Skip to main content

Full text of "Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats 


MEDDELANDEN 


AF 


SOCfETAS- 


PRO  ¥\m\  KT  FLORA  FENNICA. 


FÖRSTA  HÄFTET. 


*Sfr>^- 


Melsingfors, 

Theodor  Sederholms    boktryckeri, 
1876. 


uf 


Innehåll. 

J.  F.  Norrlin,  Flora  Kareli £e  Onegensis,  II  (Lichenes)  .     .     .     Sid.      1. 

A.  Blomqvist,  Några  iakttagelser  rörande  fröbildningens  pe- 
riodicitet  hos  tallen  och  granen  samt  rörande  ekor- 
rens förekommande  i  Finland „        47. 

P.  A.  Karsten,  Symbolse  ad  Mycologiam  fennicam,  III  .     .     .       „        55. 

E.  Sievers,  Bidrag  till  kännedom  om  Höglands  tiskfauna  .     .       „        60. 

J.  Sahlberg,  Om  Lacerta  agilis  L.,  Nilss.  och  dess  förekomst 

inom  vårt  fanna-område „       65. 

O.  M.  Reuter,   Catalogus   Psyllodearum   in  Fennia  hactenus 

lectarum „       69. 

0.  M.  Reuter,   Catalogus  praecursorius   Poduridarum  Fennise       „       78. 

J.  Salilberg,  Om  några  för  finska  faunan  nya  Hemiptera  He- 

teroptera  funna  sommaren    1875 „       87. 

Meddelanden  från  Sällskapets  förhandlingar  den  4  Okt. 
1873  —  13  maj  1875. 

I.  Botanik  (och  årsberättelser) „       91. 

II.  Zoologi „      119. 

Bihang „      127. 


51270 


FLORA  ZAMUM  OIEGBISIS. 


AF 


j.  F.  isrorii^3L.iisr. 


II. 

tLichenes.) 


D. 


'e  första  undersökningarna  öfver  laffloran  uti  Onega-Ka- 
relen  datera  sig  från  år  1850,   då  d:r  .W.  Nyländer  besökte 
dessa  nejder  *)  och  uti  Flora  Karelica  meddelade  resultaten 
af    sina    der    gjorda    iakttagelser.     Är    1861    gjorde   numera 
aflidne    kand.    G.    Selin   på   en   genomresa   några  smärre  in- 
samlingar.     Ganska     rikhaltiga    lafskördar    inbergades    der- 
emot  två  år  senare  af  n.  afl.  stud.  Th.  Simming   och  lektor 
H.  A.  Kullhem.     Den  förres  samlingar,  hvilka  samtligen  för- 
varas   på  Universitetet,  innehålla  inalles  356  lafvar,  hvilkas 
artantal  uppgår  till  220  ^).  bland  hvilka  7  vid  tiden  för  insam- 
lingen befunnos  vara  obeskrifna.    Kullhems  till  botan.  museum 
inlemnade    lafvar    uppgå   till   inalles    314,   representerade   af 
232    arter,    bland    dem    2  för  vetenskapen  nya.     Uti  ett  bi- 
hang    till    Lichenes   Lapponice   orientalis  har   prof.  Nyländer 
lemnat    en    redogörelse    öfver    de   af  nämnde   samlare  hem- 
bragta    anmärkningsvärda    laffynd.    —    Sedermera    har  från 
ifrågavarande  område  till  finska  museum  äfven  insändts  smärre 
lafsamlingar  af  apotekaren  A,  Giinther  i  Petrosawodsk. 

Då  jag  år  1870  anträdde  min  resa  till  Onega-Karelen 
voro  derifrån  allaredan  kända  inalles  310  arter  lafvar,  hvil- 
ket  antal  genom  de  af  mig  då  insamlade  bidragen  ökades 
med  något  öfver  150,  hvarigenom  totalbeloppet  af  de  här- 
ifrån hemförda  lafvar  f.  n.  uppgår  till  omkr.  460  arter  2); 
bland    dem    ha    inom     detta    område    blifvit    uppdagade    22 


')  Jmfv  Flora  Karelia;   Onegensis,  I,  sid.  9  och  f. 
■^^  Underarter  häri  liksom  i  följ.  tal  inberäknade. 


^  .  L  I  O  R  A 


för  vetenskapen  nya  arter,  livilka  till  största  delen  allaredan 
Idifvit  beskrifna  i  tidskriften  ^''Flora''"'.  Fortsatta  undersökningar 
komma  otvifvelaktigt  att  i  betydlig  grad  höja  artantalet. 
Det-  är  hufvudsakligen  de  på  berg  och  klippor,  i  synnerhet 
kalkhaltiga,  förekommande  former,  som  i  större  mån  blifvit 
uppmärksammade.  Som  exempel  på  huru  lätt  man  här  kan 
o-öra  nya  fynd  må  omnämnas,  att  jag  vid  Walkeamäki  uuder 
loppet  af  några  timmar  lyckades  öfverkomma  ej  blott  åtskil- 
liga för  orten  och  provinsen  utan  äfven  liere  för  hela  Fin- 
lands flora  nya  lafvar,  oaktadt  just  samma  ställe  i-edan  fönil 
särskilda  gånger  varit   af  lafsamlare  besökt. 

Nyss  anförda  tal  antyda  att  ifrågavarande  provins  är 
rikare  på  lafvar  än  någon  annan  del  af  vår  Hora.  På  sätt 
fallet  är  med  kärlväxterna,  framstår  äfven  laftloran  här  med 
många  egendomligheter  gentemot  det  egentliga  Finlands. 
En  mäno-d  i  Finland  ei  förekommande  former  ha  här  blifvit 
uppdagade  och  bland  dem  Here  utmärkta,  ss.  Ricasoha 
Wrightii,  Alecforia  bicolor^  Lecanora  ciipreoatra  (t.  alhn. ). 
Af  de  mer  nordiska  arterna,  ss.  Solorina  erocea,  Pannaria 
delicaUda,  Lecanora  fuHcescem.  Lecidea  Tornoensis,  L.  steno- 
tera,  L.  limom,  L.  coniop^,  \\\.  II.,  Jir  antalet  större  än  livad 
motsvarande  nejder  i  Finland  äga  att  uppvisa.  1  afseende 
å  lafvegetationen  må  derjemte  anföras,  att  tlere  i  Finland  van- 
liotvis  sällsynta  arter,  ss.  hkienda  mesomorjj/ia,  Parmeiia 
2)erttisa,  P.  oUvetormn,  P/n/><cia  ^yeciosa,  i  0)iega-Karelen 
teml.  allmänt  förekomma. 

Emedan  hufvudsyftet  med  min  resa  gälde  växtgeografiska 
och  topografiska  undersökningar  kunde  någon  större  uppmärk- 
samhet härunder  ej  egnas  åt  lafvarna:^  endast  under  vistelsen  uti 
vestra  delen  af  området,  då  fanerogam-vegetationen  ännu  var 
f('>ga  framskriden,  medhanns  verkställande  af  något  noggran- 
nare iakttagelser  och  anteckningar  i  afseende  å  dessa  växter. 
Med    anledning    häraf  kan  efterföljande  förteckning  ej    göra 


anspråk  på  att  lemua  någon  fnllsländigare  bild  af  lafvege- 
tafionen,  ulan  fram  träder  blott  som  en  redogörelse  öfver  de 
frän  förliandenvarande  område  gjorda  insamlingar.  Under 
sådana  förhållanden  har  indelningen  af  provinsen  uti  särskilda 
regioner  ej  heller  blifvit  iakttagen  uti  .förteckningen.  Der- 
cmot  har  uti  densamma  upptagits  några  hittills  blott  kring 
Petrosawodsk  anträffade  arter,  emedan  de  sannolikt  äfven 
förekomma  uti  Onega-Karelen. 

Slutligen  bör  omnämnas  att,  på  några  få  undantag  när, 
exemplar  af  alla  i  följande  förteckning  upptagna  lafvar  för- 
varas uti  tinska  museum  äfvensom  att  alla  hithörande  sam- 
lingar blifvit  bestämda  eller  granskade  af  prof.  W.  Nylän- 
der. 


cf<e,»= 


Liclieries. 

Fam.  I.     Byssacei.  *). 

Trib.  SIROSIPHEI. 

Sirosiphon  pulvinatus  Bréb.  Prope  pag.  Schungii  supra  latus 
rupis  diorit.,  loco  subumbroso. 

S.  saxkola  Naeg.  E  Kendjärvi,  Koikari,  cet,,  adnohivi,  at.  spe- 
cimina  hand  sunt  reportata. 

Gonionema  velutinum  (Ach.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  51.**)  — 
Walkeamäki  siipra  saxa  qvavtzoso-calcarea  dura;  in 
promontorio  Asheb  supra  saxiini  dioriticum.  —  Ste- 
rile. 

Spilonema  revertens  Nyl.  Flora  1865,  p.  601.  Suojärvi  (po- 
gost)  supra  lapides  argillaceo-schistosos;  Asheb  ad 
saxa  litoralia,  diabasiea.  —    Fertile. 

Sp.  'paradoxiim  Born.  In  |)roinontorio  Asheb  supra  saxuni 
litor.,  socia  Pi/renopsidu  pleiobolce. 

Trib.  PYRENOPSEl. 

Euopsis  granatina  (Snirf.)  Nyl.  in  Wii. \  Pyreaopsis  yranatina 

Nyl,    olini.     Supra   latus    saxi  dioritici   prupe  paguni 

Purajärvi. 
Fyrenopsis  grumulifera  Nyl.  —  H.  L.   F.  102.  —  Juxta  cata- 

ractam  prope  Koikari,  supra  saxa  irrorata. 
F.  pleiobola  Nyl.  in  Flora  1873,  p.  18.    In   promont.    Asheb 

supra  saxum  depressum,  littorale,  (diabas.). 


*)  Disposito  nova  Byetematica,  in  enunieratione  sequentc  adhibita, 
ab  illustrissimo  Ny  lan  ti  ro  est  proposita  atquc  in  litt.  mihi  benigne  coni- 
municata. 

**)  Norrlin  &  Nyländer:  Herbarium  Lichenum  Feiinice,  fnsc. 
I — IV,  numeris   1 — 200;  Helsingforsiae  1875. 


Tiib.  HOMOPSIDEI. 

Ephebe   imbescens   (Ach.)    Fr.    Supra   saxa  dioritica  ad  cata- 

ractam    Hirvaskoski     prope    Koikari    tantuin    lecta, 

secund.  adnutat.  frequens  est. 
E.  persiiinulosa  Njl.   ^''Priori  minor,  (hallo  crebre  s])inuloso; 

sterilis,   incerta^'    Nyl.    in  litt.     Siipra  saxuin  litorale 

jjrope  pagum  Suiiiui. 
PhijUisann    endocarpoides   Nyl.   Ad   Asheb    et  Koikari  supra 

saxa    granitica    et    diabasica  vidi;  ad   Tiiidie  (dior.) 

legit  beat.  Tb.   Siiuming. 

Fam.  II.     Collemacei. 

Trib.  LICHINEI. 

Pteryyium  pannarieUum  Nyl.  —  H.  L.  F.  52.  —  Supra  saxa 
littoralia  (dioritica  et  quarzoso-calcarea,  dura)  per 
totuui  territorium  baud  inlVequeus:  iocis  nonnullis 
(]uo(pie  fertile  visum. 

P.  aaperellum  (Ach.)  Nyl.  Licheu.  Scand.,  p.  25.  Supra  saxa 
((uartzoso-calcarea,  dura,  ad  \^'alkeauläki  (c.  apoth.) 
et  Lishmajärvi  (ster.):  etiam  ad  lapidem  diorit. 
])articulis  calcis  iuspersum  prope  Perttiniemi  (Perfc- 
uaNolok)  hane  s))eciem   uberrime  IVuctifieantem  legi. 

Trib.  COLLEMEl. 

CoUenia  /laccidum  Ach.  Perttiniemi  (Simmingj,  Koselma 
(Kullhem):  quoque  Mundjärvi  et  Dvoretz  adnotavi: 
ad  Perttiniemi  formam  floccoso-isidiosam  legi. 

C.  [lobjcavpon  Scbijer.  Ad  Walkeamäki,  calcicola. 

C.  pvlpomm  Ach.  In  insula  Pöpönsaari  (Suojärvi)  supra  ter- 
ram  in  tissuris  petrarum  calcar.  fertile  legi;  Walkea- 
mäki (Simming  &  Kullhem). 

—  f.  mbms  Nyl.  \^'alkeamäki  (Smg);  Suojärvi  ad  calcifodi- 
nas  supra  terram  baud  infrequens.  —  Fert. 

C.  ulyrescens  Ach.  In  monte  Rogosa  (W.  Nyländer);  Solo- 
meno  (KuUb.) 

C.    ylaucescens  (Hoffm.)    Nyl.     Ad    calcifodinas  prope  Mund 
järvi  supra  terram  arenosam  parce.  —  Fertile. 


8 

C.  iimbella  Tack.,  Njl.  Syn.,  p.  105.  Walkeamäki,  supra 
latus   rupis   dolomit.    parcissime;  sterile  et  incertum. 

C.  ?  miiltipartittmi  Sm.,  Nyl.  Syn.,  p.  116.  Lischmajärvi,  in 
rupibus  calcareis.  —   Sterile. 

C.  f  aggregatlim  (Ach.)  Nyl.  Specimina  perpaiica,  sterilia, 
forte  huc  pertinentia,  ad  Dvoretz  supra  cortieem  sali- 
cis  vetustum  legi. 

Leptogium  quadratum  Lahm.  —  H.  L.  F.  153.  —  Dvoretz, 
ad  cortieem  salicis,  sterile  atque  incertum. 

Z>.  amphinodes  Nyl.  Tiudie,  supra  terram  argillosam,  nudara, 
c.  apotheciis. 

L.  humoswn  Nyl.  Ad  cataractam  Kivvatscho  supra  terram 
arenosam  (Simming).  Pöpönsaari  ad  caleifodinas. 
—   Fertile. 

L.  tenxiissimum  (Sm.)  Nyl.  in  litt.  ^  L.  spongiosum  Nyl.  olim. 
Supra  terram  argillosam  et  arenosam,  nudam  vel 
inter  muscos  ad  Tiudie,  Perttiniemi,  Walkeamäki  et 
Jänkäjärvi  legi.  —  Fertile. 

*L.  lophceodes  Nyl.  In  rupibus  calcareis  inter  muscos  ad  Wal- 
keamäki (Kullh.)  *)  et  Lishmajärvi.  —  Sterile. 

L.  subtile  (Sclirad.)  Nyl.  Supra  terram  argillaceam,  nudam, 
juxta  Tiudie;  sterile. 

L.  lacervm  (Sw.)  Ach.  Walkeamäki,  in  rupibus  calcar. 
inter  muscos  sterile;  ''"'Tiudie''^  (Smg  &  Kullh.). 

—  var.  pulvinatum  (Ach.)  Nyl.  Stiojärvi  (pog.)  supra  ter- 
ram inter  muscos  ad  caleifodinas.  —   Ster. 

L.  Umhavense  (Auw.);  Corniciilaria  Umhaiiensis  Auw.  in  Hed- 
wigia:  speciem  hane  in  insula  quadam  ad  Suunu 
super  latus  rupis  prseruplee  inter  muscos  legi:  teste 
Nyl.  ad  Dianova-gora  et  Walkeamäki  invenit  beat. 
Simming.  —  Ster. 

L.  scotinum  Ach.  Locis  calcareis  ad  Suojärvi  (pogost), 
Lishmajärvi  et  Asheb  legi.  Quoque  ad  Walkeamäki 
('^Tiudie^^)  lectum  (Kullhem). 

*)  På  denna  och  åtskilliga  andra  al'  Kullhem  sanijade  lafvav  upp- 
gifves  lokalen  vara  Tiudie,  men  insamlingarna  äro  otvifvelaktigt  gjorda  vid 
det  närbelägna  Walkeamäki. 


L.  tremelloides   Ach.     Suojärvi,  supra  saxa,  juxta  litus  lacus 

Suojärvi.   —   Sterile. 
S.    satvrninum  (Dicks.)   Nyl.  Lich.  Scand..  p.  .35.     Frequens 

per  omne  territorium  ad  cort.  populi,  salicis  et  sorbi. 

Ad  Solomeno  (Smg)  et  Perttinierai  fertile. 
L.    inicroscopicnm    Nyl.    Ad  Walkeamäki,  supra  saxa  calea- 

rea,  dura,  loco  aprico,  arido. 
L.  nwscicola  (Sw.)  Fr.  Satis  frequens  in   toto  territorio. 
Collemopsis  Scluereri  (Mass.)  Nyl.  Ad  Mundjärvi  supra  saxum 

calcareum,  duruin,  fertilis.  —  C.  Flotowiana  (Hepp.) 

Nyl.  et  Synalissa  symphorea  (DC),  in  Karelia  Lado- 

gensi    lectse,   certe  in  territorio  nostro  quoque  dete- 

gendse  sint. 

Fam.  III.     Lichenacei. 

Trib.  CALICIEI. 

Calicium    disseminatum  Fr.  Supra    corticetn   abietis  ad  pag. 

Mökkö  (in  par.  Suojärvi)  et  Mundjärvi,  locis  subtur- 

fosis  vel  huniidis. 
C.  chrysocephalum  Ach.  —  H.  L.  F.  3.   —  Lectum  ad  Solo- 

wieno    (Kullh.),    Petrosawodsk    (Simnning)  et  Mökkö, 

corticem  pini  et  abietis  incolens. 

—  var.    filare    Ach.    Ad  corticem  abietis  prope  Maimalampi 

et  Mundjärvi. 
C.    phceocephalum    Borr.    —    H.    L.    F.  4.   —   Lectum  super 
cort.  abietis  ad  Maimalampi  et  Mökkö. 

—  var.  flavum  (Ach.).   Ad  cort.  salicis  vetust.  prope  Dvoretz. 
*C.  chlorellmn  Whlnb.,  Nyl.  in  litt.  Supra  cort.  abietis  pluribi 

legi;  ad  Mökkö  thallo  albido,  minute  granuloso. 
C.  trichiale  Ach.  —  H.  L.  F.  6.  —  Ad  cortices  et  ligna 
(pini,  betulse,  juniperi)  prope  Solomeno  (Simming). 
Petrosavodsk  (Kullh.),  Maimalampi  et  Mundjärvi  lec- 
tum, —  "Forsan  optime  proprium  subgenus  {Allo- 
gonium  Nyl.)  sistit  ob  thallum  gonidimiis  oblongo 
cylindraceis  munitum,  quibus  accedit  versus  Conio- 
cybem  furfuraceam.  Notetur,  haec  gonidimia  multo 
magis  differre  a  gonidiis  solitis,  quam  ab  his  diffe- 
runt  gonidia  chroolepoidea'*''  Nyl.  in  litt. 


10 

*6'.  cinereum  (Pers.)  Njl.  in  litt.  Siipra  ourtices  (juniperi, 
pini,  abietis)  et  ligna  ad  Koselma  et  Solomeno  (Siin- 
miug)   atque  ad  Mökkö  et  Mundjärvi  (ipse). 

*C.  stemoneiim  Ach.,  Nyl.  in  litt.  Pluribus  locis  in  onini  ter- 
ritorio  visum. 

C.  nielanophamm  Aeh.  —  H.  L.  F.  7.  —  Supra  eortices  et 
lignaad  Solomeno  et  Klimskij  (Simming),Dianova-gora 
(Kullhem).  Secunduni  adnotat.  in  regione  occid.pluribi 
supra    truncos    pini    decorticatos,   resinosos  oecurrit. 

*C.  hnmneolum  Ach.,  Nyl.  in  litt.  —  H.  L.  F.  8.  —  E  plu- 
ribus locis  regionis  medise  est  adnotata. 

C.  jjiiroicum  *exserttim  Nj-l.  Ad  Diauova-gora,  saxicola  (Siin- 
ming).  Circ.  0..5 — 8  ni.  m.  altum;  sporee  0.00.5  —  7 
•  m.   m.   longse  et  0.003   m.   m.  latee. 

C.  hjperelkim  Ach.  Frequens  per  totum  territorium. 

C.  roscidum  Fik.  Mundjärvi.  ad  corticem  abietis. 

—  var.  trabinelliim  Ach.  Vulgaris  in  toto  territorio. 

C.  trachelinum  Ach.  Ad  ligna  et  eortices  per  omne  terji- 
torium  frequenter. 

—  var.  xylonelluni  Ach.     Klimskij,  ad  lign.  vetuslum  (Smg). 
C.   (jiiercinum  Pers.   Dianova-gora,  ad  corticem  betulse  vetus- 

tum  (Kullhem). 

—  var.  lenticulare  (Ach.)  Nyl.    —   H.  L.   F.   10.  —  NonnuUis 

locis  ad  ligna  et  eortices  coniferarum  lectum. 
C.  curtum  Borr.  —  H.  L.  F.  9.  —  Per  totum  territorium  veri- 

simile  frequens  est. 
C.  jJ?/6«7/MWt  Fik.    Ad  Kivatscho    et   Petrosavodsk  (Simming): 

Pertnavolok  (Kullhem). 
C.  jjanetimim  Ach.   Frequens  esse  videtur,  preesertim  t",   mi- 
nus. 
*C.  pallesceiia  Nyl.     Maimalampi,  ad  corticem  abietis. 
Stenocyöe    bysaacea    (Fr.)    Njl.    Ad    ramos  alnorum  vulgäre. 

Etiam     supra    ramulos    sorbi  (Jänkäjärvi)  et  Salicin 

cajyrece  (Mökkö,  Maimalampi). 
Coniocybe  furfuracea  Ach.  Locis  occiiltis  pluribi  lecta. 
(J.  snlphureUa  Fr.,  Nyl.  in  litt.     In  sylva  abiegna  humida  ad 

cort.     radicis    inter    pagos    Suunu    —    Suoju,  »ocia 

Lecidece  lucldw. 


11 

c.  gracilenta  Ach.  Perttiniemi;  ad  saxa  umbrosa  legit  b.  Sim- 
ining:  proi)e  pag.  Miindjärvi  in  sylva  humida  radices 
abiet.  vetustas  copiose  iucolit. 

Trachylia  tigillaris  (Pers.)  Fr.  ~  H.  L.  F.  10.  —  In  re- 
gione  occidentali  ad  seepes  et  pariet.  pliiribi  copiose 
vidi;  Walkeamäki  et  Petrosavodsk  (Simming  (fe  Kull- 
hem); Kendjärvi,  W.  Njl.  (Flora  Kareliea,  p.   179). 

—  var.    prominula  Nyl.  Ad  ssepes  prope  Porajärvi  et  supra 

ligniim  abietis  ad  Jänkäjärvi  legi;  ad  eortieem  (Solo- 

meno:  Kullh.)    et    lignum    pini    (Petrosavodsk:  Sim- 

ming). 
Tr.  viridida  Schser.,  Nvl.  Sjn.,  p.  164  et  Lichen.  Lappon.  or. 

p.   179.     In  insula  Klimskij  supra  eortieem  pini  legit 

cl.  A.  Kullhem. 
7>.  tympanella  (Aeh.)   Fr.,  1".   tninor.     In   regione  occidentali 

ad    Maimalampi    cet.  ramulos  abietis  emortuos  inha- 

bitantem   vidi;  Käpselkä  (Kullhem). 

—  var.  saxicola  Njl.  Ad  latus  rupis  subumbrosum  prope  pagum 

Soutajärvi. 

Trib.  B^OMYCETEI. 

Baomyces  rufus  DC.   Frequ.  saltem  in  reg.  occidentali. 

—  var.  carneus   (Fik.).    —  H.  L.  F.  98.  —  Supra  terram  et 

saxa  ad    Käpselkä,   Perttiniemi  et  Walkeamäki   legit 

Simming    et    ad    Kosa-gora    Kullhem;    in    reg.   occ. 

pluribi  vidi. 
B.  roseus  Pers.  In  reg.  occid.  supra  campos  arenosos,  steriles, 

pluribi    tVequenter    vidi;    etiam    in    reg.    media  locis 

similibus  baud   rarus  esso  videtur. 
B.    icmadophilm    (Ehrh.)    Njl.    —    H.  L.  F.  97.  —  In  reg. 

occid.  frequens;  in  regione  media  et  Saoneshje  quoque 

))luribi  lectus.  F.  le.canoroklea  Njl.  ad  Kivatscho  supra 

lignum  putresc.  (Simming). 

Trib.  STEREOCAULEI. 

Pilophofon  jibula  (Tuck.).  Supra  saxa  prsesertim  dioritica 
(et  affin.)  satis  frequenter  per  totum  territorium.  Ad 
Dianova-gora  fertilem  legit  Simming. 


12 

Stereocaulon  jiaschaU  (L.).     Verisimiliter  vulgäre  est  in  toto 

territorio. 
St.  coralloides  Fr.  —  H.  L.  F.  !^5.  —  Pluribi  lectvmi. 
St.  evolutum  (irrsewe.     Supra  saxa  ad  Selki  et  Schungu  legi. 
St.  tomentosiim  Laur.  —  H.  L.  F.  86.  —  Locis  nonnullis  lec- 

tum;  verisimil.  IVequ.  est. 
*St.  tdpinum  Laur.  Suojärvi   (pogost)  super  terrain  arenosai»). 

denudatam,  juxta  litus  lacus  Suojärvi. 
St.  condensatum  var.  condyloideton  Ach.   —  H.  L.  F.  87.  — 

In  cainpis  arenosis,  apertis,  passim  occurrere  videtur 

per  totum  territorium. 

Trib.  CLADONIEI. 

Pycnothelia  ^^ttpillaria  Hffm.  —  H.  L.  F.  54,  a.  —  Ad  pag. 

Selki  supra  terram  arenosam,  sterilem,  subnudam. 
Cladonia   ijyxidata    (L.)    Pr.    —    H.    L.  F.  .56.  —  Nonnullis 

locis  lecta.  —  F.  staphylea  Ach.  ad  Suojärvi. 

—  var.    chloropkcea    Fik.,    Coem.    Clad.    Belg.     N:o  34.  ex. 

Nyl.:  ad  Kendjärvi  supra  terram  legi. 

—  var.    symphycarpa    (Ach.)    Nyl.    Nikolskij    et    Kosa-gora 

(Kullhem);  Suojärvi  in  ins.  Pöpönsaari. 
Cl.  fimhriata    Hffm.     Locis   nonnulis  lecta;  f.  tubceformis  ad 

Pertnavolok  (Simming);  f.  radiata  (Ach.)  ad  Petro- 

savodsk  (Smg.) 
'*CL    fihula  f.  subcornuta  Nyl.     Mundjärvi.  supra  terram  nu- 

dam;  f.  nemoxyna   (Ach.)  N}'!.  prope  Kendjärvi,  su- 
pra terram. 
Cl.  cariosa  (Ach.)   Fik.  —   H.   L.  F.  58.   -~   In  par.  Suojärvi 

pluribi  vidi;  Perttiniemi;  Jalguba  (Kullhem). 
CL  acuminata  (Ach.)  Norrl.  —  H.  L.  F.  57.  —  Ad  pag.  Jän- 

käjärvi  supra  terram  atque  ad  AValkeamäki  in  latere 

rupis. 
Cl.  decorticata  Fik.  Speciminula  pauca,  sterilia.  forte  ad  hane 

speciem    pertinentia   in    Suojärvi   supra   terram    tur- 

faceam  legi. 
Cl.  (jracilis  Ach.  (hybrida  Ach.).   —   H.  L.  F.  61,  62.  —  Locis 

perpaucis  lecta,  at  verisimiliter  est  vulgaris. 


13 

—    var.    elonyatu    Acli.    Jalguba  (KulUi.),  Pertnavolok  (Siui- 

iningj. 

*('l.  cor/ivfa  (L.j.  —  H.  L.  F.  6(i.  —  Frequeiis  esse  vide- 
lur;  f.   ochrocarpa  1S\\.  ad   Pertnavolok  (Sirnuiingj. 

(Jl.  'eerticillata  Hofftn.  —  H.  i..  F.  67.  —  Ad  Suopohja  legil 
A.  Kullhem. 

*(Jl.  cervicornis  (Ach.)  Schter.  Öuojärvi,  supra  terram  ad 
calcifodinas. 

Cl.  eeniocyna  Ach.  Jäakäjärvi  sterilis;  magis  gracilenta  (= 
r.  c/racilescens  Nyl.)  in  insula  Niinisaari  (Simvning), 
—   CL   nuiCfopliAjlla  (Sehffir.)  Stenh.  haud  est  inventa. 

<'l.  degenerans  Fik.  f.  ewplwrea  Ach.  Ad  Perttiniemi  cet. 
lecta.      Var.  coioni.cea  ibid.  (Kullhem). 

*(J/.  frachyna  (Ach.)  Nyl.  in  his  Notiser  XIII,  p.  319.  Ad 
Kendjärvi  supra  terram  (ipse);  Perttiniemi  (Sim- 
ming). 

CL.  carneola  Fr.  Lumbuscha  et  Nikolskij  (Kulih.);  ad  Petro- 
savodsk  (Simmiug). 

—  var.  hacäliformis  Nyl.   Lecta  ad  Priäsha  (KuUh.),  Pöpön- 

saari  et  Jänkäjärvi  (ipse)  supra  lignum  vetust.  atque 
terram  inter  innscos.  Ad  Kendjärvi  Ireq.  secund. 
adnotationeni. 

Cl.  botrytes  Hoffni.     Per  totum   territorium  distributa. 

Cl.  tMrgida   IToffm.     Salis  frequenter  in  toto   territorio. 

67.  furcata  Hoffm.     Ad  Jänkäjärvi   lecta. 

*CL  racemosa  t',   corymbosa  Njl.     Nomuillis   locis  lecta. 

—  f.  recurva  (Hffm.)  Njl.    Ad  Solomeno  inter   niuscos    legit 

Simming. 
Cl.  crlspata    (Ach.)  Nyl.  —  H.   L.   F.  TT.  —   Per  totum   ter- 
ritorium distributa. 

—  var.    divvlsa    (Del.).    —    H.    L.   F.  79.  —  Ad  Jänkäjärvi 

inter  muscos;  certe  pluribus  locis  occurrit. 

*Cl.  furcatifonnis  Nyl.  in  Flora  1H74,  p.  81S.  Ad  Pertna- 
volok (Simming). 

Cl.  ecnotea  Ach.     Frequéns, 

Cl.  corHUCopioides  (it.).  —  H.  L.  F.  7(1.  —  Frequéns,  ut  vi- 
detur. 

• —  var  pleurota  Fik.     Suosaari  (Kulth.), 


14 

Cl.  deformis   (L.).   Satis  freq.  esse  videtuv:  f.    crenvlata  Fik. 

ad   Siiopohja  (Kullhem). 
<Jl.  digitata    (L.).  Tantum  ad   Solomeno  (Simming)  lecta:  sine 

d\ibio  hand  est  rara. 
Cl.  Flcerkeana  Fr.     Kosa-gora  (KuUheni). 
Cl.  macilenta  f.  carcafa  Ach.     Pertnavolok  (Kiillhem). 
Clad.ina  rangiferina  (T^.).  —  H.  L.  F.  RO.  —  Vulgaris. 
Cl.  sylvatica  (Hffin.).     Vulgaris. 

—  var.  alpestris.     Frequens. 

—  var.  lacerata  (Del.,  Ooein.  Clad.  Belg,  N:o  166,  sec.  Nyl.). 

Ad  .Tänkäjärvi  supra  saxa,  sterilis. 

67.  uncialis  (L.).  —  H.  L.  F.  81.  —  lu  arenosis  freq.:  f. 
ramosissimam  Coem.  ad  Mädnij-rndnik  legit  Sim- 
ming. 

Cl.  amaurocraa  (Fik.).  —  H.  L.  F.  82.  —  Per  totum  terri- 
torium. 

—  var.  destricta  '^y\.     Saltem  ad  Petrosavodsk  (Kullh.). 

Trib.  SIPHULEI. 

Thamnolia  vermicularis  (L.)  Ach.  In  monte  Rogosa  prope 
Keiidjärvi  detexit  111.  Nyländer:  dein  ad  Pertnavo- 
lok legit  heat.  Th.  Simming. 

Trih.  USNEI. 

Usnea   harbata  var.  hirta  (L.).  Vulgaris. 

—  var.  florida  (L.).  Suosaari  (Kullhem).  —  Slerilis. 
U.  dasypoga  (Ach.)  Nyl.  in   litt.     Vulgaris. 

Trib.  EVERNIEI. 

Alecforia  chalyheiformis  (\j.)  Nyl,  Verisimiliter  freq. 

A.  jvhata    Ach.  Njd.    {prolixa).    Tantum    ad  Suosaari  lecta; 

sine  dubio  est  freq. 
A.  implexa  cum  f.  cana  Ach.     Per  omne  territorium. 

—  var.    suhprolixa    ^y\.    Lecta    ad  Petrosavodsk  (W.  Nyl.) 

et  Jänkäjärvi. 
A.  mdulifera  Norrl.  Flora  1875,  p.  8.  —  H.  L.  F.  1.5. —  Ad 
pag.    Jänkäjilrvi    unicum  specimen  fertile  legi;  forte 
haud  rara. 


15 

A.  hicolor  Ehrli.  fii  insula  quadani  pvope  Suiinii  ad  latiis 
prseruptum   nipis  inter  ninseos  —  Stevilis. 

A.  mrmentosa  Aoh.  Specimina  hujus  speciei  adhuc  haud 
sunt  leeta  at,pvoba.hiliter  sint  invenienda  in  nostro  ter- 
vitovio. 

Evernia  furfuracea  (L.).  —  H.  L.  F.  17.  —  Saltem  per  i-e- 
giones  mevidionales   et  orient.  Iiaud   est  rara. 

E.  prunastri  (L.).  —  H.  L.  F.  Ifi.  —  Frequens  pev  totum 
territorium  at  nullibi  abundans  sec.  aduotationes  meas 
in  itinere  faetas.  Var.  yracili-s  in  Lich.  Lapp. 
orient.  comrneniorata  ad  sequenteni   j)erfeinet. 

E.  mesomovpha  Nyl.  Per  toluni  territorium  satis  frequenter 
ad  arbores  (abietes  minores  locis  snbturfocis  et  be- 
tulas,  juniperos  vetastiores,  preecipue  ad  Keiidjärvi) 
et  latera  rupium  aprica:   lertiiis  satis  rara. 

E.  divaricata  (L.).  —  H.  L.  F.  is.  -  Ad  abietes  inter  Suunu 
—  Suoju  legi;  Kisbi  (KuUbem),  Rasnavolok  et  Käp- 
selkä  (Simming).  Etiam  ad  Petrosavodsk  in  ramis 
betul»  (W.  Nyl.)   —   Sterilis. 

Trib.  RAMALINEf. 


Ramalina    calicaris    (Acb.)    Fr.     Jalguba    (KuUbem),    Kend- 

järvi  (W.  Ny].). 
R.    fasfigiata    Pers.,  Nyl.    Jalguba  (Kullh.)    et  Petrosavodsk 

(Simming). 

—  f.  nervösa  Nyl.  Mainialampi  ad  populum. 

R.  intennedia  (Del.).  Ad  latera  rupium  editior.  aprica  (dio- 
ritica  et  quartzoso-calearea)  pluribi  copiose  vidi.  — 
Sterilis. 

R.  minuscxda  Nyl.  —  H.  L.  F.  :il.  —  Ad  ramulos  abietis 
leeta  prope  Jänkäjärvi  et  Mökkö  (ipse),  Petrosa- 
vodsk (Kullb.);  in  reg.  oceid.  circa  Maimalampi  cet. 
freq.  (etiam  ad  alnos)  vidi. 

—  var.  obtmata  Arn.  Exs.  577   b.   —   H.  L.  F.  23.  —  Super 

tvuncum    et    ramulos    abietis     prope  Walikaja-guba; 
quoque  ad  Mundjärvi  visa. 


16 

R  thrausta  (Aeh.)  Njl.  —  H.  L.  F.  23.  —  Verisimiliter  est 
tVequens  at  confusa  eiim  Alectoria  sarmentosa.  Lec- 
ta  ad  Dianova-goi-a  (Kullli.),  Petrosavodsk  (A. 
Ganthei^  et  Mökkö  (ipse);  in  abiegnis  tliallo  elr.ii- 
gato,  pedali  et  ultra. 

R.  i^ollinaria  Aeh.  Sat.  tVeq.  per  totiim  territorium  in  rupi- 
bus,   prsesertim  f.  hvmilis  Aeh.     Fertilis  i-ara. 

Trib.  CETRARIET. 

Cetraria    islandica    (L.).    Salteni  in  regione  oocid.  usque  ad 

Selki  est  vulgaris. 
—  t",  dilatata   m.;  idatyna   Auctt.  (haud    Acharii).    Suopoiija 

(Kullhem). 

C.    crispa  Aeh.  In  regione    occid.  et  media  treq.     F.  svhtv- 
biilosa    Fr.    —   H.    L.  F.    105.  —  Olonez  (Kullhem). 

C.    Delisei    Bor.    —    H.   L.  F.   108.   —  Suopohja  (Kullhem): 

Jänkäjärvi    in    sphagneto  (ipse).   —   Fertilis. 
C.  acnleata  (Ehrh.)  Fr.  Tiudie  (Simmiug).  —  Sler. 

C.  odontella  Aeh.  Pluribus  locis  in  reg.  media  et  orient,  leeta. 
Specimina  fertilia  ad  Sehungu  legi. 

Platysma  nivale  (L.).  —  H.  Ii.  F,  109.  —  Ad  Kendjärvi, 
Jalguba  et  Petrosavodsk  legit  Simming. 

Pl.  scppincola  Hotlm.      Frequens. 

Pl.  ulo2)hyUt('m  (Aeh.).  —  H.  L.  F.  112.  —  Vulgäre.  / 

PL  Fahhmense  (L.).     Pluribus  locis  lectum. 
PL  commixtum  Nyl.     Perguba    (KuUh.);   Pyhäniemi  ad   saxa 
litoralia  (ipseV 

PL  jwiiperinum  (L,).  Ad  8elki  c.  apoth.  legi:  Pertnavolok  et 
Kä])selkä  (Simming,  Kullhem). 

J*L  jjinastri  (Scop.).  Vulgäre.  Fertile  ad  Dianova-gora  supra 
corticem  betulse  legit  Kullhem. 

PL  c/laucum  (L.).  Frequens. 

PL  di/fustirn  Nyl.  —  H.  L.  F.  114.  —  Supra  lignum  el  cor- 
ticem pini  ad  Jalguba  (Kullhem)  et  Jänkäjärvi  (fer- 
tile) modo  lectum,  at  certe  pluribi  obveuiens. 


17 
Trib.  PARMELIEI. 

Parmelia  olivetoriim  (Acli.)  Nyl.  in  Flora  1869.  Ad  latera 
rupium  preerupta  siipra  muscos  pluribi;  etiam  ferti- 
lis  ad  Jalguba  (Simming)  et  Suunu  (ipse). 

P.  cetrarioides  Del.,  Nyl.  1.  c.  Locis  similibus  ac  prseced. 
ad  Perttiniemi. 

P.  saxatilis  (L.).     Vulgaris. 

—  f.  'panniformis  Ach.     Tiudie  (Simming,  Kullh.). 
*P.  sulcata  Tayl.     Frequens. 

**P,    omphalodes   (L.).     In  coll.  Simming    adest  speeimen  e 

Karelia  rossica,  sine  loco  speciali. 
P.  fraudans  Nyl.  —  H.  L.  F.  25.  —  Lecta  ad  pagos  Selki, 

Jänkäjärvi  et  Schungu;  forsitan  est  vulgaris. 
P.  conspersa  Ach.   —   H.  L.  F.  2G.  —  Vulgatissima. 

P.    centrifuga    (L.).     Frequentissime.    —    P.  incurva    (Pers.) 

nee  lecta,  nec  adnotata  est. 
P.  olivacea  (L.).    —   H.  L.  F.  28.  —  Vulgaris'?;  var.  svhcce- 

sia  Nyl.  in  Suojärvi,  Mökkö,  ad  eorticem  salicis. 
*P.  exasperata  (Ach.).     Kishi  (Kullhem). 

P.  prolixa  (Ach.).  Mundjärvi  (ipse),  Tiudie  (Simming), 
Dianova-gora  (Kullh.). 

—  v.  panniformis  Nyl.     Pyhäniemi  ad  saxa  dioritica. 

P.  subaurifera  Nyl.  in  Flora  1873.  —  H.  L.  F.  31.  —  Plu- 
ribi  in  toto  territorio  legi  ad  cortices  (salicis,  sorbi 
•et  abietis);  sine  dubio  planta  est  vulgaris. 

P.  styyia  (L).     Satis  freq.  esse  videtur. 

P.  physodes  (L.)  vulgatissime;  e  Petrosa^J^odsk  f.  lahrosam 
b.  Simming  reportavit. 

P.  vittata  (Ach.).  Forma  thallo  fuscescente  (=  f.  hypotry- 
panea  Nyl.)  ad  Tiudie  et  Jalguba  (Kullhem)  atque 
Schungu  (ipse)  supra  saxa;  f.  normalis,  minus  ob- 
scurata  (=  f.  hypotrypodes  Nyl.)  ad  Perttinimi  (Sim- 
ming) et  Suojärvi  (ipse)  supra  muscos  saxorum,  es 
lecta. 

P.  pertusa  (Schrank.j  Schser.  Ad  latera  rupium  diorit.  in 
insula  prope  Suunu  et  ad  Perttiniemi  vidi. 

2 


18 

—  vav.    soredlohola    Nvl.    "'"'tballo    laciniis  magis  eoiitractis, 

subimbvicatis,  et  sorediis  albidis,  verrucoso-promiiin- 
lis  manito''^     Ad  Perttiniemi  eum  priovi. 

Parmeliopsis  amhigva  (Wulf.)  Nyl.  ef 

P.  alenrites   Nyl.     saltem    in    reg.  oecident.  sunt  frequentes. 

Trib.  STICTEI. 

Stictma  scrobiculatn  (Scop.)-  —  H.  L.  F.  3fi,  —  Eara.  Tiu- 
die  et  Niinisaari  (Simming). 

Sticta  pvlmonacea  (L.).  —  H.  L.  F.  37.  —  Satis  frequenter 
in  toto  territovio. 

Ricaftolia  Wrigldii  (Tnek.).  Nyl.,  ^yn.  p.  .366  etLicb.  Lap- 
pon.  orient.,  p.  1X0.  —  H.  L.  F.  Bo.  —  Ad  latus 
rupis  humiliovis  diorit.  loeo  subumbvoso  at  non 
biimido  prope  Perttiniemi,  ubi  jam  anno  186.3  Sim- 
ming et  Kullbem  detexerunt  et  deinde  a.  1870  ijise 
vidi  et  legi.     Fertilis. 

Trib.  PELTTGERET. 

NepJiroma    arcticnm    (L.).    —  H.  L.  F.  35,  —  Petrosavodsk 

(Kullbem). 
Nephrommm  Icevigatum  (Acb.)  Nyl.     .Jalguba  (Simming). 

—  v.  p)arile  (Acb.)  Nyl.     Frequens.   —   Sterile. 

N.    Hvbtomentelhcm    Nyl.     Ad    Perttiniemi  super  latus  rupis. 

N.  tomentosvm  (Hffm.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  39.  —  In  regione 
media   pluribus  locis  lectum.   —   Fertile. 

*N.  isidiosum  Nyl.  In  insula  quadam  prope  Suun»  super 
.  latus  rupis  prserupt.  (ipse)  et  ad  Perttiniemi  (Sim- 
ming).    Sterile. 

**N.  rnmeum  (Scbser.)  Nj^l.  Perttiniemi  (Simming,  Kull- 
hem); Suojärvi,  Mökk(),  supra  eorticem  salieis  mu- 
scosum.  —  Fertile. 

***iV-  helvef/icvm  Schser.,  Nyl.  Supra  saxa  muscosa  ad 
Perttiniemi  et  Walkeamäki   leetum.  —  Fertile. 

PeliuJoa  aphtJiosa  (L.)  Acb.  Per  totum  territorium.  F. 
dactylodes  Nyl.     Ad  Perttiniemi    (Simming). 

P.  vcnosa  (L.)  Acb.  —  H.  L.  F.  ll.ö.  —  Passim  in  toto  ter- 
ritorio. 

Peltiyera  malacea  (Acb.)  Fr.     Pluribus  b>cis  visa. 


19 

P.  canina  (L.)  et 

P.  rufescenft  Hffm.     Per  totum  territorium  observatse. 

*P.  spuria  (Ach.).  —  H.  L.  F.   117.  — Povenetz  (Simniing). 

P.  polydactylu  Hoffm.     Pluribus  loeis  in  toto  territorio  visa. 

—  var.  microcavpa  (Ach.)  ad  Petrosavodsk  (Simming). 

P.  horizontalis  (L.)  Hffm.     Lecta  ad  Perttiniemi  (ipse),  Tiu- 

die  et  Jalguba  (Knllhem). 
Solorina  crocea  (L.).    Kosa-gora  (Simming,  Kullhem);  in  jugo 

arenoso  prope  lae.  Tumasjärvi. 
S.    saccata    (L.)    Ach.    —  H.  L.  F.   120.  —  Walkeamäki  ad 

basin   rupis  calear. 

Trib.  PHYSCIET. 

Physcia  parietina  (L.).  Rara  esse  videtur;  lecta  ad  Schung- 
(ipse)  et  Petrosavodsk  (Simming),  Kishi  (f.  rutin 
lans:  Kullb.);  etiam  ad  Welikaja-guba  supra  corti- 
cem  ahii  parce  vidi. 

—  var.  poli/rarpa  (Elirh.).  Nyl.  et 

*Ph.  lychnea  (Aeb.)  Nyl.  Verisimiliter  sunt  frequentes. 

Ph.    ciliaris  var.  melanonticta  Ach.     In  rupibus  calcareis  ad 

Walkeamäki    (Kullhem)    et  Lishmajärvi;  quoque  ad 

Selki;  ubique  parcissime. 
Ph.    speriofia    (Ach.)  Fr.      Pbiribi  est  visa;  optime  fruetifera 

ad    Perttiniemi   (ubi  copiose)  atque  ad  Tiudie  (Kulb 

bem);    saxa    dioritiea    locis     subumbrosis     prsecipu) 

amat  at  incolit  corticem  quoque  sorbi.    F.   sorediosa 

Nyl.  ad   Mundjärvi, 
PIt.    pvhervlenia    ( Schreb.)    Fr.     Ad  Pelrosawodsk  (Kullhe. 

et  ad  Mundjärvi  supra  corticem  sorbi   lecta. 
*Ph.   detersa  Nyl.     Ad  cortices  prsesert.  salicis  et  supra  mu- 

scos  rupium  pluribi  lecta. 
Pil.    muscigena    (Whlnb.)    Nyl.     Locis    calcareis   supra  mu- 

scos:     Walkeamäki     (Simming,    Kullh.),    Pöp«")nsaari 

(ipse). 
Plt.    stellaris    Ach.,  Nyl.     Per    totum  territorium.  —  F.  ra- 

diata  Ach.  ad  Solomeno,  supra  corticem   (Simming). 
*Ph.  tenella  (Scop.)  Nyl.     Petrosavodsk,  ad  corticem  Salicis 

caprece  (Kullhem);  Schungu  ad  covt.  tilise. 


20 

PJi.    ai/polia    Ach.,    Nyl.     Pliiribi  in  toto  territorio;  f.  cerci- 

dia  Ach.  ad  Petrosavodsk  (Kullh.). 
Ph.  melojjs  (Duf.),  Nyl.  iu  Flora  1874,  p.   1(3.     In  pronionto- 

rio  Asheb  supra  saxum  calcar.,  duruni,  sterilis. 
PJi.  ccesia  (Hoffm. )  Fr.     Supra  saxa  et  ligna  frequens. 
Ph.  ohscura  (Ehrh.)  Fr.     Petrosavodsk,  ad  cort.  populi  (Sim- 

ming). 

—  var.   sorediifera  Nyl.     Ad  KiVatscho  saxicola  (Simming). 

—  var.  lithotea  Ach.     Frequens. 

—  var.  virella    (Ach.).     Suojärvi,  ad  saxa  litoralia:  Shungu 

ad  latus  rupis  irrigat. 

—  var.  sciastra  Ach.     Suopohja  { Simming),  Walkeamäki  ad 

saxum  calcar.,  duruin. 

Ph.  ulothrLv  (Ach.)  Nyl.  in  litt.  Ad  cort.  populi;  etiam 
ad    latus  rupis  calcar.  supra  muscos  (Walkeamäki). 

'*Ph.  suhciliaris  Nyl.  "'"'Varietas  forsan  Ph.  ulothricts,  sed 
laciniee  longiores,  facies  quodammodo  Phi/scice  cilia- 
ris  minoris''';  Walkeamäki  in  rupe  calcar.  inter  mu- 
scos instrata  crescens. 

**P]i.  ijityrojjhylla  Nyl.  ''''Forsan  varietas  Physciue  ulothricis, 
sed  laciniee  thallinffi  margine  tenuiter  granuloso-dis- 
soluto  vel  laciniee  passim  etiam  supra  sic  pro  parte 
granuloso-isidioscE  { granulis  cinereo-virescentibus). 
Effuse  imbricataque  crescens.''''  Njl.  in  litt.  Wal- 
keamäki, ad  latus  rupis  muscos  obducens. 

Trib  GYROPHOREI. 
Umhilicaria    'pustulata    (L.).    —    H.  L.  F.  88.   —  Rara.     Ad 

Walkeamäki,    Kosehna    et  Niinisaari  legit  Simming. 

Sterilis. 
Gyrophora    hirsuta    (Ach.).     In    insula    Niinisaari  (Simming, 

Kullhem). 
G.  erosa  Hoffm.     Modo  ad  pagum  Selki  visa. 
G.  hyperborea  Hoffm.     Frequens. 
(/'.  floccnlosa  Hoffm.   —  H.  L.  F.  91.  —  Frequens. 
G.  polyphylla  (L.)  Hoffm,     Niinisaari  (Kullhem).     Sterilis. 

Trib.  LECANOREI. 
Pannana    bvunnea   (Sw.)  Mass.  —    H.  L.  F.   121.  —  Tiudie 
(Simming);  ad  Perttiniemi  pluribi  visa. 


21 

P.    leifidiota    (Sinmrft.)    Nyl.     Per  totum  teiTitoriiim  distri- 

buta. 
P.    '))iicro2jhyUa    (Sw.)  Mass.  —  H.  L.  F.   132.  —  Frequens. 
P.    tripto^hylla    (Acli.)    Nyl.  —  H.  L.  F.   123.  —   Ad  Käp- 

selkä    (c,    apoth.)    et    Petrosavodsk    legit   Simming; 

supra   cort.  populi    et  sorbi  prope  Perttiiiiemi,  steri- 

lis. 
~   var.  incrassata    Nyl.     ''^Thallo    dense   corallqideo-stipato, 

crustam    crassiliei    4—6    m.    m.  fingente"'''.     Nyl.  in 

litt.     Ad  Dianova-gora  (Simming). 
P.    iiKjra    (Huds.)    Nyl.     Supra  saxa  calcarea  haud  rara:  in 

promont.    Asheb    quoque    super    saxum    diabasicum. 

Cum  apoth.  rarior. 
P.  fu I' furascens  Nyl.  in  Flora  1873,  p.  17.  Walkeamäki  in  rupe 

calcar.    supra    muscos    minores    lichenesque  vetust. 

crescens. 
P.  delicatula   (Th.   Fr.)  Nyl.     Lich.  Lappon.  orient.,  p.   181. 

