haft,  och  de  beledfa- 
gade  honom  til  fots  in  i et  hus,  fom  var  ftrax  vid 
ilranden,  dår  Pachan  ordenteligen  blifver  i några 
dagar, innan  han  håller  fit  intog  i ftaden.  Den  har  en 
galen  inbillning  om  Turkarna,  fom  håller  dem  for 
grofva,  ohofliga,  och  okunniga  om  alt,  fom  vi  kalla 
belefvenhet.  Den  felas  icke  ibland  dem.  Jag  fåg  åfven 
vid  detta  tilfallet,  lom  jag  ofta  gjort  tilforene,  be- 
romliga  prof  däraf.  Vi  blefvo  inkallade  i atfkilliga 
tålt  til  dem,  fom  icke  kände  ofs,  hvilka  med  all 
hoflighet  undfägnade  ofs. 


MEC- 


175°-  C AR  A VANEN.  September.  8y 

MECCA-CARAV  ANS  Befkrif- 
ning  från  CAIRO. 

Caravans  affård  från  Cairo  til  Mecca  fker,  hvart 
år,  vid  denna  tiden.  Beycns  uttog  utur  fta- 
den,  år  en  ibland  de  mårkvårdigaile  Ceremo- 
nier, man  fer  i Öfterlanden,  hvilken  jag  den  i o Sept. 
hade  tilfålle  at  åfkåda.  Den  bcgyntes  kl.  8 for  middagen, 
och  gick  ifrån  en  plats  nedanför  Slottet,  dår  alle  for- 
famlades,  fom  fkulle  gå  til  den  plats  utom  ftaden, 
dar  Caravan  har  fit  läger.  Ordningen  vid  detta  ut- 
tog var  följande:  i).  En  hop  ledige  Cameler  ladla- 
de.  z , . Sex  Fäitftycken  drogos  af  häftar  på  Lavetter. 
3\  Sex  Port-Cbaifer  (Tartaravan)  hopfatte  af  präk- 
tiga Sidentygs  gardiner,  fom  (kylte  en  Såffa,  hvar 
och  en  buren  emellan  z: ne  Cameler  efter  h varandra. 
De  åro  endaft  for  Beyen,  och  de  fornåmfta  Officera- 
re af  Caravan,  under  refan.  Alla  de  andre  hoge  och 
läge,  mäfte  rida  på  Cameler.  4).  Vid  pafs  40  Ca- 
meler med  lifs-och  åfven  få  många  med  Krtgs-forräd. 
f).  En  hop  Cameler  laftade  med  vatten  i läder -fåc- 
kar,  til  hvilkäs  underhåll  anfenliga  teftamenten  åro 
gjorde  af  de  fordna  Sarafenifka  Sultaner  i iEgypten, 
fom  ännu  vid  magt  hålles.  6).  Sjuk-fdngar , burne  af 
Cameler  på  ryggen,  en  på  h vardera  iidan.  7).  Fält* 
tnufik  af  trummor,  Pukor  och  Skallmåjor.  8).  En 
hop  Cameler  med  toma  (adlar  utan  ordning, efter  hvilka 
folgde  en  hop  Scheker.  9).  Sex  ft.  (kona  Handhåll  ar  , 
präktigt  fadlade,  utur  Turkifka  Kejfarens  ftall,  fom 
han  låter  underhålla  i Cairo,  at  tjåna  vid  ftora  Ccre- 
monie-dagar.  io).  Pachans  fornåmfta  fnoping  ( Ki- 
ttar Aga  ) med  fina  flafvar,  ofver  2.0,  til  haft.  1 1).  En 
hop  lediga  Cameler.  12).  En  hop  andre  rikt  fadlade 
feöna  Har.dhäjlar*  13),  Turkifka  Kejfarens  Commis- 

F 3 fa- 


S 6 I7f0.  CARAVANEN.  Septemb. 

farius  ( Vikil),  den  han  håller  i Cairo  for  enfkylta 
goromålj  Til  exempel:  at  kopaup  Slafvar  och  Slaf- 
vinnor,  Hallar,  Jouveler,  curiofi teter.  m.  m.  14b 
En  hop  ledige  Cameler  prydde  och  väl  utfmyckade 
med  Snitsfj ådrar  på  hufvuder , med  vackra  halsband 
fullfatte  med  fnåckor  och  pärlor.  Svarta  Slafvar  re- 
do pä  några  af  dem.  if).  En  hop  Scbeker  til  fots. 
i<5).  Officerarnes  Hand  häftar.  17).  Den  Officeraren  , 
fom  har  infeende  ofver  vatnet  pä  refan  , hvilken  år  en 
al  de  anfeenligafle,  med  fina  (lafvar  i Cuirafs.  18). 
Två  par  pukor : en  flor  och  en  liten  tilfamman.  19). 
En  hop  ledige  Cameler  vid  pafs  60  > 20).  En  tropp 
Peiegnmer  til  fot,  hvilken  flots  med  några  Scheker. 
21).  En  tropp  Cameler  laftade  med  vatten . 22).  Två 
par  Pukor , folgde  af  en  hop  Cameler,  vål  utflrade  i 3 
troppar, imelian  hvar  och  en  et  par  Pukor.  2 3).Tvån- 
ne  vägvifare , fom  redo  på  Cameler  defle  voro 
gamle  mån  ; hvardera  hade  en  rod  fana  i handen,  fi- 
rad med  gröna  Arabilka  bokftåfver.  24).  En  Cadi , 
fom  år  ibland  de  fornåmfta  Officerare  af  Caravan, 
och  har  at  gora  med  de  faker,  fom  angå  Religion  och 
råttegång  på  refan,  folgd  af  en  myckenhet  fanor  af 
åtfkilliga  fårgor,  på  li vilka  folgde  en  hop  grona  fa- 
nor, fom  buros  af  Scheker.  2fA  Turkifka  Rytteriet 
(Spahi  ) i famma  ordning,  fom  vid  Pachans  intog, 
endall  med  den  åtfkilnad,  at  hvar  tropp  var  fluten 
med  en  hop  Officerares  flafvar , fom  redo  på  Came- 
ler, hvilka  hade  kappor,  vid  fomliga  troppar  fvarta, 
vid  andra  hvita  , och  en  hop  ledige  Cameler  med 
präktiga  fadlar  , och  famrnets  tacken  ofverholgde, 
26.  De  Janifarer  til  fot,  fom  egenteligen  åro  ämna- 
de at  beledfaga  Caravan  på  hela  refan,  400  til  anta- 
let. 27).  Beyens  tvånne  fvantfar , och*2:ne  fanor. 
28).  Beyens  Secr  eter  are  folgd  af  några  Janifar-Office- 
rare.  29).  Jgan  for  Janifarerne  och  Azaberne  i Ce- 
remonie-drågt,  beledfagade  af  fina  Slafvar  och  van- 

liga 


I7f0.  CARAVANEN.  Septemb . 87 

liga  vakt.  30).  Alla  Beyerne  i Ceremonie-klåder  med 
lina  Officerare  och  Hofflat.  31).  Jzaberncs  Corps, 
med  lina  Officerare  i famma  ordning,  loin  tilförene, 
med  en  hop  fotfolk  (Cuirafs),  fom  voro  beväpnade 
med  forna  tiders  gevär.  32).  Janifarernas  Corps  med 
deras  Officerare,  börjad  med  en  hop  unga  Slafvar  til 
fot.  33.  Nagre  Officerare  af  Pachans  Hof-flat  och 
defs  T'/! baufer  i Ceremonie  - myffior,  och  hvita  kläder. 
34).  Beyen  fjelf,  fom  år  anförare  af  Caravan  fölgd  af 
fju  ICihaja,  och  fina  Slafvar  Cu i rafler.  På  högra  fi- 
dan  om  honom,  fördes  en  grön  fana,  hvilken  är  den, 
fom  Pachan  i Turkilka  Kejfarens  namn  öfverlåmnar 
honom,  at  helgas  med  det,  ftt  han  låter  hanne  röra 
vid  Mahomets  graf,  hvilken  han  är  förpliktad  vid 
lit  lif,  at  föra  helbregda  fram  och  tilbaka,  och  fom 
fedan  öfverflyres  til  Conftantinopel,  lamt  t j enar  til 
en  mågtig  upmuntring  för  alla  trogne  Mufiel  - mån, 
at  otårlkråkte  följa  den  famma  emot  fina  fiender. 
Han  var  en  70  års  man,  rik  och  af  mycket  anfeende, 
fom  hade  nn  fjerde  gången  på  rad  denna  vigtiga  och 
anfeenliga  förrättning,  at  vara  anförare  vid  en  fård, 
fom  af  Turkarna  år  af  få  flört  värde.  3f).  Beyens 
Skattmäftare , ecn  fiere  Officerare  af  dels  Hof-flat. 

3 6).  Defs  Mufik , nog  talrik  af  pukor,  trumpeter 
och  Skalmejor,  ilöts  med  10  fl.  trummor,  alla  påCa- 
meler.  37).  Sedan  fåg  jag  ej  annat,  än  en  oräkne- 
lig hop  Scbefar  (religionens  före ftånd are ) indelte  i 
fina  troppar,  och  näflan  vid  hvar  tropp  Dervicher, 
fom  äro  nåflan  det  famma  bland  Turkarna, fom  Mun- 
kar bland  de  Påfvilka,  alla  til  fots,  alla  buro  fmå  fa- 
nor af  olika  farg  vid  hvar  tropp,  lomlige  gröna,  an- 
dre gula,  andre  röda,  och  andre  hvita  och  röda  med 
fiera.  En  tropp  bar  i Hållet  för  fanor  långa  rör,  at 
dem  fom  växa  vid  Nilen,  hvilka  lades  vara  de,  fom 
hade  at  göra  med  fifkeriet  i Nilen.  Deuptog,  fom 
detta  folket  hade  for  fig,  under  fin  marche,  voro 


o ra- 


88 


i7P-  CARAVANEN.  Septemb* 

oråknelige,  och  alle  löjelige,  finn  t gofvo  dem  mer 
anfeende  af  folk,  fom  milt  fit  föritånd,  ån  af  förnuft 
tiga  månnilkor.  xMla  fkriade  med  hög  roll,  men  u- 
tan  lingalle  Symphonie,  Mahometaners  vanliga  tros- 
bckännclfe.  Alla  flängde  Händigt  hurvudet  fram  och 
tilbaka.  De  matte  antingen  hafva  Itarkare  htifvud 
ån  annat  folk,  eller  en  otrolig  öfning , at  kunna  få 
långe  fortfara  med  denna  rörelfe,  utan  at  bli  angripne 
af  ivimningar.  Vid  hvar  och  en  tropp^voro  någre, 
fom  hade  utfpökat  lig  på  åtfkilligt  fått.  De  målte 
halfnakne,  andre  merendels  tiltygadefå,  at  det  var 
ingenting  bland  dem,  fom  fyntes  artigt  at  åikåda, 
utan  tvårtom  mera  ohyggeligt,  och  tokugt.  38).  Slu- 
tet af  hela  Cavalcaden,  gjorde  Camclen,  lom  bar 
den  pavilhn,  under  hvilken  tapeterne  foras,  fom 
Turkilka  Kej faren  årligen  fkickar  til  Mecca,  at  med 
dem  klåda  den  prågtiga  Mofquén,  i hvilken  Maho- 
mets  graf  år.  Camclen  var  på  det  llåteligalte  utltofFe-? 
rad  med  fjåderbulkar,  band,  galloner,  glaspårlor 
m.m.  och  förde  lig  fä,  at  han  gjorde  heder  för  lin 
fylla.  Den  Pavillon,  fom  han  bar,  var  bygd  i Pyramid, 
vid pafs  3 alnar  hög,  öfverdragen  med  gröna  Silfver- 
och  Guldbokltåfver  på  borderade  fidentygs-tåcken. 
Därunder  borde  de  omtalte  Tapeter  föras,  men  de  voro 
dår  ej  närvarande , utan  fördes  inpackade  på  andra 
Cameler,  få  at  denna  hade  endaft  hedern,  utan  at 
bära  bördan.  Et  djur,  fom  hårtil  blifvit  utvaldt, 
kan  verkeligen  fågas  bland  fina  vederlikar  af  ödet 
fått  en  lyckelig  lott.  Sedan  det  gjordt  denna  refan  , 
blir  det  hållet  på  Itall  i hela  lin  lilstid,  med  en  vifs 
tilfiagen  ranta  til  lit  underhåll,  uppaflas  af  flere 
dertil  förordnade  perfoner  med  mycken  forgfållighet 
famt  frikallas  från  alt  arbete.  Tapeterne,  fom  Ikickas 
til  Mecca  förfärdigas  i CairoafCopter,  fom  dårtil  hafva 
vifia  rum  i flottet.  De  åro  af  et  Ivart  tyg,  enkom  dår- 
til väfne  och  fedan  borderade  med  Gyllene  bokllåfver* 

De 


1 7fo.  CARAVANEN.  Septemb , 

De  omfas  hv*art  ar,  och  de  fom  foras  dit  det  £na  året, 
håmtas  det  andra  tilbaka,  delas  då  i årikilliga  ityc-? 
ken,  af  h vilka  de  mäfte  (kickas  tilTurkifka  Kejfaren, 
fom  deraf  ger  til  någon  Mosquée  et  dörtåcke  eller  åt 
någon  af  fina  ftörfta  gunftlingav,  fåfom  ejn  dyrbar 
fkank.  Caravan-Beyen  behåller  en  del  af  deffa  deras 
egendomar  for  fig  , och  ger  något  (tycke  åt  de  för- 
näm (ta  Officerare.  Då  Camelen  gick  förbi  var  artigt 
at  fe  med  hvad  häftighet  den  menige  hopen  (formade 
intil  den  (amma,  pa  det  at  hvar  måtte  få  röra  vid  den 
omtalta  Pavillon,  fäiom  en  för  dem  helig  fak.  De, 
fom  icke  kunde  komma  fä  nåra,  at  de  kunde  röra 
dervid  med  händerna,  kaffade  fina  näsdukar  eller 
fkårp  på  den  famma,  at  åtminftone  åga  något,  fom 
kommit  vid  deras  helgedom.  Jag  frågade  min  följe» 
fiagare,  fom  kände  landets  bruk,  om  icke  några  vid- 
(kepelfer  begingos  med  det,  fom  de  få  låtit  röra 
vid.  Men  de  nekade  det  och  fade,  at  de  endaff  göm- 
de det  til  en  åminneife , at  de  fett  en  fak  , fom  de 
hade  få  (tor  vördnad  före,  at  ingen  kan  vara  (torre 
och  h vilken  de  ej  altid  kunna  fe.  Någre  refebefkrifi* 
ningar  fåga,  at  under  denna  Pavillen  föres  Alcoran  j 
men  jag  vet  icke  hvarde  tagit  denna  beråtteife.  Jag 
har  frågat  dem , fom  noga  haft  fig  det  bekant , bland 
Turkarna  j men  alle  hava  fvarat  mig,  at  dår  ej  år 
någon  Coran.  Turk  i (k  e Kejfaren  beffår  af  fina  inkom- 
ffer  iiEgypten  iooco Ducater,  a 11c  Med.  åt  Beycn 
til  de  omkoftningar , han  bör  göra  vid  Caravans  anfö- 
rande. En  Bey,  fom  gör  refan  allenaff  en  gång  vin- 
ner dervid  ingen  ting,  utan  torde  fnarare  tappa,  i 
anfeende  til  det  myckna  och  koftbara  refetyg,  fom 
han  måfte  (kaffa  fig,  och  de  (kånker,  fom  han  år 
förbunden,  at  lämna  til  Arabifka  Hötvitsmånnerna, 
öfver  h vilkas  land  han  far,  pådetdemågelamna  honom 
vågen  fri,  hvilket  han  har  ffundorn  fvärt  vid  at  med 
(kånker  uträtta.  Sedan  Beycn  tor  Caravanen  med 

F y fit 


$>o  iyyo.  CARA  VANEN.  Septemb. 

fl tt  följ^pådetta  fått  togat  genom  ltaden,llår  han  lå- 
ger en  halt  dagsrefa utom  ltaden  på  en  iior  plan,  dår 
han  väntar  i 8 dagar.  Pä  hvilken  tid  alla  de  torfam- 
la  (ig,  fom  antingen  for  andakt  eller  köpenfkap  {kul 
vilja  (amma  gång  gora  fin  relä  til  IVJecca.  Det  iades, 
at  Caravan  kunde  detta  år  komma  at  beftå  til  det 
minlta  af  40000  fjålar  af  båda  könen.  En  hop  qvin- 
folk  år  ock  hvart  år  ibland  dem,  iom  företaga  denna 
refan.  Deffe  delas  i tvånne  hopar,  den  ena  utgör 
dem,  fom  komma  ifrån  hela  Afncanifka  kulten  anda 
ifrån  Tetuan  ochMarocco,til  de  tre  Barbar  Republi- 
querna.  Denna  utgör  vid  pais  10000  man,  h vilka 
vid*bartrefan  iluta  Caravan;  men  gå  förut  vid  hemrefan. 
Den,  lom  vil  tanka  efter  hvad  våg  detta  folket  gör,at 
komma  från  ytterita  kulten  af  Africa,  välter  ut,  an- 
da til  Arabien,  och  genom  hvad  lander  de  målte  re- 
fa,  då  de  komma  landvågen , fom  icke  åro  annat, 
ån  obebodde  ödematker,  af  brännande  fand,  han  lå- 
rer finna,  at  knapt  något  annat,  ån  en  obegripelig  Re- 
ligions-ifver  kan  vara  i ltånd  , at  förmå  et  folk  til  en 
4ylik  refas  företagande.  Den  andra  hopen  beltår  af 
Turkar,  från  alta  de  orter,  fom  åro  under  Sultans 
välde,  Syrien  undantagit,  och  de,  fom  grånia  åt 
Perfien,  ifrån  hvilka  en  annan  Caravan  famlar  fig  i 
Damas,  fom  möter  denna  på  en  vifs  ort  i vågen  der 
de  förenas.  Turkarne  dritva  en  anfenlig  handel  på 
denna  refan.  Alle  refa  ej  för  andakt  fkul,  lom  be- 
finna fig  i detta  fälikapet.  Det  år  en  anfenlig  del  af 
dem,  fom  gör  refan  för  vinlt.  De  uphandia  1 Cairo 
af  Frankerna  och  fora  öfver  til  Arabien,  klåden,  Co- 
cnenille,  Specerier,  Bly,  MåflSng,  glaspärlor  tilRad- 
band  med  mera,  och  det,  fom  forit  bordt  nämnas, 
en  oräknelig  myckenhet  Spanlha  Sevelianer  och 
T ylka  Ke  jferliga  Riksdaler.  Sedan  föra  de  tilhaka  Cof- 
fé,  Opobalfam,  Myrrha,  Ohbanum , Zedoaria  med 
fiera  drogver,  Porceilainer  från  Indien,  fina  bom- 

uls- 


iyyo,  CÄRA  VANEN.  Septemb.  pi 

uls-tyger,  Turbanter,  Indianifka Siden,  och  gyllendc 
tyger,  m.  m.  Af  defta  handlande  kan  Beyen  gdrä 
lig  anfenlig  vinft.  Tiden  år,  nämligen,  altid  vifs, 
huru  långe  Caravan  bor  vara  på  refari,  och  huru  län- 
ge de  bora  viftas  i Mccca.  Om  nu  de  handlande  ej 
kunna  afgdra  lina  faker  på  den  udätte  tiden,  fom 
år  ganfka  kart,  fä  begära  de  upfkof  af  Beyen  for  nå- 
gra dagar,  hvilken  tilftädjer  dem  det,  med  vilkor, 
at  de  fkola  betala  en  vifs  iumma  om  dagen,  hvilket 
de  gerna  göras  emedan  deras  vinft  fuilkomligen  til- 
låter det. 


pz  i7fo.  MUMIERNE.  Septemb. 

RESAN  från  CAIRO  til  MU- 
MIERNAS Grafefe 


u var  en  beqvamlig  tid,  at  befe  de  JE- 

gyptiers  graffidllen , dar  deras  Balfame^ide 
Qvinfolks  kroppar  ånnrj  finnas,  under  nrhin 
af  Mumier,  då  man  kunde  gora  Refan  med  båt  oivcr 
fjelfva  landet , fom  flod  under  vatten.  Jag  gaf  mig 
den  1 6 på  refan,  bciedfagad  af  Herr  Roboly  , 
en  Franfk  Drogue-man  i Aiexandria,  och  tvånne  Ja- 
nifarer,  famt  z:ne  Franfka Kopmån.  V-i  kommo  vid 
aftonen  til  gamla  Cairo,  dår  vi  togo  Härbärge  hos 
Syrilka  Kopmån  från  Damas.  Medan  vi  våntade  på 
var  aftonmåltid,  läto  vi  komma  til  ofs  cn  af  landets 
Muficanter,  fom  var  en  Coptilk  Chriften,  ar  for- 
drifva  tiden  med,  til  at  af  hora  hans  art  af  Mufik.  Hans 
Inftrument  var  allmänt  i Egypten,  och  på  många 
andra  Hållen  i Öflerländerna,  utan  tvifvei  et  af  de 
aldraåldfta,  fom  efter  all  fannolikhet  varit  et  af  Davids 
ftrångafpel.  Landets  Chriltne , åfven  de  Franfke, 
fom  hår  handla,  kalla  det  Pfalterium.  Det  år  i form 
af  en  fned  triangel,  få  flort,  at  det  beqv|mligen  kan 
ligga  påknan,  då  en  fpelar,  hopfatt  af  z:ne  botnar, 
z tum  ifrän  h varandra,  med  vid  pafs  20  tarmftrån- 
gar  af  olika  tjoklek.  Den,  fom  fpelar,  har  fmå 
tangenter,  på  fingren,  dem  han  fäller  innom  en  ring 
vid  ytterita  leden.  Vår  Mufikant  long,  med  det 
famma  han  fpclte,  upbyggeliga  Arabilka  vifor  om 
GUDS  Förfin , om  fornöj  famt  finne  m.  m.  H vilket 
gaf  en  tåmmelig  vacker  fornojelfe.  Det  var  icke 
fvårt,  at  foreftålla  fig,  at  detta  enfaldiga  dock  ar- 
tiga fått  varit  det,  på  hvilket  Davids  vifor  blifvit 
fungne  och  fpelte. 


Den 


ijfo.  MUMIERNE*  Septemb* 

Den  17.  ftego  vi  vid  Solenes  tipgang  om  bord, 
pa  et  af  Nilens  fartyg*  fedan  vi  okat  värt  fållfkap 
med  vära  vårdar.  Vi  ftälte  vår  fart  forft  til  de  itora 
Pyramiderna  , dem  jag  ånnu  en  gång  hade  luft  at  fe, 
fä  vål  for  deras  märkvärdighet 5 lom  vål  år  vårdt  Re- 
ra refor*  når  en  år  i ^Egypten*  lom  aldramåft  for  det 
noje*  jag  hade  nu,  at  komma  anda  til  deras  fot  öf- 
vervatnet,  famma  våg*  fom  jag  for  z månader  fe» 
dan  ridit  til  lands.  Denna  farten  år  den  behageli- 
gafte  någon  månnilka  kan  foreftålla  fig,  vid  den- 
na tiden  i iEgyptcn.  En  feglar  i z til  4 fots  vat- 
ten* och  de  ftållen,  fom  vatnet  ej  ånnu  hunnit  at  ofver- 
floda  eller  dår  det  begynt  redan  at  aftaga,  vifa  fig  i 
en  härlig  prydnad  af  groda*  cn  ftor  del  befådele  med 
Furkifkt  hvete  (Zea  Mays),  andra  med  Lucerne*  hvil- 
kadock  ånnu  voro  fa 5 emedan  detta  fenare  ej  allmänt 
fås,  for  ån  vatnet  år  aldeles  aflupit*  Foglar  uppehål- 
la fig  hår*  på  de  vattufria  platfer,  til  oräknelig 
myckenhet  af  åtlkiiliga  (lag,  Jag  blef  nu  i fynner- 
het  varfe  ( Corvus  Cornix.  Fn.fuec.^i.  Fr  inga  Hypoleucos 
Fn.  147 *)  fom  nyfs  voro  ankomne, en  Charadius^  ftor  fom 
endufva,  den  jag  belkref  5 {Alauda  arvenfis  Fn.fuec. 
1 po).  Ardea  Firgo  tetnporibus  criftatis*  Ar  de  a orien~ 
talis , den  iag  befkrifvit  i Smirna.  Pclicanus  Onocr  et- 
ta lus  , hvilka  flogo  i ftora  (kockar  forbi,  emedan  det 
var  deras  flyttningstid , då  han  beger  fig  ifrån  fit 
fommar-hemvift , fom  han  har  omkring  fvarta  Haf- 
vet,  och  vid  Graekifka  Kuftcrna,  hit  åt  de  Sodra  or- 
ter. Alla  defie  rorde  min  upmårkfamhet 5 men  ingen 
få  mycket,  fom  Ardea  Ibis  alba  pedibus  nigris,  hvar- 
fore  jag  fant  honom  måft  märkvärdig,  var  defs  otro- 
liga myckenhet,  fom  (kylde  ofver  hela  marken.  Den* 
fom  har  någon  infigt  i Naturfens  hushållning,  har  ej 
fvårt  at  finna,  h var  fore  Skaparen  forordnat  denna 
fogel,  at  i fådan  myckenhet  infinna  fig  på  ^Egyptens 
fumpiga  falt  vid  denna  tid.  Han  finner,  nämligen 


P4  T7fo.  MUMIERNE.  Sepiemb. 

pä  dem  fin  tjänliga  näring,  och  fin  båfta  föda,  af  den 
myckenhet imä grodor,  (om  öfverhölja  landet,  få  fnart 
vattnet  aflupit,  och  fom  hälla  fig  under  vatnet,  och 
dår  förökas  i flödnirfgstiden.  Med  det,  at  foglen 
förfer  fig  med  tjänligt  uppehälle,  gör  han  ofelbart 
en  anlenlig  tjäritt  åt  landet,  fom  befrias  ifrån  en  o- 
talig  ohyra,  hvilken,  om  den  fkulle  blifva  qvar  och 
rutna,  fkulle  iakert  åhadkomma  en  dödelig  ltank 
både  för  mänmlkor  och  djur.  Denne  fogel  fiy:ter  ej 
utur  /Egypten.  Jag  har  fett  honom  hela  den  tid, 
landet  varit  torrt,  pä  fälten  * dock  aldrig  til  fädan 
myckenhet,  fom  nu  på  villa  Italien , hvilket  kom- 
mer däraf,  at  ti  Iför  ene  har  han  kunnat  utfprida  fig 
kring  hela  landet  men  varder  nöd  fak  ad,  då  vatnet 
kommer,  at  draga  fig  tilläm  man  på  torra  platfer. 
Den  tid,  fom  Grodorne  icke  åro  i fådan  mycken-  ^ 
het,  lefver  han  af  fmå  Gräshoppor,  och  andra  In- 
feeter, hvilka  aldrig  felas  på /Egyptens  heta  fält,  och 
otvifvelaktigt  fkulle  vara  i ftörre  myckenhet,  om 
de  ej  hade  denna  lin  fiende,  fom  Fpåkte  fig*  Jag  har 
(kutit  honom  i båda  årstiderna,  men  funnit  en  anfen- 
lig  ådkilnad  i defs  fetma  förra  gången  och  nu,  hvil- 
ket ger  tilkånna,  at  han  vid  denna  tiden,  finner  myc- 
ken tjänligare  och  ömnogarc  föda.  ftelloniioch  andras 
mörka  berättelfer  om  foglar,  fom  komma  til  ./Egyp- 
ten, efter  fiodningstiden  bör  läfas.  Vid  middagen 
kommo  vi  til  de  ilora  PYR  AM  I DERNA.  De  af  mi- 
na följellagare,  fom  ej  hade  fett  den  llortlas  bygnad 
innantil,gingo  in,  och  jag  nyttjade  tilfålletat  föka  na- 
turalier.  Jag  fant  inga  andra,  än  dem  jag  fett  förra 
gången,  förutan  en  vacker  fvart  Jafpts  (#),  fom  låter 
arbeta  fig  och  tager  cn  vacker  glams.  Den  be- 
fynnerliga  Rullan  ( Mus  J acultW)  fom  /Egyptiernc 
kalla  Gerbua,  fom  jag  tilförene  ( Acl.  Upf.  17 fO,p.  17) 
bcfkrifvit  (*)  och  den  lilla  fmala  ödlan , fom  jag  för-t 
fta  gången  här  fåg  Lacerta  agyptiäca  hvilken  de 

gam- 


i7fo.  MUMIERNE.  Septewb.  py 

gamle  ^Egyptier  hedradt  med  defs  bilds  ingrafning 
i en  Hyacint , den  jag  åger.  Mitt  upfåt,  at  klifva 
up  til  toppen  af  Pyramiden,  hvilket  hettan  förda  gån- 
gen hindrade,  ville  jag  denna  gången  fullfölja  j men 
det  var  likfom  odet  velat,  at  vådret  (kulle  altid  hindra 
mig,  at  komma  iångre,  ån  til  hälften  af  denna  högd. 
Då  jag  var  midt  på  Pyramiden  kom  fadant  blåsvåder, 
at  både  jag  och  min  drång  voro  glade,  at  vi  voro  pä 
et  Itaile  af  Pyramiden , der  vi  kunde  lågga  ofs  ned 
imellan  affåttningarna,  til  defs  det' var  öfvergångit, 
hvilket  vålde,  at  jag  tykte  det  vara  för  mycket  vågadt, 
at  iliga  högre,  dår  jag  til  åfventyrs  vid  en  dylik  hån- 
delie  ej  funnit  (amma  undanflykt.  Vi  fortfatte  vår 
refa, hvilken genom  vår  (keppares  oförflgtighet  ej  var 
aldeles  få  behagelig,  fom  tilförene.  Han  förde  ols  pä 
fådana  Hållen,  dår  vattnet  ej  var  tilrackeligen  djupt,  fä 
at  vår  båt  dannade  i gyttjan.  Hår  var  ej  få  farligt, 
at  grunda,  fom  for  Öland  eller!  Tarmouth.  Nilens 
Itrömkarlar  vifste  et  behändigt  fatt,  at  hjelpa  (Ig 
fram  i vattnet.  De  gmgo  6 (tycken  pä  hvardera 
fidan  om  båten,  fatte  axlarna  under  relingen  och  få 
godt  fom  buro  honom  hel  och  hållen,  i hvilken  vi 
voro  öiver  20  pcrfoner  med  en  myckenhet  Pagage. 
På  det  l ättet  fingo  vi  igen  vår  nöjfamma  fegelfart. 
Öm  aftonen  kommo  vi  fram  til  Abufir,  en  by  vid 
hvilken  år  en»af  de  gropar,  genom  hvilka  man  (tiger 
ned  i Mumiernas  grafvar.  Vi  voro  ej  förr  fram- 
komne,  ån  hela  dranden  var  fyld  med  folk,  unga 
och  gamla,  qvinnor  och  barn  kommo  utur  byen, 
at  ie  och  (porja  hvad  vi  ville.  Bönder  åro  alledådes 
nyfikne  och  underfamme,  d#  de  fe  främmande  folk, 
och  de  ^Egyptier  åro  defsutan  åfven  mifTtånkfulle. 
Åldermannen  Schék  eller  Bclled  i byen,  kom  om 
bord,  beledfagad  af  2.:ne  grannar,  beväpnade  med 
Sablar  och  Piftolér , hvilka  fågo  ut,  fom  ofödkräk- 
te  Araber.  Dc  underrättade  tig  om  vårt  ärende, 

och 


p6  1 7p.  MUMIERNE.  Septemb. 

och  låro  for  penningar  fora  til  ofs  får,  at  deraf  tilre- 
da  vår  aftonmåltid.  Den  gamle  gick  ftraxt  ifrån  ofs 
och  lemnade  hos  ofs  fina  medbroden  Knapt  var  han 
kommen  i land,  förr  ån  han  vinkade  åt  våra  Janifarer, 
at  den  fom  efter  honom  blef  q var  på  firanden  af  by- 
ens folk,  hade  de  lof,  at  Ikjuta  på,  hvilket  Poikar- 
ne  fom  utgjorde  ftörlla  antalet  af  våra  ålkådare,  to- 
go  for  rent  alfvare  och  begofvo  fig  hvar  och  en  til  fit* 
Bonderne  fpifaae  med  ofs  ganfka  måtteligen  och  för- 
nuftigt, Min  Drogue-man  hågade  den  ena,  fom  var 
en  ftor  och  rafleer  karl,  hvarfore  han  åt  få  litet? 
Det  år  en  tok,  fvarade  han,  fom  åter  mer,  ån  na- 
turen fordrar  och  har  fedan  ondt  deraf.  Et  fel,  for 
hvilket  ingen  i våra  belefvade  Europifka  lånder , vil 
fattas  i dårhus.  Våra gåfter  budo  ofs  god  natt,  och 
vi  hvilade  öfver  hatten  i vårt  fartyg,  dår  vi  mådde 
båttre,  än  om  vi  tagit  in  en  al  böndernas  eländiga 
itugor. 

Én  hårlig  morgonronna  lyfre  ofs  den  18  i ö- 

fonen,  då  Abufirs  ålderman  Ikickade  ofs  til  fru- 
olt  en  kaka  af  mjöl,  honung,  fmör  och  vatten. 
Smakens  godhet  öktes  af  det  enfaldiga  och  välmenta 
upfåt,  i hvilket  vi  vifste,  at  den  var  gifven.  Den 
Iförda  dygd  iEgyptierile  och  Araberne  hafva  qvar 
af  dem,  fom  funnos  bland  deras  förfader,  år  gäftfnbet . 
Det  vore  et  ltort  fel  hos  dem  för  en  husfader,  at  lå-* 
ta  en  främmande  gå  bart,  utan  at  med  något  hafva 
fågnat  honom.  Den,  fom  år  hungrig  och  fer  dem 
åta,  kan  med  trygghet  fåtta  fig  ned,  och  taga  för  fig 
af  det  de  hafva,  utan  at  frukta,  det  någon  tager  det 
illaup.  En  frihet,  föra  de  åfven  åftunda  tilbaka,få  vål 
hos  fina  vederlikar,  fom  andra.  Vi  gingo  til  fots  til  gro- 
pen ät  Mumierna.  Pä  andra  fidan  om  byen,  mötte  ofs 
en  lund  af  Acacia  ^egyptiaca,  bvilken  hår  i torra 
fanden  ej  hunnit  långre,  ån  til  bufkar,  dår  den  eljed  i 

god 


97 


jyjö  MUMIERNE.  Septemb . 

fod  jord  våxer  til  flora  trån.  Den  hade  ånnu  fina 
loramor  qvar,  och  bar  tillika  både  mogen  och  omogen 
frukt.  Vi  råkade  på  Harar  (Lepus  Fn.  ip. ) omkring 
denna  lund  i fådan  myckenhet,  at  vi  utan  hund,  och 
uta>n,  at  anhålla  någon  ordentelig  jagt,  vid  deras  för- 
bifpringande,  dåraf  nedlade  några  (tycken,  hvilket 
gaf  anledning  åt  min  Drogueman,  at  efter  vår  hem- 
komit  til  Cairo  göra  en  refa  til  famma  flalle,  endafl  at 
jaga,  då  han  innom  2 dagar  fick  fkjuta  öfver  20  (tyc- 
ken. Araberne  och  iEgyptifke  Bonderne  äro 
de  endafle,  forn  lamna  detta  djuret  i fred,  fom  eljefl 
år  förfölgt  öfver  hela  verlden.  Herr  Barton,  An- 
ge lik  Conful  i Cairo,  berättade,  at  Herr  Cancéllie- 
Rådet  Carleson,  under  fit  viftande  i ./Egypten, 
på  famma  flalle  fkjutit  den  forfta  haren,  fom  af 
Frankerna,  hvilka  långe  varit  i Cairo,  biifvit  fedd. 
Förr  den  tiden  hade  foga  varit  i Cairo  bekant,  at 
detta  djur  funnits  i ^Egypten,  åtminflone  icke  for 
Européerna,  och  ån  mindre  for  ftadfens  inbygga- 
re, fom  hvarken  åro  ålfkare  af  defs  kött,  eller  af  en 
fådan  (lags  jagt.  På  en  liten  o ut  med  detta  ftållet, 
hafva  de  Franfke  i Rofette  planterat  Harar  for  fit  nö- 
je fkul,  hvilka,  fom  mig  fades,  mårkeligen  ökat  fig, 
Gazeller  (Capra  Cervlcapra  JLinn . Syft.  nat.  y.)  felas 
ej  eller  pa  denna  negden.  Vi  fågo  deras  fårfka  fpår 
i den  fina  fanden,  fom  hår  tåkte  marken  öfver  alt,  ja,  få 
tydeligen,  fom  vi  plage  kunna  fkönja  åtfk i lliga  djurs 
i frifk  fpår-fnö  i Sverige.  Om  vi  haft  det  fom  fordras 
til  deras  jagt,  nämligen  goda  långfträkta  böfior,  en 
god  fullkomlig  Arabifk  Haft,  och  en  väl  inråttad 
vint-hund,  eller  Falk,  hade  vi  hår  kunnat  göra  en 
jagt,  fom  i Europa  {kulle  varaKonglig,  med  hvilken 
de  förnäme  Araber  ofta  förlufta  fig  De  nedlägga 
Gazeller  i fprånget  med  fin  lanrs,  och  icke  med  eld- 
gevår.  Vi  kommo  åndteligen  til  gropen,  fom  år  ct 
litet  (tyckefkott  från  Abufirs  by,  på  en  fand-hed  och 

G lik- 


9$  I7f°*  MUMIERNE.  Septemb . 

liknar  fullltfommeligen  våra  varggropar.  Vi  flcgo 
ned  ined  itörila  fara  och  befvårlighct  på  en  repilega, 
den  vi  fordt  med  ofs  ifrån  Cairo.  Vid  botnen  af  gro- 
pen, på  den  fidan,  fom  vette  åt  odemarken,  hade  vi 
då  for  ofs  ingången  til  de  iå  namnkunnoga  MUMIER- 
NAS GRAF  V AR.  Detta  kalkbårg,hvilket  jag  menar 
vara  hela  vEgyptens  grundval , har  med  obegripelig 
moda  blifvit  utgrafvit,  at  i det  famma  forvara  de  dö- 
das afka  och  kroppar.  Det  for  il  a vi  fåge  vid  ingån- 
gen, varen  oräknelig  hopconifka  lerkåril,  i J fot  lån- 
ga, och  en  fpann  vid  fin  bafis  i Diameter.  De  åro  af 
groflera,  brånde  efter  Krukomakare-konft,  utan 
glafering.  Deras  opning  år,  vid  ilora  åndan,  tåckt 
med  et  lock  af  iamma  arbete,  något  litet  kupigt, 
och  år  tilkli firat  med  bruk.  Når  defie  kåril  op- 
nas,  finnes  i dem , fom  åro  val  bevarade,  et  ilycke 
medelgroft  gleil  linne,  konftigt  fvept  i många  hvarf, 
tilbundit  med  otvinnadt  lingarn,  fom  öfverveklas  från 
ofvan  til  nedan,  den  ena  åndan  ined  t öfver  den  andra. 
Innom  detta  linne  forvaras  en  hop  fvartgrå  aika, 
blandad  ilundom  med  nåbb  eller  ben,  af  en  fogel. 
Denna  afka  omfvept  med  fit  linne,  utgör  famma  co- 
nifka  form,  fom  defs  kåril,  och  finnes  merendels 
tåmmeligen  hoppackad  innom  fit  täckelfe.  Ofta  finnes 
dåri  endail  en  klimp  af  afka  utan  tåckelfe  , hvilket  af 
tiden  blifvit  förtårdt.  Ibland  hånder  ock,  fail  gan- 
fka  fållan,  at  i en  fådan  kruka  finnes  en  fogel,  beva- 
rad til  fina  fjadrar,  hufvud,  ben  och  fotter,  anda  in 
til  fårgorna,få  tydeligt,at  en  kan  urfkilja  af  hvad  ilag 
den  varit.  Storkar  { Ardea  ibis)  och  Tranor  ( Ardea 
Grus)  hafva  varit,  få  vida  mig årfagt, dc  endafte  man 
kunnat  kanna  igen.  Jag  hade  ej  den  lyckan,  at 
finna  någon  förvarad,  ehuru  jag  opnade  många  tjog 
krukor.  De,  fom  funnit  någon  behållen,  hafva  fagt 
mig,  at  defs  hufvud  och  ben  varit  hoplagde  imellan 
vingarna,  och  fåledcs  tilredt  pä  famma  fått,  fom  de 

af 


99 


ijfo.  MUMIERNE,  Septemb. 

af  hvilka  man  fett  afhan.  Dår  finnes  åfven  Balfime- 
rade  hund.ir,  och  infvepte  i linne.  Jag  har  fett  en 
hos  Franfka  Confulcn  i Cair.o  Herr  Livencourt, 
hviiken  var  få  vål  behållen,  åt  jag  af  defs  hår,  färg 
och  utfeende,  kunde  finna,  at  famma  gemena  art  af 
hundar  ( C anis  familiaris  äomeftieus  Linn.  S.  N.  a)  är 
ånnu  behållen  i Egypten,  fom  varit  för  några  icoo:de 
år  fedan,  utan  at  någon  af  de  många  varieteter  af 
detta  kreatur,  fom  vi  hafve  i Europa,  här  blifvit 
fortplantad.  Hundarne  hafva  på  den  tiden  haft  bättre 
öde  i ifigypten , ån  nu,  då  de  genom  en  Religions 
artikel  åro  håldne  för  orene,  ovärdige,  at  komma 
under  tak  hos  någon  Mahometan,  och  dödade  om  de 
röra  vid  defs  kläder,  fam  t tvungne,  at  lefvä  under 
bar  himmel,  af  barmhertigt  folks  te  fl  a merit  en , och 
allmofor  , eller  at  föka  fin  näring  af  lyckans  tilfkyn- 
delfe,  De  hafva  berättat  mig,  at  en  Franfk  Jcluft 
Sicara,  fom  for  antiquiteter  fkiil,  re  fl,  for  några  är 
fedan,  med  mycken  upmårkfamhet  i öfnt  Egypten, 
har  funnit  dår  en  oxe  på  famma  fått  Balfamcrad, 
den  han  öfverfkickat  til  Paris*  Från  de  ofkåliga  dju- 
rens grafftållen,  gingo  vi  längre  in  i defla  underjör- 
dilka  gångar,  til  månnifkornas.  Detta  fkér  ej  utan 
fruktan  at  fara  vilfe  om  vågen,  i fynnerhet  om  eri  vå- 
gar fig  något  långt  in  i gången.  På  båda  fidor  örtl 
denna  gång  åro  uthuggne  nicher , i hvilka  Mumicr- 
ne  uti  fina  kiflor  flå  förvarade,  flålte  fått  up  på  fina 
fotter.  Nichen  år  tilmurad  , få  at  ingen  ting  kan 
ikönjas  utanpå* 

Vi  kommo  kl.  10  för  middagen  tilbaka  från  defla 
jordifka  gömmor,  hvilka  ej  fa  mycket  behagade  mig, 
fom  det  öpna  fåltet  jag  fick  fe  dar  omkring , hvaråft 
jag  fökte  efter  Natilralier.  Infe  Ber , fom  uppehöllo 
fig  i fand-heden,  var  den  flörfla  frukt  jag  Dragte  af 
denna  min  fård.  Jag  råkade  dår  på  några  , fom  jag 

G 2 år 


100 


i75°*  MUMIERNE.  Septemb. 

ar  for  fak  rad , atingen  Naturalift  förr  fett.  Jagfant 
åfven  åtfkiiliga,  fom  jag  kånde.  Af  de  fenare  fam- 
lade jag  6 Species  Libellulae  (*)  innom  cn  liten 
ilund,  och  4 Cuad<e,  Tamt  Grylli.  Hvartil  tjänar 
vål  en  vild  oken  fyld  med  en  brännande  fand  ? Kan 
något  lervande  dår  uppehålla  fig  ? åro  defle  odemar- 
ker icke  onyttige  platfer  pä  vårt  jordklot  ? Så  frågar 
den,  fom  kallar  et  halligt  öga  på  defla  vilda  fält. 
Men  ftannar  han  litet  dår  qvar,  och  låter  ej  et  brän- 
nande folbadd,  eller  e*n  flygande  fand  förlkråcka  fig: 
böjer  han  fig  ned,  och  fkadar  litet  med  upmärkfam- 
het  omkring  figj  få  fkal  han  åfven  i den  torraftc 
fandoken  få  et  bevis  af  den  fanning,  at  Skaparen  in- 

fen  ting  gjort  förgåfves:  at  ingen  plats  på  vart  Jord- 
lot  finnes,  dår  den  ej  år  åmnad  af  Naturen  til  tjän- 
ligt hem  vi  It  för  någon  lefvande.  Efter  middagen 
begofvo  vi  ofs  pä  hemrefan,  och  hde  til  vid  en  liten 
vacker  ikog  af  Acacia  Algyptiaca^  fom -hade  pä  den  ena 
fidan  et  vidlöftigt  falt  planteradt  med  Mays  (Tur- 
kifkt  hvete).  Hår  fäg  jag,  at  Acacia,  fom  måd  alla 
löftrån,  har  fin  Galla , hvilken  år  mjukaktig,  hvit, 
hopfatt  af  hinnor  med  flera  rum  ( molliufcula , alba, 
tumeata  heulis  plurimis).  Den  var  nu  full  med  fina 
larver , hvilka  frambringa  utan  tvifvel  en  Cynips , fom 
tiden  ej  tillåt  at  få  fe.  Portulaca  olcracea  var  nyfs  up- 
Tunnen  på  fuktiga  Hållen,  dår  vatnet,  fom  runnit 
utur  åkrarna,  hade  flannat.  Vi  lade  litet  långre  fram 
til  lands  vid  en  fumpig  ödemark,  öfvervåxt  med  O- 
nonis  fpinofa , och  full  med  den  förr  omtalta  Ardea. 
Den  nämnde  växten , fom  gör  vår  Skånfka  Bonde  få 
mycken  olägenhet  vid  fit  åkerbruk,  år  icke  mindre 
i AEgypten  ganfka  ymnog  Jag  hat  fett  den  på  flera 
Hållen,  ån  hår,  intaga  hela  fälten.  Om  iEgyptier- 
ne  vore  angelägne  om,  at  bruka  all  den  jord,  fom 
kunde  brukas,  fä  ikulle  de  fäkert  icke  fpara  mödan, 
til  en  fkadlig  våxts  utrotande  3 men  fädernas  fotfpor 

ef- 


IOI 


17^0.  AEGYPTEN.  Septemb , 

efterträdas  med  en  helig  ifver,  ej  mindre  af  dem, 
ån  hos  vifla  andra  folkflag.  På  famma  falt , fom  Far 
och  Farfar  flåpt  vatnet,  flåpper  Sonen  ån  i dag,  och 
dår,  fom  i deras  tid  varit  törne  och  tiftel,  låmnas  ån- 
nu  under  famma  börda  af  barn  och  barnabarn.  De 
många  Hållen  i Skriften,  där  Torne  namnes,  med  h vil- 
ket ord,  ingen  vet,  hvad  våxt  på  de  måfta  förftås, 
torde  gifva  våra  Botanici  Sacri  anledning,  at  vid  nå- 
gra af  dem  tanka  på  denna  Ononis  fpinofa , fom  til  få- 
dan  ymnoghet  ej  allenaft  finnes  i iFgypten,  utan  åf- 
ven  i de  nåftgrånfande  Afiatifka  orter.  En  Maho- 
metanfk  Eremit,  hade  ej  långt  ifrån  vatnet  i denna 
ödemark  fit  tilhåll  vid  en  Dome,  den  de  upreft  öfver 
en  af  fina  heliga.  Sådane  åro  nog  allmånne  i 
Turkiet,  ald  rama  ft  i iEgypten.  Vi  fortfatté  vår 
hemfart,  och  feglade  hela  natten  Emma  kofa,  fom 
vid  bårtrefan.  På  vågen  hade  jag  ledighet,  at  be- 
fkrifva  en  AEgvptifk  fogel,  fom  min  Janifar  fkot  ej 
långt  från  fand-heden  uti  en  liten  Acacia-lund,  den 
Arnberne  kalla  Kervan , och  fatte  et  Hort  varde  pa 
den  famma, fa  vidade  kunna  lefvande  förvara  honom  i 
bur.  Den  horer  til  ordo  Picarum,  och  år  af  genere 
Corvi,  faft  defs  nåbb  ej  har  några  Sctas  vid  ba- 
fin  (#j. 

Vid  min  hemkomft  den  19,  råkade  jag  s:ne  til 
^Egypten  nyfs  komna  Europeifka  refande  af  värde, 
den  ene  var  en  Pävifk  Prselat  ( Defiderio  de  Cafa  Bn- 
fciana)  fom  hittils  hade  varit  fina  3 år  Guardien 
för  Påvifka  Conventet  i Jerufalem  , och  nu  var  pä 
fin  aterrefa  til  Italien.  En  man  af  mycken  fortjånft, 
fom  emottog  mig  med  all  hofiighet.  jag  hade  be- 
fordrans- bref  til  honom  ifrån  Hollåndfka  Confulcn 
Hochepied,  Jcfuiterna,  och  Frafifcancrna  i Smir- 
«a.3  ty  var  tilfållet  mig  fördelaktigt , at  råka  honom 
på  fin  re  fa.  Han  lämnade  mig  med  mycken  be  vå- 


101 


1770.  C AI  RO»  Septemb. 

genhet,  i Trallet  for  defia,  et  annat  til  den  (amma,  fom 
kommit  i hans  Itålle  til  berörde  lyda.  Den  andre  var 
en  Commifiarius,  Lauder,  Skotte  til  fir  fädernes- 
land. Den  Ro  me  rik  a Kejfaren,  fåfom  Stor-Hår- 
tig  til  Tofc.ina,  hade  (kickat  honom,  at  på  Levanten 
och  i Indien  fkaffa  fig  all  nodig  underråttelfe  til  den 
nya  handelens  upråttande , fom  famma  Regent  an- 
lagt på  Trietle  och  Livorno. 

Vatnet  i Cairos  Canal  hade  den  14  minfkat  fig 
få  ogonfkenligen,  at  det  kunde  väl  Tynas,  til  en  halt 
fot,  på  de  marken  de  hade  vid  huten,  fom  åro  pa 
båda  fidor  om  Canalen.  Denna  ansenliga  minTkning 
tildrager  fig.  Ta  fnart  en  annan  Canal  är  öpnad  , iom 
år  vid  pafs  en  dagsrefa  ifrån  Cairo,  hvilken  leder  vat- 
net til  ct  vidloftigt  itycke  land  imellari  Cairo  och  A- 
lexandria,  hvilken  opning  iker  vid  denna  tiden.  I 
väderleken  fkedde  åtven  vid  denna  årstiden  en  mår- 
kelig  ändring.  Ifrån  en  hetta,  fom  varit  brännande, 
bytte  han  om  til  en  vattenaktig  kold,  fullkomligen 
få  (t ark  , fom  hos  ofs  i September  och  October  Må- 
nader, med  en  tåmmelig  ilark  blålt  och  mulen  him- 
mel -y  dock  utan  rägn , hvilket  lenare  år  en  ganlka 
ovanlig  ting,  at  fe  i Cairo,  hvareit  om  det  rågnar  nå- 
gra droppar  i December  och  November  Månader, 
är  det  ct  ilort  under  for  landets  invånare;  men  i 
Alcxandria  rågnar  det  fom)  i ga  år,  om  höitetiden  i nå- 
gra hela  dagar  a rad.  Denna  häftiga  omväxling  i väder- 
leken, frän  vackert  til  en  fuktig  köld,  år  en  farlig  fre  - 
ftelfe  för  hcllan  och  en  flor  olägenhet  för  en  retande 
i ./Egypten,  fom  måfle  noga  akta  fig,  at  ej  råka  i 
någon  fjiikdöm  vid  de  nita  tiden.  Turlcarne  börja  nu 
kläda  lig  i fina  påliar.  En  flor  förfigtighet  vid  helfans 
bibehållande,  är,  at  ömfa  kläder  efter  årstiden*  FLugorne 
begyntc  vid  farama  tid  at  fynas  i mycket  fl  orre  antal 
och  mycket  nafevifare,  än  tiiförcne.  Utan  tvifvel 

af 


i7fo.  CAIRO.  Septemb,  ioj 

äforfak,  at  den  ftarka  hettan  i Sommar-månaderna, 
betog  dem  en  kor  del  af  iin  liflighet  cch  tvang  dem, 
at  hälla  fig  i fina  gommor,  där  de  hade  fkuggaj 
däremot  ger  en  kylaktig  väderlek  dem  mera  luft 
och  frihet,  at  ofvcralt  förföka  fin  lycka.  Flyttfoglar 
ankommo  vid  denna  tid  af  ätikilliga  ilag,  Tranor, 
Pelikaner,  Beckaiiner,  Ficedulte  med  flere. 

Joppbs  brunn  åren  af  de  märkvärdigheter,  fom 
alla  främmande  i Cairobefoka,  hvilken  jag  ock  fore- 
tog  mig  den  29.  at  åikåda.  Så  kallas  en  brunn, 
fom  år  huggen  och  utgräfd  i det  kalkbarg,  på  hvil- 
ket  Cairos  Slott  år  bygt.  På  iidan  om  dels  öpning  år 
den  bekanta  och  fynvårda  LABYRINTHEN,  hvil- 
ken kan  vara  vid  pafs  4 fvånfk  mil,  djup,  och  2 
famnar  bred  i fyrkant : fluttar  kåndigt  frän  ofvanoch 
går  pa  djupet,  hvilket  1 längden  fvarar  emot  brun- 
nens djuphet , och  der  han  år  aldrafmalaft,  6 fot 
bred  , men  pä  fomliga  kallen  bredare.  I väggen  åro 
på  åtikilliga  kållen  fyrkantiga  hfilhugne  på  högra  han- 
den vid  ingången,  genom  hviika  dagen  ilåppes  in. 
Vid  ändan  af  Labyrinthen  år  brunnens  botten,  utur 
hvilken  vatne^  uphåmtas,  med  det  vanliga  upfor- 
d rings  vc-rket  i Ägypten,  och  ledes  därifrån  til  en 
kor  Mosqué,  och  ui  et  kort  bad  vid  Pachans  Palats. 
Vatnet  ledes  in  i brunnen  med  et  annat  upfordrings- 
verk,  fom  ligger  d jupare  ned  än  denna  brunn,  och  dra- 
gés af  oxar,  fom  äro  på  iidan,  om  den  for  ka  brun- 
nen, längre  ned.  Til  denna  nederka  brunnen  föres 
vatnet  genom  aqiueducter,  från  Nilen,  vid  gamla 
Cairo:  et  verk,  fom  är  en  förfallen  lämning  af  for- 
na AEgyptifka  Rcgenters  pragt.  Det  obegripeliga 
arbete,  lom  blifvit  dår  nedlagt,  och  de  otroliga  kok* 
nader,  den  tidens  Aögyptiike  Monarcher  gjort , at 
jet  tåmmeligen  härdt  bårg,  uthugga,  en  efter  Mathc- 
matiika  reglpr,  v åi  drifven  Labyrinth  , af  en  få  an- 

G 4 fen- 


io4 


I7f0.  CAIRO.  Sepiemb . 

fenlig  vidllftighet,  frSrtjånnr  cn  åikådares  npmårfc* 
Tamhet,  och  vifar,  hvad  folk  fordom  fryrt  i iEgyp- 
ten.  Barget  ar  af  famma  art,  fom  det,  på  hvilka 
Pyramiderne  åro  upforde  , nämligen  en  Ii  vitak  tig 
kalkilen , upfyld  med  ät  (k  illiga  flags  fnåckor  och  fjö- 
krak , hela  och  oförvandlade.  Slottet,  fom  fordom 
varit  i god  t forfvars  iland  , år  nu  til  ilorffa  delen  för- 
Ilördt,  och  har  endail  några  torn,  af  fina  gamla  för- 
fvarsverk , af  hvilka  et  är  fullkomligen  for  var  ad  t , 
men  utan  befattning  och  ammunition  5 alt  upfördt  af 
famma  ilen,  fom  jag  förr  nåmdt,  huggen  i fyrkant* 
Vi  befago  til  fiut  den  forflörda  bygnad , fom  fordom 
varit  Saracenifka  Sultanernas  boning.  Prågtiga  Gra- 
nit-Pelare öfver  z famnar,  eller  vid  pafs  6 al- 
nar långa  i et  itycke,  med  vål  arbetade  hufviidftyc- 
ken  ( chapteaux),  vak  ra  i ilen  huggna  lofverk,  och  nå- 
gra dunkla  lämningar  af  målningar  med  vattu-fårgor, 
vakra  nog  efter  den  tid,  de  varit  gjorde,  af  hvilka 
de  tydeligaite  voro  några  Palmqviitar,  fom  hår  och 
där  fyntes  båra  marken  af  dels  anlåggares  pragt, 
och  den  tidens  hogtftigna  byggnads-konil,  Hvalf- 
vet  och  pelarnc  i en  ganika  ilor  fal,  voro  ånnu  be- 
hållne,  i h vilken  ock  fyntes  cn  myckenhet  A rabifke  Jn- 
feriptioner,  med  Coptiika  bokitåfver  omkring  krant- 
fen  af  hvalfvet.  Ifrån  denna  odeplats,  kan  näilan  he- 
la Cairos  ilad  fy  nas.  Så  mycket  jag  af  ögnafigtet 
kunde  doma,  kan  Cairo  hafva  vid  pafs  4 Svänfka  mil 
i omkrets.  Utfigten  år  ingen  ting  mindre,  än  beha- 
gelig.  Illa  bygde  hus  med  platta  tak,  grå,  dammiga 
och  ohyffade  vaggar,  med  en  hop  bland  dem  upitic- 
ltande  Minarets  (torn  vid  Mofquérna)  en  eländig 
By  gnads-konft,  kan  icke  göra  den  behageligare. 

Grödan  begynte  den  iz  NoV.  at  vifa  fig  i ÄL- 
gypten  , fedan  vatnet  til  (tor ila  delen  flutit  af  fältet. 
Detta  år  cn  tid  ; då  landet  kan  fes  i fin  härlighet  5 ty 

re- 


ijfo*  EGYPTEN*  Ncvemb . iof 

refte  iag  til  gamla  Cairo,  at  dår  få  tilfålle,  at  fe 
livad  en  grönlkande  årstid,  kunde  gifva  for  åmnen 
til  nyttiga  anmärkningar.  Ketmia  vulgaris  år  en  i- 
bland  de  vaxter,  1'orn  åtas  i ./Egypten,  emot  andra 
folkllags  vana.  Hon  var  nu  i full  våxt,  och  hade 
redan  iyktat  lin  blomma,  då  landsfolket  hämtade  up 
henne,  bant  henne  i fma  knippor,  och  förde  henne 
til  ftaden,  at  fäljas. 

Ridderlige  ofningar  åro  ej  obekante  bland  Turkar- 
na, et  folk  begifvit  på  krig.  De  regerande  Turkar 
i Cairo,  låta  inöfva  lina  Slafvar,  fom  alle  åro  unge 
Chrillne,  köpte  ftörfta  delen  ifrån  Circaflien  och 
Georgien,  i de  dags  öfningar,  fom  hos  dem  åro  fma- 
kelige.  DelTe  åro,  atvål  kunna  rida  en  häll  efter  deras 
fått,  at  fkjuta  vifst  til  fot,  men  aldramåft  til  haft. 
Detta  lenare  torde  vara  det,  fom  måft  förtjänar  de- 
ras upmårkfamhet , fom  förftå  alla  brukeliga  fått,  at 
handtera  ge  vår.  De  tånaa  an  lin  bölfa  med  iunta,  hål- 
la bölTan  mot  låret  med  en  hand,  och  betfelet,  famt 
luntan  i den  andra.  De  tånda  på,  då  häften,  år  i 
fullt  fprång,  och  råka  likafullt,  då  de  åro  vål  öfvade, 
på  målet,  hviiket  år  en  upftaid  vattukruka.  Den, 
fom  fkjuter  omktil  krukan  , har  en  belöning  af  den 
Officeraren,  lom  anförer  trouppen.  Den  tredje  de- 
ras öfning  år  at  kalla  en  lants.  I ftållet  för  lantfar, 
bruka  de  til  lårofpån  Palmqviftar,  hvarmed  de  fatta 
efter  hvarandra  til  haft  i fullt  fprång.  Jag  fåg  alla 
deras  uptog,  då  jag  red  förbi  den  plats,  imellan  nya 
och  gamla  Cairo,  där  de  3 dagar  1 veckan  komma 
tillamman,  at  hålla  della  fpei  under  någon  anfenlig 
Officerares  upfeende. 

Jag  tilbragte  den  13.  hela  dagen  på  en  ö i Nilen, 
ge nt  ^raot  gamla  Cairo.  Hår  hade  jag  tilfälle  at 
befe  Nilens  Rör , fom  i fynnerhet  åro  fä  mycket  om- 

G <;  talte 


ic6  I7f°*  EGYPTEN*  Novemh. 

talte  i Skriften,  Vid  Nilen  våxer  z (lags  RÖR.  Det 
ena  har  nåftan  inga  grenar  j men  l ä mycket  mera 
blan  (*),  hvilka  åro  länga,  jämna,  ofvAntii  uthål- 
kade,  (canaliculata),  och  af  z karlars  långd. 
Bladerna  brukas  af  iEgyptieme  til  rep.  De 

ligga  dem  i vatten,  at  rotas  fåfom  hampa,  och  göra 
vledan  itarka  och  goda  tog  deraf,  hvilka  jåmte  dem, 
iom  ipinnas  af  Dadelträdets  Integumentum , utgör 
nåftan  alt  Nilens  togverke.  De  binda  (ig  flott-broar 
af  rören,  hvilka  de  bruka  i fhället  for  Bat  eller  Ek- 
bock, dä  de  draga  not.  Det  andra  flaget  år  en  Naturens 
hushåiining  af  (torre  påfölgd.  Det  året  litet  ror  om 
2 eller  3 fots  längd,  grenigt  och  fullt  med  (backiga, 
h vada  lancette-lika  blan,  hvars  rötter,  fom  åro  äf- 
ven  fa  tjocke,  fom  itjelken,  krypa  och  binda  fig 
med  hvarandra  vidt  och  bredt.  Denna  våxt  år  ofyn- 
lig  och  til  ingen  ting  nyttig  i ^Egyptens  allmånna 
lefnad  : har  gjort  och  gör,  at  månnilkor  kunna  lefva  i 
./Egypten,  det  mågtiga  /Egypten,  fom  ofelbart  va- 
rit en  af  de  för  (ia  platfer,  fom  kunnat  bebos.  Det- 
ta rör  har  af  et  Haf  gjort  /Egypten  tii  land, dä  defs  rötter 
ftadgat  en  i vatnet  flytande  fandbiandad  lera,  fom 
omkring  dem  fatt  (ig  , och  filedes  formerat  lig  en 
byggelig  jord.  Innan  jag  öfvergaf  denna  plats,  be- 
traktade jag  noga  Nilens  itrånder,  och  den  vid  dem 
befinteliga  (and.  Den  beftär  af  måftadelen  hvitaktiga 
particlar,  mindre  fvartaktiga  hopkrammadeaf- 
långa  lhimmor  af  Mica^och ganika  litet  rofthugadtö^tf/. 

Under  nair  viftande  i gamla  Cairo  , vågnde  jag 
Äet  fteg,  det  jag  tror  ganika 'få  refande  förr  mig 
"gjort,  ochhvilket  jag  ej  eller  vil  råda  någon,  atväga 
efter  mit  exempel-,  ty  til  åfventyrs  kunde  det  ej  at- 
löpa  för  alla  med  lika  lätthet.  Det  var,  då  jag  den 
if:de  gick  in  i en  Turkifk  Mosqué.  Efter  Torkar- 
nas hg  har  cn  Chriiten,  forn  gått  in  i defla  deras  hel- 
gade 


i7fo.  ALGYPTEN.  Novemb.  107 

gade  rum  , et  af  de  2:ne  at  utvälja,  antingen,  at  an- 
taga den  Mahometifka  Religionen,  eller  at  brännas 
lefvande.  Det  tredje,  fom  år,  at  lofa  fig  med  en  otro- 
lig fumma  penningar,  har  fvärligcn  rum  i detta  fali, 
ehuru  det  gäller  vid  alla  andra,  åfven  de  grofvafte 
brottmål,  undantagandes  då  någon  haft  förtroende 
med  deras  qvinfolk , hvilket  brott  år  åfven  få  ofor- 
fonligt,  fom  at  fe  deras  kyrkor.  Mosqueén,  i h vil- 
ken jag  gick  in,  var  den,  fom  år  bredevid  Nilens  vat- 
tumåtnmg,  Jag  valde  en  tid,  då  ingen  at  de  om- 
kringboende Turkar  voro  tilftådes,  och  gick  fåledes 
in  beledfagad  af  Herr  Le  Grand  Fr.  Drogueman , 
och  en  god  årlig Janifar,  fom  var  mig  tilgifven,  fedan 
jag  betalt  Portvaktaren  hederligen.  Sådana  göromål 
kunna  aflöpa  både  illa  och  vål,  til  hvilka  en  reian- 
ej  bör  bege  fig,  utan  med  ltörfta  forftgtighet , få 
mycket  mer,  fom  den  endafte  frukten  af  en  flik  fara 
år,  at  man  kan  fåga  det  man  fett  et  dylikt  rum 5 ty 
märkvärdigheter  fökes  dår  fåfängt,  Alla  Mosquéer 
äro  malt  bygde  på  et  fått,  hopfatte  af  4 gallerier, 
hvilka  innefluta  en  fyrkantig  plats  , fom  år  under  bar 
himmel  j men  galierierne  äro  takte  och  underllödde 
med  pelare,  hvilka  då  de  åro  af  Marmor , Forphyr 
eller  Granit , utgöra  Mosquéns  ftörfta  prydnad.  I et 
af  dcfla  , det  nämligen,  lom  vetter  åt  Mecca,  år 
midt  uppå  et  aflångt  hvalf,  uthuggit  i muren,  i hvil- 
ket Co  an  ligger,  och  gent  emot  detta  år  imellan 
2: ne  pelare,  et  godt  ftycke  från  golfvet,  en  liten  läk- 
tare, ifrån  hvilken  deras  lagkloke  lä  fa  ror  folket  nå- 
got ftycke  af  deras  Coran,  eller  något  annat , fom 
kan  vara  upbyggeligt  i deras  lära  och  lefverne.  Vid 
et  af  de  andra  gallerier,  år  upgången  til  Mosquéens 
mineret  eller  torn,  från  hvilka  bönelfunderne  6 gån- 
gor  om  dygnet  utropas,  fom  år  vid  Solens  upgång , 
kl.  1 1 om  dagen,  kl.  3 efter  middagen,  vid  Solens 
nedgång,  kl.  kaif  8 efter  middagen,  och  vid  midnat- 
ten. 


?c8  i7fc.  EGYPTEN.  Novcmb . 

ten.  Tornet  då  det  ar  vål  bygt,  utgör  Mosquéns 
utvårtes  prydnad,  och  bidrager  nägot  til  Stadernas 
fägring,  om  någon  fådan  kan  ges  bland  et  folk,  fom 
»altan  allmänt  ärotorakeare  af  bygnadskonft,  och  fom 
fåtta  (torre  åra  uti,  at  hårja,  ån  at  bygga.  Deras 
torn  åro  Cyiindrifke,  med  en  eller  flera  Altaner,  til 
li vilken  man  går  igenom  4 Portar,  en  emot  hvarje 
vaderftrek.  E11  ort  den  de  Chriftne  hålla  i vordnad. 
I gamla  Cairo  år  den  grotta,  dar  vår  Frålfare  med 
lin  Moder  varit  forborgad , under  fin  flykt  i Aogyp- 
ten,  öfver  hvilken  Copterne  hafva  en  tåmmeligen 
väibehåilen  kyrka,  och  bruka  grottan  til  Capell. 

Vid  Mataree , en  by  2,  timmars  våg  från  Cairo, 
fes  en  brunn , fom  har  fott  vatten  , då  alle  andre 
hafva  falt  vatten.  En  öbelijk , den  vackrafte,  fom 
år  q var  i vEgypten.  Jag  hade  aldrig  trott,  at  Natu- 
ral-Hiftorien  hade  varit  få  nyttig  i Antiquiteters  fkår- 
(kådande,  fom  jag  hår  den  2. y.  förnam.  Den,  fom 
ii r kännare  af  foglar,  kan  vid  forfia  ögnekaftet  fe,  af 
hvad  fiägtede  åro,  fom  de  gamle  iEgyptier  här  ut- 
grafvit.  Jag  kånde  igen  Strix , fom  4tär  aldraofverft 
från  tappen  på  ObcliiKen , en  Scolopax , aldralikail  en 
Pluvialis,  cn  Anas  och  det,  fom  jag  håller  for  märk- 
värdigaft,  at  jag  kånde  tydeligen  igen  Aräea  Ibis  al- 
ba  i fimma  llälning,  fom  den  ännu  vifar  fig  på  alla 
falt  i /Egypten,  med  uphogd  hals  och  nedfiåpt  ftjårt. 

Forjka  ntsninparna  efter  Selims  låger,  lom  integ 
/Egypten  ifrån  Mahometanerna,  fyntes  ännu  tydeli- 
>gen.  De  voro  upforde  af  tegel,  torkadt  i Solen, 
hopfatt  af  urå  och  lera,  fådant  fom  Ifracls  barn  blef- 
vo  tvungne  til  at  gora,  uti  fin  träldom  i AEgypten, 
i Pharaos  tid,  af  hvilkec  man  ån  i dag  fer  lämningar 
i en  Pyramid  vid  Sacchara,  fom  dåraf  år  upford. 
/Egyptifka  Bondc-n  fortfattc  ännu,  at  plöja  och  få  fin 


ijfo.  EGYPTEN.  Ncvemb * ^pp 

åker,  hvilket  han  börjat  med  denna  Månad.  Deras 
åkerredfkap  år  den  enfaldigafte,  fom  dock  gör  tilfyl- 
left,  at  bruka  den  blidaite  jord  under  Solen.  Et 
Årder  (Plog)  med  lång  fläng,  och  z:ne  uprått  flå- 
ende flåar,  vid  hvilka  tömmen  fåfles:  en  Plog-flack* 
meden  liten  elak  och  ojåmn  bild,  år  deras  förnäm- 
ila  inflrument  (*).  Oxar  brukas  til  deras  åkerbruk* 
deras  ilåtta  åkerredfkap  håfver  up  alt  för  flora  kokor, 
at  lämnas  hela  3 dårföre  huggas  de  fedan  fonder  med 
en  art  transverfal-yxa,  ganfka  tjänlig  til  jordencs 
fönderhackning  och  omhvålfning,  med  h vilken  åfven 
deras  Trägårds*  fångar  tilredas,  och  deras  fmå  Cana- 
ler  vid  åkrarna  rånfas.  Innan  jag  öfvergaf  Mataré, 
låt  jag  åfven  vifa  mig  den  Cycomor,  fom,  efter  få- 
gen,  gifvit  yär  Frålfare  fkugga,  då  Han  flydde  in  i 
-^Egypten > buren  på  fin  Moders  armar.  Jag  anfåg 
detta  trådet,  fåfom  en  Naturens  ålfkare.  Det  år  fy- 
ra famnar  tjokt,  men  dårföre  icke  det  flörfla  jag  fett 
i ^Egypten.  Pä  Öflra  fidan  var  det  något  fkadadt, 
och  minlkadt  til  fin  tjocklek*  Efter  den  uträkning 
jag  någorlunda  kan  göra  om  trådets  våxt,  al  dem 
hvilka  jag  fett  unga,  och  vetat  deras  ålder,  l|rer 
detta  och  de  ofrige  af  defs  florlek,  vid  pafs  hafva 
300  år.  En  ålder,  fom  ej  tillåter  anfe  det,  fom  en 
helgedom. 

Jamfarernas  Port , år  på  vånftra  handen  vid  in- 
gången til  Cairos  flott,  dår  de  hafva  fina  vakt-rum 
för  Officerare  och  gemena.  Jag  begaf  mig  dit  den 
26.  efter  middagen,  at  befe  en  bygnad,  fom  den  u- 
furperade  Commendanten  dår  låt  göra,  til  fit  namns 
åminnelfe.  Den  beflod  i en  vacker  fal,  för  Jarrifar- 
Agan,  fom  ofvantil  fkulle  flutas  i en  dome,  och  ha- 
de våggårna  belagdc  med  fagauce,  men  taket  under- 
flott  med  några  vackra  Marmor-Pelare,  ifrån  Italien. 


II» 


i7fo.  EGYPTEN.  Novemb. 

tak,roch  mahde  vaggar.  Ingen  ma  yånta,  nt  fe  nå- 
got i por  i Turkarnas  bygnadsfått,  af  den  pragt,  fom 
lyier  ännu  i de  gamla  ^Egyptiers,  Grsekers  och  Sara- 
ceners  bygnads  konll.  Ingen  Turk  forRår  at  tagga 
en  Ren  ratt,  mycket  mindre  at  fora  up  en  vägg.  Ar- 
mentanerne  äro  deras  bygg-mäftare,  hvilka  efter  den 
naturliga  bojelfe , de  hafva  for  konRen,  underhulp- 
ne  af  det  de  fett  under  fina  refor  i Orient,  bygga  fä  vål, 
lom  kan  åRundas  af  en  Måfiare  , hvilken  ej  haft  an- 
nan Låro-måfiare,  än  naturlig  fkickelighet.  Om 
detta  folket  blefve  tilhäliit,  at  re  fa  i Europa,  och 
dar  upodla  fit  naturliga  pund,  Ikulle  man  få  fe  i Ö- 
Rerlanden  MåRare  i alla  fnille-bragder,  fom  til  åf* 
ventyrs  {kulle  tåfla  med  de  gamla,  och  öfvergå  mån- 
ga af  de  nya.  Vid  ingången  til  denna  plats,  fyntes 
i et  hvalf  hänga  en  myckenhet  af  allahanda  Rags. ge- 
vär, fom  varit  brukade  i Heliga  Kriget,  hvilka  åro 
åfven  fä  många  lämningar  af  de  Trophér , fom  Sara- 
cenerne  och  Turkarne  efter  fina  fegrar  tagit  af  de 
Chrifinas  troupper.  Itém  Hjélmar,  Harnefk,  Strids- 
yxor, Spjut,  Bardifaner,  åfven  några  Bågar,  i fyn- 
nerhet  en,  fom  var  ofanteligen  Ror.  Alle  defie  ha- 
de varit  den  tidfens  Mord-InRrument,  forrån  et  olyc- 
keligtChemifkt  påfund  lärdt  månnifkorna  genare  våg, 
at  lkicka  hvarandra  i de  dödas  rike  Janifar-  Agan 
den  Kihaja,  fom  borde  fora  befälet  i Politie-mål, 
och  en  Tchiauz  äro  de  Officerare,  fom  Randigt  åro 
forbundne,  at  bo  i fina  vakt-rum,  hvilka  jag  alla 
befåg.  En  hop  Capigi  ( Corporaler)  eller  Un- 
der - Officerare , åro  Randigt  vid  fm  plats.  Af 
Janifarer  år  hår  ej  något  vifst  antal.  Dc  komma 
och  gå,  fom  dc  finna  for  godt.  Deras  Soldater 
äro  for  Rore  herrar  , at  låta  binda  fig  ti)  någon 
Rräng  vakthållning.  Dc  finna  båttre  fin  uträk- 
ning vid,  at  hålla  fig  i Raden,  dår  de  hafva  til- 
falie,  at  röfva  och  göra  öfvervåld.  Sådan  år  de- 
ras 


ij  fo.  iEGYPTEN.  Novemb.  m 

ras  fylla,  hvars  goromål  borde  vara,  at  förekomma 
våld  och  orått. 

Jag  fåg  den  27.  Svarta  Slafvar  fåljas  i Aurel  i 
Cairo,  fom  kommit  ifrån  Aby finien,  /Ethiopien  och. 
Dongala.  De  åro  måft  Qyinfolk,  nakne,  'endaft 
takte  öfver  fin  blygfel:  hafva  fina  hår  flätade  i fmå 
lackar,  och  fmorde  med  et  fiags  fett,  famt  firade 
med  Coraller  och  Corall  pärlor,  fom  hånga  i nåfan 
och  oronen.  Prydnad  (kal  dock  vara  hos  alla  iolk- 
fiag.  At  defias  betraktande  kan  en  låra,  at  månni- 
\ (kan  år  ianfeende  til  den  ena  fin  våiendtiiga  dcl,krop- 
1 pen , et  dj ur  åfven  få  vål  fom  andre , dåruti  Skaparen 
gjort  hanne  likadan.  Den,  fom  har  glömt,  at  han 
år  månnifka,  bor  betrakta  fådana  fpeébakel,  och  låra 
kanna  fig  fjelf. 

Den  6 Decemb.  inlopp  tidning  i Cairo,  om  Kej- 
férliga  Commifiarien  Lauders  återkom  ft  til  Egyp- 
ten, hvilken  for  2 manader  fedan  refte  härifrån  til 
Smirna.  I Archipel  har  han  råkat  3 Kejferliga  Krigs- 
fkepp,  åmnade  til  Alexandria,  med  hvilka  han  kom 
tilbaka.  Samma  dag  ankom  tidning  om  Capitain  ] Al- 
gotssons ifrån  Stockholm  återkomll  ifrån  Livorno 
til  Alexandria,  hvarifrån  han  for  2 månader  fedan  af- 
feglat.  Vid  denna  fin  ankom  (b,  hade  han  om  bord, 
förutan  Köpman- -varor,  27000  Seveiianer  for  judar- 
nas räkning  i Livorno, 

Efter  några  dagar  fpordes,  at  Imael  Efferidi , 
fom  commenderadc  Caftellet  i Alexandria,  hade  fatt 
fig  före,  at  uphitfa  packet  emot  de  ankomna  Kejfer- 
liga Krigs-fkepp.  En  främmande  flagg  och  i fyn- 
aerhet  en  fvart  fogel  (Kejferliga  örn) , fom  i den 
fam  ma  fördes , gjorde  tilfylléft , at  gifva  Turkarna 
mifstanka,  fom  i iEgypten  mer  än  på  andra  (tållcn 

åro 


t iz  1 i . iEG  Y PT  E N . Januarii. 

aro  fallne  for  vidfkepelfe,  och  åro  nåftan  i en  ftåndig 
fruktan  for  något  forlok  från  Chrifrna  lidan.  De 
hade  fkickat  ifrän  Alexandria  til  Cairo,  at  meddela 
fiu  upfåt  med  Regeringen  och  at  jåmvål  formå  denna 
fladen  at  refa  fig,  men  fingo  fnopligt  affked  från 
Pachan  och  Janiiarernas  Commendant,  fom  vifste  i 
hvad  afligt  fkeppen  voro  ankomne. 

Herr  Le  Grand  tog  af  mig  den  i Jan.  175-1. 
det  mig  tiiflålteCommendement  at  vara  ConfulijE- 
gypten.  jag  vifste  ej  hvad  han  ville  gora  därmed  , 
tänkte  dock,  at  han,  ibm  {ig  hade  bordt,  fkulle.gifva 
det  åt  Regeringen.  I dag  fick  jag  veta  af  E-  - - 
Cons.  at  lamma  Commendement,  och  de  medföl- 
jande bref,  voro  af  Herr  Le  Grand  lämnade  åt 
Judarna,  fom  arrendera  Tullen  i Cairo,  famt  at  han 
hade  anmodat  dem , at  gora  dårmed  hvad  de  fjelfve 
ville 3 emedan  det  vore  en  fak,  fom  angick  en  främ- 
mande Nation  och  han  ville  icke  bekymra  lig  dår- 
med. 

Mecca  Camvan  hade  i dag  fit  intog,  fedan  den 
ifrån  den  10  Septemb.  foriedit  år,  gjort  fin  bart -och 
återrefa.  Mycket  folk  hadeblifvitpårefandödt,en  del 
afragn,  kulit  och  elakt  våder,  fom  de  ej  formätt 
uthärda;  en  annan  del  var  hjålflagen  af  Araberna, 
med  hvilka  Caravan  vid  alla  refor  mcålle  hålla  någon 
tråffning,  då  de  komma  at  rofva.  100000  Månm- 
fko-  fjålar,  fom  på  en  dag  tåga  in  i en  ftad,  fkulle 
tyckas  bora  åftadkomma  en  grufvelig  ändring  i nå- 
ringsprifen.  Jaö;  tviflar  ock , om  någon  ftad  i 
Europa  vore  i Iland , at  pa  en  gång  taga  emot  et 
få  drygt  antal  af  gäller,  utan  at  därvid  märka  et 
anfenligt  omfkiftei  fin  hushållning  j men  i Cairo  kun- 
de ej  markas  någon  brill  på  lifs  uppehälle-,  oaktad  den- 
na mårkeliga  tilokning  af  invånare.  Et  bevis  af  et 

ym- 


ijfi.  CAIRO.  Januarii.'  113 

ymriogt  land  i men  åfven  prof  af  ct  fparfamt  folk, 
fom  e]  ännu  glömt,  at  Naturen  år  med  litet  nögd. 
Beyen  for  Caravan  hade  mift  480  Cameler,  och  om- 
fider  jåmvål  fjelf  aflidit.  Når  Camelcn  ej  ftatt  emot, 
måtte  refan  vifierliga  varit  befvårlig.  En  af  Cairos 
Commendanrer,  fom  varit  2 år  i Mecca,  kom  tilba- 
ka  och  emottogs  med  befynnerlig  heder.  Alle,  fom 
gjort  denna  heliga  refan,  lato  vid  fin  hemkotnft  må- 
la nederlta  våningen  på  fina  hus,  och  hånga  öfver  fin 
port  Aioé  vera  Linn.  H.  Upf.  n.  3 fom  til  myckenhet 
växer  i Cairos  trägårdar,  at  med  en  altid  lefvar.de  växt 
utmärka  det  hopp  de  äga.  Detta  var  både  en  glå- 
dje-och  forge-dag.  De,  fom  fingo  omfamna  fina  an- 
höriga och  vänner,  efter  en  åfven  få  farlig,  fom  bland 
dem  högft  värderad  re  fa,  hade  or  fak  , at  ijunga  glå- 
dje-fånger  och  möta  dem  med  harpor  och  trummor; 
däremot  de,  fom  faknade  dem  de  fökte  i fållfkapet, 
upfylte  alla  gator  med  jämmer  och  (krån  af  legda 
gråterlkor.  Et  handverk,  (bm  ännu  från  åldfta  tider 
år  qvar  i AEgypten,  få  vål,  fom  et  annat,  loin  år 
tvårt  däremot,  båda  två  fala  for  penningar,  Nårforg 
och  glädje  kunna  fåljas,  fl  lårer  ingen  ting  finnas  i 
veiiden,  fom  ej  med  penningar  kan  uträttas. 

Cairo  firar,  hvart  år,  på  vifs  dag,  nämligen  den 
28  Januar.  MAHOMETS  fodélfe-d ag,  på  et  mera 
urfkildt  fatt , ån  någon  annan  ort  af  dem , fom  vörda 
denna Öfterlandens  Religions  ftiftares namn  och  åmin- 
nelfe.  Jag  kan  fåga,  at  alt,  fom  kunde  röra  fig,  var 
i dag  i rörelfe  i Cairo,  alt  fom  kallas  Mufie!man,var,at 
fira  denna  dagen,  och  de  af  andra  (lags  Gudstjånfter, 
at  vara  åikådarc  af  de  förras  inrättningar.  Medel- 
punden  af  Högtideligheterna  var  den  flora  vackra 
platfen  Lesbikie  , fom  är  ej  långt  ifrå  Turkarnas  gata  , 
gent  emot  en  annan  mail  bebodd  afCopter,på  vänftra 
handen,  nar  en  refer  til  Bulac.  Denna,  fom  för  nå- 

H gra 


H4 


I7fi.  CAIRO.  Januarii. 

gra  veckor  fedan , var  takt  m-ed  N ilens  vatten,  lyfte 
om  aftonen  af  eld.  En  ftad  mäfte  äga  en  Ntl  at  kun- 
na på  et  år  hafva,  på  en  och  iamma  plats,  en  tid  et 
luftigt  farvatten,  en  annan,  fe  den  famma  upfyld  med 
grönfkande  växter,  eller  ock  lyfa  af  allahanda  luft-el- 
dar. For  Cairos  Fruentimer  åro  dylika  högtider  det 
famma,  fom  en  friftund  for  våra  Scholie-goftar.  De 
fenare  hoppa  af  glädje,  då  de  komma  utur  en  knarrig 
Scholre-mäftares  åfyn  och  få  en  ftund  lamna  fritt 
lopp  ät  fina  barndoms  bojelfer.  Likaledes  måfte  ock 
de  förre  hafva  fog  at  fågna  fig,  då  dem  lämnas  e» 
dag,  på  hvilken  de  kunna  vinna  tilfålle  at  äga  de 
nöjen,  fom  deras  (lagte  öfver  hela  verlden  föker  na- 
turligen, aldramåft  då  det  hålles  i tvång.  Det  år 
dock  en  olycka  for  detta  könet  i ./Egypten,  at  hög- 
tiden ej  kan  (kaffa  det  all  ön(kad  frihet.  Snöpingar, 
defs  affagde  fiender,  åro  altid  i deras  följe-,  men  mift- 
ningen  må  bli  for  deras  egen  råkning,  om  de  ej  åro 
finare  ån  defie  uflingar.  Anledning,  hvarfore  denna 
dagen  firas  i Cairo,  framfor  andra  orter,  ger  den  an- 
fenliga  Abubekirs  (lagt,  fom  hår  bor,  hvilken  kan 
beviia  fin  hårkomft  i rått  nedftigande  Linie  från  Ma- 
hornets  fvårfader.  Af  denna  var  i min  tid  öfrig  en 
Schek,  den  aldramåft  anfedde  af  alla  i ./Egypten, 
fom  hade  haft  en  Bror,  for  någon  tid  fedan  dod,  och 
af  deras  barn,  fom  voro  talrike,  och  altid  gifta  fig 
med  hvarandra,  beror  denna  i Cairo  få  anfenliga 
ftåmma,  fom  altfå  efter  all  liknelfe  ej  har  på  lång  tid, 
at  frukta  for  undergång.  Et  prof  af  det  vårde  de  i 
Cairo  fåtta  på  hufvudmannen  til  denna  flågt,  år  at 
han  i dag  undfick  befök  af  alla  de  högfta  i Regerin- 
gen, förutan  Pachan,  hvilka  kommo  i hans  hus,  och 
med  handkyfsning  betyga  de  for  honom  fin  högaktning. 
Någon  tid  dårefter  firades  en  annan  högtid  , til  åmin- 
neife  af  2:ne  Propheters  Söner  j men  med  andra  hög- 
tideligheter , och  utan  illuminationer  på  berörde 

plats. 


I7fl.  CAIRO.  Februarii . iif 

plats.  Hufen  voro  i fladen  prydde  med  Tapeter  vid 
de  ftörfta  gator,  och  lampor  uphångde  vid  de  för- 
nam fia. 

Den  3 Febr.  r agnade  for  middagen  i Cairo,  h vil- 
ket år  vårdt  at  märka*  ty  det  Acer  få  fållan.  Väder- 
leken var  vid  denna  tid  oltadig  i iEgypten,  på  famma 
fatt  fom  i April  Månad  hos  ofs*  dock  med  åtfkilnad, 
i anfeende  til  Climatet. 

Den  22.  var  det  helt  kulit  med  ftark  Nordan- 
blåft . Alla  trån  fälla  vid  denna  tid  fina  löf?  och  fkju- 
ta  ut  nya  utur  fina  knoppar,  Salix  Calaf.  Cycomonis , 
Mimofa , fyntes  alla  med  unga  löf,  och  den  förda 
fköt  fram  fina  blommor  pa  bar  qvifl,  fom  vid  denna 
tid  fördes  in  i Apotheken,  at  af  dem  diflillera  det  i 
A£gypten  få  namnkunniga  och  mycket  brukade 
vatnet  Calat. 

En  revolution,  fom  tildrog  fig  i min  tid  i Cairo, 
hånde  den  7 Mardi*  men  fick  dock  ej  fin  fullbordan. 
Någre  af  de  Beyer,  fom  vid  den  Regerande  Abrahim 
Ki hajas  uphöjelfe  til  ftorfia  våldet,  blifvit  förjagade, 
hade  nu  funnit  utvåg,  at  fmyga  fig  in  i fladen,  i 
tanka,  at  göra  något  förfök  emot  fin  motliåndare. 
Men  det  lyckades  ej  båttre,  ån  at  de  blefvo  uptäk- 
te.  Commendanten  lkickade  manlkap  at  omgifva 
hufet,  dår  de  undanfluckit  fig.  Deras  trogne  vård 
blef  med  tre  af  dem  i ftörfla  haft  qvitt  fit  hufvud : 
hufet  fattes  i eld,  i hvilket  alle  de,  fom  voro  dår  in- 
ne, åfven  qvinfolk,  brunno  up  lefvande.  De  öfrige 
Beyer,  och  deras  medhällare  frålfte  fig  med  flykten, 
och  Commendanten  undgick  denna  flöt , hvilken 
faft  mera  tjänte  at  ftyrka  honom  i fit  välde.  Hela 
ovåfendet  päflod  ej  längre,  ån  ifrån  kl.  4 til  7.  efter 
middagen.  Turkarnc  göra  fnart  at  fina  faker,  til  ondt 
eller  godt. 


1 16 


1 7 f i . CAIRO.  Mar  tii. 


Tag  ofvergaf  Cairo  den  10  Martii,  j ull  da  Palmen 
var  färdig  at  paras,  alla  blommor  Itodo  i fin  fägring, 
träden  Iköto  ut  fina  nya  lof,  lamt  Hvete  och  Korn 
Itodo  i ax,  fedan  jag  varit  där  i 9 Månaders  tid  och 
haft  tilråckiigt  tilfålle,  at  låra  känna  iiLgypten,  ct 
land,  fom  ej  har  fin  iike,  och  Cairo  en  Ilad,  fom  al- 
drabåit  år  befkrefven  med  den  Titel,  fom  des  behär- 
fkare  Turkifka  Kejiaren  ger  honom,  då  han  kallar 
honom  befeynmrltg  t fet  Jlägte. 


175"  i • DAMIATA.  Manii „ 117 

RESAN  til  DAMIATA. 


Yi  foro  den  1 3 Martii  for  middagen  forbi  MAU- 
SORA , en  plats , fom  fått  et  evärdeiigt 
namn  af  Franlka  Konungen  LUDVIG  den 
heliges  olyckeliga  härfärd  til  JEgypten.  Den  år  i 
vårtiden  liten  Ilad,  eller  rättare  en  ltorby,  brede 
vid  Nilens  llrand,  vid  pafs  midt  emellan  Damiata  och 
Cairo,  vål  fkild  ifrån  de  ofriga  byar  med,  vid  pafs, 
6 ft.  Mosquér,  och  med  finafmå  hus,  fom  dock  åro 
tämligen  vackra,  och  af  (len  bygdey  däremot  alle  de 
ofrige  aro  bara  jordkojor,  och  fomlige  hafva  ingen 
Mosqué.  Vi  kommo  til  Damiata  efter  3 dagars  fe- 
glandc  på  Nilen. 

Den  1 6.  gick  jag  bittida  ut,  at  bötanicera  om- 
kring Staden,  hvars  någd  ej  frambringar  något  an- 
nat, an  det,  fom  år  allmänt  i yEgypten.  Cichorium 
jpmofum  , Centaurea  Calcitrapoides , Carduus  fyriaeus  , 
Tragopogon  picroides , Medicago  polymorpba  , Trifo- 
lium  refupinatum , Scorpiurus  fuleata , Lathyrus  bi - 
fpanieus , Ranunculus  fieleratus , Euphorbia  Peplus , 
Poa  anhua , Hordeum  murinttm , Adiantum  caplllus , 
Trifolium/>m#»ifo»j,  Poa  bulbofa  vivip.  Apium  gra- 
veolens , Salix  agyptiaca , Chenopodium  viride.  Dag- 
gen var  ganlka  ymnog,  hvilken  faller  ftarkt  denna 
tiden,  vid  den  del  afAEgypten,  fom  år  närmad  Haf- 
vet,  mer  ån  i den  aflågfe,  och  gor  fälten  fruktbara, 
åfven  dar  NiMlromen  ej  hinner  ofverfloda.  Ragnet 
hjelper  åfven  til  , fom  hår  kommer  rått  ofta  i 
Vinter-och  Vår-månaderna,  hvilket  nå  (lan  aldrig fker 
vid  Cairo.  Palmen  begynte  nu  öpnå  fin  Han  - blom- 
ma, fom  dock  ej  fker  ofver  alt,  forån  i nåfla  må- 
nad. I Damiata,  hvars  någd  frambringar  en  otrolig 
myckenhet  Lin , tiiverkas  et  ilags  vackra  Scr vietter, 

H 3 med 


i7fi. 


DAMIATA.  Mirtii. 


1 18 


med  hvita  rutor,  blå,  joda,  gula,  och  fiera  flags 
råndcr,  af  h vilka  ialjes  en  ftor  myckenhet  i Turkiet. 
Jag  befag  denna  Fabrique,  fom  år  anlagd  i et  litet 
Qvarter,  aflkildt  från  Staden.  Vid  hemgången  gick 
jagin  i et  hus,  dir  RISET,  Damiatas  rikedom, 
bereddes.  Det  utpråflas  med  uthllkade  iårnilampar, 
cylindrifta  af  en  fpans  diameter,  hvilka  lyftas  af 
et  hjul,  fom  dragés  omkring  af  oxar.  I mellan  bida 
ftamparna  iitter  en  karl,  fom  fkjuter  riiet  fram,  iå 
fnart  ftampen  lyfter  fig  up.  En  annan  fallar,  v n- 
nar  och  lågger  det  under  ftampen*  På  detta  fattet 
arbetas  det  "få  långe,  til  aefs  det  aldeles  år  rent  från 
agnar.  Då  det  år  rent,  lågges  til  30  delar  Ris,  en  del 
falt,  och  ftampas  a nyo  tilfamman , hvarefter  rifet 
blir  hvitt,  fom  tilforene  var  grått.  Efter  denna 
ftampningen  fållas  det  igenom  et  fint  fåll,  hvarige- 
nom  fältet  affkiljes  och  fåledes  år  det  fårdigt.  Da- 
roiata  iåljer  årligen  600000  fåckar  Ris,  hvardera  af 
7f  Ok,  fom  ftoriia  delen  afgår  til  Turkiet,  och  nog 
til  Livorno , Marfeille  och  Venedig.  En  vara,  fom 
utgör  en,  af  de  våfåndteligafte  delar  af  ^Egyptens 
Rikedom,  och  endaft  frambringas  pl  de  fruktbåran- 
de  fälten  omkring  Damiata  och  Rofette,  hvilka  med 
behändighet  af  Nilen  vatnas.  iEgyptierne  hafva 
lärt  at  plantera  Rifet  a f Indianerna,  ofelbart  under 
Califerxes  Regering,  dl  fiere  nyttige  vaxter  biif- 
vit  otver  roda  Hafvct  inrorde  frän  Indien  til  ALgyp- 
ten,  ioro  där  nu  åro  hemtamde  och  gora  landet  riitt , 
hviiket  de,  fom  nu  for  tiden  regera  ALgypten  ej 
Ikulie  bry  fig  om,  at  infkafta,  och  til  åfventyrs  ej 
fkulle  underhålla , om  ej  landets  ållle  inbyggare,  de- 
ras trålar,  vore  tvungne,  at  hålla  fina  faders  anlägg- 
ningar vid  magt,  utan  at  hafva  den  ringaftc  frukt 
af  iit  anletes  fvctt , hviiken  de  målle  upoftra  hel  och 
hallen  at  lina  tyranners  vålluft. 


Deu 


1751.  DAMI  AT  A.  Martti . np 

Den  19  for  jag  eftermiddagen  ut  på  Nilen,  at 
befe  itadens  belägenhet  och  utfeende.  Damiata  år 
en  liten  ilad,  fom  utgör  likfom  en  halfmåne  vid  Ni- 
lens ftrand,  pä  högra  handen  når  cn  kommer  ifrån 
Cairo  Nilen  nöjer  iig  vid  början  af  iladen  något  i 
öfter,  innan  han  faller  ut  i Hafvet.  Denna  bugt,  fom 
år  något  bredare,  ån  floden  ordenteligen  är,  går 
forbi  iladen  och  utgör  defs  hamn,  i hvilken  endail 
landets  fartyg,  Mufcherne  ifrån  Cairo,  Schambec- 
kerne  från  Chypern,  Syrien  etc.  Scheomeone  från 
Alexandria  och  andre  dylika  fmå  feglare  kunna  inlö- 
pa. Europeiike  fartyg  måile  ankra  på  opna  red- 
den, utanför  Nilens  utlopp,  hvareft  de  ej  långre  åro 
i fakerhet,  än  vädret  vil  vara  dem  guniligt.  Vid  et 
up  .v  mmit  ovader  år  deras  endaite  undanflykt,  at  låmna 
flt  ankare  och  taga  in  Hafvet,  eller  foka  hamn  i Chy- 
per  Detta  gör  Damiata  til  en  eländig  plats,  fom  ej 
bef:kes  af  andra  Europér,  än  några  Franika,  fom  från 
barndomen  vant  iig  vid  farvatnet,  hvilka  ej  låta 
fkrima  (ig  af  defla  olagenheter  från  den  vinil,  fom 
en  ilandig  frakt  af  landets  handlande  dem  tilbringar. 
Hufcn  i itaden  åro  vid  ilranden,  efter  ^Egyptens  fått, 
någorlunda  val  bygda  * men  in  i Iladen  de  elånd  iga- 
fle  kulor,  någon  vil  fe.  Jag  råknade  vid  pafs  iz 
Mofquéer. 

Sedan  fortfatte  jag  min  fart  åt  andra  fidan  om 
floden,  gick  i land  at  foka  vaxter,  der  jag  fan  t den 
prågtigaile  i hela  ^Egypten  och  til  åfventyrs  i hela 
växtriket,  Mufa  menar  jag,  i flor  ymnoghet , fom 
med  rinftäckar , Mullbär  strän  och  Perfike-trän , ut- 
gjorde en  fida  af  en  gärdsgård  omkring  et  fålt,  där 
Socker  oc\\  alla  fligs  Cucurner  voro  planterade.  Dyr- 
barare ftångfel  lärer  ej  på  något  annat  ftålle  finnas^ 
Orn  det  dock  vore  gjordt  af  dyra  Metaller,  få  ginge 
de  dock  ej  up  däremot»  Mufa  ltod  nu  i blomma  och 

H 4 hade 


120 


ijfi.  DAMIATÄ.  Martti. 

hade  redan,  vid  ned  ra  delen  af  fit  Blomlkaft,  2 tums 
lång  frukt,  på  en  Ilamm  al  i Spans  tjocklek  och  vid 
pals  3 famnars  hdgd.  Cliffords  Mufa  var  for  dyrbar 
for  var  Linn/eus  at  anatomifera.  ti  ter  honom  llod 
ock  for  mig  intet  mer  tiibaka,  ån  ar  utmärka  defs 
Anatomie,  hvilken  |ag  hår  med  heqvåmlighet  kun- 
de göra,  dår  jag  fick  (kåra  omkull  hela  våxten, 
med  blomma  och  16 f,  for  4 ftyfver.  Jag  anftåltc 
altfa  dcfs  Anatomie,  fora  ej  år  mindre  belynnerlig, 
ån  ak  det  öfriga,  fom  min  Låromäftare  om  den  fam- 
ma  anmärkt  (*).  Fm  (lockar  ne  hade  nyfs  (kutit  ut  li- 
na lof.  De  (kotas  icke  i Egypten  ror^vinpi  ätTning  (kul* 
emedan  Religionen  förbjuder  defs  inbyggare,  at 
dricka  Vin.  Således  behålla  de  alle  na  ft  några  få  for 
drufvornas  (kul,  dem  de  åta  farfka.  Perfikan  flod 
i blomma,  men  Mullbärs -trädet  var  i famma  känd , 
fom  vinrankan,  användes  ej  eller  til  den  dyrbara  nyt- 
ta, den  ger  åt  andra  länder. 

Malte fijke  Kr e utfar e uppehålla  fig  gärna  på  red- 
den utanför  Damiata,  då  de  äro  i (jon,  fom  mäfl 
(ker  hvart  år  vid  denna  tiden,  då  Pelcgrinerne  gå 
ofver  til  det  Heliga  Landet.  En  fådan  ville  lig  den 
2o:de  vid  morgonftunden , jult  utanför  inloppet  af 
Nilen,  dar  han  upfnappade  3 landets  Chambekcr, 
lakade  med  ved  ifrån  Caramanien  til  iEgyptcn  , på 
hvilka  voro  en  myckenhet  Turkar  och  Graékcr.  Vid 
et  fådant  tilfålle  göras  Turkarnc  til  flafvar,  men 
Grxkernc  käppas  i frihet,  faftån  alt  deras  gods  för- 
klaras til  pris.  Alle  ddfe  krytfare  utrullas  på  Mal- 
ta * men  fållan  går  någon  under  Malthcfifk  kagg, 
förutan  det  ordentcliga Religions  fartyg,  hvars  be- 
fäl föres  af  en  Riddare,  fom  ftåndigt  hålles  i fjön. 
De  Sfrige  gå  under  Sardinlk,  Spanlk  eller  Printfens 
af  Marocco  kagg,  hvilka  alla  äro  fadane  Magter, 
fom  ej  hafva  fred,  hvarken  med  Porten  eller  Afri- 
kani- 


121 


175*1  • DAMI  AT  A*  Martti.* 

kanifka  Republiquerna.  Den  närvarande  fördes  un- 
der Sardinfk  flagg,  faft  han  var  ifrån  MaltaX  Sex 
andre  uppehöilo  lig  vid  iamma  tid  på  Syriens  och 
Caramamens  Ku  der. 

Den  21  hade  jag  i morgonflunden  det  nöjet,  at 
fe  från  mit  Kammarfonfter,  et  af  de  märkvärdigafte 
Naturens  fpe&akel.  En  Palm  •bom  (P  HO  EN IX 
Linn.  Hort.  Upf.)  hade  denna  natten  fkutit  fina  blom- 
mor fram  ur  fin  balja  ( Spntha).  Jag  gick  dit,  at  fe 
hanne  med  morgonronnan,  och  medan  morgondaggen 
ånnu  folk  Jag  fann  enTrägårds-måftare,forn  Idcf  up  i 
denna  fin  Palm,  h vilken  var  fä  hog,  fom  vara  hog. ta 
Tallar*  Han  hade  med  fig  en  klafe  Han-blommor , 
med  hvilka  han  pudrade  Honan,  och  pa  detta  fåttec 
gjorde  hanne  hafvande,  och  förfäktade  fig  om  en  til- 
kommande  Frukt.  Sedan  han  detta  gjort,  högg  han 
bart  de  nederfte  grenarna  eller  löfven,  imellan  hvil- 
ka förled  i t års  blommor  framftuckit,  tillika  med  den 
befynneriiga  väf,  fom  bctåcker  lofvens  bafis , och 
går  ifrån  den  ena  kanten  af  et  löftil  den  andra,  och 
fäled  es  altid  täcker  en  bafis , då  en  annan  år  bar. 

På  en  fida  af  Damiata  år  en  flor  f]6  eller  rättare 
Golfo,  fom  har  fit  inlop  i Hafvet , och  tager  jämväl 
emot  engren  af  Nilen,  h vilket  gör  landet,  fom  Staden 
ligger  pä,  til  en  o.  Jag  gick  den  22.  ut,  at  befe  den- 
na fjön.  Den  blanning  af  Haf  och  Flod,  gor  vat- 
net  hvarken  til  falt  eller  fött,  utan  midt  Tmellan. 
Hår  uppehåller  fig  en  myckenhet  fifk , fom  fångas 
vid  Damiata,  och  be  fl  år  måft  af  /Egyptiernas  Burri 
( MUG1L.  *),  och  atfkilliga  Species  SCtAZNA  Ar~ 
tedi , dem  jag  befkrifvit.  Vid  hemgången  fick  jag 
fe  en  enda  CASSlA  fom  hade  fina  fkidor 

mogna , men  ej  ånnu  fkutit  ut  nya  loh  Detta  dyr- 
bara trå  år,  få  långt  ned  i /Egypten,  fållfynt*  men 

H f 


me- 


12.2, 


1 7 T 1 • DAMI  AT  A.  Mart  ii. 

mera  allmånt  kring  Cairo:  våxer  nu  af  fig  fjcllt,  fc- 
dan  det  i början  blifvit  hitfördt  från  Indien.  Det  var 
på  denna  vågen,  fom  jag  fant  de  befynnerligafte  Da - 
delträden , fom  jag  fett  i ^Egypten,  n ftycken 
hopvuxne  vid  fin  bafis  til  et  enda 3 men  1 aln  från 
jorden  fkilde , fomliga  ftorre,  fomliga  mindre.  I- 
bland  händer,  at  flere  af  defla  trån  fkjuta  up  få  når 
intil  hvarandra  , at  deras  bafis  löper  tilfamman,  men 
de  åro  altid  farfkildte  trån , och  aldrig  ger  en  rot 
flere  grenar.  Det  var  dock  mera  fållfynt,  fom  jag 
fåg  vid  Tajum,  nämligen  et  tra,  fom  inemot  fm 
topp  delade  fig  i tvånne  kronor.  Vid  ingången  til  fta- 
den  fåg  jag  det  Hus,  fom  Franlka  Confulen  i Da- 
miata  bodtuti  den  tid  han  hår  viftades.  Det  var  få 
aldeies  forftordt,  at  ingen  månnifka  kunde  bo  dår- 
uti.  Det  har  varit  i famma  ftånd,  fedan  den  tid  den- 
na Nations  Conful,  med  fina  Kopmån,blefaf  mvånare- 
na  bårtkord  från  ftaden  for  någon  oro,  fom  de  ådragit 
fig,  genom  Qvintolks  fakenen  få  farlig  och  oforfonlig 
Artikel  är  detta  biand  Turkarna,  då  någon  forbryter 
fig  däremot.  Ifrån  den  tid  har  ej  varit  hvarken  Franflk 
Conful  eller  Köpman  i Damiata.  Eljeft  har  hår  ingen 
annan  Nation  någonfin  haft  några  goromåi.  Grakijka 
Ä>teårdenendaChnftnaiDamiata,hvilkenjag  fed  an 
gick  forbi.  Den  har  en  hop  Pråfter  och  en  tåmmelig  ftor 
förfamling , i fynnerhet  nu , då  en  myckenhet  af  de 
Grseker,  fom  Turkifka  tyranniet  bårtjagat  från  Cy- 
pern , hit  tagit  fin  tilflykt.  Någre  G rask  er  i Da- 
miata,  åro  ftore  köpman,  åfven  år  ock  defs  Tullnår, 
fom  betalar  for  tullen  400  pungar,  en  G rask  3 men 
hos  mäfta  delen  fer  man  hår  i ftaden  ftorfta  prof  af 
denna  Nations  ufelhet.  Gatholikerne  hafva  hår  hvar- 
ken  Kyrka  eller  Miftionairer ; den  enda  plats  af  vår- 
dei  ALgypten,fom  år  utan  detta  fiags  Apoftlar.  Syrifke 
Köpmän,  fom  hår  åro  vid  pafs  200,  alle  anienlige, 
^ hafva  2,:ne  Munkar  från  Bärget  Libanon  af  St»  An- 

to- 


1 7 5 1 • DAMIATA.  Martii.  123 

tonii  Orden,  fom  fåga  måfTan  i deras  Kamrar,  af 
hvilka  åfven  Franfka  Capitainerne  betjäna  lig. 

Invånarne  i Aaden  åro  til  AorAa  delen  Turkar,  alle 
Janifarer  och  tillika  alle  köpman,  fom  flytas  af  Ser- 
dar;  måfl  alle  välmående  och  til  AorAa  delen  utfkott  af 
liderliga  bofvar,  fom  for  grofva  brottsmål  rymt  från 
andra  orter,  ConAantinopel,  Caramannien  eller  oar- 
na.  Sådanehafva  tagit  lin  undanflykt  til  ./Egypten  och 
lefva  dår  i fakerhet.  Graeker  åro  i anfenlig  mycken- 
het. Copterne  hafva  några  få  hus.  Syrerne  vidpafs 
200  rike  kopmån.  Judar  i tåmmeligt  antal.  Saras- 
ferne  eller  myntfkiljare  åro  alle  Judar,  fom  någre  må 
vål,  men  til  AorAa  delen  åro  de  fattige.  De  hafva 
hår  ingen  Synagoga,  utan  hålla  fin  GudstjänA  i en- 
fkiidta  hus.  Franker  hafva  aldeles  måfl  bege  fig  här- 
ifrån, fedan  de  Franfke  blifvit  bårtkorde. 

Vi  hade  det  vackre  Aa  vader,  jag  fett  på  år  och 
dag,  den  24  efter  middagen  i Diamata,  dä  detrågnade, 
och  rågnade  liarkt.  Man  bor  villas  en  rund  tid  i 
et  Cuinfkt  Climat,  dår  ftåndigt  en  brännande  Sol 
regerar  och  knapt  10  rågndroppar  falla  på  et  helt  år, 
til  at  kunna  kanna  den  vederqv  äckelfe,  både  kropp 
och  finne  finner  af  et  fvalkande  rågn. 

Den  28  ofvergaf  jag  Damiata,  nogd,  at  låmna 
en  ort,  fom  år  den  eländigafle  i hela  Turkiet  for  en 
Frank.  Vi  hade  2 timmars  väg  frän  Damiata  ut  til 
Hafvet,  ånnu  pä  Nilen.  På  denna  trakten  beflod 
Aranden  åt  högra  fidan  af  fandhogar,  med  Ror  invid 
Aranden,  och  på  vander  af  en  fruktbärande  jord.  Yt- 
terfl  vid  utloppet  af  Nilen  på  van  Aer  var  en  rundel, 
fom  {kal  blifvit  anlagd  vid  St.  Louis  tid.  På  hö- 
ger hade  vi  en  by,  vid  b vilken  vi  lade  til  med  vår 
båt  och  hvilade  dår  ofver  natten. 

Sedan  jag  fidfla  natten  fofvit  på  Nilen,  ginge 
viden  29.  ut  med  vårt  fkepp,  3 timars  våg  åt  Hafvet, 
och  hade  en  Seglation  fom  päAod  i 4 dagar. 


RE- 


124  I7JI.  JAFFA.  April. 

RESAN  ti!  HELIGA  LAN 


I* 


r ij)  r den  i April  kaftade  vi  ankare  for  JAFFA, 
efter  4 (fogars  refi  irån  Damiata.  Denna  Ilad 
haringen  hamn,  utan  fartygen  måtte  ankra  på 
öpna  redden  och  altl  å taga  in  {jen  vid  minfta  ovåder,  åf- 
ven  fom  vid  Damiata-  Vatnetar  få  grundtnårmatt  intil 
landet,  at  vår  båt  e]  kunde  flyta  til,  utan  vi  målte  låta 
bara  cls  et  (tycke  innan  vi  kommo  til  lands.  Vi  flego 
da  uppå  den  vackra  ftenbryggan,  fom  nyligen  blifvit 
anlagd  längs  efter  ftranden,  fom  år  den  endatte  jag 
fett  af  detta  flaget  i hela  Levanten.  Jag  gick  förft  in 
med  min  Capitaine  hos  en  Franfk  Fadtor , fom  hår 
hålles  af  kopmännerna  i Rama,  hvilken  ock  var  den 
endafte  Frank,  fom  villades  i Jaffa,  en  gammal  man 
med  2:ne  lina  Sdner.  Därifrån  gick  jag  til  Latinjka 
Munkarnas  bojpitium , fom  hår  åro,  at  taga  emot  Pe- 
legrimer,  och  at  draga  förforg  om  deras  fortkomft. 
Dar  voro  2: ne  Munkar,  en  Pråfc  och  en  Laic,  fom 
var  Procurator.  jag  blef  dår  illa  hårbergerad,  i an- 
feende  til  deras  lilla  trånga  bygnad  j ty  Turkarnas  gi- 
righet hade  cj  tillåtit  dem,at  utvidga  den  famma,  då 
de  lik  vål  bordt  hafva  et  af  dc  ftörfta  härbergen  i Le- 
vanten, i anfeende  til  den  myckenhet  retande,  fom 
dit  anlända  j men  däremot  blef  jag  vål  undfägnad. 
Procuratoren  begynte  tlrax  göra  antlaltom  min  fort- 
kcmfl  til  Jerufilem.  Han  började  med  en  fråga,  otn 
h vilkens  foreitällning  jag  cj  var  mycket  angelägen. 
Det  var:  om  jag  vore  kommen  at  befe  de  heliga  or- 
terna for  devotion  (kul?  Jag  fvarade  honom  utan  om- 
i vep,  nej!  hvad?  fortior  Munken,  lbm  var  en  Spanior, 
refa  at  befe  dc  heliga  orter  utan  devotion?  Jag  ville 
iluta  et  få  förtroligt  fam  tal,  och  begynte  et  annat,  fom 

an- 


I7fi.  JAFFA.  Jpril.  ii y 

angick  penningar.  Jag  räknade  til  honom  61  Pi- 
alter  for  mig  och  åfven  fa  mycket  for  min  dräng, 
hvilka  åro  de  penningar,  fom  en  Frank  ordenteli- 
gen  1* ätter  ned  i Jaffa,  tor  hela  fin  refa  til  defs  han 
kommer  dit  tilbaka.  Jag  lämnade  honom  alla  mina 
faker  i förvar  til  min  återkomft,  och  behöll  ej  mer 
til  min  refa,  an  en  klådning  och  några  böcker,  at 
lägga  in  örter  uti,  hvilket  fkickadcs  förut  tiljeiufalenv, 
men  jag  fjclf  klådd  i en  Levant-råck  och  en  Grxkifk 
myfla  pä  hufvudet,  ville  icke  föra  det  ringafte  med  mig, 
utom  min  plånbok.  När  deffe  anftalter  voro  gjorde, 
affärdade  Procuratoren  cnCourier  med  b ref  til  Jeru- 
falém,at  Låta  veta  min  ankom  ft  > hvars  återkomft  jag 
måfte  vån  ta  , jnnan  jag  kunde  i ort  fått  a min  refa.  jag 
var  nögd  med  detta  drögsmäl,  hvilket  gaf  mig  tid, 
at  hvila  efter  en  befvarlig  fjo-refa,  innan  jag  gaf  mig 
på  en  annan,  fom  var  ånnu  befvårligare  til  lands.  Jag 
var  nu  inkommen  i det  Heliga  Landet,  ty  hade  jag  ej 
annat  at  förmoda,  ån  ftåndiga  underråttelfer  om  hel- 
gedomar. Munkarne  begynte  med  fit  hårberge, 
hvilket  fkulle  vara  den  heliga  orten,  där  Petrus . haft 
fin  Fifkare- hydda , och  dar  han  kaffade  den  bekanta 
ringen  i Ijon . Alt  intii  bordet,  då  Vi  fpifade  afton- 
måltid, ftråkte  fig  helgedomar.  Vinet , fom  vi 
drucko,  var  ifrån  den  heliga  ödemarken,  dår  Johan- 
nes viftades  och  Oliverne  voro  ifrån  det  heliga  oljo- 
barget,  vid  Jerufalem.  Defle  voro,  dock  helighe- 
ten å fidofatt,  af  det  båfta  (lag,  jag  fmakat  i L,e van- 
ten, iådane,  fom  PalaTHna  frambringar , hvilken  al- 
tid varit  berömd  for  fina  Oljotrån.  Bland  dem,  af 
hvilka  jag  fick  hefék  under  mit  viftande  i Jaffa  var  en 
Samaritan -fkrifvare  vid  Tullen,  hvilken  den  3.  kom 
at  hålfa  på  mig  5 hans  ärende  var,  at  upbåra  de  2 z. 
Piafter,  hvilka  en  Frank  for  fin  perfon  måfte  erläg- 
ga vid  Tullen  i Jaffa,  för  det  han  får  frihet  at  (liga 
i land  och  refa  til  de  öfriga  orter.  Landfens  Invåna- 
re, 


il  6 


I7fi.  JAFFA.  jffriL 

re,  Armenianer,  Grseker  med  flere,  betala  ej  mer 
ån  hälften.  Men  få  vida  af  dem  årligen  anlända  4300 
perfoner,  förutan  Judar,  fom  ifran  ncla  verlden  åf- 
ven  torde  utgöra  et  lika  antal  \ få  kan  man  doma  at 
denna  inkomft  tor  Turkarna  ärligen  år  anfenlig,  få- 
iom  den  ock  år  den  endaite  de  kunna  draga  utur  et 
obrukadt  och  obebodt  iand.  Defie  inkomiter  åro  til 
ftor ila  delen,  genom  Teitamenten  lämnade  til  Mec- 
ca.  En  ipitstundig  hushållning,  at  de  medel,  fom 
komma  in  genom  en  vidfkepclfe , gå  ut  til  at  under- 
hålla en  annan. 

Den  4 April  gick  jag  ut,  at  befe  JAFFA.  Or- 
ten, fora  kan  anfes  tor  en  liten  flad  , år  belägen  på 
en  hogd  utmed  fj  6 fl  randen  och  har  oå  en  klip- 
pa et  litet  Caflell , commenderad  af  en  Oiii- 
cer  och  några  Soldater,  hvilket  kan  befkiuta  red- 
den 3 men  defs  Canoner  voro  lomlige  bårtfkåmde  af 
råil,  och  andre  nedfunkne  i vallen,  efter  Turkarnas 
fatt  at  hålla  lina  fällningar  vid  magt.  Onen  har 
tilforne  varit,  och  var  ånnu  för  n2gra  år  fedan,  i långt 
fåmre  tilffånd,  ån  den  nu  år,  til  defs  en  Armenian  frän 
Confrantinopel , jag  vet  ej  ror  hvad  oriak,  fkaffade 
fig  frihet  at  gora  nägcn  förbittring  på  defs  bygnad, 
hvilken  beflod  dåruti,  at  han  förnyade  den  bryggan, 
om  hvilken  jag  talt  ofvanfore,  och  at  upbygga  nagra 
Stenhus,  famt  MagaGner  vid  Irranden, fom  gifver or- 
ten något  båttre  utieende  åt  fjöGdan,  ån  af  en  elåndig 
by,  fom  den  var  tilforene.  De  ofrige  hufenifladen  åro 
eländiga  jordkojor,  bebodde  mail  af  Turkar  och  A- 
raber.  och  någre  Grteker,  famt  Armenianer,  hvil- 
kas  Munkar  fven  hår  harva  hvardera  Gt  harberge 
for  Pelegrimers  emottagande.  Utom  Ilad  n är  orten 
ei  fardelcs  behagclig.  Y^ägarneåro  breda  och  jämna, 
men  bei varlige  af  cn  myckenhet  los  iand  mylla,  iom 
tlcker  dem.  De  vackra  falt  börjas  flraxt  utom  ila- 
den,  fom  räcka  anda  til  Rama,  och  mrmail  til  fla- 
ken 


127 


4 

i7?i.  JAFFA.  April % 


den  åro  någre,  efter  landfens  vis,  vackra  trågårdar, 
i hvilkai  fynnerhet  vaxte  några  Fikona- trån,  få  vac- 
kra, fom  jag  på  något  ftälle  fett  dem  i Levanten. 
Här  voro  åfvcn  åtlkillige  CycGwori , fom  närmare  in 
i landet  åro  mera  fållfynte.  Gårdesgårdarne  voro 
bcvåxte  af  atfkillige  taggiga, vaxter,  i hvilka  vildjur 
hade  fina  gångar  och  bon,  i fynnerhet  den  lilla  Öfter- 
låndlka  vargen  Cbikpil,  fom  har  omkring  finnes  tii 
ofverflod. 


128  I7fi.  JERUSALEM.  April. 

RESAN  til  JERUSALEM. 

■m 

|| ag  re ft  e den  f April  vid  middagstiden  ilrån  Jaffa 

K i följe  med  min  Livornifka  Köpman,  och  2:ne 
Franlka  Munkar.  Vi  fm  g o af  Munkarna  i Jaf- 
fa, iom  draga  omforg  for  deras  fort  kom  (f , de  dår 
vilja  befe  Jerufalem  , eländiga  åfnor  och  ännu  fåmre 
fadlar,  at  hjclpa  ofs  med,  och  .til  beled  fagare  io  Ara- 
ber, fom  togo  emot  ofs  utanför  fladen,  famt  z:neTur- 
kifka  ryttare.  Hela  negden  ifrån  Jaffa  til  R ma  be- 
llår  af  fmå  högder,  emellan  hvilka  åro  de  jåmnaffe  och 
vackraite  dalar,  fom  utgöra  vidlöftiga  falt.  Deffe 
åro  tii  en  del  tipbrukade  til  åker  j men  cn  mycken- 
het land  ligger  aldcies  obrukat.  Jordmonen  be  It  år 
här  afen  los  rödaktig  fandmylla  och  aldrig  har  jag 
på  någon  ort  fett  jorden  få  upkaftad  af  Mullvadar , 
forn  pä  deffa  fak.  Det  var  knapt  et  fleg  emellan  livat- 
hög.  Detta  år  en  fördelaktig  omkändtghet , för  alla 
{lags  vilda  vaxter , at  fjeifve  kunna  få  hg.  Dårföre 
voro  ock  hela  fälten  fulla  med  Bupbthalmum  foliis  ob- 
loygis  dentatis^  fom  gjorde  dem  långt  gulare,  ån  våra 
Svenfka  ängar  åro  i Juni  i Månad  af  Caltha  paluftri 
och  Ranunculis.  På  andra  {fållen  voro  fålten  hvi- 
ta af  en  Meitricaria.  Pä  3 {fållen  hade  vi  vackra  dalar 
bevåxte  med  ikona  Olivcträn.  Tranor , vilda  fälts 
invånare,  uppehöllo  hg  här  til  kor  myckenhet.  Vi 
kommo  kl.  4 til  RAIVl A och  furo  in  i Munkarnas 
vackra  Convent,  fom  nåfc  Jerufalems  år  det  båifa  La- 
tinfta  i Heliga  Landet. 


Prxfidcnten  vid  heliga  grafven  i Jerufalem,  gick 
tillika  med  ftörlfa  delen  af  Munkarna  i Kyrkan  den 
7 eftermiddagen,  dår  heliga  grafven  år,  at  bli  där 
til  Pålkedagen,  fedan  de  förlf  om  morgonen,  den  4, 
gjort  et  heligt  befök  til  den  ort,  där  örtagården 

Get - 


i7ff.  JERUSALEM.  Jpril.  119 

Géthfemane  varit.  Vid  pals  kl.  3 efter  middagen  kom 
min  Munk,  fom  var  mig  lämnad  til  uppaflning,  och 
förde  mig  in  i detta  få  namnkunniga  Tempel,  hvaråft 
de  Hållen  v i Hes,  fom  C hr  i ilus , genom  ht  lidande, 
dod  och  begrafning,  gjort  märkvärdiga.  Utanför 
Templets  port  år  en  liten  plats,  til  hvilken  man  flU 
ger  ned,  genom  en  trappa  af  10  a 12  fteg.  Den 
tjänar  til  torg,  på  hvilket  radband  var  den  förnämlig 
varan.  Platfen  dår  Templet  år  by  gdt,  ikal  vara  den, 
fom  vid  Chrifti  tid  kallades  hufvudjkälleplatfen  (Cal- 
varia).  Europeerne  tro , at  detta  år  et  b arg  eller  cn 
högd,  dår  den*  tvärt  om  är  en  dal  eller  en  iidlånd 
ort.  Vi  gingo  nu  i Templet,  fom  hade,  vid  fin  in- 
gång, 2,:  ne  Portar  i bredd,  af  hvilkaden  ene  är  igen- 
murad. Utanför  ingången  funno  vi  3 Turkar, 
eat  Scherif  eller  Lagfaren,  en  Krigsman  (Ja- 
nifar)  och  en  Hofbetjänt  , fom  var  Boftangi  , 
h vilka  åro  af  landets  Regering  dit  förordnande.  Den 
forne,  at  uptekna  deras  namn,  fom  gå  dit  in  för  betal- 
ningen (kul,  fom  Turkiike  Regeringen  tager 
af  alla  Chriftna,  hvilka  beföka  detta  rum  , få  vida 
det  horer  Turkarna  til.  De  fenare  fkola  hafva  tilfyn 
det  icke  något  oråfende  må  förefalla,  imellan  de 
Chriftna  af  få  olika  Secher  , fom  har  begå  fin  an- 
dakt. Det  förfta,  fom  vilades,  fedan  jag  var  ingån- 
gen,var  den  fien  på  hvilken  CHRIfti  Kropp,  efter  de- 
ras beråtteife,  varit  lagd,  då  Han  fm  or  des  af  qvinnor- 
na,  förrån  Han  lades  i grafven.  Den  år  midt  för 
dörren,  några  fteg  från  den  famma,  omgifven  med 
ct  långt  järngaller.  Det  är  en  fin  hvit  Marmorften , 
vid  pals  3 alnar  lång  och  1 i bred.  Denna  hörer  La- 
tinerna  til > ty  hvarje  flags  Chriftne  hafva  hår  fina 
vifta  helgedomar  i befittning,  förutan  Proteftantcr- 
ne.  Därifrån  gingo  vi  in  i ijelfva  den  heliga  gr  af  ven , 
fom  år  längre  fram,  midt  uti  det  Chor,  iom  utgör 

I me- 


13  o 17  f.  1.  JERUSALEM,  Jpril, 

medelpuncten  af  kyrkjan  och  år  Latinerna  til- 
horigt. 

Den  8 gick  jag  efter  middagen  ut,  at  befe  några 
märkvärdiga  frållen  i ftaden.  1:0  Defs  Bazar,  fom  kr 
eländig  och  innehåller  ej  många  eller  dyrbara  Varor. 
2: do  et  hus  dår  Munkarne  fäga,  at  Zebedai  Söners  Moder 
hade  bodt.  Malteferne  hafva  haft  det  til  fin  boning* 
då  de  voro  Herrar  ofver  Jerufalem.  Graekerne  haf- 
va nu  dår  et  hårberge  for  Pelegrimer,  och  et  litet 
Capell.  3: tio  en  Syriernas  kyrka,  fom  foregifves 
varit  St.  Maret  Hus.  Där  viftes  et  ftenkar,  i h vilket 
Apoftlarne  hafva  dopt  de  forlta  Chriftna.  4:to  Den 
ort  dar  Hanna  palats  varit,  for  hvilken  Chriilus  flod 
til  råtta,  hvilken  år  Armenianerna  tilhorig,  fom  dår 
hafva  et  litet  Capell.  Utan  for  detta  hus  vördar  det- 
ta folk  et  gammalt  Olive-trå,  hvars  flock  år  åfver- 
holgd  med  jord,  och  har  endaft  några  grenar  ofver 
jorden.  De  foregifva,atFrålfaren  blifvit  bunden  vid 
detta  trå,  medan  rättegången  påflod.  s:to  Et  annat 
Armenianernas  Capell,  fom  ikal  vara  den  ort,  dår 
CHRIftus  förhördes  af  Caipha : var  ej  iångt  därifrån, 
dock  utom  lladsporten.  1 båda  två  voro  en  liten  af- 
fkild  kammare  vål  utprydd,  juft  ofver  det  rum,  på 
hvilket  håndeifen  hg  tildragit,  fom  däruti  var  må- 
lad. I Caiphx  Capell  beftod  altaret  al  en  4 alnar 
lång  och  z~  aln  hog  flen,  hvilken  fades  vara  den, 
fom  blifvit  lagd  ofver  CHRIfli  Graf,  vid  defs  be- 
grafning,  den  qvinnorne  ville  hafva  afvåltad  men 
furfno  honom  for  flor  j den  var  nu  ofverdragen  med 
en  tums  tjokt  kalkbruk,  och  bellod  af  den  hårda 
kalk  ilen , fom  år  allmän  i Palse  flina.  På  några  lläit 
len  hafva  de  lämnat  honom  bar  til  andäktiga  flen- 
ky  hares  tjånfl.  Hår  var  äfven  Petri  fornekelje  målad. 
Därifrån  gingo  vi  ut  igenom  en  af  ftadfens  portar 
och  kommo  itrax  på  det  heliga  bårget  Sisn^  få  namn* 

kun- 


i7fK  JERUSALEM.  April  ijt 

kunnige  i Davids  tid.  Det  år  nu  en  odeplats , platt 
och  jämn,  belägen. ftraxt  utom  ftadsmuren.  Den  är 
intagen  och  lämnad  åt  de  Chriftna  til  begrafnings- 
plats,  hvilka  at  alla  leder  här  hafva  fina  graflfallen. 
Härifrån  fägo  vi  en  Ttirkilk  Mosquée , med  en  vac- 
ker kupell,  upförd  ofver  Davids  och  Salomons  gral. 
Samma  ort  ikal  ock  varaden,  på  hvilken  CHRldus 
viftiktade  Altarens  Sacrament , lamt  den,  pä  hvilken 
den  Helige  Ande  blef  utguten  ofver  Apoftlarna.  En 
få  vigtig  plats  bland  helgedomarna,  kan  dock  ingen 
Chrilten  nalkas  närmare,  än  at  de  frän  Sion,  vid  pafs 
2 böfiefkott  därifrån,  kunna  vid  defs  åfkådande  forråt- 
ta fin  andakt.  Jag  botanicerade  på  det  torra  och 
magra  Sion,  och  fann  dår  några  allmänna  växter,  fä- 
fomAllium  pallens^  vnomnfe , Betonica  officinalis^  Bi- 
fcutella  didyma , Trifolium  globofum , tomentofum^refupi - 
natum^  Ephedra  diftachya . 

Denpide  for  middagen  befokte  jag  Arrnenianer- 
nas  Patriarch  i Jerufalem,  fom  jag  hade  bekantficap 
med  i Smirna.  Han  hade  fit  fäte  i denna  Nations  con- 
vent,  fom  är  det  Iförda  i Jerufalem,  ilorre  än  Lati- 
nernas  och  nåd  detta  det  rikalle.  Det  har  ofver  loocde 
kamrar  for.  Pelegrimer,  förutan  dem  , fom  åro  for 
Munkar.  Den  rike  Armcnilke  Nation,  fom  mer  ån 
någon  annan  af  de  Öderlåndlka,  år  fallen  for  andakt, 
om  icke  vidlkepelfe,  har  igenom  fina  Pelegri.ms- 
fårder  fatt  detta  fit  andeliga  hem  vi  11  i Jerufalem  i få 
godt  dånd.  Intet  år  går  forbi,  fom  ej  mer  än  iooo.‘de 
Pelegrimer  ankomma  ifrån  Ärmerticn,  Perfien  och 
Turkiet,  hvilka  ej  gå  därifrån,  utan  at  lemna  anien* 
liga  almofor  efter  dg.  Deras  Kyrka,  fom  dr  haf- 
va här  iConventct,  är  den  vackrade  i hela  Jerufalem, 
ibland  dc  cnlkildte,  ofver  ak  prydd  med  rika  Tape- 
ter, vackra  målningar,  och  en  oräknelig  mycken- 
het dyrbara  lampor  af  filfver,  en  del  förgylte  och 

I z na- 


i7fi.  JERUSALEM.  April. 


nåftan  alla  at  ftora  Mådares  arbete.  Jag  gick , i hem- 
vågen, torbi  Davids  borg)  hvilket  namn  de  i vårtid 
gafvo  åt  en  Turkarnas  fällning,  den  endalle,  med 
.hvilken  de  tro  lig  kunna  bevara  Jerufalem.  Den  år 
.nåflan  hel  och  hållen  for  ilord , fom  alla  Sultans  faft- 
ningsverk.  På  en  affättning  ligger  ct  Doulin  Cano- 
ner , hvilka  behofves  at  gjutas  om  , forån  de  kunna 
brukas.  Så  har  vårdslösheten  gjort  dem  obrukba- 
ra. Detta  fåfte  ligger  pä  en  läglåndig  ort  och  har 
cj  någon  belägenhet,  at  kunna  dyra  daden.  Det 
stjånar  endad  til  at  därifrån  gifva  kännetecken  til  Tur- 
Tarnas  högtider,  med  några  Canonlkott.  Jerufalem 
har  bland  fina  invånare  2.0000  Judar,  i Judilka  Qyin- 
folken  kunna  gå  hår  med  opna  anleten , hvilket  få  år 
forordnadt  af  T urkarna,  at  de  må  vara  okande  ifrån  de- 
ras qvinfolk.  Judarneåro  hår,  til  dorda  delen, fattige^ 
emedan  de  ej  hafvatilfalle,  atdrifva  handel,  utom  hvil- 
ken detta  folkdag  ej  trifves  på  någon  ort  i verlden. 
De  hafva  hår  ingen  annan  inkomd;  ån  hvad  de  kun- 
na draga  in  af  (in  Nations  Pelegrimcr,  fom  ifrån  alla 
vida  vagnar  komma  at  vorda  (ina  fäders  fäte.  Deras 
förnäm  da  Rabi  har  hår  vackra  inkomder  af  lina  Re* 
ligions  forvanter  i hela  verlden,  af  hvilka  Turkarne 
draga  den  båda  muden,  på  hvilkas  altare  Judar  fa 
vål,  fom  andre  religions  forvanter  made  dåndigt  brin- 
ga feta  offer,  om  dc  eljed  vilja  i ro  få  kyda  dna 
helgedomar. 


I7f r*  JER1CHO.  dpvil,  13^ 

RESAN  til  JER1CHO. 

Påfkedagcn  inföll  efter  nya  Hylen  den  r r Aprilis. 
Sedan  Gudstjånften  och  alla  Ceremonier  voro 
flutnc  vid  den  heliga  grafven,  gingo  vi  til  St„ 
Salvator  at  fpifa  middag.  Vid  maltiden  flog  Supe- 
rioren up  ty  Hheten,  lom  varat  under  hela  fallan,  och 
vid  det  famma  gat  han  tilkånna,  at  få  månge,  fom 
ville  antrådarefan  til  Jordan  och  de  märkvärdiga  orter, 
fom  ligga  däromkring,  borde  hålla  lig  färdige  efter 
Hutad  middagsmåltid , då  den  ditämnade  Caravan 
fkulle  aftoga.  Vi  famlades  ock  til  den  lamma  på  före-' 
fagde  tid,  och  funno  en  Samling  af  vid  pafs^oorde 
man  Grseker,  Armenianer,  Copter,  Syrier,  och 
nägre  få  Catholiker,  fom  voro  i vårt  fållO^ap»  Från 
Latinernas  Convent  var  Superioren,  Proeuratoren 
och  Vicarien,  vid  pafs  50  Munkar,  Conrcntets  Dro- 
guemån  och  Jahifarer.  Caravan  biet  anförd  af  Gou~ 
verneuren  i Jerulalem  med  30o:de  foldater,  fom  hade 
i lit  fällfkap  Arabernas  Printfar  och  befälhafvande 
ifrån  den  negden,  där  vi  borde  fara  fram.  Denne 
refa  gifver  en  anfenlig  inkomft  åt  Gouverneuren, 
i anfeende  til  den  karta  tid  cch  ringa  moda  han 
därvid  använder 3 emedan  han  för  hvart  hufvud  af 
land  fens  folk  låterbetalafig4Piaflerochaf  h var  Frank 
10.  Bethanieriy  namnkunnig  af  Lazari  upväckelfe 
ifrån  dedodä,  värden  forfta  märkvärdiga  ort,  fom 
vi  kommo  til , vid  pafs  -|^:dels  mil  ifrån  Hadcn.  Dår 
viHes  Hållet,  hvareH  Lazari  gr  af  tt-al  varit,  ofver 
hvilketen  liten  ftenkoja  år  uphygd,  jämte  lemningar 
af  et  gammalt  hus  3 men  eljeft  inga  tacken  hvarken 
efter  Had  eller  bygnader,  fom  fordom  dår  ofelbart 
varit.  Efter  1 timmars  väg,  hvilade  vi  vid  et  annat 
gammalt  fériiordt  hus,  hvilken  ort  åfven  Munkarne 
ville  gifva  ut  for  märkvärdig;  men  det  artigaHe  var, 

I 3 at 


r^4  175*1.  JEIUCHO.  Jpril. 

at  dc  ville  orten,  hvarållde  fade  en  fak  varit  fkedd, 
fom  ingen  vet  om  den  någonfin  tiidragit  fig.  De 
gofvo  före  nämligen,  at  denna  var  den  ort,  hvaråft 
mannen  föll  i r öj vare  händer , iom  blef  förbigängen  af 
pråften,  och  uptagen  af  en  Samarit:  en  liknelie,  den 
Chriitus  efter  iit  vanliga  lirofätt  föredrog,  fom  alt- 
fä ej  tillåter,  at  utfallas  til  qågot  vifst  rum.  Orten  år 
ock  obeqvåm  at  hyfa  röfyare.  Ej  långt  därifrån  år 
et  bärg,  på  hvilket  de  Chriftne  i korsfärdstiden  haft 
en  fällning.  På  hela  denna  vågen  vifar  fig  den  råtta 
ffcapnaden  af  Judéen,  fom  ånnu  är  fådan,  fom  den  va- 
rit ifrån  evärdeliga  tider,  ehuru  en  hop  Theologer 
päffca,  at  Juda-landet  undergått  en  hel  förändring  och 
blifvit,  efter  deras  tale-fätt,  förvandlade  etter  Chri- 
fti  död.  Judéen  år  et  land  fullt  med  bärg  och  dalar, 
och  fådant  omtalas  det  både  i Garnla  och  Nya  Te- 
flamentets  Skrifter , dår  det  altid  namnes  för  bårgs- 
bygd  och  är  alleilådes  namnkunnigt  för  lina  bårg. 
Bärgen  åro  ofveralt  af  medelmåttig  högd,  ojämna, 
utan  någon  regelbundén  figur,  fåfom  månge  andre, 
de  dar  åro  conifke,  hemifphaerifke  eller  af  annan 
(kapnad.  De  beflå  i början  nårmafl  til  Jerufalem  af 
en  ganfka  hård  kalkflen , fom  kommer  nårmafl  intif 
Flinte-flen,  til  färgen  hvitaktige  eller  flötande  något 
|s>å  blckgult.  Sedermera  och  dä  en  kommer  närmare 
at  döda  Hafvet , åro  de  hopfatte  af  en  lofare  kalkflen, 
ftundom  hvit  och  llundom  gråaktig,  mellan  hvilken 
hvarftals  ligger  en  rödakt  ig  Jktmmer  flen,  eller  Saxum  pu- 
rum  micaceum.  Nårmafl  til  Jerufalem  åro  bårgen 
bevåxte  med  åtfkilliga  vaxter,  af  hvilka  Ceratonia  , 
Myrtus  och  Terebinthus  utgöra  de  mäfle*  men  längre  in 
åt  Jericho  åro  de  bara  och  ofruktfamme.  Dalarne 
åro  åfven  fom  bårgen  ej  al  det  vackrcfta  flaget,  öde, 
obrukade,  fulle  med  klapperflen,  och  utan  våxser: 
beflå  dock  af  en  god  röd  mylla,  fom  fkulle  ömnogt 
löna  deras  möda,  fom  ville  bruka  henne.  De  åro  i 

för- 


i7fi,  JERICHO.  jfpril. 

forftone  mera  trange  och  fmale;  men  blifva  vidare 
och  bredare,  närmare  ät  Jordan.  Denna  omfkift- 
ning  af  b arg  och  dalar  gor  vägarna  i Judéen  få  farli- 
ga, fom  pä  något  ilälle , och  fådana,  fom  ej  fkulle 
kunna  ridas  med  andra,  ån  Arabernas  tilvande  häftar, 
hvilkas  fkickelighet  at  gå  uppå  lteniga  vågar,  fom 
mången  fkulle  tro  vara  otilgängelige,  år  ganlka  ftor. 
Jag  har  fjclf  fett  fådana  prof  härpå,  fom  jag  utan 
at  hafva  fett  dem,  fkulle  hafva  fvårt  vid  at  tro,  i 
fynnerhet  vid  refan  från  Jericho  til  doda  Hafvet.  E- 
huruväl  defte  kreatur  åro  vande  at  trafva  i bårgen, 
vilja  de  dock  vara  vål  ftyrde,  om  de  ej  Ikola  gora  fel- 
fteg.  Det  fåg  jag  pa  dem,  fom  Munkarne  redo 
på,  de  dår  voro  ingen  ting  mindre  ån  Ryttare,  och 
dårfore  tyktes  deras  häftar  glömt  bart  den  färdighet 
och  de  fakra  fteg  , de  eljeft  gjorde,  under  en  fkic- 
kelig  Hyresman.  Solen  hade  redan  gomt  fig  nedan- 
för lteniga  Arabiens  bårg,  och  Månan  refte  fig  up  u- 
tur  defs  dalar,  då  vi  kl.  8 om  aftonen  kommo  fram 
til  vårt  tilåmnade  läger,  fom  var  utftakadt  på  det 
ltora  faltet  vid  Jericho,  hvilket  ftråcker  lig  från  Je- 
richo z timmars  väg  i längden, utfore  åt  dodaHafvet* 
H år  funno  vi  tålt  upflagnc  for  ofs,  hvilka  Procura- 
toren  dragit  forforg  om,  at  låta  fora  dit,  under  hvil- 
ka vi  fpilade  med  noje  en  fot  måltid , och  hvilade  äf- 
ven  det  morkafte  af  natten.  Mitt  Herbarium  tjänte 
mig  til  ornagatt.  Lyckeligt,  at  jag  hade  detta,  då 
de  ofrigc  af  fålfkapet,  och  fjelfve  Superioren, 
hade  ej  annat  at  luta  fig  på,  ån  bara  jorden.  Om 
vår  fång  ej  var  beqvämlig,  få  var  ej  eller  vår  hvila 
lång.  Vi  ltego  up  långt  for  dager,  at  bege  ofs  til 
bärget,  dår  C HRIST  US  faftade  och  freftades  af  dj ef 
vulen , til  hvilket  vi  kommo  vid  Solenes  upgång,  och 
begynte  ftiga  dit  up,  innan  varman  blef  ofs  hinder- 
lig.  Bårget  år  fpetfigt  och  högt,  hade  på  vånftra 
handen  , aftir  vi  ging%  up  en  djup  dal  på  ftdan,  emot 

I 4 hvil- 


i3  6 T7fr*  JERICHO.  April. 

hvilken  klippan  ar  tvår-brant.  Det  beflår  af  en  los 
hvit  kalkften,  bland  hvilken  åfven  år  blandad  en  an- 
nan hårdare  gråaktig»  Upgången  til  defs  hogfta  kul- 
le år  den  farliga  lie  någon  kan  inbilla  fig.  Smal,  brant 
och  full  med  klippor  och  llenar,  ofver  hvilka  en 
målle  flundom  gå  och  (lundom  krypa,  imian  en  hin- 
ner til  lit  åndamål.  Svårigheten  ökes  däraf,  at  man 
har  på  lid  an  bredevid  fig,  den  omtalta  djupa  dalen, 
hvilken,  förutan  at  den  ger  et  hifkeligt  utfeende,  åf- 
ven år  farlig,  i fall  en  (kulle  fnafvaj  emedan  det  da 
ej  vore  någon  utvåg,  at  frålla.  det,  fom  år  kårall, 
och  fem  ar  mall  utfått  vid  dylika  färder»  På  flutt* 
aingen  af  bårgets  fpets  åro  lämningar  efter  et  gam- 
malt Grsekilkt  Klolter , vid  hvilket  fkönjes,  huru- 
dana  de  forila  Chriilna  Munkars  och  Anachorethers 
boningsplarier  v-arit,  fådane  nämligen,  fom  med 
fkal  kunna  fägas  vara  tjänlige,  at  fora  en  enlkild, 
affondrad  och  andäktig  lefnad.  Ödemarker  och  otil- 
gångelige  bårgsklippor  blefvo  dårfore,  i Chriflen- 
domens  början,  utvalde  til  boltållen  af  dem,  fom  vil- 
le i enflighet  begå  fin  andakt»  De  forra  innehafvas 
ännu  af  Copternns  Munkar  i /Egypten,  i hVars  ök- 
nar de  hafva  2:ne  Kloller,  och  i anleende  til  de  fena- 
re,  få  behålla  Grsekerne  ånnu  fina  ålfta  företrädares 
hemvill  på  bårget  Sinai,  vid  Saba,  St.  Elias  och  på 
flera  Hällen  i Öllerlanden.  Jag  gick  få  långt  upfore 
detta  fafeliga  forfokelfe-bårget,  fom  ferfigtigheten 
kunde  tillåta  j men  vågade  mig  ej  up  til  fpetfen,  dit 
jag  Ikickade  mindrång,  at  håmta  hvad  dår  kunde  fin- 
nas af  Naturalier,  medan  jag  nedanföre  famlade  de 
vaxter,  fom  därfunnos,  och  Infeéler,  af  hvilka  fe- 
nare  jag  i fynnerhet  fann  en  ganfka  artig,  och  för  det- 
ta ofeddCimex  (*j.  Jag  hade  haft  ti)råckcligtid,atbc- 
lkåda  bårget  med  defs  negd,  då  vi  kl.  9.  brötoup, 
at  fortfåtta  refan  åt  Jcricho,  hvilket  vi  gjorde,  och 
foro  ofver  en  del  af  defs  flora  fålt , ofver  alt  ode  och 

obru- 


i7fr.  JERICHO.  April,  137 

obrukadt , endaft  bevåxt  med  cn  hop  af  de  trän,  fom 
bringa  Zacchtei  oi  ja,  och  med  några  af  Nabca  ( Rham - 
ms).  Vi  koinmo  efter  en  liten  ftund  til  Elifae  brun, 
bvilkét  namn  gafs  ät  ct  vackert  vattu-fprang , med 
fri  (k  t vatten,  belägit  i en  dal,  och  omgifvit  med  åt- 
fkiiliga  vackra  trän,  fä  fom  Salix  Saffaf,  Lonicerxaf - 
finis  fioribus  coccineis, och  bland  andra,  jämväl  Fikontrån, 
fom  där  växte  vildt.  Därifrån  fortfatte  vi  refan  of- 
ver  en  dal  på  faltet,  fom  var  befått  med  korn  af  A- 
raberna,  for  deras  häftar,  och  var  den  enda  flack  jag 
fett  använd  til  någon  nytta,  af  all  den  jord  jag  of- 
verfarit  ifrån  Jerufalem  til  Jericho,  fom  är  en  ftor 
dagsled.  Vid  middagstiden  kommo  vi  til  Jericho  el- 
ler den  plats,hvaräftpåen  vidd  af  några  ftenkaft,  vifes 
lämningar  fåfom  minnesmärken  efter  denna  namn- 
kunniga Staden.  Nu  är  dår  icke  den  ringafte 
bygnad’,  mer  ån  niurarne  af  et  gammalt  hus  , 
h vilket  Munkarne  , fom  gärna  föka  uttyda  alt 
for  helgedomar,  hafva  gifvit  namn,  af  den  bekan- 
ta Zacchtei  hus,  hvilken  åfven  på  denna  vågen  {ko- 
lat ftigit  up  i en  Sycomor,  at  få  fe  Frålfaren,  då 
Han  gick  där  forbi.  De  öfterlåndfke  Chriftne  fäga, 
at  trädet,  i hvilket  han  fteg  upp,  varit  det,  fom 
hår  växer  öfveralt,  af  hvilkets  frukt  Araberne  pråfTa 
den  oljan,  fom  Pelegrimerne  kopa  under  namn  af 
Zacchsei  olja.  Graslufke  tåxten  fager  tydeligen,  at 
det  var  en  Sycomorus , hvilket  i Svänlkan  är  illa  öfver- 
fatt  for  Mullbärsträd.  Sycomorus  växer  ej  hår  omkring 
nu  fortiden;  men  finnes  dock  på  andra  ftållen  i Ju- 
déen  närmare  åt  Hafvet,  och  hade  vål  åfven  här  kunnat 
finnas  planterad  , den  tid , då  landet  var  bebodt  och 
upbrukadt»  Vi  kommo  efter  middagen  tilbaka  til 
tälten,  och  fedan  jag  fpifat,  gick  jag  ut  til  fots,  at  fö- 
ka naturalier,  åt  negden  omkring  Jericho,  fårdelcs 
vid  den  bäcken,  fom  löper  tvärt  ofver  fältet.  De 
mårkvårdigafte  växter  jag  fann,  var  den  namnkunni- 

1 r ga 


158  i7p,  JORDAN.  April. 

ga Judéens  Afclepits  gizantsa,  och  det  trådet,  fom  liknar 
til  lina  blommor  Lonicera,  och  har  tjocka  blan. 

Strax  efter  midnatten  bruto  vi  up  från  Jericho, 
at  ga  til  Jordan.  Vi  foro  ofver  de  öfnga  af  Jerichos 
falt  och  hade  alti  å en  god  vag.  Kommo  fram  for 
dagningen  til  Jordans  flrand,  3 timar  fran  doda  Hafvet. 
Sju  Pre  fl  er  gjorde  måttan  darflädes.  Jag  befkådade 
Jordan,  til  defs  olika  bredd.  Der  vi  fågo  honom 
var  han  vid  pafs  & (teg,  ftranderne  perpendiculaire, 
3 alnar  djupa,  vattnet  djupt,  grumligt,  mera  ljumt 
ån  kallt,  långtifrån  Nilens  godhet.  Vid  flranderna 
vaxte  Rbamnus , Vitex  Agnus^  en  Salix,  afhvilken  .de 
gora  (ig  kappar,  vid  fin  Pelegrims-fård.  Vi  foro 
därifrån  til  Doda  Hafvet , beledfagade  af  en  arabifk 
Prints.  Fältet  råkte  anda  til  Hafvet,  och  var  ai  3 
timmars  våg,  flått,  med  några  fmå  hogder  har  och 
dår  ftrodde,  imellan  hvilka  åro  fmala  diken  eller  da- 
lar, obrukad  t och  obevåxt , beftår  af  cn  landlera, 
gråaktig,  falos,  at  våra  håftar  ofta  fjunkte  ned  til 
knåna.  Hela  ytan  af  denna  jord  var  ofvertåkt  med 
falt,  på  famma  fått,  fom  i Egypten.  Jorden  var  alt- 
få  segyptifk  och  kunde  bli  arven  få  fruktfam,  fom 
den  lamma,  om  hon  bletve  brukad,  fom  hon  utan 
tvitvei  varit  i Ifraeliternas  tid.  Vi  ftego  af,  dar^r- 
dan  faller  in  i doda  Hafvet.  Floden  hade  kallat  up 
en  myckenhet  trån  af  Salix,  vid  fit  utlop.  Stran- 
den vid  Hafvet  beftod  hår  af  famma  lera,  fom  det 
flora  fältet  vi  ofverfarit,  och  var  hår  ånnu  mjuk  och 
feg.  På  åtfkilliga  flållen  voro  perpendiculaire  flrata 
formerade  afen  rodaktig  ikor  jord,  hvilka  ofelbart 
med  tiden  blifva  fkiffer,  innefluten  i kalkbårg,  få- 
dane,  fom  finnas  på  åtfkilliga  flållen  i judéen,  når- 
mafl  Doda  Hafvet.  Stenar  vid  flrandcn  voro  endafl 
qvarts  af  åtfkillig  fårg  och  florlek.  Vi  folgde  hela 
våftra  Hafs  ■ flrandcn  ät.  Jag  fann  dår  Qvarts-ilenar  i 

Skif- 


i7fi.  JORDAN.  April.  13P 

Skiffer- form',  et  af  de  raraftc  Naturalierjagofvcr- 
kommit  på  hela  min  refa.  Vid  elden  luktade  denna, 
ilen,  likafom  Hafvets  beck*  Til  bevis,  at  han  dår- 
af  år  hopkommen  , få  vål  fom  ail  fkiffer  i detta  land. 
Vi  togo  en  annan  våg  hem  i vårt  låger,  och  folgde 
den  bårgsfoten , fom  (kiljer  i vårtid  Steniga  Arabien 
ifrån  Heliga  Landet,  och  vav  fordom  en  grånts  i- 
mellan  Ifraels  flågte,  Cis  - och  Trans-Jordanum.  En 
Lichen  takte  hår  på  åtfkilliga  Hållen  vida  fålten  al 
den  omtalta  Ler-Jorden,  hvilket  var  befynnerligt  i 
en  öppen  ödemark.  Tamar Reaumuria  , zw  didyna» 
mift  med  grufvelig  lukt,  Arab.  B afel , hvilket  bety- 
der lok , växte  hår  och  dår  i denna  odemark.  En 
enda  bufke  fann  jag  af  Mimofa  Hort . Upf  46.  hv il- 
ken  blifvit  hit  planterad  af  foglar  från  Arabien , dår 
den  har  (it  egenteliga  hemvift,  Pä  et  ftr.lle  af  den- 
na bärgsfot  ar  en  liten  Infjö,  hvars  ftrandér  åro  be- 
våxte  med  Ror , fom  ej  finnasvid  Döda  Hafvet.  Pa 
högden  af  et  bårg,  fågo  vi  det  fordom  namnkunni- 
ga Grekernas  Klofter  St,  Saba,  hvaråfl  i de  förfta  Se- 
culis  af  Chriftendomen  40000  Munkar  (kolat  blifvit 
tmdcrhallne,  de  dår  lefvat  i gråttor.  Gr^kerne  gö- 
ra ånnu  hitPelegrims-fårder,  och  hafva  hår  Munkar, 
fom  ej  åro  andre,  ån  de  fom  begått  något  fel,  och 
blifva  hit  fk  i ekade  til  et  (träff.  Då  vi  fortfatte  hår 
vår  refa,  fann  jag  Arabiens  och  HeligaLandets  Åker- 
bons $ en  fogel,  fom  aldrig  förr  varit  befkrefven  , 
hvilket  fynd  jag  enfamt  anfåg  vårdigt  min  refa  til 
Döda  Hafvet  (#).  Deffe  foglar  åro  ofelbart  1- 
fraels  åkerhöns. 

