Full text of "Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar"

See other formats

=; 


FE 


vr 


teet 


PERSER SERA 
> ble fer Orr 


Arbravtev rt 


: 
METER 


. 


EsRR RR 
Vr 


CE 
PETER 
MOSSA Mä 
AP NLA REA 
Öm tä då $e 


rört 
sam At 


4-0 Fa 


PETE re 


[3 
LRLRT 


stR RR rr 
= 02 
EW 0 Ho AA 
DR fr 


2 


tand $$ 


KR 


Må Id red BET YT OT TE 


»Rrefv är de 


KRETS PATE 
Ör 


As 0 rr 


KETIIEIEILECE 


fr 


tat 


0 - RR Norte RR RR 


RT 


Br td Br SR 


BR Tr Ar lj br KE Ber År bör OR far ar For 
a 


= BR 


be obird $ 
- PETRI RT INE 

CP - , en 

PETE PTES BRATE 


äs trvävls Rdr Dr öt KFRCET ETT EE +Qv 
SLI ang rp godbrfr frige 


sw RB RR 
RR rd 


8 ora 20 då en rr 


E-NR ÖS RMER 


sÖ- - 


rt 
vekrästv stt Kr är RA RERER AR 
= GR 
FRAN rr 
— RAR RN RAR 
tt RKS OA RV gv dr RN 
säte 0 ts 
re 


EPTECETETSSEAG 


: bok $ 4 
& 10 G7r 60 02 D) > än DR RS RM Jr BS ÄV NAN 
« - RR BRTR RR KRA VARA 
Bs fö br 6 oe 0 ver san on Få 0 8 Or or 6 lj if 0 BR LEE ÅR or sr VE jar Byter 


PER tens 


RUBBA VN RI RVRVA 
RR ÖR Ft FORS 


402 047 År lr 


RAP 


rr 


= får RR RR RAR 
kv BLÄ Ra 
iv RA KR 


BEA And föda FB RAG be ve 
- ERE 
= 


> 
ph - 
» . : 


NS a ORSA 


ee ; 
we V 
- Då 


2-0 RR RR 


södra Rrärvt sträv ärte ls tv 


Hva 
tva 
2 


räls 


RR 
rr RA 


Ars VR 


RR 


SN 


me A>isäomrto dr äv ärr MrB Sr 
stR RR Cs = 
mrs RR TVR 
FREE JRR Rn na VE re fr Aa RE Ve Ta 
(EE DANT 


RO RTRNRRTRTTE 
an RR Po setet 
tr — 


4 Rv NRA 
Me ROSAS QR Ve Fr FSA 


er RR VE RAG ANAR VRAK 
em Ort ORVAR 
5 So NORRAN FANTA 


FOTA 
"trär le s. 
Ad g 


2 ÄRA 
- Ka Frö Rs o a A 
RT tro PE ÅR Ir va 
ör RA ser fr Ka 
Öar dig tvära 
dåres 
ö 
tat 
Fia: 
EPA RS 
ADA fr rr rf 
Me Rap UN i Une ARV 
Så vå 
fdr SONET 
LR 


Ffa dk 
IAI förd 
fe 


ere 
3 pe 

r-Örfldr 4 

Ja 

Sopran 


+ 300) 
PY NV 


Ssarinå SVE 


a 

mä - 

Nee 
TER 


32020 12 Pe 


verCSASRTSTR 
SNS Sr ar 


ESF 
mn YR ba LERA 


re IRA 
rr RR 
2 

Brå 


Terre 22 
23 drar RR ty vrtt RR te 


reda rnra Res Oö 


ARN Fy 


os 


- ”» Apan 
FSE EESEE 


er - 
ja mn 4 FRUAR JAR EE se ac RU Br 
fe NES rr 
VT VR RR RV 
or 


AAA tU 


| 
/ 
4 


a | KONGL. kt 
I VETENSKAPS 
ACADEMIENS 
NYA 
ANDLINGAR, 


Tom. AI. ; S 
För ÅR 1792. 


HU 
NN 
NAN 
INN 

NW 
KN 
NYH 

WO 

j 

IAN 


RE PENTA 
SS 
SN SN 


> 


KONGL VETENSKAPS 
- ACADEMIENS 
NYA HANDLINGAR, 


. För MåNADERNE 
FANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS, 
ÅR 17902. 
Br obe do dpi sb 
| PRESES 
Herr ZACHARIAS LÅ. PLANTIN, 
| Infpettor öfver Mått, Mål och Vigt. 
4 a = BY ER 
Inkdning til kan/katen om MASKKRÅ: 
| oo KEN,i allmänhet ; 


- 


Nhturie indelas uti? 
ÅA 2 I, Naokne, 


4 Fan. Febr. Mart. 
I. Nokne, 


Claflfen I. Dålode Mafkkråk: åro de aldraminfa, för- 
borgade , och fom blifva meråndels ge- 
nom ftöpning frambragte, eller åter up- 
liftvade; mångfkapelige. 


I. Odölgde Mafkkråk: åro altid fynbare, 
omgifne med låderiik eller blöt hud; 
hvarifrån de icke kunna fkiljas utan 
at flås. 


H. Betåckte 2 


HI. Ovindade Skalkråk: omgifne af et enda, 
antingen utan ordning vindadt och an- 
vuxet Skal, hvars vindning år nedvånd, 
— eller ovindadt Skal. 


IV. Snåckor: omgifne af et enda ordente- 
ligen vindadt och oanvuxet Skal, hvars 
vindning meråndels år upvånd når krås 
ket går. 


V. Mufslor: fom hafva tvålkalig Betåcks 
ning. 


VI. Växtliknande Mafkkråk: fom åro förvae 
rade uti en wvåxt-liknande Stam, 


SR 


Under namn af Malkar, förfirår man vål i 
allmånhet både de til Majkkråken (Vermes) egen- 
teligen hörande och hvarom hår fkal handlas, 
fom och Yrfå-larver eller Skråpukar (Infe&o- 


rum Larve I. Eruce) hvilka ånnu icke blifvit 
uf« 


fan. Febr. Mart. 5 


utvuxna eller förvandlade til fullkomliga yrfå 
men deffa höra aldeles icke hit. Til en Skilnad 
ifrån deffe fiftnåmde Mafkar, har man altfå ve- 
lat kalla de förfnåmde Mafkkräk, fålom full- 
komliga kråk eller kreatur, hvilke framfödas i 
deras förblifvande fkapnad utan at undergå nå. 
gon förvandling. - Man har någon gång kallat 
dem Skridfå , fom ockfå kunde antagas , om icke 
namnet Malkkråk, fåfom mera kåndt eller bru- 
kadt, gåfve mera begrepp om dem: ej at för- 
tiga det namnet Skridfå åfven år låmpeligt til 
förberörde larver, ormar m. m., och fåledes tve- 
tydigt. | ; 


$i 


Uti åfvan Jomförmålte egenfkap finne vi alt- 
få en ftor Skilnad imellan Maflkkråken och Yrfå- 
larver. Ifrån dem, få vål fom ifrån alla andra 
fkapade kreatur fkiljas vidare Mafkkråken dår- 
med: at de åro ölé6te och beftå likfom af et fvamp- 
aktigt våfende famt hafva inga Ben inom fig, icke 
heller åro de dårmed omedelbarligen omgifne; deras 
kroppar kunna utfiråckas eller utvidgas, och åter fam- 
mandragas: de åro fucktige eller våt/kefulle (hu- 
midi aut mucofi ), det år, åga en våtfka ej al- 
lena inom fig, utan jåmvål en utanpå dem ut- 
filande våtlka: de åro utan fötter egenteligen, 
at gå med: de åro antingen utan, eller förfed- 
de med Trefvare (Tentaculay af en egen och helt 
annan daning och frapnad ån på yrfån, nemligen 
utan leder men dock böjelige, et enda Slågte 
eller Skummarne (Aphrodita) undantaget: och de 
åro åndteligen antingen bare, eller omgifne med 
en Betåcknizvg fom både år, i allmånhet at fåga, 

A 3 får- 


6 Fan. Febr. Mart. 


fårfkild från kroppen och åfven af et härdare 
och fårfkildt ämne. Vi fige altfå, at Mafkkråk 
åro fådana, fom åro blöte, utvidgelige, wvitfke. 
fulle, ofotade, utan eller med Trefvare: nakne, el- 
ler omgifnemed någon fårfkildt fig tilhörig Betåck- 
ting, hvilket i Vetenfkapens Språk heter: ÄÅnis 
malia mollia, pandentia, humida, apoda, mutica 
aut tentaculata: nuda aut involucrata tegumento 
 proprio. 


$. 3. 


Mafkkråken åro altfå tydeligen (kilde ifrån 
de öfrige Djur-Flockarne. ($ 1. 2.) v. Linné har 
varit den förfte fom, på goda grunder,  fkildt 
famma kråk ifrån andra Malkar och Infeåer, 
och han har åndteligen upgifvit deras kånne= 
tekn vara: tardigrada, mollia, pandentia, viva 
ciffima, redintegranda, humidi animantia, ace- 
phala , apoda, androgyna, tentacuiis dig«= 
nofcenda , enligt defs S. N. XII. p. 609; 
åfven fom han ock p. 20, tillagt dem hafva 
Cor uniloculare, inauritum, fanie frigida: Spi- 
racula obfeura: Maxille multifarie, varie variis: 
Penes varii, hermaphorditis androgynis. Senfus 
tentacula: Caput nullum, vix Oculi, non Aures, 
Nares: Teomenta calcarea aut nulla, nifi fpine: 
Fulcera , nulli Pedes aut Pinne. Nu har man lik- 
vål på en del funnit hvad fom tåmeligen noga 
kan fvara både emot hufvud, ögon, och Simm- 
Redfkaper (Pinne). Pauias, i fin Difl. de viv. 
intra viv. pag. 9, fåtter: cor uniloculare I, ob- 
feurum: Trachee nulle: Masxille multifarie I. 
nulle: Caput indiferetum I, obfeurum: Nunquam 
Pedes, Alz Pinnzve, interdum Flagella, AS 

en«= 


fan, Febr. Mart. 7 


Tentacula, Spinula. Effentialis chara&er fåger 
han beftå in capite obfcuro et abfentia pedum 
conjun&is. Mörrer i des Prodr. Zool. Dan, 
p. XHI, utfåtter endaft cor inauritum: Tenta- 
eula plura I. nulla. Lika få kort eller mindre 
fullfåndigt anföras famma kånnetekn af LEsKE, 
Anf. Gr. der Nat. Gefch. p. 88 med: Fäilfåden, 
leiden keine Vervandlung, hvilket dock något vid- 
löftigare utföres p. 497 fålunda: at Mafkkråken 
hafva en' kall Saft i ftållet för Blod, at deras 
hjerta beftår af en kammare, at de åro antin- 
gen hermaphroditer, eller beftå af intet kön, 
utan tydeliga Parningsredfkap, och fortplanta 
fig antingen genom ågg eller ungar, at de haf- 
va en mycket enklare kropps byggnad, at de 
hafva inga vårkeliga Ben inom deras kroppar, 
at i fållet för fötter hafva en del långs fidorna 
af kroppen antingen en klo eller qvaftlika Borft 
o. f. v. BLumMEnBAcH Handb. der Naturgefch. p. 
45, nåmner endaft Thiere mit kaltem veiffen Blu- 
te, die keine Fihlhörner, fondern meift Fihlfåden 
haben , dock utförer han åfven kånneteknen når- 
mare p. 4O0I. 


Man har tillagt Mafkkråken i allmånhet 
några lårfkildta egenfkaper C(Möurrer Hift. Verm. 
I. pref.); men antingen åro de otjenliga, eller 
otilråckeliga, eller gemenfamma med andra Djur 
utom Mafkkråkens Slågtflock, eller ock icke til- 
hörande alla Malkkråk, ock kunna fåledes icke 
anfes för deras allmånna kånnetekn. At de i- 
från dem afftympade delar återftållas medelft 
nya och lika delars åter utvåxande, det finner 
man jåmvål hånda med viffa yrfån, fåfom til ex. 
Kråftorna. At de åro hermaphroditer eller kun- 

A 4 na 


8 Jan. Febr. Mart. 


na dels befröda fig fjelfva, dels andra af fin 
art då hvar och en efter tilfålligheten kan fö- 
retråda Han- eller Hon-kön: det år icke ge- 
menfamt med alla Mafkkråk; Blåckfifken beftår . 
af två fårfkildta Kén, Han och Hona. Åfven- 
fa år icke den egenfkapen allmån, at en art 
kan föröka fig genom fördelning, det år, at 
en af et Kråk afftympad del återvåxer til et 
fullkomligt och lika danadt Kråk med det fom 
blifvit afftympadt, hvilket vid hvarje Slågtes 
Hiltoria bör vifas. 


$. 4: 


Hela Mafkkråkens Flock befår, likfom 
de öfriga Djurflockar, af flera Slågter och hvart 
och et af dem, i anfeende til en vifs enlighet, 
kan föras til viffa Ordningar. Utan at brin- 
a alt fådant i ordning, blifver kunfkapen om 
deffa Kråk lika få oredig, fom all annan kun- 
fkap hvilken år utan ordning. Sedan man 
bragt hvar och en art tilfamman under fit ge- 
menfamma Slägte, hvilket Gud vifferligen i Ska= 
pelfen noga utflakat til förekommande af måns 
ga oredor i förökning och afgång, och fom 
egenteligen kan kallas methodus naturalis; Se= 
dan man bragt Slågterne uti viffa fannolika 
Ordningar, o. f. v. uti Claffer, det man ej an- 
norlunda i noga bemårkelfe bör kalla, ån metho= 
dus artificialis: få blifver frågan, med hvil- 
ken Clafs fkal man förk börja Mafkkråkens 
flock? 


$. 5 


Fan. Febr. Mart 9 
SS 


Til at utreda eller utfinna detta och mera 
fådant, hafva de nyare Naturkånnare ideligen 
plågat fig med at få rått på methodus natura- 
lis, det år, at finna methodus naturalis åfven 
för Ordningarne, vidare för Clafferne, och ånd- 
teligen för alla Djur-Flockar, ja för alt hvad 
fom finnes i Naturen. De hafva trodt at Ska= 
paren i ackttagit et lika fammanhang af deffa 
Flockar, Clafler &c. fifom lånkarne följa på 
hvarandra i en KRådja: at til ex. Mennilkan vo- 
re förftå Lånken, Apan den andra, o. f. v. at 
våxtliknande Maflkkråken fkulle hafva våxterna 
til deras påföljande Lånk o. f. v. Men huru 
alla deffe Lånkar fkulle kunna fåttas i en få- 
dan jämngående ordning, at Kådjan blefve li- 
ka fammanhångande ifrån Mennilkan alla Djur 
och fkapade Ting igenom til Jordfmulan , på 
famma fått fom Apan fynes vara en påföljande 
Lånk nåft efter Mennifkan: det år hvad de 
ofökt med alla krafter, och fom de med alla 
Blofs aldrig finna. Gud fkapade Slågterna ef- 
ter det fammanhang fom Naturens hushållning 
fordrade, men icke uti någon fådan upfållning 
fom et Natural Cabinet eller en hjelpreda för 
vårt minne fordrar. Det blefve alt för vidlöfs 
tigt at vidare vifa omöjeligheten af en fådan 
methodus naturalis, och det famma kan få 
mycket mera fparas, fom BLUMENBACH i fin 
Handb. p. 10 och MöuäLrtrerR von Wurmern p. 
902, redan både kort och artigt fådant förfökt. 


Ån har man velat hafva merberörde Kådja 
råt, och ån krokug: v. LInné har förmodat 
A 5 den 


18 Jan. Febr. Mart. | 


den vara cirkelrund (Amoen. VII p. 394): 
BONNET tyckes vilja hafva den grenig fåfom et 
Stamtråd (Contempk > ed; 3: 1, I puss: 92): 
och DonaTti (H. N. de la Mer Adr. p. 20) me- 
nar at den år fåfom et Nåt med fina trådar 
och mafkar. Det fynes då at hela Kedjan eller 
det klingande begrepet dårom vil gå förloradt. 
Et Syftem år likvål nyttigt, ja ganfka nödvån- 
digt: derföre hade Gud Djuren fram för Men- 
nilkona, at han fkulle fe huru han fkulle nåm- 
na dem (1. Mof. 2: 19. 20). De gamle visfte 
mycket i Naturen, men de låto Syftem eller 
Namn och benåmning förfalla; det ftadnade 
derföre i mörker. Vi hafve i fednare tider 
ganfka vål begynt at med Syftemer undanröédja 
en vidare Förmörkelfe, men man tyckes hafva 
gått ifrån åndamålet, då man velat utleta och 
framlågga Skaparens Syftem. Skaparen har 
Tfölgt et Syftem fom paffade: för Naturens rörel- 
fe, beftånd och Varelfernas inbördes bitråde 
och tjenftverk: vi behåfve et Syftem (om vi 
juft på en gång vilje bjuda til at omfatta hela 
Naturen) endaft nödigt för at förit låra känna 
Naturen; det vore önfkeligt nog at förR finna 
det fom gagnar ofs i den vågen, det fkal låtta 
vetenfkapen och det fkal gagna ofs, låt vara 
at det finge et mindre prunkande namn och al- 
lena hette Syftema artificiale, allenaft det vore 
Nature confultum, och det båfta at göra ofs 


gagn. 
6. 6. 


v. LInné fåtter Malkkråken nåft efter Yr- 
fån och börjar med de odölgde Malkkräken, 


eme- 


Fan, Febr. Mart. ri 


emedan de tyckas nårmaft (dock på et ganfka 
långt afftånd) likna Dubbelfotarne (Juli), med 
hvilka han flutar Yrfåns Flock. Scorporr (In- 
trod, ad Hift Nat.) har dåremot begynt med 
de dölgde Mafkkråken nåft efter Tremella uti 
Våxtriket; men man måfte utan tvifvel hafva 
en mycket ftor inbildning, om man [kall finna 
någon -fådan likhet imellan en Våxt och et 
Djur, at den ena kan fågas vara en få homogen 
Lånk til det andra, at de nårmatt fkola paffa 
tilhopa. MARCHANT har i AG, Parifs 1711. p. 
109. t. I., befkrifvit och afritat en Svamp vu- 
gen på Rotftubben af en affågad Lönn (petite 
Erable) och han har blott, i an!edning af MAR- 
sIGLIs tankar om de våxtliknande Mafkkråken, 
upgifvit fåfom hypothes huruvida icke denne 
Svamp kunde utgöra et dylikt Kråk och kallas 
Lithophyton terreftre. Men man bör finna at, 
ehuru man kan fluta ifrån Växtriket til de 
våxtliknande Kråken , man likvål icke tvårtom 
kan futa ifrån dem til Våxtriket: då [kulle få- 
kerligen de flåfte Cryptogamiher blifva Mafk- 
kråk, fom vore orimligt når de ej tillika åro 
Djur. På berörde Svamp har MARCHANT icke 
funnit det minfta tekn til lefvande Kråk, och 
fördenfkull anfer jag det vara lika orimligt at 
kalla denna Svamp Lithophyton terreftre , fom 
at kalla en Sten Lapis ligneus, ty Svampen be- 
ftrod aldeles af et tråacktigt våfende. BAsTtErR 
Opufc. t. 6. har aftagit den af MARCHANT i 
fort gifna Figuren, 


Når jag nu til föregående nårnner Miner 
(Zool. Dan. prodr.), få lår jag hafva upråknat 
alla nyare tiders Syftematici af hela Malkkrå- 

kens 


oo Jan. Febr. Mart. 


kens Flock, och hvilka med råtta kunna få et 
fådant namn; de öfrige hafva i det nårmake 
fölgt någondera af deffe, Siknåmnde Förfat- 
tare har flutat med några af v. LINnés Enögon 
(Monoculi) ibland Yrfån gjorde nya Slågter, 
och börjat med de dölgde Malfkkråken; Men 
det lår icke vål kunna bevifas, at berörde nya 
Slågter åro Malkkråk' utan Yrfån, fom ockfå 
icke komma nåra intil Mafkkråken. Dåremot 
har han, likfom v. Linné tjenligen flutat Mafk- 
kråkens Flock med de växtliknande Maikkrå- 
| ken, få vida Våxtriket följer dårefter. Ingen 
af förenåmnde Aué&orer har dock i ackttagit, 
at föka någon betydeiig underdelning af hela 
Mafkkråkens Flock, fom likvål år få högft nöd- 
våndig, emedan det lå ganlka mycket låttar 
begreppet hos en nybegynnare i denna kun- 
fkap: och det år egenteligen tör dem fom Sy- 
femer [fkrifvas, 


6. 7. 


Alla Mafkkråk kunna beqvåmligen förde- 
las i tvånne underdelningar neml. NAKNE 
(nuda) utan någon betåckning fåfom til ex. 
Daggmafken, eller BETÄCKTE  (involucrata) 
hvilka antingen åro förfedde med et hårdt 
fkal fåfom Musflor och Snåckor, eller ock kun= 
na förvara fig inom någon annan lika medel- 
barlig betåckning af en låderacktig egenfkap 
eller kalkfkorpa fåfom til ex. Tork/vampen och 
Corallerna ($. 2.3. Af deffe underdelningar fåt- 
ter jag de Nakne Malkkråk förut derföre , at 
man dårigenom får mera ljus eller låttare” an= 
ledning at kånna de betåckta Malkkråken, fom 

åro 


Fan. Febr. Mar:. 13 


åro ganfka nåra beflågtade och likfom tagne 
af de förre och inqvarterade uti fina konfiga 
Boningar : Man fattar låttare kunfkapen om de 
fenare fåfom mera fammanfatte i anfeende til 
deras betåckning, fedan man förut lårt kånna 
de enklares 


8:58 


Det år fåledes ricktigt, at til ex. Snigeln 
har mycken likhet med de Kråk fom åro in- 
qvarterade i Snåckfkal; men deraf följer icke 
at både den förra och de fenare. Kråken åro 
et och famma flag, ty då [kulle Snigeln åfven 
vara få danad at den ockfå fkulle kunna bygs 
ga fit Snåckfkal o. f. v. Ville man nu fåtta al- 
la deffe tilhopa under en och famma under- 
delning eller Clafs, få blefve ju ingen iadel- 
ning utaf, då vunnes ju icke hvad man genom 
Syftem bör föka och fom åfvanfåre år bevift 
våra högft nödvåndigt ($. 6.3. Skulle man in-= 
dela Malkkråken eadaft efter fjelfva Kråkets 
utfeende, det år fammanflå både de nakna och 
betåckta Kråken i den mon fom Kråken likna 
hvarandra: huru fkulle man då någonfin få rått 
på de fenare i et fådant Syfem? de måfta 
Musflor och Snåckor m. fl. får man nåftan al- 
tid toma eller utan des innevånare: Man kun- 
de ju då aldrig få rått på någon Snåcka eller 
låra kånna den, då indelningen endaft blifvit 
bygd på hvad man fållan lårer kånna, neml. 
Kråkets utfeende. Et fådant Syftem komme fåledes 
ät blifva aldeles obrukbart, emedan det icke 
kunde nyttjas. Mäicrer har derföre, åfven in- 
tagen af den inbillade Methodus  naturalis, 

myc- 


14 Fan. Febr. Marz. 


mycket orått pålått, at de betåckte Kråken 
fkulle förenas med de nakne når dem imel!an 
finnes likhet (Hift. Verm. 2. pref. p. 8); Men 
Gåri har han rått at då til ex. et Snåckfkal: 
kommer i betracktande eller i et Syftem at up- 
tagas, få bör man åfven anmårka fjelfva Krås 
ket når man kan hafva det: fådant tjenar bå- 
de til ljus i Kråkets Hiftoria och åfven at med 
vifshet bringa det til fit råtta Slågte neml, is 
bland betåckta Kråk. 


$. 9 


Ålla til förfa underdelningen ($. 7.) hös 
tande, eller de nakna Mafkkråk, hafva vål 
mycken gemenfam likhet i fynnerhet i anfeen= 
de til utvårtes befkaffenheten; men för mera 
låtthet och beqvåmlighet fkull ($. 6. 6. 8.) och 
åfven i anfeende på deras fårfkildta lefnads- 
omflåndigheter, kunna de fördelas i 2:ne Clas- 
fer: nera.  Dölgde Mofkkråk (Cryptozoa, eiler 
infuforia fom de annars kallas), eller Odöigs 
de Maofkkrdk (Gymnodela). De förra åro dölg- 
de dels i anfeende til deras oåndeligen ringa 
Rorlek och fåledes gemenligen ofynliga för 
blotta ögon, dels i anfeende dåirtil at de ligga 
förborgade i våxter och andra naturliga ting, 
och antingen genom Naturens åtgård eller med 
konf tilredd ftöpning (infufion) få tilfålle at 
framalftras eller framkomma. De hafva alde- 
les ingen fammanlikning med de öfrige Claffer 
af Malkkråken, men vål någon med de Odölg- 
de fom åfvan nåmndes,och få derföre det förs 
fa rummet. Den följande 2:dra Claffen blifver 
altfå de odölgda Malfkkråken fom endaft årö 

Oom- 


Fan. Febr. Mart. 15 


omgifne af fin egen blåtare eller flyfvare hud, 
och komma i den omfåndigheten åter nårmaft 
öfverens med de dölgde Malkkråk. 


Ö. IO. 


Nu komme vi til andra underdelningen 
eller de betåckta Mafkkråk ($. 7.), hvarunder 
fyra Claffer inbegripas, hvaraf den förfa, eller 
råttare tredje i ordningen ifrån den förfta af 
hela Flocken at råkna ($. 9.), innefattar Ovin= 
dade Skalkråk eller fådana fom åro betåckte med 
et enhvalfvigt Skal utan eller åtminftone icke 
med någon ordentelig vindning (Acochlata). 
Når den andra Claffen eller de dölgde Mafk-= 
kråk flutas med Sjéökalfven (Medufa), och Sjös= 
borren (Echinus) icke fynes hafva nårmare lik- 
het med något Kråk af famma Clafs mer ån 
med det fiftnåmnde: få tyckes ock at den tre= 
dje Claffen bör begynnas med Sjöborren. På 
lika fått följer efter de Ovindade Skalkråken 
fom med viffa af Slangorna (Setpule) likfom 
börjar at få en Snåckform, den fjerde Claffen 
innefattande SNÅCKORNA (Cochleata), o. f. v. 
femte Claffen. MUSSLORNA (Conchata) hos 
hvilka Snåckformen åter uphör med Barkmufs- 
Jan (Maceris) Denna  Clafs flutar fig med 
Stockmusflan (Lepas), fom vid nårmate påfeen= 
de , i anfeende dårtil at des Kråk år mångar- 
madt, at de likfom våxa på en bol eller ftam, 
och at en del åro fammanbygde på en fam: 
hafva den nårmafte likhet med flera Kråk i den 
följande och fifta eller fjette Claffen fom utgör 
de VÄXTLIKNANDE MASKKRÅK (Phyto- 
zoa), Vi Ikole framdeles nårmare inhåmta fkå- 

Jen 


> RR Fan. Febr. Mart. 


len til denna indelning, då man kommer at ta- 
Ja om hvarje Mafkkråk- Clafs fårfkildr. Man 
vil ock då nåräina om de Indelningar andre 
Författare upgifvit. | 


Sk 


v. LInné kånde inemot Tolfhundrade Malk«- 
kråk-arter, fom utan tvifvel var dubbelt emot ” 
hvad man haft fig bekant förut; Sedermera 
har MöäLLierR gjort mer ån tvåhundrade nya 
bekanta, hvaraf de måfta höra til de dölgde 
Mafkkråken. GozrzE har uptåckt omkring två- 
hundrade fådana Kråk, fom endaft uppehålla 
fig i åtfkilliga Kreaturs Inålivor, och man hin- 
ner icke at upråkna alla andra Författares up=- 
tåckter af mindre antal Mafikkråk. Når man 
nu lågger hårtil at alla Musflor åro dölgde i 
Hafvet åfven fom de måfta Snåckor, och jäm- 
vål at de måtta odö!gde Mafkkråk åro Sjökråk: 
få finner man orfaken dårtil hvarföre vi ibland 
alla fkapade ting minft uptåckt och minit kån- 
na Mafkkråken. Men, af hvad vi kånne, fin« 
ne vi ockfå lika tydeligen, at deffe Mafkkråk 
hvarken i underbarhet eller fkönhet, hvarken 
i nytta eller förfårlighet lemna företråde åt 
något annat Djur, och fördenfkull förtjena bå- 
de at betraktas och nårmare underfökas. Där 
gifvas de fom knapt med de båfta fynglas kun- 
na uptåckas , andre åter hinna til en forlek af 
600 fkålpunds vigt. Ganfka många hafva en 
förtråffelig fkönhet, fåfom Hafsmufen C(Aphrodis- 
ta aculeata) m;: fl. famt många Snåckor och 
Musflor; deras underliga fkapnad år nåftan o- 
jämnförlig, och de förråtta mera med få SE 

nart 


Fan. Febr. Mart. 17 


fnart fagdt inga Ledamöter, ån något annat 
Ljur med flere förfedt. De åro ofs ock lika 
nyttige: de hålla jord, ftrånder och hafsbotn 
löfa och låckra til våxternas tjenft, de renfa 
vatnen, de tjena andra Djuroch åfven menni- 
fkan til föda; En del gifva den vackrafte pur- 
purfårg, en del medde:a et flags Silke hvaraf 
verkeligen klådnader tilredas, andre gifva ko- 
fteliga Pårlor, och en del åro til tjentt på hål- 
fans vågnar. Men dår finnes intet lif fom år 
ofs nårmare ån Malkkråken: Vi indricke tufend- 
tals med vatnet, vi inandas fåkerligen tu. 
fendtals med upfligande ångor, vi underhålle 
kela troppar inom våra egna kroppar, och vi 
förtåre ovetande oråkneliga fom finnas i andra 
Djur, Filkar m. fl. fom vi til föda nyttie; 
Monne det icke år förnöjande, monne det icke 
år nyttigt at nårmare låra kånna dem? 


ADOLPH MODELLER. 


B ITher. 


8 Fan. Febr. Mart. 


Fhermomietrifka — Anmärkningar , huru 
mycket varm forden var Ar 27905 


(Fortlåttning 9, 
af 
CLAS BJERKANDER. 


| jandthusbållare hafva om Våren flera mår« 

4 ken, då utfådet bör fke, fåfom, 

Når Spindelvåf fynes på Jorden. 

Når på Hågg, Björk, Rönn och Haffel löfven 
fpricka ut. | 

Når bladen af Nymphea lutea, våxa up utur 
vattubrynen. 

Når Enebufken dambar. 


När Ekelöfvet tåcker Dufvan, fås Kornet på 
fomliga orter. 


När Hus-Svalorna ankomma. 

När Jorden ej mera lucktar rå. 

Når Draba Verna och Primula Veris florera. 
Når Såfven vifar fig Öfver Vattubrynen. 


H6öRf-Sådet fker. 
Når Scabiofa fuccifa blommar. 
Når Ljungen florerar, Håggbåren, Svarta Vin- 
bår och Hallon mo ogna. 


Aila deffa gamla märken åga fit goda vår- 
fUmen Åkerbrukare fom ”hafva” Svenfka 
Thermo- 


de 


RTV KS ERTTSETRTOSERSSTTENRDETENTSAN TTT SEEN SAITAES TAN VISET TESSAN 


9 Se idiandl, 1791. P. 21. 


Fan. Febr. Mart. 19 


Thermometrar, fe af dem Vår och HöÖft, hu. 
fru varm jorden år , och torde kunna bålt dår= 
efter fålla fig med. utfidet. 


Huru fnart Såden, detta år, efter hvar 
gång den blifvit utfådd, upkommit, vifar den- 
na Anmärkning. 


Såddes Kom up. 


Sådesflag. Mån, Dag. Mån. Dag, ' 
Åtter. Mart. 20.  Maji 5. 
Hafre, IC RR rer 20. ”- Sr $s 
Änter.. April Öm soo 15. 
0 0 a Ö 
klalner 3 20020. = >= 8. 
MED ae Id 


Hvete. Jun. 23. Jul. HG Hvet et och Rågen 
Rag. re ss = Jun. 30. gingo i ax. Korn 
Kom So Ju Fr fall kärha: den 8 
Hafre. = = «= SEN mo Sept. Ben 3 OR 


2 i 
efter froflinåtter. fick 


Hvete. Aug. 5 Hepk 7. 
| Kornet rot. fom I Des 


Råg. - -« 


Hvete. Sept, 8. = = 19. flod. fkadad gerom 
Rågs. == - 2 STO: MMVICKO COR srdT, ONS 
ÖA LA = = 10. deligen må gula glo= 
Flafne. —'= - sl bea aan. öck 
Hvete. - - 17. = = 28. Blomrukor den, 23 
håg. TS a SS Åvug Jöch, ET Oc NR 
OR SS RR Ole den kärna. 
Hale se SON ID ipida KOrn-OcH 
THiyetes- - 24. OO. 6. Hafre brodden, voro 
MAG AR SN GEA RS NON ICKE 
Korn. ES SE TNO eld ENS SEN Oe 
Fafre. ån RN - - To 

Hvete.- .- 28. - = 8 


20 Fan. Febr. Mart. 


Såddes. — Kom up, 
Råg. Sept. 28. O& 8. 


Korn. guss = ls Se 
Hafre, = = = - = O. 
Hvete. O& I. - =» I8. 
Råg. == =« - » 14. 
Korn, == a - = IG. 
Hafre. = - = - = I8. 


Den 4, 8, 13 och 26 i famma månad, 
fåddes deffa Sådesflag , men kommo icke up. 


Man fer af föregående Tabell, huru Så-= 
den, faitån hon fås bittida om Vår on och fås 
Jedes uti kall jord, intet kommer up, förrån 
jorden blir varm. 


Samma anmärkningar gjordes med Såden 
1789 om Våren. Den 24 Aug. fåddes Rågen 
i varm jord, hvilken kom hafigt up, och 
våxte läng och fmal. Broddmalken fom var 
gynnad af varmen, gjorde på flera orter for 
fkada. 


Filk-lekarne råtta fig mycket efter islofs« 
ningen. Om Ifen ligger längre på Sjöar, det 
ena året ån det andra, kommer det an på 
våderlekens verkningar, litet Snö och kall 
Vinter, famt en kallare eller varmare Vär. 
Gåddan leker når ifen går bort. Mörten når 
Björken får fmå löf, Löjan då Rågen blom- 
mar. Braxen då nen dambar. Och fom des- 
fa tråd råtta fig efter en vifs grad af varme, 
få torde Filken i vatnet göra det famma, hvil- 
ket genom Thombomersr anmärkningar fram- 
delet kommer nårmare at utrönas. 


Landt- 


Fan. Febr. Mart. Ar 


Fandthushållare kunna ockfå Vårtiden genom 
Thermometern finna, huru mycket luften år 
varmare ån jorden, fom ofta efter en fkarp 
och långvarig köld , långt fram på Våren kan 
hafva tjäle i fig, då genom luftens farka var- 
me, fom ibland bittida infaller, faften ur Trå= 
dens fiammar och grenar uttorkas, hvarigenom 
de förfvagas, och ofta dö, emedan rötterna 
icke kunna drifva up ny faft, i fållet för den 
fom bortdunftat. Derföre år angelåget, at fmå 
Tråd gifves fkugga för Solens hetta, och an- 

falter göras efter behag med den frusna jorden. 


Vatnet 1 Vettern har detta är vid Strans 
den varit få varmt, fom följande anmårknin- 
gar gifva tilkånna. 


Mån. Dag. Therm. Mån. Dag. Therm, 


Jan. Gå 4 Ö. = I9. 76 Ö, 
16. 4. - 30. 16- 
21. 4. Aug: 20: 10. 
Febr. 8. 21 28. I 3- 
II. 2. cpi 4 rd I5- 
Mart. = 2. 2. 29, I2e 
Vz:. (ör OM 13: IOs 
29: 6. 28. Je 
April 27. 8. Nov. IT. 6- 
EN SR DA 22; 35 
12, TG SO: SC 
313 1Ö, Dee. f0; 3; 
MuUna ITS: LO 20. 34) 


full. If 


(4) 
Va 


Ut? 


+) År 1792 den 24 Januvarii förföktes huru kallt vat- 
net var vid ftranden , hvilken denna tid hade ftora 
högar af Snö och Is, at det fig nåftan omöjligt 


NE» 
Ing 


RETA 
4 


Vid 


Mineral-Brunn. 


Fan. Febr. Mart. 


Uri Kållor kåromkring, har Thermome- 
flera gånger blifvit nedfånkt =). 

Ulfhuit en] Vid. PråRegår-j Yid fora RÖå-: 
den en literzlen Kall-Köålla. 
Mineral-Kåila. 


Mån. Dag. Th.t Mån. Dag. Th. | v/ån. Dag. Th, 


Bebritaranig tjjant f2047 30 JakAan lang 
Majin: 23009 ar 43. solsebri2d å 
Jun: Fa 38 |öFRR fr NVIaRBLROL 16 
rr görndg Maj 27 TORRENTS IA 
Juli, 26. 0 | Jun. 10. > 124 MIIERR  —G 
SONG Jul. 1/7. 29, 4 Jun-Eae 8 
RUS OG ET 20 RS Aug. FR 
SPE LÖN TED lärs 120617 FORE 
ITE EAS Sept 1ITTELORRNAIORS 
NOV. 19.048 IDA. 1 4 0 [NORRA TR SRK 
DEG. >. OFCES. | Nev. IT Sr töeRR H 0 
läge Tö 


pl 


Någt a 


ur, et få ned Thermometern i varvet, andteliven eter 
något fökande får jav fe en öppning gerom Svön 
gjord, fom jag fedan miårkte, at upftigande åneor, 
dit jag vår och netfiter Thermometern, hvilken 
upfteg til 8 ersder Öfver O då han dennå tid på 
andra flållen plågar vars 2 9 4 grsder. Uti nämde 
Öppning ginvco många och fto:a blåddror beftåndiet 
vp utöär botten, hvarifrån vatten åfven tvcktes up- 
komma. Om varmt vsiuen få på många flåtien up- 
rinner i Vettern, det mån fkåligen tror, i anfeende 
til höga berg fom nåftan Över alt cemgifv2a honom; 
får man någon anledning, hvarföre cenna Sjö, icke 
alla år betåckes med is, och när det fker, ofta icke 
förr ån uti Februarii, fedan mycken Snö uti honom 
fallit och fkarp köld upkomirit, 

Kiltor på Kinnekulle, fom utur Rödftens Klefven 
optkomma, hafva alla baft 8 gr. varmt vatten. 


Fan. Febr. Mart. 128 


Några Bi- Anmårkningar, gjorde med 
Thevnometern, 
Då Thermometern hångdes på våggen e- 
mot Söder uti Soliken, har han vifat följande 
grader af Varme. 


| NT TZ 000 
Mån, Dag. Th, Mån, Dag, Th, Mån, Dag, Th, 
Kl: 19, Kl. 12. KL 12. 
Jan: 13 19 2 30 $I 
15 OA 17 20 AU Tv AT 
16 10 HOK 13 52 
20-75 23 34 14,45 
PITE AR Maj! 2 30 Sept. 5 32 
HS Sed 3 44 7 36 
Febr. A 25 Sd 9 40 
TT 13 17 49 
Ög 22 12 AT 24 42 
LS 13 36 2) 41 
18-30 13 35 ÖA TT 40 
20128 21 52 5 40 
23 25 28 49 Nr ISO 
DN DE Tun. TAG 16 33 
Mart..i 2 245 25 28 
Öl 32 17 34; 07 38 
SST | 19 44 Now. 10.25 
14 2 RN 11028 
VGRR 30 42 TA 20 
17 38 jul I 40 Ne 
19.37 5 45 OR 
20-44] sk ov 20 21 
23.37 1939 Dec. 24 12 
24 37 18 49 20 27 
30:34 20.37 
Apr. I 34 20046 


24 fan. Febr. Mart. 


Trågårdsmåftare finna i anledning håraf, 
huru våxter, planterade vid våggar åt Söder, 
ita. far derdublad Värme. af Solen, framför 
dem fom fta på öpna filt. 

År 1789, nedfattes UhermpesEees i Snå« 
drifvor. 


r700 
Mån. Dag. Th 


Jan. 3 6u Febr. 14 3u Febr. 1 4u 
Je Mart. 6 4u 2 2u 


: pö 19 2 Apr. 16 O- 
JO IOuU st 
Lf RE Hoes 653 
14 7 Apr. 3 4u 7 5u 
20 5u a 18 3 
31 Cu 6 3u 20 IU 
30T- 

Maji 6 0 31 I- 

Det år anmärkt, huru Orrar , emot oviå- 
der, åta fig måtta i Björkar , låta Helan fnöga 
öfver fis, hafva under urvåder lindrigare köld 
i Snön ån åfvanföre. 

Mennifkor fom under urvåder, komma 
at ligga i Snön, bliiva ofta til lifvet bevarade. 
År 1768 den 13 Mart. eller, den hår på or- 
ten få kailade onda Fredagen, dogo i detta 
Stift 26 perfoner ute på marken under grufligt 
urvåder , men de iom låto fnöga öfver fig, 
behöllo lifvet. 

Om Vären mirkes, huru Ornithogalum, 
Ranunculus ficaria m. fl. ficka upg senom Snön 
och växa. 

Lös Snå hindrar mera kölden at gå ned 
i jorden, ån den fom år hoppackad. 

Ther- 


Fan, Febr. Mart. 25 


Thermometern infatt uti vVåzande och fri« 
fka Tråd. 


AR. AR. Björk. po Ek. 
M. D.TH'M. D.Tilu. D. TIM. D.Tb 


Gran. 1t Körsbär. 


M.; D.Th|M. DÖFh 


Jun. 15 14iJun. 2112 un. 310 Jun, 21 16 
17 14 28 1; SZ IG 23 15 
26 14'Jul. 1212 8 14 ful 23 
Jul. 12:3 2015 14 1s 2017 
2 15 2812 19 15 20 14 
28 15 Aug. 614 2215 Aug. 6 15 
3018 106 18)Sept 2121:ul. 11 151 3ept. I 13 10 18 
Aug. 416 FZLZ 10 Ir 19 17 10 I5 17 18 
15 :7 2714 23 12 2017 23 13 27 15 
2713 SOV EE 5 of tug. OA JAR 15 oo 30 14 
FO SepEs Ort) > 27.5 Ör; 28002 31 a 
Sept. 411 IO 13 [No0ov. 10 2 28 13] Nov. 10 5|5ept. 7 12 
13:3 1414 13 Ifbept. 9 I: 13 ou 135 fI 
27 8 25 131Dec. 2 C 25 FA Det: 202 JR ee 
Ok 3 28 11 4 1 2700 Aim 2813 
FAN NÖCE ZT3 SEE LA 8 2J0T. 714 
27 KA IS 1250 205 FLe2 25 6 
Nov. 5 2: Nov. 5 2 16 cNov. 6 2 14 IlNov. 6 2 
17 oiDec. ; I 2220 19 I 6. EIDeC, 3 £L 
29 2u TTT 24toldeEE3 KÖR Ern 
Dec. 21 3u 22 I 28 Gc 22 OC 21 Oo 22 I 
29 Oo 30 I SEO 30 306 30 0 


Inhuggningen i Tråden, har varit långs 
efter, på norra fidan, 2 alnar högt ifrån jor- 
den, och få djup, at Thermometern varit 3 
tum in uti Trådet, och Öpningen fedan vil 
tillluten. 


Dear ar bekant, at Alken, ibland: Tråd, 
hf får IÖf. Föregående ånmärkningar vifa,, at 
iEhermometern uti detta "Tråd förft föll til jo, 
torde af naturen derföre vara kallare, och fors 


dra fltörre varme ån andra Tråd, förr ån det 
får löf, 


BS ; Den 


26 Fan. Febr. Mart. 


Den 2 Augufi fogs Grås i Trågården, 
fom ftrax fattes i fack, på förfök, huru ftor 
varme det kunde antaga. 


Mån. Dag. Therm. Mån. Dag. Therm. 
Alga LÖ 50 grader. Aus rök 02. 
110) SI 17000 
II $4 138 52 
120 19 44 
15 60 20-038 
Biens varma om Sommaren 31 grader. 
Ol under gåsningen - 2 
Rag-deg - = 29 
Ladugärdsgådfel 5 26 


Hvad verkan Våderleken haft på Väåxt- 
Riket, vifar följande Frukt-Tabell. 


TS FETA HUR RE 
je [Sh EN 3 2 = 
SETS BG oe 
ga Sr j ga = 
et ce 
Smultron I — — Plammon — = 
Hallon I — Bjötrnbat = I — 
Lingon EE Ekollon «== — r 
Rönn SEE Gifankott et ST 
Oxel ÅT Odon 2 
> Haffel. Nöt — I — Blåbår FENEN ME 
Ak AE SR Bloömflefbet nian 
Humle — — I Morotfrö — I = 
Gurkor — — I Perfilja — — I 
Hjortron — SER Portulake — 7 


HafJel- 


fan. Febr. Mart. 2'7 


FHaffel. Nötter , få blefvo mogna, och ftörfta 
delen hade ingen kårna. Orfaken lår varit den, 
at Amenta den 15 Januarii begynte flåppa frö- 
mjölet, men honan vifade fig intet förr ån den 
16 Februari : 


Humle ingen, orfaken, utom Våderlek , 
voro oändeligen många Bladlöfs fom på undra 
fidan aldeles betåckte bladen. 


Gurkor kormmo ej til Vvåxt. Uti Julii 
var Thermometern i jorden 3 tum djupt på 
deras fångar, 15 grader, fom lår vara nog liten 
varme för dem. I denna månad rågnade 20 


dagar. 


Ekollon, blefvo ej hörre ån Oxelbår , fvart- 
nade af froft och nedföllo. 


Turkifka och flere flags Trågårds - Bönor 
låmnade ingen fruckt. 


Portulake våxte allenaft några tum hög. 


Åker Årter blommade til des de omkring 
den 10 Sept. togos al. 


Af Påron och Åple medelmåttigt, och var 
allmånt tal, at deffe och flere flags frukter, 
blefvo ej få ftora och fmakelige fom föregå- 
ende åren. 


Såden blef ojämt mogen, och Hafren ha- 
de mycket fot. 


Et Hafre-Korn fom fåddes i mylla af rut- 
ten halm, och fåledes i Iikartad jord, låm- 
nade 


28 Fan. Febr. Mart. 


nade på 2 fjelkar 23 aln långa hvardera, 400 
Korn. 


Af nu gjorde Anmärkningar fer man , hu- 
ru jorden om höften 1789, icke var mycket 
kall, blef icke heller hela Vintren någon köld 
och flådföre. 


Tvårt om famma tid detta år blef jorden 
förr kall och flådföre kom förft i December. 
Om man i anledning håraf, kunde genom 
Thermometern, Rfåld i jorden, fåga förut, om 
köld fnart eller fent fkal komma om Höfen , 
få blefve en fådan fak, både nyttig och nöj- 
fam i hushållningen. 


Hela året har Thermometern om morgs« 
narne varit under o, 82 gånger, och uti en 
gvadrat aln har fallit 963 kannor vatten. 


Bb FRK 


Tvån- 


jan. Febr. Mart. 29 
Tvånne fapanfke Fifkar; 
bafkrifne af 
C. P. THUNBERG. 


Hifkarne ifrån Öftra Indiens Haf åro ånnu 
til en fior del okånde för Naturkånnare 
uti Europa. Ibland dem, fom jag dårftådes 
famlade och inlade uti Spiritus vini, för at ef 
ter hemkomften vid mera ledighet nogare gran- 
fka och belkrifva, voro vål de Japanlke Fifk- 
forter de aidrararafte, likafom de måfta andra 
Naturalier ifrån detta aflågsna Land.  Atikilli- 
ge af deffe hade jag den olyckan at förlora, 
emedan flafkorna, hvari de förvarades, gått 
fönder och Fifkarne vid min ankomtft til Får 
derneslandet, funnos uptorkade. En hel Sams- 
ling håraf hade jag dock förårat til Råds-Hers 
ren RADEMACHER på Batavia, hvilken lycklis 
gare kom ofkadd til Holland och af honom 
fkånktes til Ferr HouttuYN, Medicing Doåor 
uti Amfterdam, fom fedan beflkrifvit Fifkarne 
uti Harlemfka Handlingarna. Men, fom inga 
Figurer blifvit gifne derpå och jag utom des 
åger några andra omftåndigheter därvid antek= 
nade, fom Dosor HouTttUYN ej kunnat kän- 
na; få har jag nu genomgått qvarlefvorna af 
denna fållfynta och dyrbara famling och trott 
mig dårmed kunna göra både någon nytta och 
nöje för Naturkånnare, om jag lemnade därpå 
både tekningar (Se Tab. 1) och utförligare 


belkrifning , famt åfven tillade en och annan, 
fom 


30 Fan, Febr. Mart. 


fom icke finnes omnåmnd uti Harlemfka Veten-= 
(kaps Academiens Handlingar. 


CALLIONYMUS japonicus: 


C. capitis fpina fimplici ferrata, pinna dorfali 
antica breviffima océllata. A 


Callionymus . japonicus. Syftem. Animal. per 


GMELIN. Pp. I155. HoUTTUYN uti A& Harlem. 


KXN2. pris esi N:deli 


Finnes uti Hafvet vid Japan, i Hamnen vid 
Nagafaki Stad och annoritåde 


Hela Fifken år vid pafs af et qvarters långd. 


Caput fupra convexum, fubtus planum, inzquar 
le , antice attenuatum. 


Laobium, faperius duplicatum. 


Oculi dorfales , approximati, orbitarum mar «- 
nibus elevatis acutis. 


Corpus enfiforme, alepidotum; fupra conve- 
xum, ferrugineo-macuiatum; fubtus planum. 


Pinne ventrales fuob jugulo, remote, ovatze, 
pollicares , radiis 5 ramofis. 


pebtorales pone pinnas ventrales et apertu- 
ras branchiarum , lanceolate, unguiculares, 
radiis 19. 


Dorfalis antica prope nucham, pollicaris, ra- 
diis 4, ocel:o nigro notata; pofiica 10-Ta- 
diata. 

Analis prope pinnas peåorales, radiis 9 


Cauda acuminata, fufco-fafciata , digitalis, ra- 
dus' 10 


BYSEN NINE 


Fan. Febr. Mart. 31 


Spina capitis fimplex |, latere inferta, antice 
integra, police interius ferrata. 


Pone oculos fteliulgz due cataphra2e, 


Alla EFenor åro fvartflåckige och -firålarne 


råcka åfven utom hinnan. 

I fållet för öÖpning åt Gålen åro endaft tvånne 
bål uti nacken, kvarmed denne Fifk år fyn- 
nerligen fkild ifrån andra. 


Pinne V. 5. P. 19: D. 4. 10. ÅA. g. C 19. 
SILURUS muculatus. 


S. pinna dorfali poftica adipofa nigro-ocellata 


3 
Anttkddis-22. Cirns 6, cauda bifurca. 


Finnes med den förra uti Chinefilfka och TJa- 
panfka Hafsvikar. 


Kroppen år vid Hufvudet tjockaft, baktil ihop= 
kramad, utan mårkeliga fjäll, af vid pafs et 
qvarters långd. 


Caoput fupra convexum OLAS planum. 
P 


3 3 en 


Oruli laterales,. remoti. masni. orbite angulo 
acuto elevato. é 


Os obtufum labio fuperiore longiore. 


Deutes palati FA grandiores; labtorum plu= 
rimi, minutiffimi. 

Cirri maxille fuperioris doo, capite breviores; 
nferioris guatuor, maxiila breviores. 

Spira pone öperculum Branchiarum utringue 
valida. 

- Pinne pebiorales remote, radiis Il; radius pri- 

mus fpinoftus, validus, obtufus, utringue re- 

trorfum ferratus. | 


Na 
Ven- 


22 Jan. Febr. Mart. 


Ventrales mutice , radiis 6. 

"ÅAmnalis mutica, radiis 22. 

Dorfalis antica prope caput, radiis 73 radi- 
us primus rigidus, offeus , fpinofus, obtu= 
fas, utrinque retrorfam ferratus; poflica 
adipofa, macula nigra, absqve radio. 


Cauda bifurca radiis circiter 24. 


Fenorna åro icke färgade, utom bakfenan på 
ryggen, fom åger en ocell-lik fvart flåck. 


Denna tyckes komma Ööfverens med Silurus 
felix och aftita , men år tilråckeligen fkild 
ifrån dem, : 

Befkrifning på et nytt Örteflågte ifrån 

Wefi-Indien , kalladt HISINGERA; 


af 
CARL N. HELLENIUS. 


(yenom den frikoftighet , hvarmed vår af 
Orte-vetenfkapen mycket förtjente Herr 
Doéåor Swartz gjordt mig fig högeligen för- 
bunden , blef jag för någon tid fedan bland 
flera fållfynte våxter åfven ågare af denna, 
hvars befkrifning jag nu vågar underkafta Kgl. 
Academiens uplyfta granfkning. Vid valet af 
dem, fom af honom uti Prodromo deftriptiomum 
v:getabilium Indie Occidentalis  fkulle belkrifvas, 
hade denfamma blifvit förbigången, kunde få- 

ledes 


Jan. Febr. Mart. 83 


ledes ej heller annat åa förekomma mig fåfom 
ny och AR tillörene, åtminftone icke veder- 
börligen befkrifven. Med upfinnarens benågna 
fre har jag derföre, lil kmätigt vetenfka. 
pens förefkrift, upfatt å denna våxt följande 
belkrifning, hvilken genom nårlagde af ho- 
nom fielt efter et leftvande exemplar gjorde 
tekning (Tab. II.) båR torde kunna upiyfas. 


CAULIS tra ticofus , fölidus , 6 «= 8 pedalis, 
erectus , teres, levis, ramofus. 

Rami alterni, fubvirgati, fobramofi, lxves. 

FOLIA alterna, patentia, petiolata, ovato-lan« 
ceolata, ferrato-erenata, acuminata, apice 


obtufo, nervofa, venofa, utringque glabra, ni= 
tida, plana, rigidiufeula, decidua, 


Potioli lineares , ferniteretes, canaliculati, 
breves, inferti, patentes, olabri. | 
FLORES Dioici, axillares , conferti, peduncue 
Jati, minuti, pallidi. 
Peduneuli' erecto-patentes , breves, uniflori, 
oteretes. ; 


MASC, 


CAN phyllus. Foliola ovata, obtufa, inte. 
"gra, concåva, rmarging ciliata , extus gla= 
bra, intus incana , ”erea, lutcosviridia. | 
COR. IE rv 
STAM. Filamenta 15: 20-25. lengitudine cä- 
"> lycis, ere&a, bafi libera. Anthere febros 
utnde, triloculares. 


Q Glan- 


34 — Jan. Febr. Mart. 


- Glondule minut2, difformes; fulve ; ad ba: 
fin Raminum quadratim locate. 


FEMIN. 

- CAL. 6 phyllus. Foliola lanceolata, obtufa, 
integra concava, ciliata, intus incana, e- 
fecta. 

COR. nullas i 
PIST. Germen fabrotundum, dipödbln: Sty- 
li duo, breves, craffi. Stiomata capitato-de- 
prefla, antice bidentata margine revoluto. 


PER. Bacca fupera, fobrotundo-didyma, bis 
locularis , difperma , matura coccinea, 


SEM. fubrotunda. 


Enligt denna belkrifning blifver fledes 
detta Orteflågtes Chara&er effentialis följande: 


MASC. Cal 4 phyllus. Cor. nulla. Filam, 
a AT 
FEM. Cal, 6 phyllus; Cor: nulla, Styli 
2. Stigmata capitato-dépreffa. 
Bacca didyma, fupera. 


Des tum likmåtigt Linneanfkåa fyftemet 
år åfven i följe deraf Dicecia Polyandria nåft 
framför CLIFFORTIA, eller ock efter den 
förbåttring vid detfamma, fom fednäre tiders 
uptåckter tyckes bevifa at framdeles blifva 
nöådvåndig, i Polyandria Digynia. Ibland Or- 
dines Naturales fynes det böra inrymmas uti 
den trettionde åttonde (XXXVIII) med de få 
kallade Zricoice, 


- Blif- 


Fan. Febr: Mart. 25 


Blifver det mig åfven tillåtet at: föreflå 
något namn för detta hit intils okånda Örte= 
flågte , få pålågger mig en vördnadstfell erkåns 
das ja vål af det utmärkta nit , hvaftned fram. 
jedae Herr Bergs-Rådet och Hiddaren af Kgl 
Vafa Orden, "Vålborne JoHAN HISINGER fökt 
befordra Örte-veten skapens tilvåxt hår i Fin- 
land, fom ock af den ovanliga frikoftighet, 
hvarmed han upmuntrat des idkare, at til en 
evårdelig hugkomft af deffa hans vålgårningar DD) 
upnåmna detfamma efter honorn HISINGERA; 
då denna i adfeende til des: glatta och lins 
fande blad, fåfom med et Nomen triviale, kun- 
de kallas nitida. 


Hon blommar i Augulii månad, "och är 
funaen på högfta Bergen i Södran 


c 2 4 För- 


+” Til Kongl. Ab ee bor Herr Beres Rådet 
och Rid aren Hi;sinGer anflagit en fiker fond til 
roc Riksdåler årlig, lör för en :Botsnices Demon- 
flrator , hvilken oumgångeliga Lårare denna Aca- 
demie före denna tiden nöduvats fakna, Flere fotti- 
ge Studerande hafva tid efter. annan på Hans ene 
fkildte koftnad blifvit underhållne vid Academien 
för art lira fig Botaniken , hvilke federmera i den 
mon de vunnit förkofran uti denna nyttiga veten. 
fkap blifvit af honom med upmuntrande belönin- 
gar hugnade, AHO Academie -Frägård törvarar ock 
ferå af Honom ditfkånkte fällfynta våxter, fålom 
hedrande bevis af Hans kärlek för denna gagnelioa 
inrättning och hans verkfamma nit at befordra Aled 


for och fladga- 


& TÅ ; STERN 


36 Fan. Febr., Marz. 
"Förklaring öfver Figurerne. 

Tab. IL Fig. 1. Förehåller en qvift med- Hane . 

j blommor. 


& En Hanblomma:' förfiorad i 
naturlig fällning. 


6 Denfamma med öpnad calyx. 
e Stammen likaledes förftorad 
at anthere fkapnad tydeli- 
gen fSkönjes. 
Fig. 2 En gren med Honblommor. 


& Honblomman förfiorad med 
Öpen calyx. 


6 Piftilien förkorad. 


& Bacca eller Båret i naturlig 
ftrorlek. 


d Detfamma på tvåren i tu 
fkuret. 


Be- 


fan. Febr. Mart. $ 


”Befvifiins på en Spanmåls-Magafin; 
af | 


äs ADOLPH NORBERG. 


adiR 


Å: Spanmåls bevarande för åkommor, fom 
genom des ftiillaliggande kunna förorfakas, 
år bland de vigtigare föremål, fom fordra oms 
tanka , år otvifvelacktigt. Dårföre år nådigt at 
fådana påfund blifva kunniga, fom i det åm- 
ne åro beprötfvade at vara fördelacktiga i flera 
mål: Och i detta hånfeende torde Kongl. Aca- 
demien icke finna ovårdigt, at i des Handlin- 
gar intaga och derigenom gåra allmånnare bes 
kant, en'af min framl. Fader upgifven inven= 
tion på Spanmåls-Magafin; 3; hvilken utom fle- 
re, i fynnnerhet af framl. Cammar-Rådet Baron 
BrRAUNER blifvit verkftåld, famt dårom intygadt 
denfamma i alla mål a fvarande til det 
därmed åfyftade åndamål. 

Tab. III. Fig. 1. Vifar Magazin på långa 
den, öfver alt beklådd, hvilande med fina 
tappar på underlag; Åfven hötnftolparna m. m 
hörande til hufet hvari det får. 

Fig. 2. Utfeendet för Gafveln "eller ad 
darna. 

Fig. 3 Denfamma fårfkild. i Profil tvårs- 
ÖMSE 

Fig. 4. Förefiåller den på långden, med 
fin yttra brådbeklådning allenaft til en liten 
del, men ftörfta delen låmnad öpen för at in- 


håmta Magafins invåndiga, och i fynnerhet 
C fkils 


33 Fan. Febr. Mart. 


fkiljevåggarnes -befkaffenk et; om - hvilket: "alt 
vidare uplysning meddelas i fåljande befkrif- 
ning, jämförd med ritningarna, famt den åfat- 

te Scalan, ; 


I:mo Sjilfoa Marafn CA); fer åttkan- 
tig, bygd omkring en axel (a) fom går ige- 
nom denfamma, hvilande med fina tappar på 
underlag; Omkring denne axel fitta vid hvarde- 
ra åndan 4 armar (tr. 2. 3. 4) til hålften inhuggs 
ne i hvarandra. Utan på deffa åro gafvelbrås 
derna fafifpikade; Sedan deffe botnar åro på= 
fatte, åro 4 fl. mellanvåggar C Fig. 3 och 4. 
af bråder, åndalångs med axeln, fom gå ifrån 
bonom ut til yttra brådbeklådningen, och af= 
dela fåledes Magafin i 4 lika rum; Bråddars 
ne i deffe fkiljevåggar åra icke tått ihopfoga- 
de, utan hafva en tums vida fpringor eller 
fneda öpningar, fom Fig. 3 och 4 vifar. Nåm- 
de mel Hanvåggar fåftas på det fåttet, at vid 
hvarderas åndar fafifpikas på Gafvelbotnarna 
- fibbor 'd på hvar fida om våggen, tvårs öfver 
dem flas ock ribbor e, fom litet inhuggas med 
ena åndan i axeln, och den andra i brådbes= 
klådningen, hvilka ribbor hålla fpringorna i fin 
råtta Öpning , famt fådja nyfsnåmda yttra bråd- 
beklådning at den icke böjes af fådestyngden: 
Dylika ribbor f men något tunnare faftflås på 
infidorna af famma beklådning, för des flyrka 
och fammanhållning. Sluteligen brådflås eller 
beklådes Magafin rundt omkring, hvarefter 
banden af järn eller" tråd: paffas öfver de fål- 
len, fom ribborna e och p fitta innantil: bru- 
kas hårtil trådband, få måfte det vara få mån- 
g2 flycken, fom "Magafin har kanter, och 

| | hvart 


Jan. Febr. Mart. 39 


hvart fycke hopikåres til hålften i hvarandra 
vid- hvar knut gZ Fig. 5. famt en trädfpjela u 
öfverlagd på den fidan fom klackarne åro, då 
ock en nagel fåttes vid hvar ånda igenom Klack 
karna och nåmde fpjela , famt tvånne långre 
inpå, fom hå utviflar, då det blir fullkomligen 
flarkt. Järnband gÖres i tvånne flycken, hvar- 
dera bögde efter Magafins kanter, med genom- 
flagne aflånga hål i ala fyra åndar, famt 
tvånne åndar hvridna för at trådas igenom de 
andras hål, och med jårnkilar fammandritvas. 
Deffa band kunna vara flera alt fom Magafin 
göres långre och i famma proportion vidare, 
- för at inrymma hRörre qvantitet. af fåd: De 
tvånne på Magafin gjorde Öpningar få vål. för 
fådens ityllning , fom för at komma in i den 
famma, åro midt för hvarandra , famt midt 
öfver fkil ljevåggarna, för at komma i tvånhe 
rum genom hvar Öpning, uti hvilka fåttes luc- 
kor med ftångfel af jårn fom fes vid. J: Sam- 
ma läcka med ft ftångfel vifes ock Fig, 6. i 
profil långsefter. - Lufthål kunna göras: på 
bågge gafvelbotnarna ifrån alla fyra rummen; 
för famma hål flås på infidan fin våf af hål 
eller. måfflingstråd, eller ock af jåärnbleck tått 
med fmå hål uti. Magafins fållning beftår 
vid hvar ånda af et par fradiga ftolpar K ned- 

flagne i jorden, intappade åfvantil i en tvår- 
kubb L med fin. påfalning p hvarpå. Magafin 
hvilar med fina tappar 2; Den går en god del 
låttare at vrida ikring då tapparne åro af 
järn, men deffe få våt fom banden kring Ma- 
gafin vifas hår både af järn af och tråd, för an= 
lednings gifvande at det kan verkftållas på 
hvilket fått fom . behagas. och belågenheten 
| C 4 med. 


40 | fan. Febr. Mart. 


medgifver. At hindra möfs från at kormraa til 
Magafin, åro på de 4 folpar K brådfiumpar 
kriogfatte och få paffade at de med öfra kanterna 
falla jämt til holparna, men få ifrån med de 
undra, fom de prickade linier vid n vita, och 
kan til ån mera fåkerhet på nyfsnåmde undra 
kanter flås järnbleck med fpetfiga uddar. 


2:do Magafins-Hus eller kringbyggnad, Es 
huru detta icke år något hufvudfakligt, fåvi- 
da en fådan byggnad kan göras efter behag, 
åfvenledes Magafin inrättas i något därtil pas- 
fande förut fårdigt hus, år dock detta enkla? 
och minft koftfamt at bygga af nyo i anfeende 
til trådbefparing emot hvad et vanligt af fullt 
timmer upfatt hus fordrar; ty vid denna flags 
byggnad nyttjas til våggar klyfter af fmårre 
tråd eller få kalladt halfirinne 2 Fig. 2. Gif 
ves lågenhet i fållet för klyiva at fåga i tu, 
år få raycket båttre, hvarefter det affkåres til 
vederbörlig långd , åndarna paffas efter de för 
dem gjorde råflor i hörnfiockarna, då deffe 
åro tilreds och uprefte inlågges berörde half 
trinne i räfflorna, och fortfares dårmed, tils 
hufets 4 fidor åro igenbygde med dörr på 
någondera fidan; Berörde hörnfRockar Q affkrås 
des få, at man har åtminfone 2 fidor råta och 
i vinkel, i deffa fidor uthugges åfvannåmde 
råfflor >, Fig. 7. hvarefter de uprefas, med de 
fidor vånda midt emot hvarandra hvari råfHor. 
na åro gjorde, och fåftes vål i jorden med an- 
dra åndarna, och de öfra infkurne i långsbjels 
karna S fom Fig, 8 i plan vifar, för at årnå 
Radighet på hufets långd; ”Tvårs öfver deffa 
ligga tvånne dylika Bjelkar T inkackade i 
långsse 


jan. Febr. Mart. 41 


långs-bjelkarna för fammanbindningen och fas 
digheten 'tvårsöfver;  Atven åre på famma 
iängs-bjelkar lagde fradiga bråder 0 fora tjena 
til golf at fiå på, få vål vid Ma ioafins ifylining. 
gigd fid, fom vid Ges eiande;  deffa 
bråder fpikas öfver alt faft i | angs-bjelkarna 
til hufets få mycket båttre faniätlafol eng och 
fladighet, allena midt öfver Masafion böra nås 
ora bråder kunna tagas up, för at komma åt 
luckorna I. På tvårbjelkarna T åro- påfalnins: 
gar m hvarpå vallen :2 med fina tappar 5 
hvilar, 


; > 8:tio Magafins bruk. Då Magafin fkal fylk 
las, föres Spanmålen uppå botten 0; Masafin 
våndes få at endera af de midt för hvarandra 
fittande luckor: vetter up, då luckan attages 
och hafves til hands et fåll eller redfel fom 
paflar efter öpningen, med botten af fål eller 
måffingstråd få groft at hålen kunna vara 3 tara 
i fyrkant, hvilket fåttes öfver at hindra möfs 
eller annat obehörigt följa in med fåden , fora 
flås uti få långe at man fer de bågge undra 
rummen B och C vara fulla; fedan har man 
et tunnt bråde at lågga i fållet, fom tåcker 
halfva Öpningen på det intet må komma i 
rummet. D utan flås då til flut rummet A aldes 
les fulit och igenftånges luckan. Orfaken hvars 
före alla 4 rummen icke få vara fulla år, at 
Såden då ej hade rum at rinna ur det ena i 
det andra vid Magafins kringvåndning. 


"Såfom nu åndamålet med detta Magafin 
är det famma fom med vanlig fkyfling 3 nems= 
ligen at Såden fkal röras och våndas, men at. 

; C j förs 


42 Fan. Febr. Mart. 


förråtta famma arbete vida låttare och fkynd- 
”famt., och vara fåker på at alla korn i Sådes- 
”maftan blifva 'områrda, föres detta Magafin 
omkring på följande fått: De med åndarna i 
”walfen 2 fåftade linor x fvepas rundt omkring 
Magalin, och trådas med fina på andra åndar- 
"na varande öglor, på de från Magafin utgåen- 
"de och motfvarande armar 7, z, hvarefter den 
åfvanliggande valfen med handfpakar kringvri- 
"des, fom då drager linorna på fig och gör:at 
Magafin våndes; hvilket ej bör fke mer ån 3 
hvarf i fender eiler at de nåfta från Magafin 
utgående armar 2, 2, hinna öfver de fig i 
nedra åndan ledande och emot Magafin lutan- 
de fiöder y, på hvilka nyfsnåmde armar då 
hvila, och i hvilken fällning Magafin bör få 
en liten flend, at Såden hinner rinna ur det 
fulla rummet A i det toma D, hvarefter åter 
fortfares , fom fagt år, tils Magafin år fpelad 
et helt hvarf omkring; och fom valfen då dra- 
git på fig linorna, at öglorna på de famma a- 
vancerat (tillika med de armar hvarpå de fört 
tråddes) öfver nyfsnåmde föder y, lofflas ög- 
lorna, och linorna dragas af valfen få mycket 
fom behöfves , til at, fom förbemålt år, åter 
fvepas omkring Magafin til vidare omvrid- 
ning nåfta gång; hvilket bör (ke få ofta, fom 
vanlig fkyffling fker, ju oftare år få mycket 
båttre, hålft mödan hårvid icke år fior. Då 
Masgaflin på fått fom förr berört år blifvit vånd 
omkring. ä hvarf, at det fulla rummet A kom- 
mer i fållet för det toma D och fåledes fift- 
nåmde rum i fållet för rummet C, då rinner 
Såden utur rummet A i rummet D genom de 
på mellanvåggarna låmnade fpringor, Ssd 
10 an- 


Jan. Febr. Mart. 43 


 fanden i et timglas, då blir D fullt och A tomt 
och få vidare vid hvarje Zz dels gång fom Ma- 
gafin omvrides, och blifser. altid ät rummet 
tomt, fom kommer i det rummets Räålle, hvil- 
ket. hår: år Ko med D.. 