Ad    Kosa-gora  supra  terram  arenosam,  sterilem,  so- 

cia  Solorinw  crocece  (Kullhem). 
Amphiloma  lanuginosum  f Ach.).     Inventum  est   sec.    Nyl.  in 

op.  eit.,  p.   181. 
Lecanora  (Sqiiamaria)  saxicola  (Poll.)  Nyl.     Frequens. 

—  var.  alhomarginata   Nyl.     Ad  Perttiniemi  super  latus  ru- 

pis  diorit,,  aridum. 
L.    (Placodmm)    murorum    (HoUm.)     Ach.      Haud  est  lecla, 
modo  e  Päl'ärvi  adnotata. 

—  var.    obliterata    Pers.     Ad    saxa    locis    umbrosis   rarior: 

Koselma  (Simming),  Selki  et  Schungu  (ipse). 
L.    obliterans    Nyl.  in  Flora  1874,  p.  7.  —  H.  L.  F.  42.  — 

Schungu,  ad  latus  rupis  subumbrosum  c.  apoth.  legi. 
L.  citrina  (Ach.)  Nyl.     Lischmajärvi,  ad  saxum  calcar.  supra 

muscos,  loco  umbroso,  sterilis. 
L.    elegans    Ach.     Ad  Walkeamäki,  Lischmajärvi  et  Pöpön- 

saari  supra  saxa  quartzoso-calcarea,  dura. 
L.  ferruyinea  f.  festiva   Ach.     Schungu,  super  saxa  dioritica. 
L.  cerina  (Ehrh.)  Ach.  c.  forma  cyanolepra  DC.     Frequens. 


23 

*L.  stiUicidioruni  (Whlnb.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  154.  —  Locis 
calcareis  supra  muscos  lecta  ad  Suojärvi  (pogust), 
Walkeamäki  et  Lischmajärvi. 

L.  pyvacea  (Ach.)  Nyl.     Frequeus. 

—  var.  holocmya  (Elirli.).  Ad  Walkeamäki  in  sepimento 
vetusto. 

L.  Jungermannia'  (Vahl.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  155.  —  Wal- 
keamäki, supra  muscos  (solo  calcareo)  atque  ad 
Kendjärvi  super  corticem  juniperi  vetustum;  ad  Pert- 
tiniemi  supra  muscos  vetustos  legit  Simming. 

L.  sinapisperma  DC,  Nyl.  Vegetabilia  destructa  prgesertim 
muscos  vetustos  obducens  super  saxa  calcarea  per 
totum  territorium  pluribi  vidi  (Walkeamäki,  Pöpön- 
saari,  Lischmajärvi,  cet.).  Ad  Perttiniemi  specimina 
pulcherrima  legi. 

L.  irrubata  Acb.  —  H.  L.  F.  41.  —  Super  saxa  calcarea 
ad  Walkeamäki;  Schungu. 

L.  sopkodes  Ach.  Supra  corticem  sorbi,  salicis  et  alni  ad 
Dvoretz  et  Mundjärvi  lecta. 

*L.  la'Lii(jata  Ach.,  Nyl.  Supra  cortices,  saltem  ad  Mund- 
järvi. 

**L.  exigva  Ach.,  Nyl.  Frequens  videtur  ad  ligna  et  cor- 
tices arborum  frondosarum. 

L.  milvina  (Whlnb.)  Ach.  Supra  saxa  littoralia  ad  Suunu 
(diorit.),  Pyhäniemi  (diorit.)  et  Suojärvi  (argillaceo- 
schist.)  lecta. 

L.  polyspora  (Th.  Fr.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  157.  —  Super  cor- 
ticem salicis  (Dvorets)  et  sorbi  (Mundjärvi). 

L.  turfacea  f.  leucomelas  Th.  Fr.     Jänkäjärvi,  supra  muscos. 

—  var.  archaa  Ach.  Ascheb,  super  terram  et  vegetabilia 
destructa. 

L.  mniar(£a  Ach.  Locis  calcareis  (Walkeamäki,  Pöpönsaari, 
.länkäjärvi,  Lishmajärvi)  muscos  vetustos  et  vegeta- 
bilia destructa  incrustans;  ad  Mökkö  quoque  super 
corticem  salicis  vetustum. 

L.  firma  Nyl.  Ad  Schuiskoi  legit  b.  Selin  ;  prope  Schungu 
super  latus  siccum  rupis  dioriticse,  loco  subumbroso. 


33 

L.  hadieila  Nyl.      Ad  Perttiniemi,  super  latiis  rupis  ciim    L. 

saxicola  var.  albomaryinata  parcissime. 
L.  vitellina  Ach.     Per  totum  territoriuin. 

—  var.  aurella  Ach.     Super  saxa  ad  Perttiniemi  (Simming). 
L.  xantJiostigma   (Ach.)  Njl.     Ad  Mundjärvi  super  eorticein 

sorbi  cet.  freijuens  et  quoque  fertilis;  sterilis  lecta 
ad  Perttiniemi  (Simming)  et  Porajärvi  (ipse).  Veri- 
similiter  est  frequens. 

L  inelanaspis  Ach.  —  H.  L.  F.  160.  —  In  insula  quadani 
lacus  Onega  prupe  Suunu  supra  saxa  diuritiea,  litlo- 
ralia. 

L,  dispersa  (Pers.).  Supra  latera  rupium  diurit.  aliorumque 
duriorum,  sicea,  ad  Schungu,  Kendjärvi  et  Koikari 
legi;  e  Perttiniemi  et  Walkeamäki  reportavit  Sim- 
ming. 

/v.  glaucoma  (Hulilm.)  Ach.  Supra  saxa  dioritica  pluribi  per 
totum  teri'itorium  lecta. 

—  var.    !Sv:artzii    Ach.     Lishma,  super   saxa  dioritica  (Sim- 

ming). 
*y>.  bicincta  Ram.,  JS\vl.     Ad   Walkeamäki  legit  Simming  (te- 

ste  Nyl.). 
*7v.    apiiana    Ach.,    Nyl.     Ad    Petrosawodsk   super  corticem 

populi  (Simming)  et  Mundjärvi  supra  corticem  sorbi 

tantummodo  lecta,  at  forte  vnlgaris  est. 
L.    eijibrya    Ach.,    Nyl.     Ad    Walkeamäki    supra  muscos  et 

(parce)  saxa  quartzoso-calcarea. 
L.  atrynea  (Ach.)  Nyl.     Pluribi  in  toto   territorio. 
'■^L.  coilocarpodes  Nyl.     ^"'Differt  a  L.  atrynea  epitliecio  (fusco) 

non    insperso    et    forsan    aliis    notis,    sed  specimina 

bona   nondum  examinata^\     Nyl.  in  litt.     Ad  Petro- 

savodsk  supra  saxum  legit  Kullhem. 
/j.  chlarona  (Ach.)  Nyl.  —  H.  L.  F.   1.33.  —  Supra  cortices 

saltem  ad  Mökkö  et  Jänkäjärvi. 
L.    coilocarpa    (Ach.)  Nyl.    —  H.  L.  F.   134.   —   Sine  dubio 

provenit    in     territorio  nostro,  licet  spicimina  adhuc 

haud  sunt  lecta. 


24 

L.  cateilea  (Ach.)  Nyl.  —  H.  L.  F.  136.  —  Petrosavodsk, 
super  corticem  betulee  (Simmiug);  Pyhäniemi  supra 
alnos  atqiie  ad  Mökkö  super  cortic.  sorbi  et  salicis. 

L.  distans  Ach.  Ad  Petrosavodsk  super  corticem  populi  le- 
git  A.  Giinther. 

L.  alhella  f.  2JeralbeUa  Nyl.  —   H.  L.  F.  138,  —  Pluribi  visa. 

L.  varia  Ach.     Vulgaris. 

—  f.  2^l^orytis  Ach.  Suosaari,  lignicola  (Kullhem). 

L.  jJolytropa  (Ehrh.)  Njl.     Frequens. 

*L.  intricata  (Ach.)   Nyl.  Per  totum  territorium. 

L.  symmictera  Nyl.     Forsitan  est  frequens. 

L.    conizwa    Ach.     Petrosavodsk,  super   corticem  pini  (Sim- 

ming). 
L.   orosthea  Ach.     Ad  Medweschij-gora  super  saxa,  dioritica, 

parce  sterilisque  (Simming). 
L.  suhintricata  Nyl.  —  H.  L.  F.    14'i  et   143,  —  Jalguba  lig- 
nicola   (Kullhem).    Ad    Mökkö    et    -Jäukäjärvi  super 

corticem  liguumque  abietis  legi. 
L.  honiopis  Nyl.     Super   parietes  ligneos  ad  Suojärvi  et  Pora- 

järvi. 
L.  argojjholis  (Whlnb.)  Ach.     Super  saxa  littoralia  dioritica 

pluribi:    Niinisaari  et  Koselma  (Simming,  Kullhem); 

ad  Ascheb,  Suunu  et  Koikari  (ipse). 
L.    c/dorophwoides    Nyl.  in  Flora  1873,  p,  390.     Super  saxa 

dura  saltem  ad  Suojärvi  (pogost)  et  Koikari. 
L.    epanora    Ach.     Ad  Mundjärvi  in  latere  abscondito  rupis 

dioriticee,  subschistosse,  copiose  atque  fertilis. 
L.    dimera    Nyl.    et  var.    duhitans  Nyl.   in  litt.   —  H.  L.  F. 

140,  141.  —  Super  corticem  populi  ad  Petrosavodsk 

et  Suosaari  (KuUh.)  atque  Mökkö  (ipse) 
Ij.    Nylanderimia    (Mäss,),     Walkeamäki,    ad    saxa  calcarea, 

dura  (Simming). 
L.  hcemato?nma  Ach.     Ad    Perttiniemi  (Simming);  var.  2^or- 

jjhyria  Ach.     Ad  Dvoretz. 
L.  piniperda  Körb.  —  H.  L.  F,   130.  —  Ad  Mökkö  in  sepi- 

mento;  ad  Dvoretz  supra  corticem  pini. 
L.  cyrtellina  Nyl.  Flora  1873,  p.  18.  Super  corticem  sorbi  prope 

Petrosavodsk. 


25 

L.    ftiscescens  (Smrft.)   Nyl.     In  protnontorio  Asheb  ramulos 

emortuos  juniperinos  inliabitans. 
/v.  badia  Ach.     Pluribi  lecta. 
L.  atra  Ach.     Ad  Pei-ttiniemi,  Mundjärvi,  Koikari  et  Schungu 

vidi;  Niinisaari  (Simming). 
L.  ventosa  Ach.     Hand  rara;  super  saxa  diorilica  ad  Lishma 

et  Niinisaari  (Simming  et  alii);   ad  Tiudie,  Schungu 

et  Jänkäjärvi  (ipse). 
Ij.  ijcirella  (L.)  Ach.     Perttiniemi  (Kullhem). 
L.    tartarea    (L.).     Super    saxa    lignaque    dura  |)luribi  lecta 

quoque  fertilis;  sterilem  pluribi  frequenter  vidi. 

—  var.  ^ja/^esce/<s  (L.)  Nyl.     Präscha,  super  corticem  betulse 

(Kullhem). 
L.  cinerea  (L.).  Frequens. 

—  var.  subhitescens    Nyl.  "»Hhallo  sublutescente,  sperniatiis  1. 

0.014 — 21  millim."     Ad  Perttiniemi  super  saxa  diori- 
tica. 

—  var.  subcretacea  Nyl.     Ad  Schungu    et  Asheb  supra  saxa 

dioritica;    in  insula  Pöpönsaari  8U])ra  saxa  calcarea, 

dura. 
L.    gibbosa    (Ach.)    Nyl.     In  scopulis  dioriticis  ad  Suunu  et 

Pyhäniemi;  supra  lapillos  argilloso-schistosos  ad  Suo- 

järvi  pogost. 
L.  subdepressa  Nyl.     Ad  Suojärvi  eum  priori;  Perttiniemi  et 

Mädnij-rudnik    (Simming);    ad  Klimetzkij  (Kullhem). 

—  var.    Icevata    (Ach.).     Ad    Petrosavodsk    vel    Perttiniemi 

(Simming,  Kullhem). 
L.    lacustris    (With.)    Th.    Fr.     Ad    cataractam    Hirvaskoski 

prope  pag.  Koikari. 
L,   cinereorufescens  (Ach.)  Nyl.     Super  saxa  littoralia,  diori- 

tica,  ad  Niinisaari  et  Solomeno  (Kullhem);  Suojärvi, 

super  schistum  argillosum  ;  Asheb. 

—  var.    diamarta    (Whlnb.)    ad    Perttiniemi   (teste  Nyl.)  et 

Niinisaari  (Kullh.);  Schungu. 
L.  cupreo-atra  Nyl.    Ad  Mädväschij-gora  super  saxa  littora- 
lia  <lioritica    et  granitica  detexit  b.   Simming  et  ad 
éolomeno  cl.  Kullhem;    dein    locis    similibus  pluribi 
copiose   vidi    (ad   Pyhäniemi,  Suunu,  Ascheb);  quoue 


26 

super  schiötum  siliceum,  loco  aprico,  arido,  prope  pag. 

Schungu  legi.   —   In  Karelia   Ladogensi  prope  Sorta- 

vala  (Liikolanmäki)  etiam  adest. 
L.    cerrvcosa    (Ach.)    Laur.     Ad    Walkeamäki    supra  terram 

caleeinspersamvegetabilia  destructa  inerustans,  paree. 
L.  glaucocarjia  (Whliib.)   Ach.     Supra  saxa  ealcarea  per  to- 

tuni  territorium. 
L,    cervina    (Pers.)    Njl.     "'''Ad    Tiudie  ealcicola  (Kullhem)''', 

secund.  Njl.  in  Lich.  Lappon.   orient.,  p.   183. 
L.    fuscata    (Sehrad.)    Nyl.     Ad    Kischi  super  saxa  dioritica 

(Kullh.). 
—  f.  sinopica  (Sm.).     Ad  Mundjärvi. 

L,  2)eliscy2)ha  (Whlnb.).  Ad  Petrosavödsk  et  Povenetz  legit 
Kullhem;  prope  Mundjärvi  super  saxum  friabile  at- 
que    ad  Suojärvi  supra  lapillos  argillaceo-schistosos. 

L.  nmaragdula  (Whlnb.)  Nyl.  Tan  tum  ad  Kischi  (Kullh.) 
et  Kendjärvi  adhuc  lecta.  Frequens  secunduni  adno- 
tationes  meas. 

L,  Heppii  (Neeg.)  Nyl.  Super  saxum  dioriticum  ad  Dianova- 
gora  legit  Simming. 

L.  rubra  (Ach.).  —  H.  L.  F.  162.  —  Ad  Walkeamäki  super 
latus  rupis  quartzoso-calcareum  muscos,  vegetabilia 
destructa,  corticemque  betulse  vetustum  obducens 
(Simming  et  ipse);  loco  simili  in  insula  Lischma- 
järvi. 

Trib.  PERTUSARIEI  Nyl.  Lich.  ins.  And.,  p.  7. 

Fertusaria  opJdhalniiza  Nyl.     Ad  Mökkö  super  corticem  Sa- 

licis  caprece. 
P.  (jlobvlifera  var.  discoidea  (Ach.)   Nyl.  in  litt.  (variolosa). 

Ad  Koikari  super  corticem  populi  vetustum. 
P.  Uioplaca  (Ach,).  Supra  populos  in  regione  occidenl.  locis 

nonnullis    legi.    —  F.  octospora  Nyl.  super  corticem 

alni  pluribi  vidi. 
P.  inquinata  (Ach.)  Th.  Fr.  —  H.  L.  F.  45.  —  Supra  latera 

aprica,    dioritica,    arida    vel   aqua   pluviali  interdum 

irrigata  ad  Mundjärvi,  Suunu  et  Schungu  sat  copiose 

observavi. 


27 

P.  carneopallida  Nyl.     Super  truncos  alnorum   betularumque 

ad  Tiudie,  Mökkö,  Jänkäjärvi,  cet. 
P.  muUipuncta    (Turn.)  Njl.   —   H.  L.  F.  43.  —   Supra  cor- 

ticem  betulffi  saltem  ad  Mökkö. 

Trib.  THELOTREMEI  Njl. 

Urceolaria  scnq)osa  Ach.  (Thallus  I   +.  teste  Nyl.)  Vulgaris. 
*U.    bryophila    (Ach.)  Nyl.  (Thallus  1  +  ).     Ad  Kivatsch  & 

Perttinienii  (Kullhem).     Verisimiliter  quoque 
U.  gypsacea  Ach.,  Nyl.  in  litt.  (th.  I  =)  in  Karelia  onegensi 


sit  detegenda. 


Trib.  LECIDEI. 


Lecidea  ciqmlaris  Ach.  Ad  Lischmajärvi  supra  saxadolomitica. 

L.  foveolaris  (Whlub.)  Nyl.  Lich.  Scand.,  p.  190.  Supra  mu- 
scos  vetustos  et  vegetabilia  destructa  locis  calcareis 
ad  Walkeamäki  et  Lishmajärvi. 

L.  lutea  (Dicks.)  Nyl.  Lichen.  Lappon.  orient.,  p.  182.  In  in- 
sula Klimskij  super  corticem  (sorbi?)  legit  Simming. 

L.  congniella  Nyl.  Ad  Jänkäjärvi,  Mökkö,  Dvoretz,  Mund- 
järvi  atque  iuter  Suunu  —  Suoju  corticem  sa- 
licis,  sorbi  et  populi  inhabitantem  legi;  quoque  ad 
Petrosavodsk  (Kullhem,  Simming). 

L,  pineti  Ach.  Klimskij  (Simming);  quoque  e  Mundjärvi  ad- 
notavi. 

L.  Tovnoensis  Nyl.  Super  ramulos  abietis  emortuos  in  Suo- 
järvi. 

L,  lucida  Ach.  Locis  occultis  ad  saxa  et  ligna  satis  fre- 
quenter  per  totum  territorium. 

L.  coarctata  Ach.  Supra  lapillos  argillaceo-schistosos  et 
calcareos  putrescentes  ad  Welikaja-guba  et  Suojärvi 
pogost. 

—  f.  cotaria  (Ach.)  Nyl.  Ad  Tiudie  supra  terram  argilla- 
ceam. 

L.  decolorans  Fik.  —  H.  L.  F.  164.  —  Frequens  in  toto 
territorio.  —  F.  desertorum  Ach.  supra  terram  are- 
nosam ad  Klimskij  et  Kosa-gora  (Kullhem). 

*L.  flexuosa  Fr.  Ad  Perttiniemi  super  lignum  pini  (Kull- 
hem). 


28 

L.  nlii/inosa  Ach.   Sat   frequens? 

*L.    fidiyinea  Ach.  Super  lignum  i)iilridum  ad  Dianuva-gora 
(Simmiug),  cet.,  visa. 

—  var.  Immosa  Ehrh.     Vulgaris? 

L.  sanguineo-atra  (Ach,)  Nyl.     Supra  miiscos  lecta  ad  Kargo- 

strov  (Kullh.),  Tiiidie  (Simming)  et  Jänkäjärvi  (ipse). 
L.    ftisca   (Schaär.  p.  p.)  Nyl.     Supra    muscos  et  vegetabilia 

destructa,     locis     calcareis,     lecta    ad    Walkeamäki 

(frequ.),  Pöpönsaari  et  Jänkäjärvi. 
L.    apochroeella    Nyl.     Supra    lignum    pineum    prope  Muud- 

järvi  legi. 
L.  fuscorubens  Nyl.     Ad  Perttiniemi  legit  Kullhem 5  in  insula 

Pöpönsaari  super  saxa  calcarea,  dura  (ipse). 
L.    delincta  Nyl.    in  Flora  1872,  p.  356.     Ad  Jalguba  super 

saxa  dioritica  (Simming). 
L.    Berengeriana    (Mass.)    Nyl.     Ad   Walkeamäki  supra  ter- 

ram   subhumosam  vegetabiliaque  destructa. 
*L.  cuprina  Nyl.  in  litt.  (L.  cwprina  Nyl.  Flora  1805^.    Ad 

Kiwatscho    supra    vegetabilia    subhumosa  detexit  A. 

Kullhem;  ad  Walkeamäki  inter  muscos  super  terram 

arenosam,  particulis  calcis  immixtam,  legi. 
L.  miscellifonnis  Nyl.   —  H.  L.  F.   168.  —  In  parcecia  Suo- 

järvi    supra    lignum  pini  carbonatum  nonnuUis  locis 

observavi. 
LJ  anthracopliila  Nyl.   —  H.  L.  F.   169.  —  Specimina  modo 

sterilia    forsitan  ad  hane  speciem  pertinentia  in  pa- 

rsecia  Suojärvi  vidi. 
L.  vernalis  (L.).  Frequens. 

—  var.  epixanthoidiza  Nyl.     Supra  radicem  abietis  ad  Mai- 

malampi. 
*L.  lielvola  Körb.,  L.  vernalis  var.  minor  Nyl.     Lich.  Lapp. 

orient.,  ]).   145.     Mökkö,  ad  corticem  salicis  legi. 
L.  ocelliformis  Nyl.     F.  apotheciis  obscurioribus,  convexiori- 

bus    ad    Perttiniemi  supra  corticem  alni*)  vers.  ba- 

sin  arboris  et  Mundjärvi  supra  radicem  abietis  legi. 


*)  Denna  form  står  nära  och  öfvergär  sannolikt  uti  L.  subglobulosa 
Nyl.,  med  hvilken  åter  L.  globulosa  har  föga  gemensamt. 


29 

]j.  tenehricosa  (Ach.)  Nyl.  Supra  cortices  (populi,  salicis, 
abietis)  pluribi  lecta^  super  saxa  quoqiie  dioritica 
ad  Dianova-gora  legit  Simming. 

—  var.  erythroplivea  (Fik.)  Nyl.  Inter  Suunu — Suoju  super 
lignum  abiegnum. 

Tj.  Ityi^opta  Ach.,  Nyl.  in  Flora  1872.  Ad  Pjhäniemi  supra 
ligiium  juxta  rivulum. 

L.  alholiyalina  (Nyl.)  Th.  Fr.,  Nyl.  iu  sched.  Ad  Maima- 
lampi  super  corticem  vetustum. 

/>.  turgidula  Fr.  —  H.  L.  F.  172.  —  Super  lignum  et  cor- 
ticem piiii  ad  Mökkö  et  Walkeamäki  legi.  —  Etiam 
ad  Petrosavodsk  (Simming). 

L.  Cadubrue  (Mass.)  Nyl.  Ad  Mökkö  super  corticem  abie- 
tis. 

/v.  obscurella  (Smfrt.)  ''heterella  Nyl.  —  H.  L.  F.  170.  — 
Super  corticem  pini  et  abietis  atque  lignum  pineum 
ad  Jänkäjärvi  et  Maimalampi. 

]j.  ncfella  Nyl.  Lich.  Lapp.  or.,  p.  184.  Ad  Jalguba  et  Pe- 
trosavodsk legit  Kullhem,  teste  Nyl. 

L.  synimictiza  Nyl.  in  Flora  1873,  p.  294.  —  H.  L.  F.  I(i3. 
—  '^■'Facie  Lecidete  obscvrelke^  sed  gonidiis  in 
hypothecio,  sporis  ssepius  (saltem  spurie)  1-septa- 
tis,  long.  0.009 — 12,  crassit.  0.004  m.  m.  etc.  bene 
distincta''  N^^l.  in  litt.  —  Supra  lignum  ad  Gorka 
(Simming). 

L.  enalliza  Nyl.  —  H.  L.  F.  173.  —  Radicem  abietis,  loco 
umbroso  ad  Maimalampi  inhabitantem  legi.  —  L. 
plebeja  Nyl.  in  Flora  1865,  in  paroecia  Suojärvi  su- 
pra lignum  pineum  lecta,  ad  hane  speciem,  sec.  Nyl., 
pertinet. 

L.  cyrtella  Ach.  Ad  cortices  et  ligna  per  totum  territorium 
verisimiliter  frequens.  —  ■'"'Si  Lecanora^  ibi  stirps 
propria''^  Nyl.  in  litt. 

Jj.  erysiboides  Nyl.  Klimskij  ad  lignum  vetust.  legit  Sim- 
ming. 

L.  adpressa  Hepp.  -Ad  Käpselkä  lignicola  (Kullh.);  ad  Suo- 
järvi super  truneum  betulse  (basin  vers.)  Ptilidium 
vetust.  obducens. 


30 

L,  ylohidosa  Fik.  —  H.  L.  F.  176.  —  Super  ligna  et  cor- 
tices  per  totum  territoriuni.  —  F.  pallens  Njl.  ad 
Solomeno  super  corticem  populi  (Simming). 

L.  glomerella  Nyl.  Tesie  Nyl.  est  forma  macra  hujus  speciei 
ad  Koselma  lecta  a  beat.  Simming. 

L.   denigrata   Fr.     Formam  ecrust.  ad  Tiudie  legit  KuUheni. 

Tj.  Stereocatdorum  (Th.  Fr.)  Nyl.  Lich.  Lapp,  or.,  p.  182. 
—  H.  L.  F.  175.  —  Ad  Kosa-gora  in  granulis  tlial- 
linis  Stereocauli  parasistans  (Simming). 

L.  siibnigra  Nyl.  Flora  1873,  p.  31 .  Ad  Tiudie  super  lapidem 
calcaream,  ferrosam. 

L.  fiphcer oides  Smrft.  Super  muscos  vetustos  truncorum 
arhorum  frondosar.  et  saxorum  (preesertim  locis  cal- 
careis)  sat  frequenter  per  totum  territorium.  —  F. 
peralbata  Nyl.  ad  Perttiniemi  (Simming,  testeNyl.). 

L.  epi.Tanthoides  Nyl.  Ad  Dianova-gora  super  corticem  ve- 
tustum  detexit  cl.  Kullhem;  dein  ad  Perttiniemi  su- 
per latus  rupis  muscos  incrustans  nec  non  ad  Jän- 
käjärvi  supra  corticem  salicis  semiputridum   legi. 

L.  ftabvleiorum  Fik.  Locis  calcareis  inter  vel  supra  muscos 
pluribi  (Mundjiirvi,  Walkeamäki,  Perttiniemi,  .Jiinkä- 
järvi,  Suojärvi)  vidi. 

*L.  iriplicam  Nyl.  —  H.  L.  F.  174.  —  Supra  muscos  ve- 
tustos et  vegetabilia  destructa  satis  frequenter  per 
totum   territorium,  preesertim  locis  calcareis. 

—  f.    substipitata  Nyl.  in   litt. ;  *L.  substipitata  Nj-l.      Lich. 

Lappon.  or.,  p.  183.  Muscos  vetustos  obducens  ad 
Jalguba  (Kullh.)  et  Walkeamäki  (ipse)  lecta.  For- 
mam apotheciis  vetustis  ssepe  1  —  4  aliisinsidentibus 
(f.  proUfera  Nyl.)  ad  Maimalampi  supra  muscos  legi. 

—  f.  tylocarpa  Nyl.  in  litt.     L.  tylocarpa  Nyl.  Lich.    Lapp. 

orient.,  p.  150.  In  rupib.  dolomit.  supra  muscos 
ad  Lishmajärvi.  —  F.  leticorhypara  Nyl.  in  litt.;  />. 
lencorhypara  Nyl.  Lichen.  Lapp.  or.,  p.  183.  Ad 
Kargostrov  supra  muscos  vetustos  (Kullhem). 
**L.  meiobola  Nyl.  in  litt.;  P>ilimbia  microcarpa  Th.  Fr. 
Lichen.  Scand.,  p.  37G.  Ad  Perttiniemi  legit  Kull- 
hem, teste  Nyl.  in   litt. 


31 

L.  Ncegelii  (Hepp.)  Stiz.  Perttiniemi,  super  corticem  (sali- 
cis?).  ■'■'Epithecium  fusconigricans,  acido  nitrico  vio- 
lascens^'',  Nyl.  in  litt. 

L.  onehena  Nyl.  —  H.  L.  F.  180.  —  Siipra  ligna  conifera- 
runi  per  totum  territorium  pluribi  lecta.  Sec.  adnot. 
est  freq.  in  regione  occidentali. 

L.  luteola  Aeh.  Ad  Klimskij  super  corticem  sorbi  et  ad 
Perttiniemi   legit  Simming. 

Jj.  arceutina  (Aeh.)  Njl.     Ad  Walkeamäki  Peltigericola. 

*fj.  liemipolia  Nyl.  L.  arceutina  f.  hemipolia_  Nyl.  olim. 
Super  corticem  ulmi  ad  Dvoretz  (vel  Perttiniemi) 
legi. 

L.  invndata  Fr.,  Nyl.  in  litt.  Ad  Petrosavodsk  supra  cor- 
ticem vetust.  juxta  rivulum;  saxicola  quoqne  ad  Tiu- 
die  (Simming,  teste  Nyl.). 

L.  mhinundata  Nyl.  in  litt.;  differens  a  praecedente  sperma- 
tiis  duplo  brevioribus  (I.  0.005  m.  m.  teste  Nyl.). 
Petrosavodsk,  supra  saxa  in   rivulo. 

L.  cMorotica  (Aeh.)  Nyl.  Super  lignum  betulinum,  loco  hu- 
mido,  ad  MökkC). 

*L.  intermedia  (Hepp.).  Perttiniemi  (Kullhem).  ^"»Differt  a 
L.  chlorotica  vel  albescente  (Hepp.)  praesertim  sporis 
multo  longioribus,  in  apotheciis  e  Perttiniemi  long. 
0.0.5.5  —  6.5  millim.,  crassit.  fere  0.002  millim."  Nyl. 
in  litt. 

L.  herbarum  Hepp.,  Nyl.  in  litt.  Suojärvi  ad  calcifodinas 
supra  muscos,  vegetabilia  destructa  et  terram. 

L.  ahhrevians  Nyl.  —  H,  L.  F.  186.  —  Liter  Suunu  — Suoju 
super  corticem  betulse;  quoque  ad  Präscha  legit 
Kullhem  teste  Th.  Fries  (Lich.  Scand.,  p.  362). 

Ij.  hacillifera  *  subincompta  Nyl.  Supra  cortices  arbo- 
rum  frondosarum  pluribi  lecta  per  totum  territo- 
rium- etiam  super  juniperos  (Perttiniemi)  atque  saxa 
calcarea  (Mundjärvi  et  Walkeamäki  pluribi;  Schungu). 

—  f.  epihypna  Nyl.  in  sched.  Supra  saxum  calcareum 
muscos  obducens  ad  Mundjärvi. 

L.  avsterula  Nyl.  in  Flora  18T3,  p.  20.  In  insula  Pöpön- 
saari  saxicola. 


32 

L.  mtiscorum  (Sw.)  Acli.  Ad  calcifodiuas  prope  Suojärvi 
et  Walkeaniäki  supra  muscos  vetustos.  Quoque 
Peltigericola  ad  Dianova-gora  (Simming). 

Jj.  stenospora  (Hepp.)  Nyl.     Super  eurticem  salicis  ad  Mökkö, 

Jänkäjärvi  et  Dvorets  legi. 
L.  hcematomela  Nyl.  in  Flora  1866,  p.  85.     Ad  Petrosavodsk 

super   ligiumi,    loeo  ut   videtur   inundato    (Simming). 
L.  pelidna  Ach.     Supra  lapillos  argillaceo-schistosos  ad  Suo- 

järvi  (pogost);  Perttiniemi. 
L.  pezizoidea  Ach.     Ad  Perttiniemi  et  Schungu  supra  latera 

rupium,  muscos  inedens. 

L.  geophana  Nyl.  Supra  terram  nudam  ad  calcifodinas  prope 
Suojärvi  et  Mundjärvi. 

L.  leprodea  Nyl.  Super  corticem  juniperi  ad  Perttiniemi 
adhuc  modo  lecta  (Kullhem).     Forte  haud  est    rara. 

L.  improvisa  Nyl.  —  H.  L.  F.  189.  —  Ad  Tiudie,  Kend- 
järvi  et  Petrosavodsk  (Kullhem)  lignum  et  corticem 
pini  incolens. 

L.  fossarum  Duf.,  Nyl.  Lich.  Lappon.  or.,  p.  185.  Ad  Wal- 
keaniäki legit  Simming  inter  muscos  supra  terram 
loco,  ut  videtur,  umbroso.  —  '''^ Lecidea'-'-  resince  Fr. 
1".  super  lignum  resinosum  ad  Petrosavodsk  et  Pertna- 
volok  (Simming). 

L.  vesicularis  Ach.  Walkeaniäki  in  rupe  calcarea  supra  ter- 
ram arenosam. 

L.  squalida  Ach.  —  H.  L.  F.  190.  —  In  monte  Walkea- 
mäki  (■'■'Tiudie'''')  legit  Kullhem;  in  promontorio  Ascheb 
supra  muscos  (ipse). 

L.  acervulata  Nyl.  In  monte  Walkeaniäki  supra  terram  are- 
nosam et  calcaream,  inter  alios  lichenes  vel  eos 
obducens. 

L.  parasema  Ach.,  N^^l.     Perttiniemi,    super  corticem  sorbi. 

*L.    latypea    Ach.,    Nyl.  in  litt.     Ad  Perttiniemi  supra  saxa 

dioritica. 
L.  leucoplacoides  Nyl.  in  sched.     In  insula  Pöpönsaari  super 

saxa  granitica  cum   L.  badioatra. 


33 

/..    (/lovwfidosa    DC,  Nyl.   —   H.  L,  F.   192.  —   Leda  .super 

cor(iceiii   i)opiili  et  salicis  ad  Mökkö  et  iiiter  Suuiiu  — 

Suoju.  Secund.  adiiotationes  meas  est  frequens  P''2Jara- 

sema'^). 
/.     i'iifi'rolevca    Ach.     Per  totiim   territoi-iiini   loeis  nunierosis 

supra  saxa  lecta. 
1j.  inrnnf/nia  Nyl.     Lieh.  8eand.     In  insula  Pöpönsaari  supra 

saxa  calcareo-quartzo.sa. 
L.  ritellmaria  ^y\.     Prope  Suuuu,  loco  aprieo.  ventoso. 
L.  xu/jnitida  Hellb.  in  Nerikes  lafveg.,  teste  Nyl.  -  A. /)/<^/^(yrff/-- 

piza    Nyl.  in  Flora  18T3,  p.  22,     Super  saxa  quart- 

y.oso-  vel  granitoso-ealcarea  ad  Suojärvi  (pogost)  et 

Walkeamäki  (cuni   Lecan.  irrtibata). 
L.    (tcclimi<    Flöt.     Super   eortieeni  populi  ad  Selki  et  super 

ramulum  vetust.  ad   Walkeamäki. 
7v.    nynoomista  Fik..  Nyl.     In  nionte  Walkeamäki  supra  ter- 

ram  (calcem  continentem)  et  muscos. 
/v.  limofia   Ach.     In  regione  oeeidentali,  in  eampis  arenosis. 

slerilibus,  depressis.secus  vias  inter  Soutajärvi — Linta- 

järvi  (pluribi  sat   copiose)  et  inter  Kostamus— Tumas- 

järvi   vidi. 
L.  fif.enofern  Nyl.     Ad  Kosa-gora  supra  terram  arenosam,  sle- 

rileni,  legit  A.  Kullhem. 
7v.    panffola    Ach.     Supra   saxa   dioritica  et  aftinia  frequens 

per  totum  territorium. 
L.    c.oniigva    (Fr.)    Nyl.     Per    totum   territorium  supra  saxa 

dioritica  permultis  locis  lecta. 

—  i\  [laricimda  Nyl.     Siujjärvi.  supra  lapides  dolomit.,  ferro- 

sos. 

—  f.    plafycarpa    (Ach.)    Nyl.    in   litt.     Ad  Suojärvi  pogost 

plurihi  supra  lapides  et  lapillos.     Quoque  ad  Petro- 
savodsk  (Kullhem). 

—  f.  sfei'iza  Ach..  Nyl.     Supra  saxa  granitica  (Simming). 
*L.    meiospora  Nyl.      Super  lapides  et  saxa  granitica.  diori- 
tica et  quartzosa  pluribi  lecta. 

L.  speirea  Ach.,  Nyl.  Supra  saxa  dioritica  in  Niihisaari 
legit  Simming;  quoque  supra  saxuni  diabas.  prope 
Schungu     (ipse).       Formani     thallo     plumbeo-einera 

3 


34 

scente,  hevigato  (var.  meiosporoiclef^  m.:  =  *L.  Rvhcon- 
flvem  Til.  Fr.,  saltem  p.  p.)  ad  Siinsaari  el  Pertli- 
niemi  lei>il  Kiillheni. 
L.  inconjhiens  Nvl.  '"'Thallus  plunibeoalliidus,  sat  tennis, 
rimosus,  sorediosus;  apothecia  mediocria,  plana,  epi- 
thecio  ceesioprninnso.  intus  atra.  sti-alo  hvmeniali 
albicante;  sporse  longil.  0.013 — IS  ni.  m..  crassit. 
0.007  —  S  ni.  ni.,  hvi)otheeinni  nio-runi.  lamina  livnie- 
nial.  iod"  intensive  eoernleseens,  dein  vinose  viola- 
.scens,  —  Aftinis  Lecidew  ftorediza  }i\\.  {Lecid.  cdbo- 
cifrnlescens  Mndd.  Exs.  N.-o  ISI  )  et  parnni  differens. 
Medulla  ambabus  iodo  cserulesfens''''  Nyl.  in  litt.  Ad 
Tiudie    in    eaciiniine  montis  snpra  saxnni   dioritiouni. 

L.  cjianiza  Nyl.  in  Flora  IS72,  p.  oö9.  Super  saxa  dura. 
ealceni  Odntinentia  baud  rara  videlur;  leeta  ad  Sno- 
järvi    pliiribi,   Lisebtnajärvi   et  Mnndjärvi. 

L.  poh/earpa   Fik.,   Nyl.      Super   saxa-  dioritiea   leota  ad   Nii- 

liisaari    (Sininiinti)   et  Selnnigu. 
/^.    te.fiselUda    Fik.     Fn    promont.   Asbeb  super  petrivni  diaba- 

sicam. 
]j.    •prcpnubilo    Nyl.    in    Flora     Isi;^,  p.  -21.     Ad  ealaraetani 

prope  Koikari  supra  oranituni  cuni  l.ecan.  an/op/toli. 

L.  fiimosa  (Wblnb.)  Nyl.  In  rupibus.  locis  ajiricis,  adbue 
modo  ad   Niinisaari   (Kullb.)   et  Kendjärvi   leda. 

/>.  htf/vbris  Smrf.,  Nyl.  —  H.  L.  F.  101. —  Super  lalns  |)elrj:e 
granitoideee  prope  Selki. 

L.  iiiffidaris  Nyl.  KliniskiJ  fKullheni):  supei-  saxa  dioritica 
loeis  a])ricis  ad   Suunu,  Schnngu  et  Asheb  legi. 

L.    phylliscina     Njl.    in    Flora    1S73,    p.  '21.     Prope  paguni 

Selki  super  latus  ])etr8e  erratiese  preeruplum. 
Jj.  badio-atra  Fik.,    Nyl.   Suojärvi,  in  insula  Pöpönsaari  supra 

saxa  granitiea. 
L.  niro-alba   Flöt.     Modo  ad   Suojärvi   et  Petrosavodsk  adhuc 

leda. 
7^.  afro-albinns  Nyl.   {=i  L.  conferroides  vav. poli/earpa  llep\).. 

teste  Nyl.).     Ad  Schungu  supra  latus  saxi  ariduni, 

L.  petrcpa  Flöt.     Per  totum   territorium   plurild   leda. 


35 

L.  amphihia  Fr.,  Nyl.  in  Sched.  Ad  Pyhäniemi  super  saxa 
,  littoralia.  .'        . 

/v.  lavata  Aeh.,  Nvl.  Tu  insula  Pöp()usaari  super  saxuni 
quartzosum.  . 

Tj.  (/eminata  Flöt.  Suojärvi,  super  saxum  schistosum,  litto- 
rale:  Koikari. 

L.  rolh/denf<  Nyl.  In  insula  Pöpönsaari  super  saxum  cal- 
careo-quartzosuni. 

L.  coniops  Whinb.,  Njl.  in  litt.  In  promontorio  Asheb  su- 
per saxa  littoralia,  diabasiea,  unaeum  Lecanora  cvpreo- 
atra  et  L.  arciopholi. 

Jj.  myriocarpa  DC,  Nyl.  Ligna,  saxa  et  cortices  incolens 
pluribi  visa. 

L.  (li.fcifonnis  Fr.  —   H.  L.  F.   196.  —   Frequens. 

*L.  msignis  Nseg.  Pluribi  (Welikaja-guba,  Walkeamäki, 
Suojärvi,  Kendjärvi,  cet.)  praesertim  locis  calcareis 
supra  muscos  et  vegetabilia  destructa. 

L.  nigritula  Nyl.  —  H.  L.  F.  195.  —  Ad  Solomeno  super 
corticem  pini  legit  Kullheni. 

L.  ^rahrosa  Aeh.  Supra  tballum  Bcvomyceti^  rn/i  ad  Dia- 
nova-gora  (Kullheni)  et  in  insula  quadam  lacus  Tu- 
niasjärvi;  sterilis  quoque  ad  Perttinienii  in  latere 
aprico  rupis  supra  muscos. 

L.  f/pagrap/iica  (L.)  c.  forma  atrovirens  Schser.     Vulgaris. 

—  var.  gerontica  Aeh.     Ad    Perttinienii  super  saxa  dioritiea 

(Siniming). 
L.    ontreata    (Hoffm.).     In    regione  oecidentali    pluribi    visa: 
quoque    ad    Grorka.    Koselnia    el   Petrosavodsk  lecta 
(Simniing,  Kullhem). 

—  var.    mi/rmecina  (Aeh.).     Supra  lignuni  pineuni  carbona- 

tuni   ad  Mökkö. 
L.    Friefiii    Aeh.     Supra    lignum  pini  prfesertim  carbonatum 

ad    Gorka,  Petrosavodsk  et  Dianova-gora    (Simniing 

&  Kullh.)  atque  ad  Mökkö  et  inter  Mainialampi — Pora- 

järvi. 
L.  melanclieima  Tuck.     Ad  Tiudie,  super  lignum  pini  (Kullh.). 

L.  negleeta  Nyl.  Frequens,  prsesertim  super  saxa  dioritiea 
per  totum  territorium. 


36 

fj.  mediella  Nyl.  in  litt. ;  Artli.oniif  sp.  Nyl.  olim.  Leeta  ad 
Forajärvi  in  sepimento  atque  in  proniont.  Aslu'b 
super  ranuilos  emordios  juniperi. 

L.  sylvicola  Flöt.  —  H.  L.  P.  I  tö.  —  Saxicola  ad  Kä|)8elkii 
( Sim  m  ing). 

/v.  hofryocarpa  Njl.,  Flora  18G5,  p.  (iOo.  Ad  Käj)selkii  su- 
per .saxa  detexit   I».   Siuiuiing-. 

Anm.  Denna  art  har  nyligen  (Tli.  Fries.  Licheno- 
graplda  Scaudinavica  p.  562)  uppgitVits  vara 
idoitisk  »ned  Lecidea  apochr<vella  var.  hotryo- 
des  Nyl.  och  Lecidea  tuheixnUda  Smrft.  De 
två  förstantorda  skiljas  dock  lätt  redan  på  får- 
gen hos  apothecierna,  hvilkas  hjpotheciuni  hos 
/v.  botryocarpa  invändigt  är  mörkt  hlåaktigt, 
hos.  ]j.  hoiryodes  åter  brunt.  Hos  den  sist- 
nämnde äro  dessutom  spermogonierna  karakte- 
ristiska (Jmfr.   Nyl.  i   Flora    1867,    p.  373). 

L.  cnnferenda  Nyl.  Super  latus  aridum  rupis  diorit.  ad 
Schungii  legi;  quoque  ad  Petrosavodsk  super  saxa 
dioritiea  (Simming). 

Ij.  sanf/uinaria  Ach.     Frequens. 

—  var.  affinis  Scheer.     Super  saxa  et  lignain  monte  Rogosa 

(W.    Nyl.),    ad    Perttiniemi    (Simming)    et  Suopohja 
(Kullhem). 
L.    Pormeliarum  Smrft.     Ad  Jänkäjärvi  et   Porajärvi,  super 
thallum   Parmelia'  frmtdantis. 

L.  socidla  Nyl.  Ad  Perttiniemi,  supra  Lecid.  tnplicantem 
et  ]j.  epivanthoidem. 

L.  (dtendenda  Nyl.  Ad  Perttiniemi,  supra  tiiallum  Pilophori 
pbulce  (Simming). 

7v.  citrinella  Ach.  Kosa-gora,  supra  terram  inter  Solorinam 
croceam  (Simming). 

—  f.  arenicola  Nyl.     Suojärvi,  supra  terram   nudam. 

Odontotrema  mimis  Nyl.  —  H.  L.  F.  147.  —  Ad  Petrosa- 
vodsk super  lignum  pineum  (Kullhem);  quoque  e 
Jäukäjär\i  adnotavi. 


37 

Trib.  (tRAPHIDEI. 

Xijloyrayha  jjarallela  (  Ach.).     Frequens. 

—   var.  pallenis  Nyl.     Saltem  ad  Kendjärvi,  liguicola. 

X.  spilotnatica  (Anzi)  Tli.  Fr.  Licli.  Scaiid.,  p.  (589.  Modo 
ad  I)iaii<t\a-gora  (Siiimiint>)  et  Kendjärvi  (ipse)  su- 
per liginim  jdiii  vetustuin  adliuc  leela:  \erisimiliter 
est  hand  rara.  Speciein  hane  faeile  distinctani  in 
Tavastia  |)liiribi  (Evo,  eet.)  frequenter  vidi. 

Ayyriiim  iiffinn  Fr,  fSnper  lignum  pineuni  nonnullis  loeis 
adiuic   leeta. 

iypeyraphu  vuria  Per.s.  (not ha  Aeii.).  Ad  Kendjärvi  öuper 
curticeni  salicis. 

O.  i^nlkarls  (Hotfm.)  Nyl.  in  lilt.,  inei.  T.  diiqj/ioram  (Ach.i 
su/natamquii  (Aeli.).  Super  cortice.s  arburuin  tVun- 
dusaruin  et  juniperi  haud  rara  ])er  lere  tutnni  terri- 
torium:  in   reg.  occident.  tauien   nun  est   visa. 

O.  cidyata  Aeli.  Ad  Petrosavodsk  i-aninbjs  ahietis  eniui- 
tuos  inliabitans. 

Platyyvajjltu  ijericlea  (Aeli.)  Nyl.  Su])er  cortieem  abietis  ad 
Mökko,  Maimalampi  et  Mundjärvi;  etian»  eorticem 
juniperi  ad  Kuselina  (8ininiing)  el  Kendjärvi  incu- 
lens. 

Artkonia  lurida  Aeh.  Hupra  lignuin  vetustuni  ad  Petrosa- 
vodsk  (KuUheni),  Klitnskij  (Siniming)  et  Jänkäjärvi 
( ipse). 

A.  adroidea  Aeh.  Parce  visa;  ad  Mundjärvi  et  Mökkö  su- 
per corticetn  sorbi  et  alni.  —  F.  Sicartzii  (Ach.) 
N}^!.  suj)ra  c(jrticem  vetust,  ad  Dianova-gura  (Kull- 
hem). 

A.  puiictiformis  Ach.  Supra  ramos  sorbi  et  ulmi  ad  Mökkö 
et  Perttiniemi  legi.  —  Forte    est  haud  rara. 

A.  cariam  (Aeh.)  Njl.  Ad  Suunu  supra  Lecanorani  ylau- 
coman  parasilula. 

A.  patellulata  Nyl.  Supra  Iruncos  populorum  per  magnam 
territorii  partem  visa. 

A.  nepkromiaria  Nyl.  Lich.  Lapp.  orient.,  p.  187.  Ad  Pert- 
tiniemi super  thallum  NepJiromii  tomentosi  (Sim- 
miug). 


38 

A.  Scundinavica  (Th.  Fr.)  Nyi.,  A.  Onei/e/ifiiti  Njl.  in  Flora 
1865  el  Lich.  Lappon.  or.,  p.  187.  —  H.  L.  F.  48. 
—  E  Solomeno  reporlavit  Kullliem;  deiii  iii  s}  Ivis 
Hubturfosis  supra  truucos  abietiun  pluribi  (Mökkö, 
.läukäjärvi,  Mundjärvi,  cet.)  frequenter  vidi. 

A.  chroolepida  Njl.  in  Flora  1873,  p.  ^2.  Ad  calcarias 
prope   Mundjärvi    ramulos  emortuos  abietis  ijicolens. 

A.  cinereo-pruinosa  Scbser.,  Nyl-  Lich.  Lapp.  or.,  p.  187. 
Klimskij,  super  eorticem   betulee  (Simniiug). 

Grapkiii  scripta  Ach.  Super  eorticem  .  abii  ad  Solomeno 
(Kullhem)  et  Mundjärvi  (ipse);  Klimskij  (Simming. 
Var.  pulvernlenta  (Pers.)  ad  Mundjärvi  super  cort. 
öorbi. 

Trib.  PYRENOCARPEl. 

Endocavpon    miniatum    Ach.     Ad    Petroöa\odsk    (Simming), 

Walkeamäki  et  Mundjärvi. 
—  var.  complicatuni  (Ach.).     In  regione  media  pluribi. 
*E.    iluoiatile    DC,    Nyl.    in    litt.     Ad    Suopohja  (Kullhem), 

Kendjärvi,  Petrosavodsk  et  Ascheb  visum. 

E.  nifesceiis   Ach.     In    fissuris   rupium    montis  Walkeamäki. 

Formam  lachneum  Ach.  ibidem   (^'Tiudie''')  legit  Kull- 
hem, 
Vemicaria  tephroides  (Ach.),  Nyl.  Lich.  Scand,,  p.  ii67.  Locis 
calcareis    supra    terram  ad   Walkeamäki,   Mundjärvi, 
Jäukäjärvi  et  Suojärvi  legi. 

F.  cartikujinea    Nyl.     Ad    Walkeamäki  supra  muscos  (Sim- 

ming). 
V.    paorodea    Nyl.    Lich.    lja])pon.    or.,  j).    188.     Supra  saxa 

quarl/.osa    prope    Tiudie    legit    Kullhem    et  ad  saxa 

littoralia  (in  lissuris)  prope  Pyhäniemi  (i|)se). 
V.  Sendtneri  (Krmphb.)  Nyl.  Pyrenoc,  p.  33.     Walkeamäki, 

super    terram    calcem    continentem  inter  muscos  et 

lichenes. 
F".  unibrina  Ach.     Lecta  ad  Petrosavodsk  super  saxa  grani- 

tica  (Simming). 
V.  areolata  Ach.,  Nyl.  in  Sched.     Super  saxa  littoralia,  dia- 

basica,  in  promontorio  Ascheb. 