JERUSALEM  äter. 

Långfredagen  inföll  den  12,  efter  Latinernas  ftyl. 
Hvar  och  en  kan  lått  föreftålla  fig,  at  den  hår  i Jeru- 
falem  firades  mångdubbelt,  fåfom  på  den  ort,  dår 
de  håndelfer  tildragit  fig : tilhvilkns  åminnelfe  Chri- 
ltenheten  håller  denna  dagen  helig.  Ceremonierna  i 

He- 


140  5 751'  JERUSALEM.  April . 

Heliga  grafven  voro  i dag  defle.  ( a . Gingo  vi  in  i 
Kyrkan  kl.  3 efter  middagen,  da  Officium  begyntes 
efter  vanligheten,  och  Hots  därmed,  at  Superioren 
föll  pa  knä  vid  den  heliga  grafvens  dörr,  och  gjorde 
bon.  {b  Kl.  6.  gingo  vi  in  i det  lilla  Conventet,  fom 
Latirrerne  hafva  bredevid  Kyrkan,  i hvilket  man  gär 
in  i Sacriftian.  Dar  fpifade  vi  aftonvard,  fom  vål 
vat  den  eländigfte  måltid  jag  haft  i all  min  lefnad. 
Den  beftod  af  et  hufvud  La&uca;  Brod  och  vin 
måfte  arfåtta  förluften,  två  vigtige  Articlar,  til  mån- 
nifkans  vederqveckelfe  cch  uppehälle,  hvilka  altid 
v-pro  fullkomligen  gode  hos  Munkarna  At  båttre 
njuta  friheten , fom  är  en  fvår  fak,  at  vinna  i et  Klo- 
lier,  gick  jag  in  med  enjefuit,  fom  var  Pelegrim  i 
en  annan  Kammare,  dår  vi  med  Hebrons  vin  och  et 
härligt  brod,  bakadt  med  olja,  togo  en  vederqvec- 
kelfe, at  kunna  uthärda  en  hel  natt  och  en  hel  dag 
vid  Ceremoniernas  åfkådande.  En  Capufin,  fom 
ilraxt  infann  (ig  i vårt  fållfkap,  gjorde  båttre  afton- 
måltid, ån  vi  båda  tvä,  och  det  i kraft  af  en  artig 
Canon  bland  Munkarna,  den  han  anförde.  Humi - 
dum  non  rumpit  jejumum.  Jag  bor  dock  ej  glömma, 
at  han  fatte  modice  fumtum  in  parenthefi.  ( c . Kl. 
g.  begyntes  Proceflion  til  de  märkvärdiga  ftållen  i 
Kyrkan.  Medan  denna  påftod,  hållos  7 Prediknin- 
gar på  åtfkilliga  fpråk  , hvilka  utgjorde  den  upbyg- 
geligafte  förrättning  af  alt,  fom  förehades.  Den  for- 
fta  hölts  i Sacriftian,  förrän  ProcefTen  gick  ut,  un- 
der hvilken  Munkarne  undergingo  Difciplin,  fom 
de  kalla,  t\\e\'  pifkade  (ig  til  åminnelfe  af  CHRISTI 
lidande.  Både  predikan  och  förrättningen  gjordes 
imcllan  dem,  utan  at  någon  annan  var  åfhådare  dår- 
af.  Dårpå  kom  proceflion  ut  i Kyrkan,  och  ftan- 
nade  förft  dår  CHRISTI  kläder  biefvo  bytte,  hvaråft 
den  andra  predikan  hölts,  fom  var  på  Franfyfka,  af 
en  Nederlandfk  Munk.  Dårnåft  på  Fiageliations-ru- 

mt 


I4i 


JERUSALEM.  Jpril. 

met  ej  långt  därifrån.  Sedan  gingo  vi  up  på  Kors- 
fdjlnings-orten , Grekerna  tilhörig,  fom  under  den 
har  fit  pråktiga  Chor.  Dår  hölts  den  3 : d ] e predikan, 
på  det  ilället,  dar  CHRISTUS  fkal  blifvit  faftna- 
glad  vid  Korfer,  och  den  4-*de  ej  långt  därifrån  hvar- 
ä it  korfet  blifvit  nedfatt,  efter  hvilket  ånnu  vifes  hå- 
let, fom  år  öppet,  rundt,  af  en  half  fpans  Diameter, 
och  rundt  omkring  beflagit  med  Silfver,  öfver  hvil- 
ket Graekerne  hafva  et  vackert  Altare.  Af  defia  var 
den  förfta  Franfyfk,  hållen  af  famma  Munk,  och  den 
andra  på  Itaiienfka,  af  en  Ty  fk.  Vi  gingo  ned  här- 
ifrån, och  komma  forft  til  ftenen,  där  CHRISTI 
kropp  blifvit  /mord , hvaråft  predikades  på  Arabifka, 
och  fift  flöto  vi  Procefiionen  kl.  11  vid  grafven , 
hvaråft  en  långfam  och  ifrig  Spanfk  Predikant  pröf- 
vade  vårt  tolamod. 

Den  xf  gick  jag  ut,  at  befe  de  ftållen  i Staden, 
fom  återflodo  3 och  vifades  fåfom  märkvärdige.  1). 
Det  flåller  der  gamla  Staden  haft  en  ända,  fom  nu 
vid  pafs  år  midt  i den  nya.  i).  Dar  St.  Veronica  tor- 
kade CHRISTI  anlete  med  den  bekanta  Svettedu- 
ken.  3).  Dår  CHRISTI  dom  låfles  up,  JESUS  Naza- 
rar/s  Rex  Judeoram , hvaråfl  flår  en  atbruten  Colon- 
ne,  upreft  af  St.  Helena,  til  åminnelfe  af  fjelfva  plat- 
fen.  4).  Dår  CHRISTLJS  foll  ned  utmattad  af  kor- 
fets tyngd.  U-  Orten  hvaråft  Pilatus  vilade  CHRI- 
STUM  för  folket,  och  fade:  Ecce  homo , fom  år 
en  lämning  af  en  Theater,  en  hval-boge,  nog  hög. 
6).  Dår  Maria  Magdalena  undfick  fyndernas  förlätelie, 
hvaråft  år  en  eländig  Turkifk  Mosqué.  7).  Herodis 
palats , fom  en  Turk  hade  til  ftall.  g).  Det  torn, 
fom  långft  forfvarade  fig  mot  Vefpafiani  anfall.  9). 
Stallet  dår  en  port  varit  af  Salomons  Tempel.  10). 
Grottan  dår  Jungfru  Maria  fkal  varit  född,  öfver 
hvilken  år  en  flor  val  bygd  Mosqué,  fom  tilforene 

Va- 


142-  I7fx*  JERUSALEM,  Jpril. 

varit  en  härlig  kyrka.  Den  hade  en  vacker  gård, 
hvaråit  Iris  flor  entina , JaJminum  fruticofum , Amyg- 
dalus  och  Rhus  coriaria  vaxte,  j ! ).  En  gammal  fyr- 
kantig fordom  präktig  Cidern  eller  damm,  i h vilken 
Angelen  rörde  i vatnet  vid  Betesda , hvilket  vat- 
ten kommit  från  Fons  (ignatus.  ra).  En  port  af 
ftaden  St.  Mana , fom  var  igenftångd,  få  val  fom 
alla  de  andre,  under  Pelegrims  tiden.  15).  St.  lie- 
lena Hofpital , fom  varit  en  prägtig  bygnad,  hvarålt 
ånnuTurkarne  hafva  et  fattig-hus.  Dår  viltesydora 
kopparkitlar,  fom  (kola varit  ifrän  defs  förlla  bygnad, 
af  hvilka  z ännu  åro  brukbare.  14).  Pilatt  Palats , 
fom  nu  år  Turkilka  Gouverneurens  fäte,  maft  för- 
ftördt.  1 0 Därifrån  fägo  vi  Salomons  Tempel , fom  nu 
år  en  åttkantig  väl  vid  magt  hallen  Mofqué,  med  en 
härlig  plats  utanfore.  När  man  gåf  ut  från  gården 
al  Pilati  hus,  vifes  det  rum,  där  Sanäa  Scala  (lått,  fom 
förvaras  i Rom  for  en  dyr  helgedom.  16).  Pctri  fän - 
gelfe , fom  ånnu  brukas  af  Turkarna , til  de  grofva- 
de  mi(Tgerningsmäns  häkte.  17),  Grsekernas  Ca- 
pell,  där  Abraham  (kal  varit,  då  han  ville  offra  lfac 
på  Calvaria.  Heliga  Grafvcn  är  midt  uti  den  kyrkan, 
fom  ar  upbygd  öfver  de  heliga  orter,  i medelpunfterf 
af  det  Chor,  fom  hörer  Larinerna  til  och  utgör  med- 
let af  kyrkan.  Capelkt  omkring  grafven  ar  fyrkan- 
tigt, bedar  af  2 kamrar,  den  ytterda  af  12  Perfo- 
ners  rymd,  den  inre  hälften  mindre.  I den  inra  är 
cn  Kijla  af  Marmor,  vid  den  ena  fidan,  längs  efter 
Väggen,  öfver  fjeifva  begrafnings  rummet.  Öfver 
denna  hånga  cn  (tor  myckenhet  lampor,  alla  Seöter- 
ne  tilhönge.  Capcllet  lutar  til  undergång  och  kan 
ej  upråttas  för  Scöterr.as  oenighet.  Midt  för  dören 
ar  ingången  hafva  Gnckerne  (it  prågtiga  Chor,  och 
öfver  det  år  hrsfäflelfe- orten , Gnekerne  tilhörig, 
halftrundt.  Det  ltora  Choret  år  åfven  til  et  Gal- 
lene,  af  hvilket  Armeniancme  hafva  en  del  al  7.  Pe- 
lare 


*43 


i7fi.  JERUSALEM.  April 

lare  til  fit  Capell.  Syrerne  hafva  under  detta*  fitCa- 
pell.  C op  t ar  ne  hafva  (it  bakom  heliga  grafvens  Ca- 
pell, få  at  det  gör  en  tilökning  af  det  lamma.  La- 
tmernas  Sacnlha  år  under  deras  Gallerie,  ur  hvilken 
man  går  in  i deras  lilla  Convent,  i hvilket  itadigt  år 
io  a 12  Munkar. 

Jag  fåg  det  dem<5:de,  fomjag  aktade  ej  minft 
af  alt  hvad  jag  fett  i Jerufalcm.  Det  var  Latinfka 
Conventets  Pharmacopée,  fom  med  fit  rika  förråd  af 
Simpiicia  och  Prieparata  kan  med  fåkerhet  räknas  for 
en  af  de  dyrbarafte  i hela  verlden.  Det  mårkvårdi- 
gafte  var,  at  fe  den  anfenliga  myckenhet,  fom  defs 
magafin  inneholt  af  de  aldradyrafte  fimplicia.  Alla 
flags  Balfamer  voro  dår  til  några  icoo  Piallers  värde. 
Den  dyrbare  Mumia  mineral,  ifrån  Perfien,  fom  fäl- 
jes  til  3 Ducater,  var  dår  til  flere  Alla  rndifha 
och  Americanfka  Medicamenrer  kommo  hit  frän  Spa- 
nien och  Portugall,  och  åro  til  ftörfta  delen  bara 
fkånker.  Har  beredes  det  i detta  lande r få  utropade 
Jerufalems  Balfam,  fom  år  en  praeparation  af  alin  (lags 
Balfamer  och. en  hop  aromata  uplotte  i Sp.  V.  Dåraf 
gores  i Jerufalems  Pharmacopée,  hvart  år,  i lommar- 
folftåndet,  en  fats,  fom  kollar  jfo  Ducater.  Det 
har  en  forträffelig  verkan  i utvårtes  frilka  fkador> 
men  invårtes  år  det  for  hetligt.  Det  gifves  dock  i 
blodfpottning  och  efter  Contulioner,  in  til  ro  a \z 
droppar*  Hela  Pharmacopén  år  värderad  til  iooooo 
Piaiter. 

Graeker,  Armenianer,  Syrer  och  Copter , fom 
alla  folja  Julianlka  Calendern,  hade  den  iy:de  fin 
Pälkaiton.  Vi  gingo  kl.  2 efter  middagen  at  bete 
den  namnkunniga  Heliga  elden , et  al  de  fynnerligaftc 
uptog,  fom  kan  fes  vid  någon  Gudst jenft.  Alla  des- 
ia  flags Chriftne  tro,  at  om  Påfkafton  ttiger  up  utur 

hc- 


144 


i7fi.  JERUSALEM.  April. 

heliga  grafven  en  onaturlig  eld  , den  de  kalla  helig. 
De  tro,  at  deras  pråftcr,  genom  et  mirakel,  nedkalla 
den  at  himmelen  pä  denna  dagen.  En  Pråft  af  hvar- 
jc  Secl,  går  kl.  2.  in  i den  heliga  grafven.  Den 
Graekifka  i fjelfva  innerfta  kammaren  och  de  andre  3 
i et  Capeil,  iom  år  bakom  famma  kammare,  Cop- 
terna  tilhorigt.  De  göra  dår  enfamne  bon,  hviikens 
verkan  den  menige  hopen  tilfkrifver  elden.  I Cho- 
ret  omkring  grafven  forehnfves  imedlertid  af  Gra> 
kerna,  de  aldraoordenteligaife  Chnilna  1 hela  verl- 
den,  en  hop  uptog,  aldeles  fådar.e,  iom  deras  forfader 
befkrifva  vid  fin-a  Bacchanalier  och  afgudatjånfler. 
Poikar  hoppa,  danfa,  fl:  rika,  före  flå  11a  döden  och 
upilåndelfen , och  tufende  andi  n gaienika per,  dem 
Indianerne  ej  fkulle  begå  infor  fina  Pagoder.  Detta 
göra  de,  fom  de  fåga,  at  upvårma  jorden,  på  det 
elden  få  mycket  låttare  må  komma  fram.  Kl.  4 be- 
gyntes  en  ProcefTion  af  alla  3 Nationerna,  och  en 
liten  ilund  efter,  bars  ut  en  lampa  ur  grafven,  hvil- 
ken  fkulle  vara  uptånd  af  den  heliga  elden.  Det  var 
i detta  ögnablck,  fom  man  kunde  med  (kål  fåga  fig 
fe  förödelfens  ilyggelfe  ila  i det  heliga  rummet.  Dar 
blef  et  fåktande  med  facklor  och  blåfs,  af  hvilka 
hvar  och  en  ville  tånda  up  fin  vid  den  heliga  elden, 
fom  förorfakade  et  iförre  och  vederltyggeligare  bul- 
ler, än  det  kan  vara  på  et  torg  eller  en  öppen  fkade- 
plats.  Det  artigafte  var,  at  fe  huru  Turkarne  hand- 
tsrade  Grekerna,  vid  denna  deras  högtid.  De  flålde 
lig  vid  pafs  12  llycken  flarka  och  föra  karlar  fram 
för  ingången  af  grafven.  Somlige  med  pifkor,  och 
fomlige  med  påkar,  och  utan  anfeende  til  flor  eller 
liten,  hög  eller  lag,  andelig  eller  vcrldflig,  delte 
deile  ut  i den  tiliiormande  hopen  itryk,  hals  öfver 
hufvud.  Sjelfva  Bilkops-kåpan  fkontes  ej  *,  ty  då 
Gnckifka  Bifkopen  bars  utur  grafven  på  Axlarna  af 
fina  åhörare,  med  den  heliga  lampan  i handen,  fick 

han 


i7fi.  JERUSALEM.  April \ 147 

han  oförvarandes  en  dryg  påkflång  ofver  den  ena  ban- 
den. Defle  made  dock  tåla  et  (likt  förfarande,  och 
det  med  nöje,  förblindade  af  vidfkepelfe.  Vore 
ock  icke  den  anftalt  på  Turkarnas  fi da,  at  med  våld 
förekomma,  få  mycket  möjeligt  år,  oordningen,  få 
kunde  aldrig  denna  Aöt  afiopa,  utan  någon  olyckdig 
handel  fe.  Frankerne  eller  Latinerne  anfe  med  forakt 
aenna  de  öfriga  Seders  vidfkepelfe,  och  de,  fom  ta- 
ga ii  t förnuft  til  råda,  göra  det  fam  ma,  men  här  mä- 
iie  en  dum  allmoge  underhållas  vid  en  förut  fattad 
vidfkepelig  inbillning,  och  år  det  vifst,  at  af  Gne- 
ker  komrno  ej  10  Pelegrimer  årligen,  i Hållet  för 
iooo:de  nu  , om  det  ej  vore  at  fe  den  heliga  el- 
den : at  låta  den  gå  fig  ofver  anfigtet,  ( och  qvinfol- 
ken  ofver  bröden  : at  låta  där  brånna  något  af  fina 
knäfvelborar  och  (It agg : at  därmed  helga  fig.  En 
annan  ftark  drif-f]åder  af  deras  Pelegrims-fård,  år  at 
tvåtta  fig  i Jordan^ hvars  vatten  år  ej  mindre  helgande, ån 
det  förra  elementet.  Atförft  taga  den  heliga  elden  af  Bi- 
fkopen,åren  vigtigfak,och  följakteligen  dyr  på  en  ort 
dår  helgedomar  kofta  dryga  utgifter. Dårtil  anmäler  fio* 
någon  rik  Köpman,  merendels  någon  Armenian  eller 
Synan;  emedan  Graekcrne  åro  til  Hörda  delen  fattige» 
Denne  gar  in  i ytterfta  kammaren,  där  B i (köpen  oer  ho- 
nom förda  elden  i fin  faklaurden  lampan,  fom  Bifkopen 
tåndt  up  i den  inner  da  kammaren,  vid  denna  heliga 
elden.  För  3 år  fedan  betalte  en  Armenian  från  Per~ 
fien,  förda  elden  med  30000  Sequiner,  en  Summa 
fom  til  åfventyrs  aldrig  gifvits  för  något  fvar  af 
Delphis  orakel.  Dylika  inkornfter  delas  imellan  dc 
4 Conventema,  til  deras  underhåll  $ ty  år  klart  at 
vidlkepelfens  vid  magt  hållande,  år  dem  angelägen. 
Latinernas  eller  de  Romerfka- CathoKkas  Convent 
St.  Sahatoir  i Jerufalem , år  det  mågtigade  och  rika- 
ite.  Det  innehafves  af  Franfifcan-Munkar  afObfer- 
vatin-reglen,  fom  åro  hopfatte  af  alla  (lags  Europei* 

K ika 


146  i7f  i • JERUSALEM.  April. 

fka  Catholtka  Nationer.  Deras  antal  åranfenligt* 
men  olika  efter  tidernas  olikhet.  En  kan  altid  råk  na 
dem  til  100,  mer  eller  mindre,  Laici  och  Clerici.  De 
blifva  dår  3 år,  förutan  Spaniorerne , fom  hafva  fri- 
het at  viftas  dår  i <5.  Deras  formån  år  Guardian , Vi-  \ 
canen  och  Procuratoren : af  deffa  år  den  forfte  altid  I- 
talienare,  och  blir  vid  fyflan  i 6 är.  Den  andre  ea 
Franfos,  och  den  3 :dje  enSpanior.  Den  liftas  arbe- 
te år  det  vigtigafte-,  emedan  han  har  at  göra  med  he- 
la hushållningen,  både  for  heliga  grafven  och  Con- 
ventet,  och  har  altfå  årligen  under  fina  händer,  til 
det  minfta,  en  half  Milion  Livrés.  Så  hogt  kunna 
den  heliga  grafvens  och  Conventets  inkom fter  rä- 
knas, af  hvilka  gores  foga  befparing.  Inkomfterne 
komma  af  allmofor,  de  måfte  ifrån  Spanien  och  Por- 
tugal: frän  de  folkflag , fom  låta  Barbarerne  forfto- 
ra  fin  handel,  och  rofva  i fit  eg‘it  land,  utan  at  an- 
vända en  Piafter  til  deras  nåpfande  , fom  fkicka  hvart 
år  en  få  anfenlig  fumma  til  Jerufalem,  at  upåtas  af 
Turkar,  deras  arga  fte  fiender,  och  af  Munkar,  o- 
nyttige  invånare  i Europa,  och  onodige  i Jerufalem, 
där  de  vifferligen  ej  gora  Chriftenheten  en  ftyfvers 
gagn,  om  en  ej  vil  tro,  at  deras  andäktiga  ften-kys- 
lande  har  någon  forborgad  verkan.  Frankrike  ger 
något  litet.  Et  folk,  fom  lårdt  at  tänka,  kommer 
fmåningom  ifrån  et  orimmeligt  bruk  i men  öfvergii:- 
ver  det  ej  hufvudftupa,  at  ej  ådraga  fig  olägenheter. 
DcFranfke  hafva  efter  hand  från  Konung  LUDVIG 
den  Heliges  tid,  kommit  på  helt  andra  tankar,  ån 
korstårder  och  Jerufalems  offer.  Från  Tyfkland  åro 
fkånkerne  til  den  heliga  grafven  fparfamme.  Primum 
quoe  necejflaria , deinde  qu<e  opus  Junt : Sade  en  Tyfk 
Munk  mig  vara  Canon,  fom  år  hinderlig  for  barm- 
hertighets  verk  i detta  land.  Hos  Polackerna,  få  if- 
riga  Catholiker,  år  aldrig  frågan  om  allmofor,  och 
fållan  om  Pelegrimer. 

Då  i 


I 


ijfi.  JERUSALEM,  April,  147 

m Da  jag  den  iS.  tog  affked  af  Armenianfita  Patri- 
sfrchen,  lat  han  fora  mig  i fin  kyrka  St.  Jacob , fom 
år  i hans  Convcnt,  at  fe  defs  prydnader.  Defie  åro 
fynvarde.  De  åro  ofelbart  de  rikafte  och  dyrbarafte, 

► fom  g:s  i någon  kyrka  i Öfterlanden,  och  tii  äfven- 
tyrs  ga  dc  up  emot  de  ftorfta  och  rikafte  kyrkors 
prydnader  i Chriftenheten,  De  beftå  i Chor-Kåpor, 
Bilköps  möftbr,  Måffhakar,  Kalkar,  Bilkopsftafvar, 
Ofteniorier  m.  m.  En  del  af  rent  Guld,  och  de  ot- 
rige  af  Silfver  förgylte  och  alie  rike  af  adla  ftenar. 
Pråfte-prydnaderne  åro  alle  af  de  pråktigafte  India- 
nifka  tyger,  och  en  ftor  del  med  dyra  ftenar  utfirade. 
Deras  lampor  i kyrkan  alla  af  Silfver,  vål  arbetade, 
och  i vacker  ordning  hångde,  utgöra  åfven  en  ftor 
fumma.  Alle  deiTe  prydande  lattes  up  i dag  på  fitftora 
bord  i Choret,  at  på  St.JacobiFåit  vifas  for  menig- 
heten. Latinernas  prydnader  åro  präktige  och  kanfke 
arbetade  i båttre  fmak  •,  men  de  tilftå  fjelfve,  at  Ar- 
ntenianernas  ofvergå  dem  i rikedom.  Gnekerne 
komma  ej  i jånmforelfe  med  någondera. 

Jag  fäg  utom  ftaden  1:0  Konungarnas  graf  var  9 
uthnggne  i Kalkbårgetj  men  ej  af  den  vackerhet, 
fom  de  AlexandrinHke.  Portarne  voro  af  en  hårdare 
kalkften,  på  en  axel  nedfalne.  z:do  Jeremue  grotta^ 
bvaråft  han  fkrifvit  klagovifan.  ^:tio  Jeremi a fån- 
gelfe, fom  åren  graf  full  med  vatten,  vid  hviiken 
ftod  en  af  de  forna  Konungars  Likkiftor,  vål  arbe- 
tad af  Marmor,  utur  hviiken  Turkarne  gifva  fina 
håftar  dricka.  4:to  forbi  St . Stephans  port  och  dår  bre- 
devid  ftallet,  dår  denna  Martyr  blef  ftenad,  fom  var 
en  liten  utmärkt  klippa..  y:to  St.  Maria  grafr  ofver 
hviiken  år  en  vacker  kyrka,  men  utan  prydnader. 
En  vacker  geård  utanfore,  med  en  3 famnars  tjock 
Håg  g eller  Paclus.  Nedgången  i kyrkan  år  en  trappa, 
f famnar  bred,  4 6 fteg  lång.  Santtaarium,  fom  hör- 

K z de 


148  i7fx.  JERUSALEM.  April. 

dc  Latinerna  til,  i hvilket  år  grafven  cn  kilta  af  Mar- 
mor. St.  Ann<e , St.  Joachim  grafvar  på  en  lida  al 
trappan,  och  på  den  andra.  St.  Jofepbs.  <5:to  Grot- 
tan dår  Chriltus  fvettades  blod , uthuggen  i bårget, 
med  några  tjocka  pelare  under.  Gethfemane,  et  rum 
dår  Chriltus  förmante  Apoltlarna.  7:mo  Gethfemane 
på  Ilutningen  af  oljobårget , en  liten  vacker  plats, 
med  6 gamla  pljotrån,  Latinerne  tilhörige,  fom  låto 
dem  vaktas  af  en  Turk.  8:  vo  Dår  Cbnjlus  blef  fån- 
genen vinkel  imcllan  2:ne  murar.  p:no  Dår  Lärjungar - 
ne  hade  en  liten  Itenbådd  ej  långt  därifrån,  io).  Dår 
L bornas  undfick  St.  Mariae  gördel,  då  hon  for  til 
himla.  n).  En  fmal  våg  up  til  oljobårget , full  med 
jflintltenj  pl  högden  et  Capell  på  det  rum,  dårChri- 
ftus  farit  up  til  himla , rundt , med  en  Cupel,  utan 
prydnader,  med  en  vacker  gård  omgifven  med  en  mur 
H).  Vid  nedgången,  dår  ängelen  fyntes  Maria,  och  fade 
henne  förut  lin  dod.  13).  En  grotta  dår  St.  Ptacida 
i 37  år  lefvat  vid  vatten  och  bröd.  Hår  hafva  Tur- 
karne  et  bönehus,  dit  ingen  Chrilten  får  gå  in.  14). 
På  andra  fidan  om  bårget  fågo  vi  från  en  plats  döda 
Hafvet  och  Jordan,  iy),  Där  Lårjungarne  frågade 
Chriltus  om  ytterfia  domen.  16).  Där  Chriltus  lärde 
lärjungarna  Fader  Vär  5ccj  dår  var  en  förltörd  Co- 
lumn.  17).  En  liten  grotta  dår  Apoltlarne  Ikola 
hoplatt  trosbekännelfen.  18).  Propheternas  grafvarlm- 
gre  ned  vid  bårgets  fluttning.  ip).  En  dal  JoJaphats , 
med  hans  graf.  20 ).  Dår  bredevid  Abf alons  gr  af , et  litet 
hus  med  et  fpitligt  conilkt  torn.  I denna  dal  hade 
Judarne  en  fin  begrafnings plats.  21).  Längre  ned  i da- 
len dår  Chrijlus  fallit , då  Han  blef  tagen.  22).  På  en 
bårgsllant,  ofvantör  dalen,  en  grotta,  hvaråft  Lårjun- 
garne gomde  fig,  då  Chriltus  blef  fången,  vid  h vil  - 
ken  voro  2*,ne  columner.  23  \ Zacharia  Barachia  fons 
graf  uthuggen  i bårget.  24).  Jungfru  Maria  brunn , 
fom  ånnu  har  vatten;  men  år  ohyggeiig.  2y).  Här- 
ifrån 


i7fi*  JERUSALEM.  Jpril.  149 

ifrån  fynes  på  hogden  af  bårget,  på  yånftra  handen, 
lämningar  af  Salomons  ttad  Silvia , dår  han  hade  fina  - 
3oofrillor.  Hufen  bebos  nu  al  fattiga  bönder  7,6  . En 
gammal  damm, dår  den  mannen  fkuile  tvättat  fig, fom 
var  blind  27).  Trådet  dår  Efäiäs  blef  fågad  i 2 ftyc- 
ken.  E11  Moms  alba  ftoddåri  blomma.  Munkens  fabel, 
atden  ej  bär  frukt.  2 %).Nehem'ue  brunn^Alx  hän  under- 
höll den  heliga  elden,  29).  E11  grotta  på  cn  hogd,  dår 
7 Jpofi  lar  gömde  fig,  forbi  Porta  Aurea,  fom  var  til- 
murad.  30).  Tilbaka  ofver  Sions  bårg. 


Ifo  I7fi.  BETHLEHEM.  April. 

RESAN  til  BETHLEHEM. 


Jag  fatt  mig  forc,  at  jåmvål  befoka  BETHLE- 
HEM och  fick  dårföre  af  Commendanten  i Je- 
rufalem  en  Officerare  och  af  Procuratoren  en 
Munk,  at  ledfaga  mig  , med  hvilken  jag  den  ip:de 
om  morgonen  reite  ifrån  Jerufalem.  Landet  var  i 
forftone  tåmmeligen  flått  och  jämnt,  farxit  jorden  ar- 
betad och  fadd  med  f åd,  hvarjåmte  äfven  fyntes  nå- 
gon Tobaks- plantering.  På  halfva  vågen  viftes  ct  ftal- 
le,  fom  1'ades  vara  det,  h v ar  å fl  Propheten  Elias fof- 
*vit , då  ångelen  uppenbarade  fig  for  honom.  Det 
var  en  afiång  utgropning  i en  klippa  af  en  månnifkas 
långd,  hvilken  ikyltes  af  et  olivetrå.  Jag  kan  ej 
fåga,  om  Propheten  funnit  hållebårget  Tå  arbe- 
tat, fom  det  nu  år,  eller  om  fenare  tiders  folk  hafva 
dåruti  utholkat  cn  art  fång,  at  gora  fagan  få  mycket 
troligare*  Men  vare  huru  det  vil,  få  var  Hållet  rått 
beqvåmligt  at  fofva  pa.  Graekerne  hafva  hår  bredevid, 
på  vänftra  handen  om  vågen,  et  gammalt  Klofter, 
fom  bår  namn  af  Propheten  Elias,  hvilket  de  efter  de- 
ras religion  flitigt  befoka  * men  ej  Latinernc.  Strax  t 
darjåmte  vifas  ock  en  gr  af , fom  gifves  ut  for  Rachels^ 
hvilken  år  af  gammal  byggnad  , ftor,  vål  bygd  med 
en  Dome  ofver.  Under  den  öfriga  hälften  af  vågen , 
fom  återftod,  var  landet  ltenigt  och  obrukadt,  och 
bar  foga  annat,  ån  några  Olive- trån,  af  hvilka  dock 
de  förnäm  fie  voro  forllorde  for  några  ar  fedan  i en  orlog, 
fom  Bethkhemiterne  haft  fins  frftelian.  Efter  2 tim- 
mars refa,  kommo  vi  kl.  9 til  BETHLEHEM,  en 
ftor  by,  belågen  på  en  hogd,  med  for  fl  ord  a hus 
och  liderliga  invånare,  dels  Chriftna  Catholiker, 
dels  Mahometaner,  alle  Arabifke  bönder*  Jag  gick 
in,  at  taga  mig  härbärge  i Conventet,  hvilket  Lati- 
nerne  innehafva , fom  år  ftort , vål  bygdt,  öm- 

gif- 


1 7f 1 • BETHLEHEM.  April.  ifi 

gifvit  med  (larka  murar,  belågit  nedanfore  byen  nå- 
got affides  på  vän  (ter  når  en  kommer  dit.  1 detta 
Con ventet  äro  Händigt  io  a 12  Munkar.  Jag  blef 
hår  ganfka  vål  emottagen  och  undfägnad  af  Supeno- 
ren , en  munk  ifrån  Dunquerque,  fom  varit  fålt-präft 
1 Franfka  Arméen  då  den  tog  in  Berg  op  Zoom, 
och  af  Organiden,  en  Munk  irån  Thuringen,  80  år 
gammal,  frifk  och  karfk,  hvilken  hade  känt  och  talt 
med  Sveriges  nu  varande  Archi-Bifkop  Herr  Doét. 
Henric  Benzelius,  då  han  var  i Bethlehem.  Jag 
använde  förmiddagen  at  befkåda  det,  fom  gjort  den- 
na ofynliga  flack  märkvärdig  och  namnkunnig  i hela 
den  Chriltna  verlden , jag  menar  den  ort,  fom  hår 
vifes,  och  foregifves  vara  den,  där  CHRISFCJS  blif- 
vit  fodd^  och  lagd  i krubbo.  Uti  en  Grotta  under 
jorden,  i hvilken  vi  dego-  nid  genom  några  trap- 
pelleg,  vifas  defle  2 (tållen , nämligen  på  vandra 
handen  Fodel fe -rummet ^ och  på  den  högra,  rummet 
dår  Barnet  blef  lagt  i krubban.  Öfver  båda  2 åro 
fm  2 Altare,  med  lladigt  brinnande  lampor.  Öfver 
Grottan  är  bygd  en  ganfka  vacker  Kyrka,  af  enbefyn- 
nerlig  Architeftur, fom  (kalvara  den  farorna, hvarefter 
St.  Pauls  Kyrka  i Rom  år  bygd.  Sjelfva  Grottan  år  un- 
derChoret.  Utanför  denna  kyrka  år  en  annan, genom 
hvilken  man  åfven  går  in  i Conventets  rum,  hvilken 
år  flor,  vål  bygd,  med  2.  rader  (köna  Marmor  Pelare. 
Denne  år  obrukad,  och  tjänar  til  ingenting.  Hår 
vifes  ock  det  rum,  hvarålt  St.  Hmonymus  (kal  haft 
fin  Schol  t och  Capell.  Latinerne  äro  enfamme  äga- 
re af  deila  heliga  orter  i Bethlehem,  och  kunna  hvar- 
ken  Graekcr,  fom  dock  hafva  hår  et  litet  Convent, 
eller  andre  Seéler  beföka  dem,  utan  deras  tilftånd. 
Vi  foro  etter  middagen  bart,  at  befe  några  märkvär- 
diga orter  på  andra  (idan  om  Bethlehem,  vid  hvilka 
viltes  några  Minnes-märkcn,  fom  fades  varit  til, ifrån 
den  tid  Judarne  voro  i (injiögd.  Vi  fölgde  då  en 

K 4 b args- 


I?2 


I7fi.  BETHLEHEM. 

bårgsfot  efter,  fom  låg  på  högra  handen.  Et  an- 
nat bårg  11  råk  te  (ig  åt  v än  lt  ra  fidan , hvårimellatl  var 
cn  dal,  ihvilkenmenes,at*SWtfWö»  haft  en  af  fina  Trä- 
gårdar ( Hortus  Salomoms ;,  och  efter  beråttelfe,  (kul- 
le detta  varit  hans  tiljlutna  örtagård om  hvilken  talas 
i Hoga  Vifan  IV:  i z.  At  Salomon  hår  kunnat  an- 
lagt cn  Trägård  af  de  många  han  ägt,  kan  val  belä- 
genheten gora  troligt , tali  den  år  foga  behagelig  af 
Naturen,  pä  fluttningen  och  djupet  af  en  dal>  men 
den  kan  anfes  for  fädan,  fom  en  fä  ihor  Frints,  fom 
Salomon,  hade  utvalt,  at  med  konft  gora  en  ohyg- 
gelig  natur  behagelig,  hvaruti  man  vet  at  månge 
ihore  Prinfar  velat  vila  fit  Måfterfiycke.  Det,  fom 
tyckes  aldramåft  bidragit  til  denna  ortens  prydnad , 
har  varit  vattu-ledningen  ifrån  den  brunnen, om  hvil- 
ken jag  fhrax  fkal  tala,  hvijken  gått  förbi  denna  dal 
til  Bethlehem,  och  altfå  under  vågen  vål  kunnat  tjä- 
na, at  vatna  och  pryda  en  Trägård.  På  et  ftälie  i 
dalen,  finnes  några  lämningar  af  gamla  byggnader. 
Efter  z timmars  refu,  kommo  vi  til  det  vattu-Tpräng, 
fom  vifes  under  namn  af  Salomons  forjcglade  brunn. 
Detta  år  en  källa,  fom  rinner  up  ur  jorden  fen  Grot- 
ta, uthuggen  i ct  bårg.  Den  be  It  år  af  flera  kamrar, 
alla  vål,  och  efter  reglor  uthugne  och  arbetade  i 
klippan.  Litet  nedanför  denna  kalla,  närmare  åt 
Bethlehem,  åro  dc  3 fyrkantige  dammarna,  den  ena 
efter  den  andra,  hvilka,  igenom  en  uriderjordifk  led- 
ning, få  fit  Vatten  från  ofvannåmde  källa.  Härifrån 
fkal,  i Salomons  tid,  gått  cn  vattu-lcdning,  ända  til 
Jerufalem  , fom  fort  vatnet  intil  Staden,  och  i Tem- 
plets Cifterner.  Därifrån  ledes  ännu  vatten  til  Beth- 
lehem , och  fkullc  med  mycken  lätthet  kunna  ledas 
til  Jerufalem,  om  Bethlehemiterne,  affagde  fiender 
til  Hierofolymiterne,  ville  tillåta  det.  Vatnet  i 
denna  kalla  är  lättdruckit,  cch  ej  af  det  aldrakallaftc 
{laget.  Ej  långt  ifrån  källan  är  et  gammalt  Cattell, 

an- 


i75i.  BETHLEHEM.  April.  if3 

anlagt  ofelbart  i korsfårds- tiden , och  åmiu  tåmmeli- 
gen  vål  behållit  men  obebodt  och  ofruktbart.  Un- 
der återrefan  til  Bethlehem,  vifades,  något  på  högra 
handen,  långt  ifrån  ofs,  et  conilkt  bårg,  hvilket 
invånarne  ånnu  kalla  Frcnjka  bärget , til  et  minne  ifrån 
korsfärds-tiden,  då  de  Franfke  låmnat  vedermalen  af 
fina  härfärder,  ända  intil  Ijelfva  kärnan  af  landet. 
Vi  foro  forbi  Bethlehcm,  och  litet  pä  andra  (i dan 
kommo  vi  til  det  rum,  dår  Ängelen  for  Herdarna  up- 
penbarades, hvarvid  ar  en  Grotta,  i hvilken  de 
fiiga  ned,  fom  där  vilja  begå  fin  andakt.  Medan 
mi  ne  följefiagare  gjorde  detta,  hade  jag  tilfålle,  at 
betrakta  en  ilags  plog,  fom  var  brukclig  i detta  landet 
til  Jordens upkérande,  vid  hvilken  jag  märkte  något, 
fom  jag  ej  fett  pa  andra  fl  ållen , nämligen,  at  de 
långs  efter  den  fla  eller  lilla  llake,  fom  gär  til  plog- 
billen , fålla  et  ror,  vid  hvilketso6fverila  anda,  de 
fatt  en  tratt  afläder.  Under  det  Åkermannen  plöjer 
jorden,  vatnar  han  henne,  genom  detta  påfund, 
med  det  famrna.  Han  bär  under  vårt  fira  armen  en 
låderfack  fyld  med  vatten,  fom  hånger  på  axelen. 
Utur  denna  fläpper  han  vattnet  in  i tratten,  fom 
gencm  roret  vattnar  jorden,  då  hon  upkSres:  behändigt 
medel  at  i torr  väderlek  fukta  en  jord,  fom  ofta 
i britt  af  vatten  år  ofruktbar.  Jag  hvilade  natten  of- 
ver  i Bethlehem  , och  vände,  om  morgonen,  orr,  igen 
til  Jerufalem,  fedan  jag  botanicerat  i denna  negd. 
En  fjukdom  var  gångfe  bland  Munkarna  i Bcthle- 
hem,  hvilken  jag  {kulle  tagit  for  främmande,  om 
jag  ej  haft  ofverflodiga  tilfällen,  at  låra  känna  honom 
i Norden.  Skorbjugg , den  jag  aldrig  tillorcne  fett  i 
^Egypten  eller  Levanten,  hade  hår  inritat  fig  i Klo- 
Uret.  Munkarne,-  fom  fiadigt  voro  inftångde  innom 
fina  murar,  af  fruktan  for  Araberna,  nödgades  i fina 
fafle-dagar  åta  falt  fifk  3 emedan  de  åro  afiägfne  från 
Hafvet,  och  hade  fåledes  dragit  på  fig  denna  fjuk- 

M f dom. 


if4  i7fi.  BETHLEHEM.  Jpril. 

dom.  Dc  voro  ej  i okunnighet  om  Cocblearia , det 
iidrita  botemedel,  fom  konlten  uptåkt  mor  denna 
plåga*  men  den  iiod  ej  at  finna.  Jag  gaf  altfå  an- 
ledning på  en  annan  växt  af  famma  ilågte,  hvars  ver- 
kan afven  år  protvad,  det  var  Nafturtium  aquatieum , 
hvilken  jag  fåg  vaxa  til  öfverflöd,  vid  Salomons  brun- 
nar i fuktigheten.  Af  denna  bod  jag  Munkarna,  fom 
voro  Scorbutici,  präfla  faften,  och  dricka  med  mjölk, 
hvilket  de  efterkommo,  och  tunno  fig,  fom  jag  fe- 
dan nek  veta  i Cypern,  vål  diraf.  Bethlehem  år 
et  teftamente  til  Mecca,  dårföre  Itår  det  ej  under 
Gouverneurens  befallning  i Jerufalera,  utan  under 
den  fom  it  yrer  i Jaffa,  hvilket  på  famma  fått  hörer 
til  Mecca.  Detta  bidrager,  utan  tvifvel , mycket 
tii  Bethlehemiternas  ijelfsvåldiga  lefnad,  hvilken  ock 
vål  itigit  få  långt,  fom  hos  något  folk  kan  (ke.  De 
åro  nåitan  i en  ltinaig  ifrid , antingen  fins  emellan, 
eller  med  Hierofolymiterna,  eller  med  invanarena  i 
Hcbron,  eller  med  någon  annan*  af  de  närliggande 
byar,  och  deras  tv  i {tigheter  afiöpa  aldrig  utan  blods 
utgjutelfe,  ibm  itundom  år  anfenlig  nog.  För  fa  6 
år  tilbaka,  hade  de  i Bethlehem  med  Hebronitanerna, 
ct  fådant  krig  fins  emellan,  vid  hvilket  ftupade  å bå- 
da lidor  iförlta  delen  af  både  byarnes  bäita  invånare, 
och  negden  omkring  B thlehem  biet  aldcies  ödelagd: 
defs  fad  upbrånd  : defs  oljotrån  nedhugne,  hvars 
ftubbar  innu  vifades  tii  et  ömkeligt  vedermåleaf  d^n- 
na  har tård-  Bethlehemitcrne  fara  nåftan  aldrig  in  i 
Jerufalem,  i fynnerhet  akta  de  fig  före,  at  komma 
mnom  defs  portar,  orn  dc  hafva  något  uteilåcnde 
med  defs  Regering  eller  invånare  , hvilka  inart  ikul- 
le  finna  utväg,  at  innom  lina  murar  hamnas  på  en 
fiende,  den  de  ej  hafva  få  lått  fore  utom  dem,  at  an- 
gripa. Däremot  måfte  ock  de  ifrån  Jerufalem  taga 
lig  til  vara,  vid  oroliga  tilfallen,  at  våga  fig  tör  långt 
ut  på  fåltet,  h lidan  af  Bethlehem,  i fynnerhet,  fom 

at 


i7fi.  BETHLEHEM.  April  isy 

at  ctidaft  vara  boende  i Jerufalem  , vid  fådant 
tilfålle  är  tilråckeligt  , at  göra  en  männiflta  o- 
lyckelig,  fom  pä  intet  fatt  det  förtjänt.  Sins  imel- 
)an  har  detta  folk  äfven  itadiga  tviftigheter,  icke  om 
Reiigion,hvilket  eljeft  åftadkommer  fä  mycket  buller 
i Jerufalem.  Bethiehemiterne  äro  ej  fä  famvetsgran- 
na  i detta  mal.  Dår  bo  Chriftne  och  Mahometaner 
om  hvarandra,  utan  at  nägonfin  oroa  hvarandra  för 
Religionen,  utan  de  hafva  andra  ämnen  til  fina  trä- 
tor. Til  exempel;  deras  rättighet  at  fkjutfa  Pelegri- 
mer:  den  at  taga  Caffar  af  de  refande,  af  hvilka  et 
partie  år  i belittning,  och  et  annat  vil  til  vålla  (ig. 
Bethiehemiterne  åro  utom  defs,  få  väl  fom  alla  invå- 
nare i Palae  (lina,  både  Chriftne  och  Mahometaner, 
delte  i i:nC  partier , fom  de  kalla  röda  och  hvita  fa- 
nan, hvilkus  endafte  fyftemål  år , at  undertrycka  dec 
ena  det  andra.  Turkarne  taga  detta  i akt  til  (in  för- 
del, at  kufva  et  land,  hvars  invånare  åro  oenfe,  med 
en  hand  full  folk,  hvilket  (kulle  kofta  dem  nog  mö- 
da, om  de  vore  förenade.  Men  ingen  lider  mera  af 
de  laglöfa  Bethlehemiter,  ån  deras  grannar  Munkar- 
ne  i Bethlehems  Klofter.  Dc  vore  lyckelige,  om 
de  kunde  vara  i fåkerhet  därmed, -at  de  dageligen  åro 
inftangde  innom  lina  Klofter  - murar*  men  i fjelfva 
fina  kamrar  måfte  de  frukta  hvar  dag,  at  tblifva  an- 
grepne  af  delfa  röfvare,  i fynnerhet  om  det  år  någon 
orolighet  å fårde.  Når  de  få  éfverfalla  Munkarna, 
göra  de  det,  antingen  at  af  dem  få  något  til  lifsuppc- 
hålle,  hvilket  merendels  felas  för  defla , få  vål , fom 
för  alla  dem,  fom  lefva  af  röfverier,  eller  angripa  de 
Munkarna,  til  at  med  våld  tvinga  dem,  at  köpa  en 
myckenhet  af  Raband  , Modeller  al  Chrifti  graf, 
Kors  och  flere  dylika  faker,  h vilkas  förfärdigande  år 
alla  byens  invånares  endafte  göromål.  Af  defta  fe  de 
lig  altfa  i Jerufalems  Klofter  öfverhopade  med  en  få- 
dan  myckenhet,  at  Procuratoren  fade  mig,  det  han 

vifst 


ifé  I7fi.  BETHLEHEM.  April. 

vifst  hade  i Klottrets  Magazin  for  i soooPiafter,  San* 
dftarier.  En  tumma 5 fom  ingen  (kulle  tro  kunna 
ligga  i f åd  ana  ialcer.  En  otrolig  myckenhet  dåraf 
gar  årligen  til  alla  Catholfka  länder  i Europa,  ald  ra- 
mad til  Spanien  och  Portugal.  En  ftor  del  betalas 
af  Turkar,  fom  årligen  komma  at  göra  denna  handel. 
En  hop  (kickas  öfver  af  Munkarna  i Jerufalem , at 
lämnas  fåfom  fkänker  til  deras  Ordens  Gynnare,  och 
dette  bli  bäd  betalte  med  andra  af  långt  mera  varde, 
ibm  (kickås  åt  dem  tilbaka.  Ingen  Pelegrim  refer 
bart,  fom  ej  förfer  (ig  'med  något  förråd  af  defla 
varor,  och  på  detta  fåttet  biifver  Sanftuariers  förfär- 
digande, et  dåndigt  och  fåkert  näringsmedel  för  in- 
vånarna i Jerufalem  och  Bethlehem,  méu  hvilka  de 
kunde  drifva  få  rrygt  Monopolium,  fomTblollåndar- 
ne  med  Canel  och  Mofcharer*  Deras  behåndighet, 
atvål  arbeta  detta  faker,  i fynnerhet  Radband,  och 
cn  Påfvclig  Conftitutiön,  fom  ger  långa  Ablater  åt 
dem,  hvilka  hafva  radband,  fom  kommit  ifrån  de 
heliga  orter,  åro  omftändigheter , fom  ån  mer  ger 
Varan  en  faker  Credit.  Under  återrefan  til  jerufa- 
lem , vides  mig  det  rum , dår Propheten  Habacuc  blef 
tagen  af  Ängelen,  * fom  förde  honom  til  Babylon j 
jämväl  et  annat  rum,  med  några  ruiner  af  en  bygnad, 
li varåd  min  vägvifare  ville  låta  mig  veta,  at  Patri- 
archen  Jacob  hafr  (it  hus.  Om  denua  Fatriarchens 
palats  varit  fådant,  fom  de  mäd  brukelige  i Paine* 
itina  ån  i dag,  et  tålt  af  Get-ragg,  få  båra  väl  de(fe 
ruiner  en  oförtjänt  ära  af  hans  namn. 

Jag  begaf  mig  den  21.  efter  middagen  från  Je- 
rufalcm,  i fållfkap  med  cn  hop  Munkar,  och  hade 
förfkråckeliga  vägar  i 4 timmar  ifrån  Staden.  St. 
Jercmia  Convent  var  öfvergifvit  och  fördört,  fedan 
Munkarne  för  lång  tid  tilbaka,  dår  blifvit  mördade. 
Har  betaltes  Caffar.  Vi  fingo  åter  fe  Medel- Hafvet 


i7fi.  RAMA.  April,  iyy 

ct  flycke  därifrån  uppå  Judccns  bårg.  Detta  var  en 
ganfka  befvårlig  dagsrefa,  på  _h vilken  vi  med  moda 
funno  en  droppa  vatten,  at  fv.alka  ofs  med.  Om  af- 
tonen kommo  vi  fram  til  Rama. 

Vibefågo  den  zz.  St.  Georgii  kyrka  i Rama, 
fom  var  en  gammal  prågtig  bygnad  under  jorden, 
med  vål  bevarade  pelare,  takte  med  en  Mucor  obfcu - 
re  viridis , och  låg  på  en  vacker  plats.  40  Martyrers 
Ky  rka  hade  ock  i fin  tid  varit  vål  bygd  under  jorden, 
men  var  nu  for  (lord.  Vidare  viiles  ofs  lämningar  ef- 
ter et  Benedictiner  Convent , fom  nu  var.  förvandlad  t 
i en  Mosqué.  Defs  p rågtiga  klåck-ftapel  var  ännu 
behållen , från  hvilkas  hogd  hela  Judeén  kunde  fynas. 
Turkarne  låga,at  berörde  4oMartyrer, varit  40  rofvare, 
fom  blifvit  aflifvade,  och  anfe  dem  for  helige  i fm 
Religion,  åfven  få  vål  fom  Catholikerne  i fin*  dår- 
fore  begynte  de  juli  i deffa  dagar  fin  valfärd,  den 
de  årligen  gora  til  denna  orten,  til  fina  rofvares  å- 
minnelfe. 

Den  24.  refle  jag  bittida  om  morgonen  från  Ra- 
ma, odh  kom  efter  3 timmars  tid  tilbaka  til  Jaffa , 
ofver  det  hårliga  och  fruktbärande  filtet,  fom  år  i - 
mellan  deffa  bada  Städer.  Rama  år  en  liten,  men 
tåmmeligen  vacker  Stad,  ganfka*  vål  belägen  på  et 
fruktbärande  tålt,  fom  frambringar  V in,  Bomull  och 
Spanmål.  Ehuru  detta  år  en  Land  il  ad,  få  drifver 
han  dock  en  tämmelig  handel.  Dar  år  en  Efanfk 
Conful  med  3 . Köpmans  -hus,  hvilka  hår  uphandla 
Bomull,  fpunnen  och  ofpunnen,  afka,  och  en  flor 
myckenhet  fåpa.  Rama  år  i vår  tid  märkvärdig  där- 
af,  at  den  Turkifke  betålhafvaren,  fom  under  Titul 
af  Bey  fl  yrer  Jcuifalem,  Gaza  och  Rama,  har  or- 
denteligen  hår  fit  fäte,  til  hvilken  alle  Chriflne,  iå 
väl , fom  Turkifka  Kej  lårens  under  latare , fom  gå 

til 


ifg  17  fi.  ACRE.  Jpril. 

til  Jcrufalem , made  årlågga  en  afgift  af  några  Pia- 
iter,  hvilket  utgör  en  vacker  inkomil.  Frankerne 
äro  endall  härifrån  undantagne. 

Jag  kom  den  p:de  for  middagen  til  Staden  A- 
CRE,  efter  16  timmars  feglande  ifrån  Jaffa.  Vi 
gingo  in  med  vår  lilla  båt,  fom  fort  ofsöfver,  i ham- 
nen, en  vik  (Golfo),  emellan  bårget  Carmel  och 
bårget  af  Galiléen,  vid  h vilkas  fot.Acre  är  belägen, 
brede  vid  inloppet  af  Golfen.  Vi  funno  här  3 Fran- 
fka  Köpmäns  fartyg,  hvilken  Nation  är  den  endalie, 
fom  ännu  dfifver  handel  på  denna  plats,  och  afhåm- 
tar  defs  varor,  af  hvilka  den  redbarefta  år  ofpunnen 
Bomull,  fom  diger  fom  liga  år  til  10000  baler,  h var- 
dera af  et  kantar  om  100  landets  Rottoli.  Jag  tog 
härbärge  i Franföfka  Munkarnas  Convent,  fom  år 
det  endalie  Europeifka  hår  i Staden,  och  lyder,  fom 
alle  andre  i Syrien  och  ./Egypten,  under  Spanjorer- 
na i Jerufalem,  hvaråft  jag  blef  undrångnad  til  mitt 
fullkomliga  nöje.  Man  år  i alla  Conventer  i Syrien 
och  Heliga  Landet,  bättre  härbärgerad,  ån  i Jeru- 
filem,  både  til  bord  och  kammare.  Efter  middagen 
befokte  jag  Franfka  Vice  Confulen,  fom  år  hår  med 
y ICopmån,  hvilka  drilva  härifrån  handel  pa  Marfeil- 
le.  Emot  aftonen  gick  jag  ut  i Staden,  at  befe  det 
märkvärdiga  lie.  Jag  menar  det  arbete , fom  en  ge- 
men Arab,  hvilken  nyligen  uphåfvit  fig  til  Herre 
öfver  Galiléen,  låtit  anlägga  omkring  fladen,  en  4 
famnars  hög  mur,  forfett  den  med  2:ne  flarka  por- 
tar, begynt  en  Bailion  vid  et  horn  utom  muren, 
och  et  Palats  innom  den  famma.  Et  arbete,  fom  en 
Rebell  fullbordat  innom  6 månaders  tid  5 hvilket  ej 
Turkifke  Kejfaren  vårdat  göra  på  någon  Syrifk  plats 
uti  flera  hundrade  ars  förlopp,  fom  han  varit  landets 
Herre  j däremot  hade  alt  det  arbete,  hans  företräda- 
re, dc  Chrillne  Prinfar  nedlagt,  haft  fullkomligt 

råd* 


I7fr.  ACRE.  Maji.  \ 

rådrum  på  famma  tid,  at  falla  til  (in  odegång.  Se- 
dan Malthefer-Riddarne  blefvo  Herrar  öfver  Acre, 
har  ingen  tånkt  på  at  befatta  orten,  fom  dock  år 
en  nyckel  til  Galiléen.  Vår  omtalte  Arab  har  be- 
tjänt tig  af  Limningarna,  efter  deras  förftörda  palats 
och  Cattellcr,  (amt  af  upgråtda  Miner  efter  gamla 
Ptolomeis,  til  fit  verks  fortfåttande , och  efter  all- 
manna  ryktet,  hade  någon  anfenlig  af  de  gamla  ned- 
grafd  rikedom,  kommit  honom  til  pafs  vid  denna  byg- 
nad.  En  afbrutcn  Granit- Column  vifles  mig  bland 
de  upgråfde  Miner,  af  de  jEgyptifkas  tjocklek.  Den- 
na af  de  gamla  fa  högt  värderade  iten,  har  fordom 
blifvit  ford  ända  til  Syrien,  at  pryda  deras  prågtiga 
bygnader.  Öfver  en  af  de  nya  ttadsportarna,  fom 
vetter  mot  Nazaret,  hade  Araben  låtit  i tten  uthug- 
ga i;ne  Lejon,  fom  år  vårdt  at  märkas  dårföre , at 
det  år  gjordt  af  En  Mahometan,  h vilka  til  följe  af 
fin  Religion,  aldrig  böra  tåla  bilder j men  tjelfve 
Turkarne  i vår  tid,  göra  mindre  våfende  af  några  fmå 
Articlar  i deras  Religion,  ån  deras  förfader.  Vid 
hemgången  gingo  vi  i Minerna  af  et  St.  Clarse  Klo- 
tter, for  Turkarnas  tid  innehaft  af  Franlifcan-Mun- 
kar,  och  fkal  blifvit  anlagt  den  tid,  då  et  Fruéntim- 
mer,  til  at  flippa  (i  na  en  t råg  ne  ålfkare,  hade  hjärta, 
at  hugga  af  (ig  nålan,  och  lefva  bår  i enllighet  med 
en  ftympad  natur,  håldre,  ån  at  roa  fig  fjelf  och 
andra,  med  en  fullkomlig. 

Den  i Maj,rette  jag  från  Acre  til  Nazaretb.  U- 
tom  ftaden  hade  vi,  på  högra  handen,  lämningar  af 
den  hår  fordom  belägna  ttaden.  Däromkring  var 
en  brukad  åker,  på  hvilken  Kornet  nu  bärgades , loni 
vid  denna  tiden  blir  mogit  hår  i landet.  Til  defta 
ruiner  hora  de  Fora  högar,  hår  fynas,  fom  öfver  alt 
åro  bevåxte  med  grås,  hvilka  fkölat  blifvit  hopföl  de 
med  månnilklig  hand  , får  Stadfens  beqvåmligare 

b)o- 


i6o  ijfi.  NAZARETH.  Maji. 

byggnad.  Et  falt  mötte  fe  dan  af.  i Svånfk  mils  vidd, 
fom  årligen  bår  en  myckenhet  god  Bomull , hvars 
frön,  vid  denna  årstiden  voro  nyligen  utfadde.  Vi 
foro  forbi  en  by,  .Rame,  fedan  detta  varflutadt, 
fom  har  Cnriftna  invånare.  På  andra  ii  dan  om  den- 
na, beftod  marken  af  fm å bårg,  eller  rättare  högar, 
bevåxte  med  orter,  och  emellan  dem  vackra  dalar. 
Då  denna  mark  (lots,  hade  vi  rundt  omkring  ofs,  de 
fkonafle  Lundar  af  Öfterlånd-fka  Eken  (Jguercus  foL 
latiniath  aeuleatis),  hvars  Tenihrcdo  hade  bygdt  lin 
hårda  galla,  i hviiken  låg  defs  Larva,  utom  andra 
förtorkade  , därifrån  Infectet  redan  var  utfluget. 
Landet  häromkring  liknade  vart  Öft-GotJand.  Frän 
defta  lundar  kommo  vi  på  det  hårliga  Sehulons  falt, 
fom  viflerligen  innehåller  mer  ån  en  half  Svånfk  mil 
i långd,  och  i bredd,  aldeles  obebodtj  men  ej  o- 
brukadtj  emedan  på  defs  ftörfta  del  planteras  Bom- 
ull, Vi  foro  tvårt  dårofver,  och  hade  vid  defs  bör- 
jan en  af  de  forna  Ifraels  brunnar,  forftörd,  och  vid 
defs  (lut,  en  vacker  Ekelund,  i hviiken  älven  fun- 
nos  några  Bokträn  ( Fagus  fylvatica ) , dår  togo  fmå 
bårg  och  dalar  vid,  hvilka  vi  fölgde  til  Sa  fur  i , en 
by,  bebodd  af  Grasker.  Dår  ilego  Munkarna  af, 
at  vörda  ruinerna  efter  cn  gammal  forftörd  Kyrka, 
fom  fkal  blifvit  bygd  til  St.  Annas  och  St.  Marias 
Moders  åra,  fom  hår  fades  haft  fit  hus  B (köttes 
i denna  by  til  ftor  myckenhet,  och  med  folkets  vinft, 
famt  ringa  möda.  De  göra  ftna  biftockar,  af  hop- 
pakkad  lera,  z alnar  långa,  och  en  half  aln  i Diame- 
ter, fom  i ./Egypten:  iågga  dem  til  10  a 12  ityc- 
ken, den  ena  på  den  andra,  på  bara  jorden,  utan 
underbygttad.  Öfver  hvarje  10  , föra  de  up  et 
litet  murverk , få  at  deras  bihus  liknar  fullkomligen 
vära  bönders  hunde-bufor.  Pä  dem , i hvilka  bien 
arbeta,  murade  igen  öpningen , och  låmna  endaft  et 
litet  häl,  til  deras  ut-och  in-gång.  På  de  tomma  låm- 
na 


i7yi.  NAZARETH,  Majt„  161 

na  de  öpningen  ledig.  Folkets  boningar  voro  eLn- 
dige  kojor,  af  fvagr .murverk  eller  hoppackad  jord  , 
i hvilka  de  ligga  pä  bara  jorden  , hafva  en  liten  in- 
gång vid  marken,  et  rökhål  på  våggen,  men  utan  fön- 
itcr  eller  annan  öpning.  Et  litet  itycke  ifrån  denna 
by’,  tog  en  annan  (lags  mark  vid,  bärgig , och  full 
med  hård  kalkilen,  aldeles  fom  Judéen,  af  hvilken 
den  ar  en  fortfåttning  under  famma  mendian  genom 
£era  lånder,  hvilket  är  märkvärdigt.  Samma  väx- 
ter fynas  åfven  hår,  fom  i Judéen,  fom  tilforene  ej 
varit  få  allmånne,  och  fomlige  fallfynte,  fåfom  Kali 
fmticöfum  .Vi  kommo  til  NAZARETH  kl.  3 efter 
middagen.  Sedan  vi  gjort  en  angenäm  refa  i et  land  , 
dår  man  har  både  fåkerhet  och  goda  vågar* 

Vi  gingoden  2.  ut  atbefe  N AZARETHS  märk- 
värdigheter, få  fnart  vi  vore  om  aftonen  framkom- 
ne,  Deile  åro : en  vacker  Kyrka  i Conventet  ofver 
denna  ortens  helgedom,  på  det  rum  dår  Bebodelfen 
Ikedde.  Dår  viiles  en  Coionne , fom  lädes  hånga 
affigfjelf.  Utom  Conventet  i byen  en  f!cn?  fom 
Munkarne  gåfvo  ut  for  CHRISTI  bord,  där  Han  ät- 
Ikillige  gångor  fpifat  med  fina  Lärjungar.  Den  år 
ftor,  jordfall,  och  fluttar  med  fin  platta  lida,  be- 
Ftår  af  Judécns  allmänna  härda  kalk  ilen  . Han  fkal 
fordom  varit  ofverdragen  med  järnplåtar,  hvarefter 
ånnu  fynes  marken.  Därifrån  ginge  vi  til  en  liten 
kyrka,  fom  fades  vara  upbygd  på  famma  Hål  k , dår 
en  Synagoga  flått,  1 hvilken  Cbri/lus  ofta  predikat  un- 
der lit  villande  i Nazaveth,  Hon  hade  tilforene  hart 
Grekerna  til,  från  hvilka  hon  bJifvit  tagen  af  Ara- 
berna, hvilka  dåraf  Vekt  göra  en  Mosq-ué  3 men  dc 
hade  lämnat  hanne,  för  en  vifs  fumma  ät  Larinernäs 
Convent , fom  nu  år  ågare  dåraf.  Detta  har  fkett  få 
nyligen,  at  de  ånnu  cj  haft  tid,  at  använda  någon 
kåftnad  pa  defs  prydnad , hvilken  de  fnart  tanka  ro- 


1 6i  i7fi.  NAZARETH.  Maji . 

retaga.  Et  rum  dår  Jofephs  C HRIST  I fofterfaders 
hus  varit,  i hvilket  ftalle  nu  endaft  åro  någrc 
lämningar  af  en  Arabilk  hydda.  Sjelfva  rummet  in- 
nehafves  af  Araber,  fom  därvid  hafva  behållna  hus. 
Nedanför  byen,  utmed  vägen  åt  Acre,  år  en  god  brunn, 
fom  horer  byen  til,  vid  hvilken  Munkarne  ' lä- 
fa Ave  for  7 års  indulgens  j emedan  den  helige  Mo- 
dren dår  hade  Ikoiat  i lin  tid  håmtat  vatten*  Därifrån 
går  man  til  en  ftor  vacker  grotta,  af  Naturen  utgräfd 

1 hårda  kalkbårget , fom  år  et  vackert  Naturens  ityc- 
ke } men  ej  någon  Helgedom.  Nazareth  år  i vår  tid 
en  ltor  by,  belägen  i en  dal,  med  ftenhus  efter  lan- 
dets bruk,  ftarke  och  vål  behålnej  men  af  oanfen- 
lig  bygnad.  Byen  utgor  vid  påkommande  orolighe- 
ter imellan  Samaritanerna  och  Galiléerna,  fom  ofta 
tildragcr  lig,  loo  ftridbara  mån.  Invånarnek  ro  Araber 
och  Chriflne,  ftor  Ila  delen  Catholiker,  och  någre 
få  Greker,  fom  hafva  en  enda  Pråft.  Francijkanernas 
Convent  år  ftort,  omgifvit  med  fafta  murar,  rikt 
och  har  ftadigt  från  22.  til  if.  Munkar,  h vilka 
hafva  hår  ftorre  myndighet , ån  på  någon  ort  i hela 
det  Heliga  Landet,  och  til  åfventyrs  i hela  Öfterlan- 
den.  De  arendera  af  Pachan  i Seyde  Nazareth,  med 

2 andra  byar  i Galiléen,  årligen  for  4000  Piafter*  E- 
mot  denna  afgift  hafva  de  frihet,  at  pålägga  Ikatt  på 
byarnas  invånare,  och  låta  ftraffa  de  brottfliga.  Med 
et  ord,  at  fty ra  både  Araber  och  Chriftna  efter  lit 
godtycko,  til  hvilken  ånda  de  hafva,  under  lin  lyd- 
na  en  Arabilk  betålhafvande  i byen,  fom  under  deras 
förordnande  forer  ftyrelfen* 

Vi  refte  från  Nazareth  til  bårget  Tabor . Landet 
år  härligt,  och  beftår  af  lundar,  imellan  hvilka  pä  et 
ftålle  var  en  dal,  hvarigenom  Samarien  fyntes  på 
höger,  upfore  et  bårg,  ftrax  på  denna  fidan  om  Ta- 
bor. Nedan  for  detta  bårg  går  vågen,  fom  loper 

från 


17  yi.  NAZARETH.  Maji . i£j 

AEgypten  til  Damas  och  Conftantinopel,  fom  ar  ftor, 
bred  och  vacker.  Efter  2 timmars  refa  från  Naza- 
reth,  begynte  vi  ftiga  up  for  TABOR,  fvalkade  af 
defs  ljuhiga  dagg,  och  vederqvckte  af  defs  lkona 
Gete-hjordars  mjölk.  Det/rar  en  timmas  våg  up 
'•  til  fpetlen,  itcnig  och  fvårj  men  fom  ej  hindrade  ofs  at 
kunna  rida.  öfverft  var  et  vackert  tålt,  på  fidan  fte- 
nu  r,  iméllan  hvilka  ilenar  voro  låmningar  af  en  kyr- 
ka jch  bygnad , fom  de  Chriftne  dår  anlagt,  hvar- 
vi  i Pelegrimerne  begå  fin  andakt-  Härifrån  fago 
vi  Galiléens  och  Samariens  härlighet,  vid  hvilkens 
åikådande  man  med  ikal  kan  fäga,  här  är  ofs  godt  at 
vara.  Efter  6 timmargingo  vi  neder  af  bärget,  fedan 
jag  dår  botanicerat.  Bårget  år  rundt,  har  inga  af- 
fåttningar,  vidpafs  4 timmar  i omkrets,  härligt  och 
l fruktbarande.  Därifrån  kommo  vi  på  et  litet  falt, 
vid  hvilkets  flut  var  en  Chan  med  marknadsplats, 
dår  Araberne  fålde  och  kopte  Häftar,  Afnor, 
Cameler,  Not,  Får,  Getter  m.  m,  Dar  begyntes 

IEfdralons  fält , och  råkte  en  timmas  våg  til  en  by* 
Vid  början  dåraf,  fyntes  tydeligen  T ahor  och  Hermsn . 
P*å  detta  vida  falt,  fom  minfta  delen  år  brukade,  hål- 
la Araberne  ftundom  flagtningat,  då  deårooenfe, 
och  den  nu  varande  rebellen  Daher,  varför  några 
år  fedan,  flere  månader  i falt  på  denna  flått  emot 
Pach  n af  Seide.  På  detta  iålt  råkade  jag  en  Ara- 
bifk  Jågare,  med  en  Falk , och  fkona  Jagthundar. 
Arabernas  infigt  i Jagt  år  befynnerlig.  Når  Efdra- 
lon  var  ånd  idt,  togo  hogder  och  dalar  vid,  fom  vo- 
ro bara,  endaft  några  bulkar  af  Nabca  fyntes  hår  och' 
dår.  Med  detta  falt  begynte  den  befynnerliga  ften- 
art , fom  utgor  Tiberia'  ifka  bårgen  Vi  hade  myc- 
ket befvår  på  detta  fält  af  våra  Håftar,  fom  oroades 
af  Häfte-flugor,  och  af  en  grtifvelig  hetta.  Vi  ve- 
derqvekte  ofs  i fkuggan  af  et  ftort  Fikon-trä , under 
hvilket  var  en  brunn,  där  en  herde  med  fin  bofkap 

L 3 hade 


i7f«*  TIBÉRIAD.  xWö/V. 

liade  fit  tilhall  j dock  utan  hydda  eller  hus*  Hår  be- 
traktade jag  Oxar  och  Kor  af  Galiléen,  fom  utgår 
<n  mårkelig  del  af  detta  landets  rikedom.  De  åro  al- 
le af  ganfka  liten  art,  be  vis, hit  Climatet  ej  förorfakav 
:fiörre  eller  mindre  våxt  hos  dclTa  kreatur*  Bårgak- 
itiga  orter  och  falt  göra  fnarare  åndnng ; pä  de  för- 
ta åro  Nöten  mindre,  fåfom  i Galiléen,  och  på  de 
lenare  itorre,  fåfom  i ./Egypten  och  Skåne.  Samma 
mark  med  högar  och  fält  fölgde  ofs  ånda  til  TIBE- 
RIAD  , dit  vi  kommo  om  attonen  för  Solens  neder- 
gång,  fedan  vi, nålt  framför  Staden,  ftigit  nedför  en 
bårgaktig  våg.  Vi  begofvo  ofs,  utan  at  itiga  al  våra 
håitar,  itraxt  til  denna  Stadens  Varma  bad , hvaråft 
jag  uppehöltmig  tilråckelig  tid,  at  beikrifvadefs  vat- 
ten, ochra,  och  omliggande  någd  (*).  Vi  foro  in  i 
denna  lilla  Staden,  och.  togo  vårt  natthärbärge  i en 
gammal  kyrka,  fom  fkal  vara  anlagd  på  det  rum,  dår 
j Petrus  undfick  de  vigtiga  ny  klar,  fom  defs  efterträda- 
re påitårfig  åga,  med  hvilka  få  itort  buller  ikedtt  ji 
verlden.  Vi  åto,  drucko  och  fofvo  i detta  heliga 
rum,  hvars  vaggar  knapt  hade  något  tak,  och  tjänte 
endail  nu  åt  Araberna  til  ftall.  Vi  gingo  fedan  utåt  Ti- 
beriika  Hafvets  il  rand , och  låto  dels  F i (k  a re  bringa 
ofs  Fifk.  Jag  anfåg,  fom  märkvärdigt,  at  jag  hav 
fant  famma  fiags  filkar,  fom  i Nilen,  Cbarmutb  ( Si - 
lums)  Bdnni  (Mugil),  och  en  Sparus  ( galilaus ). 
Vatnet  i denna  ijöårfött*  men  ej  fårdeles  kallt 5 dock 
lått- druckit. 

TIBERIAD  år  en  liten  ft ad,  bebodd  til  hälf- 
ten af  Araber,  fom  dår  åro  Herrar,  och  til  an- 
dra hålften  af  Judar,  fom  betala  fkntt  til  de  förra. 
De  Chriitne  hafva  här  ingen  frihet,  och  om  hår  fin- 
nes någre  få,  få  åro  de  förborgade  til  fin  Gudst jånth 
Staden  år  nyligen  befäft  , af  den  ofta  omtaltc  Schck 
Daher,  fom  här  år  född,  och  regerar  1 iinfödelfc-ort, 

fa* 


i7fi*  TIBERIAD.  Maji . i$y 

fafom  en  Envålds  Herre.  Han  har  lätit  upfora  mu* 
rar  omkring  Staden,  och  anlagt  et  Cadell  pä  en  hogd 
utom  Staden.  Vid  hela  forfvars -verket,  hade  han 
dock  ej  mera  ån  6 fmå  Jårn-Canoner;  men  han  hade 
brukat  et  annat  medel , åtminftone  mep  uråldrigt  ån 
Canoner  til  Fällningens  forfvar.  Han  hade  ofverft 
omkring  muren  låtit  låggalofa  llenar  några  alnar  högt, 
hvilka  vid  en  belägring  kunde  rullas  ned,  och  göra 
fienden  fkada.  Sedan  han  befåd  Staden,  har  han 
redan  en  gång  varit  belågrad  af  Pachan  i Seide,  hvar- 
efter  ännu  fyntes  marken  i muren  > men  ej  blifvit 
intagen. 

Den  4 foro  vi  bittida  om  morgonen  från  Tibe- 
riad,  och  fågo  på  höger  Bethulis  eller  Saphet,  dit 
Judarne  af  andakt  begifva  lig,  at  frambringa  (in  of- 
riga  tid.  Vi  folgde  fedan  en  bred  ås,  fom  hade  da- 
lar pä  båda  lidor.  Vid  högra  kanten  på  denna,  en 
hnlf  timmas  våg  från  Tiberiad , vides  Hållet,  dår 
CHR ISTUS  fpifat  4000  mån , på  hvilket  til  åmin- 
r.clfe  lågo  en  hop  flora  denar.  Långre  fram  hade 
vi  barget,  dår  CHRISTUS  hållit  lin  b args  predikan , 
hvilket  år  hogt,  llcnigt  och  ojåmt.  Vid  bårgsfoten 
var  et  Arabilkt  lager , til  hvilket  jag  gick,  at  befe 
deffa  naturliga  månnilkors  lefnad.  Deras  Qvinfolk 
årofafelige,  halfva  anligtet  bart,  klådde  fom  man- 
folk,  nederlla  lappen  fårgad  blå.  Smor  bereddes  i 
en  låderfåck , fom  var  hångd  på  3 uprefta  llanger , i 
form  af  en  Conus,  och  drogs  af  och  til  af  1 Qvinfolk. 
Långre  fram, vides  rummet, dårLårjungarn cpläckat  ax0 
på  hvilket  var  en  ften-ryfja.  Hår  begynt  kalkilen 
med  Olive-trå,  fom  långre  in  i Galiléen  ej  fynas. 

CANA  i Galiléen  var  en  liten  by,  bebodd 
af  Cathollka  Grseker  j kyrkan  ofver  rummet  dår 
Cbrtjhts  förvandlade  vatten  i vin , har  endaft  lina  mu- 
rar utan  tak.  Sacridian  år  en  bondefluga.  Ibvens 

L 3 Kyr- 


1 66 


Tjfi.  CANA.  MajK 

Kyrka  vifas  en  ftenbunke,  3 fot  i diameter , en  half 
ihogden,  fom  gifves  ut  for  en  af  de  Krukor , hvilka 
voro  fy  Ide  afvatnet,  fom  förvandlades,  famt  en  huf- 
vudfkalle,  fom  vördades  for  St.  Anastasii. 

Vi  ginge  den  <;  om  morgonen  ut,  at  befoka  bår- 
get, dår  invanarne  i Nazareth  ville  fiorta  Chriftum 
utföre,  då  Han  hade  predikat  for  dem.  Det  år  et  hegt 
lleni^gt  bärg , beiågit  några  boflefkott  från  Nazareth, 
bettår  at  den  hår  vanliga  kalk  (ten,  och  år  fullt  med 
vackra  vaxter,  öfverft  vi  l defs  topp  mot  Soder  år 
en  brant  klippa,  hvilket  fkal  vara  det  ftället, 
fom  gor  bårget  mårkeligt , och  år  nog  hifkeligt 
at*anfe,  lamt  tjänligt  at  (kaffa  en  månnifka  om 
lifvet,  fom  ftortes  dårutforc.  Jaffa  år  en  by,  at  dem 
fom  tillika  med  Nazaret  begripes  under  Munkarnas 
ärende,  dit  vi  foro  efter  middagen.  Munkarne  gora 
andåktiga  refor  hit,at  vorda  denna  plats,  dår  de  fåga, 
at  Tjebedaus  bodt,  hvilken  de  vifa  i en  trägård,  fom 
år  full  af  Granat-och  Fikona- trån,  dem  Munkarne 
efter  hand  låtit  plantera,  och  var  den  endafle  jag  fett 
i Galiléen,  och  nog  behagelig  for  fin  belägenhet, 
och  fina  unga  vackra  trän.  Några  ftenar  vides  på 
et  dalle  i denna  trågard,  fom  fades  utmärka  dållet,  dår 
ZebecUi  hus  dått.  Men  det  jag  fant  markvård igad 
vid  denna  by,  var  den  myckenhet  af  Mandragora , 
fom  vaxte  i en  dal  nedanför  byen.  Jag  fick  ej  det 
nojet,  at  fe  denna  våxt  i blomma,  hvars  frukt  vid 
denna  tid  fatt  mogen  på  djelkcn,  fom  låg  bårt- 
vifnad  vid  jorden*  menåtfkillige  af  rotterna,  hvilka  jag 
dock  hade  fvärt  vid  at  fä  hela,  emedan  nbyggarne 
ej  bruka  någon  fpade,  utan  en  fiags  jord  - yxa,  med 
hvilken  de  hacka  up  jorden , och  fkadamed  det  fam- 
ma  roten,  fom  på  nagra  gick  3 a 4 alnar  djupt.  At 
denna  Mandragorae  tid , at  blomma  och  mogna  fin 
frukt,  torde  man  kunna  någorlunda  domma  om  den 
Varit  Rachels  Dudaim.  DefTe  bures  til  henne  i hvet- 

an- 


I7fi,  GALILEEN.  Maji.  1 6j 

anden,  hvilken  år  i Galiléen  vid  denna  tid,  eller  i Maij 
Manad,  och  da  äro  Mandragorse-blommor  redan  for- 
bi. Den  vaxer  öfver  alt  i Galiléen;  men  i Judéen 
har  jag  cj  blftvit  henne  varfe  , eller  hort  talas  om,  at 
hon  finnes*  Araberne  hår  i byen  kalla  henne  med  ct 
namn,  fom  i deras  fpråk  betydde  djefvuls  mat.  Jag 
fant  afvcn  hår  i Oljotråna Canueleon^  hvilken  jag  för- 
de med  mig  lefvande  anda  til  Acre,  och  fant,  under  det 
jag  förde  honom  på  låttafte  fåttet , at  få  honom  at 
ymfa  färg  från  ivart  til  brokot  eller  gult, bellå dåri,at 
tacka  honom  eller  fvepa  honom  in  i et  klåde.  Så  fnart 
han  då  togs  ut,  var  han  hel  förvandlad. 

Jag  ofvergaf  den  io  bittida  om  morgonen,  Acre, 
fedan  jag  dår  hvilat  i några  dagar,  efter  min  refa  i Ga- 
liléen. Jag  tog  då  vågen  åt  Seyde,  beledfagad  af  en 
enda  Ryttare.  Storre  fålllkap  behöfdes  ej  i Syrien, 
dår  de  halva  vågar,  i fynnerhet  fom  dår  år  för  en 
Frank,  åfven  få  fåkert  fom  i Chriltenheten.  Vi 
fölgde  hafsftranden  åt , och  hade  förft  2 timmars 
våg,  fom  var  vacker  öfver  alt , bevåxt  med  de  all- 
männa vaxter,  förutan  hvilka  jag  hår  fåg  Salix  Saffaf, 
fom  jag  ej  forr  blifvit  varfe,  och  en  otrolig  mycken- 
het Jbfmthium.  Vi  hvilade  vid  en  båck,  under  et  Fi- 
kona-trå , hvars  löf  voro  hölgde  med  den  lilla  hvita 
Phalasna  gregaria  (#).  Härifrån  begynte  de  fafelige 
bårgen,  iom  följa  Hafvet  åt,  öfver  hvilka  vi  refte  i 
några  timmars  tid , ftundom  til  fots  ftundom  til  haft. 
Defte  fkjuta  ut  3 ftora  uddar  i Hafvet,  af  hvilka  en 
kallas  af  de  fjöfarande  Cap.  Blanc,  af  den  hvita  kalk- 
ften,  fom  utgör  alla  deffa  bårg.  På  den  famma  år 
et  gammalt  förftördt  Caftell,  från  Malthefernas  tid  , 
fådant  fom  man  fer  flera  vid  denna  kuften.  På  andra 
fidan  om  detta  var  vågen  grufvelig  j men  bårgen  be- 
hagelige,  af  den  myckenhet  vaxter , fom  tåktedem. 
De  förfta  bårgen  togo  en  ånda  och  vi  finge  utmed 
Hafvet  en  jåmn  våg.  Jag  var  nu  få  når  Hafvet,  at 

L 4 jag 


iö8 


tffi.  TYRUS.  Maj  i. 

jag  ej  kunde  afhalla  mig,  nt  gå  ti*l  defs  (trand,  och 
idKa  naturalierj  men  den  grafveliga  hetta,  fem  mot- 
te-mig,  fororfakad  af  fol (trålarnas  fördubblad®  kraft 
vid  Hafvet 9 gjorde  mit  viftande  hår  ganlka  kart. 
Det  vardetäfventyrligafteftålle  jag  på  långtid  befokt. 
Om  jag  ej  fnart  dragit  mig  i (kuggan  mot  bårgen,  få 
torde  min  vettgirighet  kållat  mig  for  mycket*  ty 
hufvudet  begvnte  redan  vimla,  och  kroppen  ville  ej 
längre  bäras  af  fotterna,  då  jag  fant  hvila,  och  fval- 
kades  under  et  Lagerträ , h vilken  vax  t begynte  hår  vifa 
lig,  olynlig  i Galiléen  och  Judéen.  På  et  ltålle  un- 
der denna  jämna  våg  hade  vi  en  fontaine,  dår  vi  be** 
talte  Caffar,  och  på  et  annat  befåg  jag  några  tå  rui- 
ner af  Scanderette , en  af  Alexandri  Magni  ltåder,  al- 
deles  i grund  fprftord , få  at  platfcn  icke  en  gång  var 
bebodd.  I ruinerna  vaxte  en  Rithus , den  jag  ej  tilfore- 
ne  fett.  Bårgen  togo  åter  vid,  och  voro  de  fam- 
me  genom  hvilka  Alexander  Magnus  gjorde 
fjS  va8i  at  fora  (in  Armée.  Vi  folgde  fam  ma  våg 
ofver  £ timmas  tid,  fom  var  af  olika  bredd,  från  £ 
til  3 famnar  på  fom  lig  a (tallen.  Et  arbete,  fom  har 
fordrat  en  Alexander  til  (it  verkltållande.  Detta 
Hållet  år  fåkert  et  af  de  fordelaktigalte  i verlden,  at 
afltånga  framfarten  for  en  Armée,  dår  man  på  ena  (i- 
dan  har  otilgångeliga  bårgsklippor , och  pä  den  an- 
dra (tora  Hafvet,  hvars  (trånder  åro  berättade  med 
perpendiculaire  bärg,  från  hvilka  ingen  undanflykt  gif- 
ves.  Vi  kommo  efter  middagen,  kl.  4,  til  den  (lor- 
(ta  märkvärdighet,  fom  finnes  på  denna  vägen,  näm- 
ligen de  namnkunnige  brunnar , dem  de  refande  gifva 
namn  af  Salomons , hvilka  fordom  genom  en  vattu- 
ledning  gifvit  vatten  åt  Tyrus.  Dc  åro  3,  alle  ut- 
huggne  i et  bårg,  fom  be  It  år  af  fandlten,  et  B5(Te- 
ikott  afiågfne  fr*an  Hafvet.  Två  af  dem  åro  fyrkan- 
tige,  den  ena  belägen  nedanför  den  andra,  hvardera 
vid  pafs  3 alnar  i fyrkant.  Den  3 : d j e år  den  mark- 


1751,  TYRUS.  Mfiji..  1 69 

Vardigfafte*  Den  år  rund,  och  har  åtminftone  ioöfot 
i Diameter.  Denne  har  i:ne  utlopp,  vid  hvardera  år 
en  fmal  rånnel,  til  hvilken  vattnet  går,  genom  2:ne 
runda  opningar,  och  faller  in  i en  Concha.  Ur  den^ 
na  faller  vattnet,  nu  for  tiden  , ned  på  några  Qvarn- 
hjul,  fom  dåraf  kringforesj  men  fordom  har  det  gått 
in  i den  vattuledning , efter  hvilken  ånnu  fynes  lem- 
ningar , fom  varit  uthuggen  i fandbårget,  och  fort 
vatnet  z timmars  våg  til  Ty  rus.  Låmningarne  af 
vattuledningen  åro  innantil takte  med  en  fialacla,  få- 
dan,  fom  linnes  vid  vattuledningarna  i Öflerlanden, 
och  har  dår  blifvit  fatt  af  vatnet , den  tid  det 
gått  därigenom.  Detta  år  et  pråktigt  flycke  af  ålder- 
domen, en  (tor  Konungs  arbete,  och  limningar  efter  et 
mägtigt  folk.  De  vifste  ej  hvarifrån  vatnet  kommer, 
fom  ftadigt  fyller  defla  brunnar  5 men  jag  (lutar  na- 
turligen, at  det  har  (in  uprinnelfe  från  et  underjordifkt 
fprång,  fom  loper  in  vid  deras  botten.  Brunnarne 
åro  omgifne  med  åtlkilliga  vaxter,  ftora  trän,  af  Salix 
Saffaf , mycket  Ricinus  och  Vitex  a^nus  cajlus.  En 
myckenhet  fmå  Myror  , afde  allmänna,  arbetade  hår 
i murarna , få  at  om  Salomon  någonfin  reft  på  den- 
na negd,  hade  han  v ål  kunnat  haft  tilfålle,  atanilålla  fin 
betraktelfe  ofver  defla  djur.  Vi  folgde  Hafsftranden, 
fom  hår  utgjorde  en  liten  åker,  i z timmars  tid,  och 
kommo  til  Tyrus , fom  nu  kallas  Zur , dår  vi  togo 
natthärbärge.  Ingen  ilad  af  dem,  fom  fordom  haft 
llort  namn , år  få  i grund  förftörd , fom  denne,  om 
icke  Troja.  Zur\x  nu  knapt  en  eländig  by,  fom 
fordom  varitTYRUS,  Hafvets  Drottning.  Dår  år 
vid  pafs  10  invånare,  Turkar  och  Chviftne,  fom  lef- 
va  af  fifkeri.  Tiden  har  lämnat  hår  och  dår  några 
flycken  af  ionderbrutna  murar  til  vitnen,  at  de  förr 
u-tgjort  präktiga  byggnader.  Jag  fåg  i defla  på  åt- 
Ikiliiga  itallen  vackra  Marmor-Porphyr-ochGranit- 

L \ fly  c- 


l-o 


I7fi.  SIDON*  Maji. 

ftycken.  Zur  kunde  ånnu  fattas  i båttre  ftåhd,  ån 
den  år.  Dcfs  hamn,  fom  år  båttre  ån  den  i Acre  och 
Sejde,  kunde  hår  til  nog  bidraga.  Franfha  Köpmans  far- 
tyg foka  ordenteligen  i denna  hamn  fin  fakerhet  i vin- 
tertiden, da  de  ej  finna  den  i de  andra.  Den  rege- 
rande Schek  Daheri*Acre,  har  forefatt  fig,  at  hår 
upråtta  et  Magazin  for  Bomulls  nederlag,  och 
husrum  for  en  handlande,  hvilket  kunde  bli  en  bör- 
jan til  platfens  båttring,  åtminftone  tjånte  han  o- 
lorlikneligen  därmed  de  refande , fom  nu  äro  hår  på 
det  aldraeländigafte  fåttet  härbärgerade*  Alla  refan- 
de klaga  fig  ofver  Zurs  loppor,  h vilka  de  fåga  hår 
vara  förlamlade  från  alla  verldenes  ändar.  Jag  ogil- 
lar ej  deras  klagan.  Denne  och  andre  olägenheter 
gjorde  härbärget  få  obehageligt , at  jag  håldre  fteg 
til  haft,  och  refte  hela  natten  ofver  en  vacker  jämn 
våg,  genomfkuren  af  bäckar  och  floder, -til  defs  jag 
om  morgonen  kom  til  Sejde*  Nerium  Oleander  , fom 
jag  hirtils  ej  blifvit  varfe,  begynte  nu  fynas  pa  vå- 
gen imcllan  Zur  och  Sejde. 

Vikommo  den  14  til  Sejde  (SIDON).  Denne  fta- 
dens  trägårdar  utgöra  defs  ftörfta  märkvärdighet,  och 
till  ka  defs  Rikedom  5 ty  var  mit  förfta  goremål  i 
dag,  at  befoka  dem*  De  ftråcka  fig  en  fullkomlig 
Franfk  mil  omkring  ftaden,  innehålla  Granat- Apri- 
cos  • Fikon  - Mandel  - Fomerants  - Citron  - och  Plom- 
mon-trän, til  fådan  myckenhet, at  ftaden  årligen  kan 
aflåta  til  andra  orter  anfenliga  laddningar  af  defla 
frukter  j men  de  omnigafte  , och  dé,  fom  utgöra 
deras  rikedom  åro  Mulbårstrdn , af  hvilka  en  oånde- 
lig  hop  Silkes  - mafkar  fodas.  Cordia  Sebeften  år  et 
fållfynttrå  i Egypten,  vildt  i Heliga  Landet,  ofyn- 
ligt  i Natolien>  men  fa  allmänt  i trägårdarna  vid 
Sejde,  at  fogel-limmet,  fom  gores  af  frukten,  utgor 
en  märkelig  handels  Artikel  for  ftaden.  Rhus  Sumach 

och 


i7fi.  SIDON.  Maji.  171 

och  en  Rithus  fol.  ternis  våxte  har  af  fig  (jelfva.  Vin 
växer  ej  omkring  Sejde.  Det  frambringas  til  myc- 
kenhet frän  bårgen  af  Antiliban  och  Cafchevan.  Nå- 
gre  Auétorer  upråkna  Tamarinden  bland  Sejdestrån* 
men  jag  vet  icke  på  hvad  for  et  trå  de  mifftagit  fig, 
då  dé  tagit  det  for  Tamarind,  fom  ej  våxer  på  hela 
denna  negden,  icke  en  gång  vildt  i JEgypten. 

Vibefågo  den  j£  de  forna  Syrifka  Konungars 
grafvar,  et  flycke  utom  denna  ilad.  De  åro  ut- 
huggne  i kalkbårget , och  hafva  (in  opning  jåmt 
med  jorden,  få  flor , at  en  kan  gå  in  i de  måfta, 
utan  befvår.  De  beftå  af  hvalfde  kamrar,  några 
famnar  i fyrkant,  utarbetade  i bårget,  i hvilkas  vag- 
gar åro  aflånge  Nicher.  Hår  och  dår  fynas  några  fvaga 
lämningar  efter  några  uphogde  liflor,  éfver  nicher- 
na,  och  efter  någon  rod  målning,  fådan,  fom  i de 
Aigyptifka  vid  Alexandria.  Deffe  åro  utomdefs  af 
fåmre  arbete,  ån  de  Ifraelitifke  vid  Jerufalem , och 
hafva  ingen  ting , fom  liknas  med  de  A£gyptifka  vid 
Alexandria,  efter  hvilkas  Modell  de  dock  fynas  varit 
gjorde.  En  flor  del  ,af  dem  åro  öpne,  och  tjéna 
nu  til  herda-kulor  eller  vildjurs  natten*  men  detfkuiie 
ofelbart  lona  modan  for  en  Antiquitets  ålfkare,  at  foka 
långs  efter  detta  bårget,  om  icke  dår  finnes  flere, 
fom  ej  varit  opnade,  hvaraf  utan  tvifvel  dår  ånnu  tor- 
de vara  et  flort  antal.  Staden  år  ej  flor:  har  emot 
fjofidan  några  vackra  hus,  af  hvilka  de  Franfkas  år 
det  florfle,  och  anfenligafte.  Hamnen  är  forftord  af 
den  bekanta  RebellenEMiRFACKARDiNjty  måfle  Eu- 
ropeifke  fartyg  ankra  på  redden,  och  om  vintertid 
foka  hamn  i Zur.  Vid  hamnen  år  et  måfl  forftord  t 
Caftell,  hvilket  har  några  Canoner,  och  en  liten 
vakt.  Staden  ftyres  af  en  Pacha  af  3 fvantfar,  hvii- 
kens  befäl  ftråcker  fig  ofver  hela  negden  til  Acre, 
och  ofver  Galiléen,  famt  ofver  de  dår  omkring  lig- 
gan- 


37- 


i75i*  SIDON.  Maij. 

gande  bargen  af  Antitiban*  Invånarne  åro  til  ftorfta 
delen  Turkar,  cn  Hor  hop  Ma  ron  i ter,  månge  Ca- 
tholiker,  och  något  antal  Greker.  Armenianerne 
harva  har  hvarken  Kyrka  eller  hemvift.  Hår  år  ft 
Franfificaner- och  et  Capuciner  -Convent  i Franfka 
Kan,  famt  et  härbärge  for  Jefuiter,  fom  hatva 
fit  Convent  på  Libanon.  De  Franfke  åro  den  enda 
Nation,  fom  hår  drifver  handel,  och  utgor  9 han- 
dcls-hus , med  en  Contul,  fom  har  under  fig  Vice 
Confulen  i Acre.  Deras  handel  år,  i anfeende  til  or- 
tens omftindigheter,  anfenlig,och  år  den  endafte,fom 
gor  at  det  gamla  Sidon  ej  aldeles  liknar  fin  Syfter 
Tvrus.  De  lalta  årligen  for  Frankrike  20  fartyg, 
och  dårutofver.  De  varor,  fom  orten  aflåter,  åro  en 
myckenhet  fpunnit  bomullsgarn,  och  något  filke, 
hvilka  2: ne  åro  de  redbarafte,  och  fiiga  åtminlfone 
årligen  til  cn  Million  livrés.  Dårnåll  bor  råknas 
Sidentyger  och  måfl  de  vattrade  vackra  halffidenty- 
ger,  fom  komma  från  Damas  och  hår  utlaftas  til  an- 
ienlig  myckenhet  for  de  Franfia,  hvarifrån  de  affån- 
des  på  Jtalien;  ty  i riket  åro  de  forbudne,  ehuru  de 
Franfke  ej  gå up  emot  dem,  i godhet*  Afka,  Olja 
och  Gallåplen  utgdra  åfven  någon  liten  del  af  denna 
ftadcns  varor.  De  låta  komma  Klådcn,  Speferier, 
Spanfkt  jårn,  och  Fårgcrier  , hvilka  varor  näftan  alla 
åter  affåttas  på  Damas,  hvilken  ftad  uppehåller  han- 
delen i Scjden,  och  Baruth,  fom  bora  anfes  fäfom 
defs  hamnar.  En  myckenhet  Specie  Piafter  kom- 
mer åfven  årligen  hit  från  Marfeille  , hvilka 
mall  afgå  til  Damas,  hvareft,  få  vål  fom  på  hela 
Syrilia  kuifen,  detta  myntet  år  det  måft  gångbara, 
aldramåfl:  ~ Piafier,  Patiner  kallade,  hvilka  galla  iy 
Med.  På  refan  fran  Acre  til  Sejde  foro  vi  förbi  ct 
ftålle  dåren  herde  hvilade  med  fin  Geta-hjord,  en  af 
de  ftorlfa  fom  jag  fett  i defla  länder;  han  holt  fin 
middagsmåltid,fom  beftodaf  halfmognahvete-ax,dem 

Lan 


*73 


i7fi*  SIDON.  -Maju 

han  (lekte,  och  åt  dem  med  famma  Appetit,  fom  en 
T ur  k fi  t Pillaus,  Tamt  (agnade  åfven  lina  galler  med 
famma  ratt,  och  gaf  ofs  darpä  fperivarm  mjölk  at  dric- 
ka. Stekte  ax  ar  en  urgammal  rätt  i Ölterlanden , 
om  hvilken  talas  i Ruths  Mok . I ABgypten  äro  de 
ibland  den  fattiga  hopens  allmänna  föda,  (lekte  af 
JVIaitz  eller  Turkifkt  hvete,  och  af  deras  Dura  cn 
art  Milium.  Längre  gick  ej  konflen  vid  månnifko- 
(lågtets  början,  an  at  taga  gröna  eller  mogna  ax,  tor- 
ka eller  (leka  dem,  därmed  at  (läcka  (in  hunger,  och 
därvid  (lannar  den  ån  i dag  hos  de  folkflag , fom  ej 
underhjåipa  Naturen.  Men  hvad  åtfkilnad  år  icke  i- 
melian  et  vål  tilredt  bröd , och  et  baift  moget  (lekt 
ax?  En  gr  af  utom  (laden  åt  hafs- (idan , dår  3 Jfachar 
voro  begrafne,  och  ej  längt  därifrån  en  forfiord  Kart , 
dår  Vénetianerrie  bodt,  den  tid  de  hårdrefvo  handel, 
och  dår  de  vid  en  Krigstid  med  Turkarna  blefvo  al- 
le hugne  i (lycken,  kunna  märkas  vid  denna  (lad. 
En  brunn,  fom  har  (It  vatten  af  et  underjordifkt 
'fp rang,  på  famma  fått  fom  Salomons,  år  ej  långt 
ilrån  (laden,  och  kallas  Sidom  bi unn-,  emedan  den 
forna  (laden  (trakt  (ig  anda  dit,  fom  nu  år  en  timmas 
våg  från  Hafvet*  Eli<e  by  år  en  af  de  närmade 
til  Staden,  dår  denne  Frophet  (kal  bodt,  och  gjort 
mirakel,  i fynnerhet  det  med  Enkan  af  Za- 
repa . 

Vidfkepelfe,  en  allmän  fmitta  bland  alla  ohyf* 
fade  folkflag,  har  flt  hufvudfåte  hos  Öilerlånnin- 
g^.vna.  Jag  har  i fynnerhet  funnit  det  vid  den  in- 
billning de  göra  (ig,  fom  (kota  Silkesmafkar , befyn- 
nerligen  Qvinfolken,  hvilka  fnartfagt  i hela  verlden 
hafva  cn  fläng,  af  de  gamle  ^Egyptiers  religion, 
hvad  fkrack  och  vidfkepelfe  angår.  De  tro  fall  i 
hela  öfterlanden,  at  orn  någon  främmande  fer  ma- 
(Ivarna,  få  år  alt  hopp  om  deras  lyckeliga  arbete  för- 
lo- 


174 


17*1.  SIDON.  Mait. 

loradt.  Detta  harvarit  orfaken,at  jag  under  ak  mit  vi- 
ftandei Smirn-a  och  under  alla  mina  refor  i Natolienoch 
Archipel,  där  filke  frambringas,  ej  varit  i itänd,  förr  ån  i 
dag,  eller  den  i8Maji,atfåie  Silkesmafkarna.Omkring 
Sejde  är  i hvar  trägård  en  riskoja,  i hvilken  de  ;vid 
denna  tid  föddes,  växte,  fpunno  och  förvandlades* 
Min  dräng,  fom  ock  var  en  driftig  Armenian,  (kaf- 
fade mig  tilfålle,at  gå  in  i en  af  deffa,  där  jag  betrak- 
tade detta  rika  kräk,  få  allmänt  och  få  varderadt  i 
Öftra  verlden*  men  aldrig  tiltylleft  förundradt. 

Den  2i  befåg  jag  Stadens  vattuledningar,  et 
verk  från  gamla  tider  anlagt,  år  det  vackrefta, 
fom  ftaden  ännu  har  i behåll.  Vattnet  föres  därige- 
nom i mil  våg,  från  bårgen  til  ftaden,  och  delas  ge- 
nom rör  ut  til  hela  ftaden-,  fom  år  mäft  brukeligt  i 
alla  Öfterlåndfka  orter,  dår  inga  brunnar  åro.  Nar- 
maft  vid  ftaden,  har  denna  vattuledning  något,  fom 
år  gammalt.  Den  löper  på  fin  mur,  genom  en  ftor 
del  af  ftadens  trägårdar,  och  har  på  båda  fidor  en 
fkog  af  hopväxte  trän,  af  alla  dår  befintelige  flag. 
På  några  ftällen  år  Canalen  öppen,  men  ftörfta  delen 
år  takt , pä  et  och  annat  ftålle  åro  öpningar  på  båda 
fidor,  genom  hvilka  vattnet  delas  til  trågardarna,  fom 
med  fit  utlopp  gör  fmå  angenäma  vattufall,  och  en 
behagelig  verkan  imellan  de  gröna  tråna. 


RE- 


I7fi.  CYPERN.  Junii*  ijf 

RESAN  på  CYPERN. 

Jag  ofvergaf  £<?jWe  den  23  Maj  i 175- 1 , och  med  det 
famma  den  Syrifka  kuften,  hvilken  jag  for 
många  hinder  fkul , pj  kunde  vidare  beföka. 
Jag  Reg  om  bord  på  et  litet  Franfkt  Fartyg,  med 
hvilket  jag  gick  öiver  til  Cypern.  Vri  kaftade  den 
28  ankar  på  redden  af  Larnaco , en  by,  dår  Europei- 
Ike  Confulerne,  och  de  Handlande  hafva  fit  fåte,  af 
hvilka  en  del  år  belägen  vid  fjelfva  ftranden , och  den 
öfrige,  fom  år  den  ftörfte,  en  fjerdedels  timma  där- 
ifrån. I den  förra  har  Neapolitan  (k  e Confulen  fit  hus, 
och  i den  fenare  den  Franlke,  Ängellke,  Venetian- 
Ike,  och  Ragufiike.  Jag  gick  in  hos  Venetianilkc 
Confulen  Brigardi,  fom  åfven  var  Conful  for  Sve- 
rige , och  viftades  dår  de  dagar,  jag  väntade  på  Cy- 
pern, at  få  tilfålle,  at  fortfåtta  min  återrefa.  Som 
detta  var  ändamålet  af  min  refa  til  Cypern,  få  gjor- 
de jag  mig  ej  räkning,  at  kunna göra  många  refor  om- 
kring, at  befe  Ön , hvartil  denna  årstiden  aldeles 
åro  tjänlig,  då  man  på  Cypern  for  hetta  (kul  om 
dagen,  knapt  kan  gå  tvårt  öfver  gatan ,o  och  måfte 
altfå  til  refor  betjäna  fig  af  nätterna.  Årstiden  var 
åfven  forbi,  at  herbonfera,  delfutom  ger  ej  lan- 
det något  befynnerligt  i detta  ämne  5 ty  fant  jag  det 
ej  löna  modan,  at  här  företaga  några  langa  utfärder. 
Jag  gjorde  altfå  ej  på  Cypern  mer,  ån  2:ne  fmä  re- 
for. St.  Crux , det  högfta  bårg  på  on,  var  det  förfta, 
til  hvilket  jag  begaf  mig. 

Då  jag  den  9 funii  om  aftonen  företog  re- 
fan  endaft  med  min  dräng  och  en  vågvifare,  fri  på 
Cypern  från  beväpnade  ledfagare , fom  ej  behöfvas  i 
et  land,  hvaråft  man  aldrig  hört  talas  om,  at  en  rc- 
fande  blifvit  oroad  på  fina  vägar.  Vi  redo  på  mul- 

åfnor , 


’i7  6 i7fi.  CYPERN.  Junii  t 

åfnor , altffiånna  refetyg  på  detta  land,  hvaråft  på- 
ilas, at  deffe  djur  åro  de  b! ålte  i iit  ilågte,  fom  fin- 
nas i Levanten.  Dårfore  de  ock  köpas  härifrån  til 
Syrien , fom  därefnot  låtnoår  häftar  åt  Cypern 
for  de  få,  fom  hår  harva  xnagt  at  underhålla  dem* 
Vågen  til  bårget  år  bred,  och  jämn.  Medelmåttiga 
bårg,  och  vida  dalar  upfylla  hela  negden.  Bårgen 
beftå  af  en  täftfärgad  Kalkften,  laturerad  af  ViärioL 
I dalarna  fans  åtven  någon  grå  Kaluften , ren,  ocho- 
bemångd , hviiken  lyntes  til  ftörre  myckenhet  vid 
backar  , dår  vatnet  var  uttorkad  t.  1 bärgsfkrafvor- 
na  lyfte  hår  på  många  ftållen  Blyglants^  och  Kopparkjes 
lamt  en  myckenhet  fmå  bärgs-Cryftaller.  Af  detta 
ltenar  finnes  en  fkön  art,  fom  ar  ftor  och  klar,  åt  fi- 
dan  af  Paphos , af  hvilka  jag  fåg  en  vacker  Klafa  hos 
Franika  Confulen.  Någon  hade  for  några  år  fedan, 
vifat  dem  vid  Turkifka  Kejfarens  hoi,  och  gifvit 
dem  ut  tor  Diamanter.  Han  vant  älven  bifall  af  folk, 
fom  voro  äfven  få  ftarke  kännare,  fom  han,  och 
Turkitke  Kejfarenblef  intalt,  at  en  Diamant-grufva 
gafs  uti  hans  Rikc,(kickade  därföre  arbetare  tiiCypern, 
atdårfamla  detta  Ikatter.  De  kommo  ock  verkeligen 
dit,  begynte  arbeta,  och  platfen  blef  fträngt .aktad  * 
men  altiamnTans  uphorde  innom  en  kart  tid,  då  man 
blef  varfe,  at  man  tagit  glimmor  for  Guld,  och  låtit 
platfen  bedraga  fig,  at  företaga  et  fåfängt  arbete. 
Myrten , 'Tall  ' orientali fk),  Ciflus  ladanifera  cch  An- 
drachne  voro  fylde  med  Rhoclodaphne  eller  Nerium, 
fom  nu  ftod  i blomma.  På  denna  refan  finge  vi  fe 
åtlkilliga  byar , båttre  bygde  ån  allmånt  är  i Le- 
vanten, med  korsverks-eller  ftenhus.  I en  af  dem, 
fom  var  ej  långt  från  bårget , fore  vi  in,  efter  mid- 
natten, at  hvila,  hvaråft  en  herde  inrymde  mig  fin 
hviloftad  under  et  Olivetrå*  emedan  det  var  for  fent, 
at  kunna  fä  härbärge  i något  hus.  Jag  roade^mig 
med,  at  på  en  klar  himmel  bclkåda  en  ftor  Månans 

för- 


177 


i7fi.  CYPERN.  Junii. 

formörkelfe  , fom  denna  natten  inföll,  och  fortfatte , 
for  Solens  upgang  , min  rela.  Nedan  tor  barget  på 
en  Ilat  park  > fynres  pä  högra  handen  en  liten  Grae- 
kifk  kyrka.  Sedan  vi  vore  förbi  den  fam  ma , be- 
gynte  vi  Itiga  up  ät  bårget,  och  komme  efter  en 
half  timas  tid  til  defs  fpets.  Vägen  var  jämn,  god 
och  bred,  fa  at  vi  ej  behjpfde  (tiga  af.  På  öfverfta 
fpetfen  af  bårget , år  en  liten  Graekifk  Erimitage, 
med  en  liten  kyrka,  och  3 a 4 kamrar.  Dår  råkade  jag 
cn  Munk,  fom  lämnade  mig  fin  hydda  til  härbärge. 
Jag  trodde  mig  ej  vara  mer  på  Cypern,  få  var  all 
ting  föränd radt  på  denna  bårgfpets.  I Hållet  för  en 
brännande  hetta,  at  hvilken  en  må  förfmäkta  på  an- 
dra ftåilen  af  6n  , vederqvecktes  jag  hår  af  den  aldra- 
behageligalte  kyla,  Cyperns  i fynnerhet  Earnacas 
tjocka,  fjukliga,  och  jag  tor  nåiian  fåga,  giftiga 
luft,  kännes  ej  på  denna  högd,  dår  jag  markte  af 
fjelfva  andedrågtens  förändring,  at  jag  kommit  i en 
ren,  iätt  och  lund  luft.  Når  jag  hartil  lägger  en 
utfigt,  fom  på  en  fida  torettåller  Hafvet,  och  på  de 
ofriga  hela  ön,  få  långt  jag  kunde  hinna  med  ögo- 
nen, få  kan  man  förefiålla  fig,  at  detta  ilälle  matte 
vara  et  af  de  ljufvalte  på  hela  Cypern.  Jag  före- 
brådde Frankerna,  vid  min  återkemft,  och  förun- 
drade migdaröfver,  at  de,  fom  innehade  det  aldra- 
ohyggeligafte  och  ofundafte  ftållet  på  hela  ön,  ej 
forfägo  fig  med  några  fornmarhus  på  detta  bårg>  til 
hv.ilka  de  kunde  fara,  at  ömfa  luft.  De  lcommo  alle 
öfverens  därom , at  orten  dårtil  Ikiilie  vara  den  tjän- 
ligafte  * men  få  långe  de  ej  tånkt  på  at  anlägga 
forrynarhus,  få  hade  de  ej  eller  kunnat  utfe  någon 
plats  dårtil.  Det,  forn  hindrade,  at  göra  detta  barg 
til  et  fullkomligt  vackert  bonings*  It  alle,  vore  en 
flått  öfverft  på  defs  fpets , fom  beftår  ej  af  annat , 
ån  ftenar  och  klippor,  biand  hvilka,  för  Munkarnas 
boning,  med  moda  år  funnen  en  liten  jämn  plats \ 

M men 


178 


i7fi.  CYPERN.  >jw# 

men  längre  ned  vid  fluttningen  (kulle  vål  kunna  fin- 
nas tjänlige  platfer,  få  många  en  ville.  De  endaite 
Naturalier  jag  fant  märkvärdige  på  högden  af  barget, 
voro  StenmoJJar , ( Liclien.  imbricat)  hvilka*jag  ej 
på  något  annat  llalle  i Levanten  fett  af  fle-ra  (lag,  och 
til  ftorre  myckenhet. 

Famagufte  år  vårdt  at  fe,  då  en  år  på  Cypern, 
om  ej  for  hvad  den  nu  år,  dock  for  hvad  den  varit 
tilforene,  nämligen:  den  faltalte  ort  på  landet,  och 
den  namnkunnig  It  e i Hiltorien.  Ja£  relte  dit  den  1 3, 
i folje  med  en  Angelfk  Köpman  fran  Alep,  och  An- 
gelika Confulens  Drogueman.  Vi  folgde  Hafvet  ef- 
ter, och  anvånde  nåftan  hela  natten  til  vår  refa,  lamt 
kommo  for  dagningen  til  Staden.  Portarnc  låtas  ej 
up,  forr  ån  Solen  år  upgången  5 ty  anvånde  vi  den 
återltående  tiden,  at  hvila  hos  en  Grsekilk  Diaconus, 
fom  bodde  utan  for  Staden.  Når  tid  var,  begofve 
vi  ofs  in  i Staden.  Turkarne  hafva  där  famrm  uptog  , 
fom  i Jerufalem  och  Damas,  at  de  ej  tillåta  någon 
Chrilten,  vare  (ig  Frank  eller  infödd,  at  rida  in  ige- 
nom Stadsporten.  Dårfore  at  låmpa  ofs  efter  en,  e- 
huru  litet  förnuftig  ordning,  (tege  vi  af  vid  vindbryg- 
gan, fom  vanligt  var,  och  gingo  til  fots  genom  por- 
ten, dår  vi  (tege  åter  til  haft.  Så  fnart  vi  vore  in- 
komne,  rede  vi  omkring  i hela  Staden,  och  omkring 
Vallarna  i fjelfva  Fäftningen.  I Larnaco  hade  enÄn- 
gcl(k  Kdpman,  benåmd  Frudvord,  bygt  et  hus, 
det  ftorfta  och  vakrefta  fom  nu  fortiden  fes  på  Cy- 
pern, fom  härden  ftorfta  och  (konafte  fal  jag  fett  i 
ncla  Levanten.  På  hela  refan  imellan  Larnaco  och 
Famagufte,  fåge  vi  åtlkilliga  hus,  dem  han  låtit  byg- 
ga for  lic  ndje,  af  hvilka  ftorfta  delen  voro  forfaline. 
I Famagufte  ginge  vi.forlt  up  , at  gora  befök  hos 
Commcndantcn , och  at  af  honom  lä  tilllånd,  at  be- 
fe  Fällningen.  Sådan,  fom  Staden  och  Fällningen 

o 

ar, 


ljfi-  CYPERN.  Junii.  iyp 

år,  värden  ock  fom  förde  befälet  dåröfver,  cn  u- 
fel  karl,  utan  betjäning,  ocli  utan  alla  tecken  afen 
foefäihafvande  Officerare  , hvilka  Turkarne  aldrig 
underläta,  at  lata  lyla,  ätminftone  med  en  hop  be- 
tjänter, hvilka  itå  omkring  dem,  då  de  darr  il  äga  me- 
del, lom  Commendafl^rfy-flan  på  Famagufte  ej  med- 
delar. En  Turkifk  behilhafvande  mälte  altid  löna 
lig  fjelf,  det  är:  han  målte  taga  med  rått  och  orått, 
få  mycket  och  oha  mer,  an  han  behöfver  af  dem , 
fom  llå  under  hans  lydi*  ; men  denne  hade  ej  andra 
än  z a 3oo:de  liderliga  knektar  under  fin  ftyreliej  ty 
kunde  han  ej  håmta  mycken  inkom  ft.  Fält  ningen 

lur,  fedan  den  tiden  Turkarne  tagit  den  från  Ve~ 
netianerna , aldrig  blifvit  bättrad  eller  omlagad  ; ty 
lutar  den  närmalt  til  fin  uudergång.  Dår  fkola  rä- 
knas inemot  2co  Canoner,  de  famme,  fom  varit  dår, 
då  Fällningen  togs  in;  men  knapt  var  en  enda  af  dem 
brukbar.  Til  Guarnizon  voro  hår  vid  pafs  300  man  ät 
de  få  kallade  Levanti,  fom  åro  egenteligen  de  Solda- 
ter, fom  tjåna  på  T urkifha  Flottan,  och  år  det  lide- 
ligafte  folk,  fom  Porten  har  i fin  tjånft.  Hamnen 
för  Galéererne , fom  år  vål  belägen,  och  betäkts  af 
Fällningen,  var  i grund  för  Hord.  Jag  har  aldrig  fett 
fådan  myckenhet  af  jfloe  roera , på  något  llalle,  fom 
på  vallarna  af  denna  Fåftning.  Fran  fällningen  gin- 
go  vi  at  befe  St.  Sopbi <e  Kyrka,  fom  nu  brukas  af 
Turkarna  til  Mosqué.  Den  år  af  Gotifk  Architeclur, 
flor,  och  har  i fin  tid  varit  vacker.  Enjordbåf- 
ning  hade  fkadat  hanne,  för  några  år  fedan  anfenli- 
gen,  och  Turkarne,  de  okunnigfle  byggmåftare  i 
verlden,  hafva  pä  et  eländigt  fått  botat  det,  fom 
blifvit  fördärfvadt.  Grafvar,  Monumenter  och  Ca- 
peller,  fom  varit  upråttade  af  cle  Chriflna,  voro  i 
grund  förftörde.  Jag  kunde  endafl  fe  några  likfkrif- 
ter  pä  gålfvet  i kyrkan,  dels  på  Latin  med  gamla 
Gotifka  bokflåfver,  dels  på  ny  Grsekifka,  och  äfven 

M 2.  * af 


i8o  1771.  CYPERN. 

af  defla  blcf  jag  ej  flera  varfe,  ån  de,  fom  voro  när- 
mad til  dorren,  hvaråft  en  C h ritten  efter  Turkar- 
nas vidfkepeliga  bruk  matte  ftanna.  Tvåru  ofver 
gatan  från  kyrkan  voro  de  ruiner,  efter  det  palats, 
lom  Venetianlke  Gouverneuren  i deras  tid  bebodt. 
Dår  fyntes  åtfkilligaColonner  af  Granit  och  Porphyr, 
fann  Venetianfka  Lejon  på  åtfkillige  ftållen  i murar- 
na, dels  uthugne , dels  uphogdc.  Staden  Famagu- 
Ite  år  nu  iuflare  tilltånd,  an  täftningen.  Alla  hufen, 
fom  varit  i Venetianernas  tid,  åro  dds  i grund  for- 
ftorde,  dels  obrukeli^e,  Dår  fkola  nu  ej  vara  i hela 
ftaden  ofver  300  invånare,  af  hvilka  de  made  åro 
Turkar, hvilka  innehafva  de  eländiga  Limningar,  fom 
åro  qvare,  af  en  fordom  få  vacker  och  namnkunnig 
Ilad. 

Jag  hade  alt  fedan  min  afrefli  ifrån  Sverige,  med 
befynnerlig  upmärkfamhet  anfett  Foglar,  fom  vifa 
fig  i vilda  Hafvet.  Så  tidiga  tiifållen  iag  hade,  at 
fe  defla  vandringsman,  under  min  refa  til  Smirna,  få 
ofynlige  hade  de  fedan  varit  for  mig  hela  den  diriga 
tiden.  Den  förde  jag  nu  blcf  varfe,  vide  fig  den 
28,  emot  aftonen,  och  var  en  liten  fogel,  af  cn 
Sparfs  ftorlek,  gråaktig,  med  brunt  broft,  och  hvit 
under  vingarna,  hvilken  ltundom  fatte  flg  ned  på 
vågen,  och  defs  imellan  lyfte  flg  up  $ men  ej  långt 
ifran  vattubrynet:  folgde  altid  fartyget  in  til  mör- 
kret. Denne  var  ej  någon  våder-fpåman,  hvilket  år 
föränderligt  vid  denna  tiden,  på  denna  redden  af  Me- 
delhafvet,  och  behofver  altfå  inga  fpåmån.  Han  var 
utgången  til  fjofs  i det  vackra  och  dilla  Hafvet,  at 
flcaffa  flg  näring  af  några  fmå  Infedter,  fom  flvga  of- 
ver vattu-brynen,  dem  han  langade.  Aflågfenketen 
tillåt  ej  fullkomligen  befkrifva  honom  > men  Infe- 
dterne  åro  et  flags  fmå  vattu-mygg* 


Den 


I7fi*  RHODUS.  Julii.  i8t 

Den  30  fore  vi  forbi  Cacamo,  och  Chateau  Rou- 
ge  i Caramanien.  På  bada  ftällen  voro  hamnar  , 1 
hvilka  laftades  ved  for  ^Egypten,  fom  Caram  nilke 
fhogavne  aflåta  til  ymnoghet.  På  det  forra  rummet 
iades  en  fördrånkt  fbad  fes  under  Hafvct,  och  ruiner 
efter  en  annan  på  fafta  landet.  Den  fenare  har  läm- 
ningar af  et-Caftell,  fom  år  et  af  de  oräkneliga,  hvii- 
ka  Malthefer- Riddarne  anlagt,  ända  ifrån  Gaza  t«il 
denna  negden. 

Efter  if  dagars  feglande  från  Cypern,  fingo  vi 
den  1 julii  vid  Solens  nedergång  fe  Rhode^i nnu  på  iz 
mil  afiägfet,  på  hvilken  långd  et  bårg  St.  Catharina 
ej  långt  ifrån  Staden  ger  aefs  förfta  känning. 


Sedan  et  ftåndigt  lugn  alt  ifrån  Cypern  gifvit 
ofs  en  lång  och  lediäm  refa,  finge  vi  den  f efter  mid* 
dagen,  et  onfkeligt  våder,  fom  forde  ofs  om  natte- 
tid forbi  denna  6,  under  hvilket  våder  vi  fågo  en  ftor 
hop  flyg-fijk , lyfta  fig  up  ofver  Hafsbrynet , til  vid 
pals  2 famnars  hogd,  och  for  vädrets  ankomft  blefve 
vi  varfe  en  myckenhet  Delphiner  lopa  i vattubry- 
net,  altid  fåkre  våder-fpåmån.  Om  aftonen  på  nå- 
got aflågfe  häll,  befkådade  vi  Rhodes  Stad,  med  fina 
Fåftningsverk , behållne  ännu  i flånd,  fedan  Turkar- 
na togo  dem  ifrån  Johaniter- Riddarne.  RHODUS 
har  en  god  hamn,  i hvilken  altid  aro  någre  Turkifke 
Krigsfkcpp.  Där  bygges  åfven  fartyg  for  Porten, 
hvartilon,  fomårfkogrik,  meddelar  ämnen.  Dar 
åro  inga  Franker,  endalt  en  Franfk  Conful  utan  Na- 
tion, fom  dit  forordnas  af  Franfka  Ambaffadeuren  i 
Conffantinopel , pä  famma  fått,  fom  andre  fmå  Cou- 
fulater.  ön  ftyres  af  en  Pacha,  år  fruktbärande 
men  defs  invånare  åro  til  ftorlla  delen  Turkar  och 
någre  Grseker,  hvilka  drifva  Öens  handel,  fom  ej  af- 
låter  några  vigtiga  varor,  om  ej  någon  bomull,  Tjå- 

M 3 ra 


182 


I7fi.  RHODUS.  Julii. 

ra  och  fmått  {kepsvirke.  XI MIA  år  en  liten,  nå- 
ilan  obekant  6,  gent  emot  Rhodus,  den  vi  hade  om 
morgonen  på  högra  handen,  värd  at  märka,  for  det 
belynnerliga  näringsmedel  Grxkernc  defs  invånare 
där  harva.  På  Hafsbotnen  omkring  defs  kuller  finnes 
Hah-tvampar  (Spongta  ufficinalis ) til  ilorre  mycken- 
het, ån  på  någon  annan  ort  i Medelhafvet.  Det  år 
af  denna  växtens  upfifkandc,  fam  invånarne  gora  et 
handtverk  och  en  inkomil,  fom  ej  år  at  förakta-,  e- 
medan  deras  vara  har  altid  }ynnog  affåttning  i Tur- 
kiet, där  fvampar  brukas  til  otrokg  myckenhet,  vid 
deras  itandiga  baclning  och  tvättning.  En  piga  på 
denna  6,  får  ej  tililånd  at  gifta  (ig  af  fina  anhöriga, 
förrän  hon  famlat  en  vifs  myckenhet  fvampar,  och 
förrän  hon  kan  vifa  prof  af  fin  färdighet,  at  taga  up 
dem  på  et  förefatt  djup. 

Vi  hade  hållit  fjon  i 20  dygn,  då  vi  den  8 finge 
fe  Stanchio.  Vår  refa  begyntc  blifva  lång,  och  mera 
eftertånkelig,  ån  vi  i början  formodat.  Man  tager 
ordenteligen  ej  flört  forråd  om  bord,  til  en  refa  ige- 
nom Archipelago,utan  gor  lig  altid  räkning,  at  kunna 
lägga  til  i cn  hamn,  och  finna  det,  lbm  bri ller.  Med 
famma  forilag  ginge  vi  ock  från  Cypern,  med  några 
dygns  forråd,  i tanka,  at  1 Rhode  eller  Stanchio  forfe 
ofs  for  den  återilående  delen  af  re  fan  j men  vi  blefve 
något  illa  til  freds , då  vi  fäge  ofs  nåltan  utan  vatten, 
och  med  ringa  forråd  af  andra  nödvändigheter,  och  dä 
vi  i det  lamma  blefve  underrättade  af  fartyg,  lbm  möt- 
te ofs,  det  Päften  var  flark  i bägge  de  hamnar,  pä  h vil- 
ka vi  gjort  ofs  forilag,  hvilka  altlä  vorootilgängelige. 
Detta  vårt  tililånd,  gaf  mig  tilfälle  til  en  artig  anmärk- 
ning- Vi  hade  om  bord  cn  Dervich  (Turkiik  Munk), 
fom  kom  til  ofs,  och  klagade  fig  jämmerligen,  ej  öfver 
brtil  på  brod,  ehuru  det  redan  fiere  dagar  hade  felats 
honom  i utan  på  en  for  honom  nödvändigare  Vara,  än 
brod.  Han  hade  i 1 dagar  varit  utan  Opium,  och  fant 


I7fi.  CHIO,  Juhi.  x8$ 

fig  dåraf  i ct  tilllånd,  fom  gaf  honom  en  fruktan,  at 
finna  fin  graf  pä  Hafsbotten.  Jag  fåg  med  ömkan  en 
ung  karl  blifva  mager,  utmärglad  med  en  darrande 
kropp,  betagen  af  matthet  och  tidiga  fvimningar.  Så- 
dane  blifva  de,  for  hvilka  en  fordårfvelig  vana  gjort 
cn  nödvändighet,  at  åta  Opium,  hvilka  dock  i vår  tid 
bland  Turkarna  ej  åro  få  allmånne,fom  tilförene.  Bru- 
ket af  Opium  ftråcker  fig  nu  knapt  långre  ån  til  dem, 
fom  hafva  något  at  fylla  med  Religionen,  och  dem, 
fom  vilja  vara  flrånge  efterföljare  afMahomets  förbud 
af  ftarka  drycker.  Janifarerne  hafva  funnit  utväg,  at 
förklara  lagen,  och  utlluta  brånvin  därifrån,  hvilketdfc 
fåga  Prophetcn  ej  hafva  forbudit:  emedan  det  år  be- 
redt  med  eld,  och  all  ting,  fom  gått  genom  eld  år  rent 
och  omenligt.  I följe  af  denna  hårliga  utläggning  haf- 
va nä  (lan  alle  Turkilke  Soldater  öfvergifvit  Opium, 
fom  gjorde  dem  galna  och  darrande,  och  antagit  brån- 
vin, fom  gör  dem  rafande  och  vattufiktiga.  Vår  Capi- 
taine  blef  föranlåten , at  fåtta  vår  Dervich  i land  på 
kullen  af  Natolien  eller  mindre  Afien,  dår  han  kun- 
de finna  fit  nödvändiga  Opium,  fom  ej  fans  om  bord. 
Han  förfökte  imedlertid,  fafom  et  palliatif,  at  taga  en 
ogemen  llark  Dofis  af  VenetianifkThcriac,  men  utan 
önfkad  verkan.  En  kropp,  fom  blifvit  van  vid  flarka 
läkemedel  aktar  ej  lindriga.  Den,  fom  gjort  en  vana  af, 
at  taga  Scamonium  röres  ej  af  Manna  j man  fer  under- 
tiden fafeiiga  exempel  i öfterlanden  af  deras  öde,  fom 
åro  vane,at  raga  Opium, och  komma atalhålla (ig där- 
ifrån. Min  refe kamrat,  H.Titzyon,  fom  långe  varit 
Ängelfk  Faötor  i Aleppo,  berättade  följande  : En  Per- 
fifk  Prins  var  van,  at  vifia  timmar  taga  Opium.  Vid 
en  refa  hade  hans  betjänter  glömt,  at  taga  Opium  med 
fig.  Hans  tid  kom,  han  begärte  fit  Opium,  hvil- 
ket  ej  fants.  Prinfen , fom  vifste  hvad  påfölgd  det 
kunde  hafva,  at  ej  på  vanlig  tid  taga  fin  dofis, 
fkickade  flere  betjänter  genom  åtfkilliga  vågar  , at  1 

M 4 haft 


184  i7fi.  CHIO.  Julii. 

hati  bringa  det,  fom  deras  forfummelfe  hade  låmnat 
tilbaka;  men  til  hans  och  deras  olycka,  hade  deras  Her- 
re re  it  til  andra  verklen,  då  den  fortleinnom  i timmars 
tid  kom  tilbaka.  En  Angelfk  Köpman,  fom  långe  vi- 
ilars  i lfpahan  utan  fållfkap,  hade  diir  begynt  at  taga 
Opium,  at  darmed  fordnfva  ångfliga  ftundcr.  En 
fordårfvelig  vederqveckelle , hviiken  omlider  for 
honom  blef  få  nödvändig,  at  han  til  at  förekom- 
ma en  olycka,  fom  kunde  hånda  honom,  om  han 
funne  lig  utan  den  iamma , låt  faftfy  pungar  med 
inlagt  Opium,  vid  fina  gäng  och  f äng-kläder,  at 
altid  dåraf  hafva  et  fåkert  förråd. 

Vi  kaflade  ankar  for  STANCHIO  den  12. 
Julii,  fedan  vi  biifvit  underrättade,  at  Peilen  ej 
varit  där*  men  vål  gent  emot  på  falla  landet  i 
Natolien.  Til  (lorre  fåkerhet  ginge  vi  dock  ej  i 
land,  och  fkickade  e-ndaft  vår  båt,  at  hamra  vat- 
ten, fom  var  den  nödiga  (be  proviiion  for  ofs.  Stan- 
chis  har  ingen  hamn,  utan  Fartygen  måfte  lägga 
fig  for  ankar,  et  Canon- (kott  frän  landet,  i den* 
Golfe,  fom  år  emellan  on  och  fafba  landet  , til  hvii- 
ken ingången  på  båda  andar  år  nog  fmal;  men  defs 
redd  år  vid  och  open,  hvilket  gor,  at  Fartygen  i 
vintertiden,  ej  gerna  ankra  for  Stanchio,  utan  gå 
håidre  ofver  på  andra  (idan,  hvaraft  de  under  fa- 
fla  landet  finna  fmå  hamnar,  fom  gifva  dem  flor- 
re  fåkerhet.  På  Stanchio,  en  mil  utom  Staden, 
år  en  kalla  , fom  invånarne  gifva  namn  af  tiipno- 
cratis  källa j jag  har  ej  kunnat  bli  underrättad  om 
detta  namn  drager  lit  urfprung  ifrån  gamla  Grse- 
kernas  tid,  då  man  kunde  faga , at  denna  vore 
den  endafle  åminnelfe,  fom  år  qvar  efter  den  ilo- 
ra  Läkare-kon  ilens  Fader,  i defs  fodelfe-ort.  Til 
åfventyrs,  torde  ock  någon  Venetianifk  Medicus, 
under  den  tid  de  voro  ägare  af  on,  gifvit  källan 

det- 


I7fi.  SMIRNA.  Juli  i.  igy 

detta  namn,  til  at  förnya  aminnelfen  af  den  ftor- 
fta  Man,  fom  on  frambragt.  Graekifta  Bilköpen 
på  denna  6,  har  yo  oo  Piailers  inkom  it  af  räntor, 
dem  Turkarne  lämnat  orordc  , då  de  tagit  on  i 
. be  fi  rening.  En  af  de  anfenligalte  inkom  (ler,  fom 
nu  for  tiden  någon  Graekifk  Prelat  äger  i läker  in- 
kom - Bilköpen  i Smirna,  kan  ihmdom  hafva 
ifoc  iafters  inkomfl*,  men  ock  ftunbom  hälften 
mindre  > emedan  den  beror  på  allmofor , aldramålt 
fådana  fom  han  bekommer  den  dagen,  dä  han  befo- 
ker  hvart  hus , och  beftånker  dem  med  det  heliga 
vattnet  hvilken  dag  lämnar  i hans  pung  från 
6 til  ioooo  Piafter,  efter  defs  åhörares 
gifmildhet  och  förmögenhet. 


# # # # 
# * # 

# * 


i 


DESCRIPTIONES 

Rerum  Natur alium  Pr^e- 

STANTIORUM, 

CONFECTiE 

IN 

IT  I NERE  ORIENTALI, 
IMPRIMIS 

per  MGTPTUM  gf  PALMS  TINAM 

Seu 

FARS  SECUNDA. 


1 88  i ) o [ @ 

ClaJJis  I. 


QVADRUPEDIA 


Sim  ia  i 

2f 

Canes  3 
Meles  4 
Vcfpertilio  y 
Mus  6 
Hippopoth.  7 


aegyptiaca. 
ccthiops. 
vari  i. 

Ichneumon, 

aegyptiacus. 

Jaculus. 

amphibius. 


Equus  8 fuperbus. 
Camelus  9 Dromcdarius. 
Cervus  10  Camelopardalis, 
Capra  1 1 Gazella. 

12  angolenfis. 

Ovis  13  £ries. 


v 


) o ( 189 

QYADRUPEDIA. 

I.  SIMIA.  (cegyptiaca)  cauda  elongata^  clunibus  tu* 
berojis  nu  dis. 

Caput  fubrötundum,.  pilofiflimiiro,  imprimis  po- 
ne  anriciilas.  Auricul tit  in  aliis  fpeciebuv 

Rcftrum  teres,  obiongum,  bafi  c r afliu fc « lu m , a- 
pice  magis  attenuatum.  Facits  nuda  , nigre- 
fcens. 

Corpus  crafium,  breve,  parum  verfus  inguina 
fuperiora  contra&um  , pilofifiimum. 

Pedes  iuquaies,  teretes,  craffiufculi,  pilofis- 
fimi. 

Digiti  ^ - f , aequales,  excepto  pollice,  qui  bre- 
. vior  6c  c railior  : omnes  unguiculati,  Ungues 
rotundati,  deprefli. 

Cauda  elongata,  longitudine  corporis,  teres, 
verfus  apicem  parum  tenuior,  pilofa. 

Clunes  protuberantes,  convexi,  nudi  f,  rubentes 
coions  inftar  carnis  excoriatre. 

ColoPv  corporis  totius  fufcus,  6c  paululum  ex 
viridi-flavefcens.  Abdominis  albefcens. 

Magnitudo  urfi  juvenis,  Longititdo  fupra2pedes. 
Alt tt ud q fere  i.  ped.  6c  Cr  afjit.it  s fere  2 pedum. 

Adfpeclus  hcrridus  6c  verfus  pofteriora  detcftabilis. 
Facie  externa  urfi.  lngcniutot  crudele,  perfidum 
6c  difficulter  domandum. 

Locus  ALthiotia. 

1 

Cairi  vidi  a circulatoribus  allatam  6c  circumdu- 
6fam  ad  fpe&acula  inftituenda  circa  inundatio- 

nem  Niii. 


2.  SI- 


Clajfis  J. 


z.  SIMIA  (?’thiops).  Linv.fyfi.n.  7?  fed  fig.  Al - 
pim  nen  refpoffqet. 

Caput  fubrotundtim.  Roftrum  obtufiufctilum  , 
breve.  Dentes  ut  in  homine.  Myftaces  fnbri- 
gidi.  breviufculi,  fp  nTi  fme  ordine.  Nafus 
oblongu.s,  arqualis,  parum  elevatus.  Nares  ob- 
longi,  baii  remotiores.  Supera  ha  pilo  fa : pilis 
longis  , molliufculis.  Auncul#  iubrotundce  , 
margine  in<equales  : Coma  fubrigidn,  candi- 

da, erecta,  copiofa,  parum  longa  ad  tempo- 
ra  infra  auriculas. 

Facies  lanuginafa. 

Corpus  teres,  tequale,  verius  inguina  parum  an- 
gu  fl:  atum. 

Cauda  corpore  longior,  teres,  bafi  craffior,  a- 
pice  aequalis , iubtus  ad  balin  valde  pilota* 

Lumbi  latiores  •>  Crura  ariguftiora. 

Digiti  ^ - f,  omnes  unguiculati , plantarum 
longiores. 

Color:  Caput , Dorfum , Latera , Cauda  Sc  Crura 
iu  pra  ex  cano  £c  viridefcentc  mix  ta.  Facies  ni- 
grelcens. 

Abdomen , gula  3c  crura  fubtus  candida.  Crura  an- 
terius  cana.  Cauda  Iubtus  ferrugina.  Linea 
candida  tennis,  proxime  fuper  tupercilia,  trans- 
vertaliter  per  f ronte  m extenfa. 

Magnitudo  Fclis  domefticas. 

Locus  ÄLthiopia , unde  in  /Egyptum  copiofe  a Ni- 
gris affertur. 

Fcemina  mcnftruat.  Satis  docilis  eft. 


CA- 


QVADRUPEDIA, 


i 9 i 

3.  CANES 

Vulpes  Auttorum. 

Animal  commune  8c  frequentifTimum  cfl  Terrs 
fandae  , circa  Rethlehemum  in  faxofis  copiofe 
invcnitur  &c  Itragem  ingentem  edit  in  gregibus 
caprarum  non  nunquam.  Juxta  Monalterium 
S:ti  Johannis  in  deferto,  non  minori  copia  ad- 
ell  tempore  uvarum,  vineas  omnino  deflruens, 
dum  fine  cultode  iilas  invenit. 

Canis  Chical  Turcarum.  Adhuc  majori  copia 
invenitur  juxta  JafFam , circa  Gazam,  3c  in  Ga- 
lilsea.  Difcutiendum  quodnam  horum  animalium 
fuerit  Vulpis  Samfonis.  Certe  animal  fuir  6c 
quidem  unum  horum. 

Canis  domefticus, 

Ltburni  in  Italia  dum  canes  per  plateas  abundant, 
ne  latratu  quierem  hominum  perturbent  vel  alia 
producant  incommoda  ? homines  a Magiftratu 
juili  vcfpere  per  plateas  fruft.ula  panis  veneno 
praefentiffimo  inreda  dilTerninant  * hare  a eani- 
bus  manducata,  momento  citius  illos  interimunt* 
mane  ante  örtum  folis  iidem  miniflri  curru  pla- 
teas  circumatpbulant,  canum  mortuorum  cen- 
tenaria  colligunt,  3c  extra  urbem  ad  iocum  fe- 
pulchralem  Judseorum  exportant. 

4.  MELES  (Ichneumon)  digitis  mediis  longioribus , 

laterahbus  aqualibus , unguibm  fubuniformibus. 

Ltiin.fyft . 6.  Meles  unguibus  uniformibus,  leu- 
cophxa. 

Alp  ■ t-  14*  /•  3*  Mus  Pharaopis.  figur  & 

non  multum  congrua . 


Ca- 


C ta  J/is  I. 


S>L 

Caput  prominens,  oblongum*  Latera  capitis 
juxta  aures  comprefia,  infra  oculos  lo^itudina- 
licer  parum  protuberantia.  V ertex  fubconvexus  y 
Fröns  valde  declivis,  ieu  perpendiculariter  ferc 
a vertice  pergens,  fe  re  plana,  fenftm  verfus  o- 
culos  uscue  ad  roftrum  anguftata. 

Roftrum  longiufculum,  dorfo  convexum,  deorfum 
verfus  valde  anguftatum,  inde  ad  latera  verfus 
marginem  maxilla:  fuperioris  deciive,  planiufcu- 
lum  , verfus  oculos  valde  depreflum  & quafi  ex- 
cavatum  , nudiufculum,  apice  nudum,  obtufi- 
ufculum,  fubcallofum  , integerrimum. 

Maxilla  fuperior , quce  totum  roftrum  conftituit, 
inferiore-  multo  longior;  fubtus  integra  fulco 
parvo  in  medionotata.  Infenor  triangularis,  apicc 
obtufa. 

Nares  femilunares,  ad  apicemroftri  juxta  latera 
ejus.  Margo  fuperior  narium  valde  convexus 
vel  gibbofus,  gibbor  ex  dorfo  apicis  roirri  pro- 
deunte. 

Oculorum  orbita  oblonga,  ad  utrumquc  canthum 
anguftata,  antenus  6c  ad  latera  excavata.  Oculi 
proxime  fupra  roftrum,  ad  latera  capitis,  per- 
pcndLculariter  fub  auriculis,  parvi,  extra  orbi- 
tam  non  extantes.  Pupiila  elliptica,  atra.  iris 
grifea. 

jfuricuhe  juxta  bafin  capitis , ad  latera  ejus  ^ ro- 
tundatae,  breves,  ercétx , lanuginofa:,  ambitu 
amplae  ratione  corporis.  yipertura aurium  ampla. 
Lobi  i,  ere&i,  lanuginofi , lati,  paralleli,  a- 
picc  ciliati , lineares  in  anthelicc*  Pili  rigidiu- 
fculi , copiafi,  ereéti  ad  tempora,  qui  aurium 
aperturam  tegunt. 

La- 


QVADRUPEDIA.  j p} 

Labia  ljitiufcula,  reflexilia,  dentes  utrinque  te- 
gunt,  quorum  infcrius  antice  immobile.  My- 
fiaces  breves,  fparfi,  parumrigidi,  fimplici  fe- 
rie longitudinaii  in  utriusque  labii  margine  di- 
fponuntur  in  utraque  maxilla, 

Dentes  ineijores  in  utraque  maxilla  6 , breviufcu- 
li,  apice  obtufi,  extfcrius  convexi,  interius  pla- 
niufculi,  fuleo  parvo  longitudinaii  in  medio  in- 
teriore  fuperficie  notatae,  sequales.  Canini  z 
in  utraque  maxilla,  qui  in  fuperiöre  longiufcu- 
li,  compreffi,  exterius  convexi,  interius  pa- 
rum  ineurvati  * In  inferiore  erefti,  craffiufculi, 
redti,  exterius  plani,  fuleati , obtufi.  Molares 
in  fuperiöre  maxilla  4,  duo  utrinque  , lobati: 
lobis  3,  quorum  medius  in  anterioribus  longior, 
cylindricus,  obtufiufcuius  j laterales  breviffimi* 
in  po fterioribus  brevis,  craflus,  apice  planusj 
laterales  anterioribus  paulo  longiores,  (ipiplices, 
bafi  craffiores , apice  obtufi  5 poftieus  lobatus 
lobulis  nunutiffimis. 

Riftus  oris  mediocris,  corpori  proportionatus.  A- 
pertura  oris  (ubtus. 

Lingua  plana,  apice  obtufå,  fuperficie  fuperiöre 
feabra,  aeuleis  brevibus  retrorfum  fpeäanti- 
bus. 

Collum  breviflimum  , cylindricum,  capiti  6c 
corpori  parallelum,  hoc  paulo  anguftius. 

Corpus  cylindricum,  fupra  caudam  paruml  de- 
clive. 

Abdomen  planiufculum.  Lumbi  compreffi,  anterio- 
res  po  fterioribus  breviores.  Pofiici  auterius  eras- 
fiores. 


N 


Pe- 


Ip4  CJaJJis  /. 

Pedes  : Crura  anterius  convexa  , pilofa  ponc 

planiufcula,  nuda*  exteriora  pofticis  breviora. 
Digiti  utrinque  y,  horum  i.  (poilex)  bpevifii- 
mus,  a reliquis  remotiflimus,  in  latcrc  inferiore 
pedum  directus  fub  reliquis  quatuor,  medii  late- 
ralibus  funt  longiorcs,  a^quales.  Laterales  bre- 
viores,  a^quales  * Omnes  fubtus  lobati,  lobo 
convexo,  compreflo  , omnes  ad  bafin  mem- 
brana, unus  alteri  connedtuntur.  Planta  pedum 
anteriorum  6c  pofteriorum  lobulis  3 bus  elevatis 
ootatas,  quorum  medius  lateralibus  media  par- 
te altior,  altero  medioab  illis  complexus,  com- 
prefliis,  convexus.  Laterales,  unus  utrinque  , 
convexi,  crafiiufculi.  Lobi  taleoli,  in  anteriori- 
bus  pedibus,  unus.,  in  utraque  anteriore  parte 
elevati,  obtufi,  convexi,  poftice  pedi  paralle- 
ll In  pofterioribus  2 in  utroque , prope  latera 
pedis,  ovati,  minimi,  parum  elevati.  Fojfula 
inter  lobos  tali  6c  plantte,  irregularis,  ampliu- 
fcula,  rugofa,  in  anterioribus  quam  pofticis 
aliquanto  profundior.  Utigues  antici  comprefii  , 
acuminati,  parum  arcuati,  fubtus  longitudina- 
liter  excavati,  terminales,  aequales.  Pofticifa* 
re  refti,  comprefii,  dorfo  convexi , apice  obtu* 
fi,  fubtus  longitudinaliter  excavati  j terminales 
sequales,  anticis  paulo  breviores  6c  craffiores. 

Cauda  cylindrica,  bafi  craftior,  fenfim  ufque  ad 
apicem  attenuata,  pilofa,  apice  tenuifiima,  pi- 
lis terminata,  caput  6c  corpus  finiul  longitudine 
aequans.  Anus  fub  bafi  caudas.  FAliculus  ante 
aperturam  ani  circularis,  amplus,  ex  margini- 
bus  ani  refiexibilibus  conftru&us.  Vufoa  (in 
femina)  proxime  ante  anum,  intra  lumbos, 
apertura  penns  anferinse,  Mamm#  inquinales, 
approximte,  proxime  ante  lumbos  ( non  nifi 
ftigmata  iplarum  vidi). 


Pr- 


19)- 


QV  ADRUPEDIA. 

Pili  totum  aniqaal  tegunt,  qui  in  roftro  ftri&i  bre- 
viffimii  in  capite  breviufculi  fubngidi*  in  auri- 
culis  omnium  breviflimi,  moilesj  in  p c dihus  ftri- 
éh,  rigidiflimij  in  Abiiomm:  6c  fuperficie  inter- 
na lumbomm  breviufculi,  fubrigidij  in  C otmy 
dorfo , lateribus , femor  ibus  exterius,  & cauda  [on- 
giufculi,  hauddenfi,  rigidij  omnes  retrorfum 
ipe&antes,  decumbentes;  ad  bafin  cauda  fubcu» 
parciores,  rigidi. 

Color:  roftrum  6c  pedes  ex  grifeo- nigrefcunt; 
Reliqvum  univerfum  corpus  grifeo  - nigrefcente 
6c  albido  mixtum,  coloratum*  pili  fcilicet  ex 
fegmentis  aequalibus,  alternantibus  conftant, 
quorum  alterum  albidum,  altcrum  ex  grifeo  ni- 
grefcensj  in  omnibus  vero  primum  6c  uitimum 
aibidaj  quo  longiores  funt  pili,  eo  plura  funt 
fegmcnta  6c  contra,  vix  ultra  feptem  6c  infra 
quinque  numeravi. 

Magnitudo  Cati  vuigaris  vel  paulo  major* 

Longitudo  totius  ab  apice  roftri  ad  extremita- 
tem  caudse  fpith.  fi.  A roftro  ad  caudam  fpith. 
2^.  A bafi  caudse  ad  extrem, fp.  i,  poll.  4,  Caput 
ab  apice  roftr.  ad  vert. palmse  i.  Roftri  infra  o- 
culos  poll.  i.  Spatium  inter  oculos  6c  auriculas 
poll.  i.  Collipoll.2,  Latitudo  frontis  inter  au- 
riculas poll.  i.  Verticis  poll.  2.  Altitudo  totius 
anterius,  a margine  fcapulse  ad  extremitatem  pe- 
dis  antici,  fpith.  i.  poll.  tf.  pofterius  a margine 
Ifchii  ad  extrem,  ped.  poftic.  fpith.  i.  poll  z.  Pe- 
dum  anteriorum  cum  lumbis  fpfth.  i,  Pedum 
pofter.  cum  lumbis  fpith.  i . poll.  i*  CraJJities 
roftri  media,  poll.  z\.  C ulli  fpith.  i.  Corporis 
circa  medium  fpith.  if.  Caudte  ad  bafn  poll. 
J.  Caud*  circa  medium  poll,  i£.  Caudas  ver- 
N % fus 


i p<S 


Claffis  I. 

fus  apicem,  digiti  min.  Caudae  apfce  calami  fcri- 
ptorii.  Crurum  poil.  i.  Latitudo  lumbor.  anter. 
poll.  [7.  Poil.  poll.  2.  Plantse  pedurn  poll. 
plus  quam  ^ . Longitud.o  digitorum  mediorum 
cum  unguibus  poll.  1.  Spatium  inter  digitos 
cxpanfos  poll.  1.  Diameter  folliculi  ani  poll. 
plus  quam  1. 

Attribut  a.  1.  Locus  iEgyptus  inferior  6c  fu- 
perior,  extra  inundationem  in  campis  6c  ad  ri- 
pas Nili  , inundationis  tempore  in  hortis  6c 
juxta  pagos.  2.  Calcaneis  incedit  iniidiofe  cum 
(ilentio  6c  ftepe  rependo.  3.  Fefcitur  herbis, 
ovis  atque  gailinis  6c  ultimas  nodte  iniidiis  necat, 
dum  juxta  villas  commoratur.  4.  Ova  Crocodili 
etjam  in  ALgypto  fuperiore,  juxta  ripas  in  arena 
depofita,  effodit  6c  manducat,  quo  ipfo  multi- 
plicationi  perniciofi  hujus  animalis  obicem  po- 
nit.  f.  Cicur  evadit  haud  difficulter  6c  farpiu- 
fpule  in  domibus  iTgypti  felis  inilar  obamhulat, 
qualem  per  aliquot  annos  habuit  Dn  Barton, 
hodie  Angloium  in  M g.  per  19  annos  Conful 
Generalis.  Cfr.  Bellon.  6.  Voxeil  murmurans, 
dum  valde  irafcitur  ej  ulans. 

