Full text of "Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats

MEDDELANDEN

SOCIETAS

PRO FAU>A ET FLORA FENNICA.

TREDJE HÄFTET.

-»»5

HELSINGFORS,

Finska Litteratursällskapets tryckeri,

1878.

Innehåll.

Wainio Edw., Floiula Tavastiae oiieutalis. — Havainnoita Itä-

Hämeen kasvistosta Sid. 1.

Hult R., Bidrag till käimedomeu om vegetatioueu i södra

Savolaks „ 123.

Sselan Th., Beskrifuing öfver Bieracium lini/olium n. sp. . . „ 164.
Meddelanden från Sällskapets förhandlingar den 9 Oktober

1875—13 Maj 1877 , 167.

De zoologiska samlingarnas tillväxt med för desamma nya

arter från den 13 Maj 1875 till samma dag 1877 . . . „ 201.

I och III „ 204.

FLORULA TAVASTIAE ORIENTALIS.

HAVAINNOITÄ

n II

ITA-HAMEEN KASVISTOSTA,

JULKAISSUT

EOD^V^. 'W.A.IIsriO.

fJeutu, jonka kasvistosta tässä annetaan vähäinen kertomus,
on Itä-Hämeessä 6P 41' ja 62*^ 15' väliliä pohjaista leveyttä
sekä 33'~P itäpuolella Helsinkiä ja sisältää Luhangan pitä-
jän sekä Päijänteen itäpuolella olevan osan Korpilahtea ynnä
vielä vähäisen osan Jyväskylän pitäjää. Havainnot, joille tämä
kertoinus perustuu, övat tehdyt matkoilla tällä seudulla vuo-
sina 1873 ja 1874.

Saatuani keväällä v. 1873 „2Jro Fauna ^ Flora Fen-
nica" Seuralta raatkarahaa botaanillista matkustusta varten
Päijänteen itä-rannikolla olevissa pitäjissä, läksin kesäkuun
keskipaikoilla matkustamaan tälle paikkakunnalle ja saavuin
18 päivänä mainittua kuuta Judinsaloon Luhangan pitäjässä.
Tässä noin 7 virstan pituisessa ja 4 virstan levyisessä Päijän-
teen saaressa viivyttyäni 3 päivää, soudatin itseni vieressä
olevan Onkisalon saareen ja sieltä sitten Luhangan niemelle.
jota kierreltyäni ja ristiin rastiin läpisamottuani vihdoin 13
p. heinäkuuta saavuin Korpilahden pitäjääsen Putkilahden tie-
noolle. Täältä nmtkustin takaisin etelää kohden, Tammijär-
ven kyläkuntaan, josta tein vaelluksia näiden seutujen etelä-
puolella olevaan, Luhangan sydänmaaksi kutsuttuun, alueesen.
Eteläisin paikka, jossa kävin, oli Kammiovuori, Sysmän pitä-
jässä likellä Luhangan rajaa. Täältä kävi kulkuni tåas poh-
jaista kohden aina Syvälahden tienoille, josta ohjasin mat-
kani itäänkäsin, kierrellen Päijänteen rannikkoja aina Ruta-
joelle saakka. Näiden viimeksi mainittujen seutujen etelä-

puolella on lavea, naapuripitäjiin ulottuva sydänmaa, jonne
myöskin tein useampia matkustuksia, käyden Leivonmäen
kappelissa saakka. Pohjaisin paikka, jossa koko tällä mat-
källarn kävin, oli Haiikkavuori Rutalahden pohjais-rannalla.
Kun niille seuduille saavuin oli vuodenaika jo niin edistynyt,
etta en enään pitänyt edullisena jatkaa matkustusta paikka-
kunnalla sina vuonna. Seuraavana vuonna 1874 elokuussa
palasin kumminkin takaisin Korpilahdelle, ensin tutkittuani
kasvistoa Jyväskylän kaupungin seudustoUa ja siitä etelään
olevassa osassa Jyväskylän pitäjää. Vuodenaika oli myöskin
silloin jo liian myöhäinen fanerogaami-kasviston käsittämi-
seen, jonka vuoksi tarkastukseni sillä kertaa olikin käännetty
enimmäkseen vaan kryptogaamilliseen kasvistoon. Tämä mat-
kani kestikin ainoastaan noin kolme viikkoa, sillä saavuttuani
uudestaan samoille seuduille, joihin matkustukseni edellisenä
kesänä oli päättynyt, lopetin tutkimiseni tällä paikkakunnalla.
Kryptogaami-kasvistoa olin niinmuodoin näillä molemmilla
raatkoilla tarkastanut Päijänteen itäisellä rannikkomaalla
Sysmän rajalta Jyväskylän kaupunkiin saakka eli noin 6 pe-
ninkulman pituisella alalla. Fanerogaamikasvistoa tåas olin
tutkinut alalla, joka sisältää Luhangan pitäjän sekä Päijän-
teen itäpuolella olevaa Korpilahtea isoimman osan ja on noin
4 peninkulman pituinen sekä yhden — puolentoista levuinen.

jVIaan luonto.

Maa on yllämainituUa alalla, yleensä sanoen, hyvin
epätasaista sekä varustettu tiuhaan mäillä, yksinäisillä vuo-
rilla ja etenkin harjanteilla, joista tavallisesti jyrkkiä murros-
rinteisiä kallioita sieltä ja täältä pistää esiin. Judinsalossa
kulkee saaren pituuden suuntaan rinnatusten kaksi harjan-
netta, jotka väliinsä muodostavat jokseenkin hedelmällisen

laakson. Lounais-osassa saarta övat nämät harjanteet varsin
vuoriset, etenkin eteläisempi ; itää kohden tåas alenevat ne
ja saari tulee siellä yleensä tasaiseramaksi sekä hietaisem-
maksi. Onkisalon täyttää vuorinen harjanne, joka saattaa
saaren varsin riuttaiseksi ja viljelykseen soveltumattomaksi.
Päijänteen rannikkoa myöten kulkee Luhangan mantereella
noin 5 ja 6 sådan jalan ^) korkuinen (merenpinnan yli), Sys-
mästä lähtevä leveä ja metsäinen harjanne, joka kääntyen
koillista kohden vihoin poikkeaa alaltamme Rutajärven ja
Leppäveden taakse, jättäen Tammijärven etelä-tienoosen la-
vean, yleensä jokseenkin kostean, vaan ei kumminkaan he-
delmällisen, seuduttain aivan laihankin tasangon. Hauhanselkä
nimisen järven pohjaispuolitse tunkee tästä harjanteesta Lu-
hangan niemeen haarake, joka pohjais-osassa Luhangan nientä
levittyään hedelmättömäksi sorahietaiseksi mäkimaaksi, haa-
roineen läpikulkee tämän niemen, paikotellen aina paljastaen
kaliioista ja vuorista perustaansa ja Keihäsniemen (Luhan-
gan niemen eteläisimmän osan) seutuvilla muodostaen lavean,
matalan, Päijänteen rantaan luisuvan kallioston.

Myöskin Korpilahden puolelle eroaa mainitusta harjan-
teesta haaroja sekä Rutajärven etta Leppäveden eteläpuo-
litse. Rutajärven ja Hauhanselän välitse menevä haarake
leviää siellä avaraksi, ainoastaan soiden, korpien ja lampien
keskeyttämäksi kangasmaaksi, joka kasvaa kanervaista har-
vaa honkametsää. Päijänteen rantamilla jatkanee tämä kan-
gasmaa useissa paikoin vuoriharjuiksi, jotka rannoilla päät-
tyvät louhisina kallioina tai louhikoina. Ylisjärven ja Koros-
lahden pohjaispuolitse kulkee haarake, joka kohoten melkoi-
seen korkeuteen antaa näille seuduille varsin jylhän näön. Ru-
talahden ja Leppäveden väliselle niemekkeelle eroaa vuorinen
haara, joka useissa paikoin tapaa kalliorinteillään Päijänteen

*) Gyldénin korkeuskartau mukaan.

rantaa ja laskee joko jyrkkääu syrjäiisä Päijänteesen tai ka-
toaa siihen loisona ja loubisena. Useissa paikoin ja etenkin
Muuratsalon koliclaUa olevalla, Haukkamaaksi kutsutulla,
alueelia muodostaa tämä haara avaroita kivikkoja, jotka kas-
vavat kanervaista honkametsää.

Näiden harjanteiclen korkeiniraat huiput sekä yleensä
isoimmat vuoret tällä paikkakunnalla övat Kammiovuori, Sys-
män rajalla, (739 jalan korkuineii ') nieren pinnan yli), Iso-
Wankunvuori Onkisalossa, Wuarunvuori Koroslaliden pohjais-
rannalla, Haukkavuori Ristinselän kohdalla Päijänteen ran-
nalla, Waatervuori (758 jalan korkuinen) Korpilahden ja Jy-
väskylän pitäjien rajalla ja Kanavuori Jyväskylän pitäjässä
Haapakosken lähistössä.

Vuorilajiltaan eivät nämät seudut eroa useimmista muista
maamnie paikkakunnista. Kalliot övat samoja kivi-lajeja,
jotka maassamme yleisimmin vallitsevat, paraastaan graniit-
tia. Kalkkia ei seudulla luonnassa tavata. Rutalahden ky-
lan luona tapasin kumminkin kallion kalkkirikkaampaa vuo-
rilajia, gabbroa.

Vuorten ja harjanteiden välisissä laaksoissa tavataan
usein savimaata, jonka vuoksi pellot seudulla ovatkin enim-
mäkseen savikoita. Ainoastaan Korpilahden ja väbemmässä raää-
rässä myös Luhangan, sydänmaiksi sanotuilla, Päijänteestä
loitompana olevilla seuduilla tavataan epätasaista, paikotel-
len aina solden ja lampien keskeyttämää kangasmaata. Hie-
noa nummihietaa löytyy aivan harvoilla paikoin, Muutoin on
isoin osa maata kivistä, mullan peittämää sorahietikkoa.

Mitä seudun vesistöön tulee, niin on etupäässä tietysti
mainittava Päijänne rannikkoon syvälle tunkeutuvine lahti-
neen. Muutoin löytyy Luhangassa ainoastaan yksi isompi
järvi, jonka pohjaispuolista osaa sanotaan Haubanseläksi ja

^) Gyldénia korkeuskartau mukaau.

eteläistä Tammijärveksi. Korpilahdelle pistää pienoinen osa
Rutajärveä, joka samoinkuin Tammijärvikin joella on Päi-
jänteen kanssa yhteydessä. Alueellamme on näitä paitse
vielä Paloisten järvi ja Jyväskylän pitäjässä Leppävesi, joka
Haapakosken kautta laskee vetensä Päijänteesen, sekä Jyväs-
järvi, johon Palokkajärvestä juoksee Tourujoki, jajoka Aijä-
län joen kautta yhtyy Päijänteesen. Pienempiä järviä löytyy
alueellamme joitakuita ja lampia tavataan seuduittain, eten-
kin salomailla tai sydänmailla, niinkuin niitä täällä nimite-
tään, jokseenkin paljon. — Läbteitä tapaa melkein joka nii-
tulla ja notkelmissa juoksee useimmiten pienoinen puronen
tai oja, joka kesäksi tavallisesti kuivuu.

Ptannoiltaan övat lammet enimmäkseen soisia. Päijän-
teen rannat tåas övat isoimmaksi osaksi kivikkoisia, vaan
savisiakin tavataan etenkin lahtien pohjukoissa koko paljon,
jotavastoin hietaisia ainoastaan harvassa. Useissa paikoin
löytyy rannoilla vuorten ja kallioiden juurilla isokivisiä lou-
hikkoja, joskus melkein kallioin kokoisilla kiviliä, jommoiset
seudut tarjoovat jäkälten kerääjälle kiitoUisen työsijau. Loi-
sompia kallioita tavataan rannoilla myöskin joskus, jyrkkiä,
niinkuin esim. Ptappukallio ja Haukkavuori liutalalulen ran-
nalla, koko harvoin.

Ilmanlaadusta en ole tilaisuudessa antaa tietoja, jotka
voisivat valaista botaanillisia subteita seudullamme. Ainoas-
taan Jyväskylässä on minun tietääkseni väbin tehty ilman-
laadun bavainnoita, vaan nekin övat julkaistu siinä muodossa
etta botanisti niitä vallan vähän voipi käyttaä, Kuinka tar-
peen kumminkin olisi useammiltakin paikoin näinkin pieneltä
alalta, kuin tässä pubeena oleva, tarkempia ilmanlaadun ba-
vainnoita, osoittaa paraiten se erillaisuus, joka kasvistossa
ilmaantuu verratessa eteläisempiä ja pobjaisempia seutuja
alueellamme sekä Päijänteen rannikkoa ja kaukaisempia sa-

lomaita toisiinsa. Padasjoella tehtyjoen havaintojen ') mukaan
lähti Päijänteen jää v. 1846 19 päivänä toukokuuta ja jää-
tyiainen tapahtui 6 päivänä joulukuuta. Jyväsjärven jäänlähtö
tapahtui samana vuonna toukokuun 10 ja 19 päiväin välillä
ja jäätyminen marraskuun 30 päivänä. Yuonna 1855 lähti
Jyväsjärven jää toukokuun 12 ja 14 p. välillä.

1*11.11.- ja pensaslajit.

Valtaavat puulajit övat paikkakunnalla mänty ja koivu.
Luhangan niemellä ja yleensä rantaseuduilla Luhangassa on
männyllä tuskin isompi välta kuin lehtipuilla, vaan Korpi-
lahdella ja Päjänteestä loitornmilla seuduilla on mänty ylei-
sin puulaji. Männyn ja koivun jälkeen on harmaaleppä ta-
vallisin. Vähemmin runsain määrin, vaikka tavallisina, tava-
taan pihlaja, haapa, tervaleppä, kuusi, raita, tuomi ja paat-
«ama (Rhamnus). Myöskin niini (Tilia septentrionalis) on
jotenkin tavallinen, vaan tavataan enimmäkseen ainoastaan
pensaina, luultavasti vähemmin ilmaanlaadun vaikutuksesta,
kuin seurauksena siitä, etta se hakataan ålas köysien val-
mistamista varten jo ennenkuin se ehtii isommaksi puuksi
kasvaa. Vaahteria (Acer) tavataan eteläisessä osassa Lu-
hankaa useissa paikoin. sitäkin enimmäkseen pensaan kalt-
taisina puina; kerran tapasin sitä kumminkin ympäriinsä liki
kahden korttelin paksuUa rungolla. Myöskin jalavaa (^fZ/mw*
montana) näin Pohjais-Luhangassa pari lehdestävää kantoa
sekä vesoja niiden ympärillä. Kesällä v. 1876 on sittemmin
yliopp. K. Dahlström tavannut Etelä-Korpilahdella jalavaa
kokonaisen vähäisen metsikon. Päijänteen saaressa Kärkis-
ten salraen luona sanotaan joku vuosi takaperin kasvaneen

^)Katso: Klimatologiska iakttagelser, af A. Moberg. H:fors 1871.

omenapuitakin ja istutetuiksi muutaman talon puutarhaan,
vaan käydessäni siellä löysin ainoastaan kuivia omenapuun
oksia ja lienee se sieltä jo kuolletettu i). Saarneakin (Fra-
xinus) sauotaan joku vuosikymmeu takaperin kasvaneen On-
kisalossa Molikon notkossa, vaan jonkun kateeliisen saarnen-
tervankeittäjän ehdoUansa sen sieltä hävittäneen. Mainittava
on vielä Alnus pubescens, jota parissa paikoin täällä tapasin,
-sekä Tilia septentnonalis var. oSovafa, jonka luontainen kas-
vanto kuraminkaan ei ole varsin varma. Pensaskasveista
löytyy täällä paitse useampia pajulajeja, katajaa, vaivaiskoi-
Tua, punakuusainta (Lomcerd), heisipensasta (Viburnum), nä-
siäistä (DaphneJ, vaiveroa (Cassandra), Rihes nigrum'' ia,, R.
alpinum^ia, ja R. rubrum^isi sekä Rosa cinnoniomea'si ja yhdessä
paikoin myöskin pohjaista Betula alpestris't3i. — Puutarhoi-
hin istutettuna menestyy koko alueellamme johonkin määrin
omenapuu ja myöskin peerunapuu. Siperian-hernepuuta ja
tammeakin näin Jyväskylän luona istutettuna kasvavan.

JEiasviston-foiTnationit.

Metsillä on seuduUa avara välta. Sekä mäet ja notkot
■etta vuoret ja kankaat kasvavat enimmäkseen metsää. Vuo-
ret ja kangasmaat peittää useimmiten kanervainen harva män-
tymetsä ja kivikkoiset riutatkin saattaa mäntymetsä ihmiselle
hyötyä tuottaviksi. Missa raännyllä ei enään yksinään ole
Toimaa vallita, siellä tarjoaa se sijaa koivullekin, taikka, toi-
sin paikoin, siirtyy sen edessä kokonaan pois. Sekametsillä
onkin täällä iso ala. Useinkin on niissä koivu valtaava, vaan
ikasvisto yleensä kumminkin laihaa. Laihoja koivulehdikkoja

*) Varmojen tietojen mukaan kuuluu myöhemmin löydetyksi ome-
napuuta toisessakin saaressa tällä paikkakunnalla ja saraaten mjös

Judinsalossa Luhangassa.

sekä lehdikoiksi luettavia lepikkoja löytyy myöskin paljoii,
ja rehevämpiäkin lehclikkoja tapaa joskus niäkien rinteillä,
saraoinkuin lehtoja useinkin iiotkelmissa. Sydänmaiden not-
kot kasvavat iiseammin kumminkin kiiusikorpea, johon syy
näyttää olevan löydettävänä siinä etta sydänmaiden ilma jo
täällä on niin kylraää, etta luonteeltaan eteläisempi lehto-
kasvisto niissä vähemmin enään kestää taistelua korpikasvis-
ton kanssa, etenkin kun kivetön kangashietainen maanperusta,
joka salomaiksi jääneillä seuduilla useinkin vallitsee, jälki-
mäiselle on edullisempi. Muualla kuin korvissa tapaa aivan
vähän kuusta, ja kuusimetsää en nähnyt ainoatakaan. Soita
yleensä tapaa alueellamme harvoin laveita aloja. Paitse jo
mainittuja korpia löytyy sydänmailla kangasmaiden välissä
myös rämeitä, joskus isompiakin, niinkuin esini. Luhangassa
Sarvansuo; muualla tapaa ainoastaan joidenkuiden lampien
rannoilla pienempiä rämemuodostuksia. Samaten löytyy myös
rahkasoita (aukeita rämeitä) ja nevoja erittäin vähän. Metsät
näillä kaikilla kasvilokaaleilla övat enimmäkseen keski-ikäi-
siä tai nuoria, vaikka tosin vielä paljon salomailla, etenkin
Korpilahdella, tavataan vanhempiakin, vaan nekin harvenevat
vuosi vuodelta tuntuvin määrin. Aukeilla mailla on seudul-
lamme myöskin koko iso ala. Aukeita kankaita ei siellä
kumminkaan löydy, sillä nekin kankaat, joita sydänmailla tava-
taan, kasvavat harvaa mänty- ja honkametsää, ja ainoastaan
joku vähempi aukea paikka on niissä siellä ja täällä näh-
tävänä. Aukeat maat övat seudulla enimmäkseen niittua,
ahoa ja peltoa. Ensinmainituista on isoin ala kosteilla nii-
tuilla, vaan nurminiittujakin tavataan, etenkin kaltevilla mailla
jokseenkin paljon. Siellä ja täällä löytyy vielä suoperäisiä
niittuja, vaan muita niittu-lajia tavataan aivan vähän, Niit-
tuisten notkelmain rinteillä kuivemrailla paikoilla, tavallisesti
lehtimetsäin vieressä, näkee usein niittu-ahoja (campi herbi-

di). Sorahietaisilla niäillä, joilla kaskeuviljelystä paljon on

harjoitettn, kohtaa hedelmättömiä kuivia ahoja kuihtuvin kas-

vistoineen. Sellaisia löytyy avaroita esim. mäkilöillä Luhan-

gan niemen pohjaisosassa. Jyrkenimille mäkien riuteille övat

halmeet synnyttäneet huhta-ahojen kasviston, jonka harvassa

kasvavien, vaaii usein kumminkin rehevien ja kauniiden kas-

vien välistä paljas hietasorainen maa pistää näkyviin.

Varsinaista mäiity- eli lionkametsää O tavataan alu-

eella verrattain vähän. Keski-Luhangassa löytyvästä jokseenkin

tyypillisestä honkametsästä (samm alm ännik östa) kirjoitin

muistiin seuraavaa: Kasvaa harvaa hongikkoa; seassa on vä-

häisen pientä koivua, hiukan kuusta, katajaa, pihlajaa, Salix

auritcCa. ja haapaa. Maan peittää runsas varpukasvisto ja

keskeymätön saiiimalkas viste. Ruohoa on hyviu vähän ja hei-

nää ainoastaan muutama säije Calamagrostis arimdmacea'a,

ja Festuca ovina'&. Varpukasviston niuodostaa eniinniäkseen

puola, jonka seassa myös kasvaa hiukkasen kanervaa ja mus-

tikkaa; paikoittain voittaa kumminkin mustikka ja toisin

paikoin kanervakin puolan. Samm aikas viston muodostaa etu-

päässä Hijpnum Schreheri; paikoittain tavataan sen seassa

myös vähäisen seuraavia sammalia ja jäkäliä: H. proZi/eriww,

H. triqvefrumj H. crista-castrensis, Dicranum scoparmm, D.

undulatiim, Peltidea aphihosa, Cladonia furcata f. raceonosa,

Cl. rangiferina i'2i Cl. sylvatica. Ruohokasviston muodostavat:

Melampyrum pratense, Ranunciäns acris,

Trientalis europcea, Vicia cracca,

Majanthemum bifolium, Pteris aqvilina,

Hieracium umbellatum, Pyrola minor,

Solidago virgaurea, P. secunda.
Ruhus saxatilis,

Täta metsälajia tavallisempi on seuraavankalttainen män-

tymetsän ja kankaan välimuoto, jommoista usein on tavatta-

1) Katso : Norrlin, Bidrag till sydöstra Tavastlands Flora, siv. 85.

vana paikkakunnan harjanteilla, tavalla tai toisella modifiee-

rattuna. Kanervaniännikkö vuorella Luhangassa: männyn

seassa kasvaa vähäisen koivua, haapaa, pihlajaa ja katajaa;

vuoren peittää paitse runsas kanervikko, jonka seassa kasvaa

puolaa ja mustikkaa, myöskin enimmäkseen yhtämittainen sam-

mal- ja jäkäläkasvisto, jonka Hypnum Schreberi, Cladina

rangiferina ja Cl. sylvatica muodostavat, (seassa tavataan

myös vähäisen Peltidea aphthosa'a,, Dieranum undulatuniia.

ja CZatZojiia-lajeja). Ruohoa ja heinää löytyy vaan hiukka-

sen, nimittäin seuraavia:

Melampyrum sylvaiicum, Fesiuca ovina,

Hypochceris maculata, ' Calatnaffrostis arundinacea.

Convallaria niajalis,

Kuusimetsää en seudulla tavanuut, sitä vastoin on
Sekainetsillä siellä hyvin lavea ala. Ne toisintelevat
siellä paljon kuten seuraavista esimerkeistä näkyy.

Sekametsä Luhangassa. Metsä on siinä harvanlaista,
enimmäkseen koivua sekä mäntyä, joiden seassa myös kas-
vaa kuusta, haapaa, leppää, pihlajaa sekä katajaa. Ruoho-
ja heinä-kasvistot övat jokseenkin rehevät. Runsaasti kasvaa
Melampyrum pratefise'a. ja. Calamagrostis arundinacea' a., koko
runsaasti Geranium sylvaticu'm'ia, Eubus saxatilisiB, ja Ma-
janihemum bifoUum^isi. Niitä paitse tavattiin seuraavia:

Ranunculus acris, Prunella vulgaris,

Lathyrns pratensis, Veronica offidnalis,

Geum rivale, Melampyrum sylvaticum,

JPotentilla tormentilla, Trientalis etiropcea,

Rosa cinnamomea, Platanthera bifolia,

Epilobium, angustifolium, Luzula miiltiflora,

Solidago virgaurea, L. pilosa,

Hieracium murormn, Ågrostis vulgaris,

H. umbellatum, Aira flexuosa,

Campanula persicifolia, A. ccespitosa,

Pyrola rotundifolia, Festuca ovina,

P. secunda, Eqvisetum sylvaticum,

Vähäisen kasvaa myös seuraavia:

Viola canina, Linnosa borealis,

lit/pericumqvadrangiduni, Convallaria majalis,

Vicia scBpiimi, OrcMs maculata,

Aegopodiimi podagraria, Melica nutans.

Paikoilla, missa koivu on enemmän vallalla, tulevat lisäksi
vielä seuraavat:

Orobus vernus, Paris qvadrifolia,

Spircea ulmaria, Calamagrostis lanceolata,

Hieracium Scelani, Polypodiutn dryoptens.

Sammaikasvisto on hajallinen, vaan ei kumminkaan erit-
täin vähän edustettu. Enimmin melkein kasvaa Hypnum
proUferum'isi, seassa tavataan kumminkin tavallisesti Hypnum
SchreherVa. ja H. trigvetrum'' la. ynnä kokolailla myöskin Dicra-
num scoparium''ia,. Näitä paitse kasvaa vielä seuraavia:
Rhacomitrium microcarpon, Ptilidium ciliare, Aidacomnion
paluslre, Sphagnum strictum (hiukan), Polytriclmm juniperi-
num, P. commune, Hypnum albicans, H. salehrosum, Dier.
%indulatum^ Bryum nutans, Jungermania ventricosa, Peltidea
aphthosa, Peltigera canina, Nephromium tomentosum (kivellä),
Cladonia gracilis^ Cl. cornucopioides, Cl. digitala (kannolla).
Varpukasvisto on myöskin jotensakin edustettu. Sen muo-
dostaa etenkin mustikka, vaan vähän kasvaa seassa myös
puolaa ja kanervaa.

Sekametsä Judinsalossa. Koivu on siellä valtaavin puu-
laji; sen seassa kasvaa leppää, mäntyä, katajaa ja vähän pih-
lajaa. Muista kasveista on varpukasvistolla etevin sija, sen
jälkeen heinä- ja sammal-kasvistoilla ja ruohokasvisto on vä-
himmin edustettu. Varpukasviston muodostaa mustikka ynnä
sen seassa kasvava puola, ja kanervaa kasvaa myöskin hiu-
kan. Heinäkasviston muodostavat Agrostis canina ja Poa
pratensis. Vähemmin kasvaa lisäksi seuraavia:

Luzula pUosa, Anthoxanthwn odoratum,

Carex vulgaris,

Sammalkasvisto on hajallinen; runsaimmin kasvavat Hyp-
mim Schreberi, IL proUferum ja Pohjfrichnm juniperinnm.
Niitä paitse tavataan vielä Bnjum nutans, Br. capillare ja
Aulacomnion palustre, ynnä kivillä: Hypnum salehrostim, H.
erythrorrhizon^ H. pallescPMS, H. uncinatum, H. poindeum,
H. strigosiwi, Dicranum fiiscescens, D. scoparium^ Jnnger-
mania harhcda ja Ptilidium ciliare, sekä kanDoilla: Hijpn.
velutinum ja FL salehrosum. Ruohokasviston muodostavat
etenkin Fragaria vesca ja Majanthemum hifoUum sekä vielä
Oxalis acetosella, Pteris aqviUna ja Vei^onica chamcednjs. Niitä
paitse kasvaa seuraavia:

Rammathts anis, Taraxaciim officinale,

Viola canina, Ilypochceris maciilata,

V. sylvatica, Campanula glomerata,

Geranlum sylvaticum, Fyrola minor,

Trifoliiim repens, F. sectmda,

Potentilla tormentilla, Melampyrum pratense,

Ruhus saxatilis, Veronica officinalis,

Aegopodium podagraria, Trientalis europma,

Galium ■uliginosuni, Orchis macidata,

AcMllea millefolium, Paris qvadrifoUa,

Hieraciiim pilosella, Polystichum spinulosum,

H. dimorphum, Polypodinm dryopteris,

H. umbellatum, Lycopodium annotinum.

Jäkäliä kasvoi kivillä: C7ac?o?iia-lajejn, Cladina sylvatica^ a
ja Stereocaulon jyascaWa.

Sekametsä Keski-Luhaugassa. Maa on siellä väliän kal-
tevaa ja kivikkoista. Metsä kasvaa koiviia ja mäntyä melkeiu
yhtä paljon; niiden seassa tavataan myös vähän leppää, ka-
tajaa ja pihlajaa. Ruohokasvisto ei ole juuri relievä, vaan
paikoittain kumminkin valtaava, Muutoin on varpukasvistolla
etevin sija, sammalkasvisto on hajallinen sekä paikoittain
aivan vähän edustettu ja heiniä on ainoastaan joku säije.
Varpukasviston muodostavat )nustikka ja puola; paikoittain
on toinen tai toinen niistä yksinään vallalla, paikoittain kas-

vavat ne sekaisin; kanervaa löytyy ainoastaan vähäisen. Ruo-
hoista kasvaa runsaimmiu Oxalis acetosella. Sitä paitse
tavataan seuraavia:

Ranunctdus acris, Hypocliceris maculata,

R. repens, Pi/rola minor,

Viola sylvatica, P. secunda,

Geraniitm si/lvaticum, P. roUmdifolia,

Lathyrus pratensis, P. Morantha,

Fragaria vesca, Veronica chamcedrys,

Rubus saxatilis, Melampyrum pratense,

R. idceus, Trientalis eurojycea,

Aegopodium podagraria, Runiex acetosa,

Linncea borealis (paikoit- Majantliemum bifolium,

tain nmsaasti), Polypodiitm dryopteris,

Galium uliginosnm, Polystichum splnulosum,

G. palustre, P. fiUx-mas,

Solidago virgaurea, Pteris aqvilina.

Heinäkasviston muodostavat Ågrostis vulgaris^ Calama-
grostis arundinacea ja Melica nutans (hiiikan), sammalkas-
viston tåas Hypniim Schreheri ja H. proUferum. Kivillä ta-
vataan lisäksi vielä H. uncinatum, H. salehrosum, H. strigo-
siwi, Aulacomnion lyalustre ja Rliacomitriimi microcarpon.
Paikotellen, niissä män ty ja puola saavat vallan, tulee sam-
nialkasvisto keskeytymättömäksi, paikotellen tåas katoaa se
inelkein kokonaan,

Metsä Keski-Luhangassa, väliän kaltevassa kivikkoisessa
notkelmassa (melkeiu sekametsän jalehdikon välimuoto). Metsä
on siellä koivikkoa, jonka seassa kasvaa väliän mäntyä, ka-
tajaa, raitaa, kuusta, pihlajaa, leppää ja liaapaa. Varpukas-
visto on valtaavaa ja myöskiu ruoho jokseenkin runsaasti edus-
tettu, vaan beinä- ja sammalkasvistot sitävastoin väliemmin.
Varpiikasviston muodostaa etenkin mustikka, vaan sen seassa
tavataan paikoittain myös vähäisen puolaa. lluohoista kas-
vavat runsaasti Euhus saxatilis, Oxalis acetosella ja Majan-
themum hifolitim, väliemmin runsaasti Geraniitm sylvaticuiiif

Fragariam vesca, Aegopodiu podagraria ja Polypodium dryo-
pteris. Väheminin kasvaa seuraavia:

Banunculus acris, H. umhellatum,

JR. repens, Pyrola minor,

Viola sylvatica, P. secunda,

V. palustris, P. rotundifolia,

Stellaria graminea, Prunella vidgaris,
Hypericum qvadrangulum, Veronica chamcedrys,

Vicia soepium, V. oficinalis,

Geum rivale, Melampyrum sylvaticum,

Älchemilla vulgaris, Rhinanthus major,

Galiuni palustre, Trientalis europcea,

G. uliginosiim,, Eqvisetum sylvaticum,,

Solidago virgaurea, Polystichuni spinulosum,

AchiUea millefolium, P. filix-femina.
Hieraciiim, vulgatum,

Heinistä kasvaa enimmin Calamagrostis arund{nacea'2i,
vähemmmin Agrostis viilgar{s'ta,, Melica nutans^isk ja Festuca
rubra^a.. Sammalkasvisto on hajallinen ja puuttuu paikoittain
kokonaan; enimmin kasvaa Hypnum proUfejmm^isi, sekä vä-
hemmin seuraavia: Hypnum Schreberi, H. erythrorrhizon, H.
2mcinatum, H. pallescens, H. triqvetrum, Climacium dendroi-
desj Dicranum scoparmm., D. longifolmm, Aulacomnion pa-
lustre, Mnium cuspidatum, Grimmia apocarpa, Gr. Miihlen-
beckii, Rhacomitrium microcarpon ynnä Jungermania-lsijeia,.
Jäkäliä kasvaa seuraavia: Peltidea aphthosa, Nephromiwni
parile, Stereocaulon pascale, Cladonia furcata f. racemosa ja
Cladina rangiferina.

Lehdikoista mainitsen tässä pari esimerkkiä:
Harvanlainen lehdikko Onkisalossa Luhangassa. Puista
kasvaa siellä enimmin koivua, seassa myös vähän raitaa,
raäntyä, pihlajaa ja niintä. Muutoin övat ruoho- ja heinä-
kasvistot valtaavimmat ja jokseenkin rehevät, sammalkasvisto
ei ole paljon edustettu ja aivan hajallinen ja varpukasvis-
tolla on aivan vähäinen sija. Ruohoista kasvavat runsaasti:

Orobus vernus^ Convallaria majalis ja Geranium sylvaticum,
koko runsaasti Melampyrum pratense ja M. sylvaticum. Niitä
paitse tavattiin seuraavia:

Ranunciihts acris, Veronica chamcediys,

Viola sylvatica, Geum rivale,

V. canina, Epilobium angustifolium,

Trifolium pratense, Äegopodium podagraria,

Lathyrus pratensis, Pimpinella saxifraga,

Vicia scepium, Solidago virgaurea,

V. sylvatica, Chrysanthemum lencanthemunif

Jtubus sascatilis, Antennaria dioica,

Cirsium palustre, Rhinanthus major,

Hieracium cymosum, Majanthemum bifolium,

H. murorum, Orchis macidata,

H. iimbellatum, Luzida mtdtijlora,

Hypochceris mactdata, L. midt. var. pallescens,

JPyrola secunda, L. pilosa,

P. rotundifolia, Eqvisetuni sylvaticum,

Prunella vidgaris, Pteris aqvilina,

Heinäkasviston muodostaa etenkin Calamagrostis a7'U7i-
dinacea sekä paikoittain Poa nemoralis. Vähän kasvaa myös
Melica nutans^ia,, Poa trivtalis^t^ ja Carex pallescens'isi.
Samraaleista kasvavat runsaimmin Hypnum Schreberi ja
H. proliferum. Vähän tavataan vielä H. salehrosum^isi,
sekä ki.villä seuraavia sammalia ja jäkäliä: Hijpnum e?^7jthrorrhi-
zon, Dicranum scopariiim, Peltigera canina ynnä Cladonia^
lajeja. Varpiikasviston muodostaa mustikka ja puola.

Lehdikko Pohjais-Luhangassa, multaisella mäenrinteellä
(kasvistoltaan lelitoa lähenevä). Runsaasti ja tiuhaan kasvaa
siellä leppää ja niintä sekä vähemmin myös koivua, kuusainta
(Lonicera xylosteum), heisipensasta (Viburnum), tuomea, rai-
taa (Salix caprea)^ haapaa, pihlajaa, näsiäistä (Daphne),
jalavaa {Ulmus montana), paatsamaa (Bhamnus frangula)^
Ribes nigrum'\2b, P. alpinum^ia. ja Pösa cinnamornea^Si. Ruo-
hokasvisto on uhkea; etenkin kasvaa runsaasti Äegopodium
podagraricia, ynnä jokseenkin runsaasti Spircea ulmaria^o-y

Pteris aqvilina^R, Asplenium jilix-femina' 3l ja Geranium syl-
vaticwnisL. Kiitä paitse kirjoitin muistiin seuraavia:

Rammcuhis acris, Paris qvadrifolia,

Actcea spicata, Listera ovata,

Parnassia palustris, Solidago virgaurea,

Viola mirabilis, Cirsium heteroplnillum,

Hypericum qvadranguhim, Hieracium dimorphum,

Vida scepium, TI. umbellatum,

V. sylvatica, Campamda persicifolia,

Orohits vermts, C. glomerata,

Geum rivale, Pyrola minor,

Fragaria vesca, Prunella vidgaris,

Alchemilla vtdgaris, Stacliys sylvatica,

Epilohium angnstifolium, Veronica cliamcedrys,

Angelica sylvestris, Scroplmlaria nodosa,

Succisa pratensis, 3felampymm sylvaticum,

Antheirds tinctoria ^), Rhinanthus major,

Trientalis eiiropcea, Eqvisetum arvense var.
Convallaria majalis, nemorosuin,

Majanthemum bifolium, Polypodium dryopteris,

Myöskin tapasin täällä vähän Melica mitans^ia,, Calama-
grostis arundinacea & ja Vaccinmin vitis-idcea^-d. Saminalia
kasvoi ainoastaau vähän, muun muassa Hypnum cuspida-
<wm'ia, Ii. ijopuleum^isiy Climacium dendr oides' id, Leskea ner-
vösa'Si ja Z. subtilis^tix.

Seudun Lelldoista oleu kirjoittanut muistiin seuraavia
esimerkkejä:

Lehto Etelä-Korpilalidella, kivisessä notkossa, jonka
läpi oja juoksee. Puista kasvaa siellä enimmin leppää, ja
sen seassa tavataau niyös raitaa, pihlajaa, koivua, tuomea,
uiintä sekä Lonicera' o,, Daphne^a,, Ribes nigrum'\a, ja Salix
cinerea^a. Ruohoista ja lieinistä ei millään erityisellä lajilla
ole isompi välta; jokseenkin tasaisessa suhteessa kasvaa seu-
raavia :

Ranuncuhts auricomus, P. repens,

R. acris, Caltha palustris.

^)Paikka on ajoittain pidetty halmeena.

Actoea spicata,
Cardamine amara,
Viola mirahilis,
V. umbrosa,
Stellaria media,
St. graminea,
Arenaria trinervis,
Geranium sylvaticum,
Oxalis acetosella,
Hi/pericum qvadrangulum,
Impatiens noli-tangere,
Vida scepium,
Spircea ulmaria,
Geum rivale,
Fragaria vesca,
Rvihiis idceus,
R. saxatUis,
Alchemilla vtdgaris,
Epilohium angustifolium,
Circcea alpina,
Aegopodium podagraria,
Anihriscus sylvestris,
Galium uliginosum,
G. palustre,
Achillea millefoliiim,
Solidago virgaurea,
Crepis tectorum,
Hieraciiim suecicum,
Taraxacum officinale.

Campanula persicifolia,
Myosotis paluatris,
Prunella vtdgaris,
Stachys sylvatica,
Veronica officinalis,
Trientalis europcea,
Plantago major,
Rumex acetosa,
Urtica dioica,
Paris qvadrifolia,
Majanthemum bifolium,
Convallaria majalis,
Carex elongata,
Calamagrostis lanceolata,
Milium effusum,
Aira ccEspitosa,
Melica nutans,
Poa nemoralis,
P. sudetica,
P. pratensis,
Agrostis canina,
Triticum caninum,
(Glyceria remota, ojassa),
Eqvisetum sylvaticum,
Polypodium vidgare,
P. dryopteris,
P. phcegopteris,
Polystichum filix-femina,
Struthiopteris germanica.

Sammalkasvisto on jokseenkin vähä-arvoinen ja tarjoaa eteu-
kin seuraavia lajeja: Hypnum populeum^ H. cuspidatum, H.
sylvaticum, H. uncinatum, H. Lindbergu, H. delicatulum,
Climacium dendroides, Mnlum medium, Mn. cuspidatum,
Bryum bimum ja Grimmia apocarpa.

Lehto Luhangassa, kivikkoisessa notkossa, jonka läpi
juoksee lammesta alkava oja. Puu- ja pensas-lajeista kas-
vaa täällä runsaimmin niintä, pihlajaa ja vaahteria; niiden
seassa tavataan myös punakuusainta, tuomea, koivua, terva-
leppää, baapaa, Rihes nigrum''\a., Salix caprea^a, Rham-
nus franguUi-d, Salix aurita^a,, S. nigricans^isi, Dapline''a.,

Viburnum^ ia, ja Ruhus idceits^ta.. Muista kasveista övat ruo-
hot ja heinät valtaavimmat, sammalkasvistolla on ainoastaan
vähäinen sija ja varpukasveja ei tavata laisinkaan. Ruoboista
on paikoittaiu yksi, paikoittain toinen laji vallalla, taikka
kasvavat ne sekaisin melkein samassa määrässä. Runsaim-
mat övat Majanthemum hifolmm, Trientalis europceaj Ga-
lium trijtorum, Polypodiimi dryopteris ja Asperula odorata.
Enemmin tai vähemmin kasvaa niyös seuraavia:

Anemone hepatica,
Ranunculus repens,
Actcea spicata,
Viola mirabilis,
V. umbrosa,
SteUaria grarninea,
Ärenaria trinervis,
Ger an htm st/lvaticum,
G. Robertiantim,
Hypericitm qvadrangulum ,
Inipatiens noli-tangere,
Lathimis ^^j-atens/s,
Vicia sylvatica,
Orobus vernus,
Gemn rivale,
Fragaria vesca,
Jiubus saxatilis,
Circcea alpina,
Aegopodium podagraria,
Galium p alnstre,
Solidago virgaiirea,
Epilobiitm angustifoUum,

Cirsium paltistre,
Hieracium murorum,
H. vulgatum,
Taraxactmi oficinale,
Pyrola minor,
P. secunda,
Veronica chammdrt/s,
Scutellaria galericidata,
Rhinanthus major,
Scrophularia nodosa,
Melampyrum. sylvaticum,
Urtica dioica,
Listera ovata,
Paris qvadrifolia,
Convallaria majalis,
Lusula pilosa,
{Polypodium vulgäre, ki-

vellä),
Polystichum spiniilosmn ,
P. Jjlix-jnas,
Asplenium fdix-femina.

Heinäkasviston, joka paikoittain voittaa ruohokasviston, muo-
clostavat etenkin Poa nemoralis, Melica niifans, Milium effu-
snvi ja Triticiim caninum. Niitä paitse tavattiin vielä seu-
raavia:

Poa trivkdiit,
Aira cctftpitosa,
Calamagrostis lanceolata,

Festnca rubra,
Poa pratensis.

Samraalia kasvaa seuraavia lajeja: Hypnum proliferum^ H.
Schreberi, H. ti'iqvetruni, H. delicatulum^ Mniuni cuspidatum
ja Jungermania harhata.

Lehto Keski-Luhangassa, multaisessa notkossa, jonka
läpi juoksee oja. Puista ja pensaista kasvaa siellä enimmin
koivua, vaan paikoittain on kummiiikin leppä valtaava. Nii-
den seassa tavataan myös raitaa, pihlajaa, kuusta, tuomea,
haapaa, niintä sekä Ribes n{grum'ia., Lonicera xijlosteum'\2i
ja Daphne'sL. Eri kasvisto-lajien keskinäiset suhteet övat
kuten edellä selitetyissä lehdoissa. Ruohoista kasvaa run-
saasti Struthiopteris germanica. Sitä paitse tavattiin vielä
seuraavia :

Ranunculus acris,
R. repens,

Actcea splcata,
Viola canina,
V. epipsila,
V. palustris,
Arenaria trinervis,
Geranium sylvaticiim,
Oxalis acetosella,
Geum rivale,
Fragaria vesca,
Rubus idcetis,
Spircea nlmaria,
Circcea alpina,
Aegopodium podagraria,
Galiuni palustre,
G. uliginosum,
Lapsana communis,
Cirsium palustre,

Heiniä tavattiin seuraavia:

Jiinciis effusiis,
Carex elongata,
C tenella,
C. loUacea,
C. p allescens,
C. canescens,
C. globularis,

Hieraciiim vulgatum,
Taraxacimi ofjicinale,
Pyrola minor,
Myosotis p>ah(stris,
Prunella vidgaris,
Stachys sylvatica,
Veronica saitellata,
ScropJmlaria nodosa,
Melampyrum sylvaticum,
Paris qvadrifoKa,
Majanthemum hifolium,
Eqvisetimi arvense var.

nemorosum,
Eqv. sylvatiction,
Polypodium dryopteris,
P. phcegopteris,
Polystichum spinulosum,
Asplenium filix-femina.

Scirpiis sylvaticiis,
Calamagrostis lanceolata,
Melica niitans,
Agrostis canina,
Air a ccespitosa,
Poa nemoralis.

Myöskin saramalia kasvoi paikoittain jotensakin, esim. Mnium-
lajeja, Climacmm dendroidesin, Hypnum cuspidatum'isij H.
salebrosunim^ ja Chiloscyphis 2^olyanthus^tsi.

Aukeiden maiden kasvipaikoista otarame ensin tarkas-
taaksemme alioja. Kllivista alioista tapasin seudullamme
sitä muotoa, jolle kielemine on omistanut nimen nu mm i ja
joka tunuetaan hienohietaisesta ja vähämultaisesta maanlaa-
dustaan, ainoastaau vähäisen Korpilahdella Peuhan luoiia.
Kuivia alioja laihalla hietasoraisella maanlaaduUa löytyy sitä
vastoin enemmän, paraastaan epätasaisilla mailla,jotka ennen
övat olleet halmeina. Etenkiii on senkalttaisia tavattavana
paljon pohjais-osassa Luhangan-nientä, josta myöskin seuraa-
vat esiraerkit övat saadut.

Kuiva-aho Etelä-Korpilahdella, hietasoraisella mäellä.

Kasvisto on siellä kokolailla lailiaa. Runsainimin kasvaa

Agrostis vulgaris^ta, Clirysanthemiim leucanthemum^ii^, ']2l Fra-

garia vesca^ä; välienimiii tai väliän seuraavia:

Ranunciilits acris, Crepis tectorum,

Parnassia palustris, Tlieracmm pilosella,

Dianthus deltoides, H. pubescens,

Stellaria graminea, H. cccsimn,

Lathyrus pratensis, Ilypochceris maculata,

Trifolium pratense, Campanitla patula,

Vida cracca, C. persicifolia,

V. scepimn, C glomerata,

Rubus saxatilis, Vaccinium vitis-idcea,

R. idceits, Calluna vidgaris,

Epilobimn montanimi, Prunella vidgaris,

E. angustifolium, Veronica officinalis,

Galium uUginosum, Polygonum viviparum,

Anthemis tinctoria, Rumex acetosella,

Ächillea millefoUum, Petida glutinosa (vesoja),

Anten7iaria dioica, Alnus incana,

Erigeron acris, Salix phylicifolia,

E. Mulleri, Gymnadenia conopsea,

SoUdago virgairren, Majanthemtim hifoUnni,

Gnaphaikriti sylvaltciim, Lii::ida ninUiJlora,

Cirslmn lanceolatam, Carex pallescens.

Anthoxanthum odoratum,
Phleum pratense,
Calamagrostis epigeios,

C, arundinacea,
Poa pratensis,
Agrostis canina.

Saiuiaalia kusvoi seuraaviu*. Pohjtrichum jnnvperhium, Cera-
todon imrpureus ja Bryum ccv.sinticium.

Kuiva-aho Etelä-Korpilahdella, hietasoraisella rnäellä,
jolla kasvaa vuliän koivu-, leppä- ja paju-vesoja sekä kata-
jaa. Heiiiäkasvisto on sicllä valtaava. Ilunsaasti kasvaa
Ayrostis vul(jaris''tii ja vähän inyös Festuca ruhraii, Poa
pratensistsi ja Carex leporinaa,. Ruolioista kasvaa koko ruii-
saasti Chrysanthemuvi leucantkemn7n'isi sekä vähän seuraavia:

Itanimculits acris,
J^arnas^ia palustris,
Viola arenaria,
V. canina,
Diantlms deltoides,
ätellaria graminea,
Ccrastium vidgatiim,
Geranium, sylvaticum,
Hifpericitni qvadrangidumf
Lathyrus pratensis,
TrifoUurn pratense,
Tr. repens,
Vicia cracca,
Potentilla argentea,
Alchemilla indgaris,
Rttbus saxatilis,
Epilobimn angitstifolium,
E. montanmn,
Galiitm läiginosum,
Trichera arvensis,
Anthemis tinctoria,
Achillea millefoliiim,
Antennaria dioica,
Solidago virgaurea,

Gnaj^halittm si/lvaticiini,
Erigeron acris,
E. Millleri,
Hicracium pilosella,
H, proialtum,
H. puhescens,
II. umbellatmn,
Taraxaciim officinale,
Uypochceris macidata,
Campanida patitla,
C. persicifolia,
Vacciniuni vitis-idcca,
Prnnella vtdgaris,
Veronica chama;drys,
Eivphrasia officinalis,
Iihinanthi>s major,
Kumex acetosella,
OrcJiis macidata,
Majandtemmn hifoliniu ,
Luzida multiflora,
L. pilosa,

1'teris aqvilina (paikoit-
tain runsaasti).

,<^I!^

Saminalia ja jäkäliä kasvaa vähän seuraavia lajeja: Folytri-
chum janiperinum^ Ceratodon purpureus, Bryum cmspiiiciwn
sekä Peltigera canina.

Muista aholajeista annan tässä vielä muutamia esimerk-
kejä, aloittaen ahoniituilla.

Ahoniittu Etelä-Luhangassa, saviperäisellä, liiukan kal-
tevalla maalla. Ruohokasvisto on siellä valtaava, vaan hei-
nääkin kasvaa jokseenkin paijon. Ruolioista kasvavat run-
saasti Trifolium pratense, Chrysanthemum Icucanthemum ja
Genm rivale; jokseenkin runsaasti kasvavat: Alchemilla vul-
garisy Lathyrus jjratensis, Bhinanthus minor, Cirsmm hete-
rophyllam ja Hieracium pubescens. Väliemmin löytyy seii-
raavia :

Ranunculus auricomits, Anthriscits stflvestris,

R. acris, Achillea millefolinni,

Viola canina, Tussilago fat^ai-a,

Lychnis flos-cuctdij Hieracium succicmn,

Dianthus deltoides, Taraxacum officinale,

Stcllaria graminca, Canrpamda patula,

Geranium sylvaticum, I^yrola minor,

Trifolium repens, Vaccinium vitis-idma,

Tr. spadiceum,, Prunella vidgaris,

PotentiUa tormentilla, Polygomim viuiparum,

Fragaria vesca, Luzula midtiflora,

Rvbiis saxatilis, Eqvisetum pratense,

Galitmi uliginosum, E. arvense.

Heiuistä on runsain Festuca ijratensis; sitä paitse tavataan

vielä seuraavia lajeja:

Roa pratensis, Carex pallescens,

Äira fiexuosa, Anthoxanthum odoratum,

Agrostis vulgaris, Calamagrostis epigeios.
Festuca ovina,

Ahoniittu Etelä-Luhangassa, kaltevalla maalla, kasvava

pajupensaita sekä koivu- ja kataja-vesoja. Muutoin kasvaa se

runsaimrain ruohokasveja, kokolailla myös heiniä ja sammal-

takin vähän. Runsaasti kasvavat:

Cirsium heterophyllum, H. vulgatum,

Alchemilla vidgaris, PotentiUa tormentilla;

liieracium neglectum,

jokseenkin runsaasti:

Chrysanthemvm lencartthemttm,
Geranium sylvaticnm,

Spircea ulmaria.

Välieiumin niäärin löytyy seuriuivia;

Ranunculus acrls,
Farnassia palusttHs,
Viola canina,
V. sylvatica,
V. palustris,
Lychnis flos-cuculi,
Stellaria gramined^
Cerastium vtdgatmn,
Hypericum qvadramjidiim,
Lathyrus pratensis,
Trifolium pratense,
Tr. spadiceum,
Vicia cracca,
V. Sfcpiuin,
Genm rivale,
Frafjaria vesca,
Rithus saxatilis,
Aegopodium podagrarki,
Galimn boreale,
G. tdiginosum,
Succisa pratensis,
Achillea millefolium,
Antennaria dioica,
TussUago farfara,
Solidago virgaurea,
Cirsium palustre,

Crepis paludosa,
Hieracium pilosella,
M. suecicum,
TI. Scdani,
II. umbeliatam,
Ilypochmris maculata,
Campanida patula,
C. persicifolio,,
Vacciniuni vitis-idaa,
Fyrola rotundifoUa,
Frunella vulgaris,
Veron ica officinaiis,
F/änanthus major,
3/elampyrum sylvaticum,
Riiniex acetosella,
Folygonum viviparitm,
Orchis maculata,
Gymnadenia conopsea,
Listera ovata,
Convallaria majalis,
C. polygonatimi,
31a jan them um bifolium,
Liizula inidtijlora,
Eqvisetum sylvaticum,
Fotrifchv.im lunaria.

lleinäkasviston muodostavat etupäässä Anthoxantkum odora-
tum, Agrostis vulgaris ja Aira ccespitosa. Väbän kasvaa
vielä seuraavia: Calamagrostis arundinacea., Carex 2)ciUescens,
C. vulgaris, Melica nutans, Festuca ruhra, F. ovina. Sam-
malia ja jäkäliä tapasin seuraavia lajeja: Aulacomnion pa-
lustre, Hypnum proliferum, Dicranum scoparium^ Climacium
dendroides ja Peltidea aphthosa.

Huhta-allO Keski-Luhangassa, hietasoraisella niäenrin-
teellä, jolla kasvaa vähiä koivu- sekä leppä-pensaita ja vesoja.
Sekä ruoho- etta heiuäkasvistot övat uhkeat, ruoho keiities

kumminkin valtaavampi. Runsaasti kasvavat Lathyrus fjra-
tensis ja Fragaria vesca, jokseenkin runsaasti Irifolium pra-
tense ja Vicia sylvatica. Vähemmin määrin kasvaa seuraavia:

Ranunciilus acris,
Viola arenaria,
Dianthus deltoides,
Stellaria graminea,
Ccrastium vvlgatum,
Geranium sr/lvaticum ,
Mypericnm qvadrangidiim,
Vicia cracca,
V. scepiiim,
Gemn rivale,
Potentilla tornientiUa,
Ruhus saxatilis,
R. idoius,

F/pilobinm angnstifoliitm,
E. montamirn,
Anthriscus sylvestris,
Aegopodium podagraria,
(jfaliifm tdiginosum,
Chrysanthemum leucanihemma,
Achillea millefolium,
Änthemis tinctoria,
Solidago virgaurea,
Gnapthalium sylvaticuni,
Antennaria dioica,

E^-igcron acris,
Cirsinm palustre,
Crepis tectorif.m,
Hieraeium pubescens,
H. prmaltum,
H. miiroriim,
II. umbellatum.,
Mypochwris maculata,
Campanula cervicaria,
C. pcrsicifolia,
Pyrola media,
Prunella vulgaris,
Veronica officinalis,
Melampyrum pratense,
31. sylvaticum,
Trientalis europma,
Ritme.v acetosella,
Orchis maculata,
Majanthemum bifolium,
Convallaria majalis,
Luzula multifiora,
Eqvisetum. sylvaticum,
Vaccinium vitis-idcea.

Heinistä kasvaa runsaasti Calamagrostis arundinacea- vähem-
min määrin tavataan: Agrostis vulgaris, Poa pratensis,
Melica nutans, Carex digitala^ C. leporina, C. pallescens., C.
ccespitosa. Sammalia ja jäkäliä kasvaa seuraavia: Polytri-
chum juniperinum, Bryum nutans ja Peltigera spuria.

Huhta-aho Keski-Luhangassa, jyrkällä hietasoraisella
mäenrinteellä. Kasvisto ei siellä ole rehevää. Runsaimmin
kasvavat: Rumex acetosella ja Apera spica-venti, niitä lä-
hinnä Pteris aqvilina, Chrysanthemum leucanthemum, Lathy-
rus pratensis ja Crepis tectorum. Vähemmin tai vähän kas-
vaa seuraavia:

Rmmnciilns acris,
Arabis Thaliana,
Viola arenaria,
Silene ritpestris,
Mclandrium pratense,
Dianthiis deltoidcs,
Stellaria araminea,
Cerastium vulgatmn,
Arenaria serpyllifolia,
Sagina procumhcns,
Geranium sylva ticum ,
Ilypericum qvadrangidum,
Lathyrus fiylvestris,
Trifoliuni repens,
Tr. pratense,
Vida sapium,
Or öhus v emus,
Potentilla argentca,
Fragaria vesca,
Rubus saxatilis,
R. idcKiis,

Sorbtts oHCuparia (vesoju),
Epilobiiini montanum,
E. angustifolium,
Anthriscus sylvestris,
Galittm uliginosum,
Anthemis tinctoria,
Achillea millefolium,
Filago montana,
Gnaphaliiim sylvaticum,
Antennaria dioica,
Ei'igeron acris,
Lapsana communis,
Solidago virgaurea,
Cirsium lanceolatum,

C. palitstre,
Centaurea cyanus,
Hieracium pilosella,
H. pra;altiim.
Ii. pubescens,
H. iimbellatum,
liypochmris maculata,
Vaccinium vitis-idcea,
MyrtiUus nigra,
Calluna vulgaris,
Campamda persicifolia,
C cervicaria,
C. patula,
Myosotis arvensis,
Prunélla vulgaris,
Verbascum thapsus,
Veronica officinalis,
Rhinanthus major,
Euphrasia officinalis,
Chenopodiuni album,
IBettda glutinosa (vcsoja),
Alnus incana,
Populus tremula (vcsoja),
Pinus sylvestris (vcsoja),
Gymnadenia conopsea,
Orchis maculata,
Luzula nmltiflora,
Carex leporina,
C. digitata,

Calamagrostis arundinacea,
C. epigeios,
Agroslis vulgaris,
Poa pratensis,
Festuca pratensis.