39 

F.   virens   var.  subniyricans  Nvl.     Siij)er  saxa  calcarea,  diiia, 

in   nioiite  Walkeamäki. 
V.  niyrescens  Pers.     Siipva  saxa  ad  Pelrusavodsk  legit  Kull- 
hem. 
V.  epiycva  Acli.     Hand  rara  in  lul.(j  territorio. 
V.  margacea  f.  Udebrosa  Krb.,  Njl.  in  Sched.     in  insula  Pti- 

])unsaari  suj)ra  saxum. 
--   var.  aiJiiobola  Whlnb..   Njl.     Suojärvi,  supra  lajjillos  schi- 

stosos. 
v.  inumbrata  Njl.  in  Flora   18(34,  p.  oö^.    Pöpöiisaari,  super 

saxa  calearea. 
F.  (leoergens  Nyl.  Flora   lsT'i,  p.  362.     Pöpönsaari,  ad  saxa 

calcarea. 
F.    catalcptoides  Nyl.  Lich.  Seand.,  p.  272.     In  nioute  Wal- 
keamäki super  latus  ru])is  dolomit. 
F.   2>yj-enop/(ora    Ach.,    Nyl.   I.  c,    p.  273.     Lishmajärvi,  ad 

saxa  dolomitica. 
F.    rupestris    Schrad.     Ad    Walkeamäki    el   Mundjärvi   super 

saxa  calcarea,  dura. 
F.  muralis  Ach.     Super  saxa  calcarea  haud  rara. 
F.   Integra  Nyl.     Super  saxa  et  lapides  calcareos  ad  Walkea- 

mäki  (Simming),  Tiudie  et  Suojärvi  lecta. 
F.  umbriimla  Njl.     Flora   1870,  p.  37.     Super  saxa  littora- 

lia  prope  Suuiiu;  (juoque  ad  Lischmajärvi. 
F.    nphinctrinoidella    Njl.     In    insula    quadam  lacus  Tumas- 

järvi  supra  arenam  quarlzosam,  loco  umbroso. 
F.  »iUöcicola  Ach.    Ad  Suunu,  super  [.eptohymenmm  filifonne. 
V.  Vidvtina  Beruh.     Supra   lerram  argillaceam  ad  Ki\'alscho 

(Simming). 
F.  lUinit.a  Nyl.     Lich.    Lap)j.  or.,  j>.   189.     Ad  Dianova-gora 

unacum    Pantiaria  trljjtopltylla  super  corticem  sorbi 

(ut  videturj  vetustum   (Simming). 
F.  farrea  Ach.     Super  corticem  alni  vetust.  ad  Mundjärvi. 
F.  epidermidis  Ach.   (analepta).  —    H.  L.  F.   149.  —  Speci- 

mina    hujus    s])eciei    desiderautui'.    at    veiisimile   est 

frequens. 
F.  yrisca  Schaii'.     Suojärvi,   ad  corticem  sorbi:  Mökkö.  supra 

ramulos  sorbi. 


40 

V.  punctiformis  Ach.  Super  corticem  aliii  et  sorbi  ad  Schiiiigu 
et  Muiidjärvi  adhuc  lecta. 

V\  oxysyoru  Nyl.  Mudu  ad  Petrosavodsk  super  curticem 
betulae  leeta  (CTiinther):  siiie  dubiu  est  vulgaiis. 

V.  tfeina/Lr  Nyl.     Super  truncos  jjopuluruin   ad   Mökkö. 

'^''Thtlojjsi»  melat/teliu  Njl.  in  Flora  1864,  p.  oöB,  Walkea- 
mäki  (Siinming)  ad  saxa  crescens  supra  llypnum 
capteasifonne  vetustum  mixta  inler  Lecanorani  rubram 
muscicolam''''  Nyl.     Liehen.  Lappon.  or.,  p.   189. 

Iril).   FEKIDIEI  Nyl. 

ThelocarpOH    suijereUani    Nyl.     Ad    Pyhänieiui  super  lignum 

passim  inundatum. 
Th.  epibolum  Nyl.     Supra  tliallum  iSoiorinn   crocete  ad  Kosa- 

gora  (Simming)  et  Tumasjärvi  (ipse). 
Th.    epiUthelluni    Nyl.     Ad    Suojärvi    pogost    supra   la|)ideTn 

argillaceo-schistosuni,   nigrum   legi. 
Endococcua  calcaricola  Mudd.     Ad  Suumu  et  Pyhänierni  supra 

Lecanoram  ylbhonam. 
E.  tviphractellus  Nyl.     Teste    auctoris  ad   Tiudie   supra  tlial- 
lum  teuuem,  sterilem,  est  lectus  a  heat.  Simming. 
Mycopofum    yteltt-jodes    (Ach.)    Nyl.     Supra  corticem  betulse 

et  alni  ad  Suojärvi   et  Tiudie. 
AL    eiachktoterum    Nyl.     Lectum    ad  Porajärvi   supra  ramos 

sorbi. 


Conspectus  lichenum,  in  enumeratioue  prsecedente  allatorum  : 


BYSSACEI. 
SIROSIPHEI. 

SIROSIPHON. 
S.  pulvinatus  Bréb. 
S.  saxicola  Na-g. 

GONIUNKMA. 
G.  velutinum  (Ach.J. 

SPILONEMA. 

Sp.  rcvcrtcns  Nyl. 


PYKENOPöEI. 

EUOPSIS. 


E.  peispinulosa  JSyl. 


PlIVl.LISCUM. 


É.  g.aiiatina  (Smrft.).   ^^^    enducarpoi.leh    Nyl. 
1'YKBNOPSIS.  j 


P.  grumulilcia  Nyl. 
P.  pleiobola  Nyl. 

HOMOPSIDEI. 
BPHEBK. 
E.  pubescens  (Ach.). 


COLLEMACEI. 

LICHINEI. 
PTKRYGIUM. 

P.  pannariellum  Nyl. 
P.  aspeiellum  (Ach.). 


41 


COLLEMEI. 

C. 

*c 

COLLEMA. 

c. 

C. 

fliicciduiii  Ac/i. 

c. 

polycarpoii   Sr/nfr. 

c. 

c. 

imlposum  Ac/i. 

c. 

— 

(.  Il) i  11  US   .V///. 

— 

c. 

nigvcsc-ens   Ac/i. 

c. 

c. 

glaucesicuiis  ( Hof]'iii.). 

— 

c. 

uuibella   Tucli'. 

c. 

c. 

i  multipiUtitmi)   ^in. 

— 

c. 

?    aggrcyaturu  (Ac/i.J. 

c. 
c. 

LEPTOGIIjM. 

c. 

L. 

(juadratum   Luhin. 

*c 

L. 

aniphinodcs  Nijl. 

L. 

huoiusum  Nyl. 

s. 

L. 

teimissiiuutn  (Sm.). 

*L 

.  lophajudes  Nyl. 

c. 
c. 

c. 

L. 

subtile  {Schiud.). 

L. 

laceium  (Sic). 

— 

var.  pulviuatum  (Acli.) 

L. 

Umhaueuse    (Awd.J. 

T. 

L. 

Sfutinuiu  Acfi. 

L. 

trfmcUoidcs  Ac/i. 

T. 
T. 

L. 

salurninunj    (  Dicks.)  ^ 

L. 

iiiicroscopicum  xV///. 

L. 

uuiscicola  (Sw.J. 

COLLEMOPSIS. 
C.  Schfeicri  (Mass.). 

LICHENACEI. 

CALICIEI. 

CAHCIUM. 

C.  disseminatuiii    Fr. 
C.  fhrysocephaluni  Ack. 

—  var.  filare  Acli. 

C.  phiBocephalum  Tani. 

—  var.  flavum  (Ach.J. 
*C.  chlurcllum  Whliih. 
C.  trichiale  Ack. 

*C.  cineieunj  {Fers.J. 
**C.  stemoneum  Ach. 


melanophfeum   Arb. 
.  bruniieoluui  {Ach.). 
paroii-um    *cxscr- 

tuui   Syl. 
hyperelluii)  Ach. 
losciduni  Fil;. 
var.   tratiimdluui  Ach. 
tracheliuum    Ach. 
var.  xyloncllum   Ach. 
qucrcinuiii   l'crs. 
var.  lenticulaic(.l(7(.>. 
curtuiu  Borr. 
pusilluni   Fik. 
parietinum  Ach. 

pallesceiib  .T///. 

STENOCVBE. 
byssacca  (Fr.). 

CONIOOYBE. 
luiluract-a  Ach. 
sulphurella  {Fr.). 
gracilcnta  (^Ach.). 

TKACHYLIA. 
tiyillaris  (Fers.j. 
vav.    proiuiiiula    yi/l. 
viridula  (Schcer.). 
tympanella,  f.  njiiior. 
var.  saxicola   Nyl. 

H..EOMYCEI. 

B^;OMYCES. 
B.  rul'us  DC. 

—  var.  carneus  Fik. 
B.   rusfus   Ver.s. 

B.  iciuaduphilus  (Ehrh.). 

—  f.  leeaiKiroidea  -V///. 

STEREOCAULEI. 

PlLOPHUllUN. 
P.    fibula  AucU. 

STEREOCAULON. 
St.  paschale  (L.). 
St.  coralloidcs  Fr. 
St.  cvolutuni   Qrcfv. 
St.  tomentosuui  Laur. 
*St.  alpinuiji  Laur. 


St.  condyloideum  Ach. 

!  CLAUUNIEI. 

I 

PVCNOTHELIA. 

V.  papillaria   (Ach.). 

CLADONIA. 
Ci.  pyxidata  (L.j. 

—  var.  clorophiea  Fik. 
I  —   var.  syuiphycar- 

pa  (.Ich.). 
I  Cl.  timbikita  Ho/f/fi. 
I —  var.  fibula  Ach. 
;■ —  f.  iiemoxyna  (Ach.). 
'  —  i",  radiata  (Ach.). 

Cl.  cariosa  (Ach.). 
'Cl.  acuminata  (Ach.). 

Cl.  ?  dccurticata  Fik. 
.Cl.  gracilis  (hybri- 
j  da  Ach.). 

—  var.  elongata  Ach. 
|*C1.  c-ornuta  (L.). 

I  Cl.  verticillata   Hu/fm. 

Cl.  ccrvicornis  (Ach.). 
i  Cl.  cctuocyna  .ich. 
JCI.  degeneraDi!  (cuphu- 
j  rea  Ach.). 

!  —  var.  auuiua^a  Ach. 
{*C1.  trachyna  (Ach.). 
\  Cl.  carneola  Fr. 
I  —  var.  bacilliformis  Nyl. 
!CI.  botrytes  Hoffnu 
:  Cl.  turgida  Hoffin. 

Cl.  furcata  Hoffin. 

*C1.    lacemosa  f    curym- 
bosa  Nyl. 

—  var.  recurva  (Hoffin.) . 
Cl.  crispata  (Ach.). 

—  var.  divulsa  (Del.). 
*C1.  furcatiformis  Nyl. 
Cl.  cenotca  Ach. 

Cl.  cornucopioidcs  (//.). 

—  var.  pleurota  Fik. 
Cl.  deforniis  (L.). 
Cl.  diyitaui   (L.). 

Cl.  Flcerkeana  Fr. 


42 


Cl.  iiKicilcnta  Ack..  1'.        ' 

CLADINA. 

Cl.  riuigifcrimi  (L-)- 
Cl.  sylvatica  ('Ilo/jm.J, 

—  var.  ulpestiis  (L.J. 

—  var.  lacerata  (Del.). 
Cl.  uucialis  (L.). 

—  f.  raniosissima    Cuevi, 
Cl.  aniaurocriiea  (Fik.). 

—  var.   destricta  Ni/l. 

SIPHULEI. 
THAMNOLIA. 
Th.  vennicularis  (L.J. 

USNEI. 

USNEA. 

U.  barbata  v.  liirta  (i>.) 
-^  var.  florida  (L.'). 
U.  dasypoga  (Ach.). 

EVERNIEI. 
ALECTORIA. 

A.  chalybeifonnis  (L.). 

A.  jubata  Ach. 

A.  iniplexa  Ach. 

--  f.  cana  Acli. 

A.  nidulifera  Nurrl. 

A.  bicolor  J^Jhrh. 

A.  saniientusa  Ac/i. 

EVEKNIA. 

E.  furluraoca  (L.J. 
E.  prunastri  (L.). 
E.  mesomurpha  ^^1//. 
E.  divaricata  (L.). 

UAMALINEl. 

KAMALINA. 

K.  calicaris  (Ach.). 

11.  iastigiata  Pers. 

—  f.  nervösa  Nyl. 

R.  intermcdia   (Del.J. 

R.  luinusoula  Nyl. 


—  var.  ubtusata  .1///. 
R,  thrausta  (Ach). 
E.  pollinaria  Ach. 

CETRARIEl. 

CETRAlilA. 

C.  islandica   (i.). 

—  f.  d  ila  täta. 
C.  crispa  Ach. 

—  f.  subtubulosa  Fr. 
C.  Delisei  Bor. 

C.  aculeata  (Ehrh.). 
C.  odontella  Ach. 

PLATYSMA. 

P.  nivale  (L.). 
P.  ssepincola  Ho/fiu. 
P.  ulophylluni  (Ach.). 
P.  fabluncnse  (i.). 
P.  comniixtuin  Ni//. 
P.  junipcrinuni  (L.). 
P.  pinastri   (t^coji.). 
P.  glaucum  (i/.). 
P.  diffiisum  Ni/l. 

PARMELIEl. 

PARMELIA. 

P.  olivetorum  (Ach.). 
P.  cetrarioides  Del. 
P.  saxatilis  (L.). 

—  f.  panniformiii  Ach. 
*P.  sulcata  Tai/l. 
**P.  omphalodes  (L.), 
P.  fraudans  Nyl. 

P.  conspersa  Ach. 
P.  ccntrifuga  (L.). 
P.  olivacea  (L.). 
*P.  exasperata  (^Ach.). 
P.  prolixa  (Ach.). 

—  v.  panniforniis  Nyl. 
P.  subaurifei'a  Nyl. 

P.  stygia  (L.). 
j  P.  physodes  (L.). 

—  f.  labrosa  Ach. 


I',   vittata  (Ach.). 

P.  pertusa  (Schranl;.), 

—   var.  sorcdiobola  Nyl. 

PAUMELIOPSIS. 

P.  ambigua  { Wulf.). 
P.  aleurites  Nyl. 

STICTEI. 

STICTINA. 
öt.  scrobiculata  (Scvji.). 

STICTA. 

St,  pulmonacea  (L.). 

lUCASOLlA. 
R.  Wrigbtii  (Tiiclc). 

PELTIGEREI. 

NEPHKOMA. 

N.  arcticuiB  (L.). 

NEPHROMlUiM. 

N.   iivvigatum   (Ach.). 
N.  bubtomcntelluui    Ni/l. 
N.  tomcntosum    (Hffm.). 
*N.  isidiosuni  Nyl. 
**N.    ranieiun  (Sch(cr.). 
***N.  hclvcticuiu  f<chicr. 


P. 
P. 
P. 

P. 


PELTIDEA. 

aphthosa  (L.). 
venosa  (^O- 

.•  PELTIGERA. 

malacca  (Ach.). 
caiiina  (L.). 
rufesccns  Hvjfin. 
spnria  (Ach.). 
polydactyla  IJa/fiit. 
var.  niicrocarpa   Ach. 
borizontalis  (L.). 


43 


SOLUIUNA. 

S,   (.Tocoa   (L.). 
S.   SiKJcata   (Z/.). 


PHYSCIEI. 

PUYSCIA. 

}'l).   ])Mric'tinn   {L.). 

v.  polycarpa  {Elirli.). 
*rii.  lychnea  (^Ach.). 
rii.  ciliaris  v.  melano- 

sticta  Ack. 
Pil.  speciosa  (Ac/i.). 
l'h.  pulveriilenta  (Tai/l.). 
*Ph.  detersa  Ni/L 
Ph.  niuscigcna  (  Whlub.). 
Ph.  stcllavis  Ac/i. 
*Ph.  tenella  (.bVö/y.). 
Ph.  a  i  pol  i  a  Ach. 
.Ph.  iiiplops  (Z^///:)  Nyl. 
Ph.  ca-sia  (Ho/fm.). 
Ph.  obscura  (Ehr/i.). 

—  v.  sortidiilcra  Xi/L 

—  v.  lithotca  Acfi. 

—  v.  virella  (Ach.). 

—  v.  öi^-iastra  Ac/i. 

Ph.  iilolhrix  (Ach.)  Ni/L 
*Ph.  s-ubciliaris  JVi/l. 
**Ph.  i)it.yrophj'lla  .Vy//. 

GYKOPilOKEI. 

UMBILKAltl.^. 
U.  imstulata  (/>.). 

GYHOPHOKA. 

G.  hirsuta   (Ar/i.). 

G.  ciusa  Hii/fin. 

G.  hypcrborca  llofjin. 

G.  flocciilosa   Hoffm. 

G.  polyphylla  (Z.). 


LECÅNOKEi. 

PANNAUIA. 

P.  biiiiniea  f/Sw.). 
P.  lepitliota  (6'?«r/'.). 
P.   microphylla   (^'i;'.). 
P.  triptophylla  {Ach.). 
*P.   incrassata  i\^//. 
P.    nigra   (iZ«,/i.)   .Vy//. 
P.  furfura  scens  Ni/I. 
V.  delicatula    {Th.  Fr.). 

AMPHlLOiMA. 
A.   laiiugiiiosum    (Ach.). 

LECANOKA. 

L.  saxicola  {Po/l.)  Nyl 

—  v.  albomai-ginata  Nyl. 

L    murorum  (Ho/fm..). 

—  v.  obliterata  Pers. 
L.  obliterans  NyL 

L.  citrina  (Ach.). 
L.  elegans  Ach. 

L.  fenuginca  Ach. 
L.  ccrina  (Ehrh.). 
*L.  stillicidioium  (  Wy.). 
L.  pyracea  (Ach.). 

—  v.  holocarpa  (Ehrh.). 
L.  Jungemiaiiiic  (  Vahl.). 
L.  sinapispcima  jyc. 

L.  inubata  Aeh..,  Nyl. 

L.  sophudes  Ach. 
*L.   licvigata   .-It'//. 
**L.  cxigiui    Ach. 
L.  mil  vina  (  Whlnh.). 
L.  polyspora    (T//.  Fr.). 

L.  tui-facea  f,  leuoonic- 
las   Th.  Fr. 

-  v.   ai-chiua  Ach. 
L.  mniarjea  .4t7<. 
L.  ti  1111  a  i\7y/. 
L    badiella  Nyl. 


L.  vitcllina   .Jt//. 

—  var.   aiirella    .Ach. 

L.  xanthostiguia  (Ach,). 

1  L.  niolanaspis   WrA. 

L.  dispersa  (Fer.s.). 
L.  glaucoma  (Ho/f/ii.). 

—  v.  Swartzii  Ach. 
,  *L.  bicincta  Bain. 

L.  allophana  Ach. 
L.  epibrya   /IcA. 
L.  atrynea  (Ach.). 

—  v.  coiloeavpodes  Ny/. 
L.  chlarona  (Ach.). 

—  v.   coilocarpa   (Ach.). 
L.  cateilea  (Ach.). 

L.  distans  Jr//. 
I  L.  albella  f.  peralbcl- 
!  la  Nyl. 

I  L.  varia  Ach. 
I  —  f.  pleorytis  Ach. 

L.  p.olytropa  (Ehrh.). 
I  *L.  intricata  (.Jc/y.). 
I  L.  symmictera  ^Vy/. 
'  L.  conizaja  Ach. 

L.  urosthea  Jc//. 

L.  subiiitricata  Nyl. 

L.  honiopis  NyL 

L.  argopholis  (  Whlnh.), 

L.  chlorupliasoidcs  jV'//. 

L.  epanura  Ach. 

L.  dimcra  -V///. 

—  f.  dul)itans  Nyl. 

L.  Nylandcriann  Ma.ss. 

L.  ha;matuuinia  .^r/?. 

—  var.  porphyria   Ach. 

L.  piniperda   Körh. 

L.  cyrtellina  iV///. 

L.  fusfcsccns  (^nirfl.). 


44 


L.  biiilia   Ach. 
L.  atra  Ach. 

L.  ventosa  Ach. 

L.   parelhi  (L.). 

L.  tarUrea  (/>.).  I 

—  v.  pallesceus  (Z/.).      ' 

L.   ciimiea  (i>.).  > 

—  v.  sublutesceiiK  Nyl. 

—  v.  siibcrctacea    A'///. 
L.  «;ibbosa  {Ar/i.).  ' 
L.  snbdcpressa  Ni/L 

—  v.   Ii»  va  ta  {Ar /t.). 
L.  lacustns  {With.). 

L.  einereo-iufcscens  Ach. 

—  v.  iliaiuavta  (Whluh.). 
L.  cupveo-atia  Ni/l. 

L.  venucosa  (Ach.). 

L.  ylaucucai'pa(  IVh/nb.). 
L.  cervina  {Fer.s.)  Nyt. 
L.  luscata  (Schrad.). 

—  v.  sinupica  (>'«/.)• 
L.  peliscypha  (  IVh/nö.). 
L.  srnarayilula  (Wh/iib.). 
L.  Heppii  {N(tg.). 

h.  rubra  {Ach.). 

rEUTUSAUIEl. 

PBKTUSAHIA. 

P.  ophthalmiza  iY<//. 
P.  globulifera  (Tur/i.),  f. 
P.  leioplaca  (Ach.). 
—  v.  octotipora  Nyl. 
P.  inquinata  (Ach.)    Th. 

Fr. 
P.  carneopallida  Nyl. 
P.  multipnncta  {Tum.). 


THELOTREMEI. 

UKCEOLAUIA. 

U.  bcriiposa  Ach. 
*U.  biyuphila  {Ach.). 
(U.  gypsacea  Ach.,  Nyl.). 

LECIDEI. 
LECIDKA. 

L.  cupularis  Ach. 

L.  foveolaris  {Whlnh.). 

L.  liitea  {Dicks.). 

L.  piiieti  Ach. 

L.  c-ongiuella  .Vy/. 


L.  'rornueiisis  Nyl. 
L.   Uicida  .^rA. 
L.  cuarctata  Ach. 

—  f.  cotaria  {Ach.). 
L.  decolorans  Fik, 
*h.  flexuosa  Fr. 

L.  uliginosa  Ach. 
*L.  fuliginea  Ach. 

—  v.  hiiiuitsa  {Ehrh.). 
L.  sanguineo-atra  (Ach.). 
L.  tusca  (fe'c/(fl'r.)- 

L.  apuehrujella  iV///. 

L.  fuscoiubens  A'v//. 

L.  dclincta  Nyl. 

L.  Berengeriana  {Masa.). 

*L.  (juprina  A^///. 

L.  niiscelliformis  Nijl. 

L.  ?  anthracuphila  i\^//. 

L.  vcrnalis  (i.)- 

—  v.  epixanthoidiza  Nyl. 
*L.  helvola  {Körh.). 

L.  ocellifovmis  A'///. 
L.  tenebrirosa  {Ach.). 

—  var    erythro- 
phsea  (Fik.). 

L.  hypopta  Ach. 

L.  albohyalina  {Nyl.). 

L.  turgidula  F/\ 

L.  Cadiibria;  {Mass.). 


L.  obhcinella  v.  hete- 
lella  .V///. 
L.  lulella  Nyl. 
L.  symmictiza  3"y/. 
L.  enalliza  Nyl. 
L.  cyrtella  Ach. 
L.  etysTboides  A^//. 
L.  adpressa  Hep^i. 
L.  globulosa  i'V/.'. 
L.  gloiuciclla  Nyl. 
L.  denigrata  Fr. 
L.  Stereocaulo- 

lum  (T//.  Fr.). 
L.  isubnigia  A'^///. 
L.  sphseroides  Siiirf. 

—  f.  pcralbata  Nyl. 
L.  epixanthuides  A'///. 
L.  sabulctorum  Fik. 
*L.  triplicans  A'///- 

—  f.  substipituta  Nyl. 

—  f.  tylocarpa  Nyl. 

--  f.  leucorhypara    Nyl. 
**L.  meiobola  Nyl. 

L.  Nsegelii  {He/i/i.). 
L.  melajna  Nyl. 
L.  luteola  JcÄ. 
L.  arcentina  {Ach.). 
*L.  hemipolia  A*///. 
L.  inunduta  Fr. 
L.  subinunduta   Nyl. 
L.  chlorotica  {.-ich.). 
*L.    intenuedia  {IJepp.). 
L.  hfrbaruiii  Hepji. 
L.  abbieviaizs  A.y/. 
L.  bacillifer*  *subiii- 

compta  A'///. 
I  —  f.  epihypna  AV- 
!  L.  austerula  Nyl. 
1  L.  iiiiiscoruui  {Sw.). 
j  L.  stenospora  {Hejip.). 
I  L.  hiBiuatoQicla  i\'///. 
I  L.  pelidna  Ach. 

L.  pczizoidea  JrA. 


45 


L.  geopliniiii  Nyl. 
L.  lepvoilea  Nyl. 
L.  iniproyisa   Nyl. 

L.  iossaruni    Diif. 

L.  vosioiil.-iris   Ar.h. 

L.  squalida   Ach. 

L.  acervulata  .¥(//. 

L.  parasema  {Ach.)  Ni/l. 

*L.  latypea   A(-h. 

L.  leucoplacoicles  Ni/I. 

L.  glomerulosa  DC. 

Ti.  enteroleuoa  Ach. 

L.  incongnia  Nyl. 

L.  vitellinavia  j.V(//. 

L.  sHl>niti(ia  Hellh. 

L.  acclinis   /''/o/. 

L.  syncomista  Fik. 

L.  liniosa   .Afli. 
L.  sronotera  i\^?/7. 

L.  paiiffiola  Ar.h. 
L.  oontigua  (Fr.). 

—  f.  flavicunda  iN^yA 

—  f.  platycarpa    {Ach.). 

—  r.  stcriza  Ach. 
*L.  meiospora  iVy/. 
L.  speirea  Ach. 

L.  inoonfluens  Nyt. 
T>.  oyaniza  A'///. 
L.  polyoarpa    Vlh. 
L.   tessellata   f/Ä'. 
L.  pr:enul)ila  Nyl. 
L.  fiimosa  (  Whliib.). 
L.  Ingnbris  (^'?»r/'.)  A'^^?//. 
L.  insiilaris  Nyl. 
L.  phylliscina  Nyl. 

L.  badio-atra  F/Zi. 

L.  atrnalba   Fiol. 

L.  atroalhioans  A^y//. 

L.  petrsea  F/r»^ 

L.  amphibia  Fr. 


L.  lavata  .4("//. 
L.  geniinata  Flof. 
L.  colludens  A'?//. 

L.  coniops    Whlnh. 
L.  myriocarpa    DC. 

\  L.  discifoimis  F/-. 

,  *L.  insignis  Nay. 

\ 
L.  nigiitula  Nyl. 

i 

I  L.  scabrosa  /\ch. 
i  Fj.  geographica  {L.). 

-     f.  atrovirens  Schwr. 
I  —  v.  gerontica  Ach. 

I  L.  ostreata  (Ho/fm.). 

I  —  v.  niyrmecina  (ylc//.). 

\  L.  Fiiesii  ^c/<. 

L.  melancheinia   Ti/cl;. 

L.  neglecta  A7//. 

L.  niediella  Nyl. 

L.  sylvicola  Flof. 
L.  botryocarpa  Ay/. 
L.  ronferenda  A^/^- 

L.  sanguinaria   Ach. 

—  v.  affinis  Schcrr. 

L.  Paimcliarum   Smrf. 

L.  soeiclla  Nyl. 

L.  attendenda  Ay/. 

L.  citrinella   Ach. 

—  f.  areiiicola  .\yl. 

ODONTOTUEMA. 
O.  minus  Nyl. 

aRAPHIDEJ. 

XVLOaRAPIIA. 

X.  parallela  (.Ach.) 

—  v.  pallens  Nyl. 

X.  spiloinatica    (A)izi.). 


AGYRrUM. 
A.  lufuni   Fr. 

OPEGKAPHA. 

O.  vavia  fcr.i. 

O.  pulicaris  {Hofjni.) 

O.  viilgata  Ach. 

PLATVGKAPHA. 
P.  periclea  {Ach.). 

AUTHONIA. 

A.  Inrida  .{ch. 
A.  astroidea  Ach. 
A.  piinctifnrmis  Ach. 
A.  varians  {Ach.). 
A.  patelliilata  Nyl. 
A.  nephromiaria  Nyl. 
A.  Scandinavica  (  Th.  Fr.)^ 
A.  fhrnolepida  Ni/l. 
A.  finereo-pruino- 
sa    Sch(cr. 

aUAPHIS. 
G.  seripra  Ach. 

PYRENOCARPRI. 
KNDOOARPON. 

E.  miniatiim   Ach. 

—  v.  O()niplioatum(^r//.). 
E.  fluviatiic   DC. 

E.  rufeseens  Ach. 

—  f.  laohneum  Ach. 

VKRUUCARIA. 

V.  tei>hroidcs  {Ach.). 

V.  cartilaginea  Nyl, 

V.  psorodea  Nyl. 

V.  Scndtneri    {Krmph.). 

V.  umbrina  Ach. 

V.  arcolata  Ach. 

V.  vjroris  v.  subnigri- 

oans  Nyl. 
V.  nigrescens  Pers. 


46 


"V.  epigfea   AcJi. 

V.  margaoea  f.  late- 

brosa  Krh. 
—  v.  gethiohola    Whliib. 
V.  inumbrata  Nyl. 
V.   tlevcrgens  Nyl. 
V.  cataleptnides  Nyl. 
V.  pyrenopbora  Arh. 
V.  nipestris  Srhrad. 
V.  muralis  Adi. 
V.  integra  Nyl. 
V.  umbrinula  Nyl. 
V.  spbinetrinnidella  Nyl. 
V.  musoicola  /IrÄ. 
V.   vpliitina  Bernh. 


V.  illinita  iN>/. 
V.  farrea  Ack. 
V.  cpidermulis  Åch. 
V.  grisen   Sc/ufr. 
V.  punctiforinis  ylc//. 
V.  nxyspora  i\"y/. 
V.  tremnlre  Nyl. 

THRLOPSIS. 
Th.   iiielathelia   Nyl. 

PERIDIET. 
THELOCAUPON. 
Th.  suporelluni  Nyl. 


Th.  epibolum  Nyl. 
Th.  epilithellum   Nyl. 

ENPOCOCCUS. 

E.  calcaricohx  Miidd. 
E.  triphractellus  Nyl. 

MYCOPORUM. 

M.  ptelaH»(le.«  (Acli.) 
M.  elaehistntcruni  Nyl. 


Helsiiioforsiffi.  Febr.   18T5. 


Några  iakttagelser  rörande  fröbildningens  perio- 

dicitet  hos  tallen  och  granen  samt  rörande 

ekorrens  förekommande  i  Finland. 

Af 

Att  (le  nlika  tvildslaoen  icke  hvarie  år,  ulan  endast  ef- 
ter  vissa  mellantider  fruktiticera  rikligt,  är  elt  allmänt  kaiidt 
tVirhållaude.  Dessa  så  kallade  frftår,  hvilka  af  forstmännen 
iakttagas  såväl  f(")r  insamlingen  af  trädfrö,  som  tVir  skogens 
naturliga  förynorinii.  inträffa  ieke  samtidigt,  ei  heller  lika 
ofta  hos  olika  trädslag.  Vissa  trädslag,  såsom  hjörk,  asp, 
al.  i)il-artérna.  alm,  lönn.  m.  ti.,  bilda  ofta  oeh  rikligt  frö: 
andra  dereniöt,  såsom  eken  och  barrtrilden,  mera  sällan. 
P)j()i'ken  och  aspen  hära  fre")  de  flesta  år,  men  icke  alltid  li- 
ka mycket.  Äfven  ho.s  dessa  trädslag  är  den  rikare  frö- 
hildningen  endast  periodisk,  hvilket  till  och  med  hlifvit  iakt- 
taget af  viu-  allmoge,  som  i  vissa  trakter  anser  en  rik  hlom- 
niiig  hos  aspen   utgöra  ett  förehud   till   missvext. 

Den  som  fäst  sig  vid  blomning  och  fröbildning  endast 
hos  enstaka,  isynnerhet  vid  vägar  eller  öj)pna  platser  ståen- 
de eller  hos  äldre  träd,  men  icke  hos  .skogarne  i  stort,  kun- 
de lätt  vara  höjd  att  tro,  det  skogstrilden,  t.  ex.  tallen,  hvar- 
je  år  fruktiticera.  Emellertid  ilr  fröbildningens  periodicilet 
genom  forstmännens  iakttagelser  i  medlersta  Europas  kultur- 
länder under  mer  än  ett  sekel  fullkomligt  konstaterad.  Frö- 
åren utmärka  sig  nemligen  icke  derigenom,  att  enstaka  eller 
fristående  träd  bära  frukt,  hvilket  hos  dylika  träd  i  mer 
eller  mindre  grad  inträffar  de  Hesta  år,  utan  ett  fröår  ka- 
rakteriseras  deraf,    att     ung   och    medelålders    skog   i    slutna 


48 

bfstånd  bär  rikligt  frö.  De  olika  tVöåren  äro  icke  likajm- 
uisa  ined  hänseende  till  deras  fhJniängd.  Redan  i  mycket 
gamla  tider  skilde  man  i  Tyskland  för  de  s.  k.  bärande 
träden,  eken  oeh  boken,  emellan  fulla,  halfva  och  fjerdedels 
fröar  (Vollmast,  Halhmast,  Viertelmast*j.  De  bästa  iaktta- 
gelser om  fröåv  anställas  der,  hyarest  insamling  eller  nppköj» 
af  trädfrö  eger  mm.  och  der  man  af  den  olika  fröc|vantitet. 
som  erhållits,  äfvensom  af  priset  kan  bedöma  hnnidani  ett 
visst  fröår  varit. 

Till   följd   af  ett   under    en  följd  af  år  bedrifvet  regel- 
bundet   uppköp    af  tallkottar  å  Forstrevieren  i   Preussen  har 
ma)i  der  iakttagit  följande  rcirande  fröåren  i   tallskog: 
1)      i  provinsen   Preussen   hafva  K)  fulla  friiår  inträtfat  under 
de  sednaste  37  åren:  af  de  sistförtlutna    16  åren   hafva 
10  kunnat   användas  till  uppköp  af  kottar: 
•1)     i    provinsen    Posen    hafva   10  fulla  fröår  inträffat  under 
de  sednaste  38  åren:  af  de  sislförtlutna   16  åren  hafva 
10  blifvit  använda  till   ui)pköp  af  kottar; 

3)  i  provinsen  Pommern  hafva  10  fulla  fröår  inträffat 
under  de  sednaste  33  åren;  af  de  14  sistförtlutna  åren 
hafva   10  blifvit  använda  till   uppköj)  af  kottar; 

4)  i  provinsen  Scblesien  hafva  10  fulla  fröår  inträffat  un- 
der de  sednaste  37  åren;  af  de  sistförtlutna  16  åren 
hafva  10  blifvit  använda  till  uppköp  af  kottar: 

ö)  i  provinsen  Brandenburg  hafva  10  fulla  fröår  inträffat 
under  de  sednaste  34  åven;  af  de  sistförtlutna  16  åren 
hafva   10  blifvit  använda  till  uppköp  af  kottar; 

6)  i  provinsen  Saehsen  hafva  10  fulla  fröår  inträffat  under 
de  sednaste  3'i  åren;  af  de  sistförtlutna  13  åren 
hafva  10  blifvit  använda  till  uppköp  af  kottar; 

7)  i  provinsen  Hessen-Nassau  hafva  10  fulla  fröår  inträffat 
under  de  sednaste  30  åren;  af  de  sistförtlutna  15  åren 
hafva  10  blifvit  använda  till  uppköp  af  kottar. 

I  de  vestra  provinserna,  der  klimatet  är  mildare,  inträf- 
fa de  fulla  fröåren  —  hvad  man  a  priori  kunnat  antaga  — 
oftare  än  i  de  östra. 


I 


*)  Uti  en  vid  Muhlliausen  tielägen  större  lölskog  luir  urxler  sednaste 
32  år,  frän  åv  1842  till  år  1874.  inträffat  rilia  fröår  hos  eken  hvarje  10:'ie 
och  hos  boken  hvarje  13:de  åv. 


49 

Att    döma    af   de   uppköpta   qvantiteterna   af  tallkottar 
liafva  följande  år  i  de  flesta  trakter  varit  särdeles  rika  fröår: 
under  perioden    från   1840—50  åren   1843,  1846  och  1848. 
^  ^,  ,,      1850  —  60       ^    1850,  1853,    1858  och 

1859. 
^,  ^^  ^^     .1860—70       ^t    1860,  1864  och  1867. 

Dereniot  voro  följande  år  särdeles  fattiga  på  tallfrö: 
under    perioden  från   1840 — 50  åren   1844  och   1849. 

,,  ,,  a     1850-60       ,,     1855     ,,     l^.  /(Ti?. 

,,    1860-71       ,,    1866     a     1869. 

Denna  ur  ^"'Zeitsehrift  fiir  Först-  und  Jagdwesen,  heraus- 
oeoeben  von  B.  Danckelmann''''  hemtade  notis  är  af  särdeles 
intresse,  emedan  fröårens  periodicitet  i  tallskog  ingenstädes 
blifvit  så  nooorant  observerad  som  i  Preussen. 

Af  samma  notis  framgår  äfven  att  en  märkbar  olik- 
het egt  rum  hos  fröåren  uti  trakter,  hvilka  icke  äro  belägna 
särdeles  aflägset  från  hvarandra. 

Då  vid  Evois  forstinstitut  allt  sedan  år  1860  alla  frö- 
år  blifvit  begagnade  till  uppköp  af  tallkottai',  har  jag  varit 
i  tillfälle  iakttaga  att  rika  fröår  i  tallskog  här  inträffat  endast 
under  åren  1860,  1871  och  1875,  af  hvilka  fröåret  1860  var 
rikast  och  lemnade  de  största  kottar,  samt  dernäst  året  1871 
och  sist  år  1875,  som  snarare  bör  benämnas  ''""ett  till  upj»- 
köp  användbar^''  än  ett  fullt  fröår.  Emellan  åren  1860  och 
1871  inträffade  icke  här  några  fröår  i  tallskog.  Är  1866 
om  våren  träffades  visserligen  något  kottar  på  träden,  men 
ett  till  insamling  eller  tippköj)  af  kottar  användl)art  fröår 
var  detta  ej. 

Såvidt  jag  genom  egna  resor  och  meddelanden  af  andra 
personer  kunnat  erfara,  hafva  nyssnämnde  rika  fröår  i  tall- 
skoo'  inträffat  samtidigt  i  södra  och  medlersta  Finland. 

I  nordliga  delarne  af  landet  synas  deremot  fröåren 
åtminstone  icke  alltid  liafva  inträffat  samtidigt  med  dem  j 
Tavastland.  Sålunda  uppköptes  tallkottar  genom  forstför- 
valtningarne  i  Pudasjärvi  och  Haukipudas  år  1869.  I  Ala- 
järvi    forstrevier   af  Vasa  län  uppköptes  under    nödåret  1868 

o 

något  tallkottar.  Ar  1871  var  fröår  uti  tallskogarna  jemväl 
i  nordliga  Finland,  hvilket  framgår  deraf  att  tallkottar  då 
uppköptes    inom  Ijo,  Kuusamo  och   Haukipudas  forstrevierer. 


50 

Antagligen  förefinnes  äfven  någon  viss  olii^het  uti  ifrå- 
gavarande afseende  emellan  den  vestra  och  den  östra  delen 
af  landet,  ehuru  iakttagelser  härom   saknas. 

I  Tyskland  inträffa  fröår  hos  skogsträden  icke  samti- 
digt med  dem  i  Finland.  Sålunda  var  i  Preussen  i  fjol  ett 
rikt,  men  i  år  ett  fattigt  fröår  i  tallskog  —  eller  ett  rent 
omvändt  förhållande  till  det  hos  oss. 

I  saknad  af  alla  direkta  iakttagelser  om  fröårens  pe- 
riodicitet  i  tallskogarna  hos  oss  före  år  1860,  har  jag  sökt 
på  indirekt  väg  utröna  detta  för  skogshushållaren  intressanta 
och  vigtiga  förhållande.  Redan  i  Here  år  hade  jag  iakttagit 
att  man  i  sydöstra  Tavastland  träffar  yngre  tallbestånd  endast 
af  vissa  åldrar,  medan  deremot  bestånd  af  en  mellanliggande 
ålder  fullkomligt  saknas.  Under  resor  för  forstligt  ändamål 
i  medlersta  och  södra  Finland  åren  1867  och  1869  blef  jag 
i  tillfälle  att  närmare  undersöka  detta  af  periodiciteten  hos 
fröåren  härrörande  förhållande,  hvilket  skedde  sålunda  att 
ett  stort  antal  profträd,  tagna  från  en  mängd  olika  bestånd 
afskuros  vid  rothalsen  och  på  det  noggrannaste  undersöktes 
till  deras  ålder.  Det  visade  sig  äfven  här  att  dessa  nngsko- 
gar  voro  fullkomligt  jämnåriga  och  att  dylika  bestånd  endast 
funnos  af  vissa  åldrar,  men  deremot  saknades  af  mellan- 
liggande ålder. 

Af  dessa  undersökningar  framgick  det  resultat,  att  före 
år  1860  rika  fröår  måste  hafva  infallit  under  åren  1854,  1846 
och  1839.  Rika  fröår  i  tallskog  skulle  således  hafva  inträf- 
fat 6  gånger  under  senast  förflutna  36  år,  nemligen  under 
åren  1839,  1846,  1854,  1860,  1871  och  1875.  —  Man  kan 
derföre  antaga  en  periodicitet  af  6  till  7  år  emellan  dylika  år. 

Fröårens  återkommande  i  granskog  har  jag  deremot 
varit  mindre  i  tillfälle  att  utröna.  Ett  rikt  fröår  egde  rum 
hos    detta    trädslag   år  1865,  då  äfven  kottar  uppköptes  vid 

o 

Evois  forstinstitut.  Ar  1870  voro  granskogarne  temmeligen 
rika  på  frö  och  äfven  år  1874  förefunnos  något  grankottar. 
Under  nästnämnde  år  egde  dock  icke  insamling  eller  uppköp 
af  grankottar  rum,  och  det  sednaste  året  kan  knappast  an- 
ses   som    ett    friiår.     Friiår    i  eranskoff  torde  sannolikt  ofta 


51 

inträffa  året  före  ett  dylikt  i  tallekog.  En  förestående  rik 
blomning  uti  granskog  förebådas  ej  sällan  deraf  att  under  före- 
gående höst  och  vinter  på  marken  träffas  småqvistar,  lös- 
ryckta af  ekorrar  och  korsnäbbar,  hvilka  lifnära  sig  med  de 
redan  under  föregående  sommar  utvecklade  blomknopparne. 
Sjelfva  orsaken  till  fröårens  periodicitet  torde  vetenskapen 
ännu  lemnat  till  det  mesta  outredd.  Förutom  de  okända,  af 
trädets  inre  fysiologiska  natur  härrörande,  omständigheter, 
hvilka  torde  utöfva  ett  hufvudsakligt  inflytande  på  denna 
intermittens,  inverka  äfven  en  mängd  yttre  förhållanden 
otvifvelaktigt  deruppå.  Så  inträffa  fröåren  vida  oftare  i  ett 
varmt  än  i  ett  kallt  klimat;  hos  granen  på  slättlandet  och 
i  de  lägre  bergen  i  Tyskland  hvarje  3:dje  till  4:de  år,  men 
i  de  höare  berastrakterna  endast  efter  mellantider  af  6  till 
8  år.  I  Finland  inträffa  fröåren  långt  mindre  ofta  än  i 
niedlersta  Europa,  och  ju  längre  man  kommer  mot  norden 
inom  vårt  eget  land,  desto  sparsammare  blir  fröproduktio- 
nen. Hermann  Schacht,  som  i  det  af  honom  utgifna  arbetet 
"Der  Baum"  (2  upplagan,  1860)  skildrat  blomknopparnas 
utveckling,  uttalar  den  åsigt,  att  trädslagens  blomning  främst 
måste  bero  af  väderleken  under  föregående  sommar,  emedan 
blomknoppen  redan  då  anlägges.  Denna  åsigt  torde  äfven 
ega  sin  riktighet  hos  oss,  ty  i  främsta  rummet  S3nies  en 
varm  sommar  gifva  upphof  till  en  rik  blomning  och  frö- 
bildning hos  våra  barrträd.  Enligt  all  sannolikhet  voro  de 
kalla  somrarna  under  föregående  årtionde  orsak  dertill  att 
efter  år  1860  icke  något  fröår  i  tallskog  inträffat  förr  än 
år  1871,  hvilket  sistnämnda  fröår  åter  var  en  följd  af  den 
varma  sommaren  1868.  Under  nyssnämnde  för  Finland  så 
olycksdigra  decennium  var  således  missväxt  till  och  med 
hos  skogsträden.  Det  förefaller  som  om  somrarna  då  varit 
alltför  korta,  kalla  och  fuktiga,  för  att  blomknoppar  skulle 
kunnat  anläggas.  Då  hvarje  stadium  af  vegetationens  ut- 
veckling beror  af  en  viss  qvantitet  eller  af  ett  visst  mini- 
mum af  värme,  så  måste  detta  isynnerhet  äfven  vara  fallet 
med  blomknoppens  anläggning  under  senare  delen  af  som- 
maren.    I    det   mest  kalla  klimat,  såsom  i  de  höasta  beras- 


52 

trakter,  upphöra  träden  slutligen  att  fruktiticera,  eller  göra 
detta  endast  ytterst  sällan.  Clranen  fortplantar  sig  der  ofta 
genom  atläggare  från  dess  långs  marken  krypande  grenar. 
De  flesta  rika  fröår  i  våra  tallskogar  synas  hafva  inträffat 
kort  efter  de  tid  efter  annan  återkommande  ovanliot  heta 
och  torra  somrar,  då  skogarna  hemsökas  af  fareldar,  hvar- 
före  de  äfven  länge  ihågkommas  såsom  "stora  brandår"'\ 
Dessa  samverkande  omständigheter  hafva  sålunda  i  stort  ta- 
get utgjort  de  mest  verksamma  orsakerna  till  våra  skogars 
förstöring  och  till  deras  föryngring. 

Periodiciteten  vid  barrträdens  fröbildning  hos  oss  står 
i  nära  sammanhang  med  ekorrens  (^Sciurus  vulgaris  Linn.) 
förekommande.  iVtt  detta  djur  endast  efter  vissa  mellanti- 
der uppträder  i  stor  mängd  är  enligt  Nilssons  Fauna  ett  re- 
dan länge  kändt  faktum.  Der  omnämnes  följande:  "Det 
har  länge  varit  en  sägen  bland  allmogen  i  somliga  lands- 
orter, att  ekorrarna  under  vissa  år,  sedan  de  mycket  för- 
ökat sig,  anställa  vidsträckta  vandringar  från  en  trakt  till 
en  annan.  Under  sin  resa  på  Gottland  1741,  lick  Linné  af 
folket  derstädes  den  underrättelsen,  att  ekorrarna  flyttade 
bort  hvart  7:de  år,  att  derefter  nästan  inga  funnos,  men  att 
de  efter  hand  förökade  sig  till  7:de  året,  då  de  åter  före- 
togo  sina  vandringar".  Der  omnämnes  vidare,  att  äfven  i 
andra  orter  ekorrens  vandringar  blifvit  observerade.  I  Fin- 
land är  ekorrens  uppträdande  likaså  periodiskt;  den  finnes 
vissa  år  å  en  trakt  i  stor  mängd,  men  saknas  åter  nästan 
fullkomligt  under  mellanåren,  hvilket  förhållande  allmänt  upp- 
gifves    af  jägare  bland  allmogen  från  olika  delar  af  landet. 

Såsom  bosatt  i  en  större  skogstrakt  och  vid  resor  till 
andra  orter,  har  jemväl  jag  varit  i  tillfälle  att  iakttaga  denna 
periodicitet.  Härvid  har  jag  funnit,  att  ekorrens  uppträdande 
under  de  senast  förflutna  15  åren  egt  rum  samtidigt  med 
fröåren  i  barrskogarne.  Då  flere  fattiga  fröår  inträffa  efter 
hvarandra,  kan  man  under  flere  dagar  vandra  omkring  i  vid- 
sträckta skogar  utan  att  se  ett  enda  ekorrspår,  men  då  ett 
fröår  inträdt  kan  man.knai)pt  gå  femhundra  alnar  utan  att 
stöta  på   ett  spår  af  detta  djur.     För  min  del  anser  jag  det 


53 

derföre  otvifvelaktigt,  att  ekorrens  })eriodiska  förekominande 
i  större  niänod  och  dess  vandriijoar  bero  af  fröåren  i  barr- 
skugarne.  Redan  under  vintern  före  en  rik  blomning  infinna 
sig  dess  rekognoscerande  förtrupper,  lifn ärande  sig  bland 
annat  äfven  af  trädens  blomknoppar.  Om  rik  blomning  sam- 
tidigt inträffar  hos  tallen  och  granen,  så  eri)iuda  gransko- 
garna under  den  första  och  tallskogarna  under  den  andra 
påföljande  vintern  ymniga  förråder  af  näring  åt  den  allt- 
mera tillväxande  generationen  af  ekorrar.  Under  den  när- 
maste vintern  efter  ett  rikt  fröår  i  tallskog  visar  sig  blott 
ett  ringa  antal  ekorrar,  men  ännu  en  vinter  senare  hafva 
dessa  djur  nästan  försvunnit. 

Då  jag  år  1868  om  hösten  under  en  resa  för  forstligt 
ändamål  uppehöll  mig  i  Öfver-Torneå  (Alkula  socken),  med- 
delade mig  den  der  stationerade  forstuppsjningsmannen  N. 
Lang,  att  ekorren  i  dessa  trakter  uppträder  i  tvänne  olika 
färgdrägter,  af  hvilka  den  ena  har  en  mörkare  färg  längs 
ryggen,  svansen  och  öronen,  och  kallas  Kuusen-orava  (gran- 
ekorre) till  skilnad  från  den  andra,  som  är  ljusare  och  kal- 
las Männyn-orava  (tallekorre).  De  skulle  dessutom  åtskilja 
sig  derigenom,  att  den  förre  helst  uppehåller  sig  i  gran-  och 
den  sednare  i  tallskog.  Äfven  af  andra  personer  erfor  jag- 
här,  att  ekorr-skyttarna  allmänt  åtskilja  dessa  tvänne  olika 
former,  äfvensom  att  ifrågavarande  djurart  uppträder  endast 
periodiskt  och  sålunda  t.  ex.  saknats  under  de  år  som  när- 
mast föregingo   1868. 

Dessa  meddelanden  väckte  emellertid  hos  mig  den 
misstanke,  att  möjligen  äfven  i  dessa  nordliga  trakter  fröår 
hos  granen  ofta  plägade  inträffa  ett  år  före  d^dika  år  hos 
tallen,  och  att  ithy  fall  särskiljande  af  en  Kuusen-orava  och 
en  Männyn-orava  endast  kunde  bero  deraf  att  djuren  under 
det  ena  året  uppehöllo  sig  i  granskog  och  under  det  föl- 
jande i  tallskog. 

Det  syntes  mig  äfven  sannolikt,  att  man  från  de  trak- 
ter af  landet,  der  noggranna  iakttagelser  saknades,  borde 
kunna  erhålla  helst  någon  up])lysning  om  fröårens  periodi- 
ska inträtfande,  om  man  af  ortens  skyttar  skulle  efterfråga 
under  hvilka  år  ekorrar  förekommit  i  större  myckenhet. 


54 

På  derom  gjord  anhållan  liai-  HoiT  N.  Lang  i  senaste 
vinter  tillsändt  mig  skinnen  af  tvänne  i  sistlidne  December 
månad  skjutna  exemplar.^  det  ena  af  en  kuusen-orava,  del 
andra  af  en  männyn-orava.  I  saknad  af  hela  exemplar, 
hvilka  dock  framdeles  blifvit  åt  mig  utlofvade,  tager  jag 
mig  friiieten  till  Sällskapet  ])ro  Fauna  et  Flora  Fennica  nu 
redan  insända  dessa  tvänne  skinn,  hvilket  äfven  föranledt 
mig  till   ofvanstående   meddelande. 

Evois  den  24  A]>ril  1875. 