• Nomen  Arab.  Nems,  Galli  in  ^gypto  commo- 
rantes,  qui  omnibus  rebus,  quas  non  cognofcunt 
fua  imponunt  nomina  fidta,  appellarunt  hoc  ani- 
mal  Rat  de  Pharaon , auod  feqvuti  qui  latine  rela- 
tiones  de  iTgypto  dederunt  Alp  Bellon . Murem 
Pharaonis  effinxerunt.  Muris  denominationi, 
apud  Hiiloriae  Naturalis  ignaros,  anlam  dare 
potuiflet  fimilitudo  quxdam  coloris  6c  pilorum 
cum  Mure  agrcfti  yEgypti,  qui  idem  eilac  ille. 
Linn , Fn.  fuec.  28.  quare  autem  Pharaonis  cogno- 
men  addiderint,  ipli  refpondeant.  Tempore 
Pharaonum  fub  Muris  nonnne  cognitum  fuifle 

ani- 


QV  ADRUPEDTA.  197 

animal  noftrum  , opinari  vetat  AELgyptiorum  fa- 
pientia,  cujus  procul  dubio  non  minima  fuit 
pars  rerum  nacuralium  re£ta  deferiptio  & diver- 
farum  rerum  diverfa  nominatio,  nec  hodie  A- 
rabibus  Phar  appellatur,  quod  nomen  eft  Mu- 
• ris,  fed  nomine  ante  didto  infignitur* 

Fabula  de  introitu  in  fauees  Crocodili  eft* 


f.  VESPERTILIO  agyptiaeus * 

Caput.  Dentes  incifores  in  maxilia  fuperiore  2, 
longiores.  Canini  i utrinque,  quorum  unus  lon- 
gior,  alter  brevior.  Molares  4 utrinque,  ob- 
tufiores,  brevesj  Maxilia  inferioris  dentes  an- 
ticis  dentibus  fimiles. 

Nares  in  apice  maxillae  fuperioris  parum  diftantes, 
protuberantes  foraminibus  minimis. 

Myftaces  feriebus  2 conftrudti , una  fupra  alteram : 
Pilis  minimis , moliiflimis. 

AuricuU  parum  acuminatae,  Lobulo  in  inferiore 
parte  auris,  oblongo,  aeuminato,  libero. 

Pecles  anteriores  unguieulo  unico  digito  inftru&i. 
Pofteriores  y,  quorum  interiores  paulo  breviores. 

Cauda  longitudine  corporis,alas  utrinque  affixa. 

AL^Etotum  corpus  a pedibus  anterioribus  cingunt, 
lateribus  latiores,  verfus  caudam  anguftiores. 

Corpus  totum  fupra  fufcum , fubtus  albicans. 

Magnitudo  Muris  domeftici  minimi* 

Locus  Rofette  ad  ripas  Nili  in  hortis. 

N } 


<J.  MUS 


ip8  ClaJJts  1. 

6>  MUS  (Jaculus)  pedtkus  pofticis  JongrJpmiSt  cauda 
extremo  villofa,  Jft,  upj.  X7fO./>.  17. 

Corpus  obovatum , verfus  caudam  anguftius , 
dcchve. 

Caput  oblongum , vertice  fubconvexum,  late- 
ribus  parum  protuberans. 

Rofirum  breviufculum,  apice  truncatum,  craffum. 
/J per  t ur  a orts  fubtus  minima.  Maxilla  fupericr 
maxima,  totum  roftrum  conftituens.  Maxilla 
tnferior  tenuis,  breviftima , obtufa,  fub  altera 
abfcondita,  nec  nifi  fub  gula  vifibilis. 

Dentes  anteriores  in  utraque  maxilla  2,  hinc  con- 
vexi,  apice  acuminati. 

Nares  in  apice  roftri,  margini  ejus  fuperiori  quam 
inferiori  propiores  : foraminulis  ampliufciilis, 
fcmilunaribus , extrorfum  flexis,  fuperius  an- 
guilioribus,  non  longe  a fe  invicem  remotis. 
Tuberculum  parvum,  fubrotundum,  parum  ele- 
vatutn  fupra  nares,  terminatum  inferius  duobus 
procelTibus  lineari-  longitudinalibus,  in  quorum 
medio  finus  longitudinalis,  linearis,  parum  pro- 
fundus,  inferius  parum  amplior.  Myjiaces  co- 
piofiftimi,  per  3 feries  digefti,  quarum  i:ma 
circa  marginem  roftri  inferius  ad  latera  ejus  di- 
fpofita,  conftat  radiis  numerofiftimis , breviu- 
fculis,  mollibus,  albidis.  2.:a  proxime  fupra 
nares,  ad  latera  fuperiora  roftri,  conftrudta  Ra- 
diis rigidis,  antecedentibus  paulo  longioribus, 
parcioribus,  nigris.  3:ainterhas  media,  infe- 
rius verfus bafin  capitis  protradta,  radiis  inftrudba 
paucis  (circiter  10  utrinque),rigidiffimis,longi{fi- 
mis, quorum  unus  omnium  longiftimus, corpus  lon- 
gitudine  fuperat,  cx  albis  & nigris  mixta. 

Ocu- 


QVADRUPEDXA, 


1 99 


Oculi  ad  latera  capitis,  vertici  quam  gular,  bafi 
capitis  quam  apici  roftri  propiores,  refpeäu  cor- 
poris  magni,  protubcrantcs , toti  atri. 

Auricula  ad  bafin  capitis,  juxta  verticem,  ere&ar, 
oblongo-ovatre,  ampla:,  ratione  capitis  magnse, 
apice  obtufae,  poftice  declives,  margine  ante- 
nore  perpendiculari  inflexo,  pofteriore  conve- 
xo  eretto  tenui:  auriculae  nudse  Tunt  &C  anterius 
diftinétiflimis  pilis  perreptatse  s duplicatura  par- 
va ad  bafin  marginis  anterioris. 


Pedes  anteriores  proxime  pone  collum,  breviffimi, 
fubteretes,  fubnudi,  terram  nunquam  attingen- 
tes , adeoque  manuum  loco  femper  fub  collo  re- 
condit,  ut  vix  confpiciantur.  Digiti  quatvor, 
incurvati,  fifii,  tenues,  fere  tequales.  Ungues 
arcuati,  infra  medium  attenuati. 


Pofteriores  Pedes  longifiimi,  anterioribus  triplo  lon- 
giores,  corporis  vero  dimidia  longitudine,  com- 
prefii,  nudi. 

Femora  nuda,  pedibus  continua,  iisque  fimilia*  ut 
in  avibus  fcolopacibus.  Digiti  conjunétim  fum- 
ti,  f.  Planta  longiufcula,  craffa,  pone  lanugino- 
fa ^ digiti s tribus,  fiflis,  compreflis:  mediis  pa- 
rtim  longioribus.  Ungues  recti,  breves,  com- 
prefii,  acuti. 

Cauda  obfolete  quadrangularis , cequalis,  longis- 
fima  (Corpore  triplo  longior  ),  pilis  breviflimis 
ngidis  ce&a,  extreme  fpatio  trium  digitorum , 
pilis  longis  molliufculis  diftindlis  obfita. 

Pili  longiufculi,  molles,  denfi,  corpus  totum 
tegunt. 


200 


Clajps  1. 

Color  Capitis , Corporis  usque  ad  media  ktera, 
pallide  fulcus.  Latrrum  reliqua  pars  6c  ahdomen 
candida.  Pili  candidi  in  arculum  difpofiti  * cor- 
pus  proxime  fupra  caudam  tcrminant.  Qauda 
pallide  fufca.  Pars  extrema  cauda:,  quae  maxi- 
me  pilofa,  fupra  extremitatem  nigra,  extremo 
vero  apice  candida.  Auricul a 6c  Pecles  coloris 
carnei. 

Magnitudo  corporis  ut  in  Mure  domeftico  ma- 
jore.  Menjuratio  Cap.  poll.  i.  Corp.  poll. 
Caud„  fpith.  Pofl , ped.  { pith.  Ped . anta • 

infra  pollicem.  My/l.  longiff.  poll.  3. 

Qvalitates.  Pedibus  folis  pofterioribus  incedit, 
adeoque  faliendo  a mbula  t.  Quiefcens  pcdes  ab- 
domini  applicat  6c  fupra  genua  flexa  fedit.  C/- 
bum  manibus  capit  ut  Glires  reliqui.  Somnum 
amat,  dormiens  de  die,  noftu  femper  vigi  lans. 
Triticum,panem  tritic.  6c  femina  Seiami  edebat. 
Homincm  non  valde  mctuit,  non  tamen  facile 
cicur  evadit,  propterea  femper  in  cavea  fervan- 
dus , qua  ratione  per  plures  menfes,  imo  inte- 
grum  annum , aliquando  in  domo  quadam  Cairi 
fuit  fervatum  , animalculum  hoc. 

Lo  c us  jEgyptus , S.  inter  aegyptum  6c  arabiam. 

Nomen  Arabicum  Garbuha . Gallis  in  /Lgypto 
degentibus;  Rat  de  montagne . 

Obs.  Si  veterum  mcthodum  quis  imitari  vellet, 
in  defcribendo  hoc  animali  , dici  certe  pottet 
habere  illud  Caput  Lcports,  Mystaces  Sciu- 
ri , Rostrum  Suis , Corpus,  Aures  6c  Pe- 

DES  ANTER10RES  MuriS , PEDES  POSTERIO- 

res  Avis,  6c  forte  Caudam  Leonis.  En  mon- 
ftrofum  animal  ex  veterum  modo  defcribendi 

6c 


20T 


QVADRUPEDTA. 

2c  quod  monftrum  hodie  eflet,  ante  2000  an- 
nos  dclincatum  fuiffct.  An  huic  dcfcribendi 
mcthodo  originem  debeant  monitrofa  pleraque 
anitnalia,  Gryphes,  Monocerotes  erc.  etc , durp 
fcilicct  partes,  veri  animalis,  quod  deferibere 
volebant,ex  fimplici  intuitu  cum  alius  cujusdam 
cogmti  compararunt,  undc  fiétum  aliquod  ex- 
flitit , quod  Pittoresk  operum  naturalium  Simiar, 
femper  in  pejus  redegerunt,  Certe  indagatione 
res  digna  videtur. 

HIPPOPOT AMUS.  Anmälningar  dårom  efter 
en  trovärdig  mans  beråttelfe,  fom  iefvat  12  år  i 
ABgypten. 

T.  Huden  af  en  fullkomlig  ftor  Hippopot,  år  af 
den  ftorlek  ock  tyngd , at  man  därmed  kan  la- 
Ita  en  Camel . 

2.  Hippopot.  bar  en  outflåckelig  fienfkap  med 
Crocodilen  , hvilken  han  altid  dödar,  få  ofta 
han  råkar  honom.  Detta  bar,  jämte  andra  or- 
faker,  bidrager  mycket  til  Grocodilernas  utö- 
dande,  fom  el je  11  i anfeende  til  den  myckenhet 
ägg  de  lågga,  (kulle  förgöra  hela  -Egypten. 

Man  fer  aldrig  Hippopot.  i fRgypten  nedan 
för  Cataraéterne,  därföre  åro  de  endatt  öfre  AE- 
gvptens  Invånare,  fom  om  honom  kunna  ge  nå- 
gon efterråttelfe,  och  fom  ganfka  fä,  ock  fnart 
fagt  ingen  Europé,  åtminitone  ingen,  fom  för- 
ftätt  Natural  Hiltorien,  relt  i denna  del  af  ÄL- 
gypten,  ty  hafve  vi  ganlka  fä  efterrattelfet  om 
djuret,  fom  år  hit  håmtadt.  De  fom  relt  i In- 
dien hafva  haft  bättre  tilfalle,  at  tå  hårom  kun- 
Ikap,  Huden  fora  Egyptierna,  falt  ganlka  f al- 
N f lan* 


zoi  Clajfis . /. 

lan , til  Cairo,  men  ar  fora  detta  djuret  ar  omo* 
jeligt.  Til  Frankrike  år  en  hud  öfverddckad. 
Vom  larcr  forvaras  i Kongl.  Menageriet. 

4.  Hippopot.  gör  -^Egyptierna  anfenlig  (kada  på 
de  itållen  dår  han  viltas.  Han  går  i land,  ock  6- 
delågger  i en  liten  (tund  hela  tältet , det  de  be- 
fått  med  fåd  eller  Trifolium,  ock  dår  han  går 
tram,  lämnar  han  intet  grönt  efter  (ig,  emedan 
han  årgluplk,  och  tager  anfenligen  til  lifs  i fin 
ftora  kropp.  Til  at  någorlunda  göra  (ig  fria 
från  denna  (in  fkadesman,  och  at  föröda  honom , 
hafvade  et  artigt  grep : De  utmärka  de  (tallen  dår 
han  brukar  malt  at  gå  i land  at  föda  fig,  dår  (tro 
de  ut  en  ganfka  (tor  myckenhet  Lupiner . När 
djuret  kommer  i land  glupande  och  fnåit,  tager 
han  för  lig  hvad  han  förtt  öfverkommer,  fom 
doger  at  åta , och  fyller  altfå  buken  med  lupi- 
ner, beger  fig  därpå  tilbaka  til  vatnet , och 
dricker  få  mycket  (torre  myckenhet,  fom  de 
torra  lupinerne  gifva  honom  en  odrågelig  torft, 
och  detta  år  , fom  förorfakar  hans  under- 
gång; ty  lupinerne  begynna  at  (valla  af  vatnet, 
och  innan  kärt  finna  Ägyptierne  honom  död  på 
Itranden,  upfvullen  fom  af  det  (tarkafte  gitt. 

y.  Ju  mer  Hippopot.  går  i land,  ju  båttre  hopp 
hafva  AEgyptierne  om  Nilens  tilråckeliga  tilta- 
gatide : 

6 I Djurets  exerementer  fåga  .ÖFgyptierne  (ig 
måft  le  hans  mat. 

8.  CAMELEN  blir  i ^Egypten  til  1000  (kålpunds 
vigt.  Födesi  brilt  af  tjänligare  näring  med  fön- 
derftötta  Dadel-kårnor.  Paras  i ^Egypten  i De- 
cember Månad. 

P.  E- 


QVADRUPEDIA.  zoj 

9.  EQVUS.  Linn,  S.  N.  i.  Sva.  Haft. 

Eqv'01  feri  iircampis  defertis  Tartariae  Crimenfis 
inveniuntur,  a domefticis  cauda  multo  majori 
diftinéti,  tefte  JuJli , qui  ibi  perigrinatus  ell. 

10.  CERVUS  Gamelopardalis . 

Linn.  Syft . N.  i . Cervus  cornibus  fimpliciffitnis^pe dibm 
anticis  longiffmis . 

Bellon . 17P,  Camelopardalis. 

Giraffa. 

Alpin.  JEgypt.  Zurnap.  Arab. 

Caput  prominens.  Labium  fuperius  craflum,  in- 
ferius  tenue.  Nares  oblongae,  amplas.  Pili  rigi*» 
di,  fparfi  in  utroque  labio,  anterius  & ad  latera. 
Super cilia  rigida,diltin6tiflirna,  ferie  una  pilorum 
compofita.  Ocult  ad  latera  capitis,  vertici  quam 
roftro,  ut  & fronti  quam  collo  propiores.  Den- 
tes  - - - Lingua  - - - Cornua  fimpliciflima,  cy - 
lindrica,  breviflima,  bafi  cvafla,  in  vertice  ca- 
pitis fita,  pilofa,  bafi  pilis  longiffimis  rigidis 
te&a,  apice  pilis  longioribus  eredbis  rigidiffirnis, 
apicem  longitudine  fuperantibus  cindla.  Apex 
cornuum  in  medio  horum  pilorum  obtufus,  nu- 
dus.  Eminentia  in  fronte,  infra  cornua,  infe- 
rius  oblonga  humilior,  fuperius  elevatior  fubro- 
tunda,  poftice  parum  deprefla , inasqualis.  Au* 
ricula  ad  latera  capitis  infra  cornua  pone  illa 
pofita. 

Collum  eredbum,  compreffum  , longifiimum3 
verfus  caput  anguftiffimum,  inferitt$  Iatiufcu- 
lum. 

Pk- 


2C4 


Claffis  I. 

Pedes:  Crura  cylindrica,  antcrioribus  plus  quam 
dimidio  longioribusj  tuberculun^craflum,  durum 
in  genu  flexum.  Ungues  bifulci,  ungulati. 

Corporis  figura  - - - Pili  breviflimi  rigidi,  u- 
niverfum  corpus,  caput  8c  pedes  tegunt.  Li * 
tiea  pilis  rigidis  longionbus  per  dorfum  a capite 
ad  caudam  extenla. 

Ca ud a teres,  lumborum  dimidia  longitudinc , non 
jubara 

Color  totius  corporis,  capitis  8c  pedum  ex  ma- 
culis  fufcis  8c  ferrugineis  variegatum.  Macul<e 
palmari  latitudine,  figura  irregulari,  in  vivo 
animali  ex  lucidiori  6c  obfcuriore  variantes* 

Magnitudo  Cameli  minoris.  Longitudo  tötius  a 
labio  fuperiore  ad  finem  dorfi  fpith.  24.  Long. 
capitis  fpith.  4.  Colli  fpith.  9 ad  10.  Pedum  anter. 
fpith.  1 1 ad  1$.  Ped.  Potter,  fpith.  7 ad  g.  Long. 
Cornuum  vix  fpithamalis.  Spatium  inter  cornua 
fpith.  f.  Long . pilorum  in  dorfo  poll.  3.  La- 
titudo cap.  juxta  tuberculuml.  eminentiam  fp.  if* 
prope  maxillam  fp.  1.  Colli  utrinque  prope  ca- 
put fp.  1.  in  medio  fp.  17.  ad  bafin  fp.  2 ad  3. 
Låtit,  later.  abd.  anterius  l'p.  4.  pofierius  fp.  6 ad 
7.  Crasftties  pellis  ut  Corii  Cervi  vulgaris* 

Locus  Regio  Sennar  8c  JEthiopia  in  filvis  frondo- 
fis. 

Ors.  Animal  elegantifiimum , mite,  quod  paucis- 
limi  Zoologi- 6c  vix  ullus  pister  Bellonium  vi- 
dit,  nulh.is  vero  pcrfecte  defcripfit,  nec  figu- 
ram  convenientem  dedit. 

Defcriptio  anteccdens  juxta  pellera  animalis  facla,  a- 
nimal  vero  non  dum  vidi. 


CA- 


QVADRUPEDIA,  zop 

ii.  CAPRA.  (Gazella  africana.) 

Cornua  eredta,  longiufcula,  nigricantia. 

Mdgnitudo  Gazella  communi  major,  velocior,  & 
magis  fera  e It  communi,  ut  vix  ni(i  a Falcone 
venatico  capi  queat. 

Locus  circa  jikppum. 

An  fpecies  in  Oriente  communis  vavietas,  vel  di- 
iiindht  fpecies,  quod  cornua  fvadere  videntur? 

CAPRA  Gazella  afncana.  Linn.  S.  N.  Tabaci  fu- 
mum  amat  hoe  animal,  adeo  ut  vivum  captum 
Venatoris  fumantis  filtulae  absque  metu  appro- 
ximavcrit,  timidum  alias  pra:  multis  animal , u- 
nicum  forfan,  prseter  hominem,  quod  odore  her- 
bae  venenata:  & foetentis  deledhitur. 

Venationem  Gazellae  africanx  omnium  velociffime 
indituunt  Arabes  cum  Falcone  gentili-y  vidi  egre- 
gium  hocfpedtaculum  prope  Nazareth  inGalilasa. 
Arabs  confcendens  Equum  velocitateinfigni,  Fal- 
conem  fupra  manum,  ut  Venatorun  eft,  tenebat, 
Gazellas  fupra  monticulum  animadvertens,  avem 
relaxabat,  qui  linea  redta,  fagittae  inftar,  advol  avit 
& animal  adgredicbatur,earatione  utungvesunius 
pedis  ingenam,alterius  vero  in  gulam  intruderet, 
oblique  fupra  dorfum  animalis  alas  extendendo, 
qvarum  una  verfus  auriculam  aiteram  direfta 
erat,  altera  vero  verfus  ifchiifm  oppodtum.  In- 
feftatum  animal  faltum  edidit  humana  longitu- 
dine  duplo  altiorem  & illum  taciendo  ab  ave  re- 
linqucbatur , fed  fauciatum  animal, vigore&ve- 
locitate  privatum , ab  hode  interim  infeftatur, 
qui  hoc  adgreflu  gulaeomnes  infigebat  ungves,& 
iirmiter  animal  tenebat,  quod  fupra  cqvum  infe- 
quens  Venator  vivum  capiebat,  mox  vero  cul- 
tro  gulam  pr^fcidit,  cui  Falconem  apponebat, 
qui  fanguinem  ibi  coagulatum  mercedis  inllar 

de- 


206 


ClaJ/is  I. 

devoravit,  juvenem  itidem  Falconem  adhuc  ti- 
ronera  gulae  applicabat.  Hac  nempe  ratione  in- 
(Iruitur  & gulam  animalis  currentis  apprehendere 
aflvefcit,  quod  omnino  neceflarium,  fi  enim  ia 
coxam  vcl  alium  fefe  conjiciat  locum , noa 
prseda  folum  led  6 C prxdatore  privatur  venator  $ 
ammal  enim  cxpergefadtum,  fed  non  mortali 
iauciatum  vulnere,  citato  gradu  montium  cacu- 
mina  Sc  loca  deferta  petit,  quo  abreptus  adgres- 
for  fcmper  prredre  affixus  fequi,  öc  a patrono 
alienatus  tandem  perire  cogitur. 

12.  CA  PRA  angolenfis. 

Angör*  Getter  , åro  en  befynnerlig  varietet  af  Ca- 
pra  vulgari,  bekanta  for  fina  mjuka  och  Silfver- 
hvita  har,  hvars  like  ej  finnes  på  någon  annan 
or  t*  Engelsman  och  Holländare  hafva  for  lång 
tid  tilbaka,  med  fin  Itora  v in  fl:,  gjort  Angöra 
Getter  hår  til  en  af  de  rikafte  handels'  articlar 
från  Levanten.  Man  vet  at  det  är  af  det  famma, 
fom  de  fkona  Ängelfka  Camlotter  gores.  Det 
ofverfores  ti)  ftorfta  delen  fpunnit  til  Europa, 
våfves  dår  och  fåljes  förfärdigadt  ofver  hela  verl- 
den,  åfven  åt  dem,  från  hvilka  det  år  kommit 
rådt,  Fransmånnerne  dela  nu  vinflen  med  dem, 
fom  varit  upfinnare  af  famma  handel,  men  al- 
drig kunde  fåkrare  och  mera  förnuftigt  forflag 
uptankas,  at  vånda  en  få  ådel  vara  til  fit  lands 
nytta,  ån  det,  hvilket  Herr  Commercie- Rådet 
Alstromer  värkftålt,  då  han  låtit  komma  ijelfva 
djuren  til  Sverige  i tanka  at  dår  fortplanta  dem. 
Vi  finge  i dag  4 (tycken  ofverfkickade  från  An- 
göra til  Smirna,  af  Herr  Bjorling,  fom  af  Herr 
CommerceRådet dit  blifvit  affardad  i denna  affigt. 
Det  år  det  vackrafte  Djur  man  kan  med  ogonen 

fe, 


qvadrupedia. 


2.07 


fe,  fkildt  förutan  fina  omtalte  hår,fran  vår  allmånna 
Get  med  kårtare kropp,  lågre  ben,  bredare  och 
plattare  fidor,  fam  t mindre  och  råtare  horn,  jag 
ikullc  fnart  göra  den  til  et  fårfkildt  Species,  få 
mycket  mer,  fom  den  Händigt  forplantas  innom 
fit  llåkte  5 utan  at  förblanda  lin  art. 

. OVIS  Aries. 

På  tånderna  af  Fåren  i ASgypten  har  jag  fett  fafta 
fig  en  fkorpa , fom  aldeles  har  anfeende  af  en 
Koppar-kies.  Man  blir  den  varfe,  hålft  den  tiden 
då  de  åta  grås,  fom  år  nåftan  endaft  Lucern. 
Det  famma  {kal  åfven  vara  allmänt  med  Fåren 
på  Antiliban. 


2o8 


^ ) O ( <3j£ 

Clajffis  II. 

A V E 8. 


Vultur  14  Pcrcnopterus. 
Strix  iy  O tus. 

16  orientalis. 
Pfictac.  17  cubicularius. 

18  obfcurus. 
Moned.  19  Pyrrhocorax. 
Corvus  20  segyptius. 
Picus  21  minor. 
Alcedo  22  rudis. 

23  segyptia. 
MeropS24  galilaeus. 
Ardea  25-  Ibis. 

Tringa  26  ssgyptia. 

27  autumnalis. 

28  trida&yla. 
Charad.29  autumnalis. 

30  alexandrinus. 

31  tcgyptius. 

32  kervan. 

33  fpinofus. 
Fulica  34  atra. 


Anas  3y  diamata. 

3 6 nitoiica 
Mergus37  tinus. 

Larus  38  fmirnenfis. 

39  canefcens. 
Sterna  40  rngricans. 

41  nilotea. 
Gallus  42  Melcagris. 
Tetrao  43  oricntalis. 

44  ifraelitarum. 
Columb;»4^  varias. 
Alauda  46  hifpanica. 
Sturnus47  vulgaris. 
Ember.  48  melitenlis. 

49  africana. 
Motac.  5*0  yvica. 

51  ruffa. 

52  hifpanica. 


14.  VUL- 


AVES. 


ZQ9 


i4v  VULTUR.  (Percnopterus.)  capite  mäd.,  gula 
plumulofa. 

Caput  promillens  * triaiiguläre , vertice  pläntim* 
lateribus  pone  oculos  parum  convexum,  ante 
& lub  oculis.  fu  k a tum  fulco  obldngo  lato  pro- 
fiindo 3 totum  nudiim  $ parum  rugo fur r\:  plumu- 
larum  himimårutti  limplicium  paucifiimarum 
linea  irregulari  per  vcrticem  longitndinaliter  dis- 
pofita, 

PliimUlce , ejtisdem  ngitrx,  FrcqUcfltiöres  in  gula, 
Seice  poné  baiin  röitri  ante  oc.ulos9  rigidiiifciiix^ 
lörtgitlidirfåliter  fitsb,  baud  copiofx, 

Octtli  proxinic  infra  verticein*  ad  latera  capitis^ro- 
fhp  quam. bafl  propiöres,  pro  tub  eran  tes. Ph± 
pilla  maxima,  atra.  fris  vel  pötiiis  tunicå  ad- 
natå,  quré  palpebris  tegitur,  eandida.  Orbitt 
lanceolataf  Pälpebrse  mö  b i le  5. 

Supercitia  fetis  rigidiuFculis,  bafl  clavatis , äpice 
acuminatis  obfita* 

Aiirium  a pertu  ra:  ad  bafin  capftis,  Ju&td  fat  era  * 
niid£,  iMghsö  cdte  mdrgihis  duplicard*  margi- 
ne  circurnquaqué  fetis  molliufculis  ciridte. 

RojlrUm  magöiim , robuftum , bafl  tylindfäöeum* 
apice  cornprdmm  valde  adiincdm.  Af  ak  ii  la  fu- 
prricr  ittliltö  tdflgiör,  iiiduYvåbh  Cerå  crafta 
coriaeeä,  arqualis,  flaVä  * ä bafi  ioftri  ultra  di» 
miditnn  fett  ante  nares  dxtenfa. 

Nares  ball  qtiditi  apici,  margin]  diiarrt  dörfd  maxilLe 

ftiperioris  propiöresj  larieematse  , amplblimje, 

liiatgihe  itiffcriöré  piano  $ fuperiové  ferriicato 

> * 

Lingva  oblongä  <j  äeqUatis*  profunde  cdnaliculatä 
mårginibus  iurfurfi  reflexis , apiee  obtufiiifeula. 


Qot,< 


) 


O 


ClaJJls  74 

Collum  breviflimtim  , cylindricum  „ fuperius  plu- 
mis  ere&is  te&um,  fubtus  anterius  nudum,  plu- 
muiis  adfperfum,  pone  plumofum. 

Corpus  plagioplateum  live  dorfo  Sc  abdomine  hori- 
zontaliter  depreflis,  planis.  Latera  plani ufcula. 

dl*  demilfe,  lareribus  applicatse , decrefcentes 
5c  praecife. 

Remiges  XXVIII , quorum  i brevior,  2,  J lon- 
giores,  aequalesj  4-iofenfim  decrefcentes.  Re- 
liqui  duplo  breviores,  sequales , intimis  paulo 
longioribus.  Penru*  exteriores  robuftse , mar- 
gine  interiore  infra  medium  prascifo,  decre- 
icente. 

Cauda  cuneiformis.  Rettrices  XIV,  fenfim  u- 
trinque  ab  extremis  ad  medias  adcrefcentes,  ut  me- 
dias duae  lateralibus  vix  lint  longiores. 

Pedes  longitudinis  proportionatse,  ut  in  conge- 
neribus. 

Pemora  ovata,  plumofa.  Crura  cylindrica,  nuda, 
verrucofa.  Verrucis  fuborbiculatis,  depreflis, 
contiguis. 

Digiti  4:  anteriores  pofticus  1.  Ex  anterioribus 
medius  lateralibus  longior>  laterales  asquales  : 1 
exteriore  medio  membrana  robufta  ad  bafincon- 
nexo,  interiore  libero. 

Pofticus  lateralibus  longitudine  fere  asquat  j omnes 
fubtus  lobati , lobis  convexis,  qui  in  poftico 
5c  antico  interiore  majores.  Ungues  magni,  ro- 
buftilTimi;  medius  lateralibus  minus  ineurvatus, 
convexusj  Laterales  comprefli,  ineurvati.  Pofticus 
arcuatus , reliquis  robuftior  j omncs  apice  acu- 
minati,  fubtus  plani. 


AVES. 


*3 1 

Color  mafculi  Sc  feminse  diverfus.  Mas  totus 
c'V:dklus  präster  remiges > qui  atri  6c  margine 
exteriovc  cani,  exceptis  i 6c  i , qui  toti  atri. 
Fr?  ; fufca,  cullo  fupra  6c  barnens  panmi 

nij  . ^ : -us.  Macula  candidse  in  margine  hu- 
mei  :k.sos  ut  inmare,  nifi  quod  4 exteriores 
atri  Caput  in  mare  intenfe  flavum,  in  fcc- 

min  .i.us  flavcfcens.  Rofirum  inutroque, 
qucii  -ra  tegitur,  flavum , reliqua  parte 
atrum 

PedeS)  cv  ira  6c  digiti  fufca.  Ungues  atri. 

Magnitudo  Mil  vi. 

Longitudo  a vertice  a^i  apicem  caudae  ped. 
Roftri  poll.  2.  Caud#  ped.  é unguium  poll.  i 
Lat  it.  in  medio  dorfi  fpith. 

Extra  Criirum  in  acervis  maximis  ex  reje&amentis 
urbis  cadaveribus  repletis,  ubi  6c  lamiaein  vici- 
nia,  una  cum  canibus  domefticis  feris  promifcue 
habitant,  fimulque  cum  illis  cadaveribus  ve» 
fcitur  6c  quisquiliis*  In  foro  Rohneli  infra  ca» 
ilellum,  ubi  capitis  damnati  ple&untur,  quovis 
tnane  6c  vefpere,  limul  cum  Milvis  magna  copia 
convemunt  adeapiendas  eleemofynasex  carne  re- 
centi , quas  ex  Magnatum  legationibus  illis  pras- 
bentur. 

Adfpettus  avis  horridus  eft,  quahtitm  quis  viderc 
poteft:  Facies  fcilicet  nuda  rugofa  $ Oculi  ma- 
gni, atri,  Roftrum  atrum,  rapax  > Pedes  magni 
prardae  inhiantes  2c  totum  corpus  fordibus  pol- 
lutum*  qualitates  funt  quas  horrorem  ineutere 
valent  adipicienti. 

Usum  praeftat  majorem,  ut  incolse  JE gypti  vene- 
rabunda  fatis  mente  pro videntiam  Creatöris  in  il- 
O z,  1* 


i$z  ClaJJis  IL 

lo  agnofccre  fciant:  cadavérum  omnia  videbis 
plena  ex  A finis  inpritliis  6c  Oamelis  circum  Ur- 
bem  Cairenfem  6c  millenaria  hujus  Avis,  fimid 
vides,  qui  antequam  cadaver  putredinofa  ex- 
balatione  aerem  implere  incipit,  illud  deftruunt. 
Societatem  peregrinatorum  Meccam  quotannis 
abeuntium  fequi  6t  quisquilias  ex  pecoribus  ma- 
öatis , ut  6c  cadavera  Camelorum,  fub  itinere 
morientium , devorare  nämnt  incolaz,  6c  ex  illis 
narravit  Maillet  Defcr.  AEgypt ; ipfe  vero  non 
oculatus  fum  tedis.  Non  alte  volat,  nec  homi- 
nes  metuit.  Uno  occifo  omnes  circumvolantes. 
illum  circumdant  more  Cornicis  cinereae  , lo- 
cum  autem,  quem  inhabitant,non  relinquunt,  ne 
quidem  fclopetae  tonitru  expergefadti , fed 
momento  citius  illum  recuperant.  Infe  dt  is  aut 

vermibus  vefci  vix  crfederem,  cum  in  campis 
aut  paludibus  ratiffime  confpiciantur,  nec  conge- 
neres  hane  diaetam  adftruunt.  Ibid  em  antiquo- 
rum  Aigypt.  hane  fuifle  Avem  conjieit  Maillet , 
fed  ex  omnibusopinionibus  hxc  minimo  applau- 
fu  digna.  Avem  impuram,  rapacem,  nec 
forte  adeo  communem  tempore,  quo  cada- 
vera plateas  non  replevere  AÉgypti,  tanto  ho- 
nore  profequutani  fuifle  gentem  fapientem  dif- 
dculter  eredimus.  Ibis  fi  unquam  invenienda  in 
Scolopacum  ordine  Linn.  quarrenda,  6c  me  judicc 
pro  Ardea  alba , adeo  inA^gypto  communi  6c  fa- 
miliari,  fum  ma  eft  verifi  mili  tudo. 

Arabibus  RACHJEME , G allis  in  ALg.  habitan- 
tibus  Chapon  de  Pharaon  vel  de  Mahcmetb  au- 
dit,  denominationis  rationem  dat  Maillet , quod 
Caponem  referat,  nifi  quod  magnitudine  fupe- 
ret,  qusenam  convtnientia?  non  unica  Iuec  eft 
denominatio  ridieula  rebus  impofita. 


AVES, 


*33 


jf,  STRIX,  (Oms)  capite  auriio  f enris  6. 

Cairi  vidi  vivum  , A^gypto  no n infrcquens, 

Qculi  magni,  virides,  clegantiflime  citrei,  PupiU 
la  parum  atra*  inter  miraeula  naturiu  reponendi. 

Capnt  magnum,  rotundum.  Pennis  eredtis,  juxta 
aurium  aperturam  auriculas  mentientibus. 

Co/or  lucido  * fermgineus,  Stc, 

l(S.  STRIX  (orientalis)  facie  pilofa 5 futura  crifpato - 
plumofa  in  dorfo  roftri , 

Linn.  Fn.  Sv.  45)? 

Rostrum  aduneum,  comprefium  , convcxum, 
Maxilla  inferiore  multo  iongiore.  Lingm  plana, 
oblonga,  medio  longitudinalitcr  fulcata,  apice 
emarginata,  latitudme  palati. 

Nares  in  medio  roftri  , ad  latera  oblique  a raargi- 
ne  fuperiore  ad  inferiorem  direäse,  flexuofae,  li- 
teram  S repnefentantes , amplae.  Oculi  in  an  te- 
riore  capitis  parte,  toti  atri,  pupilla  vix  diftindta, 
ni  (i  aliquali  radiorum  reflexions, 

'Area  oeulorum  utrinque  feu  Facies  tota  plumofa  Vel 
fl  mavis  pilofa , plumulis  pinnatis:  pinnulis  fim- 
plicibus,  difti-nciris,  capillaribus.  Annulus  ex 
plumis  crifpatis  bafin  capitis  pone  aream  cingit, 
procejfam  per  medium  roftri  emittens,  qu i aream 
oeulorum  in  duas  diftinguit. 

Caput  rotundum , craffitie  corporis,  verticecon- 
vexum. 

Collum  capiti  & corpori  continuum, 

Corpus  utrinque  convexum 

O 3 


An/" 


34  ClaJJis  II. 

Alä  fiicceffive  prsecife.  Remiges  XXIV : f lon- 
giores,  arquales  j 4 fucceffive  decrefcenres ; re- 
liqui  omnes  aequales , partem  interiören  alx  a- 
pice  lineaiem  conilituentes,  egregio  ordine  im- 
bricatx. 

Cauda  apice  linearis:  ReRriceslZXl)  cequales. 

Pedes  : lumbi  ovati  plumofi.  Crura  teretia,  pilofa, 
verfus  genu  parum  crafliora.  Digiti  4:  3 anterius 
pofticus  1.  Ex  anterioribus  interiör  6c  medius 
sequalcs,  longioresj  exteriör  hifce  brevior,  re- 
trorfum  verfatilis*  poiterior  exteriore  breviorj 
omnes  fubtus  lobati : ungiies  arcuati,  compreffi, 
acuminati,  fubtus  integri,  plan iufculi,  fu pra  con- 
vexi , aequales,  excepto  extimo,  qut  parum 
brevior, 

Color:  Roflrum  albicat.  Area  oculorum  fubcan- 
dida  cum  macula  ferruginea  ante  oculos  6c  fu- 
percilia  ferruginea.  Annulus  capitis  ferrugincus 
cum  apice  plumarum  in  gula  nigrefcente  6cpun-* 
£tis  nigris  minimis  fuperioribus  adfperfis, 

Caput , Dovfum  6c  Humeri compofitaex maculis fcrru- 
gineis  6c  canis,  quas  polteriores  lineis  minutis- 
fimis  nigrefcentibus  tinguntur.  Linea  oblongx, 
latiufculae,  medio  nigrse  5 utraque  extremitate 
albicantes  , fupra  maculis  canis  afpergunturj  fi- 
ra veroiunt  iftae  lineas  in  extremitate  plumarum, 
una  in  utraque  longitudinaliter  coflam  terminan- 
tes.  Margtnes  humerorum  ferruginei,punftis  ni- 
gricantibus adfperfi. 

Ala  6c  Cauda  ex  maculis  ferrugineis  & nigricantibus 
alternatim  compofitaej  remigibus  apice  canis, 
margine  interno  candidis : Abdomen , Cauda , hu- 
meri fubtus  6c  femora  fubtus  albicant , pun&is 
majufculis  nigricantibus  adfperfa. 

Pe- 


AVES. 


zif 

Pedes  albicantcs*  Ungues  atri* 

Magnitudo  Uluhc. 

Locus  AEgypti,  Syrise  &c.  rudera  6c  aedificia  de- 
fcrta,  etiam  habitata  nonnunquam. 

Nomen  Arab-  AEgyptiis  Majfafa.  Syris  Bane . 

Vorax  eft  quam  maxime  in  Syria,  dum  vefpere 
feneftras  invenit  apertas,  aedes  inträt  & infan- 
tes  cultode  deftitutos  necat,  hinc  a muliercu- 
1 is  valde  pertimefeitur. 


17.  PSITTACUS  (cubicularius)  cauda  cuneiformi^ 
dtgito  interiore  poftice  truncato ♦ 

Caput,  corpus  & rofirunt , nares  Scc#  ut  in  reliquis 
fpeciebus, 

Crura  plumofa.  Digiti  4:  duo  antici,  duoque  po- 
flici,ut  in  reliquis.  Horum  tres  funt  unguiculati, 
polticus  nempe  exteriör  8c  2 anterioresj  pofti- 
cus  vero  interiör  eit  truncatus  & mutilus. 

Oculi  ad  latera  capitis  aequali  diftantia  a vertice 
& gula.  Pupilla  magna,  atra.  Iris  duobus  an- 
nulis  anguftis  compofita,  quorum  interiör  colo- 
ris  aquei,  exteriör  albidus.  Supercilia  tubereu- 
lofa,fubtus  flava,  fupraalbida. 

Al je  corpore  longiores , apice  aeuminatse,-  fupra 
caudam  extenfae , decrelcentes.  Remiges  fere 
22,  quorum  exteriores  tres  longiores,  reliqui  or- 
dine  deerefeentes, 

Cauda  cuneiformis,  valde  attenuata,  longitudi- 
ne  corporis*  ReftritesX il,  quarum  duse  medias 
longiores. 

O 4 Co- 


236  Claffis  IL 

Color  JR  0 Hr  i : Maxilla  fuferisr  fere  tota  fanguinea, 
cxcepto  margin?  9 apice  infcriore  parte  dQcfi> 
qux  nigrefeunt,  Max  illa  inferior  tota  Ht  ra.  Li~ 
ve  a nlgre  feens  3 re  dt  a , an  gult  a,  ab  oeulis  ad 
nares  extenfa.  Gula  atra*  ännulus  ater  utrinque 
•a  gula  ad  dimidium  colli  extenditur,  qui , ubi 
color  ater  de.finit , fulvus  evadit  £c  collum  lq- 
fjerius  cmgit  , ioferius  latior  , fuperius  $ngu* 
ffcjor. 

Caput,  Cerpus  & Abdomen  Jucide  viridia.  Huyieri 
paulo  faturatius  virides, 

Remiges  obfcure  virides,  margine  inferiore  extinio 
lucido* 

JRcElrices  jsxteriores  luciae  virides,  cum  cafta  atra 
angulbi  media,  qux  longjflimaex  Ymdicoea:rvii^ 
feens , cum  cofta  itidem  atra. 

JLigirj  al  b idi.  Ungues  fufcf 

M agnitudq  Turturis. 

Longitsedo  corp.  fpith.  1.  Colli  poli.  1,  Capitis  fupra 
verticem  poll.  dimidii.  Maxill.  fuper.  polf  £* 
Catid#  fpith.  1.  polf  2. 

Tocus  Mtbiopia , unde  Cairum  lucri  caufa  ab  JE* 
tbiopibus  transfeitur. 

facks  tota  externa  pulchérripia.  Sonum  edit  elan-» 
gentem,  faftidiouim,  ad  artieulatum  quodam** 
mod  o formandum  c tiam  facil  e adfuefcit.  Fejcitur 
prxcipuc  feminibus  Carthami  officin^ 

18.  PSITTACUS  (obfcurus)  niger , vertiss  cincreo * 
vigrefeente  vari# , cauda  cinerea ♦ 

Caput  oblongum  , lateribus  compreffbmj  dorfo 
deprcifum?  refpeftu  corpcris  fatis  magnum. 

Ro- 


AVES. 


*37 

Rofinwn  t o tum  la  tum , exa  ljum  , obtufiflimum,  ad- 
nncuai , capite  triplo  brevius.  Maxilla  (upcrior 
fitbconvexa,  inferius  latiufcula,  dorfum  verfus 
magis  contradhi,  mobilis.  Ad  balin  nrmxillx 
juperioris  infra  nares  iiilcus  confpicitur,  cjuafi 
imbi  icata  eflct  maxilla  , ex  qua  fulcus  longitu- 
dinalis  ad  apicem  pergit.  Jpex  maxillx  fuperi- 
o ris  aduncus  extra  maxiHam  itiferioreni  V quo  ad 
qnartam  fui  partem  extcnfusa  extremitate  ob- 
tuliufculus»  Lobuks  utrinqup  ad  balin  apicis, 
maxillx  inferiori  dum  clauditur  os  3 fupra  impo- 
fitum,  Maxilla  infenor  fupenore  eraflior,  magis 
convexa,  brevior,  quantitate  apicis  fuperions, 
bafi  fubtus  gula  djftans,  pofterius  xqualis  j a- 
pice  obtufa  6c  fere  emarginata;  linus  lemicircu- 
laris  ad  balin  apicis.  Nares  proxime  lupra  ro-? 
itrum , perfette  , circulares  , magnittidine  pen» 
nx  gallinacex. 

Ocuh  vertici  quam  gulx,  naribus  etiam  quam  ba» 
ii  capitis  propiores.  Iris  flava,  Pupilia  nigra. 
Jrea  oculorum  usque  a fme  ma^illx  fuperioris 
ad  initium  verticis  latitndine,  6c  a naribus  , fere 
usque  ad  balin  verticis  longitudinq  nuda3  rugo- 
fa,  pilis  vix  Qonfpicuis  obfita, 

rfurium  apertura  oblonga  , transverfalis  , afa  oculis 
aequali  fpatio,  ut  oculi  a narihus,  dillans,  ba- 
li  capitis  quam  vertici  inulto  propior,  plumis  te* 
nuibus  £c  mernbrana  retractili  teqta. 

Re  MiCfES  circitcr  20:  i5  2 reliquis  longiores;  3, 
4,  f,  paulo  breviores,  xqualqsj  6.  7.  8 ordinc 
decrefcentes  j reliqui  xquales  brevior.es, 

Cauda  cuneiformis*  Reclrices  circiter  io5  latera* 
les  breviores  intermediis  longioribus. 


2 :$  2 Chjfis  IL 

Pedes,  crura  plumofa,  usque  ad  flexuram  tarfi. 

Digiti  4:antici  z & poftici  2>  ex  anterioribus  in- 
ternus  exteriori  tnbus  articulis  brevior  eft  pofte- 
rioribus,  interiör  exteriori  dimidio  brevior;  o- 
irmes  digiti  fquamoG,  fquamis  imbricatis,  articu- 
lis duobus  inhmis  impoGtis;  reliqua  pars  pedis 
tuberculata,  tuberculis  levibus , circulanbus^ 
parum  elcvatis, 

Ltngua  craffa,  apice  obtufiffima  & fere  femicircu- 
lari,  lateribus  marginata,  marginibus  furlum  in- 
flcxis,  unde  canaliculata  evadit. 

Ungues  adunci , obtufiufculi. 

Color:  Roftrum  nigrum.  Area  oculorum  alba. 
Vertex  ex  cinereo  8c  nigrefcente  variegatus.  Col* 
him  & AU  fupra  nigra. 

Abdovnen  8c  crura  cinerea , cum  lineis  transverfali- 
bus  canis.  Tukcrcula  pedum  nigra*  Ungues  ni- 
gri.  Cauda  tota  cinerea. 

Magnitudo  Graculi. 


to.  MONEDULA  Pyrrhocorax. 

Rostrum  nrctiatum,  dorfo  cultrato- obtufum , 
lateribus  convexum.  Maxilla  fuperior  fupra  in- 
fenorem  margine  parum  extenfa  : ambae  apice 
a^quales.  Nares  ad  bafin  roftri,  oblonga?,  ovatx, 
ampla:,  breviufculsc , te&sc.  LM  duo,  unus 
utrinque,  ad  latera  bafeos  maxillae  fuperioris, 
plumoG,  convexi,  denG , apice  lemicirculares, 
nares  tegentes,  in  dorfo  maxillae  fpatium  emar- 
ginatum  inter  fe  relinquentes.  Set<e  fubrigidse 
marginem  inferiorem  loborum  conftituunt,  qux 
ad  gingivas  usque  extenduntur.  Lobi  in  maxil- 


AVES, 


239 


la  infcriore,  unus  utrinque,  antecederitibus  du- 
plo  minores,  obiongi,  parum  convexi , apice 
fublineares  , ilnum  maxillx  inferioris  tegentes , 
qui  ad  balin  eft.  Lingua  brevis,  tequalis,  apice 
fiibtriangularis.  Oculi  ad  latera  caoitis,  proxime 
infra  verticem , bafi  roitri  quam  capitis,  multo 
propiores.  Orbtta  oblonga,  lanceolata,  ciliata. 
Pupilla  exatro  ccerulefcens*  Iris  duobus  annulis 
conltrudfca,  quorum  interiör  grifeus,  exteriör 
ex  albido  rubefeens. 

Caput  vertice  convexum,  lateribus  parum  com- 
preflum : Fr  ont e perpendieulari,  convexa. 

Ccllum  breve,  craffum,  corpori  continuatum. 

Corpus  ovatum,  verfus  caudam  fenfim  in  conum 
anguflatum.  Dorjo  Se  lateribus  valde  conve- 
xum. 

A LiE  prrecifce.  Remiges  14,  quorum  f exteriores 
arqualcs,  longioresj  reliqui  dimidio  breviores, 
arquales. 

Cauda  apice  linearis.  Reftrices  4,  sequales. 

Pedes:  Crura  breviufcula  vel  corpori  proportio- 
nata,  ut  in  congeneribus.  Femor  a plumofa.  Di- 
giti  4:  tres  anteriores,  poflieus  unus.  Ex  ante- 
rioribus  niedius  reliquis  longior  j poftieus  ante- 
rioribus  acqualis,  led  robullior.  Ungues  omnes 
arcuati,  maximi,  compreffi,  aeuminati,  fubtus 
finuati  \ medius  lateribus  longior,  verfus  interio- 
ra  parum  intortus;  poftieus  omnium  robuftiffi- 
mus,  apice  obtufiufculus. 

Color  Rofirum  £c  Pedes  fulvij  reliquae  omnes  par- 
tes intenfe  atrae, 

Magnitudo  Corvi  Monedube.  IJnn.S.N. 

Lon - 


Z^o 


Chfis  II. 

Longitudo  totius  ped.  r.  polU  i.  Capitis  a bafi  roftri 
ad  bafin  cap.poll.  i.  Colli poll.  3 . A collo  ad  ini- 
tium  caudx  ^oW.G.Cjud^^oW.^.RoUri  poll.  i ^.CV«- 
rum  poll,  3.  Digiti  longift,  poll,  j . Ungues  longiffi- 
mi  diameter  poll.  a, 

J^ccus  ALgypti  inferioris  campi  6c  tecta  mcnfe 
Septembn  8c  O&obri  circa  fincm  inundationis, 

Ctbus  eft  infeftum  i&gypto  particulare5  quod  Blat" 
tx  affine  *, 


lo.  CORVUS  (a^gyptius)  viridt-maculatus^dorfo  mdié 
cceruleo. 

Rqstuum  fubulato  - eultratum,  re£tum , acirnu- 
natum  9 refpeclu  corporis  longiflimum  , robu- 
ftum,  lateribus  convexis.  McixilU fubacquaiesj 
fupcriore  paulo  majore. 

Jtfares  ad  bafin  roftri,  immediate  infra  caput,  angu- 
ftifTims,  lineares,  parum  oblique  fitx5  medio 
inter  marginem  6c  dorfum  roftri  3 area  excavata 
fubtriangulari  fuperius  cinctas. 

Gaput  fubprominens , vertice  deprefium,  lateri- 
bus parum  comprellum.  Qculi  ad  latera  capi- 
tis in  mddio,  camftefcentes. 

Isingua  triangularis,  acutiufcula,  breviffima,  mem- 
branacea  ad  bafin  maxill^e  inferioris.  Seta  mi- 
nutiflimae,  ad  bafin  maxillae  fuperions  juxta  la- 
te  ra  , anteoculos,  molliufcuhe , ereftte. 

Collum  teres,  corpori  proportionatum.  Corpus  ova- 
tum. 

A decrefQentes.  Remiges  XXII:  r,  paulo  bre- 
vjorj  2.  3*  4.  longieres,  tequales*  5-9  ienfim  de- 

cre- 


aves. 


£ » 

241 

crefcetttesb  reliqui  breviores  sequales,  duo  inte* 
riores  breviffinji» 

Caxjda  apicc  fublinearis.  Reftrices  X1I5  fere  se* 
quales* 

Pedes  breviufculi  , tenues*  Femora  plumofa* 
Crura  teretiufcula  * tenera.  Digiti  4:  anteriores 
33  poll.  1.  Anteriores  fiffi:  interiore  medio  dimidio 
breviore  3 extimo  medio  fere  se  q urd  i > iilique  di* 
midia  fui  parte  coalito.  Ungues  arcuati,  acumi* 
nati,  cottipfeifi,  medio  longiorc. 

Cor  .or:  Saturate  viridia  cum  maculis  parvis  ex  cce- 
ruleo  viridefeentibus  fullt  vertex,  collum  iltpVa  oC 
humeri . Saturate  viridia  absque  maculis  funt  la- 
tera colli  6c  dorli.  Linea  longitudinalis  lata  per 
medium  laterum  colli  pereurrit,  cujus  dimidia 
pars  anterior  ferruginea5  altera  dimidia  candSda, 

Lucido-coeruleum  eft  dorli  medium  longitudinaliter 
a collo  usque  ad  caudam.  Gula  aibicans.  Ab~ 
domen  ferrugineum.  Remiges  margine  éxterno 
faturate  virides,  interno  nigrefeentes 5 ut  etiam 
primi  apice  - nigrefeunt.  Reclrices  faturate  coe- 
rulefcentes. 

Rojlrum  6c  Set£  atrse5  maeula  ferruginea  utrinque^ 
pone  balin  roltri.  Pedes  fanguinei,  ungues  ni- 
grefeentes* 

Magnitudo  Alatidaä4 

Longitudo  tota  poll.  4.  Roftri  poll,  if  lat.  Hn.  3, 
Ped,  poll.  ij.  Caudee  poll.  i.  Colli  poll.  1. 

LocuS:  jEgyptus  in  arboribus.  Fivit  ipfe6tis3  Sco- 
lopendrse  6c  Scorpionis  rudimenta  in  ventrieulo 

inveni. 


i K PI  - 


ClaJJls  II. 

21.  PlCUS  (minor)  Linn.  Tn.Svec*  85. 

Rostrum  hexaedrum , rectum  , apice  aequale* 
iubcomprdTum.  Angulus  maxillse  fuperioris  fu« 
prcmus  acuminatus,  nd  apicem  roftri  excurrensj 
laterales  iulcati  c naribus  oriundi,  in  medio  fere 
maxillx  deiinentes.  Angulus  maxillie  inferioris 
ur  6c  latera  iubconvexa.  Lingua  longa,  apice 
acuminara,  rigida,  fimplex.  Nares  ad  bafin  ro- 
itri  fafciculo  pilorum  rigido  omnino  teCti. 

Remiges  XIX.  1 brevior;  2.  3.  ^qualcs*  rcliqui 
ordine  decrefcentes. 

Cauda  cune  iform  is,  Rsftrices  IX:  latera  libus  u- 
trinque  brevioribus,  apice  obtufiufculaf  bihdoi 
reliquis  longioribus,  apice  acuminatis  bifidis. 

Pedes  tetradaccyli.  Digiti  anteriores  2,  pofle- 
riores  rotidem.  Ex  anticis  interiör  exteriore  pa- 
rtrni  brevior.  Ex  poificis  interiör  cxteriori  di- 
midio  brevior.  Ungues  arcuati,  acuminati , com- 
preili,  terminales,  longitudine  digitorum  di- 
midia. 

Color:  C aptit  proxime  fiipra  roftrum  pallido-ferru- 
gineum.  ! Tempora  6c  Gula  pallido-alba.  Linea 
nigra  a roitro  ad  capitis  finem  infra  oculos* 

Vert  ex  in  mafculo  coccineus,  in  fcemina  niger. 

Collum  ex  nigro  6c  albo  variegatum. 

Peflus  £•?  Ab domen  in  mafculo  pallido-ferrugineum 
lineis  longitudinalibus  nigris>  infeemina  pallido- 
album.  Uropygium  roiaceum  in  utroque  fexu. 
Dorfum  & bumert  nigra. 

Tcctrices  alarum  extimre  maeulata:,  intermedix  ni- 
grae  5 intcriorcs  «ar.didsc3  quse  ultimae  convotu- 

tis 


AVES. 


HJ 

tis  alis  , maculam  candidam  magnam  utrinque 
in  dorfo  efficiunt. 

AU  nigr«x , adfperfae  maculis  candidis,  magnitu- 
dinc  pifi  fubrotundis  in  iftterioribus,  oblongis 
in  extimis,  tribus  lineis  dilpofitis. 

Reclrix  quaevis  maculas  <5,  tres  in  quovis  margine, 
continet,  quarum  quae  in  margine  interno  ob- 
longar,  apice  femicirculari , bad  lineari  lub  alis 
confpicua;*  quas  in  margine  cxterno  funt,  qu# 
in  alis  fuperius  vid  entur. 

Cauda  nigra  Redlricibus  extimis  apice  maculatis, 

Roftrum  6c  Pedes  nigrefcentes. 

Magnitudo  Turdi  pilaris.  Fn.  fv.  i 88. 

Longitudo  roftri  poll.  i.  Ped . poll.  z. 

Foemina  mare  paulo  major. 

Locus  Smirnam  ex  NatolU  ruricolis  allata.  Vix 
migratoria  eft. 

zi.  ALCEDO  (rudis). 

Rostrum  cultrato*  fubulatum,  reélum , dorfo  Sc 
lateribus  bad  p rotradium, anterius  lateribus  com* 
preflum,  dorlo  acuminato-convexum*  pofleriiis 
lateribus  convexum,  dorfo  depreflum,  fuldo, 
utrinque  proxime  infra  dorfum  exaratum  pro- 
fundo  apiccm  non  attingente,  apice  obtufiu- 
fculum,  refpedlu  corporis  longum,  robufnffi- 
mum.  Maxilla  inferior  fupenore  longior.  Lin- 
gua  breviffima,  latiufcub,  depreffa,  apice  cunei- 
formis,  marginibus  prope  bafin  crenata.  Ocu . 
Ii  roftro  quam  bafi  capitis,  vertici  quam  gulas 
propiorcs.  Iris  atra.  Pupill  a obfcure  gr  i fea  v el 
ex  nigro  multum  participans.  Qrbita  oblonga. 


a*4 


Clajfis  JL 

AlettthrdHd  ftiftiiant  plumofit*  candida.  NareS 
juxta  bafm  röftriv  infradorfum,  obliqiii  Uti , 
lineares,  anguftiflimi ^ parum  fle&uofi.  Caput 
cblongum.  fr wtex  depreiFus,  latéra  parum  com- 
pfefia.  Corolla  plumofa,  tennis  * decumbens 
caput  terminåt. 

Corpus  o Vatum  * latera  ccnvexa  «,  dörfum  parum 
de  pre  flum. 

Collum  breviufculum , fub  con  tinuajtuni. . 

Al je  fublineares:  Remiges  XXIV:  i.  patiio  bre* 
vior>  2.  3.  4.  longiores*  atqualesj  Omnes  rd;« 
qili  parum  breviores  * rcquales. 

Ca ud a lindaris.  Rcclriccs  6,  ztqtiales. 

Pedes  breviflinli,  Pemora  plumofä.  Griirä  bre* 
vi  Alma,  - /'i*  - 

n l » 

Digiti  4:  anteriores  3,  pöflictis  i;  Antenbres  fifli 
(ut  in  Mure)§  Medius  reliquis  löpgior.  Exteriör 
médio  paulo  breviolt.,  illique  dim  i dia  parte  coa- 
litus.  Interiör  liledio  rliuito  hrevior  &t  bnfi  tan- 
tum  coalitus*  Omms  anteriores.  complxfii,  po- 
fticus  .vero  cylindricus.  nreuau*  . com- 

preffi,-  ■ cannlieulati*  medius  (ubacuminauis:,  re* 
liqultruncatij  -lobati  lobulö  medio  ampiiöre,  la* 
teraiibus  mtiito  brcvioribus,  tenuiores; 

CoLöit : Piumé  in  gilla  &..pe'ftore5ad  vlltirh  & tadlum 
fuperficie  fiint  lbricea  aliquäntum  fpleftddiite. 

Roflvum  atrtim , ut  & pedes.  Gula  6c  Petius  feri* 
ceo  candida,  macula  .magna*  una  Utrinque,  atra* 
circa  medium  pcétoris.  Caput  a t rum  3 ctim  pau- 
Åillo  albido,  linea  candida  ad  bafin  röftii  inci- 
pieils  & fupra  oculos  ad  bafin  capitis  percurrens, 
quae  juxta  oculos  anguftatufr  CorolU  cx  atro  6c 
.candido .vrixzt&.Abdmen  5c  Hurhsn  fubtus  candidi, 

JU 


AVES. 


'H; 

jll£ , Dvrfum , Collum , Cauda  ex  candido  ftc 
variegata. 

Magnitudo  Turdi. 

Longitudo  tota  fpith.  2.  poll.  2 , Pedum 

femoribus  poll.  2.  C0//*  poll.  1-*.  Cand#  po;  i. 
Craflities  roftri  ad  bafin  poll.  ad  apic  1.  2. 

X.ocus  ^Egyptus  circa  ripas  Nili,  quas  Lari  inCr 
fuper  aquam  voiitans  captat,  dum  roftrum  b<« 
gum  & xobuftum  infra  fuperficiem  aquas  ia* 
trudit. 


jfcj.  ALCEDO  segyptia. 

Caput  porreftum  vel  linea  reöa  a corpore  eon» 
tinuatum,  parvum , oblongum,  lateribus  ccm* 
preffum,  vertice  multum  depreflum,  fupra  ba- 
fin  roftri  planum. 

Ro/lrum  porre&um,  re&uffi,  cultratum  dorfo,  la- 
teribus convexum,  verfus  apicem  magis  eom* 
preftum,  apice  fubacuminatum,  bad  ad  latera 
usque  ad  oculos  produäa,  refpe&u  Corporis 
magnum,  robuftum.  Maxilla  fuperi&r  mferiori 
ad  latera  parum  fuperextenfa , apiee  paulo  lon- 
gior.  Nares  prope  bafin  roftri,  medio  inter 
»arginem  & dorfum  maxillae,  obiongö  - lanceo* 
latse,  fub  nvargine  fuperiore  oblique  furfum  ten* 
dentes,  margine  fuperiori  membranaCeo.  Sal * 
cas  levis,  brevis,  reäus  ex  naribus  per  medium 
maxillas  fuperioris  percurrit.  Lingtia  bafi  eanu* 
liculata,  apice  aeuminato-triquetra,  palati  di* 
midia  longitudine.  Qculi  ad  latera  capitis,  pro- 
xime  fupra  bafin  roftri,  vertici  quam  gulas  pro- 
piores.  Pupilla  ampla  < örbicuiaris,  obfcure 
casrulea  (faphitina/  /ris  fulva,  coloris  aurei 
P egre« 


1^6  CJaJJis  II. 

egregii,  temiiufcula.  Orbita  ovato-lanceolata, 

verfus  caput  rotundata,  verfus  rcilrum  in  fpa- 
tium  parvum  lanceolatum  elongata.  Collum  bre- 
viflimum,  corpori  continuatum,  vel  potius  vix 
a corpore  dirtinguendum.  Pecius  protuberans, 
compreflo-angulatum,  angulo  a gula  usque  ad 
abdomen  continuato,  cultrato-convexo. 

D orfum  depreflum,  planum , inclinarum  verfus 
caudam,  anguftiufcuculum  Latera  comprefla,pla- 
niufcula,  perpendiculariter  ab  humeris  pergen- 
tia.  Humeri  obtufo  -angulati,  angufti. 

Al^e  deerefeentes.  Remiges  XXIV  * quorum  4 
exteriores  longiores,  fubaequalesj  reliqui  fen- 
fim  deerefeentes. 

Cauda  brevis, alis  tefta,  illisque  non  longior,  apice 
squalis,  linearis,  angufta.  Rettrtces  10,  squales. 

Pedjes  refpectu  corporis  longi.  Crura  antice  con- 
vexa , poftice  coraprefla.  Femora  parvo  fpatio 
fupra  genua  nuda.  Digiti  4:  anteriores  tres  5 po- 
flicus  unus.  Medius  lateralibus  paulo  longior.  Ex* 
timus  mediö  ad  bafin  ope  membrans  connexus  * 
interiör  liber.  Pofiicus  anterioribus  paulo  brevior, 
ad  latus  interius  Lobus  pedis,  pone  anteriorem  in- 
timum  poGtus.  Ungues  terminales,  comprefli  , 
fubtus  finuati,  parum  ineurvati.  Poflicus  reli- 
quis  longior,  robuftior,  arcuatus. 

Color:  Roftrum  nigrefeens.  Brunnus  cum  macu- 
lis  oblongis  terrugineis  eft  in  pe&ore,  humeris, 
dorfo  & capite*  Gula  ex  albido  fenuginea. 

Lalera  corporis  brunna  cum  maeulis  lucido  ferru- 
gineis,  in  apice  plumarum  latiufculis* 

Remigum  maculx  albae,  in  apice  plerumque  a parte 
interiore  colls. 

Re* 


AVES» 


147 


' Peftrices  fubcinerea:. 

Abdomen  & femora  albida  cuffl  ttiaculis  longitudi- 
nalibu-s,  latiufculis*  cincrcis  proxime  fupra  cii* 
dam  totam  candidam.  Pedes  pallide  viridefcunt* 
Ungues  nigrefcentes. 

MAGNtTUDö  Cornicis  cinei*e£. 

Longitudo  roftri  polL  Z* 

Latitudo  ad  bafirt  poll.  plus  qttarti  f . 

Jltitudo a plano  ad  marginem  humeri  ped;  f,  polL 
Pedum  cum  faemor.  ped.  |. 

Longitudo  digici  medrii  poll.  2.  Unguis  poftic.  liri,  3 

LoCus  jEgyptus  inferior  cirea  Cairum  in  Cycomoris 
& Da&ylis  rtidificans,  Sc  in  eampis  cibum  qux* 
fens  ex  Ranis , infe&is  i etiam  pifciculis  in  cama 
pis  inundatis.  Sonus  Cornicis  Vulgaris* 

14.  MEROPS  galiUus  * an  Merops  Apiafter  ? 

Rostrum  parum  arcuatutiij  cultratum,  laterlbus 
parum  convexum  , atrum.  Maxilla  fuperior  pa- 
fum  loftgiöfé 

Lingua latiäiatä*  Na res  ad  bafin  foftri  $ öblongi* 

lirit  coccineä*  Pupilla  cajrulefcens. 

Caput  proxime  fupra  roftrUrfi  älbidum  * demde 
lucidö  virefcens  $ ad  läterå  ante  oculos  cceruleö 
virefcens*  Latera  capitis  löngitudinaliter  iiigrä* 
Gula  citrea,  terminata  fegmento  tiigro. 

Colöä.  Abdomen  cöeruleo-viridefcens  Intenfe  fe- 
tUginea  funt  vertex,  cöllum  fupra,  & dorfum 
anterius.  Huweri  lucido  feitUginei*  apice  öb« 
fcure  viridefcentes.  Dorfum  maxima  parte  fla- 
vefcens-  ad  latera  albidum* 

P * Re- 


£4?  Claflts  II. 

Remiges  7 priores  faturate-virides;  medii  fer- 
rugineij  interiores  viridesj  omnes  apice  nigri. 

Cauda  acuminata,  longit.  corporis.  Rettrices  fa- 
turate  virides,  mcdiis  apicc  attenuatis,  cceruleo- 
viridefcentibus  j omnes  fubtus  canas. 

Crura  breviflima,  nigra.  Digiti  IV.  cum  pofti- 
co:  Anteriore  intcr  brevifiimo,  exteriore  medio 
connato.  Ungues  arcuati,  atri. 

Magnitudo  Turdi. 

Locus  GaliUa  in  campis* 


Arab,  Varuar* 


Caput  compreflum.  vertex  fubconvexus.  Ro - 
jirutn  dimidio|capite  longius  , reéhim*  comjpres- 
fum,  apice  acutiufculum , bafi  ad  latera  usqiie  ad 
oculos  produfta.  Maxill* r aequales.  Nares  pro- 
pe  bafin  roftri,  lanceolati,  ampliufculi,  fulco 
ad  apicem  inferiorem  ex  margine  fuperiore  na- 
rium  prodeunte.  OcuVt  proxime  fupra  bafin  ro- 
ftri,  ad  latera  capitis.  Pupilla  atra.  Iris  albida, 
cin&a  annulo  atro.  Lingua  bafi  canaliculata, 
apice  cylindrica,  tenuiffima,  maxilla  Jbrevior. 

Collum  longum,  ere£tum , fubcompreflum , te- 
nuiffimum* 

Corpus:  dorfum  & latera  convexa.  Abdomen  pa* 
rum  depreflum  poftice,  antice  fubcultratum. 

Pedes  longiflimi.  Crura  fupra  genua  fpatio  pol- 
licis  nuda.  Digiti  4:  anteriores  tres  j pofiicus  unus. 
Ex  anterioribus  medius  reliquis  longior*  Omnes 

bafi 


AVES. 


24* 

bafi  membrana  firma  unus  alteri  connexi.-  Po- 
fticus  anterioribus  brevior.  Ungues  femilunares  > 
terminales,  comprefli,  longi,  robutti,  poftico 
reliquis  longiore. 

Cauda  brevis,  apice  linearis.  ReRrkes  g, 
quales. 

Al^  decrefcentes,  Remiges  19 , fucceffive  brc- 
viores. 

Color  totius  avis  candidus. 

Rofirum  flavefcens,  apice  parum  nigrefcens,  Pi- 
des  atri* 

Magnitudo  Gallinae  1.  Cornicis. 

Longitudo  avis  ere&i  ped.  1.  Colli  fpith.  1.  Corporis 
fpith.  1*  Cap.  fupra  vert.  poll.  1.  . Rofjiri  a bafi 
lat,  ad  ap.  poll.  2,  a margine  vert.  apic*  poll.  ij. 
Cauda  poll.  2J.  Pedum  ab  abd.  ad  extrem,  un- 
gtiiuni  unc,  2.  Digitorum  poll.  2;longiflimi  un- 
'guium  poll.  -J.  •• 

Latitudå  corp.  fupra  dorf.  palmaris}  capitis  fupra 
vert.  poll,  t.  Aiarunxjuxta  humeros  unc,  1.  ex- 
trem. unc.  2.  Caudfr  poli,  fpatium  inter  digitos 
ex  panfos  poll . 1 \ . , . . V, " 

Löcus  uEgyptus  inf  er  i öv  , in  locis  fub  :iftundatione 
ab  aqua  liberis  Sc  poft  inuridationem  ubique,  ubi 
aqiti  recelTerunt  maxima  copia  confpicitur. 

Vefcitur  Infeäris  &Ranis  parvis, quibus  terra  xgy- 
pti  abundat  fub  6c  poft  inundationétn  6c  hoc 
ipfo  egregium  pra: flat  officium  in  Oeconomia 
Natura:,  I11  hortis  tempore  praefertim  matuti- 
no  6c  vefpere  magna  copia  interdum  convolant, 
ut  aliquando  integras  Palmas  illis  tedus  obferva- 
verim.  Situm  habet  eredum  dum  quiefcit, 
catidam  fcilicct  demittit  ut  pedes  poftice  te- 
P 3 g»t-. 


Z5*  Chffis  II. 

gat , peftus  vero  §c  collum  erigit  & in  altum 
extollit. 

Q*/.  Ibis  veterum  j*Egyptiorum  , quod  haec  fuc- 
ritavis,  potius  crederem , quam  ulla  alia,  quia: 

valde  eft  Aigypto  communis  & fere  propria. 

b) ,  ferpentes  8c  edit. 

c) .  Vafa  quae  in  fepulcris  inveniuntur  cum  avibu$ 
conditis  hujus  Tunt  maguitudinis* 

8 6,  TRINGA  (aegyptiaca)  longiroftris , /#/£$  a/&«* 
var  tega  ta. 

Rostrum  cylindricum,  convcxum,  arouatum, 
obtufiufculum  5 longum.  Maseilla  fuperior  infe* 
riore  long'or,  bafi  parum  deprefla,  lateribuf 
(ulcata,  lulco  a naribus  infra  medium  extenfo. 
Sutcus  a bafi  ad  nares  extenfus,  unus  utrinque 
infra  dorfum.  Maxillar . margtnes  aequales,  fu* 
periore  intra  inferiorem  excepta.  Hares  prope 
bafinraftri,  oblongae,  longiufculs, 

Collum  mediocre,  cylindricum, 

Oorsum  depreffum*  Latera  convexa. 

Al/e,  furcatae.  Remiges  circiter  XIX  ; % exteria* 
res  longiores  aequales  \ 4 deinde  fenfim  brevio- 
res  j media?  reliquis  breviores  * interiores  longio- 
res  exterioribus  paulo  brevioresj  apice  cunei* 
formes,  margine  extcriore  prope  apicem  den- 
tatae. 

Cauda  apice  asqualis,  fublinearis.  ReElricesX I, 
quarum  z medias  paulo  longiores,  fupra  apicem 
utrinque  cmarginatae, 

Peoes  longiuiculi:  dimidia  fetnora  nuda.  Di« 

giti  4*  ant  er  ioxes  3 sequales^  bafi  conn^xi?  Pofti- 

m 


AVES. 


2fi 


cus  i brcvifllmus,  tenuis.  Ungues  breves , fub* 
refti,  compreffi,  medio  cxterius  convexo,  inte* 
rius  perpendiculari.  Pofticus  breviflimus,  pa- 
rum  arcuatus. 

Color;  Roftrum  & Pedes  atra*  Cohr  tötius  ex 
maculis  fufcis  6c  nigricannbus  mixtus.  Abdo- 
men  albicat  cum  paucis  maculis  nigricantibus  ob- 
longis.  Cauda  lineis  albicantibus  &nigrefcenti* 
bus  compofita. 

Magnitudo  Gallinae* 

Lo  cus  jEgypti  humida  Menfe  Septembri. 


ty.  TRINGA  ( autumnalis ) longirofiris 9 dorfo  aldo- 
winequc  pur  pur  af  cent  e. 

Rostrum  fubteres,  compreflum  bafi  magis  quam 
verfus  apicem , arcuatum , apice  obtufum , bafi 
dorfi  parvo  fpatio  deprefiiim,  cxterum  conve- 
xum,  longum*  Maxilla  aequales,  margine  hi- 
antes:  fuperior  profunde  fulcata,  fulcoamplio- 
re  a bafi  incipiente  anguftiore,  quorum  prior  in 
medio  maxillre  tcrminatur , alter  ad  nares  fub 
primo  percurrit.  Suhus  brevis  prope  apicem 
maxillae  in  dorfo.  Nares  prope  bafin  roftri,  in- 
fra  dorfum  ejus,  ovato-lanceolatae,  bafi  amplse. 
Ocuh  proxime  fupra  bafin  roftri.  Orlita  circu- 
laris.  Iris  grifeo-fufca.  Pupilla  atva. 

Collum  cylindricum,  longitudine  corporis  abs- 
que  cauda. 

Dorsum  depreffum;  Latera  convexa. 

Al.*:  furcatae.  Remiges  XXIV.  quatuor  exterio- 
res  6c  totidem  interiores,  reliquis  longiores  &- 
P 4 qua- 


Chjjis  II. 


quales.  Reliqui  utrinquc  fenfim  breviores  us- 
que  ad  medios,  qui  breviflitni. 

au  da  cuneiformis.  Reftrices  p,  aequales. 

edus  longi.  Fesmora  plusq.  dimidio  nuda.  Digiti 
..  anteriores  j,  pofticus  i*  longiufculi , . bafi 
: nncxi , lubtus  longitudinaliter  lobati.  Pofiic 9 
dimidio  breviore. 


terminales,  fere  refti,  comprcfli,  lubtus 
■oati  verfus  apicem,  reliqua  parte  integri3 

"'..or.  Ro  fl  rum  & Pedes  atri-.  Caput  & Collum  ex 
ro  nigrefcente  & >dbo  variegatum  albis 
in  yerlice  maiorib^s.  in  collo  verojion 
nifi  punétis  rRinuuilfculis. . Dorfum  totum  pur- 
purefcit,  ur  6c  abdömen.  Humri  6c  C au  da  ob- 
icure  viridefcunt  6c  fpiendent  Renttges  ihteriares 
ex  viridi  purpurafcunt , éxteriores  vero  lucidius 
funt  viridcs  ut  Sc  medii,  rrrargine^verö  interio* 
re  in  utrisque  parum  obfcuriare* 

' * i v-  * * >\ 

Magnitudo  Gallinas. 


Longit*  Rojlri  poll.  f.  Colli  ped.  i-  Cauda  $ oll,  4; 
a bafi  colli  ad  apiceni  caudas  ped.  1.  Totius  a 
capite  ad  extrem,  caudsped.  if.  Pedum  c uÄ 
digitis6c  faemora  ped.i,  Digiti  medii  pe,d. 
ra  6c  Femor  a nuda  ped,  §.  Femord  plumofii 
ped.  -J, 

Locus  jEgyptus  ménfibus  autumnalibus. 


a8.  TRINGA  fubtrida&yla. 

Rqstrum  teretrufcuium,  kteribus  parum  com- 
prefTum.  Maxilla  fuperior  bafi  parum  deprefia5 
verfus  apicem  convéxa.  Sulctis  utrinque  a nari- 

bus 


AVES. 


2f3 

bus  ad  bafin  roftri,  in  maxilla  fuperiore  Sc  in- 
feriorc.  Lingua  apice  parum  emarginata,  bafl 
elevata  laciniata. 

Al je  ad  dimidium  exfpanfas,  bifurcatae.  Remiges 
XV:  quorum  7 interiorcs  breviflimi.  Piuma 
kumerorum  interiores  4 paulo  longiores, 

Rectrices  i z. 

Pedes  ad  dimidia  femora  nudi.  Digiti  3 fubloba- 
ti , ad  balin  membrana  connexi.  Loco  Pollicis 
♦ tuberculum  minimum  unguiculatum.  Ungues 
latiufculi,  convexi,  apice  fere  obtufi,  lobulis 

digitorum,  quoad  dimidiam  partem,  te&i. 

- 

Color:  Caput , Collum  fupra,  Dorfum , Humeri  & 
Cauda  ex  nigrefcente  & albo  variegata,  macu- 
Jis  nigrefcentibus  ubiquc  majoribus.  Gula  & 
Collum  Tubtus  ex  fufco,&  albo  ya^iegata,  ma- 
culis  fufcis  minor, ibus-  Abdomen  totum  6c  Cauda 
fiibtus  candida.  Pedzsr&C  Roftrum  tiigrefcentes. 
Remiges  nigrefcentes , in  medio  macula  alba  ob* 
longa  notatse*  ' 

Magnitudo  Columbae*  , 41  V 

■ ' ' »i  Joo  n;;cj  ^ 

29.  CHARADRIUS  autumnalis/ 

Rostrum  teres,  re&um,  longumj  ctarfo  ad  ba- 
lin parum  depreflum  , anterius  connexum , late- 
ribus  verfus  apicem  compreffis.  Maxilla  fupertor 
inferiore  paulo  longior,  apice  fpatio  minirno  un- 
cinata.  Inferior  apice  recta , fubacuminata,  utra- 
que  maxilla  margine  rotundata,  vel  margo  yer« 
lus  palatum  inflexus  fpatio  infra  nares.  Nares 
oblongae,  prope  balia&  marginem  maxillas  fu- 
P f pe- 


2f4  Clajfis  IL 

perioris.  Sulcus  a bad  roftri , fupra  nares,  ad 
medium  percurrit  rectus,  bafi  anguftior,  a|>icc 
profundior , unus  utrinque.  Sulcus  minimus  an- 
guftus  longitudinalis  in  dorfo  roftri  ad  bafin* 
Sulcus  ad  bafin  maxillac  infer.  prope  marginem, 
ad  medium  marg.  excurrens.  Lingua  minima,  tri- 
angularis,  acuminata.  Ocult  ad  latera  capitis* 
medio  inter  gulam  6c  verticem,  roftro  quam  bafi 
capitis  paulo  propiores;  Caput  lateribus  parum 
compreflum , vertice  convexum* 

Colmjm  cylindricum,  mediocre, 

Corpus  dorfo  parum  depreflum,  lateribus  & ab- 
domine  convexis. 

Alje  forcipat^.  Remiges  fere  XXVI:  horum  f 
exteriores  reliquis,  quorum  i caeteris  longior, 
reliqui  4 fucceflive  breviores  * 6 interiores  di&is 
breviores,  fed  medii  longiores.  Medii  reliquis 
breviores,  inter  fc  invicem  inaequales, 

Cauda  ratione  corporis  mediocris,  apice  cunci- 
formis.  Reftrices  fere  1 a,  asquales. 

Pedks  longiflimi,  corpus  totum  longitudine  fu- 
perantes,  toti  nudi,  nec  nifi  minimo  fpatio  ad 
bafin  fcemorum  plumofi,  Crura  6c  femor  a a^qua- 
lia  magnitudine  6c  figura,  comprefla,  dorfo  pla- 
na, margine  inferiore  comprcflb  fulcato.  Digt- 
ti  tres  absque  poftico,  bafi  membrana  connexi* 
margine  longitudinaliter  lobati,  horum  medius 
paulo  longior  lobo  lincari  angufto.  Un^ues  fub- 
re&i,  convexi,  obtufiufculi : latere  interiore  in 
omnibus  plano,  exteriore  convexo,  incumben- 
tes,  fubtus  lobo  digiti  tedi. 

Coi-OR.  Rofirum  nigrum.  Candida  funt  gula  6c 
parvum  fpatium  capitis  fupra  roftrum , Collum 

fub* 


AVES, 


fubtus,  Abdomen  8c  Cauda  fubtus,  dorfi  cx- 
tremum  8c  Re&rices  exteriorcs  z utrinque.  Ci- 
tierea  funt  Caput,  Collum  8c  Re&rices  medias. 
Ex  atro  viridifcentes  funt  Humeri  8c  Remiges  f 
exteriores.  Nigra  cum  plumis  apice  albicaritibus 
funt  dorfum  8c  Remiges  medii*  Pedes  colorig 
funt  carnei, 

Magnitudo  Pici  eornicini, 

Long,  totius  a vertice  ad  extrem  .caudae  ped , i .poil.  t . 
Roftri  poll.  j.  Foemon  poll.  4.  Crur.  poll.  f. 
Digiti  medii  cum  ungue  poll,  ij. 

C raffities  fupra  med.  abd.  fpithamalis , Colli  polli.- 
eis  1.  Roftri  ad  bafin  pennas  anferinae. 

Locus  Menfe  Odobri  advenit  in  JEgypti  Palu- 

dofc. 


30,  CHARADIUS  alcxandrinus. 

Rostrum  teretiufeulum , apice  parum  compres- 
fum,  re&um,  longitudine  digiti  intermedii.  Nä- 
rts oblongas,  ad  bafin  roftri,  margini  maxillae 
fuperioris  approximatae : Sulcus  fupra  nares  ex 
bafi  roftri  utrinque  unus,  inferius  latior,  deoi>- 
fum  decurrens,  fupra  marginem  maxillac  termi- 
natus.  Lingua  canaliculata  s margine  membra- 
nacea,  acuta. 

Pedes  dimidia  longitudine  corporis , parum  fupra 
genua  nudi.  Digiti  tres,  membrana  ad  balm 
eonnexij  intermadio  longiore , lateribus  aequa- 
libus.  Xlngues  tenues,  parum  declives. 

Alje  fufeforcipatas.  Remiges  XXIV ; duac  ex- 
trema? sequaks,  reliquae  fucceffive  breviores  us- 

que 


CläJJls  IL 

quc  ad  tres  intimas,  quae  longiores, z parum  api- 
ce  acuminataj. 

Cauda  cunciformis,  dimidia  longitudine  corpo- 
ris.  Reclrices  12,  omnes  aequales. 

Color.  Rofirum  & Pedes  nigri.  caput  fupra  ro* 
ftrum  album , hinc  macula  ex  grifeo  nigrefcen- 
te,  transverfali  5 latiori  notatum  > reliqua  pars 
capitis  fufca.  Collum  fupra  annulo  albo  cinftum, 
ad  cujus  latera  maculse  duas  grifeo-nigrefcentcs. 
Dorjum  totum  fufcum , ut  8c  humeri.  Remiges 
ex  grifeo  nigrefcentes , ^ofla  in  1 tota.  alba  , in 
reliquis  dimidia.  Intermediae  4 macula  alba 
oblonga  in  parte  exteriore  notatas.  Intcriores 
apice  albsE*  Tefirtcet  alarum  7 extcriores  ex  gri- 
eo  nigrefcentes,reliqua:  fufcas,  omnes  apice  albas. 
Rcttrices  tres  utrinque  candidas,  intermediae  ex 
grifeo  nigrefcentes*  Collum  8c  ab domen  totum 
iubtus  candida. 

Magnitudo  Alaudas. 

.‘i  V ' . •-  • '•  - < 

Locus  ÄZgypti  Canalis,  qui  aqua  cx  Nilo  Alcxan» 

drium  transfert  , ubi  Infe&is  pafcitur.  >j 

. 

Inventus  d.  24  Maj.  17^0. 

. w - ■, ^ - *V . \\u  z ..  , . ; : ; >;j  ogn; 

51*  GHARADRIUS  asgyptius* 

Magnitudo  Turdi. 

Rostrum  verfus  apic~m  parum  compreflurn,  ma- 
gis dorfo  convexum , cultratum,  verfus  apicem 
parum  declive,  atrum,  bafi  fuperius  fquamofum, 
fqvama  unica  le  v i folubiliab  utraquas  parte  dorfi 
fupra  nares.  Maxilla  fuperior  infcriore  parum 
longlor. 


AVES. 


*57 

Ungua  mcmbranacea,  bafi  plana,  antice  canalicu- 
lata,  apice  obtufa*  parum  emarginata*  ad  late* 
ra  emarginationis  leviter  lacerata. 

Wares  ad  latera  maxillse  fuperioris  juxta  bafin  ova* 
to-aeuminatse , ampliufcuhe,  marginibus  fupe- 
rioribus  elevatis,  fubtus  gibbis,  Octdi  toti  atri. 
Corollula  pone  verticem,  brevis,  aeuminata,  ver* 
tice  pärallela* 

AhM  fubasquales,  . Remges  XX.  % exteriores  x- 
qualesy  longioresy  3 - f parum  decrefentes  * re- 
liqui  fenfim  deerefeentes. 

■ „ * ?.  ' t,  - ■<  > 1 , { •• 

Cauda  apice  linearis,  Reftrices  XI,  aequales. 

Pedes  : Crura  minimo  fpatio  fupra  genua  nudi* 
Digrti  3 absque  poflico , medio  parum  longiore 
Ungties  parvi,  convexi,  compreui,  parum  acu- 
minati,  lateralibus  ineurvatis,  medio  re&iu- 
iculo. 

Color:  Åtra  funt  vertex,  latera  capitis,  dorfi 
medium  quod  pone  aeuminatum  8c  annulus  ad 
bafin  peftoris.  Candiddi iintgula,  humeri  fubtus, 
linea  longitudinalis  a rpftro  ad  bafin  capitis  fupra 
oeulos  extenfa , abdominis  medium  anterius  6c 
margo  dorfi.  Ex  albido  flavefeunt  Pe£tus,  late- 
ra abdominis,  Foemora  8c  regio  Am.  Qana  funt 
latera  dorfi,  humeri  toti,  5t  Cauda,  excepto 
apice,  qfii  fuperius  linea  aträ  nötatur,  extreme 
vero  candidus.  Remiges  candidi  cum  fafeig  lata 
in  medio  8c  apice  atris.  Grura  8c  digiti  coeru- 
lei.  Ungues  atri. 

* w ' ' ” ' ' ' 

Locus  iEgypti  planav  v 

Vefcitur  Infe&is. 


5'z.  CHA* 


ClaJJis  II. 

$2.  CHARADRIUS  ( Kervan  )*  Ardeis  affinis 

avis  ejh 

Caput  porredum,  depreflum'3  parum  comprcs* 
fum*  raagnum. 

Roftrum  redum , sequale*  lateribus  parum  com- 
preflum,  dorfo  cultratum,  longitudine  capitis. 
Maxilia  fubxquales , aequales,  luperior  inferio* 
rc  parum  brevior*  bafi  parum  fulcata*  dorfo  ad 
bafin  angulato  anguftata,  angulo  oblongo  con- 
Vexo  antice  e levato,  Nares  oblongo,  parum 
flexuofae,ba(i  quam  apice  roftri  multo  propiores, 
amplae,  longiufculae , anrice  obtufae*  pone  a- 
cuminata:. 

Lingua  oblongo  lanceolata  5 apice  acuminata*  mu 
nimo  fpatio  membranacea  6c  canaliculata*  jux- 
ta  marginem  fulcis  levibus  irregularibus  ftötata, 
albida. 

Oculi  ad  latera  capitis,  magni.  Pupilla  srtra,  fub* 
elliptica.  Iris  lata,  elegantiilime  citrea,  margi- 
ne  exteriore  venis  6c  pundis  obfcure  rubentibus 
pcrreptata.  Orbitä  oculi  circularis,  antice  fi* 
nuata,  cinda  annulo  nudo  flaVelccnte,  margi* 
ne  fuperiore  a plumis  capitis  verfus  infcriora 
continuatis  fere  teda,  exterius  cinda  artnulö 
plumofo,  pedinato , brevi. 

Collum  breviufculum , porredum,  fubsequale* 
cylindricum,  plerumque  reponens. 

Corpus  dorfo  parum  deprefliim,  lateribus  coit- 
vexum,  abdo.mine  planiufculum,  verfus  caudaril 
valde  attenuatum,  apice  acuminatum,  Humeri 
parum  elevati. 

Al je  forcipatae.  Remiges  XXV,  horum  9 priö- 
res  fuccesfivc  brerioresj  9 medii  ajquales,  reliquis 

brc- 


AVES. 


ifP 

brevioresj  7 interiores  longiores  j mcdii  apic« 
cuneiformes,  corpore  brcviores. 

Cauda  cuneiformis,  mediocris  longitudinis.  Re- 
ftrjces  XIII,  fere  sequaies. 

Pedes  longi,  fupra  genua  fpatio  pollicis  nudi, 
qui,  dumincedit,  toti  nudi  confpiuntur.  Di- 
giti  3 , quorum  medius  rcliquis  longior.  Latera - 
les  medio  connexi  ad  bafin  ope  membranse,  qu2c 
exteriör  longior  6c  latior.  Ungues  dorfo  cul- 
trati,  apice  fubobtufi,  brcves,  parum  curvati. 

Color  Caput , Corpus , Collum , Peftus  6c  Al 4 
fufca  cum  lineis  nigrefcentibus : Ab domen  candi- 
dum.  Remiges  14.  priores  atn,  ex  his  t.  2*7.8. 
maculis  oblongis  candidis  irregulariter  notati. 
Reltqui  ejusdem  cum  corpore  coloris. 

Fettrices  alarum  7 priores  atrar , Reliqua  ejusdem 
cum  corpore  coloris.  Hinc  Al<e  claufae  margi- 
ne  exterius  ex  lineis  candidis  6c  nigris  variegatse, 
pofterius  atr«  * verfus  apicem  maculis  albican- 
tibus  notatae.  Linea  longitudinalis  per  humeros 
percurrit  albida,  tinäa  lineis  6c  maculis  ferrugi* 
neis  atque  nigrefcentibus* 

Ro/lrum  apice  atrum,  bafi  citrcum  ad  latera > dor- 
fo vero  atrum*  Pedes  albefcentes*  Ungues  nigre- 
fcentes. 

Magnitudo  Cornicis. 

Locus  ALgyptus  inferior5  in  Lucis  ex  Acacia  se- 
gyptiaca(Mimofa)  circa  pagum  Abufir  6c  Sack- 
hara,  circa  fepulchra  antiquarum  AEgypdorum^ 
6c  in  defertis. 

Arab , Kervan, 

$é- 


z6o 


ClaJJis  11. 

Sonum  ed  it  tinnientem  a Pici  cornicinini  Fn . Svec.  79. 
non  multum  differcntem,  quem  elevat  8c  fubmit- 
tit  fucceflive  fatis  eleganter. 

Usus  Tur  c a 8c  jEgyptii  quando  vivum  haberc  pos- 
funt  multi  aeftimant  ob  fonum  8c  in  cavea  curio- 
fe  fervant. 

Caro  ejus  duriufculacft&faporis  aliquo  modo  balfa* 
mici,  optimi. 

VoraeilTimus  eit  8c  carnivorus,.  Glires  infeftat  8c 
cupide  devorat  8c  hoc  utilitatem  ALgypto  praé- 
ftat  terram  ab  illis  repurgando,  quse  hifce  ani- 
malibus  abundat,  hinc  inter  purificatores  iEgyp- 
ti  locum  invenit.  Raro  bibit  8c  dum  juvenis  in 
iEgypto  cducatur,  per  plures  menfes,  aqua  illi 
non  porrigitur,  fed  folo  nutritur  carne  recenti 
inaqua  macerata,  quam  voraciffimc  deglutit.  De- 
ferta  loca  inhabitans  ab  aqua  abftinuere  adfuefcit. 
Vivum  fervari  in  ^gyptö  per  1 menfes,  hinc 
Smirnam  demandavi. 

j$.  CHARADRIUS  fpinofus. 

Rostrum  terstiufculum,  reÖum,  breve,  dorfo 
depreflum , apice  comprellum , fupra  nares  prö- 
funde,  dorfo  leviter  fuleatum,  atrum.  Maxilla 
, juptrior  parum  longior,  parum  deelivis  -9  inferior 
refta,  fubacuminata,  ba(i  leviter  fuleata.  Nedres 
lineares,  longiufculae*  Lingua  teretiufcula,  ca- 
naliculata.  Caput  fupra  atrum,  inferius  ad  la- 
tera candidum. 

Collum  mediorc,  fupra  candidum,  infra atrum. 

Dorfum  8c  humeri  grifeo  cinerea,  humeri  fubtus 
candidi.  Tuberculum  fpinofum,  acutitifculum 
breve  ad  initium  marginis  inferioris  humeri , ex 
ofle  humeri  procedit. 


Re- 


AVES. 


2,6 1 

Remiges  fenfim  decrefcentes,  atri. 

Gauda  linearis,  angufta,  Rettrices  X",  dimidia 
parte  fuperiore  candidae,  altera  dimidia  atrae. 

'Mdomen  atrum.  Peilus  ad  latera  candidum,  me- 
dio  atrum. 

Pedes  refpe&u  corporis  longi,  atri,  Femora  di- 
midia  nuda.  Digiti  3 absque  poftic^.  Ungues 
parvi 5 interius  plani,  exterius  convexi,  medio 
Longiore. 

Magnjxudo  Columbae. 

Locus?  iEgypti  inferioris  loca  paludofa  , menfe 
Septembri.  Nomen  Gallicum  Dominicanus,  col- 
lo  icilic.  nigro,  lateribus  .candidis,  convenien- 
tiam  aiiquam  habere  videtur  cum  religioforura 
ordiuis  Dominieani  veftitu. 

y 1 bfi  Ci'  iil f '•  * 

; r % f n W * jf 

33I  CftARADRII  fp  i nö  fi  d tfmpiQ  „ 

Rostrum  reäum,  brev.e,  bafi  parum  depreflum, 
verfus  apicem  cotnprelTum  (cuneiforme),  api- 
ce  qbtuiiufculurn  , lateribus  fupra  f nares  fulea- 
tum,. fuleo  iargo  extra  nares  extenfo.  M *xiU<e 
aequajes.  Nares  oblongse , perviae  juxta  bafin^ 
margme fuperiore  parum  Jflexuofie,  inferius  linea- 
res.  Lingua  longituäitie  maxillarum , apice  ob- 
tufa,“  integra  j medio  fuleata  fuleo  tenuiflimo. 

Oculi  ad  latera  verticis,  roftri  quam  bafi  propiores» 
Iris  fanguinea,  pupilla  nigra.  Nertex  fubeonve* 
xus,  Crifta  plumacea,  aeuminata,  fupra  collum 
reflexa,  tenui,  brev  i bafi  terminatus. 

Collum  breve,  cylindricum.  Dorfum>  Latera  & 
Mdomen  convexa. 


o. 


Ala 


262 


Claffis  //,. 

Alal  decrefcentes.  Remiges  XXIV:  i breviorj 
2,  4,  fenfim  longiores  > reliqui  decrefcen- 

tes. 

Cauda  apice  linearis.  Rettrices  12,  xquales. 

Pedes.  Femora  dimidia  nuda.  Digiti  tridadtyli 
absque  poftico,  medio  longiore.  Ungues  parvi, 
parum  arcuati. 

Color:  Rojlrum  Sc  pedes  atri.  Vertex  ater.  La- 
tera  capitis  6c  collum  fupra  & ad  latera  candida. 
jlbdomen&  pedtus,  collum  fubtus  & gula  atra. 
Dorfum  fufcum.  Humeri  cinerei,margine  inferio- 
re  candidi,  fubtus  candidi.  Remiges  atri. 

Cauda  fuperiore  dimidia  parte  candida,  altera  atra. 
Regio  ani  candida.  Rettirices  2 exteriores  utrin- 
que  apice  candida:,  Margo  Alarum  infra  hu- 
meros  candida. 

i 

Magnitudo  Columbx. 

Longit.  tota  fpith.  i Roflri  poll.  Colli  poll. 

Pedum  6c  Femor.  fpith.  i.  Cap.  fupra 
vert.  poll.  2. 

Gallis  Dominicanus. 


34.  FULICA  atra. 

Magnitudo  Cornicis  cinerex. 

Rostrum  compreflum  , redtum.  Dorfum  roftri 
f.  maxilla  fuperior  verfus  apicem  magis  conve- 
xa,  parum  declivis,  in  medio  f.  fupra  nares  ma- 
gis comprefla,  verfus  bafin  continuata  & dilata* 
ta  ahtrorfum  Se  fronti,  quoad  dimidiam  partem, 
laminx  initar  forma  ovali  impofita,  Nares  in 
medio  roilri,  oblongo  lanceolatx,  fatis  amplx, 

per- 


AVES. 


yervix,  Maxilla  edentulse,  Fatt-x  denticulis  mol- 
ibusobfita,  qui  pofteriusq,  anrerius  vc fö  tri- 
)us,  6c  verfum  apicem  2 lineis  longitudinalibus 
difponuntur.  Lingua  apice  obtufiufcula,  mérn- 
branacea,  levitcr  laciniata,  bafi  e levata  denti- 
culata,  dentibus  in  extremitate  bafeos,  ad  latera 
utriftque  duobus  magnis  fubduris,  acuminatis, 
intcr  quos  alii  minores  confpiciuntur.  Ante 
magnos  iltos  duo  aliquanto  minores  confpiciun- 
tur,  caeterum  glabra. 

Pedes  pone  aequilibrium , ab  ano  fcilicet  vix  tri- 
um  digitorum  fpatio  diftantesj  lumbi  ad  anteri- 
ora  non  flexilia,  fupra  gentia  pollice  dimidionu- 
di,  quod  fpatium  poftice  6c  ad  latera  colore  vi- 
ridefceilte  tegitur.  Digiti 4:  intermedius  longior, 
laterales  duo  paulo  breviores,  pofticus  reliquis 
triplo  breviorj  omnes  diftin&i  6c  lobati*  Lobi 
in  quovis  digito  anteriore  tres,  utrinque  femicir* 
culares.  In  poftico  digito  lobus  tantum  unus. 
Ungues  oblongi,  declives,  apice  parum  incur- 
Vati,  acuminati. 

Remiges  XIX,  quarum  1 fequentibus  pauio  bre- 
vior,  1 fequentes  longifiimi*  reliqui  ordine 
breviores* 

Cauda  rotundata.  Rettricés  breviflimae,  duomm 
fere  pollicum  longitudine , molles. 

Color  : Atra  Tunt  Collum,  dorfum,  humeri  6c 
cauda  > ab  initio  humeri  p£r  integrum  alse  mar« 
ginem  linea  alba  decurrit, 

Abdomen  totum  , peélus  6c  lumbi  obfcure  cinerea. 

AU  fubtus  lucide  cinerese,  fuperius  nigrefoentes, 
Rojtrum  albidum  apice  parum  nigrefcens. 


Z64 


ClaJJls  IL 

Pedes  nigrefcentes,  Ubi  plumae  definunt  poftice 
colore  viridefcenti  tinguntur. 

Longitudo  Roftri  pollic.  i£.  Lat «,  ad  baf.  £.  App. 
*.  Colli  cum  cap.  ped.  i Lat.  Al<z  expanf*  ped. 
i.  cum  pollic.  i.  Longit.  Caudas  poil.  2.  Cru- 
ris  nudi  poll.  3. 

Digiti  intevmed.  poll.  3.  later.  1%.  poftic,  1.  unguis 
intermed.  poli.  f.  Later.  Lat.  lobor.  di» 
gitalium  poll.  £. 

Abdomen  valde  plumofum.  Memhrana  cellulofa  ad* 
modurn  crafla  6c  pinguedine  repleta. 

Ventriculus  craffus,  robuftus,  arena  repletus. 


ANAS  ( damiatica ) grifea,  roftro  apice  plano 
lato  rotundato. 

Rost  rum  bafi  valde  afcendens,  verfus  caput  con- 
vexum,  verfus  apicem  plano-convexurn,  depres*» 
fum  latum,apice  rotundatum  .Cvifta  longitudinalis, 
eievata,breviufcula,ad  bafin  roftri,  fupercilio  la- 
tior,  inferius  anguftior,  ad  cujus  latera  fovese 
duse  eonfpiciunturoblongae,  utrinque  una.  Stil- 
ens marginem  roftri  fuperius  circa  apicem  6c  ad 
dimidia  usque  iatera  cingit,  sequalis,  parum  pro- 
fundus.  Sulcus  alius  latera  marginis  maxillse  fu* 
perioris  longitudinaliter  pereurrit.  Angulus  ele- 
levatus,  convexus^,  sequalis,  inter  hos  fuleos 
marginem  roftri  cingit  fuperius  ad  dimidium, 
qui  craftiufculus  5 alius  marginem  maxillse  cin- 
git anguftior  infra  fuleum  inferius.  Sulcus  latus,. 
brevis,  triangularis,ater, apicem  roftri  terminat^ 

Hares  fupra  medium  roftri,  prope  dorfum  , ellip- 
tiese,  amplae,  margine  fuperiore  elevato,  area 
atra  inferius  cinétse. 

Ma- 


AVES. 


zöy 

Maxilla  fuper * inferiore  longior  6c  multo  latior,  an- 
terius  maxillae  funt  sequales.  Dentes  lamel- 
lofl , transverfales , in  utraque  maxilla*  Lingua 
pla  rcula , mcdio  fulcata , apice  obtufa. 

Cc1  m lexuofum,  parum  compreflum.  Dor - 
cpreflum.  Latera  convexa. 

Al  ' .bforcipatae.  Remiges  ultra  XX : 8 priores 
ft  n decrefcentes.  Me  dii  prascifl,  breviores, 
asquales.  Interiör es  paulo  breviores. 

Cauda  cuneiformis,  integra*  Reftrices  circitcr 

XV,  fubasquaies. 

Pedes  natatorii,  digito  pofteriore  breviflimo,  un- 
gue  obtufo. 

Color.  Nigra  cum  leviffimis  lineis  fufcis  funt  Ca* 
put , Colii  fuperius  dimidium , Humeri  6c  apex 
Caudas.  Candida  funt  pedtus , colii  medium  in- 
ferius,  dorfum,  latera  abdominis,  abdomen  fub- 
tus  6c  Cauda*  Ferruginea  funt  annulus  magnus 
dorfum  circa  initium  prope  collum  cingens  6c 
macula  oblonga  in  extrem  i tate  alarum  prope 
dorfum . Atro  - virile  [c  entes  funt  Remiges . 

Magnitudo.  Anate  Bofchas  paulo  major* 

Locus  Littora  FEgypti , juxta  Mediterrancum  fre- 
quentiflima,  inprimis  in  finu  juxta  Damiatam 
fk  inter  Alexandriam  6c  Rofettam  prope  portum 
Bichie,  ubi  vivi  capiuntur  rete. 

7fi.  ANAS  nilotica* 

Caput  ad  latera  compreflum,  vcrtice  parum  de- 
preflum* 

a? 


CoL» 


z66 


CUJJis  IL 

Collum  dorfo  5c  anterius  convexum,  latcribus 
parum  compreflum  , bafi  craflius , cylindrico- 
conicum,  flexuofum,  fere  continuo  fupra  hu- 
meros  quicfcens,  unde  breviflimum  adparet. 

Rostrum  dorfo  convexum,  lateribus  parum  com- 
pveflum,  apice  unguiculato-aduncum,  ungui- 
culata  parte  parum  anguftata,  declive,  obtufo- 
convexum.  Max  i il  a fuperior  inferiore  fpatio 

partis  aduncse  longior,  margine  Sc  bafi  callofa 
infe  r km  fuperextenfa.  Callus  marginem  longi- 
uidinaUter  terminat,  parum  elevatus,  sequaiis , 
coloris  ex  fanguinco  purpurafcentis  Catlus  al- 
ter bafin  cingit.  Parum  elevatus,  obfcure  pur- 
purefcens  verrucis  4:  duabus  ad  utrumque  Jatus 
elevatis  notatus.  Sulcus  londitudinalis,  re&us, 
profundus,  a bafi  maxillae  fuperioris,  Verfus 
apicem  pergit,  callum  marginis  a fubftantia  os* 
fea  di  it  ing  uens,  fupra  apicem  terminatus.  ShIcus 
brevis  pone  bafin  partis  unguiculatae  incipit  u* 
trinque  & verfus  nares  breviflimo  fpatio  pergit, 
parum  profimdus.  Nares  prope  bafin  roftri  jux- 
ta  dorfum  maxillse  fuperioris  propinquae,  cllip- 
ticae  , ampliflimse,  breviufculae , perviae,  mar- 
gine cailoib  elevatoobfcure  purpurafcente  cinfti, 

Lingua  longitudine  palati , in  media  canaliculato 
fulcata,  apice  obtufa,  extremitate  minima  niem- 
branacea,  rtfargine  ciliata  ciliis  breviufculis,  ba- 
fin verfus  reflexis , infra  apicem  terminatis, 
Dentes  lamellofi , transveriales,  lineares,  ad  la- 
tera utriusque  maxillse  exterius  in  inferiore,  in^ 
ferius  vero  in  fuperiore.  Tubercula  fcabra  in  pa* 
lato. 

Oculi  ad  latera  capitis,  roflro  quam  bafi  capitis  Sc 
vertici  quam  gulse  propiores,  parum  protuberan- 

tes: 


A r iliD  . 


z67 

tes.  Or  bit  a circularis.  Pupilla  atra.  Iris  ful- 
va. Peftus  valde  convexum , vel  potius  ventri- 
cofum.  Humeri  8c  latera  convexa,  verfus  cau- 
dam  fenfim  anguftata.  Humeri  f.  tedhices  ala- 
rum  dorfum  conftituunt  6c  ad  caudam  usque 
extenduntur,  quod  in  medio  iulcatum,  fuleo  lon- 
gitudinali  fpatio  amplo,  a collo  ad  caudam  per- 
currente. 

Al je  praecifae,  valde  plumofe,  bafi  alarum  feu 
humeris  te£te.  Remiges  XVIII,  quorum  8 ex- 
teriores  longiores,  fubasquales;  ihteriores  du« 
plo  breviores,  aeqvales. 

Cauda  longiufcula,  apice  rotundata,  Rettrices 
io,  a^quales. 

Pedes  in  sequilibrio.  Femor  a crafliufcula,  coni- 
ca,  piumofa  , proxime  fupra  genua  nuda.  Di - 
gitt  3,  membrana  natatoria  connexi.  Poflkus 
breviflimus,  apice  obtufus,  craflus,  truncatus. 
Ungues  fubreéfci  , longi , compreffi.  Pars  un- 
guiculata  rofbri  cana.  Rofiri  fuperficies  albido- 
rubefeens:  margines  fanguineo  - purpurefeentes 
bafis  obfcure  purpurea.  Ferruginea  funt:  (a). 
Jfnnulus  anguftus  proxime  fupra  bafin  roftri.  (b) 
Area  oeulorum  fatis  ampla.  ( c ) Macula  magna 
ad  bafin  colli  fupra,  in  fpatio  quod  fupra  hume- 
ros  quiefeitj  reliqua  pars  colli  ad  verticem  cx 
cano  grifea. 

Color:  Albida  cum  maeulis  canis  vel  cinereis  funt 
gula,  latera  colli  fuperius,  8c  vertex  cum  linea 
pone  aream  oeulorum.  Fufco-albida  cum  lineis 
transverfis  pantm  nigricantibus  funt  Pettus^ 
quod  aliquantum  ex  grifeo  habet,  cum  lineis 
nonnullis  canis  oblongis  ad  latera  äbdominis,  ab- 
domen  8c  foemora. 

•0.4  re- 


Claffis  11. 

ffrtfr/Y^alarum  fupcriorum  grifeae,cum  linets  träns- 
verfis  nlgricantibus  verfus  apicem,  proxime  fu- 
pra caudam  aliquid  ex  ferrugineo  babcntes  abs- 
qi\e  lineis  nigrefcentibus.  Te&rices  2 fubtus 
iun t candidae, 

Humcri  fupra  6c  fubtus  candidi,  cum  linea  atra 
prope  apicem  transverfaii. 

Cauda  fupra  atra,  fubtus  lucido  ferruginea. 

Remiges  8 priores  atrae , cum  macula  candida 
prope  apicem  in  margine  lato,  excepta  3:tia 
quse  tota  atra.  Intcriores  marginem  exterio* 
rern  viridem,  interiorem  atrum  habent* 

Pedes  toti  rubefcunt.  Ungues  atri. 

jMagnituöo  Anatis  cauda  forcipata  Linn.  S.  N. 
9,  fed  multo  altior , potius  media  inter  hane  & 
Anferem  vulgarem. 

Altitudo  a plano  ad  humeros  ped.  1 5 poll.  2*  CraT* 
rum  cum  femor.  ped.  £.  poll.  i. 

Long.  totius  a fuperficie  peftoris  ad  apicem  caudae 
ped.  1.  & f.  Cauda  poll.  4.  Ro  fin  poll.  if.  CoU 
h ped.  i extenfi  requiefcentis  vero  circiter  pol-» 
lieum  duorum.  verticis  poll.  1. 

Latitudo  verticis  inter  oeulos  poll.  x.  2.  Roftri 
poll.  Plant*  pedum  poll.  i§.  Cauda  extre* 
mitatis  poll.  3.  Dorfi  fupra  humeros  ped.  •§. 

Locus  Nilus  in  aegypto  fuperiore*  nec  alibi  nifi 
forte  in  finubus  mans  rtibri . 

dvah.  Bah. 

Cicuratur  haud  diffieulter,  8c  in  aegypto  inter  aio-i 
feres  donaefticos  vivit. 


AVES* 


*65 

37,  MERGUS  tinus. 

Rostrum  cylindricum,  bafi  crafliufculum,  ad  a- 
picem  parum  attenuatum , apice  obtufum;  ma- 
xilla  fuperior  adunca.  Dmes  in  utraque  maxil- 
la,  fubulati,  acuminati , aequales*  in  fuperioris 
cxtremo  niarginc  utrinqu®  una  dentium  feries, 
ininferiori  paulo  mfra  marginem,  feries  itidemu* 
na  utrinque.  Ltngua  canaiiculata,  denticulorum 
lina  feries  ab  utraque  parte  canaliculi,  qui  parvi 
funt  6c  molles.  Denticulorum  in  fauce  feries  2, 
Jingualibus  sequales.  Nares  in  medio  fere  roftri, 
ellipticae,  amplae,  perviae,  margine  fuperiorc 
inasquali,  gibbo  minimo  in  medio. 

Remiges  circiter  XXIV:  9 ordine  decrefcentes* 
reliquse  breviores,  aequales. 

Rectrices  p,  breves,  sequales:  primis  paulo 
brevioribus. 

* Pedes  natatorii,  non  longe  ab  ano  remotl.  Di - 
giti  anteriores  g,  medio  longiore*  pofterior  uni- 
cus  reliquis  triplo  brevior,  lobo  poftice  inftru- 
ctus.  Digitus  interiör  lobo  lateraii  aufåus  eft. 
Ungues  convexi,  incurvati. 

Color:  Area  oculorum  6c  vertex  ex  nigro  viri- 
defcentes*  Linea  transverfalis  nigra  utrinque  ad 
latera  pe&oris  5 alia  latior  proxime  fupra  hume~ 
ros.  Dorfum  raaculis  tribus  componitur,  qua- 
rum  media  nigra,  oblonga,  magna,  figura  ir- 
regularis  ; laterales  candidae,  fuperius  latiores, 
interius  anguftiores.  Humcri  nigrefcentes. 

Ala  nigrae,  in  medio  macula  candida,  magna,  lon- 
gitudinalis.  Tettrices  alarum  candida:.  Remiges 
omnes  interiores  a p:na  apice  candidae.  Cauda 
Bigra. 


270 


Clajfis  IL 

Abdomn  candiaumj  latera  abdominis  pallida,  li- 
neis  transverlalibus  pallidiflime  nigrefcentibus 
diltindba.  Plunue  per  abdomen  fatis  denfe.  Plu- 
ma  verticis  leviffimae  & longiores,  quse  criftam 
fere  mentiuntur. 

Magnitudo  Anatis  minimas. 

Locus  Ex  Tino  Infula  Smirnam  advedba,  asflate 
feptentrionem  inhabitat. 


38.  LARUS  fmirnenfis. 

Rostrum  fubconvexum,  compreflum,  reftum* 
Maxilla  fuperior  inferiore  longior,  apice  incurva- 
ta,  curvatura  unguem  repraefentante.  Maxilla 
tnferior  apice  declivis,  parum  reflexa.  Bafis 
maxillte  fuperioiis  elevata*  fulcus  ad  latera  par- 
tis elevatas  utrinque  unus.  Nares  parte  anterio- 
re  hujus  elevationis  ellipticae,  amplas,  nudas, 
flbi  admodum  propinquas.  Area  inter  nares, 
poftice  paulolatior,  anterius  anguftior.  Angu- 
lus  longitudinalis  elevatus  in  medio  areas,  ver- 
fus  bafln  excurrens.  Sulcus  e naribus  per  dorfl 
latera  excurrit  utrinque  unus,  redbus,  termina- 
tus  circa  initium  curvatura  inferius.  Maxilla 
tnferior  lateribus  fulcata*  fulcus  utrinque  unus 
in  medio  maxiilas  redbus,  tcrminatus  ubi  pars 
reflexa  incipit.  Gibbofitas  infra  apicem  f.  par- 
ten! reflexam  maxillas  inferioris.  Sulcus  profun- 
dus  fub  maxilla  inferiore,  bafi  lata,  verfus  api- 
cem anguftatus.  Ltngua  breviflima,  apice  ob- 
tuflufcula,  medio  canaliculata,  marginibus  u- 
trinque  denticulatis  eredbis:  denticuli  fubafperi, 
verfus  bafln  reflexi.  Faux  fuperius  denticulata. 
Denticulorum  lincas  tres , quarum  media  dupli- 
cata,  levisj  laterales  fubafperae,  verfus  t>afln 

re- 


AVES. 


*7l 

reflexce.  Fornix  ad  bafin  faucis  finuatas  lineolae 
denticulorum  mrinque  una. 

Corpus  oblongum,  latera  convexa,  dorfum  6c 
abdomen  parum  deprefla. 

A LiE  incifx.  Rmiges  i,  2,  reliquis  longiares  j f, 
feqq.  ordine  breviores;  reliqux  circi.ter  20  bre- 
viffim#,  iequales. 

Ca ud a brevis,  apice  rotundata. 

Rectrices  circiter  20:  extremi  paulo  b revi  o - 
ribus* 

Pedes  prope  caudam,  ad  latera  abdominis  affixi. 
Digiti  membrana  connex i,  natatorii,  3,  quorum 
2 exteriores  aequales,  interiör  paulo  brevior. 
Ungucs  dorfo  anguftati,  declives,  brevior 
intermedius  latere  averfo  convexus j adverfo  ve- 
ro  perpendicularis  \ extimus  autern  eft  Tif- 
berculum , poftice  proxime  fupra  digitos  pedum 
breviffimum. 

Coeor:  Roftri , capitis , colli , ^72,  al  arum  8c  sau* 
d#  fuperius  atra*  infcrius  candida.  Membrana 
digitorum  & digiti  interiorcs  albidi,  exteriör 
ater.  Crwra  interius  albida,  exterius  nigre- 
fcentia. 

Magnitudq  Graculi. 

Longitudo  Roftri  pollic  z.  Colli  poll.  2f,  Corporis 
fpich.  Caudat pith.  1.  Alarum  Reftr.  long. 

fpith.  2 i brevium  {pith.  1.  Digitor ; poll,  2.  Cru - 
rå  ad  fupremum  artic.  poll,  2. 

hatitudo  in  medio  dorfi  fp,  i,  Sc  poll.  I.  Al#  ex^ 
panfse  fp.  2 . Caud#  poll.  2, 

Locus  In  Pörå/  Smirnenfi  captus. 


39,  LA- 


27* 


ClaJJls  IL 

3P.  LARUS  canefcens. 

Larus  albus,  dorfo  cano.  LinH.ftJl.  nat.  i? 

Magnitudo  Lari  majoris. 

Collum  & abdomen  candida. 

Dorfum  canum.  Humeri  maculis  magnis  fufcis  irre* 
gularibus  adfperfi. 

Remiges  nigricantes.  Cauda  apice  linearis , atra. 

Locus.  Ex  mare  mediterraneo  forteadveniens,ui* 
fus  juxta  Nilum,  Fcbruarii 


40.  STERNA  nigncans. 

Magnitudo  Turdi. 

Ros  t rum  capitis  longitudiae,  fubulatum,  fupe- 
rius  convexum,  apice  compreflum , fupra  ni- 
grum, fubtus  flavum,  Nares  oblonga^,  Cera 
nulla. 

Caput  cinero  - album  , vertex  cum  nucha  nigre- 
fcentes. 

Collum  totum  candidum.  Humeri  nigrefcentes. 
Dorfum  canum,  latera  verfus  caudam  fufco  vel 
ex  fufco  nigro  £c  albo  variegatum. 

Remiges  i,  2,  3,  nigrefentesj  caeteri  cani.  Pri - 
mores  extra  caudam  protenft  & corpore  duplo 
longiores. 

Rectrices.  - - 

Pedes  natatorii  ex  rubro  flavi.  Vngues  oblongi, 
fupra  convexi , nigri.  Crttra  ad  flexttram  genu- 
um  tuberofa,  tuberculo  cxtante. 

Dentes  nulli* 


AVES* 


*75 


AU  canse,  ut  dorfum  inferius  nigrcfcentes,  cor- 
pore  duplo  longiores  & caudam  longitudinc  fu- 
perantes, 

41.  STERNA  nilotica. 

Rostrum  reftum,  apice  valde  compreflum,  fub* 
acuminatum,  dorfi  fubcultratum,  lateribus  ver- 
fus  caput  parum  produöum,  ante  nares  fulca- 
tum , fulco  breviffimo.  MaxilU  sequales : infe- 
riorjuxta  bafin  parum  gibba.  Dentes  nulli.  Na- 
res juxta  bafin  roflri  ampliufculae,  oblongse, 
pervise,  margine  fuperiore  lineari,  inferiore  pa- 
rum excavato.  Lingua  apice  tenuis,  attenuata, 
bifida.  Oculi  vertici  quam  gulae  multo  propio- 
res,  toti  atri. 

Al^e  prsecife.  Remiges  XVIII:  1 . omnibus  lon- 
gior  $ 2.  paulo  brevior>  8 fequentes  fenfim  de^ 
crefcentes.  Reliqux  hifce  plus  quam  duplo 
breviores,  sequaies,  interioribus  paulo  longio- 
ribus. 

Cauda  furcata,  apice  utrinque  acuminata.  Re - 
ärices  XII: 1.  utrinque  reliquis  longiorj  2, 
fucceflive  breviores*  reliquae  intermediär  hifce 
paulo  breviores , sequales. 

Pedes  natatorii.  Digiti  4 in  arquilibrio,  Tres  an- 
teriores  membrana  connexi 5 pofticus  brevifiimus, 
liber  ex  anterioribus,  medius  reliquis  longior* 
extimus  intcriore  parum  longior*  Ungues  fupra 
convexi,  fubtus  excavati. 

Color.  Rofirum  atrum.  Caput  & Collum  fupra  ci- 
nerea  cum  maculis  parvis  nigricantibus,  Area 
ecuJorum  nigra  cum  maculis  parvis  albicantibus* 
DorfuMy  AU  & cauda  cinerea.  Remiges  exterio- 


2-74  Claffis  IL 

res  fat  u ra  te  cinerei.  Abdomen  totum,  Collum 
lubtus  & gttia  candida,  Pedes  carnei,  Ungues 
atri. 

Mågnitudo  Columbse. 

Longitudo  tota  fpith.  i.  Roftri  polL  i4  Colli  poli.  Z. 
Pedum  fpith.  dimidiaz. 

Locus  eft  Nilus. 

Nomen  Arabibus:  Abu  nures. 

Larum  efte  facies  externa  fvaderet,  cum  maxilla 
inferiore  parum  gibba  , fed  roftrum  rectum 
impedit. 

Locus  Menfis  Januarii  initio  Amnem  TrajaniCai- 
rutn  preterfluentem  grcgatim  inträt,  efcam  ca- 
piens  in  luto  poft  inundationcm  aquse  refiduo, 
quodqurerit  funt  prxcipue  infedta  aptera,  pifci- 
culi  & fördes  j notabilis  fic  inter  iÉgypti  puri- 
ficatores. 


4 1.  GALLINA  (Meleagris)  vtrtice  eorneo,  Linn . 
fyft.  nat.  62.  2. 

Rostrum  conicum,  apice  incUrvum , dorfo  acu* 
te  cultratum,  lateribus  ab  utraque  parte  dorft 
fere  perpendiculariter  declivibus,  parum  con- 
vexum.  Stilens  tenuis,  juxta  dorfum  roftri  lon- 
gitudinaliter  extenfus,  fere  ad  apicem,  utrinque 
unus.  Sulcus  alius  tenuis  in  medio  roftri  longi- 
tudinalis,  parum  ineurvatus,  ultra  dimidium  ro- 
ftri extenfus.  Maxilla  imbricatse  : fuperiore 
fupra  inferiorem  margine  extenfa*  Superior  in- 
feriore multo  longior.  Crifia  ad  bafin  ro- 
ftri incipiens  & ad  initium  capitis  terminata, 
parva,  oblonga,  inferius  bicniralis,  cruribus 

deor- 


AVES,  ’ 


*7f 


déorfum  fupra  narcs  vergentibus , bafi  &:  mar- 
ginibus  ex  lamellis , area  vero  ex  capillis  mem- 
branaceis  conftrudta. 

PJares  ad  båfin  roi&ri,  juxta  latera,  fubtriangula- 
res,  fornicatx,foraminibus  z:bus  inftru&ae,  qua- 
rum  alterum  internum  , longitudinale , pärum 
ftexuofum,  anguftum  inferius  fuperius  paulo 
latius,  marginibus  cindtum  sequalibus , nudis, 
margine  interiore  in  medio  finuato;  externum 
amplum,  triangulare,  bafi  latifiimum,  apice 
anguftius  , cindtum  exterius  margine  fuperiore 
membranaceo,  annulo  nudo,  qui  pone  elevatus, 
crafiulculus,  anterius  tenuior,  cindbus  plumulis 
fimplicibus,  qui  fuperius  fubtus  minimi,  po- 
ne longiufculi,  antice  vix  confpicui.  Palearta 
juxta  gulam  diredte  fub  oculis,  membranacea, 
crafiiufcula,  fuperiore  fuperficie  convexa,  fub- 
tus concavo  - ovata,  verfus  apicem  parum  atte- 
nuata,  apice  obtufa,  rotundata,  bafi  margini  ma- 
xillx  fuperioris  affixa,  caeterum  libera,  retror- 
fum  magis  quam  deorfum  diredla,  bafi  antice 
&C  pone  area  fub  nuda  cindta.  Seta  eredtx,  ri- 
gidiufculx,  ante  palearia  ad  bafin  maxillse  in- 
ferioris. 

Ocuh  ad  latera  capitis,  roftro  quam  bafi  capitis 
multo  propiores.  Area  oculorum  nuda,  rugola, 
latiufcula.  Or  bita  ovato-orbiculata,  antice  fi- 
nuata.  Super cilia  elevata,  levifiime  ftriara,  ci- 
liata,  ciliis  fimplicibus  fetaceis,  in  margine  fu- 
periore longiufculis,  in  inferiore  brevmfculis. 
Membrana  niflitans  ex  inferiore  parte  orbitas  o- 
riunda  inferiorem  marginem  fupercilliörum  con- 
flituens.  Pupill  a atra.  Iris  intenfe  grifea. 

Aurium  aperturx  ad  latera  capitis  juxta  ejus  bafin, 
orbicularcs,  fetis  eredtis  te&x , amplse.  Aper - 

tura 


zy  G ClaJJis  IL 

turtzlix  fub  his  dire&ae,  perpendiculares,  ob* 
longas,  ampke,  margine  anteriore  lobatse,  lobo 
in  medio  marginis  obcufiufculo^ 

Caput  oblongum,  refpe&u  corporis  parvum,la* 
teribus  parum  compreflum , fronte  perpendicu- 
lare,  pone  convexiufculum,  Vertice  6c  fronte 
te&um  crufta  cornea,  duriffima,  rugofa  6c  fos- 
fulis  excavata  irregularibus  $ infra  6c  pone  ver* 
ticem  nudum  Tuberculum,  in  anteriore  parte 
verticis  eievatum , allurgens,  comprefium,  ob- 
longum, dorfo  depreffiim. 

Collum  ovatum,  aflurgenti  porreftum,  verfus 
caput  attenuatum,  bafi  craffiufculum,  cylindri- 
cum,  plerumque  retra&um,  tumque  non  con- 
fpicuum,  breviufculum , tertia  fere  parte  cor- 
poris.  Annulis  ex  plumis  ereftis  ad  initium  colli. 

Corpus  ovatum,  utrinque  acuminatum,  Dorfum, 
humeri  6c  latera  admodum  convexa.  Dorfum 
infra  medium  usque  ad  apicem  caudse  valde  de- 
clive. 

Al^e  claufa  ovatae,  apice  obtufiufculse  j expanf<e 
vero  parum  decrefcentes , lateribus  anguftiores. 
Remiges  XX:  quorum  8 exteriores  longiufculi, 
fubacquales*  reliqui  vix  fenfibiliter  decrefcen- 
tes. 

Cauda  dorfo  continuata  8c  unita,  ut  fupra  di- 
ftindta  non  percipi  poflit,  cuneiformis,  dcor- 
fum  flexa.  Refirtces  1 6 , fubsequales,  laterali- 
bus  ab  utraque  parte  minutiflime  decrefcenti- 
bus. 

Pedes.  Femora  ovata,  exterius  convexa,  inte- 
nus  planiufcula,  plumofa.  Crura  fubcylindrica, 
nuda,  fquamofa:  iquamas  anterius  magnae,  trans- 

ver- 


AVES, 


z77 

verfales  , imbricatae  * ponc  parvis  , irregulares, 
imbrieatae  longitudinis  proportionatae.  Di  gitt 
4:  anteriores  $,pofticus  1 * ex  anterioribus  medius 
latcralibus  longior.  Pofticus  breviffimus,  anterio- 
ribus  altior.  Ungues  terminales,  incurvati,  ro- 
bufti,  parum  acuminati,  fubtus  plani,  lateri- 
bus  compreffi,  dorfo  convexi. 

Golor  totius  corporis,  Alarum^c  Caudse  ex  macu- 
lis  parvis,  regularibus,  asqualibus,candidis,  annulo 
atro  cinäis,  inter  quaslineolseminutiflim2e,nigri- 
cantes8calbicantes,per  areas  rhomboidales  inter- 
fperfe , elegantiflime  variegatus, 

Cvllum  maculis  deflitutum  6c  folis  lineolis  variega* 
tum  transverfalibus,  Humeri  apice  tinguntur 
lineis  atris  6c  candidis,  alternis,  longitudinali- 
bus,  latiufculis,  longiufculis,  quae  fafciam  trans- 
verfalem  in  medio  alac  formant  oblique  afcen*» 
dentem.  Armulas  colli  ater  ut  6c  fupercilia, 

Rvftrum  fanguineum  cum  crifta.  Palearla  lucido- 
coerulea,  ut  6c  latcra  capitis,  quse  nuda.  Area 
oculorum  colqris  obfcure  earnei  cum  pedibus, 
Ungues  fufco-nigricantes , atri. 

Magnitudo  foeminx  media  inter  Gallum  gallina- 
ceum  6c  Gallo-pavonem  faeminam, 

Longitndo  tota  fpith.  3.  Colli  ultra  fp.  1*  Cauda 

fp.  1. 

Locus:  Suhjelittm  defcrlptum  ex  Nubia  erat  alla- 
tum, ex  Mercatoribus  Nubiis,  qui  qJ0- 
tanms  di&as  Gallinas,  Simias,  Pfittacos  Cai- 
rum  venales  apportant.  Fox  dum  elevatur  vel 
intenditur  fingularis  eft,  fcurrilem  dicere  vellem, 
fed  difficultcr  cxplicatur  terminis,  quod  auri- 
^ bus 


x7S 


Clajfis  II. 


bus  concipitur,  dum  comparatio  deeft,  Refert 
aliquo  modo  vocern  Gallinx  domefticx  foemi- 
nae,  fed  magis  fonora , illud  habet  particulare 
quod  ad  ipfum  cranium  penetret  6c  inexplica- 
bili  modo  caput  afficiat  > mihi  faltem  hoc  acci- 
ditj  pericuium  faciant  alii  an  idem  fiat.  Hane 
vocern  fonoram  non  nili  primo  mane  edebat, 
continuo  vero  quilitat  ut  Gallo-pavo  foemina. 
Vefpere  loca  alta  eligit  ad  dormiendum,  ut  Gal- 
lina vulgaris.  Domcftica  eft  in  Nubia  & aliis  A- 
fricae  locis,  ut  & in  America.  Placidi  eft  inge- 
nii  6c  homines  non  abhorrens.  Elegans  eft  A - 
vis  quantum  quis  videre  poteft , ut  poft  Pavo- 
nem  6c  T rochilum  merito tertium obtinere debeat 
locum  inter  egregias  aves.  Non  fplendet  ful- 

crpnfi  r-rJnri®  fXrnrva  parpffn  &T  rponlaris 


43.  TETRAO  orientalis. 

* Mas* 

Rostrum  gallinaceum,  breve,  crafllufculum,  ni- 
gricans.  A^jadbafin  roftri,  femite&ae  , bre- 
ves,  amplx,  oblongx.  Lingua  terctiufcula, 
brevis*  aeuminata,  fupra  canaliculata* 

dia  praecifx.  Remiges  circiter  XXVIII,  quorum 
9 externae  decrefcunt,  reliquae  breviflimx,  in- 
ternis paulo  longioribus. 

Caudd  cuneiformis.  Reärices  if,  mediis  paulo  lon- 
gioribus,  lateralibus  deerefeentibus* 

Peaum  crura  breviflima,  antice  plumofa,  poftice 
nuda.  Digiti  4.  cum  poftico*  anterior  medius 
longior;  laterales  illo  breviores,  acqualesj  omnes 
breviufculi  6c  fatis  crafli , membrana  crafla,  pa- 


rum 


AVE.S. 


*79 

rum  lobata  ad  bafin  jun&i,  nigricantes.  Ungues 
parum  incurvati,  obtufi,  atri. 

Color:  Ferruginea  funt  margines  Capitis  inferio- 
res,  Gula,  Collum,  fuperius  6c  ad  latera.  C ana 
funt  Caput  fupra  6c  Pe&us.  ^tra  Tunt  Gula, 
Abdomeu,  Remiges  exteriores  tori  fubtus  6c  a- 
pices  interiorum.  C andi  da  funt  Remiges  inte- 
riores  6c  apices  Re&ricum,  Abdommis  antenor 
pars  ex  lineis  albis  6c  atris  variegata,  deinde  fpa- 
tio  pollicis  ferrugineo-cana.  Ex  maculis  paliide 
fcrrngineis  6c  cano  - nigricantibus  componitur 
dorfum  totum,  hunievi  8c  Cauda.  Remiges  ex- 
teriores fupra  cx  nigro  caoefcunt  cum  cgita  atra. 
Lumbi  atri  3 crura  anterius  albicant. 

Magnitudo  Perdicis  ruffae. 

Locus:  Natolia  faltus  3 ALgyptus?  Tempus  inre- 
niendi  menfes  hibernales, 

* Foemina. 

Caput  totum*  collum,  dorfum,  Jaumeri  8t  cau- 
da  ex  lineis  transverfalibus,  irregularibus,  atris  6c 
fpatiis  irregularibus,  majufculis,  paliide  ferru- 
gineis  mixta.  Peflus  paliide  ferrugineum  adlper- 
fum  maculis  regularibus  , fubrotundis , atris, 
Margo  humeri  fcrruguneus.  Reliqua  ut  in  mare. 


44.  TETRAO  ifraelitarum, 

RostrunI  conico-incurvtim.  Cera  ad  bafin  roftri 
biloba5  lobo  ovato  convexo,  elevato,  utrinque 
uno,  medio  membrana  depreflarugofa , conjun- 
&o.  Lingua  oblongo-acuminata , plana,  Inte- 
gra, 

R 1 


Al 


z8e  Cb£is  IL 

A LiE  decr  efcentes.  Rem  iges  XXII:  i brcvior,ibrevi- 
or,  acqualcs^  reliqui  decrefcentes. 

Cauda  cuneitormis,  npicc  rotundaia,  fuperius 
convexa.  Reftrices  X III,  rcquales: 

Nares  fub  lobo  cerac , femitecbe,  femilunares.  Su - 
psrcilia  fubnuda,  glabra  (non  papillofa),  Ciliis 
fparfis,  breviilimis,  una  linea  dilpoli tis,  margin 
ne  inltruft^e. 

Pedes  imbricato-fquamofi.  Digt  t i IV  cura  po- 
llico.  Anterius  medius  longior.  Pofticu*  brevis, 
porreétus.  Ungues  comprefli,  incurvati. 

Color.  Iris  angufta,  grifea,  rufefcens.  Pupilla 
atra. 

Roftrum  flavum.  Caput  6c  collum  cana.  Gula  ob- 
fcure  ferruginea,  ut  6c  linea  pone  roftrum  fub  o- 
culis.  Macula  albicans  ad  bafin  roftri,  ante  ocu- 
los  6c  fupra  ceram.  Macula  candida  ad  latera 
capitis,  pone  oculos. 

Dorfum  6 C Pettus  ex  cano  rufefcentia.  Htrnert  6c 
Cauda  fupra  ex  cano  rufefcunt  cum  lineis  minu- 
tiflimis,  trans.verfalibus,  leviflime  nigricantibus. 

Cauda  fubtus  ferruginea.  Remiges  margine  intc- 
riore  leviter  nigricant,  externas  ex  maculis  levifli- 
me ferrugineis  albicantibus  6c  lines  nigricantibus 
componuntur. 

Abdomen  fubtus  6c  anus  lineis  longitudinalibus  latis 
ferrugineis  6c  albis  tingitur.  Latera  abdominis 
ex  lineis  longitudinalibus , albicantibus  6c  fer- 
rugineis,  latis  6c  nigris  anguftioribus  conftant, 
feu  pennx  margine  interiore  ferrugincse,  mcdio 
albicantes,  6c  margine  exteriore  nigricantes. 
Pedes  fiavi. 


AVES. 


2.8  X 

Magnitudo  Turturis. 

Lo  g u s in  defertis  Terra  fantt*  juxtalitora  Maris  mor- 
tu: J or  dani , in  ter  jordanum  & Jericho,  nec 

non  in  defertis  Arabia  petre*. 

Pedicu  ' m alit,  qui  fufcus,  Abdomine  ovato,  an- 
teriuj  tltiore,  pone  rotundato,  plano,  mar* 
gi  .c  que  ftriatoj  Clypeo  plano , transverfali- 
ter  . *0,  Capite  minutiffimoj  Ptdibus  lon* 

giufc  .s,  tardigradis* 

Hxc  fi  illa  avis  eft  ab  Ifraelitis  in  defertopro  cibo 
afiumta,  in  locis  quippe  ab  illis  peragratis  com- 
munis. 

PERDRICIS  fpeciem  grifeam  vulgari  mino- 
rem  copiofe  circa  Pyramidas  iEgypti  & ubique 
in  defertis  inveni.  H#c  procul dubio  locumha- 
bet  in  ornithologia  Sacra, 

An  Selau  ? 

Nomen  ejus  arabicum  cft  Katta." 

4f.  COLUMBA  tuberculisroftri  triangulär  ibus  totis 
furfuraceis * 

Columba  domeftica.  Ltnnai  Syft . 72.  n.  2. 

Varietates  hujus  tres  notatu  digniflimas  & fingula- 
res  habui  Cairi  A:o  1771. 

1.  Columba  area  oculorum  lata  nuda  rugofa  pallide 

/i anguinea , ex  Arabia* 

2.  Columba  crtfpa. 

Magnit udo  & omnes  partes  ut  in  vulgari.  Hume- 
ri  plumulis  ereftis  fafeieulatis,  intortis,  brevibus 
R 3 ad- 


CUJJts  II 

adfperguntur,  quae  corollulas  quaft efformant , 
hinc  crifpatse  apparent. 

Toca^  mvea*  eft  atras  inveniri  mihi  narratura,  fed 
ipfe  non  vidi. 

Locus  India . 

j,  Columba  arabica  tremula. 

Magmtudo  ut  Co],  domeilica.  Cdllum  rctrorfum  in- 
curvatum. 

Caput  porredhim  femper  trcmulum. 

Pettus  maxime  convexum,  furfum  fpecbans,  praeci» 
pue  in  foemina. 

Locus  Arabia  Felix , unde  ego  illara  habui  Cairi. 

Color  fbbjedti  defcripti  erat  in  capite,  abdomiRe^ 
alis,  gula  8c  fuperiore  parte  colli  fubtus,una  cum 
fafcia  in  medio  dorfi  candidus.  In  humeris,  dor- 
fo  8c  collo  inferius , peftore  8c  cauda  fplendidc 
purpureus\  communis  maxime  eft  hic  color  in 
dicta  varietate,  fed  et  alias  invcniuntur  diverfico- 
loris  ejusdem  formas. 

Elegantiflima  & maxime  eft  fingularis  varietas  ex 
omnibus  fere  dixerim  huc  usque  congnitis.  Si- 
tus dum  incedit  particularis  eft,  apparet  enimdi- 
midia  parte,  ptdlore  fcilicet  8c  parte  abdominis 
furfum  elevata  (gallice  renverfé)  8c  hoc  in  foe- 
mina multo  magis,  quam  inmare.InColumbinoge- 
nerc  ditferentiafpecificadefummenda  eft  a tuber- 
culis  ad  bafin  roftri,  eft  igitur  charafterCoLUM- 
B^E.  domefticar : Columba  tuberculis  triangularibus 
totius  fur furaceis.  Turturis  vero  Columba  tu - 
bercults  roftri  ovatis  reticulato-  fquamofes  pone  furfu • 
raceis, 

Columba  vulgaris  Arab.  Hamarn.  Columba  angulis 
roftri  ovatis  reticulato  fquamofis.  Turtur  Audi. 

Arab. 


AVES*  > iSj 

Arab.  Jamarn.  Columba  pe&ore  maculato  Fn . 
Svec.  17).  Arab,  Joiic. 

H«c  ultima  Cairi  migratoria  cft>  ab  impletione 
Amnis  Trajani  ad  ejus  exficcationem  fpeluncas 
acdium  adjacentium  inhabitat,  reiiquo  tempo- 
re  anm  non  confpicua. 

Columba  vulgaris  domejlica.  Nidum  haec  ratione 
conftruit.  Mas  ftramenta  colligit  6c  foeminas 
decumbenti  porrigit  ; porrigir  vero  non  dire&c, 
fed  collum  fuum  fupra  collum  foeminas 
extendir,  adeo  ut  illa  latere  adverfo  ma- 
teriam pro  nido  roftro  comprehendat , quam  fub 
ventrem  intriidendo,  undiquaque  nidulum  affor- 
mat  fphaericum.  Hac  methodo  incedebat  co- 
lumba area  oculorum  nuda  fanguinea  ex  Arabia, 
quam  Cairi  per  tempus  aluu 

46.  ALAUDA  hifpanica pag.  if. 

Dorfum  ex  fufco  6c  obfcure  flavefcente  variegatuna* 

Gula  albicans. 

Pettus  6c  Humeri  ex  albicante  6c  fufco  variegata. 

Reftrices  extremas  utrinque  margine  exteriore  6c 
dimidio  interiore  albas;  4 nigricantes 5 2 inter- 
medias  paulo  breviores  6c  dilute  nigricantes. 

Remiges  fufeas,  margine  extremö  exterioris  utrin- 
que albicante;  reliquarum  flavefcente. 

Abdomen  albicat  fubtus  5 lateribus  ex  fufco  6c  albi- 
cante variegatum. 

Vidi  in  Mediterraneo  ex  littoribus  Hifpania  adve* 
nientem  1749*  Novembr.  18* 

perfe cuta  procul  dubio  fupra  mare  fugam  petiit 
R 4 lon- 


484 


Clsftls  II 

long©  itineri  marino  minime  apta,  cum  non  nifi 
per  parva  fpatia  volare  adfveta  fit  fupra  terram, 
ubi  fubinde  reponit,  eadem  vero  occafio  cum 
non  offeratur  fupra  undam,  vidi  plures  mifere 
pereuntes,  dum  fefe  reponere  vellent,  & hane 
unicam  vix  ex  unda  liberatara* 


47.  STURNUS  vulgaris. 

Rostrum  reöum,  dorfo  convexum,  a dorfo  ad 
latera  deelive,  planiufculum , apice  parum  ob- 
tufum,  atrum.  Nares  ad  bafin  roftri  prerpe  dor* 
fum,  ampliufculx,  oblonga:,  margine  luperio- 
re  elevato.  Lingua  membranacea*  apice  lacera, 
emarginata. 

Co lor*  Collum  breviflimum,  ex  njgrefeente  pur- 
purafcens , pun&is  parvis  fufco  albicantibus  nu- 
merofiflimis  adfperfum. 

Caput  ejusdem  cum  collo  coloris. 

Dorfutn  purpurafcens  cum  maeulis  albido  - ferrugi- 
neis  frequentibus  oblongis.  Humtri  ex  atro  vi- 
ridefeentes  cum  maeulis  albidis. 

rAU  nigrefeentes  cum  maeulis  albidis,  ut  Sc  Cau- 
da. 

Pedes  digiti  4:  tres  anteriores  , poftieus  i>  ex 
anterioribus  medius  longiorj  laterales  paulo  bre- 
viores  sequales.  Poftieus  longitudine  mediij  o- 
mnes  una  cum  cruribus  atri.  Ungues  arcuati, 
comprefli,  longi,  terminales,  aequales,  nigri- 
cantes. 

GalL  Eturnicr, 

Lo- 


AVES.  z2f 

Lo  c us : JEgyptus  tempore  hibernali,  ex  Europa 
auftraliore,  Gallia  6c  Italia  adveniens, 

Fox  fcurrilis. 

48.  EMBERIZA  melitenfis  pag f 1 6. 

Caput  6c  Dorfum  fufco  * flavefcentia.  C i trim  funt 
pe&us  6c  dorfum  proxime  fupra  caudam*  Hh« 
meri  viridefcentes, 

Reärices  6c  Remiges  fufci,  margine  cxterno  [extrem 
me  flavefcente, 

'Mdomen  candidum* 

Vidi  in  mare  Mediterraneo  ex  Maltha  ad  navem 
noftram  advenientem  A:o  174 p.  Nov.  3. 

49.  EMBERIZA  atricana  pag.  4 6.  an  Cbloris.  Fn 
iSW.  202. 

Rostrum  fupra,  apice  & lateribus  canum,  bad 
albicans*  fubtus  canum,  bad  & lateribus  albi- 
dum. 

Color.  Gula  ex  fufco  & pallide  flavefcente  varie- 
gata. 

Peftus  ex  pallide  rubro  6c  flavo  variegatum^ 

Mdomen  album,  latera  abdominis  pallide  flaveicen- 
tia.  Caput  circa  oculos  pallide  flavefcens,  fu- 
pra totum  fufcum. 

Dorfum  pallide  griieum.  Humeri  intenfe  grifea. 

Remiges  1,  1.  3.  nigri,  margine  interno  albido 
6 margine  interiore  6c  exteriore  albi  5 6 reliqui 
margine  exteriore  grifei  3 interiore  albicantesj 
•mnes  apice  pallide  grifei, 

R S Re- 


z$t>  Claffts  \ IL 

Rectricls  omnes  nigri,  margine  cxteriore  6c  in- 
teriörs albi.,  margine  exteriore  inlerius  pallide 
ila  ve  feen  tes. 

- 

Ex  Africa  ad  vol.  d.  i.  Nov.  1749. 

,j‘  *y  1 . 

fo~  MOTACTLLA  (yvica)  corpore  fufeo-vir ide [cen- 
te , peRore  ferrugineo. 

Color.  Rofirum  6c  pedes  nigri.  Ex  fufco  6c  rufo 
variegata  funt  Caput  fupra,  dorfum , al<e  6c  cauda. 

Collum  6c  caput  fubtus  pallido  fuTca. 

Jbdomen  pallide  lateritium. 

Dorfum  proxime  fupra  caudam  rufum. 

Remiges  XX:  1 :ma  breviflima-,  omnes  margine 
externo  ut  remiges  Alb<e , fuperius,  ubi  a pennis 
dorfi  teguntur,  maeula  alba  notatae. 

Lingua  bifida,  parum  emarginata. 

Locus:  Ex  infuia  Tvica  advolata  d*  18.  Oétobr* 
1749.  6c  in  nave  capta. 

yi.  MOTACILLA  corpore  ex  fufeo-viridefeente , 
peétore  ferrugineo.  pag.  1 y. 

Roftrum  fubulatum  , re&um.  Maxilla  fuperior  fiib- 
convexa,  apice  parum  adunca.  Lingua  lacero- 
emarginata.  Fulva  funt  pe6tus  6c  collum  fubtus* 
ex  fufco  viridefeentia  funt  caput,  dorfum  totum, 
alse  6c  cauda.  Subferruginea  humeri  tubtus,  6c 
te&rices  alarum  fuperiores  apice  fuo  extremo* 

Album  levi  ferritgine  tin&um  eft  abdomen. 

Magnitu  da  Rcguli  mini  mi. 

Vidi  6c  deferipfi  in  rnare  Mcditerraneo  prope  lit- 
tora  HifpAni<e^  ubi  ex  terra  in  mavem  advenit 

1749.  Oftobr.  1*5. 

sz.  MO- 


AVES. 


2$  7 

fl.  MOTACILLA  hifpanica.  pag.  14. 

Magnitudo  Troglodyti.  Fn.  Sv.  23 6. 

Roftrum  fubulatum* 

Corpus  totum  fuperius  ex  fufco  virefcens,  fubtiu 
citrinum. 

ydlba  6c  c au  da  fufcx. 

Pedes  6c  ungues  nigrefcentes. 

Ex  YmoxibmHifpania  navem  accedit  d.  1 ; Oft,  1749 . 

Vefcitur  mufcis. 

AVIUM  Migrantium  adventus  i iEGYPTUM, 
obfervatus  Anno  175*0. 

Menfe  Septembri  6c  Octobri,  fub  finem  pri* 
mi , 6c  initium  fecundi,  adveniunt  ex  ordine  Sco - 
lopacum  1 

Ardea  (Grus)  ex  Grascia  6c  Turcia. 

Ardea  (virgo)  cinerea  criftis  candidis  reflexis.  Un- 
de  adveniat  non  certo  mihi  conftat.  JEgypti  in- 
digenam  efle  aflerunt  ALgyptii  6c  aefiate  Provin- 
cias  Regni  Auftraliorcs  incolere,  autumnovero 
inferiorera  iEgyptum  petere , quod  fi  verum  a 
reliquarum  avium  natura  abit , quae  a borea  ad 
auftrum  pergunt,  autumno  dum  ha:c  contra, 
nutrimento  convenienti  dufta,  procul  dubio  a 
congenerum  recedens  confuetudinc.  Quam 
Smirnas  dcfcripfi  ex  Grasciaadduétam  afleruerunc 
Turci  nautae,  quodquomodo  cum  ALgyptiorum 
narratione  conciliandum  ? 

Trixga  autumnalis*  * 

Tringa  »gyptia 


Trin- 


S8  Claffis  IL 

Trinsa  Vancllus.  Linn.  S.  N.  4.  Copiofe  adcft 
menfis  Oftobris  initio  Sc  culinam  inträt , to- 
ta hycmcreiUt.CircaCairumvidi  i7fo.  Decemb. 

*r- 

Tring^e  alias  fpccies  divcrfae  inantecedentibusde» 

fcriptas. 

Pelecanus  Onocrotalus  au&orum  medio  menfis 
Scptembns  JBgyptum  venit,  angulum  acutum 
cohorte  formante,  ut  Anfens  vulgäres  dum  pere- 
grinantur,  seftivo  temporeMare  nigrum  &G ras- 
cix  litora  inhabitans,  fub  itinere  Smirnae  5c  in 
aliis  Natoliae  litoribus  aliquot  dies  commoratur, 
nec  longinque  a terra  firma  curfum  inftituit.  Al- 
te volat.  Damiatas  £c  ad  ripas  infulas  Deltae  in 
mediterraneo  nonnulli  femper  reftant,  maxima 
vero  pars  ^Egyptum  fuperiorem  petit. 

Ficedul^e:  menfe  Septembri  adveniunt. 

Alaudä,  Carduelis,  Passer  domeftieus  & 
aiiae  hujus  ordinis  femper  manent. 

MenfcNovembri . P/avia/f  jomnesabundant  hoc  men- 
fe inlocisab  aquareli£tis,copiofam  efeam  ex  ranis 
minimis  invenientes,  toto  fere  vere  manent,  ex 
Europa  forte  advenientes,  nec  in  Natolia  6c  in- 
fulis  minore  hoc  tempore  adfunt  copia. 

Anas  Bofcas  Linn.  Syft.  Nat.  17.  initio  hujus 
menfis  primum  in  menfa  apparuit>  Sclopetis  oc- 
ciditur,  haud  copiofe  invenitur. 

Anas  PeneTöpe  Linn.  S.  N.  22.  circa  medium 
6c  finem  menfis  hujus  adfportabatur  viva , ma- 
gna  in  copia>  nodte  retibus  capitur  in  locis  palu- 
dofis  proxime  ante  omnimodum  aquas  difees- 
fum. 


Men- 


AVES. 


289 

Menfe  Martti . Tetrao  Coturnix.  Linn . S.  N . 8, 
Bienfe  hoc  iEgyptum  fumma  copia  venit* 
Meflis  vero  Tritici  adeft  eodem  hoc  menfe,  ve- 
nientes  igitur  cohortes  Coturnicum,  ut  maturo 
Tritico  iefe  faturent,  agros  replent,  inter  fege- 
te m fe  abfcondentes , non  autem  ignorant  prse- 
lentiam  praedatorum  ruftici  iEgypti,  ipfi  pne- 
dae  inhiantes,  dum  igitur  agrum  plenum  judi- 
cant,  rete  fegeti  fuperinjiciunt,  margines  agri 
circumquaque  cingunt,  ficque  ave$  experge- 
fafras  aerem  liberum  quasrentes,  rete  inveniunt 
6c  infigni  numero  hac  tempeflate  in  cibum  ad* 
hibentur  gratilfimum. 

Tring;£,  Charadrii  aliacque  aves  fcolopaces  pe- 
rcgrinantes  Smirnas  videbantur  in  Dccembri  6c 
Januario  174P,  eosdemque  in  ALgypto  eadem 
tempeftate  proximo  anno  17^0  videbam.  Hinc 
patet,  quod  aves  peregrinantes  non  omnes  fi- 
tfml  unum  climaaut  eundem  locum  inhabitent, 
fufficit  quod  nutrimentum  6c  aerem  temperatum 
inveniant^ut  in  loco  quodam  hibernent.  Nec 
illi,  qui  in  iEgypto  videntur  ex  iisdem  regioni- 
bus  aaveniunt,  ac  illi,  qui  in  Natolia  hiemc  re- 
flant,  cum  experientia  mihi  conftet,  Avesaborea 
ad  meridiem  femper  re6to  pergere,  nec  ab  ori- 
ente  in  occidentem  vel  contra  curfum  inftitue- 
re.  Hinc  credibilc,  quod  illi,  qui  in  Natolia 
hieme  reftant,  advcniant  ex  Mofcovia:,Tartari^ 
6cc.  confinibus;  qui  Atgyptum  vero  petunt  ex 
Grseci»  6c  Europa:  auftralioris  partibus  oppofitis, 

AVESDAMIATA  iEgypti  i7fr* 

Fulica.  Linn, , Fn,  Sure, 

Anas 


Cläjjis  H. 