Vähän kasvaa myös seuraavia sammalia: Ceratodon -purpu-
reus, Bryum ccespiticium, Polytrichum juniperinum ja Funa-
ria hygrometrica.

Huhta-aho Etelä-Korpilahdella, tasaisella maalla, kas-
vettunut matalalla ja harvalla koivu- ja leppä-vesakolla. Run-
saasti tavataan täällä Eumex acetosellaa, ja jokseenkin run-

saasti Ågrostis vulgaris^a.. Vähenimin runsaasti tai vähän
kasvaa seuraavia:

Ranimculus acris,

Arabis suecica,

Viola tricolor var. arvensis,

Dianthtis delioides,

iSteHaria (/raminea,

Ärenaria serpyllifolia,

Jlyp ericum qva dranguli i m,

Geranium sylvaticmn,

Trifolium repens,

Lathyi-us pratensis,

Vicia cracca,

Potentdia norve<jica,

Rubus saxatilis,

R. idceus,

Epilobimn niontanum,

E. angustifoliimi,

Galium uliginosum,

C. palustre,
Crepis tectoriim,
Hicraciiun, prtcaltiim,
H. pubescens,
Ii. murorum,
H. umhellatum,
Canipanvla patida,
C. persicifoUa,
Vacciniwn vitis-idiea,
3fyosotis arvensis,
Prunella vidgaris,
Galeopsis versicolor,
G. tetrahit,
Veronica chamcedrys,
V. serpyllifolia,
V. officinalis,
Scrophidaria nodusa,

Chrysanthemum leucanthcmutn, Polygomtm aviculare,

Achillea tnillefolium.,

Anthemis arvensis,

Lapsana communis.

Antennaria dioica,

Gnaphalium sylvaticmn,

Centaurea cyanus.

P. convolvidus,

P. lapathifoUum viir, incanum,

Chenopodium album,

Majanthemum bifolium,

Lusida multiflora,

Pteris aqvUina.

Cirsium lanceolatum,
Sainmalia kasvaa ainoastaan vähän, enimmin Ceraiodon pur-
pureus^tsi ja Polytrichum jumperinum^ia.

Hulita-aho Keski-Luhangassa, hietasoraisella niäellä. Se
011 nähtävästi ainoastaan joku vuosi sitten ollut halmeena.
Kunsaasti kasvaa siellä Eumex acetosella^a, jokseenkin run-
saasti Stellaria graminea^a (paikoittain runsaasti), Galium
tiliginosu7n'ia. (paik. runs.) sekä Campanula patuWa. Vä-
hemmin tai vähän tavataan vielä seuraavia:

RoMunculus acris,

Viola ärenaria,

V. canina,

Hypericum qvadrangulum,

Geranium sylvaticum,

Lathyrus pratensis.

Trifolium repens,
Potentilla norvegica,
Fragaria vesca^
Rubus saxatilis,
EpUobium montanum,
Aegopodium podagraria,

Achillea mille/oUinn, Myrtillvs nigra,
Chrr/santhemum leucanthemum , Vaccinium vitis-idcea,

Gnaphalium sylvaticum, Myosotis arvensis,

Cirsium lanceolatum, Primclla vtdgaris,

Crepis tectorum, Rumex domesUciis,

Hieracium pubescens, Hetvla glutinosa,

H. umbellatum, 3fajanthcmum bifolinm.,

Hypochccris maculata, Agrostis vulgaris.

Toisesta aukeiclen luaiden lajista, niituista, ölen kir-
joittaiiut muistiin seuraavia esimerkkejä:

Nurminiittii Keski-Luhangassa. Heinäkasvisto on siellä
valtaava, vaan ruohojakin kasvaa jokseeiikin runsaasti, jota-
vastoin sammalia ja jäkäliä tavataau ainoastaan vahän ( x\u-
lacomnion palustre, Hijpnuni delicaiulum ja Peltigera ca-
nina). Heinistä kasvaa runsaasti Aira ccespitosa sekä jok-
seenkin runsaasti Agrostis vulgaris ; vähän kasvaa vielä seu-
raavia: Festuca rubra, Anihoxanthum odoratum, Carex vul-
garis, C. pallescens ja C. leporina. Piuolioista kasvaa run-
saimmin Alchemilla vulgaris, Galiwn uliginosum, Trifolium
pratense ja Chrijsanthemiim leucanthemum. Vähemuiin määrin
kasvaa seuraavia:

Ranuncidus acris, Antennaria dioica,

R. auriconiiis, Cirsium, heter ophyllitm,

R. repens, C. palustre,

Lychnis flos-cucidi, Hieracium pilosclla,

Dianthus deltoides, H. sitecicum,

Geranium sylvaticum, H. dimorphum,

Hype7'icum qvadrangidum, H. neglectum,

Trifolium spadicemn, H. pubescens,

Vicia cracca, Hypochceris maculata,

Geiim rivale, Campanula patula,

Potentilla tormentilla, Veronica chamccdrys,

Fragaria vesca, Polygonum viviparum,

Spircea ulmaria, Rumex acetosa,

Aegopodiiim podagraria, Luzida multiflora,

Trichera arvensis, Eqvisetum pratense.
Achillea millefolium,

Nurminiittu Etelä-Korpilahdella, kaltevalla maalla. Run-
saasti kasvaa siellä Aira ccespitosa sekä Agrostis vulgaris ja

jokseenkin runsaasti Chnjsanthemum leucanthemnm yniiä Ra-
nunculus acris. Niitä paitse tavattiiu vielä seuraavia:

Caltha palustris, Uypochwris maculata,

Dianthus dcltoides, Campamda patula,

Stellaria graminea, C. persicifolia,

Cerastium vulgatum, Priinella vidgaris,

Geraninm ^ylvaticiim, Miiosolis palustris,
Jrlypericum qvadrangzduni.Ettphrasia officinalis,

Lathyms pratcnsis, Rhinantlius minor,

Trifolmm pratcnse, Melampynmi sylvaticum,

Tr. repens, Lyshnachia viägaris,

Tr. spadiceum, Plantago major,

Vida cracca, I'olygonnm viviparum,

Geuwi rivale, P. ampthibium var. terrestre,

Potentilla tormentilla, Kiimex acctosa,

Älchernilla vulgaris, Iris pscudacorus ^))

Spircea ulmaria, Lifzula midtiflora,

Galium idiginosinn., Eriophorimi angustifolkun ^),

AchUlea millefolium, Carex stellulata,

Cirsium palustre, C pallescens,

Hieraciiim suecicum, Anthoxanthum odoratum,

H. dimorpJinm, Phleum praténse,

II. pubescens, Poa pratensis,

H. umbellatum, Festuca rubra,

Taraxacuin officinale, F. pratensis,

Leontodon aittnmnalis, Eqvisetum sylvaticum.

Nunniniittu Etelä-Korpilahdella, tasaisella maaila, juiika
poikki puronen juoksee. Kasvisto on siellä yleensä hyvin
ubkeaa ja heinäkasvisto valtaavaa. Runsaasti kasvaa Ah-a
cccspitosa'^, ja Agrostis vulgaris^ta, jokseenkin runsaasti Ra-
nunculus acr/s'ta, väliemniin tai vähän seuraavia:

Viola epipsila, Potentilla tormentilla,

Lychnis flos-cucnli, Alchemilla vulgaris,

Vicia cracca, Spircea nlmaria,

Trifolium medimn, Galium tdiginosum,

Tr. praténse, G. palustre,

Tr. repens, Chrysantliemum leucanlhemum,

Geum rivale, Cirsium palustre,

^) Lähellä olevalta raunalta ja kostealta niitulta ou täniie Hiirty-
nyt muutamia miiiDiiiiituille vieiaita kasveja.

C heterophyllum,
Crepis paludosa,
Hieraciwn suecicum,
H. pubescens,
H. murorittn,
Veronica chamcedrys,
Rhinanthiis minor,
Rumex acetosa,
Luzula nmltijiora,

Scirpus sylvaticus,
Carex leporina,
C. vulgaris,
C. caneseens,
Antlioxanihum. odoratmn,
Melica nutans,
Festiica rubra,
Eqvisetum sylvaiicum.

Nurniiniittu Etelä-Korpilahdella. Runsaasti kasvavat
siellä Aira ccespitosa sekä Agrostis vulgaris ja jokseenkin
runsaasti Lychnis jlos-cuculi, Geum vivale ja Eanunculus au-
ricomus. Vähemmin määrin tavataan seuraavia:

Ranunculus acris,
R, repens,
Parnassia palusiris,
Viola palustris,
TrifoUum spadiceum,
Tr. repens,
Comarmn pcdustre,
Spircea ulmaria,
Epilobium palustre,
Galiuin uUginosum,

Rhinanthiis tninor,
Rumex acetosa,
Orchis maculata,
Gymnadenia co7iopsea,
Luzula m,ultiflora,
Juncus fdiformis,
Erioj)horum angustifolium,
Carex leporina,
C. vidgaris,
C. stellulata.

Chrysanthemum leucanthemwn, C. pallescens,

Achillea millefolium,
Cirsium palustre,
Hieracium suecicum,
Campanula patula,
Prunella vulgaris,
Veronica chamoidrys,

C. caneseens,
Anthoxanthuni odoratum,
Phleum pratense,
Poa pratensis,
Festuca rubra,
Eqvisetum sylvaticum.

Melampyrum sylvaticum,

Kostea iliittu Keski-Luhangassa. Heiuäkasvistolla on
siellä etevin sija, ruoholla vähäarvoisempi, ja sammaliakin on
paikoittain jotensakin (^Mnia, Sphagnum sqvarrosum ja Hyp-
num jiuiians). Heinistä kasvavat runsaasti Agrostis canina
ja Carex caneseens, vähemmin sitävastoin seuraavat:

Festuca rubra,
Alopecurus fidvus,
Carex vulgaris,
C. ccespitosa.

C, irrigua,

C. elongata,

C. sleUidata,

C. vesicaria,

C. ampullacea, lieleocTiaris palitstris,

Eriophorum angustifo- Jimcus filiformis (paikoit-

Uum, tain runsaasti).

Ruohoista kasvavat runsaimniiu Caltha palustris^ Galium pa-

lustre, Pedicularis palustons ja Comarum palustre. Vähem-

min löytyy seuraavia:

Cardamine pratensis, Veronica scutellata,

Geum rivale, V. scutellata var. glandulosa,

Spircea ulmaria, Scutellaria galericidata,

Epilobium palustre, Naumburgia thyrsiflora,

Peucedanum palustre, Polygonum viviparum,

Galium uliginosum, Eqvisetum fluviatile.

Kostea niittu itä-osassa Luhaukaa, jokseenkin uhkealla
heinäkasvistolla ja kasvava vähän pajupensaita. Runsaasti
kasvaa siellä Agrostis caninasi ja jokseenkin runsaasti Eqvi-
setum fluviatile' a,, Menyanthes trifoliata^a, sekä Eriophorum
angiistifoliuniisL. Niitä paitse tavattiin seuraavia:

Ranunculus acris, Scutellaria galericulata,

R. repens, Pedicularis palustris,

Caltha palustris, Naumburgia thyrsiflora,

Stellaria pialustris, Alisma plantago,

Viola palustris, Juncus filiformis,

Comarum palustre, Carex acuta,

Spirma ulmaria, C. vulgaris,

Peucedanum palustre, C canescens,

Galium palustre, C. vesicaria,

Sidens tripartita, C. ampullacea,

Myosotis palustris, Hierochloe borealis,

Veronica scutellata, Aira coispitosa.

Sammalkasvisto on melkein keskeymätön. Sen muodostavat

Hypnum fluitafis, H. cordifolium ja H. exannulatum. Vä-

hemmin kasvaa vielä Polytrichum co7nmune'å, Sphagmini

subsecunduin''ia. ja Sjjh. cymbifoli%im'''m.

Kostea niittu Judinsalossa Luhangassa. Heinäkasvista

on siellä valtaava ja myöskin sammalkasvisto runsas, jota-

vastoin ruohokasvisto ou vähäarvoinen. Samnialikon muo-

dostua paraastaan Sphagnum sqvarrosmn sekä paikoittain

Mnium-lajit; Polyti-icJium^i-d on myös joitakuita mättäitä jou-

kossa ja samaten vähän Sphagnum cymbifolium^isi, Hypnum

fliutans^iti ja Aulacomnion palustre^. Heinäkasviston muo-

dostavat Carex elongata, C. vulgaris, C. canescens, C. acuta,

C. irrigua sekä paikoittain C. ampullacea ynnä Eriophorum

angustifolium ja Juncus filiformis. Riiolioja tavattiin vähän

seuraavia lajeja:

Viola palustris, Hieraciiim suecicum,

Geum rivale, Veronica scutellata,

Comarum 2'>olustre, Pedictdaris palustris,

PotentiUa tormentilla, Trientalis europcea,

Galiinn palnstre, Banuncidus acris,

G. tdiginositm, Pyrola minor (mättäillä).

Pensaita ja puita kasvaa täällä vielä seuraavia: Salix cine-

rea^a, S. caijvea^a, S. myrtilloides^to, ja Betala glutinosaa,.

Lettomaisia niittuja, samoinkuin lettojakin, tavataan
alueella varsin vähän. Ainoastaan yhcleu esimerkin saatan
sentähden edellisistä tässä antaa:

Lettoniittu lammen rannaUa Etelä-Korpilahdella. Sam-
malkasviston, joka siellä on keskeymätön, muodostaa pai-
koittain Sphagnum sqvarrosum, enimmäkseen kumminkin
Hypnum jiuitans; niiden seassa tavataan lisäksi vielä seu-
raavia lajeja: Hyjmum stramineum, H. cordifolium, H. gi-
ganteum, Bryum himum, Mnia ja Sphagnum cuspidatum.
Heinäkasvisto on rehevän puoleinen ja paraastaan Carex te-
retiusculahi muodostaraa. Muutoin kasvaa runsaasti vielä
Eqvisetum Jluviatile'' & sekä vähän seuraavia:

Caltha palustris, Oxycoccus palustris,

Stellaria palustris var. glauca, Menyanthes trifoliata,
Comarum palustre, Eriophorum gracile,

Cicuta virosa, Carex chordorrhiza,

Galium palustre, Agrostis canina.

Viljelyksissä (sisältäen pellot, kasvitarhat, istutuslavat,

y. m.) kasvavat seudulla enennnän eli vähemmän tavallisiua

seuraavat lajit:

Ranunculus repens,
Myosurus minimus (jt.),
Fiimaria oficinalis,
Raphanus raphanistrum,
Srassica campestris,
ErysimKm cheiranthoides,
Arabis suecica,
A. thaliana,
(Nasturtium palustre),
Capsella hursa-pastoris,
Thlaspi arvense,
Viola tricolor var, arvensis,
Stellaria media,
Cerastium vulgatum,
Sagina procumbens,
Spergula arvensis,
Vida angustifolia (p. — ^jt.),
Ervum hirsutum (jt.),

Gnaphalium nliginosum,

Centaurea cyanus,

CHrsium arvense,

Lapsana communis,

Crepis tectorum,

Myosotis arvensis,

Lithospermum arvense (p. — kt.),

Veronica arvensis (kt. — jt.),

V. verna (kt.),

Galeopsis versicolor,

G. tetrahit,

Lamium purpureum (jt.),

Chenopodium album,

Atriplex patula (kt. — jt.),

(Polygonum amphibium

var. terrestre, (jt.),
Polygonum lapathifolium,
P. convolvulus,
Urtica urens.

(Anthriscus sylvestris),
Galium aparine var. infestum, Apera spica-venti,
Tripleurospermum inodorum, Lolium linicola (jt.).
Anthemis arvensis (tav. — vä-
henimin tav.),

Paikotellen kasvaa seuraavia:

Gnaphalium sylvaticum,

(yleensä kt.),
Tussilago farfara (yleensä jt.),
(Gagea minima).

Barbarea strida,
Camelina f ostida,
Melandrium pratense (p. — jt.),
Anthemis tinctoria (viljelyk-
sissä p., yleensä kt.),

Harvinaisina tavataan viljelyksissä seuraavia:

Alyssum incanum. Gamelina sativa,

Agrostemma githago, Cuscuta etiropcea,

Geranium bohemicum, Odontites rubra (jli?)

Erodium cicutarium, Euphrasia officinalis,

Pastinaca sativa, Galeopsis ladammi,
Sonchus arvensis var. Icevipes, Bromus secalinus.
S. oleraceus,

Asuutojen luona kasvavat tavallisina:

Potentilla argentea (kt.),
Trifolium repens,
( Scleranthus annutis),
Cariim carvi (jt. — p.),
Bidens tripartita iki. — jt.).

Achillea millefolium,
Artemisia absintkinm (jt.),
A. vidgaris (jt.),
Cirsium lanceolattim (k L),
Lappa minor (p. - jt,).

Taraxaciim officinale,
Leontodon atitumnalis,
Plantago major,
Polygonum liydropiper (kt.),
P. aviculare,
Rumex domesticus,

Urtica urens,
(U. dioica),
Juncus hufonius,
(J. fdiformis),
Poa annua,
Triticum repens.

Paikotellen kasvavat Senecio vidgaris (jh. — p.) ja Dactylis
glomerata (pellonpientareilla), ynnä harvinaisina seuraavat:

Sisymhrmm sophia (jh. ),
S. officinale,
Lepigonum rubrum,
Matricaria chamomilla,
M. discoidea,

(Tanacetttrn vulgäre),
Polemonium cceruleum,
Hyoscyamus niger,
Humulus lupulus.

Yuorilla övat enemmän tai vahemmin tavallisia seu-

raavat:

Arabis suecica (kt.),
A. Thaliana (jt.),
Viola tricolor (jt. — p.),
V. arenaria (jt.),
(Dianthus deltoides),
Sedum telephium (jt. — p.),
S. annuum (t. — p.),
(FUago montana),
Hieracium ccesium,
Crepis tectorum.
Antennaria dioica,
{Hypochceris maculata, t. — h.^,
Campanula rotundifolia (p

Calluna vulgaris,
(Polygonum convolvtdus),
Rumex acetosella,
Pinus silvestris,
Convallaria majalis,
C. polygonatum (jt. — p.^,
Agrostis vulgaris,
Aira flexuosa,
Festuca ovina,
Poa nemoralis,
Polypodium vulgäre,
Woodsia ilvensis.

-jt')> Cystopteris fragilis (p. — jt.).

Paikotellen tavataan seuraavia;

Silene rupestris,
Viscaria vulgaris (p — ^jh.),
(Turritis glabraj,

Geranium Robertianum,
(Arctostaphylos offi.cinalis).

Harvinaisina kasvaa vuorilla seuraavia: Spergula Morisonii
(jh.), Hypericum perforatum, Ervum tetrasp ermum, Sedum
acre, Saxifraga nivalis, ( Hieracium prcealtum vår.hirsutum),
Calamintha acinos, Polygonum dumetorum ja Asplenium tri-
chomanes.

Seudumme luetsäisistä rämeistä selitän tässä pari
esimerkkiä:

Räme Keski-Luhangassa. Harvaan kasvaa siellä pientä

mäntyä ja Betula glutinosa^a,, ja samaten on myöskin var-

vukko harvanlaista sekä paraastaan Betula nana'n, Andro-

meda polifolia'n ja Ledum palustre'n muodostamaa. Vähän

tavataan kumminkin lisäksi vielä mustikkaa ja puolaa. Sam-

malkasvistolla on, kuten ainakin rämeissä, etevä sija. Run-

saimmin kasvaa Sphagnuni acutifolium''i8i, jokseenkin paljon

myös 8phagnum palustre^a. sekä vähän Sph. recurvuin^ia.,

Jungermania anomala^-å, ja Aneura latifrons^i&. Jäkäleis-

tä tavataan Cladina sylvatica^a. ja CL rangiferina^ ynnä

joitakuita muita. Heiniä ja ruohoja kasvaa vähän seuraa-

via lajeja:

Drosera rotundifolia, Scheuchzeria palitstris,

Rubus chamoemorus, Eriopliorum vaginatum,

Oxycoccus palustris, Carex pauciflora,

O. microcarpus, C. stellulata,

Menyanthes trifoliata, C. Umosa,

Melampynmi pratense, Eqvisetum limosum,

Orchis maculata, E. palustre (laiteilla).

Räme Etelä-Korpilahdella, matalalla hietaperustaa peit-
tävällä sammalikoUa, Puu- ja pensaslajeista kasvaa siellä
harvaan honkaa sekä vähän Salix aurita^a, Alnus glutinosa^a,
koivua ja Rhamnus franguWa,. Varpukasveista kasvaa run-
saasti kanervaa ynnä vähän sen seassa myös Ledum pa-
lustresa,, puolaa, Andromeda poUfolia^Si, juolukkaa ja mus-
tikkaa. Heiniä ja ruohoja tavataan vähän seuraavia lajeja:

Ruhus chamcemorus, Orchis maculata,

Oaiycoccus microcarpus, Carex' globularis,

Drosera rotundifolia, Eriophorum vaginatum.

Sammalkasviston muodostaa paraastaan Sphagnum acutifo-
Uum, vaan vähän kasvaa lisäksi vielä seuraavia: Polytrichum
strictum, Aulacomnion palustre, Bryum nutans, Hypnum Schre-

bei'i, Sphagnum jjahistre, Sph. pycnocladum sekä Junger-
mania anomala. Jäkäleistä kasvaa: Cladina rangiferina^a,
ja CL sylvatica^Si.

Korvista mainitsen seuraavan esimerkin:

Korpi Itä-Luhangassa. Metsän muodostavat siellä pa-
raastaan koivu ja kuusi, vaan niiden seassa tavataan myös-
kin haapaa, pihlajaa, leppää, katajaa, rnäntyä, paatsamaa
sekä Salix aurita^a,. Sammalkasvisto on keskeymätön sekä
paraastaan Sphagnum-lsijieii muodostama (Sph. pycnocla-
dum^in, cymbifoliwn' in, acutifolium''m ynnä strictum^in). Vä-
hemmin määrin tavataan kumminkin vielä seuraavia lajeja:
Dicranum scoparium, D. undulatum, Aulacomnion palustre,
Polytnchum commune, Mnia, Hyjmum, triqvetrum, H. unci-
natum, H. cordifoUum, H. Blandoicii y. m., sekä mättäillä
H. Schreheri ja H. proliferum. Varpukasvisto on runsas ja
paraastaan Myrtillus nigra'n muodostama, vaan sen seassa
tavataan myös puolaa, kanervaa ja Ledum palustre^ a, pai-
koittain runsaastikin, sekä vähän Myrtillus uliginosa^&. Hei-
niä kasvaa myöskin johonkin määrin, etenkin Calamagrostis
lanceolata' Q. ja Carex globulans^ta.. Vähän tavataan vielä
seuraavia heinä- ja ruoho-lajeja:

Rubus chamcemorus, Carex leporina,

R. saxatilis, C. pallescens,

Epilohium angustifolium, C. sparsiflora,

Aegopodium podagraria, Eriophorum vaginatum,

Linncea horealis, Aira fleocuvsa,

Melampyrum pratense, Agrostis canina,

M. sylvaticmn, Eqvisetum sylvaticum,

Pyrola secunda, Polypodium dryopteris,

Trientalis europoea, P. phegopteris,

Platanthera hifolia, Polystichum spinulosum,

Goodyera repens. Asplenium filix-femina,

Orchis maculata, Lycopodium annotinum.
Majanthemum bifolium,

Lopuksi on vielä tarkastettava vesien kasvistoa. Jär-

vissä tavataan syvemmällä vedellä enemmän tai vähemmin

tavallisina: Nymphcea alha^ Nujohar luteum, Myriophyllum

alter-niflorum, Potamogeion perfoliatus ja Isoetes lacustris,

sekä harvinaisina Potamogeton prcelongus ja Ceratophyllum

demersum. Rannemmalla (rantavedessä) kasvavat veden-

alaisina :

Suhularia aqvatica, Callitriche verna var. minima,

JElaUne hx/dropiper, Potamogeton pusiUus,

E. triandra, P. gramineus,

Bulliarda aqvatica, Isoetes lacustris,

Limosella aqvatica, I. echinospora.

Laiehtivia tai vedenpinnan yli kohoavia kasvia kasvaa
jokseenkin tavallisina ( — paikotellen) ja runsaina seuraavia:

Phragmites communis, Polt/gonum amphibium,

Fluminia arundinacea, Scirpus lacustris,

Sagittaria sagittifolia, Eqvisetum limosum.
Potamogeton natans,

Vähemmin runsaita, vaikka myöskin koko tavallisia, övat
rantavedessä seuraavat: Alisma plantago, Lohelia Dort-
manna, Sparganium simplex ja Heleocharis palustris, ynnä
harvinaisia Typha angustifoUa, Iris pseudacorus, Limosella
aqvatica ja Carex vesicaria.

Järvien rannoilla övat seuraavat kasvit tavallisia:

Ranunculus flammula var. rep- Naumhurgia thyrsiflora,

tans, Rumex domesticus,

Caltha palustris, Salix phylicifolia,

Viola palustris, Alnus glutinosa,

Lyihrum salicaria, A. incana,

Galium palustre, Alisma plantago,

Sidens tripartita, Triglochin palustre,

Myosotis palustris, Sparganium, simplex,

Veronica scutellata, Juncus bufonius,

Mentha arvensis, J. articulatus,

Scutellaria galericulata, J. filiformis,

Lysimachia vulgaris, Carex acuta.

Carex stricta, Alopecurus geniculatus,

C. ampullacea, A. fulvus,

C. vesicaria, Agrostis stolonifera,

Heleocharis acicidaris, A. canina,

H. pahtstris, Enodittm cceruleum.

Digra-phis arundinacea,

Väheramällä levenemisellä tavataan järvien rannoilla
seuraavia :

Galium trifidum, Alnus pubescens,

Myosotis coespitosa, Juncus dipinus,

Solamim dulcamara, (J. conglomeratus),

Limosella aqvatica, (J. effusus),

Lycopvs eiiropoeus, Calamagrostis stricta.
Polygonum mite,

Lammeissa tavataan muun muassa seuraavia kasveja:
Nymphcea aJha^ Nuphar luteum ja Hydrocharis morsus-rance,
sekä lampien rannoilla: Calla palustris, Carex Jlliformis, C.
teretiuscula, Cicuta virosa sekä Rhynchospora alha.

Lammikoissa tapasin seuraavia : Utricularia vulyaris,
U. intermedia, U. minor (h.), Myriophyllum alternijlorumy M.
verticiUatum (h.), Potamogeton 7iafans, Lemna minor ja Spar-
ganium mmimiim.

Juoksevissa vesissä kasvavat: Ranunculus lingva
(jh.), Callitriche polymorpha^ Hippuris vulgaris, Iris pseud-
acorus (p.), Butomus umhellatus (h.), Potamogeton pusillus,
P. rufescens, Spargama., Scirpus sylvaticus, Glyceria jluitans
ja Gl. remota (h.). Juoksevaio vesien rannoilla tavataan,
paitse useita edellä luetelluista, lisäksi vielä seuraavia: Va-
leriana officinalis (h.), Calamagrostis phragmitoides ja C.
lanceolata.

"Vaihokset kasvien levenemisessä

alixeella.

Kun alueeltamme puuttuu melkein kokonaan tai löytyy
varsin vähän eräitä kasvipaikkoja, niinkuin nummeja, kan-
kaita, lettoniittyjä ja nevoja, niin saattaisi jo edeltäkäsin
arvata, etta useita kasveja, joilla toisessa tapauksessa olisi
odottanut olevan alueella isonkin levenemisen, tästä syystä
täytyy sieltä kokonaan puuttua tai löytyä vallan vähän edus-
tettuna. Niin löytyy myös nestimekasveista esim. Arctosta-
phylos officinalis^taij Coeloglossum viride^a. ja Eqvisetum hie-
male^a., sekä Carex teretiuscuWa, C. chordorrhiza^Si ja Eqvi-
setum palustre^a,, ynnä vielä Campanula rotundifolia^a. ja Ca-
rex dioica^SL alueella vähemmin, kuin sen asemasta voisi päät-
tää niitä siellä kasvavan. Jos emme ota lukuun kahta vii-
meksi mainittua lajia, niin saatamme myös pitää kaikkien
näiden kasvien levenemisen melkein kokonaan välittömänä
seurauksena yllämainittujen kasvilokaalien puutteesta, vaan
Campanula rotundifolia^n ja Carex dioicahi laita ei kummin-
kaan ole varsin samanlainen. Niidenkin pääasunnot tosin
lienevät näitä mainittuja kasvilokaaleja, vaan muilla seuduilla
övat ne isolla leveneraisellä tavattavina myöskin sellaisilla
kasvipaikoilla, joita runsaasti kyllä löytyy alueellamme, edel-
linen esim. pellonpientareilla, kuivilla ahoilla ja nurminiituilla,
ja jälkimäinen kosteilla niityillä, vaan myöskin näiltä lokaa-
leilta olivat ne alueellamme poistetut. Tämä seikka näyttää
kumminkin löytävän selityksensä kasvipaikkain keskinäisessä
vaikutuksessa. Niinkuin luonossa on helppo huomata, riip-
puu kasvipaikkain kasvisto, nimittäin, yleensä johonkin määrin
myöskin siitä, minkälaatuisia kasvilokaaleja niiden läheisyy dessa
löytyy tai mitkä paikkakunnalla vallitsevat. Kun siis alueelta
puuttuvat kysyiiiyksessä olevien kasvien varsinaisimmat kasvi-

paikat, täytyy niiden levenemmen myöskin muilla kasvilokaa-
leilla olla väherapi. — Lokaalisuhteiden vaikutuksessa lienee
syy myöskin Calamagrostis stricta^n, Carex sparsifiora'n sekä
C. panicea^n *) vähään leveneraiseen alueella.

Toiselta puolen tåas on huhta-ahojen runsaampi löyty-
rainen Luhangan niemellä syynä siihen, etta siellä kasvaa
Anthemis tinctoria\, Melandrium pratense^a^ Vicia sylvaticä^Sb
ja Lathyrus st/lvestris^tsi sekä Epipactis latifolia\ eneramän
kuin muualla paikkakunnalla ja eräitä näistä enemmän kuin
esim. Etelä-Hämeessäkin, vaikka kohta ne övat eteläistä
syntyperää.

Melkoisen epätasaisuuden levenemisessään alueella osoit-
tavatuseat asuntopaikkain kasvit, joiden kasvantoala kuitenkin
ulettuu yli koko Suoraen, pian Lapin perille saakka. Samaten
myös toiset lajit, joiden leveneminen nousee aluettamme pal-
joa pohjaiseramalle, kasvavat siellä ainoastaan isoimmilla
liikentäpaikoilla, osoittaen siten etta niillä siellä vielä on
täyttämätön leveneminen. Jyväskylän kaupungissa tapasin
sentähden tälläisiä kasveja myös isoimman lajimäärän; ai-
noastaan Jyväskylän luona löydettiin seuraavat: Achillea
ptarmica, Matricana discoidea^ Sonchus arvensis var. Ice-
vipes, Alyssum incanum, Neslia paniculata, Erodium cicu-
tarium, Lepigonum ruhrum ja Vicia sativa. Muualla alueella
tapasin seuduilla, joiden läpi maantie kulkee tal joilla muu-
ten on vilkkaampi liike, seuraavia: Ranunculus sceleratus,
Sisymhrium officinale, S. sophia, Matricaria chamomilla,
Sonchus asper, S. oleraceus, Cuscuta eitropcea, Hyoscyamus
niger, Galeopsis ladanum, Odontites ruhra ja Bromus seca-
linus. Sellaisilla seuduilla kasvaa myös runsaammin kuin

*) Carex panicea^a en alueelLa laisiukaan tavannut, vaan tuskiu
voidaan otaksua sen sieltä kokonaan puuttuvan.

muualla seuraavia lajeja: Senecio vulgaris, Galium aparine
var. infestum, Lithospermum arvense, Lamium purpureum,
Polygonum htjdropiper ja Lappa minor.

LuonnoUista on, etta niinkin pienellä alalla, kuin tässä
tarkastettavana oleva, täytyy löytya kasvistossa myöskin sel-
laisia erillaisuuksia, jotka övat ilmanlaadun toisinnoksien syn-
nyttämiä. Kun alueemme on varsin kaitainen, saattaisi
luulla, etta niitä tuskin laisinkaan olisi huomattavana verra-
tessa toisiinsa itäisempiä ja läntisempiä seutuja piirissärame,
vaan tälläkään suunnalla eivät ne kuitenkaan puutu aivan
kokonaan. Vähemmiu uskottavaa on kumminkin, etta kas-
viston vaihtelemiset tällä suunnalla olisivat niiden yleisten
syiden synnyttämiä, jotka maassamme tekevät itäisempien
seutujen kasviston erillaiseksi kuin läntisempien. Enemmän
todenraukaisesti voidaankin ne selittää toisella tavoin. Isom-
mat vedet tarjoav^t nimittäin, niinkuin tunnettu on, kasvis-
toUe rantaseuduillaan ehtoja, joita ei ole olemassa kauera-
pana sisämaissa. Tälläisillä rantamailla tapaa usein enem-
män eteläisiä kasveja, ja yleensä on niissä kasvistoUa eteläi-
sempi luonne, kuin muualla samalla tasapiirillä. Soisia sa-
loraaitamme tåas mainitaan meillä yleisesti varsin hallan-
aroiksi ja niinkuin tieteellisesti toteennäytettykin on, on met-
sämailla yleensä toinen ilraanlaatu, kuin viljellyillä seuduilla,
ja niillä on myöskin kasvisto meidän maassamme pohjaisem-
paa luonnetta kuin enemmän viljellyillä tienoin samalla tasa-
piirillä *). Kun nämät molemtnat vaikuttimet yhtyvät, niin
tulee vaikutus myöskin suuremmaksi. Tässä on nähtävästi
syy siihen etta erillaisuuksia kasvistossa jo on havaittavana
Päijänteestä peninkulraan tai puolentoista itään matkus-

*) Niin on esim. Evon kasviston laita. Katso: Norrlin, Bidrag till
sydöstra Tavastlands flora, siv. 81.

taissa ^). Myös övat ne kasvit, jotka tämän vähäisen muuu-
noksen kasvistossa synnyttävät, sellaisia, etta pohjaisuuden
vaikutus alkaa niiden levenemismäärässä jo ilraaantua ei
varsin kaukana alueelta pohjaista kohden. Se on etenkin
seuraavien kasvien levenemisessä kuin senkalttainen vaihos
alueemme kasvistossa on nähtävänä, nimittäin: Succisa pra-
tensis^en, Verhascum ihapsus'Qn^ Lychnis flos-cucuWn^ Juncus
effusus^en (vähemrain), Geranmm Robertianum^m, (Spergula
Morisonirn), Convallaria poly g onatum^ in, y. m. Ne kasvavat
kaikki Päijänteestä loitommilla seuduilla vähemrain, kuin Päi-
jänteen rantarailla. Kolmen jälkimäisen levenemiseen on
myös soveliaiden lokaalien (vuorien) väheneminen saloraaille
päin syynä. Toiselta puolen tåas näyttää vaivero (Cassandra
calyculata) itää (tai oikeammin koillista) kohden lisäänty-
vän levenemisessään. Vaikka tosin tähän suuntaan myös sen
asuinlokaalienkin määrä tuntuvasti karttui, on kumminkin
epäiltävää, josko siinä yksinään on selitys tähän seikkaan
löydettävänä. Luhangan niemellä en sitä löytänyt kuin yh-
dessä paikoin ja merkillistä on etta sitä ei Jyväskylänkään
tienoilla ole olleenkaan löydetty, kun se sitävastoin Harto-
lassa sanotaan kasvavan jokseenkia tavallisena 2), Näyttää
pikemmin kuin jos Cassandra'r\ levenemisellä olisi paikka-
kunnalla jokseenkin jyrkkään etelästä pohjaiseen kulkeva raja.
Matkustaissani aluella etelästä pohjaiseen päin, veti
kohta alussa jo huomioni puoleensa se seikka, etta useat
kasvit, jotka etelämmässä olivat tavalliset, pohjaista kohden
tulivat yhä harvinaiseraraiksi sekä vähenivät runsaudessa, ja
etta monet etelämmässä aluella vielä harvinaisina tavattavat

^) Toisella avarammalla alueella on minulla tilaisuus kasvistossa
näyttää paljon isompia vaihtelemisia, jotka övat samojen syiden syn-

nyttämiä. 1 C/iyX

») E. J. Bonsdorff, Gustaf Adolfs sockens flora. /S^^^~l^ /^

pohjaisemmassa kokonaan olivat kadonneet. Kun niiden luku
oli jokseenkin iso ja alue on ainoastaan iiiuutaman penin-
kulraan pituiuen, niin syntyi ensin minussa ajatus, etta tämä
ainakin osaksi kenties perustui vaan virheellisille havain-
noille. Vaan huolellisimmatkin tarkastukset vahvistivat ai-
noastaan sitä, etta täällä todellakin etelä-hämäläinen kasvisto
oli nopeassa katoamisessa pohjaista kohden, ja havaintojani
vahvistaa myös se luettelo Pohjais-Hämeen kasvistosta, jonka
V. F. Brotherus on julkaissut. Asian todellinen laita on siis
sellainen etta alueemme leikkaa useiden eteläisempien kas-
vien pohjaisia rajoja, jotka siellä kulkevat liketysten. Täl-
läisistä eteläisistä kasveista, jotka siellä rajoittavat levenenii-
sensä, mainitsen seuraavat, kokien likemmin määrätä niiden
rajapaikkoja, sen mukaan kuin matkallani niitä voin havaita.
Pohjaisiramat paikat, joissa vaahteria {Acer) tapasin, oli Wa-
herraäki Luhanganniemellä ja Kesäin i) mantereella. Hypo-
chmris maculata oli Hietalaan 2) ja Kesäimeen asti tavalli-
nen, vaan niistä pohjaiseen harvinaisempi, ja näkyi siirtyneen
etenkin vuoriseuduille, samaten kuin Viscaria vulgaris jo
paljon etelämmässä oli tehnyt. Succisa pratensis kasvoi vielä
keskipaikoilla Luhangan nientä tavallisena, vaan mantereella
paljoa etelämmässä ei se enään ollut tavallinen. Sen kas-
vantoala ulottuu kumminkin aina Jyväskylään saakka. Cam-
■panula persicifolia ja Lychnis flos-cuculi kasvoivat tavallisina
Putkilahdelle ^) asti; Tammijärven luona kasvoi jälkimäi-
mäinen enään ainoastaan paikotellen. Nämätkin tavataan
kumminkin aina Jyväskylään saakka. Anfhemis arvensis oli
Etelä-Luhangassa tavallinen, Pohjais-Korpilahdella kasvoi sitä
ainoastaan paikotellen. Dactylis glomerataa. ja Epipactis
latifoUa'a. löysin vielä Peuhan 4) tienoilla ja jälkiraäinen on

^) Onkisalon kohdalla. — *) Keskipaikoilla Luhangan nientä. —
^) Polijais-puolella Luhangan nientä. — *) Etelä-Korpilahdella.

tavattu vielä JyväskyLänkin luona. Lycopus europceus kas-
voi vielä Syvänlahden ^) seutuvilla. Stachys syhatica kasvoi
paikotellen aina Etelä-Korpilahdelle saakka; sieltä pohjaiseen
näytti se olevan harvinainen. Sama rajoitus on myös Scro-
phularia oiodosa^Ua. ja Turritis glabra^Wsi. Actcea spicata^a,
kasvoi tuntuvasti vähemmiu Jyväskylän pitäjässä, kuin ete-
lämraässä. Barharea stricta^a, en enään Korpilahdella ta-
vannut. Impatiens noli-tangere^a, kasvoi Korpilahdella paljon
vähemrain, kuin Luhangassa. Geraninm Rohertianum^a ta-
pasin vielä joillakuilla paikoin Korpilahdella. Viola arena-
ria^a en enään Jyväskylän pitäjässä löytänyt, vaikka se Lu-
hangassa ei ole harvinainen. Arenaria serpyllifolia^a löysin
ainoastaan lounais-osassa Luhankaa. Hieraciiun auricula ei
vielä Jyyäskylän pitäjässä näyttänyt harvinaiselta, vaan kas-
voi siellä kumminkin vähemmin, kuin Luhangassa.

Varsin harvoja fanerogaaraeja tulee sen sijaan pohjai-
sessa päin lisään ja yhtä harvoja övat nekin, jotka siihen suun-
taan enenevät levenemis-määrältään. Rubus arcticus nävt-
tää siinä suhteessa synnyttävän kasvistoon isoimman eroituk-
sen. Luhangassa on se, kuramallista kyllä, harvinainen, vaan
Jyväskylässä jo tavallinen. Hieracium rigidum, jota Luhan-
gassa en ollenkaan löytänyt, karttuu Korpilahdelta Jyväs-
kylään päin myöskin varsin silminnähtävästi. Vaivaiskoi-
vua (Betula nanaj tapasin Luhangan nieinellä ainoastaan
yhdessä paikoin; Itä-Luhangassa sekä pohjaisemmilla seu-
duilla kasvoi se soilla runsaasti. Vielä lisäksi löysin Korpi-
lahdella kaksi pohjaista kasvia harvinaisina, nimittäin Betula
alpestris^en ja Saxifraga nivalis^Gn^ jälkimäisen kasvavana
rinnatusten eteläisen Hypericum perforatum^in kanssa, jota
koko alueella muualla en löytänyt.

1) Etelä-KorpilahdeUa,

A.lii.e verrattuna Pohjais- ja
Etelä-Hämeesen.

Helpoittaakseni alueemme ja Pohjais- sekä Etelä-Hä-
meen kasvistojen vertaamista toisiinsa, ölen seuraavissa tau-
luissa luetellut ne kasvit, joiden levenemisen kautta nämät
seudut kasvistoltaan eroavat toisistaan, vaan ölen niissä kum-
minkin kokonaan jättänyt huomioon ottamatta niitä erillaisia
vaikuttimia, jotka eroiluksen aikaansaavat. Osoitukset nii-
den leveneraisestä Pohjais- ja Etelä-Hämeessä perustuvat V.
F. Brotherus'en ja J. P. Norrlin'in julkaisemmiin ilmoituksiin
asiasta. Alueemme ölen jakanut kahteen osaau, eteläiseen
ja pohjaiseen, eroittaen ne Putkilahdella ja Tammijärvellä
toisistaan, siinä koettaen seurata Cassandra^n, Acer^in ja
Betula nana'n levenemisen rajoja. Tämän rajan seutuvilla,
joko vähän etelämraässä taikka pohjaisemmassa, päättyy myös
useiden sekä eteläisten etta pohjaisten kasvien leveneminen,
vaan toiset Etelä-Häraeelle karakteristilliset lajit kasvavat
vielä jonkun matkaa pohjais-puolella täta rajaa, rauutamat
pitkin Päijänteen rantamia aina Jyväskylään saakka. Myös-
kään Acer^ia. ei kasva vallan tähän rajaan asti ja Cas4fan(/ra'n
raja kulkee, sen mukaan kuin minusta näyttää, pikemmin
pohjaisesta etelään jonkun matkan päässä Päijäuteestä, ja
Betula nana^Q levenemiseen vaikuttaa täällä luultavasti pal-
jon sille tarjona oleva lokaalimäärä. Sen vuoksi en katso-
kaan tässä käytettyä rajaa soveltavaksi eroittamaan mitään
kasvigeografillisiä alueita toisistaan, vaan ölen kumminkin
valinnut sen ennen muita, etenkin käytännöllisistä syistä, kun
sillä ainakin luvultaan useimpien, vaikka tosin ei kaikkein
tärkeimpäin, kasvien leveneminen voidaan rajoittaa ja kun
siten myös eteläisempi alue-osa tulee kasvistoltaan enimmin
yhdenluontoiseksi.

Puu- ja pensas-kasvisto.

Acer platanoides ')

Tilia septentrionalis

Rosa dumetorum

Pyrus malus

Ribes alpinum .......

Lonicera xylosteum

Fraxinus excelsior

Ulmus montana

Coryhts avellana

Salix rosmarinifolia

Myrica gale

Ruoho- ja heinä-kasvisto
Ahojeo kasveja.

Turritis glalra

Draba verna

Viola arenaria

Melandrium pratense ....

Viscaria vulgaris

Arenaria serpyllifolia ....
Hypericum perforatum . . .

Lathyrus sylvestris

Ervwm tetrasp errmim ....

Trifolium medium

Tr. agrarium

Scleranthus annuus

Heracleum sibiricum ....

Galium boreale

G. verum

Trichera arvensis

Anthemis tinctoria

Filago montana

Centaurea phrygia

Etelä

Hämees-

sä.

P-

jt-

hh.

jt-
jt.
h.
h.

P-
kt.

jh-

jt.
t.

jt.

P-

kt.

jt.

P-
b.

P.
P-

yl.
p-
t.

jt.
jt.

kt.

p.— jt.
kt.

^ ^

c^.t-"

uhan
a Et
rpila

*2.

E-

er f6 orq

o-rrp

ra ff- m

<—• ' w

p p

■

Pohjais-
Hämees-
sä.

p.— jh. —
jt.

(h.), (h.)
h., -

jt.

(kuoUetettu)

h., (h.)

jh-

p., vähemmin,

jt., p.

p. — jt., vähem,

P-

jh.. -

- (h.)

p. (h.)

jh., (h.)

jh., -

K -

t., kt.

t., vähem.

jt.
kt., jt.

jt.— p.
jh.

p.— jh.

jh.

p.— jh.

^) Tässä käytetyt lyhennykset övat selitetyt jäljessä seuraavan
luettelon edellä.

Centaurea scahiosa . . . .

Carlina viägaris

Hieracium miricula . . . .
Ii. prccaltum v. Sauhini .
Leontodon hispidus . . . .
Hypochceris maculata . . .
Campamda persicifolia . .
Gentiana campestris. . . .

G. amarella

Myosotis stricta

Linaria vulgaris

Veronica verna

l^hymus serpyllum . . . .
Calamintha acinos . . . .

Epipactis latifolia

Carex ericetorum

Brachypoduim pinnatum .
Dactylis glomerata . . . .

Niitlujen kasveja.

Ranunculus polyanthenuts .
Thalictrum flavum . . . .

Trollius europcBus

Lychnis flos-cuculi . . . .
Valeriana officinalis . . .
Succisa pratensis . . . .

Tussilago farfara

Crepis paludosa

Juncus conglomeratus . . .

J. effusus

(Carex panicea)

C. Oederi

C. jlava

Eriophorum latifolium ^) .
Hierochlot australis ....

Metsieii kasveja.

Änemone nemorosa . . , .

A, hepotica

Viola timbrosa

V. mirabilis

kt.

P-
t.

jt.
t.
t.
jt.

P-
kt.

jt.
kt.

P-
jt.
P.
jt.

P-

yl-
t.

jt.

kt.

jt.

t.
p.— jt.
p.— jt.

P-
P-

yl.

kt.

P-(-Jb.)
P-

h., -

t.— kt.

kt.

— h.
t.— kt., h.
t.— jt., jb.

h., -

[h.], [h.]

kt.

- (b.)
p., b.

kt.

b.
P.

P-
P.

bb.

jli
P->

h., b.

t., jh.

jh.

t., P-[— jt.]

—

jt.

bh.

jt.

—

p., vähem.

b.(?)

P-

b., -

—

b., b.

hh.

*) Lokaalien puute levenemiseen vaiknttimeua.

Stellaria longifolia . . .
Arenaria trinervis . . .

Circcea alpina

Impatiens noli-tangere .
Aegopodium podagraria
Asperula odorata . . . .

Pyrola media

P. umbellata

Monotropa hypopitys . .
Pulmonaria officinalis
Scrophidaria nodosa . .
Stachys sylvatica . . . .
Paris qvadrifolia . . . .
Polystichum filix-mas . .
P. cristatum

Vesleu ja rautojeu kasveja.

Ranunculus flammula . . . .

R. sceleratus

Ceratophyllum demersmn . .

Bulliarda aqvatica

Chrysosplenium alternifolium

Bidens tripartita

B. cernua

Solanum dulcamara

Limosella aqvatica

Lycopus europceus

JHydrocharis morsus-rance . .

Lemna minor

Potamogeton obtusifoliiis . .

P. piisillus

P. prcelongus

Sparganium fluitans . . . .

Typha angustifolia

Carex strida

Heleocharis acicularis . . . .
Isoetes echinospora

Vuorien kasveja.

Sp er gula Morisonii . . .
Geranium Robertianum .
Sedum telephium ....

jt-

P-
>. —

P-

jh-

P-

jt-

P-
kt.

jt-
P-

P-
jb.
P-
jt-
t.

P-
P-

kt.

P-
h.

P-
P-

P-

kt.

P-
kt.

jt.

P-
kt.

-jt.

jh(?)

P-— jh-

jt., p. h.

jh.— p. h.

p., jh. h.

t. -yl., (?)
h., -

jt., väbeni.

K -
h., (h.)

p.[-jt.] —

p.. —

kt., jt. p.

p. b.

jb.

(h.)

P-

p. h.

kt., jt, hh.

p. hh.

P-
p.-h.

h. hh.

jt. h.

p. jh.

jb-

p. jh.

h.
jh.— p.
jt.— kt. jh.

P-

jb-

jt-, P-

Seditm acre

S. annuum

Saxifraga nivalis

Convallaria polygonatum . . .
Aspleniuni trichomanes . . . .

Viljelysten ja asuutujen kasveja.

Myosurus minimus

Sisymhrium sophia

S. ofjicinale

Neslia paniculata

Camelina sativa

C. foRtida

Ägrostem,ma githago

Vicia angustifolia

V. sativa

Ervum, hirsutum

JPotentilla anserina

Geranium. bohemicnm,

Anthemis arvensis , .

Ächillea ptarmica

Tanacetum vulgäre

Senecio vulgaris

Carduus crispus

Sonchus oleraceus

S. asper

Matricaria ch.amom.illa . . . .

Cuscuta europcea

Hyoscyam,us niger

Veronica arvensis

Odontites rubra

Stachys palustris

Galeopsis ladanum ,

Gagea minima

Lolium linicola

Avena strigosa

Bromus secalinus

jt.

t.-p., jh.
I,

—

kt.

jt.— p., p.

—

jb.

hh.

jt.

jh.

jt.

jh.

P»

h. —

—

— —

(h.)

P-

—

jt.

P-

jh.

jt.

P— jt-

—

P-

— —

(h.)

kt.

jt.

—

jh-

- — .

kt.

t. — kt.— p.

— —

(h.)

[h.: -

jh.[-p.]

P-

— —

—

- (h.)

kt.

jh.

(h.)

jh.

—

- (h.)

—

jh.

kt.— jt.

jh.

yl.

h. —t?

—

kt.

p., vähem.

jt.

hh.

h.?

(h.)

jt.

jt.
jt.

jt.

- (h.)

—

Paitse näitä kasvavat Etelä-Hämeessä harvinaisina muun muassa
seuraavat kasvit, joita Pohjais-Hämeessä ei ole löydetty, ja joita en
myöskään alueellamme tavannut, uimittäin Pulsatilla vernalis, Thalictrum
simplex, Anemone ranunculoides, Chelidonium majus, Corydalis so-

lida, Sinapis arvensis^ Lepidium ruderale, GypsopMla muralis, Si-
lene nutans, Malachium aqvaticum, Btellaria uKginosa, Geranium
pusillum, G. palustre, Orobus niger, Oxytropis campestris, Lotus
corniculatus, Trifolium arvense, Tr. hyhridiim, Medicago lupxdina,
Melilotus alba, Agrimonia pilosa, JPeplis portula, Aetlmsa cynapium,
Galium mollugo, LacUica muralis, Lappa tomentosa, Jasione mon-
tana, Lycopsis arvensis, Echium, vulgäre, Cynoglossum officinale, Aspe-
rugo procumbens, Veronica longifolia, V. agrestis, Clinopodium vul-
gäre, Glechoma hederaceum,, Leonurus cardiaca, Lamium album, L.
amplexicaule, Littorella lacustris, Chenopodium polyspermum, Spar-
ganium ramosum, Carex muricata, C. psendocyperus, Briza media,
Avena fakta, Polystichum thelypteris ja Asplenium septentrionale.

Pohjais-Häraeessä tåas löytyy seuraavia nestimekasveja,
joita Etelä-Hämeessä ei ole ollenkaan tavattu taikka kas-
vavat siellä harvinaisempina:

Viscaria alpina . . . . .

Rosa acicularis

Rubus arcticus

Petasites frigida

liieracium Friesii ....

H. tridentatum

Cassandra calyculata . .
Sceptrutn carolinum . . .

Salix lapponum

*S. versifolia

8. myrtilloides

Betula nana

B. alp estris

Corallorrhiza innata . .

Juncus stygius

Trichophorum ccespitosmn
Carex vitilis

C. aqvatilis

C. loliacea

C. tenuiflora

C. Icevirostris

Eriophorum callithrix . .
Calamagrostis lapponica

1 Selaginella spinulosa . .

hh.

P-[-Jt.]

h.
kh.
hh.

kh.
P-

p.— jt.
h.
h.

h., p. — kt.

jh.,

h.-jh.

P-

jb.

jt.
(h.)

p.?

jh-

?
p.[jh.?]
p.— jt.

jh.

P-
hh.

P-

jt.

kt.
jh.
jh.

P-

jfc.
jh.
jh.

jh.
h.

Tämä parallell kasvistoista näillä kolmella alueella osoit-
taa, etta eteläisellä osalla piiriämme epäilemättä vallitsee
Etelä-Hämeen kasvisto, vaikka kolita koko useita jälkimäisen
kasveista sieltä puuttimkin. Pohjaisempi kasvisto el täta
eteläisempää osaa vielä ole saavuttanut, niiDkuin laita johon-
kin määrin jo pohjaiseraman alue-osan kansa. Sielläkin
löytyy kumminkin vielä jäänuös Etelä-Hämeen kasvistoa, niin
etta Päijänteen rannikkoa, jota myös tärkeä karakteeri-kasvi
vaivero ( Cassanclra) näyttää välttävän ja tapaa ainoastaan
harvoilla paikoin rauualla kuin syvempieu lahtien pohju-
koissa, on hyvistä syistä oikeutettu lukemaan Etelä-Hämee-
sen aina Jyväskylän pitäjän rajaseuduille tai kumminkin
Rutalahden suuhun saakka ^). Salomaat Hauliauselän ja Rii-
talahden välillä övat kumminkin epäiiemättömästi Etelä-Hä-
meelle vierasta luonnetta, etenkin Cassandra'n ja Betula
7iana'n vaikutuksesta, jota vastoin samalla tasapiirillä oleva
niemeke Putkilalideu ja Synsiän välillä on jokseenkin selvästi
etelä-hämäläistä luontoa. Kun se edellä olevissa tauluissa
on luettu pohjaiseen alue-osaan, luettelen tässä eriksen ne
kasvit, joiden nojalla katson oikeaksi lukea se Etelä-Hä-
meesen, jos tahdotaan kasviston puolesta jakaa maatamme
maakuntiin niiden perusteiden mukaan, joita „pro Fauna et
Flora fennica"' seuran toimittamissa kasvi-geografillisissä kar-
toissa on seurattu. Pohjais-Hämeessä puuttuvia '^) tai vähem-

*) Myös on Päijäuteen vesi-kasvisto jokseenkin yhtäläineu
pohjaisemmassa kuin etelämmässäkin. Niin tavataan esim. Elatine-\a.ii\,
ja Bulliarda aqvalica vielä Jyväskylän luona, puhumatta Fluminia
arMwrfmacea' sta ja Sagittaria sagittifolia^ sia, jotka menestyvät yhtä hy-
vin sekä eteläisemmässä etta pohjaisemmassa osassa Päijänuettä, niissä
vaan soveliaita kasvantopaikkoja niille löytyy, ja ovatkin laillansa ka-
rakteristilliset Päijänteelle.

*) Edellä olevissa tauluissa övat niiden kasvien levenemis-osoi-

min tavattavia kasveja löytyy sicllä seuraavia, joista useimmat
kumminkin kasvavat harvinaisina taikka vähemmin kuin ete-
läisessä osassa aluettarame: Bisynibrium sophia, Turritis,
Viola arenaricCf V. mirabills, V. umbrosa, Viscaria vidga-
ris, Lychnis Jlos-cucidi, Spergida Morisonii, ( Tilia septentrio-
nalis var. obovata), Hyiiericum perforatum^ Lathyrus sylvestrisj
Vicia sylvatica, Ervum tetraspermum, Pyrus malus, Ceratophyl-
lum demersum, Scleranthus annuiis, Sedum telepliitim^ S. an-
nuum, Matricaria chamomilla, Anthemis arvensis^ Tussilago far-
fara, (Senecio vulgaris), Centaurea i:)hrygia, (Sonclius olera-
ceus, S. asperj, Hieracium auricida, H. pra'.altu'm v. Bau-
hini, Hypochceris macidata, Campanida persicifolia, Mono-
tropa hypopitys, ( Polemonium coirideumj, Cuscuta europcea^
Solanum dulcamara, Odontites riibra, Lycojms europoms, Ca-
lamintha acinos, Stachys palustris, Galeopsis ladanum, Ul-
mus montana, (Humulus lupulus), Epipactis latifoUa, Con-
vallaria polygonatum, Gagea minima, Juncus conglomerahis,
J . effusns, Miihlenbergia pendula, Flnminia arundinacea, Bro-
mus secalinus, Lolium linicola, (Isoétes echinospora). Poh-
jaisia kasveja tavataan siellä ainoastaan harvinaisina seuraa-
via: Rubus arcticus, Saxifraga nivalis, Betida alpestris, Cas-
sandra calycidata, Betula nana ja Corallorrhiza innata.

