Swenska wetenskaps academiens handlingar

IRAN

Å PAA el Ka nn
k
É

son) 4 ANNE GR är
A
rv

AEG) PA ANG

Sr
>

sor AE Er

SA

BT AR
(NM) >

de ir

r ru — pA 2 ” ET ord Z Öv” > NS Ar om & ge 12 2 RI 2 ;
BAN 2 He I ig Ne DNA FREE 3 KA TSE > 4 (=ESP SE EE ARTE NS FOR RE RNE RV EL

FAR ERT IRTEP

4

JE or

(6

SM RER Gr VARE FEED NR

neta REP

pA

me
Aa

rp 0 me

R URI

SN Je €

Se (ER

ån

dd eg MR CATE

HANDL FAN
2 FÖR ÅR 1774. sr
VOL XV,

; Med Kärgl. Ac N DEMIE M IE s ; ilfind. — ;
STOCKHOLM, |
Uplagde på SaALvifkå Sterbhufets koftnad, 1774.

: / (od

N / 5 4
7 |
5 |
— -— | 4 f jr
2 rasten ER ; Z=
I , /
- )
< ad Bi VN
;

AN EN

Sönd nd K ONE Li VETENSKAP sc Hlidssig
FN RARE
Sr bg pd CA D E M I É N Sn oe

oa -

FÖR MåNADERNWE

; FeBsRUARIUS; MARTIVSs

ERE rigg Byorsvd i

Rd ösbrilse IE RSK dh
Herr GUSTAF von ENGESTRÖM,

Nn sjal RN 1 soon Få i Kongl. boda ig ” Collegida” d.

ER bra tr neniRSEN franlbatin
fö G Om Flak på Föra öch Svål,

Metå år allmånt bekant; och kaä Hö uti
f ”Chemifka afhandlingar > burö Järn öck
ME KS ru "Stål fråtas > etfäs , betas « öch uplöf; 5 nås

| | ä så & : ; Å 3 | | a LT
; ; COLLEC a a N

Watio Va MN - ee Z

Å

FE 1774. Jan. EFebr. Mart.

ib

ftan uti alla våtfkor, utom pråffade oljor; men
fom det fker med mårkelig fkilnad,; få vål ian-
feende til den uplöfande materiens egenfkaper,
fom i anfeende til Jårns och Ståls olika arter,
1å böra ock tådane fkilnader vara tutrönte och

rbekante, i affeende på den, för hvarjehanda

konfter och handtverk; deraf flytande nytta:
För exempel, Jårnets uplöfning uti Viétriol-fy=
ra, eller vår gröna Victriol, år den tjenligafte
för Skrif-bleck, då denne folutisn, i andra fyror,

fråter papperet eller gifver eri odugelig fvårta.
Garfvare fvårta. hålft fitt Låder med Jårn, up-
löft i animalifk fyra, eller fur mjölk , tåfom minft
fråtande. Förtegnare beta hålft fitt Jårn uti ve-'
gitabilillz fyra, >ehuru sdet uti: mineralifka fyror,
til exempel, med Alun, fnarare renas ; men af
det fenare följer den olågenheten; at Tennet ej ”
1å' vål Mil faftna dårpå. Erfare på Jätn och Stål,
bfuka” hålft-prepareradt Ets-vatten, fålöm minft
koftfamt, och iom gör eh jämnare och mindre
våldfam:fråtning, ån Skedvattnet; "Medret ord,
uti hvarje flags handtverk, dår Jårnets uplös-
ning eller etsning förefaller, år nådigt veta, bås
de defs olika uplöfrings medel och defs olika
förhållande; "Vore man tåker, at fullkomligen
kånna både Metallernas grund-åmnen och deras
uplöfande medels olika förhållande vid alla mö-
jeliga förändringar, borde utan Rön kunna få.
gas förut, hvad verkan det ena, eller andra bör:
de vila; men förfarenheten intygar, at man ders

'efter intet. altid kan döma fåkert .om- utgången.

Det år vål afgjordt, at Skedvatteh, ,ellet Ati-

dum nitri, kar en ftark attraétion til brånbara åt»

nens men den reglan; al jå merd bråpbart dåm-
NE ANS . Nr IPA Ne

Y V mm
' |

| VAS RAND Vi a href
| EVR E Sö

ne fiones i Metallen; defto båfrigare angripes han af:

mt

$ FRV - PRE Od OKeko ; ff ; SE
bodd peter - ror. ++ törde tala något undantag. : Et
grått och få kalladt nödfatt Tackjårn, kan be-/

— vilas ega mer brånbart hos fig, ån der hvita,
— Härdfatra; Likvål uplöfes detta grå Järnet Ok
"oket. 10-
FI AA Aron AM rä É / VS e
nen et fvart fediment, ftundom af lika ftorlck,
och -fkapnad, fom tjelfva Tackjårns-biréns be-.

" flående uti en Blyerts-lik materia, fom-finnes va-'
ra en med. Phlogifton Öfverlaftad Fårmrsprd; men;

bårttages en del af detta gra Järnets Ofverflödi-
ga brånbara ämne, antingen genom omfmåltning,
til Huirjdrn, eller genom Cémentation med ab-.
förberande medel, på Herr REAUMuRs fått, gör
Fes til fmidigt Jårn eller Stål, få blifver det.
Rom sd td -UNdgnfag i denna regla, kunde.

åfven anföras , fom bevifa, at omdömen låkraft
grundas på Rön, då det ankomnier på til-.
Jåmpningen i konfter och handtverk:.: "Under-

det jag” förehaft Jårns och Ståls granfkning, har
ja ; äfven haft tiltålle at utröna. följande om-
AE Tent (ENE är ss NR ENG ARN
cc HO Hvilka Järn: och Stålsarter,.sftarkaft
(ANGIIPASS OCh uplalas. afilyrof. > jasr lby as
År 2:05 Hvad förändringar uti texture och fårg,
på olika arter deraf, kunna i akt tagas.”

3:07, Hvad fort fråtande medel finnes tjenli-

- gaft vid hvarjehanda etsningar på Jårn och Stål.
oo Och fom tfådane Rön kunna hafva någon til-
låmpning til den inkomna befkrifaingen om Da-
- mafchering ("), och vid andra tiltållen, få tor-
FSA MEANS I FR

—(") Se KV Acad, Handl. för OC, Nov, Dec, 1773:

;-

? | LG TA å Kiss ha FT Ae v 4 RA Å TY ; i
, Ucg: ; = Å | ; |
Pi - RULEAD ah Ö SIR e AAA ' Å
En. Kg (NE é j : | BG ? ; - ia
1774. Jans Febr. Mart, .

fvårare i denna fyra, och lemnar 1,folutio-

|

S7E.

NETA N
N ye bd

Fi 74 Jan, I Föbr, Mia -

-

iölige års Bägge utftbigbs” och: tvårtades, dm
torkades vål rena, Fdrner fans då. = 38 Skålp.
1:-löd, och hade tåledes förlorat 26 Skålp: 29 lod,
rt i detinårmäafte 40: proCent, famt varontr
mycket frått., med djupa fåror och nägra uphög-

de fvarta' föra rånder:; men:derimellan hvit ock ;

filfverblankt.. Srålet vägdes efter famma kokning,
fl Skålp. 1.6 lod, och hade täledes förlorade, allenaft:
16 Skälp. 20 lod, eller 24: proCent. Det. var nu:

jämnt åfrerklådt med en fvart fårg, fom på in-

tet a ANDE aftvåttasss -och Jämnt affråtr med
”grun-

=

ce k Jå Fébr. Mårt, = Få

[on on "föll Flångs” efter. ”Bigg e "dem flycken
inlades, åter nit Rv "gång en” uti AE 'Skedvatten,
hj äfven Frue gången uti ”tarkt HallaådeSked-

arten :med" hälften "rent "vatten: utfpådt,- kvatef-'
ter Järnet befans, likä forn förr, af bur Silfver-
blänk" gatftrände tårgytil en: tunn fkolla förtärdr,
för vär tjockare tnidt på, och vågde nu:alles
natt 8 Skälp., famtihade fåledes ”förlorat in-allest
S7-proCent: 'Stålet deremot behåll en mörk. a-
rå fårg sjåmnt öfver alt; och vågde ännu 47
Skålp. ring hadeståledesy: pa famma tid och i
fafhmar lfkarparvattens; förlorat allenaft 30 proCenry!
fom Banlka tydeligen utmårktes at Järnet mer:
ånsdubbelt frarkare, håftigare och fortare uplö-;
ftes ån Stålet, famt.at Jårdets yra altid blef hvit:
och .blank,. men Stålets..deremot-mörk. -Här-
vid: anmärktes, at .fedan, Stålet tagit. den. fvartar
färgen eller hinnan öfver fi [a ville det fvårligen,
af .Skedvattnet angripas... Om folutionen inko-
kådes ,. då, defs alt blef tott , erhöll vål Järnet,
ocktå en fvart roftig yta, men blef åter uti nytt
Skedyvattenshvitt; och DInke er a icke. phådde.
med; FLAG ae DTE
YT FO Uprång. or arters | förbillande. 1”
fårgen vid sen. mindre håftig .uplöfving, anlades?
äter; "uti et med acne delar "vatten förfvagadt
ftarkt Skedvatten, 5 ftycken polerade lika fto-.
ra bitar, nåmligen: a. it ft. af förenåmnde mjuka
Ofmunds-jårn; bi; vit. åf Dannemora järn från Ö-
fterby > ev iftiBrånne tålaf famma Järdg 2 di I ft
Stål af” Cementeradt: och; aduceradt: Tack: FJ)
famt e. I ft. kallbråckt Järn.
RR frark. kokning uti, lindrig. vårmas, HA
vidder fvarta Sedimentet, fom fattes på ytorne,
Å 4 ofta

| 3 1374. Jan, Ecbr. Mart.

ofta affkrapades, uptogas bitarne , tvåttades och
torkades vål rena; då det befants: ar.

-Ofimundsjårnet a, var öfver alt på den solerede.
fidan mycket frått , Silfverhvitt och blankt, med.
några tå uphögda grå rånder. -

Öferby-jårnet by var ganfka litet fråre,. med:
en hvit bred rand midt efter frången, och 2 ne.
ljula afke-grd rånder på fidorne.

Stäålet ,&> var sån mindre angri et, hade e en
mörkgrå fårg, med många fmå bed. uphögda
fvarta puné&er jämnt öfveralt beftånkt, och kun=
de fkönjas, huru Skedvattnet omkring hvar punét

rafvit en liten grop. På famma tått förhöll fig
äfven et ftycke Engelfke Gjur-fidl; "det blef ale ;
naft något mörkare til fårgen.

Stälet d, af aduceradt Tack-jårn, ganfka tåtet'

och fint, utan minfta frat , tog en jämn- ya.
afke- grå fårg.

Kallbråckta Fårnet e, blef helt matt och vitt.”
med fina fvarta ritfor, fom vifte otåtheten.

g. 7 En Damafcherad ftång, fom var fam-
manlagd och ganfka vål våld, af följande 5 for-
ter Järn och Stål, lika mycket af hyardera,.
famt i den ordning, fom bokftåfvertie eid
nåreligen:

(4) Godt Norbergs-jårn. ATEN

(B.) Brånfldl af Dannemora -jårn. RAND

C(€.) Rent Dannemora - järn från Öfterby.

(D.) RÅ fdjeller ogarfvadt fmålt- Stål från Schif-
hyttan.

(E.) Mjukt och fegt Ofmunds-jårn. ; Ö Kr

( Febr Mare, 9;

r nde. på en fida, och ftåldes med.en

da uti. farkt Skedvatten, med 2 delar gement ;

vatten upfpådt. Sedan Skedvattnet gjordt fin.

om fa verkan efter en sar bj fången: var
ren- -tvåttad, vifte fig” 2:

Norbergs = järnet (4.) uti en hvit matt och
| fal rand, med fvarta finaré ATI fkarpa och |
uphögda: 3
| Bydno- -Sedlet (B.) uti en "något bredare rand
af mörk -grd. fårg, med vågiga fvarta flåckar
dår och hvar. ' Och var denna: randen mår-
'keligen högre eller mindre nedfrått > ån Jårn-.
randen, och hade icke heller några mårkeligen s
uphögde' flrimor uti fi ig, .

Öfterby = järnet (C.) utt en något foralära rand.
af aft-grå fårg , ljufare å ån (1 B.), men mörkare å ån »
(4. )» utan nägra uphögda ådror.

RÅ-fiålet (D.) uti en "lika bred rand fom (B Får
men af mörkare fvart- -grå tårg , med flera fvarta.
fchatterade och vågiga flåckar inftånkt. |

-Ofmunds-jårnee (E) uti en lika bred rand fan
(4): filfuer «hvit, blank och gniftrande. ; Mår--
keligen djupare och mera fkråfligt nedfrått > ån >
Stål-randen ; med många fina, ånda långs ftången
"Iöpahde, 'dels uphögda och dels nedgrafna ftri- ;

mor, likvål mindte fvarta ån uti (4). |

Et annat ftycke af famma flång, fom genom
vridning blifvit gjordt til en ördentelig Damafch
och på lika tått etfadt, vifte aldeles I flamma. för-.
3 ändring uti fårgor och fråtning., Sör

> Likaledes, då denne etsning på famma forter
ån en np gång, til mera fäkernet, SNRA

10 1774: Jan. Febr. Mark |

INR vf At utröna ölikheten utt Damatéheradt S
Jäårns etfande med hvårjehanda ets- varten,. Åro
ibland andre, följande” förfök gjorde, fälom: vi

STR
X a. Starkt Hedvatten enfamt; frråks allenaft: YT
på den; ena polerade; , fidan, af. förenåmndeDa-
malcherade fånga. och bör jade farkt. koka, famt; )
gjorde inom et par 'minuter den verkan,.at de gör
dan ftången, blifvit ren.- tvåtrad, fyntes. Dama-
fcheringen ganfka tydeligen, med fina. örk-grds
grä och lufare, farat hbvira ådror , 'hvil har likvål,
vifte fig med nog. (karpa, kanter, och ei, med;
den lindriga för (kuggning > om "meråndels plägar,
åfondas: Då Skedvattnet började arbeta, mårk-,,
tes, at blåfor förft u eo ifrån Stal- ränderne,
ock är”de fäledes” för blefv or RISE Ån Ti ör

nerhet? ånnftäls. - Scene .

RR ft fr nt

rg FE

inv RA

ken etshing och: I MR Rd ÄR a

gr n del af det-
tårets-vätten blef” BON INGEN intörkadr; då Da-
mafchen defaf fcCK E9? inblandning" Sat bruna >.

rot för ej gjorde” elak "verkan. Nä k SR 5

Te. ), Et. Janligb v vatten, för: demp, fom, erfar
föl uti Kl linger ,;/ med. merag, beftående 260 ste

Rent Halle ndrort 20 Skålp. ee

a

SE

a ROR PA - Vistriol. 0 FÄRRE oninbi 7
» Alun; JUR SIV 5 as JMOdnp 2900
"Kök os- ft Sn a dä ock Hlodastkag

fyåks: vål ocktå. på, famma flångsy, men. uptåck-
fl Icke, Damafchen, nog; itydeligen SÅ oci .kanz
ej. Bära "tilråckelig verkan, 1å franåt icke det

Da-

RR jul FB Märt; | är

erade” ål arbetet aldelés. nedfånkes. uti pl
TÅ Av ten. på 6 28 Hm "under. "lindrig. dis
4

föbe vär men dåst Ck
sid er

gcfllör C RARE
IV a få Mycket bättre, 4333 |

val ) Än sbåttre. fyntes Fv kilar då nils för)

| render icomponerade ets+vatteny logs. del:
Skedvättens- Hårmed -uptåckassadrorna: uven:

angenåm och: behagelig förfkuggning; få ar det-.>

tasets-vatten tyckes med fkål kunna: föredrågas
de I renåmnde: / "hålft det icke heller blifver mes"
ra: koftfamt;/ån at:man! kan. hafvas det: til tådan
-mångd,.. fom » fordras til något arbetes. nedfånkt=>
ra uti et lå åmpeligt: koppar-kåril.

(e. o.) Ers. vatten af. famina Salt- -arter, men uti.
Ättika uplölté, gjorde alt för fentårdig verkan,
och vifte allenaft den mårkvårdigheten, vat den”
precipiterade Kopparen tåfte. fig håraf mer ån.

4

vänligen bårdt, 4 fynnerhet vid ”Stål- rånderpe >.
för. för villa Konftnårer, uti aÅnåt afleende ,, sia

vara en. riktande underråttelle..

-Åtfkilliga andracetlande ämnen, Kr MA ;
&riol- Spiritus, Spiritus ; Salis, och:några, iblanda
| de-rimeligafte, fammantåttningar ,; fom; finnasrutis

Konftbécker ; hafva blifvit förlök te 3 men: oalp?
med; tåmre .v verkan, ån de. förelkrefoe, d

d -

EE 6. Af förenåmnde fy men med all möjet g.

upmårkfamhet gjorde Rön, tycker jag mig kuän- d

» DN
Ag

na göra följande flutfatfer: 1ålom I; :03 ar ehufu=:
vål Skedvårtnet meråndels. Hg: något håftiga- å

Te. angtipa Stal ån Järn ($, I 13 $- dJgsd) födaak”
döfs ”attra&tions - kraft. til det. "Brånobara 3 Armnet ,-

fom Stålet innehåller i något ymnigare mätt, ån”
frog q

Jår-

12. 1774. Jan. Febr. Mart,

Jårnetz få mårkes dock, at det likfom fnarare, .
förlorar fin kraft på Stålet, och deponerar der-,
| på er fediment 9 beftaende-dels af brännbart åmne,

och dels åf Jårn-kalk:s föm betåcker Stålet och,

hindrar ets-vattnets håftighet, famt bifver Stä-
Jet 'en mer och mindre foart yra, "alt efter fom

det inmehaft mer: eller: mindre af. det brännbara”
ämnet, eller fome det år mer eller mindre hårdty
få armar vid: jåmförelfe kan: vara någorlunda is
ftånd at döma om Stålets hårdhet; efter gra-?
derne af ljufare eller; mörkare grå fårg,; fom det»
uti etsningen antagit.; ' Deremot tåfter fig detta

4 An

fedimenht: intet på Järnet) hvarigenom ets-vatt-"
net har méåra frihet vat: jåmnt. derpå agera, och
deraf tyckes hårröra, at det 1å mårkeligen ftar=
kare fråtes och fortare upvlöfes ån Stalet, 1å vål.
af Skedvatteh,. fom af alla Syror', hälft. då de
något långe tå verka derpa. Deraf tyckes kom-
ma, at Järnet ockfå räftar mera ån Stål, och
at man ofta finner, at hvad fom år öfrigt af et.
förråftadt Jårn, år meråndels der Sräål- artade,.
fom fenare varit förvandling underkaftadt, På'
famma fått kan man döma om Järnet: at ju,
mindre det fråtes; och ju mera dep inclinerar til”
grå tårg, defto hårdare år det; men tvårt om?”
ju fortare det SS ju mera bus och blankt"
det blifver ; detto sjukare. Likaledes.: ju mera"
järonlik hyichet ytan får, och ju mindre nedgraf-
na fåror eller uphögda mårkare. ftrimor derup-
på fynas, defto mera rått och jämnhårdt år ock='
1å famma Järn, Detta intyga alla deffa Rön,
och filedes fer jag mig icke kunna fela; om på .
et Damafcheradt och »yäigen etfadt arbete, alla.
He vågor och ädror g fom vila fig någor HEböRg
de,

i yr dt es " pF | ; 4 C. . NAC i FR K Ko VV Sr KE re é, :
1574, Jan Febr. Mart. 13
|| j ; |

"de, och åf åfke-grd eller mörk fårg, dömas, ar
” vara Sdl- arrade , och de hvitare famt litet ned-
”grafne, at vata tent Järn, fom den öfvertånde
"Tilla Damafeherade prof- biteh ; nogfarmt kan bes
"vifa: Någre fkilhader hårutinnan tyckas likvål
"Vara mårkelige, om Stal eller Järnsforteine vas

"rit af God, Röd- eller Kal- bräckt att; och om ets=
”ningeh göres i värma eller köld. RÅ
VI 2:0; At mårkelig ar(kilnad uti ljufaré och
mötkare fårger, famt uti djupare och grundare
infråtning, åfven på olika arter af Jårn finnes,
fer man af Öfterby-jårnets jämförelfe emot mju-
"kafte Ofnunds ($. 3. a, b,),. utom Hera prof,
hvaraf kan flutäås, at man af vål vållde Stång:
"järbs arter, Utan filläggning ar Stal, ockliå kan
"göra den få kallade Damalchen;, fom jag för
"min del gerna fkulle vålja til Böfs- pipor, fram-
för den Dåmafchen ; hvaruti et hårdt och fprådt
"Stål blifvit fkiftevis med Jårnet inblandadt:

= 3:05 Åt föråndringar uti ådrornes fårg och
utfeende på Damafcheradt Jårn och Stål äfven;
til någon del; vinnas génom olika tilrednirg af
ets-vatten, och defs olika nyttjande: Af det före=
-Biende, ($: 5. b;) finties, at om man til etsningen
nyttjar et förfvagadt Skedvatten, och låter det på
”ytah utarbeta och intorka, erhålles, jämte mör:
kare och ljufare; jämvål bruna ådror.

14:05; Åt om etsoingen åftundas något djup. 3
fom den Turkifka gemenligen år, och fom tyc-
;kes vara tjenlig, i fynnerhet på Skjut - gevår,
dår Damafchen eljeft' afnötes. och blifver otyde-
lig; år äfven nådigt; at årbetet bör hållt uti
förenåmnde ets-vatten ($, 5. d;) nedfånkas och

i

;
&

”»

14 1774. Jan. Febr. Mart.

I Far Vf

3? a I ÅA L «

fos; At etsninged gifver' en lätt genvåg til
”ölika Jårn- och Stäl-arters urfkiljande, i anfeen-
de til deras bäårdhbet; tårbet och jämna eller o-
jämna invårtes .egenfkaper,; fåmt at man derige-
nom kan låra kånna de ämnen, fom til Dama-
fchering böra utfökas, och deraf luta; i hvad
'rordning de böra fanimanlåggas ($ 6; af: ,
Sluteligen och 6:60 bör anmårkas: at den
"mörkare grå ytan, forh Stalet af ets svattnet
"antager, , antingen afgår genom fkurning, eller
kan med tiden afnötas, och då uptåckes Stålets
fåtta fårg, fom altid år hvitare ån Järnets; "då
båigge åro opolerade. Således åro ej underli .t; OM
de bårdare råndert på et gammalt Damafcheradt
arbete, fåfom mera uphögde, af nötning iblif:
va blatikare; ån de nedgrafna Jårnets- ådrör;
men uti det föregåendes. tålas "endaft öm den
fårg , för ets-vattnet meddelar. Fer sees

BE:

2774. Jå. Febr. Mart. "25
Zz (RR

Ir ingifvens åt ir77r, af federmera afledné
32 Få 'Markfcheidern vid 3 alu Gru fvas 3

> vores
SKAR

sy Xx

TT: ItioKongl;: Academiens 'Handlingar' för år

I vr760, -fifta Qvartalet; år, af Herr Com-
- omiffatieni NORBERG, eh Befkrifning med Ritning
supgifven, påven: PerfpeCtivs Ritnings- Machine;
-famt.:modéllderå > tillika på Modell: kammaren
Hinlemnadt + hvilken til påfundet fynes; ibland
"flera hittils. befkrifna; vara rått lyckelig ; och
-wid- nyttjandet» kunna -bringas til”erförderlig (ås

ROrhefan ce

MOLS 1

ör Lod,

6 1074: Jab. Febr. Mart;

.

|

Bon Om AR

van, få at hon dem imellan har makligt rum,

uti nedre åndan år vid R:en Fjäder håftad, fom
uti

i JR r a ST Mårt. ib

ÖSK haren olKiad färs. hvilken ned-
| råkar Rit-fkifvan. -

UU taf denna Inftrumentets tolllare aa fes
iudigen s atcuti den ofvan för Rit- fkifvan, Be”
nom Ledarens och Skuf:- linealens långfta rö=
relfer s-cbefkrifne Parallelogram , gifves ingen
pr af:det i honom inneflutne objectet, fom
icke, efter Lineal-ftiftens paffande, ifrån en och
famma Ögars fdllning T kan intagas; och tillika,

om för hvarje af. deffa en punét afftickes vid
» Linealens nedre ånda, på et underhåftadt Papper
U, at den derefter tecknade Figaren V fullkom>
ligen och i rått fållning måtte atbilda Objecter
m2, tåfom det förekommer ögat uti den Syn=
pun& man tagit, och det defto tåkrare; fom al='
la rörelfer fke efter en och famma lagfuti fam
ma Plan > och efter råta Lineer, hvilka man ue
tan fvårighet kan rikta. 5

Skilnaden uti deffa Inflräömenter å år [åledes I L
LANE at uti det förr upgifna år Rit- flik
Vans. fållning altid horizontal, men hår vid af=
flickningeh altid vertical; at Skif- Iinealen dår
nedfålles, men bår altid blifver rått up ftåendes

och at afftickningen dår fker vid Linealens: åka
fe men hår vid nedra. ändan |

"Det öfriga och fjelfva VA TEIEtnl es Mecködan
åro i det måla lika med hvad Herr NORBERG
vid fin Machine anfört; allenaft bör jag vid-ö=
ogats figerande erindra ; at dén dår upgifna fråll=
ningen, fom jag ock brukat, vid blåsvåder ger=
nå [vigtar eller af våderleken kaftar fig, och
tåledes' ej kan vara få tåker fom fordras ; utan
har Jag hellre fedt mig om faftare håll uti nå?

B gon

SÖ ERT AE ENA AE RE
| 18 | 1774. Jan. Febr. Mart.

gon nårftående byggnad eller nedflagen Påle X>
hvareft Blecket Y med defs fyn- hål kan fåftas.
Hvarjåmte fåfom et Tryckfel vid Herr Nor-
BERGS Grund- ritning lårer tå anfes, at:den på
Papperet tecknade KRitningen kommit at före-/
Nållas up och ned vånd, då den dock ; enligt de
objettiva punéternes belågenhet och Machinens
inråttning, altid får rått ftållning åt den fidan
Ögat år. H SR RN

Vid upritandet af det affattade Objeéet,
och i fynnerbet af de fidor, fom löpa vinkel=
rått emot fkifvan, famt til. ritningens fkaådan=
de ifrån fitt råtta flålle, tjänar, at innan rn
chinen och. ögats ftållning rubbas, i akt taga
Sya-punttens. diftance Z från Rit - fkifvans Plan,
famt at derpå utmårka famma punétt, hvilket vi-
gaft fker uti Interfettionen 2, af de måft årfkil-
de och til fkifvan perpendiculåra fidotrna;s eller
ock med något ftort och tfåkert vinkel- mått;
paffadt ifrån ögats Lod-linea in på fkifvan, fe-
dan förut Linealens långd imellan H. -- och
affticknings - ftifterne QS behörigen blifvit afs
dragen. sö NAR

Vil man nu jämföra bågge deffa afritningss
machiner, och utröna hvaruti den ena kan åga
förmån för den andra, bör på ena fidan anmär-
kas, at man vid Herr NorzERrRG$s Machine med
Rit-linealen p; fom pag. 274 på tvånne ftållen
af förfeende kallas 4, kan med en operation in-
taga 2 och flundom flera punéter, hvilket med
fkål. bör anfes fördelaktigt, tils förkortande af et
långfamt arbets-fått, fom: gårna åtföljer fåkerhe-,
ten, : och hvilken förmån vid denna fenare In-

| | ven-

AA ME FÖ rn sutlld å å
1774. Jan, Febr. Mart. = 19

— vention, fom fordrar ny operation för hvarje
pun&; ej Utan ny omvåg kan frå at erhållas:
— Deremöt fynes den nu upgifne Machinen haf-
vå något på fin fida, fom länder til defs fördel,
' hvaribland i fynnerhet bör anmärkas:

1.) At defs delar årö mera ftadige, följakteligen
" beftåndigare, och i anfeende til Klotfens och
' Rikt-flåarnes långd, mera i flånd at altid bes
«hålla lik-formighet vid rörelferna: /
2.) Befpares den tid, fom Skuf- linealens tåta
nedfållande vid förra Metboden fördrar: der=
emot tålles vål Rit->fkifvan vid denna, men
— allenaft några gånger för puntternes.fämtnan-
bindande, hvilket defsutom , fatt ej (3 bes
oo oqvåmt, åfven kan fke vid defs verticala fålla»
ning. be SS FRUS PI BLT
3.) Är Stativ-bordet rnindre til vidden, och flår
altid djupare ned under Skuf-liniens fpets,
hvarigenom det vid höga ftållningar ej 1å lått
kan bortfkymma någon del af Objeétet:'
4.) Kan. ock med denna Machine Fogel-perfpes
iver, (å vue d”oifeau), famt Tak-och Högd-
sie affattas,. och projectioner göras på
liggande Planer, i ftållet at de vanliga föres
flållas på verticale; allenatt man låter Rit-
fkifvan ligga horizontålt ; och flyttar ögat dåre -
Ar ee klen så pa Legg NA FÅ aa ENE rr |
öfver/eller: under, hvilket lätt år nyttjadt vid
Perfpettivens tagande af Ledaren, men til för»
occta Mabthinen ej vål kan låmpas, d
$£) Om et Vue förefaller af långre ftråckning,
> sån at hon på en plan Ritofkifva kan intagas,
och man fölle på ovanliga ; men vid detta
RN ve 2 & Kö SS

ww

20 1774. Jan. Febr. Mart.

tilfålle tjenliga utvåg, at föreftålla henne uti
et fegment af en ftående hålig Cylinder, fom
"då 'blefve i Rit-fkifvans ftålle; eller ort man
. ville vifa apparencén af et object på urfidan
af en Cylinder, kan det ock fke med denna
> Machine, allenaft Rikt - flåarne ftållas til et
fegment af Cylinderns cirkel, Äfven 13 fkulle
Petlpettiver kunna affattas. på fpherifka ytor,
på Planer, fom i hörn fammanftöta, mi m.,
om Machinen och Rit-fkifvan därefter paffa-
des, hvilket alt beror af den enda omftåndig-
het, at" Ledaren ej behöfver fållas, famt vid
3:dje och '4:de puncten deraf, ' at figthingen
och afftickningen fke vid olika åndar af Skuf-
BEER NORNAN NneReNeneneNene
TR BIENS FLORA;
| F BLS rag TR TR ren RE
Undervifning , i naturlig ordning förfats
tad, om de Tråd och Örter ; af hvila
— ka Bien håmta Honung och Vax;

Ale
ac OLAS BlERKANDIIRGS ficn
> Comminifter i Göthene Förfamling, vid Skara, -

i hafve åtfkilliga Böcker på Svenfka, fom.
handla om Biens anatomie, köns födelfe;
ålder, konftiga byggande, 'fvårmning, Honun-
gens och Vaxets nytta och bruk i hushållnin-
gen och Likare-konften m. m,, hvilket alt år
"både

3

Pg

1774. Jari. Febr. Mart, (42

både vackert och nyttigt men utom Provin-

cial- Medici Herr Dottor HAGSTRÖMS Pan A-

a pum: ("), åro inga ånnu, mig vetterligen, fom

tala om, af hvilka Tråd och Örter Bien fam-

la Honung och Vax, hvilket dock ER 1 fyns

nerhet vara angelåget.

Det är icke nog för en Landtman, at haf-
va fkön Bofkap, och åt honom vålbyggde hus,
når tilråckelig Sommar, och Vinter- föda felar,
at förförja honom med. Fredas icke tjänlige pars
ker til Ängar? Låres icke, - huru deffe fko-
la belås med meta lönande Grås - - flag, och u
odlas til ftörre nytta? Men til uppehålle -
Bien, och at de må hafva altjämnt dragningss.åm-
ne, både Vår, Sommar och Höftt, dertil hafva
ringa anftalter blifvit gjorde.

På den ort jag bor, fkulle Bien, af de Ör-
ter, fom dår tjelfkrafdt VåXa , fvårligen kunna
förförja fig, och ån mindre famla vinter- - förråd;

om ej denna brift blifvit årfatt derigenom, åt

deffe finnas i hans granfkap , famt genom plans
B

vilda Svenfka Orter annorftådes ifrån blifvit dit-
flyttade, tjänliga tråd planterade, och fmakeli-

ga Trågårds-våxter odlade, 1å at de fått ymni-

; gare tilgång på åmnen hela Sommaren igenom,

Den fom med någon: båtnad vil hafva Bin,
bör kånna de Örter, hvaraf de håmta Honung
och Vax, och fedan -efterfe, : huru månge af

; Sö Bolag

5 Denna Flora ingafs förl til É Academien år 1771,

och nåmndes då redan deruti åtikilliga Örter, fom
ej funnos i Paz Apum; men i Maji månad 1773 i;
> och förr ån Do&. HAGSTRÖMS fenare fvar utkom”
MN mit, infånde Au&ttoren denna tilökta Flora,

pr 17 74. Jan, Febr, Mart,

tering erlåtta hvad fom brifter, på det han med
trygghet mi kunna fluta, med hvad fördel den=
ha nårings-gren kan idkas; ty annars vinner al=
drig Bi- fkötfeln i Sverige någon lönande fram-
gang. |
Jag har derföre, til vidare uplyfning i dens
Ma Nyttiga ke af Landthushållningen, velat i
naturlig ordning fammantåtta de Örter, fom jag
fr flera ärs egne anmärkningar. ( funnit
egårlige för Bien,

MONANDRIA. MONOGYNIA.
1 Hippuris vulgaris, I, Håft-fvans.
DIANDRIA.
MONOGYNIA.

2 lefde vulgare, 1. Ligufter,
3 Circa lutetiana, T., ;

4 Syringa vulgaris, I. Syrén.

+F Veronica officinalis, 1. Ätenpöil, 4
[0 fpicata, 2. nog
> Chamzdrys, I.

8 Beccabunga, rt, Båck-gröna.

9 Pinguiculå vulgaris, 1, Fet-ört.
"10 Salvia officinalis; t.5 00

Ir verticillata, I,
12 Lycopus europ&eus, 1. Strandklo.
DIGYNIA.
kr3 Anthoxantum odoratum,t. Vårbrodd.

TRI-

a AR Academien har anfedt dem för nyttiga, at
uti Handlingarna införas, dels at bekråfta , dels ock

at Oka de obfervationer uti detta åmne, fom Herr
Do&. HAGSTRÖM uti fina A fvånne fårtkildt tryckte
Svar redan anfört.

|
/

41574. Jan. Febr. Mart. &3 =

"TRIANDRIA. MONOGYNIA. är
14 Valeriana officinalis, I. Vånderot. i

15 Crocus fativus, 3. = ” Saffran.
16 Gladiolus communis, 2. MA
+17 Iris Pfeudacorus, 1. 'Svårdslilja. g

18 Eriophorum polyftach. 2. Äng-ull.
TETRANDRIA. MONOGYNIA,

19 Scabiofa arvenfis, 3. Åker- vådd.
20 - Columbaria, 3. Fålt-vådd.

al KOM UCCUTA 3. Äng- vådd.
Mao okätaricg, 3, Kardor.

23 Dipfacus fullonum, 3.

24 | pilofus, 3.
>2s Galium verum, 2. : - Honungs-grås.
2 boreale, a Ng
K27 > Aparine, I. = Snårje-grås,
28 Plantago major, 2. Grodblad.
29 ' MEdid,s 3. Kämpar,
Ina0 CF slanceolata, i.
31 Cornus fanguinea, 2. Benved,
32 Alchemilla vulgaris, 1. - Dagg-fkålar,
+323 Cufcuta europxa, I. — Snarrefva. =
> PENTANDRIA,
" MONOGYNIA,

34 Lithofperm. officinale, 1. Stenfrö.
3$ . atvenfe, Is Ominkrot..
36 Anchufa officinalis, 2. ' Ox- tunga.
+2:7 Cynogloffum officinale, 3, Hund- tunga.
38 Pulmonaria officinalis, 2. Lungört.
NER — anguftifolia,3. å
"40 Symphytum Fkcinale, 2 WVallört.'
41 Borago officinalis, 3. Stofferblomma,
Da = "42

NN

5) 4 | 17740 Jan, Bebr. Mart,

KA2 Lycopfs s arvenfis, Tea)

&/43' Cerinthe : major, I. | FÖRR
44 Primula VENSK Oxelågeg,
4$ "Kurjgula. AR OR

Ae Menyanthes trifolia , 3: Koen
> 47 Flöttonia palutirs, &

"48 Dodecatheon Meadia, 2. j ;
49 Lyfimachia vulgaris, 1. : Gullfpira.

Frö thyrfiflora, Is CN
Anagallis arvenfis, I, ;
Convolvulus tYiCOlOR a nåra
» arvenlisgy 3. > Akervinda, ;
fepium, Zz, Skogs-vinda,

Polemonium czxruleum, I.. Kosjus.

Campanula. rotundif. tr. — Klockor, .-

Trachelium, 1.

| Monicera T ofenn de Try.

Mirabilis Jalappa, EE

Verbafcum Thapluts 2. - Kongsljus,
Lychnitis, 2, - |
nigrum, 3. dad

63 Atropa Belladonna, 1.

64 Datura Stramonium, 1,

Paseadadre nd
RM OM RS Nm

— S ;

65 Metel, 1:
66 Solanum Dulcamara, 1, Qvesved,
Egg - tuberofum, 1. Jordpåron,
68 | indicum, Ia, 04 mn SÄ
69 fodomeum, 4
70 Lycoperficum,1. Kårleks- a. |
71 Rhamnus cCatharticus, 2... .kTBlaDEL. st cc
72 sö ATI0RLlag Brak-ved,

73 Nicotiana Tabacum, åra Tobak
74 Ribes rubrunt, 208 VIDA

ANN

led

ask

| "75 Ribes nigrum, 3. |
k " ih Uva crifpa, 3.

PIGYNIA, >

3 Bodbcta
Alm.

27 Älcteplas fytlAca, 2
78 Beta vulgaris, 3.
79 Ulmus campeftris , '1,
-$80 Gentiana canipeftris, I.
nm AMmarellå, als
82 Eryngium planum; 1.
83 Sanicula europaa, I.
«84 Daucus Carota, 2.

85 Conium maculatum, I.

"86 Selinum paluftre, 1,

87 Laferpitium. latifolium, 3.

2774. Ja. cbr. Mart, | 25

Svarta. vinbår,
Krusbår.

Stickel- blöntnja.

Morot, år

Moffarot.

88 Heracleum Sphondylium,1. Björn - floka,

89 Coriandrum Sativum, I,
90 Sium Sifarum, 2.

91 Scandix Cerefolium, 2.
x92 Cicuta virofa, 2.

Koriander,
Sockerrot.

Körfvel.

Språngört.

93 Chzerophyllum fylveftre,2. Härdlokar

öga Carum Carvi, 2.
tog Pimpinella Saxifraga, I.
96 Apium Petrofelinum, 2.

Kumin,
Bäckrot. -
Perfilja.

9” A5gopodium Podagraria, 1. Sqvallerkål,

CC CSERIGYNIA.
98 Viburnum FEAR ;
929 Sambucus nigra, 2,
ROD Ebulus, I,
OT. Aläne media, I.
> TETRAGYNIA.

102 Parnaflia paluftris, 2.

PENTAGYNIA.

Fogelbår,
Flåder.
-Sommarhyll, '
Valsarf,

Slotter-blomfter,

03 Linum ufitariffimum, 1, Lin.

fv 194 Kör PeTeARNe, I,

Bs

AV

f

HE-

Sy

26 1774. Jan. Febr, Mart,

HEXANDRIA.
MONOGYNIA,
togs. Tradefcantia vitgimland,sa, «ii, ;
+ $ro6 Allium Cepa, 2. Rödlök,
KLO7 fiftulofum, 2.
108 Fritillaria imperialis, 2, Kejferkrona,
"109 Meleagris, 2.
0 nn pyrenaica, I.

rit Galanthus nivalis, 3. — Snölilja,

112 Leucojum RANA Vårlilja.

"113 Tulipa Renee 2. Tulpan,
ylveftris, 2. Vild-Tulpan.

114
- EiiGf omibllaun luteum, 3. Våfferdags-lök,
Fr16 minimum, 3.
Kll7 umbellatum, 1.
118 pyrenaicum, 2.

119 Afparagus officinalis, 3. Sparis,
t20 Anthericum Liliago, fo
&i21 Berberis vulgaris, I. /
POLYGYNIA,
$122 Alilma Plantago media, 2,
123 Colchicum autumnale, I, Tidlös.

HEPTANDRIA. MONOGYNIA,
174 Trientalis europxa, I
OCTANDRIA.
" MONOGYNIA.

125 FE pilobium anguftifol. 2. Himmels- grås.
&r26 Vaccinium uliginofum, 2. Odon.

20 ga Myrtillus, 1. Blåbår.
«r28 Vitis idga, 1. Lingon,
129 Oxycoccus,t. FFANDAN

C- 30 Oenothera biennis, 1.

I

Fj31

fa. Feber. "Mätt, 27

pin Erica vulgaris; NUV Ljung. i
FÖRE UPetralix, ; ngr Kopattar;
133 Daphne Mezereum, 3, Kållerhals. « '

4 TRIGYNIA,
ti34 Polygonum aviculare, 1. Trampgrås,

13yg Fagopyrum, 1. . Bohvete,
Kr36 . amplibium, I. — Pilört,
r37 -Perficariay t, — Röknefva, (te.
138 > tataricum, 4. — Siberifkt Bohvg=
"> TETRÄGYNIA.

&r39 Paris quadrifolia, r. Trollbår,
Fr40 Adoxa molchatellinay 1.

ENNEANDRIA.
| CC TRIGYNIA.
14! ERE Rhaponticum, 2.
HEXAGYNIA,
142 Butomus umbellatus, k,

DECANDRIA.

is MONOGYNIA,

143 Ledum paluftre, 1. Sqvatram.
144 Arbutus Uva urfi, 2. -- Mjölon,
t45 Saponaria officinalis, 1.

DIGYNIA.
146 Chryfofplen: alternifol. 2, Mjölk- fyra. :
147 Saxifraga granulata, 2. Stenbråcka.
148 Dianthus Armeria, t, Sarons blomfter.
Kra > Caryophyllit.
tro > barbatus, 2.
; TRIGYNIA.

fi 'Cucubalus Behen, 1.
2 Silene nutan$, 2.
PEN-

dd KTH | Jan, Febr. Mart.

" PENTAGYNIA, Vv
153 Sedum Telephium; 3 Kåringkål.
154 I rupeftre, 2. Bergknoppar.
Uffe ARR AG > Hålleknoppar.
"156 AEre. det Fetknoppar,
157 Oxalis MÅ octolollå, len: Häarfyra.
153 Agroftemma FÖRE lar I. Klått.
159 Lychnis Flos cuculi, 2 5
160 tt ICA Län Tjåär-ört. dm.
161 chalcedonica, 1. Jerufalems blom-
DODECANDRIA;
| MONOGYNIA i
162 Lythrum Salicaria, 3, F sekelarofor,
"CC DIGYNIA,
163 Agrimonia Eupatoria, I. Småborrar.
TRIGYNIAGS Ii
164 Refeda Luteola, 3. Vau.
Fi65 odorata, 3:
POLYGYNIA.
166 Sempervivum tecttor. 3. Huslök. é
ICOSANDRIA. ;
MONOGYNIA.
167 Prymis domeftica, 3. — Plommon,
168 avium ,; 3, Fogelbår,
169 Padus, I. Higg.:.
170 » fpinofa, 3. Slån.
kil. pl Cerafus, 3. Kirsbår.
ER virginiana, 2, Np
va Bigarella , «3:10 Bigareau. 0747
DIGYNIA.
Fra Cratzegus Åria, Bi, ninote RARP a
LÄR Oxyackat args Fog V

< TRI-

sr

ds Å
vä

K202 Papaver fomniterum, 3:

yr

|

HR Pebr, Matt,

TRIGYNIA.
”i76 Sorbus aucuparia,.2, Röånn. ;
PENTAGYNIA. ;
k177 Pytus communis, 3. Påron
+x178 Malus, 3: Apel v
K179 falerna, 3. ; Pergamotter.
1890 sr pompejana, års Bonchretienners -

9 — paradifiaca a AE NR GA

182 ylveftris, 3. Vildapel..

453 Spira Filipendula, 2... Brudbröd.

184 Jlmaria, 2. Möltagrås.

Fn ry IPOLYGYNIA,
ki85 Rol CAR. 200 Njupon.

186 Rubus fruticofus, 2: Brombir.
«187 celhus, 2. Käringbår.
W 8 IAS ge Hallon,

189 faxatilis, 3. Stenbår. .

190 arcticus, 2. Åkerbår.

Xi 0I Chamzxmorus,2, Hjortron.
1192 Fragaria' vefca, 2... 7 Smultron.

(1bög. IkuOTofativa,. 2. Hoa
K194 Potentilla Anferina, 2, Gåsört, /
1087 rupeftris, 2.

196 Tormentilla ere&a, 1. Blödrot.
197 Geum urbanum, 2, Någlikerot. ”
08 rivale, 2, Rrepuppot,
199 Comarum paluftre , balls blorbnngar, |
POLYANDRIA: /
MONOGYNIA. -
6208 Chelidonium maju3, 2. Svalörts

201 'glaucumr.

Valmog;

RR F203

+

en Åndal
Argemone, i. ”
"Badtöum; 100 tå va
orient; perens bn RE ; :
207 Tilia euröpiea, 3. Lind.
208 'Ciftus Helianthemutn, Zz.
| TRIGYNIA.: 7 i
tg00 Delphinium Confolida, 1: Riddetfpore. a
SLÖ NN Ajaciss, Cen nagg jr
"20 Aquilegia vulgaris, 2. Åkerleja.
ären Hbirieå saa CART Bov
| POLYGYNIA:
FR Anemone Hepatica; 2. Blåfippa.
214 . v. Pulfatilla, 3. Backfippa.
kört nemorofa, 3 MESSI Aa
216 fanunculoid. 2. Gulfippa.
217 RanunculFicaria, 3. Rh
518 4 auricomus, bä
k219 repens, I.
Ne eo Färvenfisj baronen vi
kar oh ”Reris, 20. Ane '

222 Trollius europxus, 2. Smörbållar,
x323 Caltha palöftris, 2 Kalfleka;
224 Helleborus viridis, 24

DIDYNAMLIAG ry mes)

"GYMNOSPERMIAS ba
22$ Ajuga pyramidalis, 2. - Kåringruka, ar
226 Hyffopus officinalis, 3. - Ifop.

227 Nepeta Cataria, 3, — Kattmyntas
228 Betonica officinalis, 34

&£>29 Mentha arvenfis, 3. Mynta,

"230 CHIPS 34 RÅR. rt

231

3 231 va piperita, i

Jan. Febr. Mart. 31

rv
hå

232 Glechoma hederacea, 2. föl,
233 Lamium album ; jo doR ” Blindnåsfla.
ET de purpureum; 2. Rödtuppa:
235 Galeoplis Ladanum, 25 : j
200 StICNyS fylvatica säg 20 00 a
Rr3A paluftris, 2. Svinknylor.
238 Ballöta nigra, 2.
229 Marrubium vulgare, 3: : Andorn.
f240 Leonurus Cardiaca, 3. Ålkenåta.
241 Origanum vulgare, 3. Dofta, -
«242 0 Majorana, 2, Mejtam.

243 Thymus vulgaris, 3. Timian.,
244: > Serpyllum, 3, — Back-timian,
245 0 Atinos, 2: Harmynta:.

£246 Ocymum Bafilicum, 3. Bafilica,

247 Prunella vulgaris, 2: k

248 Meliffa PrRCiNelis, 2. Citron-melifs,
ANGIOSPERMIA.

4340 RhinanthusCrifta galli, 2, Skallergrås, ;

ve SMigiralie purpurea, 2;

250 Euphrafia officinalis, 2. Ögontröft.
kost ; Odontites, 2. Rödkulla,
+252 Melampyrum criftat., 1. Korsört.
Margo pratente, - Kohvete:
254 LathreaSquamaria, 3:
255 Pedicularis paluftris, 1: — Kallgrås,
256 - Sceptrum Carol, 1. ;
257 Antirrhinum Linariag 3. Flugblömtter.
258 FOS SA ör
2$9 Scrophularia nodofa, 3. — Flenört,

TETRA-

35 1974. Jab. Febrs NOS
oc TETRADYNAMIA,

fa + SILICULOSA.
201 Myagrumfativum, 1. Dödra,
262 Draåba Veria. är Rågblomma.
-203 Thlafpi Avenie, kt Penningegrås. >
+264 QCochlearia officinalis, 1.
"265 Armoracia, 1: keppanpte
SILIQUOSA:
266 Dentaria bulbifera, 2:
267 Cardamine pratenfis, 2, Ängkraffe,
283 Silymbrium Sophia, 2: Stillfrö. = +
269 Eryfimum officinale,2, Dutvekål,

F270 Barbara, 2, Vinterkraffe:
271 ”Turritis glåbra; 2. » Råckentraf, 2
2272 Braflica oléracea, 3: Käl.
Far lacinlata,.$s Ford Kruskål. >
TAR : Botrytis, 3: Blomkål:
BYT Näpobrafliöl Rotkål,
Blrdga Rapa,s 3. Rofva,
277 Sinapis arvenfis,. 2. Åkerfenap,
KR CC INATAS 2 Senap.
270 alba, Z.
280 Raåphanus fativus, 2: — Råttika ;
KT cal LÄRAS d
BRN Raphåniftrunm, 2 Krampfid,
283 Bunias orientalis, 20 |
+084 Ifatis tinttöria, Gör TEN Veide: CK
MÖNABELPEIAS Cube AN
> DECANDRIA. rv
285 Geranium da a z
X> 86 pratenfe, 2: Midiöalmides ola
287 cicutarium; 2. = (blomtter.

POLY-

4

Cr POLYANDRIASV IF hioi
| endeinaliss jr GASER

leca rofea; 3 (ER at
rmsmickfolia, 3: ÅS
291 Malva rotundifolia, Ån a MN NA
oc 2 I mankigiänag uisota Pmledek
AROR V UNpa, 2 EN .
AN clan 1:
295 I.avatera arboreag' I: ÖRE
. 96 oh » thuringlåca, t.v SK
2otnlobenå trimelftris, 2:
DIADELPHIA,
å HEXANDRIA.
"agå. Pumaria bulbofa 3 hö a KR
ar dt böt ohvöfbrigalis, 2 RA dråk.
FS TOR STR UGA ÖCTANDRIA) -
300 Polygala vulgaris, 2. > Fogleört:
| CO DECANDRIA.
ät Spartium fp Bie de ord
Sal Genifta tindtoria,.2 rt stones ri?
"203, Ononis fpinofa, 2 Puktörne; sv?
304 Lupinus. urna pch Hoviggudodoetr ret
AO sShohbipigst saragana, 2: Ärt- tråd.
1 är frutefcens, 1; VERDE:
; BO Phafeolus coceineus, el
1 308 SR "Vernus, 3: Krik- -årter:
00: frn tuberofus; så > Gökrmat.”
10 « NIGEs7 Atamanu Vip'-årter oc
3ir öra latifolius;- is . Aaro OMM
Av. > pråtendibyoaen te
METE Vicia ASA Fkurodbr NAND Sur
"34 -Graeca3 3 > Mus> årtef, 0:

hn

34 > 1774. Jan. Febr. Mart.

”31f Vicia fativå, 3, Vicket. =
216 1 Faba, 3. 0 Bönor, |
217 Ervum hirfutum, 3, - Duf-årter.
318 Lens, 2. Linfer, SR
319 Aftragalus gl örn. FOA TRE rea

.&220 Trifolium Melilotus, 3 ;

ST repens, 3. Hvit Våpling,

SANNA pratenfe, 2. Röd Våpling.
223 « agrariums, I. Gullkilla.
324 Lotus tetragonolobus;2. —

k225 corniculatus, 1. HCåringtånders i;

226 Trigonella Foenum gr.2.
327 Medicago lupulina, PR

POLYADELPHIA. PoLYANDRIA.”
328 Hypericum äuadranig. 3. Mansblod, >
Eg perforatum; öv Johannis-årt.

SYNGEN ÉSIA. ;
POLYGAMIA MÖRALIe

330 Tragöpogon pratenfey 2. Sal-fofi, =
”$331 Scorzonera humilis; 3; ” Så

rea hifpånica, 2. Skörzoner-rot,
333 Sonchus arvenilis; 3. Fet-tiftel.

234 oleraceus, 3. = Mjölk- tiftel; |
225 Tacuca fativaj 30 TN Sallat,

336 Leontodon Tarakacum, 3. Munkhufvud, . «
2207 autumnale, 3: Mjölkblöm fer.
238 Hieracium Pilofella; 3. Mus-öron. =”

EE = > premorfum,2. |
240 oo. -umbellitöter: SU REEBeROE
KaAr murorum, 2.

342 Crepis te&torum, 36 = kr
343 Hypochzeris maculata, 2. ASK

344

LÄR um. Iben 3 Vågvårda.
förr + Cigfekin Lar Ppä, a Karrborrar.
A6 ink ärvend 194 se 0) Åkerstiftel.
347 Echinops fpheroceph. 3. Bolltiftel.
348 Cardnus lanceolatus, 3.. Tittel..
ms paluttris, 2. ”Kärttidel. -
; » heterophyllus,2. Gullborfte. NÄT
fäoldegna ” marianus» be NE
veetrifurg AS
E i; acaulis, SNR ;
354 Carlina vulgaris, 2.
| POLYGAMIA SUPERFLUA.
"Suge Tanacerud vulgare, 1. Renfana.
F356 Artemilia Abfinthium, 1; Malört.
3$7 Tuflilago Farfara, 2005 Hålthofin a
8 « Petafites, 3. Peftilentz- rot,
k350 Senecio vulgaris, : nan Btenört:
3 0 elebans, it.
mer 0 Jacobwa, I
362 After chinenfis, 1.
363 Solidago Virgaureasj 2. Gullris. =
264 Inula Helenium, 2; > Ålands-rot.
RET THG a NE Kråkfötters ;
366. Arnica montana, I. Häårvåxter.
POLYGAMIA FRUSTRANEA.
2357 Centaprea Scabiola, 3, Jårnrot.
368 nr fyJäGgRa, 3. Knappar,
ka å60. ; Cyanus, 3. Blåklint.
"B7035 sve ÖTUPINAR GR so i
SVE Co orreriophora, 2.
å od Helianthus annuus, I. — Solblomma,
3 LÅ förogypekta laciniata, 3. 4
C 2 MO-

36 1774. Jan. Febr.

. MONOGAMIA. jos

374 Jafione montana, 2. Monkees oc
+375 Viola odorata, 1. > Akta violer. - «
My ör tricolor, 1. Styfmors violer.

oo GYNANDRIA. DIANDRIAG:
377 Orehis bifolia; | Ne Yxnegråss Pag
378 Ophrys Monorchis, 2... Honungsblomrnia:
379 Serapias Helleborine, 2: ; Oh

MONDECTS Sofi SR
| TRIÄNDRIAF 0,0
e3;g0 Carex aduta; 2. CC Bläftarr. 00
381 Zca Mays, | Turkifkt vete,"
i CT ERA NDBRYRT) FARAN ORT
282 Betula alba, 2. 7 Björk;
283 Alnus, 354000 ER nn GR
c ; PENTANDBRIAG:, Te
384 Amaranthus caudatus, re 4
FA. POLYANDRIA.
285 Quercus Robur, 1: ;. Ek:
386 Fagus fylvatica, 2, . Bok;
3287 Poterium Sanguilorba, 1: = 00
388 Corylus Avellana,, 3+ ; Haffel ..

7

pre " MONADELPHIA; un
389 Pinus Abies, 2. MAG
fys EDET lig WIN GENE STAN OO
390 Cucumis fativus; 2: ” Gurka.
391 "Pr ve Melos te ä Melon. Korkt
392 Cucurbita Citrullus, 2... Vatten=melöns
394 'Bryönia alba, I: SA Het sg

Sd or

/ 774 Jan: Febr. Mart. = 37
fran sl DIQECIA 0 oh

ON DTANDRIA. Sö
395 Salix rn Fk Korgpil.
1396 fragilis, 3. 6 RNE
> caprea, Tara ran UAE

cinlered, From > Grå » vide,
je eb AE Myrlniden, gu å ;
2 KUR pentandra , 2: Vekar.
TRIANDRIA,
40 Empetrum nigrum, 2. Kråkeris:
å — PENTANDRIA. |
"02 Spinacia oleracea, 1; Spinat,
en 0; OCTANDRIA.
” Populus tremula, 3; Afp:
j "> ENNEANDRIA,
404 Mercurialis perenni$,, I.
Ka . MONADELPHIA,
j 405 Juniperus communis, 2 Em

hk vs Lå "POLYGAMIA, CM
Ra deta MOHORELAS 60 04 d TÅ
406 Acer. iplatangides, Fe ROR

; 0 DIOECIA, ;
407 Fraxinus excelor, är AKER

De örter , for hafva zifrorne 1, 2, 3 brede
vid fig, bemårka, at de åro mindre eller mer
begårlige för Bien: fåfom, de med I teknade
efökas af Bien, men ibland (åfom nåd - bröd,

ån mera fmakelige. 3 aldramått.
> Jag menar mig vara den förfte och ende hår-

äs; fom obfervérat, at Bien draga NN och
C 3 : Vax

0.

38 1774. Jan, Febr. Mart,

Vax af de med + mårkte Örter, De öfriga har
jämvål Doctor HAGSTRÖM RT
> På det de, fom icke kånna de Latinfka nam-
nen, må hafva någon nytta af denna Flora, har:
jag tilfatt Svenfka namnen , på lå många Örter, |
fom dem hafva bekommir. RNA | äv a

Når Krusbårs-bulken florerar , har jag alla år
mårkt, at Getingar och Humlor framkommit,
och deffe bulkar; til intrång i Biens föda , fli-
tigt befökt; hvilka jag derföre, under det de
a bufkarna famlat Honungen, atklipt med en
läng Pappers-fax, och har Jag på der låtter, vid
denna tid, flera år tilbaka, dödat från 100 til 200
Getingar, famt lika många Humlor, om ej fle=
ra. Råknar man til höften, efter hvar Geting,
ifrån 100 til 1000 ungar, 1å fer man, huru mån-
ga af deffa Biens fiender blifvit på det låttet
undanrödjade . Nyttan af detta nederlag har va-
rit, at jag fedan, fommaren igenom, tållan fedt
någon enda vila fig framme vid Bi- flockarna
eller på Blomftren, At Humlor åfven vid fam-
ma tid och tiltålle böra dådas, tyckes vara an-
gelåget, hålft jag mårkt, huru deffa draga Ho-
nung ur alla de blomfter , fom Bien beföka, och
utom dem, ftråcka fin fnålhet til många andra.
En Bi-ågare bör derföre hafva Krusbårs-bufkar,
ej allenaft til egen nytta och föda för Bien, u-
tan ock til låckemat för Getingar och Humlor,
fom, vid deras förfta ankomft om Våren, låtte-
ligen kunna, til någon del, i den trakten utö-
das, hvareft Bi-fkörfel idkas; då deremot derra
långre fram omöjeligen kan verk ftållas , - fedan
Krusbårs » bufkarne utblommat , och deffe kråk
j - föka

/

Wed

4

>x 1774. Jan. Febr. Mart, 39

re Trån. För Biens fkull, har
Krusbårs-bufkar, ej allenaft i Trå-
ut: k i Ängar och Hagar.
r 1772, i flutet af Julii månad, förrån Bien
-fjelfve begynte håta' Vattu-bien eller Drönarne,
+ dåédade jag på en vecka, uti en enda Stock, fom
förut gifvit 2:ne Svårmar, 6120 Dröånare, men
lemnade åndock många åt Bien» at med dem gö-
ra efter behag. Man fer håraf myckenheten
af deffa Vattu- bin, och tillika angelågenheten,
at vid den tiden borttaga deffa onyttiga fpis-
såfter, hvarigenom mycken Honung blir bes?
fpard, fom annars, til ågarens och Biens fkada,
RR EN
> Det fynes, fom Bien ej anvånda fina fotnin-
gar til Vax, utan til Honung. Jag bar "lagt
dem i kokande vatten, för at fe, om deraf blefve
någon feg materia, fom liknade Vax, men de
> hafva aldeles fönderfmålt. Hvartil tjena de Vax-
> bållar fom införas, fedan en Stock år fullbyggd,
utan til Honuug? Jag har flere gånger fedt, hus
ru Bien. med a tunga upflukat de Vax-bållar,
fom på Ikågget, uti trångfel, affallit. At der-
> före af deras gula, gröna, röda och hvita fot-
— ningar, medeltt vårma i Stocken, m.m. göres
Honung, tyckes vara fannolikt. Med en brun-
aktig kåda, fom Bien håmrta af Björke-knoppar,
— igenfmetas alla fprickor och öpningar på Stoc-
Karne. Om de vidare deraf til Skottens byg-
"gande fig betjena, fom all anledning år at tro,

-

> jag icke ånnu med full fåkerhet kunnat ut-

fröna, Denna kåda framföres åfven på bakbenen,
hvilken ibland, under ftark vårma, affaller, och

a

49 1774. Jan, Febr. ivlarts

blir faftliggande på fkågget, och dår kan” åfkå-
das. Det bör fes efter, dår ingen Björkefkog
ar, hvad då 1 föllet gagmär ideta, mms ms 4

NV |

få

Til framdeles utforfkande, framftålles denna

fråga: Minne Bien icke hafva något byggnings-åm-

pe inom fig i fjelfva naturen , hvarmed de göra fi
24 fkort?. Efter min tanka, tyckas nägra exem
pel detta til en början uplyfa. Det, hånde

min granne för några år [edan, at tjufvar förft

1 Januari borttogo nåftan all Honung utur en
Bi-ftock. Agaren, fom trodde, at Bren hårige-

nom ikulle lida hunger, tog några fkott med
Honung utur en annan” Stock, och gaf dem til.

föda, Når Våren kom, och fkotten fkulle utta-

325, voro de i Stocken få tåftade på alla fidor,

fom: hade de ifrån början dårftådes varit bygg-
de. Förleden Marti fatte jag ril mina Bi ett
fkott med Honung, fom på lika fått blef faft-
limmadt vid Stocken, innan Bien någon dag va-.

rit ute... Når en Svårm inkommer i en ny Stock,

och hela dagen derpå infaller rågn, fynas lika- ;

fullt "2 å > fmå fkott tredje dagen vara bygge

de. Man fer hos Humlor och Bin, huru fot- '
hDingarne ligga i piporne förvarade. Har icke

”Silkesmafken inom fig den materien, hvarmed

han bygger fitt hus? På famma fårt förhåller dee
fig med Spindlarne, och flere andre fligter ibland

Tafe&erne. esi
> Jag föreftåller mig låtteligen, at denna nya
upgift blir i förftone nekad, tåfom aldeles ftri-
dande emot allmänhetens förra tankar i detra årm=

ne» och borde Tåledes ej den famma framlågga; |

men den torde kunna gifva anledning för fle-

Tfös

41
add til at I nårmare ENN an det & ig hår.

ed förhåller, och kan fanningen på futet hår=
om k arare framkomma; f

2 i aa ERNER
CBESKRIFNING

På er nytt Fifkeredfkap ; upfunner och

SL egt nytta” förföke ===

äfven
CARL Jon HEUBLEIN.

ÅA i alla ikebrieder, Jota i ftrémar brukas,
£3 åro Ryfsjor törmodeligen de måft allmåns
om; men om deras fammantåttning år fådan, at
dermed kan vinnas den måfta' fördel, har ånnu
ej blifvit påtånkt, at med flit utröna. |
Om man ville underföka, huru många dags.
kon. dermed förloras; huru mycket Lin och
Hampa -derigenom förfpilles; > huru de båfta och
råtafte åmren til tråd årligen nedhuggas; och,
det fomår betydeligatt, at måft Lek-och Råmm-
fifkar dermed fångas: funne man ofelbart , at med
deras nyttjande i 'Strömar resan ofs liten eller
ingen förmån.
T Laxen, fom ynekeligen år den kofteligafte
af våra fifkar, liter aldrig tånga fig i vanliga
Ryffior, utan med Pata-gårdar och koftfama bygg- '
nader, m. m, Deffa förderfvas ofta af flod och
is-lofsning , 'hvilket fårorfakar ganfka kånbar för-
Filer, få vål til koftnaden, fom miftningen af
GRRO e

vi; NR

Cs . Af

CAF anförda, med flere orfaker, fom ej rum» '
met tillåter at upråkna, har jag fått anledning,

at tånka på något annat, fom med ftörre fördel

kunde nyttjas, | |

3

Uti Clara Älf, fom har fitt utlopp i Venern +

och år ibland de fifkrikafte floder, hade jag til-

tålle, ar anftålla åtfkilliga förfök, hvilka, efter

några milstag, til flut lyckades för mig.

Strax efter is-lofsningen begynner Slommen,

( Fauna Svecica 350.). at [iga upföre Älfven.
Han fångas til myckenhet i Ryflior, hvarmed
hela Älfven belåttes, 1å at man knappaft kan
med en Båt trånga fig fram vid ftranderna. På

någon diftance kan ej annat fes, ån fom dår vore
en tåt och qviftad fmåfkog. Laxen begynner
åfven då at ftiga upföre Alfven. Ehuru fkygg
och varfam han befkrifves, låter han dock ej.
hindra fig af nyfsnåmnde fifkebragd. Det föll.

mig underligt före , huru han kan leta fig fram ,
utän at en enda någonfin uti defla Ryfsjor va-
rit fångad, faftån de åro tåmmeligen ftora, och
på två alnars djup råcka alt up til vattubrynen.
Jag tånkte dock, at de torde vara för fmå, och
förfökte derföre, at föröka deras ftorlek, i hopp
et dermed fånga honom, Til den åndan förfår-

digade jag Ryfsjor, hvilkas bågar beftodo af 3

alinars diameter, och ingångarnes ftorlek i pro-
portion, med hvilka jag nåftan infrångde hela
Alfven: men förgåtves. Laxen gick dem för-
bi, utancat en enda fångades. Jag gaf då alt

hopp förloradt; men då jag öfvervågade Katfors
natur och mera fördelaktiga inråttning deruti,

at. Fifken få vål vid bottnen, fom vattubrynen,

kan

ma, ned jag en

enom anledning, a at
o$ a Fifkesredf

kap. Sedan jag ge-
fkilliga förfök lårt, at: det rått och på
t fålle utfårta, fångade, jag fagshigen der-
vax, få at min möda och koftnad derige-
blefvo anflenligen betalte,
Efter Kongl, Vetenfkaps . Academiens befall-
ning, jag nu åran, at på detta Fifkeredfkap
ingifva host lar de ritning och befkrifning.
ös Tab I och III. Fig. I, föreftåller nedra
| bottnen af fjelfva Karet,

Uti Slåen AA, hvars fkapnad kan fes af Fi-
guren, år midt uppå eller vid BB klykan. af
tvårflåen BBB intappad.
Vid åndarne DD inbår gran(pråtarne DCEF.
Hå får man dem nog la ja och råta, hvar-
före HA kunna fkarfvas uti E, och med beck el-
der r frål- crå lindas, De åro infkurne uti i åndarne

& 2

; C edan de formerat bågen. GCEF. . earn

; Språten GHG inbåras uti flåen CC vid G>,
och fedan han formerat bågarne GH, infkårs vid
4 Hm utom. hålet i på undra kanten. af flå-

Bögningen af della båser fe ar ritningen;
År . r Mävtancen GF, Fig. 1, 4. bör uti en fltröm

wara I :del af CF, och uti ttilla vatten L: &:cel, af
CH at Fifken uti ftråöm måtte altid röras i
ftråémens direétion , hvarföre han ej 1å fnart kan
deta fig ut, fom i ftilla vatten. ;

oo Vid nn, n, ny åro (må hål bårade, genom
hvilka fpånn-repen trådas; de åro få tjocka fom
fmala tömmar, och fammanbinda bottnarne, famt

tor-

-

i z NR ;
44 1774. Jan, Febr.

formera ingångarne, Deffe rep böra förft ftråc=
kas och fedan blötas, at de må krympa få myc-
ket, fom i ljelfva ftråmen, innan fpånn- ftörar»
” nes långd efter dem pallas, «vn 0 HUSSE ot
Spånn-ftörarne £L Fig. 3, tåftas med tappen
2 uti hålen iz, på nedra bottnen, men öfra ån=
dan fåftas i motfvarande flåen, med en fkåra.
Med deffa flörar fpånnas öfra och nedra bottnar-
ne från hvarandra, 1å at repen ftå helt ftyfva,
på det ingångarne" ej må åndras af ftrömens rin-
nande. Om fpånn- repen blifva flappa, knytas
de ftarkare'tillabamanåt 7700 MR
- 'Hårvid mårkes, at nederfta bågens flå CC.
bör tilhuggas uti bugt, fom Fig. 4. utvifar,
på det hon ej genom fpånningen må gifva fig
från bottnen, och Fifken derigenom lemnas öpi :
ning, at föka fig våg inunder; Men om bott=
nen -år ojämn, få tåckes nederfta bågen med

3

gammal not. MLA fe RR
hh Äro hankar, fom inbåras det nårmatfte man
kan in til fpråtarne, på det ingen öpning må
blifva imellan Ryfsjan och Karet. Genom deffe
hankar nederflås Störarne PP, Fig. 2., på hvilka
Ryfsjans nedre flå xx kommer at föras up och
ned, medelft dragftakarne QQ, fom åro infkur-
ne och: med en pinne fåftade i flåen, hvilken år
förfedd med hankarne IZI, at den kan ledigt löpa
på ftörarne PP, Fig. 2. Härigenom låttas myc-
ket arbete, fom med de vanlige Ryfsjors wvit=
— tjande brukas. id 4 dia Til
; Sedan bottnarne på förr omrörde fått åro för=-
fårdigade, faftbindas notvåggarne til Karet rundt
omkring fpråtarne, - Emedan garnet 1 långån-
| ; gar.

AE

af rundningen fkåckar fig tillammans, ut-
fig. 2. hvilka på fpånnrepen faftbindas, : i
« Medlerfta ftycket behöfver ej med qviftat

fpånnas, emedan det af Strömen -utkaftas, un»

gtar, hvilken förft med en klubba nederflås;

men om bottnen beftär af Sand, duger der ej ar
med klubban nedflå ftolpen, Utan måtte man då
rugga. den lå långe; til defs den efter behof år
1edergången ; fedan lyftas bågarne öfver Stolpen;
och nedflåppas imellan de:til den åndan gjorde

klykor, at federmera med fpånn- ftörarna fpåns

SU | Ne Käre

46 1974. Jan. Febr. M

karne PP nedförås genom Hankarna bh>” med

hvilka föra det tå Tållas, at tvärllåen BB, Pig.
r. på det nogatte måtte utvifa Stråmmens dires

på en kåpp, kan förut utröna.

ftions+linea, hvilken man med et fmöre, bundet

nea med Slien 88, och nedflås i famma diftan-
ce från Karet, fom Ryfsjans långd innehåller.
Sedan updrages Karet från bottnen, och Ryfs-
jans undra SIA XX trådes på Störarne PP, genom

Hankarne I, hvarefter dragflakarne QQ fåftas -

med en pinne i nåmnda få, fom "frammanföre

fagdt år. Den öfre flåen ZZ lågges ofvanpå, iz

mellan ftakarne PP; och Ryfsjan med Karet fkju-
tas derpå ned til bottnen , famt fpånnas med drag-
flrakarna QQ> at ingen öpning af Strömen må

bibehålles.

At federmera beqvåmligen anfa och torka
Filkredfkapet, år nådigt åt faftfpika vid Stolpen,
; uti hvil-
ura, ät Karet der- |
uti kan hångas. Då Fifke-redfkapen på detta låt-
tet tåftes öfver vattnet, at anfas och torkas, kan
man med en qvatt eller vifka vål affopa den o=

för

hvarvå Karet- hånger, en annan
kens öfra ända iöbugges en fkur

renlighet, föm i fynnerhet vid Vår- floder fått--
nar och ligger fig på garnet; hvilken affop-
ning år nödvåndig, om Fifket med någon . te
del fkall idkas:. TEE en

dan uti Perfpetiv.

före, dår Fifkens ingångar vifas, (fe sr nn). EM

Kr AN-

TR

4
i

Öfverfita Stolpen Y; Fig. 2. Rålles i råt li-

förorfakas, hvilken fpånning genom hankarna KK

Fig, 2, föreftåller detta Fifke-redfkap på fi-

> Fig, '5. föreftåller detfamma 1: Perfpe&iv frame

lå atlsndha S tråmmarne;
af

SEKORG MARIN,
| Orän. (RE | i Halland,

|; äv KR låttob SN ch hållen bvardl
JN Laxen i Halland fångas, vore för vidlyf-
tigt, och lemnas til lågligare tid; hålft det ock
fkaffar föga. nytta, emedan vi vete nogfamt låt-
ret at fånga och. utöda Lax; men hafve litet
a t pås huru dennå fånoft, genon aktfamhet
god. "hushållning > fkulle kunna förkofra fig
blifva ymnigare.. =
> Strömmarne hår i Halland Hafvi likvål alla
RS likhet. med de Norrlåndfke, af Herr Nirs
fi ; jie Kongl: Vetenfkaps Acadetmiens Händ-
i r för år i7$1å "befkrefney at de vid Hafs-
det och vid Åmynningarne upgrunda och gå
> fjelfva fångften år ock lik deri; at det an-
i en aftao ger; få i de Hallåndfka fom i Norr-
ka ÄLVEN. "Svenfka Laxfifket år derföre
lika befkaffenhet; fom det Skottfika för Aere
tilbake $ varit, vid Staden New Aberden;
a ve kn varit det anfenligafte Dix
" filke, men det köm fedan 1å af fig, at Lax Var
dd N henika tållfynt. Jag önfkade, at vårt Lax-
fifke ock. kunde likna det vid New Aberden
deri, at det lyckeligen kunde föråndras til ym-
nog tingft igen, fom med det förra fkedt; ty
nu för tiden utföres årligen från famma Skott-
; fka Stad flere TRES infaltad Lax;

men

v år ;
RV S å ÄG ; 4 /
an; / Febr. Å RA

ket 7 j EA
Vt - Ne - ME
di få KE så
, / SV JR - 2
KN ra ärar : &N

men detta ftår hvarken at serhålla eller förnios
da, med mindre Skottlåndningarnes' i fenare åren
brukade tårt; at bota fin förlutt smaf ofs åfven ef.
> terföljes; fom endaft beftår deruti, at från Julii
månads början til flutet af Februari, dår, vid.
fvårt ftraff, år förbudet, at fånga liten eller ftor
Lax, eller Lax-ungé, famt den öfriga tiden på
aret vid lika ftraff förbudet; at bruka någon Fis
fke-bragd, hvari Lax-ungar eller fmå Läx kun-
de tångas. Denna lag hålles dår obrottflig , (å-
fom mig af trövårdige Månn år beråttadt , fom
fjelfve varit åfyna vittnen hårtil, famt fedt den
fördel; fom genaft derpå fölgt; genom en:gans
fa:rymnig Maängfk. «Mumie bedö Kaa ast IR,
+ At Laxens aftagande i våra Strömmar hår:
rörer aldramåft af Afvelens och Lek-laxens Öka
verflödiga och tygellöfa: tångande ; år både fans
nolikt och bevilligt, når man befinnars r:mo,: at
denna Fifk föker Stranderne och, Stråmmarne,
dels fåfom fitt folum natale 5 dels; fom någre pås
flå, at i Strömmarne affkudda fig den Infect,
fom i öpna Hafvet tåftat fig på honom, men
hufvudfakeligatt, at lågga Afvel; och at defto '.
låttare Ikilja fig vid fin Råmm, fom Herr Gis=
SLER tydeligen- i anförde Kongl: Academiens
Handlingar vifat. .. 2:d0; At i-Hallånd ke Ström:
imarne och vid Stranderne fångas, ifrån Februarit

«månads flut, eller 4å fnart Ifen gått bort,-och
til inemot futet af Majiz ftor blank Lax, fom
vål har Råmm i fig, men ganfka litens. i pro-
; portion | mot Fifken på och. ganika faft ; Jå at hårs
af flutas kån> at defs lek-tid år nog pig fram
nen ar Laxen kommer til Stranden och in uti
Stråmmarne, antingen fifom til fin födflo nya

i ; " eller

PORAMARE EL NER
ist

bo 1774; Jat Febr. Maärt. 29

efleF'för det”han håldre Vil uppehålla fig någon
tid på Sommaren i färfkt vatten, . eller at af-
fkudda” fig in ohyra, eller ock för alla” deffa
orfaker fkull fammantagné » är nog klart; och
at hah innan Olofsmäffan föker 'Hafvet igen,
beviles deraf, at den; fom Nuppit förbi de ttå-
énde Fifke-bragdér i Stråmmarne;, kommer til-
Baka, och ftadnar ofvan för Filket, ' går icke
fer up fört, Utan. få ”fnart' det blir varmt i vås
dfet', och litet vatted i Stråmmärne; ftåndigt
går ut vid Filket ofvanföre, och föker efter hål
at komma igenom neder åt Hafvet: ' Men om
denne lagt Afvel, eller icke, kan man ej 12 no-
ga veta, emedan denne utfvultne och merendels
oduglige Fifk, fom fångas 'med Ljufter eler
Mete, och här kallas Hallftafver,y har hvarken
Råmm eller ”Mjölke: om "den "antingen tfäfom
Afvel blifvit utflåpt, eller af hunger, under Fis
fkens ftående i Strömmen, förfmålt, år ej utråéot;
dock år det fenare troligaft, emedan ingen blif-
vit varfe några Lax-ungar om Sommaren eller
Höften, fom dock fkulle ikedt, om Fifken då flåpt
Råmm, och deraf blifvit Afvel.
TI medio Martii, tingas i Falkenbergs, La-
holms och Halmftads Aarne en myckenhet Lax-
ungar, af en fingers långd, få vål i ftående der:
til inråttade Fifke-bragder, fom med metande,;
"emedan vid denna tid Lax -ungarne föka åt Haf-
vet. Antingen det år deffa, fom komma igen
från Auter af Maji til Olofsmåffo-tiden',' eller
det år förra årets Afvel, kan: man ej få noga får

ga. Deffe fångas då hår, under namn af Hal-

låxe, från 3 til 6 å 8 markers/ vigt; "någre om
ett halft Lifspund; ftörre kan vål ock under den-
; "åå D

na

'

pa
RAS
owåk

oo 1774, Jan. Febr. Mart.

na tiden tås, men icke til betydelig mycke het;
Från Olofsmåflo- tiden och hela höften framåt,
fångas den få kallade Börlingen, til myckenhet,
fom jåmvål då fliger up i Strömmarne.; Denna
år åtfkild från Blank-laxen derigenom, at denna
år grå på fkinnet, kortare och bukigare ån den
förr omtalte, och har inga råda flåckar fom Lax=
ören, år full af Råmm, och Råmmen tftor fom
fmå Arter, och fitter mycket låt i Råmm-kafs
lan; Hannarne åro fulle af Mjölke, 13 lös; at
då Laxen litet hårdt krammas på buken; rinner
Råmmen ut af Fiflken. Denna fift omtalte år
den råtta Lek -och Afvel- Laxen 3; fom ock ; 1å
mycket möjeligen fke kan, hos ofs tångass Med
en fådan Hona förftöres mér ån tio gånger få
mycken Lax; fom på ett år kan fångas i en af
Hallåndfke Stråmmarne; emedan i omnåmnhde K;
Vetenfkaps Acaderniens Handlingar pag. i27,
en Hona befkrifves haft 23046 Rämm: korn;
och alttå lika många Lax-åmnen: - Stor fkada år;
at fånga lådari Filk; fom dertilmed år af föga
vårde på bordet. | LIE
Hårtil kan mån lågga Stråmmarnes upgrunds
ning, fom hårrörer af 1 AÄmynhningarne indrifvclt?
Sand och Flyg + fand från latidet ; fom finnes vid"
alla Älfvarne i Hallånd,; undantagände Rolfs-
och Klofter-åarne; hvilka fernare likvål åfven
grunda up af Sand; fom fkåres ut vid Abråde
darne, och tillika med Grås; Löf och ånnat;
föres ned af Strömmen, til defs den tnöter Sand,
Tång och Gyttja; fom föres in af Hafs- vågen
och ftadnar; dår vindens och vågens kräft blir
jämnlik med Strömmens kraft; hvilket altid
fker innanföre, uti eller ftrax utom Amynnin-
| | gen:-

| 1774. Jan. Febr, Mart, $I

sn: ty deffa Åar falla ut i grunda Sandvikar,
varifrån är mer ån en mil til Hafs, tå at ock
"ilket i deffa fenare mått kommer an på våders
leken. , De i Falkenbergs, Halmitads och Las
holms Aarna flående Filke- bragder byggas tvärs
öfver nedan för Strömmen, 13 fort, det vid Isa
lofsningen fke kan, ej långt från Amynningen,
famt göras aldeles tåta; åt; fedan de årö bygde,
ingen Lax kan komma långte up, med mindre
nagon ftårk Aod bryter hål på Fifket, då ftrax
ett arninat öfvanföre möter:" hvaraf följer, at Las
xen ftånges ifrån at komma up i Strömmarne,
hvareft den fkulle fåppa fin Afvel.
— Håraf finnes, åt Laxen, lå mycket möjeligt
år, alla tider på året fångas öch utöles, och
år troligt, at de åro tå, fom komma up ii
Strömmarne och undgå månnifkjo- hand, eller
lemnas tid at leka tt: Den Afvely fom deffe tå
katta af fig, har öck nog fender ötnkring fig
i fitt Element; hvaraf ej atinat kan följa, ån at
Lax-afvelen helt och hållet förödes, eller ätmins=
tötie minfkas och tager af, hvilket ock i tjelfs
1 verket befinnes fke, utan at andre orfaker
dertil; ån de redan beflkrefne, kunna uppifvas.
Til förekommande af alla deffa hinder för
Laxens förökande, vågar jag föredå, om det
icke fkulle finnas tjenligt; i:mo, At affkaffa als
la Filken nåra vid Amynnet i Strömmarne, eller
at åtminftone på dem, tå vål föm på alla Fifken
ofvanföre, den tå kallade Kungs-ådern hölles, ens
ligt Lag, , flåndigt öpen,; få at ej all Laxen
ftrax vid Amynningen mötådes och athölles ät
få upfligas hvarigenom öck troligt år, at måns
EN D a ER

sw

fr 1774. Jan, Febr, Matt.

Å ;

ge affkråmmas och vånda om igen til Hafver.
2:do, At vid hårdt ftraff förbjuda, at tånga nå- -
gon Lax-unge, hela året igenom > famt Lax ef=
ter Olotsmållo - - dag, och i Vintermånaderne, tila
Februari: månads början; och 3:tio, At vara be=

tänkt på någon TvEg til Strömmarnes. uprens= |

ning, och Flyg- Ra dåmpande, 1å vål i af-
feende på Lax -

ångiten, fom -på Secgelfarten

Ör

til Ståderne Laholm, Halmftad "och ;Falken=

berg, hvareft Fartygen nu måtte ligga för öpna

Sw

Sjör, fom förr kunde gå in i Åarne up til Stå-
derne, få at alla. varor, fom fjåledes ditföras ,
nu måfte föras på Pråmar, en och en half mil

och deröfver. vd

Om tfådana förfärttilh ot vidtoges, öch foh

fig bör handhades, fkulle, genom den Högitas
vålfignelfe, en ymnighet Lax infinna fig-1 vår

ra Strömmar, och hundradefalt betala den: lilla

faknad af de fmå Lax-ungarne, dén utmägra-

de få kallade: Höillttafver , "och Åge yng vå men
- råmmfulla; Börlingen.

ORO

BERÄTTELSE
Om en art Gangrenifa Flåckar -” Sår,

- förorfakade af rå Bolmrötters drande;

inländ. af. Kl 4 7
CARL M. BLOM, Prov, Medicus, nd
Ledamot af Vetenikaps Societeten 1, Balels sa 7

Boren Hyofcyamus niger, (LINN: Fl.

Sv. 199.) har, ifrån åldre tider, varit bå-
de

1774. Jat, Eebr. Mart, sö

då utmårkt och kånd för fin förfoffande giftiga
och” 'phumtaftifka verkan 1 månnifkans kropp.