— ^-g-S" 


Symbolse  ad  Mycologiam  fennicam. 


Auctore 
III. 


X. 

Pexixa  HiyrJeiisiiS  ii.  sp.  --  Ajtothecia  sessilia, 
urceolata,  margine  integerrirno,  Iffivia,  siibfurfuraeea,  tlava, 
fundo  in  olivaeeuin  vevgente,  altit.  et  latit.  I  em.  —  Siipra 
terram  avenosam  specimina  Iria  insinuil  in  Sjrjöås  mense 
ineunte  Septemhri  Inijus  anni  (1874)  legimus,  sed  perdidimus. 
qvare  definitionem   pleniorem  dåre  non   possumns. 

Pexixa  Tliimieiiii  Karst.  in  Thiim.  Mjcotli.  uni- 
vers.  —  Apotliecia  snltienlo  tomentoso,  deuso,  albido  insi- 
dentia,  dense  gregavia,  ssepe  contluentia,  primitus  obconoi- 
dea,  demum  explanata,  in  stipitem  brevissimum  crassuin  atte- 
nuata,  epithecio  plano-concavo,  margine  tenni,  membranaceo, 
crennlato,  extns  subgi'annlosa,  primo  tota  pallida,  mox  tlava 
vel  citrina,  deorsum  pallescentia,  latit.  1 — ?>  mm.  Asci  cjlin- 
dracei,  jodo  liaud  tineti,  longit.  140  mmm.  (pars  sporif.). 
crassit.  13 — 14  mmm.  Sporse  Snise,  njonostichse,  eliipsoideee 
vel  oblongatse,  uniguttulatse,  hyalinse,  longit.  22 — 24  mmm., 
crassit.  8 — 10  mmm,  Paraphyses  filiformes,  apice  leviter 
ciirvulse  et  incrassatse.  —  Siipra  muscos,  acus  aliaque  cor- 
pora  in  silva  Syrjöäs,  unico  loco  umbroso,  mensi  Septem- 
hri abundanter  obvia.  —  Species  admodum  insignis,  snbieolo 
etfuso,  tomentoso,  denso  varia  corpora  Tapesiarnm  more 
obtegente.     Fezizam  omjpkalodem  in  memoriam  revocat. 


56 

■itittiitcoeiiiia  i;-racilipes  ii.  sp,  —  Apothecia  spavsa, 
stipitata,  glabra.  Cupula  concava,  sicca  convexa,  aliitacea 
vel  nifesceus,  låtit,  cireiter  8  mm.  Stipes  deorsum  atte- 
miatus,  subtlexuosus,  pallidior,  gracillirnus,  maxima  parte  ter- 
rae  immersiis,  altit.  cireiter  1  em.  Asei  cylindracei,  apice 
jodu  dilute  cseruleseentes,  lungit.  eirciter  120  mmm.  (pars 
sporif.),  crassit,  11  — l:immm.  Sporse  8:n8e,  mouostiehee,  ellip- 
soidete  vel  spliseroideo-ellipsoideffi,  guttiilis  duabiis,  apicalibus, 
exiguis  prseditse,  byalinse,  longit.  U — 20  mmm.,  crassit.  9— il 
mmm.  Paraphjses  fililormes,  graciles.  —  In  terra  liumosa  prope 
Miistiala  specimiiia  perpauca  d.  31  mensis  Septembris  legi- 
mus.  —  Cum  R.  homocarpa  et  R.  macilenta  comparanda, 
sed  ab  utraque  sporis  majoribus,  colore  alutaceo  etc.  mox 
distincta. 

Helofiiini  Peri^ooiiii  (Moug.)  Karst.  Stamnaria 
Peraoonii  Fuck.  Sjmb.  mjc.  p.  309,  ad  Mustiala  in 
Eqviseto  arvensi  mense  Juiiii  1871  et  1872  et  in  sepulcreto 
paroecite  Tammela  in  Eqv.  hiemali  mensibus  Augusto  — Octo- 
bri  1873  et  1874  cupiose  a  nobis  lectum.  —  Sporee  oblon- 
gatee,  longit.   14 — 19  mmm.,  crassit.  G — 7  mmm. 

liOiiltiostoiiia  prseuiorstiiit  (Lasch.)  Fuck.  Symb. 
myc.  p.  157,  in  caulibus  Riibi  idsei  ai'idis  nascens,  prope 
Mustiala  mense  Aprili  semel  nobis  obviam  venit. 

Iie|ito$i^lihtei*ia  Crepiiii  (West.)  De  N.  mensibus 
Augusto  — Octobri  hujus  anni  pluribus  locis  eirca  Mustiala 
occurrit.  —  Sporte  usque  ad  26  mmm.  longte  et  10  mmm. 
crassse. 

dta;ioiikiiiiii  Fieberi  Cord.  in  charta  putrescente 
boc  anno  copiose  leginuis. 

Mustiala,  m.  Novembri   1874. 


XI. 


A|^aricii»«  (Cittoloiiia)  <|%i&$|i%iliari««  Karst.  in  Not. 
Siillsk.  pro  Faun.  et  Flor.  Fenn.  Förh.  9:de  H.,  18t)S,  p. 
329,  ineunte  mense  .lulio  bujus  anni  (1875)  prope  lacum  Sa- 
lois    in  paroecia  Tammela  unico  loco  udo,  umbroso  et  ster- 


57 

corato  liaud  paree  nobis  obviam  venit.  —  Species  facillime 
et  optime  dictincta,  A(j.  placeyitw  proxima.  —  Pilens  leniter 
carnosus,  convexo-expausus,  vix  umbonatus,  Isevis  vel  leniter 
pruinatus,  udus  atrofulviis,  margineni  versus  dilutior  (fiilve- 
sceiis),  sieciis  badiofulvescens  vel  badionigvescens,  usque  4,5 
cm.  latus.  Stipes  siirsum  incrassatus  dennimque  vulgo 
complanatus,  basi  curvatus,  primo  medulla  alba  faretus,  dein 
cavus,  badiofulvus,  siirsum  pallidior,  pruinosus  seu  furfurel- 
lus,  cireiter  4  cm.  altus,  2 — 4  mm.  crassus.  Lamellee  emar- 
ginato-adnexee,  confertee,  ventrieosfe  vel  postice  Jatiores,  in- 
carnato-pallidee.  Sporee  ellipsoidese,  leeves,  hyalinee,  longit. 
9  — 10  mmm.,  erassit.  4 — 5  mmm.  —  Subcsespitosus.  Odör 
debilis,  baud  gratus.     Sapor  fere  niillus. 

Aj^ariciis  (Cialera)  flexipes  Karst.  —  Pilens  eam- 
panulatus,  obtusus,  carnosulo-membranaeeus,  udus  ferrugi- 
neus  et  pellucide  striatulus,  jove  sicco  ochreopallens,  1  cm. 
vel  paullo  ultra  latus.  Stipes  sequalis,  flexuosus,  e  pallido 
ferruginascens,  albo-iibrillosus,  apice  albo-pruinosus,  2 — 3 
cm.  altus,  1,5  mm.  cireiter  crassus.  Lamellse  adnexge,  con- 
fertsB,  oblongatse,  acie  leniter  crenulatse,  pallido-ferrugina- 
scentes,  Sporse  ellipsoideae,  leeves,  eguttulatse,  flavescentes 
seu  fuscidulse,  longit.  10 — 12  mmm.,  erassit.  o — 6  mmm.  — 
Inter  ramenta  lignea  prope  Mustiala  die  20  mensis  Maji  hu- 
jus  anni  parcius  lectus.  —  Gregarius.  Ab  affini  Ag.  tenero 
stipite  tlexuoso,  breviore,  pileo  obtusiori  aliisque  notis  dif- 
ferens. 

Cliailletia  Karst.  Myc.  fenn.  I,  pp.  21  et  241  in 
fj^Karstenia  Fr.  in  litt.''*'  mutanda  est. 

In  Hedwigia  1875,  N:o  2,  p.  26,  D:r  «i.  ItVliitei*  genus 
Pyrenomycetum  novum  ''''Ilypocreopsis''''  dicavit,  quum  autem 
hocce  nomen  alio  generi  antea  (vid.  Karst.  M3'c.  fenn.  II,  p. 
penultim.)  a  nobis  est  impositum,  genus  a  Cl.  Wintero  con- 
ditum  '''' Selin ia''''  nominare  nobis  liceat. 

Spliserella  lycopodina  Karst.  Fung.  Fenn.  exsicc. 
569  (1866)  eadem  est  ac  Sphcerella  NiensUi  Auersw.  in  litt. 
Niessl,  Beitr.  zur  Kenntn.  der  Pilz.  p.  19  (1872)  =  Gnonio- 
nia  Niesslii  Auersw.  in  Rab.  Fung.  eur,  1154, 


58 

Pleoetpora  coiiiata  Niessl.  Beiir.  zur  Keniitn. 
der  Pilz.  p.  30  (1872)  =z  Sp/ueria  abscondita  Karst.  Enum. 
Fung.  Lapp.  orient.  p.  216  (1866)  a  Pleospora  herbannn 
polymorplia  specie  hand  est  distinguenda.  E  descriptione 
huc  quoque  forte  pertinet  Pleospora  echinoijs  Hazsl.  in  Verli. 
der  k.  k.  zool.-bot.  Gesellsch.  in  Wien.  Band  XXIII  (1873) 
et  in  Hedw.   1874,  N:o  9,  p.   Ul. 

Pleospora  papillata  Karst.  Myc.  fenn.  II,  p.  71, 
vix  dubie  identiea  est  ciim  Pleospora petiolorvmYxxck.^ymh. 
Myc.  p.   132. 

Ex  Nob.  Rostafinskio  in  litt.  Ånixia  spadicea  Fuck. 
Symb,  Myc.  p.  91.  Karst,  Myc.  fenn.  II,  p.  190,  Tnhulina 
hicolor  Pers.,  Didymium  parietinum  Schråå. ^  Liceasuljjhurea 
Wallr.  et  L.  pannorum  Wallr.  unam  eandemque  speciem 
sistunt. 

Ceratiuni  liydnoides  Alb.  et  Schw.  in  Eennia  au- 
strali  et  media  sat  freqnenter  provenit. 

Ceratiiini  porioides  Alb.  et  Sciiw.  semel  in  regione 
Miistialensi  reperimus. 

litcea  llexiiosa  Pers.  Syn.  Fung.  ]).  197  supra  1ig- 
num  pineuni  in  Mustiala  fine  mensis  Septembris  1866  est 
lecta. 

Tubiilina  cylindfica  (Bull.)  De  C.  in  ligno  pineo 
prope  Mustiala  autunmo  sat  raro  obvenit. 

Sitenionitis  splendeiis  Rostaf.  baud  procul  ab  op- 
pido  Vasa  die  2  mensis  Augusti  1867,  in  ligno  pineo  putridd 
vigens,  visa  est. 

liaiiiproderiita  coliintbiiiuiii  (Pers.)  in  Fennia  au- 
strali  rarius  nobis  obviam  venit,  autumno. 

Eiiterldliiiti  giinilllniiiiii  Rostaf.  in  Aino  incana 
vetusta  prope  lacum  Päbkijärvi  in  paroecia  Tammela  die  20 
mensis  Septembris  1867  invenimus.  —  Species  rarissima, 
adhuc  tantum  in  Fennia  observata. 

Eiiertheneiiia  paplllatiiiii  (Pers.)  Rostaf.  in  Mu- 
stiala supra  ligna  abietina  inense  Septembri  1874  parcius 
legimus. 


{ 


59 

Badltaiitla  utrieularli!!  (Bullj  Berk.,  *rnclaleuca  Njl. 
ill  Fennia  nieridionali  ad  truncos  Salicis  eapreee  proslratos 
hiuine  et  vere  passim,  v.  c.  Mustiala,  Helsingfors,  Abo,  Meri- 
masiiu. 

Ph^saruni  vli*e«»ceii8  Ditin.  Supva  Hjpiia  viva  in 
regione  Mustialensi  mense  Augusto  exeunte  1866  rarissime 
depreliensum. 

Pliysariini  leiicoplioeiini  Fr.  in  sacellania  Meri- 
masku  mense  Augusto   1860  supra  muscos  vivos  viguit. 

Fuligo  varians  Somm.  cortiee  stipato  "supra  Betu- 
lam  et  Populum  mensibus  Augusto  et  Septembri  in  Fennia 
australi  haud  raro  provenit. 

Fiillgo  varians  ;;.  ecorticatum  Rostaf.  in  prato  Mylly- 
perä  prope  Mustiala  die  3  mensis  Septembris  1874  supra 
folia  et  eaules  Vaccinii  Vit.  Idseee  viva  vel  semiemortua  sat 
copiose  obvenit. 

Cliondriocleriua  diffornie  (Pers.)  Rostaf.  supra 
eaules  Trifolii  et  gramina  emortua  nec  non  ad  ramulos  in 
Fennia  australi  mensibus  Augusto — Octiobri  viget. 

Heniiarcyria  Karstenii  Rostaf.  in  ligno  acerino 
in  insula  Runsala  mense  exeunte  Septembri  paucis  specimi- 
nibus  a  nobis  lecta  est. 

Aeeidiuni  Raniinculacearuin  De  C.  in  sepulcreto 
paroeeise  Tammela  ineunte  eestate  hujus  anni  in  Aqvilegia 
vulgari  copiose  crevit. 

Mustiala,  mensi  Augusti   1875. 


— »t^-IXSo 


Bidrag  till  kännedom 


om 


Höglands   fisk-fauna. 

Af 


Några  gånger  har  u))pmärksamheten  hlifvit  riktad  på 
Högland  genom  de  fynd  af  sällsynta  fiskar,  som  derstädes 
bliiVit  gjorda.  Men  dylika  enstaka  främlingar  kunna  icke 
karakterisera  fiskfaunan  vid  nämnda  ö.  Mer  betecknande 
för  Högland  i  iktyologiskt  hänseende  är  dels  den  totala  från- 
varon af  arter,  som  längs  finska  vikens  norra  kust  ega  den 
allmännaste  spridning,  dels  det  ytterst  ri)iga  antal  i  hvilket 
många  af  dessa  förekomma.  Under  den  tid  af  två  månader 
jag  sommaren  1873  med  understöd  af  sällskapet  ''pro  Fauna 
et  Flora  Fennica"  vistades  på  Högland,  var  jag  i  tillfälle  att 
göra  hithörande  iakttagelser.  —  En  sammanställning  af  alla 
de  arter  som  veterligen  blifvit  anträffade  vid  denna  ö  och 
uppgifter  om  huru  talrikt  de  derstädes  förefinnas,  skall  må- 
hända ej  vara  utan  allt  intresse,  så  mycket  mer  som  kan- 
ske för  en  och  annan  art  gränsen  för  dess  förekomst  i  fin- 
ska viken  härigenom  blifvit  lyckt  ett  stycke  ostligare. 

Nedanstående  uppgifter  grunda  sig  på  egen  erfarenhet, 
om  jag  undantager  några  meddelanden,  som  för  ett  par  år 
sedan  blifvit  sällskapet  delgifna  genom  rektor  M.  Brenner. 
Efter  det  arterna  blifvit  uppräknade,  skall  jag  i  korthet  om- 
nämna de  naturförhållanden,  som  förmodligen  gjort  att  Hög- 
lands   fiskfauna    i    så    betydlig  grad  afviker  från  densamma 


61 

vid    landefs  södra  kust.     Allmogens  finska  benämningar  har 
jag    äfven    upptagit    i  de  fall  der  de  varit  af  mera  intresse. 
Perca    fluviatilis  L.     Högst   sällan    fås  ett  och  annat  exem- 
plar. 
Cottus  scorpms  L.     Allmän. 

(,i       hubalis  Euphr.     Sällsynt;  2:ne  exx.  äro   tillvaratagna, 

det  ena  af  M.  Brenner,  det  andra  af  miff. 
tt       quadricornis    L.     Högst    sällsynt;  ifrågavarande   som- 
mar togs  endast  1  ex. 

De  finska  namnen:  merihärkkä  och  simjij^u  tilldelas 
utan  åtskilnad  än  den  ena,  än  den  andra  arten. 
Gasterosteus  aculeatus  L.     Sågs  ej  så  ofta  som 

(^(,  punc/itius  L. 

Spinachia  vulgaris  Flem.    Sällsvnt;  tagen  af  Brenner  och  mio-; 

kallas :  vaski-kala. 
(iobius  mimitus   Grmel.     Allmän;    kallas:   tokan-poika  1.  tiir- 

skan-poika,  troligen  åsyftande  torsk-unoar. 
Liparis    barhatus    Ekstr.     Sällsynt.     Den    31    Juli  togs  med 
nät,  hvilka  voro  utlagda  på  30—40  famnars  vatten, 
ett    ex.,    som    sugit    sig    fast    vid    de  s.  k.  ^"'pullot^^ 
En  och  annan  gång  erhålles  den,  alltid  sålunda  fast- 
sugen   vid    näfverhölstren    på    näten,    i   följd  hvaraf 
den  kdÅ\ixB:  pullo-kcda.     Senare  på  sommaren  anträf- 
fades åter  2:ne  exx.  under  liknande  förhållanden. 
Tjumpemis    nebulosiis    Fries.     3:ne    exx.  fångades  i  not  som- 
maren  1871   och  tillsändes  M.  Brenner. 
Zoarces  viviparus  L.     Allmän;  kallas:  kivi-nilka. 

RJi07nbus  maximus  L.     Sällsynt;  jag  såg  endast  ett  ex. 

Platessa  flesus  L.  Allmän;  fås  ofta  med  noten;  kallas  jemte 
föregående:  kammelias. 

Ammodytes  lanceolatus  Le  Sauv.  Ej  sällsynt;  ses  ofta  i  not- 
varpen; heter:  tuiden-kala. 

Leuciscns  rutilus  L.     Sällsynt;  då  och  då  fås  något  ex. 

Plioa-inns  hevis  Agass.  Allmän;  kallas:  paaramaimonen\ 
finnes  äfven  i  öns  små  insjöar,  der  åtminstone  hit- 
tills ej  någon  annan  fisk  blifvit  tagen. 


62 

Osmerus  aperlamm  L.     Sällsynt;  endast  1   ex.  togs  under  min 

dervaio. 
Eso.v    lucius    L.     Jag    såg   ej  liågot  ex.,  men  berättades  det 

■    att  ■'■'hauki'''  åtminstone  nåaon  oång-  blifvit  funnen, 
Chcpea  liarengus  v.  memhras  L.     Förekommer  i  största  ym- 
nighet. 
fj^        spratttts  L.     Heter:   kilo-haili,   fås    i   not  om  hösten, 
Nerophis    ojyhidion    L,     Ett    ex,   har  blifvit  mig  tillskiekadt 
hösten  1873. 

Utom  ofvannämnda  arter  tinnes  äfven  i  hafvet  omkrins 
Högland  en  szÄ;-art,  som  isynnerhet  under  sensommaren  fån- 
gas med  nät;  någon  gång  men  mycket  sällan  skall  man  äfven 
påträffa  lax;  dessa  arter  har  jag  dock  ej  varit  i  tillfälle  att 
ujidersöka,  men  hoppas  jag  framdeles  komma  öfver  åtmin- 
stone den  förstnämnda.  Vidare  hörde  jag  befolkningen  tala 
om  en  s.  k.  rasva-kala;  enligt  den  gifna  beskrifningen  vore 
att  förmoda  det  man  åsyftade  Cydopterus  hmipus  L. ;  under 
min  vistelse  derstädes  lyckades  man  dock  ej  finna  doi. 

Som  af  ofvanstående,  några  och  tjugu  species  uppta- 
gande, förteckning  synes,  äro  de  arter,  som  allmänt  före- 
komma kring  Höglands  stränder  icke  många.  Föremål  för 
fiske  äro  endast  strömmingen  och  siken,  den  senare  dock  på 
långt  när  ej  i  så  betydande  grad  som  den  förstnämnda. 
Förunderligt  är  att  ej  någon  minskning  i  dennas  förekomst 
har  förmärkts,  oaktadt  årligen  hela  sommaren  igenom,  för- 
nämligast dock  i  Juni  månad,  flere  hundrade  personer  dag- 
ligen äro  sysselsatta  med  dess  infångande  kring  stränderna 
af  den  endast  elfva  verst  långa  ön,  Cottus  scorpius^  Pla- 
tessa  flesus,  Phoxinus  Icevis  och  delvis  äfven  Ammodytes  lan- 
ceolatus  erhållas  visserligen  vid  hvarje  notdragning,  men  ej 
i  sådan  mängd  att  man  ansett  det  nödio-t  beuasna  dem  som 
födoämnen. 

Ur  notens  maskor,  de  s.  k.  ''^silmät^'',  ser  man  alltid  vid 
sjelfva  uppdragningen  Zoarces  viviparus,  Gasterosteus  aculea- 
tus,  Gasterosteus  pimgitius  och  Gobms  minutus  kila  sig  ut. 
Alla  öfriga  ofvan  anförda  arter  äro  sällsynta  gäster,  som 
endast    tillfälligtvis    råka    i  hogländingarnes  enda  fångstred- 


63 

skåp,  noten  eller  nätet.  Samtliga  vid  Högland  anträffade 
fiskar  förekomma  äfven  vid  landets  södra  kust,  med  undan- 
tag af  Liparis  harhatus  och  Lumpemis  nehvlosus^  som  der- 
städes  ej  ännu  mig  veterligen  blifvit  funna.  De  vid  våra  kuster 
så  talrika  Cyprinoideerna  representeras  här  endast  af  den 
allmänt  förekommande  Phoxinns  Icevis  och  enstaka  individer 
af  Leuciscus  nitUxis.  De  inom  denna  tiskgrupp  härjande 
Perca  jiuoiatiUs  och  Esox  lucius  stå  måhända  fördenskull  så 
sällan  lurande  på  bjte  vid  Höglands  klippor. 

Den  sannolika  orsaken  till  detta  förhållande  ligger  tro- 
ligen i  följande  omständigheter. 

Högland  saknar  helt  och  hållet  skärgård;  sund  med 
säf-  och  vass-bekransade  stränder  och  gräsrik  botten,  dessa  så 
behagliga  uppehållsorter  för  många  karpfiskar,  finnas  derföre 
ej  här;  ej  ens  djupt  inträngande  vikar  erbjuda,  på  något 
undantag  när,  lugn  åt  fiskarne,  utan  sköljas  de  öppna,  oftast 
steniga  kusterna,  dem  en  sparsam  algflora  bekläder,  af  de 
ej  sällan  stormigt  upprörda  hafsvågorna.  Kändt  är  vidare 
det  ifrågavarande  fiskar,  som  egentligen  tillhöra  insjön,  säl- 
lan begifva  sig  ut  i  öppna  hafvet,  —  ett  skäl  till  hvarföre 
det  atlägsna  Högland  ej  besökes  af  dem.  Att  vattnets  salt- 
halt  skulle  lägga  något  hinder  i  vägen  för  deras  trefnad 
härstädes,  är  ej  fallet,  ty  sältan  är  här  ytterst  ringa.  Ett 
bevis  härpå  lemnar  molluskfaunan.  Af  de  få  egentliga  hafs- 
niollusker,  som  förekomma  vid  Finlands  öfriga  kustei',  sak- 
nas nämligen  vid  Högland  en  helt  och  hållet,  under  det  de 
öfriga  anträffas  ytterst  sparsamt;  deremot  trifvas  vid  Hög- 
lands för  hafvet  utsatta  kust  flere  sötvattens  mollusker  lika 
förträffligt  som  i  mången  vik  af  den  inre  skärgården. 

Att  de  här  lemnade  uppgifterna  återgifva  verkliga  för- 
hållandet vågar  jag  förmoda,  enär  jag  var  i  tillfälle  att 
hela  två  månader  vistas  på  Högland;  under  den  egentliga 
fisktiden  i  Juni  månad,  den  s.  k.  kutu  aika^  då  alla  hoglän- 
dingar  hvarje  natt  äro  ute  med  noten,  medföljde  jag  dess- 
utom tidt  och  ofta  på  fångstfärderna  och  hvarje  morgon  un- 
derkastades de  hemförda  båtlasterna  en  sorgfällig  gransk- 
ning.    Nästan   säkert  är  dock  att  den  uppgjorda  förtecknin- 


64 

gen  framdeles  kommer  att  ökas  med  en  och  annan  intres- 
sant art,  ty  att  döma  af  de  berättelser  befolkningen,  som 
väl  igenkänner  sina  fiskar,  meddelat,  skall  man  nåoon  p-åne 
påträffa  särdeles  ^hinderliga  fiskar^'',  som  det  heter,  och  hvilka 
man  säger  sig  „aldrig  fornt  och  ej  sen  dess  heller*'''  ha  obser- 
verat. 


-ff^Khga?- 


Om  Lacerta  agilis  L,  Nilss.  och  dess  före- 
komst inom  vårt  fauna-område. 

Af 


Bland  de  fynd,  som  sistlidne  sommar  gjordes  af  den 
naturalhistoriska  expeditionen  till  Svir  var  det  af  ifrågava- 
rande ödla  ett  bland  de  intressantare,  hvarför  jag  anhåller 
om  plats  i  Sällskapets  "'''meddelauden*'''  för  en  kort  berättelse 
derom. 

För  att  få  en  så  fullständig  bild  som  möjligt  af  faunan 
ooh  florau  i  det  för  undersökning  afsedda  området,  togo  vi 
vår  första  station  inom  den  enformiga  slätten  vid  Svirflodens 
nedra  lopp  i  Gorki  by  belägen  på  norra  stranden  af  floden 
några  mil  från  dess  mynning  och  gjorde  derifrån  exkursio- 
ner åt  skilda  håll.  Då  jag  på  en  af  dessa,  den  14  Juli 
åtföljd  af  W.  Heimburger,  vandrade  genom  en  torr  mo,  föl- 
jande den  landsväg,  som  härifrån  leder  till  Ladoga  strand, 
fick  jag  se  en  ödla,  som  genom  sin  storlek,  snabbhet  och 
robusta  kroppsform  ådrog  sig  min  uppmärksamhet.  Den 
försvann  dock  hastigt  bland  ljungen,  utan  att  jag  lyckades 
fånga  den.  Ett  litet  stycke  från  detta  ställe  observerades 
ett  annat  exemplar,  hvilket  jag  efter  en  stunds  förföljande 
lyckades  fasttaga.  Genast  vid  första  påseende  märktes,  att 
exemplaret  ej  tillhörde  vår  vanliga  skogsödla  Lacerta  vivi- 
para  Jacqu.  och  jag  antog,  att  vi  här  ej  gerna  kunde  hafva 
att  göra  med  någon  annan  art,  än  den  i  södra  Sverige  ej 
sällsynta    Sandödlan   Lacerta    agilis    L.     Våra  ifriga  bemö- 

5 


66 

danden,  att  finna  denna  ödla  äfven  annorstädes  i  Svii-dalen 
kröntes  ej  med  framgång,  ehuru  alla  expeditionens  medlemmar 
eftersökte  den  på  lämpliga  lokaler.  Då  Magister  R.  Sie A-ers 
deremot  på  återresan  i  medlet  af  Juli  en  solvarm  dag  be- 
sökte samma  ställe,  der  jag  först  funnit  den,  i  afsigt  att  ännu 
erhålla  några  exemplar,  såg  han  flera  dylika,  men  lyckades 
thy  värr  ej  fånga  ett  enda,  oaktadt  ihärdiga  försök,  hvilket 
tillräckligt  bevisar,  huru  ofantligt  qvick  och  skygg  denna 
(idla  vid  varm   väderlek  måste  vara. 

Likasom  de  finska  exemplaren  af  Ra?ia  arvalis  Nilss. 
ej  fullkomligt  öfverensstämma  med  den  beskrifning  på  Sven- 
ska exemplar  af  denna  art,  som  Nilsson  i  sin  fauna  lemnar, 
så  har  jag  äfven  funnit  några  ej  aldeles  obetydliga  skiljak- 
tigheter emellan  vårt  exemplar  af  ifrågavarande  ödla,  hvil- 
ket är  en  hona,  och  den  af  berörde  naturforskare  lemnade 
ytterst  noggranna  descriptionen  på  Lacerta  agilis. 

I  sjelfva  diagnosen  för  arten  säger  Nilsson*)  nämligen: 
■'■'Bakom  näsplåten  och  framom  ögontygelsplåten  stå  öfver 
hvarandra  3  plåtar,  af  hvilka  en  öfverstående  hvilar  på  de 
bägge  undre.'''  På  vårt  exemplar  äro  den  öfre  af  dessa,  den 
s.  k.  öfre  nästygelplåten  (scutum  naso-frenale  svperius)^  och 
den  mera  bakåt  belägna  af  de  tvänne  undre  eller  den  s.  k. 
ficut.  post-naso-frenale  ersatta  af  en  enda  långsträckt  sköld, 
hvilken  nedtill  hvilar  på  en  marginalplåt  och  med  r)fra  än- 
dan berör  främre  pannpläten,  hvarigenom  ansigtets  sidoplå- 
tar hafva  utseende  af  dem  hos  L.  vivipara.  Äfven  andra 
författare  hafva  lagt  stor  vigt  vid  dessa  nasofrenalplåtar  så- 
som artkaraktärer  och  äfven  Dumeril  och  Bibron  hafva  i  sin 
tabellariska  uppställning  af  arterna  af  slägtet  Lacerta  **) 
åtskiljt  L.  stirpium  (:=L.  agilis)  från  L.  vivipara  endast 
på  antalet  af  dessa  plåtar.  I  den  utförligare  beskrifningen 
på  den  första  arten,  pag.  200,  anmäi*ka  de  dock,  att  någon- 
gång, ehuru  mycket  sällan,  2  af  dessa  sköldar  äro  samman- 
växta till  en  såsom  hos  Lacerta  vivipara,  och  tillägga  att  i 


*)  Skand.  Faim.     III.     Ampliib.  pag.  14.     (1842).  i 

**)  Hhtnirp  naturelie  compléte  des  Beptilea,  Tom-    V.  189.   (1839). 


67 

sådana  fall  närvaron  af  gomtänder  är  det  säkraste  skilje- 
märke. Antalet  af  fjällringar  på  stjerten  uppgifver  Nilsson 
vara  80  och  Dumeril  och  Bibron  112,  då  vårt  exemplar 
har  endast  71  regelbundna  sådana,  men  om  man  kommer 
ihåg,  att  denna  ödla  ofta  är  utsatt  för  missödet  att  afbryta 
stjerten,  hvilken  småningom  ånyo  ersattes,  inser  man  lätt 
att  denna  karaktär  är  af  mindre  väsendtlig  beskaffenhet. 

Äfven  i  färgen  afviker  vårt  exemplar  från  Nilssons  be- 
skrifning  deri,  alt  hnfvudet  ofvan  är  tecknadt  med  tydliga 
svarta  fläckar,  ehuru  denne  forskare  uppgifver'  det  ^''ofvan 
ofläckadf'',  såsom  fallet  äfven  var  med  de  utländska  exem- 
plar af  detta  species,  jag  haft  till  jemförelse. 

Då  emellertid  vårt  exemplar  har  tydliga  gomtänder 
och  föröfrigt  i  anordningen  af  beklädnadsplåtarna  och  fjäl- 
len, antal  af  skenkelporer,  kroppsform  och  byggnaden  af 
extremiteter  öfverensstämmer  med  />.  agilis,  kan  jag  ej  tveka 
att  anse  den  såsom  en  (nordisk?)  varietet  af  detta  species, 
hvilken  till  följd  af  den  olika  teckningen  på  hufvudet  kunde 
kallas  var.  macidifrons. 

Hvad  Sandödlans  geografiska  utbredning  angår,  är  den 
den  allmännaste  ödla  i  större  delen  af  mellersta  och  södra  Eu- 
ropa samt  anträffas  äfven  i  de  delar  af  södra  Asien,  som 
gränsa  till  Caspiska  hafvet.  Enligt  Nilssons  uppgift  före- 
kommer den  i  såväl  södra,  som  mellersta  Sverige,  men  nå- 
gra speciallokaler  angifvas  endast  från  Skåne,  Blekinge  och 
Holland.  I  mellersta  och  södra  Ryssland  uppgifves  den  vara 
allmän,  enl.  Eversman*)  ochKrynichi**),  men  hvarken  Strauch 
upptager  den  från  Petersburgs  guvernement  eller  Sabanejeff 
från  mellersta  Ural.  I  en  på  ryska  utgifven  afhandling  om 
Faunan  i  trakten  af  Onega  sjö  anför  deremot  Kessler  såväl 
denna  art,  som  />.  vivipara^  från  trakten,  utan  att  dock  no- 
gare  uppgifva  hvar  och  af  hvem  den  blifvit  funnen.  Inom 
Finland  var  den  förut  ej  anträffad,  men  derför  bör  man  ej 
taga  för  afgjordt,    att  den  här  är  inskränkt  endast  till  Svir- 


*)  Noiiv.  mémoir.  de  la  soe.  des  natural.  de  Moscou.  Tom.  TIT.  345. 
(1834). 

**)  Bull.  soc.  nat.  de  Moscou  1837,  III,  48. 


68 

dalen.  Tvärtom  synes  det  mig  ej  allenast  möjligt  utan  t. 
o.  m.  troligt  att  den  någongång  hos  oss  skall  kunna  anträf- 
fas annorstädes,  och  skulle  jag  till  undersökning  specielt 
rekommendera  sandmoar  i  södra  delen  af  Karelska  näset 
samt  isynnerhet  inom  Salmis  socken.  Dess  skygghet  och 
försigtighet  gör  för  resten  att  den  ej  så  lätt  kommer  i  na- 
turforskarens händer,  som  skogsödlan. 


K-§^- 


Catalogus  Psyllodearum 

in  l^^eiiiiia  hacteniis  lectamm. 

Auctore 
O,     Is/L.     I^BTJTEIi. 


Under  det  flere  entomologer  såväl  i  Sverige  som  hos 
oss  egnat  sin  uppmärksamhet  åt  de  högre  Hemiptererna, 
Heteroptera  och  Cicadariee,  hafva  deremot  de  ej  mindre  intres- 
santa Sternorhyncha  varit  nästan  alldeles  försummade.  Den 
första  förteckning  öfver  hithörande  skandinaviska  arter  ega 
vi  i  H.  Siebkes  Enumeratio  insectorum  norvegicorum,  I 
(1874). 

Jag  har  under  de  sista  åren  särskildt  vinnlagt  mig  om 
att  insamla  hithörande  djur  af  familjen  Psyllodea  och  har 
äfven  lyckats  göra  rätt  intressanta  fynd,  ehuru  området  för 
mina  skördar  ej  sträckt  sig  utom  Åbo  skärgård  och  Åland. 
Det  är  likväl  dessa  samlingar,  som  utgjort  hufvudmaterialet 
för  denna  lilla  uppsats  jemte  några  enskilda  fynd  af  hrr  A. 
Palmen,  J.  Sahlberg,  Bränder  och  A.  Giinther.  An- 
talet finska  arter  stiger  till  36,  under  det  Flor  från  Livland 
upptager  42.  Af  dessa  äro  5  icke  antecknade  för  Livland, 
en  {Psylla  sylvicola  Leth.)  funnen  förut  endast  i  Frankrike, 
två  rent  lappska  och  två  enligt  all  sannolikhet  nya  arter. 
I  sin  förteckning  öfver  Norges  insekter  upptager  Siebke 
24  arter  eller  12  färre,  än  hvad  hos  oss  blifvit  funna. 

Arterna  äro  bestämda  efter  Prof.  Flors  utmärkta  bear- 
betning af  denna  grupp  i  ^Mie  Rhynchoten  Livlands,  IL" 
De    arter,    som    der    ej    upptagits,  har  jag  nedan  beskrifvit. 


70 

För  öfrigt    har  jag  endast  hänvisat  till  Flors  noggranna  be- 
skrifningar. 

Hr  L.  Lethierry  i  Lille  har  godhetsfullt  granskat  be- 
stämningarna af  några  svårare  eller  af  Flor  obeskrifna  arter. 


Psyllodea  Burm. 

Psylla  Geoffr. 
1.     Ps.  perspicilliUa  Flor  Rh.  Livl.  II,  457,   1. 

Hab.  in  Aino  iiicana  par.  Uskela  frequens;  Karelia  borea- 
lis;  Jjväskjlä. 

3.  Ps.  Försferi  Flor  1.  c.  458,  2. 

Hab.    in    Aino    ylutinosa    ubique    frequens.     Ad    Vasam 
usque  lecta  (D.   Bränder). 
3      Ps.  Aini  L.,  Zett.,  Flor  1.  c.  4fi0,  .3. 

Hab.   in   Alnetis,  prsesertim  in  A.  ylutinosa   passim:  Par- 
gas, Uskela,  Abose,  Alandia,  Helsinge;  Jakobstad,  J.  Sahlberg. 

4.  Ps.  Betulae  L.,  Flor  1.  c.  461,  4. 

Hab.  in  Bettdaalba;  Pargas,  Vasa,  Parikkala,  Karelia  bor. 

5.  Ps.  Pyri  L.,  Flor  1.  c.  463,  5. 

Hab.    in  foliis  Fyri  communis  ad  Lofsdal  paroecite   Par- 
gas. 

6.  Ps.    Flori    Put.   =   Ps.    insiynis    Flor    1.    c.  465,  6  (nec 
Först.). 

Hab.   in   par.    Pargas,    ubi    unieum  specimen  ad  Lofsdal 
inveni. 

7.  Ps.  salicicola  Först.,  Flor  1.  c.  467,  7. 
Hab.  in  Salicetis  frequens. 

8.  Ps.  Hartigii  Flor  1.  c.  469,  8. 

A  D.  J.  Sahlberg  ad  Jyväskjlä  lecta. 

9.  Ps.  syhicola  Leth.  sec.  det.  Leth. 

Hab.  in  Älyrtillo  niyra  paroecisB  Pargas  rarius. 

10.  Ps.  saliceti  Först.,  Flor  1.  c.  470,  9. 

Hab.    in    Salicetis  frequens;  Pargas,  Uskela,  Aboie;  Pe- 
trosavodsk;  Lapponia  Tornensis. 

Obs.     Primo  vere  specimina  occurrunt   multo  obseuriora 
vide  descr.  Flori!)  venis  alarum  hvalinarum  fuscis. 


71 

11.  l»s.  Piiieti  Flor  1.  c.  471,  10. 

Hab.  in  Pinu  Abietivsbvias',  Pargas;  Ruskeala,  D.  J.  Sahl- 
berg;  Lapponia,  D.  A.  Palmen. 

12.  Ps.    iiigrihi    Zett.    —    Chermes    id.    Zett.     Ins.     Lapp. 
309,  9. 

Hab.  in  Lapponia  Tornensi,  DD.  Zetterstedt,  J.  Sahl- 
berg  et  A.  Palmen. 

Chermes  pulchra  Zett.  Ins.  Lapp.  309,  10  verisimili- 
ter  tantum  est  varietas  hujus  speeiei  censenda. 

13.  Ps.  Ledi  Flor  1.  c.  473,  11.  —  An  Chermes   eleyantula 
Zett.     Ins.  Lapp.  310,  11? 

Hab.  in  Ledo  palnstri  par.  Nagu;  etiam  in  sacell. 
Eckerö  Alandise;  Karelia  et  Lapponia,  J.  Sahlberg. 

14.  Ps.  crat«gicola  Först.,  Flor  1.  c.  474,  12. 

Hab.  in  Cratcec/o  oxyacantha;  in  penins.  Skarpnotö  ins. 
Alandise  a.   1870  nonnulla  specimina  inveni. 

15.  Ps.  Mali  Först,  Flor  1.  c.  476,  13. 

Hab.  in  Ulmo,  Pyvo,  Sorbo  et  Corylo  ubiqiie  frequen- 
tissima. 

16.  Ps.     fraxiiiicula     B'örst.     —     Ps.    unicolor    Flor    1.    c. 
479,   15. 

Hab.  in  Fraxino  excelsiore;  Pargas,  Abose  ad  Ispois, 
Alandia. 

17.  Ps.  Fraxini  De  G.,  Flor  1.  c.  481,  16. 
Hab.  in  Fraxino;  Alandia,  circa  Aboam. 

Ti*ioxa  Först. 

18.  Tr.  abie<icoIa  Först.,  Flor  1.  c.  496,  2. 
Hab.  in  Pinu  Abieti-^  par.  Pargas. 

19.  Tr.  viridiila  Zett.,  Flor  1.  c.  499,  3. 

Hab.  inter  gramina  pratorum;  circa  Aboam,  par.  Par- 
gas; Lapponia  Tornensis,  J.  Sahlberg. 

20.  Tr.  Urticie  L.,  Flor  1.  c.  505,  7. 
Hab.  inter   Urticas  ubique  frequens. 

Var.  protensa  Först.,  Flor  1.  c.  507,  var.  1. 
Hab.    inter    Urticas    et    inter    gramina    passim;    Aboee, 
Pargas,  Uskela,  Alandia,  Helsinge,  Parikkala. 


72 

21.     Tr.  salicirora  n.  sp. 

Hab.  inter  Salices  minores  circa  Abuatn  et  in   paroecia 
Pargas;  prffisertim  tempore  vernali  sat  copiose  lecta;  Kavelia 
rossica  prope  flumen  Svir,  J,  Sahlberg. 
33.     Tr.  fialii  Zett.,  Fl  o  v  1.  c.  511,  9. 

Hab.  in    pratis  paludosis  inter  Galium  tiUc/inosum  etc; 
Alandia,  circa  Aboam,  parr.  Pargas  et  Uskela;  in  Lapponia 
usque  occurrit. 
33.     Tr.  niiiiida  Först.,  Flor  1.  c.  515,  11. 

Hab.  in  Urtica  dioica  passim;  circa  Aboam  et  in  parr. 
Uskela  et  Pargas. 

24.  Tr.  aciitipenuis  Zett.,  Flor  1.  c.  516,  12. 

Hab.  in  pratis  paludosis  sat  frequens;  Alandia,  Fennia 
meridionalis,  in  Lapponia  usque. 

25.  Tr.  femoralis  Först.,  Flor  1.  c.  518,   1.3. 

Hab.  in  pratis  paludosis;  par.  Pargas;  Ruskeala. 

26.  Tr.  Cheiiopoilii  n.  sp. 

Hab.  in  Chenopodiaceis;  specimina  nonnulla  in  insula 
Runsala  prope  Aboam  inveni. 

Rliliiocola  Först. 

27.  Rh.  Erica;  Curt.,  Flor  L  c.  527,  3. 

Hab.  in  Calluna  vulgärt  sat  frequens;  Alandia,  Pargas, 
Yläne  etc;  Lapponia  Tornensis,  D.  J.  Sahlberg. 

28.  Rh.  Aceris  L.,  Först.,  Flor  1.  c  528,  3. 

Hab.  in  foliis  Quercus  roboris  et  ULml  montanw;  par. 
Pargas,  ad  Ispois  prope  Aboam. 

Apiialara  Först. 

29.  A.  exilis  Web.  et  Mohr,  Flor  1.  c.  532,  1. 

Hab.  in  pratis  aridis  et  inter  plantas  ruderatas  fre- 
quens; etiam  in  Pinu  Abieti  lecta. 

30.  A.    Caltha;    L.    —    A.  Polygoni  Först.,  Flor  1.  c.  534, 
2.  —  Chermes  Calthw  L.  F.  Sv.  363,  1005. 

Hab.  in  pratis  et  in  plantis  viaticis  Fennise  meridiona- 
lis, prsesertim  autem  in  Poiygonis  sat  frequens;  s^pe  etiam 
in  Pimi  Abieti. 


73 

31.  A.  affiiiis  Zett.,  Flor  1.  c.  536,  3. 

Hab,  in  pratis  paludosis  sat  freqiiens;  Alandia,  Pargas, 
Uskela,  circa  Aboam;  Lapponia. 

32.  A.  Artemisi*  Först.,  Flor  1.  c.  537,  4. 

o 

Hab.  in  Artemisia  Absinthio  in  insula  Åland  (Bergö) 
et  in  par.  Pargas;  Helsingforsiee,  D.  .J.  Sahlberg,  etiam 
ad  Petrosavodsk,  D.  A.  CTiinther. 

33.  A.  nervösa  Först.,  Flor  1.  c.  538,  5. 

Hab.  in  plantis  viaticis,  preesertim  in  Trifoliis;  insula 
Alandia,  parr.  Pargas  et  Uskela  passim. 

34.  A.  picta  Zett.,  Flor  1.  c.  539,  6. 

Hab.  in  plantis  syngenesieis,  prsesertim  in  Chrysan- 
themo  leucanthemo  sat  frequens;  Alandia,  Pargas,  Uskela, 
circa  Aboam;  Vasa,  D.  Bränder;  Lapponia  Tornensis,  DD. 
Zetterstedt  et  J.  Sahlberg;  Ruskeala. 

35.  A.    uebiilosa    Zett.    —    Chermes    id.  Zett.     Ins.    Lapp. 
307,  1. 

Hab.  in  Lapponia  Tornensi,  DD.  Zetterstedt,  J. 
Sahlberg  et  A.  Palmen. 

liivia  Latr. 

36.  L.  jiiiicoruni  Latr,,  Flor  1.  c.  542,  L 

Hab.  in  pratis  paludosis  inter  Jttncos;  Alandia,  Sagu, 
circa  Aboam,  Yläne;  Karelia  rossica.  Lapponia  Tornensis, 
Zetterstedt. 


Species  in  Rhynch.  Livl.  a  D.  Prof.  Flor  non  descriptae. 

1.  Psylla  sylvicola  Leth.  Cat.  des  Hém.  du  Dép.  du 
Nord,  editio  II,  90. 

Descr.:  Capite,  pronoto  scutelloque  aurantiaco-tlavis; 
vertice  margine  postico  late  et  sat  leviter  sinuato,  linea 
media  latitudine  marginis  verticis  vix  duplo  breviore,  conis 
frontalibus  brevibus,  verticis  linea  media  nonnihil  breviori- 
bus,  a  basi  fortiter  divergentibus,  margine  exteriore  sub-recto, 
apice    obtuse    rotundato;    antennis    basin   alarum    inferiorum  ^^-  ,  _  ^^ 

L  I  :   R  A  R  Y 
J 


74 

vix  fiftingentibus,  flavis,  articulis  intermediis  apice,  ultimo 
toto  nigris;  alis  superioribus  fuscescenti-flavis  vel  dilute  lia- 
vescentibus,  pellucentibus,  iiitidis,  venis  tenuibus,  sub-elevatis, 
flavis,  petiolo  furcee  cubiti  externse  sat  fortiter  curvato,  vena 
siibcostali  a  basi  radii  ad  basin  cubiti  usque  petiolo  cubiti 
duplo  longioi-e,  stigmate  distincto;  abdomine  fere  toto  nigro, 
tantum  segmentorum  marginibus  testaceis;  laminis  feminse 
genitalibus  longis,  apicem  versus  acuminato-productis,  abdo- 
mine reliqvo  fere  longioribus,  supera  infera  parum  longiore. 
Long.  ^  ^3  — 3|   m.  m. 

2.  Psylla  iiigrita  Zett.  —  Chermes  id.  Zett.  Ins. 
Lapp.  309,  9. 

Descr.:  Capite,  ])ronoto  et  scutello  fusco-  vel  nigro- 
rufis  vel  nigro-fuscis,  lineis  longitudinalibus  et  transversalibus 
testaceis  ornatis  vel  totis  rufo-ferrugineis;  vertice  margine  pos- 
tico  late  et  profunde  sinuato,  linea  media  latitudine  marginis 
verticis  duplo  vel  fere  magis  quam  duplo  breviore,  conis  fronta- 
libus  divergentibus,  margine  externo  late  sinuatis,  ad  medium 
nempe  fortius,  dein  autem  parum  angustatis,  apice  rotundatis, 
linese  medite  vevticis  longitudine  seqvalibus;  antennis  basin  ala- 
rum  inferiorum  superantibus,  totis  nigris,  tantum  basi  testaceis, 
vel  testaceis,  articulo  primo  fusco,  articulis  mediis  apice  ultimis- 
que  totis  nigro-fuscis;  alis  superioribus  latitudine  maxima paullo 
magis  quam  duplo  longioribus,  (ssepe  sordide)  aqvseis,  venis 
validis  obscure  testaceis  vel  apicem  versus  vel  totis  nigro- 
fuscis,  apicem  versus  sat  late  fuscescenti-marginatis,  pe- 
tiolo furcse  cubiti  externse  minus  fortiter,  sed  distincte 
curvato,  vena  subcostali  inter  bases  venarum  cubitalis 
et  brachialis  petiolo  cubiti  fere  duplo  longiore,  stigmate 
distincto,  ramo  exteriore  furcse  cubiti  interioris  ramo 
ejusdem  furcse  interiore  fere  triplo  longiore,  fortiter  curvato; 
abdomine  nigro,  marginibus  segmentorum  ventreque  plerum- 
que  sangvineis;  q^  lamina  genitali  simplice,  hamis  incurvis, 
apicem  versus  a  basi  lata  fortiter  uncinato-angustatis,  recuv- 
vis,  margine  antico  magis  minusve  fortiter  convexo,  apice 
uncinato  coeuntibus,  aperturam  ovalem  inter  se  formantibus; 
Q  lamina  genitali  inferiore  segmentis  duobus  ultimis  abdo- 
minis  conjunctim  longitudine  sub-seqvali,  apicem  versus  sen- 


75 

sim  angiistata  et  acuminata,  superiure  apicem  versus  acu 
minato-producta,  inferiorem  circiter  V5  longitudinis  superante 
femoribus  fiiscis  vel  nigris,  geniculis  tibiisque  omnibus  ob- 
scure  testaceis.  Long,  2^4 — 2V5  m.  m.  Variat  corpore  luteo 
flavo,  alis  superioribus  venis  testaceis,  tantum  apicem  ver- 
sus fuscescentibus  et  sat  late  fiiscescenti-cintis.  Specimina 
juniora. 

3.     Tri«za  salicivora  n.  sp. 

Descr.:  Capite,  pronoto  sciitelloque  rubro-testaceis  vel 
chermesinis  interdum  maculis  majoribiis  fiiscis  notatis;  ver- 
tice  margine  postico  leviter  sinuato,  linea  media  latitudine 
hujus  paullo  minus  quani  duplo  breviore;  conis  frontalibus 
lineee  medise  verticis  longitudine  sub-a3qvalibus,  magis  mi- 
nusve  divergentibus,  a  basi  latiore  apicem  versus  seqvaliter 
et  sat  fortiter  acuminatis,  apice  acutis,  plerumque  fusco-ni- 
gris;  antennis  basin  alarum  inferiorum  attingentibus,  dimi- 
dio  basali  testaceis,  dimidio  apicali  nigris  vel  articulo  primo 
basi  l\isc(),  apice  hujus,  articulo  secundo  toto  basique  arti- 
culi  tertii  testaceis,  ceteris  nigris;  alis  superioribus  aqvaeis, 
latitudine  maxima  pone  medium  sita  circiter  duplo  lon- 
gioribus;  vena  ciavi  acute  elevata,  basi  excepta,  nigro- 
fusca,  venis  ceteris  testaceis;  apice  alee  obtusius  acu- 
minato,  apice  hoc  angulato  in  medio  marginis  apicalis 
sito,  margine  externo  triente  apicali  quam  triente  medio  for- 
tius  curvato ;  vena  radiali  basi  fere  recta,  sed  apicem  versus 
distincte  curvata,  longius  infra  apicem  alse  excurrente;  parte 
radiale  marginis  exterioris  parte  ejus  apicali  circiter  trij)lo 
longiore,  areola  radiali  spatio  minimo  inter  venam  radialem 
et  venam  cubitalem  tantum  paullo  latiore;  vena  post-costali 
a  basi  cubiti  ad  basin  radii  parte  apicali  paullo  vel  fere  di- 
midio longiore,  petiolo  furcae  cubiti  primi  ramo  ejusdem 
furcse  interiore  recto  2V2 — 3:plo  longiore,  ramo  interiore  fur- 
cse  secundse  ramo  eodem  furcse  primee  V'^ — V2  longiore;  ab- 
donine  nigro,  marginibus  segmentorum  sangvineis;  (^  hamis 
genitalibus  latitudine  basali  circiter  SVa  longioribus,  sub  la- 
mina  genitali  reconditis;  2  ^^'^''i^'  genitali  inferiore  segmento 
ultimo  longitudine  Eeqvali,  superiore  hac  paullo  longiore, 
apice  aculeo  brevi  instructo ;  pedibus   rufo-testaceis  totis  vel 


76 

femoribus    infiiscatis,  tarsis  apice  nigro-fuscis.     Long.  8^3  — 
3V2  i^-  Kl-   —    J''-  striokv  Flor  affinis  videtur, 

4.     Trioza  Cheiiopodii  n.  sp. 

Descr.:  Capite,  pronoto  et  seutello  sordide  testaceis, 
lineoJis  fuseescentibus  ornatis,  vel  nigris;  vertice  postice  sat 
emarginato,  linea  media  apice  profundiore,  margine  postieo 
parum  breviore,  utrinque  prope  dimidium  basalem  hiijus  linese 
foveola  lineolas  duas  in  angulum  positas  emittente;  conis 
frontalibus  vertice  circiter  V^  brevioribus,  tantum  ipso  apice 
divergentibus,  apicem  versus  aequaliter  acuminatis,  margini- 
bus  rectis;  antennis  basin  alarum  superiorum  paullo  superan- 
tibus,  albo-testaceis,  articulo  primo  et  secundo  sordide  fu- 
scis,  ultimo  toto  penultimoque  apice  nigris  vel  dimidio  api- 
cali  fuseescentibus,  articulo  apicali  nigro ;  alis  sordide  aquseis, 
nonnihil  giåsescentibus,  brevioribus,  latitudine  maxima  in  me- 
dio  sita  duplo  longioribus,  margine  externo  fortiter  et  aequa- 
liter rotundato-curvato,  interno  levissime  rotundato,  apice 
angulato  margini  interno  valde  appropinquato,  venis  testa 
ceis  elevatioribus,  vena  radiali  tota  recta;  parte  radiali  mar- 
ginis  exterioris  parte  apicali  baud  duplo  vel  duplo  longiore, 
areola  radiali  spatio  minimo  inter  venas  radialem  et  cubita- 
lem  Vg  —  fere  duplo  latiore;  vena  postcostali  inter  bases 
vensB  cubitalis  et  venee  radialis  parte  apicali  longitudine 
aequali,  petiola  furcee  cubiti  primi  brevi,  parte  basali  recta 
venee  postcostalis  fere  breviore  et  ramo  interiore  furcee  primse 
vix  duplo  longiore,  hoc  ramo  in  marginem  oblique  excur- 
rente,  ramo  ejusdem  furcse  exteriore  sat  leviter  curvato  et 
ramo  primo  paullo  magis  quam  duplo  longiore;  ramo  inte- 
riore furcse  secundee  eodem  ramo  furcse  primse  paullulum 
longiore,  ramo  exteriore  ejusdem  furcse  mox  pone  apicem 
alae  excurrente,  reeto;  alis  iuferioribus  superioribus  circiter 
Vg  brevioribus;  abdomine  testaceo,  disco  fuscescente  vel  fere 
toto  nigro-fusco;  hamis  genitalibus  maris  apicem  versus  in- 
curvatis  et  coeuntibus,  testaceis,  apice  nigrie;  pedibus  totis 
testaceis  vel  femoribus  saltim  postice  tarsorumque  apice  nigris. 
Long.   2  m.  m.  —  Species  parva  et  insignis. 


77 

5.  Aphalara  nebulösa  Zett.  Chermes  id.  Zett.  Ins. 
Lapp.  307,  1. 

Descr.:  Capite,  pronoto  et  scutello  flavo- et  nigro-varie- 
gatis;  capite  subtus  flavo,  vertice  macula  utrinque  fusea,  cono 
gulari  brevissimo,  e  foveola  ejus  haud  prominente;  an  tennis 
basin  alarum  inferiorum  sub-attingentibus,  flavis,  articulo 
primo  fusco,  ultimo  elavato  nigro-fusco  vel  nigvo;  pronoto 
punetis  quinque  in  arcum  transversalem  positis  nigro-fuscis 
vel  nigris  5  mesonoto  magis  ininusve  maculato;  alis  superio- 
ribus  albido-hyalinis,  venis  pallide  flavis.  apice  earum  in 
margine  alarum  ssepe  anguste  fusco ;  maculis  fuscis  fascias 
duas  formantibus,  altera  a  maculis  tribus  liberis  mox  ante 
medium  in  angulis  venarum  positis  formata,  altera  in  parte 
triente  apieali  posita,  undulata,  a  maculis  cohserentibus  for- 
mata,  apice  venarum  in  margine  alse  apicali  late  fusco-cin- 
ctis,  areola  radiali  spatio  mininio  inter  venas  radialem  et  cubi- 
talem  latitudini  sub-seqvali,  parte  radiali  marginis  exterio- 
ris  parte  apicali  SVj  —  f^i"©  J^^plo  longiore;  petiolo  furcse 
cubiti  primse  parte  basali  simplici  cubiti  longitudine  «ub- 
seqvali,  ramo  interiore  brevi,  petiolo  circiter  ^/^  breviore,  in 
marginem  interiorem  recte  excurrente  et  cum  eo  angulum 
subrectum  formante,  ramo  exteriore  valde  curvato  et  inte- 
riore magis  quam  triplo  longiore;  ramis  fureee  secundse  lon- 
gitudine subsequalibus  vel  ramo  exteriore  paullo  longiore; 
abdomine  nigro,  marginibus  omnibus  flavis;  laminis  feminse  fla- 
vis, inferiore  segmentis  duobus  ultimis  abdominis  simul  sumtis 
longitudine  sequali,  apicem  versus  obtuse  aeuminata,  margine 
inferiore  nempe  dimidio  apicali  sinuato,  lamina  superiore  lon- 
gius  aeuminata,  inferiorem  superante;  pedibus  pallide  flavo- 
testaceis,  tantum  tarsorum  apice  infuscato.    Long.  Q  3  m.  m. 

Obs.  Ab  H.  Siebke  in  Enum.  Ins.  Norv.  ut  Psylla! 
nehidosa  Zett.  false  enumerata.  Specimen  norvegicum  a 
Bo  lieman  lectum  vidi  et  examinavi. 


Catalogus  praecursorius 

PiHiiiridaiiiin  Feiinia^. 

Auctore 


Nedanstående  förteckning,  såsom  den  första  i  sitt  slag 
hos  oss,  kan  naturligtvis  icke  göra  anspråk  på  fullständig- 
het.  Detta  faller  af  sig  sjelft,  då  man  betänker  att  de  för- 
sta insamlingar  i  Finland  af  dessa  djur  begynte  göras  fiH- 
tre    år    sedan  af  Auf.,  som  icke  varit  i  tillfälle  att  närmare 

o 

undersöka  andra  trakter,  än  Yiejden  kring  Abo.  Det  hade 
derföre  kanhända  varit  lämpligare  att  rubricera  förtecknin- 
gen såsom  en  katalog  öfver  Åbo  traktens  Podurider,  men, 
då  Doc.  Sahlberg  senaste  sommar  ifrån  östra  Finland  hem- 
förde några  intressanta  och  delvis  nya  former,  har  jag  äfven 
velat  upptaga  dessa. 

I  Sverige  förekomma,  enligt  Doc.  Tullberg  (Sveriges 
Podurider)  70  beskrifna  arter.  De  hittills  hos  oss  tagna  stiga 
till  ett  antal  af  43,  af  hvilka  8  ännu  icke  observerade  i 
Sverige  och  bland  dem  7  enligt  all  sannolikhet  förut  obe- 
sk rif  na. 

Här  nedan  upptagna  arter,  hvilka  blifvit  öfverlemnade 
till  Sällskapets  pro  F.  et  Fl.  F.  Museum,  äro  bestämda  efter  Doc, 
Tullbergs  vackra  arbete :  Sveriges  Podurider,  och  hafva  be- 
stämningarna ytterligare  godhetsfuUt  blifvit  granskade  af 
Doc.  Tullberg  sjelf,  för  hvilket  vänliga  tillmötesgående  det 
är  mig  en  kär  pligt  att  frambära  min   tacksamhet. 

Poduriderna  äro  ännu  snart  sagdt  öfverallt  mycket 
litet  studerade  och  flere  arter  skola  helt  visst  upptäckas  äf- 


79 

ven  hos  oss.  För  exempels  skull  må  anföi'as  att  af  de  hos 
oss  funna  Sminthurus-Skrterna,  Sm.  viridis  är  funnen  inom 
Sverige  blott  i  trakten  af  Upsala,  Sm.  jiaviceps  engång-  i 
Skåne,  Sm.  novemlineaUis  blott  på  Grotland,  likaså  Sm.  Iv- 
tevs,  samt  Sm,.  Luhbocki  blott  i  ett  exemplar  i  Upsala;  af 
detta  slägte  hafva  hos  oss  icke  mindre  än  4  nya  arter  och 
en  ny  varietet  upptäckts. 

I.  subf.  Sminthurinae. 

Sliiiiintlftiiriis  Lat r. 

1.  Sm.  flisens  L,,  T  ull  b.  Sveriges  Podurider,   29,  1. 
In  plantis  variis  et  inter  museos  ubique  frequens.  Etiain 

ssepe  in  Junipero  communi. 

2.  Sm.  viridis  L.,  T  ull  b.  1.  c.  30,  2. 

Inter  gramina  ad  Aboam  passim ;  etiam  in  par.  Par- 
"■as. 

Var.  cinereo-viridis  T  ull  b.  1.  c. 
Cum  prsecedente  rarius. 

3.  Sm.  iiigroniaculatus  Tu  11  b.,  Reut.  j=:5m.  viridii< 
rar.  nigromac^datus  T  ull  b.  1.  c.  30,  2. 

Species  mihi  propria  videtur.  Inter  gramina  nemorum 
passim  sat  frequens:  Aboee,  Pargas,  Uskela,  Fennia  orienta- 
lis. 

4.  Sm.  flaviceps  T  ull  b.  var.  fennicus  mihi. 

Habitat  in  Myrtillo  nigra  paroecise  Pargas  rarius;  ad 
Ispois  prope  Aboam  nonnulla  specimiqa  inter  gramina  nemo- 
ris  Kathrinedal  inveni. 

5.  Sm.  uovemliiieatus  TuUb.  1.  c.  30,  4. 

Habitat  inter  Carices  locis  paludosis  rarius:  Pargas, 
ipse;  Helsingforsise  et  in  Fennia  orientali,  D.  J.   Sahlberg. 

6.  Sm.  iiisigiiis  n.  sp. 

In  Fennia  orientali  a  D.  J.  Sahlberg  inventus. 

7.  Sill.  pilosicaiida  n.  sp. 

Hab.  inter  Ileleochares  in  litoribus  parcecise  Pargas  fre- 
quens. 


80 

8.  Sim.  liiiealiis  n.   sp. 

In  Fennia  orientali,  in  litore  arenoso  livuli  prope  flu- 
men  Svir  nonnulla  specimina  legit  D.  J.  Sahlberg. 

9.  Sm.  liiteus  Lubb.,  Tull  b.  1.  c.  32,  8. 

Hab.  inter  gramina  nemonim  passim:  civca  Aboam, 
pavr.  Pargas  et  Uskela,  ipse;  Fennia  orientalis,  D.  J.  Sahl- 
berg. *) 

10.  Sm.   Tullbergi  n.  sp. 

Unicuni  tantuni  individuum  in  par.  Pargas  a  me  detec- 
tum. 

11.  Sm.  uiger  Lubb.,  Tullb.  1.  c,  33,  13. 
Hab.  Helsingforsise,  ipse. 

12.  Sm.  coecus  Tullb.  1.  c.  33,   14. 
Helsingforsiee    autumno    1875;    olim   Abose  observatus. 

13.  Sm.  Liibbocki  Tullb.  1.  c.  33,  15. 

Unicuni  specimen  in  par.  Pargas  a.   1873  inveni. 

Papiriuis  Lubb. 

14.  P.  äter  L.,  Tullb.  1.  c.  34,  16. 

Sub  lapidibus,  corticibus  deciduis  etc.  speeimina  non- 
nulla locis  humidis  paroec.  Pargas  et  Sagu  inveni. 

15.  P.  cursor  Lubb.,  Tullb.  1.  c.  34,  17. 
Cum  prsecedente  in  par.  Sagu. 

16.  P.  navo-signatiis  Tullb.  1.  c.  35,  19. 
Inter  gramina  nemorum  sat  frequens. 

17.  P,  dorsalis  n.  sp. 

In  Fennia  orientali  a  D.  J.  Sahlberg  inventus. 

18.  P.  minutiis  L.,  Tullb.  1.  c.  35,  20. 
Inter  gramina  nemorum  frequens. 

2.  subf.  Templetoninae. 

Iflacrotoitia  B  o  u  r  1. 

19.  1.  vulgaris  Tullb.  1.  c.  36,  21. 
Sub  muscis,  lapidibus  etc.  sat  frequens. 


*)  Speeimina   fennica  antennis  longioribus  pilisque  tihiarum  sensibi- 
libus  subtilioribus  gaudent. 


81 

20.  M.  llayesceiis  Tu  11  b.  I.  e.  36,  22. 

Inter    gramina   locis   paludosis  saepe  lecta:  Abofe,  Par- 
gas,  Uskela. 

21.  IB.  pliiiiibea  L.,  Tiillb.  I.  c.  37,  23. 

Siib    foliis    deciduis,    muscis,  lapidibus  etc.  haud  infre- 
quens. 

liepidocyrtus  Bourl. 

22.  1.  laimgiiiosiis  Gr  mel.,  Tullb.  1.  c.  38,  26. 

Inter    gramina  pratorum  excipulo  Sfepe  copiose  leetus. 

23.  L.  cyannis  Tullb.  1.  c.  39,  27. 

In  paroceia  Pargas  a  me  aliquoties  inventus. 

Wejeeepla  Ni  c. 

24.  ».  iiivalis  L.,  Tullb.,  1.  c.  39,  28. 

Sub    cortice    arborum    tempore  hyemali  ad  Helsingfor- 
siam  a  me  lecta. 

25.  D.  iiiusconim  Ni  c,  Tullb.  1.  c.  40,  29. 
Inter  gramina  et  sub  muscis  ubique  frequens. 

26.  ».  iiuiltifasciata  ?  Tullb.  1.  c.  40,  31. 
Helsingforsise  inveni. 

27.  D?  superba  n.  sp. 

Specimina  nonnulla  ab  J.  Sahlberg  in  litore  argillaceo 
par.  Nurmis  Fennise  orien talis  lecta. 

28.  D.  corficalis  Ni  c,  Tullb.  1.  c.  40,  32. 
Unicum  individuum  in  paroecia  Pargas  inveni. 

Sira  Lubb. 

29.  S.  Biiskii  Lubb.,  Tullb.  1.  c.  41,  34. 

In  par(]eeia  Pargas  ad  Lofsdal  plura  specimina  legi. 

30.  S.  eloiigata  Ni  c,  Tullb.  1.  c.  41,  35. 
In  par.  Pargas  et  circa  Aboam  sat  frequens. 

Orcltesella  Templ. 

31.  0.  ciiicta  L.,  Tullb.  1.  c.  42,  36. 

Sub    lapidibus    etc.  in  par.  Pargas  et  circa  Aboam  sat. 
frequens;  Helsingforsiae  et  in  Fennia  orientali,  D.  J.  Sahl  berg 

6 


82 

32.  0.  melaiiocephala  Nic,  sec.  determ.  T  ull  b. 

Hab.  in  par.  Färgas  passim:  etiaiii  Helsingforsise  etin  Fen- 
nia  orientali,  D.  J,  Sahlberg;  specimina  signaturis  obsoletis 
in   Salicefis  et  inter  Callvnas  a  me  sat  eopiose  lecta. 

33.  0.  spectabilis  T  ull  b.  1.  c.  43,  38. 

In   par.  Uskela  sub  muscis  a  me  inventa. 

34.  0.  Mfasciata  Nic,  Tu  11  b.  I.  c.  44,  39. 
Sub.  muscis  in  par.  Pargas  aliquoties  lecta. 

Tenipletonia  Lubb. 

35.  T.  iiitida  Templ.,  Tull  b.  1.  c.  44,  40. 

Helsingforsite  tempore  autumnali   lecta. 

■sotoiiia  B  o  u  r  1. 

36.  I.  paliistris  G  mel.,  forma  principalis  Tu  11b.  1. 
c.  45,  41. 

Hab.  locis  paludosis  sub  lapidibus  etc.  sat  frequens. 

Id.  var.  viridis  Bourl. 

In  par.   Pargas  sub  lapidibus  litorum  etc. 

Id.  var.  fusca  Nic. 

Ab  Ispois  prope  Aboam  inventa. 

37.  I.  tigrina  Nic,  Tu  11b.  1.  c.  47,  44. 

Hab.  in  par.  Uskela,  nbi  sub  lapidibus  litoris  rivuli 
Salo-å  a  me  inventa. 

38.  I.  balteata  n.  sp. 

A  D.  J.  Sablberg  in   Pennia  orientali  detecta. 

39.  I.  crassicauda  Tull  b.  1.  c.  48,  50. 

In  litore  ad  Ispois  prope  Aboam  semel  autumno  1875 
eopiose  lecta. 


subf.  Lipurinae. 

Aelioriites  Templ. 

40.     A.  maiiiibrialis  ?  Tu  I  Ib.  1.  c.  51,  53. 

In   par.   Pargas  unicum  individuum  a  me   leetum. 


83 

41.  A.  piirpurasceiis  ?  Tull  b.  ].  c.  vel  ri.  sp,? 

Hab.  ill  par.  Pargas  ad  Lofsdal;  sub  lapidibus  invenla. 
A.  piwpn  rascent  i  valde  similis,  forsitau  tamen  speeies  pro- 
pria. 

liipiira   Hur  in. 

42.  \i.  .iniiata  Tu  11b.  1.  c.  .56,  65. 

Hab.  ill   terra  sub  lapidibus  etc.  frequens. 

Anura  öerv. 

43.  A.  iiiiisooruni  Templ.,  TuUb.  1.  c.  58,  70. 
Hab.  sub  iiiuscis  sat  frequens. 


Descriptio  specierum  in  "Sveriges  Podurider"  a 
D.  Tullberg  haud  descriptarum. 

1.  Siiiiiithiirus  tiaviceps  var.  fennicuH  miJii. 

Descr.  Niger  vel  rufeseenti-niger,  nitidus,  pallido- 
setosus,  capite  flavo-testaceo,  genis  postice  fuscis,  fi-onte  puncto 
inediu  liiieaque  utrinque  sub-rectangulariter  arcuata  1'usee- 
seeiitibiis,  abdomine  lateribus  postice  maculis  2 — 3  saepe  eobae- 
rentibus  inlerioribus  testaceis;  partibus  basalibus  antenna- 
rum, pedil>us  fureaque  anali  pallidis.  Long.  1  m.  in.  A 
speciebus  suecicis  capite  haud  flavo  unicolore  differt:  vix 
tamen   speciem  propriam  constituit. 

2.  Siiiinthiiriis  iiisigiiis  n.  sp. 

Descr.  Luteus,  abdomine  apicein  versus  et  interdum 
linea  dorsali  obscurioribus,  antennarum  articulo  ultimo  vio- 
laceo,  distincte  annulato,  tibiis  pilis  2 — 3  clavatis  instructis, 
unguiculo  superiore  nudo,  inferiore  in  acumen  longissimum 
et  curvatum,  apicem  unguiculi  majoris  fere  attingentem  pro- 
ducto,  furca  anali  dentibus  serie  utrinque  setorum  pallido- 
rum,  eorum  seginento  apicali  elongato-laminato-explanato. 
Long.     I  y^    m.    m.     Obs.     Setae    vel    pilae  in  specimine  de 


84 

scripto  detritse.  Sm.  novendineato  T viWh.  tw^igintnåine  struc- 
tui-aque  furcae  aiialis  et  migviculoriim  nec  non  forma  i)ila- 
nim  tibiai-um  affinis,  sed  colore  distinctus.  A  Sm.  Ivteo, 
cui  colore  proximus,  structura  uiiguiculorum  hene  distinctus, 

3.  Siniiithiinis  pilosicaiida  n.  sp. 

Deser.  Violaceo-niger,  supra  cyanescenti-pruinosus,  lon- 
gius  pilosus,  an  tennis  et  pedibus  longe  pilosis,  illis  articulo 
secuudo  ssepe  testaceo,  apice  violaceo,  tertio  et  quarto  obscure 
violaceis,  hoc  penultinio  circiter  dimidio  longiore,  distinctis- 
sime  annulato;  pedibus  obscure  violaceis,  tibiis  pilis  duabus 
clavatis,  unguiculo  superiore  nudo,  inferiore  pedum  antico- 
ruin  simplici,  apice  longissime  et  anguste  curvato-producto 
apicem  unguiculi  majoris  attingente,  pedum  autem  posti- 
corum  a  basi  ad  medium  usque  late  laminato-explanato,  dein 
subito  angustissime  acuminato  et  ipso  apice  uncinato,  ungui- 
culo superiore  longitudine  sequali;  furca  anali  longa,  pallide 
violacea,  serie  utrinque  setarum  longarum  instructa,  segmento 
apicali  elongato-laminato-explanato,  u(  in  Sm.,  novemlineato 
constructo;  ventre  pallido.  Long.  IVs"  IV2  "^-  "i-  Species 
colore,  pilositate  structuraque  unguiculorum  et  furcse  distinc- 
tissima. 

4.  Sniiiifhiiriis  liiieatiis  n.  sjt. 

Descr.  Nigro-violaceus,  undique  nonnihil  virescenti- 
pruinosus,  prsesertim  posterius  pilis  brevibus  et  asperulis  albis 
densius  pubescens;  vertice  inter,  supra  et  pone  niaculas  ocula- 
res  nigras  livido-tlavo,  abdomine  lateribus  supra  coxas  maculis 
parvis  nonnullis  bene  determinatis  elongatis  lineisque  tribus 
bene  determinatis  in  dorso  prolongatis,  omnibus  in  dimidic» 
anteriore  abdominis  positis  tlavo-luteis  signaturaque  laterali 
prope  anum  W-formi  (biangulata)  signatis,  dorso  linea  me- 
dia longitudinali  pallida  fasciisque  linearibus  duabus  trans- 
versalibus,  utrinque  illam  attingentibus,  bene  determinatis 
tlavo-luteis,  bis  in  dimidio  antico  plerumque  pallidiore  posi- 
tis; antennis  violaceis,  articulo  ultimo  distincte  annulato; 
tibiis  pilis  2 — 3  clavatis  instructis,  unguiculo  superiore  nudo; 
mucronibus  furculse  non  acuminatis;  ventre  livido.  Long. 
V5— 1   u).  m.     Sm.,  pruinoso  Tu  11  b.  affinis,  colore  autem  et 


85 

praeserliin     fasciis     trar)sversalibii8     abduminis     angustissime 
liuearibiis,  valde  deteniiinatis  distiiictus. 

5.  Snuiithiinis  Tullbergi  n.  sp. 

Descr.  Cjanescens,  pilosus,  macula  quadrata  alba  inter 
maculas  nigras  oculares,  abdomine  lateribus  lineis  ivregula- 
ribus  albicantibus  variegato,  antennis  cjaiieis,  articulis  ulti- 
mis  distincte  annulatis,  pedibus  furcaque  anali  pallide  cyane- 
scentibus,  tibiis  pilis  3  clavatis,  unguiculo  siiperiore  niidu, 
inucronibiis  fuvculse  acuminatis.  Long.  ^/^  m.  m.  Sm.  albi- 
fro/tti  T  ull  b.  frontis  macula  media  similis,  differt,  autem  co- 
lore  cyanescente,  pedibus  obscurioribus,  articulis  antenua- 
rum  ultimis  distincte  annulatis  unguiculisque  majoribus. 

6.  Papirius  dorsalis  n.  sp. 

Descr.  Flavo-luteus,  capite  geuis  macula  magna  fusco- 
rufa,  fronte  liuea  longitudinali  fusca  a  macula  verticis  inter- 
uculari  fusco-rubra  excurrente  et  utrinque  vitta  leviter  cur- 
vata  fusco-rubra:  abdomine  lateribus  maeulis  magnis  nigris 
vel  rufo- nigris  contluentibus,  fere  tota  latera  occupantibus, 
tantum  maeulis  parvis  luteis  hinc  inde  abruptis,  dorso  medio 
])allide  luteo,  lateribus  irregulariter  nigro,  basi  lineis  dua- 
bus  longitudinalibus  sat  brevibus  et  pone  illas  utrinque  linea 
transversali  nigris,  macula  supra  anum  deficiente;  antennis, 
pedibus  et  furca  anali  luteo  vel  rufescenti-testaceis;  maeu- 
lis ocularibus  nigris;  furcse  mucronibus  longius  acuminatis, 
margine  superiore  sub  denticulatis.  Long.  1  m.  m.  A  P. 
flavo-signato  Tu  11  b.  lateribus  dense  et  late  nigro-maculatis 
ditfert,  a  /■*.  ornato  Lubb.  macula  nulla  supra  anum  distin- 
ctus. 

7.  Degeeria?  superba  n.  sp. 

Descr.  Flava,  capite,  ore  excepto,  mesonoto  disco  di- 
midio  basali  lateribusque  fere  totis,  metanoto  segmentisque 
que  abdominis  secundo  et  tertio  fascia  basali  lata  et  in  la- 
teribus dilatata,  nec  non  segmento  abdominis  quarto  nigris, 
hoc  quarta  parte  basali  margineque  apicali  flavis,  segmento 
quinto  fascia  transversali,  furcula  anali  basi  lineis  duabus 
longitudinalibus,  femoribus  posticis  annulis  duabus,  altera 
media,    altera    subapicali,    antennisque    corpori  fere  longitu- 


86 

dine  sequalibus  aniiulo  snliapicali  articuli  secundi  annulisqite 
basali  et  a])icali  articulonuri  tevtii  et  quavti  nigris,  articulo 
quarto  duobus  penultimis  longitudine  sub-seqvali,  obscurius 
rufescenti-testaceo.  Long.  2y^ — 2V2  m.  m.  —  Species  pul- 
cherrima  et  distinetissima  verisimiliter  ad  gen.  Degeeria  re- 
ferenda. Forsitan  generis  Sirve  species,  sed  in  hoc  casn 
squamis  saltim  in   speciminibus  descriptis  detritis. 

8.  Orrhesella  nielaiiocephala  Ni  c,  see.  determ.  Tu  Il- 
berg  i. 

Descr.  Flava,  signaturis  nigris,  quee  seejie  in  segmentu 
tertio  thoracis  et  in  segmento  quarto  abdorninis  fascias  trans- 
versas  formant:  capite  ssepe  nigro;  antennarum  artieulis 
primo  dimidioque  basali  secundi  seepissime  nigro-fuscis,  ter- 
tio et  quarto  rufo-ferrugineis,  tertio  apice  summo  nigro-fusco : 
corpore^lateribus  utrinque  lineis  duabus  nigris  percurrentibus 
notato.  Long.  3  —  4  m.  m.  —  Obs.  Variat  tota  flava,  tan- 
tum  lineis  longitudinalibus  percurrentibus  quattuor  signata, 
antennis  pallidioribus.  —  O.  spectahili  Tu  11  b.  affinis,  sed 
segmento  secundo  abdominali  semper  fascia  destituto  mox 
distinguenda;  ab  O.  rufescenti  Lubb.  segmento  thoracis  (er- 
tio  nigro-fasciato  articulisque  antennarum  mullo  dilutioribus 
divergit. 

9.  Isotoina  baiteata  n.  sp. 

Descr.  Luteo-tlava,  capite  maculis  ocularibus  oblon- 
gis  extus  postice  prolongatis,  guttis  tribus  nigris  pone  illas 
positis,  vertice  macula  media  transversali  et  marginö  j)ostico 
utrinque  anguste  nigris,  fronle  linea  longitudinali  media  ni- 
gricante;  segmentis  corporis  omnibns  fascia  latissima  et  ni- 
gerrima  maximam  partem  segmenti  occupante  notatis.  duo- 
bus ultimis  fere  totis  nigris,  segmenlis  abdorninis  secundo 
et  tertio  longitudine  fere  sequalibus;  furcula  anali  ad  seg- 
mentum  abdorninis  secundum  pertinente,  pallida,  dentibus 
acuminatis,  mucrone;  dentium  bi-dentato;  antennis  artieulis 
duobus  primis  capite  paullo  brevioribus,  secundo  tertio  lon- 
gitudine sub-eequali,  sed  hoc  paullo  crassiore;  unguiculo  in- 
fero  supero  muUo  breviore,  basi  intus  explanato.  Long. 
iy^  m.    m. 


Om  några  tör  finska  faunan  nya  Hemiptera  Hete- 
roptera  funna  sommaren  1875 

af 

Under  min  resa  genom  Karelen  sistlidne  sommar  voro 
skördarna  af  Hemiptera  mindre  rika,  hvilket  hade  sin  natur- 
liga orsak  deruti,  att  jag  den  tid,  då  de  flesta  former  äro 
utvecklade,  uppehöll  mig  i  de  nordligaste  delarna  af  provin- 
sen, som  hafva  en  jemnförelsevis  mycket  fattig  fauna,  och  de 
rikare  lottade  trakterna  vid  Svirfloden  och  kring  Ladoga 
undersöktes  endast  vårtiden.  Dock  lyckades  jag  upptäcka 
några  arter,  som  förut  ej  voro  kända  såsom  funna  inom  vårt 
område  och  deribland  några  nyskandinaviska,  hvarför  de 
torde  förtjena  i  det  följande  u])präknas.     De  voro: 

Pioiiosoinus  variiis  Wolff.  —  Fieb.  Eur.  Hem.  185. 
—  Lijgmis  Wolff.,  Icon.  Cim.  146,  /ig.  142  (1804.)  — 
T  ho  ms.  Opuscula  ent.  187,16.  —  Pachymerus  Flor.,  Rhynch. 
Livl.  /,  256,  15.  —  Lygceus  b imactdatvs  Z ett.,  Fall.,  Ilem. 
Sv.  58,  15. 

Af  denna  art  fann  jag  ett  exemplar  på  den  sandiga 
stranden  af  Konevits  holme  i  Ladoga  den  6  Juni.  —  Fun- 
nen i  s.  Sverige  och  Livland  samt  utbredd  öfver  m.  och  s. 
Europa. 

Diploiiotus  luridiis  H.  Sff.  —  Stål.  Genera  Lygaeid.  Eur. 
Öfv.    Vet.-Ak.  FÖrh.  1872,  51,  5  aa.  —  Pachymerus  E.   Sff. 
Wanz.  Ins.    IV,  f.  IL  356  (18.37.)  —  Flor,  Rhynch.   Livl. 
I,  227,  1.  —  Plociomerus  Fieb.  Eur.  Ilem.   172,  4.  —  Ly 
gveiis  Thoms.  Opusc.  ent.  194,  32. 

Funnen  ])å  den  sandiga  stranden  af  Pyhäjärvi  sjö  på 
Karelska  näset  d.  5  Juni  samt  på  Konevits  holme  i  Ladoga 
(2)  d.  6  Juni.  —  Funnen  i  norra  Skåne,  Livland  samt  i 
Tyskland  och  Schvi^eitz. 


88 

Aradiis  ciiiiiaiiioiiieiis  Paiiz.  —  Reut.  Scaml.  och  Finl. 
Ärad.,  Öfv.    Vet.-Ak.  Förh.  1872,  49.  i  et  syn. 

Af  denna  intressanta  art,  som  afviker  från  sina  sani- 
slägtingar  genom  kortare  antenner,  äfvensom  genom  det  för- 
hållande att  den  är  Heterodimorph,  fann  jag  några  kortvin- 
gade  honexemplar  på  sandvallar  vid  en  liten  biflod  till  Svir 
vid  Gorki  by  d.  11  och  12  Juni  samt  några  individer  af 
alla  formerna  i  kådan  på  tjärträd  vid  Haapajårvi  i  Nurmis 
i  norra  Karelen  i  Juli.  Den  år  för  öfrigt  funnen  på  Got- 
land, i  Uppland,  Livland,  Tyskland  och  Frankrike. 

Sålda    C-albiiin   Fieb.    Wien.  ent.  Mon.  1859,  236,  10. 

—  Eur.   Hem.  146,  10.  —  S.  arenicola  Floi\  Rhynch.  LivL 
/,  718,  7.  - 

Flera  exemplar  funna  på  fuktiga  ställen  vid  en  billod 
till  Svir  vid  Gorki  by  d.  11  — 14  Juli.  Funnen  i  Estland, 
England,  Tyskland,  Schweitz  och  Frankrike. 

Sålda  inelaiioscela  Fieb.  Wien.  ent.  Mon.  1859,  236, 
II.   ~-  Eur.  Hem.  146,  11. 

Af  denna  lilla  vackra  art  fann  jag  ett  enda  exemplar 
vid  en  kalkpöl  vid  Ruskiala  marmorbrott  d.  28  Juli.  —  Den 
är  förut  tagen  i  Österrike,  Schweitz  och  Frankrike. 

Microvelia  Schueideri  Scholtz.  —  Funnen  vid  stranden  af 
stillastående  vatten  vid  Gorki  och  Sermak  vid  Svir  d.  11 
och  21  Juni.  —  Funnen  vid  Lund  i  Skåne,  i  Livland  och  på 
några  ställen  i  m.  Europa. 

Då  denna  art  hör  till  Hydrocorisse,  torde  en  kort  be- 
skrifning,  såsom  tillägg  till  min  Öfversigt  af  Finlands  hithö- 
rande former,  införd  i  Notisernas  11  häfte,  här  vara  på  sin 
i)lats. 


Genus  Microvelia  Westw. 

(Hydroessa  Burm.) 

Corpus  parvum,  ovatum,  durum.  Caput  subrotundatum,  gib- 
boso-convexum;  clypeo  leviter  prominulo,  tuberculis  antenniferis  par- 
vulis  ab  oculis  parum  remotis.     Oculi  globosi,  granulati,  apicem  pro- 


89 

noti  attiugentes.  Ocelli  obsoletissimi,  in  vertice  positi,  iiiter  se  latis- 
sime  distantes.  Rostrum  tenue,  coxas  interniedias  attingens,  ex  arti- 
culis  tribus  conspicuis  compositum,  articulo  prinio  bievissimo,  annu- 
liformi,  secundo  siibcylindrico  tertio  conico  cjrciter  dimidio  longiore. 
Antennae  gi"aciles,  quadriarticulatfe,  articulo  primo  leviter  curvato, 
secundo  tertio  paullo  crassiore  et  distincte  breviore,  articulo  obsole- 
tissinio  intermedio  séparatis,  quarto  longissimo,  duobus  praecedenti- 
bus  simul  sumtis  paullo  breviore.  Pronotum  latitudine  brevius,  hume- 
ris  prominulis,  postice  in  processum  scutellum  totum  tegentem  pro- 
ductum,  antice  declive.  Abdomen  supra  planura,  lateribus  late  refle- 
xis,  segmento  6:0  apice  late  emarginato;  angulis  lateralibus  haudi)ro- 
minulis,  subtus  valde  convexum,  segmento  6:0  ventrali  ceteris  distincte 
longiore.  Pro-,  meso-  et  metasterna  inter  ^e  longitudine  subsequalia, 
prosternum  medio  leviter  longitudiualiter  canaliculatum.  Coxse  anticae 
late,  posteriores  latissime  distantes,  intermediär  posticis  magis  quam 
anticis  approxiniatse,  conico-ovatae.  Pedes  longiusculi  et  crassius- 
culi;  antici  ceteris  breviores,  tibiis  apicem  versus  levissime  dilatatis 
femoribns  distincte  brevioribus,  tarsis  articulo  basali  brevissimo  vix 
conspicuo  alteroque  satis  elongato  apice  oblique  sinuato  compositis, 
unguiculis  aute  apicem  insertis;  pedes  intermedii  et  postici  inter  se 
longitudine  fere  pequales,  tibiis  linearibus  femoribus  a^quilongis,  tarsis 
triarticulatis,  articulo  primo  brevissimo,  fere  incospicuo,  tertio  secundo 
paullo  longiore,  apice  sinuato,  unguiculis  ante  apicem  insertis.  Spe- 
cies  pan-dimorphae.  Forma  macroptera  tegminibus  abdominis  longitu- 
dine, nembranacea,  venis  crassis  areolas  tres  oblongas  discoidales  for- 
mantibus.     Forma  aptera  tegminibus  alisque  destituta. 

Hithörande  arter  lefva  på  ytan  af  stillastående  eller  långsamt 
flytande  vatten,  der  de  löpa  temligen  snabbt  med  skiftevisa  steg. 

]fIici*ovelia  ^cliiieidcri  S  c  h  o  1  z. 

Nigra,  dense  sericeo-pubescens,  opaca,  protboracis  annulo  api- 
cali  orbitaque  oculorum  argenteo-tomentosa,  bucculis  articulo  primo 
antenuarum  apice  excepto,  rostri  dimidio  basi,  coxis,  trochanteribus 
femoribusque  a  basi  ultra  medium  pallide  flavis;  pedibus  antennisque 
extrorsum  fuscis ;  hemielytrorum  lineolis  duabus  basalibus,  guttulis 
duabus  pone  medium,  altera  versus  marginem  costalem  anterius,  al- 
tera versus  suturam  posterius  areaque  magna  discoidali  lineola  nigra 
media  lougitudinali  notata  albidis;  pronoto  fortius  punctato.  Forma 
macroptera.     Long.  3  m.  m. 

Hydroessa  ScJmeideri  Scholz  Arb.  und  Ver.  Schles.  Ges. 
f.  v.  Kult.  1846,  p.  5,  2,  sec.  Fieb.  Eur.  Hem.  105,  2. 

Hydroessa  pygmcea  Flor  Rynch.  Livl.  749,  1,  nec  syn.  — 
Thoms.   Opusc.  ent.  IV,  394,  nec  sy  ti. 


90 

Att  Vdia  pj/gma-u  L.-Duf  är  en  skild  art  synes  tydligt  framgå 
nr  hans  beskrifning  och  figur  i  Ann.  Ent.  Fr.  1833. 

För  att  visa  detta  slägtes  ställning  till  öfriga  Amphibicorim 
lemnas  följande  uppställning  af  närstående  genera. 

Pam.  Yeliidae. 

1.     6.     Rostrum   triarticulatum,  tegmina  membranacea  crasse  costato- 

venosa  vel  nulla. 
3.     3.     Pedes  graciles,  ungviculis  in  apice  tarsorum  positis:  caput  elon- 

gato-triangulari.  —  Gen.  Mesovelia  Muls.  et  Rey. 

3.  2.     Pedes  crassiores,  unguiculis  ante  apicem  tarsorum  positis,  caput 

breve.  *■ 

4.  5.     Antennarum  articulus  primus  ceteris  longior,  tarsi  omnes  3-arti- 

culati,    articulo    primo   brevissimo;    corpus    mediocre.  —  Gen. 
Velia  Latr. 

5.  4.     Antennarum    articulus    ultimus  ceteris  longior:  tarsi  antici  l)i-. 

posteriores    tri-articulati,    articulo     basali    brevissimo;    corpus 
parvum.  —  Gen.  Microvelia  Westw. 

Fam.  Hebridae. 

1.  Rostrum  quadriarticulatum;  hemielytra  extus  area  angusta  coria- 
cea,  intus  et  apice  membranacea  et  innervosa.  Scutellum  con- 
spicuum.  —  Gen.  Hebrus  Curt. 


Meddelanden  från  Sällskapets  förhandlingar. 


I. 

Den  4  October  1873. 
Ordföranden  i)rf»fess<>r  Lindberg  föredrog  om  gruppen 
Fossomh)'onie(e.  hvilka  han  på  grund  af  kalkens  byggnad  och 
anlheridierna  ställer  främst  bland  IJepaticcc  fj-ondom', 
bildande  en  öfvergång  till  FoUosie,  och  af  hvilka  han,  för- 
utom den  enda  förut  i  norden  kända  F.  pusilla,  i  Helsing- 
fors närmaste  omgifning  invid  jernvägen  upptäckt  ännu  Ire, 
nem ligen  den  med  ett  starkt  förgrenadt  korallikt  rhizom  i 
stället  för  rot  försedda  Scalia  (Ifaplomitrium)  Hookeri 
(Ljell.^  B.  Gr.,  af  ordf.  på  grund  af  antheridiernas  läge  och 
dess  habituela  likhet  med  Fossomhronia  skild  från  Juny. 
foUosie  och  f()rd  till  denna  gi*upp:  F.  Wondraczekii 
(Corda)  Dum.,  skild  från  F.  j)^'siUa  genom  blekare  grön 
färg,  luktlöshet,  rödare  bruna  med  starkt  npjihöjda.  mer 
eller  mindre  parallela  samt  något  korkskruflika  åsar  för- 
sedda sporer,  äfvensom  genom  förekomsten  på  \&n  lerjord 
(ej  på  torfblandad  som  pusilla)-^  samt  den  hittills  obeskrifna 
F.  incurva  Lindberg,  utmärkt  genom  luktlöshet,  mera  blå- 
grå  färg,  enstaka  växt,  ytterst  stark  rotbildning,  upprätt, 
tjock  stam,  i  spetsiga  inböjda  flikar  sörjderklufna  blad,  dioik 
intlorescens,  sluten  ovalt  päronformig  kalk  med  inböjda  Hi- 
kar  (ej  öppen  och  klocklik  som  hos  öfriga  Fossomhronia^ 
samt  mycket  mindre  (0,01  millim.  hos  de  två  andra  arterna 
0.04  millim.),  med  ytterst  små  oregelbundna  facetter  för- 
sedda, violettsvarta  sporer,  funnen  på  ren  sandjord  sparsamt 
blandad  med  Scalia. 

Magister  J.  P.  Norr  lin  förevisade  ett  af  magister  E. 
Pfaler  från  Leppävirta  hemtadt  stycke  af  en  tallstam,  på 
hvilken  en  af  grenarne,  ett  litet  stycke  från  dess  utgångs- 
punkt, med  spetsen  vuxit  in  i  stammen,  sålunda  bildande  ett 
fullkomligt  handtag  på  densamma. 


92 

Studeranden  E.  .liislin  förevisade  ett  stycke  af  en 
med  korallika  utväxter  försedd  ai  rot. 

Studeranden  Z.  Se  hal  in  förevisade  qvistar  af  Alnuti 
gLidlnosa  var.  laciniata.  tagna  från  ett  träd  på  Bots-ören  i 
Larsmo  skärgård. 

Den  I  November  1873. 
Ordföranden  ]>rofessor  Lindberg  anhöll  att  få  fästa 
sällskapets  uppmärksamhet  vid  ett  par  intressanta  reformer 
inom  Bryologien,  rörande  slägtena  Tlntyidkim  och  Splach- 
7ium,  särskildt  77*.  tamarisciimtn  och  Spl.  icnihracvllfera. 
Vid  närmare  undersökning  af  i  Europa  och  Nord  Amerika 
funna  exemplar  af  Th.  tamanscinum  och  delicatulicni  samt 
jemförelse  med  Dill  en  ii  typexemplar  af  den  senare,  hade 
ordföranden  nemligen  funnit  att  all  Ii.  tamariscimmi  från 
Nord  Amerika  utgöres  af  den  äkta //.  tfe/ica^w/j^wt  L.,  Hedw., 
utmärkt  bland  annat  genom  större,  med  stjernformiga  papil- 
ler  försedda  bladceller  samt  funnen  endast  i  Amerika,  då 
deremot  den  art  som  allmänt  så  väl  i  Europa  som  Amerika 
benämnes  H.  delicatulum  befunnits  vara  recognitum  Hedw. 
Hvad  för  öfrigt  namnet  på  den  endast  i  Europa  förekom- 
mande H.  tamariscinmn  Hedw.  beträffar,  vill  ordföranden 
hafva  anmärkt  att  dess  äldste,  redan  1771  af  Necker  gifna 
namn,  vore  H.  tamarucifolium  och  således  det  hvarmed 
arten  rätteligen  borde  betecknas.  —  Inom  slägtet  Splac/i- 
num  åter  hade  ordföranden  varit  i  tillfälle  att  undersöka,  af 
docenten  Norr  lin  år  1867  vid  Kätkesuanto  i  Lappmarken, 
inom  granregionen  funna,  exemplar  af  den  förut  endast  från 
Kamtschatka  och  Klippbergen  i  Amerika  kända  S'pl'  niela- 
nocanloii  Wahl  en  berg.  Sch  w  seg r.  och  dervid  funnit  den 
utgöra  en  från  Spl.  luteum  väl  skild  art,  stående  liksom  emel- 
lan denna  samt  Spl.  rubruni  och  ampullacewm,  äfvensom  ut- 
märkt genom  mycket  mindre  växt,  platta  mer  sågade  blad,  ovan- 
ligt korta,  mörkt  purpurröda,  upptill  tjockare  och  pipiga  frukt- 
skaft, blekare  gula  och  mycket  små,  men  plattadtskifformigabi- 
hang,  hvilka  bildas  af  raka  rektangulära  celler  och  hafva  få  och 
obetydliga  hudöppningar,  mörkt  purpurfärgad,  vid  torkning  i 
form  af  timglas  på  midtenhopsnörd  sporkapsel  med  lågt  koniskt 


93 

lock  och  på  ena  sidan  klufven  ensidig  mössa,  hvarjemte  den  ej 
liksom  öfriga  Splachna  förekommit  blandad  med  andra  arter, 
utan  bildat  en    fullkomligt  ren   tufva,  som  äfven  förevisades. 

Magister  J.  Sahlberg  förevisade  af  honom  i  Kuusamo 
tagna  exemplar  af  Salix  myrtilloides  med  han-  och  honblom- 
mor i  samma  hänge. 

Studeranden  M.  Europseus  förevisade  hängen  af  Äa^^> 
phylicifoUa,  företeende  (»fvergångar  mellan  han-  och  hon- 
blommor, greniga  honhängen  af  asp  samt  ett  egendomligt 
exemplar  af  Eqvisetum  arvense^  hvars  öfre  del,  i  stället  för 
de  vanliga  slidorna  och  de  från  dessas  bas  utgående  krans- 
visa  grenarne,  spiralformigt  omslingrats  af  en  enda  samman- 
hängande tandad  hinna,  fi-ån  hvars  bas  de  i  spiral  stälda 
grenarne  utgå. 

Studeranden  K.  Ju  si  in  förevisade  en  forma  vivipara 
af  Jnncus  artictdatns. 

Bland  gåfvor  till  de  botaniska  samlingarna  må  näm- 
nas: 84  fröväxter  och  ormbunkar,  hvaribland  Aster  sibiricus 
(funnen  vid  Oulangonjoki)  från  Kuusamo  och  Norra  Öster- 
botten af  magister  J.  Sahlberg;  Lysimachia  nummularia 
från  Yläne  af  fröken  H.  Sahlberg;  2  ormbunkar,  hvari- 
bland Botrychivm  horeale,  från  Nystad  af  eleven  Hollmén. 

Den  6  December  1873. 

Ordf(')randen  professor  Lindberg  fäste  sällskapets  upp- 
märksamhet vid  några  af  honom  nyligen  granskade  mossor, 
angående  hvilka  en   närmare  utrednino-  af  honom  vunnits. 

Sålunda  hade  han  vid  undersökning  af  från  Högland 
hemtade  exemplar  af  Thtiyidinm  recognitum  funnit  en  del 
utgöras  af  hanexem|)lar  af  den  hittills  endast  i  Amerika  med 
säkerhet  funna  TJt.  delicaUdum^  utmärkt  genom  en  gröfre 
mer  bågböjd  växt,  renare  grön  färg  samt  runda  och  mer  för- 
tjoekade  bladceller  med  två-  eller  treklufna  och  kortare  papil- 
ler  än  hos  Th.  recognitum^  hvarjemte  dessa  båda  enligt  af 
ordföranden  gjord  iakttagelse  mycket  lätt  skiljas  från  den 
tredje  arten  Th.  tamariscifolium  genom  grenbladens  spets 
som  hos  dem  är  på  baksidan  taggig  och  mera  trubbig,  till- 
följe deraf  att  den  i  jemfr)relse  med  de  öfriga  cellerna  min- 


94 

dre    och    med    2 — 5  taggar  på  äiidytan  försedda  toppcellen 
är  tvärhuggen,  då  den  hos  den  sistnämnde  är  större  och  kä- 
gelformigt  tillspetsad  samt  hela  bladspetsen  dessutom  slät.  Der- 
emot    öfverensstämma    Th.    tamariscifolum    och  delicatvlvm 
med  hvarandra  gen(»m  mycket  sönderflikade  pericheetialblad, 
hvilka    hos    Tli.    recoc/nitum  åter  äro  endast  sågade.  —   Öf- 
vergående  till  slägtet  Ilypnnm,  tillkännagaf  ordföranden  att 
magister    E.    F.    Lackström    i    Ristijärvi    socken    i  Norra 
Österbotten  påträffat  fruktbärande  exemplar  af  den  hittills  i 
Skandinavien    såsom    endast    steril  anträtTade  H.  ochracevm, 
hvilka    han    hitsändt,  samt  framhöll  såsom  sin  åsigt  att  den 
på  sednaste    tider  till  den  jtolymorfa  arten  H.  cwpressifonne 
såsom  varietet    förda,  och  ofta  bland  densamma  vexande  H. 
mamillatum  Brid.  vore  en   väl  skild  ai-t  eller  åtminstone  un- 
derart,   utmärkt    genom  en  enkel,  ej  regelbundet  pargrenig, 
svart    stam    med    från  hjertlik  bas  långt  utdragna  smalspet- 
siga    och    starkt    ensidiga  blad,  hvilka  hos  fina  exemplar  af 
H.  cwpressifonne  äro  nästan   raka,  samt  u])prät  frukt  med  ett 
peristom    utan  cilier  och  ett  endast  med  en  liten  vårta  för- 
sedt  lock:  hvad  utbredningen   beträffar,  vore  den  ej  sällsynt, 
ehuru    nästan     alltid    steril.  —  Vidare  hade  ordföranden  vid 
granskning    af    utländska    arter   af  slägtet  Ej^hemerum,  för- 
nämligast Doktor  Welwitsch's  från  Angola  samt  den  nord- 
amerikanska E.  crassinerve  och  den  nyhoUändska  E.  crista- 
tum    öfvertygats    om    att  detta  slägte  på  grund  af  dess  mot 
spetsen  af  mindre  celler  bestående,  på  ryggsidan  ofta  ytterst 
taggiga    och    med    ovanligt  tjock  nerv  försedda  blad  såsoin 
den  lägsta  formen  af  de  cleistocarpa  Trichostomacecr  bör  föras 
till  Pottiacece,  ej  till  Etmariaceo'.  såsom  han  jemte  alla  andra 
förut    gjort.    —   Hvad  åter  Hepatmp  vidkomme,  ville   oz-dfö- 
randen    hafva    anmärkt    att    den  i  Skandinavien  såsom   Fos- 
sombronia    pusilla  ansedda  arten  ej   vore  identisk  med  Jun- 
germania  pusilla  Dill.  från  vestliga  Europa,  en   genom  finare 
växt    och    med    regelbundna   .5— 6-kantioa  facetter    försedda 
sporer,  hvilka  hos   E.  pusilla  hafva  hvassa  åsar,  utmärkt  art, 
af  ordföranden  kallad  E.  foveolata,  äfvensom  att  den  af  ho- 
nom på  (dvtobermötet  såsom  vid  Helsingfoi-s  funneji  omnämnda 


95 

och  beskrifna  F.  Wondraczekii  ej  vore  fullkomligt  öfverens- 
slämmande  ined  originalexemplar  deraf  från  Böhmen,  utan 
en  af  ordföranden  med  namnet  F.  crisiata  betecknad  egen 
art,  till  hvilken  F\  Wondraczekii  måste  hänföras  såsom  varie- 
tet.  —  Slägtena  Sarcoscyphvs  och  Alicvlaria  ansåg  ordfö- 
randen ej  vara  väl  skilda  till  följe  af  deras  lika  beskaffade 
fruktifikationsorganer,  utan  på  sin  höjd  siibgenera  under  siäg- 
i  et  Nar  dia  Benn.  &  Gr.,  analoga  med  motsvarande  grupper 
af  slägtet  Jungermania.  Af  det  förra  vore  redan  sex  skan- 
dinaviska arter  kända,  nemligen  S.  revohiUis^  ^phacelatvf^^ 
emaryinatus,  alpinvs  (utmärkt  genom  knäböjd  stjelk-och  fun- 
nen på  Tryssildfjeld  i  Norge),  /''7^/icA-// (nyligen  funnen  i  Kuu- 
samo,  förut  i  Norge  och  Småland)  samt  åen  af  ordföranden 
i  9:de  häftet  af  Sällskapets  Not.  beskrifna  sparsifoliiis,  känd 
från  Kongsberg  i  Norge,  Torneå  lappmark  och  senast  från 
Norra  Österbotten  samt  skild  från  de  öfriga  genom  kort 
stjelk  med  de  fåtaliga  bladen  tilltagande  i  storlek  med  top- 
pen, 3- — 4  gånger  större  bladeeller  än  hos  ^'.  Funckii  samt 
paroik  blomställning  (hos  de  öfriga  dioikj.  En  varietet  af 
densamma  vore  Gi/mnotnitritnn  advstvtn.  Af  Alicularia 
åter  anförde  ordföranden  tre  arter,  hvilka  förut  sammanförts 
under  det  gemensamma  namnet  scalaria^  nemligen  den  egent- 
liga A.  scalaris,  utmärkt  genom  dioik  intlorescens  samt  i 
Finland  fumien  endast  på  Åland  och  Högland,  den  förut  så- 
som en  var.  af  scalaris-  ansedda  A.  repanda  med  paroik 
blomställning  samt  mindre  konkava,  mer  eller  mindre  två- 
tlikade  blad  allmän  ända  up]»  i  Lappmarken  och  den  ej  säll- 
synta A.  geoscypJms  De  Not.,  utmärkt  genom  paroik  blom- 
ställning och  ett  mycket  egendomligt,  påslikt  nedskjutande, 
nedtill  vidgadt  fruktsvepe,  hvarigenoni  den  bildar  en  öfver- 
gångslänk  till  de  nästan  uteslutande  antarktiska  eller  subtro- 
piska äkta  Jungermanicn  acrogyn<£  saccifercje^  såsom  Gymnanthe 
med  tiera  slägten.  Denna  art  hade  ordföranden  funnit  sär- 
deles väl  utbildad  vid  Fredriksberg  i  närheten  af  Helsing- 
fors. —  Slutligen  omnämnde  ordföranden  att  han  under  sin 
vistelse  i  Irland  senaste  sommar  funnit  den  derstädes  all- 
mänt   förekommande    och    med  artnamnet  nemoro-^a  beteek- 


96 

nade  Scapania  vara  den  af  honom  i  Skåne  1860  upptäckta, 
men  i  Finland  ännu  ej  funna  Se.  gracilis  Lindberg,  ut- 
märkt genom  små,  ungefär  likstora  blad  samt  sina  tätt  sam- 
manpackade af  omvexlande  gult,  grtint  och  brunt  färgade 
tufvor,  hvaremot  Se.  nemorosa  vore  mycket  rar,  äfvensom 
att  den  på  kalk  förekommande  genom  mycket  papillösa  blad 
utmärkta  Se.  (pquif.oha  vere  identisk  med  originalexemplar 
af  den  i  Tyrolen  funna  Se.  tyrolensis. 

Magister  Hj.  Hjelt  förevisade  ett  af  eleven  Bons- 
dorff  i  ett  kärr  vid  Wiks  ladugård  i  Helsinge  socken  fun- 
net exemplar  af  Mimuhts  gnttatus. 

Bland  gåfvor  till  de  botaniska  samlingarna  må  näm- 
nas: Utricularia  ochroleuca  tagen  af  eleven  Lönnbohm  i 
Paltamo;  Lycopodium,  inundatum  samt  125  mossor  från 
Helsingforstrakten  af  professor  Lindberg. 

Den  7  Februari  1874: 

Ordföranden  belyste  i  ett  längre  föredrag  några  till  den 
skandinaviska  Horan  räknade  lefvermossor,  angående  hvilkas 
såväl  utbredning  som  plats  i  systemet,  enligt  hvad  han  ansåg, 
origtiga  åsigter  gjort  sig  gällande.  Sålunda  vore  slägtel 
Geocaiyx  enligt  ordförandens  undersökningar  fullkomligt  obe- 
rättigadt,  enär  dess  enda  art  G.  graveolens  befunnits  på  grund 
af  dess  fruktifikationsorganers,  bladcellers  och  stiplers  beskaf- 
fenhet böra  föras  till  slägtet  Saccogyna,  förhållande  sig  till 
detta  slägtes  vesteuropeiska  art  S.  vitiadosa,  som  till  exem- 
pel Jimgerm.  Millleri  till  någon  af  de  rundbladiga  arterna  inom 
sistnämnde  slägte.  —  De  i  Skandinavien  funna  exemplar  af 
Plagiochila  interrupta  åter  hade  ordföranden  vid  jemförelse 
med  från  kontinenten  och  Britannien  hemtade  exemplar  fun- 
nit vara  ej  den  äkta  i«i^en'«/2->i!a,  hvilken  utmärkt  genom  platta, 
föga  inskurna  blad,  stipler  och  autoik  blomställning,  endast 
vore  en  varietet  af  den  gröfre,  mer  utvecklade  och  genom 
de  2— 3-tandade  öfre  bladen  bland  annat  utmärkta  P/.  p2/r<^- 
naica  Spruce,  som  1865  äfven  träffats  på  Gotland,  utan 
dels  unga,  nyss  utvecklade  former  af  PL  asphnioides,  dels 
hanplantor  af  Jung.  mbapicalis.,  hvilken  sistnämnde  åter  ordf. 
länge    ansett    såsom  en  af  jordmånen  beroende  mager   form 


97 

af  .7.  autumnalis  DC.  1815  (.7.  Scliraderi  Mait.  1817). 
—  Vidare  vore  den  i  de  norra  delarne  af  det  skan- 
dinaviska tiorområdet  såsom  Spliagnoecetift  comtmmis  (Odon- 
ioschiama  Spliagni')  ansedda  lefvermossa  ej  denna  utan  O. 
denudatvm  (Nees.),  utmärkt  genom  mindre  växt,  krypande 
rhizom  med  korta,  hopknippade,  i  toppen  böjda  och  gonidie- 
härande  grenar;  med  bred  bas  fastade  och  nedlöpande,  okan- 
lade  blad,  livaraf  såväl  de  nedre  som  de  i  toppen  äro  min- 
dre: genom  .1 — 3  gånger  större,  papillösa  bladceller  med  tyd- 
liga jVirtjockningar  i*  hörnen,  genom  väl  utvecklade  stipler 
samt  från  skilda  rotstockar  eller  de  nästan  nakna  gren  ba- 
serna utöående  han-  och  honinflorescenserna  med  trubbioa  och 
på  samma  sätt  som  bladen  bildade  skärm;  allmänt  på  murkna 
stubbar  utbredd  från  Skåne  och  södra  Finland  ända  upp  i 
Lappmarken,  jemte  en  mörkare,  mindre  och  mera  enkel  på 
torfjord  förekommande  form,  af  ordföranden  kallad  elomjata, 
hvaremot  den  verkliga  O.  Sphac/ni  vore  mera  sällsynt  och 
vexande  bland  Sp/iagna,  endast  anträffad  i  de  sydligare  de- 
larne såsom  Danmark,  Skåne  och  A^estergötland.  Utom  dessa 
hade  ännu  en  tredje  art  O.  (Adelant/ivs)  decipiens  (z= ,/. 
comjrrefiKa  Sommerf.),  ehuru  egentligen  tropisk,  upptäckts 
uti  Saltdalen  i  Norge.  —  Den  af  Doktor  Berggren  såsom 
egen  art  särskilda  Radida  al'pestri!<  från  Dovre  förklarade 
ordföranden  vara  en  var.  af  R.  complanuta^  liksom  denna  pa- 
roik.  Slutligen  tillade  ordföranden  att  den  såsom  en  egen 
art  ansedda  ./?/><(/.  Helleri  rätteligen  vore  att  anses  såsom  en 
varietet  af  en  på  murkna  stubbar  och  albark  i  Tavastland  och 
Uskela  anträffad  lefvermossa:  Jvny.  vermcnloHa  Lindberg, 
hvilken  särskiljes  från  denna  sin  varietet  genom  mera  spridd, 
knappt  tufbildande,  föga  grenig  stam  utan  gonidiebärande 
grenar;  genom  blek,  i  topparne  stundom  purpur-färg;  spridda, 
dubbelt  större  och  mer  tillbak aböj da,  bugtbräddade,  vågiga 
och  mer  tandade  blad;  större  och  i  sjmnerhet  i  de  (ifversta 
bladen  och  skärmen  tätt  vårtiga  celler;  längre,  något  cylin- 
driskt frnktsvepe. 

Till    de     botaniska    samlingarne    hade  inlemnals  bland 
annat:    160  lafvar,  deribland  3  för  vetenskapen  nja  former, 

7 


98 

från  s.  v.  Finland  af  stnderanden  Fr.  Elfviny-;  110  kärl- 
växter,  hvaribland  hwpati&ns  noll  tangere  och  Ranvnculvs 
hyperboreus  från  Kianto  och  trakterna  kring  Kajana  af  magi- 
ster E.  F.  Lack  ström,  samt  17  fröväxter  och  Cinclidium 
suhrotnndnm    från  samma  trakter  af  eleven  O.  Lönnbohm. 

Ben  7  Mars  1874. 

Ordföranden  professor  Lindberg  anmälde  såsom  ny 
för  den  skandinaviska  floran  i  vidsträcktare  menine  en  af 
honom  i  atlidne  stnderanden  Th.  S  i  m.m  i  ngs  samlingar  från 
ryska  Karelen  påträffad  lefvermossa,  HarpantJius  scvtatvs^ 
tagen  år  1863  vid  Petrosavodsk,  såsom  det  sj^nes  på  murken 
ved  och,  att  döma  af  den  densamma  åtföljande  etiketten, 
redan  af  Simming  uppmärksammad  såsom  någonting  nytt 
i  följd  af  dess  ovanligt  stora  vid  hvartannat  stjelkblad  fa- 
stade och  med  dessa,  speeielt  den  venstra  sidans,  samman- 
hängande stipler.  Redan  anmärkningsvärda  såsom  de  enda 
med  säkerhet  inom  Skandinavien  funna  exemplar,  äro  de  det 
ännu  mer  derigenom  att  de  äro  försedda  med  hanblommor, 
hvilka  ordföranden,  oaktadt  arten  för  öfrigt  i  Europa,  i  syn- 
nerhet i  dess  vestliga  del,  ej  är  sällsynt,  icke  visste  vara 
förut  observerade.  —  Vidare  hade  ordföranden  vid  närmare 
undersökning  af  den  först  vid  Tiudie  år  1843  af  Doktor  Fr. 
Nyländer  upptäckta  och  sedermera  på  llere  ställen  såsom 
Walkiamäki  och  Jalguba  i  ryska  Karelen,  Kuusamo,  Tromsö, 
Altenfjord,  Umeå  lappmark  och  Dovre  funna  Sonthbya  fen- 
nica,  funnit  kalkar  på  af  aflidne  Simming  i  Walkiamäki 
tagna  exemplar,  hvilka  kalkar,  ehuru  unga  och  ofullständiga, 
dock  visade  att  denna  art  bör  hänföras  \'\\\  nVÅgiei  Southhya, 
icke  til  Jungermania. 

Den  Ii  April  1874. 

Ordföranden  professor  Lindberg  framstälde  det  sy- 
stem af  de  skandinaviska  lefvermossorna,  hvilket  han  under 
sina  på  senare  tider  gjorda  undersökningar  af  icke  allenast 
dessa,  utan  äfven  utomeuropeiska  funnit  vara  det  naturliga- 
ste och  med  dessa  mossors  inbördes  frändskap  mest  öfver- 
ensstämmande. 


99 

Magistev  J.  P.  Norr  lin  förevisade  exemplar  af  den  i 
fjol  af  professor  W.  Nyländer  från  Parmelia  physodes  sår- 
skilda  P.  hjpotvijjyodes ;  vidare  en  långsträckt,  på  barrträd 
helst  granar,  växande  form  af  Ramalina  thrausta,  hvilken, 
vanligen  förvexlad  med  Alectoria  sarmentosa,  skiljes  från 
denna  bland  annal  genom  att  i  uppblött  tillstånd  bibehålla 
sin  färg,  då  den  sednare  deremot  gulnar;  äfvensom  frukt- 
bärande exemplar  af  Cetraria  odonfella  från  Onega  Karelen. 

Bland  gåfvor  till  de  botaniska  samlingarna  anmäldes 
bland  annat  158  kärlväxter,  h varibland  flere  för  orten  an- 
märkningevärda, såsom  Phleum  aljnmon,  Carex  livida,  Orchis- 
former,  Rumex  crispus^  och  Ophioglossum  vulgatum^  alla  från 
norra  delen  af  Wasa  län  förärade  af  doktor  Fr.  Hellström- 
372  former  lafvar,  hvaribland  12  för  vetenskapen  wya,  arter 
från  Onega  Karelen  af  docenten  Norrlin. 

Den  IS  Maj  1874. 

o 

Årsberättelse  afgifven  af  ordföranden  : 

Att  verksamheten  inom  Sällskapet  är  i  ett  ständigt  sti- 
gande bevisas  så  väl  af  det  nyligen  färdigtryckta  13  häftet, 
innehållande  mer  eller  mindre  vidlyftiga  afhandlingar  af  Hrr 
Brotherus,  Karsten,  Lindberg  och  Norrlin.^  således 
alla  af  uteslutande  botaniskt  innehåll,  nästa  häfte  skall  der- 
emot upptaga  blott  zoologiska  uppsatser;  som  ock  af  det 
talrika  antal  längre  eller  kortare  meddelanden  hvilka  ännu 
vänta  på  offentliggörande.  Ty  under  årets  lopp  hafva  föl- 
jande afhandlingar  influtit:  Revisio  Tinyitidarnm  Scandina- 
vicr  et  Fennia?,  Heteroptera  nova  fennica  och  Hemipt  er  olo- 
giska meddelanden,  alla  af  Kandidaten  O.  M.  Reuter; 
Envmeratio  Coleopteronim  amphibiorum  Fetitiiw  och  Eimm. 
Coleopt.  palpicornivm  fhinia^^  begge  af  Docenten  J.  Sahl- 
berg:  Discomycetes  novi  fennici  och  Qucedam  ad  Ascomy- 
cetes  fennicas  addenda  eif  DoktovK&rsten;  JS/åyra  antecknin- 
gar till  medlersta  Finlands  Flora  af  Docenten  Norrlin 
samt  Manipulus  mvscorum  secundus  och  Phpaticce  scandi- 
navicce  secnndnm  novam  dispositionem  naturalem.  enumeratw 
af  Professor  Lindberg.  Vi  se  sålunda  att  på  samma  gåno- 
afhandlingar    inflyta    lill    större  antal,  ehuru  hufvudsakliaast 


100 

eller    nästan    uteslutande    från     samma  författare  som  under 
senare    år    fyllt    häftena    af    våra  Notiser  med  resultaten  af 
sina  forskningar,  de  äfven   vuxit  i  omfattning  och  vetenskap- 
ligt   djup,    så    att    många  af  dem  skulle  utgjort  en  prydnad 
fiir  hvilket  samfunds  skrifter  som  helst.     Mången  skulle  vis- 
serligen   kunna    göra   den  anmärkning  att  innehållet  ej  ute- 
slutande   rör    sig    inom    den   trånga  ramen  af  den  exklusivt 
finska  naturen,  utan   omfattar  derjemte  naturalhistoriska  för- 
hållanden    inom      hela     det     stora     område     som      med     ett 
gemensamt  namn  kallas  det  skandinaviska  eller,  om  man  så 
heldre  vill,  det  nordosleuropeiska,  hvilket  för  den  inskränktare 
synkretsen  kan  tvekas  såsom  en   hetänklii»-  afvikelse  från  den 
ursprungliga    planen    för    våra  publikationer.     Men   må  man 
ihågkomma    att    vår    egen    natur    i  sina  hufvuddrag  knappt 
eger  någonting  egendomligt  att  uppvisa,  utan  så  i  allo  öfver- 
ensstämmer    med     den    på    skandinaviska    halfön  och   något 
österut    ända    till  alla  de  stora  inom  det  ])olitiska  Ryssland 
belägna    sjöarne,    att   den  alls  icke  kan   utan  brott  mot  den 
naturliga  frändskapen  från  dem  särskiljas,  i  det  den  förhåller  sig 
till  de  senare  alldeles  såsom  en  art  till  andraspecies  inom  samma 
slägte,    eller    såsom    en  sida  i  en  qvadrat  till  de  tre  öfriga. 
Följden    häraf    är  att,  om   vi  vilja  uppspåra  grunden  till  ett 
faktum    inom    eget    land,     dettas    orsak  mångengång  ej  kan 
lösas    med    mindre    vi  sträcka  våra  undersökninoar  ut  öfver 
den     politiska    gränsen    in    i     omgifvande    brödraländer.     Ja 
nningengång    är    ej    ens   detta  nog,  utan  får  forskaren  ända 
in  i  n3'a  verlden  söka  nyckeln   till  en  gåta  inom  egen  fauna 
eller    flora,    ett  förhållande  som  dagligdags  återkommer,  till 
och  med  då  det  gäller  någonting  jemförelsevis  så  underord- 
nadt  som  begräsandet  af  en  art  eller  ett  slägte,  huru  mycket 
mera  måste    då  icke  denna  arbetsmetod  bli  af  nöden,  då  vi 
stiga    till    högre  vetenskapliga  spörjsmål  såsom  till  exempel 
frågan    (»m  våra  inhemska  ])lantors   utbredning,  de  allmänna 
systematiska    förhållanden,    i  hvilka  dessa  stå  till  hvarandra 
och  till    andra  trakters  Hora,  tlyttfåglarnes  sträekningsvägar 
eller    någonting    dylikt.     Alltnog,    vi    kunna    ej  begripa  vår 
egen  natur  och  dess  olika  utvecklingsstadier  med  mindre  vi 


101 

så.  vidsträckt  som  möjligt  söka  betrakta  en  viss  fråga  från 
alla  sidor.  Vi  måste  derför  med  bestämdhet  afvisa  förebrå- 
elsen att  våra  Notiser  skulle  bli  allt  mindre  rent  nationela. 
Orsaken  till  det  allt  mera  omfattande  innehållet  i  våra  pu- 
blikationer ligger  implicite  i  vetenska})en  sjelf  och  dess  nu- 
varande utveckling,  ty  riktningen  derrinom  blir  till  dess  egen 
båtnad  och  mensklighetens  sanna  väl  allt  mera  kosmopoli- 
tisk, så  att  på  samma  gång  vi  ville  motarbeta  denna  rikt- 
ning, skulle  vi  blott  skada  oss  sjelfva  och  dessutom  otvif- 
velaktigt  simma  mot  strömmen,  d.  v.  s.  arbeta  förgäfves. 
Vetenskapens  devis  är  virihus  iinitis  och  tillhör  sålunda  icke 
nåo-ot  visst  folk  utan  menskligheteu  i  dess  totalitet.  Endast 
hon  kan  så  småningom  förbrödra  folken  och  återställa  enig- 
heten mellan  de  söndrade  och  sammansatta  individer  som 
kallas  nationer.  Dessa  börja  äfven  allt  mera  inse  sanningen 
häraf.  tack  vare  vetenskapens  ofantliga  framsteg  och  den 
internationela  samfärdselns  jättelika  tillväxt  under  senaste 
decennier,  i  det  hvarje  den  minsta  olycka  som  träffar  ett  folk 
ej  till  sina  \'erkningar  inskränker  sig  inom  en  viss  liten  be- 
gränsad Häck,  utan  måste  obehagligt  beröra  något  ellei  nå- 
gra, ja  stundom  alla  öfriga;  alldeles  såsom  de  vågor,  hvilka 
ujtpkomma  under  en  storm  vid  de  vestindiska  öarne,  utan 
afbrott  fortsätta  sitt  långsamma  tåg  öfver  atlanten,  ända  tills 
de  stöta  mot  Afrikas  eller  Vesteuropas  kuster  ja  ända  upp 
mot  det  bergiga  Norges  och  S])itsbergens  stränder  och  först 
der  mista  sin  kraft  och  dö  bort. 

Ingen  må  dock  af  det  nu  sagda  draga  den  slutsats  att 
en  dylik  kosmopolitisk  riktning  skulle  undantränga  eller 
böra  förminska  det  nationela  i  vårt  arbete,  detta  är  i  san- 
ning alls  icke  fallet,  utan  tvärtom.  Ty  den  innersta  och  ur- 
sj)i-ungliga  kärnan  för  alla  våra  sträfvanden  måste  nödvän- 
digt allt  framyent  förblifva  utredande  af  de  naturalhistoriska 
data  vi  påträtfa  i  eget  land.  Oss  tillkommer  det  att  i  första 
hand  bearbeta  den  finska  faunan  och  floran,  men  kunna  och 
böra  vi  under  detta  arbete  ej  af  ensidighet,  vare  sig  i  ve- 
tenskapligt eller  så  kalladt  nationelt  hänseende,  tillsluta  våra 
ögon    föl-    analoga  och  upplysande  företeelser,  blott  emedan 


102 

de  ej  än»  rent  inhemska.  För  vetenskapen  existerar  ingen 
skilnad  mellan  chinesen,  negren,  européen  eller  rödskinnet, 
i  dag  hittar  kanske  den  snedögda  och  hårpiskbärande  brödren 
sanningen  till  en  fråga,  välgörande  för  hela  menskoslägtet, 
i  morgon  tilläfventjrs  den  ullhårade  och  svarthudade  infö- 
dingen af  Afrikas  brännande  zoner. 

Offentliggörandet  af  våra  |)nblikationer  torde,  åtmin- 
stone nnder  den  närmaste  tiden,  kunna  utan  något  afbrott 
fortsättas,  i  det  Sällskapet  för  åren  1873—75  fått  sig  till- 
försäkradt  ett  förhöjdt  statsanslag  af  1500  Smf^  en  summa 
som  dock  i  följd  af  penningens  nedsjunkna  värde  räcker  jemnt 
och  nätt  till  för  ändamålet. 

För  undersökande  af  vissa  delar  af  Finland,  hvad  dess 
flora  angår,  hafva  för  nästa  sommar  beviljats: 
200  &m^.   åt    magister   E.  F.  Lack  ström  i  och  för  botani- 
ska   exkursioner    inom     S:t   Michels,  Kangasniemi 
och  Joutsa  socknar  af  Savolaks; 
150  ^^mf  åt    cand.    ¥j.    Juslin  för  anställande  hufvndsakli- 
gen    af    muskologiska    forskningar    i    Kronoborgs 
socken    och    kringliggande     trakter     af    Karelen ; 
samt 

50  SmjP  åt  stud.  A.  H.  Brotherus,    som  förklarat  sig  hu- 
gad att  i  botaniskt  syfte   undersöka  Saimas  skär- 
gård. 
Deremot    är    att    beklaga  det  ingen  zoolog  anmält  sig 
till  erhållande  af  något  understöd; 

Af  de  under  föregående  somrar  utskickade  exkurren- 
terne  hafva  Hrr  R.  Alcenius,  E.  F.  Lack  ström,  samt 
M.  A.  Euroj)8eus  och  K.  A.  Hällström  insändt  äskade 
reseberättelser. 

En  för  sällskapets  verksamhet  och  lifvet  derinom  syn- 
nerligen välgörande  förändring  var  att  månatliga  samman- 
komster infördes.  Ty  derigenom  vet  hvar  och  en  medlem, 
när  vi  åter  skola  sammanträffa  och  kan  sålunda  på  förhand 
inrätta  sin  tid  och  sitt  arbete  så  att  han  till  en  viss  dag 
har    färdigt    hvad    han    vill  framlägga  inför  Sällskapet.     De 


103 

under  aret  hällna  mötena  hafva  varit  allt  talrikare  besökta 
och  många  intressanta  föredrag  och  meddelanden  derunder 
hållits,  företrädesvis  af  Hrr  Engström,  Europseiis,  Jiislin, 
Lindberg,  Norrlin,  Palmen,  Reuter,  Sselan.  Sahl- 
berg  och  Sievers,  samt  Spoof. 

Ovanligt  talrika  gäfvor  och  fortsättningar  hafva  till 
biblioteket  influtit.  Antalet  samfund,  med  hvilka  Sällskapet 
står  i  uibjte  af  skrifter,  har  dock  ökats  blott  med  ett  enda, 
uenil.  (Göteborgs  Vetenskaps  och  Vitterhets  samhälle.  Dess- 
utom hafva  Hrr  statsrådet  E.  J.  Bonsdorff,  adjunkten  T. 
Thorell  i  Uppsala,  doktor  Nordstedt  i  Lund,  konservator 
A.  B  lytt  i  Christiania,  borgmästar  B.  Ro  os,  pastor  Ka- 
vall  och  Magister  Palmen  haft  godheten  ihågkomma  Säll- 
skapet genom  insändande  af  värderika  verk  och  afhandlin- 
gar. 

De  utländske  medlemmarnes  antal  har  förökats  genom 
inväljande  af  prof.  emer.  d:r  Al.  Bunge  i  Dorpat,  adj.  d:r 
Tamerlan  Thorell  i  Uppsala  och  lektor  J.  E.  Zetter- 
stedt  i  Jönkö))ing.  Såsom  inhemska  ledamöter  hafva  studd. 
A.  A.  Branders,  A.  H.  Brotherus,  E.  L  Warén,  L,  G. 
Kiljander,  C.  Leopold,  O.  W.  Löfman,  K.  U.  Paqua- 
lin,  K.  E.  L.  Pfaler,  O.  L  Rothström,  A.  B.  af  Schul- 
tén,  O.  W.  Wennerström,  V.  M,  v.  W^illebrand,  samt 
teknol.  J.  Stenbäck  tillkommit. 

S.  O.  Lindberg. 

Årsberättelse  afgifven  af  zoolog,  intendenten: 

De  finska  zoologiska  samlingarna  hafva  under  året  fått 
enKjttaga  jemförelsevis  färre  gåfvor  än  under  nästföregå- 
ende år;  det  är  likväl  att  hoppas,  att  orsaken  härtill  varit 
tillfällig,  men  icke  ligger  uti  något  afsvalnadt  intresse  för 
samlingarna. 

Utaf  högre  djurarter  har  endast  en  fiskart  tillkommit, 
nemligen  /Aparis  barbatus  från  Högland  genom  hr  Sievers, 
samt  en  art  fogelägg,  Strix  liturata^  från  Uskela  genom  hr 
statsrådet  E.  J.  Bonsdorff;  bland  anmärkningsvärda  gåf- 
vor befinnas  skinn  af  Canis  lagopus  från  Tenala  genom  be- 
fallningsman   Ignatius,    Fespertilio  mystacimis  från  Thusbj 


IM 

genom  studeranden  E.  Hjelt,  samt  en  trana  i  dundrägt  ge- 
nom hr  Warén.  Insektsamlingarna  halva  förökats,  ColeojJ- 
tera  med  (.'arnivora,  paipicornia  och  aiaphibia  från  Kuu- 
samo  och  östra  Finland  genom  Magister  J.  Sahlberg.  som 
bearbetat  dessa  grupper  och  dermed  förökat  samlingen  med 
8  arter,  fjärilar  från  ryska  lappmarken  af  densamme,  be- 
stämda af  D;r  Tengströni,  hvaribland  funnits  18  som  fin- 
ska samlingen  saknat.  Mag.  Keuter  har  förökat /iemi^^/^é;/- 
samlingen  bland  ainiat  med  sex  för  samlingen  nya  arler 
från  sydvestra  Finland.  Af  öfriga  djurarter  hafva  si)ridda 
oåfvor  erhållits,  hvarför  samlingarna  tillvuxit  blott  i  rinoa  yrad. 
Förutom  de  nu  uppräknade  naturalierna  hafva  gåfvor 
till  samlingarna  blifvit  inlemnade  af  frdjande  derför  intres- 
serade personer:  D:r  Th.  S selan.,  Magg.  M.  Brenner,  R  eu- 
ter,  kand.  O.  Engström,  studd.  E.  Hjelt,  Sievers,  Col- 
liander,  A.  Brotherus,  E.  J.  Warén  och  R.Fabritius, 
hrr  R.  Alcenius,  A.  Hintze,  och  eleverna  Forsten, 
Lang  och  Tig  er  st  ed  t. 

J.  A.  Palmen. 

Årsberättelse  afgifven  af  botan.  intendenten: 

Ehuru  de  bidrag,  med  hvilka  den  inhemska  växtsam- 
lingen  under  det  nu  tilländalupna  året  förkofrats,  icke  kunna 
anses  för  obetydliga,  stå  de  likväl  något  efter  de  föregående 
å)'ens  såväl  till  antal  som  beskaffenhet.  1  likhet  med  året 
1872—1873,  hvilket  lemnade  ett  ännu  ogynnsammare  resul- 
tat, understiger  totalbeloppet,  u])pgående  till  2100  växter, 
till  någon  del  medeltalet  för  de  föreaående  åren  och 
bland  de  särskilda  klasserna  innehålla  endast  lafvarne  i  större 
mängd  för  Horan  nya  ai-ter.  Fördeladt  på  de  olika  grui)- 
perna  har  tillväxten  utgjorts  af  460  kärl  växter,  751  mossor, 
780  lafvar  och  15  svampar.  De  talrikaste  bidragen  ha  in- 
lemnats  af  professor  S.  O.  Li  ndberg  (mossor  från  Nyland), 
provincialläkaren,  d:r  Fr.  Hällström  (kärlväxter  frän  mel 
lersta  Österbotten),  docenten  J.  Sahlberg  (kärlväxter  från 
Kuusamo),  mag.  E.  Fr.  Lackström  (fanerog.  och  mossor 
från  Kajana,  Österbotten),  studeranden  Fr.  Elfving  (lafvar 
och  mossor  från  sydvestra  delen  af  landet)  och  undert.  (laf- 


105 

vav  från  Onega-Karelen),  och  uppgår  beloppet  af  nämnda 
samlingar  till  inemot  1600  växter.  För  de  återstående  bi- 
dragen har  Sällskapet  att  tacka  följande  gifvare:  fröken  H. 
Sahlberg,  hrr  d:r  P.  A.  Karsten,  a])otekaren  A.  (Tunther, 
possessionaten  G.  A.  af  Hällström,  magg.  M.  Brenner, 
O.  Co  1  lin,  Hj.  Hjelt,  G.  Hedström,  studd.  H.  A.  Ero- 
tlieriis,  M.  Europieus,  K.  Hällström,  J.  E.  Juslin,  C!. 
Leo])old,  R.  Si  ev  ers,  A,  af  Schultén  och  N.  af  Ur  sin 
samt  skoleleverna  H.  B.  Hollmén,  O.  Lönnbohm,  P.  Su- 
houen  och  J.  Tikkanen  hvarjemte  genom  hrr  B  ren  ner  s 
och  Unonii  försorg  IH  sällsynta  kärlväxter,  insamlade  af 
elever  vid  härvarande  normalskola  och  privatljceum,  erhål- 
lits. Artantalet  af  fanerogamerna,  hvilket  lika  litet  som  un- 
der sistlidet  år  ökats,  uj)pgär  till  1075,*  representerade  af 
omkring   19000  exemplar, 

J.  P.  Norrlin. 

Ordföranden  professor  Lindberg  anförde  såsom  ny- 
finska  tvänne  egentligen  nordamerikanska  mossoj-,  nemligen 
Myuretla  Careyi,  skild  från  M.  a^nculata  bland  annat  genom 
starkt,  ojemnt  sågade  bladkanter  och  papillös  ryggsida,  ta- 
gen år  1872  af  studeranden  Fr.  Elf  v  ing  i  Pargas  och  sam- 
tidigt äfven  funnen  i  Krain,  samt  den  från  Orthotriclmm 
syecioimm  genom  föga  utskjutande,  slät  sporkapsel  samt  mindre 
spetsiga  blad  afvikande  under  arten  *0.  elegans  Sch w seg r,, 
hvilken  af  ordföranden  påträffats  på  några  rönnar  i  Kajsaniemi, 
blandad  med  hufvudarten  och  O.  affine.  Till  denna  underart 
ansåg  ordföranden  äfven  den  i  Torneå  lappmark  funna  O. 
npeciosum  ^fiiacttm   med  rätta  böra  föras. 

Till  de  botaniska  samlingarna  inlemnades  bland  annat: 
Carex  ai/peroides  från  Libelits  af  studd.  M.  A.  Europseus 
och  K.  A.  Hällström;  351  m.ossor  från  Abotrakten  af  stud. 
Fr.  Elfving. 

Den  3  October  1874. 

Ordföranden  professor  Lindberg  meddelade  åtskilliga 
iakttagelser  rörande  slägtena  Riccia,  Preissia.,  åletzgeria, 
Radula  m.  fl.  Af  slägtet  Riccia  hade  ordföranden  under 
en    senaste     sommar     företagen     botanisk     resa     i     Ladoga 


106 

Karelen  funnit  utom  den  förut  från  dessa  trakter  kända  R. 
natans,  arterna  [luitans,  minima  L,  (=  sorocarpa  Bisch.). 
samt  en  förut  obeskrifven  art  R.  marginata  Lindberg  en 
af  de  största  bland  de  skandinaviska  arterna  samt  utmärkt 
genom  sin  utomordentligt  lösa,  af  stora  celler  bestående  väf- 
nad  och  sina  ovalt  elliptiska,  trubbiga  med  ansvällda  kanter 
föi'sedda  och  i  midten  platta  flikar,  närmast  beslägtad  med 
den  nordamerikanska  R.  Lesquereiixii.  Den  förra  af  de  två 
sistnämnda  hade  förekommit  på  flere  ställen  i  Kirjavalaks 
och  Puutsalo  trakterna  i  mullrika  och  fuktiga  bergsprickor, 
den  senare  ymnigt  på  två  lokaler  i  Sordavala  trakten.  Af 
slägtet  Preissia  hade  ordföranden  funnit  den  skandinaviska 
floran  ega,  utom  Pr.  commutata,  den  dermed  sammanblan- 
dade Pr.  quadratd  (Scop,),  utmärkt  genom  alltid  grön  färg 
samt  större  och  mer  utplattadt  receptaculum  med  tunn.  nag- 
gad kant  och  ofvan  försedt  med  två  upphöjda  åsar  i  form 
af  ett  kors;  hanplantorna  deremot  alldeles  lika  som  Pr. 
commutatce.  Denna  Pr.  quadrata  hade  ordföranden  senaste 
sommar  funnit  i  Ruskeala  och  ansåg  han  det  vara  sannolikt 
att  den  förekommer  äfven  annorstädes  inom  det  skandina- 
viska tiorområdet,  ehuru  med  Pr.  commutata  förvexlad,  hvar- 
för  han  för  närmare  undersökning  uppmanade  till  insamling 
af  exemplar  af  detta  slägte.  —  Slägtet  Metzyeria  åter,  hvaraf 
ordföranden  till  sällskapets  Notiser  anmälde  en  utförligare 
monografi,  hade  befunnits,  i  stället  för  förut  kända  3  arter 
innehålla  9  dylika,  hvaraf  4  europeiska.  Under  namnet  M. 
furcaia  hade  nemligen  sammanförts  den  äkta  fiircata.,  liten, 
platt,  under  glatt  eller  jemnt  hårig  med  undantag  af  kan- 
terna samt  dioik,  och  conjugata  Lindberg,  n.  sp..^  större, 
upprätt,  med  tillbakavikna  jemte  undre  sidan  af  stammen 
håriga  kanter,  för  öfrigt  glatt,  samt  med  både  han-  och  hön- 
ornan på  bakre  sidan.  Den  senare  hade  enligt  erhållna 
exemplar  befunnits  spridd  öfver  olika  delar  af  jorden,  inom 
Skandinavien  i  Norge,  Bohuslän  och  Skåne,  ännu  icke  fun- 
nen i  Finland,  den  förra  endast  i  tempererade  och  kallare 
trakter.  De  öfriga  europeiska  arterna  vore  den  subalpina 
på  kalk  förekommande  AI.  pubescens^  samt  M,  iinearis^  fun- 


107 

nen  på  Irland,  och  i  veslra  Euro])a  troligen  ej  sällsjnl.  De 
återstående  fem,  nemligen  M.  maryinata  Austin  n.  sp., 
frontipilis  Lindb.  n.  sp.,  filicina  Mitt.,  myriopoda  Lind  b. 
n.  sp.  och  dichotoma  (Sw.)  vore  från  olika  delar  af  Amerika. 
—  Den  i  det  senaste  (13:de)  häftet  af  Sällskapets  Notiser 
såsom  subgenus  till  Playiochila  hänförda  P.  (Pedinophyl- 
litm)  pyrenaica  hade  ordföranden  på  grund  af  dess  autoika 
blomställning  funnit  utgöra  ett  eget  slägte  PedinopJiyllKin'*), 
beslägtadt  med  Lepidozia  och  Chiloscyphus  inom  Opisto- 
gameernas  grupp  samt  analogt  med  Playiochila  bland  Acro- 
gameerna. 

Af  de  senaste  sommar  i  Ladoga  trakten  funna  rarite- 
terna omnämndes  vidare  den  förut  såsom  en  varietet  af  t/«/j- 
yermania  Millleri  ansedda  J.  heterocolpos,  hvilken  enliot 
ordföranden  på  grund  af  dess  veckiga  och  spetsiga  kalk 
borde  föras  till  J.  Hornschuchii,  h varemot  såväl  J.  Millleri 
som  acuta  vore  att  betraktas  såsom  varieteter  af  J.  bantri- 
ensis. 

Vidare  hade  i  Kirjavalaks  anträffats  i  jmnighet  den 
förut  endast  en  gång  vid  Petrosawodsk  tagna  Mnivm  iJncm- 
mondii.  —  I  sammanhang  härmed  omnämnde  ordf.  att 
han  bland  i  Östergötland,  Lemunda,  af  prof.  Holmgren 
tagen  Sphaynum  laricinum  funnit  exemplar  af  hufvudformen 
af  Pallamcinia  hibernica;  vidare  att  den  äkta  Encalypta 
Uptodon  Bruch.  med  peristom  af  honom  tagits  på  Gotland, 
Hoburgen ;  att  ToHula  anyustata  Wi  Is.,  af  lektor  Z  etterstedt 
insamlats  i)å  Omberg,  samt  att  T.  sinuosa  (Wils.),  hvilken  han 
ansage  som  en  missbildad  form  af  den  äfven  på  Åland  af  hr  J. 
O.  B  om  ans  son  funna  7'.  cylindrica,  af  kand.  Lange  anträf- 
fats i  Danmark,  Ollerup:  äfvensom  -aU  Stereodon  pallescens  fi 
protuberann  Brid.=r//.  pallescens  Br.  eur.  af  kand.  Rljtt 
blifvii   funnen  vid  Molde  i  Norge. 

Stud.  Leopold  förevisade  exemplar  af  Achillea  carti- 
layinea,  tagna  i  närmaste  omgifningen  af  Tavastehus. 


*)  Pedinophjllum   är  den  enda  europeiska  representanten  af  det 
äkta  genus  Leptoscyphus  Mitt.  p.  p.  —  Lindb.  Mss.  Oct.  1875. 


108 

D:r  Th.  Seelan  förevisade  exemjilar  af  Erigeron  ca?ia- 
de/iiiis^  tagna  på  Ön  Sumpani  vid  Helsingfors  på  ballast  från 
Bordeaux,  samt  tillkännagaf  sig  senaste  sommar  vid  Viborg 
uti  ett  sund  med  gjttjebotten,  emellan  parken  Mon  Repos 
och  holmen  m.ed  Nikolai'ö^|j  familjegrafven,  i)å  en  alns  djup 
hafva  jniträffat  bland  hoeth  echinospora  och  Sagittaria  en 
form  af  Najats^  närmast  öfverensstämmande  med  den  uti  Borgå 
å  och  Vesijårvi  funna  iV.  fragilM  f.  tenuisnima^  från  hvilken 
den  särskiljes  genom  lägre  växt  (3  —  10  centitneter)  samt 
fastare  bygnad.  Likaledes  omförmälde  D:r  S sel  an  att  enligt 
honom  meddelad  up))gift  forstmästaren  .1.  Hedberg  den 
28:de  och  29:de  sistlidne  Juni  observerat  sideiiacanaar  på 
Mariefors  i  Thusby  socken. 

Den  7  November  1874. 

Magister  .1.  F.  Norrlin  förevisade  tvänne  nytinska  laf- 
var,  nemligen  den  förut  från  Nord  Amerika  kända  Platysma 
ciliare,  funnen  högt  upi)e  i  björkar  iEvois.  samt  den  på  tall 
likaledes  i  Evois  funna  Alectoria  nidulifera^  utmärkt  genom 
upprat  busklik  växt  med  grenar,  hvilka  i  toppen  äro  små- 
taggiga  samt  lägre  ner  försedda  med,  fogelbon  liknande,  sam- 
niangyttringar  af  små  taggar. 

Kand.  E.  Lang  förevisade  tvänne  till  lafslägtet  Pai- 
melia  hörande  former  af  gruppen  olivacea. 

Bland  gåfvor  till  de  botaniska  samlingarne  förtjena 
framhållas:  Epipogiuni  aphylluni  från  Ruskeala  af  mag.  H. 
Zilliacus;  Allium  scorodo'jji'atmm  från  Sagu  af  stud.  A.  B. 
af  Schultén;  183  xnoii^o\'.,\\v-Avih\-Anå  Junyermania  Mick<tuxii 
ny  för  floran  samt  flere  andra  anmärkningsvärda  såsom  (777/n- 
mia  contorta,  Siikagnum  teres,  Harpanthus  tscutatus  med 
Here    från    Kangasniemi    af    mag.    E.  F.  Lackström;     567 

o  '"1 

kärl  växter    och    100    mossor    från  Abotrakten  och  Åland  af 
den  numera  upplösta  gymnasisternas  i  Abo  zool.-bot.  förening. 

Den  11  December  1874. 
Ordföranden  professor  Lindberg  meddelade  resultaten 
af  sina  sednaste  undersökningar  af  lefvermoss-slägtena  Lt^/ew- 
/jea,    Lojjhocolea    och   Jungermania.     Det   förstnämnda  vore 


109 

inom  Europa  representeradt  af  10  arter,  hvilka  af  tal.  föras 
till  tre  underslägten.  De  två  arter  som  med  säkerhet  an- 
träffats i  Norden  (uj)pgiften  att  en  tredje  L.  mmutusima 
förekomme  i  Norge  vore  nemligen  mycket  tvifvelaktig)  till- 
hörde hvar  sitt  subgenus,  nemligen  />.  echinata  subg.  Gom- 
pholobm  och  L.  serjjyllifolia  subg.  Eulejeunea.  De  till  det 
förra,  med  Frtdlatmc  något  beslägtade,  underslägtet  hörande 
arterna  utmärka  sig  genom  brist  på  stipler,  i  stället  hvarför 
de  på  undre  sidan  af  hvarje  bladbas  ega  en  lång,  smal  en- 
radig  eelltråd,  parallel  med  stammen,  samt  genom  han- 
organer  i  bladvecken  och  honblomställningar  i  form  af  små 
grenar  nedanför  bladen.  Evlejeunia'  åter  hafva  apieala  hon- 
blommor, hvaremot  hanblommorna  förekomma  på  små  gre- 
nar från  sidorna.  Den  äkta  ]..  serpyllifolia  hade  inom  Skan- 
dinavien anträffats  endast  i  Norge  och  Bohuslän,  hvaremot 
dess  varietet  cavifolia  :=^Jvny.  cavifolia  Ehrh.  vore  teml. 
allmän.  —  Af  slägtet  Lophocolea  eger  Skandinavien  nästan 
alla  de  europeiska  arterna,  nemligen  den  autoika  L.  hiden- 
tata,  allmänt  fruktbäi-ande;  den  dioika,  alltid  sterila  L.  mi- 
nor, hos  hvilken  dock  kalkar  en  gång  i  Tavastland  anträf- 
fats; samt  den  paroika  Jj.  heteropliylla.  —  Hvad  Junqermo- 
niiv  åter  beträffar,  så  ville  ordföranden  hafva  anmärkt  att 
./.  intermedia  och  bicrenata  ingalunda,  såsom  tlere  föi-fattare 
ansett,  äro  samma  art,  alldenstund  blomställningen  hos  den 
förra  är  paroik,  hvilket  ej  hos  någon  ainian  Jimgermania 
med  tvåklufna  blad  är  fallet.  —  Slutligen  anförde  ordfö)-an- 
den,  såsom  bevis  på  huru  man  genom  att  endast  undersöka 
torra,  insamlade  exemplar  lätt  kan  taga  miste,  ett  af  honom 
på  detta  sätt  gjordt  misstag,  i  det  han  nemligen  vid  ett  före- 
gående tillfälle  tillkännagifvit  att  den  nordamerikanska  Myv- 
rella  Careyi  blifvit  funnen  i  Pargas,  en  uppgift,  som  han  nu 
måste  rätta  derhän,  att  den  i  fråga  varande  mossan  enligt 
af  stud,  Elfving  på  stället  gjorda  iakttagelser,  befunnits 
vara  en  troligen  af  dess  förekomst  i  mörka  bergspringor 
betingad  varietet  af  M.  jidoceo.,  utmärkt  genom  längre,  sma- 
lare och  starkare  sågade,  med  hårudd  försedd^  blad,  af  ord- 
föranden kallad  var.  aspera. 


110 

De7i  6  Februari  1875. 
Ordföranden  professor  Lindberg  meddelade  resultaten 
af    sina    undersökningar    r(»rande  diverse  mossor,  hufvudsak- 
ligen    lefvermossor.  —   Sålunda  hade  ordföranden  vid  ytter- 
ligare undersökning  af  den  på  oktobermötet  omnämnda  Riccia 
marginata  Lindberg  och  andra  Riccia  arter  funnit  skäl  att 
misstänka  att  denna  icke  vore  en  egen  art,  utan  möjligen  en- 
dast   en    undertill    ofärgad    varietet    af  R.    bifurca  Hoffm. 
Inom  slägtet  CeijJialczia    hade  ordföranden  funnit  två  såsom 
han    förmodade   obeskrifna  arter,  hvilka  af  honom  benämnts 
C    tnyriantha,  hvilken  dock  möjligen  kunde  vara  detsamma 
som    Jung.    rv-bella    Nees    och    C.   integerrima  tilläfventyrs 
=zjung.    Hamjyei   Nees.     Den  förstnämnda,  hvilken  anträf- 
fats   på    flere    ställen  såsom  Puutsalo  i  Ladoga,  vid  Imatra, 
Helsingfors,    Ekenäs,    Uskela,    Stockholm    och    Östergötland 
(Kafvelbäck),  utmärkes,  utom  derigenom  att  den  är  den  min- 
sta i  slägtet,    genom  enkel  växt,    större  och  bredare  blad,  i 
synnerhet  mot  stjelkens  spets,  hvarest  de  äro  starkt  sågtan- 
dade  och  bestående  af  rundade,  starkt  förtjockade  celler,  samt 
paroik  blomställning.  Den  senare  åter,  blandad  med  C  myrian- 
tha  på  Puutsalo  och  stående  emellan  C.  äivaricata  och  laxifolia 
genom  vackert  grön  färg,  stora  helbräddade  honskärm,  trubbiga 
bladtlikar  af  knapt  förtjockade  celler  samt  autoik  blomställning. 
—   Likaledes  hade  ordföranden  funnit  hittills  ej  anträffade  han- 
exemplar af  Lophocolea  minor,  förekommande  på  murken  ved 
vid  Kirjavalaks.  —  Under  namnet  Blepharozia  (=  Ptilidiwn) 
ciliaris  hade  ordföranden  funnit  två  väl  skilda  arter  vara  sam- 
manblandade, nemligen  den  äkta  Bl.  ciliaris  och  den  af  Web  er 
beskrifna  Bl.  (^=^Jungermania)  pulcherrima,  utmärkt  genom 
finare,  mindre  och  nedliggande  växt  och  af  dikotomiskt  grenade 
hår    starkare    cilierade    blad    samt    allmänt    i    mjuka,    sväl- 
lande tufvor    förekommande  i  blandskog,  helst  på  trädrötter 
och    stubbar,  ofta  tillsammans  med  Bl.  ciliaris,  men  ej  fun- 
nen så  långt  norrut  som  denna.  —  De  förut  såsom  variete- 
ter    af    resp.    Martinellia    (=i  Scapania)  vndidata  och  curta 
ansedda    sqvoMrosula    och    rosacea    hade    ordföranden  ansett 
sig    böra    betrakta    såsom    egna   arter,  den  förra  äfven  sist- 


111 

lidne  sommar  funnen  vid  Kiijavalaks.  —  Likaledes  hade  ord- 
toranden  funnit  Diplophyllum.  (^=  Jungermania)  obtusifolium, 
hvilken  af  Wahlenberg  med  flere  förts  såsom  varietet  till 
den  dioika  I),  albicans^  vara  en,  såväl  genom  habitus  och 
förekomst,  som  bladform  och  struktur  samt  paroik  blom- 
ställning väl  skild  art.  —  Af  underslägtet  Liochlcena  inom 
Jiingermania  hade  arterna  lanceolata  och  pumila  befunnits 
vara  paroika,  riparia  deremot   liksom  cordifolia  dioik. 