Ban; nu  befkrifne Magafin kan i foorlek 
anfes vara medelmåttig , ty den innehåller 72 
tunnor, den kan göras ftörre elier mindre -ef- 
ter bihob men mycket fiora: omkring 200 
tunnors. innehåll, fordra både flark Axel och 
kraftigt fpel, hvarföre i flållet kunna nyttjas 
flera af lagom fiorlek, emedan de låtteligen 
kunna rymmas under a och amma tak, då :' 
hufet råttas dåretter. | ; 


Skulle man åftunda at hafva flera flags 
Såd i famma Magafin, kan det och fke, då 
tåta afdelningar göras parallelle med gafvel- 
bottnarna; men då får ock hvarje. afdelning 
hafva fina fårfkilda bpningar med luckor för 
DÅ idjdag ifyllning och uttagning. 


indre Alylan och ET ra vid denna in= 
vention, emot det vanliga fått at förvara 
Spanimål, vara följande: 


I:mo År det en ringa möda at vinda ome 
kring Magafin få ofta man vil och behöfver , 
emot den at kafta: om en Sådesmaffa af fa 
många tunnors innehåll, hvilka ock fordra fiorg 
sum i: en Spanmälsbod, 


2: dö Är Spanmålen fri från Rottor ch Möts, 


hvill ka göra fkada med fit fråtande, at oe 
nÖ en 


44 Fan. Febr. Mart. 


den fora ofnygghet flika -gåfter förorfaka; I 
hvilket fednare Kattor åro mycket vårre om: 
de fkola få gå in. 


3:o I anledning af hvad i föregående 
punkt anfördt år, behöfves ej vid Krono = el- 
ler andra Magafiner, någon afråkning för fråt. 
ning af fådan ohyra; Men någon hoptorkning 
fker dock i mon efter fom Såden år mer eller 
mindre torr då den föres i Magalin, hvilket 
med fåkerhet borde utrönas, til erhållande at 
någon vifs grund hvarpå afråkning kunde fo- 
tas i den omfåndigheten. 


4:o Behöfvor icke Såden. torkas innan 
den införes, utan Magafin i början något ofta- 
re omvridas, då Såden genom detta rinnande 
fnart blir totr; Och når få omtrånger, år han 
då duglig til utfåde, hvilket den badfugu- 
torra icke år. : 


g:0 Erhålles alla Såderskornen få hela ut- 
ur denna Magafin, fom de flås dit: Hvaremot 
i Spanmålsboden kroffas många med fkohålar- 
na, men långt flere med Drofs-fkofveln emot 
golfvet då Såden omkafias, famt vid in - och 
utmåtning , hvilka Korn alla åro odugeliga til 
utfåde. i 


6:0o Kommer intet damb eller orenlighet 
i Såden, fom det med fötterna indrages i Span- 
målsboden ,. och fedan af fopningar på golfvet 
dambar omkring, förutan det fom af fkona 
blitver qvar i fjelfva Sådeshögen. 


Mo- 


"Jan, Febr. Mart. 4; 


Modeller på få vål denne, fom flera an- 
dra af Du Haamer, HåRrRLEMAN, FAGGOT, bes 
fkrifne Sådes-Magafiner , fom ock hvarjehanda 
påfund til Sådens torkande innan den föres i 
Magafinerna eller genaft brukas , finnas på K. 
Modell-kammaren hår i Stockholm. 


Om Fuft boredaingar och GW fuinge- 
Åvninen ; 


ef 
JOHAN FISCHERSTRÖM. 


fe, har handelen med Jufter eller Jukter 
varit för Ryfsland ganika fördelaktig. Nås 
ftan öfver hela Europa år Ryfslådret bekant 
för fina egenfkaper. Uti Frankrike, Polen, 
Tyfkland , Slefien, åro många, ehuru fåfånga 
förfök gjorde, at tilverka Jukter af en aldeles 
lika belkaffenhet fom de Ryfka. Jag vet ej 
hvad i detta hånfeende kan vara tilgjordt uti 
Sverige; men för långre tid tilbaka, "till åldes 
genom mig några Förfök, at utröna råtta be- 
redningsfåttet. "Nu, då ”"Chemiz Adjunden i 
Åbo Herr Mick. Homeerc infåndt til Kongl. 
Academien en beråttelfe rörande Juft- Bered. - 
ningen i Ryfsland ' 5 är jag deraf tagit an= 

led- 


”y De Jaroflawfke Jufte er fällas för de båfta; Kål 
 Jufter åro begårligaft , målfte Jokta vål, vara mju 


46: Fan. Febt. Mart. 


ledning at famla "mina Anräåfkningar i detta 
åmne, dem jag nu har den åran til Kongl. As 
har öfverlåmna. i 


At 


ka, hafva en -klar-fårgs fmska fom bråndt Läder 
och ovifva då de vridas metlan fingrarna et knarran- 


de. af. fig: - - = 


Så 

Jag har förfkaffat mig en ”Pelkriföing på rätta 
fåtrer huru man tilreder den; men då jag icke 
förftår alla ord, åfven fom jag ej heller funnit nå- 
gon; fom kunnat förklårs dem för mig , vi! jog 
blott meddela: hår et kort begrepp dåraf. 

Tvåliundfade upfuktade "eller "råa hedar fkola, 
fedan hornen och fvanfarne blifvit dem frårfkurne ; 
tilhopa biädas, och i 34 tunmar ligyva i Fiod-vat.. 
ten, Hvarefter man-håmtar dem i Verkfladen, Jåve 
ger dem uti en af Kalk och Afka förfärdigad Lurg 
och låter dem ligga 2 veckor dåri, Sedan föras Ta 
darne åter til Floden och håftade i tåg, för atv nede 
fånkas uti varnet, 


Sedan imåfte åter Hudarne blötas 2 veckor uti 
vatnet, och under denna tid blifva de 2me gånger” 
trampade eller bråkade, hvilket hos ofs vil föra få 
myckea fom ftamps; häruppå hämtar man dem å. 
ter uti Verkfladen och låter dem ftampss 2 veckor,, 
och den Karl, lom hårmed år fyffelfatt , måfte da- 
geligen lefverera en hud, 2 


Då de nog blifvit fltampade , stfköljas de i varmt 
Vvatn, och man låter dem ligga en vecka uti en Ti-” 
na, den andra veckan blitvs de lagde i en annsgn > 
Tina eller Kar, och fedan dera fkerr Moifvar och a 
renar man dem 3; vidare fkola de ligga 48 timmar 
uti en. välling tilredd af ct Pud. (38 fkålp.) mjöl, 
til hvilket man ye få ry vatn fom-ber 
hagas, >. v 


Så: fnert åter kens of denna dling:å blifvi it 
uptagne, ligger man dem ännu i 4 Tinor och lå. 


| 


Fan. Febi. Mart. AT 


Af råda och fvarta Jufter utföras ånnu från 
Petersburg, enligt fåkra. förtekningar, Öfver 
120,000 Pud årligen til fråmmande hamnar. 
Det åro de Röda fom i fynnerhet blifva efter- 
frågade, och om hvilka nu egenteligen hand- 
lass Deffe röda Jufter böra likvål åtfkiljas, 
dels i anfeende til deras befkaffenhet, dels | 
anfeende til orterne hvareft de blifva filverka 
de. . Uti Amfterdam, fom drifver Rark handel 
red Ryfka Jufter , råknas fex få kallade forte- 
menter: de extra fina, de 'ordinrt fina, fina 
medelforter , okdikara medelforter , utfkotte 
Jufters och ånnu en fåmre fort, fom har de 
flefte och måft mårkbara felaktigheter. HH 


Alla deffe hafva fina fårfkildte kånnetec- 
ken; men i allmänhet år det hufvudfakeligen 
af Lukten, hvarigenom Ryfka Jufterne urikil- 
jas. Denne de eras ej obehageliga lukt år ge- 
etQ nom" 


EES 


ter dem ligga & veckor, Åndteltgen aftvättar man 
dem i Floden, och bereder dem på vanligt vis åf: 
ven fom annat Låder, 


De hårtil erfordelige materislier åro följande: Vi- 
"de-Bark för 11 Rubel, Afka til Luten 4 Rubel 11 
Copek, Kalk til -Lut 20 Copek, Hafre-mjöl til Vål. 
ling 25 Copek, Rödt Tråd til färgen 1 Fud; Alun 
i7 mark, Kådan eller det feta af Babukirdd från 
detta affkiljer man det fvarta och odugeliga til vagnss 
fmörja, men det klara tages til Lådrets beredning, 
och det för 3 Rubel 30 Copeker, jämte Kalk 
 åpnu för $- Cooke 


-Narfven i Lådret göres, innan det Ser SE fifta 

tilvedningen torkas, med et lycke hårdt Tråd, fom. 
= har en handgrepa når den ena fidan, men på den 
2 andra tått bredevid hvarandra infkurna fkåror, 


48 Fan. Febr. Mart. 


poratrångande, få fark, at om något Lager 
af Jufter förvaras i hus, röjer det fig åtven 
långt ifrån, kvilket om” alt annat låder icke år 
gållande. . De extra fina åro låtta, mjuka, le- 

na, fmidiga, til fårgen hög « eller ”carmofin frös 
da och inuti ljusbruna; Narfven fin, uphögd, 
fpeglande. De ordinårt fina "hafva vål icke 
få se fårg eller få fkön Sar men hyfa icke 
några af de fel iaktighete fom vid de öfriga 
fortementer åro vanlige. SR yt figa fjelive, 
at om man vil rått låra kånna deras Jufter 
har man alla fem finnen häårtil: nådiga. Ögat 
måjite döma om fårgen; Nåfan om lukten; för 
Hörflen måfie et knarkande förmårkas når fkin- 
nen vridas imelian fingrarna; för FR bör 
fmaken blifva fåfom af bråndt låder, ' och käns 
flan måfe intyga deras mjuka befkaffenhet, 


Juft- Fabrikerne i RAR Riket gifva til 


verkningar af olika godhet. De Jufter fom 
förfårdigas 1 dos och de Jaroslagi- 
Ike råknas för de båfta, emedan de hafva 


Rarkafte lukten, fkönafte fåroen, och åro de 
fmidigahRe. Af deffe åro de fom fått naran af 
Maftersky de utvaldafte, följakteligen de dy- 
rafte och fållfyntahe. Dårnåf komma de Wo- 
logdaifke, de Nowogrodiflke, de Moscauifke, 
Pleskowilke och åndteligen de Cafanfke, famt 
de få kallade Poluwalli , bekante för deras 
låtthet, af hvilka 10 til 15 kunna gå på en 
Pud. 


Ryfslådrets vackra utfeende jämte des vars 
aktighet, har gjort det begårligt öfver alt i 


Europa. Man Betjenar fig håraf til beklådnin= 
gar 


RV 0 


Fan. Febe. Mart: =: 49 


gar i vagnar, på flolar och fofför. Sadelmaka- 
re, Bokbinhdare, Skatulmakare , Skomakare, 
göra i fynnerhet bruk håraf. dc underligt 
derföre', at man på åtfkilliga orter gjort för- 
fök at ; detta hånfeende kunna del vinften 
med Ryffarne. Men få vål de i Polen förfår- 
digade Jufter, fom de från Altenburg, Liegnitz, 
Breflau, hafva flera felaktigheter; de Anneber- 
gilke och Leipzilke hafva likvål hunnit nårmatt 
de Ryike: endaft på luktens Wismar mårkes en 
tydelig fkilnad. 


Konften at gifva Låder denna fynnerliga 
lukt, troddes långe vara en» hemlighet, fora 
Ryffarne fig förbehållit. Pr, Lupovicr, fom 
eljeft. lemnar få goda underräåtteller i handels- 
vågen, föregifver at en olja brukas hårtil, fom 
utdrages af någon vifs rot, hvilken endali vå 
.xer i Ryfsland och vid vart Oral ej får utför 
"fas. Någre beråtta at olian til Ryfslådret ta- 
ges af Porfs, Myrica Gale "). Andre åter 
at Sqattran, Ledum paluftre, var hårtil nöds 
våndig ""), Åndteligen har man ftadnat vid 
gammal Nifver fåfom det tjenligafte åmne. och 
hvaraf endaft den råtta Ryfsoljan kan vinnas 
9 Denna upgift åger båttre grund, och 
Fler DArbas 25). fom icke behagat befkrif- 
va det minfta angående fjelfva proceffen vid 
Juft-beredningen, befannar likvål fullkomligen, 
at 


255) Jos]. FERBERS N. Beytr, zur - Min, Gelch, I, B, £, 


410 
44) LINN. Flor, Svec, Pp. 146. 
24) RK. Vet, Acad. Handl, 1741, f. 212. 
ARKA PP, Parras Reifen im Ruf, R. 2. Th. f, 189. 


50 Tan. Febr. Marti. 


at den renafte Björk-olja förnåmligaft nyttjas 
til Jufternes indränkning utan all annan til: 
fafs; at uti en på fank mark våxande Björk- 
skog , helft böra utvåljas fådana gamla Björkar, 
hvilka dels på Roten itående, dels kullfallne, 
bortrutnat, och hvaraf nåftan endaft den ytterfa 
oljaktiga barken år Öfrig; at ju renare de hvi- 
ta Björkarne åro, ju fkönare — Oljan fom 
deraf brånnes.;j 


Oljebrånning af Nåfver förråttas lått genom 


nedhigande difillering (deftillatio per des- 
cenfum). Det enfaldigafte fått år, at taga 
de tjenligafte och jämnaite Nåfverfycken, fåtta 
dem på kant, tvinga dem tilhopa få tått fom 
möjeligt år på botten af en itor kittel, eller i 
nödfall en järngryta. Öfver denna lågges et 
vål tilpaffadt kupigt plåt-lock, med hål eller 
pip midt uppå. Kärlet fåttes omfijelpt, på 
en annan låmpelig och tom kittel. Krukma- 
kar-lera eller deg bör noga kringfmetas, at 


luften aldeles måtte uteftångas. effe kitlar . 


nedfåttas varfamt i en något rymlig grop!, få 


djupt at de ftå under joräbrynet. Den toma : 


kittelen ftår nederft, den fullpackade åfvanpå; 
hvaréeiter jord fkåttas tått omkring til tre fin= 


gers högd, och å alla fidor vål tiltrampas. Se- 


dan göres under 2 til: 3 timmar jämn, ftark eld 
midt öfver kittelbotnen; men under andra 2 
til. 3 timmar brinner fakta eld. Man låter det 
få affvalna under 6 til 7 timmar, då muHen up> 
kaftas; kärlen renfopas noga innan de uplyftas; 
det öfverfta aftages aktfamt, och i det under- 
fa har man nu vunnit en Oja, klar fom Lin- 
olja, hvilken altid år båft når den fårlk ödch 


Trifk 


Fan. Febr. Mart. RE 


fri(k nyttjas. Med tiden fkulle något af det 
lygrigaflte kunna förfkingras, och återfioden 
föriora i lukt och flytaktighet. Den bör der« 
före hållas i god Kållare, förvaras i vål tiltåp- 
ta flafkor at hindra luftens tiltråde.  Blifver 
ordentelig Fabrik anlagd, kunna ordenteligare 
diflillations. fått vidtagas. Imedlertid har jag 
anfört denna befkrifning, fåfom i verkfållighes 
ten den låttafte och kanfke mera pålitelig ån 
hvad andre dårom beråttat. 


At gammal tak-nåfver kan vål en fkäligen 
god olja :erhållas, men den år ej få kraftig 
och viålluktande fom den förenåmde.  Nyttias 
åter frifk björknåfver, hvarvid mycket af den 
bruna barken vidhånger , blir oljan tjock och 
oren; endaft det åfverfa fom affkopas, gifver 
en klar och för Garfvare dugelig olja. 


Uti Finland ooh Norrland kunna de fiör- 
fila Nåfverfamlingar göras, åfven på de af ålder 
til Löftågt nedfållde Cller kullbiåfte Björkar, 
Folket dår borde upmuntras, at med Skutla- 
fer af gråfre Björkbark, hvaraf Näfren blifvit 
afdragen, förle våra Ståder. Man måfe icke 
fråkna detta bland fmåflaker. I Sverige har 
'Bark-varan redan begynt tryta och fegras. 
Om Garfverierne för Bark-brif råka uti 6des«. 
mål, fom efter nu varande utfeendet hända 
kan, blifver Rikets årliga förluft endaht 
nom mer ån några och trettjo tunnor guld 


ödet har Sucnka SE 
hunnit få långt, at hudar och fkin af fullgoda 
Kreatur, kunna lika vål beredas hår fom i 
D 2 . Enge 


52 — Jan. Febr. Mart. 


England; uti viffa hånfeenden måle man åfven 
lemna ofs företråde, Skånika Klippingen år 
begårlig öfver hela Europa. Jåmtlands fvarta 
fkinn åro åfven kånda hos utlåndningar, fåfom 
af mera utbredd nytta ån Engelfka Kalffkinn, 
emedan man af de förra gör Kappråckar, Kar- 
pufer , Vantar, Ståfletter, m. m. fom åro låtta 
och uteftånga både hetta och våta. Skånin- 
gen och Jemtlånningen bruka helf til deras 
Skinn-beredningar Wide » och Sålg-bark, Salix 
cinerea & S. caprea. Samma bark nyttjas 
åfven 'til Ryfka Jufterne, dock förnåmligaft 
Poppel-Wide, Salix arenaria, af hvilken 
vi åfven hafve tilgång i våra Norra Landsor«- 
ter. Den fom har tilfälle kan fammanblanda 
deffa barkflag. Eljef kan ganfka vål den inra 
bruna Björkbarken användas , och förfåkrar Hr. 
Pairas , at den vid Juft-Fabrikerne i Siberien 


verkeligen nyttjas. 


Man vet desutom at Björkbarken ganfka 
vål tjenar til Ekbarkens utblahdning.  Gran- 
barken har ftor förtjenft, når den rått anvåndes, 
det år: når genom behörig beredning de hart- 
fige delarne kunna intränga lig uti lådret. Jag 
har fedt vackra af Nerikesboen med Granbark 
tilredda fkinn. Rönn-bark bidrager mycket at 
gifva lådret fmidighet; men Pil-barken torde 
öfvertråffa andra Bark-forter, utom Ek och 
Wide, med hvilka den öfverensflåmmer. Så- 
ledes kunna flera flag af Bark tjena för vå- 
ra Garfverier; men de måfte afhimtas i 
rått tid, Våren och för - fommaren. Man bör 


förfå at urfkilja, handtera och fortera dem 
. fee 


jan. Febr. Mart. 53 


fedan de åro aftagne "). Hvarföre torkas icke 
efter Engellka fåttet all Bark i varma Kölnor 
innan den anvåndes? På åtfkilliga utlåndfika 
orter, dår Barkhandelen drifves med fördel, 
åro qvarnar enkom inråttade til Barkens fön- 
dermalning. Vid all malen eller ffampad Bark 
gåller, at den ej lång tid bör förvaras. Den 
förlorar af fin flyrka genom utdunftning, hvar- 
igenom de balflamilke delar förflyga, åfven me- 
delft luftens fuktighet, fom uplöfer de ver- 
kande och faltaktige delar, hvilka fkola ge- 
nomtrånga lådret och fkaffa god garfning, 


Man bör fyflofåtta omtankan med upfin- 
nande af andra åmnen, fom lika med Bark 
kunde vara tjenlige för våra Garfverier. Icke 
allena& Allonfkålarne på Ek och Boktrån, utan 
ock alla deiar af Eken, af hvad ålder den må 
vara, kunna förmonligen nyttjas, enligt en be. 
vift uptåckt i England. Jämvål i Sverige har 
man funnit at fönderhackade frifka qviftar, 
ris och telningar af detta tråd åfadkomma 
mycken fördel; med blotta Sågfpånen af frilk 
Ek har båfta kalflåder blifvit beredt, enligt 
Gr. Burrons vitnesbörd, = Alens 1öf, Röånnens 
blad och omogna bår; Slån , Lingon , Odon , 
Blåbår , Berberis -bulfkens och vilda Caftanie- 
trådets frukt, ftjelkar och blad af Mjölon-rifet, 
Porfs, Squattran, m. fl. kunna fkafta betyde= 
lig nytta för Garfverier, 


D 3 | Det 


ty Hårom har jag lemnat nödiga underrittelfer uti 
Economifka Dittionairen r1ifta Del; Art, Bark. 


Fan. Febr. Mart. 


Det vårfta år, at uti flera af våra Landsors 
ter gifves liten eller ingen tilgång på förenåm- 
de tråd och bufkar. Om uti Norra delarne af 
Finland och Ofterbotten, i Herjedalen , Gettrik- 
land, Helfingland, Jemtland, Medelpad, An- 
germanland och Vefterbotten ånnu finnas an- 
fenliga. Skogsfålt, få åro dåtemot Skånes hår- 
liga löffkogar merendels förförde , Smålands 
barrfkogar upbrånde, Vermlands furufkogar 
ödelagde ; omåteliga rymder i Halland, Bohus- 
lån, Dalsland, Ofergöthland , Nerike, Veft- 
manland, Södermanland och Upland aldeles fkog- 
Jöfe. Likvål år det nåftan en ohörd fak at 
plantera fkog! Imedlertid måtte på deffa or- 
ter flera goda inrättningar få tilbaka, flera 
nyttiga manufaåurer icke kunna anläggas, en-= 
daft för brifk på Ikog. 


At fkaffa någon hjelp, åtminfone hvad 
Läder beredningen angår, hvarom nu år fråga, 
bör tilkånna gifvas: at Öfver alt på våra mar- 
ker finnas våxter, fom hårtil åro tjenande 

2 
helft de fom hafva "grofva, fammandragande 
och fura beftåndsdelar — Rötterne af 


Blodrot, Tormentilla ere&a, 
Ångfyra, Rumex acetofa, 
Svårdsliljan, Iris Pfeudacorus, 


Gula och hvita Nickörten, Nymphe2a lutea 
et: alba, &c. | 


Blommorna och bladen m. m. af 
Comarum paluftre, Kråkfötter, 
Spirgza ulmaria, Elggrås, 


'Po- 


Fan. Febr. Mart. 55 


Polygonum amphibium , Pilört , 
Geum urbanum, Neglikerot, 
Sanguiforba officinalis, Bibernel, 
Potentilla anferina, Cåsört, 
Spirga Hl pendula Brudbröd. 
Sparganium ere&um, Treggian, 
Alchemilla vulgaris, Kåpört, 
Gnaphalium montanum, Kattfötter, 
Agrimonia Eupatoria, Äkorinånja, 
Equifetum arvenfe, Råfrumpa, 
Hypericum perforatum, Jöran Ört. 
Symphytum officinale, Wal'ört, 
Hedera Helix , Murgröna, 
Cochlearia Armoracia, Pepparrot, 
Lichen pulmonarius , Lungmåffa , 
Lythrum Salicaria, Fackelrofor, m. fl. åro mer 
och mindre fördelaktiga. 

Man förföker godheten af flera. våster, 
når de pulveriferade kaftas i en uplåsning at 
järn-vi&riol. De måfte då gifva en rödaktig, 
blå eller fvartaktig fårg, om de vid Låder-be- 
redningar fkola vara tjenlige. Få de ej torka 
i Solen, kan det fke i ugn, hvarefter de ma- 
las elier frlampas fom bark, eljef qvarblifver 
en klibbig fuktighet, fom kan fvårta lådret, 
Detta år fåkrare , ån efter M. De LA LANDES 
tanka allenaft groft fönderfkåra dem. Det år 
klart at man af dem kar behöfva en förre 
myckenhet, ty de hafva eljeft ej famma fyrka 
fom bark. 

Efter gjorda förfök, förtjenar Ljung, Eri> 
ca vulgaris, framför deffa upråknade våxter 


D.4 en 


$6 Fan. Febr., Mart. 


en fynneriig upmårkfamhet. - Man utdrager 
faften medelft kokning i koppar kittel, hellre 
ån i Järngryta, fom fvårtar ifrån fig; Den flås 
fedan i et fort kar, och når den blifvit ljum, 
låggas fkinnen dåruti. Ju oftare håraf påöfes, 
ju båttre blifver lådret. Detta fått at garfva 
utan bark, har vunnit fådant förtroende uti 
Irrland, at Parlamentet dårflådes är 1706 ut-= 
fårdat hårom en allmån kungörelfe. 


Utom Våxt-Riket kunna gifvas ämnen för 
låder-beredningar. Uti England brukas häårtil 
nog allmånt det fura vatten fom- erhålles vid 
Stenkols affvafling ”), och det låder fom hår- 
med beredes anfes, i fynnerhet til Sadlar, för= - 
tråffeligt; flarka, järnhaltiga vatten torde vid 
garihing blifva förmonlige: man kunde göra 
fig artificie'la til den myckenhet fom äftundas, 
då man uti enkom dårtil inråttade brunnar 
kaftade någon anfenlig myckenhet järnfil- 
fpån och eriorderlig quantitet jårn-viåriol. 


Tartarer och Kalmucker hafva et bered- 
ningsfått fom bör anmårkas. Sedan de aftvåt- 
tat fina fina Lamfkinn i ljumt vatten, något 
lufttorkat, kraffat och renat dem, beftrykas de 
under några dagar flera gånger med fur och 
något faltad Ko-mjölk, hvarefter de vidare 
torkas; med hånderna arbetas til åftundad 
mjukhet; rökas fedan med rutet tråd, men helf 
med torkad får-gådfel, lagd i en grop hvars 
omkring flånger fåttas fom en Pyramid och 

med 


sen FAR AE 


&) Det fomma kan gålla om Torf, 


Fan. Febr. Mart. 57 


med fkinn öfvertåckas, at genom denna rök= 
ning ") båttre emotfiå regn och at af fuktighet 
icke förderfvas. Håft- och Boflkapshudar få 
ligga en hel vecka i dylik mjölk. Men når 
de gåra fina bequåmliga låder-flafkor, blifver 
huden fom den tages ur vatnet i folen utbredd, 
då låmpeliga fycken utfkåras, hvilka med fe- 
nor varda hopfydde och öfver rökeld torkas 
de. Under torkningen formeras de utfkurne 
flycken til den figur fom åftundas: ån tildanas 
kårl med vida öpningar, ån göras långhalfiga 
bukflafkor at föras vid fadelknappen, fom an= 
tingen upblåfas , fyllas med fand och aflka, och 
hvilka längre och flarkare måfte rökas: Ryg- 
en af Oxhuden blifver i fynnerhet hårtil an- 
vånd. Deffa kårl åro nåftan aldeles hornaktie 
ga, flarka, rymliga, låtta at medföra, medde- 
ja ingen elak fmak, och upmjukas hvarken af 
kall eller fjudande fuktighet. Jag anför detta 
efter de underråttelfer fom en GMELuINn och Par- 
Lås lemnat om denna Tartarifka induftrie, 
hvilken jag Önfkar måtte hos vår Allmoge 
vinna efterfölgd. 


Om Folket behörigen väcktes ur fin tråége 
het, kunde flera nyttige nåringsgrenar upkome 
ma.  Barkfamlingar , — afkbrånnisg, fåpfjud- 
ning, oljebrånning af nåfver, m. m, fkulle i 
våra Norra Landsorter både gagna och rikta 
fina ågare.  Juit- Fabriker kunde hår lika få 
vål anläggas fom i Sibirien, om icke för egen 

D5 för- 


$3 At phblogifton af röken repellerar vainet är en be- 
flyrkt fanning. Sjelfva brånda leran blifver genom 
inbiten rök beftåndigare i luften, 


58 fan. Febr. Mart. 


förnödenhet, dock til utförfel åt fråmmande 
hamnar. + 


Den fom vil anlågga en Juft-Fabrik, bör 
noga känna hela beredhings-proceffen. Blifva 
hudarne eller fkinnen icke från Början rått 
handterade, kunna de aldrig vinna en åftundad 
godhet. | 


Til Jufter tagas dels förre bofkapshudar, 
dels Kalf - Bock - eller Get-fkinn : de fednare 
merendels af et eller två års gamla kreatur, 
fårdeles til det råda . lådret. Råa och frifka 
hudar och fkinn låggas förft i ftråm-vatten, at 
blod och orenlighet må frångå: bruns och 
kåll-vatten åro icke hårtil tjenlige. Torra hu- 
dar och. fkinn låggas likaledes i vatten, men 
fordra långre tid at blifva mjuka. De uptagas 
gerna en gång om dagen, hvarvid man ofta 
finner nådigt at trampa dem, filundom at öf- 
verfara dem med -rundknifven. - Når de fått 
nog af vatten, hvilket förmårkes af deras ftin= 
kande, uphåmtas de och låggas under et par 
veckor uti en af kalk och aika gjord lut til 
hårets aflofsning; nedfånkas fedan uti firöm- 
vatten en half eller hel dag at affkölja grufet. 


Efter uptagningen ankommer det på om- 
Råndigheter, huru vida en och annan tramp- 
ning behöfves; men flere dagar måfte de hår- 
efter alfvarligen blötas, och under famma tid 
bråkas och flampas. Når detta fkedt tilråcke=- 
ligen, blifva de affkölgde i varmt vatten, och 
fedan vatnet fått afrinna , låggas de tilhopa, 
dock med åmsnings i akt tagande, under Rå 

eller 


Jan. Febr. Mart. 55 


eller par veckor uti kar at fvettas, på det ge- 

nom en: lindrig varme en lått jäsning uti dem 
måtte åftadkommas at befordra mjukheten. . 
Stundom uphångas de på fånger uti varmt 
rum , badftugor, bofkapshus, o. f£ v. De 
målte fedan fkafvas, renas, göras flåta på kött« 
fidan, med et fkafjärn, råcknagel kalladt, at 
därigenom defto båttre emottaga den äterftår 
ende beredning. ; 


Efter deffa operationer låggas fkinnen uns 
der et par dygn uti en vålling af Hafre-mjöl"): 
Man låter en deg af detta mjöl fyra, rör den 
uti vatten hvaruti fkinnen låggas , at bringa 
dem til fvållning. Når de hårifrån uttagas, låg- 
gas de åter tilhopa uti Kar under 10 til 14 
dagar , hvarefter de mäfte vål tvåttås och 
fköljas uti flera vatten. | 


Sedan man at torr, fönderflött Vide- eller 
Silg-bark, hvaraf åtminftone en mark elier en 
kanna bark fordras til hvart fkinn jämte två 
kannor vatten, tilredt genom en timmas kok- 
ning en bark-lag, måfte :fkinnen dåruti ned- 
låggas. Når Lagen blifvit ljum, trampas de 
järnt och våndas, omkring en half timme. 
Uti detta fpad förblifva de en vecka; men 
måtte likvål par gånger om dygnet våndas om 
hvarandra. Dårefter tages lika mycket bark 

til 


(a 


>) Efter Ryfka bruket; men uti Siebenblirgen nyttjeg 
hårtil Råg irjöl, i Frankrike Kli, i England Puf- 
och Hönstråck, i Levanten. Album grecum och 
dårefter Fikop, 


60 — fan. Febr. Mari. 


til fäamma Lag, och med lika omflåndigheter 
och lika handtering blifva fkinnen hår äter en 
vecka liggande, då de fedan uptagas och tor- 
kas, hvarvid köttlidan våndes utåt. 


Når de fkola fårgas , (ker detta vanligen 
med Sandeltråd "), hvilket med tilfats af Vi. 
triol åfven tjenar til fvart fårg. Til 100 råda 
fkinn nyttjas, utom nåmde fårgtråd, fyra fkåls 
pund Alun; men til de fvarta tre fkåipund 
grön Viåriol. Alt detta ungefärligen råk cnadt. 
Ryffarne bruka merendels at fy tvenne fkinn 
med narffidan emot hvarannan tått tilhopa med 
tunna remmar, och lemna allena en öpnains 
hvarigenom de hålla in fårgen, knyta fedan 
vål til, rulla och våltra dem flitigt, at fårgen 
måtte &fver alt bita lika in. Når detta fkedt 
låta de Jufterne torka, och fårga dem andra 
gången, flundom åfven den tredje, dock med 
blott anfirykande. Bättre år, at då fkinnen 
fkola fårgas hånga dem öfver et långt tråg på 
en flång och begjuta dem med fårgen, då icke 
något håraf förloras, mådan med tilhopa fyen= 
det undvikes, och man flipper at bortkåra de 
på fkinnen fkadade kanter. 


Når Jufterne blifvit tilfylleft fårgade , 
fmårjas eller beftrykas de på köttfidan med 
den 


+) Med Kermes, Gummi lacca, Brefilje-tråå och Krapp 
äro åtfkilliga förfök gjorde; men fint pulvetiiferad 
och fiktad Cochenille har gifvit den båfta och vac- 
krafte fårg. Vid fkinn fannas hvad fom gåller om 
ull, hår, &c Deffa animslifka åmnen antaga fårg 
mycket lättare ån lin, bomuil och åfven filke, 


Fan. Febr. Mart. 67 


den rerafte och tunnafte Björk-olja. Då det 
börjar torka in, arbetas Juften med et verk- 
tyg af hårdt tråd, på ena fidan förfedt med 
handgrepe, på den andra med tått vid hvars 
andra infkurna fmå Ifkåror. Hårmed  glåttas 
Juften långs och tvårs efter, hvarigenom fmå 
fåror upkomma och narfven formeras. Sedan 
putfas fkinnen, och fom en del bruka med 
björk - eller hamp-olja på köttfidan beftånkas, 
och dåreftet på en trådbock afglåttas. 


Det år bekant, at Juft-Beredningen åfven 
i Ryfsland icke på lika fått anfiålles. Men al- 
lenaft fkinnen vinna behörig lukt, god fårg, 
fin narf och fullkomlig fmidighet, kan det va- 
ra lika mycket hvilken method fom följes. 
Skulle fullkomlig mjukhet eller fmidighet fak- 
nas, kan vål detta hjelpas, om de dragas ge- 
nom den få kallade Bråkringen på alla kanter, 
hvarvid köttfidan altid våndes inåt järnet, at 
icke ringen må fkada glanfen eller affkudda 
fårgen. De hångas fedan på fånger eller 
freck, dock icke långre ån de behålla fin 
varme, dragas åter genom bråkringen, bvar- 
med fortfares, tils de blifva fullredde. Vid 
fifta dragningen kan åter litet af Björks«oljan 
fånkas eller firykas på inra fidan af hvarje 
Skinn. 


Detta år hvad efter inhåmtade underråt- 
telfer och anfålda förfök i detta åmne nu kan 
upgifvas. På intet fpråk lår någon omftån- 
delig beflkrifning om  Juft-beredningar hittils 
blifvit lemnad. 

Qzu 


6å Fan. Feibv. Marti. 
Om Snö. pligning ; 
af 


OLOF AKERREN. 
Phil. Mag, och Bei1gs-Mechanicus, 


ve 


Li vem vet icke, at hår i Norden fnart ota- 
i liga Dags-verken användas, de flåfte vin-= 
trar, för at hålla vågar brukbare , och at göra 
allmänna rårelfen ' orter imellan ”beqvåm eller 


möjelig. 


ml 


Jag har ej kunnat undgå at för flera år 
tilbaka ffa min upmårkfamhet vid detta åm- 
ne. Min förfta anmärkning var då, at et rått 
låmpeligt Inftrument ånnu faknades , fom kun- 
de tjena at med någon lätthet bort/kaffa af 

vågen den öfverflödiga fnöé-maffan, men bibe- 
hålla få mycket dåraf, fom erfordras at grund- 
lägga et godt och varaktigt vinter-före. 


Den bråkfamma methoden, at fammans. 
packa en fallen fnö på Rållet, befanns mindre 
antagelig, ty Vid verkfållandet fkulle man be- 
ro af fnöns olika befkaffenhet i mer eller min- 
dre kall våderlek; Den nya vågen åter fick 
altid efter vält - uker packning "det felet, at 
fom -man kallar flå igenom', blef befvärlig, 
ja ofta farlig nog at nyttja, fårdeles vårtiden, 
då i en få packad djup fnå det koftar gan=" 
fka betydligt arbete at vinna någon brukbar 
våg, åfven ”fedan den öfriga marken år bar 

och 


Jan. Febr. Mart. 63 


och obehindiadt kan Öfverfaras mod i 
don. 


Jag flyrktes dårföre i min förefats at för 
ka förbåttra den vanliga Snö - Plogen, eller 
fnarare, at tillkapa en nyttigare; hvilket För- 
fök få åfven lyckats, at jag ej långre har be- 
tånkande at dåraf lemna del åt en vårdad All- 
månhet. 


Deh vanligt nyttjade Sné-Plogen har den 
enda förmon at vara fimpel; men et Inftru- 
ment ' mera fimpelt ån des åndamål fordrar, 
kan ock fnart kallas onyttigt. 


Följande hufvudfel göra i fynnerhet bru- 
ket af en fådan Plog både nog: Pere och 
MEG Titet rengee: 


1:0 Går den aldrig ned i djup fn&é fom ve- 
0 ,derbör, utan at den fkal belaftas med 
,;folk, eller med våld nedtiryckas; I fam- 
ma mon belaftas Kreaturen 'obilligt, 
och en mångd eljeft onyttigt folk an- 
"es för oumbärligt vid fndö-plögningen. 


p:o Måfe Plogen med lika våld flyras och 
> hållas at göra råt våg , hvilket  oaktadt 
han ändå lemnar vågen fom oftaft ojå iman 
och full med bugter. 


3:0 ,,Sedan man fåledes 'framdrifvit en ftor 
BiNpgs hvilken vål upbrutit fnön til den 

,, bredd: fom kunnat -behöfvas , och hvil- 

v vaken gått tungt juft i mon dårefter, få oo 

2 cr 


N 


64 Fan. Febr, Mart. 


ler en betydlig del af den upvråkte 
>fnån åter ned igen på ömfe fidor och 

.Jemnar vågen rått fmal : fårdeles dår djup 
»fnå kal uphåjas. — Åndteligen 


4:0 Hånder ock, at dår nyfs fallen och föga 
djup inå törefaller , bortfkrapas den al- 
,,deles, eller fa nåra at minfta tå gör 
marken bar, dår Plogen framgått. 


At afhjelpa nåmnde ' olågenheter vid fnö- 
plögning, har jag upfållt hosgående form af 
Snö: Flog , fåfom någorlunda lämpad til fakens 
natur och til åndamålet ,. fom med en fådan å- 
fyftas. Den är redan i dera vintrar, fårdeles 
åren 1738 och 89, med förmon nyttjad kring 
Garphytte-Bruk nåra Örebro i Nerike, famt 
på flera flållen i Sådermanland och Öftergöth- 
land. — Denne Plog år fammanfatt af 4 ”brå- 
der och altfå af dubbel högd emot den vanli- 

De nedre af deffa bråder ACHE, Tab. 
iv. Fig. r, 2, eller ;den -underfta hålften af 
Plogen , gifves en lutande frållning, fom af- 
fkirningen kl, Fig, 3 utvifar, och fråf-flegan 
aodd år fammanftåld dårefter. Öfre hålft en, 
eller de 2 öfverRka bråder GAE, flår rått på 
kant fåfom i£&, och hålles i fådan fållning af 
tilfatte kilar ce ce emot ftolpen:a d; dåreft icke 
deffe folpar blifvit gjorde krokige, efter fålls 
ningen ih /l 


Sådan upfäållning går vål at Plogen går 
ned i frön; men det år lika få nödvåndigt at 
den lösplögda fnin upldgges, och at kanterna, 
likafom dikesbråddar , få en vifs lutning til 

vågen 


| 


AN ann 


| 


Fan. Febr. Mart. 65 


vågen. Plogen bör dårföre i fådan mon fned« 
fkåras baktil, fåfom tekningen AEG, Fig. 2 
utvifar. Sitta fpetfen pålågges ånfu et bråde 
EK, och förbindes med enkla ftråfvan 66, Sås 
dant gör, at all den uphögde fnön bortlågges 
på fidorna 3 Plogen får en jämn och otvungen 
gång, famt lemnar vågen tåt och vacker. 


Denna nya fort Snö - Plog år vål icke 
konftig eller fvår at fammanfåtta; dock för 
dem, fom åro mindre vane at fe ritningar, 
torde den på papper ej kunna nog tydeligen 
föreftållas, hvarföre åfven en modell åtföljer. 


En Snö-Plog fynes vål ej heller til fåll- 
ning eller bruk kunna varal fårdeles granlaga; 
men en vifs medelmåtta bör likvål fökas vid 
nimde fållning, utlåggning och affkårningar, | 
om Plogen til fit bruk fkal blifva rått tjenlig; 
hvarföre följande må anmårkas:: = - 


Lutningen KI blir efter Rolpen 24 d, hvile 
ken förut få riktas emot fina ftånger eller fråf- 
vor a a, at, om en lode-linie a e. fålles, eller 


fom år det famma, om et mårke låigges vin- 


kelrått öfver fångerna aa från folpens öfre 
ånda, bör de (difancen imellan folpens nedra 
ånda och den nåmde linien ae) altid vara + 
af frolpens hela långd ad, få at, om fiolpen 
ad år en aln lång, blir hans lutning vid en- 
dera åndan 3 aln, eller 8 tum utur. lod- 
linien. 


Plogens utlågg ning åter , ellet des vinkel 
AFR, bör få tiltagas , at, då en log fkal gör 
; RE "Ia 


66 Jan. Febr. Mart. 


ra 4 alnärs bred våg i botn, efter linien AB; 
gifves brådernas undra kanter 6 alnars långd, 
imellan A och C, famt B och C. Skal Plogen 
göras mer eller "mindre bred , ån fom fades, 
få må endaft i ackt tagas, at vågens bottenbredd 
AB helft bör, til nåmde fidolångder förhålla 
fig, fom 4 til 6.” Deffa fdolångder blifva altfå 
i denna mon långrte eller kortare, alt efter 
fom Plogen göres för bredare eller fmala-. 
Fake ik särar RET 


Då utlåggningen fåledes år . gifven, böra 
fneda affkårningarhe AE ; EG, få tagas, at, 
för vanliga bråder, af 14 å 15 tums bredd, 
råknas på det nedra paret til fpets BE, 7 
qvarter, ifrån B eller A; och på öfra paret 
tages til fpets EG, 6 qvarter ifrån D eller E. 
Brådet EK tilfåttes å ömfe fidor, fåfom foder 
och flyrka för deffe fpetfar, och lemnas til 
omkring 13 alns-långd utöfver på ömfe fidor 
ifrån G til K; famt fåkes få, at des nedra 
kant faller jämt efter fnedden EG. Denna 
fpets) eller "efterdel, råknad bakom Plogens 
förfta botten-bredd AB, blir altid af famma 
form, och lika lång, til en förre fom til en 
mindre Plog; få fnart utläggningen år i det 
hår upgifne förhållande til Plogens långd, famt 
brådernas bredd fådan fom nyfs fades. Plogen 
gör "då vågens kantér lutande til omkring 45 
gr. fåfom genomfkårningenK A'B K Fig. 1 vifar, 
utan at åtef nedfålla någon lös fnö, fom en 
gång blifvit »uptagen. 


"> Denne Plog bör nu, fnarare ån den van=. 
lige, hafva det felet, at borttaga all inå och 
a lemna 


Fan, Febr. Mart. 67 


lemna marken bar; ':men fådant förekommes 
både .låmpligt och fåkert, medelft 3:ne fötter 
eller klotfar, fom tilfåttas , en fram under vid 
C, och en under hvardera åndan för bakdelen vid 
A och B, famt fållas at båra hela Plogen til en 
vifs högd, af ungefärligen 6 tum ifrån Jorden. 
Med denna anftalt kan man altid lemna fnå af 
et vist djup til våg ; Den öfriga fnån bortlåg- 
ger Plogen , fom fagdt år, och vågen fås i. alt 
hånfeende 'jåmn och lika bred, fnö må vara fals 
len : til mer - eller mindre djup. Alla deffe 3 
klotfar borttagas, få fnart en gammal tilkörd 
våg [kal, efter fnöfall, upplöjas; ty då behöf- 
ver Plogen gå få djupt han kan. 


-Drågt för Plogen nyttjas en vanlig til 
Oxar eller Håftar, hvarföre 'hank eller krok 
fåttes i Plognåfan på 2 frållen, en högre och 
en lågre, fom teckningarne H, H, Fig. 2 utvifa 
Då alt för djup fn förekommer, fåttes dråg- 
ten i nedra häftet, fom gör at Plogen låttas 
framtil, och blir mindre tung: för Kreaturen at 
framdraga. Spånner man vid öfra håftet, få 
går Plogen ftrax ned til botnen få nåra han 
kan. Jag har ock funnit vara rått tjenligt at, 
efter ftort fnö-fall, köra Plogen förfpånd vid 
nedra håttet til förfta draget, eller under fram- 
 refan, hvarpå drågten til återfarten fåttes i öf< 
ra håftet, och gör då vågen få mycket vackra- 
fe, fom den efter förfta draget lemnade fnön 
fadnat djupaft midt på vågen, och ger Plogen 
i återrefan en fullkomligt jåmn gång. 


«> Denne Snö-Plog år alt för lått at fköta: 
En karl kan fitta på tvårbrådet 4 och köra de 
E 2 nha 


53 fan. Febrt. Mari. 


äfta dragare, fämt behöfver blott en til hjelp 
at håfva och lyfta Plogen vid viffa tilfållen, om 
sen år något ftor och tung. 


I djup fn& behöfs vål ock, fårdeles om 
man har fvaga dragare, at man bakefter låttar- 
under Plogen då och då, hvaremot han aidrig 
behöfver nedtryckas mer ån på framnåfan, fä. 
vida des nedra kanter åro något fkarpa. Då 
Plogen göres , kantas undre bråderna efter vå- 
gens plan, fom fes vid 7/7, Fig. 3. få at han 
lått kan fkåra fnön. Deffe fkarpa kanter kun- 
na åfven , om få behagas, fkos , eller förvaras 
med en tunn Jårnfiång, fom fpikas på yttra 
fidan af brådet, långs efter kanten AC, BC, 
Fig. I: 


Som den hår beikrifne Plog går af fig fjelf 
ned i fnön, och kan lått hyras, få bör den - 
ock finnas des mera tjenlig at fkjutas framför 
fina dragare, til ån mera låttnad för Kreatu- 
ren at framdrifva. 


rt. 


Fan. Febr. Mart, 69 


Ytterligare Förfök med Svenfka Ther- 
snometern infatt i lefvande Tråd ,- för 
at utröna, huru mycket varma och 
kalla de af luften blifva ”"Y; 


ef 
CLAS BJERKANDER. | 


ÅR: TRO da 
Thermometern | | ; ASK. js 
4 fria loften. | RA 
Mån. Dag. Morg. Mid, Aft. Morg. Mid. Aft. 


Jan. 8 Oo 1: rö z 
SE 2 
26 o3 4 2 43 
Hebe. 17 7: 40-10 ”3u EG 
Mart. 2 gu MO oc Fu TR 
— 30 2 20 fa '4 
Ar 8 9 4 
126 0 RB IG 11 of 
Maji 4 10 dr dns 8 6 6 
0 $ 20 No ou 4. | 
FT RNE $) & åG 
+ MT 7 2 9 - - 
E 3 : Pn Maji 


+) Se detta Quartal fid. 25, 


20 
Mån. Dag 
Maji 18 
Jun 
mn 22 
Jul. i 
PE 138 
Aug. 4 
Sept. 10 
Oå. 4 
eo 21 
Nov 5 
= 6 
— 26 
Dec. 1 
= 28 
Jan. 22 
Febr. 18 
Mart. 28 
Apr. 12 
— 22 
Maji 19 
Jun. 3 


Fan. Febr. Mart. 


. Mor. Mid. 
7 kl 
RN 

TEA 
8 i 
17.200 
16 26 
13: 20 
ET RE 
8 14 
8 ) 
20. AT 
I0u 8u 
10u . Gu 
2 5 
20 -28 
in GQ 
3 å 
O 2 
JERE 
Se: 
7 9 
3 HS 
- SS 1 


Mor. 


IO 
15 
10 
15 
17 


JA. 


ASK. 
Mid. 


16 


II 
149 
17 


AL. 


IA 


Jan. Febr. Mart. 


I 
He AL. 
Mån. Dag. Mor. Mid. Aft. Mor. Mid. Aft. 
Jak 0 ÖT It 7 Ik ITA 4 
ie ORT 12 22 8 TA Cebe TG 
Kiss 0 TIO I9 IA Car” 16 17 
Sept. 20 Oo 9 3 3 O II 
Öd ir ds 17 "Mm 12 113 14 
Nov. 198: 79-68 3 16 
Hale om ot ad 0) 
BJÖRK, 
aa HE 
Fel, föl 0244 Oas I 
Mart 29 36 4 4. 
Apr. 16 Iu IO 5 5 Sr 
Maji de Ar 7 (0) 3 
mr SE IA Zz 3 
mö 8 19 MM om 6 17 
Jun: 30 o$f2>: 25 IS see 
Jul. SL FOIS 12001 If I 
oo— 28 90 1208 ES 20 CI228 04 
Anus Ii 10 2074 18018 20 
Sept. 23 0 8 2 7 8 II 
Oa. 13 (0) I2. fQ II 
E 4 Nov 


72 Fan. Febr, Mari. 
BJÖRK. 
Mån. Dag. Mor. Mid, Aft. Mor. Mid. Aft 
Nova 0 gg 0 SE 
Dec. 3 3 3 I 3 
ER: 
Jan. 22 3 4 4: 2 
Fet. 28. Bee 0] 2 
Mart. 23 I 5 4 3 SS 
Apr. 2 SR fr RR I 4 
— 21 & VÄr4 NE 10 10 TIO 
”Majt 280 JR s YI 
Jun. 2 2 S1T0 219 15 FS IS 
Jul SL SSR TA 190 AN 
SR 0 KR NG 17 IS 28 
Aug SIE 2 II 6 FÖ JG 
Sept 10-00 SR VE RNE 
FN STA 9 9 9 
Nov: 8 5 > NE SN 
EG 20 1 47 RN IU Oo 
GRAN. 
Jan. — 2$ 5 7 ja d - 
Eebr. 18 (0) 2 Oo I 


Jan. Febr. Mari. 23 


GRAN, 


Mån. Dag. Mor: Mid. Aft. Mor, Mid. Aft, 


Mart. 


Apr. 


Maji 


— 


Jun. 
Jul. 


29 


" 16 


3 


4 


3 
II 
6 
6 
38 17 18 
24 
12 18 
15 ot 23 
15 19 18 
5 8 ID 
3 8 "ö 
6 
2 
KÖRSBÅR. 
3 
a 
ö 
) 7 | 
10 10 10 
10 
12 16 . 
15 7 
Jul, 


”A > san. Febr: Mart. 
nh KÖRSBÅR. 
Mån: Dag.: Mor. Mid. Aft. Mor. Mid, Aft. 


Jul. 7: 124 48:38 120 120415 EG 

FS Sa på sl T28: 2808 2236-1507 Al 
Aug. 2,10. 120 I9e: 14a 12-15 LIA 
Sept. 9220: IG 5 Få 8 IO 
Da. 18 —- $i oar8l I. 1013 3 
Nov. 19 Yg 6 EE 
BHBec. 30t> gå” fr IF 


- OXEL. 
Maji 8 OR IS 5 6 10 
3 0 Lä ÖR ENN 
RES 7 9 7 9 9 
— 24 8 107 TIO FOES 15 
Jun. fa I: 200 F$ TAR RO AS 
230 R re IS RES NER 
oe 176 128 o 2 I IANIZ mö 
dad 23 Ån 13 ÖJ TOMT -T2 
Jul 6 Tk 2 TÄV TÄNNIS- (CEN 
— 120 IE: 206: IL ISS TG 
= slev IÖRJ 204 205 TÄLT IG 
— SÖ TEN 2 2 TOR IR 
Aug 6ev Iller; 204 IAN TAL LIO . 8 
-— Ser Töre IB0 EL - 


Fan.” Febr;" Mart. 


125 
JE OXEL. 
Mån: Dag. : Mor: Mid; Aft.. Mor; Mid, Aft. 
Sept. -,8 13 :19 -I4 -: 17 
Er 0:90 12 620 > II 4315 EC 
RÖ rs 42 pol? sy 87 9 LTD 
RR EE 
Kr ed 2 5 TWI stad 
In 0 AA IL LR 
a 0 3 SR 
— NSL 
öl oo 6 8 06 
Dec, "4 10 0 OA fr 
= 23 SV. SUN SUK 3 Su au 
— 28 (9) Iu 2u (0) 
SÄLG. 
BÅDE Ju II 9 IL 16 
pi 19 Fr II Ds 
— ÅR AE 
EN ve odiggon BU viga DAT mel 17 
a 30 SI Ng FIA TE 
Maji = 4 IU. 45 ST «e . 
Er 7 Alme O IT 
— 27 70 SA TN 1O 12 JAR 
JR 0 5 14 125 18r 128 1131-123 
— 2 6 MN 18 9 «IDE 


Jul. 


76 Jan. Febr. Mari. 
SÄLG. 
Mån. Dag. Mor. Mid. Aft. Mor. Mid: Aft. 


Jules 0 2 13 AES ST4 SE ES Sr 
= 19-217 127 948 40 AG > 20 
Als, "$$ 18 20 FT ID TS 
rv 04 "17 25 CIA "I9 46 


Sept. vr gg a a 23 14 
Of So07 1 
iw 92 feg Mr IE 
FOV 22 4 Rå ös 
Dea 4:90 UT 4 
ÅAnmårkningar. 


Inhuggningen i tråden, har fom förlidet 
är varit långs efter, på norra fidan, 2 alnar 
ifrån Jorden, och få djup at Thermom, varit 
3 a A tum in uti trådet, och åpningen fedan 
på flera fått med blånor , lera och ytterft med 
RAR vål förvarad. 


De Tråd på hvilka anmärkningar åro ale 
de, hafva varit i omkrets. 


et Alnars Tum. Alnar. "Tum. 
EES 060054 Försbåt vg 
JR "RR AN ie a 
Oxel 13 or 28 Björk wv4 02 20 
Sålg > = or Gran ; ES 


Trå.- 


| 


| 


| 
| i 


Fan. Febr. Mart, 49 


Tråden blommade. = Voro då vårma. 
Ek » a Junii : ' 15 grader, 
Alk = 18 Maji a 
Oxel 12 Jun. AG 
Körsbår 11 Maji = 146 

Al; 24 Mart. NS 
Björk 17 Maji NS 
Gran '30-=--- 17 


Förefående Tråd fingo l5f. Löfven afföllo 


Sålg 16 Maji. Alk I Oå; 


Björk 17 - Ahl 8 - 
äl. og oa Björk 18 - 
Körsb.23 = = > Körsb. I Nov. 
Ek of Juni > Ek. 18 a 


Uti Alk har Thermömetern åter om hö- 
Ren förft gått til o. 


Det år befynnerligt at Sålg, fom var 21 
tam omkring, och borde fnaraft taga til fig 
af den varma luften, fyntes ofta "kallare ån 
tjocka tråd. 


Tråden, uti bvilka anmårkringarne gior- 
des, våxte uti Sandmylla, om någon /fkilnad 
år med dem, fom flå på höga backar, i vat- 
sö uti Lera, SvartmyHa , kan framdeles ute 
rånas. 


An 


”8 Fan. Febr.. Märt. 


Anmårk. utvifa at Tråden ibland åre var- 
mare an luften. Då luftens varme, på flera 
fållen år utfatt, kommer det deraf at Ther- 
mometern flyttades på en dag uti flera Tråd. 


Om fmå faker för Medicin MF koshåll- 
ning kunna långe och vål förvaras uti lefvan- 
de Tråd, och om vid ympning någon ting i 
anledning af: deffe anmårkningar år at i ackt ta= 
ga, bör utrånas i framtiden. i 


s9 


+ : > 


För- 


Fan. Febr: Mart. oh 
Fr ÖRTE K NIN cg | EN 


På de Rön, fom åro störde uti des Qvartals 
— Handlingar. 


Sid. 


Jr [img til Kunfxapen om Mafkkråken 
i allmänhet ; af ADOLPHE SLOnEER 36 


o. Thermom. Anmärkn. frn skket varm 
Forden var År 1799. Fortfåttning ; af 
CLAS PJERKANDER AR SR 18. 


3. Tvänne Sövanfre F far; (CALLIONT- 
MUS JFaponicus och SILURUS': macus 
latus:) — befkrifne af CARL PETER 
THUNBERG Ar 20. 


4. Befkrifning på et nytt Örteflågte ifrån 
Veftindien , kalladt HISINGERA; af 
CARL N. HeLrLeNIus - 32. 


5. Befkrifning på en Spanmåls-Magafin ; af 
Jonas AporpH NORBERG = 37. 


6. Om JJuftberedningar och Garfnings-Åm- 
nen; af JOHAN FISCHERSTRÖM - 45. 


7. Om 


on Fan. Febr. Mart. 


”, Om Snö-plögning och en ny Snö-Plog af 
OLOF ÅKERREN - 62. 


8. Ytterligare Förfök med Svenfka Thermo- 
metern infatt uti lefvånde Tråd, för at 
utröna, hurw mycket varma och kalla de 
af luften blifva; af CLAs BJERKANDER 69. 


ON 
NN 


SILURUS maculalus 


Zig: 2: 


made NR RÅ NR 


, 
4 
å 


Tab. 1 


HISINGERA mitida 


Alnar 


| 

| 

| 

| 

| 

= = RG i 
Floda uilj TORRE | 


Rel VETENSKAP T — 
ET TACADEMIENS öd 
NYA  HAROLINGAR 


För MÅNADERNE 


APRIL, MAFGUS, JUNIUS, 


ÅR 179 26 
TR Brobofbrbolbebrka 
PRESES 


Herr ELIS SCHRÖDERHEIM, 


Stats. Secteterare, Commend. af Nordfijerne Orden, 
En af de 18 i Svenfka Academien. 


DEDE 
Inledning til kunfkapen Om MASKKRA» 
KEN, i allmånhet "); 

| nå Clafear 
Dölgde Mafkkråk, Cryptozoa. 
ST OR 
Der åro de aldraminfla Mafkkråk fom gif 
vas i Naturen, De MR ej allena dölgde 
| Pp 


a 


av see ARA ER 


+3 om Ua: lleofernde uti SKöne Ven Aead, Handl 1 Quäet, 2792: 


32 Apr. Maj. fun. 


på det fitt, at de meråndels åro ofynlige för 
obevåpnade ögon , utan jämvål i anfeende der- 
til, at de eller deras Fofter ligga förborgade 
eller för blotta ågon omårkeligen in- eller til- 
komne uti Växternas Blad, Stjelkar, Rötter och 
Från, famt i Djurens Blod, Kött och manliga 
Såd. Däårutur dels framalfiras de, deis, fafom 
redan framalftrade , få lif på nytt igen antingen 
genom en naturlig eller med konftt tilredd Stöp- 
ning. De åro ganfka blöte och genomikinlige, 
famt i anfeende til deras blöthet föråndra flun- 
dom deras fkapnad vid deras förändrade rörel- 
fe; åfven fom de ock, genom fönderdelning 
på hvad fått fom håld&, kunna fortplantas. 
Deffe fiftnåmnde egenfkaper åro til någon del 
ockfå gemenfamma med 2:dra Claffen eller O- 
"dölgde Malkkråk, om hvilket få vål fom om 
det förenåmnde, frambäåättre vidare fkall blifva 
handiadt. 


Förevarande Clafs, fåfom utgårande en e- 
gen och uti någorlunda ordning bringad Djur« 
flock, var före Hiirs eller fnarare före O: Möär- 
ters tid aldeles obekant, och de få dölgde 
Mafkkråk fom voro  bekante, hade man fört 
til de få kallade Zoopåyter. Minter nåmnde 
altfå de til I Claffen hörande Kråk, Infufo- 
ria, med käånnetekn pellucida, polymorpha, 
partitione et' evolutione in: quamvis, direcio- 
nem propagabilia (Prodr. Zool. Dan. p. XV). 
Men pellucidi åro dock åtfkillige andre Malk- 
kråk , och den omförmålte delnings-egenfka- 
pen, vet man ånnu icke om den tilkommer al- 
la  dölgde Mafkkråk. Mäirers = efterföljare 
Scorou kallar; uti fin Inttod. ad HiR. Nat. 


Pp. 3722 


Apr. Maj. Jun. 83 
Pp. 372, deffe Malkkråk Infuforia: frigida , mia 


nima, fimilaria, texture tenere fimplicis , hvils 
ket alt likvål kan låmpas til flera andra Maliks 
kråk , och fåledes åro åfven deffe kånnetekn 
tvetydige. Jag hemftåller "huruvida jag varit 
lyckeligare då jag nåmt denna Clats ÖRYP= 
 TOZOÅA' oanimalia minutifima, recondita, plerague 
pellucida; fapius per infufonem protreantia aut 
redintegrantia , polymorpha. Eller de allraminfra 
Kråk, förborgade', de fefte genomfkinlige , och blif- 
va merändels genom flöpning frambragte eller åter 
uplifvade: mång/kapelige. NO 


$. 2. 


—  Franfoferne kalla. de til denna Ölafs hås 
rande. Malkkråk des éres eller des ÅAnimaux mis 
| srofcopigues. Med mycket fkål har man ock 
kallat dem Animalia infuforia. . Om något af 
ofvannåmde åmnen utur Våxt= eller Dijur-Riket 
begjutes med vatn, få upkommer derigenorm 
des delars lösning eller fom man kallat den, 
maceration, hvarigenom berörde Kråks” fråm- 
 komft efter långte eller kortare tid befordras, 
då de, förut inneflutne, nu få et friare utryme 
me, eller genom det tilkommande vatnet erhåls 
lå tilfålle at veckla fig ut, eller” deruti utifrån 
inkomma då de finna för fis et tjenligt uphållss 
fålle: "och det år hvad man foörfkår under namn 
af en med kontt tilftåld Stöpning (6: 1). Imels 
lan denna och den naturliga flöpningen, fom 
under fillaftående uplåfer de fafta och förtjocke 
nar famt affåtter de flytande och fafia delar ges 
nom gåsning, fynes fåledes föga annan ikills 

| | F 2 nad 


84 Apr. Maj. fun. 


nad, ån at den förra år tilfåld och den fenare 
fig fjelf lemnad. ENT 


Denna Clafs fkulle derföre ockfå kunna 
kallas Stöpnings-Kråk, och af famma orfak å- 
ro de ockfå med godt Skål kallade Syrma/kar 
CReTtz. Inl. til Djur-Riket på 115.), dock haf- 
ve vi redan et Svenfkt Yrfå under famma namn 
bekant, neml. Ouif/cus Enatomon, Men vidare, 
når af metanåmde åmnen til ex, uti Våxt-Riket 
genom Rågn och i Djur-Riket genom öfverflö- 
dig våtfka, famt ftillafående och upblötning, 
ockfå defla Malkkråk framkomma: få åro fått 
och verkning ungefår enlige med hvad genom 
konft anftålles , men fåfom endaft genom Natu- 
rens åtgård fkedt , bör man kalla det en na- 


turlig föpning. Den kan fördenfkull jemvål 


Jlåmpas ånda til Djurens Såds-dölgde Malkkråk, 


de upkomma icke förr ån famma Såd undergått 


en förtunning (liquefa&ion) och fällning (des 
compofition);. och hvad år det ockfå annat ån 
en Stöpning? 


$$ 3. 


De dölgde Mafkkråken hafva varit aldeles 
obekante för de gamle. En Danzigare vid 
namn Hamm eller von HAMMEN var den törfe, 
fom år 1677 uptåckte ofynliga varelfer i den 
manliga Såden, få vida icke man bör tro, at 
IrockATes redan fedt dem, i anledning af 
hans yttrande de Dizeta L. 1. c. 5. HAMMENS 
"uptåckt beflyrktes af LEEUvENHOEK vid pafs 
| = fame 


Apr. Maj. Jun. 8s 


famma tid: och han updagade tillika gantfka 
många andre dölgde Mafkkråk. Men dår gick 
likvål ån et halft århundrade förbi, innan man 
ville nåppeligen tro hvarken det ena eller an- 
dra. Under innevarande århundrade och i 
fynnerhet för få år fedan, har denna fak 
blifvit fatt i en fullare dag, ehuru mången ån- 
nu torde tvifla derpå. Jag yttrade då mböjelig- 
heten fåfom fannolik (ånfkönt jag ånnu icke 
hade något ricktigt begrep hårom) uti en Af- 
handling dock i förbigående: en vifs Academie 
låt trycka Afhandlingen, men flöt ut min tan- 
ka om de Dölgde Malkkråken. En okånd ut- 
gaf 2:ne Afhandlingar i Paris åren 1726 och 
27 under namn af Syft. d'un Mediein Anglois 
fur la caufe de toutes les efpeces de maladies, 
par M. A. C. D., fom jag federmera låfit, och 
hvaruti vifes i Tråfigurer alla de Kråk fom 
Författaren funnit vid åtfkilliga Sjukdomar uti 
Blod, Urin, Svett m. m. Hvarje af deffe (må 
Kråk trodde han, hvar efter fin art och fit up- 
pehållsfhålle famt förökning , förorfaka en 
vifs Sjukdom: at deffas dödande var Sjuk- 
domens håfvande, och at deras kånnande fkul- 
le både fpecificera Sjukdomen och åfven, efter 
anfåldte Förfök, bana våg til et fpecifikt Bote- 
medel. Det år vål onekeligt, at alt detta fy- 
nes myket paradoxt ; men den tid torde kom- 
ma, fom updagar at mycket af deffa tankar 
har fin ricktighet. Brancur i fin Bok de mor- 
bofa generatione, upfyller flera fidor med För- 
fattare , fom fkrifvit om dylika Malkar; men 
man blifver dock deraf lika fug:alt år Ikrifvit 
iden tid, då man ockfå fåg de förta Kråk 
a ES utan 


46 Åpr, Maj. fan. 


utan at kunna fkilja dem åt; det lår åfven få 
gå hådanefter om man föraktar Syftemer. 


$v 4. 


Når man nu efterfinnar fåttet huru en få- 
dan förunderlig framalftring tilkommer, få biif- 
ver naturligen frågan huru deffa Kråk in eller 
upkommit på alla de fållen de tråffas ? At tån= 
ka det de, hvarken fåfom Fofter eller fullkom- 
liga funnits dår förut eller tilkommit, utan at 
de upkommit genom en tiifållig eller oordente= 
"lio åmnenas föråndring (Calteration) o. m. f. 
det vore at påftå de Gamles af okunnighet el- 
Je brift på Rön uptånkta generatio &quivoca 
eller vis plaftica. Då fkulle vål aldrig et lika 
förfarande kunna åftadkomma lika fölgder , det 
år man fkulle, faft lika går til våga, få fe Krop- 
par af en beftåndig olikhet o, f. v. hvilket dock 
alärie Bandet". 


I fNålle för at fluta ifrån de förre Djuren 
eller Kråken til de mindre och den analogie 
fom man tydeligen fer hos de flefie af dem: 
hafva en del, fåkerligen endaft för at fynas, 
upkafltat invecklade nyheter. MNEEDHAM har ej 
allenaft fkrifvit en hel Bok, under namn af Nou- 
velles Obfervations microfcopiques , hvaruti 
han föker vifa at, efter föregången exaltation, 
decompofition och combination, det år en mar 
teriel kraft i Naturen, fom tilvåga - bringar de 
dölgde Mafkkråken, Men med all fin vidlöf- 
tighet, fom går ånda til onådighet och öfver- 
flåd af rediter, har han bevift ingen ting. Tvårt- 
om tyckes han bevifa, at han ej Ra 

tjel 


Apr. Maj. Fun. 87 
fjelf, ty ån kallar han famma kraft une force 
reelle produ&rice dans la Nature, ån qu "il ya 
une force vegetative dans chaque point micro= 
fcop: que de matiere, dont la contexture animale 
et vegerale eft compolée , likfom uti hvarje våxt 
oca uti hvarje kötthycke” (kulle befinnas både 
ét vegetabile och animale , och at det enas de- 
firucion vore det andras vivification ; eller få- 
fom han tydeligare på annat fålle "uttrycker 
fin mening: qwils fe convertiffent Pun en Pau- 
tre; ån kallar han famma kraft blott une force 
interieure expanfive, ån agens immediats, och 
ån inbillar han: fig deux forces antagoniftes 
0. fo vi 


<A NeEEDHAM beftåndigt uti et me- 
taphyfilkt mörker: ja han påfår at de, få vål 
af Våxter fom Djur Såd framkomne Kråk fedan 
de dödt, åter efter decompofition upkommande 
Malkkråk åro af en helt annan art och at de 
utdåde åfven fom deffe fe refolvent continuelles 
ment en des nouveaux e&tres. Långt ifrån at 
han Öfvertygades af SPALLANZANI's Nouvelles 
recherches fur les decouvertes micrefcopiques , 
fogar han dertil anmårkningar af mer ån tre 
ånger få for volume, beftående affamma mångd 
redits, et lika evigt nörkor och lika få fam. 
lande och obegripeliga tankar, fom i förenåm- 
de den tåligafte Läfare uttröttande Bok. Man 
kan vifferligen fåga om deffa Skrifter, fom 
Bonnet fig utlåtit: Il met des mots a la p! ace 
des cheles. 