JsL\.l&ih.a,tssLh.ö.\JLS»

Kaikkiaan on tavattu koko alalla, Sysmän rajalta aina
Jyväskylään saakka, 475 lajia nestime-kasveja, sammalia 241
lajia ja jäkälia 472 lajia. Fanerogaameja on löydetty 449
ja sanikkaisia 26 lajia, eri heimoille jaettuina sekä levene-
mismääränsä suhteen kuten seuraava taulu osoittaa:

takset, jotka eivät ole tavatut muualla pohjais-puolisella alue-osalla,
kuin kysymyksessä ole valla niemekkeellä, sulkumerkkien () sisällä.

Cotyiedonese.

Synanthereae

Gramiueae

Oyperacese

Cruciferge

Papilionacese

Rosacese

Ranunculacefe . . . .

Ericacese

Alsinaceae

Salicacese

Labiata3

PolygonacejB

Orchidaceas

Scrophulariacca) . . .

Violaceaj

Umbelliferae

JuncacesB

SilenacesB

Rubiacese

Rhinanthaceae . . . .

Betulacese

Potamogetouacese . .

Typhaceae

Oampanulaceai . . . .

Vaccinie»

Borragines

Gerauiacege

Oenotheraceai . . . .

Crassulacese

Smilaceaa

Haloragidacege . . . .

Ribesiaceffi

Utriculariacete . . . .

Primulaceas

NymphaeacefB . . . .

DroseracejB

Blatinaceae

Tiliaceaa

to P

>Ä 1=:

f g:
p'

p pr

CO o

Si
B

O p

LÄ

Cotyledo-
neista.

Dicotyle-
doneista
tai Mono-
cotyledo-
neista.

41
28
20
10
10
12
7
7
6
8
6
9
4
6
6
7
7
3
4
6
5
4
1
4
4
2
1
3

4
1
1

2
1

7
6
6
5
5
5
4
4
4
4
3
3
3
3
2
2
2
2

13,45
8,97
8,54
4,04
3,14
3,14
2,92
2,92
2,70
2,70
2,47
2,47
2,47
2,25
1,80
1,80
1,80
1,57
1,57
1,57
1,57
1,35
1,35
1,12
1,12
1,12
0,90
0,90
0,90
0,90
0,67
0,67
0,67
0,67
0,45
0,45
0,45
0,45

18,58
32,52
30,89
5,59
4,35
4,35
4,04
4,04
3,73
3,73
3,42
3,42
8,94
3,11

2,48

6,50

2,17

4,88

1,55

1,24

3,25

0,93

0,62

HypericaceaB . .

PomacesB ....

Callitrichacege .

SaxifragacejB . .

Oaprifoliaceae . .

DipBacaceaB . . .

Solanacete . . ,

ChenopodiacesB

Urticacese . . .

Abietineas . . .

Alismaceae . . .

Juncaginese . .

Fumariacese . .

Parnassiacefe . .

Åceracese . . .

BalsaminacesB .

Oxalideae ....

RhamnacesB . .

Drupaceas . . .

Ceratophyllaceae

Lythracese . . .

Portiilacaceje . .

Paronychiacese .

Sambucineae . .

Valerianaceae .
LobeliacesB . . ,
Menyanthacese . .
Gentianaceas . . .
Polemoniaceae . .
ConvoIvulacesB .
Plantaginaceas . .
Tbymeleaceas . .
Ulmacese . . . .
Cannabinese . . .
Empetraceae . . .
Cupressinese . . .
Hydrocharidaccffi
Butomeae . . . .
Lemnaceae . . .

Araceae

Iridacese . . . .
Liliaceae . . . .

0,45

0,22

0,32

0,22

0,27

0,22

0,21

0.22

0,22

0,62

1,63

0,31

0,81

Summa 272 I 62 112 449 I 100,00 [ 100,18

Monocotyledonese
Dlcolylertoue» . .

Fillces.

Polypodiaceae .
Eqvisetaceae . .
Lycopodiaceae .
Ophioglossacese
Isoetacese . . .

72
200

21
41

123
326

12
6
4
2
2

27,64
72,36

Summa

Musci . •
Lichenes

110

241

170

224

472

Lopuksi tahdon tässä mainita alueellamme löydetyistä

kasveista harvinaisuuden puolesta merkillisimmät. Fanero-

gaameista ansainnevat siinä suhteessa mainitsemista muuta-

mat Hieracium-\2iiii, Saxifraga nivalis, Betida alpestris ja

Carex turfosa. Sammaleista mainitsen seuraavia: Leskea

subtilis, Neckera rotundifolia, Grimmia unicolor, Trichostomum

jiexicaule, Jungermania ccespiticia ja J. verruculosa. Jäkäl-

ten alalta löytyi koko joiikko harvinaisia ja maalle uusiakin

kasveja, joista tässä luettelen ainoastaan seuraavat 24 tie-

teelle uiitta lajia tai alilajia: Spilonema prohoscideum Nyl.,

Pyrenopsis concordatula Nyl., Cl. pycnotheliza Nyl., Physcia

lithotodes Nyl,, Lecanora crassescens Nyl., L. polytropella Nyl.,

L. trabigena Nyl., L. chloroleprosa Waiinio, L. gyrodes Nyl.,

L. ohtecta Watmo, Lecidea chlorobcea Nyl., L. perohscurans

Nyl., L. chalybeioides Nyl., L. laxula Nyl., L. hemipoliella

Nyl., L. sororians Nyl., L. torvula Nyl., L. eupetrceoides Nyl.,

L. ochrotropa Nyl., Verrucaria trabalis Nyl., V. coniodes

Nyl., v. psilotera Nyl. ja Endococcus perminutus Nyl., joista

useimmat övat Prof. W. Nyländer'!!! nimittämiä ja selittämiä

Flora iiiiuisessä aikakauskirjassa vuosilta 1874 — 75. Ison
osau myöskin niuista jäljessä seuraavassaluettelossaluetelluista
jäkäläkeräyksistäui näiltä seuduin, on tämä Parisissa asuva
niainehikas maaiiiiehemme tarkastanut, jonka vuoksi on mie-
luineii velvollisuuteni tässä lausua liänelle sydämmellisimpiä
kiitoksia. Myös tulee ininun kiitollisuuclella mainita etta
Prof. S. O. LiMJDERG ja Dos. J. P. Noriu.in övat inääränneet
tai tarkastaneet iwääräyksiäni, eclellineii vaikeimniista sammal-
lajeista, etenkiu niaksasaDimalten alalta, ja jälkimäinen Hiera-
cturu-lajeista.

Lyhennyksiå:

yl. = yleinen (freqventissime).

t., tav. = tavallinen (freqventer).

kt., ktav. = koko tavallinen (sat freqventer).

jt., jtav. = jokseenkin tavallinen (freqventius).

p., paik. = paikotellen kasvava (passim).

jh., jharv. = jokseenkin harvinainen (sat raro).

h., harv. = harvinainen (raro).

hh., bbarv. = hyvin harvinainen (rarissime).

Ootyledoneae.

Dicotyledoneae.

Ranunculus polyanthemus L. ktav.

E. repens 1. tav.

R. acris L. yl.

R, auricomus L. tav.

R. lingva L. jharv. — Luhanka: Markkula, Taramijoki (useissa
paikoin); Korpilahti: Piitkilahti, Peuha, Mutanen ja
Veijo (K. Dahlström); Jyväskylä: Norola, Tourujoki.

R. Jiammula L. jharv.

— var. intermecUa Hartra. useissa paikoin.

— var. reptans (L.) jtav. ( — ktav.).

R. sceleratus L. jharv. — Luhanka: Kirkonkylä; Tamniijoki ja

Tammijärvi; Jyväskylä.
Batrachium heterophyllum Fr. jtav.
Myosurus minimus L. näyttää olevan jtav. aina Jyväskylään

SctRKKoi*

Anemone hepatica L. jharv. ( — paik.?). — Luhanka: Onki-
salo, Hietala, Varma; Korpilahti: Alpakka, Peuha.

Caltha palustris L. tav.

Trollius europceus L. Itä-osassa Judinsaloa useissa paikoin;
Jyväskylän pitäjässä Norolan luona.

ÅctcBa spicata L. paik. ( — jtav,). — Jyväskylän pitäjässä:
Norolassa, Kanavuorella ja Lohikoskella.

Nymphcea alha L. jtav.

— var. minor DC. Korpilahti: Putkilahti, Veijonjärvi, Piililä.

— var. hiradiata Suimr. Jyväskylä: Tourujoki.
Nuphar luteum (L.) Sm, jtav.

Fumaria officinalis L, tav.
Raphanus raphanistrum L. tav.

Brassica campestris L. tav.

Sisymhrium sophia L. jharv. — Luhanka: Kesäin, Ahola, Tam-

mijoki; Korpilahti: Peuha, Veijo, Päiväkunta.
S. officinale (L.) Scop. harv. — Luhanka: Tammij arven kyla.
Erysimum cheiranthoides L, tav.
Cardamine pratensis L. ei harvinainen.
C. amara L. harvinaisempi kuin edellinen.
Arabis suecica Fr. ktav.
A. ihaliana L useissa paikoin.
Turritis glahra L. paikotellen Luhangassa ja eteläisemmässä

osassa Korpilahtea. Jyväskylässä Tourujoen luona

(Brotherus).
Barbarea strida Fr. paik. Luhangassa aina Tammijoelle

saakka pohjaista kohden.
Nasturtium palustre DC. ktav.
Neslia paniculaia (L) Desv. harv. — Viljelysmaalla Tourujoen

varrella Jyvaskylän luona (E. W. Blom).
Capsella hursa-pastoris (1.) Möncb, yl.
Thlaspi arvense L. Seuduittain tavallinen pelloissa, toisin

paikoin tuskin tavattavana.
Camelina foetida Fr. paik. pellavasmailla.
C. sativa Fr. harv. — Korpilahti: Pohjola.
Alyssum incanum L. Jyväskylä.

Suhularia aqvatica 1. Päijänteen lahdissa ei harvinainen.
Viola iricolor L. jtav. — paik.
— var. arvensis (Mnrr.) tav.
V. canina 1. tav. — ktav.
F. sylvatica Fr, jtav.
V. arenaria DC. (V. rupestris Schniidt) jtav. — Pohjaisim-

mat löytöpaikat övat: Rappukallio, Haukkavuori,

Päiväkunta ja Pajusalmi, kaikki Korpilahdella.
V. mirahilis L. paik. ( — jtav.) aina Rutalahden tienoille

saakka (Korpilahdella).
V. umbrosa Fr. harv. — Luhanka: Onkisalo; Korpilahti:

Peuha, Veijo; Jyväskylä: Lohikoski.
V. palustris L. tav.
V. epipsila Led. jtav.

Drosera longifoHa L. paik. — jharv. — Luhanka: Markkula,
Kesäin; Korpilahti: Pohjola, Mutanen, Hartjärvi;
Jyväskylä: Laurinniemi.

Dr. rotundifolia L. rämeissä tav.

Parnassia pahistris L. ktav. — tav.

Silene infläta Sm. jtav. ( — ktav.)

S. rupestris L, paik.

Melcmdrmm pratense RöhI. Luhangassa paik. — jtav. — Kor-
pilalidella : Pohjolassa; Jyväskylässä: kaupungissa
(Tavaststjerna). Taikinajärven luona Luhangassa eri-
nomaisen runsaasti olirapellossa.

Viscaria vulgaris Röhl. paik. läntisessä osassa Luhankaa,
enimiiaiten vuorilla, vaan ei koskaan runsaasti. Kor-
pilahdella övat löytöpaikat: Pohjola, Peuha, Wua-
runvuori, Haukkavuori, Wällyvuori, Päiväkunta sekä.
Piililä.

Lychnis flos-cucuU L. Luhangassa ja eteläisimmässä osassa
Korpilahtea tav. — • ktav. ja usein runsaasti; Tammi-
järven seutuvilla kumminkin vähemrain. Muutoin löy-
detty myös Jyväskylässä Laurinniemen luona.

Ågrostemma giihago 1. jharv. — Luhanka: Judinsalo, Avo-
salmi, Kesäin sekä Sarvan sydänmaa; Jyväskylä (Ta-
vaststjerna).

Dianthus deltoides L. ktav.

— var. glaucus (L.). Keihäsniemi (Luhangassa).
Stellaria nemorum L. harv. — Korpilahti: Pohjola.
St. media (L.) With. tav.

St. palustris Retz. (St. Dilleniana Mönch.) Korpilahdella Wei-
jonjärven rannalla. Elävässä tilassa melkein puh-
taasti vehreillä lehdillä, kuivana vähemmin eroava
seuraavasta.

— var. glauca (With.) jtav.
St. graminea L. tav.

St. longifolia Fr. paik. — jharv. — Jyväskylän pitäjässä Lohi-

koskella.
Cerastium vulgatum L. tav.

Årenaria trinervis L. jtav. — paik. — Jyväskylän pitajässä
Laurinnieinellä sekä kaupungin luona (Brotherus).

A. serpyllifolia L. jharv. lounais-osassa Luhankaa. Löydetty
ainoastaan Judinsalossa (Mäkelän ja Vanhan-Jutilan
luona), Keihäsniemellä sekä Retuveclen luona.

Sagina procumbens L. tav.

Spergula arvensis L. tav,

/Sp. 3Iorisonn Bor. (Sp. vernalis Willd.) jharv. — Luhanka:
Onkisalo, Tientaali, Sikolahti; Korpilahti: Paljakko.

Lepigonum rubrum (1.) Fr. Jyväskylä.

Elatine triandra Schk. Päijänteessä useissa paikoin.

E. hjdropijier L. Päijänteesä useissa paikoin; Jyväsjär-
vessä.

Tilia septentrionalis Rupr. jtav.

— var. ohovata Mela. Korpilahdella Alpakan luona tapa-
sin Päijänteen rannalla täta lajia puun, joka sauot-
tiin eräästä Päijänteen saaresta sinne istutetuksi.
Veijon järven rannoilla lähellä samannimistä kylää
kasvoi samaten muutamia tähän lajiin kuuluvaa isom-
pia puita.

Hypericum qvadrangulum L. tav.

H. perforatum L. Wuarunvuorella Korpilahdella Saxifraga
nivaUs^en kanssa yhdessä.

Acer platanoides L. ainoastaan eteläisemmässä osassa Lu-
hankaa paik. — jharv. Löydetty Onkisalossa, Va-
hermäellä, Avosalmella, Kesäimeu luona (parissa pai-
koin), sekä sydänmaalla Taikinajärven luona ja sa-
notaan kasvavan myös Tientaalin luona.

Geranium sylvaticum 1. yl.

G. bohemicum L, harv. — Luhanka: Tientaali (huhtahal-
meessa), Keihäsniemi; Korpilahti: Putkilahti.

G. Robertianum 1. paik. — Pohjaisin paikka, jossa sen löy-
sin, oli Nisula Rutalahden luona.

Erodium cicutarium (L.) THér. Jyväskylä.

Impatiens noU-tangere L. Luhangassa paikotellen, Korpilah-
della Peuhan ja Pohjolan luona, Jyväskylässä Lohi-
koskella.

Oxalis acetosella L. tav.

Rhamnus frangula L. ktav.

Lathyrus sylvestris L. paik, itäisessä osassa Luhankaa (huhta-

ahoilla); Korpilahdella Kassaaressa, Kilpisaaressa

sekä Vuarunvuorella (K. Dahlström).
L. pratensis L. tav.
Orobus vernus L. ktav.

Vicia sylvatica L. jtav., etenkin huhla-aboilla.
V. cracca L. tav.
V. scBpium L. tav.
V. sativa L. harv. — Puutarhassa Jyväskylässä (E. W.

Blom).
V. angustifolia Roth. paik. — jtav.
Ervum hirsutum L. jtav.
E. tetraspermum L. jharv., vaan runsaas. Luhanka: Judin-

salo, Tientaali (parissa paikoin), Kesäin; Korpilahti:

Vuarunvuori.
Trifolium pratense L. tav.
Tr. medium 1. jharv. — Luhangassa itäisesBä osassa Judin-

saloa runsaasti useissa paikoin, ynnä vielä Tien-

taalin ja Tammijoen luona; Korpilahdella Peuhan

luona.
Tr. repens L. tav.
Tr. spadiceum L. tav.

Tr, agrarium 1. harv. — Abolan luona Luhangassa.
Prunus padus L. ktav.
Hosa cinnamomea L. jtav.
Alchemilla vulgaris 1. tav. — yl.
Hubus idceus Li tav.
R. saxatilis L. tav.
R. chamoemorus L. tav.
R. arcticus L. Luhangassa löydetty ainoastaan Judinsalossa ja

on kansallekin siellä tuntematon ; Korpilahdella Vei-

jon, Tyystjoen, Tiasen ja Korhon luona; eteläisessä

osassa Jyväskylän pitäjää jo tavallinen.
Fr ag aria vesca L. yl.
Comarum palustre L. tav.

Potentilla norvegica L. jtav. — ktav.

P. argentea L. ktav.

P. alpestris Hall. Jyväskylässä nurmikolla.

P. tormentilla Scop. yl.

Geiim rivale L. tav. — yl.

Spircea ulmaria L. tav.

Pyrus malus L. sanotaan kasvavan Korpilahdella Sutoisen
nienien luona ja sieltä myös istutetuksi muutamaan
puutarhaan, vaan allekirj. löysi neuvotulla paikalla
ainoastaan kuivia omenapuun oksia. Yliop. K. Dahl-
ström on sittemmin löytänyt sen myös Puolakan
saarella Korpilahdella. E. Cleve'n mukaan Judin-
salossa puutarhassa metsäscä istutettuna.

Sorhtis aucuparia L. tav.

Epilohium angustifolium L. tav.

E. montanum L. tav.

E. palitstre L. tav.

Circcea alpina L. jharv. — paik. — Luhanka: Onkisalo, Tien-

taali, Vanhoinen, Sikolahti; Korpilahti: Peuha, Poh-

jola; Jyväskylä: Lohikoski.
Myriophyllum verticillatuni L. f. pectinatum (DC.) harv. —

Luhanka: Koivisto (lammikossa), Retuvesi (Päijän-

teeii lahdessa).
M. altemijlorum DC. ktav.
Hip2>uris vulgaris 1. useissa paikoin, niinkuin esim, Onkisa-

lossa, Tammijoessa, Tyystjoessa, Nisulan luona ja

Rutajoessa.
Callitriche verna Mtz. muotoina minima ja divaricata Sael.

useissa paikoin.
C. polymorplia Löunr. tav. — Peuhan luona kasvoi ojassa

isompi- ja leveämpi-lehtinen muoto.
Ceratophyllum demersum L. harv. — Korpilahdella Ylijärvessä

ja Veijonjärvessä.
Lythrum salicaria L. jtav.
Montia fontana L. paik.
Scleranthus annuiis L. ktav. — tav. — Pohjaisemmassa osassa

aluetta väheramin.

Seclum telephium L. lounais-osassa Luhankaa jtav., muualla
ainoastaan Pohjolassa, Vuarunviiorella, Rappukal-
liolla, Haukkavuorella ja Vällyvuorella, kaikki Korpi-
lahdella.
S. acre L. liarv. — Luhangassa Laviou torpan luona.
S. annuum L. eteläisessä osassa Luhangan nientä ktav. — tav.,
muualla paik. — Pobjaisimmat löytöpaikat övat Rap-
pukallio ja Vuarunvuori Korpilahdella.
Bulliarda aqvatica (L.) DC. paik. Päijänteessä.
Rihes nigruin L. jtav,, etenkiii Luhangassa ja eteläisimmässä

osassa Korpilalitea.
R. ruhrum L. harv. — Korpilahdella Mutasen järven ran-

nalla Pappilan luona.
E. alpinum L, harv. — Luhangassa Hauhanmäellä ja Kesäi-

uien luona.
Saxifraga nivalis L. harv. — Korpilahdella Päijänteen ran-
nalla olevalla Vuarunvuorella hienolla hiedalla vuo-
ren lounåis-rinteellä yhdessä Hypericum perforatunfm
kanssa.
Chrgsosplenium alternifoUum L. Korpilahden Kirkonky-
lässä (K. Dahlström); Jyväskylän luona liejuUa pai-
kalla vähäu matkaa kaupungista Muurameen päin
(E. W. Blom).
Anthriscus sylvestris (L.) noffm. tav.
Pastinaca sativa L. Jyväskylässä (metsistyneenä).
Angelica sylvestris L. ktav. — jtav.
Peucedanum palustre (L.) Möiich. jtav.
Cicuta virosa L. jtav.
Aegopodium podagraria L. tav. — yl.
Carum carvi L. jtav. — paik.
Pimpinella saxifraga L. tav.
— f. dissecta (L.) muutamissa paikoin.
Viburnum opulus L. paik. — jtav.
Lonicera xylosteum L. jtav.
Linncea borealis L. jtav.
Galiuvi horeale L. tav., ainakin Luliangassa.
G. palustre L. tav.

G. trifidum L. Putkilahdeii liiona Korpilahdella.

G. ulicjinosum L. tav.

G. trifiorum Mich. jharv. — Lubanka: Onkisalo, Hakola, Ke-

säin; Korpilahti: Pohjola.
G. aparine var. infestum Rit. tav. — ktav. — Jyväskylän luo-

na tav.
Asperida odorata L. hharv. — Onkisalossa Luhangassa vuor-

ten välisessä notkelmassa runsaasti.
Valeriana officinalis L. jharv. — Luhaiika : Keihäsniemi, Van-

hoinen (ojan reunalla), Ahola; Korpilahti: Peuha ja

Kassaari.
Trichem arvensis (1.) Schrad. jtav,, ainakin Luhangassa ja Etelä-

Korpilahclella.
Succisa pratensis Mönch. Liihangan niemen etelä- ja keski-

osassa tavallinen, muutoiu paik. ( — jtav.) savioiailla ;

Jyväskylän liiona useissa paikoiu.
Bidens trvpartita L. ktav. — jtav.
Chryscinthemum leucanthemum 1. yl.

Tripleurospermum inodorum (L.) Scliultz viljelysmailla yl.
Matricaria chamomilla L. Mutasen luona Korpilahdella ja

Äijälän luona Jyväskylässä; kuuluu kas vävan myös

Pyrylän mökin luona Luhangassa.
M. discoidea DC. Vuonna 1867 tapasi allekirj. sitä ensikerran

Jyväskylässä, vaan silloin ainoastaan muutamia ek-

semplaareja erään kartauon pihalla; v. 1874 oli se

Jyväskylässä jo yleinen.
Anthemis tinctoria 1. ktav., etenkin Luhangassa ja Etelä-

Korpilahdella.
A. arvensis L. lounais-osassa Luhankaa tav. — ktav., muulla

väheramin.
Achillea millefolium L. yl.
A. ptarmica L. harv. — Tourujoen varrella^ Jyväskylän luona,

peltomaalla (E. W. Blom).
Tanacetum vulgäre L. Putkilahdella Korpilahden pitäjässä

(kenties metsistynyt).
Artemisia absinthium L. jtav. asuutojen luona.
A. vulgaris L. jtav.

Senecio vulgaris L. jharv. — paik. — Lulianka: Tientaali,
Tammijärvi, Kesäin, Hauhaupohja; Korpilahti: Muta-
nen; Jyväskylä.

GnaphaUum uUginoswn L. tav.

Gn. sylvaticum L. ktav.

Antennaria dioica (L.) GtErtn. tav. — yl,

Filago montana L. jtav. ; pohjaisemmassa osassa aluetta paik.

Erigeron acris L. tav. — ktav.

E. Miilleri lund. ktav. Paikkapaikoin tavallisempi kuiu edel-
linen.

Solidago virgaurea L. yl.

Tussilago farfara L. jtav.

Centaurea scahiosa L. harv. — Luhanka: Kirkonkylä; Korpi-
lahti: Raianlahti.

C. fhrygia L. jharv. ( — paik.). — Luhangassa: Judinsalossa
parissa paikoin ynnä Tientaalin, Avosalmen ja Hau-
hanpohjan luona; Korpilahdella: Korospohjan ja Vei-
jon luona.

C. cyanus L. tav.

Carlina vulgaris L. harv. — Onkisalossa ja Tammijärvellä
Luhangassa.

Cirsiuni lanceolatum (L.) Scop. ktav.

C. palustre (L.) Scop. tav.

C. arvense (L.) Scop. ainoastaan jtav. niinä vuosina, jolloin
allekirj. alueella matkusti. Jyväskylän tienoilla tav.

C. heterophyllum (L.) All. yl.

Lappa minor DC. paik. — jtav. — Jyväskylän tienoilla taval-
linen.

Sonchus arvensis L. var. laivipes Roeh. Jyväskylän luona useissa
paikoin.

S. oleraceus L. harv. — Korpilahti: Mutasen pappila, Las-
sila; Jyväskylä: Aijälä.

S. aspe?' VIII. jharv. — Luhanka : Tammijärvi, Avosalmi ; Kor-
pilahti: Mutanen, Lassila; Jyväskylä (E. W. Blom).

Lapsana^communis L. pelloissa tav. — yl.

Crepis tectorum L. tav.

C. paludosa (L.) Möoch. jtav., etenkia Luhacgassa ja Etelä-

Korpilahdella.
Hieracium pilosella L. tav.
H. auricula L. tav.
H. fennicum Norrl. löytyy luultavasti, vaan puuttuu kokouk-

sistani.

* H. ventricosum Norrl. Luhangassa Hietalan luona.
** H. chrysocephaloides Norrl. näyttää olevan jtav.
H. svecicum Fr. tav. ( — ktav.).

H. Scelani Norrl. paik. — jtav. — H. pseudo-Blyttn^onl.Véy-

tyy luultavasti niyöskin.
H. dimorphoides Norrl. Luhangassa Lehraolan luona.
H. pratense Aactt. Germ. (haud Fries.), f. dimorphum Norrl. in

sched. Useissa paikoin.
H. neglectum Norrl. ktav.
H. prcealtum Vill. (var. Bauhini Bess.) jtav.

— var. hirsutum Roch. Luhangassa, Judinsalossa sekä Tien-

taalin ja Tammijärven luona.
H. duhium Fr. var. Korpilahdella Tyystjoen luona.
H. glomeratum Fr. var. useissa paikoin.
H. galactinum Norrl. Korpilahdella Tiasen luona.
H. pubescens Auctt. Fenn. tav.
H. inurorum L. f. silvaticuvi 1. ktav.

— var. medium (Jord.) ktav.

H. subccBsium Fr. muutamissa paikoin.

H. ccesium-murorum Liadeb. muutaraissa paikoin.

H. ccesium Fr. tav.

H. vulgatum Fr. f. typicum Fr, muutamissa paikoin.

— var, latifolmm Fr. tav.

* H. Sileni Norrl. Luhanka: Sikolahti, Tamraijärvi; Korpilahti :

Piililä.

H. Friesii Harlm. a genuinum Lindeb. (Hartni. Skand. fl. X
uppl., siv. 30) harv. — Korpilahdella Rutalahden luona,
ahoUa.

H. rigidum Hartm. a genuinum Hartm., 1. c, harv. — Korpilah-
della Päiväkunnan ja Piililän luona; Jyväskylän tie-
noilla runsaammin.

— var. sinuatum Liodeb. Korpilahti: Rutalahti.

— var. longifolium Fr. Jyväskylän luona.
H. umbellatum L. yl.

Taraxacum officinale Web. yl. — tav, asuntojen luona.
Hypochceris maculata L. Luhangassa tav. — ktav., Tamraijär-

ven tienoilla vähemmin; Korpilahdella löydetty ai-

noastaan Putkilahden luona, Vuarunmäellä ja Haukka-

vuorella.
Leontodon autumnalis L. yl.
L. hispidus L. harv. — Laurinniemen luona Jyväskylän pi-

täjässä.
Lohelia Dortmanna L. paik.
Campanula cervicaria L. läntisessä osassa aluetta aina Peu-

haan asti pohjaista kohden jtav. — ktav., muuten paik.
C. glonierata L. tav. — ktav.
C. patula L. tav.

C. rotundifolia L. paik. — jtav., etenkin vuorilla.
C. persicifolia L. Luhangassa ja eteläisimmässä osassa Korpi-

lahtea tav. — jtav., muualla löydetty ainoastaan Mu-

tasen, Tyystjoen ja Jyväskylän luona.
Vaccinium vitis idcea L. yl.
Myrtillus nigra Gil. yl.
M. uliginosa (L.) Drej. rämeissä tav.
Oxycoccus palustrns Pers. rämeissä yl.
O. microcarjjus Turcz. paik. — jharv. — Judinsalo, Hietala,

Sarvansuo, Pohjola, Hantlammin seutu, Soima.
Arctostaphylos officinalis Wimni. ainoastaan paik. alueella;

Jyväskylässä enemmin.
Calluna vulgaris (L.) Salisb. yl.
— var. alhijlora. Mutanen.
Andromeda polifolia L. soissa tav.
Cassandra calyculata (L.) Dod. Luhangassa ainoastaan Siko-

lahden luona lammin rannalla noin keskipaikoilla

Luhangan nientä, sekä Tammijärven ja Hauhanselän

seutuvilla (4:ssä kohden); Korpilahdella: Veijon li-

kellä, Soiman luona runsaasti rämeissä, Rutajoen

luona suoniituUa, sekä vielä Haukkavuoren ja Päivä-

kunnan tykönä.
Ledum palustre L. rämeissä yl.
Pyrola umhellata L. harv. — Korpilahdella Kassaaressa ka-

seksessä.
P, umflora L. Hantlammin luona viidassa ja muutamissa pai-

koin Kärkistensalmen seutuvilla (K. Dahlström). Kas-

vaa arvattavasti useammassakin paikoin.
P. rotundifolia L. tav.
P. chlorantha Sw. jharv. — Tientaali, Hietala, Kammiovuori,

Tiasen sydänmaa, Piililä.
P. media Sw. jtav. Luhangassa (etenkin Luhangan niemellä)

ja Etelä-Korpilahdella.
P. minor L. tav. ( — ktav.). .
P. secunda L. tav.
Monotropa hypopitys L. harv. — Luhangassa Markkulan tie-

noilla (Past. K. Markkulan ilraoituksen mukaan),

Korpilahdella Putkilahden luona sekä Kuminasaa-

ressa (K. Dahlström).
[Fraximis excelsior L. sanotaan ennen kasvaneen Luhangassa

Onkisalossa Molikon notkossa, vaan en löytänyt sitä

enään sieltä.]
Menyanthes trifoUata L. ktav.

Gentiana amarella L. harv. — Peuhan luona Korpilahdella.
Polemonium cceruleum L. harv. — Korpilahdella Mutasen pap-

pilan luona pellonpientareella.
Cuscuta europcea L. harv. — Korpilahdella Veijou luona.
Myosotis palustris With. tav.

M. ccespitosa Sehultz paik. — Löydetty myöskin Jyväskylässä.
M. arvensis Hoifm. tav.
M. strida Link. Kirkonkylän luona Luhangassa. Löytyy luul-

tavasti muuallakin.
Lithospermum arvense L. isoimmalla osalla aluetta paik. ; toi-

sin paikoin, esim. Jyväskylän luona, tavallisempi.
Solanum dulcamara L. paik. — Jyväskylä (Brotherus).
Hyoscyamus niyer L. jharv. — Luhangassa Tammijärven kylä-

kunnassa useissa paikoin j Korpilahdella Korhoukan-

nan luona; Jyväskylässä Koukolan luona (Brum-
mer).
Verbascum ihapsus L. paik.
Scrophularia nodosa L. paik. — jtav. Luhangassa ja Etela-

Korpilahdella.
Linaria vulgaris Mill. Luhanka: Kesäin; Jyväskylä. Metsisty-

neenä kumpaisessakin paikoin.
Veronica serpylUfolia L, tav.
F. officinalis L. tav.
V. chamcedrys L. tav. — yl.
V. scutellata L. ktav.
— var. glandulosa Nordst, jtav.
V. arvensis L. ktav. — jtav.
V. verna L. ktav.

Limosella aqvatica L. Päijänteen lahdissa paik.
Odontites ruhra Pers. Korpilahdella Mutasen luona; Jyväsky-

län pitäjässä Aijälän luona tav. ja runsas.
Euphrasia officinalis L. tav.
Rhinanthus major Ehrh. ktav. — tav.
Rh. minor Ehrh. tav.
Pedicularis palustris L. tav.
Melampyrum pratense L. tav.
M. sylvaticum L. tav.
Mentha arvensis L. ktav.

Lycopus eiiropceus L. paik. — jharv. Luhangassa (Lehmolan,
Värman, Tammijärven, Taramijoen, ja Avosalmen
luona); Korpilahdella ainoastaan Veijon luona.
Calamintha acinos (L.) Clairv. harv. — Korpilahdella Vuarun-

vuorella.
Scutellaria galericulata L. tav. — ktav.
Prunella vulgaris L. tav.

Stachys sylvatica L. paik. Luhangassa ja eteläisimmässä
osassa Korpilahtea, Jyväskylässä Tourujoen luona
(Brotherus).
St. palustris L. paik. Luhangassa; Korpilahdella Lassilan ja

Sutoisenniemen luona.
Galeopsis versicolor Curt. tav.

G. telrahil L. tav.

G. ladanum L. harv. — Luhangassa Aholan luona; Korpi-
lahdella Mutasen luona (K. Dahlström'in ottama) ja
Rutalabdella ; Jyväskylän kaupungissa.

Lamium purpureum L, jtav. — Jyväskylän luona tav.

Utricularia vulgaris L. paik.

U. intermedia Hayn. jharv. - — paik.

U. minor L. Tientaali, Koivisto, Pohjola.

Lysimachia vulgaris L. tav.

Naumburgia thyrsiflora (L.) Reich. tav.

Trienialis europcea L, yl.

Plantago major L. viljelysmaissa yl.

Chenopdium album L. yl.

— var. cymigerum Kocli, Flor. Germ., siv. 696. Mutanen,

Raianlahti.
Atriplex patula L. ktav. — jtav.
Polygonum viviparum L. tav.
P. amphibiiim L. paik. — jtav.

— var. terrestre Leers. jtav.
P. lapaihifoliam L. ktav.

— var. incanum Koch. Putkilahti, Taikinajärvi, Sutoisen-

niemi, Jyväskylä.

P. hydropiper L. ktav. — Jyväskylän tienoilla tav.

P. mite Schrank harv. — Korpilahdella Kassaaressa Päijän-
teen rannalla.

P. aviculare 1. yl.

P. convolvulus L. ktav. • — tav.

P. dumetorum L. harv. — Lapinsaarella Luhangassa.

Rumex domesticus Hartm. tav.

R. acetosa L. yl.

R. acetosella L. yl.

Daphne mezereum L. paik. ( — tav.). — Vahermäen luona Lu-
hangassa 5V2 jalan korkuisena.

Ulmus montana Sm. harv. — Hauhanmäen luona Pohjais-Lu-
hangassa tapasin täta puulajia kannon, joka läpi-
mitassa oli noin 5 tuuraaa, sekä vesoja sen ympärillä.
K. Dahlström'in ilmoituksen mukaan kasvaa Korpi-

lahdella Oittilan kylan luona vähäinen jalava-met-
sikko raäen rinteellä puron vieressä, sekä muualla
saraan puron luona myös yksityisiä puita, jotka läpi-
mitaltaan övat aina 8 tuumaan saakka. Yliopiston
museoon on sieltä myös jätetty ekseniplaareja.
Empetrum nigrum L. paik. — jtav.

Urtica urens L. tav.

U. dioica L. yl.

Hmiulus lupulas L. hharv. — Veijon luona Korpilahdella

kivisella niittu-tÖyräällä, kenties metsistyneenä.
Popidus tremula L. tav.

Salix pentandra L. jtav.

S. lappomim L. Tammijärven luona Luhangassa.

S. caprcea L. tav.

S. cinerea L. tav.

S. aurita L. tav.

S. depressa 1. jtav. — ktav.

— var. cinerascens Anders. Onkisalossa Luhangassa.

S. repens L. Judinsalossa ja Onkisalossa.

S. rosmarinifolia L. jharv. — Luhangassa Tammijärven luona
parissa paikoin sekä Hietalan ja Vanhoisteu tykönä;
Korpilahdella Raianlahden luona.

S. myrtilloides L. jharv. — Luhangassa Markkulan, Lehmo-
lan, Koiviston ja Sikolahden luona; Korpilahdella
Hantlammin luona viidassa.

S. nigricans Sm. tav.

S. phylicifolia L. tav.

Betida verrucosa Ehrli. yl. — tav.

B. glutinosa Wallr. yl.

— var. pubescens Ehrh, ktav.

B. alpestris Fr. Hauhanpohjan luona rämeen laidassa Lu-
hangan ja Korpilahden rajalla.

B. nana L. Korpilahdella jtav., Luhangassa vähemmin.

Ålnus glutinosa Willd. tav.

Å, pubescens Tausch. Korpilahdella Peuhan ja Rappulan luona
Päijänteen rannalla.

A. incana Willd. tav.

— var. argentata Norrl. in Flor. Kar. Oneg., p. 168, muuta-

milla paikoin, iiiinkuin esim. Korhon, Piililän ja
Vehraaan luona Korpilahdella.

— var. ijlaiica Regel tav,

— var. virescens VVIiInbg. ei harvinainen.
Pinus sylvestris L. yl.

P. ahies L. tav.
Jimiperus communis L. yl.

Monocotyledoneae.

Hydrocharis morsus-ran(B L. harv. — Vanhoisten sekä Ha-
kalan torpan luona Luhangassa.

Sagittaria sagittifolia L. tav. — ktav. Päijänteessä ja sen
yhteydessä olevissa vesissä, niyöskin Jyväsjärvessä.
Rutalahden luona Korpilahdella joessa tavattu kol-
men tuuman levyisillä lehdillä.

Alisnia plantago L. tav.

Butomus umhellatus L. bharv. — Jyväskylän luona Touru-
joessa (Kanth.),

Triglochin paliistre L. paik.

Scheuchzeria palustris L. paik.

Potamogeton pusillus L. paik,

P. perfoliatus L. tav.

P. prcelongus Wulf. jharv. — Päijänteen labdissa.

P. gramineus L. jtav.

— f. heterophyllus (Schreb.) paik.

P. rufescens Schrad. jtav.

P. natans L. jtav. — ktav.

Sparganium minimum Fr. paik.

Sp. natans L. useissa paikoin.

Sp. jimtans Fr. paik.

Sp. simplex Huds. ktav.; f, longissimum Fr. muutamissa paikoin.

Typha angustifolia L. barv. — Korpilahdella Viljamen-sal-

messa; sanotaan kasvavan myös Luhangassa Kesäi-
raen luona.

T. latijolia L. hharv. — Korpilahdella Hantlammin luona vii-
dassa.

Calla palustris L. ktav.

Lemna minor L. jtav,

Corallorrhiza innata R. Br. Korpilahdella Hautlammin ja Putki-
lahden luona sekä K. Dahlström'in mukaan Mutasen
ja Veijon luona. Luultavasti usearamassakin paikoin.

Malaxis monophyllos (L.) Sw. hharv. — Jyväskylässä Touru-
joen luona savisella joen äyräällä.

M. paludosa (L.) Sw. harv. — Luhangassa Hietalan luona
notkossa sammalten seassa, Hantlammin luona Korpi-
lahdella samraalikolla.

Epipogium aphyllwm (Sm.) Siv. Jyväskylän pitäjässä Kanavuo-
ren luona lehdossa sekä myös kaupungin luona (V.
Tavaststjerna).

Listera ovala (L.) R. Br. jtav.

Epipactis latifolia (L.) Sw. Luhangan niemellä paik, ; Korpi-
lahdella Pohjolan luona, sekä K. Dahlström'in mu-
kaan Paljakolla ja saaressa Kärkisten salmen luona ;
Jyväskylässä (Kanth).

Goodyera repens (L.) R. Br. paik., etenkin sydänmailla.

Plaianihera hifolia (L.) Ricli. jtav.

Cmloglossum viride (L.) Hartm. Luhanka: Sikolahti, Tammi-
järvi; Korpilahti: Peuha; Jyväskylä.

Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. ktav. — tav.

Orchis maculata L. tav. — Keihäsniemellä tavattiin muoto
melkein valkoisilla kukilla ja pilkuttomilla, jokseen-
kin kapeilla lehdillä (var. concolor Laoge).

Iris pseudacorus L. paik. jo'issa sekä Päijänteessäkin ran-
noilla.

Paris qvadrifolia L. ktav.

Majanthemum bifolium (L.) DC. yl.

Convallaria majalis L. tav.

C. polygonatum L. Luhangan läntisessä osassa jtav., muutoin
paik. isommilla vuorilla, esim. Paljakolla, Vuarun-

vuorella, Rappukalliolla, Haukkavuorella ja Välly-

vuorella, kaikki Korpilahdella.
Gagea minima (L.) Schnlt. oli jo lopettanut kukkimisensa saa-

puessani alueelle, jonka vuoksi sitä en siellä havain-

uut. Ylioppil. K. Dahlström'in mukaan ei se ole

harvinainen pelloilla Mutasen luona Korpilahdella.

Jyväskylässä näin sitä nmutama vuosi takaperiii mo-

nessa paikoin.
Luzula midtijiora Lej. yl,
— var. pallescens (Hopp.) jtav.
L. pilosa (L.) Willd. tav.
Juncus biifonius L. yl.
J. alpinas Vill. paik.
J. articulatus L. cum f. vivipara ktav.
J. Jiliformis L. tav. — yl.
J. conglomeratus L. jtav. — Jyväskylän pitäjässä Norolan

luona.
J. effusus L. jtav. — Vielä Jyväskylässäkin tavattu.
Carex paucijiora Lghtf. paik.
C. dioica L. Korpilahdella Tyystjoen luona. Katso sen leve-

nemisestä siv. 38.
C. teretiiiscula Good. paik.; etenkin lampien rannoilla run-

saasti.
C. chordorrhiza Ehrh. paik.
C. leporina L. tav.
C. tenella Schk. jharv. — Luhanka: Vanhoinen, Hietala, Kei-

häsniemi; Korpilahti: Soima (korvessa).
C. loliacea L. jharv. — Luhanka: Keihäsnierai, Hietala, Van-
hoinen; Korpilahti: Pohjola; Jyväskylä: Laurinniemi.
C. canescens L. yl.
C. stellulata Good. tav.
C. elongata L. tav.
C. ccespitosa L. jtav.
C. vulgaris Fr. yl.
C. turfosa Fr. Korpilahdella likellä Tyystjokea rämeisellä

lammen rannalla. Määräys ei ole vallan varma.
C. juncella Fr. Luhanka: Vanha-Jutila; Jyväskylä: Norola.

c. acuta L. ktav.

— var. fluviatilis Hardn. Korpilahdella Piililän luona Päijän-

teen rannalla.

C. strida Good. jharv. — paik.

C. digitala L. näyttää olevan jtav.

C. glohulaiis L. jtav.

C. sparsiflora (Wbliibg.) Fr. korvessa Kesäimen luona Lu-
hangassa.

C. Oederi Ehrli. paik. — ■ Tientaalin luona runsaasti kostealla
niitulla.

C. jlava L. paik., etenkin Luliangassa.

C. irrigua Sm. jtav.

C. limosa L. jtav.

C. pallescens L. tav.

C. jiliformis L. paik. — jtav.

C. ampullacea Good. tav.

C. vesicaria L. tav.

Trichophorum alpinum (L.) Pers. paik. — Tientaalin luona
runsaasti kostealla niitulla.

TV. ccespitosum (L.) Hariiu. Luhangassa Sarvensuolla; Korpi-
lahdella Hantlammin sekä Soiman luona.

Eriophorum vaginatum L. jtav., soissa tav.

E. angustifolium Roth tav. — yl.

— var. triqvetrum Hartni. Markkulan luona Luhangassa.

E. latifolium Hoppe harv. — Sikolahden luona Luhangassa.
E. gracile Koch Luhangassa Markkulan ja Hietalan luona,

Korpilahdella likellä Soimaa.
Ileleocharis acicularis (L.) R. Br. jtav. — ktav.
H. palustris (L.) R. Br. yl. — tav.
Scirpus lacustris L. Päijänteessä tav.
Se. sylvaticus L. ktav.
Rhynchospora alha (L.) Vahl. Korpilahdella Hantlammin luona

Mutasen sydänraaalla.
Nardus strida L. ktav.
Anthoxanthum odoratum L. yl.
Hierochloé borealis R. S. Luhangassa Markkulan ja Tammi-

järven luona, Korpilahdella Rutalahden luona.

— var. firma F. Xyl. Luhangassa Judinsalossa runsaasti kos-

tealla niitulla.
Digraphis arundinacea (L.) Trin. ktav.
Phleum pratense L. tav.
Alopecitrus geniculatus L. ktav.
A. fulvus Sm. tav.
Milium effusum L. Luhanka: Onkisalo; Korpilahti: Peuha,

Pohjola; JyväskyJä: Tourujoki.
Muhlenbergia pendula Trin. hharv. — Korpilahdella sydän-

maalla Liikolan luoua louhikossa kivien välissä.
Agrostis canina L. yl.

— var. pallida Luhangassa Tientaalin luona.
A. vulgaris VVith. yl.

A. stolonifera L. jtav. — ktav.

Apera sjnca-venii (L.) P. B. yl. — tav.

Calamagrostis arundinacea (1.) Roth yl.

C. strida (Timni.) iSpreugel Korpilahdella Peuhan luona sekä
runsaasti Veijon j arven rannalla.

C. phragmitoides Hartui. Luhanka: Onkisalo, Sikolahti; Kor-
pilahti: Varma; Jyväskylä: Tourujoki.

C. lanceolata Roth tav. — ktav.

C. epigeios Roth ktav.

Phragmites commimis TriD. tav.

Melica nutans L. tav.

Aira ccespitosa L. yl.

A. fiexuosa L. yl.

Fluminia arundinacea (Liljebl.) Fr. Päijänteen lahdissa ktav.
— Luhangassa Keihäsniemellä lamraessa runsaasti;
Jyväsjärvessä.

Enodium cceruleum (L.) Gaud. paik. lampien rannoilla, nii-
tuilla, jokien rannoilla, kallioiden raoissa.

Glyceria fluitans (L.) R. Br. tav.

Gl. remota Fr. hharv. — Korpilahdella Peuhan luona mu-
taisessa ojassa notkelmassa.

Poa annua L. yl.

P. nemoralis L. ktav. (— jtav.).

P. serotina Ehrh. paik.

P. trivialis L. jtav.

P. sudetica HsBuk. harv. — Korpilahti: Peuha; Jyväskylä:

Tourujoki.
P. pratensis L. yl.

Bromus secalinus L. hharv. - Mutasen luona Korpilalidella.
Festuca ovina L. yl.
F. rubra L. yl.
F. pratensis Huds. tav.
Dactylis glomerata L. paik. Luhangassa; Korpilalidella ai-

noastaan Putkilahden ja Peuhan luona.
LoUum linicola Sond. jtav.
Triticum repens L. tav.
T. caninum L. paik.

Filices.

Eqvisetum arvense L. tav.

— f. serotinwm Meyer. Vihreä sädekaarainen varsi varustcttu

tähällä ja tähkää kantavilla haaroilla. — Luhangan
Kirkonkylässä aliolla.

— var. alpestre Whlnbg. useissa paikoin.

— var. nemorosum A. Br. (Milde, Filic. Europ., siv. 516)

useissa paikoin lehdoissa, joskus myös lehdikoissa.
E. pratense Elirh. paik. — jtav.
E. sylvaticum L. tav.

— var. capillare HfiFm. lehdoissa.

E. palustre L. paik. — jharv. — Judinsalo, Sikolaliti, Hie-

tala, Tammijärvi, Hauhanpohja.
E. limosum L. tav.

— f. jluviatile (L.) jtav.

E. hiemale L. jharv. — Peuha, Korhonkanta, Haukkavuori,
Rutalahti (sorakivisellä rannalla liki kuuden kortte-
lin pituisena).

Polypodium vulgäre L. ktav.

P. phegopteris L. ktav.

P. dryopteris L. ta v.

Woodsia ilvensis (L.) R. Br. ktav.

Polystichum jilix-mas (L.) Roth. paik.

P. spinulosum (Sw.) DC. tav.

[P. cristatum (L.) Roth., ölen sen kirjoittanut muistiin alueella

löytyväksi, vaan piiuttuu kokouksistani.]
Cystopteris fragilis (L.) Bernh. paik. — jtav.
Asplenium jilix-femina (L.) Beroh. tav.

A. trichomanes L. barv. — Luhangassa Onkisalossa ja Siko-

lahden luona; Korpilahdella Vällyvuorella.

Ptens aqvilina L. tav.

StruiJiiopteris germanica Willd, paik.

Botrychium lunaria (L.) Sw. jharv. — paik. — Judinsalo,
Onkisalo, Retuveden seutu ja Hietala, kaikki Lu-
hangassa.

B. matricarioides Wilid. Korpilahdella Mutasen luona, Jyväs-

kylässä Tourujoella (Brotherus).
Isoetes lacustris L. paik.

/. echinospora Dur. muutamilla paikoin Päijänteessä.
Lycopodium complanatum L. paik.
Z. clavatum L. jtav.
L. annotinum L. jtav.
L. selago L. jharv. — Luhangassa Onkisalossa ja Keihäsnie-

mellä; Korpilahdella Putkilahden luona.

M u s C i.

Bryacese.

Hypnum syhaticum L. jharv. — paik. — Luhanka: Onki-
salo, Hietala, Kurk-oja; Korpilahti: Pohjola, Korho,
Piililä; Peuhan luona hedelraillä.

H. denticulatum L. ktav.; hedelmillä.

H. turfaceum LIndb. jharv. — Luhanka: Keihäsnierai; Korpi-
lahti: Vuarunvuori; Jyväskylä: Haapakoski (Brothe-
rus); hedelmillä.

H. nitidulum Whlnbg. paik.; hedelmillä.

H. prcelongum Hedw. ainoastaan Äijälän luona Jyväskylän pi-
täjässä sekä Rutalahden luona Korpilahdella huo-
mattu syksyillä savipelloissa, joramoisilla paikoilla
se luultavasti kumminkaan ei ole harvinainen; hedel-
mättömänä.

H. riparium L. Veijon luona Korpilahdella hedelmillä; Jy-
väskylän luona Tourujoella (Brotherus).

H. cordifolium Hedw. jtav.; hedelmillä.

H. giganteum Schimp. paik.; hedelmättömänä.

H. cuspidatum L. jtav. — Lehmolan ja (V. F. Brotherus'en
mukaan) Tourujoen luona hedelmillä.

— var. fluitans Lindb. muutamissa paikoin, niinkuin esim.

Tammijoen ja Peuhan luona; hedelmättömänä.
H. nitens Schreb. jharv. — Luhanka: Kangasjärvi, Sikolahti,

Varma; Korpilahti: Peuha; hedelmättömänä.
H. Schreheri Willd. yl.; hedelmillä.
H. proliferum L. yl. — hedelmillä.
H. abietinum L. jäänyt inuistiinkirjoituksistani pois; J. P.

Norrlin'in mukaan tavattu Korpilahdella.
H. Blandoioii W. M. paik.; hedelmillä.
H. delicatulum L. jtav., ainakin Luhangassa ja Korpilahdella;

hedelmättömänä.
//. stramineum Dicks, jtav.; ei nähty hedelmillä.
//. rusciforme Neck. Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus).
H. molle Dicks. Korpilahdella Ptutajoessa; hedelmättömänä.
H. strigosum Mm. jtav.; hedelmillä.

— var. prcecox (S\v.). Luhanka: Vanha-Jutila; Korpilahti:

Haukkavuori; hedelmillä.

H. dimorplmm Brid. paik. — Onkisalossa (Luhangassa) ja
Vällyvuorella (Korpilahdella) hedelmillä.

H, julaceum Vill. Korpilahdella Haukkavuorella gabbro-kal-
liolla; hedelmättömänä.

H. rivulare Biuch. Korpilahdella Haukkavuorella; hedelmät-
mättömänä.

H. rutahulum L. Luhanka: Onkisalo, Hietala, Kesäin; he-
delmillä.

H. Starka Brid. Korpilahti: Vällyvuori, Piililä; hedelmillä.

— var. alpestre (B. S.) harv. — Korpilahti: Vällyvuori; he-
delmillä,

H. velutinum L. paik. ; hedelmillä.

H. populeum Hedw, Sen leveneminen on rainulle tunte-
maton, kun se muistiinkirjoituksistani on jäänyt pois ;
kokouksissani löytyi se otettuna Peuhan luota Korpi-
lahdella hedelmillä.

H. plumosum Sh . jtav. ; hedelmillä.

H. albicans Neck. näyttää olevan jtav, vaan kasvaa ainoastaan
vähin määrin ja hedelmättömänä.

H. erythrorrhizon B. S. jtav.; hedelmillä.

H. salehrosum Hffm. ktav. ; hedelmillä.

H. serpens L. paik.; hedelmillä.

H. triqvetrum L. tav. ; hedelmättömänä.

H. suhpinnatum Lindb. Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus).

H. Sommerfeltii Myr. jtav.; hedelmillä.

H. stellatum Schreb. paik.; hedelmillä.

H. polygamum (B. S.) VVils. useissa paikoin; hedelmillä.

H. crista-castrensis L. tav.; hedelmillä.

H. iincinatum Sw. yl.; hedelmillä,

H. vernicosum Lindb. Luhanka: Avosalmi; Korpilahti: Peuha,
Tianen, Raianlahti; hedelmättömänä.

H. Sendtneri Schimp. var. giganteum Päijänteessä Keihäsnie-
men luona Luhangassa, sekä Peuhan, Kassaaren ja
Pajulahdeu luona Korpilahdella; hedelmättömänä.

H. fiuitans L. tav. ; hedelmillä.

H, exannulatum Giimb. jtav. hedelmillä.

H. ochraceum Turn. Jyväskylä: Norola; hedelmättömänä.

H. Jluviatile Sw. Luhanka: Tammijoki; Korpilahti: Päiväkunta;
Jyväskylä: Tourujoki (Brotherusj; hedelmättömänä.

H. scorpioides L. paik.; Ptaianlahden luona Korpilahdella lam-
mikossa runsaasti hedelmillä.

H. incurvatum Schrad. Korpilahdella Haukkavuorella (hedel-
millä); Jyväskylän pitäjässä Laurinniemen ja Kana-
vuoren luona sekä (Brotheru8'en mukaan) Tourujoella.

H. Haldanii Grev. Jyväskylä: Haapakoski (Brotherus).

H. Lindbergii Mitt. tav.; hedelmättÖmänä.

H. pratense B. S. Jyväskjlä: Haapakoski (Brotherus).

H. cupressiforme L. tav.; hedelmillä.

H. pallescens (Hedw.) P. B. nähty ainoastaan Mäkelän, Vanhan-
Jutilan, Tientaalin, Hietalan, Pohjolan ja Veijon luona;
hedelmillä.

Leskea pilifera Sw. jharv. ( — paik.); — Luhanka: Onkisalo,
Hietala, Hakala; Korpilahti: Haukkavuori; Jyväs-
kylä: Kanavuori; hedelmillä.

L. curvata (Sw.) Voit. jtav.; hedelmättÖmänä.

L. myosuroides (L.) Roth. Luhanka : Onkisalo ; Korpilahti : Pii-
lilä, Norola; hedelmättÖmänä.

L. sericea (L.) Hedw. paik. — Luhanka: Judinsalo, Onkisalo,
Tientaali, Sikolahti, Avosalmi, Kammiovuori, Kesäin ;
Korpilahti: Peuha, Vuarunvuori, Haukkavuori; Jy-
väskylä: Kanavuori; hedelmättÖmänä.

L. polyantha (Scbreb.) Hedw. jtav.; hedelmillä.

L. polycarpa Ehrli. Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus).

L. nervösa (Brid.) Myr. jharv. — Luhanka: Onkisalo; Korpi-
lahti: Veijo, Vuarunvuori, Haukkavuori; hedelmät-
tÖmänä.

Z.. suhtilis Hedw. harv. — Luhanka: Hauhanmäki; hedelmillä,

Climacium dendroides (L.) W. M. tav. — Sutoisenniemellä ja
Laurinniemen luona hedelmillä.

Neckera oligocarpa Briich. paik. — jtav.

N. tricJiomanoides (Schreb.) Hartm. paik.; hedelmillä.

N. rotundifolia Hartm. Luhanka: Onkisalo; hedelmättÖmänä.

N. complanata (L.) Hiibeii. paik.; hedelmättÖmänä.

Anlitrichla curtipendula (L.) Brid. Luhanka: Onkisalo, hedel-
millä; Korpilahti: Paljakko; hedelmättÖmänä.

Anomodon viticulosus (L.) H. T. jharv. — Luhanka: Onkisalo,
Tammijärvi; Korpilahti: Paljakko; hedelmättÖmänä.

A. attennatus (Schreb.) Hiibeii harv. — Luhanka: Onkisalo,
Kesäin ; hedelmättÖmänä.

Leptohymenium filiforme (Timm.) Hiibeii. jtav. — ktav.

Z. repens (Brid.) Rab. harv. — Jyväskylä: Tourujoki (Bro-
therus).

Leucodon sciuroides (L.) Schwffigr. jharv. — Luhanka: Onki-
salo, Sikolahti; Korpilahti: Haukkavuori; hedelmät-
tömänä.

Fontinalis antipyretica L. jtav., usein myös hedelmillä.

F. gracilis Lindb. Korpilahti: Tyystjoki (tiedelmillä) ; Jyväs-
kylä: Korkeakoski.

F. dalecarlica B. S. jliarv. ( — paik.). — Kurk-ojassa, Tyyst-
joessa sekä Rutalaliden luona hedelmillä.

Dichelyma falcatum (Hedw.) Myr. ktav. ; hedelmillä.