VM EPPER talar om ens ej rhindre lSjelig , ån
IT Rfolrer Rb med några Benedictiner- Mun-
i Kloftret Rhinow, (om, 2 är 1649 den fs. Martii,
andes. kommo at åta Bolmörts- blad, blan-
de: i en "Sallade,;. hvilken fkulle tillagas af Ci-
flum. Förloppet. var. dervid., följande. AREA

-öniPå Trågårds-tången, dår Cichorium våxte;
ford åfven Hyofcyamus. Trågårdsmåftaren, fom
plåckade: up bågge flagen, ikilde''vål det fe-
nare» forgfålligt "ifrånz det: förra; men Kocken,
fom ej :vifster hvarfåre fådant fkedt, blandade
”demåtet ihop, bar dem i köketyoch anråttade Sal-
ladencpå bordet. : Munkarne åto deraf med myc>
ken fmak ;z men 1å fnart de om aftonen gått til
ång a :begynte. giftet at verka; : Någre blef-

vo da anfallne af Svindel; vandre kånde ttt bräns

nande: på låpparne,; på tungan, uti halfen ochi
fvalget ; fomlige fingo. grufveliga flitningari ma-
ge av tarmar. Men» detta alt var icke nog;
man lågnrvid midnatts-tiden en ån. .bedröfveligare

; Eiäare Åbog En af Patres: blef få fvag-och ut
om fig: at man fruktade för hans. lif, Bland
dem;:-tfom Bingo. up. Kyrkan til ar förrätta
Bönen, kunde någre antingen icke fe ar låfa,
ellersblandade: de orden om hvarandra, låfte och
föngo det, fom ej. hörde til ämnet; hvarföre man
nödgades -fkicka. dem tilbakars:. Deremot: andre
tyckte: fig, i ftållet får Bok ftåfver', fe idel My-
rörioöch andra ohyggeliga:Skrid:- tå i Böckerne
kring krypa. En af dem, fom var Skräddare,
ville om morgonen (åtta. fig til fitt. arbete; men

sen Di . kune

; | j ed vd N
så 74. "Jan, Febr, Mart: 4

kunde icke en gång fe, ån mindre tråda på Sy=
nålen : Sedan hans Lårlingar hulpit honom til
råtta hårmed, begynte han fy; men, fom han -
tyckte, at Synålen hade 3 fpitfår, frack han
fig vid hvarje ftygn, antingen i fingren eller
ELAN ERNA RR REN I a RER
BARRERE förmåler, at han fedt af Bolmröts
ter förorfakas en dödelig Hydrophobie: ErTT-
MYLLER, at bladen, kokte til Lavement, gjort
tfel och raferi; MATTHIoLUS , at Bolmfrå åftade
bökar fånighet; STEDMAN och SLoANE', åt
de verkat Raferi, Svindel och en djup fömn:
At föruiga "de anmärkningar om Convulfioner,
Minnets, Synens och andre finnens förluft, fom
deraf kommit, och få vål uti Edinburg/ke Förfö-
ör fom Ephem, Nat. Cur, på flere ftållen om-
talas, ; INET DL Sr RSRNaN >
De "tiltålligheter jag af rå Bolmrötters. åtan=
de blifvit varfe, beftyrka vål,; 1i:det måfta, hvad”
af de nyfs anförde Auttorer om Bolmörtens gif:
tiga verkan hittils år .obferveradt; men fom de
derjåmte fört med fig:en tårfkild och, få 'myc:
ket mig kunnigt år, ånnu aldeles obekant åkom-
ma, nemligen en mångd af gangranöfa fåc-
kar och tår öfver kroppen; 11 har jag trodt mig
til Kongl. Academien böra inlemna beråttelfen
derom. 3 ; OSTI UVA
En tjenfte-drång, några och 20-år gammal,
fom år 1772 tjente i Hedemora Stad ,. fkulle om
Våren famma år åt fin Husbonde nppgråfva en
Käl- tång. Under gråfvandet fann han i jorden
några rötter, fom han, til utfeende och fmak,
tyckte likna” Palfternackor, dem han åt up,
Deraf fick han emot middagen ett brånnande i
j ma-

1774: Jan. Febr. Mart; ST.

"magen och en olidelig törft , 1å at han måtte
låmna arbetet och gå hem. Vågen var vål icke
ling, fom han hade at göra; men han blef der-
under 1å trött, fömnig, yr i hufvudet och fvag-
"fynt, at han knapt orkade eller kunde fe, hvart
« han gick. AÄndteligen kom han in på fin Hus-

bondes gård, och: begårte med mycken håiftig-

het dricka, det han fick, och med glupfkhet
genaft utdrack. = På drickat fordrade han mat,
hvilken åfvenledes framfattes. Han ville nu åta;
men, i ftållet för at taga med fkeden i fatet,
förde han den på, ömfe fidor derom, och be-
gynte til flut fvårja öfver Pigan, fom han mens
otervelat göra honom fkalkftycke, och gifvit ho-
"nom 'ett tomt fat. Hans Husbonde mårkte nu
håraf, at han yrade, och böd honom gå at låg-
ga fig. Han emottog tilbudet; men då han fkul-

Vä yuföre garden til Drång- kammaren, fom
hade några trappfteg utanför dörren, begyn-

te han i det ftållet klifva upföre en Går-

des-gård, och, på tilfrågan, hvad han årnade
göra eller hvart han ville taga vågen, fvarade,
at: han gick upföre trappan, fom bar til kam-
maren. ' Han leddes altfå hårifrån in, afklåddes,
och lade fig; och var knapt kommen i fång,

förr ån han fomnade: Detta var vid pafs kl. 3
se. m. : Sömnen råckte, utan uppehåll, til kl. 7
följande morgonen. Då våcktes han vål up;

men han klagade öfver mycket ondt i hufvudet,

talte utan fäammanhang, och, då han fkulle klä-
oda på fig, bar fig ånnu åt, fom hade han al-
deles varit ifrån fina finnen. Nu blef Husbonden
illa vid, och fkickade efter mig. Når jag an-
kom, fann jag anfigtet vara mycket rödt och
CK D 4 ; up-

||

56 1774. Jan, Febr. Mart; +

upfvullet, ögonen glånfande och brutne, :famt
til utfeende fom hade han varit. druckenzseller
tagit Opium, och -Pulfen fyllig och hård. Jag
frågade .om orfaken til hansybelågenhet:; men
mig kunde icke gifvas: något annat fvary ån at
han hemkommit :dådan i dagen. förut från: Käl-
> garden, «Haåraf föll jag på den tankany at han
där måtte funnit någon giftig rot, fom han ups
atits och tilityrkte sderföre , at mansgenaft fkuls
le gifva honom Vinr dttika, til étt mat-fkedblad
hvarje £:delstiminan Dettaverkftåldesock, och
han hade redan3 , innan kl..6. om aftonen4'in-
tagit, deraf. något Ööfversett gvarter, > Vid.dens
na tid/befökte jag honom andra: gången ;soch
fann: honomshu-tåmktligen redig, famt.förnåmlir:
gaft klagande öfver: ett 'brånnande och dtlickan-
de ätvrshuden, det shan: tillika sberåttade yara:r
fynnerhetikånnbart på lär och/ben. s Nyfiken,
ar få dé, omnågot utflag dertil, kunde vara or«
fakén , låt sjäg honom /dragai af: fig ena Strum-:
pån; och blef.da varfe en hop .fvarta Fläckar
och; Blåfor, hvilka fenåre dels: voro ;upfyllde:
med :en; brun - gul lympha,: dels fönderfprångde:
ch, i bottnen fimt omkring. otöten -angripne:af
Beatid. Flåckarne: voro af vanliga fkjut> hagels
ftorlek'sr och: blåforne famt.tåren: fomssde. gjort
af eh någels omkrets och bredd; - Dec funnos ock:
icke allenaft: på: benen, utan åfven-på armar och
rygg: Och fom :de-för. öfrigt ej fyntes wåra af
någon élack art, utan faft mera utmårkarett Fräs
anthema criticum, verkadt af'den intagnévät:
tikan 3; 13 låt jag honom, utan, ombyte af.något ”
annat medicament, hbårmed förtfaras och: hade
det nöjet, inrian. middagen den-paföljande dagen
I Cd | och

$ hh &

KA dd
Fr

| ” urpål Jan. Febt. Mart; | 57. jä

f » fedan: tillika. en : ftark Diärrhée. honom -om
natten: såkommit; at fe sbonomyaldeles frifk; och
jen Mina råttan finnen återftåld.:- Sedermera: fölg.
de: denne? Drång nig til Kålgården, hvareft han
— fönhit ;rötternas: gråfde upsnågra af famma flag
och vifade mig; famt berättade, det han ej nr
ups Aerå, sån. allenaft: tre.ftycken deraf. :

låt: våga åfven tå många, och fann. gm hålla 2å
prog och 2:ne 'Sorupler gu gsjöhpvit TEL
ot Man kan ejinog: ofta varna deny fom vilja
lgeka € Grön -faker 1: Trågårdarna” sköch på mår:
ken, til mat, art taga ig til vara för denna i gife
ört, hålffom Vårarnes då Bolmörten år en
| ibldad de förfta : fom upkommer, och fer 13 o-
fkyldig ut: Når hon långre:fram på Sommaren
blir mera: kånbar, : borde hvar och en Hushål:
lärerbeflita fig; at. utrota henne på fin mark ,

| + AASE at hon aj får (åa fig ig.

SA PEBIEER SES EE

HD é

KT ANMÄRKNINGAR

EA

5 pc EG Libidibi - binan från America; gå

BITEN > FÖRT ann fi

. Öäesia "PETER JONAS BERGIUS.

an: äkenelet. cd de ED för frakt på Car»
LLA thagena. i America, kom för ett par år fe-
dan och, utbåd: til falu på våra Apothek hår i
Stockholm ett. flags Americanfka Bönor, fittjan-
dei fina Skidor, hvilka han. fjelf icke kånde,
hverkap. til namn eller Ane men vifste

”n Of alle-

58 1774. Jan. Febr. Mart. |

allenaft, at de i Carthagena nyttjades til at göra
Blick af. Sådant oaktadt, fick han dock afs
Jåttuing på fin vara, och man anmodade feder-
mera mig, at låmna om detta flags Bönor nå-
gon nårmare uplyfning. Sjelf nyfiken at tå lå:

ra kånna denna frukt, företog jag mig då, ej al-
Jenaft at flå efter den famma hos Auctorerna;
utan ock medelft förfök utröna defs art och be-
fkaffenhet. Hvad jag vid detta tilfållet anmårk-
te och mig til :minnes antecknade, torde för-
tjena at förvaras i Kongl. Academiens Hand-
lingar, Na SPN AR
Deffe Bönor våxa på ett Tråd, fom til nog
mångd finnes i Curagao och Carthagena uti A-
merica, varandes mycket grenigt och ungegtår
af 15 fots högd. - Det finnes befkrifvet af Herr
JACQuIN, Hifl. flirp. americ, p. 123, 124, Under
namn af Poinciana coriaria, Skidorne brukas,
fedan de hunnit til mognad, af både Spaniorer-
na'och Indianerna til ar barka Låder med, och
kallas af dem Libidibi. Herr JaAcQuin medde-
lar zab. 175. f; 36. ritning på en fådan Skida,
jämte en af defs Bönor, tåfom ock på tjelfva
- Blomman, alt i naturlig ftorlek; och har defs-
utom Jac. BreYnivs tilförene afritat famma
flags Skida med ”defs Bönor, i Plantar, exotic. cen-
tur. 1. tab. 56. f. f. under namn at Siligua arbo-
ris Gvatapane ex Coracao infula, Ändteligen har jåm-
vål Herr DE Cassini Sonen, uti den af honom
nyligen utgifne Voyage en Californie par M;r CHAP-
PE D' AUTEROCHE, 3 nyo gifvit ritning, lå vål
va Bönorna f. 4. och det i anledning af ett Bref
han p, 54. feg. införer från Don Jos. ANT. DE AL-
; : | ZA”

; 2774, "Jan. Febr, Mart. 59

ofATEB Y RAMYyREZy hvilken öfverfåndt. deffa
— Skidor til Kgl. Franfka Vet. Academien under
— pamn af GCaftalartes; och berömmer dem i bref-
— yet dålom öSfvermåttan tjenliga får Fårgarne om-
7 kring Mexico, tilat fårga fvart med» fom ej
changerar; hvarvid Herr DE FovGERouXx an-
mårker, at denna Cafcalorre år ett Nags Acacia
(eller Mimofa). Men fjelfva Trådet med defs
låf. finner jag ingen hafva afritat. De Böne-
fkidor; fom den ofvannåmnde Skepparen hit-
fört, hafva ej fullt ut en lillfngers långd, och
åro ej råta, utan antingen hoprullade 1 en run»
del, ; eller krökte fom ett Latinfkt s. De åro
på båda fidor flata, dock något fkåliga på den
om i kråökningen ligger inåt, De hafva en mörk

> Caffé-brun fårg, och åro något glånfande, I
hvardera kanten fynes likfom en future eller fog-
ning. Inuti åro de helt flåta, och hyfa ovala
och åt ena åndan fpitfiga fmå Bönor, varandes
- mellanbalkarne på fkidorna fammantryckte.

1» RÖ a

> Jag låt uti ftråm - vatten koka ett halft unz
af blotta Skidarna , fedan alla Bånorna blifvit
frånfkilda. Colaturen eller 'affilningen utgjorde
6 unz. Denna Decoé& fåg råd-brun ut, me- ”
dan hån var varm, och liknade en ftark Kina-
-decoct, hvarjämte han ock var tjock; Då man
tog några droppar deraf på tungan, yttrade den
enahanda verkan fom andra adftringerande liqui-
da, och fmakade i förttone nog befk, men ef-
teråt litet föraktig och något frickande, 1å at
den retade til fpottning. Då man på en gång
tog ett par Thé-fkedar eller mera af denna de-
coct i munnen, 1å fmakade han belk, rn
. | CIlk-

60 1774. .:Jan. Febr. Matt.

befkhet råckte> fårlånge man” qvarhöll honom i
munännen; ”men”då han utfpottades, då framttack
efteråt den omtalta föra fmaken, och 'tycktes
den blifva ånnu mera: kånnbar, då man tog frifkt
vatten i munhetni stör at fkölja fig. » Decoéten låt
filtrera fig klar medelft grå-papper. :Sedan:han
fått>kallna, 1å mårktes den befkrefna föra mö?
ken öpridare til svält os mv mig

Sjelfva fröen' uti skälofng foltés Rd år?
(kilde. Dé voro i det måfta' upåtne"af mafkår,
få at nåftan blotta fkalen åtetftödo? "Denna de- Nä
coé 'fåg emulfi vilk ut, och ötte "tillika '
brunt. Den fmakade icke" ftråf utan ditet bell: ji
aktig. den

Infufum (pirituofum af SKidSRir fåg halls
chargeradt ut, och var mera rödt ån brunt. F il
treradt. genom gra- papper, blef det klart och
gul - rödt, och [makade (om en med Brånvin t ut:
blandad Kina- deco&. -
2 Tvänng gran af Vilniölunt martis gutri til
ett quintin af hvarje flag utaf de ofvannåmn-
de Decoéter och. Infufum. Alla. blefvo fvarta
men infufum AR och decoéten, af fröna al
draminft. | AS

«Defa önläka agg at jfr SRA åro

långt mera ftyptiika ån. frönas. och år. det. derr
före ieke underligt; .at. man i America brukar
dem at barka. Båder med. ,

Libidibi- fkidorne & åro dock ej år dl 1 Sd
merica, fom åro til den grad ftråfvå, at de. du-
ga til Låders: barkande, och at' dermed: göra én
dugelig fvart fårg. Den få kallade Tara; fom Pere
FEUVILLÉÖE Jfourn. des obferv. TT. 2 pi7sa0k $giber

fkrif-

1774. Jan. Febr. Matt. 6r

Ad fkrifver och afritar under” namn af Poinciana fpi-
nofa> år nog fkiljaktig ifrån Libidibi, men bru:
as dock på famma fått, och gjorde bemålte

kas d

- FEVvILLÉE dermed ett ganfka vackert och fvart
NR T mfider ville jag åfven förföka, huruvida deffa
Skidor med någon förmån [kulle kunna nyttjas
til at göra Blåck af. Jag tilblandade förft Jårn-
vitril til. en ftark decoétion af Skidorna, och
fedan gjorde jag ett,contra- prof med Gall-åp-
len; men jag fann, at de förra gåfvo fvagare
Blåck, ån de fenare, då lika portion togs utaf
dem bågge, hvaraf man bör fluta, at Gallåplen

målte vara mera ftyptifka, ån Skidorne til Libi-

«>

Få od Rp R

dibi- bönorna.

PN LA
ESR I SIDAN KAR;
Huruvida Byg gnings- fåttet hos det fatti-
ga folket 1 Torne Stad och kringlig gande

Landsbygd kan bidraga til Rötrfeber
4 > c0ch andra fjukdomar;

at jälände af
ANDERS HELLANT,
Oecon. Direé&eur i Lappmarken.

Hag har, fåfom Meteorolog , gjort åtfkilliga re-
a Mile orer öfver den Rötfeber, fom hår å or-
ten, lå långt i Norden, nu i 15 eller 20 års tid

Varit nog mycket gångfe. en

| Vid

62 1774. Jan, Febt,

Vid flutet af år 1756, och början at i>s59,
kom den fjukdomen igenom imitta från Ry(s-
land in til nårgrånfande Kufamo Socken, fom
nu bebos eridaft af Ny + byggare eller Finfkå
Bönder; I den Socknen dödde vid iög perfoner
af 1400 månnifkor, eller i af 14, (fe RK. Acad.
Handl. 1768» påg. 235 ) men mått kalfvå Socknen
"var den gången fjuk, Smittan utvidgade fig åns
då långft i norr til Enare By; möt 60 Mil is
från Kufamö; Genom - goda ah ftalter til fmittans
hindranide ; afftådnåde den likvål fmåningöm ins
om några år, och höres nu mera icke af dår-
flådes; ” BR :
Sjukdomen köm åfven alt hit til Torne Stad
och Socken, dår den grafferade ftarkt; i fyn-
perhet Åren 176i öch 1762, mått om vinter:tis
deti: Sedati har den älla vintrar gått hår i-Sta=
den och Socknen, mer och mindre, i fynnerhet
för ett par år fedån; förft och mått i Pråftgårs
darha och sdår folk fafölats: AR
— År it771 om våren fkickades någre Båtsmån
från Torne til Rata harmn i Bygdeå Socken
i Weftterbotten ; at derifrån athåmta ett vinter=
liggande Fartyg: De fjuknade i Maji och Junii
månader i Rata haron, och fjukdomen urfprids
de fig uti Bygdeå Socken; (å at mått hvar måns
nifka fjuknade ; föm bodde kring Ratan: I Mu
tet af September flamma år, då jag, under förs
bi-feglandet; var inne i Rata hamn på några
dagar; lågo en hop fölk ännu fjuka:
> För några år fedan kommo någre Tiggares
Lappar ned til Torne Stad; och upflogo fina
kojor ett ftycke utom Staden i Augufti. och

SL SK W

. 1774. Jari. Febr. | Mart. 63

"September månader. Sommaren var rågnaktig,
och deffe Tiggar-Lappar, fom bodde och 15=

80 fa Tuktig matk , fingo för ft Röt-febern. |

Medlidande folk, fom togo de fjuka i fina hus;
13 i Staden fom på Landet; blefvo förft fmit-

fade, och fedan deras Grannar och umgånges-
folk. De fom aktade fig för umgånge med de

fjuka; undveko älla fjukdomeri; a

> Jag har; med ett flags Hygrometer,; fökt til
at utröna; om fuktighet i tum kunnat orfaka
denna Röt-feber. Sådana Hygrömetrer åro nog
fimpla; och göras af mager Furu; limmad på
tväran; de kröka fig åt den ena fidan af våta,
och åt der atidra af torka. Jag hat dem in= '
råttade med utfatteé grader; för mera tioggraris

het fkull; och lagar gerna; at 3 til 4 ffycken
åro ftåndigt ute i fria luften i en öpen Förs

fuga; 3 til 3 ycken uti ett kallt jordsrim,

fom ej vårmes; och lika många uti hvartdera af

de varia rum; fom bebos öch dageligen eldas;

$

> Min Jöurtial hårom för flera år vore för vid-
iyftig at anföras men Mån kän deraf fe, huru
våra Vånings-rum, ej allenaft i anfeende til vår-
ina och köld; utårn ock i fyönerbet til fuktigs
het ock torka; förhålla fig; 1å til luften ite
fom til bvarandrä; = Kort bgde: våta Vånings>
gum åro torrialft om Vinteren; och fuktigatt om.
Sommaren; i fynnerbet emot Köften,; ehuru dé

då åro långt varmare efter Thermometern, ån

En
> Vid Röt- febern har jag anmårkt, at de föri

bo i Stugor med ftörre fönrtter uti; hvarett el

das i Spis eller Kakelugn, fållan angripas af
| | ; l Röts

64 17974. Jan, Febr. Mårt. -

Röt- febernsz 'mén fattigare folk, fom bo i Pörs
ten, åfven fom Finfka Bonde-folket , åro de forma
mt fjukna. 20 DO I PEN Ev
Uti alla tådana Stadfens Pörten åro rök-ug=
nar, och ganfka fmå glas-fönfter; men på Lan=
det åro fmå gluggar, i ftållet för fönfter, på al-
"la våggar, med fkott-lucka före, at öpnas och
tilflutas, alt fom man vil hafva mera eller min-
dre' varmt eller kallt, mörkt. eller ljuftt om da-
gen. Under det ugnen eldas om morgonen, år
det mått frys-kallt inne i rummet, ty dörr, glug-
gar och ett: hål i taket öpnas, til at utdraga
röken. "Mot middags-tiden, då rök och os hun-
Hit gå ut, tilflutas Öpningarne, och vårman be-
gynner tiltågå, få ar dår emöt aftonen, blir få
hett inne, fom i det varmafte Finn-Pörte, va-
fåndes Thermömertern, midt på våggen i Pörtet,
hela 20 graderna öfver frys-punéten, och ftun-
döm mera. Men man må ej tro, at denna vår-
man år jämn i hela rummet, ty en Thermome-
ter, lagd på golfvet, vifarris-kallt; och uphångd
under taket, gar mot 30 grader och mera, når
han: midt på våggen ftår vid rg til:20:grader:
Når då natten kommer; tilflutas alla gluggar:
Det måfta folket ligger på kalla golfvet; med
litet halm eller hö under; och ett tunt tåcke
på fig: en eller annan kan hafva en liten Fårs
fkins-tåll al lågga på fig. OTUR Lp En IRRUNON

Når nu Bonde-barnen och Tjenfte-folket, i
fynnerhet Pigorna, fom altid ligga nårmft dör-
ten, fitta det målta om dagen i ett ftarkt drag,
imellan 'en 20 til 30 graders köld utom våg-
gen och öpna gluggen, famt en 15 til 20

EG ers

; ; Mi RE h v Ke Eh ib FÖRA ec

rs vårma inne, och om natten ligga föga be-
2, på ett nåftan is-kallt golf, hvad bergfaft

ras icke då, til arv tala en tå frark luf-

; ring, och til at suthårda den kånning

NS a Ao ag ÖN ee. TN u

pen på få kort tid håraf får:
SEN) , | Fo .

i Pörten åro måftadels ftöra tum, af 104 15
til 18 alnars långd, och 10, 12 til 15 alnars
bredd; och fåledes af 150, 200 til 220 gqvadrat
alnars: areal innehåll, upförde af gröffta Timmer,
vål mofflade och til £, 7: å 9 alnar höga inuti
från taket til golfvet, :Sållan: ha de; blifvit up-
fatte på Stenfot, förrån nu i fenare.tider, utan
hafva de likfom legat på fjelfva marken, för at.
blifva få mycket tåtare och varmare , med Mull=
bänkar inom, och ftundom jimvål utom, våg-
gen. Golfven åro gemenligen glefa, och, fom
befynnperligatt år, blifver mullen, til fyllnad på
mellån-taken, ofta upgråfven under golfvet, och
derunder blir fåledes en djup grop, fifom en
kållarte, hvilken ofta låmnas tom, men flundom
fyllés med fpånor eller böfs. Håraf hånder då,
at mån, form fmålter af tak och äggar kring
hulet, dfager fig tillika med fuktigheten utur
"marken in uti gropen, ligger dår och röter
- fpån-boffet : Grund = och dynftockarne > fom rö-
ta jorden, begynna ruttha inom några år; och
all den rötan tåppes om nätterna inne i rummet.
En fom år åvan vid Pört-vårmen, mårker ftrax
en ohd lukt deraf, faft Inbyggarne, fom der=
vid åro vane, ej akta derom: | ;
oc Månne icke denna rötan och röt + ångan”kan
afigripa kropparna, och vara orfaken, at Pört>
folket; -åtminftone hår i Staden; åro förr och
; | S I mera

3
=

digheter åndras och förbättras, EN
Man fer ofta, huru fvårt Froffor och andra

känt några brytningar af Froffan.

66 1774. "Jan. Fébr. Mart.

mera angrepne af Röt- febern, ån de fom bo i
Stugor och hus, fatta up. ifrån marken på Sten-
fot, med ftörre Fönfter och mera våder-våxling

SM

ät regare luft? un .

Jag håller före, at de två Farfoter, fom åf-

ligen plåga gå hår om Vinteren, från och 'med

December til Maji Månad, nemligen Håll och

Styng famt Rör- feber; ingalunda böra tilfkrifvas
Climatet allena, utan aldramåft Architetturen af
Vånings-rummen famt lefnads-fåttet; och at de

ej kunna radicaliter utrotas, innan deffa omftån-

Febrar botas med de båfta Medicamenter i jord-
fafta rum , och huru de låttare frå at öfvervin-

na, fedan de fjuke flyttat in uti högre våning,

)

och torrare, ehuru juft icke varmare, rum, fom

LJ

med Hygrometer båft kan förfökas. NL
En Man, fom haft Vår = froffan för 20 år
fedan , efter en refa til Stockholm om Somma-

ren, och kallt vattens drickande dårftådes un»
der den Herafte årstiden; medan kroppen var
varm och fvettig ; (fom år en ofelbar orfak til

Torne-boernes Vår-froffa,; en annars okånd tjuks '.

dom hår på orten.),; hade alla Vårar brytningar

af Froffan. Men fedan han; efter 1763 års brand
i Torne, år 1766 kom at inflytta i ett på hög

mellan golfven, och våder-våxling under nedra

golfvet, famt iåledes ett ganfka torrt, faft ej 1å

fårdeles varmt, rum, har han fedan aldrig mera

Sår

'Sten- fot upfatt rum, med dubbelt af plankor
i korfs lagdt och fpantadt golf, med lerbruk is:

+

EN fan Bele Mae &

"> Således tyckes nu håraf följa, at Archite&tu-
ren» i fynnerhet ide Finfka Socknar, dåt Rör-
febern går; bör få, åndrås, at hufeén må blifva
fundare och varaktigare; hvilket med flamma,
om icke mindre, befvår och koftnad kan fke; Vå-
nings-rummen ej jordfafta;s, utan uphögda, (föri
i Norra delen af Ryfsland fkall vara mycket brus
ligt). eller en trappa up, förrn man fåger;
och i ftållet för Rök- pört. = Ugharan Dragrörs
Kakel-ugnar, dem några i Staden redan anlagt i
fina Pörten, och en del af Allmogen -årnar ef-
terfölja, Glas-fönfter i flållet för gluggar, Sån-
gar af ungefår 2 fots högd från -golfvet, hålt
löfa, emedan de våggfafta i vraäarna åro de fåm- 7
fta, och böra cafleras,; för drags fkull och våg=
gens kyla ;,Golfven tåta,; dubbla och fpåntade;
ingen grop under golfvet ; theh grunden uphögd,
få at vattnet kan afrinna åt alla fidor; draghål
under golfvet genom grund-muren, at fyran och
"vårlkan. tar. fri urgang ämm act

> Vid det jag nåmnt om torra rums förmån
fram för de fuktiga, lårer jag få lof ar antnår-
ka, dét alt för torra rum icke åro Hålfofamma.:
Men våra vanliga rum åro fällan för torra; om
icke juft i, den kallafte vinteren, då de ftarkt
eldas; och kunna åndå vara/knapt varma nog til
123 15. erader, midt i rummet, imellan tak och
golf; falt Hygrometern kroknat til 3$ grader af
cirkelen för torka: Jag har tyckt; når jag lån-
ge varit inne i ett fådant. mycket torrt; men
ändå knapt lagom varmt, rum; at jag behöft
pu I ett fuktigare, för at håmta tjenligare
» JUIEs-

SR OG ge

i

68 1774. Jan. Febr. Mart.

Sedan jag genom långvarigt bruk blifvit van -
Vid ofvannåmnde fimpla Hygrometrar, fkulle jag

"ej vilja vara dem förutan i det rum jag bor uti,
icke blott för curiofitetens, utan ock tör nyt-
trans fkull. De göra famma gagn fom de kon-
> ftige Hygrometrar, hvilka utifrån inkomma, och
fom kofta en hop penningar; då deremot mina,
behörigen. graderade, fkulle kunna tåljas til nå-
ra Styfver flycket, om något ftörre partie der-
af beftåldes. SR

KRERNENENENGENENENENSNSNSAS
ANMÄRKNINGAR |

Om Mal, fom plågar finnas utz Mjöl, [amt

hura ornad 2 Mjöl kan förekommas;
| > Ingifne af |
ADOLPH MODEER, =:

Ordin. Ingenieur i Gefleborgs Lån,
och K. Patriot. Sållikapets Secreterare.

Heme hafva at frida emot många flags
fiender. Sedan de med möda förvårfvar
fig hvad de behöfva, måfte de bevara det för
den förftöring , fom Elementerne verka, för hån-

i

der, fom olofligen vilja tilgripa, och för åtfkil-

liga djur, fom föka at förtåra det, Ibland deffa
fitta, åro oråknelige fma Mafkar och Infecter
ej de minft fkadelige. Månge af dem komma
hos ofs under namn af Mal, likfom ock under
namnet Acaras begripas ganfka' månge, hvaran-
nan nog olike, fmå Infetter,

Mitt

|
|

I 1774: Jan. Febr. Mart, 69

Sd "Mitt åmne år nu, at allena, anföra några
anmärkningar om det flags Mal, fom lefver id
mjöl, Jag åtager mig ej at afgöra, om det är
jut famma kråk , fom hjelper ofs at förtåra an-
drå Mat- - Varor, tåfom Gryn, Oft, torr Fifk,
Bröd, torrt och rökt Kött, m. m,: Än mindre,
om de Acori ; fom angripa lefvande djur, ja Jar
nn månnifkan, och förorfaka fkabb, utflag, m
m. åro til fkapnaden aldeles like Mjöl - malen,
hvarom de Naturkunnige åro af olika meningar.
Jag vill: ej heller vidlyftigt befkrifva denna Mal
til defs fkapnads dels emedan det fordrades längt
båttre Microfcoper , at noga belkrifva et 13 lir
tet och för blotta ögonen nåftan ofynligt kråk,
ån jag eger; dels ock, emedan andre det redan
gjort: iåfom BoNANNI (a), Des LANDEsS (6),
BLANKAART (e)» PLucHE (d), hvilkas figu-
rer dock ej åro goda, Båttre åro LEDERMÅUL-
LERS (e), Men LEEUWENHOEKS (f)i mitt tyc-
ke de båfta, ehuru de icke heller utvifa de
fmårre delars råtta fkapnad, i fynnerhet hufvu-
dets och munnens. Något bör jag Ana näm
na, ar de må igenkånnas. |

Jag råkade, i Julii månad 17717 at fört tå
fe Mjöl-mal uti en fjerding fint Gektadt hvete-
mjöl, af föregående årets våxt på Öland, Med
enkelt Microfcop, fyntes han til kapnaden O-
val, fpitfad år hufvudet, Mynnen beftår af en
. nålb , inom hvilken förvaras et fint Inyte eller

M E 3 en

Nr De: ket jer in vebus nom wviv, (b) Recueil de
differ. Traités. de Phyf. Tom. 1. (ec) Schaupl. der
Raspean. (d) 'Spestacle de la Nar. Tom. 1. pag. 194.

/ Åe) Microfcopifche Ergöz, sd RNE Arena

j alura.

X
på

70 1774. Jan, Febr. Mart,
en tunga. Han år nog lik det-bekanta och me-
ra fynbara Bofkaps Flactet , hvars nårmafte flåg-
ting han ock år... Han har 8 fötter, af hvilka
de fråmfta åro ganfka korta, hvardera förfedd
: "med 2 klor. Buken har ofvanpå och bak- til
nagra ftrödda hår, fom åro nåftan långre ån he-
"Ja kroppen, och mycket ftyfve, Deffa hår tyc-
kas vara mycket nyttiga för Malen, at hindra
Mjölets' altför hårda packning, och'at fkaffa
honom nådig luft: men de röja ock Malens
nårvarelfes ty vid hans minfta rörelle, röres åf-
ven Mjölet rundtomkring honom, Til fårgen
fyntes han hvit, tåfom fjelfva Mjölet, men år
mörkare uti Rågmjöl eller mindre hvitt Hvete-
mjöl.- Hufvud och ben åro rödaktige eller roft-
fårgade. | ER

Mitt förnåmfta göromål blef, at utröna,
huru man må kunna fördrifva denna få fkade-
liga gåft utur Mjölet. Til den åndan rådfrå-
gade jag alla de Auctorer jag kunde öfverkom-
ma, men ingen gaf mig någoh anledning dertil,
mer ån LEEUWENHOEK, fom låger (g), at de
"dö af Mufkat. Förföket var lådant : Han tog et
glas-rör af 13 tums långd och en half tums bredd,
hvaraf den ena åndan blef igenblåft, Deruti och
vid den tilblåfta åndan lade han 150000 Acari,
fom intogo et rum af I tum i röret: vid den
andra åndan infattes 5 af et Mulkat: Acari börs
jade ftrax komma i rörelfe och fkynda fig «til ut-
gången af röret, men 1å fnart de nalkades Mu-
fkatet , vånde de om, och efter 48 timar fun-
nos de flefte af dem döde. (ÄN At SR
ad ge Sia

(£) Arcana Nat. pag. 510.

UA SR RESA,
Nr

= 1774. Jan. Febr. Mart, = ro

— At vidare förfåka detta medel, lade jag ir
lod af ofvanberörde Mal- fulla Hvetemjöl i en
The-kopp, på det fåttet, at Mjölet uplköts på
alla fidor rundtomkring, lå at midt uti på bott-
nen blef et rum,. hvårpå lades et halft rafpadt
Mutfkat. Koppen tiltåpptes fedan med papper,
at utdunftningen af Mulkatet fkulle båttre vers
ka.' Efter 10 timar, tycktes Acari ej hafva haft
någon: fårdeles kånning af Mufkat-lukten; men
efter 18 timar, hade en myckenhet krupit utur
koppen, och krållde på det rena Skrif-papper,
hvarpå koppen var ftåld. På det de öfrige ic-
ke måtte likaledes bortkrypa och undvika min
upmårkfamhet, ftållde jag koppen i en vattu-
fkål. Efter 46 timar, ifrån början råknade, fun-
nos ganfka månge i vattnet; de måtte af dem
hade funkit til bottnen: en del lefde, en dekl
voro döde. : De hade genom fitt krållande ned-"
rifvit alt Mjölet ikring fidorna af koppen, 1å
at det låg helt jämnt och öfvertåckte Mufkatet: /
månge Acari voro ånnu qvar i Mjölet, och fun-
nos 1 rörelfe omkring och på fjelfva Mufkatets
flörfta myckenheten höll fig dock vid fidor-
na och bottnen. De tyckas fåledes vål fky
Mutlfkatet, men ej då deraf, om icke på lån-.
Ene tid, oc
ag lade atfkilliga af dem i cn öppen Glas-
flafka, utan något Mjöl; de kröpo altomkring
inuti Aafkan, och dådde på tredje dygnet, an-
tingen af ömtålighet at lefva i fria luften otåck-
tes eller för brift på föda. Jag miårkte, at de
aldrig trifdes bare: kommo de ofvan på mjölet,
1å grafde de fig genatft ned: lade jag dem på et
papper, tycktes de beftåndigt grafva med fram-
NR Rd | EA | för

PE

2

22 - 1774. Jan. Febr. Mart,

-—

fötterna, likfom ville de krypa genom fjelfva |
påpperet, | Å

Auétor hos Des LANDEs låger, at Mjölet
fkall befrias från Mal, om det förvaras uti Ek=

kåril; men mitt af deffa gåfter intagne Mjöl
var nedpackadt uti et vål tort och flera år gam-

malt Ek - kåril. Jag har fedan funnit dem uti
Hafre- gryn, fom voro förvarade i en Glas-burk,
Manga förfök , fom blifvit anftåldte med Infer
Cter och Olja, hafva vifat, at de flefte deruti

dö. Jag har ock gjort lika förfök med. fjelfva
- Flåfk- fjärils mafken (6), fom dödt i famma ög-

nablick han kommit i Bomolja: men Mjöl-ma-

Jen har långe vandrat i Bomoljan, krupit der-
utur, och med all fin öfverfmorda olja icke dödt.
- Deremot fkyr han Tobakssrék , och dör genatt,

då varmt vatten hålles öfver honom, vid hvil-
ket tiltålle han haftigt upfvåller, och blir glån-
fande. Når han annars dör, torkar ban tilhopa,
och blir genom Glas ej annorlunda fynlig , ån

fom et litet. brunt grand, hvilket år hans röd-
bruna hufvud och fötter. |

"Emedan förenåmnde medel, at förekomma och
utrota Mjöl-mal, dels åro otilråckelige, dels för

koftfame, kan jag ej tilftyrka något annat, ån
at flera gånger, ju oftare defto bättre, med et

fint Sickt, omfickta Mjölet. Deffa kråkens förr

omtalta flyfva hår göra, at de ej få lått gå ige-.

nom

(by) Dezaa Mafk, forma år beftrefven i K. Vet. Acad.

> > Handl. för år 175$, pag. $1. håller fig icke alle-

aft i Sofvel» varor , utan sämvaäl il flor mycken

het ander golf i nederfla' vauingar af hus, fom äro
mycket upkne och fuktige.

mv

-

"Tatt Febr. Mart, 73.

nom Sicktet; och om någre: gå en eller annan
gång igenom, då de kommit med hufvudet för-
ut, få blifva dock, vid hvar omficktning, mån-
ge qvar i Sicktet, allenaft man ej ficktar för
noga, til dels Mjölet blir aldeles eller i det når-
"matte befriadt för denna ohyra, Här uti har
jag få mycket mera blifvit ftyrkt, föm jag fjelf

förfökt detta medlet, i det jag 8 gånger a rad
låt omfickta tådant Mal-fullt och ornadt Hve-
te- mjöl, hvarigenom både Mal och ornad för-

-fvunno, få at de icke vidare kunde mårkas. Defs-
utom bör Mjölet, 1å vål fom andra Matvaror,
ligga uti torra kåril, på torra ftållen,

Jag fade med flit Mal-fallt och ornadt Mjöl;
ty jag håller före, at deffa tväåcegenfkaper altid
följas åt, och at ornad eller unken lukt altid år

"et fåkert. mårke til: Mal i: Mjölet, Dertföre, få
fnart man mårker, at Mjölet begynner orna,
bör man flitigt låta fickta det, innan Malen får
för mycket öfverhanden och förtårer altfammans,
få at föga annat. år öfrigt af Mjölet, ån blotta
fkalen, blandade med död ellem lefvande Mal

och defs exerementer. h

At 1å mycket mer upmuntra Hushållare til
upmårkfamhet hår uti, och vifa, huru grufvelig
myckenhet Mal kan finnas uti Mjöl, då han fritt
får öka fig, vill jag anföra det förfök jag gjort,
at råkna deffa fmå djurens antal uti en vilfs myc-
kenhet Mjöl. Jag afvågde F:dels lod af ofvan-
nåmnde Mjöl, hvilket jag lade uti en jämn hög
på rent papper: högen delte jag med en knif
-Midt i tu, och borttog den ena hålften: den
andra hålften makades åter tilhopa uti en jämn
E ; hög,

74 1774. Jan. Febr. Mart.

hög, och deltes på famma fått, det nogafte jag
kunde, efter ögnåmåttet. Med tådan delning.
fortfor jag vidare, til defs allenaft >:del var öf-
rig af det åttonde-dels lodet. Denna fextonde-
delen, fom då allenaft utgjorde vid pafs Iz:dels
lod, och var lika ftor med en half Haffel-nöt,
utbreddes uti en lång och fmal rad, fom afdel-
tes med knifs- udden uti viffa ftycken, hvilka,
hvart för fig, underföktes med Microfcopet, då
jag uti famma -sIz:dels lod fann och råknade
53 fullkomlige och lefvande Acari. Således vo=-
ro 6784 ftycken på lodet, 217088 på marken,
och '4,341,760 pa Lilspunders. ere en

Ehuru ftort detta antal fynes vara, år det

dock fnarare för litet; emedan en ftor del Acari
bortkrupit eller omkommit i vattnet, och en an-'
fenlig myckenhet höll fig vid bottnen och fi-
dorna af koppen, hvilka tåledes ej voro delte
på det derifrån tagna Mjölet. Defsutom hafva
ej heller de kunnat råknas, fom antingen nyli-
gen blifvit utklåckte, och genom et litet glas ej
voro fynlige, eller ibland de fitta Mjöl-granden,
fom icke 13 noga under råkningen kunde åtfkil--
jas, lågo fördolde, Detta Mjöl torde ock ej
ånnu hafva varit ia fullt med Mal, fom det kun-
nat biifva. Jag anfer derföre aldeles icke för
otroligt, at LEEUWENHOEK fkall hafva funnit
693218 på lodet, och, 22,182,976 på marken.
Herr LEDER MÖLLER har utrönt, at 3:delar af
Mjölet beftäådt af deffa lefvande djur.

Når nu LEEuWENHoEK obferverat, at en
enda hona, inom 3 dygn, lagt 6 ågg», år lått at-
begripa, huru grufveligen och haftigt de kunna

för-

föröka fig. Når man ock i öfrigt öfvervågar
myckéenheten af de hudar, fom de vid hud-öms-

ningen aflågga, och mångden af deras kroppar,
fom dö i Mjölet, hvilka Summor inom några

Månader kunna blifva ganfka ftora; 1å föreftål-

ler jag mig med rog fåkerhet, at det man kal-

lar origt eller unket Mjöl, icke år annat, ån
deffa djur, famt deras ågg, hudar och as, fom,

blandade i Mjölet, förorfaka den obehageliga

Jukten och fmåken. Utom det, at man måtte
våmjas, endaft vid åtankan af fådant Mjöl, år '
ock tydeligt, at deruti ej kan vara mycket fö-

dande åmne öfrigt, och at det måtte vara gan-
fka ohålfofamt. RR

At nedfvålja deffa otåcka kråk lefvande, uti
okokad mat, eller fådan, föm ej på något fått
blifvit preparerad ; til exempel, uti gammal
mott - full Oft, kan ej annat ån vara både o-
Mmyggt och ofundt, ehuru månge hålla tådan Oft

för en kråflighet. Man kan ock få dem uti fig
genom orena kåril. Herr RoLANDER trodde
fig hafva fått Dyfenterie derigenom, at han
druckit utur et orent trå-ftop, hvaruti Acari vo-

ro befintlige (2). LEDERMÖLLER har funnit
oråkneliga på laggarna af et Vin- fat, omkring
korken på Vin-flafkor, d f. v, Man fer hår-
af, hutu angelågen renlighet år. Aldramåf lö-
per man fara at få utflag, då Mjöl eller andra
med Mal fmittade faker handteras, om annars,
fom troligt fynes, Mjöl- och Skabb - mal åro et
och famma kråk. Jag mårkte genaft, då jag
under obfervationerna fick några på mina ER
| -

SE

Sa (2) LINN. Åman. Acad. Tom, V. Pag. 97.

så WL EL ne ER

der, huru de ftrax fökte borra fig in i fkinnet.

Känflan deraf år vål 1å fin, at den år omårkbar

för grofva hånder, och de torde, kan hånda, ej
få lått förmå grafva fig dårin: men at Barn,
fom hafva fin och tunn hud, få utflag, då de i

vid viffa tilfållen pudras med Mjöl,. hvaruti år

Mal, anfer jag för högft troligt (£).

> Mera om deffa kråk kan låfas hos fen nåmn-
de och flera Auttorer. |

SEAT Pas etadteteeN

Mö LINN, Amen, Academ. Tom. II. pag. 333. &
Tom. V. pag. 95.

UTDRAG 4

Af Hafilå if; Paftorats i Södra Halland

Folk - Tabeller för 2 | cr

af
PEHR OSBECK,

Kyrkoherde dårftådes, och Probft i
Laholms. Contra&,

prime beftår al två Förfamlingar,. nåmli=

gen Hafslöfs och Wiåxtorps. : Huru mån-

ga 'månnilkor deruti blifvit befundne, vid all-

månna råkningen hvart tredje år, famt huru
många af dem varit gifta eller ogifta af hvart-

dera ;

>”

. Mart,

MEGE

774. | Jan. Febr

E
I
"dera Könet, ' vilar följande förfta Summarifka

FR

oo;

—— lad

1772]

LIA

3.
17f 1) 8IO
[7$4] 320
1757) 802
17601 764

11769] 899
8601: |

År. | Alle lefvande.

Sia
SR
= =
rr] BR
(ce =
= E

926 1736].
922 1742
956
901 11665
834) 984/1818
1004 1888!

98811887)

1758

P8211842

Gift Folk.!. och

Enkor.
gl:
Bola
316| 26
3 25
323, 21
308, 22

rligen

2
d

Tabellen innehåller antalet af

i Andra |

AN

el-
ler

Döpte Barn, Begrafna Lik, och Vigde

a
:

78 1994. Jan, Febr, Mart. ;
d der genom den ena Makaäns död vuplåtta Hjo-

nelag. RER å ROR AN
År. Fp Säde. z Döåde. JE jone-
| Ra lag.
; TLELSEP RE
ok 740 I 22: 241.140 ä Zzsld
f250 I 201 $7l BO LIL KG
| ARTE É 331 601 231 19)
1752 | 300023] f4) 35) 23
I SM | 24| 35) FI 14) I3]-
| 1754 | 39) 25, 94) 221 21
1755 1 30] 261 FEL IE 195
| 1756 4 28) 56 3) 16
23 ETT DATE ARTS FLAT
DTS 21-221-fål TYP
24 1759 å 231 + 21T.20 tf)
= 1700) 271.231 401 acl anm
1761 | 20) 221 SU 17) AR
|. 1762 | 32131] 263) 17) 17
| 1763 | SST 200 SIT Al 0
| 1764 | 241 241 48) 17, 221
1 1768 LL 332) FÄR ASIAN
ww; 766 |) 381-201 106, 191 IH
1767 | 301 26 56 291 31
1768. | 28) 38] 66; 17j 28
1760:1- 341 221 För 201 23
1770-1726) 291 sså 251 23
1775 | 40) 29) 69) 30) 39
oi, äger AA äre
TN 27 dl 45| 28123 |
Summa |739167211411 SRA ERE 125 ra 293

sir FR ö Ke NN
mA Jan; Feb. Mart, 79
I Deras ungetårliga ålder. fort blifvit döde, känt

Lå

..60 och 70 od - 117
TO och SÖ fd 146

. 80 och 90 « SUR
Öfver. 90 års Uldlegn ot niogål isgin

Sumina Åh 125.

hå ".ifibåmras af SSR Tabellen.
Yngre ån I år = 332 af båda könen.
Imellan I och 3 års der a SÅ
Imellan 3 och f - NR SN
v- FÖ ee AR
FR res och 20 = "SZ
[EL TIG och d0, si andas
"+ 30 och "40 7 = JE
ph 406 ock fö FN
= > 0fo och 60 «= - 83

| Andteigen a må följande lilla Tabell gifva i
kånna, uti hvilka Sjukdomar de dödt:

Mank: AE

AF ERopior och Måfsling = 2 ud sö
Kikhofta — = BE KO TV
"Andra rata Barn- -fjukdomar RT + 124
"Bröft-fjuka = > ä1N00 gar egg
Hill och Styng; Pleurefie It BaO GIPg
Hetlig Feber " +. He TE Sr ggA a To
Flick -feber - & Ae IDRE SLE
Bukref och Mag- Efjuka at TORO fa: ag
Rödfot > + 2E0 BRT Dana
Vattufot > > ITE RN
.Gikt och Torr: vårk mA örn” SANN
VR | GER É ERE j i 6

Transport - FREE

; 2. 0 UTE
80 - 1774« Jans Febr. Mart. |

Mank, dä kl
ud 0 Transport. » FX - 404:
Alderdom öp &
Huftrur, döda i barnfång

Af vådeliga händeltet "30 5 ET
Af andra mindre allmånna a fjukdomar 6.

Summa & 70- - TE

Anmårknin gar.

Förlta Tabellen vifar, 1:0 at Folk.- numer
de förfta åren varit vid pafs 1745, och de je få Ne
18703 och at den fåledes något tilvuxit, dock
ej tå mycket, fom den hade bordt; i anfeende til
286 flere födde, ån döde, på fammartid, Flere
hafva utan tvifvel flyttat från; ån til; deffa Sock«
nar, och gitvit fig i tjenft eller fatt fig ned i
nåfta Socknar eller i i Stådernå: Sådan utflyttning
år i mifsvåxt-år flörre, då Allmogen låter fina
Barn taga tjenft, hvår de kunna få, men låter,
dem komma hem igen, i båttre tid, Hår af
förklaras den haftiga minfkningen, år 1760, och
lika haftiga tilåkningen de följahde åren; 2:0,
At Qvin-könet altid varit vid pafs 35 tålr ikare
ån Mankönet. 3:0,' Ati öfvet en tredjedel åf
Folk-hopen beftår af gift Folk. Om antalet af
Enklingar och Enkor lågges til de giftas, för=
håller det fig til antalet af alla ogifta med Bars
nen, nåftan fålfom 5 til 7. 4:0. At Enkor åro
nåftan 4 gånger fera ån Enklingar, fn, Al
ibland de ogifte öfver 15 års ålder, åro flera af

vin= ån Man-könet; men 6: os at könen åro
nåftan lika talrika» under 1$ års. ålder, oaktadt
flere Goffar, ån Flickor, blifvit födde, AN

; id

VD
+X é

> 41974. Jan. Febr. Mare. 81

ndra Tabellen anrnårkes; i:d, åt faft-
folkets myckenhet på de 25 åren nå-
ljörielagens atital väckert, förökat fig,
ej flera barn födde "på de fifta, ån på de
åren. 2:05 Åt flere åro både födde och
ide af Mankönét: 3:03; At Summan af alla
'ödda vål år ftörre, ån af de Döde, men at öf>
Verfkottet varit ftörft de förfta åren; och litet
eller intet de Gifta. 4:03; At df de Äkta paren har
gemenligen hvart ö:te årligen varit fruktfamt.
0, At iblård 1800 invånare i Förfamlingen ,
hafva omkring t4 hya Hjonelag årligen blifvit
"fammanvigde, forn år i ibland 129: 0
Tbland de Födda, hafva allenaft i3 varit o-
ta. Dödfödde Barn håfva ej blitvit uptagne,

hvarken ibland de Födde eller Döéde. Deras

antal har på deffa åren varit fr; 1å at hvårt 28:deö
Barn kömrnit dédre til verlderi. Ibland de Föd-
da hafva varit 36 par Tvillingat. Således har;
ibland 38 Barnaföderfkor; i fått Tvillingar; och
allenaft en ibland 130 bar dådt i Bärnläng.
+. Intet rhord har hår fkedt på deffa 25 åren;

ej heller bat någon lidit dödsftraff eller fjelf af"
Håndt fig lifvet: Ibland de af vådeliga håndel-
fer dåde; åro 20 Barn; föm funnits döde i iån-
gen Hos find Mödrar; och förmodeligen blifvit
til ftörre delen i föimneti åf demi Made Un:
der dangifveh och okånd Bard - fjuka åro allå
de förde, utom andra; fom dödt af få kallad Mass
fel, et utflag; likt Frifel; fom Barn hår i or-
en fållan undgå; och hvaruti många dö; Det
vore vål, om uti dé förvåntade nya Forrmulaire-
Tabellerna; Sjukdomarne;.i fynnerhet Barnens;
- blefve nårmare fpecificerade;

Om

82 1774. Jan, Febr, Mart.

Om Hafs-vättnets friljaktiga utfeende på

=> Järfkildra flållen i Oceanenz =

å ; o0T 3 å : f j 5 k så je
PETER JOHAN BLADH,
Afliftent vid Oft-Inditka Compagnieta = «0 -

I taf Refe-befkrifningar har långe varit bes
NU kant, at Svart; Hvitt; Grönt; Rödt och

- Purpurtårgadt Vatten på årfkilliga ftållen i ftora
Verlds-hafvet och andra Sjöar fkall finnas; men
hvaraf en lådan fkiljaktighet i tårgen hårrörer; år |
en fak; hvaruti Naturkunnigheten ånhu faknar de
| FÄRG 20 hvilka de Refande endaft kunna med=
dela: uplysningar; fom, om de fkola tjena til det
påfyftade åndamålet; icke allenaft fordra upriktig=.
het hos den, fom dem lemnar,; utati åfven ftörre in-
figt och mera upmårkfamhet ; ån af de flefta kan
våntas. Nu ehuru jag, hvad underbyggnaden be-
träffar; finner hos mig nog ftarka fkål til tyftnad;
vågar jag dock göra ett utkaft af de tånkar; fom i
detta åmne hos mig upkömmit, under mina Oft=
Indifka tefor, i fynnerhet den fifta; jämte de Rön;
fom dertil gifvit anledning; i hopp, at hvad hos
mig brifter och år felaktigt; må af andra upfyllas
och rättas, fom med mera fkicklighet och nog:

sÅ

granhet kunna gagna Vetenfkaperia = > sn
Når ett Vatten flåges häfva någon fårg ; år
meningen den; at det 1å förekommer åfkådarer ;
medan det år uti Hafvet eller Sjön; ty de fle>
fa vatten åro aldeles utan tårg och helt genom-s
fkinliga, fedan de åro uptagna och fes uti något
glas, Hårifrån undaritagas dock de vatten, fom
åro laftade med grofva particlar,. hvilka ibland
åro för blotta ögonen fynliga. In-

RR NE SER EN
ee Jat. Feb. Mätt. 83

6 Inna an jag går vidare; får jag fört anföra en
O et, fom låtteligen' undfaller en ovan,
kan bedraga den, fom år aldrig få
vid obfervationer. Man tår ofta fé ftora
- på Sjön af tfårfkilda fårgor, hvilka endaft
ra af Solftrålarnas brytning imellan eller ger
molnen uti luft-kretfen. Sådana flåckar åro
id. uti en-vifs frållning emot Solen och emot
åfkådaren. De flytta fig, alt efter fom Skeppet
feglar , och åndra låge, fkapnad och ftorlek efter
Mm AR föråndringar. -Sådane phenoméner böra
icke blandas med dem, hvarom hår talas.
7 Oceanens vanli nr utfeende år mörkblått ; men
når man uptager defs vatten och befkådar det uti
> år det aldeles otårgadt, Månne icke Hafs-
net, då en anfenlig mångd deraf på en gång
vifar ig blått för våra ögon af famma grund,
"luften förekommer ofs blå? Ju renare luften
defto ftörre blir fyn- kretfen, och då' år luften
erid af den mörkafte blå tårg. På famma tått
ICca ens fårg helt mörkblå uti öpna Sjön,
wreft djupet utan tvifvel år flörft; men når-
re Land, och i ÖR ägt mot låglånda Ku-
ter, blir vattnet ljufare, och det förmodeligen i
; ja a dö jupet aftager. Uti öpna O-

ma mån, fom
an n är Hafvets utfeende icke altid lika mör kt;

fka Fgber > men fon Här bottnen, åfvänlorh det
C dera år ganfka ojämn, lå torde fkilnaden i i får-
gen oftare komma deraf, ån af någon annan orfak.
Jenna hypothes lårer (vårligen med vifsher genom
n kunna beftyrkas, emedan Sjöfarandes Lod tål-
lan hinna til 200 famnars djup, och defsutom icke
-Bfrare brukas, ån Land förväntas eller befaras.

HT RR Nåär-

FEN

84 1774. Jan. Febr. Matt.

. Närmare Land och invid 1ådana Strånder, fom

vetta mot ftora Verlds-hafvet, år vattnet £

ligftådes grönaktigt, Detta år i fynnerhet ganfka

tydeligt på den Bank, fom ifrån Goda Hopps
Udden ftråcker fig. några grader til Sjös, Öf

denna Bank: år man tå fåker at finna grönt vatten,

at det ånnu aldrig flagit felt. Ofta hånder, at vatt+
net på ömfe fidor fer grönaktigt ut, innan man tår
grund med en Lod-lina af vanlig långd; men tå vet

man dock vifst, at man ej år långt ifrån Banken,
når detta mårke vifar fig. Befynnerligaft år, at på
Våftra fidan beftår Banken af en fin Lergrund

men på den Öftra af Sand och Skal, icke defs min-
dre år vattnet öfveralt lika grönt. På de grunda-
fe ftållen, år några och 403; men annorftådes 70
2 90 famnars djup. ÄRR ir

ver -

På utrefan den 11, Junii 1772, då vi voro på

fidan af Nya Holland, mirkte jag, at Hafvet var
ovanligen ljutt och ftåtte något på grönt, Vi lågo
famma dag några tappar Sjö-grås eller Sargazzo

drifva förbi Skeppet, och derjåämte blef jag en

ftor Medufa varfe; i Hafsvatten, fom til vågning

uptogs, fann jag en liten Fifk. Hvilka omftåndig-

heter, alla tilhopa tagna, flyrkte mig i den tankan,

at vi voro Nya Holland nårmare, ån vi trodde och
efter råkning ftodo, och vårt Land - fall på Java

befannade fedan min gifsning. == 0 es
Den 16. Junii, voro vi vid Ön Java. Och fom

dels rågn, dels en tjock dimba, hvilken hår altid
frår öfver Landet, 1å at man ibland , midt på da-

mils afftånd, nu äfven betogo ofs utfligten, (å loda- ;

de vi, kl.12, emedan Sjörgrås vilt fig, och
vattner var blekare ån rilförene, utom der vi efter

—

fåKen

|

TRE RANGE BRA a in AE 4
ERS (ao | i

icke grund. Kl. 5 e.m. fingo vi Java i figte,
attnet då ännu mera föråndradt och nå-
Denna tårg behöll det fedan hela ti-
m vi feglade långs Landet, til den 21. för
Ö e€ å c ; s -

sen, då det blef mörkare, vid det vi paffe-

PR a

"vat befynnerligt , at detta vatten fkulle vara mör-
kare, då likvifst djupet hår var mindre ån de förra

dagarna, Kl. 4 efter midd. hade vi helt grönt

vatten inom Java Hufvud. = | |
> Når vi lemnat öarna Java, Sumatra och Banca
fter ofs, hade vii början helt blackt och grum=
ligt vatten uti Chinefifka Sjön, fom år på denna
traCten ganfka grund, Sedan vi fått Pulo-Timon
på fidan, började vattnet blifva litet blåare, eme-
dan djupet nu åfven fmåningom tiltog. Den 11.
Julii, fedan vi pafferat Pulo-Sapatt, blef vattnet
mörkblått. För ftort djup har man hår hu mera
ingen lodning. Den 12. var vattnet likaledes mårk-
blått; men den 13. blef det ljufare, emedan vi nu
Mnalkades den 1å kallade Engelfka Banken. Den 14.
- voro vi på bemålte Bank, och hade lugnt våder.
På norra fidan om Banken, tyckte jag at vattnet
åcke mera var få mörkblått, fom på den födra. Det
blef defsutom alt ljufare och ljufare, til defs vi
kommo under Chinefifka vallen, Hår förefatte jag
- mig, at i akt taga föråndringarna. Om morgonen
den 20. Julii, var vattnet helt ljusblått. En röd
rand atbrör haftigt den blåa fårgen; men råd tfårg
kos Hafsvatten anfer jag för mera tilftällig, ån nås
Bon annan fårg. Sedermera blef Sjön gråaktig,
1å mörk fjögrön, och omfider helt ljus-grön.

"

ing då borde haft Landet i figte; men fingo

Pa

tvånne Holmar, fom ligga icke långt ifrån
va Hufvud, dår inloppet år til Strat Sunda. Det

NN

88 1774. Jat. Febr. Mätt

oc På hemrefan , den 20. Febr. 1793, var Vattnet helt
ljus-blått; men redan, få fnart det dagades följande mors
gon den 21. fågs en mårkelig fkilnad ; ity det nu lyfte helt:
fögrönt. Vi hade vinden emot ofs, få at vi ganfka litet ;
komino framåt eller in på. Caps Bank , utan bar vär cour
snålt i famma ftråckning, fom fjelfva Banken ligger. Kl.108
f. m. lodades ; men 156 famnars lina råckte icke böttnen:
Kl.2.e. m. lodades åter, och då hade vi fkal-och fandgrund
på 75 famnars djup. Derefter lågo vi flera dygn på Banken,
och hade fjögrönt och ljusblått vatten til ikiftes under hela
tiden, fom vi af motvind dår uppehöllos. == 0
oc På hemrefan;, vid ingången til Canalen, något. til
Våfter om Lezard, mårkte jag, at vattnet var Ovanligen
grönt, under det vi hade en härd N.O. Vind emot ofs, och
voro i fynnerhét ryggarna på vågorna helt ljusgröna. Eljeft
tycktes det vara mörk-fjögrönt. Dagen derefter fåg vått=
net deremot få mörkt ut, fom hade vi varit i Öpna Sjön; e-
huru vi då redan voro inom Lezard. Imellan Portland och
Sud I"erland i Canalen, var vattnet åter grönaktigt.
Jag har 3 gånger farit Öfver den få kallade Grås-fjön,
imellan 20 och 30 graders Nord Latitud, på Öltra fidan i
om America ; men har aldrig dår funnit få ftora famman-
hångande fålt af Sargazzo, fom uti åtikilliga fkrifter berättas;
och ån mindre deraf fedt hela. Hafs-ytan grön. : Sargazzo,
fådan fom den flyter uti Oceanen, år icke grön; utan blek=
brun eller tegelfårgad. 2 dia dila sale din
Betråffande orfaken til Hafsvattnets gröna utfeende, få
torde vid defs uplöfande ftörre fvårighet förefalla, ån vid de
andra fårgornas förklarande. Imedlertid och tils vidare rön
blifva gjorda, fkal jag anföra hvad jag på de ftållenånmärkt; .
dår jag funnit grönt våtten. Det år redan förut nåmndt, at
öfver den del af Java ftrånder, fom vetter åt Inditka FHaf-
vet, altid en tjock dimba är ftående, fom af Sjöfarande kal»
Jas Mift. Luften må mot fjöflidan vara få klär fom görligt
år, få ligger åndå ftåndigt en Mift-bank öfver denna kutt.
Likaledes var altid Mift omkring Cap de bonne Efperance;
under den tid jag dår viftades, få fnart det vardt lugnt.
Hvad fom gör ingången til Canalen-få åfventyrlig, åricke
annat ån Mitt och tjoekt våder, fom man dår få ofta träffar,
Ju nårmare man år Land, för-defto mera Mift år mA ut-
| Nea REA RR ätt,

rv

BURNER NPT UN RE IT ER Bli sn - RE rt I |
AE VE BA SAR ra LA : t /
: KN å N E

er q j : Ä

fd 0 be ES SSA ok ES i SU | a ; 24 dl 2 diger
fn i fynnerhet i de värmare Climater. Denina Mitt år i-
— bland gantka befvårlig. Den faller icke allenaft ned på Dåc-
id, fom ftår under Öpen himmel; utan trånger
Skeppet ; fuktär Klåder, fkåmmer Frukt, och
ct KÖtt och andra fådana faker fnart förderfvas.
n-refan i fiftledneé Februärii Månad , då vi vo=
eri af Ön Madagafcar , föll några tiåtter en få feg
ock dimba ; ät fönftren , helå dagen derefter; öaktadt
våder och Solfken, icke hudno blifva torra: Defs-
im. tror. jaga ipå goda anledningar, at den fertmani,, det
brå nbara ämnet, den fina oljan, eller hvad man behagar
kalla det ; fom finnés uti alt Hafs-vatten, år til förre yfri-
nighet i negden af fådana Land, fom grånfa til Hafver.
- Torde hånda , at det ditfamlas genom förromtalta Dimba;
eller förruttnade Hafs- djur, hvilket rön framdeles fko-
la afgöra. Men ar denna fetma, hvilken, fedan den
undergått någon åndring, vilar fig fom et fegt och tjockt

fem, kän åftadkomima grön fårg, det vifar den gröna
rand, fom fitter uti vattengången kring Skepp; fom varit
RR OS OTRS RER a SERA NR AS Aa

sh Dethårder undettidett; at 00: Kp tråffa hvitt
vatten, omkring 12ite graden af Södra bredden, och nå-
gra grader C É fer oimlava, janived, YE FRandate, för
ingefår på flamma ftålle flera gånger fedt dylikt; tagit fig
Sin, få at; få fart de tråk Hvit välter, MHänede E
Java'i fligte, åro de fåkré, at vara någta grader Öfter omm
ger i fednate tider af Svenika Skepp nattetid blifvit obfera

AVE RA våra AORÄN ER ; en fan i haft ickeån-
håt kan fe; ån at Skeppet år imellan brånningar in på nå-
"Bot Lahd. "Jag har icke fedt detta, kan filedes icke än-
nat anförd, ån hvad mig af andra blifvit beråttadt. ' Nar
Jag med alkali utur Hafs-våttnet pr&cipiterat den kvita ma-
gnefian; fom jag alleftådes funnit uplöft uti fora Verlds-
hafvet, åtminftone öfveralt, dår vära Svenika Sképp fara

Å

fram imellan Götheborg och China, ha? et fådant vatten ;
medan det varit grumligt och innan nederflåget hunnit lätta

fig, få aldeles liknat det utan för Java befinteliga vattnet;
at de; fom féedt båda flägen; beråttat mig, ingen ikilnad -—
3 — »i utfeendet dem imellan vara mårkelig.: '

så SN + 3 v Ng [ AN
et Å 4 & + Av 3 >
tv pd q =
SIS VIS IG FÖR:
Np fm Nor ee LR RRD VR SNR
|

/

ARR a
c i

FÖRTEKNING :

På de Rön, fom åro införde i detta Quad

Handlingar.

Rö öm Etsöing pd Järn och sed; af

>

2

4.

SS RINMAN - |

Befkrifning på en Perfpettiv- Ritnings = - Mar 3 ”

chine; ingifven äf ERIK GEISLER > =

Biens Flora; eller Undervisningy i NR östra

ordning författad; om de Tråd och Örter;

af hvilka Bien hämta Honång och vin 8 så :

CLraAs BIERKANDER or

Befkrifning på et nyit Fifreredfkab , kpfunet
och med nytta OR rå Carr AROS |
HEUBLEIN > |

;- Anmärkningar vid Läxfifket i i Halldnå/ta Ström

FN
Te

8.

| fo åf GEORG MaArIN -

Beråttelfe om en art Gangrenbfa Flåckar öcb
Sår , förorfakade af rå Bolmrötters åtande;
irfärd af CARLJM. BLOM 4 AR

Anmärkningar om Libidibi>bönan frå n AR

ricås af PETER JoNAs BERGIUS

Zz ankär > huruvida Byggnings - - fåtter bor det

fattiga folket i Torne Stad och kringlig,

de Eandsbygd kan bidraga til Rötfeber o vå Sc
andra em ; ne of ÄNDERS HEL a

LANT

i sisndrkölnigar « om Mäl, föra Hear far, uti
Mjöl, famt hura ornad i Mjöl kan förekom>

mas; ingifre äf ADOLPH MoODEER >

10: Urdråg af Hafslöfs Paftorårs i Södra Hal

land Fölk- NR för 3 , är , af PEHR
OSsBECK

ii, Om Hifsvatinérs fibnköed sa på får-

frildia frållen i Oceanen; Ti PETER Ag
MAN BLADH > oc

Ro

ASG
-—

ina tersedeed

>

va ”
ö n
N 8)
by >
SZ ; 1
Eg A
: x >
/
v je, X
Fä atvARBtS RARE ISRN RA RR åa 1
; RR Ver AN SVEA or
Ä i bi vd
X dl

tl

i äl Xx

a

SA 2) er sa Ra
Ska or Rdr SR Pål Söp hf
Sera d bref v

ar
i
Sd psp g -
d hl
”
FD OR Kd E
: - ; ;
Ez rd i 4 2 ' -
/ | q | ;
i a ö
k t , i a a
a
| |
| a 3
nn” / N lj pe
i
Nr S k 4
N
a t
Å (ID
É ; : ;
. MH - Cu
;
/ i ,
, - Ä
. - |
AN (R '

[Kom

JÄRNA AE
i

kd
T
i
N

TER

f

NNYSYS

KT TÅ

QÖQCSSY RTR
OPOKKKQ KKR

Ö RK SRS MT

ARG
DESRSRA
s SR
SSSK
SD

SS
SS

ND
NNYV AN
NV 00

MONS
NAN

NN

TY

6,

vi Ö
Årre del

pr rr 0 prTR RJ FÖRORT VARNAT

Tr

ÖR YDÅ EA

X SR NGA
RIIS

PAR IE NOSA

; SÖND E dl
i 00 ROOS
N | Al
i RR KC
- Z NV SOM
4 Z al it SZ SS 2 N ÖN
| Y BOESE X KX IX
NGN FA ERSKS SLAKT
NÅ 0) YN JRs SS OÖ 500 A oj (
LV > KSSS
/ i TIS IIS
BES KESLGR
SY SO NNE
0 RLOPRSRSLRG
RR
28

pb
NV .
N
N
X
| ;
X
a
syd -
)
ox 2
DA Fj ur jeks
St se
a 8 > ord Pe DNE -frr—

(77

FET TNA

RE
REL

ANG St

EAA:

on Ven r N
SS CSASSASIS IA An I
SSA SAR CSS |

SICSCIIN a JAS
Bg q

8

kå

AO KS 3
CCC SKANNA
SSSSSS

NN
2
JNS
i
i
i
-
l
4
v
.
” i I
ä AM köl
1 2 é
Y JA
i
Är .
- i
LÄ
,
Fa
me
"2
2
X
+
2
&
R

-

Fc
GRs
>=
sx

OM

SARA
SSSK

SIR

RR
2
25
CRS
CKERRRSS

TERS NISSE

VAVAVAVAVATA CISA SS
2 PIX LASAS
SKONSNASSASK

narr a

Ö

d P
bi
a

'

Ass kr A

& SR ag od SR
NE

'

oo Körels VetenskKAPS
ACADEMIENS

LÅ

4

SOFFOR MaåNADERNME a
APRILtS, Måjgöus, JuNiys;
| PRAESE

RR an HH od EA Sa NR
Herr PETER WASSTROM; |

Karneretare:

JT
ln RS vv 1 PROS PREMIEy FORSEN - : RSA
NM

KI
” I
Å
Å
EN.
Kr
ÅS
OR
”ö
K)
g
2

"
4

1)

; ; IA 3 och def
Kern Bgen/kaper é;

s Brun-fren eller Magne

vi
MessddtstrmteenA

ad NRP SAR DE RAR ARE

j » run» ftenis artethä ha va för flera är tils:
; 3 » baka ådragit fig Chemifternas uptmårk>
= famhet. Underfökningar hafva dock

1)

föga hunnit långre, åh at blotta de egenfkaper,

| Ät iom

ad

oo å

90 "1774. "Apr. Maj Jun,

:

fom kunna tjåna at fkilja dem ifrån andra Sten-
arter; atminftone år icke allmånt kunnigt, at
något vidare blifvit håruti åtgjordt, utom den
Athandling af år 1767, hvaruti Herr WEsT-
FELD företagit fig at bevifa deras bettänds-de-
lar. Mina Förfök fkola likvål tydeligen å daga
lågga, at han håruti förhaftat fig. Det år onö-
digt, at anföra de många flag af Brun-ftenar,
fom jag underfökt; emedati alla komma öfver-
ens i hufvud-egenfkaperna.
Brun-fens förhållande med Vitriol-fyra.

2) (a) 2 Drachmer Brun-flen, rifne :på det.
finafte i Glas- mortel; ftåldes några dagar i di-
geftion med i uns Vitriol-fpiritus : Derunder
upkom ingen fråsning; ej heller hade fyran för=:
lorat fin (mak; eller Brunftenen förmintkat fig.
Likafullt filtrerades och faturerades fedan fyran
med uplöft Alkali tartåri; hvarvid bekoms en
hvitgul fållting. (6) På den gvarbleföc Brun-
flen flogs 3 nyo I uns Vitriol-fpiritus; hvilken
icke mer ville angripa honorh; derföre lades ån
I uns rfifven Brunften dertil; och blandningen
fattes I kokning. Soluticnen behölt ånnu något
af fin fyrlighet; men fedaö 2 drachmer pulve-
riferad Brunften blifvit tillagde; upkom en bit-
ter fmak: AO |

(ce) 1 uns pulveriferad Brunften, blandadt red
1å mycket Vitriol=olja, at det blef tåfom ho-
nung tjockt, drefs til glödgning uti glas-retort:
Dervid gick allenaft någon vatten-blandad Vitrils
Tyra öfver. Når retorten fönderflogs, befans den
hårda maffan inuti hvit, och utanpå röd, famt
:-vågde 123 drachmer. Detta pulveriferades, och
ARTER | N på”

FIRE A Pr NA AY er 3 cd RR MOR LIN Xx ; PAJEN 1 Ly Af

FAR lr & CF ar Ci - a : . BR de ;
UTAN sä 5 LA = . RON ” SFR ät
> 177A fr Maj. JUth > 604
H ; Nå / s 3 LJ 2 R Sa : a 5 KC då
z a : v ; ” R | ?
VR på KA ; j

Å

5 pågöts deftilleradt vatten, hvaraf flark hetta up=
kom ; och en tftor del uplöftes. Efter fölutionens
filtrering, edulcorerades refidutim, hvilket ef:

+

ån at de hafva famma fyra.

ter torkningen var fvart= grått, af 1å drachinas

vigt: Detta Refiduum calcinerades med Vitri-
ol- olja uti öpen Degel; til defs det icke mer

rökte, och fölverades fedan uti vatten, då t
—drachma blef gvar, hvilken åter cålcinerades
med 'Vitriol-olja, då återftoden var i drachmma i
form af hvitt pulver: (dd) Detta hvita refiduum

låt icke Iöfa fig i fyror. Under frnåltningen med
Borax, gåfte det up, och gaf klart brunt glas;

åfven hof det fig med Alkali fixo, och Fick

til en brun rmaffa; hvilken med fyror fråmbrag-
te hepatifk lukt; och förvandlades til oelée. (2)
Den genom calcination erhållna folutiohen ar

Bruntten evaporerades, hvarunder gänfka fmå och

tå eryftaller färre fig, fom intet annat vor ån
Selenit. Sedermera anfköto ganfka vackra fora

-fneda parallelipipedifka Cryttaller, hvilka tiltö»

sö långe något af folutionen var igen: I
fmaken voro de mycket lika Engellka Bitter-

faltet: Herr Westreib påftir, at della äro
Alun, men de likna honom i ingen ting mer,

Led
-”

Med phlogifl iteräd Vieriols =fyrå.

9 3) Efter Herr Stans förefkrift , döppades

några klutar i uplöfning af Ålkali taärtarig bvils

ket fedaii måttades af brinnände fvafvel-Iyra: Up-

På deffa lappar, lagde uti En retort, flögs Aci-

dum tartari; för denfami na luterades en recipient;

i hvilken var VE WhIng af vatten och ganfka
fin rifven Bruoften: Retorten fattes uti varm
Må AT Le Sand,

921774. Apr. Maj. Jun.

Sand, och ftod dår en dag; hvarefter fahs, at
blandningen i recipienten hade vatten - fårg, och
litet fint pulver på bottnen, fom til ftörtfta delen
var Kifel:jord. f AN NI
Med ren Sälipeter>fyra (")Y:

4) (a) På 2 draekmer fint rifven Brunften
flögs I uns hvit och ren Saltpeter-fyras Sedan
denha blandning några dagar ftått i digeftion,
hade htarken menftruum förlorat fin fyras ej
heller märktes någon effervefceence uti den fam:
ina; Jag abftraherade fyran genom defttillation;
och göt den öfvergångna åter på refiduum,; fåmt
låt henne ånnu en gång gå öfver; men ganfka
fakta. Refiduium togs utut Retorten; och fans
anka litet uplöft; den öfvergångna fyran göt
jag åter derpå, och tilflog fedan pulveriferad
Brunften, få mycket; at fyran blef fulikomligen
måttad ; hvartil åtgingo 9 drachmer. (6) Den:
na med Saltpeter- fyran riåttade Brunftens folu:
tioh filtterades och deltes i tu; I den ena hålf2
ten HÖNS några droppar Vitriol:fyra, hvarvid
ett ganika fint hvitt pulver fåldes; fom dock
förft efter några timar fatte fig til bottnen; Det-
ta pulver låt icke löfa fig i kokande vatten els
ler fyror, den klara folutionen evaporerades, och
gaf några fmå Selenit- eller Gips > eryftaller. För
öfrigt ville den intet mer anfkjutas (ce) Defi an-

dra”.

(5) Med red Saltpetet- fyra förfår jag fädan; fom
icke har gul fårg. Man deftillerar Spiritus Nitri fus
inans ganhtka lindrigt, tils refiduum i Retorten blir
ofårgadt fom vatten, och i våran ger Kvita dun-

fer. En fäådan Saltpeter-fyra målte förvaras i mörkt
rum , med ippafflad glas-propp.

MASTE
;

Vives RENEE RAN a

1774. Apr. Maj. Jun. 93

dra hålften af folutionen låt jag uti lindrig vår-
ma afråka, och bekom (ma glånfande Cryftallar,
"hvilka få vål fom hela folutionen hade bitter fmak,
famt voro omtrent af 10 grans vigt. Vid tilflag
af några droppar Vitriol- fyra i denna genom vår-
man tjockare blefne folution, vans icke något
precipitat, utan litet Selenit; men 12 Mart hon
H confiftencen blef fom tjock honung, begyn-
te hon på en gång at anfkjuta tålom fina fpitfar,
löpande til fainma medelpunét ; deffa voro jåmvyål
mjuka, och deliquefcerade efter några dagar.

| Med Phlogifiicerad Saltpeter- fyra.

+ 5) Emedan denna vid årfkilliga Förfök för-
håller fig belt annorlunda ån ren Saltpeter-fyra,
var jag åfven angelågen at förföka den med Brun»

ften. Derföre blandades litet ganfka fin rifven
med vatten, flogs uti ftor Recipient, och lur
terades vid denfamma en tubulerad Retort, ge-
nom hvars öpning ingåts några uns vanlig Spi-.
ritus Nitri, och flåptes fom oftaft Jårn- filfpån
uti denna sfär, Glasproppen infattes ftrax i öp-
ningen. Den med Järnets phlogiftifka del för-
ente Saltpeter-fyran gick öfver i recipienten, och
i den dår varande fvarta blandning. Efter några
timars förlopp , var Brunftenen hel och hållen
folverad, oeh folutienen klar fom vatten, utom
en liten portion fin jord, fom var Kifel. AÄf-
ven nu precipiterade fig en tfådan hvit Jord,
fom $. 4. (6) omtaltes,. och förhöll fig annars
denna folution, fåfom i nått föregående $. med
ren Saltpeter- fyra. bs
<= Med den vanliga Salt «fyran.

6) (a) På I uns fint rifven Brunften flogs

I uns ren Spiritus falis. Sedan denna blandning
ben | G3 oo fått.

'

94 VA Apr. Maj. Jun,

ftått I tima uti kölden, hade fyran antagit mörk-
brun fårg. En del af denna uplöfning göts i Å
et Glas, fom ftåldes öpet i vårman. Solutio=
nen gaf lukt, lik varm aqua regis, och efter I
timas förlopp, var hon klar otårgad fom vatten,
famt lukten förfvunnen., (b) Det öfriga af bru:
na blandningen fattes 1 digeftion, för at fe, om
Salt-fyran fkulle måtta fig med Bruntten. Så
fnart blandningen blef varm, blef defs Kungs-
Vattens lukt anfenligen föråkt; en fråfning up-
kom jämvål, fom varade til andra dagen, då fys
ran befans faturerad.; På aterftoden,. fom icke
kunnat uplöfas, göts äter I uns Spiritus /falis,
hvarvid a'la förenåmnde omftåndigheter intråffa-
de, och Bruntftenen. blef helt och, hållet uplött;
utom liter Kifel>- jord. (e) Denna gula folution
delades i 2 delar. I den ena dröpos några drop-
par Vitriol-fyra. Efter få minuter blef fölutio-
nen hvit, och et fint pulver fåldes, fom i vat-
ten var olöfeligt, Sedan folutionen afrékt , fat-
te fig några fmå Selenit -cryftaller; det öfriga
förhölt fig lika med Saltpeter - fyran och Brun-
ftenen. (4) Den andra halften evaporerades, och
dervid- bekommos jämvaål Ama kantiga glånfande
Cryftaller, och förhöll lig, hvad cryftallifatio-
nen beträffar, åfven nu, talom med Salpeter-
fyran förmålt år. | 9 py
ol Med Flufs-[pats- fyra, SR
7) Sedan Brunflen ftått några dagar i di-
; geftion hårmed , Vär ganfka litet uplöft, och nog
mycket fint pulveriferad Brunften måtte låggas
til, innan fyran blef faturerad. Solutionen hade :
knapt mårkelig fmak, och gaf med Alkali en
liten fållning, . Men om af denna fyra och öl
4 ali

1774. Ape Maj. Jun, EE

ai volatile öser Salmiac flås uti Brun-
ftens folution, gjord med någon af de förenåmn-
de fyror, då fker en dubbel decompofition, och
Brunftenen faller i förening med Flufs-fpats sd
ran. til bottnen.

td Med Urin -fyra.

39 tr Drachma Acidum urin kokades med I
dråchma rifven Brunften, men uplåtte ganfka li-
tet, och faftån den afråktes til torrhet, fmaka-
de dock refiduum nog furt. Likvål måttades
omfider fyran igenom tillåggning af mera Brun-
sten. Når Sal Microcosmicum logs i en Brun-
ftens uplåfning, fkedde åfven lådan decompofi-
tion, fom med Flufs-fpats fyran.

> + Med Vinflens- fyra.
S) Reh Vinftens-fyra gjorde i kölden med Bruns
frön en brun folution, men under digeftions vår-.
ma angreps han ftarkare och med effervefcences
dock kunde den tillagde Brunftenen icke helt och
hållet låfas, utan måttades omfider fyran igenom
tillåggning af mera Brunften, Då Tartarus tarta-
rifatus flogs i någon Brunttens uplöfning, fkedde
åfven dubbel decompofition, tåfom i $. 7, 8.

| Med deftillerad Åttika.

04190) Gehom kokning hade Ättikan uplöft
ganlka litet, men fedan Spiritus seruginis några
ganger blifvit deftillerad öfver Brunftenen, blef
yran faturerad. Med tilflag af Vi&ril- fyran,
bekoms et ringa hvitt precipitat ($. 4. b). At

arblefna Brunftenen kunde knapt nagot mårke-
ligt uplöfas genom flere abftractioner med con-
centrerad åttika. Når folutionen afråkte ad fic-
fäma deliquefcerade den 1 fria lutten.

G4 "Med

96 1774. Apr. Maj. Jun, |

På

LJ

>

,

t1) 2 PBrachmer fint rifven Brunften fattes
i digeftion med I uns Citron-faft; blandningen
fick 1 kölden brun fårg, men i digeftions vär-

ma beoynte faften hålriot fråfa, tl defs fyran
E 2 2 y

blef mäåttid, då hon jåmvål bade förlorat bruna
färgen, Pi famma fått uplöåftes den qvarblefna
Brunflenen, då mera faft flogs derpå, hel och
hållen, efter några timmar, utom en hvit Jord. 7
— Med Euft- fyra. SD

2) Jag faturerade et ganika kallt vatten, i
hvilket ånnu var någon ofmåll fnö, med Luft-
fyra, och blandade en portion ganfka fint. rif-
ven Bruniten.derutis Glafet, hvari blandningen
var, tåptes ganfka vål, och itad få nigra dagar
i kölden ; under denna tiden fkakades blandnin-
gen då och då... Sedan filtrerades den famma,
och gaf med Alkali tartari hvitt precipitat, Den -
folverade Brunften fkilde fig ock ifrån detta men-
flruo, når det flått några dagar i fria luften.
13) Sådant år Bruntlenens förhallande med fy-

rorna. Hår finnes förft mårkvärdigt: at några,

ialom den flygtiga Svafvel-fyran, phlogifticera-
de Saltpeter-fyran, vanliga Salt- fyran och Ci-
tron - fyran löfa Bruntftenen helt och bållet up;
andre åter under fjelfva uplöfningen förorfaka

mårkbar fråming; då andra deremot uplåfa ho-

nom i tyfthet; och åndteligen kunna andra fyror
blott uplåfa en del af Bruntftenen. Innan jag

inlåter mig i förklaring öfver deffa befynnerlig-

heter, år nådigt, at upgifva Brunftenens allmån-
nå egenikaper, PEEL be
10 Brunftenen. hat en ftark drag-kraft

<R

til det allmånna Phlogifton, 2:0 Denna drag-

”

kratt

kraft förökas, når et uplåfhings - medel år tilftå-
des, hvilket tillika kan förena fig med den phlo-

kt!
FIL ND SA

| 3 1774: Apr. Maj. Jun. | 2”

oifticerade Brunttenen. I detta tilftänd kan Brun-
HUEr farkare draga til fig det bränbara , ån Sali-
peter « fyran på väta vågen. 3:0 När Brunftenen
mittat fig med det bränbara våfendet, förlorar

han fin fvårta och får hvit fårg, hvilken likvil
förfvinner, 1å fmart phlogifton fkilt fig derifrån.

4:0 Utan at förbinda fig med phlogitton, kan

- Brunften icke i någon fyra bringas til klar o-
tårgad folution, och 'hvareft Phlogifton felar,

””

blir folutionen antingen blå eller röd. Medeltt
deffa 4 genom en kedja af förfök uptåckta Brun-
ftenens. allmånna egenfkaper, lita alla defs bekan-
ta verkningar förklara fig, fom det följande

Ik all vifa.

ts) Brunftenen låfes blott til en del up af

'med vatten blandad Vitriols + fyra, man mi
då digerera eller koka honom dermed, $. 2.

(a). Den delen måtte fördenfkull fkiljas ifrån
det qvarblefna, ty Brunftenen kan icke klart

och tårglöft uplöfas , få framt han icke har phlo-

on med fig. ($. 14 N:o 4.) Deraf följer
faledes, at denna uplöfta delen har phlogifton

hos fig, At Brunftenen af naturen åger litet brån-

bart, har Herr WesTFELD förut anfört , men

hans grund år opålitelig, 1å långe den ej af an-
dra fkål beftyrkes, i fynnerhet fom Saltpeters al-
kalefeering kan fke utan tilfats af phlogifton,
och det fortare, når någon kropp år tilftådes,

fom kan förbinda fig med det fafta Alkali, hvar-

til då behåfs hålften mindre hetta. Detta håns
der vid Bruaoftens och Saltpeters calcination;

5 o äg Oo 8 : . NG TR LT FN rå SLR AR
om åter en fådan blandning deftillefas, fis Sal-

GG peter-

so PAR

98 1774. Apr. Maj. Jun,

peter-fyra i recipienten. Mensat Brunften ver».

I

keligen har något phlogifton i fin fammanlått- /
ning, vila följande förtök : (4) Solutionen af

Magnefia nigra 1 Vitriol-fyra ($. 2. a,b) afrör-
kes til torrhet, det öfverblefna dettilleras i Gias-
retort med recipient. före i öpen eld: Vitril-fy-
ran fkiljer fig då icke förr fran Bruntftenen, ån
retorten begynner fnåilta; och förvandlas til flyg-
tig Svafvel-fyra. : Refiduum år fvart och en vau-

lig Brunften. (6) Brunftens folution i Saltpe-

ter» fyra ($. 4.2) Mås i Glas-retort och abs-

traheras all fuktighet; når den börjar fkumma

fig, låttes en recipient före med litet vatten uti,
Vid fakta: eld går den til folution brukade rena
Saltpeter > fyran öfver I form NY blodröda ångor,
och ger grön flygtig Saltpeter-fyra. I retorten
blir åfvenledes en fvart och riktig Bruntten qvar,

(e) Uplåéfming af Brunften uti Vi&rils-och ren

Saltpeter - fyra ($,$. 2> 4: bo a)y precipiterad

med Alkali tartari,: ger et hvitgult, precipitar,

fom uti tåppt Glas calcineradt, behåller tårgen,
men. uti fria lutren calcineradt, blir frvart ($,
14. N:o. 3). sHlåraf följer, et Phblagitton är 4
Brunftenen. Då nu refidua uti Retorten hafva
förlorat deras phlogifton, hvarigenom de voro
förenade med fyrorna, kunna de icke löfas vis
dare i rena fyror. Således om t. ex. Spiritus

vitrioli flås på refiduum, (lit. 2), få löfes litet =

eller intet, men flås af den öfvergångna flygrti-

ga Vitriol- fyran derpå, 12 löfes det up igen,

utom något litet, fom icke tått nog fyra, ty
under deftillationen går något genom luteringen

fin våg, Äfven få förhåller fig med Brunftens.

deftillation och folution i Saltpeter-fyra, (lit.6).

16)

ve 16) Då nu allenatt en del löfes af Vitril-fpi-

'ritus, få blir frågan: hvarföre det öfriga icke
löfes? Derpå fvaras; det ouplöfta har gifvit fin
lilla portion phlogifton, fom det efter fin natur
åger, ät den delen Brunften, fom i förfta dige-
ftionen förenat. fig med Vitriol-fpiritus; ty ut-
om detta principium år Brunftenen ouplöfelig, At
den qvarblefne Brunften förlorat fit Phlogitfton, fes
deraf, at når ren Saltperer- fyra abftraheras ifrån
honom, vifar, fig på flutet liten elleringen råd-
nad, At Brunftenen, efter defs andra allmånna e-
genfkap, attraherar det brännbara ftarkare, når
han år i tållfkap med någon fyra, utvifa följan>
de förfök: (a) Fint rifven Bruntiten, digererad
eller kokad med uplåfning af Socker, Honung,
Gummi Arabicum, Gelatina Cornu Cervi, för-
ändras icke; men om Brunftenen blandas med
Vitriol-eler ren Saltpeter-fpiritus, och något li=
tet af deffa faker kommer til, famt blandningen
dåttes 1 digeftion, få tår man med förundran fe,
huru fvarta fårgen efterhand förgår, och folu-
tionen fker klar fom: vatten; hvarvid en wvifs
quantitet blåfor med håftig frålming fkiljer fig
ifrån, fom år Luft-fyra. Ja! Brunftenen vifar
4 fådan blandning få ftark attradtion til phlogi-
fon, (åt Metaller, de ådla icke undantagna, gö-
ra honom i fådana fyror klart uplöåfelig, och,
hvad ån mera år, helt och hållet förftöra Alkali
volatile, famt ofvannåmnde vegetabilifka och ani-
malifka tilblandningar. Om alt detta talas fram
båttre. Af deffa förfök fluter jag : at då de yt»
tre delar af en fint rifven Bruntten röra en ty-
ra, de famma derigenom undftå en håftig begår-
lighet efter Phlogifton, och då fyran icke har
(8 något

100 1774. Apr. Maj, Jun.

något deraf, ej heller Brunften 1å mycket , at han |
helt och hållet i tådan fyra uplöfes ($,$: 2, 4.
2, a), få draga deffa yttra delar det, fom der-
til felas, ifrån de nått intil liggande particlar, hvil-
ka fyran ånnu icke rört vid, Det år derföre ,
fom deffe yttre delar låfas up i Vitriol - eller
Saltpeter-fyra, och de inre delar, fom blifvit de-
ras phlogifton beröfvade, ligga ouplöfta; men
deffe lölas ock up, få fnart det dem felande
Phlogifton af de förut omtalte tilblandningar, t.
e, Såcker, meddelas. ' Sä 0
17) Nu til Brunftens förhållande med Vitrils-
olja ($. a. e). Det år mårkeligt, at denna con-
centrerade fyra löfer Brunftenen heit och hållet
utan tilfats af någon phlogiftifk kropp. Det vore
fvårt at begripa, hvarifrån phlogifton hår fkulle
komma, om man icke vore öfvertygad, at fle-
re kroppar, fom hafva ftark ge til detta
principiunm, 'taga det famma åt fig af en glåd-
gande hetta. I fjelfva verket förlorar Qvick-
filfver och Silfver uti uplöfning med renafte Spi-
ritus nitri ($. 4.) fitt phlogifton, fom äår'en
våfendtelig beftånds-del för deffa Metaller. Det-
ta inhåmtas af de röda ångor, hvarmed Saltpe-
ter-fyran ftiger up, och kan den uplöfta Metal-
lifka jorden icke förr blifva riktig Metall igen,
innan det felande Phlogifton återvinnes, hvilket
antingen fker genom -przecipitation med riktiga
Metaller, eller ock blott gerom hetta. Det år -
bekant, at når Saltpeter-fyran förenat fig med li-
tet phlogifton,- förbinder den fig fedan 1å löft
med abforberande kroppar, at våxt-fyrorna för-
må fkilja henne ifrån dem. Om en liten med
Saltpeter fyld Glas » retort lågges öfver 21095
: : Ds 4

| 17740 Apr, Mäj. Jun. 101

til defs Saltpetern £ timma flutit röd, befinnes den
efter afivalning hafva bekorhmit phlogifton, ty
når den rifves med Tamarinder , upftiger en ttarik
Skedvattehsslukt ; han blir ock fuktig i fria luf-
ten, ehuru intet fpörr på ledigt Alkali deruti
finnes Och hvad fkulle vål annars vara orfaé
ken, at når Acidum nitri fumans deftillerar, den-
famma på flutet ; då retorten nåftan glödgar, går
blodröd öfver, men likvål rnidt under deftillas
tionen ofårgad fom vatten framkommer? Jag kun-
de ånnu anföra åtfkilligt, fom bevifar Phlogifton :
vara Uti glödgande hetta; om jag icke fruktade
at denna athandling blefve för vidlyftig 3; det må
dock låggas til, at det inkaftet ej år at befara:
hvarföre icke då de oådla Metallers kalker ge-”
nom hetta reduceras? ty alla kroppar attrahera
icke lika flarkt phlogifton.

Brunften kan tåledes, genom den cöncentrerå-
de Vitriol- fyrans tilhielp , draga utaf hettan åt
fig det nödvändiga phlogifton, fom fordras til
folution; At Vitriol= fyran i denna eld- graden
lider någon decompofition, år ej troligt; ty då
Ir uns Oleum Vitrtoli måttas med afvåigt Alka:
li tartari, famt federmera 12 uns tifven Bruns
ften med I uns af famma flags Vitriol= olja
cealciheras uti retort med recipient;. derpå med
dettilleradt vatten uplöfes noga hvad fom är i re»
törten; jämvål recipienten fköljes, hvar uti nå:
gta droppar Vitriol-fpiritus finnas; hvilka flås
tilbaka i folutionen, och ändteligen tillågbes fam:
ma quantitet Alkali; få röjes- hår intet fporr af
öfverfkott på Alkali eller fyra. Deraf kan för-
denfkull flutas,; at det brånbara i Vi&ril- fyran
(om annats denna fyran innehåller fådant) til
a | den:

4

102 18774 IApruj Majas I

I E

| Ng
denna folution ingen:ting bidrager: Ty en (å-
dan med Alkali precipiterad Bruntten innehål=
ler en mårkelig myckenhet deraf; hvatföre han
ock federmera, utan tillåggning af något phlos
gilton, helt och hället, folygragmart lyrona . Ing
18) Brunftenen Kar nägra Jord =arter hos fig,
fom åro inblandade; utan at egenteligen höra til
defs beftänds=delar. dtbland deffa åro t:mo litet.
Jirn-ochra. Deraf var maflan uti Retorten ef-
ter deftillationen utanpå röd ($. 2: ce); emedan
-hon där erfarit den ftarkafte hettan, hvarigenom
den med Järnet förenta Vitriol- fyran bade afi
fkilt fig. Man kan defsutom lått tå Jårn-jorden.
ifrån Brunftens folution t fyror. Om man dry=
per nagra” droppar. uplöft Alkalilderuvi, tå falk
fer förtt Järnet, talom ågande fvagare attraction
til fyrorna, ån den phlogifticerade Bruntten har.
At litet Järn-ochra blott /mechanice år tilblan-
dad, har Herr Pott, famt Herr Directeuren och
Riddaren RINMAN jåmväl förut vifat, faftån
Herr WestFELD anter den famma fålom en bes
flånds= del; 2:0 Något Kifel-jord år ock uti
Bruntftenen, fom ej gar med in i folutiohen (8: 2.
dä). Åt Kifel-jorden icke vid dehna operation
år ren, det vifa förföken, dock med tjånliga fy>
ror kan man tå heäne gatilka ren, 3:0 Litet
kalk ; det vifar den vid denna operation upkom-
ne Selenit ($..2; e); 4:to Något af en hy Jord=
art, hvilken, få mycket jag vet, ånnu år obe-
kant. Det år denna, hvarmed frånfkilda Kifel=
jorden år blandad (GS: 2. d), och emedan hon
år abforberatide,; tager hon Viéril-fyran til 623
gör hårmed ett uti vatten ouplöfeligt Medelefalt ;
och med Borax brunt glas ($: 2: d)» i at
ende

Nj

FOR MS BAN ög rr AG
RS UNESS VE ARN SNR IG AT fom
js SE

; Vv j | IANA rd 3
RNE Jå ; ' 1
0 OM | 5 $ Ä I : ; ;
ora ; ING f EA SN le 7 | SR
AR k | r Kano RF SE 0 pr : of dd / Cd od , ä
0 UM ar iInRpr: Majs Judi 03
0 qv | / |

ende til det fvafvel; föm vid: fmältningen ups.
kommer. Om denna handlas vidare i 32. $.
= 19) Når det af Vicril- fyrati och Brunften
fammanfatta Medel-falter ($: 2: g€) ån en gäng
uplåfes i deftilleradt vatten, och cryftalliferas,
bekommes ganfka rent falt, hvilket icke inne=
faller -hagön af de i nåft fåregående 6. anförde
inblandningar, och utur hvilket mån genom Vins
flens alkali kan fålla ei med Bfånbart våfende
fiturerad Bruniten. At den år måttad med plilogi=
fon fynhes derafsat han ej kunnat förenas med mes
ra phlogilton, för at gifva något metallifkt. Hade
Herr WestreLD litet nårmare underfökt detta
precipitat, fkulle han tfåkert icke hafva gifvit
henne ut för Alun-jörd: Denna jörd år här ut:
-ringafte Järn, famt defsutom utruftäd med alla
egenfkaper; fom Mineralogi tillägga Brunitten;
allenatt phlogifton fkiljes derifrån ; fom fker is
(EERO. Calcination i fria luften ($. 15. ec). Så
Tedes kän med fkål luras, ar af Herr West:
FTELDS athandling föng vär, at lära.

+ 80) Brunftens förhållande med fAygtig Svaf-s
vel: fyra, bevifar alt det, fom förut år lagt, tys
deligen ($: 30: Ty Brunftenen tager åt fig det
ned fyran förbundna Phlogitton , fom meddelar
fyran fn fröra Aygtighet, fämt pår at han lös
ofes i den nu mera rena Vitriols fyran... Om dets
ha folution blandas med Vitriols > olja och des
— flilleras; t3s ingen Bygtig Svafvel:fyra, och når
denna folution precipiteras med vegetabililkt
fåt Alkali; fås Tartarus vitriolatuss Detta bes
vilar, ar Brunftenen attraherar phlogifton ttarkas
re, än. Vittiol-fyratt på. våta. vågen.

| 21).

164 1774: Apt. Maj. Jun:

221) Bruntftens förhållande med ten Sälpeter> |
fyra (6: 4.) är i det hufvudfakeliga lika fom

Vitriol-fpiritus. Vore det möjeligt, at denna fy:

I detta förfök fes tydeligare de inblandade fråm-
mande arter ($.:18). Här blir rena Kifel-jorden
ouplött liggande; men obekanta Jörd-arten går

med Salpeter-fyran til cryftallifation ($. 4. £)>

ra kunde utftå lå ttot hetta fom Vitriols-oljany,
frulle hon ock uplöfa Brunftenen aldeles; utan
tilfats af phlögifton ; men fom hon icke det kan,
1å år nödigt, at erlåtta briften på phlogifton: k

hon låter ock tålla fig med Vi&ril-fyra. Detta

är det på anförde ftållet (6) omtalte prcipitar:

töm i vatten år ouplöfeligt. Kalken förmerat

med Vitriols- fyran Gips, och den ringa Järn>
halten fkiljes lätt med någrå droppar uplöft Al-

kali. tartari ($. 18: N:o i)

32) Uti förhållandet med phlogifticerad Sal:
peter-fyra fes alt, hvad. förut år bevilt, tydeli=

SR Brunftenen decomponetar denna fyrån af

amma grund, fom fygtiga Svafvel-fyran ($.

20). Blott af detta förlök kah iman blifva OF:
vertygad orå Bruntftenens ändra allmånna egenfkap

($. 14): At denna fyrans brånbara del vers
keligen förent fig med Brunftenhen, fer man der-
af, åt når en Vegetabilifk fyra blandas til en
fådan folution, icke förnimmes någon Skedvat-

tens lukt ($. 17.); och med reö Oleo vitrioli

> dettillerad, fås ofårgadt och icke gult Acidum
nitr. Hår upkommer ej en fådan fråfning; fom
med Brunftens-folution uti ren Spiritu Nitri el-
ler Vitrioli, då litet Gummi eller Såcker til:
lågges ($: 16. a). Det år bekant, at når en

kropp utur Djur> eller Våkt- riket genom brån- -

I

ning

XY t

f
2 TARA AN
ers :

I

nitig eller gåming förhördes, vifar Ge altid eh mye:

kenhet” Aer fixus: Då nu Brunftenen med fy:
rornas tilbjelp har flamma verkan på della krop-
parg föm Luften: eller andra åmnen, fom draga
det brånbara titur dem, tå: måtte vid en dylik
operation Acr fixus fkiljas ifrån, eller ock als
fras. Men i nårvarande båndele, katr med pklos
gillieerad ;Salpeter + fyra, ingen tådan efferves
feenece fke, emedan hoh förenat fig med det res
patte "pblogifton :: och når det väter fkiljer fig
ifrån henne; ta fer jag icke, hvarföre någön A Er
fixus fkutle. gar bått ? :Brunften förorfäkar likas
ledes ingen frafning, då han år blandad med A=
eidonitri och Metallér 5; Arfenie eller Olég thes
rebint. och. likafulls uplåfes helvoch hällen;

la 3) 6:te $, vilar förhållandet med. Kokfalts=

fyra, Hår torde ej lå Jått i början infes , hvar

inter, bränbart. tils. och Brunttens fullkombga

uplöfning kan likväl utan vårma förrättas. I
SE AUDI LE ; | TA ; PERSER : H N 13
fjelfva verket; förefaller hår et phenomen, fon

Bevifar; at Phlogifton år helt vist uti Salt-fyran.

tilftådes, En egenfkap, fom man fkulte hafva
tillagt Salpeter-tyran, emedan Chemifterne, efz

tåämlig myckenhet hådvåndigt fordras til defs bes

Bär ie Å ; - ; vå på BR DINA ” R. 3 ” € 3. ” 4 ;

ftands del; Men detta må vi nu vånda om ; och

Age a - IA - AR Jen ,
Hao SN es fr : ÅRE

tillägna Salc-fyran,

på tad

1

ter STAHL, hafva trodt, at detta principium i

oc Når Salt-fyran flått öfver Brunften öri köl-
den; bekom hen en dunkel rådbrun tfårg( 5,6:
(a) Emedan Brunftenen; utan at. förbinda 185
med :phlogifton, icke gifver hågön fårg-lös folu='
Hon, då följer, at EE kan löfa honom us>

/ A : b f SR

106 1774. Apr. Maj. Jun.

tan detta principium: Men en fådan folution har
antingen en blå eller röd tårg ($. 14. N:o 4):
Fårgen år hår mera brun ån röd; orfaken år,
at i denna råda folution de aldrafinafte delar af
Brunften fimma, hvilka icke få lått tjunka; ty
utom defla fina partiklar; år denna folution råd,
och rådt blandadt med fvart, gör brunt; Brun-
ften har hår fåftat fig få löft vid: Acidum falis;
at vatten kan precipitera honom; och detta pre-
cipitat förhåller fig fom ordinair Bruntften: Då
nu blandningen at Brurnften och Spiritus falis
fattes i digeftion,; upkom fråfning och lukt af
Aqua regis ($: 6: b): SAGA Fler
At tydeligen förnimma dennå nyhet; tog jag

en Retort; i hvilken en blandning af Brunften
och Acidum falis var. Framför halfen bånd. jäg
en luft-tom blåfa, och fatte retotten i het fahd.
Genom effervefcericen i retotten blef blåfan ut-
fpånd: Då fyran icke mera fråfte; hvilket var
tecken til def faturation; löfte jag ifrån blåfan
och fanri; at denna luft hade tfårgat blåfan gul
fåfom af Skedvatten ; men hade icke något fpår
af Aär fixus; utan eri ganfkå kånbar flickande
lukt; fom var högft befvårlig för Lungörna:
hon liknade lukteti af eri vatm Aquå regis: So-
lutioneri uti retorter var klar; ftlötardeé på gult;
hvilken fidfthåmnde tårg förorfakas af def Jårn-
kalt. Vill man vara öfvertygad; at ock: denna
uplöfte Brunftenen häller phlogifton; 1å preci-
piteras folutioneri med Alkali tattari; precipi-
tatet edulcoreras; hvarmed fedan förfares fom/
uti ($. 15. a byc); år anfördt: Men hvarifrån
har denna Brunften fått Phlogifton? Ifrån Aci-
dum Salis: Vårman kan man icke hår beropa
| — fig

-

1774. Apr. Maj. Jun, 107 /

fig på, hålft folutionen blir klar utan den fam.
ma, allenaft hon tår frå några timar i fria luf-
"ten. Med folutionen tilgår på följande tått : Brun-
ftenen attraberas förft af Salt-fyran, bkåraf up-
kommer en brun folution. Denne uplötte Brun-
often bekommer genom fyrans tilhjelp en frark
attradtion til phlogifton ($: 14. N:o2), och '
drager det verkeligen til fig från de partik-.
lar af fyran, fom han år förenad med; denna
delen af fyran, fom fåledes förlorat en af fina
beftånds- delär; och allenaft ganilka löft år förs
bunden med den nu meta pblogifticerade Bruns
ftenen, varder urftört ifrån Gin jord af den öfriga
Salt-fyran, fom ånnu icke lidit någon decompo-
fition; och vifar fig fedän med fråtning, fålfom
en högtt elaftilk luft eller dylikt Åuidum: då år
den bruna tårgen förfvunnen, famt-en vatten: klar
folution upkommen. = G ERAN
24) Denna af phlögifton, låföm en från fina
beftånds; delar fkild Salt=-fyra, förenar fig med
vatten i ganfka ringa guantitet, amt ger vatt=.
net föga fur (mak; men lå Mart hon fikar en
brånbar materia ; lit hon en riktig Saltfyra igen.
För at utförfka denna luftens egenfkaper , år båft
at låtta henne på prof under claftifa tilftåndet,
Man blandat en oördinair Salt-fyra med Ant rif-
ven Brunfteny; 13: mycket man vil, i Glas-retort;
hvilken låttes på varm fand; til recipienpter bru-
kas [ma glasy föm innehålla vid pafls i2 uns vatt-
ten, Uti Wat! flafka flås vid pals 2 drachmer vat-
ten, fogörna lutéras icke vidare, ån at grått pap-
per vikes- om" Reetort = hallen, och glåfet låttes
Iderpå; Når et lådant glas legat före en I tima
ellér mer, befinnies; alt fia föm dår år myckenhet:
Ek. i; | 2 af

108 — 1774. Apr. Maj. Jun.

af den elaftifka fyran i förlagen, at luften i den= :
famma får gul fårg; då tages glafet ifrån retor-
ten. - Har pappers- lutum hållit tårt; då far em
del af luften med våld ut: man tåtter då flraxt
en förut inpafflad propp i Glafet, och lågger et
annat i ftållet för Retort- hallen. På detta fått
kan man til en del upfylla åtfkilliga glas med
dephlogifticerad Salt-fyra, Härvid mårkes, at
- retorten får en fådan ftållning, at i fall droppar
fkulle ftiga up i halfen, de famma kunna rinna
tilbaka. Vatten i deffa glafen tjenar dertil,; at
om en dunft af Salt- fyra fkulle gå öfver; hon:
då må hafva detta vattnet at begifva fig uti.
Jag tager mera ån et glas, för at icke hatva af
nöden, at å nyo anffålla fådant deftillations-ar=:
bete, för hvart förfök jag gör. At fylla ftora
Kolfvar, år icke tjenligt, emedan en god del af
fyran förlvinner i luften , hvar gång de öpnas. |
25) Hvad i denna dephlogifticerade Saålt-fy=
ran underföktes, hångdes på Glas-rör, fom jag
fåftadé i proppen... Då (4) blifva propparna uti.
Glafen gula, tiåfom efter aqua fort; och lutum.
ångripes jämvål vid deftillationen. (6) Blått Lac:
mus-papper blef nåftan hvitt:- alla vegetabilifka.
Blommor, röda, blå och gula, blefvo på en kart.
tid hvita; det famma hånde ock med gröna: våx-'
ter. Imedlertid blef vattnet i. Glafet til en fvag .
och ren Salt-fyra förvandladt. (ce) Deffa blom-'
mors förra fårger; få vål fom de gröna våxter=
has, kunde icke återftållas, hvarken med Alka>.
her eller fyror. (d) Pråflade oljor och ariimas
hifkå fermor, når de tdom droppar. futo eller
fråkos på Glas-röret, blefvo på kärt tid lå fe-"
ga fom Terpentins (e) Zinnober blef hvit pi.
. SR a ytan,

NOR MIR VEN Å
dörr BEAN ;
LE vii ij
a | RN
vn SER

nde 0
1774. Apr. Maj, Jun, 109

"ytan, och når ftycken affkåölgdes i vatten, be-
kom man en ren Mercurii tfublimati foölution,
men Svafvel föråndrades icke. ((f) Järn- viétril
blef råd och liquefcerade. ' Koppar- och Zinck-
vitriol åndrades icke. (gZ) Jårn-filfpån lades i
tådant glas, och uplåfte fig. Denna folution e-
KE | , | :
'vaporerades ad fiecum och deftillerades med til-
fars af Vitriol-olja, då gick en ren Salt-fyra öf-
"ver igen, fom icke uplöfte Guld. (6) Alla
Metaller angripas, och år mårkvårdigt med Guld,
at defs folution uti denna dephlogitticerade Salt=
fyra, formerar med Alkah volatile ett aurum
fulminans, (£) Spiritus falis armoniaci med kalk
tillagad, når den hångde; dropp-tals på röret,
upkom et hvitt moln, och en hop luftblåfor
gingo ifrån droppan, fom gåafvo en rök ifrån
fig, 1 det de fprucko fönder. (£) Alkali fixum
förvandlades til Sal commune, fom decrepitera-
de på kol, men icke detonerade. (2) Arfenik
deliquefcerar i deffa duntter, (mm) Infetter do-
go ftraxt deruti, (5) och elden flåcktes på ftun-
den deraf. Aer NN
4 26) Detta bevifer nog den ftora attra&ion,
fom dephlogitticerad Salt-fyra har til det brån-
bara. - Kan hånda, at Herr STAHL fått en (år
dan dephlogitticerad Salt-fyra genom tilhjelp af
Järn, fom han fiuter af den gula tårgen på prop-
pen, och mente, at Salt- fyran var förvandlad
1 Saltpeter-fyra. Om fammanfåttning af Brun-
ftén, Spiritus falis eller Spiritus Vitrioli,. och
Alkohol vini, digereras några dagar i vål tiltåpt
-flafka, och fedan deftilleras fakta, upkommer
Ingen fråfning, utan Spiritus vini går öfver,
men, hvilket år mårkvårdigt , har en ftark lukt
É. nr sfter

110 1774. "Apr. Maj. Jun,

efter Aether nitris Refiduum i retorten har för-
lorat fih fyra, och år med Brunftenen måittadt.
Såttas Metaller, Socker, Terpentin eller Linolja
til en blandning af rifven Brunften och Salt-
fyra, upkommer ej någon fådan dephlogiftice-
rad Salt-fyraz ty hår år nog brånbart tilftådes,
hvarmed denna elaftica fyra kan fårena fig. Med
Qvick filfver år det mårkeligt, at en god del
dåraf går med in i folutionen, fom igenom cry=
ftallifation kan fås derifrån, och förhåller fig
fom fråtande Sublimar. Om til en blandning af
rifven Brunften och rent Acidum falis, fåttas La-
meller af rent Guld, befinnes fedan, at denna fo-=
innehåller 1å vål Guld fom Brunften ups
oTEC. |

27) Emedan Flufsfpats -fyra gör med Brun-
ftenen et precipitar ($. 7), 1å år låt ac förftå,
-hvarföre hon låfer 13 litet; ty en fin hinna af
detta Saltet fåttes på Brunttenens partiklar, fom
hindrar fyrans vidare ingång, Det famma hån-
micum gör jämvål precipitation.

28) Brunftenens förhållande med Vinftens-fy-
ran år mårkvårdigt , i anfeende til effervefcencen..
Brunftenen kan icke ingå med någon fyra i en
klar och fårglés folution, utan at förut hafva
förenat fig med phlogifton, Den lilla delen pblo-=
gifton, fom han naturligt förer med fig ($. If.
& by 6), kan vål gåra honom löfelig i alla fy=
ror, men det fker til ganfka liten del; Den
fråning, fom hår upkommer, bevifer, at en del
Acidum tartari hel och hållen förftöres, derige=
nom at defs brånbara del förenar fig med Brun=
ftenen, hvilket fker af famma orfak , fom utt
ta 22

ed SA JIA BLOV Lo äv
RA RON 3 0)

4774. Apr. Maj. Jun. — 111

82 6. anfördes om djurs och våxters förftöring,
Det kan ock låggas til, at når man förråttar
uplöfningen i riktig proportion med Socker,
Gummi, &c. lå blir icke det ringafte fpår af deffa
tillatfer öfrigt i folutionen ($. 16. a): detta fin-
ner man lått,. om en lådan filtrerad folution in-
fpifleras och med Vitrils-olja fakta calcineras;
ty då fkulle nödvåndigt af. det förbrånda Soc-
kret en fvårta upkomma, hvilket dock ej fker.
Under en fådan förftåring af Sockret eller Gum-
mi, går en i nåfan ftickande dunft ifrån, hvil-
ken, då hon blifyit tångad i en recipient, vifar
fig vara en ganfka ren Attika. Af Vitriol-
fpiritus, Socker och Brunften, fås denna fyra
+ 29) Ibland våxt-fyrorna, förbinder deftille-'
rade Ättikan fig löfaft med abforBerande krop-
par; ty Citron och Tamarind-fyran drifva hen-
ne ifrån föreningen med et faft Alkali uti Ter-
ra foliata tartari. Defs brånbare del år i henne
nårmare förenad, ån i de öfriga våxt-fyrorna,
emedan hon går dermed öfver i recipienten,
hvilket de andra icke göra, utan at deftrueras,
undantagande det flygtiga torra Acidum af Ben-
zoe och Succino. Man fer hår, at Ättikan ic-
ke annorlända verkar på Brunftenen, ån Vitril-
och Saltpeter-fpiritus ($.$. 15. 21). Hade den-
Ha fyra en nårmare affinité til phlogifticerad
Brunften, eller det brånbara icke vore 1å nåra
med henne förenadt, fkulle Brunftenen decom-
ponera Ättikan, få vida det verkeligen fker med
pPhlogifticerade Vitril-fyran, flygtiga Saltpeter:
fyran, Vinftens- och Citron-fyran, ==

| (HR 0 0

112 3774: Apr. Maj, Jun.

30) ibebn fyran blir ock verkeligen. deftru=
erad af Brunftenen, fåfom med Vinttens- fyra:
fkedde. Efter putrefaction och förbrånning, gifver
åfvenyål Citron» fyran mycket Aer fixus, och
denna år det, fom hår åftådkommer effervefcen-
cen under påltaende uplöfning: At folutioneni -
början å är brun, bevifer, at Citron-fyran kan up-
löfa Brunften, utan at den förut blifvit förbun-
den med phlogifton, Vinftens - fyra gör ock i
början en något brun folution. Orfaken til den
bruna fårgen är den famma, fom om Sal ytan |:
är anförd.

31) 12:te $. vilar, at åfven luft- - fetd icke '
är utan verkan på Brunften. Jag har. derföre
anfört detta förfök , at, när man har folverat
vils mångd Bruniten i någon fyra, och fyran
råder, får man icke all Bruntten i igen genom pre-
cipitation med Alkali tartari, fom brukas til full
måttning, utan luftfyran , fom fkiljer fig ifrån
Alkali, håller en del af Brunftenen. folverad.

32) Den befynnerlig a Jord- arten, fom vifar
fig vid alla klara uplåfningar af Brunftenen, hvar-
om något är anfördt i 18. $. N:o4, återfår ån-,
nu at nårmare fkårfkådas. Jag vill här anföra
några defs egenfkaper, hvarigenom hon kan fkil-,
jas från andra.

(a) De fmå Cirå fallet, fom vila fig vid e-
vaporation af Maghelie nigra folution i Salt-
"peter eller Saltfyra ($. 4. ce. 8. SR Beta a
denna jord, förenad igen förenåmnde fyror: de
Jöfas lått i vatten, och kunna genom uprepade
cryftallifationer befrias ifrån den vidlådande Brun-

ftens- folutionen. I fpiritus vini löfas de icke.
In; De

naka båfkt: och flis icke i luften. (6)
verade i vatten, precipiteras de icke af Al-
kali fixo och volatili cauftico , ej heller af Kalk-
vatten, ah Alkali tartari och Alkali. volatile
Nlifaru . fålla Jorden. (ec). Detta preci-

tar år fer "edulcoration och torkning hvitt,
oh Kö ervcledrar med alla fyror. Då denna jord
. calcineras, blir hon litet blåaktig, och fråfer
icke fedan med fyror, men folveras uti dem med
bettande, I vatten folveras hon ej, men afdrif-
ver Alkali volatile ifrån Salmiac, (4) För blisr
Föret går jorden omfider til dunkelt glas, hvil-
ket åter kan uplöfas i fyror... Ce) Med Alkali
fixo undergår den ingen åndring, (f) Borax
Fest den famma med fråfning, och deraf up-
kommer glas, fom i hettan år klart ofårgadt,
men i kölden blir opatct. (gg) Uplöfningen af
denna jord uti Saltpeter ller Salt-fyror , pre-
— cipiteras hvarken af Urine, Vintten "eller Flufs-
— fpats-fyra; men vål af de med deffa fyror gjor-
oda Salmiaker. (6) Vitril- fyran fåller denna [o-
Jution, och precipitatet år uti vatten aldeles
.ouplåfeligt. ($.5.4.6. b.e). "Hon precipiteras
åfven af Tartarus vitriolatus, Sal mirab. Sal ar-
7 mon. glaub, Gips, Jårn, Koppar, och Zink-
fö rärriol (). Vitril-fyran kan icke fkiljas ifrån den-
ne jord, hvarken med Alkali, Kalk, Silfver el-
der Qvick- fltver folution, Det enda medel at
Mörrstra detta, år genom fulphurification, Man
blandar det edulcorerade precipitatet med Al-
Kali tartari och liter Kol-ftybbe, och låter det
fmålta i elden, fedan folveras Maffan i vatten,
och edulcoreras det på bottnen liggande pulvret,
a hyill set fedan kan åter uplåfas i-ren Saltpeter-

Y H f fyra

+

fyra, och renas derigenom från kol. ”(£) Med
fvart Flufs och Kol-ftybbe har jag nedfmålt hen-

ne, utan at få något 'metallifkt,

Håraf fer man, at denna jord år Ykild ifrån

9

JR |
en
i
SR I
0 |
Å
+
Lå
/
JE
1
N

alla andra bekanta. Men jag har ock erfarit,
at hon icke blott finnes i Bruntten; ty når ve-

getabililka Afkor, antingen af tråd eller fmårre
våxter, i bårjan ftarkt och ganfka rent blifvit
utlutade, för at frias från Tartatus vitriolatus
(ör. hb), fedan uplåfas i ren Saltpeter eller Salt-

fyra, fölutionen filtrerad och med vatten ut-
fpådd, famt några droppar Vitril-fyra gutna der.
uti; få fås efter & tima, fint och hvitt preci-

pitat, hvilket år juft Vitriol-fyrans förening med

denna jord, famt kommer öfverens med prxci-

pitatet (lir. hb).

Brunftenens förhållande i förening med det allmän i

na phlogifton.

. 33) At erhålla Brunften ren i fådant tilftånd,

målte den fållas ur klara och ofårgade uplöfnin-
gar med Alkali rartari. Genafte vågen ar be-
komma honom fådan, år redan anförd uti 19.
$. Han år hvit fom Krita; och må i det föl-

jande heta phlogifticerad Brunften. At detta
precipitat innehåller brånbart, år redan med nå-
gra bevis ftyrkt, famt viladt, at det förlorar hvit-

heten genom calcination i öppen eld. Man blir

id
å

i

SJR Pr

varfe det famma, når Brunftens folutionen pre-
cipiteras med cauftikt, antingen flygtigt eller

N i

eldfaft Alkali, Ty man tår hvitt precipitar,

hvilket i fria Luften af fig fjelft blir mårkbrunt
på en liten frund, men i tilflutet glas behåller

fin tårg, Den Bruntften åter, fom precipiteras
medi

S fre "Apr. Maj. Jun, — 115

med Far natt. p. d. behåller fin hyita årg Ta
fa en år, at den fenare icke allenaft
år förenad med phlogifton, utan ock med Luft-
ble pol ha år 'detta precipitat egenteli-
er et Salt. Inga Brunftens folutioner 1 fyror
En na ”decomponeras af blotta Luften. Håraf
fes, at fyrorna nogare förena phlogifton med
'hot om, ån han fjelf kan antaga det, Detta
3 7 (Modes en med konft beredd hvit Brunften,
'om hvilken Herr RINMAN i fin athandling för-
måler,

34) (4) Om en Brunftens folution utfpådes
med mycket vatten, och federmera fålles med
cauftikt Alkali, 13 faller precipitatet ftraxt i
början brunt, famt förhåller fig fom ren Bruns
fen, Här fer man tydeligen, ar luften uti vatt-
net år tilråckelig , at taga til fi ig det brånbara
1 Brunftenen, (få fnart han fkiljes ifrån fin fyra,
För famma orfak faller ock den med Kalk-vat-
ten ur fin folution precipiterade Brunftenen brun
ned; men om mera af en concentrerad Brun-
tens folution blandas dertil, och fedan fålles
med eauftikt Alkali, få bekommes hvitt przeci-
pitat. Ty luften i vattnet, fom förut år fatures
rad med Phiogifton, kan icke taga åt fig me-
'ra deraf.

(6) Då 13 uns phlogifticerad Brunften, Vid
ark eld deftillerades i Glas-fetort, gick en ftor
-mångd Luft-fyra öfver, tillika med några drop-
fe vatten. "Medan retorten ånnu yar varm,
ogs Brunftetien ut på papper, fom ftraxt der-

å glådgade up och antånde papperet.
= (Fe) Detta förfök omgjordes med I I drachma,
och applicerades en Luft- fri blafa för är
div

216 — 1774. Apr. Maj. Jun.
halfen, och deftillerad med ftark eld, (6 Möke

blåfan utvidgades af Luften; denna Luft intog

1å mycket rum, fom 3 uns vatten. Refiduum

i Retorten vågde, fedan det kallnat,, 35 gran,

hade en hvit- grå tårg: löfte fig i fyror, utan

tilfåts af phlogifton, med ftark uphettning, Vid

den grad af hetta, hvarat Svafvel röker, men -

ej antändes, förlorades hvitheten, blef fvart och
kom i glödgning. Af deffa förfök fölier, art
phlogifton i flutna kåril icke fkiljer fig ifrån

Brunftenen, 1å framt ej fria luften har tilkomft

(S. 145 N:03),

e

35043) 1 GARDA fagt, at Brunftenen decom-

ponerar Saltpetern, hvars fyra går öfver. Det-

ta fker icke förr ån blandningen fullkomligen

glådgar. (a) Om phlogifticerad Brunften blan-

das med lika mycket rent Saltpeter och deftil»
leras i Glas-retort med förlag, får man fe, at

blandningen börjar redan fvartna, innan Rertorr

ten. glådgar, men iatet Acidum nitri går öfver.

Om detta utlutas, finnes ej fpår af fritt Alkali
i luten; men blandas folutionen med Tamarin-
der, upfliger flraxt Skedvattens lukt, (6) Om

delar. phlogifticerad Brunften blandas med 1

del fint ftött Saltpeter, och på famma fått de-

-filleras, men uphöres få fnart blandningen blir

fvart, få befinnes Saltpetren förvandlad i Alkali,

men intet Acidum nitri i förlagen, Alt bevifler /

tydeligt nårvaro af brännbart åmne i phlogiftice-
rad Brunfien, (TR
(Der öfriga befpares til nåfta Qvartal.)

CARL WILHELM SCHEELE.

KE

BE

1774. "Apr. Maj. jun. — 117
«CC BESKRIFNIN G
På en förbålirad Luft=Pump.
tt dd VÄTE åf PAR SR OR
CEN UNTLS: LANDERBECK,
0 Magi. Docens vid Upfala Académie.

Fbland förbåttringar vid Luft- Pumpen, anfet

jag Hr. NorreEeTts, hvilken år befkrifven och

införd uti Memoires de V Academie Royale des Scien-
tes för år 17495 afimyeket vårder > Men eme=

dan viffa delar af hans Pump, blifva icke alle-
naft rårt (våra at i början göra, utan ock at
bibehålla vid fin fullkomlighet och godhet, har

jag tånkt på en Luft- pump, mera fimpel, li-
ka fullkomlig ,:; mindre ömtålig: och koftfam;

Vid verkftållandet ; har jag at täcka Konglige:
Hof-Predikanten, Herr Magifter BAR FöortH, för

mycket biträde, fom jåmvål har en fådan Pump
— fom min, vid hvilken han gjort: den åndring,'
at pilftonen drages med en vef. Kongl, Veten-;
fkaps Acadéemicen torde med vålbehag anfe, om

(4

jag genom sen Befktifning upgifver,: huru vida
den: conftruttion jag gjort: kan vara förmånlig
eller gifvå anledning ul nagot fullkomligare.

Platinen 24, Tab. IV. Pig 1. hvarpå Reci-

[d

pientelr fåttes:; år af guten TSE fvårfvad vål
Plan och flåt, med ej uphögd li

0 kring känten:
— Röret 8; genom hvilket luften går ur Re-

Ciptlerten, år af målling, fafllödt med måffingss

flaglo vid platinen, utan på fvarfvadt och arbe?
tadt ; Ofvertt rundt, fedan fyrkantigt: nederft en
Ng ; ; | upåv

uphögd lift C, af lika vidd med Cylinderny och
fom vål fluter emot defs öfra åhda, under hvil-
ken uphögning år en fkruf, fom frarar emot en
i tylinderns öfrå ånda litet nedlånkt fkrufning,
hvårigenom-de tåftås tillamman. - Röret utahpå,
från platinen til cylindern, behöfver ej vara lån-
gre ån 2 tum; och fjelfva cahalén B, I linga i
diameter. På ena fidan af rörets fyrkant, år en
ögla, genotn hvilken år en fkruf Haf Stål; för
at fålta en Barotheter. På fidan midt emot år
en fkruf E af Stål; hvarigehom luft kan flåp-
pas in uti Recipienten. På den tredje fidan, Fig.
2. och tydeligare Fig. 3. år en fkruf F af Stål,
vid åndan af ev fint drillad canal&, genom hvil-'
ken luften flåppes ur cylindern: I nederfta ån-
dan af canalen 8; hvarigenom luften går ur res
cipienten, år ei con>formig utfvarfning, uti
hvilken en måflngs> Conus luft-tåt år inflipad,
hvars bafis år 22 linga i diätneter. Conens bot-
ten utfvarfvas con=formigt, på det hab må blif-
vå ju låttare des båttre; den våger på min Pump
fal. Conén bör ej vara för fpetlig, ej heller
för platt > hån har då fin råtta fkåpnad; når defs
högd är lika med båfens halfva diameter; Un-
der conen år paffåd och med tvånne fkrufvar HH
fåftad en bricka af målling, med et Kål genom
defs centrum, lå gjord, at en uphögning fyller
utfvarföingen i Conens botten, men få at han
har tum af 5 linea at röras. | ;
I ftållet för Barometer, kän man bruka ett
fint med patallelå ben bögdt Glastör IK; til-
blåft i åndan 2, hvareft år en tum Qvick filfver
iK, och andra åndan garnierad. med målling £ M;
på hvilken öpninig år uti en liten vårta Af, fom

gar

(VA "4 VERA JA
AR H MN N +
UN N

i774. Apr. Maj. Judi. = iig
JA ; Ah 5 |

pår in uti ett hål inidt emöt fkrufven D; då den
täftes vid Pumpen: Denna piete behöfves ej för-
re, ån at Hali får rum på röret imellan platifien
och cylindern; efter han etidaft vifar; hvad det
lider til flut med pumpningeti, sek, genom dvick-
filfrets lika högd i bågge röreny når luften år
— Cylinder N, Fig, i och 2: år guten af måss
fing ; ituti. vål cylindtifk och flår; fvarfvad us
tanpaå i form af eh pelare; med fyrkantig piede-
fral. Defs högd tår ej vara öfver 15 tum; få
framt pumpen ej fkall blifva för hög och ovig;
och diametern inuti ej ftörre ån 15. liheer; om
man med beqvåtnlighet fkall kubna öfvervinna
fri&tionen och luftens trycknihg mot piftonen;
Under cylindéin år er bottes åf inäfling, med
fyra fkrufvar 00 fåftad; uti hvilken år et fyr:
kantigt hål; hvarigenom piftonen löper, på det
bar må hållas efter cylinderns axel: Dehia böt-
ten år riedlånkt i foten; at han ej fyness vid
hvilken cylindern, medeltt fyra (krufvar PP; ge-

ohom hörneni af defs piedeftal; år tåftad.

> Pittonen beftår af en fyrkahtig jämn och fåt
Järti-ten Q; ined en platt råffla ÅR på hvar 4-
då, vid -hvilken ten är med måflings flaglo faft-
1lödd en mållings > bricka S, 1å fvarfrad; at den
ka efter hålet i cylindern; famt at fkinnet;
(om fkall omgifva henne; blir uti infvatfningen
lika pråffadt: Öfver denna fkitifvas en arinan
lika fkapad bricka 7; hvilken jåmvål omgifves -
med Skinn; eller i de(s ftålle; med én mycket
tåt körk. Dår ofvanpå fkrufvas en flåt bricka
Vv, för at tåfta fkinnet, Skinnet låttes på pitto-
OO s nen

20-774. iNApr Maj. Jude”

nen låledes, at det förft fkrufvas fat imellan brits
korna, fedan klippes parallelt med-brickans oms
krets, få at det paffar efter briekans utfvarfnings
når det nedböjes och. piftonen fkjutes in uti cy=
lindern. På nederfta åndan fkrufvas en bögel 25;
iom fafthåller tillika. en bågd Järnten 25 med-en
knapp Z, hvarmedelft piftonen kan dragas ned
med foten, och up med håndenavsta
Foteti göres (i, föm fes af Figuren 1; af nås
got vackert och faft trå, 20 rum HÖRT (8
Under pumpandet, faller Coneh ned af fin ec:
gen tyngd, och lyftes tilbaka gehom luftens på=
tryckande, föm i cylindern, vid piftonens til--
baka- dragande, altid år tåtare, än i ReCipiehren;
At denna 'Conenh flåpper luft tilbaka i recipiens
ten, intian Kan hinner fluta fig, år vål tyder
ligt; -mén det år nåftan aldeles omårkeligt och
kan icke en gång rhårkas mot flutet af pum-
jandet , hvarom man af förfök blir öfvertygad:
Jag har förfökt, at luften mycket långt kan ut-
pumpas, faft ån Conens: vigt vore :å åls. Ces
nom en fådan con vinnas tvånneé hufvudfakeli-
ga oc FR på en gahg; den ena', at luften får
gå ur recipienten, utan at behöfva öpna vågen
för ju den andra, at rummet i cylindern öfver.
piftonen, fedan han år updragen, kan blifva. gan=,
fka litet. Felar den förra, kan luften ej vidare
utpumpas, ån til dels den återftående ej förmår
öpna:. felar den fenare, kan han ej vidare bärt=>
tagas, ån til defs den återftående år i jämvigt;
med den luften, fom då altid år qvar 1 cylint
dern: fela bågge, år der 1å mycker VÄTelg bad
Jag har öredragit. en fkruf för en klaff;
dår luften. utflåppes, dels derföre, at ban pålis
0 teli-

17740 JAP Maj. ) Jun. Ir
teligare håller tätt , dels at luften ej må tvingas
ME, ”hyataf händer, at den fom gömmer fig öfver
Nag i den båft gjorda pump, blifver pac-
kad, hvilket betyder det famrma, fom at det ös
undvikeliga lillå rummet öfver piftonen vore ftör-
ré, och fyldt med ordinair luft. Til pitönen tå
vål fom på platinen och kring alla fkrufvar,
hvareft bör vara luft- tätt, brukas låmfk , vål
infmordt för vårman med en blandning af fårfk
'Får-talg och god Bomolji, hålften af hvardera
fåget, Jag har funnit Renshud, fom år jämn;
fri för flåckar och ej för mycket fålt, tjenli=
galt bårtil (5). :

BÖRNSNENERE: TTR
Urdrag af 21 års Meteorologifka Objervas
tioner, hållne i Lund, öfver Nederbörds -

vatners myckenhet;

SA LOTSA 0 dd
ja OL. NENZELIUS,
år > Aftton. Obfervators. »

ti Kongl. Academiens Handlingar, för år
MV 1764, char Heri Profellos OCHENMARK
inlemnat utdrag af Nederbörds - vatnets mycken:
ket i Lund, Ifrån 1753 ars början , och de följande |
til i763 års fluts At håruti få mycket båttre
MR finna detta OR fkilpad ifrån andra;

har

HR OM Förfök med en fädan Pt Pump år Blod inför K:glhi gla
Vetenikaps Acadernien, då det befans åt luften ders
med kunde nårmare utpumpas, ån med de hårtil$
ju UKSlHA fult” Pumpar.

ind

J pv. 1 1 -X Fd | k
FY > SE

"

sd

|

222 1774. Apr. Maj. Jun.

har jag i följande Tafla och öfverfta raden up-
"tagit Summorre ifran nåmnde Handlingars 154 och

1f5 fidor, och fedan fullfölgt til1773 års flut.

Jans: Febr. IVlart. ov AANPTAl
Våtnets.högd: Vart, his soker VARD dd
735 Of ET. 103021. Nr ATOL I TAG SOK I
1764: ; 14 If Z. OR 73 les OR RR ANA
1765 > 1,$3300 15446 RE 200
1766 .0,363. > 05215: I 103799: VÄG fö: I
1767 <:1,0f3. 1.267. -0,923: 0,364:
1768 > Oc 274. > 19 LOS, HORROR REGNR
1769 —1,163: —0,834. 05958. ÖfTI7:
1770. .0,924. 14068: 1 MIG: DNE
1771. 03967: 007058: Lär ORTER
£772 > O97036 03771 IEGA
1773: > 15469. 003 DA sr ORT
Summa = 17,45 2: 195757: T4a004: Al, 250:
Medium» 6,831: '0,941:5 10 706. - 150:
- Maj... Jun; TU. Åug.
vatn. bh; «-» vatne hos vachkehu vatn. bd
125528: 0135 367.0 ANOS 20-611
1764 - 15188: Tyto7e NE ONE
1765 — 0,474. 05697: 15347: 2729:
1766... 1,6f0:71 15681: AE: 0309
1767 13000: 14068: > BÄ ISIN: id
1768 > 0,093:1 125573: NANAOR: AA
17:69. 0774 TY E2. 1,929: > 2,0671:
1770 0109. — 2155: 0,970. —1,878;
(II: 0302: 13408: YT fE FSI
772. 05072: fsT23:o ARNE 15 RDS
1773 = 15461: 2,497.' I1,416. -0,720:'
Summa > 215486: 305075: 44,994: 407204.
Medium = L,082; ; isär läg: i;91f:
Sept: -
||

Fd

NN

ADEPT OM: SOA IDRE: Åts Sum.
Vartnes Be Vals Dog Väbehi Vals di Kr
RE I 175938 20,5 10 165728 135386 Av 962
10 tad ss 15704. 0659 DO spås laser
1765 14097 2.572 15546 0558 155982
00. 1.363 0,878--0340f — Ös494 14:16:
TT 2710 2,060 14218 — 10,807
KY708 2,706 OCT: AO JAG 185057
RO 2ANI 000 3.310 1,0fI , 17,258
[775 3.660 :2,009 "1.724 pr 18.803
1971. 0,56 135760 1715 14345 i7,842
FRAN. 15498 ajrfd i 285 NA 6G
NT LA08O 1.093 i,283 039030 17,01 1
Te: 30526 345218 25.084 347,868 >
Med. KU90 ESA An1020 "17223 16 ;5öF

-Medelhögden af delffe är åren Bilver 16,565
Geom. decimal - tum, Ibland delle 3 aren Har ock
760 äfven fom i Åbo; Varit det vatafte; ock
dernåft 1772> men 1755 hår det toörratte aret;
då likvål det famma gitvit den måtta nederbörd
i Upfala, lå frarmt icke, fedan är 1701, dår Varit
något annat af ymnhigare nederbäård:

Om månatlige medelhögdetne af de förra ii
åren, jemföras emot de io Tenaté 1 | befinnes, at
(evr. Mart Apr; och Maj, ar dé förra åren;
haft mera nederbörd, ån farhiia månader i de fe-
nare; men tvert om; de öfrige månaderne, och i
FHörmnerher Julius, Auguftus och September få
mycket ymrnigare, at medelhögden at de fenare
190 åren blir (lörte, eller 17,29! dec. tum:

tt

Vore på fAere ftållen 1 Skåne fSdaria Ob:
fervätioner , med vederbörlig aktfamhets; gjorts

2 de;

by -m774. Apr. Maj: MR |
de, torde vål, på få mils diftance ifrån Lund,
finnas merkelig fkilnad ; hvarigenom man, i det-

ta målet, kunde hafva förhoppning, at i fram-
tiden fnarare vinna någon tåkrare uplyfning.

RONNE ENSNENENENENENTAE

Afbandling om Renen;
NN af |
JONAS HOLLSTEN, |
Defignatus Paftor i Luleå Stads och Lands Förfaml;'

-

ag vet, at många befkrifningar om detta vac-

kra och nyttiga Djur åro utkomne, både =

hos ofs och utemlands ; men fom jag, under 20
års viftande i Lappmarken, haft båttre tiltälle ån,
kan hända, någon annan, at låra kånna defs art,
få förmodar jag at Kongl. Academien hår fkal
finna några dels nya, dels viffare anmårkningar om
- Renen, ån man förut hafver.

RENEN, Cervus cornibus ramofis teretibus; fummi-
tatibus palmatis. Fa. 39. på Lapfka Pdårfo, år ftor fom
et tu års gammalt Kreatur af den Svenfka Horn-
bofkapen , men ej få köttfull, utan fmårtare och
mera högbent. ”Tåckt med gråaktiga hår, hvil-
ka hvar Sommar gå bäårt, då nya våxa i ftållet.
Så långe Sommaren varar, åro de fvartaktige;
men ju nårmare det lider til Höften ; defto me-
ra begynnha de at gråna, varande, då Vintren in=
faller, redan gråa; förutan midt efter ryggen,
hvareft håller fig en rand af et qvarters bredd,
fom år altid något fvartaktig: Han'har pA og
s | ram-

ÅA
VI

; | 1774. Apr. Maj, Jun. | 125

— framtånder i nedra kåken (dentes primores) få-
fom alla idiflande djur. Deffa åro något min-
dre och fmidigare, ån på annan bolfkap: til an-
talet åtta, något hvåsfte åt den inre fidan. Oxel-
tånderna (dentes molares) i bågg2 kåkarna , nä-
got uthålkade och kantige, i hvardera kåken fex,
hvaraf de fyra fråmfte åro ftörre, och de två
inre mindre. Ögonen, Öronen och Nåshålen
åro, i anfeende til djurets ftorlek, någoe ftörre,
ån på den Svenfka Bofkapen, i fynnerhet Nås-
hålen. ) NR
Svanfen år ej mer ån några tum lång, hvil-
ken meråndels altid ftår up i vådret, i fynner-
het då Renen fpringer. Klöfvarne, tå vål på bak-
fötterna fom framfötterna, ftörre, eller mycket
plattare och vidare, ån på annan Horn-bofkap.
Under qvicken i Klöfvarna fitter et litet ben,
» ej olikt en Kråft-ften, men något lingre, hvil-
oket, då Rencen går, kvåpper eller knarkar tå högt,
at det kan vål höras til 109 fteg, men åro fler
ora I fkocken , höres detta knarkande til dubbelt
långre diftance.

Förfynen har ej utan orfak lemnat deffa djur
denna egenfkap: ty når de, under mulna och
töckenaktiga dagar, varda i fjället betåckte af
de tjocka moln- floder, tom ibland nedfalla, i-
bland upftiga, och man, för mörker midt på da-

fen ofta ej kan fe öfver 8 å 10 fteg ifrån fig,

kunna ej allenaft Renarne fjelfve, genom lysfnande
på detta knarkande, höra hvarandra, når de un-
der betandet kommit något at fkingras, utan

Vall-hjonen hafva åfven håraf mycken hjelp» at
hålla hjorden tilfammans, = 00 EX

-M RE Re

RE > AA, Apr. Maj. Jun,

Penen åro täckte med örarer bruna hår, dock
ej på alla lika, utan fomlige mer och fomlige
mindre: de hafva alla bäk I knåvecket, på bak-

fötterna, en hvit flåck, af en tums bredd, mer-
åndels und.

Spenarne åro allmånt fyra; någon enda Ren
har.s å 6, men deffe fenare hafva aldrig någon
mjölk, utan allenaft de fyra vanliga.

Hornen åro tvånne, våxte ej framåt, utan
mera up i vädret, til en alns högds eller mera.
Deffe bågoe ftamm var begynna, nägra tum ifrån
Hufvud-( fkålen; atvfördelas uti era arenar, Öf-
vertåckte med. tunt ludet (kin, fam om Våren
tilvåxer, och varar öfver Sommaren , men om

Hötten bår tgar.

Både Hannar och Honor flåppa öde ar
fina Hörn, men ej alla famma tid: de outfkur-
né flåppa dem om'Hölten, fedan de haft deras
lek-tid. De utfkurné”om Vintréht men Honor-
na" ej "förr (ån öm Våren, "edan "de" burit” lina
Kalfvar.

Hvart flag får årligen igen fina Horn, i fam-
ma ordning til ide fom, de förr. ellec:fénare
miftat dem. De outfkurne: förtt; de utfkurne
fedan, och fift Honorna.

At Hornen hvart år fkola Fl et tillkott iF
en ny gren, fom fkall utmärka Renens ålders,
är ej fant. Deffervåxa alla är då likagtsat Bre-
narna hvarken blifva ere, eller frållningen an="
norlunda, än förfta året. |

Den enda fkilnaden, hvad Hornén angär: h
beftår blott deruti, at Hornen fomliga år blif-
ya 9 och fomliga mindre. Hvil ket föror-

fakas

: 1774. i Apr. Maj . Jun. 25

fakas a betet eller tcinsden, När Renarne
mådt vål, blifva hornen frörre, men tvårt om,
"mindre. aa NE

-Sållan mårkes. någon Ren: vara all lot eller
por horn: någon tyda ibland flere hundrade
gifves dock, hvil ken Lappen kallar Hako dive
(fkallot hufvud) a |

år Hvita Renar åro ej af annat flag, utan fam-
ma fpecies med de andra. Jockmock Socken,
fom med fin ttråckning til Norden och Fjellen
går mycket Norrom Torneå, framalftrar något
af deffla. ; Denna hvita art följer få noga clima-
tet, at ibland Renarna i den Södra delen af den-
na Förfamling , fes flållan någon, fom år aldeles
hvit, men i iden Norra delen, - allenaft 8 mil
långre Norr, år til. det. minifta -hvar femtionde
hvit.

Sådane Renar åro hvarken frifkare eller el-
jeft båttre, äna de andre, utan af lika lifaktig-
het och befkaffenhet- med dem. Dock å äro Lap.
”parne mycket angelägne om ar få någon af deffe
"ibland fina öfriga Renar, -hvarföre de byta el-
der tilhandla fig, för afvelen fkull, någon Out-
ofkuren, af dem fom hafva: flera, och få de på

"det fåttet några Kalfvar, fom blifva hvita, men

ibland ingen. je hafva af fådana hvita den nyt-
tan, atda de valla fina hjordar, fom ibland fking-
fat fig, och kommit utur ögnaGktet, kunna
lé€ af denna blandning af hyita och grå, når
FE (kådas emot högderna, fom ård bara, eller
ifrån högderna ned på flåra marken, långre ifrån
fes, & ån eljett.

Tlgoon gal Nå-

i

128 1774. Apr. Maj. Jun,

Någon fkillnad i ftorleken år ibland Renarna.
"De fom betas i Fjället, under Vår-tiden, Som-
maren och Höften kallas Fjäll- Renar, och åro
allmånt mindre ul våxten , men de, fom både =
Vinter och Sommar gå i Skog-landet, åro ftör= =
re, och kallas Skogs-Renar. Sera

Vill.- Renar åro ej heller något annat flag
af Renar: deffe fynas fållan i Skogarna, inom
Lappmarken, utan. viftas de i ödemarkerna , imel-
lan Lappmarken och nedra landet. De åro nä-

ot flörre, ån de nämnde tama Skogs- Renarné,
och dubbelt ftörre än Fjäll-Renarne, hvilket tor-
de-komma deraf, "at de gå ledige, "och derås
"Kalfvar' tå di fina- mödrar, 12 mycket de vilja,
hvaremot de andras underfrundom måtte derifrån:
afhållas. En mera tempererad eller blidare luft
i Skog-landet, torde ock härtil vara någon or-
fak; hvaremot Fjäll- Renar, åfvei midt 1Som-
maren, måfte kännas vid flere omfkiften af fvå-
rare våderlek$ tåfom kall blått, rågn, och ibland
något fnö, hvilket vifferligen år för dem mye-
ket kånbart, i anfeende dertil, at de åro myc-
ket hår-tunne hela den tiden de gå i Fjället.
Vill- Renar gå ej fåfom förfkingrade , utan fkoc-
ka fig tillammans i ftora hopar, til 100 och
mer i fkocken. ag MR

dar, fom andra vilda djur, våga fig dock fom-
liga af dem om Vårarna, på Ikar - föret, ånda
"ned til Hafvet, at flicka fåltan af Fats - ilen, I
men varda af omilda månnifkor, tvärt emot de
frånga förbud, fom åro utkomna, mycket fåll-
de, Sedan det nedra landet blef mera

ladt,

Ehuru de åro få rådde för mennifkor och hun- =

eh a kann SNR KRA d
BE FRIN

FORE SIR SE ika

SUSAR KG la

1774: Apr. Maj. Juni = 119

”ladt, och de båfta lågenheter til Hemmans - bruk
— uptagne, hafva deffa ofkyldiga djur blifvit mer
och mer ofredade och utödde, hvarföre de nu
ej fynas til få ftor myckenhet, fom i de förra
tider, Det hånder ibland, at någon fkock vid
lektiden kommer få nåra up til Lappmarken, at
den kommer i lag med tama Renar, men tå fnart
lek-tiden gått förbi, eller de blifva varfe män-
nifkor eller hundar, fly de i ftörfta baft fin kos.

Så vål Fjåll- fom Skogs- och: Vill - Renar, |

hafva fin lek-tid famma tid, nemligen i Mi-
chels- måffo veckan .St. N. och föda fina fofter,
8 månader derefter, eller i Majo. Alla Kalfvar
åro röd-brune, då de födas, med en liten fvart-
aktig fårg midt efter ryggen: deffa hår gå bårt
i Majo' och .Junio, då nya hår våxa i ftållet,
hvilka vid medium af Aug. rdlan åro både på
ryggen. och. fidorne . fvartaktige, men nårmare
Hötten eller i September, begynna de mer och
Mer igranad. NI og .

2 Sållanshånder, at någon Ren-ko bår mer ån

en Kalf, men: ån fålllammare år, at någon fö-
der något vanfkapligt fofter. Man har ock al-
drig hördt; at någon Kalf varit flåckig, hvilket
dock år mycket allmånt med annan Bofkap.
+ Når Ren-koerna fkola båra, måtte Ox-Re-
-narna: flångas-eller drifvas ifrån dem, på någon
annan betesmark. Koernaåro mycket rådde, at
Ox - Renarna fkola göra deras Kalfvar ikada,
hvarföre de flåndigt vilja ftångas med dem och
drifva dem bårt: och fom de åro fvagare, och
kunna blifva fkadade, måtte Vall-hjonen ifkilja
dem från hvarandra. S

2

I 5; För-

I

139 I fåra ÅR Apr. Maj: Jun. )

Förfynen har, oifvit Kalfvarna en Ia idan natur,
fom kan tala det ba irda” elmatet. ” Ehura decders
före .OTta. fran lodas, på Calla Snål? drifvany kan
dock det [pida Fölttet,. Om Väl ar lagor hög?
bent, men til .kfoopen föga flörte, än en nagta

manader gammal, Killino; ftraxt fö lja med mos

d: ren fom hela d: igen Th viftas, på Snö-fåltet,
och med Snöns upgrafvande Tföka fin ber, tu
defs hon kan komma til något SR bvärelt
MArken ar. Dar;

Den kalla blåften', fork" ofta vankar i Fjäl-
lena sat vifferligen deffe Tmå djur” ej til någon
förmån, fäfom någre' föregifva, utan håldre til
fkadå> hålft om cilli ka nägot Snö-flafk infaller,
hvaraf de blifra vare, Och iålönm mycket här

tunne, nödvändigt måtte fryfk "Oadan håndet >
fe plåga idoge flusbönder och” Valt 2 björ "ued '

fkoflar upkafta gropar hår och VTP, alt ned ve

jorden, uri hvilka ÅF infärtd fådana- Kor; : förrn

ys burit, med deras Kalfvari; ar FR vara i når
act lugn, tils väderleken blir blidare j' och be-

"Vara de faledes vid if många fådane: EE

ktäkgcför Mara Vän våldfamhetto = ViN Na

"Sålom;deffe kreatur ej hafva den förmån, at
blifva fkötte och matade af andra i förftöne', få-

fom annan Bofkap, 1å har kreaturens Herre ”för-

fedr dem med I lådan egenfkap, at kunha ; få fnart
"de åro några” 'da& Far Aa föka” efter Ren-mos-
fan, eller annat ätelgt gräs, hvilket ej mårkes
JE Tidigt hos annan Botkape i

Renens fa år om Vintren den Bigitta
hvita Ren - mottan, (Lichen rangiferinus, Flor.

Lap: 3 fom våxer på | högder och torra Tall-
> he-

1774. Apr. Maj. Juns 131

å hedar. Likaledes alla öfrige (pecies lichenis, 1å-
jr öm Sten-moffla och Laf af allahanda (lags Tråd.

Når den ljufva Våren och Sommaren infal-
lerg gifvas flere ombyten af fmaklige och födan-
de våxter, låfom alla Species Rumicis (Syra),
varande Rumex Acetofella, Flor. Lap.131. (Lap-
ponibus Ebruo) den aldra begäårligafte, hvilken.

"de på et nytt betesländiy af en ir mils
ftorlek , för defs behageliga (mak fkull, allenatt
på en enda vecka kunna öfver alt uplacka och
bårtbeta. Alla Species Ranunculi (Solo2 on),
ibland -hvil ka Ranunculus nivalis (Lappombus
Norfa rafi ) äro mycket behaglige, hvarföre de
den förft förtåra, och fedan de öfrige Ranunculi,

> Föll. radicaliå! afoalla atamina', fämre löf af
'Sålg, Vide, Björk och Pil-arter: > Af vattu-
örter. Menyanthes, Fior. Lap. 80." ”((Klöfving )
Calla, Flor. Lap. 320 ( Mifbe) och. Eqvifetum Flor,
Eap. 393 (.Fråken.).” . Deffe' vattu- Örter, fom
ej våxa i Fjället , utan i fkoglandet, äro Skogs-
Renarnas behageligafle våxter.. Defsutom, åta
EKEN jäll- Renår , fom Skogs-Renar alla fpe-
Cies. Hilekaca (Svingel); jemte. andra fmaå grås
; FÖ med Fåren.

At föda: Rek om vintren mad Hö af deffe
Ku de år ej » få vida mig kunnigt år , ånnu för-
fökt , dock: tyckes man ej kunna tviflay at. det
ju kunde låta göra fig, hålft om helt unge Re-
nar i förstone toges, fom härmed Ulvaldess hvil-
kas afvel -fedan torde finnas nögd medyfådant
lefnads - tått.. Dock torde det vara nödigt , at
de bade jet kalt rum, - uti hvilket de fkulte va-
ra, eller något ftörre inhågnadt gårde, hvarett
VR A de

(132 1774. Apr. Maj. Jani

eft de under bar himmel, finge ledigt gå om-
kring,

Når man åker med Renar, och vid hviloftål-
len får uptagen Ren- mofa , Fråken och Smått
Hö, ör för ag för dem, åter en del af dem be-
gårligt dåraf, i lynnerhet de, fom åro aF.Skogs- .
Renar, men Fjäll-BR enar åro 13 laggranne, at de
då föga åta fjelfva Ren - moffan , håltt om han är ;
myc ket AON med hånderna.

Något gållt eller högt låte, låfom en del an-
nan Bolkap, hafva ej Renarre. De ruta allenaft,
eller grymta, ej olikt Svinen, då de fkocka fig.

Når fjukdomar eller fvag bet ej förorfakar
dem någon vantrefnad, kunna de lefva til 14 år,
1 fynnerhet Honorna, men; Hannarna några år
mindre; då de hinna til. deåna ålder 3 begynna
tånderna loffna ' och bårtfalla , då de: fedan: 2
kunna föda fig.

Til Renens dygder kan råknas, at han år ren-
lig. Han hvilar aldrig på orena ftållen, och der-
före fer man honom aldrig fmutfig eller oren.
"Alla andra djur fågas vara befvårade af lös,
men ar Renen fkal hafva SR har' jag ONE
hördt omtalas. i

Renen kan föda fig fjelf, utan at tarfva an-
"dras möda; at fkaffa honom foder öfver vintren;
och fom han ofta under 2 å 4 fots djup Snö,
måtte taga fig födan, har han af fin fina lukt
den förmån, at aldrig behöfva, på Mofslöfa ftål-
len, göra fåfångt arbete, med Snaöns upkaftan-
de ned til jorden, at förnimma om bete finnes
be ej, utan kan han blott genom lukten kån-
, hvareft Moffa til bet finnes. SPE fom
vid

NANNE VE / ; ;
1774. Apr. Maj. Jun, 133
vid deras flyttningar, til nya betes- ftållen , åro

ibland oviffe, hvareft Renmofie- hedar finnas,

låta derföre Renarna fjelfve utvifa dem, hvilket
de ock Hötsdligen kunna, grafvandes aldrig uti

Snön, på andre ftållen, ån dår möffa finnes.

CC Når Lappen mårker, at Renarne i fin gång
ftadna, och begynna göra fig gropar i Snön,
fladnar han med fin rela, och flår up fit tjäll,
hvarefl han har fin hemftad, 1å långe betet varar.

At Renar hafva god lukt, kan åfven fkön-
jas deraf, at når vid flyttningar eller betesftäl-
len, en heller flera komma at fkingras ifrån
hjorden, och gå för fig fjelfve, kunna de genom
lukten vådra igen fitt tälllkap, om det ån vo-
re 2 ä 3 mil långt, 132 framt de-ej åro af det
flaget, fom föka tiltålle at gå fkilde från andra,

hvaraf gifvas många, fom åro Vallhjonen til o-
troligt belvår.

At Renar hafva god hörfel, tyckes med nå-
gon. vilshet kunna deraf flutas, at då man är
ftadd på någon refa med Ren-fkjutss öfver Siöar
eller vida flåta tålt, får man ofta mårka, huru
han begynner lyftra efter, om någon år i vågen,
anten efter eller förut, långt förr ån ran med
ögonen kan fe någon.

Han år åfven något låraktig : ehuru vild och

oftyrig i förftone, når Lappen fkal tåmja ho-

nom, då han lyder hvarken töm eller flag, blir
han åndteligen Ia fpak, at han låter flyra fig,
allenaft med en töm; och håller kofan rått, åf-
"Ven der ingen våg år. Huru de genom vanan
kunna låragy at gifva aktning på Vallhjonens
top, kan af följande mårkas: Når de fkola be-

| > tas

KR

för dem, då de unge följa dem Blek; ;

1 34 [774,0 Apr. | Maj. JJuns z

fas, år nådigt, at de genom god öpfikt hållas
tillammans, at de ej må fkingras och löpa vidt
omkring... När då en eller flere fpringa på nå-
gor håll ifrån de andre, och Vallhjonen R al
cin Vane IR deffe kalla och: fopa efter hu: då
dar, lom fkola drifva dem tilbakars, och far: mand

PES

ERE

da: Te, Renarne på detta (kriet fa upmårkfame, ati

de vända om och gå til de öfrige, förr ån -
darna hinna komma til dem. -

At fimma öfver elfvar och fmå Sjöar, åro de:
mycket fårdige; de hafva hårtit ftor hjelp af.
de breda klåfvar; hvarmed de åro förfedde, på.
både bak-och framfötterna, kunna derföre under gg

fi mmander hälla fig få Högt falttects Ac hela

ryggen fynes öfver vattu- brynet.

Når de fkola taga fin kofa öfver någon elf.
eller. något fund, tär, man med; förundran (fe end
befynn erlig dygd bos de gamla Renarna, hvil-
ka, då Et ”mårka, at de unge oth mindre drifti- >
ge ej vilja gå ut.ivattner, ehuru både folk och I
rdr förföka at drifva dem, fimma de 'åldre 4
ej allenaft (kyndfamt öfver, och med fitt låte
fålom bjuda til at licka dem. efter, utan ock i
KLSde fe, at de åro tröge, fimma de tilbakas,
och göra fina lofvar hit "och dit; fäfom. at vifa |
dem huru ingen ting år at frukta före, och når
de om lider tå dem ut i vattnet, ftålla de fig fråmtt

oc Ehuru Renarne; hålft i Luleå fppinadn
fom af alla lårer ligga Jängg NN upp i Norden, |

£14 KR

HG En del af Tale Tapptåckt år Hhiget Nordligare &
'ån Lule Lappmark : Halde - fjället , det öfverlta ik
den förra, ligger under 69å graders Pol-högd; men.

Ej åro Hara til våxten, Bål de dock 13 myc-
SN ilyr? ka, är de kunna med klöfjor båra til 4
FLifpund, famt om Vintrarna, draga lafs af 13
Lifpunds t pgd. Så vål at [pringa (öm gal år

Renen Mibare ån Häften. P3 kölden år itärk,
vågen ökörd: och man har Sjö-våg, utan va -
SM på än kan den, fom år vån at handte-
ra Renen, med en vålartad, komma både fort
SN nöjlamt. «= Til to mil. in da, läke körare
hinna komma på 14 många timar, om Renen da
och då får flafa någon liten frund;,: famt taga nå-
gon mun-fylla .med Snö, hvarmed Kan behöfver

fvalka fig.

Man har förviffo hört beråttas, at någon i
denna Lappmar key på ett dygn kördt 20 mil med
en Ren, falt det ej varit Sjövåg, utan til en
del Skogsvåg; men fådana Ria hafva fedan ej
lefvat , utan meråndels, når de fradnar inom

nägra timar dödt. - Når man har länga dagsre-
| for; 'och ej Renar til ombyte på nå got ftällerg
vågen, får man ej tidigt ifrån morgonen begyn-
nå re fans ty då trötthar han i förtid, och man
hinner ej fullånda fin dagsrefa i i fåttan tid. Re-
nens båtta tid at föda fig, år om- morgnarna
imellan 7 och 9. Och om han ej får Följa (in
vana, och beta vål ifrån morgonen, år ban at
[pringa trög och fentårdig: holi dagen. Lappar-
ne

kor AKT

etrtdnd

FR datjock och Jokatis- Åbra då Öfverfté i den fe-
hare, under 68 gr. 6 minut. Pol- -högd. Gaifagets
Pol högd,; öfvertt i Piche Lappimäark; år 621 grid.
Bonvås, "öfverft ! Ume, 663 gr. Atefjällets, i
Afele Lappmark 651 gråder, eller nåftan lika med
Luleå Städ: Så fnedt upföre draga fig Lapp rharkets
HE ined deras Nordvåftra åndar:

-—

136 1774. Äpr. Maj. Jun.

ne vilja derföre ej taga hem Skjuts-Renar iftån
Skogen, förr ån kring klockan 9 eller 10 för
middagen, då refan förft kommer at företagas,
och hinner man åndeck göra både fkyndfamare
och långre dags-refa, ån om man begynt några
timar förr. Renen år fnabbare at fpringa efter
middagen, ån förr, och ju nårmare det lider til
aftonen, ju mera hugad blir han.

Når han begynner tröttna, koxar han fom

oftaft omkring fig, at fe efter, om de, fom äro

i fållfkapet , följa med eller ej, och ehuru han
fer, at de följa tätt efter, gör han dock om fis
der det ena fkuttet efter det andra, tvert ifrån

vågen år Skogen. "Ar han mycket trött, få ka-

ftar han fig ned på marken och ligger någon
flund, fom vore ej något lif uti honom. Kö=
rare, fom veta bruka vederbörlig ömhet för dem,
lita en tfådan hvila en ftund, eller om Mofs-lanrd '
år förhanden, beta en tima eller mera. Kör-
Renar kunna fnart mårka, om den fom köter
med dem, år van dårvid eller ej. « Den båfta
Kör- Ren kan, i en ovan körares hand, på ett
flycke af I mil, blifva få trög och lat, at han
föga kommer med honom utur rummet. Kon-
ften beftår blott dåruti, at man håller tömmen
på råtta eller högra fidan om Renen, ej ofta
agar honom, famt någon gång då och då ryc-
ker ftadigt och haftigt på tömmen, hvilket han=
daläg han kånnes vid, och vet, at han emot en
fådan körare ej kan bruka någon oärt.

Så nöjfamt det år, at åka efter Ren, då våg-
laget år godt, få ledfamt och mådofamt år det;

når man råkar ut för djup fnå och vatten pi

Ifare -

- | S i FR SO Å és å Så ÄR (ROSEN EEOVER ;
a Ape Maj: Jutt = i37
Ifärnå, I tädana håndelfer år ej annat rad, ån
liga i j utur Ackjan; ga pa Skidben och le>
da Renen efter fig; ty er få fpådt kreatur kan
i iådan håndelfe ej förmå draga fmer ån toma

Ackjan, i fynnerhet på Sjöarna, då vattnet fryfer
fatt vid Ackjan; Antingen han går eller fprin-

ger utan "ok, håller han flåndigt hufvudet up i
vädret , och vifar fig mer modig ån någor annat
djur; det fynes fom tfkulle han yivas af fina hör
gå korn. Når de åro affallne, elier ej åter full=
växte, håller han mindre up bufvudet ån eljeft:
Faft han ej kan fe fina horn, vet han dock vål
burä höga de åro 5; kan derföre, då han går els
ler fpringer i fkogen, hvareft qviftar åro, 3 nåte
ra bur: mycker han bör huka ned hufvu-
det, at han €j rped hornen kommer at röra dem.

CC Ehuru Renen ej hat nagon Galla; får man
dock fe, at fomlige ibland dem åro argflinte:
- Når de fångas, hånder det frundom, at de in-

veckla fig uti hvars annars horn, och ej kunna
fkiljas. Öm man ej blifver dem varfe och fkils
jer dem, hånder det, at de fvålta ihjäl och fins -
nas döde på ftållet. Vill-Renar, fom hafva ftör-
re horn, plåga på tådant fått omkomma:; Någon
enda ibland hundrade, kan ock vara få tiltag-
fen, at han vågar fåekta med Vargen, kan ock
vårja fig för honom, når han ej fpringer undan,
utan brukar fin magt och fårdighety, at med
framfötterna flå honom: I denna Lappmark har
man bevis på en Ren, fom förtt blifvit illa bis
ten af Vargen, men omfider begynt göra möt-
ftånd, och då flagit höriom , och funnos de åns
teligen bågge döde på frållet;

K | Det

238 — 1774. pr. NA.

Det hånder ock ibland, at man råkar för nå-
gon Kör- Ren, fom år få vanartig, at då han
ej vil fpringa, och fåledes tår flryk; blir han
arg, vänder fig emot den, fom fitter i Ack-

Jan (") och gifver honom. med framfötterne .
fiag på flag: då mannen, fom fittande ned-bun-
den, ej annorlunda kan vårja fig, ån i haft vål-
tra fig med Ackjan omkull; at han tår flå på
kölen eller Ackje-botnen, til des finner går öfver.
= Alla Renar låta tåmja fig, at båra Klöf och .
draga lafs, men få åro dugelige, at blifva goda
Kör-Renar: de fom få den arten, at löpa fnållt
och hålla kofan rått; håller Lappen i mycken akt-
ning, och låter en lådan ej brukas, hvarken at båra
klöf eller draga lafs, på det han ej måtte mi-
fla ft lag at fpringa vål: Til arbets-Renar
nyttjas fållan outfkurne eller Ren- kor; utan
blott utfkurnes. | ÅL

3 å a

Af fina Kor har Lappen en mycket kraf-
tig och födande mjölk; ifrån medium Junii, til
medium Octobris. Hela denna tiden och tå låns
ge gråfet år ofrufet ; mjölkas deffe Kor 2 gån-
ger om dagen; men nårmare flutet; allenaft en

gång: Når gråfet år i fin båfta våxt och mog-
nad, fås af hvar Ko et halft qvarter; "eller til-
fammans morgon och afton; et qvarter mjölk:
Dock år mjölken få kraftig; at åf en kanna blir |
en Oft; af 13 fkålpunds vigt; Smör fås såg
| | a

(") Är Lappens åkdon heller flåda, gjord fåfom en
Båt, 9 å 10 qvarter lång, 3 avarter bred och 2 dito
djup, bak til tvår,; men framtil fpitfig ; har inga mes
dar, utan i flållet en bred köhl; äfven få tåt; ät
den häller vatten. ; |

ger SN JE NR ÅR
Seen

Mr BIRTE DR rå

RNE O VER TR vo /

2 i774: Apr: Maj; Ju: > 139

af denna mjölk, fom ock lågger grådda (Cres

mör) dubbelt tjockare än på annan mjölk: men
Idiörek blir hvitt lålom fnö: | FIRA
ÅF de 200 Lapp-hushåll,; fom åro flåndigt
boende i Jockmöcks Förfamling , föm jag här-
tils föreftått ; fkötas ru för tiden ungetår 20000
äldre och yngre Renar. Större delen föder fig
om Sommaren imellan Snö - bergen i Fjällen;
och om Vinträrna i Skog>-landet, men de åfris
ge, både Vintrar och Somrar i fkog-laridet.
De fom altid gått i Skog-landet; vilja ej gårsz
na åndra fin vana; och om Vararna följa med
Fjäll-Renarna til Fjället; 13 göra åfven Fjäll
oRenarnå, at de ej vilja fladna qvar i Skog-lans
det öfver Somrarna: Det hånder dock ibland;
ar Fjälls Lappar och Skog: Lappar; genom kan:
del eller arfF; få nagra at hvar andras Renar; når
delffa byta climat; kunna de förfta aret fvårligen
hållas från at löpa tilbakars; hela 18 ä 20 mi-
dar: Och öm de åndteligen ; vid de nya betese

We,

=

anden; kunna hindras från at löpa någon vig,

Milla de dock förlta året hornen, famt blifva
mycket magre; hvilket bevifer; at de mådrt il:
la; och &j hatt god trefnad: : Öm de ock; hvar
på fit fålle; lefva och viftas några år; får dock
deras åfföda art af förra climatet, hvarföre afvelen

af Skogs-Renar i Fjållet tår mindre Växt, och

af Fjäll: Rehat i Skog -ländet förre:
> Våra Fjäll; fom med fin ftråckning, ifrån
de Södra delarna af vårt kåra Fådernesland, til
hvita Hafvet; utgöra i långden; inethot iso mil;
ochi bredden ifrån Fjäll-ryggen til Skog-landet
r2&14 mil; och ej; för den kärta Somimaten.z;

140 ' 1774. Apr. Maj. Jur,
kunna emottaga någon upodling j (kulle aldelés
fått öde; om ej Renarne det fatinma nyttjade.

Deffe kreatur, fom Lappen ej behöfver min-
fka för brift på foder, hvatimed de fkola födas,
utan kan låta lefva och föröka fig, få många

ERK
, ARR

Ban ej fjelf til fit eget behof har nådigt at af-

SÅ ö . Vg po å Lö SR SE 2 JE
flakta; fkulle vifferligen til et mångdubbelt ftör-
re antal föröka fig; orm de ej vore få många
fkadeliga åkommor underkaftade; hvarigenom de

til ftor 'myckenhet bäårtmiftas , dock fomliga år

mer och fomliga mindre, Sådana åro förnåm-

ligaft:

— 1:0) Is«bark,; hvilken fomliga höftar lågger |
fig på deras bete, Ren-moffan. I flutet af Os -

éober , eller medium af November, infaller mer-
åndels älla år, i denna orten, en ftark tå red

rågn; hvarigenom Snön, fom då. redan fallit til

1 ä2 fots djup, blir våt alt ned tiljorden. Ock
om den ej aldeles går bårt, eller genom några
dagars ftark blåft uptorkas, få at den kan blif-
va lös och mör, utan tilfryfer 1å våt han år,
då går den til Is-batk eller fkare; hvilken blir
1å hård, at Renen ej med fötterna kan flå fig
igenom honom hed til Moffan. Renarne kun-
pa då ej hållas tillamman, utan fpringa hvar på
fit håll, öfver fkogar ock backar, til 23 3 mil
i dygnet, dels at af trån och vind-tållen Kemfa
laf, dels föka någöt ftålle; hvareft marken kan
vara bar; eller fkaren mindre hård; då ganfka

många, 1 fynnerhet de yngte Renar, af fvålt

upgifvas och ftörta: ÄR |

2:0) Stota Snåé-år, då de unge eller års-
gamle Renarne ej mågta tjelfve för fig upgtraf-
0 ge Ga Na

NEAR SERA ST AA
- |

SNR 6

Av I

Hörg Apr. Maj. TR 14i

Årg gropar, a den djupa Snön ned til jorden,
utan måtte nöja fig med dem, fom de åldre
lemnat, hvilka meråndels åro utbetade, få at des»
ös litet” eller intet finna til fit uppehålle.

3:0). Sen Vår 3 då Ren- koerne måtte fram-
Ha? fina fofter på Snådrifvorna, och mådrarna
hafva ftor möda ar finna. föda för CB fjelfva,
mindre ega någon mjölk för fina kalfvar. Sår
dan olycklig våderlek år ej mindre. betydande
för Lappen, ån då årsvåxten flår felt för det
Svenfka BIKE eder

4:0) Ohyrå: når Sommar - varmen i Junii' må-
nad infaller, varda deffa djur befvårade af Myg-
gor och Brömfar, hvilka, ehuru de ej til någon
myckenhet döda Renaf', göra de dock dem med
fina bert mycken gåndas ' hålft fom de om Somr-
maren åro mycket hår- - tunne.

1 Utom den ohyra, hvaraf all: Bofkap gemen-
famt om Sommaren Devi ås, varda Renarna får-
fkildt plågade af Öeftro Rangiferino, Faun, Sv,
1025. | LJ
Detta Infe& plågar kallas Ren- -flugay: ria
"Bröms eller Fjäll; Bröms, - Den år föga. flörre,
än en Geting , men mer gul, luden fåfom en
| Humla, och aldeles lika åmrolig om våderleken,
m den allmånt kånda Bråmfen. Den år qvic-
rg midt på dagen, famt et par rimar för och
efter middagen, når himmelen år klar och luf-
ten varm; men få fnart molnen gå för Solen,
eller de komma i fkugga blifva de .magtlåfe
och falla ned på jorden, dår de ligga, tils dé |
åter af Solhettan upqvigkna,

K 3 ; Den-

142 1374. Apr. Maj. Jun,

Denna Bröms år af tvånne flag. Den emma
kallar Lappen Pata P4tfko, och den andra Sarke,
De åro -bågge lika stora, och fkiljas derutiy at
Pata Påtlfko år något tjockare, famt vilar en
fjert i bak-åndan, når ban vil göra fkada, men
Sarke år fmalare, och har ingen frjert. Pata
Påtiko flåpper fina ova, eller kurbm-åmnet uti
ryggen på Renen, men Sarke uu Nås- hålen.
Når Pata Påtfko vil flåppa fina frön, flyger den
ej, fom andra Brömfar eller Flugor, åter och
fram horizontelt, utan perpendiculairt, fåfom
hångande i luften, med hufvudet upåt, och bak-
ändan ned, och då han vankat en flund af och
an, hela alnen eller två högt i luften öfver Re
nen, och mårker fig vara midt öfver honom,
håfver den fig i denna ftållning mycket haftigt
ånda ned på honom, och genom fin ftjert, fom
år nåftan få lång fam en Knappnål, och til ån-
dan lika fpetfig, flåpper fina frön genom haret
uti fkinnet, hvareft ban fitter hela långa fluns
den, om Renen ej hinner til med hornen, at
drifva honom bårt. a AR

Sarke håller fig ftåndigt fram för Näås-hålen

på Rentn, och fom han ej bak ifrån flåpper fitt
frö, utan genom munnen, flyger han horizon-=
telt fram för Renen, och gjuter fitt gift in i
Nås-hålen. Lapparna fåga, at Sarke aldrig
"får komma Renen få nåra, at han kan ftadna,
och fåtta fig på nåfan , minåre flippa in uti Nås-
hålen, utan (kal han blott genom Renens ande=
drågt, tå frå-åmnet in uti Nås-hålen, på det
fåtter, at då Infe&tet kommer 1å når Nise at

det kånner Renens andedrag, fkal det gifva från
fig en ånga, eller något vått, fom Renen ge-"
i frö AN nom

KUNGEN SN RUT OVE GRE se 0
a BAGGE
I p i

RTR
I

mom föknder ser åt NR hvilket, ehuru un?
derligt det fynes, kan man dock föga begripa;
at det kan annorlunda til gå3 fa frillan Renen hål-
. ler Tnofe&et ftåndigt ifrån fig, dels. genom huf-
vudets fvångande hit och gor dels, tryckande
emot jorden» hvarföre Infect aldrahögtt til 2
tum når Näs- hälen; (kal vara | fede, men ej når» |
a af |
"Såttet må då vara huru det kan, få år det |
ork helt vifst, at Kurbma-åmnet könmer Från
denna Nos-bröms, Sarke, in uti Renens Nås- hål.
Det tår då fit rum uti hufvudet på Renen, ej
dångt ifrån Nås-hålen, dåreft en myckenhet fam-
las, inom en tunn hörtnan dd (afom uti en blåfa.
Huru tidigt deffe Eruc& blifva lefvande, kan
jag ej med tåkerhet låga, utan beråtta Lappar-
"na, at då någon Ren, om Vårarna, af någon an-
nan fjukdom kommit at ftörta, hafva deffe, uti
— fitt bo, funnits vara lefvande; våndanåe alla deri
fmidiga åndan inåt, fåfom til en medel-punét, och
den andra utåt,

Når Sol-varmen år fom harkadt. i Julii ck
något. af Augufti månad, blir detta Kurbma-
åmne flåpt uti Renarna , (lå vål det fom kom-
mer uti Ryggen på Renen, fom uti Nås» hålen.
Defle Erucx eller, fom de hår i orten kallas;
Kurbmer , 43 vål af Pata Påtfko fom Sarke,
varda efter 9 å 10 månader shogile, då de i A-
til och Maj bårtfalla.

Kurbmerna af Pata Påtlko blir Renen före-
siåtinde tid qvitt, på det tåtter , at han då och då
fkakar fig, då Kurbmerna, låfom fullvåxta, fit-
:tandes mer ån til hälften ut genom fkinnét,

I RR Vv oofalt

| ss

144 177A. Apr. Maj. -

fnart loffna utur fina hål, och falla ned på/Snön
eller på marken. | ;

Men med Kurbmerna af Sn, hafva Res
narna mer möda at få dem fram genom Nås-
hålen. "Sådant måfte då fke, genom et ftarkt
fMmorkande och pruftande, hvarigenom hinnan, in=-
om hvilken de legat tilftammans, låfom uti ett
Mafk-bo , varder Tönderbråkt, och deftd flere i
fönder utfläfte, Når de åro fullvåxte och falla
ned på marken, åro de nåftan 13 ftora, fom et
Sval-ågg , dock något fmalare och långre: de
åro ej flår ta, utan fkråiflige;- och hafva -20 å:jo-
rånder eller ringar omkring ig, dock af lika
fårg med Kurbma. NONE BRON

Kurbma af Pata Påtfko år hvit, men af
Sarke, (vart, Den förra år något t jockate, men
den fednare feralate. Man kan ej mårka, på.
hvilken ånda hufvudet fkal vara den ändan,
fom flicker fig förit ut genom (kinnet, år nå
got trubbigare, och torde vara hufvudet.

De Fr read fom falla ned at Nenens Rygg,
Jaken baft Gna frållen imellan köttet och fkin-
net; men ej i fjelfva köttet på Renen, : Lika-
ledes de, föm fån inom fin hinna i hufvudet

Renen. Om de ej falla på fnön, utan på
ie marken, och våderleken år varm, lefva de
hela dagen, dock fåfom helt runda, kunna de
ej röra fig, eHer komma af ftållet, men om de
falla på Snö-drifvor, eller om våderleken år kall,
lefva de allenaft en liten ftund. Det fynes, fom
lifvet uti dem ej långre uppebhålles, ån de kunr -
na vara varme. OR up (kärningen, fes ej annat
uti deffe Kurbmer , ån en hvit matgliks lik mjölk.

Mer.

»

FEASTS ACE A I VIT Ti
SEO

EJ

> Det:tyckes, fom en del af dem fryfa ibjål,
och någon del torde Flugor och Myggor ups
åta. Man har ej annat fedt, ån fedan de legat
några dagar på marken, hafva de blifvit förtors
kade, och ej annat lemnat efter fig, ån en torr
hinna, uti hvilken Kurbma legat. - Men utan
tvifvel har någon afvel derutur utkrupit.

— Deffe Kurbmer förorfaka hvar på fitt fått
mycken fkada: de af Pata Pårfko, fkåmma;
fom bekant år, ej allenaft fkinnet, utan. döda
åfven många Renar, om ej lå mycket af :de gam-
Je, dock många af de unge, hvilka, når Kurb-
merna bårtfalla, fes vara fårade ut efter ryggen,
och ftå deffe Kurbm - hål öppe flera veckor ef-
ter hvarandra, hälft om rågn och kall våderlek
tillika då infaller. Den tiden, falla åfven Vin,
ter-håren bårt, hvarföre de blifva merändels hår-
-löfe, fryfa derföre , och fe ganfka illa ut. Lap-
pen anfer fkadan för någorlunda drågelig, nir
ban om Vårarna i denna Kurbm-fjuka, ej mi-
fer mer ån en tjerdedel af fina unga Renar.

> oc De fednare Kurbmer, fom komma af Sarke,
göra vål mindre fkada, dock om de åro til nå-
gon myckenhet famlade uti fina bon, förorfaka
de Renarna ftor möda at kunna andas, til defs
hinnan, inom hvilken de ligga, genom pruft;
ning går fönder, at de kunna utflåfas, och an-
dedrågten blifva ren och öpen. = > j

—f$:0) De många fjukdomar , hvaraf deffe krea-
tur varda plågade, hvilka åro nåmnde uti In-
rikes Tidningarna för år 1768, N:o 17 och 18,
medtaga åfven många. NR Pr

KRK 5 | 6:0)

wc = 1774. Apr. Maj. Jun, ,
'6:0) Vargar, hvilka, då de åro flera i fkoc-
ken, kunna på en gång lågga ned til roo af
yngre och ålåre Renar, håltt når den olyckan
händer, atv de träffas förfkingrade, eller Lappen

| gjordt fig läker, 'och lemnat dem utan vård. .
Detta fkade- djur år, efter Lappens beråt-
telfe, af 13 ond art, at då det kommer uti hjor-
den, och ej hindras af folk och hundar, drif-
ver, fargar och dödar det, få långe det har nås

pon magt, ej uphörandes at göra fkadas förr ,

än det år 1å utmattadt, at det ej mer förmår.
Emedan Renarneé ej allenaft föda en hel Na-

tion, fom föga någon annan nåring har, ån Bofkaps- .

ikörfel, utan gagna åfvyen mycket det allmånna
med goda varor, låfom Handfkar, Skor, Stöf-
lor, Muddar, Hudar, Kött och något Of;

m. m. har jag til deras tjenft, fom ej känna

Ren-djuren, velat lemna denna beråtteife om
dem. Och fom ej något förflag, 1å vida mig

kunnigt år, lårer förr vara upgifvit, hvarigenom

den anfenliga fkada Kurbma gör, kunde antin-
gen aldeles, eller vil hågon del förekommas; tor-
de någon, fom eger kunfkap: derom, i anled«

ning af denna beråttelfe, til allmån nytta, få

dan benåget meddela. Af de 20 å 30000 Hu-
dar, fom årligen dr denna orten, til All-

mogen på det nedra Landet och til de Norr<

lånd(ke Ståderne., befinnas en ftor del Kurbm=

hiliga, då de beredas, hvaraf fkadan råknas: men

då man tillika mårker, at inga andra Skinn tål.
jas, ån allenaft de. fom åro af de Renar, hvil-

ka blifvit flaktadeé i "September, Oéttob. Nov.
och halfva December, men ej under de fenare
Th maå- I

| ; ,

—

” Apr. Maj. fr 147

falosdit af Vintren, och Lapp en behöfver åf.
ven då flakta til fitt uppehålle, fika mycket fom
under de förra , nemligen, til det minfta, en
Ren i veckan, för et hushåll af 6 Perfoner,
och deffe Skinn begynna då blifva 13 fkåmde af
Kurbmer, at de ej kunna tåljas, utan merån-
dels blott af Lappar nyttjas til år g-fkinn i ko-
an, famt Tak-hudar på Ackjorna vid Ayttnins
Bar; (å förftås lårt, at fkadan år ftörre, ån all-
— Månheten torde kunna föreftålla hg.

Be: (ERNER: Su RRERNSENERB

En ovanlig Ögonflenens (Papille) flåll.

d

2 2 båoge ågonen , obferver ad
hos en Man;
Hr af
AND. JOH. HAGSTRÖM,

pvaRdie, Stud. Compagnie- Fålrfkår vid Kon Lu
Lif» Gardet, sö

Fen binnan, fom fram. uti ögat finnes och

J kallas Uvea, har hos månnifkor en med ät-
fLilliga fårgor illuminerad Cirkel, uti hvars me-
dio år en öpning, den man kallar Pupilla ; bvid=
ken meråndels år cirkel-rund. Hos en del Djur
bar den dock en oval figur. Jag har på en Man
funnit följande åtfkilnad håruti, fom jag vågar
för Kongl. Academien upgifva.

Nice delarne af ögat voro alla uti naturligt
låge, få vål fom alla de inre, utom fjelfva pu-
piled. hvilken & BPR icke egde en Bylkkel, ryu
1 form,

NN

148 1774. Apr: Maj. Jan:

form, och defsutom ej var på vanligt ftålle plas

cerad. Den var på båda Ögonen, fåfom figu='

fen Tab. IV. Fig. 4. utvifar, helt oval, och de
affpetfade åndarne vertade up- och ned -aåt.: Den-
na öpning pligar meråndels, fom fades , vara in

Xx

Centro af den Brun - eller Blå -tårgade Iris: håt

fatt den nederft, 12 at imellan pupillen och hvit-
Ee 5 : ä Vv . p
ögat ej fyrtes den minfta rand af denna: Man-
nens mårk «bruna Iris. Dåremot var långden

imellan fre margo på Iris och Pupillen, dubbelt

ftårre ån vanligen; åfven 1å fido-delarne af Iris

up-til, men den aftog til et fpefigt hörn ned:

åt, då likvål Iris plågar vara rundt omkring
pupillen lika bred. n INR

Detta felet var honom medfödt och troligen

årft af någon af defs Föråldrar, fom beråttades -

hafva haft et dylRtsöga: I ONES N

Intet fårdeles hinder gjorde det honom: han

fåg nåftan lika vål, fom en frilk, dock kunde
han, vid häftigt påfeende, ej få objetterha flrax
rått reprefenterade, hvilket troligen härrörde der-

af, at Iris ej nog fnart och redigt kunde dra=

ga fig ulfammans, och minfka pupillens: vidd,
1 proportion mot de infallande ljus-ftrålarna, eme-
dan den ej var lika bred på alla fidor om pu-
pillen. | iab | 1

hos någon förr anteknad, hår jag ej hållit otjen-

ligt, at detta, med 'bifogad afritnin g» til Kongl.

Academien öfverlemna. '

Då jag ej funnit någon dylik ögats ftållning

AN-

274. Apr: MajsJuns 149
2 00 ANMÄRKNING
so ialal. | Vid föregdende Rin 3

Ö gats inte hinna, fom kallas Uvea, hörer til
NS redfkapen af en fullkomlig fyn. Defs na-
turliga tilftånd friar ej från flerabanda fynens fel
Tok varlöter. men defs förändringar betaga ic-
ke fynens bruk och beftånd. Afvikandet ifrån
defs rätta rundel år altid en fjukdom och hbhån-
delfe- vis tillkommet, icke genom Arf eller inbill=
ningsskraft, för eller efter månnifkans födelfe.
oo o$I den af Herr HAGsTRÖM anmirkte och af-
ritade håndelfen, år Pupillens figur ågg- lik
(Ovara): den nedra fpetfiga och rörliga åndan
år fårtad vid Sclerotiee eller Uvex eget tåfte
vid Ligamentum ciliare. Vi hafve många exem-
pel på dylika fkador på Uvea, hvaraf fynen nå-
got blifvit rubbad; men icke förftörd. |
— Uvex klyfning, af Davter och flera; defs
briftning eller dragning åt någondera fidan, vid
Eriftållens utgång; hårider ofta vid Extractioner-
ne; Uvex öpning håndelfe- vis eller med konftt,
på CHESSELDENS (a), JANINS (b), RicHTERS
(c) och OpHELI (d) tått, befråmja altid fynen,
=» (a) Anatom. Appemd. Edit. 4. pag. 20. (Bb) Mezmoi- .
n NR er OM (5 far Iles RTR des RR par.
191. (c) Äbhandlung vom Grauen Starr , Cap. VIIL,
pag. 115 5 feqv. AP) Ki Ketenfk. Acad. Handl.
för år 1772, Pp: 167. i å

En fråmmande Låkate; fora vi nyligen fedt

NY
hl
SV
R
V

hår i StockHKolm ; har en dylik med den i frås

ga vårahnde Pupil'ens drägning, tt vid Sclero-
tice: öfra kant, utan, lakadd. af god lyBGr LL 4
| En förnåm Herre af mina bekanta, har halfz
va och nedra delen af Uveåa lös och fvåfvande
1 Vattu-tåcken,; med ei ftark lineas öpning i-
mellan Uvex nedra och Sclerotice öfra kant:
Når öfra Ögonlocket lågges öfver Pupillen, fer
Han objetterna genom nedra fprickan:

Huru litet Fibre Uvex radiate bidrapa til.

fynens utöfning,; ehvad de åro tryckta åt fidors

na eller tvårt aflöfte,; flute vi båt af Hert Jas

NINS upgift (€) om nyafte och bålfta fåttet, at
göra en ny Pupill: Han affkår deffa Fibrersi
tvåren; och vilar med klara fkål,; at denna OS
peration: icke kan lyckas; på annat tårt. =
Herr HAGSTRÖMS beråttelfe ökar och flyr

ker förfarenheten. om Uvex åkommor, titan
fynens obeftånd, förtjenar tåledes rum uti KK.

Arcademiens Handlingar;

ON ene ÖR een

> BETÄNKANDE

Om Vattu-fprutors olika belkaffenheti, ät

kunna görå båfla gagn vid Elds-vädor;
af R.

oo GERHARD MEYER,
— Öfver- Dire&eär ; Ridd. af K. Wafa Orden: =

ev.
arö
« ti r + NE RR RDS AR RR VA FEFYMER RT EA RR pe Kr

£ NRA TR Ae en = i = SS

(&) Loco vitalo:

& Jår man betraktar de ftörre Sprutorna, föri

SS =e ; a
SN ;
AS

vå MAT TRE ” we h ND
- MET [å 5 4
j PT 4 ,- p) f nt

1774. Apr. Maj. Ju. = ä5r

ära gjllde för mer ån 40 år fedan ; finner iman
vid deras bruk åtfkilliga fvårigheter. .

1:0) Åt de fordra mera vattens ån fom kan
anfkaffas at hålla Sprutan i jämn gång: En Spru-
ta, fom har tvenfhe Pump-ftöflar, hvardera af 7
tums diameter och 14 tums rett, behöfver in-
emot 200 tunnor vatten i tittena når allenatt 25
pumphingar göras i minuten på hvar fida. Sä-
ledes: borde man, i hvarje minut, hafva 3 Xx 4
tunnor Vattens FeRner i Karet. Om det ock
vore: möjelgt, at framfkaffa lå m yC ket på Van
liga fårtet eller med Kårror, fom hvardera fö-
ra. en tunna 3 blifver dock tiden otilråckelig, at
köra tunnorna fram til Karet, lyfta dem åf Kår-
ran; och töma i Karet. Om Sprutan år nåra
vid Sjön, at Tilbringare kunde pumpa i Karet,
behöfvas trenne lådana, fom hvardera upfordra
några och 60 tunnor i timen; at. underhålla hen-
he ned Vatten, At anfkaffa vatten med Man-
kap och Låder-: åmbare; torde beböfvas flere
196, alt fom vågen år lång. Så åt man med
låkerhet kan fluta; at er lådan Spruta; vid de
måfta tiltållen, och i brilt på Vatten; ej kan
Bora nyttig tjänft ; mer ån & af tiden hon år vid,
elden; fom ock flera års förfarenhet intygar,

Fe tl

Updfageni en vind eller i fjerdeé Våningen, til 20,
| jo | ala

tt

ft TAS ApE Maj. Jun.

ålnars lod-rått högd, kommer han under piimp-

ningen at emottaga inemot 33 Lifspunds tyngd,

(6) [HA MR - j 2
utom 1å vål Slangens egen, fom torde utgöra 4

as Lifspund, fom ock den kraft, hvarmed vatt=

net bör: drifvas flere -alnar högre, ån de 20;

heten har vifat, at dylika åro mycket bråckli-

hvartil Slangen kan vara updragen. -Förfaren=

gare, ån de mindre Sprutornes Slangar, fom.

äro gjorde af lika frarkt Låder,: och hafva al-
lTenaft balfparten 1(å ftor tyngd at båra.

3:0) Kunna de ftörre Sprutorna icke nyttjas

i trånga Gårdar och fmala Grånder. Bommars

ne, hvarvid folket arbetar, behöfva 6 alnars rum,
famt ånnu 43 falnar; om Bomen fkal tagas ut

och fåttas in i tryck-bomen.
4:0) Äro de obeqvårma at flytta, orm elden

tned ftarkt våder, i fynnerhet i Trå- hus, får öf-

verhanden > kunna ock icke våndas på mindre

LO

ån 12 til 15 alnars rum, bKåltt de åro frålde på.
4 låga hjul; fom icke tillåta kortare våndning. :

BM
]

Af famma befkaffenhet åro deras Kar, fom åf=

ven ftå på 4 låga hjul, och hafva en kärt Slang,

få ar Karet maåfte ftållas nåra Vid Sprutan, famt
-förorfaka hinder och trångfel: 4

5:0). Koftar en af de ftårre S$prutorna måft

45 mycket; forn två medelmåttiga,; fordrar dub-

belt Manfkap och håftar, til handråckning och
transport , mer gör icke gagn i propörtion;

ty med tvenne medelmåttiga Sprutor,; och lika

mycket Manfkap, delade på två ftållen, kan man

ock möta eldeti på två ftållen, och det få myc-

ket kraftigare, fom tilråckeligare vatten kan fyls
las i två Kar, ån i et; och de mindre Slan-
; SR | gar.

1774: Apr Maj. Jun, — i53

-garne åro påliteligåre,; ät förlängas til de hög:
fia hus och Kytkö-torni KR TR
0 6:0) Kan vattnet icke drifvas rhårkeligen hör
pre med de ftörre ån med de mindre Spru=

L

—7:0) Ehuru de gifva mera vatten, om ders
FREE EG at eg LL ÖL E CC 13 DA bröder oi po SN a I ARR
Vore få for tilgång, fom behöfdes; blifver dock
"ätbetet 1å mycket tröttfimimare, fom tryckboms

Men år långre och befkritfver ftörre Cirkel än
- månnifko- kroppens rörelle kan uthärda, hvaraf
händer; at pumpningarna blifva kortare, och
gifva mindre vatten ån man väntat. AL
> Sedan man funnit (å många olågenheter vid
de förre Sprutorna,; och höge vederbörande be:
hagat låta fig derom underrätta, hafva fådanaz
NNE ( ALE RRD Ne RR de Väg. ELM RN ar CAN er RA RA Mil GRODA se ENE js
på fera ar, fom förut lagt år, icke blifvit gjor-

de; utan tvårtom blifva de flora Sprutörna hår

1 Staden efter band aflkaffade. Tvenne af denå
åro inråttade på pråmar, dår de fjelfve draga

Farten ur Sjön, och kunna vara nyttigå, når
(eld yppar fig vid Strånderha ellet i Fartyg. En
af dem år redan förvåndlad til en medelmårtig:
rt tvänne öfriga låra tå lämmå öde, 'åtminito-
he då de behötvå koltfarima förbåttringar. =
0 Vid de mindre Sprutorna torde följande va-
fa ar DNA: ge gt | NG
"1. 1:0) Köras de på I6fa Vagnar, med et par
Håltar, och lyftas af med 6 mans tilhjelp ;- då
Vagnen antingen blir gvar i trång len; eller med
1å mycket: ftörre fvårighet köres dårifrån, för
han iftår på 4 hjul, och fordrär ftort våndnings>

FU:

ja 2:0)

U

=

154 1774. Apr. Maj. art!

2:0) Är fvårt at flytta Sprutan på fina me-
dar, i anfeende dertil, at hon har en vattu-tun-
nm fåftad med en Låder- Slang, af några alnars .
långd, fom gör flyttningen be efvårlig, i fynners
het Vintertiden, då mycken Is tåfter äg på
tunnan.

3:0) Medförer Vattu-tunnan åfven den olågen-
het, at hon vid körflen rubbar och fkadar Spru-.
tans fammanlåttning.

4:0) Äro tuniorna defsutom får fvagå, at ta-
ga emot de ftötar, fom Vattu-kårrorna och deras'
tunnor äftadkomma, om vattnet i dem fkulle.
uttåmas. Således måtte altid et Kar följa med,
hvaruti vattnet inrymmes och fedan med Äm-
bare öfes i Sprut-tunnan, af dertil utfedt man-
ikap, och åftadkomrner mer vidlöftighet ån fom
behöfves. Denna olågenhet har man, för flere
år fedan, åndrat vid de ftörte Sprutorna, och tyc-
kes den åfven böra åndras vid de, [mårre.

ST 1 NA

ru en SV ätttia -tpruta "bör vara dd Star
gen 1:0), ej förre til fin inrättning, ån är hon;
efter möjeliga tilgångar på Varken må kunna
jämnt hållas i gång.

2:0) Icke taga flörre rum, ån öm fordras;
at kunna nyttjas i fmala grånder och trånga
gårdar ; lått köras med en Håft, och kunna vån=
das på minftå rum; famt ftåndigt. hå på bjul; Å

ar i haft kunna flyttas, når 1å behöfves.

:o) Vara mintt koftfam, men fimpel, och
åndock , med. minfta Manfkap; kunna bring å
vattnet til 30 älnars Högs famt förmedeltt fin

Lås

X

MIRALPI VE CERN 0 fo I AN NR AA rr Rx : sr
GR ARA ENN vr

FOR RAR RER ARA al

lika

a har få lång VRtER ARE af Låder eller Bul:
dan, hvarigenom vattnet fkal kömima in i Spru:

MSE OR PIdA oc Gl

oc ÅF famma befkaffenhet år Karet, Fig..3 och
4; det kan köras med én Håft; och drågas af
Manfkap, når fkacklorna bärttågas, famt år lika
bredt fom Sprutan. Karets Vartui- flang bör
vara Aere fåmnar lång, at det må kunna ftå långt

156 1774. Apr. Maj. Jun.

ifrån Sprutan och fåledes gåra mindre ttårigfel.
Om Qfållet år horizontelt, har man den förmaä-
nen, at vattnet, af egen tyngd, drifves igenoin
Slängen in i Sprutan. . Slangen bör ock vara
- förfedd med Metall-fkrufvar, Tamt efter behof-
ven kunna förkåttas eller förra ga

KREON DETROIT

Vånlige Vin - och Tunné - kårils fammt
-Spherers R ver RE

KOL OMHEROR Pb ANTIN,
äga. Öfver Mått, Mål och Vigt.

1 afilednirig deta; at Köngk Vajenikaps Aci-
demien förut behagat, i 1772 års IHandlins
gars 4:de Qväartal, låta införa det af mig up-
gifna låttet at utråkna Modeller til Svenfke Vig-
ter och Mål; fördriftår jag åfven,; at bårmedeltt
K. Acad. förete följande Pra&ifke Problemet;
om ofvannåmde Kroppars Rymdemåtning : eme-
dan denna lilla afhandling år grundad på fäamma
Theotie, forh den förra.”
Probl: I;
- Om uti et Bukigt Cirkel: rundt Likbottnadt
kåril CK, Tab, V-: fig. 5, Bottnens diarmetet
CD = (Diameter HK =)1t54, Bukens Dia-
meter 4B = 134, famt lodråtta Högden
FG=147, mnuv Kårilet; få "begåres at fin-
na dels Karin = rum SN Nea b
ORT kickdas TN fun cd (4); Linea

kårilet CK vara midt i tu ög når
fkårning, parallel med od nd göres &ef-
21 ”Bukens Diameter AB.

; ; Emedan. kårilets halfparter, ; Ce. AK, då kunna
unfes tåfom 2:ne lika flora, parallelt afftympade

mv re

Con a måtte CB= see
gr ers d (a 210

(8e K Acad. Hand de a 4:de Qvart. Probl. 32 rn
om fåttet , ar utråkna Modeller til Vigter &c.)3

+ CD Dx FG

hvarföre förkla ee st xFG = hela kåri-
ja

lets CK Cubifka innehåll, (FG= 2FE); Men i kan-

ona=100 Cubilk G Tun; til fålje hvaraf kärilet

fölBgor, ERE Eda 2)
a 8216 x Ö -
2 007. FARSOD DxFG
Öm til AB4 = IRS ar ar) MU 155376
HEN CD4 =(104 Xx 104 =) 1,08,1G
Hege AB x CD = (124 x 104 mn RR 28,96
då famt IE 3,90,38
Ds - multipliceras med 0 147
I och fattum 55745+936
Cubilke, divideras med 3853,166 Cubilke; tå
ät quotienten Fl ligstree kannor =) 15 kan-
nor + 18 ort käriet CK nårmafe. Hvilket fkul<

Je göras.

(K=

kannor : Och alttå,

Probl. II.
Så utråkna kårilet NIE når det eger atika
Cir-

2 med Vd ), Gran "med (ii ), och Sctupel med Ch
i i Decimal- mått, famt qvadrat med (9).

ng +CD92. SAO ACPETE ST

258 1774. Apr. Maj. Jun: ov
Cirkel - runda parallela Botnar, hvars Dia-
metrar åro, NO=116, HK =1864, förfta
Bukens parallele Diameter 48 = 124, Lod-

— råtta högden PE=5Z, famt Lodråtta hög-
den £6=4735. (Fig. 5). nd
Af föregående Probl. I. år klart, at kårilet

sn Bg BRg + ABxHKxEG +4Bgq+ NOGg+AB<NOZPE

NIE TR PS 34 Ske NR

kannor; Hvarföres til =

ABq= 144 124 —=153,76

och HK4 = 104 x 104 = 1,08,16
fik lågges R

ABX HK — 124 x 104 = 1,28,96

famt Summan 3,90,88

4

multiplieras med EG 737 Gör3,875,968 Cub.

TildBg = 13.4 x144=1,5 3,76
och N04= I16 x 116 — 1534,56
; ERE Cl RA
AB xNO =124 xI116 —=1543584
famt Summan 4,32,16
multipliceras medPE= — få sc a
oc Då famma Fa&orum = = fy120,200 Cu-
bifke, bör divideras med 3835,,168, och quoten der-
af 1335ir:0 kan. = 13 kannor + 3 qvart. + Sd
ort = kårilet NK. Hvilket fkulle göras.

Corollarium. På detta tåttet kan man åfven

finna, huru många kannor åro qvar af en Vara

uti ett kåril CK, når kårilet år lodrått upreft

öfver defs Botten, och Varan titiger i kårilet til
Diametern NO. |

Probl. -

od
”
|

1774. Apr. Maj. Jun. = 159

RE 0 probl I. |
Låt uti en Bukig Vin-liggare LT, defs Bott-
par SKTU, LNIM, vara 2:ne parallela lika
flora och likformige Ellipfer, eller. ( ST
okens Ellips OR? Q, fom afdelar Liggaren
> midt i tu, vara parallelock likformig med
« > Bottnarne, (OP=060663 RQ=486)> famt
«> Lodråtta högden YZ (=8S66> Så begåres
oc at finna LÅT kann- rum. (Fig. 6).
a - Sått, at et annar Cirkel-rundt Bukigt, vaån-
ligt kåril CK ( Fig. 5.) år lå conftrueradt, at Dia-
metern (HK=) CD=VLIxNM, Diamet. 48—
VvOP x RQ, famt lodråtta högden FG = lodråtta
högden 2Z; Så år klart, at Ellipfen LNI/M=Cir-
kelen på Diametern CD, Ellipfen SZ TU=Cir-
kelen på Diamet. HK, och Ellipfen ORPQ=A4B
Cirkel (Simsons Se&. Con. Libr. V, Prop.
LI I); Men Lodritta högden” FG = Lodråtta
TZ; Hvarföre Vinliggaren LT = (kårilet CK =
— 4B4y + CDA + AB x CD- x FG kannor =)
EET
OP xQR4LIxNM+V OP x QR «LI xNMx YZ kan-
nor; Således ER KE |
OM til OPxQR=6055x430= 28,80,06 (—=4B4.)
Och LIxNM=7f990x400:= 20,00,00(=CD4.)
lågges V OP > QRxLI NM = ken

LG V 600 x480 x f00 x400— 24300300(—ABxCD)
famt Summan - -72,830,00

"Lä ; mul-

160 1734. Apr. Maj. iv I

multipliceras 1 med Lodr. högd. 7Z= 836 5 (=FG. )
och Factum ng oo ECubi,

Divideras med 382,160 -Cubi-
fke; Så år Qvoten Sison kannor, når=

maft =; f24 kannor = Vinhiggaren LT. Hvilket
fkulle göras.

Anmärkning 1: Om Vinliggarens bågge Bott-
nar vore tillika, hvardera, inbögde 1f lärlies ifrån
'Planerne, fom kunna gå igenom Bottnarnes Pia-,
metrar, få kan man, utan färdeles fel i fö
i anfeende til Bottnarnes ftorlek, och al lenaft
15 liniers s inbågning, anfe Ellipfen LNIM för
botten til en Con, hvars lodrätta -högd år 15.
linier; hvilken Con 2 gånger tagen ( emedah
Bottnarne åro lika ftara och lika mycket inbög-
de), då bör afdragas af Vinliggarens förut fund;
na kannetal; Reften år = LT råtta kannerum

LI, NMx18x2

bf = 1524 kannor ==
| 30160 fak RE
FT Nando bstn — — kann r

rr OTEg - kannor = 1524 kannor 5 Oo

+ 5 qvarter +23 ort. ) =1f08 kannor + 2 TRA
ter «+ 13 ort.

Anmärkning 2, Orfaken, hvarföre man får an-
fe och utråkna et Bukigt käril CK (Fig. 5.) lår
fom 2:ne parallelr at ade Coner, är, ar hvar.
Staf i et fådant kär böjde. endaft öfver Buken,
dår Stafven år tunnaft, och kan följakteligen i
det. nårmafte, anfes för råt, imellan buken och
hvardera Bottnen; men fom en liten böjning på
hvar Staf, å ömfe fidor om buk - Cirkelen, ån

dock måtte, i en ringa mån, öka kårilets kanntal:
Så

2774. Apr. Maj. Jun, 167

83 bjdelag. af förfårdigade kåril, efter nedan be-
SN rd M Es köckar bk at kårilets Bott

i ar: ris Wrindes långd ka ra ellan
Borttnarnes inre ytor, utan NB imellan kröfarz
ne eller Bottnarnes infkårningar,

re föprobl IV de

Ar finna Cylinderns CB Une, når Dia-
metern 4B=132 lin. och lodr. högden AC=176
lin, (Fig. 7:).. .Cylindern. eller jämntjocka run-
da kårilet (Ba 3 AC
382,160
1772 års Kongl. Vet. Acad. Handl vart. 4):
Hvarföre,

kannor, (Probl. 3:dje

Når 407 =(144x134) =1574>23
möltipliceras med 3 4C=(176x ANN s28
OMS famt Cubifka Fac&tum - —-"95199,872
| divideras med 385,168 Cubilke; Så utvifar Qvo-
ten 243329i3 Faro rn Jå kårindt +21 Ört Cy-
lindrilka kärilet CB. Hvilket fkulle göras.

Corollarium 1. Håraf följer, når Cylindern
CB=24 kannor; och lodråtta högden 4C=176 lin.
åro gifne; at man kan finna diametern 48=

(Värasai5öa V24x3 ASEDA Tr
SER TATE äre BT =Y 57372)

+ Corollarium 2. Om Diametern 4B— Lodråt-
am Pm aB den AC=32007 3 få år klart, at Cylindern

L 5 CB=—

16: 1774. Apr Maj. Ar

—/4B4x 340 348)
(382,168 7 382,168 ” ÖR a
2002? x 3

kannor = - |
| 3 2316035000

kännor kons) 63 kannor. su

Corollar. 3. Af nåftföregående Coroll, 2 fål-

jer åfven, när Cylinderns CB Diameter 4B=
defs lodråtta högd 4C, och Cylindern CB =
63 kannor, at man kan finna Diametern 48 =

3AB3:
lodråtta högden AC; ty efter åa år 160 =63 kan-

nor; (få målte 383,160 lin, £64:= TAR VÄ |

rr och altiå 4C= (Vv (ELR Jes ANA er

=V 8302$5,3690 =) 206 Sv H

Likaledes, om Diametern AB =Lbodråtta hög-

den 4C, och Cylindern CB = do Cubifke;

2 fr rer
Ef |

u. i 8

målfte. Diametern 4B vara=(V Elba
ån AT + or gt ER

=V,o25,360 =) 2502.

Probl. V.

Om en, Spheras Djälhet. AB =10 tum; å
begåres at finna defs Cubifka innehåll, famt kan-

rum (Fig. 8). Låt omkring Spharen GKen

Pg ED vara conftruerad, lamt Cylinderns
od EC vara Ia affkuren uti N, at NC=3EC,

då ”fåljakteligen 3EN=EC. Anfe åfven ND för

en Cylinder.

Eäe-

ARA
NAN
NG sf

> Emedan Cylindern ND =(4 Cylind. EC)
Sphaeren GK (12 Bok. Euctiois, 14 Prop. famt
"Herr Baron PArmQuists Tillimpning til Geo-
met. 4:de Athandl. $. 151); (få måfte, enligt
Probl. 4:de, Sphxran föll inn Et > Bri6 —
| CD4 x6NE ST CD4q x2EC VR 2CD) =) 2AB?
I ETSRL NER folole foloYello olen = a G ;
(=38215 "03 8216 jr 32 AN
Cubifke. Hvilket var det ena, ;
Efter det år redan bevift, at Sphxerens GK
24B?
3

Cubifka innehåll är =2:8216

Så år jämvål

RR ; ; 2A4B' 2,008,008
klart, at Sph&tren GK=( [aid FÖRS färga

kannor =) 5 kannor + I qvarter + 33 ort. ( Probl.
1). Hvilket var det andra fom fkulle göras,

Corollar. r. Emedan det år bevift, at Sphxe-

. Siba lida oc ÄR 24B? |
| rens GK Cubifka innehåll = 3.3216 = I230 341
-Cubifke; Så måtte 523.341 x 3,8216 =24B'
- Hvarföre når Sphaxrens Cubifka innehåll 5233341
år gifvit, man finner defs Diameter 4B =

y 3134 5 ,

Corollar, 2... Om en Spbzxrifk Olla PAri-
NI GK fkall inrymma 3 kannor; år defs Dia-
| 3 me-

EN
é

264 1774. : Apr. Maj. Jun
å ÅNS ONA Roe EVEN 4 4 ör j :
| , 7 S . 0) 5 | a ERT i

linier, nårmaft.

| Anmärkning 1. > Enår en Qvadrat - och Cu-
bigque- Tabell nyttjas vid deffe utråkningar, kan
Qvadraten eller Cuben til en gifven Rot eller
Diameter genaft, utan råkning, i Tabellen ups
fökas: Äfven fom man kan undvika, at i Probl.
III. utdraga Qvadrat-roten af OP xx QRxLIx NM,
allenaft man 1 Qvadrat-Tabellen upföker Roten :
til den Qvadraten fom år nårmaft OP x QR —
28,86,08, hvilken rot år = 536 eller £37 = AB;
famt likaledes Roten, 447 =CD, til den Qva-
draten, fom i Tabellen år nåft intil 25,06,06 —
LIx NM; Då (ABxCD—=) V POZQRZLIxNM=
($37 x447=) 24.0653$> nårmaft. |
Anmärkn. 2... Af Probl. III. Anm. 2, följer,
at når invändiga långden uti et Cirkel-rundt bu-
> kigt kåril fkaltagas med Decimal- Tum/ftocken,ge-
nom Tapphålet på Botten, bör en Bottnens tjoc-
lek. inberåknas + famma långd; Bukens Diame-
ter råknas nedifrån, lodrått genom Sprundet,
fom år midt på kårilets Buk, up til Sprundftaf-
vens medeltjocklek , om Sprundftafven år tjoc-
kare, ån de andre ftåfverne, famt Bottnarnes'in-
våndiga Diametrar imellan Lagg- åndarnes me-'
deltjocklek tvärt öfver Bottnen,når Maåttftocken
lågges på laggarne, öfver hvardera Bottnens me-
delpun&t; dock hånder flundom, når kårilet år
mer eller mindre Bukigt, at man måtte antin-
gen éka eller minfka de ofvan befkrefne Bott-/
narnes. Diametrar på en eller två liniers i den
; ; mån

a Apr Maj. Jun. — 165

Lä

ke fom et godt ögonmårt eder I ätHes
ende til Laggarnes mer eller nindre lutn ing e-

mot Bottnarnes invändiga Diametrar. Men al-

le förre och mindre, Bukige och Cylindrif! (ke;
Pack - kåril, å 48 kannor på Tunnan, fom ef-
ter nedan belkrefne Måttftöckar bli fvit förtärd:

kunna invåndigt nogå pröfvas til HR

riktighet, red fkurné Pinpår , efter de å Mäårt-

vor INA 4 >»

Rocken, för hvar och en fort kärily determine-

a Å
PV

FOS Långde- och Diimeter > mått: Ty, når ups

2 RE i et fådant kåril öpnas, kan kårilets
lek och öfriga befkaffenlet med ofvannåmna-

Piarir, invåndigt noga utrönas;

i

i Anmärkn. 31 Emedan vid et kårils i utfåkn ans

ädiviför 385,,168 Cubilke; altid nyttjas, för at
finna kårilets kann-tal; och det frundom hånder,
at en Rett. efter Did ööndt; til Exempel Brå-

ket 528032 kantor, blir öfver ( Probl. 4: de);

då in shan åf nedanftående Tabell; utan råk-
Ding; finria, at Bråket 28012 kannor är når-
malt lika med 2 3 se eller 2 ort.

ä 3 TS
da af RR

MM Qväårter 382160.
— — 3 Dito. 334390:
An & Dito. 280620.
— — 5 Dito. 238850.
— — 4 Dito. I 191080.
— — 3 Dito. dt 143310.
see 1 ön. Än KIKA 95540:
— — I Dito. 4770.

)varter or Per LG 10 FÄR ost |

Bes

166 1774. Apr. Maj. Jun,

Befkrifning öfver den för Cirkelrinda Bukiga,
famt Jämätjocka eler Cylindrifka kåril ut-
räknade Svenfke Långde > och Diamktter-
Mattftocken. TE

> Dels til förekommande af van-måttige kårils
förtårdigande, och dels til befråmjande deraf;
at lådane kåril, vid Kongl Maj:ts Tullar och
Laftagé -platferne i Ståderne, må til innehållet
begqvåmt kunna pröfvas; har Kongl. Maj:t; ge-
nom Defzs och Rikfens Cånmar-och Commerce-

+

Collegiérs Kurngörelfe af den 3i Aug, nåftl; år,

1 Nåder anbefalt; det hvar Stad och Moder-
kyrka; til råttelfe för dem; fom fådanhe kåril

förtårdiga, fkal inlåfa en fådan Maårtttock i de
orter, dår Sill, Kött > Fifk; etc. i Tunnor in=

,

arme : Och fom på min Ämbets ätgård atn-
k

allmånne kårileh nårmaft cgå deti proportion;
at Bukens Diameter år Geometrilka Medel-pro:
portional- Linien imellan kårilets långd och Bot:

tens Diameter; få har jag, för at ej flåtå den

A

1å kalläade Handtverks Gewohnheit; behållit den

kommit, at inråtta deffe Måttftockar, och jag
funnit, at de Cirkel- runda; bukiga likbörttnade;

af Tunnbindare-Ämbetet hårftådes atitapna Lång:

den för en Ankåre, 147 linier,; då jag, eme:

dan I Ankäåre innehåller 15 kannor; och lång

"den; Bukens fatt Böttnens Diametrar, invåndigt;

fkola vara i en continuerlig Geometrilk propors
tion; igenom utråkning funnit Bukens Diame:

oa MR $ KUR SL er NRA a - NT NELL vc fps ”lEN 2 AKTE =:
ter böra vara i24, famt Bottnens Diameter 104

linier. I anledning hvaraf jag fedån utråknat al:

meter: mått; i likformighet med Ankarens; åt

hin:

la de öfrige kårilens invåndiga långde: och Dia:

anmärkningen til Probl, III. år anförd.

Vid de Cylindrilfke eller runda jämnrjocka
käårilens uträkning; til långd och diametrar,; år
den pröpottion nyttjaäd, fåförm nårmatt den vans
liga Lax-Tunhans form; ät et fådänt kärils ins
våndigå långd, råknad NB imellan Bottnarnes

inte ytors förhåller fig til Bottnens Diameter;
fom 4 til 3; hvilket åfven af Mårtftocks- Ta:
bellen kan fes; Hvarigenom deffa kåril jåämvål
blifva likformige fins imellah: famt Cylindrilka
half: Tunnot och Fjerdingar med ftörre Diame-
tratt förfedde ; ån de hittils vanlige, til förekoms
mande af en falfk inpackning af Kört; Lax; etc.
Ty en vara, beftåeride af itora flycken,; lemnar
altid toma hål imellan, i et mycket trängt kä-
til; vid inpackhingen:

> För öfrigt åro hvart och et kårils invåndi-.
Ba långd och Diamettar på Mäåttlftocken utfatte
på en och famma Linea, då hvart långde< mitt
råknas. ifrån ånde + haglens iflagne pun&; til
de andre naglärnes tecknade punhbter; på fåms
ma Linea, etter der pålkrift hvar linea på Mått-

focken eger 3

Mätt:

Udd
EG
V

1 168 I 74 Apr Maj. id fun. |

ULfor LER
Mått. Stocks- Tabell för Bukigaå famt Jåmn-
tjocka, Cirkelrundå, Sven!ka kåril.

: - ee | : A

SR (SEG AR Mia al aln SE

| Bukige Cirkel- | 2 [23 323 527 -
runda kåril. SE Hr FR go

rg Gran. gran grad.

| I Am & -I GO 2333 [067 1050

| i Am - =) 30 [8f2 1562 i310

I I Ankare + | !5,14701124611040

I I Ankare - | 72/1! 1061] 0841 826

| i Tunna + =| 481[217011820]1530

ir "Tunna = >) 24/17EI]144f 11220

| I Tunna > =) I2 1370 1 1$0] 960

+ Tunna - - & hd 10] 770

176 Tunna - -| 3] 860 725 8208

Jåm tjocka dito.

| I Tuntina >= '« 482216 2 ITÖGG

Tunna + 21724 T700 EE [320

+ Tunna > =) 1211396] — [047

i: Tuntia 21 SI TITOl BYE

lJämntjocka Cir-

| kelrunda Sill-M3ål-|'

I käril, med 4 kap- |
par på Tunnän, in:

än beräknade, =

Sill - Mål- |
Tunna - | 63

z Tun. dito- de OR |
T än. dito - E eo RS o—
I Tun. dito- il RR
3I '
SE AN dito >[1agl. — LEX a

> Apr. Maja Jun, — 1169

Pådetiå åm, ps äm, Ankare och I I Ankare, enår
delta kåril år efter Måttftockeris dimenfioner
g fr > åfven må diagonaliter kurina pröf.
SE ränder midt på ”kårilet, Inedt igenoni
ymdeni; ned til ena Böttnéns nedre krögs, få
ro jämvål fiftnåmnde kårils diagonaler utråknas-
e och i i Måttftocks- Tabellen ttfatte,; famt kun>
a på Måttitocken å en fårfkild Linea determi-
AR når få aftundas: Ty Vifier - Stafveh el-
oder Roy: ftocken pifver altid felaktigt kanntal;
senår kårilet, form fkal prötvas , ej år liktörmigt
med det kårilet 3; hvarefter Vifier:Stafven ar ut-

Få Linea på Måttftocken utiitter FÖRR
hörd och Diameter lika för ftörre öch mindre
g indrilka Mål- käril, at måta fårlk Sill med,
Å 63 kannor på helå Tunnan, då 4 kappar der
1 fl åro inberåknade; af hvilka Mål- kåril den hela
"Tunnans högd öech Diameter innehålla i aln och
235 decimal Tum ; och kar altlå af både köpas
ae "och "Såljare lårraft pråökfvas med Svenfka
4 ;

Eker denna form blifvå ock deffa filtnånide
”Hökdvne Mål- kärily enligt ofvan åberopade
Höga kungörelfe , vidare, i fynnerhet uptil, ån
de vanliga: Runda Bukiga" Spannmals 2 Måtate=
| Tunnorne3 3 kd kannor på Tunnan:

”&
Ia

. Ze / d 1 24 br su | Bö så x
er ER Ve

EVO KVAL ÅA pr. Maj. Jun. SN
RÄTTELSER TE

Vid utråkningen öfver några Svenfka

orters Longituder;
Sd SGT dt
"AS ERERTN

V id nårmare granfkning af de utråkningar öf-

ver några Svenfka orters Longituder, fom

uti Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar

af mig blifvit införde, har jag funnit, at de på
et par ftållen behöfva någon råttelfe, hvilken jag
derföre nu vil hafva den åran at meddela.
Genom et litet mifstag har håndt,; at jag af
obfervatiorien på Sol = Förmörkelfens början i
Stockholm, år 1764, funnit conjunétions-tiden för

Månen och Solen om g fec, för liten, få at den

'råtteligen bör finnas 23 Tim: 34. 27—+ 235 2f.d
AE Og 46: 1077

Då detta vårde jämföres med det; fom ob-

fervationen på Solförmörkelfens början i Surrey-
ftreet gifver; finnes Meridian-fkillnaden i. Tim.
126. 45 — 0507 d— 0;28.) —0)y ”. e, ock altfå
uti verkeliga tal i Tim: 12. 44, hvaraf Meri-
dian > fkillnaden imellan :Stockholmfka och Pa-
rifer Obfervatorierne fkulle upkomma 1: Tim: 3
min. 2 fec. Häåraf finnes: nu låtteligen; huru de
uti $. 10; ps 58: förra årets Handlingar, af ob-
fervationerne i Stockholm hånledde flutfölgder
böra råttas, hvilket jag hår förbigår at vidlyf-
tigare förmåla; det bör. jag allenaft nåmna; at
då af de i Stockholm och Upfala; (a vål år i769,
fom 1764; gjorde obfervationer öfver Solförmör-

kel-

OP
ERAN

1774. Apr. Maj. Jun. 171.

Wien och London, år ogrundadt; famt at tvårt -
om troligt fynes, det Herr Cancellie - Rådet
FERRENER något fednare anmårkt denna början
ån Herrar HELL och SHORT. i
+ Ännu mårkeligare år den åndring, fom fig"
”"yppat för Longituden af Madrid; ty vid noga”
rkdins af min råkning, har jag funnit, at
-middags-fkillnaden imellan Oxford och Madrid,
af obfervationerne öfver Solförmörkelfens flut år
1764, blifver 8. 43, och fåledes imellan Paris
och Madrit 23 min. 13 fec., hvarjämte jag ock.
fåran märka, at enligt de af Herr PInGré an-
tagne Elementa, momentet. för. conjunéttions-ti-
den af obfervationen i Madrid öfver nåmnde För-
mörkelfes flut, blifver 22 Tim, 8 min. 11 fec,
> Sedan conjunéions momentet för obfervatio=
nen i Stockholm öfver Förmörkelfens början, år
1764, blifvit råvtadt, fom nu fagt år, följer ock,
at de. deraf) dragne fölgder angående de öfriga
Svenfka orters: Longituder, komma at undergå
någon råttelfe,: hvilken dock, hvad angår de uti
17.5. anförde medel- vården :på Meridian - fkill- -
naderne, ej år af någon betydelfe, i ty nu me-
ra finnes Middags-fkillnaden imellan Stockholm
och Carlserona ig. 4 Ar
IE Abo 16: $b.
i Rello::24: 03: få
M 2 —— Defa

172 1774 "Apr: Maj. fran

Deffa vården tiltror jag mig dock icke Bål: |
na upgifva för aldeles viffa, utan förmodar i fyn-
nerhet, at denna Meridian- (killnad imellan Stack-

holm och Åbo torde tåla någon minfkning.

För öfrigt nådgas jag til, at OÖbfervatoril | |

i Stockholm råtta Longitude genom obfervatio-

nerne öfver Solför mörkelferne, ar 1764 och 174947
ånnu icke kan anfes få fullkomligen fåkert faft=

ftåld, at icke ytterligare bekråftelfe deråfver ber -

höfves : imedlertid tyckes det utflag, fom obfer= |

vationerne öfver: Solförmörkelfens flut år, 17693

uti Stockholm och Upfala, jämförde med de. '
i Paris och Greenwich an fkaldea gifva, ega den

ftlörfta fannolikhet.

ORO BSERNEROSSNNNSNRNNNRN

| Om tvånne bredevid hvarandra fyran= ;

de Vatien, af olika Specs tyngd;

af
PETER JOH. BL ADH.

ti åtfkillige Refe- bofkrifänil. fötekomida bs
beråttelter om Floder, fom fkola rinna”

genom Sidar, utan at deras vatten blanda fi 18 med ”
hvarandra. Så beråttas det om Plata-ftråmen i

Södra America, at den fkal behålla fin kofa långt 1

ut i Oceanen, innan defs frifka vatten dår för-
fkingras: Om Rhone i Frankrike, fom fkal på '
famma fått rinna genom en Sjö, benämnd Leman; j

Om en Sjö i Mexico, hvilken på en gång fkal

ega IR falt och fört varten; utom många an- /

dra;

NNE TA
KIA ENT 4

1774. Apr: Maj. Jun, 173

dra; men fom på fådana ftållen ingen noga un-
derfökning fkedt, har den fatfen ej blifvit an-
fedd för riktig, at tvånne tå olika vatten kun-
nå finnas bredevid hvarandra. Jag har dårföre
den åran, at hårjämte upgifva de rön jag i det-
tå ämne, under min fifta refa på OftIndien, bafr
tilfålle at göra. De bevifa vål icke, at aldeles
— fött vatten, funnits jämte det falta; dock fer man
tydeligen .håraf, at vatten af fkiljaktig fpecifik
tyngd kunna ftå i bredd, utan at blanda fig med
hvarandra 3; hvilket år 1å mycket mera befynner-

E <z

på de fållen jag detta anmärkt. Å Z

Ar 1772, den 21 Junii,; förmiddagen, me-
dan vi pafferade Frauers och Clappers holmar;
- belågna vid inloppet til Strat- Sunda, var vat-
net, fom vi feglade öfver, mörkare til utfeende,
ån de förra dagarna, fedan vi fått Java i fikte;
men klockan 3 til 3 efter EET IE då vi ha-
de det höga Landet vid Java hufvud allenaft
- Syenfk mil ifrån ofs, fåg Hafs-vattnet åter åf-
ven få grått ut, fom de föregående dagarna,
En liten ftund fedan jag betraktat denna förån-
dring, blef jag varfe, at vi kommit på vatten
af helt grön tårg. Vid efterfeende, var grånfen
- imellan deffa "fårgor ganfka tydlig, och kunde
fes på Sjön, 13 långt fynen bar: Den ftråckte
fig i råt linea ifrån Java landet til födra åndan
af Prins-ön. Jag gick ftrax dårpå ned, at våga
detta gröna vatten , och fann det anfenligen lätta-
re, ån det jag nyfs förut vågt.' Förhållandet imel-
lan det grå och det gråna vattnet, vid lika vårma,
var fom 16093 til 16086, och afftåndet, imellan
dår deffa vatten uptogos, var til det högfta £
FANN Ma TT VERK

3

194 1774 Apr. Maj. Jun,

Svenfk mil. På det ftållet , dår vi fört kommo
öfver grönt vatten, var efter all anledning flera
hundrade famnars djup; ty vi voro då öfver É
Svenfk mil ifrån Landet, och juft utan för det
ftållet, dår man med en hundrade famnars Lina
ej fått grund tätt in vid ftranden. Vattnet be-
höll fedan måft lika tyngd med det fift vågda,
igenom hela Strat - Sunda, och befans allenatt
några gånger litet. lättare. SYTT
Den 28 i famma månad, då vi pafferat hol=
men Lucipera, och ftyrde åt Sumatra landet, :
1åg jag, at vattnet ifrån Stranden, et godt ftyc-
ke ut, var röd = blekt, nåftan af famma utfeen-.
de, fom vatten på grunda tjårdar plågar vara,
når det af frorm blifvit uprördt. Skillnaden i-:
mellan berörde vatten och det yttra, fom låg;
Ljusblått ut, var ganfka tydlig; och. fom vår,
cours tåmmeligen når tråffade in med denna. grån= >
fe- flråckning, få; at vi ömfom voro på det ena =
och det andra vattnet, få togos prof-vattnen helt:
nåra vid hvarandra, och befans då:det yttra. vå-.
ga 16071; men det bleka ftrand-vattner allenaft
16061, ehuru varmen var lika hos: bågge. Når,
vi fedan igen kommo på Ljusblätt vatten, var.
det, vid förfta huken af Sumatra och ånnu vid.
Pulo- Nanka, lika tungt med dét fäft-vågda af
famma färg. ;N fr
Vid Chinefifka: vallen, den 20 Julii 1772,
omtrånt I ä 2 Svenfka mil från Pulo-Babi, fyn-
tes åter på långt håll en rand af rådt vatten bre=
devid det ljus-blaa. Och fom deffa tårgor: hår
ej heller chatterade fig uti hvarandra, 1å låt jag.
med et Ämbare uphåmta det yttra ljus-blåa vatt-
net juft dår det flutades. Så fnart jag dåraf fylt.
2 ; + ME

VN I

ÖR RT EE

= 1774. Apr. Maj. Jun. — 175

mitt glas, flogs det öfriga bårt, och med fam-
ma Ämbare uptogs ftrax dårpå af det röda vatt-
net, hvaröfver Skeppet då flöt. — All möjelig
fkyndfamhet brukades, på det diftancen imellan
de ftållen, dår vattnen uptogos, fkulle blifva få
kårt fom görligt var. Det yttra vattnet vågde

16093, och det röda, vid lika Thermometer grad,

allenaft 1607$. = få |
Denna fkillnad år i fig fjelf nog ftor; men '

ån förre, i jåmförelfe mot egenteliga tyng-

dens förhållande i Oceanen; ty Säåltan år i fto-
ra Verlds > hafvet 1å jämnt utdelad, at jag i-
från Banken vid Goda Hopps-udden, och ända
til några grader Vefter om åarna Amfterdam och

- San& - Paul, funnit Hafs - vattnets egenteliga

tyngd, vid en och famma grad af varme, en-
daft variera imellan 16161 och 16155. Denna
fkillnad i utflagen af de vågningar jag dageligen
anftålde på det öffa Hafs- vatnet; torde endaft

— hårröra af Luft- fyra och andra omftåndigheter,
fom jag funnit nog kunna verkå på en få qvick

+

pröfvare, fom den jag hade; rnén om ock den-
na fkillnad hel och hållen fkulle ledas från Hafs-
vattnets mer eller mindre Sålta, 13 år 6 vigters
fkilnad på en ftråcka af mer ån fo Longituds-
grader, fom i nåmde orters Lätitud utgöra om-
trånt 400 Svenfkå mil, för et intet at råkna,

emot 7, io å 18 vigters fkillnad i tvånne vat-

tens egenteliga tyngder, på några famnars
afftand ifrån hvarandra;

FÖR-

9:

FÖRTEKNING

På de Rön; fom åro införde i detta Quartals

Handlingar:

(SI fkaper; af CARL W. SCHEELE - 89
Befkrifning på cen förbåtirad Laft- HORA a

Nirs LANDERBECK -

Utdråö of ir drs Meteorölögilka ÖbjeFaldkie.
ner, ”bållne i Lund; öfver Nederbörds-vat-

Bets myckenhet ; af Or. NENZELIUS > iÅi

Afbandling öm Renen, åf JoN. Hoi. LSTENS 124
En ovanlig Ögonflenens ( Pupillz ) frålining på
bioge Ögonen; objerverad hes en sis af

"AND. JoH, HAGSTRÖM « 147

Anmärkning vid KTL Rön ; $. Oi LOF
ÅCREL >

Betdnkande om Vattu- I öra bll blika befkafpen-
het , åt kanna göra båftå gagn vid Elds-vd-

dor; åf GERHARD MEYER z fv

Vanliga Vin- och Tanné-kåärils fårnt bubårij

; m Brin- hen eller Maznefia ås öch deft egen-

SERA
Era

Rymdermåtning ; af LACH, Z. PLANTIN 156

Råttelfer - vid uträkningen öfver näpra Sven-
fka Orters Löngitader; af A. LEXELL - 170

10. Om tvänke bredevid hvarandra flytånde Vat-

. ten, åf ölika ke a di Peter Sö t
"BLabA 2 | ij

STL

<= I

a
2

sn

Sör ros rr NEN RAK a For RARE OA RR

sö
1 4
.
/ rt
/
br
,
,
|
i
1
4
; R ANSE
77 ' ,
Tål 4 |
-
; Kn
ANA NW å > Ni ,
5 7 t
JOS TAR i
A - AA H
/ t je i
ARR Å
ES å : ;
&v a :
: 2 i
LR
H
i
; |
/
to
I
TR
, ,
é
f
S 4 : H
AG . Pi da N + V J
s 4 - » rv AM 4 hå ”
g ”. Vis sg db frn Kö mise jar GG AA Ms ARSA NR ERP rr
ag 53 p
£ ne | ;

> > AD

DRA

å Rakrikonate TOA

> a fr RDR RE ARR oi re Å
rg SV RE - a ÖRNEN a
; / —— - - AREA YR

En

2 hå

; För MånADERNE Jå i
> AUGUSTUS, SEPTEMBER, - ;

ett JOHAN

de ABRAHAMSSON

sv SKY

én eller ”Måzhefta ff) ye och

g håt ock fökt utröna Brunftenens förbåla
laridé med fetå Oljor och brånbara kroppar.

> (a) En del fint tifven Brunften med 4 delar.
fönster i digeftion, åndras icke, men få fnärt
SN oljan

Va
Aa

| - Ae |

Vå

2 1774. Jul AR

>

: -

oljan ftarkare u hära begynnet den häftigt Tu
fervelcera, hvilk et kommer af Aer fixus. Se-
dan blandningen kallnat, hade Brunftenen löft
fig upp och ”blifvit plåfter. (6) En blandning
af fint rifven Brunften ock Kol-ftybbe, dettil-

lerades uti en liten Glas-retort, för hvilken en

luft - tom blåfa var bunden. Då retorten börja-
de mjukna af hettan, kom en hop Ar fixts i
blåfan ($. 22). Refiduum låt fig til ftörre delen
uti Spiritus vitrioli; utan tilfats at Phlogifton,
folveras ' Spiritus vini, Åercher, Terpentins- ol-
ja, göra ingen åndring med Brunften för fig fjelf..

4, I uns pulveriferad Brunften, förlattes

med 2 drachmer frört Svafvel, och deftillera-

des i Glas-retort. En del Svafvel. fleg tupp 1
halfen, och ganfka Alygtig Svafvel- -fpiritus trång-

de genom lutum. . Omfider Tfmålte retorten. Se-

dan refiduum kallnat ;+ v vågde det. 51 dråchmery

och hade gul- grön tåtg. Det låftes i Spiritus

vitrioli med effervefcence och kepatifk lukt,
hvarvid Svaflet blef qvar -på filtrum. I vatter
löftes det icke: I fria luften calcinerad, rökte.
Svaflet bårt och fick brun tårg. Sedermera 18
ftes en god del i vatten; famt eryftätliferade. ig3
hvilka. Cryftaller voro aldeles lika med de i
$. 2. (e) omtalte:” Det ouplöfliga Eldidng
å famma fått med Svafvel calcineradts kan ånd-
teligån helt och hållet bringas til fådane Cry-
ftaller. Detta har: ock Herr WESTFELD ob-

RR men de äro vilst icke Alun;

Med Salt peter och Alkali fixo . |

38. a) Saltpeter, rifven med Brunften til
fint pulver, och uti, Digel. farkt. calcinerad , |
Ci " drif-

LJ ” i

Oä
Fat i
EA ARR
er NEN
KUN
NR
"R Md

+

I É a k

med fyz

g icke kati
ittioli til

folution (liv 9) blandas med”Spititu v

rn

drifverlifrån fig fyra 5 och en förening upkoöm- FE

rv

amma grön fårg, Denna tårg

omligen

VE
PAN

180 1774. Jul. Ang. Sept. 0

faturation, få förfvinner råda fårgen, och eh o-
fårgad folution upkommer. Orfaken år: ar i
Alkali nitri, år altid något odecomponeradt Salt-
peter, hvars fyra tagit at fig något Phlogitton
af fjelfva glödg-hettan ($,. 17). En täådan Phlo-
gifticerad Saltpeter-fyra blir nu fkild ifrån fitt
Alkali genom Acidum. vitrioli; och låfer upp
Brunftenen,; efter den i $$. 20, 22. anförde grund:
(2) En med. Alkali tartari nedfmålt Bruniten,
har nåftan alla egenfkaper, fom den med Salt-
peter nedfmålta har; men fom hår Saltpeter fe?
lar, få brifter den fiftnåmda (6): blandas Kol-
flybbe til den fmålta gröna maffan, lå upkomi
mer effervefcence ($. 36. (5)) och blandningen
blifver hvit-gra; famt gifver i vatten hvit folu;
tion; det fom blir på filtrum, år phlogifticerad
Brunften (2). Om fint rifven Arfenic kommer
til en fådan i flufs ftående alkalifk Brunftens-fo=
lution> 1å förloras jåmvål gröna fårgen, och er
hvit upkommer. Löfes denna mafla i vatten,
fålles en pblogifticerad Brunften. Detta år vifst
en mårkelig håndelfe; jag låg hår; at Arfeniken
förde riktigt phlogifton i fin. blandning; det
famma följer ock af $. 22, hvaråft förmåles,
at Arfeniken kan bringa Brunften til klar folu-
tion i fyrorna. Jag kom ihåg Kårvid den flyg-
"tiga Spiritus nitri, hvilken med Arfeniken blif-
ver til våga bragt; jag trodde; at om phlogi-:
»fton kunde tås utur Arfeniken; han då måtte
" hafva helt andra egenfkaper, De förfök jag. an?
fålde åfver deffe gilsningar hade lyckligt utflag,
jag fann .2 vågar, at fönderdela Arfeniken i fi-.
na beftånds-delar, hvilka åro en egen fyra, och
det allmånna principium imflämmabile.
UA ee i Brun-

SERVEN
| k vå li 4
öv I Få

177 4. Jul. Aug. Sept, | 181 |

> Brunflens förhållande med Salmiac,

39. (a) & uns phlogifticerad Brunften, blan-
dades med lika mycket pulveriferad Salmiac,
och deftillerades uti Glas-retort. Jag bekom uti
Recipienten tort Alkali volatile, och på flutet
Salmiac uti Retort-halfen, (6) 3 uns ren phlo-
gifticerad Brunften ($. 34. (b. e.)-författes med
2 drachmer ftött Salmiac och deftillerades ; jag
bekom cauftikt flytande Alkali volatile. Bågge
refidua i retorten voro fmålte, famt kunde fol-
veras i vatten, (Fe) I uns fint rifven Brunften
deftillerades med & uns Salmiac, Et flytande Al-

kali volatile gick öfver, hvilket liknade det fom

göres med Calx vivas någon Salmiac fublime-.
Tadés jämvål; Refiduum löftes i vatten, dock
blef 'hår ånnu en god del Brunften qvar oup-.
löft. Emedan Brunftenen år olåfelig i fyror u-
tan förening med Phlogifton, 1å frågas: hvar-
ifrån Brunften i denna operation fått Phlogifton?
(d) Såttes fint rifven Brunften i digeftion med
Spiritu nitri purifimi och något Alkali volatile i
några veckor, få får man fom oftaft fe Luft-
blåfer upftiga på ytan. Samlas denna Luft uti en
öfver fAafkan bunden tom blåfa, få finnes den
icke vara Aer fixus, utan af helt annan natur.
Under digeftion förftöres Alkali volatile aldeles;
Z då denna folution blandas med tilråckeligt
Calx viva och deftilleras, 1å kånnes i Recipien-
ten icke den ringafte lukt af Alkali volatile,
Uti denna operation har phlogifton uti Alkali
volatile, tfåfom en af defs beftånds delar, för-
bundit fig med Brunftenen, och (jelf tilvåga bragt
ingång i Acido nitri; det elaftilka fuidum, fom
uttånjer blåfan, har antingen fkilt fig ifrån Al-
AN RAT N a ERT kali

182 174: Jul, Aug. Sept.

kalt volatile, och år fåledes den andra beftånds-
delen ar AKA 'volatile, eller 'år det under det-
ta faltets deftruftion alltradt. At Saltpeter- fyran
hår til ingen ting bidragit, fer man af följande
förfök. Fe) Jag gjorde om famma deftillation
med Brunften och Salmiac , fam anfåres Lit. cs
> Men i ftåller för recipient, brukades en från luft
befriad blåfa, hvilken altid vid fådana förlök bör
ganfka vål bindas vid Retort-halfen. Det gick
hår fom jag tänk tes ty lådan luft erhölls utt
blåfan, fom i förra förföket. Nu fer jag, huru
vid förföket Lit. C> 'tilgants ogh huru det förs ;
klaras bör. Brunitenen har tagit åt fig phlogifton.
ifrån den af hettan i dunfter uplöfta Salmiaken ,
och fårdeles defs flygtiga Alkalis deraf upkom
då det elaftifka fluidum , och Saltlyran, fom för-
ut var förbunden med detta Alkali volatile, må-
fte förena fig med ”phlogifticerade Brunftenen,
Men emedan Alkali volatile, hade mer brånbar ek
ån Brunften kan förena fig med, för at uplöfas
1 den öfvergifna Saltfyran (ty Nitrum flam-
måns kan antåndas, men ej i Saltpeter-fyra up-
löft och phlogifticerad Brunften, fedan han ad
ficcitatem blifvit evaporerad ), få går det öfri=
a I en ånnan del Brunften. Denna tlåledes phlo-'
gifticerade Brunften gör, at Alkali volatile Cau+
flicam. går öfver, af famma grund, fom uti 8.
39. (6) år vifadt. "Nu finner man ock , hvar
de Luft-blåddror komma ifrån; fom erhållas af
Spiritu falis ammoniaci cauft. ($. 25. (i), nem-
ligen, den phlogifticerade Saltfyran. hade hår, i
anfeende til fin ftarka attraétion til phlogifton,
tagit detfamma ur Alkali volatile, hvarföres ock
nödvändigt en del af derra Salt Re förftöras. -

Jul. Aug. Sept, Fr

Med Ar före, Anuripigment och Antimonio,
140. (a) Pulveriferad Brunften blandades med
Ka nycket. Arfenic och deftillerades. : Arfeni-

en gick öfver med fin förra vigt, och Bruntte-

jen Eker icke förändrad. (6) Men författ med
lika Eee Auripigment och deftillerad, gick

R) ygtig Svafvel-fpiritus öfver, en Yiten por-
tion ER et gult fublimat fölgde derefter, och
fedan litet rödt fublimat. Jag ökade fedan el-
den, tils retorten började fmålta; men Auripig-
mentet blef fitrånde vid Brunftenen, (c) Äf=
ven 1å för höll fig Brunftenen med lika mycket

nilverileradt Antimonium, hvilken ock gafire-

ipienten en penetrant flickande Svafvel -fpiri-

tus, men intet fublimat, I detta förfök, 13 vål
37) i Brunftens förening med Svafvel allena (9.

» liknar Brunften. mycket Metallerna;, han
JR ad kunna förenas med Svafvel, förrån han
förut år förenad med det brånbara;z "han drager
fivföre phlogifton til fig ur Svaflet, kvarvid

Aro

Vitrils - fyran ånnu behåller något, och frambrin-

4

gar den dfvergående Spiritus Tulpburis volatilis3
[edan figeras det öfriga Svaflet af den phlogifti-

”cerade Brunftenen, I fria luften decomponeras

döck tå vål denna, fom blandningen af Auripig-
ment och Antimonio genom Calcination, och
Vitril+ fyran förenar fig med den phlogifticerar
bvå Brunftenen ($. 37):

"Med Cinnober och Mercarius fublimatus..

Ci HL (a) En del fint rifven Brunften blan-
Haden med lika mycket pulveriferad Cinnober och
deftillerades, En genomtrångande flygtig Svaf-
LR NN: 4, GD

M

184 — 1774 Jul. Aug. Sept |

vel-fpiritus gick öfver, och litet Cinnober fat<
te fig i hallen, derpå fölgde Mercurius vivus,
Refiduum förhöll åg fom i S. 37. (6) Med lika
mycket Mercurius fubl, deftillerad , blef Brunfte=
nen icke förändrad. (c) Men med åfven lå myc«
ket Mercurius dulcis författ och fublimerad,
gick förft Mercurius fublim, ecörrof; upp i hals
fen, derefter fölgde Mercurius dulcis. TE

Mercurius dulcis innehåller lefvande och med
brånbart förfedt Qvickfilfver; men fråtande fub=
"limat är fammanfatt af terra Mercurii och Salt=

Lå

fyra y 1å följer; at då något brånbart tages ifrån
Mercurius dulcis, måfte deraf upkomma en fort

Mercurius fubl. corrof, och detta brånbara tas
ger Brunftenen bårt, Rd

Med Glas - fluffer.

42. Alt det förhållande, fom hittils anmärkt.

> år om Brunften, har jag förklarat af de i $. 14:

anförde fyra allmånna egenifkaper 3; af famma gruns

der måfte ock alla phenomener med Glas-fluffer
uplyfas. En fårglös klar Glas- flufs blir altid
mer eller mindre röd af Brunften, alt efter myc-
kenheten ($. 38. (d); år åter fluffen litet Al-
kalifk, 1å faller ftårgen i Violett ($. 38. (a).

Det år bekant, at Arfenik, Gips och Tenn-

kalk, förftöra råda fårgen 1 fådana Glas, och
göra dem klara och färglöfa. Hvad Arfeniken
betråffar, få år orfaken klar, af defs beftånds de-
lar (6. 38, (i); ty i detta fallet förenar fig phlo=-

ag Arfenici', med den i röda Glafet uplöfta

Brunftenen, famt förtager fårgen, och Acidum

Arfenici med Glafets Alkali ($. 14. N:o 3).
Härvid mårkes: at förföket åfven lyckas i öf-
RN an vs ; Åh be PRI 20. NN Lä : ver-

ä

medan

PEEL ON TRE MO AVE.
Mu ANAR a
Nr SYN |

4774. Til. Aug. Sept, — 185

vertåekt Digel, hvilket med Gips och Tenn-
kalk ingen gång velat gå an; men lågger man
Kolay be dertil, 1å upkommer effervefcence,
röda É rgen förfvinner, och glafet blir klart och
tårglöft. Häraf kan flutas, at de förfök, föra
åro anftålde at förändra röda fårgen, måfte var
fEgjorde på Kol för blås-rör. Phlogifton i Kal,
år lfåledes orfaken til tårgens förftöring, den ups
komna brusning år nödvåndig fölgd af det bråns
baras fkilsmåffan ur Kolet ($: 22), t
(a) När til et med Bruntften rådtårgadt glas
blandas Kolftybbe, och uti Digel bringas ti
fmåltning , få förfvinner fårgen under ÄNLN
fcence, utan tilfats af Tenn+- kalk eller Gips.
(6) Men hålles et fådant rådt glas en lång ftund
flytande på Kol för blås-rör, 1å förgår icke tår-
g . Ja, om fårg-löfa glafet, Lit. a), en liten
ftund ftår flytande på Kol för blås-rör, blir det
åter rödt. (ce) Kommer til en fådan röd glas-
perla på Kol, litet Svafvel, 1å förgår fårgen;
detfamma hånder med litet tilfats af alla Metal-
lifka Kalker; och alla medel-falter, hvilka haf-
"va Vitril- fyra til grund, Håirvid år at mårka,
det alla Metaller, hvilkas Kalker meddela fårg
åt glas, tfåfom Koppar, Jårn, Kobolt, gifva
lafet fin fårg, faftån den råda Brunftens-tårgen
förloras. (4) Lågges tl fådant tårglöft glas al-
drig få litet Saltpeter, 1å blir det i början åter
rödr; detfamma 'hånder, når fådan Glas-perla,
fom blifvit fårglås, några minuter hålles i flufs
på Jårn- bleck. fe) Detta frambringande och
åter förfvinnande. af råda fårgen, kan man få of-
ta åftadkomma, fom man vil, det behöfves al-
lenaft hindra -det otårgade glåfet från all com-
I | TN eö

486. — 1774. Jul. Aug. Sept, =

munication. med>phlogifton ,, och i hål hk Hart når
grasminuter fluls, (lå; blir det rödt: fåtter man
det i å nyo på Kol, tå effervefcerar.det,.och blir
åter fårg-löft.. Dock milslyckas deffa fenare Phe-
nomener, om glafet. Lit. a) dertil brukas. - NRA

SVA defa förtök” kunna följande . frågor befva- ;
ras: hvaraf det kommer, at de omtalta tillärfer,
mir haftigt förtaga Brunftenehs naturli-
da röda fårg ; då de likväl icke hafva något 'mår-
keligt phlogifton hos fig, at fkilias vid, (undan-
tagande Sy AL hvilker dock til fårgens för-
fröring år nådigt; famt hvarföre röda AL 1eR
ke' för fig fjelf blir tårglöft för blås - röret på
Kol, då det nikvål fker med tilfats' af Köl i i Digel?

Utan vidrörning»> kan Brunfladt ej: förena. fig
sad det brånbara i-Kolet, men en (ådan glass
perla kommer. ät: kolet allenaft i. en. -pun&, "följ=
akteligen kan den blott ifrån det. fFållet tagä
phlogifton til: 6.8; hvaremot. hon. med oåndeli-
ocn ;fAera -punéter rörer' luften, fom beröfvar
| henne det brånbara i långt flörre, quantitet -($:
PASTE IRS den kan taga det Igen, genom; den
enda .puntt, på hvilken han rörer Kolet;: och
låledes målte Brunftens naturligafårg bibehäl-
Jas, Lit. 6)... Helt:annorledes förhåller det fig uti
en Digel, Lit: a);; ty hår tråffar luften allehaft
en-”del.af ytan,: och: hela maffan. har- nog. phlo-
gifton af de pulveriferade Kolen, för at. äterta-
gardet förlorad följakteligen: måtte en tårglös
glas-flufs. upkommas. Sak famma år det, når nå-
gor af Vittiolifkt Medel-falr eller Metallifk kalk;
fårtes. til et med Brunften rödfårgadt , och för
blås-röret flytande POE Hit c da Ty. ef-

ter

ENDE VSENLEE 00 r vi ae

RR éz Ke Ur 6
2 ; bs 1774. .l Jul. Aug. » Sept. ä JA

ter fådana tillatfer nog ftarkt draga phlogifton
ur. Kolet » faftån de åro folverade i glatet, hvil-
ket år bekant af Virril, fyrans förfvafling och
Metallilka, Kalkernas reduftion; och Bruniten
år i frånd, at fkilja phlogifton ifrån Metallerna
($.16:37-), få följer, ar i en lådan Glas-per-
Ja, år långt mera, materia ulffådes, fom attra-
herar phlogifton ifrån den punégten på Kolet, på
hvilken. en tådan perla hvilar, hvilket ock nog-
famt af den förökta effervefcencen år at fe; Når
Brunftenen kommer, at röra en dådan kropp, fom
år i begrep at förfvaflas eller reduceras, år det
famma fak ; fom om han rörde vid äfven få myc-
ket fint Kolftybbe +; tåledes måfte ock bår gla-
fet blifva fårglöft, och. faftån Luften röfvar al-
Ja ögonblick phlogifton ifrån de utåt vånda de-
lar af Glas-perlan, har Bruoftenen hår likafullt
PR fådana punéter; genom hvilka briften på
Pphlogifton i Luften bevifar den ftåndiga effer-
velcencen, 1å långe Perlan hålles flytande på
AIN EE ere AA

ÅN

?

udda följe at denna förklaring, är lätt. at
futa, hvarföre Brunitenen renar: glafet. Berod-
de glafets, tårg af en kolaktig materia, få vo-
fre det ganfka obetånkfamt, at flåtta mer Brun-
fien til, ån fom vore i ftånd. at faturera det
brånbara i lådant kol, och då fkulle vifferligen
Brunftens naturliga tårg komma at fynas. Be-
tråffande den gröna fårgen i det ordinaira Bou-
teille-glafer, 1å var jag icke ånnu fullkomligen
Ofvertygad, at den kommer af Jern: föranlåts
dérföre at förföka, -om Jern ftod ar fkilja från
et fådant glas, (a) Jag fmålte någor grönt oli
FER | | RN me

AN
N
rå
4

) ,

LJ

188 1774. Jul, Aug. Sept, .
med Alkali tartari tillammans för blåg- rör på et
fycke grönt glas, (ty i Digel kan man blifva
bedragen af defs Jern>- halt). På denna maffan
göt jag til öfverflöd, ren Salt-fyra,; och dråp li-"
ter Oxblods -lut dertil ; blandningen blef litet
blå; följakteligen år Jern i det gröna glafet.
(6) Detta Jern måtte vara uti nåftan Metallifk
form tilftådes; ty Jern- kalken gör altid glafet >
gult eller confonii- tårgadt. Fördenfkul år det
phlogifton, fom egenteligen förorfakar den grö-
na fårgen. Sa långe Jernet behåller en del af
fitt phlogifton, gifver det jämvål fådan grön tårg
i fin uplösning med Acidis. Men om Bruntfte-
nen lägges til en fådan folution, 13 förfvinner
den gröna Rn i digeftionen , och en gulaktig
kommer i ftållet. Saltpeter - fyran röfvar ock
denna grönhet under digeftionen. (ec) Sättes Salt
peter til lädant flytande grönt glas, 13 förfvin-
ner ock den gråna fårgen. Brunften, i riktig
proportion tilfatt, gör jämvål famma verkan.
Hade Herr WEsTFELD icke fatt Saltpeter til
fitt prof, i hvilket han betog glafets gröna färg,
få hade han vifferligen icke tätt glafet åndradt;
och hade ej tilfkrifvit Alun-jorden denna egen-
fkapen. ”(d) Men tådant med Brunften renadt
glas, hade bordt blifva något gulaktigt; ty med -
Jern-kalk tårgadt glas , har Brunftenen icke ve-
lat betaga fårgen, och at verkelig Jern-jord år
tilftådes 1 fådant til utfeendet helt rent glas, har
jag på förut anförde fått, Lit, a) åfven erfarit.
Småltningen har jag anftålt på en fårglös glas-
: fkifva. Hvad år då orfaken, at det år klart och
fårglöft? Jag tror, at en altför ringa mångd af
denna Jern-jörden väller, at man icke kan mår-
sd NR NR Mög oc

. — 1774. Jul Avg. Sept. — 189

ka defs naturliga gula tårgs Det år mårkeligt,
at tådant ofårgadt glas, når det uphettas nåra

til början af glödgnings vifar de derigenom gå-
ende ljus-Arålar gula. Något dylikt mårker man

uti råda eldfafta fårger, flålom minium; Croé
cus märtis, Cinnober; Mercurius precipitatus
uber, hvilka vifa en fvart fårg under det dé
uphettas. Til flut tror jag hår följande förtje-
(NA TUM fon .

— Brunftens nårvarelfe i Vegetåbilift Afka.

4

44» Chemifterne hafva ofta mårkt > at då Al-
kalilka Salter ftarkt calcineras, bekomma de bla-
akvig eller grönaktig tårg; det 1åges; at något
" brånbatrt, fom håftar vid Aikalierna, år orfaken
dertill. Men då jag altid funnit något Saltpeter
i det med ftark eld och tilfåts af Kolftybbe
gjotda nitrum fixum, hvilket genaft förrådt fig
genom Skedvattens lukt, når Spiritus vitrioli
tilflagits; 1å framftåller f'g lått det inkafter, at
det ånnu öfriga Nitrum då bordt förftöra grö-
na tårgen. Jag tåg, at då et fådant grönt Al-
kali fmåltes med Saltpeter, fårgen åndock icke
förlorades. Då fixa Alkalier råka, vid ftark eld;
koka öfver Digeln, får Alkali, fom klenar fic
Utanpå, en mörkgrön tårg; ty afkan af Kolen
har förenat fig dermed. Når en del Alkali tar-
tari fammanfmåltes med 3 fint fiktad afka; och
fröjipeter, upkommer en mörkgrön maffa; hvil-
ken i vatten uplöft, gifver ganfka fkön grön fo>
lution, fom filtrerad genom några droppar Vi-
trilsfyray blir röd ($. 38. b, ec, ). Efter någrå
dagar fatte fig et brunt pulver, fom väl var
us | gan>

190 TAPA: I Själ. Au äg: Sept:

nuit litet, men til alla delar Förköll fig form

Brunften. |

En tilråckelig quantitet fha a ika, Månes id

Spirit: fas; för fattes irväkmir Sand: Under
tiigeftion kåndes åfven lådan lukt af Aqua regi;

fom upkominer af Brunflen "och Acidum fär |

1is;' efter några timars förlöpp; blandade jag en
vils mångd Vitril- - uti denna. folution, för vat
precipitcra ftörre delen af Kalk jorden: ändra
dageti filtrerades den; det SB a a var gilt;

och fålde med "Alkali tartari et gulaktigt prae-
cipitat. Sedan jag edulcorerat öch torkat dettd
pulver, caleiherades det på Jerni:bleck öfver glös

dande Kol i Fria Luften, och fick pr&cipitatet en

mörkgrå fårg; det borde blifvit [vart fom Brurnz

feben.; öm hår icke ånnu vore e nagon fråmrman>
de Jord-art inblandad ($$. ce "Detta calci>
nerade pulver 10 löftes icke kelt och hållet i rent

Acidum nitris; men vid till ågonihg af litet Soc2'

ker; blef: det fträxt ec klar föftition:;

Förfart hed Alkalij ot UMGTOR blisssör en

grön maffa. Författ med Borak- glas, bekonm
det gul tärg? Af detta fenaré dock i2>
key atvdet ej håller Bruniten; ty då glafet år

gult; är det tecken; oc erat denna Bruni:

tten; hvilket ock gula fölusökeg uti Acido falis

bevifer.” Då fu Jern - jorden här famma egens

[käper, fom Gips och Tennzallka ($. 42: c.)3
få måfte ock kår den röda tårgen förfvinna. — Säts
tes/ blott litet Saltpeter til gula glafer, blir det
ftraxt mörk-rödt ($.: 42: 7). Fötdenfk ul år klart;
at / Brunftenen verkeligen ingår i alka. - Dock
hartgapg: i alkaticefter Serpilluti mårkt EARDER
Iörerg Trå-alkor- gifva mer deraf:

ät

, 1774. Juhl Aug. HEPE . I9r

År 45. Til lut, ville jag vål upgifvå de För-
fök, fom blifvit anttåldes at utförlka Bruntlens
be ftånds delar. : Men då jag med koniticke kun-
nat fammanlåitta hohom;, år jag ånnu ovils, om
flutfatferna åro riktiga, ehuru de grunda 68 på
erfarenhet; Jag hat obferveråt, at vid hvarje
calcination af: phlogilticerad Birunften i öppen
eld, altid. någon iGips fkilde fp ifran; då den
uplåftes i Vitril- fyra: Denna: Gips var. ganlka
Tinga, men jag blet dock nyfiken at veta, om
Brunttenen hade förlorat något i vigten, 1.pros
portion derefter. Jag blef derföre föranlåten at
göra följande vidlyfiga och mödofama Förlök ,
med flörfta granlagenhet: I uns pblogitticerad;
från alla fråmmatnide delåär renad Bruntten, fom
utii9$. år befkrefven; calcinerades på rent pö-
leradt Jern+ bleck ; :tils det bleF-helt fvart; Det-
ta folverades i Spiritu vitrioli, med tilfats af
litet Socker; 1 en: ftark digeftion, tils fölutio-
en blef klar. Sedan fick uplåsningen, kallna;
Gare fig på bottnen et fint glånfande pul-
ver; hvilket vår felenit. /Solutionen filtrerades;
och feleniten affkildes. Solution blåndades red
6 unisdeftilleradt vatten; och pr&cipiterådes med
uplöft rent Alkali tartari; men föm då ältid, få
vidå Åciduni trädde, en vils mångd Luft - fyra
fkiljer fig från Alkali, hvilken ock kan hälla
regn Prutiten uplöft. ($. 31); få målte en få
dån blandning med fitt pr&eipirat fåtras öppen i
het Sand, och Luft-fyrati utdrifvas. Efter nå-
äv timmar » filtrerades och edulcoreradés det på
iltrum, qvarblefnay med hett deftilleradt vatten.
Sedan torkades denna: phlögilticeradé. Brunftenen.
Med denna Bruntter gjordes & nyc:.den fört oms:
Hp ; SSIOAF Og

RÅ

| | FR

192 1774. Jul. Aug. Septi

1774. Jul. Aug. Sepe. = 193

tens fökvandling til Kalk- jord, tiltror jag mig

ej at förklara, bålft all anvånd möda, hvilken til

fiörre delen gått deérpå ut, at förena det brån-
bara med Kalk-jorderi; icke velat flå an, Jag
vil allenaft anföra en obfervation, hvilken i fjelf-
va verket år eftertånkelig, och viål paffar fig
hår. Når en gång abftraherades Spiritus falis
ifran Minium, fans den örvergangna Syran icke
allenaft lukta Aqua regis, utan ock uplöfa Guld:
Når fint rifven Mönja folveras i med 3 delat
vatten utfpådd ren Saltpeter- fyra, blir et fvart
pulver qvar, hvilket icke löfes, men kommer
ÖN Socker til, tås flrax en klar folution: Om
detta fvarta pulver digereras med Spiritu vitrio=:
li, fker ingen föråndring, men om något S-c-
ker lågges dertil,; blir pulvret hvitt, och föråns
dras til Bly-vitriol. Slas falt- Spiritus på fvarta
pulvret; upkommer i vårma effervefcence, Spis
ritus blir gulaktig ; fedan förfvinner färgen, och
en flark Aque regis lukt fliger up. Men fvare
ta pulvret blir hvitt och en verkelig Saturnus
'cornuus, Deftilleras fvarta pulvret för fig fjelft
i Glas-retort; blir det åter gult, dock icke förr.
ån det kommer nog nåra til den grad af hets
ta, at det vil flyta. Detta gula pulver föra
käller fig i alt, tåfom vanlig gul Blyskalk , lös
feg fullt i Acido nitri, och ger icke mer någon
Kongs-Vattens lukt i Spiritu falis, til bevis på
nårvaro af phlogifton uti hettan (98. 17). Det
tyckes, föm fvarta pulvret icke år ånnat, ån
Bly- kalk, hvilken förlorat phlogifton aldeles
eller til ftörre delen, under en lindrig och lång-
fam ealcination, och Ed lå ftark begår-

AM

I

194 1774. Jul. Aug. Sept. =
lighet at taga det igen, at han år i ftånd at .
decomponera Salt-fyran. = = | |

CARL WILHELM SCHEELE.

KORNETT
— Tillåggning om Brunflen;
CE SA ANOR
TORBERN BERGMAN.

San Herr ScHEELE utredt Flufs-arters fam-
J manilåttniög, företog han, på min begåran,
Brunftens -underfökning > och hvad på 3 års -
tid, genom mångfaldiga famt til er del ganfka -
fina Förfök, blifvit utrönt, finnes af hans grun-
deliga til Kongl. Vet: Academien inlemnade af-
haddliög. Jag har, fedan den var tårdig, för
honom beråttat, at Herr SAGE angifver Brun-
flen fåfom en med Kokfalts- fyra imineraliferad
blanning af Cobolt och Zink. Han anflålte -
ftrax åtfkillisa förfök, men har icke funnit rin-
galté par af nagonderar 24. EEE a
Brunften har af nåftan alla Mineraloger blif-
vit förd ibland Jern-inalmer. Profeffor Pott
började dock anfe Jernet föm tiltåligt, och ån-
teligeni lemrade Herr CRöNsTEDT, i Mineral-
Rikets upftållning, år 1758; den rum ibland +
Jord-arter. För min del måtte jag likvål tila,
at flere omftåndigheter tyckas nog tydéeligen ta-
la om defs Metallifka lynne; = NR
> Ingen ren Jord -art fårgar glas, men alla me-
tallifka kalker hafva dertil förmögenhet: Ng sn
| NS en

=

SM

1774. Jul. Aug. Sept. 195

fen vilar fåledes håruti en nåra fågtfkap med
de fenare, hvarmed åfven defs tyngd och ftarka
attraé&tion til brånbart åmne infrämma: men det
fom förnåmligaft ftyrker mig i famma mening,
år följande förfök , fom jag anftålt, för at der-
igenom nogare bepröfva de anförda anledning..t.
Det år bekant, at Alkali fixum, genom vfs
handtering med torkad blod på torra vågen, el-
ler föm vigare år, med Berliner> blått på den vås
ta, kan nåltan fullt neutraliferas. Phlogifton an=
pifves vål vålla denna förändring, fen efter all
bknelfe, tyckes en animalifk fyra vara förnån=
fta orfaken: åtminftone vifar fig, då Bertiners
blått brukas; en tydelig fråfning, och Uplåss
ningen låter bringa fig til redig cryitallifation.
Et tålunda föråndradt Alkali, uplött i vatten,
kallas gemenligen Blod-=lut, pracipiterat alla i
fyror uplötta Metaller; men icke det ringafte af:
Jord - arter, (å framt icke någon del af A!kali
öfverflådar , hvilket med deftillerad Attika lätt
hjelpes.. Når nu en Bruntftens« folution med det='
ta Alkal; förfökes, I(å tålles ftrax en gul-grå lätt
Jord til bottnen, fom icke låöfes i någon mines
ralifk fyra, hvilka bågge omftåndigheter endaft
tildraga fig med Metaller, och fåledes bår ty=
deligen utmårka nederflagets natur. Men hvad
flags Metall, fom i Bruntten innehålles , år ej 1å
lärt afgjordt. Cobolt-folutionen mifter ej fn
färg, genom tilfats af Socker eller andra brånre
bara åmnen, och Zink tårgar icke fyror, fåle='
des åro deffe fkiljaktige från Brunften, hvilken
ej heller i alt. kommer öfverens med någan aån=
nan af de kånde metallifka Jord: arter: jag Bar dock
flere anledningar, at milstånka antingen bvita
NU 032 Gul-

196 — 1774. Jul. Aug. Sept.

det, Platina, hvars Jord hittils icke år bekant;
eller en ny, dermed åtminftone i fvår- fmålthet

niårflågtad Metall; Til utrånande håraf; åro åt-

fkillige förfök började, hvilka, om de bekriåfta
min gifsning, göra Brunftenen ån mårkvårdigare:

BORK IK 0

Xiterligare Anmårknin gar vid Herr

Scenes Rön om Maågnefia ;
FU

GUSTAF von ENGESTRÖM. =

” färg, tyckas til en del fkilja fig ifrån

vid får man til åfventyrs vidkånnas fvårigheten;
at måta eld-graden vid blås-rörs förföken: -
Då jag fmålt Brunften och Borax tilfammans
för Blås-rör på Kol, har glafet i början fått den
af Brunftenen vanliga fårgen, men denna fårg

har jag utan tilfats drifvit bärt helt och håller:
äter utan tilfats gifvit den åt glafet igen, och
å nyo utdrifvit famt ditfatt aåtfkilliga gånger .
fkifte-vis, med en och famma Glas-perla. Hårvid

"hafva följande omftåndigheter vifat fig, nåml.

1:0, Såtter man litet Brunften, blir fårgen
ljus, men af mera, blir den få mörk, at den ty-
nes fvart : famma mörka eller ljufa tårg, fom den

Ye förfök jag gjort med Brunften och defs

dem; fom af Herr SCcHEELE åro anftålde, Hår-

i förfta fmåltningen vifar, får den åfven, fedar .

den en gång blifvit utbrånd; och vidare dit-

fatt.

2:0, ön |

verad.

= 1774. Jul. Aug. Sept, — 197

NN Då Brunften (måltes med Borax, för-
ena de fig med håftighet och gåfning, hvilken

åter uphörer , 12 fnart all Brunftenen år fol-
3:10, Når Borax-glafet blifvit fårgadt af Brun-
ften, och tfårgen fkal drifvas ut, har jag altid
drifvit den blå lågan af ljufet på glafet, och

i

det hel jämnt och ftadigt, famt ej mycket håf-

tigt. Sa fnart den bruna lågan, genom fvagare

-drifning, kommit i ftållet, har glafet åter blif-

vit mörkt. Alt fom Glas-perlan varit ftörre
eller mindre, ftarkare eller fvagare tingerad från
början, har den fordrat långre tid, innan fårgen
förlfvunnit, Inemot glafet blir klart, mårkes

"likafom en fkårning deruti, och tå fnart den för-
-fvinner, fkal man ftrax hålla up med blåsninger,

13 tvårt af, at ej den bruna lågan vidrörer. Se-

dan drages glafet ut med Korn -tången, och år

ä

då hel otårgadt klart.

Ar

'4;0, Denna tårgens förftöring tyckes ej fke

haftigt och på en gång, utan fmåningom; ty då
jag ibland uphört med blåsningen, innan råtta

märket vilat fig, har glafet meråndels varit lju-

- fare ån förut, och det mera eller mindre, alt

"efter långre eller kortare blåsning.

--f:o, Når jag fedan lagt detta fårglöfa glafet
åter på Kol, och fmålt det med den bruna ljus

”Jågan, har det fått fin förra tårg igen alt ige-
nom, ånfkönt jag med famma bruna låga hållit

det fmålt en god ftund.

— Således har jag några gånger åndrat lårgen

på et och famma glas, altid med famma utflag:
men om det många gänger uprepadt låter fig
ES RR a — g0-

>

198 — 1774. Jul. Aug. Sept.

göra, kan jag é&j förfåkra: et lådant förfök vo-

re för betvärligt at anttålla. Någon anledning

at tvifla derpå fkulle kunna vara, årminftone om

ej någon tiltållighet uti följande förfök bidra=

git til den fig dervid yppade effect.

6:0, Då jag vid 2:ne förfök, at utdrifva

Brunfteners fårg, tvingade den blå lågan med
mycken håftighet mot glafet, i tanka at tå
mycket förr vinna det påfyftade åndamålet, fte-
go fmå blåfor up uti glafet, hvilka håfde fig up
och gingo fönder, men under det famma kalta-
de fmå glas-kulor från fig, hvilka ligo på Ko-
et: rundt omkring” profvete. Cad SUR CEN
Som jag denna gången redan hallit på med
dylika förfök en hel timme, och jag nu blåfte
ganlka håftigt, nödgades jag , efter en liten flunds
blåsning , hvila 2 a 3 minuter: dt

"Jag fann då profvet något ljufare ån förut:

men då jag fedan continuerade blåsningen med

lika håftighet, tå at fmå glas- klot flögo från

profvet, var det omöjeligt at drifva tårgen utur

glafet. Efter flutad blåsning , fants tjelfva prof-
NR hafva minfkat något, och af famma mör-
ka tårg, fom vid förfta början: men på Kolet
rundt omkring lågo, fåfom förut fagdt år, hel
fmå glas-klot, en del klara och ofårgade, och
reften hvita, dunkla. AR EVEN BET TOA

Jag förfökte at gifva deffa tårg med blås-rö= |

ret, utan tilfats, men det lyckades icke.

7:0, En gång, då jag fatte mycket mera Brun-

ften til Borax, ån vanligt, och gaf det, på tått
fom förut (6:0), en våldfam ftark hetta, få at

många (må klot flögo derifrån 3; höll tjelfvaglas-

prof-

É ,.

SESTEe
RS

än

1774. Jul. Aug. Sept, 199
profvet fig altid rödt, men på flutet likafullt
klart och genomfkinligt under blåsningen : Når
jag Hist supbörde med lågan, var glafet
klart, få långe det var värmt, men 1å fnart det
började kallna, började öfverft på ytan et dun-
kelt mörkt moln vifa fig, fom fedan gick ånda
utföre, och åfvertåckte hela Glas-perlan, -Smål- .
te jag glafet å nyo qvickt, blef det genom-
fkinligt; men vid ftelnandet, vifade fig famma
phenomene: och ju oftare det fåledes drefs, de-
fto ftarkare moln öfvertåckte Klotet, Så fnart
"det var kallt, mårktes klotet hafva förlorat defs
'glasaktiga glans , och tåg helt tort ut, famt til
tårgen likafom röd- grått. Detta hånder åfven
'med Borax-glas och Kalk; ty når Kalken iår i
”fådan myckenket tilfatt, at den Jordaktiga de-
len råder öfver Saltet ,. förlorar Borax - glafet
defs glas-lika fårg, nåftan på famma tått.

-—-

Soo RN SA & RV
a

16 INGE
|; MN

10

At de fmå genom våldfam: hetta afföndrade
kloten (6:0) voro ofårgade, och blefvo 1å fram-
pent, ånfkönt det ftora var rådt, fkulle tyckas
vifa, at Brunftenen, eller åtmintftone den tinge-
'rande delen deraf, har endaft frark attraétion til
en liten del Borax , men kan medelft håftig eld
flåppa från fig det öfverflåödiga deraf, och fe-
dan hålla fig mera fixt vid de Jordaktiga ' de-
larne, Samma fak var åfven med de fmå klot,
hvilka fjelfva profvet lemnade efter fig ibland,
då det flyttade fig af och an, medelft lågans
håftighet.. Om detta eger grund, fkulle åndå
altid litet af fådant prof kunna fmåningom af-
föndras, ånfkönt en lagom ftark låga nyttjas, och
fåledes på flutet den röda tårgen intet utdrifvas,
; ön Qt o - Den-

er hola, 1774. Jul. Aug. Sept.

Denna på några förfök grundade gifsning vår
gar jag dock icke utgifva för aldeles tåker: viffa
-+tilfålligheter kunna ibland vifa en fak annorlun-
da, ån den verkeligen år, i fynnerhet i få fmå
förflfök , och man” bör altid akta fig, at ej för=
hafta med flutfatfer. så

Många uprepade förfök fkulle viffare afgöra
det, men det torde löna mindre mödan uti om-
Tflåndigheter, fom åro mera curieufe ån verkeli-
gen nyttiga. Rå z

Annorlunda förhåller det fig med fjelfva Bruns
flens-tårgens ut-och in-drifvande med blotta
lågan; ty många förfök , fom jag derpå tid efe
ter annan gjort, hafva altid gifvit famma utflag.
Jag har åfven, til 1å mycket mera tåkerhet, upr
repat dem nyligen med en Magnefia ifrån Up-
ton Pine vid Exeter i Engeland, utan at finna
någon åndring i effeéten,

Den bruna lågan af ljufet torde ega mera
fettma, än den bla. | : i

. — Phlogiftons nårvaro tyckes meråndels med-
dela fårg. De Mineralifka kroppar, fom hyfa
litet phlogifton, åro ofta fvåra at beröfva detr
famma: En ftark långvarig eld fordras ofta der-
til, men ibland låter det 6g göra med tilfatt mera
phlogifton, och med vifla handgrep uti elden,

cease Lo

> 1774. Jul. Aug. Sept. — 201
00 CBESKRIFNING

På en ny art af fpat-formig Magnefia
eller Brunfien, ifrån Klapperuds Feru-
— Grufva i Frefko Socken på
DA ke Dals Land; i

f

Me äre (af
SVEN RINMAN,

D: af Herr ScHEELE med all möjelig up-
mårkfamhet anftåldte och noggrant anför-
de Rön, gifva: icke allenaft ftörre uplysning om
den. tvetydiga Magnefia nigra eller Brunflen, ån
man hitintils egt, utan ock många mårkvårdiga
omftändigheter uti andra åmnen, fom vifferligen

förtjena at för denna vetenfkapens ålfkare blifva

bekante. Vid deffa Rön har jag vål ingen ting
"at tillågga; men fom Kongl. Academien, redan
år 1765, behagat införa några af mig upgif-
ne åndringar af Magneflhia, 1å torde det tjena til
någon nytta för Mineralogien, och för dem,
fom uti Konfter och Handtverk betjena fig af
denna Mineral, at vid detta tiltålle kärteligen
anföra en Befkrifning på en my art af Spat-formig
Magnefia eller Brunflen; ifrdn Klapperuds Fern-gruf-

va i Erefko Socken på Dals Land. HÖR
| Denna befynnerliga art har blifvit mig be-
någet tillånd af Herr Affefforen Baron HERME-
LIN, och finnes, lå mycket mig bekant år, ic-
ke uti något Mineral-fyfteme anteknad: om ic-
ke den arten, fom Herr von Born, uti fitt Li-
-tbopbylacium , pag. 47, nåmner, under Tit. 3a-
Or gir:

SN og

202 1774. Jul Aug. Sept. ;

gnefia, textura lamellofa, lamellis nitentibus, från Hirfch-

berg, torde vara någon dylik. Denne Klappe-

ruds Magnefia liknar, vid förfta påfeende, en

brun Blende eller ock en oren Kalk - fpat,; med

orediga terningar af. Colofonie eller Harts- lik -

fårg. Uti tunna fkårfvor, år den half genom-:

fkinlig, af röd - brun fårg., Ytan år mera glin-
fande, ån på Blende och "Kalk , och liknar der-
uti aldramåft et hårdt Berg- Beck. Den mig

tillånde Stuffen fants til utfeende af 2 åndrin- -

gar, nåmligen: | RR Så

1:0, Spat-formig, glånfande , af: Colofonie firg..

— 2:0, Tdåt, af et oredigt brott, med en mera
matt yta och mörk - brunare fårg,

För öfrigt kunna följande allmånna egenfka-
per mårkas, låfom Na |

(a) Defs befkrefne glatta yta gifver nog til-

kånna, at den ej fotar hånderne; men på et ttål-

le af Stuffen, finnes likväl något likafom vit-

tradt Svart-brunt Kalkartadt pulver, fom fmut-

"far ifrån fig. i;

(6) Imellan låfnorne uti den Spat- formige |

(1:0), fitta tunna ljus-gula Kalk-hinnor,

7 (ce) Emor Stål eller Knif, kånnes han ej håp.
dare än vanlig lös Kalk-fpat, och rifves til et

Ljusbrunt palver e

(d) En liten fkårfva. på Kol, för Blås-röret,
vid Lamp-eld, börjar fnart nog at likna fig
til fmåltning Med någon gåsning, aldeles forma en

Zeolith: i det fmå particlar utpåfa, och ftelna
åndteligen fom en hvit, gråaktig pipug flagg,
| Jr | RR LG

; fr
NR

1774. | Jul, Aug. Bept. - 203 |

hvilken enfam för blås-röret ej vidare kunde fmål-
tas til Perla eller Glas. FUN 0
—- (e) Med tilfatz Borax, fmålte den låtteligen,
med itark gåsning, til et mörkrödt Granat-fårgadt
las, fom måtte med mycket Borax utfpadas,
innan det blef :genomfkinligt; och vifte då ec-
mot dagen en vacker röd och på Gredelin ftö-
tande färg, ; | NN AE
— o(f) På Skårfvel i prober-ugnen upglödgad,
» blir (vart med fmaå glånfande tjell; men vid ftar-
kare hetta förgår den fvarta tårgen til någon
del, och pulvret blifver brunt. Under denne
Rålftning minfkades tyngden til 15 proCent, u-
tan at någon lukt deraf, under glödgnings-hettan,
kunde mårkas. ; Ä å
(2) Med Magneten kunde intet doft deraf
mårkeligen dragas, hvarken för eller efter Rål-
ningen, > 0 | Dh
| Lu. (hb) Ri eller oråftad och fint rifven, uti ge.
ment frarkt Skedvatten, förorfakade ingen frås-
ning, men uplöftes, öfver lindrig vårma, til en
ftor del, utan at gifva Solutionen någon fårg,
0 (i) Fil denna folution flogs et uti vatten up-
löft Sal alkali fixum, då et hvitt pulver preci-
piterades, Detta hvita pulvret, edulcoreradt: med
vatten och torkadt, gåfte något med Syror,
och blef vid upglödgning helt fvart, famt tårga-
de Borax -glafet rödt, på Kol för Blås-röret.
> (£) Det råftade pulvret, (f) uti Skedvatten,
gaf ån mindre tecken til fråsning; men en flor
del deraf uplöftes dock, under lindrig kokning
Öfver hettan; Et hvitt pulver fåldes på lika fått
RR utur

a NN ö

MN
UM ARA
RR Pg Å

-utur denne folution med Sal tartari, fom edul-
coreradt och lindrigt upglödgadt , blef fvart fom
Sot, och gaf Borax-glafet en röd Granat- tårg.
Det ouplöfte Refiduum uti Skedvattnet var ån-

nu lika fvart fom förut. >

(1) Det råftade pulvret (f), til en liten del
blandadt. med en vanlig Glafur-fats, ( beftående
af Kiefel-mjöl med Bly -glete, til et klart gul-
aktigt glas fammanfmilt) uti förluterad Digel för
infats- puften, 3 timma påblåft, gaf allenaft et
klart Olive-tårgadt glas, hvaruti funnos många
fmå Bly - korn reducerade, ' At glafet, emot för-
modan, ej blef Granat - tårgadt, trodde jag då
hårröra af en alt för ftark hetta. Och at en
del Bly blef reduceradt , tyktes utmårka npågot
brånnbart åmne uti Magnefix-pulvret, a

(7) En del af famma råftade Magnefia blan-

dades, genom rifning uti Glas-mortel, med fö-

renåmnde, Glafur -fats och något mera Kiefel-
mjöl, famt en liten del Sal tartari: hår med må-
lades på et ftlycke hvit - brånd Cölnifk Lera>
fom ftåldes uti en vål upeldad Prober-ugn, tils
glafuren började FÅ då den uttogs, och fans
vara af en ganfka klar, ljus och vacker Gredelin
fårg , något båttre, än jag med annan Magne-
fia kunnat åftadkomma. ; EERO
(a) En del, råftad med 2 delar Kiefels mjöl
och 4 delar hvit Potafka, fmåltes för infats-pu- =
ften uti Digel på 7 minuter. Gåfte i början
flarkt, och gaf fedan et klart Moe? eller Grede-
lin « tårgadt glas, famt glaferade Digelen med
fdr Slo! SANNE fö KN NE

)

/ | RE En

YA UY LET Fein STÖR ARE TJÖRN Fn
BIRV LPG ANN Ab v Pg
I METE

it Ni

CS

1974. Jul. Aug. Sept; — 05

En nog liten tilgång af denna ovanliga arten;

och kärt tid, hafva ej tillåtit mig, at derpå

göra flera Förfök, Dock lårer af de anförde kun-
na intagas, at den för öfrigt lårer vara af måft
enahanda befkaffönhet med de arter, fom Herr
SCHEELE förfökt, om icke något fkiljaktig
derutinnan: at denna för Blås-rör, utah tilfats;
artar fig fom en Zeolizh: at han aldramintt torde
innehålla något Jern, och at han gifver den vac-
krafte Gredelin färgade emaill; famt torde til fådant
bruk ; och för Porcelins- målning i fynnerhet, vax
ra tjenlig: hålft nog tilgång derat fkall; efter
berättelfe, vid grufvan finnas.

e

Det år mårkvårdigt med alla forter Magne:

fia, ar ju flarkare de råftas eller calcineras, de-
fto mörkare blifver fårgen. Således år det hög ft

nödigt., at den Magnefia, fom man tånker bru-
ka til fvart Emaill eller glafur, måtte förtit bås

de långe och vål brännas, - hvilket alt kommer

öfverens med de af Herr ScHEELE fi grundelis
gen uptåkte allmånna egenfkaper.

BENNET

De mårkvårdigafte orters Geographifka
— belågenber, vid Sjökuften i Skåne, Hals

Å

land och Bohus - Lån;
7) 0 underfökt af
NILS SCHENMARK,
" Mathem. Profeffor i Lund.

Wi. l J' 1755 års Handlingar, bar Kongl
J Academien behagat införa mitt Förs
fök,

FRE SRA NE NA ME FA SE KV Jr
| 5 eran +: a
Y KRANIET

206 — 1774. Jul. Aug, Sept.

ofök, at af Triangel-måtningar beftåmma några
orters Geographifka belägenhet omkring Uranis
burg, Jag har federmera företagit mig, at ut-
råkna Latituder och Longituder för de mårk-
värdigafte orter, uti min afmårta Triangel-Tuire
ifrån Lund til Norfka grånfen, hvilka jag nu
får den åran at öfverlemna, . Huru nåra jag, med
det uti famma Handlingar omnåmnde Inftrument;,
varit i ftånd at, då alla tre vinklarna uti hvar
och, en Triangel blifvit åfmätte , få deras fum-
ma lika flor med tvånne råtta, fynes af följande
Triangel- fuite, Vid förbåttringen af de dår be-.
fintelige fel; har jag, i anledning af de under
måtningen förelupne omftåndigheter, efterfinnat,
hvilka vinklar jag fnaraft borde mifstro: ty Si-
gnalerne, fom voro, til ftörre delen, dels upförda
conifka Stenröfsjor, til 3 eller 4 alnars högd,
dels, i brift af Sten, bygda toner af Torf, med
en fång midt uti, på hvilkens öfre ånda en tun-
na var trådd genom fprundet och fatlfpikad,
dels ock Kyrkoö-och andra Torn, hafva icke
tillåtit, at under måtningen ftålla Inflrumentet
uti Signalens medel-linia, hvarigenom någon.
parallaxis blifvit oundvikelig: jag har derföre vid
vinklarnas förbåttring i akt tagit; på hvilken fida
om Signalen Inftrumentet blifvit ftåldt, och til '
huru flört afftånd ifrån defs axel; om måtnin:
gen blifvit gjord ; då det blått, eler varit lugnt;
uti klart eller dunkelt våder, hvaraf omliggan=
de Signaler, åt hvilkas medel-linia altid fyfta-
des, fyntes mer eller mindre tydeliga. Uti tväns
ne Trianglar, fom ftöta til Marftrand, örfver-
figa felen 3 minuter, hvilket til en ftor del
deraf hårrörer; at. måtningen i Tornet på ST
ftels

> 1774. Jul, Aug. Sept. = 207

ftellet förråttades uti Styck-gluggarna, och få-
ledes til en POrKeng diftance ifrån "Tornets me-

; del- linia.

så, Huru -måtningen blifvit pjord, är an-
fördt uti 1765 års Handlingar, fid. 61. och år
hufvud-fuiten af Trianglar med deras förbåttrin-
ar. om följer: dgr VI.

Amen É

$t pb

KLS=127. 37. .o 0; 20. TRH = Frö 0-0. 10.
LSK 37.11.40 AA 0: 0.30 a
LKS 1f5.11.40 IRTH 86.20.30-0.20:
KR EO THM — $8. FAO

WEEK 137.32.0-+0.10.|MTH = 9$-28:40-0.30.
WKL 23.30.f0 = IMH 26. 0.0—0.10:'
KIPV 41. 2.30 MHF = 16.58.40-0.30.
RR [17.15.40-0.10:]HMF 141: 7.0 —0.10;
WEKV 21.42.0 JIA 0 B18fÖ

VN 88. NN |XMF -51.$50.d NÅ,
WVN 84. 18.0 | MXF 59. . 301, 30.

WIN 87 41:30-0: 014, NAF, Ö
INIP Vv 43: 3.40 =-0:20,]EX4 44: 2.0
NET "40. 1g: 30 | FAX 43: 8.07
KLR 39.540 +0.20./X4D i12.26.0+1 o
LER io4.f9.20 JADE 3-0
KRE 35. 6.00. 30. IXDA 36.30:0
RBRH I2d8.20- D40O 4f.19.0
KRH 15986.47.0—1,20:140D. 78. $.0
RHK = 10.56.0 l4D0 85.363

DOC

)

1774.

208

DböcC= bl 53. 200 o. |buc =
ODC > 69... 2.30 -2. o.labe
DCO 16. 8.0o= 30. lach
€0B 20. 3.30--2. 0. |cbd
OBC 116; 2. O bed
OCB 43:52. O—+0:3C.!cdb
CBE 116. 8.30 dbé
BCE 49.22, 30—0;30.|bde
BEC 23.30: O—0;:30:!bed '
CET 132.'6.30 hde
ECE 2 äf:1lIG06 deh
CK AND dhe
GET 38, 0.3å fÅdb
LIG: >90-8:20 dbf
CGY 66.5:.30—0.30:14fh
GARNA Sf rå hfk
IGP.f4. 6. 0-1. 0 TAR
GPY PIAf.ÖFI, OAK
PGQ — 68.27.30-+0.30.|khg
GPQ 69.50. Oo: hek
GQP 41.41. O—+HI,. OO. håg
UPZ 46.18. Ö fl
PQZ 7$f.37:20—0.20, kfl
URP i 40: fo | fik
080: $fO0.17::0 fi
QZa 99.16. Oo föl
QaZ 30.26. O+1; o.lpfl
aZb 23.40: O+I1: O.lplo
Zab 119.37. O—+1. 0.|po
ab2Z - 36:41. 0 top

YR FARS a

SEEM ARE (UT SA LR
Ag | 12 Na rien
3 ve Åh,
SR 1/0 EK

du. Aug. Sept.

o &” i . Nä
"= 40. 5. 30 —B. 30.
62.39.30—0. 306
26. Ge
48.18.30 —0:30:
SOLADE ID,
44.f9.20—3. 20;
SETT
£6.17.30 —3.30:;
$0:49. 20 —0. 20:
83.49. 0
69 53.40

20. £7.20

107-147. 0
47:19.30 —0, 30:
pa BE LE
103. 4$. 30 +0: 30;
FR a Så Ö—+1: or
22.48. O—F1 0:
314, O
123.532. 20 —0.20;
42. 6 30-+0:30;4
INA. G
f06. 20.30 +-0:30;
87.47. 30

45.51 20
46:21. 10; conchk

84.21. o
76.23.30

49:15:30, = pb

| Jul. Aug. Sept. 209
A 27 Oo rr JF sö

zy4= 40..35. Oo

”

vi Sm 49. 20—0.20.]GEH'

98.39. O--0.40:/EGH

vä 23. 32.40 EHG
FS 30. 320 40—0,.10. IGH
NAR 98. CR K GHT
”) JO.fI. GIH
49.3t. ö—+0.30.|IHK
20447: O HIK.

| 0 -+ 0.30. |HKI

25.41.
| NE

40:55-

24 109.57.20+0.10,
är f$4: 20-040 pdz AV. 27.30
27,51. 0 ÅA BzÅA 47. 15. O
höC84: 27.30-+H0:30i1z4B 86.04. 40-+0:20.
(BT 40 10 1284 46.40. O |
480 O—1. O.|B4C 49.58,20—0.20.,
112..3.30—0a 30.1 486 63. 0: O
23.28.:0r AGBO 0678 02010
56.20. 0 DBC —66.16.130 +-0.30,
97:48: 0—0.30: BCD 58.11, O+1I, &
Aj. $230 1806--C0f£033 1210
ER: 30 yr re JOECR-- 047 380:0
64. 11, 20—03.20. ICDE, (89:54:30
L 47-32..30—0:430: ICED 42:27:30
3t.ffi30: EDF :460:$2:'0
100: f5.:40--0. 10.|DEF -$2:34.40-+H0.20;
sng: 9 O: DER »C8033:10
21.1f..0 VIFEG > WöLF.IÖ
97.489. 30-+-0.30:1EFG = 79.48. O
han 00: 46. Q fIGE 42. 6.30-+-0:30:

25: $6. 20—0, 208,
EL. 40.0

oIR2fi2r0—1,20:

42.20,.0

SLäif.s0-—1. Öv
$f.A0.20-—-020:
73-57.40—2. 402

65. 3.20—0:20,

LIK

<T 1774. Jul, Aug. Sept.

LIK= AT. TR JOHN BO OSTI 80. 30. farliga
IKL > 76. 26.30-+0. 20.|5SQT 69.11.40 å

SNILK > 25:49. 00 NOS

"MIL 24.32.015 AVQT:: Fk 30
HM>1- 95.0 9.00 VI QTKO Ef 40 20,00)
IML 60:18.30+0:30:!1QVT 65.$6: 0

MLN- 49.56.30 VIT 2703G0-0. 10:
IMN 2909-3030 "= CT EIREYS 0.806
NML , 080-33" 30 =0130; VTP YE G

NEO: FLAT XV FFO
EON -—+12 74183 10 VER OAS. Ö

LNO —11.28:30—0.30.;VXW ' (22:40.30 >
NOP 1339:18:40-+-0:20.|XPY —28:37.20

ONP 95.36. Oo WYKROvSGNA 1040 MR
OPN CAF: ofrro WAY få. 3: 0

QNP 17.19, 20-+-ö.40:lorX — 38:33.30

NPQ 139: 15.30 oXY-T20t20.30

NQP: vas rr408o Te ioX 2r. 6. ö.coneék i
PSQ0 JOS IRO loer Di 43 |
SPQ = 32.16:40—0.20, e7o 39:41: $$ |
PQS > 76.40. 40 or 69. 8.22 Conelh”

Herr Lector ZEGOLLSTRÖM har med myc:
ken noghet; imellan Lund och Malmö, afmått
en bafis aw; af 146i0 Svenfka alnars eller 4870
famnars långd, och fammanbundit den famma
med firögE fliten I rnedeltt följande trianglar :

; ” 7

ver= EN XaY= hå f.30
Or fr: 30.30 TATA AT 20
ole 68.23. 32 RN IV KEN

Hvaraf linien XY=Y121,2 Svenfka famnars; — |
$. 30

1774. Jul. Aug. Sept, 21

6. 3. Förutan deffe vinklar, hvilka egente-
ligen höra til triangel-fviten, åro åfven några
flere afmåtta, tjenande at derigenom erhålla råt-
ta belågenheten af några namökunniga orter, til
hvilka man ifrån triangel-fvitens Signaler haft
utfikt, nemligen: ==
För Röö, en gård i Norige, några ftenkaft
N. Weft ifrån Fredrichshall, NI? = 83, f4. O.
INo=29.4. 30. AN ]

Et Caftelly S. Oft om Fredrichshalls Stad,
IN =38. 46. 0. ker

Eredrichshalls belågenhet kunde, i brift på .
utfikt, ej annorlunda determineras ifrån ftatio-
ner på Svenfka fidan, ån ungefårligen. Man
drager linien g& parallel med IN, til defs hon
råkar No uti o, och tager på linien €w, €V =
20, då tj något når utvifar Stadens belågen-
het, RT
För Spdnviken. WII =36,$0.0.
> Magöb hamn KW I299.30.0.
=> Agerö Skans KVA =69:31,0.

JR TASKAOPFI0, FOR le
> Fårders Fyr. SKQ =123.232,0: hvars diftance
år vid pafs 4 mil ifrån Nord-kofter.

fun ebore KgJAIEI248. 30, ic ;

N ; ICE & DID 20 LO. ÖR,

(EE 0 bla =31. 6.30,

"> Warbergs Fåflning yxe=48.31.0, -

RAT RR Jo Nin NS

= Morups Tånge AzB=6$5.12,0.
EE ar BAOIS f-AQ..0

> Falkenberg EFy—=85.39.0.

| TN P 2 | | . Smör-

2123 Tyg Jul. köl. Sept:

AD Smörflacken EDI = 39. 29.0,
GE =$1. 20.0,

KL

Tylen HE 4 = 52. 32.0, och ligger denna d

på linien IM,

Sönrum Kyrka KH =43, 28. 20,

LK) =—=62.$7.

Halmfiad EM =54Afil4, O
KLy = 7:49-20,4

Kalla Fyr MNu == 1$:30,.0,
NL = 10.4f.90.

Og.

Engelholm NPA =87.10. ov

PBOA TE 20-11:30,
Anholt QNu = 146, 59, Oe
Häfelön QN» = 101.11.0,
Cronoburg QNE= = 944-00,

NQ7 —8B0, 6,0,

ELandscrona Tex== IT 0.9,

6. 4. Om man antager diftancen inlelladi
Strömftads Klockttapel och Signalen på Nord-
kofter, eller linien SK = 10000, 1å blifva; til
följe af Vinkel- måtningen ($. 2), logarithmere
na för linierna uti Triangel-fviten, fom följer:

Triang. lin, logarith. |Triang.
KLS. KL, 3, 8825929) NI.
LS, 3, £196406
KLW', IL. 3, 9719949! KLR.

| KV. 4, 2004376

KIVV. KV. 4, 0688660] KR,

WP, 3, 8194644

oWVN.YN. 4, 1346684| RIH.

WN, 4> 1627533]|

lin,

WTI.

IN,
RL.
KR.

KH.
RH.

TR.
rent

49 SSR

logarith.

39 2973421

4, 0425819
pr 1078275.
3> 2300741

32, 9 o9106
32 9281697
33 700f707

THAM

nin hg, beger

THAM. TM. 3,
= MH 4,3
MHF. HF.

.0755638

BOOT
» 9715597
» 589421

logarith.

9806924
0$567901
28258501.

9499585

9846779
91070241
90189859

2669483|
o130457
0223424.
4449641

f539788
76047827
906592
2434243
1871026

2090910
OL12837
9219214
IL ATA
9227259
9187803
0333082
9672383]
2567085
1484605
2113246
9760829

2

Triang, lin.
ack. VACET. 34
eb. 39
bd dans
Ab; NM 3g
dbe. be. 39
des: 4
deh. eh, 43
dh. 43
dbf. dfe 43
hon Ag
fp ofkarv är
but 33
hkg, ko, 3,
Bern 43
FRÖN Of deg
Ål. 3å
fler Mori da
fp. 43
plo, lo, 49
| VÄN 4;
FREE
07. 43
gor: lör. 4,
Orr 3
gr. gf. 43
fr, 43
rf. rt 39
IA OEI
tju. tu, 43
fu. 43
fav, fö. 43
| UV, 32

”

2

213

logarith,
9344768
7994329
135640
9457619
9701f02
0368686
3881168
3633446
4A7VTELT

1213102

2303234
9O22531

; 7462$599
r0792167

09747423
2667484
0783687
2185455
1367280
1087672
O924260
0878658
I 196490
7911416
1$582360
036$5567
6804788

-g9608$527

0473256
0610178
1878896

» 9191315

var.

24

Triang. lin.”
; vu, um. ”

sum.

AR TwYXx, UX,

IYINGC

Ivy,

Xx).

XE.
7 yz.
jyzÅd. j4,
Do ba
zB.

> xWwjy.

SNIA

zAB;

ARS

AC,
BC,
BD,
CD,
CE,

ABC,
BCD,
DGE,
DEF. DF,
ITE
SUGG SG,
sc EH,
GH,
v GI,
ofH.,
KA
IR,

IHK.

DE.

fr >
sd 4

863 OCR

968933

ä78o08d

Wed
hd
oh

a a

TEMA LM,
RR ML,

| 43
MEN, MN, 4

i

os NL,

/ =

1774: Jul, Aug. Sept:
« logarith. | Triang. lin,
3387 SNRA IKE. OKL,:

535713
MELO

45
43
43

H

, 02646221] LNO. Sgt £ 3)
222351)

907775 1
9310593

y. SL 35718

189490362
Of2f5916
9534763
9217085
0240320

0882989
2892636

00900789

Aon

'EQ.

|: QS.
QST. ST,
RT
QTV, FT.
QV,
vIR. TW.

uAX.

WXY, WT.
XL.

C78865 21 oXX. To.

9123508
Of38812
0788684

X0:
ob: NAR

Ce

> 42

20355561 NO; PN. 45
0437379k5
1809648 NPQu Ng, AS
047867 1
0336148

43

1 4;

+

4)

45
43

logaritH.

4298570

4276276

4869633
1070009
2847719

3945814

2649284

4610315

480f 103

1399448

1530302
8920747
160048 5
1833577

003365.

7926073
3132249

2119330

890447 2
2136555
210231
5529704

4786803
, 23f2155

6149419

4730217

6094072
för

$, s. Sedan, af hvad ed införde 3 år», alla
orters inbördes belågenhet blifvit: determinerad,

år nådigt, förr ån man går vidare, at under (öka
fom vid vinkel - måtningarna

huruvida de fel ,
> kun-

|

; 974 ”Jl. Avg. Sept. - 215

VE vara begingne, förorfaka någon Heng TR
åndring uti Äguren, da den, fom orterna ver-
keligen egå på Jorden; Til den åndan har jag
vid alla flationer upfökt 13 aflågfna Signaler, fom
jag "kunnat. finna, och oblerverat, hvad vinkel
deräs fyn-lnia gjordt med linien imellan ögat och»
n ågon. aF de nårmaftte omkring Stationen varan-
de "Signaler. "Af de redan anförde upgifter har
jag äfven utråknat deffa vinklar, och fom fkil-
naden imellan uträkning och måtning icke år
lårdeles ftor, famt jakade öch nekadé fel blan-
dade om hvarandra, lå tycker jag mig deraf
böra förmoda, at måtningarna i der nårmatte up-
tåcka orternas inbördes frållning, Huru denna
underfökning lyckats, kan inhämtas af följande
SR ag:

a "Orten = | Viokey Obfetver tf Caleule- [Error |
riter lar. rade > | rade calculi

ÅN —

—

SS

41 > sil ;

ILefver ds Fjällek . NK 36,49, 03647st MLA
FE degerdberget "+ IKIZR 17527530 17528, 24)t 0,51
| ; KWVH335504 0.3 354933 6/ 0,24
Weteberget vid Me-|KVR 29,5 2530 29,5 3, 16!+ 0,44
VER. 2 KH 15:33 23300|5 321, SST 1:47
Ramsö VS ”" » MERIF 34, 24391343 143295

on MRH132>3198013 25313 FA bs 10
|Hafften .= = MAX |. ff 320 S555537/05 7
|Torrgrimmen - JHTK [905303 30 '90327,58 —23321
Mord je oc RMH' 2637 50320126,50,10|—0;10]
Pärsarna = > |lHXF 66;243.0/66,24,13/+ 0,13]
SIRAP f8rsåva 085537335 + 0535] ;
Flåfkö =. CEO ,1335403v0) 25423 00-250 |
Her mö bar" s 12QZ 51,46; O Mr4538ra 281
Broberg EN - laZÅd 14, $$; D | 43 24 7l-=25f$3 |
; bol ; ; PA | i Herö

I

216 1774, Jul. Aug. Sept Va

I "TU VYIET Obferve | Galcule- | Error |
Otter. j lar, = rade, rade. calculi. ;

SR UR dd Id ,
332124 9 3331 3544|+ 13441
61,19, 0|61,18,47| —O,1 dl
19545 532 19,43,40 13590]
| 655 1530] FE la Mille
112,38; Olr2,38,54/—1, 6
35558, O3f5557539)—032t]
24,3 53 0124436535- 1,35]
137544520i37,475291+ 3, 9!

48,31, 048,33, 4I+2, 4
ST31453005 5 SS — 1335
15455 92305 52 Os 35 I, så
f2340220) $5335411-—053 9
21,52, Öl21,5 2358 +0,5 5
(265545 02635 3545] —0- 51
113,24, 9113,24, 4|-90,
973153 O91714,421—-0,181
114339330][4,38,5 8] —0,32]
(3735 1339013755 0319] —T311i
11,31, 301,31, & NE |
128,41730 28,42, 114 0,31:
26,52, 012655 3> ejrI1: OM
138520, 30138332 1,27 +0557

21542,40|21,42,20]—0,20]

Herö hufvud ldab
[Veteberget på Ti ör AJ

Vatenholmen "ia

Marftrånd = = |bå
Amboltsberget > 4

Mor up = - [CBE 2728; 014753 155 I —0,
| |

Oo

iFolkåreds-klef = "ECF |27,28,20127,27,i21—1, 8
IStaffinge välbög VEDG 136,17; 0136,17340]+ 0,42]
pro EDA 117,57,30117,f 9,59] 1,29
IHimmels-kullen = |DEB Ir $350, OIIf,49,21—0,39
ISteningeberg > |EGD 133, 2, öl333 2520-0720)
4 38 NR HGL 55515, Off153 34 —0,26
i HEN 71, 430171; 2,351—1555
Nyrsa

råd Jal. 'Atg. Sept. RV

| Vink-, Obferve= | Calcile- |
; lar. | «> rades rade. | FAR
d Ry 7 : - Jäsan FR
oo €/ LR a

di Oo k
(en 453173 Oo 355 145$ 21—24 8
|KAN|56,30> 0|f6,27,18i—2,42
VILIN 116,45>30|16546, 321, 2
TSV 2037 2340/207 3) 21+-0d,22
CM SQm $9,22,30|f 9522, 14 0516)
- [TY I 9322,4.0]19,23320 +0340;
IVTX!44,16,30 44,1$s ill 119
QU7Siro, 334020, 4, 61 0; 0328
; ÖLX 3853 353<|38,3 3310 —0; 220,
6 5; Sedah mak nu funnit figurens fkåpnad;
följer i "ordning; at åfven underlöka defs ftåll-
ning, i anfeende til någon orts meridian; jaz
har derföre vi Ström ftads Klock - ftapel; form
tiente til Signal, obferverat, når Solen tyntes uti
verticalen, genom Signalen på Nord-koiter, Af
tiden, Solens. declination och Pol- -Högden, fom

ångre fram fkal bevifas vara 58 gr. 55,3 23; är
vinkelen Syd SK, fom linien, uti hvilken berör
de Signal fynes ifrån Stråmftad, gör med meri-
slianen, befunnen fom följer:

sn > Tempus verum, Ö Declination. Vinkelen Sjd SK.
1758 Juni , Nordlig: |

Id fo 30 233 38 122, 35) 38. 67 24, I2
och 8 35 225 $8 1225 3, 22167; 25; 48 |
Hd adl: 223 17 12330 75:30]67> 24,48
do o£2. 3, 22, 93 233 Ii, 24:6075 2$5, 33
od 14: 33 215 52 1235 175 SEI 253 274
och 17:35 217-38 1235 245 47157, 26; 29
TI Aa 35:22, Nar LANG N20, 40.
| medium 674 254 35

| or | Pr Ifrån

218 1774. "JUL Alg. pg 0 a
> Ifrån Signalen på Stigberget, vid Göthe-
borgs nya hvarf, år åfven utrönt, når Solen var
i verticalen genom Signalen på Kåringberget,
Wingö och flere orter, hvaraf vinkelen Syd ok,
"fom verticalen genom Kåringbergets Signal gör
mot Vefter med meridianen genom Stigbergs-
ås, af 9 inom 4 minuter fammanftåmmande utr
flag, befinnes vara 64 gr. 45; 38: :
Likaledes år vinkelen på Obfervatorium i Lund
Syd YX; fom verticalen igenom Malmö Stads-
Kyrkotorn gör med meridianen, befunnen 47
gr. 49, 27 imellan Syd och Vett; Se Kongl;
Vet, Ac, Handl; 1763, fid, 65. i

$ 7. Men at nu åfven finna figurens råtta
ftorlek, vilje vi til en början företaga den de-
len, fom år imellan Lunds och Götheborgs pa-
ralleler: Jag anfer Lund ock Götheborg för tvän-
ne orter, hvilkas latituder åro gifna; och at mar,
uti gifna courfer i ånfeende til den förras -me-
ridian, vil refa til den fenare. = Diftancerna i
hvarje cours årg icke annorlinda gifnå; ån uti
10000-delar åf Nordkofters diftancé ifrån Ström=
ftad; hvilka jag derföre tils vidare tår kalla öde
rerminerade, Deffa diftahcer utvåljer jag få lån-
ga, fom man under måtningen kunnat obferve-
ra de aflågfnafte Signaler ifrån någon ftation,
fåfom til exempel; ifrån Högkull til Steninge
blifver en antagen diftance NG; emedan jag vid
Steninge haft tiltålle; at genom obfervation ve-
rificera vinkelen ; fom denna diftaticen gör med
linien GH i triahgel-fviten ($:; sk Det år ock :
klart, at diftancen NG, eller fåttare; denna di= |
ftancens proportion til den antagna diftancen a
mel-

RA VO REN! GVA
sö ROM SNART RE äng Å 4
RA SN ASSR
Panna
UR
Rv

1774. Jul, Aug. Sept, 219 |

mellan Strömftad och Nordkoftter , år bekant

medelft bekanta linier och vinklar, uti de tris

anglar, fom ligga imellan N och G. Håraf fin-

nas de odeterminerade latituds - fkilnader ifrån
Lunds parallel, för hvarje cours och diftance,
då man infererar: Som finus totus til cofinnus
af courfen, alttå förhåller fig diftancen til Lati-
tuds- fkilnaden , hvaraf fedan Latituds-fkilnaden
imellan Lund och Götheborg blifver bekant uti
det antagna måttet. Odeterminerade departurs=
fkilnader, i anfeende til Lunds meridian, kallar
jag hår lodråtta linier, hvilka -dragas ifrån någon
ort, på en linia, dragen igehom en annan ort»
parallel med Lunds meridian: och finnas deffe

departurs-fkilnader, om man föker tjerde propor-

tionalen til finus totus, finus af courfen och den

- odeterminerade diftancen, Således har jag funnit:

. Odeterminerade-dr |"

Vinklar imellan di. j Courfer i anfeendo
| ftancers logarith, ftancerna. til Lunds meridian. |
odd N | : Oo / ”
IYX|4,2352155) dt 147549, 27
IXVi4,6210231 YXV | 78,43, 30|NW 305547 3
VQ1452115330/X7Q 11433495 30)N0 I $316,27

QN|454805 103
NG14,77 31461
I6E14,0882989

PFQNI153,27540 NV 121, 15553
QNG |149, 12, OINO | 9,32, 7j|
| S9INGE |167, 15, 30][NIV] 3,12,23
|EB14,299375 8|GEB 1126, 30, ON 156, 42,23|
BA14,0478671|EBA | 110, 32, 30] NO I12,4$, 7!
TAX 1432994121 B4x 1107,46, 30 NV 1595 28,23
af l4,3716547l4xf 1162,58, OINP]43, 26,23

d

(R [be3er 67 Jar J130a SB TOlNOT 6,27,27
i 45 312862]frf " 1138, 57, ON ]34,37533
i 451213102/rfh | 99335554|NO0 145546533
JAg l4,07921071f/ 126,32, o|SO 80, 46527

je 4.

de-

Hl

2 vag fa AN. Sept

Oätrerhintesrgg ;
t. + Latituds=-fkilnad. po IL är
väpda da
11f39, 9

Summa 13403, 91248256, I t115334, 0 36323,7

13463, 9 363234 7
Differ. 1234792, 21 799010, 31

Som nu Götheborg, och åfven tishornek

hvill ket ligger Vetter om Staden vid nya Hvarf-

vet, år belåget under 57.8" 42 latitude ("),

och Lund under 55 gr. 42 (7), få år fkilna-

oden

RN NN NT RSA SR VR SO

TG Kongl. Vet. Acad. Flandl. 1:748, fid. 306.
£ Jag har hår antagit Lunds Latitude ss, 42. Herr

PIcARD har funnit 55, 42, 10; men om deffe 10

fecunder uteflutas , hvilka lågga Staden allenaft 1733
famnar nårmare Polen , och til följe deraf, mindre

an Stadens långd, fä komma de NETA ORRE Latitu=

|

,

1774. Jul, Aug. Sept: = 221 V
gen 2 grader eller 120 Engelfka mil, hvilka ut-
göra 234792,2 af de delar; fom diftancen imel-

jan Stråmftad och Nordkofter innehåller 10000,
Håraf finnes logarithmen för rationen (234792,2:
10000) = 3,2915025 - hvars Arithmetilka com-
plement 6,1084975 adderadt til logarithmen för
någon odeterminerad diftance, gifver; då 10 af-

cragas ifrån chara&eriftica, logarithmen för fam-

ma diftance i Engelfka eller Sjömil, Håraf föl-
jer, at en Sjömil innehåller 1233 af diftancen
imellan: Nordkofter och Strömftad.

AF Latituds- fkilnaden 234792,2 och depar-
turen 79010, 3 befinnes, med tilhjelp af Plana
Trigonometrien, generala courfen ifrån Lund til
Götheborg NW. 18. gr. 35, 55. AF denna
vinkel uti en Spherifk Triangel, hvars fidor
åro Lunds och Götheborgs afftånd ifrån Polen,
och bafén en Storcirkels-båge, dragen imeilan
nyfs nåmnde Ståder , befinnes, medel trigono-
metrifk råkning, Götheborg ligga Vefter om
Lunds meridian t gr. 15, 43, det år 1 tid, 5.

. minuter och 3 fecunder, och fåledes Vetter om
» Uraniburg 3 min, 4 fec, 190 KE
Både efter Herr PicarDs bafis på Hven och
- Hetr ZEGoLLSTRÖMS imellan Lund och Mal-
mö, blifva vål linierna något kortare ån jag hår
funnit; men jag håller för tåkrare, at nyttja den
"fundna Latituds-fkilnaden af 120 Sjömil i ftål-
Jet för bafis, på det at de under Vinkel-mär-
ningarna begångne fel, 1å mycket bårtre må

blifva fördelte,
I 6. 8,
der för Uraniburg 'och Köpenhamn, at nogare träf-
fa in möt de obferverade.

222 | yppa d Jul. Aug. Sept.

6. 8. Det återftår nu at underfåka , huru vi-
. da den hår fundna meridian-fkilnaden imellan
Götheborg och Uraniburg kan anfes för tilför-
litelig. Hår til tjena de i Götheborg, och til-
lika på andra til Longituden bekanta orter ob-
ferverade Förmörkelfer på Jupiters Månar: af
dem finnes en enda Immerfion, fom Herr Er-
virus obferverat 1 Götheborg, 1748, med et två
- fots reflexions Telefcop ("), och några Emer-
fioner, fom jag dårftådes: obferverade år 1760,
med et 3 fots Gregorianifkt reflexions Telefcop,;.
och til hvilka motfvarande obfervationer åro gjor-

da på åtfkilliga orter, Jag antager förft följan-
de fatfer,; fåfom genom Aftronomifka Rön af-
gjorda, at 2

a ÖRA ata .
Paris år Vefter om Stockholm = 1, 2, 55 (2)
ee, or OM: Wien: =, 3 fä, 10 (Db)
Upfala Vefter om Stockholm - = 1, 40 (c)
Lund Vefter om Stockholm =» 19, 26 (d)

Öfter om Uraniburg =' = 1, f$9 (c)
| Ed hvar-

hk -
CD se ER

(+) K. Vet: Acad, Handl. 1748. fid. 298.
(a) K, Vet. Acad. Handl. 1761. fid. 251. utfåtter
denna tid'-fkilnad $ fecunder mindre, men Herr LE-
XELL har medelft jämförelfe af de i Sverige och på =
utlåndfka orter gjorda obfervationer på Sol-förmör- =
kelferna, år 1764 och 1769, funnit meridian-fkilna- =

den imellan Paris och Stockholm 4 eller $ fecun=

der ftörre ån man hittils hållit före. Jåmför Kongl.

Vet. Acad. Handl. 1773, fid. 59 och 68. |
(b) P. HeELLs Ephem. Aftr. 1765; Pp; 253.
(c) K. Vet. Acad, Handl. 1761, fide 249.

(dy) K. Vet. Acad. Handl. 17573, fid. 69. = 0
(ey) K. Vet. Acad. Handl. 1765; fid. 67, 68.

br + Jäl. Ang. Sept. 203

hvaraf drages, fom-en nåédvåndig påfålgd , at I
ifrån Uraniburgs. meridian år
a RR Öfter. - 21, 26.
Fl OÖlter, = oc = 193 45,
Ens Vetter, > 06 41, 30.
Wien Öfter, - = 14, 49,

4

ag 9. År 1760; obferverade jag i Götheborg, ,

Minerlonce Primi Satellitis Jovis, d. 12 och 19
Sept. famt d.:21 O&, hvilka obfervationer fin-
has anförde. uti Connoiffance des Mouv; Celeftes 17673
och år i7f9 d. 2 Of&, Em, II: Når deffe 3 jäm-
föras med de på andra orter motfvaraiide, och tids-
fkilnaden reduceras til Stockholms meridian ($.
8); upkomma följande utflag för tids-fkilnaden
imellan Stockholm och Götheborg.
RR dl Sept. d. i2, Em, I. Obfertverad i
Götheborg; kl; 9... 3523: Differ:
Stockholm, 9.26, 30. Biolin & Så $
Upfala > 3 9.å5,10. 21,47 1,40-23,) 27
Paris på Obf, 8.23539: 39544— 62,55 -23,11
Paris å Clugni + 8.23; 35. 39,48—062,53-23; $
Wien, + > 9. 19554. 1653i+ 6745-2316
Wien, + > 3 20415: 16552-+ 6,4$-23,37
Matfeille = => 8:36,22. 275 1—50;46:23;45
medium 23,2 23,21
(CT LEN Sept. dk 19. Em, I;
Hlärheborg kl. ii; 0,33: 2
Paris på Obf;: = 10,21,28: 29, f—6255> 23,50
FEN SOC d; 21: Em; I
Götlicborg, kl, 7. 49,18:
Stockholm, + 8; 12545: ö Sorsåls 27
Upfala;j = = 8 Ita 28, 22,10—+ 1540: 23,59
rn Wien

AN

208 Vd Jul. Aäög. Sept:

Wien + > & a 20: 173; 2-+ 6,45 - 23007

oomedium 23341
1759, d; 2 O& Em, I,

Göthebörg , kl. 6. 57349. |
| Stockholm, = RAT: 14600 CR NA 23,24

Paris å Clugril > 6.18, 7. 39,42—62, 23-23, i

Wien. es > rs före 17,21-+K 6345-24, 6
medium: 23, 34

- Medium af alla När dagarnas Obfervationer år
, 36, hvilket, on det antages för meridians
Ikiihaden imellan Stockholm ock Görhebotg 3

och obfervatiorerna uti Götheborg jämföras med.
utråknibgårha, befinnas fkilnaderha ej ftörre, än
de föm vid andra til longituden bek anta orter

plåga förekomma, nemligen allen tilis, köpft
21 fecunder i tid,
Håraf följer, ät meridian? fkilnadeå injetlid

Lund och Götheborg blifvet- 4 min. 10 fec:

men för detta öndaft grundar fig på obferve-
rade Emerfioner, erbedanh Jag under mitt viftan>

de i Götheborg ej kunnat erhålla någon enda
Immerfion , och jag har åll anledning at föres
frålla tig, at der Telefcop 8 nyttjat; var låm-

re, ån de Aftronomets,; lvilkas motfvarände ob:

fervationer hår blifvit anvånde;s 1å torde med all
fannolikhet, den håt fundna meridian -fkilnadern

imellan Fund ch Götheborg kunha ökas med

20 fecunder; Nårmare kunfkap om Götheborgs

rätta Longitude, dfynes fordra flera Aftronomi-
fka obfervationer på den orteri, vi

få ro, "Af Triangel- måtningarne år tilförst

ne ($. än tids- fkilnaden imellan Eund och Gö:
| » theå

|
|

d 77 oj ul. Bög. Sept. arg
theborg befuunen våra ; min. 3 fec. "Men fom
der: an vara nog troligt > åt 'Triangel-fviten,
beftåenc fehåe ind Trianglar, imellan Lund och Gö-
theborg > dragit fig någor år Sale > hvilket
ÅAR kunnat undvik a med et. få litet Intftrus
ment > fom jag nyttjat, och det underflundom
i mindre: ftilla och beqvåmt våder; och. åfven-
Målar de här nyttjade Emerfioner gifva meri-
dian. - fkilnaden. imellan Lund och Göt heborg,
mindre än den bör Våran sg bay lårer det. våra då
ra (3 at Hålta dig vid: medi MR ba da utflågen,

och-antaga Görheberg Vefter om Lund 4 mir
46 fee... tid > eller it gr: 4 SÖ i båge, or

gör 4 min. 45 mindre, än den. long! tuds- frilnad,
hvilken af mätningen up kommer > bvårefteriide
öfriga orters longituder imellan. Götheborg "och
Kullen. blifva rårtade: Ty imellan Kullen och
Lund, fynas de utflag, fom måtningarna gifva,
I behöfva någon Ändring.

Löngituds. "förbättringen tyckes bått kunna
ke på det lårtet, är af orternas utråknade lon-
studs. fkilnad ifrån Lunds meridian, åfdragas 4
; $ ifrån Götheborg til och med Nidingen, ER VarS
igenom deffe orter fins imellan behålla famrma in-
bördes flållning fom förut. Hfran Nidingen til
och med Baljö j53 afdrapes 3, 36, och ifrån Baljö
til Steninge i, 36. fin Steninge tlcoch, m Må.
Hallands Våderd, minfkas de” utråknate longituds
fkilnader allenatt. med 30 H de do andkänni ing
ig på Steninge oe haft af Kull en NM Ve intygar,
at de derimellan varande Trianglar ej Åro mMyc-
| ker FÖRKUfEa.
aa Huru jag fökt I lagrddar och longitu-
f för de Öfriga orter, kommer nu ar vifas.

:Me-

bn

226 1274. ML Aug. Sept.

Medeltt den fundna logarithmen 6,708497$5 ($.7)
och logarithmen för någon odeterminerad diftan-
ce imellan gifna orter, til ex. för diftancen YX :
imellan Lund och Malmö, hvars logarithme år
45235 2155, finnes logarithmen för YX uti Sjö>
mil eller minuter vara 0,9437130, hvareft én
Sjömil tages lika med medium af en minut i la-
tituden imellan Lund och Götheborg. Håraf
har jag fökt latituds - fkilnaden' medeltt följande
analogie: Som finus totus til cofinus af courfen
SW A7 gt 40, 273 få förhåller fig diftancen YX,
råknad 1 Sjömil, til lativuds-fkilnaden $,5;3>9,
hvadan latitudén för Malmö blifver 55 gr. 36 ms
6,1 ("). Likaledes befinnes lög. för X7 i Sjö-
mil vara 1>3295206, latituds-fkilnaden imellan
Malmö och kyrkan på Hven, 18> 19, 4 och
Jatituden för den fiftnåmde orten; f$5 gr. $4,
253 5: ER ge bl
Uti denna method at finna latituderna, ad
fes Jordens yta för platt; hvilket, ehuru det i
fig fjelft år oriktigt, kan dock utan lärdeles fel
antagas, då man betråktar en få liten del; fom
Triangel - fviten intager imellan Lund och Gö-
theborg ; hvilken ftråcker fig allenaft til 2 grader
i latituden och 13 grad i longituden: Hvarje
orts longitud Har jag utråknat på lått ; fom om

2

Götheborgs löngitude ($: 7:) fagt år:

gg. 12. Ifrån Stråmftad til Wingé hat jag
nytjat diftancernå SK, KH; HX, XD, DC; CY,
AG, GQ; Qd och 4f; hvaraf odeterminérade la-
| titu-

tg

(") Uti K. Vet. Acad: Handl. 1765 fid. 67. flår 37
minuter för Malmö latitude, men bör heta 36.

|
j |

> i574 Jol Aug. Sept, 227

”tituds differencen befinnes 148 19338 tiotufendé
dejär af SK. Latituden för Wingö är f7 er: 38,
46, enligt utråkning för orter imellan Lunds och

Götheborgs paralleler. Til utrönande af latitus-
den för Strömftad; har jag, 1758; d. io, it,
i2, 13 och 20 Maj; obfervérat Solens öfre brådds
mMiddags-högd; famt di 9 och 20 Maåji> Aréeturi
högd i Söder, och genom medium af alla 7 Ob-
fervationerna Ffunhit Strömftads Pöl-högd vara 58

8. 13. Sålunda år latituds-fkilnaden inellan
283 Sjörnil; och deraf en Sjömil +1353 af di-
flånceni SK imella Strömftad och Nordkofter:

- Detta vårdet på en Sjömil eller minut aF en las
tHruds grad, år sås af SK mindre, ån en lådan
mil, fohhen af mårningarna imellan Lunds och
-Götheborps paralleler ($. 7:); men fom grader-
pas forlek tiltager nårmare Polen; få f(könjes hår-
åf, at de under måtningen förelupne fel; antin-
pen utftråkt Triangel: vitet imellah Lunds och
Götheborgs paralleler; eller för mycket böpdra=
git den famima imellai Görhebörg och Ström-
ad. Deffa fel råttas dymedeHt, at de odeter-"
minerade latituds differencer tå et lådant vårde;
hvarigenom Lund , Götheborg och Ström tad
körmma at ligga under fina obferverade latitu-
der; Under refan här jag utom defs obferve>
rat lätituderna för Lyfekil; Muarttrand >; Nidin-
gen och Hallands Våderö, fåförh de på figuren
äro anteknade, hvilka lå nöga tråffå in med de
| Calculérade latituder, fom man kunnat förmoda;
oUå jag undantager för Hallands Våderö,
Q 2 OM = hvars

1

128 1774. Jul. Ang. Sept.

hvateft, af något rimig olökånt fel; en fkilnad
finnés af 13 minut , föm obfervationen lågger
denna 6 nårmare Polen ån utråkningen.

> Afodeterminerade latituds- (kilnaden 14819358.
imellan Strömftad och Wingo, och odetermine-
rade departuren 25768,5 för Win gå ifrån Ström-
ftads meridian, befinnes generala courfen ifrån
Strömftad til Wingå vara SO 9 gr. si, sr och
deraf Wingö longitude Öfter om Strömftads me-
ridian o gr. 25, 5, och emedan Wingö är Vers
fler..om Lund, 1 26. 32» 40, farkt Strömftad i
ERE om Lund I gr. 7 450 eller i FR Mills 3

. fee.

Til uttånatide af Ström ftads IöHBItd, Härrjab
icke fått få många och tilförliteliga Afltonömi-
ika obfervationer, at deraf kän erhållas någon
verification på den longitude, fom af måtningar-
na ledes, och "år derför åkrar at nytja den -
redan anförde longituds-fkilnad imellan Strömftad
och Wingö, hvilken icke kan vara mycket fel-

aktig,

$. 14. På de hår atiförde tuber; här jag
funnit Latituden och Longituds -fkilnaden ifrån
Lund, för följande örter CNN ON

Å .

(") Når man vet, ät Paris ligger 19 gr. 53 min. 45
fec. Öfter om F errö, och Lund 10 gr. 52 mi in. 15 fec.
Öfter om Paris, år lått at reducera. alla I Tabel-

"len anförda Orter til Ferrö Meridiån, ty man dra-
ger allenaft hvar orts utfatta Longituds - - fkilnad i gra=
der Veflter om Lund, ifrån 36 gr. 46 min., fom
år Lunds Geographilka Longitud Öfter om F errö.

FRE BIESSS RE KN S ; é TT
KAL 6 LC ) 4 j i
Å ;

1774. ful. Äng: Sept. 229

”d "Latitude Longit. V i Mesa
Nord! 8 Hter om Lund

fo |
Iiograder, itid:|

Lund. rr RER RR i

IKöpenhamn =" = |755405405 2)05375 15229
Hvens Kyrka + Jä NE 42253 1125 32,56.2512]
Uranibirg | ; 53 114419 10030 3/25 Oj

rer

. Su Fa20l

fälla fr ESR = KAR
Hallands Väderö = > 156,26) 5647 0105 38347)253 5]

Smör - flacken - - rö, 165 50546,7 7125 393 Jå lane
Himmel: - kullen = - 15655 FIFA 305 402 31

»8P5 495 37 JT 18
NS

Warbergs Fifrning 5 17. å, STR | ;
[Balö Alte NA 9,35) SE EEE
ANidingen - god : 573183 19521!5 135 411455 5]
RR an 223507] 1203
| Wingé båk iv Wt 73 38, 165 2413 6, 1 1)
| Jämbolts- berget = = 157,42, 59,c]1> 23) älssad
| foöebeborg = 0-1 1f75 423 03CIt> 115 304,46]

| Marfirand = 0000 15725 355 04

IVäalen RH oo 158,13543301549544|7,1s]

230 1774. al Aug. Sept,

ME oe rn Ar SAR MOORE
|Sotelkår. ocm oc or 158,26, 36, 1115 $752917359

- klar od
V
A |
Vä
4 +

i TLJ: Ve-1
| Nordlig, "Hter om Lund.

| 1 grader, i ir

Påderöarna + 00 830408 by & dT Ne

Nor dkofter. == 7 58, f 3, 32,9 92, i I, 39 8,47
Strömflad = «> 1f8, 553330 23743 735 HN
|Vagnarcberget = = 1593 0748, 2115 5954317559

l4geré Skans i Norrige -159> 1>49,€|2,13,1218,53
| Hög kullen vid Svinelund'$s 9. Aa j2g Ci, £ 1243 73 Er |

6. 15. Latituden för Freden i Norri-
ge har Herr Profeffor Hot.m med all noghet.
utrönt til 59 gr. 7, 18. Stadens belågenhet i
anfeende til Triangel- fviten, har jag icke annor-
lunda , ån-på höft, kunnat determinera (83 «Ja
emedan mio icke var tillåtit, at taga någon lad
tion i Norrige, Syft- linierna Je, Ne emot Går-
den Röö i Norrige, åro icke tagne emot någon
vifs Signal eller utmårkt ort, utan har jag på
Höglikullen och Lefver-ås tjellet fyftat midt år
Byen: och at denna determination varit mindre
ilförliceli ig, fNluter jag deraf, at den, gifvit Fred-

rickshalls latitude til $$ gt 8, och altlå

a 6 mindre ån den obferverade. De på orter-.

na N, I, KV afmåtta verifications-vinklar (ST

fö) intyga om Triangel - fvitens råtta frållning.
&.

på denna tra&en, och tillåta icke någon få ftor

ändring, hvarigenom orten "|, fkulle kunna kom-

ma 2 minuter längre 1 Norr.

ed

å NR ARTS
Zz SSE ARE ET
NRA hn h Xl
7 ANG LF KOR Å
SNRAN IRL: 8
3

774 Jul. Aug. Sept. 231

oo ANMÄRKNINGAR

Om Cicuta , och upgift at utrota den-

na giftiga Växt ifrån Ängar
och Beteshagar;

tat
PEHR ADRIAN GA DD.

6. jä våxt har ifrån urminnes tider va-
rit bekant för defs giftighet, ehu-
ru om defs verkan finnas ganfka olika beråttel-
fer, i anfeende dertil, at man mifstagit fig om
råtta Örten, under många flags namn. Ej min-
dre Medici och Chirurgi, ån fjelfve Botanifter-
ne, hafva i förra Seculo mycket oredigt nåmnt
om denna våxt, famr. blandat bårt henne med
andra. Så finnes hon ån upteknad för Apium,
Myrrhis, Oenanthe, Phellandrium , ån kallas hon
ock Sum, Inu. Aconitum och Cicutaria.
GESNER och JoH. BaAuHINnNuUs fynas förft och
tydeligaft igenkånt henne, den förre under namn
af Cicuta MIRA och den fednare för Sium
Erucefolio.

$. 2. På de flåfte Apothek i i Europa brukes

ån i dag 2 tårfkilda Våxter , under namn af Ci-
cuta: nemligen, Conium och Cicuta Aquati-
ca (f). Den förra år på långt når icke få gif-
; och farlig, fom den fednare. Conium våxer

på torr mark , på Åkrar och vid Gårds -tomter;
rukten med frön år nåftan rund, gf-råflad, och

CA) HENR. Jon. Ner. ÖRANTZII Materia Medi-
Aag Tom. III pag. 58.

reg

2 obogd v Jul. Aug. fäpe ;

på alla fidor RR Cicuta har fit. tilhåll i

Kårr, Åar; Bickar och vid Sjö-ftrander; dels i

frukt finnes nåtlan agg-rund: och tårad; Har ut-

Tecnde ar vär allmänna. Angelica, Denna” Nor=
dens oiftigafte växt nä mnes af Herr Archiatern

von LINKNE, Cicuta virofa, umbellis oppofi itifoliis ,
petiolis marginutis obtufis; på Svenfka har den fått

hamn at Språng-< Ört. ask kalla; henne Yoyrti |
och Myrky putki; Tyfkarna Iaffer-eppich och IWiete-

rich; Hiollåndarne Scherling ; Engelsman Vater
Hemlock ; Franfoferne Cigue, |

S$: 3. Hvad denna våxts beftånds delar an»

gär, få kan, i fynnerhet af roten, genom 'Ché-
milke handgrep, en ftark Narcori! ik Spiritus,
något oljaktigt ER och et borg ot vatten
eller phlegma, färfkildt affkiljas. "NEUMAN har

af 4 uns frilk Cicute-rot Fått til 2 quintin et

refineuft extra&, och 3 quintin af et vattenak-

tigt m 0 STA våfende. År 1767 tog | jag 6

uns af roten, , ref den fönders då den än var färfk.

på et Ref- And fedan famlades och lades det i.

en Glas-retort, :hvaruti tilllogs 3 uns kållvatten;
och derpå fattes altfammans i en vatten-Capell,
at underföka på diftillations- -vågen: knapt hade den
börjat på at fjuda i Capellen, förr ån recipien-

ten fldes VER en myckenhet ångor och hvit-
aktigt moln, fom -paltod 3 a 4' minuter; deta
SATT gick fedan långfamt dropprals öfver; 5; jag
af(kilde derföre fträxt Recipienten, at kunna de=
terminera' quantiteten af denna Spiritus 3 men .
knapt var den öpnad, förr ån altfämmans rökte.

bårt ; och upfylde rummet med en oangenåm
flark narcotifk lukt, hvåraf både jag och La-
boratorii. Pra ngen voro helt vie I hufvudet fle-

. | ref

Ek | 1774: Jul. Aug. HRgE. 2 33

re. timar. Det fom var öfver i retorten, ha-

"de ingen. fårdeles lukt qvar. Derpå fäldes der-

utiZ9 a '80 droppar Spiritus vinis den. förra
glas-kolfyen inpafiades för recipienten, och an-
tiåldes. en ny deftillation, Så fnart vattnet i Ca-
pellen 1 någon tid haft anfjudnings- hetta, vifade
hg äter I recipienten én myckenhet. ängor , men
längre tid ån förra gången. - Når den blef öp-
nad» -mårktes äfven en ftark narcotilk lukt. Den-
Pa Spiritus rökte icke bårt ia mycket fom för-
ra gången. Det i retorten gvarblefna hade icke
mera. någon lukt; detta upblandades med litet
vatten, och gafs åt en hungrig hundvalp , hvil-
ken ät up det, och hade ingen kånbar olågen=
het deraf.

4, I dära Våxts röt och de underfte

| totbladén innehålles det målfta förgiftet. Stjel-

ken och blomman år ej fårdeles farlig för krea-
tur; men vål defs frod-våxte ftora blad. VWVäår-
tiden å år Cicuta måft farlig; men fedan defs ym-
niga nårings-faft ur roten fördelt fig til ftjelken,
blomman och fröns våxt, år hon icke mera 13
giftig. Om Sommaren fkilja ock kreaturen hen-
Ni lätt ifrån andra våxter, af defs ftarka och o-
angenåma lukt; men om Våren, da de åro ut-
— fvultne, låcka defs tidigt grönfkande blad bo-
fkapen; at ganlka lått mifstaga fig på henne.

ONE Yttre: läten. af roten, eller defs fub-
flantia IARRE hyfer i fynnerhet en 'mycken-
her utriculi -eller faft-hylfor, fylda med en ol-
Jeaktig gul. fatt, fom utfilas, når man fkå gl ar
der ikalar den.i vatten. Ju flera deffa fafc-hs
for äro, defto giftigare å år våxten, Jagh Tr
' Q 5 ST fCfe

234 1774. Jul. Åug. Sept. >

flere år tilbaka, roat mig en och annan gång.
at i bitar fkåra fönder roten på Cicuta, famt
ftålla dem i et käåril, fyldt med vatten, då jag

fåg, huru den gula faften med håftighet, fåfom

en olja, fpridde fig ut på ytan af vattnet, lika
fom man fålt några droppar Tjära deruti.

& 6. Ar 1759 fick jag erfara, at detta Rön
var af mera betydelighet. Under en refa om Som-
maren, igenom Poytis Socken til Björneborgs

Lån, mötte mig några Vallhjon vid Landsvågen,

hvilka beklagade, at för dem i haft ftörtat 2 Bo-
fkaps-kreatur, fom druckit vatten i den vid Lands-
vågen framflytande lilla båcken. Jag gick ättad at
med dem underföka orfaken hårtil. Med undran

mårkte jag, at den vattu-pufs och gål af båcken, :

hvaraf de döda kreaturen druckit , var öfverdra-
; e e > SN SE . .
gen med en grön, röd, och blaaktig hinna, lika
fom hade man tålt Tjåra deruti; men hvaraf få-
dant hårrörde, kunde 1a2 i början icke finna.
? E .
Jag fökte, om. något mineral Kåll-fprång vore
i negden, eller om någon Malm-vittring ur Jor-
den vore dertil orfaken; men dertil var ingen

anledning. Af Cicuta fans icke heller något

fpår, Efter någon tids nårmare granfkning, och -
under det jag gick upföre Båcken, och tåg ef- =
ter de Örter, hvilka våxte i bufkarne dår i neg-
den, blef jag omfider varfe, vid pafls fo alnar
ifrån det ftället, dår kreaturen druckit, på an-
"dra fidan om bäcken, et frod-våxt , men til

fe

ftjelk och någon del af bladen förviffnadt ftånd

af Cicuta, omkring hvilket vattnet, på famma

fått, var Sfverdraget af en tfårgad fkinande fet hin-

na. Roten på våxten var til hålften fkadad af

In-

FA ,
vf MN Au

1774: Jul. Aug. Sept, — 235

Infe&er, och ftod i förruttnelfez når jag med
min kåpp rörde och rufkade på den famma, ut-
pride ehe a mer och mer af den fkinande olj-
aktigheten på vattnet, hvilken af det i fakta
mak flytande vattnet, nedfördes efter hand, til
den göl af båcken, dår de döde kreaturen druc-
kör. Efter denna tid har jag mifstånkt Cicuta,
at hon under viffa omftåndigheter, lårer kunna
förgifta fjelfva vattnet, och förorfaka Bofkaps-
Börtning, = NE

s. 7. Förutan detta, har jag mårkt, at den-
na 'våxt föder 4 flags Infetter, af hvilka en del,
under en vifs ålder, åfven tyckas vara giftige.

Den förfta af deffe år Curculio Paraplecticuas. I
Vårens början mårker man ej til mafken eller
Eruca af detta kråk, i fall man icke nederft vid
fjelkens och bladens nårmafte utfkott ifrån ro-
ten, noga granfkar och fer efter henne. Ma-
fken år då fpåd, af $ eller 6 liniers långd, och
1 linias bredd, hvit til fårgen. - I Medio Junii
flyttar han fig in uti förfta leden af ftjelken,
fom ofta framvåxer under vattnet, och föder tig
dår af ftjelkens inre yta, hvaruti den gör alle-
handa gångar, ej annorlunda ån Dermefttes Ty-
Pographas uti barken på tråden. ;

> S. 8. Åri176f, fann jag denna malk redan

den 31 Julii vara förvandlad til Puppasz feder-

mera har jag icke heller funnit den tidigare
. undergå denna förvandling. Kråket behåller
ock i detta tilftånd fin hvita tårg, flyttar fig
endaft någre leder högre up i ftjelken, upöf-
ver vattubrynet. På ryggen eger denna Puppa
en liten knöl vid hvart: fegment eller afdelning
a

a

2

236 1774. Jul. Aug. Sept. |

af kroppen, och dermed filtar. hon fig faft in-
OM rörets frjelk , (ock (da Mr hufvudet målft al-
tid ligger på den mellan -botten, fom finnes i

lederne af växtens ftjelk.

180. EMmedandetta ' Inleg icke, tåfora Pa-
pilioner och Phalener, fpinner in Gin Skråpuk,
utan fom Cerambyces och rhåfte delen af Infeéta
Coleoptera, framftäller den blott och bar, kan man
under denna defs andra förvandling, fe tydeligen
de flåfte kropps delar, hvaraf Inlectet i 1 dels ful-
lav Växt betar; Antennerné och foytet finnas
då helt nåra böjde til bröftet; vingarne ligga
hopdragne ät fidorne, och öfver dem fötterne.
När det lider 1 det nårmatte til kräkets ffa ra
vandling , begynner defs yttra hud at falla af fås
fom fjäll; ögonen mårkas förft fvarta, fedan blif-
va genicula mörkbruna, famt filt tå förterne och
vingk alen fin naturliga fårg, hvarpå hela In-
feftet i defs fulla geftalt vilar 6g.. |

RUT AT utröna , huru långe detta kråk år
Chryfalis, tog jag varfamt upp 22 3 frand Cisz
cuta med rötter och mafkar af denna Curculio,
allit. datee' Vväxterneri etan fyldt med vat-
ten och Sjö-åfja./ I 14 dagars tid våxte min Ci-
cuta frodigt; jag gaf akt dageligen, huru ma-
fkarne den ena efter den andra förvandlade fig
til Chryfalides, och erfor, at de uti 14 dagar
voro i detta tilftånd', förrån de framkommo laå-
fom fullkomlige Curculioner, Et par dagar drög-
de de gemenligen derefter qvar inom fin förra
boning, til dets deras Elytra och andra kropps
delar: vunnit behörig ftadga, hvarefter detta

Infect med fir I hvaffa mnyte gjorde hal på ftjel-
ken, '

ST Ch Ke p.

ks

Eric > Jä: Aug. Sept. 237.

I ehöl kröp ut dagen, famt födde fig någon
nd: af våxtens blommas och fedan äfven af ån-
dra växter, " : |

er ri. I Mutet ae Anou SIN eller i bör:
an på. September, lågga defia Curculiones fina
og i roten mulicuta,. til vidare fortplantning.
rd ö| den 27 Åugufti och:.2 September, fick
| ; utröna detta ar en båndelte. Under det Jag
fökre några Mols-arter i et kårr ibland Starreny
dår ock Cicuta våxte, kom jag öfver denna Cur-
culio Paraplecticus, famt fåg,. huru med fperfen
af Vingfkalet, han då och ds härdade i roten a
Cicuta, och med apex abdominis fatte fina då år
eller frön i de gjorda hålen.

gra I blerr Arthiatern. och Riddaren vn
Linnés Skdn/ka Réfa, pag. 1853 tines et mårkzs
vårdigt. Rön, fom ERNER EA detta Infe&
fkadar Håftar; och förorfakar flag på bakdelen
af deras kropp. Sedan i KK, Vete n(kaps öra
miens Handlingar för:år 1752 finnes bevift,

i kreatur och mennifkör Infeéter både kunna ät-
Jas och lefva; fynes tankan om detta kräks fått
at fkada, inu få mycket mera trolig.: At ma-
(ken eller Efuca af detta Infect år fö rgiftig; den
tid han föder fig af Cicutå, déöt har jag rönt,
Ty Hundvalpar, fom åtit 8 åa fo flycken af defia
-malkar, hafva dödt deraf, nåftan med famnia flags
-convulfioner, fom af Cicuta.

ILE Det andra. Infe&et , fom föder fig af
Cicutaz är Chryfomela Nigro- äenea > förut Aven
af andra funneh på Phellandrium: År 1748 >
den 27 Junii, kom jag förft öfver detta kråk i
"eurag fom. då nyfs förvandiat lig ifran anued
til

=

.

VR

238 — i774. Jul. Aug. Sept:

til Pippa: > Inom ftjelkén af Cicuta upfoftras
denna Chryfömela; åfven fom förenåmnde Cur-
culio; fedan kråket fått lin fulla geftalt; föder
det fig af bladens =
8 14. Förätan deffa Infe&er, uppehålla fig
ock på denha våxt; Leptlra aguatica och Chry-
fomela Fajca, elytris margine promihulo flave-
feentibus. Denna fédrnares Eruca har jag aldrig.
funnit inom ftjelken på Cicuta, utan vid fiftet
at de undetfta rot- bladen; hvareft de ofta träf:
fas fkocktals. Annars föråder defs tnafk årligen
mycket bladen på Nympha. Den omtämnde
Leptura viftas åfven på yttra delartie af Cicuraz
men mårkes allmännare föda fig af Nymphira
Menyanthes och andra Kårr-våxter. Detta Ins
fects Chryfålides; hvilka Herr FÖRNAÅNDER mårkt
vid rötterne af Pliellaridrium;: har jag ock ofta
funnit tåforh Puppor, inom runda aflånga piller;
vara hångande vid rötterhe äf Cicuta: "Så vida
deffe tvånne kräk ej iå allmånt viftas på Cicu-
£a; fom de förre; icke uptoftras inorb defs ftjelk;
icke Keller föda fig af def$ rot; torde de ej va:
ra lårdeles förgiftige; men den $: 13: omför-
målte Chryfomela mifstånker jag mera; Cho:
turnices, Waktel- föglärne i Italien; fågas vara förs
Prag den tid på året; då de åta fröer af Hel-
eborus. 4
; 15: Öm detina nordifka Cicuta år fammå
giftigd'ört, Hvilken redan i förnåldren under deta
namn varit bekant; kati ické hög utredas. Pra: -
761 fin Phxdon berättar vålj at den gifrive
drycker; 'hvarthed döds + domen verkttåltes på
SockATEs; var tilredd af Cleutas GALENUS
; förs

NIE fv
TER rn

1774: Jul. Aug, Sept, — 239

förmålet åfven om en förgiftig växt af detta
namn ("). FE Athetv var allmånt bruk, at med
Cicuta! bringa mifsgerningsmån om lifvet; hvar-
om kan jämföras XIII, Cap. XXV; Boken hos
"Puiwos ("): men fom Grekifke ordet koverov,
— hos PLATO, närmare tyckes utmårka örten Co-
> nium ån Cicuta,; har man ock anledning at tro;
at det varit denna våxt; men då maåfte låkert i
Södra Läånderne, Conium Vara mycket giftiga-
re, ån hos OB; likaft torde vara, at den dryc-
ken, hvarméd fordon i Athen dödsdornar verk>
ftåltes; beftöd i en blandning af flere fågs gif:
tiga Vvåxters fafter, fåfom af Cicuta aquatica;
Oenatithe crocata eller andra dylika örter; hvilka
våxa om hvarannan på fumpiga flållen; THEo-
PHRÅSTUS nämner ock om en; hvilken af Ci-
cuta och Wallmoge - faft förftått tilreda en döf-
dryck ; fom utan froårtra i hatt förörfakade dö-
den (få9). ar
0 of. 16. Hvad Cicuta angår; tådån fom den
— våxer hos ofs hår i hordliga delen af Europa,
of tryta ej bevis på defs (kadeliga verkan (+).
C&saALPinus förmåler fig mårkt; at når Fou-
Jar föda fig af omogne Cicuté -frön, påkomimer
dem förft yra; » fvindel och fömnaktighet, famt
fedan en. haltig död. MäATtHioLus-beråttar ock,
at når Åfnorna i Italien hågon gång af milstag

Ne AR ; FaR KR V åta

far va

(") Simplic. medicam. Facultat: Libr. III. Cap. 18.
-("') Hiftor, Natur. Monda 00000
("+ Hiftor. Plantårum. Libri: IX. Cap. 17.
(1) BOERHAv. Prele&. VI. pag: 255. Cicata, ve:
nenäta eft planta ; intus fäimta,: vertiginem, fomnum;
deliria &, ipfam mortem inducens.

240 1574. mul. Ads. Söpe
åta denna ört, blifva de deraf få k hårdlöfde.

de fällan förmå vakna upp: Fleré dylike Rön
kunde ånnu anföras, dem WEPFeRr vs farmlat i fn

Hiftoria' Cicutr aquatic2, (öm utkommit Räv

fel redan 16973; at ej' förtiga; adet nyare tiders
förfök åfven tadant beftyrka. Do&or CasPaAR
NEUMAN förgaf en frilk; ftor; frodvåxt hu nd
med roten af Cicuta, få at han efter 2 minuter

fick convulfioner, re inom 9 minuter var

ded:("9-> Med ist roten döda och utrotå
Finnarne Syrfor ur hälen; gr EN

RO 17. Rivisus och MaArrus påta vål, at
'Cicuta dd (kal vara fkadelig för. Kör? SPROC-
GEL, FEXperim, V ILL. och IX. anfer henne en-
daft. för Emetilk. HENLEY; i Tranfact. Phi-
lofoph. fåger fig tagit in 4 unsaf defs i rot i pul-

ver, a Rencalm, til 2 drachmer, utan någon fka?

då, äfven fom 2 något dylikt ånföres, ri The

London Chronicle för. Junius t761: men deffe Au?
tore ers befkrifning på örten, fom de nyttjat; ut- I

mirker tydeligen, at den i förra fallet varit Conis

um,och i det (edra Phellandrium: defsutom a röjer 4

RN

=

roten af Cicuta, då den är få torry at den Ran

pulveriferas 5 icke mera .hågon giftig verkan.

Väre Finnar plåga torka Cicur2- roten, och med
Salt, (tåfom et; Låkemedél, gifva in. der åt Bor

fkapen, då den. icke är vålmående; ka

NER Herr. Archiatern och Ridd; Linngg
har märkt; under fin Lapp/ka- Refa, at vid kim?

mingo å äng 1 Oftterbottemg Kan och annan Bö-
Cd ip.

ÖRA ot nn nn pre

EN Chem. Med. Experimena Tom. 2: Pans; k Cape
Fö fr = JR

|

rg. JIA aj IV gr ? , 1

SVAN EV uh, j ;

Ra 2 SM ; ; |
VAN a a j 2 nt : |

SÅ Ne Fa v SN a rö j 4 r . Sr 6 | |

S KE AA il EG A KO SER Si y t i

OR ; |

Sh / 4 u LJ ug. e eo 241

Ar ; é i ' j ;

kap rligen flörtar, för det denna giftiga våxt
”dår ymnigt våxer ("); I Roflagen fkedde, år
1744, efter defs: Rön, åfven. my eken fkada gC-
nom Cicuta (f5). Vid Grimstorp 1 Gökhems
Socken och Våftergötland, har famma ört; un-
der namn af Nécke-7rot , utddt en myckenhet Hå-
far (EF), I Finnland här jag, under mina Re-
for, åfven ganfka ofta, 1å i Tavaftehus fom Björ-
-heborgs Låt; funnit Kor, Oxar och Håftar flör-
sta af vär Cicura. Ehuru ock; hes Luckerius;
(1) verf. 8973; det heter: videre licet pingues
feere licpe Cicuta barbigeras pecudes; hkomini
gue elt acre venenum; och hvaraf några tagit
ig anledning at påftå, det Cicuta ej fkadar Get?
ter , då erfor jag dock; år 1746 ; tydeligen ve
dertfpelet3 i det; under mitt tilfålliga viftande
på Achas Pråftegård i Tavaftehus Lån; i Get
och 3 Killingar hämtades döda upp af et Kärr
in vid garden; dår de fått fin .död af Cicuta,
hvilken ymhigt våxte dårftådes. Mig år ock
beråttadt ; åt nåt af en håndelfe folk lagt fig at
föfvå' i Hölador; dår Cicuta ibland Kärr- höet
varit tårfk och otorkad inblandad, hafva de blif:
vit yre i hufvudet; kroppen har fvullit upp;
och hafva de med möda kunnat råddas tillifvets
men finnes denna våxtens ftjelke och blad ups
torkade; göra de ingen olågenliet. ö
1 6. 19. I änfeende til alt detta, år det för en
Landtman högft angelåger , ar blifva aF med den:

Ko 4 Zz

> (5) Vox Lin. Flor: Läppon. 103: |

Iden) Flonirec. 239;

oo oo(tt") Wåltgöta Refan, pag. 99.
I €) De Natura rerum ; Libr. VIE;

i

242 1774. Jul. Aug. Sept.

na farliga gåft ifrån Ängar och Beteshagar; men
at vinna denna affigt., målte man gifva akt på
det jord-låge, hvaruti hon våxer, defs blom-
ftrings-tid, hvad tid på året hon föder giftige
Hjoflter. och huru hon rnålt fortplantar fitt
flågte. : 5 Re

$. 20. Jord-låget för Cicura år Kårr och dy-
aktig jord; hon gömmer fina rötter hållt under
vattnet, våxer derföre måft vid Sjö-och A-bråd-
dar, eller uti vattu»-gölar, — I fall tilråckeligt
höft-rågn icke infaller; 13 ät vattnet i Kårr och
Båckar vål flådar öfver defs fötter, utan de lem-
nas bara emot vinter-kölden; har jag ofta fedt,
at i Bäckar, dår Cicuta våxt ena året 1å fro-
dig fom hampa, har det andra året knapt fynts
något enda ftånd, utan har den aldeles af vin-
ter-kölden blifvit 'utödd: i t

$. 21. Blomfter-tilden ihfaller medio Julii,
och tfåledes då; når en del åf de Infeé&ter hon
hyfer, måft redan undergått fin förvandling ($.
13.): men den fkadeligafte, eller Curculio pa-
raplecticus ($. 93 19, 11); finnes då ånnu icke
i det fkick;, at den förmår öka fitt flågtre. = s

6. 22, Igenom rötter och ymniga från fort-
lantas Cicutå ganfka mycket; på alla de ftål-
ag dår Jord-låget ($. 20:) fådant tillåter, Defs .
rötter åro ftore, och ftå i flere år; i mycket
fank jord utfprida de fig mått i Vidden; men i
faftare mark gå de ock något på djupet. Ci-
cuta våxer ftor och frodig med en myckenhet
blom- klafar och från : hvar radius i umbella
partiali frambår 2 frön. Har en GREW, i fy-
KA ra

RR ER TE: | j ; ; v | $
4774. Jul: Aug. Sept. — 243

"ra Wallmoge - knoppar, råknat 32000 från, och
HoLLovaY i Onopordum 24000, få finnas de
til föga mindre myckeriihet på et frodvåxt ftånd
af Cicuta; Så mycket fnarare affalla ock deffa
frön, fom de åro ganfka låtta, och icke emgif-
vas af något pericarpium eller fröhus. |
8; 23. Cicuta fkulle, i anfeende til alt detta,
alt för lått kunna fylla upp alla våra. Kårr-ån-
gar, Båckar, Aär och Sjö-ftrånder; i fall Ska-
paren i Naturen icke tillatt viffa Foglår och In-'
tTecter ; fom bindra defs ymniga fortplantning,
och lika fom väktare åro upmårkfame . deröt-
ver, ar hon ej förmycket får tiltaga , mennifkor
och djur til Ikada och våda: HFörutan det den-
pe våxt bår fina egna plågare i de förenåmnde
4 flags Infecter; lå infinna fig ock; under blom-
Aftertiden; på defs blommor,. tåfom til dukadt
bord, en myckenhet af Aphides Poflinace, Pa-
pilio Machion , Mufca Hyofcyami , Chryfomela Ne-
morum, Phaleria Proletella och Bucephala; Then-
thredo Lateå; :Cynips Viminålis och Scarabekus
Variabilis, GALENUS anmårker redan, at Starar
åta frön af Cicuta; utan olågenhiet, Höltetiden,
når deffa frön ärd mogna, bar jag ock fedt, at
Emberizx,; Loxix, Motacillg och Fringille,
jämte fleré af Sparf-flågtet, nog ofta beföka den»
ha Ört, och flitigt plocka dets frön. j
6 24: Landirmån kunna, i föled af det föm
hu anfördt blifvit, på 3 fått utrota denna våxt
ifrån Ängar och Beteshagar. r:0, Om fuämpi-
ge Kärr och Gölar utdikass få ar förterne af
Cicuta emor vintren blifvå bare, och af vin-

ter-kölden kunna förftöras ($:; 20); 2:05 Om :
4 td Rö med

244 1774. Jul. Aug. Sept.
med eh fkarp lia; blad och ftjelkar huggås aF
.Cicutaj förr ån den blommar; ty dermed före-
kommes våxtens Frö-iåning det året, Men föm
på detta fått, den perenne roten icke defs min-
dre blifver qvår i Jorden; och året derpå fram=
bringar denna våxt på nytt; få år 310 fåkrafty
at til utrotande af Cicuta, nyttja i de Ängar
och Betesmarker, hvilka icke kunna utdikas och
uptorkas ($, 20); den i Finland brukeliga qvifts
yxan, Vefari kallad; hvilken i min Geopönia Svec,
Tom, I. Tab. I. Fig. II. finnes afritad , och hvar-
med gahfka vigt hela ftånden af Cicuta med
rot, ftjelk och altfammans, kunna upryckas. Ti=
digt om Våren borde Latidtmannen hålla Syn öf-
ver fina Ängar och Betesmarker, famt fpana ef-
ter, om denna våxt på dem, eller vid Aar och
Båckar, tagit fitt fåte; hon röjer fig ock litt,
ined fina ftora mörkgröna blad. Som Bofkapen
den tiden måft mifstager fig på denna Tkadeli-
på våxt ($. 4); Mafkarne til de fkadelige In-
fe&ter hon upföder, om Våren åro helt klena och
fpåda ($$: 7. $. 13. $:14::3 Oicuta då hvarken kan
blandas i Kårr-höet ($. 184) ellet förgifta vatt-
net om Sommaren i Gölar och Båckar ($. 6.)3
den icke Heller tår tiltålle at fålla frön, til fin
vidare fortplantning ($. 21: $. 22,0), i fall den
tidigt för Hö- flåttern upryckes och förftöresi
lå ligger mycken magt derpå, at Landtmiån i
fynnerket vålja denna ärfens: tid at: utrota henre.

EX EEGN

RÖN,

1774. Jak Aug. svd 245
ndisn RÖN ;
Huv Citron - faft EE RT kan
med sa Concentreras och

förvaras; i
Forge
JOHAN CHRISTIAN GEORGII,
SEN Kongl. Hof- ApOtkekarg. FA

4 'vårigbeten at RNrycla Citron- faft , och det
J myckna behof, fom man alla års-tider har :
deraf, til flere Medicamen ters beredande, ' har
föranlåtit mig, at göra följande förfök dermed,
De allmänna och målft bekante låtten, hafva
föga eller alsintet fvarat emot åndamåilet, At
| lågga några korn grof fand i Boutéiller, och
fylla Citron- faft derpå > har jag funnit til ins
gen del nyttigt, utan at den deraf blifvit me-
re. fkåmd.
At conflervera den med tilblandning af. Mi-
neralilka Syror, går vål an, men fom dertil for-
dras ftårre" proportion af Mineral - fyran, ån fafs
ten kan medgifva, utan at föråndra fin natur,
4å blir ock detta medel aldeles otjenligt. ;
At hålla faften i et dertil gjort ulas- kåril,
och tåcka den med god Olja, få ar man genom
et vid baortnen gjord dt Tapp- hål, kan efter be-
hag håmta faften derifrån , har varit det mått
berömde och brukelige fåttet; men den häller”
FR då ej långe, utan ”mårknar f(måningom, och
amma mån förvandlar fin Syra i belkhet, får
fmak af Oljan, måghar, och blir til flut alde=

| les Säl
bi är R | Af

.

246 — 1774. Jul. Aug. Sept.

Af de förfåk. jag federmera gjort, och fom .
för mig båft lyckats, bar jag funnit, at det myc-:
kna Mucilagineufe och vattenaktige, fom fin=

nes i Citron- faften, år orfaken til dels (nara cor-
ruption, och at den enda utvågen, at kunna con-
fervera och förbåttra en eljeft god Citron- faft,
beftär deruti, at i det måfta befria honom ifrån
deffe båda delar. Genom kokning och deftilla-

tion låter det vifferligen ej göra 62, ty vid de-
fiillation blir det åfverdeltill lerade utan (mak 4

och refiduum obehageligt och odugeligt, emes

dan Citron- fyran til förre delen förlorar fig vid

den grad af hetta, fom fordras til inkokning,
Af allmån förfarephet år åfven bekant, at då

en hel Citron fryfer, förlorar den all fin fyra,

hvilket hårrörer af det myckna pulpeufa eller

mucilagineufa våfendet och.af kårnorna, hvarmed -
faften år omgifven, fom vid upleningen medde-

lar faften den bittre och fkåmde (maken,

Til förfta ånäaimålera vinnande, nemligen, at

rena Citron-faften ifrån fit flemaktiga Cålende,

har jag funnit följande utvåg vara den bälta,

Jag har fyllt god Citron - fatt på houteiller vål

fulle, och utan påhåld Oija, korkat, famt få-
Junda förvarat dem i Kållaren, och funnit, at

faften hållit Gg hela 4 åren, och under den tiden

blifvit renare och hvit fom vatten, emedan den
deponerat til bottnen et grumligt fediment , och

tått under korken fatt en mörk och feg hinna,

hvilken, då den med varfamhet blifvit famman-

är 0 borttagen, och faften utan upgrum-

ling fakta athåld, har den varit mycket förbåt-
trad til klarhet, hvithet ock renhet , famt bäåt-

Jen | : tre

SR VA RN UA I j
” Ån

a Jul Aug. Fp. 247

tre til fmaken, ån då den påfyldes. Men fom
denne faft åndock innehållit mycket vattenakti-
ge delar, hvarifrån den äfven ock borde befrias,
om den, utan at fkåmmas, fkal it at conferve-
ras, hvilka ock åro til ganfka ftort binder vid
årfkillige preparationer, låfom Limonad-> pulver
och: Sal RAGArbr citratum, med flere, om icke
aldeles göra dem omöjelige; har jag tånkt på
utvåg, at åfven hjelpa detta, hvilket ock, ge-
nom faftens fryfning, lyckats för mig.

Jag har funnit, at då en hel Citron, fom
förut fagt år, frufit ftarkt, har faften blifvit al-
deles bårtfkåmd ; men då jag låtit en i tu fku-
ren Citron litet fryfa, vid hndrig grad af köld,
och med en Nål ftuckit flere häl på pulpeufa
fidan genom den frufna fkorpan, har en klar
och concentrerad god Citron -faft, fom varit o-
frufen, utrunnit, a

"Jag har derföre fedan gjort famma förfök med
fjelfva faften i flörre quantiteter, och funnit den-
na utvåg förtråffelig, at tå den concentrerad,
utan at den deraf på mintfta fått förfkåmmes , och
når jag hårtil tagit en faft, fom genom tidens
långd på förenåmnde fått blifvit depurerad, hat
jag då erhållit den 13 mycket båttre, och icke
1å flarkt tingerad. Vid ftarkare grad af köld,
fryfer låtteligen altfammans, åfven det aldrafu=-
rafte, hvilket likvål vid upleningen förft fmålter
och fedan efter hand det vattenaktiga. Men på
det fåttet år ganfka fvårt, om icke omöijeligt,
utan at förlora för mycket af fyran, at kunna
fkilja dem åt, och faften blir då ej få renfma-
kande, fom når man anftäller fryfningen med me-

R 4 ra

SN AREA

248 1774. Jul, Ang. "Sept,

|

ra varfamhet, och afpaffar den lindrigare. grad
af köld, fom endaft fre til de mått vatten= /
aktige delas ftelnande. Sölden imellan 3 och:
fs grader under frys- in har j jag hon vär i

ra den låmpeligatte,

)

Vid denne Operation båt man vara jäm int til

flådes, och 1(å fort någon is vifar fig, taga bårt

den, til defs man mårker, at fura dele en åfycn bör-/
jar fryfa: eller ock kan” man, når et ciler: flere
käåril blifvit betåckte med is- fkifva, flicka 2:te.

hål derpå, låta faften rinna ut i et annat, och

iterera detta, til defs den blir vål concentrerad;:
til exempel, från 4 kannor til et ftop, då den

är vål ftark , renfmakande , god och klar. Ifen,
fom famlas i början på denna fryfning , år fom

rent vatten, utan minfta fmak af fyra; men ju.
långre mot flutet, ju mera får den fmak af fys i
ra, Man ÄN förlora NYE hårvid, men på
detta fåtter tillagad, denne faft SE i, 8

gånger 1å ftark, fom den förut varit, fom båft.
bevifes dermed, at då jag af den ofrufna faften.

aa -

behöft 2 uns och deröfver > at faturera en drach=.

ma Sal ”Tartari , behåfde jag ej mer : denne,

ån 2 drachmer, Denne häller fig ock bättre:

utan at Bouteillen varit härdt kor had, vål full, Yr

eller bevarad i Kållaren, har den, kän at Nå-

. gpnfin fkåmmas bårt, hållit fig oförändrad i fle-

re år, lika god och ren(makelig. Med en tå-
dan faft kan man båft rilreda det tå mycket ef-
terfrågade Limonade- pulvret , bvartil vanlig Ci-"
tron- fatt, på långt når, ej år lå tjenlig, Det'
tillagas på det (åttet , at en drachma af en 4å-
dan concentrerad faft, håller fmåningom och ef-

7 ter-a

-

1774. Jul. Avg. Sept. = 249

NN a

terhand på 6 drachmer af det finafte och torra-
fe Canari-focker, dock få, at det mellanår tår
torkas, til defs. altfaminans år tilblandadt, Soc-
kret blir hårigenom tilråckeligen furt , och då
det uplöfes i et glas varten, gör den behage-
ligafte Limonade, Med en faådan preparation
pöres äfven falige Archiatren v. ROSENSTEINS
kylande pulver aldrabåft , utan at få ftraxt li-
i quefcera.' Den (å kallade Cremor Saturni, fom
göres af. Citron-faft och Bly-åttika, 'blifver åf-
ven genom denna faft af frarkare och båttre 'con-
fiftence, ån den af vanlig Citron-faft. 5

pe Se

i .

ta experiment fer ut, kan det likvål lått förkla-

utprållad, -utan kommit från Mallaga, den de

om hos ofs, den vi af omogen afplockad frukt,
fom under hitförflen förft mognar, nödgas pråffa.
Jag här altid med mera fkål tyckt mig böra hål-
dre bruka.den förra, fom vunnit fin "mognad
mera efter naturens ordning, då derigenom en
- låttare feparation fker af faften från fine fibrer,
fom den i frukten år omgifven med, ån den vi

250 I YA | Jul. Aug. pr. 7 |

af förfarenheten fina här pråflas,/ Re & åt-
följer ganfka mycken pulpa, hvilken man ej u-

tan ftörlta (vårighet kan. fkilja derifiån; förrån
den med det fafina antagit mård mak,

EEE a a Te

Några vildt - våxande Svenfka Örters
— hushålls - nytta ;

upgifven af

PET. HÖ LMB ERGER,
Phitof. Studiofus,

- på betydelig fumma penningar går årligen ut-

ur Riket för Lin och Hampa, fom kun».

de vefparas: ty utom det, at deffa våxter, med

vederbörlig Mörtel, komma vil fort i värt Få-:
dernesland ; ja ock i vara norra Lands- orter,
och med allmånjjare odling fkulle kunna til den
myckenhet frambringas, at vi ej behötde der=

om tillita utlänningen, finnas hår ock några vil-
da våxter, fom kunna 1å tilredas, at de til vifla

behof körde göra famma tjenft fom Lin och /

Ha ampa. Sädane äro följande. ;

Alclepias vinxetoxicurm , kallad I fomliga orter :

- Talkört > + andra, åter Horskonung > våxer ofta til

or myckenhet på våra berg, uti den magra-
fre Fjäll- och Ljung-mylla, " Hvilken fkulle vål

kunna tro, at en 1å från våxt, fom åtes af in-.

ter hemtamdrt djur, förutan af Geten, hvilken
endaft afbiter ytterfta ttjel ken deraf, fkulle, då

den blifver rått anfad , antva ec kofteligt Lin?

Ja,

VA?
SL SA Ar | å
: Vi RIS - DR ETTA
AE TA + Å
VE i KY 3
UR VER i Så Höx Yt. HN RAL Å
FRA sr SE SSE
NM Å ; - AD

1774. Jul; Aug. Sept. = 291

i

Ja! jag tiltror mig kunna bevifa, at det år mera
gifvande och mindre kinkigt, ån värt -allmånna

Lin, Örten år perennis eller upvåxer flera år
at roten, och fåledes i det affeendet båttre ån
Lin. Tiden, när den bör affkäras, år, kärt ef-
ter det Rågen mognar, då man åfven kan göra
fig nytta at det dun, fom ligger i de mogna frö-
hylforna, til floppning i Dynor, im. m, Stjel-

karne böra torkas, och på grås-vallen utbredas

jämnt och nåra vid jorden, 1å at Luften, Sol-

frålarna och fuktigheten må kunna lika arbeta

på fibrernas mjuknande, ock fkäfvets fkiljande
ifrån baftet. Så fnart man mårker, at fkåfver
e é e e 2 | er ;

vål lofsnar, år det fårdigt at uphåmtas, torkas

och bråkas, på famma fått fom annat Lin, Ju
långre det rötes, defto hvitare blifver det vål;

men fom man bör vara angelågnare om hållfatt-

heten, ån hvitheten, får det ej rötas för myc-

ket. Gulhet år defs råtta tårg. Får det lig-
ga ute åfver Vintren, blir det krit-hvitt. Om.

man bultar ftjelkarna. förrån det bråkas, år det

bättre. ; | |
Vill man plantera denna våxt, bör det fke
uti Ljung-jord, på tadana ftållen, dår Berghil-
lar eller Sten- gryt finnas, hyilka åro vånda e-.
möt Solen. At plantera den genom frön, Gar

långfamt: båttre år, at taga roten med fina gem-

ma hår til. Sedan hon en gång rotat fig, bi-

behåller hon fig i många år, och förökar lig:
med nya fkott. Om höftarne bör roten betac-
kas med löf; ty ta gör naturen fjelf. De fmå
fkott, fom fitta vid roten, böra ingalunda vid
affkårningen fkadas, emedan de blifva tilkom-

mande årets ftjelkar. Huru itor tilgång finnes

icke

252 1734. Jul. Aug. Sept,

icke, uti en del af Rikets Landllälet. på Berg,
fom genom denna VÄXtS -planterande kunde Ben,

ras nyttiga? Rh

Turritis glabra, (Råkentraf eller Stillfr 0) våxer

på backar, uti tandblandad fvart- mylla:” vid å-

ker-renar eller i fjelfva Akren blir hon. frodiga- |

res stom ar tydeligt bevis, at hon med förmån
kan cultiveras. Örten år annuel, bör derföre
hvart år planteras oenom frön, fom blifva mog-
ne ftrax efter Råg-fkörden: de åro fmå och gu-
la til fårgen, men öfver 1000 på hyart ftänd.
Våxten handteras til alla delar lika med Lin.

Urtica dioica, (Brånn-nåsfla), år allmånt be-
kant, men at deraf kan tilredas et få fint Lin,
at det åfven rjenar til Nettelduk, låra ej mån-

ge hafva (ig bekant ; låttet , huru den bör ad-

fas, har jag ej heller uti någon Svenfk Bok i-
genfunnit. Jag vill ältar kårteligen nja

det. lilla 128 vet.

Nåsflan år en Planta perennis, och våxer få-

ledes ärligen- gi af fin rot: uti fet frart- mylla.

blir hon ling och frodig. Öfverfta frjelken åtes

af Kor, fom deraf mjölka ymnigt: men intet

annat bemtamdt djur åter henne. Derföre be-

höfver hon ec) le SE ftångfel, hålft hon af nar

turen tätt TCB god da förlvars - medel. Vil man :
fkaffa fig, fort förråd deraf, bör man plöja (å-

fom en Ållet det ftållet, dår hon. trifves, och

dår bör hon tå (å fig och våxa orubbad. Råt-

ra tiden til upfkårningen är, når KE, bla-
den begynna fvartna. Man kan ock låta fkör-.
da henne två gånger: förlt når Papilionis Ur-

tic Larver förderfva bla aden,. och fedan mot

Hö-

4 ps
=
S

Ä ta 5

REY NN ARE KRAV BL Ab Rn

ML lg TM T,. (ÖR a ö REAR | Å
1774. Jul. Aug. Sept, 73

.Höften. - Det behöfves ej bevara rötterna för
Vinster-kölden; ty de qvarfittande frjelkar rutt-
da; och betåcka nogfamit rötterna. ;

Sedåh fjelkarne blifvit torkade; röras de på
grås- vall eller i vatten, fåfom Hampa: Tiden
til uptagningen kan, för vådetlekens olika be-
fkaffenhet ; tj utlåttas: nog af, når tågen år hvit-
gul, år Hon tilråckeligen rött. Emedan fomli-
'ge fljelkar åro mycket tjocke och länge, åndre
åter mindré; bör man fortera och tåta dem hvar
för fig. Vid brytningen eler bråkningen , bör
det grofva förut vål bultas med en trå- klubba:
med det finare förfares på famma fått; föm med
Hampa eller Lin: För öfrigt bör det ock til
älla delår Beredas tålom Lin, undantagarde, at
både finare och gröfre Nåsflors ftjelk-leder böra
vårfamt bultas; ty i ånnän håndelfe gåt tågen af
på det ftållet, hvilket eljeft ej fker. :

Den ftora myckenhet Nåfslor, fom våxer hos
ofs i Humlegårdar, vid Gårds-tomter, Gödfel-
högar, mi; m. hvad tilgång af Lin fkulle den
icke gifvå ofs, om den rått nyttjades? Jag vet
vilst, at den hushållare, fom en gång förfökt
nyttan här af, (kal fedan aldrig förfumma,; at
amla och til Lin ånvånda alla de Nåflor Han
kan öfverkomma. = CR

Hamulu; lupulus ; (Humle Y. Huru af defs tår
gor kan tilredas et ftarkt åmne til grofva Våf-
nader, iafom til Såckat, Slåp-klåder; Håft-tåc-
ken, Rep m: m: år uti Kongl. Vetenfkaps A=
| cademiens Handlingar för Jul. Aug. Sept. 17503
| tydeligen vifat: men ganfka tå hos ofs nyttja
| detta huskålls-grep ; hvars förmån jag med egen
ET för-

Pr.

förfarenhet kan beftyrka. Så fnart refvorna åro
atplockade, affkårås de uti 2 å 3 alnars långa
flumpar, och aflkiljas uti viffå hopar ; nemligen
de tjockare, fmalare och fmalafte med fido-ftjel-
karna; hvar för fig; Emedan Humle-refvorha
äro krokigt bögde i fpiraier; böra flumparnha
med en trå- klubba vål bultas; äldraähåltt leder:
ne, dock varfamt; och fedän raka utlåggas på
marken at rötas, dår de få ligga orubbåde un-
der fnön öfver Vintren. Jag håller ej för olikt;
år de fkulle bättre och förtare fötas, om de ut-
bredas på Fåhus-tak, eller läggas uti rinnande
vatten, fåfom uti nåmnde Handlingar låres. När
refvorna fe gulaktiga ut, och ftjelkarna fkilja
fig vål ifrån baftet, böra de uptågas : ligga de
långre, blitvå. de vål hvitare, man förlora i Ayr-
kan, Ändteligen totkas de; delå i luften, dels
uti ugn, tröfkas på Logen, bråkas och haidte-
ras fålom Hampa. Tågorna hårafF blifva 1å fina
fom någon Hampa, når de-blifvit rått rötte, och
tjena nåftan til alla de behof; förh hon. Är det
då icke-oförfvarligt; at detta årtine bårtvråkes,;
"utan at til någon nytta. anvåndas; tålom nåftan
almant fer? oo IDE EN

Målva rotundå (Katt-oft): deraf kan ock til--
redas et flags Lin: Sedan våxteh år förut tor-
kad; rötes den i våtten, til defs ftjelkeh, vid
minftå hopklåmning; lemnar ifrån fig en muci-
lagiheufe. materia; hvilken bör afftrykas: Se=:

dan gnuggas ftjelken ; når han år half-tort,; imels-
la fngrarna, til dets mycket fiflå tågor vila fig,
fom deréfter torkas. Finnes något grönt på tå-
Boörna, bör det vid ghuggningen tagas bart... Når
tagörhå blifvit torra; åro de. hvita och yen

| na,

AN

k 1774: Jul. Aug. Sept, - 255

oofina, famt kunna fpinnas. Om. något vigare färt
at bråka dem, än genom gnuggning, kunde på-
finnas, vore detta flags åmne til träd, efter min
tanka, ej til föraktande. dal
Prof af deffa flags Lin, har jåg den åran at
CK. Academien hår jämte meddela; De 2 förta
— flagens tågor blifva alns-långa, ftundom ock lån-
ABTe, rot och topp oberåknade, fom vid bråk-
ningen gå af: taågor af Nåfslorna kunnå erhållas
af halfannan til & alnars lårigd, och af Humle-
refvorna, få långa man vil Kafva dei.

Nu vil jag ock käårteligen nämna några an-
dra Svenfka Örters nytta. NEAR
Convallaria polygonatum, fom i Upland källas
Språng-ört , har en hvit rot; föm icke allenaft -
år mycket begårlig för Kor; och ökat gräddan
på deras mjölk; utan ock gifver en fmakelig
och födande fpis för Folk, då hon antingen til-
lagas fåfom Sal+-fophie eller Sparris, eller ock
torkas, fönderftötes och fiktas til ihjöl, hvaraf
et godt hvitt bröd kan bakas, Roten år för:
aktig, mucilågineufe och födande, borde derfö-
re inflyttas i alla Krydd-gårdar. Örten trifves
bålt på högder, ibland ftenar och bergs-klippor,
dock i fvart- mylla, hvaruti hon Vida uttprider
fina långa hvita rötter. Ae
Af Junco conglomerato och bulbofö; fom kallas
på Svenfka Knapptång och Stubbtång, kunna
rått vackra bord-mattor göras, hvilka blifva ån
vackrare, om man fårgar dem.
Triglochin paluftre (Kärr-fålting) och marii-
mum ( Salt-grås) ätas med förfta fmålhet af alla
dd Lö - hems

238 74: ASU: Åtg. Sept:

Hekivdmda fyrfotade djur, men der ra, - bald åf
den fenare, kän ock kokas falt, på det fåtter;

åt Saltorålet lågges I en Gryta; hvaruti' två de-
lar kokhett vatten flås eihot en del af Gråtet >; -
fedan öfverhöljes Grytan med en tjock duk. Då
fran blifvit utdragen, filas vattnet genom et:
tått klåde, och kokas 1å långe, til defs det bör-
jär blifva tjockt; hålles fedan uti et annär kåril
och tåttes uti er kalt rum at fvalna: greniga
gviftar nedfåttas håruti, på hvilka Saltet uti Cry- j
ftaller anfkjuter: Det. kat ock för Bofkapen bru?
kas oanfkutet, dock vål hopkokadt; ISAR

Epilobium ång nftifoli inr ( Råmjölksgrås). Defö
frö - red fom blifva mogne kärt efter Kornet,
kunna tjena til ftoppning uti dynor, Sängtåc-
ken, m. m; Deraf kan åfven fpinnas garn til
"där vekar; Vantar och mera fadant. Skidor-
na böra afplåckas förr ån de fpricka fönder; och
fakta torkas; då man; utan färdeles möda, med
en lång nål, kan utftryka alt frö > dunet, ' At
kilja fröna "derifrån; torkar man det vål i en
ugn, hvarefter det infvepes i et klåde, pilkas
med en flåt kåpp, och vål fkakas. Sitta åndå
några frön qvar; (å förfvinna de under Kandre-
randet; Utur dels frön kan jämvål pråffas litet 4
olja, på famma fått, fom utur många ahdra” från;

— Vaccinium myrtillas (Blåbår eller Svalon). Des-
fa bår fåtta en vacket blå tårg på Linne och
Ullgarn3 fom fitter långe uti; och ej ändras af:
Alcali. Blåbåren famlas til detta bruk; då Smul-

tronen åro i aftagande, och fönderkroffas med
eti trå- flöt: til en kanna bår tages något mer

ån en kanna vattei: De äg lika god fårg
bide

=>

NE

SE 74. Jul. Aug. Sept, Ä

Både med och utan kokning, når det; fom fkal
— fårgas, fått ligga en timma i fumpen, famt då
och då blifvit kringrördt. Samma flags tårg fås
åfven af Rubus cefias; Björnhallon eller Kalf-e
bjortfon. =. Mi RN :
—— Arbutus uva urfi (Mjölon). At Mjölon-ris du-
ger at blandas i Rök-Tobak , famt at derméd kan
fåttas en Caftör-fvart fårg på Ylletyger, är för-
ut vilfadt uti K. Academiens Handlingar för år.
1743, fid. 2923 och för är 1753, fid. 123. Men
defsutom kan ock en vålfmakelig hålföfåm Sirup
tilredas af fjelfva båren, på följande fått. Bå-
ren, fom blifva mogne litet fenare ån Lingonen,
tenlas vål och kroffas med en tråftör, dock 13,
ar kårnorna ej fönderftötas. Derpå flås kokhett
"vatten, dubbelt emot båren, och kårilet tåckes
vål, at faften ej får bårtdunfta. Når båren fal-
lit til bottnen, filas extractet genom et tått klide
tillika med båren, och altfammans utkramas i
en gryta, hvareft det kokas, til defs bubblorna
td (våsigher trånga fig up ifrån bottnen, då
”Sirupen år fårdig, och uthålles i en kruka, in-
nan den förmycket tjocknar... At Sirupen un-
der kokningen ej ma vidbrånnags, lågger man en
glas-bit i bottnen, fom med fin ftändiga rörel-
fe hindrar vidbrånning. Orm båreh kokas, från=
— filas, och det frånfilade hopkokas enfamt, tir
Sirupen en Stiptifk fmak , blandad med fötma,
och år då oförlikneligen tjenlig mot Diarrhéer,
men tljefl. icke. ., Deffa bår, fom våxa til SF
Verfldd i många af våra Lands-örter » borde det-
före ej lemnas at affalla och Fförruttna
ken, hålft man af hvart qvarter bår får en Jung-=
fru Sirup, tå god och Sus föm Socker- firup.

- Prus

på mars

; 258 WTA: Jul. Aug. Sept.

— Prunus padus, ( Håggbår). Deras torkade
kårnor kunna: beredas til Mandel - mjölk. När
yttra fnafet blifvit affkaladt, kan den båfte kån-

«e

> pare ej fkilja dem från Bitter-mandel, Än båt-

tre dertil åro Körsbårs-och Plommon-kårnor,
hvilka derföre af ingen god hushållare böra bårt-

kaftas. Deffa tre flags kårnor, få vål fom Står-
'kebårs, gifva ock nog mycken och vålfmakan-
de gulaktig olja, tjenlig til matlagning, då fna= '
fet afdrages, kårnorna torkas, fiötas i Mortare,
veller malas på Oljeqvarn, famt fedan med Ol-
jepråfs utpråffas. NN EIA

Crategus oxyactantha (Hagtorn). Defs bår åro
begårlige för Svin-kreatur; borde derföre fam-
las; men af dem kan ock göras en god Sirup,
nåftan på famma fått, fom af Mjölon, och med
någon liten tillats af Socker, fedan Sirupen bör-
jat tjockna. Blandas krifka eller andra fyrliga
Aplen utt fpådet; til en fjerdedel emot båren,

får Sirupen er angenåm fmak.
PS SEE TE

Om Carlfads Stifts tilvåxt 1 Folkrik-
het, fedan dr 1721

NG af RNE
PEHR WARGENTIN,

| Ju K. Acadertniens Handlingar för år 1769,
I har jag beråttat, huru några Confiftoriers
til Kongl. Maj:t inlånde Förtekningar på Födde
och Dåde uti deras Stift, ifrån och med år 1721,
. til

FANER NER As FR

= 1974. Tul. Aug. Sept. — 259

til och med 1736, fallit i mina hånder. Af För.
tekningen för Stockholms Stad ; jämförd med de
fenare årens Mortålitets- Tabeller, fökte jag då
vila, huru ftör tilvåxt i Folkrikhliet denne Stad
vunnit på 40 år, I famma års Handlingar hår
Bilkopen, Herr Doctor MENNANDER, ingif-
vit en dylik jämförelfe imellan åldre och nyare
Förtekningar på Födde och Döde i Abo Stift,
famt deraf funnit, at Folkliopen dår, inom 4ö
Far blifvin näftan dubbelt ftörre. =, oovt
Af de öftige Confiftoriernas åldre Förteknin-
gar, fom mig blifvit lemnade, åro allenaft Gö-
thebörgs, Carlftads, Wisby och Hernofands
lå rediga och fullftåndiga, at någon nytta af dem
kan göras til detta åndamål. Jag företager mig
denna gången allenaft Carlftads Stift, bvaruti,
enligt Confftorii angifvande, på de nåmnde 16
åren, voro Födde 65476 Barn, och Döåde 30552
mennifkor, Cönfiftorium nåmner icke, huru mans
ge blifvit födde och dåde hvart år (undantagan-
de år 1736, då de förre varit 41f0: och de fe-
nare 2$49)3 men då man delar fummoörna med
16, finnas vid pafs 3780 hafva blifvit födde hvärt
är, och 2472 dåde: förmodeligén 200 eller 355
mindre de förfta åren, och lå månge ferc de
Ifrån år 1736 til i749, faknar jag all under-
'råttelfe: men ifrån och med filtnåmnde år, då
Tabell-verket tog fin början, til 1773 års tlut,
har. Leéoren vid Carlitads Gymnatium, Herr
Magifter ANDERS PiscATOR, behagat medde-
la mig ganfka fullftåndiga utdrag af alla ärens:
til Confiftörium inkomne och dår förvarade Prob-
fte- Tabeller; Jag beklagar, at jag, för vid-
NR då lyf:

260 1774. Jul. Aug, Sept. |
lyftigheten fkul,; ej kan införa famma utdrag helt
och hållet, utari nådgas fammandraga det til föl-
jande kårta Tabell, fom til mitt åndamål den= -
na gången gör tilfylleft. Jag vil dela de 25 årei

uti $ Perioder.

År 170: RAR 3016
i7fo — —I 4589) 4621
7510 ad Fo KEN
1752 — — | 4862
1753: mas SPF
Summan af f år — pa
Medium af de $ åren 3
Sd SR Ving EA.
ark RR RE LC a
4 RT RR sad Ha sc
TE Te SE
4 hd RR SUNET SS
Summan af $ år — | 25400 18650
IMedium af de 5 aren! so8o] 3730
lår 1759 — — | 4866
FOOL AR $303
Öien POERA
1762 — = | f220
17630 — — I) "48971 Isävälis sil 277
[Summan af $ år — | 25510] 18696) 6814] - -
Medium af de $ åten! oo Fto2] 3739 1363) - - |

Oo

AT i

REL PA
öh NN Ne

SN

PE

1774 Jul. Aug. Sept. ; 261
| Födde. | Dåde. fore. IBrift.

3093 2256

—

Summan af $ EN 26048] 17898
Medium af de 5 åren! f5209] 3580 1629] - =

8150 - 3

4872 find - ;

EEE ST fOf7i 44211 6361 - -
| =— "14296. 91907 r
Sum. afde 5 fiftaåren 22653 JES Me - - lyigii
Beda st famma år 4531 5 ETEN HR LA

löd. af alla 25 årer|i23543 SORTER NS SHL
Medium Marr 40 | 4271 & 671 > cd

Utom de 123543, fom blifvit kicd lif födde
och fått Dop, hafva lg Barn dödt i eller
i Rrax efter födflen,

Om det nu tages för afgjordt, fom allmånr;
neligen hålles för högft fannolikt, och fom åfven
jag, uti K, Vetenfk, Academiens Handlingar för
ar 1754, och på flera ftållen, med fkål och ex-
empel fökt beftyrka, nemligeni, Hide utt-et
Land årligen , flera år å råd, Fåddas och Dådas
| ökade eller minfkade antal gifver tilkånna he-

53 la

Ja Folkhopens tilvåxt eller aftagande, nåftan i
famma proportion; få år- oftridigt, at Werm-
land och Dal hafva blifvit mycket folkrikare,

på 30 år. Ty imellan ären 1721 och 1736, föd=.

des dår årligen allenaft vid pafs 32780 Barn, och

dödde årligen 2472 mennifkor; men i de fenare

aren, ifrån och med 1749, til och med 1771,

åro. dår årligen, per medium, födde fost, och

döde 3747. Förhållandet imellan de Föddas: an-=
tal uti -bågge Perioderna år, däfom 1000 til 1336,

bch--imelian de Dödas, fåfom 1000 til 1516. -

Efter det fenare, fkulle Folkhopen hafva ökat fig
påftan fom 2 til 3; men efter det förra, något
mindre; genom medium af dem bågge, finnes
förhållandet imellan Folkmängden, tådan fom den
var imellan 1721 och 1736, til den fom dår be-

fans omkring år 1760, fåfom 100 til 143, hvil« -

ket. var en anfenlig tilvåxt på vid pafs 30-år,

Tilvåxten har vål fomliga år varit ftårre, och
fomliga mindre, alt fom åren varit mindre eller

mer Epidemifka, dock beftåndig, til och med

år F771, om allenaft åren 1763, och 1769 un-

dantagas, då några få flera dédde ån föddes: men

de två fifta åren, 1772 och 1773, hafva bekla-

geligen för denna Lands-ort varit olycklige y då,

utom Koppor och andra vanliga fjukdomar, Röt-

feber och Rödfot, förorfakade til någon del af

hungers - nåd, efter 1772 års mifsvåxt, lade en

ovanlig myckenhet mennifkor:i grafven. Daåde

förra åren allenaft 3 til 4000 i Stiftet dödt år-

ligen, afgingo, endaft på deffå 2 åren, öfver

20000. Defsutom föddes ock på dem et min-
dre antal Barn, ån på de förra åren, få at mån

I

a

kan

|

1774. Jul. Aug. Sept. — 263

kan råkna Stiftets föriuft på Folk öfver vanlig-

"heten, åtminitone til 16000 Mennifkor, Det
har fåledes på 2 år mera förlorat, ån det på de
föregående 12 aren vunnit.

> Vi hafve vål nu flörfta orfak at tacka GUD,
fom dåmpat deffa fjukdomar, och åter vålfignat.
"vårt Land med ymnig årsvåxt, både fiftledne
och innevarande år; men man fer dock håraf,
huru högft angelåget det år, at tilråckelige Span-
måls-Magaziner åro at tilga, vid infallande mifs-
- våxt, befynnerligen i de o:ter, fåfom Dalarne och
Wermland; hvilka ligga långt ifrån fjö - fidan,
och derföre ej kunna 1 haft undlåttas med Såd
ifrån andra orter, |

> Mårkeligt år at fe, huru vackert Folkhopen
förkofrat fig, nåft efter de ovanligt ymniga å-
ren 1750, 1759, 1760 och 1765. Mortalitets-
Tabellerne åro en art af Thermometer, fom vi-
far, hvilka år Landets invånare haft ftörre eller
- Mindre trefnad.

Herr Le&oren PiscaToRr har ock meddelt mig
Summorna af alla hvart tredje är i Stiftet räk-
nade lefvande mennifkor, hvilka hår förtjena an-
föras. Han har uptagit hvart och et af Suvf-
tets 10 Probflerier för fig; men hår torde vara
nog, at endaft fkilja Wermland och Dal, för
at vifa Folk mångden uti hvardera af deffa Landss-
orter.
År. 5 I Werml, IDalsLand. Summa,
1749 råknades t00f81 — 3034f — 130926
1751 o— 403408 — 32292 — 13$f700
4 TE 10099f = FJ010 — 14000f
. äl. a År

264 — 1774. Jul. Aug. Sept.

-

ÅR DOG I Werml, - I DalsLand. Summa;
KIYT 109375/ 7 SNR AT
1700 — — 112284 o— 341000 TARO 30
2709 0 — 114897. FASAN AR DE
17061 — 118408 "NR
17060 0 ome SI207310 = 8 f$0FT FR ULföDSA
177001 0-0 1178300-=-1 FFqUN RANG
177300 — 109303 1 F2280 114168

> v Hårvid mårkes 1:0, at enligt öfverfkottet af
Födde, hade tilvåxten, ifrån år 17f1 til 17695

bordt vara öfver 24000; men finnes, efter de

råknade på famma år, verkeligen hafva hunnit
"til föga mer ån 20000, Således hafva 4000 på
den tiden flyttat til andra Landfkap och, fara
vårdt, någon del deraf, til Norrige. 2:0, At
tilvåxten varit, i proportion emot Folkftocken,
mycket mindre i Dals- Land, ån i Wermland,
hvartil-de, fom båttre kånna deffa orter och de-
ras hushålls-omftåndigheter, kunna-angifva orfa-
kerna. 3:0, At förhållandet imellan de årligen
Föddas antal, och hela Folk-fkaran, varit i det

nårmafte, fom I til 29, men de Dödas, på de.

15 åren, ifrån 17f4 til 1768); fom i til 28;
4:0, At då Wermland, enligt Herr Premier-
Ingenieuren MARELII utråkning, innehåller en
rymd af 180, och Dal af allenaft 35 Quadrar-

milar, funnos, år 1769, 1 det förra 670, mer i

det fenare landet 1009 Invånare på hvar quadrat
mil. Öarne i fjörn Wenern, fom höra til deffa
Landfkap , åro uti deras areal- innehåll inberåk-
nade; men ej vikarne af famma Sjö, Alrta år
> Dals-land tåtare bebodt ån Wermland, hvilket

fenare år, I fynnerhet up emot Norflka grånfen,

mera

KR PRIVAT Velg AN
LI Ma 3 +
NÅ ål BU

HR
|

VN

1774. Jul. Aug. Sept. — 265

— mera bergaktigt, och defsutom har flera ftora

Infjöar. Deffa orter åro vål ibland de mindre
fruktbara i Riket, men kunde dock fåkert fö-
da mera Folk , om Jord - bruket dår vore drif-
vet til famma högd, fom Bergsmanna-rörelfen,
hvilken nu fyffelfåtter en anfenlig del af inbyg-
BR TER
Enligt Herr Piscators Förtekning, åro på
de fifta 25 åren, i Wermland 23097, och på
Dal, 7419 Brude-par vigde: och fom på fam:
ma tid 123543 åro i dem bågge Födde, belö-
pa fig öfver hufvud 4 Barn på hvart Hjone-
lag, fåfom annorftådes nåftan öfver alt, Ibland
120 mennifkor, har ftiftats et nytt Hjonelag

hvart år. .

uiPfuts! får jag meddela Herr Lectoren Pri--
SCATORS fammandrag af Mat-lagen eller hus-

hållen i Stiftet, fådana fom de efter råkning
| befunnits.

År. I Wermland. På Dal, | Summa,
Lee J4SZEkior "AJAR Vist 9143.
175 o— 14921 o— 4658 — J9f79,
BA 15001 = 147 T EG TN 2026;
fe sn 11027 rn 4928 Ler RÖRS,
(I76G i ; 16850 0 1 FO0É: ri AIFS64.
EG rn 10847, 0 SAR I 21772,
ägt 1732 f20f Ls B25GO,
ETS mr: 18215, ur - F200 förr 23475
ATS, at OTIS IYT 220470
Således har hvart hushåll i allmånhet beftått

af 6 eller meråndels 7 Perfoner, |

Sö F dan Här BONG

2

266 — 1774. Jul, Aug. Sept.
RÖN
Om Lepra;
FaR

JOH, L, ODHELIUS,
-M. D: Affeflor i K. Coll. Med.

| IN ingen ledfamare fjukdom kan före-

komma en Låkare, ån denna, Obotelig;
åtminftone til denna tiden, förtårer hon den fju-
kas krafter med en Hettifk feber, och bereder
honom dåden med fmå men grymma fteg , oak-
tadt hvad medel man må. deremot anvånda,

Under min 12 åriga tjenftetid, fom Medicus

vid K, Seraphimer Lazarettet, har jag ofta med
oro blifvit hårom öfvertygad, och förfökt måns
ga medel fruktlöft. Mercurialia, fom fjukdo-
mens lynne fynes åfka, och månge Medici til-
flyrka, ja åfven påftå hafva hulpit (")), har
ock jag med all flit brukåt; men utan tecken

til förbättring (""); de hafva tydeligen ökat

vårfkornes: röta, och förvårrat fjukdomen. Af
Herba Eumari& Offcin, L. trodde Herr Do&.
FORNANDER lig hafva fedr lifa på en Patient,

hvilken af Herr Prof. ACRELL och mig fedan
beföktes , .och fans hafva en faciem luridam, fom :
nagot liknade Lepra; i anledning hvaraf flera”

förfök dermed gjordes; ibland andra på en un
drång från Öftmo Socken i Sådermanland (dår

Le- ;

SEE Vy TUNGT ARA SERA RESOR

<a

(") LirutAUD. Synopf. Prax. Med. 1765. p. 426.
("+") Det-famma har ock Prof. MuURrRkrAY fedt. Vi
"de De verm. in Lepra. Gött. 1769, p. 45 feq.

€
É

Tepra i viffe byar år :likfom éndemifk'),: fom
fick nyttja Fumaria både i Thée, extra& och

utvårtes til ibad och tvåttning, men efter 22
månad, dog han på vanligt fått af en tårande
feber. /Provincial= Medicus Doé. LYMAN be-

rättade mig fedan , at han med:ftark Decoé af
oLignum Juniper hade botat flere Leprofi uti

Torneå Lappmark; detta förfökte jag åfven,
men lika tåfångt. Han påminte fig en tid der-
efter, at Decocten var blandad med flere örter,
och nåmnde bland: flere Ledum paluftre: eller
Rofmarinus; fylveftris.. Jag hade juft då en ny
Patient It Lepra, och beflöt ftrax, at på honom
göra förfök,: hvilket, fom det vifat bland alla
det ftörfta och endafte hopp, jag hårmedelft tår

den åran til Kongl, Acad. öfverlemna.

> Pigan Brita Söderberg, 30 år gammal, född i
Selånger vid Sundsvall; intogs på K; Lazaret-
tet d. 8 Januarii 1774. Hon hade tjent:fAere

år i fin hemort: hos fådant- folk dår ingen nöd

eller fvålt plågat: henne ,: med fullkomlig hålla.

-"Sommartiden år (1771, kom hon hit til Stock-

holm, ifrån hvilken tid hennes Menfes varit bår-
ta: vid Midfommaren famma år, började hon
mårkab flere ;knölar på bågge benen, af hvilka
fomlige bulnade ; och gåfvo en tunn vattenak-
tig materia, men en af demo förvandlades til et

e Oo 5 Ö "4 e
Öppet lar, omkring etshelt ar; hvartilåfven Ro>
fen kommit, hvilka bågge olågenheter hon bo=
otade med en Salva, hvatefter dock en härd

AM

ER
f
| KR

knöl och några qvisflor blifvit qvar; — Vid Mi-
chaélis 1772, fick hon en fvår hetfig Feber, hvar-
ifrån hon med möda blef frifk vid Jultiden, hvil-
ket goda tilftånd varade til Midfommaren 'pok s

AA

268 1774. Jul. Aug. Sept.

då hon förft fick en envis klåda och fnaffel i:än=
fiktet, hvarefter upkommo fmå hårda knölar,
fom ej låto klåroma fig, men ej: heller gjorde
fynnerligen ondt, med en mörk tårg, hvilka
dageligen ökade fig til antal och ftorlek; de
fpridde fig fedan öfver armar och ben, dock ej
til lådan myckenhet fom i anfiktet,' men hela
öfriga kroppen blef fri. Vid intagandet i La-
zarettet befans hon för öfrigt frilk, men något
kraftlés, hade liten "matluft, lagom öppet Lif, .
Menfes felades ; de befkrefne knölarne voro af oli-
ka ftorlek, fom haffel- nötter och årter, men öf-
ver vånftra ögonbrynet , hvareft håren voro nog
tå och glefe , var en ftor, fom en Valnött. Kind-
benen, fynnerligen det vånfta, var hårdt fvullet,
och likfom befatt med fmå knölar: Några voro
på benen upbrutne, och gåfvo från fig en blod-
blandad tunn materia, och imellan dem på den”
fvullna delen funnos fprickor, Rhagades, hvar-
utur lika flytning vifade fig. Anfiktet var imel-
lan knölarne fvullet; rödbrunt och blyfårgadt,
röften ftråf, rauca, andedrågten tung, och nås-
borarne fyntes likfom halft hopfnörpte,

Sedan hon med R habarber förft renfat under-
lifvet, låt jag henne börja d. 9 Jan. med infu-
fum Ledi, gjort af 2 uns på 4 Skålp, hett upkokt'
vatten, hvilket fick rödgul fkön tårg, och en
föga obehagelig fmak, hvaraf hon drack om da-
gen från & til 2 Skålpund, alt fom hon det kun- .
de tåla. Förfta verkan var hufvudvårk, med
Svindel och hetta öfver hela kroppen, och når =:
hon drack mycket eller för haftigt, fick hon up-
kaftning, men eljeft flöts denna feber - rörelfe
altid med fvettning. ;

| Den

1774. Jul. Aug. Sept, - 269
»Den 12, tycktes knölarne börja mjukna och
fvulnaden i anfikte, hånder och fötter minfkas.
Den 14 hade hon, af glådje öfver hopp om för-
båttring, druckit nog mycket af Infulum, fom
uphettat bloden til den högd, at en åderlåtning
blef nådig, och hon förmantes at dricka mindre,
och vånta fin förbåttring med tålamod. Den 18
fyntes tecken til mycken förbåttring, Infufum
hettade henne vål, men knölarne och fvulnaden
- minfkades, och Rhagades på fötterna fyntes låkas.
> Den 29 blef åter nådigt öpna ådren, Hennes
utflag minfkades, och nu voro fåren och fpric-
korne låkte på fötterne. Den 15 Februarii voro
famma goda tecken til förbåttring , ehuru knös
larnes minfkning icke mera var 1å mårkelig; en
åderlåtning fkedde återigen. Den 26 Febr. blef
hon angrepen af en håftig upkaftning, mycken
matthet och Svindel, hvaremot brukades Nitro-
fa och aqua menthe piperitidis, fom hade ön-
kelig verkan. Den 27 började hon tillika tvåt-
ta fig utvårtes med farama Infufum, men fom
krafterne mycket minfkades, och hon klagade
öfver fvårighet at fvålja, blef den 3 Martii bes
flutit, at innehålla med drickande af Infufum,
intil defs de kunde återvinnas, då imedlertid ftyr-
kande medel förordnades, och I ftop föt mjölk
dageligen fkulle njutas... Den 7 fyntes fmå vär-
kande rödbruna knölar flå ut öfver bågge armars
ne och låren, men de gamle i anfiktet minfkas

des, och den ftora öfver vånitra ögat var mer ån
> hålften förfvunnen, Den 12 tycktes hon 1å vara
förbåttrad til krafterne, at hon åter började fit
- Infufum, men ej öfver I qvarter hvar förmiddag,
och tog dårjemte nitröfa pulver, at dåmpa glo
är in ens

Lod

E
f(

890 DA Jul, Ang, Sept.

dens gåfning. Den 20 kunde hon tåla Infufuri
til et qvarter i dygnet, och tvåttade fig dårmed
Utvårtes tillika; nu började de måfta knölar för-
fvinna, och afföll huden öfver dem iåfom fjäll,
hvarjemte anfiktets fvullnad mycket minfkades,
Den 30 klagade hon, at Infufum retade kråknin-
går; hvarföre föt mjölk fkulle drickas ftrax of-
vanpå, fom något lifade henne. Den 16 Aprilis
tycktes hennes krafter mycket ökas, alla Lepix
fymptomer minfkades, och båttringen tycktes
dageligen vila fig, hvilket goda hopp fortfor
öfver Maji månad, under lika medels nyttjande;
alt til den 23, då Kon åter måtte öfvergifva In=
fufum, för en ftårk åkommen feber, med åckel
och upkaftning,; hvaremot tjenlige medel nyt-
tjades, få at hon den 29 åter fyntes förbättra fig.
Nu voro hennes Lepröfe fymptomer til ftörfta
. delen bårta, och de knölar, fom återftodo, vo:
ro mjuke; men benen började vifa en oedemas
155 fvulnad. Nu brukades dageligen Mixtura
Salina Riverii, Den 7 Junii fick hon en ftark
Diarrhée, fom utjagade en i alns lång Lumbricus;
derjemte återkom feber, matthet, törft och torr-
het i fvalget, hvaremot Rbabarber, Spiritus vis
trioli och et magplåfter nyttjades. Som tilli-
ka blod vifte fig, fick hon i 2 dagar, mornar
och ävållar, 15 gran Nux vomice ; fom fart li-
fade Dyfenterilke flymptomerne ; men febern och
tårkaån 1 fvalget ville den ä6 ånnu icke öfvergif-
va hetine. I Juli månads början var hon vål
mycket lindrad,; imen krafterne ville icke återse
komma, utati hon fyntes fmåningom mera afmat=
tas: Den 27 klagade hon derjemte öfver fting
uti fidorne, och Diarrhée med tef infann fig a
STR FR hyö.

pga fult Kug) Sept, = 1271

nyo. Lepra fyntes vål mycket förminfkad, men
oaktadt hvad medel fom brukades, vifade fig dock
föga hopp om hålfans återfående, utan hon af-
led helt fakta den 31 Julii.

Jag fick nu höra af fjukvakterfkan, at hon
varit mycket olydig at bruka viffa medicamen-
ter, ar hon hemligen bäårtbytt fin mjölk och

köttfloppa emot fill och falt mat, och at hon druc-
kit öfverflådigt kalt vatten.

> Detta år fantårdiga förloppet af en håndelfe,
föm jag af den orfaken tror mig böra berätta til

K, Academien, at han år den enda, i denna fvå-

ra fjukdom > fom vifat hopp til bot och förbåt-

tring, på det andre derigenom kunna få anledning,
at förföka denna ört, fom våxer få allmänt i hela
Riket; medan lifs-krafterne meta åro behållne.
Det år helt vilfst, at ftörfta delen af Lepre
- fymptomer och kånnetecken, åtminftöne til ut-
vårtes anfeende, fyntes öfvervundne; men olåker-
heten om de inre delars fjukliga tilftånd, fvaga
lifskrafter, och en olycklig envishet vid viffe
medicamenters nyttjande, betogo mig fullbordan
, af det glåda hopp jag hade om defs återftållan-
nde til hålfåtis oo , Ak
> Denna cafus år i många delar lik den befkrif-
ning på den Iflåndfke Skörbugg eller Lepra, fom
Herr JoH. PETTERSSON utgifvit i Soroé 1769,
hvilken åfven fruktlöft nyttjat Mercurialia;
och bekånner fig icke kånna något
påliteligt bötemedel.

222229
-” | FÖR-

- 4 cv 2 UNGE Vv 2 É SS ; I
« UNGA JA Å r
21 NE FSE
EL

UNC HA AN
NN

FÖRTEK NING

På de Rön, fom åro införde i detta Quartals

vd

Handlingar.
i bm Brunflen eller Magnefia nigra och |
(+ def: egen/kaper ; afoC. W.SCHEELE 177
Tillåggning om Brunftens af TORBERN
BERGMAN = = RE na ga

An
. Ytterligåre anmärkningar vid Herr SCHEE-

LES Rén om Magnefid; af GUSTAF VON
ENGESTRÖM + i ÅR Å. i 96

apperuds Fern-

» Beftrifring på en ny art af pat forinig Ma. vr
4

gnefia eller Brunfien, ifrån

- grufvd; af SVEN RINMAN - 2 Ör

8,

9.

10.

De mårkvårdigafte orters Geographifka beld-
genhet, vid Sjökuften i Skåne , Halland och
Bohus Lån; of NILS SCHENMARK | > 20f
Anmärkningar om Cicuta , och upgift at ut-
rota denna giftiga Växt ifrån ångar och be-

teshagar ; af P. A. GADD = oo=— - 231

. RÖPA huru Citron>faft genom fryfning kan

med förmån Concentreras och förvaras; af
Jon: Ci: GEoRGItu = Nf (248
Några vildt-vixande Svenfkå Örters hus |
hålls - nytta; af PET. HOLMBERGER - 2fö
Om Carlfads Stifts tilvåxt i Fölkrikher , fe-

dan år 1721; of PEHR WARGENTIN, 258

Rön om Lepra; af JoH, L. ODHELIUS, åt

OR
RR RK NR
RR RM

3
OVE
+

tv Å
i
i 3
ij
&,
3 S |
- [1
| Hi
|
SA
>
ES |
Bra -
i
; -
=
i
;
Fe
- hs
AL REA - |
. NE
/
i
I
)
i
vd
,
+
|
g |
3
| j
- Fr + . ” | |
É a
N, ee |
+ | -
|
t
2
S
i 7
i I
| ;
3

«
' AR
i NRA 4 SÅ |
; i 3
i 4 -
L j.
A N Y : ; ; |
14 s |
I VR > | |
4 dj ä |
kl =
| CA
: i
EG SA | |
Re |
d : |
i
å al ke
5; | vå | -
3
-
X
| N |
|
i
- - få
S
! Ja
I
| i
Å
KA
HÅ
I
i ,
[ )

S Röo iNorige d es e€Blikullén

hp Priedrichshall.
1 VE Caftell =

arförand =
|
SN [efreras Haller

eleberget vid Mevik
S Stromftad

I
fAmholts berget |

vå Hifingen

Talib "SB" £5; 357

Fr

Wik Harada TR I I

/

— Nidingen M

Köringber gel

Je Kaolen
a Lakt 56 20t

SE LoWföra Karups berg

= SA

| MN

LF

OPM

UPYP2A2 I pun I

LR Ä

UPIPYT ebiogagon

DÅStg
Falkenberg. YN--=

ed NT
N kar NRA
- / TE
4 NR (
Fell € dv 2
Få 2 jä
i vd AE 4
ä $ å Vä
, WW KR AN
Ar FR
f far [5 CR 4 Zz
Vv
2

SR f

fEEEKONGL VETENSKAPS od.
KÖL ACKA DEMIENS

DLINGAR,

FÖR MåNADERNE
OCTOBER, NOvEMBER, DECEMBERY

3 Se År 1774
Ro Hlans KÄCHLLENGG,

IHE Baron SVEN BUNGE

Kongl. Maj: ts och Rikfens Råd, m.m.
UL ANMÄRKNINGAR
Vid Alan FlObeknangen. id

RER

S

År Källes för ensaföybra fak, at As
| luns ceriftallifation hindras, dels af

Ci en uti fjelfva malmen När ån 'öfs

T vers
RR |

e |

274: > 1774: OA NovilDec
verflådig fyra, fom ingår 1 luten, dels ock af

en medföljande fettma: och på deffa principier
grundas at(killiga theorier om Aluns raffinering,

(OR Jag har ock varit af famma tankar, til
defs jag för någon tid fedan började , och nyli-

gen continuerat några Förfök med Alun och defs
malmer. Af hvad tr redan håruti hunnit ut-
råna, finner jag anledning at milstånka ofvan-
nåmnde rincipier, åtminitene hvad den öfver-

flödiga fran angar3; ty jag har tydeligen funnit,
at vid: vila tillfällen en öfverflédig ”fyta icke
allenaft intet Hindrar Alunens criftallifation, Uu-
tan tvårtom , fynbart befordrar denfamma. Med
en öfverfiödig fyra för ftås den del af Acidtim vi-
trioli, föm ej ingår uti Alunens criftallifation.

6. 3. Mitt föremål med delfa Förfök var; at
erhålla riktig. Alun utur Alun-fkiffer; på fam-
ma lått fom i flört; nemligen genom roftning ;
lutning och inkokning til anfkjutning , utan når
gon Ye för at befordra den famina.

Sedan jag roftaåt och utlutat en Alun-
fkifer från Garphyttan, kokades denna lur in,
til defs den vilade hinna på ytan; och ftålldes
> fedan ar anfkjuta: Emedan jag ej tog hårtil nå-

gon miångd af fkifer, vants ocklå ganfka litet lut
deraf, fedan den nu var inkokad;

sg. Uti denna lut forpgr ade fig criftaller,
hvilka voro helt långa, fyr= hdiga, Med: fpetfar
på en eller bågge åndar, alt fom de haft rum
at anfkjuta, och" voro et rtikugt Epfom-falt,
hvilket Herr MoNnnseTt ock fött frur Alun»
malm i Frankrike, Moderluten kokades å nyo
in til hinna; MEN often denna anikj Jutnisg ficks

ej

i

det; och voro imellan romboidalifka och oé&o-

(SJ ENETY > Ev
BERNARD UR UN FER N
Le SARK I
SDN SYRE Vs

—ä774. ÖR No

ej heller någon Ålun; utan helt ordénteliga rom-
boidalilka criftäller. Deffa kokade frarkt för blås-

röret; och ofade fvåfvél; men påtte ej up, fom
Åluny utan föllo ihop i klot-förm, och fmålge-

något per fe; men med litet Borax fmålte och
lålfes Helt och hållet, med håfvig gåMming, til

et klart glas; var låledes en riktig Gips, med

mycken Viktrill-fyra inblandad, == Nn
6. 6. Tredje gången famma öfverblitvande

tut inkokades, lemnade den eriftaller, hvaraf ftör-

+e delen i det nårmafte liknade Alun til utfeen-

edrifka figuren. För blås-röret hvithade de i
början; men fmålte fedan, och drogo fig til
ftårre delen in i kolet, lika fom Alkali mine-
ralé och Sal mirabile plåga göra: de vöro fåle-
des inga riktiga Alun-triftaller, men om de in-
nehöllo: något af bågge nyfsnåmnde falter, var
omöjeligt at nogåre utrönag ty fom luten ge-
nom ofvannåmnde operationer til frörre delen blif-
vit bårtfmöord, voro deffa eriftaller för tå, at

Vidare underfökas

0 & 7. Det mårktes under deffa öperationer,
at Vid hvarje Lutens omkoökning, fatte fig altid
eh Kop fediment på bottnen, at fjälligt utfeens
de; och fåfte fig bel hårdt vid Kittelen,

0 8, Sedan det igenom deffa förlök mifslve-

I kades, at tå riktig Alun, tånkte jag det fkulle
kunna hårröra af för mycken fyra. Til at 1å
mycket låktaré utröna detta, gjorde jag följan-
dé förfölv på ten Ålun. Af Gatphytte Alun föl

Verådes i vatten, och inkokades til criftallife='

ohibg: deraF hålldes, nef luten var varm, tri

å & låre

sn

276 1774. OA. Nov. Dec.

3 fårfkildta fpets-glas, lika mycket i hvardera,
1å at glafen knapt blefvo 'half fulla, Uti det
ena glafet hålldes ungefår 1 lod kallt vatten,
Uti det andra ungetår 1 lod Oleum vitrioli; och
det tredje blef ftåndandes orördt;, |
Sg. 9. Den lut, fom vattnet flogs til, vifade
ftrax på botthen några fmå criftaller, hvilka mes
delft kölden af vattnetsprecipiterat fig.
"6. 10. Den oblandadeluten började ock frak
derefter at vifa några fmå criftaller på bottnen.
”>-$. 17: Den med tilflaget Oleum vitrioli vi-
fade ingen criftallifation, utan låg nyfsnåmnde
Oleum vitrioli för fig fjelft på bottnen; derfö-
"re blandades det ganfka baftigt om "med en trå-
Micka," hvarefter criftaller ftrax började vifa fig
på ytan och fidorna af glafet. De förmerade
fig nu få fört, at man ögonfkenligen kunde fe
huru de våxte, och föllo i myckenhet ned på
bottnen. Deremot gick det nu ganfka långfåmt
uti de andra lut-forterna, 13 åt man förft éftér
en timas förlopp kunde fe någon criftall- malta
deruti. Det gick jämvål nu trögare uti den lu-
ten, hvartil kalla vattnet blef flaget; é
$. 12. Solutionerna ftodo natten öfver, at
mera fullkomligen anfkjuta, hvarefter den öfvet-
blefna luten athälldes. Criftallerna funnos nu
uti luten med Oleo vitrioli mycket mindre til
ftorleken, ån uti de andra bågge, hvilka voro
tåmmeligen ftora, dock ftörft uti det, fom vatt-
net blifvit tilflaget, ME RR
$. 13. Hvarje fort criftallér lades tårfkildt
på grått papper at torka, RS OR |
| | : och

LÄ

ä774. OA. Nov. Dec, 277

och öres de .med Oleo vitrioli våga - 12 lod

; medi;vatten, ; or SET
per fe utan tilflag . TA lg
Således vågde de criftaller mått, fom Fare efter
der tilflagne Oleum -vitrioli, nemligen 73 lod
mera ån efter Alun - luten per fe, hvilket gör
inemot 5 proCent. Denna tilvåxt torde hårrö-

ora af ingånget mera Acidum. ' vitrioli, uti denna
Alun-fort , ån uti. de andra. - En fådan Alun tor-.

de ocktå til: vifla behof vara långt HROAGa 4 än

den vanliga. red)

14, Detta förfök ylle medgifva, at et
öfverflédigt Acidum vitrioli mera gagnar ån hin-
drar Aluns' criftallifation, ty uti denna lut var
onekeligen mera Acidum wvitrioli, ån fom gick

in uti criftallerna. Jag Har ätfkilliga gånger up-

repat 6 famma Förfök , altid med lika utflag. ”Hår-
vid bör dock i akt tagas, om effe&en af detta

Förfök (ka! blifva tydelig, '1:0> At Alun-folu-

tionen ej bör vara få ftarkt inkokad, at den lem-
nar criftaller uti fjelfva Kittelen, få fnart den
något fvalnat; ty då hånder gemenligen , at den
criftall iferar fig uti glafen, frax den blifvit dér=
uti flagen, och hindrar fåledes, at man ej kan
fe verkan af detta Förfök," 2:0, At luten ej hel-
ler får vara för fvag; ty derigenom går criftal-
lifationen för långfamt 2 hvarigenom man har fvårt
at döma om effe e&en. |

- 15. Orfaken tikeffe&en i föregående För-

torde af följande inhemtas. > I allmänhet

hindras Salt - folutioner, af hvad namn de vara
må, at anfkjuta, då luten år för fvag , eller, fom
år det famma, då den innehåller för mycket vatr
a T 3 ten:

278. 1774. "O& Nov, Dec,

ten: til at afhjelpa detta, brukas gemenligen
afdunftning eller fryfning, men et annat hand-
grep uti Chymien brukas ocktå ibland med myc-
ken fördel: detta beftår uti tilfats af någor 1å-

dant åmne, fom har mycken gemenfkap med

varten, och ej år ftridande emot det Salt; hvars
eriftallifation man påfyftar 3 ty i den håndelfen
fkulle det decomponeras. ' Oleum vitrioli gör hår
denna: åftundade verkan; ty det drager vatten
til fig med håftighet, och dymedeltt bärttager
det öfverflådiga, hvarigenom Alun+-partielarne
med mera ftyrka nalkas hvarandray soch dyme-
delft formera fig i criftaller: detta fker ocktå
mer och mindre fort, alt fom Oleum vitrioli år.

flarkare eller (Tagaréa famt mer och mindre til-
Sets eten af fjelfva eriftallifationen
gör. altid. eriftallerna mindre, .men a proportion

fager... Skyndfam

rikare på åmne, ån de ftora criftaller, hvilka al-
tid hyla mera vatten uti fig: Håraf kommer,
at eriftallerna efter det tilfiagne Oleum vitriolj
voro minft, men de af luten, hvarril vattnet

flogs, vora ftörft.. At isdenna filtnåmnde lut

criftaller aldraförft började vifa fig. kom af den
haftiga köld det tilllagne vattnet åftadkom , men
lå fnart vattnet fick famma vårma fom luten,
uphörde. effecten- med tjelfva orfaken.

—$.16. Som man uti Chymien ofta finner,
at olika handgrep i-famma flags Förfök göra ån-
dring i effecten, få förföktes nu at koka Oleum

vitrioli med Alun-lut, och fedan ftålla til an-

fkjutning. Til den åndan folverades Alun uti
varmt vatten, och måttes deraf tvånne lika qvan-
titeter, Den ena delen flogs uti et glas-käril,
SF ANG es
7; ; s' i | st e-

1774. Oc Nov. Dec. 279:

-OQleum vitrioli commune. 'Glafet ftåldes öfver-
elden, och afdunitades luten, til defs den på
kallt jårn vifade imå criftaller, då en droppe der-
af iftått på järnet några minuter, - Luten flogs
då uti et fpets- glas, fom förut var vål varmt,
at det ej måtte fpricka. ;

= $. 17. Luten ftålldes at anfkjuta, och var nu
kl. i och 55 minuter; glafet höll fig långe varmt,
och Vvifade intet criftall-mårke, förr ån klockan
2-och 36 minuter: då fyntes på ytan af lutén
fmå ftjernor, beftående af fina fammanftötanide
ftrålar. ” Klockan: 2, 53 minuter, var luten, half
fylld af: deffa ftjernor, och klockan 3 var den

hel full deraf, få at ej annat fyntes. Således
flod "luten 41 minuter, innan den började an-
fkjuta, men 17 minuter efter början, var half-
parten criftalliferad, och 6 minuter åter deref-
ter , var den hel och hållen fylld. SER dEr

$. 18. Den andra hålften af luten, ($. 16), af-
dunftades imedlertid uti en Tenn-fkål, utan tilfats,
til defs den vifade famma criftallifatioris - märke,
fom föregående, hvartil Oleum vitrioli blef fla>
get, då den athålldes på famma fått uti et up-
vårmdt fpets-glas , och ftålltes at anfkjuta: det-
ta var klockan 2, f$3 minuter, och klockan 3
började den vifa eriftaller, faft mycket fmå; men
fedan gick anfkjutningen ganfka långfamt , få at
ingen betydelig critftall- maffa mårktes deruti,
förr ån emot aftonen,
$. 19. Bågge lut-forterna, ($. 17,18), flo-
do orörda hela dagen och natten derefter, men
nåflta morgon athålldes den oanfkutna luten , och
criftallerna lades på grått papper at torkas, Nu
Fd RR fun-

TEN +

280 — 1774. Oå, Nov, Dec.

funnos uti den med Oleo vitrioli blandade luten
en myckenhet Alun=erifialler af riktig octoe-
drifk figur, hvilka formerat fig imellan de för-
ut anfkutne ftjern-lika criftaller , och fom de dy=:
medelft hindrats at fåfta vid glafet, eller helt -
och hållet råka hvarannan, 1å voro de ocktå in« .
tet uti någon maffa fammanhångande, följakte-
ligen. mera fullkomliga til figuren, ån uti den
enare luten, hvartil intet Oleum vitrioli blifvit
Maget; men deffa fenare criftaller voro ftörre til
figuren, ån de förfta, jen

&, 20. Ibland criftallerna. af luten med :O=s
leo vitrioli, funnos åfven de ftjern-lika, hvil=
ka famlat fig tilfammans uti orediga masför,
fom voro ganfka låtta.' Bågge luternas criftal-
ler lågo tvånne dygn på papperet at torkas;
de efter Oleum vitrioli höllo fig ganfka långe
fuktiga, förmedeltt den myckna vidlådande fy-
ran, . Sedan vågdes criftallerna, och funnos de
med Oleo vitrioli, hvarifrån de ftjern-lika vo-:

ro fkilde, våga 2 : a 25 lod
de fljern - lika PR bål RR JE sr
1 kn, tillammans 35 lod;
men utaf Alun-luten enfam => = & lod.

Saledes finnes håraf, at deffa bågge ST an-=
fkjutningar i det måtta vågde lika, men den med
Oleo vitrioli, de ftjern-lika tilfammans tagne,
JitetiMmera. -.. Ern. 303:
$. 21. De ftjern-lika kåndes efter torkningen
fom de finafte fjäll. På fkerfyel i prober = ug-
nen gålte de up af det innehafvande vattnet, lika-.
fom annan Alun, och refiduum iåg ut, fom
Alumen uftum, hvilket det åfven genom gå
ÅN ; ok

1774 O& Nov. Dec. 281

Acidum: vitrioli.

fök fants vara, dock med mycket innehafvande

at

$. 22, För at ån mera vara förlåkrad om det-
ta förfök, uprepades detfamma fåledes.' Alun I

154 fölverades uti vatten och koktes i glas-kåril)
"med I lod Acido vitrioli communis, til defs det -

gaf farkt mårke til. criftallifation, hvarefter: der:

— athålldes til anfkjutning uti et varmt fpets- glas.

Detta var kl. 7, 20 min, - Så fnart luten. blef

ljum, började den antikjutas kl. 7; 40 min: men
denna criftalHfering beftod; likafom ($. 17),-af
ftråliga ftjernor, dock voro: deffa mycket rika- .
re på ftrålar. -Sedan formerade fig på ytan och

vid glasbråddarne fullt .med ftora fträliga cons

centrique half-cirklar, klot-formige inat, alde-

Jes liknande en del Iflåndfka Zeoliter, och åf-

ven några klot - formiga ftråliga kalk» fpater.

Denna anfkjutning fyllde omfider hela luten kl,

8, 5 min,, få at ingen våtlka mera fyntes: he-
I eriftall - maffan drog fig ock tillammans ifrån
bottnen, och lemnade dårftådes et tydeligt var
cuum, . Således ftod luten 20 min, innan, den
började anfkjuta, och åter 25 min. ifrån criftallis
fationens början, til defs den var fullkomnad:.

ND 23, Imedlertid kokades: på famma Aått: I
lod af famma flags Alun med 1 lod famma flågs

”Acidum vitrioli commune, til dels det gaf fam-

ma criftall -mårke, då det athålldes i et fpets-
glas at anfkjutasz klockan: var nu 8, 23 min. :Så

> nedföllo på bottnen: detta begynte ock gå tå

fnart denna lut blef ljum,- började den, kl..8,
30 min. criftallifera fig uti fmå ordenteliga o-
£to&drilka Alun-criftaller på ytan, hvilka flraxt

fo ITs

28ör 177408. Nov. Dec,

fort, at en riktig eriftall- maffa hade formerat
fig på bottnen kl. 8, cd min. , hyilken fedan alt
mer och mer tiltog. Således ftod denna lut en-
daft 7 minuter, innan fäg började anikjuta, och
10 min, derefter, hade den formerat. en. hel
maffa,

S-oZ4. Digen efter, lades criftallerna af bågge
anfkjutningarne på grått papper at torkas. Den
förfta af dem, ($. 22), beltod af en hel klimp
eller maffa, fom hade form efter glafet , och var.
jämnt: fuktig, "men ingen flytande vårfka fants
dåruti. - Den andra ($. 23) beftod af en cri-
ftall = maffa riktigt anfkuten Alun, och den öf-
verblefna luten vågde 13 lod,

ae 25: BEdaN<Crifkall- mafforna legat några da-
gar, fants den efter förfta anfkjutningen ånnu
något klibbig , ånfkönt 3 papper blifvit ömfade
under den famma,. hvilka blefvo aldeles ch
nomblötta. Den vågde 13 lod, var inuti ftra-
lig i atfkilda direstioner, men där och hvar imel-
lanfatt af octocdrifka Alun criftaller, dock til
ganfka liten del emot de ttråliga, Af deffa fträ-
liga folverades i lod i varmt våtten, och koka-
des i glas-kåril, til defs criftall-mårke fom knap-
pat 'vifade fig på kallt Järn, då den” afhåldes
til anfkjutning. - Når luten var inemotr kall; bör-
jade criftaller vifa fig , men af riktig o&otdrifk
figur, och ej minfta tecken til ftråliga. Inom
en tima därefter hade en ftor criftall-maffa for-
merat lig på bottnen. Dagen efter, lades deffa
criftaller på grät papper, och efter .3 dygns :
förlopp voro de hel hvit-vittrade famt vågde
rd HOTA |

6 20.

j FA. OC; Nov, Dec, 283

gi 26, Criftal lernié efter andra' anfkjutningen
LA 23), voro helt torra på famma tid, fom ”de
efter « FI förfta ä ännu voro tuktiga: de hade äfven
vittrat frarkt på yran, och vågde nu £271l0d.
Den efter defta eritaller öfverblifna ME forå
våg de jätlöd,b eg, 284)3 inkoktes och ”afhåldes
a crifl ftallilation, på fammia fått fom förat.: Dens
na lur vilade inga criftaller, förr ån den var hel
kallyilfedan formerade fig dåruti tå fmåningom
en liten maffa af octoédrilka criftaller, men al-
deles intet tecken til fträligal: Sedan "deffa' cri-
ftaller dagen efter hagts på rpper. och torkats
dygnet om, varo' de vittrade hel: hvita på ytan;
pch vågde” 6a |! löd , hvilket lägdrt til de förfta eri-
ftällers. vigt ar fathma lut, fom var £2-lod, gör
neptö i lod tilhopa : låledes ficks EE ET mycket
Alu, fom ril detta förlök blifvit nyttjad, Den
| öfverblifna luren var til (å ringa: myckenhet, at
den ej vidare: kunde öriNvallilsane dårföre logs
deröil en: folutian' af Alkali, hvarmed den gan-
Ka håftigt effervefcérade', åch precipiterade en
riktig. Alun- jords 17 tåmmelig myckenhet” emöt
SUROELN af fären: i
IR nd vd CAF deffa förlök , (6: 16: och följan-
dej finnes, at en 1å kallad öfverflådig fyra uti én
vils gifven 'myckenhhet befordrar Aluns anfkjut-
ning: den fker dymedelft fortare, och man får
mera Allun. Men då af fyran? tilkommer dårut-
Öfver, går anfkjutningen i proportion långfam-
Tnäre, och man får mindre Alun-lika criftaller,
och denna fifta effe&en ökas, ju mera Oleum
vitrioli befinner fig vattenfritt. tilhopa med Alun- :
jorden. Men man finner åfven, at den anfkjut-
ning, fom til figuren ej liknar Alun, gifver AR
(AN ock

2804 INU. O&, Nov. Dec; ;

dock genom. uprepad folution och anfkjutning ,
utan, någon tillats, riktig Alun af octocdrifk fi-
gur. Således -fkulle denna förfta eriftallifartion
kunna få namn af Saffian, få vida dermed för-
flås en oraffinerad Alun , - ehuruvål ftörre de-
len af den få kallade Saffian torde vara til huf-
vud - figuren ottoedrifk ;.men deruti låra bågge
deffa Saffianer komma öfverens, at de efter an-
dra anfkjutningen. gifva en: på-fyra mindre rik

Alun. bored La
S. 28: När en riktig Alun folveras i vatten .
och inkokas med et i vifs mångd tilflaget Ole-
um vitrioli til anfkjutning ,; kan -med. tåkerhet
fågas, at luten innehåller en öfverfödig fyras
ty man, kan utan den famma få ren Alun, af det
fom ej varit annat förut. Men. då man af en iår
dan blandad lut får riktig :Alun igen, och fna-
rare mera ån mindre, kan man. ej fåga, at den
öfverflödiga fyran hindrar anfkjutningen. Det
har Alun gemenfamt med andra Salter, "at då
fyran år vattenfri, år anfkjutningen fvår, omiicke
ibland omöjelig , och .i det fallet kan fågas, at
en Öfverflödig fyra hindrar criftalliferingen.: men
fådan : omftlåndighet lärer. ”aldrig förekomma vid
Alun-verken; ty då i föregående Rön, Alun med
Oleo "vi:zrioli, lika mycket 1 vigten, folverades
och inkokades, var luten 13 fkarp, at den ej kun-
de kokas i tenn-s eller bly-fkål, uran i glas ,. men
gaf likafullt .en myckenhet criftaller , hvilka ef-
ter uprepad criftallifation blefvo fullkomligen o-
ttoedrifka. - I. ftort fkulle fåledes Bly-kittlarne
fråtas fönder af en fådan lut, ånfkönt den gifver
criftaller, och ån mera, om luten vore ta fyrlig,
at ingen anfkjurning utan fvårighet fkulle ik
; : as

Av

TLJ
2
KNRRE 7v ed KR

ÄRE
1

= 1974. "O& Nov. Dec. 285

Det hånder ibland vid Alun-verken, at kittlar-

ne gå fönder under fjudningen, men af en an-
nan orfak , nemligen då fedimentet få hårdt få-
fter fig vid bottnen, at ingen fuktighet kom-
mer dit; ty derigenom får elden magt at fmåiål-

-

tå Blyet,

05.29, Mig -vetterligen, brukas åtminftone
nu för tiden intet tilflag vid vära :Alun-verk,

och man får iikafullt riktig och god Alun.

Men den allmånt vedertagna theorien om för

mycken fyra i Alun-luten och defs abforberan-
de genom viffa tilflag, torde antingen vara grun-
dad på några aniedningar af förfök i fmått; el-
ler ockfå, dår deffa tilflag brukas och finnas nyt>

tiga, torde det vara i anfeende til en hop fedi-

ment, fom tådana tilflag låttare flå ned: Defla

förfök tyckas ock gifva anledning at tro, det
all den öfverflådiga fyra, fom uti en vanlig A=

Jun-fkifer-lut fkulle naturligen kunna finnas, me-
rå gagnar ån hindrar criftallifationen: och den-

- Pip-lera med Oleum vitrioli commune lades uti

na femare kan fke ån mera befordras med tilfats

af Oleo vitrioli.. Följande förfök flyrka ån me-
«ra denna tankan, och vore nyttigt, om någon på
Kållet hade tilfålle, och påtoge fig at ån mera

utröna detta genom förfök i ftort; ty förr kan
man ej aldeles vara tåker derpå.

oo & 30. Sedan företog jag mig åt fortfåtta de
af Herr MarGRAFF gjorde Rön, at producera

Alun af Lera och Oleo vitrioli. Han har tjelf
ej utan tilfats kömmit dermed til råtta, men hål-
ler det likvål ej för omöjeligt: för mig lycka-
des det ganfka vål, på lått fom följer. Brånd

et

et glas, och fälldes å dygn uti Digeftions-hetta;
hvarefter denna blanning dunftades af utt en Di-
gel; och drefs på fitet til inemotr glödande
hetta; då det ftålldes at källnå : Sedan Aogs vat-
ten derpå, och fkölgdes af uti et glas. Når det
tjocka vål fatt fig på bottnen: filtrerades det
klara; och fedimentet edulcorerades, hvarefter
all hiten afdunftåde uti Tenofkål, och fälldes
til eriftallifations Under afdurftningen fållde lä
ren litet Hel fint och hvitt präcipitat; föm öm-
fider fatte fig på bBortnen, och torde Kärröft af
nagon Tennikålens fråtning. Sedan luten ftått
åfver natten. at anfkjuta,. funnos riktiga ofoe-
drifka Alun-criftaller deruti, hvilka voro kel kla-
ra och hårda fom fiktig Alän,; men föllö fedan
j dutikelt på ytan; likalom' förut, ($. 25, 36).
Den öfverblifna uten, fom var til gatifka rids
ga quantité, hålldes tilbakas uti fämma Tenne
fkål; uti hvilken den förut blifvit afdunftad, och
fants efter et dygns förlopp aldeles uttorkad;
famt vegeterad uti klotförmiga maffor; hvilka
voro hel torra; och i brottet ttrålande ifrån cen-
trummis: aldeles fom förut ($. 22, 2f) Denna
'moderlut tyckes tåledes hafva Vvårit af lamina be-
fkaffeiihet med den i:($. 22.) omnåmnide; met
at de ftråliga criftaller i denna voro torra fram
för de aridra; föm glid höllo fig fuktiga, tor-
de kommit deraf; at Teonet dragit til fig dei
öfverAådiga fyrati i denna ; hvilket glafet i äns
dra händellét ej. kunnat göras, > oc bn,
> & 31: Rå Piplera flogs uti en Glas: kolfy
och dertil Oleum vittioli commune, famt ätduns

fädes AG rg til defs frörfta delen O-

leum vitrioli var bårta, och luter var tjock föm

| I U SÖTA

1

en vållinhg. - Då hålldes altfamunans uti et glas
och fpåddsis up med något kalt vatten > lämt ftåll-
des dygnet om at fjunka : da luten fedan athäll-
des til evaporation, funnos i öfverita kanten af
fedimentet några Alun-cuiftalier af riktig octoé-
drifk figur, fat i alla andra egenfkaper lika A-
lun, men VOTo ej klara, titan tycktes fått litet
af Lerans orenlighet: Luten atdunttades nu til
en tredjedel; då den blef hel brun. til fårgen ,
och ftålldes affides til anfkjutning. Efter 2 dyghs
förlopp, formerade fig deruti en maltfa riktiga
Alun - «criftaller ; både til figur; klarhet och
bärdbet, EEE 6 NN
6. 32. Moderluten efter denna criftallifation
afdunftades ganfka mycket, få at. den lemnhade en
tjock hinna på ytan, hvarefter den atbålldes til
-criftallifering, Efter 2 timars förlopp, fants den
hel full af en ftrålig criftall-maffa; likafom för-
ut ($. 22.), och denna maffa lades dagen efter
på grått papper at torkas: men oaktadt åcfkilli-
ga papper ombyttes, var den dock, efter 2 ti-
mars förloppy ganfka våt af mycket vidlådande
Oleo vitrioli. Icke deftö mindre folverades den
i vatten til anfkjurning, men lemnade inga cit-
ftaller, utan vegeterade på fidorna af ölafet, li-
kafom med möder-luter af aridra Salt-folutioner
ibland plågar hånda; Hade denna criftall-maffa
tått torka några dagar, få hade den vål gifvit
criftaller. Då en liten del af detina lät flögs tår-
fkildt i et glas, och dertil några droppar Ole-
um vitrioli, formerade fig ftraxt de ttjernlika
eriftaller, fom jag förut fått, och deffa ftjernor,
efter några dagars torkning, uplöfte i vatten och
inkokade, gåfvo riktig octoédrifk Alun.
öd 25

hl

—

288 1774. "OA. Nov. Dec.

033. I deffa förfök, tå vål fom uti Herr:

VIARGRAFFS, finnes en öÖfverflådig fyra förnåm-
ligaft hindra criftallifåtionen, ty uti mitt förta
förfök, hvareft Oleum vitrioli til. ftårfta delen
bårtdrefs medelft calcination, sgick anfkjutnin-
gen låttare ån i det andra: men det gick ån-
dock ganfka vål för fig, åfven utom calcination,

och torde gå ån låttare, om man til en myc=

kenhet Lera flår ganfka litet Oleum vitrioli,
och. låter det ftå en lång tid-orördt, at fyran

får til fullo blifva måttad; detta torde vara 1å

mycket angelågnare, fom, enligt Herr MaArR<
GRAFFS Rön, Oleum vitrioli löfer endaft en li-
ten del af Leran. Men ifrån detta förfök kan

man ej fluta til effecten i fort; ty bår gåller

det famma fom förut ($. 28.) fagdt år, nåm-
ligen, at luten äfven i detta förfök år fkarpare
ån någonfin i flort förekommer, Om Herr MAR-
GRAFF låtit de criftaller vål torka, fom han
fick utan tilfats, och hvilka til figuren ej lik-
nade Alun, 1å tror jag, at han efter uprepad
anfkjutning fkulle fått hvad han fökte, utan nå-
got fråmmande tilflag. |
-$. 34. Sedan jag genom deffa förfök funnit,
at fyran. ej hindrar ceriftallifationen, men medeltt

et och annat Rön med Alun -fkifer-lut tyckt
mig finna, at en mvckenhet innefluten jord tor-

de vara hinderlig , gaf det anledning til följan-

de Förfök,

$.'3$. Alun-fkifer ifrån Garphyrtan, til a Lifs--

pund, flogs fönder til frå tunna fkifvor, frörre
och mindre; lades hvarftals med litet kolftybbe,
på famma fått, fom i ftort brukas vid Alun-

if

fkifrens roftniög; och fattes eld derpå; hvarefa
ter man låt den brintia ut, a

5. 36. Deh utbrånda Skifrén lutades fedan
medelit kokiing med Vatten uti Bly-panna: lus
ten hålldes af uti ftora glasburkart til åt klarna;
öch ftod låledes natten öfver: =

6. 39. Dagen efter, afhållde$ den klåra lus
ten och reften filtrerades. Sedimentet, fom ttad>
fade uti fltro,; edulcorerades: det Var då af
ljus-råd fårg, och behöll aldeles famrma fårg ef-
ter glödgningen. Uti elden öfade det ftarkt af
Svafvel: per fe för blås-röret fmålte tåmmeligen
låret til hel fvart glas, härdnade ej fytinerligen i
elden; gålte ej. med fyrbr; och löftes ganfka
trögt af Boras; Svaflets nårvaro torde vara
-accidentelt; de öfriga pheromener töja en järns
haltig Léra i detta fediment;

$. 38. Den athållde luten afdunftades 1 eh
Bly - fkål. Efter någon afdunftning, började li-
tet fedimenht vifa fig, mer då det tingelår mins
fkat til halfparten; ladé fig en hinna på ytan;
hvilken federmera braft föridet, och i form af
ftörre och mindre flagor, dels Aöt af och an,
dels fönk til bottnen. Så fnart en hinna gick
fönder, fotmerade fig en annan i ftållet ; hvils
ken åter gick fönder; och varade deffa omfkif>
ten under hela afdunftningen, få långe luten vår
Mytaiidé. ; ;
8. 39. Alt fom luten dunftade bårt, minfkadés
åfven hettan, på det ej Bly-fkålen fkulle fmälta.
På flutet blef luten tjock fom tunn vålling, då
rördes flåndigt deruti, och fkrapades från bråd-
-darne och bottnen det fediment , fom dervid ville

290: 1774. Oå. Nov. Dec.

tåfta fig, och hvartil det var ganfka benåget,
Når luten blef til fladighet fom en tjock vål-
ling, lyftades fkålen af, och rördes flåndigt der-
uti, at medelft fqvalpning befordra vidare ut- :
dunftning, tils den kallnade, Na

$. 40. Efter affvalningen, fick maffan rågon
confiftence , och var til myckenhet ungetår et
qvarter. Den fpåddes nu up med i ftop vat:
ten, rördes vål om och filtrerades, famt edul-
corerades det i filtro ftadnade fedimentet.

$. 41. Detta fediment Var hvir + grått til får-
gen, under glödgning luktade Svafvel, och fants
hafva mörknat något efter atkylningen: hade nu
ingen fmak, var hel löft och tjällgt, gålte ej
med fyror, fmålte per fe i eld; gåfte och fmålte
ganfka häftigt med Borax. Var tåledes; utom
det lilla deruti varande Svafvel; en Jårn-haltig
Gips. | RE

$. 42; Den filtrerade luten (5. 38) afduntta=
des å nyo, men ej mera ån ungetår til 5; den
fatte nu åfven något fediment, dock ej pi långt
når 1å mycket fom förftå gingen: den fpåddes
up med kallt vatten och filtrerades,

S. 423. Sedimentet, fom ftadnade i filtro,
edulcorerades, blef uti elden nåftan hel rödt,:
och hade för öfrigt famma förhållande med ($..
4:), til tecken; at detta var en mera Jårnhal-
tig Gips. -

$ 44. Luten,; fom nu var filtrerad; afdun-
flades än en gång, Iå nåra man kunde, utan at
fmålta Bly-fkålen, fpåddes fedan up med'vatten
och filtrerades. Sc

| $: 45: |

1774. ÖÅ Nov. Dec. 291

$$. 45. Häårutaf vanns denna gången pganfka
litet fediment, det edultorerades och törkades
hvarefter det bléF hel hvitt; uti Digel glödgadt,
blef det hel rådt , och började fmålta tilhopa. Det
bade ingén fmak , fmålte oåndeligen lått tör bläs-
Töret, utan tilfars, til et rundt klot, föm behöll
famma röda tårg det fick uti glödgningen, fmåls
te och gåfte ftarkt med Borax, och gaf dermed
en röd opac flagg: gålfte ej med fyror. Det
torde fåledes vara en ganfka fin järnhaltig Gips,
med mera Acidum vitrioli,; ån kanfke allmänt
finnes, och detta lårer bidraga til mera lått- fmält-
het, ån de förra fedimenten. = ETEN
NE Den uptpadde och filtrerade lutens
(9.44); kokades omfider in, til defs den vifa-
de litet criftaliifations - mårke på kalit järn, hvars
efter den athålldes til anfkjutning uti glas Den
Var hu af brun tårg, ock luktade vårmjig. —
$-47, Et par timår derefter, hade helt fmå
— etiftaller formerat fig, dels på bottnen och bråd-
darne, dels på ytan, hvilka fiftnåmnde tiederföllo
åt bottnen, lå fort de hunno formera fig, Deffa
criftaller vöro helt kärta, och tyktes efter öpon-
"måttet hufvud -hguren likna Aluns; Luteh flod
orörd natten öfver, at fullkomligen anfkjuta;
men morgonen derefter funnos en hel hop lång-
« Hråliga criftaller formerade dårofvanpa: Deff
voro helt klara; och ej olika fria Selenit-etiftals
der; fom jag fann en gång ibland Garphyrtes
Alun. För blås + röret frålte och kokade deffa
"Criitaller farkt, af den myckenliet vatten de in
pehöllo, men lemnade fedati en hvit jord, fom
tj Imålte Kvarken per fe eller med Boras; oph
| Var en riktig Alun-jord. RR
2 dgr sd Ur rs $:”4da

t

292 1774. OM, Nov. Dec.

6. 48. Under deffa lång-ftråliga criftaller
funnos de kårta, hvilka fört anfkutit; och Vo-
ro til en del romböidalifka, til en del aldeles
detoeédrilka, låfom riktig Aluän. ER
$. 49, Uti ljelfva Blysfkålen , hvareft utdunft=
ningen fkedt, Karla något af luten famlat fig på
bottnen, och dår torkats bårty famt under det
famma fkutit an både romboidalifka och ottoé-
drifka criftaller; hvilka chatterade fig imellan
dem bågge: och fom deffa voro ftörre ån ($.
487 få voro de jämvål ganfka tydeliga; och be.
höfde ej fes med Mikrofkop, tåfom förenåmnde,
> 5. so Moöder-luten efter criftallifationen ($.
47)» vår hel mörkbrun, den afdunttades någötr,
och deltes fedan tri 2 tfårfkildta glas, at criital-
liferas til den ena flogs Oleum vitrioli; men
den andra blef oblandad. Inom en fjerdedels
tima började den luten anfkjuta; hvaruti Oleum '
vitrioli tilkommit, uti lång -ftråliga criftaller
fom på flutet fyllde up hela luteti? men den andra
fköt ej an förr ån en half tiinå derefter, åfveh
uti lång - ftråliga criftaller, hela luten igenom.
Som fjelfva luten var til ganfka ringa quantitet,
få voro ock criftallerha ån mindre, famt för rin-
» ga at kunna underfökas. Detta Rön ftyrker åf-
ven; at Oleurh vitrioli befordrar criftallifationen.
$. 51. Hela criftall- maflan>; ($.47), både
långa och kärta, lades uti en ren Digel at cal-
cineras: den fråfte då frax, til defs alt vattiet
dunftat bårt, men torkade fedan, och hettån
drefs, til defs Digelen var inemot glödgad, men
ej meta, hvarefter den ftålldes at kallna. Mas-
fan var nu mörkgrå til tårgeris; den fölverades
; 4 vat”

1274. O& Nov. Dec. 293

i vatten och filtrerades, hvarefter luten befants
— hel hvit oeh utan lukt, i ftållet at den förut var
brun och luktade våmjig. Denna lut inkoka-
des, til defs den på kallt järn vifade ganfka li-
tet tecken til Stälarion. då den athbålldes i
- glas. til anfkjutning. NAR |
06 $2, Dagen efter, fants deruti en hel hop
fmå kärta criftaller , men aldeles inga långa. Lu-
ten athålldes, och criftallerna, fom voro helt fmå,
examinerades med Mikrofkop, famt funnos til
ftörfta delen oétoédrifka, och några romboidali-
fka, famt i öfriga egenfkaper aldeles liknande riks
tig Alun, men utgjorde knapt & lod. j
& f3. Moder-luten efter deffa criftaller flogs

uti et glas, och Oleum vitrioh dertil, utan för:
— Utgången vidare afdunftning , fåfom förut ($. 50);
- hårvid hånde dock famma phenomene, nemligen,
kärt derefter vifade fig de lång - ftråliga criftal-
ler, hvilka omfder fyllde båd luten. Deffa
hade famma förhållande” med 'de i ($. 47). Uti
vatten uplöfte, precipiterades en uktig Alun-
jord derutur med alikali, men vidare förfök kun-
de ej dermed göras, emedan deraf var få gan-
a litet. Härmed ftadnade mina förfök denna
gången; emedan mitt lilla förråd af Alun - lut
var igenom deffa förfök bärtfmordt. Framdeles
hoppas jag fortfåtta de famma, och tror mig me-
— delft deffa förfök undanrögt de ftårfta fvårigheter.
00 $4. Imedlertid finnes hårutaf, at en myc-
.kenhet Gips af naturen år blandad med Alun-
fkifren, hvilket ock Herr MOoONNET , mig vet-
terligen, aldraförft omnåmnt. Som Gips och A=
dun innehålla en och famma fyra, 13 förena de
RN EN fig.

i

294 1774. Oc. Nov. Dec.

räder, detto nårmare går figuren til defs crittals
ler: det torde behöfvas en liten del nog deraf,
för at förändra Alunens figur, men det år ock
möjeligt , ar en ån mindre del kan äng uti A=

Jun, och denne likafullt ega:defs oftogdrifka -

figur, Det fimplatte och kanfke enda medel at
fkilja Giplen ifrån Alun, torde vara igenom ut->
dunftning, emedan det förra Saltet behöfver o-
åndeligen 'mycket mera vatten, för at hållas up=
löst, ån: det fenare eller Alun, hvilken ock eger
mera attraftion til vatten, ån Gnplen.; Detta
har jag funnit nyttigt uti mina förfök i fmätt,
och i ftort vinnes åfven famma åndaraål, utan

kanfke annat affeende, ån lutens concentrering.

Hadan fom fdjelfva luten tages utur lut- karen,
måtte den ganfka mycket inkokas, innan den
kan lemna eriftaller, och under det famma fal-.
ler Gipfen til bottnen, I +
2 1S: 55. Detta Gips-fediment tåfter fig under
kokningen ganfka hårdt vid Bly-kittelen, ibland
til den tjocklek, at Blyet fmålter deraf. Det

förorfakar fåledes altid. mycken ölågenhet vid
Alun- Verken , och mig vetterligen år ännu in-
gen bot derföre upfunnen. Jag vet egenteligen
intet, fom fkulle kunna hjelpa, om icke grof
fand, uti kittelen lagd i början af kakningen.:

Sanden, tåfom tyngre ån det under kokningen

tilkommande Gips-fedimentet, håller fig mera

til bottnen, och kunde kanfke hindra Gipfen til
en del, at fåfta fig vid Kittelen3; derjemt2 kun»:
de Gipfen, genom inblandning af Sanden, blifva

löfare,: och fåledes låttare at taga bårt. Den
fom har tiltålle at i ftort förföka detta eller dy-
SE s Jikt

4

JV
PRAT
VR

Ä
HO
rr

DA Oct, Nov. Dec, 29 5

Jikt åmne, Kulle fnart fana, om det vore nyt-
tigt Mer r icke,

&, fK. Hvad fom gjort. figuren uti de lång-'
ftråliga criftallerna, ($. 473 50), kan jag ånnu
ej veta: De voro ej låfa och vattenaktiga, få-
fom af Alun med en myckenhet fyra, utan tåm-
We ÅR hårda; men de innehöllo en mycken-
het Alun-jord:' torde hånda, at någon Magne-
fia alba officinalis varit med, och at den feder-
mera uti Fl ringen blifvit fkild ifrån defs
"Acidum. Alkali volatile med Viktrills-fyra blir
åfven benåget til långftrål:g figur, men. ovifst,
om det hår varir orfaken,

57. Vid förföks anftållande i fmått, &
bär. taga något ftort Qvantum, om man annars
karta tilråc! kelig myckenhet , för at fluta til
-defs halt i ftort: man kan åndå ej aldeles vara
fåker, at det altid fkal förhålla 4g lika i ftort,
fom i fmart, ty olika roftning, lutning och o-
lika håfrig kokning göra, at mer eller mindre
Viktrill-fyra, Gips eller ”ock 'Magnefia kunna
ingå i den ena flags Alun framför den andra,
få vål i ftort, fom Ii fmått. ” Men tåkraft torde
vara, om profvet göres utan tilfars af Alkali
eller dylikt >; vå et fådant tilflag torde aldrig
med den granlagenhet kunna nyttjas, at icke

något af Älun - jorden förloras. Om vid för-

Tök i fmårt Alun-luten afdunftas, upfpådes och
åter evaporeras, til def den ej vidare fåller
något betydande fediment; luten fedan inko-
kas til anfkjutnin få ofta den gifver Cri-
ftaller; få torde ås en hop criftaller, ånnu o-
ika Alun, 'men hvilka genom uprepade anfkjut-

van nin-

296 1774. Oå. Nov. Dec.

ningar , med eller utan någon calcinering, gof-
ve kanfke en aldeles fullkomlig Alun. Så fal;
ler det mig åtminftone in, och vid tilfålle åm-
par jag förlöka det. ,

0 $S. 58. Hvad den Sfverklagade fetman i
måtte jag tiltå mig ej få noga veta, hvad der
med förflås. Ingen fetma har jag funnit uti
mina förlök med Alun-fkifer, och fåledes har
den få mycket mindre kunnat hindra anfkjut-
kar Det år vål fant, at uti tjelfva Alun-
Ikifren gifves något flygtigt förbrånneligt vå-
fende, hvaraf en liten del torde kunna inga i
Alun: om det kunde göra någon åndring på tjelfva '
Saltet, vore likaft, at det hade någon del uti
anfkjutningen af längftråliga criftallerna $. 474
hvilka efter calcineringen ej lemnade något mår-
keligt fediment. Lutens bruna tårg famt våms=
jiga lukt, $. 46, tyckes medgifva någat phlo-
giftifkt: derul år likvål ej. fynnerlig liknelfe.
Då jag en gång eriftalliferat en lut af Alun-
fkifer, afhålde jag moder-luten, och låt den
få orörd. Någon tid derefter formerade fig
deruti et brunaktigt flem, hvilket mer och mer
våxte , och hade utfeende af en tjock fetma:
men då jag tog up detta flem, och lade det på
grätt papper, var det efter några dagar torrt,
och förvandladt til et criftallinifkt pulver, fom
ej annat var ån Järn-vitriol. - Dylikt flem for-
merar fig i den klarafte filtrerade Jårn-vitriols
folurion, aoch åfven på alla järnhaltiga Mine-
ral-vatten. Den förmenta fetman i Alun-luten
torde ej annat vara: men i den håndelfen, exi-
flerar den aldrig utan i moder-luten, om icke
Alun-malmen år ovanligt järnhaltig. Jag >

AR EUR / ocksa

1774. -OÅ. Nov, Dec, 297

ock, at vid Alun-verken «den moder-lut kundé

pv hvaraf med fördel Järn» vitriol fjudas

t

unde. :
GUSTAV von ENGESTRÖM,

BIRRO EN

ERICA retorta,

Et nytt Örte-flag , från Caput bong fpei,

befkrifven af. vv
| LARS MONISIEN) »
oo M.D. Provincial» Medicus i Halland.
FJ id betraktandet af Jordklotets beklådnihg
med Vezetabilier, hvaraf fjelfva Hafvet ej

- blifvit aldeles lottlöft, fkönjes en oåndelig wis-

het uti deffas utdelning, 1å at hvar Verlds-del,

hvart Climat och hvarje Jordmån fått nåftan

lårfkilda våxter at nåra, hvilkas natur år der-

efter tå afpaflad, at de annorftådes icke trifvas,

En ån ftörre noghet finna Natur-forfkare der-

— uti, at viffa hela Ört-flågten tått få aldeles fiha

egna lårfkildta hemvift , at ofta icke et enda flag

«deraf igenfinnes på någon annnan ort. Fjållbergeri,

faft ån vidt fkilde från hvar andra, hafva fina Ane

'dromedze2 och Saxifrag&e >; Norra America Afte-

tes, Solidagines, Helianthi, Rudbeckizx, Core.

- Ppfides; Södra America Malaftome och Caéi,

et hemvift för Ixix, SR Antholyaxr , Pro-
a

Intet Land tyckes likvål hafva håraf fått ftörre

andel, än Goda hopps udden i Africa och det
dår omkring liggande Landet; hvilket blifvit

tex,

I ,

298 — 1774. OM. Näöv. Dec. Ez.

tex, Phylice, Diofme, Erioe, Mefembryans
thema, Xeranihema, med Aera , och framför
andra lyfer af lå minga pråktiga Ört flågren. vs

Och ehuruvål Eric& genus redan tagit före-
trådet från alla deffa, i affeende på antalet af
Species, om ock de få Europeifke undantagas;.
har det dock nyligen vunnit. tilökning genom
Dottor THunszErRGs och Herr SPARRMANS
uptåkter, fom deras öfverlånde famlingar nog-
famt utvifa, och lår, kan hända, ån mer:hafva
tiltagit, genom den förras flit och upmårkfim-
het, under defs Refa genom Nofra delen af Caf-
fern, hvilken, om den gått lyckeligén, fom
man högeligen önfkar, år redan för detta full-
åndad, FR ER Ni vd

Befkrifning öfver et deribland varande nytt
och ganfka vackert Species af detta Genus, har
Jag trodt mig få mycket fnarare böra framvifa
för Konel. Vetenfkaps Academien, fom jag ej
funnit det anteknadrt, ån mindre befkrifvic, hos
" någon af de Botanrfka Aucrorery föm jag eger;
och torde vara. förut aldeles, ofedt,' ånfkönt dets
år et af de anfenliga ibland Gro flägre, och vår
xer nåra omkring Goda hopps udden, emedan
Herr SPARRMAN åfven bemlåndt denna Ört.
«en Vid förfta påfeendet röjer det åfven då lätt
fitt flågte, ånfkönt den aflånga fkapnaden på
Germen och Pericarpium år fkiljaktig från. E=
ricx åggformiga, fom olikheten med alla dets
åfriga fyfkon, och får nåmnas:. |

ERICA (rerorta ) antheris fmuticis inclufs,
floribus umbellatis, corollis conicis, folus quas
terhis "Gillatis Tetra rerminatis. CNN dd

| | Defer.

1774. Ot. Nov, Dec, 299

Fool. Caulis fruticofus , diffufus, Progumr
benss teres, cinereus, foaber tuberculis albidis,
in angulum acutum decurrentibus a Cicatricibus
foljargm gibbofo glandulofis , ramolus, Virga-
rus. Rami fubuymbellati, divaricat; Dö nulis
| fetragonis, denfe folofis, inter crebras CICatrl-
ges rufefeentibus, fparfis fxpe dicothomis,

Folia imaxime conferta, tguaterna; cuas line-
as longa, recuyrvara, petiolata, ovato-lanceolata »
Antegerrima, Cillata, .acuta, .defimertia in.detam
vel tpinulam fubulatam, rubram, pellucidam.,
dongivudine. folinum xqvantem, glabra, ätida,
Fupnar CONVeXag: CA unna (ubrus tulco in medio
profunde »€xarita , ;carnefa, per tentia . Petioii
- demirerefes,: breves, fubdecurrentes, adpreffi,
albo/ vitefeentes, £labri, ad- bafin biglandulofi.
i; Flares måjukenlig RES | ramoruim., .umhella-
tb Pedunculis ».corellx dimidio ANG få rufis,
-"pubefcentibus , veftitis Bratteis tribus; fl
oppofitis fuperioribus, tertia inferiori, foliis di-
midio brevjoribus, longius PE Hab alias. illis
seonformibus. |

Galyx. Perianthium tetraphyllum, basala qua-
druplo brevius: foliolis lanceolatis, ciliatis, acu-
tis cum feta terminali fubulata,. pubefcentibus,
Car nofis.

Corolla "mottopetala, ovato- Conica, fauce Clau-
fa, fere pollicarist, ”membranacea, dilute carnea,
pellucida, nitida, extus refinofo-glutinof2, in
fummitate colli purpurea, Limbus parvus qua-
dripartivas: laciniis cordatis, acutis, patentibus,
albis, ad bafin purpureis, ultra lineam longis.
jens Filamenta oto, recéptaculo. infer-
, linearia, convoluta forte exbhiccatione, al,

tuDbo

300 1774. 'O&, Nov. Dec.

tubo paulo breviora. Anthere inclufze, väntar,
fubulate, prope medium filamentis ÖRE KA
pice & ball pubefeentes,
z Piftillapg a Germena fuperum, clavatum, purpur
reum, glabrum, inferne teretiufeulum, ftriastum,
| tuberculatum, (uperne tetragonum, quadrilocu-
lare, quadrivalve: diffepimeåto columnari quar
drangulari, Stylus exfertus, cylindraceus , lzvis,
| Ber ureus. Stigma capitatum, purpureum , pur
efcens. Rudimenta Seminum plurima, Ovata,.
com reffa, alba.

f defs öfriga egenfkaper år mig intet vida=-
re bekant, ån at blommorne åro väl förvarade
från förfång och våldfamheter af Infetter, mer
delft det kädakti a våfendet, fom utvärtes tåc-
ker Blom-pipen, emedan åtfkilliga fmå Flugor
och Infe&er dervid faftnat och fatt lifvet til.
Sjelfva 'kådan kunde icke mårkas ega någon
förma.

Figuren "Tab. VIL tådan fom jag fuldar
åftadkomma, och hårjämte bifogas, år tagen af
en Qyvift uti naturlig ftorlek, och torde krön
förre delen af våxten.

SSEEERENNON ER: TRENENEORR

Om Tackjårns Lyft - armar, ykter=

ligare Rön,
UL ERT

oOOSVEN RINMAN,
Jårn- -Manufaétur Dire&eur, Ro af Wah-Orden,

ti. förfta Qvartalet af Sd års Handlin-
gar, har ngr Academien behagat. in-
Öra

1774. Oå Nov. Dec. got

; fåra Befkrifningen på Lyft-armar åf Tackjärn för

ec

— Stångjärns-Hamräår ; på det fått, fom jag då haft
tilfålle at utröna, och föm federmera vid mans

ga Hammar-verk blifvit med nytta verkftåldr.

— Uti fainima Befkrifning nämnes åfven, at dår.
lågt underfall förorfakar en alt för längfam Ham-
mar-gång, fkulle fådant kunna hjelpas och has

e

figheten förökas , genom en Tackjärns - ring

med f eller 6, i ftållet för de vanlige 4 Lyft>

armarna.

> Herr ELvius, uti defs iraftat om Vattk?
drifter; pa&: 42, har redan vifat, at låga under:
fall åro otjenlige för Hammar-verk, och ön-

fkat, at någon fåker utvåg kunde påfinnas ril

flere ån 4 Lyft- armars fåftande på Hjul-ftoc-

ken; fom vid fådant underfall kunde tilbringa

-

en verkelig förmån. Denne utvåg år nu med
tåkerhet funnen, uti den befkrefne methoden med
- Lyft-armar af jårn, och bör det vål icke falla
én Byggmäftare inera fvårt, at låta gjuta en

Packjårns-ring med 3 eller flere, ån med 4 äår-
mar, om han förftår at propörtidneta armarnas

antal; långd> ftoflek och flyrka m, im. efter

behof, och efter haftigheten uti hjulets omlopp;

få at hammaren hvarken flår emot Lyft-armen;

för om ftör Plåt-hamtnate em 29 Lispunds vigt.

eller förlorar fin Reft; men dels ega icke alle
Sruks- Byggmåftare håruti tilråckelig kunfkap,
dels vågar man ogerna en ny påfinning, innan

den blifvit förfökt. Det torde tåledes icke va>

rå Onyttigt, at, lålöom en tillåggning til den förra
befkrifningen, tå anföra det FörlSk,. föm för 3
år fedan blifvit gjordt vid Elfkarö Bruk, med.
5 Lyft-armar, på en fådån ring af Tackjårng

at

302 > 1774. Ö& Nov. Dec,

Vattufallets hela högd var hår fate. olika;
efter tilgången uti Dammen, men kunde fom
högft råktias-til 3 alnar, da fumpen innehöll 2
alnats djupt vatten3 och fallet, ifrån fump- bor

nen til nederfta kanten på hjulet; var en aln;

Blaméöterk af Vvattu - hjulet befans vara & ale
nar; och bredden uti fkofvel-gången 6 qvarter:
Lyft-armarne voro, ifrån den. ena til den afidra
åndan af Brutkaroe, 32 salt långa: Vid Het
vatteri klagade Plat- Srhedetne , at hammaren gick
för låna famt och kunde icke "bringa högre , ån
el:70 far L minen; Jag föreflog då; at man
i flållet för de vanlige trå-armar; borde görå
ers Lyftarms-ring af Tackjårn med j åker, vc

talte derdöm a detta Brukets mycket ikieke:
lige Byggmiltare ; OLOF TORSSGREN, fom des
— dermeta dragit förlörg «om verk ftålligheten, På
fått, fom jag hårmed får den åran "betåtta;

> Lyftatms-ringen göts af godt; något nöds
fatt Tackjärny, 7 cum: tjpek i ter ERacoirat
trå-imodell, och af den fkapnad och ftytka, fom
RitHingen > Tab: VII, Fig, i. utvifar,; med
dårhositåen de. frakt ut ar och verktum:.
På iden ena ärmen; 4; 8, år Trabrulken F, äl
med defs brufk-ring ee, fu ERE ; och bör der-
vid anmårkas, at då armarne göras med de vid
ä, by utmärkte hakar . kan tråbrufken ganfka
beqvämt våndas och nåtas vid sj fedan han på
fråmfta åndan vid d, blifvit utnött;s fom bidras
ger til befparing uti Björk-verke:

> Denne Lyftatms-ting app slicerades hår på SH
gammal Hjul- itock ;- fom aflå igades vid Lyft
Armatne, lå at Ringen kom at fira vid åndan

på ftocken: och ehuru han var, efter vanlighe-
ten, mält fyrkantig, med afflagne Hörh; kunde
dock den femhörnige ringen deruppa helt vål
fåftas, då alla öppne mellanrum tyldes med väl
inpaflade trå-blockar och fiark kilning. Imeds
”lertid år det tydeligt, at om en ny Hjul-ftock
fkulle göras för ev lidan ting, fkickar det fig
"bält, om Stocken flås efter en 10-hörning , hvar-
Uti en förfiktig Byggmiåttare låtteligen lårer fin-
na fig. Efter den hår varande ttållning, befans
dångden af Hammarsfkafter ; ifrån medelpuntten
af Hylften til. mittendelen af Hammar - blocket
Eller LV its armen, 2 alnar 9 tum, och dervifran
til medel-linien af Hammaren, i aln $ tum, då
Reften éiler Hammar z fkaftets höjning vid blec-
ket, eller lyftningens centrum ( tagen Elter cirs
> kel-bågens corda) blef i3 tum, när där til ids:

i
Ne

Bes den höjning, fom tryckaren gör af lyftnin-
RNE a fa SE LA
> Med denné ftållning hade Harnmaten niågöt
öfver 27 tums reft ifrån Stäådet, och gjorde 100
Nag i hvarje minut; men vid en tå haltig gång,
kunde ej vanliga Hammar-fkaft uthärda mer ån
$ eller 6 dygn. Man nögde fig derföre dermed; at
geriom denna titökning af en Lyft-atm mera ån
förut, kunhha ernå en femte-del ftörre haftighet,
eller få, at Hammaren, i ftållet för 76 flag, nu
mera, Uti full drift, gjorde 844 85 flag uti mi-
nuten,; då Hammat- fkaften i det nårmatte fun-
nos kutina uthårda lika långe; fom då 4 Tri-
armär nyttjades, ungefårligen 2 til 3 månader,
- eller något mera, efter Björk-verkets godhet.
oo AF Ritningen kan inbemtas, at diametern
af denne Lyft + arms ring, ifrån ytterita ån-
dan

804 1774. ÖA Nov. Döc,

dan af Brufkarne råknade, blifver 14 quartet 3
tum, och. fåledes g turi längre; ån de förut bru>
kade 4 armar; men diftancen imellan de förra;

blifver dock $ tum ttiindre, ån imellan de fena=

re 4 armats ytterfta brufk-åndar. At känna ers

fåtta den kraft, fom delfe något långre armar

förmentes behöfva uti verkan; gjordes ingen vi-
dare ändring, åh med et duarters paökning uti
bredden af Vatten-hjulets fkofvel-gång, fom nu
blef 7 quarter; rimen öpningen af fumpen lem-
nades lika fom förut, nemligen 7 quarter bred;

Når Hammåren förut med 4 armar gick til 70
flag i minuten; måfte Dambordet i fumpen up-
dragas til 13 tum; meh då Hammaren nu mé:
ra med $ armar, vid lika vatten-högd, flåldes

til en lika fakta gång, behöfdes famma öpning
ej Vara högre, ån til 9 a o3 tum, hvaraf tyde-
ligen kan finnas, at igenom denne tilökning uti

armarnas antal, åfven en mårkelig befparing uti

åtgahgen af vatten kan vinnas.

Häåraf kunde vål åtfkillige tyttigeé atimårks.

ningar och calculatioriet dragas, för flere Lyft:
armars fördelaktiga tillämpning vid åndre tilfål:

Jen, dår man ej bar råd, at med öfverlopps-vats

ten tvinga Hammar-hjulet til en haftigare gångs

ån det efter mechanifka grunder Borde ega; om
högfta verkan fkal vinnas; men för Vvidlöftighes

ten fkull,; lemnas nu fådant til andta Byggmiås
ftarés eftertanka. Inråttningen tned meranåmns

de $ Lyft-arrmär; har nu varit nyttjad vid Elf-
-karö Plat-Hammare 13'år, med allmånt nöje och
bifall, både af Egare och Smedet; och år ingen

anledning at frukta någon vanftyrka aF Tacks

Jårns ringen, fom redan utftått flarka prof; och

tyckes böra vara outflitelig, få framt ban icke
med någon ovanlig våldfamhet handteras. Utom
de förmåner af Lyft-armars tåftande uti en (3-
dan ring utan på Hjul-ftocken, fom bekante
äro, nemligen befparing på Björk-verke, Hjul-
ftockens confervation, en qvick Hammar-gång,
Smedens beqvåmlighet med mera; finnes äfven,
at Hjul - nålen icke 13 låtteligen lofsnar, utan
blifver mycket varaktigare, då Hjul-ftocken hår-
igenom får en ftörre tyngd, blifver ftadigare ,
och lider mindre vridning eller ryckning vid
hvarje flag emot Hammarfkaftet; "men alt fom
denna fjåderaktighet och vridning . uti Hjul-
ftocken minfkas, blifver Lyft-armens flag emot
Hammar - fkaftet lå mycket hårdare och mindre
lent, hvarigenom den olågenhet med Tack-
”järns-armar yppats, fom ock kan tågas vara den
enda, at Hammar- fkaften dervid meråndels nå-
Bot fortare bråckas, och måtte oftare utbytas,
sån då Trå-armar brukas. Denne olågenhet kan
dock med tåkerhet hjelpas, fom ock på flere
fållen blifvit, med god verkan, -i akt taget; al-
lenaft Dynan under Hjul-nålen vid Ståd-ftocken
af en eftertånkflam Byggmåftare lågges på én få-
dan båddning af Trå-verke med kors- vis unders
lagde Bråd>ftumpar, fon, vid hvarje flag, fjä-
drar fig och gifver efter, at flaget emot Ham-
mar=fkaftet ej blifver tvårt, utan lent, famt at
Dynan eller Tamp -bånken må ega den ttörfta
tyngd, fom möjeligen kan åftadkommas, antin-
&en medeltt en derpå lagd ftör Dynften, eller
med en tung Tackjårns « dyna, om 3 eller 4
.Skeppunds vigt, fom för detta blifvit föreflagen,
«och fom -gåres med tjenlig öpning, at en be-
Hur RS År qvåm

306 1774. "Oct. Nov. Dec:

qvåm Byn -ften eller Metall- panna deruti kan
inlåggas, och med trå-kilning fåftas. Det är
ock bekant, at ju tyngre Ståd kan brukas, och
ju mera Ståd-ftocken ftår lent och fjäderaktigt
på en god underbåddning , defto lättare. går det
at fmida, detto ftadigare ftår Stådet uti ftocken,
och defto långre kunna Hammar:fkaften uthår-
da, fom alt har fine Phyficalifke grunder. Jag
har ock på flere ftållen” funnit, at där fåda-
ne omftåndigheter , blifvit i hldto tagne , och
dår Tackjårns Lyft- armar 1å långe blifvit nyt-
tjade, at vanan fått utplåna envila fördomar,
hafva ock Hammar-fkaften hällit lika långe; fom
vid de: gamle inråttningarne:'

SET Ar SR AA
FÖRKLARI NG

På de Formler , at utråkna Parallaxens
verkan , för obförveräde tni-och utvångs-
momenter vid en Planets gång under So-

len, fom anfördes utt kare Heng

Jör dr sk Za kad
af

ANDERS PLANMAN,
fa Prörenor i Åbo. LA

| [ il K, Åkadelhiba. bår jag hu upgifva de

grunder, hvarefter formlerna; fom före-
komma uti 1771 års Handlingar, p. 67 öch de
rn ; äro ekökndes dock med den Yillågg-
ning,

Vv
se

74 OM NoviDee, Söp
ting, fom en och annan råttelfe fordrar. Öch
"fom jag nu förefatt mig, at åfven hafva affeen>
de på Jordens fpheroidilka fkapnady år angelås
et at vifa, huru Parallaxseffetterna i detta fall
ör HEFÄRRAS I 0 ons RR
0 6 nr Man har alttå fört at finna afftåndet
-" iméllan Zenith verum och apparens, för bvad Las
titud, fom hållt åflundas.. . Låt til den åndaö
halfva Ellipfen 2DB (Tab. VIII Fig. 2) föres
fålla meridianen til någon gifven punét AM, och
linen NM vara normal til Ellipfen uti famma
pun&. Låt åfven 4B vara ÄAlquatorens diames
ter, och CD Jordens halfva axel. Om man nu
föreftåller fig en rät linia våta dragen fran förs
dens medel-punét C> til puntten AZ; fkall dens
hå linia utdragen utmärka på Himmelen Zenith
Verum 2, ålven fom NM utdragen utmår-
ker Zenith appatens Z> hvilkas afftånd 22 >
Ang. CMN, HÖR Haris. Sätt BDT, MG

ja K

och drag MP vinkelrått til 48, famt kalla PC, i;
fö ÅS vv A följ ; ät EIN (er FETMA Aes Pa
1å års ser MN plats natur, AZ yr

BI PAP äl ER är
Än: Och fom det år rös

och NM=V i—22

digt, at finna en expreffion på det fökta afftånd,
fom beror endaft åf ortens Latitud; 1å anmärkes,
at Ang. ANM utvifar lavituden af M. Om man
förden[kul dåtter Sin, ANM=5s, och radius =1;
se JM yr

as 4 hVadåti VE St 4
Vat-st a?r

Kn a?- 5

- kv oo R eller,

308 1774: OA, Nov, Dec.

eller, då man antager a=1+:> har man / få li-
ten, at man kan förkalta defs 2:da och högre

|

potentier > följakteligen erhålles medelft behörig

fubftitution och reduétion x=1 +, I 4+s?2, Vv 1-5;

MPzs, 1-i. 11-525 och NP=1-2 1--s2, V1-s23
hvadan CMZ1I+:2. 1—5s2?2; och CN=2iV1i—5s2,
Man hår åltfå Sin, CMN =3in. ZZ/=2is Vy I— 352,

hvilken formel inftåmrmeér med det, fom Herr
EvreR funnit ("). Och fom, til följe af grad-
måtningar, i=35g> få blir Sin. ZZ/=-SsV I = 52,

h. fh, A |

& 2. För at komma nårmåre til Parallax-

ealeulen, låt Solens medel> pun, under defs

råtta conjunétion med Planeten, Vara under he-
la paffagen orörlig uti C ( Fig. 3.), och låt lis
nien 7S föreftålla Planetens våg i Solen, fedd
från Jordens medel- puné&t; OM 2 åntages ut-

göra fumman eller fkilnaden af Solets och Pla-

netens halfva diametrar, och utur € med ra>

dier =» upritas cirkel-bågar BG, fom fkåra vs

uti I och E; lå år klart, at Planetens medel-
puné& bör finnas på deffa bågar, då defs yttré
eller inre contåé€tus med Solbrådden infaller:

nemligen fedd från Jördens medel-puntt, fynes

han uti 2, når han ingår, och uti E, då han
utgår; men i hånfeende til andra orter, befin=

nes han -mer och mindre uphögd eller nedfånkt

på famma bågar, alt fom Parallax-verkan kråf-

ver. .

Mr a

Pn Vv ja -

(") Se des Expof. Method, determ. Parall. Solis Cr.

Pp. 571.

1774. Oå Nov. Dec. 309

: é SR |
ver, Det år denna verkan, jåmte Planetens der-

af beroende tidigare eller fenare in-och utgång,

fom fkal finnas. Til den åndan, låt CP förettålla

meridianus czeleftis, och P Polus mundi för den
uplyfta Jord-halfvan; drag CN vinkelrått til PS;
och fått vinkelen NCPz3ze , fom utgör fumman af
de Vinklar, hvilka utmårka Eclipticans ftup-

ning til Planetens våg 7S och til Solens paral-

ad

lel, Sått åfven CN», och Ang, NCI=c i anfe-
ende til. Immerfionen, men NCE=rc, då fråga år

| | o - ”
om Emerflonen; 1å gifves ec, medelft Cof. ==
För ftörre tydlighets fkul, antager jag til en
början fåfom begårdt, at finna för hvarje gifven
ort Parallax-verkan til det tids-moment, då Pla-
neten- vid ingången år uti 7 (råkningen för utr

"gången, då Planeten åntages vara uti E, förråt-
tas på famma fått). Låt den gifna ortens ze-

nith apparens vara uti Z, och en ftor-cirkel bå-
ge genom P och Z vara dragen; få år PZ com-
plement til ortens latitud , fom bör förlångas med
ZZ! ($:1.), 1å ofta orten och den uplyfta Po«

len åro på famma fida om xquatoren belågnas

men då de ligga på hvar fin fida deraf, bör från

PZ) fom nu är > 909, ZZ' afdragas, för at få

ortens zenith verum Z' utmärkt, Från Z/ drar

ges ftor-cirkel bågar genom € och I, på hvilka
Parallaxerna böra beråknas, 1å ofta man har afz
feende på Jordens fphzroidifka fkapnad. — Uti
fpherifka triangelen CPZ” åro tåleds gifna fidor-
na CP och PZ' jämte Ang, CPZ!, fom utgör tids
momentets afftånd från middagen, förvandladt i
SR ; hvadan fidan CZ”7 och Ang, PCZ' erhål-
ass Vare Ang. PCZ'/=b, och Ang. Z/CI=r

X 3 (Vid

r

(Vid 'emerfionen bör antagas Ang. Z!CE—r);
lå gifves r genom för riga räctetb, eller

racte+b Man kan åfvertyga fig om deffa
förmlérs bruk af blotta figurens betraktande:

"nemligen , fd ofta Planetens våg i Solen faller imelå

lan Solens medet-punit och den uplyfta Pelen, til hvil-
ket fall figuren år nu låmpad, bör den förra foxim-
len "nyttjas til förmiddags, och den fenare til efter-
middags oblervationer , då de öfre teknen gålla vid
immer(ions. och de nedre vid emerfions momenters
nä. Men faller Planetens våg annorlunda, få at den

vid U går Söder och vid Q "Norr om Solis medel-

punit, bör den förra formlen nyttjas til eftermiddags

och den fenare til förmiddags obfervationer ; famat de

öfre teknen til emerfi ions, men de nedra til immera

fions «momenter. ' För öfrigt bör, då r > 1809,
def fupplement til 3609 nyttjas,

S. 3. Om IK tålles vinkelrått til CZ”, blir

CK=n Col. r; och fom Z/I=ZK, i dör når=
matte, här mar Z/I=Z/C+ CK: hår gåller —
då 2 909, men —, då r > 902, Kalla Pla-
netens horizontal Parallaxis HM, och defs högds

Parallazis P, lå har man P>=H SN T Om
nu på ZI utdragen atlåttes IQ—P, fkulle Pla-
neten från den gifna orten fyras utl..Q» 1 fall dl

Solen vore utan Parallaxis. Men då Solens ho-

för

rizontal Parallaxis beteknas med 6, och defs
khögds Parallaxis med p=6. Sin. Z'C, famt på

Z'C utdragen, tages CO =p; fkal Solens medel-

puné vila fig nedlånkt til 0: hvaraf följer, at

Planeten icke vidare kan (ynas uti Q, utan i nå- ig

gon annan punét, hvars utmårkande beror på
2:ne håndelfer: nemlig gen, då CO och IQ kun-

na
FOTS 4
KD,

| 1774. dd Oct. Nov. Dec, 31

| na anfes' antingen parallela med lvsendra eller
icke. |

$. OT den håndelfen, då IQ och CO åro
at anfe för parallela med hvarandra, hvilket utan
mårkeligt fel kan fke, I få ofta Solens högd icke
åfvergår 609, bör på IQ aflåttas QR=p, då Rs är
den pundten, hvareft Planeten från den gifna ors
ten fynes på famma tid, fom han för Jordens me=
-delpunét vilar fig uti Z, Om från &R'drages til
bågen BG linien RG, parallel med Z7S, blir RG
den Parallax -' radon. fom fökes och fom ftrax
fkulle finnas, om man finge anfe bågen IG 13-
fom en råt linia; men fom den ofta går öfver .en

grad, och ftundom til 2 grader, måtte man ge-
nom "följande omgång leda fig fram, Man dra-
"ger chordan IG, och råta linien CG jåmte IT;
fom uti I tangerar bågen, och uti zd fkår GR
utdragen. om tå behöfves (åndamålet år, at förft
finna den lilla Ang. GIT, för at fedan få RIG
och RGI determi inerade); "drag fedan GR ut, tils
den råkar CN uti a, och fåll från I linien Ii
vinkelrått til GR, (amt lamt antag Na=2. Man har

altlå 1— =Na=2=P—p. Sin.», hvareft JE då
ock ys Ang, IRG=r—1r + 909 äro gifna. Följ-
akteligen år Cn=n+2 gifven, jämte Ang, »CG,

den jag kallar AA; emedan Cof. A mät; och

tåledes har man Ang. GIT FOR Nan Gö T

famt GIR=909 er- ÅL, eller, då Meze r HAL
| förtes, blir: GIR complement ii . Ytterliga-
4 re

nt

h 313 = 1774. O& Nov. Dec.

KAN IRON A-e
re fått RGI-—e', 1å har man ole + ÅL, hvars

eft teknet — gåller , få ofta Z' faller neder om
FS, Triangelen GIR år altfå gifven, och Pa-
> rallax » verkan GR, den jag kallar v, erhålles

medelft v==F LLC, (4). Hår gåller +

HIN
vid immerfionen, och — vid emerfionen, 1å of-
ta 7 > 909; men tvärt om, då r < 902,

Om med K beteknas Planetens motus hora=
rius på defs våg i Soien, utfatt i fecunder, blir
Slag 600. Uv ; |
Parallax - verkan i tid = 20,

S. f. I det andra fallet, då 7Q icke kan ans

fes vara parallel med CO, antages e= Ang. CIQ,
LA saa MÄN INNE

fom gifves medelft Sin. (SKL Ar
Affått 7Q=—P, och CO =p; och drag från Q li-
nien QU (Fig. 4.) parallel med €0, famt gör
QU=CO=p; 1å måtte, til följe af den fammanfatta
rörelfe-lagen, Planeten för den gifna orten fynas
uti U på famma tid, då den från Jordens medel=
punét fynes uti ZI Drag GR genom U parallel
med 75S; 1å utgör G U den Parallax - verkan, fom
fökes, I hvilken affigt RU och GR böra be:
fråmmas. Sått Ang.RQ UDP, och Ang. IRG =;
fåår P=e—r, och x—e + ec + 902, hvareft de
nedre teknen nyttjas , 1å ofta Planetens våg
faller imellan zenith och den uplyfta Polen,
Om R8U=2 RQ =, och a=x— P3; blir

uIS

||

1774. O& Nov. Dec. 313

1 ; p. Sin. a $
(NE och SE så fall bågen IG
icke år iå liten, at den kan anfes för en råt li.
nia; måfte Ang. GIT, fom tangens IT innefat-
tar med cbordan 76, fökas, och e' derigenom de-
termineras, på lått, fom i föregående 6. är utredr,
— Sått fedan g'=9+"5; lå blir GR=vz==+ SEG TREOLTE
EA ar ne DIG CA
0), Det famma gåller hår om teknen, fom om
-formlen (4) år anfördt; allenaft man för r an-
tager eo. Man har altlå den åftundade Parallax-
verkan GU=v +2, (BB), fom förvandlad i tid
år= 2 on Så ofta p > 900, gäller +,

men — nyttjas, då -e < 902,

$, 6. Enligt det beting, fom gjordes i $, 2,
har jag föreftållt, huru Parallax-verkan bör. ut=
råknas för hvarje ort til det tids- moment, då
Immerfionen eller Emerfionen fker för Jordens
-medelpunét. Nu får jag anmärka, at utråkningen
för fjelfva obfervations momenterna förrättas på
lika fått, allenaft man antager Ang, CP lika
med en och hvar obfervations afftånd från mid-
dagen, , förvandladt i grader. Ty låt Planeten
från Jordens medel-puné& fynas uti £ (Fig. 3),
då den för en ort, hvars zenith verum är Zl
T | ; S INg
(") För totala Immerfions - momentet vid 52. Fofephs

- Fåfle, har Jag funnit bågen ZI G vara få liten, at
Corfrettionen af vinklarna c och f kan undvikas, och

GR erhållas medelft v = + Pa: Coll.

and
a

; JN |

314 1274. OG. Növ, Pecs -

ingår uti Solen; tå. .måfte verticalen 24i£ råka

bågen. BG- uti någon puntét &€ ('$. 2)... Det år

då klart, at Z6 utgör då fkilnaden af Planetens

och. Solens. högds Parallaxer, och at LT år den;

Parallax - verkan, fom fökes och kan finnas, på

fått fom afhandladt år: nemligen , man determi-.
nerar, för den gifna obfervations- tiden, verti-

calen Z'I jämte högds Parallaxerna för puntter-
na I och C, hvilkas fkilnad må vara IR. Då

har man IR=LG, emedan den ringa fkilnad,

fom år imellan verticalerna Z'I och Z/L, icke

kan verka någon mårkelig olikhet imellan bögds

Parallaxerna til I och Z; och fom defsutom IR
och ZLG- kunna antagas parallela med hvarandra;
- 13 måtte åfven IL vara lika ftor och parallel med
RG, följakteligen erhålles den åftundade Paral-
Jax- verkan, då man, för den gifna obfervations-
tiden determinerar RG på lårt , fom i ($. 4) an-
föres. Betråffande den andra håndelfen, hvar-
om i ($.$5) athandlas, bör, likmåtigt derftådes
förefkrefna tått, för den gifna obfervations-tiden,
GU determineras, fom då, utan at begå mårke-
ligt fel, antages för den fökta verkan.

g. 7. Til flut vil jag genom et exempel vis i

fa tillåmpningen af den anförda methoden, och
nyttjar dertil famma elementer, fom uti 1771

års Handlingar, pag. 71 anföras. Det år vil

af Aftronomerna nåftan allmånt vedertaget, at

man, til Sol-Parallaxens utrönande, antager ef-

ter behag et approximeradt vårde deraf, och

SS

utråknar defs effegter, fom fedan jämföras med
obfervationerna, för at finna den råtta Paralla-

xis. Detta går derpå ut, sat. man fupponerar

Pa- |

WHO NovuDen = fig
Parallaxerna vara proportionella mot effe&terna,
hvilken fuppofition likvål icke eger rum, Ty
om 72, dragen parallel med RG (Fig. 3), an-
tages Vara en verkan til en flörre Parallaxis, ån
den år, hvars verkan £G utgör; 1å fkulle, om
fuppofirionen vore riktig, 72 vara til RG fatom
7E til RE, och följakteligen borde E,G,2> fin-
nas på en och famma råta linia; men fom de
det icke åro, utan åro beiågne på famrtna cirkel-
båge; kan det ej heller medgifvas, ar verknin-
garna åro proportionella mor. deras Parallaxer:
Dock kan det utan mårkeligt fel antagas, då
fkilnaden Parallaxerna imellan år rittga. Jag bis
behåller fördenfkul Solens horizontal- Parallaxis
hi calculen odetermincrad., och beftåmmer defs
cockficienter, 1 hånfeende til de öfriga Paralla-
xerna: få, til exempel, har man Veneris 'hori-

zontal Parallaxis H= PS = 33514. h. Låt

det nu vara begårdt, at finna Parallax -verkan
för Veneris totala Emerfion, fom vid def fitta
Sol- befök fkedde i Cajaneborg kl. 15, 32 min. 27
fec., hvars afftand från middagen år 8 tim. 27,
33, fom utgöra i grader 1269, £3. 15 —CPZ,
hvilken vinkel faller Våfter om meridianen CP,
emedan obfervationen fkedde för middagen.
Nu år 3 ÄdE LA40: 208
ME 1-9f44879. nt 2
Wlafö 1. 6383277.
oo — 1. f$928156.
FRA 2 00000800.
för SWLZZ =: 928156. Zals0 148: 20.

: nar 0 SNS
PL. =2)?.)9:58.

[|

26: 74 Ko: Nbv.å Dec.

L.oR mt HBA
L. Mm = 2.9893286.
Z£.Coflic=-1 Vd 2787, i
ex fl 22. fi.

Uti triang, fpher. EPZ'; hvareft CP=672, 33: 30,
har man CZ'/= 84", 15.57, och
Ang, PCZ' =ib==209, 37: 7
hvadan 7r—e +e—)b —462. 17 Ä
| j=r—rn Ned $4. 17.
L m = 2. 9893386,
z. Cof.r=-1. 839$f 165,
LOK 5 2, 8288551. Sd
; CK— id. de
aj -Z0—CGK=842, 4. 43
L H =0. f458018. |
L.Sin.Z'E=-1. 9976'766,
of OP = 0.5434784.
| P=3, 4925 hb
L oh = 0, 09090000,
EL, Sin. 20 -1. 9978214,
L. Rp =—1. 9978214, |
; pP=0,3 995: h,
P—p=2, foo, hb.
L, P—p= 9. 3979409. j
L. hb = 0. 9190781, (")
L,Sin.y=-1. 9982804.
RR Is 152905:

a

—————

(+) Hår mäfte et apptoxiek Ri 'vårde af hb antagas ,
fom må vara 8. 3, för åt få angeln, den man fö-
ker, determincrad.

1774. . O. Nov. Dec, 317

gr | FS p==600,00:
i. ä-—2= 2. 096210. HATA IE 2OI6 ÅA
LL. mm => 2.9893386: oo 2588,33,

L. Col, AT- I, 7802824.

es
-.
|
Lr)
+
H
Sas
| Sd
9
[a
boat |
Neon

iL, Pp = & 3079400.

I,Cof.7r!=-1. 8333403;

| | | OO. 2312803.

I, Sin. e/=-1. 8974165.

Mare 220. 3338638.

i If = 1: 1760913. (")

LZ 15vE 1.50995f1. |
Hvadan 159 v = + 32, 356, b> fomår den fökta

Parallax > verkan. |

$. 8. På fådana grunder har jag utråknat Paz
rallax - verkningarna, fom i Handlingarne för 3r
17723; Pp» 360, åro intagne, och då tillika vifat
huru de böra nyttjas. De utflaz, fom jag, mes
delft jämförelfer af Veneris drögsmål i Solen, på
Parallaxis funnit, föreftållas uti följande colum->
ner, af hvilka I och II innekålla utflagen , hvils
ka höra til det på Ön Taiti och i California
obferverade drågsmål imellan bågge inre contas=
étus (yttre contactus emerfiönis , låfom nog förs
- FIRST SINE

Gr - a ma 4 é -
; (") Nu var =S I det närmale;

REN

318 — 1774. "OA Nov. Dec.

haftad på bågge ftålleha, nådgas jag gå förbi);
Columrerna III och IV innefatta Parallaxer af.
Herr Dumonbs vid Hudfons Bay obferveråde
mora imellan bågge inre contattus och imellan
inre Immerfonis, famt yttra Emerfionis,; jåm-
förd "med de motfvarande. Jämte detta, bör jag
erhindra, -at jag, i anledning af Herr DUMONDS
erhållna mora Veneris på Sol- brådden =12. 324
antagit famma mora för Cajaneborg = 18. 23,
fom, 1 hånfeende til Parallax -verkah 5 bör va-
ra inemot 9 fec. mindre, ån den för Hud-
fons Bay. "4 a R | fn
TIL: 028 TIA - AV. mediung
LA CHAPPE 2342] (0 end ;

D. VisCENT 8,38 6 0 SK NIER 0 6 pd
D. SALVADOR 84 2097), 0 äl
Dumonp - + 8,44 8,46 == se 85
WALES = + 854f 8547 js ned
Fber pro BE R,$9” 1,04
SAjNövies > 3,56 8,78 OKT DN
BoORGREVING 8,46 983549... 8450, d
PLANMAÅN = 8,30 0,37 8,28 8
Genom et medium af alla medel- refultater;
blir Solens Parallaxis 9, 51, vid defs afftånd från
Jorden, den 3 funii, 17693 men då 8,72 och
8,86, tåfom målt fkiljaktiga, förkaftas; blir Pa?
ralaxis 9,40. Öfvertygad derom, at min öbfervas
tion på Veneris utgång icke var förhaftad ; ans
(er jag Parallaxis vara fnarare mindres ån frörreg
och at den vid. Solens, medel - afftånd icke (kår
ligen kan fåttas öfver 8,$£- Herr Heri bar vål
nyligen, uti defs Snppl, Differtv de Parall, Solis, fålts
ftålt Parallaxis vid Solens medel-afftånd til 8,79 >
men

1774: 'O& Nov. Dec, 319

men på et lått, fom leder til hvad utflag man
hålft åftundar; då man på lika fkäl, fom han
nyttjat för at tildöma fina egna och Herr GREENS
Obfervationer företrådet fram för alla andra, af-
Bör faken til följe af något enda par obfervatio-
ner, Herr HELGs totala Immerfions- moment,
”oaktadt 'defs vidlöftiga apologie , har man få
"mycket ftörre fkålat mifstånka för fel, fom Hgn
Hjelf gifvit: dertil anledning, då han, uti dels
"Obferv. tranfitus Veneris ante dife, folis ad: 3 Fun.
AN 1789, P. 51 fequ. velat, tvårt emot hvad
(andra erfarit, bevifa ogöårligheten, at lika noga
'obfervera den inre conta&&us vid ingången, fom
"den vid utgången: 1å framt man icke vil 10;
Jat han utan all anledning inlåtit fig uti en lå
Onyttig underfökning, NT .

FER NR Ren ransanen

Xiterligare Beråttelfe ; om Biens föråkel-
+ fe ditt Kupor ; med några anmärk=
07 niigar vid Bi-frisflen ;

P; E.-PRINTZENSTIERNA,
+ oAdjutant vid Öftgötha Infant, Reg.

4 medan Ki Academien behägat, uti fina Hand-
As lingar för fiftledna året, intaga mina Förs
på at bevila Bis kupors förettåde för vanliga Bi-
flockar; hoppas: jag; at K. Académicen ej obes
näget anfet en liten fortlåttbing deraf. > ul

a | Då

320 1774. OO Nov. Dec.

Di den förra beråttelfen affåndes, hade jag

ii Kupor, men federmera hånde, at två efter-
fvårmar, fom ftodo hvarannan nåra, gingo tilfam-
mans uti en Kupa, Således blef antalet 10 ftye-
ken, hvilka alla öfver vintren voro i godt ftånd.
Faflån ganflka- tå Bi-ftockar hår å orten i år fvår-
mat, hafva dock 6 af mina Kupor i denna fom-
mar gifvit 9 nya Svårmar: den förfte ankom d.
30 Maj, de öfrige, di 3, fs 6,9 8, 10, 12, 15.
och 16 Junii. Det hånde tvånne gånger, at 2
fvårmar kommo tillika, och blandade fig tilho-
a, få at de utgjorde allenäft en vanlig ftor fvårms
därföre gjorde jag mig ingen mödå at fkilja dem
ät. Af de io, fom lefvat öfver vintren, hafva
4 1 åt icke fvårmat, nemligen den åldfta meder-
kupan , och den tredje fvårm hon gaf, år 1772,
famt 2 af fiftledne års fen-fvårmar, hvilka ej 13
tidigt hunnit fullbygga. Af de 6 öfriga, har
en i år [vårmat 3 gånger, men blef fjelé förlö-
rad, och lemnade toma Kakor efter fig. En af
de åldfta gick ock ut, "föm ingen gång blifvit
förökad med krants, och derföre lårer hafva va=
rit för trängbodd: hon: var allenaft 2 år gam
mal, på hvilka hon aflät 4 Svårmar. Ingen
Svårm har budit til at rymma, icke ens utom
gården, ehuru utomkring åro Trågårdar. =
Vi egde tåledes nu 17 Kupor, af hvilka jag;
efter min Med-intereffents påftaende, i medio
Augufti; nödgades flagta 2, neinligen de förft>
nåmnde af dem, fom i år ej fvårmat, Vi ere
höllo af dem 15 kannor :fjelf>fkird Håning och
$1 marker Vax; fom vi ofs imellan delte, Ha-
de de fått få til rätta tiden; September månads
Hut, hade vi fåkert vunnit mera. De 15 Ad
ect / efa

1774. Oc. Nov. Dec, — 321

blefna Kuporna delte vi ock ofs imöllan; få at
vi fingo hvardera 7 egna, och hälften hvar uti
den tf:de. Min Med-intereffent har falt

så af fina, och för dem fått - 306 dal:
Behållit 2 de bälta, vårde åtminftone 120 => =>
31 kanhor Håning, a 15.Daler, + i12 + 18 öre
23 marker Vax, å 3 Dalet, > Brad .
RIE Summa $46 - 24 -

Han har fåledes, på 3 år, utan minfta koft>

nad och befvår, vunnit £46 Daler; hvaraf man
fer, huru vål Bi-fkötflen lönar fig, når den vill
lyckas och rätt vårdas. |

— Så vål Herrfkaper fom Allmögen håromkring,
hafva hu oOgonfkenligen blifvit öfvertygade, om
Kupors förmån framför de hår i Oftergöthland
förut nåftan allmånt brukeliga trå-ftockar, och
”månge hafva redan fkaffat fig Kupor. Jag hat
til några gynnare och vånner aflemnat 12 toma

nya Kupors Re | i
0 Bäft fynes rig vara, at Kuporna flå, ej på
Cbånk, utan på fradiga ftolpar, & dvarter höga
ofvan jord, i gvarter i diameter, flåta och trin-
då, åt ingen Rätta må kunna gå upföre. På
”Öfra åndan faftfpikas en bråd-lapp; 3 qv. lång
och 2 bred, litet lutande framåt, | I fråmtta hörs
nen båras 2 häl, I qv. imellan hvardera, hvar-
uti låttas pinnar ;' form få 1 tum öfver Lrådet.
Flögen på Kupe-bottnen går iméllan deffa pins
| hat, fom hälla émot, at Kupan ej fkrider ned:
hår på får hon ledig och lös, endaft faftfmetad,
2 öh Rin- uplyftas efter beliag. - At faftfpika hen-
"he, år onödigt och hinderkhgt. Står hon 1å uts
”fäld för vVåder, at man fruktar hon kan blafa
Kn RR Y i ömse

LÅ

312 1774. OM, Nov, Dec, i |

omtkölls byter kend otjenligt ftålle, år
bärtrecet faftbinda bennes. Planket omkring Bi-
gården Bör framför Kuporna ej vara högre än
flögen, men vål lägre, Hos mig flå 3 ”Afpar
fram för Kuporna, uti hvilkas täta och lum-
miga gviltar mina Bin gerna fatt fig, då de fvår-
mat, men lå illan tio fårika En- rufkor, fom jag
vid Svåtrmestiden ttålt midt för Kupornay hvil-
ka dock i britt af andra tråd, åro tjenliga.

Det fått jag gemenligen brukar, at i nya

2 upor intaga Svårmarna, har j Jag nyligen funnit

få tydeligen befkrifvir uti 1775 års Almanach ti!

Göt SRA horiZont; ar jag det ej behåfver be-

fkrifva, nftockningeh bör så fort, men var-
famt 3; ty eljeft bårt flyg er Svårmen:

Når mina Bin, vid vackert våder, i Marti
mänäd , börjat qvickna och vilja dy; a Ut, häl
jag tj; efter fomligas råd, hindrat dem; utar
jerbrat dem fin frihet , och ej funnit dem der-
af tagit nägon fkada ; ehuru de federmera, fö
köld och [nd 4 hågon tid målt hålla fig inné. Jag
har dock utur och fråmför Bi-gården låtit bårt-
fkåta fmön, på det rjarken Mart (kulle blifva bar.
Gahfka angelåget är, äl OM VINEIEN IR det
Fluftret eller öppningen för flågen ej tiltåppe:
af is nd eller orenli ighet: ty ehuru halm eller
granris plågar Jåttas omkring kan. döck yt- -fné
trånga (ip igehom; fom af Biens imtne fmålter
och blir til is, at öppningen fvåll er igen; då
Bien dö af « vaälm: Detta . håller. jag för förta
orfåken til jr många Bi - farbbållens undergan, i
och förfvagande Viniter-tiden; Komma de ofkad-
de fråm om VÄ hafvå de fällan hågon töd:

Af

i774. OT Növ. Dec. 323

Af de förftå Vår- fvårmar 3 böra hågte lem-
på otörde ; et NR Åfvels- kipor til nåfta a ät;
på det de. må hinna fullbyg 4 fina Kupor til

rn och låledes fvårmå tidigt; och givå fle>

rå fvårmar nåfta. Vår. . Den (vårm Jag förledet
ar intog den ö& Junis, fvårmäde i är d. 30 Maj;
hvilken, med flera; fom fört kommo, redan bygt
fina Kupor fulla; fom årö få rörd ed ät en Kärl
knapt förmår lyfta dem.

RENEE JE SE

FÖRSÖK

A af Po orater. eller Jord - påroh iil/és
NE ven 2 Mjöl ;

Kv B. SKYTTE

X

&Å edan a nu jå långt RE at vårt Folk
> fatt håftah allmån fmak för Potäter, och luft
til. deras plånterande; år atigelåget; at låra, rått
nyttja dem til föda, i fynnerhet ; at af dem kun>
ha tilredå godt Mjöl; fom har ten fmak och
fvållände egenfkap. Det lått; fom bårtils blif-
vit brikadt; at torka dem i Bak-ugn; och fe-
dan mala dem; år, di min tanka; ej det bålta.
Om ugnen ej år hog varm; torka de långlamt;
; och blifva mer fega ån hårda ; emedan de inne,
afva fyra 4 gånger flerd våra ån torra delar, få
at de fvårligen kunnä målas; och om de kunna;
Fr dock mjölet en oangenåm [mak ; af den ine
fb våtfkän ; $ fom SR deras ofmakligare del.

Är

+;

324 1774. Oct, Nov. Dec,

Är åter ugnen mycket varm, mifter mjölet, fom
af haftigt och härdt torkade Potater erhålles, til
ftörre delen fin egenfkap at fvålla; Jag har der-
före gjort åtfkilliga Förtök at affkilja våtfkan is
från Potaterne, förr ån någon torkning och mal-
ning företages, af hvilka jag endaft vil anföra
tvånne, fom båft för mig lyckats, THU
> Ofkalade Potater fköligdes ganfka vål, hac+
kades i fmå bitar och maldes ftrax med litet kalt
vatten : på maffan gjöts fedan kalt vatten i til-
råckelig myckenhet, fom vål omrördes, och blef
ftående et dygn at fjunka: vattnet blef då, u-
tan minfta fqvalpning , aftappadt, och nytt vat-
ten på-öftes » maffan uprördes och blef fedan åter
et dygn ftillåftående, hvarefter vattnet aftappadess.
.Hårmed fortfors flere gånger, tildes fifta vattnet,
fom aftappades, var helt klart. Då hålldes hela.
maflan i en duk; fom lades ombunden på et vord /
under tilråckelig tyngd, at utpråfla vattnet. Se-
dan lades mattan på en torr duk, i et varmt rum,
at torkas, fom gick nog långfamt, ehuru hon
ofta områrdes och klimparne föndergnuggades:
Ändteligen maldes hon til mjöl, hvar af; utan
tilfats af annat mjöl, bakades bröd, fom blef de:
gigt och kårft til fmaken, men med tilfats af
nåftan lika mycket groft Rågmjöl, blef tåmlis
gen godt. Detta mjöl blef ock nyttjadt til ans
dra råtter, famt Befans dertil dugeligt. 1
Ehuru jag nu var någorlunda nögd med detta
mjöl, villé jäg dock-förföka, hvad verkan köld;
fom de flefte hållit för fkadelig för Potater, kun=
de 'Hafva på deras mjölaktiga delar, Jag urlas
de några Potater at hårdt fryfa, och låt dem fe=
dan låvgfamt uplenas, då de funnos vattnige od |
/ | ; fe-

=

Nu

1774. O&. Nov. Dec. 325

fege , men det mjöl jag af dem fick, var godt.

-Derefter afdelte jag 15 lod Potater uti 3 lika:
delar: af en del gjordes mjöl, på redan befkref-

ne tlått, med all aktfamhet, och fick jag, af 5

lod Potater, & lod mjöl. . Den andra delen låt

jag en gäng fryfa, och fick deraf 135 lod mjöl.

Den tredje, fom 3 gånger frufit, och imellan

hvar gång varit uplenad y gaf et och et knapt tjer-

dedels lod mjöl. Hår af fann jag, at på förfta
delen var måft förloradt >, och at kölden hvarken

i

minfkat eller fkåmt Potaternas fafta delar... Glad
at hafva påfunnit et, 1å vida jag vet, nytt och .
fördelaktigare fått at göra mjöl af Potater, gjorde
jag fedan ftörre förfök : jag utlade Potaterne at

ftarkt fryfa, låt dem långfamt uplenas, ådrog
huden, kramade roten i handen, at våtfkan af-

någne til förruttnelfe, bör

rann, kaftade dem fedan i kalt vatten, fom nå-

gra gånger ombyttes, och fortfor med maffans
pråfsning och mallning på fått, fom förut år be-
fkrifvit. Nu torkade maffan mycket forta-
re ån förra gången, och jag fick et mera hvitt
och renfmakande mjöl; fom år vida båttre til

Bröd och annan matlagning , ja ock til finare

råtter, ån det förra. Man tår ock häraf kofte-
liga Gryn, fom, då de kokas; mjukna fnart,
fvålla och göra fpadet fimmigt, |

EL DE bröd bakas af Poratess mjöl," bår degen

fr fladig, och når Jåften år vål inknådad,
ullor deraf bakas, fom infåttas i ugnen, 13 fnart
de blifvit upjåfta; ty jag har funnit, at hvar-
Ken degen eller kakorna tåla at långe jåfa.
Som Potater, fedan de frufit, åro mer be-
man ej låta fryla och i
3 > Syng.

EN AN

326 1774. Oc Nov. Dec,

(yrisetket ej uplena flera rillika, ån man efters
hand hinner krama, fkölja och" torka, ' Sedan
maffan år torr, kan den” förvaras, til defs mar
får 1å mycket, at en Qvarn-refa kan företagas,

I anfeende til (yätlanptna at långe förvara
Potater, håtler jag före, at, fedan man aftagit
få mycket fom 'behåfves til andra behof och
til utplantering, bör man om vintfen, på nu bea

fkrefna Järla älta använda dem: til mjöl, fom
uti torra kåril förmodeligen långe kan förvaras,
Wii i Öftergörhland, d. 3! Dec, 1773: sö

NERENERTNINENONSNENENERE

Underfökning, angående Fordpå-
roas Fryfniag, at derigenom er=
hålla Mjöl och Gryn, |

"EE

BERNHARD BERNDTSON,
| Bergmåftare vid Sala Silfvergrofva, :

0

u mera den föcnilella Jordpårons v växten hos
| våra Landsmån ymner tycke, och ju allmån-
fare defs nyttjande hos ofs vidtages, defto mer
ra updagas defs mångfaldige egenikaper , i ans.
feende 13 vål til dels planterings- lått och våls |
fignade föröknings » - kraft, fom” til defs bruk i'
hushållningen. Ibland de' vårdigare föremål för.
gode Medborgares bemådande, år utan tvifvel
det, at bibringa Samhållet, hvilket til de flåfte
defs Ledamöter beftar ar folk, fom bör ing,
and-

1774. Of, Nov Dec: 337

Hhåndtedas och upmunotras, I dan på riktiga grun-
der bygde Hushålls-upgifter, fom i ceras hand
kunna gagna, utan deras eger forfka|de, och
utan föregående fynnerlig annan k oftnad 3 än tref-
ven handlågg: ing. 138 underratteller, dömt tid
efter anhan blifvit allmänheten meddelte om Jard,
påronens ans och nytta, underfrådde af vålbe-
'tånkte måns förelyfande exempel, hafva vål I det
måtta fkingrat de fördomar , fom en häglös me-
nighet hylt emot et mera utvidgadt nyttjande af
denna iordfrukt 3; men få tarfvas ännu mycket ta-
Irmod at fe, huru en tå god fik nådgas arbeta
fig fram, fteg sd teg, innan man deraf tår för-
vånta de goda FÖ loder , fom befk: ESSER bade
kan' och bör medföra. I medlertid är det en fyn-
nerlig fågnad at finna, huru Aere fått efter hand :
blifvit bekanta, at tilreda Jordpåron til mat, och
deribland et, få aldeles limpeligt för vårt ftrån-
ga Climat, at det förtjenar Hållma til allmån-
hetens kunfkap, til ytterligare pröfning och bruk.
Det hittils obekanta fättet, ar igenom frys-
ning erhålla Mjöl och Gryn af Jordpåron, är få.
mycket mera not, fom man altid lefvat i
den tankan, at Jori! pårapen vora rent af (kåm-
de och til mat onyttige, tå fMmart de blifvit frus-
ne, hvilket ock har fin riktighet, om man uti
fådant fall ej vidtager de utvågar, hvarigenom
de, efter fkedd fr yhing, kunna göras til nytta.
För f eller 6 år fedan, hände mig, at vid
pls. ts tunnor Jordpåron kommo, 1å Jinge 9

på höften, at bli liggande i jorden, at kälen gick
något öfver I gvarter djupt, hvarigenom de må
fte blefvo frufne, och efter alt flere nde förlora=
| de; men jag lät lågga dem i ftora kar, under
| fd oc FU

gå

1 - - A NN , UR
hj dj a

328 1774 OM Nov. Dee. > od

| : z |
rinnande vatten, då kölden drogs ur dem, och .
de uparbetades genom rifning til mjöl, ehuru de

gäfvo något mindre af det fina mjölet, än van- -
ligt, men hylforne blefvo få mycket mera mjöl-
förande, til nytta för Bofkapen: De af deffe
frufne och i vattnet uptinade Jordpåron, fom
användes til mat, genom kokning, hade ej för=
lorat det mintta af deras fmak och godhet; men

det bör nåmnas, at då man ej har tiltålle til rin«

nande vatten i karen, får man ej alt för långe,
och. ej öfver > til 3 veckor, lära dem mega a:
vatten; ty då hånder, at de efterhand löfas up, .
och förvandlas til en flersaktig materia, NN

En annan gång hånde, at et"ftort kar, fom -
var fyldt med hålften kårnmjöl, affikadt ifrån rif= .
ne Jordpåron, och den öfrige' hålften med vat-
ten, målfte lemnas frufet i flere veckor, då jag
fruktade at altfammans fkulle bli fkåmdt: men
fann, at mjölet vid uptinandet ej på minfta fått
var fkadadt, utan egde famma hvithet och ftråf-=
het imellan fingren, och famma godhet i mat-
redning, fom det vanligen plågar hafva,

Herr PARMENTIER beråttar uti defs, förle-
ledet år, i Paris utgifne Chemifke underfökning -
om Jordpåron, at han låtit dem ftrarkt fryfa, och
derefter i et mindre kallt rum uplena, federme-
ra lindrigt pråffat vattnet ur dem, hvarefter hu="-
den ganfka lått kunnat afdragas, Når han fedan -
kokat deffe 1å handrterade Jordpåron, hafva de
återfatt deras vanliga fladga, och deras fmak har
för ingen del kunnat förmårkas vara föråndrad. -

På refjårn fönderrefne, har han ej funnit deffe
frufne Jordpårons beftånds-delar förändrade: och
når Herr PARMENTIER låtit famma Jordpåron

Z Ö ac

NE

j a 1774. Oct, Nov. Dec. 329

kilo gånger fryla och åter uptina, har han
hos dem ej funnit någon mårkelig förändring an-
| nr; än I det fallet , da han lävt koka dem far
dane, fom de kommit ur kölden, utan at för-
out låta dem i medelmåttig vårma uprtina.
Under det at år(killige lått af Herr SKYT-
TE blifvit förfökte, at göra Jordpåron til mjöl,
har det ej heller undfallit honom, at verk ftälla
— fådant igenom fryfning, fom föregående Rön
utvifar.

«> Häåraf kan vål i det måfta fkönjas, at fåttet
bör ega fin riktighet. Men Kongl. Academien
har dock velat vara utom alt tvifvelsmål , innan
faken blir lagd för allmånheten, derföre äro föl-
jande förfök gjorde, hvarigenom fakens verke-
lighet otvifvelaktigt lårer vara ftadfåftad.

& — I. Förföker. I anfeende dertil, at följande för-
fök äro gjorde med tådane Jordpåron, fom me-
ra allmånt vanka , nemligen af fmårre flag, til 5

of. på I Skålpund, var nådigt at utröna, huru

ij vida de ftora kunna fågas vara mera mogna, det
år, mera mjöl-gifvande, ån de fmårres til den
ändan togos, af det gula Iaget, hvilket i alla För-
oföken blifvit brukadt, 12 ft. Jordpåron, fom til-

fammans vågde - - - 10:08.
famt 80 ft. fom åfven tilfammans i
fr Co NIT ULGIOTRR 2. gt - TO R.

Huden aftogs ej, utan de fönderfkuros i [må
bitar, och torkades på et bord vid en varm Kar
kelugn. Etter. de; flora Jordpåronen vågde de
torkade bitarne, omalne, at intet
fkulle fpillas = - - 20-127
S Efter de fmå Jordpåronen - 20 22. Od
medan vigten af I tunna Jordpåron år ungetår=

; OR ligen

Få

|

ligen 123 Lispund, har man af i tunna de ftörre
Jordpåron at vånta. i mjöl 3 L:68, 11 (8. 182 lod.
Och af de fmårre >, - 3 — 7— 6 —

Hvaraf fynes, at ingen annan betydande fkil-

nad år imellan. ftörre och fmårre Jordpåron , ån
af huden, fom uti 1 tunna eller 122 L:(B, be-

klåder endaft 300af de förra, men deremort 22029
af de fenares; hvilket ock i det nårmatte paffar.

ihop med utflaget af 10:de förföket, |
I, Förföker. At blifva fullkomligen åfverty”

gad om proportionen imellan det fina Käårnm;jör ;

let och hylforne, upvågdes 108, til antalet 82

Jordpåron. Deffa voro förut fkåölgde ifrån mull,
och itrax aftorkade; huden affkrapades nått med
en knif, hvarefter de på vanligt tått refvos på
refjårn, Kärnmjölet fkildes genom filning från
hylforne, bågge delarne fkölgdes rena, och vågde,

efter tilräckelig torkning, Kårnmjölet 18 6$Flod,

Hyllaffe Ar SERA od
Gör efter tr tunna eller [23 L:&B.
Kårnmjölet - > - I L:8,..9f8, 2flod.
MN

Hylforne = - = b— 2— dB -—
| Tilfamtvans 2L:0.-128. 1£lod.

Emedan det fina Jordpårons-mjölet, eller der,

fom med råtta bör ega namn. af Kårnmjöl, år

nogfamt bekant, 1å väl til defs hvithet , fom för-

tråffeligen fvållande kraft, hvilken emot det bå-

fra Hvete- mjöl år dubbel > om icke 2t gång för- i

re, och det åfven år kunnigt, at Hylforne, i

och för fig fjelfva, eller då Kårn-rejölet i der

nogafte år frånfkildt, åro både utan fmak och
fynnerlig födande kraft: tå fin-maldes åfven Hyl-
forne, och hopbiandades med Kårn- mjölet ; här-

af

lj fl

1774. OA. Nov. Dec, 331

af blef nu et til tårgen hvit- gult fammanmalet
— mjöl, få mycket tjänligare til en prof-fort, hvar-
| efter det mjöl, fom igenom frylning erhållas kun-
de, til vigt och godhet fkulle föriökas, fom detta
— fenare Mjölet åfven bettar af famma finafle Kärn-
mjöl, men oåtfkildt ifrån de fibrer eller hylfor,
hvilka tillammans, jemte en ftor del vatten, ur--
k göra ljelfva Jordpårons- växten, | dd
= Il, För[öket. 108 =80Jordpåron, vål renfade
från mull, men ofkalade, fönderfkuros i bitar fom
bönor, utbreddes på et bord i varmt rum at tor-
kas; de voro ej fulltorra förr ån efter 8 dygn,
emedan huden hindrar utdunftningen. Vigten på
deffe torra Jordpåron var +» - 208. 2:å lod,
Som efter I tunna gör - 35:02. 68. 31åled,
"> De maldes på en handqvarn. til fint mjöl, fom
fiktades igenom flor, och fick en grå-gul tärg,
— famt kåndes hvaft och ftråft imellan fingren.
IV. Förföket, 108. 80 Jordpåron, ofkalade,
och af&torkade med klåde, hackades fmått fom
Surkaål, och utbreddes på Järn-pannor med un-
-derlagdt papper, famt torkades i Bakugn, Uti
denna vårma, fom ej tycktes vara för frark, blef-
vo bitarne hårda , men ej fammanflutne, och blef-
vo utanpå anlupne med en grå-brun fårg. |
Vigten, innan de maldes, var - 208. 13Zlod,
Hvilket efter i tunna gör - 3L:8B. — 26 lod,
oc På handqvarn malde, kunde ej bringas til fint
mjöl, utan en del blef fom fina Gryn, hvilket
dock torde yttra fig annorledes på Strömqvarn.
VV. Förföker. Nältföregående Förfök tyckes ej
gifva nog uplyfning om tättet, at erhålla mjöl
genom hackning och torkning, hvarföre det 3
nyo uprepades, fåledes: 10 8. = 82 ofkalade,
NG V | fkölg-

332 INA. Od. Nov. Dec.

fkölgde och aftorkade Jordpåron, hackades fom

Surkal, Kärn- mjölet, fom under hackningen

fkildr fig ifran Hylforne , frånGlades igenom et,

här-fikt, fom neddoppades i et annat kåril, med

vatten fyldt. De hackade Jordpåronen uplades,

fedan vattnet vål afrunnit, på et bord bredevid
en Kakelugn, och det frånfilade mjölet lades på
et fat för fig fjelft, för at ej hindra sde förras
torkning, fom i denna lindriga vårma påftod i
4 dygn, hvarunder maffan i början luktade nå-

Pra

gor fyrlig; men denna lukt förgick til flut al-
deles. Ehuru nu torknings-vårmen var ganfka,:

lindrig, ville de fmå bitarne åndock fåfta och

likafom lima fig tilfammans, hvilket blef före-

-

kommit igenom oftare omrörning och fönder=
gnuggning ; men 1å hårdnade likvål bitarne flu-

teligen, nåftan fom i 4:de förföket, men behöllo
på ytan en gulaktig, faft ån något mörk fårg.
Efter tilråckelig torkning, vågde deffe :hac-
kade JOrdparon > mlooss dt - 208. 13 lod,
och det genom filning frånfkilde mjölet. 10 lod,
Tilfammans 2 f8. 113lod.

eller efter Tunnan - '- 2L:0. 188. 2f5310d.

Bågge delarne maldes fedan hopblandade, på

en vål hoöplagd handqvarn, och det igenom flor
fiktade mjölet erhöll en grå-gul fårg. = 2
Anmärkning, ITgenom töregaende 2:dra, 3:dje,
4:de och f:te förföken, har man nu erhållit mjöl
utan fryfning, med den fkillnad, at det bruna
vattnet, fom utgår ftörfta delen af Jordpårons-
våxten, uti 2:dra förföker blifvit affkildt ifran

FA

Kårnmjölet och Hylforne: men i de fenare för-

föken, år detta vattnet med det öfriga intorkadt.
SR gla - Alla

7

-

SEE EEG SER
FRE

SL AT ör

: i

t 4

177 ye | Oå. Nov, Dig 33 3

"Alla förterne: blifva nu fåfom: prof, hvarefter -
obåft kan dömas om det mjölets egenfkaper, fom
igenom fryfning, under de följande förföken, blif-
vit tilverkadt. DSG SSE ge fobi
oo PI, Förföket.. 108, = 80 Jordpåron, torka-
des rena från mull med borfta: utlades at fryfa
of gång vål igenom, och uplenade fedan lång-
famt på et bord; huden afdrogs, hvilket påftod
än minuter för va:ne perfoner, utan uppehåll.
Deffe uplenade och ikalade Jordpåron urklämdes .
sä en pråls, och” lades fedan i: kallt vatten'; fom
på 2 dygn 3 gånger ombyttes4 hvarefter Jord-
påronen ater urklåmdes, förft med håndetne ; och
til flut medelt pråfsning igenom en Buldans-
påffe; fönderhackades ftrax hel fmått; och ut-.
-breddes på et bord i vanligt varmt väntings-rum,
då torkningen gick ganfka långfamt, och föordra-
de hela veckan, ehuru tunt maffan utbreddes och
ofta omrördes, EN | MACK
Under de förfta dagarne, luktade maflan un»
ken och nog obehagelig , ehuru den blifvit gans
fka renligt handterad; men i famma män fom den
"torkade, förfvann denna lukten; och rnårktes til
flut inter det minfta oangenämt, farnt fick då en
ganfka jämn "och vacker hvit-gul fårg, utan at
Vara mycket höpklimpad, Efter tilråckelig tork»
NING vägde Mallan « : cr aria: gg lod:
fom efter Tunnan gör = 2E:2:; 1398. -25zlod;
Co Den maldes på en litén handqvarn och tikta-
des til mjöl at en vacker ljus-gul fårg, fom kåndes
flråft mellan fingren, yttrade för ingen del nå-
gon obehagelig lukt, och fmakade angenåmt ,
famt fmålte på tungan, utan at fådor efter Hyl-
forne fynnerligen mårktes; Add Usa
| . VII, Före

Vv

SSA MAP. Oc. Nov. Dec.

VIL Förföket. 102. = 80 ft handterades als
deles på fämma fått; tom rätftföregående; men
för at utröna fkillnadeti i mjölets godhet; aFdrogs
ej huden af deffe Jotdpåron: Under torkningen
mårktes åfven här i början en tirken lukt; fom
fedan på flamma lått förgick. Maffan vägde ef-
ter torkningen > = satan SÅ lod
eller efter, Tunhan > se Le: et föjlod:
Hvilken tilåkning emot 6:te tförföket; hårrörde
af huden; fom i detta ej blifvit äftageni. cr

Den torkade Mjöl: mallan vart tl utdbende 3
mi: m. lik, med våftföregaendej undatitagdndes,;
at hiiden hår tydeligen fyntes,; af en ljus-brun
tåres Under malningen på hatidqvarn; och fikt:
ningen igehom flot;. fkillde huden eller fkälen
fig til Mur i det måtte ifrån mjölet, hvilket til

änteende knapt var at fkiljd iftån det; förh er:

hölls vid öre Lörlökels.. i occdan es AL
.. VIIL Förföket. 10€8.= 80 Jordpåron togos hår
til; lika. fom i föregaende; Fröfo 1:ftå gången;
uplenädes i kallt vatten; huden afdrogs och vatt:
net urklåmdes genom pråfsning , utan paffe. Frö:
fo 2:drå gången: uplenades långlamt på ferviet:
ter; emedan det mjöl; fom märktes fkilja lig is
från dem; eljeft hade gått förlotadt: hvarefter de
urklämdes med, handen öfver et fat; uti hvilket
hågot litet mjöl fatte fig på bottnen: Fröfö $:dje
gången, uplenådeés åter på fervietter; och lades
vidare i vatten; hvilket på 35 dygn; 3:ne gån-
ger ombyttes med den vatfamhet ; at intet grum:
ligt medfölgde. -Deffe 3, gånger frufne Jordpå-
ron urkramades förft med handen öfver fat; är
intet mjöl kunde förloras; och fedan vidare med
ftärk pråfsning genom påffes det hvita njölj re

KJ ”

HA, OA. Nov. Dec, 335

åtfölgde vattnet, togs forgtålligt til vara: och de.
i måjeligalte måtto vål urpräffade Jordpåron hac-
kades itraX fina; hvarefter mafiäny utbredd på
-fere fat, torkades i lindrig bakvens-vårma, men
"fordrade oftare omtörhing och efterfeende ; at den
ej måtte tå gyrtra fig tilfammans i klimpars hvartil
deu under torktiingen var Banfka Benågen, Mjöl-
maffan vågde efter fullåndad torkn. 2 8. 45 lod,
EHerseftets Tunnan > 2 L:08: i$tB. 167 lo0d,
och ftlödde något mera på grått, ån efter före-
gående 6:te och ide förföken, förmodeligen För
den haftigare torkningen fkull. Ingen unken lukt
mårktes; men undef malningen befants; at (må
korn fammatlupit, hvilket altid händer ; då vår-
men år aldrig få litet för flark. - Mjölets fårg
var ljus-gul, något frådande på grått. =
> Amrmärkaings Ehuru huden vär atdragen, fyn-
tes dock vid fiktningen en mångd fras, fom u-
tan tvifvel härröra af de gröfre, närmaft under
Huden liggande hylfor; men deffe fnas blefvo vid
Wuret. af. Gktningen frånfkråddes soo 0
Co occ IX, Förlökets 108. =80: med dem förfors
aldeles på famma fått ; fom de nåftföregående, med
3 gångers fryflning; mim. Allenåft med den fkils
nad; at huden i detta förlök ej afdrogs; Vigter på
det torkade. godfet, var =. 268. 8ilod.
Som efter Tunnan gör - 2L:08. 168. 26ålod:
> Fårgen på Mjölet var i det nårmatte lika med
N:o 8, Vid flutet af fiktningen blefvo fkälen
eller.huden; om ej aldeles; dock i det måtta
franfkilde, | ANS RN SE SENATEN AS
— XM, Förföket, . Skalen efter 6:te och 8:de för-
fökens låledes efter 1 Lis:&& Jordpåron; torkådes i
lindtig kammar- värma ; för at finna 'deras vigt;
0 EN Sh der-

336 1774. O Nov. Dec.

+ dertil fordrades hela veckan; och det mårktés,.

at fedan de förfta gången blifvit vågde, förlorar

de de dock ftåndigt i vigten under hela 14 da-
garne, fom de frodo på en qvick vågfkål. Våg-

ndb dur sosrök Eke Re RT
oh FK Å in daft AL A så v ; I i Å 31 d |
hvilket endaft gör + = 2098. 263 10d;

fom fkalen utgöra til vigti I Tunna af de (mår-

re Jordpåron , men blir vål mindre,-når de åro
af flörfta flaget. Delfe:tkal förföktes at malas

och fiktas, .men kunde endaft til en ringa del
bringas til 14 fint mjöl, at det kunde ga ige-
nom floret, | NCC i

XI, Förföket, En fjerdedels Tunna, ifrån mull

i möjeligalte måtto , dock utan borftning eler

fkölgning, renfade Jordpåron, upmåttes med half=
ragad kappe. Vigten på denna & tunna, var 3 L:fe,

48. och antalet belteg fig til 461 ftycken: 1ia-
ledes voro Jordpåronen något ftörre, ån til de

föregående förföken. Deffe utlades til förfryfming
på i dygn, då de blefvo ften-hårda, Uplena=
des i kallt vatten; och urklåmdes genom pråfs=
«ning utan päfle, hvarefter huden låttare afdrogs,

emedan den i pråfsningen lofsnade ifrån kötter

på de flållen af Jordpåronen, fom ej voro knot=
'trige eller. öfvervåxte med vårtor," PråBningen
fkedde tåledes: imellan 2:ne 6 qvarters långa ftye-
ken af ftadiga plankor, i ena åndan med ftarka
gångjärn förledde, inlades vid vecket två rader
Jordpåron tvårs öfver, hvilka pråffades; at det
måfta vattnet afgick ; Kvarefter de lades på hvar=
andra, och fammanklåmdes, at de til utfeendet
voro törreé. Eburu nu denna pråfsting var gan=

-fka våldfam, kunde våtfkan dock ej nårmare ut-

tvingas, ån: at Jordpåronen, under den påföljan-

de

re

1774... OA. Nov. Dec, 337

de fånderhacknitigen , fom fkedde i eri Så) med
variligsa kåljärh, mycket våtfkade fig; och ville
likfom dega fig tilfammans: hvilket vid tork:
ningen yttrade den verkan; at maffan; ehuru vid
lindrig vårma; ville fåtta fig tilhopa i ftörre
klimpar; fom mårktes gifva någon fyrlig lukt;
hvilken dock til flut förfvann under tatkningen;
khvyartil behåfdes 2 fmå eldningar; emedan maffari
Jåg något tjockt på de fat; hvarpå den var utz
bredd och flitigt orhrördes. Efter fullåndåd tork=
ning ; och fedan rnaffan til öfverflöd ftått uti ett
varm kammare fere dagar; befånts vigten efter den
uparbetade & tunha Jordpåron, vara 122, 274 1lod:
eller efter 1 tunna > 2 Lifs:(8. ti 82. rå lod;
"Maffån vaf hopgyttrad i ftötre och mindré
öordenteliga bitar, itrån gryns til årters och bös
hors ftorlek, hvilkas tårg 1 det målta vär ljus-
gul, men foinlige vorö åt kattetrie grå-guli,
öch tillika likfom 2l4å - lupne; hvilket fifta år
én egenfkap Hos Jordpåron-mjöleét, rår torknings-
Vårmen råkar blifva dldrig 13 litet för ftark. Luk:
fed af derna malla var ingåluhda öbehaglig, likS
Hande lukteti af ei under jåfming flående def.
Småkeii Var ten; fall åt räaktig, med kånfla
åf hylfornes väåtvatande i mjölet. Malningeri
fkedde på en 1å kallad Telgftens- tvarn; Men
de famitarlupne korren målte ofta frånGktas och
året rhalas, för at bringa mäaffan til fr ibjöl;
KyilkErt nu yttrade deti ojämhhet i fårgen,; at det
kvitare vid omtörnihgen låde fig uridet det mör-
katt, fom beftår df ftörre portion hylfor; kvilkas
trådiga och flagiba famrhanfåttning ej tillåter dett
bBringas til der finket; föm fjelfvå mjölet: ar

i - RR fr
ND oz Xl

338 | 1774. Oc. Nov. Dec.

XII. Förföket. 1 Lisp:d 1708. = 240 ft. ifrån
mull vål renfade Jordpåron, utlades 1:fta gån-
gen til fryfning i 3 nåtter å rad, och uptinade
litet: om dagarne imellan, af blid våderlek : :Ef-
ter 3:dje nattens fryfning, uplenades de i kallt.
vatten, och utlades 2:dra gången til fryfning un=.
der lika lång tid; och med famma omftåndighe-
ter, hvarefter de andra gången i kallt vatten up-=
lenades. Vid. hudens afdragande , mårktes några
mörka flåckar hår och dår på ytan af Jordpåro-
nen, men köttet var icke defto mindre: fatt och
ofkadadt. De pråffades federmera, backades och
torkades, hvarvid famma tilfålligheter' yttrade
fig, fom' vid föregående 11:te:förföket; .men den
1 fmå klimpar fammangyttrade maffan hade nå- .
gon blandning af mörkare delar, Vigten derå
var, efter fullkomlig torkning - 708. 29 lod.
Eller efter Tunnan + > 21:08. 138. 13151od.

Då detta malde och fiktade mjöl jämfördes
med det efter 11:te förföket, kunde nåftan in
gen fkillnad dem imellan mårkass: : KN

- Xil, Förföket. . 10 2: = 80 Jordpåron, lågo 3
dygn at fryfa, och voro om dagarne litet up-
tinade uti folfkénet. De uplenades fedan til fullo
i kalt vatten, och refvos ftrax på refjärn, 1å
blöta fom. de voro, Genom filning och fkölg=-
ning fkildes mjölet ifrån hylforne, då det förra
ej var tilfullo 1å hvitt, fom af ofrufne Jordpå-
ron, ej Keller fatte fig få hårdt tilfammans på
bottnen af kårilet: de fenare behöllo en mer-ån
vanlig hvitaktig fårg, til bevis, at de för blåt-
heten fkull,; ej kunnat nog öpnas af refjårnet3 .
men lukten och fmaken på dem fålom råa, var
efter vanligheten. : Deffe torkades hvar rä
24 då

1774. Of Nov.iDec. 339

då kårnmjölet vågde = » = 00 f2$lod.
och . hylforne: "a SHIA Ania 8 25 lod.
BRUTO IR Ef Tilfammans 26. flod.
Eller 'efter Tunnan + —2L:0. 48. t25lod.
De maldes fedan tillammans och fGktades til
mjöl, fom ej mycket eftergaf det efter 2:dra
förföket erhållne mjölet i hvithet. |
— XIV. Förföket, 28 Jordpåron utlades til fryss

af

ning, i tanka at med ymfom fryfning och up-

Jening i kallt vatten, få erfara, huru ofta deffe
omMmvåxlingar kunde fke, innan Jordpåronen blef-
"vo aldeles fkåmde, Sedan detta ombyte fkedt 4
ginger, (och ånnu ingen mårkelig föråndring
på dem kunde fkönjas, mera ån at huden. bör-
jade fkrynkla, hvarinunder köttet behöll fin må-

fal hvithet, ehuru, det mer och mer hopdragit

RE FA

kedde flere gånger, ånda in til, at bågge Jordpå-
sonen blefvo. hel torres då de ock voro hel hwite,
utan den minfta ofmak eller vidrig dukt,hvilket på

famma lått förhöll fig med mjölet af dem, —-

ö 2

uvv XVI Förföket. 10 &. Jordpåron, borftadeifrån

mull, mens;huden ej sfdragen sil antalet: 60 tt,
; - rr | | 20 |

had sklyfs |

340 1774. Da. Nov. Dee.

klyfdes hvardera i 2:ne halfvor; at kölden; fom
nu var fvagare » fkulle bättre drifva igenom, och

utlades på Tenn-fat, med flatfidorne af Jordpå-

"ronen upvåndes På det tåttet lågo de i Spna luf-
ten uti 1i dygn, då de fröfo om nåtterne, och
uptinade om dagarne, då det var blidt våder;
de intopös til flut, fedan det 1 dygn flalkat och
fnögloppat på dem, Köttet efter klyfningen eller
på flata fidan, var då af grå-brun fårg,' til en
tunn knifs- baks tjocklek, men långre ih; af vati-
'/lig hvitgul fårg; på den kullriga fidan, dår hi-
den fatt qvår, fatits köttet Vara hvit-gult ftrax
under huden, utom et eller annat ftålle, hvareft
fårgen var mörkare. Ingen obebkaglig eller ovati-

lig lukt kunde förmårkas. Deffa ta flarkt expo-

nerade Jördpåron voro dock fafta i köttet, tå
vål på de mörka, fom på de hvit-gula ftällen;
de voro fegöe, men för ingen del mucilagintufe,
hvilket fenåre dock altid Kånder, då dé af hvaf-
jehanda andra orfaker, och åfven af froft, tagit
någon fkada, men få fedan ligga tilfammans i
tunnor "eller lårar. se

Håraf gjordes nu 3 fötter, nemligen (4 den

båfta) +, eller gå halfvor, iftåf hvilka det bru-
na .anlupna köttet frånrenfades, Det qvarblefrie
gula köttet lades i vatten i 3 dygn, utrklåmdes,
hackades och torkades i ugn, då vigten blef 2gz
lod: utfeendet vackert ljusgwlt, 'och lukten ej
det minfta oangenåm. nr slet |

(Bj det medlerfta fortet. Deh återftående

1 del; tenfades ej från det ahlupne köttet, titan
afdrogs endaäft huden; våttnadés, hackådes och tot-

-kådes; hvarefter maffan vågde 13 lod3$ tårgen var

med något mörkt blardad ; men lukten hade in-
tet vidrigt. | ET

7 (6, den tåmfta). Det under 4 omnåmnde
frånrenfade bruna köttet, handterades på lika fått,
och vågde tort 283 lod, och var då äfven något
hopgyttradt, af mörk, grå-brun tårg, med un-
getår lika myckenhet infprångdt hvit -och tl
aktigt, men hade ingen obehagelig eller unken
Jukt. Sammanråknade vigten af alla 3 forterne,
var 28. 61lod. Eller efter tunnan 2. L.:(. 148.
-221o0d, fom utvifar, at de 10 f8, fom til detta
förföker blifvit anvånde , icke lidit ftörre afgäng ,
ån de fom endaft frufit I eller 2 gånger, =
> XVII. Förfökee. Emedan deti15:de förföket gifver
anledning dertil, at flere gånger frufne och up-
tinade Jordpåron gifva hvitt och godt mjöl: åf-
ven ock, at man genom fådan handlåggning und-
mycket befvår vid torkningen, emedan våt-
fkan utur Jordpåronen alt mer och mer bårtfry-
fer; få höll jag för nådigt, at genom et orden-
teligt förfök afgöra detfamma. "Til den åndan up-
vågdes 19 (8. = 30 ft. Jordpåron: huden var ej
afdragen , men de voro ganfka vål borftade ifrån
mull och damm, = I:fta gången utlades deffe Jord-
påron i förledne Novembris månads flarka köld,
uti 24 timar: de intogos ften-frufme, uplentes i
kallt vatten , och vattnet urklåmdes i en af 2 (må
brådläppar gjord klåmma, Urlades 2:dra gången,
på lika lång tid: intoges hårda fom ftenar, up-
tinades i kallt vatten, och urklåmdes med han-
den, emedan de vid förtta pråfsningen gätt fön-
der. . Hvarefter de 3:dje gången utlades til frys-
ning, intogos åter efter 1 dygn ften-hårde,; up-
-lentes i vatten och urklåmdes, famt utlades för
4:de gingen på et öppet ftålle, fom tillika. var
fritt för fnö, hvarett de i 9 dygn blefvo liggan-
or on MA

342 1774. -O& Nov. Dec:

de, under afvaktan, at: något lenvåder fkulle in»
falla, och de af fig tjelfve förft uptina, och fe-,

dan forlora fin våtfka genom utdunftning:i luf-

ten, utan ytterligare torkning, kvilket ock, til föl-:
je af 15:de förföket, ofelbart i den håndelfen fkedt.
Men fom kölden utan uppehåll varade, målte jag

efter 9 dygn taga in deflie Jordpåron, fom då vo-

ro af anfenligt mindre volume ån förr, famt våt-

fkan ur dem få vida bårtfrufen, at då de blef-
vo lagde på et bord i en varm kammare, och

efter hand fom de uplenade , fönderplåckades och
utbreddes, de ej beköfde mer ån en ganfka kärt
tid, neml, icke mycket öfver 1 dygn, «til full

torkning, emedan ifen nåftan lika fnart:utdun-
ftade, fom Jordpåronen uplenade. Ingen den min-
fla obéhageliga, fyrliga eller unkna lukt mårktes,
och köttet var til det måtta hel hvitt, det öfri=

ga af vacker gulaktig fårg, lamt för öfrigt un-,
der torkningen åter utvidgadt til långt ftörre voe

lume , ån de Jordpåron, fom utan föregående frys-
ning blifvit antingen fönderfkurne- eller hackade;
och det af den orfaken , at under oftare pråfsning
och-klåmning, deffe Jordpårons hylfor blifvit från

hvarannan fkillde, och af kölden ån mera utvid-

gade. Vigten på deffe torkade Jordpåron, med fkal
och alt, omalde, var = =, = 268. 4ålod.
Och det. under Pråfs-och klåmnin= == 0000
gcn uttvingade Kårnmjölet, fom fåre 117 a jesmtl
fkildr blifvit uphåmradt sell) Tnalygt OG
LT Tilfammans 28. fsålod,
Som efter Tunnan går - 21:06. 1468. 63lod;

Malningen gick hel lått för fig, och mjölet
blef vål ganfka vackert, men flödde likvål något
ES "mer

1774. O& Nov. Dec. 343

mer -på 'enlek g tårg ; ån om Jordpåron- köttets.
tårg under torkningen år nåmndt ; ehuru det år
—vilst, at utom mjölet efter 2:dra förföket, fom
år det hvitafte, ingendera af de förre, mjöl-for-
terne i hvithet och jåmn tårg upnår det mjöl,
fom af deffe 13 illa hanterade Jordpåron erhållits.
Vid flutet öfverblefvo fkalen i fiktet, ehuru nå-
got fin-malne, dock ej 13, at de til hela fin
- myckenhet kunde trånga igenom floret, FN
— Matredning, Det angelågnafte i denna delen
beftår utan tvifvel i mjölets eller grynens fvål-
lande, famt hålfofamma verkan, hvilken fenare

- omftåndighet, jåmte hvad erfarenhet vid nyttjan-.
det fkal ådagalågga, åfven med mycken tåkerhet
måtte röja fig genom fmaken, då den ej uptåc-
ker något våmjaktigt eller motbjudande, fom
-nöådvåndigt fkulle yttra fig , om antingen kårnan .
eller: hylforne på något fått blifvit af kölden för-
åndrade eller fkåmde, Det får ej begåras, at detta
mjöl i alla egenfkaper fkal' vara lika godt med
fint hvetemjöl, ty kärnmjölet år hår hopblandadt.
med hylforne.: Om tåledes de genom föregående”
förfök erhållne Mjölforter åro fullgode til alla hos

- Allmogen nådvåndige råtter, fåfom gröt , vålling,
pankakor, famt inblandning i tådes-mjål til bråd,
få "har man lyckeligen vunnit hvad fom blifvit:
fökt, och allmänheten kan då gagna fig deraf,
antingen förr eller fenare: ty i hvarje ny fak,
ehuru god och nyttig den ån må vara, behöf-
ver dock menige man en vifs betånketid , innan
den blir allmånt vedertagen, Förföken 1 mat-
redning åro nu fom följer: Lr.

- Sammanblandade Myjölet efter 2:dra Förföket, få-
Jom Profmjöl, Gröt med vatten, blef half pel
Z 4 ITS

44 1774. "04. Nov. Dec.

lucide och gelé r aktig, af blå-grå agat-tårg , Iå
at anfeendet var ovanligt, men fmaken var gan-
fka behagelig. Gröt med mjölk, kunde til an-
feendet ej fkiljas ifrå Hvertemjöls-gröt, var ge-
16 - aktig, af förtråffelig god fmak. Willing med
mjölk , af god fmak och hvithet, och hade fam-
ma tecken fom hvetemjöls-vålling , nemligen at
lefra fig då den kallnade. Pannkakor, tunnare
och tjockare, utan ågg, voro ej aldeles 1å hvita
föm af hvetemjöl, men af nåftan lika fmak och
godhet, faft'litet fkörare. Bröd med vatten, och
utan tilblandning af annat mjöl, ville ej jåfa,
och blef vid gråddningen hårdt, mjöl-ftarkt, nå-
got ftålbakadt , och tåledes af mindre angenäm
fmak'; ehuru 1å hvitt fom fiktadt Rågbröd. Bröd
med vatten, famt inemot hålften inblandadt fint
Rågmjöl, jåfte och fyålde vål, håfde fig vid grådd-
ningen, få at det blef poreuft, famt ganfka hvitt,
vackert och vålfmakande. oc |
oc Då jag undantager den förfta Bröd-forten,
kan det anmårkas, at förenåmnde råtter hvarken
luktade eller fmakade af Jordpåron, utan hade fin
egen angenåma fmak ; hvilket förmodeligen hår-
rörer deraf, « Ly
ikölgning blifvit frånfkildt. Detta mjöl eger en
Befynnerlig fvållande kraft, och man behöfver
til matlagningen ej anvånda 13 mycket, fom af

at det bruna vattnet i rifning och

”

bvetemjöl och andra -mjölflag. Til ex, bland-

far til Pannkakor bör vara hel tunn, om de
ej (kola bli för ftadiga och mjölrika. Det år der-
före ingen tvifvel, åt ju Bakelfer och dylika an-
råttningar åfven kunna gåras af detta mjöl, hvil-
ka, om de ej blefvo få extra gode och fvållan-
de, fom af Jordpåronens kårnmjöl, dock kunde

ik 2 : i ; 4 LÄ NN 7 / Å "gan-

äv

1774. O& Nov. Dec, 345

ganfka vål komma til bafs för folk af (åmre vil-

kor; men fom detta ej varit hufvud- - åndamälet

af deffa förfök , tå år dervid för denna gängen ej
någon upmiårkfamhet tåftad. Man kan allena ft

nåmna, at Rän af detta ass mjöl, blifvit
rått vållmakande. .

Mjöl efter 3:dje Förföket. Gröt med Vatten, var

grårbrun til fårgen, half genomfkinlig, hade når

gon ftark fmak af Jordpåron, faft ej oangenåm.
Gröt med mjölk, liknade til fårgen Räågmjöls-
grör med vatten, och hade nåftan fådan fmak.

Willing med mjölk , var ej hvitare ån Kornmjöls-

vålling, och hade nåftan en dylik fmak, Pann-

kakor voro af mörkare fårg , ån efter mjölet af

Nijo 23; de voro åfven något ftråfva i (maken,

omen dock ej obehagelige, Bröd , med hålfren

ofkrådi Tåg njöl och vatten, jätte vål och hade
god fmak, men var mera mörkt til Front än

« vanligt Rågbröd.

Härvid kan anmårkas: at mjölet egde don (vål-

lande kraft, at ej mycket årgick i marredningen;

at Willingen var i fin art (makeligare ; äl dö.öf-
rige råtter; och at den mörkare tårgen årrörer

— utan tvifvel af det bruna vattnet, fom hår blif-

vit intorkadt.

| Mjöl ach Grym efter 4:de Förföket, Ale förut
upråk nade råtter , blefvo af detta mjöl hvitare
och mera vålfmakande , än efter N:o 34 hvars
til orfaken var, at mera Kårnmjöl, [åfom mörg-
re, under malningen gått in i mjölet, och mera
hylfor, hvilka, fåfom farkt torkade, äro mycket
hårde , blifvit qvar i grynen. Gröt af deffe | Bryn,
kokade i i mjölk; var af någorlunda hvithet, men

Z5 ige-

346 1774. . OA Nov. Dec.

igenom fmaken röjdes , at uti grynen: voro i pros
pöstion. mera byllor än. Kärnmibla.A dr sand
— Mjöl efter s:te Förföker, Förhöll fig i matred-
ning och bröd til det nårmafte lika med mjölet
efter 3:dje förföket, och mårktes ingen fyrlig
eller unken fmak eller lukt. = RN
. Mjöl efter 6:te Förföket; Gröt med vatten, blef
klar, gelé -aktig , af famma fårg, fom fin Råg-
mjöls-gråt, men litet ljufare; egde ganfka god
fmak vid mjölk; men hade den egenfkapen at
blifva tunnare, når den kallnat. Gröt med mjölk;
liknade hvetemjöls-gröt mycket nåra, både i hvit-
het och fmak; åfven fom Willing, med mjölk.
Pannkakor, med mjölk utan ågg, voro knapt at.
fkilja ifrån dem, fom tillagas af hvetemjöl, om
icke deri, at de voro något fkörare. Icke den
minfta ofmak eller vidrig lukt kåndes nu, ehuru
Jordpårons- maffan de förfta dagarne under tork-'
ningen luktade unken och obehagelig. Deffe
råtter hade icke heller fmak af Jordpåron : men '
vattengrötens: lukt ftådde litet deruppa, :

Jåmte den goda fmaken, egde' detta mjöl en
få mårkelig fvållande egenfkap, at ganfka liten
portion deraf vid matredningen behöfde anvån-
das; hvilken fördelaktiga egenfkap ån vidare yt-
trade fig uti Bröd-bakning, hvartil nyttjades lika
mycket Rågmjöli vatten, fom gaf et bröd, hvil-
ket fvållde vål, hade god fmak, och blef mört
efter torkningen. ä j

Mjöl efter 7:de Förföker. . Gaf aldeles lika godt
utflag i matredning och Brödbakning, fom nåft-
föregående, ehuru huden vid mjölets tilredning :
'ej blifvit afdragen >; hvaraf tydeligen fkönjes, at
det måfta af huden går bårt i fiktningen, GRlet
; Ör-

> 1774: FA. Nov. Dee, 347

förföken, och -at den ringa del deraf; fom kom-
mit. med i mjölet, år få obetydelig, at den på
intet fått kan fkada, i fynnerhet fom de ej hel-
ler ega någon ofmak, fom härefter kommer at
omtalas. Nosa RR INR
Mjöl efter 8:de Förföker, Artade fig på famma
fått, fom föregående 6:te och 7:de, ehuru det 3
gånger frufit ,, och man kan tillågga, at detta
egde någon högre grad både i hvithet och fmak.
— Mjöl efter 9:de Forföket, Ockfå lika med fö-
regående 3 mjöl-flag, ehuru Jordpåronen, fom hår-
til blifvit använde, ej blifvit fkalade.
— — Anmärkning, Om någon fkillnad imellan före-.
gående 4 igenom fryfning beredde mjöl- forter
fkulle kunna antagas, år den dock 1å ringa och
omårkbar, at man med vifshet ej kunde utlåt-
ta, hvari den egenteligen beftode, emedan får-
gens ringa förändring til mer eller mindre hvit-
het ,: torde hårröra deraf, sat den ena Råtten
blifvit litet: mjöl-rikare emot vatnet eller mjöl-
ken, ån den andra. Det famma gåller åfven
om de öfrige, på famma fått tilkomne Mjöl.til-
verkningar, =. | 4
Huden, eller de genom 10:de Förföker torkade
och malde fkalen, underföktes genom kokning,
för at blifva förviffad om deras fmak , och om de,
i fall någon myckenhet deraf fkulle komma med
j mjölet, kunde på något fått göra det (amma
ofmakeligt >. de kokades tfåledes i hålften mjölk
och vatten, til en ftadig Wiålling : Denne fick en
grågul fårg , men egde ingen fmak, hvarken bäfk
eller bitter, Under tånderne kåndes fkalen ty-
deligen, fom ej kan befkrifvas på annat fått , ån
at det, fom under 4:de mat- rednings Förfö-
Nr ket

1

348 — 1774." OA Nov. Dec.

ket omnåmnes fåfom kånfla af hylfor, torde
varit fkal, Sedan denne Wålling kallnat, fkil-
de vattnet fig ifrån på fomlige ftållen, och det
tjockare ttålde fig tulfammans fom lefrar, dock
ej fega eller fammanhångande; dre rek
Mjöl och Gryn efter vi:te Förföker, Af mjölet
tillagades Gröt med vatten och med mjölk, famt
Willing och Pann-kakor, jämte Bröd med lika
mycket Råg-mjöl, hvilka egde famma hvithet
och angenåma fmak, fom efter N:o 6, 75 84
och 9, och detta mjöl vifte åfven famma fvål-
lande egenfkap. Grynen kokades til Gröt med
mjölk, hvilken blef af famma fårg, fom Korn=
gryns-Gröt, och fvållde på famma fått i kok-
ningen, famt hade en ej obehagelig fmak , då
den äts vid mjölk. . $ ES
Mjöl och Gryn efter 12:te Förföket, Hade fig
aldeles lika med föregående. | E
Mjöl efter + 3-de Förföker. Yttrade få aldeles li-
ka egenfkaper i matredning, med mjölet af N:o
2, at. man ej kan tåga vifst, hvilketdera vore
bättre. Pelluciditet, fvåliande, fmak, voro alde-
les lika, och hvad hvitketen angår, blefvo
Pannkakorne efter detta mjölet, hvitare ån de
efter N:o 2. ”
Mjöl efter + 5:de Förföket. Håraf gjordes 2;ne
Pannkakor utan ågg, fom i fmak och hvithet
ej eftergåfva DN bveternijöl men voro något fkö-
rare, hvilket år en egenfkap af fjelfva Jord-på-
rons Kårn-mjölet, = YT RNE
Mjöl-forter efter 1 6:de Förföket, Af deffe koka-
des Gröt med mjölk, famt Wiålling, fom hade
följande befkaffenhet. (4. den båfta forten). Där-
efter blefvo förenåmnde råtter få hvita och ocj
; keli-

Å I vå OM ; |
keligay fom eftér de förut förfåkte mjöl-forter

af frusne Jord-påron; (8. mellanforten), gaf nå»
got mindre lvita råtter. (C€. den fåmfta) Bågge

mat-råtterne efter detta mjöl, blefvo émor all

förmodan, ehuru mindre hvita ån föregående
dock ingalunda obehagelige; hvarken til utfeen-
de eller fmak. Mjölet hade icke heller förlö:

fat fin fvållande kraft ; ehuru den doek tydeli-

gen befants mindre, åti hos den förfta förten Z.
> Mjöl efter 17:de och fia Förföket;. Detta blef
med all noggranhet förfökt i matlagning, och
'utflaget blef fom: följer: Gröt med Vatten, li
ka med N:o Ej 63 73 LP I KR (rå och 3:
Gröt med mjölk lika 13: Wiålling på famtha fått.
Pannkakor, utan ågg; blefvo åfven iåfom de för:
ie, men Pannkakor med ågg; blefvo 1 fynnerhet
ganfka: vålfmakande; och: kunde gråddas mycker
unna; emedan tilredningen måtte göras: ganfka
tunn ooch fAlytandey spå det den ej ftrak fkulle
forkna: eller för haftigt frådga fig i varma pånnari.
"Wofflot i med Grådda; firgo en fkön gul fårg ,
famt blefvo ganfka fmakelige och uppåfte: Rån
på vanligt fått, ganfka goda; men tiåpgöt fköre,
och ej afi1å klar fårg; föm af fint HVyete-mjöl.
"Uti ingendera af föregående inblandades tiägöt
det minfta Hvete-mjök. Bröd med vattei, med li-
ka mytket ordinairt Råg:mjöl; jåfte vål; blef

shvitare ån vanligt ofkråde Råg-btöd; och hade .

ågon fmak. af Jordpåroriy fom dock för ingen
del bör kallas: obehagelig: Bröd med mjölk;
öch lika mycket Hvetesmjöl; -jåfte ej få vål

forh föregående; blef ej heller få hvitt; och €j

aldeles 1å fmakeligt fom Hvetesbröd; men dock
fått godty Bröd med mjölk och lika mycket

fkrådt:

-”

fkrådt Korn mjöl, jäfte mintft och blef något
tvårt til fmaken "dock väl åteligt'y och rått hvit.
ou Det öfvergar nåftan allförmodans atsTord»
"påron, fom frufit 4 gånger, .ochfifta gången hela
9 dygnen legat frufne fom ftenar ,”åndock behålla
all. den ftyrka i kött och kårna; fom: de egde
fökurs "siläd ss obe lö M sige) mal löv
el Ytterligare 'Broidbakning, Emedan de anförde »
Brödbaknimgar fkedt allenaft i fmårre förfök, men
likvål derigenom bhfvit utrönt , at de mjöl fofter,
fom” antingen efter tå eller oftare gånger: frufne
Jord påron /erhällits; - dock; fins imellah: blifva af
nårmaltft lika förhållande i flere flags bröd, fedan
knapt den : min fta fkillnad kunnat mårkassi mats
lagning 3 tå! ihopblandades alla;desöfverblefne ige»
nomfryfning erhållne mjöl-förråder, nemligen ef>
ter N:o 6, yt 8, 9, 11, 12; N:o 16 "4, famt
N:o 17.0 Tib detta fammanblandade mjöl gjor
dés åtfkillige' tilfatfer af annatomjöl; emedan uns
der: Nio 2.blifvit utråönt> at Jordpårons: mjölét
enfamt y-hvärken jåfer,: gråddas , "eller: tår någon
angenåm : fmak, :::Således 'bakades"Bröd. med ivat-
ten;' af hälften” Jordpårons «och, hälften ofkrådt
Rågmjöl;. råknadr, åfven fomsi til: de: följande
Bröd: forter:, efter vigt; jältesganfka vål, blef
hvitare åns vanbige ofkrädt Rågbröd; och: fick
ganika god ifmak. ; Sötfura Limporcoch Skorpor,
med mjölk, åfven lika vigt af Jordpårons- och
— ofkrådv Räågmjöl:odeffes jätte fullkomligen vål,
fingo en rått angenåm lukt; farit (äogement god
fmak ' och "Vacker fårg, at! detåflader med” få
dan'bakning af fiktadt Råg mjöl. ;Skorporne blef:
vocefter torkningen gånfka möragssockh! i Käll»
fkål 41å: goda ,rfom någonfin skan Snfkas, .- k -
bi nace

+

1774. O&& Nov. Dec. 351

oo cKnåckebröd med mjölk, 3:delar Jordpårons-
och I:de-del fkrådt Rågmjöl; jåfte äfven tilråc-
keligen vål: blef fnart 1å hvitt fom fkrådt Råg-
bråd; hade någon -lukt af Jordpåron, och äfven
fmak ,; men den 13 angenåm , at mången torde
föredraga den:famma framför: den vanliga. 'Skål-
bröd och Skorpor med mjölk ,: af Jordpårons-
och Hvetemjöl, like delar: jåfte och fvållde vål,
famt blef rått godt tilvluktsoch:'fmak ; men ej
fullt 1å hvitt fom Hvetebröd. Skorporna af fåm-
ma deg rått goda, men mindre hvita ån hvete-
fkorpor. Efter torkningen blefvo de ganfka möras
Bråd med vatten, 2:delar. Jordpårons- I Råg-
och &:dedel .Korn- mjöl; hade. fig åfven agila
vål, både. i bakning och gråddning,; blet hvitt;
men hade en föga kånnbar ftråther i fmaken,
fom dock vid fofvel aldeles förfvinner. =. oc
+ > Anmärkning. Det enda; fom kunde fågas Ikil:
ja imellan deffe .och vanlige Bröd-forter af Såd;
vore, at Jordpårons- brödet under gråddningen
får en något.härdare yta, fom dock. blir omårk =
bar, når Brödet: blir torrt, och, tåledes för ingen
del förringar: detta Brådets godhet och: vårde, .::
om Vidate at utröna,” huruvida: de Landsorter,
fomvi fynnerhet anvånda Korn; Hafra och 'Är«
ter vil Bröd, kunde hafva något gagn af Jords
pårons « mjöl til: inblandning, 1å bakades följan<
de 3 :ne fortet.” ”Kornbröd ,' hålften Jordpårons=
och hålften Korn-mjöl i vatten3' bakades ojäfit,
på lått fom i Rikets Norra provincer brukas;
til lär kallade Tunn > bröd, ”ellet 1å tunt fom dét
kunde 'utkaflas.: Detta fvålldei ugnen; ble
hvitt-och efter torkningen ganfka mört; = 75
TNA i ae | Haf:-

js? 74 Ott Nov.. Dec:

Hafre- bröd : Jordpårons: mjöl och grof:fik<
tadt Hafre-mjöl;, lika af hvardera i vatten, bas
kades ojåfit ganfka tunt, höll vål tilfammans;
fvållde i ugnen; och blef allenaft litet mindre
hvitt ån nåftföregående; men åfven få mört:
Ärt-bröd; lika delar af Jordpårons-och Ärt-
Mjöl bakades 13 tunt fom det kunde kaflas:
Denne blanning höll åfven vål tilfämman,; fvåll-
de under gråddningen ; och Brödet erhöll en vaces

ker ljus-gul fårg. (SER

oc Man kan knapt föreftållä fig; huru Vvålfma:
kande , famt huru fyllige och tillika låttåteligé
deffeé 3 Bröd-förtet åto; Lycklig Svenfke AM:
mogen, om den egde tådant Bröd til öfverflöd!
Han "kan i denta fak bereda fin egeh lycka.

— Erbhindringar; til uplyfoing för dem, fom kun-
de blifva hugade; at ytterligare fortfara i dess
fa Förfök ; + fynnerhet om de fkola ftråckås
til Mjöl- och Gryn> tilverkning af ftörre Tun=<
”netal. la
1:0, Ehuruvil fkalet låttare afdraäges af Jord:
påronert; fedan de -åro frufne och åter uptinade;
än .förut, fker det Nlikvål ej få häftigt, at ju ic2'
ke denna förråttning fordrar nog tid och möda;
ty når, enligt 6:te förföket, 41 minuter fördra3
des för 2:ne perfoners at afdraga huden äf 10

, 1å blir en perfon hela 34: timar utan uppes
båll; eller vid pafs 3 dygn, under tilbörlig hvi-
la, i lådant arbete på en enda Tunna fyffelfatt;
hvilken tidfpillan ej betalar fig; ehuru den kar
til någon del förmitifkas ; hår mani antingen, förs
brukar ftörre Jordpåröon, eller når de; tåfom i
tt:te förföket; åro ftarkt pråfflade, eller ock

j ch. SYRE

å

1774. Oå. | Nov. Dec, 353 ;

— når de åro hel flåta: hvilket fifta dock fållan
" hånder öfver hela ytan, varandes de, fom åro
öfvervåxte med vårtor och fkroflig hud, i det-
ta affeendet mer befvårlige; ån man fig kan
föreftålla. Man tyckes hafva all anledning der-
til, at et fådant affkalande ej år nådvåndigt,
emedan huden, enligt 7, 3, 9, 10 och 17:de.
-förföken, til flut blifver qvar i fiktet ; och om
ån någon liten del fkulle gå igenom, kan mjö-
Jet, enligt 10:de Matrednings- förföket , ej der-
af få någon ofmak, eller på något fått förlåm-
ras, men deremot et ej ringa arbete befparas.
Nåvm åter Jordpåronen hackas och torkas, ofrus-
ne och ofkalade, torkar vål huden faft, och
går, i fållfkap med det öfriga, något mera til
mjöl; men når, fåfom alla förföken intyga, fma-
ken ej derigenom föråndras , fynes i alla mjöl-
tilverknings- fått, hudens afdragande kunna und-
vikas, fåfom onödig, ren derjäåmte i högfta måt-
to tidfpillande.

= 2:do, At fönderfkåra Jordpåron til torkning,
år et få långfamt arbete, at det ftrax bör för-
kaftas. tr ;
> 3:0, At fönderhacka dem med kål-jårn, få-
fom det fker med Surkål, år åfven befvårligt,
och går nog långfamt, 1å framt man ej vill gå-
ra en faådan inrättning, fom' brukas at hacka
ylle- ftoft til Tapeter; nemligen: man fåftar nå-
gra tunna, qvarters breda och åggade järn, til
ef tums mellan - rum, tilfammans uti åndan af
eh trå-ftör, fom hånges på en lyft - ftång, hvar-
igenom arbetet både lindras och påfkyndas,

: Aa 4:03

34 1774. Oå. Nov. Dec.

4:03 När = frufne Jordpåronen uplenas i
kallt vatten, öfverdragas de med. en Is- (korpa;
Hi UC ligga flilla 1 kårilet, få tlätter lig altfams

ans tilhopa uti en Is-klump, hvilken omftån-
dighet vål ej fkadar Jordbåronen, men hindrar
arbetet, nada en med kårilet lika ftor Is-
nana. ej la dält uptinar. Til at förekomma den-
na olågen! et > år fåkraft. ar betjena fig af et
kär, fom arminftone eger dubbel rymd emot
Tord Ipårons mångden, fom man för hvarje gang
tänker lågga deruti. Sedan de åro lagde i vat-
net, röres om med en rund kåpp, at vattnet
går, omkring, -och Jordpåronen vånda fig der-
uti, Röminatn behöfver ej fke ftåndigt, utan
allenaft når man mårker, ar. dösvilja fälta fe
iilflammans : detta ve rk flålles lått, och når man
fåledes omrört flere gånger, och all kålen fla-
git ut, tfålta de fGg ej mera tilhopa, utan i>
fen går til flut måftadels af vid ftarkare omröts
ning.

f:0, Då frufne Jordpåron läs. i vatten at
uplenas, fköljas de tillika, och den bruna får-
gen utlakas imlällone ut någon del ur ytan,
hvilket fkönjes deraf, at vattnet i kårilet blif-
ver brunt. |

ÖR st Uplenanide på bord, bråder ellet Hyls
lor, kan åtven brukas; KCR vid ftörte mängd.
fördtläkal deraf hinder, emedan uplåggningen i
någon ordning eller utbredning fordrar fin: go-
då tid; de: blifva ej. heller hårigenom fkölgde,
eller den bruna fårgen til någon del urlakad:
ty jag har mårkt, at det under prålsningen ut-
tvingade vattner varit brunare efter dem, fom

på

1774: OG, Nov. Dec. 355

3 bordet uptinat, ån efter dem; fom i vatten
blifvit uplenade; |

:o, Hvad det omnåmnhde Prua vattnet och
fördén varigat 3 ka af föregående förlék änhu ej >
med vifshet fägas, om den igenom pråtsning och
vatten - -låggning kan til fullo urdragas. Ige-
nom det 17:de förföket har vVål vunnits hvite
mjöl; men at tå den bruna fårgén hel oeli hal-
len utlakad, dertil fördrag Hylfornes öprinde
genom ref-jårn, och oftare ombyte af Vatten;
innan Kärns mjölet blifver klart, och Hyllorne
få fin vatren-tårg, Vidare, eihedan jag trodty
at den brupa tårgeny; fom &t vatten får, då ftör>

re mångd afrefn ce Jordpåron deruti filas och fköl:
(kulle medföra något födande åmne, har jag,

ör flere år fedany förfökt igenom lindrig kok-

ohing afdun fta vattnet, at detmedelit erhålla en

Tamlad mafla eller vört: men vattnet har altid
blifvit lika tunt, ehuru flere åmbare blifvit i

en panna af några få karine-rum afdunftade. An-
dre förfök fkola afgöra , om detta bruna vattnet

[>

eger någon födande kraft, i famima mån; fom

det år för Bofka pen bgantika begårl ligt; och om

den ftarka fårgen utgör någon mår kelig vigt af
Jotdpåronen, hvartil "anledning tyckes vara, når
man jåmförer För ER hvaraf finnes, at de Jord-

Påron, fom antingen blifvit rifne eller frufne ,

Igifvit mindte vigt i mjöl, än de ofrufne, ehuru

mycken örannlagenliet öfver alt blifvit brukad:

8:o0, Emedan den bruna tårgen ej Iter til
full ö utlaka fig, 1 nt Jordpåronen ej rifvasi

då tyckes en fryfning, uplening och pråfsning

Vara nogy ar deraf erhålla (kåligt godt mjöl;

Å a 2 men

356 1774. Oc. Nov. Dec.

|
men den fom vill bringa det til högre hvithet,
kan låta dem fryfa 1å ofta, fom tid och rådrum
tillåger, | .

'9:0, Pråfsning igenom buldans-påffe eller fåck,
år ej den tjenligafte, emedan vattnet ej 'kan nog
uttvingas , om deri lågges någon myckenhet. At
klåmma ut vattnet: med hånderne, år ej heller
möjeligt , når det ankommer på Tunnetal; man
bör derföre förfe fig med någon fådan inråttning ,
hvarmed et ftörre antal Jordpåron, utan tfåck,
på en gäng kan pråffas, och dertil fordras hvar-
ken konft eller någon fynnerlig koftnad: til ex.
En ftadig Ho med bråddar, 1 hvars öfra ånda
TJordpåronen pråffas med en ftark bom; fom blif-
vit infkuten under en vål fåftad klots 3 vattnet
afrinner genom hoen, och prålsningen kan gå '
fort och behåndigt. | öron

10:0, Den råarlukten, fåfom ofkiljaktig ifrån
Jordpåronen> ehuru flere gånger frulne, yttrar
fig i början af en torkning i lindrig vårma, med
någon fyrlighet och unkenhet> fom dock fedan
förfvinner; fådana tilfålligheter fkulle ej mårkas,
om den viål.utbredde Jordpårons-maffan komme
at torkas i en vårma , fom vore något lindriga-
re, ån at fammanlöpning kunde befaras.

11:0, At torkningen fker i medelmåttig vår-
ma, fynes tåledes vara angelåget. Om Bakug-
nen år för het, hvari maffan låtteligen klimpar
fig och glas-löper, lårer ock Kammar-vårma va-
ra för knapp, emedan man kunde befara furnad
och unkenhet, når en flörre myckenhet på en
gång fkal torkas. I Badftuga böra ftörre qvan-
titeter få rum at torkas, under flitig omrörning:

| eller

'

1774. OåÅ. Nov. Dec. 357
eller ock, om vår Svenfke Allmoge en gång ville
låta råda fig, fkulle det båfta vara, at på fina
Bakugnar inråtta tådane Tork - plåtar, fom af
Herr Hof- Junkaren GRIPENSTEDT blifvit up-
gifne, och hvarom Kongl. Academien, redan år
- 176f, til allmånhetens underråttelfe , låtit en Be-
fkrifning (7) af trycket utkomma. På fådane
Torkugnar kunde, jåmte alt annat, åfven alla
Jordpårons tilverkningar torkas, under ftåndig.
omvåxling, med mintfta befvår och under jåm-
nafte tilfyn.
12:0 , Malning på handqvarn gifver ej tå fint
mjöl, fom vid Strömverk fås, hvilket hårrörer
af frenarnes ftörre 1å vål tyngd fom haftighet i
de fenare. SR
'13:0, Det år förut, under N:o 1. nåmndt, at
fkalen gå ifrån vid fiktningen, och det kan vi-
dare "erhinras , at man vid detta göromål kan
förfe fig med' flere forter, nemligen finare mjöl”
och gryn, famt det lifta efter-fiktet, hvari fka-
den til det måfta innehållas, til påftråffel åt krea-
turen, Af tårgen fkönjer man detta hel lått,
ty det förfta mjölet blir hvitaft, men det fifta
fröder på gul-brun fårg. RA
14:0, Hvad vid 11:te förföket år fagdt om
ÖN ojämnhet i tårgen, kan åfven fågas om
alla mjöl-forter, emedan vid områrningen, Hyl-
forne altid tåfom låttare lågga fig ofvanpå. =
”1f:o, Det bör vål ej tviflas derom, at ju
genafte tåttet til erhållande af mjöl til matred- .
| : ÅA a3 | Ning,

CBEAESENEDVRERE ARE SRA

a (") Den år fårfkildt tryckt, hos framledne Dire&eu-
oo Fen SALVIUS.

358 1974. "Oå, Nov, Dec,

ning, år, at hacka, torka och mala Jordpåronen:
och at, antingen rifna på ftora ref-jern, fom går
tåmmeligen tort, elier förvållde och fönderftöt-
te, blanda dem i Sådes- mjöl, til Brödbakning;

men fom mingfaldiga omftåndigheter , fålom britt
af köldfrie Källare, och på utryme i varma hus,
ni, m., kunna verka ätfkillige binder dervid, och

man åfven oförfedt kunde råka ut för ch olå-

genheten, at ftörre eller mindre förråd af den-
ne jordfrukt, af köld kunde blifva. angrepet: lå
är båft vara betånkt på utvågar, at vid fådane
håndelfer göra fig lika godt gagn deraf, fom
om de vore aldeles ofrufne. Såtten åro hår fram-'
före anvifte, och 'jag håller före, at det, fom
igenom 17:de förföket blifvit utrånt, torde va=
ra det båfta, når man: vill fkaffa rått hvitt mjöl,
men at ock , enligt 8:de erhinringen, en enda”
frylning år. nog, emedan mjölet blir lika godt,
faft: ej aldeles 1å lhivitt.

16:0, At verkftålla mjöl- tilverkning i ftår-
re myckenhet, kan vål ej annat ån fordra nä-

gon dertil i fynnerhet låmpad inrättning, OM.

arbetet ej fkal blifva både möådofamt och läng=.
famt. Dertil (ynes et lådant hus böra rna
fom kunde lemna öppen ingång för kölde , ige
nom flere fönfter och dörrar, men lettidra i

haft kunde REG för upleningen, pråfsnin-
gen och hac! ningen, hvilka arbeten böra fke i.
famma "rum, för at undgå flera tunnors oftare

fram - och återfkaffande til fårfkilte ftrållen, hvar-
före ock brunn eller annan vatten-tilgång ej bör
vara aRaglen. - Det kan ej fela, at ju et anfen-
ligt Tunmte- tal vid fådan inrättning” kunde up-
arbetas, och öfverförflen til Porkhule t oller Bad?

fru-

i

1774 O&å. Nov. Dec. 359

flugan (kulle cj befvåra mycket, på Tark -plår
öfver ugneh a'dramintt, emedan Jördpåronen i-
Fsenom föreg: ende untcken vore bringade til mår-
Flgån mindre ER

| Slutet bör blifva: detta: at Mjöl -åmne af
Jordpåron, i all erforderlig myckenhet, bör och
kan tilverkas af hvar och en Jordbrukare, an»
tingen af ofrutne eller frufne fordpåron, ej. ale
Jenaft för Handqvarn, utan för flera foror til Vå-
derqvarnar och Strömverk : ej ailenaft för ro
fkull och för en tid på året, utan för alla mun-
nar; äreboigtnom. dala, den 20o-10ec.17874.

KRISEN ENN TATE

FÖ KÖN I
Om natarliot Ciftalliprad Socker

IOHAD: ÖDHEL IA M. D.
| ARNE i Kungl, Coll, Med.

SNI RETA TNA ARAB P FYRA ERA
/

[ee ting år mera bekant, rr at Håning fin-
nes uti Ne&ariis på de fåfta blommor, men
at dår fkulle finnas et verkeligt hårdt och ge-
nom(kinligt Socker, torde vara mera fålllynt.
Af en håndelfe, märkte jag nu i är , på de af-
fallne blommor af Impatiens. Balfamina, at uti
dö Nedctarier fans et klart Socker, fort fom
ett gryn, hvaraf prof medföljer,

När fröhufet började våxa, var detta Soc-
ocker hårdt, men defs- förinnan var dår en tjock
NM Å 24 CS BVIt

260 170. OA. Nov. Dec.

hvit Sirup. Samma Socker- firup utfilades ock
ur de 2 eller 3 körtlar, fom fitta på ömfe ="
dor om petioli, i deras bråddar, = Å
Jag har funnit detta både på de enkla och -
dubbla Balfamins-blommorna, hvad fårg de ock
—omå hafva. Om fkörflen hårtil något bidrager,
fkal jag ej låga: mina blomfter hafva haft ftark-
Solhetta från Sydvåft, och blifvit vatnade hvar
dag. Det år troligt, at regnet til en god del
bårtfköljer denna Sockerfaft, då våxten ftår i
fria luften, under bar himmel. - Denna upfin-
ning torde gifva anledning til mera bety-
dande uptåckter med andra och mera
faftige blomfter.

RR > a i
RT a ERE AT ESA TS bas 4
SSE SS EES ESA SSA Se

oFÖRTEKNING
På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals

ER Handlingar,
I. Arrtriningar vid Alun tilverkningen; af >
£ÅI GustTAP VON ENGESTRÖM " - — 273

Per Erica retorta ; er nytt Örte-flag från Caput ;
bona Spei, befkrifven af LARS MONTIN, 297

3. Om Tackjärns Lyft-armar , ytterligare Rön, c
— af SVEN RINMAN 6 00 Ti == 300
A. Förklaring på de Formler, at utråkna Paral-
Ålaxens verkan» för oblerverade ig-och utgångs-
momenter vid en Plånets gång under Solen >
fom anfördes uti Handlingarne för år 17715 5
— of ANDERS PLANMAN = - - 306
5. Ytterligare Beråttelje. om Biens förökelfe uti -
> Kupor> med nägra anmärkningar vid Bi- os
oc frötflens af P. E. PRINTZENSTIERNA - 319
6, Eörfök at af Potater eller ford- påron tilre-
< da godt Mjöl: af CB. SKYTTE => = 1323

; AR Under, ökning > angående Fordpårons Fryfning, +
i at derigenom. erhålla Mjöl och Gryna > af

ERNHARD BERNDTSON Röde 3226
8, Rön om. naturligt Criftolliferadt Socker; af — >
Jon. E. ODHELIVS | Slevdiv SFR
; FEMME

FN

REGISTERA >
På de förnåmfta ämnen, fom förekomma: uti
detta arets Handlingar. =

Mlan; anmärkningar vid defs tilverkning , 273-297.
Anatomie ; om Ögonftenens olika ftållning, 147-

| 1$0.
Apothekare- Vetenfkapen ; huru Citron-faft båft kan cons
" centreras. och förvaras , famt om defs nytta vid några,
Medicamenters tilredande, 245 - 250,
Ahronomie ; Några obfervationer på Jupiters Månar,
7223. Formler at utråkna Parallax-effe&en vid en Pla-
nets gång under Solen, med utråkning på Solens Pa-
rallaxi$, 300-310, 00 RANN KON
Barn , födda på 25 är i Hafslöf, 78: I Wermland
och Dal; 260-262. W | te
Betesmarker , huru Cicuta dårpå bör utrotas, 243. =
Biftårfel; förtekning på de Örter, af hvilka Bien famla
Håningzg och Vax, 20-41. Om Bi-kupors förmån
för ftockar, 319-222. | AE
Blibars nytta i hushållningen, 256. |
Bohauseldn ; defs kufters belågenhet, 205-230,
Bolm-Örten , defs verkan, då något deraf åtes, $2»$7-
Botanik; Flora Apum, 20-39" Anmärkningar om Li-
; bidibi-bönan , 2$.7. > Om .Cicuta "och Conium , 231-
244. Om. några, vildtvåxande Svenfka Örter, 250-
258. > Befkrifning med Figure på Etiea retorta, 297.
Om naturligt Criftalliferadt Socker uti Wettariis på en
Ballamina, 2$9. STL Örn Ho
Branflen , fe Chymie. ov oa |
Bréåd , bakadt af Jordpåron-Mjöl, 343-352. =
Byggnings-fäåttet hos Allmogen kring ”Forne,' huruvida
det förorfakar viffa fjukdomar, 61-68.
Caput Bone Spet 5 Anmärkning om vattnet på banken
— dår utanföre, 84. Om defs Natural>Hiftoria, 297.
Faran da tilvåxt. i: Folkrikhet , fedan år 1721,
2$55- 20$.- | ; ;
C hirargie ; anmäårkn. om Ögon-fjukdomar, 147-150.
Chymie; RÖn om etsning på järn och Stål, 3-14. Af-

handlingar om Brunften eller Magnefia nigra och defs

egenskaper, 69» 116. 177-205. Kön om Alun och
—defs tilverkning , 273-296. FN

Cicata, anmåärkn. om denna giftiga våxt, 231- 24400 I
| | s — Citron

ha

Regifer.

Ci itron- - faft ; åkdlbelara, |

Dals-land, 2 Folkmängd , 263- 269.

Damafcbering på Jårn och Stål, anmårkn. derom, $-14«

Dimbor på hafvet, 86.

Djur ; afhandling om Renen, defs art och Cfjukdomar ,
124-147.

Döde på jan är i Hafslöf., 26-81. I Carlftads Stift,

259-205.

Elds- vador ; fe Sprutor,

Etsning ; fe Chymie.

Fifkeri; Befkrifning på en art af Ryfsja, hvarmed Lax

kan Fångas i elfvar, 41-46. Anmärkningar om. Laxs
fifket i Haltlåndfka flröimarna, 47-52.

Fjall- bergen, anmårkning om dem, 139.

Folkets myckenhet och tilvåxt i Hafs! ört, 16. I Carl=
flads Stift, 258-206$5.

Geographie ; "Stockholms och några flera Orters Longi-
tuder, 170. Pol-högden på några orter i Lappmar-
"ken, 134. De mårkvårdigalte 'Orters belågenhet, vid
Sjö-kulten ij Skåne, Halland och Bohus: Lån, beflåmd.
genom" måtning , 205-230.

Getingar', Biens fiender , huru de kuuna utödas, AG

Gryn, huru ganika goda tilredas af Jordpåron, 343-=3

Götbeborgs eographifka belågenhet, 220-225.

Hagtorn , nyttan af dels bår, 255.

Halland ,. defs belågenhet, 205 = 230;

Here. al af Humletågor kan tilredas en art Ham-

Haffiöfs SMG I i Hailand; defs Folk-numer , med an-
mårkningar, 26-81.

Me -ztagor , fe Hampa.

| TE grometer, en mycket fimpel befkrifves, 63,

Harg - bär. "deras nytta i husbållningen, 258.

Infeåer ; Beikrifning på Mal, fom plågar finnas i mj jöl,
om defö grufveliga myckenhet, och huru han kan för?
drifvas ur mjölet, 68-76.
Om Brömfar, fom plåga Renarne, 141-145. Infe-
er, fom hafya fitt.tilhäll på Cicuma, 235- FAN

Ford = påron , huru mjöl och gryn, på flera fått, åfven
genom köl Id, af dem kunna tilredas och nyttjas uti mat-
redning, 32 3: 359:

Fåru,

Regifter,

Hörn. te Chymtie. |
Kurbma, en fadon hos Renarne, defs bråk. 142-145.
Kuft- matning, fe Geographie.

Köld, huru 2 a derigenom kunna beredas til godt
mjöl, 323-359

Lopparnes hushållning med Renarne, 124 > 147.

Lax ; fe Fifkeri.

Lepra; fe Medicine.

Libidibi bönan; fe Botanique.

Limonade - -palver , huru det göres, 248. i;

Liz; en art fint lin kan. tilredas af Nåsfle- ftjelkar och
"andra Sventka; våxter, 250-255.

Luft - fyra, defs verkan på Brun- fen, 96, II2.

Luft- pump; fe Phyfique.

Lyft - armar ; fe Mechaniqae.

Mazgnefia ; fe Chymie.

Mal, fe Jafe&er. | |

Mandel - mjölk, af Håggbårs« « kårnor, 258.

Mathematiqae : grunderne til Tunne-kårils Rymde-måt-
ning, 156-164: Se ÅAftronomie , Geographie. FA

Mat-redning, åtfkilliga råtter af Jordpåröns-mjöl, 343-352.

Mechanique ; förbåttring på Vattu = fprutor, 150 - 156.
Befkrifning på Lyft- armar vid Hammar - - verken, gut-
ne af Tack -jårn med $ armar, 300-306.

Medicine; om gangrenöfa flåckar och får, förorfakade
af Bolmörts rötters åtande, $2 - 57. Om otfakerne
til Röt-feberns gångbarhet ibland det fattiga folket om--
kring Torne, 6rt - 67. Om en orfak til utflag bos
Barn, 75. Sjukdomar i Hafslöf, 19. Om Cicuta och

-defs giftighet afven för månnilkor', 238. Huru gruf-
veligen Röt- och Flåck- feber rafat i Wermland, åren
1772 och 1773, 261-263. Förfök at bota Leprå,
260 - 251.

Mezteorologi/ka Obfervationer i Lund, på nederbörds-vatt-
nets årliga myckenhet, 121-124, Hygrometer, defs
befkrifning och nytta, 63. Våderleken i Fjällen, 140.

Re underfökning om Brun > ften, 89 = 116.
0 dr

Mjöl; fa oto til ornadt mjöl och om mjöl-rnal,
68-76. Huru godt mjöl kan tilredas af Jord - påron,

i; |
323" 359: je

Vi oRegifter.

Mjölon -ris,, defs nytta, 2$7.
- Mift, en flags dimba vid Sjö - kufter , 86.

Mujfkat ; huru vida det fördrifver Mal, 70.
Näfslor , af deras Itjelkar kan tilredas lin, 252.
Ocean ;. vattnets olika utfeende, 82. |

Olja kan pråffas utur viffa bårs kårnor, 258.
Oprigue ; en Perfpetiv- ritnings Machine, 15-20,

ÖOrnad på mjöl, dels orfaker, 68-76.

Pbhyfique ; om Hafs- vattnets olika utfeende på olika ftål-
len, och defs orfaker, 82-87. Förbåttring på Luft=

Pumpen, 117-121. Om tvånne brede vid hvar an-
nan flytande vatten af olika fpecifik tyngd, 172.

Potater , fe Ford - påron. |

Pörten, de PFinfka betkrifvas, 64.

Renen ; fe Djur. |

Ryfsjor til Lax -fångft, befkrifvas , 42-46.

Räågn-vattnets myckenhet i Lund, på 21 år, 121.

Salt - fyra; Brun-ftens förhållande deruti, 92.

a anat ej altid få ymnig på Hafvet under Linien, fom

föregitves, 86.
Sjukdomar , fe Medicine, på
Skedvatten , defs verkan på Jårn och Stål; 4- 14,
Skåne, nägra orters belågenhet derftådes , 229.
Socker, funnet uti Nedctariis på en ört, 359.

Sprator , anmärkningar om de båfta vid eldsvådor, 150-

155 |
Ström-renfeingars angelågenhet, åfven för Laxfifket, £>.
Stal, olika forter deraf angripas olika af fyror, 5 -14.
Tenn; huru Förtennare beta Jårn, 4.

Törkplar på Bakugnar i Allmogens flugor, 357.
Tunne” kaärils rymdes måtning, 156-169.

Vatten ; fe Phyfique , Sprautor, SN ;
märg Folkmångds tiltagande, fedan år 1721,
Bror ÖR ER

Vin- kärils rymde - måtning , 156 - 169.

ÅAngar , huru Cicuta derpå bör utrötas, 231-244,

J£on - flenems Ovanliga ftållning, 147-159.

FÖRTEKNING

P3 Audorerne til de i denna År- gång införde

) Rön oci Afhanåling gar. N

Övart. Sida.
lr (EE: Animik ning om Ögon: ftenens

> Ovanliga ftållaing - > 2: 149;
Beroeius, PET. JON. Anmärkningar om Li- 5
bidibi Bönan - > Aa RET
BERGMAN, TORB. Aumårkningar om Brun-
ften, a 3 o, . 3. 194:

BERNDTSON, BernNH. Underfökning om fåt-.
tet at af Jord- päron tilreda Mjöl och Gryg, |

genom köld = - 4; 326.

BjERKANDER , CLas; Underviflning om de
Örter, af hvilka Bien hemta Häning och

Vax års OR - försök

BrapH, PET. Jou. Om -Hafs- våttnets olika
utfeende, på färfkildra fållen i Oceanen 1. 82;

2 2 > Om tvånne i Oceanen bredevid hvar-
| annan flytande vatten, af olika [peciik
typgdp 119 4 2 vå

Brom, Cart M. Beråttelfe om ganigrenöfa
flåckar och fär, förotfakade af Bolin-ör-

teris åtande - - a - Er 52
ENGESTRÖM; GUST. Aumårkningar om Ma-
-ognefia nigra - - 3. 196;
es - Anmärkningar vid Alun > tilverkninz Jå

gen, - - - äv TAR

GADD, pioÅ. Anmärkningar om Glover och
huru denna giftiga våxt kan utrotas: + 3. 231;

GEISLER , ERIC; Befkrifning på en rd Peri

fpe&tiv- Ritnings- Machine - ks Hi if:

GEoreI!r, Jon. CH. Huru Citron- faft gent a

— fryföing Kan concentrerås och förvaras + 3. 245:

HacstTRÖM, AND. Jot, En övanlig Ögontte- ;
nens fållning på båggs ÖBONGH oblerygmg

, På en Man = Re Må k

HåLs

i
i 4
4
på
4

TA

Förtekning.

Hetranr å Aa, Tankar, ködjavida byögnings=- -

fåttet hos de fattige i Wefter- och Ölter-
botten kan förorfaka viffa fjukdöomar = - i:

HEUBLEIN, CARL Jac, Befkrifnihg på et nytt

oc FJLRG? -redfkap at fånga Lax i elfvar - > I.
HoLLSTEN, JoNAS; Afhandling om Renen i.
HoOoLMBERGER, PET. Några vildt våxande
Svenfka Örtets hushålls nytta - 2
LANDERBECK, Nirs; Befktifning på en för-
båttrad Luft- -pump = = - -/ 2.

LEXELL, AND. JoH. Några Svenfka Orters
Longituder , hårmare determinerade = i.

Marin, GEorRG; Anmärkningar vid Lax-fi-
fket i Hallarid e ke é i
"MereEr,, GERE. Betånkande om Vattu- rd
tors olika befkaffenhet at gör gagn ål elds-
; vådor - 2.
"MobDeErR, ADOLPH; itmäreng rår om Mal
uti mjöl, fätnt huru den kan fördrifvas och
örnad i Mjöl förekommas - SEAT
Montin, LoR. Befkrifning på Ore Erica
retorta AR
NENZELIUS; Or. Utdrag af ir års Obferva-
tioner i Lund, » På nederbörds vattnets myc
' kenhet hvarje år och månad + + > a,
OpvitEiivs, Jon. L. Rön om Lepra 03:
EE ra Rön orfi naturligt Criltalliferadt Socker, 4.
OsSBECK, PEHR; Utdrag af Hafslöfs Förfarnlings
Mortälitets och Folk- Tabeller för 25 är, 1:
PLANMAN, Å. Formler; at uttåkna Parallax-ver-
kan vid en Planets paflage under Solens ditk 4.

PLANTIR, ZACH. Vin- och Tunne- kårils Rym- :

de-måtning - - - 2:
PRINTZENSTIERNA ; P. E. . Anmårkningar vid
Bi-fkötflen - - Å.

f

150.

68:

Fö je bs

RINMAN, SVEN; Rön om Etsning på Jårn och fd 3: ' :
- - > Befkrifning på en ny art af Magnelia, 3: 207. a
.- =» = Betkrifning på gutne Tackjärns Lyft- a
armar, med 5 armar = ; 4. 300,
SCHEELE, Carr W. Rön om Brunften eller
Magnefia nigra och defs egenfkaper = 2. 89.
= - - Ytterligare Rön om famma åmne » 3. 177.

ScHENMARK, N. Några orters Geographifka = = bd
belågenhet vid Sjö-kuften i Skåne, Halland = id
och Bohus Lån - å > 3. bog... I
SKYTTE, C. B. Sått at genöm fryfning tilreda SO
Mjöl af Potater = - gagn
WARGENTIN, P. Carlftads Stifts tilvåxt FÖR (O8
rikhet, fedan år AT. - 3. 258. od

SR NIT D jA | 4 )

ju
;
-
R
NG

—
I
TS

ORT Te

-
4

LÅ : Lö
SEO REM FSD
25 rar rg EN Ed Er SN

AA

ST $ bag ES
| + d Je | | a
vf - i
& : |
3 j |
NM bo | |
Fe a ,
N ee
- A / É
|
RR Re - -
2 -
1

så rf ln ARMAR

SS

253 i; ké
ARA — —

ak, SA

MR SRA OA

cp 1 ME

RR Ron ENARE RN AK

RI GEN SKK NARE

dä

dj
å
»
VAT ROTA

Y
5 KR

i '
HS - kh ön
; N R
ES i AN
z Fe IK
nu >/

C
&'
;
«
N
4
4
y
”
St

Fa
NER
SEA
N
vå
p

FIRE
fy TNG
AR

Å
H
vilt
;

;

Fa

i
Få
£
4

TORRE,
NTE EK

z z ” - SÅ
h q - é
= + få € d S at AA ; MÅ
J RNA jr a p IE + N é STA - a
if s 3 > - 7 2
Gjg XY 7 I Y
Sr R < 24 é 7 a Rå dd -
€ 2 - TI 4 hb, N re x st
C 4 et - > Fr
” - 4 > Xx JA
Bed ;
Ne å AN
EN VOR SN :
p > je AN :
2y Vas 2 -

Å

FA

EBV EDB LEDNNLGEDSSLCEDY