F4 


e2 Arr Maj. Jun. 
Af 


Når de Dölgde Malkkråken fjelfve åro få 
fmå, at de icke kunna fynas utan glas fom för- 
öka objeået til flere hundrade gångers forlek, 
nej hvad fåger jag, 160,000 gånger efter NEED- 
KAMS brukade Glas: når en enda vatndroppe kar 
innefatta 2,730,000 Kråk, fom LEEUVENHOEK 
fynes hafva bevift (contin, arcan. I. p. 41); 
huru år det då möjeligt at fe eller mårka når 
deras Ågg eller Fofter låggas? hvarföre fkulle 
gen alivife Skaparen hårutinnan vara mindre 


mågtig , mindre ordnings-man , och icke haf- . 


va gitvit deffa Kråk fina ågg eller förmögen- 
heten at föda af fig lefvande ungar, åfven få 
vål fom de öfrige Djuren eller Malkkråken? 
INASOHAM medgifver fjelf på mer ån et fålle, 
at dölgde Malkkråk gifvas fom föda lefvande 
ungar, hvarföre kunna icke de öfrige få til- 
komma på famma eller dylikt fått? SPALLANZANI 
har under fina infufions förfök med Bönor, åf- 
ven funnit Skråpukar, hvilka förvandlat fig til 
dockor hvaraf Flugor upkommit, fom icke va- 
sit förre ån et Sandkorn: hafva åfven deffa, i 
fynlig måtto ån mera fullkomligen organifera- 
de Kråk, ockfå tilkommit genom en force ve- 
getative? 


6. 6. 


Alla de Mafkkråk man genom infufion er- 
hållit, hafva fynts likfom helt och hållet beftå 
af en maffa glånfande klot öfverdragen med he- 
Ja Kråkets hud fåfom med en genomfkinlig hinna; 
ja man har trodt fig funnit fjelfva Åggfkalen 

var« 


Apr. Maj. fan. 39 


hvarutur Kråken framkommit (SPALLANnz. 1. e. 
MuLzterR om Pile-Larven , m. fl.). Alt fådant 
inhåmmer med deras oråkneliga förökning in- 
nom en tid af några dagar: en enda drop- 
pe flöpningsvatn år fåfom et flort Haf hvari 
en flor mångd af Kråk röras. "Når fåledes et 
af deffa Kråk hyfer et oråkneligt antal Fofter, 
når det åger icke flörre vidd, ån at et Synglas 
fom gör obje&et 160,000 gånger förre, erfor. 
dras för at uptåcka det: få år des tvårlinie el- 
ler bredd icke förre ån en 2500:dels tum, och 
då kan man lått föreftålla fig huru oåndeligen 
litet et af des mångtaliga Ågg eller Fofter måt- 
te vara. En NeEDHaAm kan dock få den trö- 
filen, at SPALLANZANI flera gånger fedt deffa 
Kråk framföda både Ågg och Ungar, hvart ef- 
ter fin art, och kvarom kan låfas des Opufc. 
I. Cap. 11; Andfe hafva ock fedt det famma. 


 Håraf torde man fkåligen kunna futa, at 
deffa Kråk och deras Fofter kunna krinoföras i 
Luftkretfen och transplanteras på fina tjenliga 
fållen "), lika få vål fom ån förre ting: Man 
finner viffa af de dölsåe Malkkråken ockfå i 
vatnbehållningar på Tak och uti Vatn - Rånnor 
af de högfta hus. Men huru komma de i Dju:- 
rens kött m. m.? hvarföre icke på famma fått, 
antingen under det at flöpningen påftår, eller 
förut genom den föda Djuren njuta af våxter, 
| ST > vatn 


2) v. LInné Amoen. Ac. VIL p; 402. 496. Abregé 

de PHift, des Ins, 2. p. 424. Bonnet confid. fur 
Jes corps organ, 2- Pp. 213. SPALLANZAN? Nouv, 
sech, p, 124. Opufe, 1, p, CXIHIL 228. 


99 Apr. Maj. Fun. 


vatn &ce.? hvad år Brygd och matlagning annat 
ån en infufion. Tillåmpning af denna tanke på 
de fpermatifka Kråken, nemligen de fom för- 
menas höra til generationen, fynes dock vara alt 
för låg; men hvilken vet ånnu om icke de, af 
den på oordenteligt fått fåpta Såden och ge- 
nom liquefa&ion i fria luften  upkommande 
Kråk, åfven exiftera då parningen fker Djuren 
imellan? Troligare komma de 'federmera dit. 


De dölgde Mafkkråk fom Naturen fjelf fram- 


fkaffar, tilvåga bringas gårna i fiillaftående vatn, 
Safter m. m.3; Men den circulation fom förelös 
per med manliga Såden då den ånnu år i fina 
tilrednings = och behållnings-kårl, måtte hindra 
des decompofition och de dölgde Malkkråkens 
framkomtt, hvilken åter fört måtte .hånda fe- 
dan Såden framkommit och undergått flagnation 
famt en flags maceration och förfkåmning. 


Boreirus, obf. micr. cent. p. 21. 29. 37, 
vefte beråtta at dår funnos dölgde Malkkråk 
uti Koppor, Skabb, Gonorrhé och Peftfjukdo- 
mar m. fl.; och at de af en förfkåmd luft fram- 
kommo. Annu tydligare yttrar fig BIANCHI 
hårom p. 373. f., och ånfkönt han icke be- 
Ikrifvit något af deffa Kråk, få vifer det lik- 
vål huru de oförmårkt i förfkåmda våtfkor  til- 
komma: Den: tåmeligen dagsklara Hiftorien 
fom jag redan gifvit angående Malkkråken i 
Åttika, Klifter m. m. "), fynes nogfamt belhyr- 
ka det. Hvad år orfaken dertil, at utiet 

håms= 


4) Kongl, Patr, Sållfk. Hushålln, Journ, 1791. P. 
132 


| 
| 
| 
| 


Apr. Maj. Fun. 91 


håmtadt rent Hafsvatn icke ens minfta tekn til 
Jif mårkes , men når det får ftå långe, en månad 
och deröfver, få finnas deruti Skarar af dölg- 
de Mafkkråk? Intet annat ån fillaftående och 
förfkåmning måtte göra, at de deri lagde dölg- 
de Malkkråks frön få mera tilfålle at utveckla 
fig: monne uti en ftillaftående och fucktig luft, 
det icke kan tilgå på famma fått? LEruvENHOEK 
]. c. p. 390, har redan i fin tid vifat möjelig- 
heten huru deffa Kråk kunna upftiga med luften 
och kringföras, Men hvad fom ytterligare flyrker 
förevarande åmne, år det, at fedan man långe. 
fyffelfatt fig med föpningar och förhåpnoat fig 
öfver dem: få har man åndteligen börjat under- 
föka Vatngropar, Rågnbehållningar, Canaler och 
dylika Vatn, famt dåri dageligen funnit redan ' 
och torde åfven vidare finna de flefta at fam- 
ma Kråk fom uti flöpningar, 


$ 7 


Miner Pile-Larv. p. 74 85, Hift. Verm. 
I. p. 20, tror vål icke at de dölgde Mafkkrå. 
ken hvarken gå til Våxt eller Djur, men at de 
ifva alla organiferade Skapningar lif och rörel- 
fe, utvidga och utvickla dem efter de modifi- 
cationer fom Skaparen uti hvarjes grundritning 
förefkrifvit: at de blanda fig med vatnets och 
nåringens jordiflka «delar, och, i mon af en 
mindre eller förre blandning, ntgöra berörde 
organiferade fkapningars lemmars flytande och 
fafta maffor: at en embryo til ex. angripes af 
millioner dölgde Malkkråk, fom intrånga fig deri 
och fitta embryonen i rörelfe och utvidgning, 
fom dageligen ökes eller tiltager genom a 
ect 


uu 


92 Åpr. Maj. Jun. 


och flere millioner Mafkkråk hvilka tilföras 
genom nåringsfaften. 


Om tådant vore någorlunda bevift, kun- 
de det vara troligt ($. 6.); men deruti tyckes 
likvål vara en contradi&ion, at Mafkkråken bås 
de åro de (kapade tingens principium motus och 
evolutionis, få vål fom ock at de utgöra en del 
af famma fkapade tings flytande och åfven fa- 
fia delar. Ja, bemålte Författare blifver ånd- 
teligen något Needhamifk; de uti en anfåld 
Röpning fynlige fmå Kiot, kallar han icke ågg 
utan molecula bruta, och futar altfå: ficgque 
per circulum perennem e materia bruta feri 
organica, e organica bruta, a veritate non 
. prorfus alienum puto. Burfons paradoxer uti 
detta åmne, har Bonnet confiderat. 1. Cap. 
Vil & VIII, uptagit och åfven på fit vanliga 
artiga fått vederlagt, åfven fom SPALLANZANI 
nouv. rech. p. 26. f£ Opufce. p. 122., ej min- 
dre ån i andra mål LEeDERMiLLER, SUHM, SPARRs 
MAN, m. fl. 


0: 5 


v. LInné Amoen. I c p. 304, har til 
Stjernorna uphögt en vida kånd Hushållare, 
men på intet fålle hvarken förut eller fedan 
bekant man fåfom Naturkånnare, derföre at 
han funnit det doftet på de få kallade Sot-ax 
af Korn och Hvete icke voro annat ån Ågg, 
och at et dylikt doft på Svamparna icke be- 
funnes vara annat ån deras Frön, hvilka in- 
tunderade upgrodde til lefvande Malkkråk, at 
deffe formerade et fint Nåt af fina Rör hvari 

de 


Apr. Maj. Fun, 03 


de uppehöllo fig, och åndteligen at deffe hops« 
vieklade Rör eller Nåt utvåxte til famma Svam= 
par hvarifrån Kråken ledde deras uprinnelfe , 
fom han vål ej påkod men förmente. Denne 
Auåor år Baron MUNCHHAUSEN, Författare til 
den annars berömde Boken under namn af 
Hausvater, hvari förberörde meningar finnas 
intagne uti 2 Tom. p. 329. Hanov. Edit. år 
1706. Til åfventyrs torde famma meningar 
blott vara et omföpt Fynd af NeEpHams förfte 
infållen, dem han redan år 1743 framgifvit uti 
A&. Angl. Vol. 42. p. 640, under namn af 
Worms difcovered in fmutty Corn. 


- Når man låfer Brandftråckarnes fanfkyldiga 
Hiftoria (Hushålln. Journ. I. c. p. 237), torde 
man finna at B. MUNncHHAUSEN icke råtteligen 
kånt det hvarom han /krifvit. Det Nåt, fom 
troddes utvåxa til famma fkapnad och volume 
fom hela Svampen ågt, måtte dels hafva va- 
rit Maflkkråk, dels det fom finnes uti all fRöpe 
ning, neml. Fibrer och dylikt af det uplöfte 
flöpnings-åmnet, fom omfider decomponeras och 
hvarom nedanföre vidare fkall blifva nåmnt. 
Ibland fådana decomponerade delar kunna vål 
flera Svampfrån bibehållit deras produ&ions 
kraft (fugtighet och den våta årstiden år ju 
Cryptogamifternas element och våhr) och hvil- 
ke funnit i de decomponerades qvarlefvor en 
tjenlig mylla eller et tjenligt Ämne at gro och 
åter upvåxa. Monne icke denna tanke år åts 
minfione lika få rimlig, fom at påftå det Svam- 
parne alfira Frön, Från alftra Malkkråken, 
och Malkkråken alfira Svampen? hvarföre fkul- 
le då icke lika få vål Kornets fom Hvetets 

a i Malk- 


94 —— Apr. Maj. Fun. 


Mafkkråk kunna alffra Korn och Hvete? Men 


det blifver ju mifsvåxt efter all fotig utfådd 
fåd? Ergo! 


Intagen af B. MUNCHHAUsEns hypothes, 
drog v. Linné ftörre flutfåts deraf, ån någon- 
fin upgifvaren fjelf. v. LInné fynes fåledes 
hafva trodt, at Malkkråken fjelfve -upvåxte i 
Svampar, hans ord åro: farina in Animalia mu- 
tata, hec iterum in fungos abire, id eft, mo- 
tum amittere voluntarium, crefcere, ubi fatis 
fuerit alimenti humidi, in corpora magnitudine 
capitis . . . en tanke, vidftråcktare ån NEED- 
HAM någonfin kunnat hyfa, men dock få vida 
naturligare, at hår tildanas det örganifke- icke 
af något brutum, utan af et annat organicum; 
0: LV. | ERE EA 


Muiurer har funnit på Svamparna oånde- 
ligt fmå Criftalikalor , hvilka han mårkt haft e- 
senfkap af något iefvande, fom han förmodat 
föra til höpnings « kråken(Pile - Larv. p. 77. f. 
Berlin. Samlung. I. ps 41). Redan mer ån fju- 
tio år förut har ockfå Goepart tråffat famma 
Criftallkulor. Deffa, fåger han , hafva fmånin- 
gom utveckladt fig och erhållit fötter, famt ef- 
ter hand tiltagit i forlek, och efter tre år blif- 
vit en fullkomlig Locke (Phalangium), om hvil- 
ket m. m. nårmare kan låfas uti des Metamorph. 
nat. T. p. 230.ed. Amf. 1700: SPALLANZANI 
Opufc. 1. p. 163, har åfven mårkt dylika Ku- 
lor eller Blåfor uti Sådesflöpningar , men han 
ogillar aldeles MiitErs tankar och fåger, at 
deras rörelfe endaft förorfakas af dölgde Malfk- 
kråk fom dels i förbifarande föta vid rna 
i le 5 


| Apr. Maj. Fun. 95 


dels deraf at de fara in och utur famma Blå- 
for. Åndteligen, och hvarmed man må futa 
dylika hypothefer, har ockfå NEEDHAM trött 
at, utom de uti flöpning upkommande Malk- 
kråk, därjämte åfvenvål exifterade et annat 
flags Malkkråk af mindre fullkomlighet, utan 
frivillig rörelfe , utan behof af föda o. f. v., 
hvilke han förmente allena gå til våxter. 


9.9. 


- Om man begjuter något åmne af Växt el- 
ler Djur ($. 1), upkomma icke genaft dölgde 
Malkkråk, få vida de icke varit til i deras 
fullkomlighet förut , och i bift af våtfkor för- 
lorat deras rörelfe. Det inblötte måfte få lån- 
ge flöpas til des det undergår upblötning (ma- 
ceration); de dåri varande Salter måfte dels 
förflyga, och dels draga fig åt Kårlets fidor, 
eller fållas." Dårefter får man fe Malkkråken 
til en oråknelig mångd framkomma och vifa 
fig imellan det infunderade tingets uplöfte de- 
lar, röras, hafva råddhoga och fpringa tilbaka 
når de flöta mot nägot, föka utvågar at kom- 
rma på friare fålt dår de tycka fig hafva för 
trångt imellan det uplöfte ämnets defiar, Ivilka 
fammanhånga i Nåt eller andra Figurer och fly= 
ta omkrig uti föpningsvatnet fåfom fmå Oar. 
Der Kråken tråffa något folgrand tjenligt til 
föda, fer man dem angripa det, flere fkocka 
fig tillamman, de gifva excrementer från fig, 
och de tiltaga i ftorlek. De gå undan och nal- 
kas hvarandra, förenas och förmodeligen för- 
råtta de vårf fom til deras fortplantning höra 
($. $. 5. 6.), faft vi icke kunna fe det med vås 

; å fe 


gä 0 > -MÄApY: Maj. JRR. 


re 6gon fåfom hos de flörre Djuren: likvål har: 
en och annan tåmeligen fedt något af deffe 
Kråkens parning CHift. abregée des Inf. 2. - 


Pp: 245). 


SPALLANZANI har vål fålt et enfamt Ägg 
eller en enfam Unge för fig fjelf få fnart den 
framkommit, och deffe hafva vål utan fållfkap 
af fig födt ågg och ungar; men deraf följer 
dock icke at ju deras Mödrar, likfom  Bladlöss 
fen CAphides), kunnat genom fåregången par=- 
ning njuta en befruktning fom råckt til flera af. 
kommor. Til åfventyrs kunna ock, fåfom mån- 
ga af de flora och mycket fynlige Mafkkråken, 
en god del af de Dölgde vara hermaphroditer 
i det vidfiråcktafte begrepp eller at kunna bes 
fråda fig fjelfve; men få vet man likvål flere, 
fom med vifshet beftå af tu åtflkilde Kön Hans< 
ne och Hona. Befynnerligaft föreknommer 
mig SeneBIerRs utlätelfe hos SPALLANZANI: d”au= 
tres ont befoin d&tre trois pour cooperer åä la 
generation, comme le Bulino & le Coret. 


Förenåmnde egenfkaper oacktadt, fåger 
dock NeepHAm, at de dölgde Malkkråken blott 
fynas hafva en frivillig rörelfe, at de kånna, 
men hafva dock ingen käånfla: Tankar fom 
förmodeligen bevifa intet mer ån et envift och 
af förutfattade egna meningar upfyldt hufvud. 
Burron erkånner deffe Kråks ordentelighet och 
frivilliga rörelfe, men han kan dock icke förs 
må fig at råkna dem ibland Djurens antal; der- 
emot vill han göra dem til en fårfkild Flock, 
fom Kulle hvarken höra til Djur - eller Våxta 
Riket , utan få imellan dem, SPALLANZANI har 

åfven 


Apr. Maj. Fun. 7 


åfven både uptagit och vederlagdt jemvål de 
Ikål, fom i detta afleende blifvit anförde. 


9. IO. 


" At komma til lut med hvad man korteli« 
gen börjat förmåla om flåpningen, mårker 
man åndteligen den infunderade och uplåfte 
moffan decomponeras efter hand, vatnet eller 
våtfkan klarnar. Når nu antingen et förre ans 
tal Malkkråk framkommer ån våtfkans ftorlek 
kan gifva rum, eller når den utdunftar då man 
fer Kråken fpringa omkring åt alla fidor at fö- 
ka mera våtlka: måfte et förre eller mindre 
antal i mon deraf dö och förfvinna o. f. v. At 
Salterne under infulion måfte undandragas, in- 
nan Kråken kunna framkomma, har man åfven 
af erfarenheten; iman fer dunlict til fådan mångd 
upfliga , at de ofta hindra at fe objedtet med 
Synglafet. Derföre gifver urin ockfå inga dölg= 
de Mafkkråk förr ån den ftått något långe , 
fom både HARTSOEKER, SPALLANZANI OM fl ert 
farit; at fådane Kråk födermera tåla frilk urin, 
måtte orfaken vara, at de dervid blifvit mera 
vande. Deremot i "andra infufioner , om uns 
der det Kråken framkomma: och verkeligen åro 
i full rörelle , man deri lågger aldrig få litet 
uplöft Salt, Urin , Spott, Vitriols-fyra &c., 
draga de fig flråx åt en annan fida: få hart 
fåltan i våtfkan blifvit utfpridd vifa de, genom 
"en fynnerlig rörelfe, fig lida fmårta, dö få Con- 
vulfioner famt fålla ned och dö; inga flera nya 
Kråk framkomma vidare , förr ån famma fålta , 
fålom redan nåmnt år , förlfyunnit. 


G | Hår- 


98 Apr. Maj. fun. 
Häraf följer, at Dölgde Malkkråk aldrig 


åtminftone mera fållan kunna framkomma ge- 
nom ftöpning med falt vatn, och at de måtte 
vara fållfyntare i falta Sjöar; man frambringar 
vål ftundom deffa Kråk af Hafsvatn och åfven” 
af urin, men det måfta likvål förut hafva under- 
gått putrefa&tion och någon utdunftning af des 
falter. Af flöpning med defilleradt vatn i flut- 
na kärl hafva icke heller kunnat frambringas nå 
gra Kråk. Men förmodeligen har ock ftundom 
hvarken vatn eller ftöpnings-åmnet hyft förut 
något af deffa Kråk eller deras alfter, icke hel- 
af luften ditkommit under påftående ftöpning, 
fom vidare fynes flyrka at mernåmnde Krik, 
fafom alla andra Djur, måfte medelbarligen 
framalftras (6 6 5. 6); ty annars fer jag icke 
hvarföre ej vis plafica åfven få vål kunde age- 
ra med diftilleradt fom odiftilleradt vatn o. f. v. 


6. II. 


Det år vidare anmårkningsvårdt, at koka- 
de infufioner af kött eller någon väåxts delar, 
hafva åfven frambragt lika eller famma Maifk- 
kråk, fom af en infufion med deffa åmnen o- 
kokade. Ju långre flöpningen fått, eller ju 
Jångre de infunderade åmnen blifvit kokade i 
öpna eller flutne kårl, des förre antal af Kråk 
hafva gemenligen framkommit. Orfaken år 
klar, emedan ftöpnings-åmnet des mera blifvit 
uplöft: och derföre framkomma de ockfå förr 
i kokad, ån uti en kall flöpning; men uti her- 
metifkt flutne eller tilblåfe kärl, framkomma 
mycket färre efter kokning , och ån mindre om 

het- 


Apt. Maj. fun. gg 


hettan gått öfver 28 til 34 ja sö få då den 
hunnit til 80 grader. ; 


Utur brånda Frön och flekt kött, kunna 
åfven dölgde Meafkkråk frambringas , ja ånda 
til om ftöpnings-åmnet blifvit utflåtdt för re= 
verber-ehetta, fåledes ock om de blifvit förs 
brånde til kol, enligt SPALLANZANIS intygande 
Opulc. I. Pp. 19. [. BONNET , hos nyfsnåmnde 
Författare ber 2. p. 18, har nog fannolikt 
fökt vifa at elden icke kan verka på deffa 
Kråk, i anfeende til deras genomfkinlighet, 
tunnhet och enkelhet famt dire&a porer, få at 
elden far likfå haftigt ut fom in genom dem, 
eller fåfom jag exempelvis förefåller mig, at 
elden ej verkar mer på den ån på vaätn.  SAuUs= 
suRE (1. c.) menar at det år deras uttånjelighet 
fom bibehåller dem, icke mindre ån en Fårnis« 
fa fom förvarar dem , hvarmed de nature 
ligen åro förfedde, likfom den Chinefilka Får- 
niffan ockfå flår emot en vifs grad af hetta... 
Om det kommer an på at giffa, kan hånda de 
fjeitve åro materia gquzedam caloris! Men det 
år vilst at kroppar af en myckenhet och icke 
motfvarande porer, lida mera friation af dee 
ingående hettan, och åto mera antåndelige; och 
få tvårt om de fom hafva mindre och dire& 
enomgående lönbål, det jag hår icke kan el- 
ler lår behöfva bevifa. Uti Luftpumpen kun- 
na de uthårda ånda til en månad med vanlig 
liflighet, och jemvål föröka fig: åfven fom SPAL= 
LANZANI har erfarit, at de i glaskårl på her- 
metifkt fått tilllutne, både lefva och fortplanta 
fig aldeles fåfom uti fria luftens dock måfte 
G 2 gla- 


100 Apr. Maj. fun. 


glafen våra af den florlek, at de minft kunna 
rymma 5 Skålp. vatn. 


6. I Bö 


De dölgde Malkkråken fynas ej heller myc- 
ket lida af Snö, och om de uti någon yåtlka 
infryfa , ånda til at den flytande maffan heloch 
hållen förvandlas til Is: få qvicknar en del 
dock åter når Ismaffan uptinar; altid har man 
funnit at deffa Malkkråk tåla mindre varme, 
fedan de framkommit, ån köld. Om det dår- 
före år måjeligt at fpermatifka dölgde Malkkråk 

ifvas uti Djurens tefticlar ($. 6), monne man 
dåri finner orfaken, hvarföre famma Sådeskårl 
midt i den varmafte Sommar åro iskalla? En 


vifs grad af varme fordras dock til alla dölgde 


Malkkråks framkomft, hvarföre ock ingen flöp- 
ning gerna låter göra fig vintertiden utan i rum 
af en jämn varme. JOBLOT oblerv. micr. T. I 

art, 2. p. 65, har rönt, at af alla ftöpningar, 
fåfom med Hö, Peppar, åtfkillig Bark m. m. 
år ingen fom ftår mera emot kölden, än den 
fom göres af  Celery-qviftar med fina Blader, 
hvilket han tilfkrifver en fynnerlig egen rörel- 
fe fom famima våxts uplöfte delar måtte åga. 
.SPALLANZANI har åfven fedt en eller annan art 
framkomma eller fortplanta fig under Isfrysnings 
köld. Däremot åro farkt lucktande och för 
deffe Mafkkråk fråmmande faker, dem mycket 
 vedervårdiga: Campher år fåledes för dem et 
befvårligt os, lukten af Terpentins-olja år vå- 
delig, och Tobaksrök dödar dem ftrax; de 
drunkna i oljor, äfven fom uti corrofiva och 
fpiritueufa liqaeurer. 


6.13: 


0 
nte ene dn 


—L—L — 


Apr. Maj. fun. 101 
$i 3: 


Utom fiftnåmnde, kunna altfå de dölgde 
Malkkråken fördraga nåftan alt ($. 6. IO-= 12), 
deras element undantaget, fom år vatn eller 
någon fig tjenlig våtika , förutan hvilken de 
hvarken kunna framalftras eller lefva (6.6.1. 2.9), 
åtven fom de ock åro af den finhet och bygg- 
nad at de icke en gång, utan iet flytande åm- 
ne, fkulle kunna röra fig. De viftas mera fål- 
lan i en Sjö, ån uti en vatngrop, et dike eller 
en våtfka af en droppes ftorlek: huru fnart 
uttorkar icke en få liten behållning? huru fnart 
fkulie det då icke vara ute med deras fågter, 
om de icke genom en ny erfåttning af våtka 
fkulle kunna återfållas eller deras Fofter uplif< 
vas? detta år en egenfkap å ena fidan få be- 
fynnerlig och få egen at intet [kapadt, utom de 
få kallade Cryptogamifter ibiand växterna, åe 
ger en fådan förmögenhet: men å andra fidan 
lika få vifligen af den ftora Skaparen dem til- 
egnad och "dem oumbårlig, fom våtfkor eller 
fådane fmå vatn hvari de uppehålla fig, fnart 
förfvinna och icke få fnart förnyas eller åter- 
fyllas. 


Når de fåledes icke fakna deras Element, 
kunna de, alt efter deras egenfkap, vara til 
både dagar, veckor, månader och år. Man får 
likvål icke taga åfvanfagde i en alt för vid- 
firåckt mening, eller at alla fkulle kunna lefva 
fedan . deras Element uttorkat; nej man fer 
flere efter det fammas helt och hållna utdunft- 
ning, ockfå upblåfas och fpricka fönder. Men 
har det icke få långt hunnit, få de fåkert åter 

G lii 


102 Apr. igt Fun. 


lif vid ny tilfats af vatn eller erforderlig våt- 
fka, ehuru man finner några ibland dem lytte 
Gel vanföre, af hvilka likvål en del fullkomlis 


gen återflällas Några kunna uthårda nåftan - 


alla 6den och förgås fnart fagdt aldrig, utan at 
fotdö, eller på annat fått våldfamligen omkom- 
ma. Men då de måge omkomma af hvad or- 
fak fom helt, få lemna de dock fina fnart fagdt 
outådeliga Fofter efter fig at kringfpridas. Man 
har icke funnit någon fruktfam Moder, fom 
icke haft en mångd af Fofter, låt dem allena 
utgöra et antal af 10, få år hvart och et p. me. 
27 millioner mindre ån en vatndroppe (6. 5), 
hvarföre kunna de icke fliga up i luften lika 
få vål, fom flera faft tyngre kroppar, fåfom 
Salter, Svafvel, Alka m: m.? Och når Väåxter 
och Djur draga "dylikt in genom fina lufthål, 

hvarföre kunna de ockfå icke indraga della 
Mafkfrön! hvad annat år orfaken dertil, at 
man finner et och famma af deffa Malkkråk , 
uti föpning af olika växters Bark, Från m. m, 
och at man finner famma fiag i en fådan flöp- 

ning, fom uti naturliga vatn. 


SRS 0 


Utom den vanliga ordningen at bibehålla 
en beftåndig varele och får åkning genem igg 
och fofler (&. 6. 5. 6), kunna feré af de dölgs 
de Mafkkråken åfven föröka fig genom en fjelf- 
villig eller naturlig delning. Denna fker” få 
fnart de hunnit til fuilkowlig våxt, då förft 
likfom en liten infkårning, på ena eller mer« 
åndels på bågge fidor tvårt öfver midt emot 
hvarandra, blilver mårkelig , fom mer och mer 

tils 


Apr. Maj, fun. 103 


tiltager få at fluteligen bågge kroppens halfvor 
hånga tilfammans blott uti en enda punkt, an- 
tingen vid ena fidan eller i midten. Ändteli- 
gen Ikiljas deffe hålfter åt, och hvarje år et 
lika få fullkomligt Kråk, fåfom förut innan del- 
ningen fkedde. På lika fått hånder ock, at en 
delning fker långs midt efter kroppen, då vid 
bakåndan vifar fig en fpricka, fom alt mer och 
mer tiltager: når fprickan hunnit igenom til 
andra åndan, fliråcka de tvånne halfva delar fig 
ut i en råt linea, ån kafta de fig ihopa jåmfi- 
des o. f. v. til des de hunnit flita fig ifrån 
hvarandra. | 


En del Författare, fom icke erinrat fig 
denna delning, hafva anfedt berörde rörelfer få- 
fom et flagsmål imelian deffa Kråk: ja, når man 
ej gifvit noga ackt på deffa håndelfer, har man 
trodt at två Kråk varit förente för at paras; 
men det år åtminftone icke altid eller på alla 
få. Under påftående delning fimmar dock Krå- 
ket efter vanligheten, bågge blifvande Kråken 

formera fig dårunder få mycket möåjeligheten 
 medgifver, men fullkomligen då de brifta åt- 
 fkilde, hvarunder de några fecunder likvål åro 
i hvila: efter några minuter, åro bågge Krä- 
ken aldeles fullkomlige. Delningen på långdern 
år mera fålifynt, ån den på tvåren. För några 
går delningen mycket fort: man har fedt en 
enda af Rundare-Slågtet hafva delt fig, deffe å- 
ter dela fig, o. f. v. åändteligen inom tre dygn 
hafva de hunnit til et antal af 60, fom af en 
enda tilkommit blott igenom delning. 


G 4 SEE 


104 Apr. Maj. fun. 
6. 15. 


I frållet för at fråga, hvarföre Skapären i 
ackttagit få många omfåndigheter med deffa 
Kråkens vidmagthållande ($. $. 13. 14), fynes 
man fnarare deraf böra fluta, at de åro af lika 
få mycken vigt och nödvåndighet i Naturens 
hushållning, fom något annat fkapadt ting. 
Men man torde dock [fkåligen kunna fråga, 
hvari det beflår? Når en fådan fråga år fvår at 
rått befvara i anfeende åfven til många af de 
fRörfie Djuren, få måfte det vifferligen blifva 
tåleligt, om man ej få tydeligen och Ööfverflö- 
digt kan gifva något befked i anfeende til dem 
fom åro dölgde för våra ögon. Det år dock 
ofelbart, at de ockfå genom deras åtgård be- 
fordra uplåsningen af utgångne eller döde ting 
af växters och djurs delar, fom annars genom 
en långfam förrutnelfe dels fkulle blifva min- 
dre nyttige, dels förorfaka en fkadelig luft. 
De renfa jemvål fådana lefvande ting famt fil- 
laftående anftuckne vatn och våtfkor (6. $. 8.9), 
hvilka federmera och få långe Kråken lefva 
dåri ,; icke blifva ftinkande: och hvilken vet 
ånnu, om de icke faledes komma til hjelp uti 
bulningar, utflag, får o. f. m. famt dår bidra- 
ga til de fega våtfkors förtunning och det ela- 
ka åmnets decompofition? Åndteligen maåfte de 
ock, i fin ordning, tjena andra Kråk och Djur, 
fafom Yngel af Yrfån , Fifkar m. fl. til föda 
och våxt: Gorze Nat. Forfch. 18. pp... 52, har 
fedt oråkneliga Larver af Fjåderharkranken (Ti- 
pula plumofa) fluka uti fig millioner Tumlare, 
Aflångare, Borflare , m. I. 


6. 16. 


Apr. Maj. fun. 0 165 
0. 16: 


Öm förenåmde och flera deffe Krålks mårk” 
vårdiga egenfkaper, bör mera talas vid hvar 
och en art fårfkildt, dår tilfållet fådant mera 
medgifver. Ehuru åtfkillige i fenare tider bå- 
de gjordt Förfök och fkrifvit om dem', fåfom 
"JozrLot, Horver, HookE, CUNo, ADAMms, BAKER, 
WaALKER, HILL, LEDERMULLER m, fl få hafva 
de dock endaft låtit bero dervid, at antingen 
gifva en Figur eller at beråtta om Förföken, 
men icke på en fyftematilk Naturkäånnares fått, 
befkrifva de derigenom uptåckte Kråk. Hin 
var likvål den förfie fom började tånka derpå. 
v. LINné hann allena at upråtta et enda Slågte 
af deffa Mafkkråk, under namn af Chaos Cor- 
pore libero, uniformi, redivivo: artubus fen- 
fusque organis exterius nullis; och det var ej 
underligt, ty flere ån fem diftingverade arter 
voro honom ånnu icke bekante, Dåremot få 
alla Naturållkare i en beftåndig förbindelfe hos O. 
Mäirer , fom hårutinnan gått långre ån alle för 
honom, och fom upmuntrade flere at med fam. 
ma flit och redighet gå til våga. Wi hafve 
ofs altfå nu med fåkerhet 20 Slågter bekante, 
och deraf mer ån 400 arter kånde, 


"6. 17. 


Deffe Kråks underfåkning fordrar et out. 
trötteligt tolamod, de flefte åro få fmå at de 
icke kunna fynas med de fkarpafte obevåpna- 
de ögon: man måfte håmta dem på måfå dropp- 
vis med en penfel eller med en fjäder och få- 
ledes underföka hvarje droppe med Synglas: 

| & 5 Man 


106 Apr. Maj. Fun. 


Man måtte afvackta en vifs tid til deras i ackts« 
tagande: man behöfver all den dag eller alt det 
ljus fom möjeligt år, o. f£. v. En del iklåda 
fig åt(killiga f(kapnader; under det ena Syngla- 
fet fynes et Kråk flått och bart, under et an- 
nat fom går obje&et förre, finnes det vara hå- 
rigt, hårkantadt eller ftråligt o. f. v. Förmin. 
fkas Röpnings-våtfkan elier förändra Kråken fi- 
na rörelfer, fynas mer och mindre af berörde 
delar, och de få då et föråndradt utfeende; 
de yngre Kråkens delar kunna icke heller få 
tydeligen fynas och fom gör dem nog fkiljack- 
tige ifrån de åldre. Et uttröttadt öga fer fiun= 
dom fvåfvande trådar, fina rör m. m. fom icke 
åro til: man tyckes fe de uplöfte delar af fiöp- 
nings-åmnet röra fig, fom blott kan härflyta af 
de lefvande Kråkens rörelfe, af underfökarens 
andedrågt och pulsflag o. f£ v. Man måfte 
derföre i ackttaga all möjelig förfigtighet, och 
flere gånger återtaga eller förnya en och fam- 
ma underfökning. 


SP CA 


För at hafva ordning och låttare få rått 
på deffa oråknelige Småkråk , har man indelt 
deras Clafs uti tvånne Ordningar Lemlöfa (Sim-= 
plicia) , och Lemlike (Subarthrata). 


I, Ordningen. 
Lemilöfa dölgde Mafkkråk, Cryptozoa 
Simplicta. 


Hårunder höra de, fom dåro utan alia ut- 
vårtes fynliga Lemmar eller Ledamöter, Organis 
artis 


Apr. Muaj. Jun. 107 


artubusque externis deflituta. Man tager detta i 
den aldrainfkråktafhe bemårkelfe ,- få at ehuru 
en del af nåfiföljande ordning vål icke heller ly- 
nes hafva aldeles tydeligen utmårkta Ledamö- 
ter, år dock tramåndan mårkeligen fkild ifrån 
bakåndan ; däremot år nåppeligen ingen, åtmin- 
fione ganika få, på hvilka framånda eller huf- 
vudånda 'tydeligen år utmårkt på dem, fom 
höra under denna förfta ordning. Alle til den- 
na ordning hörande framkomma antingen uti 
flöpning, fom man fjelf bereder med tillagde 
växter eller åmnen af Djur. då man Jåter det 
fia orårdt några dagar eller veckor, at dårutur 
framkomma och tilvåxa: eller ock uti vatn fom 
man håmtar utur Morafler, Sjöar, Sumpar och 
andra vatn, hvaruti Örter och i fynnerhet And- 
matgrås (Lemna) våxa, eller döde Djur ligga 
uti. Det blifver då ”ganlka vanligt at med 
Synglas få fe många antingen enkla, eller i 
förre och mindre famlingar fimmande, eller vid 
de upiöfte delar fåftade kroppar. Af dem åro 
en del arter beftåndigt enkla, fållan två men 
aldrig flere förente, och denna förening år dock 
gemenligen ej annat ån antingen en parning, 
eller et Utfkott aflåggning eller delning 
(6. 14.) följer. Alle fimma dels enfamme dels 
Flockvis omkring uti vatnet eller droppen fom 
man uphåmtar, Naågre vifa fig icke annorlun- 
da, ån fadane fom de åro; men gemenli- 
oen fer man dem upfylde med fyra o. f. v. 
ånda til oråkneliga fmå grand, frön eller 


kroppar, 


$. I9. 


102 Apr. Maj. Fun. 


6. 19. 


Dölgde -Mafkkråk i alimånhet och 'fåledes 
åfven de til denna ordning hörande, fortplanta 
fin afkomma på flerehanda fått, fåfom fagdt år, 
antingen genom delning , eller raedelft framfö- 
dande af ågg eiler ungar: ftundom fker det på 
ala deffa fått hos en och famma art. Delnin- 
geh Ikiljes från parning gemenligen derigenom, 
at i förra fallet år meråndels det ena Kråket 
mindre; men då bågge åro lika fora och til 
alla fina omflåndigheter lika, få utmårker de- 
ras förening tåmeligen fåkert en för fig gående 
parning. Såttet huru ågg eller ungar aflåggas 
år olika hos viffa Slågter och fåledes bör dår- 
om vid deras fårfkildte beflkrifning förmålas. 
På detta rum vil man endaft nåmna, at eme- 
dan nåftan alla fom til förevarande Ordning 
råknas, meråndels åro genomfkinlige, få fer 
man ock tydeligen inifrån hela deras åggfock 
genomlyfa; den, eller vare fig ungar, framfö- 
das i finom tid och efter hand. Da urin blif- 
vit til ftöpningen gjuten, har Moderkråkets y- 
ta likfom blifvit uplöft, och hela åggfocken 
har vifat fig bar. Hos många fynas ockfå ty- 
deligen viffa inelfvor m. m. fom på fina ve- 
derbörliga ftållen uti den fårfkildta Hiftorien 
bör vifas. 


STRECK 0 


De af deffe Mafkkråk fom åga en aflång 
fkapnad, hafva i döådsflunden en del krökt 
fina åndar ihop, och uti en cirkel liggande afli- 

dit 


Våpr: Maj: Jun: > og 


dit: andre hafva hoprullat fig i en Snåckfigur, 
och de fom haft en kretsrund eller åggformig 
fkapnad, hafva antingen utvidgat fig, eller blifz 
vit platte fåfom et löf, famt ftundom i kanten 
vifat likfom en frants af hår eller fåfom ftrålar. 
Deffe hårfrantfar har man dock mer ån fållan 
blifvit varfe, och torde de mera hårröra af en 
flags criftaliifation af föpnings-våtlkan, ån at 
de åro någon Kråkets egen tilhörighet, Kan 
ock hånda at man någon gång mifstagit fig på 
något Kråk, fom hört til 2:dra Ordningen af 
denna Clafs, emedan alla dithörande Kråk fnart 
fagdt allmånt åga fådana hår, fåfom man för 
deras oåndeliga finhet kallat dem, men utgö- 
ra dock meråndels verkeliga Ledamöter, fom 
höra til fäamma Kråks daning och til befordran- 
de af deras rårelfe och förråttningar. 


Sr ed 
Til denna förfila Ordning (eller åtminfkone 


til den följande och det få kallade Svantfing- 
kanfke åfven Platthöring-Slågtet) fkulle vål al 
la fpermatilka Kråk höra, om de voro Malk- 
kräk (6. 6); men den frågan lår ännu ej vara 
afgjord. Det betyder vifferligen ingen ting, at 
de til deras figur likna Mafkkråk: En Grod-un- 
ge, då han förft framkommer, kan liknas bå- 
de vid Mafk och vid Filk, men af honom 
blifver dock intetdera, flera exempel at förbi- 
gå. Blifver nu af et fpermatifkt Kråk en Men- 
nilkaå, -et Djur, en Filk &c: få blifver det icke 
et Malkkråk , men et Maikkråk förblifver be- 
fåndigt et Mafkkråk och icke något annat, få- 
fom redan uti min förfta Afhandling 6. T. år 

Vyliaf : 


110 Apr. Maj. fun 


vifadt; derfåre kunna icke de fpermatifke Kråk 
föras til Mafkkråken. Men om de fpermati'ke 
Kråken endaft upkomma af en på obehörigt 
fålle fålld och federmera förfkåmd Mennifkans 
eller Djurens fåd: få åro de verkeliga dölgde 
Malkkråk, och böra då föras hit. 


Nu har SPALLANZANI uti fina Opufc. 2. p: 
167 tydeligen vifat, at dår gifvas både verke- 
liga fpermatifke kroppar, eller hvad man må 
kalla dem, och åfven fårfkildte dölgde Maik- 
kråk: följackteligen höra de fenare hit. Men 
få långe det, fom om de verkeliga fpermatilke 
kroppar ofvan år fagdt, fynes vara fannolikt , 
och hårtil kommer at de icke finnas uti fåden 
förr ån vid Könens upvuxne år, fårdeles eme- 
dan det ej heller år utrönt och bevift et de icke 
höra til fortplantningen; få har jag trodt mig 
hafva mycket fkål at, åtminftone tils vidare, 
utefluta dem få vål ifrån de dölgde Mafkkråk 
fom ifrån alla Mafkkråk famt och fynnerligen. 
LEDERMULLER i fin Verfuch deret Saamenthier- 
chen, har korteligen anfört de flefte Författa- 
res tankar i detta vigtiga mål, både med och 
mot; de förre fynas mig hafva öfvervigten, och 
ibland dem åro LiEBeERKuHNS ganfka mårkeliga, 
ej mindre ån Harriers i des Phyfiol. $. 785: 
Vermiculus feminalis eft primordium Hominis, 
fere ut Vermis primordium Mulfce eft; id de- 
monftrat fimilitudo fumma Animalculi cum pri- 
mo ftamine foetus incubati, quod tamen non 
adparet, nifi foemina a mare foecundata fit--- 
men det år redan fagdt, at för denne gåog hår 
icke år ftållet at vidare detta åmne omröra. 


0 


Äpr. Maj. fun. T1I 
Yala 


Förevarande förfta delas åter uti dem, fom 
— hafva utfvålld geftalt eller åro nåftan öfver. alt 
Jyllige (turgida): och dem, fom hafva en fam- 
mantryckt kropp, få at öfta och undea delen 
år nedtryckt eller platt (complanata). Vid få 
fmå Kråk, på hvilka inga utvårtes delar åro 
fynliga, nödfakas man håmta deras Slågt-fkilje- 
mårken af deras blotta geftalt, och at fåledes 
göra af de klotformige et Slågte, af de kafvel. 
like et annat o. f. v. Så många Slågter fom 
af förfta Ordningen mig blifvit bekante, åro 
följande, under fina underdelningar , neml. 


i Turgida : 


1. MONAS (Solgrandet): corpus punåiforme. 

2. VOLVOX (Vältring): corpus fphericum, 
fobole nidulante , fepius transparente. 

3. PROTEUS (Mångformling): corpus quiete 
globofum, inceffu polymorpho-mutabile. 

4. ENCHELIS (Tumlare): corpus cylindrar 
ceum. 

s. VIBRIO (Strdåckare): corpus teresg elonga- 
tum, 

6. UTRICULUM (Ldågel) : corpus ventricofum, 
lageniforme. 

7. BURSARIA (Pungmafk): corpus teres , ca 
vum, membranaceums. / 


+") Complanata , menbranacea. 


$. CYCLIDIUM (Rundare): corpus complana- 
tum, orbiculare vel ellipticum. 


9 PÅ- 


112 Apr. Maj. fun. 
9. PAÅRÄMSECIUM (Aflångare): De come 


planatum , oblongum. 

10. KOLPODA (Bugtare): corpus complana- 
tum, ovale, hinc inde finuatum. 

II. GONIUM (Hörmng): corpus complanatum, 
angulatum. 


De öfrige af deffe Slågters vidare uplyfan- 
de Kånnetecka , böra anföras uti deras fårfkild- 
ta Hiforia. ät 


II. Ordningen. 


Lemlike dölgde Mafkkråk, Cry ptozoa. 
Subarthrata. 


Åro fådane fom på något fått hafva ut- 
vårtes fynliga Ledamöter, eller hafva tydeliga- 
re danade kroppar, Organis artubusve gquodam- 
modo diftin&fis , utan eller med fvantfar; de fle- 
ftle åro ock förfedde med viffa hårfpitfar , fom 
få kallas för deras oåndeliga finhet fkull) men 
- förmodeligen i anfeende til den tjentft de göra, 
böra anfes fåfom Trefvare ( Fentacula) eller ock 
armar , : fötter os fv. på, de: flörre dgr 
ken. Intetdera kan dock fåfom namn tillågga 
deffe fmå red. aper, ty de kunna icke dö 
fig ihop fåfom Trefvare, och de åro för kor- 
ta at vara armar. På Tylka kallas de Vipper- 
fpitfen , de kunna på Svenska ockfå vål kallas 
Vippfpitfar, i fynnerhet når de fitta uti fram- 
-åndan af kroppen. De fleece fom höra til den- 
na Ordning, finner man nåftan fnarare uti na- 
turliga vatn framkomma, ån i flöpning; för öf- 
rigt kan man fåga i allmänhet, at deffe ELemli- 

ke 


Apr. Maj. Fun. 113 


ke Malkkraäk 'hafva famma egeniKaper, forn de 
Lemlöfe ($. 18-20). 


Det år nog fvårt at upflålla Slågterne ina 
om denna Ordning: efter deras hårfpitfar låter 
det fig icke Väl göra, emedan inom et och 
famma Slågte åro de, Töm hafva dem och åfven . 
åro dem förutan ; lika få finnas inom et och 
famma Slågte de, fom hafva fvantfar och de fom 
hafva inga. I anledning af platt eller fyllig 
kropp, har man underdelt den förfta Ordnin- 
gen , men under andra Ordningen åro de ftun- 
dem inom cc och famma Slågte både fyllige 
och platta. Jag har ånnu icke funnit tjenligare, 
ån at underdela dem i fådane, fom hafva omär- 
kelig mun och fvants, och dem, fom meråndels ty 
deligen vifa mun och fvants. 


Knapt lår ibland alia Maflkkråk gifvas nå- 
gon ordning, deri man ock haft fvårare at få 
rått på Slågterna, ån fom i denna: hvarföre? 
derföre, at man mera fökt deras förmenta na 
turliga ån deras utvårtes fammanfråmmelfe, och 
förlorat ' bågge två. Jag menar likvål nu at 
följande under 2 Ordningen hörande Slågter 


sddnda begvåmt Ifkola kunna - igenfinnas , 
fålunda: 


") Ore, caudague obfturis. 


12. PHOEBEA (Stråiklot): corpus globofum 
crinofo-radtans. 
13. LEUCOPHRA (Grifing): corpas ovator 


obiongum , undique ciliatum. 


EL 14. TRI- 


114 "> Apr. Maj. fun. 
24. TRICHODA (Borfare): corpus turgidum , 


antice I. utraque extremitate ciliatum aut, 
crinitum. 

15. PLATEJA (Platthåring): corpus compla- 
natum , hinc inde crinitum, utraque 1. al- 
tera extremitate ciliatum fetofumve. 

16. KERONA (Skåling): corpus fexpius mem- 
branaceum concavum , aculeato - cornicula- 
tum, extremitatibus fepius crinitis. 

17. HIMANTOPUS (Klängling): corpus hinc 

 J inde ciliatum, cirratum. 


i) Ore, taudague fepius difingis. 


18. CERCARIA (Svantfing): corpus teres cauda= 

tum, altera extremitate integra aut filla, 

neutra ciliata. . 
19. EILISSÅ (Snurrare): corpus poeilliforme, 

poflice muticum aut caudatum; Ore ciliis= 

que rotatoriis infilru&tum. 

20, BRACHIONUS (Hvirflare): torpus clypea- 
tum aut capfulatum, caudatum ; Ore ciliis- 
que rotatoriis infiructum. 

Af deffe Slågter år N;o 12 nytt, eller icke 
uptaget hos någon Författare. Någre arter der- 
af åro dock redan af flere mycket Ke bekante , 
men uptagne under annat Slågte, fåfom Sol- 
Strålklotet (Phoebea Sol), Bare = Skå ilklotet (Ph. 
Bomba) m. fl. hafva före detta blifvit råknade 
til Borf/tare-Slågtet (Trichoda), o. f. v. 


. ADOLPH MODEER: 


För- 


Apr. Maj. Fun. 118 


Förförk med Molybdaena och med Redu. 
ction af des Ford; 


Sjunde Fortfåttningen >); 
of 
PETER JACOB HJELM. 


| De fvårighet , fom mött vid denna metalli= 
fka Jords redu&ion och i fynnerhet vid 
. Metallens fmåltning til rundt Korn, har gifvit 
anledning at på flera fått föka möjeligheten at 
komma til åndamålet. Bland de utvågar, fom 
hårtil blifvit nyttjade åro någre redan anförde, 
och de , fom ånnu återfå, fkola utgöra åmnet 
för flutet af deffa Redu&ions Förfök. I de fö. 
regående år vifadt, huru de andre Metallerne 
förhålla fig i fammanfmåltning med Molybdens« 
jorden få vål i des kalkformiga fom regulinifka 
tilftånd : nu: följer at utröna, hurudant utfllaget 
blir, då de andra Metallernas Kalker på lika 
fått förenas med Molybdenjorden i bågge des 
anförde lynnen. . Det kommer - fåledes nu an 
— på at föka fammanfmålta 


III Molybdenum med andra Metallers 
| Kalker. 


Sedan Molybdenkalk blifvit tiltedd på 
» det fått, fom i det föregående blifvit anfördt, - 
: H 2 inla= 


t 


”) Se det föregående i Handlingarne 1791. P. 213. 


716 Apr. Maj. fun. 


inlades den på vanligt fått, med vatn tik fams 
manhang bragt, uti Stybbe och påblåftes i 
tre timmars ftarkafte eld, fom med putften kun- 
de åftadkommas. Detta fkedde icke på en 
gång , utan i flera fkiften efter hvarandra; ty 
långre ån en timme i fånder kunde hvarken en 
Digel hålla, ej heller var det möjeligt at, utan 
åfventyr för helfan ,; på en gång uthårda med 
et få långvarigt och ftrångt eld-prof, fom i tre 
hela timmar. De inlagde klimparne hade dock 
dårefter ej. hunnit långre, ån at de börjat fpric- 
ka och fkifra fig, likfom någon benågenhet til 
fmåltning velat yttra fig, men ej kunnat brin- 
ga den til fullbordan. De kunde lått fönder- 
brytas imellan fingrarna. Deras fårg var utan- 
på fvart, men inuti matt hvit eller ljusgrå: 
brottet fyntes grynigt. Med fynglas uptåcktes 
idel fmå runda korn med metallifk fårg, fit- 
tande bredevid och på hvarandra. Man kunde 
fåledes lått. 6fvertyga fig om deras metallilka 
natur. Därmed gjordes nu följande fammans= 
Imåltnings-förfök. 


1. Molybdenum med Silfverkalk. 


Silfver uplöftes i Skedvatten och fålldes 
med rent Alkali, tilredt af Cremor Tartari och 
renad Salpeter. Sedan luten var filad, flogs li- 
tet Filfverfolution dåruti, för at borttaga den 
Saltfyra , fom til åfventyrs kunde vara qvar. 


a) Molybdenum två marker, Silfverkalk fyz- 
ra marker refvos tilfammans i glasmertel och 
bragtes med några droppar vatten på en glas- 

; fkifva 


Apr. Maj. fun. 117 


fkifva til en fammanhångande klimp. Dårvid 
mårktes någon hetta upkommaå; ty vatnet tor- 
kade fort in, och blandningen antog mörkare 
fårg ån den hade förut. Den inlades 1 Stybbe 
och undergick fmåltning 3 timme. Var dock ån- 
nu ej fmållt til rundt korn, utan ojämn i ytan, 
af famma form, fom den inlades: hade metallifk . 
hvit fårg. Vågde 45 marker. Låt platta fig 
"något för hammaren, men gick fnart tvårt af i 
fera fycken, fom vifade jåmn blandning , mer 
och mindre grynigt brott, "hvit metallilk fårg 
ända igenom: något gråacktigare ån filfver en- 
famt åger. Med et ord: den ådagalade en rick. 
tig metallifk förening. För blåsrör enfam ut- 
fåld i lågans fpets, fegrade filfverkornen blanc- 
ka utur den öfriga maffan, fom låg orörlig och 
förflaggades i ytan. Borax löfte dem up och 
fårgades dåraf fåfom Molybdenkalk plågar, då 
ftark tilfats dåraf göres. Men då glafet up- 
"fpåddes med ny Borax, blef det fårglöft. 


6) Några flycken af förenåmde famman- 
fmåltning förföktes å nyo på lika fått, om de 
ej fkulle kunna törmås at flyta nårmare tilfam- 
"mans. Men efter 3 timmes blåsning togos- de 
" inlagde flycken oföråndrade ut, ågande famma , 
form, fom vid inlåggningen. 


2. Molybdenum med Qvickfilfverkalk. 
i Qvickfilfver uplöfes med varme i Salpe- 
 4erfyra, hvarutur gul Quickfilfverkalk erhölls 


> igenom fällning med Alkali volatile. 


HN Mo- 


118 Apr. Maj. Jun. 


Molybdenum två marker , Quickfiltverkalk 
åtta Marker refvos tilfamman i Porphyrmortel, 
hvarvid efter kort ftund något metallilkt fki- 
mande började vifa fig. Blandningen var liten 
och faftnade 1å vid bråddarna, at några drop- 
'par vatten målte tilfåttas. Sedan rifningen 
blifvit fortfatt, tils vatnet uttorkat, togs bland- 
ningen dårutur, och befanns med fynglas inne= 
hålla många fina Quickfilfverkulor. Blandnin- 
gen bragtes med litet vatn til en deg, fom in- 
lades i en liten retort, hvilken fmåningom up- 
glödgades i botnen. Innan den hann :dårtil, 


gick Quickfilfret up i fin löpande form. Mons : 


lybdenum låg quar i en lös maffa, fom var til 
en del calcinerad , men hade alla fig tilhörige 
egenfkaper. | 


3. Molybdeuum med Kopparkalk. 


Kopparkalken var tiltedd, fåfom nedanfö- 
fe fåges (IV. 30 — 


8) Molybdenum två marker, Kopparkalk 
fyra marker tillagades och blandades fåfom re- 
dan om föregående prof med Silfverkalken an= 
fördt år. Efter lika lång fmåltning var bland- 
ningen ej vål förenad: åtfkillige fmå metallifka 
korn futo i ytan och inuti, men det öfriga var 
ånnu pulverulent. Vigten var fem marker. 


6) Den omfmåltes fördenfkull på lika fått 
fom förut, och gick dårvid något båttre tilfam- 
mans, men befanns ånnu mycket poreus i brot- 
tet, fedan den med et jämt flag af hammarpe= 
nen gick tvårt af. Då en bit däraf dr 

am 


Åpr. Maj. fun. 119 


fam på kolet, fegrade Kopparkorn dårutur , 
fom låt fmida lig litet, men höll ånnu Molyb- 
"denum , och gaf olafet vacker grön fårg. Den 
calcinerade Metallblandningen gaf Boraxglatet 
vacker röd fårg, fom var genomfkinlig. Då 
den fmålta compofitionen (kafdes med knif, var 
fårgen blekare ån Kopparens egna 


färg åa 


Med förre tilfats af Koppar blifver:fmålt- 
ningen ofelbart låttare.. Men jag hade ej til- 
fålle at nu anftålla flera flags blandningar, hvar- 
til håraf anledningar lätteligen kunna tagas. 


4. Molybdenun med fårnkalk. 


i Denna Jårnkalk var erhållen af Järnfilfpån, 
med Salpeter detonerad, famt dårefter vål ut- 
”lakad och roftad under muticlen. 


a) Mob bdenum. + a marker, med Järnkalk 
fyra marker, fammanblandades fom de förra, 
hvilket ockfå gåller om alla de följande, åfven 
hvad fmåltningstiden angår. Et rundt Järnkorn 
om tre markers hr erhölls dåraf: det var 
fkört, men tåmel igen hårdt: hade mycket 
hvit fårg och grynigt brott. Det fmålte lått 
på kolet, men kaftade ej några gniftor. Bo- 
raxglafet "fårgades fvart dre Bredevid det- 
ta Jårnkorn "låg en fvart klotrund och iholig 
Haggfkorpa, hvars yta var beftrödd med en 
myckenhet fmå Jårnkorn af. famma egenfkap, 
fom det förre. | 


Has oo Som 


120 > Apr. Maj. fan. 


Som :redan flera Förfök med: Jårnet til 
denna flags förening blifvit gjorde och anförde, 
anfes ej nådigt at hårutinnan för denna gång 
vara vidlöftigare. Man finner nogfamt redan, 
at Jårnet lått fammanfmålter med en vifs del 


Molybdenum. 
s. Molybdenum med Tennkalk. 


Tennkalken var på vanligt fått tilredd med 
Skedvatten, hvarefter den undergått behörig 
roftning. 


e) Molybdenum två marker, Tennkalk fy- 
ra marker, vågde efter 'fmåltning fem marker. 
Blandningen låt tånja ut fig med hammarpenen, 
men tålde aldeles icke at böja, utan kunde 
Jått med blotta fingrarne afbrytas. Låt fkåra 
fo med knif, och kåndes likfom fandig af den 
hårdare tilfatfen. Föreningen var likvål jämn, 
grynig , och mindre hvit ån Tennet enfamt år. 
För blåsröret kunde Tennet fom knappat [kil- 
jas ifrån metallifk form, ty det förflaggade fig 
lika få fort fom Molybdenum, och gaf Borax- 
glafet hvit opac fårg, då det dårmed författes. 
Når denna Metallblandning oroftad fattes til 
Borax, ville fkillsmåffan föga: båttre lyckas. 
Alt bevis at Metallerne varit innerligen förena- 
de och at de med lika flyrka bibehålla fig dår- 
vid och lika fort förflaggas. 


Denna metallifka blandning hade icke mer 
ån de flefke andra flutit tilhopa i rund: korn, 
utan ågde nu famma :fkapnad , fom då 
den inlades, Och fam denna förening var gan- 

(ka 


Apr. Maj. Fun. 121 


Ika tydelig, acktades ej vårdt at förföka des 
omfmåltning, fom vid få många andra tilfållen 
varit frucktlös. 


6. Molybdenum ned Blykalk. 


- Til Förföken nyttjades fådan Mönja, fom 
man får vanligen köpa. Den afröktes likvål 
förut med ren Salpeterfyra. 


i a) Molybdenum två marker, Blykalk fyra 
marker lemnade ej mera qvar, efter förråttad 
- fmåltning, ån 23 marker fvart, kör maffa, hvar- 
uti några få metallifka gniftor fyntes.  Blyet 
hade förmodeligen, fåfom det fnart reducerar 
fig, igenom fin tyngd fkildt fig ifrån Molybde- 
num, och i få fina korn blandat fig i Kolftyb- 
bet at det ej kunde dåruti genom flamnin 
 mårkas. För blåsröret förhöll fig denna låfa och 
pulverulenta maffa, fåfom ren Molybdenum , 
både enfam och med Borax. 


8) Det fom nu återftod och utgjorde en nar, 
författes med 6 marker Mönja, och inlades på 
et tunnt hvarf ftybbe uti tiltåpt digel med litet 
fybbe öfver. Efter 3 timmes påblåsning hade 
det fmålt til et rundt korn, om 33 markers 
vigt. Det låt platta fig litet men braft i mån- 
ga bitar, fvartgrå, gryniga i brottet, fom blef 
blankt då det fkars med knif, hvarvid bland- 
ningen kändes likfom fandig. Enfam anblåft 
gal den Blykorn ifrån fig, och då den löftes 
i Borax blef glafet med vifs tilfats opa& hvit« 
acktigt, likafom Tennkalk varit med, 


H5 NV Ibland 


122. Apr. Maj. fun. 


Ibland har någon rodnad vifat fig dårpå: 
kanfke Mönjan torde innehålla Koppar, eller 
någon annan irring vållat det. 


7. Molybdenum med Visnmutkalk. 


Vismutkalken, fom nyttjades til denna fam- 
manfmåltning, var af famma tilredning, fom den 
nedanföre nåmnes (IV. 7). 


a) Molybdenum två marker, Vismutkalk 
fyra marker fmåltes med flybbe i fluten digel. 
Efter fmåltningens flut, fom påftod endaft 3 
timme, voro endaft två marker qvar, fom fö- 
ga föro annat ån den ilagde Molybdenum, 
hvilken nu var ganfka lös och pulverulent. 


6) Denna Molybdenum fammanrefs med 10 


marker Vismutkalk och fmåltes fom förut, men 
på 3 timma, med helt tunnt fybbhvarf i bot-= 
nen. Hettan var ganfka håftig. Af den ilag- 
de blandningen var nu ej mer ån två marker 
qvar uti en fammanhångande fkör, grynig mas- 
fa, fom utanpå och ånda igenom hade en flark 
blåhvit metallilk fårg. Hvarken enfam eller med 
Borax gaf den några fynbara Vismutkorn, men 
med Alkali Minerale uptäcktes des närvaro. 
I digelbotnen futo ganfka många fina korn, fom 
med fynglafet endaft kunde röjas. 


8. Molybdenum' med Manganefiikalk. 


Cryfalliferad Manganefii Malm , fom var 
mycket ren, pulveriferades, roftades och nyttja- 
des til detta behof. 


a) Mo0z= 


Apr. Maj. Jun. 123 

a) Molybdenum två marker, Manganefii- 
kalk fyra marker förenade fig til en mörkgrå, 
grynig , hård och fkör metallifk förening, fom 


utomkring hade et ljufare hvarf, eller af hvi« 
tare metallilk fårg ån fjelfva kårnan. 


Des förhållande för blåsröret var fådant, 
fom bör våntas af en blandning, dår Mangane- 
fum til hor del ingår, 


6) Denne erhållne Regulus fem marker 
fönderflöttes och blandades med fem marker 
Manganefiikalk. Den efter 3 timmes blåsning 
erhållne fammanfmåltningen vågde fju marker 
och förhöll fig i alla delar, fom den föregående. 


9. Molybdenunm med Zinkkalk. 


Zinkkalken var famlad efter fmålt Zink 
och ytterligare calcinerad. 


a) Molybdenum två marker, Zinkkalk fys 
ra marker låmnade efter I timme ingen ting 
qvar, emedan Zinken förflugit, och Molybden- 
kalken var få fördelad och lös, at den förblan= 


dat fig i flybbet och kunde dåruti ej igenfås. 


Knapp tilgång på Molybden- -regulus tillåt 
icke några vidare förfök med Zinken. 


10. Molybdenum med AN rika | 


> Vanlig hvit Arfenik fönderföttes och tjen- 
te til följande förfök. 


a) Mo- 


124 Apr, Maj. Fun. 


a) Molybdenum 2 marker, Arfenikkalk 
fyra marker refvos vål tilfammans torra, fåfom 
med alla de föregående profven blifvit i ackt- 
taget, hvarefter de likaledes med vatten brag- 
tes til en klimp, fom uti fybbe undergick 3 
timmes fmäåltning uti futen digel. Däirefter 
fanns ej mer ån två marker quar, fom utgjorde 
'den tilfatte Molybdenum, hvilken hade en 
fkapnad, fom aldeles liknade en fkål eiler 
calott. . 


Som det aldeles icke ville lyckas at före- 
na denna flygtiga Metallen, med den ftrångfmåil- 
ta Molybdenum, få gjordes ej heller vidare 
bem&dande dårmed, hålft dårutinnan icke var 
at vånta båttre framgång med den nu nyttjade 
tilfålliningen, fom med flit fkulle vara lika för 
alla Metallerna. 


Utaf de fyra fått, hvarpå tvånne Metaller 
kunna förenas , återfår ånnu et, hvilket åfven 
fom haftigaft fkall igenomlöpas, för at fe, hu- 
ruvida Molybdeni förening med andra Metaller 
dårigenom båttre eller fåmre för fig går, ån 
med de förre utvågarna, 


IV. Molybdenkalk med andre Metallers 
Kalker. 


Likafom i de nåf föregående Förföken, - 
fkola hår endaft några af detta flags famman- 
fmältningar nåmnas, hvaraf fedan kan futas 
til de öfriges förhållande, få vida dårom, utan 
föregångne förfök, får dömas. 


1. Silfs 


|| 


Apr. Maj. Fun. 125 
1. Silfverkalk med Molybdenkalk. 


Häårtil nyttjades af famma Silfverkalk, fom 


förut til deffa behof blifvit tilredd, och Mos 
| lybdenkalken var på det i föregående fortfått« 


| ningar b>'krifna fåttet tilkommen och af bepröfa 


vad renhet. De öfriga anfalterne voro lika 


med de förra. 


a) Silfverkalk 2 marker med Molybdenz 


kalk 2 marker. Efter 3 timmes fmåltning på 


» Stybbhård, med öfverlagdt Kolfybbe, erhölls 
en fvart, lös maffa, om 33 markers vigt: den 


kunde lått pulveriferas och gaf, med Borax 
fmålt , hvitt opa& glas med Silfverkorn. 


b) Författes med två marker Silfverkalk 


och undergick ny fmåltning. Vid fammanblandz 
ningen med några droppar defilleradt vatten, 
upkom en påsning och fråsning, hvarmed hetta 
lårer varit förknippad , emedan vatnet fnart ut- 


torkade, faftån det flere gånger tildröps. Ef- 
ter fmåltningen vågde den 43 marker, var myc« 


ket fkör och pulverulent, fåledes ej nog fmåilt, 


hvarföre den omfmåltes utan flybbe i famma 
digel, fom vål betåcktes. 


ce) Elden var hårvid ganfka håftig, få at den 
yttra digelen på 3 timme aldeles nedfmålte, 
hvarvid betåckningen på den inra blifvit rub- 
bad.  Altfammans hade dock ej ånnu tilhopa 
fmålt, utan et litet filfverkorn, fom en drop- 
pe u'fegrat. Det hade matt yta, låt hamra fig 
litet, men gick fnart af. Var grynigt, matt i 
brottet, Smålte firax til kula, men kunde ej 
ger- 


126 Apr. Maj. fun. 


gerna bringas til ren yta, utan Borax, fom 
dåraf' blef opalfårgad. Den öfriga maffan hade 
blanka korn uti lig, men kunde lått pulverife= 
ras. Smålt i Borax, gaf den i liten tilfats o- 
pal fårg åt glafet, men i förre fvartgrå, med 
filfverkorn i ytan. 


2. Quickfilfverkalk med Molybdenkalk. | 


> Til detta förfök nyttjades Mercurius preci- 
pitatus Ruber, tagen ifrån Apotheket. 


Molybdenkalk två marker, Quickfilfverkalk 
fyra marker blandades tilfammans och arbetades 
med vatten til en fammanhångande klimp. Denne 
inlades i retort, fom utitåldes för tiltagande 
varme , ånda til glödgning. Quickfilfret fteg 
vid vanlig eldgrad öfver i metallifk form och 
Molybdenkalken låg qvar i fit vanliga lynne. 


3. Kopparkalk med Molybdenkal?. 


Koppar uplöftes i Skedvatten , fom dåri= 
från abfhfraherades , hvarefter Kopparkalken 
roftades och antog fvart fårg. | 


a) Kopparkalk 2 marker, Molybdenkalk 2 
marker vågde efter fmåltning 3 marker, utgö- 
rande en fvartgrå klimp, fom lått gick föndetr 
och hvari några rödare ränder med fynglas up- 
täcktes. I frnålt Borax framkom kopparfårgen 
på ytan af en ilagd bit, fom ej kunde däruti 
fmåltas til korn. 


6) Fös 


Apr. Maj, fun, 127 


6) Förenåmde blandning författes med 2 
marker Kopparkalk och fmåltes på lika fått fom 
förut. Den vågde dårefter 43 marker, tolde 
några flag, innan den gick tvärt af, men låtin- 
tet hamra fig. I brottet var den kopparfårgad 
och blåacktig, grynig. 


£) Som den ånnu icke fammanlupit til rent 
och rundt korn, fmåltes den å nyo utan: flyb- 
be i tåckt digel. Et kopparkorn méd blågrå 
fårg hade kilt fig ifrån den öfriga fköra och 
hårda maffan, fom nu åfven gaf Boraxglafet 
"vacker genomlkinlig röd fårg, men ej något korn. 
Det utfegrade kopparkornet låt fmida fig litet 
för hammaren, men gick fnart af, med grynigt 
brott. Skafvet med knif, hade mildare fårg ån 
Kopparen Smålte både enfamt och i Borax. 