Mnium cinclidioides (Bljtt.) Hiiben. paik.; hedelmättömänä.

Mn. punctatum L. ainoastaan muutamissa paikoin huo-
mattu.

Mn. subglohosum B. S. Luhanka: Onkisalo; Jyväskylä: Jyväs-
joki (Brotherus); hedelmillä.

Mn. affine Bland. Luhanka: Tientaali; Korpilahti: Haukka-
vuori; Jyväskylä: Norola, Laurinniemi; hedelmillä.

Mn. medium B. S. muutamissa paikoin havaittu.

Mn. cuspidatum Hedw. jtav. — paik.; hedelmillä.

Mn. stellare Beich. paik. ( — jharv.). — Luhanka: Onkisalo,
Hakala; Korpilahti: Tianen, Vällyvuori, Piililä; Jy-
väskylä: Norola, Laurinniemi, Tourujoki (Brotherus) ;
hedelmättömänä.

Aulacomnion palustre (L.) SchwsBgr. tav. ; hedelmillä.

A. androgynum (L.) Schwaegr. harv. — Sysraä: Kamniiovuori;
hedelmättömänä.

Bryum roseum Schreb. Korpilahti: Tianen, Vällyvuori; he-
delmättömänä.

Br. jpseudotriqvetrum (Bedw.) Schwaegr. muutamissa paikoin.

Br. Duvalii Voit. Luhangassa Hakalan luona, Keihäsnie-
mellä sekä (runsaasti hedelmöivänä) Onkisalossa;
Korpilahdella Pohjolan luona.

Br. himum Schreb. paik.; hedelmillä.

Br. capillare L. paik,; hedelmättömänä.

Br. pallens Sw. jtav.; hedelmillä.

Br. ccespiticium L. tav. ; hedelmillä.

Br. hrevifolium (Myr.) Liadb. Luhanka: Judinsalo, Onkisalo;
hedelmättömänä.

Br. cyclophyllum (Schwsegr.) B. S. Jyväskylä: Jyväsjoki (Bro-

theriis).
Br. nutans Schreb. tav; hedelmillä.

Br. annotinum L. hedelmättömänä jtav.; Luhangan Kirkonky-

lässä hedelmillä.
Br. crudum (L.) Schreb. tav. ; hedelmillä.

Br. pyriforme (L.) Wigg. paik.; hedelmillä.
Tetraphis pellucida (L.) Hedw. ktav. ; hedelmillä.

Meesia triqvetra (L.) Åogstr. harv. — Luhanka: Varma; he-
delmättömänä.

Paludella sqvarrosa (L.) Brid. harv. — Tientaalin luona Lu-
hangassa; hedelmättömänä.

Splachnum mnioides Sw. Korpilahti: Rutalahti; hedelmillä.

Spl. angustatum Sw. Korpilahti: Päiväkunta; hedelmillä.

Funaria hygrometrica (L.) Sibth. ktav.; hedelmillä.

Polytrichum commune L. tav. ; hedelmillä.

* P. Swartzii Liodb. Luhanka: Judinsalo; hedelmillä.

P. juniperinum Willd. yl. ; hedelmillä.

P. strictum Menz. jtav. ; hedelmillä.

P. piliferum Schreb. yl.; hedelmillä.

P. attenuatum Mentz. var. hrachycarpa LIndb. Korpilahti : Paju-
salmi; hedelmillä.

P. gracile Dicks, paik.; hedelmillä.

P. urmgerum L. jharv. — Löydetty ainoastaan Tientaalin,
Hietalan, Vällyvuoren ja Haukkavuoren luona, kas-
vavana etenkin vuorilla.

Catharinea vndulata (L.) W. M. ktav.; hedelmillä.

C. tenella Röhl. jharv. (— paik.).

Bartramia crispa Sw. ktav. — jtav. ; hedelmillä.

B. iihyphylla Brid. paik.; hedelmillä.

B. Oederi (Gunn.) Sw. harv. — Korpilahti: Paljakko; hedel-
millä.

B. fontana (L.) Sw. tav.; hedelmillä.

Orthotrichum rupestre Schleich. jtav. ( — paik.) ; hedelmillä.

O. speciosum Kees. jharv. — Kallioilla Judinsalossa, Haukka-
vuorella ja Rappukalliolla; hedelmillä.

O. ohtusifolium Schrad. jharv. ( — paik.). — Luhangassa Ke-

säimen luona; Korpilabdella Tiasen luona, Putkilah-
della sekä muutamissa paikoin Pobjolan luona; Jy-
väskylässä Norolan luona (runsaasti Salix caprea^n
kuorella) sekä Laurinniemen luona; hedelmillä.

O. curvifolium (AVhlnbg.) paik. ; hedelmillä.

O. Hutchinsice Sm. Luhanka: Judinsalo; Korpilahti: Piililä;
hedelmillä.

Zygodon lapi^onicus (Hedw.) B. S. jtav. ( — ktav.) kallioilla;
hedelmillä.

Encalypta contorta (Wulf.) Lhidb. Korpilabdella Haukkavuo-
rella (gabbro-kallioUa) sekä Piililän luona; bedel-
mättömänä.

E. ciliata Hedw. jbarv. — Luhanka: Onkisalo, Sikolabti; Kor-
pilahti: Peuha, Vuarunvuori; hedelmillä.

Pottia truncatula (L.) Lindb. ei liene syksyillä pelloissa harvi-
nainen; vuonna 1873 tavattu ainoastaan Pohjolan,
Tyystjoen ja Lassilan luona; v. 1874 Äijälän luona
Jyväskylässä sekä Piililän luona Korpilabdella savi-
pelloissa tav. ; hedelmillä.

Hediotgidium ciliatum (Dicks.) Hartm. yl.; hedelmillä.

Grimmia apocarpa (L.) Hedw. tav.; hedelmillä.

— var. alpicola (Sw.). Luhanka: Tammijärvi; Korpilahti;
Rutalahti; Jyväskylä: Korkiakoski; hedelmillä. Ki-
villä puroissa.

Gr. ovata W. M. paik.; hedelmillä.

Gr. commutata Hiiben. har v. — Korpilabdella Yuarunvuorella;
hedelmillä.

Gr. Muhlenbeckii Sch. tav.; hedelmillä.

Gr. unicolor Grev. Lubangassa Onkisalossa hedelmättömänä,
sekä Mäkelän luona Judinsalossa hedelmillä.

Gr. torqvata Grev. useissa paikoin; hedelmättömänä.

Gr, paténs P. S. Lubangassa Judinsalossa Mäkelän luona;
hedelmättömänä.

Rhacomitrium lanuginosum (Hedw.) Brid, jbarv. — Lubangassa
Judinsalossa sekä muutamissa paikoin Onkisalossa*
Korpilabdella Päiväkunnan luona; hedelmättömänä.

Rh, canescens (Timm.) Brid. paik. Lubangassa sekä eteläisim-

mässa osassa Korpilahtea; Lubangassa: Judinsalossa
muutamissa paikoin, Onkisalossa, Tientaalin, Hakalan,
Kesäimen, Tainmijärven ja Tammijoen luona; Korpi-
lahdella Paljakolla; Tientaalin luona hedelmillä.
Rh. fasciculare (Schrad.) Brid. jharv. ( — paik,). — Luhanka:
Judinsalo, Markkula, Keihäsniemi; Korpilahti: Pal-
jakko, Päiväkunta; hedelmillä.
Rh. microcarpon (Grael.) Brid. yl. ; hedelmillä.
Rh. heterostichum Brid. f. Lubangassa Onkisalossa hedelmillä.
Rh. aciculare (L.) Brid. Korpilahti: Rutajoki; hedelmillä.
Tortula ruralis (L.) Ehrli. jharv. — paik. — Luhanka: Judin-
salo, Onkisalo, Hietala, Sikolahti, Avosalmi; Korpi-
lahti: Vuarunvuori; myöskin hedelmillä.
T. tortuosa (L.) Ehrh. jharv. — Luhanka: Vahermäki; Korpi-
lahti: Pohjola, Vuarunvuori, Haukkavuori, Välly-
vuori; hedelmättömänä.
Trichostomum pusillum Hedw. Luhanka: Hietala; Korpilahti:
Putkilahti, Sutoinen; Jyväskylä: Tourujoki (Brothe-
rus); hedelmillä.
Tr. glaucescens Hedw. paik.; hedelmillä.
Tr. rubellum (Hffm.) Rab. harv. — Korpilahdella Vuarunvuo-

rella sekä Haukkavuorella; hedelmillä.
Tr. jiexicaule Sch. Korpilahti: Vuarunvuori; hedelmättömänä.
Distichium capillaceum (Ehrh.) B. S. harv. — Luhanka: Siko-
lahti; hedelmillä.
Ceratodon purpureus (L.) Brid. yl.; hedelmillä.

C. cylindricus (Hedw.) B. S. Raianlahden ja Putkilahden luona

huomattu; hedelmillä.
Dlcranum undulatum Ehrh. ktav. — tav. ; hedelmillä.
Z>. Schraderi W. M. Korpilahdella Hantlammin ja Soiman

luona; hedelmillä.

D. spurium Hedw. Lubangassa Judinsalossa; hedelmättömänä.
D. majus Turn. jharv. — Korpilahti: Pohjola, Soima, Tia-

nen; hedelmillä.
D. scoparium (L.) Hedw. tav.; hedelmillä.
D. fuscescens Turn. jtav. ; hedelmillä.
— var. cirrhatum. Korpilahti: Pohjola; hedelmillä.

D. flagellare Hedw. jtav. ; hedelraillä.

D. longifolium Ehrh. tav. ; hedelmillä.

D. montanum Uedw. paik. katoilla ja kalliolla; hedelmättömänä.

D. polycarpon Ehrh. ktav.; hedelmillä.

— var. strumiferum Hedw. useissa paikoin; hedelraillä.

D. Wahlenhergii (Brid.) Schultz jharv. — paik. — Luhanka:
Avosalmi, Kesäin, Taramijärvi, Kotkatmylly, Leh-
mola; Jyväskylä: Norola; hedelraillä.

D. Blyttii P. S. jharv. — paik. — Luhanka: Keihäsniemi;
Korpilahti: Paljakko, Pajusalmi, Päiväkunta, Välly-
vuori, Piililä; hedelmillä.

D. varium Hedw. Putkilahti, Tyystjoki, Rutalahti; hedelraillä.

D. rufescens (Dicks.) Sw. Rutalahti, Jyväskylä (Brotherus);
hedelmillä.

Z>. Schreberi Sch. (Z). crispum Lindb.) Korpilahdella Tiasen ja
Rutalahden luona, savimaalla; hedelmillä.

D. Grevillei P. S. Jyväskylä (Brotherus).

D. crispum (Hedw.) (D. vaginalis Liudb.). Korpilahti: Sutonen;
Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus); hedelmillä.

D. cerviculatum Hedw. huomattu ainoastaan Tammijärven
ja Jyväskylän luona.

Fissidens adianihoides (L.) Hedw. jharv. — paik.; myöskin
hedelmillä otettu.

F. viridulus (Sw.) Bland. Jyväskylä: Lohikoski; hedelmillä.

F. incurvus Schwaegr. puroissa Kotkatlahden luona Luhan-
gassa ja Rutalahden luona Korpilahdella; hedelmillä.

F. osmundioides Hedw. paik.; hedelmättömänä.

Discelium nudum (Dicks.) Brid. jharv. — Korpilahti: Ruta-
lahti, Tianen; Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus); he-
delmillä.

Weissia acuta (Huds.) Hedw. jharv. — Luhanka : Onkisalo, Jä-
nissaari, Keihäsniemi; Korpilahti: Rappukallio; Jy-
väskylä: Kanavuori; hedelmättömänä.

W. Schisti (Oed.) Brid. paik. (—jtav.); hedelmillä.

Åndrcea petrophila Ehrh. ktav.

A. crassinervis Bruch. Korpilahti: Paljakko, Rappukallio;
hedelmillä.

Sphagnaceae.

Sphagnum palustre Lindb. näyttää olevan tav.

S;ph. papillosum Lindb. löytyy arvattavasti, vaikka puuttui
kokouksistani.

Sph. strictum Liodb. paik.

Sph. rigidum Schirap. Luhanka: Keihäsniemi; Korpilahti: Put-
kilahti.

SpJi. sqvarrosum Pers. ktav. ; hedelmillä.

Sph. subsecundum Kees. jtav. — paik.; hedelmillä.

Sph. acutifolium Ehrh. tav.; hedelmillä.

Sph. Wulfii Girgens. Luhanka: Kesäin; Korpilahti: Pohjola,
Veijo, Tyystjoki, Tianen; Jyväskylä: Laurinniemi; he-
delmillä.

Sph. recurvum P, B. ktav.

Sph. cuspidatum Ehrh. näyttää olevan jtav.

Hepaticae.

Sarcoscyphus emarginatus (Ehrh.) Spruce jharv. — Korpilahti:
Tyystjoki, Rutajoki; Jyväskylä: Korkeakoski; hedel-
mättömänä.

Gymnomitrium concinnatum (Lghtf.) €orda harv. — Korpi-
lahti: Vällyvuori; hedelmättömänä.

Nardia scalaris (Schrad.) Gray. Luhanka: Hietala, Kirkon-
kylä; Jyväskylä: Laurinniemi, Korkeakoski; c. coles.

N. hyalina (Lyell.). Korpilahti: Haukkavuori; Jyväskylä: No-
rola; c. coles.

Plagiochila asplenioides (L.) ?f. M. ktav.; hedelmillä.

Scapania undulata (L.) N. M. jtav.

Se. irrigua Nees. useissa paikoin.

Se. curta (Mört.) Kees. jtav.; hedelmillä.

Jungermania taxifolia Whinbg. harv. — Jyväskylä: Laurin-
niemi; Korpilahti: Piililä.

J. anomala Dook. paik., rämeissä tav. .»i^

J. lanceolata L. jharv. — Luhanka: Hietala, Sikolahti, Kurk-
oja; Korpilahti: Vuarunlampi, Tianen, Vällyvuori;
Jyväskylä: Tourujoki (Brotherus).

J. pumila With. Korpilahdella Kärkistensalmen luona ran-
nalla savimaalla Jung. divaricata^n kanssa yhdessä;
Jyväskylässä Korkeakosken luona kivillä purossa.

J. ccpspiticia Liudenb. Luhangassa Tammijärven luona kostealla
savimaalla rämeessä.

J. pUcata Hartm. Luhanka: Judinsalo, Hietala; Korpilahti:
Hantlampi; hedelmättömänä.

* J. Kunzei Hiiben. Luhanka: Hietala; Korpilahti: Tianen; Jy-

väskylä: Haapakoski (Brotherus).
J. infläta Huds. jtav.; hedelmillä.
J. ventricosa Dicks. ktav. — jtav.; hedelmillä.

* J. porphyroleuca Kees. ktav.; hedelmillä.

J. alpestris Schleich. Korpilahti: Pajusalmi; Jyväskylä: Kana-

vuori; hedelmillä.
J. bicrenata Liudenb. ktav.
J. intermedia Liudenb. Luhanka: Kirkonkylä, savipellossa ojan

syrjällä; Korpilahti: Vuarunvuori, hietamaalla.
J. saxicola Schrad. jtav. — Piililän luona hedelmillä.
J. minuta Dicks, paik.; hedelmättömänä.
J. attenuata Liadenb. huomattu ainoastaan Pohjolan ja Haukka-

vuoren luona.
J. verruculosa Liudb. Korpilahdella Vällyvuoren luona leh-

dossa laholla puulla; c. coles.
J. Helleri Nees. paik.

J. qvinqvedentata Lindb. ktav.; hedelmillä.
J. barbata Schreb. tav.; hedelmillä. /'^V.^

J. incisa Schrad. paik.; hedelmillä. j^ (l

J. bicuspidata L. ei harvinainen.

J. connivens Dicks. paik. — jtav. V^

J. dwaricata E. B. ktav. \r<^

J. trichophylla L. ktav.
Lophocolea heterophylla (Schrad.) Nees, Luhanka: Judinsalo,

Kesäin ; Korpilahti : Vällyvuori ; Jyväskylä : Lohikoski ;

hedelmillä.

L. minor IVees. Korpilahti: Tianen(c. coles.), Vällyvuori (ster.).

Harpanthus Flotowii JJees. Luhanka: Hietala; Korpilahti:
Piililä ; hedelmättömänä.

Chiloscyphus polyanthus (L.) Corda jtav.

Calypogeia trichomanis (L.) Corda jtav.

Lepidozia reptans (L.) Dum. paik. huomattu.

Ptilidium ciliare (L.) Nees. tav.

Pt. pulcherrimum (Lindb.) myöskin huomattu ja luultavasti ei
harvinainen.

Radula complanata (L.) Dum. jtav. — ktav. ; hedelmillä.

Lejeunia serpylUfoUa (Dicks.) Lib. Korpilahti: Vällyvuori.

Fossombronia Dumortierii Liodb. näyttää olevan jtav. ; hedel-
millä.

F. cristata Lindb. Jyväskylä: Lohikoski, savimaalla joen töy-
räällä; hedelmillä.

PelUa epiphylla L. Korpilahdella Korhon luona hietaisella
Päijänteen rannalla.

P. Neesii Limpr. ktav.

Blasia pusilla L. paik.

Aneura latifrons Lindb. Luhanka: Vanha-Jutila (hedelmillä
rämeessä), Hietala; Korpilahti: Pajusalmi, Hantlampi,
Haukkavuori, Piililä; Jyväskylä: Norola.

Å, palmata (Hedw.) Nees. Luhanka: Keihäsniemi, Tammijärvi.

A. pingvis (L.) Dum. Luhanka: Judinsalo, Onkisalo (c. fr.),
Kirkonkylä, Keihäsniemi; Korpilahti: Tianen.

— var. canaliculata Lindb. Luhanka: Kangasjärvi, mutaisella
rannalla.

Metzgeria furcata (L.) Nees. jtav.

Marchantia polymorpha L. tav. — ktav.

Fimbriaria gracilis (Web.) Lindb. Luhanka: Onkisalo; he-
delmillä.

Anthoceros punctatus L. ei vuonna 1874 ollut harvinainen
savipelloissa, varsinkaan Jyväskylän kaupungin seu-
tuvilla; v. 1873 en sitä löytänyt ollenkaan; hedelmillä.

Riccia glauca L. ainoastaan Markkulan, Tyystjoen ja Piililän
luona huomattu; luultavasti ei se ole harvinainen
pelloissa, ainakaan ajoittain.

Liclieiies.

Sirosiphon saxicola N«eg. useissa paikoin.

S. compactus (\^.) Rätz. Luhanka: Judinsalo (Mäkelän luona);
Korpilahti: Piililä; Jyväskylä: Kanavuori. Kallioilla
Orthotrichum curvifolium^in ja Grimmia unicolor^in
sGassa*

S. Crameri Briigg. Korpilahdella Pyhävuorella, kostealla muta-
maalla kalliolla.

S. alpinus Kutz. useissa paikoin.

S. pidvinatus Bréb. Luhanka : Lapinsaari (kalliolla) ; Korpi-
lahti: Päiväkunta (sammalten seassa kalliolla), Rappu-
kailio ja Piililä (kallion syrjällä).

Gonionema velutinum (Ach.) Nyl. Korpilahti: Päiväkunta; ster.

Spilonema proboscideum Nyl. Thallus subfruticulosus, torulo-
sus, ventricoso-incrassatus, ramosus, in plägas den-
sissime intricatas, ssepe rimoso-diffractas, circiter 1,25
millim. crassas contextus, opacus, olivaceo-umbrinus,
Bub microscopio olivaceo-lutescens vel virescenti-
aureus, basin versus ssepe caerulescenti-nigricans,
crassitudine 0,035 — 0,080 millim., ramis ssepe clava-
tis apicibusqve attenuatis proboscideis. Apothecia
lecideina nigra, margine concolore, primo elevato,
dein tenui vel obsoleto, plana vel convexiuscula, la-
titudine circ. 0,47 millim. Paraphyses sat laxe co-
hserentes, constricte articulatse, apice ssepe clavatae,
crassitudine 0,oo4 — 0,006 millim. ; epithecium cya-
nescens; hypothecium pallide coloratum. Sporse sim-
plices vel l-septatse, oblongse, longitudine 0,oii —
0,013 millim., crassitudine 0,oo4 millim. Gelatina hy-
menialis jodo cserulescens, dein protoplasma para-
physum et ascorum fulvescens et demum violascens
deindeqve vinose rubens.

Inter Siros. saxicolam et Ledd. subcongruam
ad lapidem gabbroensem prope rupem Haukkavuori
in paroec. Korpilahti lectum. Habitu Pannarice nigrce

sat est similis atqve etiam partes internse apothecio-
rura Pannariam nigrani in memoriam provocant. —
Granula gonima simplicia — moniliformi-disposita
(circ. 3—4 — 5 connata) vel varie concreta, in dia-
metro circ. 0,010 millim. (O,O07 — 0,oi4 millim.). Cel-
lularum sat irregularium lumen in diametro 0,oo5 — 0,oo9
millim.; membrana cellularum crassitudineO,ooi millim.

Sp. revertens Nyl. (Flora 1865 p. 601). Luhangassa Tientaa-
lin luona louhilla rannalla, sekä Onkisalossa, Pyhä-
vuorella ja Jänissaaressa; Korpilahdella Muurat-
salossa kivillä rännan luona.

Ephebe puhescens (Ach.) Fr. ktav.

Epheheia spinulosa (Th. Fr.) Nyl. saaressa Kärkistensalmen
luona Korpilahdella rantakallioUa, hedelmillä; luul-
tavasti useissakin kohden samanlaisilla paikoilla.

Pterygium pannariellum Nyl. jtav. kivillä jo'issa ja rantakal-
lioilla. Muuratsalossa rantakivillä hedelmillä. Norrl.
& Nyl. Herb. Lich. Fenn. n:o 52.

Pt. asperellum (Ach.) Kyl. Korpilahti: Haukkavuori, gabbrolla;
apothecioilla, vaan ilman sporeitta.

Pyrenopsis grumuUfera !VyI. paik, kallioilla ja kivillä ranto-
jen luona.

P. concordatula IVyl. in Flora 1875, p. 440. Korpilahti: Muu-
ratsalo; chloriithiä sisältävällä kivellä rannalla.

P. pleiohola Nyl. (Flora 1873 p. 17). Luhangassa Tientaalin
luona, rantakivillä (gneissillä) ; hedelmättömänä.

Euopsis granatina (Sramrf.) Nyl. Luhanka: Hietala, kivellä
ahoUa; Korpilahti: Pyhävuori, rantakallioUa.

CoUemopsis furfurella Nyl. Luhangassa Judinsalossa ja Onki-
salossa kallioilla, sekä Vanhoisten luona kallion syr-
jällä; Korpilahdella Pohjolan luona kallion syrjällä;
Jyväskylässä kivillä.

Collema myriococcum Ach. Korpilahti: Vuarunvuori; alas-
valuvan veden kastamalla kallion syrjällä kaakkois-
puolella vuorta Päijänteen rannalla.

C. Jlaccidum Ach. paik. ; hedelmättömänä.

C. nigrescens Ach. jharv. — Luhanka: Kesäin; Korpilahti

Pohjola, Piililä (haavoilla); Jyväskylä: Norola (rai-
dalla); hedelmättömänä. — Pohjolan luona haavalla
otin hedelmättöraän kasvin, joka kenties on C. aggre-
gatum (Ach.) Nyl., vaan tuskin varmaan tunnettava.

Leptogium qvadratum (Lahm.) Jiyl. useissa paikoin pihlajien
ja haapojen tyvillä; Pohjolassa raidan tyvellä.

L. subtile (Schrad ) iVyl. Korpilahdella Soiman luona Hyp-
num SommerfeltWn. seassa laholla kannolla korvessa;
Sutoisenniemellä hietamaalla metsässä; Jyväskylän
luona Lohikoskella, saviraaalla.

L. spongiosum (Ach.) i\yl. (Syn. p. 119). Korpilahdella Haukka-
vuorella hietamaalla; Luhangassa Judinsalossa hie-
taisella mäen rinteellä Hypn. strigosum'm kanssa,
Jyväskylässä Lohikoskella savimaalla joen töyräällä.

L. saturmnum (Dicks.) Jfyl. (Syn. p. 127) paik. ( — jtav.) haa-
voilla. Norolassa raidalla, Onkisalossa kallion syr-
jällä sammalten seassa; Putkilahden luona hiukan
hedelmillä-

L. muscicola (Sw.) Fr. ktav. kallioilla.

PhylUscum endocarpoides Kyl. paik., etenkin loisoilla kallioin-
rinteillä.

Ph. granuUforme Nyl. Luhanka: Tientaali, gneissi-louhilla
rännan luona; Korpilahti; Piililä, graniittikivellä lam-
men rannalla.

Sphinctrina turhinata Fr. (Nyl. Syn. p. 142). Apud Sikolahti
parcecise Luhanka, in latere rupis ad thallum lepro-
sum (Lecan. hcematommce?). Apothecia plantse nostrse
subsessilia, capitulo globoso-turbinato; sporse sphse-
ricse, tantum nonnuUae subgloboso-ellipsoidese, nigri-
cantes vel fusco-nigricantes, membrana sat crassa,
episporio distincto, diametro 0,006 — 0,005 millim.;
gelatina hymenialis jodo glaucescens vel dilute sor-
dideqve cserulescens, demum (in tinctur. jod. magis
aqvosa) vinose rubescens.

Sph. anglica Nyl. (Sph. microcephala Sm.) paik. ( — jtav.) la-
hoilla aidoilla ; Piililän luona sydänmaalla lahoilla
kannoilla; Haukkavuorella kuivan hongan oksalla.

Calidum paroicum Ach. Korpilahti: Piililä.

* C. exsertum (Nyl. in litt.). Korpilahti: Piililä, saramalilla

kallion syrjällä saloraaalla. — Capitulo lenticulari-
semigloboso ( — subgloboso); stipite nigro, in lamina
tenui (sub microscopio) fusco, ssepissime vix 0,6
millira. longo, interdum longiore (1,2 millira.); sporsB
ellipsoidese, ovales vel oblongse, nigricantes — fusco-
nigricantes, longit. 0,oo5 — 0,oio millim,, crassit. 0,002
— 0,003 millim., ssepissime longit. circiter 0,006 mil-
lim., crassit. vix 0,003 millim.
C. disseminatum Fr. paik. — jtav.

* C. viridulum Ach. Korpilahdella Soiraan luona korvessa

kuusenjuurilla ja tyvellä.
C. chrysocephalum Ach. paik. — jtav.
C. phceoeephalum Borr. useissa paikoin.

— f. scBpiculo.re (Acli.) Kyl. muutamissa paikoin.

— var. chlorellum (Whlnbg.) Nyl. useissa paikoin kuusilla kor-

vissa.

— var. ecrustaceum Nyl. (Scand. p. 39) useissa paikoin.
C. trichiale Ach. jtav.

— var. cinereum (Pers.) Nyl. muutamissa paikoin.

— f. muscicola IVyl. Korpilahti: Piililä, samraalilla kalliou

syrjällä.

* C. stemoneum Ach. muutamissa paikoin.
C. brunneolum Ach. tav.

C. melanophceum Ach. paik.
C. corynellum Ach. paik.
C. hyperellum Ach. tav.

— f. haliolum Ach. latojen seinillä.
C. trahinellum Ach. tav. — yl.

C. trachelinum Ach. tav.

C. lenticulare Ach. (Nyl. Syn. p. 156). Korpilahti: Piililä,

salomaalla korvessa kuusilla. Norrl. & Nyl. H. L.

F. n:o 10 b.
C. curtum Borr. ktav. kannoilla, aidoilla sekä männyn kuorella.
C. minutellum Ach. tav. kannoilla ja seinillä; joskus myös

kuusen kuorella tavattu.

* c. cinerascens Nyl. (in Norrl. Tavastl. flor., p. 173). Korpi-
lahti: Tianen, Hantlampi ja Piililä; kuusilla korvissa.

** C. parietinum Ach. Jyväskylä: LaurinDiemi ja Norola;
Korpilahti: Piililä. Latojen ja huoneiden seinillä.

*** C. pusillum Fik. Luhanka: Tientaali, laholla kannoUa.

**** C. pallescens Nyl. (Scand, p. 279). Jyväskylä: Laurinniemi,
laholla kannoUa. — Sporse oblongse, simplices vel
nonnullse fere indistincte septatse. Thallus macula
albida indicatus. Stipes totus vel tantum basin ver-
sus pallescens, vel totus niger. In C. pusiolum transire
videtur.

C. bt/ssaceum Fr. yl. leppien tyvillä. Korpilahdella Haukka-
vuorella haapojen oksilla.

Coniocyhe furfuracea Ach. muutamissa paikoin Luhangassa.

Trachylia tigillaris (Pers.) Fr. paik. — jtav.

— • f. prominula Nyl. Jyväskylän luona aidalla.

TV. tympanella (Ach.) Fr. paik. — jtav.

— f. minor Norrl. Korpilahdella Piililän ja Tiasen luona

kuusilla korvissa.
Sphcerophoron fragile Pers. Korpilahti: Pyhävuori; kivellä

kalliolla.
Sph. coralloides Pers. Sysmä: Kammiovuori ; kallion syrjällä.
Bceomyces rufus DC. jtav. — ktav.

— f. sessilis Nyl. jtav.

B. roseus Pers. Luhangassa Judinsalossa savella, hedelmillä ;

Lehmolan sekä Korpilahdella olevan Vällyvuoren

luona hedelmättömänä kangasmaalla.
B. icmadophilus (Ehrh.) Nyl. jtav. ( — paik,).
Stereocaulon pascale (L.) Lauri yl.

St. coralloides (Fr.) Nyl. Korpilahti: Päiväkunta; kalliolla.
St. subcoralloides Nyl. (Flora 1874 p. 6.) jtav.
St. tomentosum Laur. tav.

— f. cupriniforme Nyl. in litt. (Nyl. in Flora 1865, p. 211).

Luhanka: Kurk-oja, puisella myllyn ruuhella.
St. denudatum Fik. Korpilahdella Piililän sydänmaalla, huo-

nosti kehkeytyneenä.
St. pileatum Ach. Luhangassa Judinsalossa, alasvaluvan veden

kastamalla loisolla tuulen ja päivänpaisteen alaisella

kallioUa; hedelmillä.
St. condyloideum Ach. Luhangassa Lehmolan luona, Korpilah-

della Soiman sekä Vällyvuoren luona.
Cladonia pyxidata (L.) Fr. tav.

— f. pocillum Ach. muutamilla paikoin.

— f. chlorophcea Fik. jtav,

— var. costata Fik. (Wainio Tietoj. Viip. Jäkäl., s. 44). Kor-

pilahti: Laurinniemi, sammalilla kallioUa.
C. decorticata Fik. (Norrl. & Nyl. H. L. F. n-.o 69) paik.

maalla aukeilla paikoin; Kurk-ojan luona kivellä

purossa.
Cl. acuminata (Ach.) Morrl. (Norrl. & Nyl. H. L. F. n:o 57). Lu-

hanka: Markkula; Korpilahti: Piililä; kumpaisessakin

kohden savitnaalla aukealla paikalla.
Cl. macrophylla (Schser.) Stenh. paik. ( — jtav.).
Cl. cariosa (Ach.) Fik. jtav.

— f. integrior Nyl., podetiis tubulosis, haud ramosis. In parcec,

Luhanka (Onkisalo) supra terram arenosam.

Cl. pycnoiheliza Nyl. (Flora 1875 p. 441). Apud Äijälä in parcec.
Jyväskylä, ad truncum putridum. — Maxime est
variabilis. Podetia, si magis evoluta sunt, ssepe de-
curva, semper ascypha et clausa, interdum etiam pul-
verulenta et tum podetiis Cl. fimhrlatce formcB sat
similia, Cum Cl. pyxidata et jimbriata maxime sit
affinis, sed forsan autonoma species. Etiam in paroec.
HoUola (Tavastise) nonnullis locis hane plantam legi.

Cl. Jimbriata Hffm. f. tuha^formis (Hffm.) Ach. ktav.

— f. prolifera (Hffm.) Ach. — jharv. Jyväskylä: liaurinniemi;

Korpilahti: Piililä.

— f. radiata (Schreb.) Ach. paik.

— f. fibula (Hffm.) Ach. tav.

— f. nemoxyna Ach., Coem. Cl. B. n:o 77 (teste Nyl.). Kor-

pilahdella Piililän luona savimaalla.

— f. subcornuta Nyl. ei ole harvinainen.
* Cl. ochrochlora (Fik.) Nyl. jtav.

Cl. gracilis Hffm. (= Cl. hybrida Auctt.) tav.

— f. dilacerata Fik. (Koerb. Syst, p. 18). Korpilahti: Piililä.

— var. chordalis Fik. paik.

— f, aspera (Fik.) jtav.

* Cl. cornuta (L.) Fr. tav. ( — ktav.); joskus myös hedelmillä.

— f. foliolosa Vaioio (Tietoj. Viip. Jäk., s. 44). Jyväskylä:

** Cl. soholifera Del. ktav.

*** Cl. cervicorms (Ach.) Scb«er. harv. — Korpilahti: Haukka-

vuori, kalliolla.
Cl. degenerans Fik. tav.
Cl. lepidota (Ach.) Xyl. Lulianka: Judinsalo, alasvaluvan veden

kastamalla loisolla tuulenalaisella aukealla kalliolla.

Norrl. & Nyl. H. L. F. n:o 73.
Cl. carneola Fr. harv. — Luhanka: Keihäsniemi, Hakala;

lahoilla kannoilla.

— var. baciliformis Nyl, ktav. — Piililässä Korpilahdella

hedelmillä.

— var. cyanipes (Smmrf.). Luhanka: Vanhoinen, kivellä.
Cl. botrytes Hffra. ktav.

Cl. turgida Hffm. jtav.
Cl. furcata HflFm. ktav.

— f. racemosa (Hffm.) jtav.
Cl. divulsa (Del.) Nyl. tav.

— f. crispata (Ach.) ktav.

— var. trachynella (Kyl.), (Nyl. in Norrl. Lapp., p. 320.). Kor-

pilahti: Sutoisenniemi, kalliolla.
Cl. cenotea Ach, tav.
Cl. sqvamosa Hffm. ktav.
Cl. delicata Fik. jtav.
Cl. cornucopioides (L.) Fr. tav.

— f. asotea Ach. Korpilahti: Haukkavuori.

— f. extensa (Ach.), (Vainio in Tietoj. Yiip. Jäk., s. 45). Ai-

noastaan vähäisen.

— var", decorata Wainio, 1. c, ölen ottanut täta ainoastaan

Lehmolasta Luhaugassa ja Putkilahdelta Korpilah-
della, vaan löytyy luultavasti paik.

— var. pleurota (Fik.) jtav.

Cl. deformis (L.) Hffm. ktav.

Cl. digitala (L.) Hflfm. jtav.

Cl. macilenta (Elirh.) Bffni. otettu ainoastaan Onkisalosta

Luhangassa.
Cl. bacillaris (Äch.) Nyl, ktav.
Cl. Floerkeana Fr. Korpilahti: Sutoisenniemi, kalliolla.

— var. sqvamosissima Th. Fr. jtav.
Cladina rangiferina (L.) Nyl. yl.
Cl. sylvatica (L.) Nyl. yl.

— var. alpestris (L.) Nyl. tav.
Cl. uncialis (L.) Nyl. tav.

Cl. amaurocrcea (Fik.) Nyl. tav.

Pilophoron fihula (Tuck.). Luhanka: Onkisalo, Hietala; Korpi-
lahti: Piililä, Haukkavuori.

Usnea barbata var. hirta (L.) Fr. tav. Jyväskylässä Laurin-
niemen luona hedelmillä.

— var. glabrescens Nyl. (Wainio 1. c, p. 46). Korpilahdella

Tiasen luona kuusen oksilla.

— var. dasypoga (Acli.) Fr. tav.

Alectoria nidulifera Norrl. (Flora 1875 p. 8) jtav. mäntyjen
rungoilla, kivillä ja aidoilla; Tiasen luona hedelmillä
hongan rungoUa.

A. prolixa (Ach.) Kyl. muutaraissa paikoin nähty.

— var. chalybeiformis (L,) tav.
A. implexa (Ach.) Nyl. tav.

— var. setacea Ach. Jyväskylässä Aijälän luona aidalla.

A. sarmentosa Ach. c. f. crinalis Ach. Korpilahdella Tiasen,
Soiman ja Hantlammin luona männyillä rämeissä.

Evernia furfuracea (L.) Manii. yl. Joskus myös hedelmillä.

E. prunastri (L.) Ach. yl.

E. mesomorpha Nyl. Korpilahti : Pyhävuori (koivuu kuorella),
Päiväkunta (aidalla), Haukkavuori ja Sutoisenniemi
(lepällä) sekä Mummonkallio (kallion syrjällä).

Ramalina calicaris (L.) Reerb. ainoastaan paikotellen ja vähin
määrin.

R. minuscula Nyl. jtav., etenkin lepillä, vaan tavattu myöskin
raidalla, haavalla ja kuusella.

R. intermedia (Del.) Xyl. paik. ; hedelmättömänä.

R. poUinaria (Westr.) Ach, jtav.; hedelmättömänä.

R. thrausta (Ach.) IVyl. paik. — jharv., etenkin kuusilla; Onki-
salossa ja Hakalassa kalliolla, Piililän sydänmailla
kuusilla ja myöskin kalliolla, Vanhoisten luona kal-
liolla.

Cetraria islandica (L.) Ach. tav.

— var. suhtubulosa Fr. jtav.

C. odontella Ach. paik. tuulenalaisilla kallioilla Päijänteen
ranuoilla, etenkin Judinsalossa ja Onkisalossa.

— var. (?) spilomophora Nyl. Parce vel vix ciliata; apices ra-

mulorum dilatatse urabrino-farinosse. — Tientaalin luona

Luhangassa louhella rannalla.
Platysma srepincola (Ehrh.) Hffm. tav.
Pl. ulophyllum (Ach.) Nyl. ktav.
Pl. Fahlunense (L.) Nyl. Korpilahti: Paljakko, Päiväkunta,

Korho; ster.
Pl. commixtum IVyl. jtav.

Pl, pinastri (Scop.) Nyl. tav. — Haukkavuorella hedelmillä.
PL glaucum (L.) !Vyl. tav.; hedelmättömänä.

— f. coralloidea (VVallr.) useissa paikoin.

Pl. (Zt^Msrtm (Web.) Nyl. ktav. — tav. männyillä ja lahoillapuilla;

Onkisalossa kivellä; usein myös hedelmillä.
Parmelia olivetorum Biyl. Hakalan luona Luhangassa kallion

syrjällä; ster.
P. saxatilis (L.) Ach. tav.
* P. sulcata Tayl. tav. — yl.
** P. omphalodes (L.) Ach. Sysmässä Kammiovuorellaja Kor-

pilahdella Piililässä; hedelmättömänä.

— var. panniformis Ach. muutamissa paikoin.

P. fraudans Kyl. ktav. — tav. — Rutalahden luona otettu

hedelmillä.
P. conspersa (Ehrh.) Ach. tav.

— f. isidiata Anzi (Cat. Lich. p. 28) tav.

— f. stenophylla Ach. jharv.
P. centrifuga (L.) Ach, tav.

P. incurva (Pers.) Fr. ktav. ( — jtav.); paik. myös hedelmillä.

P. oUvacea (L.) Ach. tav.

* P. exasperata (Ach.) D. N. Korpilabdella Mutasen, Rappu-

kallion ja Päiväkunnan luona; Jyväskylän pitäjässä
Muuratsalossa ja Norolan luona; ster.

P. exasperatula Nyl. (Flora 1873 p. 299) paik. — Korpilab-
della Päiväkunnan luona otettu aidalla, ja Rappu-
kallioUa haavalla; Jyväskylän pitäjässä Norolassa
koivulla, Muuratsalossa rantakivillä.

P. prolixa (Ach.) Nyl. paik.

— var, isidiotyla Nyl., Flora 1875 p. 8. Lapinsaaressa Lu-

hangassa kallion syrjällä hedelmillä, Korpilabdella
Päiväkunnan luona bedelmättöraänä.

* P. sorediata (Ach.) Th. Fr. tav. — Muutamissa paikoin kal-

lioiden syrjillä myös bedelmillä.

** P. panniformis (Xyl.) jtav. ; bedelmättöraänä.

P. fuUginosa (Fr.) Nyl. jtav. — Tuulen ja päivänpaisteen alai-
silla kallioilla ja loubilla kasvava raustanruskea muoto
löytyy paik.; varjossa kivillä, kallioilla ja puilla ta-
vattava vaaleampi ja seuraavaan ybtyvä muoto jtav.
ja usein myös bedelmillä.

— f. Icetevirens Flöt. paik. (— jbarv.), etenkin piblajilla.

P. suhaurifera Äyl. (Flora 1873 p. 22., Norrl. & Nyl. Hb.
Licb, Fenn. n:o 31) tav. — Kasvaa etenkin lepillä,
vaan tavataan myöskin koivuilla, raidoilla, piblajilla
ja haavoilla sekä aidoilla. Jyväskylän pitäjässä Lobi-
kosken ja Norolan luona bedelmillä pihlajan kuorella.

P. stygia (L.) Ach. ktav. (— tav.).

— f. tenuis Nyl. (in scbed.). Korpilabdella Paljakolla kallion

syrjällä. — Minor, laciniis augustis et brevibus ; fertilis.
P. physodes (L.) Ach. tav.
P. vittata (Ach.) Nyl. in Flora 187.5 p. 106. Lubangassa Kei-

bäsniemellä kalliolla; Korpilabdella Pybävuorella sekä

Haukkavuorella sammalten seassa kallioiden syrjillä

varjossa.
Parmeliopsis ambigua (Wulf.) Nyl, tav.
P. aleurites (Ach.) Nyl. ktav.
fåtictina scrobiculata (Scop.) Nyl. paik.; hedelmättömänä. . i

Sticta pulmonacea (L.) Acb. paik. ; hedelmättömänä.
Nephroma arcticum (L.) Fr. harv. — Korpilahdella Putkilah-

den ja Päiväkunnan luona. Nimitetään seuduUa „ki-

venmuusaraeksi".
Nephromium tomentosum (Hffiu.) Nyl. jtav.

— f. helveticiLm (Acli.) ktav.

N. Iceviyahwi (Acli.) \yl. paik. (— jharv.)-

* N. parile (Äcli.) ktav. — tav. ; välistä myöskin bedelmillä.

Peltidea aphthosa (L.) Ach. yl.

— f. crispa m. Thallus margine crispus. — Maalla Lohikos-

ken luona Jyväskylän pitäjässä.
P. venosa (L.) Ach. paik.; hienohietaisilla vuorenrinteillä.
Peltigei-a malacea (Ach.) Fr. jtav.

— f. panniformis, minor et lobis contextis. — Luhanka:

Tientaali; Korpilahti: Piililä; kallioilla.
P. canina (L.) Hffm. tav.

— var. extenuata Jfyl. (Wainio 1. c. p. 49) jtav. sammalten

seassa kallioilla, etenkin varjossa.

— var. rufescens (Hffni.) ktav.

— var, lepidophora (Xyl'.), Wainio 1. c. Jyväskylä: Lohikoski,

savisella joen äyräällä.

— var. spuria (Ach.). paik. kuivilla ahoilla.

P. scabrosa Th. Fr. Luhangassa Judinsalossa saramalisella
kallion rinteellä; Korpilahdella Haukkavuorella var-
jossa sammalten seassa. Norrl. & Nyl. H. L. F. n:o
116.

P. polydactyla HflFm, jtav.

P. limlata Del. jharv. — Luhanka: Sikolahti; Korpilahti:
Vuarunvuori ja Haukkavuori; varjossa sammalten
seassa kallioilla.

P. horizontalis (L.) Hffm. jharv. — Luhanka: Tientaali, Ha-
kala; Korpilahti: Paljakko, Haukkavuori.

Physcia parietina (L.) D. N. Luhangassa Onkisalossa haavalla.

Ph. polycarpa (Ehrh.) var. lychnea (Ach.) jtav.

P/i. ciliaris (L.) D. C. harv. — Hiukkasen Luhangassa ja Onki-
salossa haavalla.

100

Ph. speciosa (Ach.) Fr. hharv. — Luhangassa Hakalan luona
kallion syrjällä pikkasen ja hedelraättömänä.

Ph. pulveridenta (Schreb.) Fr. jharv. — Onkisalossa hedelraillä
kallion syrjällä ja hedelmättöraänä raidalla, sekä
vielä Luhangan Kirkonkylässä, ynnä PaljakoUa ja
Haukkavuorella Korpilahden pitäjässä.

Ph. stellaris (Ach.) Nyl. ktav.

— var. leptalea (Ach.) Kyl. Korpilahdella RappukallioUa haa-

valla ja Putkilahdella lepällä; arvattavasti useam-
massakin paikoin.

— var. tubulosa Wallr., Wainio 1. c. p. 50. — Luhangan pi-

täjässä Judinsalossa ja Kirkonkylässä.

Ph. tenella (Scop.) Wainio (1. c), useissa paikoin.

Ph. aipolia (Ach.) Nyl. ktav., etenkin haavoilla; Norolassa rai-
dalla; Kanavuorella kalliolla.

Ph. coRsia (Hffm.) IVyl. ktav., etenkin Päijänteen rannoilla; apo-
thecioilla.

Ph. ohscura (Ehrh.). Thallus esorediatus, receptaculum haud
fibrillosum. — Korpilahti : Päiväkunta (kalliolla), Su-
toisenniemi (kivellä metsässä).

— f. lithotea Ach. tav. — ktav.

* Ph. ulothrix (Ach.) Nyl. ktav. haavoilla, etenkin eteläisem-
mässä osassa aluetta; pohjaisemmassa osassa näyt-
tää se olevan jtav.

— f. endococcina (Roerb.) Nyl., thallo esoredioso, intus passim

parce ochraceofulvo. — Korpilahdella Vällyvuorella
varjossa kallion syrjällä.

— f. saxicola m., sicut f. lithotea Ph. obscurce, sed thallus

esorediosus et receptaculum basi nigrofibrillosum.
Ph. ulothricem cura Ph. ohscura connectere videtur.
— Rappukallioila Korpilahdella, vuorella.
** Ph. lithotodes Sfyl. (Flora 1875 p. 360) paik, kivillä sekä
Luhangan etta Korpilahden ja Jyväskylän pitäjissä.

— var. endochroidea (Nyl.), Nyl. in Flora 1875lp. 442. Kor-

pilahdella Peuhan luona; Jyväskylän pitäjässä Lau-
rinniemellä; kivillä.

101

Umhilicaria pvstulata (L.) Bffm. paik. (— jtav.); joskus myös

hedelmillä.
U. spodochroa (Ehrli.) Hffm. Korpilahti : Piililä, Haukkavuori ;

Jyväskylä: Kanavuori; hedelmättöraänä.
U. hirsuta (Ach.) Fr. Liihanka: Judinsalo, Keihäsniemi, Lapin-

saari; Korpilahti: Paljakko, Korho, Haukkavuori, Päi-

väkunta; hedelinättömänä.
U. erosa (Hffm.). Päijänteen rannoilla kallioilla ja kivillä; Lu-

hangassa Tientaalin luona; Korpilahdella Pyhävuo-

rella, Rutaniemellä ja RappukallioUa; Jyväskylässä

Muuratsalossa.
U. torrida Nyl. Ad Tientaali in par. Luhanka specimina legi,

qvse (CaCl)K intus rubescunt.
U. hyperhorea Hflm. ktav.

U. fiocculosa Hffm. tav. — Paljakolla hedehuillä,
U. polyphylla (L.) Hffm. ktav. — jtav.

U. polyrrhiza (L.) Stenh. paik. — jharv. Luhangassa; Korpi-
lahdella otettu Haukkavuorella.
Pannaria brunnea (S\v.) Mass. Korpilahti: Putkilahti, Tianen;

Jyväskylä: Kanavuori.
P. lepidiota (Smmrf.) Nyl. Korpilahti: Vuarunvuori, kallion syr-

jällä; ster.
P. microphylla (Sw.) Mass. ktav.

— f. picina (Ach.). Luhanka: Judinsalo; kalliolla.

P. triptophylla (Ach.) Kyl. paik. — jtav. kivillä ja pihlajilla.

— f. incrassata Nyl., thallo (prsesertimqve hypothallo) in-

crassato. Ad Tianen in par. Korpilahti supra lapi-
des in silva.

— f. luxurians m., thallo luxuriante incrassato, sqvamulis

majoribus, minus arcte imbricatis. In par. Luhanka
ad Kangasjärvi in latere lapidis in silva subhumida.

P. muscorum (Ach.) Del. jtav. ( — ktav.).

Amphiloma lanuginoswni (Ach.) Del. tav. kallioiden syrjillä.

Sqvamaria saxicola (Poll.) Nyl. ktav. — tav.

Placodium murorum, var. obliterätum Pers. muutamissa pai-
koin.

Lecanora vitellinula Nyl. (Flora 1863 p. 305) paik. kallioilla.

102

L. aurantiaca (Lghtf.) f)1 harv. ; Luhatigassa Onkisalossa,
sekä Korpilahdella Vuarunvuorella.

— var. erythrella Ach. Korpilahdella Haukkavuoren luona

gabbro-kalliolla.

L. ferruginea (Uuds.) IVyl. v a.r. festiv a Ach, Korpilahdella Vua-
runvuorella (kalliolla) sekä Sutoisenniemellä (kivellä
raetsässä).

L. cerina (Ehrli.) Äcli. ynnä muoto c?/anoZe/>ra (DC.) tav., eten-
kin haavoilla.

— f. suhfuscans Nyl. (Wainio 1. c. p. 55) Onkisalossa Lu-

hangan pitäjässä haavalla.

— var. cyanopolia Nyl. Luhangassa Lapinsaarella rantaki-

vellä; hedelmättömänä.

L. ohscurella (Lahra.) !fyl. Veijon luona Korpilahdella niini-
puun kuorella sattumalta hiukkasen otettu.

L. pyracea (Ach.) IVyl. tav. — Prope Norola in par. Jyväs-
kylä formam atypicam legi apotbeciis minoribus et
sporis magna ex parte loculis approximatis.

L. vitellina (Ehrh.) Ach. ynnä rauodot corruscans Ach. ja au-
rella Ach. tav.

* L. coralliza Kyl. (Flora 1875 p. 15). Luhangassa Onkisa-
lossa kalliolla; Korpilahdella Muuratsalossa kivellä.

L. xanthostigma (Ach.) Nyl. muutaraissa paikoin.

— var. lutella m., thallo e granulis minutis dispersis con-

stante, apotbeciis virescenti-luteis, citrinis vel sublu-
teis, minutis, margine integro vel crenulato, tenui,
numqvara elevato (sicut apotbecia juniora L. vitel-
linoB. sunt). Forma fructifera, thallo parum evoluto, Z.
xanthostigmatis est, atqve sat constans, et ad corticem
alni in Fennia vix sit rara. — Lubanka: Vanhoinen
ja Tammijärvi; Korpilabti: Putkilahti; lepän kuorella.

L. Conradi (Rcerb.) IVyl. Luhangassa Tientaalin ja Avosalmen
luona lahoilla hirsillä puroissa.

L. turfacea var. archma Ach. jbarv. — Luhangassa Hietalan
ja Kesäimen luona kallion syrjällä sammalilla, Korpi-
lahdella Pohjolan luona raidan kuorella, ja Tiasen
luona sammalilla kalliolla.

103

L. milvina (Whlnbg.) Ach. paik.

* L. hadiella Ach. (Scand. p. 151). Luhanka: Kotkatlahti;

Korpilahti: Piililä ja Lassila.
L. sophodes (Ach.), Wainio 1. c. p, 56. Tientaalissa, Norolassa
ja Muuratsalossa tavattu.

— var. cinereovirens VVaiiilo 1. c. Korpilahdella Päiväkunnan

luona pihlajalla, Jyväskylässä Lohikoskella raidalla.

* L. Icevigata (Ach.) Nyl. tav. lepän kuorella, aidoilla, seinilläy. m.
** L. exigua Nyl. in Flora 1873 p. 197. Korpilahdella Mu-

tasen luona kuivilla Rihes grossularia^n oksilla; Lu-
hangassa Markkulan luona seinillä; luultavasti useis-
sakin paikoin tavattavana.
L. confragosa (Ach.) IVyl. ktav., etenkin varjoisilla kallioiden
syrjillä.

— var. exteriör (Nyl.), Nyl. in Flora 1875 p. 15. Luhan-

gassa Tammijärven luona kivellä; Korpilahdella Vua-
runvuorella ja Piililässä kalliolla; Jyväskylän pitä-
jässä Kanavuorella kallion syrjällä. — In Lee. confra-
gosam ssepe transit.

* L. crassescens Nyl. in Flora 1875 p. 104. Korpilahdella

Vuarunvuorella kalliolla.

L. polyspora (Th. Fr.) Nyl. jtav. nuorten pihlajain kuorella,
joskus rayös haavalla, lepällä, raidalla ja vaahterilla.

L. melanaspis Ach. harv. — Päijänteen rannalla Piililän luona
kivellä, Sutoisen luona loisolla kalliolla.

L. suhfusca f. campestris Schser. Luhangassa Onkisalossa kal-
lion syrjällä notkossa. — Thallus dispersus granulosus,
apothecia tusca, margine subintegro, paraphyses sat
laxe coalitae, sporee longit. 0,oii— 16 millim., crassit.
0,006 — 8 millim, gelatina hymenialis jodo caerulescens,
dein raox pro maxima parte fulvescens, asciqve vio-
lascentes.

L. allophana (Ach.) Nyl. tav., etenkin haavoilla.

— var. mesophana Nyl. Judinsalossa ja Onkisalossa haavoilla

ja pihlajilla, Kesäimen luona pihlajalla; luultavasti
useammassakin paikoin.

— f. sorediata Nyl. Onkisalossa ja Judinsalossa (Luhangassa)

104

haavan kuorella. — Thallus sorediis ssepe majuscu-
lis, albidis, niveis vel virescenti-albidis adspersus;
apothecia typica L. mesophance.

L. chlarona (Äch.) Jiyl. yl. männyn oksilla, koivun, pihlajan,
lepän, raidan ja tuomen kuorilla; Tiasen luona myl-
lyn ruuhella.

L. suhruf/osa IVyl. paik., niinkuin esim. Kesäimen, PohjolaD,
Putkilahden, Tiasen ja Rutalahden luona; pihlajain
kuorella notkoissa.

L. coilocarpa (Ach.) Xyl. aidoilla ja latojen seinillä ktav.

L. atrynea (Ach.) IVyl. tav. kivillä; Mutasen, Päiväkunnan ja
Norolan luona ladon seinällä.

L. cateilea (Ach.) Nyl. Luhangassa Judinsalossa raidalla; Korpi-
lahdella Pohjolassa pihlajalla ja Sutoisenniemellä rai-
dalla; Jyväskylän pitäjässä Muuratsalossa raidalla,
Laurinniemellä lepällä ja Kanavuorella raidalla.

L. angulosa Ach., Kyl.; yl., etenkin lepillä.

— f. lignicola latojen seinillä ja aidoilla.

L. peralhella Kyl. Judinsalossa, Onkisalossa ja Päiväkunnan luo-
na pihlajilla ; luultavasti useissa paikoin löydettävänä.

L. distans Ach. ktav. haavoilla; pohjaisosassa aluetta jtav.

L. samhuci (Pers.) Piyl. Luhangassa Onkisalossa haavalla, Korpi-
lahdella Päiväkunnan luona pihlajan kuorella.

L. umbrina (Ehrh.) Mass. paik. — jharv.

L. luridatula Nyl. in Flora 1875 p. 298. Luhanka: Tammi-
joki, myllyn ruuhella.

L. dispersa (Pers.) Fik. Paik. kallioiden syrjillä varjossa.

— f. atrynella Nyl. jtav. kallioiden syrjillä.

L. glaucoma (Hffm.) Ach, paik. — jharv. kallioilla.

L. Swartzii Ach. Korpilahti: Vuarunvuori; Jyväskylä: Kanavuori.

L. subradiosa Nyl. Korpilahdella Vuarunvuorella.

L. varia (Ehrh.) Ach. tav.

— f. hypothetica Nyl. in Flora 1874 p. 16. Muutamissa pai-

koin lepän ja koivun kuorella.

L. symmictera Nyl. Flora 1872 p. 249 tav.

L. polytropella Nyl. in Flora 1875 p. 443. Jyväskylän pitä-
jässä Norolan luona kivellä.

105

L. stenotropa Nyl. in Flora 1872 p. 5. Luhangassa Tientaa-

lin luona kivellä (gneissillä),
L. polytropa (Ebrh.) Nyl. jtav. — ktav.

* L. trahigena Nyl. in Flora 1875 p. 15. Korpilahdella Ruta-

lahden luona, lahoUa hirrellä.
** L. intricata (Sclirad.) Ach. ktav.
L. subintricata Nyl. (Flora 1868, s. 478; 1872, s. 250) jtav.;

etenkin aidoilla ja seinillä, joskus myös männyn

kuorella.
L. glaucella Flöt. Luhangassa Tammijärven luona männyn

kaarnalla ; Norrlin'in mukaan Korpilahden Kirkonky-

län luona useissa paikoin.
L. piniperda Koerb. jtav., etenkin tervalepällä (Aln. glutinosa);

Päiväkunnan luona ja Onkisalossa pihlajalla, Veijon

luona niinipuun kuorella, Haukkavuorella ja Touru-

joen luona koivulla.
L. metaboUza Nyl. (Flora 1875 p. 360) var. convexula Arn. (exs.