Anas  gr  i fea  mcäiocris , rofiro  apice  piano  lato  rot  un* 
dato . 

Pelecanus  Onoerotalus , candidus  erat  qucm  Da- 
miatsc  vidi,  fufcus  Smirnse  j ex  maxilla  fuperio- 
re  vafculum  prarparant  Damiatae  incolae  pro  a- 
qua  ex  naviculis  eliminanda. 

Cygnus  au&orum  juxta  litora  Damiatae  prope  AL- 
gypti- 

Poulge  de  Ris  Gallis.  Ex  gallinaceo  ordine. 
Corolla  coccinca  9 reflexa  in  vertice.  In  agris  Ory- 
zx  copiofc,  tempore  quo  crefcit.  Nondum  tem- 
pus  aderat  ut  adferri  pofiet  j hoc  tempore  per 
deferta  difpcrfae  pullos  excludunt,  menfe  majo 
Sc  reliquis  advenie>.tes , agros  Oryzae  incolimt, 
ali  mentum  pretiofum  a natura  fibideilinatutn  ca- 
pientes. 

ANIMALIA  vifa  in  Terra  Sancla. 

QlJADRUPEDIA. 

1.  HYSTRIX  ( criftata .) 

In  monte  tentationis  Chriffci  prope  Jordanum . 

2.  CANIS  faureus.)  Turcice  Chical. 

Prope  Jaffam  in  fe p ibus. 

CANIS  {Vulpes  vutyaris.) 

Prope  Bethlebemum  6c  in  Philiftaa  in  vinetis  co« 

' piofe. 

4.  CAPRA  (Gazella  africana.') 

In  monte  *Thabor. 

CERVUS  (Dama.) 

In  monte  Tbabor , 


AVES 


AVES. 


19 1 


AVES, 

6 . FALCO  ( Percnopterus .) 

Circa  Hierofolymant „ 

FAL, CO  (yenatoritts .) 

Apud  Arabes . 

8.  FALCO  (Tinmmculus) 

Ad  Nazaretb  in  rupibus* 

9.  VULTUR. 

Prop'e  Canam  in  Galilxa. 

10.  MONEDULA  (carulea.) 

In  Quercetis  Galihea  copiok. 

11.  PICUS  (yiridis). 

Ibidem. 

12.  MEROPS  ( Apiafler ) in  nemoribus  & campisin- 
ter  Acrtm  & Nazaretb. 

ij.  MOT  A CILLA  ( Lufcinia .) 

In  Salicetis  Jordani  6c  Olivetis  Judese, 

14.  ALAUDA  (campeftris,) 

Ubique. 

15*.  CARDUELIS. 

Prope  Nazaretb  in  hortis. 

16.  TETRAO  ( Perdrtx  rufa.) 

17.  TETRAO  Jfr  alit  arum , 

In  deferto  juxta  mare  mortuum/ 

18 • TETRAO  ( Coturnix .) 

In  G alila  a. 

19.  COLUMBA  {Turtur.)  cinerea , coTlari  nigio. 

20.  COLUMBA  ( Paiumbns ,) 

i ■ in  Ga  itia  a.  Clas- 


A M 


m ) © ( w 

ClaJJis  IIL 


PHIBIA; 


Ltcerta  S3  Crocodilus. 

54  Chamxleon- 

55  Stellio. 

56  scgyptia. 

5.7  Gecko. 

Stincus. 

59  nilotica. 


Colubcr  60  Vipera. 

61  paradoxus* 

62  Haje. 

63  Afpic. 

Anguis  64  Jaculus. 

6s  Colubrina» 
66  Ceraftes. 


n-  LA* 


AMPHIBIA, 


*93 


f}  LACERTA  (Crocodilus). 

Felum  palatinum  ad  initium  gulae  in  fltraque  ma- 
' xilla,  bafiliberum,  in  infcriore  acum-inato-  an- 
gulatum,  in  fuperiore  lineare  gulam  claiidens, 
dum  inferius  ad  fiiperius  parallele  applicatur,  il- 
lam aperiens  dum  fuperius  ab  inferiore  recidit, 
continuatio  eft  membrana:  robufta:,  glabrse, 
flavefcentis,  quod  totum  palatum  fiiperius  & 
inferius  tegit. 

Lingua  nulla, 

Tracbea  annulis  cartilågineis , integris  conftruära, 
vix  digiti  minimi  craflitie,  asqualis. 

Pulmonts  2 ^ una  ab  utraque  parte  eordis,  oblongi, 
integri,  refpedtu  magnitudinis  corporis  parvi, 
coloris  lateritii, 

Feftcul*  bronchiale$  diftinftiftimae,  magnse,  fpu«; 
ma  repletas* 

Or,  medio  inter  pulmones,  juxta  dorfum  in  fo- 
vea  fitu-m,  triangulare,  parvum , mufculare, 
baud  robuftum.  Juricula  una  a parte  dextra, 
cordi  proportionata,  illique  irapofita.  Cämerte 
eordis  duse,  quarum  Sinifira  multö  ampliör 
totum  fere  cor  conftituenscum  Valvulis  &rugis, 
parietem  vero  habet  dextra  tenuiorem  $ dextra 
minima,  anguftata  fvix  digitum  primum  admit- 
tens)  pariete  robuftiore.  Pericardiutn  membra* 
naceum , robuftum , albidum , apice  eordis  ad* 
natum. 

Diaphragma  membranaceum , tenuiufculum. 

Oefopbagus  membranaceus,  robuftus  , parietibus 
craftis,  pollicis  capacitate»  Fenticulus  robuftus, 
parietibus  craffiffimis,  rugis  yel  pliGis  craftis, 
S den-’ 


3P4 


CJaffis  IIL 

. denfis,  frequentibus  intus  obfitus,  capacHTimusr 
lapides  quarzofos  Nili  inligni  copia  continens. 

InteHinum  flexuofum,  mefcnterio  adnexum  proxi- 
me  a pyloro,  fpatio  fpithamali,  ampliufculum  ( a 
fere  pollicum  capacitate)*  ibiquc  exrceroentis 
nigro- viridefcentibus  duriufculis  nullius  figurae 
repletum,  reliquum  inteftinum  14* Tpith.  longi- 
tudine,  xquale,  vix  digiti  minoris  craffitie,  ca- 
nali  perforatum  anguftiflimo,  pennse  fere  galli- 
nacex  capacitate,  parietibus  inftructum  craffiffi- 
mis,  robuftiffimis , vix  flexibilibus,  quarum  2. 
lamellas  confpiciuntur5exterioic  crafiiufcula,  al- 
bida  y interiore,  qux  canalem  format,  multo 
crafliore,  coloris  lucide  cartei.  Extreme  fpi- 
thamac  fere  dimidix  fpatio  ampliufculum  cft, 
quod  ut  reftum  confiderari  poteft. 

Hepar  bilobum  3 lobo  uno  ab  utraque  parte  ventri- 
culi,  quioblongi,  fubtriquetri , fuperius  craffi- 
ufculi,  inferius  parum  attenuati. 

Vefica  fellea  inter  ventriculum  & altcrutrum  lobum, 
ovi  gallinacei  magnitudine,  repleta  bile  fpiffiu- 
fcula,  coloris  faturate  viridi,  faporis  amarifii- 
mi,  menfura  vafculi  Thex. 

Pancre&s  juxtä  pylorum,  ovatum,  refpe&u  reli-  , 
quarum  partium  maximum , longitudine  plus- 
quam  dimidix  fpithamx , latitudine  palmx,  in- 
tus  rugofo  - cellulofum  , cellulis  fucco  flave-  ] 
fcenterepletis. 

Renes  oblongo-ovati , xquales,  magnitudine  pro- 
portionata. 

Qmentum  fatis  craflum,  inteftino  fupra  impofitum, 
pinguedine  copiofa  repletum. 


AMPHIBIA.  zpf 

Membrana  cellulofa  abdouiini  fuperextenfa,  craffä^ 
valde  pinguediaofa. 

^hysiologiA. 

Sanguis  fl  or  idus,  tenuiufcultis,  ex  abfcifla  ftrtcria 
magna  erumpens  haud  magna  copua*  exterum 
vala  pulmonum , nuifculorum , relicjuaj  feré  ex 
ianguia;  fanguims  igitur  rubieundi  ad  magni- 
tudinem  animalis  non  eadem  eft  ratio  Ut  ia  qua^ 
drupedibus,fedmulto  interiör*  tat  in  toto  amphb 
biorum  ordine* 

Bilis  Sc  fuccui  pantireatiM  majori  Cöpia  ad  Tunt* 
quam  in  ullo  alio  animali  cujUs  reliqua  vi- 
fcera  ejusdem  effent  magnitudinis,  placuit  nem- 
pe  haturx  menftrua  digeftioni  deftinata,  copia 
inflgni  fubminiftrare  Animali  carnivoro*  ommä 
absque  prxtereUnte  mafticatione  6c  Ane  falivx 
mifcella  devoranti. 

tapides  ingetit  in  ventricuiurri  ad  digeftionem  Cni- 
dx  fublevandarri,  more  ävium  granivorarum* 
qux  6t  diminuationis  & concöäionis  opus  ven- 
triculö  committere  debent,  niafticationis  benefi* 
tio  dellitut^é 

Extremetiid  per  äntlm  höft  eiimifiari  referunt  Mgy* 
ptii,  ftrU&ura  inteftini  juxta  pylorum  hoc  affir- 
tnaj*e  videtur;  non  enim  facile  concipi  poteft* 
qua  ratione  ttferementa  traöGre  queänt  canaleni 
adeo  anguflum  ac  hujus  inteftini , qui  folö  chy- 
io  transvehendo  videtur  fervirejftertus  vero  éx  in- 
teftini initio  per  pylortim  ventriculUm  ingredi,éc 
éx  illo  per  gulam  rejici  fvadet  ftru<9:ura,quod  quo- 
tidie  fe  Viaere  aflerunt  Nili  fupra  Cairum  accö* 
lx,  qui  in  terratn  prodité  äiiimal  dieunt,  quotiés 
gulam  exonerandi  illi  adell  deflderium. 

Folltculus  adeft  avellanx  tnagilitudine  iub  äXillis  irt 
xtate  prove&ioribus,  materiam  fpiflam*  quas 
S i»  Mö* 


196  Clatfis  III. 

Mofchi  odorem  fpirat,  continensj  Solicire  hic 
quaeritur  ab  -dEgypiiis5dum  Crocodilum  aliquem 
ceperunt,  magnum  quippe  ab  illorum  magnati* 
bus  inter  odoramenta  habitusj  in  illo  quem  dis- 
fccui  nullus  ejusmodi  aderat  folliculus. 

Coit  antrorfum,  mas  feminam  mediante  roftro  ver* 
tit  & fupra  dorfum  durante  coitu  rettare  facit. 

Ova ? qux  poffidet,  medise  funt  magnitudinis  inter 
gallinacea  & anierina , obduéta  crulta  dura,  pa* 
rum  in#quali,nébulöfe albicante,  qusé  exfaemin* 
XXX  pedum  longitudine  exemta  tunt. : 

Pingnedo  fola  inunéta  in  Rheumari(mQ/V,aridura  & 
rigiditate  t e n d i n u m, Tpr x Itan  t lfli rmim cl!  «#Lgy* 
ptiorum  remedium. 

Fel  ad  oeulos  valere  pexbibent.  G®Otra < Sjerittta* 
tem  ufiratum  ett  6c  certum  remedrtjxn  Téemina- 
rum  j intus  fumunt  folum  ad  gr.  y>  & pCffuia 
faciunt  externe  c.  lana  borabyeis;, 

Oculi  Crocodili  ex  Aphrodifiacis  ab  Ärabibus  com* 
mendatis  primum  eft  6t  fummum , 6c  ex  illorum 
fide  omnibus  confeftionibus  Dia-fatyrii  - Ifypcin* 
tbi  öcc.  imo  Ambr # anteponendum.  - 

Dmnum  inexplieabile  plebcculce  iEgypti  adifert 
in^Egypto  tuperiore.  dum  fceminas,  quae  aquam 
haurire  veniunt  6C  infantes  juxta  ripas  fluvii  lu* 
dentes  6c  natantes  tkpiflirne  nccat  6c  (»icvorat. 
In  ejusdem  ex  aqua  exemta:,  ova  (7)  foemi* 
nx  ventrieulo  invenerunt  illi,  qui  illam  coram 
D:n.  Barton  Confule  Anglise  diflecuere.  off* 
fceminarum  cx  brachiis  6c  cruribus  focminae 
cum  annulisquje  ornamenti  inftar  geftare  folent. 

Pifcatorum  retia  fi  occurrat  rumpit  6c  ipti  pifeatb* 
res  perieulo  exponuntur  cnanifefto,  Hamum  pi- 

(c& 


AMPHIBIA. 


2P7 

fcatormm  mveni  in  difle&i  velo  palati  inferiore, 
qui  illud  perforavcrat. 

AnLEYlATHAN  (Crocodilum)  komo  extrahere  pos* 
fitl  quseftionem  proponit  Hiohui  cap.  4.  v.  20. 
q u;p  rendo  negatj  notum  fcilicet  fuit,  etiam  il- 
lius  ternpore,  artificium  anim.fr is  pifcatomm  ha- 
mos  dc  atia  inflrumenta  deftrue-ndi. 

Ex  vivo  defcripfi  Cairi  17^1.  M.  Jan  30* 

Partes  externas,  defcripfit  Linnxus  Am&n.acad.  t. 

p • \2jZ%  y 

LACERTA  (CHarn^leon). 

Cor  minimum,  triquetrum. 

Palmo  unictis  infra  Diapbragma , bypocondnum 
finiftrum  occupans,  maximus,  tenuiffitnus,  con- 
ftru&us  valis  fanguineis  paucis  6c  vefieulis  aeris 
jlurimis,  diftin&iffimis,  artiplis,  terminatus  in* 
ferius  appendieibus  f ^ f.  6,  teretibus,  membra- 
naceis,  fiduiods,  inazquälibus,  cui  (ingulae  ve- 
fiea  aerea  adneftitur,  connexus  ope  Peritomei 
Hepati  ad  latus  6c  ventrieulo  infra, 

Hepar  bilobum,  Lobis- compreffis,  ovatis,  interio- 
rebreviore,  magnitudinis  proportionatas,  colo- 
ris  cx  rubieundo  nigréfcerttis, 

Vcftca  Vellh  ovata,  magnitudine  pi6,  bile  lucido- 
viridi  repletaj  inter  lobos  hepatis  lita. 

Pentrutrftis  oblongus,  cylindricus,  -tKrinque  angu- 
ftatus,  longitudine  poll.  H 5 craflitie  fere  digiti 
minoris  panetibus  robultis. 

Inteftinum.  tripliciter  inflexum,  mefeiterio  adne- 
xum  , plusquam  fpithamaie,  verfus  anum  valde 
cralTum , atrum. 

S 3 JU- 


2^8  Clajfis  //& 

Renes  juxta  fpinam  dorfi  prope  anum,  oblongt,  pa- 
rum  incurvati,  fupeificie  ftriati,  rnargine  alte- 
ro  parum  finuati,  rubicundi. 

Vefic&m  urinariam  jnvenire  non  potui. 

Duftum  renalem  usque  ad  anum  perfecutus  fum. 

Gvaria  fubtriangularia  , triquetra,  Hava,  juxta 
Ifchia,  unum  utrinque , longit.  poll.  £. 

Lien  prope  renes,  orbiculatus  5 nigrefcens,  par-» 
• vus»  * 

Cofite  in  medio  lateris,  ad  angulum  acfcitum  flexas 
6v  in  medio  mobjles, 

Mufculi  interc  ofta  fes  temiiflimi,  membranacei, 

Lin^ua  apice  triangularis , attenuata,  fcabra,  hinc 
mufctiloia,  robufta,  fiftulofa,  bafi  anguftiore, 
longiffima,  fiftulofo  ofliculo  longitudinali  in  me- 
dio, quod  ab  ofie  hyoideS  continiwtum,' 

Physiologica. 

a)  In  ventriculo  vudimenta  var  io  rum  Infe&orurn 
invenij  Tipuloe,  Coccionellae,  Papilionum, 

b)  In  exerementis,  quod  notatu  digniffimum,  pai> 
tem  fpicx  Hordci  integram  vidi. 

c ) Mutatio  coloris. 

Ittcrus  eft  quem  morbum  hoc  an  i mal  facile  conci- 
pit  inprimis  iratus,  hinc  vix  nifi  iracundus  co« 
lorcm  mutat  cx  nigro  in  flavum  vel  viridefcen- 
tem,  qualis  ejqs  eft  bilis,  qui  per  corpus  expan- 
fus  facile  confpicitur,  ob  rpufculos  tcnuiflimos 
& cutem  peliucidam. 

Denna  adlau^ om  hvilken  degamla,  Au£fcorerfImyc^ 
ket  be  rattat  både  fant  och  ofant,  jag  menar,  den 
fom  alla  natural-Scribcnter  gjordt  lå  bekant  un- 
der 


AMPHIBIA. 


*PP 


der  et  hopflickat  namn  Chamelee  {kaffade  jag  mig 
lefvande  vid  denna  tiden,  da  våren  fiamlaqkade 
den  utur  de  hål,  dår  han  om  vinteren  gjommer 
fig.  Detta  artiga  djur  har  (it  egenteliga  hem- 
vilt  omkring  Smirna,  i fvnnerhet  åt  negden  af 
byn  Sedizeud:  hår  fpetar  den  i trån  och  fpringer 
i ft  enhoparna.  Folket  i landet  har  fagt  mig, 
at  han  har  ht  bo  uti  iholiga  trån  > jag  har 
det  ej  Ijelf  fett  5 men  at  han  klifver  i qviftarna 
af  Platanus , Olive-tråd,  etc.  det  har  jag  fett. 
Det  år  ingen,  fom  icke  vet  hvad  fom  beråttas 
em  detta  djurets  egenfkaper,  huru  han  antager 
allahanda  (lags  fårgor,  och  huru  han  lefver  af 
luften,  utan  at  foka  något  annat  til  lifvets  uppe- 
hålle.  * * 


Jag  forfummade  icke  tilfålle , at  på  en  ort,  dår  et 
iå  märkvärdigt  djur  bor  och  viftas,  gora  mig 
underrättad  om  defs  natur.  Landsfolket,  fom 
jag  hår  om  frågat,  har  fagt  om  fårgfkiftningen , 
at  om  man  fätter  for  honom  et  klåde  eller  något 
annat  fom  år  färgat , få  tager  han  ftraxt  an  den 
fårg,  fom  obje&et  har,  det  han  fer.  Om  fö- 
dan hafva  fomliga  velat  forfåkra  mig,  at  han  lef- 
ver endaft  af  luften,  utan  at  någontin  åta  något, 
men  andre  hafva  fagt,  at  de  fedt  det  han  tagit  et 
{lags  ganlka  fmå  myggor. 

Det  jag  Ijelf  fett  på  den,  {om  jag  en  rund  tid  haft 
lefvande  hos  mig,  vil  jag  nu  beråtta,  ock  forft 
om  färgen:  at  han  tagit  annan  fårg,  når  jag  fatt 
for  honom  något  fårgat  objeft,  har  jag  aldrig 
fett,  ehuru  jag  gjordt  forfok  med  allaflags  får- 
gor, på  åtfkilliga  faker,  blommor,  klåden,  mål- 
ningar m.  m.  Den  fårg  fom  han  aldramåft  har, 
är  Stålgrå  eller  Sv  art , fom  ftöter  något  på  gråd  t. 
Denna  afklåder  han  fig  undertiden,  och  blifveral- 
S 4 de- 


Claffis  HL 

deles  Svafvel-gul , fom  år  den  andra  fårg  jag  fett 
honom  oftail  antaga.  Denna  gula  f arg  har  jag 
fett  honom  antaga  mörkare,  fa  at  han  ilotts 
något  på  gronr,  och  ljufare , dä  han  kom  närma- 
re til  hvitt  ån  gult.  Flera  fårgor  fåg  jag  aldrig 
honom  ikläda  fig,  aldrig  rod,  blå,  violett  etc. 
Jag  år  altfä  i den  tankan,  at  alt  det  man  gjordt 
valende  af  om  Camasleontens  fårgfkiftning,  ke- 
iiår  demti,  at  han  vid  viffa  omifändigheter  for? 
vandlar  fm  fvartaktiga  fårg,  fom  år  den  egente- 
liga,  uti  Guly  fom  blir  ibland  mörkare,  och  i- 
bland  ljufare.  Denna  ombytning  gor  han  nog 
ofta.  Jag  markte  i fynnerhet  2:ne  tilfållen, 
fom  altid  gofvo  honom  anledning  hårtil,  den 
ena  var  når  jag  fatté  honom  i itarka  foiikenet,  och 
den  andra  var,  når  jag  retade  honom  at  blifva  arg, 
fom  fkedde  endail  därmed  at  jag  ilack  på  honom 
med  fingret.  Når  han  ifrån  fvart  ville  blifva  gul 
få  begynte  underdelen  af  fotterna  (plantae  Sc 
palmse  pedum)  hufvudet  och  defs  poifa  under 
halfen  (gula  faccata)  foril  at  (kifta,  hvilket  fedan 
merendels  fortfattes  ofver  hela  kroppen.  At~ 
fk illiga  gånger  iåg  jag  honom  brokot  eller  tecknad 
med  uora  flackar  af  båda  fina  fårgor  ofver  hela 
kroppen,  hvilket  gjorde  honom  vacker.  Dä 
han  var  fvartgrå,  fpånde  han  ut  Ref  benen  och 
bypochondrict , då  fkinnet  fatt  tätt  in  til  kroppen, 
och  han  fåg  mera  fyllig  och  vacker  ut;  men  få 
fnart  hanblefgul,  drog  han  ihop  defTa  delar, 
blef tunnare,  tom  mager  oeh  ilygg,  och  ju 
mera  han  flotte  på  hvitt,  ju  tomare  och  flygga- 
re  var  han,  ock  aldra  eländigail:  fåg  han  ut  til 
fkapnad,  då  han  var  brokot  til  fårgen.  Denna 
hade  jag  kfvande  24  dygn,  från  den  8 Martii 
til  den  1 April,  utah  at  han  någonfin  hade  tilfål- 
le,  at  få  något  til  lifvets  uppehälle*  Han  var 
F un- 


AMPHIBIA; 


?oi 


under  hela  tiden  qvick  och  liflig,  Klef  up  och 
ncder  i fin  bur,  älfkade  at  nalkas  til  dagsljufet, 
och  rullade  iladigt  omkring  med  fina  ogon,  fom 
åro  et  af  de  ftorfta  Skaparens  mäftarftycken.  De 
fidfia  dagarna  kunde  deck  na  år  k el  ig  en  fynas , at 
han  tynade  af  och  led  af  hunger.  Han  förmåd- 
de ej  längre  hålla  fig  faft  vid  galleret  af  buren, 
uton  föll  af  matthet  ned  , då  en  S kolpadda,  fom 
med  hon‘om  var  i fam  ma  rum,  bet  honom  ock 
bidrog  til  hans  dod. 

ff.  LACERTA  (Stellio). 

Lacerta  Coftordilos.  Tournéf,  itin.  i.  p.  up. 
t.  no. 

Rostrum  brevifiimum,  obtufum,  deelive.  Ma* 
xilU  aequales. 

Nares  ante  oeulos,  ad  latera  capitis,  prope  ro- 
flrum,  orbiculatte* 

Oculi  ad  latera  cap.  in  med  io.  Orbita  margine  fu- 
periore  protuberans,  eultrata.  » Super cilia  erena,- 
to-tuberculata,  pupilla  parva  atra,  palpebr & mo- 
biles,  leves.  Fertex  depretfiis,  ft|uamoCus,  pa- 
rum  concavus,  juxta  oeulos  elevatus. 

Collum  plicato  - rugofum  , ut  & latera  capitis 
pone  oeulos.  Gula  faccata,  facco  longitudina- 
li,  comprefib,  eultrato.  Area  aurium  exea- 
vata. 

Corpus  deprefium  , ovatum  * latera  abdominis 
protuberantia.  Dorjvm  fuleatum,  fquamofum: 
iquamis  aeumine  terminatis.  Lineee  tres  Tu» 
bereulorum  Spinoforum  in  utroque  latere  abdo- 
minis, quorum  utrunque  fquamis  fere  7 eleva- 
tis,  acuieatis  componitur* 

S r 


Cau* 


$02  Chjfis  UL 

Cauda  cylindrica,  corporc  longior,  fquamis  fpino- 
fo-angulatis,  verticillatis  obfita. 

Lumbt  6c  crura  fquamofo  -fpinofa.  Digiti  y utrin- 
quc,  mediis  longioribus.  Ungues  incurvati. 

CoLoit  fufcus  cum  maculis  nigris  6c  albicantibus, 
Ted  rnaculas  lucido  - viridefcentes  nonnunquam 
ctjam  aflumit  6c  amittit  ad  latera  abdominis  6c 
capitis,  quo  ipfo  ad  naturam  Camadeontis  ali- 
quantum  accedit,  quique  adeo  non  folus  hac 
gaudet  facultate  colores  mutandi. 

Longit.  corporis  infra  fpithamam,  Cauda  fpith.  i* 

Locus  Natoli* ) Syriate,  Palaftina  rudera. 

Arab.  Hardun. 

Ab  Tureis  necatur,  dicunt  enim  quod  caput  deeli- 
nando  illos  imitctur,  dum  orationem  faciunt. 

JLACERTA  Chamadon. 

In  JEg ypto  vidi  paulo  minorcm  Afiatico,  non 
vero  Valde  frequens  eft. 


p6.  LACERTA  (xgyptia)  cauda  verticillata  fquamis 
denticulalis  , pedibus  pentadaäylis. 

Caput  fubtriangulare,  protenfum,  collo  conti^u- 
um,  illoque  paulo  elevatius. 

Rofirum  obtufum , breviflimum , a capitc  vix  di- 
llinguendum,  fupra  deprdTum  inxquale,  pollice 
ad  latera  eminentiis  duabus,  unautrinque,  t^r- 
minatum. 

Oculi  pone  rofirum,  ad  latera  capitis,  fuperiori 
parti  capitis  quam  guix  propiores.  Pupilla  atra. 
Jns  fufca.  toffulce  dux,  una  utrinque,  oblongae, 
proxime  fupra  oculos,  pone  eminentias  roitri. 

Area 


AMPHIBIA.  30} 

jirta  oculerum  profundior  ( refpe&u  eminentia- 
vum  capitis  & roilri ),  oblonga,  tuberculis  mini- 
mis  adfperfa.  Spatium  inter  oculos  oblongum, 
parum  elevatum,  parum  anguftatum.  Vertex. 
in  rnedio  capitis,  pone  fpatium  praedi&um,  illo 
paulo  elevatior,  transverialiter  oblongus,  bre- 
viffimus.  Spatium  pone  vcrticcm  ( ba (in  capitis) 
parum  dcclive  , verfus  pofteriora  latiufculum 
planum.  FoJfuU  dux,  obtongac,  latiufculse, 
una  ab  utråque  parte  hujus  fpatii,  oblique  po- 
fitas.  Latera  capitis  protuberantia,  inasqualia. 

Excavationes  duae , una  utrinque , pone  has  protu- 
berantias,  ad  bafin  laterum  capitis  femilunares, 
fatis  profundse,  gUbrse,  sequales,  fundo  mem- 
branaceo  j an  auriculas  ? 

Nares  z,  utrinque  una,  ampliufculse,  rotundx, 
margine  membranaceo  cinclac,  juxta  apicem  1*0- 
ftri , proxime  fupra  maxillam  fuperiorem, 

aequales,  latiufculne.  La  bia  mobilia,  ma- 
xillas  tegentia,  quorum  fuperius  utrinque  ad  la- 
tera terminatur  tuberculis  fquapiofis,  quas  mar- 
ginem  ejus  cingunt  6c  denticulos  mentiuntur. 
MaxilU  2 ollibus  quacvis  gomponitur.  Tuber - 
cula  haec  ab  utroque  latere  funt  XII,  quorum  4 
poftericra  acuminata,  reliqua  vero  convexa, 
obtufiffima.  dpex  labii  hujus  glaber.  Labium 
inferius  fquamis  fimplicibus,  oblongis,  margi- 
ne fuo  tegitur, 

Denticuh  ferraturae  funt  ©flium  maxillx,  in 
maxilla  fuperiore,  XLIII  circjter,  tres  anterio- 
res,  laterales  vero  utrinque  XX*  ex  anterioribus 
medius  lätiffimus,  parum  convexus,  margine 
femicirculari  reliquis  omnibus  longior.  Duo  re- 
Jiqui  parum  acuminati,  parum  convexi,  medio 

bre- 


?°4 


CUffis  1IL 

brcviores  , unus  ab  utraque  ejus  parte , latcri  e- 
jus  impofiti.  Låter ales  priores  8,  minutilTimi, 
appvcximati , apice  fublinearij  pojleriores  X II, 
majores,  apice  didin&i,  fubacuminati,  poftre- 
mis  obtufioribus.  Dentkuli  in  maxilla  inferiorc 
utrinque  circitcr  2.0.  Anteriores  bfcviffimi,  vix 
diftinguendi  j reiiqui  obtufifiiaii,  approximati, 
longiores. 

Collum  cylindricum,  capitc  continuura,  ejus 
c.raflitie,  illoque  duplo  longius,  bali  latiufcur 
lum. 

Corpus  utrinqtie  valde  deprefTum,  verfus  utram* 
que  ex>remitatem  anguftatum,  poftice  magis, 
fed  fpatio  breviore y antice  minus,  fpatio  veror 
paulo  loiigiore , medio  latum. 

Lat  era  c onvexa,  parum  protuberantia  1»  ventri* 
cofa* 

Cauda  cylindrica,  coipori  continua,  ejusdemque 
longitudinis , protenfa,  fenfitn  Aisque  ad  apicem 
anguitior,  fquamis  fpinofis  verticaliter  difpo- 
Ctis  tecfca  fuperius,  inferius  vcro  fquamis  oblon- 
gis,  glabris.  Annuh  fquamarum  funt  XXII, 
maj  ores  fquamis  tere  X compofiti , 6c  lucceffi- 
ve  minori  numero.  Sqttama  quasvis  oblonga, 
paralielogramum  conftituens,  cujus  anguli  mnt 
prsecifi,  m fpinam  podice  terminata,  quas  ad  aru 
gulum  obtuium  a corpore  fquama:  proccdit. 

Pedes  IV,  ad  utramquc  corporis  extremitatem 
duo  rfnteriores  proxime  infra  collum  5 ad  late- 
ra corporis,  cylindrici,  pofterioribus  medio  fe- 
re  brevioribus*  Femova  brevia,  cruribus  haud 
crafliora*  crura  femoribus  duplo  longiora,  iilis 
continua  6c  flexura  fola  ab  iilis  didin&a.  Pofie- 
nores  groxiine  fupra  caudam,  ad  larera  corporis, 

prio- 


AMPHIBIA. 


3°f 

pdoribus  duplo  ferc  longiores.  /Vwor/ilongitudi- 
nc  crurum,illis  multo  cra{fiora9inferius  parum  an- 
guftiora.  Crura  medioinferiore  parum  comprefta* 
iuperioFe  cylindrica.  Digiti  fingulorum  pcdum 
in  anterioribus  paulo  minores,  in  omnibus 
compreffi,  fquamoft,  inseqti/ilesj  duo  exteriores 
reliquis  brevioies,  Gsquaics>  reliquis  qui  .inte- 
riori  proximus  eft  illo  paulo  eft  longior,  qui  il- 
lum  fequitur  longior  6c  iUtim  excipicns,  qui  qtus 
eft,  ab  intcrion  omnium  longiftimus.  Lobi  pe - 
dum  pltfres.  Ungues  tcrminant  omnes  digitos 
compreffi,  declives,  acuminati,  parum  unci* 
nativ  ' p - rv' 

Squam/e  caput,  pedes  6:  totum  corpus  tegunt, 
qtiae  incapite  heXa-cC  o&agona',  mixtse,  magnae5 
elevatar,glabra;in  pedibus  rhomboidales  Sc  fubro- 
tundae,  quarura  prioreS  plan#,  glabr#  j pofterio- 
res  fpina  acuminata  nonnull#  inftruéfce,  quae 
e^^rnedio  ipfarum  elevaturj  in  digitis  oblongae 
convex#  , apiceobtufe,  imbricatse  ybus  lineis 
in  quovis  digito  difpofit#.  Squcm<e  a&rfi  fubim- 
bricatse,  minutiftimce,  fubrotund#.  Linea  per 
integri  dorfi  medium  transcurrit,  qus  fquamis 
non  diftin&is  c om  po  ni  t u r , v i fu  ta  me  n p e rc  i p i 
poteft.  Squawue  abdomnis  tetragon#,Jmbricatx, 
glabr#,dorfalibus  triplo.langiöfcs,  .cl^vatiotps. 

Tuberotila  fqunmofa,  fragilia,  elevata,  fubrotuftda, 
Vi  den  tur  a)  per  capitis  6c  colli  partem  fupetio- 
rem  hinc  inde  fparfa.  b)  per  latera  corporis, 
inprimis  verfus  caudam,  ubi  nonnulla  irregula- 
riter  fparfa.  c)  Linea  borum  tubereulorum 
transcurrit  fubtus  per  medium  femorum,  qu# 
paulo  majora,  albicantia,  puneto  fufeo  in  me- 
dio  notata. 

Cuticula  tennis,  facile  exccrianda. 

Co- 


Clajflis  m\ 

Co  lo  r . Caput  dorfum  6c  pedes  fufci.  Ab  domen  di- 
gitt  6c  cauda  ex  brunno  albicantia*  Gulacx  fufc« 
6c  flavefcente  variegata. 

Longit.  tota  ab  apice  roftri  ad  apicem  caudst 
fpith.  g|.  Capitisc*  rdftro  poll*  2.  Colli  poll.  3. 
Corporis  fpitb.  1.  poll.  2.  Cauda  fpith*  1.  poll*  2. 

Latitudo  capitis  fupra  verticem  6c  colli  poll.  if* 
Corporis  juxta  collum  palmae  1.  juxta  caudam 
poll.  2.  Corporis  juxta  mediuni  palmsc  M* 

Altitudo  pe dum  anteriare  palm.  r.  poll.  1.  Poficrio - 

re  palm.  2.  CraJJities  colli  6C  cap . poll.  5.  Roftri 
poll.  3.  Cauda  ad  bafin  poll.  j\  Juxta  medium 
poll*  4.  verfus  fincm  poll.  1.  Apice  digiti  mi- 
nimi  Crurum  anteriore  6c  femor.  poll.  3.  Fcmo- 
rum  poltcriorc  poli.  41.  Crurum  polter.  poll*  34 

Latitudo  loborum  pedis  poll.  i. 

Longit udo  digiti  tnillirni  poll.  2f. 

Locus  : JEgyptus  plana  6c  montofa* 

fj  LACERTA  (Gecko)  caudd  tereti  frtediocri^pédibui 
cnflath  jubtus  longit  udinaliter  lamello fis . 

Caput  protenfum,  fubrotundutn,  veftice  paivtim 
depreflum,  lateribus  protuberans, 

Rojlrum  fubprominens , löngiufculiim$  declive,  ob- 
tufiufculum. 

Max  illa  una  alteri  impolita,  perfe&iffime  aquales. 

NareS  in  apice  maxillae  fuperiöris , apprOXimatx* 
tuberculis  nonnullis  parum  elevatis  cin&as. 

Ocuh  inter  roftrum  6c  caput,  acL  latera i meditf 
inter  verticem  6c  gulam  magni,  fphserici*  parunt 
protuberantes*  Coloris  variegali. 


AMPHIBIA. 


Spatium  inter  oculos  oblongum,  latiufculum , me- 
dio  finuatum , proxime  fupra  oculos  elcvatum. 
Palpebr*  circulares , tenues , margine  parum  cre- 
na  zx. 

Aurium  aperturae  medio  ferc  inter  bafin  capitis  &C 
oculos,  ad  latera  ejus,  femilunares,  perpendi- 
culares,  amplae. 

Dentes  minutiflimi,  fcrrati,  denfi,  acuminati,  in 
utraque  maxilla. 

Lingua  obtufiufcula,  lata.  Gula  plana,  antice  ad 
apicem  maxillse  inferioris  fquamarum  dtiabus  li- 
neis  teéta,  cseterum  glabra. 

Collum  diftinttiffimum , lo!?giufculum,  lateribtis 
£c  Tub  tus  anguftatum,  fupra  convexum. 

Gorpus  oblongo- lanceolatum,  bafi  anguftatum  $ 
dorfum  &C  abdomen  deprefta,  latera  convexa* 
parum  protuberantia. 

Pedes  4,  ad  utramque  corporis  extremitatem  2, 
anteriores  margine  corporis  inferiori  affixi,  po- 
fteriores  verobafi  ejus.  Anteriorcm  femora  ovata  , 
cylindrica,  crafla,  inferius  anguftiora,  cruribus 
longiora.  Crura  ut  in  anterioribus. 

Digiti  omnium  pedum  figura  6c  numero  seauales, 
longitudine  parum  difFerente,  exteriores  quippe 
aliquanto  breviores,  numero  funt  f in  fingulo  pe- 
de>  qui  cylindrici,  fupra  glabri , fubtus  trans- 
verfaliter  crcnati,  api cc  cnjlati:  lobulus  vel  crifta 
una  utroque  latere  apicis,  qux  fubtus  longitudi- 
nalitcr  in  lamellas  div  ifa,  margine  vero  crcnula- 
ta.  Sinus  longitudinalis  fubtus  lobulos  diffcin- 
guit,  qui  apice  in  emarginationem  terminatur. 
Ungues  nulli. 

r Cauda  teres,  attenuata,  longa,  corpus  6c  caput 

limul 


JoS  Claffis  11L 

fihuil  fumta  longitudine  acquans.  Ani  apertura 
tränsverfalis  fubtus  ad  bafin  caudas. 

Colok.  Corpus , Qfiput  6c pedes  glabra,  levia.  Punftu* 
la  minima,  elevata,  fplendentia,  per  totum  dor- 
ium  fparfa.  Foraminula  minima  per  abdomen. 
Squam<e  ampliufculac,  molles,  fpatium  minimum 
irtter  lumbos  fubtus  tegunt. 

Dorfui //,  caput  6c  cauda  fupra  albida  cum  maculis 
tians vcrlis  grifeis,  irregulariter  fparfis.  Culay 
abdomen  6c  cauda  fubtus  albida. 

Longit.  tota  ab  apice  roflri  ad  extretnitatém 
cauda:  poll.  4.  Pcdum  poll.  i4 

Latit.  maxiila  poll. 

Locu^.  Gz/V/,ubi  indomibus  intus  6c  extra  frequen- 
tifiima  Maxime  (ingulare  elb  animalis  hujus 
venenum,  quod  ex  lobulis  digitorum  exhalåtj 
qua^rit  animalculum  loca  6c  quasctinque  res  fiile 
manno  imbutas  vel  tincbas,  hoc  dum  invenit  ali- 
quoties  fupercurrit  6c  currendo  venenum  polb  fe 
reiinquit  maxime  noxium. 

Vidi  Cairi  menfe  Julio  175*0  duas  fceminas  6c  tmam 
puellam  morti  propinquas,  quas  cafeum  mandu- 
caverant  recentem  falitum , in  emporio  emtum, 
in  quo  animalculum  hoc  venenum  depofuerat* 
Qiiam  acres  fint  exhalationes  digitorum,  vidi 
nliquando  Cairi,  dum  animalculum  fupra  manura 
currebat  religioli  cujtlsdam,  qui  illud  cape  re  vo- 
luit,  mox  per  integrum  fpatium  ab  anirhale  ta- 
cbum,  oriebantjur  piilttilce  minima*  cum  rubore, 
calorc  6c  parvo  dolorc,  omniiio  ut  in  illis , qui 
Urticam  tetigeruot*  Somrn  edi t fingularem  ex 
gula  prodeuntem,  Ranariim  haud  abfimilem  3 
qucm  n®£h;  inprimis  percipere  licet. 


78.  LA- 


AMPHIBIA. 


3-0.9 

j*8.  LACERTA  fStincus)  c au  da  tereti  medtocri , 
pedibus  pentadafiylis : digitis  lobato-fyunmofis , 
w/j  Uvibus  nitidis . 

Caput  porre£fcum,  corpori  continuum,  oblon- 
gum,  breviufculum , fenfim  ad  apicem  attenu- 
atum,  Vertice  convexum,  latentas  parum  com- 
preftum,  finuatum  ilnu  lato  ab  apice  ad  bafin 
capicis  longitudinaliter  percurrente. 

Max  i Ila  fuperior  inferiore  iongior,  deprefla,tenuis,ob- 
tufa,  vel  fublinearis,  fubtus  plana,  apicem  capi- 
tis  f.  roftrum  conftituens,  lateribus  fiiprä  infe- 
riorem  extenfa.  Maxilla  inferior  triangularis,  a- 
pice  obtufa,  a fuperiore  lateribus  £c  apice  te&a. 

Hares  ad  latera  maxillas  fuperioris  juxta  apicem 
circulares,  ampliufculic.  Lingua  cordato-acumi- 
nata,  bafi  emarginata,  apice  attenuata,  acuta, 
fubftantia  craffiuicula  carnofa. 

Riftus  mediocris.  Dentes  in  utraque  maxilla,  linea 
una  utrinque  difpofiti,  contigui,  breves,  aequa- 
les,  apice  obtufiufculi , lateribus  continguis 
compreffi. 

Qculi  ad  bafin  capitis,  proxime  infra  verticem. 
Orbita  oblongo-lanceolata.  Iris  fufca.  Pupilla 
nigricans. 

Collum  nullum,  nid  partem  corporis  a ca  p i te 
ad  pedes  anteriores,  quse  capiti  contigua,  collum 
appellare  velis. 

Corpus  ovato-oblongum,  cylindricum,  verfus 
caput  6c  pedes  pofteriores  parum  anguftatum, 
pone  pedes  pofteriores  fenfim  usque  ad  extre- 
mitatem  attenuatum,  apice  tcnuiflimum , dorfo 
angulatum,  angulo  longitudinali,  convexo,ele- 
vato,  paulo  infra  bafin  capitis  incipienj,  6c  juxta 
pedes  pofteriores  terminatum. 

T 


Ca- 


$io  ClaJJis  III. 

Cauda  nulla  alia,  nifi  pars  corporis  infra  pedes 
pofteriorcs. 

Pedes  quatuor,  aequales.  PrioresI patio pollicisabali 
capitis  remoti.  Pofleriores  pollicum  2 fpatio  fupra 
apicem  corporis  fiti,  utrique  ad  latera  abdomi- 
nis  Crura  comprefla, asqualia,  medio  geniculata, 
margine  extcriore  craffiore , intet  iore  magis 
compreflo.  Digiti  utrinque  f,  fiffi,  tenuiu- 
fculi  , fupra  convexi,  fubtus  planiufculi,  ab 
extimo  ad  intimum  fucceflive  breviores , ia 
articulos  divifi,  qui  in  longiffimo  7funt.  Squa- 
ma  fuperficiem  articuli  tegit,  quas  ad  latera 
utrinque  in  lobum  extenditur,  hinc  margines 
digitorum  lobato  fquamofi j fquamte  hae  iucces- 
five  funt  imbricatx,  feu  bads  unius  fub  altera 
recondita  in  fuperficie,  margine  vero  diltinftac 
finu  fubtriangulari  figura  lobi  infimi  in  omni- 
bus  digitis  femicircularis,  fitus  oblique  apicem 
refpiciens.  Apex  digitorum  fpatio  minimo  nudus, 
obtuiiufculus,  fupra  parum  convexus  fubtus 
concavus,  qui  unguium  loco  infervit. 

SquaMjE  caput,  pedes  6c  corpus  totum  tegunt. 
Sq.uama  verticis  amplas,  irfegulares,  paucae. 
MaxilU  fuperioris  margo  tegitur  fquamis  f , per- 
pendicularibus,  latiulculis,  fubimbricatis,  mar- 
gine parum  crenatis.  Corporis  imbricatae,  am- 
pliufculas,  molles,  rhomboidales , lateribus  op- 
pofiiis  latioribus.  dkdomirits  6c  pedum  ejus- 
dem  cum  corporis  figura  6c  (itu , led  minores. 
Squamee  omnes  lseves,  nitidas  6c  tenues. 

Color.  Vertex  cap.  ex  glauco  flavefcens.  Do*fum 
ad  media  latera  annulis  nigricantibus  6c  lucido 
grifeis  alternantibus  tingitur.  Laterum  reli- 
qua  pars,  gula,  abdomen  6c  pedes  albida* 

Lon- 


AMPHIBIA. 


J1* 

Longitudo  fribjedti  defcripti  ped.  f.  poll.  i. 
Capitis  lin.  6.  Fedum  poll.  i.  lin.  2.  A bafi  cap. 
ad  ped.  ant.  poll.  i.  lin.  $.  Inter  pedcs  poll.  3. 
a ped.  poft.  ad  extrem,  poll.  2.  lin.  6. 

CraJJitia  circa  medium  corporis  poll.  2.  Capitis 
circa  medium  poll.  1.  Corpons  infra  ped.  poiter* 
poll.  1.  lin.  6.  verfus  apicem  calami  feriptorii. 

Locus  Arabia  pztraa  prope  mare  Ruhrum,  ÖC 
jEgyptus  fuperior  prope  Nilum. 

jiphrodifiaeum  eft  infigne  Orientalibus  in  multo  ufu, 
ab  Europseis  vero  dereli&um.  Datur  animalis 
Caro  in  pulverem  redaéta , cum  exeipiente  quo- 
dam  ftimulante,  etiam  jufculum  ex  reccnti  de- 
co£tum  adhibetur  ab  Arabibus.  Ex  segypto  fu- 
periore  6c  Arabia  Alexandriam  6c  inde  Venctias 
6c  Maililiam  transfertur.,  unde  Pharmacopoei  Eu- 
ropas illud  habent. 

Error  fere  omnium  audtorum  dum  pifeem  eredide- 
runt  Scincum  marinum. 


jp.  LACERTA  (nilotical  cauda  tereti  longa , cor- 
pore  toto  glabro , fquamis  angulo  obtufo  nota - 
tis . 

Caput  oblongum,  depreffum,  protenfum,  capi- 
ticontinuum,  ab  illo  bene  dillindtum  5 illoque 
poftice  elevatius. 

Roftrum  oblongo-triartgulare , depreffum , planum, 
angulo  longitudinali  in  medio  notatum  ? apice 
obtufum  ? protenfum,  longiufculum. 

Oculi  ut  in  altera  fpecie  (Lacerta  cauda  verticiLfqua- 
mis  corp.  mintmis  &c.  vid.  defer.)  Spatium  inter 
oeulos  obLongum  , valde  anguftatum,  parum  e« 
T 2 le- 


2,  ClaJJiS  II L 

levatum,  Toffida^  unautrinque,  ad  latera  hu- 
jus  fpatii  ampla:,  femilunares,  parum  pro- 
fundae. 

Vertex  vhomboidalis,  latiufculus  pone  ho  c fpati- 
um,  F ofula  dua:,  triangulares , parum  profundae, 
pone  verticem,  ad  bafin  angulorum  capitis.  Fos - 
fula  2,  ampliflimae,  profundae,  ad  latera  capitis, 
juxta  cjus  bafin,  infra  prxdidtas  foflulas. 

jfrea  auricularum  ut  in  altera  fp.  Bafis  capitis  ele- 
vata,  emargiwata. 

M^xilla  tequales : inferior  magis  acuminata.  Ri- 
ttus  refpedtu  capitis  am  plus. 

D enticcli  haud  multi  (fere  io  in  utraque  maxil- 
la),  fparfi , remotiflimi,  acuminatiflimi,  ante- 
rius  convexi,  poflice  parum  concavi. 

Collum  cylindricum,  sequale,  capite  duplo  lon- 

gi  us. 

Corpus  non  admodum  deprefTum,antice  vixangu- 
flatum,  poflice  vero  juxta  bafin  multum  contra- 
ctum.  Latera  corporis  infra  medium  parum  pro* 
tub  eran  t ia* 

Cauda  teres,  cylindracea,  fuperius  plusquam  di- 
midia  parte,  reliqua  vero  triangularis , angulo 
longitudinali  in  utroque  latere , attenuata  apice 
tenuiflimo,  fquamis  glabris  tedta,  corpore  plus- 
quam duplo  longior. 

Pedes  ut  in  fpecie  antecedeilte.  Digiti  ut  in  fpe- 
cie  antecedente  > proportio  vero  parum  diffé:  t* 
In pedibus  avterioribus  intimus  rcliquis  duplo  bre- 
vioi'5  2,  7,  paulo  brevioresj  3,  4 scqualcs  rcliquis 
longiores  j f,  qui  extimus,  hifce  paulo  bre- 
vior,  & 2:do  aequalis.  In  p ofierioribus  intimus 
6c  extimus  reliquis  breviorcs,  z ab  imimo 

illo 


AMPHIBIA,  3*3 

illo  longior  5 3 &:  4 reliquis  cmnibus  longiores  5 
sequales. 

Ungms  ut  in  fpecie  antecedente. 

Squ:m<e  Caput  tegentes,  fubrotundce,  elevatx, 
glabrse.  Dorfi  oblongae,  per  annulos  imbrica- 
tos  corpus  verticaiiter  cingentes,  difpolitarj 
tubcrculum  elevatum,  poftice  altius , convexum, 
crafiiufculum,  anterius  vero  in  acumen  tenue  de- 
finens,  in  medio  cujusvis  fquamse  confpicitur* 
Punclula  minutifiima,  albicantia  tuberculumhoc 
cingunt,  prope  marginem  fquamas.  Abdominis 
fquama  prismaticse,  tuberculo  oblongo,  mar- 
gine  elevato  pundtulato  cindto  inftrudti.  Squam <e 
pedum  & caudse  ut  dorfi,  inferiores  vero  pedum 
fubrotundae. 

Lineadorfalis  lata,quatuor  lineis  fqunmarum  a reliquis 
figura  differentibus  conitrudtaj  fquamse  hx  e- 
jusdem  ac  abdominalium  ftrudhirae. 

Color.  Corpus  totum  fuperius  lucido  - fufcurn,  tu- 
berculis  nitidis  alBicåntibus.  Abdomen  albicans/ 

Lo  ngit.  totius  ab  apice  rofiri  ad  apicem  caudae 
pedum  Sv,  3.  poli.  z-,  ab  ap.  rofiri  ad  finem 
colli  fpith.  1.  poli.  \y  a fine  coili  ad  caudam 
fpith.  ig.  Roftri  longit.  poll.  if.  Capitis  ejus- 
dem  cum  roilro.  Caudes  fpith.  3^.  Pedum  ut  in 
altera  fp. 

Latit.c orp.  max.  palmse  1.  Roftri  ad  bafin  poll. 
-1,  ad  apic.  digit.  min.  Capitis  ad  bafin  poll.  3. 
circa  medium  digitalis,  juxta  apicem  calami 
fcriptorii.  Reliquarum  partiumut  in  fpec.antec. 

Locus.  JEgypti  paludofa  prope  Nilum. 

Fabula  ALgyptior.  quod  ex  ovis  Crocpdyli  in  ter- 
ram  depofitis  generetur  hoc  animal,  ex  illis  ve- 
ro, cum  inaqua  deponuntur,proveniant  Crocodyli. 

T 3 do.  CU- 


314  Claffis  III * 

6 o.  COLUBER  (Vipera.)  fcutis  abdominalibus  ii8, 

fquAmis  caudahbus  40,  cauda  aculeata. 

Caput  l'u pra  verticem  parum  , intcr  oculos  valde 
depreflum , ad  latera  valde  protuberans  & acor- 
pore  elev  atum. 

Roftrnm  obtufiilimum,  breviffimum.  Maxilla  fu - 

fenor  emarginata. 

Nares  ante  oculos,  proxime  fupra  marginem  roftri, 
transveriales  : Fofftila  longitudmalis  in  gula,pone 
marginem  maxilla  inferioris  profunda. 

Ocuti  prope  roflrum  in  fuperiore  parte  capitis.  Pu- 
pilla  lanceolata,  angulta,  perpeodicularis,  atra. 
Iris  Havefcens  ex  gnfeo. 

Devtcs  parvi,  feabri,  in  utraque  maxilla,  duoque 
longiores,  aeuminati,  arcuati,  in  vagina  laten- 
tes , in  fuperiore  ad  latera  roilri,  direCte  ante  o- 
culos. 

Lingua  apice  bieuspidata. 

Corpus  verfus  caput  cylindricum  , tenuius , in 
medio  fere  quadrangulare,  craffum,  "verfus  cau- 
dam cylindricum,  attenuatum. 

Caudi  inträ  anum  conica,  brevis,  attenuata,  apice 
aeuleo  terminata,  parum  ineurva. 

Scuta  abdominis  118,  oblonga,  apieibus  rotun- 
data,  in  lamellas  divibbilia,  horum  1 \mum  5c 
ultimum  minima,  femicircularia. 

Linca  longitudinalis  per  medium  abdominis  per- 
currit,  quae  fcuta  plicatilia  reddit.  Linere  1 
longitudinales,  unautrinque,  parum  elevatac,  lub- 
tus"ad  latera  abdominis  (cuta  prope  apicem  per- 

cutrentes, 

Squaw#  caudam  tegunt,  quarum  fubtus  20  paria 
numerantur,  ab  lllis,  quae  caudam  fupra  & ad 

la- 


AMPHIBIA. 


JK 

latera  tegunt  figura  vix  diftinguenda,  omnia 
fubrotunda,  imbricata.  Squama  corpus  & ca- 
put  tegentes,  ovatse,  fubimbricatae,  vagina 
ad  bafin  cindras,  angulo  longitudinali  luperiore 
fuperficie  notatas. 

Co lor.  Totus  fupra  ex  fcrrugineo  albidus 
cum  macu,lis  inteatius  ferrugineis,  lubtus  totus 
albidus. 

Cauda  extremo  annulis  tribus  nigrefcentibus  an- 
dra. 

Long.  tota  fpit.  2.  poll,  i*  ' 

QraJJittes  corporis  verfus  collum  poll.  i 1.  2.  Long* 
cauda  poll.  i.  Craffities  celli  in  medio  poll,  if. 
Cauda  calami  fcriptorii. 

Latitudo  cap.  fupra  verticem  poll.  f. 

Locus.  JUgyptus. 

Ex  hoc  in  iEgypto  defumuntur  omnia,  quse  in 
Pharmacopeis  a Vipera  expetuntur:  0 Vipera  , 
Ftpsrarum  Caro  cxfic  ata,  ‘frochifci  viperini , ex  hoc 
om  nia  parantur  & pro  ufu  incolarum  6c  pro  ex- 
portationc  in  Europam.  Venetias  inprimis  in- 
gens quantitas  quotannis  transfertur,  pro  Theri- 
aca  paranda,  hasc  igitur  ver  a vipera  Pbarmaco- 
pocorum. 

Abfcondito  artificio  domatur  a ferpentum  capto- 
ribus  in^Egypto,  a quibus  vivum,  vegetum* 
dentibus  magnis  adhuc  inftru&um,  nudis  mani- 
bus ex  fäcco  protrahi,  tradrari , tandemque  ne- 
cari  hifce  meis  plurics  vidi,  dum  Cairi  degebam. 

6x.  COLUBER  ( cornutus  ) [cutis  ajtdominalibus 
1 50,  fquamis  caud . 50,  tentaculis  in  vertice  duo - 
bus . 

T 4 


Ca- 


3 f 6 ClaJJts  IIL 

Caput , Corpus,  Rcftrum,  Maxillsc,  Oculi  & Lin-  i 

g u a ut  in  F t per  a J&gyptiaca. 

Dentes  in  maxi  Ila  fuperiore  nulli.  OJJicuia  i in  pa- 
Into  longitudinalia,  DenticuUs  inftru&n,  nrnnc-  ] 
ro  fere  X,  qui  acurr.inati,  parum  arcuati,  verfus  | 
gulam  reflcxi,  tequales.  Denticuli  in  maxilla  in-  | 
ieriore  prope  marginem,  ab  utraque  pane  apicis,  I 
3 1.  4j  in  apice  nulli,  nec  pofterius  in  maxilla  in* 
feriore. 

Tentacula  (cornua?)  duo,  utrinque  unum,  ad  In- 
tern verticis , in  margine  fuperiore  orbitse  oculi,  I 
eredhi,  parte  averfa  parum  arcuata,  eademque 
parte  parum  canaliculata,  fubdura,  membrana 
tennci  vellita  , bad  fquamis  minimis  una  ferie 
ere&is  cincta,  brevia,  orbit»  oculorum  dim  i* 

dia  longitudine. 
ö 

Cauda  infra  anum  cylindracea,  fenfim  anguda  us« 
que  ad  apicem,  ubi  tenuiffimo  aculeo  terminata. 

Viper*  iEgypti  uuplo  longior, 

Scuta  abdomen  tegunt  n:o  ifo,  figura  tc  fitu  fpe- 
ciei  antecedentis.  Squarn*  caudara  fubtus  te- 
gunt n:o.  yo  1.  iq  paria. 

Color.  Caput  fupra  dorfum  latera  $C  cauda  ex 
maculis  lucide  ferrugineis  & fufcis  amplis  irre- 
gularihus  mixta. 

jibd örnen  albidum,  una  cum  gula  &c  cauda  fubtus. 

Loxgitudo  totius  ped.  31  lin.  3.  Caud * poll.  2f • 

CraJJlties  digiti  m^ximi  circa  abdomen,  Caud»  cala- 

mi  fcriptorii. 

Lccus:  JEgyptur 


61.  CO- 


AMPHIBIA.  ^17 

62.  COLUBER  (Haje)  fcutis  abdomtn,  206 , fqua* 
mis  caudalibus  60 , 

Caput  multum  depreflum,  parum  ad  latera  com- 
prcflum.  Roflrum  obtufiulculum , termittatum 
iquama  caudata,  convexa,  c rulla.  Maxilla  fupe- 
nor  infcriore  longior,  fubtus  emarginata. 

Oculi  in  medio  capitis,  ad  ejus  latera,  proxime  in- 
fra  verticem*  Iris  fufco  - Cierulefcens.  Pupil- 
la albicans.  Nares  prope  roftrum,  antc  ocnios, 
oblongas,  ampliufculae,  perpendiculariter  litas, 
apertura  pofteriora  refpiciente. 

Riftus  v ro  ratione  magnitudinis  haud  amplns.  La* 
bia  1.  fpatium  a margine  maxilke  exterioris  ad 
denticulos  craflfum,  in  utraque  maxilla.  Denti- 
culi  in  ofle  maxillre,  infra  labia,  prope  palarum, 
minutiffimi,  ad  fenfum  lcabri,  in  utraque  maxil- 
La  linea  una  difpoliti.  Ventes  magni,  nuili. 

Lingua  in  3 partes  divifa:  a)  i?^//j,qu2e  clevata,  ob* 
longa,  crafliufcula , anterius  iibera  f.  ab  apice 
fe  parat  a.  b)  /Ipcxy  qui  compreffus,  tenuis,  lan- 
ceolato-acuminatus,  poftice  ba(i  teftus,  antice 
6c  ad  latera  liber.  c)  Seta  duas,  teretes,  aeumi- 
natas,  flexiles,  fub  apice  linguae  oriundae,  6c  ex- 
tra ilkim,  una  ab  utroque  ejus  latere  extenfas, 
eoque  longiores. 

Gula  fquamis  irregularibus  te<5h,quse  fdifponuntwr 
lineis,  quarum  tres  media  iongitudinales,  ver- 
fus  apicern  duabus  tantum  conllant  fquamis  ob- 
longis,  inferius  vero  tribus.  LateTalis  utrinque 
fquamis  conlhuitur  irregularibus,  fupra  mino- 
ribus,  infra  latiufculis, 

Scuta  abdominis  oblcnga,  l-ata,  transverfaliter  a 
gulausqiie  ad  anum  extenfa,numero  funt  CCVI4 
T f S$na- 


$1$  Clajfis  UL 

Squam*  caudam  rcounr  ab  ano  usque  ad  extre- 
mitatem  numcro  CXX,  bina  6c  bina  per  paria 
60  difpofita,oblonga  tetragona.  Squ  m<£  dorjaies 
oblongo-cllipticic , innumerae,  membrana  tenui 
cohxrentes,  majusculas. 

Corpus  cylindricum,  craflum. 

. C&uicL  yrrfus  apiccm  angulata,  tenuiffima. 

Longit.  tora  ped.  Sv.  6.  ab  extremitatf  caudse 
ad  anum  fpit.  z. 

Crtjfities  maxim^poll.  3.  Caud*  digiti  min.  verfus  1 
apicem  calami  fcriptorii. 

Latitudo  cap.  ad  baiin  poll.if.  fupra  oculos  poll.  f, 

Vivus  gulam,  6c  collum  inflat  iratus,  ut  corpore 
quadruplo  craibora  evaaant. 

L o c u s : ALgyptus  i njerior . 

Arab.  Haje. 

6 5.  COLUBRI  duas  fpecies  vidi  in  Cypro. 

1:0  ASPIC  una  appellatur  ab  incolisj  de  hoc  di- 
cunt : 

a. )  quod  vcneno  fcateat  pratfentiflimo , intra  ali- 
quot  horarum  fpatium  cum  gangratna  umverfali 
necans. 

b. )  Quod  colores  muret  fecundum  terram  cui  in* 
cumbit,  ut  li  in  terra  requiefcat  ferruginea  , 
qualis  ad  nodum  communis  in  Cypro,  ferrugi- 
neus  apparcat,  Ci  in  atra,  ater  6c  (ic  porro,  qua 
variations  ftratagematis  inftar  uritur,  ad  inlldias 
co  fucdiuV  iinicndas,  non  adeo  facile  detegen- 
dus,  dum  colores  loci  im  it  atur,  nihilominus  in  , 
aprico  reitans,  ad  inlulrum  valde  paratus. 


AMPHIBIA. 


3!9 

l: o De  ALTERO  narrant: 

a. )  Quod  cum  primo  inimicitiam  gerat  6c  illum 
in  t eri  mat. 

b. )  Quod  individua  ejus  fe  invicem  devorent. 

C.)  Quod  Pajjeres , Alaudas  6c  alias  aviculas  velo- 
citate  incredibili,  dum  requicfcunt  adgrediatur, 
ÖC  integras  devoret,  quod  ipfe  vidi* 

64.  ÅNGUIS  ( Jaculus)  fquamis  abdominalibus  186, 

caudalibus  23. 

Caput  fupra  convcxum,  laterijbus  parum  com- 
prefium,  apice  declive,  parvum,  pone  maxil- 
las  parum  protuberans. 

Rost  rum  obtufum  , breve.  Maxilla  fuperior  lon- 
gior,  craffa,  parum  emarginata,  magis  acunri- 
naiaj  inferior  tenuis,  obtuiior. 

Lingua  ut  in  Angue  Cerafie  , fed  non  canaliculata. 

Denticuli  in  utraque  maxilla,  minutiflimi,  fu- 
bulati,  acuminati,  horuin  2 in  maxilla  inferiore 
prope  apicem  , unus  utrinque,  longiores  reli- 
quis,  magisque  acuminati. 

Oculi  ut  in  altera  fp,  Ncires  alterius  iimiles,  fed 
mino  res. 

Squam^e  abdomcn  6c  caudam  fubtus  tegunt,  qux 
a gula  usque  ad  anum  Tunt  186  , quae  abdomi- 
nales  funt  ; ab  ano  ve  ro  ad  apicem  c au  dm  23* 
omnes  ejusdem  figurce  6c  magnitudinis  ut  in  prm- 
cedentc.  Squam <se  in  dorfo  6c  lateribus  abdomi- 
nis  ut  in  antecedente,  itemque  in  gula  6c  ca- 
pite. 

jfnus  prope  caudam  , apertura  ampliufcula.  Cau* 
da  breviffima,  crafliufcula,  apice  obtufa. 

Co- 


3i0 


Claflis  III . 

Color  ut  in  antecedcnte,  maculisveroalbidisdorfi 
frequentioribus  & paulo  angultioribus. 

Longit.  tota  fpith.  z.  Cauda  poll.  i.  Capitis 
poll.  i. 

CraJJities  minor  quam  in  antecedente. 


65.  ANGUIS  (colubrina)  fquamh  abdominahbus 
180,  caudalibus  18. 

Caput  , Lingua^  Corpus  etc.  ut  in  reliquis  fpecie- 
bus  angtds. 

Bentes  breviufculi,  crafliufculi,  robufti,  pauci. 

Squam^e:  abdominis  circiter  180.  Caudce  18,  o- 
mnes  oblongo-hexagonazr.  Squama  reliquse  dor- 
(i  6c  abdominis  rhomboidales,  ampliufculae. 

Cauda  brcviflima,  fubacuminata.  ^»«;propecau- 
dam  apertura  ampliori. 

Color.  Fufcus  eft  cum  maculis  rhomboidalibu$,al- 
bicantibus  parvis. 

Longit.  tota  fpith. 

CraJJities  maxima  poll.  i* 

Locus:  JEgyptus. 

66.  ANGULS  (Ceraftes)  fqurmis  ahdominalibus  zco, 
caudalibus  i f , dentibus  maxillas  perforantibus. 

slrab.  Harbaji. 

Caput  fubtriangulare , parvum,  vcrtice  parum 
deprefliim,  lateribus  ad  bafin  protuberantibus, 
anterius  infra  oculos  dcclivibus. 

Roftrum  obtufum. 

Och - 


AMPHIBIA. 

Oculi  in  mcdio  capite,  ad  latera  vcrticis,  parvi, 
rotundi,  fufci. 

iV^wproxime  fupra  apicem  roftri,  oblique  fitae, 
dirccte  ante  oculos. 

Maxilla  [uperior  inferiore  parum  longior  6c  paulo 
acutior,  lubtus  parum  emarginata.  Ritttis  rae- 
diocris. 

Lingua  bad  mufculari,  crafliufcula,  brevi,  apice 
truncata,  cånaliculata  , in  med  io  canaliculi  f. 
foraminis  ftigmate  nigro  notata.  Set#  dux  , fub 
lingua  prodeunt , flexileS,  acuminatse,  ejusdcm 
longitudinis. 

D entes  a)  duo  molares,  unus  utrinque  ad  badn 
maxilfe  fup.erioris  maximi , maxillam  pcrfbran- 
tes  6c  illam  egreffi  duo  cornua  forman  tes.  Ra- 
fis  ipforum,  qux  proprie  dentiunl  loco  infervit, 
inxqualis,  marginibus  angulata,  fcabra,  mcdio 
convexa.  Jpex  cornua  conflitnit , quse  pone 
funt  convexa,  antice  parum  arcuata,  longitudi- 
naliter  excavata,  apice  acuminata  unguiculum 
fere,  avis  vel  Amphibii  omnino  referunt,  unura 
ab  utroque  latere  verticis,  pone  oculos  jfitum. 
Dcr.tes  hi  mobiliflimi  funt,  6c  facillime  ex  iuo 
foramine  tolli  poflunt.  b)  Denticuli  alii  minutis- 
fimi,  acuminati,  in  iKraque  maxiila. 

Gula  6c  Caput  iquamis  tegitur  fubrotuhdis. 

Corpus  cylindricum  , verfus  caput  anguftius., 

Squanue  abdomcn  6c  caudam  tegunt  oblongo-he- 
xagonae,  transverfaliter  pofitae.  Abdominis  cir- 
citcr  zoo.  Caudd?  if.  Squatna  dorfi  minutifli*' 
mae,  ellipcico-oblongce,  den  fe , fubimbricatsej 
Laterum  abdominis  rhomUoidales , imbricatx, 
numerofiflimae. 


Anus 


ClaJJis  IIL  AMPHIBIA. 


32.2 

Anus  prope  caudara , apcrtura  parva.  Cauda  bre- 
vimma,  apice  obtufa. 

Color .Caputcx  albido&nigrefc.  variegatum.Z)tfr- 
fum  torum  nigrefcens,  cum  maculis  albidis,  ma- 
gnis, irregularibus , hinc  inde  repentibus.  Ab- 
domcn  albidum.  Latera  ex  maculis  nigrefceriti- 
bus  6c  albidis  parvis  variegata. 

Longitudo  tota  fpitham.  3.  ab  ano  ad  apicejn 
caudas  poll.  z.  Capitis  poll.  i. 

Grafiiiies  digiti  minoris. 


^ ) O ( 


P I s 

Murasna  67  Angtrilla. 

Echeneis  68  Neucrates. 
Gonius  69  Paganellus. 
Scorpsena  jo  Porcus. 
Chactodon  71  rn:  rubri. 
Sparus  72  Mormyrus. 

73  Aur2ta. 

74  orientalis. 
75*  niloticus. 

76  gal  il  asus. 

Labrus  77  Pavo. 

78  niloticus. 

79  oriental  is. 

Sciasna  80  umbra. 

Perca  81  aegyptiaca. 

82  Luth. 

83  nilotica. 

Scomber  84  Trachurus. 
8f  Duäor„ 


IV.  * 

C E S. 

/ 

Silurus  86  Clarias, 

87  anguillaris. 

88  Myitus, 

Sal  mö  89  niloticus. 
Atherina  90  Hepfetus. 

Mugil  91  Cephalus. 
Clupea  92  Alofa 
Cyprinus  93  orientalis.  • 

94  rufefcens. 

9f  Dentex. 

Mor  myr.  96  Cafchive. 
Tetraod.  97  Fahaka, 
Syngnatus98 


67,  MUR- 


324  Claffis  IF. 

6y . MUR/ENA  (Anguilla)  Fn.  Suec.  2po. 

Color  dorfi  in  fubjeclo  mihi  vifo  fingularis  er«u* 
Linea  parvx , oblongae,  ntrinque  acuminatae, 
per  univerfum  doiTum  difpérfas,  altera  iinea  al- 
teram  ad  angulum  rectum  fecante  , una  veiTus 
caput  ad  angulum  obliqvum  dire&a,  altera 
contrario  fitu. 

Linea  hx  denfiores  in  nonnullis  locis  m-aculas  ma- 
jores  efficiunt  , omnes  ex  fufco  nigrefcunt. 


48.  ECHENEIS  (Neucrates) 

Caput  maxime  depredum.  Scutum  in  doiTo  ca* 
pitis  ellipticum  ? ultra  longit.  operculorufli  ex- 
terlfum  5 lateribus  liberum , anterius  parum  an- 
gullius,  pofticc  hriufculum3  fuperficie  ftriis * 
2$  no  ta  tum. 

Stria:  transverfales,  margine  parum  ferratse , o- 
mnes  verfus  caudara  reflexse.  Linea  per  medium 
fcutum  percurrit  longitudmalis.  Inferiora  fcu* 
ta  obliqua  fegmenta  habent.  Infitne  fpatio  pob 
licis  fcutum  glabrurn  eit,  antice  fpat.  é pol- 
lic. 

Hares  z utrinque,  proxime  ante  maxillam  fuperio- 
rem  infra  lcutum,  oblique  pofitas,  ampliores* 
Maxilla  inferior  fuperiore  duplo  longior,  parum 
acuminata,  fuperior  obtuflor.  Linea  longitu- 
dinalis glabra,in  medio  maxillae  inferioris.  Denti - 
culi  confertiffimi , in  utraque  maxilla,  linearum 
circiterX:  omnes  minimi.  Palatum  ad  fenfum 
fcabrum.  Lingua  c artilaginea,  apicc  femicircu- 
lari , in  maxilla  inferiore  ad  fuperioris  longitu- 
dinem  extenfa. 

O culi  magni , protu-berantes,  fcuto  verticali  quam 


PISCES. 


?2f 

gulac , roftro  quam  ba(i  capitis  propiores.  Iris 
argentca.  Pupilla  cana. 

Opercula  branch . cute  teåra,  adeoque  unifor- 
mia,  rorundata,  ratione  capitis  parva.  Apertura 
branch.  ampla.  Membrana  branchiofiega  officula  9 
continet,  arcuata,  flexilia,  ordine  brev iöra  us- 
que  ad  infimum,  quod  minimum.  Branch#  4, 
magftse,  crafHoresj  tubercula  Branchiar.  lineis 
duabus,  qux  in  1 :ma  una  pedinata.  Linea  latera- 
lis  dorfo  approximata,  dimcile  dillinguenda , re- 
da. (Jmbilicus  in  medio  abdominis , maximus. 

Pi  nn£  totius  VII.  Pector.  2,  proxime  infrao- 
percula  branch.  juxta  fuperiorem  partem  capi- 
tis,  apice  acuminata*  Rad.  ip  cute  teåri. 

P.  Ventralis  feredireåre  tub  peåroralibus,  apice 
rotundatte.  Rad.  <5,  ramoliilimi. 

P4  D ors alis  unica,  a medio  dorfi  ad  caudam  ex- 
tenfa,  anterius  altior,  fuccelHve  humilior.  R:d . 
39,  quorum  1,  2,  3,  brcviores,  reliqux  usque 
ad  decrefcentiam  longiores,  omnes  ramofifiimi, 
apice  fupra  pinnse  membranam  parum  extenfae , 
albicantes. 

P,  Ani  ab  umbilico  ad  caudam  f.  ejusdem  cum 
dorfi  extenfione  6c  figura.  Radii  36. 

Cauda  apice  iinearis,  laciniata,  Rad.  circ,  16. 

Color Pirm#  & dorfum  nigrefcere.  Abdomen  glau- 
cum  jlinea  lucida  per  media  latera  abdominis3latior. 
Longitudo  fpith.  41. 

Latit.  f.  crafT.  fupra  umb.  fp.  1.  poll.  2*  infr.  fp.r. 
verfus  caudam  poll.  2.  Longit.  fcuti  in  cap. 
poll.  7. 

Lo  c us  : Alexandria \ 

Arabis  Chamel  1.  Ferrhun,  rariflimus  in  hifce  aquis. 

U 5p.  GO- 


3 2 6 ClaJJis  IF. 

69*  GOBTUS  (Paganelius) 

Artedii  eft  a:da  fpccies  8c  variatio,  quam  illc  pro- 
pofuit  lub  nomine  biuncialis,  eadem  elt  ipecies, 
nam  magnitudine  variat  hic  pifcis. 

Caput  & Corpus  terctiufculo-comprefla,  corpus 
verfus  caudam  cathetoplateum,  Caput  lateribus 
parum  cathetoplateum , ventricofum,  fuperius 
ina:quale , parum  declive. 

Os  mandibulis  claufis  furfum  fpcftans.  Reftus  me- 
diocris,  Mandibula  sequalcs,  femicirculares , la- 
tiufculae,  labia  reflexilia.  Denticulorum  in  rna- 
xilla  utraque  linea:  3,  quorum  exteriores  f.  qui 
in  linea  i:ma  acuminati  , parum  arcuati  , 
paulo  longiores  ; interiores  breviflimi  , fea- 
bri.  Lingua  bafi  connexa,  in  medio  ad  late- 
ra  utvinque  anguftata,  apice  linearis,  deorfum 
reflexa,  inferius  feuci  ope  membranx  adnéxa 
fuperficie  fua  fuperiori  punélulis  nigricantibus 
au  per  fa. 

Oculi  vertici  maxime  vicini,  haud  procul  a roftro 
remoti,  protuberantes , cute  communi  tcdti, 
fibi  invicem  approximati.  iris  flava,  puptlla 
coerulefcens.  Spatium  ante  oculos inter  iliosSc 
mandibulam  fuperiorem  elevatum,  inter  oculos 
vero  planum.  Sulcus  pone  oculos  utrinque  ^e- 
orfum  fpc&ans  0 transverfalis,  fupra  opercula 
branchiarum  decurrens. 

Nares  proxime  ante  oculos,  ad  latera  fpatii  eleva- 
ti,  ad  angulum  obliquum  difpofita^ 

Opercula  branchiarum  laminis  i:bus  conftant: 
fuperiore  multo  majore,  circumferentia  femicir- 
culari,  (upcrficie  multum  convexa,  fubtus  gu- 
lse, ope  membrans  expanfibilis  annexa  i officu- 
lum  oblongum  margini  ejus  lub  tus  annexum, 

po- 


PISCES, 


poftice  lamma  infcriori  ar£te  connexa.  Lamina 
infcrior  multo  minor,  fegmentum  circuli  referens; 
anterior  anguftior  , poftice  latior.  Apertura 
branchiarum  anguftior,  caudam  folum  refpiciens, 
verfus  gulam  claufa. 

Membrana  Branchioftega  utrinque  affixa,  ab  uno 
lateri  gulae,  ab  altero  lamella;  inferiori  opercu- 
lorum.  Branch.  Margine  angulatae,  angulo 
interiore  reliquis  lougiore.  Oflictila  hab.ét  f, 
diftindtiffima,  quorum  wmum  reliquis  latius , ar- 
cuatum ; fequentia  aequalia,  baft  arcuata;  ^:um 
reftum  , apice  molli  longiore  terminatum,  qui 
arigulum  interiorem  membranse  efficit.  j- \tum 
minimum,  tenuitfimum.  Brancbi a 4,  tenues 

8c  parvas,  longe  a baft  opereulorum  remotsc. 

Linea  later  alis  medio  inter  abdomen  & dorfum  per- 
currens,  minime  elevata,  8c  vix  nift  colore, 
quse  obfcurior,  a reliquo  diftingue-nda,  redta, 
latiufciila.  Sulcus  paulo  infra  caput,  in  anterio- 
re  dorfi  parte  incipiens,  & paulo  fuper  pinnam 
dorfalem  definens,  linearis,  tenuis,  anterlus  pau- 
lo  amplior. 

Anus  in  medio  abdooiine,  fatis  ampla. 

P.  Dorsales  2,  fibi  adtnodum  propinquse : i \ma 
oflieulorum  VI,quse  ftrapUciflima,  tenuia,  fub- 
rigida,  apkre  flexilia:  omnia  apice  fupra  mem- 
branam  sflurgentia,  poftremum  reliquis  paulo 
brevius.  z :äa  offtc.  XVII  quorum  wmum  fim- 
plex,  reliquis  paulo  brevius,  apice  molle*  f. 
feqq.  ordine  accrefcentia;reliqua  sequalia,  usque 
äd  ultimum,  quod  reliquis  brevius;  omnia  apice 
remota  8c  caudam  verfus  reflexa;  pofteriora  fu- 
pra membranam  aflurgentia,  pollicis  fpatio  fu« 
pra  caudam  definentia. 

U i 


P.  Pe- 


5 2.8  Clajjls  IV. 

P.  Pectorales  proximc  fub  ©pcrcula  Bi\,  ab- 
domini  quam  dorfo  propiorcs,  bafl  carriofx, 
latiufculas,  oflic.  XVII*  extremis  utrinque  fuc- 
ceflive  breviorjbus  \ intermediis  longioribusj 
omnibus  verfus  bafiri  glabris,  xqualibus , inde 
usque  ad  apicem  intermediis  transverlis  diltin- 
ramoliflimae. 

P.  Ventrales  diise,  fed  in  unam  coalitx,  quas 
xnedio  canaliculata  (infundibiliformis  Art.)  quad 
apparet,  iive  marginibus  utrinque  furfum  refle- 
xis, qux  intermedium  fpatium  fubconcavum 
inter  fe  relinquwnt,  diredte  fub  pinn.  pe£torali- 
bus.  Membrana  connectens  radios  extremos, 
ad  balin  pinnas  humilis,  a fuperficie  libera,  hinc 
infundibiliformis.  Radii  X II:  6 utrinque,  quo- 
rum  ultimum  utrinque  breviflimum,  reliqua  fuc- 
ceflive  adfeendentia,  ad intermediaqusc  longiora, 
sequalia,  fpatium  inter  fe  relinquentia,  undc 
pinna  apice  bifurca,  laciniis  aeuminatis*  omnia 
oflicula  apice  ramofä. 

P.  Ani  offic. . . longitudinea  cauda  ac  p.  dorf.  i di- 
flans;  16  anteriora  breviora>  reliqua  ordine  a- 
fcendentia  ad  poftrema,  qux  longiora  6c  apicem 
pinnas  aeuminatum  reddunt. 

Cauda  cuneiformis,  apice  aeuminata,  Radiis  XX: 
ultimis  breviffimis,  reliquis  ordine  adicendenti- 
bus. 

Squamal  denfx,  afperx,  elliptico-oblongx , al- 
tero  latere  parum  angulato  longitudinaliter  ltria- 
tae,  altero  lublinean. 

Color  Ex  olivaceo  6c  albicante  variegatus  per  to- 
tum  corpus6c pinnas.  P.dorf.  2,  ad  balin  ofliculo- 
rum,maculas.atrö^rufefcentes  habet,  qualesetjam 
ad  p.  caudas  balin  duabus  linds  difponuntur,qux 

oblon- 


PISCES. 


?2P 


oblongce,  ' fuperioribus  longioribus  5c  ad  radi®s 
ofliculorum  p.  ani  linea  una. 

Ab  domen  fupra  anum  albidum.  Gula  rlavefcens. 
Linea  lutea  pinnam  dorfi  i :mam  terminat,  quae 
transverfalis  6c  ad  $ :tum  officulum  ex  ten  fa,  Ma- 
cula  coccinea  oblonga  in  pinnae  caudtlis  radi.® 
decimo  paulo  infra  initium. 

Magnitudo  biuncialiss  a.  cap.  initio  adp.  d.  i :mam 
pollic.  2^  ab  initio  p.  d.  i:a  ad  %\dam  poll.  ab 
initio  p.  d,  2.  ad  finem  pollic.  23  a fine  p.  d*  2. 
ad  caudae  initium  poll.  £ . 


Lo  c us  in  Pertu  Smirnenfi  cap  tus  6c  defcr. 


Appendix  ad  Defcr.  Gobii. 

Mufculi  abdominis  fupra  anum  tenuiflimi.  Perito - 
rueum  argenteum  , verfus  abdominis  mufculos, 
vcrfus  dorfum  nigrefcens. 

Hepar  magnum,  ventriculum  6c  partem  inteftini 
fequens,  albidum,  fubtus  venis  rubicundis  per- 
reptatum,  integrum,  cordato-ovatum,  ventncu- 
lo  fubtus,  ope  ligamenti , annexum.  Fentricnlus 
brevis,  oblongus,  craffiuculus,  Intejiinum  i im- 
plex,  flexuofum,  inferius  anguftatum.  Me- 
fenierium  latum  , tenue  , venis  diftin&iflimis 
tin&um. 

Lien  oblongus,  craffiufculus , breviffimus,  utfin- 
que  acuminatus,  fub  ventriculo  ad  ejus  initium 
duftui  pneumaticoi  ope  membrante  tenuiffimas 
tinnexas.  Duttus  pneumaticus  angu lhis , longitu- 
dinc 'ventriculi , ejus  orificio  inferiori  infertus, 


Longit.  p.  ani  pollic.  i§.j  tem  vidi  in  quo  reliqua 

proportionate  longiora. 


3 fpithamas  continen- 


Grcec.  hod.  ycQia, 


u 3 


3 jo  ClaJ/ts  IF.' 

infra  initium  veficae  aérecc  incipicns.  'Feficula 
aérea  a Diaphragtuare  ad  anum  extenfa,  verfus 
diaphr.  ampla,  verfus  anum  circa  medium  aia* 
gultata,  adeo  ut  utriculi  figuram  gerat* 

FeftcuJa  / eminales , in  mare,  ab  utraque  parte  ve* 
liculae  aereae,  una  utrinque,  eique  uno  margi- 
ne  ope  membr.  tenuiffimas  annexse , illius  longi- 
tudine,  fed  inferius  ultra  illam  extenfas*  fupe- 
rius  vero  apicem  ejus  non  attingcntes,  oblom. 
gas,  fupra  planas,  fubtus  angulatae,  bifidas. 

Renes  juxta  fpinam  dorfi,  longitudinales.  Appen» 
dices  pylori  nullos,  in  pluribus  individuis  ex* 
aminatis,  obfervare  potui. 

Tuberciila  in  fuperficie  concava  branchiarum  lineis 
2.  difponuntur,  quorum  extima  in  i:ma  fub- 
peftinata,  reliqua  brevia,  obtufa,  diftin&iffi- 
ma. 


70.  SCORPiENA  pinnulis  ad  oculss  & nares.  Art. 
Gen . 47. 

Caput  & Corpus  cathetoplateum.  Caput  decli* 
vé.  Corpus  anteriore  parte  convexum,  latiufcu- 
lum,  poiteriore  declive  verfus  caudam. 

Maxilla  fupcrior  infe.riore  longior.  Ofla  maxillae 
tria:  anterius  femicirculare , pofteriora,  unu-m 
utrinque,  triangularia , bafi  libera.  Denticuli 
in  fauce  öc  maxillis  minutiflimi,  aliquot  lineis  dis* 
pofiti. 

Lin&ua  glabra,  obtufiffima,  breviflima.  Riftus  o- 
ris  magnus. 

QcuVt  fibi  valde  vicini  prope  verticem  capitis , ori 
quam  fini  operculorum  Br.mult©  propiores,  fa- 
tis 


PISCES. 


33i 

tis  magni.  Pupilld  nigrcfcens.  Iris  ex  aureo 
rufe  feens. 

Aculei  per  univerfum  caput  plurimi,  fubacumina- 
ti.  Tuber eula  2,  elevata,  iupra  oeulos,  femicir- 
cularia,  inxqualia,  fub  quibus  alia  duo  mino- 
ra  Fovea  inter  oeulos , baii  triangularis,  apice 
oblonga.  Pinnulx  2:ae  ad  oeulos,  parvx,  mem- 
branaceas,  alise  minores  juxta  nares.  Tuber* 
^/Ä/^tnangularefupramaxiliam  fuperiorem.  Na - 
res  proxime  fupra  hoc,  infra  oeulos,  fatis  ma- 
gnae,  rotundx. 

QpercuU  Branch.  laminis  2:bus  conftru&se : Su - 

perier  inxqualis,  terminata  aeuleis  quatuor,  quo- 
rum  poftremus  longior,  anterior  obtuftor,  in* 
ferior  triangularis , margine  membranaceo.  An- 
guli  & uo,  longitudinales,  elevati,  apice  aculea- 
ti,  verfus  batin  hujus  laminse.  Membrana  Branch . 
offic.  7,  arcuata:  fuperioribus  longioribus,  la- 
tiufculis*  reliquis  ordine  minoribus. 

Pinna  Dorsi  unica,  per  totum  dorfum  extenfa, 
medio  humilior.  Radii  XXI : quorum  12  acu- 
leati,  (implicesj  p apice  divifi.  Ex  aeuleatis 
1 :mo  breviorj  z :dus  %:tio  6 fcqq.  arquales,  3 hos 
exeipientes  omnium  breviffimi.  Ultimus  ex  a- 
euleatis  his  duplo  longior.  Ex  divifis  7 fpino- 
fis  iunt  longiores,  2 ultimi  reliquis  paulo  bre- 
viores. 

P.  Pectorales  abdomini  quam  dorfo  propiores, 
apice  rotundatae.  Radii  XVI , apice  di  vi  fi : 6 
inferiores  ordine  deerefeentes  > rcliqui  sequales. 

P.  Ventrales  proxime  fub  pedtoraiibus.  Ra* 
dti  Vi:  quorum  ultimus  aeuleatus. 

Caud  a apice  linearis.  P.eaudse  Rad.  XIII:  omties 
apice  divili. 

U 4 P. 


35*.  ClaJIls  IV . 

P.  Ani  caudae,  nu am  capiti  propior-,  ofTic.  VIII: 
quoruni  3 aculeata:  1 :mum  brev  ms;  2,  3,  aequa- 
lia i reliqua  apice  divifa,  aculeacis  longiora,  as- 
qualia. 

Squama  parvac , levcs.  lat  er  alis  fupra  oper  cs 

branch.  ad  finem  capitis  incipiens,  jnitio  parum 
dcorfum  flcxa,  cas  terum  recta, 

Grac.  hod.  < tkoqttivu * 

Locus:  Ia  /Vta'  Smirticnfi  capta  Sc  defcr, 

71.  CHALTODON  (maris  rubri)  aculeis  in  utroque 

lutere  ad  caudam  duobus . 

An  Chsetodon  ni  gr  e feens 5 albefeente  aquali  «- 

trinque  aculeata.  Art.  fpec,  po. 

Caput  cathetoplateum,declive,  lateribuscompres- 
fum,  dorfo  convcxum,  apice  feu  roftro  obtu- 
fum,  rotundatum, 

Jlpertura  oris  refpeftu  magnitudinis  parva.  MayiU 
/*?2equalcs,  inferior  latior*  reduftilia,  den** 

tes  vix  tegentia, 

Dcntium  linea  una  in  quavis  maxilla  , qui  contigui , 
aeuminati,  hinc  convexi,  inde  parum  ineurvati, 
planiulculi,  sequales. 

Sinus  in  gula,  proxime  fub  maxilla  inferiore,  ad 
angulum  obtufum  inflexus,  valde  profundus,  a- 
perturam  gulae  mentiens,  cujus  margincs  labiare- 
prefentant , quorum  fuperior  infenori  fuperex* 
tenfus,  Sc  anterius  proceflum  parum  protube- 
rantem  habet, 

Opercula  Branchiarum  rotundata  fimplici  lamella , 
vel  duabus  ar&iffime  unitis  conftant,  quod  in  fic- 
co  fubjecto  diliingucrc  non  potui. 

Alem* 


PISCES, 


3?? 

Membrana  Branchioft.  operculis  te&a,  quantutn  in 
fubje<5to  ficco  videre  licuit,  cfTic.  erant  4,  quo- 
rum  1 longiflimum,  reétum,  pianum,  gracile  3 
2.  primo  sequale,  Ted  brevius*  3.  4.  minutifli- 
ma , triangularia. 

Brancbue  fpina  conica  robufla,  fiipcrius  planiufcu- 
la,  fubtus  5c  lateribus  convexa,  apice  convexa, 
obtufa,  e bafi  capitis  oritur  ante  oculosj  a bafi 
lata  partem  pofteriorem  verticis  ccnftituente 
angulum  acutum  a capite , elevatur,  ultra  dimi- 
dium  dorfi  capitis  extenfa. 

Oculi  juxta  bafin  capitis,  proxime  infra  verticem, 
magni» 

CoYpus  valde  cathetoplateum,  latunr,  tenuuifcu- 
lum , lateribus  planiufculum,  dorfo  5c  abdomi- 
ne  cultratum , a capite  ad  caudam  fenfim  decli- 
ve,  juxta  caudam  anguilum,  teretiulculum  mi- 
nimo  fpatio. 

Pinna  in  univerfum  VII.  Pectorales  juxta  o* 
perc.  br.  perpendiculariter  litse,  gulse  quam 
dorfo  paulo  propiores , apice  oblique  decrefcea- 
tes.  Rachi  XVII,  quorum  1 fimplex;  reliqui, 
ramo  (i,  nodon. 

P.  Ventrales  in  abdomine  diredte  fub  pe&ora- 
libus,  adeoque  roltro  valde  approximativ  radii 
VI,  quorum  1.  fpinofus,  teres,  aeuminatus,  ro- 
buitus  v reliqui  fimplices,  nodofi. 

Pinna  Ant,  paulo  infra  vcntrale|jncipiens,  nd  cau- 
dam  fere  extenfa  per  univerfiim  abdomen:  radii 
XXVI,  quorum  1.  2.  fimplices,  fpinofi,  ro- 
bultiufculij  reliqui  fi (5,  nodofi. 

P.  Dorsi  unica,  ab  initio  dorfi  ad  extremitatem 
extenfa,  sequalis,  vel  fenfim  paulo  humilior» 
U y Ra* 


?$♦  CUJJis  IV. 

Radii  XXXIII.  horum  G.  priorcs  fimplices, 
aculeati,  robufti;  reliquififii,  nodofi. 

Cauda  lata,  apice  lincaris  -y  radii  circitcr  XXVI, 
omncs  ramofi  exceptis  exterioribus,  qui  fimpli- 
cc-s,  nodofi,  breviflimi.  Aculei  utrinque  duo, 
juxta  caudam  ad  latera  corporis,  unus  ante  al- 
terum  hprizontaliter  pofiti,  falcati,  robultiflimi, 
lati,  plani,  ilriati,  mediante  bafi  expanfa , lata, 
robutta,  corpori  affixi  y anterior  polteriore  lon- 
gior  elt  in  latere  adverfo,  brevior  vero  in  aver- 
io,  vix  finc  intentione  fingulari  Creatoris. 

Linen  later . pone  oculos  incipiens,  6c  fpatio  pollicis 
infra  dorium  percurrcns,  eadem  directione  ac  P, 
dorfi. 

Anus  proximc  ante  p.  ani,  inter  hane  6c  ventrales, 
adeoque  capiti  valde  proximata,  ampliutcula, 
margine  fubcallofo  cin&a,  orbicularis  vel  fub- 
ovata. 

Squama  contiguce,  denfiffimx,  parvse,  corpori 
affix2e,luperficie  afpera:,  unde  corpus  ad  taetum 
digito,  a cauda  verfus  caput  dudto,  afperum 
valde  fentitur. 

Longitudo  ab  apice  roflri  ad  extremkatem  cau- 
da: ped.  if.  Capttts  poll.  y,  ab  apice  roltri  ad  p. 
ventr.  poll.  a P.  ventr.  ad  p.  ani  poll.  14 y a p. 
ani  ut  6c  dorfi  ad  caudam  poll.  z.  Lougit,  lpin* 
capitis  a bafl  ad  apicem  poll.  y,  partis  elevatse 
poll.  z.  Caud a poll.  3. 

Latitudo  maxima  juxta  p.  ani  6c  dorfalis  initium 
lpith.  1.  poll.  iy  ad  lineam  later.  fpithama*  ab 
illa  ad  p.  dorfi  pollicis.  In  medio  laterum  fpith. 
1.  juxta  caudara  fpatii  teretis  crafiities  poll.  2. 
Cauda  latitudo  poll.  3.  Aculeor.  lin.  6,  latitudo 
ad  bafin  lin.  5. 


Lo- 


PISCES. 


ilf 

Locus:  A/are  rubrum.  Cairi  fiecatum,  repletum 
vidi  8c  defcripfi. 


72.  SPARUS  (Mormyrus)  maxilla  Juperiore  longio- 
re  ÖV, 

Caput  8c  corpus  cathethoplatea,  Caput  parum 
deelive,  roltrum  acutiufculum. 

Dorfum  parum  depreflum.  Dorfum  cap.  acutum* 
abdomtn  convexum , latera  mediocriter  con- 
vexa. 

Maxilla  fuperior , inferiore  paulo  longior.  Dentet 
in  maxilla  8c  a lateribus  faucis  lincis  4.  1.  y.  di- 
fpofitij  anterlores  acuminari ; polleriores  f.  mo- 
lares  tuberculati , poltremis  majoribus. 

Opercula  Branch.  laminx  2,  fubrotundo-angu- 
latx , fuperiori  angulo  obtufo  anterius  termina- 
to,  inferiori  angulo  minimo  acutiufculo  poftice, 
Angulus  longitudinalis  in  lamina  fuperiori  il- 
lam in  2 partes  dividens  , quarum  fuperior 
area,  ut  8c  lamina  interiör  fquamofaj  pars  vero 
intermedia  f.  inferior  lamina  fupra  glabra,  niti- 
da,  maigine  inferiori  longitudinaliter  llriata. 
Oculi,  nares  8c  linguaut  in  Sparo  rfurata.  Mem- 
brana Branch.  offic.  quinque,  diftin6ta , lata,  ro- 
bufta,  fuperficie  exteriore  convexo,  interiori 
)lano,  ordine  fucceflivo,  a primo  ad  poftremum 
ongiora.  Branchia  4.  Tubercula  Branch,  in  i:se 
åranchix  linea  extifna  peftiniformes*  reliqua 
>revia  rotunda, 

P.  Pectorales  abdomini  quam  dorfo  multo  pro- 
piores,  fub  medio  operc.  branch.  fhx,  offic.  XV: 
1,  2,  apice  fimplicia,  breviora*  4 longiora*  re- 
liqua fueceffi  ve  decrefcentiaj  onania  apiceramo- 

fa» 


536  Clajjis  IF. 

fa  5 i f ego  nameravi  oiTa.  Jr  tedins  14.  Vide  Ar  te- 
dt, genera  p , 37.  n.  p. 

P.  Ventrales  proximc  fub  pe&oralibus,  a fe  in- 
vi<*em  YcmotK,  ojficulis  fex:  1 fimplex,  nodofum, 
reliquis  longius.  ilongitud.  primi,  apice.bifidum* 
fequentia  fiicccflive  breviora  ramofa.  Anus  inf.u 
medium  abdominis.  P.  Ani  oflic.  XIII:  tria 
priora  fpinofa,  robufta,  brevia,  quorum  1 :mum 
reliquis  brevius*  fequentia  aequalia,  apice  ramofa* 

P.  Dorsi  unica*  offic.  viginti  tria  äut  ultimum 
ofticulum  ex  ramofis,  bipartitum  crit,  aut  oflic. 
24*  pofterius  ego  crederem,  narn  usque  ad  ba- 
fin  ab.aatecedentcdiftinäum,  6c  apice  di  ftindtiffi- 
nie  ramofum,  quamvis  tenuius.  Undecim  acu- 
leata,  robufta,  quorum  wmum  brevius  reliquis, 
2 brevius  tertio,  tertius  quanto,  4.  p.  <5,  tequa- 
lia^  reliqua  fuccefUve  breviora.  Ex  ramofis  o- 
innia  fere  arquälia,  exceptis  anterioribus,  quae 
parum  breviora. 

Cauda  bifurca  oflic.  XVIII:  \:mum  utrinque  fim- 
pliciffimum , nodofum  * reliqua  ramofa,  inter- 
media  breviora. 

Squarrue  m agnas , cllipticae , altero  latere  convexo, 
altero  lincari,  longitudinaliter  ftriatas. 

Lima  lateralis  juxta  bafin  operc»  br.  incipiens, 
dorfo  multtim  approximata  (pollicis  fpatio  di- 
ltans),  re£ta,  asqualis. 

Annuli  ( fafcia  ) transverfales , nigrefeentes,  utrin- 
que a pinna  dorfi  ad  medium  abdominis  pereur- 
rentes  , numero  fere  p ad  11,  quorum  intérme- 
dii  longiores  j fpatia  intermedia  ut  Sc  abdomen , 
argentea. 

C&put  cx  casruleo  argen teum. 

Locus':  Portus  Smirmnfis * 


7J-  SPA- 


PISCES. 


B37 

73,  SPARUS  (Aurata). 

Art.  gen.  Sp.  t* 

Co rp us  6c  Caput  valde  catbctoplatea.  Dorfum 
acutiflimum.  A b domen  crafliufculum,  fubtus  iu- 
pra  anum  planum,  infra  acutum.  Corpus  proxi- 
ine  fupra  caudam,  infra  p.  dorfi  6c  ani,  anguflu- 
tum.  Dorfum  6c  caput  ab  initio  pinna?  dorlalis 
valde  deelive. 

Caput  fuperius  glabrum  , coloratum. 

Oculi  proxime  infra  verticem  , sequali  diftantia  a 
line  operc.  brancli.  6c  apiccm  capitis,  magni. 
Jns  argen tea,  pupilla  nigra. 

Nores  z utrinque  > Una  proxime  ante  oculi  orbi- 
tam  fuperiorem , oblonga,  ampla,  fuleum  ver- 
fus  oeulum  emittens.  Altera  ante  illam,  yefti- 
ci  paulo  propior,  minor,  rotunda. 

Tuhexcula  2,  unum  utrinque,  pone  isares  maj  ores, 
in  fuperiore  6c  ante.riore  parte  orbitar  ocuh. 

Riäas  oris  parvus.  Lingua  baft  crafTa,  apice  cylin- 
drica  , inferius  palato  ope  membrana?  annexa.  • 
Labia  lata,  refiexilia,  apice  tenuiora,  lateribus 
crafla,  dentes  tegunt. 

Dentes  primores  in  utraque  maxilla  6 , longiores,  fu* 
perficie  externa  coiVvexi,  parum  arfcuatij  inter- 
na concavo  planiufculi  , apice  parum  obtufi. 
Pofleriores  f.  molares  in  inferiore  maxilla  r 6,  o- 
&o  utrinque,  tubereulati.  I11  maxilla  fuperio- 
re  10  utrinque,  tubereulati,  prieres  apice  ali- 
quantulum  aeuminati.  Tuberculorum  intra  dentes, 
lineae  tres.  wma  tuberc.  habet  circiter  12,  quo- 
rum  3 pofteriora  majora,  anteriora  minutiffi- 
m;t;  z:a  f.  intermedia  10  > z poftrema  orrrnium 
maxima,  fequentia  3 ordine  majora,  p ante;  i o ra 

mi' 


$j8  älatfis  IV. 

minima;  Lineatertia  quae  extima  & tubercu* 
lis  maxillar  proxima,  tuberc.  f,  pollremis  majo- 
ribus,  anterioribus  paulo  minoribus;  inter  hane 
& fequentem  fuperius  lineola  4.  1.  f tubereulo- 
rum  parvorum.  Fauces  & Lingua  glabra.  Den - 
tictili  min  i mi  pone  anteriores , acuti. 

Operc*  Branch.  rotundata  , angulata , fquamofa. 
Angulus  unus  utrinque,  mollis,  in  medio  iami- 
nx  fuperioris  angulo  arcuata,  margine  longitu* 
dinaliter  leviffime  ftriata. 

Memfrr.  Branchiojl.  oflic.  p,  robufta,  lata,  diftin- 
fta,  parum  arcuata,  ordine  ab  interiori  mino- 
ra.  Brancht#  4.  Tuberc.  Iineas2,  in  fuperhcie 
concava,quorum  extima,  in  1 \ma , longiora  mollia. 

Linea  Jateralis  in  parte  fuper.  opeic.  branch.  inci- 
piens,  dorfo  multum  approximata,  initio  pa* 
rum  deorfum  flexa. 

Pinna  Dorsi  unica,  duor.  pollicum  fpstio  a capitc 
incipiens,  £c  imius  pollicis  1'patio  a cauda  de(i- 
nens.  OJJic.  XXIV.  horum  u.robulla,  fpino- 
fa;  reliqua  apice  ramofä,  mollia;  ex  fpinofis 
i:mum  breviffimum , 2 paulo  longius,  4 fequen- 
tia  longiora,  aequalia ; reliqua  ordine  breviora. 
Ex  mollibus,  anteriora  longiora,  reliqua  fuc- 
ceflive  parum  deerefeentia. 

P.  Pectorales  abdomini  multum  approximata^ , 
apice  attenuatte,  fatis  longae.  OJJic.  XVI:  4 
prima  a dorfo  numerando  ordine  adfeendente  ma- 
jora;  3 fequentia  longiflima  ; reliqua  ordine  de- 
fcendente  deerefeentia;  omnia  apice  ramofa, 
fuperficie  transverfaliter  incifa. 

P.  Ventrales,  proxime  fub  peftoralibus  ift  ab-» 
domine,  a fe  invicem  valde  remotae.  OJJic,  V I. 
quorum  1 :munt  feauenti  paulo  brevius,  fpinofum, 

fim- 


PISCES. 

fimpliciflimum,  robuftumj  reliqua  ramofa,  fuc- 
ceflivc  dccreicenna. 

P.  Ani  offic.  XIV:  homm  %:a  fpinofa,  robufta, 
quorum  i :mum  breviffimumj  reliqua  ramofa, 
quorum  4 anteriora  longiora,  fequentia  fucces- 
five  breviora. 

Cauda  medio  bifurca.  Pinna  oflic.  XXII. 
ramofa,  transverfaiiter  articulata;  z interme- 
dia  breviora  y reliqua  utrinque  ab  illis  ordine  a- 
fcendentia  > ultima  vero  limplicia , breviora. 
Membrana:,  inter  odicula  intermedia,  latiores 
bafi,  apice  angultatx. 

Color:  Caput  fuperius  nigrefeens.  Maculaaurra 
inter  oeulos.  Corpus  fupra  linearrt  later.  lineis 
6 nigrefeentibus  & totidem  albicantibus  conftat, 
horum  nigrae  latiores,  albicantés  vero  angu (tio- 
res.  Corpus  reliquum  infra  lin.  later,  argenteum. 
Squama  ampla: , fubellipticx,  longitudinaliter 
ftriatas,  ftriis  in  centrum  latere  fuperiore  (qua* 
mx  concurrentibus. 

Peritoryeum  nigrum,  latera  abdominis  interius  in- 
veftiens.  Inteflinum  melenterio  laxo  diftinetifii- 
mo  annexum.  Mejenterinm  venis  eleganter  di- 
ltin&um  Jnteftinum  t riplicirer  intertum.  Jppen- 
dices  pylori  tres,  crafli.  Vefica  aerea  longitudina» 
liter  per  fpinam  dor(i  extenfa. 

Magnit  udo  varia,  cubitalis  & fupra. 

Grace  hod.  <n7T7rvpis,  Aurata. 

Locus:  Por  t us  Smirnenfis . 


74.  SPARUS  orientalis. 


Longitudo  corporis  palmaris,  Latitud * maxima  pol- 
lic.  unius. 


COR- 


$43  Clajjls  IV. 

Corpus  comprcfifum,  dorfum  parum  acuminatum, 
latera  lubconvexa,  ut  8c  abdomcn. 

Caput  comprefium,  dorfo  cap.  declivc,  verfus 
apiceni  parum  acuminatum.  Labia  in  utraque 
maxilla  reflexilia. 

J) entes  in  utraque  maxilla:  anteriores  acuminati, 
duo  longiores*  pofteriores  f.  molares  tuberculati 
8c  labiis  omnino  tecti,  ut-non  ni(i  illis  reicifiis 
videri  pofiint. 

Maxilla  tcnuiffima.  Oris  apertura  r.nguftifiima. 

Oculi  ori  quam  fini  operc.  br.  multo  propiores,  cu- 
te  laxa  tedti.  Jris  ex  albo  viridcfcens  j pupilla 
nigricans. 

Oper cula  Brancb . rotundata,  angulo  laxo,  fubacu- 
to  terminata,  fquamis  tedta  , fuperior  lamina 
limbo  ferrato  terminata. 

Membrana  Brancbicfiega  cffic.  gracilihus,  quorum 
duo  antcriora  minima. 

Linea  Later  alis  dorfo  valde  approximata,  cir- 
ca  finem  pinnx  derfi  furfum  deflexa,  ad  caiidam 
redte  pergit. 

Pinn%  Dorst  rad.  XXI V,  quorum  8 pofteriores  lon* 
giores,  apice  fifiiles  8c  molles  > reliqui  fpinofi, 
fimplicifiimi. 

Pinna  Pectorales  rad.  X,  ramofis,  abdomini 
quam  dorfo  propiores. 

Pinna  Ventrales  rad.  VI,  ramofis,  medio  in- 
ter  anum  8c  gulam  litas,  laxas,  abdomine  in- 
fcvtz. 

Pinna  A ni  rad.  XIII,  quorum  2 priores  fimplices, 
fpinofi  j reliqui  apice  fifiiles,  molles. 


Pin* 


PISCES. 


341 

Pinna  Caudä  npicc  mquaiis  rad»  XVI,  quorutn 
2 extrem  i breviflimi. 

Color:  Dorfum  fufcum  fupra  lincam  kteralem. 
Latera  infra  lineam  lateralem  lineis  4 fufeis  nota- 
ta.  Abdomm  albieans  maeulis  fufeis  adfperfum. 

Pinna  Dorsi,  ani  &c  c au  dm  maeulis  ferrugineis 
plurimis  notatas.  P.  pettor.  & ventK  albicantes  j 
vidi  £c  viridem  ejusdem  fpeciei yarietatem,  eu- 
jus  fola  cauda?  pinna  maeulis  ferrugincis  erat  ad- 
fperfa* 

Lo  c us ; Smima* 

A dd  end  a.  Branchias  4.  parvm.  Squama  ämplm, 
durm  fed  non  afperrn,  figuva  irregulares 3 omnes 
tamen  bafi  reftiiinea,  verfus  bahn  longitudina* 
liter  ftriatas. 


7/.  SPARUS  nilotictiS. 

Corpus  & Caput  catbetoplateå.  tfaptit  ad  a-* 
picem  parum  aeuminatum.  Latora  parum  con* 
VeXa. 

Abdomm  &:  dorfum  åsqualitei*,  nec  multum  con* 
vexa* 

i)entes  in  utraque  maxilla  1:  primores  longi,  arcua- 
ti,  aeuti,  Canini  m utraque  maxilla,  duo.  Molmes 
utrinque  circiter  243  omnes  labiis  tedi  i, 

Ocult  vertici  capitis  quam  gulas  propiörer,  röftro 
ctjamquam  fini  opereulörum  braneh  multopro- 
piores.  iris  paliido  rubefeens,  Pupilla  nigre- 
feens. 

Opercula  braneh . trialigularia , angulo  valde  obtufo 

X tet-». 


541 


Claffis  IF. 

terminata,  conftant  ofle  unico,  apice  extremo 
Gartilagineo  molli , qui  cutis  eft  continuatio. 

Anus  in  abdominis  medio. 

Pinna  Dorsalis  unica,  radiis  XXI:  quorum  7 
primi  fimpliciffimi,  reliqui  apice  bifidi. 

Pinna  Pectorales  rad,  XIII  apice  bifidis,  ab- 
domini  quam  dorfo  propiores. 

Pinna  venirales  z fibi  vicina:,  ofT.  V.  bifidis,  capiti 
quam  ar.o  propiores. 

Pinna  Ani  oiTic.  XIV  bifidis. 

Ca ud a cequalis  offlc.  XIV.  \\mum  utrinque  fim- 
plex,  rcliqua  4fida. 

Color.  C-aput  luperius  nigrefcens*  maculac  flave- 
fcentes,  tres  anteriores  majores,pofterioribus  pau- 
lo minoribus .Latera capitis&op&xc  br.fupraflava. 
Opercula  br.  macula  nigra  terminata.  In  dimi- 
dio  latere  linea  coerulea  utrinque.  Dorjum  ex 
fufco  nigricans,  hinc  linea  coerulea  qua:  lupe- 
riori  continua,  deindein  mucrones  16  divifa*  fc- 
quitur  linea  flava,  fupra  lata  6c  obfcurior,  dein- 
de  anguftior  6c  faturata  magis.  Macula  nigra 
in  utroque  latere  in  fr  a lineam  flavam  ubi  angu- 
Itari  incipit.  Hane  exeipiunt  mucrones  1 z coe- 
rulei,  fuperioribus  xquales  6c  alternatim  refpon- 
dentes.  Latera  dimidia  6c  abdomen  album.  £ an- 
da ex  fufco  6c  fl  avo  variegata. 

Pinna  Dorsi  oflic,  2 'dum  apice  rubrum.  Pinna 
reliquae  albidae. 

Mernbr.  Branch.  olT.  f,  quorum  1 :mum  reliquis  di- 
midio  brevius. 

Locus:  Nilus. 

Incolts  Girelle. 


76,  SPA- 


PISCES* 


343 


7 6.  SPARUS  galilxus.  Jlrt. 

Corpus  6c  Caput  cathetoplatea.  Caput  valde  de" 
clive. 

Roftrum  breve.  Maxilla  fuperior  longior.  Jper- 
tura  oris  parva.  Denticuli  conferti  m maxillis* 
palatum  6c  lingua  glabra. 

Narcs  mcdio  inter  oculos  6c  rollrum,  prope  verti- 
cem,  parva?,  orbiculatie. 

Oculi  in  medio  capitis  prope  verticein,  protube- 
rantes , magni,  pupilla  atra.  Iris  fulva,  fubtus 
6c  fupra  margine  nigrefcens. 

Opercula  Brancb.  fquamofa.  Membr.  brancbiojl . Rad. 
V.  Branchi*  4,  fupra  pe&inatse. 

Pinrue  VII.  Dorsi  unica,  per  totum  fere  doifum 
extenfa.  Rad.  XXXI : 14  pollremi  molles,  lon- 
giores.  Anteriores  fpinofi  3 umus  brev  ifli  mus* 

P.  Pectorales  acuminatae,  Rad , XI:  medii 
longiflimi. 

P.  Ventrales  fub  pe&oralibus.  Rad,  VII. 

P.  Ani  prope  erfidam.  Rad.  XV:  tres  anteriores 
fucceflive  longiores,  fpinofi* 

Cauda  xqualis.  Rad . fere  XX,  ramofi. 

Jmts  infra  medium  abdominis. 

Dorfum  6c  Abd.  infra  anum  aeuminata*  Ltnea  later. 
prope  dorfum  re£la. 

Color.  Findia  funt  Caput,  dorfum  6c  pinna  ani. 
Latera  abdominis  argentea . Abdomen  albidum. 
Pintue  albidx. 

Longitudo  fpith.  6c  poll.  z . Lat  it.  fp-ith. 

Squam*  amplae  , leves  deciduse. 

Locus:  Lacus  Qenezareth  in  Galilaea. 

X i 


77.  LA- 


344 


ClaJJis  1K 


77.  L ABRUS  Pavo, 

Corpus  oblongum.  Latera  admodum  convexa* 
prope  caudam  comprefla,  plana.  Abäomen  fu- 
pra  anum  convexum,  infra  acuminatum.  Dor- 
fum  { ubrc&um,  acutuni. 

Caput  cathetoplatcum  -y  latera  capitis  infra  ocu- 
los  valde  projuberantia^  vertex  parum  acumina- 
tus,  ante  oculos  vcrfus  roftrum  fatis  declivis. 

.Rejlrum  acuminatum  , breviufculum  3 diftindHfli- 
murn.  Maxilla  asquales,  inferiore  parum  acu- 
minata,  fuperiore  obtufa.  Labia  crafla,  mobi- 
lia  5 dentes  tegentia. 

Dentes  in  maxilla  utraque,  aeuminati,  teretes,  pa- 
rum  admodum  in  fuperiore  ineurvati  j horum 
duo  anteriores  in  utraque  maxilla  reliquis  duplo 
funt  longiores  & illis  robultiorcs,  qui  in  fupe- 
riore dillant  a fe  invicem,  in  inferiore  vero  con- 
nivent.  Dentes  in  fauce  videre  non  po  tu  i. 

Lin^ua  ad  fauees  membranacea,  tenuifcula,  apice 
obtufa  libera. 

Opercula  br.  lsevia,  glabra,  cuticula  te&a : lamel- 
la fuperior  triangula  angulo  verfus  gulam  fpe- 
dtante.  Inferior  irregulari  membrana  craifa  ter- 
minata,  fuperiorem  latitudine  xquans. 

Oculi  prope  verticem  ad  latera  capitis.  Pupilla  a- 
tra.  lris  coerulea  cincla  interne  annulo  rubente. 

Memb r*  Branchioft . nuda5  raaiis  inftruéta  VI , gra- 
cilibus,  fucceflive  minoribus,  fuperioribus  latiu- 
fculis. 

Gula  aeuminato  - angulata. 

Pinna  in  univerfum  VII.  Dorsi  unica,  inftrufta 

ra- 


PISCES. 


34  y 

radiis  numero  XXI,  quorum  8 anteriores  bre- 
viufculi,  duplicati  Q Art.)  rcliqui  his  longiorcs, 
ramofi,  omnes  valde  diftantcs. 

P.  Pectorales  proxime  operc.  Br.  abdomini 
quam  dorfo  multo  propiores,  apice  anterius  ro- 
tundato-obtufs:,  polterius  declives.  Rad.  XI  V 
ram  o (is. 

P.  V ENTR  ales  direéle  fub  Pe&oralibus,  admo- 
dum  breves,  Rad , VI:  i (impl.  brevior  nodofusj 
2,  3.  longiores*  rcliqui  decrefcentes  omnes  ra- 
mofi. 

P.  Ani  ab  ano  ad  caudam  extenfa,  brevis.  Rad> 
XIV:  3 priores  brcvifiimi  fimplices,  aculeati* 
rcliqui  longiores  ramofi. 

Cauda  bifurca,  medio  plana,  angulis  acuminatis. 
Rad.  XVI:  medii  6 acquales , brevioresj  rcliqui 
utrinque  longioresj  extremis  breviffirmsj  omni- 
bus  ramofis. 

Linea  later.  dorfo  valde  approximata , prope  caput 
parum  furfum  incurvata , deinde  refta  ad  cau- 
dam tendens. 

Anus  in  medio  abdominis,  apcrtura  parva  orbicu- 
lari. 

Color  admodum  varius  6c  egregius.  Rollrum 
ccerulco  viridefcens.  Gula  & abdomen  fupra 
anumcana.  Fertex  & latera  abdominis. . . . Caput 
grifeum,  lineis  cqeruleis  flexuofis  reptantibus, 
latiufculis  notatum. 

Dorfum  ante  pinnam,  (upra  lineam  lateralem,  par* 
vo  fpatio  lucido  viridefcens. 

Mac ul a flava  nd  radiees  pinn.  peétor.  Pinna  dorf \ 
radius  t :mus  lucido  viridis ; 2,  3,  4,  fanguineij 
X 3 re- 


34  6 CUjJis  IF. 

reliqua  pars  apice  ccerulea,  hinc  atra  5c  infime 
luciuo  virideiccns,  quorum  quisque  color  par- 
tem  conlticuir.  P.  Peftor.  canas,  apice  nigri- 
cantes.  P . /J  dom,  can:e.  sint  dimidia  parte 
infer.  nigricans,  altera  coerulea. 

Cauda  ex  lineis  eC  maeulis  rubentibus  Sc  coeruleis 
compofita,  radiis  exterioribus  & angulis  irigri- 
cantibus.  L itera  abd . cx  lineis  transverfiilibus 
viridelcentibus  cv  grifeis  vel  ferrugineo-flavefeen- 
tibus  compofita. 

Fafcia  lucida  vindis  ad  initium  abdominis  & linea 
angufta  ejusdem  coloris  ante  fafeiam  brevior. 

Squamx  ampla:,  leves,  llriata^ , tenaces. 

Longitudo  fpithamaiis.  Latit.  poll.  2. 

Locus  Mediterrancum  ad  litora  Syr: a:  inprimis. 

78.  L ABRUS  nilotieus. 

Caput  & Corpus  cathetoplatea.  Caput  fuperius 
bafi  6c  anterius  convexum,  lateribus  parum  con- 
vexum,  fupra  oeulos  planiufculum  vel  potius 
parum*  exeavatum , apice  feu  roftro  brcvillimo, 
obtulo,  1'urfum  fpedtante.  Caput  a bafi  ad  oeu- 
los Sc  lateribus  fquamis  tegitur,  ante  oeulos  fu- 
perius nudunij  ab  apice  ad  baiin  valde  aleen- 
dens, 

sfperiura  eris  parva.  Lingua  cultrato- convexa , 
cartilaginea , craffiufcula  , verfus  apicem  angu- 
itior,  patato  affixn. 

MaxilU  sequales.  Denticuli  in  maxilla  utraque  4 
fere  lineis  difpoliti , qui  in  exteriore  linea  bre- 
ves,  tenues,  teretes,  parum  in-nrvati,  apice 
icabro  - uncinulati , per  paria  remoti*  reliqui 
rmnutiflimi,  ieabri  $ lingua,  palatum  6c  fauees 
glabra. 


Ntres^ 


PISCES. 


347 

Närts , utrinqae  una  , ad  latera  verticis,  mcdio 
interoculos,  orbiculatae  , pavvas. 

Oculi  in  medio  fere  capitis,  vertici  quam  gulac  pro- 
piores.  Pupilia  obicure-  coerulea.  lris  argen- 
tea,  annulo  flavefcente  interius  cin6ta. 

Opercula  Br.  laminis  2 compofita:  fuperiore  fub- 
triangulari  angulo  obtufo,  inferiorc  rotundata, 
lata,  margine  inasqualiter  repandoj  utraque 
fq  ;amis  tefta.  Membr . Brancbioft.  radiiscompo- 
nitur  f , arcuatis,  fucceflive  brevioribus,  infe- 
riorc tcneriore.  Branchia  4,  fuperficie  arcuatse, 
pe&inatae;  tuberculis  in  exteriore  longioribus, 
in  interioribus  breviflimis. 

Dorfum  cultratum,  parum  verfus  caudam  declive. 
Latera  parum  convexa.  Abdomen  a gula  ad  a- 
num  crafliufculum , planiufculum , pone  anum 
compreffum  cultratum. 

Spatium  corporis  a pinna  dorfl  6c  ani  ad  caudam, 
prsecife  anguftatum,  compreflum,  attenuatum, 
latiuiculum. 

Pinn<e  in  univerfum  VII,  quorum  una  dorfi  , ani 
6c  caudre  maculatae. 

P.  Dorfi  unica  ad  initium  dorfi  incipiens  6c  paulo 
fupra  caudam  terminata,  poltice  alta.  Radii 
XXX,  quorum  17  aculcati,  fimplices,  robuftis- 
flmi;  13  molles,  ramofi.  Ex  fpinofls  1 . ed  bre- 
viflimusj  2.  3.  fucceflive  longiores  3 reliqui  3 :tio 
paulo  longiores  3 omnes  a-quales , mollibus  bre- 
viorcs.  Ex  ramo  tis  s anteriores  fucceflive  lon- 
giores 3 8 ultimi  reliquis  longiores,  aequales  3 
omnes  fpinofls  longiores,  ultimo  breviflimo. 
Membrana  pinnae  dorfalis  inter  radios  fatis  lata, 
apice  radiata,  radiis  fere  8. 

X 4 


P. 


P.  Pectorales  juxta  opcrc.  br.  prope  abdomen, 
apice  acuroinatac.  Rad,  XV.  fupremus  brevis- 
fnuus,  i tertio  paulo  brevior  6c  3 quartoj  4,  p, 
longiflimi,  cTquales  6 breviorj  reliqui  len  lim 
breviorcs , ad  infimum  qui  brevrflimus.  Priores 
f limpliccsj  nodoli  uc  6c  4 inferiores,1  reliqui 
ram  q ii. 

P.  Ventrales  fere  direfte  fub  peåroralibus  3 in 
margine  abdominis,  remotae,  apice  acuminatae, 
longitudine  fcrc  peftoraiium.  Radii  VI,  quo- 
rum  t fpinofus,  robuitus,  fecundo  dimidio  bre- 
vior;  2,  3 longillimi,  sequales,  aodofi \ reliqui 
fenlim  breviorcs  5 ramoG. 

P.  Ani  propccaudam,  brevis,  direfte  fub  dorfa- 
lis  fine  terminata,  pone  altior..  Radii  XII,  quo- 
yum  3 priores  fpinofi  5 robufti,  fucceffiive  lon- 
giores,  mollibus  dimidio  brcviores,  6c  primo 
qui  breviffimus.  Reliqui  p fere  sequales  5 nodo- 
li, Gmplices. 

Ca ud a apice  linearis  iittegra.  Rad,  XX,  exti- 
niis  1 fucceflive  utrinquebrevioribus,  (implicibus, 
nodofis,  reliquis  nodoGs  aliquot  3 plerique  ve  ro 
ramoG. 

JJnea  lateralis  vix  notabilis,  reäiffima,  medium 
laterum  utrinque  percurrens,  ex  lineolis  iepara- 
tis  compoGta, 

Jims  longe  infra  medium  abdominis , apertura  or- 
bicuiata,  medioeris. 

Squam#  ampliu,  levcs,  facile  deciduae,  fubcorda- 
tx : margine  fup.eriovc  rotundato  , parum  emar- 
ginato,  integro  \ inferiore  fublineari^/trenato, 
fulco  longitudinali  a (inu  marginis-  fuperioris  ad 
medium  fqunmas  pereurente. 


PISCES. 


349 

foius  glaucus,  exccpto  abdomine  6c  opercitlis  br. 
qux  argentca. 

Pinna  maculatx  tinguntur  maculis  oblongis,  ma- 
jusculis,  regulanter  difpofiris,  nigrieantibus* 
rcliqiuc  pinnx  albiqaait. 

Magnitudo  bipedalis.  Lat  it.  fpith.  z, 

JLocus:  Ni  lus , cujus  optimus  pifcist 
Arabis  BultL 


79.  LABRUS  orientalis. 

Caput  & corpus  cathetoplatea,  Rojlvum  f.  pars 
dnfra  nares  brcvjor,  obtufiufcula.  Pars  capitis 
inter  oculos  6c  nares  convexa,  parum  fulcata, 
pone  oculos  aeute  angulata.  Angulus  longitudi- 
nalis,  pollice  acuminarus,  ar.tice  latus  planus. 
Sulci  1.  foflulae  ad  partem  anteriorcm  hujus  an- 
guli  utnnque  duae,  iatiufculae,  fed  minime  pro- 
fundx. 

Nares  ante  inferiorem  foflulam,  z utrinque,  media 
inter  oculos  6c  roilrum  ad  angulum  obliquum, 
fibi  admodum  vicinae  5 pofterior  linearis,  ante- 
rior  elliptiea. 

Oculi  ad  latera  capitis  5 roftro  quam  fini  operc.  bi\ 
rrmlto  propiores.  Iris  argentca  cum  annulo  in- 
terno flavefcente,  Pupilla  atra.  Maxi  Ila  infe* 
rior  longior  , acutior  , craflior.  Lingua  apice 
obtufiufcula.  Dentium  in  maxilia  utraque  linea 
una,  actuninati,  cxterius  convexi,  a fe  inyiceni 
remoti,  foramina  in  maxillis  inter  dentes,  no n 
ni fi  ftylo  immittendo  inveniend.i*  DenticuM  in. 
ofiiculö  triangul  iri  palati  6c  ad  balin  linguae,  Ri- 
cius  am  plus. 

Oper* 


X c 


ClaJJis  IF. 


Optrcula  brartchiarum  faunmis  tecta.  Lamina  fttpe- 
ricr  infcriore  paulo  latior,  circumferentia  femi- 
circulari,  verius  gulam  fatis  gibbofa,  margine 
intcgra.  Injericr  femicircularis  , verius  doiium 
latior  gibbo  minimo  exllantc  ■,  verfus  gulam  an- 
guilior,  margine  leviflime  crenata. 

Jiiembrana  brancbiofiega  officula  7 dillinctiflima  con- 
tinet,  quorum  1,  2 arcuata  longiora,  reliqua  fe- 
re reéta,  ordine  breviora  usque  ad  extimum,quod 
breviflimum.  Brancbiarum  apertura  ampliffima. 
Br.  ncbue  uuinque  4:  prima  tuberculor*  habec 
lineam  unam,  quae  pectinata;  reliquae  tuberculor. 
habet  lineam  unam,  quae  vix  confpicua  6c  fere 
folum  ad  fenlum  fcabri. 

Pinn#  Dorst  2,  (ibi  admodum  vicinae*  P.  dorfi 
i:ma  capiti  quam  caudae  multo  propior,  oflic. 
VII,  quae  omnia  apice  indivifa,  flexilia,  bad  la- 
tiora  divifibilia:  1.  breviffimum,  2 longius,  4 
leq.  longiora  ^qualia , ultimum  brevius.  Pinna 
complicaca  humilis  6c  vix  confpicua.  Oflicu- 
lum  longitudinale  ad  bafin  pinnas  dorfo  atfixum, 
quod  pinnam  depreflarp  repraefentat.  P.  Dor- 
sa lis  fecunda  in  medio  dorfi  incipiens  6c  fere 
ad  caudam  extenfa,  anterius  longa,  poitice  hu- 
milior,  ollic.  XXVI.  quorum  1.  feq.  brevius, 
apice  indivifum,  rigidum,  1.  3.  4.  longiora  re- 
liquis;  2' dum  apice  indivifum,  flexile,  nodo- 
lumj  f - 11  fuccetlire  breviora;  reliqua  usque 
ad  finem  breviffima,  praeter  ultimum  quod  pau- 
lo longius  6c  ex  z:bus  compodtum  apparet; 
omnia  apice  funt  ramofa. 

Pinn£  Pectorales  proxime  fub  operc.  br.  in 
medio  latcre  oflic.  XVI.  quorum  1.  iimplex ; 
1:00  dimidio  brevius  eique  adnatum , 2.  tertio 

pau- 


PISCES. 


3P 

paulo  brevius , apicc  fimplex,  fcodofum.  3.  4. 
bifida,  nodofa,  aequalia.  Reliqua  fucceflive 
breviora  usque  ad  infimum,qu«od  breviflimum. 

Pinna  Ventrales  direéle  fub  peétoralibus,  fibi 
ad  modum  vicinas,  membrana  abdomini  utrin- 
qnc  connexa : oflic.  VI.  quorum  1 . fecundo  paulo 
brevius,  apice  ind-ivifum  , rigidum*,  reliqua  no- 
dofa, ramofiflima , ordine  breviora. 

Ams\ n medioabdominis.P.  Ani  proximeab  illo  inci- 
piens  6c  eodem  fpatio  cnm  pinna  dorfali  fecunda  a 
cauda  difl:ans,ejusdemque  cum  illa  figura.  Oilic, 
XXVII,  horum  1 fecundo  duplo  brevius,  fim- 
plex , fubaculeatum  *,  z fimplex,  flexile,  no- 
dofum  j 3-1  z.  ordine  breviora*,  reliqua  ad  fi- 
nem  breviffima,  o mnia  ramötaj  ultimum  paulo 
longius  6c  in  ra  mos  ad  bafin  divifibile. 

Cauda  ad  modum  b i fur  ca,  oHic.  fere  XXIX: 
quorum  z extima  breviflima,  fimplicia,  adnaca. 
Reliqua  ordine  accrcfcentia  6c  deerefeentia,  in- 
termedia  f.  1.  6.  breviora  sequalia, 

Squama  oblongae,  leves,  kiaequales , facile  abra- 
dendae. 

Linea  lateralis  ad  bafin  operc.  branch.  incipiens, 
dorlo  approximata,  ad  initium  penna:  dorfalis 
fecundae  parum  deorfum  flexa,  6c  a dorfo  re- 
morior,  inde  in  re£tam  mutata,  fupra  cauda:  me- 
dium  terminatur* 

Color  Caput  6c  dorfum  nigrefeens.  Macula  una 
utrinque  fubflavefcens,  proxime  fupra  operc. 
br.  laminam  primam  oblongaj  fula  fupra  1*0- 
ftrum  cap.  ejusdem  coloris.  Macula  nigrefeens 
ad  radicem  pinnarum  pectoralium  Opercula 
br.  latera  6c  abdomen  argentea.  Pinna  onmes 

al- 


Ifi  ClaJJis  IF. 

albefcentcs, präster  priorem  dorfi  cujus  radiinigri, 
u c 6c  primus  radius  pinnarum  pcdoralium. 

JLongitudo  fpitham  : 4^  a ro II ro  ad  finém  pin- 
nar* pedor.  6c  ventr.  fpith.  z\  binc  ad  initi- 
um  p.  ani  fp»  ij  ad  finem  p.  ani  fp.  is  ad  finem 
caudae  fupra  fp.  1. 

Latitndo  maxima  fpithamalis  5 c ap  it  is  fp. 

Locus  Smirmc. 

60.  S C LE NA  umbra* 

Caput  corpus  cathetoplatca,  Fcrtex  convexus, 
dcclivis. 

Roftrum  breviufculum , obtufiftimum,  apice  con- 
vexum.  Osfubtus,  ridlus  amplus. 

il laxilla  dehifcentes,  fuperior  (quas  roftrum  con- 
fbituit*)  obtufiffima,  apice  integra,  inferiore 
multo  longior  6c  fupra  illam  extenfa.  For  amin  a 
VII  juxta  marginem  apicis  in  maxilla  fuperiore, 
quorum  tfia  inferiora  ampliffima,  oblonga  , per- 
via,  ex  quibus  meatus  verfus  verticem  interius 
ut  in  naribus  penetretj  4 fuperiora,  parva,  an- 
gufta,  orbiculata,  non  per-via.  Foramina  z fub 
margine  ejusdem  maxilla:,  transverfaliter  ob- 
longa, margme  lobata,  non  pervia.  Maxilla  in- 
ferior  obtufiufcula.  Girrbus  fub  apice  max.  inf. 
perpendicularis,  breviffinuis,  obtufus,  rigidus, 
ieftilis,  tuberculum  potius  quam  cirrhum  re- 
ferens. 

Lingua  cartilaginea,  plana,  obtufa , ad  bafin  fau- 
cium,  fub  tus  totalibera,  brcviufcula. 

Denticuli  minimi,  plurimi,  conferti  a)  in  maxilla 
fuper.  offieulo  arcuato,  quod  extrahi  poteft,  6c 

a b 


PISCES. 


35? 

ab  iiliseft  libcmm  b)  in  maxilla  inferiore.  Fau- 
ces  5 palatum  Se  iingua  glabra. 

Nares  infra  vcrticem,  proxime  ante  oculos,  urrin- 
que  binx,  quarum  anteriort lliptica,  ampla,  pa- 
tula,  lobulo  non  tecta,  ut  in  multis  pifcibus. 
Po  fler  i or  ovato-acuminata , pone  acuta,  antice 
obtufa , aftteriore  paulo  inferior,  longa. 

Oculi  apici  quam  bafi  capitis,  vertici  quam  gulx 
multo  propiores,  magni,  plnniufculi,  cute  cnm- 
rauni  non  teéti,  Pupilia  fubelliptica,  utroque 
latere  parum  gibba,  atra.  his  argentea3  latis- 
fima. 

Opercula  BrA^xmms  icompofita,  qnortim  fuperm 
fubtriapgularis , angulo  inferiorc  obtufa,  marg  i - 
ne  acute  ferrata,  ferraturis  per.  paria  remotisj 
inf  trior  irregularis,  lata,  apice  angulo  teminata 
acuto. 

Membrana  Branchioftega  niarginem  lamellse  infer. 
operc.  Br.  bafi  Se  anterius  cingens.  Radii  VI 
hörum  i.  latiflimus,  parum  arcuatus,  antice  gib- 
bofus,  verfus  apicem  attenuatusj  reliqui  fucceffi- 
ve  minores  usque  ad  ultimum,  qui  minimus,  2, 

3 parum  arcuati,  reliqui  refti,  omnes  comprefii. 

Branchia  IV  xquales.  Fubercula  rigida  remota,  in 
fuperficie  aveuata,  duabus  lineis  difpofita. 

Dorfum  a bafi  cap.  ad  initium  p.  dorfalis  valde  ad- 
fcendens,  inde  ad  caudam  ad  planum  inclinatum 
regulariter  defeendens,  admodum  acutum.  La-  • 
t er  a vejrfus  abdomen  crafliufcula,  in  medio  fere 
plana  vel  parum  admodum  convexa,  fupra  lin. 
later,  verfus  dorfum  attenuata. 

Mdomen  convexum  inter  p.  Ventrales  & antim^ 
ante  p.  Ventralem  planum,  juxta  p.  ani  aeumi- 
natum,  infra  p.  ani  convexiufculum* 

Pin- 


3 f 4 Claffis  IP*. 

Pinna  in  univerfum  VII.  P#  Dorsalis  paulo  in- 
fra initium  dorii  incipiens,  proxime  fupracau- 
dam  terminata,  limplex,  fed  duplici  (imilis, 
feu  in  i:as  partes  divila , cjute  bad  cohse^ent. 
Pars  antertor  brevior  polleriore,  rad  i is  conlfai 
X:  omnibus  fimplicibus  6-:  aculeatis,  horum  r. 
omnium  breviflimus,  2.  rcrtio  dimidio  fere  bre- 
vior; ].  4^quales;  reliqui  longiores  fuccesiive 
decrefcentes  usque  ad  ultimum,  qui  brevislimus. 
Poflerior  pars , anteriore  triplo  longior,  ad  cau- 
dam  fere  extenfa , radios  habet  XXVI,  quo- 
rum  1.  lecundo  plusquam  dimidio  brevior,  fim- 
plex,  ac-uieatus  reliqui  omncs  apice  fisfi  vel  ra- 
mofi,  seqaales,  exceptis  6 ultimis , qui  paulo 
breviores,  scquales. 

P.  Pectorales  infra  angulum  operc.  br.  piope 
abdomen,  acuminatx.  Radil  XVIII,  1.  bre- 
visfimus,  reliqui  priores  aicendentes,  pofteriores 
defcendentes. 

P.  Ventrales  prope  gulam,  fere  diredre  fub 
pecloralibus , remora? , radii  VI , quorum  1 lim- 
plex, aculeatus,  lecundo  duplo  brevior  j ’ 2.  3, 
aequalesj  reliqui  decrcicentes-,  omnes  ramofis- 
iimi. 

P.  A xi  brevis,  proxime  infra  anum,  pone  libera, 
radu  IX,  ducrum  1 vix  conlpicuus  aculeum  re- 
fcrt  minimum  j 2 limplex,  aculeatus,  robuftus, 
tertio  brevior  i 3,  4 aequales,  longiores  reli- 
. qui  decrefcentes,  ramofi. 

Cauda  apice  fublinearis , parum  in  medio  emar- 
ginata,  radii  fere  XVIII:  exterioribus  brevisd- 
mis  fimplicibus  nodofis*  reliqui  ramoll,  bali  in- 
terllitiis  mulculofis  diltin<£H,  quas  iquamis  te- 
guntur. 


Jnus 


PISCES. 


3ff 

Anus  infra  medium  abdominis  , orbieularis,  ampla. 

Linea  later.  ad  marginem  fupremum  operc.  Br.  in- 
cipiens , hinc  parum  deorium  pergens,  femper 
aiqualicer  a dorfo  fpatio  pollicis  dilians , infra 
medium  lateris  parum  intlex»  deorfum,  fed  mox 
furfum  pergens  usque  ad  extremitatem  caudic, 
quam  mediam  pereurrit. 

Squama  caput  totum,  operc.  br. , corpus  ad  bafia 
caudse  tegunt,  quse  iere  rhombiodales,  inferi- 
us  obtufor  ? fuperius  vero  £c  lateribus  angulatae, 
fuperficie  ib  iatx,  margine  inferiorc  parum  fer- 
rat#,  fubfcabrse,  ampla:,  rigidie. 

Abäomen  albidum  \ reliqvum  totum  corpus  6c  ca- 
put ex  lineis  undulatis  argenteis  6c  flavefeenti- 
bus  compofitum. 

Pinna  am  rubefeens.  Dorfi  fufca  cum  lineis  ,lon- 
gitudinalibus  aibidis  duabus  vel  tribus.  Mem- 
brana marginem  opereul.  br.  tegens  atra  e It. 

Longitudo  communis  fpitham,  4. 

Latitudo  fpithamalis  in  med.  abd.  a roltro  ad  ocu- 
los  poll.  1.  Ab  oeulis  ad  p.  d.  palmae  1.  ab 
initio  p.  d,  ad  caud.  fpith.  2.  Latitudo  juxta 
caudem  poll.  if. 

Peritonaum  argenteum , tena::. 

Ventriculus  fimplex,  acuminato-oblongus, 

Jnteftinum  longum  , tripliciter  inflexum.  Appendices 
pylori  6 , crafli. 

Ovaria  z , ad  latera  inteliini  utrinque  unum. 

Hepar  oblongum , fimplex,  lateri  abdominis  alteri 
oppofitum. 

Vcfica  aerea  oblonga,  fimplex,  ampliflima,  mem- 
branacea,  robulta. 

Re - 


Cleffts  IF. 

Rems  juxta  Ipinam  dorfi,  crafllufculi*  obJönoi 

hocus:  Maremediteraneum  juxta  Damiatam  AEgypti, 

Jr  a bi s fchiffch. 

Obs.  " D entes  in  fäucibus  pcrnit  Artedius , fed  nulli 
adfunt,  maxilla:  folte  denticulis  indruuntur. 

Foramina  3 magna  in  extrema  maxilla  fuperiore 
Artedi  non  inveniuntur 5 maxilla:  fuperiöris  mar* 
go  foraminibus  pluribus  perforatur*  ut  in  deferip- 
tione  patet. 

Pinna  dorfi  z:dae  rad.  24*  habet  Arted.  fed  z6 
in  plus  q tiam  10  fubje&is  numeravi.  Reliqua- 
rum  etiam  pinnarum  rad  ii  aliter  fe  fe  habent, 
quam  deftgnavit  immortalis  Audbor,  qui  ve  ro 
fimiles  fuis  non  oeulis  examinavit  mediterranei 
maris  pifeium. 


81.  PERCA  segyptUca, 

C af  ut  oL  Corpus  cathetoplatea.  Caput  pörredhlm# 
Ro  [i  rum  longiufculum.  Dorfum  vix  afcendens, 
vertex  planus. 

Oculi  prope  verticem.  Iris  purpurea  cincba  inte- 
rius  annulo  aureo.  PupiUa  ccerulea*  AVwan- 
te  cculos  utrinque,  hinc  ut  in  Kefchr. 

Denticuli  minirhi  fcabrii  a.)  ad  bafin  lingux.  b.)  in 
palati  medio  6c  ad  latera,  c.)  in  maxilla  utraque, 
Maxilla  cequales. 

Opera*  Br.  lam.  fuperior  aeuleato  - ferrata,  aeuleis 
verfus  marginemexteriorem  furfurti  reflexis,  fer- 
raturisinbafi  lamella:  aciiminatisarqualiter  didån-» 
tibus,  inferior  angulato  aeuminata,  cindta  mem- 
brana albi  da. 


Mem« 


PISCES.  377 

Membrana  brantbioft  .rad.  VIII.  Brancbia  IV  Tuber* 
in  exter.  pe&inata. 

Pinna  VII.  £>ör/£  bifida.  Pars  anter.  rad  IX  a- 
euleati  fimpl.  anter*  & potter.  brevisfimi.  Pars 
pojier . rad.  XV:  i.  acul* 

P.  peftor.  infra  med.  later.  rad.  XV  ramofi. 

P . Fentr.  dire&e  fub  pe&oralibus  5 fW.  VI:  1 a~ 
cuto. 

P.  ani  propecaudam,  rad.  XIV:  1*2.  3..  fimpl. 
aculeati  fuccesfive  longiores,  reliqui  ramofi  de- 
erefeentes* 

Cauda  parum  bifurca 5 rad . VIII  nodofi  vel  ramofi* 
infra  medium  abdom*  haud  magnus. 

Lima  later ; redta  prope  dorfum* 

Squawa  ihomb.  cap.operc.br.  5c  corpus  tegunt, 
Caput  antc  oeulos  nudum. 

Color  argenteus  infra,  fufcus  fupra  lineam  later* 

Pinna  .Fentr.  ani  £c  ultimi  radii  2:d*e  dorfi  rubent. 
Caudse  fufea. 

jippend.  pyl.  intett.  hepar  & vefica  aerea  ut  in  1; 
ma  artedii. 

Magnitudo  r.ma  Årtedii. 

Promifcue  ad  litora  Meditcr.  aEgypti. 

Arabis  Charms,  Damiatas. 

Videtur  Sciana  Arab.  Kefchr.  (vid.  defeript.)  va- 
rietas,  maxima  ejus  diffentia  conflat  in  cauda. 


§2.  PERCA  CLuth)  dentibus  longiufctdis , difiicbis , 
aeummatis  inferius  dupheatis * 

Forma  cathetoplaiea. 

Y * Ca- 


Y 


CO 


fS  ClaJJis  IV. 

Caput  oblongum,  Vertice  parum  acuminatum,  la - 
teribus  fub  oculis  convexum,  pone  perpendicu- 
lare. 

Roftrum  acuriufcuium.  RiSus  oris  magnus. 

Max  ill <e  inxquales , (uperiörc  longiore  8c  amplio- 
re.  Dcntes  in  folis  maxillis*  lingua  fauces  8c  pa- 
latum  glabra.  In  fuperiore  longiufculi,  conici, 
incurvati,  remoti,  pollerionbus  brcvioribus. 
in  inferiore  ejusdcm  cum  fuper  figurss,  Ted  duplo 
breviores  6c  juxta  apicem  duplicati, 

Lingua  magna,  cartilaginea,  apice  obtufa,  depres- 
fa,  bafi  convexiufcula , fub  tus  ad  bafin  palato 
ligamento  adnexa,  ancice  libera.  Fauces  6c  lin- 
gua totae  interius  flavae. 

Nares  proxime  ante  oculos  utrinque  binx,  admo- 
dum  rcmotac}  pofteriores  transverfaliter  ellipticas 
ampliufculx,  anteriores  angultiores  orbicuUtx. 

Caput  totum  6c  operc.  Br.  fquamofa.  Lantina  fu- 
per. operc.  Br.  margine  anteriore  leviflime  fer- 
rata , anguloautem,  quiobtufus,  aculeato,  a- 
culeis  paucis  (4.  1.  ?.)  re.dis.bicviuicuiis  acu- 
minatis  depreffis.  Inferior  ut  in  reliquis  fpe- 
ciebus. 

Membrana  Branchiofl . offic.  habetVII:  r maximum 
arcuatum  exterius  gibbum , relfqua  ordine  mi- 
nora.  Branchia  ut  in  reliquis. 

Dorfum  parum  a cap.  ä (Tur  g ens  y ante  p.  dorfi  con- 
vexum ab  illo  ad  caudam  fenfim  declive,  acu- 
minatum.  Latera  convexa  fupra  lin.  later.  atte- 
nuata.  Abdomen  convexum. 

Pinna  VII.  Dorfi  1 duplicem  referens,  ut  in  con- 
gener,  vinter,  rad.  X:  r.  aculeus  breviflimus*  2. 

3 :tio  brevius , 3,  4.  xquales,  iongiores,  rebqui 

de- 


PISCES. 


359 


deorefcentes,  2 a 7 fimpliccs  apice  molliufculi, 
8,  p aculeati  rigidi.  Pojler.rad.  XXX:  1 fimpl. 
aculcatus,  brevilT.  2,  3 iimpl.  mollcs*  reliqui 
ramofi,  sequales,  exceptis  poitrcmis,  qui  pau- 
lo  breviores. 

P.  Ptftor.  prope  abdomen  acum.  rad.  XVII  nodo- 
fl  vel  ramofi. 

P.  Ventr.  proxime  fub  pector.  rad . VI>  1*  fimpl. 
flcxu-olus,  reliqui  ramofiilimi. 

Cauda  apice  integra  rotundata,  radii  fere  XX* 

Anus  5c  Lin.  later.  ut  in  congeneribus* 

Magnitudo  Sci&n<e  1 :m<e. 

Habitat  cum  \\ma  & reliquis  prömifcue  circa  lito- 
ra  Damiatse. 

Arabis  Luth. 

»'*  -r  irr* ‘ 

Wil  , *(K 

8 3 . PERC A (nilotica)  métoilla  tnferiore  longiore > lamina 
fupenore  op.  br.  antevius.  aculeata. 

Art * p. 

Figura  capitis  & corpöris  cathetoplatea. 

oblongiufculum  juxta  roftrum  glabrum. 
angullatus,  fubacuminatus  inter  oculos,  ante 
illos  parum  convexus.  Latera  capitis  anterius  6c 
poftice  planiufcula)  medio  parum  convexa. 

Roftrum  auenuatum , apice  fubacuminatum,  lon- 
giufculum  3 furfum  fpeörans. 

Ma  stilla  juperior  inferiore  brev  io  r , illaquas  multo 
obtufior,  Inferior  lubacuminata , fupenore  lon- 
gior  latior.  Ritlus  ons  fa-tis  magnus,  valde  fur- 
fum  direftus.  Bentes  minimi  fcabri  a)  in  maxil- 
la  utraque  conferti  lineis  fere  4 öifpqfiti.  b in 
Y z offi- 


C la  (fi  s IF. 


ofliculo  $:angulari  palati  ponc  maxillam  fuperio- 
rcm.  c.)  ad  latera  palati,  longitudinale  ijatium 
denticulis  minimis  confcrtis  oblitunu 

Lingua  cartilaginca  comprefla  horizontaliter  lateri- 
bus  verfus  bafin  parum  protuberans,  ante  me- 
dium laterum  parum  emarginata,  pice  obtufate- 
niufcula,  fubtus  omnino  libera,  bafi  gulse  ope 
ligamenti  adnexa. 

Oeuli  juxta  verticem  ad  modurn  vicini,  ro  fl  ro  val- 
de apprcximati  protuberantes , nulla  cute  com- 
muni  tedci.  Pupilla  rubicunda  cindta  annulo 
fufcö.  Iris  pallide  rube feens. 

Hares  utrinque  z proxime  ante  oculos,  infra  ver- 
ticem , anteriores  lobulo  tedtx,  pofteriores  patu- 
lae,  baud  magnae  fubovatac. 

Opercula  branchiarum  fquamis  techt,  lamellis  tribus 
conflrudfca  *,  fuperior  fubtriangulans  latere  ante- 
riore  8c  angulo  aculeatis_  bad  pedbinuto  * fenata. 
AcuUi  lateris  3 acuminatLduri,  breves, 'angulus  u- 
nus  robuftus,  aeuminätus,  longitifculiisi  1 Serra - 
tura  bafeos  cequalcs,  difbincbx  pecbiriatim  , acu- 
minati  breviufculi*  Inferior  triangularis  latere 
anteriore  fubconvexo,  pofteriore  1 i ne  ari , bafi 
lineari  a fuperiore  te£ba,  angulo  aeuleato,  acu- 
leo  comprefTo,  aeuminato  majufculo.  Jnterior 
fuperior  is  6c  inferioris  margini  anteriori  fubjcdba, 
in  medio  divila,  hinc  duplex  dici  poteft  , tenuis 
ferhinularis  , apice  angulo  fubäcuto  molli  ter- 
minata. 

Membrana  Branehioftega  ofliciila  VII.  continct,  ar- 
cuata,  comprefla,'  fucccilive  breviora,  duobus 
primis  ab  opcrc.  tedtis. 

Branchia  IV,  tubereulorum  in  luperficie  nrcuntx 
lincac  2 , quarum  \\ma  in  duabus  prioribus  tu- 


PISCES. 


361 

bercula  habet  pe&inata  rigida  longa,  in  z\äa  Tunt 
brevifiima  fcabra,  convexa,  qualia  funt  in  utra- 
que  linea  duarum  inferiorum. 

Dorfum  a capite  ad  p.  D.  parum  adfoendens  conve- 
xiimj  ab  initio  p.  D,  ad  fmem  declive  parum  acu- 
minatumj.  pone  p.  d.  cum  abdomine anguliatum , 
rectum,  convexum. 

La  t era  ab>iomini>  fupra  lincam  lateralem  parum,  in- 
fra  vix  convexa.  Abdomen  ante  p.  ventr.  planumj 
incer  p.  ventr.  6c  ani  convexumj  jnxta  p.  Ani  pa- 
rum aeuminatum  j pone  p.  ani  planiufculum 
attenuatum. 

Pinna?  in  univerfum  VII.  Pinna  dorfi  unica  fed 
duplicem  metiens , in  medio  nempe  usque 
ad  bafin  divifa,  fed  contigua  5 ;fupra  me- 
dium dorfi  incipiens  6c  pollice  medio  fupra 
caudam  terminata.  Anteriur  ejus  pars  ofiiculis 
VIIL  acnleatis  robuftis  conftat,  horum 
j.  brevifiimum,  reéhim  , acuminatumj  2.  1 :mo 
duplo  longius,  parum  arcuatum,  aeuminatum;  3 
omnium  longifiimum,  parum  arcuatum,  robuftis- 
fimum,  pbtufiufculum  > reliqui  fuccefiive  brevi- 
ores  usque  ad  infimum,  quod  breviffimumj  omnia 
redta  aculcata.  Pofterior  anteriori  ad  bafin  con- 
tinua,  Radiis  inftrudta  XIII , quorum  i.fimplex 
aeukatus;  z:do  dimidio  brevior$  6 fequentes  fen- 
fim  longiores,  8- 11  reliqui?  longiores,  z poftre- 
mibreviores,  omnes  ramofi.  Membrana  partem 
anteriorem  formans  ampla  eft  inter  pinnas. 