4. Järnkalk med Molybåenkalk. 


Ren Jårnfilfpån bråndes under Muffel, tils 
den erhöll vederbörlig tyngd och fårg. Dåraf 
blandades | 


a) Jårnkalk 2 marker med Molybdenkalk 

2 marker. Blandningen hade famma fkapnad, 

fom då den inlades, men hade fmålt til en ljus- 

rå  metallifk förening, fom var fkör med hård- 
het tillika. Den vågde tre marker. 


b) Sönderftött författes den med två mar- 
ker af famma Jårnkalk. Den utgjorde nu et 
Tundt korn, om tre marker; och en trind iho- 


lig 


v283 Apr. Maj. Fan.” 


lig flaggfkorpa, fullt åfverfatt med fmå fkös 
ra korn, fom drogos- af Magneten. Järnet 
hade nu famma egenfkaper, fom det vid före- 
gående Förföket erhållft Gil. 4). 


En omftåndighet föreföll hår vid det för- 
fa profvet a), fom jag icke bör förbigå at ans 
mårka. ' Då Saltfyra dröps på fammanfmåltnin- 
gen, kåndes tydeligen en lukt, fom liknade 
den af hepatilka luften, och hvilken icke för- 
märkts vid något annat "prof, icke en gång vid 
det omfmålta profvet 5). Herr Kirwans Af- 
handling om en dylik luftart, fom utan all når- 
varo eller tilhjelp af Vitriolfyra fkall upkom- 
ma, har jag ej ännu fått låfa; men den up- 
sifver fåkert en utvåg at lått komma ifrån denna 
och flere dylika fvårigheter. 


s. Tennkalk ned Molybdenkalk. 


Öfver rent Tenn afråktes Skedvatten, hvar= 
efter Tennkalken flammades och Calvinsrades 
famt nyttjades til nedannåmde Förfök. 


a) Tennkaliz: 2 marker, Molybdenkalk 2 
marker utgjorde efter fmältning en fkör , ljus 
grå förening, fom vål ej kunde pulveriferas, 
men braft under hammaren och låt på det fåt- 
tet bringa fig til gryn. Den vågde 3 marker. 


8) Deffa blandades med 4 marker Tenns« 
kalk , och fmåltes fom förut. Altfammans våg- 
de 


Apr. Maj. fun. 129 


de nu knappa fyra market. : Maffan var kör, 
pulverulent och [vartgrå, grynig. I calcination 
blef den hvit på ytan för ljuslågan , men [mål- 
te intet ej heller rökte. ' Med Borax fyntes ej 
heller tecken til Tenn, eller någon låsning, utan 
föregången långvarig blåsning. 


ce) Den omfmåltes återigen utan tilfats i til- 
tåpt kårl. Blandningen var ojämn, med någon 
hvit opac flagg ofvanpå: något fmidig, men 
fkör. Igenom anblåsning kunde Tennet ej [kil- 
jas dårutur , förr ån Borax tilfattes. Den löfte 
den calcinerade Tenn- och Molybdenkalken, 
fom gåfvo glafet rubinfårg efter flark drifning, 
medan det var varmt, och förbytte fårgen i o- 
pac, fedan det kallnat, då det ock blef fvart- 
grått. Hårvid upkommo åtfkilliga Tennkorn, 
fom under långvarig blåsning ockfå förflag- 
gades. | kt ; 


6, Blykalk med Molybdenkalk. 


Vanlig god Mönja nyttjades, fedan den 
förut gått igenom florfickt. | 
a) Blykalk 4 marker, Molybdenkalk 2 mar” 
ker låmnade efter fmåltning endaft två marke" 
 qvar ,, hvaruti :reduceradt - Bly icke kunde 
« för blåsröret uptåckas. Molybdenum var. til 
flörfta delen enfam. qvar i famma form den in- 
lades , gulacktig på öfra och fvartgrå på den 
undra fidan. Inga Blykorn funnos i Stybbet 
igenom famning, FR . | 


ue b) Med 


130 Apt. Maj. Fun. 


6) Med tilfåts af 6 marker Mönja gjordes 
omfmåltning på lika fått, hvarefter en drufig mas- 
fa erhölls med matt, grå metallifk fårg. Den 
var något feg, men gick lått af vid några flag, 
eller vid brytning. Den vågde nu fem marker, 
pöfte för blåsröret, men fmålte fvårligen och 
gaf med Borax ej rent Blykorn. 


e) Den fmåltes nu om utan tilfatt Kolfyb- 
be i vål tiltåpt digel. Blandningen var ojämn 
med någon hvitacktig flagg ofvanpå. Igenom 
anblåsning kunde Blyet ej fkiljas dårifrån förr 
ån Borax tilfattes. "Efter calcination löfte Borax 
lått up det ilagde pulvret och glafet blef dåraf 
opa&t, hvitacktigt, vid en lagom tilfats , men 
antog en mera grå och omfider fvart fårg vid 
flarkare tilfåttning. 


Te V ismutkalk med Molybdenkalk. 


Ren Vismut uplöftes i fåldt Skedvatten 
och fålldes dårutur med vatten. 


a) Vismutkalk 2 marker, Molybdenkalk 
2 marker , fmåltes i tilfmetad digel, hvarefter 
tva marker återfiodo af en grynig, pipig och 
pulverulent ljusgrå metallblardning, hvaruti var 
få litet Vismut, at den ej för blåsröret kunde 
uptåckas. Ibland ftrybbet funnos inga metall- 
korn igenom flamning. 


5) Samma blandning författes med 6 mar- 
ker Vismuskalk , och undergick ny fmåltning. 
Dårefter vågde återfloden knappaft 2 marker; 
famt rökte föga, då den enfam påblåftes med 

blås- 


Apr. Maj. Fun. 131 


blåsråret: Borax löfte ingen ting dåraf. Efter 
-fmåltning med Alkali Minerale, fyntes några 
fina Vismutkorn med fynglafets tilhjelp uti det 
fmålta glafet. 


8. Manganefiikalk med Molybdenkalk. 


0 Renafte eryftalliferad Manganefia maldes til 
pulver och nyttjades til detta behof, fedan den 
blifvit caleinerad. 


a) Manganefiikalk 2 marker, Molybdenkalk 
2 marker gingo til en [kör, pipip, ljusgrå me=- 
tallil(k fammanfåttning om tre och 3 markers 
vigt. Den blef fvart i glådgning och löftes litt 
i Borax, med den fårg , fom tilkommer Brun- 
Reds 


b) Af famma Brunftenskalk tilfattes vidare 
två marker. Efter likadan fmåltning erhölls 
fem marker fammanhångande maffa, fom var 
brun utanpå, men inuti blågrå, grynig. Den 
förhöll fig fom den förra. Några fina metalli- 
fka fköra korn mårktes ock ibland ftybbet, 
då det fackta afblåftes , jämte Maggkorn. 


e) Denna maffa inlades åter i famma digel, 
fom v& igentåptes utan tillagdt flybbe, och 
fmåltes vid god eld åter 3 timme. Den hade 
nåftan hel och hållen gått til glas , och vifade 
i öfrigt. fådana egenfkaper, fom. dåraf borde 
våntass. ; 


aa 9. Zink 


132 - Apr, Maj. fun. 
9. Zinkkalk med Molybdenkalk, 


Igenom förbrånning af ren Zink voro deffe 
Flores Zinci erhållne. 


a) Zinkkalk 2 marker, Molybdenkalk 2 
marker låmnade ej met qvar efter fmåltning ån 
en fvart pulverulent klimp om 13 marks vigt. 


6) Denna blandades å nyo med 6 marker 
Zinkkalk och fmåltes fåfom den förra bland- 
ningen i fluten digel. Nu var fom "knappat 
lika mycket qvar af en likadan fvart maffa fom 
förra gången. Förhållandet för blåsröåret var 3 
fom följer: enfam rökte denna limning hvar- 
ken i yttra eller inra lågan knapt något: I Bo- 
rax löfte den fig ej heller mårkeligen. Den 
fyntes vara få införlifvad med kolåmne at lång- 
varig glödgning -fordras, innan det kan af. 
föndras. | 


Igenom flamning i vatten förföktes at få 
rått på några Metallkorn, äfven fom digelen 
inuti noga ranfakades; men på iatetdera ftållet 
fanns något fåkert tecken dårtil. Öfra delen 
af digelen var likfom glaferad: Detta gåller 
åfven om nåfiföregående Förfök med Vismuten 
och det följande med Arfeniken, 


10. Arfenikkalk med Molybdenkalk, 
Hvit Arfenik pulveriferades helt fin. 
a) Arfenikkalk 2 marker, Molybdenkalk 


2 marker. Dåraf var efter fmiåltning ej mera 
? qvar 


Apr. Maj. Jun, gj . 


qvar ån 13 mark, beftående uti en hvitgul, pis 
pig metallilfk maffa, fom var pulverulent, och för 
blåsröret ej röjde någon Arfenik. Molybde- 
num feg up i rök och anlade fig jåmvål på 
kolet , fåtom vid några de föregående profven. 
De flåte råka knapt något. 

6) Denna låmning omfmåltes med 6 mar- 
ker Arfenikkalk i tåpt kårl. Men håraf var 
dock ej mer än 13 mark qvar efter lika lång 
fmåltning, fom alla de föregående af famma 
afdelning. Kornet var mörkgrått, något pipigt, 
grynigt , med metallifk glans och tåmeligen 
fammanhångande, dock mycket fkört och pul- 
verulent för hammaren. För blåsröret låt det 
ej mårkeligen föråndra fig, och Borax löfte fö- 
ga någon ting efter, och långt mindre före 
calcinationen , aldraminft om de inlagde bitar 
voro något förre ån det finafie pulver. Med 
fybbe fmålt gaf icke någon lukt af Arfenik, 
ej heller fyntes tecken til någon regulus , om 
fmåltning fkedde med Alkali Minerale tillika 
med ftybbe. 


Hvad viffa Metallers, och i fynnerhet de 
flygtigares, förfvinnande angår, få förflås fam-. 
manhanget dåraf låtteligen af fig fjelft, varandes 
utom des til en del redan på flera fållen i det 
föregående anfördt. Jag har ej ånnu kunnat 
mårka , at Molybdenum dårtil bidrager på an- 
nat fått, ån medelft fin fArångfmålthet, hvarun- 
der de andre taga til flygten eller gifva fig til 
 botnen. 


I 3 | Fle- 


3å Apr. Maj. fun. 

Flere Metaller återftå vål ånnu at, på lika 
fått fom i de tvånne fift anförde händelferna 
» (III. 1V), förföka til förening med Molybde- 
num; men dels åro de fvåre at erhålla rena; 
dels åro de flygtiga, få at föga uplysning dår- 
af kan hårmtas för nårvarande åndamål. Hvad 
fom redan blifvit tilgjordt, torde til en början 
vara tilråckeligt at adagalågga, det Molybde- 
num år en verkelig och egen halfmetall, och 
behåller det rum han för detta fått, fåfom den 
fextonde bland de femton förut bekanta, 


Den förekommer ibland Stenrikets åmnen, 
få mycket man ånnu vet, blott i mineraliferadt 
tilfånd, eler i förening med fvafvel: et tilltånd; 
hvaruti de fletta öfriga Metallerna allmånnaft 
finnas i Naturen. Om. den ingår i andra Me- 
tallers mineralifationer ock blandningar, kånner 
man ånnu icke: kanfke mått därföre at man ej 
nog forflkat dårefter. 


Sedan Molybdenkalken blifvit befriad ifrån 
fin förening med fvaflet, år han flygtig vid en 
vifs eldgrad eller mörk glådgningshetta: I flut- 
na kårl fmålter han , om hettan ékas. Asger å- 
ter luften fritt tiltråde dårunder, fåfom uti öp- 
na kolfvar eller retorter', få fublimerar han fig 
uti filfverhvita Flores. Det famma hånder ock 
uti Öpen luft på fkerfvel under muffel. Men 
dårvid fordras flor varfamhet, om han ej  fkall 
gå bort i rök, fom dårvid anlågger fig på om- 
kringvarande kalla kroppar, varandes blå: eller 
hvit til fårgen. 


Når 


Åpr. Maj. Jun. 135 


Når denne Kalk inlågges ibland flybbe, 
kan han dåremot uthårda den håftigafte eld u- 
tan at förflyga, och utan at kårlet behöfver vi- 
dare betåckas, ån at Kalken altid har Kolftyb- 
be öfver fig. Om hettan dårvid varit tilråcke- 
ligen frark och långvarig, antager han metal- 
liikt utfeende; men han har ånnu icke kunnat 
fmåltas til rundt korn. Efter hvad redan hår- 
utinnan år gjordt, år likvål anledning til mö- 
jeligheten at kunna bringa honom därhån, om 
man ånnu längre, ån hittils lätit fig göra, för- 
mår utftålla konom för erforderlig eldgrad, det 
vil fåga: för den ftarkafte man kan äftadkom- 
ma, det vare fig antingen i dragugnar eller få- 
kraft för blåfter. 


Alt fom Molybdenum kommer nårmare in- 
til fullkomlig redu&ion, få ökar han ock fin e- 
genteliga tyngd. Då han undergått en timmes 
redudtion, har des gravitas fpecifica funnits va- 
ra 7,400; men då han uthårdat tre timmars 
hetta, har des egenteliga tyngd utfallit, fom 
7,5C0o til 1000. När han nagon gång kan bringas 
til korn , målie famma tyngd ånnu biifva något 
 flörre. 


Då förft kan man ock med fåkerhet döms 
ma om des råtta fårg och fkörhet. Nu måfte 
vi fluta dårtil förnåmligaft af des verkan på de 
andra Metallerna. Emedan Molybdenum i allmån- 
het meddelar de andra Metallerna en ljufare fårg , 
ån de förut åga; få målte ock en mer eller mindre 
hvit fårg vara honom naturligen tilhörig. Molyb- 
denum måfte ock fjelf vara fkör, emedan han 
gör alla metallblandningar fköra. Då han blif- 
ver ricktigt fmålt, år han förmodeligen den fkö- 

| I 4 rafte 


136 Apr. Maj. Fun. 


rafte bland alla Half-Metallerna, ehuru han toer- 
de då finnas mindre bråcklig, ån han vifat fig 
i den redu&ions grad, hvartil man kunnat brin- 
ga honom. 


I firångfmålthet öfvergår han Manganefi- 
um, fom lc år den förfte bland Metallerna i 
denna egenikap , om Platinum undantages. Åt 
- metallblandningar meddelar Molybdenum fam- 
ma förhållande i den mon, fom han tilfåttes. 
Verkan af denna egenfkap, åfven fom af fpröd- 
heten, vifar fig vid den minanfta tilfats dåraf. 
De fmidige Metalierne kunna innehålla tåme- 
ligen for tilfats af Molybdenum och I likafullt 
låta fmida fig något åt en led, innan de brifta, 
men de kunna ej böjas, utan at genaft gå af. 
Det kommer hårvid an på, huru vål Metaller- 
ne uplöft och förenat fig med hvarandra, famt 
huru jämn föreningen följackteligen år. 


Molybdenum har ånnu icke vifat fig i fam- 
ma. mon hård; fom | han år -fprödz. Han gör 
dock de mjuka Metallerna hårdare ån de åro 
fjelfva, lika fom de Tfpröda blifva dåraf fkö- 


rare. 


Tu båttre Molybdenum blifvit reducerad, 
ju ala förenar han fig med de andra Metal- 
lerna. Dårföre år GckTa den " utvågen bålft at 
förft reducera honom och fedan verkfåälla före- 
ningen. Det kan fedan vara lika godt, om den 
tilfatte Metallen är i ful! 'komlig eller calcine- 
rad form. Den fenare år SG dårutinnan 
at de kunna då få vål blandas. Om de flygti- 


323 


Apr Maj, fä BT 


ga Metallerna kan fvårligen någon ting i dennä. 
del fågas med vifshet. 


| Af de nb Förföken gifves anledning 

at döma om 'de proportioner, i hvilka Molyb-: 
denum kan tilfåttas. Stor tilfats gör fmåltnin= 
gen fvår eller nåftan omöjelig: och då den år 
ringa, Ikiljer fig den tilfatte Metallen, åtmin= 
fione til någon del, gerna ifrån, i fynnerhet 
om den tilfåttes i Metallifk form. Jag har 
hårutinnan gått en medelvåg , dels på det fmålt- 
ningen fkulle vara få mycket låttare, dels på 
det blandningens egen[kaper likafullt tydeli= 
gare fkulle röja fig. 


Uti öpen eld förflaggas Molybdenum 
vid lindrig glåödgning låtteligen tilbaka til kalk- 
acktig form. Då Molybdenum anblåfes långs 
efter kolet, aniågges därpå blå och hvit rök, 
fåfom Molybdenkalken eljeft gör. Förenad med 
andra Metaller mårkes fådan rökning fållan el- 
ler litet, emedan Molybdenkalken då förenar 
fig med "och qvarhålles af den tilfatte Metall- 
kalken. I Borax och Sal Microcosmicus löfes 
Molybdenum trögt, utan at förut vara calcine- 
rad. Men i bägge fallen meddelar han glafet 
grån fårg, med de förändringar , fom därvid 
förefalla , och igenom Herr ScHEELES Och BrERG- 
MANS Ikrifter åro långt för detta bekanta. 


Stark vitriolfyra förmår under kokning lö- 
fa ilagd pulveriferad Molybdenum. Ty vid alla 
tiifållen har håndt, at fyran fedan efter några 
dagar antagit blå fårg, hvilket tydeligen ådas 
galågger at någon uplåsning för fig gått. SN 

| I vå 


138 Åpr. Maj. Fun. 


vål hånda den hittils nyttjade Molybdenum ej 
varit nog reducerad, för at vara olöfelig; 
Förfök fkola framdeles nårmare afgåra den fa- 
ken. I Saltfyra har jag ännu icke mårkt at 
Molybdenum låfes. "Denna Syra kokar dåröf- 
ver med ftora blåddror , fom altid utmårka at 
ingen lösning går för fig. Tilråckeligt före 
råd af Molybdenum har hittils fattats mig at 
med deffa Syror, och flera, göra förre och 
fåkra förfök. Huru deffa Syror låfa Molybden- 
kalken. och därmed i viffa omfåndigheter göra 
blå uplösningar, det har Herr SocHéeri:z vifat, 
då han förft lårde ofs känna Molybdenjorden, 
fafom tillika ågande några egenfkaper likadanna 
med Syrtor. Ren Salpeterfyra angriper Molyb- 
denum med förfta håftighet, hvarvid upkom- 
mer flark hetta och röda ångor i myckenhet. 
Molybdenum går dårvid tilbaka til fit kalkfor= 
miga tilftånd, men uplöfes icke af Salpeterfy- 
ran, fåfom han gör af bågge de förenåmde fy- 
rorna. 


Då Molybdenkalk blifvit uplöft af någon- 
dera bland dem, låter han med rödbrun fårg 
fålla fig dårutur af Blodlut. Denna egenfkap at 
fällas med phlogifticeradt Alkali tilkommer e- 
genteligen metallilfka åmnen, och har, jämte för- 
mågan at firga glafer och uplösningar i Syror, 
aldraförft gifvit anledning at mifstånka den få 
kallade Molybdenjorden för at vara en egen 
och förut icke "kånd Metall. Des federme- 
ra verkftålde redu&ion, des derigenom er- 
hållne egenteliga tyngd, hvaruti den torde gå 
op emot Jårnet, des fammanfmåltning. med 
och verkan på de andra Metalierna, förmodas 

nu 


Apr. Maj. Jun. 139 


nu vara fådana omftåndigheter, fom, i "bredd 
med de förra, fåtta denna fak utom alt tvif- 
velsmål. Sd | 


"Sedan man fåledes , få vidt möjeligt varit, 
någorlunda lårt at kånna denna Halfmetall, år 
man mera ån förut i fånd at döma, hvartil 
och huru den med någon nytta kan anvåndass. 
Det år fant at des flrångfmålthet och fprödhet 
icke låfvar mycket i den vågen, fom angår me- 
tallif(ka compofitioner. Men, utom det at Mo- 
lybdenum åfven därvid med tiden torde finnas 
af någon nytta, få år det mycket annat hvartil 
den kan våra tjenlig, få vål i des metallifka 
fom calcinerade tilftånd, når man hinner göra 
tillåmpning dåraf uti Konfter och :Handtverk 
- famt uti Låkare - Vetenfkapen. Det fkulle; ej 
vara fvårt at upråkna en lång lifta af förflager 
til des anvåndnande; men den fkulle icke tjena 
til annat ån at åka vidlyftigheten, få långe den 
ej vore beftyrkt af verkelig erfarenhet och 
handlåggning: och dåri har man ej ånnu hunnit 
arbeta, få långe fjelfva Metallen ej varit til- 
råckeligen kånd, I de föregående få vål fom i denna 
fortfåttning åro likvål flere anvisningar låmnade 
til at göra fig nytta i fynnerhet af Molybden- 
kalken. Jag fkall framdeles hafva den åran at 
dårom til Kongl. Vetenfkaps Academien in- 
lemna mina Förfök ; hål fom de icke omedel- 
barligen höra til den affigt, i hvilken de nu ans 
förde blifvit gjorde. 


Det förråd af Molybdenmalm, hvaraf jag 
igenom Bergs-Rådet Herr RInMAn, Ofver-Di- 
redeuren Herr Geijer, Profefforen Herr Ar- 

| 2ZELIUS 


140 Apr. Maj. Fun. 


zerius famt Notarien Hr. Hjort af Ornds blifvit 
ågare, kan icke på vårdigare fätt anvåndas, ån 
då denne Metallens Hiftoria varder uparbetad 
och utredd. Långt ifrån at tro mig hafva dårmed 


hunnit til flut, åfven i de delar, hvilka angå . 


Metallens reduétion och fmåltning, Öönfkar jag 
at andre med god framgång måtte. upnå målet, 
och afbryter icke mitt arbete i den vågen, utan 
för at föka, om någonfin möjeligt blifver,; bota 
de anflöter, fom helfan redan tagit; imedlertid 
fkall jag fyffelfåtta mig med det, fom ej fordrar 
få fark påkånning. 


Jag har ifrån början kallat denna Metallen 


Molybdenum: et ord , fom hårledes ifrån Greki- : 


fka ordet MoAv6sos (hvilket ock fkrifves MoAGCsoe 
eller blott McAvbos och McAbos) , och betyder det 
famma fom £ly hos ofs eller P/umbnm hos Ro- 
marne. Med MoAvGsuvos förRodo Grekerne alle- 
handa kårl, fom voro af Bly” gjorda eller lik- 
nade det til utfeendet. Dåraf har man tagit 
fig anledning at ifrån åldre tider tilbaka kalla 
Molybdenmalmen för Molybdena, hvaraf fjelkva 
Metallen fedan fått namn af Molybdenum. Så 
vål af andra fkrifter, fom af det föregående 
år Jikvål klart, huru mycket Biy och Molyb- 
denum i de flefa affeenden åro ifrån hvarandra 
fkiljacktiga, famt i huru ganfka få omflåndighe- 
ter de finnas likna hvarandra, då frågan år om 
deras Malmarter och Kalker. I vär tid kan 
icke någon irring upkomma imellan By och 
Molybdenum , om ock den fenare får behålla det- 
ta namn; Faftån hos fjeltva Grekerna någon tvety- 
dighet kunde förorfakas , om £/y hade namn af 

Mess 


Apr. Maj. Fun. TAI 


mMeAv6dos och Molybdenum hette MoAubduivoy, Det 
har fåledes tyckts vara onödigt at ikapa et nytt 
namn, ehuru lått det eljelt fkulle vara at öka 
litan på de många nya, fom nu befvåra om 
ej förbrylla" Vetenfkapen. = 0000 RR 


= Åtfkillige förut okånde - Fifkar af ÅAbbor- 
 SJägLels En 


befkrifne af 
| C. P. THUNBERG. 


[rama Hafvens Filkar åga det företråde fram för 
2 de Europeilke, at de åro grannare utfirade 
med åtfkilliga fårgor; och i fynnerhet utmårka 
fig för fin prydnad, tvånne hela Slågten, nem- 
ligen Chetodon , hvaraf få många och vackra 
Species filkas vid bågge Indiernes flrånder, och 
Perca eller Abbor-Slågtet. Utaf detta fednare 
Slågtet förvårfvade jag mig åtfkilliga befynner- 
liga flag, upfilkade vid Japanfka Öarnas kufer. 
Och fom deffe icke finnas kånde eller förut be- 
fkrifne, har jag trott dem förtjena, at igenom 
tekning och befkrifning komma til Naturkån- 
nares  kunfkap. Den förfta af de tvånne, 
fom jag denna gång får åran til Kongl. Veten- 
fkaps Academiens granfkning inlemna, tyckes 
komma nåra öfverens med tvånne, fom åro up- 
tagne uti det Linneanfka at Profeffor GMELIN 
utgifna Djur-Syfteme, neml. med Perca linea- 

| ta 


142 Apr. Maj. fun. 


ta p. 1319, och med” Perca vittata, p. 1314. 
Men ifrån den förra år den fkild med fex hvis 
ta linier och antalet af fina fenors frålar; ifrån 
den fednarg icke allenaft med antalet af ftrålar- 
ne uti fenorna, utan ockfå med fina linier, fom 
icke gå tvårs Öfver, utan långs efter kroppen. 


Bågge nu. belkrifne forter, (Se Tab. V-) 
fom jag Öfverkommit, vore icke et qvarter lån- 
ga. - Bågge blefvo åtne uti Japan och voro vål- 
fmakelige, famt den förfta kallad af Japonefer- 
ne Ara, omtalad uti min Refas tredje del, 


p. T7: 


Sp. I. PERCA fexlineata: pinne dorfalis pofte- 
rioris radiis 14, corpore 6-lineato. 
Pinne DD. 55 J4. Pg: Ve la eg CIO, 
Corpus oblongum, compreffum, fufcum carina 
et latere fingulo lineis 1ex albis pictum. 
Linierne åro in alles tretton, nemligen fex 

på hvarje fida och en mindre tydelig un- 
der buken. ; 

Caput - pi&tum lineis albis' obliquis, ecirciter 
quinque utrinque 

Opercula branchioftega dentata. 

Membrana branchioftega fexradiata. 

Maxilla inferior:longior, fuperior retufa. 
Pinne Ventrales acute radiis 6, quorum exti- 
mus fpinofus. | 

Pebtorales mutice, ovate, radiis 15. 
Dorfjales binze, diftin&e; anterior ra- 
diis fpinofis 5 ; pofterior mutica, ra= 
diis 14. 
| Analis 


Apr. Maj. Fun. 143 


Analis radiis I, quorum primus di- 
finåus & fpinofus. 


Cauda cuneata, radiis 16 muticis. 


Obf.: Utom de fex långs efter kroppen gåen- 
de hvita linier, fann jag på fomliga af 
detta flag åfven en och annan mindre 
och kortare hvit linie på kroppen. 


Sp. I. PERCA pitta: pinna dorfali ramenta- 
| cea, corpore albo: lineis quatuor nigris. 
Pinne D. äv. P. 14. V. 5. A. 3. C. 16. 
Corpus oblongum, compresfum, totum album 
lineis tribus, latis, nigris utrinque: prima 
prope dorfum; fecunda a fronte infra 
dorfam, cum prima poftice coalita; ter- 
tia ab oculo ad caudz extremum duga. 

Caput declive operculis tenuisfime ferratis. 

Pinne, Dorfalis bafi membrana teåa, lunata, 
alba, apice fufca , radiis 10 fpinofis, 21 
inermibus: 

Pettorales lanceolate , radiis 14 jäcra 
mibus. 
Ventrales lanceolate , apice nigre, ra- 
diis fex, quorum primus fpinofus. 
Anäålis alba: fafcia obligua nigra; ra- 
diis decem: primis tribus fpinofis. 
Cauda cuneata, alba, medio et lateribus ni- 
gros=lineata, radiis circiter fedecim, 
Linea lateralis police curvata. 

Denna varierar med farkt utmårkte linier 
och flundom med fådane, fom åro min- 
dre TTR 

OCH- 


144 Apr. Maj. Jun. 
 OCHROMA , Nytt örteflågte ; 
befkrifvet af 


0. SWAR TZ. 


land den mängd af Tråd, med hvilka 

Weftindiens Flora pryder fit varma Luft- 
firek, finne vi de flåfe begåfvade med ut- 
mårkta egenfkaper til deras nytta, fom med 
dem dela Climatets omvexlingar. 


Naturen har hårflådes beftåmt flera til lif- 
vets nåring, fåfom Bröd af Pifanga) och Bröd. 
nöt-Tråden 6); Vatn af Cocos-Nöten och den 
Indifka Vinrankan c); Mjölk d), Grönfaker £), och 
Olja f) af Palmerne. Andre åro efterfökte för 
deras fmakliga fruckt, fåfom Pompelmofen g), 
Stjernåplet 4), Gouiaven 2), Sapoten &) och 
Sapodillen 7). Et fort antal dyrbare hållne för 
deras  i-fjukdomar vålgårande kraft, fåfom 
China flager m), Saffaparillen 2), Hvita Canel- 
lEnfor. och Malkbarken p); månge utvalde til 
byggningsåmnen, af ftor hårdhet och finafte 

fam- 


av Mufa paradifiaca & fapientum, 6) Brofimum. Sw. 
Prodr.-' e) Vigisaäindica Ej. d) Cocosspöckera. a 

e) Areca oleracea L, f) Cocos butyräcea L. g) Citrus 
decumanus L. hb, Chryfophyllum -Cainito EL. i) Pfi- 
dium pyriferum' L. k) Acbhras mammofa L. 1) Å- 
chras Sepota L. ») Cinchone fpec. Sw. prodr, 

ny Smilax. faffaparilla L. 0) Canella alba L. py) Goefi 
froya fpinola Sw prodr, 


Apr. Maj. funs 145 


fammanfåttning, fåfom Mahogani 4), Manche= 
nillen 7), Cedar s), och Järntrådet 2); Flere 
cumgängelige til hushållstedlkaper, til grytor”) 
fkålar "") och qvaftar """), Et rikt förråd för 
Köpmanfkapen af Chocolate 2) Jamaica Feppa- 
ren v), Fulftik x), Campeche 7) och Brafiletto 
Tråden 2), icke at förtiga det vidtkånda Caf- 
fö; och åndteligen ypperligt beklådningsårane 
af Bomuls Tråden. +) 


oo Nårvarande Örteflågte , hvars väl odiliga 
kännemårken här bifogade jag på Tabellen VI 
afteknat, år med de fillnåmde eller Bomuls Trå- 
den i nåra förvantfkap. 


Fader PLrUuMIER, fordom aa) Nya verldens 
ypperita örtkånnare genomvandrade denna vid- 
fråckta Archipelag med en undransvård ups 


-mårkfamhet. Han upteknade, belkref och af- 


ritade alla de fållftamma föremål, fom mötte 
hans forfkande öga, och deffe vitenen. om hans 
idoghet åro flere nedkomne til ofs , genom den 
vidtberåmde BuRMANS förforg i Leiden. 


Många hafva dock åfverblifvit, fom ånnu 
hvila ouplyfte i Konungens af Frankrike bok- 
famling. 


K NS Bland 


Tate 


g) Swietenia L. 7); Hippomane Mancinella L -s) Ce. 
drela L. 2) Erythroxylon L, 7) Lecytchis ollaria L, 

Xx) Crefcentia Cujete L, +) Calea Scoparia L. 

a) Theobroma L. v) Myrtuys Pimenta L. x) Morus 
tinéoria. y) Hematoxylon L, 2) Cefalpinia L. 

+T) Goflypii fpec, Bombax pentandrum & Ceiba 5. 

a2) I flutet af förra århundradet, 


146 Apr. Maj. Fun. 


Bland deffe fednare finnes åfven denne 
våxt , hvars befkrifning jag får den åran at nu 
framlemigd vara förft anmärkt och teknad i 4: de 
Vol. af M(. och den 8:de Tabellen. 


PLUKENET bb), en på fin tid den förfe 
famlare och tillika kånnare af fråmmande Natu- 
rens alfter, har bland andra äfven ågt fruckten,; 
hvarifrån han fynes hafva. flutat til flågtikapen. 


Den kunnige Dr. BROWNE, fom få förtråf- 
feligen utredt Jamaicas Natural-Hiftoria, har åf- 
ven icke kunnat undgå at anmärka denfamma; 
men fom det fynes, ej funnit tilfålie at orden-' 
teligen granfka den. 


Mig, fom imellan våndningskretfarne fått 
tråda i en PLumiers och BRownes fotfpår, har 
det lyckats, at nårmare ån de, få låra kånna 
denna Ortrikets invånare, fom, kanfke, fordrar 
mer ån vanlig upmårkfamhet. 


De Spanike Americanerne kalla detta tråd 
Huampo; På de Angelfka Oarne benåmnes det 
Dovwn- Zree, och As de Franike, Cottonier fif- 
fleux.. 


Des Stam ") uprefer fig från 20-40 fot i 
högden, ganflka rak och Nåt. Trååmnet år få 
lök, 


ä , er SS 
bb) Vid famma tid fom PIiuMrerR, 
+) Truncus 20-40 pedvlis eret&tus, Izvis, cortice pallide 
cinereo. Rami terminales, di-trichotomi, patuli, 
fiagiles, 4 


Apr. Maj. Fun. | 147 


låt, at med få yxehugg blott, fjelfva Trådet 
tålles, ån(könt mera ån en fot i diameter. 
Midt. inuti år det gerna håligt, fom gifvit an- 
ledning til det Franfka namnet. Barken år blek= 
grå, ej feg. eller FöRes men får i ytan, 


(Gras åro 2-3 delte, soda Vd at- 
fpårrande, och afbrytas lått. 


Bladen åro fora, ej fillan mer ån fots bre- 
da, fittande i toppen, beftjelkade, vid bafen 
hjertlike., men fidorna omkring 5-7-hörnige, 
ofvanpå flåte , på undra fidan luddige och blek- 
gröna med nerver betåckte med ludd och 
paralella ådror. 2 


Bloiföjelkarne åro  horizontelt utflående, 
ofta - dubbelt långre ån biaden,' hvilka-hånga 
verticalt ned ifrån dem. SR 


Blomfijelkarne. fitta i toppen, enfamme 


tjockare ån fielfva aqviftarne hvilka de fluta, en- 
blommige. 


K.2 | Blom= 


Folia magna, pedalia & ultra, terminslia, fparla, petio- 
Tata, cordato-rotundata, 5 -7anvulata, angulis bafi 
rotundatis, marvine leviter denticulata, l&via, fubtus 
tomentofa, nervis inferne föruginge NS inter 
nervos parallelis — Petioli horizontales, 'patentes, fo- 
1is duplo longiores, teretes, ferruginej, folls vertica- 
liter dependentibus. - Foliola mter petiolos rotunda,” 
angulata, tomentofla, fersusinen. 

Pedunculi terminales', ramulis: ”craffiores, folitarii, teres 
tes, elsbri, 


Flores red, pallide rufi J, Aavefcentes, fubfucculenti, 


148 Apr. Maj. Fun. 


Blomman Rår uprått, blekbrun eller gulhvit; 
qvarterslång, köttacktig. 


Des naturliga kånnemårke från fine flåg- 


tingar utaf Monadelphie eller 16:de Claffen, dit 


hon hörer efter det Linneanfka Syftemet , årg? 4 


enligt Vetenfkapens reglor och ordalates föl- 
jande;: | 


OCHROMA. 
Ciaffis. Monadelphie. Ord. Pentandria. 


Cal, Perianthium duplex. iaferius 3-phyllum. Fö- 
Ziola feffilia, parva, crenulato-undulata, ves< 
nofa , decidua. Superius monophyllum, 
infundibuliforme, inferum, pedunculo co- 
lumnari infidens, coriaceum, $5-fidum, exe 
terne ftriatum, rubro-ferrugineum; interne 
tomentofo-incanum. Lacinie irregulares, e- 
re&e, ovate, acutz, apice flavefcentes, 
undulate, 


Cor, Petala 5. calyce duplo longiora, craffa, bafi 
incumbentia, cuneiformia, fubcoriacea, lon= 
gitudinaliter venofa , Limbo ovato, ereå&iu- 
fculo, undulato. 


Stam.  Filamentum unicum, cylindraceum, longi« 
tadine floris , album. 


Ans 


5) So. prodrom, 98. Schreb. Gen, plans. EL, Pp. 454: 


T 


Apv. Maj. fun. T49 


Anthera apice filamenti medioinfidens, oblon- 
ga, infundibuliformis a 5 coalita, apice le- 
viter quinquefida; extus incifuris labyrinthi- 
formibus polliniferis exarata; diffe&a, intus 
in $-10 antheris latoclinearibus fpiraliter 
tortis divifibilis. 


Piff, Germen fuperum, conicum, 5-gonum, g-ful- 

cum, leve. Stylus filamento inclufus, te- 

res, petalis longior. Stigmata 5 fubulata, 
lata, ere&a, contorta, albida. 


Per. Capfula magna, pedalis & ultra, fubeylin« 
dracea, 5- -fulcata , decemangulata, 5-locu- 
| laris, 5- valvis: Malvnfr intus lanatis mar- 
gine revolutis, diffepimentis reniformibus. 
Lana pallide tufa. 
Semina plurima oblonga. 
- Håraf kan då Ern våfendteliga Öhirades 
ren finnas: 


Cal. duplex: exterior 3-phyllus. 


Anthere connate fpirales , furfum & deorfum 
repentes. 


Capfula 5 locularis, polyfperma. 


Des fålle i Syftemet nåft efter Melochia. 
Och i Ord. Nat. den XXXVII. nåft före 5 ombax. 


PrumMierR har kallat den: | 
Goffypium feu Xilon arboreum fru&u oblongo 
et fulcato; och 
Goffypium ampliflima ärkor fru&a oblongo cy- 
lindraceo & falcato, MA. Vol. 4. t. 8. 


PLUKENET nåmner den: 
Goffypium 1 Xylon arboreum fxövass di&um 


e Monte ferrato Americanum, fruåu cap- 
Ka 1 tlan 


150 Apr. Maj. Fun. 


fulari cylindroide » Leucophaa lanugine 
: far&oi-” Almag, Fab. 189. £ 2. 
Browne har uptagit den under namn af: 


Hibiscus arborefcens trichotomus , foliis amplis- 
fimis cordatis. angulatis, feminibus låna oh- 
volutis. Jam. 286. 10. 


Uti Pere NIcOoLSONS Hiftoite de la St. DÅ 
mingue kallas den utan vidare befkrifning 
Cotonier fifflevx p. 223. 


Änd-:eligen har Hr. Abbé CAvaAniures fom 
med granlagenhet granfkat hela den naturliga 
ordsingen. til hvilken denna: hörer, likvål af 
brift på erforderlige uplysningar fört den til 

Bombax fågte och: benåmt:: 

Lombax Pyromidale, caule inermi, foliis cordatis an- 
gulatis: floribus pentandris, antheris coadu- 
natis, fru&u longiffimo pyramidali. Mona- 
delph:. Difs. 5. p. 294. men figuten EF. 153. 
dusen ej. > | 
At detta Tråd fkiljes nogfamt från Bom- 

bax bevifer des dubbla blomholk, des befynnerlige 

fammanvuxne Han-knoppor och mångbladiga blom- 
krona. De odelte bladen, utfigten och våxtfåt- 
tet af.hela Trådet, tyckes desutom nog fkilja den, 


Namnet OCHROMA hårledes från det 
Grekilka NOXx5es pallidus, quia color florum, fo- 
lioram et Lane feminum pallidus, s 


Såfom fpecifikt namn har jag gifvit Laco- 
ou Prodr. Pp. 98. för des likhet då valvulax 
öpnas, och det långa fråhufet fom betåckes 
med ladd rondt omkring. 


Jag 


Apr. Maj. Fun. 151 


Jag har fedt detta "Tråd på Jamaica, Cuba 
och St. Domingo, och finnes det icke mindre 
på de öfriga Sarne under vinden, och förmode- 
ligen åfven på St: Barthelemy. ; 


Det tråffas gemenligen på nyligen uprögda 
hållen och Svedjeland dår des frön” i fynnerhet 
trifvas och fnart upvåxa. Trådet (kjutér ock få 
fort, at det inom 4-5 år vuxit mera ån Ma- 
hogani Irådet på 50. Detta haftioa våxande 
är öken cn far ortak til trivifendets lätthet, 
hvilket ofta brukas af Fifkare på deffa orter, 
at i fålle för kork fåftas vid nåten. 


En klibbig klar faft utfilas på de fållen 
där den fårfka flammen fåras; men faften åger 
hvarken lukt eller fmak. ers ; 


Blommorna utfpricka i Februarii Månad, 
då den mellan tropikerne få litet mårkelige vå- 
ren börjas, och fråna kringfpridas mogna tilli- 
ka med luddet i flutet af Maj. 


De mer ån halfalns långa fråhufen finnas 
då i ftor myckenhet på Tråden fom blommat, 
och innehålla hvardera flere hånder fulla af fitt 
filkesfina ljusbruna eller bleka ludd. 


Man trodde långe at det för des korthet, 
fkulle mindre til nytta kunna anvåndas, men 
förfök hafva vifat, at det tilbörligen beredt, 
icke eftergifver Caftoren i lenhet och godhet. 


Man har gjort prof deraf + England til 
trans förfårdigande "), fom funnits" förtråffeli- 


K 4 4 ge, 


| 
ST BR 
) Detta har gifvit M. Desrortes anledning at faga?: 
” Tout le monde admire la beauté des Caftors PVAne 


152 Apr. Maj. fun. 


ge, men införflen deraf har vid anfenligt vite 
blifvit dårfhådes förbuden, utvårkadt, fom man 
fåger af dem, fom hallit före at Caftor-hande- 
len fkulle derigenom förfördelas. 


Men detta oacktadt torde man kunna för= 
moda, at fedan famlandet och införflen af dens 
ne produå i Europa blifvit mera lifvad och be= 
fordrad, den famma fkall blifva af icke obe- 
tydligt gagn och båtnad. | 


TABELLENS förklaring. 


Det under Figurerne Tab. VI. teknade bladet 
utvifar et af mindre foriek famt des fkapnad. 


a. En blomma i naturlig ftortek fittande på fin 
blomftjelk, med fin dubbla blomholk, 5 
blomblad , och hanknappen framtrångande 
på fidan. 


&. Honan med des delar, få ftor fom naturen. 


6. Strången framtil långsefter öpnad med fin 
knapp klufven för at vifa des 5 inre af- 
delningar. 


d. Fröhufet affkuret vid en 3:djedels längd, fom 
vifar afdelningarne med fröna något min. 
dre ån naturen. 

Be- 


oleterre; on doit attribuer ces bonues qvalités au du- 
vet contenu dans le fruit de cette arbre, Plantes 
usuelles de S. Domingue vol, 3. p. 16... 17. detta 
år dock gifsning. 


AN 


Apr. Maj. Fun. 153 


Beråttelfe, om Amalgamations inråttningen 
vid ÅAdelfors Guldverk ; 


ingifven of 


S. G. HERMELIN. 


SIERRA 


D: fått, at med tilhjelp af Qviekfilfvet utbrin- 
ga Guld och Silfver ar Malmer eller den 
Amalgamation, fom Herr von Born vid Unger. 
Ska Bergverken inrättat, har federmera med 
förmon vid åtfkilliga flera utlåndfka grufvor 
blifvit vidtagen. Med mindre koftnad, med 
nogare utbringande af den ådla Metallen , och 
med : fkogs befparing, har detta tilverkningss 
fått vunnit företråde, både för den på en del 
fållen förut nyttjade och mindre fördelacktiga 
Amalgamations inråttning , fom ock för fmålts 
ningsvågen uppå fådana Malmer, fom hafva 
Guld och Silfverhalt, utan Bly; hvaremot Mal- 
mer af annan befkaffenhet , med förre förmon 
tilgodo göras genom fmåltning.  Ivalmarne vid 
Ådelfors Guldverk i Småland beftå dels af nås 
got gediget Guld, dels af gyldifke Kifer, hvar- 
uti Guldet år förenadt med Jårn och Svaivel. 
Uppå Kongl. Bergs- Collegii förordnande, har 
dårföre Herr ÅNTON SwaB fiftledit år verkhålt 
inråttning af Amalgamation vid Adelfors, i ftål- 
let för den förut dårfådes antagne fmålt-pro« 
cefs , at medelft tilfats af Bly, och précipita= 
tion med Jårn utbringa Guldet af deffa malmer. 
Deffa förfök hafva ock få vål lyckats, at Guld- 
halten i förre jämförelfe kunnat erhållas, ge- 
nom Qvickfilfrets åtgerd, utaf Malmen , ån för- 

Ks ut 


ut-genori frååltning, och" med "mindre omkoft. 
nad. Som deffa rön torde åfven på andra ftåi- 
Jen kunna tjena til nytta, och bidraga til denna 
del af Bergs-Vetenfkapens upodling , lårer Kgl. 
Academien tillåta mig, at i anledning af Herr 
SwaBs beråttelfe, och andra kunfkaper, anföra 
förhållandet vid SÄ Ifors. .Guldverk. Dårom 
torde khan fielf framdeles få afgifva omfåndli- 
gåre 'beri ttelle, vid återkomfen från den refa 
til utrikes Bergverk , fom han nyligen med 
SEE Maj:ts Allernådigfte tilltand företagit. 


Ehuru .Guldgrufvor ej torde vara af de = 
krafte och måft betydeliga medel, at vinna. et 
lands vålmäga, utan de gröfre Metallerne , Järn 
och Koppar, famt Jordbruket, låmna mera för- 
delacktiga Nåringar, til Medborgares underhåll 
och förökning, til det Allmånnas och Statens 
inkomft; få gagnar likvål det i Småland inråtta- 
de Guldverk, til Bergs-Vetenfkapens bibehål- 
lande "och vidare förbåttring; til arbetsförtjenft 
för-.en mångd fattiga, och däribland bam vid 
Vafkverken, fom annars fkulle fakna tilfålle för 
arbete; och til at genom åtfkilliga Grufveför- 
fök, genom Stollar, fom drifvas nåftan hori- 
zontelt från dålderne, at genomfkåra bergets 
åtfkilliga hvarf och gångar, utröna, om ej den 
lyckliga tidpunkt kunde inträffa , at mågtigare 
ock mera lönande malmgångar upfinnas, ån de, 
fom hittils blifvit bekante. 


Malmen vid Ådelfors, fom beftår af Guld- 
kis i hvit qvarts uti en gång af 6 til-12 tums 
bredd, på nu varande djup af vid pafs nittio 
famnar i Konung ADOLPH FREDRICS Grut- 


72 
va. 


Apr. Maj. fun. 155 


vå, på andra fållen af mindre bredd, til zå2 
tum, dels i denna, dels i flera Grufvor; och. 
fom vifar fig i dagen på mer ån hundrade får- 
fkilre fällen, uti en bergftråckning af en half 
mils långd; brytes jämte den å fidorna fående 
bergarten at Hornfkiffer, hvari åfven något 
guld år ifprångt, och föres til Bokverken. Dår 
blifver Malmen fönderfiampad, och Guldkifen 
fkild från bergarten, dels genom flamningsma- 
ckiner , fom drifvas med vattudrift, dels genom 
vafkning och handarbete, Den renvalkade 
Maimen eiler. fligen haller öfver hufvud et halft 
rr Guld på Centnern, eller 100 fkålpund, 


Den vafkade Malmen blifver förf roftad 
uti en hvålfd Ugn, med tilfats af Kokfalt, hvar= 
af för deffe Malmer fordras åtta procent mot 
fligen, högft tio: men det förra har funnits til- 
 råckligt. Det fynes, fom genom tilfats af Koks 
alt vid roftningen, Guldkitens' delar åt[kiljas, 
Svaflet bortröker, och at Kokfaltfyran torde 
angripa Jårnkalken , famt de fina Guldpartiklar> 
ne blifva ledige, at fedan i frållet för  bland- 
ning med Jårn' och Svafvel kunna förenas med 
Qvickfiltver. Uppå en fullkomlig roftning be- 
ror hufvudfakeligen en lycklig utgång, at vid 
Amalgamation kunna utbringa Guldhalten. 


Byggnadsinrtåttningen har blifvit gjord i lik- 
het med den, fom af Herr von Born blifvit 
belkrifven , och med Cylindrifka tunnor af två 
alnars långd och fem qvarters diameter, hvilka 
kringrullas med vattudrift. Dåruti lågges den 
roftade figen, fyra Centner i hvarje tunna, 
jämte tolf Lispund Quickflilfvår ; hvilken pro= 

por- 


256 Apr. Maj. Fun. 


portion til trefemtedelar  Qvickfilfver mot fis 
gen, ehuru förre ån på en del fållen utrikes 
brukas, har efter flera förfök funnits nödig, 
om Guldhalten noga fkall kunna uttagas. Til- 
lika fylles tunnan med kallt vatn, til två tredje- 
delar af des diameter, och fedan rullningen af 
tunnan fortfarit i tolf timmar, tillås mera vatn 
til des fyllnad, hvarefter lika lång tid fortfåttes 
med rullningen, tilfammans uti 24 timmar; 
hvarvid tunnornas haftigbet funnits ej böra va- 
ra förre vid rullningen, ån 20, högt 24 hvarf 
eller omlopp i minuten. Förföken utvifa, at 
med mindre vatn blifva de i fligen qvarvaran- 
de fyror ej nog utfpådda, och at en del Qvick- 
filfver vid fådan håndelfe fördelar fig, fåfom et 
hvitt fkum, uti ganfka fina partiklar, hvarige- 
nom förluft på Qvickfilfver kan blifva; dårjäm- 
te intyga deffa förfök, at det år mera fårmon- 
ligt, at förft ifylla allenaft en del vatn , och fe- 
dan det öfriga, ån at genaft fylla tunnorna med 
vatten, jämte fligen och Qvickfilfvret. Vid 
Guldmalmers Amalgamation kunna ej Kopparkitt- 
lar nyttjas, fåfom vid Silfverrmalmer, och utvi- 
fa förföken, at om Koppar eller Jårn finnes uti 
Amalgamations-kårlet, fåfter fig en del af Gul- 
det dårvid och af halten förloras. 


Efter Amalgamation aftappas det Qvickfilf- 
ver, fom famlat fig och hvilket genom des at- 
tra&tion til Guldet förenat fig dårmed under 
rullningen, och: utdragit Guldet utur Malmen. 
Den återftående fligen nedfköljes uti et Valk- 
kar; hvareft genom omrörning och aftappning 
famlas de Qvickfilfver-partiklar, fom dåruti 
kunna vara qvarblifnes Det famlade Qvickf:lfs 


ret 


Apr. Maj. Juni 257 


fet defilleras uti Jårn-retort, då Guldet rent ut- 
bringas, och Qvickfifret erhålles åter, at vid 
följande Amalgamationer å nyo blifva nyttjadt, 
kunnandes pråfsning genom fåmikadt fkinn ej 
hårflådes brukas , fom förföken utvifa, 


Vid denna föra Amalgamation vid Ådel- 
fors fiftledne höft, hafva af 53 Centner rofiad 
fig, erhållits tjugufex lod Guld eller vid pafs 
102 ducater, fom gör ungefår två Ducater efter 
ethundrade (kålpund vaflkad Malm, och den å- 
terftående halten uppå den nyttjade fligen har 
öfver hufvud ej varit förre ån et fextondedels 
lod på Centnern; Då efter befkrifningar öfver 
Amalgamation vid utrikes Bergverk, et åttonde- 
dels lod plågar qvarftadna i den Amalgamerade 
fligen. Omkoftnaden uti Dagsverken , ved til 
roftningen, med mera, famt någon liten afgång 
på Quickfilfret , kan beråknas til 24 aå 30 [kil- 
ling efter deffa förfök på Centnern3; och vid 
jämförelfe med koftnaden, at genom fmåltning 
af deffa Malmer erhålla ” Guldhalten , befinnes 
betydelig förmon vid Amalgamation, 'at nogare 
utbringa Guldhalten med mindre omkoftnad. 
Det vifar fig af hvad anfört blifvit, at detta 
tilverkningsfått med god framgång blifvit 
fåldt vid Svenfka Guldverket, hvaraf det, 
förre tilgångar på Malm genom de anfti Slte 
Grufveförföken kunna erhållas, framdeles torde 
kunna blifva betydande. Det lårer åfven in- 
håmtas håraf, at ofvannåmde åndring med tun- 
nornas fållning , utan genomgående Jårnaxlar, 
och det mera, fom vid arbetsfåttet blifvit is 
ackttaget, förorfaka , på fådane Guldfliger fom 
deffa, et nogare utbringande af halten, ån vid 
andra gjorde Amalgamsringar, Til 


158 Apr, Maj. fun. 


Til» vidare förbåttring af Amalgamations 
proceflen har Herr ANTON SwaB föreflagit, och 
med några; förfök. vifat nyttan af en annan in- 
råttning, ån de ofvannåmde utrikes bruklige 
Amalgamationsstunnor. Denna förändring be- 
får dåruti, at kärilet hvari Qvickfilfret och fi- 
gen Jågges, år gjordt ; -fåfom 'et -kar;, i likhet 
med -hvad- vid Kratfers amalgamering blifvit 
brukadt.. Under botnen år et Järnkors fåftadt, 
och dåruti en faftvålld järnaxel i råt vinkel dt 
karets botten, hvarå karet fålles rått up, och 
kan på den kringföras , medel& en dåra fåftad 
trilla och fnöre til et horizontelt hjul, hvarme- 
delft karet fåttes i rörelfes Inuti karet år en 
rund flång; fåftad i en ferfkild fålining utom- 
kring, få at fången ftår i Centro af karet och 
kan medelft vef på öfra åndan kringvridas, 
famt höjas eller fånkas mot karets botten. I 
nedra .åndan: af denne flång åro tvånne brådiap- 
par fåftade, ungefår i 45. graders vinkel mot 
karets botten, en på hvardera fidan af fången, 
lutandes mot hvarandra, och rundade titt efter 
karets fidor. Vid nyttjande af denna- Machine, 
inlågges Qvickfilfver til + a 1 tums högd öfver 
botnen och ofvannåmde -Rånrg eller röraren ned- 
lånkes ; at kanterne af brådlapparne Rå + eller 
r tum-öÖfver Qvickälfverytan, hvilket råttas ef- 

fligens - mångd , fom hvarje gång fkall a- 
malgamet3as ;: och tilflas- .vatn famt fligen. Ka- 
ret fåttes: i-rörelfe, då Qvickfilfret fåfom tyngit 
åtföljer des dire&ion, ock röraren omföres i 
flridig led däremot, med ungefär halt Fig et; 
mot arets gäng, hvarigenom fligen gnides möt 
Qvickiiliret och nedtry ckes, få at nya lig: par- 
tikiar. ätkomma Qvickfilfret, hvilket därvid til- 

dråger 


Apr! Maj - Jam Loo 159 


drager. fig Guldet utur Malmen. Vid--de hår= 
"med anfålte förfök har Guldhalten af Malmen 
få noga erhållits , at allenaft et fextionde fjer- 
dedels lod (735) Guld på Cenrtnern qvarblifvit i 
fligen, och at då karets omlopp varit 60 hvarf 
i minuten, famt rårarens, ungefår hälften, har 
vid deffa förfök, fom uti et litet kar hvaruti 
allenaft 3 Centner hvarje gång blifvit aåmalga- 
 merad, ej erfordrats mera ån två timmars tid, 
at utdraga Guldhalten. Dårjämte har den ber 
tydeliga befparing: af tid och omkoftnad vunnits, 
at medelft trenne tappar på karet, efter fkedd 
amalgamering , den nyttjade fligen kunnat aftap- 
pas och valkas, famt Qvickfilfret "blifva qvar+ 
liggande, utan at genom ombyte något kunde 
förfpillas, och fålunda genom tilfats af ny fig 
flere gånger halten uti famma qvickfilfver in- 
bringas, til "befparing af arbetskofinaden, och 
med nogafte erhållande af Malmens gyldilke 
halt. 


FÖRTEKNING 


På de Rön, fom åro införde uti dettä 
Quartals Handlingar. 


Pag: 
anledning til leds om IMafkkråken , 
i allmånhet ; af ADOLPH MODEER 81, 


2. Förfök med Molybdena och med Reduttion 
af des Jord; (Sjunde For Sttvingrn) af 
PeTtER JacoB HJELM . 113. 


 Beftrifning på förut okände Fifkar of Ab. 
borflågtet , (PERCA Sexlineata och P. 
Pista); af CARL Pet. THUNBERG = oTIAL 


UD 


OCHROMÅ, mytt Örtefägte: befkrifvet 
af OLOF SwARTZ. 2 144. 


NN 


. Berättelfe om Awmalgamations inråttningen 
vid Ådelfors Guldverk; af SAM. GusTt. 
Her MELIN a = 153: 


SS 


SHAT 


KA 


& AT å s 


Dy 


RV 
SER e 
RS 


STINSEN 
ARENA 
FS RIRRRRSSER 


å 
VN 
ANNAN 


PERCA 6. åneata ZE EG. 


> ABL AATSANMN - 
ös z a UL) RRD === 0 i 
EEE REY | 


fåglars SN 
SG REN 


KONGL. VETENSKAPS = 
 ACADEMIENS | 
NYA HANDLINGAR, 


För MÅNADERNE 


JULIUS, AUGUSTUS, SEPTEMBER, 

, ÅR I 792. . 
Erckobdbobobod 

PRAÅSES n 


Herr CARL ÄARFVEDSON; 
Commerce - Råd, | ij 
ft 

Anmärkningar. angående det få kaliade 
Manna foliata eiler Manna di Fronde. 


[H örmodeligen anfåg man i början det få kal. 
lade Manna corporis eller maftichina, fom 
Vv ; (NN ut= 


162 Ful, Aug. Sept. 


utllade antingen naturligen eller genom infkår« 
ningar utur viffa Trån och federmera hårdna- 
de, icke annorlunda ån fåfom andra kådor. 
Men det fom tråffades lök på Bladen af fam- 
ma trån eller på marken derunder nedfallit och 
beftod af en fkapnad fåfom gryn, fynes hafva 
våckt få mycken förundran, at man trodde det 
hafva nedfallit ifrån Stjernorna3; ja, man anfåg 
den dåliga Manne de Briancon fåfom et ibland 
de fju underverk uti Delphinat. Med tiden 
fann man fig: likvål deri, at det utfilade från 
Bladen 3; dervid lår man låtit bero, och ehuru 
den tankan icke var aldeles oricktig, få år den 
" likvål icke på långt när ricktig. 

På Manna foliata fåttes , med fkål, et få 
fort företråde och: vårde framför Maftichina, 
at man finner fin goda råkning vid at granule- 
ra och fockra den, famt fålja den under den 
förftnämndes namn och vårde: "Den fenäre år 
icke annat ån en kåda, eller en blandning af 
Trådets kåda och Saft, fom måft med kontt 


Trambringas: den förra år endaft en Produ& at: 


naturen, fvårare at famla och vida Ikild til fina 
egenfkaper. Den må nu vara fallk eiler ågta, 


få lår Sverige årligen från Italien låta fig på- ' 


föras åtminftone 600 fkålp:d Manna, fom gör 
et Värde af ungefårligen 800 Riksd. Och lik. 
vål finnes inom Svenfka grånfor och på Sven- 
fka Alktrådet (Fraxinus excelfior) mer-ån detta 
behof af ågta Manna, fom otvifvelacktigt måt- 
te vara lika få god, fom den hvilken håmtas 
af Neapels och Siciliens AIk (Fraxinus Örnus). 


At få reda på hvad Manna foliata egente- 
ligen år , har jag förgåfves rådfrågat åtikillige 
För- 


Ful. Aug. Sept. 163 


Författare: håndelfe och upmårkfamhet hafva 
dock updagat det, fåfom alt annat, Under 
mitt viltande förleden Sommar vid Norrmalms 
Heifo- Brun hår i Staden, hörde jag åtfkilliga 
Fruntimmer beklaga fig at deras klåder fkada- 
des af Kåda då de futo på vifla Bånkar under 
Tråden. Jag trodde de irrat fig; emedan inga 
kådacktiga trån funnos på Brunsgården. Den 7 
Juli kom jag vid middagstiden , då det var 
ån varmt och Solfken, at fåtta mig på en 
Bånk under et Alktråd: jag märkte ftrax at 
jag faftnat. Framför mig ftod et bord, det 
2 aldeles öfverftrådt med gryn eller korn af 
den fkapnad, fom Fig. x Tab. VII utvifar, och deri- 
bland en mångd af få vål fullkomliga Hon pfly 
(Chermes) ”), fom deras Skråpukor, tillika med 
en myckenhet vanliga Flugor (Mufca domeftica) 
fom ideligen flögo af och tilför at fpifa af be- 
förde korn; Jag fmakade ockfå på dem, och 
fann at de voro Blad-Manna både til imak och 
utfeende. 
Jag efterfåg då om nimnde Hoppfly fkulle 
ockfå betjena fig af famma föda , men aldeles 
icke. Tvårtom befanns at de förde fådana Mans 
na-korn vid åndan af deras kropp, af ikapnad 
fåfom et klot, likfom de nyfs börjat utur krop- 
pen framkomma , andre ånnu hångande på fina 
fkaft eller fjelkar fåfom mer och mindre på 
vågen at fränikiljas , åter andre fom verkeligen 
P2 : från- 


of) Som til hela flågtet Chermes den hoppande egen- 
fkapen år en hufvudfakelig, har jag håldre velat be- 
tekna det med Svenfka namnet Hoppfly , ån ned 
Blomfly, hålft blott et eada Species deraf håller fig 
på Blomma, 


164 Ful, Aug. Sept. 


från[kilgdes, eller Kråket gjorde ifrån fig. På Afkz 
bladen funnos åfven Floppfly i famma belågenhet. 


Det fyntes nu vara tåmeligen klart, at 
"berörde Hoppfly och Manna, af Afkträdet ned- 
fallit: at deffe Hoppfly, fom lika med fina an= 
dra Slågtingar hafva et fint Sugrör det de ins 
ficka uti våxternes blader och» dårmed infuga 
Saften dårutur, til fin föda i öfverflöd infugit 
 Saften utur Afkbladen , och at famma Saft ef- 
ter någon förändring inom Hopp-flyns kropp 
åter på vanligt fått utgår. Manna foliata år 
fåledes råtteligen icke annat ån Blomflyets ex- 
erementer af åtnjuten Afk-Saft. Den har ers 
hållit "mera ftadga eller feghet når den paffe- 
rat Hoppflyets kropp , och famma feghet gör 
at Hoppflyet icke utan fvårighet kan lemna ' 
den ifran fig, och at den derigenom erhåller 
den hvarjehanda daning, fom den bifogade Fi- 
guren vifar. 


Annat år fjelfva Saften fom Alktrådet hy- 
fer , den år tunn, och om den fkulle utfvetta 
utur Bladens oräkneliga fina lönnhål, få antog 
den icke fådan fkapnad: under utfilningen flöt 
den tilfamman och öfvertåckte Bladen fåfom en 
Honungsdagg , med et ord, den antog hvarken 
fådan fkapnad, fårg eller belkaffenhet. Tilred- 
ningen af meranåmnde Manna, har man för. 
denikull endaft at tilfkrifva berörae Hoppfly. 
Det år til färgen af en blåacktig hvithet, eller 
blåacktigt och genomfkinligt, men omgifvet af 
en mycket tunn ojämt tjock och likfom mjöl- 
acktig eller matt hvit hinna. I början, då det 
kramas, år det klibbigt, men hårdnar af Sol 


och luft mer och mer och får nåftan en fafthet 
NE ER 


(> Ful... Aug. Sept. 165 


fåfom något mjukt vax. Det har en föt, ehuru 
långt mindre angenåm fmak ån Honung, och 
det år dårföre fom Flugorna hålla det til godo. 


Des vigt år nog mårklig och anfenlig, eme- 
dan en Cubic tum dåraf våger öfver 33 lod, 
det år vid pafs dubbelt mer ån vigten af nås 
gon kåda. Den fmålter i ögneblicket uti vatn, 
och ligger til en del dår ofvanpå fåfom half. 
fmålt Snö; men kommer varme til, uplåfes den 
fulikomligen. På rea&ions-papper vifar denna 
uplösning tydeligen, at denna Manna innehål. 
ler en Syra. För eld fmålter den, blifver brun- 
acktig och hård fåfom bråndt Socker. 


Et Alktråd, hvars krona håller 10 alnars 
Tvårlinie,, kan om dygnet gifva 5 lod Manna, 
fom minft på 20 dygn går 33 Skålp:d, eller 4 
R:dal; mer eller mindre alt fom Sommaren år 
varm och lång famt myckenheten af Blomfly. 
fig befinner. Således kunna endaft 200 Afk- 
trån gifva hela Rikets behof af Manna, och 
man har dårigenom vunnit ef ny fördel af de 
många och förtråffeliga Egenfkaper, fom Alk- 
trådet redan år vål bekant at hyfa, få til hel- 
fans fom bushållningens förmon. Berörde Man- 
na faller til förre delen fjelf ned af träden, 
och kan följackteligen famlas med något tjenligt, 
fom under Tråden blifver utbredt. 


Lika få obekant fom råtta uphofvet til det 
ågta Manna lår varit, lika få obekanta torde 
ock fjeltva Hoppflyn för Författare af Entomo- 
logien hafva varit. v. LInné och GrEorffror be- 
Skrifva Alktrådets Hoppfly (Chermes Fraxini) 
fvartflåckigt eller fvartacktigt. Det fom redan 

S EL 3 ; efta 


166 > - Ful. Aug: Sept. 


ofta blifvit nåmndt år ljusgrönt , med några 
lju& gulgröna förre flåckar på Thorax och vid 
fdorna af Buken. Ogonen åro fvarta, omgil- 
ne med en grön ring eller infattning, hvilken 
fårg ögonen ockfå pa bakfidan 'åga. Lår och 
Ben hvitacktiga, åfven fom Spröten. Vingarne 
hvita fpelande i rödt, omgifne af en hvit kant. 
Skråpukarne hafva grön Buk, och blekare Tho- 
fax: efterfta åndan af Buken år törfedd med 
tåta har eller et fint ragg. Manna Blomflyets 
utfeende tråffar mycket nåra in med den ber 
fkrifning Vv. LINNE gitvit på Lönn-Hoppilyet 
(Chermes Aceris): kan hånda Manna-Hopp- 
flyet varit Radt på fina refor och blifvit tråffadt 
pa Lönnen, kan ock hånda, at det åfven dår- 
på filundom uppehåller fig. Det år ock icke fåll- 
lynt, at två färfkildte Arter kunna uppehålla 
fis på en och famma våxt och fåledes åfven 
det fvart flåckiga Hoppflyet finnas på Alktrå- 
3 1) SEA FÖRA 


Jag har den åran til Kongl. Academien 
hårjämte Öfverlemna något af nu belkrifne 
Manna, och dåribland jåmvål et eller annat 
Hoppfly. 


ADOLPH MODEER. 


Be- 


Jul. Aug. Sept. 167 
Befkrifning, = 


På några, vid Umeå fundne , okånde 
Arter ibland Skalbaggarne; 
Af 
DANIEL ERIK NAZEN 


M, D. och Provincial-Medicus i Umeå, 


1. SCARABZEUS autummnalis ; en ibland 
Skalbaggarne okånd Art af Torn- 
bagge-Slågtet. 


ÖCARABAEUS , fcutellatus thorace inermi: 
capite trituberculato nigro, corpore te- 
faceo, elytris punåato-firiatis. (Vid. Fig. 
Tab. VIND. 

DeEscrR. Clypeus rotundatus, emarginatus, niger, 
glaber; tuberculis tribus, intermedio fub- 
cornuto. 

Antenne Palpigue tefhaceli. 

Thorax elytris adzquatus, marginatus, 
levis, glaber, teftaceus; puné&is excava- 
tis, ciliatis; lateribus pallidis. Foffula 
antice obfcuriori, 

Scutellum nigricans. 

Elytra teftacea , poftice valde con- 
vexa, novem firiata, friis crenatis. In- 
ter ftrias, facile non omaes , apparent, 
oculo licet armato , du&i flexuofi , pal- 
lidi. 

LA Di- 


168 Ful. Aug. Sept. 
Dimidium Alz ad apicem fufcum: 
Pebfus et Abdomen teftacear 


Pedes teftacei. Anteriores fubtus pilofi. 


Locus in Syflemate inter fcutellatos , tho-= 
race inermi, capite cornuto, poft Scara- 
beum fimetarium. 


Captar Ume d 1 OG I701 


Magnitudine fere equat Scarabeum fimeta- 
rium, cui fimilis; fed ab eo differt : cor-= 
pore , excepto clypeo, teftaceo, pilis fub= 
tus defiituto, magifque ovato. 


2. SILPHA viliofa ; okånd Art af 
Skinnare-Slägtet. 
SILPHAÅ nigra; elytris fufto-auratis , lineis ele= 


vatis fubternis; thorace antice truncato , £onco= 


lore, (Tab. VID. 
DEsSCRIPTIO. 


CAruT retradto-inflexum, crifatum. Maxitz. 
fa unidentata. FEabium dilatatum bifi- 
dum. ÅAntenne clava perfoliata ni- 
gore, ciliate. Öculi nigri. 

THogAx ad latera explanatus, rugofus , 
antice truncatus , poftice vero fi- 
nuatus. 


SCUTELLUM triangulare. 


ErY- 


Ful. Aug. Sept. 269 


EiyTtRA lateribus explanata; lineis elevatis 
fubternis: quarum extima acuta et 
ante medium interrupta ; media vero 
longiffima. 


Artz membranacee, hyaline. 
PeCTUS et ÅBDOMEN nigra. 


Pepes nigri. JFemora Smplicia; fpinis 2:bus 
terminata; geniculis fufco-auratis. ' 


Tibie et Tarfi hifpidi; ungue bicorni 
terminali. 