541 test. Nyl.). Jyväskylä: Norola. Hiukkasen hon-

gan kannolla.
L. orosthea Ach. Kotkatlahti, Hietala, Sikolahti, Paljakko.
Z. anopta Nyl, (Flora 1873 s. 291) useissa paikoin Luhan-
gassa, Korpilahdella ja Jyväskylän pitäjissä; aidoilla

ja puisilla silloilla.

* L. paroptoides Nyl. (Flora 1873, s. 291 ; 1875, s. 15). Lu-

hangassa Tammijärven luona, aidalla.
** L. attingens Nyl. (Flora 1868, s. 477) Jyväskylän kaupun-

gin luona aidalla jokseenkin runsaasti.
i. hypoptoides Nyl. (Flora 1867, s. 371; 1872, s. 249) Jy-

väskylässä ja Korpilahdella otettu useissa paikoin

aidoilla.
L. sarcopis f. homopis Nyl. (Flora 1872, s. 251) useissa paikoin.
L. chlorophcBodes Nyl. (Flora 1873, s. 290) ktav. kallioilla. —

Gelatina hymenialis jodo cserulescens, dein sordide

violascens, demum lutescens.

* L. cloroleprosa n. subsp. Thallus flavidoglaucescens, e gra-

nulis vel verrucis glebulosis, passim in soredia fla-
vovirescentia vel sordide glaucescentia fatiscentibus,

106

hydrate kalico lutesfeentibus contexta, hypothallo cse-
ruleonigricante vel nigro; apothecia testaceofusca vel
fuscorufescentia, margine integro vel demum sub-
crenulato vel flexuoso; sporae longit. O,009 — 12 millim.,
crasssit. 0,oo5 — 8 millim.; paraphyses non bene dis-
cretse; gelatina hymenialis jodo cserulescens (inter-
dum sat leviter) dein obscure violascens, demura
passim etiam lutescens.

Ad saxa aprica locis ventosis in Karelia bo-
reali et Hoglandia atqve Tavastia (Luhanka: Judin-
salo) legi. — Status est leprosus Leccmorce chloro-
phceodis, sed sat constans videtur. Thallus ssepe late
expansus. In par. Luhanka tantum parcissime fructi-
ficans. In Kar. boreali ad pagum Lieksa (parcec.
Pielisjärvi) sat abundanter crescens et bene fructifi-
cans. Reactione thalli a L. chlorophoeode non dif-
fert.

L. argopholis (Whlnbg.) Ach. harv. — Korpilahdella Vuarun-
vuorella Päijänteen rannalla.

L. dimera Nyi. haavoilla useissa paikoin.

L. cyrtella (Ach.) Th. Fr. tav., etenkin haavoilla ja pihlajilla.

L. badia (Pers.) Ach. jtav.

— f. cinerascens Nyl. varjossa useissa paikoin.
L. atra (Hnds.) Ach. paik.

* L. grumosa (Pers.). Luhangassa Judinsalossa ja Hakalan
luona hedelmillä; Korpilahdella Piililän ja Haukka-
vuoren luona sekä Jyväskylässä Kanavuorella hedel-
mättömänä.

L. tartarea (L.) Ach. ktav., vaan ainoastaan jolloinkulloin he-
delmillä.

— f. subtartarea Nyl. paik., etenkin lahoilla kaatuneilla hon-

gilla raetsissä; hedelmillä.
L. leprothelia Nyl. in Flora 1874 p. 16. Sysmässä Kammio-

vuorella, sammalilla.
L. parella (L.) Ach. paik.
• - f. leprifera Nyl. Thallus sat tenuis, late expansus, sorediis

sparsis obsitus. — Kesäimen luona lepän kuorella

107

hedelmillä; hedelmättömänä ei se liene harvinainen
sanianlaisilla lokaaleilla.

L devsta (Stenh.) Nyl. Korpilahdella Paljakolla (teste J. P.
Norrlin).

L. mutahilis (Ach.) Jiyl. (Lapp. or., s. 137) Jyväskylän pitä-
jässä Nordan luona, raidan kuorella niitun reunalla.

L. conglonierans Nyl. (sine apotheciis et incerta) Luhangassa
Onkisalossa, kallioUa.

L. coracodes Nyl. Korpilahdella Pyhävuorella, kallioUa.

L. cinerea (L.) Smmrf. tav.

L. subdepressa Nyl. (Flora 1873, s. 69) ei harvinainen.

L. gyrodes Nyl. (Flora 1875, s. 443) Korpilahdella Muurat-
salossa, kivellä Päijänteen rannalla.

L. gibbosa (Ach.) paik., kivillä joi'ssa ja rannoilla.

L. lusca Nyl. (Flora 1873, s. 69) Korpilahdella Muuratsalossa,
kivellä Päijänteen rannalla.

L. cinereorufescens (Ach.) Nyl. jharv. metsissä kivillä, esim.
Vällyvuoren, Piililän ja Norolan luona.

L. diamarta (Ach.) jharv., raudasta rikkailla kivillä.

L. obtecta n. sp. Thallus tennis effusus continuus, rimosus
vel dispersus, ochraceus — pallide ochraceus, hypothal-
lo albido indistincto, meduUa jodo cserulescente, Apo-
thecia innata, demum prominentia vel elevata, minuta,
låtit. 0,4 — 0,7 millim., sicca concava margine simplice
proprio fusconigricante opaco discoqve rufo, madida
planiuscula vel convexiuscula et ssepe lividula mar-
gine fuscescente leviter notato; paraphyses distinctse,
gelatina discretse ; hypothecium incoloratum raro pal-
lidum; epithecium fuscescens; asci clavati; Sporse
8:n8e simplices ellipsoidese (ovoidese vel suboblongae)
longit. 0,012—0,017 millim., crassit. 0,oo6 — 0,oio millim.
Gelatina hymenialis jodo, prsecedente cserulescentia
levissima, vinose rubens; stratum subhyraeniale in-
tense caerulescens. Spermatia non vidi.

Passim in lateribus apricis rupium et saxorum
maculas minutas ochraceas facile prsetervisas for-
mans. Late est distributa in Fennia. Gum Lecan.

108

lacnsfri et diamai^ta apud nos verisimiliter com-

mixta.
L. lacustris (With.) Th. Fr. paik. ( — jtav.) kivillä ja kallioilla

joi'ssa ja järvien rannoilla.
L. peliscypha (Whinbg.) Nyl. (Scand., s. 175). Korpilabdella

Pyhävuorella, L. coracodes^en kanssa kivellä aukealla,

päivänpaisteen ja tuulen alaisella kallioUa Päijänteen

rannalla.
L. smaragdula (Wlilnbg.) IVyl. ktav.
L. eucarpa IVyl. jharv. — Judinsalossa, Piililässä, Vehmaan

luona, y. m.
L. hypophcea Nyl, (Flora 1870, s. 34) harv. — Luhangassa

Keihäsniemen luona, tuulen alaisella tasaisella kal-

liolla Päijänteen rannalla.
L. ventosa Ach. paik., Lounais-Luhan gassa jtav.; tuulen ja

päivänpaisteen alaisilla kallioilla ja kivillä.
L. hcBmatomma Ach. paik., varjoisilla kallioiden syrjillä; Ha-

kalan luona Luhangassa runsaasti hedelraillä.

— var. porphyria Ach. paik.; joskus wiyös hedelraillä.
Urceolaria scruposa Ach. tav. kivillä ja kallioilla varjossa.

— var. hryophila Ach. Korpilahdella Rappukalliolla ja Muu-

ratsalossa, Cladonioilla ja sammaleilla.

— var. dealhata Ach. Korpilahdella Päiväkunnan luona, kal-

lion syrjällä sammalilla. — Medulla I + ; thallus
K + lutescens, CaCl — vel levissime rubescens,
(CaCl)K + (punctis rubescentibus vel fuscorubescen-
tibus in luteo vel fulvo). Crusta passim farinosa
et saepe alba. Supra muscos et Cladonias crescens.
Specimina Achariana non vidi.

Pertusaria leioplaca (Ach.) Schser. ktav. — jtav. ; varjossa pih-
lajillä ja lepillä, joskus myös haavoilla.

P. multipuncta (Tum.) Kyl. paik. — jtav. ; koivun, lepän, rai-
dan ja pihlajan kuorella varjossa kosteissa metsissä
(korvissa, viidoissa ja lehdoissa).

P. ophthalmiza Nyl. (Scand. s. 180). Korpilahti: Pohjola,
mäntypuulla; Tianen, kuusipuulla; Tyystjoki, katajan
kuorella.

109

P. amara (Ach.) Syl. useissa paikoin kallioiden syrjillä sekä
pihlajien, leppien, koivujen ja haapojen kuorilla; he-
delmättöraänä. Jyväskylän pitäjässä Haapakoskella
apotbecioilla, vaan ilman sporeitta.
P. inqvinata (Ach.) Th. Fr. Luhangassa Judiusalossa, päivän-
paisteen-alaisella aukealla kalliolla; Korpilahdella
Peuhan luona, kallionlohkareella kankaalla.
P. carneopallida Nyl. ktav. — jtav. leppien tyvillä metsissä,
joskus myös pililajalla ja koivulla.

Phlyctis agelcea Wallr. Luhangassa Kesäimen luona, vaaliterin
ja piblajan kuorella lehdossa.

PM. argena (Fik.) Wallr. Luhangassa Kesäimen luona, haavan
kuorella ilman sporeitta.

Lecidea chlorohcea Nyl. (Flora 1875, p. 445) Korpilahdella
Piililän luona, salomaalla kosteassa ja kylmässä kal-
lion loukossa Opegr. zonatan kanssa; gneissillä.

L. congruella IVyl. jharv.

L. pineti (Schrad.) Ach. paik. — jtav.

L. rubiformis Whinbg. Korpilahdella Rappukalliolla, tuulen-
alaisella kallion syrjällä Päijänteen rannalla; Luhan-
gassa Onkisalossa, harhakallioUa Päijänteen rannalla;
kumpaisessakin paikoin hedelmättömänä ja senvuoksi
epävarma.

L. ludda Ach. paik., varjossa kuivilla paikoin.

L. coarctata Ach. Luhangassa Hakalan luona, kallion syrjällä
varjossa.

* L. ornata (Smmrf.) Kyl. Luhangassa Tammijärven luona, ki-
vellä; Korpilahdella Haukkavuorella, kallion loukossa.

L. decolorans (Hffin.) Fik. ktav.

L. Jlexuosa (Fr.) Xyl. jtav., etenkin lahoilla hiiltyneillä män-
nyillä.

L. miscelliformis IVyl. \L, Jofryosa (Fr.)] lahoilla ja hiiltyneillä
männyillä tuulen ja päivänpaisteen alaisilla paikoilla
Luhangassa, Korpilahdella ja Jyväskylässä useissa
kohden.

L. uliginosa (Schrad.) Ach. otettu ainoastaan Korpilahdella
Piililän luona, muilalla kalliolla.

110

* L. fuliginea Äch. tav.

— var. fuscovirens Wainio (Tietoj. Viip. jäk. s. 60), thallo

in virescentem et apotheciis in fuscescentem vergen-

tibus. — Lahoilla kannoilla jtav.
L. anthracophila IVyl. jtav. ja usein myös hedelmillä; liiilty-

neillä honkien kannoilla.
L. gerula Ach. Luhangassa Onkisalossa, kuivalla kallion syr-

jällä varjossa (gneissillä).
L. sangvineoatra (Acli.) Nyl. useissa paikoin.

* L. atrofusca (Fw.) IN'yI. Korpilahdella Haukkavuorella, sam-

maleilla kallioUa; Jyväskylän luona Lohikoskella,

kasvienhaaskoilla savimaalla.
L. albofuscescens Kyl. Korpilahdella Pohjolan, Tiasen, Soiman

ja Piililän sydänmailla kuusilla korvissa.
L. vernalis (L.) Ach. jtav. — ktav.

* L. helvola (Kcerb.) Th, Fr. useissa paikoin näreiden tyvillä

metsissä.
L. gihherosa Acb. (Th. Fr., Lich. Scand., s. 430) Jyväskylän

pitäjässä Norolan luona, aidalla.
L. minuta (Schser.) Kyl. Luhangassa Kesäimen luona, kuusen

ja pihlajan kuorella; Korpilahdella Pohjolan luona,

vanhalla Polyporus^QWo.-^ Jyväskylässä Aijälän luona,

aidalla.
L. albohijalina IVyl. (Scand., s. 203) Korpilahdella Sutoisen

luona ja Haukkavuorella raidalla ; Jyväskylän pitä-
jässä Norolassa ja Laurinniemen luona lepällä ja

pihlajalla.
L. hyssacea (Zw.), Arn. in Flora. [Vix differt a L. sarcopsoide

(Mass.) teste Nyl.]. Luhangassa Kesäimen luona,

kuusen kuorella.
L. tenehricosa (Ach.) Nyl. (c. f. eryihrophcBa Nyl.) jtav. raidan,

lepän ja etenkin pihlajan kuorella; otettu myös haa-

valla ja tervaskannolla.
L. hypopta Ach. Korpilahdella Tyystjoen luona, Jyväskylässä

Norolan, Laurinniemen ja Kaupungin luona; puilla

jo'is8a ja lampiloissa.

111

— var. inseqvens Syl. (Flora 1868, s. 474) Korpilahdella

Soiman luona, männyn kannolla.

L. perohscurans Nyl. (Flora 1875, s. 11) Korpilahdella Soi-
man luona, metsässä varjossa lahon koivun tuohella.

L. turgidula Fr. useissa paikoin, männyn kaarnalla ja tervas-
kannoilla.

— f. alba (Schl.), (pulveracea Tli. Fr.)- Korpilahdella Soiman,

Tiasen ja Hantlammin luona salomailla kuusilla ja
lahoilla kannoilla.

— f. pithyophila Smmrf. Korpilahdella Sutoisen luona, kannolla.

— f. lividula Bi'yl., apotheciis pallescenti-lividulis. — Korpi-

lahdella Piililän luona katajan kuorella. — Thallus
pulveraceus.

L. pullata Norm. (K. Vet. Ak. Förhandl. 1870, siv. 803) Korpi-
lahdella Piililän luona, koivulla.

L. obscurella (Smmrf.) Nyl. Korpilahdella Piililän luona tervaskan-
noUa, Tiasen luona männyn kaarnallaja tervaskannoUa.

— var. heterella Nyl. (Flora 1872, s. 293) Luhangassa Van-

hoisten luona, Jyväskylässä Lohikoskella; koivuilla.
L. tenuicula Nyl. (Flora 1872, s. 293) Luhangassa Vanhoisten

luona; Jyväskylässä Lohikoskella; koivulla.
L. symmictiza Nyl. (Flora 1872, s. 293) Luhangassa Kesäi-

men luona, Korpilahdella Piililässä, Jyväskylässä Lau-

rinniemen luona; lahoilla honkien kannoilla.
L. Cadubrice (Mass.) Nyl. Jyväskylän pitäjässä Laurinniemen

luona männyn kaarnalla, Aijälän luona tervaskannoUa.

— var. anoptoides Nyl. (Flora 1875, s. 15) Korpilahdella Pii-

lilän luona, ladon seinällä.
L. myriocarpoides Nyl. Korpilahdella Tiasen luona, kuusen
kuorella.

— var. consimilans Nyl. Luhangassa Onkisalossa, laholla hon-

galla; Korpilahdella Piililän luona, tervaskannoUa.
L. plebeja Nyl. (Flora 1865, s. 148) Luhangassa Keihäsnie-

mellä, Korpilahdella Pohjolan ja Piililän luona; ter-

vaskannoilla.
L. xanthococca Smmrf. Korpilahdella Tiasen ja Soiman luona

rämeissä lahoilla kuorettomilla hongilla.

112

L. apochrceella IVyl. (Flora 1865, s. 6) Korpilahdella Soiman

luona, tervaskannoUa.
L. delincta Kyl. (Flora 1872, s. 356) Jyväskylän pitäjässä No-

rolan luona, kivellä iiiitulla.

— var. suhverrucosa Nyl., thallo crassiusculo subverrucoso-

areolato. — Luhanka: Judinsalo, kivellä joessa.
L. ocelliformis Nyl. Korpilahdella Sutoisen, Soiman, Tiasen

ja Rutalahden luona; pihlajan ja joskus rnyös raidau

kuorella.
L. glohulosa Fik. näyttää olevan jtav.
L. misella Nyl. Korpilahdella Rutalahden ja Haukkavuoren

luona; Jyväskylän pitäjässä Norolan, Kanavuoren ja

Tourujoen luona; lahoilla, etenkin lehtipuiden, kan-

noilla.
L. denigrata (Fr.) Nyl. useissa paikoin; esim. Markkulan ja

Tiasen luona.

— f. pyrenothizans Nyl. Korpilahdella Rutalahden kylässä, la-

hoUa kannolla aholla.

— var. suhmisella Nyl. Sporee simplices (nonnullse l-septatse)

oblongse vel oblongo-ovoideee, longit. 0,007 — 0,oii mil-
lira., crassit. 0,002 — 0,003 millim.; thallus vix uUus:
apothecia minuta. — Korpilahdella Piililän luona la-
hoUa kannolla.

L. poliococca Nyl. Korpilahdella Tiasen luona, hiiltyneellä
kannolla.

L. hemipoUella Nyl. (Flora 1875, s. 11) Korpilahdella Ruta-
lahden luona, lepän kuorella.

L. glomerella IVyl. (Scand., 8. 203) Luhangassa Onkisalossa
laholla puulla ja Judinsalossa laholla ladon katolla,
Korpilahdella Tiasen luona laholla kannolla.

L. erysiboides Kyl. (Scand. s. 208) Jyväskylän pitäjässä Ka-
navuoren ja Haapakosken luona.

L. sordidescens Nyl. (Flora 1874, s. 312) Jyväskylän pitäjässä
Norolan luona, laholla kaatuneella hongalla.

L. prasiniza Nyl. (Flora 1874, s. 312) Korpilahdella Piililän
luona, lepän kuorella; luultavasti useammassakin
paikoin.

113

L. stereocaulorum (Th. Fr.) Xyl. Korpilahdella Haukkavuorella.

L. chalybeioides Nyl. (Flora 1875, s. 12) Luhangassa Mark-
kulan luona (qvartsilla), Korpilahdella Vällyvuorella;
kallioiden syrjillä paikoilla, joita myöten vuorilta
valuva vesi juoksee. Ei ole erittäin harvinainen
maassamme, vaikka pienuudensa vuoksi on jäänyt
huomaamatta.

L. dispansa IVyl. Luhangassa Tammijärven luona, kivellä aholla.

— f. emarginata IVyl. Luhangassa Judinsalossa, kivellä kalliolla.
L. sylvicola Flöt. Luhangassa Judinsalossa; kivellä.

L. conferenda IVyl. otettu useissa paikoin sekä Luhangassa,

Korpilahdella ettii Jyväskylässä; näyttää olevan jtav.

Kivillä ja kallioilla kosteilla ja varjoisilla paikoin,

etenkin lehdikoissa.
L. laxula Nyl. (Flora 1875, s. 11) Luhangassa Hietalan luona

kalliolla.
L. sphceroides (Dioks.) Smrarf. jtav. — paik.
L. pallens (RuUh.) Korpilahdella Haukkavuorella, raidan kuo-

rella kosteanlaisessa metsässä.
L. Ncegelii (Hepp.) Slizb. Luhangassa Kesäimen luona, lepän

kuorella; Korpilahdella Päiväkunnalla, pihlajan kuo-

rella; Jyväskylässä Lohikoskella, pihlajalla.
L. sahuletorum Fik. Korpilahdella Paljakon vuorella, samma-

lilla kalliolla.
L. obscurata (Smmrf.) Luhangassa Onkisalossa ja Tammijär-

vellä; Korpilahdella Pohjolassa, Soiman luona ja

Haukkavuorella. Sammalilla raitojen tyvillä sekä

myös maalla.

— var. microcarpa Th. Fr. Korpilahdella Piililän luona, sam-

maleilla savimaalla.

L. epixanthoides Nyl. Korpilahdella Piililän luona, lahon haa-
van tyvellä ; Jyväskylässä Tourujoella, raidan ty vellä.

L. trisepta (Naeg.) Nyl. Korpilahdella Tiasen luona, sammalilla
kallion syrjällä.

L. melcena Nyl. ktav. hiiltyneillä kannoilla.

L. trachona (Flöt.) Nyl. Luhangassa Hietalan luona, kal-
liolla.

114

L. caudata IVyl. Korpilahti: Haukkavuori, aukealla kallion

rinteella.
L. adpressa (Hepp.) Kyl. Luhangassa Judinsalossa, katajan

kuorella.
L. Heerii (Hepp.) IVyl. otettu muutamissa paikoin Korpilah-

della ja Jyväskylän pitäjässä.
L. chlorotica (Ach.) Kyl. Luhangassa Onkisalossa, pihlajalla;

Korpilahdella Tiasen luona, raidalla ja pihlajalla.
L. endoleuca Kyl. Korpilahdella Soiman luona, pihlajan kuo-
rella korvessa L. ocellif armis' Qn kanssa yhdessä.
L. inundata Fr. paik. jo'issa ja lampien ranuoilla kivillä ja

puilla.
L. subinundata Kyl. (Flora 1875, s. 106) Jyväskylän luona

laholla hirrellä lammessa; epävarraa.
L. hacillifera Kyl. Korpilahdella Pohjolassa pihlajalla, Sutoi-

sen luona raidalla, Veijon luona niinellä, Rutalahden

luona lepällä.

— var. ahhrevians Kyl. Korpilahdella Sutoisen ja Piililän

luona koivulla, Jyväskylässä Tourujoella raidalla;
arvattavasti useammissakin paikoin.

* L. suhincompta Kyl. jtav. haapojen ja raitojen tyvillä.

** L. muscorum (Sw.) Ach. Korpilahdella Raianlahden luona,
kasvinhaaskoilla savimaalla aukealla paikalla.

L. stenospora (Hepp.) Kyl. Paik. kosteanlaisilla paikoilla rai-
doilla ja pihlajilla, harvoin koivuilla.

L. sororians Kyl. (Flora 1875, s. 445) Korpilahdella Raian-
lahden luona, Lecid. torvuWn ja Sirosiphon saxi-
cola'n seassa kalliolla.

L. pelidna Ach., Kyl. (Flora 1874, s. 318) jtav. lepillä.

■ — f. turgida (Rflerb.), {pelidniza Kyl.), Korpilahdella Sutoisen
luona lepällä, Haukkavuorella raidalla; Jyväskylän
pitäjässä Kanavuorella kallion syrjällä.

— f. compacta (Roerb.) paik., kivien ja kallioiden syrjillä.

L. pezizoidea Ach. Luhangassa Onkisalossa ja Korpilahdella
Tiasen luona, kallioiden syrjillä sammalilla.

L. fuscescens Smmrf. Korpilahdella Piililän luona, katajan
kuorella.

115

L. leprodea Nyl. [L. Nylcmderi (ÄDzi) Th. Fr.] muutamissa pai-

koin katajilla, hedelinättömänä.
L. geophana Nyl, (Scand. p. 212) Jyväskylän luona Touru-

joella, hietamaalla.
L. improvisa Nyl. jtav- ( — ktav?) seinillä, aidoilla, män-

nyillä y. m.

— var. extensa Wainio (Tietoj. Yiip. Jäk., s. 65), luultavasti

tav., hedelmättömänä.

L. torvida ^y\. (Flora 1875, s. 9) Luhangassa Hietalan ja
Sikolahden luona, Korpil ahdella Piililän ja Raian-
lahden luona; kallioiden ja isompien kivien syrjillä.

L. resince (Fr.) Nyl. paik. (— jharv.); kuorituilla niännyillä.

L. difformis (Fr.) Syl. Kuusen pihkalla Korpilahdella otettu.

L. chalyheia Borr. Lubangassa Sikolahden luona; Korpilah-
della PaljakoUa ja Piililän luona.

L. enieroleuca Ach. jtav.

— var. pungens (Keerb.) paik.

L. latypea f. latypiza ^yl. (Flora 1873 p. 72) Luhangassa Var-
man luona, auringon paahtamalla kallion syrjällä.
In speciminibus hoc loco lectis hypothecium est pal-
lidum — luteofuscura, thallus tenuis dispersus, passim
subleprosus.

L. incongrua Nyl., Scand. p. 218 (incl. L. subcongrua Nyl.).
Korpilahdella Haukkavuorella, gabbro-kalliolla.

L. diasemoides Kyl. (Flora 1874, s. 11) Luhangassa Judin-
salossa ja Kesäimen luona, Korpilahdella Vuarun-
vuorella; kallioilla.

— f. sublcevigata Wainio (1. c.) Judinsalossa.

L. glomerulosa (D. C.) Nyl. f. populnea Wainio tav. haavoilla.
L. vitellinaria Xyl. Korpilahdella Kärkisten salmen luona, ki-

vellä Lecan. vitelUna^Wa,.
L. acclinis Flöt. Korpilahdella Pohjolan, Paljakon, Sutoisen

ja Haukkavuoren luona; Jyväskylässä Lohikoskella;

haavan, raidan, pihlajan ja heisipensaan kuorilla.
L. pancRola Ach. ktav.; hedelraillä myös useissa paikoin.
L. platycarpa Ach. tav,; Korpilahdella Kurk-ojassa puulla

(myllyn ruuhella).

116

— f. steriza Ach. (Nyl, Scand., s. 224) Jyväskylän pitäjässä

otettu.

— var. contigua (Fr.) jtav.

* L. phcea (Flöt.) Roprb. (Par., s. 150) Luhangassa Sikolah-

della, kallion syrjällä varjossa.
** L. meiospora Nyl. ktav. — jtav.
*** L. crustulata (Ach.) Rcerb. Luhangassa Tammijärven luona,

kivellä aholla; Jyväskylän pitäjässä Norolan luona,

kivellä.
L. subconfliiens Th. Fr. (Lich. Scand,, s. 487) Luhangassa Ju-

dinsalossa, Korpilahdella Päiväkunnan ja Rutalahden

luona.
L. declinans IVyl. (Scand., s. 226). Luhanka: Judinsalo; Korpi-

lahti: Sutoinen, Haukkavuori; Jyväskylä: Kanavuori.

— var. ochromela Ach. jtav. päivänpaisteen alaisilla kallioUa

ja kivillä.

L. polycarpa Fik. Korpilahdella Paljakolla, kalliolla.

L. tessellata Fik. f. spilota Acb. Korpilahdella Haukkavuo-
rella, kallion syrjällä.

L. plana Lahm. Korpilahdella Haukkavuoren ja Piililän luona,
Jyväskylän pitäjässä Laurinniemen luona.

L. fuscoatra (L.) VVhInbg. tav.

L. luguhris (Smmrf.) Fr. paik. — jtav. tuulenalaisilla kal-
lioilla ja kivillä, etenkin Päijänteen rannoilla.

L. gyrizans Kyl. (Scand., s. 231; Flora 1863, s. 307) Korpi-
lahdella Rappukalliolla, kallion syrjällä Päijänteen
rannalla.

L. atroalba Flöt. näyttää olevan ktav.

— var. badioatra (Fik.) korpilahdella Piililän luona.

L. atroalbicans Nyl. Jyväskylän pitäjässä Norolan luona,
kivellä.

L. colludens Nyl. (Flora 1870, s. 38), L. applanata (Fr., Th,
Fr.). Luhangassa Keihäsniemellä; Korpilahdella Päi-
väkunnan ja Piililän luona; Jyväskylän pitäjässä No-
rolan ja Korkiakosken luona; varjoisilla kallioiden
syrjillä sekä kivillä jo'issa.

L. eupetrceoides Nyl. (Flora 1875, s. 12), Bh. ignobile Th. Fr.

117

(Lich. Scand., s. 619). Luhangassa Onkisalossa ja Jä-

nissaaressa, kivillä rannoilla; Jyväskylän pitäjässä

Norolan luona, kivillä joessa ja niitulla.
L. geographica (L.) Schser. tav., etenkin muoto atrovirens Schaer.
L. viridiatra (Fik.) Flöt. Luhangassa Tientaalin luona, kivillä

Päijänteen rannaila.
L. petrcea Flöt. tav.

L. eupetrcea Nyl, (Flora 1870, s. 36) on nähtävästi jtav.
L. Oederi (Web.) Ach. paik.
L. lavata Ach., Rh. ohscuratum RflBPb. Luhangassa Kurk-

ojassa, rayllyn ruuhella; Jyväskylässä Äijälan luona,

kivellä.
L. roridula (Tli. Fr.) Nyl., (Th. Fr., Lich. Scand., s. 629), Korpi-

lahdella Rappukallion ja Piililän luona.
L. ampMhia Fr. (Th. Fr., Lich. Scand., s. 630) Luhangassa

Onkisalossa, kallioUa rannalki; ainoastaan epätyypil-

linen muoto löydetty.
L. ochrotropa iVyl. (Flora 1875, s. 445) Jyväskylän pitäjässä

Norolan luona, kivillä joessa.
L. hetulina (Hepp.) Nyl. Luhangassa Kesäimen luona, Korpi-

lahdella Soiman tienoolla, Jyväskylässä Tourujoella;

hedelmättömänä.
L. disciformis Fr. yl.

— f. major Fr. useissa paikoin koivuilla ja pihlajilla.

— var. insignis (Nseg.) Korpilahdella Piililän luona kuusen

kuorella.

L. triphragmia Nyl. (Scand., s. 236) Luhangassa Judinsalossa,
pihlajan kuorella.

X. MougeoUi Hepp. Korpilahdella RappukallioUa, kallion syr-
jällä Päijänteen rannaila.

* L. hypopodioides INyl. (Flora 1867, s. 372) Luhangassa On-
kisalossa, kallion syrjällä.

L. myriocarpa (D.C.) Nyl. jtav. kallioilla ja puulla.

L. nigritula Nyl. otettu ainoastaan muutamissa paikoin.

L. hadia Flot. (Nyl. Scand., s. 238) Luhangassa Lapinsaa-
ressa, kallion syrjällä Lecidea neglecta^n ja Pärm.
sorediata'n seassa.

118

— f. Bayerhofferii (Schaer.), (f. parasitica Reerb,, Par., s. 226),
Luhangassa Onkisalossa, Parmelia sorediata'\[si ran-
nalla tuulen alaisella harhakallion syrjällä.

L. Dilleniana Äch. Luhangassa Judinsalossa rannalla kiven
syrjällä varjossa, Korpilahdella Pyhävuoren luona
samanlaisella paikalla.

L. ostreata (Hffm.) Sch«r, ktav. — jtav.

L. Friesii Ach. paik.

L. crassipes (Th. Fr.) Nyl. Korpilahdella Piililän luona, sam-
malilla kallioilla. — Norrl. & Nyl. H. L. F. n:o 194 b.

L. melancheima Tuck. muutamissa paikoin Korpilahdella ja
Jyväskylässä otettu.

L. neglecta Nyl. tav.; hedelmättömäuä.

L. spongiosida Nyl. paik. ; päivänpaisteen alaisilla kivien syr-
jillä kuivilla ja aukeilla paikoin.

L, sangvinaria Ach. ktav.

L. parmeliarum Siunirf. Korpilahdella Rutalahdella loisiona
Platysma pmas^re'lla katajalla, Piililän luona Pärm.
saxatilis^ oila. kalliolla.

L. scahrosa Ach. Luhangassa Judinsalossa ja Lehmolan luona,
Korpilahdella Haukkavuorella; Bceomyces nt/«6s'ella.

L. citrinella Ach. paik.

Odontotrema minus !Vyl. muutamissa paikoin.

O. suhintegrum Nyl. Jyväskylän pitäjässä Norolan luona, Korpi-
lahdella Piililässä.

Xylographa parallela (Ach.) Fr. ktav. — tav.

— var. pallens Nyl. (Scand., s. 350) Korpilahdella Pyhä-

vuorella.
X. spilomatica (Anzi) Th. Fr. Korpilahdella Haukkavuorella ja

Piililän luona, Jyväskylän pitäjässä Haapakoskella.
X fiexella (Ach.) Fr. Jyväskylän pitäjässä Kanavuoren luona,

laholla hirrellä.
Agyrium rufum (Pers.) Fr. ei harvinainen.
Graphis scripta Ach. paik. — jharv.

— f. pulverulenta (Pers.) Nyl. niinkuin edellinen.

— var. serpentina (Ach.), (Koerb. Syst., s. 287), Korpilahdella

Pohjolan luona, lepän kuorella.

119

Opeqranha v aria Pers. I ., , ,

o. iniaris (Hffm.) Syl] ?'"''• y''"^^"^"'

O. vulyata Acli. paik.; useiramiten kuusilla, joskus myös pih-

lajalla.
O. gyrocarpa Flöt. paik., kallioiden syrjillä varjossa.
O. zonata Koerb. (Syst. s. 279) Korpilahdella Piililän luona,

kallion loukossa Gijalecta ch.lorohce.a'n kanssa.
Platygrapha periclea (Ach.) Kyl. jharv. — Tiasen, Soiiiian ja

Piililän luona, kuusilla korvissa.
Arihonia lurida Ach. useissa paikoin, etenkin kuusilla.
A. helvola Nyl. Pohjolan ja Piililän luona, kuusien ja leppäin

tyvillä.
A. scandinavica (Th. Fr.) Kyl. paik,, kuusilla korvissa.
A. astroidea Ach, yl.
— var, opegraphina Ach. Luhangassa Kesäinien luona, pih-

lajalla.
A. dispersa (Schrad.) Nyl, Kesäimen luona Luhangassa, vaah-

terin kuorella notkossa. — Norrl. & Nyl, H. L. F.n:o47.
A. exilis (Fik.) Nyl. Korpilahdella Haukkavuorella, haavalla,
A. tenellula Kyl. (Flora 1864 p. 488) Korpilahdella Tiasen

luona Polyporus^eWsi, Jyväskylän pitäjässä Norolan

luona pihlajalla ja kaupungin luona laholla hirrellä

joessa.
A. apatetica (Mass.) Korpilahdella Pohjolan luona, Vibur-

«itm'in kuorella.
A. patellulata Nyl. tav. haavoilla.
* A. fomentaria Nyl. Korpilahdella Pohjolan luona, Polyp.

fonientarius^eWsi.
A. mediella Nyl, jtav. — ktav,, etenkin leppien tyvillä, usein

myös pihlajan ja kuusen kuorella sekä latojen seinillä.
A. punctiformis Ach. yl,

Melaspilea proximella Nyl. useissa paikoin katajilla.
Thelocarpon superellum Nyl. paik. (— jtav.) lahoilla hirsilla

jo'issa ja lampiloissa; Jyväskylän luona runsaasti la-
holla hirrellä lammessa veden alla,
Tk. intermedielhim Nyl. f. minus Nyl. laholla koivun kannolla

Putkilahden luona Korpilahdella,

120

Th. impressellum Nyl. Luhaugassa Tieiitaalin luona, laholla

hirrellä joessa.
Endocarpon miniatum Ach. ynnä muoto complicatum (Acli.)

paik.

* E. fiuviatile D.C. Onkisalossa Hakalassa, Tammijoessa sekä

Korhon, Kanavuoren ja Jyväskylän luona.
Verrucaria umbrina Acli. Korpilahdella Vuarunvuorella, kal-
liolla. Arvattavasti useissa paikoin.

* V. clojnma Whinbg. Luhangassa Tammijoessa; Korpilah-

della Sutoisenniemellä, Rutaniemellä ja Piililän luona;
kivillä ja kallioilla jo'issa ja järven rannoilla.

— f. elegans (Wallr.) Jyväskylän luona Tourujoessa, kivellä.
V. ohnigrescens Kyl, (Flora 1875 p. 362) Jyväskylän pitäjässä

Norolan luona, kivellä niitulla.

V. margacea Whinbg. Luhangassa Tammijoessa, kivellä; Jy-
väskylän pitäjässä Norolan luona, kivellä joessa.

V. acroiella Ach. muutamissa paikoin. — V. mauroides Schser,
Korpilahdella Sutoisenniemellä.

F. umhrinula Kyl. (Flora 1870, s. 37) Luhangassa Tammi-
joen ja Tamraijärven luona, Korpilahdella Haukka-
vuorella ja Piililässä; kivillä ja kallioilla.

V. latebrosa Rcerb. (Syst. s. 349) Korpilahdella Kärkistensal-
men luona, rantakivellä.

— f. obtectula Nyl. Jyväskylän pitäjässä Norolan luona, ki-

vellä joessa.
V. trabalis Kyl. (Flora 1875, s. 14) Korpilahdella Tyystjoessa,

laholla myllyn ruuhella.
V. sphinctrinoidella Kyl. (Flora 1864, s. 355) Korpilahdella

Piililän luona, sammalilla kallioUa.
V. arenaria (Rarb.) Kyl. (F. gibbosula Kyl. in Flora 1874 p.

15) Korpilahdella Sutoisenniemellä, kivien syrjällä

sekametsässä.
F. epigcea Ach. tav. savella ja joskus myös sammalilla.
F. nigratula Kyl. (Flora 1875, s. 105) Korpilahdella Piililän

luona, kallion syrjällä sammalilla.
F. lectissima (Fr.) Kyl. (Scand,, s. 278) Luhangassa Tammi-
joessa, kivellä.

121

V. muscicola Ach. Jyväskylän pitäjässä Laurinniemen luona
ja Korpilahdella Piililässä; sammalilla kallioin syrjillä.

V. hetuUna (Lalim.) Nyl. (Kceib. Par., s. 397) ktav. koivuilla;
joskus myös pihlajilla.

V. subcceridescens Jiyl. (Flora 1872, s. 362) jtav. mäntyjen
oksilla.

V. coniodes l\yl. (Flora 1875, s. 447) Korpilahdella Sutoisen-
niemellä, lehtimetsässä Bceomyces rufus^eWa kiven
syrjällä.

V. ancdepta Ach. yl.

V. fallax Nyl. Luhangassa Onkisalossa pihlajalla; luultavasti
useissa paikoin.

V. grisea (Schaer.) Nyl. Luhangassa Kesäimen luona, lepän
kuorella.

V. analeptoides B. C. Korpilahdella Mutasen luona, Rihes
grossularia^n oksilla.

V. psilotera Kyl. (Flora 1875, s. 14) Luhangassa Vahermäellä,
Daphne^n kuorella.

V. ludda (Rcerb.) Nyl. (Kcerb. Par., s. 384) Luhangassa Onki-
salossa, raidan kuorella.

V. oxyspora Nyl. tav., etenkin koivuilla.

* V. populicola Nyl. haavoilla,

Mycoporum ptelceodes (Ach.) iVyl. etenkin nuorilla koivuilla.

Endococcus gemmifer (Tail.) Nyl. Luhangassa Ledd. subcon-
Jluens^iWa,.

E. perminutus Nyl. n. sp. Ad Ledd. subincomptam supra cor-
ticem populi prope Norola in par. Jyväskylä. Sporse
oblongo-fusiformes, 3-septat8e, longit. 0,oo9—0,oio mil-
lim., crassit. 0,003 — 0,oo5 millim.

Helsingforsiae, Febr. 1876,

BIDRAG TILL KÄiNNEDOMl^N

VEGETATIONEN I SÖDRA SAVOLAKS

:Ei. kcxjijT.

åren 1876 sökte och erhöllo stud. A. G. Helenius och un-
dertecknad af sällskapet pro Fauna et Flora Fennica ett
reseunderstöd för att tillsammans under derpå följande som-
mar i entoraologiskt och botaniskt afseende undersöka Ruo-
kolaks socken i sydöstra Savolaks. Undertecknad, som hade
på sin lott den botaniska delen af expeditionen, får härmed
aflägga berättelse om resultatet af sina undersökningar.

Vid uppgörandet af beskrifningen öfver området och
förteckningen öfver dess växter har jag sökt begagna mig af
all den hjelp, som i detta afseende stått mig till buds. De
arbeten, som lemnat mig uppgifter angående traktens geo-
grafi och vegetation, skola särskildt i beskrifningen citeras.
Följande personer anhåller jag att få betyga min tacksam-
het för det bistånd de välvilligt lemnat mig: främst docen-
ten J. P. Norrlin, hvilken icke allenast genomgått och rät-
tat bestämningarna på de kärlväxter, som jag samlat, och
särskildt bestämt Hieracierna, utan äfven föregående vår
under flere exkursioner anvisat mig sättet att föra ståndorts-
anteckningar; dernäst professorns'. O. Lindberg, hvilken god-
lietsfullt bestämt alla de mossor, som jag medfört från min
resa; vidare ingeniören Ch. Förstadins, filosofiekandidaten
G. E. v. Weymarn och normallyceisten A. F. Londén, alla
under en lång följd af år bosatte i Ruokolaks, hvilka med-
delat mig värdefulla upplysningar om denna socken och dess
flora. Londéns herbarium har jag äfven varit i tillfälle att
genomgå.

Helsingfors den 21 Januari 1877.

'O*^

R. Hult,

Den genom hela södra Finland strykande åsen Salpaus-
selkä delar sig i nordligaste delen af Ladoga-Karelen (un-
gefär vid 62:dra breddgraden) i två grenar, hvilka löpa pa-
rallelt med hvarandra genom södra Savolaks och sydöstra
Tavastland och slutligen förena sig omkring sjön Vesijärvi i
den trakt, der södra Finlands högsta punkt, Tiirismaa, är
belägen*). Den södra af dessa grenar är nästan oafbruten.
Endast Vuoksen och Kymmene elf störta sig med dån ge-
nom hvar sin ränna utför dess sluttningar. Den norra gre-
nen derimot är af bruten af sjön Saima. Man kan dock äfven
öfver denna sjö spåra dess förlopp, ty den bildar en från
den östra stranden långt utskjutande halfö, Kyläniemi (skild
från fastlandet genom en kanal), hvilken delar sjön uti tvän-
ne vida fjärdar, och på Saimas vestra strand uti Taipalsaari
socken reser sig åsen ånyo strax midtför denna en mil lån-
ga halfö.

Nästan öfverallt åtskiljas de båda åsarna af 1 — 2V2 i^^il
breda dalgångar, stundom fylda af någon stor sjö, såsom
Pyhäjärvi mellan Kesälaks och Uukuniemi kyrkor och Sim-
pelejärvi i Parikkala socken. Men vid Saimas östra strand
ligger mellan dem icke en dal, utan en med desamma nä-
stan jeranhög mot sydvest sluttande platå, uppfyld af sand-
kullar och korta åsar, framstrykande i alla riktningar, än
parallelt med hvarandra, än sammanlöpande och nyckfullt
böjda.

*) Dessa parallela åsar äro på de flesta kartor öfver Finland
icke utsatta till hela den utsträckning, som här angifves, men uti Öfver-
blick af södra Finlands geologi af F. J. Wiik, sid. 14, finnes denna ut-
sträckning omtalad och närmare förklarad.

127

Detta på åsbildningar rika område ligger mellan 6P 13'
och 6P30' nordlig bredd samt mellan 46» och 46° 50' lou-
gitud öster om Ferro, i den botaniska provinsen södra Savo-
laks, på dess gräns mot Ladoga-Karelen. Det innefattar nära
hälften af Ruokolaks socken och en del af dess grannsocken
Rautjärvi, och begränsas i S3'dvest af Saima, af hvars stör-
sta öar tre höra hit, i nordvest af vidsträckta och delvis låg-
ländta skogsmarker med branta berg, hvilkas mellanliggande
dälder intagas af försumpningar, i norr och nordost af sär-
deles bergiga öde skogar och den 1,3 mil långa sjön Tor-
sanjärvi och i sydost af Ladoga-Karelens lägre och bördigare
nejder. Så begränsadt omfattar det en areal af omkring 7
svenska qvadratmil, hvaraf nära en tredjedel utgöres af vatten.

Jorden är här mycket mager. Den består mest af kros-
stensgrus, stundom af mosand eller damjord samt på några
få ställen af mindre utsträckning af saudblandad lerjord
(lermylla, såsom vid Ruokolaks prestgård, Virmutjoki, Utula
och på öarna i Saima). Denna fattigdom på lerjord är ka-
rakteristisk för trakten och gifver dess vegetation en mycket
torftigare prägel, än de till samma socknar hörande trakter-
nas kring öfra delen af Vuoksen, Immalajärvi, Kuokkalampi
och Miettilä gästgifveri.

Berggrunden träder mångenstädes i dagen såsom små
bergklintar och låga hällar, men egentliga berg äro icke syn-
nerligen allmänna utom i områdets norra gränstrakter om-
kring Kesselilä by och norra delen af Torsanjärvi, der ber-
gen äro både talrika och väldiga, stundom skilda af djupa
och särdeles sänka sumpmarker. Bergen hafva för det me-
sta formen af höga kullar med branta sluttningar och en mer
eller mindre platåformig topp, och de resa sig ganska högt
öfver de omgifvande jordlagren*). Flyttblock af stora dimen-
sioner, ofta remnade och sönderfallna, äro mycket vanliga
företeelser. I deras remnor och springor frodas den vack-
raste mossvegetation, som denna trakts bergsbildningar hafva

*) Trakten ligger inom Finlands östra gneisgebiet (se F. J.
Wiik, Finlands geol. förhållanden, /, pag. 48 samt kartan).

128

att uppvisa (t. ex. i skogen nära Ruokolaks kyrka, vid Kou-
vola på Salonsaari, vid vägen mellan Kyyrömäki och qvar-
narne vid Heliseväjoki).

Icke så mycket genom bergen, som genom de många
åsarna, är trakten i hög grad kuperad. Dessa af rullsten
och rullstensgrus, ofta med en betäckning af mosand, be-
stående åsar äro vanligen branta och höga med en smal kam,
men stundom utbreda de sig till vida moar (mellan Utula
och Syyspohja, vid Jälkölä etc). I de mellan åsarna lig-
gande dälderna finnas vanligtvis träsk, hvilkas stränder äro
försumpade och stundom omgifna af vidsträckta myrar. Så-
dana träsk finnas till ett särdeles stort antal*). De hafva
brunt grumligt vatten och dybotten. De flesta öfverstiga ej
i längd ^\^ mil, men en del uppnår betydligare dimensioner
(~^ mil och derutöfver). Man påträffar äfven här och der
en liten sjö med klart vatten och ler- eller sandbotten. Kom-
binationer af sjöar och träsk äro allmänna och utgöras af
större och djupare vattensamlingar, hvilkas botten på några
ställen är dyig, på andra fast eller stenig. En del af trä-
sken har intet synligt aflopp; bland sjöarna och de öfriga af
träsken utgjuta sig de flesta genom den lilla ån Virmutjoki och
ett par bäckar (Ra sila bäck och qvarnbäcken vid Ruokolaks
prestgård) i Saima. Blott de östligaste förena sig till ån
Heliseväjoki, som nära Räisälä kyrka uttömmer sitt vatten
i Vuoksen, och de nordligaste hafva sitt aflopp i den långa
och smala sjön Torsanjärvi, hvars öfverflödiga vattenmassa
genom Hiitola å söker sig en väg till Ladoga. Sålunda rin-
ner intet större vattendrag genom denna trakt, utan det vat-
ten, som samlas här, har sitt aflopp åt tre olika håll. Detta
har sin grund deri att trakten är högre än de omkring lig-
gande nejderna (på 8 mils afstånd åt alla håll). Från Sai-
mas 256 fot höga**) yta stiger terrängen småningom till en

*) På landtmäteristyrelsens stora kartverk öfver Finland äro
inom detta område mer än 180 sjöar och träsk utsatta och dock sak-
nas der många af de minsta skogsträsken. Knapt en tioudedel af
dessa vatten torde vara af ren sjönatur.

**) Enl. Ä. E. Modéens lärobok i Finlands geografi, 4:de uppl.

129

höjd af mellan 500 och 600 fot. Denna höjd når den nordvest
om Torsanjärvi. Endast en smal landsträcka längs Saimas
stränder och gränstrakterna i nordvest och sydost understiga
en höjd af 300 fot öfver hafsytan*).

Den maj[,Ta jorden kan ej gifva näring åt en tät befolk-
ning. Hela Ruokolaks och Rautjärvi tillsammans bebos af
nära 10,000 personer fördelade på omkring 15 qvadratmil **).
Då den här beskrifna traktens areal är 7 qvadratmil, skulle
dess befolkning, under antagande att folktätheten är lika
stor öfver allt i de båda socknarna, uppgå till 4,600 perso-
ner, hvilket gör 657 innevånare på hvarje qvadratmil eller
6,6 på hvarje qv. verstf). Denna beräkning torde i det när-
maste motsvara det verkliga förhållandet, ty om ock största
delen af området är mycket glest befolkad, så höra derimot
öarna Salonsaari, Aitsaari och Härskiänsaari till de tätast
bebodda delarna af Ruokolaks.

Folkets hufvuduäring är jordbruket, hvilket dock hos
allmogen står ganska lågt. Svedjebruket bedrifves i stor
skala och tyckes hafva tillhört trakten redan i flere sekel.
Derpå lemna de talrika ljungfälten och löfskogarna ett ove-
dersägligt vitnesbörd. Under de senaste åren har kärrod-
ling blifvit försökt, Bohvete odlas här ganska mycket. Der-
jeinte idkas något boskapsskötsel, hvars afkastning, smöret,
är en vigtig utförsvara och en af allmogens få inkomstkäl-
lor. Fisket är och har redan i många år varit dåligt. En
vigtig handelsvara är videbark, som hvarje sommar i stor
mängd af bönderna utföres till Ladogas stränder, der den
uppköpes af ryssarna. Afven har på senaste tider en myc-
kenhet stock blifvit försåld mest från de nordligare delarna
af Ruokolaks. Enligt uppgift af herr Förstadins finnas i

*) Enl. Gyldéns hojdkarta öfver Finland.

**) Enl. Hornborgs matrikel öfver p7-esterskapet och Ignatii stati-
stiska handbok.

t ) Till jeraförelse må följande uppgifter ur Ignatii statistiska hand-
bok här antecknas: Folktätheten är i medeltal på hvarje qvadratverst
i Nylands län 16, i Tavastehus län 10, i Wihorgs län 9, i St. Michels
län 8 och i Kuopio län 6 personei*. (Se tab. 5 a i nämda arbete).

130

Ruokolaks c. 2500 tunnland åker, c. 6500 tunnland ängs-
mark och c. 120 tunnland odlad möss- och kärrjord. Rå-
gen gifver 6 — 7: de kornet, vårsäden 4— 5 -.te.

Bland de naturliga ståndorterna*) äro skogarna de vida
vägnar öfvervägande. Äfveu försumpningarna äro mycket
allmänna, men i följd af traktens starka kupering nå de säl-
lan någon större utsträckning. De icke försumpade öpna
markerna äro till både antal och vidd mindre än de före-
gående, utom kärrängarna och ljungfälten, hvilka, isynnerhet
de sistnämda, äro både allmänna och vidsträckta.

Skogen består på moarna och de torra åsarna, isyn-
nerhet på deras kammar, uteslutande af tall. Dessa tall-
skogar äro vanligen mycket täta. Mossor (Hijpnum Schreberi
och Dicranum undulatum allm., Hylocomium splendens och Di-
cranum scoparium spridda, Dier. spurium rar) och lafvar fCla-
dina silvatica och rangiferina allm , Cl silvatka var. alpe-
stris och Cetraria islandica teml. allm.) bilda uti dem ett
tjockt täcke öfver marken. Knapt några andra växter trif-
vas i denna ståndorts ständiga skugga. I de tätaste tall-
skogarna saknas till och med lafvarna, och mossorna in-
skränkas i dem till antal och ymnighet. Då skogen glesnar,
infinna sig risväxter, ofta i mängd, och äfven några örter
och gräsväxter. Risvegetationen bildas mest af lingonris och
blåbärsris. Af örter och gräsartade växter anträfias i gle-
sare tallskogar allmänt Melampyrum pratense och Pyrola
rotundifolia, här och der Linncea borealis, Luzula pilosa,
Melica nutans och Aira flexuosn, och sällsynt Hypochoeris
maculata, Pulsatilla vernalis, Pyrola chlorantha och Carex
ericetorwm.

På friskare jord, såsom i dälder och på backsluttnin-
gar, är tallskogen starkt uppblandad med björk och stundom
med gran. (Granen uppträder här nästan aldrig skogbil-
dande, utom i distriktets nordligaste delar, hvilka jag icke
hann besöka, men jag såg den öfverallt tillsammans med

*) Grupperingeu och benämningen af dessa äro hufvudsakligen
de samma som i Bidrag till sydöstra Tavastlands Jiora och Flora Ka-
relicE Onegensis af J. P Norrlin.

131

tallen och bland löfträd.) Vegetationen i dessa blandsko-
gar är mycket varierande efter deras täthet och samman-
sättning, men utgör alltid en blandning af tallskogarnas vege-
tation med löfskogarnas. Den ymnigaste mossan i dera är
Hylocomium sjolendens. Några örter och gräs trifvas bäst på
denna ståndort, nämligen Hypochairis maculata, Linncv.a ho-
realis, Anemone Hepaticn, Pyrola-a.rterna, Luzula pilosa och
Carex digitata.

Vid sidorna af vägen mellan Immala och Ruokolaks
kyrka, ungefär en half mil från den senare, förekomma nå-
gra s. k, åsgropar af ganska betydliga dimensioner, bevux-
na med blandskog af tall och björk. På groparnas bot-
ten ligga nedrasade rullstenar, beklädda med ett täcke
af mossor, bland hvilka Hypnum pallescens, Brachytheci-
wn rejlexum och Br. Starkei spela den vigtigaste rolen.
I en af dessa gropar anträffades tvänne inom området
mycket sällsynta växter, Lonicera Xylosteum och Actcea
spicata.

Lika herskande som tallskogen är på de höga och
torra åsarna och moarna, lika allmän är löf skogen på läg-
re och friskare marker. Den består hufvudsakligen af Be-
tula odorata*), nästan alltid med en gles inblandning af
barrträd. Mellan björkarnes löf kan en större mängd ljus
och värme tränga ned och tillåta en mera oravexlande ve-
getation uppspira ur marken, än i tallskogen. Det är egent-
ligen örtvegetationen och i någon mon äfven busk- och gräs-
vegetationen, som här vinna i styrka, hvarimot ris, mossor
och lafvar aftaga i betydenhet. Af örtartade växter före-
komma allmännast Melampyrum pratense, M. silvaticum,
Trientalis europcea, Geranium silvaticum, Oxalis Acetosella,
Majanthemum hifolium och Polypodmm Dryopieris. En
mängd andra arter uppträda allmänt, men mera sparsamt,

*) Det kan förtjena omnämnas, att enl. v. Weymarns medde-
lande allmogen specifikt åtskiljer B. odorata och verrucosa. Den förra
kallas hikiäinen koivu, den senare rauteinen. För sin släta barks skull
anses hikiäi,nen särdeles lämplig till näfveratVerkning; af rauteinen gör
man badqvastar för den aromatiska luktens skull.

132

och bland de sällsyntaste må här nämnas Hieracium umhel-
latum var. paucijior^im^ Orohus vernus och Platanthera hi-
folia. Gräsvegetationen utgöres af några allmänt men gan-
ska sparsamt förekommande arter, bland hvilka dock Equi-
setum silvaticum ofta uppträder i mängd. Af risväxter an-
träffar man vanligen blott blåbärsriset. Mossvegetationen
består af helt andra arter, än i barrskogen och bildar ej
här ett sammanhängande täcke, utan bekläder blott stenar,
stubbar och trädrötter samt de fuktigaste ställena på mar-
ken. De allmännaste mossorna äro Hypnum uncinatum, H.
pallescensj Brachythecmm salebrosum, Polyirichiim commune,
Georgia pellucida, Dicranum scoparium och D. longifoUum'
Lafvegetationen är i det närmaste inskränkt till trädstam-
marne, hvilka i alla slag af skogar bära en stor mängd laf-
var. Buskvegetationen är torftig och består af ett par Sa-
lices, Juniperus communis^ Frangula vulgaris och sparsamt
Rosa cinnamomea. En del björkskogar äro troligen ur-
sprungliga, men andra hafva tydligen uppkommit på gamla
svedjeland, såsom qvarstående stubbar och brända fläckar
på marken utvisa. Det är möjligt att äfven de äldsta löf-
skogarna ursprungligen uppstått på af skogseldar härjad
mark.

Pä ängskanter och bäckstränder, der jorden är mera
lucker och rik på mylla, bildar björken (Betula odorata och
verrucosa) de intagande lundarne tillsammans med rönn,
hägq, gran och klibbal. Denna ståndort, hvilken inom om-
rådet är sällsynt och dåligt utbildad, utmärkes genom en
jemförelsevis rik och ganska egendomlig växtlighet. Ehuru icke
öfvervägande, blir mossvegetationen här särdeles frodig. Den
håller sig mest till de fuktigaste ställena, trädrötterna, stub-
bar och stenar, hvilka sistnämda vanligen äro öfverdragna
med ett mosstäcke af rätt behaglig grönska. Följande ar-
ter, bland hvilka de flesta äfven förekomma i blandskog,
blefvo antecknade för lundarne:

Hypnum uncinatum (a.), Br. Starkei,

H. pallescens (a.), Br. reflexum,

Brachyth«cium, salebrosum (a.), Plagiothecium silvaticum (r.),

133

Pl. denticulatum, Catharinea undulata,

Pl. turfacetmi, Dicranum longifoliiim (a.),

Climacium dendroides, D. montanuni,

Thujidmm abietinum (r.), D. fuscescens,

Georgia pellucida, JBlepharozia ciliaris,

Mniiitn punctatmn (r.), Bl. pidcherrima.