P.  Pefforales  juxta  operc.  Br.  abdomini  quam  dor- 
fo  multo  propiores,  tenues,  apice  sequales,  fub- 
lineares.  Raåii  XVI:  exterioribus  3 utrinque 
fuccefiive  brevioribus , reliqui  sequales,  omnes 
limplices  nodofi. 

Ventr . in  abdomine  proxime  direftc  fub  pefto- 
Y 3 ra- 


362  ClaJJrs  IV. 

ralibus,  apice  oblique  rotundat*.  Radii  VI. 
quoruQi  t limplex , aculeatus,  rcbuilus,  1 :do 
dimidio  fere  brev  io  j 1.  y.tio  paulo  breviorj  3 fe- 
quentes  fen  lim  decrefcentes. 

P.  Ani  diredte  fub  T. da  Dorli  anterius  humilior. 
Radii  XII,  quorum  3 priores  fimpliccs  aculeati, 
robufti,  reliquis  dimidio  brevioresj  wmo  brevis- 
limoj  7 fequentessequales-,  z polterioresfucccllive 
breviores  ex  his  2 anteriores  funt  limplices,  a- 
pice  molles,  rcliqui  ramoli,  omnes  nodoli. 

Cauda  apice  integra  rotundata.  Radii  fcre  XX.  ab 
exterioribus  qui  urrinque  breviflimis  ad  medios 
fenfim  longiores,  mediis  4 longioribus  asquali- 
bus,  omnibus  ramo  (is. 

Anus  infra  medium  abdominis. 

Linca  later  aln  fupra  hammarn  fuperiorem  operc. 
branch.  pone  ocuios  incipiens,  prope  dorfum 
usque  ad  p.  dorfi  initium  parum  arcuata  currens, 
hinc  magis  deorfum  tendens,  circa  medium  p. 
dorli  2 :da  deorfum  ineurvata,  deinde  redta  per 
medium  lateris  ad  caudam  usque  pergens. 

Squam medioeres  tenues,  molles,  non  valde  tena- 
ces,  lateribus  cc  bafi  lincares , apice  rotundatas, 
fubafperae,  breviflime  ferratae,  corpori  6c  operc. 
branch.  impolitsc. 

Color:  Fufca  funt  vertex,  dorfum  ad  dimidia  latera 
abdominis,  opercula  Br.  proxime  ad  verticem, 
pinna  dorli  6c  caudx.  Exalbido  argentea  of/erc. 
br.  inferius,  latera  abdominis  dimidia  6c  abdo- 
men.  Albida  funt  reliquae  pinnas. 

Peritori/fum  tenue  argenteum.  Appendtces  pylori  fe- 
re VI.  crafli,  longiufculi.  Vefica  aérea  ampla 

per 


PISCES,  36$ 

per  totum  abdomen  juxta  fpinam  dorii  usque  ad 
an  um  ex  ten  fa. 

Magnitudo  ingens , vidi  4 af  pedum  longitudine  &: 
100  gg  pondere. 

Locus:  Nilus  juxta  &:  fupra  Cairum. 

Jrabis  Kcfchr.  Gallis  in  aegypto  Variole. 

Sapor  carnis  dulciufculus,  optimus.  Confijlentia 
baud  dura.  Color  candidiffimus. 

Inter  optimo sNili  pifces,  qui  dum  integer  grandis- 
iimus  aflatur,  ut  in  segypto  fit,  egregium  tabulse 
adfert  ornamentum. 

Obf.  Facies  externa  Percae  generi  valde  affimilatur. 

84.  SCOMBER  Tracburus . 

Trachurus  Audtorum, 

Caput  cathetoplateum  f.  comprefium,  vertice 

convexum , glaberrimum , gula  parum  com- 

preffum  , dorlo  continuatum,  infra  nares  ad 

mandibukm  fuperiorem  parum  declivej  gula 

vero  valde  declivis  & convexa*  oris  aperturam 

diredte  ante  oculos  difponens. 

* 

Os  obtufum  \ mandibula  fuperior  anterins  craffior, 
ad  latera  tenuior  magis  acuminata,  lateribus  cras- 
fior.  Oris  apertura  refpedlu  capitis  parva. 

Denticulorum  a)  in  utraque  mandibula  ordines  fere 
duo.  b)  in  fauce  pone  maxillam  fuperiorem  f. 
anticej  Fauces  vero  poftice  glabrse.  c.)  in  lin- 
gua. 

Lingua  cartilaginea,  apice  femicirculari,  lateribus 
deflexa,  medio  linea  candida  diiiindta,  cseterum 
pundtis  fufcis  notata. 

Y 4 


Ocu 


3^4  Claffis  17. 

O ail  i ro  fl:  ro  quam  bad  capitis,  vcrtici  quam  gula; 
propiores,  magni,  pupilla  cx  nigro  carrulefcens, 
magna*  Iris  egvegie  argentea,  viridefccntc  6c 
rubicundo  colcre  lntermixtis.  Macula  cryflalli- 
na,  pellucida,  rnagna , triangtilaris , proxime 
antc  oculos  verfus  verticem. 

Nares  proxime  ante  maculam  cryftallinam,  una 
utrinque,  flbi  ad  modum  vicin®,  in  vertice  o- 
blique  finuatae. 

Opercula  Bravch.  rotundata,  laminis  i:bus  compo- 
flta,  quarum  fuperior  minor  inferiore,  quae  an- 
gulo  minunflimo  in  medio  term  inatur.  Membra- 
net. Brancbioft.  odiculay  utrinque  habet,  quorum 
extimum  minimum,  reliqua  ordine  majora,  o- 
mnia  vidbilia,  nec  intimum  ab  operculis  tedtum. 
Bramhia  utrinque  4,  extima  longiore,  reliquis 
ordine  parum  brevjoribus.  Prima  f.  maxima  tu- 
bcrculorum  habet  duos  ordines,  quorum  unus 
habet  tubereula  in  parte  concava  breviflima,  bad 
rotunda,  apice  anguftata  j alter  vero  pedtinifor- 
mis,  cujus  tubereula  capillaria.  Reliqux  3 du- 
os ordines  habent  tubereulorum,  qu®  priaiis ma- 
ximse llint  sequales. 

Sulcus  in  medio  dord,  haud  procul  a pinna  dorfali, 
unus  utrinque  linearis. 

Pinnte  Dorsales  1.  Priar.  oflic.  VIII.  borum  t. 
feeundo  dimidio  brevius,  apice  dmplex  fed  mol- 
le, 6c  fequenti  fuperius  ardte  annexum  ; z tertio 
paulo  brevius,  dmplex  , molliuiculumj  3,  4,  re- 
liquis longiora,  f paulo  brevius,  quinto  tertia 
parte  brevius  ut  6c  7 odtavo,  8 omnium  bre- 
viflimum  j omnia  dmplicia  6c  fubaculeata.  Hac 
membr.  ad  feeundam  continuata. 

1 Secunda  cum  priore  ope  lobuli  membran®  prim® 

con- 


PISCES. 


3<5f 

connexa,  anterius  altior,  pofterius  humilior  6c 
ad  caudam  usque  extenfa.  Offic.  XXXII  quo- 
rum  i :mum  fecundo  dimidiobrevius,  apice  Gmp- 
lex,  adnatum,  z apicc  bifidum,  3 quadrifidum,  lon- 
gitudinc  fecundi;  reliqua  ordine  breviora  ud  duo- 
decimum>  ab  illo  ad  finem  omnia  asqualia,  ulti- 
ma  bali  ar  dl  q connexa  6cvix  diltinguendaj  omnia 
apicc  4:fida  6c  ultima  bifiaa. 

P.  Ant  offic.  XXX,  horum  2 prima  aculeata  bre- 
viffima,  reliquorum  primum  lequenti  dimidio 
brevius,  apice  fimplcx,  z 6c  3 longiora;  reli- 
qua  ordine  decrefcentia,  omnia  apice  quadrifida, 
ultima  bad  arftiffime  connexa.  Sulcus  inter  offi- 
cula  aculeata  6c  reliqua,  in  quo  priora  recon- 
duntur  interdum. 

P.  Pectorales  medio  inter  abdomen  6c  lineam 
lateralem,  proxime  fub  angulo,  longas,  apice 
attenuatas,  offic.  XX,  horum  feptem  fuprema  a 
medio  pinnas  ad  apicem  longitudine  crefcunt , 
quatuor  lequentia  i un  t longiffima,  quae  apicem 
conftituuntj  reliqua  fuperncie  inferiore  ordine 
decrefcunt. 

P.  Ventrales  fibi  admodum  vicinas,  offic,  VI. 
wmum  brevius  fimplcx,  annexumj  reliqua  in 
duos  ramos  divifa,  quorum  uterque  quadrifidus. 

Cauda  admodum  bifurca.  Radiis  circiter  X u- 
trinque,  präster  intermedios  breviores. 

Linea  Later  alis  dorfo  approximata,  in  parte 
fuperiori  operc.  branchiorum  incipiens  circa me- 
dium pinnae  dorfalis*  fecunda  multum  incurvata, 
infra  flcxuram  ferrata  5 aculei  circiter  16  utrin- 
que,  caudam  verfus  reflexi,  breviores,  acumi- 
nati,  extreme  ad  latera  utrinque  angulum  eleva- 
tum  efficientes* 

Y $■  Squa* 


$66 


Clajjls  IV. 

Svuaw*  valde  exigux,  inxquales,  margine  inte- 
grx  fupra  line^ m latcralem,  infra  vero  ellipticx, 
uno  latere  longitudinaliter  ftriatx. 

Figura  corporis  cathetoplatea  f.  comprefla,  latera 
latis  convexa,  dorfum  6c  abdomen  parum  an- 
guftata. 

Color.  Dorfum  verfus  caput  parum  nigrefcens,  fu- 
pra lincam  lateralem  cxrulefcens,  infra  argen- 
teum.  Phw£  omnes  albidx,  prxter  dorfi  fe- 
cundam,  cujus  ofla  prima  fuperius  nigrefcunt. 
Anm  in  med  i o abdomine. 

Vcntricului  triangularis.  Hepar  biliofum,  haud  ma- 
gnutn. 

Lien  parvus,  ater,  oblongus,  lateribus  convexus. 
Appendices  pylori  a ro  ad  14.  Flexura  inteftini  du- 
plex. Peritonaum  tenue,  membranaceum,  can- 
didum. 

Longitudo  pedalis.  ad  initium  pinn.  Pector.  fpi- 
thama.  Initium  p.  dor-fi  1 :ma  fpith.  i|.  ad  f- 
nem  p,  dorf.  z:da  fpith.  2$  ad  finem  caudx  poll. 
c.  dimidio.  Longit.  pinn.  pecfcor.  poll.  2 \. 

Lo  c us  : Maxe  Mediterraueum , Smirna  captus  6c  de- 
fcriptus. 


8f.  SCOMBER.  ( Ducfcor  ) dorfo  monopterygio,  radiis 
pnmis  pinnae  dorfalis  aculeatis. 

Caput  parum  comprcfTum,  fuperius  convexum, 
glabrum  6c  fere  nitidum,  anterius  obtufum. 

Corpus  cathetoplateum , latera  parum  comprefla. 
Dorfum  totum  convexum,  carnofum.  Venter 
convexum,  minus  quam  dorfum. 

Oi  medioere,  riöus  haud  magnus. 

Ma- 


PISCES. 


367 


MaxiUa  ffcperior  duobus  ofliculis  ultimo  conftat, 
quorum  interius  f.  capiti  proximum  inferius  la- 
tum,  fuperius  atte-nuatum , cum  oile  capitis  ope 
mcmbrante  dilatabilis  connedfitur  j cxterius  f. 
rottro  propius,  inferius  attenuatum,  fuperius 
lanufculum  , priori  oifi  per  fimilem  roembranam 
connexum.  Cum  rictum  expandit,  extendun- 
tur  h k membranie  Sc  ofta  a fe  invicem  feccdunt. 
Ma xi Ila  tnfenor  pariter  ofliculis  duobus:  cxti- 
mum  tenuiflimum  interiori  latiflimo  per  fimilem 
membranam  junäum. 

Narcs:  duo  foramina  utrinque,  ori  quam  oculis 
multo  propiores,  ut  in  Scombro  vulgari. 

Rojlrum  nullum , fed  caput  anterius  obtufum. 

Oculi  mediocres,  rotundi , ad  latera  capitis.  Pu- 
pilla  rotunda,  fl  i gra.  Iris  colore  mgro-citrino 
mix  t o. 

Membrana  Branchiofiega  oflic.  VII.  omnino  ut  in 
priore.  Opsrcula  Rranchiarum  laminis  iconllru* 
cta,  inferioi  rotundata,  fuperior  angulo  obuufo 
terminata,  interiori  impofita. 

Denticuli  exigui  in  utraque  maxilla  8c  linea  laterali 
palati,  8c  fquamasut  in  priori. 

Cclor.  FafaisXc ingitur,  quarum  f aibicantes* 
reliquas  f nigrefcentes,  alternatim  difponuntur. 
Albicantes  fupra  lineam  lateralem  cseruleo  co- 
lore nitent. 

Caput  fupra  nigrum , ad  latera  caeruleum. 

Cauda  nigra,  ad  angulum  utrumque  macula  alba 
terminata. 

Pinna  reliquse  nigrefcentes,  Venter  albus. 

Pinna  Peft.  a lateribus  (itte,  ofliculorum  XX,  qux 
omnia  parum  ramofa. 

P. 


368  ChJJis  IF. 

P.  Ventrales  ad  bnfin  (ibi  admodum  propin- 
qux  6c  ferc  coalitae,  ofiiculorum  V , raraoiiffi- 
morum  r fulcus  ab  hac  pinaa  ad  anum  ferc  ex- 
tenditur. 

P.  Dorsi  unica , a dimidio  dorfi  extenfa,  pollicis 
fpatio  a cauda  terminata,  otficulorum  XXVIII, 
quorum  4 priora  breviffima,  fimplicia,  aculeataj 
iequentia  13  longiflima , fenfim  breviora,  mol- 
lis, apice  divifa,  präster  primum  quod  limpli- 
cifiimum.  Hasc  8 excipiunt  multo  breviora.  Ul- 
tima  4 paulo  furu  longiora,  omnia  apice  divifa. 

P.  Akt  ab  ano  ad  eundem  cum  P.  dorfi  term  intim 
extenfa,  ofiic.  XVI  quorum  unumquödque  in 
quatuor  ramofa  divifum.  Primum  vero  aculea- 
tum  breviflimurn. 

Cauda  admodum  bifurca  ut  in  fp.  prima,  ofiicu- 
lorum  XVI  longiorum  , präster  brevia  interme- 
diär Extremo  indivifo,  reliquis  ramofis. 

Eminent 'ne  z laterales  ut  in  fp.  priore.  Su/ms  trans- 
verfalis  in  dorfo  proxime  fupra  catidam.  Bran - 
chia  6c  reliqua  vifeera  ut  in  fp.  priore.  jfppen- 
dtces  Pylori  XXV. 

Longitudo  fpithamalis. 

Craffities  fupra  anum  pollicum  z,  verfus  caudam  di- 
giti  minoris  dupio  major. 

Locus  : in  mare  meciit . propc  Yvicam  3 naves  con- 
tinuo  perfcquentur* 

Nautis  Loots  Manke  di&us. 

Pifavorus  ert: . pifeieulos  enim  minutiflimos  conti- 
nebat  ventriculus,  fatis  multos,  quos  laceratos 
dignofeere  nen  licuit,  genus  Cyprinum  refe- 
rebant. 


86.  SI- 


PISCES. 


p9 


86.  SILURUS  (Clarias)  Scbeilan  niloticus , pinna 
dorfali  fecunda  adipofa. 

Caput  deprefTum,  pcrredtum.  Corpus  comprcs- 
fum.  Dorfum  inter  pinnam  dorli  & capur  cul- 
tratum,  tedlum  fcuto  ofliculari  robuflo  usque 
ad  caput  continuato. 

Ocuit  ad  bafin  capitis,  prope  marginem  ejus  fupe- 
riorem.  Fojfula  longitudinaiis  ad  verticem  ca- 
pitis  inter  oeulos. 

Nares  dua:  mrinque,  prope  roftrum,  ad  latera  fpa- 
tii  deprefli , una  ante  alteram,  obiique  fita:, 
Lobulus  parvus  ex  anteriore  procedit. 

Rojlrum  obtufiufculum.  Maxilla  fuperior  inferiore 
duplo  longior.  Riftus  angufti(limus5  fubrus  an- 
te gularn^  maxilla  fliperiore  tedlus. 

Dentes  breves,  feabri;  in  maxilla  fuperiore  olli- 
eula  7 ? longiufcula,  furfum  arcuata,  comprcffa, 
in  fafeieulum  difpofita,  apice  uncinata,  bafi  nia- 
xilla:  inferioris  affiguntur,  proxime  ante  linguam 
6c  longitudinaliter  fupra  maxillam  usque  ad  npi- 
cem  extenduntur. 

Cirrhi  G y horum  2,  longifUmi , unus  utrinque  ad 
marginem  inferiorem  maxilla:  fuperioris  y prope 
apiccm  2 alii  hifce  dimidio  brev ioresj  unus  utrin- 
que ad  latera  maxilla:  inferioris;  duo  ultimi,  in- 
ter hos  pofiti,  breviffimi,  antecedentibus  duplo 
breviores,  fibi  approximati. 

Oper  i Branch.  lamella  una  conftant,  qua:  oblonga, 
inferius  in  angulum  obtufum  tenninata.  dper- 
tura  branch . minima. 

Membranet  Branchio fl . fubtus  gula:  coalita,  Radios 
habet  65  ferp  redlos,  introiium  parum  areuatos, 

fuc- 


jjo  CiaJJts  IV. 

fiiccelTive  breviores:  i ‘.mus  latior  &:  longior  reli- 
quis, robultus,  fub  opcrc*  Bi\  dimidium  teétus. 

Os  robuftum,  magnum,  fub  angulo  anteriore  mem- 
branx  br.  incipit,  inferius  iupra  Pinnam  pc- 
<5tor.  extenditur,  corpori  afiixum,  margine  iuo 
inferiore  robulliffimum  , fuperiore  in  lamellam 
triangularem  extenfum. 

P.  Pectorales  infra  hoc  os,  ad  latera  gulic,  re- 
motillimx,  Raaiis  cbnftant  IX,  horum  i os 
robulliffimum,  reliquis  longius,  compreflum,  a- 
pice  aciileatum,  parum  arcuaturn,  margine  utro- 
que  aciileatum : ferraturis  in  margine  inferiore 
longiori  deorfum  fpectantibus,  &:  in  exteriore 
contra,  Reliqua  moliia,  apice  ramo  fa,  lucces- 
five  breviora,  quorum  \:mum  longitudine  ferc 
asquat,  robultum. 

P.  Dorsi  du x:  prima  capiti  quam  caudte  propiör, 
proxime  po li  angulum  acutum  dorfi,  ojjiaäa  ha- 
bet  VII,  quorum  wmum  robuftiffimtim,  aculea- 
tum, dorfo  cultratum , reftum;  Reliqua  möllia, 
ramofa,  fucccffive,  breviora,  quorum  \ymum  ro- 
bufto  parum  longius.  Sccunda  Pinna  dorfalis 
adipoft,  crccta,  convexa,  prope  bafin  paulo  al- 
tior, a pnore  fpatio  pollicis  remota,  ad  caudam 
extenfa. 

P.  Ventrales  in  medio  abdomine,  patilo  a fe 
invicem  re  mot  se.  (jffic.  VII:  omnia  ramofa, 
fucccffive  breviora.  2 :do  primo  paulo  longiore. 

P.  Ani  proxime  infra  anum,  a catida  fpatio  pol- 
licis diitans.  Rad.  XII : quorum  1 reliquis  bre- 
vior,  2 hoc  longior,  3 paulo  longior;  reliqui 
longiores,  jequales-,  3 priores  apice  (implices, 
tlexiies;  reliqui  ramoli. 


Cau- 


PISCES. 


37* 


Cauda  valde  bifurca.  P . Cauda  radiis  conftat  fe- 
re  XXXII:  idutrinque,  quorum  3 medii  bre- 
viflimi. 

Linea  Uteralis  fub  medio  operc.  br.  incipiens,  an- 
terius  parum  flexuofa,  dcinde  redta  per  rnedium 
lateris  utrinque  pereurrens,  elevata,  pundtulis 
nigris  diltindta. 

Squama  nullse  > Cutis  tenax  corpus  totum  tegit. 

Co  lo  r.  Glaucus  ( upra,  fubtus  albidus. 

Lohgit.  fpith.  if.  Latit.  juxta  p.  dorfi  1.  palm. 
Ctip.  fupravert.  poll.  1 .Corpu 5 juxta  caudam  poll. 
§.  Long.  pinn.  pedtoralis  off.  rob.  poll.  1. 

Lo  c us  : Nilus . 

Arabis  Scheilan. 

Pundtura  quam  facit  cum  olle  pinnse  pedtoralis  ro- 
bullo venenata  eft.  Coquum  aliquando  vidi  in 
navi  mercatili  Svetico  ex  pundtura  hujus  pifeis 
raortuum. 

. inifiHjrÖ  .rjöbfoYc!  b 

87.  SILURUS  (Anguillaris)  Cbarmut  niloticus. 

Caput  valde  depreflum,  lateribus  infra  oculos  pa- 
rum  protuberantibus. 

Corpus  a capite  ad  medium  pinna;  dorfalis  cylindri- 
cum,  convexum,  infra.  pinnam  dorfalem  parum, 
verfus  caudam  vero  valde  comprelfum.  Punfla 
elevata,  sequalia,  per  totam  fuperficiem  capitis. 
Sulcus  oblongus,  latiufcnlus,  parum  profundus, 
poll.  i longitudine,  glaber,  in  vcrtice  capiris 
apici  quam  bafi  ejus  propior.  Sulcus  ovatus, 
minimus,  ad  fincm  proceffus  capitis  medii.  Pro- 
cejfus  capitis  tres,  qui  balin  ejus  efficiunt  6c  cum 
totidem  dord  alternant,  adeo  ur  os  occipitis  tri- 


jz  Clajfis  IF. 

cufpidale  fit,  horum  rncdius  triangulum  acutan- 
gulum.  Sulcus  brevitfimus  ab  apice  proccfius 
intermcdii  fuvfum  tendens,  fulci  i longitudina- 
les  ad  latera  hujus  incipientis,  6c  ad  pinna:  dorft 
initium  extenfi.  Latera  dorfi  ab  utraque  parte 
horum  fuleorum,  elevata6c  quaft  protuberantia. 
Sulcus  tenuis  flexuofus  a naribus,  fupra  ocuVos, 
oblique  ad  bafin  capitis;  deorfum  tendens. 

Roftrum  C apex  capitis  obtuGffirnum  6c  fegmentum 
circuli  omnino  efHciens.  Maxilla  Super,  paulo 
longior. 

Oculi  juxta  marginem  capitis,  roftro  quam  bafi  e- 
jus  multo  propiores , parvi,  protuberailtes.  bis 
tenuis,  aurea.  P#pi//<3atro-ca:rulea,  circulo  fu- 
feo  iridem  cingente  exterius. 

Nares  å uae,  utrinque  una,  ante  oeulos,  medio  in- 
ter  illos  6c  roftrum, a margine  capi.tis  paulo  quam 
oculi  remotiores,  oblongo-ianceolata:,  ampliores, 

Cirrhi  in  maxilla  Juperiore  4:  duo  utrinque,  6c  in  in- 
feriore  totidem.  Primus  ad  angulum  anteriorem 
narium  oriundus,  breviflimus , bali  parum  cras- 
jiori,  apice  capillari.  Alterad  angulum  maxil- 
las  fupenoris  proxime  fub  naribus  oritur,  lon- 
giffimus,  baft  conica  admodum  crafia,  feniim  at- 
tenuatus,  apice  capillaris.  In  maxilla  inferiore 
4:  duo  utrinque,  approximati  ad  latera  maxilla:, 
extimus  fub  eirrho  longiftimo  maxillae  fuperio- 
ris,  omncs  baft  erafliores,  apice  attenuati,  ex- 
terioribus  paulo  longioribus.  Lobuli  duo,  mem- 
branacei,  ante  cirrhos  minimos , proxime  fupra 
marginem  maxillx  fuperioris , minimi,  laxi. 

Denticuli  plurimi,  breviflimi,  conferti  a:)  in  ma- 
xilla  inferiore  6c  fuperiore,  in  fpatio  femicircu- 
lari  rubieundo  apieibus  lineari  difpoftti  b.)  in 

pala- 


PISCES» 


375 

pakto,  ubi  ctjam  tale  confpicitur  fpatium,  an- 
nulo  albido  a denticulis  maxillaé  fupcrioris  diftin- 
éhim  , paulo  angultius  6c  arcuatum  magis. 

Lingua  obtufiflima,  cute  crafla  obdufåa,  ad  api- 
cem  usque  gulas  alligata. 

Openttla  Brandö,  minima,  lamirta  una  conftant,  qux 
oblonga,  irregularis,  oflibus  latcribus  capitis 
ope  membranae  crafla:  affixa. 

Menthrana  Branbioftega  tota  nuda,  gulas  impöfita, 
altöra  al  teritts  marginem  fupcrius  tegente , eras- 
fiflima  cute  obdufta.  QJficula  utrinque  habetX, 
parum  aveuata,  fatis  robufta,  ordine  breviora: 
i :mum  reliquis  longius,  2 :clum  paulo  breviusj 
reliqua  tria  6c  tria  sequalia  fucceflive  aliternatim 
breviora.  Aper  tura  Brandö.  anguftior,  fed  lon- 
ga.  Branchia  4:  Tubercula  in  fuperflcie  conca- 
va  omnium  linea  una,  qux  pe&inata  brevius  a- 
cuminata  filbrigida , in  intima  reliquis  breviora. 

Linea  låter  alis  infra  protuberantiam  dorfi,  ad  bafin 
capitis  incipiens,  initio  furfum  parum  ineurvata, 
mox  deorfum  pergens  6c  media  latéra  usque  ad 
caudam  peteurrens , elevata,  anguftisflma,  Pun- 
éta albida,  partim  elevata,diftantia,proxime  infra 
lin*  later.  per  univerfam  ejus  longitudinem  di«* 
fpofita. 

Sqttama  nullsö.  Ca  t is  fatis  crafla. 

Anits  in  medio  abdominis,  amplitttdinc  pennte  an- 
icris.  Stiletts  albidus  ab  ano  ad  gulam,  per  me- 
dium abdömen  pereurrens.  Vente  alhidas*  ab 
utraque  parte  fulei  12,  utrinque  flexiiofle , ab- 
domen  transverfaliter  pereurrentes. 

Pinn<e  in  univerfo  corpore  fepteim  Pectorales 
proxime  fub  operc.  Br.  pone  latera  capitis,  api- 
ce  acuminatce.  Qfficula  X,quprum  feeundum  pau- 


574 


Claffis  IF. 

lo  brevius,  robuftiffimum  , apice  acuminatum , 
margine  fuo  externo  aculeatum  , aculcis  circiter  1 
18,  breviflimis,  acuminatis,  diltindris,  quorum, 
qui  bafi  proximi  minimi.  Ofiic.  2,  3,  4.  lon- 
giora,  a^qualia;  reliqua  fucccflive  breviora*  o- 
mnia  ramofaj  ultimum  breviflimum,  fimplex, 
nodofum. 

P.  Dorsalis  unica,  per  totum  dorfum  extcnfa,  a 
capite  5c  cauda  dimidio  pollice  diftans,  ejus- 
dem  abinitio  ad  finem  altitudinis-  Radii  LXXII: 
quorum  3 primi  Sc  ultimi  reliquis  parum  bre- 
vioresj  omnes  fimplices,  apice  molles,  verfus 
caudam  reflexi* 

P.  Ventrales  proxime  fupra  anum  pofitse,  remo- 
tae,  acuminatae.  Rad,  VI,  omnes  ramofi. 

P.  A ni  ab  ano  ad  caudam  extenfa  , ^equalis.  Rad, 
LIX:  quorum  primus  5c  ultimns  breviflimi;  2, 

3,  reliquis  paulo  brevioresj  reliqui  omnes  acqua- 
les,  figura  5c  airectione  radiorum  p.  dorfi. 

Cauda  apice  rotundata,  radii  XXI : quorum  1 :us 
utrinque  breviflimus,  nodofus,  fimplex 3 reli- 
qui ordine  afcendente  crefcentes  usque  ad  4 me- 
dios,  qui  reliquis  longiores,  aequales. 

Color.  capitis  fupra,  dorfi  fupra,  lineas  latera- 
lis,  cirrhorum  maxillse  fuperioris  5c  pinnarum 
dorfi  5c  anus  glaucus  f.  chalybeus  cum  maculis 
copiofis,  irregularibus,  ex  fufco  nigrefcentibus* 
Laterum  infra  lineam  lateralem  lucidior.  Abdo- 
minis , gulae  5c  cirrhorum  maxillse  inferioris  al- 
bidus. 

Pinna  Pectorales  Ventrales  5c  Caudae  rubefcunt. 

Longit.  tota  fpitham  1.  in  fubje&o  defcripto*  ab 
initio  roftri  ad  finem  proceflus  triang.  cap.  poll. 

5 


PISCES. 


37f 


Jlj  ad  initium  p.  dorf.  pollic.  $5  a roftro  ad  a- 
num  fp.  i > ab  ano  ad  caud.  i j Longit.  p.  dorf. 
fpith.  ] ■,  p.  ani  fp.  i 3 caudse  poll,  1. 

Lat  it.  capitis  juxta  apicem  pollic.  2>  in  medio  6c 
ad  bafin  poll.  3. 

Craffities  corporis  juxta  initium  p.  dorfalis  poll.  6 j 
juxta  anum  poll.  f . 

Latitudo  partis  compreflte,  juxta  medium  p.  ani 
poll.  1 1 , verfus  caudam  poll,  1;  Ctudae  expanfas 
poll  iij  ad  longitudinem  plurium  pedum  ex- 
crefcit. 

Peritonteum  nullum ; membrana  mufculos  abdomi- 
nis  inveftiens  6c  illis  ardtillime  colnerens  albida 
venis  tindta. 

Hepar  in  duos  lobos  longitudinales  divifum  cum 
apice,  qui  tertium  conllituit. 

Vefica  fellea  magna, 

Ventriculus  oblongus,  craflus.  Appendices  pylo- 
ri  pauci  3.  i.  4,  tenuiflimi.  Inteltinum  duplici- 
ter  intortum. 

Lien  triangulär  is  ex  atro  rubicundus.  Renes  longi- 
tudinales. 

Vefica  aérea  nulla, 

Locus:  Nilus  circa  Rofette  6c  Cairum. 

Arab . Charmuth. 

Adde  Pentriculus  oblongus,  longus,  robufhis. 

Inteftinurn  longiffimum,  femel  tantum  inflexum 
fed  valde  flexuofum.  Append . pylori  minutidi- 
mi,  pauci,  paulo  infra  initium  inteftini  3.  1.  4. 

Hepar  trilobum,  haud  magnum  , coloris  latéritii. 


ClaJJis  IF. 


VI  & 

Ovaria  parva,  albida,  juxta  partcm  infcriorem  ab- 
dominis.  Renes  longitudinaliter  fpince  dorfi  im- 
pofiti,  fub  qua  Fefica  acrea  angulfa,  longa.  Lien 
irreguiaris,  parvus,  atro-rubicundus  circa  me- 
dium inteftini. 

88.  SI  LUR  US  ( Myftus)  Schilbe  nilotieus . 

Caput  plagioplateum.  Corpus  cathetoplateum. 
Dorfum  angulum  obtufum  cum  capite  formans  Sc 
ad  pinnam  dorfi  valde  afcendens.  Fertex  plani- 
ufculus,  fuleatus,  inaequalis.  Latera  cap.  pone 
oeulos  protuberantia , convexa,  carnofa.  xlpex 
obtufiffimus , femicircuiaris, 

Rittus  am  plus,  furfum  fpedtans.  Max  ill aaquales. 
Lingua  tota  obtufa , cartilaginea , crafla  •,  palato 
adnata,  glabra.  Denticuli  a)  maxillam  utramque 
replent,  denflffimi,  copiofiflimi,  minutiiiimi , 
acutiflimi,  verfus  palatum  reflexi,  lineis  ferc 
tribus  1.  quatuor  difpoiiti , qui  ob  denfitatem  Sc 
copiam  vix  diftingui  poflunt.  b)  Os  femicircu- 
lare  in  palato  pone  maxilla:  dentieulos,  aliis  e- 
jusderrf  figurx  repletum.  Cirrhi  in  utraque 
maxilla  in  univerium  VIII,  videlicct  2 fupra 
nares,  utrinque  unusj  2 alii  in  gingivis,  qui  re  - 
liquis  funt  longiores  bafl  conica*  4 in  gula,  quo- 
rum  2 longiores  ad  ejus  latera  5 reliqui  breviores 
oblique  ante  illos  pofiti. 

Operc.  Brancb.  laminis  2 conftat,  quorum  fuperior 
mufculo  tedta,  margine  rotundataj  inferior  par- 
va, margine  irregulariter  angulata,  nuda.  Mem- 
brana Brancbiofi . nuda,  radiis  inftrueta  X,  parum 
arcuatis,  fucceirive  brevioribus : fuperiore  latiu- 
fculo,  longiore,  introrfum  ineurvato.  Bran - 
chia  4,  fuperficiearcuatae  > pedfinatse  tubereulis 

in 


PISCES. 


377 

in  z exterioribus  capillaribus  longiufculis,  in  z 
reliquis  breviffimis. 

Oculi  ad  htera  capitis,  prope  roftrum,  parum  pro- 
tuberantes.  Iris  flavefcens.  Pupilla  nigricans. 
Nares  prope  angulum  maxillarum  utrinqueuna, 
orbiculacse. 

Dorfum  convexum,  a p.dorfi  ad  caudam  re&a  per- 
gens, vixque  declive.  Abdomen  anteanum,  in- 
ferius  valde  protuberans,  feu  potius  faccaturn, 
imprimis  dum  cibo  implemm  eft,  pone  anum 
cultratum,  furfum  verfus  caudam  anguftatum. 

Latera  valde  comprefia,  plana,  perpenaicularia. 

Pinn<e  in  univerfum  VII.  P.  Dorsi  unica,  par- 
va, juxta  initium  dorfi.  Radii  VII.  quorum  i 
fpinofus,  robuftus,  margine  interno  ferratus, 
externo  glaber,  apice  acuminatusj  2primo  paulo 
longior,  nodofus  5 reliqui  per  gradus  decrefcentes, 
ramofi. 

P.  Pectorales  juxta  operc.  br.  in  medio  late- 
rum. Radii  XII,  quorum  1 os  robuftum,  ob- 
longum  , acuminatum,  margine  interno  aculea- 
tum,  aculeis  fere  16,  dorfum  fpedfantibus  5 re- 
liqui ramofi,  fucceffive  decrefentes, 

P.  V entr ales  fere  fub  dorfali,  fed  paulo  propius 
verfus  caudam.  Radii  VI : fucceflive  decrefcen- 
tes: 1 \mi)  nodofo;  reliqui  ramofi. 

P.  Ani  ab  ano  ad  caudam  extenfa,  anterius  paulo 
altior,  Jladii  LXII:  quorum  1,  minutifiimus 
vixque  confpicuus,  mollisj  2,  tertio  dimidio  bre- 
vior,  reliqui  fere  aequales,  conjundtim  parum 
decrefcentes 5 omnes  fimplices,  nodofi, 

Cauda  admodum  bifurca.  Radii  XX:  omnes  no- 
dofi,  exteriores  ct  interiores  ramofi,  mediisbre- 
vioribus. 

Z ? 


Li- 


j 78  CJaffis  IF. 

Linea  låter,  ad  angulum  fuperio-rem  opcrc.  br.  in- 
cipiehis  6c  reéhi  ad  caudam  pergens,  dorfo  valde 
approximata,  angutta,  fuleata.  Sulcus  per  me- 
dium  laterum  pereurrens,  latiufcuhis. 

Anus  capiti  quam  caudae  multo  propior,  apertura 

oolonga. 

Squama  nullaej  Cutis  laevis,  tenuis,  gracilis,  totum 
corpus  tegit. 

Co  lo  n.  Caput,  dorfum  fupra  lineam  lateralem, 
pinmu  dorli  6e  cauda z fufea.  Latera  abd.  6c  ab- 
dom.  ante  p ani  argentea . Abdomen  pone  p.  j 
an  i 6c  gulx  albida.  P.  pettorales  ventrales  6c 
ani  albida.  Linea  nigricans  per  cacumen  dorli 
a capite  ad  caudam  extenfa.  Linea  cana,  lata,  i 
fupra  lateralem  per  latera  abdominis  a capite  ad 
caudam  pereurrens. 

Appendices pylor i pauci,  craffi. 

Longitudo  fpithamalis*  Longitudo  juxta  medium 
abdominis  poll.  z.  Caput  fupra  verticem  poll,  f. 

Locus:  Nilus  ciica  Cairum. 

Fefcitur  pifeibus  $ inveni  pifees  fatis  magnos  ex 
Cyprini  genere  in  abdomine  * abdomen  pifeibus 
repletum  relaxatur,  hinc  ante  anumj valde  pro- 
tub  erans. 

Species  haec  diftinguitur  pinna  dorfi,  qiue  minima 
6c  os  primum  aeuleatum  habet. 

8p.  SALMO,  nilotieus,  cauda  [quamofa. 

Caput  cathetoplateo-plagioplateum , oblongum  , 
teretiulculum.  Corpus  cathetoplateum:  Fertex 

convexus.  Latera  capitis  convexiufcula,  ante- 
rius  bali  planmfcula. 

Ro- 


PISCES. 


379 


Rojlrum  (ante  oculos)  cylindricum,  longiufculum, 
vix  attenuatum , apice  obtufum-,  crallam,  con- 
vexum  j apertura  oris  parva,  tedla  ad  gingivas 
proccffu  maxillx  fuperioris  prominente  libero, 
apice  rotundato. 

Mdxilla  xquales  longitudine,  fuperior  vero  inferio- 
re  muito  craffior.  Labia  reflexibilia,  gracilia, 
dentcs  tegunt  ad  dimidium  fere.  Bentes  in  ma- 
xilla  utraque,  capillares,  tenues,  contigui , a- 
pice  fcabri,  longiufculi,  latera  verfus  mobiles 
&C  flexiles,  borum  in  maxilla  inferiore  ordo  u- 
nus,  in  fuperiore  duplex,  fpatio  intermcdio 
diltindti. 

Lingua  dcpreffa,  cartilaginea,  tenuis,  apice  ob- 
tufa,  fubtus  libera,  jfupra  glabra. 

Nares  prope  rollrum , ad  latera  verticis  , utrinque 
2:  poiteriores  femicirculares,  amplas  5 anterio- 
res  anguftac,  diffipimcnto  libero,  latiufculo  a fe 
invicem  diltindtae,  anterioribus  lobulo  parvo 
tedlis. 

Oculi  ad  latera  capitis,  medlo  inter  opercula  br. 
8c  rollrum,  cuti  communi  cralla  tedli.  lris  ar- 
gentea.  Pupiila  glauca. 

Oper  c.  Rranch.  laminis  3 conftrudla,  quarum  fu- 
perior angulo  rotundata,  margine*  tenuis,  nuda, 
fuperficie  mufculo  tedla*  altera  fubtriangularis , 
lata,  praecedenti  dircdte  annexa;  ultima  fub  hu- 
jus  margine  anteriore  procedens  femicircularis , 
ang  ull  a. 

Membrana  Branchioft.  nuda,  radiis  IV  inftrudta, 
quorum  r.mum  reliquis  majus,  latiffimum,  pa- 
rum  arcuatum.  2.  primo  paulo  brevius,  an- 
gullius,  medio  incurvatum.  3 fecundo  brevius, 
bafi  latum,  medio  parum  incurvatum,  inde  ad 


ClaJJls  IV. 

apicem  prsecife  attenuatum.  BrancVue  IV,  tu- 
berculis  pectinatis  in  fupcrficie  arcuatis  inftru- 
dta;,  cjuorum  funt  lineae  z in  unaquaque , quse 
in  i\ma  linea  oxteriori  1 eliquis  funt  niulto  lon- 
giora,  in  omnibus  reliquis  tenuiflima. 

Dorsum  a capite  parum  afcendcns,  a pinna  dorfi 
verfus  caudam  declive  , attenuaturn,  pone  ca- 
put  planiufculum,  levifiime  fulcatum,  hinc  ccn- 
vexum,  juxta  pinnam  dorfi  anteriorem  acumina- 
tum,  pone  illam  convexum. 

Latera  abdeminis  parum  convexa,  juxta  caudam 
latiufcula. 

Abdomen  convexum  ut  dorfum  , infra  P.  ani  Rir- 
fum  anguftatum. 

PiNNiE  in  unirerfum  VII.  P.  Dorsi  z:  Prior 
in  medio  dorfi.  Rada  XXIII,  quorum  i,  bre- 
viilimus,  i’do  adnatus.  u tertio  brevior,  reli- 
quis  dimidio  brevior.  Omnes  fimplices,  apice 
molles,  led  non  ratnofi,  nec  nodofi. 

P.  Dorsi  altera  minima,  ex  dorfo  obliquc  afcen- 
dens,  pone  perpcndicularis,  apice  obtufa,  fqua- 
mis  tedla  ex  cute  continuata,  radiis  deftituta, 
bafi  crafia,  adeoque  vix  pro  pinna,  fed  pro  lobo 
excute  pnecedente  habenda,  medio  inter  p, 
dorfi  6c  caudam. 

P.  Pectorales  pone  gulam,  prope  abdomen, 
apice  aeuminatse.  Radti  XVII  : 4 priores  lon- 
giores;  reliqui  fenfim  deerefeentes;  priores  fim- 
plices, apice  molles  3 reliqui  bifidi. 

P.  Ventrales  direftc  fub  dorfali , in  medio  ab- 
dominis*  Radii  X:  1 feeundo  paulo  brevior;  2 
reliquis  longior;  reliqui  fenfim  breviores,  Duo 
2 6c  3 ultimi  fimolices  nodofi  ; reliqui  ramofi. 

P. 


PISCES. 


P.  A ni  prope  caudam,  bafi  fquamis  minutiffimis 
te£hi.  Rddii  XVI:  quorum  i minutiflimus , z 
paulo  longior,  3 tripio  \ongior  omncs  uno  åke- 
ri adnati;  4 fequentcs  aequales,  reliquis  longiores* 
reliqui  fuccefäve  dccrefcentes  > 7priores  iimpli- 
ces,  apice  molles  > reliqui  ramoli,  tikimis  fim- 
plicibus  mollibus. 

Ca ud a fquamis  tota  te&a,  excepto  margine,  qui 
nudus,  admodum  bifura,  angulis  obtuiis  rotunda- 
ns. Radii  utrinque  fere  XX,  extremis  fucces* 
five  brevionbus. 

Linea  later  alis  a bafi  operc.  Branch.  usque  ad  ex  tre- 
mitatem  bifurcationis  caudae  extenfa,  re<ki(Ema, 
dorfo  quam  abdomini  niulto  propior,  elevata, 
tenuis. 

Anns  caudae,  quam  capiti  multo  propior* 

Squam^  parvce , afperae,  capice  ferratre,  denfe, 
tenacitiimse  , lineis  redtis  imbricatim  difpofitte. 

Color.  Vert  ex  ex  fufco  nigricans.  Opercula  Br. 
argentea.  Abdomen  albidum.  Lat  er  a abdomi- 
nis  6c  dorfum  ex  lineis  tenuibus  glaucis  6c  latiu- 
fculis,  glauco-albidis  componuntur  longitudi- 
naliter.  P.  Dorfi  6c  cauda  glaucae , reliqui 
albidse. 

Peritonxum  tenue,  eoloris  argentei.  Appendices py- 
lori  pauci,  craffi,  longiufculi,  f.  1.  6.  Vefica 
aérea  juxta  dorli  vertebras,  oblonga,  ampiiii' 
fcula. 

Locus:  NiluSi  imprimis  juxta Cai rum. 

Magnitudo  ingens  centum  fa:pe  % g pondere*  fubje- 
ctum  defcriptum  pcdale  erat* 

Arabis  Nefafch. 

Sapor  carnis  dulcis,  optimus  interplurimi  asftiman- 
dos  Ni  Ii  pifces. 

z r 


90.  A. 


*82  Clajfis  IV \ 

po.  ATHERINA  Hcpfetus. 

Cafut  6c  corpus  comprefla;  Caput  fuperius  pla- 
gioplateo-angulatum.  Dorjum  convexum,  cras- 
iam,  reccum,  ;equale.  Abdomen  paulo  anguftius, 
infra  anum  parum  declive.  Latera  perpendicu- 
laria. 

Maxi. 'la  faperior  protradtilis,  offic.  6,  quorum  pri- 
mum,  margincm  conllituens,  tenuiflimum , el- 
lipticum  y duo  alia,  unum  utrinque,  huic  infe- 
rius  ad  anguLum  acutum  conjundia,  fuperius  a- 
pici  oris  annexa  membrana  tenuiflima  dilatabili  j 
inter  hiec  6c  os  marginis  alia;  inter  illa  6c  maxil- 
lam  infer.  ofTicula  2,  fuperius  maxillam  fuperio- 
rem  6c  apicem  oris  unientia.  Maxilia  inferior  an- 
tice  craifa,  poftice  lata,  2 , unum  utrinque. 

Os  valde  furfum  elev-atur,  Gala  declivis.  Rofkrum 
obtufum.  Riäus  amplus,  Denticulorum , in  qua- 
vis  maxilia,  linea  una,  qui  minutillimi  fcabri. 

O c nit  magni, ad  latera  capitis,  a ro  (I  ro  quam  operc* 
br.  paulo  remotiores,  proxime  infra  verticem 
capitis.  Ins  argentea.  P apilla  nigra.  Angali , 
in  verticem  capitis,  duo,  longitudinales,  alter 
verfus  roftrum,  qui  ex  ofticulis  ( vid.  max.  fup.) 
6c  roftrum  unientibus  oritur,  alter  ad  bafin  ca- 
pitis. Fovea  transverfalis  inter  utrumque  angu- 
lum  , proxime  fupra  oculorum  medium. 

Operc.  Brand . lamina  i :ma  triangularis,  apice  ob- 
tufa;  i:da  rotundato  - angulata,  angulo  obtufiu- 
fculo  in  medio.  Squamis  tota  opercula  teguntur. 
Membrana  Brancb.  officula  6 habet,  quorum  cx- 
timum  breviftimiim , tenuiflimum  ; reliqua  ordi- 
nelongiora;  intimum  bafi  latiftimum.  BrancbPe 
4,  tenues.  Tuberculorum  in  fuperficic  conca- 
va  linea:  duac,  qux  bréviffimae  acuminatas  fub- 


PISCES. 


385 

afpernc.  Linea  vcro  i .ma  branchix  i pedlini- 
foimis. 

Linea  lattralis  redta , acqualis,  dorfoquam  abdomi- 
ni  paulo  pnopior. 

Jlnus  in  medio  abdominis,  Nares  non  obfervare 
potui. 

P.  Dorsi  2,  harum  prior  in  medio  dorfi-,  offic. 
odlo : i.  fecundö  paulo  breviusy  2,  3,  4,  aequa- 
lia  reliquis  longiora  •,  tria  reliqua  fuccdlive  bre- 
viora,  qvorum  inlimum  breviffitmim  $ Omnia 
apice  indivifa,  fimpliciilima,  fubrigida.  Altcra 
ofTicula  haber  XI,  qvorum  1 :mum  brcvKTimuni 
aculeatum  > 4 feqq.  longiora  reliqua  iucceflive 
breviora,  apice  bifida. 

P.  Pectorales  dorfo  qvam  abdomini  propioresj 
apice  cuneiformis,  offic,  XII : quorum  iniima 
brevillima. 

Pinn.  Ventrales  ano  quam  capiti  propiores , a 
fe  invicem  remotx,  offic.  VI : quorum  extimum 
brevius  ftmplcxj  reliqua  ramoiiffima  nodofa  se- 
qualiaj  infimo  paulo  breviore. 

P.  ani  proxime  infra  anum,  offic,  XIII:  1 brevis- 
raum,  rigidum  vel  fubaculeatum,  2 ardte  affi- 
xum.  Triateq.  longiora*  reliqua  ordine  bre- 
viora , apice  biftda. 

Gauda  parum  bifurca*  Radii  XX:  extimi  urrin- 
que  brevilfimi  * 4 feq.  utrinque  longiores , sequa- 
les,  reliquis  intermediis  ordine  brevioribus. 

Peritonaum  atrum , fuperius  fubtus  argenteum.  In - 
teftinum  fimplex,  redhim.  Append.  Pylon  fere<5, 
tenuiffimi.  Fefica  aerea  ampla,  oblonga,  juxta 
fpinam  dorfi  ad  finem  pinnan  ani  extenfa. 


Squa- 


84  Claris  IF 

Squam & pro  magnitudine  corporis  fatis  amphe, 
imbricatic,  extremitate  caput  adverfa  lineares, 
cum  angulo  in  medio  rainimo,  longitudinaliter 
leviffime  ltri&se , altera  caudam  refpiciente  femi- 
circulari  > latera  perpendicularia. 

Rojlvim  f.  margo  cap.  6c  maxillx  fuperior  nigre- 
fcunt.  Dorjum  cap.  fufcum»  Argcntea  lunt 
opercula  Branch.  abdomen  6c  latera. 

L*nea  lateralis  nigrefcit.  Linea  lata,  proxime 
fublaterafi  nitido-argentea,  per  medium  latus  us- 
aue  ad  caudam  extenfa. 

Color:  Dorfum  f.  pars  tota  fupra lin.  lat. albida,  tin- 
dba  punftis  minimis  nigris  per  rhombos  difpofitis. 
Rhomborum  funt  feries  f : una  per  dorfum  excur- 
rcns  fuperius  6c  % alias  infra  hane  utrinque  usque 
ad  lin.  later.  Puntta  faturate  atra,  his  maj  o ra  5 
inter  rhombos  hinc  inde  finc  ordine  difperfa. 

Runcla  minima,  nigra,  proxime  infra  lineam  la- 
tam argenteam , linea  una  difponuntur. 

Rinna  om  nes  albefeunt. 

Longitudo  varia,  deferipti,  qui  e maximis  erat, 
fpithamalis.  A roftro  ad  finem  operc.  Branch. 
fupra  pollic.  a fine  cap.  ad  p.dorf.  nmum  poll. 
i§ ; a p.  d.  i ad  z.  pollic*  § j a fine  p.  d.  2.  ad 
initium  caudae  infra  poll.  i*  Cnuda  poll. 

Longitudo  maxima  perpendieularis  juxta  pinnas  pe- 
öorales  poll.  k • 

Pifciculos  ex  fpecie  fua  devorat.  Inefcatur  placen- 
ta  ex  aqua  & farina  compofita,  cx  qua  fruftula 
fupra  rece  tradbatile  circulare  ( häf ) conijciun- 
tur,  huic  cibo  inhiantes  pifeieuli  adeurrunt  in- 
numeri,  tuncque  rece  elevans  pifeator  bonam  fa- 
cit 


PISCES.  385- 

cit  mercaturam,  qua  rarione  breviffimo  tempo- 
re  infignis  illorum  colligitur  copia. 

Locus:  In  Portu  Smirnenfi  proxime  ad  asdificia 
urbis. 

Turcice] umifch  Bnluk  h.  e.  Pifcis  arger.teus. 

Grace  hod.  ct&sgiva. 


S>i.  MUGIL  Cephalus. 

Caput  deprefTum.  Roftrum  cylindricum  attentia- 
tum,  fuperius  angulatum,  angulis  duobus  parum 
elevatis,  longitudinalibus,  tulco  inter  angulos, 
pofterius  latiore,  anterius  anguftiörc  rc&o,  Sui- 
ci  a laterc  angulorum9  unus  utrinque,  insequa- 
les,  minus  profundi,  pun&is  ele^atis  notati, 
punflra  talia9  ad  balin  capitis  fuperius  & ad  api- 
cem  fupra  niaxillaaa,  2 \abus  lmeis  4iflm£tis  utrin- 
que  confpiciuntur.  Tuberculum  parum  eleva- 
tum  ? triangulare,  doiTum  capitis  anterius  ter- 
minans. • 

Oris  apertura  in  dorfo  capitis  9 haud  procul  ab  api- 
ce  roftri. 

Maxilla  fuperior  apice  femicirculari,  medio  finuato, 

Maxilla  inferior  extra  fuperiorem  extenfa,  apice 
obtufa,  convexa  integerrima,  fuperiorem  jnfr a 
apicem  cxcipiens  , tuberculö  proxime  fub  api- 
ce in ftrudbaj  quod  finui  iuperioris  refpondet». 

Denticuli  i:mö|in  maxilla  fuperiore  minutiffimi. 
2:do  in  ofle  triangulari  5 quod  maxillam  fuperio- 
re m terminat,  dentes  4.  acutiffimi  9 quo- 
rum  fuperiores  breviorcs,  inferiöres  longiores 
3:0  ad  latera  faucis  una  linea  utrinque,  denticu- 

lor. 


Chjfis  W. 


386 

lor.  acuminatorum , quortim  pinna  ntrinque  bre- 
vis, proximi  2 longiores,  fpatio  longiori  dillin- 
dtas , poltremi  brevilfimi.  4:10  in  maxilla  in- 
feriore  linea  un.i  ntrinque  denticuioriun  acuto- 
rum  sequalium,  quorum  anteriorés  minutiflimi. 
denfi,  reliqui  longiores  fpatio  diftindbi. 

Lmgua  cartilaginea , dentieulata,  apice  femicircu- 
lari,  lateribus  deorfum  refiexis. 

Ricius  oris , refpedtu  capitis,  fatis  magnus. 

Gula  ope  membrana:  usque  apicem  expanfibilis, 

Oculi  in  medio  capitis , fatis  magni,  pupilla  nigra, 
iris  argenteo-  viridefeens. 

Nares  2 utrinque,  prope  verticem  proxime  fub  o- 
cuiis,  parvue. 

Oper cula  braneb.  laminis  2 conftant  , quorum 
fupinus  quadratum  , inferioid  adnatum  5 #«- 

ferius  rotundo-angulatum,  angulo  obtufo  in  me- 
dio terminatum. 

Membrana  Branchioflega  ofiicula  feptem  habet,  pa- 
rum  arcuata,  quorum  intimum  reliqtris  latius  öc 
longius,  reliqua  ord  i ne  minora,  usque  ad  cx- 
timum,  quod  minimum.  Branchia  4 utrinque, 
quarum  infima  minima.  Ornnes  tubereulis  de- 
ftitutse,  quorum  loco  icabritics  in  fuper- 
iicie  areus  fuperioris  Linea  lateralis  eleva  t a , 
icdba  , dorfo,  quam  abdomini  propior,  ad  eaudre 
medium  pereurrens  , ad  bafin  capitis  fupra  op. 
br.  incipiens. 

Pinna  pectorales  medio  inter  dorfum  cC  abdo- 
men,  proxime  fub  opercul.  Branch.  fme,  api- 
ce  inicquaics , rad.  Xill:  horum  fupremusbro 
vior,  2,  3,  paulo  longiores  reliquis > caueri 

or- 


PISCES. 


387 

ordine  decrefcentes,  apice  diverfi,  duo  vero 
infimi  breviffimi , quorum  tamen  fuperior  pau* 
lo  longior. 

Pinna  dorsales  duac:  prior  osfic.  V.  apice  in- 
divifa,  vix  vero  aculeata : 4£equalia,poltrenjum 
paulo  brevius  \ lulcus  a pinna  hac  poliice  ontur 
longitudine  pinnte.  Pofterior  oilic.  XI.  quorum 
anteriora  longiora,  reliqua  ordine  decrefcunt  > 
omnia  apice  bifida. 

Pinna  ventrales  fibivicinae,  in  meaio  abdomi- 
ne  fub  P.  dorfi  priorem  cflic.  V I,  aequalia,  apice 
ramofa. 

pinna  ani  fub  P.  dorfi  pofteriorem  ofiic.  10:  1. 
brevifiimum , fimplex*  2,  3-4*  longiorn  re- 
liquis  apice  bifida,  prseter  intermedia  breviora* 

Sqam^  parvae,  tenues,  figura  irreguiari,  margme 
intcgnc,  firmas  adhasrentes,  corpus  6c  operc. 
Br.  tegentes 

Color.  Caput  fuperius  ex  nigro  casrulefcens.  Dor- 
fum  fupra  1.  latera  nigrefeentia.  Abdomen  infra 
1.  lat.  argentea.  Pinnas  omnes  aibefeentes.  Op-r- 
cula  Branch.  argentea. 

Corpus  parum,  comprefium  3 dorfum  6c  latera  con- 
vexa  j abdomen  fubconvexum,  ut  figura  fit  tereti. 

Longitudo  tota  ped.  1.  fiiec*  Capitis  a roftro  ad 
finem  operc.  fpitham.  i>  ad  pinn*  dorf  r.  6c 
ventr.  fpith.  1 ad  pinn.  dorf.  2 \dam  6c  ani  fpith. 
t j ad  finem  caudas  fpith.  1. 

Locus:  Mare  Mediterramum , Smirna  captus  6c  de- 
feriptus  eft  etiam  in  Nilo  frequens. 

Arabis  Buri. 


91.  CLU- 


?88 


Claffis  IV. 

92,.  CLUPEA  ( A lo  fa ) apice  maxillaGnferioris' biG-  | 
do3  maculis  nigris*  Arted . 

Caput  öc  corpus  comprcfia.  Dor/km  ftibconve-  I 
xum.  Abdomen  ajcutiljiibiun.  Capitis  ver  t ex  de- 
prefltis;  iulcus  rhomboidalis  inter  oculos  a baG 
capitis  adjroilrum  extcnfits,  parum  ad  latera 
profundus*  in  meaio  eleratus.  oblonga;, 

utrinque  ad  baGn  fulci. 

Nares  apertura  una  utrinque  pncditas,  ro  Gro  quam 
oCulis  propiores*  Rofirum  obtuGufculum  5 bre- 
ve 3 furAun  fpecfcans*  Richts  oris  atnplus. 

Maxilltf  ccquales  3 fuperior  minimum  emarginata, 
inferior  parum  acuta.  Ltngiia  apice  acuminata, 
marginibus  dcorfum  Sexis  $ Crifla  élevata  per- 
peiidicularis  ad  bafm  Mgtué.  Denttculos  ned  fcn- 
fu  attingere,  nec  oculo  armato  videre  potui. 
Puncta  plurima,  parva 5 nigricantia  in  maxilla 
inferröre.  - 

Oculi  vertici  quam  gula:,  roflro  quam  fini  operc, 
br.  propiores.  Iris  argentea.  Pupilla  nigre- 
fc  ens. 

Cperc,  Brandö,  laminis  tribus  conftru&ä,  -quarum 
dule  Uipcriores  iernieireulares,  apice.  ohtufifli- 
irnt,  aitera  qua:  iaprema  latiorej  ateara  vero 
quae  media  tenuiore.  Infima  linearis,  reliquis 
latictr,  ad  latera  utrinque  cbtufa,  marg  i ne  in- 
aequalis. 

Membrana  Branchioft.  oiiiculis  6.  componitur,  im- 
bricatis.  Horum  primum  iatisfimtim  ? fubredtum, 
apice  lineare  ängujö  inferiore  interno 3 in  api- 
ccm  aeuminatum  extentm  Seat  ml  tim  oblongum, 
margir.c  interno  mfraapicem  exeavatum,  margine 
externo  reftum.  Tertium  fe&um,  oblongum,  baG 

lati- 


P1SCES. 


289 

tius  , ipicc  acutisfimum*  Quartum  figuta  an- 
tecedentis,  fed  apiee  anguftiore.  ghiintiim  ob- 
longum,  tenue,  bad  latiufculum,  apice  capii- 
lare.  Sextrnn  brevius,  tenuisfimitm , totum  ca- 
pillare*  Omnia  flexilia  bad  anne&untur  osd- 
cula,  qux  duobus  componuntur  osdculis,  ar- 
dtiilime  connexis,  quorum  fupremum  tenue 
alterum  latiufculum» 

Apertura  Branchiar.  ampla.  Branchia  4,  omnes 
ap  ophyfibus  peftinifbrmibus  infl:ru<5foe,qux  in  1 : 
ma  longisdmx,  in  infimabrevisdmx. 

Linea  hleralis  dorfo  quam  abdotnini  multo  propi- 
or,  yix  confpicua,  8c  coloré,  qui  parum  flave- 
fcit,  folo  diflingucnda. 

Anns  pollicis  fpatio  a cauda  diftans.  Serratura  ab- 
domints  30  acuminatae,  cxemtx  duobus  offifcu* 
lis,  in  triangulum  acutangulum  dispodtis , con* 
liantes,  pauk)  infra  gulam  incipientes  8c  adanum 
extenfx. 

Pinnain  unftrerfö  cotpore  féptem.  PéctorAles 
juxtaangulum  inferiorem  laminac  infimx  operc. 
branch.unautiMnque,remotifdmx, apice  fucceflive 
acuminatx5t*adiis  XV  ^quorum  1 :mus  fimpiexno* 
dofus  j reliqui  ramod*  4 priores  xquales  lon* 
giorcs  reliquis  > reliqui  faccdHve  breviores» 

P,  Véntrales  medio  interanum  & gulam  dtx, 
remotiores,  parum fupra ferraturam  abdominis  , 
aplcc  oblique  defcendentes  3 reliqux  fuec&fdve 
brevioresi  dux  infimX  xquales.  Lohulus  fqua- 
tnofus  ad  latetå  pinharUrti  ventr.  Unus  utrinqite* 
oblongo  lanceolatus,  libei\ 

j P.  Ani  ab  ano  fere  ad  caudam  extenfa,  fubxqua- 
lis.  Radii  XVIII,  quomm  t: mus  brevtififfitis 5 
A a dm* 


390  Clajfis  IF. 

fimplcx  nodofus  j reliqui  fimplices,  molles, 
nodefij  ultimi  duo  ramoliflimi,  membrana  eras- 
fa  tedti,  in  plures  ramos  apice  diViiibiies,  quac 
tamen  ba(i  uniuntur. 

P.  Dorsi  unica,  capiti  quam  cauda?  paulo  pro- 
pior,  anterius  longior.  Radii  XIX,  horum  i. 
breviflimus,  fimplex,  nodofus.  2 paulo  longior. 
3,  4,  longiores  reliquis , fimplices,  nod  o ii  * 
reliqui  ordine  breviores,  ram  o li  3 Uitimus  ante- 
ccdentibus  paulo  longior,  apice  tenuis. 

Cauda  admodum  bifurca  Radiis  circiter  XXVI: 
exteriores  duo  breviores  utrinque,  reliqui  utrin- 
que  longiores  usqqe  ad  intermedios,qui  breviores. 

Squawa  magnat,  levisiim#  , denfse,  non  decid-ua?, 
figura  irregulari , valde  imbricatas. 

Color.  D&rfum  canum.  Latera  Operc.  branch  6 C 
abdomen  argentea.  Pinna  albu  ae,  primus  ra- 
dius  pinnas  dorfalis  6c  extremi  anguli  c au  d se  ni- 
grefeunt.  Macula  flavefeens  in  opereulis  bran- 
chiarum  fub  oeulis  verfiis  dorfum,una  utrinque, 
quae  in  dextro  latere  magis  confpicua.  Spati- 
um  quod  tegitur  a pinnis  pedtoralibus,  parum 
rubefeit.  Membrana  quas  opereula  branch.  intus 
tegit  atra  eft. 

jjppendices  Pylori  in  duas  feries  divifi,  circiter  30 
utrinque, inflati,  brevcs,obtufi.  Fentriculusm  $ lo- 
bos divifus.  /^//««^longisfinuim , flexuofum, 
tenue*  Ovaria  2,  oblonga,  ad  latera  abdominis, 
parum  lata.  Fefica  aérea  oblonga  laxa. 

Fenter  ingens  pifeieulos  plurimos  Jumifch  Balus 
continebat. 

LoNGlTUDofp*ithamalis. 

Latitudo  maxima  ad  pinnara  dorfi  pollic,  if. 

Cras - 


PISCES, 


39 1 

Crajfities  dorfi  pollic.  Latit.  ad  caudam  digit. 
minoris. 

Gallis  Sardaine.  Arabis  Cair . Sagboga. 

Locus  Mare  mediterraneum  ad  Smirnam,  & in  li- 
tonbus  iEgypti  juxta  Rofette.  Confcendit  Ni- 
lum  usque  ad  Cairo  menfe  £c  Decembri  6c  Janu- 
ario, aflatur  or  ig  ano  repletus,  fic  efus  ebrietatem 
fe  re  producit. 

Gu[iu  reliquis  fui  gcneris  haud  inferiorpifcis,inpri- 
mis  aflatus  cum  Oko  Olivar.  1.  Butyro. 

Clupeam  effe  ferraturas  abdominis  & tota  ftruétu- 
ra  iuadet. 

Membran#  autem  branchioft.  ftrudhira  paulo  aliter 
fe  habet,  quam  in  reliquis  fpeciebus.  Ö£bo  e- 
nim  funt  ejus  oflicuk,  fed  horum  duo,  fecundum 
longitudincm  reliquis  non  funt  parallell,  at 
transverfaliter  illis  impofita,  unum  fupra  alte- 
rum;  ideoque  ego  illa  ollicula,  bafin  reliquorum 
appeliavi,  quod  forte  differentiam  fpecificam 
dabat* 

Mäcul# , prseter  duas  majores  infra  branéhias, 
confpiciebantur  4,  partim  fupra,  partim  in- 
fra, partim  in  ipfa  linea  laterali,  irrégulariter 
difpofitae,  paulo  infra  majores,  Dein  paulo  po- 
flerius  alise  3 in  triangulum  difpofitse , quse  ma- 
jores erant,  quarum  2 in  ipfa  linea,  una  infra  il- 
lam.  Aliae  multo  minores  vix  confpicuas , pro* 
puis  ad  caudam  hinc  inde  confperke. 

9$<  CYPRINUS  orientalis. 

Caput  compreflum.  Fertex  ccnvexus*  Roftrum  a* 
cutiufculurru  Maxilla  fupe,rior  löngior,  cfafla. 

A a a Ate- 


Nares , 2.  utrinque,  obliquae,  ante  oculos  propc  I 
ro  ilram. 

Ocufi  röltro  quam  bafi,  multo  veuici  quam  gulse  | 
propiores.  Irts  argcntca.  Pupilla  j öfco  nigre- 
iccns. 

Dorfum  valde  afccndens,  fuleo  levi  transverfali  a 
capitc  diftindhim,  eultratum  fupra  p.  dorfalem, 
infra  magis  convexum. 

Laura  patum  convexa,  fenfim  anguftata. 

Membran#  Branchiofteg#  oflic.  3,  parum  arcuata, 
imbricata,  exteriora  breviora. 

P.  borst  in  medio  dorfi  , ante  alta,  poft  brevis. 
Rad.  XII,  1.  brevilTimusj  2 mediobrevior,  3.  4 
longdfrmi  robuftiHimi,  reliqui  deerefeentes^  3 ul- 
timosequalis*  1:  limplex  nodofus,  reliqui  ramofi. 

P.  Pectorales  juxta  abdomen,  fub  operc  br. 
aeuminatse,  Rad.  XVI  deerefeentes.  Primi  fim- 
pbc^i  nodofi. 

P.  Ventrales  fubp.dorfl,  fucceffive  rotunda- 
tse.  Rad . IX.  ramoii,  i.  nodoius. 

P.  ÄNi  caudre  quam  ventralibus  propior,  antc  al- 
tior,  pdne  deerefeens.,  rad.  VIII:  1.  dimidio 
brevior,  limplex, nodofusj  2.  3 longitudine sequa- 
les)  reliqui  deerefeentes. 

■ ■r> 

Cauda  bifurca,  rad  tis  XXII.  Exteriorcs  breviffi- 
mi,  longioresj  fcqiléhtes  fuccdlive  deerefeen- 
tes y medii  dimidio  breviores. 

Lwea  late  ratts  ad  partem  fuperiorem  opcrc.  br.  in- 
cipit  pr.rum  dcorfum  inflexa,  abdomini  quam 
dorfo  paulo  propior,  lineölis  diftin&is  una  ferie 

compofitis. 

Bran - 


PISCES. 


393 


BranchU  6.  Tuberc.  breviff.  2 lincse.  Dentes  ad 
orificium  ventri,  2,  acuminati.  P a la  tum  fpon- 
giofum,  glaberrimum.  Sqmrtsce  fubrotund», 
glabrac,  molles. 

C a uda  & p.  ani  fanguinea.  Color  argenteus. 


P4.  CYPRINUS  rufefcens* 

Brancbi <e  4 part.  are.  tubereulis  peftinatis  m inuti  s- 
fimis,  in  extremo  paulo  Longioribus.  Oper  c.  Br. 
km.  2.  a)  fuperius  arcuäta,  inferius  rotundfita, 
medio  protuberans,  verfus  gulam  extenfa.  b)  ro* 
tundata  margine  extremo  utrinque  lamellula  lon- 
git.  auch.. 

Membrana  Branch.  ofT.  3 , asqualibus  , parum  ar- 
cuatis,  latiufculis  imbricata.  0£TH: 

Apertuva.  br . mediocris.  Apert.  or  ii  miniepa^  mar- 
gine membranaceo  tenui  cindla. 

Dentes  nulli,  ad  ventrieuli  orificium  fpatium  forni- 
catum  tuberc.  6,  transverlis,  levibus,  duabus 
lineis  difpofitis* 

Caput  rc£him,  vertice  6c  lateribus  convexum.  Ro - 
Jirnm  orevjlfimuni,  obtulum,  furfum  magis  quam. 
deorium  fpeetans.  Nares  in  vertice,  prope  ro- 
ftrum,  proxime  ante  oeulos,  2 utrinque,  dis- 
fepimento  membranaces  diftin&as , ampliufcula:, 

Oculi  ad  latera  capitis,  roftro  quam  bafi  capitis  mul- 
to  propiores. 

bis  argentea,  macula  rubra  in  margine  fuperiori. 
Pupilla  nigra. 

Dorfum  ty,abd&mn  convexa.  Latera  fupra pinnam  am 
valac  convexa,  infra  comprefTaj  fupra  caudam 
valde  comprefla,  perpendieularia. 

A a 3 


Cor 


3P4 


Clatfs  IF. 


Corpus  a eapite  affurgens  ad  p.  dorfi,  declive.  Cor - 
pus  infra  pinnam  dorfalem  fenfim  attenuatum, 
declive,  ante  pinnam  dorfi  fere  re&um. 

Pinna  VII.  Dorsi  in  medio  dorfi  fcnfim  decre- 
fcens.  Radii  XVIII : j.breviflimus,  fimplex*,  2, 
3.  dimidio  breviores,  fimplices;  3.  4.  ?.  aequales 
fimplices;  reliqui  fen  fim  breviore-s  adfeptem  po- 
fteriores,  qui  aequales;  reliqui  dimidio  brevio- 
res; omnes  ramofi. 

P,  Pectorales  fub  lamella  Brancbiarum  prope 
abdomen,  infra  lineam  lateralem,  tenues,  acu- 
minatsE.  Radii  XVII:  6 primi  sequales  longio- 
res, quorum  1 fimplex,  nodofus;  f ramofi;  feq. 
fenfim  decrefcentes  ad  infimum,  qui  rninutiflimus. 

P.  Ventrales  in  medio  abdormnis,  remotiu- 
fc ulae,  decrefcentes.  Radii IX:  1 fimplex,  nodo- 
fus; 2.  3 paulo  longiores,  ramofi;  reliqui  decre- 
fcentes ; ultimi  fimpiices,  nodofi* 

P.  Ani  proxime  infra  anum  , parva*  Radii  VII, 
decrefcentes;  1 fimplex  nodofus,  reliqui  ramofi. 

Cauda  bifurca  Rad.  XXIV:  2exteriores  utrinquc 
brevifiimi,4  fequentes  reliquis  longiores  aequales, 
3 fequentes  decrefcentes,4medii  reliquis  brevio- 
res;  omnes  ramofi,  praeter  extimos,  qui  fimpii- 
ces, nodofi. 

Linea  later  alis  ad  fuperiorem  marginem  operculo- 
rum.  Br.  incipit,deorfum  tendens,  hinc  per  me- 
dium latus  ad  caudam  refta  pergens  lineolis  ob« 
longis  diftinétis,  u na  ferie  conilans, 

jinus  caudas  quam  pitnis  Ventralibus  propion 
Squama  molles,  glabse,  fubrotundae. 

Color:  Ex  glauco  rufefcunt  vertex  , capu-t,  6c  to- 
tum  corpus  fupra  lin,  lateralem,  Argentea  funt 

oper- 


PISCES. 


3Pf 

öpercula,  gula  8c  abdomenj  dorfum  in  apice  parum 
nigrecens. 

Magnitudo:  Longit . poll.  3.  Cap.  1,  f.  a c. ad  p. 
d.  I.7.  p.  d.  1.  6.  a p.  d.ad  caudam  poll.  i.Caud. 
1.  6 Latitudo  juxta  p d.  init.  1.  7.  infra  p.  d.  1. 
f.  juxta  caudam  1.  3.  Altitudo  p.d.  ant.  1.6.poft. 
1.  2,  Latit.  capitis  fupra  verticem  1*  4- 

Radius  p pe£toralis  exteriör  fpinofus.  Oculi  coloris 
paliidoaquei  lucis  radios  fpeculi  inftar  refle&unt, 
vel  ut  opalus  colores  pro  fitu  mutant,  fcilicet 
diredte  adfpe&i  nigrefcunt,  longitud.  coloris 
aquei  8c  prout  mutatur  litus  lucidior  8c  obfcu- 
rior  evadit. 

f.  SALMO  Denrex, 

Caput  longiufculum,  verfus  apicem,  acuminatumj 
vcrtice  convexum , latéribus  planum,  apice  ro- 
tundato  obtufum , ab  apice  ad  dorfum  parum  ad- 
fcendens.  Corpus  cathetoplateum. 

Maxilla  atquales.  Apertura  orts  admodum  parva, 
Labia  redudbilia,  haud  crafla,  dentes  tegentia, 
inferiore  magis  libero. 

Lingua  cartilaginea,  craffiufcula , convexa,  fuba- 
cuminata,  extremo  apice  libera. 

Dentes  a)  in  maxilla  utraque,  qui  in  inferiore  fatis 
magni,  robulti,  hinc  convexi,  inde  exeavati, 
latéribus  comprefii,  apice  iobato  aeuminati,  lo- 
bulo  ad  latera,  uno  utrinque,  tenui,  obtufiu- 
fculo,  aeumine  in  medio  parum  ineurvato,  acu- 
to  > hi  ferie  una  difponuntur  numero  VIII.  Duo 
vero  aliipone  illos,  qui' in  medio  funt,  difponun- 
tur in  palato,  adeo  ut  dentes  anteriores  maxillse 
mferioris' funt  duplicati  j in  luperiore  magnitu- 
dine  antecedentium , mediis  duobus  lobulato- 
A a 4 acu- 


/ 


ip*  Cbfis  IP 

cuminatis  , acumine  antecedcntium  breviorej 
reliquis  integris  obtufis,  fubtus  planis /,  hi  unam 
feriem  popllituunt  b.)  Altera  feries  dentium  in 
palafo  immediate  poft  antecedentes , qui  evatfi, 
breviufculi,  obtufi,  irjnsquales,  tubereulati  fub- 
tus.  Fauces  6e  lingua  glahra. 

OcåW  ad  latera  capitis,  apici  ejus  quam  bad  mult® 
propiorc-s.  Pupilla  atra.  Iris  argentea. 

JNfowinfra  verticem,  pröpe  roftrum , amplas,  fe* 
milimares , anteriorc  margine  lobulo  membrana- 

ceo  reäo, 

20.,*...  - •'  ^ 

Järatykfaq.  fupevficie  concava  pc&inafö.  Opere , 
Éranch . laminis  % compofita,  utraque»  margine 
rotundara,  glabra;  fquamse  aliquot  durse,  con*. 
nex^  ad  angulum  fuperiorem  lam  inse  fuperioris 
Pqnei:p<;ul<}$*  \\Umbr.  Branchioft . officula  III. 
arcy^ta,  latiufeula  j gracilia,  imbricata,  inferiore 
minore, 

Dorf/rn  fere  reftum,  admodum  convexum.  Abdo« 
men  ante  pinnas  ventrales  convexum,  a p.  ven- 
tralibus  ad  anum  fenfim  anguftatttm,  äb  initio 
ad  fincm  p.  ani  eultratum,  a pinna  ani  ad  eaudam 
convexum,  una  cum  dorfo  fc«(im  attenuaturp* 

Pinna  in  univerfum  VII.  P.  Dorsi  in  tnedi« 
dorii./?^/X:horurn  i feeundodimidiobrevior.a, 
3,  reliquis  longioreS',  asquales  y reliqui  fucceffi- 
ve  breviores  j 3 priores  fimpliccs,  nodofi*  re- 
liqui  ramofi,' 

P.  Pectorai^es  proxime  infra  operc*  branch. 
juxta  marginem  abdominis.  Rad.  XV  : 1.  fim- 
plex,  nodofuS)  feeundo  paulo  breviorj  z reli- 
quis longiors  reliqui  fucceflive  breviore$5  ra- 
tnob. 


P« 


PISCES. 


5P7 

P.  Ve*ntrales  capiti  quam  caudne  paulopropio- 
rcs.  Radii  X:  i,  z longiores,  iequalesj  reli- 
qui fen lirn  dccrcfcentcs > i nodofus;  reliqui  ra- 
mo(i  j fquama  oblonga  iibera  inter  abdomcn  6c 
angulum  exteriorem  pinnarum  vcntralium. 

In  fubje&o  defcripto  altera  pinna  IX.  habebat  ra- 
dios, altera  vero  X.  errore  forfan  naturx. 

P.  A ni  juxta  aaum  incipiens,  fupra  caudam  ter- 
mina ta.  Rad,  XXIV  ;i.  breviffimus,  fecundoad- 
natus>  z tertiobrcvior>  3,  4,  fclongiores,  xquales* 
reliqui  fucceflive  decrefcentes,  ad  ultimos  6,  qui 
breviores  xquales.  Tres  prioresfimplices,  no- 
dofi*  reliqui  ramo fi. 

Caitda  admodum  bifurca,  dimidia  parte  inferk>- 
re  fanguinei  coloris.  Radii  XXV  : 7 med  iis  bre- 
vioribus,  extimis  breviflimis.  Exteriorcs  fim- 
plice$  nodofi,  reliqui  ramofi. 

Lobulus  ex  cute  continuatus,  oblongus,  eredbus , 
brevis,  apice  rotundatus,  ineiio-erenatus , in 
dorfo  prope  caudam,  direfte  fupra  finem  pinnas 
ani. 

JJned  lateraUs  anterius  furfum  flexa  verfus  angulum 
fuper.  Opcre.  br. , deinde  reeta  ad  caudam  per- 
gens, abdomini  quam  dorfo  multo  propior,  e- 
levata,  ex  lineolis ■ diftinéfcis  compofita* 

Anns  caiidas  quam  capiti  multo  propior,  apertu- 
ra  oblonga. 

Squm<e  fuborbiculatae , amplae  , leve9 , moiles, 
fiacile  decidua:. 

Col,or  : Glpuca  fum  ve.rtex  capitis,  dorfum  Sc  fu- 
prema  laterum  abdomims. 

Å a s 


Claflii  IV. 

Ltnea  3.  f.  4.  longitudinales,  per  partem  glaucamla- 
terum  percurrentes,  obfcura?,  fufcie.  A gen- 
tea funt  operc.  branch.  latera  abdominis  & ab- 
domen. 

Pinna  Dorfi  glauca.  Ani  albida  cum  radiis  1 8t2ru- 
bente. 

Ventrales  albidae,  ut  8c  pe&orales.  Caud£  dimi- 
dia fuperior  glauca,  altera  dimidia  fanguinea* 

Magnitudo  pedalis.  Latit * fpithamea. 

Locus  Nilus.  • 

Arabis  Kalb-El  Bar,  b.  e.  Canis  marinus. 

Q b [*  SPARUM  pifcem  hunc  dixit  Au&or,  qvum 
vero  facies.6c  figura  &C  color  omnino  Cyprini, 
membrana  Branchioftega  radiis  tribus  tantum , 
& pimré  ventrales  fint  Abdominalcs  nequit  Spa- 
ris thoracicis  adfocTari,  adeoque  inter  Salmones 
locum  eonceffi,  ut  fe r varem  genus  naturaie. 


$6,  MORMYRUS  Cafchive. 

Caput  comprefium,  fere  oblongum,  latcribus, 
imprimis  pone  oculos , dorfo  & gula  convexis, 
valde  declive,  Roftrum  admodum  declive  ante 
verticem  capitis  acuriufculum  , cylindricum. 

Maxilla  inferior  longior*  maxillae  ad  latera  claufe: 
Apertura  oris  minima,  tubularis. 

Oculi  pone  roftrum , proxime  infra  verticem , par- 
vi,  non  protuberantes.  Pupilla  nigrefcens.  /- 
ris  argentea. 

D entes  aliquot , acuti,  tenuiffimi,  in  apice  utrius- 
que  maxillaj.  Maxillx  poftcrius,  palatum  & 

fau- 


PISCES. 


199 

fauces  glabra*  Lingun  oblonga,  planiufcula, 
carnofa,  gulas  aftixa,  longitudine  gulas. 

Opercuia  br.  lamina  una,  fimplici,  irregulari,  infe- 
rius  terminaca  membrana.  Memhr . Branchioft. 
nuda,  magine  opcrc.  6c  gulas  affixa,  tenuis, 
parva,  radium  unum  ofleum , re&um,  apice  ex- 
tra membranam  extenfum,  in  medio  habens* 
Branchi#  p,  gradatim  imbricatse  : Tubercula  mi- 
nima, ad  utrumque  marginem  fuperficiei  con.ca- 
vas,  una  linea  dilpofita. 

Corpus  valde  comprelTum,  latiufculum,  tenuiufcu- 
lum  > Latcra  plana , Dorfum  cultratum , a bafi 
capitis  ad  pinnai  dorfalis  initium  valde  afcendens, 
inde  ad  caudam  fenfim  deciive,  juxta  caudam 
tenue,  proxime  fupra  caudam  crafliufculum  6c 
fere  clavatum.  Pinna  in  univerfum  VII. 

Pinn.  Dorsi  unica,  haud  longe  ab  initio  dorfi  in- 
cipicns  6c  per  integrum  dorfum  ad  caudam  us- 
que  cxtenfa,  asqualis,  humilis.  Radii  fere  8o, 
asquales*  omnes  fimplices,  molles,  fiexuofi* 

P.  Pectorales  proxime  infra  opercula  br.  gu- 
las quam  dorfo  paulo  propiores,  apice  fuperius  a- 
cuminatas,  inferius  decrefcentes:  Radii  'K:  p 
fuperiores  longiores,  aequalesi  reliqui  fenfim 
decrefcentes 5 primi  fimplices,  nodolij  reli- 
qui ramofi. 

P.  Ventrales  medio  inter  anum  6c  gulam,  te- 
nues,  acuminatae : Radii  VI,  ramofi  -y  interiori- 
bus  brevioribus. 

P.  Ani  proxime  infra  anum , brevis,  parva  : Radii 
XIX,  fuccetfive  decrefcentes. 

Gauda  admodurn  bifurca,  Radii  circiter  XXIV, 
mediis  brevioribus.  Bnus  infra  medium  abdo- 
minis. 

Iti-1 


40  O 


Claffis  IV. 

Ltnea  laieralis  infra  marginem  fupcriorem  opercu- 
lorum  Branch.  incipit,  & per  media  iaterum 
currit,  infra  pinnan*  ani  parum  incurvata. 

SqHänn£  minimae , teves,  oblongo-rotundatne,*to- 
tum  corpus  tegunt  j caput  vero  cute  obducitur 
absque  fquamis. 

Color  glaucus  fupra  lineam  lateralem,  infra  vero 
lucido  cameus  eft.  Vcrtex  capitis  egregie  au- 
ratus. 

Longitudo  fpitbamalis.  Latitudo  juxta  P.  Ventr. 
poliic.  i. 

Locus  Nilus. 

Arab.  Caschive, 

jj.  T ETRAODON  (Fahaka)  corpcre  terettufculo , ab - 
dom  me  injlato  utrinque  aculsato , infra  anum  gla - 

bra.-  - 

CAP-irf  magnum  , depreffutn , ab  oculis  ad  apicem 
declive , iateribus  convexum  6c  parum  \ rotube- 
rans,  vertice  longitudinaliter  (inuatum  (finu  lato 
medio  profundiore)  corpori  continuum,  eadem- 
que  r cum  illo  cute  te&um  £c  aculcatum,  ut 
corpus. 

Rofimm  breve,  craffiffimum,  obtufiffimum,  por- 
redfum,  glabrum,  declive.  Rittus  angultus , a- 
pertura  oris  anterius^fed  labio  fuperiore  fuperius 
tecba,  ut  non  appareax  nifi  fubtus.  Labia  crafTa, 
carnofa,  dentes  tegeutia  dum  clauduntur,  mo- 
bilia  & flcxibilia  ut  in  quadrupedibus,  adeo  ut 
aeutes  omnino  denudari  polTint  > fuperiore  parum 
longiore  in  apicem. 

Dentes  i utrinque  maxillas  conftitucntes,  maximi, 
robufti  a baii  humiliori  usque  ad  medium  roflri 
fcnfim  afccndunt,  ibique  fibi  invicem  coccur- 

runt 


PISCES. 


401 


rnnt  Sc  coadunantur,  apicibus  aagulato  acumi- 
natis,  emarginatis  linu  diftinttis. 

Lingua  ad  baiin  angulos  elevatos,  qui  finu  diftin* 
gvuntur,  haber,  ut  in  av-ibusj  fubftantia  eft  car- 
nofa,  crafliftima,  obtufiflima,  vixad  palatidimi- 
dium  extenfa,  &C  gulse  alligata,  ni fi  parvo  fp;*- 
tio  libero  juxta  apicern.  Velum  membranace» 
um  in  maxilla  infcriorc  femilunare  dentibus  ab 
utroque  latere  6c  anterius  affixum , fub  quo  a- 
pex  Jinguse  reconditus.  Palatum  glabrum. 

Oculi  ad  marginem  verticis,  pone  bafin  roftri,  cu- 
te  communi  tedfti, 

Pupilia  aquea.  lris  flavefcens,  pin&a  annulo  fan- 
guineo, 

Nares  juxta  bafin  roftri,  obliqusé,  anre  oeulos  6c 
ab  illis  haud  remotse,  una  utrinque . Lobuli  bi-' 
ni,  baii  coadunati,  molles  ex  naribus  oriuntur, 
in  qua  foramen  nariutö  abfcoilditur  difficillime 
inveniendum.  *.>vnoD  ~ -u  . 

jjpe-rtma  branchiarwn  ad  bafin  capitis  juxta  abdo- 
men,  angufta,  vix  digitum  minimum  admit- 
tens,  membrana  molli  teära,  quse  taniin  non  eft: 
Branchioftega.  Syftema  Branchiale  non  nifi  fub- 
lata  cute  confpicitur , tunc  veto  in  Confpefturn 
venir.  V!  ' 

Opercmä  br.  duabius  lamellis  compofita,  quarum  in- 
fe ri  or  transverfaliter  oblonga,  apice  rotundata, 
brevis , membranå  teöaj  fuperior  fubtriangu- 
laris,  extreme  rottmclata,  fuperficie  mufculo  for- 
ti  teébi.  Mcmbrzbia  Rranchiofl.  fuperius  opercu- 
lo  Br , inferius  mufculo  laterali  adncfiritur  nul- 
libi  aperta  vel  libera,  ofiiculis  conftat  IV,  reétis, 
robuftis,  irqualibus.  Braficbia  3,  non  nifi  aper- 
ta membrana  Br-anchiolL  confpicusé  , arqualcs* 


4 02  Ciaffis  IF. 

fuperficie  concava  tuberculorum  acuminatorum 
linea  duplici  inttrucbe,  qua:  minima. 

Corpus  cylindraccum , fupra  anum  crafium , infra 
anum  omnino  cyHndraceum,  angurtum.  Dor - 
fum  depreflum,  parum  fulcatum,  Latera  valde 
convexa,  oarnofa.  J b domen  ab  ano  usque  adgu- 
lam  conftat  iacco  membranaceo , inflato,  rcfpc- 
£hi  corporis  ampliffimo  j infra  anum  abdomei* 
eft  planiufculum  xquale. 

P'tnn<e  in  univerfum  V,  bafi  pinguedinöfas , crafli- 
ufcmlas. 

P.  Pectorales  ad  aperturam  branch.  oriundae, 
apice  lineares,  aequales,  breviufculae.  Radii  XXI, 
qiiorumli  reliquis  duplo  brevior,  fimplex,  nodo- 
fus  j reliqui  omnes  scquales*  i 6c  ultimus  fimpli- 
ces,  nodofi  y reliqui  omnes  ramofi. 

P.  Ventrales  nullx. 

P.  Dcnsi  juxta  finem  dorfi , prope  caudam , ro- 
tundata,  magnitudine  pcétoralium.  Radii  XII, 
quorum  i reliquis  dimidio  brevior*  reliqui  fuc- 
cefiive  afcendentes  6c  ad  ultimos  decre.fcentes , 
qui  iterum  dimidio  breviores*  i,  2 fimplices, 
nodofi  * reliqui  ramofi. 

P.  Ani  direfte  fub  p.  dorfi,  oblonga,  aeuminata, 
pone  libera,  longitudine  dorfalis.  Radii  IX  me- 
diis  longioribus*  duabus  fimplieibus,  nodofisj 
reliquis  ramofis. 

Cauda  rcfpectu  corporis  magna,  apice  linearis, 
cute  communi  tefta.  Radii  XI:  1.  breviflimus* 
2 longior;  reliqui  omnes  asquales.  Duo  exterio- 
res  utrinque  fimplices,  nodofi*  reliqui  ramofis- 
fimi;  omnes  bafi  robufti, 

Linea  lateralis  in  vertice  capitis  juxta  oeulos  inci* 
pit,  h-inc  femicirculum  äexuoium  transferiben- 

dai 


PISCES. 


4.0$ 

do  marginem  inferiorem  oculi  ltidem  flexuod 
prxtercurrit  6c  poftquam  iuicum  ad  abdomen 
emifit,  furfum  iefe  inflcftendo  ad  marginem  dor- 
fi  pergit  curfu  incurvato,  juxca  pinnam  dorfi 
deorfum,  ad  latus  abdominis  defcendit,  mox 
vero  ad  angulum  acutum  afcendi:  6c  linea  refta 
ad  caudam  per  medium  latus  continuatur>  fulca- 
ta  elt  6c  tenuiflima. 

Anus  foccuxn  abdominis>terminat,  amplus,  calamurn 
fcriptorium  maximum  admittens,  cin&us  annulo 
membranaceo,  tfrolliufculo,  cujus  margines  in- 
trorfum  fle&untur,  umbiiicum  quadrupedium 
fa  t is  referens. 

Aculei  parvi,  acuminati,  conferti,  fubrigidiy  to- 
tum  caput  cxcepro  roftro,  faccum  abdominis, 
dorfum  6c  latera  fuper  anum  tegunt. 

Corpus  infra  anum  dorfo  foraminulis  confertifHm is 
notatum  lateribus  6c  fubtus  glabrum.  Cuti s 
craflTa  corpus  totum  6c  caput  tegit. 

CoLOR,Ctf/w/fupra  ex  fufco  nigrefclt.  Dorfum  6c 
latera  ex  lineis  albicantibus  fufco -nigrefcenti- 
bus  componuntur,  quae  in  dorfo  ex  utraque  par- 
te fibi  invicem  ad  angulum  acutum  ocurrunt , 
latera  vero  refta  percurrunt.  Abdomen  faccatum 
albicatj  pars  vero  infra  anum  ex  albido  flavefcit. 
Pinna  omn.es  albida:,  excepta  caudae,  quse  li- 
neis longitudinalibus , ut  latera  notatur. 

Interna:  Hepar  maximum,  irregulare  lobulis  duo» 
bus  minoribus  fub  maximo,  coloris  lateritii. 

Veficn  feliis  olivce  parvae  magnitudine,  ovata, 

Peritonaum  membranaceum , robuftum, 

Cor  parvum,  pyriforme,  compreffum,  cum  auri- 
cula  corde  majorc. 


404 


Gkffii  IV 

Renes  ruxta  apcrturam  ani,  tmus  utrinquc,  ab  u* 
traque  parte  mtellim,  ovato  oblongi. 

Vefua  minaria  juxta  orificium  ani5  ad  latus  reni* 
ilniftri,  ovita,  fatis  magni. 

Ventriculus  in  fl  a tus,  membranaccus,  magnus, 
plex,  verfus  alterum  latus  extcnlus. 

Lien  parvus,  ovatus , comprcflus. 

Jnteftinum  mcdiocriter  longum,  crafliufculum , 
quale,  tripliciter  inflexum. 

Veficam  aéream  ut  £c  ovaria  videre  non  potui. 

Longitudo  fpithamae.  Ca:ii<e  poll.  i.  Cap.  ab  a* 
piceadbafinpoll. z.  RoJlnyoM.  £.  Pinnarum lin.  <5^  1 

Craffities  cap.  paimx  i . abdeminis  circa  medium  * ;cci 
abdominalis  palmar.  2.  infraanum  pollicis  kumani. 

Latituds  cap.  inter  OCulcs  poll.  i.  Denth  -■?  perpen- 
dieularis  juxtaapicem  lin.  3.  longitu.  a ba- 
fi  ad  apicem  poll.  Cauda  polU  H. 

Ad  ingentem  magnitudinem  cxcreicere  incolae  x* 
gypu  mihi  dixerunt. 

Locus.  Nilus  iEgypti  circa  Cairum,  ubi  non  nifi 
a b rev  i tempore  vifum , antiquitus  ineognitum 
aflerunt  accolx*  a marc  mediterraneo  forte  eon* 
fcendit. 

jirabibus  Fahaka. 

P unger e cum  aeuleata  fua  cute,  dum  recens  Captus, 
in  manam  adfumitur  & poll  pundluras  oriri  pu- 
itulas  ut  polt  urticationem , mihi  rctulerunt  Ni* 
li  pifeatores. 

Carnem  ejus  eflfe  venenum  prxfentiflimum  commu- 
niter  aflerunt  segyptii , fadti  varietatem  experi- 
mento  adftruere  non  mihi  data  ett  copia. 

Obs.  a)  Oflracicn  Artsdn  eflc  docent  numerus  pin- 
narura,  aculei,  uno  attributa  omnia  cum  Arredia* 

nis  1 

j 


PISCES. 


4°  S 


nis  congrua,  nullam  autem  notam  fpecificam  ex 
Artedii  huic  accomodandam  video,  nova  Ig  i t ur 
erit  fpecies.  Memhranam  Branchioft.  huic  gcneri 
negat  Artedius  r hane  autem  fpecicm  examinent 
quotquot  poflimt  Ichthyologi  6c  videbunt  aperta 
gula  membranam  Branchioft.  ut  iw  fpinofis  mar- 
gini operc.  br.  adnexam , quamvis  exterius  mi- 
nime  confpicuam.  Infpiciant  etiafti,  quibus  of- 
fertur occafio,  reliquas  fpecies  6c  forte  analogi- 
am  videbunt  in  parte  adeo  eftentiali,  qua  totum 
hoc  genus  carere  vix  mihi  perfvadeo. 

p8.  SYN  GNATHUS  marinus. 

Longitudo  tota  ped.  ij  roftri  ab  ore  adPoculos 
poilic.  cap.  ad  ocul.  ad  finem  operc.  branch. 
pollic.  circiter  ditnid. 

CrajJitUs  verfus  caput  paulo  finguftiör,  fupra  pin- 
nam dorft  digir.  minoris,  verfus  caudam  calami 
feriptorii.  Anguli  fupra  finem  pinnas  dorft  7,  u- 
nus  utrinque,  ad  latera  dorli  verfus  caput,  fpa- 
tium  paulo  anguftius  relinqvunt, quod  deinde 
latius  evadit , ied  circa  finem  pinnas, . dorfalis  i- 
terum  anguftius,  ubi  anguli  deiinunt.  Ad  late- 
ra pifeis  unus  utrinque,  qui  fupra  finem  pinnas 
dorft  laterales  funt,  fed  ibi  furfum  afcendentes 
dorftiles  evadunt,  6c  inioeum  fuccedunt  prxce- 
dentium  6c  ad  caudam  continuantur.  Ad  latera 
abdominis  unus  utrinque  ad  caudam  continuati. 
In  med  io  abdominis  unus  ad  anum  continuatus, 
infra  anum  canalis  confpicitur  6c  ab  utraquc  c- 
jus  parte  latera  abdominis  funt  reflexilia,  quod 
in  uno  exemplari  coincidit,  led  non  in  altero. 
Spatio  trium  digkorum  fupra  caudam  funt  ite- 
rum  connatas, 

Corpus  a capite  ad  finem  pinnas  dorfalis  hepran- 
B b gu- 


406 


Claffis  IF. 

gulare.  A fine  pinnas  dorf.  ad  initium  caudas 
pinnatx  quadrar.gulare,  fen  lim  verfus  caudam 
attenuatum. 

Caput  comprelTum,  latera  capitis,  qux  opcrcula  ; 
branch.  conftituunt,  parum  protliberantia:  dor- 
ium  capitis  angulo  acuminato  elevatum  1.  gib-  * 
bofum. 

Roflrum  fubcyiindraceum*  in  dorlo  anguliduo,  qui  j 
initio  fpatium  valde  anguftum  relinquunt,  pone 
oculos  dilatantur  5c  circa capitis  medium,  ubi  in-  ! 
cipit  angulus  capitis,  coeunt.  (ri&us  ejusdem 
cum  roltro  latitudinis  h,  e.  caiami  fcriptorii  mi-  : 
noris).  Mandi  bula  paulo  ampliores,  ut  quali  e- 
levatum  apice  appareat  rollrum.  Mandtbula  fu-  I 
perior  obtufa,  fuperius  6c  ad  latera  tuberculis  e- 
levatis  notata  j inferior  parum  acuminata. 

Oculi  in  anteriore  capitis,  circa  initium  roftri,  pro- 
pe  dorfum  capitis,  valde  proquinqui,  protuberan- 
tes.  Iris  fufca.  pupilla  nigra  parva.  Tubercu-  • 
lum  utrinque  ante  oculos  ferrugineum,  parvum.  i 
Tuberculum  in  gula,  fere  fub  regione  oculo- 
rum  , fpinofum  ad  pofteriora  flexile,  fed  non  ad 
latera  > nec  anterius. 

Opercula  Branch.  apice  rotundata,  lateribus  parum 
protuberantia.  A per  t ur  a branchiarum  nutlse.  ' 

Branchiae  teguntur  membrana  tenui,  pellucida, 
utrinque  connata. 

Pinna  Pectorales  proxime  fub  operculis  bran- 
chiarum,  ad  latera,  abdomini  quam  dorlo  propio- 
res,  minimas,  apice  asquales  , radiis  X mollis- 
fimis. 

Pinna  Dorsalis  unica,  fupra  anum  incipiens,  ca- 
piti  quam  caudse  propior:  rad.  XXXV 1 . limpii-  j j 
cillimi  6c  molles. 

Pin - 


PISCES, 


4°7 


Pinna  Caud^e  rotundata,  rad.  VI. 

Strix  faiciculatx  parum elevatx  totum  corpusor- 
naiuFafciculicircaqvemqve  angulum  incipiunt/6c 
in  med  io  fpatii  intermedii  fibi  occurrunt , con- 
flat  fafcieulus  quisque  radiis  intermediis  longiili- 
mis  7.  cum  4.  1.  6 minoribus  utrinque. 

P.  Ventrales  6c  Ani  nulla. 

Color:  Rbombi  margine  albicantes,  area  fufci, 
nitentes,  in  fpatio  dorfali  6c  laterali  fuperiori  in- 
ter  fafciculos  alternatim  difponunturj  in  fpatio 
laterali  inferiori  maculx  fufcx , transveiikks, 
alternantes  cum  fafciculis. 

Aldomen  totum  albidum,  in  cujus  parte  fupra  a- 
nuni  rhombi  cum  fafciculis  videntur,  fed  infra 
usque  ad  caudam  glabrum  exiftit. 


B b t 


r 


40  8 


§ ) ° ( 

ClaJJis  V. 


1 N S E C 1 


COLEOPTERA. 

Scarabaeus 

Curculio 

Chryfomela 

Cernmbyx 

Grylkrs 

LEPIDOPTERA. 

Sphinx 

Phalscna 


NEUROPTERA. 

Ephemera 

HYMENOPTERA. 
Cynips  „ 


T enthredo 
Ichneumon 


Apis 

DIPTERA. 

Culex 

Mufca 

APTERA. 

Acarus 


Aranea 


DUBIA. 


fcu  tel  lata 
indetermitiata 


99  Cerntorice. 

100  Cypri. 

101  Cichorii. 

102  fmyrnenfis. 

103  arabicus. 

104  Caput  mortuum. 

ioy  ejusquc  larva. 

106  Ficus. 

107  imarethi. 

108  amygdali. 

109  Bomby x. 

110  C03. 

111  Ficus. 

112  Caricas. 

113  Cycomori. 

114  aegyptius. 
iif  fodomitica. 

116  dadtyli. 

117  natolise. 

118  vitis. 

119  mellifera. 

120  cypri. 

121  oegypti. 

122  buphthalmL 

123  citri 

124  teftudinis. 

125*  galilaeus. 

126  vitis. 

127  coa. 

128  anomalus. 

129  an  Larva  Silphae  r* 


INSECTA. 


40P, 

9p.  SCARAB^EUS  Ceratoniae, 

Caput  fubtus,  minimum,  apice  retufum,  trans- 
verfaliter  oblongum.  AJaxill a vix  confpicusej 

filiformes,  prominentes. 

Antenna  clavatse,  apice  longitudinaliter  fiflce : 
laciniis  tribus  fucceffivis,  crafliufculis,  apice  ob- 
tulisj  ad  latera  capitis. 

Oculi  pone  antennas,  minimi,  parum  elliptici. 

Thorax  maximus,  longitudine  fe  re  abdominis, 
cjusdemque  craffitie,  oblongus,  antice  rotunda- 
tus, declivis,  pone  truncatus , dorfo  convexus, 
aculeatus : aculeis  nudo  oculo  non  confpicuis, 
confertis,  ad  fenlum  fc  abris  j margine  ad  latera 
utrinque  aculeis  3 majusculis  inftruéhis,  6c  duo- 
bus  paulo  minoribus  in  margine  anterius. 

Abdomen  oblongum,  convexum,  antice  trun- 
catum,  pone  declive  retufum,  verfus  apicem 
parum  attenuatum  inferius. 

Elytra  II,  glabra,  apice  deflexa.  Ala  tenuis- 
limas,  apice  parum  acuminatse,  latiufculae , e- 
lytris  tedtae. 

Pedes  VI,  remoti,  4.  per  totum  abdomen  utriii- 
que  extcnlij  2,  thoraci  affixi,  apice  fiffi. 

Color.  Ferruginca  funt  caput,  antennas  6c  pedes. 
Atra  funt  thorax  6c  abdomen  fubtus,  Elytra  ex 
macuiis  nonnullis  paliide  6c  intenfius  grifeis 
componuntur,  quarum  illae  fuperius,  ha:  magis 
verfus  apicem.  Ala  exalbidie. 

Magnitudo  Coccionella?  minima?. 

Lotigit,  fere  lin.  if.  Abdomen  fere  lineas  integra?. 
Tboracis  paulo  ultra  lineam 

Locus:  In  Ceralon}a  ad  alas  foliorum,  ubi  foveam 
formaverat,  inveni  Cairi. 

B b 3 


100. 


410 


Clsjjis  V . 

ioo.  CURCULTO  (Cypri)  mediocris , fufcus , lint* 
longitudinali  atra  indorfo . 

Locus  : In  Cypro. 

to  i . CHRYSOMELA  ( Cicborii).  * 

Os  porreéhim  j Roftrum  (pars  capitis  infra  ocu- 
los)  longiufculum  5 oblongum,  parum  deprcs- 
fum.  Man  dibula  articulato  - clavatas , urrinquc 
duas,  quarum  exteriores  longitudine  ferc  roftri  ; 
interiores  breviflimsc,  craflas. 

Caput  oblongum,  in  balin  6c  rollrum  divifum, 
quoruni  illa  pone  oculos,  fubconvexa,  oblonga, 
latiufcula*  bac  ante  oculos  oblonga,  parum  atte- 
nuata,  apice  prascifa. 

Oculi  ad  latera  capitis,  juxta  apicem  bafeos, 
parum  protuberantes , mediocres,  ellipti- 
ci,  obliquepoliti. 

Antenns  ad  latera  capitis,  proxime  ante  oculos, 
articulatae  ( moniliformes  Linn.)->  articulis  fu- 
brotundis,  fuperius  crafliufculis , depredis,  in- 
ferius  tenuiufculis,  dimidia  parte  fuperiorc  cras- 
(iore,  inferiore  tenuiore,  apice  parum  acuminatas. 

ThoIiax  ovatus,  convexus,  apice  tenuiore,  bad 
latiore. 

Abdomen  ovato  - oblongum , dorfo  parum  eultra- 
tum,  lateribus  declive,  fubtus  convexum,  ante 
pedes  podicos  parum  gibbum,  pone  fubcarina- 
tum. 

ELYTRAdura,  abdomine  parum  breviora,  apice 
rotundata,  inter  utraque  quali  emarginata. 

Al* 

* TnfeSlum  medium  inter  Dcrmeften,  Curculionern  C35  Can- 
tharidem ; de  quo  vide  atur  Dermelles  Cichorii.  Mttj. 
Lud.  Ulr. 


INSECTA. 


411 

jil<e  ftriataj,  pellucidse,  longitudine  elytrorum. 

Pedes  VI:  quorum  1 thoracij  reliqui  abdomini 
affixi  > ultimi  juxta  abdominis  medium  pofitij 
omnes  longiufculi , sequales,  unguibus  fiffis. 

Color:  Totusater9exceptis  elytris,  quae  fulva  cum 
maculis  VHIatris,  in  utroque  IV  j quarum  1 po- 
fteriores  maximse,  transverfaliter  oblongse,  mar- 
gine  irregulari,  una  poft  alteram  G ta  * fuperiore 
aliquanto  minore*  z anteriorcs  parvae,  fubro- 
tundae,  paralellse. 

Longitudo  tota  poll.  1. 

Locus:  Per  totum  orientem  in  flore  Cichorii , qui- 
bus  vefcitur,  invenitur. 

2.  CERAMBYX  fmyrnenfis. 

Caput  oblongo-rotundum , anterius  declive,  po- 
llen us  feifile. 

Os  prominens,  articulatum  maxillis  fuperioribus  ar- 
ticulis  tribus,  quorum  extimus  longior  craffior; 
inferioribus  articulis  duobus  breviffimis. 

Oculi  duo,  unus  utrinque  parvi,  in  medio  capitis, 
ad  latera  ejus,  proxime  infra  antennas.  Integu- 
mentum  oculorum  punftatum. 

Antenns  fetacese , articulatae,  capitis  medio  af- 
fixse,  verticiquam  ori  propiores,  longitudine  ferc 
corporis : Articuli  X,  fubimbricati  \ omnes  in- 
ferne  angulliores,  fupremo  crafliores*  Infimus 
reliquis  major,  qui  ordine  fucceflivo  funt  mino- 
res  j fecundus  a capite  inferiore  extremitate  ele- 
vatus. 

Thorax  teretiufculus,  fubconvexus,  ad  iatera 
utrinque  mucronatus:  Mucrone  uno  utrinque  bre- 
viiTimo  , in  medio  lateris.  Sinus  inter  thoracem 
B b 4 6c 


41 2 CJajjis  V. 

6c  abdomen , diftin&ifiVnus , parum  anguftatus . 
lateribus  quam  dorfo  profundior. 

Abdomen  ovatum,  elytris  teclum , convexum, 
anterius  truncato-cordatum , poftice  obtufiufcu- 
lum. 

jinnuli  ventrciks  f,  quorum  2 fupcriorcs  latiores , 
longiores*  2 lequentes  tenuioresj  infimus  lon- 
gior,  angu  itior,  triangulari-obtufus. 

Jlpertura  a ni  transverfalis  ampla. 

Elytra  figura  6c  magnitudine  corporis,  exter- 
nam corporis  partem  f.  anum  non  tegentia, 

Pedes  VI,  tres  utrinque,  quorum  2 thoraci,  4 
abdomini  affixi. 

Crura  articulis  3 confbru&i,  quorum  fupremus  ova- 
to-oblongus,  convexus  5 latior*  medius  , fupe- 
rius  angullior,  inferius  latior,  apice  inferiore 
emarginatus,  denticulatus  * infimus  articulatus  : 
articuli  4,  quorum  3 fuperiores  apice  fuperiori 
attenuäti,  inferiori  craffiores  emarginati ; infimus 
convexus,  tenuis,  uncinatus,  terminatus  unci- 
nulis  2 'bus  acuminatis. 

Color  : Filli  breviflimi,  denfi,  totum  animalcu- 
lum  fupra  tegunt,  hinc  ad  fenfum  leviffimum  6c 
fericeum  elt. 

Per  capitis  6c  thoracis  dovfum  lins  a alba  tenuis 
decurrit.  Linsa  citra  latior,  Otrinque  aeuminata, 
proxime  irifra  hane  lineam  , una  utrinque.  Li- 
ma fu/ca  latiffima  hane  exeipit  6c  ad  gulam  usque 
fefe  extendit. 

Ccrpus  linca  dorfalis  capitis  continuata,  qua:  mar- 
ginem  interiorem  elytrorum  candidum  efficit. 
Linea  cura  capitis  continuata  maeulam  atram  u- 
trinque  inferius  emittens.  Spatium  candidum, 

lan- 


INSECTA. 


4*3 

lanceolatum , vcrfus  caput  latius,  veifus  caudam 
anguttius.  Linea  atra  hoc  exicipit  requalis,  ma- 
culam  atram  fiiperius  emittens,  qute  altera  mi- 
nor, oblonga  6c  fcre  illi  oppofita.  Linen  jufca 
m arg  i ne  m elytri  terminat. 

Antenn#  £c  pedes  ex  fufco-rufefcunt.  Abdomenh u- 
fcum. 

M agnitudo  Cicindelas  arenarise. 

Locus : Circa  Smirnam , in  coemiterio  Judaeorum 
copiofc,  meni.  Martio, 

103.  GRYLLUS  arabicus. 

Gräshoppors  nytta  til  foda  i Arabien * 

Under  mitt  viftande  i ^Egypten  har  jag  anvSndt  all 
häg,  at  få  underråttelie  om  Gräshoppor  än  i dag 
användas  til  foda , antingen  i detta  land  eller  de  näfl- 
gränfande  orter  ? Jag  har  om  denna  efterråttelfe 
varit  angelägen,  emedan  jag  håller  före,  at  fvar 
på  denna  frågan  fkal  kunna  afgora  den  emellan 
Skriftens  uttolkare  tviftade  laken  om  Jokannis 
föda  i öknen.  Om,  nämligen,  denna  heliga  man- 
nens ctK^ciiS,  med  hvilka  han  uppeholt  lit  lif, 
varit  Gräshoppor,  forn  ordet  betyder  hos  alla  Gra:- 
kilka  Auftorer,  eller  om  deiTa  tixföss  varit  en 
frukt  af  et  llags  tråd,  eller  om  de  varit  et  flags 
foglar . Den  förfta  meningen  år  antagen  af  alia 
dem,  fom  Skriften  uttolka,  utan  at  tanka  på  an- 
dra uttydningar  ån  den  ordet  ger  vid  handen. 
Andra,  fom  ofverfatt  eller  uttolkat  Nya  Tclia- 
xnentet,  hafver  velat  låta  fe  lin  fintlighet,  då  de 
gillat , at  J ohannes  aldrig  at  Gräshoppor  i öknen. 
Det  år  en  onaturlig  fpis , fågade,  hvilkenaldrig 
någon  månnifka  tagit  til  lifs,  ock  fom  år  aldeles 
otjånlig  til  näring,  ock  detta  år  deras  ifarkalfe 
B b f Ml, 


4H 


Clajfts  V \ 

fkål,  hvarmed  de  vilja  kullkafta  den  råtta  menin- 
gen, och  denna  inbillade  onaturlighet,  har,  Tom 
jag  menar,  varit  den  enda  lie  anledning  at  foka 
ändring  dar  ingen  har  rum,  och  at  bry  lin  hjär- 
na med,  atgifva  Johannes  en  annan  föda,  än  den 
han  verkeligen  åtnöt,  under  fin  {trånga  lefnad  i 
odemarken.  Kan  det  nu  bevifas  at  Gräshoppor 
ån  i dag  tjäna  til  fpis  for  folkflag  i den  negden 
dår  Johannes  lefvat , få  faller  meningen  om  omo* 
jeligheten  och  onaturligheten  af  denna  foda  , 
och  den  aldra  enfaldigatle  gör  då  denna  flutfats. 

Om  Gräshoppor  åtas  ån  i dag  på  de  orter  dår  S. 
Johannes  lefde,  få  fer  jag  ingen  omojeiighet,  at 
Han  ju  kunnat  hafva  fin  näring  af  farnma 
kråk,  i om  Evarigelifka  hillorien  ger  vid  handen, 
hvilken  aitfå  behofver  ingen  ändring  , axp&g 
blir  det  de  varit,  och  forbytes  hvarken  til  fogel 
eller  frukt. 

Om  Gräshoppor  ätas  af  några  folkflag  i vår  tid  i 
öfterlanden,  bor  afgöras  af  en  refande  på  defla 
orter,  fom  antingen  med  egna  ögon  fer  fannin- 
gen  deåraf,  eller  fkaftar  flg  efterrättelfe  af  dem , 
fom  varit  pä  den  ort,  dar  de  kunnat  få  njuta 
fanningen  dåraf,  om  h vilkas  upriktiga  intygan- 
de han  bör  vara  få  förf  åkrad , lom  om  han  Ijelf 
varit  åfyna  vitne  dårtil.  Orten  dår  man  bör  in- 
hämta denna  efterrättelfe  år  Arabien , et  land  fom 
för  Europeer  år  otilgångeiigt , och  aitfå  fager 
det  fig  fjelft,  at  det  har  varit  hit  intil  och  lårer 
bli  hädanefter,  nåftan  omöjeligt  för  en  refande 
från  Europa,  at  närvarande  hår  om  göra  iig  for- 
fakrad.  Påliteliga  berattclfer  af  lands-folk,  fom 
där  re  (t  och  fett  iandfens  bruk,  åro  då  de  enda- 
(tc  man  kan  halla  (ig  til,  ock  af  hvilka  vi  kun- 
ne  vänta  vårt  ljus  i den  omtviftade  laken,  ock 

d«s- 


o 


INSECTA. 


415 


defla  bar  jag  under  mina  refor  i A Gen  och  JR- 
gypten  med  all  flit  budit  til  at  (kaffa  mig.  Jag 
har  frågat  Franckcr , fom  långe  lefvat  i Orienten, 
om  de  hort  talas  om,  at  Gräshoppor  hår  åtas? 
Dehafxa  alle  fvarat  rnig,  ja,  och  de påliteligaftc, 
jag  fått  (Var  utaf,  åro  de,  fom  varit  1 ALgypten 
(Chaflin  for  tia  Franfka  Drogueman  i Alexan- 
dria,  fom  varit  i ^Egypten  i 30  årj  och  Alep 
(Bonard  Frantt  Canceller  i Smirna,  fom  varit 
långe  i Alep)  fåfom  de  orter  på  h vilka  år  be- 
qvämligaft  at  hårom  få  hora  talas.  Jag  har  frå- 
gat Cbrtfina  at landets  invånare,  Armemamr ,Gr<e- 
ker , Cöpter , och  Syrianer , fom  hår  åro  födde, 
och  fom  mycket  red  i Syrien  omkring  röda  hat- 
vet  och  i Ai-gypten , om  de  ville,  om  Gräshop- 
por åtas  af  Arabernc  ? Alle  hafva  fvarat  mig  at 
de  dels  fett  dem  ätas,  dels  hört  i allmänhet  om- 
talas, at  de  vore  en  nog  brukelig  födå  i Arabien. 
De  påliteiigafte  jag  hår  kan  anföra  åro  de  Grae- 
ker  med  hvilka  jag  tält,  fom  retl  til  Berget  Sinai , 
dår  Graekitka  förfamlingcn  hafver  et  namnkun- 
nigt Convent.  Araberne  åro  däromkring  öfver 
alt , ty  kunna  de  hatva  godt  tilfålle  at  ta  veta  de- 
ras hushållning.  Jag  har  ånteligen råkat  en  per- 
fon,  fom  hårom  gifvit  tlörre  uplysning  och  ltar- 
kare  förfåkran  ån  alle  de  andre.  En  Scbék , med 
hvilken  jag  hade  bekantlkap  i Cairo,  fom  var 
en  af  de  lårdafte  och  Ik-ickeligafte  dår,  fans,  fom 
hade  i 6 års  tid  villats  i Mecca,  år  den, fom  med- 
delt  mig  den  famma.  I nårvaro  af  Herr  Le  Grand , 
förde  Franfka  Dragueman  i Cairo,  och  Herr 
Fourmont , Brodersfon  af  de  larda  Fourmonts  i 
Paris,  hvilken  var  hitfkickad  af  Franfka  Kongl. 
Bibliotheket  at  öfva  flg  i Orientalifka  fpräken, 
frågade  jag  om  han  ville  det  man  i Arabien  bru- 
kade Gräshoppor  til  föda?  hvaruppå  han  gaf 

mig 


41 6 ClaJJis  V . 

. mig  följande  fvar  : I Mecca  fom  måfte  taga  fin 
fpanmåi  från  Egypten,  regerar  undertiden  hun- 
gersnod , dä  mifsvåxt  åridet  land,  fom  år  defs 
kornbod.  Folket  far  hår,  fom  kring  hela  verl- 
dcn,  vid  dylika  fvåra  t ilfållen,  tanka  på'  at  up- 
pehålla lifvet  med  ovanlig  fpis.  Gräshoppor  lä  då 
äfven  rum  i deras  af  nöden  inrättade  fpiskamma- 
re.  De  mala  dem  på  fina  hand-quarnar  til  mjöl 
eller  Ikota  dem  i ftenmortare  til  fint  pulver.  De 
blanda  detta  mjöl  med  vatten  til  en  deg,  och 
göra  dåraf  tunna  kakor,  dem  de  grädda  pä  fam- 
ma  fått , fom  fit  vanliga  bröd,  pä  en  jern-håll, 
den  de  göra  het,  och  detta  t j enar  då  i ftållet  för 
bröd  til  lifvets  uppehälle  i Drift  af  något  tjenli- 
gare.  Jag  frågade  vidare  om  icke  Gräshoppor 
utom  detta  nödfall,  hafvaordenteligen  något  rum 
ibland  .Arabernas  fpis  ? Jo,  fvarade  min  Schek^, 
det  år  icke  ovanligt  at  fe  dem,  utom  den  tid  då 
landet  plågas  af  hungers  nöd,  åta  Gräshoppor. 
De  koka  dem  då  förft  en  god  Hund  i vatten  och 
Itufva  dem  fedan  med  fmör  och  gjöra  på  detta 
fättet  af  Gräshopporna  en  art  frecaféc,  fom  ju  It 
icke  år  af  oangenäm  fmak,  efter  Ivans  beråttelfe, 
fom  f jelf  ätit  dåraf.  Jag  underrättade  mig  vida- 
re af  min  Scbeli,  om  Arabernas  Gräshoppor  vo- 
re i något  mål  olika  dem,  fom  finnas  i ./Egyp- 
ten? hvartil  han  fvarade  nej,  och  fade  at  han 
ej  fett  andra  i Arabien,  an  de  famtna  fom  i JE- 
gypten  af  ftörre  och  mindre  (lag,  at  Hora  och 
fmå  tages  utan  atOcilnad  til  förefagd  nytta,  och 
:tt  vid  vifsa  årstider defsakråk  åro  tilåfven  lä  anfen- 
lig  myckenhet  i Arabien,  fom  de  i ^Egypten  i 
vår  tid  åro  fallfynte,  hvaräftdeätminlfone  aldrig 
utgöra  någon  lands -plåga,  fom  i andra  orter. 


104. 


( 


INSECTA. 


4*7 

104.  SPHINX  (Caput  mortuunO  thorace puvclis  duo- 
bus atris  notato . 

Caput  porre&um,  vertice  convexum  , apice  ob- 
tyfum , emarginatum. 

Oculi  2,  unus  utrinque,  ingentes,  protuberantes , 
totum  latus  capitis  utrinque  conftituentes  * mem- 
brana oculorum  exteriör  dura,  fubeornea,  to- 
ta conteéta  iineis  fe  invicem  transverfaliter  fe- 
cantibus,  fubtiliflimis,  oculo  nudo  non  confpi- 
cuis.  Proteffus  duo,  unus  utrinque,  ex  capite  an- 
te  oeulos,  ad  latera  prc.bofcidis,  oculis  pro  or- 
bita  anteriore  férvientes. 

Os  (Lingua)  fpiralis,  horizontaliter  compreflus, 
crafliuiculus,  latus,  aequalis  usque  ad  apicem  , 
ubi  fenfim  attenuatus,  fuperiore  fuperficie  verfus 
bafin  angulato  canaliculatus , angulo  parum  e- 
levato  longitud  inali  in  medio,  canaliculis  duo- 
bus fubtilibus  ad  ejus  latera,  unus  utrinque, 
verfus  apicem  fubtus  canaliculatus  5 Apice  Lin- 
gua eftbifida,  laciniis  parum  aeuminatis  conni- 
ventibus>/?»«r  inquoprobofcisreconditur,profun- 
dus,  a proceffibuslcapkis  antea  nominatis,  utrinqnc 
formatus. 

Antennje  ad  bafin  capitis,  margini  ejus  proxime 
fupra oeulos  affixse,  comprefTas,  latiufculse,  eras- 
fiufculse,*«equales,ba(i  parum  attenuatae, apice  acu- 
mine  tenuiflimomolli  terminatse,dorfoglabrae,la- 
teribus  öc  antice  iineis  transverfalibus  plumofis 
ftriatse. 

Thorax  transverfaliter  oblongus,  anguftus. 

Corporis  pars  anterior  S.  clypeus  dorfo  & lateribus 
convexa,  fubtus  femoribus  pedum  anteriorum 
conniventibus  te£ta. 

AbdoMen  conicum,  extreme  parum  attenuatum. 

Seg- 


4i3 


ChJJis  V . , 

Segmenta  abd.  IX:  quorum  i lupcriora  cx  fe? 
moribus  i 3 connatis  componuntur  •,  reliqua  6, 
annulis  transverfalibus,  ktis,  apice  linearibus 
conilruuntur  j ultimum  vero  triangulare,  apficc 
fenfim  attenuatum.  Ani  apertura  in  apice  hujus 
fquamx  horizontalis  ampla.  Apertura  alia  lon- 
gitudmalis , iubtus  in  medio  ejusdcm  ultimx 
fqaroas  cumpra:cendente  coincidens. 

Pedes  VI,utrinque  3 fibiinviccm  valde  propinqui, 
quorum  primum  par  thoraci,  altera  duo  corpori 
affixa.  Artuuii  pedum  3,  quorum  1 \mus  com- 
prellus,  fupra  aequalis,  iinearis,  fubtus  protu- 
berans.  i:dus  brevis,  teres,  terminatus  fetis  ri- 
gidis.  3 -tius  teres  , fen.fi m attenuatus  , termina- 
tus unguibus  duobus  arcuatis,  acuminatis.  Femö- 
ra in  i.mo  pone  foluta,  in  reliquis  corpori  affi- 
xa,  in  omnibus  oblonga,  fubconvexa,  crafliu- 
fcula,  lanuginofa. 

IV,  prominentes:  duas  anreriores,  totidem- 
que  interiores.  Harum  Primores  oblongo  trian- 
guiares  margine  inferiore  usque  ad  apicem  per- 
pendiculari,  redbo  5 fuperiore  infra  medium  re- 
cbo , deinde  ad  apicem  obliq  .e  defcendente*  A- 
pex  alarum  angulo  obtufo  terminatur.  Infenores 
triangulares,  bafi  oblique  rotundata  angulo  ob- 
tufillimo  terminata,  prioribus  triplo  breviores. 

Color  Caput  5c  Oculi  atru  Antenn#  dorfo  atr as  7 
lateribus  ex  cano  albefcentes, 

S fboraeis  latera  & pars  anterior  Clypei  fupra  a- 
tro  parum  canefcunt.  C lypeus  ipfe  tingitur:  a) 
linea  ferruginea pofi:  fpatium  canefcens.  b,  hane 
eXcipit  fpatium  femilunare,  trieuspidatum,  la- 
tiufculum,  cuspide  medio  latenore,  quod  ex 


INSECTA. 


4*2 

fufco  atrefcitj  c,  ad  latera  cuspidis  medii  funt 
macular  duae  ferrugineae,  duobus  pundlis  atris 
in  medio,  utrinque  unus.*  notatse  d.  Hinc  ma- 
cula2;oblongse,irregulares,  ex  fufco  atrefcentes, 
in  medio  linea  anguita  ferruginea  diftindtse  a fe 
invicem,  St  ad  marginem  extremum  fuperius 
macula  atra  oblonga  notatae  e.  Has  excipit  an- 
nulus  femilunaris,  ferrugineus,  in  cujus  medio 
macula  ex  atro  canefcens,  orbicularis.  f,  feg- 
menrum  deindc  fequuur  irregulare,  apicibus 
cvafliufculum  ferrugineum  4g , Maculae  2,  träns - 
vcrfaliter  oblongas,  atrx , clypcum  terminant, 
quse  fpatio  minimo  ferruginco  diftinguntur. 

Thorax  fubtus  fegmento  atro  St  ferrugineo  compo- 
nitur. 

Femora  omnia  ferruginea.  Pedes  omnes  atri,  cum 
annulis  ferrugineis  ad  articulationes.  Ahdomen 
ex  fegmentis  atris  & ferrugineis,  quorum  illa 
latiora  conftruftum. 

jfla  primores  grifeo  Sc  atro  irregulariter  mixto  tin- 
guntur,  cui  mucor  quafi  canus  adfpergitur.  Ma- 
cula nonnullas  albefcentes  ad  marginem  inferio- 
rem,  infra  medium  confpiciuntur,  quae  cum  atris 
minimis  mixta; , quales  etiam  nonnullae  ad  ini- 
tium  alarum  confpiciuntur.  Jla  infericres  cx 
frrrugineo  flavefcentes,  cum  maculis  nigrefcenti- 
Idus  m agnis. 

Longitudo  totius  a roftro  ad  extremitatem  alarum 
poll.  2. 

Locus  C atro  in  aedibus  rariflima. 

icf.  SPHINGIS  Larva ->an  Caput  mortuum ? 

Caput  retofum.  Sulcus  in  medio  capitis,  termi- 
natus  fupra  roftrum  fpatio  triangulari  utrinque 
fulcato.  Pe - 


4*o 


ClaJJis  V . 


Pedes  pedborales  utrinque  tres,  fubcylindracci , pa- 
rum  arcuati , acuniinari , nigri  cum  maculis  mi- 
nimis  albis. 

Pe  c t us  fu  pra  rugofu  m:  rugae  f , latiufcpla:,di  ftinft» 
quarum  ultima  angullior. 

Pedes  abdominales  utrinque  4.  crafli , breves , rugo- 
fi , pilis  minirais  fparfis  iubtus  em&rgmato  - pe- 
dbinati. 

Pedes  inf  ra  amim  1,  rcliquis  fimiles  6c  juquales, 
verfus  anum  lobum  latiufculura  emittentes. 

Ruga  corporis  8,  latas , .quarum  ultima  triangularis 
apice. 

Cauda  in  cxtremitate  dorfi  fupra  rugam  termina- 
lem,  cylindrica,  rigida, apice  tenuimma,  rccurva, 
tefta  tuberculis  diftindfcis,  copiobs,  acuminatisj 
fcabris,  in  apice  minirnis. 

Caput  citreum.  Linea  oblonga,  ftiperius  acumi- 
nataab  utroque  capitis  latere  iongitudinaliter* 

Thorax  pallfdo - citrcus.  Corpus  lucido  - citre- 
um,  lineis  6c  pundtis  tin&um.  Linea  utrinque 
7,  ab  abdomine  verfus  dorfum  oblique  proceden- 
tes,  caudam  refpicientcs , per  paria  in  dorfo 
fibi  occurentes,  ubi  in  angulum  acutum  coéuntj 
hcc  pallidc  funtpurpurese,  margine  inferiorepa- 
rumobfcuriore.P####  parva,  orbiculata  & ellipti- 
tica,  atra,  fupra  has  lineas  6c  fpatia  citrea  i rregulari- 
ter  fparfa.  Punfta  9,  utrinque  fucceiliva,  in  margine 
inferiore  laterum  abdominis,  quorum  unum  utrin- 
quejuxta  caput)  in  thorace  nullåjomniamajusctila, 
clliptica,  atra. 

Longitudo  pöl! . 6 . Crajjities  noll.  1.  lin.  4.  1.  digiti 
minor  is. 


♦ Ster- 


INSECTA. 


4ZI 

Stercus  oblongum,  8:gonura,  profunde  ftriatum 

Locus:  JEgyptuS)  horti  Caircnlcs. 

Erua i & Chryjalis  mcnfe  Septembr,  Sc  0<5tobr„ 
adcft. 

Vefcitur  foliis  Badingan  Arab,  qute  fpecics  Sv 
lam „ 

10 6.  PHALAENA  (Ficus)  minima  gregaria  can- 
dida. # 

Ocuh  atri.  Antenna  fimplices. 

AU  aequales,  ovatas  , abdomine  breviores. 
domen  ovato-  acuminatum,  crafliufculum. 

Juxta  viam  intcr  Acrim  6c  Tyrum  prope  prcmonto- 
rium  album,  ubi  Alexander  viam  per  exercitum 
in  monte  aperuit,  i.bi  in  Ficu  gregatim  vidi. 

107.  PHPLiENA  parva  atra  fubtus  ferruginea. 

Locus  in  monte pracipitii  Cfaijli  juxta  Nazareth . 

ic8.  VH  AL  JEN  A (amygdali  fruttus). 

Antenns  fimplices,  filiformes,a*longitudine  plus 
quam  dimidia  abdominis,  nigricantes. 

Alä  IV,  deprefife,  obionga^,  a:quales,  longi- 
tudine  abdominis. 

Abdomen  ovato  - acuminatum , cånum. 

Thorax  minimus,  fubrotundus,  parum  gibbus, 
flav^fcens. 

Color  fafciatus,  fafciis  transverfalibus  fufco  al- 
blcantibus  & fulvo  flavefcentibus  alternatim  di- 
fpofitis.  1 

Longit.  lin.  2. 

Singulare  quod  hic  fruflrus  PhaUnam  producat 
dum  plerique  alii  Dermefien  quendam  vel  Ten- 
thredinemvA  aliud  quodcumque  foveant. 

iop.  PHALA1NA  Bombyx. 

Silkes-m ajkarna s fkfafel  i Syrien . 

Tråna  låggas  1 et  varmt  rum.  gyinfolken  båra  dem 

C c oita 

k 


Clajfis  V . 

ofta  i barmen , eller  lågga  dem  i fången  emellan 
bolllren,  dår  klickas  de  ut,  och  it  mafken  gff- 
ves  genaft  Mulbårs-lof,  vid  hvilka  han  faller  lig. 
Han  äter  och  växer  då  ofver  40  dagar,  under 
hvilken  tid  de  ligga  pä  lafvar,  fom  goras  af  ror, 
uti  en  Ris-koja.  En  gång  om  dygnet  otverhöl- 
jas  de  med  Mulbårs-lof,  ©ch  kräla  lig  up  genom 
lofven  deras  foda,  hvilka  de  tacka,  da  åter  et  an- 
nat ftratum  af  lof  höljes  ofver  dem  och  få  be- 
ftåndigt.  Då  de  begynna  omfa  färg,  refes  up 
torra  risbufkar  af  åtlkilliga  växter,  1 hvilka  de 
fpeta  up  och  begynna  fpinna.  Då  de  lycktat  at 
fpinna,  tagas  de  af  deras  bonjhvilkamanvil  nyttja 
til  Silke , fom  år  ftorfta  delen,  låggas  i hett  vat- 
ten och  nyflas  up  til  en  hårfva*  dem,  hvilka 
man  vil  bevara  til  fron,  låter  man  lefva  och  för- 
vandla fig  til  Fårilar.  Då  Fjärilen  är  framkom- 
men utbredes  i rummet  et  fvart  tåcke,  på  hvil- 
ket  han  fåtter  (it  fro,  fom  bevaras  til  et  annat 
fläktes  framalftrande , fedan  det  blifvit  famlat  i 
fmå  fåckar  fom  hånga  vid  tacket. 

Afke-dunder  forflor  ofta  mafkarna.  Myror  åro  de- 
ras fiende! , hvilka  hindra  at  iEgypten  ej  kan  å- 
ga  denna  rikedom,  fom  årligen  käftar  detta  land 
några  milioner. 

Seyde  aflåter  årligen  från  3 til  40000  liv.  lilke  och 
‘Tripoli  til  åfven  få  många  millioner.  Från  den 
for  ra  orten  går  det  måft  til  Damas , hvaråft  dår- 
af  tilvårkas  de  vakra  vattrade  half-  fidentyger  af 
Bomull  och  lilke  blandade,  hvilka  ej  kunna  ef- 
tergöras af  famma  godhet  på  någon  annan  ort. 
Från  Fnpoli  går  det  måfta  filke  til  Europa , af- 
håmtadt  af  Fransmän  och  Ängelsmån.  Af  det  Sy- 
rifka  Silkctår  det  fom  kommer  från  Barutb  malt 
aktadt,  hvilket  tilvcrkas  på  Antiliban . 


1 10. 


INSECTA.  4 il 

HOf  EPHEMERA  (Coa)  alis  z erettis  <tvatis$  alte - 
ris  z planis  lineari  lanceolatis  apice  intortis. 

Caputpe ndulum.  Rojlrum  c-onico-acuminatum,  lon- 
giuiculum» 

Mand  t bula  lateribus  ro  fl  r i fubtus  affixae,  illoquc 
longiorcs,  teretes,  capiilares,  glabr#,  utrinque 
un  a. 

Oculi  ad  latera  verticis , utrinque  unus,  parvi,  glo- 
bofi,  protuberantes. 

Antenna  in  fronte  capitis  inter  oculos  approxima- 
tte,  capiilares,  eredlac,  longitudine  abdomiriis. 

Thorax  oblongus,  convexus,  breviufculus. 

Abdomen  dorfo  anterius  gibbofum , cte  terum  obion- 
gum,  cylindricum,  fegmentis  tenuibus  compo- 
iitum,  apice  forcipatum,  forcipe  aculeis  binis  u- 
trinque  u-no  compolita,  qui  longiufeuli,  teretes, 
acuminati. 

Ala  IV  maxime  inter  fe  differentes , z nempe  mai> 
gini  fuperiori  dorfi  affixae,  ovatae,  latiflimas,  e- 
redtas,  margine  fuperiore  lineari , inferiore  con- 
vexo,  apice  anguflatas,  bafi  rotundatte.  2 al- 
tera lateribus  abdominispone  dorfum  affixx,  jux- 
ta  abdomen  longitudinaliter  extenfc,  ab  apice 
ukra  medium  lineares , fubtus  concavie,  reliqua 
fui  parte  ovato-lanceolatse,  verfus  apicem  latiu- 
fcuix,  intortse,  antecedentibus  dupio  longiores 
cofla  per  medium  illarum  longitudinaliter  cur- 
ric,  quse  per  margines  partis  aiarum  lateriores 
radios  utrinque  emittit  pinnatos.  Cofla  juxta 
marginem  aiarum  fuperiorum  longitudinaliter 
percurrens , inter  quern  marginem  ala  efl  ra- 
diis  fimplicibus  transverfalibus. 

Ala  fuperiores  cseterum  refticuiatae. 

Pedes  VI.  utrinque  3,  duo  thoraci  abdomini  affi- 
xi,  graciles,  unguiculis  tenuibus  apice  in- 
ihudtn 

£a- 


C c 7, 


424  Chjfis  V. 

Cciput , ro  (l  rum,  oculi,  antennas  nigricant.  Thorax 
6c  dorfum  fupra  ex  flavo  £5?  nigrtcante  variegata.  1 
Abdomen  fubtus  6c  fupra  lineis  conftat  longiru- 
dinalibus  variegatis  ex  flavo  6c  nigricante,  inter 
quas,  confpiciuntur  rransverfales  tenuius  flave- 
icentes,  latera  vero  abdominis  nigricant. 

Åla  jtipericres  ex  albido  virefcunt  cum  maculis  ma- 
gnis, irreguianbus,  concatenatis,  nigricantibus. 
Alacul*  znigricantes,  oblongse,  juxta  marginem 
fuperiorem  6c  pundta  aliquot  nigricantia,  juxta 
mferiorem  prope  apicem. 

'Åla  inferiores  parte  fua  lineari  dimidia  fuperiore 
ex  albido  virefcentes,  altera  dimidia  nigricans  pars 
tota  ex  maculis  oblongis  alternantibus  eorundein 
colorum  componitur. 

Lonfit.  corporis  ab  apicc  ad  capitis  verticem  lin.  6 . 
Alarum  filper.  poll.  1.  inferior.  poll.  2.  Antenna - 
rum  lin.  5. 

Latitudo  alarum  fuper . juxta  medium  lin.  p.  ad  api- 
cem  lin.  2.  6c  inferiorum  in  parte  lata  lin.  1. 

Locus.  Irsfiila  Meteline  6cStatfchio  (olimCous)  in 
Archipelago. 

ni.  CYNIPS  Ficus. 

C apat  fubr©tundum,  poftice  elevatum,  protraélum,  1 
minimum,  a thorace  diftinftum  fpatio  interme- 
dio  anguftiflimo,  longiore. 

Thorax  oblongus,  convexus,  ab  abdomine  vix  di- 
ftinétus* 

Abdomen  longitudine  thoracis,  oblongum,  cralTiu- 
fculum  poltice.  Alculei  duo  fub  cauda,  fuperio- 
re  longiore,  crafliorej  inferiore  breviore,  tenu- 
iore. 

Antenn*  teretes,  bafi  craffiorcs,  proxime  fupra 

b a- 


INSECTA 


42J 


bafin  articulatse,  anguftatcc,  fupra  articulationem 
ramofae,  ramulis  imbricatis  minimis. 

AU  IV:  dux  utrinque,quarum  Inferiores  lanceolato- 
oblongx,  fuperiore  marginc  convexx,  inferiore 
gibbx,apice  acuminatx,  reliquis  duplo  minoresj 
Exteriores  ovatx,  iuperficic  leviffime.pundlatx. 

Pedes  V I;  uunnque  3 , omnes  thoraci  af&xi,  arti- 
cuii  pedurn  3,  quorum  infimus  longior,  tenuior 
medio$  medius  latior,  fulcatus,  fuperiore  lon- 
gior*  fupremus  brevillimus,  latin fculus. 

Ungues  non  confpicui  > fuperficies  interna  articuli 
infimi  pilofa. 

Os:  maxillx  impofitx5actiminatx5  inferiore  longio* 
re.  Corpus  totum  rufum.  AU  albicant. 

Locus : Girca  Smirnam. 

Ficus  foeminas  inhabitat,  quorum  germina  excava- 
ta  ab  illo  reperi  6c  in  quovis  fere  germine  unum 
veconditum. 

An  Cupido  Ficus  qui  farinam  genitalem  ex  capri- 
fico  in  ficum  transfert?  GalU  locum  obtinet  heic 
ficus  $ germina  corrodit  infedtum , quod  plus 
damni,  quam  utilitatis  frudhii  adfert.  An  hxc 
progenita  officio  deinde  fungitur  mediatorio. 

Inventus  6c  defcriptus  d.  6 A pr.  17^0. 

nit  CYNIPS  Caricx. 

Partes  omnes  ut  in  antecedente. 

Abdomen  oblongum,  tenuius  quam  in  antecedente, 
utrinque  parum  acuminatum,  a thorace  diftin- 
dtidimum.  Spatium  inter  thoracem  6c  abdomen 
anguftiffimum,  longius. 

Aculeus  caudx  unicus,  corpore  duplo  longior,  ca- 
pillaris,  verfus  caudam  fubtus  carinatus,  crailior, 
parumque  pilofus,  reliqua  parte  tenuis  glaber, 
ccqualis.  Aculeus  alins  abdomen  terminans,  mi- 
nimus, crafliufcuius , fubrigidms. 

C c 3 Lo- 


4 2.6 


Claffis  V. 


Locus:  In  eadem,  cum  altero,  Ficu  habitat. 

An  prascedens  ex  altero  fexu?  An  diverfa  fpecies? 

ii  3.  CYNIFS  Cycomori. 

Caput  hemisphtericum  , ba (i  lineare,  fuperficie 
convexum,  (i nu  longitudinali  medio  excavatum, 
apice  6c  lateribus  rotundatum,  t hora  c e paulo 
latins. 

Thorax  cblongus,  convexus,  in  fegmenta  divi- 
fus  tria,  aequaiia,  primo  anterius  acuminato. 

Abdomen  ovatum,  convexum,  corpore  paulo  k- 
tius,  bafi  parum  acuminatum , lateribus  juxta 
bafin  parum  excavatis. 

Antennae  clavatse,  articulat^ , verticis  medio 
infertae,  approximatas , capite  duplo  fere  lon- 

giores. 

Oculi  ad  latera  capitis,  infra  antennas,  prope 
marginen*,  minimi,  protub  eran  tes. 

Pedes  VI,  utrinque  3,  omnes  thoraci  affixi,cla- 
vati,  unguibus  deftituti,  vel  faltem  non  con- 
fpicui  oculo  mediocriter  armato. 

Al^VI:  membranaceas , tenuiffimx  : 2 majores 
ovatas;  2minores,  oblongse , altero  margine  li-  i 
nearcs,  altero  rotundatte,  claufe  dorfo  longitu- 
dinaliter  impofitae  eriguntur. 

Aculeus  caudas  triplex,  capilliaris,  tenuis,  fle- 
xilis,  longitudine  corporis,  apice  parum  cras- 
fior. 

Color  Totus  fplendido-ater.  Al<e  exalbidae , ra- 
dios purpureos  refledtentes.  Pedes  6c  aculeus  ex 
albido  ferrÄginei,  apice  pedum  faturate  ferru- 
gineo. 

Magnitudo  Formicae  minimae  ALgyptiacas, 

LoKgitudo  totius  corporis  partis  lineae 

Locus  Cycomori  fru^us. 


If4« 


INSECTA. 


4 *7 


114.  CYNIPS  segypri. 

Caput  transverfaliter  oblongum , tenue,  O;  pro- 
minens.  Maxilla  fimplices. 

Antenna  filiformes,  fimplices,  in  vertice  capiris 
remotiufcuiae , breviufculae. 

Oculi  ad  latera  capitis,  pone  antennas,  parum  protu- 
berantes. 

Tuberculum  parvum,  elevatum,  in  vertice  capitis  iu- 
ter  antennas. 

Thorax  teretiufculus , breviflimus,  convexus, 

Abdomen  breviilimum,  crafliufculum,  sequale,u- 
trinque  convexum,  apice  obtufo  truncatutn. 

A cul eus  ani  breviflimus,  fimplex,  craiiiufculus , 
conicus. 

Ala  IV,  eredlas,  membranaceae,  exalbidse,  ob- 
verfo  ovata?.  Interiores  breviores  , anguftiorcs. 
Exteriores  corpore  duplo  longiores , 6c  extra  ii- 
lud  extenfe , latiufculx. 

Pcdes  VI,  tenuiffimi. 

Color  totius  corporis  faturate  viridis  eft,  alarum 
juxta  apicem  fuperiorem  leviter  purpurafcens. 

Longitudo  corporis  cum  capite  6c  thorace  lin. 
i-  alarum  exter,  lin,  1. 

Locus  in  variarum  arborum  foliis  Aigypti,  in  Cy- 
comori  foliis  inprimis  vidi. 

iiy.  TENTHREDO  [odomitica. 

Antenns  fimplices,  longiufculse , approximatsc 
in  apice  verticis. 

Thorax  oblongo-ovatus.  Abdomen  cylindricum, 
apice  obtulum.  Aculeus  ani  triplex , longiufcu- 
lus  (longitudine  fere  antennarum). 

Corpus  ferrugineo-rufefcens. 

Longitudo  4 linearum. 

Larva  ovata,  crniliffima,  parum  hirfuta,  longi- 
tudine lin.  6, 

Lo- 


C c 4 


42rS  Clajfis  F. 

Locus  in  fru&u  Jfiragnli  chrifiiani  ( Pewa  Sodomt - 
uca  qui  in  mc.ntc  Thabor  6e  juxta  mare  mor- 
tu um. 

ntf.  TENTHREDO  Dafryli. 

Capcjt  oblongum,  teretiufculum.  Os  termina* 

le. 

Antenna  teretes,  articulatae , sequales,  langitudi- 
ne  dupk  capitis,  in  apice  verticis  approxi- 
matas. 

Qcuh  minutiffimi,  vix  protuberantes,  ad  laterä 
capitis,  utrinque  unus. 

Thorax  breviffimus , trausverfaliter  oblongus  , 
leviffime  marginatus,  latitudine  capitis. 

'.A edomen  conicum,  depreffurn,  verfus  apicem 
fenfim  attenuatum,  thorace  6c  eapite  fimul  co- 
nico,  leviffime  erenatus. 

Ala  IV,  obiongse,  membranaceas , tenuiffimse, 
exalbidae,  dorfo  longitudinaliter  impofitae. 

Pedes  VI : 2 thoraci  , reliqui  abdomini  affixi. 

Color  Totus  ater. 

Loxgitudo  lin.  £. 

Locus  in  caudice  Palmse  Daétyliferae,  Damiatx 
in  veni. 

117.  ICHNEUMON  natolise. 

Caput  eliipticum,  transvcrtalicer  pofitum,  anti- 
ce  6c  poftice  planum*  Os  fubtus  j Mandibulx 
breviilimse,  capillares,  tenues. 

Antenns  in  fronte,  bad  admodum  approxima- 
toc,  filiformes,  sequaies,  porre&ac,  bafi  eleva- 
tac,  apice  fimplices , tenues,  longitudine  abdo- 
minis. 

Thorax  ovatus,  parum  compreflus,  anti.ce  ob- 
tufus,  pone  parum  acuminatus,  declivis , ab« 
domine  dimidio  brevior. 


Ab- 


INSECTA. 


429 

Abdomen  antcrius  pediculatum,  pedunculo  tenui, 
furfum  reflexo , inter  thoracem  6c  abdomen  5 
proxime  a pedunculo  abdomen  attenuatum  eft, 
verfus  extremitatem  vero  crailiufculum , obtu- 
fum,  parum  Compreffiim,  parum  incurvatum. 

Aculeus  Ani  duplex,  radiis  filiformibus,  dimidia 
longirudine  abdominis,  qui , dum  dehifcunt 
fuperius,  abdomen  infra  carinatum  efficiunt. 

Al je  IV,  membranacese,  ere&ae,  pellucidte,  ner- 
vis perreptatae , ovatae , interioribus  breviori- 
bus. 

Pedes  VI,  longi,  omnes  thoraci  affixi,  articula- 
tione  infima  aculeati,  aculeo  antrorfum  pofitoj 
Ungues  fiffi,  tenuiflimi,  nudo  oculo  vix  con- 
fpicui* 

Color.  Caput , ihoYox , antcnna  6c  aculei  ani  ni  - 
gra.  Abdomen  6c  pedes  ferruginei. 

Longit.  totius  ab  apice  antennaram  ad  apicem  a- 
culei  lin.  3.  Antennar.  lin.  1.  Thoracis  c.  capite 
lin.  §.  Abdominis  lin.  i.Aculi lin.  Pedum  lia,  if. 

Lo  c us : Natolia . 

118.  ICHNEUMON  Vitis. 

Caput  fubglobofum.  Antenna  filiformes,  longi- 
tudine  fere  totius  corporis,  ad  latera  capitis  jux- 
ta  apicem  extremum. 

Oculi  ad  latera  capitis,  prope  bafin,  majufculi,  ni- 
gricantes. 

Thorax  ovatus,  parum  clevatus,  parvus. 

Abdomen  ovatum , apice  acuminatum , lengitudine 
capitis  6c  thoracis  fimul. 

Ala  IV,  ovatae,  membranaceae,  folidiufcuise,  ner- 
vofse,  breVes,  latiufculx. 

Aculeus  ani  triplex,  longirudine  abdominis. 

Psdes  VI,  longitudine  proportionata. 

C c f 


Co- 


4J0 


ClaJJis  V. 

Color.  Totus  ferrugineus.  Thorax  6c  caput  fa- 
turatiusj  abdomen  dilutius. 

Locus  : Smirna  vifus  in  dorfo  foliorum  Vitis. 

Longit.  linearis. 

Obs.  Promifcue  cum  prxccdente  alius  invcnittir 
cujus  color  totus  ater.  Aculeus  ani  nullus,  An- 
tenna reflexxvel  intortx,antecedentis  breviores* 
jila  lanceolatx  albidx  longiores  prioris.  Longit . 
priorc  brevior.  an  mas? 

no.  APIS  mellifera. 

'Egyptijka  Bijlockar  åro  de  befynnerligade  i 
detta  (lågte.  De  åvo  gjorde  af  dybbe  och  leni, 
af  hvilka  blandade  och  hårdt  packade,  gores  en 
iholig  cylinder  af  en  fpans  diameter,  och  få  lång 
man  vil,  frän  3 til  6 alnar,  fom  torkas  i folen, 
at  han  blifver  få  fad,  at  man  kan  handtera  ho- 
nom fåfom  man  vik  Jagfåg  vid  en  by  emellan 
Damiata  och Manfora  några  iooo  fådana  (fockar, 
af  hvilka  man  red  up  planck  omkring  hufen,  fe- 
dan de  lyktat  at  tjäna  til  fit  förda  ändamål. 


no.  GUI. EX.  Cypri  minimus  fubfufcus,  antennis 
brevidimis  fafciculis  plumohs,  alis  ovatis. 

Infe£tum  Cypro  endemium  ed,fummam  creans  mole- 
diam,  morfu  fenfibiliter  dolorofo,  quem  nodfu 
infligit,  quique  pudulas  relinquit  diuturniores 
6c  magis  inflammatas  illis,  qux  ex  Culice  or- 
dinario. 


lir.  CULEX  (xgypti)  articulatiombm  candidis. 
Magnitudo  Culicis  vulgaris.  Linn.  Syd  N.  1. 
Color.  Ex  fufco  canus.  Crura  cana  cum  annulis 
candidis,  parvis,  circa  articulationes  6c  in  ar- 
ticulis. 

Pttn - 


/ 


INSECTA. 


4?1 

Puntta  candida  ad  marginem  dorfi  in  corpore  fub 
alis  utrinq^ie,  plura,  longitu-dinaliter  fita. 

Annulus  candidus  ad  bafin  thoracis,  inter  illum  3c 
corpus. 

Lima  candida,  perpcndicularis  juxta  oculos,  utrin' 
que  una,  parva. 

Locus  jEgyptuS)  Culice  communi  rarior, 

122*  MUSCA  Buphthalmi. 

Os  fimplex,  clavatum,  (urfum  reflexum,  in  finu 
reconditum  fubtus* 

Oculi  magni,  oblongi,  grifei*  Capitis  pars  ante- 
rior  citrea. 

Antenn#  in  vertice  anterius,  porreéta?,  approxima- 
tse , clavatae,  breves,  in  dorfo  fetam  gerentes. 

Thorax  oblongus,  convexus,  nitidus,  obfcure 
viridis. 

Alä  IV,  interiores  breviffimae,  ovatae>  exteriores 
longitudinc  abdominis,  marginc  exceriore  re&o, 
interiore  convexo,  apice  obtufse. 

Squama  plicata  3c  ftylus  capitatus  inter  alas  &tho- 
racem* 

Abdomen  ovatum,  deprefTum,  parum  convexum, 
4 fegmentis  atris  nitentibus,  3c  6 maculis  citri- 
nis,  utrinque  tribus,  linea  nigra  in  medio  di- 
ftinctis  compofitum. 

Pedes  VI,  omnes  in  thorace. 

Aculcus  ani  breviffimus,  bifidus,  craffiufculus,  a- 
num  terminans,  rctractilis. 

Magnitudo  Ape  vulgari  minor. 

Locus  In  Buphtbalmo  communi  Mg.  communis  jux- 
ta Damiatam. 

1 2 3 . ACARUS  Citri. 

Caput  oblongo -acurninatum.  Antenn#  teretes, 
articulataä. 

Pedes  VIII:  utrinque  4,  usque  ad  caudam  extenfi. 

CoR- 


4?2  Claffis  V. 

Corpus  ovatum,  ccnvexuni. 

Color  grifeus  eft. 

Magnitudo  vix  linearis. 

Lo  c us : Vidi  in  Ciire  maxima  carne  f olida  / ubdulci , 
Ital.  Cedro,  inter  mucorem,  dum  putrcfcere  in- 
eepit  fru&us, 

124 . ACARUS  teftudinis. 

Caput  oblongum,  minimum-,  fulcus  longitudi- 
nalis  in  darlb  capitis.  Os  minimum  , ad  apicem 
capitis. 

0£«//duo,minuttlTimi,unus  utrinquead  capitis  latera. 

Thorax  capite  brevior,  parum  convcxus,  feffilis, 
poftice  parum  fupra  dorfum  elevatus. 

Abdomen  maximum,  ellipticum,  anterius  angu- 
flius,  pofterius  latius  6c  rotundatum,  fubcon- 
vexum. 

Pedes  VIII:  utrinque  4,  avticulati,  omnesabdo- 
mini  affixi,  in  mcdio  abdominis  definentes,  pro* 
xime  infra  thoracem  incipicntes,  requales : Ar~ 
ticuli  y,  quorum  proximus  corpori  reliquis  bre- 
vior,  elevatus,  reliqui  asquales,  oblongi.  Un - 
gues  tenuiflimi,  bafi  latiufculi,  medio  lobati , a- 
pice  uncinati. 

Antenn a nullsej  fulci  duo  proxime  infra  thoracem 
in  dorfo,  breviflimi,  longitudinales. 

Color.  Corpus  totum,  caput  6c  thorax  fuperius 
nigrefeentia,  fubtus  albida.  Articuli  $edum  ni- 
grefeentes,  intermedia  albida. 

.Magnitudo  Cimicis  domeftiese. 

Habitat  in  'Teftudine  terejlrt.  ( Linn.  Syft.  Nät. 
fp.  2.)  in  cujus  inguine  reconditur  6c  corpori  te- 
naciter  adhxret. 

Reduvio.  Linn.  Fn.  Sv.  1 191.  fimilis. 

Locus:  Smirna  inventus  öedeferiptus  Menf.Martio 
1750. 


327. 


INSECTA. 


433 


I2f.  ARANEUS  galilaeus. 

Color.  Atra  funt  caput,  dorfum  6c  pedes  fupra  5 
Ruffa  latera  abdominis  &:  pedum. 

Magnitudo  mediocris. 

Lo  c us  circa  Fontän  Salomonis  in  faxo  cotaceo 
Galilca. 

126.  ARANEA  vitis. 

In  dorfo  foliorum  vitis  duas  fpecies  arane<e  inveni 
in  Natolia. 

Prior.  Magnitudo  infra  mediocrem.  Tota  luci- 
do-viridis. 

Ab domen  ovatum,  baud  craflum.  Thorax  obion- 
gus,  parvus  dorfo  rugofus. 

Caput  fubrotundum,  fupra  parum  gibbum,  parum 
It  r ia  tura.  Vertex  anterius  retufus.  Qculi  VI  in 
apice  verticis  atri,  admodum  parvi,  lineas  z for- 
mantes,  quarum  fuperior  2,  inferior  4 continet. 

Pedes  VI5  thoraci  affixi,  longitudine  totius  corpo- 
ris  3 articulorum  3. 

Tela  grofla,  fufca. 

Altera  Magnitudo  infirni  ordinis,  candida.  Ab- 
domen  globofum. 

127.  ARANEA  Coa. 

Thorax  ovatus,  convexus,  ater,  pundtis  minimis 
albicantibus  adfperfus» 

Abdo vien  ovatum , deprelTum,  amim,  ftrii-s  te- 
nuiifimis  candidis  in  margine, 

Pedes  XII  albicantes. 

Longitudo  lin.  il* 

Lo  c us : Infula  Cous  in  Archipejago. 

128.  CANCER  anomalus. 

Corpus  quadratum,  fubtiis  £c  fupra  parum  con- 
vexum , poftice  parum  declive  convexum.  La- 
tera parallela,  iniequalia,  linca  obliqua  elevats, 

pone 


434 


Claffis  V. 

ponc  medium  lateris  utriusquc  in  margiue  fupe- 
riore  corporis  angulo  acuto  incipiens  Sc  inferius 
juxta  initlum  pedis  penultimi  definens,  fpatium 
trianguhre  verius  fuperiorem  corporis  margi- 
nem  produdtum,  ab  hac  linea  Sc  dicto  margine 
formatum,  pofteriorem  laterum  partem  etficit. 
Margo  anterior  teftae  linea  elevata  flexuofa  in 
cujus  medio  fcutum  prominet  oblongum,  bre- 
viufculum  , deelinatum , antennas  a fe  invicem 
diiiiRguens.  Jngult  duo  triangulari  acutanguli, 
corpus  anterius , utrinque  unus,  terminant. 

Antenxä  peduneulatas , peduneulis  breviffimis, 
crafliulculis.  Bafis  antennarum  brevis,  craffa, 
glabraj  apex  fiftilis,  capillis  plurimis  longitudi- 
ne  dimidia  antennarum  conftans. 

Oculi  duo,  utrinque  unus,  oblongo-ovatus.  an- 
tennas longitudinaliter  amplectens , longitudine 
antennarum  dimidia,  usque  a bafi  capillorum  ad 
finem  fere  bafeos  cra/fte  extenfae.  Tota  fere  o- 
culi  pars  in  anteriore  parte  confpicitur,  poftice 
vero  unum  latus  gibbum,  breve,  alterum  linea- 
re  fpatium  anguftum  inter  fe  relmquentia,  hinc 
antenna:  poftice  longiore  fpatio  quam  antice 
nudte. 

FoJfuLe  in  anteriore  parte  capitis  ad  latera  oculo- 
rum,  iilorum  figura  Sc  magnitudine,  illosquc 
deflexos  exeipientes. 

Os  fubtus  in  antenore  corporis  parte.  Mandibul <e 
bina:,  utrinque  una,  oppofitx,  irregulares,  os- 
fe^,  albicantes. 

Rima  longitudinalis , aperta  ab  ore  ad  medium  ab- 
dominis  extenfa.  Ojjicula  duo,  obionga,  com- 
prefia,  apice  transverfaliter  clavieulata,  mar- 
gine interno  ciliata,  ad  latera  rirax,  ejusque 
longitudine  utrinque  ununa. 


Pe- 


INSECTA. 


43f 


Pedes  XII,  utrinqueö;  horum.  i :mi  minimi,  in 
medio  abdominis  ad  bafin  officulorum  proceden- 
tium  fiti,  approximati,  Interiore  fuperficie  con- 
cava,  extcriore  planiufcula.  Articuli  horum  f, 
quorum  i \mus  latiflimus,  ovato-oblongus , fc- 
cundo  duplo  longior,  apice  angullior,  bafi  la- 
tiore.  i\dus  fubquadratus,  utrinque  linearis , 
bad  cum  primo  ar&c  cohaerens,  verfus  apicem 
parum  anguftior.  y.tius  6c  4 \tus  oblongi,  irre- 
gulariter  anguiati  , fuperior  inforiore  longior. 
f :tus  qui  ultimus,  oblongus,  hinc  convexus,  in- 
de  concavus,  apice  ciliatus,  bkiorum  praeceden- 
tium  longitudine.  Omnes  articuli  margine  in- 
feriore  ciliati.  z:dum  par  ad  latera  abdominis, 
remotiores,  cheliformes  , articulis  f,  quorum 
1 :mus  breviffimus,  irregularis,  abdomini  affixus. 
2 :dus  medio  nodofus,  fubtus  in  anguium  acumi- 
natum  verfus  anteriora  dedncns.  3 \tius  maximus, 
triangulari-  oblongus,  fupra  cultratus,  fubtus 
compreflus,  sequalis,  lateribus  perpendiculari- 
bus,  marginibus  inferioribus  ferratis.  4 :tus  fub- 
rotundus,  fupra  convexus,  latus,  fubtus  com* 
prelTus,  anguftiflimug,  latere  polleriori  conve- 
xo,  antcriore  denticulato  acuminatoj  apices  u- 
trinque  truncati , fuperiore  latiorc  ferrato,  in- 
feriore  anguftiore.  f :lus  reliquis  oblongior,  u- 
trinque  fubconvexus,  latere  pofteriore  leviter 
ferrato,  anteriore  glabro.  dpex  inferior  emzrgi- 
natus,  fuperior  unguiculatus , unguiculis  media 
longitudine  articuli,  altero  ex  articulo  continua- 
to  fixo,  altero  eidem  in  articulato,  mobili,  u- 
terque  extreme  parum  uncinatus  6c  margine  in- 
feriori  denticulatus,  denticulis  parvis,  ina:qua- 
libus,  obtufiufculis.  3,4,  & 6 pedum  pariurn, 

ftruftura  arquales,  ad  latera  abdominis  fucceffive 
verfus  marginem  fuperiorem  corporis  produ&i, 

& 


43<*  äaffis  V . 

& ultimi  ad  bafin  teffcc,  qusc  ad  angulos  fuos  cft 
emarginata  pofitt  fint.  OmnCs  articulos  habent 
fex,  quorum  2 infimi  breviffimi,  irregularés, 
y.tius  omnium  longifiimus  8c  dimidiam  longitu- 
dinem  pedis  quafi  conftituens,  fuperius  conve- 
xus,  fubtus  planiufculus,  margine  utrinque  linea 
longitudinali  diftin&us,  interno  plerumque  gla- 
bro,  externo  leviter  ferrato  8c  ciliato,  utrinque 
verfm  apicem  anguftato,  truncato.  4 tus  bre- 
viflimus,  infimus  tamen  paulo  longior,  oblon- 
gus,  irregularis,  interne  apice  inflexus,  fuperior 
oblique  truncatus.  longitudine  dimidia 

longifiimi,  ovatus,  fubcompreflus,  linea  longi-' 
tudinali  per  fuperficiem  mediam  utrinque  extcn- 
fa,  apice  utrinque  truncato,  iuperiore  horizon- 
taliter,  inferiore  oblique.  6\ius  articulus  prse- 
cedente  paulo  brevior,  oblo.ngus , angulatus, 
angulis  fere  lex,  fed  minus  diftin&is,  parum  ar- 
cuatfs,  angulis  binis  oppofitis  ciliatis,  apice  in- 
feriore truncato,  fuperiore  acutifiimo  (implicit 
Proportio  horum  pedum  hacc  elt : ut  primus  feu 
cheliformi  proximus,  fequentibus  fpatio  articuli 
ultimi  fit  brevior.  z\dus  (qui  4 :tus  in  numero  u- 
niverfali)  reliquis  omnibus  longior.  y.tiui  (y:tus} 
antecedentiquantitate  duarum  linearum  brevior. 
4'Jus  ( 6:tus ) reliquis  ex  hifce  4 brevior,  8c  an- 
tecedenti  fpatio  fere  duorum  articulorum  fupe- 
riorum  inferior.  Articulus  infimus  pedis  2 :di  8c 
ytii  margine  fuo  interiore  ciliis  infiruitur  lon- 
giffimis  oppofitis. 

Ca ud a extremitati  corporis,  in  medio  proxime 
fub  teftaaffixa,  oblongo-lanceolata,  bafi  linea- 
ris,  apice  fubacuminata,  furfum  inflexa,  fofiula 
excepta,  usque  ad  medium  abdominis  extenfa, 
Jcutis  8 compofita,  quorum  2 infima  linearia,  te- 
nuiflima,  reliquis  longioiä,  yjium  his  latius,  li- 

ne- 


INSECTA* 


437 

neare,  infcrius  latiufculum.  4 \tum  fubquadra- 
tum.  quadratum.  6:tum  oblongurn,  late- 

lateribus  parum  convexum,  apice  emargina- 
tum,  reliquis  longius*  y.rnum  transverfaliter  o- 
vatum,  tenue.  $:vum  bali  furfum  emarginatum, 
apice  lubacuminatum , ciliatum , ciliis  bifurca- 
tis.  Appendices  iub  cauda  duo , bafi  ejus  affixi, 
cacterum  liberi , bafi  articulati  articulo  brevis- 
fimo,  reliqua  fui  parte  continui , integri,  tere- 
tes,  parum  arcuati,  longitudine  caudae,  apice 
clavato,  bifidi,  denticulo  fub  claviculis  in  fuper- 
ficie  inferiore. 

Scuta  ab  utraque  parte  cauda;  f,  quorum  i \mm 
tenuiflimum,  lineare.  2,  3,  6c  4 quadrato-ob- 
longa,  angulo  eorum  interiore  externo  rotunda- 
to.  y.tuw  oblongurn,  irregulare,  ad  medium 
abdominis  extenfum>  omnia  corpori  tenaciter 
aftixa, 

5 Tefta  figura  6c  magnitudine  corporis,  illudque  to- 
tum  tegens,  usque  ad  caudam  extenfa,  utrinque 
libera  6c  facile  a corpore  feparanda* 

Color.  Dorfum  ex  fufco - violaceum.  Cauda  in 
medio,  item  ad  latera  albicans.  Pedes  dilutifli- 
me  albidi,  ut  6c  pedum  articuli  infimi,  Oculi 
grifei.  Antennarum  bafis  dilute  violacea,  apex 
i'  capilli  albidi. 

Longitudo  6c  Latit * corporis  poll  1 Lovgit.  pe- 
dum minimorum  poll»  i-  Cheliformium  poll.  1 Lon - 

giflimorum  poll. 2 Cauda  long,  infra  poll.i . Latit» 
-L  Antennarum  poll. 

Singulare  eft  huic  Infe&o,  quod  mare,cujus  eft 
incola,  tempore  vefpertino  poft  folis  occafum 
deferat  6c  litora  fabulofa  petat,  ubi  velociftime 
currit,  infigni  fatis  copia*  Singularis  eft  fitus  o- 
culorum  in  antennis,  antennarum  ftru£tura,  ut  6c 
appendiccs  fub  cauda* 

D d Lo» 


4?8  Cl  a 0i  s V. 

Locus  Maris  fundus  6c  litora  circa  JEgyptum  6c  Sy - 
riam , in  Alexandrix  littore  ego  capiebam  in  Majo . 

Up.  SCUTELLATA. 

Testa  Caput  6c  corpus  tcgit  ovata,  anterius  angu- 
ftior,  pöftice  latior,  margine  anterius  6c  ad  la- 
tera integro,  poftice  incifo,  corpore  latitud ine 
parum  excedens,  capite  vero  multo  latior,  fcu- 
tis  13.  imbricatis  transverfalibus  compofua,  ho- 
rum  1 \mum  femicirculare,  antice  convexum,  po- 
ftice fublineare,  medio  parum  gibbofum.  2:  dum 
6c  y.tium  oblonga,  antice  parum  convexa,  po- 
ftice in  fegmentum  circuli  excavata,  lateribus 
linearia  fubmarginata.  y.tum  lanceolatnm  , te- 
nuiftimum.  f :tum  oblongum , sequale,  antece- 
dente  paulo  longius,  apicibus  fub  ytio  rccon- 
ditum.  6:tum  6c  7: mum  oblonga , refta , reli- 
quis  longiora,  verfusextremitates  parum  latiora, 
apicbus  linearia  fubmarginata.  8 :vutfi  6c  $\mm 
oblonga,  aequalia, parum  arcuata,  extremitatibus 
utrinque  latiora.  10 \mum  antecedentebrevius,me- 
dio  excavatum,  extremitatibus  latiflimum,lineare, 
inferius  angulatum.  w.mum , 1 z.mum  tenuifiima, 
femicircularia  apicibus  attenuata.  1 y.tium  ovato- 
oblongum,  latiufculum,  breviflimum,  anterius  li- 
neare,  poftice  convexiufculum,  emarginatum. 

Corpus  figura  6c  magnitudine  teftte , dimidia  par- 
te a capite  ad  abdominis  medium  pedibus  te- 
étum,  altera  vero  fcutis  6 compofitum,  quorum 
f teftse  y:to  6c  6:to  fimilia,  ultimum  vero  lobis 
ybus  conftrudtum,  quorum  medius  oblongus,  a- 
pice  femicircularis  1.  convexus*  latcrales  trian- 
gularesj  finus  parum  profundus  oblique  medium 
lobum  a lateribus  diftinguit,  qui  inferius  parum 
emarginatum. 

Caput  oblongum,  inasquale.  Fmiperpendicularis. 
Os  prominens. 

Ma - 


INSECTA. 


439 


Maxilla  4,  articulatx  , antennas  referentes , ad  la- 
tera oris  pofita;,  utrinque  diuu , quarum  fupe- 
rior  longior  articulis  45  inferior  brcvior  vero 
ybus  componitur.  Articuli  maxiUarum  teretes, 
inferius  angulliores,  fuperius  craffiores,  vel  po- 
tius  clavatx. 

Antenn*  fubulatce,  (implices,  bafi  articulatre,  ver- 
tici  capitis  infra  ocuios  affixse,  dimidia  longitu- 
dine  corporis. 

OcuU  ad  latera  capitis  in  fuperiori  ejus  parte,  tefta 
fere  toti  tedti , utrinque  unus,  ovatus,  vertici 
continuus.  Membrana  tenuisfima  mollis,  vel 
potius  corpus  quoddam  gelatinofum  caput  tellae 
a doifo  affigit. 

Thorax  nullus,  nififcutum  1 :mum  tefta:  thoracem 
dicere  velis. 

Pedes  VI,  utrinque  3,  fibi  valde  propinqui,  a ca- 
pite  usque  ad  medium  abdominis  extenfi.  Omnes 
articulis  4 compofiti:  articuli  oblongi,  compres- 
11,  primo  breviffimo,  3 :tio  aculeato,  aculeis  fubri- 
gidis  acuminatis  j ultimo  apice  unguiculato , 
unguiculis  bifidis.  Pedes  anteriores  reliquis  bre- 
viores,  ad  latera  capitis  pofiti , fcuto  umotcftx 
affixi,  articulus  3 :tius  horum  bffcviffimus.  Medii 
longiores  z\do  ^ fcuto  affixi.  Ultimi  reliquis  o- 
mnibus  longiores,  %:tio  fcuto  adnexi  j Subiian- 
tia  pedes  affigens  eadem  eft  ac  quse  caput  affigit. 

jinus  in  apice  corporis,  apcrtura  ampla,  transver- 
falis. 

Color.  Ex  brunno  nigrefcens  (tefiitudinis)j  apex 
fcuti  primi  in  telta  albefcens. 

Longitudo  poli.  1.  Latit . media  poll.  anterior 
poll.  f. 

Locus:  Canalis  exficcatus  Nili  in  Cairo  Menfibus 
Majo,  Junio  etc.  usque  ad  repletionem  canalis,, 

D d z 130* 


44° 


ClaJJis  K 

130.  INDETERMINATA. 

Caput  transvcrfaliter  oblongum , fupra  parum  de- 
prcfium.  Os  in  anteriore  parte  capitis.  Ma- 
xi IU  ad  lat  era  oppofitse. 

Oculi bini,  ad  latera  capitis  protuberantes.  Antenna 
filiformes , fimplices,  thorace  tripio  longiores. 

Thorax  breviflimus,  fubconvexus,  terminatus 
poftice  angulis  duobus,  abutroque  låters  uno. 

Abdomen  oblongum , longifFimum,  depreflum, 
iubtenuc,  fquamis  articulatis  imbricatis  circiter 
8 compodtum.  Squamse  transverfaliter  oblon- 
gas,  quarum  ultima  apice  bifida. 

Al jsl  duaz,  reticulatse,  ovato-lanceolat^,  bad 
thoracis  juxta  fquamas  afnxse,  longitudinc  fere 
corporis. 

Pedes  VI,  longiflimi,  faltatorii.  Articuli  pedum 
3,  sequales,  quorum  indmus  fubtus  leviter  a- 
culcatus,  apice  unguiculatus,  unguiculis  1. 

Color.  Caput , thorax  6c  abdomen  fupra  fubfufca , 
cum  lineis  parvis  longitudinalibus,  fcrrugineis, 
fparfis,  paucis.  Omnia  haec  fubtus  albicantia, 
ut  6c  pedes  6c  antennse. 

AU  ex  fufco  nigrefcunt. 

Magnitudo  Libellulx  medias.  Long.  totius  poll- 
i|.  Ped.  poll.  1. 

Locus:  Campiarenod  ARgypti  juxta  Alexandriam 
ubi  Grylli  inftar  per  faltum  currit.  Menfe  Ma- 
jo cepi. 

Obs.  Dum  animalculum  primum  vidi,  caput  ob- 
fervavi  perfe&um  cum  omnibus  fuis  partibus, 
pedes  itidem  6c  antennas  omnino  evolutas.  alas 
vero  comperui  nullas,  folasque  fquamas  illas  te- 
nuesaafinem  thoracis.  Novum  hariolatus  fum 


me 


INSECTA. 


441 


me  invenifle  Infeéti  genus,  quodque  ad  Apte* 
ras  vel,~re  melius  penfitata, ad  Hemipterarum  Clas- 
lem  demandandum»  In  fcatulam  individua  qua:- 
dam  fpinulis  perforata  & afKxa  repono,  quas 
dum  pott  unum  alterumve  diem  invifo,  en  duo 
animalcula,  quse  involucrum  depofuerant  tenu- 
jflimum  abdomen  St  alas  involvens  5 alasque  ex- 
panderant  magnas  diftindtitlimas.  Caput  igitur 
in  Infedto  noltro  St  reliquce  partes  funt  perfedlas 
St  expanfae  alis  adhuc  latentibus,  fingulari  fane 
qualicate. 

Facits  externa  Libellulis  aliquantum  accedit* 


E S. 


4\*  W ) 0 ( ^ 


V E R M 

Sepia  131  oSopodia. 
Cochlea  132  Pomatia. 

133  fyriaca. 
Concha  134  grseca. 

135*  aegyptiaca. 

136  Peöen  Dytine* 

137  Pinna. 


V 


rji.  SE- 


VERMES. 


44? 


131.  SEPIA  oKTco7r cjta  Grtpcis  rnoderms. 

Caput  deprefTiim,  brevilfimum  refpeftu  tentacu- 
lorum,  bafi  rotundatum. 

Abdomtn  fuperius  apertum,  quadriloculatum  : Lo- 
culi  duo  majores,  difTepimento  perpendiculari 
diftin<5ti>  minores  fupra  illos  verfus  dorfum  dis- 
fepimento  transverfali  ab  illis  feparati. 

Foramen  transfer  fule  in  margine  iuperiori  abdo- 
minis,  pennas  an  fe  r i nas  magnitudine,  quod  elt 
orificium  canalis  intra  tunicas  abdominis  fpatio 
dimidii  pollicis  decurrens,  per  quem  humor  ef- 
funditur.  Tubus  fupra  hoc  foramen  membra- 
naceus,  infundibuliformis,  margine  fuperiori  cor- 
pori  adnexus , infcriori  liber,  apertus  utrinque, 
apertura  ejus  ad  bafin  pollicem,  ad  apicem  pen- 
nam anferinam  excipit. 

Ad  latera  utrinque  lobum  emittit,  lateribus  cor- 
poris  annexum , anterius  liberum. 

Collum  corpore  multo  anguftius,  brevifiimum, 
fubcylinaraceum. 

Caput  parum  elevatum,  ad  fenfum  tuberculofum, 
fubdurum. 

Oculi  ad  latera  capitis,  unus  utrinque,  magni,  pro- 
tuberantes. 

Rostrum  capite  triplo  longius,  verfus  caput  an- 
guftius, verfus  tentaeula  latius,  terminatum 
Tentaculis  8 longifiimis,  aequalibus,  fupra  gla- 
bris  convexis,fubtus  tubercuiatis,ad  bafin  mem- 
brana connexis,  inferius  crafiis,  fenfim  decre- 
fcentibus  apice  tenuiffimis.  Tuberculorum  in  quo~ 
vis  tentaeulo  lineas  duas.  Foramen  in  ccntro 
tubereulorum  annulis  4 cin&um,  quorum  inti- 
mus  latior,  albicans*  proximus  tenuis,  fufcus  j 
fequens  tenuis,  albicans*  extimus  tenuis,  fu- 
fcus. 

Maxi  U (6  du  as  (f.  forceps)  intra  tentaeula,  ad  api- 
D d 4 cem 


444 


Claflis  FL 

cemroftri,  cornex,  quarum  altera  minima , al- 
tera niulto  major,  bafi  triloba,  lobo  laterali  utrin» 
que  uno  femicirculari,  margine  membranaceo  po*» 
itico  triangulari  obtuiiufculo  * apex  maxillx  an- 
trorfum  acuminatus,  bafi  elevatus  6c  a corpore 
reliquo  maxillx  diftinftus,  obtufus,  margine  po- 
llice  icvifiime  membranaceus. 

Color  : Dorfum  fuperius , caput  6c  bafis  tentaeu- 
lorum  maculis  nigro  - rufefccntibus  ndfperium. 
Tentacula  fuperius  fufca,  fubtus  albida.  A b do- 
men albidum*  macula  viridis  fub  orificium  abdo- 
minis,  quod  etjarn  annulo  viridi  cingitur. 

Longituöo  pcd.  4*  Tentacul.  pcd.  ii,  Colli  poll. 
I 5 Capit.  poll.  f. 

Humor  em  non  ar  rum  mittit. 

132.  COCHLEA  Pomatia. 

Obs  fub  ambulando  ex  ore  emittit  bumorem  glu- 
tinofum  coloris  argentei,  qui  fuper  telam  la» 
neam  expanfus  lamellas  format  longas,  latas, 
tenaces,  continuas,  qux  digito  tadhe  facile  e- 
vanefcunt. 

An  materia  ex  qua  calculus  cohlearum  (gemma) 
ut  6c  crufta  interna  teftx  formatur?  Ex 
gypti  monticulis  copiofe  afportant  rufiici  tem- 
pore  jejunii  Grxcorum  in  cairo*  Nutntur  fa- 
rina  triticea  per  longurn  tempus,  qua  ratione 
milliaria  coemta  per  plures  feptimanas  vivas  con» 
fervant,  ut  femper  recentes  habeant. 

133,  COCHLEA  (Tyriaca)  fubtus  fubplana  margine 
apicis  ampliata , fuperius  in  fpirath  convexam  eleva - 
ta , fubtus  in  centro  for  am  i ne  candido  vcl  maculis 
ferrugmeis  irregulanbus  notaia , parva. 

Terreftris  eft  juxta  litora  maris  in  Natclia , variis 
plantis  infidcns,  inprimis  Junco  tcreti  acuminatOy 
joxta  portum  Smirne-nfem  copiofe  inveni, 

Cum 


V ERMES. 


44  5 


Cum  operculo  defthuatur  orificiurn  loco,  cui  affi- 
gitur,  npplicat  materiam  glutinofam  protrufam 
nd  orificiurn,  qua  mediante  loco , cuiplacet, 
adhseret  6c  orificiurn  cadem  materia  operculi  lo- 
co  tegit. 

134.  CONCHA  (grteca)  ovato-cordata  angulis  reflexis 
transverjalibus. 

Animal  bilabiatum.  Ccrpus  primarium  cartila- 
gineum,  cuneiforme,  bafi  crafiius,  apice  com- 
prefium , lineare,  duriufculum.  Anguli  ad  la- 
tera utrinque  apicis , unus  utrinque  j quorum  al- 
ter major,  fubacuminatus •>  alter  multo  minor, 
obtufiufculus. 

Labia  membranacea,  tenuia,  margine  cartilaginea, 
integra. 

Corpus  cartilaginofum  breve,  craffiufculum,  latere 
verfus  bafin  labia  pr.oferens. 

Testa  bivalvis,  rotundato- cordaca,  convexa  , 
valvulae  a latere  juxta  bafin  minimo  fpatio  clau- 
fie  f.  ferratse,  transvcrfaliter  angulato-fulcatae. 
Anguli  elevati,  margine  omnes  verfus  bafin  re- 
flexi $ horum  extimus  qui  marginem  cingit  reli- 
quis  craffior,  interiore  iuperficie  levifiime  erena- 
tus  *,  reliqui  ordine  usque  ad  centrum  f.  bafin 
deerefeentes;  omnes  verfus  extremi tatem  utram- 
que  profunde,  fpatio  vero  intermedio  leviter  ii- 
nuati  6c  in  fegmenta  parva,  obtufa  divifi. 

Sims  ovato-lanceolatus,  longitudinalter  levifiime 
flriatus  ab  una  parte  bafeos  confpicitur  5 ab  alte- 
ra vero  oblongus,  glaber,  maeulatus.  Sulct  C 
finus  inter  angulos  poftice  vifibiles,  fub  margine 
anguiorum  dccurrentes;  horum  fupremus  latior 
reliquis,  duos  angulos  tenuiores  continens j re- 
liqui ordine  deerefeentes. 

CpLoa:  Candtdum  elt  animal.  Tefi<e  anguiorum 
D d y fi- 


I 


44<*  Claffis  VL 


finns  ruffefcunt,  fegmenta  alhicant,  finus  ad  ha- 
lin  lanceol.  rufeicit,  oblongus  ex  maculis  albidis 
6c  nigrefcentibus  variegatus. 

I.ocus  : Mare  Me  dit  er  ra  neu  m . 

Usus.  Cibus  jcjunii  tempore,  Grsecis. 

igf.  CONCHA  aegyptiaca. 

Aximal  bilabiatum:  labia  tenuia,  margine  cras- 
ilufcula , crenata,  fupra  te  (tam  expanfa.  Cer • 
ptts  oblongum  : apice  callofo,  lineari,  latcribus 
prödudto,  medio  latiufculo,  tenui5  fubgelati- 
no  fo. 

CartUaginofum  corpus  juxta  alterum  latus,  nitidum, 
fibfofum,  breve.  Fe\um  juxta  alterum  latus  cx- 
panfum  : protuberantiis  duabus,  acuminatis,  bre- 
vibus,  intus  concavis. 

Tentatula  minutiffima,  capillaria,  altero  latere  e 
te  fira  exeuntia  pro  affigendo  animali  ad  locum  fi- 
xum. 

Testa  cordata,  a peripheria  fcmicirculari  in  bafin 
centralem  contradta,  verfus  unum  latus  inclina- 
ta,  bivalvis:  valvulis  convexis,  intus  fornicatis, 
claufis,  aäqualibus.  Serratura  latiuicula  ab  al- 
terutro  latere  centri,  opereulo  tellaceo  nitido. 
Annuli  parurn  elevati , angufti,  femicirctilares, 
leves,  nifi  proxime  fupra  lerraturam,  ubi  parum 
feabri,  a centro  ad  peripheriam  transverfaliter 
valvulas  cingunt,  quo  centro  propiores  eo  ma- 
gis fibi  inviccm  propinqui. 

Color  : Segmentum  ferraturx  fupra  impofitum 
glaueum  eft  , rcliqua  pars  albicat,  ad  fp  er  la  lineis 
terrugineis,  hinc  inde  irregulariter,  fed  pulehre 
projedtisj  aliis  angulum  acutum  formantibus*  a- 
liis  transvcrfalibus  liberis > aliis  perpendiculari- 
ter  parallelis. 


Am- 


V ERMES. 


447 

^nimafis  ad  bafin  rot  i Erruginei  fupcfficies  interna 
ut  in  conchis  nitida. 

Diameter  longitudinalis  a peripheriaad  centrum  lin. 
7 j Latitudinahs  ab  uno  margine  ad  alterum  lin. 7. 

Locus:  Mare  rubtum. 

Editur  in  ^Egypto  , ex  portu  maris  rubri  Suez , 
Can  um  portata  infigni  quantitate  quotannis. 

3 <5.  CONCHA  Pttlen  Dytine. 

ånimal  bilabiatum.  Labia  membranacea,  tenuia, 
aibida,  fu  per  valvulam  tellre  utrinque  fefe  ex- 
pandentia.  Margo  labiorum  duplicatus  6c  circa 
duplicaturam  fimbriatus. 

Ventriculus  figura  femilunaris,  interius.  finua- 
tus,  exterius  convexus , iateribus  convexus,  a- 
pice  liber,  bafi  corpori  cartilaginofo  connexus 
jilbicante  fub  liantia,  molli,  friabili  conftans.  -rfp- 
pendix  baii  corporis  hujus  inferius  adneélitur, 
parvus,  collo  feu  finu  angufliore  verfus  apiccm 
anterius  diflinéfcus 5 pars  ejus  corpori  proxima, 
major,  ovata,  rima  longitudinali  notata*  pars 
anterior  feu  caput  fubgloböfum,  rima  itidem 
notatum.  Pofieuus  sequalis,  convexus,  ejusdem 
cum  corpore  coloris  6c  fubtlantiae  ( an  genita- 
lia? ) 

Corpus  fufcum,  deferipto  corpori  verfus  bafin  con- 
tinuatus  ( an  inteflina  cum  ano?).  Corpus  carti- 
laginofum  c raffum,  nitidum,  labia  perforans,  te- 
11  as  un  iens. 

Testa  bivalvis.  Valv*  sequales,  cordatae,  bafi 
parti m anguflatae,  verfus  bafin  magis  convexse, 
verfus  apiccm  magis  planas  ^ bafi  lerrata  f.  clau- 
fa.  ProcefTus  ad  bafin,  lateralis  unus  utrinque, 
quorum  alter  major,  triangularis,  apice  6c  bafi 
linearisj  alter  muito  minor , fublinearis,  angu- 
latus.  Major  procefTus  unius  valvuke  margine 

po- 


448  Clajfis  Fl. 

poftremo  parum  intortus  & apice  a corpore  te- 
tt ce  di  (tans. 

Superficies  te fi a longitudinaliter  fulcata,  angu- 
lara  fulcis  verfus  peripheriam  latioribus , pro- 
fundioribus  verfus  bafin  in  centrum  concurrenti- 
bus  tenuifllmis*  Anguli  cum  fulcis  alternantes, 
verfus  centrum  lseves,  tenuiffimi,  verfus  peri- 
pheriam tubereulis  elevati.  Tubercula  ereeta, 
acumiaata.  Bajis  teitarum,  corpore  nigro,  fir- 
mo , fubrotundo  claufa. 

Tejia  externe  verfus  bafin  ex  ruffb  albido  varie- 
gata,  interne  nitide  rufefeens. 

No  men  vernaculum  Gra:c.  hod.  mjttiv q. 

137.  CONCHA  (Pinna)  teftis  bafi  rotundatis  latijji- 
mis  apice  aeuminato  - angulatis. 

And:  orum  Pinna. 

Gra:  c.  hod. 

A nim  al  bilabiatum.  Labia  gelatinofa,  interius 
tenuia,  peilucida,  venis  albidis  tinetaj  lateribus 
triplicato-fimbriata,  rugofa,  fimbriis  labii  fu- 
perioris  coiore  lateritio,  inferius  fufei. 

AiiricuU  parvae,  femilunares,  apice  attenuatae, 
bafi  latiores,  lateritice. 

Os  cartilagineum , tubulofum,  bafi  amplum,  api- 
ce tenuius,  albidum. 

Fentriculus  oblongus,  magnus,  membranaceus,  ni- 
gricans,  materia  nigra  pulverulenta,  fubarida 
repletus. 

Corport  cartilaginofa  bina , unum  corpus  perforans 
& teitas  uniens,  quod  longum,  crafium  Sc  robu- 
ltum  *,  nlterum  ad  apicem  tefta:  valvulas  uniens, 
brevifiimum , erafliuieulum,  robultum. 

Tentacula  ex  corpore  juxta  corpus  cartilagine- 
um primum  oriunda,  innuroera,  capillaria,  ad 
fenfum  fericca,  barbarn  mentientia,  extra  val- 

vu- 


VERMES. 


44P 

vulas  infra  medium  teftse  porre&a,  teftam  fun- 
do  maris  affigentia. 

Gemmas  rubcntes  6c  Havefcentes  continer  lentis  nn- 
gnitudine.  x 

Testa  bivalvis  (valvse  sequales)  ovato-acumina- 
ta,  bali  rotundata,  compreffa  1.  apice  atrenuata, 
qu  ad  rang  u la  t a , mcdio  convexa*  altero  margine 
recta,  sequalis  qucd  dorfumj  attero,  medio  pro- 
tuberans,  verfus  apicem  anguftata,  quod  abdo- 
men  appellare  licet. 

Latera  f#  fuperficies  verfus  balin  comprefTa,  ver- 
fus apicem  angulata,  convexa,  angulo  medio 
usque  apicem  fucceilive  anguftiore  3 latera  ab 
utraque  parte  delcivia,  hinc  quadrangularis  ver- 
fus apicem  elt . 

Jpertura  in  extremo  apice  digiti  minimi  magnitu- 
dine. 

Serratura  duplex,  una  juxta  apicem,  altera  paulo 
fuperior 3 utraque  lamina  oblonga  conftans,  qua: 
dum  feparantur  valvae,  alteri  illarum  adhaeret. 

Super ficies  externa  fufca,  extremo  apice  coloris  al- 
bo-nitidi,  verfus  apicem  nuda , fulcato-angulata. 
Anguli  obtufiiiimi,  tuberculati.  Tubercula  f. 
elevationes  imbricatse,  plana:,  lseves  apice  acu- 
minatse.  Reliqua  pars  glabra,  hseterogeneis 
maximam  partcm  tedfca.  Margines  fimbriati. 

Superficies  interna  glabra,  nitida,  verfus  apicem  al- 
bo-nitida  (coloris  gemmeij,  reliqua  pars  fer- 
ruginea. 

Obs.  i.  Hreterogenea,quse  in  tettis  reperi,  fucre: 
C or  allina,  Lichenes  foliacei,  Millepor#  crufiacea  , 
Madrepora  fruftula  cxigua  6c  exuvias  tcftaceas 
vermis  flexuofi  oblonpi. 

2.  Sepia  tentaculis  Gr.  hod.  oKTcoTroJia  hoflis 
eft  infcnfiflimus  hujus  animalis,  qua:,  quam  pri- 
mum  apcritur  tefta,  irrepit  6c  animal  deftruit , fi 

non 


Clatf.s  VI. 


4f° 

non  impediatur  j habitat  vcro  in  quavis  tefta  A- 
stacus  minimus  te  ila  molli  (Cagcri  fipecies) 
ex  quo  femper  unus,  intcrdum  plures  adfunt, 
dumque  apcritur  te  ila  hoc  animalculum  in  fauce 
femper  rellat  6c  quam  primum  hoftem  ap- 
propinquatem  vidit,  ambulationem  inliitu- 
it,  ex  quo  motu  admsnitum  animal  Concha- 
ceum  teilam  claudit  6c holles  evitat,  hofpiti  gra- 
tifiimo  falutem  adfceribens  fuam. 

Mirum  fapientiflimi  Creatoris  inftitutum. 

3.  Gra^cis  tempore  jejunii  pro  cibo  infervit  ani- 
mal 5 ut  omnia  reliqua  Teilacea  6c  Zoophyta* 
dum  non  carncs  folummodoj  fcd  6c  Pifces  reli- 
giofis  illis  funt  interdiéli. 

Tentacula  f.  barba  adeo  efl  fubtilis  ut  filum  le- 
riceurn  aemulec,  6c  fi  fufficienti  quantitate  ob- 
tineri  poflet,  ut  poteil,  fi  provide  colligatur, 
ad  egregia  ©pera  contexenda  fatis  apta  vide- 
tur. 


PLAN- 


<n?  ) O ( <äS®  4f! 

PLANTA. 


Iris 

1 tuberofa. 

Cornucopiae 

2 cucullatum. 

Hypecoum 

3 procumbens. 

Anagallis 

4 monelli. 

Mirabilis 

y Jalapa. 

Solanum 

6 incanum. 

Cordia 

7 Myxa 

Lycium 

8 europaeum. 

Chenopodium.  9 aegyptfacum. 

Cicuta 

10  virola. 

Linum 

1 1 ulitatifllmum 

Ornithogalumi  2 umbeliatum. 

Aloe 

13  vera. 

Lawfonia 

14  fpinofa. 

Anonyma 

1 s dubia. 

Anagyris 

16  foetida. 

Caffia 

1,7  Sopher. 

18  Hiarfciamb. 

19  Kctfchta. 

Punica 

20  Granatum. 

Rofa 

21  varia. 

Nymphasa 

22  Lotus. 

Dubia 

23  Schike. 

Mimofa 

24  Lcbbeck. 
25-  nilotica 

Anemone 

26  coronaria. 

Clematis 

27  orientalis. 

Origanum 

28  asyptiacum. 

Nepeta 

29  fyriaca. 

Oiobanche 

30  lacvis. 

Draba 

31  v erna? 

Lathyrus 

32  segyptiacus. 

Dolichos 

33  Lablab. 

Carthamus 

34  lindtortus. 

Artemilia 

35;  Dracuncu|us. 

Viola 

36  odorata 

Arum 

37  Colocaiia. 

Urtica 

38  sgyptiaca. 

Platanus 

39  orientaiis. 

Momordica 

40  Luffa. 

41  Baliamina, 

Cucurbita 

42  lagenaria. 

43  Citrullus. 

Cucumis 

44  fativus. 
4y  Melo. 
4 6 Chate. 

Geratonia 

47  Siliqua. 

Rufcus 

48  aculeatus. 

Mula 

49  paradiliaca. 

Ficus 

yo  Cycomorus. 

Phoenix 

yi  da&y  litera. 

Bryum 

y2  aegypti. 

i.  i- 


PLANTA. 


4)1 

i,  IRIS  tubcrofa.  Linn.  Spec.  ^4. 

Spatha  coiivoluta,  dorfo  angulata,  lateribus  in- 
flata,  apice  acuminata,  imbricata,  viridis. 

Cor.  Petala  refiexa,  apice  rotundata,  parum  e- 
marginata,  oblcure  purpurea,  ad  fcnfum  feri- 
cea.  Linca  longitudinalis  ab  apice  ad  bafin  per- 
currit,  lata,  nitide  virens.  Latera  petali  utrin- 
que  membranacea,  venis  dilutifiime  purpureis 
tin&a,  qux  verfus  apicem  refleéhintur  6c  fatura- 
tiores  funt,  Nectarium:  fovea  ad  bafin  pe- 
talorum  ere&orum. 

Ger  men  obtufe  trigonum  , oblongum. 

Folia  canaliculata,  quadrangularia. 

Lee us  circa  Smirnam. 

2..  CORNUCOPIjF,  cucullatum*  Linn.  Spec.  $ 4. 

Denna  växt  fant  jag  i dag  ( d.  22,  Martii)  omkring 
Smirna  ät  negden  af  Barnaba,  och  år  en  bland 
dem , fom  jag  aldramåft  åftundat,  at  finna  under 
hela  min  re  fa. 

Det  år  et  grås,  fom  til  fin  fkaonad  år  ganfka  åtfkildt 
från  alla  af  litt  flågte.  Jag  var  få  mycket  mera 
nogd  at  finna  det,  fom  det  år  en  våxt,  hvilken 
ganfka  få  Botanici,  åfven  de  ftorftc,  haft  tilfäi- 
le  at  lefvande  tå  befkrifva.  Des  hemvift  år  hår 
omkring  Smirna , hvaråft  det  våxer  i dalarna, 
och  aefs  förutan  vet  man  ånnu  icke,  at  det  fin^ 
nes  någorftådes  i verlden  vildt,  ej  eller. har  man 
ånnu  fett  det  i någon  Botanifk  Trågård.  Jag 
befkref  det  fullkomligen,  famlade  ftånd  dåraf 
tilråckeligen  och  gjorde  anftalt  at  få  det  hem- 
flyttadt  til  Upfala  Trågård,  h varom  jag  af  Arcb. 
Linnans  fä  högeligen  var  anmodad. 

Ca  i.,  lnvolucrum  untverfale  monophylium,  infun- 
dibuliforme,  bafi  anguflius,  ore  amplum,  den- 
tieulatum,  f.  profunde  erenatum , fpicam  dimi- 

diam 


PLANTA. 


4f  5 


diam  usque  tegens*  membranaceum,  bad  eras- 
fiufculum.  Spica  peduneulata,  imbricata,  o- 
vata,  perianthio  communi  duplo  longior,  apice 
antheris  coronata.  Gluma  bivalvis : Pafaula 
oppodtae,  corollam  tegentes,  altera  alteram  ex 
cipiens,  duplici  lamclla  compofitas,  quae  a ter- 
go  coalitx,  anterius  divife,  verfus  balin  in  pe 
duneulum  quafi  anguftatae,  apice  obtufae  £c  fei 
femicirculares,  oblongae,  xquales. 

Cor.  monopetala  (univaivis  Linn.)  bad  lancso- 
iato-angudata,  apice  linearis,  leviffime  lacin  - 
ta,  quod  tamen  vix  nudis  oeulis  obfcrvari  poteiL 
Magnirudine,  dtu  6c  dgura  valvuiis  glumse  cae- 
terum  dmillima,  ex  quibusetjam  tegitur. 

Stam.  Filament-a  tria,  capillaria,  extra  corollam 
prominemia.  Antbera  oblongse,  didymx,  api- 
ce  utrinque  bifidae,  laciniis  minimis  parum  re- 
flexis. 

Pist.  Gera?»  ovatum  , minimum.  Styli  duo,  ca* 
pillares,  laxi,  figura  ftaminum,  illis  breviores* 
Stigmata  cirrhofa  f.  contorta,  extra  corollam  pro- 
minentia. 

Radix  fibrofa. 

Caulis  rarnofus,  fiftulofus,*  genieulatus.  Rami 
ftri&i,  juxta  genieula  oriundi,  genieulati,  fru* 
ftificationem  fpicatam  in  iummo  gerentes. 

Folia  ex  geniculis  oriunda,  bad  fpathiformia, 
fru&ificationem  non  dum  exfpanfam  tegentia. 
Inferiora  caulem  ampleÄentia,  medio  anguftata, 
reliqua  parte  graminofa,  linearia,  inferius  latio- 
ra,  verfus  apicem  aeuminata.  Superficie  infe- 
riore  fubfcabra , exteriore  laevia. 

Pedunculi  ineurvati,  folidi,  fpica  duplo  lon- 
giores. 

Color.  Inv&lucri  communis  lucido-viridis.  Spica 
©bfcure  violaceus,  cum  ftriis  lucido  purpureis* 
E e An  * 


4f4 


PLANTA. 


u4nther<e  recentes  ex  fl avo  albidx,  marcefcentes, 
ferruginex.  Geniculorum  rubcns. 

Caulis  6c  Folia  gramineo-viridi  colore  tinguntur. 
Longitudo  a fpith.  z . ad  ped.  i . fvec. 

Craffities  graminis  ordinarii  ex  Phalaridis  genere. 
Spatium  inter  genicula  pollic.  circitei*4j  Lon- 
gitudo fpicx  pollic.  y Pedunc . fere  pollic*  u- 
nius. 

Locus  circa  Smtrnam , copiofc  prope  rurale  prx- 
dium  Burnaba,  in  campis  planis  fpatiofis. 
Tempus:  mcnfe  Martii  d.  iz  St.  V.  egregie  flo- 
rens le&um. 

Obs.  Pedunculi  incurvati;  fpica  ad  dimidium  pe- 
tianthio  communi  te&a,  6c  apicc  antheris  orna- 
ta ’y  hoc  figuram  refert  cornucopi £ pidorum  fatis 
adcuratam , hinc  ratio  nominis  patet.  Antheram 
unam  ante  reliquas  marcefcentcm  inomnibusflo* 
ribus  vidi. 

3.  HYPECOUM  procumbens.  Linn.fpec.  124. 

Cal.  Perianthium  diphyllum.  Foliola  ovata,  con- 
cava,  acuminata,  colorata. 

Cor.  comprefla.  P et  ala  quatvorj  borum  duo  ma- 
xim<iy  oppofita,  triloba,  lobulis  obtufis,  inter- 
mediis  longioribus  approximatis,  lateralibus  bre- 
vioribus  reflexis  latioribus  angulo  longitudinali 
per  dorfum  majorum  petalorum  decurrente*  duo 
tnitiora  inter  majora,  unum  utrinque,  ad  b a fin 
usque  in  duas  lacinias  divifum : lacinix  oblongx, 
apice  obtufiufculx,  baflcoalitx,  pun&is  nigris 
ad  bafin  longitudinaliter  notatx.  Neciaria  bina, 
unum  utrinque,  oblongum,  connivens,  petio- 
latum  , petiolo  reliqua  ejus  parte  dimidio  brevi- 
ore  j Bafl  petali  minoris  affixum  fovea  Nedari- 
fcra  ad  bafin  ^ antice  6c  poltice  ambo  (ne&aria) 
an th eras  amplechmtur. 


Stam. 


PLANTA. 


4 rr 

Stam.  Filamnta  quatvor,  cnpillaria,  diftin£tifTi- 
ma.  /intbey<€  oblongas,  connatae. 

Pist.  Germen  oblongum , cylinciricum , verfus  cx- 
tremitates  utrinque  parum  attenuatum,  longitu- 
dine  ltaminum.  Stylus  nullus.  Stigma  bifidum, 
reflexum,  extra  antheras  prominens. 

Per.  Silt  q aa  contorta,  cylindrica,  ina^qualis,  u- 
trinque  ad  extremitates  acuminata,bivalvis,mul- 
tilocularis. 

Sem.  plurima,  globulofa,  loculis  inclufa. 

Radix  fibrofa. 

Caulis  fimplex,  teretiufculus,  fruftificationes 
plures  in  fummitate  gerens.  Pedunculi  brevifli- 
mi,  teretes* 

Petioli  fubtus  convexi , fupra  depreffi. 

Folia  radicalia,  compofita  foiiolis  alternis,  laci- 
niatis : laciniis  alternis,  lanceolatis,  acuminatis 
terminali  trifida. 

Longitudo  fpithamalis. 

Co  lo  r*  Corollx  citrinus.  Foliorum  6c  calycis  lu- 
cide  viridis. 

Locus:  circa  Smirnam^  juxta  muros  hortorum. 

Floret  menfe  Januarii,  ledla  d.  6.  Jan.  1770. 

Nomem  Turcicum  Bleblebi  Tchidgek  h.  e.  Ärt- 
Blomma. 

Apes  ex  Neftario  mel  copiofum  colligunt. 

, ANAGALLIS  monelliP 

Cal.  Perianthium  pentaphyllum.  Foliola  acumina- 
ta,  eomprefla,  patentia, 

Cor.  Petalam  unicum.  Tubus  nullus.  Corolla 
bad  perforata,  plana.  Lacinue  bad  coalitas,  cor- 
datae,  integrae,  longitudine  calycre.  Nettanum 
unguis  breviflimus  ad  bafin  iacinise,  fauccm  clau- 
dens  6c  ftamina  lultinens. 

Stam,.  Filamenta  quinque,  capillaria,  inferne  an- 
E e 2.  gu- 


4f<* 


PLANTiE. 


guftiora,  pilofa , corolla  breviora,  unguibus 
Nedbarii  inipofita.  Anthera  impofitse,  oblongae* 
minimas,  didymae. 

Pist.  Germen  globofum,  in  fr  a ungues  Nedtarii. 
Stylus  capillans,  {itu  & longitudine  ftaminum. 
Stigma  capitatum , fimplex,  depreffum. 

Pe  r.  Capfula  globofa,  membranacea. 

Sem.  plurima,  angulata,  receptaculo  inasquali 
libero  annexa. 

Radix  flexuofa,  perpendicularis,  tenuis,  fibril* 
las  tenuiffimas  ad  latera  emittens. 

Caulis  fpi:hamas£*  angulatus,  raraofus. 

Folia  ovato-lanceolata , acuminata,  oppolita, 
felfri  ia. 

Color.  Coi\  intenfe  coeruleus,  bafi  f.  tubo  rube- 
fcente. 

Locus»  Smirna. 
f.  MIRABILIS  Jalapa. 

Cal.  Perianthium  pentaphyllum , minimum.  Fo~ 
liola  o vata,  lanceolata,  concava,  dorfo  longitu- 
dinaliter  angulata , conniventia. 

Cor.  monopetala.  Fubus  longiffrmus , incurvatus, 
fuperius  craffror,  paténs*  Limbus  paténs,  quin- 
quelobus,  lobis  obtufis,  cmarginatis,  in  medio 
fuperiorc  fuperficie  longitudinaliter  plicatis;  fpa- 
tio  inter  lobos  etjam  longitudinaliter  plicato,  fed 
fubtus. 

Stam*  Filamenta  quinque,  corolla  longiora,  capil- 
laria,  ex  bafi  tubi  oriunda,  Anthera  fubrotun- 
das,  inccquales,  eredtae. 

Pist.  parum  declinatum.  Germen  globofum.  Sty- 
lus longitudine  &c  figura  filamentorum*  Stigma 
orbiculato-convexuna. 

Caulis  herbaceus,  quatvor-pedalis,  crafritie  pol- 
licis,  ramofus. 


Fo* 


PLANT  JE. 


4f7 

Folia  cordato- lanceolata,  oppofita,  petiolataj 
Petioli  breves,  fupra  plani,  fubtus  convexi. 
Fructificatio  feflilis. 

Color  Caulis  lucido  viridis.  Folia  faturate  viri* 
dia.  Flons  coccinei. 

Locus.  colitur  in  Cairi  hoftis  6c  ambulacris. 
Tempus.  floret  tota  adlate  6c  autumno, 

6.  SOLAN UM  incanum. 

Cal.  Perianibium  monophyllum , oblongum,  an- 
gulatum  : anguli  communiter  quinque,  iongitu* 
dinalesj  femiquinquefidum:  laciniis  oblongis, 
acuminatis,  dorfo  angulatis,  interius  canalicula- 
tis,  nonnullis  integris,  plerisque  bifidis , ma- 
gnitudine  lacinularum,  Aculei  breves,  acu- 
minati,  rigidi,  hinc  inde  in  fuperficie  caly- 
cis,  maxime  in  angulis  fparfij  calyx  cxterum 
tormentofus. 

Cor.  monopetala,  rotata,  paténs,  Tubus  brevis 
intra  calycem  abfconditur,  longitudine  partis 
inregrie  calycis.  Limbus  quinquefldtis,  plicatus, 
ad  medium  divifus,  altero  medio  integro , laci- 
niis triangulato- acuminatis,  fpatiis  intermediis 
femilunatis,  nervofis,  amplis,  dorfo  tomento- 
lis,  fupra  glabris. 

Stam.  Filamenta  communiter  quinquc  1.  fex,  bre- 
viflima,  eredta,  fubulata,  comprefla,  tubo  pc- 
tali  proxime  infra  limbum  inferta.  Antbera  ob- 
longae,  angulatae,  conniventes,  contiguas,  bafi. 
compreflk,  apice  attenuatie,  fphacelatse,  tu- 
bulatx  tubulis  duobus  parallelis,  uno  in  apice 
finguli  anguli. 

Pist.  Germen  perfe&e  conicum.  Stylus  filiformis, 
ftaminibus  communiter  longior.  Stigma  obtu- 
fum , flmpliciter  vel  triduplicato  emarginatum, 
craflitie  ityli. 

E e 3 


Per. 


PLANTJE. 


4f8 

Per.  Pomnm , 

Colo ix.  Perianthii  anguli  cani,  fpatium  interme- 
dium  viridcfcens.  Corolia  purpurea.  j4nther<e 
flavae,  apice  ferrugineae.  Germen  crude  viride- 
icens.  Stylus  albicans.  Stigma  obfcure  viride. 

Obs.  vix  in  ulla  planta  partes  frucnficationis  ma- 
gis aberrant:  Perianthium  femiquinquefidum  efle 
debet,  fed  lacinia:  lacinulatae  6c  ad  bafin  usque 
divifee,  faciunt  utoclo-usque  ad  decemfidum  in- 
veniatur. 

Petalum  femiquinquefidum  communiter  eft,  fed 
haud  pauca  vidi  quatuorfida,  6c  alia  quorum 
iaciniiE  bifidse  plures  quam  quinque  mentieban- 
tur. 

Stam.  numerus  feeundum  charadlerem  Solam  quin- 
quenarius  elTet , fed  ex  viginti  inaividuis,  quas 
examinavi , plures  inveni , qux  il  amina  fex  ha- 
buere  6c  alia  quae  feptem. 

Stylus  longior  itaminibus  in  Solanis  eft,  ita  etjam 
heic  in  nonnullis , in  pluribus  tamen  brevior, 
vel  faitem  longitudine  aequans. 

Stigma  in  Solanis  communiter  eft  inregrum,  in  hoc 
vero  femper  apice  emarginatum  vel  fuleatum, 
fuleo  in  nonnullis  fimplici,  in  aliis  duplici,  quod 
etiam  numerum  loborum  mutat,  qui  in  fimpli- 
cibus  duobus,  in  duplieibus  tribus. 

Folia  ovata,  angulata,  tomentofa. 

Caulis  frutefeens,  tripedalis,  ramofus,  craffitie 
aigiti. 

Ncmen  iEgyptiis  Me  ringam. 

Vjus : pro  cibo  frudtus  valde  communis  in  aegypto. 

7.  CORDIA  Myxa. 

Caulis  arbor  rngens,  sequalis,  ramofa  ramis  par- 

cioribus. 

Curtex  levis,  fufcus,  parum  rugofus. 

Gem - 


I 


PLANTA. 


4*9 


Gemw*  protuberantes,  bilabiatae,  labio  fuptnore 
convexo,  inasquali,  lamellofo,  ltipulas  loco  in- 
ter  pedunculum  Sc  ramum  polito y tnferiore  pia- 
no, marginato,  angulum  obtulum  cum  ramo 
formante,  finu  a fuperiore  diltindto,  callofo,  pe- 
dunculo  pro  bafi  infcrvicntc. 

Pedunculis  teres,  parum  tortus,  latere  inferio- 
re  planiufculus , parum  fulcatus,  folii  dimidia 
longitudine,  pennas  anferinas  craflitie. 

Folia  valde  fparfa,  fubovata,  bafi  minimo  fpatio 
anguftata,  apice  acuminata,  margine  integerri- 
ma°,  irregularite  undulata,  fuperficie  cruftacea, 
nervofa,  nervis  a dorfo  elevatis  robuftis , fub- 
ftantia  exfucca  6c  fere  coriacea,  colore  fuperius 
faturate  viridia,  fubtus  pallide  viridefcentia,  ner- 
vis albido-ftrrugincis. 

Fructus.  Drupa  globofa- acuminata , petiolata, 
bafi  perianthio  teära,  exterius  ficca  duriufcula, 
interius  pulpofa , pulpa  femini  adhaercnte  tena- 
cilfime  mucilaginofa,  parum  ad ftringente  , pa- 
mm  dulcis.  , 

Semen.  Nux  ovato-acuminata,,  duriflima,  bilo- 

cularis. 

Locus:  asgypti  borti. 

T empus:  menfe  Novewbvi  frudus  maturefcunt. . 

Lis us.  Sebefien  1.  Myxx  frudus  Phamacopxis. 

8.  LYCIUM  europxum. 

Cal.  Perianthium  momophyllum , minimum,  ere- 
dum,  quinquedentatum : denticulis  parvis,  a* 
cuminatis  y fubquinquangulare  : angulo  longitu- 
dinaii,  obtufiflimo,  cuivis  denticulo  correipon- 
dente. 

Cor.  PetaJum  unicum.  Tubus  cylindraceu?  limbo 
multo  longior.  Limbus  quinquepartitus,  paténs, 
lacimis  ovatis,  obtufiufculis : Vena  longituui- 
E c 4 


PLANTVE. 


nali,  cuique  lacinice  in  tubo  correfpondente.'' 
Faux  aperta,  paténs. 

tam.  Filamenta  intra  faucem  corollas, 

iongiufcula,  (tubi  dimidia  longitudine).  jln- 
ther £ (implices,  oblongac,  impofitse  fauci  co- 

)oilas. 

riST  Qermen  ovatum,  parvum , in  fundo  perian- 
tnii,  fquama  longitudine  & figura  germinis  cin- 
ftum.  Stylus  eredfcus,  filifotmis,  verfus  api- 
ccm  craffior.  Stigma  integrum,  truncatum,  or- 
biculatum. 

Caulis.  Frutex plusquam humana altitudinis,  vir- 
guiruofus,  ramofiffimus,  fpinofus : [pinis  brevi- 
ufcuhs,  robuilis,  acuminatis,  re&is,  plerum-^ 
que  ad  bafin  foliorum. 

Folia  oblanceolata,  bafi  produ&a,  angufta,  tu- 
berculo  brevifllmo  fcabro  ex  caule  prodeunte 
infidentia,  quinque  vel  plura  ex  eodera  tubercu- 
lo  prodeuntia. 

Pedunculi  filiformes,  longiufcuii  (longitudine 
partis  anguftatce  foliorum),  intra  folia  ex  cadcm 
bafi  prodeuntes,  fru&ificationem  unicam  lufti- 
nentes. 

Color.  CoyoIU  pallide  purpurca.  Stigma  viri- 
defcens,  Folia  lucide  viridia  ut  6c  Periantkium 
6c  Pedunculi . 

Locus:  JEpptus  interiör,  extra  Cairum,  in  du- 
metis  prope  ripam  Nili. 

p.  CHENOPODIUM  asgyptiacum. 

Cal.  pentaphyllus : Foliola  concava,  apice  obtu- 
fa,  deflexa,  margine  leviffime  membranacea,  pa* 
tentia. 

Cor.  nulla. 

Stam.  Fil  amen!  a quinque,  capillaria,  foliolis  ©*p- 

po- 


PLANTA. 


4 6 1 

pofita,  calyce  breviora*  patentia.,  Antber#  di- 
dymae,  ere&ae. 

Pist.  Cermen  breviflimum,  vix  diftinguendum. 
Stylus  conicus,  crafliufculus,  longitudine  ftami- 
num,  integerrimus.  Stigma  bifidum,  corona- 
tum  lnciniis  reflexis. 

Per.  nullurtij  femen  infra  calycem  reconditum  6c 
bafi  llyli  tedbum. 

Sem.  unicum,  fubrotundum,  apice  parum  produ- 
dbum,  fubcomprefTum  3 parvum. 

Caulis  fruticofus,  ramofiffimus.  Ramis  radicali- 
bus  longitudine  2.1.  3 fpithamarum,  teretibus, 

Folia  oblonga,  Jhinc  convexa*  inde  planiufcula, 
obtufa,  carnofa.  Fruttificationes  fefliles,acervatae, 
ex  foliorum  alis. 

Radix  arborefcens. 

Locus:  Alexandrix  rudera  prope  maris  Mcditer- 
rami  litus. 

Tempus:  floret  Menfe  Majo. 

Usus  in  Acetariis  ab  iFgvptiis  adhibetur,  ob  gu- 
llutn  falino-aromaticum,  fatis  bonum.  Sal  alkali 
forte  ab  hac  in  aliis  regionibus  paratur  6t  parari 
potefb  j iniEgypto  vero  Mefembryanthemum  hunc 
in  fin  em  femper  adhibetur,  quod  in  iisdem  ru- 
deribus  Alexandrias  cum  hac  planta  communiter 
6c  copiofe  crefcit. 

10.  CICUTA  virofa.  Linn.  FL  fv.  139. 

Copiofe  crefcit  ad  litora  Nili,  imprinys  ad  margi- 
nes  infularum  undique.  In  infula  parva  intcr 
Cairum  vetus  6c  pagum  Gifla,  ill  i 3 in  qua  efb 
Nilometrum , oppofita  a meridie,  vidi  ego  men- 
fe Novembri  i7fo3  folia  ejus  copiofe  enata,  a 
Bovibus  vero  6c  Bubalis,  qui  pafcua  ibi  habebant 
quod  notatu  dignum  eft,  omnino  intadba,  dum 
omnes  circumftantcs  herbas  fedulo  dcvoraverant. 

E e f cfr. 


461 


PLANTA. 


cfr.  obf.  de  Phellandrio  6c  Cicuta  in  DiJJert . rle 
virib.  Plant,  quam  jam  primum  ipfe  iub  adeo  di- 
verfo  coelo  clvJottttis  adftruere  pottum , Öc  argu- 
mentum  praebere,  quod  natura  fibi  ubique  (it 
fimilis. 

ir.  LINUxVI  fativum.  Bauhin.pin.  214, 

Colitur  copiofittimc  in  eegypto  , prxcipue  in  Infula 
Delta  , & juxta  Damiatam.  Ingenti  quantitate 
prxparatum  exportatur  quotannis  Venetias  6c 
Liburnum.  Molle  elt  6c  bonum,  non  tamen 
Europxum  bonitate  fuperans.  Telae  contexun- 
tur  adhuc  hodie  ex  Lino  in  ^Egypto,  (ed  grotti- 
ores  6c  nullius  prctii  refpedlu  ad  Europaeasj  a 
Turcis  tamen  copiofe  coemtx,  etjam  ab  Euro- 
pxis  pro  ufu  viliore.  Non  melioris  texturse 
fuitte  lintea  illa  antiquorum  xEgyptiorum  adeo 
decantata,  docent  illa;,  quae  adhuc  hodie  Mumiis 
circumvolutx  videntur.  Tempore  autem  quo 
iEgyptus  folus  artem  pottidebat  ijnumcolendi  6c 
lintea  texendi  optima  erat.  Denfx  nunquam 
funt  telx  AEgyptiorum  ut  Europex , fed  leviter 
contextx,  hinc  molliores  6c  magis  flexiles,  6c 
eadem  ratione  diutius  durant,  non  enim  adeo  ci- 
to  rumpuntur  ac  noftrates,  qux  ob  nimiam  denfi- 
tatem  fragilitati  magis  obnoxix.  Linteo  folo,  fo- 
la  Ingigofera  t india,  plebs  segyptica  induitur  6c 
melius  habentes  pallium  nigrum  ex  lana  luper- 
imponunt.  Grandc  admodum  crefcit  Linum  in 
^Egypto,  quatvor  pedum  longitudine  vidi  cau- 
lem,  6c  arundinis  vulgaris  crattitie, 

Tempus:  floret  menfibus  hibernis. 

12  ORNITHOGALUM  timbellatum. 

Cal.  Spatba  monophylla,  lacmiata,  marcefcens: 
lacinise  tres,  longitudine  corollx,  ovatx,  apice 
acurtiinatx. 


COR. 


PLANTA. 


4<5$ 

Cor.  dimidia  parte  ere&a,  reliqua  patcns ; Pet-ald 
fex,  ba(i  coalita,  lanceolata,  fingula  fingulum 
filamentum  fuftinentej  Linea  longitudinalis  per 
medium  finguli  petali  decurrens. 

Stam.  Filamenta  (ex,  plana,  bafi  latiora,  apicc 
attenuata,  fimpliciffima,  ad  baiin  petalorum  in- 
ferta,  petalis  dimidio  breviora.  Anther*  didy- 
mx,  ere&x. 

Pist.  Germen  fubglobofum,  angwlatum,  angulis 
fex*  Stylus  fubulatus,  longitudine  ftaminum. 
Stigma  (implex,  breve,  obtufuin. 

Radix  bulbofa , fohda.  Folia  lincaria,  graminca, 
marginibus  pubefcentia,  fuperficic  glabra.  Sca- 
pus  breviffimus.  Fructificatio  umbeilata, 
Pedunculi  circiter  X,  corolla  triplo  longiores, 
teretes.  Color  corollae  candidus. 

Locus:  circa  Smirnam  baud  procul  a mare, extra  m-ti- 
ros  hortorum,  le£ta  d.  6 Jan,  ijfc. 

. ALOE  perfoliata  vera* 

Symbolica  eft  planta  Mahometanis  in  argypto  prx- 
fertim,  religioni  quodammodo  dicata,  omnes 
nempe  Meccaex  religiofo  irinere  reduces,  plan- 
tam hane  fupra  portam  tedis,  qute  juxta  plateam 
publicam  e(l  fufpendunt,  nec  ccrtius  habebis  (i- 
gnum  poflefforem  domus  fanétum  adeo  perfe- 
cific  opus,  fempiternam  quam  promoveri  eredit 
felicitatem,  fymbolo  femper  virente  (ignificatu- 
rus.  Superftitionis  pleni  tegyptii  dieunt , quod, 
fufpenfa  fupra  portam  planta,  impediat  ne  dx- 
mones  vel  fpeétra  domum  intrent,  6c  huic  feopo 
fupra  portas  Chriftianorum , 6c  Judeorum  , 
qui  omni  kvo  nugas  lubenter  aufcultarunt , ap- 
penfam  videbit,  quiCairi  perambulat  plates.  Ex- 
tra Cairum  vix  eandem  confvetudinem  obfervas- 

fe 


4^4 


PLANTA. 


fe  memini.  In  hortis  segypti  communiflima 
planta. 

Usus.  aquam  cx  illa  diftillant  ^gyptii  in  Pharma- 
copocis  Cairinis  venalem,  ad  tuflim  cohibendam, 
ab  illis  commendatam.  Datur  etjam  aqua  hy- 
flericis  £c  afthmaticis  cum  fruftu.  Quantum 
valeat  in  Ittero  fine  febre  adhuc  recenti,  ipfe  vi- 
di. Dabat  Chirurgus  expertus  Gallus  Copto40 
annorum  Iäérico  aquam  ex  Aloe  diltillatam 
quat-vor  vafcula  These  de  die,  qui  intra  quatri- 
dum  fanatus  cft,  remedio  noftris  Pharmacopoeis 
hucusque  ignoto,  fed  quod  locum  meretur  fuum, 
nec  difliculter  comparär.dum,  cum  in  Provinciis 
Auftralioris  Europa:  facile  coli  poflit  planta. 

Arabice  Sabbara. 

14.  LAWSONIA  fpinofa. 

Cal,  Perianthium  quadrifidum  , monophyllum. 
Tubus  fubrotundus,  breviftimus:  Lacinia  lanceola- 
ta:,  acuminatse,  parum  convexas , patentes,  di- 
ffcantes,  per  b (lentes.. 

Cor.  P et  ala  quatvor,  fubrotunda,  bad  anguftio- 
ra,  cum  laciniis  calycis  alternantia , illisque  pa- 
ru  m longiora,  patcntia , verfus  finem  vero  flo- 
refcentise  rugofa  & complicata. 

Stam.  Filamenta  oclo,  apice  attenuata,  reliqua 
parte  crafiiufcula,  duo  per  paria  approquinquata, 
intra  lacinias  calycis  fita,  illorumque  bafiaffixa, 
illis  duplo  longiora.  Antbera  fubrotundx , in- 
cumbentes,  fulco  in  medio  notatx. 

Pist.  Ger  men  globofum.  Stylus  (implex  , figura 
6c  magnitudine  flaminum.  Stigma  minimum, 
apicem  ilyli  condituens. 

Radix  ii  brofa,  arborea.  Caulis  arbor  humanse 
aititudinis,  ramofus : Rami  teretes,  tenues*  in 
acumen  terminati. 


Flo- 


PLANTA, 


46; 

Flores  per  Racemos  difponuntur,  qui  decompo- 
fiti , cx  ramulo  majori  minoribus  prodeuntibus, 
quibus  infldent  Petioli  flores  luflincntes,  florum 
longitudine,  capillares,  oppoliti. 

Folia  copiofa,  lanceolata,  proxime  fub  ramulis, 
feflilia  , terminata  bafi  angufliflima  brcviflima 
plana,  quam  petiolum , fi  velis  appellare  licet. 

Color.  Calyx  lucidiflime  viridis.  Corolla  flava. 
FiUmenta  öc  ftylus  albicant.  Anthera  Öc  Jligma 
brunna.  Linea  albicans  ab  utraque  perte  rirrue 
in  antheris.  Caulis  lucide  fufcus.  Folia  lucide 
viridia.  Pedunculi  ex  viridi  albicantes. 

Locus  JEgyptus  luperior  £c  inferior  & India . 

Tempus  floret  a Menfls  Maji  initio  usque  ad  ini- 
tium  Augufli , in  AEgypto,  flores  fucceflive 
propellens. 

Usus:  folia  in  pulverem  fubtilifflmum  reda&a  in  a- 
quam  ferventem  infunduntur,  ex  quantitate  ut 
flat  pafta,  quas  alligatur  unguibus  manuum  & 
plantis  pedum  6c  per  no<5tem  integram  manet, 
color  inde  efficitur  fulvus , qui  orientalibus  po- 
pulis  in  di6tis  partibus  in  deliciis  efl.  Durat 
color  per  tres  1.  quatvor  feptimanas,  antequam 
illum  renovare  opus  efl.  Ufus  in  ^egypto  adeo 
antiqvus  ut  ungves  Mumiarum  eodem  colore 
tin&as  obfervaverim.  Ingénti  copia  ex  segypto 
quotannis  portatur  Pulvis,  ut  divitix  appellari 
poflit  pofleflio  plantas. 

Nomen  Arab . Chenna. 

Flores  ficcati  odorem  fpargunt  fragrantem , quas  a 
defloratis  tolerari  non  potefl. 

if.  ANONYMA  dubia. 

Cal.  Perianthhtm  pentaphyllum.  Folia  triangula- 
ria,  fubacuminata,  margine  apice  membra- 
naceo  colorata,  perfllientia,  corolla  duplo  brc- 
viora.  Cor, 


466  PLANT/E. 

C.') r . Penlaf,  obtufa,  concava,  ovata,  flamini- 

bus  bieviora. 

Stam.  Eilamenta  ofro,  capillaria,  apice  reflexa. 
Anthera  didymas,  ere&ae. 

Pist.  Gamen  tetragonum  , breve.  Stylus  ger  mini 
continuus  tetragonus,  longitudine  ftaminum. 
Stigma  quadrifidum,  lacimis  reflexis,  apice 
clavatis. 

Per.  Cap/ula. 

Facies  ell  Erica. 

Rad.  fibrofa, 

Caulis.  frutex  tripedalis,  ramofus.  Rami  vir* 
gultuofl. 

Folia  triangularia , minima,  imbricata,  feflilia. 

Flores  pedunculati.  Peduneuli  minimi,  teretes, 
infra  folia  oriundi» 

Color.  Corolia  candida.  Caulis  rufefcens.  Folia 
pallide  viridia. 

Tempus  florefcentiae  Menfe  Martio. 

Lo  c us.  Circa  Smirnam  ad  foflas  aqöofas. 

( Hane  plantam  enodare  non  potui , nec  fimiUm  inter 
Hut  hons  pl,  ficcas  vidi,  forte  fpecies  Enea ). 

15.  ANAGYRIS  foetida. 

Cai..  Petianthimn  monophyllum,  tubulatum,  pro* 
xirne  fupra  tubum,  poftica  imprimis  parte,  ven- 
trieofum,  tubo  iiriaro  > limbus  quinquedcntatus 
denticulis  duobus  fiiperioribus  brevioribus,  o- 
mnibus  aeuminatis. 

Cor.  papilionacea.  Fexillum  obeordatum , bafi 
coar&atum,  apice  finuatum,  lateribus  femicir- 
eulare,  connivens,  alas  amplefrens,  fuperficie 
interna  verfus  apicem  elevatum  6c  maeulis  nigris 
parvis  plurimis  notatum  , alis  dimidio  brevius. 
Ala  pedunculati,  peduneulis  compreffis,  mem- 
branaceis,  pofteriori  akrum  parti  fuflfrxis,  apice 


PLANTAE,. 


4^7 

obtufiflimar,  bafi  angulatx,  angulo  obtufo  e re- 
gionc  pedunculij  antcriore  parte  rc&ilinca:, 
polteriori  femicirculari  * lateribus  convexa:  lon- 
gitudine  alarum,  ab  alis  non  diltantes. 

Carina  diphylla:  Foliola  alis  fimilima,  in  media 
parte  convexa,  membrana  tenui  coh«erentia, 
ltamina  tegentia  usque  ad  pedunculorum  ini- 
tium. 

Stam.  Filamenta  X,  deoifum  parum  incurvata, 
bafi  crafliuicula,  apice  attenuata,  limbo  tubi  im- 
pofita,  bafi  leviffime  & fpatio  vix  vifibili  cohse- 
rentia,  longitudine  carinae.  Anther a didyma*, 
eredtse,  ovatse,  compreflre. 

Pist.  pedunculatum,  pedunculo  longitudine  tubi, 
fundo  tubi  affixum.  Gamen  oblongum,  flexuo- 
fum,  compreflum,  longitudine  tubi.  Stylus  di- 
midia  longitudine  germinis,  teretiufculus  , in- 
curvatus.  Stigma  minimum,  fimplicifTimum. 

Pericarpium  Legumen . 

Caulis  fruticofus.  Petioli  pofterius  convexi,  an- 
terius  canaliculati.  Folia  ternata:  Foliolis  o- 
vato  lanceolatis,  apice  obtufis , lateribus  conni- 
ventibus.  Pedunculi  teretes,  longitudine  caly- 
cis,  in  raoemum  difpofui, 

Color.  corollae  fufco-flavefcens.  Calycis  ex  fii- 
fco  virefcens.  Folia  fubcana. 

Locus:  circa  Snnrnam  iocis  depreflis. 

Tempus:  floret  menfe  Januario. 

17.  CASSIA  (Sopher)  foliolis  quinque  parium  ovate- 
acuminatis , fuccefiive  ab  infinns  ad  fuperiora  longto - 
rtbus. 

Legumen  teres , aequale,  lateribus  convexis,  mar- 
ginibus  parum  attenuatis  apice  obtufo  cum  acu- 
mine,  valvulis  transverfalibus  numerofis  ( fere 
fexaginta ) inftruchim  , qu'ae  membranaceae , te-- 
nuiflimx. 


PLANTA. 


468 


Semina  ovato-crbiculata,  bad  acumine  obtufiu- 
fculo  terminata,  comprefla,  medio  fpatio  ovali 
parum  excavato  notata. 

Caulis.  Arbor. 

Folia  quinque-pinnia.  Folicla  ovato-acuminata, 
petiolata,  petiolo  breviffimo  •>  margine  leviflime 
ciliataj  infima  reliquis  minora*  reliqua  per  pa- 
ria fucceflive  majora  usque  ad  fuprema,  quas  re-  | 
liquis  longiora;  lanceolata.  Rami  6c  Radix  ca-  ! 
naliculata. 

Glandula  fubgiobofa,  apice  parum  acuminata,  an- 
terius  plana  fulcata,  pone  convexa,  proxime 
fupra  bafin  Rachidis  interiori  ejus  fuperficie. 
SttpuU  duas,  una  utrinque,  fubulatae,  parvas, 
ad  latera  ejusdem  rachidis.  Peduncult  ex  alis, 
breves,  florem  unicum  fuftinentes,  plures  ex  ea- 
dem  bafi  prodeuntes. 

Color  foliorum  anterius  obfcure  viridefcens,  po- 
ne lucido-viridis.  Flores  lutei. 

Odor  fortiter  fcetens,  omnino  corticis  Sorbi  au- 
cuparias. 

Lo  c us.  Cairi  horti. 

Nomen  Arab.  Sopher. 


18.  CASSIA  Fiflula  Hiarfciambar* 

Radix  arborea.  Caulis  arboris  plerumque  fle- 
xuofus,  fuperficie  levis. 

Folia  o&o  in  quovis  ramulo,  alterna,  parum  di-  ; 
flantia,  nullo  impari,  ovata,  apice  emarginata, 
fuperficie  glabra , fupra  obfcure  rufefcentia, 
fubtus  lucide  viridia. 

Petioli  breviffimi,  teretes,  Rami  teretes.  Fru- 
cxiricATio  ut  in  Linn.  Generibus. 
a.)  Stylum  ego  videre  non  potui  6c  vix  credo  ali- 
quem  poni  debere,  cum  fligma  fit  minimum, 
fjsfTile  6c  extremum  punäum  germinis  conftituat.  ( 

b.)  i 


PLANTiE. 


b.)  Quomodo  fligtna  aflurgens  clici  poifit  non  vi- 
deo: germenineurvatum,  apice  deorfum  flexum, 
fiigmati  eundem  reddit  fitum.  c.)  Roflrum  in 
antberis  majoribus,  dum  recentes  funt,  diftingui 
a filamentis  non  potefl,  dum  vero  marcefcunc 
antUcras  &e  hxc  pars  arida  evadit,  filamenra  ve- 
ro adhuc  vigent,  cx  quo  colligicur  Antherx  elle 
partem  hoc  roftrum  , non  vero  filamenti,  quod 
in  recenti  planta  errori  locum  reddere  pofTit. 

Locus:  In  xgypto  ego  vidi  6c  deferipfi,  prope  ca- 
nalern,  qui  aquam  ex  Nilo  in  Alexandriam  trans- 
fert,  in  agro  foeeundo,  ubi  inter  Palmas  daéty- 
liferas  uliquot  arbores  inveniebantur,  craflitie  z 
ad  3 fpitham.  6c  longit.  iz  pcd. 

cTempus  floret  Menfe  Majo  integro.  d.  z\  Maj.  Flo- 
res  ejus  legi,  tuncque  in  quibusdam  Antheras 
exaridas  vidi,  in  aliis  vero  corollas  non  dum  ex- 
panfas. 

Nomen  Arab.  Hiarfciambar. 

Ip.  CASSIA  Ket  [c  bi  a. 

Folia  fex-pinnia.  Foliola  lanceolato-ovata,  moi- 
lia,  exterioribus  minoribus. 

Locus:  India  6c  Arabia , rariffime  in  hortis  iEgy- 
pti  obvia,  ubi  tenera  arbufcula  femel  a me  vifa. 
Fruftum  habere  dicitur  fucco  albo  fubfpilTo  co- 
piofo  plenum. 

Nomen  arabibus  Ketfchta, 

ao.  PUNICA  Granatum. 

Punicam  flore  pleno  variantem  caule  minore,  foliis 
faturatius  viridibus , fiore  fterili.  Cyprt  incolx 
Ba laustt am  appellabant  6c  ut  arborem  fingu- 
larcm  mihi  monflrabant  , illa  imprimis  induéti 
ratione,  quod  fru&um  non  ferebat  myfterii  na- 
tujx  ignari. 

F f 2i.  RO- 


/ 


PLANTA. 


47° 

2,1.  ROSA  varia. 

cc.  Nomen  Arab,  in  ^Egypto  hodiernum  Uard. 
quod  cum  Ebrxo  Barkanim  Gelf.  Hietob.  i.  p. 
191.  nuilam  habet  convenientiam  , forte  diver- 
fis  varietatibus  diverfum  impofuerunt  nomen  O- 
rientales,  adeo  ut  Ebrxum  olim  damm  fuerit 
Damafcenis  Hort . Upfal . Arabicum  vero  illae  S. 
vel  alix  qua  in  Arabia  communis:  Hodie  vero 

Uard  commune  effc  nomen  omnibus  varietatibus 
in  iE/gypto,  ubi  fere  omnes  inveniuntur. 

^5.  Rosa  rubra  multiplex  H.  U.  Q.  communis  eft  in 
hortis  Rofettx  6c  Damiatx,  ubi  coiitur  magna 
copia  pro  aqua  extrahenda*  parvas  habet  corcl- 
las,  nec  valde  cdoratas,  hinc  non  magni  xftima- 
turimprimis  Cairi,  cum  aquam  non  prxbeat  nid 
parva  quantitate  6c  illam  vix  odoram,  quod  prx- 
cipue  hic  defideratur. 

y.  Rosa  Jutea  multiplex  H.  U.  7 . rarior  eft,  inter 
reliquas  coiitur  Damiatx  6c  in  AEgypto  fuperio- 
re  propter  elegantiam. 

Rosa  alba  flore  pleno  H.  U.  2.  coiitur  copiofe 
in  hortisProvinci dzFajhum  in  iEgypto  fuperiore, 
haud  longe  a Pyramidibus  remotx.  Pallida  eft 
nec  omnino  candida,  potius  rubens*  corolla  eft 
multiplicata,  pugni  isepe  magnitudine,  fragran- 
tiflimo  odore,  omnes  quas  unquam  vidi  fuperans. 
Arbufculx  inveniuntur  infigni  xtate.  Hxc  pro 
Aqua  diftillanda  ab  ^Egyptiis  6c  T urcis  expetitur* 
In  Fajhum  incredibilis  copia  quotannis  diftillatur 
6c  venditur  in  ALgypto,  inque  alias  terras  trans- 
fportatur.  Pharmacopceus,  officinam  in  platca 
Nationis  Fråncix  habens,  quotannis  ifoofg  coe- 
mit  prxparatam  6c  in  vafis  cupreis  cera  intus 
obduétis  adportatam,  quam  cum  lucroCairenfi- 
bus  vendi:. 


Usus 


PLANTÄ. 


471 


Usus  aqua  in  luxu  orientalium  ad  manus,  facicm, 
barbarn  dc  veltimenta  irrorand'. , quac  irrorata 
fumo  Olibani, ligni  Aloc  £cc.  adfperguntur,dum 
laute  quis  holpitem  exciperc  cupit. 

z.  NYMPHiEA  Lotus. 

Cal.  Penantbium  tctraphyllum.  Foliola  ovata, 
bad  parum  concava,  longitudine  pctalorum  ex- 
teriorum,  nervofa. 

Cor.  Petala  numerofa  ( t 8 fcre  femper),  germinis 
lateri  inddenaa,  triplici  fcric  dilpodta:  horum 
quas  in  extenore  ovato-lanc.eolata , dorfo  angulo 
longitudinali  parum  elevato  notata,  inter  q veni 
& marginem  venas  conlpicuse  pcllucidas;  bad 
ungviculo  callofo  terminataj  ha:c  numero  funt 
qvatvor.  Media  feriei  petala  oblongo-lanceola- 
ta,  venofa  j bad  ut  äntecedentia  iilis  paulo  bre- 
viora,  vix  regulariter  dilpodta,  numero  lunt 
ocbo.  Interiör  a oblongo  - lanceolata,  venis  Sc 
ungviculis  vix  confpicuis,  an  g u da , anteceden- 
tibus  duplo  breviora,  proxime  infra  marginem 
externum  gcrmini  inferta,  numero  fex. 

Stam.  Filamenta  numerofa  ( fupra  feptuaginta ), 
plana,  eredta,  bad  lata,  fendm  verfus  apicera  at- 
tenuata,  apice  obtufa,  parum  introrfum  flexa: 
Exteriora  Jongiora , qvir  petalis  longillimis  ter- 
tia  fui  parte  funt  breviora.  Anthcra  bina:,  fu- 
perdciei  interna?  filamentorum  longitudinaliter 
arfixte,  filamentorum  dimidia  longitudine,  ex 
tribus  lineis  elevatrs  conftrudtas.  Pollen  anthe- 
rarum  margini  filamentorum  adhxrcns. 

Pist.  Germen  obovatum , magnum,  fupra  parum 
concavum,  radiis  ftigmatis  tedtum.  Stigyna  pa- 
téns*, fefiile,  ex  radiis  viginti  compofitum,  qui 
dimidia  fui  parte  gcrmini  adnati , ex  marginc  ad 
centrum  parum  dcclives,  fuperficie  feabra,  fca- 
F fa  bri- 


47  2 


PLANTiE. 


brrtie  ex  fafciculis  minimis  rigidis  fere  plumofis 
compofita:  altera  dimidia  pars  radiorum  ere&a, 
oblongo  - lanceolata,  bafin  parum  incurvata,  fu- 
perficie  glabra,  pcriphxriam  gcrminis  cingens. 
Tuberculum  rotundum,  convexum  parum,  in 
centro  ftigmatis,  circa  quod  radii  coeunt. 

Caulis.  Scapus  cyiindricus,  fiftulofus:  fiftulis  quat- 
quorj  majoribus,  flexibilis,  longiffimus,  frufti- 
ncationem  apice  gerens  unicam. 

Folia  cordato- orbiculata,  peltata,  (i nu  ad  bafin 
profundo  triangulo,  margine  dentata : denticulis 
remotis,  triangularibus , acuminatis,  fpatio  e- 
marginato  unum  ab  altero  diltinguente  *,  fupcr- 
ficic  nervofa : nervis  diftindtiffimis,  craffiufculis, 
bali  elevatis  ex  umbiiico  foliorum  prodeunti- 
bus. 

Petioli  fimplices,  unicum  rolium  gerentes,  lon- 
gitudine  dc  figura  caulis,  fed  angulli ores. 

Color  Calycis  exterius  faturate  viridis  venis  albi- 
dis,  ba(i  albidus  , intus  candidus. 

Corollal  Petala  quatuor  exteriora  exterius  bali 
albida,  angulo  per  medium  dorli  percurrente  al- 
bidoj  linete  lata:, longitudinales, lucido-virefcen- 
tes,  ab  utraque  anguli  parte,  venis  albidis  a fe 
invicem  diftincta:  y margtnes  inferius  albidi,  ver- 
fus  apicem  dilute  purpurafcentes.  Petala  inte- 
riora  canaida,  dorfo  verfus  apicem  dilutiflime 
purpurafcente. 

St  amina  media  parte  inferiore  ex  albido  flavefcunt, 
fuperiore  fub  vigore  flavefcentia,  dum  marce- 
fcunt  grifea  evadunt. 

Linea  ant  her  arum  ex  grifeo  albefcunt.  Stigmatis 
radii  parte  adnata  ferruginei , parte  creäa  flavi. 
Umbilicus  candidus. 

Caulis  faturate  j Folia  paulo  lucidius  viridia. 

Magnitudo  £c  facies  externa  Nymphca  alb<e. 

Lo- 


PLANT/E. 


4 71 

Locus.  sFgyptus  inferior  copiolillime  in  campis  va- 
ltis, (Birk)  Cairi  dum  aqua  Nili  inundantur. 

Tempus  Horet  menfis  Septembris  mcdio,dum  Ni- 
lus terms  inundavit  circa  finem  öétobris  frudtum 
fe  rens,  Sc  omnino  ad  faltigium  fuum  aicendit. 

No  men  Arabicum  Nuphar.  Nymphaa  sEgyptiaca 
Alp. 

23.  DUBIå  planta  Schihe. 

Caulis  Frutex  bipedalis,  ramofus  •,  Rami  fimpli- 
ciHimi,  teretes,  altenwtim  oppofiti,  parum  con- 
niventes,.  Folxa  minima,  conferta,  fubfelliiia, 
laciniata*  la  c inia  quinque  pinnatae  cum  impari. 

Fructificatio  pedunculata,  orbiculata,  depres- 
fa,  parva. 

Cal.  tetraphyllus : Folia  concava,  parum  gibbo- 
fa,  transverfaliter  oblonga,  apice  acuminata,  a- 
cumine  inflexa,  imbricata. 

Coeor  . P et  ala  tria,  minima,  calyce  duplo  mino- 
ra,  viridantia,  margine  attenuata. 

Stam.  plurima,  minutiflima. 

Odor,  fere  Majoranae. 

Nomen  Arabis  Schihe. 

Locus.  ÅLgypti  montofa  Men  fe  Martio. 

Color  luridus  Origani  Majoranae.  Stamina  flava. 
Origanae  Majoranae  lirailis,  led  Polyandra  vide- 
tur, 11  o re  n te  m non  vidi. 

24.  MIMOSA  (Lebbek ) f&liis  pinnatis,  foliolis  ob- 
longo-eliipticis , petiolis  clavalif. 

Cal.  Perianthium  monophyllum,  tubulatum,  co- 
loratum,  quinquedentatum,  dcnticulis  brevibus, 
acaminatis. 

Cor.  Petalum  unicum,  infundibuliforme,  femi- 
quinquefidum , calyce  duplo  longius,  laciniis 
fubacuminatis. 


F f 3 


Stam. 


474 


PLANTjE. 


Stam.  Fihmcnta  plurima,  longiffima,  capillaria, 

1 xa,bafi  concita  Antker*  incumbentes,  minime 
de  pr  c fi  as. 

Pist.  Ger  men  oblongum,  comprefTum , hinc  gib- 
bum,  inde  redtum.  Stylus  figura  6c  longitudine 
Haminum.  Stigma  truncatum , minimum,  vix 
confpicuum. 

Per.  Legurnen  oblongum , comprefTum,  latum, 
bivalvc,  parum  tomtm,  fuperficic  rugofa , ve- 
nofum,  dorio  utrinque  nerv  o duro  caulefcenre 
munitum,  apice  aeumine  longiufculo  canalicula- 
to,  angufto  terminatum.  Vaivula  coriaceae,  pla- 
nas, una  alteri  firmiffime  adhacrens. 

Sem.  pauciffima,  duo  vel  tria  in  quovis  legumine, 
remotiffima,  valvulis  parum  elevatis  inclufa,pe- 
dunculo  capillari  adhrerentia,  ovata,  parva,  hinc 
parum  convexa,  inde  concava. 

Radix  fibrofa,  arbo  rea. 

Caulis  arbor.  Truncus  reetus,  asqualis  * Cortex 
tenuis,  lasviflimus.  Rami  teretes,  copiofi , ad 
angulum  obtufum  ex  trunco  prodeuntes. 

Folia  pinnara.  Foltola  oblongo-elliptica,  latere 
adverfo  convexa,  averfo  vero  perpendieularia. 
Cofta  foliorum  lateti  perpendieulari  magis  ap- 
proximata.  Petioli  foliorum  breviffimi,  dimidia 
parte  interiori  clavati,  f.  crafiiores , altera  dimi- 
dia fubangulati.  Stipula  duas,  mintmas,  in  la- 
terc  inferiore  petiolorum,  ubi  pars  craffior  inci- 
pit.  Fvliolorum  petioli  breviffimi  vixque  dillin- 
guendi.  Cofta  foliorum  teres  fubfuiata.  Pe - 

äuncuii  breviffimi,  teretes,  aggregati,  frudtifi- 
cationem  unicam  iuftinentes. 

Color.  Calyx  tc  C oroll  a ex  albido  parum  flavefeen- 
tes.  Filamint  a , Cermen&c  Stylus  inferius  alba,  fu- 
nerius  lucide  virefeentia.  Anthera  viridetf.  Trun- 
cus 


PLANTA. 


47? 


cus  ex  albido  flavefcens.  Folia  lucide  viridia, 
dorfo  pallidiora. 

Magnitudo  (illorum  quos  vidi)  Ccrafi  1.  Amyg- 
dali  mediocrisaltitudinejfr^V/Vj  Trunci  vixbra- 
chii  humani,  qui  duorum  annorum  habuere  seta- 
tcm.  In  arborem  afcendit  vadarn,  xdificiorum 
altitudine,  Imgitudo  leguminis  pedis  i Lat. 
pol] . ( . 1 2. 

Tempus  Menfis  Julii  initio  floret. 

Locus.iEgyptusin  hortis  Cairi*  an  fera  ibi  nefcio. 

No  men  Arabicum  Lebck. 

Qualitates:  folia  clauduntur  occidente  fole,uno 
tolioio  ad  alterum  applicato,  expanduntur  o- 
riente. 

Affinitas:  Fiiamenta  vere  in  cylindrum  bafi  coalita* 
Dum  vero  facies  externa  &c  fingulie  frudtifica- 
tionis  partes  cum  Mimofa  conveniant,  vixdubito, 
quin  iiib  illo  genere  comprehendi  debeat,  non 
obftante  Filamentorum  ad  bafin  coalitione. 

MIMOSA,  (nilotica)  fpinis  geminatis  diftinftis 
breviufculis , foliis  dupticato  pinnatis : partialibus  u- 
trinque  octo  pluribus. 

Ar  bor  ingens,  ramofiflima,  gummofa. 

Flores  capitnti  , lutei,  fpeciei  vicinse  paulo  mi- 
nores  6c  obfcuriores. 

Legumina  articulata,  articulis  compreflis  longi- 
ufculis,  longa,  laxa.  Semina  fubrotunda,  com- 
pre  fl  a. 

Spinä  omnino  ut  in  fpecie  vicina,  fed  notabiliter 
breviores  , nec  verfus  apicem  attenuatas,  ut  in 
altera. 

No  men  Arabis  Cbarad. 

Usus:  Arabicum  Gummi,  Gummi  Thuris  6v  Suc- 
cus  Acaciae  ex  hac  arbore  defumuntur,  nec  ex 
F f 4 Acam 


47  6 


FLANT,£. 


Acacia  7.  Linn.  H.  Upf.  ut  communiter  huc  us- 
que  crcditum  fuit. 

Obf, \ crefcunt  promifcuc  fer s una  fimul  cum  nitera 
illa  Linn,  Ii.  Upf.  7.  6c  Mat.  Med.  2.<fi.  atque 
hasc  noftraj  hinc,  dum  per  fatum  in  Europam 
non  nifi  illa  tranflata  fuit,  ncc  ab  Alpino  diitih- 
<5i:io  fa£ta,  faétum  elt  ut  pro  vera  Atacia  /Egyp- 
tiaca  ab  omnibus  Botanices  6c  Mat.  Med.  Scrip- 
toribus  habita  ful  t,  q tias  numquam  pharmaca  pro- 
duxit,  genuina  vero  huc  usquc  non  nili  cultori- 
bus  fuis  cognita.  .Egypti  vero  optime  6c  folli- 
cite  dignofcunt  unam  plantam  ab  altera  6c  diver- 
fo  etjam  nomine  utramque  diftingvunt,  hane 
nempe  quse  gummi  6c  fuccum  porrigit  Chat  ad , 
alteram  vero,  quse  nullius  ell  ufus,  Fetne  appel- 
lant. 

Differunt  vero  infigniter:  a)  Magnit  uåim  caulis  qui 
in  Acacia  vera  cll  arbor  ingens,  in  altera  vero 
vix  ultra  altitudinem  oéto  vel  decem  pedum  ad- 
fcendir.  b.)  Florum  faete  externe^  qui  in  noll  ra  obfcu- 
riores,  paulo  minores  6c  nequc  vifui, neque  odori  a- 
deo  grati,  ac  alterius  qui  colons  lucidioris,  odo- 
ns magis  fvaveolentis , formas  magis  convexas 
6c  unitas.  c.  ) Figur  a Leguminum  difrerentiam 
efficit  maxime  confpicuam,  illa  enim  in  noftra 
funt  artieulata  ut  in  Mimofts  fenfitivis , in  altera 
vero  teretia,  cylindrica,  unita.  d.)  Numer 0 fo- 
liolorum  partidlium  quae  in  vera  vix  infra  nume- 
rum  odtonarium,  raro  leptenarium , faspius  vero 
ultra  usque  ad  decem  6cc.  inveniuntur,  in  altera 
vero  qvinqve  6c  ulterius  femper  adfunt. 

Locus  utriusqve  eft  in  TEgypto  inferiore  rarius,  ubi 
in  hortis  plerumqve  coluntur>  nonnumqvam-  ta- 
men  fpontaneas  videntur,  ut  in  deferto  arenofo 
prope  antiqva  fepulera  iEgyptiorum,  in  «egyn- 
to  fuperioi*e  ubi  cx  Acacia  vera  imprimis  fylvas 

in- 


PLANTA. 


477 


integrae  exiftunt;  In  Arabia  Petr#a , undc  Gum'» 
mi  Arabicum  ingcnti  copia  colligitur,  juxta  (i* 
num  borealem  ma  ris  rubri,  ad  monris  Sinat  pedcm, 
undc  Gummi  T huris  provenitj  nppellai?.t  vero 
qvotqvot  in  Aigypro  mercaturam  fimplicium 
exercent,  Gummi  1 buris  illud  , qvod  ex  montis 
Sinai  confiniis  adfportatur,  nomen  illo  exponcntes 
ex  Thur  &:  Thor , qvod  noracn  eft  portus  in  (i nu 
boreali  maris  rubri  juxta  diftum  montern,  & di- 
diftingvunt  ab  Arabico^  qvod  per  Suez , alteruni 
portum  maris  rubri  prope  Cairum  advenit.  Pra:- 
ter  hane  differentiam  loci,  differunt  etjarn  unum 
ab  altero  nonnullis  attribut  is.  Thur  is  Gummi 
magis  pellucidum,  albidum  vel  coloris  omnino 
expers  ci\y  Årabicum  vero,  minus  pellucct  ÖC 
coioris  eit  fervugineo  vel  grileo  fiavelcentis. 

16.  A NE M ONE  coronaria. 

Cal.  tnvoluerum  triphyllum,  remotum  : Foliola  ob- 
longa , laciniata  ad  dimidium , laciniis  oblcngis, 
duplicato  lacinulat/s. 

Peta  la  lex  ad  oelo,  erecio  - patentia , ovata, 
parum  aeuminata,  externe  parum  villofa,  per 
feries  difpohta. 

Stam.  Filamenta  corolla  triplo  breviora,  capillaria, 
plurima.  Anther # didymas,  erecto,  ovarar. 

Pist.  Germina  plurima,  minutiflima,  oblonga,  in 
globum  cornata.  St  yli  vix  uiii.  Stigmata  öm- 
plicia.  Recept aculum  globofum. 

Color.  Petala  intenfe  coccinea,  ungvibus  albida, 
cum  ftriis  pallide  coccineis.  Anther#  purpura- 
fcentes.  Filamenta  pallide  coccinea.  Stigmata  pur- 
purafcentia. 

Locus:  Natolia  circa  Smirnam,  ad  pedes  montitun 
Sc  in  campis  apertis. 

F f f 


Tem- 


PLANTjE. 


478 

Tempus  floret  menfe  Februarii.  Ledta  6c  defcr. 
d.  ti  Febr.  175-0. 

27.  CL  EM  AT  IS  orientalis. 

C al.  nullus,  nifi  ftipulas  velis  a flore  remotas,  co- 
rollam  nondum  expanfam  ample&entes. 

Cor.  Petalci  quatvor,  ovato-lanceolata,  fubrugofa. 

Stam.  Ftlamenta  circiter  20,  receptaculo  affixa, 
membranacea,  interius  concava,  exterius  con- 
vexa,  medio  latiufcula,  verfus  apicem  aeumi- 
nata,  ad  balin  parum  attenuata.  jinther didy- 
mae,  oblongx,  ereäse. 

Pist.  numeroia.  Germen  oblongum , parvum.  Sty- 
lus tomentofus,  longitudine  Itaminum.  Stigma 
nniltifidum. 

Per.  nullum. 

Sem.  fubrotunda,  inasqualia,  incana,  caudata, 
cauda  corollam  dupliciter  feparante. 

Caulis  arfoufcula  dupla  hominis  longitudine. 

Folia  ovata,  inferiori  medio  deiiticulata,  fupe- 
riori  erenata,  glabra,  petiolata.  Petioli  tefetes, 
poltci  ius  convexi,  anterius  canaliculati,  folio  di- 
midio  breviores,  plures  ex  una  gemma  oriundi. 
Gemnue  oppofitse  bina: , fpatio  tequali  a fequen- 
tibus  remotas. 

Fructificatio  peduneulata.  Pedunculi  teretes , 
capillares,  ftipula  terminati,  triangulari  fubeom- 
prefla,  hteribus  emarginata,  angulis  fubacumi- 
nata.  Pedunculus  Itipulis  infixus,  brevis,  cras- 
fiufciilus,  incanus,  qui  pro  receptaculo  haberi 
poteft. 

Locus  circa  Smirnam  in  fepibus. 

Tempus:  Decembri  floret,  Januario  femina  cau- 
darn  audtam  habere  6c  maturefeere  incipiunt. 

18.  OR.IGANUM  segyptiaeum. 

Cal,  Periantkium  parvum,  erédtum  tubus  mini- 
mus 


PLANT  M. 


479 


mus,cylindricus;  limbus  femiquinquefidus : laci- 
niis  quatvor,acuminatis,  parvis*  quinta  qute  po- 
fterior  lata,  obtufa  * omnes  longitudinc  aequales. 

Cor.  ringens  i labium  fuperius  fornicatum  * infc- 
rius  bilobum , lobulis  rotundis,  concavis,  bali 
anguilatum. 

Stam  quatvor,  quorum  duo  longiora,  fub  labio 
fuperiore  teet  a. 

Pist.  Stylus  limplex. 

Radix  fi brofa,  ficta,  filamenta  parva  dura  ad  la- 
te ra  em  i t tens.  . 

C a tJLis  quatuor-pedalis,  hevbaceus,  difFufus,  ra- 
mohffimus  , ramis  ex  radice  eredhs. 

Folia  cordato-lanceolata,  protunde  ferrata,  eras- 
lillima,  fucculcnta,  petiolata,  rugofa. 

Fructificatio  fpicata.  Spica  longa,  ex  petiolis 
longiufculis  confertis  compofita. 

Petioltnum  fafeieuli  fere  in  verricillum  difpoiiti, 

C ofta  fpiese  parum  flexuofa. 

Locus  Arabia?  In  ambukeris.  Cairi  bis  vidi,  o- 
doris  cautTa  lervatum. 

Odor  Origani  cretici,  fed  fortior,  didynamieus, 
aromatieus , cephalicus. 

Nomen  Arabis  Zatarhendi  h.  e.  Origanum  indi- 
cum. 

29.  NEPETA  fyiiaca. 

Cal.  monophyllus,  quinquefidus.  Tubus  cyiin- 
drieus:  Lacinia  acuniinatae,  aequales,  lanugino- 
Ge,  tubo  breviores. 

Cor.  bilabma,  ringens,  tubulofa.  Tubus  cylin- 
drieus,  Iongiffimus.  Labium  fuperius  c onvexum, 
bali  anguftatum.  Labium  tnferius  bipartitum  , 
nvdio  anguftiflimum,  b a ii  fuperius  ampliatum  , 
interius  compreflum  : lacinite  dute,  fub  rotunda^ 
bali  coalitx , apice  diliindtie. 


Pist. 


480  PLANT, E. 

Pist.  Ger  men  quadripartitum.  Stylus  fimplex,  ca- 
pillaris,  longicudine  ftaminum,  apice  antrorfum 
incurvus.  Stigma  bifidum. 

Stam.  Filawcnta  quatuor,  capillaria,  longitudine 
dimidia  corollas,  quorum  duo  paulo  breviora, 
ap i ce antrorfum  inclinata,  labio  iuperiore  tecta. 
Anther oblongae,  fimplices,  antrorfum  filamen- 
tis  impofitae. 

Pericarpium  nullum. 

Se  mi  na  quatuor,  nuda,  fubovata,  apice  obtufa, 
hinc  convexa,  inde  anguhta*,  dimidia  longitudi- 
ne caiycis. 

Radix  perpendicularis,  fibrofa:  fibrac  capillaresj 
radix  ipfa  craffitie  caulis. 

Caulis  quadrangularis,  parum  intortus,  reclina- 
tus,  ramolus , ramis  plunmis  plerumque  radica- 
libus. 

Folia  numerofa:  caulina  oppofita,  cordato  - ro- 
tundata,  nig  o fa , incifi,  pilofa,  petiolata.  Pe~ 
tioii  bafi  latiores , fenfim  anguftiores,  liinc  con- 
vexi,  inde  plani  canaliculati,  parum  incurvati. 
Folia  flcralia  fefiilia,  oblongo  - cordata,  calyces 
tegentia,  bina  (emper  oppofita,  fingula  tres  vel 
quatvor  ineludentes  fruttificationes  > interiora 
mino  ra. 

Codor  corolU  tubi  diiute  purpureusj  labium  fu- 
perius  faturatius*  labium  inferius  margine  Sc  la- 
ciniis  fubius  al.bidum , luperius  punetatum,  in 
laciniis  tria  in  triangulum  difpofita,  quorum  u- 
num  apicem,  reliqua  lacinias,  unam  utrinque  oc- 
cupantj  puneta  in  margine  labii  Tuperioris  duo 
utrinque  longitudinalitci\omnia  faturate  purpurca. 

A nt h er <e  fiavefeunt,  f.  crocese  funt. 

Folia  exterius  obfcurc,  interius  lucide  virent. 

« Caulis  rufefeit  in  recenti,  viridis  adultiori. 

Locus  circa  Smirnam , in  b ort  is  6c  juxta  muros  co- 
piofiffima.  30.  O- 


PLANTjE. 


481 


30.  OROBANCHE  tevis. 

Cal.  Penantbium  triphyllum,longitudine  corolte, 
coloratum,  foliolum  anterius  lanccolato  ovatum, 
bali  concavum,  amplum , apice  oblongum*  bafi. 
reliqua  tegens.  Reliqua  duo  lateralia,  lancco- 
lato-acuminata,  bali  concava,  anguiiiora,  apice 
attenuata , plerumque  laciniata , lacinia  una 
brcviore. 

Cor.  monopetala,  ringens,  dorfo  apetala.  Tubus  o- 
vatus,  amplus,  xqualis,  limbo  brevior.  Limbus 
patcns.  Labium  fuperius  concavum,  emarginatum, 
anterius  nutans,  poftice  fubgibbum,  Labium  in - 
fertiis  refiexum,  trifidum,  lacinia  media  longior, 
parum  emarginata,  bali  angultata,  comprella, 
laterales  breviorcs  integrae,  omnes  liibrotiindx*. 

S t a m . Fi  la  m e n t a qua  t v or , fu  b u la  t a , p ar  u m fl  e x uo  la , 
fub  labio  fuperiore  recondita,corolte  bali  affixa, 
quorum  duo  parum  breviora.  Anthera  incum- 
bentesj  cohxrentes,  alterö  apice  bifidce  acumi- 
natx. 

Pist.  Germen  oblongum,  bifulcum,  fulcis  oppoficis, 
dimidia  longitudine  iiyli.  Stylus  (implex,  lon- 
gitudine  6c  fitu  ftaminum.  Stigma  femibifldum, 
obtufum,  crailiuiculiun,  nutans.  (Linn.  obf.)  la- 
cinia utraque  rimula  cruciformi  notata; 

Per.  Sem.  ut  Linn.  G.  5-96* 

Specifica  Differentia  a calyce  triphyllo  defumenda. 

Locus  circa  Smirnam  in  LMis.  Floret  medio  Martii. 


31.  DR  AB  A verna? 

Cal.  Periantbum  tetraphyllum.  Folia  ovata,  con- 
cava, apice  di llinfta,  pilola,  dimidia  longitudi- 
ne petalorum. 

Cor.  quadripetala,  bali  unguiculata , petala  cor- 
data  usque  ad  b alin  bifida,  oppolita,  lacinia*  pe- 
talorum obverfe  ovate. 


Stam. 


^8  i PLANT  JE. 

Stam.  Fila  merna  fex,  longitudine  calycis,  filamcn- 
toia,  parum  arcuata,.  quorum  duo  paulo  brevio- 
ra.  Antber <£  fimplices,  eredhe,  Filamencorum 
longitudinc,  dimidia  petalorum. 

Pist.  G ermen  ovatum  , comprcflum , ftaminibus 
longius,  Stylus  nu  ilus.  Stigma  i implcx,  orbi- 
culatum,  planum. 

Per.  Stlicula  oblonga. 

Radix  fi  brofa : fibra;  filamentofae.  Folia  radi- 
calia,  lanceolata,  b a (i  anguftata,  fupeificie  fca- 
bra,  leviter  tuberculata,  piiofa,  margine  cilia- 
ta,  leviflime  incifa,  fubtus  glabra.  Caulis  fi- 
lanlentofus,  iimplcx.  Pedunculi  capiliares, 
caulem  terminantes,  plures,  unifiori. 

Locus:  Smirn£  juxta  muros  hortorum. 

Tempus  mcnfis  Februarii  initio,  adeoque  primo 
vere. 

32.  LATHYRUS  (asgyptiacus)  pedunculis  mifloris^ 
cirrbis  trpbylhs , fultolis  en/i  form  i bus . 

Ra  dix  fibrofo-tuberofa,  tubcrculis  parvis,  oblon- 
gis,  feliilibus,  fibris  impoiitis. 

Caulis  procumbcns,  ramofus,  dorfo  utrinque  a- 
cuminatus,  margine  alatus,  membranaeeus.  Pe- 
tioli  pone  acuminati , anrice  plano  iulcati,  mar- 
gine membranacei. 

Folia  gemina,  diilicha,  enfiformia,  apici  petio- 
li  impofita.  Pedunculi  uniflori,  teretes,  ex  alls 
ad  angulum  acutum  diftantes.  StipuU  bicrura- 
les:  crura  oblongo-acuminata,  altero  furfum  e- 
vecto,  altero  deorfum  deflexo,  infcriore  leviter 
denticulato.  Cirrhi  triphylli : ioiioia  teretia,  ca- 
piilaria 

Longitudo  bipedalis. 

Locus.  Danijata:  in  cultis,  inter  Trifolium  quod  fe- 
minatur. 

33-  DO- 


PLANT/E. 


483 

33.  DOLICHOS  (Lablab)  leguminibus  ovato-aci - 

nacilormibus , feminibus  ovatis  bilo  arcuato  verfus  al - 
ternam  extremitatem . //.  Upf  p.  14. 

Leguminum  valv;u  ad  futuram  utramque  fcabrxj 
fcabrities  h;uc  in  dorfo  inaequalis,  irregularisj  in 
abdomine  vcro  tuberculis  conilat  parvis  , rotun- 
dis,  una  linea  in  utraque  vaivula  difpolitis. 

Tempus  floret  in  FEgypto  inferiore  menfe  Sep- 
tcmbri. 

Locus : Habitare  in  -Egypto  ponit  Alpinus,  ho- 
fpitatur  vcro  ibi  in  hortis  ubique,  nec  fera  inve- 
nitur,  faltem  no n in  .Egypto  inferiore.  Aliun- 
de  igitur  in  AEgyptum  tranflata  videtur  a longis 
retro  feculis,  forfan  ex  India  per  rnare  rubrum. 
Åb  Europeis  primo  in  -Egyptum  addudtam  quis 
conijcere  poffet  a nomine  incolarum  hodierno, 
qui  illam  Ful  Frangi  h,  e.  Fabam  Europaram  ap- 
pellant. 

Usus  in  a^gypto  umbracula  egregia  ex  hac  con- 
ftruuntur  in  hortis  &C  redibus,  dum  caulis  ejus 
feandens  arte  fuleitur  & hinc  inde  egregie  duci- 
tur.  Fulciunt  vero  AEgyprii  caulem  non  modo 
virgultis  ligneis,fed  etiam  cordis  quibus  circum- 
volutus  in  varias  pofitiones  facile  conducitur,  ut 
fic  ex  foliis  facili  ratione  umbraeulum  cgregium 
£c  largum  conllruitur. 

34.  CARTHAMUS  tindtorius.  Linn.  FL  Upf.  zyi. 
Mat.  Mecl.  277. 

Locus : Colitur  in  aegypto  copiofiffime. 

Tempus.  Terrre  committuntur  femina  menfe  . . . * 
Ter  quotannis  colliguntur  corolliu. 

Usus  Corollarum  in  opere  tindforio,  quse  infig- 
nem  mercem  ^Egyptiis  conllituunt.  Corollas 
prteparandi  modus  hicelt:  recentes  colliguntur, 
colledfae  imter  duo  faxa  premuntur  ut  crudior 

fuc- 


4§4 


ALANTiE. 


faccus  cxprimatur,  qui  repiciturj  preflae  in  a- 
qua  fontana*  cjuae  in  yEgypto  falita,  lavantur 
plus  utia  vice,  quo  ipfo  adhuc  fuccus  acris  re- 
ftans  eliniineturj  lavatsc  pugillatim  aquaeximun- 
tur>  pugillus  quivis  manu  bene  comprimitur  öc 
figuram  a preflione  manus  acceptam  iervat.  Pu- 
gilli  comprefli  fupra  tedta  cedificiorum  plana, 
fubjectis  ftragulis  arundinaceis  , expanduntur, 
huc  usque  coloriscitrcij  cxpanfi  ftragulis  tegun- 
tur  die,  ne  iolis  aeftu  ciio  6c  nimis  exficcentur, 
nodtc  nudos  relinqvunt  aeri  6c  rori  expofitos* 
Rore  madefadti  colorem  mutant  ex  citrco  in  ru- 
bro  flavefcentem  (fulvum),  aere  nodtmno  fub- 
c?.lido  fcniim  liccantur,  quem  m finem  fem  per 
adftantes  homines  fxpiufcule  {itum  pugillorum 
mutant,  latus  inferius  aeri  exponendo  6c  contra* 
ficcati  fervantur  ufui  6cmercimonioa  Gallis,  Ve- 
netis,  Florentinis  6c  Anglis  avide  coemto  fub 
nom  i ne  Saffranon.  Folia  tenerainter  Acetaria  adhi- 
bentur  in  Aigypto.  Smirn <e  in  pulverem  rcda- 
fta  iafti  reccns  rnuldto  imittuntur  ad  illud  coa- 
gulandum,qua  ratione  conficiunt  cafeum  JE,g yp- 
tii.  Pfittaci  fpecies  AEthiopica  fcminibits  vefci- 
tur,  reliquis  animalibus  certe  venenum,  illi  vero 
gratifiima  efca, 

3y.  ARTEMISIA  Draciinsulus , Linn.  H.  Upf  i.p. 

Zf6. 

Fabula  eft  apud  /Pgypiios  generatam  fuifte  plan- 
tam feminibus  Lini  vulgans  bulbo  Cepa  vulg. 
immiftis  6c  Cepa  terrae  fertili  mandata* 

56.  VIOLA  odorata.  Linn.  Mat,  Med.  410.  FL  fu * 
7<f* 

Viola  martia  purpurea.  Flore  odore.  Bauhin.  Pm. 

Locus.  Colitur  m hortis  EEgypti  copiofiflime. 

Tem- 


PLANTzE. 


485 


Tempus.  floret  menfe  Decembri  Cairi. 

Usus.  Planta  inter  maximi  xftimatas  ab  ^gyptiis 
& Turcis,  ob  odorem  egregium,  Se  colorem 
gratum  j maxime  vero  ob  ufum  infignem , quam 
illis  prasftat  ad  potionem  ( Sorbet ),  quam  ex  Sac- 
charo  Violarum,  in  aqua  folutum,  praeparant 
öc  infrequentem  adhibent  ufum , prxcipue  dum 
hofpites  £c  amicos  laute  excipiendos  volunt,  U- 
na  vero  ex  multis  nliis  h xc  eft  potionum  fpe- 
cies,  qua;  omnes  nomine  forbet  originis  Arabi* 
cas  veniuntj  funt  vero  reliquae,  deco&um  pas- 
fularum  j Syr.  Cåtpill.  Vener,  cum  aqua  mixtus* 
Liquiritias  decoéhim  & forte  alise^  Ambram  gri- 
feam  magnates  nonnunquam  potionibus  fuis  ad- 
mifcent-,  luxus  6c  libidinis  fummum  faftigium. 

No  men»  Arabice|  Neps, 

37.  ARUM  Colocafia. 

Spatha  monophylla,  bafl  a dorfo  ncute  emargi- 
nata,  emarginatione  fcapum  excipiens,  antice 
fubventricofa  asqualis,  medio  comprefla,  poftice 
dorfo  angulata , parte  fuperiore  incurvata,  ante- 
rius  aperta,  apice  connivens  acuminata,  galeas 
inftar  fpadicem  tegens.  Spadix  cylindricus*  cla- 
vatus , fimpliciflimus , ineurvatus , fpatha  pau- 
lo  brevior,  bafl  craffior,  te&us  ad  bafln  anterius 
germinibus  pone,  fcapo  continuato,  deinde  fila- 
mentis  hinc  usque  ad  apicem  nudus. 

Pist.  Germim  plura  (ferc  o£to),  bafln  fpadicis  an« 
terius  &:  ad  bafln  veftientia*  infra  ftamina  pofi- 
ta 5 orbiculata*  convexa,  marginibus  imbrica- 
ta.  Stylus  flmplex,  conicus,  filamentis  brevior» 
Stigma  capitatum , villofum. 

Stam.  Filamenta  numerofa,  proxime  6c  immedia- 
te  fupra  piftilla,  fpadicem  irregulariter  inferiori 
ej us  patte  cingenria , inferius  magis  copiofa.,  fu- 
G g pe- 


PLANTA. 


4 86 

perius  pauciora,  conica,  erc&a.  jintber#  fes* 
files,  dimidia  parte  inferiorc  orbicatsc,  depres- 
fic,  altera  dimidia  fuperiore  elevatse , acutiufcu- 
lse , fegmento  fuperiore  ponc  exeavato. 

Per,  B u ca  globofa. 

Semina  plura,  fubrotunda,  deprefla. 

Radix.  Bulbus. 

C au  lis  Scapus  radicalis  teres,  cyiindricus , sequalis, 
laeviffimus,  maeulatus,  florem  unieum  fulti- 
nens. 

Folia  fcapo  fuftentata,  ejusdem  cum  florifero  fi- 
gurse, cordato-haftata , apice  aeuminata  angu- 
lisobtufis,  lseviffima. 

Co LO'R . Germina  6c  ftyli  lucido- virida,  Jfigmata 
alba,  Filamenta  alba.  dritbera  fl  avse.  Spculix , 
ubi  a floribus  tegitur,  albicat,  parte  nuda  vi- 
ridis,  Spatba  parte  galeata  unicolor  obfcure-vi- 
ridis , reliqua  parte  exalbicantibus  6c  viridibus 
lineis  compofita,  quarum  illa:  latiores  punftis 
minimis  violaceis  adfperguntur.  Scapus  florife- 
rus  albicat  6c  maeulis  parvis,  confertis,  lan- 
ccolato-linearibus , violaceis adfpergitur.  Peti - 

olus  fuperne  viridis,  reliqua  parte  ut  floriferus. 
Foha  medio  virida,  lubtus  fplendentia.  Radix 
albida. 

Longitudo  bipedalis.  Longit.  fpathse  poll.  i|, 
Long . Fol.  rpithamae  i. 

Locus.  Ägypti  culta  6c  horti. 

Tempus.  Fioret  menfe  Novembri. 

j8.  URTICA  segypti  maxima. 

C au  lis  fiftulofus,  intortus,  genieulatus,  ge- 
niculis  fpithama  diftindtonbus*  crafiitie  digitimi- 
noris,  tri pedalis. 

Folia  oppofita,  petiolata  , cordato-acuminata,  in- 
cita , laciniis  triangularibus : terminali  ovato, 

lan- 


PLANTiE. 


487 

lanceolata,  bafi  angultata,  fubtus  nervofa,  ncr- 
vis  elevatiS.  Petioli  longi,  temes,  laxi. 
Stipula£  oblongo  - ianceolata: , numero  qua- 
tvor  ad  genkula,  2 ab  utraquc  parte  petioli, 
oppoiitai.  Aculei  rigidi,  aeuminati,  bafi  cla- 
vat*. 

FtuctifiCatio  ex  alis  foliorum  floralium , quse 
ex  alis  foliorum  maximorum  oriuntur,  pedun- 
culata. 

Locus  ^Egypti  rudera,  menfe  Martio. 

Nomen  Arabis  Curcis.(\ arietas  U.  dioictf  ?) 

39.  PLATANUS  orientalis  Linn.  fpec# 
Péricarpium  nullum  ^ femina  in  globutn  con- 
géfta. 

Semina  fubrotunda,  terminata  lfylo  utrinque* 
Stylus  inferior  femini  continuatus , angulatus, 
fuicatus,  insequalis,  verfws  femen  lätior,  ver- 
fus  receptaculum  tenuior  &:  fubulatus,  pappo 
inlidens.  Stylus  fupeiior  (qui  ftilus  pitiilli  fuit) 
femini  impofitus,  re£bus , tenuis,  requalis*  Pap- 
pus  bafi  (lyli  interioris  fufrixus,  conflans  pilis 
fubrigidis,  plurimis,  ereéHs^  lonpitudine  ftyli, 
in  fafeioum  conicum  circa  illum  d."pofitis.  Re- 
ceptacUjLUM  ( quod  antea  gemmaj  bafis  fuit) 
fuperius  convexum,  inferius  planum,  irregulare, 
fuperiore  fuperficie  pilis  roolliufculis  teébum. 

, MOMORDICA  Luffa.  Linn.H.  Upf.  2.  Luffa 
Alp.  & Vefling.  Ltff  StLuff.  Arab. 

Locus:  horti  ubi  Palmas  haud  raro  egregio  fpe£ba- 
culo  confcendit,  tegit3  &c  ornat  caulem  alioquin 
triftem* 

. MOMORDICA  Balfamina. 

Usus  ej-us  eft  in  Syria  ad  vulnera  fananda  valde  fa- 
mofus,  Fru&um  nondum  maturum  integrum 
G g 2 cum 


488 


PLANT  JE. 


cum  feminibus  incidunt,  incifoimmittunt  oleum 
olivarum  ad  digeflionem,  calori  folis  per  aliquot  di- 
es  exponunt,usque  dum  Colore  coccinco  imbutum 
eftoleum,  quod  fervatur  ad  ufum.  Applicatur 
vulneri  recenti  cum  lana  Bombycis.  I-nter  Trau- 
inatica  euporifta  proximum  a Balfamo  de  Mecca 
locum  dant  Syriani  huic  oleo,  quod  mature  ad- 
adhibitum,intra  triduum,  vulnera  non  mediocria 
fanave  experientia  firma  norunt. 

Usus.  infuper  caulis  6c  foliorum  ad  Tegenda  um- 
bracula. 

Locus.  Horti. 

Plant#  Cuhurbttm # JEgyptt. 

42.  CUCURBITA  lagenaria,  feminibus  obfolete  bi - 
cornibus.  Linn.  H \ Upf  it  p.  291. 

Arabis  Charrah. 

Usus  ad  cibum  pauperis  plebis  \ coqvunt  6c  aceto 
adfpergunt  & condiunt.  Impletur  etiam  cortcx 
oryza  £c  carne  contufa,  ficque  farciminis  inftar 
paratur. 

Locus  per  ^Lgvptum  univerfum , etiam  Arabum 
deferta,  dum  terrapraegnanteteguntur  Alta,  pro- 
venit  toto  fere  anno. 

43.  CUCURBITACitrullus5/ö//Vj  multipartitis.  Linn , 
H.  UPf.  3. 

Jlrabis  Batech. 

Locus:  colitur  imprimis  ad  ripas  Niii,  in  argilla 
foccunda , quae  fub  inundatione  deponitur,  a 
men  (is  Maj  i initio  ad  inundationem  Nili  h.  c.  ad 
finem  Julii  vel  initium  Augufti.  In  Infula  Del- 
ta, prxTertim  ad  promontorium  Burles 5 veniunt 
optimi,  maximi* 

Attrieuta:  poma  quae  profert  in  zEgypto , e- 
normis  funt  magnitudinis,  duorum  pcdum  dia- 
metro transverfali , 6c  trium  longitudinali  vidi. 

Sus- 


PLANTiE. 


4^9 

Succum  continent  copiofiffimum  , aquofum,  fri- 
gidillimum,  ad  plures  libras  ex  unico  hand  ra- 
ro extrahendum.  Caro  corcici  proxima  albicat, 
interna  lucide-fanguinea,  vel  coloris  rofei,  fub- 
ilantia  quodammodo  fpongiola,  vel,  ut  conve- 
nienti  modo  rem  proponam,  refert  caro  hujus 
*u£tus  illorum,  qui  frigore  femel  correpti  itc- 
m calori  fuere  admoti  e.  g.  Rapte  vel  Pomi 
rai  isj  Semim  nigrefcunt  vel  brunna  funt. 

L cibum  potum  8c  medicinarn  pra^bet  iEgyp- 
1 Editur  copioliflime  tempore  quo  durat, 
ec  iv:  ; a melias  habentibus,  plebecula  vero  qui- 
bu  il  datum  a providentia  präster  pauperta- 
tem  8c  tolerantiam , tempore  quo  viget  hic  fra- 
dfcus,  vix  alio  fruuntur  nutrimento  8c  reipe- 
6tu  illius,  quod  aliis  tempeftatibus  ingerant  ex 
aliis  vegetäbilibus,  optimam  cenfent  hane  anni 
periodum$  cum  pane  pierumq.manducant,  femper 
cruduni , nec  ullo  modo  maturum.  Pottas  loco 
fervit  dum  copiofiffimo  fuo  fucco  manducatus 
folatium  fert  miferis,  fub  fervido  coelo  fitienti- 
bus,  qui  hac  ratione  non  tantam  aquae  copiam 
ingerere  coguntur,  ac  fieret,  fi  folidiorem  fuccum 
8c  prxparatum  caperent  cibum*  Bibitur  et  jam 
fuccus  purus,  dum  exeavant  foveam  in  fruftu 
lecenti,  in  qua  colligitur  fuccus  copiofus.  Medi- 
cinarn etiam  praebet  idem  fuccus  , fed  non  pro- 
mifcue  ex  omni  fruftu.  Datur  autem  queedam 
varietas  communi  mollior  8c  magis  fucculenta, 
quae  non  in  tama  copia  proftat,  ex  prom.  Bur- 
las  inprimis  proveniens : hsec  bene  matura  , fe- 
rc  putredini  proxima,  exeavatur  ad  partem,  ut 
de  altera  diftum,  fucco  in  fovea  colle&o,  aquam 
rofarum  8c  pauxillum  facchari  mifeent,  febri 
ardenti  decumbentibus  exhibeut  3c  quidem  vul- 
gi  koc  ell  euporifton.  Nc  autem  quis  eredat 


PLANTAL 


49° 


adeo  frcqucns  efic  hoc  remedium,  ut  perhibent 
sflpinm  & Vtjlingm , nonmfi  pauxillo  tempo- 
ris fpatio  adhiberi  poteil,  illo  nempe  quo  ma- 
turas  habenrur  fiuftus  , quod  vix  ultra  tres  fep- 
timanas  extenditur.  Eit  vero  egregium  folati- 
lim  febneitantibus  ad  luimeétandum  calorem 
exftinguendum.  Et -Na  ovi  ha*c  dicitur  varietas 
Arabice,  quod  aquofus  latine  audit.  Hinc  hal- 
lucinatus  elt  Alpinus  in  derivatione  nominis* 
Cautela . Non  finc  circumfpcélione  ingerenda  eft 
niagna  copia  Citrulli,  intenilijflime  emm  frigidus 
fruEtus,  in  xftuante  acalore  a*  ili  vo  corpre  copio- 
1c  aflumtus,  mala  non  femel  protulit  inGgnia, 
Colicam,  Diarrhoeas,  Dyfenteriam,  ftomachi 
gravedinem,  Dyitochiam$  alia.  VirEuropae- 
us  fide  digntis  mihi  retulit  fe  vidific  anno  prx- 
terlapib  Damiuta?  mercatorem  Damafcasnum,  as- 
ilu  lummo  correptum , Citrulium  integrum  vo- 
racicer  ingefiffe,  qui  intra  aliquot  horas  fubito 
exftindlus  eil.  Ipfe  AEgyptum  adveniens  tem- 
pore  maturi  fruélus,  egregio  adfpe&u  £c  deprae- 
dicato  lapore  fruélus,  antea  non  vi  G capio,  man- 
ducandi  oritur  cupido,  fruftulum  non  ni  G dixtc- 
tica  adhibita  pmdentia  cirea  rem  infvetam,  inge- 
ro,  reirigeratio  vero  ccfophagi  & ventrieuli 
. tanta,  quanta  a glacic  hauilo,  fi  non  major,  ul- 
terius  periculum  facere  diflvafit , nec  ipfe  fub 
integra  commorationc  in  Atgyto,  pollea  ex  illo 
munducavi,  nec  ulli  auétor  fui  ut  refrigorium  ca- 
peret,  gratum  quidem  fed  non  perieuli  & expers. 
Permes  tum  eneurbitinos,  quam  Tsntam,  tempore 
quo  manducatur  Citrullus,  fatis  efle  communes , 
notabile  eil. 

44.  C U GUM  IS  fativus.  Linn.  H.  Upf.  p.  291, 
Locus  cura  Citrull©  £c  Cucurbita  1 communis. 

Usus 


PLANT  JE. 


4Pt 

Llsus:  cditur  codta  6c  aceto  condita  a pnuperibus, 
farciminis  i nit  ar  carnc  6c  aromatibus  repleta  6c 
codta  a melius  habentibus,  quo  pofteriori  modo 
para  ta  bonum  probet  cibum, 

Tempus.  Citrullis  aliquanto  tardior  provcnit,  fed 
diutius  usque  in  ferum  autumnum  reperitur. 

4f . CUCUMIS  Melo. 

Locus  6c  Tempus  Citrulli,  fed  minus  frcquens  culta. 

Qualitates.  Melo  iEgypti  magnitudine  Citrul- 
lum  fere  scquat,  caro  ejus  noltratis  eft  mollior, 
fed  magis  iniipida  6c  minime  grata  illa  dulccdi- 
ne  pr^dtta,  qua  noltrates  imprimis  ex  feminibus 
Sibericis  provenientes  gaudent. 

Usus.  ed  itur,  ut  apud  nos.,  deledtationisgratiaadi- 
tioribus,  magis  quam  a plebe. 

46.  CUCUMIS  (Chate)  fruftu  oblongo  ovato. 

Regina  Cucumerum,  Abdellavi.  Alpini. 

Locus:  Terra  prasgnans  poit  inundationcm  Nili 
circa  Cairum,  nec  in  ullo  alio  loco  univerfi 
gypti  colitur,  neque  aliud  fert  folum* 

Tempus  Citrulli. 

QvALiTATtes  frudtus:  parum  eft  aquofus  carnis 
folidiufculce  vel  fubftantiae  fere  Melonis,  fapo- 
ris  parum  dulcefcentis , frigidiufculi  , minime 
vero  ad  frigus  Citrulli  accedcns. 

Usus:  in  menfis  magnatum  6c  Europseorum  aeftivo 
tempore  apponitur,  ut  fummum,  jucundifTimum 
6c  minime  timendum  refrigerans.  Frudtus  ex 
fuo  genere  quantum  qufs  huc  usque  novit  excel- 
lemiftimus.  Optarent  Principes  6c  M agnates 
Europae  noftrae  ut  e folo  fuo  transferri  6c  illorum 
ingredi  poftet  Macella,  dignus  enim  illorum  ta- 
bula  c It  frudtus. 


Gg4 


47. 


PLANTE, 


47.  CERATONIA  Siliqua. 

Gemma  fimplex  oblonga,  baG  usque  ad  medium 
cauliadnata,  apice  feu  altero  medio  libera,  la- 
cinara.  Lacinia  plerumque  tres  (inte-rdum  qua- 
tuor), oblonga:,  fubteretes,  apice  obtufe,  harum 
media  longior,  & magis  elevata*  laterales  pfcu- 
lo  fubtus,  quarurn  altera  longior  j Media,  in  fo- 
lium abit 8claterale$  adbaGn  exficcatas  relinquir5 
quce  petiolo  coadunantor  8c  balin  ejus  crafliufcu- 
lum  efficiunt.  Quam  primum  foliolum  erapit, 
ali^  geramulae  ad  bafin  ej'us  oriuntur.  Singulare 
eft  quod  fimplex  8c  integra  fit  gemma,  nec  foli- 
olis  compofita,  qualis  ctjam  in  Caflia  fiftula  6c 
aliis  orientis  arboribus.  Rudimcntum  lgiturpo- 
tius  dicerem  futuri  folii  quam  gcmmam,  fic  or- 
dinavit  natura  ut  arbores  in  calidiore  pofiti  foio, 
gemmis  non  inftruantur  foliofis,  fcilicet  rudimen- 
tum  folioli  non  opus  habet  int.gumento,  quo  in- 
diget fub  frigido  coelo,  ubi  infignem  prasftat  uti- 
litatem3  embryonem  folii  hiemaii  tempore  a bru- 
mae  vi  confervando,  Vide  jdmaen.  acad,  i.p.  188. 

48.  RUSCUS  aculeatus. 

Baccas  aliquot  accepi  inGdentes  , qux  afportarent 
Smirnam  rufticus  Turcicus,  qui  radices  Phar- 
macopola:  vendebat.  In  una  duo  inveni  femi- 
na, una  fuperficie  plana, ..altera  convexa,  ceterum 
fphaericai  in  altere  verounum  tantum, quod  tamen 
multo  erat  maj us  reliquis  8c  cujus  fuperficies 
plana  non  adeo  magna,  ut  fere  globofum  exi- 
fleret  j talis  crefcendi  modus  in  folo  natali,  qui 
convenit  illi,  quemvidimus  in  Tepidario. 

4P.  MUSA  paradifiaca. 

Cor.  Petalum  - - - baG  connivens.  didi  debet 
neftaiuim  ampleetens  marginibus.  Neftarium 

Linn. 


PLANTVE, 


49  J 

Linn.  acuminatum  addc  denticulatum*  r.am  apex 
nedtarii  vel  labii  inferiorismcdio  acumen  emittit, 
ad  cujus  latera  utrinque  Tunt  denticuli  minimi  z 
1.  i inaequales. 

Hermaphroditi  mafculi  jlores.  Linn. 

Stam.  Filamenta  fex  ponit  fummus  Prseceptor,  at 
in  innumeris  in  ALgypto  examinatis , non  nifi 
quinque  invenire  pocui,  qua;  omnia  sequalia, 
comprefla,  hinc  planiufcula  &c  paulum  canalicu* 
lata,  inde  convexa,  petalo  parum  longiora,  omnia 
antheris  inftrudta,  qux  piftilium  cingunt.  An - 
thera  margini  filamenti  antcrius  amediousquead  a- 
picem  adnata5fulco  medium  filamenti percurrente, 
marginesdiflinguente,  quiapice  uniuntur,  bafi  ve- 
ro  feparanturéc  in  acumen  minimum  libcrum  ter- 
minantur.  Anthera  ftylum  ardte  cingunt,  inprimis 
in  fpata  nondum  fatis  cxpanfa  * illarum  fitus  ta- 
lis eft,utomnes  verfus  ftylum  dirigantur,illumque 
fulco  illo  intermedio  excipiant,  quem  proinde 
uterque  margo  antherae  apertisquafi  brachiis  am- 
ple&itur,  commodiffimo  pro  foecundatione  fitu. 
Apice  refleétuntur  parum  anthcne,  ut  a fe  invk 
cem , ut  6c  a ftigmate  diftant. 

Pist.  Stylus  afturgens  vel  retrorfum  parum  incur- 
vatus.  Fovea  ne&arifera  fuperius  in  acumen  lul- 
catum  terminata,  inferius  orbiculata,  ad  b a fin 
ftyli  proxime  fupra  germen.  Filamentum  capil- 
lare  brevifiimum  ante  hane  obfervavi,  cujus  ba- 
fis  illam  tegit,  8c  hoc  procul  dubio  fextum  eft 
filamentum  Linnaei,  dicerem  vero  potius  hane 
foveam  cum  filamento  illum  tegente  nettarium 
8c  ne&arium  Linnasi  corollae  petalum  alterum 
feu  labium  inferius.  Stigma  non  capkatum,  fed 
potius  clavatum , c©ntinuatur  enim  a ftylo , cu- 
jus apex  fuperius  craffior  lligma  conftituit  obtu- 
fiffimum,  vix  manifeite  anguktum* 

Ggf 


Co- 


424 


PLANTiE. 


Color.  Sp.ithde  maturx  flriis  tinguntur  obfcure 
purpurafcentibus  colorc  nullo  modo  eleganti , 
exterum  pallidc  \ irelcentes , margine  iilurum 
leeundi  ordinis  e ju  sd  em  cum  llriis  colore. 

Radi  x lucide  viret  colore  eiegantiflimo.  Antbera 
pallide  rubent.  Ceroll £ bafis  ex  albiao  flave- 
tcens,  apex  ex  glaueo  rubens  colore  trifti.  U- 
nicam  inveni  corollam  fex  continentem  ftamina, 
ied  omnia  xqualia  & antheris  inlirudta,  duobus 
anterioribus  bafi  coalitis,  naturse  errore. 

Tempus  florendi  in  /Egypto  menfe  O&obri  6c  i- 
nitio  Novembris,  h e.  poli  le  c e flum  Nili,  fpa- 
dicem  propeliere  incipit  j Decembris  rnedio  fpa- 
thx  ficut  completx  cum  corollis,  ejusdem  men- 
fis  fine  6c  imtio  Januarii.  Spathx  Herxnaphro- 
ditx  inferiores  cum  corollis  fucceflive  mar.ee- 
feunt  pera&a  foecundatione,  alix  autem  fupe- 
riores  itidem  fucceflive  expanduntur.  Martiofoe- 
cunditas  peraeta  c it  6c  frudtus  formatus,  qui 
ienflm  accrefcit  usque  ad  Majum  dum  maturita- 
tem  acquiflvit.  Floret  igitur  aere  temperato, 
terra  prxgnante  humoribus  repletiflima,  matu- 
ratur  fole  calidiflimo,  qualis  vernalis  in  xgypto. 
Prout  decidunt  fpathx  augetur  fpadix,  qui  ad 
duorum  1.  trium  pedum  longitudinem  accrefcit. 

FRUCTUS  piilpa  intet  corium  nervofum,  dul- 
cefcens,  folidiufcula,  iive  confiftentiae  medix 
in  ter  pulpam  Pruni  6c  Drupam  D actyli,  pa- 
rum  vifeida  6c  parum  hirinofa,  facile  in  ore  co- 
liquanda  absque  malticatione  , faltem  non  infl- 
gni  opus  cft.  Acefcit  fubito,nec  ultra  fextiduum 
ab  arbore  exempta  fervari  potcll  in  Ji-gypti  Cli- 
mate.  Acefcens  faporem  omr.is  habet  paltx 
panis  crudx , dum  primum  fermentari  inc-ipit. 

* Haberi  potefi  recens  in  iEgypto  a menfis  Maji 
fine  ad  fine m menfis  Odlobns , copiofe  in  Ro- 

fe- 


PLANTA 


4Pf 

fetto,  rar Hli me  Cairi,  ubi  arborcs  non  defunt, 
icd  qui  omnes  fcrc  fterilcs  6c  vix  paiicos  pro- 
ducunt  hudtus  pro  magnatum  feminis  rcfcrvati-s. 

Fabula  fatis  ridicula  elt  inter  Hortulanos  yEgypti, 
quod  MufaJ  primum  orta  tueritex  nucleo  Da&y- 
li  in  radice  Colocafiae  plantato,  qua  ratione  ad- 
huc  hodic  propagari  poflct,  fi  quis  periculum 
facere  velit,  firmiterfibi  perfvadcnt.  lnterrogati 
vero  quare  propagandi.  hunc  modum  non  excrce- 
ant,  re(p*ondent  quod  opera:  non  fit  praetium  , 
cum  lponte  adeo  facile  provcniat  arbor. 

A N ATOMOMIA  Caulis  medulla  crafiitie  polli- 
cis,  fibrofo  porofa:  Fikra  longitudinales , ca- 
pillares,  fubtiliffimse,  molles,  tenaces,  gluti- 
nofse,  quibus  intermixti  canaliculi  longitudina- 
les angulliflimi , nöta  nifi  diifedta  medulla  trans- 
verfaliter  confpicui.  Lamell a hane  caulcm  to- 
tum  efformantes , qua*  longitudinales , dimidia- 
tce,  altera  alteram  imbricatim  ampledtente;  in  me- 
dio caulismargine  uno  alttri ardfeapplicatoy  quae 
vislaminalemicylindrum  cfformat,concavum  quae 
conjundtim  cylindrum  formant  arqualem, levern , 
nitentem3unitum-,  Lamm#  dux,  externa  altera,  al- 
tera interna,  fibris  longitudinalibus  compofitse. 
Corpus  cellofum  fpatium  replet  inter  utramque  la- 
mellam , quod  fibris  conltat  longitudinalibus, 
cum  valvulis  transverfalibus , qua:  cellulas  effor- 
mant  oblongO'quadratas  , ampliufculas.  Petio- 
lus  ejusdem  cum  medulla  conitrudtionis,  fed 
fibris  robuftioribus,  JSledulLe  eft  continuatio. 

4 FICUS  Sycomorus. 

Gemm/E  fol.itaria  ad  bafin  foliorum,  ovato-ncu- 
minata,  apice  parum  ineurvata,  parum  comprefia, 
margine  altero  parum  craffiore,  foliolis  duobus 
compöfita,  ovato-aeuminatis, concavis,bafi  line.i- 
ribus,  marginibus  alternatim  fefe  ampledtaniibusi 

u-n  us 


4p5  PLANT  AL. 

nr.us  margo  vidclicct  folioli  regitur  ab  alterius 
folioli  margine  6c  alter  tcgic  alterius  tnarginem; 
vei  darius*  raargo  alter  folium  tegit,  alter 
vero  tegitur.  Intra  folia  gemmas  abfcowditur 
Embryo  folii  futuri  aut  Embryo  gemms  futu- 
rae  , qua:  ad  balin  iflius  oritur,  ejusdemquc 
eft  longitudinis,  6c  completa  ante  eruptionem 
novi  folii.  Hinc  femper  duo  folia,  prsetcr  il- 
lud  quod  viget,  in  promtu  habet  natura. 

Cal.  communis  orbiculato  - rotundatus  , apicc 
valde  depreflus,  bafi  parum  produfrus,  ma* 
gnus,  concavus  , carnofus,  pallide  rubicundus , 
apice  claufus  fquamis  plurimis,  quarum  exterio- 
res  una  ferie  breviores  * intcriores  duplo  longio- 
res  y omnes  femilanceolatse,  acuteinflexx,  mar- 
gine  attenuatce , integerrimx.  In  hujus  cavita- 
te  flofculi  continentur  fceminei  6c  mafculi  ut  in 
Ficu  carica.  Masculi  flores  margini  calycis 
proximi.  Partes  ut  in  Ficu  vulgari.  Foemi- 
kei  univerfam  cavitatem  tegunt.  Pcrianthium 
ut  in  Ficu  carica:  Germen  ovatum,  compres- 
fum,  minimum,  feffile,  ut  6c  flores  mafculi, 
nec  pedunculatum  ut  in  Ficu.  Stylus  ut  in  Fi- 
cu. Stigma  clavatum,  depreflum,  induratum,  u- 
num  aiteri  ar&iffime  conxrcns. 

Semen  ovatum , minimum,  exficcatum. 

Radix  arborea,  latillime  expenfft. 

Caul?s.  Arbor  vaftiflima.  Truncus  quinquaginta 
interdum  pedum  diametro  conftat , Tuberofita- 
tes  6c  cxcavationes  truncura  insqualem  efficunt* 
Rami  plurimi,  ingentes,  valde  in  latum  extenfi, 
nec  furfum  fpeclantes , inseq-uales,  tuberoli. 

Folia  oppoGta  , ovato - oblongd,  integerrima, 
petiolata.  Petioli  teretes , tenuiorcs. 


Pe- 


PLANTiE. 


4 cj7 

Pedunculi  tcrctes,  crafliufculi , eredti,  brevio- 
rcs.  StipuU  tres  triangulares  ad  balin  calycis , 
qucc  gemmam  antea  conftituerunt. 

Insecto  pungitur  juxta  maturationis  tempus  no- 
tabili  fatis  modo:  Infedtum  fpecies  elt  ejusdcm 
gcneris,  cum  illo,  quodficum  pungit  (pag.  4 16. 
n.  1 1 3.)  fcdmulto minor  & lorte  fpecie  diverium. 
In  calyce  juxta  maturitatcm  apertura  fit,  qui 
duplici  rationc  cfficitur  : prima  c il  quando  iqua- 
mae,  quas  calyccm  claudunt,  marccfcunt&  ad  in- 
teriora  reflectuntur,  ut  fit  m Ficu  vulgäri,  qui 
tamcn  modus  in  110  it  ro  non  adeo  communis  in 
paucioribus  confpiciuntur.  Alter  majori  obfer- 
vatione,  imo  admiratione  dignus  * hocelt:  pau- 
lo  inf  ra  fquamas,  ad  latus  calycis,  macula  ori- 
tur  in  frudhi  nondum  maturo,  gangrarna  in  hoc 
loco  corripitur  fruélus,  quas  in  circulum  fatis  la- 
tum,  f;epc  digiti  minimi  latitudinc  fefe  exten- 
dit,  marcefcit,  atrum  evadit  hoc  fpatium,  caro 
cor  poris  (calycis)  in  med  io,  fpatii  circumferen- 
tia  pennas  antennas , corroditur,  ut  nudi  con- 
fpiciantur  flofculi  mafculi  qui  margini  proximi 
& via  aperta  patet  animalculo,  quod  fulcos  va- 
rios  hinc  inde  per  totam  fuperficiem  interna  ni 
exarat,  ftigmata  vero  fem  per  intaéta  reliquit, 
germinibus  teepiflime  erofis,  Initio  fauciatus 
locus  flofeulis  adhuc  tegitur,  poftea  vero  fo- 
ramen  evadit  apertum  6c  fatis  largum  , magnitu- 
dine  diverfa  in  diver fis  individuis,  cujus  mar- 
gines  femper  gangvarna  correpti,  acri,  callofi, 
inflexi.  Eadem  hare  gangrxnofa  corruptio  mar- 
ginum  confpicitur  circa  fquamas , quando  in  il» 
lo  loco  aperturam  fecit  animalculum. 

Hermaphrodita  ne,  an  Androgyna  fit  fruticatio,  non 
dum  determinare  fuftineo : Flom  hermaphroditos 
cadem  cum  pnccedcntibus  calyce,  videre  mihi 

vi- 


4PS 


PL  ANTAL 


vifusfum,  fttrnnia  autem  eft  difficuTlas  veram 
ftrudhiram  frucfiftcationis  enucleare,  ob  flofcu- 
los  minimos,  ob  cruftam  qua  intus  obducitur 
calyx  , cx  (ligfnatibus  condcnfatis  conftru&am 
6c  ob  canalcs  quos  hinc  inde  facit  inieéfcum  , quod- 
que  plurimos  deftruit  flofculos. 

Flofculi  F feminint , qui  proximi  funt  ad  fquamas,  re* 
centcs  funt,  6c  non  dum  expanii,  dum  reliqui 
qui  in  concavitate,  demum  emarcuerunt.  Hi 
flofculi  fquamis  fcmper  comitantur,  ita  ut  iux- 
ta  unumquemque  illorum  a dorfo  fit  fquama , 
qua:  calycis  inftar  monophylli  Iquamati  flofculo 
apponitur. 

An  dentur  individua  pure  mafcula? 

Usus:  Arbor  ab  antiquis  HFLgy ptiis  adhibita  fuit  ad 
conftruenda  conditoria,  in  quibus  corpora  mor- 
tuorum  balfamo  c-ondita  reponerent.  Arbor  hu- 
ic  ufui  valde  apta,  quippe  qua:  putredincm  per 
plurima  fcculanonadmittit,  6c  non  nifl  vetuftifli- 
ma  corruptioni  obnoxia.  Mumt* , feti  cadave- 
ra  condita  , qua:  ex  fepulcris  erura  vidi  in  AE- 
gypto , omnia  in  frufto  arboris  hujus  exclvato 
fucre  fervatae,  q>uod  aeque  ac  corpus  ibi  condi- 
tum  a 2000  annis  reftitit  incarruptum.  Umbram 
porrigit  egregiam  arbor  valla,  ram  o fa  6c  in  la- 
tumextenfa,  qua  incolis  terrarum  fub  fervido 
fitarum  coelo,  inflgnem  pra: flat  ufum  6c  mag- 
no  illis  efl  folatio,  dum  per  campos  defértos 
iter  facientes  fub  Cycomoro,  laffata  6c  calorc 
evacuata  corpora  refocillant. 

Fruftus:  guflui  fatis  gratus  eft,  dum  bene  maturus, 
mollis,  parum  aquofus,  dulcis,  cum  minima 
portioné  faporis  aromatici : ego  ab  ejus  efu,  dum 
primum  guftavi,  non  ni fi  dimculter  me  retinere 
porui,  6c  fi  fanum  fatis,  recentem  illum  credi- 
diflem,  infignera  fatis  copiam  devorare  cupidus 


PLANTA. 


499 

fuifTem,  receptaculum  vcro  ctd  fat  i s carno- 
fum , non  multuiii  praibet  udle , quippe  intus 
ab  infe  cl  o valde  erofum  , cujus  fulei  exarati  us- 
que  ad  ultimam  pelliculam  faepe  progrediuntur 
6c  totam  fublhmtiam  carnofam  corrumpunt. 

Locus:  in  AEgypti  citerioris  campis  6c  agris  fatis 
communem  vidi. 

Te m rus:  Mends  Martii  finc  gemmas  prodit,  6c 
Junii  initio  maruros  fert  fruclus.  Tempore  quo 
gemmas  amittere  debet,  fauciatur  ab  incolis, 
dne  qua  prsecautione,  ut  dieunt,  fruftus  non 
edit. 

r.  PHOENIX  Daftylifera. 

Phoenix  frondibus  pinnatis  etc.  Linn.  Hort.  Upf. 

3c6*  . . r 

Masculus  Flos  in  diverfa  planta. 

Cal.  Spatha  univerfalis  Integra,  monophyila, 
ovata,  utrinque  attenuata , apice  fe  re  complnna- 
ta,  fuperius  parum  elevata,  fubtus  plana,  ex- 
treme obtufiufcula,  lamellis  verfus  apicem  coa- 
dunatis*  bafi  oblonga,  comprefTa,  fuperius  con- 
vexiufcula,  fubtus  plana,  latere  fuperiore  maxi- 
me  convexo  vel  potius  ventrieofo,  inferiore  pa- 
rum convexo;  fuperfiete  exteriore  cruft.n  tornen- 
tofa , lamellata,  ferruginea  tedlaj  interiore  pa- 
rum ftriata*  levis  fub  hac  crufta  , tofluiis  linea- 
ribus  tenuibus  confcrtidimis  ad  1 perfa  j matgine 
attenuato  eultrata,  altero  furfum , altero  dcor- 
fum  fpe6tante.  Rumpens  latere  fuperiore  per  me- 
dium longitudinaliter , pollca  marccfcens,  fed 
plerumque  perd  (tens.  Subflavtia  conlhit  mem- 
branacea,  tenuiore,  dbris  lörigitudinalibus  com- 
pofira.  Spadix  råmodflimus,  bad  integer,  com- 
preffliSj  ramos  emittens  bad  continuatos,  fim- 
plices,  bad  fua  triangulari  nudos,  reliqua  parte 

te- 


t 


fOO 


PLANTA. 


tereres  flexuofos,  fiofculis  alternis,  plurimis, 
fuccedentibus  redi.  Flosculi  leililes,  tu- 
berculo  brevillimo  obtufo  ( pedunculus  ? ) infi- 
dentes,  triquerri,  ovato  oblongi,  ohtufiufculi. 
Pcriantbium  minimum,  perhltens,  monophyllum, 
trifidum,  laciniae  triangulari- acuminata: , pa- 
tentcs,  ba(i  fubtus  mgoib-callofum,  angulatum, 
angulo  in  acumen  minimum  tcrminato. 

Cor.  tripartita.  Fctala  ovato-oblonga , obtufiu- 
icuh,  planiufcula  marginibus  inrrorfum  flexis, 
unde  ad  margines  parum  concava,  fed  in  area 
plana. 

Stam.  Ftlamenta  nulla,  jKthcr<e  oblonga:,  angulo- 
ftriatas , parum  incuryatse , corollarfere  dimidio 
breviorés.  Corolla  non  dum  aperta  apice  con- 
ni  ven  t,  in  medio  autem  fpatio  femilunari  a fe  in-- 
t*  fem  éehifcunt.  Numero  funt  fex , tres  ple- 
rumque  uni,  z alteri,  & 1.  tertio  petalo  ad  ba- 
finafnxce. 

Stipula  tres,  breves,  ercdte,  fubulatx,  conni- 
ventes,  in  medio  fundi  corollre  inter  antheras. 

P^//e»fubtili{Iimus,  copiofus,  levis,  ex  flavefcen- 
tc*  albicans,  Itrias  antherarum  2c  fpatia  femilu- 
naria  rep  lens. 

Lou&ttudo  fp  a t ha;  fpith.  4*  fpadicis  pars  integra  fp.  i. 

Anatomi  a.  Caulis  fibns  componitur  longitudi- 
nalibus,  capillanbus,  folidis,  arboreis,  requali- 
bus,  parallells , plurimis,  haud  multum  diftan- 
tibus , inter  quas  Corpus  medullare,  fpongio- 
ium,  fubficcum,  fatis  tragile  interjicicur.  Cau - 
lis  in  fuperficie  pedunculos  papillofos  emittit  in 
provcdioribus  arboribus,  qui  radicis  loco  infer- 
viunt,  dum  caulis  prope  coronam  , illa  confer- 
vata,  abfcinditur  2c  ter  ra:  imittitur.  Caulis  i- 
gitiM*  fupra  terratn  eft  radicans.j 


PLANTA. 


fOI 


Fruktens  Pulpa  eller  mjuka  del  åtas  af  månnifkor- 
na.  I ötre  ^Egypten  åro  många  Familier,  fom 
endalt  lefva  af  Dadlar i nedre  Egypten  åtas 
de  icke  få  mycket,  emedan  de  ålfka  häldre  at 
förvandla  dem  i pangar*  invånarne  hår  falja  en  an- 
fenlig  myckenhet  ärligen,  fom  i fynnerhet  fö- 
res omkring  tii  ftåderna  i Turkiet,  hvarföre 
man  fer  i hvar“ftad  Dadlar  vara  til  falu.  Då 
Dadlarne  åro  frifka  göra  de  i ^Egypten  af  dem 
en  Conferv  med  fåcker,  fom  år  af  en  angenäm 
fmak.  KaRNAN  af  Dadel-frukten,  fom  år  få 
hård  fom  horn,  tyckes  icke  (kulle  kunna  använ- 
das til  föda  for  något  Creatur.  ^Egyptierne  (16- 
ta  den  dock* fonder,  mala  den  pa  lina  handqvar- 
nar  ock  foda  därmed  fina  Cameler  i brill  af  båt- 
tre foder*  Af  denna  kärna  fvarfva  de  i Barba- 
riet perlor  til  Radband , fom  åro  vackra. 

Bladen  eller  lofven  brukas  at  fläta  korgar  eller 
fnarare  et  (lags  karta  fåckar,  fom  brukas  på 
refor  och  i hushållen  öfver  hela  Turkiet*  Flug- 
vijkor  göras  åfven  i ^Egypten  af  lofven , fom  ä- 
ro  behändige  at  med  dem  jaga  från  fig  den  myc* 
kenhet  infedier,  afhvilkaman  plågas  i /Egyp- 
ten* Tvagor  at  fopa  foffor  och  kläder  med,  har  jag 
åfven  fett  gjorde  af  Palm -lofven.  Grenarna 
fom  åro  tråaktige  brukas  til  Staket  omkring  dera^ 
trägårdar,  til  Burar  i hvilka  de  fora  fina  höns,  med 
hvilka  de  drifva  en  ftor  handel  fins  emellan.  Til 
åtfkiliiga  andra  faker,  fom  i land  t bruk  förefalla, 
betjäna  de  fig  af  deffa  grenar,  i ftållet  for  annat 
tråd j emedan  landet  år  fkoglöft,  och  altfå  andra 
trådflag  brifta.  TrIdet  eller  fjelfva  bolen  klyf- 
ves  och  brukas  til  fam  ma  nytta  fom  grenarna. 
De  göra  åfven  dåraf  bjälkar  i finalrus,  fom  äro 
ftarke  och  mall  tjänlige  vid  mindre  bygnader. 
Til  brånfle  brukas  den  åfven,  då  de  icke  hafva 
H h tian- 


PLANT  JE. 


Soz 

tjänligare»  Den  år  los  och  fvampig,  och  dårfo- 
re  cj  mindre  tjänlig  at  underhålla  elden.  Hela 
trädet  lägga  de  ofver  fina  Cifterner,  at  därpå  lå- 
ta repet  iopa,  med  hvilka  de  vinda  up  vatnet. 
Det  integumentum,  fom  öfvcrkläder  trädet  emel- 
lan grenarna,  fom  aldeles  liknar  en  våf,  och 
har  fina  trådar,  fom  gå  perpendicukriter  och 
horizontaliter  om  hvarandra,  detta  fager  jag,  år 
afen  anfenlig  nytta  i Egypten,  håraf  gora  de  al- 
la fina  rep^  dem  de  bruka  vid  fina  Cilterner  och 
til  andra  nödvändigheter  i hushållet.  De  hafva 
åfven  togvärk  af  famma  flag  på  fina  fmå  fartyg, 
hvilka  åro  tåmmeligen  ftarke  och  gode.  Nian 
räknar  i Egypten,  at  en  ägare  af  Palmtrå  har  år- 
ligen en  fequins  inkomfi:  af  hvart  trä  han  äger. 
Det  år  allmänt  at  fe  2,  3 til  400  fruktbärande 
Dadeltrån,  fom  tilhora  en  ägare  , och  icke  fåll- 
fynt  at  en  äger  3 til  4000,  hvilka  efter  denna 
räkning  ger  en  vacker  inkomfi:  af  et  litet  ilyc- 
ke  jord , den  de  intaga.  Et  fullväxt  Palmtrå  in- 
tager aldrahogfi:  2 alnars  diameter,  och  det  enas 
afftånd  från  det  andra  kan  man  räkna  til  fyra 
alnar. 

fl.  BRYUM  aegypti. 

Folia  radicalia,  fafeieulata,  ovato-lanceolata,  a- 
cuminata,  dorfo  angulata. 

Capitulum  obverfe  ovatum. 

Calyptra  univalvis,  ltevis , apicis  altero  lateri 
impofita,  concava,  aeumine  capillari  interdum 
bifido  terminata. 

Peuunculus  capillaris , reéhis,  breviufculus. 

Locus:  ^Egypti  muri,  ruinte  ScCilterna:. 

T empus:  floret  Menle  Novembri. 


Plan- 


PLANTA. 


PlanUe  JEgypti. 

II 751.  Martii  d.ix.  flor  entes  juxta  Nilum,  ad 
ripas  bracbii  qni  ‘Datniatam  pergit. 
SCORPICJRUS  fulcata. 

MED1CAGO  polymorpha. 

OX  A LIS  corniculata.  . 

PIMPINELLA  Anifum. 

CICHORI UM  Intybus. 

CITRUS  Aurantium* 

CN1CUS  benedi&us. 

CARDUI  Jpeciés  f o/i  is  radical  ovatis , caulinis  pinna - 
tifidis . 

CONVOLVULUS  Scammonia. 

11751.  Martii  d.  14-  ‘Damiata  JEgypti  Planta. 

1.  AdianthuM  officinarum  in  muris  antiquis, 
z.  Ranunculus  foliis  trilobo^multifidis , in  hortis. 

3.  Hypnum  foliis  crenatis^  in  udis  6c  parietibus  a- 
quseductuum,  quod  antea  defcriptum.  §.  fz. 

1751.  Martii  d.i6.  ‘Planta  ‘Damiata . 

i*  Petröselinum  Anifum? 

Cuulis  tripedalisj  lamoliflimus,  quinquangulariä. 
Folia  omnia  ternata:  foliola  incifa,  obverfe  ovata. 
Vmbstla  tenuis,  quinque  ut  plurimum  radiis  com- 
pofita,  quorum  quatuor  oppofiti  Ci*ucifornres,  x- 
quales,longioresi  quintus  e Centro  umbellas  bre- 
vidinius.  Umbellata  radii  copiofiores,  fub^equales, 
Lotus:  ad  margines  agrorum  6c  aquaedu&uum,  non 
adeo  frequens. 

2.  Sonchus  pedunculis  tomentofis.  Fl.  fv.  <$43, 

3.  Senecio.  Fl.  fv#  <588  ? lacini#  lacinulato  - den- 
ticulatÄ. 

Lotus  in  hcwtis  6c  cultis. 

H h l 


4»  Al- 


PLANTA. 


yc4 

4.  Alsine  foliis  ovato -lanceolatis. 

Caulis  fimplex,  fpithamalis.  Folia  oppofita,  pe- 
tiolata.  Pctiolt  quinque  ad  angulum  acutum  ex 
caule  aiftantes,  canaliculati,  baficonnati,  foliis 
longiores.  Fruciificatio  ex  alis.  Color  dilute  vi- 
ridis. 

Locus  inter  fegetes. 

f.  Euphorbia  Peplus.  Fl',  f.  437.  in  hortis. 

6.  Phalaris  panicula  tomentofa. 

7.  Lathyrus  pedunculis  unifloris,cirrhis  triphyllis, 

foliis  enfiformibus.  vid.  Defcr. 

8.  Melissa  bortenfis . H.  Upf.  1.  in  hortis. 

p.  Citrus  Porfici  aurantia  Aufi.  florens  fimulque  fru- 
<5tum  gerens,  tanta  copia  in  quodam  horto,  quan- 
ta  nullibi  in  ^Egypto  nec  Oriente  •,  vidi  ele- 
gantiflimo  fpedtaculo , foli  fertilillimi  fignum. 

10.  Festucae  lpecies  communis  inALgypto. 

*Plant£  'Damiattf  1751.  Mar  t ii  d.  19. 

MUSA.  Linn.  Muf.  Cliff. 

Locus  copiofillime  cum  Moro , Vite  ^ Pruno  Perfica , 
fepes  formans  prastiofiflimas.  FruHum  demum 
formaverat  qui  pollic.  2 erat  longitudine  , flores 
mafculos  adhuc  in  apice  pedunculi  florentes, 
inferius  marcefcentes.  Florens  brachii  humani 
duplici  erat  longitudine.  Altitudo  tripliciter  hu- 
mana. 

Mures  agreftes  Linn.  frudlum  adhuc  immaturum 
commedunt,  arborem  confcendentes  , qua  ra- 
tione  integros  petiolos  denudatos  vidi. 

Saccharum  cultum  in  agris,  ex  fruftulo  terra 
immifTo  ftolones  e geniculis  emittere  incceperat. 

Vitis  tenera  folia  protrudit  culta  ALgypti  pro  U- 
vis  recentibus  manducandis,  non  vero  pro  vino 
conficiendo  , quod  ex  infulis  C andi  a , Cypro , 

Sco - 


PLANTAS, 


Scopuli  &c.  atque  Europa  pro  ufu  Chriflianorum 
ad  fertu  r. 

Cucumeres  omnos  recentes  terrx  immiflse  erant, 
juxta  marginem  terrx  elevatx. 

^Eschynomene  Sefban  Alp.  florens  juxta  margines 
agrorum. 

Salix  arab.  Saffaf  absque  flore. 

Poenix  Palma  Daftylifera  hac  tempcftate  fpatham 
rumpebat  mafculam , fimulque  foemineam  * ag- 
greflo  fpadice  foccundationem  peragebant  iE- 
gyptii,  mafculi  pollinem  fuper  ingmata  adfper- 
gendo  6c  eodem  tempore  folia,  inter  qux  anno 
prxcedenti  flos  exiverat,cum  eorum  integumen- 
tis,  abfcindebant. 

Tlctnt#  'Eamiata  Mart.  d.  iz.  175:1. 

Soli  dago  Virgaurea  in  umbrofis  inter  Hefperides. 

Anacampseros?  flor  ibus  fafciculatis  feflilibus  in  alis , 
foliis  cuneiformibus  oppofitis , ad  rivulos. 

Plantago  major  ad  margines  viarum. 

Vicia  foliis  obovatis  acuminatis  pubefcentibus^  ftipulis 
cleflexis  laciniatis , laciniis  acuminatis plurimis . Ingra- 
minofis  inter  hefperides,  feandens,  quadripedalis. 

JMatricaria  Chamomilla  ad  margines  agrorum. 

Festuca,  Phalaris,  Avena. 

Rum  ex  Acetofella  ad  rivulos. 

Cassia  Fiftula  fruéfcum  ferens,  foliis  6c  floribus 
carens  6c  cum  foliis  absque  frudtu  6c  flore,  ra- 
ra in  iEgypto  inferiore* 

Phoenix  jDaftylifcra  XI.  bafi  connata. 

Atriplex  vulgaris* 

Arenarial  fpecies. 

LICHENES  Montis  St.  Crucis  in  Cyflro. 

1.  LICHEN  cruflaceus  fiavus. 

2.  LICHEN  cruflaceus  fiavus  vel  coloris  vitriolaei. 

H h 3 3.  LI- 


PLANTjE. 


f 


fo  6 


3.  LICHEN  lamellofus  flavus. 

4.  LICHEN  lamellofus  grifeus. 
f.  LICHEN  Crullaceus  grifeus. 

6.  LICHEN  cruftaeeus  atcr. 

7.  LICHEN  cruftaeeus  ex  flavo  6c  atro  per  circu- 

los  variegatus. 

8.  LICHEN  foliaceus  laciniis  finuatis. 
Pancrahum  mantimum  Gra^cis  hoaiernis  dici- 

tur  Zftvos.  An  non  ita  antiquitus? 

Crinum  Linnet  Floret  in  Mgypto  menfis  Augufti 
fine. 

Polianthes  tuberofa  in  ÄLzypto  menfe  Augufti 
floret,  cujus  flores  in  oleo  oliv.  infundunt  -E- 
gvptii  6c  oleum  odori  gratiffimum  hoc  modo, 
ut  ex  Jasmino  parant. 


LA- 


f©7 


L A P I D E S. 

I 

Opalus  gemma. 

Cos  damiatse. 

Natrum  ajgyptiacum. 


H h 4 


Ofa- 


\ 


LAPIDES. 


yo8 

Opalen  ar  en  i var  tid  af  de  aldramåft  fålfynta  ftenar* 
Under  mit  viftande  i Alexandna  låt  andra  Fran- 
fka  Drogueman  Herr  Roboly  mig  fe  en  ften,  afc 
en  haftelnöts  ftorlek,  arbetad  til  en  jåmn  hallglob 
och  infattad  i en  ring,  hvilken  då  man  anfåg 
honom  horizontel  hade  en  fullkomlig  Olivefärg, 
men  då  man  holl  honom  perpendiculer  emellan 
ljiifet  och  ogat  hade  han  en  fårg,  fom  gick  up 
emot  en  Rubin  af  fkonafte  vatten.  Defs  ågare 
hade  af  en  hånd  elfe  bekommit  denna  ftcn  oarbe- 
tad af  en  bonde,  fom  funnit  honom  bland  rui- 
nerna och  falde  honom  for  y eller  6 ftytver. 
Drogueman,  fom  ej  kånde  honom,  värderade 
honom  ej  eller  hogt,  ock  frågade  mig  onl  jag 
kjande  ftencn,  och  hvad  jag  mente  han  kunde 
vara  vård?  Jag  fvarade  at  den  var  en  Opal; 
men  om  defs  varde  kunde  jag  ej  utlåta  mig,  e- 
medan  jag  ej  vore  van  vid  dylika  varors  värde- 
rande, hvilkas  pris  fom  oftaft  beror  på  koparens 
tycke  och  fmak,  dock  fade  jag,  år  ftenen  vård 
at  acktas,  ock  fkulle  aldrabåft  betalas  af  den  fom 
ville  hafva  en  fullkomlig  famling  al  ådla  ftenar, 
bland  hvilka  denna  år  fvåraft  at  finna.  Någon 
tid  därefter  kom  agaren  til  Cairo , der  Herr  Li- 
roncourt,  Franfk  General  Conful  i ^Egypten,  en 
lård  man  och  ålfkare  af  curiofitcter,  fick  fc  fte- 
nen  , fom  behngade  honom , och  til  hvilken  aga- 
ren utan  fvårigheter  låmnadc  honom.  Liron- 
court  emottog  fkånken  med  noje  utan  at  kanna 
hvarken  defs  namn  dier  vårde,  jag  blef  altfå 
andra  gången  rådfrågad  af  defs  nya  ågare  om 
famma  ften  och  anmodad,  at  om  den  fåga 
mina  tankar,  hvylka  jag  yttrade  på  famma 
fått  fom  tilforene,  och  Hert  Lironcourt  på  den- 
na anledning  iåmforde  fin  ften  med  dc  bcfkrif- 
ningar  fom  Piinius  och  åtfkiliige  andre  Auäo- 

rer, 


LAPIDES. 


fo  9 


rer,  dem  han  hade  (it  i vackra  Bibliotheque,  gif- 
vit  om  Opalen,  af  h vilka  han  blef  flyrckt,  den 
min  efterråttelfe  var  grundad.  Men)  vården 
var  ånnu  oafgjordt  då  Herr  Lironcourt  forde 
fin  (ten  med  fig  til  Conftantinopel , dit  han  kart 
dårefrer  re  (te.  Då  han  vilade  ftenen  for  en  årfa- 
ren  kännare,  hvilken  fade,  at  den  var  en  Opal, 
och  at  han  (fattade  honom  vård  flere  tufende 
Ducater.  De  gamle  hafva  fullkommeligen  kant 
Opalen,  och  utan  tvifvcl  haft  honom  mera  all- 
män ån  i vår  tid.  Denna,  om  hvilken  jag-talt,  har 
ock  ofelbart  le^at  forborgad  i Alexandriae  ruiner, 
fedan  den  tid  da  alla  (lags  adla  ftenar  utgjorde  en 
del  af  defs  tnågtiga  invånares  rikedom.  Det  år 
nåftan  ingen  art  af  de  itenar,  hvilka  de  gamle  au* 
£torer  omtala  fåfom  adla,  dem  man  ej  finner  bland 
ruinerne  af  Alexandria  och  gamla  Cairo,  dels 
arbetade,  dels  oarbetade.  Jag  har  fett  Chalce- 
don,  Agat-Onix,  Sard-Onix,  Carneol,  alla 
fundne  pa  deda  (tallen,  at  ej  tala  om  Smaragder 
och  Saphirer,  lom  dår  finnas  nog  ofta,  och  hvil- 
ka i vår  tid  åro  mindre  fållfynta  ån  de  forra.  Ta- 
vernier  den  upmårkfamma  Refebe(krifvaren,fom 
var  ftor  (ten-kånnare,  fager  at  Opalen  ej  finnes 
på  något  ftållc  i verldcn,  mer  ån  i en  grufva  i 
Ungern,  men  de  gamla  hafva  otvifvelaktigt  haft 
både  denna  och  (lera,  hvilkas  hårkomft  i vår  tid 
år  obekant  ifrån  någon  ort,  lom  i var  tid  år  kom- 
men i glSmlka.  Vi  vete  däremot  vågen  til  Indier- 
nas Diamant-grufvor, hvilken  for  de  gamla  ej  var 
banad,  dårlore  denna  Iten,  fom  i vår  tid  år  (kattad 
den  adlade,  afven  få  vål  fom  defs  vederlike  Ru- 
binen,  ej  vore  få  allmän  hos  de  fordna  verldencs 
präktiga  folkting,  fom  de  åro  i vår  tid. 

COS  Damiatae  Lapis  foraminibus  exeavatus,  ma- 
gnu3,  i«£qualis,  ex  caeruleo  nigrefeens. 

H h 2 


Lo- 


fio 


LAPIDES. 


Locus:  Paléjlir.a  6c  Galiltea. 

Ufus.  Damiatam  pro  molendinis  affertur,  Ulte- 
rius  in  loco  natali  examinandus. 

NATRON  in^Egyptohodie  vocatur  Sal  efodinapro- 
peManfuram  extra£lum,lapidi  calcareo  mixtum, 
aceto  effervefcens,  coloris  albido-rufefcentis.  U- 
sus  ejus  eft  apud  Ägyptios  i)quod  pani  immit- 
tant  hermenti  loco  2..)  Ad  lintea  lavanda  faponis 
loco.  Ad  dolorem  dcntium  adhiberi  cum  fru&u 
hoc  modo  mihi  retulerunt : Infunditur  Sal  pul- 
verif.itum  aceto,  quod  ftatim  effervefcit  6c  fun- 
dum  petit.  Aceto  hoc  os  lavatur  fub  paroxy- 
fmo,  quo  mitigatur,  fed  non  tollitur  malum. 


HI- 


& ) o ( W fil 

HISTORIA  NATURALIS 
PAL/EST1NAL 

I.  JAFFA. 

Hyoscyamus  aureus. 

In  muris  xdium  copiofifHme,  quos  verfus  marc  to- 
tos tegit. 

d.  i.  Parietaria  officinalis . 

In  muris  paflim. 
d.4.  Lycium  fpinofum „ 

In  aegypto  vidi  &c  defcripfi  frut. hominis  altitudinc 
copioliffime  ad  fepes  circum  hortos.  Ex  hoc 
coronam  Chrilti  fuiffe  dicunt  Monachi  Lat. 
T.  S. 

Euphorbia  foliis  oblongis  lanceolatis  verticillatis , 
herbacea,  inermis,  pedalis. 

In  fepibus. 

Buphthalmum  foliis  duplic . pinnatis  , quod  in 
Coo  vidi. 

In  teélis  urbis  8c  ad  vias. 

Buphthalmum  foliis  oblongis  lacinutis^laciniis  den* 
ticulatis  oppofttis. 

Ad  margines  viarum. 

Turritis  caule  f impliciufculo , foliis  radicalibus  lon - 
gis  lanceolatis  lacimatis : terminali  maxima  dentala , 
quod  in  Natolia  vidi,  in  arenofis. 

Cnicus  tomentofus , folks  cordatis  amplexicaulibus 
dentatis  integris , Dentes  calyc.  baii  maxime  to- 
mentofi. 

Pa paver  Rhoeas . 

Copiofe  inter  fpinas. 

Malva  vulgär  is. 

ad  mirgines  viarum* 

* In 


5ii 


HISTORIA  NATURALIS. 


* ln  hortis. 

Ficus  Carica  focmina. 

Elegantidimas  erantheicarbores  Ficus  haud  artate 
prove&ae  caule  arquali,  ramis  valde  6c  arqualiter 
diffufis,  umbrofis  foliis  egregie  viridibus,  6c  fru- 
ctu  uberrimo. 

Rosa  Damafcena  egregia. 

Terebinthus  copiofe. 

Cycomorus  qui  nupcr  calyces  in  pedunculis  fuis 
protuderat,  absquc  Infe&o, 

Citrus  yl  urantia  florens  copiofe. 

A hy  gd  a lus  Perjica. 

Cannabis  vulg.  colebatur  paucis  plantis  ab  hor- 
tulano  ad  ufuin  a Turcis  adhibitum,  dum  folia  in 
pulverem  redigunt  6c  Narcoticum  inde  confici- 
unt.quod  ebrios  6C  obdormientes  reddit  opii  inftar. 
Chafchis  confedfcum  appcllant,  ^Egyptiis  in  mul- 
to  ufu, 

* Animalia  loti\ 

C anis  ipecies  Ture.  Schiakal,  communis  in  Orien- 
te  6c  segypto,  in  Palae-ftina  copiofiffime  adeft. 
Speluncas  6c  tramites  ejus  videbam  plurimas  in 
fepibus  fpinarum,  circa  hortos.  Arabum  gre- 
gibus  perniciofus , ideoque  ab  illis  quotidie  infe- 
itatus,  qui  infigni  mimerö  interdum  necatos  in 
mare  conjiciunt. 

Vuipcs  Simfonis  Lib.  jud.  hxc  haud  dubio  fuere 
animalia. 

Mustel,£  fpecies  qusc  copiofa  in  Falaeftina,  in- 
primis  tempore Uvavum  dum  Vineta  integra  per- 
ditj  Campos  erjam integros  Cucumerum  devaftat. 

ScaraB/EUs  ; iypeo  pedibus  anticis  dentatis  in  quo  A- 
cari  parvi  copioöflimi,  unus  altero  per  paria  in 
fidentes. 

Chrysomela  soccinsa , ilytris  tborace  medio  capitc- 
auc  nigrefeentibus. 


II. 


PALi£STIN;E. 


f*5 

II.  juxta  ACRIN. 

Si  lene  foliis  obovatis  lanuginofis  craffis  fucculentis . 

In  campis  A reno  (is. 

Plantago  catile  ramofo , foliis  integerrimis  lineari  lan- 
ceolatis  ramis  bracbiatis  , fpica  folio fa. 

In  ruderibus. 

La gu rus  ovata,  comprejfa , ariftatertia  longiffima 
intorta * Folia  breviufcula  lineari-acuminata  , a 
caule  dillantia,  vaginantia* 

Longitudo  fpithamalis.  Caulis  tenuis* 

In  arenofis  haud  frequens* 

Physalis  an  Alkekengi  offic.}  Folia  ovata  intcger- 
rima  lanuginofa.  Caulis  lanuginofus.  Filamenta 
nonjbreviflima,  fed  longitudine  laciniarum,  quod 
oblervavi. 

IIL  HIEROSOLYMiE.  17*1.  jlfril  7. 

Festuca  ? pedalis , foliis  linearibus  mollijfimis . 

Habirat  in  andis  circa  urhem,  ovibus  6c  capris  gra- 
ta  pafcua. 

Sisymbrium  foliis  cordato-lameolatis^fihquis  femiuncia - 
libus  longis  penduhs , pedunculis  capillaribus  b af  te- 
mi  or  i bus. 

Inter  fegetes. 

Geranium  calycibus  pentaphyllis , foliis  cordato-ovatis 
incifo  cr  enat  is. 

Juxta  vias  frequentifTimum. 

Geranium  foliis  compoftis : foliolh  alternis  pinnati - 
fidis.  Cal.  pentaphyllo  cum  altero  cummune. 

Cynoglossum  foliis  tuber culatis  ^ fcabris , hifpidis . 

Asperugo  foliis  ovatiSy  in  cultis^ 

Lamium  foliis  albis * 

Urtica  romana. 

IV.  SION  montis  1751.  April  8* 

Ranunculus  lanuginofus 3 ra&k pr  oeimbentSy  foliis  qua- 

ter - 


HISTORIA  NATURAL1S. 


f *4 

ternis  foliolis  pinnat  i fidis , recept aculo  ovato-acumi - 
nato. 

Betonica  officinar.  copiofillima. 

Marrubium  fl.  purpur eo , quod  in  Afia  commune. 

Biscutella  ftliquis  orbiculath  di  dy  mis , foliis  radica- 
libus  lanceolatis  dentatis  lanuginofis. 

Trifolium  minimum  montanum , flore  purpureo. 

Sterilitas  foli  indicatur  cx  minima  hujus  ftatura. 

Thlaspi  fl  lus  lobato-lacimatis:  laciniis  ciliatis. 

Draba  caule  nudO)  foliis  lanceolatis  integerrimis  margi - 
ciliatis. 

Anthemis  parva ) foliis  pinnatis  capillaribus. 

Festuca?  fpithanalis , /0/iw  capillaribus . Gramen 
hoc  arenam  totam  tegit. 

Hieracium  montanum  parvum. 

Buphthalmum  parvum,  fol.  oblongis  dentatis. 

Draba  ? foliis  caulinis  ovatis  bafi  angu/latis , minima. 

V.  JERICHO  in  valle  juxta  urbemiyyi. 
April.  d.  ix. 

Solanum  fruticofum  quadripedale , (fl  foliis  fpi - 
nofes. 

F rut  ex  foliis  triangularibus  fplendentibus , qui  max  i me 
cotnmunis  in  omnibus  defertis  Palxftinae. 

As  c lep  i as  feandens  fruäicofa , /ö/,  cordato  - aeuminatis . 

ln  Deferto  argillaceo  inter  Jericho  6c  mare  mor- 
tuum . 

Lichen  lamellis  convexis  etc.  vid.  defer.  in  fuperficie 
terrse  ineultae. 

Didynamica  graveolens , petalis  reflexis , foliis  vifco~ 
fis , radice  fibrofa  magna. 

Allium  f.  Cepa.  Arab.  Bafal.  in  campo  prope  lit- 
tora  maris. 

Tawarix. 

Kali  fruticofum . 

Erica  fimplex  frutieofa.  pafllm  in  Campo. 

Mi- 


PALiESTINiE. 


flT 

Mimosa  Schitta  Ebraeorum  Ccls.  unicum  ejus  vidi 
fruticem  in  campo  propc  montcs  Arabix. 

VI.  Via  St.  JEREMIiE  inter  Hierofolymam  & 

Ramam. 

Terebinthus  ubique  in  fruticofis. 

Vit  ex  copiolc  in  vallibus. 

Tamarix  in  magnis  arboribus  prope  Ranvam. 

Ceratonia  copiofiflime  in  montibus  6c  coilibus. 

Cycomorus  rariflime  nec  ante  Ramam,  ubi  unus  in- 
gens. In  interiore  Judasa  non  obvia 

Cynara  campum  integrum  tegens  prope  Ramam, 

Cicuta  in  eodem  copiofe. 

Cardui  £5?  Cnici  ipecics  6,  in  cultis. 

VII.  ad  fontem  SIGNATUM  Salomonis  prope 

Betlehem. 

Columba  palseflinje. 

Magnitudo  Palumbi.  Cana  funt  collum,  caput,  pe- 
dtus  6c  humeri,  Dorfum  canum  cum  maculis  tu- 
fcis.  Reftrices  6c  remiges  apice  candidaj.  Ocuh  6c 
pedes  rubefcunt. 

Locus.  in  Olivetis  fylvcftribus. 

Obf.i peciem  diverlam  a Palumbo  indicat  facies  ex- 
terna 6c  color  canus  non  fufcus3  cum  apicibus  re- 
dtricum  6c  remigum,  candidis. 

Rana  corpcre  ovato,  dorfo  convcxo 3 tota  lucido-viri - 
dis , in  lut  o juxta  Pilcinas. 

Tenthredo  fajciata , fa  fetis  candidis  atrisque . 

Larva  hujus  telam  lupra  lapides  extendit,  fub  qua 
metamorphofin  fubit.  Semperquc  locum  eligit 
in  lapide  aliquanto  exeavatum,  ut  ipatium  pa- 
teat  pro  corpoiis  agitationc. 

Locus  in  muris  Pifcinarum. 


HISTORIA  NATURALIS. 


fi6 

Sc^rab^us  Buphihalmi  parvus , ater  lineis  candidis , 
Copiofiilime  in  Buphthalmo  couununi. 

'Planta. 

Adianthum  in  ipfo  fornice  fontis. 

H ypnum  minimum  ibid. 

Nasturtium  aquaticum  ad  fcaturiginem. 
Achilleae,  ajflnis  lutea  inter  fegetes  copicfe. 

Gramen  panicula  arundinacea  radtce  bulbofa.  in  colli- 
bus. 

Anagyrus  foetida,  frutex  in  collibus. 

OCYMUM, 

Origanum. 

VIII.  Montis  THABOR 

Cynoglossum  hifpidum. 

Ononis  foetida. 

Papaver  Rbcsas . 

Papaver  flore  fl  av  e f cent  e par  v o. 

Buphthalmum  dentatum , coramune. 

Cynara. 

Ruta. 

Umbellata  cum  difco  filamentofo,  comm.' 
Carduina  caule  fpinofQ  quadrangulari. 

L a s e r p i t u m latifolium. 

PlMPINELLA  officin. 

Trifolium  foliis\  cvato- lanceolatis , fpica  oblonga 
lax  a * 

Syngenista  cum  pericarpiis  confertis. 

Querc usfoliis  dentato  aculeatis . 

Ceratonia. 

Saeviai  varias  fpecies* 

Ocymum. 

Gramen  fecalinum , vadicebulbofa . 

Absinthium  romamim > in  rudcribus. 

Ilex  in  vallibus. 


Te* 


PAL;£STIN;E, 


r*7 

; TEREBINTHUS. 

In  rupibus. 

M YRTHUS. 

Ibidem. 

SCORZONERA. 

In  pianis. 

ClCHOREUM* 

Ib.  comm. 

! Hedera,  propc  rudcra. 
i Cepa  montana. 

Avena  montana. 

IX,  in  Monte  TENTATIONIS  Chrijll 

Cepa  montana  in  petrofis. 

Cordia  febeften  in  convallibus  infra  montern, 
RiciNu/in  altitudinem  arboris  infignis,  ibidem. 
Rhamnus  AWctfcopiofe  ubiquein  campis  öcvallibus.’ 
Vitex  Agnus  caftus,  copiofe  in  campis. 

Arbor  magna  fpinoja , ramis  reäis  teneriufculis , foliis 
pa*rvis,  ovatis,  canis.  Drupa  ovata,  fulcata, 
ex  qua  oleum  de  Jcrtcho  exprimitur  , copio- 
fiffime  in  campis  floruit  8c  fruftum  maturaverat. 
Ad  fontem  Elisa:.  ( EUagnus ). 

Arbor  magna , flor,  lonicer # labiatis  lacinatis , totis 
fanguineis , Fol.  obverfe  ovatis  fucculentis  lucido 
viridibus, 

Ficus  jqxta  rivulum. 

Jericho  in  ruderibus. 

Euphorbia  foliis  t er  et  ibus  fucculentis , 

Rantjnculus  aquaticus  luteus. 

Malva  rudtrttm. 

Buphthalmum  commune . 

Chenopodium  ruderum. 

Hystrix  Sv.  Pigg-fvin,  in  monte. 

Cimex  aculeata , ht  er  ib  us  ab  dominis  valde  protuberanti- 
bus , maculis  ferr uginei Sy  inter  petram. 

I i X. 


HISTORIA  NATURALIS 


O8 

X.  Fotis  SALOMONIS  prope  Tyrnm. 

Salix  Saffaf . 

Vi  t ex  a gnus  caftus 

Ricinus  palma  Cbrifli . 

Convolvulus  folils  trinis. 

So  lä  nu  m foliis  hirftitis . Arab.  Aneb  El  Dib. 

Mercurialis. 

Parietaria. 

Didynamica  flor.  minimo  rubro  bipedalis. 

XI.  VARMA  BADEN  vid  TIBERIAD. 

i:o  Urfprunget  år  vid  foten  af  et  bårg,  vid  pafs  et  pi- 
ftol-fkote  frän  ftranden  af  Sjön  Genezareth , och 
en  fjerdedels  timmas  våg  från  ftranden  Tibe- 
riad. 

2:0  Bärget  beftår  af  en  fvart,  pipog,  något  (kör  fvaf- 
velaktig  ften,  hvilken  i bärgct  endaft  finnes  om- 
kring  nagden  af  Tiberiad,  men  i lofa  ftenar  åfven 
vid  ftrånderna  af  Döda  Hafwt , få  vål  fom  hår 
vid  Sjön  Genezareth.  Hår  hugges  Qvarn-  fte- 
nar af  denna,  fom  ikeppas  ut  vid  Acre  och  fö- 
res til  Atgypten,  hvaråft  jag  i Damiata  af  dem 
fåg  en  otrolig  myckenhet. 

3:0  Adran  fom  löper  ur  bårget  år  en  arm  tjock,  och 
årenfammen. 

4:0  Hettan  var  fådan,  at  man  kunde  fticka  handen 
dåruti,  utan  at  (kalla  fig,  dock  var  man  nödfa- 
kad  , at  ftraxt  draga  hanne  tilbaka  j det  var  alt- 
få  ej  kokhett,  men  i nårmafte  graden  därunder. 

f :o  Lukten  var  ftark  fvafvelaktig. 

6: o Smaken  bitter  och  något  litet  ftötande  på  kok- 
falt. 

7:0  Ochran , fom  var  deponerad,  där  vatnet  lop  fram  , 
var  fvart,  tjock  fom  en  gröt,  lucktade  ftafkc 
fvafVcl, ’den  tåcktes  med  tvänne  hinnor,  af  h vil- 
ka den  undre  var  af  en  (kön  mörkgrön  fårg^  och 

den 


PAL/ESTINAL. 


5^ 

den  ofverda  af  en  ljusaktig  roll-färg  j vid  början 
af  utloppet,  dar  vattnet  gjorde  frni  fall  ofver 
ile-nar,  var  den  förra  enfammen , och  dar  likiaadt 
hon  fa.  fullkomligen  en  /Jlga,  at  man  utan  st  be- 
trakta hanne  pä  närmare  häll,  (kulle  tagit  den  för 
en  växt,  det  fom  hörde  til Stcn-Riket,  men  när- 
mare in  til  Sjön,  och  dår  vattnet  (lod  lt illa,  fyn- 
tes  bada  hinnorna,  den  gula  ofver  11,  och  under 
denna  den  gröna.  Et  eländigt  hus  upbygt  där 
brede  vid  med  lafvar  til  badning,  fom  ej  var  vid 
magt  hållit,  pa  en  ort  där  ingen  betjänar  (ig  af 
Naturens  gåfvor. 


XII.  MARE  MORTUUM. 

I :o  Solum  argillaceum , friabile , fak  pragnans^  circum- 
circa  Rgyptiacum. 

i:o  Qyartzum , crufta  falina  adnata  autttim. 

3:0  Globuli  argillacei,  rotundi , compatti^  in  argilla  jux- 
ta  ripas. 

4:0  Schiftus  i.n  formam  Silicis  redaöhis,  fparfus,  vagus* 
in  ripis. 

y:o  Strata  perpendieularia  argilla  lamellata , ferruginea 
in  argilla  communi  riparum.  An  fchiftus  recens. 
6: o Arundmes  nulla . 

7:0  Planta  nulla  vicföae.  Didyma  graveolens  paulo  re-* 
mota.  Salina  in  campo. 

8:0  Afphaltes  ad  alteram  ripam  colligitur  copiofe  au- 
tumno  ab  Arabibus,  in  ripam  conjeöfum  6c  ven- 
ditur  Damafci  pro  tinéhiris  lanse. 

^:o  Cochlea  £c  Concba  communes  in  ripis. 

10:0  Pifces  nulli  ex  traditione  Arabum,  fed  eredibi- 
le  inveniri  cum  Cochlea  dentur. 

I I :o  Navigatio  nulla. 

12:0  Gen*ratio  montium  vicinorum  calcarei  lapidis 
mollis , ex  diminutione  maris. 

I i 3 


13:0 


•TJ 


fio  HISTORIA  NATUR.  PALiESTIN^. 

13:0  Generatio  fcbijli  qui  confpicitur  .in  montibus  ex 
afpbalte. 

14:0  Monttum  r emot  orum  durities. 

jy;o  Dcfcriptio  Afphaltidis,  convenientia  cum  Bal- 
famo  Mumiarum*  idem.  An  lacus  olim  in  , 
gypto  illo  repleta,  ut  ille  qui  hodie  dicitur  mare  ( 
fine  aqtia  ? 

3 6:0  Petrificationes  in  alter 0 litore  maris  3 ut  in  lacubus 
arefa&is  iEgypti. 

17:0  Pom*  Sodemittca:  Frudus  Solani  Melongensc. 


$9  ) o ( 


yu 


PHILOLOGICA  SACRA. 


Cucumis  Auftor.  Arab.  Kaun. 

Cucurbita  Citrullus  Battech.  Syriac.  Jabbas. 

Cucumis  fativus  Sv.  Gurka.  Arab,  Chiar. 

Cucurbita  lagenaria  Sv.  CalabafT.  Arab. Charrah. 

Brassica  fativa  Arab.  Krump.  Syr.  Malfuf. 

Cucumis  Colocyntbis  Auftor.  Arab.  Handal. 

Momordica  Balfamina.  Au&or.  Balfamita, 

Momordica  Elaterium  Syrianis  dicicur  Adjur  ElHc* 
mar  h.  e,  Cucumis  alini. 

Conferantur  hxc  nomina  cum  Ebraeis  ad  dilucida» 
tionem  Loci  3.  S.  ubi  de  Cucumeribus  ALgypti 
fi c mentio  Num . 1 1 . y. 

IiUC  17.  v.  6.  rvfutpivos.  Fuum  foliis  integenimis  Cy- 
comorum  antiquis  au&oribus  6c  Ftcum  Pharaonts 
iEgyptiis,  Arabibus  vero  Giumez  appcllatum, 
indigitaiFc  fervatorem  arbore,  quam  fide  in  mare 
tranfportaturis  difcipulis  perfvadet,  ingentcm 
videlicet  arborem  digito  monitrabat  Salvator , 
quales  hx  Tunt  in  Judsea  6 C Galilsea,  ubi  tunc 
temporis  erat  Chriltus.  cfr.  v.  1 r.  ejusdem  capi- 
tis.  Peflimc  igitur  Mulbärs-trå  quod  Morum  (i- 
gnificat  fubftituit  Lutherus  6c  poit  iilum  intcr- 
pres  Svecus,  qua:  explicatio  nec  Textui  Grae- 
co,  nec  Hiitoria:  naturali  loci  congrua. 

Luc.  19.^. 4-  <rvKopovpzct.  Arbor  quam  confcendebat 
Zachseus  nanusjuxta  Jericho,  ut  prsetcreuntem 
confpicerct  Chriftum.  Sycomorum,  hoc  eft 
Ficum  foliis  intc^errimis  fuilTe  dicit  Textus  Grx- 
cus,  hallucinantur  igiturRomano-Catholici,Grse- 
ci  6c  Armeniani,  loca  Sacra  devote  quotannis  in- 
vifentes,  illi  namque  alium  arboris  genus  mon- 
ftrant  exquo  illum  fuifTe,  qui  Zachaeo  ferviebat. 


coir 
* $ 


fiz 


PHILOLOGICA 


contendunt  *,  clb  vcro  illud  Pruko  affinis  foTus 
obovaris  etc.  quem  deiCripfi , an  Elaagnus  qui 
in  campis  juxta  rudera  urbis  Jericho  adeo  ed 
frequensj  ex  hujus  fru&u,  qui  Drupa  ed,  oleuni 
exprimunt'  Arabes , quod  vendunt  diétis  peregri- 
nantibus,  qui  inter  iändla  lua  idem  confervant 
ciroelia,  6c  ob  fanitatem  etjam  particulari  qua- 
dam  vi  fan  an  di  vulnera  gaudere  credunt,  hoc  ip- 
fum  cieum  Zactai  appellan  t , ut  virtutem  quätn 
poilidet,  commorationi  hujus  San&i  ejusmodi  ar- 
bori  attribuendam  contendunt*  Ex  nucleo  fru- 
éhis qui  ovatus  tetragonus  magnitudine  fere 
Nucis  Juglandis,  Rolana  conllruunt  Monachi 
Latini , quis  in  Europam  ut  fan&uarium  in  (i  g ne 
transmittunt  6c  transferunt.  Per  Morufn  trans- 
tuiit  t rutcMpMttcL  Lutker  6c  Svecus,  quod  rr.axime 
erroneum,  a Textu  Gra:co  alienum,  6c  Natu- 
ralis  Hiftori^  loci  contrarium  s Morus  quippc 
in  territorio  urbis  Jericho , ubi  res  accidit,  nec 
hodie  crefcit  6c  multo  minus  tempore  Chrilli, 
ibi  colebatur  af  bör,  vix  unquam  Judea,  parum 
Galilaa , Syriae  vero  6c  monte  Libano  copiofidi- 
mc  culta.  SycomoYum  nec  hodie  juxta  jericho 
vidi,  fed  invenire  potuifle  tempore,  quo  terra 
non  erat  deferta,  facile  credi  poteft,  cum  in  Ju- 
dea hodie  non  fit  invifa,  6c  olim  Fuerit  frequen- 
tiffima,  ut  ex  frequenti  ejus  patet  in  S.  S.  men- 
tione. 

Porr  a Sodomitica  funt  fruftus  Solani  Melongena. 
Mala  infana  Au6fc.  qux  copiofe  inveni  juxta  Je- 
ncho,  in  vallibus  prope  Jordanum,  haud  longe 
a mari  mortuo*  Quod  pulvere  intus  repleta  fint 
verum  eft  nonnunquam,  fed  non  femper  accidit, 
nempe  in  nonnuilis,  quod  Temhredine  pungan, 
tur,  quae  fubitantiam  totam  internam  in  pulve- 
re m 


SACRA. 


P>3 

rem  redigit  6c  corticem  folum  cgregie  colora- 
tum  integrum  relinquit* 

BEHEN  Nux  officin.  Balfamum  Aaronis* 

Ol.  Behen  per  fe  inodorum  commodislimum 
elt  ad  unguenta  6c  B alfa  ma  odoraca  praeparan- 
da.  Huic  ufui  frequenter  adhibetur  ab  O- 
rientalibus,  qui  Hores  Jafmini,  Narciffi  6cc.  in 
ol.  hoc  infundunc  6c  unguentum  fic  conficiunt 
odoratum,  quod  capiti , nafo,  imprimis  vero 
barbx  afpergunt  fvaveolentium  amatores.  Nec 
aliud  fuilte  illud  Balfamum  Aaronis,  cujus  men- 
tio fit  in  S:a  S:a,  quo  ad  capillos  illinendos  u- 
fus  elt  lummus  hic  Sacerdos,  6c  cujus  egregium 
odoreni  celebfat  David* 

Behen  arbor  ereicit  in  monte  Sinai  6c  AEgypto  fu- 
periore*  Arab,  dicitur  Feltuck  ElBan. 

SPINA  CHRISTI. 

R H amn  us  a c yl?  is  geminis  ad  afas  foliontm.  At;abi- 
bus  Na  b k dieta  arbor,  frequentiffima  in  Oriente 
inferiore*  hane  porrexifTe  ramos,  ex  quibus  ferta 
illa  aeuleata  Salvatori  mundi  impolita  contorta, 
fuit  verolimillimum  elt.  Apta  erat  planta  huic 
negotio,  acuieis  enim  aeuminatiffimis  parvis  fre- 
quentibus  ad  doiorem  incutiendum  commoda, 
ex  ramis  fle^ibilibus , teretibus , molliufculis  fa- 
cile  ejusmodi  ferta  contorquebantur,6c  quod,  me 
judice,  pro  hac  egregium  porrigit  argumentum 
hoc  elt,  quod  folia  colore  laturate  viridi  Hede- 
ram  rererant  j voluere  .forfan  calumniatores  Chri- 
lti  invenire  plantam  huic  aliqtiomodo  fimilem, 
qua  Imperatores  6c  Duces  coronabantur,  ut  e- 
tjam  in  ipfo  pcenas  inflrumento  calumniam  in- 
venirent. 

( eft  hac  arbor  RH A M NU S Spina  Chrifii . O ENO - 
I i 4 PLIA 


f24 


PHILOLOGICA 


PLIA  fpinofa  CB.  477.  N ABI  A PaJiurus 
t barnet  Alp.  <?gypt.  16,  t.  19.) 

SPINjE  BIBL1C M. 

Ex  plurimis  illis  fpinarum  fpeciebus,  quarum  in 
iacris  fit  mentio,jmirtima  pars  cognofcitui*6cqux- 
dam  fuerint  plantx.  Ononis  fpinofa  fpinofifli- 
ma  illa  6c  perniciofo  planta,  campos  integros  te- 
git  iEgypti  6c  Palacftinx.  Non  dubitandnm  quin  I 
hancindicaverint  in  aliquo  loco  Scriptores  Sacri* 
Penfitcnt  Philologi  quxnam  feripturse  fpinahxc 
iit.  Arabice  hoaie  in  xEgypto  aicitur  Akcl.  An 
illa  quam  in  maledictione  terrx  nominat  Mofesj 
cum  Carduis  maximis , in  iEgypti  incultis,  pro- 
mifcue  6c  copiofiflime  erefeit. 

LABRUSCA  feripturx  Sacrx,  inprknis  in  loco  illo 
Efaia : quidfaciatn  vineae  ms<e  quod  non  feci  ? ex- 
fpeéfcayi  ut  faceret  vineas  fecit  vero  labrujcas j 
• SoLAN-UMincanuminiEgyptocommune,  ut  6c  in 
Palxftina  6c  Oriente  indicari  hoc  loco  erederem, 
ob  convenientiam  inter  denominationem  Arabi- 
cam  Aneb  El  Dib  h.  e.  Uva  lapi.  Certe  ad  plan- 
tam viti  opponendam  non  magis  aptam  invenire 
potuit  Propheta  hac  ipfa,  qux  in  Vinetis  fre- 
quens  6c  noxia,  ideoque  expurgatur,  quscque  a- 
liquo  modo  caule  fuo  trutieofo  vitem  refert, 

CEPA£  Ifraelitarum . Num.  XI.  5. 

AUium  Cepa  H.  Upf.  3.  Rodlok.  Arab.  Bafal.  Hane 
fuifle  ex  Ceparum  fpeciebus  ab  Ifraelitis  debde- 
ratis  unam  , probat  ufus  copiofiilimus  6c  prx- 
llantia  cjus  in  iEgypto;  non  meliorem  invenire 
Cepam  illa  AEgypti  per  univerfum  orbem  certo 
perfvafus  erit,  qui  lemel  illam  in  cibum  acccpit: 
dulcis  eft,  dum  in  aliis  terris  naufeofa  6c  acris; 

mol- 


SACRA. 


W 

molliufcula  contra  quam  in  alio  folo,  inprimis 
in  feptentrione,  ubi  admodum  dura  6c  compadtis 
tunicis,  quse  difficulter  digcruntur , conftru&a. 
Hinc  non  in  alio  loco  minori  cum  damno  6c  cum 
majori  gratia  in  cibum  adhiberi  poteit,  quam  in 
yEpypto,  quem  ufum  circa  exitum  Iiraelitarum 
obtinuifle  6c  ad  ngltra  usque  tempora  continua- 
tum  fuifle,  docct  jufta  delideratio  Ifraelitarum. 
Editur  hodie  in  A£gypto  aflata,  in  quatvor  par- 
tes confciffa,  cum  carnis  fruftulis  ibidcm  aflatis, 
quod  Kebab  vocant  Turcse  ASgypti  6c  gratum 
adco  ipfis  eft  ferculum , ut  in  futuro  Paradifo 
idcm  iplis  fuppetere  optantes  audivi*  Jufculum 
etjam  in  iEgypto  crafiufculum  ex  Cepis  groflo 
modo  confciflis  praeparatur  frequentiffime,  quod 
inter  edulia  optima  unquatn  a me  comcfta. 

Ailium  Sativum  Linn \ IL  Upf.  i.  H vitlok.  Arab. 
Tum.  Copiofe  etjam  cibum  inträt,  fed  ex  I- 
fraeliticis  efle  vix  crederem,  cum  AEgyptus  il- 
lam  non  producat,  afportatur  nempe  ex  Infulis 
Archipclngi. 

AUitim  Por  rum  Linn . H.  Upf,  4.  (Purjo).  Arab. 
Karrat.  Hane  ex  numero  defideratarum  fuif Te 
certius  eft5  cum  inde  ab  antiquo  tempore  6c  ad- 
hnc  hodie  eulta  fit  planta  AEgypti.  Proftat  men- 
fibus  hibernis  6c  vernalibus  copioie  6c  in  deliciis 
eftincolis,  qui  crudam  inftar  acetarii  cum  carne 
aflata  nempe  habentes,  illam  comcdunt;  a paupe- 
ribus  cum  pane  crudum  accipitur,  inprimis  in 
jentaculo,  qui  terram  pro  menfa  habentes  por- 
rum fuum,  fruftulumquc  panis  cum  regio  vix 
commutarent  prandio. 

LEO.  Nomen  Arab.  Sabbe. 

Locus.  Non  invenitur  inSyria,  nec  in  Palasftina. 
- Juxta  Babylonem  (h.  Bagdad;  copiofiffime.  In 
I i y JEfi 


PHILOLÖGICA 


)~i6 

./Epvpto  non  cll  an  i mal  indigcnum,  nifi  juxta 
Lybia:  confinia,  interdunl  ex  interioribus  Afri- 
cx  locis  adveniens.  Quomodo  hoc  cum  locis 
S:x  S.x  conciliandum , ubi  de  Leone  tanquam 
Anirriali  Palsellinae  6c  Syriae  commune  tit  men- 
tio, inprimis  in  Hiltoria  Simfonis?  Ubinam  ac- 
ciderit  hxc  Simionis  cum  Leone  pugna? 

LOGUST/E  JOHANN1S  attjit&g,  quas  manduca- 
vit  Johannes  Bjpt.ifia  in  deferto,  fuifte  foliola  6c 
ramufculos  teneres  arborum  qtiarumcunque  opi- 
nabatur  ifiderus  Pelafiota,  patcrGraecus*  ctK^oåpict 
hxc  dieuntur  Graecis  cujus  loco  anpi&g  fubfii- 
tutum  efle  a fcViptoribus  exiftimant.  Ecclefia 
ve  ro  Gneca  bodierna  univerialiter  affirmat  uxpdig 
Jobannis  fuifie  Veras  Locuftas,  Arabise  commu- 
niflimas  Sc  noftro  adhuc  a:  vo,  ab  Arabix  incolis 
juxta  Meccam,  circa  montern  Sinai  6c  alibi  in 
cibum  adhibitas. 

PETRA  MOS  IS  quam  perrupit  miraeulo  Exod.  17. 
6.  6c  ex  qua  tabula  conficiebat  pro  incidendis 
prxccptis  legis , fu.it  S/iXU M mtcaceo  - fpatofum 
particulis  quarlzofis  paucioribus , G RA  NITES  vul- 
go  vocatus,  ex  quo  conilat  mons  Horeb , in  quo 
miraeulum  peraebum , 6c  mons  Sinai  cx  qua  ex- 
fcifihe  fuere  tabula:,  cujusque, ufum  pro  literis 
6c  figuris  incidendis  didicerat  Mötes  ab  yEgyp- 
tiis  , quorum  Obejifci  Hieroglyphici  cx  codem 
fiixo , miraeulo  artis  Tunt  parati. 

Når  Araberna  och  Turkarna  vilja  beflkrifva  en 
ikonhet,  brukade  åtfkilligå  liknelfer.  De  lik- 
na hannes  anfigte  med  Manan  £cc.  6cc.  Bland 
andra  år  den  cn  af  de  rnårkvårdigaftc  och  nåftan 
allmän  bland  dem , at  de  likna  en  fitonhets  ögon 

« vid 


SA  Civ  A. 


f*7 

vid  ögonen  af  en  Gazelle  ( Gazella  Africana  Au- 
ötorum.  C a pra  IJmu  S.  N.  y.)  et  d fur,  fom  är 
nog  allmänt  i AEgypten  och  Syrien.  Jag  .vil 
förklara  hvarföre  jag  häller  denna  liknelfcn  for 
märkvärdig.  Det  är:  emedan  Salomon  i fin/W- 
ga  Fi fa  brukar  liknelfer , fom  åro  tagne  af  fam- 
ma djur*  cfr.  Text.  Hebr.  til  at  yttra  lina  lifliga 
tankar  om  fin  {könhet.  Man  behofver  dä  intet 
tvifla,  at  Salömons  Ra  har  varit  detta  djur:  dju- 
rets fkönhet,  defs  allmänhet  i de  länder  dår  Sa- 
lomon lkrcf  lin  bok  , fvarar  däremot  och  Öfler- 
lanningarnas  bruk,  fom  cån  i dag  ar  det  famma 
fom  Salomons,  intygar  det  famma. 


MA- 


fi8  ^ )o(  ® 

MATERIA  MEDICA. 

BALSAMI  de  MECHA  veri,  f.  Opobalfami  De* 
fcriptio. 

Color  flavefcer.s,  pellucidus. 

Odor  fragrantiflimus , refinofo-balfamicus,  gratifli- 
mus. 

Confijlentia.  tenaciffima , digitos  conglutinans,  in 
longa  fila  tra&ile,  calore  lolis  in  ciimate  Nato- 
li^  vi>;  unquam  liquefcens, 

Ex  Mecba  direéce  allatum  a balneatorc  Turcico  vi- 
di, defcripfi  oc  de  ufu  eius  inter  Turcas  refcivi 
a;  quod  fumnaum  illis  habeatur  Stomacbieum  ad 
fumtum,  ad  debilem  ilomachum  corro- 
borandum>  b.)  quod  vulneranum  Turcis  fit  excel- 
lentifiimum  & palmarium,  dumin  vulnera  recens 
infliéhi  guttas  aliquot  infundunt  nuo  continua- 
to  breviflimo  tempore,  vulnera  maximi  momenti 
perfanant. 

Prof  til  godhet  af  Balfamo  de  Mecca , fom  anflållcs 
i Levanten. 

Man  later  en  droppa  af  Balfamen  drypa  i et  glas 
rent  kalt  kalle- vatten,  om  denna  droppa  ftannar 
på  et  ftålle  öfver  vatnet , fa  år  Balfamen  af  rin- 
ga varde  * men  om  han  i famma  ognablick,  fom 
han  (låppes,  fprider  fig  ut,  fom  en  hinna  éfver 
glafet,  och  om  man  dä  med  et  hår,  en  anda  fii- 
ke  eller  trå,  kan  lyfta  denna  hinna  nf  vatnet, 
fom  har  efter  bor  vara  få  klart  fom  tilforne,  få 
år  det  et  fullkomligt  tecken  til  den  aldra  up- 
riktigafle  och  oforfallkade  Mecca  Balfam.  Åt 
finna  den  fom  håller  detta  prqf,  hålla  Turkarna 
fjelfve  for  vara  ganfka  fvårt,  ty  knapt  finner  man 
annorftådes  oförfalfkad  Mecca  Balfam  , ån  hos 
Turkifka  Kejfarn  och  Magnaterna,  fom  få  den, 


MATERIA  MEDICA. 


fafom  en  dyrbar  fkånck  af  någon  refande  fom 
beiokt  Mecca.  Vil  man  gora  hg  fSrfåkrad  om , 
at  fa  en  få  dyrbar  vara  upriktig,  få  roåfte  man 
vid  den  tiden,  fom  Pelegrimeme  gå  ät  Mecca,  ge- 
nom vånfkap  eller  for  tilråckeliga  pangar,  vinna 
cn  Turk,  fom  ger  fÖrf åkran , at  fkaffa  den  ofor- 
falikad  från  forlta  hand , och  då  kan  man  bli  vifs 
om  defs  godhet,  och  at  den  har  den  hårliga  nyt- 
ta, fom  oåndeliga  forfok  hos  de  Öfterlåndfke 
folken  intyga. 

Jag  gick  ut  i ftaden  Cairo  i dag  (Jun.  20),  at  fo- 
Tta  Opobalfamum  eller  Baliämum  de  Mecca, 
hos  dem  fom  hade  den  at  falja,  i mening  at  kö- 
pa, om  jag  funne  någon  upriktig. 

Jag  fåg  fåttet  huru  en  I talienfk  Köpman , fom  va- 
rit i Cairo  i 30  år  pröfvade  det,  at  ftrfÖka  om 
det  var  upriktigt-,  det  var  fålunda:  i en  liten 
Porcellains-lkål  full  med  kalt  rent  vatten,  låt 
han  drypa  nagra  dråppar  Ealfam,  hviika  om  de 
flraxt  fpridde  (ig  ut  öfver  vatnet  i en  hinna,  och 
om  denna  hinna  var  jåmn  och  ren,  och  aldeles 
fri  från  blåfor,  få  var  det  tecken  til  Balfamens 
fullkomliga  godhet,  däremot  om  det  drogde  nå- 
got innan  det  öfverholgde  vatnet,  och  om  hin- 
nan var  grumlig,  och  hade  åtfkilliga  bublor 
och  blåfor,  få  var  det  et  fåkerc  tecken,  at  den 
var  forfallkad  och  blandad  med  andra  faker.  Vi- 
dare om  hinnan  kunde  hopviklas  med  et  litet  fträ, 
utan  at  fkingras  eller  lårrma  något  oljaktigt  efter 
lig  på  vatnet,  var  den  god , tvärt  om,  då  man 
intet  kunde  famla  hinnan,  utan  den  delte  fig  i 
flera  ftycken , och  dä  den  lämnade  efter  fig  en 
hop  feta  färgade  particlar  på  vatnet,  kunde  man 
{luta,  at  Balfamen  intet  var  upriktig.  Jag  fåg 
båda  profven,  både  af  forfallkad  och  upriktig, 
och  fann  dem  riktigt  grundade.  Det  fom  gör 

blå- 


MATERIA  MEDICA. 


blaforna  vid  det  förda  profvet,  och  fom  gor  at 
hinnan  lkingras  vid  det  andra,  och  lämnar  oren- 
lighet  pä  vatnet,  åro  främmande  delar,  af  något 
lom  bli fv it  inblandat  , at  för  fa  lfk  a Balfamen. 
Det  fom  brukas  at  fpåda  ut  Balfamen  med,  rii 
at  oka  defs  myckenher,  men  minika  defs  god- 
het, år  {jleum  SJeami , lom  i /Egypten  pråfFas  til 
myckenhet  5 Terebinthus  cypria , och  Pinguedo 
Strutioriis , icke  alla  på  en  gång,  utan  efter  om* 
dåndigheterna  , de  fom  åro  til  hands  for  dem  , 
fom  vil  foryttra  dn  vara,  och  på  detta  fattet  år 
nådan  all  den  Balfam  utblandad,  fom  finnes  til 
falu  , åfven  på  fjelfva  Hållet  dar  den  hamras, 
igen  fom  fkrifvit  om  Opobalfamum  har  hit  in  til 
haft  rått  kunfkap  om  defs  hårkomfl.  Alle  veta 
at  det  kommer  från  Mecca,  och  jag  tror,  at  den 
meningen  intagit  alla,  at  det  omkring  lam  ma 
ilad  håmtas.  Vi  hafva  Refebeiknfvare,  fom 
faja  ofs  famma  fanfnga,  fom  tala  om  de  trägår- 
dar dår  Balfam -träden  omkring  Mecca  med  myc- 
ken forgfålligbet  underhållas,  om  den  rått  Tur- 
kilka  Kejfaren  har  at  förbehålla  figden  bada  Bal- 
fam > om  den  vackt  Turkarne  hålla  omkring  trå- 
den, at  intet  af  dem  må  utföras.  Alt  det  har 
hit  in  til  varit  antagit  på  god  tro,  fådant  fom 
det  varit  lamnat,  af  defs  förda  uphofsman,  fom 
berårtatdet,  på  det  de  icke  Ikule  fäja  aldeles 
intet.  Balfam-tradets  hilloria  lkulle  förtjåna  en 
re  fa  til  den  ort  dår  det  växer,  om  den  vore  n;ö- 
jelig  at  gora  för  en  Europée,  men  fom  den  har 
varit  och  lårer  blilva  omöjelig*  ty  måfte  man 
förlita  fig  på  de  efterråttelfer  man  kan  hafva  af 
dem,  fom  deras  Religion  tillåter  at  dår  rela,  och 
af  dem  utvålja  de  trovardigade.  Jag  har  under 
mitt  vidande  i /Egypten  fökt  underråttelfe  här- 
om , af  paliteliga  mån  fom  vant  i Mecca,  i lyn- 

ner- 


MATERIA  MEDICA. 


53‘ 

nerhet  har  jag  talt  härom  med  cn  Aga  vid  Slot- 
tet i Rolette  och  en  Schek  i Cairoj  med  den  tor- 
ra i närvaro  af  Herr  Chabert  Franik  Köpman 
i Rofette  och  med  den  lenare  genom  Herr  Ee 
Grand  Franfk  Drogueman  i Cairo.  Alle  haf- 
va  gifvit  mig  en  hel  annan  berättelfe  om  den  ort 
där  Balfam-tråden  finnas,  ån  den  jag  iett  hos 
Au&orer.  De  hafva  förfåkrat  mig , nt  omkring 
Mecca  ftad  år  Balfani-trådet  fä  okunnigt,  fom 
i ^Egypten  och  Turkiet,  och  at  aldrig  cn  drop- 
pa Balfam  hämtas  hvarken  vid  Mecca  eller  på 
många  nnl  (däromkring.  Den  ort  därifrån  Bai- 
famen  kommer  år  många  dagsrefor  från  Mecca, 
långt  in  i fleniga  Arabien.  Dår  växa  tråden 
på  bårgaktiga  Italien,  och  ågas,  fåfom  en  dyr- 
bar fkatt  af  vifla  Arabitke  Familier.  Äraberne  fö- 
ra B a Ifa  men  til  Mecca,  och  fålja  honom  den  tid, 
fom  Caravanen  från  Turkiet  och  ^Egypten  Cg 
dår  uppehåller,  med  h vilka  den  fedan  föres  til 
Damas  och  Cairo,  ock  få  vidare  kring  hela  Tur- 
kiet, och  om  den  kan  hinna  längre,  hvilket  är 
fvårt  at  tro  om  den  upriktiga,  fom  kommer  i 
nog  liten  qvantitet  til  Mecca.  Turkifka  Kejfa- 
ren  har  ingen  rått  at  förbehålla  fig  den  bålta* 
Äraberne  åro  fritt  folk,  de  fålja  fin  vara  åt  Iivcsn 
de  vilja,  dock  har  altid  någon  myndig  man  i 
Mecca,  fåfom  förfta  Scheken  eller  någon  annan, 
CommilTion  at  årligen  köpa  up  en  vifs  qvanri- 
tet  Balfam  för  Turkifka  Kejfarenj  ty  kan  han 
vål  Vara  torfakrad  om,  at  få  af  den  upriktiga. 
Om  Trädens  anfeende  hafva  de,  fom  varit  få  jångt 
in  i Arabien,  och  dar  fett  dem,  förfåkrat  det 
de  hafva  laf,  fom  åro  lika  Myrten,,  men  något 
flörre.  Efter  all  den  underråttelfe  jäg  håiam  in- 
hämtat, har  jag  anledning  at  tro,  Herr  Arch. 
Linn/ei  gifsning,  at  Trädet  af  hvilket  Oppbal- 


MATERIA  MEDICA, 


SV 


i amen  håmtas,  år  en  Pifiacia  eller  defs  nårmafte 
ilagt  inge , och  altfå  i nårmafte  forvantfkap 
med  Maftix  - och  Terpenthin  tråden. 


MASTIX.  Maftiche  rc&ius:  ch\  Schul^ze  Mat. 
Med.  Grace.  modernis  5 quac  ex  Scio  in- 

ftgni  qnantitate  portatur,  maxima  copia  intcr 
Turcas  confumitur  > ‘Tur  c arum  nempe  mulieres, 


Imperatoris  imprimis  6c  magnatum  , reftnam 


hane  continuo  mafticant  ad  aibedinem  dentitim 
confervandam  6c  ut  gratum  oris  halitum  fpirent. 


©LIBANUM.  officinarum. 

Colligitur  in  Arabia  utraquc,  unde  Gieddam,  qui 
portus  eft  Meccac  apportatur,  exinde  per  mare 
rubrum  Suez  portum  iEgypti,  6c  exillo  Cairum 
adfertur  ingenti  copia  quotannis,  etjam  per  ter- 
ram  cum  focietate  Mecccnft  afportatur.  Alla- 
tum lapillis  commixtum  eft  fpatofis  6c  micaceis 
tanta  qnantitate,  ut;repurgati,  yo  ad  70  folum- 
modo  proveniant  ex  1 yo  immundati.  Mar* 
ftliam  maxima  pars  afportatur,  unde  ab  Hollan- 
dis  coemitur,  qui  in  Mofcoviam  illud  tranfpor- 
tant,  ubi  pro  corio  Mofcovitico  praeparando 
maxima  copia  confumitur,  nec  parva  qvantitas 
pro  fumigatione  i Mofcovitarum , 5c  Ro  mano  - 
rum  Eccleiiis  quotannis  fervit.  Pretio  maxime 
differt  6c  bonitate,  ndeo  ut  pondus  no®.  a> 
ftimetur  a merczitoribus  Europxis  in  jEgypto, 
prout  meliusvel  inferioris  eft  bonitatis,  ap  ad  25 
Piaftris,  cuivis  60  medinis  adnumerando.  Opti- 
mum eft  in  lachrymis,  quod  fragrantis  odoris, 
coloris  pellucidi  exflavefeente  albicantis,  fragile 
6c  facilc  in  pulverem  redigendurn,  cujus  femper 
parva  admodum  in  magna  copia  reperitur  quan- 
titas  , quac  autem  areliquo  non  feparatur,  nift 
fpecialiter  pro  Pharmacopxis  defiderata. 

GUM- 


MATERIA  MEDICA. 


J33 

GUMMI  ARABICI  födande  kraft. 

Abylfinernc  gora  årligen  en  refa  til  Cairo,  at  fålj.i 
11 1 lands  varor ; Slavar,  Gald,  Elephanter , Dr  o - 
ga  sr,  dpimor,  Papegoijer,  m.  na.  De  liafva  gruf- 
veliga  ödemarker  at  gå  igenom,  och  väderlekens 
om  Händig  heter  kunna  under  denna  refa 
varadem  äfvenfå  hinderlige,  lom  for  en  Sjöman  på 
Hafvet,  at  de  hafva  fvårt  toreat  gora  vifs  räkning 
huru  lång  deras  refa  fkal  blifva,  och  folj-akteli- 
gen  kan  det  tiidraga  hg,  at  lifs  uppehållet  for 
dem  briller,  då  relän  blir  for  lång.  Detta  hän- 
de verkeligen  den  Abyfiinifkr.  C a ra  vanen  är  i7fo$ 
hvars  förråd  blef  ändade,  då  dem  ånnu  återllod  z 
månaders  refa.  Noden  finner  p-å  de  närings  me- 
del, fom  man  fbrr  ej  tänkt  på,  få  gjorde  den 
åfven  här.  De  må  lie  foka  något  bland  fina  köp- 
mans varor,  fom  i denna  ytterfta  noden  kunde 
uppehålla  deras  lif,  och  de  funno  dertil  ingen 
ting  tjänligare,  ån  Gummi  Arabicum , af  hvilket 
de  fort  med  lig  en  anfenlig  myckenhet.  Detta 
tjente  alrfå  til  roda  i z månaders  tid  for  mer  ån 
iooo  Perfoner. 

Gummi  Arabicum  år  geleaktigt  ( gelätinofunl)  och 
innehåller  utan  tvifvel  nog  födande  delar.  Men 
har  är  en  fråga : om  denna  fpis  ej  fororfakat  hös 
detta  arma  folket  en  grufvelig  forftoppning? 
Efter  all  fartnolikhet  har  den  haft  den  verkan  , 
hvaromjag  dock  icke  inhämtat  några  omliån- 
digheter,  Men  det  vet  jag,  at  Caravanen  kom 
lyckeligen  an  til  Cairo,  utan  at  hafva  milt 
mycket  folk,  hvarken  af  hunger  eller  fjuk- 
dom. 

OPIUM.  Turcisanteä,  fi  auäoribus  eredendum 
in  adeo  frequenti  ufu,  hodie  a pauciffimis  afTu- 
mitur  öt  vix  nifi  ab  aliis,  quam  qui  fummuni 
K k ri-» 


n 4 


MATERIA  MEDICA 


rigorem  Mufulmannicse  Religionis  fequuti,i 
a vino  6c  fpirituolis  potionibus  omrtino  fefe  ab-  i 
flinent.  Hi  vero  hodiefunt  fatis  pauci,  fahem 
inter  plebejos,  olim  vero  plures  hane  legem  fan-  , 
dte  fervnrunt,  6c  tunc  forte  opii  frequentior  fuit  1 
ufus,  Qui  vero  hodie  Opio  indjulgent,  omnes 
tremulenti,  fomno  dediti,  6c  debilillimi  tempo- 
ris progreflu  evadunt3quod  videntes  Turci,  haud 
fi ne  ratione  perieulofum  adeo  exeitatorium  evi- 
tant. 


Mod  us  pr# par  andi  in  JEgypto.  Siliqua  non  dum  ma- 


tura  colligitur,  introducitur  in  doraum  acuratis- 
fime  claufam,  fupra  terram  Eratum  fuper  Era- 
tum ped.  é altitudine  conficitur  ex  foliis  Palmas 
6c  ftramentis,  huic  in  acervum  imponitur  filiqua» - 
Janua  tunc  optime  clauditur  6c  die  fequenti  a-  ' 
qua  adfpergitur  acervus,  quod  adhuc  dic  fcquen- 
ti  continuatur*  fic  per  40  dies  in  acervo  re- 
flat,  usque  ad  nigredinem.  Alit  foveae  in  term 
committunt  ? fed  nullius  aeEimanda,  hoc  modo 
praeparata. 


Ex  Marafch , lo,cus  qui  ved es  eE  fummi  ctijusdam 
Praefefti  Turcici  (Pacha),  itinere  quatriduo  ab 
Aleppo  diftans,  6c  Armenia:  vicinus,  pra;  i t an  - 
tifiEimum  quod  in  orbe  invenitur  colligitur 
tnoneum.  Inde  Aleppuni  pellibus  parvulis  inclu- 
fum  adferturSc  a mercatoribus  Anglis  6c  Gallis 
Londinum  6c  Marfiliam  transmittitur.  Ex  mon- 
te  Carmel  infignis  etiam  bonitatis  antea  haberi 
potuit  per  Acrim,  fed  hodie  iri  illo  loco  vix  pro- 
llat,  cum  collcdlionem  neglexerint  Arabes  mon- 
tis  accol^j  rapiui-s  potius  quam  iabori  cuiquam 


CASSIA  Fiftula. 


SC  AMMONIUM» 


Uti- 


MATERIA  MEDICA. 


f3f 

utili  indulgentcs.  Convolvulum  ex  quo  defumi- 
tur  inter  Nazareth  montern  Carmel  in  decli- 
vibus  iponte  provenientem  vidi. 

SCHOENANTHUS  officin. 

Copiofe  crefcit  in  defertis  utriusque  Arabist*  cir- 
ca  Limbo  Arabias  petrea:  portum  colligitur  pro 
exportatione  in  AEgyptum. 

Ujm  a Venctis  in  /Egypto  coemitur-,  cum  Theria- 
carn  ex  antiquorum  prxceptis  ingrediatur.  In- 
ter herbas  prjetious  aromaticas  &c  lvaveolcnt.es, 
a Regina  Arabias  Salomoni  dono  datas,  una  pro- 
cul  dubio  htec  fuit , Arabibusob  fcavem  odorern 
adhuc  hodie  multi  seftimata. 

Nomen  Arab . Elcifi  Meacavi  6v  Idhir  Mecchi. 

SENNfE  Officinalis  folia 

All  Senna  växer  i ofra  AEgypten  vild.  Den  famlas 
efterhand  af  Bedovinerne  eller  Arabifke  Bönder- 
ne,  fom  fålja  den  til  fin  Schek  eller  hufvudman. 
När  denne  famlat  til  någon  myckenhet  forérhan 
den  til  Cairo,  hvarält  den  kopes  ej  af  hvem 
fom  vil,  utan  af  den,  fom  arrenderat  rättighe- 
ten at  fålja  denna  vara  åt  Européerne,  hviikcn 
tilkommer  JanifTarernes  corps,  fom  lamnar 
den  til  forpaktning  at  hvem  den  balt  betalar. 
I min  tid  var  IbraixM  Ki^sa  den  väldiga  Egyp- 
tens hårfkare,  åfven  forpack, tare  af  Scnnx  - han- 
delen, hvilken  åter  hade  forpaktat  den  åt  tvån- 
ne  Judar,  fom  åfven  hade  arrenderat  Tullen. 
Af  defle  tilhandla  fig  Européerne  årligen  den 
myckenhet, fom  fordras  forEuropa  af  denna  V ara. 
De  kunna  ej  eller  kopa  den  hvem  fom  vil.  Dc 
åro  forbundne  at  dela  den  i 3 delar,  en  for  Mar~ 
fedle  ^ den  andra  for  Livorno , och  den  tredje  for 
Net.edig,  hvilken  målte  hvardera  afgå  for  enKöp- 
K k z mans 


MATERIA  MEDICA. 


mans  rakning.  Senna  år  altfa  cn  Vara,  fom  näft 
Mofchater  och  Canel,  Holländares  .en fak,  är  al- 
d rama  (t  bunden  vid  Monopolium.  AJgyptier- 
ne  kunna  åfven  hälla  denna  vara  fä  Em  ngt  fom 
de  vilja,  emedan  den  ar  oumgängeligi  hela  verl- 
den  och  finnes  ingen  Ilades  af  den  godhet  fom  i 
ofra  ABgypten.  Til  Marfeille  gär  ärligen  600 
Bätar,  h vardera  af  10  Quintal.  Et  quintal  be- 
talas i Cairo  med  loSequiner  mera  eller  mindre* 
Sequin  al  1 100  Med. 

MYROBALANI  officin. 

Myrobalanorum  fere  ntillam  habent  notitiam 
Materias  Medicae  Scriptores,6c  inter  minimeufi- 
tata  funt  remedia  noftri  feeuli,  qui  in  reformata 
pharmacopsea  certe  locum  non  occuparcnt.  J&- 
gyptis  autem  6c  Arabibus  nondum  exoleta  efl  me- 
dicina  decoélum  ex  Myrobalaftis  omnibus,  cu- 
jus  ad  ducendam  alvum,  imprimis  in  AEgyp- 
to  fuperiore,  frequens  eil  ufus.  Lax  and  o cor- 
roborat  feu  adftringit  medicamentum  hoc,  ade- 
oque  ubi  Rhabarbarum  deefl,  fubfhtui  aliquo- 
rnodo  pofiet , fed  ubi  ejus  adeft  copia  frulttane- 
us  efiet  ufus  remedii  multo  inferioris.  Arabes 
Medici  Myrobalanorum  introducere  ufum,  qui 
autem  apud  folos  illorum  populäres  hodic  ferva- 
tur.  Botanici  adhuc  minore  gaudent  hujus  fru- 
<5tus  notitia,  natalis  iocus  eE  India  juxta  Mala- 
bariam  6e  in  viciniis  Bengalas,  unde  per  viam 
Meccas  6c  Maris  Rubri  cum  reliquis  Indias  fim- 
plicibus  Cairum  adferuntur.  In  AEgypti  fupe- 
rioris  urbe  Farfchut , principi  Arabi  fubjedla, 
vidit  arborem  Myrobalani  R.  P.  Jeremias  Ker- 
ner,  filcfius(Congregat.  de  propag.  fid.  Mjffio- 
nar.  ApoEol.  ) qui  onmes  Myrobalanos  ex  ea- 
dem  ar  bo  re  produci  afleruit,  fed  non  codem 

t c na- 


MATERIA  MEDICA* 


137 

temporc  maturos  fieri,  dixit  vcro  incolas  loci 
follicite  unum  ab  alte  ro  diftinguere  6c  maturos 
absqiie  confufione  colligcre  atque  iccundum  di- 
verlitatem  diveria  imponcre  nomina,  quas  hxc 
funt  : Chabeii , jtfpbur  Bellili , Lmblili , Hencli , 
C be  jr  i . Tempore  quo  in  vEgypto  commorabar 
ordinavi  ut  arbufcuia  mihi  adportaretur  cx  JE- 
gypto  fup.  quatn  antc  abitum  non  habcrc  potui. 
SPICÄ  CELTICA 

Ufm  Spicas  Cekic^e  major  ed  apud  populos  interio- 
ris  Africae,  Abydiniae,  iEthiopiae  , quam  apud 
nos,  6c  adeoquidem  indgnis , ut  quotarmis  ex 
Germania  per  \/7enetias  tranfportentur  in  A£gyp- 
tum  60  tonnae,  quarum  quaevis  joo  fere  tha- 
Jeris  Imperialibus  venditur  mercatoribus  AEthi- 
opiae.  Servit  vero  apud  gentes  has  ad  ungucn- 
tum  conficiendum,  quo  cucem  in  moliitiem  ejus 
confcrvandam  fub  fervidis  caloribus,  limulque  ad 
fpiendc-rem  cutis  procurandam,  in  quo  ornatus 
maximus,  ex  iliorum  opinone,  conddit. 

Mineralis  nomine  venit  in  Algypto  ma  Ha 
ouasdam  bituminofa,  fplendens,  nitida,  fub  den- 
tibus  friabilis,  atra,  kre  inodora.  Ex  Perfia  pro- 
venit.  PrctioGffima  ed,  quippe  quae  in  JEgyp- 
to  venditur  3]  a zusque  ad  4 vel  y nummis  aureis 
(fequin),  prout  rara  vel  bona  eiT,  ambra  igitur 
grifea  longe  carior,  hinc  a magnatibus  TEgypti 
Öc  totius  Turciac,  inter  reliqua  eorum  reponitur 
cimelia,  qualia  p ne  ter  hane  funt  Ambra  grifea, 
Lapides  Bezoardici  veri,  Rhinocerotis  cornu, 
inprimis  vafcula  pro  capiendo  potu  ex  illo  prae- 
parata,  qux  omnia  tanti  sedimantur,  quanti  lap 
prsetiofi  6c  eadem  cura  ac  illi  quaeruittur  6c  cu- 
dodiuntur.  Servit  vero  ambra  grifea  ad  granr: 
Deae  eultum  promovendum,  quem  adeo  religv 
fe  obfervat  hic  populus;  Bezoard.  lapis  6c  cci 
K k 3 nu 


5*33  MATERIA  MÉDtCA, 

nu  Rbinoceretis  ambo  alexipharmaca,  fudorifcra 
6c  venenis  ur  ereditur  oppofita , ut  gerrii  tutcla- 
res  fandte  ferventur  ab  hominibus,  qui  mor- 
tem  iic  dietam  regiam  6c  magnatum  le  mper  ti- 
ment.  Mumia  vero  noftrse  mineralis  ufus  eft,  ut 
perhibetur  traumatieus.  Si  experientia  refpon- 
det  narrationi  ./Egyptiorum , fummum  quidem 
hoc  erit  vulnerariurn,  hucusque  a mortalibus  de- 
tedtum.  Faciunt  vero  unguentum  ex  Mnmia 
Minerali  pulverifata  cum  oL  olivarum,  rumpur  t 
crusgallinae  6c  ligando  unguentum  applicant,  ii 
vera  fit  Mumia  intra  trium  horarum  fpatium  c rus 
cailo  abducitur  6c  fanatur  6c  hic  quidem  eit  mo- 
dus  examinandi  didtam  Mumiam,  auod  fi  hcc 
non  edat  fpecimen  vix  ullius  ceftimatur.  Homi- 
n;s  vero  os  fradbum  intra  14  horarum  fpatium  fa- 
num  5c  in  teg  rum  fieri  debere  eodem  remed  io 
contendunt.  Mumiam  ipfam  vidi  5c  vifam  de- 
ferip  G,  experimenta  vero  iadhi,  non  fub  oeulis  ve- 
nerunt  ob  caritatem  6c  raritatem  remedii:  vidiffe 
autem  illa  6c  obftupuifTe  mihi  adferuerunt  Chi- 
iurgi  6c  Pharmacopoei  Caircnfes,  quorum  pro- 
bitas  fidem  illis  adhibere  fvadet.  Bituminis  certe 
eft  fpecies,  fed  an  uila  ex  detecVis  haud  facileai- 
cam,  (i  non  prima.  Linn . £.  N,  quac  eadem  eft 
ac  Naphta  Audtorum  Solis  calore  indurata.  Mu- 
miam Mineralem  dieunt  iEgvptii  ob  (imilitudi- 
nem  exadtam  cum  mafla  illa,  qux  ex  cranio  ca- 
daverum  conditorum  cörporum,  quotidie  in  se- 
gyptum  eximåtur. 

UNGUENTUM  MUMLE. 

Egyptierne  gora  af  Mumia  et  unguentum  potabi- 
bile,  på  det  fåttet  at  de  blanda  den  pulveriferad 
med  deras  fmor,  det  de  på  deras  fpråk  kalla 
Manteg,  detta  taga  de  in  då  de  blifvit  fårade. 

En 


MATERIA  MED  ICA. 


f$9 


En  trovärdig  man  i Alexandria,  har  forfåkrat 
mig,  at  han  fett  en  Morc,  fom  med  en  knif  var 
Ilungen  i fidan  emellan  ref-benen,  fom  gått  ge- 
nom intercofhl-mufclarna,  hvilken  ilraxt  drack 
ur  et  matt,  vid  pafs  affgij  af  detta  fmor  med  in- 
blandad Mumia,  famt  fmorde  faret  med  det  fam- 
ma,  och  vardt  efter  kart  tid  utan  andra  medel  full- 
komligen botad.  Mumia  beredd  til  fmörjelfe 
brukas  åfven  ganfka  mycket  af  Egyptierna,  til 
Läkedom  for  deras  Bolkaps- kreatur,  Cameler, 
Afnor,  Får,  Oxar  etc.  etc.  både  in  och  utvår- 
tes , för  får,  benbrott,  emot  forhåxning,  hvil- 
ken de  mer  ån  andre  nationer  tro  kunna  fkada 
fina  ereatur,  och  vid  naftan  alla  tilfållendå  krea- 
turen åro  Ijukc. 

DOM  B fruftus  ineognitus. 

Drupa  fub rotunda,  apice  deprefTa,  inaequaliter  an- 
gulata,  angulis  protuberantibus , pun&ata  pun- 
tl is  parum  exeavatis. 

Subftäntia  triplici  conftat:  CerticaJi^  quse  fubdura, 
crafliufcula.  Carnofa , quas  porofa  poris  obion- 
gis,  molliufcula.  Lignea , qux  crafifiima,  dura, 
h brofa. 

Nux  figura  drnpx,  cortice  cornco  duriflims,  craffa, 
cinfta  pellicula  repleta  fubllantia  duriufcula 
albicante. 

Color  corticis  drupx  brunno  - fl avefeens  maeulis 
magnis  inaequalibus  &c  punetis  obfcure  grifeis. 
Subftantia  carnea  fiavefeit.  Lignea  brunna  , vcl 
coloris  Juglandini  ligni.  Nuets  cuticula  ferru- 
gineaj  Cortex  exterius  nigrefeit , intus  albicat, 
medulla  albicans. 

Magnitudo  tota  fere  pugni. 

Locur.  ^gyptus  fuperior,  unde  in  inferiorem  par- 
va copia  adfertur  6c  pro  ufu  venditur, 

K k 4 


f4<9 


MATERIA  MEDICA. 


Qualitates:  fubftantia  cörticalis  ficca,  fubinfipida, 
adilringensj  C ar  nofa  acidiufcula,  parum  luccu- 
lenca. 

Ufus-  corticalem  cum  carnofa  fubftantia  aegypti 
crudam  maaducant  ad  fr  ringendi  5 co&am  vcro 
alvum  laxandi  fcopo. 

SAL  ARMONIACS  beredelfe  i Egypten. 

Arnnet  til  Sal  armoniac  ar  fot , famlad  efter  brand 
track  utaf  allahanda  Fyrfotade  djur,  fom  letva 
af  växter.  Äfvcn  utaf  månniikor.  Tracken 
famlas  af  Egyptierna  ds  fyra  forfta  månader  at  å- 
ret,  dä  deras  boikap,  Oxar , Kor^  Bufflar , Ca- 
tneler  , Får , Getter , Häftar , ftfnor , letva  af 
fårikt  grås , hvilket  i ^Egypten  är  et  flags  Trifo - 
UumAo m hvart  år  fås  och  ikåres.  Den  tiden  dä 
fänaden  iefver  af  detta  grås  torkat,  ocb  andra 
torra  vaxter,  då  man  åfven  i brift  af  tjänligare 
foda  , ger  Camelen  fönderftötta  Dadelkårnor , 
år  tricken  icke  få  begärlig  til  förbrännande. 
Den  tiden  då  Cre&turen  äta  råffkt  gras,  åro  E- 
gyptierne  mycket  angelägne  om  atbafva tracken 
färik , ja  få  angelägne  at  man  fer  fattigt  folk , 
fom  halva  (In  näring  af  defs  famling,  följa  hela 
dagen  efter  Creaturen,  ocb  med  mycken  forg- 
fällighet  gifva  akt  på,  når  någon  af  dem  nyfs 
falt  exerementerna.  Om  tracken  år  få  blöt,  at 
han  icke  kan  enftmmen  hämtas  up,  få  bellrö 
de  den  med  bofs  eller  ftoft  af  halm,  hampa  el- 
ler lin-ftjalkar.  Då  de  hämta  up  tracken,  kle- 
na de  For ft  den  i famma  ftorlek  och  form,  fom 
de  tagit  den  af  jorden , vid  en  mur  eller  vägg, 
där  låta  de  den  ii  t ta  til  defs  han  år  få  torkad  af 
folen,  at  han  år  tjänlig  at  bränna.  För  förbrän- 
ningen til  Sal  Armon.  åro  inga  vifla  ugnar  in- 
rättade i hvilka  tracken  brånnes,  endafti  den  af- 

figt 


MATERIA  MEDICA. 


f4* 


Tigt  at  efter  den  famni  a famla  tilråckeligt  for. 
Torkad  tråck  är  et  brånfle  i AEgypten,  lom  år 
et  fkogloll  land,  hviiket  år  allmänt  bland  det  fat- 
tiga folket,  fom  icke  mågtar  at  köpa  den  dyra 
ved,  fom  föres  hit  fjö vågen  frän  Caramanien, 
hvilken  endaft  b rännes  i de  aldrarikalle  hus. 
De  fom  intet  annat  bränt  i lina  ugnar  eller  fp  ifar 
ån  fådan  tråck,  fålja  lotet  til  falt  fabri  qu  en  i 
den  myckenhet  fom  håraf  finnes,  både  i Itåder- 
ne  och  på  landet,  hvilken  år  tilråckelig  at  läm- 
na ömnogt  förråd  til  faltbränneriernc.  Det  ar  en 
anieniig  myckenhet  af  fädan  tärkad  tråck,  fom 
dageligen  brånnes  i Egypten.  Om  landet  behöf- 
de  den  til  godfel,  fä  vore  det  en  eländig  hus- 
håldning,  men  fom  naturen  forfett  Egvpten  med 
annat  ämne  tilaefs  fruktbarhet,  nämligen  den  le- 
ra fom  årligen fätter  hg  ofver  jorden,  under  den 
tid  landet  llår  under  vatten,  ty  ar  folket  at  be- 
römma, fom  veta  at  använda  en  fä  foräktelig  fak 
och,  fom  eljell  fkulle.tjena  til  ingen  ting,  til  en 
mårkelig  nytta.  AU  tråck  af  de  djur  fom  tilfor- 
ne  aro  nämnde  tages  utan  åtfkildnad.  Camelcns 
har  aldeles  intet  företräde  for  de  andra  och  myc- 
ket mindre  har  defs  urin  hår  något  rufn,  fom  en 
del  au&orer  giiTat , fa  länge  man  varit  i okun- 
nighet om  ämnet  til  detta  falt.  De  fom  arbeta 
vid  detta  verk , fåga  dock,  at  de  gifva  förträdet 
åt  det  fot.  fom  år  bråndt  af  månnifko  exeremen- 
ter  och  af  Får  och  Ge  te- 1 räck  , hvar  for  hg. 
Mars  och  April  månader  år  den  tid  då  man  före- 
tager bränningen  af  faltet , de  cfriga  årstider 
uphor  den.  Giza  by,  et  litet  (lycke  våg  frän 
Cairo,  år  den  närmaile  ort  in  til  Cairo  fom  har 
någon  Fabrique.  I Cairo  flad  vet  jag  ingen  va- 
ra. På  ön  åro  de  til  flört  antal.  Den 

fom  år  ågare  af  en  by,  dår  e:  fådant  faltfjuderi 
K k y år 


MATERIA  MEDICA. 


541 

ar  anlagt,  låter  fina  underhafvande  i byn  nrbeta 
härvid.  Kon  (ten  ar  icke  llörre,  ån  at  den  elan-] 
digaile  Mor  kan  altlämmans  ur  råtta.  De  fora 

arbeta  hårvid  are,  lom  aile  andre  af  gemene  nvarJ 
i Aigypten,  fattige  och  ufle  ftackare>  fom  lta 
under  befälet  af  den , fom  ager  deras  by , fom  me-j 
rendels  år  en  af  deTurkiflta  befålhafvare  i landet. 
Alt  det  de  bchofva  til  v arkets  fortfåttande , år] 
dem  efter  vigt  låmnadt  i händer,  och  på  fammaj 
latt  målte  de  iåmna  från  fig  lå  mycket  falt,  fom 
efter  en  vedertagen  rakning  år  dem  pålagt,  få 
at  dc  hårvid  icke  kunna  fälja  for  fin  egen  räkning] 
et  enda  iod.  Det  jag  nu  lycktat  at  beråtta  om , 
åmnet  til  Sal  ammöniac,  är  det  vigtigafte  lom 
horer  til  defs  beredande,  om  hvilket  målt  alle 
fom  fkrifvit  b de  i Chemie  och  Materia  Medi- 
ca  intet  annat  låmnat  ofs,  an  gifTningar.  Sättet 
på  hvilket  de  af  Sotet  bereda  lältet  år  intet  be- 
fynnerligt.  Det  år  ganlka  enfaldigt,  men  nog 
behändigt,  utan  vidloftiga  anftalter.  En  Che- 
mieus,  fom  har  et  vål  inrättat  Laboratorium,; 
kan  dock  gora  det  famma  med  ftorre  aktfam- 
het,  men  knapt  med  mera  bcquämlighet.  Jag 
vil  n?ke  defs  mindre  med  få  ord  gifva  vid  han- 
den Egyptiernas  fått,  hvilket  torde  Iåmna  en 
Chemicus  anledning  at  gora  det  bättre.  De  byg- 
ga en  Ugn  aflång  af  tegel  och  blot  tråck,  af  den 
ltorlek  at  på  defs  hvalr  eller  tak,  hvilket  år  platt, 
kunna  rymmas  yo  glas-kolfvar  ftåidei  f rader,  i o i 
längden  och  f i bredden  for  hvar  kolf  år  i hvalfvet 
et  häl, i hvilket  han  är  llåld.Glaskolfvarne  åro  run- 
de, ofvantfi  fiutne  med  en  hals  af  en  tums  långd  och 
vid  pafs  2 tums  vidd.  Deras  ltorlek  år  mer  eller 
mindre  2 fvenfka  kanne-mätt.  Defsa  glas-ma- 
chiner  ofverdragas  med  lera  af  den  fom  linnes  i 
Nilen,  och  utan  på  leran  med  halm,  fyllas  få  I 

med 


MATERIA  MEDICA. 


543 


med  fot  och  fattas  i fina  hal.  Eld  gores  derpa  i 
ugnen,  hvartil  brukas  torkad  träck.  I fordone 
år  elden  ej  ftark,  men  okas  fnart  til  fin  hogfta 
grad  5 hvilken  de  fom  arbeta  dervid , kalla 
hclfvctis  eld.  Denna  eld  fortfåttes  i 3 gangor 
24  timmar,  efter  Egyptiernas  fatt  at  tala,  eller 
3 d)'gn.  Nar  elden  {tiger  til  fin  häftighet,  ler 
man  en  rok  Itiga  up,  da  kånner  man  och  enfyr- 
lig  lukt,  fom  icke  år  oangenäm.  Efter  hand 
f ätter  lig  fältet  innantil  vid  opningen  af  kolfven, 
hvilken  fnart  blir  tilltoppad,  fältet  okes  ftadigt, 
til  defs  den  vanliga  tiden  år  forbi,  dä  flår  man 
fonder  kolfven,  och  tager  under  dels  hals  etftye- 
ke  Sal  nmmoniac  åfvan  til  kupigt,  under  platt, 
innan  til  hvitaktige , utan  til  fvart , fådant  fom  vi 
det  fe  foras  kring  hela  vcrlden.Detfot , fom  famlas 
i ugnen  under  bränningen,  användes  åfven  til 
faltets  kokande.  Vid  falt-Fabriken , hafva  de 
åfven  inråttat  en  glas-ugn,  i hvilken  de  gora  fi- 
na kolfvar,  och  fom  ingen  ting  gärna  här  år  u- 
ran  nytta,  få  kalla  de  fina  fdnderllagna  glas-kolf- 
var  tilbaka  i glas-ugnen  och  gora  deraf  nya. 

Ingredientier  til  de  vacka  arbeten,  fom  arbetas 
i Tylkland  och  Frankrike  af  Papp,  lom  åro 
Snusdofor,  Kåpp-knappar  etc. 

Rfc*  Ichtyocollx  flgij.  co  Lini  ®jv. 

Minii  rubri  ^ij.  Terra:  umbras  ^jv. 

Lithargyriiaurei^iij.  Vitriol  albi  f}]v. 
Cerufix  ^i§.  Colophonii  ^iij. 

Eledtri  ^viij.  Spirit.Therebinth.fgi. 

T erra:  T ripolitanae  fgj . 


ME- 


1 Pcftis. 

2 Febris  damiatac. 

3 Synocha. 

4 Tertiana. 

y Cephalalgia, 

6 Colica. 

7 Gal  cu  lus, 

$ Aithma. 

9 Hyfteria. 

10  Imaginatio. 
it  T senia 

11  Ophthalmia. 

13  Siphilis, 

14  Herpes  aleppica. 

15  Hernia. 

16  Sterilitas. 
jy  Puerperia* 

18  Excreta. 


1.  PE- 


MEDICA. 


f4  f 


i.  PESTIS. 

Jnllituebam  hodie  coloquium  cum  Medico  Pra£ti- 
co  lirbis  Smirnenfis  Santorino  6c  imprimis  ab  ll- 
lo  fcire  cupiebam  an  obfervationes  quasdam  col- 
ligerc  ipfi  iicucrit  c i rea  Peftem  , in  regionc  fiepi- 
us  diro  hoc  malo  mul&ata,  Refponfionis  loco 
mihi  dixit,  eo  minus  6c  ipfum  6c  ejus  collcgas, 
aliqua  ad  hujus  morbi  illuftrationem  faqientia, 
fubminiilrarc  poffe,  quo  ardtius  reelufi  funt  ab 
omni 3 cum  decumbentibus  gravifiimo  ifto  malo, 
confortio.  Nullus  enim  Medicus  confcientia* 
fua:  iatisfaccre  6c  miferrs  opitulari  audec,  nid 
ab  hominum  confortio  fc  exelufum  videre  cupiat 
6c  in  fuper  forte  auetoritate  publica  ad  capitivi- 
tatem  in  rede  fua  quadraginta  diebus  tolerandam 
damnatum.  Semel  tamen  furtivam  fibi  extitifie 
oceafionem  dixit,  quendam  febre  peftilentiali 
laborantem,  videndi,  qua  occafione  inter  alia 
communia  mali  iigna,  ut  peculiarc  pathogonomi- 
cum  fe  obferVafTe  retulit  lacrymationem  oeulorum 
6c  linguam  pultulis  albicantibus  obfeffam»  Smir- 
nse  1749.  Decembr,  28. 

Emot  Poften  bar  den  bekante  Grefve  Bonnevall 
funnit  et  pulfvcr,  fom  haft  en  fortråffelig  nytta 
och  har  han  vifat  prof  pa,  at  af  joo,  lom  varit 
angrepne,  hafva  knapt  10  kommit  om  af  dem 
fom  brukat  hans  pulfver.  I Conflantinopel  fkal 
ännu  finnas  en  Franfk  Chirurgus  fom  lärt  at  be- 
reda det  fam  ma. 


2.  FEBRIS  maligna  Damiata  fingularis. 

Accedit  tempore  hiberno  6c  vernali  imprimis  , 
cum  pulfu  frequenti,  durifiimo,  calorefummo, 
fiti  ingenti,  lingua  ficco-vifcofa,  oeulis  truci- 
bus,  terminatur  inter  2 1.  4 dies  cum  tumöre  ru- 
bieundo  6c  fiuporc  alterutrius  lateris  totius,  bra- 

chium 


MED  ICA. 


chiu m vcro  pcs  & c rus  ejusdem  lateris  imprimis 
tument,  infigniter  rtibent  & dolent  j ante  hane 
crilin  fe  rum  aiiquod  flufturms  intra  cranium  jux- 
ta  parte  na  infenorem  oflis  front  is  fentiunt,  Ci  i- 
lis  hxc  non  femper  boni  eit  ominis,  illa  enim 
accedente haud  raro  argiotus  peiit.  Si  naorbum 
fuperet  aeger  tumor  oedematofus  extremitatum 
&.  (tupor  lateris  in  plerisque  manet.  slrabice 
Nyslbam  appellant,  quod  fluxioncm  notat  c ali  dam, 
ad  diftindtionem  /Jpopiexue  quam  Nyd-brcd  h.  e. 
fluxioncm  frigidam  vocant.  Damiatx  i7ff.  Mart. 
20. 

SYN  OCH  A. 

Snäckor  (lotes  hela  med  kottoch  (kal,  och  läggas 
fom  et  cataplafma  under  foten,  hvilket  tjanar 
for  veficatorium  , drager  up  en  b läfa  under  fot- 
fohn , och  år  det  enda  (te  medel,  fom  i flarck 
hetfig  Feber  af  Grxkérna,  omkring  Athen,  Sa- 
lonique  etc,  brukas  och  med  nytta  användes, 
hvilket  de  gora  under  Febrcns  hågd.  Detta 
bruka Gräekerne  fafom  hus-cur  mot  alla  hetiiga 
fjukdomar. 

TERTIANA. 

Sympatie-Gur  for  F roffa  brukelig  hos  Grekerna 
på  Morea. 

Så  fnart  den  fjuka  begynner  xa  fryfa,  går  han  ut 
och  ltoder  (ig  videt  Perficc-träd , och  llär  derril 
defs  paroxvsmen  gått  ofver,  då  (kal  den  fjuke 
flippa  froffin  och  trädet  etterhand  förtvina. 
Detta  år  mig  fafom  fäkert  berättat  af  en  Man 
fom  varit  långe  på  Morxa  och  fett  det  värkftäl- 
las , där  denna  fympåtie-cur  emot  Fr  o (Tan  är  all- 
män hos  Grekerna. 

Man  (leker  et  agg  uti  eldmorjan,  til  defs  det  blir 
härdt,  fedan  be  (tror  man  det  öfveralt  med  pep- 


MEDICA. 


f47 


par  och  atcs  up  på  cn  gång.  En  Svånfk  Köp- 
man i Smirna  ha  tv  or  härigenom  blifvit  fri  frän 
Tertian,  fom  aldrig  federmera  kommit  igen. 

5.  CEPHåLALGIA.  Arabifk  hus-Cur  mot  Hu}- 

vudvdrck,. 

Araberne  bvuka  vid  ftark  hufvudvårk,  at  med  en 
ltnif  hacka  atfkilliga  hal  i hulvudet,  framfor  hjes- 
fan  (futura  coronalis),  fedan  de  rakat  hufvudety 
bloden  lom  rinner  nt,  ftryka  de  med  et  hvaft  tråd 
framåt  och  låta  den  rinna,  fa  långe  de  tycka,  til  des 
de  känna  någon  lindring.  Hålen  göras  få  at  de  icke 
räka  någon  ådra,  utan  endaft  i fjelfva  huden,  få  at 
detta  år  en  art  fcarification. 

6.  COLIC7E  medicina. 

Man  tager  bränd  Ijurweka  och  lyjk  fäpa  blandar  och 
gör  deraf  piller,  hvilka  i Levanten  äro  fundna 
et  fåkert  medel  mot  den  håftigaile  Colik. 

Man  gör  piller  af  Beck  ( Bitumen  vulgäre)  til  en 
ärts  florlek,  af  hvilka  man  tager  3 eller  4 när 
paroxysmen  kommer.  Detta  fkal  vara 'et  fou- 
veraint  medel  mot  våder  Colic  i Tartariet,  fom 
pg  lårde  i Smitna  af  en  Man,  fom  länge  lefvat 
bland  Tartarerna. 

COLICA  flatulentft:  gravidarum  Pejfus . 

R:f.  Nunc.  Myrift.  ö gr.  ij. 
c°0  oliv.  q.  v. 

M. 

Fiat  turunda  ex  Bombycis  lana  cui  hoc  illinatur  £c 
applicetur.  Infideat  aegra  aqux  tepidse  usque 
ad  pudenda  per  horas  lpanum,  pohea  peflus 
prardiftus  intrudatur.  Eloc  remediovidi  obitetri- 
cem  Cairenfem  profligare  tormina  flamlenta  ven- 
tris  in  gravida  fexto  menfe,  quae  aegra  pro  li- 
gno  futuvi  abortus , vel  inllantis  partus  erronec 


y4S  MEDICA. 

accipiebat;  obftetrix  autcm  exercitata,  mor- 
bum  przedidfcum  prudenter  elfe  judicavit, 

Peffaria  in  multo  ufu  funt  Fceminis  ALgypti  a 
Medicis  6c  obftetricibus  Europaeis,  forte  h.aud 
juifo  apud  Europasos  fcre  derelifta.  Abufu  ve- 
ro  non  c a re  t illorum  ufus  apud  populum  libidini 
nimium  quantum  deditum.  Peffaria  in  ufum  ad- 
hibere  fceminas  llerilitatem  , abortum,  6c  foe- 
cundkatem  produccntia  pro  certo  mihi  narra- 
runt  qui  notitiam  ejus  haberunt  Medici,  Phar- 
macopcei,  imo  Religiofi,  quibus  ultimis  ejus- 
modi  faéla , ut  confcientiae  cafus , con- 
credita  fuere.  Arcana  vero  quibus  fruuntur  rc- 
fcire  non  datum  fuit,  ncc  euriofa  inveftigatione 
digna  judicavi.  Cairi  175*0.  Novembr.  26. 

Arabernas  Cur  for  fina  Häftar  dä  de  pläga»  af  Ref 
(colica  1.  Iliaca). 

Biorngalla  ftott  til  pulfver  och  blandat  i CafFe  gif- 
vcs  hållen,  fom  år  det  kraftigafte  medel  at  dam- 
pa denna  plågan,  for  hvilken  Arabernas  häftar 
mycket  åro  falne.  Bjorngalla  år  gan&a  rar  hos 
Araberna  j ty  kopa  de  den  dyr,  når  han  kan 
finnas,  och  forvara  fom  en  dyrbar  (katt  til  detta 
bruk  \ man  kan  derfore  icke  foråra  en  Arab  en 
angenämare  fkånk,  år  et  ftycke  upriktig  Biorn- 
galla, hvilken  de  åfven  vål  kanna,  och  lata  icke 
bedraga  fig  med  någon  af  andra  djur* 

7.  CALCULUS. 

Folia  sJmygdali  ficcata  6c  in  infufo  fumta  ad  peilen- 
dum  Calculum  ab  Orientalibus  adhibentur. 

g.  ASTHMA. 

Man  tar  en  Fifkmåfe  fLarus  albus  dorfo  fulco.  Fn. 

1 16.)  hackar  den  fonder  med  kott  och  ben  och 


< 


MEDICA. 


f 49 

kar  til  en  ftark  fåpa  med  vatten  och  dricker  ur 
på  cn  gång.  Lårdt  i Smirna*  hvaräft  det  fkal  va- 
ra cn  brukelig  huscur  i den  fvåraite  andetäppa. 

HYSTRALGIA. 

Mån  Hoter  Maftix  til  pulfver,  tager  en  Dadel  ur 
hvilken  man  tagit  kärnan  och  fyller  med  detta 
pulfver.  Dadelen  {lutas  ihop  och  lågges  på 
glod  at  (lekas.  Den  fjuke  Håller  fig  of  ver  el- 
den och  låter  roken,  fom  går  håraf,  och  år  an- 
genäm , ftiga  vål  up  åt  nafan , och  når  dade- 

* len  vänder  igen  at  roka  eller  når  pulfret  år  fmält 
och  blandad  med  faften  af  dadelen,  åter  han 
up  den  famma.  Detta  alt  (ker  under  Paroxys- 
men  5 fom  ofelbart  derigenöm  fkal  hafvas. 

Et  annat : Äggen  af  Sepia  Odlopodia  lågges  på 
glod  3 och  roken  deraf  dragés  up  genom  nåfa  och 
mun.  Bägge  fåtten  åro  brukelige  i Levanten* 

io.  IMAGI NATIONI  Stratagemä . 

Vir  Hypochondriacus  6c  animi  maxime  inquieti* 
femper  de  fruftulo  quodam  fuffocante,  quod  in 
gula  fe  fentire  dicebat,  conquerebatur.  Hunc 
ftratagemate  curare  tentabam-»  Gallinam  maéta- 
re  facio  6c  ovum  immaturum  eximere,  reg  ro  le- 
ne vomitorium  porrigo  ipii  fiduciam  faciens,quod 
malum  illum  torquens  vomitione  tolleretur.  Sub 
Vomendo  di£tum  cvum  matulae  clanculum  im- 
mittere  facio  6c  operatione  hnita  inter  humo* 
rem  fruftulum  hoc  illi  videndum  offero,  qui  lse- 
titiam  declarans  fummam,  fe  ab  opprimente  nia- 
lo deliberatum  dte  proclamavit3  nec  de  eodem 
ulterius  lamenutionem  exhibuit^ 

XI.  TiENIA. 

Binnikemajkcn  (om  i fynfterhet  i vår  tid  upvåkt  åt* 
Ikilliga  flora  Läkares  upmårkfamhet,  år  en  plå* 
p ga  for  hvilken  iEgyptens  invånare  ej  dier  åro 

L 1 un* 


MEDICA. 


undantagne,  och  fom  kan  gifva  en  Medicus  åf- 
vcn  i detta  land  mycken  anledning  at  efterfpana 
defs  ånnu  outgrundade  natur.  Franfka  Nationens 
Chirurgusi  Cairo  Herr  Toumaceår  den,  af  hvii- 
ken  jag  förflblifvit  underrättad  om  denna  plågas 
gångbarhet  i iEgypten,  och  låt  mig  le  tre  ftyc- 
kcn  af  en  binnikemafk,  fom  han  fårlkilta  gån- 
gor  drifvit  ut  från  et  quinfolk.  Det  ena  var 
40,  det  andra  vid  pafs  if  och  det  tredje  ioFran- 
Ika  pique.  Bredden  var  af  den  minda  fingren.  På 
denna  efterråttelfe , har  jag  fedan  anvåndt  all 
forgfållighet  at  famla  de  anmärkningar,  fom  jag 
hårom  kunnat  inhåmta  ^f  honom  eller  andra, 
fom  pra&icerat  hår  på  orten,  at  dermed  vinna 
någon  tilokning  eller  uplysning  i en  articel,  fom 
år  vård  alla  Låkares  hjelpfamhet.  Defle  åro  de 
fom  jag  kunnat  århålla.  Binnike  Majken  år  få 
allmän  i Cairo  at  Herr  Toumace,  fom  i flera 
år  hår  pra&icerat,  trodde  at  |:dekr  af  dadfens 
invånare  med  den  fam  ma  åro  behäftade.  Judar- 
ne  och  den  menige  hopen  af  ^Egyptierna  åro  de, 
bland  hvilka  den  är  den  aldra  allmannade*  Cop- 
terne  åro  åfven  til  myckenhet  deraf  angrepne, 
men  Turkarne  icke  få  allmänt.  Jag  har  ej 
underlåtit,  at  raifonera  med  Cairos  läkare  om  ord- 
faken  til  denna  plågas  allmänhet  hår  i landet,  och 
hvarfore  den  vore  allmännare  bland  fomliga  flags 
invånare  ån  dc  andra?  Jag  har  här  uti  icke  fått 
någon  uplysning,  fom  vil  betyda  något  fardcles. 
Diaeten  hafva  alla  fagt  mig  vara  orfaken,  och 
dervid  har  jag  ej  fått  veta  något  nytt,  dock 
torde  den  menige  hopens  eländiga  foda  och  i fyn- 
nerhet  deras  näring,  en  flor  del  af  året,  utaf 
Meloner  , Gurkor,  Cnrputfcher  och  andra  jord- 
frukter förtjäna  upmårkfamhet.  Hos  Judarna 
hafver  en  fagt  mig,  at  til  deras  malkar  bidra- 


MEDICA. 


ff* 

ger  ganfka  mycket  deras  fota  faker,  fåc- 
ker-confeäyrcr , fyltfaker,  Pruneller.  m.  m. 
fom  bland  dem  i fynnerhet  af  deras  qvTnfolk  mer 
fortares  än  ordentelig  mat.  Hos  barn  i allmän- 
het tro  vi  at  föta  fak  er  hafva  famma  värkan,  om 
icke  at  frambringa,  dock  at  underhälla  denna 
ohyra.  Turkarne  håf  fom  annorftådes  lefva  af 
god  och  vällagad  mat.  Riis  och  kött  årderas 
måtta  föda.  Fifk  åtes  ock  nog  af  dem,  fom  den 
fattiga  hopen  ej  mäktar  at  köpa.  Nilens  fifk 
lärer  vål  icke  bidraga  til  mafkar , fom  man 
haft  anledning  at  tro  den  göra,  fom  varit  häm- 
tad ur  andra  vatteij.  Tecken  afhviiken  man  hår 
inhämtar  at  någon  har  Binnike-Mafkcn,  har  jag 
med  flit  efterfrågat , och  fatt  veta,  at  af  ozonens 
och  magens  betraktande  har  man  här  de  allmån- 
nafte  och  fåkrafte,  når  nämligen  under  de  förra, 
fes  en  blå  ring,  och  den  fenare  då  omkring  naf- 
velen  onaturligen  pöfer  > men  det  fom  har  förfå- 
krat  mig  at  han  aldrig  behöft  at  i Cairo  föka  an^ 
dra  tecken  til  Binnike-  Mafkens  narvarelfe,  ärt 
det  fom  år  det  aldrafåkrafte,  nämligen  Gurk- 
Mafkens  afgång.  Sa  fnart  han  fått  veta  at  någon 
gjort  från  (ig  Gurktnafkar,  har  han  aldrig  dra- 
git tvifvelsmål  at  begynna  ge  honom  medel  mot 
Binnikemafken , hvilkens  narvarelfe  aldrig  fla- 
git  honom  felt.  At  få  veta  om  någon  har  Gurk- 
malkar  lårer  knapt  på  något  annat  llälle  vara  lät- 
tare ån  hår.  Mer  ån  h varannan  månnifka  gör 
dem  från  fig  hvar  gång  de  gå  til  ftols , lomliga 
til  anfenlig  myckenhet,  och  nåffan  alla  utan  at 
ge  mycken  aktning  derpå,  oftare  ån  de  rådfråga 
(ig  med  Läkaren,  då  ohyran  gör  dem  plåga,  och 
han  frågar  dem  om  de  märkt  den  famma.  Lä * 
kemedel  hafva  de  i Egypten  emot  mafkar  inga. 
De  föka  ej  elleroågonfin  bot  af  en  Läkare  för  nå* 
L 1 t god 


MEDICA. 


gon  plåga  under  namn  af  mafkar*  Äfven  de  fom 
veta  ac  de  hafva  dem,  och  plågas  af  alla  de  o- 
lågenheter  fom  de  plåga  fororfaka,  begåra  cn- 
daft  medel  for  fymptomerna,  til  ex.bukref,  huf- 
vudvårk,  upkaitning,  men  tala  icke  om  mo- 
dren til  della  plågor,  fom  verkeligen  hos  de  må- 
lta  om  icke  alla  år  mafkar.  De  tro  icke,  at  des- 
fe fmå  kräk  Gurkmafkarne,  dem  de  fe  med  fa- 
dan  lätthet  gå  fin  väg,  kunna  fororfaka  någon 
fjukdom,  och  den  fom  år  råtta  roten  dertil,  jag 
menar  Binnke-malken, drömma  de  aldrig  om,  der- 
fore  de  ock  forfkråckas  när  någon  Läkare  genom 
medel  drifvit  honom  ifrån  dem.  En  Läkare  må- 
ite  derfore  ijålfmant  använda  fådana  medel  fom 
kunna  hafva  fjelfva  orfaken,  utan  at  mycket  bry 
fig  om  livad  den  Ijuka  talar  om  fina  fymptomer, 
mot  hvilka  han  endaft  begår  hjälp.  Jag  har  ic- 
ke fåt  veta  mer  ån  det  enda  medel,  fom  de ,-  hvil- 
ka med  forftånd  i Cairo  pra&icerat,  anvåndt , 
men  det  famma  har  altid  haft  den  värkan,  at  de 
icke  behoft  tänka  på  något  annat.  Det  år  Pe- 
troleum invärtes  gifvit.  Herr  Des  Barats  Do6t. 
Medicinte  af  Faculteten  i Paris  , och  Franflc 
Confulair-Medicus  i Cairo,  år  den  fom  nied- 
delt  mig  efterråttelfe  om  detta  läkemedel.  Bå- 
de han  och  den  fårrnåmde  Herr  Foumace  hafva 
både  två  fett  en  anfenlig  hop  i Cairo,  hos  hvil- 
ka detta  medel  haft  en  fortråffelig  värkan  mot 
Binnike-mafkcn , och  den  fom  jag  fåg  hos  Herr 
Foumace  var  äfven  med  famma  medel  nyligen 
utdrifven.  De  gifva  det  3 dagar  å flag,  til  hviL 
ka  de  taga  de  3 lifta  af  månans  aftagande.  Når 
de  3 dagar  gifvit  dropparna,  forfoka  de  med  en 
purgation  om  de  kunna  drifva  af  något  ftycke 
af  mafleen  fom  år  dödad,  om  de&flår  dem  felt 
den  gången,  iå  vänta  de  til  nälla  aftagande  ma- 


MEDICA. 


fr? 

ne,  och  fortfara  pä  fam  ma  lått.  Cairo  j 7fo. 
Julii  i. 

z¥  OPHTHALMIA  acgyptiorum. 
j. Egyptiernas  Ögonfjuka.  Ingen  ljukdom  år  allmån- 
nare  i AEgypten,och  i fynnernct  i Cairo,  ån  Oph- 
tbalmi * och  Pforothalmia  , råda  och  rinnande 
cgon.  Vil  man  veta  orfaken  hvarfore  delTe  fjuk- 
domar  åro  endemilke  hos  ^Egyptierna , få 
kunde  man  vål  förege  flere  ån  en.  Den  ftarcka 
hettan  och  dårtil  det  myckna  oandeliga  fina  dam- 
met, fom  flyger  i luften  i detta  torra  land  , åro 
tflråckelige,  at  göra  ögonfjukor  allmånna  bland 
defs  invånare.  Jag  ogillar  icke,  at  defle  orfa- 
ker  bidraga,  och  kanlke  på  fomliga  orter  i JE- 
gypten  enfam  åftadkomma  denna  olycka,  men  i 
Cairo  ftad  år  jag  forfåkrad  at  de  icke  åro  de 
endafte.  Jag  har  i denna  Ilad  anmårkt  en  orfak 
til  folkets  ogneljukor,  fom  år  märkvärdigare. 
Alla  hus  i Cairo,  åtminflone  alla,  fom  ligga  når- 
mail  til  Canalen,  hafva  under  fin  botten,  nedre 
vid  jorden,  en  grop,  fom  fvarar  emot  altrådet, 
i hvilka  exerementerna  famlas  j ifrån  denna  fen - 
lina  går  en  liten  rånna  ut  til  den  flora  Canalen, 
fom  löper  genom  iladen,  hvilken  rånna  år  altid 
tilfluten  j endafl  at  rånfa  ut  arenligheten  öpnar 
man  rånnan  en  vifs  tid  om  året,  juft  då  flarkafle 
hettan  begynner,  och  canalen  år  full  tilfprene 
med  flinekande  dy,  fom  blifvit  qvar  efter  vat- 
net.  Denna  omftåndighet  åi*  den,  fom  jag  til- 
fkrifver  ftörfta  delen  afCairos  invånares  ögonfju- 
kor.  Tråcken  och  orenligheten,  fom  flår  Hän- 
digt flilla  på  et  ftålle,  delar  förfl  fina  fkarpa  och 
fkadeiiga  partier  oförmårkt  med  luften,  då  de 
ånnu  åre  qvare  i fin  grop,  dårfore  de  ej  få  grant 
kännes  af. lukten,  men  defle  blifva  ånnu  ymiii- 
L 1 3 ga- 


574 


MEDICA. 


gnre  och  mera  kåndbare,  da  dc  utkaflade  i cn  fri 
lutc,  til  ofverflod  i den  famma  utfprida  fit  gift. 
Til  at  ftyrka  min  fats,  at  defie  fkadelige  utdunft- 
ningar  äro  florfta  orfaken  til  ognefjukor  i Catro 
behofver  jag  icke  mer,  ån  at  anföra  hvad  fom  gaf 
den  lårda  Ramazzini  anledning  til  (inboka 
viorbis  artificum.  Et  exempel  hårpå  har  jag  fett, 
fom  var  märkvärdigare  ån  alla  andra,  och  gaf 
mig^  for  fl  a tilfalle  at  falla  på  defla  tankar.  En 
40  års  mun  från  Europa  hade  i 3 års  tid  villats  i 
Cairo  och  alla  år  varit  anfatt  af  en  grufvelig  og- 
nevårk  med  inflammation,  juli  vid  den  tiden  då 
lianeken  var  flarkafl  i Canalen,  bredevid  h vil- 
ken han  hade  fin  kammare.  Han  tilfkref  fjelf  fin 
plåga  detta  fitt  olyckeliga  hårberge,  hvilken  for- 
ivann  få  fnart  orfaken  dertil  flannat,  fom  fker 
med  vattnetts  inflappande  i Canalen  vid  Nilens 
flodande.  Cairo  *7/0.  Junii  27. 

13.  SIPHYLIS. 

Fenerifka  Excrefcentier  botade  med  tiäru-vatten  iAE- 
gypten. 

En  karl  om  40  år  var  af  Venerifka  fjukdomen  anfatt, 
fom  hade  redan  flagit  ut  i bölder,  tubereula,  och 
excrefcentier,  hvilka  intagit  hans  panna,  nåfa  och 
haka,  famt  fatt  fig  i de  invårtes  delar  i halfen  , 
och  betagit  honom  målet.  En  Engelfk  Adels- 
man , fom  refle  i AEgypten  fick  fe  denna  elän- 
diga månnifka^,  och  forltod  flraxt  h vari  från  hans 
ynkeliga  tilflånd  hade  fit  urfprung.  Han  fomvifs- 
te  at  det  bekanta  ! Tjoru-vatnet  med  nytta  bliivit 
brukadt  i hans  fädernesland  vid  dylika  tilfållcn, 
anmodar  Engelfka  Confuln  i Cairo  Herr  Bar- 
ton, at  forfoka  om  denna  kunde  genom  famma 
medel  hjälpas  från  fit  elände.  Han  låter  flraxt 
komma  från  Alexandria  upriktig  Svånfk  tjära, 


MEDICA. 


fff 


från  ct  Svånfkt  fkepp,  tilreder  tjäru-vatnet  och 
forordnar  den  fjuka  at  dricka  dåraf  i ftop  om  då- 
den. Efter  cn  månad  begynna  de  invårtes  fvul- 
naderna  i halfen  at  gå  bart,  och  han  får  båttre 
vid  at  tala.  Efter  hand  blifver  hans  anfigte  rent, 
bölder  och  exerefeentier  förfalla,  och  dä  jag  fåg 
honom  , hade  han  druckit  i 3 månader,  och 
var  intet  mera  igen  af  utflaget  i hans  anfigte  ån 
erfröd  uphögning  midt  öfver  os  nafi,fom  dock  re- 
dan begynte  vifa  tecken  til  bättring.  Cairo  i7fo. 
Julii  6. 

14.  HERPES  Aleppina. 

1:0  Infantes  6c  Fceminx  nunquam  morbum  evi- 
tant.  2:0  Rariflimi  funt,  ex  fexu  mafculo  xta- 
te  provcdHores,  qui  urbem  adveniunt  aliunde,  6c 
non  morbo  laborent,  ut  feeundum  effatum  ci- 
vium  ex  mille  vix  unus  inveniatur.  3:0  Si  qui 
intadfi  relinquantur,  qui  capillos  nigros  habent 
( temperamenti  mclancholici)  ex  obfervatione 
popularium,  potius  funt  quam  alii.  4:0  ordi- 
nario  per  fex  menfes  durat  morbus,  fed  6c  exem- 
pla  funt  eorum , qui  per  annum  6c  ultra  codem 
laborarunt.  Foeminarum  genas  fxpiffime  occu- 
pat,  6c  hac  ratione  majus  damnum  defceflu,quam 
prxfentia  adfert,  cicatriccm  videlicet  formofi- 
tati  derogantem  relinquens.  6:0  In  viris  nihil 
inconllantius  eit,  quam  locus,  quem  occupat, 
nonnunquam  genas,  fcapulas,  nares,  imo  funt 
quibus  glandem  nafi  vel  penis  occupavit. 
7:0  CaulTam  morbi  adhuc  nemo  indagare  potuit, 
cives  populi  aquam  communiter  accufant.  8:0 
Medelam  nullam  adhibent  incolx,  morbum  na- 
turae  relinquentes. 

j&leps-mfcket  fade  vår  Commiflions- Secretcr  Herr 
Jufti, at  en  Armcnianfk  Drång,  fomtjåntei  Svån- 
L 1 4 Ika 


MED  ICA* 

fka  hufet,  bar.  Några  omftåndigheter  fom  hår 
om  berättas,  gjorde  mighogad,  at  al  drän- 
gen ta  fulkomligare  underråttelfe  bärom,  ioni 
ijelf  berättat  följande:  Alie  fom  åro  födde  i A- 
lepp,  och  alle,  fom  från  andra  orter  komma  dit , 
blifva  angrepnc  af  en  ijukdom,  fom  på  detta  iät- 
tet  förhåller  fig : På  något  ftälle  af  kroppen, 
ilundom  flera,  ja  ofta  pä  io  eller  i a,  blifvcr  et 
utftag  fom  årrödt,  litet  uphögt,  utan  hetta. 
Utan  vårk,  få  at  den  fjuke  knapt  vet  -at  han  har 
det.  Det  vifar  flg  icke  i några  blåfor  eller  blem- 
mor.  Det  varar  någon  tid,  ltundom  långre,  ftun- 
dom  kårtarej  flutar  flg  åndteligen  i en  flor  ru- 
ga  (efchara',  utan  någon  förutgängen  mårkelig 
iuppuration.  Når  denna  år  aftallen,  lämnar  det 
efter  flg  et  ftygt  djupt  årr,  hvilket  är  det  fom 
folket  i Levanten  kallar  Alepfs  märket^  hvilket 
och  alle,  forn  någon  tid  viftats  i denna  ftaden  bä- 
ra, h vilka  ockt a hafva  ftorre  olågenhet  af  denna 
fjukdomen,  fedan  de  öfverftatt  honom , ån  dä 
han  påftår,  aldramåft  de  fom  i anflgtet  biifvit 
markte.  Men  der  gifves  ock  undertiden  de,  fom 
efter  denna  ijukdom  fått  båra  et  långt  olycke- 
lipare  marke , de  nämligen  fom  biifvit  blinde, 
då  utflaget  angripit  ögonen.  Den  lom  gjorde 
mig  denna  berättelfe  hade  trenne  årr,  et  pä  hvar- 
dera  fidan,  rått  på  kindbenet  ( mala),  tåmmeligen 
djupa  af  irreguliere  figure  och  liknade  aldramåft 
de  årr,  fom  blifva  efter  brånda  fär.  De  lbm  en 
gång  fluppit  fjukdomen,  få  den  aldrig  igen, 
och  merendels  dröjer  det  icke  öfver  några  dagar, 
förr  ån  en  fom  fc-rft  kommer  tii  ftaden  blir  deraf 
angripen.  Orfaken  til  detta  tilfkrifves  i allmän- 
het, både,  af  ftadens  invånare  och  refande,  vatt- 
net j jag  frågade  derfore  iamma  drång  om  han 
hade  flg  några  befynnerliga  omftåndigheter  be, 

kan- 


MEDICA. 


J77 

kanta  om  vattnet  fom  hår  brukas  til  mat  och 
dricka,  men  han  vifte  intet  annat  at  beråt- 
ta , ån  at  vattnet  ledes  in  i (taden  genom 
vattuledningar  från  en  liten  infjo,  och  at  det 
hvarken  fmakar  eller  luktar  något  fårfkiidt,  en- 
daft  at  det  kännes  något  ljumt.  Smirna  174P. 
Dec,  30* 

ly.  HERNJA. 

Cauterium  Scroti  in  Hernia  valere  mihi  dixerunt 
nonnulli  in  Syna,  remedium  ipfi  experti. 

1 <S,  STERILITAS.  Cariophyll.  diftillata: 

quantum  continet  vafculum  Thea?,  bibat  tam 
mas  quam  Foemina  ante  quam  ie£him  eunt.  Eu~ 
forifton  eft  aEgyptiorum,  qui  foeminas  per  pki- 
res  annos  (lenles,  hoc  fimplici  remedio  adhibi- 
to,  concepiffe  afferunt.  Obftetrix,  quac  hoc 
mihi  retulit,fiepi(Iimc  cum  fruétu  adhibuilTe  affir- 
mavit,  Cciiro  17 f Q,  Deumbr.  2 6, 

17,  PUERPERIA, 

Om  B irnfodfel  hos  ofterlånningarna  (kaffade  jag  mig 
i dag  följande  efterråttelfe , hos  godt  folk.  a) 
Jordgummor  finnes  hår  både  hos  Turkar  och 
Grseker,  fom  endalt  lårt  fin  konft  af  forfarenhet, 
utan  at  vara  undervifta  af  någon.  bt)  Fodfien  for 
qvinnor  hår  i landet  åv  i allmänhet  ganlka  lått, 
och  hor  man  ganfka  fållan , i fynnerhet  bland 
Turkarna,  at  något  qvinfolk  hatt  fvår  barnfäng, 
mycket  mindre  vid  fådan  härfärd  fatt  firlif  til.  c.) 
IN  år  barnet  år  fodt,  fkiljes  nafvelft rangen  från 
placenta  fom  hosofs,  och  til  nafvelftrången  ap- 
pliceras cauterium  adhuale  eller  brännes  med 
ethett  jern.  d.)  Barnets  hufvud  beftfos  med 
pulfveraffonderftottagallåplen  och  Mufcat  hop- 
Wandädt,hvilken  omkring  hufvudet  gor  en  (kor- 
L 1 5*  Pa, 


MED1CA. 


f)8 


pa,  den  man  låter  bli  qvar  til  defs  hon  af  fig 
ijelf  faller  af,  fom  plår  ike  efter  8 a 11  dagar, 
e)  Barnets  ben  och  armar,  åro  Modrarne  eller 
de  lom  anla  dem,  mycket  angelågna  om  at  boja. 
De  böja  til  exempel  det  vånftra  benet  tilbaka 
ofver  korfet  (regio  Ifchiadica)  och  taga  då  högra 
armen  och  lågga  ofver  ryggen  långs  refbenen  til- 
baka, få  at  hund  och  lot  vid  pafs  räkas,  och 
tvårt  om  på  andra  lidan.  At  få  mycket  lättare 
kunna  gåra  detta,  fmorja  de  lederna  forut  med 
bomolja.  Detta  gora  de  få  ofta  de  lofa  up  bar- 
net ur  lindan.  Jag  har  hordt  qvinnor,  fom  påftått 
at  få  ofta  barnet  Ikriker,  år  intet  båttre  medel 
at  komma  det  til  tyltnad,  ån  at  på  detta  fåttet 
boja  lederna,  och  at  barnot  af  egen  drift  likfom 
fkal  begära  denna  fkotfel.  Månne  detta  icke  bi- 
drager en  flor  del,  til  olierlånningarnas  mjuk- 
het i deras  leder,  i hvilken  Europeerne  omoje* 
ligen  kunna  komma  up  emot  dem.  Grakerne 
låta  dopa  fina  barn  ftraxt  de  åro  fodde  eller  nå- 
gra dagar  efter,  och  det  hel  och  hålna,  men 
uti  ljumt  vatten,  hvaruti  de  åro  klokare  an  de- 
ras Religions  forvanter  Ryflarne,  fom  doppa 
ned  barnet  i Ijon,  i kallallc  vinteren.  Judarns 
omlkåra  fina  barn  på  ottonde  dagen,  hvilket 
tyckes  vara  en  hård  och  åfventyrlig  operation  , 
for  få  fpåd  kropp.  Turkarne  aro  derfore  kloka- 
re, fom  uplkjuta  denna  nyttiga  Religions  a<5f,  til 
defs  deras  föner  hint  til  åttonde  året.  Smirna  17^0. 
Febr.  8. 

En  Turck  i Egypten  hade  med  ådkilliga  huftrur 
aflat  40  barn,  af  hvilka  ingen  lefde.  2:0  En 
Bey,  mördad  i Cairo  vid  pafs  for  1 5 år  fedan,  ha- 
de vid  fin  dod  77  qvinfolk  i fin  Harem,  alla  haf- 
vande.  3:0  Barn,  fom  aflas  af  Foråldrar  i JE,- 
gypten,  hvilka  komma  från  andra  orter,  lefva 


MEDICA. 


fållan,  vare  fig  af  Franeker  eller  Levantiner, 
darfåre  fer  man  få  barn  hos  Turkarna,  fom  ut- 
göra landets  krigsfolk,  hvilka  alla  åro  från  andra 
orter  i Turkiet,  och  taga  merendels  flafvinnor 
från  Georgien,  CireafTien,  Ryffland  eller  andra 
länder  til  hultrur.  Defla  fenares  barnlöshet  kan 
ock  til  en  itor  del  fororfakas  af  qvinfolkens  for- 
dommeliga  bruk  at  förgöra  fodret,  fä  fnart  de 
märka  at  de  åro  hafvande,  at  därmed  ftändigt 
bibehålla  (ig  mannens  kärlek  och  at  utftånga  fina 
medtåflarinnor.  4:0  En  annan  Turck  iCairo  ha- 
de dock  innom  10  ar,  med  8 huftrur,  haft  80 
Barn,  alla  lefvande,  af  hvilka  jag  kåndt  några 
dycken. 

8.  AFTRÄDE.  I Damiata  har  hvart  hus  fitaftråde  i 
koket,  en  anmärkning,  fom  år  vård  ar  göras  for 
det  hon  år  befynnerlig.  Man  lårer  knapt  på  nå- 
gon annan  ort  finna  et  fåohyggeligt  bruk.  I de  an- 
dra ftåder  i yEgypten  år  detta  rum  altid  i fjelf- 
va  hufet  dår  folket  bor,  men  ej  i famma  rum  dår 
maten  lagas» 


f60  ) o ( ^ 

C O M M E R C i A. 

1 Divitis  sgypti. 

2 Commercia 

3 Gallorum  commercia. 

4 Aleppi  commercia. 

y Damiats  commercia. 

6 Perlis  commercia. 

7 Pondera  sgyptiorum. 

8 Veftitus  Turcarum. 

9 GofTypium. 

10  CofPe. 

11  Rökelfe. 

12  Vini  mangonifatio* 


i.  DT- 


COMMERCIA. 


j6i 


# DIVITI^E  Mgypti. 

Alan  påltår  at  Egypten  betalar  1000  pungar  om 
dagen  i inkomfter,  af  hvilka  dock  Sultan  har 
minlla  delen.  Det  mafta  faller  til  Beycrna  i 
Ca  i ro  5 fom  fora  befälet  öfver  landet,  dock  vid 
krigstid  kan  han  icke  commendera  mer  än  4000 
man  härifrån. 

Abdulha  Pacha,  fom  Turki  {k  a Kejfaren  fkickade 
under  mit  villande  i Cairo  til  Egypten  at  vara 
Pacha,  begårte  vid  fin  ankom  11  af  regeringen 
20C000  ducater  til  handpenningar,  i afråkning  pä 
de  rättigheter  fom  han  borde  i längden  upbära, 
hvilka  pengar  innom  några  timmars  tid  honom 
räknades  i händerna.  Han  begårte  åfven  af  I- 
braim  Kiaja  yooo  ducatcr,  hvilka  ock  flraxt 
utan  betänkande  honom  lemnades.  Dylika  fum- 
mor  räknade  pä  et  bräde  i ftörfla  hall , bevifa  at 
Egypten  år  et  bland  de  riken,  fom  hafva  öfver- 
fiöd  af  penningar. 

Ibrabim  Kiaja , lom  i min  tid  var  oråttmåtig  inne* 
hafvare  af  alt  Egyptens  välde , gaf  den  ankom- 
mande Pachan  (fe  belkr.),  några  dagar  efter  Et 
intog,  en  präktig  måltid  , vid  hvilken  han  med 
En  irallbroder  Rodoau  Kiaja,  fom  var  den  andra 
af  Egyptilka  Magnatens  Ufurpateurer , paEädc 
up  Ijelfva  vid  bordet.  Efter  måltiden  brakte 
han  honom  Ikånker  af  30000  ducaters  värde , af 
hällar  med  och  utan  monderingar,  Indianika  ty- 
ger, Diamanter  och  myntadt  Guld.  Den 
fom  var  envålds  Herre  ofver  Egypten  kunde  u- 
tan  En  fkada  göra  en  dylik  omkoftnad,  men  den 
fom  emottog  fkånkerna,  jag  menar  Sultans  hög- 
ila  Embetsman  i Egypten , kunde  ofelbart  in- 
tet, utan  en  invårtes  harm,  fe  Eg  öfverhopad 
med  håfvor  af  den,  hvars  förftälta  vördnadsb  c ty- 
gande for  fin  öfverhets  utlkiekade , hade  til  af- 
Ekt,  at  låta  fe  fin  myndighet.  Det  åro  icke  de 

an- 


COMMERCIA. 


<>62 

angenåmafte  (banker  dem  man  for  vifta  ftatsovfa- 
kcr  år  nödgad  at  taga  af  den,  tom  man  garna  (kul- 
le fe  utan  it  and  at  bringa  dem. 

2.  HANDELS  vinft. 

Den  fom  kan  håmta  en  vara  ur  forfta  band,  och 
fälja  hanne  enlammen  i den  li (ta,  kan  vinna  alt 
hvad  han  vil.  Capitalet  blir  dä  hos  den  forfta 
fåljaren,  vintten  hos  den  andra,  och  rniltnlngeu 
hos  koparen,  Detta  har  lagt  grunden  til  Hol- 
ländares och  Engelsmänners  rikedom  genom 
handel.  Fransmännerna  hafva  velat  följa  deras 
exempel  i Egypten,  men  de  hafva  ej  hint  få 
långt  fom  defle,  de  hafva  altid  lämnat  en  del  af 
vintten  åt  fina  Låromåftare.  En  Fransman  ko- 
per Caffefrån  Mecca  utur  forfta  hand,  han  forer 
det  til  Marfeille,  och  fåljer  det  däråt  Hollända- 
re, Genuefer  oeft  Sveitläre  med  någon  vinft. 
De  (Te  fälja  det  vidare  åt  Tyfkar,  Svånfkar,  Rys- 
far,  m.  fl.  och  draga  dåraf  fin  vinft,  hvilken  kun- 
de hafvas  enfa m men  om  handelen  utfträcktes  til 
fifta  handen. 

3.  FRANSMANNERNE  i Cairo , fom  utgöra  8 

handelshus,  fälja  årligen  åt  Turkarna  i Egypten 
f a 600  Balar  Kläden , a 500  ducatcr  Sermahabub 
hvar  Bal.  De  taga  altid  noga  i akt  hvad  färg  or, 
fom  åro  måft  i folkets  fmak,  af  dem  (kicka  de 
ofver  prof  til  Frankrike  och  låta  bereda  kläden, 
fom  åro  i folkets  tycke.  De  ldåden  fom  Frans- 
månnerne  låta  arbeta  at  förfålja  i Levanten,  åro 
icke  af  famma  art,  fom  de  gora  for  fig  (jelfva  i 
hvilka  åro  ftarka,  t jacka,  fatta  och  af  fullkomlig 
godhet,  deremot  de  Levantilke  åro  vål  fina, 
men  tunna,  lofa  och  fnart  tltflitna.  Störfta  af- 
fåttning  med  kläden  i AEgyptcn-år  vid  Turkar- 
nas Beiram , då  hvar  och  en  fom  har  råd  dertil , 

ma- 


COMiVtERCIA, 


måfle  hafva  cn  ny  klådning.  De  fornåma  i E- 
gypten  klåda  dä  hela  fin  betjening,  fom  hos 
fomliga  beftår  af  foo  a <5oo  Perfoner,  i nytt, 
hvilket  ger  Fransmånnerna  on  an  fen  Hg  affått- 
ning.  Engelsmånnerne  fom  hår  icke  hafva  mer 
ån  et  hus,  hafva  foga  del  i denna  för  t j ån  fl,  eme- 
dan deras  klåden  cåro  af  långt  florre  godhet  och 
foljakteligen  dyrare,  hvarfore  landfens  folk,  fom 
ej  låta  gora  fina  klåder  mer  ån  for  et  år,  taga  hel- 
dre  det  de  tå  for  båttre  pris,  fom  har  vackert  ut- 
feende  och  bry  fig  ej  om  det  invårtes  värdet. 

FranfkaKopmånnernc  fingo  i dag  gods  från  Frank- 
rike ofver  Alexandria  for  öoocoo  livrés  varde, 
fom  ankommit  med  et  fkepp  från  Marfeille,  och 
fom  varit  det  rikafte,  hvilket  i mannaminne  varit 
lafladt  for  Egypten,  och  haft  förutan  detta  en 
anfenlig  myckenhet  varor  for  famma  Nations 
Kopmåil  i Alexandria  och  Rofette.  Defle  va- 
ror beftodo  endaft  i klåden  och  Cochenille.  Cai- 
ro.  Jun.  ip. 

I Aleppe , den  vackrafle  ffad  i Turkifka  riket,  å- 
ro  9 Franfka  och  8 Engelfka  Handels- hus.  En- 
gelsmånnerne åro  hår  til  det  flarkafte  antal  i Lc- 
van-ten,  de  handla  på  Pcrfien  och  Indien.  Når 
Perlien  år  i rolighet  kunna  de  på  fina  Engellka 
klåden  vinna  300  for  100.  Defle  finna  afven  få 
llark  affättning  i Perfien,  fom  de  Franfka  i Tur- 
kiet, af  orfak  at  landet  år  kallt  och  fordrar  an- 
dra än  de  eländige  tunna  Franfka  klåden  > man 
kan  ock  tro  at  det  beror  .på  olikheten  emellan 
de  folkflag  hos  hvilka  affåttningen  fker.  Tur- 
karne  hafva  ej  affeende  på  annat  ån  en  lyfande 
färg  och  et  utvårtes  prålande  anfeendej  Perfia- 
nerne  et  långt  flugare  folk  åro  kännare  af  varans 
invårtes  värde.  Eneelsmånncrne  affåtta  vidpafs 

8 


f6  4 COMMERCIA. 

8 til  900  balar  Kläden  iAleppe  och  Fransmånner- 
nc  lamm  a myckenhet.  Alepps  förnam  Ila  retour- 
varor  åro  Silke,  Drogucr  och  Teftik.  Silket 
kommer  från  Perlien  och  år  1 England  ct  af  de 
måli  värderade. 

f.  DA  MI  AT/E  Handel 
Lik,  ofpunnit  utfores  härifrån  til  ftor  myckenhet 
årligen  for  Venedig,  Livorno  och  något  for  Mar*» 
feillc.  Lw-vJ^berc-des  hår  och  affattes  til  JE- 
gyptens  anfenliga  vinft,  for  Frankrike  och  Ita- 
lien til  foder  och  grofva  förnödenheter ; men  al- 
dramåft  för  Syrien,  Graekeland,  Conliantino- 
pel  och  andra  Turkilka  orter,  fom  årligen  här 
af  hämta  några  100  Baler  h vardera,  af  3 alnars 
Långd  och  2.  i bredd  och  högd,  af  hvilka  det  fom 
malt  affattes  fäljes  från  3 til  yco  Piafter.  Ail 
AEgyptifk  värnad  i vårtid  år  gtof,  juli  fadan, 
fom  den  fom  allmänna  hopen  1 Sverige  bereder, 
bonde-lårfter,  men  med  den  åtlkilnaden,  at  den 
/Egyptifka  våfven  är  gles,  då  vår  är  tåt,  och  i 
detta  afieendö  håller  jag  den  förra  för  llarkare  än 
vår,  h vilket  mechanilk  eftertänka  öch  förfarenhet 
gilla.  De  gamle  tala  mycket  om  de  forna  Egvp- 
tjers linne, och  våra  lärde  inbilla  lig  en  dei,at  det 
varit  af  en  få  fin  och  kolibar  värnad,  at  kon- 
Ecn  är  förlorad  i vår  ti-d  at  kunna  hinna  til  defs 
godhet.  De  hafvä  fallit  på  denna  tanka  af  det 
beröm  fom  Graekerne  gofvo  derijEgyptilkä  våf- 
ven. De  hade  Ikål  dertil,  emedan  de  ej  fjelf- 
ve  hade  lin  eller  ågde  konften  at  bringa  det  til 
våfnad.  Men  då  man  1 vår  tid  vil  jåmnföra  et 
flycke  Hollandslåfft  med  den  våf  i hvilkenMu- 
mierne  åro  infvepte,  fom  år  af  de  äldlia  och 
förnäm fh  Egyptiiia  Fabriqiier,  får  man  fnart 
fe,  at  det  präktiga  Egyptifka  linne  blir  blaggam 

i an- 

\ 


COMMERCIA* 


i anfeende  til  det  fom  kon  (len  tilvårkar  i var  tid. 
Egyptilka  linnet  var  präktigt  och  åftundadt  af 
Konungar  och  Fårilar,  da  Egypten  var  det  en- 
da land,  fom  planterade  lin,  och  använde  det  til 
nytta* 

Hud  ar  och  Ris  åro  de  ofrige  anfenligafte  han- 
dels articlar,  fom  Damiata  kallar  af  lig.  Ge- 
nom denna  lladen  gar  åfven  årligen  alt  det  Sil- 
ke, fom  upbrukas  i Egypten,  och  kommer 
från  Syrien  och  Cypern,  fom  utgor  cn  aefenlig 
myckenhet. 

6.  PERSISKA  handeJen  år  efter  Thamas  Kouly 
Kans  tid  i grund  forftord.  Ängelsmän  och  Hol- 
ländare fom  voro  i Ispahan,  hafva  med  moda 
kunnat  komma  därifrån  med  lifvet,  och  nödgats 
låmna  all  fin  egendom  til  fliofling,  da  lladen  fle- 
ra gångor  blifvit  härjad  af  deras  troppar,  fom 
ftridde  om  kronan.  Til  Aieppo  kommo  tilforene 
årligen  från  Perfien  1000  balar  Silke  af  aldrabå- 
Ha  art,  hvilka  af  Frankerna  ofverlkickades  til 
Europa,  fom  däremot  affatte  på  Perfien  en  myc- 
kenhet kläden  och  andra  Europeilka  varor.  Den- 
na^handel  år  nu  aldeles  afdadnad.  Til  Smirna 
kommo  tilforne  årligen  flera  rika  Caravaner  från 
Perfien,  hvilka  nu  ej  mera  fynas,  ej  eller  hand- 
las mer  ofver  Baflora  på  Perfien,  och  detta  alt  af 
orläk,  at  detta  rike,  tilforene  et  af  de  mågtigafte 
och  hårhgafte  i Öllerlanden,  år  nu  aldeles  for* 
llort,  dels  af  Thamas  Köuly  Kans  tyran- 
nie , dels  af  de  Partier  fom  efter  hans  dod  llridc 
om  kronan. 


PONDERA  segypti.  Et  Cairinfkt  C antar  i all- 
mänhet, tagit  for  en  Egyptens  llorda  vigt,  inne- 
håller i'o?  Rotteli , fom  utgöra  38  Turkilka  Ok . 
Men  i Cairo  år  et  befynnerljgt  bruk  , at  hvarje 


M 


m 


va- 


COMMERCIA, 


Vara  lur  fin  fårfkildta  vigt,  fålunda  innehåller  et 
Cantar  Caffé,  ej  famma  vigt,  fom  et  Cantar 
Myrrha  eller  Rokelfe.  Hvarje  Vara  har  åfven  (it 
fårfkildta  fått  at  råkna  mynt.  En  Piafter  til  ex. 
fom  betales  for  Rokelfe  har  do  Medin,  dä  den 
for  cn  annan  V ara  har  40  etc. 

8.  VESTES. 

Turkarne  måffe  vid  Bairant , deras  högtid  nåd  efter 
Ramazan,  nödvändigt  hafva  nya  kläder  (§.3)  än- 
da til  den  fattigafte.  Detta  ger  en  anfenlig  af- 
fåttning  åt  Européerna,  fom  handla  i Turkiet 
med  kläder,  i fynnerhét  Fransmånnerne.  Det  I. 
ftadkommer  åfven  en  otrolig  koftnad  for  dem,  fom 
hafva  flora  ämbeten,  och  foljakteligen  en  anfen- 
lig myckenhet  flafvar  och  betjänter,  dem  de 
alla  måfte  kläda  i nytt.  Man  räknar  at  cn  Ma- 
gnat i Cairo  ej  kan  kläda  fit  folk  vid  Bairam  med 
mindre  ån  20000  ducatcr. 

p.  BOMULL  år  Cyperns  fornåmfta  Vara.  Den  år 
den  aldrabåfla  och  rnäfl  värderade  af  all  den  fom 
finnes  i Le  vanten,  i fy  nncrhet  efterfrågad  i Frank- 
rike och  Venedig.  I de  tider,  då  årsväxten  varit 
lyckelig,  har  Cypern  aflämnat  til  6000  Cantar 
Bomull  , fom  i min  tid  175*1  betaltes  til  170  P:r 
ct  Cantar,  hvilket  tilforene  köptes  til  iyo, 
men  mifiVåxt  fom  några  år  å (lag  fororfakats  af 
torka  och  gräshoppor,  h vartil  kommer  landets 
miflning  på  folk,  genom  Turkarnas  tyrannie, 
hafva  gjort  dyrheten  och  nåflan  ofynlighet  på 
denna  och  andra  Cy perus  Varor. 

10.  CAFFE -handel. 

Frän  Mocka  i Arabien  til  Egypten  forcs  årli- 
gen 36000  Balar  Caffé  och  fåljes  for  60 
Piafler  hvar  Bal.  Et  Cairinfkt  Cantar  f al- 

jes 


COMMERCIA,  y6y 

jes  i Cairo  til  18  Mahbub  hvardera  af  noMe- 
din. 

1 1 . RÖKELSE  PEncens,  Incenfo,  f åljes  efter  fin 
godhet  från  9 til  2 ] Piafter,  af  do  Med.  et 
Cantar  af  110  Rottoli. 

11.  VINI  niangonifatio. 

Sått  at  gora  vålfmakeligit  Vin  med  naturens  til- 
hjälp. 

Man  plåckar  blommor  af  vinq  viftar,.  da  de  nyfs  åro 
utflagne  ochilå  i fin  båfta  fägring  , dem  torkar 
man  1 Ikugga,  ingalunda  i folen  eller  ftark  heta; 
iloter  dem  til  pulfver,  lom  forvaras.  När  vinet 
år  pråftadt  och  lagt  på  fit  fat  at  gåfa,  tager  man 
forelkrefna  pulfver,  knyter  deraf  in  i et  kiåde, 
få  mycket  man  vil  i proportion  efter  myckenhe- 
ten af  vinet,  och  hånger  i fatet  under  gåsnin- 
gen.  Ingen  ting  år  naturligare  och  ingen  ting 
kraftigare  at  gifva  en  hårlig  lukt  och  Imak  ät  et 
vin  ån  detta  pulfver*  I blomman  af  en  våxt  lig- 
ger quint-eftence  af  defs  kraft , hvilken  utfpri- 
der  fig  och  låter  fig  kånna  i fynnerhet  for  vår 
lukt,  då  våxten  ftår  i fin  fulla  härlighet.  Når 
en  fakta  torkning  far  vid  denna  tiden  hoppacka 
de  utdunftade  fina  delar,  få  ligga  de  i längden 
forvarade  och  innehålla  blommans  kraft.  Når 
en  f ådan  rorelfe,  fom  gåsning  hos  et  vin  år, 
kommer  at  verka  på  delta  fina  delar,  år  den  nog 
mågtig  at  blanda  dem  med  drufvans  faft,  fom 
på  detta  fått  kommer  at  innehålla  alt  det  fom  år 
kraftigt  både  i blomma  och  frukt.  Jag  vet  at 
Grekilka  Bilköpen  i Smirna,  ifrån  hvilken  det- 
ta fått  år  kommit  til  mig,  har  haft  et  vin  , fom 
i lig  (jeltt  intet  år  af  den  behageligafte  (mak  , 
bvilkets  drufvor  våxa  vid  Urla , en  ort  utom 
Smirna,  men  härigenom  fått  en  lukt  och  fmak  , 
M m 2.  fom 


COMMERCIA. 


fom  til  behagelighet  vida  öfvergått  alt  annat  vin, 
fom  kommer  från  famma  ort.  Jag  vet  icke  om 
på  något  annat  (tålie  man  lärt  förr  at  vårkitälla 
detta,  men  tviflar  icke  at  det  ju  låter  (ig  jjöra 
på  alla  Hållen,  dår  vin  planteringar  finnas,  fä  vi- 
da naturen  år  (ig  alieilädes  lik* 


Doct. 


^ ) o ( 


r6? 


Doct.  HASSEL  QUISTS 


Arch.  och  Ridd.  C,  Ijnn^eus. 


Af  alt  det  jag  mig  någonlin  företagit,  har  aldrig 
någon  ting  varit  mig  kårare,  ån  at  jag  nu 
får  upvakta  Herr  Archiatern,  och  aldramåd 
då  jag  får  betyga  min  vordnad  från  en  aflåglen  ort. 

Den  ynneft  Hr.  Archiatern  beflåndigt  för  mig 
hyfcr,  och  den  omforg  H.  Arch.  takts  draga  för  min 
reläs  befordran , gifva  mig  hopp,  at  H.  Archiatern 
med  gunfligt  nöje  inhåmtar  den  efterråttelfe  jag  har 
den  åran  , at  låmna  om  mitt  och  min  refas  tilftånd  til 
denna  dag. 

Efter  16  veckors  (jö-refa,  kom  jag  Gudi  lof ! hit 
til  Smirna  i fullkomligt  godt  våldånd  den  27  filtl* 
November  Sjö-lefvernet  har  icke  bekommit  mig  det 
ringade  illa,  faft  det  haft  lina  befvårligheter  > men 
genom  förhgtighet  och  den  Högftas  biftånd  har  jag 
få  ftått  emot  dem  alla,  at  icke  den  ringade  fått  Ika- 
da  mig.  Min  hålfa  år  nu  äfven  få  god,  fom  den  va- 
rit i all  min  lefnad.  Jag  har  aldrig  vetat  af  någon  Ijuk- 
dom  hemma,  ej  eller  hit  intil  under  min  refa.  Det 
måda  jag  beklagar,  år,  at  et  vildt  haf  betagit  mig 
tilfålle,  at  fe  många  naturens  märkvärdigheter.  En 
filk,  fom  undertiden  fadnat  på  en  krok,  och  en  fparf 
fom  dundom  våderdrifvenhos  ofsfökthårberge,hafva 
varit  de  endade,  fom  då  och  dä  någon  dund  kunnat 


Affande  få  Orientalifka  Refan. 


Til 


Smirna  1749.  Decemb.  16, 


0 


fjo  D.  Hasselc^uists  Bref 

fornoja  min  längtan,  och  fyflelfåtta  mig  något  li- 
tet, at  befkrifva  fig  och  igenfoka  lit  flagte.  Dc  fe- 
n arc,nam ligen  Motacill <e ( 1 4), Emberiz#  ( 1 <5), Fringilla , 
j4laud<e^  hatva  oftare  hålfat  på ofs, ån  vi  åflundat*  eme- 
dan de  aldrig  varit  några  goda  bodbårare.  Det  bör- 
jades i Öflerfjon  och  råkte  til  Archipelagen , och 
llog  aldrig  felt,at  fåfnart  en  liten  fågel  kom  om  bord, 
fåfingovi  derpå  hårdt  våder*  Desfc  fmå  kråk  be- 
tjåna  fig  af  famma  djarfhet  til  f]6s , fom  til  lands,  at 
taga  fin  tilfiygt  til  månnifkan.  Det  har  fallit  mig  in, 
at  våra  Andeliga  borde  hafva  fig  denna  deras  egenfkap 
bekant,  få  kunde  det  ge  anledning,  at  tanka  efter, 
hvarfore  Nnacbs  dufva , iom  var  af  famma  ilågte , var 
lå  trogen,  at  komma  tilbaka,  haldre,  ån  at  fvåfva 
ofver  Hafvet,  eller,  at  villas  på  en  jord,  fom  var  u- 
tan  månnifkor. 

Jag  har  altid  lagat,  at  få  någon  faft  af  deiTa  fmå 
vandringsman,  den  jag  befkritvit,  och  har  jåmvål 
30  iådana  belkrefne  : en  del  har  jag  fett  i Sverige, 
en  del  icke.  Jag  hade  dem  alla  oppiloppade > men 
misfle  dem  genomen  fortretlig  håndelfe. 

Artigt  var  at  fe,  når  Lårkan  (1  f)  kom  och  ville 
hålfa  på  ofs,  fom  intet  lkedde , utan  da  vi  voro  när 
in  til  nagot  land,  huru  hon  brukade  famma  fått  til 
ijos,  fom  til  lands,  at  ila  fig  ned  och  flyga  perpendi- 
culairt  up  igen  j men  flackars  kråk  det  bekom  henne 
illa,  hon  hade  icke  Uplands  åker- fält  under  fig:  hon 
år  icke  fkapt,  at  doppa  fig  i faha  vägen  , ty  blefvo 
ock  de  måita  qvar  på  böljan,  då  några  få  kommo  un- 
dan med  litet  lif*  Procellana , fom  jag  få  mycket  å- 
fhlndade  at  fe,  har  aldrig  vifat  fig,  ehuru  de  tilfal- 
len,  vid  hvilka  han  bordt  fynas,  icke  felat  ofs.  Jag 
har  ock  frågat  våra  gamla  fjomån,  fom  farit  påSpan- 
fka  f]dn  och  Medelhafvet  i många  år,  om  de  någon- 
fin  bliivit  någon  fådan  varfe;  meningen  har  vetat  der» 
af*  Defs  flälle  lärer  mail  vara  flora  Ocean  åt  båda 

In- 


Ifrän  Smirna. 


S7 


Indierna,  i fynnerbet  den  våftra  , fora  jag  har  anled- 
ning at  tro.  I Archipelagen  harjagånnu  icke  varit 
uppe,  mer,  ån  på Ön  Milo  ( 17),  fom  åren  af  de  fåm- 
fla*  hollen  mötte  mig  åfven  der  och  tilfålle  felades, 
at  fe  efter  några  växter:  några  hämtade  jag  dock  un- 
der det  jag  gick  up  til  lladen,  fom  var  in  medio 
Novemb.  nåml.  Leontodony  Fl.  Sv.  62j>.  Nenum , 
Hort.  Upf.  fom  redan  var  i frukt.  Lentifcus , 
Piftacia  , en  Anemone , fom  flod  i full  blomma 
och  varierade  med  hvita  och  blå.  I lladen  blomma- 
de Dadel-träden , hvilkas  blommor  buros  in  med  de- 
feren  på  et  flålle  der  vi  fpifade,  fåfom  confiture  for 
nåfan  och  lukten  5 et  artigt  fått,  at  åfven  tänka  på 
luktens  fornojelfe.  Origanum  Majorana  bevarades 
der  i kruka,  och  gals  mig  fåfom  en  raritet. 

En  Tjäda-hona  fkots  der  ietPalmtråd.  Jag  ha- 
de aldrig  tänkt  en  lådan  Nordifk  fågel  {kulle  finnas  få 
långt  i Söder,  om  jag  ej  fjelf  fett  den  lamma.  Mor- 
kullorna  fyntes  ock  der,  jag  har  ock  federmera  fett 
dem  hår  > få  långt  i foder  hafva  de  fit  vinter-qvarter. 
Om  fommaren  finnas  de  icke  hår. 

Filkar  har  jag  under  refan  icke  kunnat  få  många, 
ehuru  det  nåftan  år  mit  flörfta  nöje,  at  arbeta  i den- 
na delen.  En  Scomber  (8f .)  har  jag  befkrifvit,  fom  Ar- 
tedils  icke  har  bland  fina  Species  befkrifven,  och 
jag  kan  icke  finna,  at  han  namnes  bland  hans  Gene- 
ra En  Sparas  fick  jag  vid  Milo,  fom  jag  åfven  hål- 
ler för  ny. 

Har  i Smirna  njuter  jag  nu  all  uptånkelig  vålvil- 
joghet  och  godhet  af  vår  mer  ån  goda  Conful  Herr 
Ry.delius,  hos  hvilken  jag  har  fritt  bord.  Af  Fran- 
fka  Confulen  Monf.  Peisonel,  den  Hollåndfka  Gref- 
ve  Hochpied,  och  af  några  Förnäma  Grekifka  Hus 
vifas  mig  all  politefie.  Den  förfta  år  en  ganfka  lård 
Man,  af  hvilken  jag  har  flort  nöje, 

M m 4 


Den- 


S7y- 


D.  Hasselquists  Bref 


Denna  fhdfens  Collcgium  Medieum,  fom  beftår 
af  5 Doctorer,  alla  Grseker,  h vilka  fluderat  i Ita- 
lien, vila  mig  mycken  hoflighet,  cch  hafva  åt£kiliiga 
gånger  kallat  mig  til  fina  rådflag.  Har  år  et  itälle, 
fom  jag  ier  mig  kunna  gora  mycket  i Natural-Hifto- 
rien,  om  min  långa  refn,  fom  mig  foreftår,  och  mi- 
na fmå  rcie- penningar  tilfiadde  mig  hår  några  måna- 
ders drogsmal.  Hafvet  ger  hår  anledning,  at  få  fi- 
£kar  och  fjo-krak.  Vilda  fåglar  finnas  hår  mer,  ån 
någorffådes , fom  dageligen  foras  in  från  land  och  ijo. 
Blom  (ter- rika  bårg  dalar  och  falt.fkola  hår  vara  makaio- 
fanår  den  tiden  kommer*  jag  kan  ock  aldrig  få  onfke- 
ligare  tiifalle  i verlaen,  at  (e  mig  omkring  pä  en 
främmande  ort.  Vår  Coniuls  Drogue-män,  Janifla- 
rer  och  häftar  itå  mig  til  tjenft  nar  jag  behagar,  och 
jag  bor  defiforutan  i et  hus , der  dagelig  tiiforfel  år 
af  Sik  och  vildt. 

Denna  tiden  jag  varit  hår,  har  i fynnerhet  gif- 
vit  mig  anledning,  at  fe  de  fiikilag  och  fnåckor,  fom 
åtas  af  Grekerna  i deras  fa  (ta,  fom  ånnu  varar.  Jag 
tror  aldrig  något  folk  gora  fig  iå  mycket  gagn  af  fnåc- 
kor och  fio-kråk,  fem  Grekerne.  Jag  har  fett  vid 
pafs  10  Species  Cccbhte , fom  de  åta,  der  hos  ofs  den 
endaite  Ojlrca  anfes  for  dugelig.  Bland  andra  fåljes 
hår  cn  Sepia , den  de  kalla  oyrcc7rcåi2  1 3 1 . fom  icke  har 
flera  an  § tentaeula,  alla  lika  långa:  hpla  kråket  år 
en  ha: t aln  långt,  och  i proportion  tjockt.  Om  den- 
na hafva  Grekerne  berättat  mig  en  fak,  fom  jag  tyckt 
vara  märkvärdig : En  Cocb/ea  bivahis  aptee  attenuata , 
lafi  f micirculari  137,  finnes  hår  på  hafsbottnen  i itor 
myckenhet,  fom  år  en  half  aln  lång  ; få  fnart  denna 
opnar  fig,  pafiar  sktutto^ui  flitigt  up,  at  hon  kan  få 
tilfälie,  at  krypa  in  i hennes  hus,  och  då  blir  hon 
defs  fåkra  rof*  men  cn  liten  Råka , fom  år  nåftan  fkal- 
los , eller  har  ganfka  tunt  fikai , har  et  ftadigt  härbär- 
ge i fnåckan  j hon  betalar  ock  vål  fin  hushyra,  då 

hon 


Ifrån  Smirna, 


m 


hon  bevarar  fin  värdinnas  lif,  ty  hon  häller  ftadigt 
utkik  i fnäckans  öppning,  och  dä  hon  fer  fienden 
nalkas,  begynner  hon  at  röra  fig,  dä  flutpr  wcl  (fä 
kalla  Grekerna  fnåckan)  igen  ii  t hus  och  rofdjurét 
blir  ute  (långt.  Jag  fåg  fnäckan  förda  gången  pä  Milo, 
och  i alla  jag  öpnaae  fann  jag  en  fådan  liten  Räka:  jag 
undrade  icke  litet,  hvadden  hade  der  at  göra*  men 
dä  iag  kom  hit,  berättades  detta  mig  förd  al  vårCom- 
miliions  Secreterare  Herr  Justi  , en  curieus  och  ar- 
tig  Man,  fom  mycket  red  och  varit  långe  hår  på  or- 
ten. Det  famma  har  ock  fedan  blifvit  mig  fagt  af  åt- 
Ikilliga.  Greker,  fom  dageligen  filka  och  åta  bada  dju- 
ren. Alla  tre  kraken  har  jag  fullkomligen  belkrerne, 
tillika  med  de  filkar  och  fåglar  jag  hår  in  til  denna  dag 
fett,  fom  jag  åfven  alla  bevarar,  uptorkade  och  en 
del  i Spiritu  Vini  förvarade.  Befkrifnjngen  öfvcr 
Fulica  har  jag  den  åran  öfvcrfånda*  de  öirige  fkola 
innan  kart  komma  etter,  få  fiiart  jag  hinner  at  (krif- 
va  dem,  tillika  med  min  Dagbok,  rena. 

Fl  vad  min  rcfas  fottf  artande  åt  Falxdina  angår, 
få  har  jag  vål  Varit  finnad,  at  förd  gå  til  Condanti- 
nopel,  och  derifrån  åt  Syrien 5 men  många  omftån- 
digheter  göra,  at  jag  lårer  andra  detta  upfåt  och  gå 
flraxt  härifrån.  Hår  ges  oftare  tilfålle , at  få  Ikepp  : 
jag  har  hår  närmare  våg:  jag  har  ock  fatt  anledning, 
at  om  någon  tid  (kal  hår  ges  et  godt  tilfålle,  at  följa 
med  en  Armenilk  Patriarch  ifrån  Jerufalem,  fom  år 
tår  i ftaden.  Den  våg,  fom  nu  foredår  mig,  for*' 
drar  mer,  ån  jag  trott,  om  jag  (kal  vinna  det  påfyf- 
tade  ändamålet.  Jag  tycker,  at  det  (kulle  vara  et 
famvets  verk,  om  en  god  fak,  fom  hint  fa  långt, 
fom  min  refa  nu  gjordt,  (kulle  fuffocari  in  herba. 
Med  liten  tilökning,  förf  åkrar  jag  nåd  den  Högftas 
bidånd,  at  Fakedina  och  de  omliggande  orter,  (kul- 
le bli  til  fin  Natural  Hiftoria  få  vål  uptåckta,  fom 
någon  ort  utom  Sverige  ånnu  år.  Om  mina  refe- 

M m y pen* 


J7  4 


D.  Hasselquists  Bref 

pengar  r.illåto,  kunde  jag  härifrån  få  med  mig  en 
oräng,  fom  kunde  vara  min  Tolk,  uran  hvilkenjag 
går  mide  om  många  harliga  tilfållen,  ar  få  uplysning, 
på  de  orter,  der  icke  få  många  Europaeiflca  fprak 
talas,  fom  i Smima;  men  der  åro  dedTörutan  nöd- 
vändiga utgifter  på  de  orter , utom  hvilka  jag  icke 
kan  komma  et  deg. 

Når  jag  kommer  at  refa  hem,  hoppas  jag  åga  en 
anfenlig  famling  både  lefvande  och  döda  Naturalier. 
Af  Herr  Confu!  Rydelius  får  jag  lefvande  Phafia- 
ner,  af  en  makalos  vacker  art  från  Perfifka  gråntfen  : 
et  dag  åkerhons,  Francolins  kallade,  fom  icke  åro 
nämnde  i Sy  derna  Naturae  : Turturdutvor  och  en 
updoppad  Önocrotalus.  Jag  vet  ock  utvåg,  at  få 
en  Gazella  africana,  förutan  en  hop  både  bekanta 
och  obekanta  fifkar,  fåglar  och  orter,  fom  jag  redan 
har  och  hädanefter  (kal  dåndigt  famla. 

Smirn*  17 50.  'Januarii  29. 

Jag  fick  nu  på  ögnsblecket  ^eta,  at  et  fkepp  går 
öfver  til  Chridenheten,  hvilket  tilfålle  jag  ej  bor 
forfumma,  at  med  bref  irpvakta  Herr  Archiatern. 

Jag  beklagar  endad,  at  tiden  ej  tillåter  mig,  at 
denna  gången  göra  en  fädan  Expedition,  fom  jag  ön- 
fkade,  nämligen,  at  ofverfånda  alla  mina  anmärk- 
ningar och  belkrifningar , fom  jag  i Natural-  Hido- 
rien  hitintil  gjort.  De  {kola  dock  med  aldraförda 
blifva  ofvcdkickade. 

Francolins  (43)  och  Poullcde  Montagnes^ ro  nya  fog- 
lar,  fom  jag  tvifiar  äro  befkrefna,  och  höra  til  Fetra - 
enis  Genus,  den  förda  har  Tournefort  i fin  refa  afta- 
gens  men  illa.  Et  (lags  Stare  har  jag,  fom  fjunger 
makalölt , år  fvart  och  grå,  kommer  från  öarna  i Ar- 
chipelagen  och  betalas  ofta  i Conftantinopel  med  5-0 
Piader.  Jag  har  en  lefvande  Fur  t ur  du  fa  a af  et  befyn- 
nerligt  rart  dag,  fom  år  från  Abyflmien  i Africa,  och 


Ifrän  Smirna. 


T7T 

år  krithvit.  Pelecan  (Onocrotalus)  har  jag  upftop- 
pad.  Alla  vara  Svenfka  fjofoglar  har  jag  har  fett. 
Herr  Confuln  Rydelius  år  ganlka  curieus,  at  fkaf- 
fa  fig  fåglar,  och  har  nu  nyligen  gjort  anltalt,  at  tå 
Strutfar  och  andra  rara  fåglar  från  Egypten,  dem  Han 
alla  vil  [kicka  til  Sverige,  Gazella  africana  har  jag 
många  gånger  fett  och  vål  befkrifvit.  Det  år  fa 
vackert  djur,  at  Salomon  icke  kunnat  mena  någon 
annan  , ån  denna  med  den  Rå,  vid  hvilken  han  lik* 
nar  fm  ikona  i (in  Brud-vifa.  De  finnas  ock  til  of* 
verflöd  på  bårgen  i Palacftina  och  Syria*,  men  facies 
externa  liknar  väl  icke  Capra , utan  fnarare  Cervus 
Capreolus.  Cams  Jackbals  (Chacal)  Sylt,  Nat. 
finnes  här  omkring  mer,  ån  folket  onfkar,  och  jag 
tänker  endera  dagen  gå  ut  och  fkjuta  en,  och  fedan 
fullkomligen  beikrifva  den  lamma. 

Jag  har  botanicerat  hår  några  gånger  i vinter  och 
aldrig  gått  fåfängt.  Jag  {kal  ofortofvat  hafvaden  åran, 
at  öfverfånda  hela  min  örte-famling  och  befkrifnin- 
gar.  En  enda  följer  imedlertid  med  innelykt,  fom 
jag  menar  lärer  vara  ny.  Jag  kan  åtminftone  icke 
fåt  henne  under  något  Genus  af  Syngenefia,  Mono* 
gamia,  dit  hon  dock  bor  komma.  Jag  har  hen- 
ne fullkomligen  belkrefven  och  tilråckeligen  up- 
torkad. 

Bevis  til  vatnets  aftagande  har  jag  ej  forgåtit 
at  eftcrfpana.  Jag  har  ock  dem , fom  åro  få  klara, 
fom  fjelfva  ljufet,  och  jag  tor  f åga  tydeligare,  ån  på 
något  annat  ftålle  tagne  p.  30 j jagfkal  vidforftatilfålle 
hafva  den  åran,  at  inlåmna  dem  til  Kongl.  Vet.  Aca- 
demien.  Det  år  nu  f :te  dygnet,  fom  kölden  hår  i 
Smirna  år  ovanligen  ftark.  Florentinlka  Thcrmo- 
metern  går  til  68.  Hamnen  har  vid  flrånderna  haft 
få  tjock  is,  at  Holländare  der  åkt  på  fkrifkor.  Det 
åldfta  folk  i ftaden  minnes  aldrig  fådan  kold , fom  va- 
rat 


yj6  D.  Hasselqitists  Bref 

rat  få  långe.  Är  vinteren  proportionerad  i Upfala, 
få  bevare  GUD  vårt  Upfala  Paradis. 

Jag,  fom  år  van  vid  Svenfk  kold,  (kulle  ej  akta 
denna>  men  jag  har  hår  ingen  Svcnlk  Kakelugn.  Jag 
måde  (itta  vid  en  eländig  kol-eld  och  (krifva  detta, 
och  jag  har  aldrig  i Sverige  varit  få  kulen,  fom  i 
detta  eländiga  landet  til  (in  Architeötur. 

Jag  vet  ännu  icke,  huru  fnart  min  Patriarch,  den 
jag  hoppas  få  följa  med  til  Jerufalem,  kom- 
mer at  rela : dock  tror  jag,  at  jag  ånnu  dröjer  hår  en 
månad. 

Smtrna  den  9 Februarii. 

Jag  emottager  fom  en  högtid  hvart  enda  tilfålle, 
fom  mig  ges , at  upvakta  Herr  Archiatern,  och  räk- 
nar mig  vara  på  en  lyckelig  ort , få  långe  jag  har  til- 
fålle , at  fullgöra  denna  min  Ihyldighet. 

for  några  dagar  fedan  hade  jag  den  åran  at  (krif- 
va , ©ch  ofverfända  en  växt,  den  jag  icke  känner, 
hvars  befkrifning  nu  medföljer:  tillika  öfver  en 

Sepia.  Om  något  år  felat  , anhåller  jag  om 
Herr  Archiaterns  »unftiga  uttydande  * det  år  gjordt 
af  en  begynnare.  Jag  har  nå  (tan  nu  förd  under  min 
refa  lärt,  hvad  kond  det  år,  at  rått  be  (krifva  et 
Naturale.  Hvar  dag  år  mig  härutinnan  en  ny  Låro- 
mådare,  och  kan  jag  håruti  med  tiden  hinna  til  en 
iitendel,  at  inhämta  och  efterfölja  min  ftora  Låro- 
mådares  kond,  fåvil  jag  icke  byta  bart  den  famma 
for  den  dorda  Målares.  Inga  Naturalier  åro  fvårare 
at  befkrifva  än  Tedacea  och  Zoophyta,  fom  dock 
hår  tidigt  förekomma  , och  jag  ingalunda  vil  gå  förbi. 
Jag  bjuder  dock  til  få  godt  jag  kan:  det,  fom  felas, 
åger  jag  i Hr.  Archiatern  den,  fom  det  benågit  och 
vidigen  rattar.  Jag  har  nu  en  vacker  packa  med  be- 
(krifningar ) jag  (kal  vål  oförtöfvat  (kicka  dem  öfver, 
fä  fnart  jag  hinner,  at  (krifva  dem  rena. 


In- 


Ifrän  Smirna, 


577 


Innelykte  beder  jng  Herr  Archiarern  tak- 
tes lämna  til  Herr  Archiatern  RoséN  och  Herr 
Lif  - Medicus  Back,  Jag  har  lämnat  til  hvar- 
dera  en  bcråttelfe,  den  förra  om  Medicins  tilftånd 
nu  för  tiden  i Smirna:  den  fenare  om  en  hemljuka  i 
Alepp  \ hvilkas  aflkriftcr  jag  vid  forfta  tilfalle  fkai 
hafvaden  åran  tilH.  Archiatern  öfverf anda.  Jag  vil  på 
det  fåttet  upvakta  min  Gynnare. 

Smirna  din  6 April. 

Ännu  år  jag  på  den  ort, ifrån  hvilken  jag  några  gån- 
ger haft  den  äran,  at  upvakta  Herr  Archiatern.  Jag 
har  drögt  har  längre,  ån  jag  tånkt,  i brift  af  tjenligt 
tilfalle  j men  jag  ångrar  icke  drogsmålet,  i anfeende 
til  den  goda  lägenhet  jag  haft,  at  i en  härlig  vår-tid 
få  viftas  på  en  ort,  få  rik  af  Naturalier,  fom  denna 
negden  af  Natolienår.  Hvar  dag  ger  mig  nya  äm- 
nen, och  har  gitvitmig  i Botaniqven  hela  denna  må- 
naden > få  at  orn  jag  hade  flera  til  mig,  fä  Ikulle  vi 
alle  hafva  nog  at  fysfla. 

För  liten  tid  fedan,  gjorde  jag  en  refa  in  i Nato- 
lien  til  ftaden  p . 3 8,  g timars  våg  härifrån.  Jag 

botanicerade  der  pä  de  gamlas  bärg  Sypilus , et  af  dc 
högfta  i Afien , dev  fnön  bevaras  hela  året.  De  vax- 
ter jag  der  funnit,  Ikal  jag  vid  min  ftora  Expedition 
hafva  den  åran , at  ge  förteckning  på. 

Infe&er  fann  jag  åfven  der:  kräk,  fom  aldrig 
forr  pä  defsa  platfer  blifvit  oroade.  Jag  famlar  da- 
geligen  en  hop  af  dem,  och  år  artigt,  at  jag  fer  en 
ftor  del  af  dem  i Fauna  5 men  ock  många,  fom  åro 
desfa  orters  egne.  Den  lilla  Flugan  ( 1 1 1),  fom  jag  i går 
tog  uti  Fikon-frukten,  har  jag  den  åran,  at  mnelykt 
öfverfåndaj  den  ligger  hår  innefluten  i Germen  af 
Ficus  Foem.  hvilken  den  upåtit.  Om  denna  år  den, 
fom  tjenar  til  Cupido  federmera,  kan  jag  ännu  ej  lå- 
ga, Innan  jag  far  härifrån,  fkaljag  hafva  tydeligt  begrep 

om 


fyS  D.  Hasselquists  Bjief 

om  Fikonets  Infedter,  vid  hvilka  jag  redan  tror  mig 
få  veta  något,  fom  icke  år  bekant.  Denna  måtte 
vara  en  Qymps , och  Fikonet  defs  Galla;  jag  har  den 
fullkomligen  befkrefven. 

CbamaleonQ 54)  och  Jord-  Skölpaddor  har  jag  roar 
mig  med  en  tid,  at  fe  deras  egenfkaper,  då  jag  haft  dem 
i min  kammare.  Hvad  jag  vid  dem  anmärkt , Ikal 
med  Guds  hjelp,i  (inom  “tid  bli  kunnigt.  Af  de  fenare 
{kulle  jag  onfka,  at  hafva  några  hos  H.  Archiatern, 
at  pryda  defs  Paradis.  Det  år  ganfka  lått,  at  fl  dem 
lefvande  hem.  Jag  fkal  gora  an  (falt  derom.  Det  är 
i fynnerhet  artigt  at  fe  huru  de  ållkas. 

Cornucopi*  (2,),  det  rara  grälet,  fom  H.  Arch.  tak- 
tes få  mycket  recommendcra  mig,  at  upfoka  vid 
Smirna,  har  jag  fått  til  myckenhet,  befkrifvit  och 
famlat,  fam  t ofverfånder  innclykt.  Når  det  blir 
moget,  Ikal  jag  fkaffa  mig  fron  til  Acad,  Trägården, 
fom  jag  hoppas  lårer  bli  den  forfta,  fom  får  in  denna 
artiga  våxt. 

Detta  har  jag  for  denna  gången  i ftorfta  häftig- 
het den  åran,  atgifva  del  af,  fåfomenliten  fortekning 
på  mina  goremål.  Vid  min  afrefa  härifrån,  fkal  jag 
icke  underlåta,  at  affårda  en  vigloftigare  famling  af 
mina  anmärkningar. 

Nu  har  jag  utfått  min  hådan-refa  til  inftundan- 
de  Chrifti  Himmelsfärds  dag,  då  jag  far  härifrån  med 
et  Franlkt  Ikepp  til  Alexandria  i Egypten,  der  jag 
forft  tänker  fkaffa  mig  få  mycken  efterråttelfe,  fom 
mojeligit  är  på  en  kårt  tid,  och  få  gä  ofver  til  Palx- 
ftina. 

Smirna  den  28  Febrtuirii. 

Jag  år  nu  i nårmafte  begrep,  at  begifva  mig  i- 
från  den  ort,  der  jag  några  gånger  haft  hugneliga  til- 
fållen,  at  med  Ikrifvelfe  befoka  Herr  Archiatern.  Jag 
har  i dcfte  dagar  fått  Turkifke  Kc  i farens  Refepafs, 

och 


Ifran  Smirna. 


57P 


och  vantar  hvar  dag,  at  få  lågenhet  med  något  fkcpp 
at  fortfåtta  min  re  fa,  fom  efter  alt  utfeende  förll  lä- 
rer gälla  åt  Egypten , ofver  Cypern  til  Alexandria 
och  Cairo,  hvarifrån  jag  tänker  med  den  Högitas  til- 
hjelp , komma  til  min  beftåmda  ort  Palasftina.  Jag 
hoppas,  at  defle  orter, i en  tilftundande  härlig  årstid, 
{kola  gifva  mig  tilråckeliga  ämnen  til  anmärkningar  i 
naturen,  hvilka  jag  onfkar,  at  med  tiden  få  nedläg- 
ga for  H.  Archiatern.  Jag  {kal  dä  ej  {katta  mig  lyck- 
ligare, ån  om  deribland  fymes  några,  fom  åro  värde 
Herr  Archiaterns  upmårkfamhet  och  benägna  om- 
döme, då  har  jag  vunnit  det  h.oglla  ändamål  jag  kan 
åffunda  af  mina  ringa  goromål. 

Flora  begynner  nu  i detta  land,  at  anlägga  fin 
härlighet.  Anemoner  af  {köna  varieteter,  pryda  fäl- 
ten: Hyacinthus , Hort.  Upfi  i och  3 , ftå  ofver  alt 
ut  vid  vågarna  : Ranunculus  (Chelidon.  minus)  af  en 
flor  och  Ikon  varietet,  år  allmän  i vingårdarna  : Man- 
delträdet  blommar  på  bar  qvilf,  och  ger  högderna  et 
härligt  utfeende , der  de  åro  blandade  med  de  fladigt 
gröna  Oljo-träden.  Jag  onfkar  ofta,  at  defle  vore  få 
visft  Svenfka,  fom  Fumaria , Fl.  Sv.  5-84,  Draha. 
fl 3 , Thlafpi , f 32  , hår  åro  ailmånne,  tillika  med  åt- 
fkillige  andre,  fom  jag  finner  vara  få  väl  Natoliens, 
fom  Sveriges  gåfter. 

Om  Fikon-trädet  har  jag  den  åran,  at  meddela 
följande  omllåndigheter,  fom  jag  hår  inhämtat  och 
tykt  vara  märkvärdiga : 

At  ågarenaaf  Fikona-trån  åro  mycket  angelägne 
om  , at  den  bekanta  Flugan  {kal  flicka  Fikonet,  och 
at  de  tro  fig  gå  mifte  om  frukt,  då  det  icke  Iker. 

Aten  annan  fluga  förföljer  denna,  och  dödar  hen- 
ne til  ägarens  Ikada  j hvillcet  at  hindra,  llryka  de  på 
trädet  Tlrax  nedanför  grenarna,  en  färg,  fom  är 
blandad  af  gemen  rod  färga  och  vatten,  ofver  bvilken 
den  fkadeliga  flugan  icke  går.  Sådana  ringar  har  jag 

lett 


580  D.  Hasselqvists  Bref 

fett  vara  målade  på  tråden  ofver  alt;  men  livad  In** 
fedt  det  må  vara,  har  årstiden  ännu  ej  tillåtit  mig  cf- 
tcrfpana,  til  åfventyrs  ar  det  en  myra, 

Atde,  fom  (kota  Fikon-tråden,  taga  de  fvarta 
Fikonen,  (få  kallas  af  dem  Caprificus),  träda  dem 
up  på  en  tråd  i form  af  et  pärleband,  fom  de  hånga 
på  de  fruktbärande  tråden , hvilket  de  tro  bidraga  til 
god  och  ymnog  frukt. 

At  Fikona- tråden  åro  mycket  utfatte  for  fhabb, 
Å€7rga  Grtec*  hod.  Denna  (tabben  fick  jag  i gar 
ymnogt  fe,  hvaruti  den  beftår,  nämligen  afen  myc- 
kenhet Infe  El -bon , fom  fltta  på  barken  af  grenarna, 
flora,  fom  en  kik-årt,  nedkramade  ofvantil,  med 
en  liten  fpets  midt  uti,  af  en  ganfka  (kor  materia, 
fom  mellan  fingrarna  låtteligen  fondergnuggas:  de 
beftå  at  2,  hinnor,  af  hviika  den  inre  år  brun  och  den 
yttre  gråaktig,  fådana  fltta  altid  tre  tilfammans,  och 
utgöra  en  treangel.  Pä  få  många  trån  jag  fann  dem 
voro  de  uttorkade,  och  jag  har  på  intet  lått  kunnat 
finna  i dem  något  mårke  af  lefvande  eller  dodt  krea- 
tur; men  jag  tviflar  icke  om,  at  vid  tjänlig  årstid  få 
fe  hvad  kråk  det  år , fom  fåtter  dem, 

At  Caprihcus  mycket  planteras  omkring  Trä- 
gårdarna til  lefvande  gårdesgårdar ; trån,  fom  jag 
icke  ikulle  tro  , at  våra  Svenfka  Hushållare  låra  dri- 
lla (ig,  at  ge  forflag  til  famma  bruk;  men  huru  vål 
de  kunde  låta  fig  gora  med  Hedera  , om  den  hos  ofs 
funnos  til  fådan  ymnoghet , fom  hår,  har  jag  lärt 
af  de  vackra  plank,  fom  denna  våxt  utgor  omkring 
denna  fladens  illa  håfdade  T rågårdar* 

Mine  be(krifningar,fom  jag  hitintil  gjort  afdjul4, 
fåglar, fkridfå  och  vaxter,  (liga  vid  pafstil  feo  llycken, 
fom  alla  åro  fullkomligen  befkrefne;  hvartil  jag  kan 
lägga  åfven  få  många  anmärkningar  ofver  atfkilliga 
ämnen  i Natural  - Hiftorien,  Så  många  af  dem  jag 


Ifäan  Alexandiua:  y8t 

hinner  at  fkrifva  rena,  fkal  jag  for  min  afrefa  hafVa 
den  äran,  at  til  Hr.  Archiatcrns  gunftiga  värd  och 
ompröfvande  öfverlåmna.  En  följer  här  innelykt; 
jag  vet  icke  om  denna  fågel  år  förr  befkrifven.  Vat- 
nets  aftagande  år  här  pä  orten  f å tydeligt , at  det 
knapt  någorftådes  kan  vara  lättare,  at  bevifa,  ån 
hår,  at  Hafvet  ärligen  minfkas.  Uti  innelyckte  bref 
td  H.  Secret.  Elvius  har  jag  yttrat  mina  tankar  ut- 
forligen  härom ; men  jag  har  ännu  några  mig  förbe- 
hållna, h vilka  jag  med  tiden  onfkar  få  närvarande 
meddela  Herr  Archiatern*  dertil  vil  ias  behålla  dem 
for  mig  Ijelf. 

Den  Hög  (te  förlåne  ofs  den  tid,  at  vårt  Fäder- 
nesland kunde  vinna  heder  och  nytta  af  det,  fom  ut- 
länningar gått  förbi  på  (Ina  refor,  vid  h vilka,  få  vål 
fom  mäft  alt  annat,  vi  blifvit  de  fifte;  men  Gudi  låf! 
derföre  icke  de  fåmfte. 

Ålcxandria  I Jfo.  Ålaji  18. 

Nu  har  jag  den  åran,  at  upvakta  Herr  Archi- 
atern  från  en  annan  vcrldfens  del,  ån  jag  hit  infil 
gjort.  Jag  kom  den  1 3 i denna  månad  hit  til  A- 
lexandria,  efter  mer  ån  f månaders  viftande  i Na- 
tolien. 

Jag  har  fett  af  de  få  dagar  jag  varit  i Egypten , 
pådefs  magralte  ftålle,  at  detta  härliga  land  kan  ge 
mig  överflödiga  åmnen  i Natural-Hiftorien,  at  ar- 
beta uppå  i alla  3 naturens  riken.  De  4 dagar  jag 
fett  mig  omkring,  hafva  gifvit  mig  anledning,  at 
hoppas  mycket.  Det  förfta  jag  gjorde  efter  min  hit- 
komft,  var,  at  befe  Dadelträden,  detta  landets  pryd- 
nad, och  en  god  del  af  defs  rikedom.  Deras  blom- 
ma var  förbi)  men  jag  hade  icke  defs  mindre  det  no- 
jet, at  få  fe,  huru  Araberne  hjelpa  defs  parning,  at 
dermed  göra  fig  förf  åkrade  om  tilråckelig  (körd  af  en 
växt,  lom  är  få  angelägen  i deras  Hushållning,  hvil- 

N n kce 


ket  de  vetat  många  hundrade  år,  forr  ån  någon  Ro- 
tanieustånkt  på  könets  ätfkilnad  bland  vaxterna.  Forr- 
ån  jag  fick  fråga  Trågårdsmåftaren  om  denna  fak, 
gafhan  mig  fjelfmant  efterråttelfe  hårom,  och  ville 
vifa  mig  , f åfom  en  ganfka  curieus  fik,  Han  och  Hon 
bland  Palmerna  eller  Dadeltråden,  h vilket  han  ickc 
kunde  forell:  ål  la  fig,  at  jag  fåfom  en  nykommen 
Frank  forr  vislle,  emedan,  lomhanfade,  det  alle, 
fom  tilforene  kommit  från  Europa,  at  fe  detta  land, 
anfett  denna  hans  beråttelfe,  antingen  fom  en  fan n- 
faga,  eller  et  mirakel.  Då  Araben  fåg  mig  hugad, 
at  härom  af  honom  bli  underrättad , folgde  han  mig 
med  min  Franfka  Drogue-man  til  et  Palmtrå,  fom 
var  ganfka  rikt  af  fpåd  frukt,  och  på  hvilket  han  fa 
vål,  fom  på  alla  de  andra,  hade  förrättat  vigfel  eller 
parrling  emellan  Han  och  Pion,  den  tid  de  voro  i blom- 
ma. Detta  gora  Araberne  fålunda:  då  den  Spadix , 
fom  har  Honblommor , år  utfprucken  ur  fin  Spatha , 
loka  de  på  de  trån,  fom  halva  HanbUmmor , hviika 
de  kanna  af  ofning,  en  Spadix,  fom  ånnu  icke  år  ut- 
fprucken  ur  fin  Spatha:  denna  opna  de , taga  ut  Spa- 
dix  , och  fkära  den  långs  efter  i några  delar  5 men  ak- 
ta fig,  at  Ikåmma  blommorna.  Et  fådant  llycke  af 
Spadix,  med  vidhängande  Hanblommor,  flicka  de 
emellan  de  fmå  qviflarne  af  den  Spadix,  fom  har  Hon- 
blommor långs  efter,  och  vira  fedan  ofver  qvillarna 
et  Palmlof,  i hvilket  tilflånd  jag  fåg  ånnu  llor- 
lla  delen  af  de  Spadiccs,  fom  buro  fin  lpåda 
frukt  j men.  de  inftuckne  Haneblom morne  voro 
bårtvifinade.  Hårvidgaf  min  Arab  migfoijandeatveta: 
a)  A t om  de  icke  pa  detta  fårtet)  para  Dadeltrå- 
den,  få  gå  de  mifle  om  frukt,  b)  At  de  altid  bruka 
den  forfigtigheten,  at  gomma  några  tilflutna  Spather 
med  Hanblommor  ifrån  det  ena  aret  til  det  andra,  at 
använda  til  denna  nyttan,  1 fall  Honblommorna  fluil- 
le  flå  felt,  eller  lida  någon  fkada,  c)  At  om  Spadix 

af 


Ifran  Alexandria. 


f*} 

af  Hanblommorna  far  fpricka  ut,  få  år  han  oduglig 
til  parning.  Hanmåfte  ha  fin  fvåndom,  få  voro  Ara- 
bens egna  ord,  hvilken  år  forlorad  i lamma  ogn.*r 
blick,  fom  blommorna  fpricka  utur  fit  foder.  Der- 
före  måfte  den,  fom  Ikoter  Dadeltråden  altid  pafla 
på  råtta  tiden,  at  hjelpa  parningen,  fom  år  nåftan 
den  endafte  artikel  af  deras  fkötiel.  d)  At  då  han 
opnar  Spatha,  få  aro  alla  Hanblomitiorna  fulla  af  ct 
vatten  , fom  liknar  den  finafte  daggp  år  af  en  fot  och 
angenåm  fmak , fom  nog  liknar  den,  fom  Dadlarne 
åga,  når  de  åro  färfkej  men  nog  finare  och  mera  aro- 
matifk;  hvilket  min  Drogue-man  åfven  intygade,  fom 
i 32  år  varit  i Egypten,  och  altfå  haft  nog  tilfållc, 
at  fmaka  både  blommornas  nedtar  och  DadLarna 
frifica. 

Så  mycket  har  jag  fått  veta  om  detta  Naturens 
undervårk  i et  land,  der  gian  fer  det  hvart  år.  Om 
Dadeltrådens  nytta  och  åtfk illiga  deras  andra  egen- 
(kapcr,  (kal  jag  vid  annat  tilfålle  ha  den  åran,  at 
lämna  en  beråttclfe.  Jag  hoppas  i framtiden  kunna 
meddela  Herr  Archiatern  en  fullkomlig  Hiftoria  af 
denna  Palm.  Jag  (kulle  onfka,  at  få  visit  få  tilfålle, 
at  befe  alla  defs  {lagringar. 

Dc  ofrige  vaxter,  fom  jag  hår  omkring  fett, 
åror  Mlmofa  ( Acacia  vera. ),  V it  ex  ( Agnus  C a (bus  ) , 
Ricinus  ( Palma  Chrifti),  Mefembryanth . (ex  quo  Salkali), 
några  (lags  Chenopodia . De  fifte  åro  vaxter,  afhvil- 
ka  jag  aldrig  fåg  et  Species  i Natolien,  der  eljeit  all 
ting  våxt£*  men  det  år  ganfka  litet  ]ag  ånnu  fett  af 
Egypten.  Alexandria  år  defs  elåndigalte  itälle,  och 
endalt  en  inlaftnings  plats  for  Egyptens,  Arabiens 
och  Abyfiiniens  rikedomar.  Rofette  tänker  jag,  vil 
GUD,  fnartfe,  fom  ar  detta  Rikets  Trägård,  och 
Nilus,  fo öi  år  defs  Natural- Kammare*  I Cairo  vil 

N n 2.  jag 


fS4  D.  Hasselquists  Bref 

jag  bjuda  til , at  få  nägra  Fragmcnter  af  AEthiopi- 
ens  och  Arabiens  Natural- hidorie.  Om  Opobalfa- 
nuim  har  jag  godt  hopp,  at  fä  veta  dels  Hidorie. 
Jag  har  redan  al  Mecca-farare  fått  en  hop  underråt- 
telfer  de  rom , och  våntar  endaft,  at  vid  detta  årets 
{lut  af  en  Turk  fä  et  litet  trä  deraf,  om  det  är  nio-  I 
jeligt,  eller  åtmindone  en  gren  , och  kan  hända 
blommor  , hvarom  jag  gjort  anftalt.  Det  (kulle  va- 
ra mig  ganfka  mojeligt,  at  få  växten  af  Myrrba  med 
Caravan  från  AE-thiopien  til  Cairo.  Men  dertil  fordras 
tid  och  någon  omkodnad  5 jag  (kal  göra  få  mycket 
nånhn  år  mojeligt.  Om  möjeligheten  tillåter,  få 
vil  jag  bjuda  til,  at  gora  ct  tåg  åt  ofra  Egypten; 
men  härom  kan  jag  ännu  ej  fåga  något  vid,  förr  ån 
jag  varit  i Cairo.  Palsedina,  fom  år  mitt  hufvud- 
ändamål,  tanker  jag,  vil  GUD,  fe  inftundande  H6- 
de-tid,  och  til  åfventyrs  der  förblifva  til  nådkom- 
mande Vår,  pä  det  jag  der  må  få  fe  tvanne  de  för- 
nåm da  årstider  i delfa  lånder,  nämligen  Höft  och 
Vår,  då  all  ting  blommar. 

Nu  år  min  begåran  det  Herr  Archiatern  täcktes 
defsförinnan  gora  mig  den  åran,  at  få  inhändiga  defs 
(krifvelfe,  och  då  låta  mig  veta  om  något  år,  hvar- 
om H.  Archiatern  ådundar,  at  jag  i iynnerhct  (kal 
gora  mig  underrättad,  lamt  om  Herr  Doöt.  Cel- 
sius har  något  fynnerligt , fom  jag  i delTa  Lånder  bor 
efterföka.  Jag  föker  val  alt;  men  kan  genom  desfa 
efterråttelfer  få  tilfålle,  at  Ikaffa  uplysning  i det, 
fom  jag  til  åfventyrs  utan  de  famma,  kunde  gå 
förbi. 

Herr  Archiatern  taktes  vara  få  gundig  och  frå- 
gaHr.  Do6t.  Celsius,  om  Botardci  Sacn  tånkt  på 
hvad  den  Rättfärdigas  Tråd  Pfalm.  1:  v.  3,  år  för  ea 
våxt.  David  tillägger  detta  Trå  några  egenlkaper, 
fom  tvdeligen  ge  tilkånna,  at  han  pekar  på  någon 
vifs  växt.  Samma  egenlkaper  åro  ock  fädana,  at  de 


Ifran  Alexandria. 


icke  kunna  låmpas  til  någon  annan,  ån  Nerium  (Ole- 
ander), fom  i defla  länder  är  til  ofverilod.  Et 
ord  om  Johannis  Gräshoppor , fom  gifvit  få  ftort  huf- 
vudbry  åt  de  Lärda,  (p.41  3.)  De,  Tom  neka,  at  denna 
Heliga  Mannens  mat  varit  defia  Infedter,  hafva  fin  ftör- 
fta  tilflygt  dertil,  at  famma  kråk  åro  en  obrukelig  och 
onaturlig  mat , men  om  de  til  at  ftyrka  fin  tro,  vilja 
fara  hit  til  Egypten,  Arabien  eller  Syrien,  och  hål- 
la til  godo  en  måltid  med  Araberne,  fä  (kola  de  än 
i dag  bland  Landets  rätter  få  et  fat  ftekta  gräshop- 
por, den  tid  de  kunna  fångas,  och  efter  all  liknelfe 
har  famma  fpis  vankat  vid  Johannis  tid  ; de  gamla  ti- 
ders bruk  åro  hår  icke  underkaftade  få  många  förän- 
derliga moder.  Johannis  mat  år  hår  icke  anfedd,  fom 
onaturlig,  och  når  jag  en  gång  talte  hårom  med  cn 
ferftåndig  Grekilk  Präft,  och  fade,  at  hos  ofs  år  en 
ftark  tvift  emellan  de  Lårde,  om  Johannes  i öknen 
åtit  et  (lags  fåglar,  eller  en  ort,  famt  tillika  frågade 
honom,  hvilken  mening  han  af  defife  höll  for  vara 
råttaft?  fvarade  han  mig  med  åtioje n at  de  låra  vara 
lika  råtta  och  lika  galna  båda  två.  I deras  forfamling 
har  man  aldrig  tagit  denna  foda  for  annat , ån  efter 
bokftafven,  hvilket  han  icke  vifte  någon  ting  vara 
emot. 

Innelykt  har  jag  den  åran , at  ofverfånda  en  Li- 
lellula , fom  jag  tagit  på  Meteline  6 i Archipelagen. 
Jag  har  aldrig  Tett  detta  Species  i Sverige,  och  vet 
icke  om  hon  är  Svenlk , dådet  år  ofverlopps  verk, 
at  Ikicka  den  få  lång  våg.  (p.  42  3 . ».  1 10). 

Et  mått  (14  alnar ) inneftutit , fom  innehåller 
tjockleken  af  den  Piatanus , fom  år  et  undervärk  i 
vår  Faders  rike,  jag  menar  Stanchio  Hippocratis  Fo- 
delfe-ftad.  Samma  tråd  har  47  grenar,  hvardera  en 
famn  tjock,  med  underftodde  ftenpelarc,  och  inne- 
fattade en  vidd , fom  vift  ar  få  ftor,  fom  Stockholms 
Stor-Torg,  under  hvilkas  Ikugga  åtlkillige  hus, 

N n 3 ftor- 


?86  D.  Hasselqvists  Bref 

dörre  och  fmårre , öfver  20  til  antalet  åro  bygde^  jag 
menar  mig  hår  hafva  fett  en  af  de  ftörda,  äldda  och 
markvård igafte  invånare  i naturens  växte- rike.  Al- 
Ja  mina  famljngar  och  anmärkningar*  fom  jag  gjordt 
i Natolien,  har  jag  låmnat  i Smirna  i Conful  Ryde- 
lii  hus.  Jag  fkal  hafva  den  åran,  at  låmna  affkrifcér 
på  en  flor  del  af  dem , fom  jag  i Concept  har  med 
mig,  få  fort  jag  kan  hinna.  Jagårenfam,  hade  jag 
endad  någon,  fom  kunde  hjelpa  mig  at  fkrifva,  la 
fkuHe  jag  arbeta  dubbelt  få  mycket  i men  hvar  tager 
man  brod  i öknen  ? 

En  vifs  omdåndighet , om  hvilken  detta  tilfål- 
let  ej  tillåter  mig , at  tala,  har  yppat  fig  for  mig, 
fom  fkal  göra  min  refa  til  Egypten  lindrig  och  fri  for 
mycken  koftnad  3 men  federmera  i Palaedina  och  Sy- 
nen fordras  vål  någon  utgift.  Herr  Confulen  Ry- 
delius,  hvars  godhet  jag  aldrig  tilfylled  kan  be- 
römma, har  åtagit  fig,  at  draga  omforg  for  mina  re- 
fe*  penningar* 


Cairo  1 75*0.  September  7. 

Sedan  mitt  fida,  har  jag  fett  mig  vidare  omkring 
i Egypten , och  haft  tilfållc  at  låra  kanna  et  Land , 
fom  fåkert  år  et  bland  de  mårkvårdigafte  på  vårt  jord- 
klot. Hvad  jag  här  haft  tilfålle  at  göra  i Naturai-Hi- 
ftorien,  taktes  Hr.  Archiatern  inhämta  af  hosföljan- 
de  förtekningar.  Jag  kunde  oka  defTa  med  dörre  an- 
tal^ men  jag  har  velat  upnåmna  de  förnåmda,  och 
dem  jag  haft  tid  at  utarbeta'  få  mycket  möjeligt  är, 
under  en  refa  der  man  ej  har  tilgång  på  Auötorer,  lom 
åro  nödige  at  jåmnföra.  Jag  bifogar  några  befkrifnin- 
gar,  hvilka  om  Hr.  Arch.  finner  värdige  at  gillas, 
har  jag  vunnit  alt  det  jag  önfkar. 

Beftrifningen  om  Sal  Ammoniacs  förfärdigande 
har  jag  velat  meddela  Kongl.  Vet.  Acad.  fådan  fom 
jag  den  farnmanfattat,  på  de-t  dålle  dår  det  förfärdigas. 


Ifran  Cairo. 


T87 

I1  Jag  hoppas,  at  den  ej  torde  vara  obehagelig,  fa  myc- 
ket mer,  (om  den  år,  få  vida  jag  vet,  den  forfta,  fom 
lår  utförligen  gjord  på  fjelfva  orten,  och  af et  åfyna 
i vitne.  Jag  låmnar  den  under  öpet  couvert  til  Hr, 

: Arch.  med  anhållan,  det  Hr.  Arch.  täcktes 
låfa  genom  den  famma,  och  fedan  fluta  til  forfeglin- 
gen,  lamt  örverlkicka  den  til  Kongl.  Vetenlk.  Aca- 
demien. 

Jag  har  ej  nåmt  i mina  förteckningar,  om  Pyra» 
midsrnei  Egypten,  om  Mumicrne  och  de-ras  grafvar. 
Jag  bor  dock  icke  fortiga,  at  jag  fett  dem,  hvilket 
gör  tilfyllell.  At  vidare  uppehålla  mig  vid  desfa  fa- 
ker,  vore,  at  falla  i ämbetet  för  alla  båtsman , hvil- 
ka  icke  underlåta,  at  vidlöftigt  omtala  vidden  och 
djupet,  och  högden  och  bredden  af  desfa  ovanliga 
ting,  hvilka  nu  mera  ej  förtjåna  en  förnuftig  refan- 
des  ytterfta  upmårkfamhet,  fedan  dc  åro  fedde  af 
mång  tufend.  En  annan  ting  Ikattar  jag  mig  mer 
lycklig  at  hafva  fett  i Egypten,  fom  verkeligen  en- 
farnt  förtjenar  en  refa  til  detta  land,  jag  menar  Nilens 
flödande,  hvilket  man  med  råtta  kan  kalla  et  Natu- 
rens underverk,  underhjelpt  af  konften.  Det  arti- 
gafte  år,at  Egyptilka  fålten  hafva  at  tacka  våra  Nordi- 
lKa  bårg  for  lin  fruktbarhet,  och  följakteligen  lan- 
det for  fin  lyckfalighet.  Detta  år  en  fak  , lom  utan 
tvifvel  ej  år  obekant  för  våra  Phylici,  emedan  den 
år  allmånt  årkånd  bland  Egyptens  vifa,  hvilka  hatt 
det  från  fina  Måftarc  genom  många  leder.  Deras 
fats  år,  at  vatnet,  fom  årligen  oker  Nilen,  ftiger  up 
från  jorden  vid  defs  narra  pol,  förvandlas  til  Ikyar 
och  refer  f ålunda  når  delfe  hafva  fogelig  vind  öfver  Eu- 
ropa och  Africa,  anda  til  Montes  Lunte  i^Ethiopien, 
hvareft  det  faller  ned  i rågn,  rinner  i ymnoghet  ut 
för  b args- klipporna  och  famlar  lig  i Nilen,  fom  der 
har  fit  urfprung,  och  nedan  för  defs  fall,  ledes  ge- 
nom Canaler  öfver  hela  Egypten,  efter  de  gamla  E- 

N n 4 gy- 


yS&  D.  Hasselquists  Bref 

gyptiers  vifa  anifalt.  Sädan  år  meningen  om  Nilens 
flödande  hos  dem  af  Egyptierna,  fomtrofig  hafv  nå- 
gon infigt  i Naturen,  af  hvilka  hår  ånnu  hn  v.,  nå- 
gra, fom  harftamma  ur  Arabilka  Scholan.  .1  g har 
t£rkt  detta  vara  vårdt  at  omröra,  fådant  fom  jug  det 
fatt,  och  vil  lemna  andra  anledning  at  efterfpana  om 
någon  nyttig  underråttelfe  kan  hämtas  härifrån,  i en 
fak  fom  år  utom  min  cirkel. 

Jag  bliv  håldre  vid  det  mig  tilkommer,  och  ta- 
lar om  det  fom  Botaniken  kan  vånta  til  fin  förökning 
eller  uplysning  från  Egypten.  Om  detta  hur  jag  nu 
en  helt  annan  idé,  än  silpirius  gaf  mig  i Sverige. 
Denne  Auétor  gaf  mig  de  tankar,  at  jag  i Egypten 
(kulle  finna  en  Botanifk  Ikatt- kammare  i men  det  år 
ej  få,  Egypten  frambringar  rått  få  vaxter  af  fig  fjelf. 
Det  måila,  fom  har  finnes  af  vegetabilier  och  det 
fom  af  Alpinus  år  anteknat,  år  hår  planteradt,  och 
underhållcs  med  månnifklig  hand.  Man  finner  altfå 
hår  en  Flera  Oeconomica , fom  ofelbart  år  en  af  de  ri- 
kaffe  under  Solen.  En  ymnighet  af  fpannemål,  Hve- 
te, Korn , Bonor  och  Lintfor , en  rikedom  af  Ris , et 
öfverflöd  af  Lin , fom  detta  land  årligen  frambrin- 
gar, intyga  detta,  jåmte  den  myckenhet  af  Indigoy 
SaffloY , Dadlar s Cajtfia  och  Senna , hvarmed  landet 
riktar  fina  befittare.  Landets  och  års-tidernas  be- 
fkaffenhet  år  fådan,  at  den  ej  tillåter  många  Plantas 
Spontaneas  framkomma,  hvarom  jag  hoppas,  om  den 
Högfte  fa  t.åckes,  fa  utförligare  meddela  mina  an- 
märkningar med  Hr.  Archiatern  en  annan  gång. 

Af  alt  det  hår  planteras  har  jag  famlat  blommor 
och  frön,  och  alt  det  jag  funnit  vilde  har  jag  antek- 
nat, befkrifvit  och  famlat.  Det  målfa,  fom  förnö- 
jer mig  af det  jag  funnit  hår  i våxt-riket,  år  den  kun- 
fkap  jag  inhämtat  om  Dadeltrddet  och  Sycomorus , z:nc 
växter,  fom  allena  kunde  förtjena  en  Botamffs  refa 
til  Egypten.  Om  det  förra  har  jag  med  tåmmelig 

lätt- 


Ifrån  Cairo, 


f8  9 

lätthet  famlat  alt  det , fom  hor  til  defs  fullkomliga 
känning  > men  det  fenare  har  gifvit  mig  fä  mycket 
mer  moda.  Det  år  et  trä,  fom  til  fin  Fru&ification 
och  art  at  växa  lefva  och  do,  är  ofelbart  et  af  de  aldra 
fållfammafte  i hela  växt-riket.  Jag  haröpnat,  icke 
hundrade,  utan  tufendetals  af  defs  fi  kon  (receptacula), 
innan  jag  kunnat  få  någon  rättelfe  på  defs  Fru&ifi- 
cation  3 ändteligen  har  jag  dock  häruti  fått  ljus.  Det 
har  Calyces  Hermaphroditos  och  Mafculos  fårfkilda, 
fom  Ficus  vulgaris  3 men  de  fenare  åro  nog  (kilda  från 
dennas.  Fn  Cynips(i  1 3).  har  fin  boning  och  arbetar  uti 
Caiycibus  Mafculis  3 men  om  den  nånfin  går  in  i Ca- 
lycibus  Hermaphrod.  och  om  den  bidräger  något  til 
Fcecundation,  har  jag  mycken  anledning  at  tvifla> 
dock  vil  ]ag  {kafFa  mig  vidare  uplysning  onn  detta. 
Det  är  äfven  befynneriigt  med  denna  växten , at  Ca- 
lyc.  Mafc.  åro  dugelige  och  kunna  åtas 3 men  Her- 
maphrod. tjenatil  ingen  ting,  tvärt  om  mot  Ficus 
Carica.  Jag  (kal  bjuda  til,  at  Ikicka  ofver  en  telning 
af  detta  trä  til  Upfala  Trägård,  näfta  år,  vil  GUD, 
tillika  med  Mufa , Nabea  ( Rhamnus ),  &c. 

Jag  ville  tala  om  Mufa,  vaxternas  Drottning j 
men  hon  bjuder  mig  tiga,  fedan  hon  haft  den  lyckan 
at  af  den  ftorfta  Mattare  bli  få  fullkomligen  belkrif- 
ven.  En  rolig  fanfaga  vil  jag  dock  anföra,  fom  är 
gångfe  bland  Egyptens  Trågardsmåftare  om  Mufa: 
De  fåga  at  den  kan  frambringas,  om  man  tar  en  Da- 
delkfrna  och  fåtter  i roten  af  Colocafia , och  at  detta 
varit  defs  torlla  urfprung : en  befynnerlig  Skapelfe- 
Hiftoria.  Jag  har  frågat  dem,  om  de  någonfin  forfokt 
detta,  efter  de  påftå  få  hårdt,  at  det  (lår  in,  då  de 
fvaratNej,  och  at  det  icke  lonar  modan,  emedan 
växten  tramkommer  få  lått  af  fig  Ijelf:  Et  fabulofa 
ju  vant.  Vid  denna  tiden  åte  vi  dageligen  mogna 
dadlar  och  frukten  af  Mauz.  Om  det  llodo  til  at 
inlka,  at  fortbringa  några  korgar  håraf  til  Upfala, 

N n y få 


fpo  D.  Hasselqvists  Bref 

få  vi  fl  fom  jag  (kulle  med  glädje  affårda  dem.  Man 
talar  i Europa  om  de  länders  lyckfalighet , fom  hafva 
f äijana  härliga  frukter.  J ag  tilftår,  de  åro  gode,  at  fmaka 
cn  eller  annan  gang;  men  for  mig,  ehuru  jagofverlefvat 
den  åldern,  då  dylika  faker  behaga  fom  måd,  (kulle  jag 
doek  gerna  byta  mig  til  en  halffpan  af  våra  goda  Sven- 
(ka  åplen,  tor  en  tunna  dadlar,  och  i Egypten  (kul- 
le jag  finna  tufendetals,  fom  ville  göra  famma  handel. 

Åplen  åro  hår  fållfynte.  De  foras  hit  från  Sinai 
bårg,  dårGrekilke  Munkarne  hafva  fköna  trågårdar  , 
fulle  med  de  hårligafte  Äple-och  Pårontrån,  hvari- 
från  utan  tvifvel  de  (konatte  varieteter,  fom  finnas  i 
Europa,  hafva  fit  urfprung. 

Efter  all  liknelfe  lårer  jag  komma  at  bli  qvar  i 
Egypten  öfver  vinteren,  ehuru  jag  vål  (kulle  6n(ka, 
at  ju  förr  ju  håldre  fä  gå  ur  träjdomfens  land.  At 
re  fa  i Egypten,  ar  ingen  ting  mindre  ån  angenämt. 
Det  år  et  land,  fom  regeras  af  Rebeller,  hvilka  va- 
rit Slafvar*  år  altfå  lätt  at  föredålla  fig,  hurudan 
ordning  och  Politie  der  kan  vara.  Knapt  kan  en 
Chriden  på  någon  ort  vara  mer  föraktad  och  fåmre 
hållen,  ån  hår*  Det  kan  vål  intet  forakt  vara  mer 
frätande,  ån  at  en  Chriften  cj  har  lof,  at  rida  på  an- 
nat, ån  en  åfna,  och  at  han  til  at  oka  harmen,  må- 
(fe  (liga  af  fin  åsna,  då  han  möter  en  fådan,  fom  for 
några  dagar  fedan,  kanfke  varit  en  rofvare,  och  for 
fin  färdighet  at  morda,  blifvit  antagen  vid  någon  plats 
fåfom  befalhafvande  for  en  hop  rebellifka  foldater. 
Sådant  ar  vårt  ode  dageligen  * och  til  at  undvika  al- 
la de  ömdändigheter , för  hvilka  man  år  utfått,  ma- 
de vi  lefva  likafom  i Civil  Ared,  hålla  ofs  inne  ivå- 
ra kamrar,  och  når  vi  vilje  gå  ut  i daden  eller  pålan- 
det, förtro  ofs  i Krigsknektarnas  hånder,  hvilka  led- 
faga  ofs  med  dafrar  och  fpjut  midt  igenom  fina  arga 
bröder.  Det  år  altfå  plikta  for  fina  m i fi gärningar , 
at  rcfa  til  Cairo  och  lefva  der  någon  tid.  Jag  år  dock 


Ifrån  Cairo. 


fPl 


altid  vid  luftigt  mod,  och  Cairos  befynnerliga  lefnads 
art  ger  mig  ftundeligen  anledning  til  åtfkilliga  roli- 
ga reflexioner,  fom  gora,  at  jag  glömmer  at 
ledas. 

Til  åfventyrs  torde  jag  i vinter  få  tilfål)~,  at  go- 
ra en  refa  til  öfra  Egypten,  i följe  med  några  Än- 
gelsmån,  fom  väntas  hit.  Om  den  fker,  år  jag  för- 
fäktad, at  den  fkal  löna  mödan. 

Nåfta  Vår,  vil  GUD,  tanker  jag  befe  förft  Pa- 
lscftina,  fedan  Syrien,  bärget  Libanon  och  andra 
märkvärdigheter  ; hvilken  refa  jag  med  ftörre  be- 
qvåmlighet  hoppas  mig  kunna  gora  i et  land  derFran- 
kerne  äro  mer  anfedde  och  hafva  ftörre  frihet. 

Jag  (kulle  onfka,  at  hafva  någon  Inftmétion, 
til  at  köpa  up  Arabifka  Manufcripter  för  vårt  Biblio- 
thek,  hvilka  här  kunna  finnas  de  aldralkönafte  och 
for  god  t köp.  Andra  Nationer  hafva  famlat  nog  här- 
ifrån; detta  tilfalle  vore  tjenligt,  at  åfven  våra  Lär- 
de deraf  betjente  frg  til  vår  Nations  heder.  Igenom 
den  bekant fkap  jag  fkaffat  mig  med  några  lärda  A- 
raber,  har  jag  förvärfvat  mig  några  i Medicinen  och 
. Natural-Hiftorien.  Jag  fkulle  med  mycken  lätthet 
häruti  kunna  tjena  vårt  Bibliothek,  om  jag  vore  der- 
om  anmodad,  och  hade  det  i händerna  hvarmed  jag 
fkulle  görat.  Förblifver  etc. 

Förtekjjing  pä  ds  Rön , fom  Hajfelquift  gjort  ocb  redan 
utarbetat  i Egypten , famt  voro  af  honom  ärnade  til 
Archiater  Linnaus : 

1 Anmärkningar  om  Bimike-Mafken  i Egypten. 

z Orfakerne  til  Egyptiernas  Ögönfjuka. 

3 Befkrifning  af  ct  llags  fkabb  vid  Nilens  flödande* 

4 Balfam  de  Mecca , defs  hemvift,  kännetecken, 
bruk  hos  Öfterlånningarna,  forfalfkning  och  be- 
(krifning  om  trädet. 

y Mumias  nytta  til  läkedom  i Egypten. 


6 E11 


^92  D.  Hasselquists  Bref 

6 En  oförmodad  nytta  af  Gummi  Arabicum , då  det  i 
z månaders  tid  uppehållit  lifvet  på  några  hundra- 
de månnifkor. 

7 Sal  Amomacs  beredelfe  i Egypten,  fånde  til 
Kongl.  Vet.  Acad. 

8 Caflia  FijluU  beredande. 

9 Gräshoppors  nytta  til  föda  i Egypten. 

10  Dadel-Trädets  nytta  i Egyptiernas  Hushållning. 

1 1 Indigos  beredande  i Egypten. 

iz  Saj flors  fkötfel  i Egypten. 

1 3 Rifets  ans  i Egypten. 

14  Mimofa  Arabis  Lebbecks  hela  Befkrifning,  fånd 
til  Kongl.  Vetenfkaps  Societeten  i Upfala. 

if  Sycomori  hela  Hiftoria  Naturalis. 

17  Chenopodiij  2.*ne  nya  flag  i Egypten. 

18  Rbamnus  Arab.  Nabca  beikrifven. 

19  Chenna , til  gul  farg  mycket  brukelig. 

21  Et  pai ' fl  enar  af  falifam  art. 

22  Befkrifning  på  alla  Petrijicater  i Pyramiderna  i E- 
gypten. 

23  Strata  Terra  i Egypten. 

2?  Apinior^  2;ne  flag  1 Egyptenj  deras  beffcrifn.  p.  189. 

z6  Pharaon , et  kreatur,  fom  går  i hufen  fom  Kattor, 
med  alt  märkvärdigt  dervid.  p.  191. 

27  Et  flags  Rätt  or , hvilka  hafva  hufvud,  fom  Hare: 
nos,  fom  Svin:  kropp,  fom  Råtta:  fvants,  fom 
Lejon  , kunna  aldrig  röra  jorden  med  framfötter- 
na,  utan  hoppa  fom  Gräshoppor,  hålla  fig  i bår- 
gen emellan  Egypten  och  Arabien.  Hela  befkrif- 
ningen  på  detta  altför  under  fam  a djur , år  fånd  til 
K.  Vetenikaps  Societeten  hårftådes.  p.198. 

28  Cameto-P  ar  dalis , fom  föga  år  fedd  af  någon  annan, 
ån  Bellonius,  med  defs  hela  befkrifning,  (kic- 
kad til  K.  Vetenfk,  Societet.  p.  203. 

29  EnPapegoya^  fom  år  den  vackrafte  i fit  (lågte.  p.  2 3 y. 

30  En  liten  Charadrius  ifrän  Alexandria. 

3* 


Ifrån  Cairo. 


5P? 


31  Strutfen  och  defs  (lågt  med  Snåpperna* 

32.  Cafuarius , et  ganlka  litet  (lag  ifran  Damiata. 

3 3 En  Dufva  , med  raka  och  upråttade  fjådrar  på 
Ryggen,  p. 283- 

34  En  artig  Tur  t ur  du fv  a , allmån  i Egypten, 

38  Fyra  flags  Ormar  , noga  antecknade  med  deras 
Scuta  abdominalia,  ibland  h vilka  aro  Ceraffes  dl- 
eller  den  rätta  dfpis  och  Jaculus  eller  Ser - 
Eva  ^ fom  aldrig  tilforene  varit  beikrefne. 

40  T vånne  Ck/Z^r  i Egypten  beikrefne. 

41  Ge  eko  , fom  med  fotterna  utblåfer  et  farligt  gift. 

43  Echeneis  och  Sardaignc  befkrifning. 

ff  Tolf  Fifkar  ifrån  Nilftromen,  fom  utgöra  åfven 
fä  mänga  nya  Genera. 

Derméfles , fom  äter  Dadlar. 

5*7  Cerambyx  niloticus . 

?8  En  Fjäril^  utur  de  underjordilka  gångerna  vid  A- 
lexandria.  p.417. 

(So  Två  fingulaira  nya  Genera  af  Infefter. 

7f  Femton  nya  Species  Infeäorum. 

76  Cancer  curfor  Bellon.  eller  en  Kråfveta,  fom  fprin- 
ger  på  landet,  p.  433.  n.  128. 

77  Myrorna , fom  lopa  på  fanden  vid  Pyramiderne  i 
Egypten. 

78  Den  lilla  Myran  , fom  finnes  i hufen  vid  Cairo  , 
och  år  en  af  de  lju  Pharaonis  plågor* 

7P  jifricanjka  Skorpionen. 

Alt  detta,  med  mycket  mera,  har  Hr.  Hassel- 
quist  redan  befkrifvit  i Egypten  til  alla  fina  delar,. 

1750.  December  29. 

Den  6 O6tob.  fiftledne,  varför  mig  en  af  de  hu- 
gneligafte  dagar,  då  jag  på  en  gäng  undfick  hår  i Cai- 
ro tvånne  Hr.  Archiaterns  fkrifvelfer,  den  ena  af  den 
27  Febr.  den  andra  af  den  20  April,  båda  mig  tilftål- 
de  af  Herr  Confuln  Rydelius. 


fr>4  D.  Hasselquists  Bref 

Jag  bekom  tillika  med  Hr.  Arch.  bref,  Hr.Can- 
cellie- Rådet  Careesqns  Biiiet  om  i 30  Ducater  Spe- 
cie,  hvjlka  for  mig  blifvit  ofvcrfånde  til  Levanten. 
Detta  var  mig  ct  hugneligt  bodlkap,  i fynnerhct  då 
Herr  Cancellie-Rädet  dcrtil  täcktes  bifoga,  at  mera 
torde  kunna  anfkaffas.  Det  vet  ingen  i Sverige  båt- 
tre, ån  Hr.  Canceiie-Rädet  Carleson,  hvad  det 
kollar,  at  lefva  i Le  vanten,  åfven  for  den,  fom  vil 
lefva  aldrafparfammall,  hvarom  jag  på  det  hogfta  vin- 
lågger  mig.  Mitt  långfamma  viitande  i Egypten  har 
varit  nog  koftfamt , men  jag  hade  aldrig  underftått 
mig,  at  få  långe  uppehålla  mig  i ct  dyrt  land,  om  jag 
cj  vetat  annan  utvåg  til  mina  omkoftnader,  ån  mina 
rcfepenningar.  En  håndelfe,  iom  jag  anfett  for  en 
lott,  den  lyckan  mig  tillkyndat,  da  jag  derigenom 
fått  tilfalle,  at  vinna  mit  åndamåi,  fom  år,  at  under- 
rätta mig  om  et  få  mårkeligt  Lands  Natural- Hi  fto- 
rie.  Tilåfventyrs  hade  jag  aldrig  kommit  til  Egy- 
pten, om  ej  detta  tilfålle  mig  yppats;  åtminftone  ha- 
de jag  utan  det  aldrig  der  kunnat  ofverlefva  alla  års- 
tider, utan  hviiken  cmilåndighet  hår  foga  kunnat  ut- 
rättas af  det  jag  påfyftat. 

Nåft  Hr.  Arch.  gunftiga  omforg,  årkånner  jag 
med  vordnad  Kongl.  Vet.  Acad:s,  Hogvordigfle  Herr 
Arche-Bilkopens,  Theologifka  och  PhilofophilkaFa- 
culreternes,  Hr.  Cancellie-Rådct  Carlesons,  famt 
de  ofriga  Herrars  frikoftighet , fom  bidragit  til  refe- 
penningar.  Är  forclenlkul  min  ho-rfamfte  anhållan, 
Herr  Arch.  taktes  vid  tilfålle  hembåra  dem  min  od- 
mjukafte  tackfåjelfe,  med  forfåkran,  at  ingen  ting 
(kal  vara  mig  mer  om  hjärtat,  ån  at,  der  den  Hogfte 
få  behagar,  en  gång  vifa  for  hela  verlden,  hvad  en 
famlad  Svånlk  fri  villighet  kan  bidraga  til  Vettenfka- 
pernas  forkofring. 

De  nyheter  Herr  Archiatcrn  behagade  lemna  11- 
tur  Orbe  Botanico,  voro  for  mig  afven  få  många  ve- 
der- 


IlRAN  C AI  RO, 


w 

derqveckelfcr  i et  land,  fom  i Hållet  for  Euphorber, 
Mefuer  och  Avicenner,  är  upfyllt  med  en  hop  mum- 
lande teknatydare  och  Hrofvande  qvackfalfvare,  och 
dår  man  i Hållet  for  Alexandrinfka  Bibliothcker,  fer 
millioner  mordifka  fablar  och  fpjut : et  land  , der  vis- 
fcrligen  en  refande  behofver  all  den  troH  han  kan  är- 
liålla.  Jag  beklagar  H.  Bibliothecarien  Norrelii  dod, 
jag  hade  ätlkilliga  famtal  med  denne  Lärde  Mannen 
for  min  afrefa  i Zoologia  Sacra,  i hvilken  han  hade 
fåfom  Philologus  Hor  infigt:  jag  hade  onfkat,  at  få 
fortfätta  de  famma  med  honom  vid  min  hemkomH, 
då  jag  hoppas  hafva  vunnit  någon  infigt  i famma  fak, 
fåfom  NaturaliH.  Herr  Do6t.  Celsii  hoga  ålder 
fätter  mig  i fruktan,  at  åfven  milt  a den  förmon  jag 
onfkar  mig  fä,  at  vid  min  hemkomH  lemna  mina  an- 
märkningar i Botanica  Sacra,  under  denna  Hora  Man- 
nens omdome. 

Jag  hoppas , at  mina  befkrifningar  och  anmärk- 
ningar om  Cornucopia , Libellula  coa  , Cervus  pedibus 
anticis  longiffimts.  Mus  pedibus  pojlicis  longijfimis , Q c. 
hvilket  jag  tid  efter  annan  , dels  från  Smirna,  dels 
från  Egypten  haft  den  åran,  at  ofvcrfkicka,  åro  kom- 
ne Herr  Archiatern  tilhanda.  Herpcs  Akppina , om 
hvilken  jag  lemnade  beråttelfe  til  Herr  Do6t.  och 
Lif-Medicus  Back  , år  en  ganlka  märkvärdig  hcm- 
f|uka  i Aleppe,  h varom  jag  icke  tror,  det  någon 
Medicus  tilforene  niigot  anmärkt.  Den  upmårkfam- 
het,  med  hvilken  jag  vet,  at  Kongl.  Vetenfk.  Aca- 
demien  anfett  de  anmärkningar,  fom  på  ätfkilliga  or- 
ter blifvit  gjorde  om  vattnets  aftagande,  foraniåt 
mig,  at  derom  lemna  mina  tankar  til  Herr  Secretc- 
raren  Elvius.  Jag  vet  ej , huru  vida  denne  vittre 
Mathematicus  år  hogad  for  detta  Syllem  •,  men  det 
år  jag  nåHan  forfåkrad  om,  at  den,  fom  fett  de  prof 
af  vattnets  aftagande , fom  jag  funnit  på  mina  refor, 
kan  ej  undgå,  at  Hyrkas  i denna  märkvärdiga  fats, 


D.  Hasselquists  Bref 

hvilken  Herr  Archiatern  och  Sal.  Profcflor  Celsius 
med  Ron  a daga  lagt. 

For  denna  gängen  har  jag  den  åran,  at  öfver- 
lemna  til  Herr  Archiatern  en  enfam  fiunling,  befyn- 
nerlig  i fitflågte,  juftfådan,  fom  landet  fråtl  hvil- 
ket  den  (kicka?  Den  be ftår  af  Ormar  och  Ödlor  > fa- 
feligadjur,  Egyptens  egenteligi  foder:  hvilka  en* 
dad  kunna  vara  behageliga  för  en  Naturens  kännare* 
Jag  har  ej  glömt  med  hvad  forgfållighet  H.  Archi- 
atern befalte  mig  utfpana  någon  kunlkap  om  de  gam- 
las Hamorrhois , Dipfas , 4jpiS)  Seps  om  hvilka  vi 
ingen  ting  vete  j men  beklagar,  at  oaktadt  all  mö-  ' 
da  jag  haft  öfpard,  at  om  desfa  de  gamlas  grufvelig- 
heter  föka  undcrråttelfe,  har  jag  dock  icke  kunnat 
vinna  mitt  åndamål  mer,  ån  med  Seps  och  Afpis, 
hvilka,  efter  den  uplysning  jag  derom  fått,  åro  en 
och  farnma  orm.  Hela  fammanhanget  af  berårtelfen , 
år  denna : på  ört  Cypern  finnes  en  orm,  nog  all  man 
af  Grekerne,  nu  för  tiden  kallad  arnDc,  den  år  kart, 
fållan  öfver  en  fot  lång*  men  afen  oordentelig  tjock- 
lek, fom  ofta  går  up  emot  tjockleken  af  en  månni- 
fkas  arm.  Dennas  gift  år  det  fafeligafte,  lom  i vår 
tid  år  bekant  i Öderlanden.  När  han  huggit  en  män- 
nifka,  faller  hon  i en  dvala , hvilken  fmaningom  för- 
vandlar fig  i en  ftarlc  fömn,  fom  innom  24  timar  blir 
evig,  utan  några  håftiga  fymptomer,  eller  andra 
marken  til  dods-kampen,  ån  at  pulfen  efter  hand  dad- 
nar  och  hela  kroppen  blir  i et  ögnablick  fvartgui, 
hvilken  innom  andra  24  timar  rutnar,  fom  af  en 
Sphacele. 

Finner  man  då  icke  i denna  enda  orm  egenfkapet* 
ne  af  tvånne  dc  gamlas,  jag  menar  Afpis,  fom  döda- 
de på  få  lindrigt  fått,  och  Seps,  fom  dödade  i itör- 
dahadighet,  med  åfven  de  fafeliga  omdåndigheter 
och  påfölgder,  fom  denna  gör  ån  i dag? 

Man- 


Ifrån  Cairo. 


W 

Månne  de  pamie,  fom  aldrig  gåfvo  fullkomliga 
i befkrifningar  pa  de  Naturalier,  om  h vilka  de  ville 
lemna  ofs  någon  underråttelfe , hos  hvilka  namn, 
kännemärken  och  befkrifningar  antingen  felas,  eller 
åro  få  belkutfadc,  at  de  fnarare  fårea  deras  Låfare  i 
villervalla,  åh  meddela  någon  uplysning.  Månne  de, 
fager  jag,  icke  gifvit  två  namn  åt  et  djur,  efter  dec 
hade  två  fårfkildta  egenfkaper  ? Dylika  exempelfelas 
I icke. 

Det  år  vål  mojeligt,  at  Lucani  Seps , år  den 
famma,  fom  Horatii  jifpis^  båda  två  hafva  fagt 
deras  verkan*  men  ingendera  gifvit  deras  befkrifning*' 
Altfå  tycker  jag,  at  vi  icke  gora  illa,  då  vi  bjude 
til,  at  med  de  uplysningar,  fom  Natural- Hi ftorient 
gifver,  förklara  deras  meningar,  fom  ej  altid  tala  få 
tydeligen,  fom  de  velat,  at  deras  tankar  fkulle  bli 
begrepne  af  deras  efterkommande. 

Af  de  ormar  jag  funnit  i Egypten,  har  jag‘deni 
åran,  at  ofverfkicka  trenne  befkrifningat: 

Den  forfta  år  Fipera  <egypti>  Om  denne  tilfo* 
rene  år  fullkomligen  belkrifven,  få  vore  den  råtta 
Vipera  officinarumbckmt , hvar  ock  icke,  få  har  den- 
na få  namnkunniga  ormen  hitintils  varit  okånd.  Jag 
har  altid  varit  i den  tankan,  at  vår  allmånna  orm  Co- 
luber  vulgaris  1 8 3 .FntS  v. 260.  varit  den  famma  med  V i- 
pera  Pharm,  men  jag  åndrade  min  mening,  få  fnart 
jag  fick  fe  huruvida  den  ormen  af  hvilken  Venetia- 
1 nerne  ofverfora  alt  det,  fom  fordras  i Apothequen  af 
Vipera  från  Egypten,  var  fkild  til  antalet  af  Sqva- 
misoch  Scutis , til  hilfvud  och  fljårt,  famt  krop- 
pens anfeende  från  den,  fom  finnes  hos  ofs.  Den 
råtta  Vipera  officinalis  lårer  ock  knapt  finnas  i Ita- 
lien, emedan  den  frän  evårde«ligä  tider  varit  håmtad 
från  Egypten  til  Venedig,  hvarifrån  dels  praeparata 
utfpridas  ofver  hela  Europa. 

O • Den 


D.  Hasselquists  Bref 

Den  andra  år  en  Fipera  corr.uta . Jag  har  fun- 
nit i:ne  ormar  med  horn  i Egypten,  fkilde  anda  til 
(it  genus,  emedan  den  ena  år  en  Angvis^  den  andra 
en  Coiuber.  Sa  ikildc  de  åro  til  fit  (lågte,  af  få  oli- 
ka natur  åro  åfven  deras  få  kallade  horn.  Den  forras 
åro  tvånne  defs  ftora  tånder,  fom  genombåra  crani-  1 
um,  fä  at  deras  bafis  tjånar  til  tand,  och  deras  lpets  ' 
til  horn.  Den  fenares  dercmot  åro  ej  annat,  ån  *;ne 
aculei  faftade  vid  hufvudet. 

Jag  (kal  icke  i häftighet  fåga,  hvilkendera  af  des- 
fa Alpinus  velat  utmårka  med  fm  Ceraftes,  den  han 
illa  ritat  och  vårre  befkrifvit.  Jag  (kulle  tro,  at  han 
fett  dem  båda  tilfammans  under  et  namn,  efter  de 
bågge  hxde  horn.  Det  var  på  detta  fåttet , fom  den 
forna  tiden  nogdes  at  foreftålla  Naturalier,  at  ge  en 
ritning  utan  beikrifning,  at  rita  väldigt  ut  det,  fom 
kunde  rora  hopens  nyfikenhet,  til  ex.  en  orm  med  bom , 
utan  at  ge  aktning  på  naturens  inrättning,  forr  ån 
vår  Linnjeus  lårt  ofs,  at  opna  ogonen  vid  naturens 
betraktande  och  urfkilnad. 

Den  tredje  år  den  omtalte  Angvis  dentibus  mola- 
rtbtiS  cranium  perforantibus. 

Af  Ödlor , den  andra  gren  i detta  grufveliga  (lag- 
te, har  jag  funnit  en  anfenlig  hop,  dc  mäfta  lara 
dock  vara  bekante,  förutan  några  fmå,  dem  jag  fun- 
nit i odemarken  i brännande  fanden:  intet  rum  år, 

der  ej  något  (lags  lefvande  af  naturen  fatt  invigning. 
Den,  hvilken  jag  har  den  åran,  at  ofverfkicka,  har 
jag  framfor  andra  utvalt,  emedan  den  år  den  enda  , 
få  mycket  jag  påminner  mig,  fom  hit  intil  blifvit 
anvånd  til  någon  nytta,  och  icke  defs  mindre  varit 
okånd  både  for  Naturalifter  och  Medici. 

Denna  odla  år  den  råtta  Scincus , fom  finnes  til 
myckenhet  i bårgen  emellan  Arabien  och  Egypten, 
fångas  til  ftort  antal  af  Egypti(ke  Bönder,  torkas 
oeh  fåljes  til  Venctianerne  i Cairo,  fom  deraf  fora 

of- 


Ifran  Cairo. 


fP9 

ofver  til  Europa  en  anfenlig  myckenhet.  Jag  liar 
hatt  den  lefvande,  få  vål  fom  alt  annat,  det  jag  hit- 
intil  befkrifvit. 

Jag  har  åfven  förvarat  alt  det  jag  hitintil  befkrif- 
vit,  deisoppdoppadt , dels  i SpintuVini,  hvarmed 
jag  vid  min  hemkom  11,  der  den  Höglte  behagar, 
fkal  oka  Upfala  Natural  famling.  Vid  början  af  nå- 
da år  tanker  jag  ofverfkicka  några  faker  for  Herr  Ar- 
chiatern,  fåfom  frön  af  Behen  Nux , Cajjia  fol.  f-pin* 
nis : fodolis  ultimis  minoribus „ Fl.  Zeyl.  och  åt- 
fkiadu  andra,  farm.  bland  annat  en  opp  (toppad  Struts - 
iogeL 

Innan  jag  öfvergifver  Egypten , tanker  jag  ock 
åfven,  vil  GUD,  öfverfånda  til  Upfala  T rågård  nå- 
gra* Trån,  fåfom  Alkanna , Cycomorus , Rhamnus  Na* 
bea , qute  Spina  Chrifii j Caffia  fiftula,  Mufa  &c.  Alt- 
fammans  blir  fkickadt  ofver  Livorno  til  Stockholm 
under  Herr  Grills  adrefle. 

Om  möjeligheten  tillåter,  tanker  jag  innan  kart 
företaga  en  refa  til  bårget  Sinai.  Jag  har  en  gang  til- 
fö  rene  varit  på  vågen,  at  begifva  mig  til  famma 
bårg : men  blifvit  tilbaka  hållen  af  Arabernas  ftröf- 
vener.  Om  et  fördag  lyckas,  fom  jag  har  i tankan, 
få  hoppas  jag  kunna  vinna  minönfkan,  at  fe  denna 
namnkunniga  ort  med  fåkerhet. 

Derpå  vil  jag  i förda  Våren  anträda  refan  tii 
Palae (tina, och  tagade  mått,at  jag  i tjenligade  års-tiden 
kan  vara  på  Libanon.  Sedan  åtedlår  ingen  ort  i Le- 
vanten,  den  jag  ådundar,  at  fe  mer,  ån  Condanti- 
nopel*  hvarifran  jag  önfkar,  at  få  åter  fe  mit  Fä- 
dernesland. 

Cairo  den  18  Febr  nar  ii. 

Då  jag  med  närvarande  har  den  åran,  at  upvak- 
taHerr  Archiatern,  ölverflnckar  jag  tillika  ofver  Livor- 
no,under  Herr  Grills  adrede,  en  liten  famlingaf  Na- 
turalicr,  på  hvilka  hår  följer  en  förtecknings  fåfom; 

O 9%  Se* 


éco 


D.  Hasselquists  Bref 


Semitta . 

C.iflin  Fiftula  Ex  Aeg.  infer. 

Caflia  Ar.  Kefchta  ex  Arabia. 
Caflia  Ar.  Sopber  ex  Aeg.  Super. 
Nux Behen  ex  Super.  & Sinai. 
Corciia-Sebcften  ex  ^g.  Super. 
Rhamnus:Ar.  Nabk  ex  A£g.  infer. 
Cucumis.Ar.  A bdei la'.*i  cxCairo. 
Mimofa  Acacia  vera. 

Lawfonia  Alkanna. 
PalmxDaétyliferas  fruöus  condi- 
tus  in  Auobus  vafis  grandibus 
corio  obduciis. 

Ejusdem  Palms  flo?  mafeulus. 

- - - tela  feafin  foliorum tegens. 

Lapides . 

Sil  ex  opaeus  variegatus  ex  defer- 
tis  iEgypti. 


- - femipellucidus  per  flrata  va- 

riegatus. Onix? 

- - lemipelJucidus  unicolor;  ex 

delertis  Arab. 

Melo  ex  monte  Carmel  vulgo. 
ArgtIIaarcraceay  quam  quotannis 
deponit  Nilus. 

Animalia. 

Falco  capite  nudo.  defer. 
Ojlrdcion  abdomine  inflato. defer. 
Papilio  Sultanus. 

Mifcellanea. 

f^afaAtgillacea^  calore  folis  coéta 
pro  potu  frigidx,  ex  Mecca 
& Cairo. 

Opobalfamum  genuinum 

Nomen  CAROLI  LIN- 
NiEI  literis  Arabicis  Ko- 
phit  feriptum. 


Dc  åro  dels  for  Herr  Archiaterns  Bord,  dels  for 
defs  Cabinett.  At  det  rorra  åro  i:ne  kåril  Dadlar  äm- 
nade \ hvilka  jag  låtit  bereda  på  et  fått,  at  jag  hop* 
pas  det  de  bevara  fig.  De  ofrige  fmå  famlingar  (kat- 
ta fig  lyckliga,  om  efter  en  lång  refa,  Herr  Archi- 
at.  aktar  dem  värdige  et  rum  i det  fenare. 

Fron  har  jag  få  många  , fom  varit  mojeligtatfielf 
håmta  mogne  på  dertil  affkilda  Trån.  Jag  vil  onika, 
at  de  måtte  lyckas,  ty  jag  fer,  at  det  år  nåftan  omo- 
jeligt,  at  ofverfkicka  letvande  Trån  från  Egypten  til 
Sverige.  Jag  har  låtit  uptaga  och  fåtta  i krukor  al- 
la befynnerliga  Trån,  fom  hår  finnas,  i tanka,  at 
{kicka  dem  H.  Archiatern  tilhanda  ofver  Marfeiilc 
eller  Livorno  j men  de  do  emellan  händerna  for 
mig  , oaktad  all  aktfam  fkotfel,  hvad  fkola  de  då  gö- 
ra under  en  få  lång  refa,  på  hvilken  åfven  koftnaden 
(kulle  bli  odrågelig,  i anfeende  til  vatnet,  fom  år  en 
dyr  Vara,  at  köpa  af  en  fjoman  ? Den  underliga  Cy- 
comorus , hvarsFru&ificationmerbrydt  mig,  ån  alt  det 

.Eg 


Ifrån  Cairo. 


601 


jaghitintilfett  i naturen. Denne,  fågerjag,  hoppas  jag 
fkal  komma  öfver  til  Upfala ; jag  har  2.ne  i beredfkap, 
fom  ge  mig  godt  hopp,  hvilka  jag  tanker  (kicka  öf- 
vcr  Marfeille  under  Herr  Grills  adrefle. 

Af  Falco perinopterus , en  Ofiracion  och  en  PhaLenay 
har  jag  den  åran,  at  öfverfkicka  befkrifningar  j den 
forfta  har  jag  öfverfatt  ifrån  mit  Latinfka  Manufcript 
påSvenfka,  at  inlåmnas  i K.  Vetcnlk*  Academien 
Tåckes  åfven  H.  Archiatern  lemnaH.  Cancellie-Rå- 
det  Carleson  del  af  Fifkens  befkrifning,  torde 
Han,  fåfom  en  curieus  Herre,  den  med  nöje 
anfe. 

Mit  nyafte  goromåi,  af:  hvilket  jag  vil  hafvaden 
åran,  at  lemna  Herr  Archiatern  efterrättelfe , år  en 
Crocodils  Anatomte , hvilken  jäg  for  några  dagar  fedan 
gjort. 

De  delar,  fom  jag  tykt  fortjenn  ftorfta  upmårk- 
famhet  af  Crocodilens  inålfvor,  åro  defs  GaUblufa  och 
Pancreas . 

Skaparens  vifa  inrättning,  fom  i alla  defs  verk 
ligger  förborgad,  endaft  at  månnifkan  ger  1ig  möda 
at  utröna  den,  lyfer  på  et  befynnerligt  fått  vid  omtal- 
te delar. 

Crocodilen  år,  fom  man  vet,  et  kött-åtande 
djur,  glupfkt,  jag  tror  mer,  ån  något  bekant  rof- 
djur  j har.  kan  ej  tugga,  utan  måfte  fvålja  all  ting 
helt , ty  hans  maxiller  kunna  vål  öpnas  til  et  grufve- 
ligt  fvalg  y men  kunna  ej  ledas  på  fidorne.  V id  en 
fådan  diset  och  fådant  fått  at  åta,  behöfdes  vifler- 
ligcn  ftarka  menllrua,  at  fråmja  Imåltningen:  han 
har  ock  fatt  dem,  i proportion  af  fin  ftorlek , ymno- 
gare,  ån  något  annat  djur.  En  Crocodil  den  jag  oj>  • 
nade  af  $ och  en  half  Fots  långd,  hade  en  gailblafa 
af  et  Hönsäggs  ftorlek,  fom  innehål  t 3 uns  galla, 
t jock , af  en  Ikon  fmaragd  fårg , och  båfkare , ån 
alt  hvad  jag  nånfin  haft  på  tungan,  Pancreas  var  f 

O o j tum 


6 02 


D.  Hasselquists  Bref 

tum  långt  och  en  tvår  hand  bredt,  och  i alla  fina  fål- 
lor upfyllt  med  gulaktig  och  något  fraggig  v åt  flc  a . 
Båda  tva  förekomma  mig  Hörre,  än  hos  en  Oxe,  vål- 
forftåetide,  i anfeende  til  de  andra  delar  hos  båda  dju- 
ren, fom  ej  kunna  komma  i jåmförelfe.  Defs  tarm  , 
fom  årfmai,  ganfka  Hyf  och  hopiatt  af  fl  ark  a tjocka 
hinnor,  famt  har  en  Canal,  få  fm  al , at  den  knapt 
tar  emot  en  Styl  af  en  Hönfe-pennas  tjocklek,  är 
åfven  märkvärdig,  aldramaft  derfcre,  at  den  har  fit 
reftum  nårmaft  intil  Pylorus,  i Hållet  för  det,  at 
andra  djur  hafva  det  vid  Anus,  hvilken  år  upfyld  med 
excrementer,  fom  gå  famma  vågen  ut,  fom  de  kom- 
mit in,  tjenandes  den  fmala  tarmen  til  intet  annat, 
ån  at  fora  chyius. 

Jag  har  nu  redan  en  månad  hvar  dag  haft  det  nö- 
jet, atfedet,  ej  utan  grund  utropade  Egyptiernas 
fått,  at  utkläcka  kycklingar  i ugnar.  Ingen  ting  år 
artigare  och  intet  år  lättare  at  vårkflålla,  ån  detta 
optog,  det  de  gamle  Egyptier  lare  -af  Crocodilen  och 
Strutfen.  Det  aret  artigt  Speölakel,  at  fe  en  Hor 
ugn,  full  med  agg , ur  hvilka  i et  ögnablick  uthop- 
pa många  tufendetals  nya  invånare  i vår  verlcJ , utan 
Barnemorfka , och  jag  hade  få  når  lagt , utan  Moder* 
åtminHone  hnr  hon  intet  at  göra  til  deras  framkom lt. 
Det  år  (å  lått  at  vårkltålla,  at  jagår  föriåkrad,  det  h var 
Bonde- käring  hos  ofs  {kulle  kunna  göra  det  i fin  bad  flu- 
ga, endaft  man  fade  henne, at  det  vore  möjeligt,  och  lade 
dertil  några  unts  vidlkeppelfe.  Det  fkulle  ej  utan 
Hörda  fördel  kunna  verk ltållas  hos  ofs,  och  ge  i de 
Hora  Håderne  ymnig  tilgång  af  et  få  angenäm  rått, 
fom  en  Hönfefoppa  år,  i fynnerhet  lagad  i Sve- 
rige. 

Hvad  tid  och  vidlyftigheter  fordras  icke,  at  på 
det  naturliga  fåttet  lata  utkläcka  6000  Kycklingar? 
och  i en  månads  tid  komma  defle  fram  i Egypten,  u- 

tan 


Ifrån  Cairo.  603 

tan  vidare  befvår  * an  at  en  Karl  har  omforg,  at  vån- 
da aggen  och  elda  ugnen. 

Godheten  år  ej  aldeies  den  fam  ma  i desfa  kon- 
ftens  aliter,  fom  i de  naturligen  framkomna  * det  vo- 
re for  mycket  vunnit  af  konften,  at  kunna  hinna  til 
naturens  fullkomlighet.  Det  år  billigt,  at  den  fe- 
nare  alud  behåller  lit  höga  företräde.  Skilnaden  år, 
at  de  Egyptifke  Ungs-Hons  åro  mera  torra,  och  ha 
ej  den  faft,  fom  ger  en  angenåm  fmak  åt  dem,  fom 
en  Hona  framkläkt.  Denne  fkilnad  torde  och  kom- 
ma til  en  del  af  fåttet,  at  upföda  dem,  fom  i anfeen- 
de  til  den  myckenhet  har  finnes,  och  det  goda  kop 
for  hvilket  delemnas,  ej  kan  lofva  famma  godhet, 
fom  i Europa.  De  Egyptifke  födas,  fom  alt  lefvan- 
de  i Egypten  måfte,  af  bönor,  aldrig  brukeliga  åt 
desfe  (lags  kreatur  hos  ofs,  fom  deremot  föda  våra 
med  god  ren  fåd,  då  vi  vilje,  at  de  fkola  ge  en  god 
rått. 

De  åro  dock  gode  i Egypten,  och  långt  båttre, 
ån  jag  förefläite  mig,  i anledning  af  en  beråttelfe  jag 
derom  inhemtat  i Europa,  och  det,  fom  okar  god- 
heten, år  det  billiga  pris,  fom  ej  lårer  finnas  på  nå- 
gon annan  ort.  Jag  har,  förutan  det  jag  fjeif  anmårkt 
om  ungarnas  fkötfel,  fått  derpå  en  befkrifning  från 
Achmia,  en  liten  ftad  i ofra  Egypten,  hvilken  är  den 
fulkomligafte  , fom  jag  tror  hit  intils  någon  ågt.  Jag 
fkal  vid  tilfalle  ha  den  åran,  at  meddela  den  med 
Herr  Archiatern. 

Jag  glömde  en  anmärkning  då  jag  talte  omCro- 
codilen,  hvilken  jaggjordttil  vara  Theologers  tjenft. 
Jag  tjenar  dem  med  nöje,  de  åro  mine  Gynnare. 

Hjob  frågar:  Gap.  14:  10.  Kan  du  draga  Levia- 
tban  med  en  hok}  At  han  menar  Crocodilen,  fluter 
jag  af  det,  fom  dageligen  fker,  och/ utan  tvifvel 
ftett  i hans  tid  i Nilen,  nämligen,  at  detta  glupfka 
djur,  långt  ifrån,  at  någon  kan  draga  up  honom  med 
O o 4 en 


d©4  D.  Hasselquists  Bref 

cn  filtare- krok,  biter  af  och  forftor  all  dylik  fifke-red- 
fkap,  fom  i floden  utkaftas.  Jag  fann  i den  jag  op- 
mde  2:ne  upfvålgda  krokar,  den  ena  i magen,  och 
den  andra  fliflnad  i den  andra  delen  al  den  tjocka  hin- 
nan, lom  tåcker  defs  Ivalg. 

Huru  år  det  mojeligt , at  Hjob  kunnat  mena 
Hvalfifkenmed  fin  Leviathan,  fom  atfkillige  förklarat 
hans  ord,  och  nyligen  en  Franfk  Auétor,  fom  på  fit 
fpråk  fkrifvit  de  6 dagars  arbeten , jämförde  med  det, 
fom  Hjob  och  David  talt  om  Skaparens  verk  ? Hu- 
ru , fager  jag  , har  han  kunnat  tala  om  et  djur,  fom 
aldrig  fanns  på  den  orten  der  han  fkrifvit,  och  det 
på  en  tid,  då  han  fåkert  ej  hade  någon  Refe  befkrif- 
ning  ofver  Grönland  eller  Spits-bårgen?  Deflutan 
kommer  Hjobs  hela  befkrifning  långt  nårmare  ofver- 
ens  med  Crocodilen,  ån  med  Hvalen : endafl  vi  kom- 
me  ihog,  at  den  år  ikrefven  i en  prunkande  Orien- 
talifk  Stil. 

Innan  kart  tanker  jag  vil  GUD,  ge  mig  på  re- 
fan  til  Palaeftina,  at  der  nyttja  Vår-dagen,  Jag  har 
tilråckeligen  varit  i Egypten,  och  GUDI  vare  låf ! 
vål  dragit  fram  min  tid  i detta  märkvärdiga  land,  fom 
borde  vara  Gudars  hemvilt,  om  de  kunde  intaga  et 
rum  ibland  de  dodeliga*  men  fom  blifvit  domdt,  jag 
vet  cj  af  hvad  for  et  odets  hårdhet,  at  hyfa  Egyptier. 

Jag  beder,  det  Hr.  Arch.  täckes  hugna  mig  med 
några  ord  från  defs  hand,  hvilket  kunde  mo- 
ta mig  i Conflantinopcl  hos  Hr.  Envoyéen  Cel- 
sing,  eller  i Smirna  hos  Hr,  Confuln  Rydelius. 
Jag  har,  fom  oftaft,  efterråttelfe  från  den  fenare,  om 
det  mårkvårdigafte,  fom  tildrager  fig  i mit  Fädernes- 
lands men  jag  kan  ej  åftunda  annat  ar  honom,  ån  Stats- 
faker : de  Lärde  rora  mig  nårmare , och  dem  hoppas 
jag  af  H.  Archiaterns  ynneft  bli  mig  meddelte.  Jag 
/kulle  i fynnerhet  med  noje  veta,  hvilken  blifvet 
Adjunét  i Medicinflta  Faculteten  efter  Doct.  Wae- 


Ifrån  Cypern.  6of 

lerius,  fedin  han  blifvit  Chcmise  Profcflor.  Jag 
giflar  någon  af  mina  Kameratcr. 

Herr  Conful  Rydelius  år  åfven  rått  curieus, 
och  det,  fom  år  det  förnäm  (la,  emedan  det  år  få 
fållfynt,  hans  upmårkfamhet  har  fåftat  (ig  vid  Na- 
turens (katter.  Det  vifar  hans  Fågle-famling,  fom 
år  den  vackrafle  någon  kan  finna  i hela  Levanten, 
hvilken  i desfa  dagar  (kal  bli  okt  med  åtfkilliga  rara 
fåglar  från  ALthiopien,  Nubien,  Arabien,  dem  jag 
hår  funnit,  (kickar  jag  lefvande  ofver  til  Smirna, 
fedan  jag  långe  bevarat  dem  hos  mig,  at  upforfka de- 
ras natur  och  lefnads  art,  famt  tagit  af  dem  befkrif- 
ning.  Bland  dem  år  den  präktiga  Peintaden  (Galli- 
na Syft.  Nat.  i.)  , hvilken  jag  fått  från  Abyfiinienj 
en  tagel,  fom  (kulle  hållas  for  et  underverk  med  fina 
få  ordenteligen  teknade fjädrar,  med  fin  hjelm  påhuf- 
vudet,  och  med  fin  fkallrande  roft,  fom  år  få  genom- 
trängande, at  jag  tyckt  mig  kanna  den  i fjelfva  Cra- 
nium,  på  famma  fått,  fom  (ker  med  vifta  (tränger 
fpel.  Med  alt  detta  (kulle  han  viflerligen  bli  förun- 
drad i Europa,  om  han  ej  hade  den  olyckan,  fom 
Påfågelen,  at  redan  vara  allmån,  i fynnerhet  på  Mal- 
tha  och  i Franckrike.  Efter  hand  torde  ock  en  del 
af  desfe  Fåglar  komma  ofver  til  Sverige,  om  lyckan 
vil  gynna  deras  rela. 

Cypern  ijrji.  duguft-  8. 

Sedan  jag  farit  igenom  Judeen,  en  del  af  (teniga 
Arabien,  Samarien  , Galileen  och  en  (tor  del  af  Sy- 
rien, får  jag  nu  (krifva  från  Cypern,  dit  jag  kom  for 
några  dagar  fe  dan. 

Et  Fartyg,  fom  i dag  afgår  til  Marfeille,  ger 
mig  anledning,  at  med  närvarande  efterkomma  min 
fkyldighet  $ jag  ej  har  tid , at  ofverfkicka  några 
anmärkningar.  Dock  kan  jag  ej  lemna  min  Ifraeii- 
ti(ka  Åkerhöna  onåmd : et  nytt  Species  Tetraonis, 

O o f den 


6c6 


D.  Hasselquists  Bref 

den  jag  fann  vid  Jordan,  och  i oknerna  under  Steni- 
ga  Arabiens  bårg.  Det  är  en  art  Akerhons,  fom 
mycket  kommer  ofverens  med  Perdix  ruffa , tn en 
ej  ftorre,  ån  en  Turturdufva.  Jag  vantar  i desfa  da- 
garet tjog  af  dem  lefvande,  fom  en  lofvat,  at  (kicka 
til  mig  frän  Jerufalem,  dit  Arabcrne  fora  tufende 
tals , at  fålja  vid  Pingefttiden. 

Om  Natural-Hiftorien  kan  ge  uplysning  i Skrif- 
tens uttolkning,  få  blir  denna  fogel  ofelbart  Ifraeli- 
ternas  Akerhons,  och  då  kunde  den  enfammen  fortje- 
na  en  refa  til  Jordan.  For  min  del  var  jag  fä  fornogd 
med  detta  fynd,  at  jag  glömde  mig  fjelf,  då  jag  ha- 
de få  når  fatt  lifvet  i fara  innan  jag  fick  henne  fatt. 

Forr  ån  jag  ofvergifver  Cypern , fkal  jag  (krifva 
vidlyftigare  och  ofverffcicka  flere  anmärkningar. 

Smirna  175 1.  Augufl . 29. 

Sedan  jag  hunnit  ifrån  min  Egyptifka  och  Pale- 
flinfka  refa  til  Smirna,  hade  jag  tänkt,  at  for  denna 
gången  fa  fkrifva  ifrån  Conftantinopel,  dit  jag  verke- 
figen  (tålde  min  kofa  från  Syrien  5 men  Himmelen 
fom  i år  utbredt  ofver  denna  ort  alla  de  plågor,  fom 
finnas idefs  vredes  forråds- kammare,  har tilbaka hällit 
mit  upfåt  til  en  tid,  at  fa  beföka  denna  orten. 

Der  har  innom  3 månaders  tid  i Conftantinopel 
varit  en  påft  , fom  ftundom  bårttagit  10  til  11000 
fjålar  om  dagen:  en  vådeld,  fom  varat  i timars 
tid,  och  lagt  många  tufende  hus  i alka,  oen  bland 
andra  Janiffarernas  Covpsde  Guarde;  en  jordbåfning, 
och  cn  ftorm  med  hagel,  fom  forftort,  efter  beråt- 
telfe,  40000  båtar,  och  dödat  en  hop  af  deras  rodda- 
re:  en  början  til  upror  bland  Krigsfolket , fom  hotar 
Regeringen  med  undergång , hvarvid  ej  eller  felats 
hungers-nod.  Flera  (kål  behofves  ej,  at  afftyrka  en 
refandc,  at  fara  til  en  ortj  men  få  fnart  jag  farfpor- 
ja,  at  den  Hogfte  dragit  in  fit  ris,  det  han  utftråkt 


Ifrän  Smirna, 


607 

ofver  denna  fhdcn,  fa  vil  jag  bege  mig  dit,  at  fe 
hvad  NatUraiier  en  fä  namnkunnig  ort,  iom  är  belä- 
gen vid  t vån  ne  Haf,  frambringar.  Sedan  om  den 
Högflcfåvil,  tkal  jag  begynna,  at  tänka  på  min 
hem-refa. 

Har  innelykt  har  jag  den  åran , at  ofverlånda  be- 
fkrifning  på  den  lilla  Arabifka  Åkerhönan,  hvilken  jag 
fann  vid  jordan.  Jag  menar,  at  denna  fogel  (kal  va- 
ra ny  och  ej  forrbefkrifven.  OmPhilologi  kunna  bevi- 
fa,  at  Selaw  varit  en  fogel,  fä  kunna  de  väl  vara  för- 
(åkrade,  at  det  ej  varit  någon  annan,  ån  d^nna;  men 
jag  har  anledning  at  tro,  at  denna  fa  omtviitade  Ifrae- 
liternas  foda  ej  varit  .hvarken  fogel  eller  fi(k,  utan  fna- 
rare  Infedter  och  allrafnaraft  Gräshoppor. 

At  Selaw  varit  .Flygfifken  har  ingen  grund  af 
rimliga  bevis.  Flygfifken,  fom  knapt  lyfter  iig  3 
alnar  från  vattenbrynet , och  det  enda  it  i Soi-bårg-* 
ningen  , huru  (kulle  han  kunnat  komma  ända  up  i lle- 
niga  Arabien  til  fådan  myckenhet,  at  hela  lfraels 
läger  deraf  fingo  foda?  Äfven  om  jag  (kulle  inbilla 
mig,  at  medelhafvet  den  tiden  gått  intil  murarna  af 
Jericho,  fom  i vår  tid  är  tre  dagsrefor  derifrån,  kun 
jag  dock  ej  begripa  detta. 

Johannis  Gräshoppor,  de  evinnerligen  omtvifia- 
de  Johannis  Gräshoppor,  komma  ock  åndteligen  fö- 
re. Jag  har  den  åran,  at  härjemte  ofverlkicka  en 
famling.af  alla  de  Anmärkningar  jag  kunnat  inhämta 
om  denna  faken,  hvilka  jag  bragt  tiifamman,  at  kun- 
na inforas  i Kongl.^Vetenlkaps  Academiens  Hand- 
lingar. 

Philologi  måge  nu  gora  Johannis  euc^iJsg  til  hvad 
de  vilja,  til  utfpruckne  knoppor  på  alla  flags  trän, 
fom  en  gammal  Greki tk  Kyrkofader  Ifiodorus  Peiu- 
fiota,  til  frukten  af  Ceratonia,  fom  en  del  uttolkare 
paftått,  eller  til  foglar,  fom  någre  Calvinider,  det 
flår  alt  i deras  frihet;  men  det  år  vift,  at  den  fatfen 


4>o8  . D.  Hasselqwists  Bref 

ar  fadan,  at  aldrig  iElianus,  Tucydides,  Demcfte- 
nes  eller  Ariftoteles  fkulle  kanna  honom  igen.  Alin 
tanka  år,  at  om  någon  utlåggare  ofver  Johannis  ak^I- 
JW  ? anför  mera  denna  fiutfatfen:  Jokannis  ät  ej  Gräs- 
hoppor y ty  de  ha  aldrig  bli f vit  ät  ne  af  nägot  Folkflag ; få 
borde  den  famma  göra  en  Pilgrims  fård  til  de  orter, 
der  de  åtas  ån  idag.  Jag  år  förf  äk  rad,  at  han 
{kulle  ej  långe  bli  Thomift  i denna  Artikel. 

Medan  jag  år  på  åmnet  om  Gråshoppor,  vil  jag 
meddela  några  andra  Anmärkningar,  dem  jag  gjort 
på  mina  refor  om  denna  ohyra,  hvilken  några  är  bårt- 
före  vål  gifvit  få  mycket,  at  tala  om  Hg  i Europa, 
at  den  år  vård  all  den  upmårkfamhet,  fom  derpå  kan 
göras. 

a)  Gräshoppan  år  ej  fkapt  at  gora  refor  ofver 
vatten,  det  hade  jag  tilfålle,  at  mårka  nyligen  under 
min  åter-refa  från  Cypern  til  Smirna.  Medan  vi  lå- 
go  några  dagar  i lugn  for  kuften  af  Caraman- 
nien,  finge  vi  dageligen  några  Gråshoppor  om  bord 
från  fafta  landet,  och  då  hade  jag  et  nöje  af,  at  fe, 
hvad  defle  djuren  åro  för  eländige  Sjöman.  Gräs- 
hoppan har  äfven  fom  Lärkan,  fått  cn  egenfhap  af 
naturen,  at  hon  ej  kan  göra  lång  flygt,  utan  måfte 
fåtta  fig  nåftan  åfven  få  fnart,  fom  hon  lyft  fig  up. 
Närde  nu,  jag  vet  ej  afhvad  for  en  drift,  vilja  göra 
en  flygt  ofver  vatnet,  och  följa  famma  fin  natur,  fin- 
na de  ej  båttre,  ån  Lärkan,  fin  råkning,  om  hvilken 
jag  tror  mig  tilförene  hafva  öfverlåmnat  en  anmärk- 
ning, den  jag  gjorde  pä  Spanfka  kuften,  der  jag  fåg 
huru  ömkeligen  denna  fogel  omkom,  då  han  ville  gö- 
ra ofs  et  befök  om  bord.  Al  Gräshopporna  fåg  jag 
hår  likaledes,  atforen,  fom  kom  ombord,  dränk- 
te fig  fåkert  ioo,  då  vi  dock  ej  vore  mer,  ån  et  pi- 
ftol-fkott  från  landet.  Af  denna  deras  förödeliga  fjö- 
fart  fes  ftörre  prof  årligen  i Smirna,  då  Grås-hoppor 

der- 


Ifrån  Smirna. 


609 

deromkring  hårja.  Manfer  då  i Maji  och  Junii  ma* 
nad  komma  från  det  Södra  landet  vid  hamnen,  i me- 
ning, at  gå  ofver  til  det  Norra,  en  myckenhet  af 
denna  ohyra,  fom  förmörkar  Himmelen,  och  knapt 
hafva  de  öfvergifvit  landet,  förr  ån  de,  fom  et  ögna- 
bleck  tilförene  Ikylte  en  af  dem  forhårjad  jord , tåc- 
ka  hafvcts  bryn  med  fina  as,  hvilket  cj  törorfakar 
liten  olågenhet  atFrankerne,  fom  hafva  fina  Galle- 
rier vid  hamnen,  i anfeendc  til  den  Itank,  fom  en  f å- 
dan  myckenhet  af  desfa  döda  djur  åftadkommer,  da 
de  drifvas  af  fjo -vinden  anda  up  til  deras  hus.  Hvad 
år  for  en  drift,  fom  gör,  at  defla  kraken  företaga  en 
få  äfventyrlig  fart?  Monne  detta  ej  år  en  Skaparens 
inråttning,  at  utöda  en  förtärande  landsplåga?  Mon- 
ne  det  famma  fått  at  fe  Gräshoppor  forftorde,  blif- 
vitmårkt  vid  de  härfärder  de  gjort  några  år  bärtåt  i 
Europa?  Monne  en  ej , vid  deras  grufveliga  framfar- 
ter, (kulle  genom  fkråmfel,  eller  på  något  fått  kun- 
na komma  dem,  at  taga  vågen  ofver  vatten,  och  der- 
igenom  formå  dem,  at  förgöra  fig  fjelfva,  fom  ge- 
nom månnifklig  magt  ej  Itå  eljeft  at  dåmpa  ? 

b)  Men  om  Gräshoppor  ej  kunna  göra  refor  til 
fjös,  huru  åro  de  då  komne  tre  dagsrefor  ofver 
hafvet  från  falla  landet  til  Cypern,  et  land  , fom  af 
Turkar  och  Gräshoppor  år  i grund  forftördt?  Mon- 
ne på  annat  fått,  ån  at  de  förfte  blifvit  ditförde  från 
falla  landet  af  Syrien  med  fartyg,  i hvilka  de  innc- 
flålt  fig  och  kommit  ofver?  Men  på  hvad  fått  hafva 
de  kommit  til  Rolkgen,  fom  Herr  Archiater  Lin- 
nseus  täcktes  vifa  mig  för  min  afrefa  från  Upfala? 
Monne  på  annat  fått,  än  at  dc  fölgt  fartyg  från  Dan- 
zig, eller  någon  ort  deromkring,  hvarelt  de  den 
fommaren  llrofvade?  Monne  tro,  det  då  ej  Ikulle 
vara  angelagit,  at  f]ö-refimde  blefve  tilhållnc,  at  ak- 
ta fig  före,  at  öfverfora  början  til  en  fadan  grulvelig 
landsplåga?  Jo,  på  famma  fått,  fom  de  hindras  genom 


^io  D.  Hasselquists  Bref 

de  aldraftrångafte  Forordningar , at  cj  infora  Peften 
från  befmittade  orter. 

c)  Om  Gräshoppornas  fått,  at  göra  fina  hår-  i 
fårder:  om  deras  förlta  ort,  hvarifrån  de  gora  fina  ut- 
tog, oeh  om  deras  kofa,  vet  jag  ej  någon  gjordt 
tilråckeliga  anmärkningar  i Europa.  Jag  har  haft  til- 
fälle,  at  gora  följande  i Afien  och  Africa  : 

Gräshoppor  åga,  få  mycket  det  kan  mårkas  i des- 
fa lånder,  famma  Natur,  fom  Fjåll-mufen,  at  dc 
hålla  fin  meridian  rått  fram,  från  Söder  til  Norr, 
fom  den  förra  gor  från  Norr  til  Soder,  utan  at  vika 
af  til  Öfler  eller  Väfter  3 de  gå  altfå  ut  från  fteniga 
eller  Öde- Arabien,  taga  vågen  genom  Palseftina,  Sy- 
rien, Caramannien,  Natolien,  gå  ftundom  genom 
Bithynien  forbi  Conftantinopel , och  fortfåtta  farten 
genom  Polen  och  få  vidare,  fom  desle  förfiutne  åren 
rildragit  fig.  De  bryta  ej  af  fin  kofa,  til  ex.  åt  Vä- 
ller, derfore  blir  Egypten  af  dem  obefokt,  fom  dock 
vore  dem  få  når  til  hands.  Gräshoppor  utgöra  altfå 
ingen  landsplåga  i detta  land  i vår  tid,  lom  de  gjor- 
de dä  Mofes  der  viftades,  då  likvål  Grodor,  Lofs, 
Toråker,  Mygg  och  all  den  ohyra,  fom  up räknas 
bland  Pharaos  plågor,  plåga  ån  i dag  både  Landfens 
inbyggare  och  främmande.  De  vika  ej  af  i Ofter, 
derfore  höres  ock  icke,  at  Mefopotamien  eller  neg- 
den  af  Euphrat,  af  dem  blir  ödelagd.  Det  åro  ej  an- 
dra orter  i Afien,  ån  Arabien,  Palxftina,  Syrien, 
Caramannien  och  ftundom  Natolien  äthafsfidan,  dc 
nämligen,  genom  kvilka  jag  lagt  dem  ha  fin  ftråt- 
våg,  fom  näftan  hvart  år  af  dem  blifva  hemfökte, 
ftundom  hårdare,  ftundom  lindrigare. 

Om  den  Hår  at  Gräshoppor,  fom  tågar  ut  från 
Arabien,  famma  år  då  han  gått  ut,  kan  hinna  fram 
til  Europa,  eller  om  andra  och  tredje'afkomften  fort- 
fätter  hårfärden , fkal  jag  ej  kunna  fäja.  Det  vore 
lätt,  at  få  veta  genom  en  anmärkning  , fom  kunde 

anftål- 


Ifran  Smirna. 


<5  i i 


anflållas  på  tvånne  orter,  då  de  funnos  på  endera, 
och  (kulle  kanfke  ej  vara  utan  nytta,  i anfeende  til  dc 
medel,  fom  derigenom  kunde  tas,  til  at  utoda  eller 
minfka  denna  ohyran. 

I Afien,  få  vål,  fom  i Europa,  gar  folket  i- 
bland  i falt  emot  Gräshoppor,  med  all  krigsruft- 
ning.  En  Pacha  i Tripoli  i Syrien,  upbådade  for 
några  år  fedan  4000  Soldater  emot  desfa  djur,  med 
till  ågelfe,  at  den  , fom  ej  gick  med , fkulle  bli  hångd* 
Så  kan  et  ynkeligt  litféfib  komma  en  Troupp  ftyffin- 
ta  Turkar  i rorelfe,  dem  ofta  en  Ottomannifk  Kej- 
fare  med  alt  fit  envälde  ej  kan  formå , at  gå  långre, 
ån  de  vilja. 

Smirna  1751*  Septembr.  13. 

Jag  (kal  innan  kärt  hafva  den  åran,  at  of- 
verfkicka  en  hop  anmärkningar,  dem  jag  gjordt  i 
Biblifka  Natural-Hiflorien  under  min  refa  1 Paladli- 
na.  Jag  har  i fynnerhet  varit  angelägen  om,  at  efter- 
fpana,  om  några  lemningar  funnos  af  alt  det  arbete, 
fom  den  flore  Konung  SALOMON  nedlagt  får- 
deles  i våxt-rike;  om  man  kunde  fe  några  fpor  af 
hans  anlagde  vingårdar,  eller  hans  planterade  trägår- 
dar, om  hvilka  han  fjelt  talar  i fina  fkrifter  -y  ty  at  fo- 
ka  någon  uplyfning  i den  flags  Botanik , fom  denna 
Konungen  förftått , håller  jag  fore  vara  det  famma, 
fom , at  leta  efter  platfen  der  Babylons  torn  flått  j 
ehuru  det  år  onekeligt,  at  Salomon  efter  tidens  på 
hvilken  han  lefde,  och  efter  nationens,  ofver  hvilken 
han  regerade  omflåndigheter,  ågt  flor,  ja  ofelbart  ftor- 
re  infigt  i Natural-Hiflorien,  ån  någon  på  fin  tid. 
Men  at  lemna  Salomons  Botanik,  och  komma  tilba- 
ka  til  hans  planteringar,  få  år  efter  dem  cj  minfla  fpor 
af  qvarlåtenfkap  i vår  tid  j endafl  kan  man  af  tåmme- 
ligen  fåkra  omflåndigheter  få  någon  kunfkap  om 
platferne  hvaråfl  en  och  annan  af  defs  luflgårdar  varit 


6 il  D.  Hasselquists  Bref 

belågne,  fåledes  har  jag  funnit  belägenheten  af  defs 
vingard  i En-geddi , i hvilken  han  hade  låtit  plantera 
vindrufvor  från  Cypern,  vid  hvilka  han  liknar  fin  (kö- 
na  i fin  Höga  vifa  c.  i.  v.  14.  dår  åro  vingårdar  ån  i 
dag  underhåldne  af  Araberne,  fom  fålja  vinet  åt  de 
Chriflna  , men  de  frambringa  ej  mer  Cyper-vin,  för- 
ändrade utan  tvifvel  genom  en  lång  tid.  Det  var 
ej  få  fvårt  för  Salomon  at  få  vinrankor  från  Cypern  at 
plantera,  men  hvar  har  han  fått  Renfka  vinrankor 
dem  han  planterat  vid  Hebron,  hvilka  der  ån  i dag 
våxa,  och  ge  få  fullkomligt  Renfkt  vin,  fom  det 
Europseifka,  hvilket  jag  och  alle  Franker  fom  kom- 
mit til  Jerufalem  druckit  för  Renfkt  vin  hos  Latin- 
fka  Munkarne,  hvilke  köpa  af  Araberne  den  lilla 
quantitet  de  vid  Hebron  årligen  bårga.  Sammä  art 
af  vin  finnes  ej  på  någon  ort  i Öfterlanden,  ej  eller  i 
Archipel,  monnc  denna  art  drutvor  varit  inhemfke 
vilde  i förlofvade  landet  och  af  Salomon  blifvit  in- 
flyttade i defs  plantering.  Monne  Europaeerne  här- 
ifrån ej  kunnat  få  de  förfta  rankor  fom  blifvit  fatte 
vid  Rhen  ? Det  vore  troligare  ån  at  Salomon  låtit 
dem  komma  från  Europa  s det  kan  ock  hända  at  [bå- 
da två  äro  af  lika  egenfleaper,  och  at  ftammen  dock 
år  af  olika  hårkomit. 

Smirrta  175 1.  Septembr . 22# 

Jag  utfåfte  mig  i mit  fifta  af  den  3 hujus,  atlåm- 
na  fvar  på  de  frågor,  fom  H.  A.  behagade  föreftål- 
la  i fit  bref  af  den  11  Dec.  förledit  år,  hvilken  min 
fkyldighet,  jag  nu  vil  efterkomma,  fedan  jag  förut  i 
mit  förra  haft  den  åran,  at  fvara  på  cn  del. 

Jag  har  ej  kunnat  få  kTamarifci  Galhåple*  men 
en  liten  Aphis  har  jag  fett,  fom  bygger  ct  löft  bo  e- 
mellan  defs  löf  eller  barr,  hvilket  jag  dock  ej  kan  ta- 
ga för  en  galla* 


Ifrån  Smirna; 


<5ij 

Galaf  a ren  liten  Salix , fom  ej  blir  något  dott 
Tråd,  våxer  med  rak  bol,  har  folia  ovato-  larrceolata 
profunde  ferrata^glabra.  Intet  Träd  i Egypten  år  me- 
ra namnkunnigt  bland  Landets  inbyggare,  och  det 
for  det  utropade  vatnet , fom  om  varen  deltilleras  af 
defs  blommor,  hvilket  år  i långt  (torre bruk  i Egyp- 
tiernas hus-turer,  ån  Theriak  hos  vära  bönder.  Det 
påkommer  dem  nådan  ingen  (jukdom,  i hvilken  de 
ej  bruka  vatnet  af  Calaf.  I Cairo  åro  Apothekare, 
hvilkas  forna m (la  och  nåftan  endade  göromål  år,  at 
fålja  Calaf;  ty  få  kalla  de  åfven  vatnet.  Det  år  fval- 
kande , befordrar  tranfpiration  och  något  hjärtdyr- 
kande*  Är  altfä  ej  utan  nytta  i de  continuella  febrar, 
fom  åro  få  allmänna  i Egypten  om  fommartiden.  Det 
lårer  altfå  komma  i (inaegenlkaper  nåftan  i jåmforel- 
fe  med  de  vatten,  fom  i Europa  beredas  af  Flor.  Ce- 
rafi,  Tiliae  och  Acaciar. 

A£Bahobab\\Ar‘\Ag  fått  frukt  nog;  fa(l  jag  ej  kun- 
nat få  fe  hvarken  växten  eller  blomman;  emedan 
den  endaft  växer  långd  up  i ofra  Egypten,  dit  den 
år  flyttad  från  inra  Africa* 

Af  Sefban  följa  hår  blommor  inlagde,  det  år  JE* 
febynemone , hvilken  brukas  til  hackar  omkring  Plan- 
teringar och  gör  en  vacker  utfigt. 

Abfus  år  en  Caffia  och  Spec,  153.  Fl.  Zeyl. 

Sophora  år  åfven  en  Caffia,  af  hvilken  jag  6f- 
verfkickat  frön,  och  i mit  (ida  bref  be(krifning,  åf- 
ven få  våi,  fom  af  origanum  Zatarkendi. 

Kali  IIL  Alpini  måtte  vara  et  litet  Mefembry- 
anth.,  allmänt  i Egypten;  men  det  år  något  fvårt, 
at  utreda  Alpini  namn,  i fynnerhet  alla  hans  Kali. 
Jag  öfverfkickade  frön  af  Lawfonia  bland  min  famling 
förleden  vinter  och  frön  af  Mufa  voro  i mit  (Ida  bret, 
fam  t Infeöten  af  Cycomorus  i et  nåd  förut.  Mus  *g}p- 
tiaeus  har  jag  i Sp.  vin.  och  alla  Egyptifka  filkar,  af 

P p hvil- 


Öi4  D.  Hasselqvists  Bref 

hvilka  jag  åfven  har  några  beredda  på  det  fått,  fom 
H.  A.  lärt  mig,  at  lågga  dem  på  papper, 

Hypna  och  Lichenes  åro  nog  fäilfynte,  dock  ej 
aldeles  ofvnlige  i Öilerlanden.  Pyramiderne , de  ål- 
fte  bygnader  i verlden,  hafva  inga  Lichenes  crufta- 
cei , fom  eljeft  åro  i å allmänna  ålderdoms  marken* 
De  kunna  ej  eller  hafva  dem , ty  det  har  til  åfventyrs 
aldrig  fallit  på  dem  någon  rågn-droppe,  utan  hvilken 
omftändighet  desfe  ilags  växter  ej  komma  fort.  På 
Jerufalems  gamla  murar  felas  de  ej  af  alla  ilag:  och 
ur  våggen  vid  Salomons  brunnar  växer  et  litet  Hyp- 
nunij  monne  det  år  hans  Iiop  ? Den  år  åtminftone 
åfven  fä  liten , iom  Cedern  år  i! or , och  altfå  den  an- 
dra extremiteten. 

Jag  öfverikickade  Nymphea  befkrifning  icke  lån- 
ge fedan.  Cancer  curfor , det  lilla  underliga  djuret  har 
jag  bdkrifvit  p.43  35  men  hvem  kan  begripa,  hvarfore 
detta  kräk  altid  efter  Solens  nedgång,  ikal  fpringa  ho- 
petals  up  ut  ur  hafvet  på  ilranden,  och  hvarfore  Dl 7- 
phinerna  och  flyg-fijken  juil  vid  fa  mm  a tid  lyfta  fig  up 
öfver  vatten- brynet?  De  torde  alla  hafva  enahanda 
drifvande  orfak  , den  vi  nu  ej  begripe.  Når  jag  re- 
ile  från  Tyrus  til  Sidon,  fdlgde  jag  hafsftranden  åt, 
vid  afton -ronnan  i 2 timars  tid,  och  hade  Händigt 
det  nöjet,  at  fe  hela  ilranden  utföre  denna  lilla  kraf- 
vetan  löpa  hundradetals  fram  och  tilbaka  frän  hafvet 
och  til  ilranden.  Jag  tog  fail  åtfkilliga,  at  fe  om  jag 
kunde  fi  nna  dem  hafva  något,  at  bära  til  föda  * men 
jag  blef  ingen  ting  varfe.  Intet  kreatur  kan  med 
fotterna  löpa  fä  häftigt,  fom  denna.  I fam  ma  ögna- 
bleck,  fom  hon  fes  ^ a 4 alnar  från  hafskanten,  fes 
hon  åfven  vånda  om  och  vara  der  tilbaka. 

Huru  lefva  örterne  hos  Eder  i Egypten  et  halft 
årutan  rågn?  har  H.  A.  täckts  fråga.  Derta  tyc- 
kes vara  nog  befynnerligt  for  ofs  i Europa,  nvareib 
vi  are  vane  vid  mera  vått,  ån  tort  vådér * men  hvad 

i * ikal 


Ifran  Smirna. 


6\<; 

fkal  en  tanka,  når  jag  fager,  at  dår  ges  vaxter  i E- 
gypten,  fom  lefvat  6 oo  år,  och  kanfkc  i all  fin  lefnad 
ej  fått  6 unce  rågn-vatten  til  fm  nåring,  h vilket  kan 
med  grund  fåjas  om  de  gamla  Cycomori  omkring 
Cairo  och  i ofra  Egypten,  hvareft  kanfke  hvart 
annat,  eller  hvart  3 :dje  Sr,  falla  10  rågn-drop- 
par.  Men  om  rågn  felas  Egyptifka  vaxterna,  få  fe- 
las dem  derfore  ej  vatten,  Nilen,  den  underbara  Ni- 
len, enlam  i fic  {lågte,  årfåtter  det,  fom  Himme- 
len dem  nekat.  Falla  landet  i Egygten  år  en  f|ö  från 
! början  af  Augufti  til  flutet  af  Oftobcr.  En  refahde, 
fom  vid  denna  tiden  finge  fe  Egypten  och  ej  vore 
förut  kunnig  om  råtta  fammanhanget  af  vatnets  up- 
rinnelfe,  (kulle  fnart  ge  ut  mirakel  i naturkunnighe- 
! ten.  Han  (kulle  fåga  fig  fett  et  haf*  men  et  haf, 
fom  frambringar  andra  växter,  ån  Sargazo,  Tång, 
Ror,  Hvals,  m.  m.  Han  {kulle  fåga  fig  fett  ur  haf- 
fens  botten  fkjuta  up  Cycomori , Rbamni , Jcucia , Cas - 
fue,Salices  och  Tamarifci^  h vilka  på  et  bafsbryne  utgö- 
ra likfom  frnå  fkogar  eller  trägårdar.  Sådan  år  verke- 
ligen  Egyptens  utfgt,  medan  den  ilar  under  vatten. 
Da  felas  altfå  ej  Egyptifka  växterna,  fom  vid  den 
årstiden  åro  mail  de  behändige  trän,  vatten,  och 
dem,  til  hvilka  naturens  mildhet  ej  kan  hinna  at 
ftråcka  fig , fdrefer  konflen  genom  vattenverk,  vid 
hvilka  Egyptierne  hafva  få  mycken  behändighet,  at 
gifva  trägårdarna  ii  t vatten. 

Efter  denna  förekommer  en  annan  årstid  intil 
början  af  April,  då  vatnet  år  aftorkadt , och  hela 
landet  takt  med  denler-ålta,fom  år  vattnets  fediment, 
hvilken  gör  Egypten  til  et  få  vålfignadt  land.  Dä 
får  åkermannen  fin  fåd  med  mindre  fvett  och  mera 
förf  åkran  om  ömnig  (körd,  ån  hos  ofs,  hvilket  fker  i 
Oötober  och  November  månader:  då  framkomma 

alla  Plantas  fpontaneae  , hvilka  i Egypten  åro  ganlka 
få,  och  nåftan  inga  andra,  ån  några,  (omkomma  up 

P p 2 med 


6\6 


D.  Hasselqvists  Bref 


med  faden , hvilkas  frön  åro  öfverförda  af  fiyttfoglar, 
emedan  dc  åro  Europeilke.  Dä  flåppa  tråna  fina  löf, 
fom  fker  i flutet  al  December  och  början  af  Januarii 
månader,  och  hafva  nya  fårdiga,  innan  alla  dc  gamla 
åro  aflfallne  och  at  fädant  mätte  gå  få  .mycket  lätta- 
re, få  hafva  de  mäfla  trån  ej  några  löfknoppar  (gem- 
mse)}  dock  finnas  de  på  Cycomoris  och  Salicicibusj 
men  med  få  och  gunfka  1611  ihopfaflade  flipulis. 
Gemmae  hafva  c)  funnits  få  nödige  af  naturen  på  de 
Södra,  fom  de  Nordifka  trån 5 ty  är  ock  håruti  flor 
åtfkilnad. 

Egyptens  rikedom  och  prydnad  Phcenix  och  Mu- 
fa  bereda  fig  ock  under  den  årstiden  , at  frambringa 
fina  dyrbara  fofter.  Sedan  de  förra  flapt  fina  neder- 
fla  gamla  lof,ikjuta  de  nya  från  toppen,  och  i detfam- 
ma  framfkjuta  defs  nya  Spatbas  i Decemb.  och  Janu- 
arii månad , och  vid  famma  tid  framkommer  den  fe- 
nares  blom  k late* 

Denna  årstiden  flutes  vid  fkörde-tiden  i April 
månad,  och  efter  den  tiden  fynes  ej  mera  tecken  til, 
at  Egypten  flått  året  förut  under  vatten. 

I desfa  månader  Novemb.  Decemb.  Januarii,  Fc- 
bruani  och  .Martii  felas  ej  rägn  i Egypten^  men  hvad, 
fom  bör  väl  märkas,  det  fträcker  fig  ej  längre,  ån 
et  närmafte  fidan  af  medelhafvet  > derföre  fes  vid  den 
tiden  i Alexandria,  Rofette  och  Damiate,  falla, 
fomlige  år,  få  mycket  rägn , at  det  med  kulna  dagar 
ger  inbyggarne  olägenhet:  men  vid  Cairo  fker  det 
fållan,  vid  famma  tid,  at  et  ftrö-moln  kan  ge  ifrån 
fig  några  rågn-droppar  vid  förbigående*  Detta  har 
knapt  någon  Reie-befkrifvare  fa  noga  tagit  i akt, 
derföre  hafva  de  i Europa  ej  haft  riktigt  begrep  om 
EgyptifkeCiimatetj  emedan  fomlige  fäga,  at  där  råg- 
nar,  och  fomlige,  at  där  rågnar  aldrig,  och  de  haf- 
va både  två  rått.  Når  fkörde-tiden  är  förbi,  jag  vil 
fäga  med  Maji  månad,  börjar  en  fafelig  årstid  i E- 

gy- 


Ifran  Smirna. 


617 

gyptcn,  en  Tömmar,  (om  år  den  famme  i (it  (lågte, 
fom  Jan.  och  Feb.  månaders  vinter  i Norrland,  år 
uti  (it.  Då  vifar  (ig  en  remnad  och  ödelagd  jord, 
h vilken  en  grufvelig  hetta  bragt  i (amma  tiKland, 
fom  de  aldrahårdaite  froft-nåtter  göra  hos  ofs,  med 
den  (kilnad,  at  vår  frufna  jord  fer  fnart  (in  ufelhet 
gommas  under  en  nyttig  och  ej  obehagelig-  Inö,  dci 
den  Egyptifke  förbrände  åger  ingen  ting,  fom  kan 
förborga  defs  (kröplighet,  Alt  lefvande  (afar  då  för 
Egypten,  hvars  enda  åfyn  2.  månader  förut,  f åkerii- 
gen  förtjenar  en  refa  från  Norr  och  Sodra  Polen;  e- 
medan,  efter  refandes  intygan,  med  hvilka  jag  ljelf 
tak,  fom  fett  båda  Indierna,  hela  Europa,  flor- 
fla  delen  at  A (ien,  och  den  tilgångliga  delen  af 
Africa,  cn  fådan  fyn  ej  kan  fes  under  Solen, 
fom  et  Egyptifkt  falt,  då  jorden  (lår  i fin  ^röda, 
i fynnerhet  då  det  ålkådas  vid  den  tid  och  fran  den 
ort,  fom  jag  fåg  det  i December  månads  (lut)  från 
fpitfen  af  högfta  Pyramiden,  der  jag  var  i följe  med 
några  Ängelsmån,af  hvilka  fomlige  förut  re  11  i Oft-an.- 
dre  i Våft-Indien  och  andre  i Barbariet  och  Europa, 

Men  detta  i vårvinter  fa  behageliga  Egypten , 
år  jufl  det,  fom  år  få  hilkeligt  i vårfommar,  F o g- 
larne  öfverge  det  då,  och  intaga  Nordligare  orter. 
Våxt-riket  år  ej  mindre  ödelagt  denna  tiden.  Plan- 
tae  fpontanese  åro  bårttorkade  och  cultae  bärga- 
de, endaft  (lår  (ig  Ononis  Reda  bovis  och  Ci- 
chorea*  af  de  förra,  hvilka  i (larkafte  hettan  blom- 
ma, och  bland  de  lenare  fes  Nilens  (Irånder  tacka 
med  alla  (lags  Meloner  och  Gurkor,  famt  Scfa- 
mum,  fom  mognar  pä  fälten,  der  det  fås  elter 
fåden,  hvilket  lårer  gifvit  några  Refe  - befkrifva? 
re  anledning,  at  tala  om  tvänne  och  trennc  Ikör- 
der  i Egypten, 

Hela  Egypten  år  dock  icke  innebegripen  i 
fommarens  ödelaggning.  Högden  omkring  Rofet- 

P p 3 te 


6 18 


D.  Hasselqvists  Bref 


t c och  Damiate  åro  undantagne,  hvars  fålt  denna 
tiden  åro  prydde  med  Ris,  fom  planteras  i Maji 
och  bårgas  i October  månad,  hvartil  vattnet  up- 
föres  utur  Nilen  med  dort  arbete.  Invånarne  på 
deffla  orter  halva  då  det  nojet.,  at  fkåda  gröna  falt, 
då  de  ofrige  Egyptier  ej  fe  annat,  ån  en  förbränd 
joid,  men  alla  Pharaos  plågor,  grodor,  flugor, 
myggor  etc.  lom  gynnas  af  et  ruttnat  vatten  och 
en  fuktig  jord,  göra  hufen  nåltan  obebyggeliga , 
och  låta  dem  altfa  dyrt  betala  flt  nöje. 

Det  år  i denna  hetade  fommär-tiden , fom  et 
af  de  ftörfta  prof’ af  Skaparens  milda  förfyn  kan 
åfkådas  i Egypten.  Jag  menar  den  omnoga  Da j?- 
gen , fom  faller  om  mornar  och  aftnar,  hvilken  fö- 
rekommer, at  landet  ej  i grund  ödelågges  pa  ec 
fjerndels  års  tid,  fom  det  ar  aldeles  uran  vatten, 
utfått  för  den  grufligafte  hetta.  Tråna  draga  hår- 
utaf  dorda  nyttan,  hvilka,  utan  at  bli  fuktade  af 
daggen,  omojeligen  fkulle  uthårda  hettan,  der  de 
dock  nu  åro  Irodige,  göra  blommor  och  mogna  ; 
i frukt.  På  Egyptifka  t rån  tjenar  altfå  kronan  cn 
vifs  årstid  til  rot,  da  den  genom  fina  vafa  abfor- 
bentia  drager  til  tråd  et  den  näring  utur  en  fuktig 
luft,  fom  den  fenarc  en  annan  £rstid  infuper  utur 
en  vattnad  jord.  Det  kan  ock  mårkas,  at  dag- 
gen faller  vid  den  tiden,  då  de  tjocka  molnfkyar- 
ne  gå  öfver  Egypten,  fom  komma  från  Norr  och 
gå  til  Söder,  efter  hvilkas  ymnoghet  och  goda  ut- 
flgt  Egyptierne  doma  om  Nilens  tilftundande  ym- 
noghet. Defle  göra  Himmelen  dunkel  om  rnor- 
narna j men  hindra  dock  ej,  at  han  ju  blir  klar 
om  dagen,  famt  om  natten  få  ivfande  al  ftjernor 
midt  i fommaren,  fom  i Norden  de  klarade  vin- 
ter-natterna j hvilken  Himmelens  utfigt  aldrig  an- 
dras i Egypten,  och  har  ofelbart  ej  varit,  klen 
minda  anledning  för  de  gamla  EgyptieryÖch  le- 

\ der* 


IfrXn  Smirna. 


6 rp 


dermera  for  de  Fgyptiika  Araber,  at  fa  hogt  idka 
Allronömicn.  Jag  undrar  hvarfSrc  ingen  Europeiik 
Vetenikaps  Socictet  fallit  på  den  tankan,  at  i Cairo 
underhålla  en  Allronome  , hvarelt  den  aldrarenafte 
horizont,  et  altid  blidt  climat , och  en  Händigt  klar 
Himmel,  fk u 1 1 e efter  mitt  begrepp,  ge  anledning  til 
låtta  och  Händiga  obfervationer.  Han  Ikulle  tiiråf- 
ventyrs  finna  några  ledlamheter  af  landfens  inbygga- 
re,- fom  aro  fulle  med  vidikeppelfer,  men  åfven  det- 
ta (kulle  han  med  lätthet  ofvervinna.  Han  ikulle  fin- 
na lärda  Araber , myndige  Män,  fom  både  ålika  och 
på  fit  fatt  idka  Altronomien,  hvilkas  belkydd  kunde 
i åtta  honom  utom  all  olågenhet  i koltnaden  hårvid 
(kulle  åfven  ,vara  nog  chrågelig* 

Smirna  1751.  Novembr.  22. 

Nyligen  har  man-fagt  mig,  at  på  Ön  Metelin  i 
Archipelago  (kal  finnas  en  lnfedl,  af  h vilken  den  fom 
blifvit  ftungen  fvulnar  och  blir  yr , och  kan  ej  botas 
på  annat  fått  än  med  gungande. 

Man  har  åfven  fagt  mig  både  nu  och  fifta  gången 
jag  var  i Natolien  at  omkring  Brufla,  den  härliga  och 
rika  lladcn,  (kal  finnas  fmå  f]öar  på  de  omliggande 
bårgen,  i hvilka  ikal  ges  en  fiik,  fom  har  den  egen- 
(kapen  at  han  håller  vattnet  kallt,  och  til  den  ändan 
hämtas  til  Confhntinopelaf  Sultan,  at  til  detta  bruk  an- 
vändas i Serraillen. 

Hr.  Archiatern  marker  låtteligen,  at  defic  anmärk- 
ningar åro  ofullkomlige  och  behöfvaen  hel  omftändelig 
underfökning.  De  gamle  i fynnerhet  Plinius  famlade 
f ådana  beråttelfer  under  fina  natural-refor;men  efter  de 
ej  varit  anförde  med  tilräckeligaomftåndigheter,  haren 
värdslos  efterverld  utan  mifikundfamhet  gifvit  dem 
namn  af  Plinii  Fabler, och  Plinius  fjelf  den  Horite  famla- 
rcaf  Natural-anmårkningar,fom  nån  fin  varit  til, har  up- 
penbarligen blifvit  kallad  friljugare  af  dem,  fom  ej  for- 
ftått  hvad  han  (krifvit.  lnnc- 


# 

* # 


) 0 c 

Innehåll 


Refan  til  - Smirna 
Magnefla 
Alexandria 
Cairo 

Mecca  - caravan 
Mumiernes  grafvar 
Refan  til  - Damiata 

Heliga  Landet 

Jerufalem 

Jerieo 

Betlehem 

Cypern 

Defcriptioncs  Quadrupedutn 
Av  iu  m 

Amphibiorum 

Pilcium 

Infe&orum 

Vermium 


Pag. 


Plantarum 

Lapidum 

Hift.  Natural.  Palasflinas 
Philologia  Sacra 
Materia  Medica 
Medica 
Commercia 

D.  HafTelquiltsBref  til  Archiatern 
Linnaus 


i 
il 
S9 
74 
8y 

91 

117 

124 

T 1% 
Ip 

I7f 
188 
208 
2 92 

324 

409 

44* 

4f* 

S°7 

fn 

5-18 

744 

yöo 

f69
Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Books

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Fredric Hasselquists ... Iter Palæstinum, eller Resa til Heliga Landet, förrättad ifrån år 1749 til 1752, med beskrifningar, rön, anmärkningar, öfver de märkvärdigaste naturalier, på Hennes Kongl. Maj:ts befallning"

See other formats