Obf. Animal depreffufculum , ovatum, Su 
pra villis fufco-auratis undique confperfum 3 
Subtus vero nigrum , marginibus fegmentorum 
abdominis pilofis. 


Obf. Maris oculi femine mejores. 


Locus, Habitat copiofe in hortis Ume, ubi 
devorat Spinaciam Oleraceam et Rus 
| - micem Patientiam. 


MAGNITUDINEM et faciem gerit Silphe Opace, 
ab ea vero differt: 


colore fufco-aurato et antennis ciliatis. 


LARVA oblongo-ovata, atra, nitida, voracis. 
fima3 devaftans Spinaciam oleraceam, 
Alfinem mediam, Rumicem Patientiam 
et Chenopodium album. 


L 5 2 COCO 


170 Jul, Aug. Sept. 


3. COCCINELLA f[egetalis ; en okånd Art 
af Nyckelpige-Slågtet. 


CORE oblonga , media; coleoptris favis , 
e future , fafcia undata punliifgque fex zz 


gris. (Tab. VID. 


DESCR IP TIO. 


CaruT atrum, macula idenfaid flava in 
fronte. Palp: flavi: anteriores fecuri- 
formes; pofteriores vero filiformes, api- 
ce nigricante. Maxille flave. Labia ci- 
liata, flava. ÖOrvuli nigri. Antenne cla- 
va folida clavate, truncate, flavefcentes, 
apice nigro. 


THORAX ater, antice emarginatus , margini- 
bus lateralibus et antico avis. 


ELYTRA flava. Singulum in medio notatur 
macula reniformi vel fafcia undata ni- 
gra, quafi ex 2:bus punåis oblique coa- 
litis, nec marginem nec futuram attin-= 
gentibus; tum duo punåa nigra pone 
medium , quorum minimum marginem 

verfus, majus vero ad bafin cofam pro- 

pius, et ante medium punåum 2quale; 
ad bafin inque futura pun&a duo nigra, 
contiguas fafciaque undata, transverfa, 
ex 2:bus maculis nigris ante medium 
elytrorum coalitis, in formam fere cru- 
cis (vulgo Klöfver) ad omnes partes 
equalis. 


Are fufcx, elytris duplo longiores. 


Pectus 


Ful, Aug, Sept. 171 


PEctus nigrum. 

ÅBDOMEN planum , utrimque nigrum , cilia- 
tum ; marginibus lateralibus fegmento- 
rum flavis. 


Pepes nigri. Tarfi 2:articulati, flavi; ungue 
bicorni, nigro. 


MaGnit. Coccinellam 13:pun&atam eequi- 
parat. ; 
Locus. Habitat precipue in ariftis Secalis et 
Hordei tempore meffis circa Umam. 
Opf. Variat, licet rariffime, elytris rubris; 
maculis in medio haud congettis. 


Surfam deorfum curfitat in culmis Sege” 
tum inquirendo Aphides et alia. 


Fig. 1. Coccinella fegetalis magnitudine naturali. 
Fig. 2. — — grandis fadta. 


4. COCCINELLÅA finuata ; okånd Art 
af Nyckelpige-Slågtet. 
COCCINELLA , Jubrotunda, atra; coleoptris ru- 


bris , punblis nigris undecim inequalious, cons 
tiguis >; angulo thoracis antico utrimque flavo. 


CVid. Fig. Tab. VID. 

” DeEscriIrPTIo. 

— CaruTt atrum , pungis 2:bus triangularibus a 
tergo obliquis, flavis. Palpi nigri: an- 


teriores fecuritermes 3 poferiores fli- 
| | for« 


172 Ful, Aug, Sept. 


formes.  Antenne cava folida clavåte; 
truncate, ciliate , rufefcentes, apice ob- 
fcuriore. OÖculi , Maxille et Labia nigra. 


THORAX antice emarginatus, ater; angulo an- 
tico utrimque flavo. 


ELYTRA marginata, rubra; punåis nigris un- 
decim, contiguls, nec marginem nec fu- 
turam , excepto communi, attingentibus. 
Quorum in fingulo elytro unum bafeos 
ingue futura commune, lineare, flexuo- 
fum; unum ad bafin oblongum; unum 
marginem verfus fere quadratum ; unum 
in medio oblongum; unum ad apicem 
rotundum, et unum ad marginem mini« 
mum, 2quale, | 


Obf. Pun&a omnia inter fe adeo cennata, 
ut finus forment. 


Araz fufce, elytris duplo longiores. 
Pec1tuUs et ÅBDOMEN atra. 


Pepes nigri. Tarfi 2:articulati, nigri, parum 
ciliati; ungue bicorni , nigro. 


MAGNITUDINE Coccinelle conglomerate; gla= 
bra, nitida, fubtus plana. 


Locus. Habitat rarius Ume. Capta in Sae 
liee'd:- 15 Julii- 701: 


Obf. Variat antennis nigris. 


Fig. 1. Coccinella finuata magnitudine naturali. 


+ LEP. 


Ful, Aug. Sept, 173 


s. LEPTURA Smaragdina ; okånd Art 
af Smalftjert-Slågtet. 


LEPTURA ; fericeo - virefcens, antennis nigris, 
(Tab. VII. SL 


DESCRIPTIO. 


CAaruTt globofom, rotabile, atrum, vellere e 
viridi-fiavo te&um. FPelpi inequales , 
filiformes , nigri, articulo ultimo trun= 
eato. Maxille nigre, ad apicem rufefcens 
tes, lanugine virefcenti fuperne adfperfe. 
Oculi exfantes , rotundi, nigto-aurati. 
Antenne fetacex , longitudine tere CcOT- 
poris; II articulis equalibus, njgris. År= 
ticulus vero primus capiti cenicolor. 

THorAx fubglobofus, muticus, antice angus 
flior, longitudinaliter canaliculatus, ater, 
vellere e viridi-flavo te&us. 


SCcCUTELLUM 3:angulare, minimum, virefcens. 


ELYTRA pone attenuata, premorfa, vellere e 
viridi-flavo confperfa; fubtus vero atra, 
glabra. 


Ara fufce, elytris longiores. 


PecTUS et ÅBDOMEN atra, lanugine e viri- 
di-flava obte&a. 


Pepes nigri, vellere e viridi-flavo adfperfi- 

Femora abfque denticulo clavata , vire- 
| fcentia. Tibie nigre. TLZarfi nigri, 3:ar- 
; ticulati, ungue bicorni terminali. — Plan« 
te pedum fave. 


MAG- 


174 Ful. Aug. Si opt. 


F Macnit. Lepture vireatis triplo minor. 
Locus. Capta in hortis Ume, ubi dele&atur 


Rhei Rhapontici et Polemonii cerulei 
floribus. Extra urbem nondum inveni. 


 Locatur in Syftemate pot Lepturam virentem. 


Oo6f. Adeo fimilis et Lepture virenti, ut pro 
fola Varietate fumi poffet , nifi magnitudo , 
que triplo minor: articuli antennarum nigri, 
excepto infimo capiti fere concolore: pedes 
obfcure virefcentes: thorax in medio fulcatus 
et copulatio alius fpeciei nefcia, diftingui ju- 
berent. 

Femina mare major 
Lacerata flridulat reflexione thoracis. 
Mordere fruftra tentat. 

VAR. h. 


Lurida, pebtore et abdomine fubvirefcente. 
Locus. Habitat cum precedenti, cui fatura, 
habitu et magnitudine fimillima. 


Obf. Alterum fexum prioris haud quaquam 
confituit , et ob colorem nigro-virefcentem 
nullas chara&eres diverfe fpeciei prebet. 


SER få 


Ful. Aug. Sept. 175 


Fupiters betåckning af Månen den ” 
April 1792, obferverad i Lund med 
Dollonds 3fots Achromatifka Tub; 


at 
ANDERS LIDTGREN. 


Vid Immerfion. 


upiters föregående brådd rös oh =, 
rer vid Månen = II. I3. 21, 8 
- = 2 efterföljande brådd =- II. 15. 30, 2 
Vid Emerfion. 
Jupiters efterföljande brådd fåp- 
| per Månen - «= I2. 3. 39, I 
Isgenom Obfervatorii meridian gick 
Jupiters föregående brådd = = I2. 35. $, 
des efterföljande brådd = = 
Månens föregående brådd = == 12. 35. 24, 
des efterföljande brådd = = 
Aråurus - > - - 


Satellites och Fafciz Jovis fyntes et ftycke 


| ifrån Månen, men icke vid Immerfion eller Emer- 


fion. Tvenne merendels altid farkt fårgade 


 Vådermånar flodo hela tiden NO och NW om 
| Månen. Strax efter Obfervationens flut kom- 
mo moln ifrån W och öfvertåckte Himmelen, 


- — Ful. Aug. Sept. 


Månens Förmörkelfe, obferverad i Lund 
år 1791 den 11 QFO0Ea 
af 
AND. LIDTGREN.:. 


W åderleken var den 11 Oåober tämligen 
klar, om aftonen kommo molnfträckor , 
fom åfven hindrade at fe Förmörkelfens bör- 
jan. Strömoln infunno fig ock fedan, imellan 
hvilka, med fyra fots refra&ions Tub, följan- 


de Momenter obferverades: 
Temp. Ver, 
BE 2 


Förmörkelfen redan börjad RT JRR NGRE e 

Ariftarchus begynner ingå i fkuggag 12059, 128 
= = + ingången - 12,50 
Keplerus begynner ingå dn VA 12 AND OS Te 
Grimaldus begynner ingå — - 13, 6, 51 


Grimaldus hel ingången NR 0,2 
Keplerus heli fkuggan SN MN 
Plato rörer vid Skuggan «= = = 13, 12. 6 


ee = hek i-lkuggan "2 NE ET rn, GG 
Copéernicus begynner ingå = = I3, 16) II 
.- « = hel ingången > - 13, I8, 45 
Manilius begynner ingå —- =— = 13, 39. 17 
= > » hel ingången Me de SREEESS 
Menelaus begynpner ingå = = = 13, 35, I 
- = = hel ingången = = 3, ÖNS 


Plinius ingår - = EV RESANS 

- - ingången åa js RAD SÖ 
Bloarlus ingår SE RESAN SA ES NE a 
- = = ingången = YT ga ST 
Mare. Crifium begynner ingå = = I3, 51, 30 
me = > helt i ikuggan rt RNE EN. SR 


Jul. Aug. Sept. 177 
Temp, Ver. 
h 


SÅ 7 


Grimaldus begynner utgå 2005 114) dp, 2 
= = = utgången; = Al TAN SONG 
Galileus utgången = FSA 12 RR 


Keplerus begynner Utgå =: 15, "4, i2E 
> > utgången > TT 0,36 


Ariftarehus utgår - Site 0 If. IS. IG 
Copernicös utgår - SiS IL, 27 
= - » helt utgången AL SN 
Dionyfius utgår - SÖNER 20; 49 
Manilius begybner utgå = - = 15, 31, 54 
mile utgången ASEA 28 
Mehnelaus begynner utgå so 1934, 38 
so: Itgängen 15 30, 30 
Plinius redan tgangen Aes Tj 39, 
Plato begynner utgå FROST 10, 40,2T 
= +» » utgången FL SLS 43 
Mare Crifium begynner utgå - = 15, 49, 55 
> =» = = uUtgånget = & lj SL ST 
Skuggan tyckes låmna Månen -. 145, 2, 51 
Nu kommo moln sm vv 1: 14, 20 


och bortfkymde halffkuggan, Gm ånnu något 
fyntes , 'hvarefter blef helt mulet, 


RED EE 
Urdråg af er Bref til Secret. STCSY DER, 
angående Sol-Förmörkelfen d. 3 Åpt. 17 


ifrån 


JOH. TÖRNSTEN 


Landtmåtare i Wefter-Norrland, 


örjan af Söl-Förmörkelfen fick jag obfervera 
hår på min gård Backen, i Brunaflo Socken 
med 


1:78 Ful. Aug. Sept. 


med en 8 fots Tub och blef den förf varfe Kl. i, 
35', 6” efter Corrigerad tid; ty det låt fig göra 
famma dag at taga Altitudines Correfponden-= 
tes på Solen. Men federmera kommo Moln 
och hindrade mig at få fe futet. 


Anmärkningar öfver Biens Byggnadsfätt å 
of 


Baron CARL GUSTAF ADLERMARCK, 
Cancellie- Råd, | | 


bland de flere befynnerligheter fom förekom- 
ma hos Bien , har ingen gifvit mera anled- 
ning til de Lårdas djupfinnige betraktelfer, ån 
et Bi-famhålles Byggnad; och åndå åro våra 
kunfkaper dårom nog infkrånkte. Icke nog at 
fjelfva Byggnads-åmnet ån i dag torde vara mifs< 
kåndt i anfeende til des råtta urfprung och be- 
redning; vi vete lika få litet huru Byggnaden 
verkeligen upföres, och ånnu mindre kunne vi 
förklara, huru det år möjligt för Bien, at med 
en fådan otrolig fnabbhet, utan all flags jämk- 
ning eller afpafsning, åfiadkomma defia regel- 
bundna fexkantiga pipor hvaraf hela deras bygg- 
nad beftår och hvilkas förtråflighet både ögat 
fer och en af våra högre vetenfkaper bevifar. 
Man har vål mifstånkt at deffa pipor danades 
blott af en mechanilfk orfak: men hvaruti den- 
ne åter egentligen beftode, det. har man: hittils 
antingen icke acktat mödan väårdt, eller icke 
trott fig nog tydligen kunna utreda. Det var 
dock 


Jul. Aug. Sept. 179 


dock lått at finna, at om hvast och et Bi fkul- 
le bygga i enflighet för fig fjelft, och blott en 
enda pipa, denna då måjeligen icke fkulle haf- 
va en fådan fkapnad, fom den nu i famman- 
fåttning med andra pipor vifar; utan i hålle för 


fexkantig, fom den nu år, blefve den då för- 


modeligen rund ; likafom Geting-bilan år rund, 
och hvart ock et annat djurs enftakade bo år 
rundt, icke heller annat kan ån vara rundt, få 
långe den byggande icke har mera ån fin enda 


atfpånnings kraft at i alla dire&tioner obehin- 


drat utöfva , och fåledes nödvåndigt verkar cir- 
kelformigt omkring fig. Om dåremot, fåfom 
nu, det ena runda boet eller pipan fåttes af 
Biet i möjeligafte nårhet bredvid den äåndrag 
då de alla åro af nåfan lika ftorlek och få godt 
fom på en gång af en hel menighet upföras , 
då de icke heller åro nog fafte, för at kunna 
emotfå hvarandras inbördes tryckning; få kun= 
na de ej heller mera behålla deras urfprungii= 
ga runda fkapnad, utan fkola nådvåndigt blif- 


« va fexkantige, efter fom hvarje cirkelrund pi- 


pa icke kan fom nårmaft omgifvas af mer ån 
fex andra pipor , hvilka, varande alla af unge= 
fårligen lika diameter, lika vekhet och lika afe 


hRånd ifrån hvarandra, fkola ockfå i deras vid- 


rörnings-punkter gifva vika för hvarandras ytor 
och trycka til fex motfvarande planer, alt ia” 
tils”deffe möta hvarandra uti fex motfvarande 


"vinklar, då: tryckningen, fåfom lika fpridd, 


icke heller mera kan göra någon vidare verkan 
til fkapnadens förändring. 

Efter denna anledning fynes det redan 
ganfka troligt, at Biets berömda Byggnings- 


könf likvål år ingen annan ån den vi finna 


NE Vans 


180 Fal. Aug. Sept. 


vanligen hos andra djur des likar. De eftera 
flråfva at göra et rundt bo, hvilket af fjelfva 
arbetsfåttet, fom hår nedanföre fkall befkrifvas , 


ån vidare beftyrkes. Men fom Bien åro fam- 


byggare, bygga utan at fe, och derföre bygga 
i möjeligaffe nårhet med hvarandra , få kunna 
de icke gifva deras bon någon annan fkapnad, 
än den, fom år deras inbördes tryckning och 
atrymmet jämlik ; hvarutaf ockfå följer, at ju 
nårmare Bihopen årbetar tilfammans, det fo flörs 
re mottryckning får hvart och et Bis fphérilfka 
arbete, "och desmera bör pipan blifva fexkan- 
tig, aldeles fåfom Biens byggnad i fjelfva vers 
ket det befannar. Fördenfkull hyfer åfven Bi- 
byggnadens Centrum de minfta piporna, des 
utanverk åter de förre , alt fom det inra arbe- 
tet af ftörre omgifvande månrgd får mindre utse 
rymme och flörre fammantryckning. 


— Getingen lemnar åfven et annat bevis, fom 
ånnu mera flyrker denna fatfen. Så långe Ges 
tingen danar fit yttra Bo, fom år enfiakadt , 
fe vi helt tydligt huru hon arbetar helt fpl 16 
rifkt och des arbete blifver åfven en fphér; 
men, faftån hon aldeles på famsna fått grunds 
lågger afvelspiporna uti fjelfva Boet, och defle 

i deras bottnar ockfå fynharligen åro runde , 
biufva likvål deras våggar federmera genom fle= 
sa pipors nårmafle fammanfogning med hteran- 
dra nåftan lika få fexkäntige fåfom hos Biet: 
Och huru fkulle vål annorlunda kunna kända , 
enår , fåfom redan fagdt blifvit, en Cirkel i des 
nårmatte vidrörning ej möjeligen kan omgifvas 
af flere ån fex lika flora Cirklar , hvilket år en 
åfven få Mathematilk fanning, NR den, at deffe 

Cir- 


Ful. Aug. Sept. | 18: 


Cirklars vidare ihoptryckning til hvarandras 
medelpunkter, fkall, få fnart Cirklarne kunna 
antaga en föränderlig fkapnad , ockfå åftadkom- 
ma hos hvar och en af de helt omgifne Cirk- 
larne, både fex lika fidor. och fex lika vinklar; 
utan at likvål dårföte hvarje Cirkel undergår 
någon förändring i des egenteliga 1ymd och tåt- 
het, eburu de nu famfållt intaga en mindre 
rymd och äro i nårmatte tåithet med hvarandra; 
ty det åro blott Cirklarnes melianrum , fora 
blitvit intagne, och hvad hvar Cirkel förlorar i 
fin diameter genom tryckningen, återtager den 
genom ntfpånning til Hexagon i fin Diagonal : 

fåfom af den bifogade figuren Fab. VIII, ögon- 
fkenligare kan intagas. Föga felar at jag af 
denna anmärkning droge den allmånna futfats , 
at alla de fexkantiga former ; fom få ofta tråt- 
fas i naturen , måfte leda deras urfpruag af fam- 
ma orfak, fom jag hår upgilvit til YVaxpipor- 
nas fexkantighet; och hvad fora har blifvit fagdt 
om" Cirklar, famt. gåller om Cylindrar, kan 
med alt fkål låmpas på Spherifka kroppar med 
böjeliga ytor: 


Om trenne fphérifka Kul-ytor röra hvaran- 
dra, och den fjerde lågges öfver öpningen imellan 
dem , at vidröra alla tre, upkommer imellan 
:Kulorna en Tetrahedrifk rymd, hvilken, då Ku- 
lorna efter de tangerande radiers dire&ion tryc- 
kas ihop, intages af de mot hvarandra. platt2- 
de Kulor, hvilkas böjeliga ytor dä formera 
trenne i en punkt ihopftötande planer, eller 
halfva Rhomber. Om fördenfkull flera åylika Ku- 
lor ligga tätt ihop uti en plan, och et annat lager 
lika fora Kulor lIågges dåröfver få , ati defle 


M 3 liga 


YGL Ful. Aug. Sept. 


ligga Öwer öpnoingarne imellan de förra, och dår- 
af vidröra hvar fina tre kulor 3; famt alla Kulorna 
tryckas ihop emot hvarandra; upkommer imel- 
Jan dem, likafom på mellanbotten i Bikakorna, 
ut och ingående Solide Vinklar eller hörn, be- 
fiående af trenne Rhomboidifka Planer, utgö- 
randes, från båda fidor bottnarne til de af Bien , 
i fållet för halfkulor, updragne fexkantiga Pipor- 
na, Men jag lemnar detta åmne til andras vi- 
dare utredande; mig åligger endaft at hår be- 


fvara de inkaft, fom kunna göres emot fjelfva 
ra tillåmpning på Biets byggningsfått. 


fed hvad fkål kan man vil påRå, tor- 
de någon 'fåga, at Biet bygger fin Afvelspi- 
p2 rund, då den likvål i fin förfia grundlågg- 
ning vifar fig fexkantig ? Jag fvarar, med alt 
fkål , at famma orfak medförer eltid famma ver- 
kan, och hvad fom våller Pipans fexkantighet 
i des fortfåtttring , våller åfven at den i fin be- 
gynnelfe vifar en Sexkants grundval. Om Bien, 
fom bekant år, icke bvgga enfamme hvar för 
fig, utan i for myckenhet tillika och alia på 
en gång: Om de icke från en fida allena utan 
från båda fidor tillika grundlågga bottnarne til 
fina pipor. och dårifrån updraga piporna: och 
om de fåledes hoptrångde af hvarandra med 
motvånde hufvuden få en ftållning , fom når- 
maft liknar de nyfs omtalte Kulornas : få måfte 
ock deras från början fphérifka och federmera 
cylindrifka arbete, genom lika motverkan från 
alla fidor, tvingas i botten til den Rhomboida- 
lifka och från fidorna til den fexkantiga for 
men och figuren, fom detfamma efteråt finnes 
hafva. 
Nej 


Ful. Aug. Sept. 183 


Nej fåger åter en annan, Bien bygga vifst 
icke cirkelformigt, utan de fratlörd til deras 
Kåkar ifrån deras yttre delars ringlar, de dår 
utfvettade fina vaxbladen, hvilka de med fam. 
fälld flyrka ån ytterligare bereda, knåda och 
dana: Däårutaf bygga de fört grunden, fom 
Jlågges i trenne Rhomber, få tvenne planer på 
den förfa Rhombe ny få tvenne planer på den 
andra Rhomben, och få tvenne andra planer 
på den tredje Rhomben, då Pipan icke annat 
kan ån . blifva iexkantig. Denna befkrifning 
tyckes. vara omfåndelig och jag medger åtven 
at utan fadan undervisning Fannie vi icke als 
bygga en fådan Pipa; men hår är icke fråga 
om männiikors arbetsfått, utan endatt om 
ens; ener bygga 'då” de öm vi fkulle bygga, 
fall luflen toge ofis at hårma deras byggnad I > 
Nej vi vete ganika vål at Bien åro Bi, faledes 
icke månnifkor , och ånnu mindre hagra Geo- 
metrer 3 följackteligen kuona de icke heller 
hvarken göra trenne aldeles lika Rhomber eller 
ihopfoga dem altid i den Ordning, fom erfor= 
dras, för at dirpa bygga fex lika planer. Vi 
le fördenfkull föka orfaken dirtik utom 
Biet, i fynnerhet fom ingen heller någonfin fagt, 
fis hatsa fedt Biet verkeligen bygga ed fåda- 
na tilklipte Rhomber och Planer, 


Men huru verkfiålla då Bien deras bygg- 
nad? Jo, alt hvad man i den delen möjeligen 
kunnat mårka år endaft det, at de byggande, 
tått tillammans futne, blott med deras hufvu- 
den röra fig fpherifkt, famt i och med detfam- 
ma utgjuta antingen ifrån eller -imellan'” deras 
Kåkar en feg vitfka, fom utgör fjelfva Bygg- 

M 4 — nadss 


504. co ful ARD. Sept 


nadsåmnet; gldeles fåfom Getingen når denne 
bygger, och med ingen annan fkilnad ån der, 
fom kan hårleda fig af Bihopens förre myckens 
het, Så har åtminftone jag, efter många frukt-. 
löfa förfök , någon gång och endaft för Ögne-. 
blick trodt mig fe det; och kan någon i den 
vågen vifa mig (kenbarligt mera , eller et mot- 
fatt. röngs få år jag fårdig at frax dåraf taga 
råttelfe.  Intil des likvål håller jag mig vid min 
egen erfarenhet få mycket FE fom den 
både infåmmer med en fund Analogie och åf- 
ven beftyrkes med begripeliga fkål. De fina 
vaxbladen, fom utivettas genom ringlarne och 
fedan användas til byggnad , lära formodeligen 
vara et inbillningens aifter, äfven. få vål, fom; 
at Bien grundlågga deras Bon med verkeliga 
Rhomber, för at på dem federmera kunna upföra 
Pjaner: Ty en Spherif/k -rörelfe af den. byggan- 
de bör ockfå å dkormian en Spherilk byggnad, 
och om annorlunda fker år Be en verkan icke 
af Byggmåftarens handlag, utan af fjelfva Bygg- 
nadens tryckning elier dc af n dh annan frågas 
mande orfak 
Me en- hårmaed må vara huru fom hålft, & 
blifver det likvål en dags fanning ar Biet byg- 
ger Vaxpipan icke uti flera ferlkildta Planer, 
utan blott i- en enda form, efter fom den hel 
och hållen kan frånfkiljas fine kringfiående Pi- 
por, utan någon den ringafte mjalknin eller 
rubbning i deflas våggar eller bottnar; D 1 hvar- 
igenom alt vidare tvifvelsmål uphörer om fjelf- 
va Pipans råtta och urfprungeliga fkapnad, 
hvilken nödvändigt måtte hafva varit fpheriik, 
emedar Ben elieft icke uti et enda helt hade 
53 KUn= 


Jul. Aug. Sept. 185 


kunnat blifva fygkr. til fex ferlkddte Planer. 
Ja aldeles one kligt år det, at hvarje pipa bar 
fina en'kilda våggar och ae egen botten, fom 
icke ens utgöra hvarken våggar eller bottnar ; 
för några andra pipor; och de mellanvåggar, fom 
ätfkilja Piporna och fynas ofs få tunna, åro ånd 
verkeligen dubble. Sanningen håraf utrönes helt 
Jlått, om man vid lindrig varme få fmåningom 
upmjuknar en någorlunda faft, regelbunden och 
jämotjock Vaxkaka, hålft en fådan f iora år fyld 
med honung. Den låter då klyfva fig i des bat- 
fell, med. en kolf, och när detta, år OR fal- 
er Helan af fig fjelt den ena hela pipan iran den 
andra; hvaraf jag hårjämte får den åran upvifa 


de tydligane prof, 


>» 
” 


RA 


Deffa Pipor åro dock icke endaft af Vax: 
de befia åtven al et helt annat åmne , fom al- 
deles icke låter fimålta fig, en fiags vålnad eller 
hinna, juft famma hinna fom våre författare kal- 
la Afvelshinna och den de tro vara danad NH 
Bilarfven vid des förvandling. Men. kanfke 
hårutinnan ockfi et mifstag ; ty oacktadt mång- 
faldiga underfökningar bar åtminftone jag ånnu 
aldrig: blifvit varfe, ”hvarken i de tillutne eller 
Öpne  afvelspiporna, någon verkbi-larf, fom an= 
tingen. pinner "eller redan år jonefluten i nå- 
gon annan hinna eller puppa, ån den, fom fjelf- 
va. Vaxpipan tildelar honom, och hvilken för 
Verk-Biet fynes. göra aldeles tilfyllef. — Natu- 
ren år enkel i fina förråttningar, fundom rått 
begriplig uti des verkan, måft altid outranfak- 
lig til des kraft; Den tildelar verk-bilarfven i 
fin pipa des verkliga puppa och ger den vit 


icke puppa uti puppa, fåfom vi hitintils trodt, 
M utan 


186 ful. Aug. Sept. 


utan faft fnarare brådfkar på des förvandling i 
der puppa hon en gång fått; men bibehåller 
likvål hos henne förmögenhet at federmera få- 
fom Bi fpinna boen eller puppor åt en annans 
afföda. Då dåremot Vis-larfven, fom vanligen 
i det mifia fjelf danar fitt bo, och faledes be- 
höfver fpinna, ockfaå onekeligen fpinner, fimt 
kanike juft igenom denna fpinning fafom tarf, 
icke allenait förlorar all vidare förmögenhet at 
fåfom Viie federmera kunna fpinna utan ock 
på 
tilvinna hg. et helt annat utfeende och' helt an- 
dra förmögenheter ån de Honor (Verkbinen), 
hvilka icke fåfom. larver -hvarken fpunnit , eiler 
behötft fpinna , men vål fåfom mera ofruktfam- 
me ock dock fofterkåre Bi, behöfva få afvel 
til upfy!lande af de yrken, hvartil deffe djur 
blifvit uti Naturens hushållning befRåämde. Bvil- 
ken befynnerlig fammanfåttning uti alt detta! 
och fom åndock i det hela röjer hos des höga 
Stiftare en Tförundransvård Vishet. Jämför nu 
håremot de underråttelfer , fom våre Författare 
lemnat ofs i den delen, huru Biet anlågger 
verkeliga Rhomber och Planer för at få fig en 
fexkantig pipa, då det likvål fnarare tyckes be- 
höfva, låttare bör kunna göra, och åfven i fjelf- 
va verket fynes göra en rund: och huru Biet 
fvettar ut vaxet genom ringlarne, faftån det 
ock då bör kunna uttlunfia det genom munnen: 
och huru Bi-larfven fpinner fig en hinna eller 
puppa, oacktadt den redan ligger i puppa, 
fom, då den af Biet tiltåppes, fa tilfågandes i 
förtid qvåfver hos larfvea all vidare rörelfe, våxt 
och lif fåfom larf; och döme" få den ovåldige , 
v« hvilketdera håraf liknar månnilkors verk , och 


hvilket Skaparens. 


Jul. Aug. Sept. 137 


Men förgåfves fkulle jag med flera ord, 
mot inritade och åfven af de lårde både gran- 
fkade och gillade fördomar , föka gifva andra 
den Ööfvertygelfe hårom, fom jag fjelf åger; 
hälft jag dårvid icke har något annat vitsord 2t 
åberopa mig ån naturens eget , fom få ofta for- 
ut blifvit påkalladt, och åndå tör hånda fållan 
' verkeligen rådfrågadt. Hvad jag likvål hår fagt, 
och de förmodligen nya och hittils oanmårkte 
omftåndigheter jag vid Bi-byggnaden upgifvit, 
kunna genom andras mera ovåldiga Rön och 
nogare efterfinnande , antingen ån vidare uply- 
fas eller ock aldeles vederlåggas ; ämnets vårde 
förtjenar denna pröfning , och hvad jag därom 
anfört, har redan för fig det goda, at det åt- 
minftone år begripligt. 


Of? 
NN 


Befkrifning 

På en Snöplog , fom fkjutes af Oxar 
fram för fig; 
| af 


JOH. ABR. GRILL ABRAHAMSSON, 
Dire&. vid Oftindifka Compag. 


om jag varit en ibland de förfte hvilka infedt 
och erfarit nyttan af Bergs-Mechanici Herr 
Mag. ÅKERRÉNS upfundne och til Kongl. Aca- 
..demien ingifne Snöplogs har jag dårvid kom- 
mit at tånka på afbjelpande af den fvårighet 
| fom 


188 Fal Aug. Sept. 


fom Dragarnes mådofama vadande genom es 
djup fal len Sad medförer, och til = ändan 

förfökt at inrätta en Snöp! og hvarvid, i fiålie för 
dragning, den förande SST en låmpas til fkjut- 
a fåaledes at et par Oxar förmedeltft en från 
rilva framför lig icenom Snön och dår= 
da utan vadande öpna "fis våg. Redan för 
2 år fedan gjorde jag denna Plog fårdig , men 
få fent at Snön var borta innan dårmed 
förfökas ; Men korrt före min hitrefa fick jag 
tilfålle ar anfiålla prof, hvilkas goda ÅR för- 
anlåter mig, at til Kongl; Academien öfverlem- 
na Modell och OT på famrma Ploz 

hvilken i flera mål torde kunna förbåttras, m 
det enklafte, fom med minfta kofinad år nyt- 
tigt för Allmogen, fom brukar den, blifver 
det bålta, 


Kf 


3 
nm 
ir 


Denne mindre Plog år ganfka tjenlig at kös 
ra framför den åfvannåmnde förre Snöplogen , 
fårdeies genom djupa Snödrifvor och fullpacka- 
de gator; dår kreaturen SERA ke kunna fram- 
drifvas utan efter nog tråkig tramp- och fkott- 
ning. Hår gifves fåledes en lått och fåker Me- 
thod at upplöja de fvärafte gator utan fkott- 
ning fåledes at et par Oxar genombryta Snön 
med denna mindre Plog, hvarefter 2 a 3 par 
med den Större Snöplogen beqvåmligen upligga 
Snön för få bred och vacker våg, fom kan ön- 
fkas, fat med en fnart otrolig befparing af 
Dagsverken. Detta år flerefåds i Vinter för- 


fökt genom Mans djup fnö. 


Sjelfva Plogen 4BC (fom Tab. IX före- 
fålles fedd från tvenne fidor) år aldeles enlig 
med 


Jul. Aug. Sept. 189 


med Hr ÅKERRÉNS ”), allenaft något kortare 
emot fin bredd, för at defio låttare kunna fly- 


fas bakifrån. Dennes Botten-bredd AB år tagen 
til 3 alnar, fom til upgifne åndamål år tilråcke- 
| lig, åfven fom för mindre Skogs- och By-vå- 
| gar; dock fom Oxarne då drogo den lått, få 


| 
| 
| 


| 


förmodas at de orka med en bredare , hålft vid 
nyfallen fnö. At fammanhålla fjelfva Plogen 
behöfves blott Stråffleoen dd, dårefter tilpaffas 
och fafifpikas å ömfe fidor Bråderna ab, ab, fom 


på kant upfållas lodrått och parallelt med hvar- 
andra, inuti och bak efter Plogen , at formera 


rum för Öxarne at gå uti, och afhålla fidofnén 
ifrån deras fötter; famt fåftas med efterfia ån- 
dan ihop vid Stolparne E'och F, til fådan 
långd, at imellan Stegen d d och flolparne £, 
och £ blir omkring 53 alns rum. Stolparne 
£ och F fammanhållas "ofvan och nedantil af 
tvenne Stakar H, H, hvaraf den öfre fitter 23 aln 
högt öfver marken, at dårunder inflåppa Oxar« 
ne uti Plogen, den nedra åter 7 åa 8 tum 
högt, at han icke må göra hinder mot botten. 
fnön under körningen. Imellan nåmnde Stols 
par infåttes en Slå eller Plavka G, fom kan HKö- 
jas och fånkas efter behof, famt fåftas til hvad 
högd fom åftundas, medelft Pinnar f, f. Denne 
Sia genomfkåres vid », eller tilfåttes dår en 


- järn=0gla, hvaruti Rången för Oxdrågten m med 


fin efterfia ånda hvilar. Denne fång fåltes med 


fin andra eller: fråmre ånda uti et hugget hål 


Sprint dår håfta Hankezs fom tilhör Ox-Ohket. 


på Klotfen D framuti Plogen , och genombåras 
vid m på flera hållen, at medelft en vanli 


Me- 


> rv REV 


fölHandl, 17923 I; Qvart, Ad, 62. 


190 Ful. Auc. Sept. 


Medelft S/ån G höjes och fånkes Drasfiången 
m baktil, til låmpelig högd efter Ox-Ohket ; åt- 
ven fom denne S/4, genom de uti Stolparne E, 
F langs efter huggne Sporr, kan flåppas ned 
på Staten H , då Oxarne indriivas uti Pioghåll- 
ningen. Stånmeen m behöfver vara 8 a 9 alnar 
lång, och råcker då några fot ut bakom hela 
Plogftållningen, famt tjenar at dårvid ftyra och 
föra Plogen efter behag under framfarten. 


Til mycken nytta beklådes framnåfan på 
Plogen med Jårnbleck, få vål för at göra fjelf- 
va Plogen varaktigare , fom tjenligare til ftt 
bruk. Af famma orfaker år ganfka förmonliat 
at kunna beflå Plogen med tunna Jårnflånger 
långs efter kanterne AC, BC, utvåndigt. Plo- 
gen går då både låttare och fåkrare ned på en 
trampad ftig eller våg; Men, at han icke vid 
dylika tilfällen" må fkåra alt för djupt ned uti 
Snön på fidorna , kan Plogen af köraren 
låttas baktil vid åndan af Stången m; at åter 
den förre af Herr AXKERRÉN upgifne Plogen 
icke må vid nyfsnåmnde  tilfållen gifva ryggig 
våg, böra de dår belkrifne Klotfar tilfårtas at 
lätta eller båra up Plogen vid AZ och B. 


oj TN ert: 
Tr Vr 


Out 


Jul. Aug, Sept. 193 
Om Rhabarber-Rötters torkning; 
af 


Baron FREDRIK EHRENSVÅRD. 
General-Major och Ridd, af Sv, Orden, 


CJ 


Å: 1773 började jag at låta anlågga vid min 
3 egendom i Sådertuna i Södermanland en 
Rhabarber-Plantage , och år 1787 låmnade Pa- 
triotilfka Sällkapet del af hvad jag i den vi- 
gen förfökt och erfarit "); federmera och tils 
dato har jag anvåndt mycken omtanka til at ut- 
forlka hauruledes Rhabarber-Rötter fåkraft må kuns 
na torkas, 


Mäångfaldiga förfök åro af mig anflåldte, 
det ena efter det andra, innan jag kunnat ut- 
röna den tiden til Rötternes uptagande, på 
hvilken torkningen med båfta framgång kunde 
befråmjas ; at omnåmna flera mifslyckade för- 
fök , anfer jag onådigt, hvarföre jag i korthet 
vil anföra hvad fom af 'mig målt med fåkerhet 
kan upgifvas. 


oo oJag har funnit at Rhabarber-Rötter böra 
om Våren , då tjälen gått utur jorden, uptagas. 


| Når man denna årstid uptagit en eller fle- 
ora Rhabarber-Rötter, låggas de genaft i et öpet 
rum flera dagar, få at den vid Roten. qvarhån- 
gande jorden må torka och affalla ; men om 
man icke vill vånta dårpå, få kan man låta af- 
| tvåt- 


| (tg Ro Är - : - | 


+) Hushålln, Journal, 1787 Julii p. 520. 


192 Ful. Aug. Sept. 


tvåtta jorden, hvarefter alla -grenarne affkåras 
ifrån hufvudroten, fom federmeta 3 res i flera 
delar ; och yttra ”(kalet at hvarje fiycke flört 
eller litet aftages. Deffe Rötter (RR dårefter 
på et Furubräde i et dragrikt rurA eller hus at 
vådret fritt kan fpela på alla fidor, hvaret de 
biiiva liggande tils de kånnas mjuka? och likna 
en fva amp ; men under denna tiden böra de 
hvarje morgon och afton våndas i 5 a 6 degår, 
hvilket dock ankommer på våderlekern om den 
år mer eller mindre torr; når nu deffe Rötter 
kånnas fåfom Svamp, uptrådas de ftore flyckes 
na af deffe Rötter uppå fmala Furupianar , hvars 
efter de fedan hångas up under et fkjul eller 
lada, få inrättad at vådret kan på alla fidor rås= 
ka dem, dock bör noga acktas at Solen icke 
får fkina eller med fina ftrålar verka på Röttera 
na, emedan om få händer, jaga de röta til fig 
ock blifva förlorade, 


Sedan man erfarit at deffe Rötter hunnit 
få vida at de kånnas vara någorlunda torkade, 
få böra de med en Rafp [kiljas från yttra (kors 
pan fom år hel brun, på det at vådret, fom 
ger torkan , må kurina igenömtrånga och göra 
Rötterne fullkomligen torra. 


De mindre grenar af deffe Rötter låggas 
ockfå på Furubråder at torka och fortfares med 
ån på lika och enahanda fått, fom hår ofvan 
år förmålt angående de ftora Rötterne, dock 
med den tillåggning at deffe fmå Rötter vån= 
das dageligen tils de åro torra. 
I den håndelfe någon Rhabärber-Rot fkulle 
vara angripen at röta, behöfver man icke ut- 


fkåra det rutna, KE man låter &et förblifva 
helt, 


Ful. Aug. Sept. ry 


helt, det gör Roten ingen fkada, utan under 
torkningen torkar lika med Roten. 


Rhabarber-Rötterne behöfva en långfam 
torkning, ifrån deras råtta uptagningstid , fom 
år Våren til medio Auguflti Månad, men efter 
den tiden då våderleken börjar at blifva fuck- 
tig, få infuopa deffe Rötter den fucktiga ångan, 
fom våderleken medförer, och förorfakar hos dem 
i frållet för torka förruttnelfe ; hvarföre, til at 
undvika fådant, man bör efter medlet af Augu- 
fi uphånga Rötterne i rum hvarefR de med fak- 
ta varme af eldning erhålla den återfående 
torkningen. 


Utaf den erfarenhet, fom jag i deffa för- 
flutne åren inhåmtat, har jag igenom de många 
förfök , fom åro af mig verkftåldte, funnit, at 
ju åldre Rhabarber-Rötterne blifva, defto 
mindre faftige hafva de varit och defto forta- 
re hafva de emottagit torkan. 


Efter en fådan omlopps-tid ifrån Våren til 
medio Augufli månad, åro de nu medföljande 
Rhabarber-Rötters ftycken torkade; och fom 
mitt åndamal hårvid varit, at tjena mitt fåder- 
nesland och Medborgare, altfå utbeder jag mig 
af Kongl. Vetenfkaps Academien at i fine Hand- 
lingar låta införa förenåmde af mig gjorde för- 
fök; på det hvar och en fom åltundar anlågga 
en fådan Rhabarber- Inrättning, kan af denna 
min upgift fig begagna och Riket med tiden 
undgå införfkritning af et få oumbhårligt , men 
dyrt Medicament. 


Lö 


NN 
(NG 


= CT == SINE REN FED ER 


N An- 


194 Jul, Aug, Sept. 


Anmärkningar, 
Öfver de Örter , fom til ftor myckenhet 
följande Ar florerat, och öfver de Infecter 
fom varit måft fynlige, famt mer 
och mindre gjort fkada; 
Af 
"CLAS BJERKANDER. 


VÄDERLEKS TABELL för År 1758. 


No a ed Hufvud= 
S&S ÖS 3 [>] OO Ho ES 
ST AL: 2 å Vindar. 
(4) 

< RA S. VN. Os 
Jan 8 8 5 66 ILO 
febr. 4 12 4 T ora I IÖTO 
""dllart. 10 130, 6-4 10. .:10;: 10.50 -—5 
TOK TANNS rs 23 135-13 P2 AS 
Maji 27 4 ÖVET TAG EOL TO: ST 
Fun, 13 gG 3 2 PN (Oe LG 4 
Ful. . 14 19 3 4 SERENA 
dig: 28 2-0 PST TOMREOT Mid 
Seöpte ET CQ Ii FATT RNE 
(EH O0T IS TNIETIAR SALE 470 HOr 00 
Nov, TOT 4 FN ND NERO ENG 
Dees 6 Flo ck RO ARORSTTSN-G 


Sum. .1A43.46 59 37.8 5 2:00. 105 119 75 06 

Var en blid och fruktbar Sommar med måt- 
geligt regn. 

Några örter florerade i ovanlig myckenhet, 
Caltha paluftris, Trollius Europ&us, Pilar voro 
fjuka, och borttorkades. 

Phalxha Viridana upfråtte Eklöfvet, Papilio 
Brasfice Kålarna och Limax agreftis Rågbrodden. - 

Upfala Feber dödade många månnifkor. 

; 1759: 


a 
ERE 
FA 
Fe TTT 42 6 
frän dT Lo 8 
IMärl. 9. 3 152 NA 
Sdpril vä7 3 GT 8 
Maj» BIT I I 
du 0 0 Y Ål 
uk I -Ö AN CT? 
Aug. 010 nr Sr 6 
Sept. 10 9 I 7 
OM: TT 12 18 5 
Nov 402 FI f 5 
Dee 4 Ir IT 


SR AR AE AE AA EE AA SSE 


Sum. 118 92 50:8 06.8 I 76 


Torr och varm Sommar, 


82 


195 
Fufvud- 
Vindar. 
VI N: & 
4 16 8 
3 13 9 
Ir 1I6 2 
12 206 
104 3 
10 6 4 
16: 374 
4108. 
0 10-04 
15 o06 Ra 
127 2 Io 
3.6 3 
120 100 63 


Ymnig årsvåxt. 


 Plantago media. Pedicularis palufiris. Schor- 


gonera humilis. Humle yranig. 


Phalena Heraeleana, Tabanus bovinus. 


RS io Rhamni. 


 Phalena graminis åt up på många föällen 


grålet i ängarna. 


Måsfling , Håll och Styng Sralfelade. 


N 2 


1760, 


196 | Fal, Aug. Sept. 


FANOR 73 (E-NR -R Vindar. 

| ; SIvN 0: 

Jan. 10 (SRA BR 0 rv KE 
Hebr, fisa 8 2) 7: BN IE EN ERE 
Mar. 12, 150 I 12018 SS AR LAG 
VÄPE: I ANaR I 7 ITS RS 
PadMaj a T2 Si kd Sd 5-2. ORG 
Jun. Ö 12 21060 11 RO 
SMET RK TSG ASAT IL NER: NEG 
Åugs 218 VN OT DOT RIE 
Sept. 17 6 2 I VN gi FEL 
(EILRAr I ÖMERS LE I O SG 
Ivo: QR TAG 10 RON OL Ad 
LIE RAT I LVR GE jo eo ÄRE 6 


Sum. 90:79. 54 OIL 1472-116 49 1067-05-65 
Något Regn i Bergnings-tiden, Torr höft. 
Arsvåxten medelmåttig. 
Ranunculus acris. Lithofpermum arvenfe, 
Tormentilla ere&a. 


Cryfomela faltatoria. Cimex olerac. Curcu- 
lio Betule. 

Skarp köld den 6 och 7 Jan. fom fkadar 
de många Tråd, dådade Foglar i fkogen och 
flera månnilkor togo fkada til deras lemmar. 

Hetfig Feber graflerade. 


1761. 


Jan, 

 Febr. 

Mart 
Apr. 
Maji 
Fun. 
Jul, 
Aug. 
Sept, 
Ott. 
Nov, 
Dec, 


NA 
ES 
15 

Yo I 
FA 5 
8 .I4 
14 9 
18 2 
718 
19 9 
TI 9 
5 IT 
ÄN 
2 


Jul, Aug. Sept. 197 
1761. 
3, 5 = Ez = =. Hufvud- 

= Q. 3 3 = Vindar. 

i | SIV ON: Ö: 
NR I 46 12 12 VI 
ÖT TÅ. 7 2 
RT 11 10 4 FENG 
I SR ÖB NA 

I ST TO IRNS 

15 0 If CS 

3 I SLET AE 

2 I STÖR 22 

I 22 144 108 2 
2 K I 2000 TA 4 4 
7 I 99 NU DB 
Ög I I 15 RA ATTO 


— OLE EE SE 


Sum. 133 85 33 12 8 6 2 131 85 173 61 46 


Knapp Årsvåxt. 


Primula veris, Polygonum aviculare. Pin- 
guicula vulgaris. Trientalis Europ&a. Boxbom 
gulnade. | 


Bladlöfs plågade Tråd och Humlegårdart 


"Tenthredo Cerali. 


Bröftvårk och Hetfig Feber. 


N 3 1762. 


198 Jul. Aug. Sept. 
| 1762, 


3 k 2 5 = 5 2 3 Hufvuds 
a = 3 2. RR Vindar. 
i : SUV 
Ki. NE (2 KÖTS 3 Faran Be 
Febriy.Q:- ET N8: I IT: 0 NE 
Mar. 11 fö: 4 I 12.4 220 155 
Jdpr. 804 T 18 Or SA 
Maj: 23: 0 8 I 130 BpoNeG 
Jun. 15.6 SÖS UTA. ÖRE 
ful; LTS 5 12:10 40, DOE 
Aus 8 Ta 9 fr tr 0 
SPpt. P2 8 $ I GE TO AR 
CISA VARE I 12. 12-10-20 
(RNOIL 1 Igar 0 I se CSR VE SSE EL 
Dec: > 8 1r3-—3 MÄT ARARE ARS Hg 


teen 


Sum, 131 55 44 16 8 8 I I40 75 184 59 47 


"Sommaren varm. Mifsvåxt. 

Tormentilla ere&, Anemone hepaticas 
Trifolium repens. 

Phalena viridanz. | 

= = - antiqua. 

« = » Laneftris. 


Kikhofta och Koppor grafferade från Augu- | 
fli til årets Aut. 
1763. 


Jul, Aug. Sepgre to 199 


= 2 A 
ER 
TR 
Jam 6 3 
febr. $$ 4 9 
Mar. 20 2 8 
Pela Ne RT 
Maji 20 8 I 
Jun, 15.9 
FU: 20412 
Åug. 16 19 
WeptarTAN0 
OM 9 9 4 
I Novi, 8 $$ I 
Dec. 2 13 


— Sum. 133 78 47 


Sommaren 
ivag. 


5 Se S 5 Hufvud=- 
= ST Te Vindar. - 
; SV 0 
z OT 2:02 
3 9 4 AA 4.16 
I 2 14: 0:13: 30 
SI: 11.5 
13 11-15 ,2 3 
2 13050 120008 
I 15 BKTIS:2 19 
I TI Ir Ö:d18, 2.2 
3 170: 12 0.16 
4 TOA NTA 10 
x 10: 8. 9 0.13 
2 OR ör 316 


8 4, OK 1YO,04-191 38.32 


någorlunda varm. = Arsvåxten 


Spirza ulmaria. Centaurea cyanus. Anemone 


puHatilla. 


Phalena cuonymella, ; Papilio Rape. Tense - 


thredo Pini, 


Sorpor i 
April. 


Januar, Februar, Mars och 


Aa 


N 4 


band 
NS 
CN 


200 EG Jul. Aug. Sept. 


ER RSS: Holvads 
sne = fu. 8 2 = Vindars 

| SEO VEN 

Fam sg I AOT 2 LÖS 0 I 
Beori AN 3201 AROR OcA 
Mar; 17"AC 352 I (3 UT SIGNA 
Apr. 19 3 10 TAR 08 
Maj: 13 13 Kö 12870 1506 
Jun. 15 754 I IO SRA TA 
Jul." 246 27 15. -8T Rö a 
Aug. 16 17 [ÄT I-0 ÖRA 
Hcp: 1O:12 I 4 S HFOL 14LA 
OR: IN 0 NS | 12) 2005-02 
Novus 16, 7 AT 7 800 a 
Er ÖR ANNA. 1578-00-00 


= ad (>) 
ME LON I YR a KO NS Ur SALE a 


Sum. T44 86JASTIO Ag. 3-1. 125 170093 7006 

Våren tidig. Sommaren varm. <Årsvåxten 
knapp. 

Ranunculus ficaria. Anemone nemorofa. 

Phalena Bucephala. 

« » + Vinula, Tipula Juniperina. 

Bi lämnade många Svårmar och Trågårdar 
ymnig frukt. 

Hetfig Feber och Måsfling grafferade. 


1765. 


= 


Ful, Aug, | Sept. 20 
1765. 


ä 2 2, 5 — 5 5 = H uf vud- 

SN = ÖL BR 3 8 >; Vindar. 
| SMA N OG 
öfan, ZE T4 12002 1314 
Tier. 2 9 TAGA 10 12 
Map. 02 10 12-11 STATT TS 
dT TÖI SS 
Maji 12 (RE 1 7 6 Ad 7 4 
Jum 13 14 I 16205 
Jul. 13 19 ÖE 11 2002 ANG 
Aug. 14 6 OR ra rr te 
SVS Ut eg 2 II 1I2007 o1OLIO 3 
OM 4 20 KN I 13 7 10213 
Nog, SS Il 4 1 T 14 983 2 
De EV FSA 


Sum, 102 098 43:6 4 7 I 155770 I 54 


Årsvåxten medelmåttig. Kinkfam bergning. 


kran Erica vulgaris. Leontodon autumnale. Senec« 
| se vulgaris. | NN 


Tipula oleracea. Phalena Holmiana. 


— Kikhofta och en fmittande Feber om ' Soms 
Rei. : 


ER Jul, Aug. Sept. 
17606. 


An oo ZAN i : 
| Få dt 

| SV. N: 0 
Jan. 15 2 23 sI0 .H 12 
Feb, 15 I I I JO, ÖNS 
Mars... äs, GA i g ER AL Kola ne 
Apr. 12 18 0L IA. 2543 
Maj. 10 10 Svd T3 SOURNEO 00 
Jun. 18 9 3 åf Por RER 
Jul. 19 6 Le I PY OLTI2 0 
Aug.12 & 2 TATA KOR 0 SOK 
Sept. 12 11 3 ILE DE Telge SE 
Of. 15 6 i 3 IÖ VV STR 0 8 
Nov. 8 3 I LVR ARE SSA od 
Dec. 028 i 15 210: rst 


Sum. i46 62 23 11 8 6 2173 103 117 79 66 

Varm Sommar. Många klara dagar och 
mycken Solröks  Såden hade for Kärna. -Väåxt- 
Riket låmnade många och fullkomligen mogna 
fröns 

Drabå Vernäs Thyrfus äcinuss 

Sphinz filipenduil&; 

Phalena tritici. 

- = = leporina; ; 

Bofkapsfjuka grafferade på detina ort. Kikho- 
fa i början af Aret. Många gamla mennifkor dogo. 


17073 


Jul. Aug. Sept. $03 


rasa: Hafvur 

EAS > > 3 I 3 Vindar. 
é i SÄ MIN. Ö 
vm 8 2 10 0 Lt 83 
227 I 130 A 15 
Maras f2 0 Mm 412003 
SEE SAR 13 3 SOS 
LG Kg 7 0 ng 
Jun Og Ts DE VOR 7 KI 
Jul 2 17 3 ÅS IG 2 
Aug. 8 14 2 KIT I 42 
SR EZ AR INET RE SE Ad 
ÖRETA 12 SN TAN 6 OR Ae 
NO 3 VS I ff ÖR OL NG 
LIERIA LS I tr 2 IA do 6 


Sum, 82.80 3Å SZ 7 I 143 JO:137 80 00 


Sommaren kulen, Årsvåxten ymnig. 
Carduus palufiris. Nymphea lutea. 
Lamium purpureum. Melampyrum prat. 
Scarabeus Solhitialis. Cantharis noåail. 
Dermeftes Typographus. Casfida viridis. Ve- 
fpa vulgaris i ovanlig myckenhet. 
Uti Venern hade Lax och Sik på fig Svar- 
ta iglar, och kafiades döda til Stranderna. 
Hufvud-= och Bröftvårk om Sommaren. 


1768. 


204 Ful, Aug. Sept. 
17068. 


FE O8RS 25  Huolvod- 

Fog EN SA 23 = Vindar. 
RÖRT : SVING 
Jans rg A I 26-12: 40: 7-6 
Hör 1020 2 4 10: Te. ve 
Mer: 12 3 3 1 Er 1 SA JR 
FI FaR (ER 2 0 BR. og RIE NG a 
Maj: 16 I fr TIZ SEO 26 
fam 88 2 TITS 03 3 
full IT 0O 2 FÖ: TNA 
Aug. 13 11 IT SPURS ÖREN ÖR 
Br. AS 2 I I Tel TES 5 
Oi. JRR RA 21'T0 SAT 
INOVST > dd EGT LE I TTO Eg POLER 
ec ARNE Nå 3 18 ER RE Nr 
SU: AO4 PT 27 SS PS TOT AROR AROS 


Kulen Våderlek. Årsvåxten ymnig. 
Lotus corniculata. Hypericum quadrangu- 
um. Sonchus oleraceus. Hieracium pilofella. 
Phalena -brumata och ceruleo-cephala åto 
up löfvet i Trågårdar, at Tråden fodo bara, 
men fram på Sommaren fingo de nya löf. 
Boxbom och Enebulkar voro fjuka. 
Humle fkadades af form den 26 Avgulli. 
Trågårdar hade liten frukt. 


Koppor, Kikhofta, Håll och Styng grafferade. 


1769. 


Jul. Aug. Sept. 205 
1769. 


bo 


TR (S 4 = RE Hufvud- 

NR 2 RE Vindar. 
SVE NG OR 
nn 0 58 I SN 
Ja TO 2 ISA 0 4 VO 
Mars fl 0 ge Ö fä TA ANG 
AOL SR 4 9 5 14 4.7 
JUR FÖL 7 13 4 SE INTA ÖRA 
fund dT ST AOLIZ IST SNS 
STAR AD TZ OR 
V ÄUgs TRO NS 2 TN SOS 
Sep ÖL T2 4 2 20 AST 
Or go 10 202 RS 
Won far 75 I 0 
Ia O Ag Ik i Ty 20153 Ir 


Sum, 66 102 44 35 10 15 2:184 49 163 63 86 
Blid Vinter. Sommaren mulen och kall. 
Arsvåxten ymnig. | 

Rhinanthus crifla galli. Adoxa Mofcat. Achil- 
lea millefolium. Thlafpi arvenfe. 

Papilio brasfica åt up kålarna. 

Papilio C album. 'Papilio Urtice. Mufca 
frit. ) 
Granfkogen var fjuk. 

Hetfig Feber, Koppor, Håll och $tyng, 


17700 


206 Jul. Aug. Sept. 


sc 3 = 2 20 3 = Vindar. 

; SE MINI 
Hamn, 0 120 BONO fv 
Febr. 3 ER 7 3 TI 02 VR 
Mar. 7 rad I 0 EMS 
Apr 509 13 03 97:09 
Maj: "13-83 Ib AU (fr Si 
Jun: 710 Sr f2 ENG 
Full. SIT 2 py. ENE I NER 
Aug. 10 9 30 2+25: VENRROR BINS 
Sepb.s 2.21 FSE 26 TR TR 
Of. 4 19 4 2 IÖ NEN 
NOUS AT BA TND I 23 uf Er 2 

RIDE SE OMIRÖTAT I 25 


Sum, 69 109 69 29 9 12 2 224 40 160 68 97 


Sommaren någorlunda varm. Störfta Kölden 
i Mart. Uti Sept. regnade mycket. Arsvåxten 
medelmåttig. Vårfåden i fynnerhet fvag. 

Menyanthes trifolia. Galium boreale. 

Papilio Napi Phalena exfoleta 

= = » Quercus. = - + Populi. 

Hetfig Feber, Håll och Styng. 


17716 


Jul, Aug. Sept. = 207 


RR = S 3 3 Vindar. 
| OS VN. 0 
fan. 4 4 11,3 I 21.0 10, sv: 
Febr. 10 I 8 3 I 24: AT 
Mar. OO 1 14 I 120 LES 
sdpr. 4 12 F IO 23 Zz 
Mög. 9 7 1 33 1t ÖIS ID 
JJum 8 6 I 21.3: ITS 

Ful 4 TO TI 42 25 
Aug. s23 I 3 00 21 6 4 
Nb ÖB 3 24 är. 12 08 
00 Aa 1725 3 IT 103 ÖR 02 
Nou, 5 6.75 2 1203 10 652 
Dec. äv 2 231 9 7 


— 


Sum. 71 104 62 24 6 12 4 200 50 174.602 73 


Sommaren kulen och mycket regn. 
Rågen fvag. Vårfåden fent och ojämt mo- 
gen. . 


Orchis bifolia. Campanula rotundifol. Ce- 
rambyx &dilis.  Chermes Abietis.  Scarabeus 


G 


Stercorarius.  Coccinella Septem-pundata. 


Mäsiling, Rödfoten begynte om höften at gå. 


1772, 


208 


Sum. 


mar. 
TU. 
Arsv 


Jul. Aug. Sept. 


had 

N 

Sj 
NM 


FER kas Bl VA rg LE SNR 
ER AR 0 8 
s = 3 = id Vindar. 
| SV. N. Od, 
an: 2 ONT f 17 RSS a 
STARKE VRT SNOK 1273 OR ENS SE 
Var. JOLIE A RAN AN RR 
SR SE TN Äg 2 SÄTE SR 
Maji 6 "9 4 ASO 7 
Fu Si II Sad 3- TTR FR 
UTA 10-781 - ÖR I ÖE 
Aug. I8 15:32 TEE 10 RR PAN 
Wepis sf TON TO I LOU "SST 
Od. TE 5 I > Jä Be GE 1 JÄSER a 
Wo sES ICT Aa TÖI NE 2 
FE TAR ka al I ÖSTEN BE 1 


40.110 :06 38 13 058 168 72 TA 72078 
Bifter Vinter, fark Vårtorka och kulen Som- 
Wenern hade is den $ Meaji. Snögade den 
På Billingen låg Snö den 13 Junii. Kna app 
äxt. 

Scabiofa Arvenfis. Centaurea cyanus. 


Papilio Cratesi Phalena Caja. 
. - - Antiopa. - = = Gamma. 
= - Br: asfic re 


Tra igårdar lämnade ymnig rökt 
Röd Hoten continuerade. 


1773: 


— Jul. Aug, Sept; DS 


32 


wW HY 


5 3 ä — 4 S SÄ Hufvud-' 

cos = 2 3 2 Eg Vindar. 
; I SS. NMEN 08 
UR OO IR TERS Sr 
den. 2 2 4 SÖ MO nr ÖR KG 
Mar. 10 6Ö '$ 11 I LÖR INS 
apr sn NN ÖL 2 I Tr OK Rh AO 
Maji 6 21 1041: INO 
Jun. 7.14 ÖT TI SANN 5 9 
Ful. . .Q. 12 3 20 44:18 OM 
Aug, 810 3 18 4:25. 0 
SAN RA Po 2, Lå 4 AT I 
OR I vAnIS . ..IO I I0K 44 23 2 
NOU, vw IOC 3A 23:16: 2 
IKE 140 3 Be TAN OLE 


Sum, 59 123 38 47 14 9 4 202-72 159 62 727 


Sammaren ” varm. Årsvåxten ymnig. 

Tusfilago farfara. Rumex acetofella, Epilos 
biumanguftifolium. . 

Papilio Rhamni. — 'Phalena Ziczac. 

= = + Apollo. Sphinx Statices. 

Hetfig Feber och Koppor... Rådfoten var nu 
ftarkaft. 


.. Å ö 


y RSA 


(210 Jul, Aug. Sept. 
1774. 


= == AA ce AA = 
BR RET ER Nitar 
Ä FÖ AE 
| SUKVEN. OG 
Jan. 3 2308 1 ZON LG å 
Feb: 131 10.73 0 2 CI NOR-0 TO 3 
Mar. 15 9 16 10 CIS HO OR 
Apr. 8 9 A 4 TE VfLPO- AT 
Maj. 12 13 I far AG 
Jun. 9 14 7 5 07 TBS 27 
Ful. 3 15 I IN ger dr AS NN 
Aug.10 7 OA 2 I TS 5 I Pg VN 
Sept. 5 10 6 I 1 GI AErS FST 
Of. 9 8& 213 2 SPENCE SE sär 
Nov, 6 I 16 12 I | LONE fr AR 
Dee. 6 I 610 I MI gsh ST 


Sum, 89 88 63 82 15 6 3 120 71 139 61 91 
Sommaren torr och varm. Vintren begynte 
bittida. Arsvåxten ymnig. 
Ornithogalum luteum. Arnica montana. Con- 
vallaria Majalis. 


Sphinx Populi. Phalzna Strobilella. 
Papilio Atalanta. 
>» - - Cardamine. 


Hetfig Feber och Koppor. 


1775. 


SÅ ull 


Jul. 


Aug, 
Sept. 


NF. 


Nov. 


Dee. 


Sa. 59 f22 60 45 


Ful. Aug. Sept: Zi 


ERA 
| 
ANS FAS 
RO NO 
ANNES 0806 
LANE 
8 I3 I 
UCLA 
3. T0 
I 19 
Ö 14 6 
2012 
4 9120 4 
4 Re 


| måttig. 


| 


| 


I nasfia paluftris. 


Mycket varm 


1775: 
5 : S 3 Fufvud- 
ETTER Vindar. 
; IS VEN & 
8 NEIL Ip 
I SS 2 SN 
4 . 9 0Ifr 43 
TSL 
ER SIN Or 
ERT ON HÖ 
8 210 TA 
Hr T2 4 3 rna 
20 ÖT TA ad 
12 ILO ORS 
li SL ov 
3 FÖ TOLO 2 


29 8 2 55 89 161 76 39 
Sommar. Årsvåsten medel- 


Schorzonera humle Carduus lanceol. Par- 
Primula farinofa. Lycoperdon 
I bovifta. Eken många Ollon. Phalzena Heracleana: 
| förtårde. aldeles Palfernackor. 


Mufca frit fkalade Kornet. 
Uti Jul. begynte många tråd våxa å nyo. 


Om Höfen litet vatten. 


(a Feber och Kikbofa. 


LÅ 


02 JR 


HI Aug. Ful, Sept. 


da 
AR SS a oe B = = Vindar. 
4 i VNÖ 
Jana 5 fA 28 15090 SA 
Febr., FLIT Nr 15 TEK Or 
åar ÖR S 3 78 SR 
Sm. IG OrÖRLA 2 RR fas 
Mej 48 I ÅT Er RA Od 
fä: 12 LO 2 SSR GT SO AS 
TU AÄVAOS I 1 fLooBRA L.A I 
sug 122 3 BI TN 
Sept, 80 14 6 630,8 
08.” "ATS II 4 10-14305 10 
NOV: 0 Ae I LÄRA ee I 
FIT T T ARA FÄRRE OS RR 


VR NR HM OO hh 


SUM, 7) 107: 58,45. 2.134 128 71 125 79 92 


Torr Vår och varm Sommar, Årsvåxten me- 
delmåättig. 

Cherophyllum fylveftre, Leontodon taraxa- 
cum. Pimpinella Saxifraga. 

Et öre Bladlöåfs fkadade få Åkerårterna, at 
man knapt til följande äret hade utfåde. 

Trågårdar hade ymnigt af Körsbår och 
Plommon. 

Granfkogen var i fynnerhet fruktlam, at 
gammalt folk knapt kunde påminna fig en få for 
myckenhet med Grankottar. 

Froffa , Håll och Styng. 


1777: 


Ful. Anv. Sept. 213 
1777: 


> ? 2 E = 3 S 23 Hufvud- 
RE RS Vindar. 
än 

SUVI NIO 
Jan 10 6 TIO IA I 2 II 
Höör” 34 1472 1 TT RE 
Mar Ior TA 13 9 114708 1300 

Sänt 0 0 AR I Of I5I 
Moj t 82 rr 12 Offe NS 
Fan. > 2021 Pe I CE RTOT SA 
Ful v STIA 1.215 170 4 11002 
AUd.> 7:42 32 KT T 8 17 500 
SEO AO 9 2 7 py IO sv 
Or TI 17 I $$ 12 30 
Nov: ÖrIG6 5 7 SISTA OR 2 
fikar 12.0 1736 NIO IT TA 


Su: 473 113-04 03 10 10: 23-87-80 138 -68 76 
Sommaren ovanligt kulen, Årsvåxten ym- 
nig. 
Netbaleorm Thapfus. Hyofchyamus niger. He- 
racleum .Spondylium. 
Åkerbönor våxte 2 å 3 alnar långa. 
Vefpa vulgaris. Scarabeus auratus. Cimex 
oleraceus. = - 
Många Örter låmnade inga mogna från. 
Fåren dogo mycket. 
Froffa, Måsflling och Kikhofka. 


O3 1778. 


214 Jul. Aug. Sept. 
1778: 


FÖRTS E Hufvud 

SES RN = Ö 3 27 Vindar. 
å Sas iV: NEO, 
Zan. 3 14 6 RÖ rg 4 ER 
YR 2 07 ao 1-0 ED SR SE 
War... dn DER i Ö TKA 
STR CO 2 MARE 
Maj: 6 13 Tyr 22 NER 
Jun: OGE7 3 12 STR 79 
fal. OTTIK EF I | BR Er DR I FA Sr SE 

Aug. 8 13 I 4 | SO SR RR 
Sipt.” "15770 10 5 3 NRA 
CIS NR CIRA 3 SIR RE 
ANOS ox. ÖNORE E 127 LR 13 
FD VPS a Ve: ARR 2 z | ERE SE ol AN SKON m 


Sum. O1 116 74 47 5 18 3 108 42 155 64 104 


Sommaren någorlunda varm. Rågen fvag. 
Vårfåden medelmåttig. 


Erica vulgaris. Caltha paluftris. Mufca do- 
meftica. Tabanus ovinus. Chermes Abietis. 


Pilarne fjuka och borttorkades. Många 
Mjöldrygor i Rågen. Gåsungar dogo. 


Ibland mennilkor et helfofamt år. 


1779. 


Ful, Aug. Sept, . 
1779. 


= ÄV 2Z »A <rM 

BN ÖS RAG AS 
| 8 
an. 2 $$ SA I 124 8 
Ean. 0 P7 3 9 4 

Mar. 1210 6 4 5 9 
SRA 0 17.20 fo FF IO PIA 
daj OMR IR EI I 3 IA 
Jun, 47 11 2 ZoI 
Falk FARS 4 RS: 8 
Aug. 11 11 9 KI3 5 
Sepe, 12 13 3 2 5 9 
OM MH 16 "6 I5 14 
Nu 2 47 18:2 IQ 11 


Debs 6 204. I 17 8 


Sum. 92 121 37 37 12 29 4 123 73 


Ganfka blid Väne Tidig Vår. 
ymnig: 

Chryfanthemum Leucanthemura. 
crifta galli. 

Trifolium pratenfe. 

Hvete hade mycket Sot. 


Cantharis fulca. Elater Segetis, 


brumata, 
En Hufyud och Brökye rk, 
04 


ers 
Hufvud- : 
Vindar. 
ViN Ö 
17.333 
21 3 
23 pu 
23 Öar 
16 2 10 
IT 414 
6 7 10 
13 312 
167 4 vI 
13: 2032 
2 MARG 
T NO 


168 47 77 
ren | 


Rhinanthus 


Phalena 


1780. 