Mn. cuspidatmn,
Några örter frodas här i sin skönaste utbildning, så-
som Mentlia arvensis, Clinoi^odmm vulgäre (r.), Stachys sil-
vatica (h. o. d.), Angelica silvestris, Aegopodium. Podagraria,
Siellaria nemorum (r.) och Circcea alpina (r.); och ormbun-
kar, såsom Polypodium Phegopteris, P. Dryopteris, Poly-
sticlium filix-inas och P, spinulosum. uppnå isynnerhet i fuk-
tiga dälder sin största fägring. Afven buskvegetationen vin-
ner här en viss yppighet. Viburnum Opulus (r.), Ribes ni-
grum, Rosa cinnamomea, Daphne Mezereum (r.) och Salices
torde böra nämnas såsom de för lundarne mest utmärkande
buskväxter. Gräsvegetationen, som är ganska sparsam, men
egendomlig, uppträder mest med följande arter: Carex jun-
cella, Poa nemoralis, Calamagrostis phragmitoides och C.
lanceolata.

Till skogsmarkerna måste ännu de med låg gråal (Al-
nus incana) tätt bevuxna lokalerna räknas, hvilka alltid fin-
nas i odlade trakter. Dels förekomma de på fuktig jord i
närheten af gårdarne, dels på torrare marker, som förut be-
gagnats till åkrar, och längs vägkanterna.

Ädlare trädslag äro sällsynta. Enligt uppgift af v.
Weymarn och Londén förekommer lönnen på Kytönsaari i
Saima och vid kapellansbostället på Salonsaari, och stora
lindar både på Kytönsaari och den nära intill denna lig-
gande Oritsaari. Afven lär en och annan grupp af mindre
lindar anträffas i skogarne. På den långt vesterut i Saima
liggande stora ön Härskiänsaari växer hasseln enl. „Kesebe-
rättelse år 1852 af A. Chydenius, A. Kränk och E. Nylän-
der. " *) Jag var ej i tillfälle att sjelf se något af dessa träd-

*) Manuskript, liggande i sällskapets pro Fauna et Flora Fen-
uica arkiv.

134

slag i vildt tillstånd under tiden för min vistelse i Ruo-
kolaks.

På botnen af de många dalsänkningarna finnes nästan
alltid någon försumpilillg. Äfven träskens stränder om-
gifvas, så vidt iitrynimet och höjdförhållandena medgifva det,
alltid af försumpade marker. Stundom utgöras de då när-
mast den gungflyartade träskstranden af flackmossar, h vilka
småningom öfvergå till öpna myrar, i sin tur efterträdda af
tallmyrar. Oftare är träskstranden icke gungflyartad och
flackmossen brukar då saknas. På sjelfva stranden vidtager
i detta fall genast en myr, som ej sällan öfver hela sin yta
är bevuxen med tallar. Om intet träsk finnes i dalarna, äro
de fylda med tallmyrar, kärrängar eller skogskärr.

Tallmyrarna äro således de oftast förekommande
försumpningarne. Marken är här betäckt med en tät matta
af Sphagmim- arter. Ymnigast förekomma Sph. acutifolium
och Sph. cymhifoUum. 8ph. strictum, Polytrichum commune,
Cladina rangiferina Och Cl. silvatica deltaga äfven, ehuru
sparsamt, i bildandet af torfven och dess betäckning. Gräs-
vegetationen är inskränkt till ett och annat vanligen sterilt
Carex-^irL Den synnerligen torftiga örtvegetationen utgö-
res knapt af annat än allmän Ruhus Chammmorus och Oxy-
coccus palustris samt spridda stånd af Drosera rotundifolia.
Derimot finnas här risväxter i stor ymnighet, isynnerhet Le-
dum 2ycilustre, Cassandra calyculata och Beiula nana. Då
tallarne växa glesare och äro låga och förkrympta, öfvergår
tallmyrens vegetation till den öpna myrens.

Öpna myrar förekomma inom området blott i när-
heten af träsken. Omkring de minsta träsken äro de van-
ligen mycket vidsträckta. På denna ståndort bildas torfven
hufvudsakligen af Sphagnum acutifolium och dess varietet
juscum. Äfven lafvar uppträda ofta fläckvis i stor ymnig-
het (Cladina rangiferina, Cl. silvatica, dess var. alpestris
och sällsynt Cetraria crispa). Ris vegetationen är vanligen
särdeles rik. Cassandra calyculata, Andromeda j^olfolia,
Em.petrum nigrum och stundom Vaccinium uliginosum^ Le-
dum palustre, Betida nana och Salix myrtilloides förekom-

135

ma ymnigt. Äfven gräs- och örtvegetationen äro här bätre
utvecklade än i taUmyrarne, Den förra består mest af all-
mänt förekommande Eriophorum vaginatum och Carex pau-
cijiora samt sällsyntare några egentligen flackmossen och gung-
flyet tillhöriga arter, t. ex. Rliynchospora alba, Cai^ex ampul-
lacea och C. limosa. Örtvegetationen utgöres af ymnig Oxy-
coccus palustris, allmänna O. microcarpus, Drosera longifolia
och Dr. rotnndifolia, samt sällsyntare Dr. intermedia, Rubus
Chamcemorus, Potentilla tormentilla och Scheuchzeria palustris.
Flackmossarne äro ganska sällsynta. De utmärka
sig genom sin sankhet och sin fattigdom på risväxter och
anträffas uteslutande kring de mindre träsken. Sphagnum
cymhifolium^ Sph. acutifolium och Sph. recurvum bilda torfven.
Inblandningen af örter och gräsväxter är gles. Vanligast
förekomma Drosera longifolia^ Dr. intermedia^ Dr. rotnndi-
folia^ Scheuchzeria palustris och Rliynchospora alba.

Af gungflyn finner man spår blott närmast vatten-
randen kring de mindre bland träsken och vid bräddarne af
de lugnare rinnande och bredare bäckarne. Sådana lokaler
utmärka sig främst genom sin gräsvegetation, bestående af
Rhynchospora alba (r ), C. limosa,

Eriophorum angttstifolium, C. irrigua,

E. gracile (r.), C. canescens,

E. vaginatum, C. teretiuscula (v.),

Carex ampullacea, C. chordorrhiza,

C. filiformis (v. med blommor), C. pauciflora.

På gungflyartade bäckstränder uppträda en mängd ör-
ter, bland hvilka Menyanthes trifoliata, Scheuchzeria palu-
stris och Calla palustris ymnigt. — Uti flackmossar och öp-
na myar anträfi'as ofta enstaka små fläckar, som sakna Sphag-
na och genom sin rikedom på Scheuchzeria palustris och
Rhynchospora alba påminna om gungflyn.

Blott på ett enda ställe anträffade jag ett verkligt,
om ock ej stort gungfly. Det finnes i Haloniemi by i
Kuokolaks, i en försumpning, som för sin fullständighets
skull förtjenar att särskildt omtalas. I ändan af en trång
dalgång mellan ett par sammanlöpande låga sandåsar exi-

136

sterar en liten vattensamling, tydligen återstoden af ett igen-
vuxet träsk. Den utmärker sig genom en för trakten ovan-
ligt rik träskvegetation. Den del af vattensamlingen, som
vetter ut ur vinkeln mellan åsarna, är nästan fyld af Hypnum
fluitans, Sphagnum ctisjndatum och Cyperaceer. Strax derefter
vidtager ett väl utbildadt gungfly, utmärkt genom sin rikedom
på Menyanthes trifoliata, Calla palustris och halfgräs samt
sin af dessa växters rötter och några mossor sammanväfda,
gungande yta. Gräsvegetationen utgöres förnämligast af Rhyn-
chospora alba, Eriojohorum angustifolium, E. gracile, E. va-
ginatum, Carex ampullacea, C. canescens och C. chordorrhiza.
Gungflyet öfvergår småningom genom Sphagnas öfverhand
tagande till en flackmosse. Det är intressant att här kunna
följa med guugflyets gradvis skeende förvandling. Nära trä-
sket bilda Sphagna endast små fläckar. Dessa tilltaga läng-
re utåt i höjd och vidd, lemnande ett allt mindre och min-
dre mellanrum mellan hvarandra. I samma mon, som Sphag-
numtufvorna tilltaga i mägtighet, draga sig örter och half-
gräs tillbaka ur dem och minskas till såväl arternas som in-
dividernas antal. Slutligen synas de sista återstoderna af
gungflyet som nätformigt förgrenade gytjefylda rännor i flack-
niossen, bevuxna med Rhynchospora alha, Drosera interme-
dia och Scheuchzeria palustris. Der flackmossen är renast
utbildad, förekommer Malaxis paludosa (sällsynt) till hälften
inbäddad i de svällande tufvorna af S^yliagnum cymhifolium.
Under detta utvecklingsstadium hyser Sphagnumtäcket redan
några för gungflyet främmande växter. Hit höra isynnerhet
risen, bland hvilka mest Andromeda poUfolia. Längre bort
ökas risen, främst Cassandra calyculata, i mängd, torfven
får en större fasthet, och flackmossen öfvergår till en öppen
myr. Denna intränger i närliggande dälder med långa gre-
nar eller vikar, hvilka äro tätt bevuxna med tallar, sålunda
verkliga tallmyrar.

Om dalbotnarne icke intagas af träsk eller sumpmarker,
utan af skog, är dock marken i dessa alltid mer eller min-
dre vattendränkt, stundom i så hög grad, att mellan träden
trifvas vattenväxter, sådana som Menyanthes trifoliata, Co-

137

marum palustre, Calla palustris, Sphaynum strictum, Sph.
cymhifolium^ Sph. riparium, Sph. acutifolium, Sjjh. squarro-
sum, Hypnum cordifolium, H. giganteum, H. cuspidatum,
och H. fluitans. Dessa ståndorter, skogskärren, äro icke
särdeles allmänna och alltid af obetydlig vidd. Kring träd-
staraniarne i dem bildas tufvor af Polytrichum commune och
Sphagna. Några Salices, Frangula vulgaris, Vaccinium uli-
ginosumj Empetrum nigrum och Ledum palustre äro de van-
ligaste buskarne och risen. Gräsvegetationen utgöras af Ca-
lamagrostis lanceolata, Carex vaginata, C. globularis, C. ca-
7iescens, C tenella (r.) och Equisetum silvaticum. Flere ör-
ter, som finnas på våta ängsmarker, uppträda äfven här, t.
ex. Galhim palustre, Caltha palustris, Viola palustris och
Orchis maculata m. fl. Då isynnerhet löfskogen håller sig
till dalar och lägre marker, är det naturligt, att de flesta
skogskärr äro bildade i löfskog. Några förekomma dock i
blandskog, och på sådana lokaler tyckes granen trifvas bäst.
Den kan t. o. m. blifva förherskande och bildar då s. k.
grankärr, hvilket dock är ganska sällsynt i dessa trakter.

Bland de icke försumpade öpiia markerna intaga,
såsom redan blifvit nämdt, ljungfälten det vigtigaste rum-
met. De upptaga tillsammans en areal åtminstone lika stor
som sumpmarkernas; de utbreda sig öfver de vida moarne
och bekläda de mindre branta åsarnes grusiga sluttningar.
Dessa ljungfält höra under försommaren till det mest enfor-
miga och tröttande, som ögat kan skåda. Den täta Ijim-
gens gråbruna färg afbrytes knapt af något annat än de
ännu gråare stenarna. Först den hetaste tiden få de ett
lifligare utseende. Då börjar ljungen blomma, hvarjemte
gulblommiga Solidago virgaurea och Hieracium umhellatum
bjert afsticka mot den i Ijusrödt och grågrönt skiftande
grundfärgen. Stundom är ljungen mindre tät och lemnar
då rum för flere andra växter att utveckla sig. Jemte yra-
nig Arctostaphylos officinalis uppträder i myckenhet Anten-
naria dioica. På sådana fält finner man äfven Hypoclmris
maculata, Palsatilla vernalis, Arabis suecica, Viola arenaria

138

och Viscaria vulgaris. Också några styfbladiga gräsarter
älska företrädesvis denna ståndort.

Någon gång, såsom på en del af åsen ofvan om Utula
by, är den bara sanden blott ofullständigt betäckt med Arc-
tostaphylos officinalis och Thymus Serpyllum, hvarimot ljun-
gen nästan helt och hållet saknas. Mer eller mindre mon-
strösa former af Crepis tectorum, Erigeron acris, Hieracium
fallax, Trichera arvensis (var. integrifolia), Spergula verna-
lis, Fragaria vesca och Equisetum hiemale växa sparsamt i
den upphettade sanden. — En annan del af samma ås be-
täckes af s. k. damjord. Här saknas risvegetationen och
några nya örter (Verhascum Thapsus, Galeopsis Ladanum,
Filago montana, Scleranthus annuus m. fl.) infinna sig gan-
ska talrikt. Ett exemplar af den i trakten sällsynta Latliy-
rus silvestris blef äfven funnet härstädes.

De största ljungfälten hafva väl skogseldar att tacka
för sin uppkomst, men de mindre — och de utgöra det stora
flertalet — hafva uppstått derigenom, att svedjemarkerna,
när de ej mera gifva tillräcklig af kastning, lemnas åt sig
sjelfva, då de först ombildas till torra backar och sedan,
om marken består af grus eller mycket stenbunden sand-
jord, till ljungfält. Sålunda bildade ljungfält äro lätt igen-
känliga dels genom sin regelbundna form, dels genom de
stenhögar och den mängd halfmurkna, ännu sotiga stubbar,
som man finner bland ljungen. De utmärka sig äfven ofta
genom en qvarlefva af sin forna backvegetation. Opna marker
på öfvergångsstadiet mellan fältbackarne och Ijungmoarne äro
i trakten mycket talrika. Många ljungfält öfverklädas inom
en viss tids förlopp med ungskog af gråal, björk eller tall;
v. Weymarn omtalar, att ett par öfvergifna åkrar vid Rautio
(med krossgrusjord) inom c. 10 år åter blifvit dugliga att
svedjas. En så snabb förvandling måste dock anses som
undantagsfall och en stor del af ljungfälten torde aldrig
återfå sin trädvegetation.

Är jorden mindre utarmad genom ofta upprepadt sved-
jande och består den tillika af finare sand eller lermylla,
förvandlas de öfvergifna åkrarne icke till ljungfält, utan för-

139

blifva torra backar. Dessa förekomma derför talrikast
och renast utbildade i närheten af de stora byarna vid strän-
derna af Saima och på de tre stora öarna. Sådana finnas
för öfrigt allestädes, der åkrarne någon tid legat obrukade,
men deras vegetation är sällan ren, utan företer vanligen en
blandning af svedjemarkernas växtlighet med ljungfältens.

De torra backarne ega en mycket torftig vegetation.
Gräsvegetationen är den herskande och utgöres förnämligast
af Nardus stricta, Anthoxanthum odoratum, Agrostis vulga-
ris och Aira fiexuosa. Afven några andra arter äro all-
männa, men blott de uppräknade förekomma ymnigt. Moss-
vegetationen är ofta af stor betydenhet, men det oaktadt ma-
ger och enformig, bestående för det mesta af Polytrichum
strictum och piliferum med inblandning af några få andra
arter. Någon gång är Thnjidium ahietinum den herskande
och bildar en jemn blott af Cetraria islandica, C. a-ispa,
några grässtrån och örter af bruten matta. Buskar förekom-
ma ofta rätt talrikt, isynnerhet låg Alnus incana och Juni-
perus communis. Få örter finna här någon trefnad. De fle-
sta, som egentligen tillhöra friskare marker, blifva här ma-
gra och förkrympta. Talrikt förekomma blott Achillea Mil-
lefolium^ Antennaria dioica, Leontodon autumnalis, Prunella
vulgaris och Potentilla Tormentilla. Några andra örter före-
komma temmeligen allmänt, såsom Chrysanthemum Leucan-
themurn, Erigeron acris (stundom ymnig), Hieracium umbel-
latum och Pimjnnella Saxifraga. Dessutom finnes en hop
andra arter mer eller mindre sällsynt eller tillfälligtvis.

Åkerrenarnes vegetation är (eller var åtminstone
denna torra sommar) mest lik de torra backarnes. Några
likna dock mera de torra ängarne genom sin rika gräsväxt.
— Äfven vägkanternas vegetation öfverensstämmer i huf-
vudsak med de torra backarnes. Här ingå dock några andra
beståndsdelar i vegetationen, nämligen

Matricaria discoidea (h. 0. d.), Lepigonum ruhrum,

Hieracium Pilosella, Scleranthus anmms,

Thynius Serpi/llmn, Festuca elatior suhloUacea (r.),

Verbascum nigrum (li. 0. d.), F. rubra,

Draha nemorosa (r.), Phleum pratense nodosum (r.).

140

De friska ängsbackar ne äro mindre allmänna och
alltid af obetydlig storlek. De förekomma på sluttande mark
vid ängskanter och sjöstränder. De erbjuda betraktaren ea
glad anblick genom sin rika örtvegetation och dess vexjande
färger. Ymnigast förekomma Chrysanthemum Leucanthemum,
Gnaphalium silvaticum^ Campanula glomerata, C. jpatula,
Pimpinella Saxifraga^ Alchemilla vulgaris och stundom Cen-
taurea austriaca och Leontodon Mspidus. Mindre betydlig,
men dock ganska framstående, är gräsvegetationen. Det ym-
nigaste gräset är Anihoxanthum odoratum. Det saknas al-
drig på denna ståndort. De öfriga gräsartade växterna före-
komma icke ymnigt. Ris, mossor och lafvar finnas högst
obetydligt, träd och buskar blott undantagsvis.

Ängsmarkerna äro nästan alltid vattenhaltiga. Torra
ängar äro mycket sällsynta. I de bördigaste trakterna fin-
nes en och annan sådan (vid Utula, Virrautjoki, Ronkiain
och i hvardera kyrktrakten), men i den öfriga delen af om-
rådet saknas de helt och hållet*). De utmärka sig främst
genom sin stora rikedom på Åira ccespitosa. Jemte detta
gräs förekomma ymnigt Agrostis vulgaris och Anihoxanthum
odoratum samt allmänt Dactylis glomerata^ Festuca elatior,
Poa pratensis, Phleum pratense, Triticum repens och Närdas
stricta. Örtvegetationen är mindre ymnig, men dock ganska
omvexlande. Chrysanthemun Leucanthemum^ Achillea Mille-
folium, Rhinanthus minor, Ranuncidus acris, Vida cracca^
Trifolium repens och Tr. pratense äro de allmännaste ör-
terna. Ris, mossor och lafvar saknas.

Vida allmännare än de torra äro de fuktiga ängar-
ne. De anträffas vanligen i dalbotnar och vid bäckstränder,
och äro bäst utbildade på något sluttande mark. Äfven på
dem är gräsvegetationen öfvervägande och utgöres mest af
ymnigt förekommande Juncus filiformis, Carex vulgaris^ A-
grostis canina och Nardus stricta, samt allmänt Eriophorum
vaginatum, Carex canescens, Aira ccespitosa och Anthoxan-
thum odoratum. Några Cyperaceer och Gramineer förekom-

*) På några ställen finnas odlade hårdvallsängar.

141

ma mindre allmänt, så äfven Equisetum Umosum. Ortvege-
tationen är sparsam. De allmännaste arterna äro Pedicula-
ris palustris, Viola palustris, Lychnis Flos-cucuU, EpUohium
palustre, Comarum palustre, Potentilla Tormentilla, Spircea
ulmaria, Trifolivm spadicenm och Rumex Acetosa. Moss-
vegetationen ar ganska betydlig. Den består af Hypnum cor-
difolium, H. jluitans, Polytrichum commune, P. gracile, Gym-
nocybe palustris och Sphagnum acutifolium jemte några an-
dra arter. Af ris förekommer här Vacciniuvi uliginosum.
Buskar, isynnerhet Salices, uppträda ofta i mängd.

De allmännaste ängsmarkerna äro dock kärrängar-
ne. De ligga oftast lågt och alltid på jemn mark. Många
af dem ega en vegetation, som starkt påminner om gung-
flyens. På sådana kärrängar förekomma jemte de på de fuk-
tiga ängarna växande mossorna följande arter:
Hypnum giganteum, Polytrichum Swartzii (rar),

H. cuspidaium, Philonotis fontana,

H. Richardsoni*) {i^m[.X^.x), Mnium stellare (jcar),
JET. stramineum (rar), Mn. cinclidioides (h. 0. d.),

H. uncinatum, Bryum pseudotriquetrum,

H. exannulatum (li. 0. d.), Sphagnum squarrosum (h. 0. d.),

H. scorpioides, „ „ v. squarrosulum,

samt några få tillfälligtvis inblandade arter, bildande ett sam-
manhängande mosstäcke, ur hvilket den torftiga gräsvegeta-
tionen skjuter upp. De flesta kärrängar hafva dock upp-
kommit af mossar och myrar, hvilka ståndorters Sphagna
bilda hufvudmassan i dessa ängars mossvegetation. — Kärr-
ängarnes gräsvegetation är något gles och utgöres af Cari-
ces (vulgaris, canescens, irrigua m. fl.), Rhynchospora alba (r.),
Eriophora (angustifolium, latifoliuvi teml. r.), några få gräs
(Ägrostis canina, Calamagrostis stricta), Equisetum limostim
och E. palustre. Örtvegetationen är mycket fattig. De mest
utmärkande örterna äro Menyanthes trifoUata, Peucedanum
palustre, Caltha palustris, Viola palustris, Drosera-arterna,
och Comarum palustre. På myr- och mossartade ängar fin-

*) Stereodon Richardsoni Mitt. = E. Breidleri Jur. enligt Lindberg.

142

nas vanligen några risväxter, såsom Vaccinhim uliginostim,
Andromeda polifolia och Cassandra cali/culata. Buskar trii-
vas mindre väl här, än på de fuktiga ängarne, men några
Salix-SkTter (phylicccfoUa, pentandra) saknas dock nästan
aldrig.

Mellan de två sistnämda slagen af ståndorter kan knap-
past någon skarp begränsning ega rum, ty deras vegetation
är ganska varierande. Man påträffar ofta ängsmarker, som
fläckvis hafva naturen af kärrängar och för öfrigt äro fuk-
tiga ängar, eller tvärtom. Sällan får man se någon riktigt
typisk fuktig äng, hvilket dock oftare är händelsen med
kärr- och myrängarne.

Genom sin vegetation bilda väg- och åkerkanterna öfver-
gången från sist behandlade hufvudgrupp af ståndorter till
de lokaler, hvilkas ursprungliga växtlighet genom kulturens
inverkan bhfvit helt och hållet utplånad, de s. k. odlade
markerna*). Hit höra gårdame och de närmast omkring
dem liggande odlingarne samt åkrarne.

På går dar ne och i de invid dem befintliga potatis-,
rof- och bönlanden växa samma arter ogräs allmänt, som i de
öfriga delarne af landet. Några förtjena dock att särskildt
framhållas: Matvicaria discoidea (rar), Inula Helemmn (rar),
Sonchtis arvensis (ymnig på ett par ställen), Lamium incisum
(rar), Verhascum nigrum (h. o. d.), Plantago lanceolata, He-
racleum sihiricum (rar) och Bunias orientalis (rar). Bland
den ganska allmänt odlade hampan trifves knapt ett enda
ogräs.

Åkrarne äro vanligen fulla af ruderatväxter. Ym-
nigt förekomma följande arter: Centaurea Cyamis, Lapsana
communis, Raphanus Raphanistrum, Pohjgonum hpathifo-
lium och Apera Spica-venti. Allmänna äro vidare:
Matricaria inodora, Lithospermum arvense,

Cirsium arvense, Myosotis arvensis,

Crepis tectorum, Galeopsis Tetrahit,

Galium aparine infestum, G. versicolor,

*) Denna benämning är icke fullt betecknande, men måste dock
i brist på någon bätre bär bibehållas.

143

Erysimtim cheiranthoides, Spergula arvensis,

Capsella Biirsa-pastoris, Vicia hirsuta,

Fumaria officindlis, Chenopodium album,

Viola tricolor arvensis, Equisetum arvense.

Bland de många på åkrar mindre allmänna arterna må blott
Stachys palustris, Galeopsis Ladanum, Fagopyrum esculen-
tmn (ganska allmänt odladt), Arabis suecica och Vicia sativa
omnämnas.

När åkrar och svedar lemnas obrukade, öfvergå de till
torra backar och ljungfält på sådant sätt, som redan blifvit
beskrifvet. Men innan denna öfvergång skett, beklädas de
af en egendomlig, ofta jemförelsevis ganska yppig vegetation
och bilda då en tydligt utpräglad särskild ståndort, trädes-
åkrarne. Några buskar (Alnus incana, Ruhus idcPMs, tel-
ningar af Bétula verrucosa) och ris (Calluna vulgaris, Vac-
ciniiim Myrtillus, V. uUginosum, V. Vitis-idcea) uppväxa på
dem, acrocarpa mossor (Polytrichum piliferum, Ceratodon
purpureus) betäcka fläckvis den bara marken, och gräsvege-
tationen är temmeligen torftig. Örtvegetationen är här nästan
allena herskande. De flesta på denna ståndort förekom-
mande örter uppnå en stor frodighet och blomma rikligt.
De vanligaste åkerogräsen hafva försvunnit eller åtminstone
betydligt aftagit i antal, medan en mängd nya arter upp-
träda ymnigt. Dessa för öde lemnade åkrar särskildt utmär-
kande växter äro Filago montana, Galeopsis Ladanum, Lina-
ria vulgaris, Potentilla norvegica, Scleranthus annuus och
Rumex Acetocella. Stundom finner man trädesåkrar, på livilka
en enda af dessa arter bildar hufvudmassan af vegetationen.
Allmänt förekomma vidare:

Anthemis tinctoria, Veronica verna,

Gnaphaliitm idiginosum, Arabis suecica,

Erigeron acris, Silene infläta,

Crepis tectorum, Chammnerion angustifolium,

Hieracium umbellatum, Viola tricolor,

Verbascum Thapsus, Pteris aquilina.

Flere andra arter äro mindre allmänna, såsom:

Calamintha Acinos (rar), JPlantago lanceolata,

144

Angelica silvestris (lai"), Melandrium pratense (allm. i

Myosurus minimus, Östra deleu),

Turritis glabra, Orohus vernus (rar),

Vicia sepium,

Trädesåkrarnes vegetation vexlar i hög grad efter markens
beskaffenhet. På grus- och sandjord är vanligen någon viss
art förherskande, men på lermylla visar sig en stor mång-
fald af olika arter.

Bergsvegetationen är Imfvudsakligen utmärkt genom
sina mossor och lafvar. På branta, skuggiga bergväg-
gar och i bergspringor växa allmänt Bartramia aispa
och Cynodontium polycaiyum /3 strumiferum, här och der
Pterigynandrtim fiUforme^ Cynodontium Wahlenbergii och
Neckera oligocarpa, mindre allmänt Isothecium myostiroides,
Bartramia ithyphylla, Jungermannia saxicola och J. tricho-
phylla. — På för direkt solljus utsatta berghällar, klippor
och stenar anträffas allmänt Polytrichum piliferiim, Hedwigia
ciliata, Grimmia Miihlenheckii och Racomitrium microcar-
pum^ och sällsynt Orthotrichum rupestre, Racomitrium fasci-
culare och R. canescens. — Såsom redan i det föregående blif-
vit näradt, äro flyttblock i denna trakt allmänna och deras
remnor och klyftor äro prydda med för området teraligen
ovanliga mossor. Sådana arter äro Pterigynandrum fili-
forme, Neckera oligocarpa, Isothecium- m,yosiiroides och en
stor vacker daggblå form af Polytrichum piliferum. — Sphag-
num acutifolium plägar fylla de små vattensamlingar, som
bildas på bergen, och bland hvitmossan slår Carex vulgaris
rot. Ortvegetationen på bergen utgöres af några få arter,
hvilka alla växa antingen i bergspringor eller på med
jord fylda af sats er, nämligen:

Antennaria dioica, Rumex Acetosella,

Hieracium vulgatum, Convallaria Polygonatum,

Viscaria vulgaris, Polypodium vulgäre,

Stellaria graminea, Wbodsia ilvensis,

samt några sällsyntare. Af gräsartade växter trifvas här
Carex vulgaris, Festuca ovina, Agrostis vulgaris och stund-
om några andra.

145

Sedan nu landets vegetation blifvit i korthet behandlad,
återstår att tala några ord om vattenveg^etatioiieil. Sjöar,
träsk, åar, bäckar och polar bilda en särskild serie af ståndorter.

Rikast på växter äro sjö ar ne. På större djup växer
dock knappast något annat än Potamogeton perfoliatus. Blott
sådana ställen, der djupet är en famn eller mindre, äro pryd-
da af den för sjöarna egendomliga, rika vegetationen. På
ungefär en famns djup träffar man allmänt Potamogeton per-
foUattts, Lohelia Dortmanna (sällan blommande på detta
djup), Batrachium heterophyllum, 3ii/riophyllum alternijlorum,
och Isoetes lacustris. På mindre djup aftaga dessa växter
i ymnighet (utom Lohelia och Isoetes) och försvinna slutli-
gen, under det att andra arter intaga deras plats. Sterila
Panuncuhcs reptans och Heleocharis acicularis bekläda bot-
nen jemte några mindre allmänna arter. Hög Phragmites
comimmis reser sig ofta i stor ymnighet öfver vattenytan,
isynnerhet der stränderna äro långgrunda och botnen lös,
såsom vid Utula. På sådana ställen flyta de långa, smala
bladen af Sparganmm minimum i vindens eller strömdragets
riktning på vatnet och Equisetum limosum skjuter sina. stela,
bräckliga stjelkar i stor mängd öfver vågorna. Vid Kota-
niemi växa på en dylik lokal i Saima Nymphcea alha, Nu-
phar luteu7n, N. pumilum, Polygonum amphihium och Pota-
mogeton natans ymnigt jemte de ofvan uppräknade. — Vat-
tenranden, d. v. s. den vid lågt vatten blottade, vid högt
vatten öfversvämmade delen af stranden, karakteriseras ge-
nom en annan växtlighet. Utom flere för grundare vatten-
samlingar (diken, bäckar, polar etc.) och deras stränder i
allmänhet utmärkande arter {Bidens trijyartita, Scufellaria
galericulata, Naumhurgia thyrsijlora, Ranunculus reptans,
Lythrum salicaria, Polygonum Hydropiper, Callitriche verna
var. repens, Alisma Plantago, Juncus articulatus, J. supi'
nus (rar), J. bufonius, Heleocharis palustris m. fl.) uppträda
här Lohelia Dortmanna, Suhularia aquatica (h. o. d. ymnig),
Bulliarda aquatica, blommande Heleocharis acicularis, Ca-
rex Oederi, C. stricta och sällsynt C. ccespitosa. Denna del
af stranden omgifves af en krans af löfträd och buskar, bland

146

hvilka de mest utmärkande äro Almis gliitinosa och Myri-
ca Gale.

Under de sist förflutna somrarne har vattenståndet i
Saima varit ovanligt lågt. Stora sträckor af de nu kala
stränderna hafva för några år sedan legat under vatten. De
förete en egendomlig blandning af strandväxter och andra
fuktväxter med från närliggande ängsbackar invandrade ar-
ter. Sålunda kan man få se 2 — 4 tum höga stånd af Lobe-
lia och Alisma blomma tillsammans med Potentilla norve-
gica, Juncus-SLrier och Carex vulgaris på flere famnars af-
stånd från den nuvarande vattenranden. Af Polygonum amphi-
bium är varieteten terrestre allmännare än hufvudfornien.
Den gamla vattenranden kan mångenstädes igenkännas ge-
nom sin grofva grus- och stenjord, sin af vatnet inskurna
tvära kant af mylla och torf och sina på denna kant växan-
de klibbalar, pilar och björkar. Den forna, nu blottade sjö-
botnen består af fin sand och lera, aflagrade ur vatnet. ~
Der stranden är mycket brant, såsom vid sundet mellan Ra-
sila och Salonsaari, hafva naturligtvis tillandningarna icke
blifvit på långt när så stora, utan bestå blott af en brant
strandremsa af groft ursköljdt rullstensgrus, mera sällan af
sand. Skogen når på sådana ställen ända ned till vatten-
randen och förlänar de höga stränderna ett dystert och al-
varligt utseende.

Träsken äro vida fattigare på växter än sjöarne. Nym-
phceacecB, Potamogeton natans, Phragmites communis och Equi-
setum Umosmn äro de enda vanliga arterna. På vattenran-
den, som här vanligen är försumpad, växa mest Cicuta vi-
rosa, Comarum palustre, Alisma plantago, Carex ampullacea
och C. JiUformis, samt på mindre vattendränkt grund Cas-
sandra calyculata och Myrica Gale. Kring de mindre trä-
sken är vattenranden ofta gungflyartad. Sådana lokalers ve-
getation är redan i det föregående behandlad.

Åarne i detta område äro få och deras vegetation är
mest lik sjöarnes, men vexlar något allt efter strömmens
hastighet och botnens deraf betingade beskafienhet. Brist på
anteckningar hindra mig att ingå på detta ämne.

147

B äckarne liafva några egendomliga arter, såsom Ranun-
culus Lingua (rar), Hippuris vulgaris, Potamogeton rufescens
(rar), P. graniineus, Dichelyma falcattivi, Fontinalis antipyre-
tica och F. dalecarlica, samt på deras stränder Lycopus eic-
ropcPAis (teml. rar) och forma glahrata af Meniha arvensis.

I polar ne (och dikena) växa utom några högst all-
männa växter Peplis Portula (rar), Utricularia vtdgai-is, Po-
lygonum Hydropiper, Callitriche verna och Glyceria jiuitans.

I afseende på vegetationens olika grad af yppighet sön-
derfaller detta område i tvänne delar, den östra, omfattande
trakten kring de många träsken, och den vestra, omfattande
Saimas stränder och dess öar. Den östra utmärker sig ge-
nom sin magra jordmon, sin rikedom på tallskog och ljung-
fält samt sin i hög grad torftiga vegetation. Den vestra der-
imot är rikare på löfskog, ljungfälten äro mindre och torra
backar talrikare, hvarjemte vegetationen är yppigare, befolk-
ningen tätare och odlingen allmännare. Dessa båda delar
förete dock mycket mindre olikhet sig imellan, än med trak-
ten närmast söder om dem. I denna trakt är lermyllan den
förherskande jordarten och åsbildningarna äro der mindre
talrika. Denna markens beskaffenhet förorsakar, att vegeta-
tionen der når en högre grad af yppighet. Isynnerhet gäller
detta om Vuoksens stränder och Imatra, hvars lundar och
strandbackar betydligt mera likna samma ståndorter i Ladoga-
karelen än i Savolaks. Följande 13 växter, hvilka alls icke blif-
vit funna inom det ofvan behandlade området, förekomma här:

Änchusa officinalis, Vida silvatica,

Polemonium coeruleum, V. tetrasperma,

Solanum nigrum, JBlitum rubrum,

Veronica agrestis, SI. glaucum,

Polygala uliginosa, Chenopodium polyspermum,

Agrimonia Eupatoria, Brachypodium pinnatum.

Geum urbanum,
18 andra arter, hvilka inom denna beskrifnings område äro
sällsynta, uppträda vid Imatra mer eller mindre allmänt, näm-

148

ligen af buskar: Viburnuin Opulus ymnigt (i området här
och der) och Lonicera Xylosteum ymnigt (i området mycket
sällsynt), och af örter allmänt:

Centaurea austriaca (i omr. h. Chrysosplenium alternifolium (i

0. d.), omr. teml. rar),

Carlina vulgans (i omr. teml. Sedum telephium (i omr. h. 0.

rar), d.),

Clinopodium vulgäre (i omr. teml. Circcea alpina (i omr. mycket

rar), rar),

Hypericum perforatum (i omr. Epipactis latifolia (i omr. myc-

teml. rar), ket rar);
Stellaria nemorum (i omr. myc-
ket rar),
tetnmeligen allmänt:

Succisa pratensis (i omr. rar), Actcea spicata (i omr. rar),

Valeriana offidnalis (i omr. rar), Orobus vernus (i omr. teml.

Campamda persiccefolia (i omr. rar);
teml. rar),
spridda:

Campanula Cervicaria (i omr. Platanthera . bifolia (i omr. rar).
teml. rar),

Vid Siitola förekomma de i området sällsynta och på skilda
orter funna Draha nemorosa, PepUs Portula, Sisymhrium
Sophia, Polyyonum mite, Potamogeton gramineus och Iris
Pseudacorus.

Sommarens korthet medgaf ej uppgörandet af några
vidlyftigare anteckningar öfver dessa nejder, men det redan
anförda torde vara nog för att visa, att olikheten mellan ve-
getationen i mellersta och södra Ruokolaks verkligen är be-
tydlig. Karelens botaniska gräns bör otvifvelaktigt åt detta
håll utsträckas ända till Vuoksens stränder.

Inom det här i största korthet beskrifna området äro 431
arter kärlväxter kända. Detta antal torde genom fortsatta un-
dersökningar lätt kunna ökas. Isynnerhet böra väl följande
arter, hvilka enligt „ Reseberättelse år 1852 af A. Chydenius,
A. Kränk och E. Nyländer" äro allmänna i Savolaks, men

149

hvilka ännu ej blifvit anträffade i Ruokolaks eller Rautjärvi,
antagligen förr eller senare der blifva funna: Anthemis ar-
vensis, Artemisia Absinthium, Senecio vulgaris, Limosella
aquatica, Atriplex patula, Salix lappomim, Callitriche au-
tumnalis, Carex aquatilis och Cystopteris fragilis. — Efter-
följande tabell utvisar de särskilda familjernas antal och stor-
lek, samt det sätt, hvarpå de äro fördelade öfver området.
De 13 blott i södra Ruokolaks och Rautjärvi förekommande
arterna, hvilka blifvit upptagna i växtförteckningen, äro i
tabellen uteslutna såsom icke förekommande inom det om-
råde, hvars vegetationsförhållanden den är ämnad att be-
lysa. Tabellen och förteckningen äro uppstälda enligt Fries'
system.

Någon särskild förteckning öfver områdets mossor kan
icke meddelas, emedan blott ett ringa antal arter hunnit in-
samlas och sålunda säkert bestämmas, samt intet mera an-
märkningsvärdt fynd blifvit gjordt. De för traktens vegeta-
tion vigtigaste arterna hafva redan i den föregående öfver-
blicken af ståndortsförhållandena blifvit uppräknade.

g
9

H
Cl-

1— •
ai
«<!

Summa

Dicotyledonese,

133

301

69,83

Synantherese . .

11,83

Dipsacese . . . .

Valerianacese . .

—

Rubiacese . . . .

—

1,39

Caprifoliacese . .

—

Campanulacea3 .

|l,62

Lobeliacese . . .

—

Borraginese . . .

1,15

Labiatse

3,48

Gentianacese . . .

—

SolanaccEe . . . .

—

PersonatsB . . . .

3,94

Lentibulariacese .

2
3

150

14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46

Primulacese .
Plantaginece .
Umbelliferse .
Acerinese , .
Nymphseacese
Ranunculaceoe
Furaariacese
CruciferiB .
TiliacesB . .
Gruinales .
Hypericacese
Violacese .
Droseracese
Silenacese .
Alsinacese .
Ribesiacese
Rhamnacese
Saxifragaceae
Crassulaceee
Lythracese .
Oenotheracese
Haloragideie
Pomacese . ,
Senticosse . .
Drupacese . .
Papilionacese
Ericacea3 . .
Empetracese .
Portulacaceae
Paronychiacese
Polygonacea)
Thymelseacea)
UrticaceöB . .

1
1

4
2
1
2

2
3

4
1
4

2
1
3
3
3
6

2
1
3
1
1
10
1
7
4
1

1
6

•a

2
5

4
1

2
1
2
3
1

1
1

5
1

2
1

1
1

B
3

3
3
8
1
4

16
1

19
1
4
2
7
4
6

13
1
1
1
3
2
4
2
1

14
1

15
1
1
1

10
1
2

1,85

3,71

4,41

1,62
4,41

3,71

3,48
3,48

2,32

151

47
48
49
50
51
52
53

54
55
56

57
58
59
60
61
62
63

64
65
66

67
68

Chenopodiacete
Cupuliferce
Salicinése .
Betulacea3 .
Myricacese .
Coniferse . .
Callitrichinese

Monocotyledonese

Orcbidese

Iridese . . .

Liliacese . .

Alisraacese .

Juncacese ,

Aracese . .

Potamogetonese

Typhacese .

Cyperacese

Gramineoe

Summa Phanero-
gamarum

Filices

Polypodiaceöe .
Opliioglossacea?
Equisetacese . .
Isoeteee ....
Lycopodiacece .

Summa:

Ymniga

Allmänna

Spridda

Sällsynta

S:ma summarum

3
1

c::

5
2
1

41
1

1
1

5
1
2
1
13
16

178

11
6

2
1
2

185

3
1

28
2
1
2

1
1

10
9

100

7
2
1
2
1
1

106

1
1

2
1
2
1
10
2

82
2

1=
B
B

1
1

9
5
1
3
1

107
7
1
5
4
9
2
5
3
37
34

416

9
2
6
2
4

2,09
1,15

0,70

24,83
1,62

1,15

2,09

1,15

8,r,8

7,89

96,52
5,34

J2,55

1,39

13,G9
42,92
24,C0
18,79

431 1100,00

Förkortningar:

c. =: Copiose (ymnigt),

Fqq. zzz Frequentissime (mycket allniänt),

Fq, = Frequenter (allmänt),

St.fq. = Sat frequenter (temmeligen allmänt),

P. = Passim (här och der),

St. r. zzz Sat raro (temmeligen sällsynt),

R. zrz Raro (sällsynt),

Rr. =; Rarissime (mycket sällsynt).

I tabellen äro
Fqq., Fq. och St.fq. sammanförda under rubriken allmänna,
P. och St. r. „ „ „ spridda^

R. och Rr. „ „ „ sällsijnta.

Plantse vasculares spontanese paroeciarum Euokolaks et

Eautjärvi.

Dicotyledoneöe.

Fn-

Bidens tripartita L. St.fq.
Chrysanthemura Leucantheraum

L. C.
Matricaria inodora L.
M. Chamomilla L. P.
M. discoidea DC. P.
Anthemis tinctoria L. Fq.
Achillea Millefolium L. C.
Artemisia vulgaris L. Fq.
Senecio vulgaris L. ^)
Gnaphalium uliginosum L.
Gn. silvaticum L. Fq.
Antennaria dioica Gasvtn.
Filago montana L. Fq

dum C).
Inula Helenium L. E. ^)
Erigerou acris L. Fqq.

Fq.

(inter-

Fq.

*E. Miilleri Lund. ErJ)
Solidago virgaurea L, Fq.
Centaurea Cyanus L. C.
C. phrygia L. a (austriaca Willd.).

Carlina vulgaris L. St. r. ^)
Carduus crispus L. Er. ^)
Cirsium lanceolatuni Scop.
C. palustre Scop. Fqq.
C. heterophyllura All. C.
C. arvense Scop. C.
Lappa minor DC. P.
L. tomentosa Lam. '^)
Ciclioriura Intybus 1. Er.^)
Sonchus arvensis L. i?. "">
S. asper Vill. Er. i»)
S. oleraceus L. ^^)

^) Sine dubio rei^erienclus, quamvis a me prsetervisus. ^) Ad pagos Hau-
nikylä, Hänuilä, Narsakkala, verisimile olim est culta. ') In campo arido
prope pagum Utiila inter E. acrem mixtus. *) In parte orientali et meridio-
nali St./q., in ceteris regionibus R. '^) In regione meridionali St.fq., in ce-
teris regionibus R. — Rr. *) In prato arido prsedii Steubacka. '') „In cultis sat
frequens" sec. v. Weymarn. *) In agro Trifolio consito pr. pag. Utula. ^)
Inkilänmäki, Rasila, Rautio. ") In horto prsedii Rautio sec. v. Weymarn. ">
„Iu cultis baud raro" sec. v. Weymarn.

154

Lapsaua communis L. C.
Crepis paluclosa Moeucli. Fq.
Cr. tectorum L. Fqq.
Hieracium Pilosella L. Fqq.
H. Auricula L. St. r.

v. minus. St.fq.
H. suecicum Fr. Rr. ^)
H. dimorpbum IVorrl. R. 2)
H. prsealtum Vill. St.fq.
H. dubium L. St.fq.
H. fallax auctt. Rr. ^)
H. glomeratum auctt. R. ^)
H. cymosum auctt. P.
H. pubescens auctt. St. r. ^)
H. vulgatum Fr. St.fq.

forma incisa R. ^)
H. umbellatum L. Fqq.

v. pauciflorum Hn. P.

H. O

Taraxacum officinale Web. Fq.

v. corniculatum (Rit.). Ri
Leontodon hispidus L. St. r
L. autumnalis L. C.
HypochserismaculataL. P.—St.fq.

Fq.

Tricbera arvensis Sclirad.

v. integrifolia Fr. St. r.
Succisa pratensis Moench. R. ^)

Viburnum Opiilus L. P. "^)
Valeriana officinalis L. R. i')

Galium boreale L. St.fq.

G. palustre L. Fq.

G. uliginosum L. Fqq.

G. MoUugo L. P.

G. verum L. Rr. ^^)

G. Aparine * infestum W. R. Fqq.

Lonicera Xylosteum L. R. ^^)
Linnsea borealis L. St.fq.

St.

Campanula Cervicaria L.
C. glomerata L. Fqq.

rapunculoides L. Rr. ^'^)

patula L. C.

persicsefolia L. St.fq. ^^)

rotundifolia L. Fqq.

Lobelia Dortmanna L. Fqq.

Myosotis palustris Hffra. Ri
M. cjBspitosa Schultz. St.fq.
M. arvensis Hfifm. Fqq.
M. stricta Liuk. R. 1^)
Anchusa officinalis L. Er. ")
Lithospermum arvense L. Fq.

1) Utula. ^) Pr. pistrinam ad amnem Heliseväjoki. ^) Utula. *) Ronko-
lanmäki. ^) In regione meridiouali. •') Narsakkala. ') Tres formre distinctfe,
a mag. doc. J. P. Norrlino in postero describendse. *) In clivis fertilibus pr.
Pbonkiain et templum parceciaj Ruokolaks copiose, in agro relicto pr. pag. Narsak-
kala rarus et moustrosus. ^) Imatra, Rasila, Ronkiain. ") Etiam in silva pa-
ludosa partis borealis insulan Salonsaari. ") Imatra, Narsakkala. ") In mar-
giue sicco vise prope templum parceciae Rautjärvi. ^') Imatra, Immala. ") Ad
Stenbacka sec. Londén. ") Substratum argillosum amare videtur. ^«) Rau-
tio sec. v. Weymarn. ") Salonsaari, in viciniis templi Ruokolaks. ^^) Imatra.

155

Mentha arvensis L. Stfq.
Lycopus europseus L. R. ^)
Thymus Serpyllum L. Fqq.
Calamintha Acinos Clairv. P.
Clinopodium vulgäre L. St. r.
Scutellaria galericulata L. Fq.
Prunella vulgaris L. C.
Nepeta Cataria L. Rr. ^)
Glechoma hecleraceum L. P. ^)
Stachys silvatica L. P. — St. r.
St. palustris L. P.
Lamium purpureum L. P.
*L. incisum Willd. Rr. ■^j
Galeopsis Ladanum L. Fqq. (sse-

pius C).
G. Tetrahit L. Fq.
G. versicolor Curt. Fqq.

Polemonium coeruleum L. Rr. ^)

Menyanthes trifoliata L. Fqq. (C).

Hyoscyamus niger L. Rr. ^)
Solanum nigrum L. Rr. '')

Verbascum Thapsus L. P.
V. nigrum L. P.
Scrophularia nodosa L. P.

Linaria vulgaris Mill. Fq. (inter-

dum C).

forma Peloria Rr. ^)
Veronica longifolia L. Rr. ^)
V. serpyllifolia L. Fqq.
V. officinalis L. Fq.
V. Chamsedrys L, Fq.
V. scutellata L. R. i^)

v. villosa (L.) Schum. P.
V. arvensis L. P.
V. verna L. St.fq.
V. agrestis L. Rr. ")
Limosella aquatica L. '■^)
Euphrasia officinalis L. Fqq.
Rhinanthus major Ehrh. P.
R. minor Ehrh. Fqq. (interdum C).
Pedicularis palustris L. Fqq.
Melampyrum pratense L. C.
M. silvaticum L. Fq.

Utricularia vulgaris L. P.
U. intermedia Hayn. R. ^^)
U. minor L. Rr. ^^)

TrientaliseuropseaL. Fqq.{s^]^eC.)
Lysimachia vulgaris L. Fq.
Naumburgia thyrsiflora Reich. Fq.

1) In rivulis inter Rasila et pistrinam ad amnem Heliseväjoki parce. ^)
In viciniis templi Ruokolaks sec. Londén: in praedio Rautio efferata sec. v.
Weymarn. ') Sec. v. Weymaru. *) In agro fabaceo pagi Utula copiose. ^)
»Wuoksenniska : lyc. Berg" in herbario musei fennici. ") lu sacerdotio Ruo-
kolaks sec. Londén. ') Imatra sec. herbarium musei fennici. *) In agro re-
licto pagi Utula. ') In rivulo exsiccato pr. Ronkiain. ") Äitsaari, Jälkölä,
Hämäläinen. ") Imatra sec. herbarium musei fennici. '^) Sine dubio reperi-
enda, quamvis adhuc prsetervisa. ") Utula, Rasila. ^*) Kojolammi.

156

Plantago major L. Fq.
Pl. media L. St. r. i)
Pl. lanceolata L. St.fq.

Cerefolium silvestre Bess. Fq.
Heracleum sibiricum L. R. ^)
Angelica silvestris L. P.
Peucedanum palustre Moencli.

St.fq.
Cicuta virosa L. P.
Aegopodimn Podagraria L. Fqq.
Carum Carvi L. E. ^)
Pimpinella Saxifraga L. C.

Acer platanoides L. R. ^)

Nyraphsea alba L. St.fq.

*N. biradiata Som. v. minor

(Besl.). ')
Nuphar luteum Sm. Fqq.

v. minus Hn. St. r. ^)
N. pumilum DC. St. r. ^)

Ranunculiis Lingua L. Ri\ ^)
R. Flammula v. reptana (L.) C.
R. auricomus L. C.
R. acris L. C.

R. repens L. Fq.
R. polyanthemos L.
R. sceleratus L. St. r.
Batrachium heterophyllum

St.fq.
Myosurus minimus L. St.fq.
Thalictrum flavum L. P.
Th. simplex L. Rr. ^)
Anemone Hepatica L. P.
Pulsatilla vernalis Mill. St.fq.
Caltha palustris L. Fqq. (C).
Trollius europseus L. P.
Actsea spicata L. R. ^^j

Fl'.

Fumaria officinalis L. Fqq.

Sisymbrium Sophia L. P. ") .M
Erysimum cheiranthoides L. Fqq.
Cardamine pratensis L. R. ^^)
C. amara L. P.
Arabis suecica Fr. Fq. (ssepe C).

A. Thaliana L. R. i3)
Turritis glabra L. P.
Barbarea vulgaris R, Br. R. ^^)

B. stricta Fr. R. i^)
Nasturtium palustre DC. St.fq.

^) Stenbacka sec. Londén; Rautio et Rautjärvi sec. v. Weymarn. '^) Utu-
la, Rasila. ^) Ins. Salousaari, sacerdot. Ruokolaks. *) Lucos in insula parva
Kytösaari inter Salonsaari et Wiioksenniska constituere et protum prope
domicilium sacellani in insula Salonsaari sponte inhabitare dicitur. ^) P. sec.
v. Weymarn. ") In Kojolammi et lac. ad Narsakkala inter formam typicam
mixtum. '') Kotaniemi, Kojolammi, lacus ad Narsakkala; verisimile in complu-
ribus locis idoneis occurrit. **) Rasila in rivulo. ") In prato liumido prope
Narsakkala. ") Imatra, Immala, Rautio. ") In parte occidentali. ") In vici-
niis templi Ruokolaks. ") Ukonvuori pr. Ronkiain, Suikkala in ins. Salon-
saari. ") In viciniis templi Ruokolaks. ^^) Salousaari; pr. templ. Ruokolaks;
in marginibus fossarum pratoiaim bumidorum.

157

Raphanus Raphanistrum L. Fqq.

(C.)

Bunias orientalis L. Rr. ^)
Capsella Bursa-pastoris Moencli.

v. integrifolia Retz. Fq. 2)
Thlaspi arvense L. St.fq.
Subularia aquatica L. P. (inter-

dum C).
Camelina foetida Fr. Rr. ^)
Farsetia incana R. Rr. R. ■^)
Draba verna L. ^)
Dr. nemorosa L. R. *^)

Polygala amara v. uliginosa (Reich.).
Rr.')

Tilia septentrionalis Rupr. P. ^}

Geranium palustre L. R. ^)
G. silvaticum L. Fqq.

v. parviflorum Hn. St. r.
Erodium cicutarium L'Berit. Fq.
Oxalis Acetosella L. Fqq. (C).

Hypericum quadrangulum L. Fq.
H. perforatum L. St. r.

Viola palustris L. C.
*V. epipsila Ledeb. P. i<^)
V. silvatica Fr. St.fq.
V. arenaria DC. St. r.
Viola canina L. Fq.
V. tricolor L. Fqq.
*V. arvensis Murr. C.

Parnassia palustris L. St.fq. ^^)
Drosera rotandifolia L. Fqq.
Dr. intermedia Hayu. P.
Dr. longifolia L. Fq.
v. obovata M. R. R. ^2)

Silene infläta Sm. P.
Melandrium pratense Röhl. P. ^^)
Viscaria vulgaris Röhl. St.fq.
Lychuis Flos-cuculi L. Fqq.
Agrostemma Githago L. ^*)

v. nana Hn. R. ^^)
Dianthus deltoides L. Fq.

Malachium aquaticura Fr. Rr. ^^)
Stellaria nemorum L. R. ^^)
St. media With. Fqq.
St. palustris v. glauca (With.).

St.r.
St. graminea L. Fq.

^) In viciniis templi Rautjärvi. ^) Ante horrea fere omnium pratorum co-
piose. ^) In agro lino consito pr. pag. Utiila parce. *) Utula; Steubacka.
^) Circa prsed. Rautio P- sec. v. Weymarn. ") Siitola, Haloniemi. ^) Imatra.
*) In silvis quaedam Tilise species passim reperiri dicitur, numquam florens;
sine dubio litec T. septentrionalis Rupr. est. ") Sec. herbarium musei fennici.
") In insula Salonsaari C; Violam suecicam Fp. ab hane speciem distinguere
non potui. ") Autumno in omnibus fere pratis udis florere dicitur. ^^) Utula.
1^) in par. Rautjärvi copiose, circa pag. Narsakkala St.fq. ^*) In agris ave-
na consitis circa sacerdotium Ruokolaks St.fq. sec. Londén; ipse non vidi. ^'')
Sacerd. Ruekolaks in agro. i") Utula. ") Imatra, Rasila.

158

St. uliginosa Murr. Rr. ^)
Cerastium vulgatum L. Fq.
Arenaria trinervis L. P.
A. serpyllifolia L. St. r. ^)
Sagina procumbens L. St.fq.
Spergula arvensis L. Fq.
Sp. vernalis Willd. R. 3)
Lepigonum rubrum Fr. St.fq.

Ribes Grossularia v. Uva ciispa (£.)•

Er.*)
R. nigrum L. P.—St.fq.

Frangula vulgaris Reich, Fq.

Chrysosplenium alternifolium L.
St. r.

Sedum Telephium L. P.
S. acre L, St.fq.
Bulliarda aquatica DC. Fq. (sse-
pe C).

Lythrum Salicaria L. St.fq.
Peplis Portula L. R. ^)

Chamsenerion angustifolium Scop.

St.fq.
Epilobium montanura L. Fq.
E. palustre L. Fqq.

Circsea alpina L. R. ^)

Myriophyllum alterniflorum DC.

St. fq.
Hippuris vulgaris L. P.

v. fluviatilis Hoffm. R. '')

Sorbus Aucuparia L. St.fq.

Rosa cinnamomea L. P.—St.fq.

Rosa canina L. (?) *)

Agrimonia Eupatoria L. Rr. ")

Alchemilla vulgaris L. C.

Rubus idaeus L. St.fq.

R. saxatilis L. Fq.

R. arcticus L. Fqq.

R. Chamsemorus L. Fq.

Fragaria vesca L. Fqq.

Comarum palustre L. Fq.

Potentilla Anserina L. P. (inter-

dum C).
P. norvegica L. Fqq. (ssepe C).
P. argentea L. Fq.
P. Tormentilla Scop. Fqq.
Geum urbanum L. Rr. ®)
G. rivale L. Fq.
Spiraea Ulmaria L. Fq.

Prunus Padus L. St.fq.

*) Ad sacerd. Ruokolaks, in prato udo. ^) In viciniis templi Ruokolaks;
ins. Salonsaari. ^) Utula. *) In margine agii pr. Keringinniemi. '') Utula;
Siitola sec. herbaiium musei fennici. *) Iraatra, Rasila. '') Narsakkala, Ra-
sila. ^) Sec. v. Weymani qusedam Rosa3 species spinis unguiformibus crassis
sat raro occurrit; R. caniiiam hsec spectare videtur. ") Imatra.

159

Latliyrus silvestris L. R. ')
L. pratensis L. Fq.
Orobus veriius L. St. r.
Vicia silvatica L. Rr. ^)
V. Cracca L. Fq.
Vicia sepium L. St.fq.
V. sativa L. P.
V. angustifolia Roth. Rr. ^)
V. hirsuta Fr. St.fq.
V. tetrasperma Fr. Rr. *)
Astragalus alpinus L. R. '')
Trifolium spadiceum L. Fqq.
. Tr. agrarium L. St. r.
Tr. liybridum L. ")
Tr. repens L. Fq.
Tr. arvense L. St. r. •)
Tr. prateuse L. Fq.
Tr. medium L, P.