Såsom  tillägg  till  sin  på  Decembermötet  lemnad  notis 
om  Jicngerm.  intermedia  och  hicrenata  anförde  ordföranden 
att  äfven  den  senare  befunnits  vara  paroik,  hvilket  dock  ej 
rubbade  hans  på  äfven  andra  karaktärer  grundade  åsigt, 
att  de  vore  väl  skilda  arter.  De  skandinaviska  arterna  af 
detta  slägte  hade  för  öfrigt. förökats  med  två  nya,  nemligen 
J.  socia  Nees,  grof,  mörkbrun,  med  temligen  starkt  förtjoc- 
kade  bladceller  och  paroik  blomställning  samt  förekommande 
på  torra  klippor  bland  andra  mossor  i  Ruskeala,  vid  Sordavala, 
på  Puutsalo,  vid  Evois,  Helsingfors,  i  Skåne  (Broby  socken) 
samt  på  Bornholm,  och  J.  nardioides  Lindberg  n.  sp., 
beslägtad  med  J.  Reichardtii  Gottsche  från  Kärnthen  samt 
af  D:r  Kiser  funnen  i  Vestfjorddalen  i  Norge.  —  Af  un- 
derslägtet Eucalyx  inom  Nardia  hade  utom  den  allmänna 
crenidata,  i  Äbotrakten  och  ])å  Åland  anträffats  den  genom 
sin  i  veckens  kanter  starkt  knottriga  kalk  utmärkta  N.  (Ev- 
calyx)  gracillima  (Sm.),  hvilken  enligt  ordförandens  under- 
sökning är  densamma  som  Jung.  iienthii  Hub.  —  De  i 
Skandinavien  allmänt  förekommande  lefvermossor,  hvilka 
benämnas  Pellia  epiphglla^  hade  befunnits  utgöras  af  två 
arter,  nämligen  den  äkta  P.  epiphylla  paroik,  och  den  all- 
männare P.  eyidivicefolia  (Dicks.)  dioik.  —  Slutligen  tillkän- 
nagaf  ordföranden  sig  hafva  på  diorit  i  Kirjavalaks  upptäckt 
en  ny  bladmossa,  af  honom  benämnd  Oncophorvs  (=z  Cyno- 
dontium)  brevipes,  utmärkt  genom  mycket  kortskaftad,  nästan 
klotrund,  åt  ena  sidan  böjd  sporkapsel  med  lågt  ej  spröt- 
spetsadt  lock  och  tänder  af  en  Weissia^  genom  hvilken  upp- 
täckt riktigheten  af  den  af  ordföranden  förut  framstälda  åsig- 
ten    att     Weisf^ia    Scliisfi    vore  en  art  ai'  slägtet  Oncophorus 


113 

blifvit  bragt  utom  allt  tvifvel.  Den  nvupptäckta  mossan  bil- 
dar nemligen  en  förut  saknad  ]änk  emellan  O.  stnimifer, 
grucilescens  var.  alpestris  och  Schisti. 

Stud.  M.  A.  Europeeus  meddelade  att  den  förut  en- 
dast i  vestra  Finland  anträffade  Poa  compressa  af  D:r  Z et- 
ter man  funnits  i  Parikkala. 

Till  de  botaniska  samlingarna  hade  bland  annat  inlemnats 
24  sällsynta  mossor,  bA  aribland  llypnum  pvrum  c.  fr.,  Lenco- 
don  morensis^  Bryum  elongatum,  Nardia  gracilUma,  Tricho- 

o 

colea  tomentella  från  Åland  af  hr  J.  O.  B  o  ni  a  n  s  s  o  n ;  4.55  spe- 
cies  och  varr.  kärlväxter  från  Östra  Tavastland  af  kand.  Lang. 

l)e?i  6  Mars  1875. 

Ordföranden  professor  Lindberg  anmälte  följande  för 
den  finska  'åoxA.n  nya  mossor:  Cephalozia  dachista,  hvilken 
talaren  dock  hellre  ville  betrakta  såsom  en  form  af  6'.  di- 
varicata^  funnen  vid  Fredriksberg  nära  Helsingfors:  Jynger- 
inania  polita  från  Enare  och  Kyska  Lappmarken ;  samt /V//- 
loNotis  fteriata  Mitt.,  skild  från  Ph.  fmifana  bland  annat  genom 
sina  i  fem  korkskruflikt  vridna  rader  stälda  blad  med  gröfre, 
mera  framstående  nerv  etc,  funnen  i  Kajana  trakten  och 
Enare. 

Till  de  botaniska  samlingarna  hade  inlemnats  af  pro- 
fessor Lindberg  4  kärlväxter,  77  bladmossor  och  122  lef- 
vermossor,  hvaribland  3  af  gifvaren  nyligen  beskrifna  arter, 
Cephalozia  integérrima,  C.  myriantJia  och  Riccia  marginata^ 
jemte  tlera  andra  sällsynta  arter  från  Ladoga  Karelen  och 
Nyland,  äfvensom  3  lafvar  och  3  alger^  samt  af  kandidaten 
E.  Lang  527  lafvar,  utgörande  346  arter  och  underarter, 
bland  dem  10  för  vetenskapen  nya  species,  från  Östra  Ta- 
vastland samt  48  lafvar,  deribland  12  likaledes  nyupptäckta 
arter,  från  Södra  Tavastland  och  Helsingfors  trakten. 

Den  3  April  1875. 

Ordföranden  professor  Lindberg  tillkännagaf  att  han, 

efter  att  af  Doktor  Juratzka  i   Wien  hafva  erhållit  i  Kärn- 

then    funna    exemplar  af  den  äkta  Savieria  alpina,  öfverty- 

gats  om  att  de  i  Norden  under  detta  namn  kända  lefvermossor 


113 

tillhöra  två  skilda  arter,  nemligen  den  äkta  S.  alpina,  an- 
träffad endast  på  Dovre  och  i  Saltdalen  i  Norge  samt  på 
Spitsbei'gen,  samt  den  af  ordföranden  uppstälda,  i  våra  fjäll- 
trakter allmänna  *S'.  grandis^  utgörande  typen  för  slägtet 
samt  utmärkande  sig  genom  gröfre  växt,  paroik  blomställ- 
ning, väl  utveckladt  reeeptaculum  och  det  gemensamma  frukt- 
skaftet försedt  med  två  rännor,  uti  hvilka  rothåren  med  de 
egendomligt  förtjoekade  cellerna  befinna  sig.  Ifrån  denna 
art  bildar  S.  alpina  med  mindre  utveckladt  reeeptaculum 
samt  endast  en  ränna  på  det  gemensamma  fruktskaftet  lik- 
som en  öfvergång  till  det  både  ränna  och  reeeptaculum  sak- 
nande slägtet  Clevea^  hvilket  åter  genom  de  tropiska  släg- 
tena  Aitonia  och  Athalamia  närmar  sig  slägtet  Lxinularia, 
som  bildar  den  sista  länken  i  denna  serie  och  sålunda  äfven 
hörer  till  den  gemensamma  familjen  Marchantiece,  hvarför 
den  uppstälda  familjen  Lvnulariece  måste  indragas. 

Kandidaten  E.  Lang  förevisade  ett  stycke  slagg  från 
Gammelstaden  med  derpå  förekommande  Lecanora  ferrugi- 
nea  var.   Turneriana. 

Bidragen  till  de  botaniska  samlingarne  utgjordes  bland 
annat  af  215  species  mossor  från  Luhanka  och  Korpilaks  af 
kand.  E.  Lang. 

Den  1  Maj  1875. 

Ordföranden  fastade  sällskapets  uppmärksamhet  vid  en 
af  Alex.  v.  Bunge  i  tom.  XXII,  haft.  1  af  Mémoires  de 
TAcad.  Imp.  des  Sciences  de  St.  Petersbourg,  ser.  VII  publi- 
cerad monografi  af  slägtet  Oxytropis,  hvari  bland  annat  be- 
visas, att  den  hos  oss  förekommande,  såsom  en  varietet  af 
O.  campestris  antagna,  O.  sordida  Gaud.  (Astragalus  ura- 
lensis  L.  Fl.  suec,  2  ed.,  p.  257,  sp.  660,  ex.  från  Heinola 
och  Tavastehus,  men  ej  hans  Sp.  pl.!)  är  en  egen  väl  skiljd 
art. 

Den  13  Maj  1875. 

Årsberättelse  afgifven  af  ordföranden : 
Stilla    och    lugnt  har  det  nu   tillryggalagda  året  förflu- 
tit,   intet    har    verkat    störande    på   Sällskapet  och  dess  an- 

8 


114 

språkslösa  arbete,  lika  litet,  som  derunder  något  inträffat, 
det  der  skulle  i  någon  synnerlig  mon  stegrat  lifsverksamhe- 
ten  inom  Societas  pro  Fauna  et  Flora  fennica.  Dock  är 
det  sista  året  ingalunda  betydelselöst  för  oss,  ty,  om  ock  ej 
synnerligen  rika  produkter  sett  dagen,  har  dock  med  oför- 
tröttadt  nit  arbetats,  arbeten  som  säkerligen  inom  kort  skola 
bli  tillgängliga  för  alla  dem  hvilka  intressera  sig  för  den 
inhemska  forskningen. 

Den  vigtigaste  tilldragelsen  inom  sällskapet  är  utom 
tvifvel  beslutet  att  dela  våra  Notiser,  d.  v.  s.  våra  afhand- 
lingar,  allt  efter  deras  vetenskapliga  halt  och  omfång  i  tvänne 
jemnlöpande  serier,  den  ena:  Acta  soc.  pro  F.  et  Fl.  fenn.^ 
afsedd  för  vidlyftigare  uppsatser  af  större  värde,  och  den 
andra:  Meddelanden  af  Societas  pro  F.  et  Fl.  fenn.,  i  hvil- 
ken  skola  intagas  smärre  afhandlingar,  protokollsutdrag  m. 
m.  och  h vilken  senare  serie  är  ämnad  att  åtminstone  årli- 
gen utgifvas  i  smärre  häften.  Rikligt  material  till  begge 
dessa  våra  publikationer  har  ock  anmälts,  nemligen:  Synop- 
sis Amphihicorisarum  et  Hydrocorisarum  Fenniue  af  doc. 
Sahlberg;  Heniiptera  gymnocerata  Scandinavice  et  Fenni<je., 
P.  /.,  Cimicidce  och  Antechmigar  om  Råna  arvalis  Nilss., 
begge  af  mag.  Re u ter;  Monographia  Metzgeriw  af  prof. 
Lind  berg;  Flora  Karelice  onegensis,  II:  Licheties  af  docenten 
Norr  lin;  Alusci  Lapponiije  orientalis  af  d:r  S  se  I  an  och 
B  rotherus;  samt  Några  iakttagelser  rörande  fröbildningens 
periodicitet  hos  tallen  och  granen^  samt  rörande  ekorrens 
förekomst  i  Finland  af  Lektor  Blom  q  vis  t;  sålunda  ett 
större  antal  afhandlingar  än  som  någonsin  förut  under  ett 
år  blifvit  anmälda.  Härtill  måste  läggas  åtskilliga  manu- 
skript af  botaniskt  innehåll,  som  äro  afsedda  för  sällska- 
pets   arkiv,    nemligen:  Förteckning  öfver  fanerogamer  funna 

o 

i  Thusby  socken  af  Hrr  H.  B.  A  ström  och  E.  J.  Hjelt; 
Smärre  bidrag  till  kännedom  af  Höglands  fanerogamer  af 
kand.  R.  S  levers;  Vihtis  sockens  fröväxter  och  ormbunkar  o,^ 
hr  H.  A.  Printz;  Förteckning  öfver  växter  funna  i  Val- 
kiala  socken  af  s.  ö.  Tavastland  af  hr  R.  Hult,  och  F^ör 
teckning  öfver  Sääksmäki  sockens  växtverld  af  hr  J.  J.  Tik- 
kanen. 


115 

Det  14  och  sista  häftet  af  Notiserna,  uteslutande  af 
zoologiskt  innehåll,  äv  snart  fulländadt,  sä  att  i  början  af 
näst  instundande  höst  detsamma  kan  utdelas.  Desslikes  må- 
ste ändtligen  den  8  delen  bli  färdigtryckt,  sedan  ofvan 
nämnda  afhandling  öfver  Ryska  Lappmarkens  mossor  af  Hrr 
S  selan  och  Brotherus  hunnit  lemna  officinen  och  fylla 
luckan  i  serien  af  sagda  områdes  vegetationsskildringar. 
Akterna  hafva  ock  påbörjats,  så  att  grundadt  skäl  tinnes  till 
det  antagande  att  efter  några  få  år  deras  första  del  kan  bli 
afslutad. 

Sällskapet  har  äfven  i  sammanhang  härmed  beslutat 
att  hädanefter  ett  ex.  af  alla  dess  skrifter  skall  skänkas  åt 
studentbibliotheket. 

Månadssammanträdena  under  året  hafva  varit  ovanligt 
talrikt  besökta,  i  medeltal  af  20  medlemmar,  hvilka  genom 
föredrag  och  diskussioner,  som  ofta  varit  synnerligen  intres- 
santa och  upplysande,  verkat  för  sällskapets  höga  mål.  Der- 
vid  hafva  uppträdt  företrädesvis  hrr  Brenner,  Ehnberg, 
Elmgren,  Europaeus,  Fagerlund,  Hjelt,  Lang,  Leo- 
pold, Lindberg,  Norr  lin,  Palmen,  Reuter,  S  se  lan, 
Sahlberg,  Schalin  och  Unonius.  Den  ifver  och  kärlek 
för  fosterlandets  fauna  och  flora  som  vid  dessa  möten  ådaga- 
lagts, nu  snarare  i  högre  grad  än  någonsin  förut,  är  ett  det 
säkraste  beviset  på  den  anda  som  lifvar  sällskapets  medlem- 
mar och  utgör  en  osviklig  borgen  för  att  detsamma  skall 
allt  vidare  utveckla  sig  till  båtnad  både  för  den  inhemska 
bildningen  och  vetenskapen.  Det  stegrade  lif  och  produkti- 
vitet, som  sällskapet  under  senare  år  alltmera  visat,  kunna 
vi  ock  med  allt  skäl  härleda  från  den  stund,  då  samman- 
komsterna, från  att  vara  sporadiska  och  godtyckliga,  bestäm- 
des till  en  viss  dag  i  hvarje  månad  under  den  tid  af  året 
universitetet  är  öppet.  Knappt  något  beslut  har  någonsin 
varit  så  vigtigt  och  ödesdigert  för  Soc.  pro  F.  et  Fl.  fenn.j 
som  just  detta. 

För    anställande    af    naturhistoriska    forskningar   under 
instundande  sommar  hafva  följande  understöd  utdelats: 


1J6 

100  Skf..  åt  mag.  Brotherus  för  botaniska  och  särskildt 
muskologiska  studiei-  inom  Tohmajärvi  och  Pelg- 
järvi  socknar  af  Karelen ; 

100  ^kf.  åt  stud.  M.  A.  Europseus  för  botaniska  under- 
sökningar af  de  genom  Höytiäinens  fällning  er- 
hållna landvinningar; 

250  ^nf.  åt  kand.  Lang  för  en  botanisk  resa  i  nordöstra 
hörnet  af  Karelen,  förnämligast  inom  Nurmis  soc- 
ken; 

100  3mf  åt  stud.  E.  J.  Warén  för  en  resa  i  zoologiskt 
hänseende  till  Viitasaari  socken  af  norra  Tavast- 
land, 


550  %if  in  summa. 

Af  dessa  4  personer  har  en,  nemligen  kand.  E.  Lang, 
insändt  öflig  berättelse  öfver  den  resa  han  sistledne  sommar 
på  sällskapets  bekostnad  anställde  i  östra  Tavastland. 

Under  amanuensen  Palmens  frånvaro  i  utlandet,  har 
kand.  R.  Si  e  vers  fått  i  uppdrag  att  sköta  de  åligganden, 
som  äro  med  ifrågavarande  befattning  förenade. 

Såsom  under  föregående  år  har  sällskapets  boksamling 
mottagit  en  mängd  gåfvor  från  de  olika  vetenskapliga  sam- 
fund, med  hvilka  detsamma  står  i  utbyte.  Och  har  under 
sista  åi*ets  lopp  blott  ett  enda  tillkommit,  nemligen  Société 
de  Botanique  du  Grand-Duché  de  Liixemhonrg.  Dessutom 
hafva  en  mängd  värdefulla  uppsatser  och  vetenskapliga  ar- 
beten välvilligt  förärats  af  Hrr  E.  Fries,  Th.  M.  Fries, 
A.  E.  Holmgren,  J.  H.  Kawall,  A.  v.  Krempelhuber, 
O.  Nordstedt,  W.  Nyländer,  O.  M.  Reuter  och  A. 
Stuxberg. 

De  utländske  medlemmarnes  antal  har  förökats  med 
D:r  Jacob  Juratzka  i  Wien,  D.r  A.  von  Krempelhu- 
ber i  Munchen  och  Mr  R.  Mc  Lachlan  i  London,  samt 
de  inhemskes  genom  upptagande  i  vårt  brödraförbund  af 
magister  Elis  Roos,  ing.  Joh.  Faust,  studd.  E.  E.  Berg- 
rooth,  E.  M.  Buddén,  K.  W.  Forsblom,  A.  Th.  B.  Ge- 
netz,    G.  Grotenfelt,  W.  Fr.  Heimburger,  A.  W.  Jus- 


m, 


117 

lin,    H.  A.  Printz,  H.  W.  Renqvist  och  H.  B.  Åstiö 
samt  preparatoin  P.  Meriläiiien. 

S.  O.  Lindberg. 

Årsberättelse  afgifven  af  botan.  intendenten: 
De  botaniska  samlingarna  ha  på  öfligt  sätt  äfven  un- 
der det  tilländalupna  året  fått  emottaga  bidrag  såväl  af  Säll- 
skapets utsända  exkurrenter  som  andra  för  saken  nitälskande 
medlemmar.  Totalbeloppet  af  de  inlemnade  samlingarna 
uppgå  till  inalles  2400  växter,  representerade  af  857  kärl- 
växter, 713  mossor,  .3  alger,  794  lafvar  och  33  svampar, 
oberäknadt  en  större  växtsamling  från  gymnasisternas  i  A  bo 
botan.  förening.  Kärlväxterna  äga  ej  att  framvisa  några 
synnerligen  framstående  alster:  deremot  ingå  bland  mos- 
sorna och  isynnerhet  lafvarne  en  mängd  för  vetenskapen 
nya  arter,  andra  anmärkningsvärda  saker  att  förtiga.  Största 
delen,  eller  öfver  2,000  växter,  ha  inlemnats  af  professor 
Lindberg  (mossor  från  Karelen  och  Nyland),  kandidaten 
E.  Lang  (kärl växter,  mossor  och  lafvar  från  östra  Tavast- 
land),  mag.  E.  F.  Lackström  (mossor  från  Savolaks),  kand. 
J.  E.  J  US  lin  (kärlväxter  från  Ladoga  Karelen)  och  undert. 
(lafvar  från  Tavastland).  Större  eller  mindre  bidrag  ha  vi- 
dare emottagits  från  Hrr  possessionaten  J.  O.  Bomansson, 
lektorerna  K.  Unonius  och  P.  A.  Karsten,  magg.  H.  Zil- 
liaeus,  O.  C  o  11  in  och  F.  Elfving,  eleven  F.  W.  Ehr- 
ström,  studd.  K.  A.  Hällström,  C.  Leopold,  W.  Ren- 
qvist,  A.  af  Schultén,  Sehalin  och  B.  Aström,  hvar- 
jemte  åtskilliga  växter,  insamlade  af  elever  vid  härvarande 
skolor,  genom  hrr  Brenners  och  Unonii  försorg,  kommit 
samlingarna  till  godo. 

Af  de  i  H.  M.  F.  nu  förvarade  växter  uppgå  fanero- 
gamerna  i  artantal  till  1075  och  finnas  representerade  från 
20,500  lokaler. 

J.  P.  Norrlin. 

Årsberättelse  afgifven  af  zoolog,  intendenten: 
Vid  tanken  på  de  talrika  gåfvor,  hvarmed  en  intresse- 
rad  allmänhet  äfven  under  det  gångna  året  ihogkommit  fin- 
ska museum,   fästes  uppmärksamheten  främst  vid  den  märk- 


118 

liga  skänk,  som  förärats  af  skräddaren  D.  Nikolainen  i 
Kexholm.  Samlingen  af  inhemska  däggdjur  har  nämligen 
härigenom  ökats  med  en  ny  art,  Mustela  putorius^  L.,  hvil- 
ken  förut  ej  anträffats  på  finskt  område.  —  Äfven  den  fin- 
ska fogelsamlingen  har  i  år  fått  emottaga  tvenne  nykomlin- 
gar för  faunan,  nämligen  Ardea  stellaris  L.  och  Anser  albi- 
frons  Gm.,  Bechst.  Dessutom  har  densamma  ökats  med 
flere  andra  arter,  visserligen  icke  noviteter,  men  dock  syn- 
nerligen värda  att  i  samlingen  uppställas.  Dessa  hafva  dock 
i  sällskap  med  de  fogeldrägter  och  dunungar,  som  under 
närmast  föregående  år  tillkommit,  blifvit  undangömda  i  en 
packlår,  ty  några  penningemedel  till  bekostande  af  desammas 
preparerande  hafva  ej  under  senare  tider  tillfallit  finska  sam- 
lingen. Oaktadt  detta  starka  hinder  kommit  i  dess  väg,  har 
densamma  dock  år  för  år  kunnat  draga  sig  helst  något  li- 
tet steg  framåt,  tack  vare  enskilda  personers  välvilja.  Så 
har  under  årets  lopp  normalskole-eleverna  Hj.  Palmen  och 
N.  Sundman  uppstoppat  17  exx.  foglar,  deribland  många 
för  samlingen  välbehöfliga  drägter. 

Hvad  insektsamlingarnes  förökande  angår,  förtjenar 
framför  allt  omnämnas  den  ovanligt  stora  tillväxt  Coleoptera 
erhållit.  Ej  mindre  än  179  för  samlingen  nya  arter  ha' 
tillkommit.  Förnämligast  hafva  Staphylinidije  i  betydligare 
mon  riktats,  i  det  docenten  J.  Sahlberg  ensam  förökat 
desamma  med  circa  450  arter,  hvaraf  149  species,  deribland 
17  befunnits  för  vetenskapen  nya,  förut  saknats  i  samlingen. 
I  dessa  tal  äro  äfven  inberäknade  de  340  arter  Stajjhylini- 
dei\  som  blifvit  hemtade  från  Ryska  Karelen.  Ät  bestäm- 
mandet och  uppställandet  af  denna  grupp  har  docenten  J. 
Sahlberg  egnat  en  ospard  möda.  Finska,  Hemiptera^  hlnud 
hvilka  Amphibicorisce  och  Hydrocorisce  blifvit  granskade  och 
ordnade  af  J.  Sahlberg,  hafva  jemte  andra  väsendtliga  för- 
ökningar emottagit  8  nya  species.  Lepidopter-samhngen^ 
med  hvilken  införlifvats  160  af  Sahlberg  i  Ruovesi  och 
Kuusamo  funna  arter,  har  ökats  med  18  nya  species. 

Öfriga  insektordningar  hafva  äfven  i  mer  eller  mindre 
mon  tillvuxit,  ehuru  de  insända  gåfvorna  ej  ännu  blifvit  be- 


119 

arbetade.  Crustaceerna  hafva  ökats  med  tvenue  för  faunan 
nya  arter. 

Utom  de  värdefulla,  betydande  gåfvor  docenten  J. 
Sahlberg  lemnat,  hafva  de  zoologiska  samlingarne  erhål- 
lit kärkomna  bidrag  af  följande  personer:  prostinnan  W  e- 
nell,  prokurator  J.  Ph.  Palmen,  senator  W.  Zilliaeus, 
d:rr  J.  J.  af  Teugström  och  J.  A.  Palmen,  lektorerna 
A.  B  lo  mq  vis  t,  N.  K.  Nordenskiöld,  J.  Kervander, 
So  hl  man  och  K.  J.  W.  Unonius,  baron  E.  H  i  sin  g  er, 
kanslisten  E.  B  er  ner,  pastor  Aspelund,  forstm.  C.  Brän- 
der, A.  L.  Ho  lim  er  US  och  S.  P.  Wigelius,  apoth.  A. 
Gunther,  civiling.  I.  Faust,  mek.  Burkart,  polyt.  Sese- 
mann,  skrädd.  D.  Nikolai  nen,  hrr  E.  B  ren  ner  och 
Rimpiläinen,  magg.  O.  M.  Reuter  och  H.  Zilliaeus, 
kandd.  O.  Engström,  E.  Hjelt,  J.  E.  Ju  si  in  och  W. 
Snellman,  studd.  G.  Berg  ro  th,  O.  Brusiin,  M.  A.  Eu- 
ro pseus,   A.  Th.  M.  Genetz,  W.  Heimburger,  C.  Leo- 

o 

pold,  Z.  Schalin,  E.  J.  Warén,  H.  B.  Aström,  nor- 
malskole-eleverna  A.  Helenius,  J.  Lagus,  AI  fr.  Norr- 
mén  och  N.  Sundman  samt  undertecknad. 

Richard  Sievers. 

De  vigtigaste  bland  de  botaniska  bidragen  till  samlin- 
garne utgjordes  af  130  kärlväxter  från  Ladoga  Karelen  af 
kand.  J.  E.  Juslin,  samt  314  lafvar,  hvaribland  10  för  ve- 
tenskapen nya,  de  flesta  från  Södra  Tavastland  af  docenten 
J.  P.  Norr  lin. 


II. 

Ben  4  Oktober  1873. 

Mag.  J.  Sahlberg  förevisade  och  redogjorde  för  före- 
komsten af  några  af  honom  i  norra  Österbottens  östra  bergs- 
trakter funna  vattenskalbaggar,  anförande  dem  såsom  ett 
bevis  för  våra  fjälltrakters  rikedom  på  egendomliga  vatten- 
insekter. (Dessa  arter  finnas  redan  anförda  i  mag.  J.  Sahl- 
bergs:  Enumeratio  Coleopterorum  Carnivororum  Fennise. 
Se  Sällsk.  Not.  XI). 


120 

Mag.  O.  M,  Reuter  förevisade  några  af  honom  i  den 
Pippingsköldska  samlingen  funna.^  för  Finlands  fauna  ännu 
ej  antecknade  skalbaggar.     (Se  Bihang  N:o  6). 

Stud.  R.  Sievers  förevisade  ett  spritlagdt  exemplar 
af  slemfisken  Liparis  barbatus  Ekstr.,  hvilken,  en  af  de  få 
ishafsformer,  som  ännu  i  Östersjön  förekomma,  årligen  an- 
träffas på  Högland,  på  ett  djup  af  30 — 40  famnar,  sugande 
sig  fast  vid  de  med  näfver  beklädda  sänkena  af  näten,  hvaraf 
den  äfven  af  öboerna  erhållit  sitt  finska  namn  Pullokala. 

Mag.  Brenner  meddelade  en  notis  om  förekomsten  af 
Butéo  layopus  på  Melkö.     (Se  Bihang  N:o  2). 

Den  1  November  1873. 

Mag.  O.  M.  Reuter  meddelade  några  notiser  om  de 
hos  oss  inhemska  grodartcrna  Råna  temporaria  L.  och  R. 
arvalis  Nilss.,  särskildt  med  afseende  å  deras  osteologiska 
karakterer.  (Se  härom  Anteckningar  om  Råna  arvalis  uti 
Notiser,  Ny  serie,  XI,  p.  321  flT.). 

Vidare  redogjorde  hr  Reuter  för  stridulations-metho- 
den  hos  Reduviiden  Coranvs  subapterns  Deg.  (hvaröfver 
närmare  publicerats  i  Mittheil.  Schweiz,  ent.  Gesellsch.  1874). 

Mag.  .1.  A.  Palmen  anförde  några  af  hr  Alcenius  i 
bref  till  honom  gjorda  meddelanden  angående  i  Wasatrak- 
ten observerade  foglar,  hvilka  meddelanden  redan  tillgodo- 
gjorts af  honom  i  det  arbete  öfver  Finlands  foglar,  han  helt 
nyligen  utgifvit.  Bland  dessa  fästes  särskild  uppmärksamhet 
vid  en  notis  om  Thalassidroma pelac/ica  Linn.  eller  stormsva- 
lan, hvilken,  enligt  af  sälskyttar  gifna  beskrifningar  på  en 
af  dem  med  namnet  '"'Våghyppla*'''  betecknad  fogel,  skulle  visa 
sig  i  Qvarken,  förebådande  storm,  och  uppmanade  hr  Pal- 
men sakkunniga  personer  att  närmare  undersöka  uppgiften. 

Stud.  R.  Sievers  förevisade  ett  af  honom  på  Högland 
funnet  exemplar  af  den  för  Finlands  fauna  hittills  ej  upp- 
tagna Limax  tenellus  Miill. 

Stud.  O.  I.  Engström  förevisade  ett  vackert  bo  jemte 
ägg  af  Oriolus  galbula  från  Loj  o. 

Till  de  zoologiska  samlingarne  hade  inlemnats  följande 
anmärkningsvärdare    gåfvor:  af  befallningsman  E.  Ignatius 


121 

skinn    af  Canis  lagopus  från  Tenala,  hvarest  i  sednaste  maj 
månad  ett  par  af  nämnda  djur  observerats. 

Den  6  December  1873. 

Sällskapets  sekreterare,  mag,  Brenner  meddelade  från 
d:r  A.  R.  Spoof  ytterligare  notiser  om  förekomsten  af  Li- 
litaa;  tenellus  Mit  11.  hos  oss  (Se  Bihang  N:o  4). 

Stud.  O.  I.  Engström  förevisade  en  för  Finland  förut 
ej  antecknad   skalbagge,    Lema  Erichsöni  Suffr.,  från  Lojo. 

Den  7  Februari  1874. 

Mag.  J.  Sahlberg  förevisade  en  af  honom  senaste  som- 
mar under  mossa  vid  en  bäckstrand  i  Kuusamo  funnen  ny 
art  af  det  förut  endast  i  södra  Europa  genom  ett  enda  spe- 
cies  representerade  Heteropter-slägtet  Pachycoleus.,  af  honom 
kallad  P.  rufescens  (sedermera  beskrifven  i  Skpts  Notiser, 
XI,  p.  305). 

Bland  gåfvor  till  de  zoologiska  samlingarna  må  näm- 
nas: af  normal-lyceieleven  Försten  tvenne  vaktel-Ä^^  från 
Maaninka. 

Den  7  Mars  1874. 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  inlemnats:  af  stats- 
rådet E.  J.  Bonsdorff  3:ne  ägg  af  Strix  liturata  från 
Uskela. 

Den  IL  April  1874. 

Mag.  O.  M.  Reu ter  förevisade  ett  exemplar  af  den  förut 
endast  en  gång  i  Helsingfors  observerade  egentligen  medel- 
europeiska skalbaggen  Cerandria  cornuta,  af  honom  härstä- 
des  funnen  i  bröd. 

Mag.  J.  A.  Palmen  förevisade  ett  af  mag.  C.  Uno- 
nius  i  Sysmä  funnet  exemplar  af  mullvaden. 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  inlemnats  af  mag. 
O.  M.  Reuter  43  sällsynta  arter  Hemiptera  från  Pargas,  Nagu 
och  Åland,  hvaraf  4  för  samlingen  nya  och  två  hittills  obe- 
skrifna  långvingade  former. 

Den  2  Maj  1874. 
Mag.  J.  Sahlberg  förevisade  4  för  den  finska  faunan 
nya  Cicadarier   (Se  Bihang  N:o  14). 

Vidare  förevisade  hr  Sahlberg  den  för  flere  år  sedan  på    ^^^-tTTTT^ 

sV 


122 

Gotland  och  i  Småland,  men  på  senare  tid  ej  annorstädes  än  i 
Algier  påträffade  skalbaggen  Hydroporvs  hamulatus  Gyll., 
tagen  i  Sainia  vid  Willmanstrand  samt  i  Parikkala,  äfven- 
som  en  större,  af  honom  uppstäld  samling  af  finska  skal- 
baggar af  fam.  Aleocharidce,  nppgående  till  230  arter,  hvaraf 
80  för  den  finska  faunan  nya  och  några,  för  det  mesta  ifrån 
ryska  Lappmarken,  hittills  obeskrifna. 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  mag.  J.  Sahlberg 
inlemnat  en  samling  af  120  sp.  Coleoptera  carnivora,  palpi- 
eornia  och  amphibia,  hvaribland  8  för  samlingen  nya,  från 
Kuusamo  och  östra  Finland. 

Den  13  Maj  1874. 

De  zoologiska  samlingarna  hade  emottagit:  af  mag.  M. 
Brenner  1   ex,  af  Cottvs  bubalis  från  Melkö. 

Den  3  Oktober  1874. 

Mag.  J.  Sahlberg  förevisade  tvenne  finska  Phyllopo- 
der  och  inlemnade  om  dessa  för  publikation  i  Notiserna: 
''■'Om  Finlands  hittills  kända  Phyllupoda  och  återfinnandet  af 
Linnés  AJonoculus  lenticiilaris''''  (Se  Skpts  Notiser,  XI,  p. 
317). 

Stud.  C.  Leopold  förevisade  exemplar  9ki  Aplexa  hyp- 
norum  från  Lampis. 

Mag.  J.  A.  Palmen  redogjorde  för  ett  fynd  af  Oerf/^oJa 
migratoria.,  sträckgräshoppan,  som  förevisades,  i  likhet  med 
några  foglar,  öfver  hvilkas  fyndorter  notiser  meddelades. 
(Se  Bihang  N:ris  7  &  2). 

Ordföranden  uppvisade  främre  delen  af  en  i  Kirjava- 
laks  vid  Sordavala  funnen  mullvad,  i  sammanhang  hvarmed 
omnämndes,  att  detta  djur  enligt  stud.  A.  H.  Brotheri  upp- 
gift allmänt  förekommer  vid  Lauritsala  vid  Saimas  södra  strand. 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  inlemnats:  af  stud. 
O.  Brusiin  en  Charadrius  helveticus  från  Wånå;  af  uor- 
malskole-eleven  J.  Lagus  C  har.  helveticns,  Tringa  snbar- 
qvata  och  Tr.  camitus  från  Kalvik  i  Helsinge-  af  magg.  A. 
Palmen  och  J.  Sahlberg  hvardera  en  ung  Char.  helveti- 
cus   från    Helsingfors 5  af  stud.  R.  Slev  ers  Gobio  fluviatilis 


123 

från  Helsinge;   af  nnag.  J.  Sahlberg  Limnadia  lenticularis 
L.  från  Helsingfors. 

Den  7  November  1874. 

Mag.  J.  Sahlberg  redogjorde  för  de  tre  finska  arterna 
af  coleopterslägtet  Pytho,  af  hvilka  han  sistlidne  sommar  i 
Ruovesi  upptäckt  en  ny^  P.  abieticola.  (Ofver  dessa  avter  och 
deras  larver  har  han  publicerat  närmare  i  Deutsche  Ento- 
mologische  Zeitschrift,  I). 

Härjemte  förevisade  densamme  tvenne  för  den  finska 
faunan  nya  Slaphylinider,  Lathrimceum  atrocephalum  Gyll. 
och  Syntomium  ceneum  Mull.,  hvilka  innevarande  höst  tagits 
i  närheten  af  Helsingfors,  äfvensom  en  endast  från  norra 
Finland  förut  känd,  Boreaphilus  Henningiamis  C.  Sa  hl  b. 
likaledes  från  trakten  af  Helsingfors. 

Mag.  J.  A.  Palmen  anhöll  om  att  till  Sällskapet  få  ställa 
två  frågor,  hvarpå  hans  uppmärksamhet  af  professor  Vircho  w 
vid  dennes  senaste  vistelse  härstädes  blifvit  väckt,  nemligen, 
l:mo  hvad  orsaken  kunde  vara  dertill,  att  snack-  och  musselskal 
ej  till  den  mängd  funnes  uppkastade  på  våra  insjöstränder, 
som  i  Tyskland,  och  2:do  huruvida  man,  hvad  de  hos  oss 
förekommande  däggdjuren  beträffar,  gjort  några  iakttagelser, 
angående  förändringar  i  iris'  färg,  hos  sydligare  och 
nordligare  individer,  hvilka  på  något  sätt  skulle  erbjuda  ana- 
logi med  antagandet  att  de  i  Finland  bosatte  finnarne,  hvilka 
härstamma  från  en  folkstam  med  mörka  anletsdrag  och  mörk 
iris,  till  följd  af  inträffade  klimatologiska  förändringar  i  vi- 
stelseort och  boningsplatser  skulle  hafva  erhållit  den  ljusare 
ansigtsfärg  med  åtföljande  blå  iris,  hvilka  såsom  bekant 
utmärka  desamma.  Hvad  det  föregående  förhållandet  be- 
träffar hade  professor  Virchow  uttalat  den  förmodan,  att 
möjligen  våra  sjöars  starka  jernhalt.  men  brist  på  kalk,  vore 
orsaken  dertill,  hvaremot  Skpts  medlemmar  i  allmänhet  tyck- 
tes vara  af  den  åsigten  att  våra  sjöars  fattigdom  på  blöt- 
djur vore  beroende  af  det  nordliga  klimatet.  Hvad  den  se- 
nare frågan  beträffar,  så  måste  den  lemnas  obesvarad,  all- 
denstund,  så  vidt  Skpt  hade  sig  bekant,  några  iakttagelser 
åt  detta  håll  ej  blifvit  gjorda. 


124 

Stud.  E.  Hjelt  förevisade  ett  exemplar  af  Anser  ber- 
nicla,    skjutet    i  Padasjoki   i  Oktober  af  possess.  Tallgren. 

Stud.  M.  A.  Europeeus  förevisade  en  af  honom  i 
Juli  detta  år  i  Esbo  skjuten  ungfogel  af  Ardea  cinerea^  af 
hvilken    art   5  stycken  foglar  af  honom  derstädes  påträffats. 

Mag.  J.  A.  Palmen  förevisade  ett  af  stud.  H.  B. 
Åström  i  Thusby  ihjälkastadt  exemplar  af  Anser  albifrons, 
meddelande  derjemte  uppgifter  om.  A.  bernicla  (Se  om  An- 
ser albifrons^  Skpts  Notiser,  ny  ser.  XI,  p.  353). 

Tillika  meddelade  hr  Palmen,  att  han  af  lotsen  Åhman 
från  det  fem  mil  vesterut  belägna  Mickelskär  erhållit  åtskil- 
liga uppgifter  om  förbiflyttande  foglar,  fullkomligt  öfver- 
ensstäm.mande  m.ed  de  af  honom  förut  uttalade  åsigter  om 
foglarnes  flyttningsvägar. 

Bland  gåfvor  till  zoologiska  museum,  må,  förutom  den 
ofvannämnda  Ardea  cinerea^  omnämnas:  af  stud.  O.  Bru- 
siin  Tringa  minuta  från  Wånå;  af  stud.  E.  Hjelt  Anser 
bernicla  från  Padasjoki;  af  mag.  M.  Brenner  Larus  ridi- 
btmdus  från  Melkö ;  af  mag.  A.  Palmen  120  exx.  Phryga- 
neider  från  södra  Finland;  af  stud.  R.  Sievers  33  exx.  d:o 
från  Högland,  Åland  och  Helsingfors;  af  doc.  J.  Sa  hl  berg 
90  exx.  d:o  från  Kuusamo  m.  fl.  ställen,  samt  kräftdjuret 
Branchipus  paludosus  från  ryska  lappmarken. 

Den  11  December  1874. 

Mag.  J.  Sa  hl  b  er  g  tillkännagaf  sig  senaste  sommar 
hafva  anträffat  i  Ruovesi  Råna  arvalis,  samt  förevisade  exx. 
af  tvenne  L^^i^wrö-arter,  nemligen  Toxotus  meridiamcs  L. 
och  Grammoptera  femorata  F.,  tagna  af  stud.  C.  Leopold 
i  Lampis. 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  bland  annat  inlem- 
nats:  af  stud.  W.  Heimbiirger  12  sp.  Coleopteraj  hvaraf 
7  för  samlingen  nya,  från  Åbo  och  Helsingfors. 

Den  6  Februari  1875. 

Mag.    O.    M.    Reuter    redogjorde  för  sina  iakttagelser 

angående  stridulationsförmågan  hos  Lepidoptera  (Se  Bihang 

N:o     10),    äfvenså   referade    han    om    den  nyligen  iakttagna 

vivipariteten  hos  några  Chrysomeliner,  uppmanande  till  när- 


125 

mare  observation  af  de  äfven  hos  oss  allmänt  förekommande 
Gastrophysa  Polygoni  (man  observere  slägtnamuet!)  och 
Adimonia  Tanaceti^  hvilkas  ofta  enormt  utvidgade  abdomen 
gåfve  anledning  till  förmodan  om  en  likartad  propagation, 
hvarjemte  han  slutligen  anmälde  några  af  honom  i  Abo-trak- 
ten  gjorda  fynd  af  Ortiwptera  (Se  Bihang  N:o  8). 

Mag  J,  Sahlberg  förevisade  två  för  den  finska  fau- 
nan nya  fjärilar  (Se  Bihang  N:o  9),  äfvensom  en  i  Ruovesi 
funnen,  för  Finland  ny  skalbagge,  Phlceodroma  concolor^ 
anträffad  under  barken  af  en  rönn. 

Stud.  M.  A.  Eu rop  Be  US  tillkännagaf  att,  enligt  med- 
delande af  d:r  Z etterman,  Locvsta  cantans  blifvit  funnen 
äfven    i  Parikkala  och  Kronoborg. 

De  zoologiska  samlingarna  hade  förökats  med  följande 
gåfvor:  af  stud.  J.  E.  Waréu  2:ue  skinn  a,f  Mvs  minvtus  från 
Suonenjoki;  af  senator  W.  Zilliacus  Mustela  lutreola  från 
Ruokolaks:  af  forstm.  A.  L.  Ho  lime  rus  en  rackelhane  från 
Sotkamo;  af  stud.  A.  Th.  B.  Oenetz  2:ne  exx.  af  Lepus 
europceiis  från  Kronoborg;  af  kand.  O.  Engström  20  sp. 
insekter  från  Nyland  och  Padasjoki,  deraf  3  art.  Coleoptera 
nya  för  samlingen. 

Den  6  Mars  1875. 

Mag.  O.  M.  Reuter  förevisade  i  Finland  fångade  exx. 
af  två  fiskarter,  hvilkas  förekomst  hos  oss  man  velat  betvifla 
(Se  Bihang  N:o  3),  äfvensom  några  för  vår  fauna  nyupp- 
täckta Bemiptera  (Se  Bihang  N:o  13). 

Kand.  R.  Si e vers  förevisade  ett  af  skräddaren  D. 
Nikolainen  från  Kexholm  insändt  exemplar  af  den  förut 
på  finskt  område  ej  anträffade  Illern,  Mustela  putorivs  (Se 
Bihang  N:o  1). 

Till  de  zoologiska  samlingarna  hade  förärats:  af  d:r 
J.  M.  J.  afTengström  15  exx.  ]Soctu<je,  hvaraf  3  för  saml. 
nya,  från  Kexholm;  af  stud.  E.  J.  Warén  Tringa  canutus 
från  Suonenjoki,  samt  af  kand.  E.  J.  Juslin  omkr.  20  arter 
mollusker  från  olika  delar  af  landet. 


126 

Den  3  April  1875. 
Mag.  O.  M.  Re  ute  r  förevisade  en  Annulat  iVerezs  rfiygr- 
sicolor  från  Pargas  (Se  Bihang  N:o  15),  äfvensom  en  af  ho- 
nom dersammastädes  funnen  uy mf- form  a,f  Alydiis  calcaratus, 
redogörande  i  sammanhang  härmed  för  några  Hemipterers 
maskering  (Se  Bihang  N:o   12). 

Till  de  zoologiska  samlingarna  anmäldes  följande  gåf- 
vor:  af  kand.  V.  Snellman  Turdt(s  menda  från  H:fors  och 
Plecotus  miritus  från  Kyrkslätt;  af  doc.  J.  Sa  hl  berg  240 
sp.  Staphylinider,  hvaraf  61  art.  för  saml.  nya,  från  ryska 
Karelen,  samt  380  sp.  d:o,  deraf  88  förut  saknats  i  saml., 
från  olika  delar  af  landet. 

Den  I  Maj  1875. 

Mag.  J.  P.  Norrli  n  förevisade  enligt  uppdrag  af  direktor 
A.  Blomqvist  i  Evois  två  från  Öfver-Torneå  erhållna  ekorr- 
skinn,  tillhörande  de  under  namn  af  Männyn-orava  och  Kuu- 
sen-orava  der  åtskiljda  varieteterna,  öfver  hvilka,  äfvensom 
öfver  ekorrarnas  synbara  beroende  af  barrträdens  mer  eller 
mindre  ymniga  frösättning  hr  Blomqvist  insändt  till  publi- 
kation en  uppsats :  '^''Några  iakttagelser  rörande  fröbildnin- 
gens periodieitet  hos  tallen  och  granen  samt  rörande  ekor- 
rens förekommande  i  Finland.''*' 

Mag.  J.  Sahlberg  föredrog  om  Formica gayates^  hvilken 
han  funnit  såsom  slaf  hos  en  röd  stackmyrart  (se  Bihang 
N:o  11),  hvarjemte  han  redogjorde  för  några  intressanta  fynd 
i  Nordenskiölds  coleopter-samling  på  Frugård  (se  Bihang 
N:o  5);  slutligen  ville  hr  Sahlberg  fästa  Skpts  uppmärksamhet 
vid  ett  sätt  att  insamla  Coleoptera,  som  ej  är  att  förakta,  nem- 
ligen  att  söka  dem  på  snön,  då  denna  om  våren  länge  qvar- 
ligger.  Man  finner  nemligen  ofta  åtskilliga  arter,  isynnerhet 
sådana,  som  äro  mera  egendomliga  för  nordliga  trakter,  sär- 
skildt  Staphylinider,  på  lågländta  sumpiga  ängar,  i  stor  mängd 
krypande  på  snödrifvan,  middagstiden  framkallad  af  det 
starka  solskenet.  Af  sällsynta  arter,  som  i  år  sålunda  in- 
samlats af  hr  Sahlberg  framhöll  han  Boreaphilus  Hennin- 
gianus  Sahlb.,  Arpedium  hrachypterum  Grav.  och  Atheta 
eremita  R j  e. 


127 

Bland  till  zoologiska  museum  inlemnade  gåfvor  om- 
nämnas: af  lektor  N.  K.  Nordenskiöld  37  sp.  Coleoptera, 
deraf  2  för  vetenskapen  och  5  för  samlingen  nja,  de  Hesta 
från  Frugård;  af  doc.  J.  Sahlberg  34  sp.  Hemiptera,  bland 
hvilka  6  för  samlingen  nya  arter,  från  skilda  landsdelar;  af 
stud.  A.  W.   Juslin  ägg  af  Scolopax  gallinayo  från  Pernå. 

Den  13  Maj  1815. 

De  zoologiska  samlingarna  hade  emottagit  följande  skän- 
ker: af  doe.  J.  Sahlberg  160  sp.  Lepidoptera.^  hvaraf  14 
arter  förut  saknats  i  samlingen,  från  Kuusamo  samt  nym- 
phan  af  den  nyl.  beskrifna  Pytho  abieticola,  J.  Sahlb. ; 
af  kand.  V.  Snellman  50  sp.  Hymenoptei-a.,  deraf  2  sp. 
tor  samlingen  nya,  från  Lojo  och  Kyrkslätt,  samt  Sylvia  hy- 
polais  från  Esbo;  af  lektor  J.  Nervänder  Gobio  fluviatilis 
från  Likaniemi  invid  Trångsund;  af  kand.  R.  Sievers,  Nero- 
phis  ophidion  och  en  krustaeé  från  Högland. 


-*<>■>■ 


B  I  11  a  n  g;. 

M  1.  Instela  putorius  Liiiiié;  fuiineu  i  Finlaud,  medd. 
af  Richard  Sievers    d.  6  mars   1875. 

I  afseende  å  förekomsten  af  Mustela  putorius  och  M. 
lutreola  L.  i  Sverige  och  Finland  har  länge  ett  motsatt  för- 
hållande egt  rum.  I  Sverige,  der  den  förra  förekommer,  har  den 
senare  ej  ännu  bli  f  vi  t  anträffad;  deremot  har  Finland,  hvarest 
M.  lutreola  ofta  erhålles,  ej  förrän  under  senaste  år  kunnat 
upptaga  M.  putorius  i  sin  fauna.  Lilljeborg  *)  uppgifver 
visserligen  att  M.  putorius  enligt  J.  F.  B  rand  t  ^Isannolikt 
förekommer  i  södra  Finland,  emedan  den  är  talrik  i  trakten 
af  S:t  Petersburg^'',  men  något  ex.  af  detta  djur  har  veterli- 


*)     Sveriges  och  Norges  ryggradsdjur.    I.    Däggdjuren.    Förra 
afd.  Upsala  1874,  sid.  575, 


128 

gen  ej  blifvit  taget  på  finskt  område,  förrän  skräddaren  D. 
Nikolainen  den  7  november  1874  fångade  ett  dylikt  i  en 
lada  i  närheten  af  Kexholm  och  välvilligt  öfverlemnade  det- 
samma till  universitetets  finska  museum.  Redan  tidigare" 
hade  denna  art  dock  blifvit  påträffad,  ehuru  fyndet  något 
senare  än  det  nyssnämnda  blifvit  bekant.  Under  en  resa 
genom  Wiborg  sommaren  1875  fann  jag  nämligen  å  Liimata 
egendom,  7  verst  från  staden,  ett  konserveradt  ex.  af  A/,  jl)?/- 
torius^  hvilket  redan  par  år  dessförinnan  —  som  det  förmo- 
das sommaren  1873  —  blifvit  tillvarataget.  Det  något  ska- 
dade ex.,  som  af  en  jagthund  blifvit  ihjälbitet,  förärades  till 
saml.  af  kand.  Th.  Thesleff.  Det  är  att  förmoda  att  snarli- 
gen  i  samma  trakt  flere  exx.  af  illern  komma  att  anträffas, 
ty  nejden  kring  nämnda  egendom  synes  genom  sin  på  sten- 
rös  rika  granskog  vara  en  lämplig  lokal  för  densamma.  Vår 
fauna  eger  således  nu  genom  de  anförda  fynden  vid  Liimata 
och  Kexholm  ej  blott  M.  lutreola  utan  äfven  M.  putorms. 

M  3.     Fyndorter  föp  iDtressautare  fogelarter. 

Btdeo  lac/opus  (medd.  af  M.  B  ren  ner  d.  4  okt.  1873). 
Denna  såsom  en  raritet  hos  oss  ansedda  vråkart,  hvaraf  ej 
något  exemplar  i  den  finska  fogelsamlingen  förefunnits  innan 
tvänne  af  magg.  Palmen  och  Sahlberg  samt  ett  för  ett  par 
år  sedan  på  Melkö  skjutet  exemplar  blifvit  inlemnade,  har 
åter  tvänne  särskilda  gånger  denna  höst  blifvit  skjuten  på 
nämnda  holme  i  Helsinge,  hvarest  den  årligen  på  samma  tid 
i  större  eller  mindre  mängd  skall  förekomma  och  uppträda 
med  stor  djerfhet. 

Ardea  stellaris  hade  i  början  af  september  1874  blifvit 
skjuten  i  Wiborgs  trakten  af  poly teknikern  Se sem an,  hvar- 
est den  äfven  föregående  år  anträffats,  och  inlemnades, 
ehuru  tyvärr  i  mycket  skadadt  tillstånd,  till  finska  museum, 
der  den  förut  saknats. 

Ardea  cinerea  hade  i  juli  1874  skjutits  i  Esbo  af  stud. 
M.  A.  Europaeus,  som  derstädes  observerade  5  stycken  af 
denna  fogel. 

Af   foglar,    hvilka   mag.   Palmen  i  sin  afhandling  om 


129 


foglarnas  flyttningsvägar  uppgifvit  Hytta  längs  finska  viken, 
har  han  vid  sällskapets  möte  den  3  okt.  1874  särskildt  ån3'0 
framhållit  Charadriits  helveticus^  Tringa  canuUts  och  st/bar- 
qnata,  h vilka  af  eleven  Lagas  i  augusti  månad  skjutits  på 
Kalvik,  två  verst  öster  om  Helsingfors.  Utom  dessa  hade 
Anser  bernicla  den  13  augusti  skjutits  vid  Hrfors  af  hr  K. 
Ekebom  samt  af  de  ofvannämnda  Charadrius  helveticus  af 
hrr  Palmen  och  Sahlberg  vid  Rödbergen.  Deremot  hade 
äfven  i  Vånå  vid  Tavastehus  både  åren  1874  och  1873,  lik- 
som förut  vid  Vasa,  exemplar  af  Ch.  helveticus  och  Tringa 
suharquata  anträffats,  hvilken  omständighet  ej  väl  öfverens- 
stämde  med  de  af  hr  Palmen  i  ofvannämnda  afhandling  an- 
gående dessa  arter  uttalade  åsigter. 

Jl?  3.  Notiser  om  två  finska  fisk-arter,  medd.  af  O.  M. 
Reuter  d.  6  mars  1875. 

I  sin  år  1819  utgifna  Fauna  Fennica,  II,  har  Sadelin, 
som  bekant,  infört  en  mängd  arter,  hvilkas  förekomst  i  Fin- 
land varit  högsta  tvifvel  underkastad  och  hvilka  äfven  der- 
för  af  Malmgren  utelemnats  i  ^''Kritisk  öfversigt  af  Finlands 
fiskfauna''\  Att  Sade  lins  uppgifter  dock  icke  alltid  berott 
på  lösa  förmodanden,  bevisar  ett  för  en  tid  sedan  i  Sagu  socken 
i  närheten  af  Åbo  gjordt  fynd  af  en  makrill,  Scomher  scom- 
hrus  h.  Sadelin  yttrar  om  denna  fisk  1.  c.  p.  45:  '^Ad  lj|- 
tora,  quae  mare  Balthicum  adjacent,  interdum  advena  rarus'', 
men  arten  upptages  icke  af  Malmgren. 

Enligt  Nilssons  uppgift  i  Skand.  Fauna,  Fiskarne,  p. 
132,  skall  makrillen  stundom  gå  in  i  Östersjön,  der  hon  år 
1851  infann  sig  i  stor  mängd  i  dess  södra  trakt.  De  flesta 
exemplar  voro  små,  ej  större  än  sillar.  Sådant  är  äfven  för- 
hållandet med  det  i  Åbo  skärgård  fångade  exemplaret,  som 
förvaras  bland  Åbo  lycei  samlingar. 

Angående    en  annan  fisk-art,  Ammodytes   lancea  Cuv., 

uppger  Malmgren  1.  c.  p.  33,  att  den  icke  förekommer  vid 

våra  Östersjökuster.     Enligt  Nilsson  1.  c.  p.  658  skall  han 

i  Sverige    gå    upp  ofvanom  Stockholm.     På  Åbo    lycei    Mu- 

_  seum    finnes    dock    ett    exemplar    af  blåa  tobisen,  fångadt  i 

9 


130 

Pavaas  socken  och  föräradt  af  hr  assessor  Sal  Imén.  Enliat 
meddelade  uppgifter  lärer  denna  art  äfven    vara   observerad 

o 

på  Åland  af  aflidne  mag.  Cajander  och  i  Korpo  och  Nagu 
socknar  af  statsrådet  Bonsdorff.  Förundersökning  af  of- 
vannämnda  i  Abo  förvarade  fiskar  står  iag  i  förbindelse  hos 
rektor  för  Abo  Ijceum,  hr  lektor  C.  J.  Arrhenius. 

J^  4.  Limax  teuellus  lull.  fiiuiieii  i  Finland.  Uti  '-^Fin- 
lands Mollusker"  anföra  Norden  sk  i  öld  och  Nyländer  p.  7 
•AXi  Limax  tenellns  ulan  allt  tvifvel  förekommer  i  Finland,  ehuru 
de  ännu  ej  med  säkerhet  anträffat  densamma.  Vid  sällska- 
pets möte  den  1  nov.  1873  förevisade  kand.  Sievers  ett  ex. 
af  denna  art,  funnet  af  honom  på  Högland.  Med  anledning 
häraf  meddelade  d:r  Spoof  den  6  dec.  s.  å.,  att  ett  exem- 
plar af  detta  djur  redan  för  omkring  8  år  sedan  af  numera 
e.    o.    professorn    i    Charkow    H.   Lagermarck  påträffats  i 

o 

Abo-trakten,  hvarjemte  han  sjelf  ganska  allmänt  funnit  den 
i  nämnda  trakt. 

M  5.  Om  den  INordenskiöldska  Coleoptersanilingen^  medd. 
af  J.  Sahlberg  d.  1  maj  1875,  Genom  hr  lektor  Karl 
Nordenskiölds  välvilja  och  intresse  för  vår  fauna  har  jag  va- 
rit i  tillfälle  att  undersöka  den  rika  samling  af  Coleoptera,  som 
af  honom  och  professor  A.  E.  Nordenskiöld  blifvit  samman- 
M'agt  vid  Frugård  och  att  för  sällskapets  samling  uttaga  de 
arter,  som  för  den  äro  af  särskildt  intresse.  Härigenom  har 
vår  fauna  blifvit  riktad  med  ett  icke  obetydligt  antal  nya 
arter,  bland  hvilkatvenne  ännu  obeskrifna;  särskildt  förtjenar 
omnämnas  den  intressanta  Psammodius  sulcicollis  111.,  ut- 
märkt genom  sina  djupa  tvärfåror  på  prothorax,  och  hvilken 
art,  tillhörande  ett  hos  oss  ännu  ej  anmärkt  slägte,  inom 
Skandinavien  blifvit  funnen  endast  i  sydvestra  Sverige. 

M  0.  Vur  finska  faunan  nya  Coleoptera  ur  den  Pipping- 
skuldska  samlingen,  medd.  af  O.  M.  Reuter,  d.  4  okt.  1873. 

Vid  undersökningen  af  det  obestämda  materialet  i  af- 
lidne kir.  mag.  A.  Pi  ppingskölds  numera  i  min  ego  be- 
fintliga samling  har  jag  funnit  några  såsom  finska  ännu  icke. 


131 


publicerade  s-kalbaggar,  af  hvilka  isynnerhet,  en  af  större  in- 
tresse. Denna  är  uenil.  den  för  sin  skadlighet  för  hasselträ- 
den ryktbar  blefne  Balaninus  nucum  L.  Ännu  har  denna 
art  icke  varit  anmärkt  för  vårt  land  och  S3'nes  icke  heller 
hota  att  komma  att  göra  någon  skada  hos  oss;  blott  ett  enda 
exemplar  fanns  i  hr  Pippingskölds  samling  med  upplysning 
på  vidfästad  etikett,  att  det  vore  taget  på  Ispois  invid  Abo, 
der  äfven  stora  nötskogar  finnas.  Ehuru  jag  ofta  och  länge 
samlat  på  samma  ställe,  har  jag  dock  aldrig  derstädes  sett 
denna  vifvel.  Bland  andra  af  Pippingsköld  i  Abo- 
trakten  tagna  skalbaggar  må  omnämnas  Allectda  morio  och 
Agrilus  mendax^  den  senare  äfven  sommaren  1873  funnen  af 
kand.  Elfving  i  Pargas  och   1862  i  Yläne  af  Fr.  Sah  1  berg. 

M  7.  Oedipoda  migratoria  L.  fiiiiiieii  i  Finland,  medd.  af 
J.  A.  Palmen  d.  3  okt.  1874.  Under  senaste  augusti  månad 
fångade  prokuratorn  J.  Ph.  Palmen  på  Jollas  i  Helsinge 
socken  ett  ex.  af  sträckgräshoppan,  Oedipoda  migratoria, 
hvilken  uppgifvits  vara  funnen  i  Finland  några  gånger  förut, 
men  utan  att  exemplar  deraf  blifvit  i  universitetets  samlin- 
gar bevarade.  Exemplaret  inlemnades  till   finska  museum. 

M  8.  Sällsynta  Orthoptera  från  Abo-trakfen,  medd.  af 
O.  M.  Reuter  d.  6  febr.  1875.  Hr  baron  Hi  sin  ger 
upptager  i  "Finlands  Orthoptera"  endast  få  lokaler  från 
Åbo  omnejder.  Jag  ber  att  här  få  anteckna  några  fynd  af 
intresse.  —  Det  intressantaste  är  utan  tvifvel  den  hittills 
inom  Finland  endast  i  Karelen  funna  Locusta  cantans  Fuessly, 
hvilken  icke  tills  dato  är  anmärkt  i  Sverige.  Denna  art  fån- 
gades  hösten  1874  i  trädgården  vid  Ispois  nära  Abo  i  en  vin- 
bärshäck. Den  synes  vara  ganska  talrik  i  denna  trädgård, 
att  döma  af  dess  sång,  som  är  väl  skild  från  sången  hos  den  van- 
liga L.  viridissima,  men  insekten  är  ytterst  svår  att  upptäcka. 
—  En  annan  härintills  hos  oss  äfven  blott  i  Karelen  tagen  art, 
Blafta  livida  F.,  har  jag  funnit  i  Sagu  och  Nagu,  äfvensom 
en  larv  häraf  vid  Ispois.  Också  denna  art  tUmes  icke  af  v. 
B  or  ek  i  ''"'Sveriges    Rätvingar"  anförd  för  Sverige,  men  jag 


132 


fann  år  1870  exemplar  häraf  på  Kosterö  i  Bohuslän,  äfven- 
som  jag  senare  i  Svenska  Riksmuseum  sett  exemplar  ifrån 
Stockholm,  KinnekuUe  och  Småland,  tillhöriiia  denna  art, 
men  uppstälda  såsom  Bl.  lappo?iica^  med  hvilken  den  sålunda 
synes  blifvit  sammanblandad.  —  På  Phragmites  förekommer 
i  Abo-trakten  Xipkidium  dorsale  Latr.  och  Chrysochraon 
dispar  Hejer,  den  senare,  som  icke  heller  annoterats  såsom 
svensk,  två  gånger  funnen  af  mig  i  Pargas.  För  öfrigt  fö- 
rekomma mindre  sällsynt:  Thamnotrizon  cinerens  Zett., 
Decticus  brevipennis  Charp.  oah  Stenobothms  ele(^ans  Cha,rp. 

M  9.  Lepidoptera  från  Ruovesi^  niedd.  af  J.  Sahlberg 
d.  6  febr.  1875  *). 

Under  min  vistelse  i  Ruovesi  socken  i  mellersta  Fin- 
land (62°)  under  juni  och  juli  månader  1874  var  jag  i  tillfälle 
att  egna  någon  uppmärksamhet  äfven  åt  traktens  fjärilar. 
Särskildt  företogos  några  exkursioner  nästan  uteslutande  i 
lepidopterologiskt  syfte  till  ett  aflägset  vidsträckt  kärr  Siika- 
neva,  hvilket  utbreder  sig  längs  den  höjd,  som  skiljer  Ruovesi 
från  Orihvesi  socken.  Flertalet  af  de  insamlade  fjärilarna 
sändes  sedermera  att  bestämmas  till  d:r  J,  M.  J.  af  Ten  a- 
ström,  hvilken  under  en  lång  följd  af  år  med  ospard  möda 
gått  sällskapet  pro  fauna  et  Hora  fennica  till  hända  med  de- 
termination  af  inlemnade  Lepidoptera  och  derigenom  gjort 
sällskapet  en  ovärderlig  tjenst.  Då  några  bland  de  insam- 
lade arterna  förtjena  särskild  uppmärksamhet  antingen  såsom 
nykomlingar  till  den  finska  faunan  eller  såsom  högnordiska 
former,  hvilka  i  allmänhet  högst  sällan  eller  aldrig  förut  an- 
träffats så  sydligt,  lemnas  här  en  kort  notis  om  de  anmärk- 
ningsvärdaste fynden. 

Aryynnis  Freija  Thunb.  Några  redan  utflugna  exem- 
plar fångades  på  Siikaneva  flaekmosse  d.  25  juni. 

Årgynnis  Friyga  Thunb.  På  samma  kärr  flög  denna 
vackra  fjäril  ej  alltför  sällsynt  emellan  23  och  30  juni. 

Chionobas  Jutta  Hh.  Mycket  allmän  på  Siikaneva  d.  23 
juni  —  4  juli  på  med    enstaka    tallar    bevuxna    ställen,  der 


*)  De  för  finska  faunan  nya  arterna  utmärkas  med  en 


133 


ofta  honan  sågs  flaxa  upp  längs  med  lafvar  bevuxna  torkade 
trädstammar. 

Erebia  EmbLa  Thunb.  Sällsynt  invid  kanten  af  samma 
kärr  d.  27  och  30  juni. 

Si/richtus  Centatirece  Rbr.  Temligen  sällsynt  på  Siika- 
neva,  der  den  oftast  sågs  flygande  ute  på  den  flacka  mossen 
kring  blommande  Andromeda  polifolia. 

*  Psyche  villosella  O.  Tvenne  hanar  togos  i  Pekkala 
trädgård,  der  de  anträffades  svärmande  längs  en  trävägg- 
om  aftonen  d.  4  och  13  juli.  Förut  funnen  vid  Petersburg 
men  ej  inom  vårt  område.  (D:r  Tengström  har  i  Hiitola 
socken  funnit  en  "-säck",  hvilken  han  anser  höra  till  denna  art). 

Anarta  cordigera  Thunb.  Tvenne  exemplar  fångades 
invid  kanten  af  Siikaneva  flygande  omkring  Myrtillus  tdiyi- 
nosa  och  Andromeda  poUfoUa  d.  25  och  27  juni. 

*  Aspilates  gilvaria  Fabr.  Flög  långt  ute  på  Siika- 
neva flackmosse  den  18  juli,  då  flera  exemplar  sågos,  men 
endast  2  kunde  fångas  till  följd  af  den  då  herrskande  starka 
blåsten.  Enligt  d:r  Tengströms  meddelande  är  denna  art 
känd  från  Sibirien  såväl  från  Amur  som  Altai,  men  har  i  Europa 
förut  blifvit  funnen  endast  i  dess  södra  och  mellersta  delar, 
der  arten  har  en  renare  gul  grundfärg  än  våra  nordiska 
exemplar,  som  hafva  den  blekt  gulhvit. 

Gnophos  sordaria  Thunb.  Funnen  på  Siikaneva  kärr 
d.  30  juni. 

Botys  septentnonalis  Tengst.  Ett  ex.  funnet  på  sam- 
ma kärr  d.  23  juni. 

Conchylis  Deidschiana  Zett.  Några  exx.  fångades 
på  grankärr  vid  källorna  till  en  bäck  i  en  djup  granskog 
emellan  Siikaneva  och  Pekkala  vattenqvarn,  der  de  flögo  om 
aftonen  på  en  lokal,  bevuxen  med  Menyanthes,  Cardaniine 
amara^  Carex  limosa  och  Sphagmim  den  25  och  27  juni. 

Gelechia  viduella  Fabr.  På  Siikaneva  kärr  flygande 
kring  Ledum  palustre  d.  25  juni. 

M  10.  Om  stridiilationsförmågaii  hos  Lepidoptera^  medd. 
af  O.  M.  Reuter   den  6  febr.  1875. 


134 


Att  några  fjärilar  ega  förmågan  att  frambringa  ljud 
har  varit  en  länge  känd  sak.  Den  i  detta  hänseende  mest 
bekanta  är  Acherontia  atropos  och  en  mängd  författare  halva 
uppställt  sina  hypotheser  angående  uppkomsten  af  det  ifråga- 
varande ljudet.  Men  äfveu  hos  några  andra  arter  har  man 
funnit  ljudförmåga,  nemligen  hos  Vanessa  lo  (Hevi^itson), 
V.  Urticte  ( G  r  e  e  n  e ) ,  Euprepia  matro  aula  ( C  z  e  r  n  y  ) ,  Che- 
lonia  pudica  ( S  o  1  i  e  r  )  och  Orthonia  (Haldeman).  Lan  do  is, 
som  undersökt  Here  sphingider,  har  tydligen  bevisat  att  lju- 
det frambringas  genom  stridulation  och  att  det  stridulerande 
organet  är  beläget  vid  basen  af  palpernas  insida,  till  utseen- 
det ]ikt  en  bar,  glatt  Häck,  som  under  mikroskopet  visar 
en  mängd  fina  tvärlister,  hvilka,  då  palperna  röras  u[)p  och 
ned,  rifvas  emot  en  upphöjd  långsribba  vid  tungans  bas.  — 
Jag  har  med  anledning  häraf  undersökt  palper  och  tunga  af 
en  stor  mängd  arter  af  de  mest  skilda  familjer  och  funnit 
att  detta  stridulationsoryan  typiskt  tillkommer  ordnim/en  Le- 
pidoptera  samt  endast  undantagsvis  saknas.  Ljudet  är  dock 
i  de  flesta  fall  för  svagt  att  kunna  uppfattas  af  menskligt 
öra.  Rif-fläcken  visar  hos  olika  genera  en  ganska  olika  struk- 
tur och  skulptur,  och  det  är  min  afsigt  att,  så  snart  jag  får 
tid  till  vidare  undersökningar,  lemna  närmare  beskrifningar 
häröfver. 

,M'  11.  Om  förekoiiisteii  af  Vorniica  gagates  hos  cii  röd 
stackiiiyrarl,  medd.  af  J.  Sahlberg  d.   1   maj    1^75. 

Såsom  bekant  hafva  vissa  myrarter  vanan  att  från  stac- 
kar tillhörande  en  annan  art  röfva  puppor  till  arbetare,  hvilka 
sedan  de  utkläckts  tjena  såsom  ett  slags  slafvar  och  arbeta 
för  sina  rölVares  och  värdars  bästa.  Den  i  södra  och  mel- 
lersta Europa  temligen  allmänna  s.  k.  Amazonmyran  Polyer- 
tjus  rufescens  Latr.,  hvilken  enl.  Mayr*)  norrut  är  utbredd 
till  isothereu  för  IH  gr.  är  t.  o.  m.  sä  beroende  af  sina  slaf- 
var, hörande  till  arterna  Formica  fus.ca  L.  och  F.  ctmicu- 
laria    Latr.,    att  enl.    Hubers  observation  arbetare,  honor. 


*)  Die  Europäischeii  Formiciden.     Wien  1861  p.  14. 


135 


hanar  och  larver  måste  matas  af  dem  och  bokstafligen  svälta 
ihjäl,  om  de  åtskiljas  från  dessa  sina  tjenare.  De  äro  neml. 
i  följd  af  käkarnas  byggnad  ur  stånd  att  sjelfva  förrätta 
något  arbete  och  föra  ett  fullkomligt  overksamt  lif,  utom 
under  plundringstågen. 

Den  i  större  delen  af  södra  och  mellersta  Finland  före- 
kommande Formica  sangvinea  Latr.  (F.  dominula  Nyl-)i 
hvilken  bygger  sin  stack  i  jorden  på  torra  sandiga  backar 
helst  i  skogsmark  vanligen  under  stenar  eller  trästycken, 
har  nästan  alltid  hos  sig  såsom  slaf  arbetare  af  den  svart- 
gråa Formica  fusca  L.  (F.  glebaria  Nyl.),  ehuru  den  äfven 
sjelf  dellager  i  arbetet  i  stacken.  Det  uppgifves  äfven  från 
andra  länder,  att  någongång  Formica  cunicvlaria  Latr.  och 
Lasius  alienus  Först,  för  enahanda  ändamål  användas  af  of- 
vannämnda  F.  sangvinea^  men  veterligen  har  ännu  ej  i  Fin- 
land någon  annan  myrart  än  Formica  fusca  observerats  så- 
som slaf,  hvarför  följande  observation  torde  förtjena  antecknas. 

Under  en  exkursion  den  25  juni  sistlidne  sommar  på- 
träffade jag  på  en  vidsträckt  tiackmosse  Siikaneva  i  Ruovesi 
en  myrstack,  som  genom  sitt  egendomliga  utseende  ådrog 
sig  min  upj)märksamhet.  Den  var  nem ligen  uppförd  nästan 
uteslutande  af  torkade  Sphagmnn-hhåd  och  hade  hvit  färg 
samt  var  ofvan  tlackkullrig  och  hade  endast  ungefär  en  alns 
diameter.  Vid  närmare  undersökning  befanns  den  vara  be- 
bodd af  en  röd  myrart,  som  till  det  yttre  mycket  liknade  F. 
sangvinea^  med  talrika  arbetare  af  Formica  gagates  Latr. 
(F.  picea  Nyl.),  såsom  slaf.  Denna  sistnämnda  mj-ra  före- 
kommer här  och  der  öfver  större  delen  af  Finland  [)å  S[)hag- 
num-kärr  och  bygger  djupt  under  jorden.  Olyckligtvis  träf- 
fades ej  för  tillfället  några  bevingade  exemplar  (of  eller  2)i 
hvarför  jag,  isynnerhet  då  min  tid  för  tillfället  togs  i  anspråk 
af  många  andra  intressanta  fynd,  nöjde  mig  med  att  upp- 
spetsa  ett  exemplar  af  hvardera  myran  i-  afsigt  att  senare 
återkomma  till  samma  ställe  för  att  möjligen  få  tag  i  bevin- 
gade exemplar.  Tyvärr  var  det  dock  mig  omöjligt  att  på 
de  exkursioner,  jag  senare  företog  till  trakten  återfinna  stac- 
ken på  det  vidsträckta  kärret.     Oaktadt  en  omsorgsfull  jem- 


136 


förelse  har  jag  ej  kunnat  finna  någon  konstant  olikhet  ennel- 
lan  det  förvarade  exemplaret  af  den  röda  arbetaren  och  ar- 
betaren af  F.  sangvinea  oaktadt  det  är  något  större  och  lju- 
sare till  färgen,  än  de  största  exemplar  jag  haft  till  jemfö- 
relse  af  denna  myrart.  Jag  har  derför  ej  kunnat  afgöra  om  den 
bör  betraktas  såsom  en  skild  myrart,  för  hvilken  åsigt  tala 
såväl  den  alldeles  olika  lokalen,  som  det  olika  sättet  att 
bygga  stack  och  användandet  af  en  annan  myrart  såsom 
slaf,  eller  om  den  är  identisk  med  den  bekanta  F.  sangvinea. 
Då  denna  fråga  svårligen  kan  med  säkerhet  utredas  utan 
kännedom  om  (^  och  2^  tager  jag  mig  friheten  att  uppmana 
de  af  sällskapets  medlemmar,  hvilka  besöka  kärrmarker,  att 
gifva  akt  på  der  förekommande  myrstackar  och  försöka  bi- 
draga till  frågans  lösning. 

jYs  13.  Maskerade  Heniipterer^  medd.  af  O,  M.  Reuter 
den  3  april  1875. 

Vid  ett  föregående  tillfälle  har  jag  fästat  sällskapets 
uppmärksamhet  vid  några  hos  oss  förekommande  Capsiner, 
hvilka  i  hög  grad  imitera  myror,  och  bland  dessa  särskildt 
framhållit  Myvmecoris  gracilis  och  Systellonotus  triguttatiis. 
Senaste  sommar  fann  jag  åter  i  Pargas  e(t  hemipteron, 
som  till  en  förvillande  grad  liknade  en  stor  röd  myra.  Vid 
närmare  undersökning  befanns  detta  vara  en  nymph  af  co- 
reiden  Algdus  calcaratus.  Då  mig  veterligen  denna  ännu  icke 
är  beskrifven,  torde  det  ej  vara  utan  skäl  att  lemna  en  la- 
tinsk beskrifning  öfver  densamma.  Den  togs  vid  dikeskan- 
ten af  en  åker  ibland  Trifolium.  Några  närmare  notiser  om 
dess  lefnadssätt,  hvilka  kunde  förklara  dess  egendomliga  ma- 
skering, är  jag  tyvärr  icke  i  tillfälle  att  lemna. 

Alg  dus  calcaratus^  nympha: 

Capite  omnino  ut  in  imagine  constructo,  nigro  vel  fus- 
co-nigro,  opaco,  antice  et  lateribus  breviter  et  rigide  fla- 
vo-setoso,  postice  longius  piloso ;  ocellis  obsoletis,  ut 
punctse  duse  rufee  distingvendis;  pronoto  trapezoidali,  basi 
qvam  apice  haud  duplo  latiore,  sed  capite  cum  oculis  angu- 


137 


stiore,  latitudine  basali  longitudini  subseqvali,  lateribus  levi- 
ter  rotundatis,  angulis  posticis  acutiusculis  prominentibus, 
margine  basali  subrecto,  rubro,  lateribus  anguste  nigrican- 
tibus,  disco  linea  media  longitudinali  perciii-rente  pallida, 
brevissime  et  paree  flavo-rigido-setoso,  longius  nigvo-piloso; 
mesonoto  rubro,  macula  basali  atra,  sculello  apicem  versus 
atro,  apice  ipso  albo;  rudimentis  hemelytrorum  eloiigatis,  in- 
tus  conniventibus,  apice  anguste  rotundato  distantibus,  rubris, 
marginibus  anguste  nigricantibus,  brevissime  et  parce  flavo- 
rigido-setosis;  abdomine  ovato-subgloboso,  basi  constricto,  ni- 
gro,  basi  rubro,  macula  qvadrata  utrinque  albida,  segmento 
seeundo  basali  margine  pallido  maculaque  disci  utrinque  ru- 
bra;  pedibus  rubris,  apice  tibiarum  tarsorumqve,  nigro  tarsis 
posticis  basi  late  albis;  femoribus  apicem  versus  dentibus  4 
brevibus  et  seqvaliter  distantibus,  prima  interiore  brevissima. 
Long.  8  %  m.  m. 

På  tal  om  maskerade  Hemiptera,  torde  jag  ytterligare 
ta  fästa  uppmärksamheten  på  en  inom  fam.  Lygceidae  tore- 
kommande imitation  efter  en  del  Coleoptera  Carnivora.  I 
detta  afseende  synes  mig  isynnerhet  tvenne  arter  förtjena 
att  framhållas,  nemligen  Lethceus  Lethierr y i  P ut.  fvkn  Biskra 
och  Lamprodema  maiira  F.  från  mellersta  Frankrike  båda 
imiterande  Harpalider,  den  senare  synnerligen  lik  vissa  små 
^ma/'«-arter,  t.  ex.  A.  tibialis.  Denna  imitation  finner  äfven 
i  någon  mon  sin  förklaring  i  det  förhållande,  att  nämnda 
Lygseider  förekomma  på  alldeles  likartade  lokaler,  som  de 
ifrågavarande  skalbaggarne;  i  hvilket  förhållande  de  stå  till 
dessa,  är  dock  tills  vidare  outredt.  Helt  säkert  skall  ett  när- 
mare aktgifvande  på  den  intressanta  företeelse  inom  insekt- 
verlden,  som  den  nyare  naturforskningen  benämnt  maskering, 
och  deraf  föranledda  undersökningar  leda  till  många  upplys- 
ningar öfver  djurens  egendomliga  lefnadssätt,  hvilket,  sär- 
skildt  hvad  hemiptera  beträffar,  ännu  är  i  hög  grad  outredt. 

J\?  13.  Nya  finska  Hemiptera  Heteroptera,  antecknade  af 
O.  M.  Reuter,  medd.  den   6  mars   1875. 

1.     IScolopostethus   pilosus    Re  ut,     Ann,    Soc.    ent.   de 


138 

Fr.  Sér.  5,  IV,  p.  562,   10  (1874).     Horw.Lyg.  Hung.  88,5 
(1875).     Lygmis  affinis  Thonis.     Opusc.     201,  52  (1870). 

Funoen  på  fuktiga  ställen  i  Karelen  och  vid  Helsing- 
fors af  doc.  J.  Sahlberg, 

2.  Araclns  aterrimus  Dougl.  et  Se.  Br.  Hem.  274,  3. 
Fieb.  Wien.  ent.  Mon.   1864,  210,  7. 

Ett  exemplar  af  denna  art  fanns  i  F.  Sah  I  bergs  finska 
samling  uppstäldt  under  A.  lugubris,  men  utan  angifven 
fyndort. 

3.  Coriscus  major  Costa,.  Nabis  pilosulus  Fieh.  Em- . 
Hem.  161,  7  (1861).  Nabis  boops  Schiödte,  Kröy.  Nat 
Tidskr.  3  ser.  VI,  200,  147.  Stålia  boops  Re  ut.  Öfv.  Vet. 
Ak.  Förh.  95,   I  (1872). 

Denna  art  har  af  doc.  J.  Sahlberg  blifvit  funnen  i 
Karelen  och  i  hans  '"''Entomologiska  anteckn.  frän  en  resa  i 
s.  ö.  Karelen^'' orätt  upptagen  under  namn  a.f  Nabis  lativentris 
Boh.,  hvilken  ännu  icke  är  träffad  hos  oss. 

JVs  14.  Nya  finska  Cicadaricr,  medd.  afJ.  Sahlberg,  d. 
2  maj   1874. 

1.  Macropsis  pvasina  F..  tagen  på  Äa^ta;-buskar  i  Pa- 
rikkala  1872;  ej  sällsynt  i  mellersta  Europa. 

2.  Eupteryx  coliina  Flor,  funnen  1872  äfvenledes  i 
Parikkala  på  Calamintha  acinos;  förut  observerad  i  Livland. 

3.  Libuniia  Bohemani  Stål,  tagen  på  fuktigt  ställe 
bland  gräs  vid  Jyväskylä  sommaren  1872;  inom  Skandina- 
vien förut  observerad  blott  i  Ångermanland. 

4.  L.  axillaris  J.  Sahlb.  n.  sp.,  tagen  på  likartad  lo- 
kal i  HoUola;  står  nära  föregående,  utmärkes  bl.  a.  genom 
en  hvit  fläck  på  elytra. 

M  15.  Nereis  (Uediste)  dhersicftlor  (Miill.)  lalmgr.  från 
Ab«  »kärgård,  medd.  af  O.  M.  Reuter,  d.  3  april   1875. 

Redan  för  Here  år  sedan  fann  jag  i  gyttjebotten  på  1  — 
1  Va  t'"^s  djup  i  Djupsundet  vid  Lofsdal  i  Pargas  socken  en 
Nereid.  som  dock  senare  förkom  från  mina  samlingar.  Men 
sista  sommar  återfann  jag  den  i  tlere  exemplar  och  på  sam- 


139 

ma  ställe,  så  att  jag  blifvit  i  Hllfälle  att  bestämma  densam- 
ma. Fyndet  synes  mig  af  något  intresse,  så  till  vida  som 
prof.  Malmgren  i  sina  ^^Annulata  polychseta  Spetsbergiee, 
Grönlandise,  Islandise  et  Scandinavise  hactenus  cognita*'"' 
(Öfv.  Vet.  Ak.  Förli.  1867,  n:o  4,  p.  127)  icke  för  någon  po- 
lychaet  Annulat  anfört  några  lokaler  från  finska  vikens  kuster. 
Den  ifrågavarande  Nereiden  är  Nereis  (Hediste)  diversicolor 
Miiil.,  Malm  gr.  1.  c.  p.  165,  en  art,  som  för  resten  blifvit 
funnen  i  Östersjön  ända  upp  till  Åland,  enligt  W  i  deg  ren, 
Lindström  och  Smitt.  För  öfrigt  förekommer  den  vid 
Bohuslän,  i  Norge  vid  Trondhjem  samt  vid  Danmarks,  Helgo- 
lands och  de  Britiska  kusterna.  —  Enligt  uppgifter  af  åt- 
skilliga personer  torde  arten  måhända  icke  vara  så  alldeles 
sällsynt  äfven  i  andra  delar  af  Åbo  skärgård  och  kanske 
förekommer  den  ännu  längre  in  i  viken.  Så  har  man  upp- 
gifvit,  att  den  vore  funnen  äfven  i  Thölö-viken  vid  Helsing- 
fors, men  något  exemplar  derifrån  finnes  icke  i  universite- 
tets samlingar. 


De  zoologiska  samlingarnas  tillväxt  med  för  de- 
samma nya  arter  från  den  13  maj  1873 
till  samma  dag  1875. 

Mammalia. 

Mustela  putorius  L.  Kexholm,  Nikolainen. 

Aves. 

Ardea  stellaris  L.  Vibory,  Sesemann. 

o 

Anser  albifrons  Gm.,  Bechst.       Thusby,  Aström. 

Pisces. 

Liparis  barbatus  Ekstr.  Högland,  R.  Sievers. 

Hymenoptera. 

Crabro  planifrons  Thomson.       Kyrkslätt,  Snellman. 
Ceelyoxis  simplex  Thonis.  D:o.  D:o. 

Coieoptera- 

Bryehius  cristatus  J.  Sahlb.         Kuusamo,  J.  Sahlberg. 
Hydroporus  hamulatus  Gyll         Parikkala,         D:o. 


140 


Hydroporus  latus  Steph. 
H.  subalpinus  Thoms. 
H.  rufipes  J.  Sahlb. 
H.  piciconiis  J.  Sahlb. 
H.  neglectus  Schaum. 
Gaurodjtes  tarsatus  Zett. 
G.  Mimmi  J.  Sahlb. 
Platjdracus  latebricola  Grav. 
Pl.  fulvipes  Scop. 
Ocjpus  brunnipes  Fabr. 
Philonthus  addendus  Sharp. 
Ph.  nigrita  Nordm. 
Microsaurus  nigripennis  n.  sp. 

J,  Sahlb. 
Raphirus  suluralis  Kiesw. 
Othius  fulvipennis  Fabr. 
Gauropterus  fulgidus  Fabr. 
Xantholinus  reluceus  Grav. 
X.  distans  Muls. 
Lathrobium  böreale  Hoch. 
L.  rufipes  Mäkl. 
L.  dilutum  Er. 
L.  longipenne  Fairm. 
Stilicus  fragilis  Grav. 
St.  rufipes  Germ. 
Scopseus  sulcicollis  Steph. 
Stenus  hjperboreus  J.  Sahlb. 

n.  sp. 
St.  scabriculus  J.  Sahlb.  n.  sp. 
St.  opticus  Grav. 
St.  confusus  J.  Sahlb.  n.  sp. 
St.  nigritulus  Gjll. 
St.  pusillus  Er. 
St.  nanus  Steph. 
St.  fornicatus  Steph. 
St.  paganus  Er. 
Hygronoma  dimidiata  Grav. 


Kuusamo,  J.  Sahlberg. 

D:o.  D:o. 

D:o.  D:o. 

D:o.  D:o. 

Parikkala,         D.o. 
Ruovesi,  D:o. 

Kuusamo,  D:o. 

Nyland,  A.  Helenius. 
Ryska  Karelen,  J.    Sahlberg. 
Frugård,  Heimbiirger. 
Ruovesi,  J.  Sahlberg. 
Ryska  Karel.,  J.  Sahlberg 
Pitkäranta,   Nordenskiöld. 

Helsingfors,  J.  Sahlberg, 


Åbo, 


D:o. 


Helsingfors,  Hei 

mburger. 

Ryska  Karel.,  J 

.  Sahlberg 

D:o. 

D:o. 

Parikkala, 

D:o. 

Kexholm, 

D.o. 

Kuusamo, 

D:o. 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

N3'slott,  Faust. 

Åbo,  Heimburger. 

Parikkala,  J.  Sahlberg. 

Ryska  Lappm., 

D:o. 

Kuusamo, 

D:o. 

Kexholm, 

D:o. 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

Helsingfors, 

D:o. 

Ryska  Karel., 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Helsingfors, 

D:o. 

Ryska  Karel., 

D:o. 

141 


Dinopsis  erosa  Steph. 
Myrmedonia  limbata  Grav. 
Barjodma  villosa  Mann. 
B.  lygsea  Kraatz. 
B.  bilineata  Gyll. 
B.  nitida  Grav. 
B.  binotata  Kraatz. 
B.  fucicola  J.  Sahlb.  n.  sp. 
Nanoglossa  pulla  Gyll. 
Nototheeta  confusa  Märk . 
Gyrophsena  I  Eevipennis  Kraatz. 
G.  bihamata  Thoms. 
G.  fasciata  Marsh. 
Bolitochara  brevicollis  Kraatz. 
Phloeodroma  concolor  Kraatz. 
Ischnopoda  leueopus  Marsh. 
Thinonoma  concolor  Er. 
Aloconota  påvens  Er. 

A.  insecta  Thoms. 
Gnypeta  velata  Er. 
Myllaena  dubia  Grav. 
M.  gracilis  Heer. 
Oxypoda  spectabilis  Märk. 
O.  luteipennis  Er. 

O.  metatarsalis  Thoms. 
O.  picea  Mäkl.   ? 
O.  vereeunda  Sharp. 
O.  lentula  Er. 
O.  islandica  Kraatz. 
Thliboptera  togata  Er. 
Thl.  abdominalis  Mann. 
Beoglena  prsecox  Er. 
Bessopora  ferruginea  Er. 

B.  amsena  Fairm. 
Disochara  obscura  Kraatz. 
Pycnarsea  nigripes  Thoms. 
Coprothassalividipennis  Mann. 


Parikkala,       J.  Sahlberg. 

Åbo,  D:o. 

Yiäne,  D:o. 

Ryska  Karel.,  D:o. 

D:o.  D:o. 

Ladoga,  D:o. 

D:o.  D:o. 

Hvita  hafvet,  D:o. 

Tammerfors,  D:o. 

Helsingfors,  D:o. 

Ryska  Karelen,  D:o. 

D:o.  D:o. 

D.o.  D:o. 

Ruovesi,  D:o. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Karelen,  D:o. 

Ryska  Lappm.  D:o. 

Hollola,  D:o. 

Pudasjärvi,  D:o. 


Swi] 


D:o. 


Ryska  Karelen,    D:o. 
Jyväskylä,  D:o. 

Nyslott,  Faust. 
Helsingfors,   A.  Helenius. 
Frugård,  Nordenskiöld. 

D:o.  D:o. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Karel.,  J.  Sahlberg. 
Hvita  hafvet,        D:o. 
Ryska  Karelen,    D:o. 
D:o.  D:o. 

Parikkala,  D:o. 

Ryska  Lappm.,     D:o. 
Ryska  Karelen,    D:o. 
D:o.  D:o. 

Ryska  Lappm.,    D:o. 


Yläne, 


D:o. 


142 


Coprothassa  m elanaria  Mann. 

Acrotona  pygmsea  Grav. 

A.  parva  Mann. 

Ocalea  rulilabris  Sahlb. 

O.  prolixa  Gyll. 

Plaeusa  complanata  Er. 

Pl.  huinilis  Er. 

Fl.  atrata  Sahlb. 

Homalota  nigricans  Thoms. 

Dinaraea  nigella  Er. 

Amischa  cavifrons  Shai-p. 

Alianta  incana  Er. 

Lioo-luta  silvicola  Fuss. 

L.  6-notata  Thoms. 

L.  drusilloides  J.  Sahlb.  n.  sp. 

L.  oblonga  Kraatz. 

L.  nilidula  Märk. 

L.  al  pestris  Heer. 

Alevonota  validiuseula  Kraatz. 

Alaobia  scapularis  Sahlb. 

Dilacra  luteipes  Er. 

Bessobia  excellens  Kraatz, 

Atheta  eremita  Rye. 

A.  luridipennis  Mann. 

A.  GjUenhalii  Thoms. 

A.  halophila  Thoms. 

A.  punctulata  J.  Sahlb.  n.  sp. 

A.  fallaciosa  Sharp. 

A.  complana  Mann, 

A.  rufieornis  J.  Sahlb.  n.  sp. 

A.  piligera  J.  Sahlb.  n.  sp. 

A.  clavipes  Sharp. 

A,  granulieauda  .7.  Sahlb.  n.  sp. 

A.  gemina  Er. 

A.  xanthopus  Thoms. 

A.  sericans   Grav. 

A.  boleticola  J,  Sahlb.  n.  sp. 


Ryska  Karelen, 

J,    Sahlberg 

Yläne, 

D:o. 

Rjska  Karelen, 

D:o. 

Helsingfors, 

D:o. 

Helsingfors, 

D:o, 

Ruovesi, 

D:o. 

Luumäki, 

D:o. 

Ruovesi, 

D:o, 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

D:o, 

D:o, 

Ryska  Lappni,, 

D:o, 

Helsingfors, 

D:o. 

Ladoga, 

D:o. 

Sakkola, 

D:o. 

Swir, 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Ryska  Lappm., 

D:o. 

Swir, 

D:o. 

Helsingfors, 

D.o. 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Ryska  Lappm, 

D:o, 

Yläne, 

D:o. 

D:o. 

D.o. 

Hvita  hafvet, 

D:o. 

Ruovesi, 

D:o. 

Österbotten, 

D:o. 

Kexholm, 

D:o. 

Ryska  Lappm. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Österbotten, 

U:o. 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

Ryska  Lappnt., 

D:o, 

Ryska  Karelen, 

D:o. 

D:o, 

D:o. 

143 


Atheta  valida  Kraatz. 

A.  lapponica  J.  Salilb.  n.  sp. 

A.  picipes  Thunis. 

A.  compressicollis  Thoms. 

A.  divisa  Märk. 

A.  Aubei  Bris. 

A.  puberula  Sharp. 

A.  sericea  Muls. 

A.  celata  Er.,  Thoms. 

A.  zosterse  Thoms. 

A.  arenicola  Thoms. 

A.  mortuorum  Thoms. 

A.  atricolor  Sharp. 

A.  setigera  Sharp. 

Hypocjptus  discoideus  Ev.  var. 

Bledius  iricornis  Hbst, 

Platystethus  capito  Heer. 

Oxytelus  fulvipes  Er. 

Anotylus  affinis  Czwal. 

Trogophloeus  bilineatus  Steph. 

Tr.  Erichsonis  Sharp. 

Taenosoma  elongatula  Er. 

T.  teiiella  Er. 

T.  foveolata  Sahlb. 

Thinobius  longipennis  Heer. 

Th.  longicoriiis  J.  Salilb.  n.  sp. 

Syntomium  seneum  Milll. 

Tachyporus  pulehellus  Mann. 

T.  pallidus  Sharp. 

T.  corpulentus  J.  Sahlb.  n.  sp. 

Tachinus  proximiis   Kraatz. 

T.  laticoUis  Grav. 

T.  rufulus  J.  Sahlb.  n.  sp. 

Mycetoporus  Märkelii  Kraatz. 

M.  puuctus  Gyll. 

M.  pronus  Er. 

M.  boreellus  J.  Sahlb.  n.  sp. 


Ryska  Lappm.,  J.  Sahlberg. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Karelen,    D:o. 
Ryska  Karelen,    D:o. 
D:o.  D:o. 

Kuusamo,  D:o. 

Ryska  Lappm.,  D:o. 
Ryska  Karelen,  D:o. 
Ryska  Karel.,  D:o. 
Hvita  hafvet,         D:o. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Lappm.,      D:o. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Karelen,  D:o. 
Kiijavalaks,  D:o. 

Helsingfors,  Juslin. 
Parikkala,  J.  Sahlberg. 

D:o.  D:o. 

Ryska  Karelen,     D:o. 

Parikkala,  D:o. 

HoUola,  D:o. 

Swir,  D:o. 

Ryska  Karelen,    D:o. 

Helsingfors,  D:o. 

Ryska  Lappm.,    D:o. 

D.o.  D:o. 

Helsingfors,  Heimbiirger. 

Swir,  J.  Sahlberg, 

Ryska  Karel.,        D:o 

Swir,  D:o. 

Ryska  Lappm.,     D:o. 

D:o.  D:o. 

Frugård,  Nordenskiöld. 

Ryska  Lappm.  J.  Sahlberg. 

Helsingfors,  D;o. 

D:b.  D:o. 

Ryska  Lappm.,      D:o. 


U4 


Mycetoporus  tenuis  Miils. 
M.  debilis  Mäkl. 
Ischnosoma  elegans  Mäkl. 
Bryoporus  cernuus  Grrav. 
Boreaphilus   Henningianus 

Sahlb. 
Coryphium  angusticolle  Steph. 
Acrolocha  sulculum  Steph. 
Lathrimseum   atrocephalum 

Gyll. 
Anthobium  longipenne  Er. 
Etheothassa     crassieornis    J. 

Sahlb.  n.  sp. 
E.  coneinna  Marsh. 
Xylodromus  monilicornis  Gyll. 
Omalium  csesunj  Grav. 
O.  exiguum  Gyll. 
Phyllodrepa  Salicis  Gyll. 
Ph.  iopteruni  Steph. 
Ph.  linearis  Zett. 
Cardiophorus  asellus  Er. 
Psammodius  sulcicollis  Illig. 
Cryptieus  qvisqvilius  L. 
Rhynchites  seqvatus  L. 
Cleonus  sulcirostris  L. 
Hylurgus  minor  Hartig. 
Toxotus  meridianus  L. 
Leptura  thoracica  Payk.  def. 
Pachyta  femorata  Fabr. 
Orsodachna  Cerasi  L. 
Longitarsus  Anchusse  Payk. 
Cassida  thoracica  Fabr. 


Ryska  Karelen,  J.  Sahlberg 
Helsingfors,  D:o. 

Yläne,  D:o. 

Helsingfors,  D:o. 

D:o.  Heimbiirger. 

Ryska    Lappm.,  J.     Sahlberg. 
Swir,  D:o 

Helsingfors,  Helenius. 
Ryska  Karelen,  J.  Sahlberg. 

Ryska  Lappm.  D:o. 
Yläne,  D:o. 

Yläne,  D:o. 

Ryska  Karelen,  D:o. 
Ryska  Karelen,  D:o. 
Hollola,  D:o. 

Yläne,  D:o. 

Kuusamo,  D:o. 

Lojo,   Heimbiirger. 
Nyland,  Nordenskiöld. 
Imatra,  Norrmén. 
Fagervik,  Hisinger. 
Thusby,  E.  Hjelt. 
Bjerno,  A.  Bergroth. 
Lampis,  Leopold. 
Frugård,  Nordenskiöld. 
Lampis,  Leopold. 
Runsata,  Heimbiirger. 
Helsingfors,     D:o. 
Frugård,  Nordenskiöld. 


Orthoptera. 

Oedipoda  migratoria  L.  Jollas,  J.  Ph.  Palmen. 

Lepldoptera  (bestämda  af  J.  M.  J.  af  Teng ström). 
Psyche  villosella  O,  Ruovesi,  J.  Sahlberg. 


145 


Acrouycta  Meiiyauthidis  View. 
Ammoconia  coeeimafula  S.  V. 
Aplecta  arctiea  Zeti, 
Tapinostola  tliixa  Hl». 
Orthosia  luta  L. 
O.  ciicellaris  Hiifii. 
Xvlina  soeia  Hufii. 
X.  laiiihda  Z. 
Plusia  (liaseina  Boisd. 
Aiiaita  Boliemamii   Stgr. 
A.  melanopa  Thuiil). 
A.  fuiiesta  Payk. 
Aspilates  gilvaria  Fabr. 
Cidaria  serravia  Zell. 
C.  lugubrata  Stgr. 
C.   tuibala  Hb. 
C.   frigidaria  Clii. 
Eupiihecia  venosata  Fabr. 
Asopia  Lienigialis  Zell. 
Crambus  truneatellus  Zett. 
Cr.  maculalis  Zett. 
Myelois  tetricella  S.  V. 
Coiichylis  viilneratana  Zett. 
C.  Saiigvisorbana  Metz. 
Penthiua  umbrosana  Zell. 
Grapholitba  clanculaiia  Tegstr. 
Tinea  cloaeella  Hw. 
T.   spretella  S.  V. 
Lampronia  praelatella  S.  V. 
Epigraphia    Steiiikellneriana 

S.  V. 
Gelechia  galbanella  Zell. 
G.  acuminatella  Zell. 
G.  electella  Zell. 
Argyresthia  illuminatella  Zell. 
Ornix  poljgrammella  Wek. 


Kuusamo,  J.  Sahlberg. 
Kexholm,  J.  af  Tengström. 
Ryska  Lappni.,  J.    Sahlberg. 
Kexholni,  J.  af  Tengström. 


!):(.. 

D: 

0. 

D:(). 

D: 

o. 

D.o. 

D: 

o. 

D:o. 

I): 

o. 

Ryska  Lappm., 

,  J, 

.   Sahlberg. 

D:o. 

D.o. 

D:o. 

D:... 

D:o. 

D:o. 

Ruovesi, 

D:o. 

Ryska  Lappm., 

D:o. 

Kuusamo, 

D:o. 

Ryska  Lappm.. 

1 

D:o. 

D:o 

D:o. 

Kuusamo, 

D:o. 

D:o.       Mimmi 

Sahlberg. 

D:o. 

J 

.   Sahlberg. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Ryska  Lappm., 

D:o. 

Ruovesi, 

D:o. 

Ryska  Lappm.. 

1 

D:o. 

Kuusamo,  Mimmi 

Sahlberg. 

D:o. 

J, 

,  Sahlberg. 

Ryska  Lappm., 

D.o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

Kuusamo, 

D:o. 

Ryska  Lappm.. 

1 

D:o. 

D:o. 

D:o. 

t 


146 


Coleophora    alcjonipennella 

Koll.  Ryska  Lappm.,  .T.   Sahlberg. 

Pterophorus  tephradactylus 

Hb.  D:o.  D:o. 

Hemiptera. 

Spathocera    Daliiianni    Schill.  Esbo,  Heimbarger. 

ApocremnussimillimiisKirschb.  ÄlandT  O.  Reuter. 
Psallus  varians  H.  Sch.  D:o.  D:o. 

Ps.  lepidvis  Fieb.  D:o.  D:o. 

o 

Ploearia  culiciformis  De  G.        Abo,  D:o. 

Coi-isa  Geoffroyi  Leach.  Helsingfors,       J.  Sahlberg. 

(C.  dentipes  Thoms.^ 

C.  sodalis  D.  et  Se.  Ryska  Lappm.,  D:o. 

C.  intermedia  J.  Sahlb.                          D:o.  D;o. 

C.  Wollastoni  D.  et  Se.  Mnonioniska,  D:o. 

C.  vernicosa  Wallengr.  Ryska  Lappm.,  D:o. 

C.  cavifrons  Thoms.                               D:o.  D:o. 

Crustacea. 

Limnadia  lenticularis  L.  Helsingfors.  .J.  Sahlberg. 

Branchipus  palndosus  Mull.         Ryska    Lappm.,     Middendorff 

(gen.  Brandt. ) 

Vermes. 

Nereis  diversicolor  Miill.  Pargas,  O.  Reuter. 


y 


MEDDELANDEN 


j 


Ar 


SOCIETAS 


PRO  FAUNA  ET  FLORA  FENNICA. 


FÖRSTA  HÄFTET. 


-<«®ao 


Helsingfors, 

Theodor    Sederholms   boktryckeri, 
18t6. 


•  I 


Innehåll. 

J.  P.  Norrlia,  Flora  Karcliae  Onegensis.  II  (Lichenes)  .     .     .    Sid.       1. 

A.  Blomqvist,  Några  iakttagelser  rörande  fröbilduiugens  pe- 
riodicitet  hos  tallen  och  granen  samt  rörande  ekor- 
rens förekommande  i  Finland „       47. 

P.  A.  Karsten,  Symbolae  ad  Mycologiam  fennicam,  III  .     .     .      „       55. 

R.  Sievers,  Bidrag  till  kännedora  om  Höglands  fiskfauna  .     .      ,,       60. 

J.  SaMberg,  Om  Lacerta  agilis  L.,  Nilss.  och  dess  förekomst 

inom  vårt  fauna-område „       65. 

O.  M.  Reuter,   Catalogus   Psyllodearum   in   Fennia  hactenus 

lectarum ,,       69. 

0.  M.  Reuter,   Catalogus  prsecursorius  Poduridarum  Fennise      „       78. 

J.  Sahlberg,  Om  några  för  finska  faunan  nya  Hemiptera  He- 

teroptera  funna  sommaren   1875 „       87-. 

Meddelanden  från   Sällskapets    förhandlingar    den    4    okt, 
1873  —  13  maj  1875. 

I.  Botanik  (och  årsberättelser) „       91. 

II.  Zoologi „      119. 

Bihang „      127. 


MBL/WHOI  LIBRARY 


liiH    niG    7