216. > Jul Aug Sepe: 
1780. 


NE Bag Rn Smeg IHulvod- 

> 5 SS 2 = 2 Vindar. 
| | SLAM. ND; 
Jan. ,.2 pe 2 188 VOR date 
120 tg GR SPAR) 30 IG ERT ANAS 
ålar: 38 14 3. 4 4 $: FEN 6 
PSA 2 Näe KO a I II 8 IEC 
doji i 5: 19: I Se RR 
HUN. TLL I2 2 TATA RNE 
Jul. 3 16 I Ko 13--5r105 fyNe 
Aug. 18: 1 I EN 200 EN 153 
Sept, 19: & Z I 17-71 a NE 
ÖP 3 19 8 2 15 100 0 20 
IVou. 4 $i ör 3 2 10678 TOT 
ETT Ser Ka es ITE RE: 40 


red 


—A2 


Sin. 75 104 ÖJ 47: 5 19 3 158 71 141 60 94 


Sommareu vid flutet varm. Årsvåxten knäpp. 
Saxifraga granulata. Leontodon autum. Vio- 
- HI tricolor. Agaricus efcul. 

Phalena Caja. Mufca Secalis. 


Broddmalken gjorde om Höften ftot fkada 
på Rågen. 


Håll och Styng grafferade. 
1781. 


Jul. Aug. Sept. 


1781. 
om PA 2 < 
liga ÖRE Än mL 
0 = Oo 3 = 
mä ÖR LILL 10 ANI 
frön 4 4.13; 0 
Mar. 9 3 8-8 3 
RN RE 130 3. Ö 
Maj Ar oRo3 I 
Fun. 20 5 I 
Jul, 318 INO 
Aug. 0 13 SR 
Sep AR IG 4 
IL 4 II 
(NOV öCTAR 4 > Å i 
Jean fo ES 6 


RM 
cc 
5 
Så 
S. 
ÖT 
Ad 
6 
Sie 
4 .$ 
[2-4 
Ne 
TI. 2 
41: Ö 
9 4 
18 16 


19 13 


217 
Hufvuds 
Vindar. 
V. NI Or 
ÖR SA g 
7 4:10 
I Bra DR PRI oS 
IOF «+ 2veTE 
SIR 
13 4.6 
9. 49 
PV LS ET 
14 10 
00 ng 
I (ON 
Ör 48 


Sum, 84 110 50 55 14 12 415475 143 58 89 


Varm och klär Sommar; Årsvåxten ganska 


fvåg; 


Veronica beccabunga. Anemone nemorofas 
Tragopogon pratenfe hade mycket fots. 


Ålnus fjuk. 


Scarabeus fAmet. Dermeltes 
Phalena Juniperella. Chetmes Aini: 


Röådfot begynte vila lig. 


Os 


Betula 


piniperdas 


1782. 


218 jul, Åug, Sept. 


us = = 3 3 oa Vindar. 
SUVI NIO; 
Jan, 35 O14 5 2 13 TAN AD LI 2 
br TSE AG 2 13 LON = LS 
Mar. 6 5 16 I0 4. TUNN FR 
Åpr.12 3 10 2 PR 2 ORT 3 
Maj. 5 16 5 i 3 gle dÖ: 7 
Jum G& 15 NS 0: 83 SD 

Ful. 4 13 CE År on 
dugg 203 LS ÖR ORO 
Sept. 4 16 SKU NES 13: IN RR 
NORA NES 4RG 3 10 RIRNIS 12 
Nov, P5 41052 : SÖ TTR TKA 
Dec: $$ 4104 I 10 TORG: OT 


Sum, 59 120.011 -44 -7 20-2141T 68-140 53 05 


Mycket regn i Aug. Rågen grodde i axen. 
Hö rutnade på Angarna. Rågen fåddes fent om 
Höften. 

Draba Verna. Vaccinium uliginofam. 

Orobus tuberofus. Agroftema Githago. Ra- 
nunculus acris. Bönderne gjorde anmärkning öf- 
ver des ovanliga myckenhet. 

Gryllus Stridulus drånktes på ångar af myc« 
ket vatten. 

Snuf-Febern gick ej allenaft i Sverige denne 
Vår, utan öfver hela Europa. ; 

1793: 


Ful. Aug. Sept. Bie 


UR = 308 oc Vindar. 

| | Od MN. O 

ÄR 173 20108 
Ido Rs ed I TI 10. 8 6 
Mar. 8 Ir 18 3 PA RS 
ORONS TA 27 I FS 8 
Hoj Tor a 0 3 TAR 
(FURSTE I 13 | 2 2 er I 
I Je ET NS 3 I Idö 4 2206 
AUDI S LT TIS oro 2114 0 7 

SEP TITS ANA T 0 7 22 

ERS TSE 6 II 0 
[Ne N2N6 72 Tf ÖT fr 9 
KR 8 AA ÖA 2 10 00 5 


OO HM HH RN OO FR 00 Hb VW s 


Sd Sö 108 61141: 13.15 '7 12070.169 63:63 
| Sommaren Varm. Ganfka litet Råg och på 
 fomliga orter ingen. 
Carduus acaulis. Agroftis Spica Venti; Tors 
| mentilla ere&a.  Myagrum fativam. = Enebår 
| voro til frörfta myckenhet, | 
| Phalena pavonia. 
« = = defoliaria. 
= = = Cceruleo cephala. 
. I allmånhet anmårktes detta år litet Infe&er, 
| förmodeligen blefvo Malkarne af förra. årets 
myckna regn dödade. 

Rödfot och Hetfig Feber grafflerade. 


1784. 


220 . Ful, Åug. Sept. 
1784. 
Re PT AR: SE Hafvod 
REN SE 3 2 ga Vindar. 
i ; SS MN Ö 
Hem 0: 21-03 I 10-02 02 
EEbR: (NR 9 10: 74 105 408 
"Male. Os TENN Eg 13 8 10 
fre, 3 54802 I TMA MAS 
Maji 0 9 2 I ARR 22000 
Nun. 4 20 3 10: Ra dd SO 
gul sÖ.1A 3 FIA ARR 32 
Aug. 815 2 1: G05 SOROS AL 
SfE: PAR SRA EG I 18 VS SR 
ORT 38 EG 240 NEN 
SNODD, TAGA 17 020 ALE 
FP ATA TA ÅA TRE och IS 
Sum. 72 101 77 34 8 7 3 198 41 168 61 96 


Sommaren Kulen. Ymnig årsvåxt. 
Euphrafia officinalis, Trifolium pratenfe. 


Ahl ocn Alk voro ovanligt fruktbårande, 


Papilio Antiopa. = Phalena ilicifolia. 


e = - Sinapiss = - = - Salicis. 
Argus, » = = Dbrasfice, 


Hufvud- och Bröftvärk. 


1785: 


. Aug. Sept. 221 
1785. 


ST 
IV 


3 > 2, 5 3 3 = 3 Hufvud- 

ss 3 = ov 3 3 "Vindar. 
| SV. N. & 
Jem 3 14,6 19 4 I4 I 12 
Febr, 4 18 4 ALI or od 7 I6 
Mar. 12 12 A I 104 14 12 
UCI 09 So 4 Ifr2003 14 0 4 
IMajel ff a7 3 10012 3 
Jum 13 5 2 10. 1153 Il 
TA RAN 2 24. 6 3 5 12 
Aug. 4 20 4503 220 SOS 
Sem 3 7 3 18.4 108 I 

(05 1022 2 180 0157 
Nova, 2128 68 FA NTA I IO 2 å 
Tee a 19 6 2 2 


Sun. 73 108 82 39 8 15 2017-50 14004 195 
-Vintren Kall, Ganfka mycken Snö. 
Årsvåxten medelmåttig. 
Eriophorum polyftachion. "Anemone nhemor. 


Lolium temulentum. Gran Sjuk. 

Ljung hade likfom mjöl på fig. 

Phalxena: arcuana. Mufca Scolopaces. Pha- 
lena graminis fkadade åter Ångarna. 


Hetfig Feber grafferade. 


1780. 


222 Jul. Aug. Sept. 
| 1786. 


ENS = 2 3 2 ga Vindar. 

ft FÅ USS N: 0: 
Fen 0200 2 13: 6 RO 
cbr 1203 TN TA EE SE 13,10--5 
Mar. 6 TA ET ÅT DR DA 
MAl TO EL 1 20. OSAR 
Maji 5 IA 3 ITE ÖRE 
Jun, 1010 4 110 TINRORG 
FHalATO I 177 RSA. 3 Ng 
Hur LIDT FIER) 25 ÖN: AN 
Sept. 3 17 5 3 fr AS öre 
00:07 OO NTT I 27 ÄG 
Nov. ÖR EINES IÖ SANS 
BIS BORA LONA 23; 2 RSEONFR 


Sum, 84 100 84 71 IO 10 4 203-32 146 65 122 
Vintren kall. Stark torka i Junii. Årsvåx- 
ten på många ftållen fvag. 
Scabiofa fuccifa.  Thlaspi arvenfe. 
Hieracium  pilofella.  Pedicularis paluftris. 
Apis longicornis. Mufca arnice. 
Hippobofca eqvina. 
Bladlöfs fkadade Humlan. 
Rötfeber grafferade. 


1787: 


Jan. 


Febr, 
Mar. 
Apr. 
Maji 
Jun, 
Ful. 
Aug. 
Sept, 
OR 
Nov, 
Dec. 


. Sum, 87 134 65 50 14.10 2 193 62 
Litet Snö. 


Ful, Aug. Sept. 


20 
N ga Oo 
SAME 
16'4:.8 
456 12 
8 9 9 
08 
TÖS a 
5 15 
1020 
3 15 
15 IQ 
4 18 2 
38 7 
INT 


ymnig. 
Trolliaus Europzus. Asgrofiis Spica Venti 


Leontodon autumnale. 
Phalena clorana. 


1787. 


Ze 04 
RES 
ENG 
| S. 
12 T 19.13 
8 I 103 
9-. I 14 35 
8 I 16 2 

I I 1A4t 7 

19 

4 10 9 
2 4 3 15.3 
5 | 23 6 
6 I 13 11 
4 14 9 
2 14 4 


Sommaren kulen. 


223 


Hufvud- 
Vindar. 
VN. Ol 
12.6 10 
10.6 3 
12 9 5 
IT 9 8 
nn 40 
10. fr 3 
19 2 5 
1003 
13 4 7 
05'9 
12. O 
10 10-14 
153 71 79 
' Årsvåxten 


Orobus tuberofus. 
Papilio Urtice 


= RUMILISA > sc ss Malye. 
Libellula puella. 
Chryfomela Hyofcyami. 


Kikhofa om Våren. 


1733. 


| 224 Ful. Aug. Sept. 


FEN = 2 2 Vindar. 

; ; SÖN. NO: 
Jem 3 IA 7 47 SNR 
WeOK. OäR I IOPLI 2 NM 20ÖNERAAONN 
svlar. 9 2 1414 I 10), 50 JE 4 
sÅpn: rer OCET3 1 18 200 Dr ÖGE 
Maj: 13:-0' I 1: 2 SCIOrL SL 10-15 
Jun, AI: 3 23 ANG 
Ful. 15 TA 25 TORN IE 
Aug, 2 22 5 2RT 18 ATTORL. Ae 
Sept di12 ok 100 FA 22 
Dä: 4, 7139 I Oc "301 OR 
Nous 3-8 RIGG 2 I NG RS 
Den” Ar LN23NE3 Eu OYTITT TA RT 


Sum. 70 96 90 43 11 16 2 174 80 147 95 44 


Vintren' kall, mycker Snö, fom i Skogar 
något låg qvar den 21 Maji. Stark hetta i Jan. 
Arsvåxten medelmåttig. 


Polygonum perficaria.  Euphorbia heliofco. 
Podura nivalis. Bladlåöfs förderfvade Humlen. 


Kikhofa, Håll och Styng. 
Bofkaps-peft, på några fällen. 


1789: 


Jul, Aug, Sept. 326 
1789. 


o om 
= 3 3 S 3 2 S S Hufvud- 
ce 3 SN SA Vindar. 
Soi 5 
So MIN Ol 
Häng Oj 2505 I 23 NIOR ÖT OMS 
VID Se dp äg Re I 10-715 0 0 
Mar. 8 107 TÖRSTIG I 
Jpra TOO. An ÖSTE TION I 
Maji 10 16 Abo ir I 10 180 
fun. 8 16 4 2300 ASA 
Jul... ArI0 10 25 1200 706 
Aug. 2 16 2 9 33 ÖS IOC 
Sept. 17 fl IOn. ILS 3 
OR. I 17 2 1j 18 I 12 
INOUd: ATI OC ÖL IT 
6 7 ANOR 


er. 5 


a 


Sum, 58 143 66 39 29 12 3 205 154 69 111 41 


Vintren kall. Mycken Snö. Sen Vår, Ymz 
nig årsvåxt. Trågårdar hade mycken frukt. 
| Spergula arvenfis gjorde om Höfien Råg- 
åkrarna gröna. Manga Grankottar, och Ollon. 
Elater tesfellatus. Culex pipiens. 
| Phalena Stificalis. Mufca puwmilionis , åt 
up hålften Kornet. 


-Koppor, Hetfig Feber. 


: 1790: 


226 Jul. Aug. Sept. 
1790. 


A 


FAR Eg  Hafvad 
ca 3 2 330 Vindar. 

: SEM. NO: 

RETT SOA 3 SR Sa SÖ 
Igor: 53 O-70 FÖ g 3 TEGS 
Wars SÖ O FASO 

Apr sr FT FR 14 I 
INRE LT ST I 201200 
Jun. 417 BIE 8 aDe i 4 
Ful. 21 4 TORRA 2 
Aug TI TT. 3 SÄ & SR ne a SEG 
Söpts > 37 6 4 ITS OSR6E. 6 
LTTE fr 3 OO GA AO 
SLY GL ERTE SYST AN DIN 5 16.014 26 
ICE RAA 2 BE rat 3 > Me 


Sin; 43 125 54-48 1124 4 123 124 117 77 47 
Ingen Vinter. Litet vatten am Våren. "Som- 
maren och Höften kulen och rågnagsktig. Årsvåx- 
ten gaflitet i Skeppan. Trågårdar hade litet frukt. 

. Draba Verna. Orclist maculata. 

Hafren mycket brand. Humlen förderfvad 
af Blaclöfs. 

Papilio Antiopa. Apis Mufcorum. Vefpa cra- 
bro. Libellula nebulata , for från Söder ät Norr 
den 2 Jun. i få ftor myckenhet , at Solen nåltan 
förmörkades. 

Ickornar ovanligt många, gingo fram til Går- 
dar och in uti hufen. Råtter: och Möfs til ftor 
myckenhet , fkadade Såden på åkrarna och fedan 
i hafen. Bi lämnade få Svårmar, och hade gan- 
fka litet Honung. 

Froffa, Kikhofa, Hetfig Feber, Koppor. 


An- 


HUD AB UD ON ket Ma ov UR 


r «< 
XX” 


Jul, Aug, Sept. 227 
Anmärkningar. 


Försenad anmärkningar , fom jag intet 
annat vet, ån at de åro nya, och fåledes ånnu 
ganlka ofullkomlige, fordra fördenikull mång- 
årige, noggranna och flitiga obfervationer, för 
at hinna til någon förre grad af vifshet, huru 
god och helfofam , eller fkadelig och dödande 
hvar och en flags våderlek år uti Djur- och 
Våxt-Riket. 


Om Våderleken intråffar lika hvart 19 år, 
få bör -man i anledning af deffe påbegynte an- 
mårkningar utröna, om famma Sjukdomar uti 
Våxt- och Djur-Riket hvart 19 år graffera , fam- 
ma Örter florera och famma Infe&er göra fkada. 


Hvad Åfkedunder angår, få td ar 
äv mycket med 1757: 

Man finner huruledes det föregående åre t 
ofta lågger grunden til det påfål jande hvad 
mifsvåxt och fruktfamhet angår, fåfom 1779 
var mycket regn i Maji, hvarigenom de Orter 
fom då blommade, togo någon fkada, och ej 
kunde låmna många mogna ÖR er 1780. 


Somliga år infaller förfta hettan i Maji un 
derftundom i Aug, hvilken blir antingen gyn= 
nande eller fkadlig för de örter, fom de måna 
der hålla fine bilåger. Infe&er, fom vid famma 
tiliållen åro Malkar , hafva då CH behagelig tid, 

År Se es Rågen fent och utt våt 

ch kall jord, fom förde en var orfaken, 
at det blef milsvåxt af famma Såd 1783. 

Til at undvika vidlyftiohet, år allenaft In= 
fefternas namn utfått, når dena Ikada de göra, 
är allmånt bekant. ; 

j P 2 | Få 


228 Ful. Aug. Sept. 


På denna ort, (Skara Stift) år den anmårk« 
ning gjord, at efter 1782 , fom var et kallt och 
'regnacktigt år, icke få många Infeåer varit fynli- 
ge, fom de föregående åren. 

Man fer fåledes, at varm och klar våder- 
lek, lågger grunden til deras förökande ; men 
kall och rengacktig något bidrager til deras 
förminfkande. 

Desutom år bekant, huru Ichneumones 

(Stjert-flugor) hålla Jämnvigtibland Infeå&er , få- 
fom Hökar ibland Foglar. 
Ar 1786 voro ganlka många Malkar til 
Papilio brasficz, fom nåftan upåto Kålarna. Så- 
: ledes hade man bordt år 1787 fe millioner af 
dem på famma fållen, men få hånde icke, utan 
Kålarne låmnades i frid, emedan fkade-djuren, 
af tre nu bekanta flags Ichneumones, blifvit 
förminfkade. 


Pe ee Er 


Anmärkningar, 
Vid Hvita Myrans (Termes L) 
Bftoria ; 
Af 
0. SWARTZ 


rea Underverk i Naturen åro ftörre ån de 
minfte. Med fkål beundre vi Biets förtråffeli- 


ga hushållning ; Myrans arbetsfått och flughet3” 


Getingens Byggningsfnille; fammanfåttningen af 
Spindelens väåfvar; Myr-Lejonets förfigtighet; 
Troll= 


a 


jul. Aug. Sept. 229 


Trollflåndans giftermål, och tufende andra fa- 
ker i Yrfånadens Rike. 

Vårt tidehvarf har til des heder varit rikt 
på uptåckter i denna dolda och ej fällan för- 
acktade del af Naturens kännedom. 

Men deffa fkola icke tryta för tilkomman- 
de och lika forfkande åldrar. Huru ofta finne 
vi icke, at blott hafva hunnit i förhugan af 
Naturens helgedom. 

Knapt mer ån 10 år fedan updagade Hr. 
OMEATHMAN, Englåndare til Nationen , det för 
undransvårda förhållande af etredan långe, men 
nåltan blott til namnet kändt Slågte af Infe&erne, 
Indiernes plågoris, den Hvita Myran. 

Detta flågte, vår LInnés Termes, förekom- 
mer mera flerfaldigt i Africa ån i de öfriga de- 
lar af den varma verlden "): det år ock dår de 
förfta fanna underfökningar blifvit gjorde. 

Hr. SMEATHMANS minne fkall tackfamt be- 
varas af den 'naturforfkande efterverlden , då 
ytterligare rön [kola bekråfta hans uptåckter, 
fom redan hafva prydt den 71i1:Ra Volumen af 
den Engelfka Kongl. Societetens Handlingar. 

Den (kall åfven med erkånfa påminna fig 
en grannfynt och alt för tidigt faknad Könics 

P 3 må: 


+) Det har tid efrer annan mer och mindre tydligt 

blifvit omtaladt af Oviepvo, de la CairtreE, RocHEFoRT, 

£ Du TertrRE, Dareer, Korpen, Bosman, LaABATt, 

HuGcuHEsS, LiGon, KÄMPFER, SMITH , SLOANE , ADAN- 

son, CHANVELLAN, Moor, Browne, LonG, Fors- 

KÅL, SPARRMAN, De Geer, Fasricivs, och Vv. Linné, 

fom icke hann at lefva til Hr. SmeatHMans återkomft 

från Africa, Des upzgifter finnas förträffeligen upgifne 

i Transa&, R, Societ. 1781, p. 139. Tab. VIL 
VITT, IX, X, | 


230 Fil. ANS SSepE 


måda at under fina Malabarilka refor uplyfa 
deffe djurens dolda Hiftoria ”'Y. : 

fven fjelf har jag mer ån ofta i Weftin= 
dien fått beundra Hvita Myrans lefnadsfått, det 
flagets, fom på Americanfke Oarne kånnes un- 
der namn af Wood-Lices ; White- Ants , Poux« 
de Bois och Fourmis Blanches. | 

Likt Biens och Myrornas , utgöres deffe 
 Djurs Samhålle , af flera fårfkilte arter, be- 
fåmde til fina fårfkilte förrättningar. 

Således finnes dår en Monarchinna, hela 
Satmhållets gemenfamma Moder, en eller någre 
få Hannar , Rörfa delen Arbetare , och et min- 
dre antal Soldater. | 

Arbetarne åro nåft Soldaterne de minfte 
til Borleken, mångfaldigt mindre ån Honan. 
Deffe bereda den underbara byggnad, inom 
hvilken famhållet döljer fig, de anfa de fpåda 
fofiren och upvackta den allmänna Modren. 

Soidaterne (få kallade af SMEATHMAN) åro 
mårkeligen fkilde från de förra i fkapnad, och 
mindre talrike fom I til 10. Deras göromål 
fynes vara at i ordning ftålla de förres förrått- 
ningar famt anföra dem, 'och möta våld med våld. 

Hannar och Honor åro åfven från de före= 
gående mycket åtfikilde och flere gånger flörre; 
"de åro 1 början både vingade, och kunna icke 
för ån de blifvit för et Samhålle utvalde, får- 
fkiljas. 

På en vifs tid af året (i början af regnti- 
den) tråffas deffe vingade kråk i for mångd 
inom deras boningar; men fnart låmna de dem; 

kan 


+) Befchåffrigungen d. Berl, Gef. Naturf, Freunde IV, 
Band, p, I. Tab, I. | 


Ful... Aug.. Sept 231 


kan hånda, at de råna Hannarnes öde i Bi- 
flocken, at med våld utdrifvas ; Man finner 
dem då 'oråknelige fvårma Öfveralt, och omfider 
vinglöfe, förgås genom mångfaldiga olyckor , 
ej olikt Flog-myrorne, fedan giftermåls högti- 
den uphört.  Endaft någre få hafva lyckan at 
öfverlefva fina öden , och håndelfe-vis blifva de 
bevarade af någon Ukfölvande flock arbetare , 
fom hylla dem och i obegriplig haft bygga . 
dem hus, och fåledes grunda en ny Colonie. 

Om mer ån en Hanne inrymmes 41 hufet 
tillika med Honan, kan jag intet fäsa. Det är 
vifst at bland villa flag, ej mera ån en enda af 
hvardera finnes"). Uti de Wefundiflke Triå- 
Myrornas Stackar tråffar man likfom flera Sam- 
hållen i fårfkilte afdelningar, och Fr af 
deffa åga fin Hona, 

Denna åter, blir-nu mera ökänd ån någon 
af de andra. Inflångd på fit eget ftålle i bonin- 
oen, fynes hon kort efter valet, hafva hållit 
fitt Bröllop, och undergår fnart en förvandling 
eljeft rar och fålfam i Naturen; det år endalt ' 
den under huden innåftlande Loppan och 
Cochenillen, fom följa famma fedvana. Den ba- 
kre delen af kroppen, CAbdomen) börjar fnart 
at utvidgas til en få ofantlig omkrets, at en 
gammal Hona kan åga den tufende gånger ftör- 
re ån det öfriga af des kropp. Den får då en 
aflång fkapnad, och fylles: med oråkneliga ågg, 
fom flåppas med förunderlig : (kyndfamhet ÖL 
Deffa ågg bortföras i famma öÖgneblick af 


RR PA Hos 


Sea? CS FRAASTAERAARNNARERT ET RETT AA 


<) Termes bellicofus, SMEATHMAN,. 
2) Hr SMEATHMAN har råknat 60 i minuten, 


232 Jul. Aug. Sept. 


Honans talrika betjening, arbetarne, til når- 
liggande Kamrar, dår de klåckas och upfo- 
firas, för at fedan omfider deltaga i Samhållets 
yrken. 


Alla flag af detta Slågte fynas icke åga et 
lika Byggnings-fnille. De bygga icke alla med 
famma ordning , förmodeligen år den mera um- 
gångelig för fomliga af dem. En del bygga i 
högfla tråden, andre djupt i jorden, andre of- 
vanpå denfamma. ' Byggnaderne få efter olika 
flag fårfkilte utfeenden , antingen klotformige, 
eller like pelare , andre fom ftora högder, om- 
gifne med pyramider eller torn. ; 


Byggningsåmnena åro åfven olika, ån fvart 
Lera, ån röd jord, ån trådpartiklar, famman- 
fogade med gummiga och fega trådfafter. Defa 
ämnen åltas i Djurens mun , och med någon 
våt/ka, fom utfilas från deras kroppar, klibba 
tillammans och utgöra en kårdnad maffa, innan- 
til formerad på mer och mindre konftigt fått. 


De åro at anfe fåfom de farligafte grannar, 
hvilka på kort tid förtära alt inom hus, dår de 
kunna' inkomma , åfven fom hufet fjelft. 


Vid deffa förödande företag vifa de lik- 
fom den förfia förfigtighet.  Upföre bjelkar 
från grunden af de bebodde hufen upfiiga de 
under tåckte gängar, fom de fjelfve, af famlad 
Lera, jord eller trå-imnen formera, och under 
detta fkygd genomfråta, långs efter trådfibrerne, 
ånda til toppen af hufet , men låmna altid ytan 
ofkadd, at de få mycket fåkrare kunna fortfåt- 
ta fina fröfverier utan at uptåckas. Således 
gå de ofta höght på taken, och dår formera fina 

nå- 


Ful. Aug. Sept. 233 


nåften. Oförmodeligen finner man omfider bjel- 
kar och ribbor få förtårde, at de blott med 
lindrig föt omkullfalla eller aibrytas. 'Åfven 
fom utdödde, eller döende tråd i fkogen, til 
hvilka 'de göra fina minor, och aldeles för- 
tåra dem inuti, men genombåra icke barken. 
De röra dock icke de frifka Tråden, utan år 
det klart, at deffe fkadedjur åro åfven beftåm- 
de at fortkynda uplåsningen af fådana våxter, 
fom redan lefvat fin tid, och fom eljeft fkulle 
genom et långfamt förfallande vanfkapa jordens 
yta. At de på et få behåndigt fått veta at be- 
tåcka fig (ty de fynas fållan i dagen, utom då 
de vingade kringfpridas), fynes vara en fårde- 
les förfyn för flågtets bibehållande. De mång- 
faldige flags Myror hvaraf de varma Climater- 
ne Ötfverhopas , åro deras affagde fiender. De 
mörda dem utan fkonsmål. Och utom af dem, 
jagas de af talrika Odlor, Foglar och flera In- 
feå&er, fom finna dem en utvald föda, ej min. 
dre ån viffa folkflag få i Africa fom i Oftin- 
dien. Ju talrikare et flågte finnes i naturen, defto 
flera medel åro förordnade at hindra des öf- 
verlågfenhet. 

Ehuru jag i anfeende til Hiftorien om Trå- 
myrans hushållning , ej kan tilråkna mig hedern 
af en ny uptåckt, likvål fom den vanlige Weft- 
indifke Termes hvilken jag efter Hr SMEATHMAN 
vill kalla Ärborum ”), ej hittils varit hvarken 
fullkomligt na "eller teknad, får jag hår- 
jämte den åran, at des kånnemårken upgifva: 


Ps DE: 

MOSSE STETSON SRA OSS TTT ve Rave 

x) Undertiden finnes äfven deras päften på afftånd 
från Tråden, 


234 Ful. Aug. Sept. 
DESCRIPTIO. 
Mares &I Fenmine. 


Longit.a capite ad apicem alarum Lin. 4-5, 
a capite ad anum — Lin. 3. 

Caput ovatum. Frons convexa, villis raris pu- 
befcens , pallida 1. fufca ;, nitida. 

Oculi magni, prominentes, nigri, nitidi, reti- 
culato-punéiati. 

Stemmata I. punäa oblonga duo ae ad 
latera anteriora oculorum. 

Punb&um imprefflum fubdiaphanum in mekliG 
frontis. 

Antenne cavitati fub oculis inferte mornilifor- 
mes: articulis 15 - 16 &qualibus, fubhirtis, 
fubrotundis, primo ovato. 

Lobium convexum , apice rotundatum, carno- 
fum. 

Maxille fub Labio 4 dentate : dentibus linea- 
ribus, acutis, incurvis, ferrugineis nitidis "). 

Palpi fub maxillis, duo ad latera utrinque; ho- 
rum duo fuperiores , divergentes, fubinflexi, 
labio paulo longiores, articulis $ elongatis 
hirtis; duo inferiores bafi approximati, collao 
inferne propiores, porre&i, 4-articulati. 

Collum breviffimum. 

Thorax cylindricus , fegmentis tribus margina- 
tis inbricatis femirotundatis antice retufis 
teåus. Sesmentum primum fcutelliforme mar- 
gine hirfutum ; dua reliqua alis tea medio 


CcOncavVa. 
Plice 


+) KöniG har oblerverat 4 Käftar, eller 2:ne mindre 
nedanföre de flörre, Befchäffr, d Berl. Gef. Natf, 
Freunde 1, cit, 


Ful. Aug. Sept. 235 


Plice laterales retufe , quibus fulciuntur 

ale. | 

Ale 4. due ad latera fegmentorum utrinque in- 

— ferte, bal attenuate, apice rotundato-ovato, 
margine exteriori craffiori ; plane, hyaline 
|, obfcure I. fufce, 'reticulato-venofz, corpore 
fere' duplo longiores, décidue. 

Abdomen 'ovatum I. oblongum; fuperne feogmen- 
tis 10. fubmarginatis hirtis, fabtus tantum 
$. fed latioribus, verrucis duabus minutis ad 
latera Ani obtufi. 

Pedes 6. Quodcunque par fub fingulis CT 
tis Thoracis, 

Femora tereti compreffa, hirta. 

Tibie longitud. femoris, lineares, hirte. 

Tarfi 4 articulati: 3 primis fubrotundis ; exti- 
mo longiore ungue adunco terminato: altero 
ad bafin tibiz ere&o. 


Femina Gravida. 


Longitud... Lin. 5 — 6 lat. 2 — 3. 

Ale nulle fed fquame I plice triangulares retu- 
fe ad latera fesmentorum. 

Abdomen "Thorace 5 - 6xies longius oblongum 
feomentis diftantibus marginatis ferrugineis , 
fubtus 5, concoloribus latis. 


- Neutri. . ay) Opificiarii. 
Longitud, Lin. 2. 

Caput ut in precedentibus , fufcum, Linea pal 
lida tranverfali & altera a medio ad occiput 
longitudinali. 

Oculi vix ulli, nifi Pun&a duo convexa brun« 
nea, nitida. 

Stemmata vix notabilia. 


An 


Å 


236 Ful. Aug. Sept, 


ÅAntenne articulis equalibus 14. 

Labium magis declive , tuberculatura antice 
rotundatum. 

Maxille parve, ferruginee, nitide. 

Palpi ut fupra. 

Thorax fubeylindricus fegmentis 3 minimis. 

Ale nulle nec plice laterales. 

Abdomen ovatum , fegmentis 10, inferne 5 — 
exalbidum , diaphanum. 

Pedes ut antea, fed minores. 


b) Milites. 
Longitud. » 13 Lin. 

Caput fubrotundum magaum atro ferrugineura 
nitidisfimum , corneum, antice rofiratum. 
Rofiro concolori acuto porre&o longitud. 
> Ccapitis, diaphano. | 

Oculi & Stemmata omnino nulla, 

Antenme ad latera anteriora capitis , roftro 
slongiores, articulis 10, fubrotundis hirtis, 
primo crasfiore. 

Maxille minutisfime vix difcernibiles ad ba- 
fin roftri. : 

Palpi fuperiores 4 articulati: inferiores bre- 
viores, artic. 3 oblongis, hirtis. : 

Thorax brevisfimus, abdomine multo angu- 
fior. 

Abdomev & pedes ut in precedenti. 

Color corporis pallidus, fuperne fufcus. 


Anm. Man finner åfven i Stackarne un- 
dertiden et ftort antal, med ånnu ofullkomliga 
eller outvicklade Vingar. Deffe hafva vanligen 
en blekare fårg. 


Hvad 


Ful. Aug. Sept. 237 


Hvad Arbetarne och Soldaterne angår, tvif- 
Jar jag mycket, om de någonfin undergå någon 
förvandling, ej mera ån Neutri hos Bien och 
I Myror ”). 

| Den olika fårg fom Flog-trå-Myrornes vin- 
gar hafva, åfven fom hela kroppen, antingen 
| blekhvit eller fvartacktig, torde hårröra af ålder 
och kön. Uti deras nyfs befkrifne delar har 
I jag ej kunnat finna någon åtfkilnad. 

Bland de det Wefindilka flaget tilhörige 
Arter, har jag ej tråffat någon med de både af 
De GeEeR ”") KöniG och SMEATEMAN teknade 
utftående kåkar, utan i det fålle den fift under 
namn af Soldater beflkrifne Arten, fom tydeli- 
gen [kiljer fig ifrån de öfrige med fitt framman- 
til utitående fpitfiga Hornacktiga fnyte. KöniG 
har ockfå teknat en fådan, men under namn 
af fårfkildt flag eller Termes monocteros"”""). SMEATH« 
MANS figur på en få kallad Soldat af Termes 
arborum Ht), tyckes åfven gilla mitt påftående, 
men figurens otydlighet, jämte hans fullatigande 
vid den korta befkrifningen af detta flaget, gör 
at jag ej med fåkerhet kan anföra honom. I det 


fäl- 


”) SMEATHMAN tior åter at de verkel, förvandlas, men 
utan giltigt (kål, Han fåger fiu Soldat af Termes 
bellicofus vara et fteg nårmoare fin follkomilighet fåtom 
flörre än arbetarne, Min dåremot år mindre, måtte fåle« 
des efter hans tanka, vara et mindre fullkomnadt Infc&, 
hvilket motläger fig fjelfr. Artetnas fkiljacktighet 
tyckes ock icke flrida 'mot naturen, Man kan ju af 
Biens och Myrornas igg igenkånna Sexus och Neutri, 
2) Mem, . des Infe& Vol, vij. p. 51. 7. 37. Men 
> fom Au&orn haft fina fpecimina från Surinam genom 
ROoLANDER, lå ger det mig anledning at tro det flera 
flag finnas under Weftindifka Latituderne. 
sx) Befchäfft. d. B. G. N. freunde I ce. T, I. f. 11. 
T) Transadt. R. Seg, I, €, Tab, X, £ 24. 


938 > fal Anp. Sept. ' 


fålle "har jag velat, för at åfven bidraga til 
uplysning af hela Slågtets Hiftoria, låmna hårjäm- 
te Tab. X. fiourer på de arter, fom endaft tilhöra 
Termites arborum , fådane fom de mig förekommit. 

Men ånnu tvånne Anmärkningar rörande 
deffa Kråk. I Weftindien brukas at håmta 
deras nåften, fulla med fine inbyggare, til för — 
da för Gås- och Ankungar, fom begårligt förtå- 
ra dem, men, fom förtienar at nåmnas, med 
fårdeles och troligen dem medfödd noggranhet, 
undvika alla de fmå fvarthufvude Soldater , 
åtandet af hvilka kulle kofta dem lifvet, helt 
man fåger at defle då fåfta fig i deras inålivor. 
Detta kånna åfven Negrerne och kunna utmår- 
ka dem, åfven fom Honan, den de fåga vara 
mycket fålfammare ån de öfrige. 

Uti de inra iholigheterne af Tråd-Myror- 
nas nåften tråffas ibland, den få kallade tvåbho& 
dade eller Silfver-Ormen (Auguis Lumbricalis. L.) é 
fom förmodel. år i båttre förRånd med fitt fälls 
fkap, ån vanligen Ormar i Myrftackar. 


Taobellens X Förklaring. 


. En bevingad Trå Myra i vaturlig ftorlek, 

. Denfamma flera vånger förftorad. ; 

. En Trå Myra med ännu hopvicklade vingår 
i naturlig ftorlek, | 

. En bördig Hona i naturlig ftorlek. 

. Denfamma ftörre gjord. 

. Hufvudet af föregående framtil vifadt, mycket - 
förftoradt, - 

. En arbetare i naturlig ftorlek, 

. Samma ftörre gjord, 

Des hufvud på nedra fidan fedt med Kåkar &c - 

10. En Soldat i naturlig ftorlek. 

11. En fådan mycket förftorad, 

12. Des hufvud, många gånger ftörre gjordt. 


Fig, 


PE 


Ova då 


rr 


Om 


Ful. Aug. Sept. 239 


Om Ångars delning efter bördighet; 
Er af 
ZACH. Z. PLANTIN. 


Om (TaB, IX. Fig. Z). Rebiangelen DM vore 
en Ång gcometrice ajmått, hvars bördighet år 
flarkaft vid DH, Jfamt i et jämt aftogande 
emot CM, hvarefl den år fvagafl; få begåres, 
at denna ång fkal delas imellan tvdnne, efter 
en gifven proportion m: n. 


Git, at ången år afflagen och at gråfet vore jämt 
utbredt, fåfom det fallit för lian , öfver hela 
ängen , farit at DA år gråsmaflans [ödråtra högd 
vid DH: och lika få BC lodråtta högden af 
grålets tjocklek vid CM; få år klart, at ”bördig- 
heten vid DH förehåller fig til bördigheten vid 
CM, fom AD: BC, famt om Prismen ACFM 
fullkomnas, at detta Prisma föreftåller den afflag- 
ne grås- -maffan , fom fkal delas efter den gifna 
. proportionen, me Nn. 

Sammanbind A med C, drag ifrån B en 
-med AC parall; linea, BP, hvilken råkar DC, 
utdragen ifrån C , uti IH och fammanbind A med 
P, famt förl lång AB .DP. til des de Ta uti 
E, fkår DP- uti G, få a DG :GP:: STeOr 
LE=/DExEG, det år DE: LE::LE: GE. Så låt 
Planet LR parallelt med Planet BM eller AH, ge- 
nom Ikåra Prismen DS; få kall bevifas , at Pris- 
men AK (- den enas Prism. OM (-den an- 
dras del af hö-maffah) :: m: n. 


(a) Emedan BP år parallel med AC; få är 
A ACP = AABC, och når AADC adderas til 
båda, blir AADP = = Trapezium ABCD. 

6) Ef- 


240 Ful. Aug. Sept. 


b) Efter AADE år likformig med AOLE , famt DE: 
LE:: LE:GE (perConftru&ionem) målhe AADE: 
AOLE :: (DE :EG ::) AADE : AAGE , hvadan 
AOLE-AAGE och når det gemenfamma Tra- 
pezium OWGE tages bort, år ALVG=AAWO, 
famt når Trapez. ADLW adderas til dem bå- 
da, blir 


ce) Trapez. AOLD = (Trapez. ADLW Ii sAWO-z 
ADLW + ALWG = ) AAGD ; och fåledes 


(d) Trapez. OBCL-= (Trapez, ABCD — Trapez. 
AOLD = AADP-AAGDz) AAGP (Moment. 
a, c.); och följakteligen 


(e) Prism. AK : Prism. OM :;: (Trapez. AOLD 
[ZAAGD, momentec]: Trapez. OBCL [=SAGP, 
moment d1]:: [DG:GP::]) m: n. Hvilket 
(kal göras. ; 


Tillämpning. Låt DC = 100, AD (fom betecknar 
ångens bördighet öfver DH) vara = 4 och CB 
Cbördigheten öfver CM) vara fom 3 : 1 (::m: n); 
få följer deraf, at CE= 100 (ty efter BC år, per 
conftr. parallel med AD, år AD-BC: DC: : 
BC : -CE) ;.cat CP = 40 - (emedan sAD:S 
DC: BECK); at DP=CRCHEP=):T)0: 
at DG 112,5 (TymjarmsiDPR:DES atP6S 
37,5 (efter mi n:: DG: GP);:at DE = 2o00(Cty 
AD - BC:DC::AD: DE); at GE=(DE-DG= 
200:- 112, 5 =) - 87, 13 at EE = (DEXEG 

 KSdO RAG =). 132, 2875055 2t:ECE(LE- 

ÖN 132 AR TA0 - 100) 32 287565; at DL-= 

(DC = CL = 100 - 32,287565 =) 67,712435 3 « 

famt fluteligen, at LO = 2,0457513 (ty 
AD: 


NR EN 


Jul. Aug. Sept. 241 

AD: « LE: LO; Hvadan Prismen AM >= 
JEEE 

(av AD + BC xDCx DH=E4 Fö = + 2 KIOO X 40) 12600 


— Prism, AK + Prism, OM = - (AFI +LO x DL xDH 

+ LOT BC & LCx DH 4F20457513 x 67;712435 
2 ERE | 

VD 


MEN 
40 TE RT x 32,287565 Xx 40 =) 900 


FT 300 nårmaft. 


H 


FOR: 


FÖRTEKNING 


På de Rön , fom åro införde uti detta Qvartals 


Handlingar. 


IL een. angående det få kallade Man: 
na Foliata eller Manna di Fronde ; af ADOLPH 
MODEER a - ö 

2, Befkr, på några vid Umeå fundne, okinde Ar. 
ter ibland SKA Daggarnes af DANIEL ERIK 
NIEZEN « E 

3. Jupiters betäckning af Månen den 7 April 1792, 
obferverad i Lund ; af ANDERS LIDTGREN 

4. Månens förmörkelle d. 11 O&ob. 1791 obferve- 
rad i Lund; af AND, LIDTGREN e 


5. Sol- förmörkelfen d. 4 Se 1791 obf. ar JOH: 


TÖRNSTEN 

6. Anmärkn, öfver Biens byggnadstått; of Bar, 
CARL GUSTAF ADLERMARCK 5 

>, Befkr. på en Snö-Plog, fom fkjutes af Oxar fram- 
för fig ; af JOH, ABRAH. GRILL ABRAHAMSSON 

8. Om Rhabarber-Rötters torkning ; af ED FRE. 
DRIK EHRENSVÅRD - 

9. Anmiärkn, öfver de Örter, fom til ftor mycken- 
het vifla År florerat, och öfver de Infe&er, 
fom varit mäft fynlise famt mer och mindre 
gjort fkada; af CLAS BJERKANDER 

10. Anmärkn, vid Hvita Myrens (Termes L.) Hi. 
ftoria ; af OLOF SWARTZ . 

II, Om Ångars Delning efter deras Bördighet ; af 

ZACHAR,. Z. PLANTIN - 


fid, 3 


228 


239 


AO 


py eg fra mn == 


| AJ ” - ? R z g RO 


ormen svg ANUS 


SA 


Manraunv. 


225 


RN 


MÖR, 


larnes millanrum. C. Hexagonernar 


Rn larnnununmua NN 


pun 
iso VEAN TU ETT 


a 


uu 


SA 


VI 


ILL 
ING AT 


lt 
mn 


Mrtie 


rasen 


+ 


clarnes Centra. & C 


——— LL 
SIN 


än Gö 


ere. 


vyn 


DR 


if 


FA 


r 


3 D 


G 


ME jod a a SÅR Lå an 0? 


fv 


7 


NKRNNRS 


nd HG Sculpsit 


KONGL. Vädkkekars 
ACADEMIENS 


NYA HANDLINGAR, 


FÖR MÅNADERNE 


OCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER. 
ÅR I 79 2. 
. Br dolor oo oo «& 
PRESES 


Herr BAR. CARL DE GEER, 


Kammarherre. 


KEEL 


Inledning til Kunfkapen om MASK: 
KRÅKEN i allmänhet ”Y; 
2 Claffen. 


Odölgde He > Gymnodela, 


m man icke tager Se Odölgd i en altför 
" vidftråckt eller alt för infkrånckt bemår- 


FN ; | Q kelfe, 


Fer on 


+) Se det föregående uti K. Vet, Ac, Handl, II Qvert, 1792: 


, 


244 -—-Q&. Nov. Dec. 


kelfe, få kan det aldeles låmpas på de'til den 
na Clafs hörande mafkkråk; de kunna fågas va=- 
ra det i flera affeenden. Då de dölgde majfkkråk 
antingen i anfeende dertil at de finnas dölgde i 
de aldrainnerftia delar af djur och växter, elier i 
anfeende til deras oåndeligt ringa florlek kun- 
na fågas vara dölgda: få uppehålla de Odöigda 
mafkkråken fig altid på fria rum, vare fig ock : 
inom djurens kroppar; de åro få at fåga ome- 
delbarligen til, når de dölgda mafkkråken , då de 
fkola framkomma, fordra åtfkilliga förutgångna 
föråndringar af de ting, dår de viftas. I jämfö- 
relfe åter med alla de öfriga Claffer, kunna des- 
fe i fråga varande mafkkråk ockfå vål kallas 
odölgda, ty de åro utan all den beklådning fom 
antingen ovindade Skalkrék, eller Snäckor, Mufsa 
lor och de växtliknande mafkkräken åga. De kän- 
netekn hvarmed de Odölgda mafkkråken i allmån- 
het, det år hvarmed deras Clafs fkiljes ifrån 
alla andra, beftå deri: at de åro edölgde, frie, 
oförente, obetåckte och omgifne med en omedelbar 
låderlik eller blöt hud, hvarifrån de icke kunna fkil- 
jas utan at flås; eller fom det på latin heter A- 
nimalia manifefta, libera, fimplicia, nuda: cute 
coriacea aut molli, propria, induta. Denne Clas- 
fens latinfka namn år håmtadt ifrån Grekilkan, 
fammanfatt af Gymnos naken eller obetåckt och 
dålos tydelig eller odölgd. 


UA 


v. LInsné och alla fom fölgt honom, hafva 
gjort af de odölgde mafkkriken 2:ne Claffer 
eller fårfkildta hufvuddelar; den ena år af be- 
målte Författare kallad Juteflina, innehållande 

nak- 


I 
Å 


OR. Nov. Det, 34$ 


nakna och enkla mafkkråk, föm tyckas vara us 
tan några ledamöter; den andra bår namn af 
Mollufca, fom alle hafva Inteftinorum kånnetekn, 
men åro med åtfkilliga mårkeliga ledamöter för 
tedda. Dock, når man efterfinnar en få liten 
fkilnad dem imellan, når man Öfvervågar at de 
tilflammantagna och jämförda med de öfriga 
Claffer af mafkkråk , juft af naturen åro uttnårk« 
te fåfom hörande till en Clafs tilhopa: Så år 
det få mycket mindre nödigt at multiplicera 
Claffernas antal. BrtumEnBacH i fin Handb. der 
Nat, Lehre p. 409, lår varit den före fom ins 
fedt deffa fkål och derföre gjort af merberörs 


de kråk allena en enda Clafs, fatt namnet Mo/l: 
ufo, fom han dera fatt, icke til alla få aldeles 


år låmpeligt ; icke heller åro de af honom upgif- 
na kånnetekn nackte weiche Wirmer , tillråckeliga 
ernedan de åfven kunna låmpas på de dölgda 
mafkkråken. Och faft han förklarar eller tillåg« 
ger die fich theils durch Zahlreichere Gliedmafsen, theils 
durch zufammen gefeiztere Eingeweide, von den 800 
phyten ausszerichnen: få år hvarken fuperlativus nås 
got tilråckeligt fkiljetekn, långt mindre de ine 
vårtes delar, dem få hafva. tilfälle at underfös 
ka.  Scoroti i fin Introd. ad Hift: Marin: 37 2, 
har varit af famma tanke, at antaga blott en 
enda Clafs under namn af Helminthica med käns 
netekn af Animalia frigida, apoda, pleraque niuda, 
tentaculata €T mutica, texture firmioris magisque 
| Men defina Clafs har han åter gjört 
få vidfråckt, at han ockfå derunder upfört de 
vitliknande mafkkriken. Om Clafs-namnet kan 
man fåga det famma fom nyfs förut, emedan 
joke ålle åro Helminthoi; kinnofekncki so. alla 

Q 2 tves 


240 Oc. Nov. Dec: 


tvetydiga eller fådana at de kunna låmpas på. 
många flags malkkråk af andra Claffer. 


ET 


Betråffande de Odölgde mafkkråkens under- 
delning, få har, då man undantager en och an- 
nan förbåttring, hvarken andre Vermiologer: el- 
ler den fkarpfinnige MuritcEr kunnat upfinna nå- 
gon båttre upftållning ån den v. Linné upgiftvit. 
MuLLer nyttjar dock råtteligen namnet Helmin. 
thica i Rållet för Jateflina, på det man icke måt- 
fe af namnet tro at de alia finnas inom dju- 
rens inelfvor, hvilket icke heller varit v. LiIn- 
Nés mening då man fer på hans förklaring Öf. 
ver famma ord i S. N. XII p. 1069. ScoPou 
lår vara den ende, fom något når grundeligen 
fökt finna en annan upfålining. Han definierar 
de odölgde mafkkråken med Nuda, nullo involu- 
cro obteAta; hvilka han åter fåledes fördelar: 


Brachiata corpore ramofo. 

Cirrata oxe fingularibus organis f. papillis infiru&o. 

Mutila Brachiis, Cirris & tentaculis deftituta. 

Tentaculata organis peculiaribus, retradåilibus, 
cephalicis inftruéta. 

Ehuru fkön denna underdelning fynes, få före- 

komma dock vid bruket deraf åtfkilliga fvårig- 

heter; vi fkole, til undvikande af vidlöftighet, 

endaft anföra et eller annat exempel. 


ÖT ITA 


Af MeDusa til ex. åro en del Brachiate, en 


del Tentaculate och en del intetdera. LUMBRICUS 
fom 


I 


Och Nov. Dec. 247 


fom föres til Cirrata, har ganfka fållan. några 
cirri, och papille åro inga cirri; de åter fom haf- 
va cirri åro ftåldte längs åt kroppen och åro 
fnarare fenor at hjelpa fig fort, men aldeles ic- 
ke några ledamöter at gripa något med, fom år 
egenteligen cirrorum egenfkap,. På de flåfte fom 
egenteligen åro tentaculata , åro tentacula aldeles 
” ofynliga då de åro döda, och den fom föker 
at lära kånna mafkkråken år icke altid få lyc- 
kelig at få dem lefvande. Jag har budit til at 
håfva deffa och flere olågenheter, fom ligga i 
vågen för et låtteligen brukbart och tillika na- 
turligt Syftem, och jag har nåftan mifstråfat, at 
kunna gifva någon båttre upfållning, ån den 
fom v. LInné och Möärrea redan utfiakat. Icke 
defs mindre har jag vågat at gifva denna Clafs 

2:ne upftällningar: endera torde blifva antage- 
lig. I anledning af hvad fåledes ofvan (6 2. f.) 
bitfvit anfördt, dele vi de Odélgda Mafkkråken 
o1itvå Ordningar, nerol. Tarmliknande mafkkråk (Hel. 
minthica ) och Mångformliga Majkkråk (Alloidea). 


d 


De flåfte odölgde mafkkråk uppehilla fig 
endaft i vatnet, några i djurens kroppar, dår de 
åfvenvål uppehålla fig i flytande åmnen, nem- 
ligen jamma djurs våtfkor; men på det torra 
eller i jorden, åro de ganfka få fom dår uppe- 
hålla fig. Några få Sligter hafva et tydligt huf- 
"vud, de andre hafva det mer och mindre tyde- 
ligt, alt efter fom man vill begripa det. Några 
hafva ockfå ögon, hvilket varit både AnzrIsto- 
TELES och SWAMMERDAM bekant. En del fort- 
plantas genom ågg, andre genom lefvande un- 

gar; 


248 08. Nov, Des. 


gar; någre föda i förfta kullen ungar, ochiden 
fednare ågg. Ganfka många föröka fig både ge- 
nom egen och genom håndelfe fkedd, eller med 
konf anftåld delning. Denna delning lyckas på 
en del endaft, då delningen fker på tvåren; na- 
re låta dela fig på alla fått och våxa dock åter 
ut til fullkomliga kråk. Ater utvåxandet går hos 
en del fortare, hos en del gan!fka långfamt, och 
man finner håraf tillika huru feglifvade deffe 
kråk åro. Mera hårom bör uti deras färfkiida 
Hiftoria omförmiälas. 


I. Ordningen. 
Tarmliknande Mafkkråk, Helminthiea. 
Er 


Til denna Ordning höra de Mafkkräk fom 

Vv. LINNÉ kallat Zateflina, hos Muärirer heta Hel 
minthiea och hos Scoporr Mutila, Man har til. 
iörene kallat dem tarmmaflkar, men det medför 
en tvetydighet, likfom de fkulle finnas i tar- 
mar, och det göra de icke alla. Man lår få- 
ledes icke finna båttre namn ån Tarmlikuande 
Mafkkråk, emedan de alla likna fmå tarmar els 
ler ftrycken deraf. Grekerne kallade deffa kråk 
Helminx, fom man tror bherleda fig af eifein kry- 
pande rulla omkring, eller ock af en hele: menes 
1 anfeerde til deras viftande på fucktiga fållen. 
Når man undantager en eller två af et enda Slåg- 
te, neml. Stummarne ( Aphrodita), fom hafva en 
aflång fkapnad: Så åro alla tarmliknande malfk- 
kråk Trdd-eiler Bandlike, ringlade eller ledfulla, 
och ofta mindre blöta, eller fom det på latin 
hes 


Oå, Nov. Dee. 249 


heter Animalia filo fafciave affimilantia, annulata 
l. articulata, fepius duriufeula, Någre få hafva 
Pröfvare, eller klången. ov. LInné utfåtter de- 
ras kånnetekn fåfon varande Animalia fimplicia, 
absque artubus, nudi, libera. I XIU Ed. af S. 
N. år libera uteflutit, hvartil man icke finner 
något fkäl; utan lemmar kunna icke alla figas 
-vara, ty vi hafve metmafkar fom åro förfedde 
med kläången. Af famma orfak kunna de af 
ScorPoLnti upgifne namn och käånnetekn af Mutila 
m. m. fom ofvan år nåmndt (6..3.) icke heller få- 
gas vara pålitelige, och Get åro egenteligen hans 
Mutila, fom höra til Tarmliknande mafkkråken. 
MöänLrer i fin Prodr. p. XV, kallar dem durius 
fcula, filiformia, annuiaria, partitione & evolu- 
tione in longitudinem propagabilia. Många Jäs 
ta dock aldeles icke dela fig, och om ån få vo- 
re, kan en fadan egenikap icke utgöra något 
brukbart kånnetekn, då man fållan har tilfålle 
at få många af deffa mafkkråk lefvande, och ån 
mindre at underföka fådana mafkkråkens egen. 
fkaper, fom fordra längre tid til utrönande (6 4.) 
Leske i fin Anf. Gr, p. 499, har icke heller illa 
fagt, at de tarmliknande mafkkråken befiå af 
en ausgedehuter , langer , krieehender körper. 


SA 


Denna ordning underdelas af v. Linné uti 
dem, fom hafva öpning på fidan, poro laterali per. 
tula, och de, fom icke hafva någon fådan öp- 
ning, poro laterali nullo. Man har dock filan 
tilfålle at fe deffe öpningar, emedan kråken, i 
fynnerhet då de dö, draga dem få tilhopa at 

Na IQ a de 


250 Oc. Nov. Dee. 


de merendels blifva ofynliga; man kan ockfå, 
på en rund kropp, mifstaga fig hvilket fom bör 
kallas på fidan eller inunder, och många Spol- 
maflkar hafva ockfå en öpning inunder. Man 
följer derföre håldre Märrers fått, fom fynes 
vara det båfta, ehuru man vål ockfå kunde in- 
dela deffa mafkkråk i ringlade och !eäfulla. I an- 
ledning håraf åro de tarmliknande mafkkråken 
antingen oväpnade (corpore mutico), eller för- 
fedde med taggar, eller borft (corpore aculeato, 
aut fetofo)y. Den förfa af deffa underdelningar 
kan federmera beqvåmligen underdelas i dem 
fom hafva trinda kroppar eller platta (eorpore 
tereti , aut depreffo). Uti den fenare underdels 
ningen uptages förft de fom icke hafva Pröfvare 
( Tentaculis mullis Y och dårefter de fom hafva 
Pröfvare (Tentaculata). Fil denna ordning har 
v. LInsé åfven fört Putålen ( Myxine); men jag 
år af den tanken, at den icke ens år något maflk- 
kråk utan et Ormkråk , hörande til de få kal. 
lade Amphibia nantes. Skålen därtil åro ganfka 
påtageliga: den har enörigt hjerta, lungor, dub- 
bel penis, andhål, och en fenlik hinna, om hvil- 
ket alt man kan låfa A&. Nidrof: 2. p. 2513 
jag tiltror mig fåledes med råtta böra utefluta 
detta kråk ifrån mafkkråkens flock. 


8. 


De til förfa Ordningen af odölgde mafk- 
kråk, eller Tarmliknande Mafkkråken hörande Slåg- 
ter; fom blifvit mig nårmare bekante eller fom 
3ag haft tilfåälle at underföka, åro följande: 


Ör- 


08. Nov. Dec. —QsI 
Ordo I: 
HELMINTHICA. 


?Y Corpore mutico, 
e&) tereti: 


1. GorpDiws (Tagelmafk): Corpus teres fetiforme 
rigidiufculum, &qvale, leve, confertiffime fub- 
annulatum: varie fe convolvens; Os quafi 
labiatum , Lingva minuta exfertili. 


2. CuccuLAnus (MöfJemafk) Corpus gelatinofum, 
pellucidum, teres, fetiforme; extremitate an- 
teriore callofa, pagina altera foveolato-cuc- 
cullata. 


3. Ascaris (Spo/mafk): Corpus teres, filiforme, 

inerme: extremitate altera attenuatum; apice- 
anteriore plerisque trinodi, nodove unico, aut 
orificio infero. 


4. TricHURIS ( Hårhals): Corpus teres, faftigia- 
tum: pofice incraffatum tereti- clavatum, an- 
tice, velut in collum longiffimum attenua- 
tum, fetiforrae. 


5, SiUuNcCULUS (Spritsmafk): Corpus teres, annu- 
latum 3; apice antico obtufo, rotundato: Ro/fro 
crdertili. Apertura lateralis corporis verruci- 
formis. 


6. EcHiInoryncHus (KratfareY: Corpus fepius te- 


res, inarticulatum. Poftrum tetraåile, echi- 
natum, — 


Q 5 | B Cor- 


25 | Oct. Nov. Dec. 
p Corpore deprefjo. 


3, TENIA ( Binnikemaft ): Corpus elongatum , der 
preffum , articulatum articulis infertis: articu- 
lo unicuique foraminulo inftrudum, pofllico 
poflicisve quibusdam inflato-faccatis reliquum 
corporis retra&ile condendis. Caput tubuli- 
ferum. | 


8. FAsciora (Majk rem): Corpus elongatum, de- 
preffam, fubarticulatum: extremitate latiore 
emarginatura fiflurave (pro rofiro exferenda.) 
quibusdam fubturgida. Rofirum retra&ile fub- 
cylindricum, bafi craffiore partem tenuiorem 
recipiente. 


9. Hirupo (Zgel): Corpus oblongum, fepius de- 
preffam, fubarticulatum, fupra convexiufcu- 
lum; apice utroque prefertim pofico infra or 
biculato. 


"") Corpore aculeato aut fetofo, 


&) Tentaculis nullis: 


10. LumMBricus (Metmafk)): Corpus teres, annuia= 
tum; Aculeis Papillisve fetiferis exferendis 
longitudinaliter inftruftum. 


t1I, FustiaA (Dödjkott): Corpus teres, lineare, X- 
qvale; utrinque ciliatum aculeis reflexis, cor- 


pori adpreffis. 


12. Nais ( Slinga): Corpus pellucidum, lineare, 
depreffum, articulis utrinque fepius fetis lon= 
gis, fimplicibus fafciculatisve; Abdomine fa- 

fci. 


Oå. Nov. Dee. 253 
feiculis pilorum breviftimorum per paria lon- 


gitudinaliter digeftis. Caput' Oculis 2, aut 
nullis. 


BY) Tentaculota: 


13. Nereis (Sjöblick) Corpus elongatum, articu- 


latum , articulis utrinque Papillis fepius pe- 
nicillatis, cirris, lamellisve infru&is. Caput 
oculis 2. f. 4. Tentaculis 2, fepiusque Vibris- 
fis utrinque pluribus. Os forcipatum, aut pro- 
bofcide retra&ili. Cauda fetis cirrisve duo- 
bus, fimplicibus. 


14. ÄPHRODITA ( Skummare): Corpus oblongum, 


fubdepreffam, articulatum, fupra fquamatum 
pilofumve; Articulis utringue conico- acumi- 


natis fetiferis, fupra plerisque Cirris hafhatis. 


Caput fubretrastile' Oculis fepius 4, Tentacu- 
fis ”Q annulatis. Cauda cirrata. 


Många af de tarmliknande mafkkräken up- 
pehålla fig i hafvet, en del uti frifka vatn, 
andre på det torra. neml. uti eller på jorden 
famt våxterna, och åndteligen en fior del uti 


'månnilkjans och djurens inelfvor. Deffe fe- 


nare utgöra vål icke många Slågter, men til 
fine arter åro de dock gemenligen de talrikaa 
ftle, ånfkönt ånnu, eko hiten deraf blifvit 
uptåckte, ty hura många djur, foglar a. f, v. 
åro ån icke til fina invårtes delar ounrderföks 
te? En eller annan Författare har trott, at 
deffe Inelfmalkar borde utgöra en fårfkild 
Clafs ; men då vifle arter af et och famma 
Slågte finnas i djurens inelfvor, och viffe utom 


dju= 


254 Oc. Nov. Dec. 


djurens kroppar: huru orimligt tyckes det 
"icke vara at få långt fkilja dem ät, då de. 
icke til deras Slågte böra åi/kiljas. Et fadant 
förfarande fynes i öfrigt vara lika få olimpe- 
ligt, fom da de gamle Författare indelte djur- 
Riket i terreffria och aquatica, marina och fli- 
viatilia.  Stållet dår djuren viftas kan ock få 
mycket mindre tjena til grund, fom et och 
famma djur ofta kan viftas på flera olika fäl- 
len, det de få kallade Ampkhibier beftyrka, hvil- 
ka ockfå uti Malk-Riket finnas, ehuru man år- 
nu tråffat ganfka få fom hafva den egenfkapen 
uti förevarande Clafs : fårfkilde arter af Spol- 7 
mafkar känner man redan, fom lefva både i 
och utom djurens kroppar, likafom Flug-Lar- 
ven ibland Yrfån, o. f£. v. Når hårtil åndte- 
ligen ockfå i betracktande kommer, at det åro 
få, utom förfta upfinnaren, fom hafva tillfål- 
le at föka eller få mafkkråken på deras up- 
pehållsftålle, utan genom andra och flera hån- 
der oftaft utan underråttelfe hvar de blifvit 
tagne: få lår ånnu mera fvårigheten och o- 
brukbarheten af et fådant Syftem intagas, 


2 Ordningen. 
Mångformliga Mafkkråk', PER 
$. 9. 
Til denna Ordning höra alla fådana odölgda 
malkkråk (6 1.) hvilka hafva åtfkilliga danin- 


gar, undantagande den enda at vara få lång- 


itråckta at de kunna liknas vid en Tråd eller et 
Band 


04. Nov. Dec. 255 


Band ($. 6), fom I. Ordningen eller de Tarm- 
liknande malkkråk tilkommer. Ifrån deffe hifi- 
nåmnde fkilja fig de mångformliga åfven der- 
med at de åro oringlade det år utan ordenteli- 
ga ringlar eller leder, några af et enda Slågte 
nemligen Sjö-Stjernorna undantagne, hvilka dock 
' blott til fina armar eller firålar åro med leder 
förfedde. Däremot äro alla mångformliga malk- 
kråk, med åtfkilliga Ledamöter förfedde fåfom 
trefvare, klången eller liknelfevis få kallade ar- 
mar. I allmånhet at fåga åro en del mer och min- 
dre kafvelformiga, en del åggrunda, kretsrun- 
da, o. f. v. en del af ftjernlik fkapnad. En del 
hafva fåta, andre greniga klången fom fitta om- 
kring öfra åndan af kroppen. Andteligen åro 
några få beflkaffade at de, genom hvarjehanda 
kroppens eller des ledamöters tilhopadragning 
eller uthråckning, få et helt annat utfeende. 


6. IO. 


Denna Ordning bår fåledes med godt fkål 
namn-af mångformliig; fom ockfå det grekifka 
alloios idea bemårker. Hit höra egenteligen de 
af v. LInne och Muer få kallade Mollu/ca 
(6. 2). Den förre utfåtter deras kånnetekn, S. 
N. Xil. p. 1081, fåfom varande Animalia fim- 
plicia, nuda (abfque Tefta inhabitata), artubus 
infirusta; den fenare Författaren fåger i fin Prodr. 
Zool. Dan. p. XV. mollia, nuda, tentaculofa, 
hermaphrodita vel neutra. Af alla deffa kånne- 
tekn, kunna icke flera ån artubus inflrubta och 
tentaculofa egenteligen låmpas hit; men trefvare 
eller andra dylike lemmar åro ofta icke mårke- 
lige på de flåfe lefvande mafkkråk emedan de 

vid 


256 Oc. Nou Dec. 


vid minfta vidrårande indraga dem, ånnu min- 
dre kunna de mårkas på dem fedan de aflidit : 
de öfriga af berörde kånnetekn åro gemenfam- 
me med de tarmliknande malkkråken. Jag fin- 
ner fåledes ej tjenligare ån at kalla de til föte- 
varande ordning hörande: multiformia (forma 
fili fafcizve excepta), corpore inarticulato: ple- 
risque Tentaculis, Cirrisve inftruåa, fepius mols 
liufculas — eller fd hora (undantazand: den 
tråd-eller bandlika daningen), med aringlad kropp: 
de flefle för/edde med trefvare eller klången , mirdiue 
dels nog blöta. 


$i ET 


Nåftan alla mångformliga mafkkråk höra 
hafvet til, få finnas i frilka vatn och på det tor 
ra, och det lärer nåppeligen vara mer ån et 
fom år funnet i djurens inelfvor, De åro til fi- 
na Slågter något talrikare ån tarmliknande m:fk- 
"kråken, och de hafva derf5öre få mycket mera 
betarfvat at blifva underdelte. Både v. Linné 
och Miciier hafva underdelt dem efter munnens 
belågenhet , nemligen de fom hafva den ofvan- 
til, eller framtil, eller inunder.-- Men alt detta 
förefaller åtminftone mig ej allena mörkt, utan 
ock tvetydigt. Blåckfifken til ex. föres til den 
underdelningen fom har mun ofvantil (Os fupe- 
rum); men om den rörer fig eller hålles i en 
vågrått til ex. på bordet liggande fällning, få 
år munnen framtil belågen (Os anticum), och om 
den begifver fig hufvudtfupa til botn eller man 
håller den med hufvudet nedföre, få år mun- 
nen inunder (Os inferum). Efter min tanke har 
ScoroLi med fin upgifna underdelning varit nog 


lyca 


Of. Nov. Dec. 267 


 lyckelig, fom indelt de til denne ordning hö- 
rande malkkråk i Brachiata, Cirrata och Tenta- 
sulota fåfom ofvan år nåmndt (6. 3.); men det 
år dock et eller annat af deffa mafkkråk fom 
har intetdera, fåfom Flikmafken (Lobaria), Fått- 
mafken (Mammaria ) m. fl. Blickfifken har både 
Pröfvare och Klången, Sjöfljernorna åga både 
otrefvare och armar eller flträlar o. f. v. Hårtil 
kommer ock at ånnu icke blifvit någon riktig 
fkilnad fladgad imellan Tentacula och Cirri, få 
at hvad en Författare kallat Cirri har en annan 
kallat Tentacula och få tvårtom. Det har ock- 
få icke varit få lått at fkilja åt, men på det 
| man en gång måtte komma til någon ftadga håri, 
har jag anfedt Zentacula vara teretia, crofiufcula, 
brevia, rigidiu/tula , cepiti f. antice parti inferta, 
fApius retraffilia, eller långrunda, något tjocka, 
| korta, litet fyfva, fittande vid hufvudet eller 
fråmre åndan af kroppen, meråndels indrageli- 
ga. Dåremot har jag trott at Cirri böra de le- 
damöter kallas, fom åro filiformes, elongati, pro- 
pendentes, laxi, flexuofi , rarilffime retrabtiles; det 
år: trådlike, långiftråckte, framhångande , flake, 
böjelige, och ganlka fållan indragelige. Dock, 
då trefvare och klången på 100 fått åro olika 
fkapade når man tager alla mafkkråk öfver hufs 
| vudet, och då på et och famma kråk kan fin- 
nas bågge fagen men defsutom ånnu det tredje 
| eller något dylikt likvål olika danadt, fåfom til 
(ex. på Sjöblickarne, få år det fvårt at altid kun- 
na reda fig eller i ackttaga få infkrånkta fkilna- 
der, eller at med fullkomlig vifshet kuona få. 
82 hvilket fom år det ena eller andra. 


258 Oc. Nov. Dsc. 
SP 1 


Men at åter komma til mångformliga malk= 
kråkens onderdelning, har jag vål dermed gjort 
flera förfök, fåfom at indela dem efter deras 
Öpningar, nemligen de fom voro förfedde med 
en eller tvånne Öpningar, ÅApertura unica, Oper = 
turis binis ; ockfå efter Trefvarne, nemligen de 
fom hade inga, de fom ågde 2 eller 4 Trefva- 
re, fom hade flera Trefvare, de fom voro för- 
fedde med Klången, eller med Klången och 
Trefvare tillika (Tentaculis nullis, Tentaculis 
o..£ 4, -Tentaculis pluribus; Cirrata, Tenta- 
culis' Cirrisque -fimul );, 0: £ vw. = Deck hatva 1 
utöfningen famma fvårigheter mött, fom ofvan 
åro nämnde. Det fom båft och lyckligt vis, 
åtven låttaft låter verkftålla fig, fynes vara an- 
tagandet af följande tvånne underdelningar nem- 
ligen de fom hafva en under kroppen längs åt gå- 
ende platt fotfpegzel hvarmed de framkrypa (Difco 
longitudinali plano infero ut pede repentia), 
och de fom icke åga någon fotfpegel, åro fimman- 
de men til en del kunna fåtta fig på fin nedra duda 
(Difco, ut pede inferviente, nullo, natantia, 
qvedam apice altero feffilia). Detta låter ock 
lika lyckeligen med några ord förklara fig: de 
af förfta underdelningen kunna aldrig röra fig: 
uti en uprått fållning, utan mifte gå likfom på 
fin buk; de af den fenare underdelningen tvårt- 
om; et eller annat Slågte undantaget, men fom 
dock aldeles icke åger någon fotfpegel. I båg- 
ge deffe underdelningar uptagas altid förft de 
Slågter, fom icke hafva 'Trefvare, och federme- 
ra de, fom åga dem. 


6. 13. 


Oct, Nod Dec. 259 
(ig, 


Så långe de mångformlige mafkkråken åro 
lefvande , röras och blifva oförde, vifa de fulls 
komligen. hela deras mårkvärdiga [Kapnad, tvårt- 
om och når de då få de flåte likfom en helt 
annan daning; det till ex. fom år fmalt och långt 
fåfom en pinne med flera utfiående grenar, blifs= 
ver trint, fått och bart fåfom et klot, åtmin- 
fione draga de flåke in fina Trefvare och Klån- 
gen m. m. fom vid. hvarje Slågtes b efkrifning vi 
dare bör vifas. Men hvarföre hafva de af Skaparen 
erhållit en fådan förånderliohet? Frågan år vår- 
dig at tänka på, för den åtminfone fom älfkar 
både verk och måftare! de utgöra det förnåm- 
fa af förrådshufen i Fikarnes Bike. Deffe Fifk- 
hårar, fom den oåndeliga Godheten [kapat för 
mennilkan och många af defs behof och nöjen, 
fkulle fvårligen fmålta en bård föda eller bens= 
fulla kroppar fåfom för fig fjelfva af en kall na- 
tur och viftande i et kallt element. De fkola lått 
födas ty de fkola våxa ha alligt, da vi söre pa 
dem få tåta, få fråndiga och få ftora nederlag. 
Ja menniikjan' deltager och fjelf "med Filkarne 
at förtåra deffa benlöfa TT de åtas af 
många folkflag, i vår verldsdel i RE den 
tiden fom vifle af dem göra ade af fin mes 
råndels fallka andackt, nåmligen Faftlagen, - 


SEE 


Delle fnart fagt vårnlöfa och ömtåliga maflks 
kråk, fom hafva ibland alla djur erHallit den 
målt lånsfamma rörelfe och fålede es hafva fvårt 
; å R vid 


260 OM. Nov. Dö 


vid at fly, ja fom ofta och gerna viftas tilhopa 
i förre och mindre flockar: begagna fig för den 
fkull af deras hopdragelighet at dölja fig för fi- 
na många beherrfkare. Sedan de hopdragit fig 
och fina ledamöter, hafva de ock båttre tilfålle 
at göma fig i fkrymfor, eller at draga fig fram 
på trånga ftållen, Då de icke hafva fått några 
ben, men en få blöt kropp, fkulle de ock för- 
föras af frormar och hvarjehanda naturens rörel- 
fer: nu kunna de draga in fina Ledamöter och 
minfka vidden af deras kropp når faran påkom- 
mer, likfom et fkepp vid en annalkande ftorm 
drager in fina fegel, flånger och mafter. En del 
hafva derföre ockfå bekommit den fynnerliga 
förmågan, at fifta fig dår de finna för godt at 
fåtta fig i fåkerhet. Men alt detta år icke nog 
för at bibehålla deras varelfe, eller at förekom- 
ma det deffe klena Slågter ju fkulle förloras. 
De hafva erhållit en alftrings förmåga, och den 
hafiigahe tilvåxt, fvarande mot deras afgång och 
flörre ån nåppeligen något annat lefvande djur 
undfått. Deffe fenare åro gemenligen allenaft 
til hålften afvelfamma, det år, af två fårikild- 
te kön af hvilka blott det ena har den förmå- 
gan at frambåra fofter. Deremot åro defile malk- 
kråk meråndels tvåköniga, det vil fåga alla åro 
mödrar, icke en enda af dem fom ej bår fofter 
och framfåder: hvilken förunderlighet, et enda 
malkkråk åger få mycken förmåga i fortplant- 
ningsvågen, fom två, eller han och hona ibland 
de flåfte andra lefvande djur! mångden af des 
ras fofter år fnart fagt oråknelig; de åro åfven 
mycket feglifvade, ja ån mer, om något flyc- 
ke eller del af dem vådeligen förloras, våxer å- 

ter 


O&. Nov. Der. 261 


ter nytt ut igen; ockfå gifvas några hvars af. 
flitne delar åfven utvåxa til fullkomliga kråk. 
Någre ttycka och dela fig fjelfva, at få mycket 
mera föröka deras Slågte. Detta torde vara 
nog fagt, at gifva en förfmak på de förunder- 
ligheter, fom på många fållen uti Slågternes 
fårlkildta Hiftoria vidare böra anföras. 


ST 


Det år fåledes blott et enda, at på detta 
fålle ånnu anmårka: det år, at under denna 
Ordning blifvit et Slågte upfördt, om hvilkets 
verkelighet jag har mycken anledning at tvifla. 
Det år af MöäLncer upgifvet i defs Prodr. pag. 
XXVIII under namn af Pedicellaria och kånne= 


tekn Corpus pedunculatum , capitulo mutico vel 


ariftato; Os fuperum. Lefke (anf. 1. p. 510) har 
fölgt hvad fåledes för honom varit upgifvet och 
kallat detta förmenta Slågte på Tyfka Stielwurm 
auf einem fadenförmigen Stiele fitzt ein knöpfs 
gen, welches zuweilen mit haren befezt; hår 
år det intet, utan agnlike utfkott. För defto 
förre underråttelfe fkull, vilje vi ock nåmna; 
at Möuccer förefålt fig tre arter svilvas, dem 
han uptagit i fin Prodr. p. 229 och befkrifvit 
famt afritat i fin Zool. 1. p. 32. fi t. 16. den 
förfa. kallar han PEDICEeLLARIA globifera capite 
fpherico, collo nulio; den andre heter triphylla 
capite trilobo, lobis fubquadrangularibus mutis 
cis, collortereti; och den tredie fridens capite 
trilobo , lobis ovalibus arifiatis, coilo tereti. Det 
fom nu gör detta Slågte för mig tvifvelacktigt 
befiår deri: 1:0 at Miurrer aldrig funnit deffa 

R 2 kräk 


bås > OM Nov få 


kråk annorftådes ån på Sjöborrar (Echinus Drö- 
bachienfis och Saxatilis); Parafiter fynas de ic- 
ke kunna vara, ty huru fkulle de kunna fort- 
plantas ifrån den ene Sjöborren på den andra då 
deffe icke lefva i fålllkap: de fkulle ju då, når 
mödrarne kaftade fina fofter, åfven komma at 
fåfa fig vid andra ting. 2:90 Gör det mitt tvit- 
velsmål ånnu ftörre, at BaAsteR långt tilförene 
CSubfec. 1. p. 139.) fedt och omtalt de af MiL- 
LER upgifne kråk, men aldeles icke fåfom fåda- 
pe, utan fåfom Sjöborrarnes egen tilhörighet el- 
ler at vara ibland deras kroppslemmar. 3:0. 
fynas berörde kråk få mycket mera hafva kun- 
nat vara Sjöborrarnes Trefvare eiler Rlången, fom 
den få kallade globifera förmodeligen varit min- 
dre tilbakadragen, och de öfrige mer och min- 
dre utftråckte. Och 4:0 tyckas famma få kal- 
lade kråk jämvål hafva nog mycken likhet med 
andre Slågters Sugtrefvare ( Tentacula acetabu- 
lina) och viffe mufslors klången i den få kalla- 
de klångqvaften (Fafciculus cirralis). Ehuru jag 
dock anfer berörde Slågte Pedicellaria icke" al- 
deles otroligt: få önfkade jag likvål för min del, 
at det famma hade varit vidare beftyrkt, då jag 
med mera vifshet fkolat upföra det ibland de 
öfriga mafkfågter, fom nu i det följande til fine 
kånnetekn fkola belkrifvas. 


1 +? 
Ordo il. 
ÅA - 
ZAÄLLOIDEA. 
") Difco longitudinali plano infero ut pederepentia: 
x) Tenutaculis nullis, 


15. PLANARIA ( Flatmafk): Corpus latiufculum, 
2qVa- 


I 


Oc. Nov. Dec. 203 


eqvale, margine plicatile. Rofirum retratile. 
Pori 2 ventrales longitudinaliter pofiti. 


16. LoBARIA (Flikmajk'); Corpus fubpellucidum, 
oblongum: fupra teretiufculum, in medio ad- 
firi&to- bipartitum; fubtus difco dilatato plano, 
marginato. AA 


17. ScYLLZA (Sjöwalp): Corpus fubpellucidum, ru- 
gofum, oblongurn compreffurn : fupra lamel. 
lis trium parium, sauce lique folitaria, fubor=- 
biculatis, pinnuliformibus, verticaliter eredtis, 
Os foramine terminal, 


LD) Tentaculata. 


18. Limax (Saigel): Corpus oblongum, fupra con- 
vexum, antice Clypeo carnofo; fubtus difco 1. 
pede longitudinali plano. Foramen laterale 
dextrum. JLentacula 4, retragtilia. 


10. LuxUgiA (Krake): Corpus oblongum, fupra 
convexum, papillis prominentiisve ere&is fim- 
plicibus) aut pedunculatis ramofisve3; fubtus 
difco I. pede longitadinali plano. Foramina 

2. lateralia dextra. Tentacula 2 fupera, re- 
traftilia; plerisque 2 infera, minuta. 


20. Doris (Dorid): Corpus oblongum depreffum, 
fupra lamella dilatabili teftum; fubtus” difca 
J. pede longitudinali plano, anguftiore. Os 
antice fubtus, Foramen police fupra, bran- 
chiis ramofis, retra&ilibus., Tentacula 2 fupe- 
ra, intra foramina lamelle, 2 infera ad late- 
ra capitis: retraftilia. 

21. Tetuys (Pölsmafk): Corpus oblongum, fron- 
te membrana explanata margine incraffato am- 

NS biente. 


264 Oc. Nov. Dec. 


biente. Os tubulofum, inferum. Foramina 2 
fub latere colli finifro.  Tentacula duo. 

22. LaAPiystA (Sjöhkere): Corpus oblongum, fupra 
convexum , membrana laterali fzpius obvelan- 
te; Clypeo dorfali cartilagineo, fubtus difca 
longitudinali plano. Foramina lateralia 3, ani- 
que pofticum. Tentacula 4.  Oeuli 2 capiti 
ante tentacula pofteriora inferti, 


23. LERNAEA (Gelmafk): Corpvs oblongum, fupra 
convexum, fubtus planiufculum ; Collo, qui- 
busdam et Capite Brachiisque, diftinäum. Os 
inferum fubterminale, quibusdam forcipatum. 
Tentacula plerisque 2-4. Anus poltice termi- 
nalis, fepius tuberculo notatus. Övaria bina, 
tanquam totidem caude, prominentia, decidua. 


24. HorotHuUriaA ( Toffina): Corpus oblongum, 
”terétiufculum , acetabulis infra inprimis obfi-” 
tum, retra£ilibus. Foramina 2, terminalia, 
alterum anvale, alterum pro ore. Tentacula 
p'ura Os cingentia, frondofa, retractilia. 


+) Difco, ut pede inferviente, nullo; nantia, 
quedam apice altero fefilia. 


«) Teutaculis Cirrisve nullis, 


25. MAMMARIA (Pattmafk): Corpus ventricofum, 
lave; Cirris nullis, Åpertura unica. 


26. DistreMmA ( Dubbelpip): Corpus oblongum 
J], teres, nudum, liberum. ÅApertura termi- 
nalis antica, lateralisque, prominule. 

27. AsciDiaA (Sprutare): Corpus fxpius fe affigens, 
oblongum, vagina plerisque coriacea Ser 

per« 


OG, Nov. Dec. 265 


Åperture 2, altera ad fummitatem, altera ple- 
risque humiliore. 


28. SALPA (Lirmaf/k'): Corpus gelatinofum, ob- 
longum, utroque apice aperto: uno Os trans- 
verfum, altero anum fubrotundarum fovente. 
Glandula caudalis, canalisque transverfe fri- 
ata per fuperiorem corporis partem proce- 
dens, fepius transparentes. 


20. PTExOTRACHEA ( Fenblå/a): Corpus gelatino- 
fum , pellucidum , oblongum, caudatum; Pin- 
na ventrali caudalive. ÖOculi 2, intra caput 
perlucentes. 


P) Teutaculis Cirrisve: 


30: PHYSSOPHORA (MHafsblåfa: Corpus polymor- 
pham , fepius gelatino-membranaceum; ve- 
fica aörea aut términatum ad fuperficiem aque 
pendens, aut in totum inflatum fupernatans. 
Nauesnla. Cirrive plurima, dependentia, fere 
retra&tilia, difformia. 


31. Cuio (Sjövinge): Corpus gelatinofum , oblon-= 
gum, vaginatum; Piana utringue ad Thora- 
cem membranacea. Os terminale dentatum. 
Tentacula 2, capite vix longiora2, retrattilia. 


32. Beroé (Klockma/k): Corpus gelatinofum, fub- 
ovato-campanulatum, longitudinaliter - cofla- 
tum; fubtus cavum, Öre centrali. Cofe fz- 
pius ciliate. Zentacula Cirrive, vix ultra 2, 
quorundam invifa. 


33: "MeDusaA (Siökalf): Gods gelatinofum, or- 
biculatum, fupraYconvexum', fubtus cavum. 


R 4 Os 


266 > OM Ned. Dee 


Os inferum, centrale, labiatum. = Tentacula 
 plerisque, marginalia; fepius retradilia. 

väg. PuyLiuiDoce (Pilittmafk): Corpus gelatinofurm 
ex parte. fubcartilagineum, fepius orbicula- 
tum, depreffem ; fupra radiatim conpcentrice- 
que firiatum, plerisque in medio elato-umbo- 
natum, quibusdam erifia perpendiculari ve- 
latum. Os inferum , centrale, fubtubulofo- 
prominulum.  Teutecula conferta, fubretradti- 
lia, apice acetabulina, Os cingentia, Difcum- 
que ordinibus pluribus guafi vellere veftien= 
tia. Cirrz numerofi filiformes, Tentaculis con- 
termini, fepius glandulis minutis pedicellatis 
obfefti. 


35. HyorA (Trollmafk): Corpus gelatinofum, ina 
ne, glandulofum, contra&ile, Prolibus late- 
ralibus deciduis; bafi fe affisens. Os termi- 
na!e, fuperum, Cirris radiantibus , retraäili- 


bus , glandulofis, cinétum. 


36. LUCERNARHIA (Korf/sfot): Corpus gelatinofum, 
teres, fubverfum, radiato-brachiatum; Bra= 
chiis, apice corymbofe tentaculatis.  Tentacu- 
la capitata, retra&ilia. Or, in eentro Brachi- 
orum, inferum, prominens, quadrilabiatum. 


7. Asteras (Sjäfjerna): Corpus depreflum, ra- 
diato-ftellatum , coriaceum. Os inferum, cen- 
trale, fepius quinquelabiatum. Tentacula nu- 
merofia , retradtilia. 


38. Sera (Blåckfi/k): Corpus oblongum, vagina- 
tum. Cirri 8, capiti inferti, Os terminale 
» cingentes, interius acetabulis adfperfi. TZen- 
tacula plerisque 2, longiora, apice dilatata, 
acetabulifera.  Oceuli infra Tentacula, oblon- 


Sr 


| 


Oc. Nov. Dec. 267 


go-rotundati. Apertura fub collo prominens, 
excretoria. 

39. ÅcTINIA (Sjöfiråle): Corpus rotundatum, cons 
tra&tile, apice altero fefe affigens, altero di- 
latabile, tentaculatum.  Zentacula fimplicia, 
papillis fepius elongatis affimilantia, numero- 
fa, retra&ilia, Os centrale cingentia. 


6... 6. 


Ofvanföre ($. 5.) lofvades ån en upfållning 
af denna Clafs, jag bör nu vifa den, och kan 


. derutinnan vara få mycket kortare, fom -grun- 


derne och Slågtkånneteknen uti det föregående 
blifvit företedde. Upfällningen blifver följande: 


Cilaffs II. 
GYMNODELA. 
Ordo I. 
CotoBomMa, artubus obfcuris. 
”) Corpore inermi. 
MAMMARIA. CUCCULLANUS. GORDIUS. ÅSARIS. 
TricHuriIs. SiPuncuLus. FASCIOLA. . 
» Corpore aculeato aut fetofo. 
EcCHINORYNCHUS. LUMBRICUS. FURIA. 


Ordo II. 


ÅRTHRATA: Organis artubusve variis diftin- 
Ais (corpore ramls aut radiis prominentibus 
nullis), quibusdam retraåilibus, 

R 5 2 (COrs 


268 2 OGA Nou: Dec. 


"I Corpore articulato. 
TzeniA. Nereris. Nas. APHRODITA. 
0 Corpore inarticulato, 
&) Irraodiato : 


HirUuDo. Scorex. CLio, PtErRoTRACHeA. Dis 
STRAMA. ÅSCIDIA. SALPA. LOBARIA. PLANARIA, 
LimaAx. Doris. LUxURIA. SCYLLEA. LAPLYSIA. 
TeETHYS. 


B) Cirris radiantibus , retrattilibus. 


ÅCTINIA. HoLOTHURIA. PHYSSOPHORA. HYDRA. 


Ordo III. 


BrRACHIATA: Corpore radiis ramisve prominen- 
tibus, irretra&ilibus. 


"Y Ore terminali, fupero: 
SEPIA. LERNAA. 
"+) Ore centrali , infero: 


LUCERNARIA. BEROG. MEDUSA. 
; RE fa 


Til åfventyrs lår denna fenare Upfållning 
vara låttare och brukbarare, ån den föregåen- 
de; men ånnu, i anfeende til den önfkade na- 
turliga kådjan Slågterne imellan, icke alleftådes 
få fammanhångande, fom dock torde framdeles 
kunna hjelpas : afbrått i mennilko-fyftemer åro 
dock altid oundvikeliga. Slågtet £aftiola, fom 

af 


Oc. Nov, Dec. 269 


CaP andre och i fynnerhet af nyare Författare 
"blifvit kalladt Ligula, inbegriper den af v. 
 LINNé få kallade Faftiola inteflinalis , eller no- 


gare at fåga Fafciola Perca, Carajffii, Bralne, och 


- flera dylika. Deremot hafva berörde nyare För- 
fattare tillagt namnet Fafeiola åt de arter fom 


jag nu kallat Diffirema. Men emedan Fafciola 
åger en allmån bemårkelfe och likhet af et litet 
Band eller Budel, hvaremot arterne under Slåg- 
tet Diffrema aldrig kunna liknas vid annat ån 
en Spade, et Seltzerkrus, en Kålrot eller et 
flycke Pepparrot, och ånnu mer, hafva den 
aldranårmatfte likhet med Slågtet Ayjcidia, fom 
aldrig någon liknat eller kan likna vid et Band, 
icke ens vid en Bandftlump; få har jag trott 
Fafeiola både vara oegenteligt och förvillande, 
men at Difirema mycket noga utmårker fam- 
ma kråks hufvudfakeliga kånnetekn. Långt förr 
ån Mänrers Dyr-hifioria utkom, hade jag på go- 
da fkål delt Slågtet Doris uti två fårfkildte Slåg- 
er: Doris och Luxuria. Bemålte Författare har 
varit af famma mening; men at han kallat det 
nya Slågtet: Limacia, det fynes åfven vara ej 
allena oegenteligt, utan ock tvetydigt i anfe- 
ende til det allmånt bekanta Slågtet Limax. Jag 
torde framdeles få den åran vifa Kongl. Acade- 
mien nårmare, at Luxuria fkall vara et aldeles 
tjenligt Slågtnamn. Kånneteknen af Slågtet Sco- 
a åfven fom någre i de nyafe tider upgifne 
Slågter , har jag tvål förbigå i brift af tilgång 
på handlingar och en nårmare fladgad uplys- 
ning om deras verkelighet; blifva de yttermera 


|. fladgade, kunna de lått införas under de ofvan- 


gifna Upfällningar. De nygjorde Slågterne Hy- 
da= 


270 Of. Nov, Dec. 


datigena "eller Veficaria, och Strongylus , år jag, 
i anfeende til Slågtfkilnader och talrikhet, icke 
ånnu fullkomligen underråttad om; imedlertid 
åro de hår inneflutne under Tenia och ÅAfcaris, 
o. f. v. Stora uptåckter, af odölgde mafkkråk, 
hafva åfven fkett de fenare åren; en liten jämn- 
förelfe år tilråckelig at beftyrka det. V. LiN- 
Né kände af famma Clafs, föga öfver 20 Slåg- 
ter och knapt 130 arter; men det var dock 
anfenligt för honom, fom var nåftan enfam. Se- 
dermera hafva Slågterne blifvit Ökade til etan. 
tal al mer ån 40, och Arterne til långt ötver 
500; men vi hafve ock federmera haft månge 
LinNnéerR, i den delen af Natural-Hiftorien ; och 
ån. mera: alla flående på Fadren Linnés axlar. 


ÅDOLPH MODEER:. 
em 


Befkvifning öfver Slammningen vid 
Ådelfors Guldverk. 
Af 


ANTON SWAB. 


Vis tilgodogörandet at de ådlare Metaller= 
nes Malmer, har det, i anfeende til den 
ringa qvantitet man af dem finner få famlad i 
Gång eller Bergarterne, at de utan vidare ar- 
bet kunnat fmaltas, varit en nödvåndighet at 
uptänka fådana inråttningar, hvarmedelf de från 

fina 


OM. Nov. Dec. | 277 


fina medföljande Bergarter kunde affkiljas. Med- 
let, fom dertil blifvit nyttjadt, år Vatten, få- 
fom det enda tjenliga, i anfeende til den flörre 
tyngd, fom "Malmerne i jämförelfe dåremot åga, 
ån Bergarternes; men fåttet at anvånda det år 
flerehanda och förånderligt i anfeende til olika 
arters olika förhållande, och behof at erhålla 
Malmerne mera eller mindre fria från fråmman- 
de inblandningar. Förfta operation år vanligen 
at få Vafket eller den Malm och Berg, fom 
med hvarandra åro få blandade at de ej ge- 
nom fkrådning med hammare kunna itfkiljas, 
bragt til et lagom fint pulver, och det i möj- 
ligalfie måtto forteradt efter partiklarnes forlek; 
»dårtil nyttjas den bekanta inråttningen af Bok- 
verk, med hvars ffåmplar Bokmalmen eller Va- 
fket fönderfrötes, då det fina genom påflåpt 
Vatten i Bokkifian upfköljes och fåtter fig i 
proportion af partiklarnes fiorlek uti de dår ne- 
 danföre gjorda 1å kallade Hejdell och Slam- 
fumpar; hvareft det gröffa, fom tyngtt, blir uti 
i:fa fumpen och kallas vid Ådelfors Grof- Hej- 
dell, det i den andra något finare, Grann - Hej- 
dell, i 3, 4 och s5s:te ånnu finare Samm, och i 
6, .7, 8 &c. det finafte Segflamm. Hvardera af 
deffa forter innehåller Malmpartiklar i det nårma- 
fie uniforma med Bergarten, men til olika mångd,. 
dock få, at Groihejdelen år rikaft och de öfri- 
ge forter alt fattigare, ju finare de blifva. 


Den andra förråttningen at, med tilhjelp 
af Vatten, rena den Malm fom i förenåmde Bo- 
kade forter innehålles , från den medföljande 
Bergarten, får namn af Vafka eler Slamma alt 
efter inrättningarnes olikhet. 

FVafya 


272 0ä. Nov. Der. 


Vafkning förråttas på en lutande plan, gjord 
af bråder infattade imellan tvånne fidotrån ei- 
ler Hårdben, efter behof från 5 til 9 alnars 
långd, och 13 a 2 alnars bredd, Planhärd kel- 
lad. Det fom [kall vafkas uplågges vid öfra 
åndan af Hården, hvareft det medelft kryckan 
eller Lejdran omröres , blandas vål med det p2- 
flåpta Vatnet, och tilfes :at det jämt flyter 
utföre Hården. Bergarterne fåfom fpecifice låt- 
tare ån Malmen få derigenom tilfålle at affly- 
ta, då denne fenare efter en eller flere omvalk- 
ningar, alt efter godsforternes olika halt, deraf 
erhålles enfam, eller i det nårmafte befriad från 
Bergarterna och kallas Stig. Denna arbets me- 
thod, beror fåledes derpå. at medelft Hårders 
flup och Vatnes mångd, få afpaffa Vaätnets fiyr- 
ka at den fvarar emot Bergartens gravitas fpe- 
cifica, då det öfverfkott deraf, fom Sligen har 
framför Bergarten, utgör den kraft, fom ikal 
hålla honom tilbaka på hården. Och vore det 
möjeligt at vid utåöfningen kunna noga afpaffa 
detta, hade Vafkning vifferligen företråde iram- 
för alla kånda methoder, i anfeende til noggran- 
heten at famla all Sligen; men utom det at det 
år fvårt kunna erhålla de Godsforter, fom fko- 
la vafkas, af en partiklarnes fullkomliga likhet i 
anfeende til Volumen, fåfom dårvid år nödväån- 
digt, hindrar åfven den bekanta. egenfkap fly- 
tande kroppar hafva på lutande planer, at til- 
taga i haftighet efter tids momenterna, i famma 
proportion fom fritt fallande kroppar; hvaraf 
fåledes, om vid öåfra åndan af hården man på 
det nogafte afpaffat vatnets flyrka emot Berg- 
artens. tyngd, tiltager den dock alt mer och 

mer, 


Oc. Nov, Dec. 2205 


mer, ju långre vafkningen avancerar utföre, tils 
fluteligen det öfverfkott fligen har i tyngd emot 
Bergarten, öfvervåldigas, och den följackteli- 
gen måfte medfölja. 


At til någon del hjelpa denna omfhfåndig- 

het, eller åtminftone at gifva den finafte fligen 
något at fålta fig vid, nyttjas vid de flåta Ty- 
fka Bergverken och åfven vid Sala och Fahlun, 
Dukar på planhårdarne. Vaflkningen tilgår i öf- 
rigt nåftan på lika fått med Duk, fom på blott 
Hård, allenaft at ej Vafk-qvaften nyttjas, utan 
kryckan eller Lejdran; hvarmed godfet ftrykes 
på Häården, at det jämt utbredes. Derigenom 
vinnes ock mycket: och tyckes i fynnerhet för 
Blyglanfer, fom vid Bokningen ofta gå fönder 
til ytterfia grad af finhet, förre ån bergarter- 
nas, vara vida tjenligare ån det förra. Likvål 
nekar fjelfva fakens natur i anfeende til vat- 
nets beftåndiga acceleration , möjligheten at fö- 
rekomma, det icke någon del af Sligen [kall 
med Bergarterne aflyta, och fom i famma mon 
 måfte blifva mårkeligare, fom godsforterne åro 
fina, eller råttare fom partiklarne åro fkiljack- 
tige i ftorlek. 


| Et annat Valkningsfått har förft vid Un- 
gerfka och Saltzburgika Bergverken blifvit in- 
| råttadt, fom ock nu näftan vid alla Saxifka Berg- 
verk år antaget, nemligen med en fort rörli- 
ga planhårdar, Stofshårdar kallade. Deffe åro 
"gjorde nåftan lika med planhårdar, men hånga 
| på 4 kedjor, fom kunna vid nedra åndan me- 
delft en inråttad Våndbom, efter behag höjas 

och 


| 


274 Of. Nov. Dec. 


och fånkas. - Hården, fom fåledes år rörlig ef- 
ter långden, fåttes i rörelfe och framfkjutes af 
kuggar fittande i en horizontel Hjulftock, fom 
af fit hjul omföres, famt faller tilbaka genom 
fin egen tyngd, emot en bakföre faft upfatt fåll- 
ning. I en vid öfra åndan af Hården inråttad 
Sump, inlågges det gods man vil valka, hvar- 
eft det med vatten vål upblandas och fönderde- 
las, famt rinner derifrån öfver et til Härden lu- 
tande bråde ner på Färden, at det derpå blir 
jämt utbredt. Af den rörelfe Hården har, hvil- 
ken få vål i anfeende til ftryrkan fom haftighe- 
ten och Hårdens ftup, måtte låmpas efter gods- 
forternes befkaffenhet; blir fåledes det med vat- 
net utföre Häården flytande Slig och Betg, hvars 
haftighet i anledning af hvad förut år nåmnt i 
mon af Hårdens fiup annars [kulle tiltaga, af den 
fofs eller genflöt hården får, retarderadt, då de 
finafte Mligpartiklarne, med tilhjelp af fin öfvervigt 
i tyngden, hafva förmåga och rådrum at fåtta lig 
til Hårdens botten, och fålunda fkiljas ifrån Ber- 
get, fom med vatnet fmåningom afflyter. Denna 
inrättning, fom i fort år lika med hvad man i 
Laboratorier nyttjar i fmått och kallar Siehertråg, 
år fåkerligen ganfka god och vida båttre, ån 
någondera af de förut omnåmnde valkningsfått. 
Man förekommer i det måfta den oligenhet, 
fom. valkningar åtföljer, och tvifvelsutan kan 
man med et förfistigt Stofshårdens bruk utur de 
finafte fegflammer, famla den flig de innehålia. 
Likvål går detta arbetsfått, få vål fom all vaik- 
ning, nog långfamt, i anfeende dertil at fållan 
öfver några Lispund hvarje gång kunna afvalkas, 
och fordras dock minft 3:ne omvalkningar in- 
man ren fig kan erhållas. 

Slam 


OG. Nov. Dec. 275 


MSlomming år det fjerde brukeliga fåttet, hvar= 
med Bergarter och Malmer åtikiljas , och förråt- 
tas uti aflånga af plankor fammanfogade lårar, 
Slamgrafvar kallade, från 7 til 9 alnar långa, 
och I å I++ aln breda, famt 3 å 33 qvarter 
djupa; hvilka fällas horizontelt i anfeende til 
bredden, men flupa på långden 2 eller flera tum, 
efter förevarande behofver. Ofvanpå gafvelen 
af Öfra åndan är en lår af bråder bygd, öpen 
framåt grafven Biza kallad, hvaruti det gods 
fom fkall lammas inlågges; och nedfköljes ans 
tingen med deruti pållåppt vatten ner i grafven, 
eller ock neddrages med lutor, då vatnet un- 
der Binans botten öfver Slamgrafsgafvelen infly« 
ter, fåfom vid Harzilka Bergverken år brukeligt. 


I förra fallet då vatten flåppes på godfet 
uti Binan, omröres det där förft vål af flamma- 
ren med-en krycka eller kifta, och fqvalpas li« 
tet efter hand öfver Binans brådd, eiler kar« 
men, ner uti Slamgrafven, hvareft det efter fin 
egen tyngd lemnas at fåtta fig, då figen fåfom 
tyngft ligger fig fråmft, nårmatt gafvelen, och 
Bergarterne, fåfom lättare, flyta långre utföre 
grafvens botten. "Under fortfarande Slamning, 
blir godfets högd i grafven högf vid öfra ån- 
dan, famt docerande utföre, hvaraf fluteligen et 
lutande planum upkommert, hvarpå Slig och 
Bergarter åfven med detta arbetsfått fkola åt- 
fkiljas; man kunde med Ikål derföre frukta, 
det famma olågenheter Skulle hårvid möta, fom 
förut vid valkningar år nåmt; men fådant före 
kommes medelft vattens inneftångande i graf- 
ven tillagom högd, i mon efter fom godfets högd 

N vid 


276 Oc. Nov. Dec. 


vid Binar tiltager.  Sligpartiklarne, fom i fin 
tiltagande haftighet råka et ftillaftående vatten, 
hindras deraf at nedflyta långre ån dit, och Berg- 
arterne fom låttare blanda fig dermed, åtfölja 
vatnet och afflyta. Man kan ock anfe detta 
lutande plan, af lika befkaffenhet med en Plan- 
hård med Duk, i det affeende at ytan år up- 
fylld med håligheter, hvaruti den nedfkölgda 
Sligen har tilfålle at fålla fig, och fåledes tåla 
en våldfammare vattnets öfverfkölgning. 


Annorlunda tilgår vid Slamning efter andra 
methoden , då vatnet inflåppes i grafven under 
Binans botten, och godfet, fom fkal flammas, 
neddrages utan vattens tilhjelp i Slamgrafven. 
Vatnet agerar då med fin haftighet, utan 'at af 
andra medel retarderas, ån, at Slammaren med 
kiftan. Skjuter det af vatnet utföre Slamgrafs- 
botten nedförda godfet emot vatnet, hvaraf det 
updåmmes, och får, fedan kiftan uplyftas, ftår- 
re flyrka at bortföra Bergarterne och de finare 
Malmpartiklarne. Åndamålet år ock ej at dår- 
igenom, med en operation, uttaga få mycken 
finare och gröfre fig, fom möjeligen fke kan, 
utan endaft, at ifrån den groft bokade vafken 
affkilja den gröfita Blyglanfen, och få den full- 
komligen ren, för at nyttja fom tilfats vid Bly- 
fmåltningarne. Bergarten med den finare Sli- 
gen åtfkiljes federmera medelft Vafkning på 
Dukkårdar, til den renbet, at Sligen får få fior 
hallt i Silfver at den til Hyttan kan aflefvere- 
ras. Vanligen nyttjas för detta flamningsfått 
3:ne fMamgrafvar, med en arbetare för hvarje; 
då det måfta berget aflkiljes vid förfta grafven, 

nå- 


Of, Nov. Dec, 277 


något mera i den andra, och i den tredje göres 
ren Slig: förfta grafven flammas aldeles full, at 
godfet figer up til öfra brådden och ligger til 
3 af des långd utföre, då ock mindre arbetas 
med kiftan; andra grafven flammas til 3 full på 
högden och omkring 3 längden, då något mera 
arbetas med kiftan: och 3:dje grafven allenaft 
til > af högden och omtrent lika på långden, 
hvarunder flitigt omröres med kiflan at Sligen 
blifver vål ren. Hårmed vinner man fåledes en 
ringa del flig under det en flörre bortföres med 
Bergarterne, fom fedan med ny koftnad måfte 
undergå nytt arbete, för at utfå den Slig deruti 
är qvarlemnad. 


Vid Saxifka och andra Bergverk, dår flam- 
ning nyttjas, tilgår den alt efter förra metho= 
den, fom ock finnes omfråndeligt befkrifven jäms: 
te förenåmde vaflkningsfått, uti DErii Bergbau- 
kunde, Freybergfka Academiens Bericht vom 
Bergbau, och Herr Bergs - Rådet och Riddaren 
RInMANsS Bergverks Lexicon. 


För flera år tilbaka har den ock vid Ådels 
fors Guldverk varit af lika befkaffenhet; då man 
nögt fig dermed, at medelft handflamning 
(Handflamning kallas , då arbetaren fjelf förer 
Slamkiftan fram och åter i Binan, famt tillika 
förrättar alt det öfriga arbetet, men nyttjas nu 
ej) endaft concentrera hallten uti Hejdelen til få 
kallad öfverfat, fom federmera vaflkades til 
Slig, nyttan dåraf, i anfeende til arbetets fkynds- 


famhet och mångden fom hvarje gång kunde 


flammas, famt låttheten, at genom det flamma. - 
de . 


278 Oc. Nov. Dec. 


de godfets afdelning i behöriga flycken i graf 
ven, med få omflamningar erhålla den åftunda- 
de öfverfaten, gaf nog anlednihg göra förfök, 
at med Slamning enfamt genom flera omflam- 
ningar erhålla ren Slig. Möjeligheten vifade fig 
fnart, och flere års erfarenhet, jämte någon 
förbåttring, har nu fladgat at Slamning år vid 
Ådelfors Guldverk det båfta och förmonligafle 
fåttet at affkilja Guldfligen från fine medföljan« 
de Bergarter. 


Machinen hvarmed den förråttas, drifves 
af vatten, och år inråttad fom Planritningen 
Tab. XI. Fig. IL utvifar. a Vattenhjulet, fom me- 
delft Vefven 6 och Vet-flången e fåtter Vånd- 
vallen d i rörelfe fram och tilbaka; e, e, e fmå - 
armar, fom fitta vinkelrått uti Våndvalls-axelen 
och hafva på åndarne örjarn med en bult ige- 
nom, hvarpå Slamkiftfkaften f, f, f fafthakas; 
g Slamgrafvar i råt linie emot hvarandra, et 
par eller 3 ftycken på hvardera fidan af vånd- 
vallen £; Binan fom hvilar på en fårfkild fråll- 
ning, och ligger jämt med öfra brådden af 
Slamgrafven, och hvaruti Slamkifan 7, gjord af 
> tums tjockt jåärnbleck, går, midt på kiltan år 
en hylfa eller fahl faftnaglad, hvaruti kiftfkaftet 
faffåttes; &£ karmen eller liften med fluttande 
kant inåt Binan, ligger jämt efter Binans yttra 
kant vid Slamgrafven; / Lårar eller rum på fi- 
dorna af Binan, hvarpå de vid Slamningen er- 
hållne flycken låggas, at få mycket beqvåmare 
efter 'behof kunna til omflamning i Binan neds 
fkyflas; m et tunt bråde, fom fåkes i famgrafs 
ven imellan defs bråddar, 1 tum nåra yttra 

kan- 


Oct. Nov. Dec. - 2979 


kanten af Binan och går 2 å 3 tum djupt ner 
uti grafven , famt lutar emot Slamgrafs ftammen. 
2 fyrkantigt hål på nedra Slamgrafs fiammen; 
hvarigenom rångången eller aftern aftappas; e 


Hårdflodsfumpar. 


Fig. 2. Genomfkårning efter linien AB. 


a Slamgrafven, fom på hela Rn lutar 
2 högft 3 tum at allenaft vatnet vål kan afrin- 
na; 3 Binan hvars fidobråddar gå 3 aln ut på 
flamgrafven, för at förekomma fpillning; c Slam- 
kiftan "med fin dragftång d och fahl; e Låren 
eller rummet på fidan af Binan, hvarpå flycke- 
na liggas; f karmen; g fkölje brädet, fåhadt på 
flutt fom ritningen utvifar; 4 et fyrkantigt hål, 
hvarigenom hårdfloden eller aftern aftappass i,/, i 
trenne hål af 3 tums diameter, hvarmed lagom 


Vatten I flamgrafven under Slamningen innehål- 


les; & Vattenrånna, hvarigenom vatten til flam- 
ningen inflåppes i Binan I prickningen utvifar 
huru godfet i flamgräfven ligger, då den blif. 
vit fullfammad: Slamkiftans lopp fram och til- 
baka år 235 åa 3 qvarter. m Häårdflodsfumpar ; 
a Våndvallen. Det fom fkall ammas inlågges 
uti Binan ofvanföre famkikan vid p och vat- 
ten pållåppes til lagom mångd genom rånnan &. 
AT kiftans rörelfe fram och tilbaka, blir god- 
fet med vatnet upgrumladt, framdraget och Öf- 
ver karmen f£ nedfkölgdt uti Slamgraiven. Sköl. 
jebrådet g hindrar då vatnet och godfet at med 
för for force nedkomma i grafven, utan bidra- 
ger at det blir jämt utbredt och åtföljer Slam- 
grafskammen ned til botten, famt med 


en modererad haftighet dårutföre afrinneri Kir 
Ne | fen 
2 


280 — O&. Nov. Dec. 


fen och det gröåfre berget får hårunder tid at 
fåtta fig på Botten, och det finafte afrinner ge- 
nom fyrkantiga tappen 4 på nedra flamgrais- 
fammen, hvilken och limnas få långe Ööpen 
nedan til, at grafven, fom det heter, fatt fit fiup, 
eller at godfet vid öfra åndan af grafven ökats 
til 3 högft 4 tums tjocklek. Därefter tilflutes 
den, och dåmmes innanföre med flam eller hård- 
flod fullkomligen tått. Under fortfarande flams 
ning får vatnet Ökas up til andra tappen /?, eller 
få at det fiiger jämt up emot nedra kanten af 
godfets flutning, famt bibehålles vid famma högd 
tils godfet ånnu 3 a 4 tum ökats, då denna 
göres tåt; likafå förfares med den tredje, tils 
fluteligen med den fjerde vattumångden i graf- 
ven få underhålles, at det figer i famma mon 
emot godfets futning, fom godfets högd vid Bi- 
nan tiltager; dock ej högre ån, når grafven blif- 
vit full vid Binan, vatnet får 3 eller litet der- 
öiver, af defs långd upåt. Orfaken hårtil år, 
at fom det under flamningen i grafven nedfkölgdaa 
godfet, i följe af fin tyngd, ökas fortare, eller 
lågger fig högre invid Binan, ån längre utföre, 
hvaraf fåledes en fark lutning upkommer, fkul- 
le det nedfkölgda godfet undfå, enligt hvad för. 
ut år nåmt, en för fiark haftighet, och låtteligen 
en del finare kis bortföras, men då vatnet på 
nyfsnåmde fått vpdåämmes , minfkas icke alle- 
naft det från Binan nedfkölgda vatnets och god- 
fets haflighet, utan om någon finare kis förlårgt 
ner medfölgt , motas den af det updåmda vat. 
net, och föres tilbaka at den får rådrum fäåtta 
fig; famma vatten emottager ock de finafie de- 
lar af. Berget, och utgör dermed en bland= 

ning, 


Oc. Nov. Dec. | 281 


. -12 e (2 ? . 
ning, likt lervatten, fom föga fåtter fig til bot- 


ten, och afrinner fåledes då grafven aftappas, 
nåftan utan at röfva minfia fpår af kis. 


Detta år en angelågen fak at i ackt taga; 


:men fom det förhåller fig olika efter hvar och 
en godsforts belkaffenhet och finhet, åfven fom 


efter olika mångd af vatten, fom nyttjas til Mam- 
ningen, kunna inga fåkra mårken utftakas, hvaref- 
ter vatnet bör updåmmas, utan år båft råtta det 
efter omfåndigheterna under fjeliva flamningen, 
fom ock låtteligen vifar fig. De hår ofvanföre 
nåmda, åro fadane fom vid Guldverket mått 
nyttjas, och för dårvarande arter funnits tjen- 
lige. I öfrigt tilfes under flamningen at det i- 
från Binan nedfkölgda vatnet och godfet rinner 
jämt utföre grafven, i annat fall kunde mera 
vatten med ftörre haftighet rinna på det ena 
fållet ån den andra, och få medeltt förorfaka 


 förfpillning af fig. Åfvenfå obferveras, at då 


gröfre arter Mammas fåfom Hejdel, får mera flam- 
vatten i Binan inflåppas , ån då finare fllammas, 
och fom altid få afpaffas, at det, hvarje gång 
kiftan drages tilbaka, nediköljer en lagom mångd 
för at helt tunt utbrädac Öfver flamgrafs böt. 
nen. 

Når flamningen med i ackt tagande af före- 
nåmde omfåndigheter blifvit förrättad, tils graf- 
ven er Binan blifvit full, aftappas famvat- 


net, och med kiftan nec Idrages vål der vatten, 
: SET ånnu i Binan kan vara gvarflåendt. Derel- 


ter uttages den fyrkantiga tappen & och man 


låter alt det i osraäfven fående vyåtten tillika med 
2 


€ et 
SS 4 ack 


282 OG. Nov. Dee. 


det finare och gröfre godfet, fom lagt fig yts 
terft, och hår kallas rånngång, afrinna. Det öf- 
riga eller faftare godfet, fom fatt fis åfverft i 
grafven, afdelas vid förfta flamningen, i fynner- 
het om fattigare arter Mammats, i 3 nåftan li- 
ka delar Cår godfet rikt delas det i 4 delar), 
hvaraf det medlerfa, ehuru oftaft nog fattigt, 
ligges affides, at undergå profvalkning ; det med- 
lerfta anfes lika i hallt med det man flammar 
utaf, uplågges åter i Binan at omfllammas, och 
det öfverfa eller få kallade Binftycket lågges 
för fig fjelft, at, då mera hunnit famlas, fårfkilt 
omflammas til få kallad Andre Graf. Etter an- 
dregrafs flamning, fom alt på lika fått förråt- =. 
tas, afdelas det fafta godfet i grafven i 4 delar, 
då det nederfta lågges til det nederfta efter för- 
fle Graf, at undergå profvalkning, om det in- 
nehåller någon lönande hallt; det 3:dje Rycket 
anfes lika med det man börjat at flamma utaf 
och lågges dertil; det andra fycket till Andre- 
graf at omflammas, och det förfta eller Binftyc- 
ket förvaras fårfkilt at omfllammas til få kallad 
Tredje Graf: Tredje graf flammas och afdelas 
på lika fitt i 4 eller 5 delar, då alt Binfycket 
blir det förnåmfa och utgör det fom fkal nyt- 
tjas til på följande omflamning; men vid Fjer- 
de graf fördelas den altid i 5 flycken: det ne- 
derfta Jågges til de förra af famma fort at prof 
valkas; det 4:de anfes lika godt fom det, hvar- 
med flamningen börjades, det tredje lågges til 
fjerde grafs flrycken at med dem omflammas; det 
2:dra til femte Graf, och det 1 eller Binflycket 
til 6:te Grafs Mamning, hvarmed vidare på lika 
fått fortfares tils fluteligen Binftycket blir ren 
| Slig. 


Oc. Nov, Dec. 283 


Slig. Man i ackt tager då vid fifta grafven eller 
Sligflamningen at det, fom blir i grafven och 
ej bortrinner vid vatnets aftappning , uplågges 
til omllamning på nåfiföregående grafven, hålft 
det vanligen år nog rikt at på flere grafvar kun- 
na fördelas. Når mycket fattige arter flammas, 
fåfom 1, 2 å 3 lods Slighallt per lispund, 
kunna 6:te och följande grafvarne fördelas i 6 
ftycken, dock vanligen 5, och fordra fådane 8 
omflamningar , innan med den 9g;de ren Slig 
kunnat erhållas. 


Et Slamgrafs-par eller 3:ne grafvar, handhaf- 
vas af I karl och 1 goffe, då ordningen dårvid 
år, at når den grafven, fom förft Måptes i gång, 
hunnit blifva til 3 full, i gång fåttes den andra 
och, då den hunnit fyllas til &:del, i gång fåttes 
den tredje, hvadan då denna hunnit blifva + 
ilammad, den förfa år full, och fåledes altid 
2:ne grafvar kunna vara i gång. Karlen afde- 
lar och utöfer i:fta grafven, medan den andra 
fulllammas, derefter den andra, innan den 3:dje 
blir fårdig, och få vidare, at han har jämt ar- 
bete, Goffen matar grafvarne, fom det fåges, 
eller ifrån lårarne på fidorna af Binan 46 ned- 
fkyflar gods, få fort det hinner nerflammas, famt 
tilfer at inga rånnilar eller fårar af vatnet få up- 
komma neruti grafven, hvarföre han fom oftaft 
med fpaden firyker dem jåmna. 


'Som detta fått at aflkilja Sligen ifrån Berg- 
arterne, grundar fig dårpå, at godfet efter ned- 
fkölgningen i grafven Ikall fåtta fig på des bot- 
ten, och de låttare partiklarne litet vid hvarje 

S5 om- 


284 Oc Nov. Dec. 


omflamning afflyta3: få år angelåget tilfe, at man 
har godsforterne af den grofle ek, at de vål blan- 
da fig med vatnet, men ej för mycket elier til 
den grad, fom lera, hvarigenom de deruti hål- 
las uppe, och fåtta fio ej få fort, fom veder- 
bör. Man har derföre tilförene änfett tjenligalt 
at endaft flamma gråfre forterne efter Boknin- 
gen, nemligen Grof och Grann-Hejdel och lår 
tit Slammarne , hålft de finafte fåfom leoflam- 
mer, hvilka hafva nyfsnåmde egenfkap at håls 
la fig uppe i vatnet, undergå vafkning på blott 
Hård, 


Under den: tid jag haft infeendet öfver 
Bok och vafkningen, har jag ågt tilfålle göra 
åtfkilliga förfök , med de finafte Slammernes dam- 
ning. Den kan ock möjeligen verkftållas, alle- 
naft helt litet flammvatten nyttjas, och vatten i 
"Grafven ganfka kort eller til 5:del af defs långd, 
updåmmes. Arbetet går dock på detta fått gan- 
fka låogfamt, och fiiger i koftnaden nåra vafk- 
ning. Jag har derföre ; vid öfvervågande af 
fång 1 förhållande, i anfeende dårtil at 
under påftående flamning det finafte fört af 
flyter och fadnar uti det i Grafven updåmda 
vatnet, gjort förfök, at i fårfkilte proportioner 
blanda flammarne med Hejdelen, i den förmo- 
dan at, fom flammen i blandning med Hejdell 
endaft ökar mängden af det fina deruti, fkulle 
det förft afflyta, och den fina Sligen, jämte fin 
lilla Öfvervigt i tyngden emot Bergarterne, få 
båttre ”tilfålle fåfta åig imellan det gröfre god- 
fet, hvars' mellanrum i annat fall åndå endaft 
kunde tjena at gåöma ÅR tilbaka hålla en del 

fina= 


- O&, Nov. Dee. 285 


finare Bergpartiklar. Utflaget har ock vifat för- 
delen dåraf, famt at då Slammer endaft inblan= 
das med Hejdell til t:del, kan alt, hvad fom 
vinnes efter Bokningen, utan minfa hinder i 
arbetet eller förluft af Slig, tilgodo göras , och 
fker blandningen nu vid Adelfors af & af den 
finafte fegfllammen med & den grofvafte Hejde- 
len, famt 7 lamm med & Grannhejdell. Tagas 
flammer i ftörre proportion, går arbetet lång- 
fammare, och fara år det någon delaf den finae ' 
fte Sligen förloras. ; 
Kunde man vid Bokningen få afpaffa alt, 
at endaft + af Slammer århölles emot Fejdell, 
vore -båft endaft famla det bokade godfet uti 
en Sump, då blandningen redan vore gjord, 
men fom Hejdelen dårigenom fkulle blifva nog 
grof, och fåledes Kis och Bergart uti famma 
korn vara förenade, til kan hånda för fior mångd 
af den fenare, få år det ej rådeligt, utan bör 
man håldre hafva flere fampar och famla hvar 
fort efter fin finhet; dock kan Hejdelen, utan fara 
för nyfsnåmde olågenhet, utgöra 3 och flammerne 
a:del, fom ock vanligen vid alla Bokverk i ackt 
tages, Håraf hånder vål, at efter Bokningen fås 
et Öfverfkott af flammer, fom ej upgår til bland- 
ningen med Hejdell; men fom dock med flam- 
ning kan tilgodo göras, om man upblandar den 
med Ränrngång eller after efter Hejdell-flamning, 
hvarigenom famma åndamål vinnes. 


| Den tilvåxt i hallt, fom det, hvaraf man 
flammar, erhåller för hvarje omflamning och i 
hvarje fycke färfkilt, famt den tid fom fordras 
at 


85 > OM. Nov. Dec. 


at erhålla 1 tunna eller 3 Centner Slig, år nog 

betydelig , och förtjenar at omnåmnas, fåfom et 

bevis, med hvad fkyndfamhet och noggranhet 

man genom denna art flamning kan tilsodo göra 
de fattigafte godsforter. 


[DJ 


Enligt profvalkningar har af Hejde il, om 
16 lods hallt per lisp. blandad til 3:del med feg- 
flam om 2 lods' hallt, vid förfa flamningen, Bin- 
flycket N:o 1. fåtts til 28 lod Slig. per lisp:d. 
N:o 2. til 10 lod, och N:o 3. til 1 lod, alt per 
lisp. Andra omflamningen eller Andregraf Bin- 
fltycket N:o 1: gilvit I ”m:k 20 lod. N:o 2: 2 
m:k 18 lod, N:o 3: 4 lod, N:o 4: I lod per 
lisp. Tredje omflamningen eller Tredjegraf Bin- 
flycket N:o 1: 3 m:k 12 lod, N:o 2: .30 lod: 
N:o 3:60 lod,.N:o 4: 2 -led och N:o $: flod. 
 Fjerde omflamningen eller Fjerdegraf Binftycket 
N:o 1:,6 m:kl24 löd; N:o 2:02 mek; Nog 
24 lod, N:o 4: 8 lod, och N:o 5: 2 nd. Fem- 
3E omflamningen eller ”Femtegraf N:o 1. Binftyc« 
ket gifvit ren Slig. 


Hejdel om 12 lods hallt per lisp. blandad 
med 23 Segflam om 2 lods hallt. Förftegraf, Bin- 


fycket N:o 1: gifvit 22 lod per SE da Nio 28 


8 lod och N:o 3: I lod. 


Andregraf N:o 1: gifvit 1 m:k 16 lod. N:o 2: 
Tt4rlodöN:a-g:53: lad; och Nors bd 


Tredjegrd Nio 1:.S Mm. 6 Igd; N:o: S: o0-tod, 
N:o 3: 6 lod, N:o 4: 2 lod och N:o 5: i lod. 


Fjerdegraf N:o 1: 6 m:k,y N:o 2: 2 m :k, N:o 83: 
24 lod, N:o 4: 8 lod och N:o 5: 2 led. 


Ferms 


| 


Oc. Nov, Dec. 287 
Femtegraf N:o 1: gifvit Slig. 


Hejdell om 10 lods Slighallt per lisp. blan- 
dad med : Segflam , om 2 lod per lisp. 


Förftegraf N:o 1: gifvit 16 lod, N:o 2: 6 lod 
och N:o 3: I lod. 

Andregraf N:o 1: I m:k 4 lod, N:o 2: 12 lod, 
N:o 3: 4 lod och N:o 4: I lod. 

Tredjegraf N:o 1: 2 m:k 12 lod, N:o 2: 20 lod, 
N:o 3: 8 lod, N:o 4: 3 lod och N:o 5: I lod. 

Fjerdegraf N:o i: 4 m:k 8 lod, N:o 2: I m:k 

76 lod, N:o 3: 18 lod, N:o 4: 6 lod och 
N:o 5: 2 lod. 

Femtegraf N:o 1: 7 m:k, N:o 2: 2 m:k, 8 lod, 

N:o 3: 28 lod, N:o 4: 8 lod och N:o 5: 2 lod. 

Sjettegrat N:o 1: gifvit ren Slig. 


Grannheidell eller få kallad Höjdellarni, 
om 6 lods Slighallt per lisp., blandad til +: :del 
med fllamm om 2 lods hallt, 


Förftegraf N:o 1: gifvit 10 lod, N:o 2: 4 lod, 
N:o 8: I lod. | 

Andregraf N:o I: 20 lod, N:o 2: 8 lod, N:o 
3: 3 lod och N:o 4: I lod. 

Tredjegraf N:o 1: I m:k 12 lod, N:o 2:16 lod, 
N:o 3: 6 lod. N:o 4: > död och N:o Es I lod, : 

Fjerdegraf N:o 1: 2 m:k 20 lod, N:o 2:22 lod, 
N:o 3: 8 lod, N:o 4: 4 lod, och N:o.5- 2 lod. 

Femtegraf N:o 1: 4 m:k 8 lod, N:o 2: I m:k 
26 lod, N:o 3: 16 lod, N:o 4: 6 lod och N:o 

Rene lod. i 

Sjettegraf N:o 1: mkt, N:o oso mia lod, 

| N:0o3:28 lod, N:o 4: 10 lod och N:o 5: 4 lod: 

Sänder 'N:o 1: gifvit ren Slig, 


Eraonn. 


288 0Å. Nov. Der. 


Gramnhejdell eller Hejdellamm om 4 lods 
Slighallt per lisp:d blandad med $:del flamm 
om 2 lods hallt. 


: Eörftegraf N:o: 1: ouvit 8 lod, N:e 25, Glod: 
Ock IN:0-3.: 3 od. 

Andregraf. N:o, 1: 16 Jod, N:o.2:8 lod, N:o 
3.34: 10d--och N:o 4: talod: 

"Tredjegraf, N:o I: I mik, N:0:2: 14 .Iod; N:o 
230. lod N:0:42 2: JOG-OGA NEO 15 SKR ed: 

Fjerdegraf N:o 1: 1 m:k 24 lod, N:o 2:16 lod, ' 
N:o 3: 8 lod, N:;0-4: 4 1dd. och N:o fr dad. 

Femtegrat. N:o 1:.3 .m:k, N:o "2:74 lod. N:o 
33 12d0d,) N:o 4; 60-100 och Nog Jack 

Sjettegraf N:o I: 5 mik 12 lod, N:o 2: 1 .m:k, 
N:o 27:10. 100 ndNI0 45080 TOGSTNER SS Er Sod 

Sjundegraf i N:o CE: 8 mik, N:o2: 3am:k 16108; 
N:o 3: fm:k,. N:o 4: 12 lod. och Nio äs lod. 

Åttondegraf N:o I. gifvit ren Slig. 


Slammer om 13 a 2 lods hallt i Slig per 
lisp:d , blandade med Rånngdåns , eller fom den 
ock kallas Slammgrafs/lamm om 1 lods Siighalit 
per lisp:d. 


Förftegraf N:o 1: gifvit 4 lod, N:o 2: 2 lod, 
N:0:3.23 an lod: 

Andregrat. N:orr:, 6 lod, N:o .2: gg lodN:56-35 
I lod. 

Tredjegrtat N:o 15 10:lod; N:o -2:16-lod;4 No 
2:v45lodae NEO, 4 fALOe, 

Fjerdegraf N:o 1:16 lod, N:o 2: 8 lod, N:o 3: 
4 lod, N:o 4: 2 lod, N:o 5: 1 lod. 

Femtegratf Nor: a msk, N:o Sten lod, Nio 
3:60 löd, N:o::4: ga -lod, Nio Sant odat 

Sjet= 


0. Nov. Dec. 289 


Sjettegraf N:o 1: I m:k 28 lod, N:o 2: 24 lod, 
N:o 3: 10 lod, N:o 4: 5 lod, och N:o $: 2 lod. 
Sjundegraf N:o 1: 3 m:k, N:o 2: I m:k, N:o 3: 
12 lad, N:o 43 6. lod; N:o 5:53 od, 
Attondegraf N:o 1: 7 m:k, N:o 2: 2 m:k, N:o 
3: 28 lod, N:o 4: 12 lod, och:N:o 5: 5 lod. 
Niondegraf N:o 1: har gifvit ren Slig. = > 


Håraf finner man, at Slighallten uti de gods- 
forter, fom flammas, nåftan ökas dubbelt för 
hvarje omflamning, och 'åfven i ftyckena i hvar- 
je graf, alt fom de åro närmare Binan: Sligpar- 
tiklarne hafva fåledes med denna arbets metho- 
de, en någorlunda obehindrad frihet at lyda fin 
tyngd och fåtta fig dårefter, under det deras 
medföljande Bergarter afflyta, hvarföre ock en 
obetydelig förluft af Slig, hårvid år at befara. Det 
år vål fant at med valkning på blott hård och 
åfven med dukar, godfets Slighallt genom för- 
fistigt arbete ofta ökas 6, 8 til 10 dubbelt, 
och at fåledes ej öfver 2 högft 3 omvaflkningar 
» fordras för at erhålla Slig; men därvid bör mår- 
kas, at qvantiteten, fom hvarje gång kan hand- 
hafvas, år ganfka liten, och at en ftörre accu- 
rateffe med vatten och valkens råtta förande på 
Hården fordras, ån man vanligen af arbetare 
kan begåra, få vida mäårkelig Slig-förluft fkal 
förekommas. Likafå förhålier det fig med Stofs- 
 hårdarne, fom vid Ungerfka och Saxifka Berg- 

verken nyttjas, och hvarmed jag nu nyligen haft 
 tilfålle vid Ådelfors göra et förfök. Man kan 
 vifferligen med dem utraga ytterfta fpåret af Slig- 
ohallt ; men arbetet går långfamt och fordrar en 

"grannlaga fköttel, dock nog fortåre och båttre 

ån med vanlig valkning. ; a 

| Ja 


290 Oc. Nov. Dec. 


Tiden, fom erfordras at med Slamning ren. 
göra I tunna eller 3 centner Slig, för fårfkilte 
hallter, år vanligen för Hejdel om 48 lods Slig- 
hallt per lisp:d blandad med fin behöriga pro- 
portion Segflamim, 2 dagar med en arbetare. 


Dito af 16 lods hallt 6 dagar. 
Dito af 12 lods hallt 8 dagar. 
Dito af 10 lods hallt 9 dagar. 
Dito af 8 lods hallt 11 dagar, 
Dito af 6 lods hallt 14 dagar. 
Dito af 4 lods hallt 17 dagar. 


famt af Segflammer, fom per medium hålla 15' 
lod per lisp:d; med fin behöriga blandning med 
Hårdflod, 32 dagar, alt för en arbetare, då den 
tillika på famma tid fkal framköra hvad fom for- 
dras til flamningen, famt töma Rännegångs 
fumpen och Rånnegången bortköra. Häårefter 
åro arbetspriferne inråttade få at för 40 lods 
hallt får Slammaren för I tunna Slig, 8 fchill.; 
för"x6 :10d- 25 teh" 6 runt; £2 lod 95 fek: 10 
lod 37 "fch:'6 "runft.;' 8 lod 47 fck3 0 löd I Rid: 
16 Ach; 4 lod ”r-R:d. 21 Tch. öck för Slammet 
om” 1. l0df2 TXL. 32 fChul. 


Dåremot koltar vafkningen, fom numera 
endaft Iker af fina flammer och after af 17 lods 
Slighallt per lisp:d 5 R:dr 40 fch., för I tunna 
Slig, eller 3 R:d. 8 fch. mera för tunnan ån 
med Slamning, för förre halter år vål vaiknings- 
priferne mindre , men likvåli famma proportion 
dyrare ån Mlamning. Arbetarne undfå altfom fkall 

flam- 


Oc. Nov. Dec. 29: 


flammas på råkning fålunda, at de af et vifst 
qvantum Hejdell eiler Slamm , fom dem tilmå- 
tes, blandad med fin behöriga proportion Hej- 
dell eller Häårdflod, fkola lefverera et vifst qvan- 
tum Slig; hvarföre och alla forter, fom vinnes 
efter Bokningen, underfökes til fin hallt i Slig , 
antingen på liten planhård eller fichertråg, och 
dårefter utråknas, hvad de dåraf fkola uttaga 
och lefverera.  Hårigenom upmuntras de bäde 
til flit, i anfeende til den omnåmde betalnin- 
gen de undfå för I tunna Slig efter fårfkilta 
hallter, och til acktfamhet, fom vid fådana ar- 
beten år högft nådvåndig. 


Af alt detta finner man fåledes hvad be- 
tydeligt företråde flamning har framför andra 
brukeliga vafknings methoder, med Adelfors 
Guldmalmer. Tuvifvelsutan bör den ock låta 
verkfiålla fig med andra Malm och Bergarter 
med lika förmon, om dervid i ackt tages hvad 
hår förut om des verkfållande år nåmnt. 


Någon föråndring fkulle kan hånda vara nås . 
dig för viffa arter, med Grafvarnes afdelning 
och vatnets updåmmande dåruti; men fådant år 
lått at finna under fjeliva arbetet; och vifa de 
förfök Herr Bergmålftaren ANDERS Piur 1 Sala 
i förlidne fommar låtit göra dårmed å Sala ars 
ter, nog tydeligen, at den dår låter fig med be= 
tydelig förmon verkhålla, 


Nå- 


292 08. Nov. Dec, 
Några Håndelfer, 


Om | 
Utrvårtes åkommor, fom både för fållets 
och utfeendets fkull låtteligen kunna 
muifstagas för Venerifka fkador; 
Af 
JOHAN P. WESTRING. 


1. Håndelfen. 


KH: ör fem år fedan blef Jag kallad til en ogift 
hederlig Man, 38 år gammal, fom hade 
en fvår fvullnad i Preputio penis, tillika med 
en fluxus, fom aldeles liknade en Gonorrhoea 
virulenta. Alt hade utfeende af venerifk fmit- 
ta, och Sjukdomen tycktes vara en Phimofis ves 
nerea. Men mannen” förfåkrade mig, at han ej 
kunnat förvårfva denna Sjukdomen genom olof- 
lig beblandelfe, emedan han aldrig varit få nå- 
ra någon af det andra könet. 


Som Mannen var af god moralifk cara&er, 
och nöden gerna tvingar ”fram Sanningen, lik- 
fom vårk och vånda förtager blygfeln, ia ”anfåg 
jag detta vara af någon annan befynneriig art. 
Mannen fade fig ej veta någon orfak til detta 
onda, om icke en våldfam håfning på en vagn 
' under refan, då han förut var uphettad af nå- 
gra glas vin, 


Som 


Oc. Nov. Dec. 293 


$om detta var den förfta håndelfe af dy- 
likt flag, fom jag fett, var jag dels något mifs- 
tånkfam, dels ock nyfiken, at få uplysning, om 
en få mifstånkt fjukdom kunde vara af annan 
orfak, ån venerilk fmitta. Jag ordinerade dårs- 
före et Laxans, kylande medel, emollierande 
omflag och infprutningar. Inom några dagar 
blef jag efterfkickad, och huru förvånad blef jag 
icke, då mig vifades et ftop blod, fom kom- 
mit i fålle för urin. Jag mifstånkte då frax 
Gyllenådern, och förebrådde mig min förfum- 
melfe med åderlåtning. Strax rådde jag den 
Sjuke, fom var mycket blodfull, at låta fåtta 
fex flycken blodiglar omkring ftolgången: och 
fom Phimoflis ånnu var lika fvår, låt den Sjuke 
fortfara med kylande faker, diluerande och mu- 
'eilagineufa drycker famt infprutningar.  Utvår- 
tes nyttjades cataplasmer med blyvatten. Mera 
blod kom ej urin-vågen, och inom 8 dagar 
var fvulinaderi tåmeligen minfkad, då åtfkilli- 
ga fmå får fyntes på glans penis, utur hvilka 
flöt en gulacktig materia. Som;jag nu anfåg det- 
ta hafva upkommit af blodets pråfsning hår på 
hållet, hvaraf en local inflammation hårrört, 
fnarare ån af någon annan orfak, få låt jag Pax 
tienten blott firyka olja. på fåren, och icke nyt- 
tja något. vidare. Medelft deffa medel blef Pa- 
tienten aideles frifk och låkt inom 14 dagar, 
och har federmera aldrig haft något ondt af det- 
ta, eller något dylikt flag. Hade någon vene- : 
rifk fmitta varit hår under, få hade denna cur 
ej lyckats få hahigt. 


TA & Häån- 


294 Oc. Nov. Dec. 
2 Hindelfen. 


En goffe, om fex år, får en fvår vårk i fin 
födflolem, mycken fvullnad och tillika en flyt- 
ning af et gulacktigt vahr. Hår var ej fkål til 
mifstankar, ehuru Sjukdomen liknade en Phi- 
mofis med gonorrhoea. Goffen, ofkyldig och 
blygfam visfte ej berätta huru detta var orfakadt, 
och des föråldrar kunde ej gifva någon uplys- 
ning. Genom tjenliga medel blef goffen fnart 
hulpen, och har aldrig fedan haft kånning af 
detta onda. Ehuru denna håndelfe liknade 
en Phimofis venerea, var den dock af andra : 
orfaker, förmodeligen någon klåmning eller an- 
nan retelfe af fyng eliter fkarp urin ftadnad imels 
lan Preputium och Glans, tilkommen, hvilket 
omftåndigheterne med goffen och curen nogfamt 
tilkånna gifva. 


3 Hindelfen. 


En liten flicka, 4 år gammal, får mycken 
fvårighet at kafta fit vatten, och tillika vifade 
fig något komma den vågen på defs lintyg af 
gult utfeende. Defs' hederliga föråldrar blefvo 
förfkråckte öfver denna håndelfe, och fökte up- 
lysning af mig om fjukdomens natur famt hjelp 
dåremot. En få fållfam fjukdom hos et fa li. 
tet barn gjorde mig brydd, och för at hafva 
något at fåga och at tröfta dem med, fade jag 
at matkar rmöjligt vis kunde orfaka denna fjuk- 
dom”; likfom många andra underliga fymptos 
mer hos barn. = Jag kunde ej heller i fanning 
falla med mina mifstankar på någon annan or- 

fak. 


Oc, Nov. Dec. 295 


fak. Hvarföre ock jag gaf barnet låmpeliga matk- 
medel. Men fjukdomen fortfor. Omfider gaf 
jag hånne et kraftigt Laxans, hvilket afförde en 
anfenlig myckenhet brånda hårdheter, (Scybala): 
hvarefter hon aldeles öfvervann denna kråmpa. 
Inga matkar fyntes komma fram; och fom la- 
ons tycktes hår enfamt göra god verkan, få har 
jag förre anledning at tro, at deffa hårdheter 
gjorde en pråfsning på blodet åt deffa delar, 
hvarigenom körtlarne blefvo mera fyllde, och 
fjukdomen deraf upkom, ån at fkylia på mats 
karna. | 


4 Håndaelfen. 

En hederlig man, några och 69 år gam- 
mal, beråttade för mig, at han 3:ne gånger 
haft den olyckan, at hårdt ftöta fig i högra ve- 
ka fidan, famt ljumiken, hvarefter han hvar gång 
kaftat blodig urin, famt fått en purulent flyt- 
ning, liknande en Goönorrhoea benigna, dock 
utan fvåra fymptomer. Genom kylande och la- 
xerande faker åfvervann han dock fnart hvarje 
gång denna oiågenhet. Genom deffa våldfam- 
ma fötar har mera blod blifvit pråffad åt Pel. 
vis, och af en Plethora pelvis, fom utvidg 
blodkårilen, mera våtfkor kommit at ftocka fig 
ät körtlarna, hvaraf förmodeligen denna fluxus 
blifvit orfakad. Deffe olycksftötar, fom förun- 
derligen 3:ne gånger tråftade famma ftålle , måt- 
te dock omfider hafva orfakat, at denne Man- 
nen på fin ålderdom plågades och befvåradesg 
af incontinentia urine, och åtfkilliga fvåra Hz- 
morrhoidal-kråmpor. 

IS 5 Hån- 


at 


296 — Oå. Nov. Dec. 
;s Håndelfen. 


En liten flicka, 2 år gammal, får et til 
 utfeende elakt får med brunacktig kant och hvit 
flemmig botten, på ena labium vulve. Des he- 


derliga Moder blef håröfver ömkeligen befört, och 
mifstånkte amman hafva fmittat hånne. Jag kun=' 


de dock ej begripa det: utan. anfåg det mer 
ofkyldigt, ehuru det för ftållers fkull hade ovan- 
ligt utfeende. Intet annat ordinerades af mig, 
ån et gråöt-omflag af rifna upvårmda Morötter, 
hvilket omflag låkte fåret inom några dagar: 
och har denna flicka fedan nu i 6 år mått vål, 
och icke haft någon mifstånkt kråmpa. 


6 Hindelfen. 


En förnåm Herre af Sangvinifkt tempera- 
ment, i fina båfa år, kommer bekymrad til mig, 
och klagar Öfver en krånmpa, hvilken han icke 
visfte fig hafva medeltt någon brotflighet förvärf- 
vat.  Underftundom befvårad af Gyllenådern, 
mifstånkte han fjelf den orfaka denna Huxus, 
få lik en ågta Venerilk gonorrhée. Jag gaf ho- 
nom FEle&. e Senna med Sulph. precip., och 
han Öfvervann ftrax derefter denna olågenhet. 
Sedermera har jag fett flera fådana håndelfer, 
aldeles lika, med Venerifka Gonorrhoéer orfaka- 
de af blodfullhet, gyllenåder och echauffement. 
Materia fluxus har gulacktig firg; men Glans pe- 
nis har ej haft den röda fårg, fom då den är 
af venerilk orfak. 


= Hån- 


> FRIN LÄR at nn FR. 


Of. Nov. Dec. 297 
. 7 Håndelfen. at 


För några år fedan kommer en ung Man 
til mig, hjerteligen bedröfvad öfver fin unga 
Fru, fom hade fått en befvårlig, plågfam och 
underlig kråmpa. Hon hade en fvår vårk, fom 
förhindrade alt njutande af kårleksnöjet. Förat 
hade hon hatt en odrågelig Pruritus, hvars för- 
nöjande orfakade en vålluft, fom mattade til då- 
ning och vanmagt; men ER er amplexus 
mariti hånne ganfka plågfam, förmodeligen af 
delarnes fvulinad. Omöder, oacktadt behöriga 

medels förordnande och bruk, både invärtes 
och uivårtes, får hon en furunculus eller Me- 
taftalfis på ena labium vulve, med otrolig vårk 
och vånda. Denna bulnar, Öpnas, låkes , och 
hon blir frifk. Defs man, med hvilken hon ha- 
de varit gift et halft år, hade ingen kråmpa, 
fom kunde förråda någon fmitta. Ej heller har 
denna Fru efteråt klagat öfver något ondt. Hon 
har nu i flera år mått vål, likfom defs Man, 
och ej haft något recidive af deffa åfverfånd- 
na krämpor. Förmodeligen hafva de båda lårt 
håraf, at vålluftiga nöjen målte måtteligen och 
förnuftigt njutas. Denna håndelfe, aldeles Jik- 
fom ifrån venérilk fmitta, var förmodeligen blott 
orfakad af delarnes blodfullhet, ditlockad af 
för trågna nöjen, famt våldfamma rö&relfer och 
flråckningar, fom vanligen gifva anledning til 
furunklar. 


8 Hi imdelfen. 


3 En hederlig gift man, Öfver 50 år "gammall 
af Are vett och Radgadt upgörande, fjukna= 


T4 de, 


BD Oå. Nov. Dee. 


de förleden "höft, fom det troddes, af ew Phi 
mofis Venerea, med ftark vårk och mycken 
fluxus.  Tillika får han en andags feber. Des 
Låkare botade denna froftfeber med tjenliga 
medel, fom lyckligt vis kunde få låmpas, at de 
åfven gagnade för des Phimofis. Jag blef kal= 
lad til famråd. Den Sjuke tilfpordes på fam- 
vetet; men nekade til alt, fom kunde våcka 
mifstanka. Des egen och des Frus ålder, tyck- 
tes ock frikaila dem. Den enda upiysning jag 
kunde få, var den, at mannen, fom långe va- 
rit borta, kommer hem, och upmuntrad af nä. 
gra glas vin ville förföka fin ftyrka. Men det 
bekom honom illa.' Des hederliga Fru var dock 
ej fkyldig dårtil, utan mannens håftigare be- 
mådande ; om icke genom någon fkarp fluor 2l- 
bus blodfullheten i pelvis och retelfen på glans 
göra en local inflammation. Som jag fett dy- 
lika krämpor +tilförene, fåger jag min tanka, 
och afhåller ifrån alt Mercurii bruk och anord- 
nande. Denna Phimofis var förfkråckelig fvår, 
famt fluxus mycket fiark och elak. > Cataplas- 
mata och injecdtioner idrordnas, jämte invärtes 
tjenliga medel. Da omfider Glans penis kun- 
de blottas, finge vi fe et ganfka djupt får, af 
en tums diameter, fom gaf ganfka mycket vahr. 
Medelit. Morotfatt och omfag af rifni Morötter 
blef mannen låkt och aldeles frifk inom tre vec. 
kors tid. 


Dylika håndeller åro troligen icke få fåll- 
famma, hvarföre ock mifstag ro få mycket far- 
ligare. Det vore vål, om allmånheten lårde fig, 
at åtskilja dem ifrån Venerifka fkador , då be- 

dras» 


Lian ss 


Oå. Nov. Dec. 299 


dragarens vinningslyftnad kunde förekommas, 
likfom fkadan af mercurens bruk, genom et få- 
fångt långre nyttjande. Deffa åkommor upkom- 
ma, fom alla håndelfer nåftan vifa, af våld. 
famhet eller ftarkare retelfe på de ömatte de- 
lar af vår kropp. Deras hårkomft bör ej altid 
fökas långt bort, eller långvåga fkårpa belkyl- 
las, fom blir ofta obegripeligare, ån fjelfva fjuk« 
domen: Dock torde ej kunna nekas, det en 
lård och förfaren Låkare påftår, at dylika kråm- 
por någon gång kunna åftadkommas af en ma- 
teria arthritica ad verenda aberrans, Hos ingen 
af mina Patienter kunde gikt belkyllas vara en 
orfak. En ftarkare retelfe på detta ftålle gör 
en haftig inflammation, fom fnart dår upvåcker 
en fluxus. De många körtlar, fom hår finnas 
i granfkapet, öka tilloppet af mycken lympha, 
fom fnart tager an fkårpa: jämte en myckenhet 
nerver, hvilkas eldiga faft,. likfom ökar brån- 
barheten på ftållet, åro troligen orfaken dårtil, 
at får blifva hår få elaka och fråtande, 


SS AR ORRERA 


Anguftura Barken, 
Befkrifven och förfökt not 


Froffan; 


Af 
A, JOH, HAGSTRÖM. 


Nedan Weftindifka Compagniet ifrån St. Bar- 
4 thelemy bekommit et fRörre parti få kallad 
s T 5 | Ana 


300 Oc. Nov. Dec. 


Auvgufiura Bark; har det behagat Herrar Di- 
re&eurer vid nåmde Compagnie at åfven til mig 
låmna et fkålpund dåraf. Den har ock bli fvit 


förfåld til et få lindrigt pris at jag kunnat dår- 


med anfålla åtfkilliga Förlok 


Man har 2 år förut ågt denna Bark Rp 


våra Apothek, åtfkillige Låkare hafva ockfå 
förfökt den mot froffan; men man har ej ågt få 
mycket dåraf, at man dårmed kunnat göra 
många förfök. ; E 


För få år fedan har denna barks nytta i Me-= 
diein blifvit uptåckt, och man år ej ånnu alde- 
les fåker af hvad flags tråd den tages. Någre 
påftå den vara af en Magnolia; andre at den år 
af Brucea Antidyfenterica, 


Namnet lår den hafva fått dåraf at den 
håmtats från Ångultura i Sådra America, hvar- 
ifrån den förf blifvit förd til Trinitets öarna, 
och få til London. 


Den Bark fom hitkommit år dels tjockare 
til z:dels tum, dels helt tunn; en del år i fkit- 
vor af en och 3 tum i diameter, andre myc- 
ket finare; ofta hoprullad, åtminfoneé kupig. 
Stundom i 3 alns långa flycken, andra åter en- 
daft 3 a 4 tum. — Alt detta fom den blifvit 


tagen af förre eller mindre grenar eller tråd. 


Utanpå år denna bark merendels tåckt med 
et hvitt fkråfligt åmne, fom under förftorings- 
glas tyckes vara någon art moffa och år utan 

ali 


-. 
Fe + 


Oc, Nov. Dee. 301 


all fmak; dårunder år et tunt flarnacktigt våfen- 
de, famt dårinom den gulbruna hårda barken, 
hvars lukt och fmak år något lik Cafcarill-barks, 
men mindre Aromatilk, dock något. 


Smaken år något brånnande på tungan, 
mycket bå'k, ej utan någon åcklighet; åfven då 
barken fötes til pulver luktar den något våmj- 
acktigt. Pulvret år til fårgen gulare ån Kina och 
Cafcarill, nåftan fom Rhabarber pulver. 


Barken tager lått eld och brinner, famt 
fprakar af olja och innefluten luft, hålk detun- 
nare fycken; | 


Röken luktar något Aromatifk och barken 
fvåller mycket under det den brinner, behåller 
och elden långe i kolet. 


Detta alt vifar at denna Bark innehåller 
nog olja och kåda; jag förfökte därföre at me- 
delft fpiritus vini draga deffa delar utur barken, 


1 Förföket : Et lod groft Rött Anguftura Bark och 
12 lod fpiritus vini re&ificatus fåldes i 3 
dygn, hvaraf blef en hög rödgul Tin&ur af 
vackrafte fårg, fom meddelade tryckpapperet, 
hvarigenom den filas, en ljusgul fårg, åfven få 
hvitt papper. 


= Tinåuren luktade ej illa, nog aromatifkt, 
fmakade farkt aromatifk och ganfka bålk. 
Denna Tin&vr, en drachma, infpifferad, gaf 
 målt 2 gran Refina; af den löftes dock något 
i vat- 


302 Oc. Nov. Dec. 


i vatten, fäledes gummeuft, fom medfölgt kå- 
dan; torde hända löft utur Barken genom 
den portion vatten, fom dock altid medföljer 
Spiritus vinri. 


Af denna Tinåur har gifvits' fullvåxte en 
liten matfked 2 a 3 gånger feberfria dagen, 
hvaraf 3:ne blifvit frie från annandags ör 
fan, utan at fedan få recidiv, ehuru den ena, 
Soldat vid Kongl. Lif-Gardet, fedan hvarken 
hållit fynnerlig diét eller kunnat vara fri tjen- 
fen i alla våderfkiften. 


2 Förféket. Et lod groft pulveriferad Anguftura 
Bark lades i en glaskolf med 24 lod kallt 
vatten, kokades en fjärdedels timma, lukta- 
de fom Decoftum Guajaci, och var affilad 
16 lod. Färgen på denna Deco& var röd få 
långe den var het, endaft något blekare ån 
på Tin&uren; et kallnad grumlade den fig 
och blef mera black, til tecken at kokningen 
åfven uplöft några refineufa delar. 


Denna qvantitet Deco&um Angufture gafs 
mot annandags froffa på feberfria dagen, hvar- 
af vål febern påföljande dagen uteblef, men 
kändes dock några fmå rysningar. 


Nåfta feberfria dag tog han infufum frigi- 
dum aP.= HIDE > På et lod bark, fom I lått 3 
dagar, hvaraf froffan öfvervanns aldeles, och 
har ej återkommit. 


4 Förföket: på Barken fom enligt 1:0 förföket 
3 dagar varit infunderad i fpiritus vini och 
alfilad, famt ej tycktes hafva mycken bålk- 

het 


Oc, Nov. Dec, 303 


het qvar, Mogs et halft qvarter kallt vatten, 
fom efter 3 dagars ftillaftående tingerades och 
fmakade bålk. | ; 


Åfven få flogs 4 lod Spiritus vini på den 
bark, fom var kokad til den i 2:a tförföket 
nåmde Deco&en; efter 3 dagar var den ock 
tingerad och fmakade bålk. Detta vifar at 
Anguftura barken håller både refineufa och 
gummeufa delar, bågge bålke. . 


Förföket : Åt en man, fom efter Kinans bruk 
vål fluppit annandags froffan, men fått reci= 
div dåraf, gafs Anguftura bark i pulver til 
et halft qvintin mergon och afton i 3 feber- 
fria dagar å rad. Han flapp febern och fros- 
fan, fick appetit och var frifk 3 veckor, men 
nu nyligen har han åter fått et recidiv. 


Vid de förfök jag med denna bark anfåt 
har jag altid anfett angelåget at mage och tar« 
mar förut med kråkmedel eller laxativer blif- 
vit renade; men nekar ej at ju tilfållen gif+ 
vas dår fådant år onödigt och man ftrax får 
dåmpa febern. 


Sluteligen måfte jag bekånna at jag ockfå 
åt 2:ne med qvartan gifvit Tin&uren utan ön- 
fkad verkan, åfven åt en med Tertian pulv- 
ret , men jag:år ovifs huru ordenteligen med- 
let af dem blifvit nyttjadt, 


I andra intermitterande febrar , i rödfot och 
rötfebrar har jag ej ånnu haft tilfålle at fe 
Sd om 


304 Oc. Nov. Dec. 


om denna bark gör den nytta fom en del Lå- 
kare den tilegnat. 


Rön, om befkaffenheten och verkan at et 
flags Cinchona, hemfändt af. Gouv. Med. 
FAHLBERG Under namn af Caribea, 
och om Angultura barken. 


Af 
JOH. L. ODHELIUS. 


Der begge Barker, dem jag af K. Acade- 
mien emottagit til utrånande af deras Me- 
dicinfka nytta och beftåndsdelar , harjag på föl. 
jande fått underfökt: 


fiska 


Af denna Cinchona Kokades en uns utitvå 
librer firömvatn til defs åtta uns blefvo qvar; 
under kokningen var Decoéens firg mörkröd, 
fom efter affvalnandet något liusnade. En an- 
nan uns kokades med tre librer varten och af- 
filades; refiduum kokades andra gången med 
lika mycket vattensoch afhlades; begge koknins. 
garne fammanflagne infpifferades til Extra&, fom 


vågde 3 uns. 


En 


04. Nov. Dec. 305 


En half uns, af famma bark, digererades 
med Spiritus vini re&ificatus och affilades; det 
återfiående digererades å nyo med lika mycket 
fpiritus.  Tin&urerne. fammanblandade gåfvo ef- 
ter utdunfining 45 gran extraé. 


Öfverlefvorna, efter detta extra&, kokades 
med vatten, filades och utdunftades famt gof- 
vo ytterligare 30 gran extraét, 


Pulvret, fedan det blifvit finficktat, år til 
fårgen något rödare ån vanligt Kinapulver, men 
blekare ån af röda Kinan. 


Det öfverblefne pulvret efter Deco&en år 
gult til fårgen; men det fom år öfver efter ex- 
trafterne år fvart. "). 


SP 


Med Anguflura barken SER följande un- 
derfökning : | 


En uns kokades i två librer ftrömvatten 
til defs åtta uns voro qvar. I början af kok- 
. : nin- 


>) Man vet ej med vilshet hvad fpecies Cinchonz den- 
na bark är tagen af, Des utfeende liknar mycket 
den officinella. Hr. Prof, Swartz förmodar at den 
år Cinchona Floribunda, gemenligen Piron kallad: 
men pulvret af Piton år mörkare, fmaken mindre 
lik Cinch, officinalis, och de förfök fom med Piton 

gjorde åro, hvilka finnas i Kentifh Exp, and obferv. 
Tond, 1784 p. 59 famt i Journal de Phyf, Fevr. 
1789 Pp. 129-32. flimma icke öfverens med deffe af 
mig hår upgifne, få at troligt blifver at et ånnu o- 
befkrifver fpecies Cinchonz gifves. Önfkeligt om det 
finnes på Ön Barthelemy; ty det fynes låtfva kraftig 
hjelp åt Låkare vetenfkapen, 


306 0. Nov. Det. 


ningen var Deco&ens fårg ljus, fom under vi- 
dare kokning mörknade och behöll efter affval- 
ning en mörk brunröd fårg. 


En half uns kokades med två librer vat- 
ten til defs åtta uns voro gvar; det efter affil- 
ningen qvarblefne kokades å nyo på famma fått 3 
detta fkedde för tredje gången, efter fom mår- 
kelig belk fmak kåndes, med en liber vatten 
til 4 uns. Alla deffe afkokningar fammanblan- 
dades, och utdunftades til Extra&, fom vågde 
två drachmer. 


En half uns digererades med fem uns fpi- 
ritus vini re&ificatus, och filades; til refiduum 
logs å nyo fem uns Spiritus vini re& och di- 
gererades. Tinfurerne fammanblandade gåfvo 
efter evaporation två drachmer extra&. 


Det öfverblefna kokades med en liber vat- 
ten til 4 uns voro qvar, hvilka affilade och in- 
fpifferade gåfvo en fcrupel och fem gran ex- 
tratt. 


Det öfverblefne pulvret efter Decoå&en åt 
grågult med aromatifk lukt; men efter extra- 
åerne år det mera grått och utan kånbar lukt ""Q. 


Angaftura barken år ånnu icke kånd efter 
botanifka grunder; han kommer från Guyana i 
Södra America. 1790 fånde Hr. CHoritet i Do- 
minique honom förfla gången til London, men 

vann 


+£) Defle mycket noga och piålitelige underfökningar 
åro gjorde ef K: Lz2zsrets Apothekaren Hr, C. C. 
HELLMAN, 


| 
| 
| 


| 


Oc. Nov, Dec. 307 


van” då ingen affåttning dåraf, få at laddnins 
gen Ikal blifvit kaftad. i Themfen. Men nu 
mera hafva Medici i London börjat bruka ho= 
nom och des. pris år lindrigare ån vanlig Kina- 
bark. 


$. 3 


OM LE nchomat Caribeet-hat jag på Kongl. 
Lazarettet gjort fåkra förfök i Tertian, fiftled- 
ne September månad, och funnit. dåraf at den 
kan fördrifva denna feber, når han tages på 
famma. fått och med farmma repetitioner, fom 
brukas då Cortex peruvianus nyttjas. 


Blir fåledes denne bark tilgångelig för håt- 
tre pris ån Cortex peruvianus, få förtjenar han 
at blifva införd på våra Apothek, men  eljeft 
icke, ty jag törs ej förfåkra at des verkan tor= 
de i "långden blifva a fåker. 


ia 


 Cortex dr har jag baler 1 OAo- 


ber månad fifledne med mycken upmårkfams- 


het förfökt uti Qvartan. Patienten preparera- 


des med digeftiver och kråkmedel, famt bru- 


kade Augufture pulvret til 5 drachmer om dar 
gen, under tre intervåller, få at nåra 4 uns 
beho intagne. Febren blet hårigenom mycket 
minfkad, men ej ftillad, utan nödgades jag flu- 
teligen nyttj a Cortex peruvianus. 


U Pas 


438 Oc. Nov. Dec. 


Patienten mådde eljeft vål af Anguftura 
pulvret -och kånde fin matluft ökas, famt be- 
råttade at en ovanlig befk fmak rådde i mun 
och fvalg, fom dock ej var obehagelig. Jag 
tror fåledes at Anguftura barken verkeligen blir 
et kraftigt magftårkande medel och af Medici 
kan med fördel anvåndas , dår bålka medel for- 
dras. Blir prifet drågeligt, få torde denne bark 
förtjena at blifva på våra Apothek införd. 


[QS NE 


Beråttelfe om en Större Hölfe-Svulft, fon: 
hångde ur Moderflidan et qvarter utom 
kroppen , lyckligen afknuten; 
Af 
JONAS HINRICH GISTRÉN, 


Medicine Licenciat. 


Ek: ogift Fruntimmer, 47 år gammalt, rafkt 
och tiltagfet famt af håftigt finnelag, för- 
lyftade fig för 5 år tilbaka på en brånvins-pan- 
na, hvilket förorfakade hånne en våldfam He- 
morrhagia Uteri. Denne flöd höll hånne en lång 
tid vid fången och, oacktadt alla anvånda Låke- 
medel, afftadnade den icke förr ån efter et fjer«- 
dedels års förlopp. 


Sedermera hade hon altid fin menfiruation 
eordentligt, flundom ånda til flörtning, fRundom 


up«e 


O&. Nov. Dec. 309 


uphörde den för et par månader och återkom 
fedan med mycken håftighet; ibland vifade den 
fig beftåndigt en tid bortåt. Flöden var altid 
förknippad med hyfterifka fymptomer och matt- 
het i hela kroppen. = På detta fått framflåto 
3:ne år. 


Når några månader voro förlidne af det 
4:de, började hon känna en liten hårdhet i Res 
gio hypogaftrica, hvarvid ftundom mårktes vårk 
och ftickningar. - Denne flyttade fig från en fi- 
da til den andra, når hon vånde fig i fången 
och tycktes månad från månad öka fin volume. 
Reningen fortfor icke defs mindre på vanliga 
oordentliga fåttet, alt til Michaeli tiden år 1791; 
då den var ganfka ymning och höll den fjuka 
i 14 dagar til fångs. Sedan vifade fig aldeles 
ingen menftruation, eller blodflöd; men tumeus 
ren i underlifvet tiltog i defto fiörre mon; få 
at den mer och mer utvidgade undra delen af 
buken och upfylde öfra båckenet famt var ftun- 
dom hinderlig för urins afgång och ftolgången, 
fårdeles når den fjuka gick, eller rörde fig 
. mycket. | 


De fednare månader befvårades hon af 
ryggvårk famt hade” ånnu mera fvårighet vid 
vatnets låmnande. Då hon rörde fig mycket, 
fånkte fig fvulten få djupt i nedra båckenet, 
at åndan dåraf kunde kånnas i födflen; men 
den upfheg åter, når hon lade fig at hvila. Sed- 
nare veckorna hade hon fvårt vid at gå, kafta= 
de vatnet ofta och plågades af mycken rygg 
> och höft-vårk.  Sifta dagarne var denna rygg 
[lr AR JE vårk 


210 "OG INO Dee 


vårk fårdeles fvår viffa fkof och beledfagad af 
tryckningar eller trångningar ned åt båckenet. 


Detta hånnes tilkånd afhöll hånne dock ic- 
ke, at den 27 Septemb. 1792, om morgon bit- 
tida refa 2 mils våg hit til Stockholm. Hon 
åkte i calefche och kulken, fom redan var druc- 
ken, körde emot hånnes' vilja få fort håharne 
nånfin orkade löpa: Detta ökade ån mera tryck- 
ningarna nedåt iödflen, fom voro icke olika för- 
lofsnings vårkar med kryftning, vårk öfver kors- 
fet och trångningar på urin. 


Efter ankomften til Staden tiltogo vårkar- 
ne ganfka mycket. Vagnen iämnades på föder- 
malm och hon Ifkyndade fig at gå til fin Sy- 
fler i Staden, ehuru fvärt hon ån hade vid at 
gå för de ftåndiga vårkarne och åndan af fvul- 
filen, fom fatt i födllen. KL 8 f. m. kom hon 
dit och kaftade fig flrax på en fång at hvila, 
Vårkarne voro ytterft håftige och efter 2 tim- 
mars förlopp framfödde hon en fvulk for fom 
et barnhufvud. Hittils hade: icke något blods 
flöd vifat fig; men efter tumeurens framkommit 
fölgde, det nog häftigt. 


Den fjuka högft bekymrad öfver fit tiltånd 
fånde bud efter Barnmorfkan HacerstRÖm. Hon 
kom, men fann håndelfen fådan, at hon ej kun- 
de fig dårmed befatta, utan hånfköt faken til 
. någon Accoucheur. Jag blef då efterfkickad och 
ankom kl. 5 e. m. Vid efterfeende befanns fvul- 
ften liggande aldeles utom födflen och få ledig, 
at den kunde uplyftas och våndas. Den var 

a 


Oc. Nov. Dec. 311 


af ofvannåmde forlek, til fårg och betåcknin- 
gens utfeende liknande en utdånd förlångning 
af Vagina uteri famt aldeles jåmn på ytan. Det 
trattlika hinno-utfkottet, fom medfölgt fvulften, 
hade fit öfra fåfe i botn, eller centrum af Mo- 
derflidans öfverfa del och fit undra på öfra Su- 
perficies af fvulfen famt var 13 qvarter långt, 
vidare upåt och nedtil en ftark tum tjockt. 


Når underfökning fkedde i vagina befanns 
denna hafva fin vanliga långd och ftållning famt 


utmårkte ingen prolapfus. = Fingren fördes 


rundtomkring den trattlika neddragna halfen, 
men intet orificium uteri' kunde någorftådes up- 
tåckas , utan tycktes Vagina upifrån Centrum af 
Båckenets åfra öpning likfom kafta fig tilbaka 


at betåcka fvulftens hals. Blod utfipprade, dels 


genom fmå hål på fvulften, dels ock ur halfens. 
yttra beklådning nårmaft intil tumeuren. 


Jag var villrådig hvad i fådant fall borde 
göras och tilkallade derföre Herr Profeffor ALM 
famt Herr Adjun&en Door CARLANDER, hvilka 
både funno tilfåndet lika det ofvan upgifne. Frå- 
ga var om Tumeurens befkaffenhet:  Inverfio 
uteri kunde man icke ens mifstånka, då partus 
icke föregått. Polype kunde det icke heller va- 
ra, emedan intet os uteri vid nozalfte under- 


fökning igenfanns, tumeuren hade icke fådant 


utfeende och den trattformiga halfen var af mju- 
kare confifence, ån fvulften. Prolapfus uteri 
fcirrhofi med igenvuxet orificium kunde man få 
mycket mindre förmoda, fom moderflidan hade. 
fin naturliga flållning och fkick. Tumeuren var 

ij U.3 dock 


312 Oc. Nov, Dee. 


dock icke olik en Uterus innehållande et 3 a 
4 månaders fofter, men något faftare til confi- 
flence. Yttre åndan dåraf var mera fpitfig och 
likfom något klufven famt hvitare af yttre luf- 
tens åtkomft. Undre och bakre åndan var rund, 
trubbig och mörkréd blödande. Blod gick tå- 
meligen ymnigt från den Sjuka, men pulfen höll 
fig feberacktig, full, hög och litet hård. Hon 
klagade öfver mycken ryggvårk och flrangurie? 
Hånnes finnesftållning var högft orolig och mifs- 
tråfande. Men fom man icke kunde göra en 
fåker Diagnofis och man icke heller ånnu befa- 
rade någon förblödning, fedan flåden mot afton 
faktat fig, ej heller repofition anfågs förmonlig, 
nådig, eller kanfke möjelig, ordinerades allenaft 
Pulvis Nitrofus och man låt hålla tumeuren varm 
med dels fuktade, dels torra varma dukar, i tan- 
ka at hindra gangren. Den fjuka råddes för 
öfrigt, at hålla fig filla. 


Följande natten. och om morgonen den 28 
Sept. fortfor blodflåden, ehuru icke fårdeles håfs 
tigt. Den fjuka hade hela natten varit fömnlös 
och icke ågt någon ro för ryggvårk och bekym- 
mer.  Pulfen var tåmeligen hög och nåftan 
hårdare , ån förra dagen; urinen gick litet i fån. 
der med tåta trångningar. Sinnesfållningen var 
lika. Jag beflöt nu rådfråga Herr General Di- 
re&. och Riddaren AF Acker, hvilken behagade 
hitråda famma dag emot afton. = 


KI, 2 eft. midd. började den fjuka af den 
tiltagande flöden och fit oroliga humeur blifva 
få matt, at fvimningar, kråkning, fusning för 

öronen 


Oct. Nov, Dee. 313 


öronen med fånkning i pulfen, kall fvett och kyla i 
extremiteterna efter hand inftålte fig och öka- 
des flundeligen. Hon tycktes ock vara nåra dö- 
den kl. 6 om afton, då Herr Gen. Dire&. an- 
kom. Han underfökte genaft fvulfken; och o- 
acktadt han ej kunde noga utftaka af hvad be- 
fkaffenhet den var, beflåts dock til dåmpande 
af blodflåden, fåfom det mått urgerande fymp- 
tomet, at göra underbindning. En tjenlig liga- 
ture anlades omkring fmalafte åndan af den tratt- 
formiga halfen 3 tvåirfinger från tumeuren, och 
det få faft möjligt var. Den fjuka hade gan- 
fka klen och nåltan omårkelig puls: alla fymp- 
tomer af högfta grad matthet voro tilftådes. 
Vinfåppa af Rhenfkt vin förordnades och gafs 
Sfkedbladtals, fom dock upkråktes och måtte fe- 
dan blott gifvas til en half matfked i fänder, 
at den defto låttare mätte behållas. Linnedu- 
kar doppade i et farkt Infufam Chamomille la- 
des öfver födflen och tumeuren, hvilken nu be- 
gynt något ftinka, famt Ömfades några gånger 
natten därpå. Mattheten var ,efter underbind- 
ningen ganfka flark, ehuru finnet blifvit mera 
roligt och blodflåden aldeles afftadnat. 


Mot natten inflålde fig tillika en ftark och 
plågfam hicka, fom fortfor ånda til följande 
morgon, då den fillades med några droppar 
Tin&. Thebaica. 


Den 29 Septemb., eller famma morgon be- 
funnos både tumeuren och ligaturen fkilgde ifrån 
den fjuka och den trattlika halfen hade dragit 
fig tilbaka högre up i vagina, utan at man blif- 
Us vit 


bal 0&. Nov. Dee. 


vit varfe, når feparation fkedde, eiler at min- 
fa blåédning förmårkts. Pulfen hade åter fått 
fyrka, men var litet feberacktig; Pat. var mun- 
trare, fick fåmn och kaftade vatnet ordentligare, 
Man Jåt hånne dricka kalf-bouillon. Någon 
ryggvårk kåndes ånnu. Eft. midd. mådde hon 
ån båttre. Man underfökte nu fvulfien nogare. 
Den vågde en och en half mark, var af et qvar- 
ters lårgd, 4 a 5 tums bredd och 3 a 4 tums 
tjocklek. 


Inga fimfor af fåfet vidhångde tumeuren 
och knappafti fyntes mårke dårefter, ty ligatu- 
ren hade halkat af detfamma, når den lofsnat. 
Klyfd fanns den innehålla et hårdt och glandu- 
leuft ämne. 


Af fruktan at rubba fåret, anfåldes nu in- 
gen underfökning uti vagina, up fköts den 
på några dagar. 


Cm förevarande Håndelfe formerade vi ofs 
det begrepp, at förft en liten körtel, fom va- 
rit belågen imellan cervix, eller es uteri och 
de dem beklådande Vagin&e hinnor, börjat af 
hvad orfak fom håltt onaturligen fvålla. Den- 
na körtel, fom alt mer och mer tilvåzxt, har för- 
långt nyfsnåmnde betåckning och (kilgt den från 
de beklådda delarne i mon af fin tiltagande ftor- 
lek, ånda til den grad, at Os tincz rundt om- 
kring blifvit beröfvadt fin yttre betåckning, där- 
af omgifven, och orificium uteri fålunda tiltåpt 
af fvulften. Når detta fkett, har menftruation 
atdeles uphört, efter hvilken tid, af ymnigar? 

til. 


Oc, Nov. Dee. 315 


tilflytande nåring, tumeuren i förre proportion 
tilvuxit. Uteri nederfta del hade fåledes blif. 
vit neddragen i öfra delen af trattens hals; men 
var fkilgd från det fålle, fom beklådt defs yt- 
tra orificium och vifar fig på trattens hals. Hal- 
fen var en förlångning af dels yttra tåckén, e- 
medan den drog fig Arax up i öfra båckenet, 
få fnart fvulfen affkilgt fig, utan at minka fup- 
puration federmera mårktes i vagina och icke 
heller någon ftinkande, eller blodblandad flyt- 
ning vifade fig ur Genitalia. 


Sex dygn efter underbindningen anfältes 
underfökning i vagina. Os uteri fanns liggande 
högt uppe i öfra bäåcken-Öpningens centrum. 
Der. var helt liten och af naturlig fkapnad, få- 
dan den hos en, hvilken aldrig födt barn, plå- 
gar vara, Deå prominerande delen af uterus 
inom vagina var ovanligt kort, knapt af 2 li- 
niers långd. För öfrigt voro Labia uteri late 
och blåte utan teckn til årr, eller qvarlåmnade 


fimfor af fvulfens fåhke där eller TAGER Gren i 


vagina. 


Tab. XII. Vifar Svulfens och halfens utfe- 
ende och fkapnad i naturlig fiorlek. 
Fig. 3 Svulftens hals. ; 
. En öpning, fom hade fvarat mot 
— Modermund. 
3. Sjelfva Svulften. 
4. Den fmalafe delen af fvulfen, fom 
vid förftra påfeende liknade en mo- 
der-mund. 


Us TOR 


316 Of. Nov. Dec. 


Förlök, 
At af Svenfka Fordarter tilverka Walk: 
lera för Klådes- Fabriker; 
Af 
BENGT REINH. GEYER. 


D: år bekant, at vid Klådesstilverkningen må- 
fire Ullen, innan garnet fpinnes, arbetas 
med oljacktiga ämnen , med bomolja til finare 
klåden och med tran til de gröfre. Under fjeli- 
va våfningen fordras, at någon fetma eller ol- 
ja fom ofta firykes på våften. Så nådvåndi- 
a ämnen olja och limacktiga vatten åro under 
fjelfva klådesberedningen, få angelåget år det, 
at man fedan kan fullkomligen frånfkilja dem. 
Om detta icke verkftålles med noggranhet, får 
klådet et groft utfeende, fkarp och fråf yta, 
benågenhet at emottaga och qvarhålla alt flags 
damb, at angripas af mal och blir otjenligt at 
antaga höga och glada fårgor. ; 


At i fållet för Såpa och Tvål med jordar- 
ter afföndra fetman ur Ylletyger och at genom 
filtning fammanföra och arbeta tilhopa de finafte 
delar af Ullen, hvarigenom trådarne blifva tåck- 
te, klådet tjockare och nådig fafthet vinnes, lår 
från uråldriga tider til fina grunder hafva varit 
bekant. Piinu befkrifning ") på en jordart från 

| On 


+) Lib, XXXV, Cap, XVII 


08. Nov. Dec. 317 


Ön Cimolo en af Cycladerne, hvilken i Greke- 
land nyttjades til klåders tvåttning, inträffar nå- 
ra med det vi nu kalla Valklera. 


England har långe enfam i Europa varit å- 
gare af denna jordart och år genom en Parla- 
ments-A& vid lika fort ftraff förbudit at utfö- 
ra Engelfka Valkleran, fom Engelfka Ullen. Den 
finnes dår på flera ftållen vid Brich-Hill i Staf= 
fordfhire, i Hampfhire och vid Woburn ej långt 
från Oxford. Med den fiftnåmde har jag haft 
tilfålle anftålla jämförelfe förfök. 


Då klåden med hålften mindre koftnad val- 
kades i England ån annorftådes och då de 6- 
mafte fårgor, hvilka ejtåla ftark fåplut, blifva o- 
föråndrade af Valkjorden, våckte detta upmårk- 
famhet hos andra Nationer och man började at 
på åtfkilliga fållen efterföka denna jordart. 


I Tyfkland tråffades den af timelig godhet 
vid Grimma några mil S. O. ifrån Leipzig och 
vid Droffen nåra Frankfurt an der Oder. 


I Sverige hafva endaft obetydeliga tilgån- 
gar af Valklera hittils blifvit blottade i tunna 
hvarf imellan hårda flolågriga ftenarter. Jag har 
befökt de 2:ne flållen, fom derföre blifvit an- 
 gifne, nemligen, Osmundsberget i Råttviks Soc- 

"ken och Dalarne, och Högkullen vid Kinnekul- 
le i Weftergöthland. På förra fållet fordras få 
mycket arbete, at imellan flokalk och andra 
hårda flötshvarf åtkomma det lilla förrådet, at 
det aldrig erfåtter upbryftnings koftnaden; och på 

| det 


318 O&. Nov. Dec. 


det fenare, år tilgången endaft tilråcklig för Na- 
turforfkares Cabinetter: ÄRR ol 


En god Valklera bör upblötna lått i vatn 
och då kännas hal och fliipprig fom tvål; var 
fri från fand eller gruskorn, fom nöta Ål 
och icke innehålla roftiga flåckar af järnockra, 


Detta förhållande vifar, at en feg, fmidig 
och järnfri lera icke innehafver alia nödvåndi- 
ga egenfkaper för klädesvalkning och at des 
verkan icke hårrör af någon abforberande kalk- 
jord, fom derifrån fhundom til några procent kan 
från[kiljas. 


Med mera [kål har jag fökt den bland de 
- jordarter, fom vål åga Lerans finhet och flip- 
righet, men fom dåremot lått genomtrångas af 
vatten, fom hafva tvålens och fåpans halhet, 
men icke lerans feghet. 


Sådana har jag funnit i mer och mindre myc- 
kenhet i Dalarne, i Calmar-Lån, i Skåne, och på 
flera fållen. De åga Valkjordens abforberande 
egenfkap , finhet, halhet och BerORNE nat ale 
af vatten , åro ej fmittade af Vitriol eller fka- 
åelig järnroft; men målte på några ftållen be- 
frias från förre inblandade gruskorn . genom 
flamning. 


Et tilräckligt lager Valkjord år nu i förråd, 
hvaraf omkring 200 lispund i deffe fednare må- 
nader blifvit anvånde i fort vid Valkqvarnar. 
Den har lika fom i England blifvit nyttjad i 
bland- 


RS 


| 
; 
| 
( 
| 
q 
| 
j 
| 
- 
| 
i 
| 
6 
É 


Oc. Nov. Dec. 0 rg 


blandning med Såpa, hvarvid 5 delar Valkjord 
gjordt ungefår lika verkan med i del fåpa; men 
då den filtnåmde koftar minft 15 gånger mera, 
blir det altid utråkning, at vid Valkning nyttja 
få for tilfats af tjenliga jordarter, fom möjeligt år. 


Vid detta tilfålle bör jag anmärka, at den 
hvita jordart, fom på 1760 talet uptåcktes i 
Lima Sockns Fjållberg vid Köarfkars- Dalen, och 
den få kallade Fåhlkällan, fkulle kunna beredas 
til Valkjord ; men år aldeles odugelig til Deg- 
lar och alla eldfafta kärl, hvartil man trott den 
vara tjenlig i anledning af defs eldhårdighet. 


Då i et för Kongl. Academien hållet Tal, 

om de i Hushållningen nyttige Svenika Sten- 
arter, och i 2:dra Delen af Hr. Bergs-Rådet och 
Riddaren Rinmans Bergverks-Lexicon finnes be- 
krifning om denna upgift, men jag icke haft 
tilfålle kånna den hvarken til utfeende eller e- 
genfkaper, beflöt jag, at under en refa i We-= 
fter-Dalarne 1790 beföka Lima Fjållen. Den 
nyfsnåmde Fåhlkållan håmtar fit vatten från en 
Fjäll-Dal imellan Fiat - och Baggfkals Fjållet, 
år förfia fynliga uriprunget för Aen Feman, 
fom löper fram imellian Fjållbergen Öftra och Ve- 
fira Kaltven och utfaller fluteligen i Vefter-Dal- 

Elfven. Vid kanten och i botten af den lilla 
Biåcken, fom rinner från Fanikållan och fom fål- 
lan år öfver 13 aln djup, träffas den hvita jord- 
| arten på åtfkilliga frållen upflammad. Våt, kån- 
| nes den hal fom tvål, bar ingen feghet och 
| dallrar i flörre Rycken fom etgelie, torkad har 
| finga fammanhångande kraft, uplåfk i vatten 
I | | och 


' 320 Of. Nov. Dec, 


och ingniden på huden eller på Ylletyger vifar 
den famma fåpacktiga egenfkap, fom Valk eller 
Såpjorden. I låglåndige trakter finnes flundom 
en fin, fandfri, fåpartad och abforberande gyt- 
tja, hvilken til någon del kan nyttjas i tilfats 
med ofvannåmde jordarter. 


Som Magnefia alba utgör en beflåndsdel i 
Engelfka Valkjorden, har jag til famma ånda- 
mål förfökt någon tilfats af Svenfka Spåckftens 
och Tålgftensarter; hvaribland den hvita från 
Sikfjöberget 3 mil från Wefterfilfberget i Nor- 
berkes Sockn och Dalarne, i fynnerhet vifat 
tjenligt förhållande. 


Detta, jämte det föregående, gifver anled- 
ning at genom fårfök och omtanka finna flera 
inhemfka åmnen ur Mineral-Riket , hvilka, u- 
tan eller med beredning, enkla eller genom 
fammanfittning, göra famma nytta i Hushåll- 
ningen, fom de hittils faknade utlåndike. 


UT- 


RR SE 


Ö&R. Nov. Dec. "821 


UTDRAG, 
Af Kongl. Vetenfkaps Academiens 
Dagbok. 


Förtekning 'på Böcker, Naturalier , m. m. fom det- 
ta år blifvit fkånkt til Kongl. Academien. 


+ Böcker, 


H” ABRAHAM BåcK hor förårat; La Vie de Mr, Dés 
Cartes par A. B, 2 Vol, 4:to Paris 1691. 
— — Framledne Herr Arch, von Kinné egenhåndiga ori- 
ginal Manulcript til Mufzum Regine. 8:0. 
Herr C. G, SettrE i Berlin; De la reslité et de Pidealité 
des objets de nos connoiffances, 4:to, 
Herr Jou, NorkbeEnanckarR; En Samling af Des författa. 
'de och utgifne Svenfka Sjökort öfver Öfterfjön och 
Wenern; innehållande 1 Vol, z Pals. Charta öfver 
Cattegat. 1791. | 
2 — Bålterna, Sundet och S. W. Delen af Öherfjön 


1789. | å 
3 — $S. Oftra Delen af Ofterfjön. 1788. 
4 — Midden af Öftefjön, tillika med Rigifka Vi- 
ken 1791. 
5 — Norra delen of Öferfjöv, Ålandshaf med 
» Södra delen af Bottenhafvet, 1791. : 
6 — Finfka Viken 1791. 7) — Norra delen af 
Bottenhafvet 1791. 8) — Botten-Viken 1790, 
9 Special Charta öfver Kuften från Söderhamn til 
Stockholm 1790. 
IH. Vol, Hydrographifk Charta öfver Öftra delen 
af Sjön Wenern, 1789; — Wefttra delen eller Dal: 
bo-Sjön 1789; — Special-Charta öfver Lurö Skår- 
gård i Sjön Wenern 1789. Alla graverade at Fr, 
AXKREL. SL 
Herr ADam AFfzeuivs; The Botanical Hiftory of Trifolic 
um Alpeftre, Medium et Pratenle, 430, 


Herr 


322 Oct. Nov. Dec. 


Herr Cari P, THUNBERG; Jcones Plantarum Syrie rar, 
Defcript. et -Obfervat. illuftratz. Au& Zac. Fula 
La Billardiere, Dec. I. Lut, Par, 1791. 4:t0. 

Furftinnnån DE GiovenE född JuttanE von MuppErs- 
BacH 1 Neapel3 Die Vier Weltalter nach dem Ovid 
in 4 Idyllen, Wien 1784. 8:0. — Abhandl, iber die 
Frazge: Welche deaurh, Mittel giebt es die Men- 
fehen ohne åuffere Gewalt zum guten zu fihren; 
Wien, 1785. 8:0. É 

KONGL, VETENSKAPS ÅCADEMIEN I TURIN; Memoires de 
PAcademie Royale des Sciences: Ann, 1784, 1735. 
Part, I, IL Turin, 1786. Anntes, 1786. 1787. 
ibid. 1788. 4:to. 

Herr Joz, FISCHERSTRÖM ; Underråttelfe huru Såckerkok- 
ning eller det råa Såckrets Raffincring låmpl, kan 
verkftållas.  Stockh. 1791. 3. 

Herr Sam. Öbman ; Anm. rörande Slafhaadeln på Kuften 
af Guinea af C. B- Wadftröm. öÖfverf. af S, Ö. 
Norrköping, 1701. 8:0. 

— — J,. M, Scmroecks Urtkaft til Chriftna Relig, och 
Förfaml. Hiftoria, dfverl, m, Anm. af S. Ö, Upf. 
1792. 3:0. » 

—— — Strödde Samlingar utur Naturkunnigheten til den 
H- Skrifts uplysn, V:te Flock. Upf. 1792. 8:0. 

= a W. Bricus Refa genom Södra Werldshafvet 

m. in. Upf. 1792. 8:v0. 

— — Bref om Morlackerna, af A. Fortis. S. Ö. Gö 
theborg 1792. 8:0. 

— — Norris 2 på Neger. Kuften til K. Hofvet i Da: 
homej. S. O. Göth, 17728, 


Herr A. J. Ae i Lund; Fafeiculus Obfervat. Bota- 
nicarum VItus c. f. 2. & J. G.. Koenig 
Epidendrorum in Ind, Orient. fact. Lipf. 1791. F 


Herr Tuom, BucGeE i Köpenhamn: Trenne- under K. Vi 
denfk. Societets prövning utgifne Kort; — Over 
Sjelland og Möen med tillgråndfende Kyfter. 1777; 
— Over Haureballegaards, Stjernholms', Aakier och 
Skanderborg famt Stykker af Silkeborg och Kol> 
dinghuus Amter, at O. Varberg 1787; — Over. 
Dronningborg famt Ksaloe Amter af O, Warhkerg. 
1789. 

Prins 


04. Nov. Dees = = 303 


Prins DimMEtrR De GaALLtitzZIN i Haag; Lettre de Mr, van 
Marum å Mr. J. Ingenbouze, cont, la Defeription 
d'une nouvelle Machine Ele&rique, 410, — Ej, Lets 
tre äå Mr, Berrbolet, cont, le Deleript, d'un nouveau 
Gazometre. Harlem, d. 31 Dec. -4:0, 

Herr P. Fr. Svem i Köpenhamn; Hifltorie af Danmark fra 
Aar 103 til 1095. IV Tome, Kjobenh. 1790. 4. 

Herr Francisc, DE Zacu i Gotha; Tabule Motuum So- 
lis nove et corre&te ex Th-onia Gravitatis et Obfer- 
vat. recentillimis erute; quibus accedit, Fixarum 

' precip. Catalegus novus; Ex Obfervat, Ann, 17876. 
1790. In Specula Altron, Gothana habitis. Gotha 

; 1792 4:0. 

Herr JosErt MotHreNHEIM 1 Petersburg; Wienerifche Beys 
tråge zur Praktifchen Arzneikunde und Geburtshils 
fe. 1. 2..B, Wien. 1381. Leipz. 1783. 8:0. 

= - Beobachtungen verfchiedener Chirurgifcher Vorfäåls 
le. I. 2. B. Wien 1780. Deffau 1783. 8:0. 

IK. VETENSKAPS SOCIETETEN 1 GÖTTINGEN; 
Commentationes Soc. Reg. Scient, Goötting. ad, 
An, 1787. 1728. Vol. IX. c. f. Götting. 1789. 
4:0,. ad. An. 1789 & 1790 Vol, X. ibid, 1791. 4- 

- Herr Jon, BECKMANN i Göttingen; Ariftorelis Liber De 
Mirabilibus Aufeultationibus , expl. a, J. B, Göts 
ting. 1786. 4:0. 

— — Antigoni- Caryftii Hiftoriarum mirsbilium collc&a- 
nea, explic, a J. B. Lipf. 1791, 4:0. 


Herr A. L, ScHrözer i Göttingen ; Stats« Anzeigen, från 
Heft 39 --til 64; med Regifter öfver Heft, 23:48. 8. 


Herr J. CHR, ScnreBErR i Erlangen; Nova Afa Phyf. Me- 

dica Acad, Caf, Leopold. Caroling2 Nat, Curiofo. 
rum, Tom, VIII, Norimb, 1791. 4:0. 

Herr SALSSEN i Montpellier; Quzeftiones 12 Medic2, fom 

; uti 7 ferfkildte Difpurtationer blifvit utgifne: Pro 
Regia Cathedra vacante » per obituom D:vi Zfoh, Sa= 
batier och förlvarade af Hrr. Crifpin, Dumas , Bers 
the, Dorthes , Vigarous, Goguer , Baumes i Mont 
pellier: 1790. 4t0, 

= -— Memoire fur Ies Poids et les Mefures, par M. 
Caraey, ä Montpell, 1792, 8:0, 


Xx | Herr 


24 Oct. Nov. Dec. 


Herr Carr H, UGGta; har ifrån Ekebergzs Bibliothek ine 
fåndt en Samling åldre Böcker uti Hiftorien , utgö- 
rande XXI, Vol. Diveaf, Format, 

Herr Diet. HEinr, StöveR i Altona; infändt och til A- 
cadem, dedicerar, Leben des Ritters Carl von Lin- 
né, nebft den Biogr, Merkw, feines Sohnes Carl v, 
Linné, I. 2, D. Hamburg, 1792, 8:0. 

Herr Samver LirJegBrabv; Utkaft til en Svenfk Flora eller 
Afhandling om Svenfka Växternas vafendreliga Kån- 
netekn och nytta. Upl. 1792. 30. 


xx + Naturalier m, m, 


flerr Sam, FaniserG från Barthelemy; hemfändt tvenne 

gånger til Förföks anftällande, Bark af Cinchona 

 Caribea; och prof på des ny tilverkade Indigo; 
hvarjämte han til Academien öfverlemnat och dedi- 
cerat en ftor och ny Charta öfver Canalerna och 
Urloppen imellan Öarna från St. Bartbelmy til Dog 
och Prickle pear, efter fedn. Cbhfervat. 1792. jåmte 
Special Charta öfver Ialoopet och Famnen Carenage, 
Samt Staden Guftavia. 

Herr B. Rein, GeveR; En Mineral Stuff, tagen i Stock. 
holms Lån, Lunda och Vidbo Socknar, Bilfta och 
Nederångens ågor, hvareft triffats mågtiga gångar 

Bf flere 100 aln, lingd och 206 til 30 aln. bredd, 

Abeftående af Fålrfpat i flörte Planer af Silfverfår- 
tirgad glimmer, fet Qvarts och en myckenhet fvart 
prismatifk Skörl; hvilka Trakter ej förut af Mine- 
raloger blifvit anmärkte och vid närmare underfök- 
ning lofva bårtre fynd, 

Herr. ApDorrE MopzeR; Et maffivt Stycke foffilt Elphen- 
ben, Ebur foffile ex Valle Arvi i Italien, — En 
ftor och vacker Ichtyolith från Verona, 

Herr Jon, Henr, Linén i Norrköping; några fmå Petri- 
ficater fundne i Örberga Backe vid Wadftena, fom 
ligger omkring 30 sinar öfver Wetterns vattubryn, 
och vifa at denne trakt fordom ftått under vatten, 

Herr Jon, luuin; En förment Furia Iofornalis, 


FÖR. 


Oc. Nov. Dec. 325 
FÖRTEKNING, 


På de Rön, fom åro införde uti detta 
Qvartals Handlingar. 


| Pag. 
nledning til Kunfkapen om Mafkkråker 
i allmänhet , 2:dra Fortflåttning ; af A- 
DOLPH Mopéer o- - - 2434 


Befkrifning öfver Slamniuzsen vid Ådelfors 
Guldverk ; af ÅNTON SwaAB + sid 270. 


3. Nåcsra händelfer om utvärtes åkommor, fom 
både för ftållets och utfeendet fkull låtte- 
ligen kunna mifstavas för Venerifka fka- 
dor ; af JOHAN P. WESTRING = 202. 

4. Angoufiura Barken befkrifven och förfökt 
mot Frofin; af AND. Jou. HAGSTRÖM 299. 

5. Rön om befkaffenheten och verkan af en flags 
Cinchona, hemfånd under namn af Caris 
bea, och om Ancuftura KK af JOH. 

| L. OÖDPHELIUS - = 304. 

6. Beråttelfe om en flörre Höj: = Svulf, fom 
hångde ur Moderflidan et gvarter utom 
kroppen, lyckligen afknuten; af JONAS 
HinricH GISTRÖN = - - 308. 

7. Förfök at af Svenfka Jordarter tilverka 
Valk-iera för RA af BENGT 


S 


. REINH. (GEYER - 316: 
8. Utdrag af SUG Vi fu åcadem Di 
bok; - ER Nr 321: 


| X 2 FÖRRE: 


REGISTER) ; 
På de förnånfia Åmnen, fom förekomma uti 
1792 Ars Handlingar. 


hbor ; några förut okånde Fifkar af detta Slågte be. 
i(krifvas, 141. 

Amalgamatibnis inrättning vid Ådelfors Guldverk, 153. 

Anguftura Bark; befkrifven och förfökt mot Froffan, 299, 
307. kommer från Guyana i Södra America, 306, 

Aftronomie; Jupiters betåckning af Månen den 7 April 
1792, 175. Månförmörkelfe d. 11 Oå. 1791 obferve- 
rad i Lund, 176. Solförmorkelleld AR INDESEZ DI. L7Ze 

Bark; tjenlise för Garfverier 53. ANERT Bark 2993 
305. Cinchoma Caribea 304. 

Bi; Avm. öfver deras Byggnacsfått 178. 

Bina; en Lår af bråder hvaruti fönderbokade Malmer fom 
fkola flammas förft nedliggas 275- 

Bergs - Veten/kap ; Amalgamations inråttning vid Ådelfors 
Guldvesk , 153. Befkr. öfver Slamningen dårftådes, 270. 

Boranik ; Des tilvåxt i Åbo underflödes af Hifinger, 35. 

> Hifingera nitida nytt Örteflågte från Veftindien, 32. 
Ochroma Caftor- trådet, nytt Örteflåvte , 144. 

Callionymus japonicus, en japanfk Fifk, 30. 

Caftor - Hattar; göras af blomimornas filkesfina ludd på 
Örten Achroma , 1$1I. 

Cinchona Caribga; des befkaffenhet och verkan, 304, 307. 

Chemie; Om Molybdens och Redution af des Jord, 115,4 

Chirurgie; En ftörre Hölfe-Svulft nedhångsnde ur Moder- 
flidan utom kroppen, lyckligen afknuten, 308. 

Fi/kar; tvånne Japanfke Callionymus japon. 30, och Silu- 
rus macularus , 31. Tvånone nya af Abbor.Slågtet, Per- 
ca fexlineara, 142, och picdta 143. 

Fifk lekar ; råtta fig efter Islosningen, 20. 

Froffa; Nytta af Anguftura Barken dåremot 399» 307: 
Garfning ; fker med flere Barkflag, 52. Flera ämnen, fom 
åro lika tjenlige med Bark til Låderberedning, 54. 

Geomerrie ; Om Ångars delning efter bördighet, 239. 
Graf; Slamgrafvar kallas rånnorna hvaruti Mineraliers 
vafkning förrättas , 279. 
? Guld: 


$ 


REGISTER. 


Guldmalm ; des Amalgamering vid Ådelfors, 153. 

- Hifingera, nitida, nytt Örteflågte från Veftindien, 32. 

Hejdel; grof-beidel, grann-bejdel, Slamm, feg/lamm; kallas 
efter partiklarnes olika finhet de vid Bokverken uti fer- 
fkilite faompar famlade Malmerne, 271. 

Hård; Plan bård år en lutande plan af bråder hverpå Me- 
tallernes Vafkning förrättas, 272. Srofs-bård, fom hån- 
gande i kedjor föres af och ann, 273. 

Hölfe-Svulft; ur Moderflidan lyckligen atknuten, 308. 

Infecter ; En art Kermes på Afk gifva det få kallade Man: 
na foliata eller di Fronde ifrån fig. 164. Nys orter af 
Skalbaggar fuvdne vid Umeå, 167. Om Biens bygg. 

” nadsflårt , 178. Infe&er fom varit mått fynlige och gjort 
fkada vila år, 194. Hvita Myrans Hiftoria 228. 
Zufter; Om Juftberedningar, 45. de Ryfkas ibid. olika 

=> forter deraf 47, deras lukt 49. huru de färgas, 60, 

JFupiters betåckning at Månen d. 7 Avr, 1792, 175. 

Källor ; derss varme obferv. med Thermometer, 22. 

Låder ; des beredning til Jufter, 45. Åmnen til Liderbe. 
redning, 54. Tartarerne bereda kårl deraf, 56. 

Mafkar ; Om Mafk.kråk i ellmånhet, 3, 81, 243. för- 
delss i nakne och betråckte, 12; de förre i Dölgde Cryp- 
tozoa och Odöigde Gymnodela, 243 hvilka fednare åter 
åro dels Tarmliknande Helminthica 248 dels mångform- 
lige Alloidea, 254, 262. 

Medicine ; Håvdelfer om utvårtes åkommaoar, tom för ftål. 
lets och utfeende fkull låtteligen kunna mifstagas för 
Venerifka Skador, 202. Anguftura Parken befkrifven 
och förfökt mot Froffan, 209. Rön om Befkaffenheten 
och Verkan af Cinchona caribza och Anguftura Bar. 
ken, 304. | 

Natural Hiftorie; Se Fifkar, Infe&er, Mafkar, 

Nåfver ; "deraf brånnes Olja til juft beredning, 50. 

Ochroma ; nytt Ört-Slågte, 144. Af blommornas ludd be- 
redas de finafte Caftor hattar, 151. 

Oljebränning af Nåfver, 50. 

Pbyfik; Se varme, Thermometer, 

Plog; Se Svö-plog. 

Rbhabarber-rörter ; bålta fått at torka dem, 191 

Ryfslåder ; Se Jufter.  Ryfsolja brånnes af Nåfver, 49. 

Silurus maculatus, en japanfk Fifk, 31. 

Skalbaggar; nye, fundne vid Umeå, 167. | 
å Xx 3 'Slam- 


REGISTER. 


Slamning ; Malmers och Bergarters fkiljande förmedelft vin- 
nande Vatten, 295. vid Adelfors Guldverk, STOR R 

Slamgrafvar; åro rånnorna hvaruti Slamning förråttas 278. 

Slig; de finsfte genom vafkning. från bergarterne affön- 
drade Malmarter, 272. ; 

Snöplog ; en förbåttrad Ställning deraf 62. At fkjutes of 

- Oxar framför fig, 187. 

Solförmörkelfe d. 4 Apr. 1721, 177. e 

Spanmäls-Magazin; til Sådens bevarande och rörande, 37. 

Såd ; mårken når utlide bör fke, 18. Hvad dagar olika 

» Sådes arter kommit up, 19. 

Thermometer; förfök därmed på Jorden och kroppars var. 
me år 1790, 18. infatt uti lefvande tråd at utröna de. 
ras varme 25, 69. Des fligande i Solfken 23. 

Tråd ; huru mycket varma och kalla de af luften blifvs, 
25, 69. 

Walklera; af Svenfka Jordarter tilverkad, 316. 

Varme; Jordens år 1790, 18. Trådens iara efter olika 
årstider, 69. Uti Sjöär och källor 21, 22, uti Grås. 
ftackar, 26. 

Vaflka ; eller Slamma , den förrittning at med tilhjelp ef 
vaiten fkilja finbokade Malmer från medföljande Berg- 
arter, 271. huru den fker, 272. 

Venerifka Skador ; dem likna vitfa utvårtes åkommor, 292. 

Våderlek; Tabeller för åren 1758 til 1790, 194. Des ver- 
kan på Växtriket, 26, 

Ådelfors - guldverk ; Amalgamation derftådes, 153. Slam. 
ningen, 270. 

Ång ; delas etter Bördighet, 239. 

Orter ; fom til mykenhet florerat viffa år, 194. Nya Ört 
flägten befkrifne, 32, 144. 


FIGURER til 1792 Ars Handlingar, 

I, Qvarr. Tab. I. Fifkar, Callionymus japonicus och 
Silurus maculatus, T. II; Hifingera nitida en Ort. T, TLL 
Sådes Magazin. T. IV. Förbåttrad Snöplog. II. Qvarr, T. 
V. Fifkar. Perca piåta och fexlineata. T. VI, Ochroma en 
Veftindifk Ort, III, Qvarr, T.VII, Infe&er, T: VILL Bikaks- 
pipor. T. IX. Snöplog at fkjutas af Oxar fram för fig. T. X. 
Termes Arborum, IV, Qvarr, Tab, XI, Slamnings Machin 
vid Ådelfors, Tab, XII Figur på en Hölfe-Svulft. 


RÅT-= 


REGISTER. 


RÄTTELSER, 
1792 Sid. 17. rad, 5 flår läckra - - - lås - » + luckra. 
— 165. — 18 — Blomfly « = — =. » Hoppfiy. 


— 1970. — 12 tillägges, ciliare, 

= 172: 13 0 MASNUM); 

— 173. — 26 flår clavara, lås, fubclavatra. 

— — —29 — flava - - — pallide, 

— 174, — 1 — Leptura virentis — Leptura virente 

— 240. — 19 — vara fom 3: 1 (::m n) lås vara = 2 
- Jemt den gifna proportion fom 3: i (::m: n) 


FÖRTEKNING 


På Au&orerne til de Rön, fom åro införde 
uti 1792 Ars Handlingar. 


A Qvart, Sida, 
DLERMARCK, Carr Fuser Om Biens bygg: 


nadsfart, . IL 1790: 
PJörkAnDER , CLAS; I betmom. And ku. huru 
varm Jorden var år 1790, e RER 


— — Förfök med Thermometern infatt i lef. 
vande Tråd, för et utröna huru mycker var. 
ma och kalla de af Luften blifva, e I. 69; 
— — Anm, öfver de Örter fom til ftor myc- 
kenbet florerat, och öfver de Irfe&er fom 
varit måft Fuligd famt mer och mindre 
gjort fkada från år 1785 til 1790, = - HUT, - 194; 
EnrRENnsvårpD, FREDRIK, Baron; Om Svenfka Rha- 
barber-Rötters fördelacktigafte torkning, - HL 191. 
FiscHERSTRÖM JOHAN; Om Juftberedningar och 
(Farfnings-åmnen, S . > Ia. 
GiSTREN , Jowas Hinrice; Om en ftor Hölfe- 
Svulft, Hhårgande ur Moderflidan, fom SUR 
ligen bl. f aflnuren, 5 å IV. 308. 
Griir, Jon, ABr. ABRAnaMson; Befkr. på en 
Snö.plog, fem fkjutes af Oxar framför fig, III 187. 
HaGstrÖmM , AND. JoH.; Anguftur: Barken be- 
fkrifven och fårfökt emot Froffan, = - IV. 299. 
; HDLL- 


FÖRTEKNING. 
> Herienius Carr N.; Nytt Ört-Siågte från 


Weft-Indien, kalladt HisinGERa, É - 
HERMELIN SAM, GusT.; Om Amalgametions 
Inråttningen vid Ådellvrs Guldverk, -- II, 


HJELM, Pet, JacoB; Förfök med Molybdena 
och med Redu&ion af des Jord; Sjunde 
Fortfårtn, II. 
HOLMBERG, Micraers Om Jufiber ochi Ryfsl, - 1. 
LIDTGREN , ANDERS; Jupiters betåckning of Må- 


nen d. 7 Apr. 1792, obferv, i Lund, - HI. - 
MODEER ADoLen; Inledning til Kunfkspen om 

Mosfkkråken i allmänhet, å : 
— — 'Fortfåttning deraf, e rt LA 
— — Andra Fortfåttning deraf, - IV 
— — Anmärkningar angående det få kallade 


Manna Foliata eller Manna di Fronde, - IML 
NEzén Dan, Eric; Befkr. på några vid Umeå 
fundne okinde arter ibland Skalbaggarne, [IE 
NozrszerG, Jonas Apvorrek; Befkrifoiwg på en 
Spannemåls Magafin, 2 É L 
OpneLivs, Jou, Lor.; Rån om befkaffenheten 
och verkan af en flags Cinchona, hemfånd 
under namn af Caribza, och om NA nara 


Barken, a a e IV. 
PLANTIN, ZACHAR, Z.; Om Ångars delning ef 

ter Bördishets - Er 
SwaB, ANTON; Befkrifn, öfver Slamningen vid 

Ådelfors Guldverk, = e IV, 
Swartz OLOF; Befkr. Öfver et hykt Ört - Slåg- 

ote Öckromk' eller Caftor-trådet , = II, 
— — Anmårkn,. vid Hvita Veftindifka NI 

rans ( Termes U,) Hiftoria, c III. 
TuUNBERG, Carr Pet; Befkr, på tvenne Ja- 

panfke Fifkar, I. 
— — Åtfkillige förut okände Filkaés af Ab. 

bor-Slågtet, IL 


TÖRNSTEN, JoH.; Om Sölförmörk: d. SAD. 1791, IL 

WeESTRING, JoH, PetT.; Om utvärtes åkommor 
fom lätteligen kunna mifstagas för Venerifka 
fkador, . . ba Vs 


la 


venster tv FORA TREY R VETE OR 
- tt ber RR RR RR Rb RR 
orre slot Sn RR rr De 
Tee 


pers bes 
ser 


—-— me 
Fpbre re rek rv nn 
: 2 > verse bå DA 
HA Ven RR ow-a Å 


S1RER ÄNEAFAN 


rs 
SöRRSS Sense A RSS 
SEEK SERE ARTE FENA ESS Ge Fa des SLE Te 

ETSI FY Dees Rone SN RDS IRENE Ra 


F 


sea ; rev . 
rr RNE RR RR RR RER AR RR AR 
+ AA arbet rer Brr öre sr 
enktkäsängtn - 
. 


HIA 


id 


ser 
Bede te RABE 


rotorn rn nt BR RR RR TR ANN 

BRP RR VERB RR RER 

rens eeteke trcre = sr RR 
FR RN 


. 


1 


HEDINS REGENT RNA 


er RAR Ir rr ssk 
Srirprsrsr ess er ler rer eler ferbrrneres 
4 jig 
sn. bir RR dr 


«2 
-- 


sg 
PInnIeISSET 


tear örn 
bo RA 


RR 
0 RR 
RR 
AR nd 


H 


+ 
pi 


Porsser ss Sr sg - Borr Po0 

- = Ö rä BBR BTR BR 

vetat rshjen an hb ejer severe enmerevrt RbRDR FR As > 
-. ter ter BAGAR RAA Brr va RR nr 

Rök =>. RR 


,| 
4 


Hej 


f 


= 
DDR 


tt 


! 


vete 
reg RR - 


RR 
> = 


TFA EL 


HÖLL 


ud Fal fd Judd Då fe kn 
dT SR RN ör rR-V 
betet brer - 
Be: Rn RN 
eb eV-P-> a be 3-0 2 tenn » ngn FR 
not RR - - RR RR 
starr ror Rat vector artrr 

. 3 pr RAR 


i 


; 


-- yr 
teten sr Fre 
2 


EA 


$ 


Pre ss 
zu Ste -tRR AR RRN 
EPs betegat ARR SAR RR RA NAN 
trumset trarte RAR RR :- ter rsbrRereRre 
SeReE es R Degas FR BRA RR 
en ; FA 


| 


erat B-b-ecfe nr ne 
re beDer per PAP ORT EVR 
teten rbekg rar RA RAR 

sr rer ren 


Cebe re desert P-RVR RDR 
RAA 


ve 
ER EteR Sa=tstrbrNrCN NRA : 
Sirsertr ser Inta rte her 
Abtebetrev-0: Lä LJ 
RR VNRG-VAAA 


tesen Re RER 
Vere rr RER RN gr 
-—2- 


rest rg -s fe 
- terra -—eter 
rele er 

ILLEG 


| "Brrrbgerbers 
ENTER rar Ern r ar sla 


FRUN SERA ätit 


- 
Lar re 
2 
=> > 
t-:-r PR -d R -0- 0 -rr 
Ret RR SR 
f—- 
- 
tererat : 
berber C 
NS 
tet Peres Rs tt rn 
7 rg RR AR tr rt UR On 
+ rr OR Ed dpdn dne rg Se Fre TtbnDtt Sn nt ltt An + . 
le Fr-0r0 Ar ferrne se - - ä 
II -8 
ti dj 
0 tg ARAGORN 
rr ttg rn tr ört a bebott er PE - - 4 
- Cen -0-geL Far ra -2 > 
PES fö Sa ae AR dr a . < - : 


ed rr Ge 0 0 a - p . 
=t-8-0-0-2-0-0-0- 
t-0 00-00 
srt Ö- 
trode a -. q -
Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Books

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar"

See other formats