Vaccinium Myrtillus L. Fqq. (C).
V. uliginosum L. Fq.
V. Vitis-idasa L. C.
Oxycoccus palustris Pers. C.
*0. microcarpus Turcz. P.
Arctostaphylos officinalis W, & Gr.

Fqq. (C).
Andromeda polifolia L. C.
Cassandra calyculata Don. C.
Calluna vulgaris Salisb. C.
Ledum palustre L. Fqq. (C).

Pyrola rotundifolia L. St.fq.
P. chlorantha Sw. R. ^)
P. minor L. St.fq.
P. secunda L. St, fq.
P. uniflora L. R. 9)

Empetrum nigrum L. Fqq.

Montia fontana 1. P.

Scleranthus annuus L. Fqq.

Fagopyrum escnlentum Gaertn. P. '")
Polygonum viviparum L. Fq.
P. amphibium L. P.

v. terrestre Retz. St.fq.
P. lapathifolium L. C.
P. mite Schrank. R. ")
P. Hydropiper L. Fqq.
P. aviculare L. C.
P. Convolvulus L. Fq.
Rumex domesticus Hn. St. fq.
R. Acetosa L. Fqq.
R. Acetosella L. C.

Daphne Mezereura L. Rr. ^")

Urtica urens L. St.fq.
U. dioica L. Fqq.

Blitum rubrum Reich. Rr. ")
Bl. glaucum Koch. Rr.^^)

^) Utula; pr. sacerdot. Ruokolaks sec. Loudéii. ^) Imatra. ^) Sacerdot.
Ruokolaks. *) Imatra. ®) Pr. pag. Rasila; inter templiim Ruokolaks et pon-
tonem in marginibus vise. ") Circa sacerdot. Ruokolaks Fq. sec Londén; in
prsedio Rautio efferatum sec. v. Weymarn '') In prato ripario exsiccato ad
pag. Utula; Salonsaari, Mattarila, sacerdot. Ruokolaks. *) Utula, Rautio, ad
templum Ruokolaks. *) Rautio, ad sacerdot. Ruokolaks. ") In agris effera-
tum, ") Utula, Siitola. *^) Prope Matikkala. ") In pag. Siitola sec. herba-
rium musei fennici.

160

Chenopodium album L.

Fqq.

Cheiiopodium polysp

ermum 1

Corylus Avellana

L. Rr.

Populus tremula

L. Fq.

Salix fragilis L.

P. 3)

pentandra L.

Fqq.

lapponum L. *)

caprea L. P.

cinerea L. P.

aurita L. Fq.

phylicsefolia L.

vagans Ands.

Fq.

nigricans Sm.

Fqq. (C).

myrtilloides L.

St. r.

Betula verrucosa Ehrli. Fq.
B. odorata Bechsi. C.
B. nana L. P. (ssepissime C).
Alnus glutinosa Willd. St.fq.
A. incana Willd. C.

Myrica Gale L. St.fq.

Pinus silvestris L. C.

P. Abies L. Fq,

Juniperus communis L. Fqq.

Callitriche venia Kiifz. P.
v. repens Hn. St. r.

]VIoiiocotyledoiie9B.

Orchis incarnata L. Rr. ^)
O. maculata L. Fq.
Gymnadenia conopsea R. Br. P. ^)
Platantliera bifolia Reicli. R. '')

Epipactis latifolia Sw. R.

Listera ovata R. Br. R. ^)

Malaxis paludosa Sw. Rr.

:o)

Corallorhiza innata R. Br.

r. 11)

Iris Pseudacorus L. St. r. i^)

Gagea minima Scluilt, i^)
Convallaria majalis L. St.fq.
C. polygonatum L. P.
Majanthemum bifolium DC. C.
Paris quadrifolia L. P.

Alisma Plantago L. Fq.
Sagittaria sagittsefolia L. R. i^)

^) Imatra sec. lierbarium musei fennici. ^) Ins. Härskiänsaari sec. ,, Re-
seberättelse år 1852 af A. Cliyclenius, A. Kränk och E. Nyländer". *) Ubique,
ut opinor, posita est. *) Certe reperienda, quamvis bucusque prtetervisa. ^) Mat-
tarila sec. Londén; Eautio sec. v. Weymarn. ^) In rcgioue oriental! St.fq.
') Imatra, Rasila, Äitsaari etc, ubique parcissime. ^) Imatra, Utula. ") Ron-
kiaiu, Narsakkala. ^") Haloniemi. ") Immala, Salonsaari, Narsakkala. ^^) Sii-
tola, Utula, Ronkiain, Heliseväjoki. ") In viciniis templi Ruokolaks St.fq. sec.
LoudéD. ^*) Sat parce sec. v. Weymarn.

161

Scheuchzeria palustris L. P. (in-

terdum C).
Triglochin palustre L, P.

Juncus conglonieratus L. Fqq.

J. effusus L. Rr. ^)

J. filiformis L. Fqq. (ssepissime

C).
J. arliculatus L. Fqq.
J. supinus Moeiich. Rr. ^)
J. bufonius L. Fqq. (ssepe C).
Luzula pilosa Willd. Fq.
L. campestris DC. v. pallescens

Wg. Fq.
*L. multiflora Lej. Fq.

Calla palustris L. Fq.
Lenma minor L. R. ^)

Potamogeton natans L. St.fq.
P. rufescens Schrad. Rr. *)
P. gramineus L. St. r.
P. perfoliatus L. Fqq.
P. pusillus L. Rr. 5)

Sparganium siraplex Huds. St. r
Sp. natans L. i?r. 6)
Sp. minimum Fr. St.fq.

Rhynchospora alba Vahl. St.
r. '')

Scirpus silvaticus L. St.fq.
Se. lacustris L. P.

Heleocharis palustris R. Br. Fq.

H. acicularis R. Br, St.fq. (sas-

Ti ichophorum alpinum Pers. R. ^)

Eriophorum angustifolium Roth. C.

E. latifolium Hoppe. R. ^)

E. gracile Rocli. R. "^)

E. vaginatum L. Fqq. (ssepe C).

Carex vesicaria L. P.

C. Iffivirostris Fr. i?, ^i)

C, arnpuUacea Good. P^.

C. filiformis L. P. *2)

C. pallescens L. Fq.

C. limosa L. P.

C. irrigua Sui. St.fq.

C. flava L. jpg.

C. Oederi Ehrh. P.

C. vaginata Tausch. Fqq.

C. globularis L. St.fq.

C. ericetorum Poll. St. r.

C. digitata L. St.fq.

C. acuta L. P.

stricta Good.

13)

vulgaris Fr.

C-

. juncella Fr.

14)

caespitosa L.

15)

stellulata Scbreb.

Fq.

elongata L.

canescens L.

') Kojolammi. ^) Utula. ^) Rautio, Kojolammi. *) Heliseväjoki. *) Ha-
loniemi. *) In sinu Saimae pr. pag. Utula. '') Haloniemi, Utula etc; ssepe co-
piose. *) Utula, Ronkiain. *) Inimala, Narsakkala. ^") Haloniemi, Narsak.
kala. ") Narsakkala, Hämäläinen, Kojolammi. i*) Sterilis P. — St.fq.; raro
fertilis. ^^) Utula, Oininginjärvi. ^*) Utula, Narsakkala. ^^) Pr. sacerdot. Rou-
kolaks in ripa paludosa; pr. pag. Mattarila in prato udo.

162

C. tenella Schkulir. Rr. ^)
C. leporina L. Fqq.

teretiuscula Good.

chordorrhiza Ehrh

pauciflora Lightf.

dioica L. Er. ^)

C
C
C

Rr.^)
St. r.
Fqq.

Triticum repens L. Fq.
Lolium Linicola Sond. Rr. •*)
Brachypodium pinnatum P. B. Rr. *)
Dactylis glomerata L. Si.fq.
Festuca elatior L. Fq.

v. subloliacea Hn. Rr. ^)
F. rubra L. Fq.
F. ovina L. Fq.
Bromus secalinus L. Si. r. "')
Poa pratensis L. Fq.
P. trivialis L. St. r.
P. serotina Ehiii. St. r.
P. nenioralis L. P.
P. annua L. C.
Glyceria fluitans R. Br. Fqq.
Molinia coerulea Moeiich. Fq.
Aira csespitosa L. C.
A. flexuosa L. Fqq.

Melica nutans L. Fq.
Phragmites coramunis Trio. Fq.

(sa3pe C).
Calamagrostis arundinacea Rolli.

Fq.?

C. Epigeios Roth. P.

v. glauca Wg. Rr. ^)
C. phragmitoides Hn. St.r.
C. lanceolata Rotli. Fq.
C. stricta Hn. P.—St.fq.
Apera spica-venti P. B. C.
Agrostis vulgaris With. C.
A. canina L. C.
Alopecurus pratensis L. Fq.
A. geniculatus L. P.
*A. fulvus Sni. St.fq.
Phleurn pratense L. Fq.

v. nodosum (L.) Horneni. in Fl.

Dan. t. 380. Rr. ^)
Digraphis arundinacea Trin. P.
Hierochloe borealis R. S. R. ^^)
Anthoxanthum odoratum L. C.
Nardus stricta L. Fqq. (inter-

dum C.)

Filices.

Polypodium vulgäre L. St.fq.
P. Phegopteris L. Fq.
P. Dryopteris L. Fq.
Polystichum Filix-mas Roth. St.fq.

P. cristatum Roth. P.
P. spinulosum DC. Fq.
Woodsia ilvensis R. Br. P.
Asplenium Filix-femina Bernh. Fqq.

1) Kojolammi. ^) Kojolammi. ^) Pr. pag. Kouvola insulse Salonsaari.
*) Unicum specimen in agro lino consito in pag. Utula repertum. *) Imatra
sec. herbarium musei fennici. *) In via pagana pr. Utula. ') In agris pagi
Utula C. *) In clivo arido pr. pag. Utula. ^) In via arida pagana pr. pag.
Hännilä forma humilis procumbeus reperta. '") Malikkala, Ronkiain.

163

Pteris aquilina L. C.

Botrychium Lunaria Sw. P.
B. rutaceum Sw. Rr. ^)

Equisetum arvense L. Fq^q-

E. pratense Elirh. St. r.

E. silvaticum L. Fqq. (inter-

dum C.)

v. capillare (Hoffm.). St.fq.
E. palustre L. St.jq. — Fq.

E. fluviatile L. P.
v. limosura (L.).

E. hiemale L. St. r.

Isoetes lacustris L. Fqq.
I. echinospora Dur. ^)

Lycopodium Selago L. P.
L. annotinum L. St.fq.
L. clavatum L. St.fq.
L. complanatum L, R. 3)

*) Unicum specimeii in pag. Utula repertum. ^) Specimina ex unico lo-
co (lac. acl Narsakkala) lecta; forsitan haud raro, sed prsetervisa, occurrat.
) In silva inter Utula et Syyspohja frequens et passim copiose.

Beskrifning öfver Hieracium linifolium n. sp.

(Föredr. för Soc. i)ro F. et Fl. Fenn. den 14 Maj 1877.)

Hieracium linifoHum Sselan in A. Blytt, Norges Flora,
p. 662 (Hieracia a cl. Lindeberg descripta).

Syn. H. rigidum W. Nyl., Addit. ad Consp. Fl. Hel-
singf. (in Notis, ur Sällsk. pro F. et Fl. Fenn. förhandl., II), p.
208 (ex determ. Friesii); H. lapponicum var. vestitum Linde b.,
Hier. Scand. exs., n. 84; H. umbellatoides Stel. in litt.

Exsicc: Lin de b., Hier. Scand., n. 84.

Rhizoma repens, geramas clausas gerens. Caulis stric-
tus, 3 — 7 decim. altitud., jyrojye omnino epilosus, summo
apice stellato-pubescens, foliosus, calathidiis paucis instruc-
tus. Folia sursum decrescentia; basilaria 1 — 2, ssepe persi-
stentia, spathulata 1. oblonge lanceolata, breviter et late pedi-
cellata; caulina horizontaliter 2Jate7itia, sa3pe reflexa, sessilia,
angustius lineari-lanceolata, acuta, glabra, subtus parcius
pilosiuscula et minutissime stellato-pubescentia, integerrima
vel denticulata, margine scabriuscula. Inflorescentia corym-
bosa; pedunculis erectis, elongatis, stellato-pubescentibus,
eglandulosis, nudis 1. plerumque paucibracteatis, apice levi-
ter dilatatis. Calathidia 2 — 3 ctm. lata. Involucra cylin-
dracea, postremo conico-truncata, ohscure viridia, tenuissime
stellato-pubescentia, j^'^'^'^'^^^ setosa et glandulosaj squamis
multiseriatis, laxius imhricatis, apice patentibus, margine sub-
reflexis, lanceolatis, obtusis, infimis et intimis acutis 1. subob-
tusis. Ligulse glabrse, stigmatibus ssepius fuscescentibus, rarius
luteis. Acheenia 3 mm. long., V<, mm. lat., fusca, pappo albido.

In locis saxosis, arenosis, apricis per totam Fenniam

165

occurreiis: prov. Nylandise in par. Karis et ad Helsingfors co-
piose; par. Keuru ad Mänttä Tavastise borealis; ad Gamla Kar-
leby OstrobottnisG (F. Hellström in Herb. Mus. Fenn,); in
Lapponia Kemensi, Rovaniemi— Kittilä 1864 observavi; in
Lapponia Enarensi ad Kaamasjoki (E. Nyländer et M. Gadd
in H. M. F.). — In Norvegia et in Suecia e Piteå in Lap-
poniam Suec, ex. gr. ad Kengis, progrediens sec. Lindeberg
in Blytt Norg. Fl, p. 663.

Flor. initio et medio Julii.

Denna Hieracium-forra, som förekommer ymnigt på
sandiga ställen och berg vid begrafningsplanen och på Lapp-
viksudden invid Helsingfors i sällskap med Hieracium nor-
vegicum Fr., har jag varit 1 tillfälle att i akt taga sedan 14
år tillbaka och har funnit densamma vara fullkomligt kon-
stant. Den liknar vid första ögonkastet ganska mycket få-
blomstriga former af H. umbellatum, men skiljer sig från
denna genom gleshårig hålk, med i spetsen endast utstående,
icke som hos den senare starkt båglikt utböjda, fjäll. Den
blommar äfven regelbundet, åtminstone två veckor, tidigare
och är vanligen fullkomligt utblommad, då i^. umbellatum
börjar blomma. Från H, rigidum Hartm., hvars spädare
former denna Hieracium äfven liknar, skiljer den sig genom
smalare (knapt 1 ctm. breda), vågrätt utstående, n. helbräd-
dade blad, genom jämförelsevis större hålkar, med i spetsen
utstående fjäll.

Stjelkarne, hvilka stundom utgå 2 — 3 tillsammans från
den korta rotstocken, äro vanligen styft uppräta, 3 — 7 dem.
höga, pipiga 1. nästan täta, nedtill blåröda, n. alldeles glatta,
stundom nederst vid basen glest hvithåriga, ofta utskjutande
långa fina grenar ända från de nedersta bladvecken. På
skuggiga ställen bland ljung och buskar blir stjelken späd
och spenslig, med tunnare, något uppräta blad; på mycket
torra och solöpna ställen blir den åter understundom myc-
ket låg (1 — 2 dem. hög), n. trådfin, enkel, 1—2 blomstrig,
med äggrunda, styfhåriga, mest vid stjelkbasen samlade blad
och smalt jämnbreda (2 — 3 mm. br.) stjelkblad (f. jmmila).
Hos högre exemplar äro rotbladen ganska ofta förvissnade

166

vid blomningen; stjelkbladen 3 — 7, något smalare mot ba-
sen, V2 — ^ ctm., br. 5 — 13 ctra. långa, stundom mycket smala
(3 — 5 mm. br.), af fast beskaffenhet, ofvanpå gråaktigt gröna,
glatta, undertill något blekare och n. omärkligt stjernhåriga,
vanligen belbräddade, mycket sällan groftandade, med obe-
tydHgt förtjockade, fint taggbräddade kanter; de öfversta
bladen mycket smalt jämnbreda. Blomsterqvasten gles, 3 — 10-,
sällan 15-blomstrig, med n. uppräta, 1 — 8-blomstriga gre-
nar, af hvilka de nedre ofta äro långt utdragna och n. jämn-
höga med toppen. Blomsterskaften gråaktiga af mer 1. min-
dre tätt stjernludd, vanligen 1 — 3-fjälliga, Hälkarne mörk-
gröna eller n, svartgröna, 10 — 12 mm. höga, 6 — 8 mm. br., som
yngre cylindriska, med n. tvär bas, under blomningen svagt
eller als icke sammandragna vid midten, efter blomningen
äggformiga 1. kägelformiga med tvärstympad topp, mycket
tunt stjernhåriga, glest besatta med svarta, i spetsen hvita
borst och glandier, hvilka senare dock ofta nog saknas. Va-
rierar på skuggiga ställen med ljusare gröna och med tal-
rikare hår försedda hålkar. Hålkfjällen äro alltid tydligt
utstående eller litet utböjda i spetsen; i de svagt utvikna
kanterna knapt ljusare än på ryggen; de mellersta fjällen
trubbiga, de innersta vanligen spetsiga och i spetsen röd-
aktiga. Märkena oftast smutsgula 1. brunaktiga, variera på
skuggiga ställen rent gula. Frukterna 3 — 3V2 mm. långa, Y2 —
3/4 mm. br., mörkt rödbruna 1. svartbruna med smutsigt hvit
pensel. Fruktfästet kort borsthårigt.

Meddelanden från Sällskapets förhandlingar.

Den 9 Oktoher 1815.

Docent J. Sahlberg förevisade några nykomlingar för
det finska faunaområdet, nemligen Lacerta agilis, af hvilken
han anträffiit en varietet vid Svirflodens norra strand (se
härom Meddelanden från Soc. pro F. et Fl. F. I, p. 65 och
följ.) samt 6 arter Hemiptera Heteroptera (Se Medd. I, p. 87).

Dessutom tillkännagaf herr Sahlberg att han under
sommaren påträffat Råna arvalis vid Svir och Kexholm
samt i Parikkala.

Kandidat R. Sievers tillkännagaf att det i våras vid
Kexholm tagna och till sällskapet insända exemplaret af
Mustela putorius, hvarom publicerats i Medd. I, p. 127,
icke är det första i Finland anträffade, alldenstund student
Th. Thesleff redan för ett par år sedan öfverkommit ett
dylikt exemplar på Liimata egendom vid Viborg. — Lika-
ledes hade student G. Ruotzi vid Kexholm anträffat ett
exemplar af Rördrommen, Ardea stellaris.

Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats följande
anmärkningsvärdare gåfvor af ingeniör E. von Knorring
Tvinga alpina, Scolopax gallinula och Gallinula porzana
från Gammelstaden, af baron F. Linder en Strix Uturata
fr. Svarta, af ingeniör Lejer en Talpa europcea från Hel-
singfors, af kandidat A. Boden en dununge af Lar^us ridi-
bundus från Vasa, af student T h. ThesleU Mustela putorius
från Viborg, af student H. B. Åstr öm Sminthus hetulinus och
Årvicola agrestis var. alha från Thusby, af ekonomen Lin|d-
ström Talpa eioropcea fr. Helsingfors, af student G. Ruotzi
Ardea stellaris fr. Kexholm, af magister O. M. Re ut er 60
species Staphylinidoi fr. Åbo, Åland och Pargas, hvaraf 12

168

för samlingen nya, af docent J. Sahlberg Lacerta agilis \&.r.
fronte mcjro-maculata samt 5 för faunan nya Hemiptera.

Den 6 November 1815.

Magister O. M. Reuter förevisade och förärade till
sällskapet en af honom hopbragt samling af 27 arter Po-
dtirider från Åbo trakten och uppmanade till insamling af
dessa ännu så litet studerade djur. (Se angående de finska
arterna Medd. I, p. 83.)

Docent Sahlberg förevisade exx. af en osteuropeisk,
på skandinaviskt område förut ej funnen, liten skalbagge,
Limnichus sericeus Duft., hvilken han senaste sommar fun-
nit i stor mängd vid till floden Svir hörande vattendrag, uti
gångar, som den gräft sig i leran.

Student A. H. Brotherus framlade till sällskapets
påseende Ten vacker samling af i Saimas vatten under olika
årstider funna exemplar af Spongilla lacustris ochfixiviatilis,
äfvensom en på dessa förekommande bryozo-form, Alcyonella
Benedeni. Samlingen förärades till sällskapet.

Ordföranden professor Lindberg tillkännagaf att han
vid genomgåendet och granskningen af universitetets moss-sam-
ling deruti anträffat en af afl. stud. Th. Simming vid Käp-
selkä i ryska Karelen år 1863 tagen ny finsk art Mnium
spinosum Schwsegr.

Vidare uppläste prof. Lindberg en af friherre E. Hi-
singer insänd skrif velse angående tvänne densamma åtföl-
jande svampar Aecidium conoriim-ahietis Reess och Aeci-
dium pini (Pers.), af hvilka den förra redan år 1864 tagits
af statsrådet Nils Nordenskiöld på Frugård i Mäntsälä
och senare ett par särskilda gånger på Brödtorp i Karis af
insändaren, den senare åter allt sedan år 1870 härjat Pmws
strohus planteringar å Fagervik och detta år äfven anträf-
fats på och skadat dylika träd vid Svarta bruk. Derjämte
fastade friherre Hisinger sällskapets uppmärksamhet vid
de Aecidier, som orsaka de så kallade trollqvastarna på tall
och gran (Ae. elatinum A. L.), äfvensom på björk och nå-
gongång på hägg.

• 169

Magister M. Brenner förevisade och inlemnade till
samlingarna exx. af Vieki angustifolia och V. hirsuta med
svamplika utväxter på rötterna, äfvensom några exx. af Ce-
rastium vidgatum med till följd af bladlöss-härjningar ab-
normt utvecklade blommor och örtblad samt dessutom några
mindre vanliga former af Chrysanthemuin leucanthemum och
Achillea millefoUum äfvensom några ballast-växter från Sörnäs.

Docent J. P. Norrlin förevisade en af kandidat F.
Elf vin g på hägg i Karuua nära Åbo upptäckt ny finsk laf,
Paimelia acetabulum.

Bland gåfvor till de botaniska samlingarna märktes:
Agaricus fiexipes n. sp. Karsten från Mustiala af namn-
gifvaren samt Trichera arvensis med missbildade blomkor-
gar, inlemnad af student H. Renqvist.

Den 4 December 1875.

Kandidat U. S levers förevisade åtskilliga exemplar af
diverse fogelarter, bland hvilka hanen, honor och ungar af
tvänne för den finska fogelfaunan nya arter, Calamoherpe
magnirostris Lilljeb. och Muscicapa parva Bechst., sena-
ste sommar af honom skjutna vid floden Svir. Den före-
gående på sin sång lätt kännspaka arten hade dessutom af
docent Sahlberg observerats vid Schliisselburg. (Se när-
mare härom i Medd. II, p. 95.)

Student E. Bergroth förevisade den för den finska fau-
nan nya skalbaggen Tropiphorus mercurialis Fabr., af ho-
nom tagen i botaniska trädgården härstädes.

Af student A. H. Brotherus förevisades exx. af söt-
vattens bryozoerna Cristatella mucedo och Plumatella re-
pens, hvilka anträffats i Saimen tillsammans med Spongillce.

Den 5 Februari 1876.

Professor Mäklin förevisade tvänne till sällskapet för-
ärade foglar, näml. den för den finska fogelsamlingen nya
Strix (Sijrnium) aluco L., hvilkeu omkr. d. 14 sistlidne De-
cember skjutits på holmen Knekten i Helsingfors norra hamn

170

och af handlanden E. Rudolph till sällskapet öfverlåtits,
samt Graculus carho L,, omkring den 4 December skjuten
i en stor enstaka gran vid stranden af en sjö i Orihvesi och af
d:r A. E. Hirn till sällskapet insänd. Beträffande den förra
i Sverige allmänt förekommande fogeln, uttalade professor
Mäklin den åsigt, att detta exemplar sannolikt icke vore
det första som skjutits i Finland, äfvensom att denna fogel
troligen ej vore så sällsynt hos oss, som man vanligen an-
tager, och anförde såsom stöd härför att statsrådet A. No rd-
mann i Bull. de la Soc. imp. des Natural. de Moscou 1860,
p. 10, uppgifvit att den skulle vara skjuten af doktor F.
Sahlberg, äfvensom att ett ex. af densamma från Öster-
botten finnes upptaget i förteckningen öfver Wasas tj ernås
fogelsamling. Dessa uppgifter ansågos deremot af andra
sällskapets medlemmar mindre trovärdiga, emedan den i
fi*åga varande ugglan på grund af sin allmänna förekomst i
Sverige fordom hos oss förvexlats med den densamma mycket
liknande Strix liturata, åtminstone hade detta varit fallet
med det af doktor F. Sahlberg skjutna exemplaret, enligt
hvad docent J, Sahlberg hade sig bekant.

Professor S. G. Elmgren meddelade resultaten af sina
under sommaren 1875 fortsatta undersökningar angående
blommornas öppnande och tillslutande, hvaraf syntes framgå
att dessa företeelser ej vore beroende blott af vexlingarna i
solljus och värme, utan äfven, och kanske mest, af luftens
torrhet eller fuktighet. (Se Medd. IT, p. 192.)

Ordföranden professor Lindberg anmälde såsom nya
för finskajfioran tvänne mossor, nämligen den af honom på
Irland upptäckta och senare äfven i södra Sverige anträffade
Zygodon aristatus Lindb., af herr J. O. Bomansson fun-
nen på Åland, samt den af Burchell på Kap först upptäckta
och med namnet Grimmia campestris betecknade G7\ leu-
cophcsa Grev., hvilken af kandidat E. Lang anträffats vid
Viborg. — Vidare tillkännagaf ordf. att han vid företagen
närmare jämförelse med tropiska arter af slägtet Leptoscy-
phus Mitt. ( Leioscyphus Mitt.) funnit att den äfven af ho-
nom på Gotland år 1865 funna Flagiochila ( Pedinophyllum)

171

pyrenaica, hvaraf Pl. interrupta utgör en varietet, rätteligen
hörer till nämnda slägte såsom dess enda extra-tropiska re-
presentant, hvarför det af tal. uppstälda underslägtet Pedi-
nophyllum måste indragas. Deremot böra ilf7/?m-arterna så-
som acrocarpa från Leptoscyphus-sXégiQi uteslutas.

Doktor Stel an förevisade och inlemnade till samlin-
garne en (\s\si 2d Pinus pichta (Fisch.), hvaraf ett litet exem-
plar anträffats på Frugård i Mäntsälä på ett gammalt käl-
lartak, ungefär ett stenkast ifrån en för tjugo år sedan af
lektor Nordenskiöld anlagd plantskola af utländska träd-
slag. Likaledes förevisades för jämförelsens skull qvistar af
P. halsamea L., odlad på ön Sumparn vid Helsingfors. I
sammanhang härmed nämnde professor Lindberg att de
för ungefär 32 år sedan från Ural hemtade och i härvarande
botaniska trädgård planterade exx. af P. pichta under de
senaste åren ymnigt utsått frön, hvilka grott och gifvit upp-
hof åt en mängd unga, efter omplantering raskt tillväxande
plantor. — Äfvenledes omnämnde doktor S se lan att han
under senaste sommar återfunnit Senecio jacobcea på dess
klassiska finska fyndort vid Kuusankoski i Kymmene.

Docent J, Sahlberg förevisade en inom Finland förut
endast från Ladoga känd snäcka, Paludina contecta, hvilken
af kadetten Nordqvist påträffats i saltsjö i närheten af Fre-
drikshamn.

Kandidat R. Sievers förevisade ett exemplar af den i
Finland förut endast en gång (i Sääminge) anträffade här-
fogeln, Upupa epops, hvilket den 17 sistlidne Oktober af
herr S. Kellgren skjutits i Maaninka i norra Savolaks och
genom herr A. Hintze till sällskapet förärats.

Till de zoologiska samlingarna hade utom ofvan an-
förda gåfvor förärats följande mera anmärkningsvärda djur-
arter: af student S. Lagus Corvus frugilegus från Sumiais
kapell, samt af docent J. Sahlberg 280 sp. skalbaggar,
hvaraf 18 för samlingen nya, från ryska Karelen, norra Ka-
relen och Helsingfors.

172

Den å Mars 1816.
Ordföranden professor Lindberg anhöll att till sin på
senaste möte meddelade notis om Zyyodoii aristatus få göra
det tillägg, att han för någon tid sedan från Skotland er-
hållit exx. af en med namnet Stirtoni Schimp. betecknad
Zygodo7i- a.rt, hvilken visat sig vara fullkomligt identisk med
den af honom uppställda Z. aristatus, och förklarade att honom
veterligt Schimpers namn ännu ej vore publiceradt. Der-
jämte meddelade ordf. att han från Westmoreland i nord-
vestra England erhållit fruktsvepe-bärande exx. af den i
Onega Karelen först u]^]}tä:ckisi Cephalozia obtusiloha Lindb.
äfvensom att han från flere olika håll såsom Skandinavien,
Tyskland, England, Nord-Amerika m. fl. ställen erhållit vat-
tenformer af densamma, ehuru origtigt förda till Jungerma-
nia infläta såsom dennas var. jiuitans.

Magister O. M. Reuter redogjorde för några insekt-
härjningar i större skala i Åbo trakten, särskildt omnämnande
Sitones lineatus såsom år 1874 i grund förstörande den
unga ärtbrodden på flere ställen i Uskela socken, samt upp-
manade till särskildt aktgifvande på de periodiska härjnin-
garna och inrapporterande till sällskapet af sådana, på det
med tiden en historik öfver dessa i många hänseenden in-
tressanta företeelser måtte kunna åstadkommas.

Till de zoologiska samlingarna inlemnades af docent
J. Sahlberg 12 sp. Podurider, deraf 5 för vetenskapen nya,
från östra Finland; af magister O. M. Reuter 8 sp. Podu-
rider, deraf 2 för vetenskapen nya, fr. Helsingfors, Uskela
och Pargas; af med. kandidat C. Lundström 11 diptera
jemte deras pupor och en Nycteribia från Kuustö.

Till de botaniska samlingarna hade inlemnats bland
annat: af kandidat F. Elf vin g en ny finsk art Carex ortho-
stachys C. A. Mey., samt åtskilliga anmärkningsvärda arter,
såsom Rubus humulifoUus, från nejden kring Svir.

Den 1 April 1876.
Ordföranden föredrog om lefvermossorna Jimgerma-
nia julacea L., J. nivalis Sw. och J. setiformis Ehrh., af

173

hvilka de två föregående, hörande till slägtet Ånthelia i all-
mänhet betecknats med namnet J. julacea Lightf. Den
förra eller J. julacea L., hvilken förut förvexlats med J.
concinnata Lightf. och hvilken utmärker sig genom upprat
växt, brun i svart stötande, icke glänsande färg samt före-
komst vid fjällbäckar hade ordf. funnit vara mycket sällsynt
samt anträffad endast en gång, vid Kantalaks i ryska Lapp-
marken, med fruktsvepe och hanblommor, då deremot J. ni-
valis Sw. (= J. julacea var. clavuligera Nees., J. Juratz-
kana Limpr. in Hedwigia 1876, p. 18), som igeukännes på
sin nedtryckta växt med klubblika grenar, silfverglänsande
hvita färg och paroika blomställning samt förekomst i fjäll-
regionen på ställen, der snön under sommaren smälter
bort, vore allmän och äfven icke sällsynt med frukt. Den
af Dumortier till slägtet Ånthelia h'ån?'öx da J. setiformis, åi
hvilken endast en gång exemplar med frukt, om också omo-
gen, blifvit funnen, nämligen af Linné i svenska Lappmar-
ken, ansåg tal. böra hänföras till det antarktiska slägtet
Chandonanthus på grund af dess från fruktsvepet fria mössa,
hvilka begge delar hos Ånthelia äro sammanvuxna.

Docent J. P. Norr lin förevisade tre af apothekaren
A. Giinther insamlade fröväxter, nämligen den vid vår flo-
ras yttersta gräns mot öster på holmar utanför halfön Sao-
neshje i Onega tagna Atragene alpina samt Crepis sibirica
och Pyrethrum hipinnatum från nejden kring östra stranden
af Onega sjö.

Trädgårdsmästar H. Bo ek ström förevisade monströst
utvecklade blommor af Fuchsia, företeende delvis örtartade
och gröna foderblad samt ståndare med den ena af knap-
pens hälfter kronbladslikt utbildade.

De zoologiska samlingarna hade fått emottaga af med.
kandidat P. A. Bäckvall Cobitis barbatula fr. Björkö samt
af kandidat A. Boden Helix arbustorum fr. Vasa.

Bland gåfvorna till de botaniska samlingarna voro sär-
skildt anmärkningsvärda: Achillea cartilaginea Ledeb. från
Åbo af kandidat F. Elf vin g; flera sällsynta mossor såsom
Zygodon aristatus från Åland af herr J. O. B ömans son;

174

90 lafvar bland hvilka ett slägte och 10 arter för vetenska-
pen nya, från Ladoga-Karelen af docent J. P. Norrlin.

Den 6 Maj 1876.

Student A. H. Brotherus förevisade och föredrog ora
två i Finland förut icke anträffade Spongilla-arier, Sp. Miil-
leri och Sp. Lieberkuhnii n. sp., den senare beskrifven, ehuru
icke benämnd, af Lieberkiihn. Begge hade af talaren an-
träffats i Evo kronopark på dylika lokaler som slägtets här
förut kända arter. Herr Brotherus uppmanade till insam-
lande af hithörande former.

Docent J. P. Norrlin meddelade några af honom gjorda
iakttagelser angående de smärre, specifikt stenbebyggande
lafvarne och de förhållanden, under hvilka desse uppträda
på underlag af annan beskaffenhet, såsom ved och bark.
Sådant inträffar i regeln på ställen, hvarest underlaget i
högre grad är utsatt för att impregneras med sand och jord-
partiklar, såsom i bebyggda nejder, på gärden vid allmänna
farvägar, gamla plank och tak m, m. samt på vid stränder
befintliga och tidtals under vatten liggande trädstammar.
Sand- och jordpartiklarne synas här utöfva inflytande i syn-
nerhet vid de resp. lafvarnes tidigare utveckling. Tillika fö-
revisade tal. ett på en fururot i Evo kronopark funnet exem-
plar af Pyrenopsis granatina, hvilken art tillförene icke på-
träffats växande på annat underlag än sten eller jord.

Ordföranden, prof. Lindberg, meddelade några resul-
tat, hvartill han angående vissa Marchantieer kommit under
utarbetandet af ett större verk: Genera Hepaticarum. Så-
lunda hade tal. sett sig nödsakad att hänföra den af honom
beskrifna och på ett föregående möte omnämnda Sauteria
grandis från de skandinaviska fj elitrakterna till ett nytt slägte,
Peltolepis, utmärkt i synnerhet genom läget af antheridierna,
hvilka nämligen sitta packade till sköldlika vårtor bakom
fruktskaftets vidfästningspunkt, då de deremot hos den dioica
Sauteria äro spridda öfver hela bålen. I likhet med hvad
hos många andra slägten bland Marchantieoi är fallet utgår
fruktskaftet hos begge dessa genera från stambladets topp-

175

inskärning och är hos Peliolepis försedt med två, hos Sauteria
en längsfåra, hysande de för gruppen utmärkande egendom-
ligt förtjockade hårcellerna. Sauteria bildar i detta afse-
ende likasom en öfvergång till Clevea, hvilken saknar dylik
längsfåra och jemte några andra slägten kan anses bilda en
annan grupp af Marchantieoi, karakteriserad utom genom
frånvaron af denna fåra genom att fruktskaftet utgår från
bålens öfre yta, icke från dess topp samt genom bygnaden
af frukthufvudet, hvilket saknar gemensan\t fäste.

Kandidat Fredr. Elfving redogjorde för trakternas
kring floden Svir allmänna naturbeskaffenhet samt förevisade
tvänne växter, hvilka under senaste sommar anträffats i nej-
derna kring denna flods östligaste lopp nemligen den för
vår flora nya Carex orthostachys C. A. Meyer, växande i
kanterna af något gungflyartade ängar samt Ruhus humuli-
folius, flerstädes anträffad i fuktiga granskogar, der den un-
derstundom uppträdde i mängd.

Studeranden K. A. Hällström förevisade en forma
vivipara af Juncus articulatus.

Till de botaniska samlingarna hade inlemnats: af dok-
tor K. Bo mans son Fyrola umbellata fr. Åland, af lektor
Unonius en form af Orchis maculata funnen i Ruokolaks
af eleven Londén, af docent Norrlin 200 lafvar, der-
ibland 4 nya arter, till största delen från södra Tavastland.

Årsmötet den 20 Maj 1876.
Årsberättelse afgifven af ordföranden:

Redan den gamle romaren Lucianus säger: historio-
graphus sine aris et patria esse debet. Detta åter tillämpadt
på individen är, att ingen^kan blifva rätt uppfattad och skil-
drad förr än decennier efter sin död. Och hvarför? Jo,
emedan den som påtager sig en dylik uppgift måste ställa
sig fullkomligt objektivt och blott låta sjelfva fakta tala,
utan all färgläggning vare sig i ljust eller mörkt. Den ej
intager en dylik grund, han duger i sanning ej till historie-
skrifvare hvarken för individen eller en större eller mindre

176

samling af individer. Historieforskaren måste vara alldeles
opartisk, ej låta sig ledas af sympatier eller antipatier, utan
gifva allom rätt, han får ej vara vän eller fiende till någon,
utan blott liafva till ögnamärke sanningen och rättvisan.
Detta förklarar ock hvarför man ej ännu varit i stånd till
att få en verklig religionshistoria. De hvilka på detta fält
uppträdt såsom författare hafva ej kunnat frigöra sig från
de ensidigheter, som i högre eller mindre grad vidhäfta alla
s. k. bekännelser; de hafva skrifvit blott från partiets stånd-
punkt, men ej från hela mensklighetens eller hvilket är det
samma från den sanna rena historiens. Ty ej må man in-
billa sig, att någon vare sig enkel eller den sammansatta
individ som kallas nation skulle ega alla dygder, men en
annan åter blott fel. Skulle man med rättvisans ojäfviga
vågskål mäta den ena eller den andra, komme man städse
till det resultat att ingen är hel och hållen svart, lika litet
som hel och hållen hvit. Men för att detta rosenfärgade
skimmer, hvarigenom en nation ser allt sitt eget, skall skin-
gras af sanningens allt genomträngande ljus, fordras att
hon allt mer kommer i beröring med andra, att hon trä-
der ut ur sitt skal och i stigande progression blandar sig
med andra, om hvilka hon hyser vrångvisa åsigter, orsakade af
hennes isolerade lif och deraf alstrad sjelftillräcklighet och
okunnighet om andras delvisa öfverlägsenhet. Första ste-
get till förbättring vare sig i moraliskt eller annat hänse-
ende är kännedom om sig sjelf, de gamle grekerne ansågo
ock att fvåtL öeavtöv var höjden af all mensklig vishet, och
stiger man ej till denna höga sanning med mindre man trä-
der i beröring med och sålunda sättes i tillfälle att jemföra
sig med andra, att inse egna och andras både fel och för-
tjenster. Ock allt mera träda nationerna i intim beröring
med hvarandra, handelsvägarna gå numera öfver till stor
del förut obekanta trakter af jorden, okända områdens så
väl nationer som produkter utgöra allt mera föremål för
studium och lemna ofta ytterst vigtiga bidrag till den stora
bok som kallas mensklighetens historia, en bok den der skall
upplefva många tillökta och förbättrade upplagor, men dock

177

aldrig nå djupet, särskildt hvad förgångna tider angår, då
nu aldrig menskan blifver fullkomlig, alla våra sträfvanden
gå ytterst ut på att „ett folk och en lära" må varda en
verklighet, äfven om vi ock arbeta omedvetna om detta ädla
mål. Den vigtigaste häfstången till att nå detta ännu i fjer-
ran hägrande mål är vetenskapen.

Vetenskapen utgör den väg pä hvilken alla måste enas;
hon är en mångytad kristall, vid sanningens ljus brytande
sig i många olikfärgade strålar, men alla härstammande från
en och samma källa; vetenskapen är en ytterst komplicerad
maschin, sammansatt af många heterogena delar som blott
genom enighet och liktidig samverkan kunna nå det gemen-
samm.a stora målet, sanning och hela raenskoslägtets välfärd
och lycka; vetenskapen är ett ännu oöfverskådligt fält, der
allt mera måste tillämpas arbetets fördelning, liksom ock
menskorna sönderfalla i nationer och folk, af hvilka hvart
och ett eger sin egendomliga prägel och begåfning, samt
fått sig anvisadt att utföra någon viss del af det gemen-
samma arbetet inom vetandet. Ty på samma gång som ett
folk stiger i kultur, bidrager det till det helas förkofran,
som just är allas mål. Folkslag och nationer hafva och
skola äfven, detta visar historien tillfylles, gå under, men
detta betyder föga, ty de voro ju blott olika utvecklings-
stadier af vissa delar af mensklighetens sammansatta orga-
nism, de hafva fyllt sin bestämmelse och behöfvas derför ej
längre, samt ersättas af andra yngre och lefnadsfriskare ele-
menter, som i sin tur vidtaga der de förra slutade, ty äf-
ven inom andens verld eger generationsvexel rum, visserli-
gen någongång för kortare tid afbruten af regressiv meta-
morfos, men då blott för att liksom samla styrka till ett
högre och kraftigare spräng.

Men derför att vi nu alla hvar för sig äro till blott
för det helas skull, må vi likväl ej lemna ur sigte det en-
skilda. Ty, liksom ett hus är deladt i många olika afdel-
ningar och dessa i kamrar, hvilka åter i sin tur bildas utåt
af en mängd tegelstenar, som här utgöra enheterna gifvande
hela huset, på samma gång hvar och en af dem har sin sär-

178

skilda plats och sin egna uppgift, så har ock hvarje men-
ska sitt individuela berättigande och sitt särskilda mål. Men
dessa äro väl stälda blott då, när de icke på något sätt
motarbeta det helas utveckling och framåtskridande, utan gå
i samarbete med andras. Så ock inom vetenskapen, lika
väl som inom menskoslägtets politiska, sociala och morali-
ska förhållanden. För att den vetenskapliga forskningen
skall så intensivt och hastigt som möjligt bli spridd och an-
vänd, är af vigt att vi så mycket sig göra låter sättas i
stånd till att göra oss förstådda. Vi böra derför lära oss
ett allmänt begripligt språk, som egnar sig för det inter-
nationela kosmopolitiska arbete, hvilket utgör föreningslän-
ken för menskornas andliga lif och kallas vetenskapen, samt
äfven använda detsamma, då det behöfves, just för mensk-
lighetens eget bästa. Vi skola begagna oss af accomoda-
tionsläran, det är att rätta språket efter det publicum till
hvilket man talar.

Förr var latinet af alla bildade förstådt och äro alla
verk af någon betydenhet från föregående sekler skrifna på
detta språk, hvilket för oss är af synnerlig stor nytta, eme-
dan vi derigenom lätt kunna tillgodogöra oss alla de ve-
tenskapliga upptäckter och sanningar som deri finnas. Att
nutidens vetenskap står relativt högt och för hvarje dag går
alltmera framåt, hafva vi ej minst att tacka för att den
äldre litteraturen ligger för oss som en öppen bok, skrif-
ven på ett enda intemationelt språk. Skulle åter dessa
vigtiga verk vara författade på en mängd olika tungontiål,
kunna vi vara öfvertygade om att många af de högvigtiga
läror de innehålla ej ännu vore hela mensklighetens tillhörig-
het. Om vi taga t. ex. Linnés kardinalarbeten, må väl någon
tro att han skulle uträttat så mycket för naturvetenskapernas
höjande och omgestaltning, derest han skrifvit dem på sitt eget
svenska tungomål. Bestämdt icke 1 I sådant fall hade de måst
öfversättas, men hvilken onödig, tidsspillande och kostsam
omväg skulle ej detta varit. Nu åter kunde hvarenda na-
turforskare, hvilken nation han än tillhörde, genast draga
nytta af dem, hvarigenom förklaras den häpnadsväckande

179

hastighet och grundlighet hvarmed revolutionen inom sagda
vetenskaper genomfördes. Linnés fosterland skördade der-
igenom vida större ära och anseende, liksom ock författa-
rens namn blef kändt och aktadt redan under hans lifstid
öfver allt dit vetenskapen hunnit utbreda sig. Och då detta
på den tiden var menskoslägtet till gagn, huru mycket mera
borde det ej vara det nu, då så många ja oräkneligt nya
schakter i vetandets outtömliga grufva blifvit uppbrutna och
nya ådror af ädlaste metall dagligen upptäckas. Hvarje sär-
skild gren af naturvetenskaperna, och numera kunna räknas
många sådana hufvudgrenar, har svällt och slagit ut så tal-
rika kraftiga skott att, äfven om allt utan undantag vore
nedlagdt i ett enda språk, det dock skulle fordras mer än
en lifstid för att t. o. m. sätta sig in i den hithörande lit-
teraturen, ännu mer då det gäller att granska hela massan
af offentliggjorda fakta. Vetenskapen bör vara ett neutralt
område, der alla nedlägga sin nationalitet inför hela mensk-
lighetens oafvisliga fordringar, på det med förenade krafter
den skyhöga byggnaden må en gång bli färdig, åtminstone
borde derpå allas samfälda sträfvan gå ut. Men i dess ställe
börjar föreningsbandet mellan de olika falangerna att slap-
pas, emedan kommandoordet ej längre förstås af alla. Hvarje
nation börjar fordra att dess tungomål äfven tages i betrak-
tande inom vetenskapen, det börjar äfven på snart sagdt
hvarje t. o. m. ännu föga utveckladt språk vigtiga afhand-
lingar att produceras, som rättvisligen borde omedelbart
kunna af hvarje mera försigkommen vetenskapsman förstås
och användas. Följderna af detta missförhållande börja ock
redan, särskildt inom den deskriptiva naturkunnigheten, att
visa sig, en och samma form beskrifves samtidigt på olika
språk och uppstår en synonyrai, som rättnu dödar eller brin-
gar vetenskapen i oordning och inför kaos, der blott det
klaraste solljus borde få lysa. Detta kan ej afvänjas förr
än hvarje nation af den hårda nödvändigheten lär sig inse,
att det inhemska tungomålet ej må gå utom sin befogenhet
och intränga på hela mensklighetens fridlysta gebiet. Detta
inhemska är alldeles ouudgänghgt, hvilket väl ej kan af nå-

180

gon förståndig person förnekas, då det gäller det inhemska
arbetet att i allt lägre samhällslager sprida insigt om och
håg för vetenskapens resultater, att popularisera vetandet
för att göra det tillgängligt för alla landsmän utan undan-
tag, men detta förhållande upphör att gälla, då man vill
framställa något som kan vara af vigt för utländningen att
känna till, man bör ej förblanda form med innehåll, att upp-
offra kärnan för skalets skull. För vetenskapen betyder
språket föga, forskaren fordrar blott att fakta framställas
klart och redigt på ett för alla begripligt sätt. Förr eller
senare måste inträda en kraftig reaktion mot nationalismens
allt hänsynslöst nedtrampande ensidighet, en reaktion den
der lär nationerna fatta att de äro blott konvergerande ra-
dier i en och samma cirkel, att centripetalkraften måste rå
på centrifugalen, att ingen kan upphäfva tyngdlagen. I det
nu rådande virrvarr, som synes ökas i st. f. att minskas, må-
ste hvarje opartisk person kasta längtansfulla blickar in i
framtiden, då man tilläfventyrs blott behöfver lära sig två
språk, det ena för det rent fosterländska och inhemska ar-
betet, det andra för den stora mensklighetens gemensamma
behöfver inom andens och materiens verldar. —

Sistlidne höst utdelades det 14 och sista häftet af „ No-
tiser ur sällskapets Pro Fauna et Flora fennica förhandlin-
gar", i det hädanefter publikationerna komma utgöras af Jcia
soc. pro F. et FL fennica, hvaraf förra hälften af första de-
len redan är nästan färdig, och Meddelanden af Societas
pro F. et Fl. fenn., hvars första häfte kan distribueras näst-
instundande september månad. Det nyssnämnda 14 häftet
utgöres af zoologiska afhandl. af Herrar Palmen, Reuter,
Sahlberg, af Tengström och Woldstedt. Under årets
lopp hafvande följande uppsatser influtit: S. O. Lindberg,
Genera Hepaticarum, systematice et historice revisa, additis emu
meratione specierum europoiarum et distributione earum geo-
graphica\ P. A. Karsten, Observationes mycologicai P. II;
O. M. Reuter, Catalogus lorimarius Poduridarum Fennice
och Catalogus Psyllodearuvi in Fennia hactenus lectarum^
J. Sahlberg, Enumeratio Coleopterorum Brachelytrorum

181

Fennice, P. I, och Enumerationis Coleopierornm Fennice sujj-
2jlementum 1 (Carnivori, Palpicornes et Amphibii); samt E,
Lang, Lichenes in viciniis Viburgi observati och Florula
TavasticB orientalis, dessa begge affattade på finska språ-
ket. Dessutom hafva insändts smärre meddelanden af Ba-
ron E. Hisinger, Prof. Elmgren och Hr A. H. Brothe-
rus, hvarjemte till archivet öfverleranats af Hr R. Hult en
uppsats, kallad „ Tillägg till Bergstrands förteckning öfver
Ålands fanerogamer och ormbunkar".

Månadssammankomsterna ha varit talrikt besökta och
hafva derunder Hrr E. Bergroth, Brenner, A. H. Bro-
therus, Elfving, Elmgren, Lindberg, Norrlin, Reu-
ter, Sselan, Sahlberg och Sievers hållit föredrag, del-
vis af stort intresse.

Såsom årligen brukats, har sällskapet äfven nu i April
utdelat understöd åt exkurrenter under nästkommande som-
mar, nemh 100 ^tf åt stud. E. E. Bergroth för en i
zoologiskt ändamål tillernad resa kring Kyrösjärvi sjö i
norra Satakunta; 100 ffmf åt stud. C. Leopold för bota-
nisk undersökning af Luopiois, Kuhmalahti och Sahalahti
kapeller i s. Tavastland; samt 200 ^/if åt studd. A. G.
Helenius och R. Hult för entomologiska och botaniska forsk-
ningar inom Ruokolaks socken af s. ö. Savolaks. I sam-
manhang härmed anser jag vara min skyldighet påpeka att
ännu ej influtit någon reseberättelse från de personer som i
fjol utskickades af sällskapet.

De vetenskapliga föreningar, med hvilka Soc. pro F.
et Fl. fenn. nu för första gången trädt i utbyte af publika-
tioner, äro Verein fur Naturioissenschaftliche Unterhaltung
zu Hamburg och Société Khédiviale de Géographie au Caire.
Dessutom hafva till bibliotheket influtit gåfvor från Hrr A.
Blytt, O. Nordstedt, H. Siebke och T. Thorell, samt
från Hr O. M. Reuter, i det de meddelat ex. af sina un-
der senare tider offentliggjorda arbeten.

Antalet medlemmar har ökats endast med två personer,
neml. studd. A. G. Helenius och R. Hult.

S. O. Lindberg.

182

Årsberättelse afgifven af botaniska intendenten:

Under det nu tilländalupna året ha de i finska museum
förvarade botaniska samlingar fått liksom tillförene emot-
taga bidrag såväl af sällskapets eller universitetets utskic-
kade exkurrenter som af enskilda för saken nitälskande per-
soner. Tillväxten öfverstiger med något hundrade det årliga
medeltalet och uppgår till inalles 2,674 växter. Främsta
rummet intaga detta år kärlväxterna, hvilkas antal uppgår
till 1,440 st., deribland 1 för landet ny art. De talrikaste
hithörande bidragen hafva inlemnats af hrr kandidat F. Elfving
från Olonets-Karelen och magister Hj. Hjelt från Satakunta
samt studeranden A. Brotherus från södra Savolaks. De
kryptogama växterna, hvilka förökats med 640 mossor, 580
lafvar och 14 svampar, hafva emottagit ansenligare sam-
lingar af hrr forstraästar F. Silén (mossor fr. Enare), kan-
didat J. E. Juslin (mossor från Ladoga- Karelen), kandidat
F. Elfving (lafvar från Olonets-Karelen och x4.bo), possessio-
nat J. O. Bomansson (mossor fr. Åland), studeranderna
Hult och Tikkaneu (mossor från s. v. delen af landet), samt
undertecknad (lafvar och mossor från Tavastland och Kare-
len). Smärre bidrag ha för öfrigt emottagits af fru M.
Sahlberg, hrr professor S. O. Lindberg, doktorerna P. A.
Karsten och K. Bomansson, lektor K. Unonius, kapten Ren-
qvist, kandidat E. A. Lang, studeranderna C. Leopold, K.
Hällström och K. Renqvist äfvensom skoleleverna Arrhenius,
Blom och Londén.

Af de i finska museum nu förvarade fanerogamer upp-
går artantalet till 1,076, representerade af exemplar från
inemot 22,000 olika orter.

J. P, Norrlin.

Årsberättelse afgifven af zoologiska intendenten:

De zoologiska samlingarna hafva under det förflutna
året emottagit 2:ne nya arter ryggradsdjur, /Sir?« aZitco Linn.
och Lacerta agilis var. f rönte nicjro-maculatay den senare ta-
gen vid floden Svir. För öfrigt hafva tillkommit de visser-
ligen förut i samlingen befintliga, men likväl ytterst säll-

183

synta fogelarterna Årdea stellaris Linn. och Upxipa epops
Linn. Samlingen af bon har erhållit 2:ne nya arter. Af an-
dra ordningar har, i likhet med hvad äfven fallet varit un-
der föregående år, förnämligast Coleoptera blifvit förökade,
i det desamma hufvudsakligen genom föräringar af docent
J. Sahlberg och lic. O. M. Reuter vuxit med 31 arter. He-
miptera hafva af O. M. Reuter emottagit 18 species, hvilka
förut saknats i samlingen. En djurgrupp, som hittills i vårt
museum helt och hållet saknat representanter, är Poduri-
derna, af hvilka under det senaste året en samling, uppgå-
ende till omkring 40 arter i talrika exx., erhållits, nästan
uteslutande genom O. M. Reuter. Af studeranden A. H. Bro-
therus har museum emottagit en intressant samling af finska
Spongilla-arter.

Äfven detta år hafva normal-lyceisterne Hj. Palmen och
N. Sundman för finska fogelsamlingens räkning uppstoppat
circa 30 exx.; härigenom har bland annat hela förrådet af
dundrägter kunnat inställas i samlingen.

Utom de ofvannämnda intressanta föräringarna af hrr
Sahlberg, Reuter och A. H. Brotherus hafva följande per-
soner riktat samlingarna med kärkomna bidrag: ingeniörerne
E. von Knorring och Leijer, possessionat S. Kellgren, ba-
ron P. Linder, handlanden E. Rudolph, lektor Kalm, me-
dicine kandidaterna P. A, Bäckvall och C. Lundström, magi-
ster J. Stenbäck, kandidaterna A. Boden, O. Engström och Th.
Thesleff, studd. E. Bergroth, A. Bi-anders, J. Buddén, L,
Kiljander, S. Lagus, G. Ruotzi och H. B. Aström, prep.
P. Meriläinen, ekonomen Lindström, kadett Nordqvist, hr
Miiller och eleven N. Sundman.

Richard Sievers.

Kandidat Sievers förevisade en sedan senaste raöte
till de zoologiska samlingarna af eleven A. H. Lindroos
inlemnad svart färgvarietet af Fringilla ,spm?<s, född och död
i bur.

Den 7 Oktoher 1876.
Som nya för finska floran meddelade ordföranden pro-

184

fessor Lindberg följande fyra under nyss förflutne sommar
på Åland funna lefvermossor: den förut knapt utom Stor-
Britannien anträffade hufvudf ormen af Pallavicinia hibernica,
hvilken af possessionaten J. O. B ömans son påträffats vid
Tjurnäs träsk i Sunds socken. Och uttalade ordföranden
den förmodan att denna så kallade hufvudform endast vore
en mindre ymnigt fruktsättande vattenform af den hittills
som varieteten Flotowii betecknade mossan. Cephalozia cur-
vifoUa, anträffad af talaren å Långbergsöda vid Orrdalsklint,
der den förekom steril tillsamman med Jungermania Hel-
len å ruttna granstammar. Den nordamerikanska Junger-
mania läxa, funnen likaledes af professor Lindberg å gung-
flyartade ställen vid Tjurnäs; 'denna art vore möjligen huf-
vudform en af Jungermania grcenlandica. Ssimt Riccardia mul-
tijida, af herr Bomansson påträffad vid Orrdalsklint, der
den förekom i sumpiga källdrag i granskog.

Afvenledes tillkännagaf sig professor Lindberg vid
fortsättningen af sina undersökningar om fruktens byggnad
hafva funnit, att axelorganet i allmänhet deltager i bildningen
af fröfästet hos de samgömmiga frukter, hvilka derigenom
öppna sig loculicide eller septifrage, men icke hos de sep-
ticida.

Kandidat R. Sievers förevisade en af honom senaste
sommar vid Petrosawodsk skjuten hane af Muscicapa parva
Bechst. (se härom Medd. II, p. 97), äfvensom fyra hanar
af Emberiza aureola Pallas från Povänetz och Teleka-osero
norr om Onega (se anfördt ställe, p. 93).

Magister O. CoUin tillkännagaf att, enligt meddelande
af med. kandidat E. Sund vik, en igelkott blifvit anträffad
och ihjälslagen af några bönder i en skog två mil nordost
om Wasa, men uttalade den förmodan, hvilken äfven hylla-
des af de närvarande på grund af artens förekomst i Sve-
rige och Finland för öfrigt^ att i fråga varande exemplar
varit en förrymd, tam igelkott.

Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats bl. a.
en skalle af Mustela lutreola från Luhanka af kandidat D.
J. Colliander; en Ardea stellaris från Helsingfors Gam-

185

melstad af ingeniör E. von Knorring, samt en i HoUola
fångad, i lefvande tillstånd rent hvit flodkräfta af handlan-
den Klärech.

Docent J. P. Norrlin meddelade att student K.
Dahlström senaste sommar i Korpilahti socken under sex-
tioandra breddgraden påträflat vildt växande äppelträd (Py-
nts malus) och bergalm (Ulmus montana), den senare bil-
dande en verklig dunge, hvari finnas träd af ända till åtta
tum i diameter.

Bland gåfvor till de botaniska samlingarna voro an-
märkningsvärda: blommande exemplar af Viola collina från
Ruskeala inlemnade af magister H. Zilliacus.

Den å November 1876.

Ordföranden professor Lindberg redogjorde för sina
fortsatta undersökningar af de senaste sommar på Åland in-
samlade mossorna. Bland anmärkningsvärda arter af släg-
tet Riccardia hade, utom den på föregående mötet omnämnda
JR. multifida (^= Anevra multifida j3 ambrosioidesJH. v. Es.)
vid Gesterby och Lafsböle „tjännor*, anträffats R. major n.
sp. Lindb. (zzz A. multijida a major N. v. Es.), skild ge-
nom större växt, enkelt pinngrenig stjelk, korta och på begge
sidor konvexa grenar, fullkomligt helbräddad och i kanten af
två cellager bestående bålstam samt jämförelsevis glatt mössa.
Af samma slägte hade vid Långbergsöda funnits den förut i
Finland ej observerade R. latifrons var. sinuata (Dicks.)
Lindb. äfvensom en ny varietet surculosa Lindb.

Af slägtet Martinellia hade talaren på ruttna tallstam-
mar i Liby torfmosse och vid Gesterby „tjännan" funnit en
ny art M. rigida, hvilken, närmast slägt med den pyreneiska
M. apiculata samt af de skandinaviska med M. citrfa, är ut-
märkt, andra karakterer att förtiga, genom de långt utdragna
och spetsiga flikarna af bladen, hvilka sitta som hos M.
convexa (zzi umbrosaj. Vid Långbergsöda och Gesterby
hade ordföranden jemväl funnit växande bland Jvngerma-
nia 'porphyroleuca en såsom en form af denna art ansedd
och under N. v. Esenbecks vdiviQiQiQv attenuaia ooh globif era

186

innefattad mossa, hvilken han dock såg sig tvungen upp-
ställa såsom en egen art Jungermania longidens n. sp.
Lindb.; denna art, hvilken är lång och smal samt ytterst
tätbladig utmärkes bland annat derigenom att inskärningen
i toppen af hvarje blad når nästan till dettas raidt och icke
är halfmånformig. — Som ny finsk anmäldes vidare Hyp-
num Breidleri Jur. från Tjurnäs, en art, hvilken står när-
mast H. cordifolium och H. giganteum. 1 likhet med den
förra är den sambyggare, men skiljes från denna genom
grof och styf, mer pinngrenig växt och mörkare färg, ge-
nom korta och styfva, mer rundtrubbiga blad, de der äro
försedda med kortare, oftast klufven nerv. Och uttalade
talaren den förmodan att denna art, af hvilken han ägde
exemplar jemväl från Ångermanland, icke vore sällsynt i
nordligare trakter. — Vidare redogjorde ordföranden för en
egendomlig Fontinalis, hvilken af student V. Renqvist
denna höst i fruktificerande tillstånd blifvit anträffad i Tik-
kalampi träsk i Sysmä socken (Tavastland). Den vore möj-
ligen en egen art, stående i närheten af den nordtyska F.
androgyna Ruthe, men tillsvidare hade ordföranden be-
nämnt den F. antipyretica var, paténs. Mer grenig än huf-
vudformen, är den mycket lång och smal, hvarjemte bladen,
isynnerhet mot grenarnes spetsar, äro kortare och bredare,
mindre kölade samt nästan rakt utstående till följd hvaraf
grenspetsarne äro nästan trinda. I sammanhang härmed
framhölls origtigheten af den allmänt uttalade åsigten att
i^on^ma^is-arternas blad skulle helt och hållet sakna nerv,
de äga nämligen en antydan till en sådan, i det att blad-
basens raidt är bildad af tre eller två cellager.

Härefter meddelade professor Lindberg resultaten af
sina undersökningar af könsförhållandena hos några lefver-
mossor, undersökningar, hvilka varit förenade med stora svå-
righeter i anseende till organernas i fråga ömtåliga bygnad
och förgänglighet. Af slägtet Kantia hade K. irichomanis
befunnits vara paroik, K. cahipogea (Rad di) från Klöf va-
hallar i Skåne autoik samt den utländska Z^./ssa (= ar^wto)
dioik. Alla Martinellia-2iV{QV åter äro dioika, med undantag

187

af M. compacta, som är paroik. Blepharostoma {=z Jun-
germania) trichophyllum uppgifves vara dioik, men är i
sjelfva verket äfven den paroik.

Sist och slutligen tillkännagaf ordföranden att han i
frukterna af den i södra Europa förekommande, mellan Mar-
chantiece och Riccieae stående, Corsinia marchantioides an-
träffat två slags sporlika bildningar, de ena stora svartbruua,
de andra mindre och vattenklara. Talaren uttalade sin för-
modan att dessa senare vore af samma ursprung som de
hos öfriga lefvermossor förekommande springtrådarna, af
hvilka han hos denna art icke funnit spår.

Student E. Bergroth förevisade tvänne sällsynta Li-
hellulider, senaste sommar funna af honom i Ikalis socken
{^'2^ nordl. bredd), nemligen Lihelhda albifrons, temligen
allmän i södra Europa, men ej norr om 60*^, samt Agrion
concinnatum Johanss., känd förut från Sverige, Finland och
Sibirien.

Student R. Hult förevisade en forma pinnatifida af
Alnus glutinosa, tagen i Lojo af student J. J. Tikkanen.

Till de zoologiska samlingarna hade bland annat för-
ärats af student Warén Vespertilio mystacinus från Suo-
neujoki och af stud. E. Bergroth sex izieZZu^«c?er från Ikalis.

Den 2 December 1816.

Ordföranden professor Lindberg redogjorde för re-
sultaten af den granskning, han underkastat de i hans her-
barium under namnet Cephalozia catenulata förvarade lef-
vermossor, hvaraf många blifvit af den tyska hepaticologen
Gottsche bestämda. Andra misstag att förtiga, hade under
detta namn funnits sammanblandade tre Cep>halozia-2Lx\.Qx:
C. Francisci (Ho o k.) Dum., C. serriflora n, sp. Lind b.
och C. reclusa (Tayl.) Dum, Den första af dessa tre, när-
mast beslägtad med C. ohtusiloba genom sina tjocka, köt-
tiga stoloner, är ytterst sällsynt i hela Europa. På fuktig
sandjord förekommer den under tvänne former; tal. eger af
hufvudformen skandinaviska exemplar från Dalarne och Tor-
neå Lappmark (Palojoki: Norrlin), af var. laxior Lindb.

188

från Ångermanland och Österbotten (Säresniemi: Bren-
ner). Den andra arten C, serrifiora står närmast C. con-
nivens, men skiljes genom sin bruna färg och tätt sittande
bredt äggrunda blad, hvilka bildas af små, mycket starkt
förtjockade celler. Synnerligen utmärkande för denna art
äro de ovanligt groft sågade honskärmen. På rutten ved,
sällan på tortjord (eller fuktiga klippor) har den i Skandi-
navien anträffats i Skåne, Småland, Bohuslän och Östergöt-
land, samt i Savolaks (Lackström). Den tredje arten
slutligen, C. reclusa, liknar mest C. divaricata och är dioik
i motsats till de begge föregående, som äro autoika. Den
utmärkes genom trådfin växt, hvit ofta något i brunt stö-
tande färg, genom tjock och spröd, starkt grenig stam med
ytterst små och glest sittande blad. Honskärmen äro full-
komligt helbräddade. Växande i torfkärr,- sällan på rutten
ved eller fuktiga klippor har denna art blifvit funnen i Norge
vid Alten, i Sverige i Piteå Lappmark (skogsregionen), Lyck-
sele, Dalarne, Gestrikland och Vestergötland, samt i Nyland

(Köpbacka: Arrhenius), vid Abo (Karuna: Elfving) och
på Lappska halfön (Teriberka: Brotherus). Vidare med-
delade tal. att han vid Skäralid i Skåne funnit Porella pla-
typhylloides (Schwein.) Lindb., växande på en bokstam
bland P. Icevigata, P. platyphylla och P. dentata, men högst
sparsamt och utan spår af generations orgnner, att han vi-
dare invid Helsingfors lyckats finna ett exemplar af den i
Skandinavien mycket sällsynta Anthoceros Icevis L., samt att
den nordiska Hypnuni alpestre päträfi'ats på Åland af herr
J. O. Bomansson, Tillika påpekade talaren att den i an-
dra upplagan af Schimpers Synopsis uppställda Sphagmtm
spectabile Schimp., enligt från England erhållna exemplar,
är identisk med Sph. intermedmm* riparium Ängstr. samt
att den under namn af Hypinum molle från Skandinavien
hittills upptagna arten är H. dilatatum Wils., men att
af den äkta H. molle en varietet (Schimperi Lor.^ blifvit af
doktor Fr. Nyländer funnen på Lappska halfön. Afven re-
kommenderade ordföranden till efterspaning den af honom
vid Stockholm funna Mnium amhigimm A. H. Miill., ytterst

189

lik Mn. serrattim, men dioik. Slutligen meddelade talaren
att han vid genomgående af den raossamling docenten John
Sahlberg hemfört från Jenisej funnit en mängd nya arter,
bland hvilka han denna gång specielt ville framhålla Cincli-
dium latifoUum n. sp. Lindb. Närmast beslägtad med
C. stijgium, utmärker sig denna karakteristiska art, hvilken
är dioik, genom sin smuts-brun-gula färg, som genom tork-
ning blir nästan svart, genom sina stora, glest sittande och
starkt utstående blad, hvilka, till formen på tvären ovala,
äro ytterst konvexa genom att kanterna äro tillbakavikna
nästan ända från nerven; bladudden är mycket kort med
straxt nedanför spetsen upphörande nerv.

Docent J. P. Norrlin förevisade en af honom senaste
sommar i Asikkala i ett enda exemplar funnen obeskrifveu
CtVsmm-hybrid, hvars karaktärer tydligen utvisa att den
härstammar från C. arvense och C. heter ophyllnm . Beträflfande
CVrsmm-hybridema för öfrigt, meddelade talaren att dessa,
som talrikt uppträda i mellersta Europa och äfven på Skan-
dinaviska halfön mångenstädes blifvit iakttagna, i Finland äro
ytterst sällsynta. Utom den nu uppvisade hade nämligen
blott en enda säker hybrid påträffats af talaren i Onega-
Karelen, samt en osäker i Asikkala af forstmästar F. Silén.

Den 3 Februari ISTl .
Ordföranden professor Lind;berg lemnade utredning af
några Ätccza-arters synonymi. Så är den af tal. för någon
tid sedan uppställda R. marginata Lindb. detsamma som
den nordamerikanska R. Lesquereuxii Aust., men huruvida
åter denna vore något annat än den under namnet R. bi-
fitrca beskrifna arten, kunde talaren i brist på original-
exemplar af denna för närvarande icke afgöra, — Deremot
uttalade han sin öfvertygelse att den art, som Linné 1741
funnit på Öland och i sin „Spec{es plantaritm^^ beskrifver
som R. crystallina, att döma af diagnosen och lokalen, just
vore denna R. Lesquereuxii och icke hvad som nu mera be-
nämnes R. crystallina L. — Riccia Klinggräffii Gottsche
och R, Sullivantii Aust. äro åter synonyma med R. Hiibe-

190

neri Lindenb.; denna art, hvilken af talaren i Juli 1860
anträfiats å Kungsmarken vid Lund, är ingalunda, som några
förmena, en varietet af E. fiuitans. Utom genom sin före-
komst på torrare mark, är den utmärkt genom mindre ut-
skjutande frukt, genom ofårad stam, hvilken som äldre lätt
sönderfaller m. m. — Med tämligen stor säkerhet trodde
sig professor Lindberg på grund af förevista plancher slut-
ligen kunna påstå att den af Dickson 1801 från Skotland
beskrifna och af bildade R. spuna Dicks, tillhörde det i
Vestindien förekommande slägtet C'_(/a^ÄocZmw Kunze och att
således denna art, C. spurium (Dicks.) Lindb., antagligen
genom golfströmmen blifvit förd till Skotland, der den li-
kasom ock i Norge borde efterspanas. En från denna en-
dast genom sina sporer skild art är den ostindiska Synhy-
menium aureonitens Griff.

Vidare meddelade ordföranden att han efter granskning
af de i hans herbarium förvarade Cesia {—-. Gymnomitrium)
arterna funnit sig föranlåten att af detta slägte uppställa en ny
art, C. ohUisa n. sp. Lindb., tagen på temligen många stäl-
len på Skandinaviska halfön; i Finland har den blifvit
hållen för C. concinnata, men är utmärkt genom sin silfver-
glans, snarlik den hos Bryum argenteum, genom aldrig en-
sidiga blad, hvilka, till formen ovala, genom en hvass och
nästan jemnbred inskärning delas i två stora halfrunda och
rundnaggade flikar. I sammanhang härmed omnämndes att
C. corallioides blifvit funnen i ryska Lappmarken af doktor
F. Nyländer och i Torneå Lappmark (Kilpisjärvi) af do-
cent Norrlin, samt att en ny varietet, /3 intermedia af rek-
tor Lackström anträffats vid Kuopio.

Som bekant hyllas temligen allmänt den åsigt att Di-
plophyllum taxifolium endast vore en varietet af Z>. aZ6{ca«s.
Ordföranden påpekade dock att formen på dess blad och
dessas bygnad af nästan likformiga samt ogenomskinliga
och starkt knottriga celler väl berättiga den att anses såsom
en skild art. — Deremot vore Madotheca simpUcior Zett.
ingenting annat än en mångenstädes förekommande grof och
mer kouvex form af M. rivularis\ den förekommar på tor

191

rare lokaler än hutVudformen, till hvilken den förhåller sig
som varieteten |3 major till hufvudformen af M.platyphylla.

Såsom nya för finska floran anmälde professor Lind-
berg Kantia calypogea (Raddi) Lindb., tagen på Åland
af hr J. O. Bomansson och tal., Andreaia papillos a hinåh.
redan af pastor Fellman funnen i finska Lappmarken, samt
Fissidens pusillus Wils., af herr Bo mans son anträfiad på
lösa sandstensbitar vid en bäck i Saltviks socken på Åland,
Härjerate meddelades att den förut i Finland endast steril
funna och således ej fullt säkra Eadula Lindenhergii omsi-
der af herr Bomansson blifvit på Åland tagen med frukt
och hanax.

Magister Hj. Hjelt förevisade exemplar af en på strän-
derna afJänisjärvi i Karelen ymnigt förekommande 7ww?a sa-
licina f. pilosa, hvilken att döma af exx. i Universitetets
museum förekommer både i finska och ryska Karelen; exem-
plaren från vestra Finland och ett från södra Karelen till-
höra deremot hufvudformen, till hvilken äfven ansluter sig
ett svagt hårigt exemplar från Sjundeå i Nyland, Äfven fö-
revisade magister Hjelt ett exemplar af Eosa cinnamomea,
taget i Karkku socken under september månad och bärande
såväl blomma som frukt, den förra genom sin lifliga färg
påminnande om B. karelica. I sammanhang härmed påpe-
kade talaren hurusom växter, hvilka enlig*t regel blomma en-
dast om våren eller sommaren, jämförelsevis ofta anträffas
ånyo blommande om hösten, hvilket särskildt vore förhål-
landet med Alchemilla vulgaris.

Professor Lindberg tillkännagaf att han sommaren
1875 i Ruskeala bland mossor, hemförda från en kalkputt i
det gamla marmorbrottet, anträffat en egendomlig lök, hvil-
ken han ansåg möjligen tillhöra den i östra Ryssland och
Siberien förekommande Lloydia serotina, samt uppmanade
till ytterligare efterspaning på ort och ställe.

Docent Norrlin förevisade skinn af tvänne former af
ekorren, nemligen den vanliga formen (=z „männyn orava")
och en betydligt mörkare, af allmogen benämndt „kuusen
orava", båda formerna skjutna den 27 sistledue november i

192

Kolari af direktör A. Blom q vis t och af honom till säll-
skapet förärade. (Angående dessa båda former se Medd.

I, P- 47.)

Till de zoologiska samlingarna hade hofrådet K. Wu-
lisma förärat Catocala Fraxini från Helsingfors trakten.

Den 3 Mars 1811,

Doktor S sel an förevisade, i esplanaden härstädes tagna,
fruktbärande exemplar af Tilia platyphylla Scop. (=: T.
grandifolia Ehrh.), hvaraf jemväl förefinnes ett individ vid
Stansvik på Degerö. Denna art igenkännes lätt på sina
stora, håriga och mycket hårdskaliga frukter, hvilka äro
försedda med 4 ä 5 tydliga langsribbor. Bladens undre yta
är finhårig samt af ungefär samma färg som den öfra. Den
hos oss allmännast odlade så kallade Holländska linden, T.
vulgaris, bildar en fullkomlig mellanlänk mellan den nyss
anförda arten och T. ulmifolia Scop. {zz: T.parvifolia Ehrh.)
med sina små, släta och tunuskaliga frukter samt glatta,
undertill gråaktiga blad, på grund hvaraf det syntes talaren
antagligt att densamma endast vore en hybrid af de nämnda
arterna. Talaren slutade med en uppmaning att mer än hittills
insamla af våra lindar, särskildt i fruktbärande tillstånd.

Den 1 April 1811.

Professor Lindberg anmälde några för vår flora nya
mossor: Oncophorus ( Oreoweisia) ohtusatus n. sp. Lindb.
i sterilt tillstånd tagen af magister V. F. Brotherus i Kan-
gasniemi i södra Savolaks och skild från den närmaste O.
serrulata genom sina långa och smala, jemnbreda och rund-
trubbiga blad. Hyjynum pahistre* subsphcericarpon Schleich.
jemväl af docent Norr lin tagen i Kirjavalaks; från hufvud-
formen af H. pialustre utmärkes den genom sin styfliet och
groflek, i synnerhet hvad beträffar bladen, som hafva enkel,
lång och ganska tjock nerv. — Afven ville professor Lind-
berg fästa uppmärksamheten vid en mossa, TÄMj/tcZmm minu-
tulum (Hedw.) B. S., som strax söder om vår naturhistori-

193

ska gräns, Svir, af kandidat F. Elf v ing anträffats växande
på basen af en gammal asp. Denna art, hvilken är allmän
i Nord-Amerika och jämväl anträffats på några få stäl-
len i mellersta Europa och i Östersjöprovinserna, står
närmast Th. gracile, men är vida mindre och har pinngre-
nig stjelk. — Vidare påpekade talaren hurusom man i Skan-
dinavien under namnet Jwc^recea J?o<Ä{i sammanfört tre arter:
först och främst den äkta Rothii, hvilken växer vid eller
nära våra hafskuster och har sin bladskifva bildad af 2 — '6
cellager; vidare A. falcata (Dill.) som tillhör fjälltrakterna
och varierar betydligt i synnerhet hvad beträffar bladkanten ^
som hos vår fjällform är helbräddad, men alltid har bladet
bildadt af ett enda cellager; den tredje arten slutligen är
^•1. ohtusifolia Berggr., känd förut från Grönland, af tala-
ren funnen i Piteå Lappmark.

Slutligen omnämnde professor Lindberg att den nyli-
gen af honom för Skandinavien anmälda Hypmim Breidleri
Jur. redan förut vore under namnet H. Richardsoni (M.itt)
beskrifven från Nord-Amerika.

Docent O. M. Reuter förevisade en egendomlig varie-
tet af Libellula qvadrimaculata, utmärkt genom en stor svart-
brun fläck vid hvarje vingspets, och funnen af honom i Par-
gas socken.

Lektor Unonius visade en högst egendomlig bildning,
hvilken till honom öfversändts af herr baron v. Bonsdorff
och som af de närvarande zoologerna ansågs vara ett stycke
utaf ett bo af någon Lasius-SLrt (murare-myra), uppfördt helt
och hållet af fin sand samt genomslingradt af en mängd
gångar. Det intressanta fyndet hade gjorts vid Johannes-
lunds glasbruk i Kiikkala socken under golfvet af en byg-
nad, uppförd på en sandmo. Det förevisade stycket ut-
gjorde endast ett fragment af hela boet, hvilket skall hafva
varit en half aln högt och hvilket sällskapet hoppades att
framdeles skulle hit insändas.

Kandidat C. Leopold förevisade bo jemte fyra ägg af
jernsparfven (Accentor modularis} från Lampis i södra Ta-

194

västland, den sydligaste kända häckningsorten i norden. Bo
och ägg skänktes till museum.

Till de zoologiska samlingarna hade inlemnats bland
annat: af ingeniörkapten Höök en rackelhane, af docent
Sahlberg, kandidaterna Kiljander och Leopold samt stu-
dent Heimbiirger en mängd till stor del för samlingen
nya Coleoptera från olika delar af landet.

Till de botaniska samlingarna hade bl. a. inlemnats: genom
lektor Unonius Alnus incana f. innnatipavtita från Kumo
af eleven G. v. Knorring och Cavipanula traclielmm från
Ingå af eleven Wahls te dt.

Den 5 Maj 1877.

Magister V. F. Brotherus förevisade och inlemnade
till museum exemplar af en i Finland förut icke funnen
mossa, Qrhmnia anodon B. S., hvilken af förevisaren an-
träffats i Ruskeala.

lugeniör I. Inb er g förevisade och förärade till sam-
lingarna ett 104 centimeter långt och 3 centimeter tjockt
årsskott af tall från Ruovesi.

Årsmötet den U Maj 1877.

Årsberättelse afgifven af ordföranden:

Det nu sist förflutna året har gått i samma fåra som
det föregående, samt har derunder ej något synnerligt an-
märkningsvärdt inträffat. Det vigtigaste som tilldragit sig
är att på ordförandens derom gjorda framställning Kejs.
Senaten, nu som alltid lifvad af ett sannt intresse för ve-
tenskapens utveckling inom landet, behagat tilldela Societas
pro F. et Fl. fenn. ett årligt bidrag till dess publikationers
tryckning af 1,500 ^nf under quinquenniet 1876 — 80, ett
bidrag som var alldeles oundgängligt, derest sällskapet skulle
kunna med oförminskad energi arbeta i den naturenliga rikt-
ningen. Detta oaktadt äro dess tillgångar så inskränkta, att
den största sparsamhet måste i akt tagas, för att medel
skola finnas äfven för den andra minst lika vigtiga delen af
sällskapets verksamhet, nemligen för anställande af exkur-

195

sioner, skada blott att de understöd eller bidrag som kunna
lemnas äro nästan väl små, men, å andra sidan, böra äfven
exkurrenterne sjelfva inse att det ej kan bli fråga om att
alla deras utgifter under resan skola af sällskapet bekostas,
utan endast för så vidt dessa utgifter öfverskjuta de hvar-
dagliga, de utdelade understöden äro sålunda blott bidrag.
Hvad nu specielt de för nästinstundande sommar utgifna
resebidragen angår, så ha de begge sökandena erhållit så-
dana, nemligen hr R. Hult 400 5%: för anställande af bo-
taniska insamlingar inom Kemi Lappmark, och hr A. A.
Branders 100 ^mf för zoologiska undersökningar i Åbo
skärgård. Dessa obetydande summor, tillsammans 500 9mf,
ha förmått Baron Ed v. His inger att för nästkommande
år utsätta ett belopp af 400 &mf till hjelp åt någon lofvande
ung man, botanist eller zoolog, som vore hugad att anställa
forskningar inom något mindre väl undersökt område af vårt
land, hvarvid likväl den frikostige gifvaren, såsom lifligt in-
tresserad för och hemmastadd i begge grenarne af den or-
ganiska naturhistorien, förbehåller sig sjelf tilldelanderätten.
Det vore önskligt om detta hedrande bevis på Mecaenatskap
snart efterföljdes af andra dylika!

Det första häftet af ^.Meddelanden of Societas pro F.
et Fl. fenn.'-' blef färdigt i första början af detta år och in-
nehåller bland annat mer eller mindre vidlyftiga bidrag till
kännedom om Finlands lefvande naturalster af hrr Norrlin,
Blomqvist, Karsten, Sievers, Sahlberg och Reuter.
För underlättande af öfversigten ha i detta häfte för första
gången de botaniska och de zool. smärre meddelandena in-
tagna i sällskapets protokoller blifvit afsöndrade från hvar-
andra, hvarjemte den nyhet dersammastädes införts, att de
för landets Fauna nyupptäckta formerna lemnas till sist i
en systematisk uppräkning, och vore skäl att samma för-
bättring vidtoges äfven angående de botaniska fynden. —
Åtskilliga ark af sällskapets Åcta hafva blifvit tryckta, lik-
väl har det härvid gått ovanligt långsamt framåt, i följd af
tryckeripersonalens fåtalighet och den massa olika arbeten
tryckeriet påtagit sig att fullgöra. Det 8 häftet af sällska-

196

pets Notiser väntar deremot allt fortfarande på sin afslut-
ning. Den nya upplagan af Herh. M. F. har likaledes ej hel-
ler nu hunnit bli färdig, hvilket orsakats af de talrika all-
deles oundgängliga förarbeten som först måste afslutas, in-
nan den egentliga katalogen kan komma i fråga. Likväl
har derpå arbetats under årets lopp vida vägnar ifrigare
och mera systematiskt än förut, hvarpå såsom bevis må an-
föras att fanerogamernas ordnande och katalogisering till
aldra största delen fulländats af e. o. aman. vid bot. mu-
seum magister Hjalmar Hjelt, som på grund häraf upp-
rättat en desideratlista, afsedd att tryckas på universitetets
bekostnad för att med snaraste spridas till alla för de bo-
taniska samlingarnas största möjliga komplettering nitäl-
skande personer. Måtte blott denna torra, men på det nog-
grannaste och vidlyftigaste arbete och möda grundade, lista
medföra önskligt resultat! Derjemte ha vissa grupper af
sporväxterna ordnats och omredigerats, så att vid nästa års-
möte jag efter all sannolikhet skall hafva nöjet meddela de-
ras fullständiga afslutande. Såsom en ringa ersättning för
sitt trägna arbete nedlagdt på nyssnämda katalog har ma-
gister Hjelt ur sällskapets fonder erhållit en gratifikation
af 300 ^c

De månatliga sammankomsterna hafva varit något, ehuru
obetydligt, mindre talrikt besökta än förut, hvilket troligen
orsakats deraf att på grund af vissa förhållanden, som det
skulle föra oss för långt att utreda, antalet studerande, som
egna sig åt naturalhistorien, för hvarje år synes blifva in-
skränktare. Detta har åter haft till följd att under sista
tiden ganska fä blifvit valda till medlemmar af sällskapet,
då deremot många af den gamla uppsättningen efter afslu-
tade studier lemnat orten och sålunda ej personligen kunnat
bevista mötena. Dessa hafva dock derför icke blifvit om-
fattade med mindre intresse af de närvarande, utan snarare
tvärtom, i thy att de som dervid hållit föredrag eller på an-
nat sätt lemnat upplysningar och meddelanden om de in-
hemska organiska varelserna allt mer mognat i erfarenhet
och insigter. Granska vi förteckningen på dera som direkt

197

bidragit till det andliga lifvet vid dessa våra möten, neml.
hrr Bergroth, Brotherus, Collin, Hjelt, Leopold,
Lindberg, Norrlin, Reuter, Sselan, Sievers och Uno-
nius, skola vi genast finna att aldra största delen utgöres
af jemförelsevis äldre medlemmar och att endast ett ringa
fåtal af yngre deltagit deri genom ens smärre meddelan-
den, en nog bedröflig följd af att naturalhistorien upphört
vara obligatorisk i studentexamen, äfvensom af andra om-
ständigheter. Detta är ett sorgligt faktum, som dock till
stor del ersattes derigenom att de som numera egna sig åt
studier i naturen dervid följa uteslutande den inneboende
lusten och det naturliga anlaget. Samma förhållande vi-
sar sig äfven på andra områden, nemligen det att qvalite-
ten utvecklas på qvantitetens bekostnad, så att, om ock an-
talet blir mindre, beskaffenheten dock blir bättre, låtom oss
åtminstone det hoppas. En menlig följd af denna förminsk-
ning synes dock redan visa sig deruti att jämförelsevis färre
gåfvor, särskildt af zoologiska föremål, till Societas pro
F. et FL fenn. inskickats. Härutinnan kunna likväl dilet-
tanter såsom tillförene göra ganska stor nytta genom att
bidraga till de inhemska samlingarnas förfullständigande.
Hela denna fråga fordrar en vidlyftigare och mera på dju-
pet gående undersökning, än som nu här kan komma henne
till del; jag hoppas en annan gåog få återgå härtill. — Vid
mötena hafva anmälts till införande i sällskapets publikatio-
ner: af hr Elf vin g Anteckningar om vegetationen vid flo-
den Svir; af hr Hult Bidrag till kännedom om vegetationen
i södra Savolaks- af hr Norrlin Symholoe ad flor am lado-
gensi-karelicam; och af hr Karsten Ohservationes mycologicoi
P. 3.

Hittils har sällskapet stått i utbyte af skrifter blott
med ett temligen ringa antal vetenskapliga samfund, i följd
hvaraf klagomål inlupit öfver att våra publikationer utrikes
äro ganska sällsynta. För att afhjelpa detta missförhållande
ämnar sällskapet hädanefter sända sina skrifter till ej min-
dre än 125 vetenskapliga institutioner, hvarjemte vi under
årets lopp trädt i direkt förbindelse med de naturhistoriska

198

sällskapen i New Haven, Chemnits och Kiew. Mängden af
de till Societas pro F. et FL fenn. från utlandet inskickade
skrifter håller sig ungefär vid det gamla medeltalet, dock
måste särskildt framhållas en ytterst dyrbar gåfva af 28 vo-
lymer från K. Vetenskapsakademien i Stockholm.

Till nya medlemmar af vårt samfund hafva invalts blott
4 personer, nemligen Ingeniör I. In berg samt studenterna
K. Dahlström, E. Cleve och W. Blom. Deremot måste
vi djupt beklaga förlusten af tvänne bland sällskapets ut-
ländska ledamöter, hvilka begge utgjorde en lysande pryd-
nad för alla vetenskapliga samfund som gjort sig en ära i
att tillegna sig dem, nemligen Guiseppe de Notaris i Rom,
en af de ganska få nutidens män som mäktat omfatta alla
brancher af sporväxterna och i alla gjort sitt namn odöd-
ligt, samt Alexander Braun i Berlin, en forskare på hela
botanikens vida fält, ej mindre utmärkt såsom systematiker
och anatom, än såsom morfolog och biolog, så att knappt
någon under senaste decennier så omfattande bidragit till
växtkunskapens utveckling som han. Begge hade dock upp-
nått en 6å hög ålder att de efter all naturens ordning bort
snart falla för skördemannens skoningslösa lie efter ett i
allo väl tillbragt jordelif. Ännu i långliga tider komma for-
skare att hemta vishetens ord ur deras talrika skrifter och taga
dem till en för de flesta oupphinnelig förebild. Ära vare

deras minne!

S. O. Lindberg.

Årsberättelse afgifven af zoologiska intendenten:
De zoologiska samlingarna hafva under förlidet år för-
ökats i märkbart ringare mon än under de näst föregående.
Antalet af arter har nemligen tillvuxit endast med ett bo
af en fogelart, en art fjäril och 22 arter Coleoptera, de sist-
nämda för det mesta genom docent J. Sahlbergs fort-
satta bearbetning af denna insektgrupp. För öfrigt hafva
endast spridda gåfvor af mera tillfällig natur blifvit inlem-
nade, deribland dock flere ganska välkomna. Sådana bi-
drag hafva förärats af hrr direktor A. Bio mq vis t, inge-

199

niörkapten B, Höök, hofrådet K. Wu lisma, doktor O. M.
Reuter, brukspatron von Julin, professor S. O. Lindberg,
apothekar A. Giinther, kandidaterna E. Weymarn, L.
G. Kiljander, K. A. Hällström och D. J. Colliander,
studeranderna E. Warén, W. Heirabiirger, C. Leopold,
och E. E. Bergroth, handlanden Klärich, ingeniör E.
von Knorring, kronolänsman L. Lang, preparator P. Me-
riläinen, herr G. Lagerström, rusthållaren Westman
samt eleverna Bj. Lindberg och A. von Knorring.

Det är att hoppas, att orsakerna till samlingarnas jem-
iorelsevis ringare tillväxt icke ligga uti någon afsvalning af
allmänhetens intresse för saken, utan hellre deri, att under
årets lopp resultaten af någon sällskapets exkurrent icke
blifvit inlemnade. Under senare år har nemligen sällskapet
kunnat utsända högst få zoologiska forskare, och äfven dessa
understödda med ganska begränsade medel. För att utreda
vår fauna och representera den genom samlingar behöfvas
likväl flere arbetare, hvarföre det synes vara af vigt att
ilere medlemmar än hittills uppmärksammade detta säll-
skapets mål.

Under loppet af året har finska fogelsamlingens pre-
fekt anvisat medel för att i samlingen uppställa de exem-
plar som hittills af ekonomiska skäl ej kunnat uppstoppas,
ehuru de varit för samlingen nödiga.

J. A. Palmen.

Årsberättelse afgifven af botaniska intendenten:
Det nu tilländalupna året har i afseende å den inhem-
ska samlingens tillväxt varit särdeles ogynsamt, då, under
det medeltalet inlemnade växter för de föregående åren ut-
gjort öfver 2,300, totalbeloppet detta år blott uppgår till
1,298, hvilken summa är ännu lägre än den för året 1872
— 1873, hvilket år hittills stält sig sämst i afseende å slut-
resultatet. Härtill kommer vidare, att bland de särskilda
klasserna endast mossorna ökats med några nya arter, och
att under året inga lafvar blifvit till samlingen inlemnade.
Fördelad på de olika grupperna utgör för öfrigt tillväxten:

200

803 kärlväxter, 479 mossor och 16 svampar. Största delen
häraf eller öfver 1,200 växter hafva inlemnats af professor
S. O. Lindberg (sällsynta lefvermossor mest från Åland),
kandidaten Fr. Elfving (mossor från Olonets-Karelen, samt
kärlväxter och mossor från Åbo trakten), kandidat J. E.
Juslin, (kärlväxter från Ladoga-Karelen), studeranden R.
Hult (kärlväxter och mossor från södra Savolaks) och un-
dertecknad (kärlväxter mest från Karelen och Satakunta).
För de återstående bidragen har sällskapet att tacka föl-
jande personer: fru M. Sahlberg, hrr professor Th. Salan,
docea terna J. P. Norrlin och J. Sahlberg, doktor P. A.
Karsten, magistrarne H. Zilliacus och V. F. Brotherus, kan-
didat K. A. Hällström, studerandena K. Dahlström, E. E.
Bergroth och J. J. Tikkanen samt eleven A. F. Londén,
hvarjemte genom lektor Unonii försorg 22 kärlväxter, in-
samlade af elever vid härvarande normallyceum, för sam-
lingen erhållits. Artantalet af de i finska musei herbarium
nu förvarade fanerogamer har detta år såsom redan nämdes
icke ökats och uppgår följaktligen till samma belopp som
senaste år eller 1,076, som finnas representerade i närmare
22,800 exemplar.

Hjalmar Hjelt.

Professor Stelan förevisade exx. af Hieracium linifo-
lium S 86 lan i Blytts Norges Flora (se vidare härom Medd.
m, p. 164).

Vidare förevisade professor S selan och inlemnade till
museum en samling af odlade Populus-2irter. Jeraväl refe-
rerade professor Sa3lan en i „Botaniska Notiser" förekom-
mande uppsats om anordningen i Sverige af de fenologiska
observationerna d. v. s. iakttagelserna rörande tiden för väx-
ters bladsprickning, blomning m. rn., flyttfoglars ankomst o.
m d. Tal. påpekade vigten af att dessa iakttagelser, hvilka,
hos oss föranstaltade af vetenskaps-societeten, för en tid
sedan bedrifvits med stor flit, gjordes i sträng kontinuitet
och efter samma grundplan som i grannlandet. Med anled-
ning häraf uppdrog sällskapet åt hrr Seelan, Lindberg, Pal-

201

men, Sahlberg, Reuter och Hjelt att omarbeta det i Sverige
numera följda observationssystemet till öfverensstämmelse
med våra förhållanden.

Som en novitet för den finska floran anmälde profes-
sor Lindberg den särdeles sällsynta Jungermania Mildei
Gottsche tagen vid Helsingfors af talaren och i Savolaks
af magister Lackström. Den är närmast beslägtad med J.
intermedia, från hvilken den dock skiljes genom sin betyd-
ligt gröfre växt och gulgröna färg; den är vidare dioik, då
gruppens öfriga arter äro paroika. Bladen, hvilka äro bil-
dade af stora, knapt förtjockade celler, sitta tätt packade i
toppen, äro krusiga och ofta försedda med ett violettbrunt
anflog. — I sammanhang härmed omnämde ordföranden
att antalet från Skandinavien kända lefvermossarter, hvil-
ket år 1871 var 129, nu mera stigit till 172.

De zoologiska samlingarnas tillväxt med för de-
samma nya arter från den 13 Maj 1875
till samma dag 1877.

Strix aluco L.

Lacerta agilis L.

Aves.

Helsingfors, E. Luther.

Reptilia-

Svir, J. Sahlberg.

Coieoptera.

Dyschirius impunctipennis

Daws. Svir, Heimbiirger.
Bembidium pyginseum Fabr. D:o. D:o.

B. tenellum Er.
B. articulatum Panz.
Dromius glabratus Duft.

D:o. J. Sahlberg.
D:o. D:o.

D:o. Heimbiirger.

202

Araara municipalis Duft.
Olisthopus rotundatus Payk.
Helophorus arvernicus Muls.
Philydrus coarctatus Gredl.
Limnichus sericeus Duft.
Georyssus pygmseus Fabr.
Platydracus stercorarius Oliv.
Ocypiis fulvipennis Er.
Philonthus setosus J. Sahlb.
Ph. fimetarius Grav.
Xantholinus atratus Heer.
Lathrobium rufipeune Gyll.
L. dilutum Er.
Stilicus Erichsoni Fauv.
Sunius pulchellus Heer.
S. filiformis Latr.
Stenus coxalis J. Sahlb.
St. subglaber Thoms.

Oligota infläta Mann.
Baryodma signata (Mann.)

J. Sahlb.

B. subtilis J. Sahlb.

Tachyusa constricta Er.

T. coarctata J. Sahlb.

Hydrosmecta tenella Mann.

Dasyglossa prospera Er.

Oxypoda exigua Er.

O. exoleta Kraatz

Schistoglossa viduata Er.?

Araischa simillima Sharp.

Aleuonota atricapilla Muls.

Eurylophus grandiceps J. Sahlb

Tharaiarsea cinnamomoa Grav.

Bessobia occulta Er.

Atheta Isevicauda J. Sahlb.

A. parvicornis Rey.

Hypocyptus pygmaeus Kraatz.

Helsingfors, J. Sahlberg.
Svir, D:o.

D:o. Heimblirger.
Nurrais, J. Sahlberg.
Svir, D;o.

D:o. D:o.

Pargas, O. Reuter.
Kuopio, Kiljander.
Onega-Karelen, J. Sahlberg.
Svir, D:o.

Pargas, O. Reuter.
Helsingfors, J. Sahlberg.
Kuusamo, D:o.

Pyhäjärvi, D:o.

Petrosavodsk, D:o.
Pargas, O. Reuter.
Svir, J. Sahlberg.
Pargas, O. Reuter.
Petrosavodsk, J. Sahlberg.

Pargas, O. Reuter.
Kuusamo, J. Sahlberg.
Svir, D:o.

D:o. D:o.

Pyhäjärvi, D:o.

Nurmis, D:o.

Ryska Lappmarken, D:o.
Ryska Karelen D:o.
D:o. D:o.

Pargas, O. Reuter.
Pyhäjärvi, J. Sahlberg.
Kuusamo, D:o.

Pargas, O. Reuter.

D:o. D:o.

Svir, J. Sahlberg.
Pargas, O. Reuter.

D:o.

203

Bledius subterraneus Er.
BI. pallipes Grav.
Tsenosoma exigua Er.
Ptomophagus sericeus Panz.
Hister carbonarius Gyll.
Tetratoma ancora Fabr.
Agrilus elongatus Hbst.
Tropideres niveirostris Oliv.
Pissodes Hercyniee Illig.
Tropiphorus Mercurialis Fabr.

Svir, J. Sahlberg.
D:o. D:o.

Helsingfors, D;o.
Helsingfors, Heimbiirger.
Viitasaari, Kiljander.
Jyväskylä, Heimbiirger.
Runsala D:o.

Jyväskylä, Heimbiirger,
Lampis, Leopold.
Helsingfors, E. Bergroth.

Catocala fraxini L.

Lepidoptera-

Helsingfors, Wulisma.

Hemiptera.

Pionosomus varius Wolff.

Ladoga, J. Sahlberg.

Diplonotus luridus H.-Sch.

Pyhäjärvi, D:o.

Sålda C-album Fieb.

Svir, D:o.

Aradus cinnamomeus Panz.

Nurmis, D:o.

Microvelia pygmsea Flor.

Svir, D:o.

Psyllodese.

Åbo län, 0. Reuter.

Alla arter som äro uppräknade i O. Reuters Catalo-
gus Psyllodearum Fennise, Meddel. Soc. pro Fauna et Flora
Fenn. I p, 69, med undantag af Trioza munda och Tv. fe-
moralis.

Poduridae.

Alla de 43 arter som äro uppräknade i O. Reuters
Catalogus uti Medd. I p. 78, utom n:o 35, Templetonia ni-
tida, Templ.

204

till

Meddelanden från sällskapets förhandlingar
häftena I och III.

Obs. * utmärker för finska faunan eller floran ny art. Petit
stil utmärker att arten endast blifvit inlemnad till samlingarna, men
ej varit föremål för någon diskussion.

Mammalia.

Ai'vicola agrestis var. alba III, 167.
Canis lagopus I, 103, 121.
Ekorre, varieteter 1, 1 26 ; III,

191.
Erinaceus europseus III, 184.
Lepus europjeus I, 125.
Mus minutus I, 125.
Mustela lutreola I, 125; III, 184.
*M.putorius 1,118, 125,127;

III, 167.
Plecotus auritus I, 126.
Smintlius betulinus III, 167.
Talpa europeea I, 121, 122;
III, 167, 184.
Vespertilio mystacinus III, 103, 187.

Aves.

Accentor modularis III, 193.
Ampelis garrulus I, 108.
Anser albifrons I, 118, 124.
A. bernicla I, 124, 129.
Ardea cinerea I, 124, 128.
A. stellaris I, 118, 128; III,
167, 183. 184.
Buteo lagopus I, 120, 128.
* Calamoherpe magnirostris

III, 169.

Zoologi.

Charadrius helveticus I, 122,

129.
Corvus frugilegus III, 171.

* Emberiza aureola III, 184.
Fringilla spiuus, var. melan.

III, 183.
Gallinula porzana III, 167.
Graculus carbo III, 169.
Larus ridibundus I, 124; III, 167.

* Muscicapa parva III, 169,

184.

Oriolus galbula I, 120.

Perdix coturnix I, 121.

Scolopax gallinago I, 127.

S. gallinula III, 167.

*Strix aluco lE, 169, 182.

S. liturata I, 103, 121; III, 167.

Sylvia hippolais I, 127.

Thalassidroma pelagica I, 1 20.

Tringa alpina III, 167.

T. canutus I, 122, 125, 129.

T. niinuta I, 124.

T. subarquata I, 122, 129.

Turdus merula I, 126.

Upupa epops III, 171, 183.

Reptilia.

*Lacerta agilis 111,167,182.

205

Amphibia-

Råna arvalis I, 120, 124; III,

167.
R. temporaria I, 120.

Pisces.

Ammodytes lancea I, 129.
Cobitis barbatula III, 173.
Cottus bubalis I, 122.
Gobio fluviatilis I, 122, 127.
Liparis barbatus I, 103, 120.
Kerophis ophiclion I, 127.
Scomber scombrus I, 129.

Mollusca.

Aplexa hypnorum I, 122.
Helix arbustorum III, 173.
*Limax tenellus I, 120, 121,

130.
Paludina contecta III, 171.

Bryozoa-

Alcyonella Benedeni III, 168.
Cristatella mucedo III, 169.
Plumatella repens III, 169.

Insecta-

Adimonia Tanaceti I, 125.
Agrilus mendax I, 131.
Agrion concinnatum III, 1 87.
AUecula morio I, 131.
Alydus calcaratus, nympha I,

126, 136.
Anarta cordigera I, 133.
* Aradus aterrimus I, 138.
Argynnis Freja I, 132.

A. Frigga I, 132.
Arpediumbrachypteruml, 126.
Aspilates gilvaria I, 133.
Atheta eremita I, 126.
*Balaninus nucura I, 131.
Blatta livida I, 131.
Boreaphilus Henningianus I,

123, 126.
Botys septentrionalis I, 133.
Catocala Fraxini III, 192.
Cerandria cornuta I, 121.
Chionobas jutta I, 132.
Chrysochraon dispar I, 132.
Conchylis Deutschianal, 133.
Coranus subapterus I, 120.

* Coriscus major I, 138.
Decticus brevipennis I, 132.
Erebia Embla I, 133.

* Eupteryx coUina I, 1 38.
Forraica gagates I, 126, 134.
Gastropbysa Polygoni I, 125.
Gelecbia viduella I, 133.
Gnophos sordaria I, 133.
Grammoptera femorata I, 124.
*Hydroporus haraulatus I, 122.
Lasius? bo III, 193.

* Latbrimseum atrocepbaluni I,

123.
*Lema Ericbsoni I, 121.
Libellula albifrons III, 187.
L. 4-maculata, var. III, 193.

* Liburnia axillaris I, 1 38.
*L. Bohemani I, 138.
*Limnichus sericeus 111,168.
Locusta cantans I, 125, 131.
Maskerade bemiptera I, 136.

* Macropsis prasina I, 138.

206

Oedipocla migratoria I, 122,

131.
*Pachycoleus rufescens 1, 121.
*Phloeodroma concolor I, 125,

* Psammodius sulcicollis I, 130.
■^ Psyche villosella I, 133.
-Pytho abieticola 1,123,127.
*Scolopostethus pilosus I, 137.
Sitones lineatus III, 172.
Stenobothrus elegans I, 132.
Stridulation hos Lepidoptera

I, 133.

* Syntomium seneum I, 123.
Syrichtus Centaurese I, 133.
Thamnotrizon cinereum 1, 132.
Toxotus meridianus I, 124.

* Tropiphorus mercurialis III^

169.
Xiphidium dorsale I, 132.

Crustacea.

Brancliipus paliulosus I, 124.
Flodkräfta hvit III, 185.
Limnadia lenticularis I, 123.

Vermes.

Nereis diversicolor I, 126,138,

Spongise.

Spongilla fluviatilis III, 168.
Sp. lacustris III, 168.
*Sp. Lieberkiihnii III, 174.
*Sp. Miilleri III, 174.

II. Botanik.

Phanerogamas.

Achillea cartilaginea I, 107;

III, 173.
A. millefoliuni III, 169.
Alchemilla vulgaris III, 191.
Allium scorodoprasum I, 108.
Alnus incana I, 92.
A. incanavar. pinnatipartita III, 194.
A. glutinosa var. laciniata 1, 92.
A. glut. var. pinnatifida III, 187.
Aster sibiricus I, 93.
*Atragene alpina III, 173.
Campamila traclieliiim III, 194,
Carex cyperoides I, 105.
C. livida I, 99.

* C. orthostachys III, 172,

175.
Cerastium vulgatum III, 169.

* CirsiumarvensiXheterophyl-
lum III, 189.
Chrysanthemum leucanthemum

III, 169.
Crepis sibirica III, 173.
Epipogium aphyllum I, 108.
Erigeron canadensis I, 108.
Fuchsia III, 173.
Hieracium linifolium III, 164,

200,
Impatiens noli-tangere I, 98.
Inula salicina III, 191.
Juncus articulatus I, 93; III,

175.
Lloydia serotina III, 191.
Lysimachia nummularia I, 93.
Mimulus guttatus I, 96.
Najasfragilis v. tenuissimal, 108.

207

Orchis I, 99.

O. maculata f. III, 175.

Oxytropis sordida I, 113.

Phleum alpinum I, 99.

PiDus balsamea III, 171.

P. pichta III, 171.

P. sylvestris I, 91; III, 194.

Poa compressa I, 112.

Populus III, 200.

P. tremula I, 93.

Pyrethrum bipinnatum III, 173.

Pyrola iimliellata III, 175.

Pyrus raalus III, 185.

Ranimculus liyperboreus I, 98.

Rosa cinnamomea III, 191.

Rubus humulifolius III, 172,

175.

Rumex crispus I, 99.
Salix phyliceefolia I, 93.
S. niyrtilloides I, 93.
Senecio jacobaea III, 171.
Tilia platyphylla III, 192.
T. ulmifolia III, 192.
T. vulgaris III, 192.
Trichera arvensis III, 169.
Ulmus montana III, 185.
Utricularia ochroleuca I, 96.
Vicia angustifolia III, 169.
V. hirsuta III, 169.
Viola collina III, 185.

Filices.

Botrychium boreale I, 93.
Eqvisetum arvense I, 93.
Lycopodium imindatum I, 96.
Ophioglossum vulgatum I, 99.

Musci.

* Alicularia geoscyphus I, 95.

A. scalaris I, 95.

* A. repanda I, 95.
Anthelia III, 173.

* Anthoceros Isevis III, 188.
Blepharostoma (Jungermania)

trichophyllum III, 187.
Blepharozia ciliaris I, 110.
*Bl. pulcherrima I, 110.
*Cephalozia catenulata 111,187.
*C. curvifolia III, 184.
*C. elachista I, 112.

* C. Francisci III, 187.
*C. integerrimal, 110, 112.
*C. myriantha I, 110, 112.

C. obtusiloba III, 172.
*C. reclusa III, 188.

* C. serriflora III, 188.

* Cesia corallioides III, 190.

* C. corallioides /3 interme-

dia III, 190.
*C. obtusa III, 190.
Chandonanthus III, 173.
Clevea I, 113; III, 175.
Corsinia marchantioides III,

187.
Cyathodium III, 190.
Diplophyllum albicans I, 111.

D. obtusitblium I, 111.
D. taxifolium III, 190.

* Fossombronia cristata I, 95.
*F. foveolata I, 94.

*F. incurva I, 91.
F. pusilla I, 94.

* F. Wondraczekii I, 91, 95.
Geocalyx I, 96.
Gymnomitriura adustum I, 95.

* Harpanthus scutatusl, 98, 108.

208

Jungerraania acuta I, 107.
J. autumnalis I, 97.
J. bicrenata I, 109, 111.
J. Helleri I, 97.

* J. heterocolpos I, 107.
J. intermedia I, 109, 111.
J. julacea III, 172.

*J. läxa III, 184.

* J. longidens III, 186.
*J. Michauxii I, 108.

*J. Mildei III, 201.
J. Miilleri I, 107.
J. nardioides I, 111.
*J. nivalis III, 172.
*J. polita I, 112.
J. reclusa III, 188.
J. setiformis III, 172.

* J. socia I, 111.

J. subapicalis I, 96.
*J. verruculosa I, 97.
*Kantia calypogea III, 186,

191.
K. fissa III, 186.
K. trichomanis III, 186.
Lejeunea I, 108.
L. echinata I, 109.
L. serpyllifolia I, 109.
Leptoscyphus pyrenaicus III,

170.
Liochlsena I, 111.
Lophocolea bidentata I, 109.
L. heterophylla I, 109.
L. minor I, 109; I, 110.
Lunularia I, 113.
Madotheca rivularis III, 190.
M. siraplicior III, 190.
Martinellia III, 186.

* M. compacta III, 187.
*M. rigida III, 185.

M. rosacea I, 110.

M. sqvarrosula I, 110.

Metzgeria I, 106.

M. coDJugata I, 106.

M. furcata I, 106.

Mylia III, 171.

Nardia alpina I, 95.

N. Funckii I, 95.

*N. gracillima I, 111, 112.

N. sparsifolia I, 95.

Odontoscliisma decipiens 1,97.

O. sphagni I, 97.

O. denudatum I, 97.

* Pallavicinia hibernica 1, 107,

III, 184.

Pedinophyllum pyrenaicum I,

107; III, 171.

* Pellia endivisefolia I, 111.
P. epiphylla I, 111.
Peltolepis grandis III, 174.
Plagiochila interrupta I, 96;

III, 171.
Pl. pyrenaica I, 96, 107; III,

170.
Porella platyphylloides III, 188..
Preissia commutata I, 106.

* Pr. qvadrata I, 106.
Radula alpestris I, 97.
R. Lindenbergii III, 191.

* Riccardia latifrons var. sinu-

ata III, 185.

* R. latifrons var. surculosa

III, 185.

* R. major III, 185.

*R. multifida III, 184, 185.

20^

Riccia I, 105.
R. bifurca I, 110; III, 189.
R. crystallina III, 189.
R. fluitans I, 106.
R. Hiibeneri III, 189.
R. Klinggräffii III, 189.
R. Lesquereuxii III, 189.
*R. marginata I,' 106, 110,
112; III, 189.
R. minima I, 106.
R. spuria III, 190.
R. SuUivantii III, 189.
Saccogyna I, 96.
Sarcoscyphus I, 95.
Sauteria III, 174.
S. alpina I, 112.
S. grandis I, 113; III, 174.
* Scalia Hookeri I, 91.
Scapania aeqviloba I, 96.
Se. gracilis I, 96.
Se. nemorosa I, 96.
Southbya fennica I, 98.
Synhymenium aureonitens III,

190.
Trichocolea tomentella I, 112.

Sphagnum spectabile III, 188.
Sph. teres I, 108.

Andresea falcata III, 193.
A. obtusifolia III, 193.
*A. papillosa III, 191.
A. Rothii III, 193.
Bryum (Webera) elongatum 1, 112.1
Cinclidium latifolium n. sp.

III, 189.
C. subrotundum I, 98.
Enealypta leptodon I, 107.

Ephemerum I, 94.
*Fissidens pusillus III, 191.

* Fontiualis antepyretica var.

paténs III, 186.

* Grimmia anodon III, 194.
Gr. contorta I, 108.

* Gr. leucophsea III, 170.
Hypnum alpestre III, 188.
*H. Breidleri III, 186, 193.
*H. dilatatum III, 188.

* H. mamillatum 1, 94.
*H. moUe III, 188.

H. ochraceum I, 94.

* H. palustre subsphsericarpoii

III, 192.
H. purum I, 112.
*H. Richardsonii III, 193.
Lcucodon morensis I, 112.
Muium ambiguum III, 188.
Mn. Drummondii I, 107.

* Mn. spinosum III, 168.
Myurella Careyi 1, 105, 109.

* M. julacea var. aspera I, 109.

* Oneophorus brevipes I, 111.

* O. obtusatus III, 192.
Orthotrichum elegans I, 105.
O. speciosum var. fuscum I,

105.

* Pbilonotis seriata I, 112.

* Splachnum melanocaulon I,-

92.

Stereodou pallescens (3 protu-

berans I, 107.

* Thuyidium delicatulum I, 92,

93.
Tb. minutulum III, 192.
Tb. recognitum I, 92, 93.

210

Th. taraariscifolium I, 92, 93.
Tortula angustata I, 107.
*T. cylindrica I, 107.
T. sinuosa I, 107.
Weissia Schisti I, 111.
Zygodon aristatus III,

Z. Stirtoni III, 172.

170,
172, 173.

Lichenes.

*Alectoria nidulifera I, 108.
A. sarmentosa I, 99.
Cetraria odontella I, 99.
Lecanora ferruginea var. Tur-
neriana I; 113.

*Parmelia acetabuluni III, 169.

* P. hypotrjpodes I, 99.
P. olivacea I, 108.

* Platysma ciliare I, 108.
Pyrenopsis granatina III, 174,
Ramalina thrausta I, 99.

Fungi.

Aecidium conorum-abietis III,

168.
Ae. elatinum III, 168.
Ae. pini III, 168.
*Agancus flexipes III, 169.

-%A/\/xs)aA/>-'^

MEDDELANDEN

SOCIETAS

PIIO FAUNA ET FLORA FENNICA.

TREDJE HÄFTET,

, ^^ /O

''^ttH

'■W

»>y^

HELSINGFORS,

Finska Litteratnrsällskapots tryckeri,

1878.

Innehåll.

Wainio Edw., Florula Tavastise orientalis. — Havainnoita Itä-

Hämeen kasvistosta Sid. 1.

Hult R., Bidrag till kännedomen om vegetationen i södra

Savolaks „ 123.

Sselan Th., Beskrifning öfver Hieracium linifoUum n, sp. . . „ 164.
Meddelanden från Sällskapets förhandlingar den 9 Oktober

1875—13 Maj 1877 „ 167.

De zoologiska samlingarnas tillväxt med för desamma nya

arter från den 13 Maj 1875 till samma dag 1877 . . . „ 20J.
Register till Meddelanden från Sällskapets förhandlingar, Haft.

I och III „ 204.

MBL WHOI I.IBKARY

UH niG 7

Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Books

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats